Prop. 1993/94:31

Rätt för enskild utbildningsanordnare att besluta i fråga om förmåner och ledighet för vapenfria tjänstepliktiga

Regeringens proposition

1993/ 94 : 3 1 Få? Rätt för enskild utbildningsanordnare att besluta i P% fråga om förmåner och ledighet för vapenfria Prop. tjänstepliktiga 1993/94z31

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 30 september 1993

På regeringens vägnar

Carl Bild:

Anders Björck (Försvarsdepartementet)

PM ang. bemyndigande för bolag, förening eller stiftelse att utöva myndig- het mot vapenfri tjänsteliktig

1 Inledning

Vapenfria tjänstepliktiga (vapenfria) utbildas bl.a. hos det statligt helägda bolaget Vattenfall AB och hos stiftelsen Sveriges kristna ungdomsråd. Bolag och stiftelse, som är enskilda rättssubjekt, får inte utan lagstöd handha förvaltningsuppgifter som innebär myndighetsutövning mot enskild. Det finns i dag inte något lagstöd som ger nyssnämnda eller andra enskilda utbildningsanordnare rätt att utöva myndighet mot vapenfria.

I denna PM behandlas frågan om enskilda utbildningsanordnare bör anförtros att utöva myndighet mot vapenfria.

För utbildning av vapenfria sker myndighetsutövning bl.a. vid till- ämpning av föreskrifter om att meddela tillrättavisning och vid till- ämpning av föreskrifter för ledighet, samt vid bestämmande av förmåner. Idet följande redogörs för dessa föreskrifter och andra regler, som gäller vid vapenfri tjänst. Därefter beskrivs hur kraven på rättssäkerhet kan tillgodoses, om en enskild utbildningsanordnare anförtros myndighets- utövande uppgifter. Slutligen görs överväganden och lämnas förslag till ändringar.

2 Hos vilka anordnas vamnfri tjänst?

Enligt 2 & lagen (l966:4l3) om vapenfri tjänst (vapenfrilagen) skall vapenfri tjänst anordnas för vapenfria hos statlig, kommunal eller landstingskommunal myndighet eller hos bolag, förening eller stiftelse som regeringen bestämmer.

Vapenfristyrelsen, som är en central förvaltningsmyndighet med ansvar för den vapenfria tjänstgöringen, har med stöd av 9 & kungörelsen (l966:414) med vissa bestämmelser om vapenfria tjänstepliktiga (vapenfrikungörelsen) bestämt att den vapenfria tjänsten skall anordnas

Bilaga 1

hos 17 olika myndigheter. Av dessa ar 12 myndigheter hos landsting eller kommuner. Övriga myndigheter ar de statliga affärsverken Luftfarts- verket, Banverket, Televerket, den centrala förvaltningsmyndigheten Statens räddningsverk samt Styrelsen för u-landsutbildning i Sandö.

Av 9 & kungörelsen framgår vidare att vapenfri tjänst dessutom får anordnas hos Svenska röda korset, Sveriges civilförsvarsförbund, Sveriges kristna ungdomsråd och hos sådana aktiebolag med uppgifter inom totalförsvaret där staten ensam har ett bestämmande inflytande.

Den 1 januari 1992 ombildades det statliga affärsverket Statens vatten- fallsverk till ett bolag, Vattenfall AB. Av regeringens proposition 1990/1991187 om näringspolitik för tillväxt framgår att bolagiseringen av de statliga affärsverken var en av de åtgärder som vidtogs för utveckling av statens affärsdrivande verksamhet.

Inför den statliga bolagiseringsreformen framhölls från statsmakterna att det var angeläget att de statliga affärsverk som utbildade vapenfria, t.ex. Vattenfallsverket, också i fortsättningen kunde bedriva sådan utbildning. Man ändrade därför 2 & vapenfrilagen så att regeringen bemyndigades att på samma sätt som i fråga om föreningar och stiftel- ser, bestämma vilka bolag som skulle få anordna den vapenfria tjänsten. Ändringen trädde i kraft den 1 juli 1991 (prop. 1990/91:169, FöU9, rskr. 347).

Sedan den 1 januari 1992 har vapenfri tjänst varit anordnad hos Vattenfall AB. Bland övriga enskilda utbildningsanordnare anordnas vapenfri tjänst för närvarande endast hos Sveriges kristna ungdomsråd. Tidigare har sådan tjänst förekommit även hos Svenska röda korset och Sveriges civilförsvarsförbund.

Den 1 juli 1993 ombildas Televerket till olika statliga aktiebolag. Avsikten är att vapenfri tjänst skall anordnas hos dessa bolag.

3 Bestämmelser om ledighet, förmåner och tillrättavisning m.m.

Vapenfristyrelsen beslutar om uttagning av vapenfria och har tillsyn över deras utbildning och tjänstgöring.

Enligt 6 & vapenfrilagen bestämmer Vapenfristyrelsen när en vapenfri skall tjänstgöra. Styrelsen får överlämna denna uppgift på annan statlig myndighet i fråga om tjänstgöring där.

Av 12 & vapenfrikungörelsen framgår att Vapenfristyrelsen bestämmer närmare om utbildningstidens fördelning på grundutbildning och repetitionsutbildning. Vidare föreskrivs i 13 & vapenfrikungörelsen att Vapenfristyrelsen prövar frågor om anstånd med vapean tjänstgöring.

• Sida 27
•  Original

Bilaga 1

Enligt 17 & vapenfrikungörelsen beviljas ledighet från vapean tjänst- göring av Vapenfristyrelsen efter samma grunder som gäller i fråga om ledighet från värnpliktstjänstgöring. Vapenfristyrelsens beslut får över— klagas till Totalförsvarets tjänstepliktsnämnd. Nämndens beslut får inte överklagas. Av bestämmelsen framgår vidare att styrelsen får överlåta åt annan myndighet där den vapenfrie tjänstgör att bevilja ledighet. Ett beslut som fattas av en sådan myndighet får överklagas hos Vapen- fristyrelsen. Vapenfristyrelsens beslut får inte överklagas.

Enligt 8 a & vapenfrilagen har en vapenfri rätt till samma förmåner i samband med tjänstgöring som enligt 33 5 första stycket värnpliktslagen (1941 :967) tillkommer värnpliktiga i samband med vämpliktstjänstgöring. Bland dessa förmåner kan nämnas reseförrnåner, fri förplägnad, fri inkvartering, fri utrustning samt fri hälso- och sjukvård.

I 18 & vapenfrikungörelsen föreskrivs att vämpliktsförmånsförordningen (1976:1008) tillämpas i fråga om förmåner till vapenfria i samband med tjänstgöring i den mån regeringen inte meddelar särskilda bestämmelser. Vidare föreskrivs att vid tillämpningen av värnpliktsförmånsförordningens bestämmelser skall med myndighet inom försvarsmakten avses Vapen- fristyrelsen. Detta har tolkats som att Styrelsen får föreskriva att annan myndighet får handlägga ärenden om förmåner (jfr 39 å andra stycket vämpliktsförmånsförordningen).

Det skall annrärkas att det i vämpliktsförmånsförordningen finns bestämmelser om förmåner som Vapenfristyrelsen inte har befogenhet att bevilja, t.ex. dagpenning. I denna PM avses med förmåner endast sådana förmåner som Vapenfristyrelsen beslutar om.

Ett beslut i fråga om en förmån som har fattats av Vapenfristyrelsen får överklagas hos kamman'ätt. Om en annan myndighet än central för- valtningsmyndighet har fattat ett sådant beslut får det överklagas hos Vapenfristyrelsen (40 & vämpliktsförmånsförordningen).

Av 18 & vapenfrilagen framgår att en vapenfri kan meddelas tillrättavis— _ni_ng i form av varning, extratjänst eller utegångsförbud. Innan någon meddelar tillrättavisning, skall han vid förhör med den felande lämna denne tillfälle att förklara sig.

Befogenhet att meddela en vapenfri tillrättavisning tillkommer enligt 19 & vapenfrilagen hos staten eller hos kommun anställd civilförsvars,- räddnings- eller arbetschef i fråga om underställd personal. Med kommuner likställs landsting, kommunalförbund, församlingar, kyrkliga samfälligheter och allmänna försäkringskassor.

I 20 & vapenfrilagen föreskrivs att en vapenfri som meddelats till- rättavisning får begära omprövning av tillrättavisningen. Om han tjänstgör hos statlig myndighet, skall omprövning begäras hos denna och i annat fall hos Vapenfristyrelsen.

• Sida 28
•  Original

Bilaga 1

I lagen (1986:644) om disciplinförseelser av krigsmän, m.m.(disciplin- lagen), som bl.a. tillämpas på värnpliktiga, finns regler om disciplin- ansvar som på följande väsentliga punkter skiljer sig från motsvarande regler för vapenfria.

Utöver de former av tillrättavisning som finns i vapenfrilagen finns i disciplinlagen disciplinpåföljden löneavdrag. Disciplinpåföljdema extratjänst och utegångsförbud i disciplinlagen innebär att längre tid får tas i anspråk av den felandes fritid jämfört med vad som är tillåtet vid motsvarande former av tillrättavisning enligt vapenfrilagen. För att biträda de myndigheter som har att handlägga disciplinärenden enligt disciplinlagen skall finnas auditörer. En vapenfri som har ålagts disciplinpåföljd kan liksom en värnpliktig begära omprövning av beslutet. I motsats till en vapenfri kan en värnpliktig dessutom överklaga ett beslut om disciplinpåföljd till allmän domstol.

Slutligen skall nämnas att Vapenfristyrelsen enligt 30 & vapenfrikungörel— sen får meddela närmare föreskrifter för tillämpningen av kungörelsen.

4 Bolagiseringens konsekvenser för myndighetsutövning

Vid bolagisering av en myndighet uppstår ett flertal problem vad gäller bolagets möjlighet att inom sitt verksamhetsområde behålla uppgifter som innebär myndighetsutövning. Ett aktiebolag är en självständig juridisk person skild från statsförvaltningen och det särskilda regelverk som gäller för myndigheter är inte automatiskt tillämpligt på aktiebolaget.

En första förutsättning för att annat rättssubjekt än myndighet skall få handha förvaltningsuppgift är att uppgiften överlämnats till rättssubjektet. Om förvaltningsuppgiften innefattar myndighetsutövning, skall överläm- nandet ske med stöd av lag. Detta följer av 11 kap. 6 & tredje stycket regeringsformen. Ett överlämnande kan ske till bolag, förening, samfällighet, stiftelse eller enskild individ.

Vad innebär då begreppet myndighetsutövning?

Begreppet infördes genom 3 5 i 1971 års förvaltningslag och definieras såsom sådan offentlig verksamhet som innebär utövning av befogenhet att för enskild bestämma förmån, rättighet, skyldighet, disciplinpåföljd eller annat jämförbart förhållande (prop. l971:30).

Utbildningsverksamheten för vapenfria är en förvaltningsuppgift som också kan innefatta myndighetsutövning vid tillämpningen av de bestämmelser som gäller för tjänsten. Myndighetsutövningen blir som mest påtaglig vid tillämpningen av disciplinsystemet men omfattar såsom tidigare nämnts även tillämpningen av bestämmelser angående tjänstgör- ingstid, ledighet och förmåner.

• Sida 29
•  Original

Bilaga 1

Av vad som anförts ovan följer att en delegering av förvaltningsuppgifter som innebär myndighetsutövning är möjlig endast om den sker med stöd av lag. Om uppgifterna delegeras, måste emellertid även förutsättningar skapas för att myndighetsutövningen sker under rättssäkra former.

Vilka är då rättssäkerhetsgarantiema ?

Av 1 kap. 9 & regeringsformen följer att den som fullgör uppgifter inom den offentliga förvaltningen har att beakta allas likhet inför lagen samt att iaktta saklighet och opartiskhet. Häri ligger en av de avgörande skillnaderna mellan offentlig förvaltning och privat verksamhet - iaktta— gandet av norrnnrässighet och objektivitet. Emellertid gäller denna skyldighet också för ett privat subjekt som enligt 11 kap. 6 & tredje stycket regeringsformen anförtrotts förvaltningsuppgift (Petrén/Ragne- malm, Sveriges grundlagar, 1980, s 38).

Brottsbalkens 20 kap. innehåller straffbud om tjänstefel m.m. för brott begångna vid myndighetsutövning. Enskild befattningshavare hos ett privat subjekt som med stöd av bemyndigande ägnar sig åt myndig— hetsutövning omfattas enligt de förutsättningar som närmare anges i 20 kap. brottsbalken av straffansvar för sitt agerande i myndighetsutövnings— funktionen.

En ytterligare skillnad mellan privat verksamhet och offentlig förvaltning är att myndighets beslut alltid formth kan överklagas, om inte annat angivits så i vart fall till regeringen. Överlämnas myndighetsutövning till ett privat Subjekt upphör möjligheten att överklaga om inte särskild bestämmelse härom ges. Ges en sådan kan lagen (1986zll42) om överklagande av beslut av enskilda organ med offentliga förvaltningsupp- gifter bli tillämplig.

En annan rättssäkerhetsfråga som gör sig gällande på området är frågan om insyn i verksamheten. Inom offentlig förvaltning gäller offentlig- hetsprincipen.

Offentlighetsprincipen innebär först och främst envars rätt, att ta del av allmänna handlingar, vilken princip är grundlagsfäst genom 2 kap. tryckfrihetsförordningen. Principen anses emellertid också omfatta yttrandefrihet enligt 2 kap. l & regeringsformen och meddelarfrihet enligt 1 kap. l & tredje stycket tryckfrihetsförordningen.

Offentlighetsprincipen gäller inte för enskilda rättssubjekt, vilket är en följd av att tryckfrihetsförordningens regler endast tar sikte på myndig- heter. Det är således inte tillräckligt att ett enskilt rättssubjekt utövar myndighet för att detta skall omfattas av principen. Emellertid finns möjlighet att göra Offentlighetsprincipen tillämplig på enskilda rätts- subjekt. Bestämmelsen härom är inte grundlagsfäst och återfinns i 1 kap. 8 5 andra stycket sekretesslagen (19801100). Möjligheten har'utnyttjats bl.a. i fråga om Aktiebolaget Svensk Bilprovning.

• Sida 30
•  Original

Bilaga 1

För att Offentlighetsprincipen skall gälla även en enskild utbildnings- anordnare med bemyndigande krävs således ett tillägg till den bilaga, (SFS 19921319), som anges i nämnda lagrum i sekretesslagen vari det enskilda rätts-subjektet jämställs med myndighet. Därigenom blir vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av allmänna handlingar hos myndighet i tillämpliga delar också gällande för hand- lingar hos enskilt rättssubjekt.

Offentlighetsprincipen begränsas genom sekretessbestämmelsema i sekretesslagen - handlingssekretess och tystnadsplikt. Genom att enskilt rättssubjekt jämställs med myndighet enligt vad som nyss angivits blir detta underkastat sekretesslagens bestämmelser.

För att Offentlighetsprincipen skall kunna upprätthållas blir det be- tydelsefullt hur det enskilda rättssubjektet registrerar, förvarar och bevarar allmänna handlingar. Genom att låta det enskilda rättssubjektet omfattas av Offentlighetsprincipen genom utnyttjandet av den möjlighet som erbjuds i 1 kap. 8 & sekretesslagen blir emellertid 2 kapitlets regler i tryckfrihetsförordningen tillämpliga. Därmed följer en skyldighet även för ett enskilt rättssubjekt att tillhandahålla allmänna handlingar. Den närmare reglering som ges för myndigheter i arkivlagen (19902782) kommer emellertid inte att gälla för det enskilda rättssubjektet.

Till ovan nämnda fråga hör även handläggningsrutiner för ärendena. Förvalmingslagen (1986:223) gäller endast för myndigheter. Ges ett enskilt rättssubjekt bemyndigande att ägna sig åt myndighetsutövning följer emellertid av detta en skyldighet att följa de bestämmelser som finns på området, inklusive de närmare verkställighetsföreskrifter som meddelas med stöd av de förordningar som reglerar verksamheten.

I vapenfrikungörelsen finns t.ex. närmare bestämmelser om hur till— rättavisning skall bringas till verkställighet och om skyldighet att föra register över dylika.

Enskilda rättssubjekt är undandragna JO:s och JK:s tillsyn. Emellertid står den som innehar tjänst eller uppdrag varmed följer myndighetsutöv- ning under JO:s tillsyn. Detta gäller självfallet endast såvitt avser den myndighetsutövande verksamheten vilket framgår av 2 5 3. lagen (1986:765) med instruktion för riksdagens ombudsmän. Härigenom kvarstår en viktig kontrollfunktion för det allmänna och en möjlighet för den enskilde att genom klagomål till JO fästa uppmärksamheten på eventuella missförhållanden i myndighetsutövningen hos enskilt rättssu- bjekt. Enligt lagen (l975:l338) om Justitiekanslems tillsyn kan även JK öva tillsyn över den som har uppdrag eller tjänst varmed följer myndig- hetsutövning.

• Sida 31
•  Original

Bilaga 1

& Uppkomna problem

Enskilda utbildningsanordnare, som utbildar vapenfria, får i dagsläget inte handlägga ärenden om tillrättavisning, förmåner eller ledighet. Dessa ärenden handläggs av Vapenfristyrelsen. Styrelsen handlägger ärenden om tillrättavisning i sin egenskap av ytterst ansvarig utbildningsmyndig— het. Den har i de fall där en myndighet anordnar utbildning använt sin rätt att överlämna åt utbildningsmyndigheten att besluta om förmåner och ledighet. Även beslut om tillrättavisning meddelas - med stöd av 19 & vapenfrilagen - av utbildningsmyndighetema.

Som antytts vid redOgörelsen av bestämmelserna innefattar en tillämpning av disciplinsystemet en rad olika frågor. En utredning måste göras om vad som har hänt. Förhör skall hållas med den felande. För att en tillrättavisning i form av extratjänst skall kunna verkställas måste möjligheter skapas för handräckningsarbete eller annan särskild uppgift. Fler exempel kan ges som belyser vilka - inte minst praktiska — frågor som är förenade med handläggning av disciplinärenden.

Administrationen av förmåner innefattar ett flertal olika beslut. För- månema avser som tidigare nämnts områden som resor, förläggning, hälso- och sjukvård samt förplägnad. Exempelvis skall ställning tas till vilka färdmedel som den vapenfrie får använda vid tjänstledighets-, förläggnings- samt in- och utryckningsresor. Vidare skall nrtiner för beställning av resor skapas. Frågor som gäller förläggning är t.ex. ordningsregler och skötsel. Bland frågor som uppkommer inom hälso- och sjukvården, kan nämnas kostnadsersättningar för läkemedel och tandvård.

Myndighetsutövning framträder för den vapenfrie som mest påtaglig vid meddelande av tillrättavisning. Även i beslut som rör t.ex. innehållande av fria resor eller vid olika former av återkrav av utbetald ersättning som riktas mot den vapenfrie, är myndighetsutövningen påtaglig.

Av lätt insedda skäl är många praktiska fördelar förknippade med att ärenden om tillrättavisning, förmåner och tjänstledighet handläggs av utbildningsanordnaren själv. Denne har ju direkt kontakt med den vapenfrie och känner därför väl till hans förhållanden. Även för den vapenfrie måste det vara en klar fördel att kunna kommunicera direkt med en beslutsfattare som finns hos utbildningsanordnaren.

Enligt Vapenfristyrelsen utbildas för närvarande vapenfria hos Vattenfall AB, hos Sveriges kristna ungdomsråd och hos Televerket, som inom kort ombildas till bolag. Dessa utbildningsanordnare utbildar vapenfria på sammanlagt fyrtio olika platser i landet. Under budgetåret 1992/93 tjänstgör sammanlagt 325 vapenfria hos dessa utbildningsanordnare. Under budgetåret 1993/94 skall enligt tjänstgöringsplan 270 vapenfria utbildas hos dem.

• Sida 32
•  Original

Den omfattande verksamheten i samband med myndighetsutövning Prop. 1993/94:31 medför stora praktiska svårigheter. Personal från Vapenfristyrelsen måste Bllaga 1 ofta resa till de olika orter där de enskilda utbildningsanordnama bedriver

verksamhet för att t.ex. utreda ärenden om tillrättavisning. Besluts- processsen i dessa och andra ärenden där myndighetsutövning före— kommer medför vidare en relativt omfattande skriftväxling mellan Styrelsen och de vapenfria. Om de enskilda utbildningsanordnama fick handlägga dessa ärenden kunde skriftväxlingen i allt väsentligt ersättas med en direktkontakt mellan utbildningsanordnama och de vapenfria.

Vapenfristyrelsen har med hänsyn till det anförda begärt att Styrelsen bemyndigas att överföra uppgiften att handlägga ärenden om tillrätta- visning, ledighet och förmåner till de enskilda utbildningsanordnama.

6 Qverväganden och förslag

1 linje med statens strävan till affärsmässig verksamhet på många olika onuåden kan ytterligare bolagisering av myndigheter förväntas. Det pågår t.ex. förhandligar om att ombilda Luftfartsverket till bolag.

Under de senaste åren har olika utredningar varit sysselsatta med bl.a. de problem som bolagiseringen kan innebära för vapenfriutbildningen.

När Vämpliktslagutredningen under hösten 1990 lade fram sitt be- tänkande En ny vämpliktslag SOU l990:89 föreslogs att disciplinpå- följdema i princip skulle beslutas av Vapenfristyrelsen, som dock i viss utsträckning skulle få delegera beslutanderätten till den myndighet där den vapenfrie tjänstgjorde.

Om denne inte tjänstgjorde vid en myndighet, borde enligt betänkandet alltid Vapenfristyrelsen handlägga ärendet. Här gavs alltså inte möjlighet att delegera ett åläggande av disciplinpåföljd till en enskild utbildnings— anordnare.

Sedan betänkandet remitterats under våren 1991, tillsattes under hösten samma år en ny utredning som skulle se över totalförsvarets personalför- sörjning genom pliktsystem, Pliktutredningen (dir. 1991 :40). Idirektiven till utredningen sades att ställning borde tas till om olika utbildnings- anordnare som inte är statliga eller kommunala myndigheter skulle få ägna sig åt myndighetsutövning gentemot den pliktpersonal som tjänstgör hos dem. Pliktutredningen har den 28 januari 1993 överlämnat sitt be- tänkande (SOU l992:139) Totalförsvarsplikt till Försvarsdepartementet.

Vid sidan av Pliktutredningen arbetar en särskild utredning (Fö l992:01) om författningsreglering med anledning av Pliktutredningens förslag (dir. l992z7l). Enligt direktiven skall utredningen vara klar senast den 30 april 1993.

• Sida 33
•  Original

Bilaga 1

I Pliktutredningens betänkande föreslås att bl.a. den vapenfria tjänsten skall ersättas av en allmän totalf'orsvarsplikt. Detta innebär dock inte att möjligheterna för en tjänstgöring utan vapenbmk försvinner. Totalför- svarsplikten föreslås komma att i stor omfattning kunna fullgöras hos enskilda organ. Vidare lämnas förslag om att Vapenfristyrelsen skall upp— höra. Dess uppgifter skall enligt förslaget övertas av en ny myndighet - Totalförsvarets personalverk - som skall administrera all pliktpersonal. Pliktutredningens betänkande remissbehandlas för närvarande.

Med hänsyn till rådande ovisshet om vad som i framtiden skall gälla för den vapenfria tjänsten, har man från regeringens sida hittills bedömt det mest lämpligt att tills vidare inte anförtro åt enskilda utbildnings- anordnare att handlägga ärenden som innebär myndighetsutövning.

Det hade varit bra om man hade kunnat avvakta beredningen av Pliktut— redningens och den särskilda författrringsutredningens förslag, innan man tog ställning till de frågor som behandlas i denna PM. Emellertid är det - med hänsyn till vad bl.a. Vapenfristyrelsen har anfört — angeläget att redan nu överväga åtgärder. Den situation, som Styrelsen har beskrivit, kan nämligen innebära utdragna handläggningstider i ärenden som avser

viktiga frågor både för den vapenfrie och utbildningsanordnaren.

I samband med bolagiseringen av affärsverken har olika statliga myndigheter inrättats för att överta uppgifter som innefattar myndig- hetsutövning från de tidigare affärsverken. Uppgifterna har i regel anknytning till den rent affärsmässiga verksamheten. Vapenfriutbild- ningen är en i förhållande till den verksamheten helt artskild uppgift.

Det är därför inte lämpligt att åt dessa myndigheter anförtro den myndig- hetsutövning som vapenfriutbildningen innebär. En sådan ordning skulle inte heller tillgodose önskemålet om ett decentraliserat beslutsfattande.

Det är i stället att föredra att den enskilde utbildningsanordnaren själv får handlägga ärenden, som också innebär myndighetsutövning. Enligt Vapenfristyrelsen finns det också ett intresse hos de enskilda utbildnings- anordnama för en sådan ordning.

Kraven på rättssäkerhet, som i fråga om handläggning av disciplin— ärenden är särskilt långtgående, måste dock uppfyllas. Genom de olika former av rättssäkerhetsgarantier som finns och som kan åstadkommas när en enskild utövar myndighet får dock dessa krav anses vara tillräckligt tillgodosedda. Härtill kommer att en handläggning av ärendena innefattande myndighetsutövning inte innebär någon nyhet för de statligt helägda bolagen. Det kan därför på goda grunder antas att kompetens i frågorna redan f1nns hos dem.

Övriga enskilda utbildningsanordnare har visserligen inte tidigare fått utöva myndighet mot en vapenfri. Med hänsyn till den långa erfarenhet som dessa ändå har av vapenfriutbildning kan det förväntas att man

• Sida 34
•  Original

Bilaga 1

snabbt sätter sig in i vad myndighetsutövning innebär. Vapenfristyrelsen Prop. 1993/94:31 spelar därvid en viktig roll, dels som tillsynsmyndighet, dels som den myndighet som meddelar föreskrifter om verksamheten.

Sammanfattningsvis talar övervägande skäl för att anförtro åt enskilda utbildningsanordnare att handlägga ärenden om tillrättavisning, förmåner och ledighet.

En sådan förändring kan lämpligen åstadkommas genom de upprättade lagförslag, som finns i bilaga 1 till promemorian.

Genom ett nytt andra stycke i 2 & vapenfrilagen får regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer möjlighet att överlåta åt enskilda utbildningsanordnare där vapenfria tjänstgör att besluta i fråga om tillrättavisning, förmåner och ledighet för de vapenfria.

Ändringen i 2 5 första stycket är en följdändring till den nya kommunal- lagen (SFS 1991:900).

Ett beslut om tillrättavisning som meddelats av enskild utbildnings- anordnare bör få omprövas av Vapenfristyrelsen. För detta krävs inte någon lagändring. Det finns inte anledning att nu skapa en särskild överklaganderegel för beslut om tillrättavisning. Denna fråga bör i stället tas upp i ett vidare sammanhang i samband med beredningen av utredningamas förslag. Som framgått under 3 finns det många skillnader mellan de olika disciplinsystemen. Man bör kunna förutse att ett mer enhetligt disciplinsystem blir gällande i framtiden.

I likhet med vad som gäller beträffande övriga utbildningsanordnare bör i vapenfrilagen anges vem som har befogenhet att meddela tillrättavis- ning, om det åt en enskild utbildningsanordnare har överlåtits att meddela ett sådant beslut. Detta görs genom en ändring i 19 & vapenfrilagen. En ansvarig utbildningschef, som är anställd hos utbildningsanordnaren, föreslås få befogenhet att meddela tillrättavisning. Om det inte finns någon sådan chef, bör den som närmast ansvarar för utbildningen få denna befogenhet.

Vidare föreslås att ett tillägg görs till bilagan till sekretesslagen så att enskilda utbildningsanordnare blir jämställda med myndigheter i fråga om vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av allmänna handlingar.

De förordningsändringar som följer av lagförslagen framgår av bilaga 2 till promemorian. Utöver dessa ändringar görs ett förtydligande i 18 & vapenfrikungörelsen så att det tydligare än enligt den nuvarande lydelsen framgår att Vapenfristyrelsen får överlåta åt annan myndighet att besluta om förmåner.

• Sida 35
•  Original

Bilaga 1

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1966:413) om

vapenfri tjänst

Härigenom föreskrivs att 2 5 lagen (l966:4l3) om vapenfri tjänst skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

251

Vapenfri tjänstepliktig skall full- göra tjänst i verksamhet, som är betydelsefull för samhället under beredskap och krig. Tjänstgöringen skall ske hos statlig, kommunal eller landstingskommunal myndig- & eller hos bolag, förening eller

stiftelse som regeringen bestäm— mer.

1952 Befogenhet att meddela vapenfri tjänstepliktig tillrättavisning till- kommer hos staten eller hos kom- mun anställd civilförsvars—, rädd- nings eller arbetschef i fråga om underställd personal. Med kommu- ner likställs landsting, kommunal- förbund, församlingar kyrkliga samfälligheter och allmänna för— säkringskassor.

1 Senaste lydelse 1991:719. 2 Senaste lydelse l992:1405.

Vapenfri tjänstepliktig skall full- göra tjänst i verksamhet, som är betydelsefull för samhället under beredskap och krig. Tjänstgöringen skall ske hos statlig myndighet eller hos myndighet hos kommun eller landsting eller hos bolag,

förening eller stiftelse som rege- ringen bestämmer.

www WWW

ola n för nin eller en ga tjänstgör att besluta i fråga om tillrättavisning, förmåner och ledighet för de vamnfria tjänste- pliktiga,

Befogenhet att meddela vapenfri tjänstepliktig tillrättavisning till- kommer hos staten eller hos kom- mun anställd civilförsvars-, rädd- nings eller arbetschef i fråga om underställd personal. Med kommu- ner likställs landsting, kommunal- förbund, församlingar kyrkliga samfälligheter och allmänna för- säkringskassor. Om det åt ett

bolag, en förening eller en stiftelse har överlåtits att meddela vamnfn'a tjänstepliktiga tillrättavisning, tillkommer sådan befogenhet hos bolaget, förening eller stiftelsen anställd ansvarig utbildningschef

eller närmast ansvarig utbildnings— ledare.

• Sida 36
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Innan någon meddelar tillrättavisning skall han vid förhör med den felande lämna denne tillfälle att förklara sig.

Denna lag träder i kraft den

• Sida 37
•  Original

Prop. 1993/94:31 Förslag till Bilaga 1 Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)

Härigenom föreskrivs att bilagan till sekretesslagen (l980:100)' skall ha följande lydelse. Bilaga 2

Nuvarande lydelse

I enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 & skall vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet i tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som nämns nedan i den mån handlingarna hör till där angiven verksamhet hos organet. Verksamheten anges i förekommande fall med hänvisning till numret i Svensk författningssamling (SFS) på den författning med stöd av vilken verksamheten har uppdragits åt organet.

Organ Verksamhet

Folkbildningsrådet fördelning av statsbidrag mellan folkhögskolor och studieförbund (SFS 1976:1046)

Folkbildningsförbundet fördelning av statliga medel mellan länsbildningsförbunden för stöd till kulturverksamhet genom ideella föreningar (SFS 1976:1046)

Handelshögskolan i Stockholm statligt stöd i form av utbildnings- bidrag för doktorander (SFS

1976:1046)

Radiotjänst i Kiruna Aktiebolag ärenden om TV-avgifter (SFS l989:41)

Kungliga Skogs— och Lantbruks- prövning av anställnings- och akademien arbetsvillkor och andra frågor som rör statligt reglerad anställning hos akademien

Kungliga Svenska Aeroklubben besiktning och tillsyn av luftfartyg

samt utfärdande och fömyande av luftvärdighetsbevis (SFS l957:297)

' Lagen omtryckt l992:1474. 37

• Sida 38
•  Original

Bilaga 1

Nuvarande lydelse Organ

Länsbildningsförbunden

Musikaliska akademien

Notarius publicus

Regleringsföreningen Svensk fisk, ekonomisk förening

Riksprovplatserna Aktiebolaget Svensk Anläggningsprovning, Aktiebolaget Svensk Bilprovning och Apoteksbolaget Aktiebolag

Statens Bostadsf'inansieringsaktie- bolag, SBAB

Stiftelsen Svenska institutet

Stiftelsen Svensk-norska samarbets- fonden

Stiftelsen Iantbrukamas skörde- skadeskydd

Stiftelserna Nordiska museet, Riksutställningar, Stockholms internationella fredsforskningsin- stitut (SIPRI), Tekniska museet och WHO Collaborating Center on International Drug Monitoring

Verksamhet

statligt stöd till kulturverksamhet genom ideella föreningar (SFS 1976:1046)

statligt stöd till utbildnings- och utgivningsverksamhet (SFS 1976:1046 och l992z318)

all verksamhet som Notarius publi- cus (SFS 1981:1363)

statligt stöd i marknadsreglerande syfte (l9742226)

kontroll som riksprovplats (SFS 1992:1119)

förvaltning av statligt reglerade räntebärande lån för bostadsända- mål som beviljas under medverkan av Bostadsstyrelsen eller länsbos- tadsnämnd samt frågor om lån enligt förordningen (1989:858) om ersättningslån för bostadsändamål (SFS l993z336)

all verksamhet

statligt stöd i form av stipendier (SFS 1992z318)

prövning av ärenden om skörde- skadeskydd (SFS l988:89)

prövning av anställnings- och arbetsvillkor och andra frågor som rör statligt reglerad anställning hos stiftelsen (SFS

l992:318)

• Sida 39
•  Original

Bilaga 1

Nuvarande lydelse Organ

Svenska föreningen Norden

Svenska institutet i Rom

Svenska språknämnden

Denna lag träder i kraft den...

Verksamhet

statligt stöd i form av bidrag till resor och stipendier (SFS 1976:1046)

statligt stöd i form av stipendier

prövning av anställnings- och arbetsvillkor och andra frågor som rör statligt reglerad anställning hos nämnden (SFS 1992:318)

• Sida 40
•  Original

Bilaga 1

Förslag till Lag om ändring i sekretesslagen (19801100)

Härigenom föreskrivs att bilagan till sekretesslagen (19801100)l skall ha följande lydelse.

Föreslagen lydelse

Bilaga 2

I enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 5 skall vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta delav handlingar hos myndighet i tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som nämns nedan i den mån handlingarna hör till där angiven verksamhet hos organet. Verksamheten anges i förekommande fall med hänvisning till numret i Svensk författningssamling (SFS) på den författning med stöd av vilken verksamheten har uppdragits åt organet.

Organ

Folkbildningsrådet

Folkbildningsförbundet

Handelshögskolan i Stockholm

Radiotjänst i Kiruna Aktiebolag

Kungliga Skogs- och Lantbruks- akademien

Kungliga Svenska Aeroklubben

* Lagen omtryckt l992:1474.

Verksamhet

fördelning av statsbidrag mellan folkhögskolor och studieförbund (SFS 1976:1046)

fördelning av statliga medel mellan länsbildningsförbunden för stöd till kulturverksamhet genom ideella föreningar (SFS 1976:1046)

statligt stöd i form av utbildnings- bidrag för doktorander (SFS 1976:1046)

ärenden om TV—avgifter (SFS 1989141)

prövning av anställnings- och arbetsvillkor och andra frågor som rör statligt reglerad anställning hos akademien

besiktning och tillsyn av luftfartyg samt utfärdande och fömyande av luftvärdighetsbevis (SFS l957:297)

• Sida 41
•  Original

Bilaga 1

Föreslagen lydelse Organ

Länsbildningsförbunden

Musikaliska akademien

Notarius publicus

Enskilda som enligt vad regeringen

föreskriver få; anordna vamnfri tjänst

Regleringsföreningen Svensk tisk, ekonomisk förening

Riksprovplatserna Aktiebolaget Svensk Anläggningsprovning, Aktiebolaget Svensk Bilprovning och Apoteksbolaget Aktiebolag

Statens Bostadsf'rnansierings- aktiebolag, SBAB

Stiftelsen Svenskä institutet

Stiftelsen Svensk-norska samarbets- fonden

Stiftelsen Lantbrukamas skörde- skadeskydd

Verksamhet

statligt stöd till kulturverksamhet genom ideella föreningar (SFS 1976:1046)

statligt stöd till utbildnings- och utgivningsverkssamhet (SFS 1976:1046 och 1992:318)

all verksamhet som Notarius publi- cus (SFS 1981:1363)

handläggning av ärenden i fråga om tillrättavisning, förmåner eller ledighet för en vamnfri tjänsteplik- tig [SFS 19662413)

statligt stöd i marknadsreglerande syfte (1974:226)

kontroll som riksprovplats (SFS 1992:1119)

förvaltning av statligt reglerade räntebärande lån för bostadsända- mål som beviljas under medverkan av Bostadsstyrelsen eller länsbos- tadsnämnd samt frågor om lån enligt förordningen (l989z858) om ersättningslån för bostadsändamål (SFS l993z336)

all verksamhet

statligt stöd i form av stipendier (SFS 1992:318)

prövning av ärenden om skörde— skadeskydd (SFS l988:89)

• Sida 42
•  Original

Bilaga 1

Föreslagen lydelse Organ Stiftelserna Nordiska museet,

Riksutställningar, Stockholms internationella fredsforskningsin- stitut (SIPRI), Tekniska museet och WHO Collaborating Center on International Drug Monitoring

Svenska föreningen Norden

Svenska institutet i Rom

Svenska språknämnden

Denna lag träder i lcraft den....

Verksamhet

prövning av anställnings- och arbetsvillkor och andra frågor som rör statligt reglerad anställning hos stiftelsen (SFS 1992:318)

statligt stöd i form av bidrag till resor och stipendier (SFS 1976:1046)

statligt stöd i form av stipendier

prövning av anställnings— och arbetsvillkor och andra frågor som rör statligt reglerad anställning hos nämnden (SFS 19921318)

• Sida 43
•  Original

Bilaga 1

Förordning om ändring i kungörelsen (l966:414) med viss bestämmelser

om vapenfria tjänstepliktiga

Regeringen föreskriver att 17 och 18 55 skall ha följande lydelse.

171 & Ledighet från vapenfri tjänstgöring beviljas av Vapenfristyrelsen efter samma grunder som gäller i fråga om ledighet från vämpliktstjänst— göring.

Vapenfristyrelsens beslut överklagas till Totalförsvarets tjänsteplikts- nämnd. Nämndens beslut får inte överklagas.

Vapenfristyrelsen får överlåta åt en annan myndighet eller åt ett bolag, en förening eller en stiftelse som anges i 9 5 andra stycket där den tjänstepliktige tjänstgör att bevilja ledighet. Ett sådant beslut om ledighet får överklagas hos Vapenfristyrelsen. Vapenfristyrelsens beslut får inte överklagas.

182 5 I fråga om förmåner till vapenfria tjänstepliktiga i samband med tjänstgöring skall vämpliktsförmånsförordningen (1976:1008) tillämpas i den mån regeringen ej meddelar särskilda bestämmelser. Befattnings— penning utgår dock endast till en vapenfri tjänstepliktig som tjänstgör inom civilförsvaret. Befattningspenning beräknas därvid enligt de bestämmelser som gäller för civilförsvarspliktiga. Vapenfria tjänste- pliktiga får för erhållande av tillägg till dagersättningen tillgodoräkna sig tidigare tjänstgöring enligt värnpliktslagen (l94lz967).

Vid tillämpningen av värnpliktsförrnånsförordningens bestämmelser skall med myndighet inom försvarsmakten avses Vapenfristyrelsen.

Vapenfristyrelsen får överlåta åt en annan myndighet eller åt ett bolag, en förening eller en stiftelse som anges i 9 5 andra stycket där den tjänstepliktige tjänstgör att besluta om förmåner. Ett sådant beslut om förmåner får överklagas hos Vapenfristyrelsen. Vapenfristyrelsens beslut får överklagas hos kammarrätt.

Denna förordning träder i kraft den .....

' Senaste lydelse l991:1388. 2 Senaste lydelse l989z758.

• Sida 44
•  Original

yttrande över promemorian

Förteckning över remissinstanser som avgett

Riksdagens ombudsmän Justitiekanslern Rämåkhgmen Överbefälhavaren Försvarets civilförvaltning Vapenfristyrelsen Televerket Luftfartsverket Banveket .thenådlAB . Sveriges civilförsvarsförbund . Styrelsen för Sveriges vapenfria tjänstepliktigas medinflytandeorganisation

"990957”???5)?”

'_'—H NF—O'

• Sida 45
•  Original

ammanställnin av remi 5 r en över PM åen e

försla till än rin r il n 1966z41 m va nfri t'än

!, Remissinstangmas synpunkter på förslagen

1 . l Riksdagen; meudsmgn"

Riksdagens ombudsmän har genom remiss den 24 mars 1993, dnr Fo93/298/CIV , beretts tillfälle att avge yttrande över förslag angående bemyndigande för bolag, förening eller stiftelse att utöva myndighet mot vapean tjänstepliktig. Med anledning härav får jag anföra följande.

De principiella invändningar som kan resas, i synnerhet vad gäller att låta enskilda administrera ett straffrättsligt synsätt grundat sanktions- system utan möjlighet för den enskilde att få saken prövad i domstol, förbigås i den remitterade promemorian.

I promemorian anförs att det på goda grunder kan antas att kompetens i aktuella frågor redan finns i bolagen, vilket bl.a. torde avse det bolag som ska ersätta Televerket, och att Vapenfristyrelsen spelar en viktig roll som tillsynsmyndigheti aktuella frågor. Erfarenheterna från JO:s granskning av formerna för tillrättavisning av vapenfria tjänstepliktiga hos Televerket och Vpaenfristyrelsens tillsyn härav (se JO:s ämbetesbe- rättelse 1992-93 5. 278) är dessvärre inte sådana att jag kan instämma i uttalandet.

De föreslagna författningsändringama - i synnerhet de som avser handläggning av disciplinärenden - bör anstå till dess översynen av reglerna om vapenfri tjänst slutförts.

l.2 Justitiekanslern Jag har anledning att anföra följande om PMzns innehåll.

Den myndighetsutövning som skulle komma att utövas av enskilda faller inte under förvaltningslagen. Det är en svaghet. Åtminstone grund- läggnade regler om förfarandet bör finnas. Iögonfallande är att det saknas krav på juristmedverkan när beslut fattas om tillrättavisning av vapenfria.

Det finns i förslaget inte någon möjlighet att påkalla domstplsprövning i fråga om tillrättavisningar av vapenfria. Ipromemorian finns inte någon

Bilaga 3

analys av om denna ordning kan anses förenlig med artikel 6 i den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grunläggande friheterna. Innan lagstiftningen går vidare bör denna fråga klarläggas.

Jag anser vidare att promemorians beskrivning av reglerna om allmänna handlingars offentlighet och offentlighetsprincipens innebörd i övrigt bör förtydligas som ett led i en eventuell fortsatt beredning i lagstiftnings- frågan. Bl.a. synes det som har anförts på s. 5 om arkivlagens tillämplig- het inte vara riktigt, jämför 2 5 2 st arkivlagen och prop. 1989/90:72 s. 69.

1,4 ' såklagmn

Med överlämnande av yttranden från överåklagama i Vänersborg, Gävle och Luleå får jag för egen del anföra följande.

Jag vill inte motsätta mig en överflyttning av beslutandekompetens i enlighet med förslaget. En sådan överflyttning bör dock bl.a. av rättssäkerhetsskäl utvärderas efter en viss tid samt i övrigt följas av det statliga tillsynsorganet. Detta organ bör meddela de råd eller föreskrifter som det kan finnas behov av inom det aktuella området.

Överåklagaren i Vänersborg anser att amn, i varje fall när det är fråga om tillrättavisning av vapenfria, kan föreskriva att Vapenfristyrelsen skall underrättas om beslutet utan dröjsmål. Överåklagaren i Luleå och Gävle har inget att invända.

1 .4 Överbefälhavaren

Överbefälhavaren har inget att erinra mot de föreslagna författnings- ändringarna.

1,5 Försvareg civilförvaltning

FCF anser det rimligt att avvakta beredningen av Pliktutredningens och den särskilda förfatmingsutredningens förslag innnan regeringen tar ställning till föreliggande förslag. Detta inte minst med utgångspunkt i att såväl den vapenfria tjänsten skall ersättas av en allmän totlaförsvarsplikt som att Vapenfristyrelsen föreslås upphöra. Frågan om var ansvaret för ärenden om tillrättavisning, förmåner och ledighet bör avgöras i samband med tillskapandet av den nya myndigheten- Totalförsvarets personalverk.

1.6 Vapenfrisgrelsen

Vapenfristyrelsen tillstyrker de föreslagna ändringarna.

I förordningen om ändring i kungörelsen (l966:4l4) med vissa be- stämmelser om vapenfria tjänstepliktiga bör införas ett bemyndigande för

• Sida 47
•  Original

Bilaga 3

Vapenfristyrelsen att åt enskild utbildningsanordnare överlåta att belsuta i fråga om tillrättavisning.

I förtydligande Syfte framhåller Vapenfristyrelsen angående den relativt omfattande skriftväxling som förekommer i samband med att styrelsen svarar för myndighetsutövning gentemot vapenfria att det inte är skriftväxlingen i sig som utgör det största problemet, utan fastrner den fördröjning av beslutandeprocessen som uppstår när frågorna hanteras centralt. En sådan fördröjning är till men för den vapenfrie.

1,7 Televerket

När Televerket blir bolag bedöms våra förutsättningar för att hantera frågor som gäller tillämpningen av f'orvaltningslagen, offentlighetsprin- cipen och sekretesslagen försämras. Mot den bakgrunden är det tveksamt om myndighetsuppgifter med därtill knutna rättssäkerhetsgarantier bör överlämnas till företag som bedriver utpräglad affärsverksamhet. Televerket vill ändå inte motsätta sig förslaget.

l .8 Luftfartsverket

Luftfartsverket har inget att erinra mot de föreslagna författnings- ändringama, men påpekar att den remitterade PMzn innehåller två smärre fel. Dels är Luftfartsverket ett affärsdrivande verl (jfr s 1), dels avses inte hela Luftfartsverket bli ombildat till bolag (jfr s. 7 st 5).

1 .9 Banverket

Banverket har inga synpunkter på PMzn. Verket är en statlig anslagsmyn- dighet och inte ett affärsverk.

1.10 Vattenfall AB

Vattenfall AB stöder till fullo föreslagna ändringar och anser att det är angeläget att den nya lagen träder i kraft senast den 1 januari 1994.

1.1 1 Sveriges Civilförsvarsförbund

Sveriges Civilförsvarsförbund har intet att erinra mot de föreslagna ändringarna.

1.12 Sveriges vapenfria medinflytandeorganisation

VMO anför med anledning av den remitterade PMm följande.

Då enskild får möjligheten att bedriva myndighetsutövning måste samma krav på insyn i den vapenfria verksamheten gälla som för statliga myndigheter. Det är därför helt otillräckligt att offentligheten endast ska gälla de ärenden som Försvarsdepartementet föreslår. I stället bör

• Sida 48
•  Original

Bilaga 3

offentligheten enligt tryckfrihetsförordningen gälla all verksamhet hos den enskilde utbildningsanordnaren som rör den vapenfria tjänsten.

Förutsatt att kravet på offentlighet tillgodoses har VMO inget att anföra mot de föreslagna ändringarna i övrigt.

2, Sammanfattade kommeng;

De remissinstanser som avstyrker de föreslagna ändringarna är huvud- sakligen tveksamma till om det är möjligt att, med bibehållen rättssäker- het, låta enskilda utbildningsanordnare besluta om disciplinåtgärder.

Flera remissinstanser anser att det är olämpligt att genomföra ändringarna innan översynen av reglema om vapenfri tjänst slutförts.

• Sida 49
•  Original

Lagrådsremissens lagförslag

Förslag till lag om ändring i lagen (1966:413) om

vapenfri tjänst

Härigenom föreskrivs att 2 & lagen (1966:413) om vapenfri tjänst skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

25'

Vapenfh' tjänstepliktig skall full- göra tjänst i verksamhet, som är betydelsefull för samhället under beredskap och krig. Tjänstgöringen skall ske hos statlig, kommunal eller landstingskommunal myndig- het eller hos bolag, förening eller stiftelse som regeringen bestäm- mer.

Vapenfria y'äristeplikriga skall full- göra tjänst i verksamheter, som är betydelsefulla för samhället under beredskap och krig. De skall jidl- göra tjänsten hos någon statlig eller kommunal myndighet, hos någon myndighet inom en landsting eller hos de bolag, föreningar eller stiftelser som regeringen bestäm— mer.

Det får överlämnas till ett bolag, en förening eller en stiffelse som anordnar vapenjH y'änst att fatta beslut i fråga om förmåner och ledighet för de vapenfria tjänste- plikriga.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.

1 Senaste lydelse 1991:719.

• Sida 50
•  Original

Bilaga 4

Förslag till Lag om ändring i sekretesslagen (l980:100)

Härigenom föreskrivs att bilagan till sekretesslagen (1980:100)l skall ha följande lydelse. Bilaga2

Nuvarande lydelse

I enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 5 skall vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet i tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som nämns nedan i den mån handlingarna hör till där angiven verksamhet hos organet. Verksamheten anges i förekommande fall med hänvisning till numret i Svensk författningssamling (SFS) på den författning med stöd av vilken verksamheten har uppdragits ät organet.

Organ Verksamhet

Folkbildningsrådet fördelning av statsbidrag mellan folkhögskolor och studieförbund (SFS 1976:1046)

Folkbildningsförbundet fördelning av statliga medel mellan länsbildningsförbunden för stöd till kulturverksamhet genom ideella föreningar (SFS 1976:1046)

Handelshögskolan i Stockholm statligt stöd i form av utbildnings- bidrag för doktorander (SFS 1976:1046)

Radiotjänst i Kirurm Aktiebolag ärenden om TV-avgifter (SFS l989:41)

Kungliga Skogs- och Lantbruks- prövning av anställnings- och akademien arbetsvillkor och andra frågor som rör statligt reglerad anställning hos akademien

Kungliga Svenska Aeroklubben besiktning och tillsyn av luftfartyg

samt utfärdande och fömyande av luftvärdighetsbevis (SFS 1957:297)

Länsbildningsförbunden statligt stöd till kulturverksamhet

genom ideella föreningar (SFS 1976:1046)

• Sida 51
•  Original

Bilaga 4

Nuvarande lydelse Organ

Musikaliska akademien

Notarius publicus

Regleringsföreningen Svensk Esk, ekonomisk förening

Riksprovplatserna Aktiebolaget Svensk Anläggningsprovning, Aktiebolaget Svensk Bilprovning och Apoteksbolaget Aktiebolag

Statens Bostadstinansieringsaktie- bolag, SBAB

Stiftelsen Svenska institutet

Stiftelsen Svensk-norska samarbets- fonden

Stiftelsen Lantbrukarnas skörde— skadeskydd

Stiftelserna Nordiska museet, Rik5utställningar, Stockholms internationella fredsforskningsin- stitut (SIPRI), Tekniska museet och WHO Collaborating Center on International Drug Monitoring

Svenska föreningen Norden

Verksamhet

statligt stöd till utbildnings— och utgivningsverksamhet (SFS 1976:1046 och 1992z318)

all verksamhet som Notarius publi- cus (SFS 1981:1363)

statligt stöd i marknadsreglerande syfte (SFS 1974:226)

kontroll som riksprovplats (SFS l992:1119)

förvaltning av statligt reglerade räntebärande län för bostadsända- mål som beviljats under medverkan av Bostadsstyrelsen eller länsbo- stadsnämnd samt frågor om lån enligt förordningen (l989z858) om ersättningslån för bostadsändamål (SFS 1993:336)

all verksamhet

statligt stöd i form av stipendier (SFS 19922318)

prövning av ärenden om skörde- skadeskydd (SFS l988:89)

prövning av anställnings— och arbetsvillkor och andra frågor som rör statligt reglerad anställning hos stiftelsen (SFS l992:318)

statligt stöd i form av bidrag till resor och stipendier (SFS 1976:1046)

• Sida 52
•  Original

Bilaga 4

Nuvarande lydelse Organ Svenska institutet i Rom

Svenska språknämnden

' lagen omtryckt 1992:1474. 2 Senaste lydelse 19932337.

Verksamhet statligt stöd i form av stipendier

prövning av anställnings- och arbetsvillkor och andra frågor som rör statligt reglerad anställning hos nämnden (SFS l992z318)

• Sida 53
•  Original

Bilaga 4

Förslag till Lag om ändring i sekretesslagen (l980:100)

Härigenom föreskrivs att bilagan till sekretesslagen (l980:100)l skall ha följande lydelse.

Bilagai

Föreslagen lydelse

I enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 5 skall vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt at1 ta del av handlingar hos myndighet i tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som nämns nedan i den mån handlingarna hör till där angiven verksamhet hos organet. Verksamheten anges i förekommande fall med hänvisning till numret i Svensk författningssamling (SFS) på den författning med stöd av vilken verksamheten har uppdragits åt organet.

Organ

Verksamhet

Bolag, förening eller stiftelse som prövning av frågor om förmåner anordnar vapenfri tjänst

Folkbildningsrådet

Folkbildningsförbundet

Handelshögskolan i Stockholm

Radiotjänst i Kiruna Aktiebolag

Kungliga Skogs- och Lantbruks- akademien

och ledighet för en vapenfi-i tjänstepliktig (SFS 1966.'413)

fördelning av statsbidrag mellan folkhögskolor och studieförbund (SFS 1976: 1046)

fördelning av statliga medel mellan länsbildningsförbunden för stöd till kulturverksamhet genom ideella föreningar (SFS 1976:1046)

statligt stöd i förrn av utbildnings- bidrag för doktorander (SFS 1976:1046)

ärenden om TV—avgifter (SFS 1989:41)

prövning av anställnings- och arbetsvillkor och andra frågor som rör statligt reglerad anställning hos akademien

• Sida 54
•  Original

Bilaga 4

Föreslagen lydelse

Organ

Kungliga Svenska Aeroklubben

Länsbildningsförbunden

Musikaliska akademien

Notarius publicus

Regleringsföreningen Svensk fisk, ekonomisk förening

Riksprovplatserna Aktiebolaget Svensk Anläggningsprovning, Aktiebolaget Svensk Bilprovning och Apoteksbolaget Aktiebolag

Statens Bostadslinansierings- aktiebolag, SBAB

Stiftelsen Svenska institutet

Stiftelsen Svensk-norska samarbets- fonden

Stiftelsen Lantbrukarnas skörde— skadeskydd

Verksamhet

besiktning och tillsyn av luftfartyg samt utfärdande och fömyande av luftvärdighetsbevis (SFS 1957:297)

statligt stöd till kulturverksamhet genom ideella föreningar (SFS 1976:1046)

statligt stöd till utbildnings- och utgivningsverksamhet (SFS 1976:1046 och 1992:318)

all verksamhet som Notarius publi- cus (SFS 1981:1363)

statligt stöd i marknadsreglerande syfte (SFS 1974:226)

kontroll som riksprovplats (SFS 1992:1119)

förvaltning av statligt reglerade räntebärande län för bostadsända- mål som beviljats under medverkan av Bostadsstyrelsen eller länsbo-

stadsnämnd samt frågor om lån enligt förordningen (l989z858) om ersättningslån för bostadsändamål

(SFS 1993 :336) all verksamhet

statligt stöd i form av stipendier (SFS 1992:318)

prövning av ärenden om skörde- skadeskydd (SFS l988:89)

• Sida 55
•  Original

Bilaga 4

Föreslagen lydelse Organ

Stiftelserna Nordiska museet, Riks- utställningar, Stockholrns interna- tionella fredsforskningsinstitut (SIPRI), Tekniska museet och WHO Collaborating Center on International Drug Monitoring

Svenska föreningen Norden

Svenska institutet i Rom

Svenska språknämnden

Verksamhet

prövning av anställnings- och ar- betsvillkor och andra frågor som rör statligt reglerad anställning hos stiftelsen (SFS 1992:318)

statligt stöd i form av bidrag till resor och stipendier (SFS 1976:1046)

statligt stöd i form av stipendier

prövning av anställnings— och arbetsvillkor och andra frågor som rör statligt reglerad anställning hos nämnden (SFS 1992:318)

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.

' Lagen omtryckt 199211474. : Senaste lydelse l993z337.

• Sida 56
•  Original

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1993—09-21

Närvarande: justitierådet Per Jermsten, justitierådet Lars Å. Beckman, regeringsrådet Sigvard Holstad.

Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 2 september 1993 har regeringen på hemställan av statsrådet Björck beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag till

1. lag om ändring i lagen (19661413) om vapenfri tjänst,

2. lag om ändring i sekretesslagen (l980:100).

Förslagen har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessom Thomas Johansson.

lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

Försvarsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammantiäde den 30 september 1993

Närvarande: statsministem Bildt, ordförande, och statsråden B. Wester- berg, Friggebo, Iohansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidsson, Könberg, Odell, Lundgren, Unckel, P. Westerberg, Ask

Föredragande: statsrådet Björck

Regeringen beslutar proposition 1993/94:31 Rätt för enskild utbildnings- anordnare att besluta i fråga om förmåner och ledighet för vapenfria tjänstepliktiga.

• Sida 58
•  Original