1 §  Denna förordning tillämpas i den mån ej särskilda bestämmelser gäller vid höjd beredskap. Förordning (1993:255).

2 §  Med värnpliktig avses i denna förordning den som

1. fullgör tjänstgöring enligt värnpliktslagen (1941:967),
2. utan att vara anställd genomgår utbildning som ej fullgörs enligt nämnda lag till yrkesofficer eller reservofficer. Förordning (1984:385).

3 §  Om värnpliktigs rätt till familjebidrag, ersättning för skada eller sjukdom som han ådrager sig under tjänstgöring och grupplivförsäkring föreskrives särskilt.

4 §  Med allmänt kommunikationsmedel förstås i denna förordning tåg, fartyg, flygplan och buss i reguljär trafik samt spårvagn.

5 §  En inskrivningsskyldig får dagersättning med fyrtio kronor per dag under inskrivningsförrättningen och prövningen för antagning som aspirant vid Försvarsmakten. Förordning (1994:708).

6 §  En värnpliktig får dagersättning med fyrtio kronor per dag under

1. grundutbildningen,
2. repetitionsutbildningen i omedelbar anslutning till grundutbildningen,
3. utbildningen som avses i 2 § 2.

Efter 230 dagars tjänstgöring får den värnpliktige tillägg till dagersättningen. Tillägget betalas per dag med femton kronor till och med den 300: e tjänstgöringsdagen, med trettio kronor för tiden därefter till och med den 360: e tjänstgöringsdagen, med sextio kronor för tiden därefter till och med den 450: e tjänstgöringsdagen och med nittio kronor för tiden därefter. Förordning (1994:708).

7 §  Under annan tjänstgöring enligt värnpliktslagen (1941:967) än som anges i 6 § får de värnpliktiga dagpenning med ett belopp per dag som från och med första tjänstgöringsdagen motsvarar 90 procent av den värnpliktiges sjukpenninggrundande inkomst enligt 3 kap. lagen (1962:381) om allmän försäk- ring, delad med 365. Om det för den värnpliktige inte har fastställts någon sjukpenninggrundande inkomst, bestäms dagpenningen till 90 procent av den sjukpenninggrundande inkomst som skulle ha fastställts för honom om för- skrifterna om fastställande av sådan inkomst hade varit tillämpliga på honom, delad med 365. Dagpenningen skall alltid bestämmas till lägst 55 kronor.

Dagpenning betalas inte för de dagar då den värnpliktige uppbär ersättning enligt 4 kap. lagen om allmän försäkring.

En värnpliktig som är berättigad till dagpenning skall till den allmänna försäkringskassan senast dagen före inryckningsdagen anmäla sådan ändring i sina inkomstförhållanden som påverkar dagpenningens storlek. Förordning (1994:49).

8 §  Ersättning enligt 6 och 7 §§ utgår för in- och utryckningsdagar. Ersättning enligt 6 § utgår då med samma belopp som under närmast följande eller föregående tjänstgöringsdag.

Värnpliktig får för erhållande av tillägg till dagersättningen tillgodoräkna sig tidigare tjänstgöring enligt lagen (1966:413) om vapenfri tjänst. Förordning (1983:456).

9 §  Under tid för frånvaro från tjänstgöring på grund av att värnpliktig har hållit sig undan eller rymt, varit tagen i försvarsarrest, varit anhållen eller häktad eller varit intagen i kriminalvårdsanstalt utgår ej ersättning enligt 6 och 7 §§. Blir anhållen värnpliktig icke häktad eller frikännes värnpliktig eller häktning, skall innehållen ersättning utbetalas till honom.

Är värnpliktig frånvarande från tjänstgöring av annan anledning än som avses i första stycket, utgår ersättning under frånvarotiden endast om denna till- godoräknas honom som tjänstgöringstid. Den värnpliktige får dock behålla utbetalad ersättning enligt 6 § även om frånvarotiden ej tillgodoräknas honom, under förutsättning att denna omständighet ej var känd av utbetalande myndighet vid utbetalningstillfället. I fråga om återbetalning av ersättning enligt 7 § gäller vad som föreskrives i 20 kap. 4 § lagen (1962:381) om allmän försäkring.

10 §  Har värnpliktig skuld till staten på grund av förhållande som har samband med tjänstgöringen, får ersättning enligt 6 § innehållas. Vid varje utbetalningstillfälle får högst hälften av det belopp som skall utbetalas innehållas, om den värnpliktige ej medger att högre belopp innehålles.

11 §  Värnpliktig är för varje dag som han uppbär dagpenning berättigad till befattningspenning, om han har inkallats att tjänstgöra i befattning som är placerad på gruppchefsnivå eller högre kompetens- eller funktionsnivå. Befattningspenning utgår per dag med det belopp som anges för befattningens kompetens- respektive funktionsnivå enligt följande tabell.

Värnpliktig, som under mer än hälften av ett dygn uppehåller en befattning som är placerad i högre kompetens- eller funktionsnivå än den befattning i vilken han har inkallats att tjänstgöra, får för sådana tjänstgöringsdagar befattningspenning med det belopp som i tabellen anges för den högre kompetens- respektive funktionsnivån. Befattningspenningen för befattning som kompanichef eller motsvarande är tolv kronor per dag.

Befattningspenning betalas endast om utbildningen varar mer än fem dagar. Förordning (1993:183).

13 §  Värnpliktig som genomgått utbildning till reservofficer med godkända vitsord erhåller utbildningspremie med 12 500 kronor för reservofficerskurs I och med 16 000 kronor för reservofficerskurs II.

En yrkesofficersaspirant som genomgått utbildning vid officershögskola under ett år och godkänts för fortsatt utbildning får en utbildningspremie med 12 500 kronor. Förordning (1993:373).

14 §  Den som utan att vara anställd genomgår utbildning till yrkesofficer och skiljs från utbildningen innan han anställs som yrkesofficer får avgångs- vederlag från och med den dag utbildningen avbryts till och med den 30:e dagen från det beslutet om att skilja honom från utbildningen meddelades. Avgångsbetalas per dag med belopp motsvarande den dagersättning och det tillägg till dagersättningen som han hade då han skildes från utbildningen. Förordning (1993:373).

15 §  En värnpliktig får utryckningsbidrag med 4 000 kronor då han rycker ut från sådan tjänstgöring som anges i 6 §, om tjänstgöringen har varat i minst 180 dagar i en följd. Om den värnpliktige inte har kunnat tjänstgöra 180 dagar i en följd på grund av sjukdom eller skada eller på grund av att tjänstgöringen har delats upp i kortare perioder, lämnas utryckningsbidrag efter en sammanlagd tjänstgöringstid av 180 dagar. Värnpliktiga läkare, tandläkare och apotekare, som fullgör tjänstgöringen i omgångar, får dock utryckningsbidraget redan efter en sammanlagd tjänstgöringstid av 120 dagar.

Om det finns särskilda skäl får utryckningsbidrag med 4 000 kronor betalas ut då en värnpliktig rycker ut från en tjänstgöring som varat kortare tid än 180 dagar, men minst 120 dagar i en följd.

Utryckningsbidrag lämnas endast en gång till varje värnpliktig. Förordning (1994:708).

16 §  Vid bestämmande av tjänstgöringstid för erhållande av utrycknings- bidrag medräknas ej in- och utryckningsdagar. Tid för frånvaro från tjänstgöring medräknas endast om frånvaron tillgodoräknas den värnpliktige som tjänstgöringstid.

17 §  En inskrivningsskyldig är berättigad till en fri resa till platsen för inskrivningsförrättning eller prövning för antagning som aspirant vid försvarsmakten från den plats inom landet där han är folkbokförd eller vistas stadigvarande.

Inskrivningsskyldig är berättigad till fri resa från platsen för förrättningen eller prövningen till plats inom landet varifrån han skulle vara berättigad till fri resa vid färd till förrättning eller prövning. Förordning (1992:1462).

18 §  En värnpliktig är vid färd för inryckning till tjänstgöring berättigad till en fri resa till tjänstgöringsplatsen från den plats inom landet där han är folkbokförd eller vistas stadigvarande.

Värnpliktig är vid färd för utryckning från tjänstgöring berättigad till fri resa från tjänstgöringsplatsen till plats inom landet varifrån han skulle vara berättigad till fri resa vid inryckning till tjänstgöring. Förordning (1992:1462).

19 §  En värnpliktig är under sådan tjänstgöring som anges i 6 § berättigad till en fri resa var fjortonde dag till och från den plats inom landet där han är folkbokförd eller vistas stadigvarande. Den värnpliktige får i stället för en sådan resa göra en fri resa till och från en plats inom landet som kan nås med allmänt kommunikationsmedel, om resan avser besök hos någon som är nära anhörig till honom. Under annan tjänstgöring enligt 27 § värnplikts- lagen (1941:967) har en värnpliktig för varje hel tjänstgöringsperiod om 14 dagar som inkallelsen avser rätt att på statens bekostnad företa en resa i samband med en tjänstefri dag till och från den plats där han är folkbokförd eller vistas stadigvarande.

Värnpliktig är utöver vad som följer av första stycket i samband med tjänst- ledighet för enskild angelägenhet berättigad till fri resa inom landet till och från den plats där han med hänsyn till ändamålet med tjänstledigheten avser att vistas.

En värnpliktig som vid utnyttjandet av rätten till fri resa vägras följa med transportmedlet eller avvisas från detta på grund av att han bedöms utgöra en fara för ordningen eller säkerheten skall ändå anses ha tillhandahållits en fri resa för det tillfället. Förordning (1992:1462).

20 §  Vid resa som värnpliktig enligt order har att företaga i tjänsten erhåller han fri resa.

21 §  Resor skall företas med det transportmedel som Försvarsmakten tillhandahåller eller, om sådant transportmedel inte tillhandahålls, med allmänt kommunikationsmedel.

Om en värnpliktig på grund av verkställighet av disciplinpåföljd eller annars av egen förskyllan inte kan utnyttja ett färdmedel som myndigheten tillhandahåller, skall transportmedel anses ha tillhandahållits honom i alla fall.

Flyg får inte användas vid resor som avses i 19 § första stycket andra meningen. Vid övriga resor får flyg användas i den omfattning som Värnpliktsverket bestämmer efter samråd med Försvarsmakten. Förordning (1994:708).

22 §  Saknas allmänt kommunikationsmedel eller blir restiden med sådant oskäligt lång, får annat färdmedel användas vid fri resa. Vid resor som avses i 20 § får annat färdmedel även i övrigt användas enligt föreskrifter som Värnpliktsverket meddelar efter samråd med Försvarsmakten. Förordning (1994:708).

23 §  Vid resa med allmänt kommunikationsmedel skall billigaste färdsätt och färdväg begagnas. Sovplats får begagnas om det är befogat med hänsyn till resans längd och ändamål. Förordning (1983:456).

24 §  För resa med allmänt kommunikationsmedel skall inskrivningsskyldig och värnpliktig om möjligt erhålla särskild färdhandling. Förordning (1983:456).

25 §  Om färdhandling för resa med allmänt kommunikationsmedel inte har tillhandahållits eller inte har godtagits av ett trafikföretag, lämnas resekostnadsersättning med det belopp som har betalts för resan. Förordning (1983:1081).

26 §  Om en värnpliktig får använda ett annat färdmedel än ett allmänt kommunikationsmedel vid en resa som avses i 17--19 §§, har han rätt till resekostnadsersättning om resan är längre än tre kilometer. Ersättning lämnas för billigaste färdväg med 90 öre per kilometer och särskild ersättning med fem öre per kilometer för varje medresande värnpliktig, som har rätt till fri resa. Vid resa med taxibil ersätts det belopp som den värnpliktige har betalat mot kvitto. Medresande har inte rätt till resekostnadsersättning.

Om en värnpliktig får använda ett annat färdmedel än ett allmänt kommunikationsmedel vid en resa som avses i 20 §, lämnas resekostnads- ersättning. Vid beräkning av resekostnadsersättningen tillämpas de bestämmelser om sådan ersättning som gäller enligt 5 § allmänt reseavtal (ARA). Förordning (1992:526).

26 a §  Försvarsmakten får medge att värnpliktiga får fria resor enligt 18 och 19 §§ vid sådan tjänstgöring som anges i 6 § första stycket 1 och 2 till eller från en plats utomlands, om den värnpliktige eller hans familj är stadigvarande bosatt där eller det annars finns synnerliga skäl.

Värnpliktsverket skall efter hörande av Försvarsmakten föreskriva vad som i övrigt skall gälla för att sådana resor skall få medges. Förordning (1994:708).

27 §  Inskrivningsskyldig erhåller fri förplägnad och fri inkvartering under inskrivningsförrättning och prövning för antagning som aspirant vid försvarsmakten.

28 §  Värnpliktig erhåller fri förplägnad och fri inkvartering under tjänstgöring samt under in- och utryckningsdagar.

29 §  Om en värnpliktig är förlagd i en egen bostad lämnas hyresbidrag, om inte den värnpliktige uppbär bostadsbidrag enligt familjebidragsförordningen (1991:1492).

Om en värnpliktig är förlagd utom kasernområdet och avståndet mellan förläggningen och tjänstgöringsplatsen överstiger tre kilometer, har han rätt till ersättning för kostnaden för resa mellan förläggningen och tjänstgöringsplatsen med allmänt kommunikationsmedel enligt billigaste färdsätt. Förordning (1991:1493).

30 §  Värnpliktig erhåller förplägnadsersättning i stället för fri förplägnad när han har tillstånd att själv svara för sin förplägnad samt när han i samband med tjänstledighet eller på grund av sjukdom ej befinner sig vid förbandet. Värnpliktig som fullgör grundutbildning erhåller dessutom förplägnadsersättning under annan tjänstgöringsfri dag när han ej befinner sig vid förbandet.

Värnpliktig erhåller måltidsersättning i stället för fri förplägnad vid resa som han enligt order har att företaga i tjänsten samt när förplägnaden ej tillhandahålles honom under tjänstgöringen. Om synnerliga skäl föreligger kan måltidsersättning också utgå till inskrivningsskyldig och värnpliktig vid fri resa.

Om det finns särskilda skäl kan den värnpliktige utöver förplägnadsersättning få ett tillägg till denna. Förplägnadsersättningen och tillägget får dock tillsammans inte överstiga vad som motsvarar beloppet för måltidsersättning. Förordning (1994:708).

31 §  Vid fri resa utgår ersättning för nattlogi, om det är befogat med hänsyn till resans längd och ändamål. Förordning (1983:456).

32 §  Värnpliktig erhåller under tjänstgöring som lån samtliga persedlar som ingår i den värnpliktiges personliga tjänsteutrustning.

Värnpliktig som har tillstånd att i tjänsten begagna egna persedlar erhåller beklädnadsersättning.

33 §  Inskrivningsskyldig erhåller fri sjukvård under inskrivningsförrättning och prövning för antagning som aspirant vid försvarsmakten samt under färd till eller från förrättningen eller prövningen.

34 §  Värnpliktig erhåller fri hälso- och sjukvård under tjänstgöring, in- och utryckningsdagar samt färd till eller från tjänstgöringen.

Vårdas värnpliktig vid tid för utryckning på militär sjukvårdsavdelning erhåller han fri sjukvård där under högst 90 dagar efter utryckningsdagen.

35 §  Fri hälso- och sjukvård för värnpliktiga omfattar

1. hälsoundersökning vid förband,
2. sjukvård vid mottagning på förband eller, i fall som avses i 36 §, annan läkarvård,
3. sluten vård vid förband eller allmänt sjukhus,
4. läkemedel och tekniska hjälpmedel,
5. transporter i samband med sjukdoms- och olycksfall,
6. läkarintyg som är nödvändigt för tjänsten eller för att styrka laga förfall,
7. viss tandvård enligt särskilda bestämmelser.

36 §  Värnpliktig får söka vård hos annan läkare än läkare vid förband

1. vid olycksfall,
2. vid akut behov av sjukvård när den värnpliktige icke befinner sig vid förbandet eller dess närhet,
3. efter hänvisning av läkare vid förband.

Värnpliktig skall i fall som avses i första stycket om möjligt anlita läkare i allmän tjänst.

37 §  Under sjötjänstgöring erhåller värnpliktig sjukvårdsförmåner enligt bestämmelser som regeringen meddelar särskilt.

38 §  Avlider den inskrivningsskyldige eller värnpliktige under den tid då han är berättigad till fri sjukvård, betalas begravningshjälp till den avlidnes dödsbo med ett halvt basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Kostnad som föranledes av militärbegravning och kostnad för transport av den avlidne till hemorten ersättes helt av statsmedel. För transport till annan ort utgår ersättning med högst det belopp som svarar mot transport- kostnaden till hemorten. Förordning (1988:415).

39 §  Enligt lagen (1991:1488) om handläggning av vissa ersättningar till den som tjänstgör inom totalförsvaret handhar Riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna frågor om dagpenning. Dagpenning betalas ut genom Riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna. Underlag för utbetalning av dagpenning lämnas av Värnpliktsverket eller, om Värnpliktsverket föreskriver det, av den utbildningsredovisande myndigheten.

Annan förmån än dagpenning utbetalas av Värnpliktsverket eller, om Värnpliktsverket föreskriver det, av annan myndighet. Förordning (1993:373).

40 §  Enligt 4 § lagen (1991:1488) om handläggning av vissa ersättningar till den som tjänstgör inom totalförsvaret tillämpas i fråga om dagpenning bestämmelserna i 20 kap.10--13 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring om omprövning och ändring av beslut samt om överklagande.

Annat beslut i särskilt fall får överklagas hos Totalförsvarets tjänstepliktsnämnd. Förordning (1994:708).

Övriga bestämmelser

42 §  Regeringen överlåter åt

1. Riksförsäkringsverket att efter samråd med Värnpliktsverket meddela ytterligare föreskrifter om bestämmande och utbetalning av dagpenning,
2. generalläkaren att meddela ytterligare föreskrifter om hälso- och sjukvård,
3. Värnpliktsverket att efter samråd med Försvarsmakten meddela ytterligare föreskrifter i de ämnen som behandlas i denna förordning om inte något annat har föreskrivits ovan. Förordning (1994:708).