Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås vissa ändringar i sekretesslagen (19801100). Ändringarna innebär att sekretesskydd införs för uppgifter om enskilda som framkommer i Bamombudsmannens verksamhet. Sekretessreglema motsvarar vad som gäller inom socialtjänsten. Vidare föreslås att det i lagen (1993z335) om Barnombudsman införs en skyldighet för Bamom- budsmannen att göra anmälan till socialtjänsten i vissa fall.

] Rikxdagen 1993/94. I saml. Nr 107

• Sida 2
•  Original

1. Förslag till riksdagsbeslut Prop. 1993/94:107

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100), 2. lag om ändring i lagen (1993:335) om Barnombudsman, 3. lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620).

2. Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1. Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980: 100)

Härigenom föreskrivs i fråga om sekretesslagen (1980:100)l

dels att 14 kap. 2 och 3 55 samt 16 kap. 1 5 skall ha följande lydel- se, dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 7 kap. 34 5, av fö- ljande lydelse. '

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse

7 kap.

34 & Sekretess gälleri verksamhet enligt lagen (I993:335) om Bar- nombudsman för uppgift om en- skilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men. ' Sekretessen hindrar inte att Bar- nombudsmannen gör anmälan och lämnar uppgift till socialnämnden enligt vad som föreskrivs i lagen om Barnombudsman. '

I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

14 kap. 2 52 Sekretess hindrar inte att uppgift i annat fall än som avses i 1 & läm- nas till myndighet, om uppgiften behövs där för

' Lagen omtryckt 1992:1474. 1 Senaste lydelse 1993:607.

1' Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 107 3

• Sida 4
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1. förundersökning, rättegång, ärende om disciplinansvar eller skiljan- de från anställning eller annat jämförbart rättsligt förfarande vid myn- digheten mot någon rörande hans deltagande i verksamheten vid den myndighet där uppgiften förekommer,

2. omprövning av beslut eller åtgärd av den myndighet där uppgiften förekommer, eller

3. tillsyn över eller revision hos den myndighet där uppgiften före- kommer.

Sekretess hindrar inte att uppgift lämnas i muntligt eller skriftligt ytt- rande av sakkunnig till domstol eller myndighet som bedriver förunder— sökning i brottmål.

Sekretess hindrar inte att uppgift om enskilds adress, telefonnummer och arbetsplats lämnas till en myndighet, om uppgiften behövs där för delgivning enligt delgivningslagen (19701428). Uppgift hos myndighet som driver televerksamhet om enskilds telefonnummer får dock, om den enskilde hos myndigheten begärt att abonnemanget skall hållas hem- ligt och uppgiften omfattas av sekretess enligt 9 kap. 8 & tredje stycket, lämnas ut endast om den myndighet som begär uppgiften finner att det kan antas att den som söks för delgivning håller sig undan eller att det annars finns synnerliga skäl.

Sekretess hindrar inte att uppgift som angår misstanke om brott läm- nas till åklagarmyndighet, polismyndighet eller annan myndighet som har att ingripa mot brottet, om fängelse är föreskrivet för brottet och detta kan antas föranleda annan påföljd än böter.

För uppgift som omfattas av sekretess enligt 7 kap. 1-6 och 33 55, 8 kap. 8 & första stycket, 9 eller 15 5 eller 9 kap. 4 eller 7 5, 8 & första eller andra stycket eller 9 5 andra stycket gäller vad som föreskrivs i fjärde stycket endast såvitt angår misstanke om brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år. Dock hindrar sekretess enligt 7 kap. 1, 4 eller 33 5 inte att uppgift som angår misstanke om brott enligt 3, 4 eller 6 kap. brottsbalken mot någon som inte har fyllt arton år lämnas till åkla- garmyndighet eller polismyndighet

För uppgift som omfattas av sekretess enligt 7 kap. 1-6, 33 och 34 55, 8 kap. 8 5 första stycket, 9 eller 15 5 eller 9 kap. 4 eller 7 5, 85 första eller andra stycket eller 9 Q' andra stycket gäller vad som föreskrivs i fjärde stycket endast såvitt angår miss- tanke om brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år. Dock hindrar sekretess enligt 7 kap. 1, 4, 33 eller 34 5 inte att uppgift som angår misstanke om brott enligt 3, 4 eller 6 kap. brottsbalken mot någon som inte har fyllt arton år lämnas till åklagarmyndighet eller polismyndighet.

Tredje och fjärde styckena gäller inte uppgift som omfattas av sekretess enligt 9 kap. 9 5 första stycket.

Sekretess enligt 7 kap. 1 & och 4 9" första och tredje styckena hindrar inte att uppgift om enskild, som inte fyllt arton år eller som fortgående missbrukar alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel, eller när- stående till denne lämnas från myndighet inom hälso— och sjukvården och socialtjänsten till annan sådan myndighet, om det behövs för att den enskilde skall få nödvändig vård, behandling eller annat stöd. Detsam- ma gäller i fråga om lämnande av uppgift om gravid kvinna eller när

• Sida 5
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

stående till henne, om det behövs för en nödvändig insats till skydd för det väntade barnet.

3 % Utöver vad som följer av 1 och 2 åå får sekretessbelagd uppgift lämnas till myndighet, om det är uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas har företräde framför det intresse som sekretessen skall skydda.

Första stycket gäller inte i fråga om sekretess enligt 7 kap. 1-6 och 33 55, 8 kap. 8 5 första stycket och 9 och 15 55 samt 9 kap. 4 och 7 55, 8 5 första och andra styckena och 9 5. Inte heller gäller första stycket, om utläm- nandet strider mot lag eller för—

Första stycket gäller inte i fråga om sekretess enligt 7 kap. 1-6, 33 och 34 åå, 8 kap. 8 5 första stycket och 9 och 15 55 samt 9 kap. 4 och 7 55, 8 5 första och andra styckena och 9 5. Inte heller gäller första stycket, om utlämnandet strider mot lag eller förordning eller, såvitt angår uppgift i personregister enligt datalagen (1973z289), föreskrift som har meddelats med stöd av datalagen.

ordning eller, såvitt angår uppgift i personregister enligt datalagen (1973z289), föreskrift som har meddelats med stöd av datalagen.

Lydelse enligt prop. 1993/94:38

16 kap. 1 åAtt friheten enligt 1 kap. 1 ätryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 & yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter i vissa fall är begränsad framgår av 7 kap. 3 5 första stycket 1 och 2, 4 & 1—8 samt 5 5 1 och 3 tryckfrihetsförordningen och av 5 kap. l & första stycket samt 3 5 första stycket 1 och 2 yttrandefrihetsgrundlagen. De fall av uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka nämnda frihet enligt 7 kap. 3 & första stycket 3 och 5 5 2 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 & första stycket och 3 & första stycket 3 yttrandefrihets— grundlagen i övrigt är begränsad, är de där tystnadsplikten följer av

7 kap. 29 ä 8 kap. 3 5, 5 5 första stycket 2, 6 5 första stycket 2

Föreslagen lydelse

16 kap. 1 5 Att friheten enligt 1 kap. 1 & tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 & yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter i vissa fall är begränsad framgår av 7 kap. 3 5 första stycket 1 och 2, 4 & 1-8 samt 5 & 1 och 3 tryckfrihetsförordningen och av 5 kap. l 5 första stycket samt 3 5 första stycket 1 och 2 yttrandefrihetsgrundlagen. De fall av uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka nämnda frihet

• Sida 6
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1993/941107

enligt 7 kap. 3 5 första stycket 3 och 5 & 2 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 5 första stycket och 3 5 första stycket 3 yttrandefrihets grundlagen i övrigt är begränsad, är de där tystnadsplikten följer av

7 kap. 29 5 7 kap. 34 5 8 kap. 3 5, 5 5 första stycket 2, 6 5 första stycket 2

Denna lag träder i kraft den 1 april 1994.

• Sida 7
•  Original

2.2. Förslag till lag om ändring i lagen (1993:335) om Barnombudsman

Härigenom föreskrivs att det i lagen (1993:335) om Barnombudsman skall införas en ny paragraf, 3 5 av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 & Barnombudsmannen skall genast till socialnämnden anmäla om ombudsmannen i sin verksam- het får kännedom om att någon som är under 18 är misshandlas i hemmet eller om det i annat fall måste antas att socialnämnden behöver ingripa till en underårigs skydd. Om det finns särskilda skäl får anmälan till socialnämnden göras även i andra fall. Barnombudsmannen får lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för utred- ning av en underårigs behov av skydd.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1994.

• Sida 8
•  Original

2.3. Förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)

Härigenom föreskrivs att 71 & socialtjänstlagen (1980:620)l skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

71 53 Var och en som får kännedom om att en underårig misshandlas i hem- met eller annars behandlas där på ett sådant sätt att det är fara för hans hälsa eller utveckling bör anmäla detta till socialnämnden.

Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten är skyldiga att genast till socialnämnden anmäla om de i sin verksamhet får känne— dom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till en underårigs skydd. Detta gäller även dem som är anställda hos sådana myndigheter samt läkare. lärare, sjuksköterskor och barnmorskor som inte har sådan anställning.

För dem som är verksamma inom kommunal familjerådgivning gäller anmälningsplikt enligt andra stycket endast om de i sin verksamhet får kännedom om att en underårig misshandlas i hemmet.

Myndigheter, befattningshavare och yrkesutövare som anges i andra stycket är skyldiga att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredning av en underårigs behov av skydd.

Om anmälan fra'n Barnombuds- mannen gäller bestämmelserna i 3 5 lagen (1993-335) om Barnom- budsntan.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1994.

' Lagen omtryckt 1988:871. 1 Senaste lydelse 1990153.

• Sida 9
•  Original

3. Ärendet och dess beredning

Den 1 juli i år inrättades myndigheten Barnombudsmannen genom en omorganisation av Bammiljörådet. Organisationskommittén för inrättande av en Barnombudsman avläm- nade den 23 juni 1993 en delrapport angående sekretess m.m. hos Barnombudsmannen. I delrapporten föreslås en bestämmelse i sekre- tesslagen (1980:100) enligt vilken sekretess med omvänt skaderekvistit skall gälla i Barnombudsamnnens verksamhet för uppgift om enskilds personliga förhållanden, liksom därmed sammanhängande regler om bl.a anmälningsskyldighet. Rapporten har remissbehandlats tillsammans med av Socialdepartementet utarbetade alternativa lösningar till lagreg- lering.

En sammanfattning av rapporten finns i bilaga 1. De lagförslag som lades fram i rapporten finns i bilaga 2. Av Socialdepartementet utarbe- tade alternativa lösningar till lagreglering finns i bilaga 3. En förteck- ning över remissinstansema och en sammanställning av remissyttran- dena finns i bilaga 4.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 18 november 1993 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 5.

Lagrådets yttrande finns i bilaga 6. Lagrådet har föreslagit att det i upplysande syfte görs ett tillägg i 71 & socialtjänstlagen( 1980:620). 1 övrigt har Lagrådet lämnat förslagen utan erinran.

Regeringen har följt Lagrådets förslag och därutöver gjort en mindre redaktionell ändring i förslaget till ändring i lagen (1993z335) om Bar- nombudsman.

• Sida 10
•  Original

4. Sekretess m.m. hos Barnombudsmannen

Regeringens förslag: En ny bestämmelse införs i sekretesslagen ( 1980:100) om att sekretess skall gälla i Bamombudsmannens verk— samhet för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men.

Sekretessen hindrar inte att Barnombudsmannen gör anmälan och lämnar uppgift till socialnämnden i enlighet med föreskrifter i lagen (1993:335) om Barnombudsman.

Barnombudsmannen skall enligt en ny bestämmelse i lagen om Barnombudsman genast till socialnämnden anmäla om han eller hon får kännedom om att en underårig misshandlas i hemmet eller om det i annat fall måste antas att socialnämnden behöver ingripa till en underårigs skydd. Om det finns särskilda skäl skall ombudsman- nen ha möjlighet att göra anmälan till socialnämnden även i andra fall. Barnombudsmannen får i övrigt lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredning av underårigs behov av skydd.

Vad gäller brottsanmälan till polismyndighet, uppgiftslämnande till annan myndighet och begränsningar i meddelarfriheten skall samma regler i sekretesslagen gälla för Barnombudsmannen som för bl.a.

socialtjänsten.

Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. Kommittén har dock föreslagit att anmälningsskyldigheten till socialnämnden skall regleras i 71 & socialtjänstlagen (1980:620). Vidare har kommittén inte tagit med Bamombudsmannens verksamhet i den särreglering som gäller bl.a. socialtjänsten i fråga om när brottsanmälan kan göras till åklagar- eller polismyndighet.

Remissinstanserna: Remissinstanserna har inget att invända mot kommitténs förslag om sekretess, uppgiftslämnande till annan myndighet och begränsad meddelarfrihet. De har inte heller något att invända mot den av Socialdepartementet alternativa lagregleringen i fråga om möjlig- het till brottsanmälan, motsvarande vad som gäller inom t.ex. socialtjän- sten.

Vad gäller anmälningsskyldighet till socialnämnden innebär Socialde- partementets alternativa förslag till lagreglering att en något större anmälningsskyldighet än enligt kommitténs förslag (dock inte så vid- sträckt som i 71 & socialtjänstlagen) införs i lagen om Barnombudsman i stället för i 71 & socialtjänstlagen som kommittén föreslår. Justitie- kanslern och Barnombudsmannen anser att regleringen bör kunna inför- as i BamombudSmannens instruktion. Kammarrätten i Stockholm anser att någon anmälningsskyldighet inte alls bör finnas för Bamombudsman- nen, medan Justitieombudsmannen och Socialstyrelsen menar att den bör

lO

• Sida 11
•  Original

vara lika omfattande som i 71 å andra stycket socialtjänstlagen. Social- styrelsen anser vidare att Barnombudsmannen omfattas av 71 & socialt- jänstlagen i dess nuvarande lydelse och att det nuvarande rättsläget bör bestå i avvaktan på Socialtjänstkomrnitténs översyn av 71 &.

Skälen för regeringens förslag: Sekretess

Grundläggande bestämmelser om rätten att ta del av allmänna hand- lingar finns i 2 kap. tryckfrihetsförordningen. Denna rätt får emellertid begränsas bl.a. om det är påkallat med hänsyn till skyddet för enskilds personliga förhållanden. Begränsningarna anges i sekretesslagen.

Bestämmelser om sekretess med hänsyn till skyddet för enskilds per- sonliga förhållanden finns främst i 7 kap. sekretesslagen. Där finns exempel på s.k. rakt skaderekvisit som innebär presumtion för offent- lighet och där bedömningen av om sekretess skall gälla görs med ut- gångspunkt från att ett utlämnande av uppgiften typiskt sett kan vara ägnat att medföra skada. Där finns också exempel på s.k. omvänt ska— derekvisit, vilket gäller inom exempelvis socialtjänsten (4 5). Det om- vända skaderekvisitet innebär att sekretess gäller om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan skada, dvs. en presumtion för sekretess.

] regeringens proposition (prop. 1992/93:173) vari inrättandet av en Barnombudsman föreslogs, anförde det föredragande statsrådet att det med hänsyn till att ombudsmannen skall verka på ett generellt plan inte förelåg något behov av att omgärda ombudsmannens verksamhet med sekretess. Föredraganden ville dock inte utesluta att det kunde finnas behov av särskilda sekretessregler för handlingar som barn sänder in eller muntligen i förtroende lämnar till ombudsmannen. Föredraganden konstaterade också att det kunde behövas sekretessregler för att göra det möjligt för ombudsmannen att följa upp tillämpningen av en rättsregel rörande barn även i de fall detta bara kan ske genom att ombudsmannen får ta del av sekretessbelagda uppgifter, t.ex. i utredningar inom socialt- jänsten. Som ett skäl mot sekretess anfördes att arbetet skulle kunna bedrivas mera öppet utan en sådan reglering.

Såsom kommittén påpekat 'är utgångspunkten för ombudsmannens arbete med barn- och ungdomsfrågor att det inte skall vara individin- riktat utan att bevakningen av dessa frågor skall vara övergripande. Därmed bör ombudsmannens verksamhet kunna bedrivas med stor öppenhet. Regeringen delar också kommitténs mening att detta arbets- sätt dock inte kan utesluta att behov finns av att viss del av verksam- heten skyddas av sekretess. Man kan t.ex. tänka sig att ett äldre barn, en ungdom eller en förälder någon gång vänder sig till ombudsmannen med uppgifter som för den enskilde är mycket känsliga och därför fordrar att de inte yppas för utomstående, dvs. inte offentliggörs även om någon utomstående skulle kräva det.

Likaså kan ombudsmannen i vissa situationer behöva inhämta viss information från andra myndigheter. Den sekretess som eventuellt råder

• Sida 12
•  Original

för dessa uppgifter gäller visserligen gentemot Barnombudsmannen oavsett om sekretess också gäller inom ombudsmannens verksamhet. Att uppgifter inom Bamombudsmannens verksamhet är sekretessbelagda kan dock få betydelse dels vid bedömningen av risken för skada e.d. när fråga är om en uppgift kan lämnas ut, dels för om en enskild person vill lämna sitt medgivande till att en sekretesskyddad uppgift får lämnas vidare till Barnombudsmannen. Det är därför även av det skälet lämp- ligt att sekretesskydd finns hos Barnombudsmannen.

Vi anser, liksom kommittén, att sekretessen bör gälla för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till honom lider men. Därigenom tillgodoser man det behov som finns att sekretessbelägga vissa känsliga uppgifter hos Barnombudsmannen. Vidare uppnår man den fördelen att samma typ av sekretess kommer att gälla hos ombuds- mannen som hos socialtjänsten.

Eftersom vårdnadshavaren företräder barnet och har ansvaret för barnet, har vårdnadshavaren som regel rätt att ta del av och förfoga över sekretesskyddade uppgifter angående barnet. De förpliktelser som innefattas i vårdnadsskyldigheten enligt 6 kap. 2 och 11 åå föräldra- balken förutsätter ju att vårdnadshavaren har insyn i barnets angelägen- heter. Det är också viktigt för förhållandet mellan föräldrar och barn att viktiga och betydelsefulla uppgifter kan länmas ut till föräldrarna.

Emellertid tunnas vårdnadsrätten ut då barnet blir äldre. ] 6 kap. 11 & föreskrivs att vårdnadshavaren i takt med barnets stigande ålder och utveckling skall ta allt större hänsyn till barnets synpunkter och önske- mål. Det innebär att barnet i takt med stigande ålder och utveckling får rätt till visst skydd för sin integritet gentemot sina föräldrar.

Oavsett ett barns ålder kan det i vissa fall antas att den underårige lider betydande men om uppgiften röjs för vårdnadshavarna. I sådana fall medger bestämmelsen i 14 kap. 4 5 andra stycket sekretesslagen att sekretessskyddade uppgifter om ett barn får hemlighållas för barnets vårdnadshavare.

Anmälan till socialnämnd m.m.

Enligt 1 kap. 3 & sekretesslagen får sekretessbelagd uppgift hos en myndighet inte röjas för annan myndighet i andra fall än som anges i sekretesslagen eller i lag eller förordning till vilken sekretesslagen hänvisar.

I 14 kap. 1 & föreskrivs att sekretess inte hindrar att uppgift lämnas till annan myndighet om uppgiftsskyldighet följer av lag eller förord- ning.

Enligt 71 å andra stycket socialtjänstlagen är "myndigheter vars verk- samhet berör barn och ungdom" skyldiga att genast till socialnämnden anmäla om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan inne- bära att socialnämnden behöver ingripa till en underårigs skydd. Detta gäller även anställda inom sådana myndigheter samt läkare, lärare, sjuksköterskor och barnmorskor som inte har sådan anställning. Enligt

• Sida 13
•  Original

fjärde stycket föreligger även en skyldighet att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredning av en underårigs behov av skydd.

Socialstyrelsen menar att 71 5 i dess nuvarande lydelse omfattar Bar— nombudsmannen och att någon, i förhållande till den bestämmelsen, inskränkande reglering inte bör göras.

[ förarbetena till 71 & socialtjänstlagen (prop. l979/80:1 s. 419 och 537) talas om att bestämmelsen motsvarar 93 å andra stycket bama— vårdslagen (1960:97). Med myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom avses enligt samma förarbeten främst åklagar- och polis- myndigheter, skolmyndigheter, centraler för psykisk bam- och ung- domsvård, bamavårdscentraler samt de särskilda organ som kan finnas inrättade för allmän ungdomsvård. Det framgår inte av denna exempli— fiering eller förarbetena i övrigt att man skulle ha avsett någon utvid- gning av tillämpningsområdet i förhållande till vad som gällde tidigare enligt bamavårdlagen.

] 93 å andra stycket bamavårdslagen föreskrevs anmälningsskyldighet för "myndigheter vilkas verksamhet berör barnavården.". Denna skriv— ning tillkom på förslag av Lagrådet (prop. 1960210 5. 445) som ansåg att t.ex. domstolar inte skulle omfattas av anmälningsskyldighet (i lag- rådsremissen omfattade den alla myndigheter). Lagrådet föreslog att uppgiftsskyldigheten begränsas till de inom "förevarande område ver- kande myndigheterna.." Lagrådet ansåg att man i bestämmelsen, med viss ledning av uttrycksättet i 9 & andra stycket (som föreskrev att barnavårdsnämnden bör samverka med myndigheter, institutioner, föreningar och andra, vilkas verksamhet berör barnavården) därvid kunde nämna "myndigheter vilkas verksamhet berör barnavården.."

Regeringen utformade stadgandet i enlighet med Lagrådets förslag. Föredragande statsrådet anförde (s. 459) att även om en dylik relativt obestämd avgränsning i särskilda fall kan tänkas föranleda tolkningssv- årighetcr, synes kretsen av anmälningsskyldiga därigenom ha angivits på ett godtagbart sätt. Föredraganden tillade att det i tveksamma fall givetvis inte borde ifrågakomma att ådöma en befattningshavare ansvar för tjänstefel på grund av underlåtelse att anmäla ett missförhållande till bamavårdsnämnden.

Barnombudsmannen har enligt lagen om Barnombudsman till uppgift att bevaka frågor som angår barns och ungdomars rättigheter och intres— sen. Ombudsmannen skall särskilt uppmärksammma att lagar och andra författningar samt deras tillämpning stämmer överens med Sveriges åtaganden enligt Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter.

Ombudmannens verksamhet enligt nämnda lag berör således inte en- skilda bam och ungdomar utan "frågor" som angår barn och ungdomar samt författningar och dess tillämpning på det området. Ombudsmannen skall inte handlägga enskilda ärenden.

Exemplifieringen i prop. l979/80:l, liksom den tidigare lydelsen av bestämmelsen och dess förarbeten, pekar enligt vår mening på att det är myndigheter som handlägger enskilda ärenden som gäller barn och ungdomar som avses i 71 å andra stycket (t.ex. polismyndigheter)

• Sida 14
•  Original

snarare än myndigheter som (i något avseende) ägnar sig åt "barn- och ungdomsfrågor".

Vi menar därför att 71 5 andra stycket socialtjänstlagen inte kan anses omfatta Barnombudsmannen. En särskild reglering behövs därmed om man önskar att det skall införas en anmälningsskyldighet för Bamom- budsmannen.

En anmälningsskyldighet skulle visserligen kunna motverka Bamom- budsmannens möjligheter att få tillgång till den information som barn och ungdomar önskar lämna till ombudsmannen. Om uppgiften används på ett sätt som barnet inte räknat med finns en risk att en del av för- troendet för Barnombudsmannen går förlorat. En viss anmälningsskyl- dighet, om än inte lika vidsträckt som i 71 å socialtjänstlagen, bör ändå enligt vår mening föreskrivas. Det kan annars befaras att barn och ungdomar som vänder sig till Barnombudsmannen i stället för till en annan myndighet går miste om de stöd- och hjälpinsatser som de är i oundgängligt behov av. En sådan anmälningsskyldighet införs lämpligast i lagen om Barnombudsman.

Barnombudsmannen bör åläggas att genast till socialnämnden anmäla dels om en underårig misshandlas i hemmet, dels om det i andra fall måste antas att socialnämnden behöver ingripa till en underårigs skydd. Misshandel omfattar även psykisk misshandel. Sålunda är Bamombuds- mannen skyldig att göra en anmälan om myndigheten får kännedom om att ett barn t.ex. har utsatts för sexuellt övergrepp även om inte fysiska skador har uppkommit (se prop. 1989/90:28 s. 132).

Den här föreslagna anmälningsskyldigheten skiljer sig från 71 & soci- altjänstlagen främst därigenom att det krävs att det av den information som Barnombudsmannen har "måste antas" att socialnämnden behöver ingripa till en underårigs skydd. För att Barnombudsmannen skall vara skyldig att göra anmälan krävs alltså en ganska hög grad av sannolikhet för att det behövs åtgärder från socialnämndens sida. Enligt 71 & soci- altjänstlagen ställs inte lika höga krav på att behov av åtgärder skall bedömas föreligga (..kännedom om något som kan innebära att..). Avsikten med socialtjänstlagens bestämmelse är att uppgiften skall utredas och bedömas av socialnämnden. Barnombudsmannen har getts ett större utrymme för egen bedömning.

Barnombudsmannen bör också ha möjlighet att göra anmälan till so- cialnämnden om i andra fall särskilda skäl talar för det. Det kan gälla t.ex. vissa situationer som avses i 71 & socialtjänstlagen som inte omfat- tas av Bamombudsmannens anmälningsskyldighet. Någon skyldighet för Barnombudsmannen att göra anmälan föreligger inte i dessa fall.

Även om Barnombudsmannen i ett visst fall inte är anmälningsskyldig till socialnämnden bör ombudsmannen ändå vara oförhindrad att till socialnämnden lämna uppgifter som kan vara av betydelse för utredning av en underårigs behov av skydd. Någon skyldighet för Barnombuds— mannen att i sådana fall lämna uppgifter, motsvarande vad som gäller för myndigheter som omfattas av 71 & socialtjänstlagen, bör dock inte föreskrivas.

Med den ovan föreslagna anmälningsskyldigheten följer dock skyl-

• Sida 15
•  Original

dighet att lämna uppgifter om det förhållande anmälningsplikten omfat- tar (se Lagrådets yttrande i prop.1981/82:8 s. 118).

I den föreslagna 7 kap. 34 & sekretesslagen bör vidare föreskrivas att sekretess inte gäller i de fall som anges i lagen ( l993:335) om Barn- ombudsman.

I klargörande syfte bör, i enlighet med vad Lagrådet förordat, i 71 & socialtjänstlagen upplysas om Bamombudsmannens anmälningsskyldig- het enligt Lagen om Barnombudsman.

Anmälningsskyldigheten bör, med hänsyn till den särskilda karaktär av personligt ombudsmannainstitut som myndigheten utgör, inte gälla anställda hos Barnombudsmannen utan själva myndigheten. I det av— seendet skiljer den sig från anmälningsskyldigheten enligt 71 & socialt- jänstlagen. En anställd hos Barnombudsmannen som får en uppgift som kan föranleda en anmälan till socialnämnden bör rapportera det till ombudsmannen som får ta ställning till saken för myndighetens räkning.

Av den föreslagna lydelsen av 14 kap. 2 & femte stycket sekretessla— gen följer att Barnombudsmannen också i vissa fall kan göra polisan- mälan (se nedan). Någon plikt att göra en sådan anmälan bör dock inte föreskrivas. Någon sådan plikt finns inte heller för socialnämnden.

Utformningen av anmälningsskyldigheten kan behöva prövas på nytt när verksamheten varit i gång en tid. Vi avser därför att ge Bamom— budsmannen i uppdrag att inom två år utvärdera den praktiska tillämp- ningen av anmälningsskyldigheten i en rapport till regeringen.

Brottsanmälan

Enligt 14 kap. 2 & fjärde stycket hindrar sekretess inte att uppgift som angår misstanke om brott lämnas till åklagarmyndighet, polismyndighet eller annan myndighet som har att ingripa mot brottet, om fängelse är föreskrivet för brottet och detta kan antas föranleda annan påföljd än böter.

[ femte stycket föreskrivs att fjärde stycket gäller för uppgifter som omfattas av sekretess inom bl.a. socialtjänsten endast såvitt angår miss- tanke om brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år. Dock hindrar sekretess inom socialtjänsten inte att uppgift som angår misstanke om brott enligt 3, 4 eller 6 kap. brottsbalken mot någon som inte har fyllt arton år lämnas till åklagarmyndighet eller polismyndighet. Det senare gäller alltså brott mot liv och hälsa, brott mot frihet och frid samt sexualbrott.

Med det sätt på vilket sekretessen utformats enligt vårt förslag kom- mer begränsningsregeln i 14 kap. 2 & femte stycket att äga tillämpning även för Barnombudsmannen. Misstankar som rör brott enligt 3, 4 eller 6 kap. brottsbalken och som riktar sig mot barn och ungdomar som inte fyllt arton år får således alltid länmas till polismyndighet. När det gäller misstankar om andra brott krävs att straffminimum för brottet uppgår till minst två års fängelse.

• Sida 16
•  Original

Uppgiftslämnande till annan myndighet

[ 14 kap. 3 & finns den s.k. generalkalusulen som innebär att en sek- retessbelagd uppgift får länmas till en myndighet om det är uppenbart att intresset av att uppgiften länmas har företräde framför det intresse som sekretessen skall skydda. Generalklausulen gäller dock inte inom bl.a. socialtjänsten.

För att inte riskera att en del av förtroendet för Barnombudsmannen går förlorat får det anses motiverat att undanta Bamombudsmannens verksamhet från generalklausulens tillämpningsområde. Behovet av att lämna sekretessbelagda uppgifter till andra myndigheter får anses till— godosett genom bestämmelsen om anmälan till socialnämnden och möj- ligheten att i vissa fall anmäla misstankar om brott.

Begränsad meddelarfrihet

Som huvudregel gäller principen om meddelarfrihet i svensk rätt, vilket innebär att det i viss utsträckning är möjligt att straffritt lämna normalt sekretessbelagda uppgifter för publicering i tryckt skrift eller i radio eller TV. Meddelarfriheten ingår sedan länge som ett led i den reglering som avser att förverkliga offentlighetsprincipen. 16 kap. sekretesslagen innehåller dock vissa undantag från huvudregeln om meddelarfrihet. Inom t.ex. socialtjänsten råder endast i undantagsfall meddelarfrihet. Även för uppgifter om barn och ungdomars personliga förhållanden inom Bamombudsmannens verksamhet bör meddelarfriheten begränsas.

vittnesplikt och frågeförbud

Frågan om vittnesplikt och frågeförbud enligt rättegångsbalkens bestäm- melser för Bamombudsmannens del har inte kunnat behandlas av orga- nisationskommittén. Dessa regler torde dock knappast skapa större problem för Barnomudsmannens verksamhet. Socialtjänstkommittén arbetar dessutom med närliggande frågor rörande socialtjänsten. Vi anser att i vart fall resultatet av detta arbete bör avvaktas innan det finns anledning att ta upp saken för Bamombudsmannens del.

• Sida 17
•  Original

5. Specialmotivering

5.1. Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)

7 kap. 34 5

7 kap. 34 5

Första stycket i förslaget till denna nya paragraf föreskriver därför att sekretess gäller i Bamombudsmannens verksamhet för uppgifter om enskildas personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men. Det är alltså fråga om samma omvända skaderekvisit som gäller i t.ex. socialtjänsten. Det innebär presumtion för sekretess. Det innebär också i praktiken att Barnombudsmannen många gånger inte kan lämna ut en uppgift som omfattas av denna sekretessregel utan att ha kännedom om mottagarens identitet och om dennes avsikter med uppgiften. Under begreppet personliga förhållanden faller också uppgifter om en fysisk persons ekonomi.

Sekretessen enligt denna bestämmelse gäller i den verksamhet som Barnombudsmannen bedriver enligt lagen (1993:335) om Bamombuds- man. Personaladministrativa ärenden och liknande faller utanför den sekretess som regleras här. Sekretessen för sådana uppgifter och andra uppgifter som inte hör till Bamombudsmannens verksamhet enligt nyss- nämnda lag följer samma regler som gäller för myndigheter i allmänhet. Ett exempel på sådana regler finns i 7 kap. 11 & sekretesslagen (angåen- de myndigheternas pcrsonaladministrativa verksamhet).

Enligt andra stycket hindrar sekretessen inte att Bamombudsmannen gör anmälan och lämnar uppgift till socialnämnden enligt vad som föreskrivs i lagen om Barnombudsman. [ allmänmotiveringen, avsnitt 4, har utvecklats varför anmälningsskyldigheten i 71 & socialtjänstlagen inte kan anses omfatta Barnombudsmannen.

14 kap. 2 5 ] paragrafens fjärde stycke föreskrivs att sekretess inte hindrar att upp- gift som angår misstanke om brott lämnas till åklagarmyndighet, polis- myndighet eller annan myndighet som har att ingripa mot brottet, om fängelse är föreskrivet för brottet och detta kan antas föranleda annan påföljd än böter.

l femte stycket föreskrivs vissa undantag från bestämmelsen i fjärde

• Sida 18
•  Original

stycket. Till undantagen skall även uppgifter som omfattas av sekretess enligt 7 kap. 34 & hänföras. Det innebär att fjärde stycket gäller för sekretessbelagda uppgifter i Bamombudsmannens verksamhet, liksom i bl.a. socialtjänsten, endast om det är fråga om ett brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år. Om det är fråga om brott enligt 3, 4 eller 6 kap. brottsbalken mot någon som inte har fyllt arton år hindrar sekretess enligt 7 kap. 34 & dock inte att uppgift lämnas till åklagarmyndighet eller polismyndighet (jfr allmänmotiveringen).

3 & I andra stycket har 7 kap. 34 & lagts till. Det innebär att sekretessbe— lagda uppgifter hos Barnombudsmannen inte omfattas av bestämmelsen i första stycket om att sekretessbelagda uppgifter får lämnas ut till andra myndigheter om det är uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas har företräde framför det intresse som sekretessen skall skydda. Det- samma gäller bl.a. inom socialtjänsten.

16 kap. 1 5 I tredje punkten har 7 kap. 34 åå lagts till den uppräkning av sekre— tessbelagda uppgifter som det råder begränsad meddelarfrihet för. Be— gränsad meddelarfrihet enligt särskilda i paragrafen angivna bestämmel- ser i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen gäller såle- des för uppgifter som någon lämnar till ombudsmannen och som omfat- tas av sekretess enligt 7 kap. 34 5. Sådana uppgifter kan därmed inte utan påföljd lämnas ut med stöd av principen om meddelarfrihet.

5.2. Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:335) om Barnombudsman

3 5 Denna nya bestämmelse talar om vilken anmälningsplikt och anmäl- ningsmöjlighet som Barnombudsmannen har i fråga om det som han eller hon får kännedom om i sin verksamhet. Barnombudsmannen skall genast till socialnämnden anmäla dels om en underårig misshandlas i hemmet och dels om det i andra fall måste antas att socialnämnden behöver ingripa till en underårigs skydd. Barnombudsmannen har också möjlighet att göra anmälan till socialnämnden om andra särskilda skäl talar för en sådan anmälan. Det kan gälla t.ex. vissa situationer som avses i 71 & socialtjänstlagen (1980:620) men som inte omfattas av Bamombudsmannens anmälningsskyldighet. Av den föreslagna 34 Q' i 7 kap. sekretesslagen (1980:100) framgår att sekretess inte gäller i dessa fall.

Bestämmelsen i andra stycket, jfr med den föreslagna 34 å i sekre-

• Sida 19
•  Original

tesslagen, har betydelse i fall Barnombudsmannen inte är anmälnings- skyldig till socialnämnden, på grund av att Barnombudsmannen inte sitter inne med tillräcklig sakinformation eller eljest. Bamombudsman— nen är enligt andra stycket oförhindrad att till socialnämnden lämna uppgifter som kan vara av betydelse för utredning av en underårigs behov av skydd. Någon skyldighet för Barnombudsmarmen att i sådana fall lämna uppgifter har dock inte föreskrivits.

Med den föreskrivna anmälningsplikten i första stycket följer dock skyldighet att lämna uppgifter om det förhållande anmälningsplikten omfattar (se Lagrådets yttrande i prop.1981/82:8 s. 118).

5.3. Förslaget till lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)

71 5 Denna paragraf gäller inte Bamombudsmannens verksamhet, se avsnitt 4. På Lagrådets inrådan har, för att undanröja all tvekan därom, som upplysning lagts till att om anmälan från Barnombudsmannen gäller bestämmelserna i 3 5 lagen (1993:335) om Barnombudsman.

• Sida 20
•  Original