Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslår regeringen en ändring i föräldrabalkens bestämmelser om underhållsskyldighet. Genom ändringen stärks det rättsliga skyddet för barn som är mellan 18 och 21 år. Går barnet i skolan efter fyllda 18 år, skall föräldrarna alltid vara underhållsskyldiga under den tid som skolgången pågår. Ett studieavbrott skall alltså inte längre kunna leda till att föräldrarnas underhållsskyldighet upphör slutgiltigt.

Motsvarande ändringar föreslås vad gäller rätten till förlängt underhållsstöd, barnpension och det efterlevandestöd till barn som införs den 1 januari 2003.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2002.

• Sida 2
•  Original

1. Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i föräldrabalken,

2. lag om ändring i lagen (1996:1030) om underhållsstöd,

3. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

4. lag om ändring i lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn,

5. lag om ändring i lagen (2000:462) om införande av lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn.

• Sida 4
•  Original

2. Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1. Förslag till lag om ändring i föräldrabalken

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 1 § föräldrabalken¹ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 kap.

1 §

Föräldrarna skall svara för underhåll åt barnet efter vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga. När föräldrarnas underhållsskyldighet bestäms skall hänsyn tas till barnets egna inkomster och tillgångar samt till barnets sociala förmåner under beaktande av vad som följer av föreskrifterna om dessa.

Underhållsskyldigheten upphör när barnet fyller arton år. Går barnet i skolan vid denna tidpunkt eller återupptas skolgången innan barnet fyller nitton år, är föräldrarna dock intill dess barnet fyller tjugoett år underhållsskyldiga så länge skolgången pågår. Till skolgång räknas studier i grundskolan eller gymnasieskolan och annan jämförlig grundutbildning.

Underhållsskyldigheten upphör när barnet fyller arton år. Går barnet i skolan efter denna tidpunkt, är föräldrarna underhållsskyldiga under den tid som skolgången pågår, dock längst intill dess barnet fyller tjugoett år. Till skolgång räknas studier i grundskolan eller gymnasieskolan och annan jämförlig grundutbildning.

I kostnaderna för barnets underhåll skall föräldrarna sinsemellan ta del var och en efter sin förmåga.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för underhållsskyldighet som har upphört slutgiltigt före ikraftträdandet.

¹ Balken omtryckt 1995:974.

• Sida 5
•  Original

2.2. Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1030) om underhållsstöd

Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1996:1030) om underhållsstöd skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse ¹ Föreslagen lydelse

7 §

Ett barn har rätt till förlängt underhållsstöd, om barnet går i skolan när han eller hon fyller 18 år eller återupptar skolgången innan han eller hon fyller 19 år.

Förlängt underhållsstöd lämnas så länge barnet bedriver studier som ger rätt till förlängt barnbidrag enligt lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag eller studiehjälp enligt 2 kap. studiestödslagen (1999:1395), dock längst till och med juni det år då barnet fyller 20 år. Studier som omfattar kortare tid än åtta veckor eller deltidsstudier medför dock inte rätt till förlängt underhållsstöd.

Ett barn som fyllt 18 år har rätt till förlängt underhållsstöd under den tid som barnet bedriver studier som ger rätt till förlängt barnbidrag enligt lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag eller studiehjälp enligt 2 kap. studiestödslagen (1999:1395), dock längst till och med juni månad det år då barnet fyller 20 år. Studier som omfattar kortare tid än åtta veckor eller deltidsstudier medför dock inte rätt till förlängt underhållsstöd.

Ett barn har inte rätt till förlängt underhållsstöd i fall som avses i 4 §. Härvid skall vad som sägs om boföräldern i 4 § 1 och 4 gälla den studerande. Rätt till förlängt underhållsstöd föreligger inte heller, om den studerande har ingått äktenskap.

Förlängt underhållsstöd lämnas från och med månaden efter det att den studerande har fyllt 18 år eller återupptagit skolgången till och med den månad under vilken rätt till stöd upphör. Förlängt underhållsstöd lämnas dock inte för längre tid tillbaka än en månad före ansökningsmånaden.

Förlängt underhållsstöd lämnas från och med månaden efter det att den studerande har fyllt 18 år eller återupptagit studier som avses i första stycket till och med den månad under vilken rätt till stöd upphör. Förlängt underhållsstöd lämnas dock inte för längre tid tillbaka än en månad före ansökningsmånaden.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för rätt till förlängt underhållsstöd som har upphört slutgiltigt före ikraftträdandet.

¹ Lydelse enligt 1999:1407.

• Sida 6
•  Original

2.3. Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 8 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän försäkring¹ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse ² Föreslagen lydelse

8 kap.

2 §

Rätt till barnpension har barn som inte har fyllt 18 år. Om ett barn som har fyllt 18 år bedriver studier som ger rätt till förlängt barnbidrag enligt lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag eller studiehjälp enligt 2 kap. studiestödslagen (1999:1395), har det rätt till barnpension även för sådan tid, dock längst till och med juni månad det år då barnet fyller 20 år. Med tid för sådana studier likställs tid för ferier samt tid då barnet på grund av sjukdom inte kan bedriva sina studier. En förutsättning för rätt till barnpension enligt detta stycke är att barnet bedriver studier som här avses när det fyller 18 år eller återupptar sådana studier innan det fyller 19 år.

Om ett barn som har fyllt 18 år bedriver studier som ger rätt till förlängt barnbidrag enligt lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag eller studiehjälp enligt 2 kap. studiestödslagen (1999:1395), har barnet rätt till barnpension även för sådan tid, dock längst till och med juni månad det år då barnet fyller 20 år. Med tid för sådana studier likställs tid för ferier samt tid då barnet på grund av sjukdom inte kan bedriva sina studier.

Ett barn som deltar i undervisning som omfattar kortare tid än åtta veckor är inte på grund av bestämmelserna i andra stycket berättigat till barnpension.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för rätt till barnpension som har upphört slutgiltigt före ikraftträdandet.

¹ Lagen omtryckt 1982:120.² Lydelse enligt 1999:1397.

• Sida 7
•  Original

2.4. Förslag till lag om ändring i lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 2 § lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

2 §

Ett barn som inte har fyllt 18 år har rätt till barnpension. Om ett barn som har fyllt 18 år bedriver studier som ger rätt till förlängt barnbidrag enligt lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag eller studiehjälp enligt 2 kap. studiestödslagen (1999:1395), har barnet rätt till barnpension även för studietiden, dock längst till och med juni månad det år då barnet fyller 20 år. En förutsättning för rätt till barnpension enligt detta stycke är att barnet bedriver studierna när det fyller 18 år eller återupptar dem innan det fyller 19 år.

Om ett barn som har fyllt 18 år bedriver studier som ger rätt till förlängt barnbidrag enligt lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag eller studiehjälp enligt 2 kap. studiestödslagen (1999:1395), har barnet rätt till barnpension även för studietiden, dock längst till och med juni månad det år då barnet fyller 20 år.

Med tid för studier enligt andra stycket skall likställas tid för ferier samt tid då barnet på grund av sjukdom inte kan bedriva sina studier.

Ett barn som deltar i undervisning som omfattar kortare tid än åtta veckor är inte på grund av bestämmelserna i andra stycket berättigat till barnpension.

• Sida 8
•  Original

2.5. Förslag till lag om ändring i lagen (2000:462) om införande av lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn

Härigenom föreskrivs att det i lagen (2000: 462) om införande av lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn skall införas en ny paragraf, 5 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 a §

Har rätten till barnpension upphört slutgiltigt före den 1 januari 2002, finns det inte någon rätt till barnpension enligt 2 kap. 2 § eller efterlevandestöd till barn enligt 3 kap. 1 §.

• Sida 9
•  Original

3. Ärendet och dess beredning

År 1993 tillkallade regeringen en särskild utredare för att se över reglerna om fastställande av underhållsbidrag, m.m. (dir. 1993:82), Underhållsbidrags- och bidragsförskottsutredningen -93 (UBU -93). En av utredarens huvuduppgifter var att överväga om reglerna om underhållsskyldighet i 7 kap. föräldrabalken kan göras enklare. I uppdraget ingick även att se över vissa andra frågor om underhåll till barn och att överväga om de dåvarande reglerna om bidragsförskott var lämpligt utformade.

UBU -93 överlämnade år 1995 sitt betänkande Underhållsbidrag och bidragsförskott (SOU 1995:26). Betänkandet har remissbehandlats. De delar av betänkandet som rör bidragsförskott är inte längre aktuella efter det att förskottet ersatts av ett nytt samhällsstöd, underhållsstöd (prop. 1995/96:208). Utredningens förslag om kostnader för umgänge och umgängesresor har lett till lagstiftning (prop. 1997/98:7). Kvarvarande delar av betänkandet rör bl.a. beräkning av underhåll, underhåll till barn som fyllt 18 år samt ändring och preskription av underhållsbidrag.

Regeringen tar i detta lagstiftningsärende upp ett av utredningens förslag, nämligen att föräldrars underhållsskyldighet skall kvarstå mot barn som går i skolan mellan 18 och 21 års ålder oavsett om barnet har gjort ett uppehåll i skolgången eller inte.

En sammanfattning av betänkandet i denna del finns i bilaga 1. Lagförslagen finns i bilaga 2. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. En remissammanställning finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (Ju 1997/3834).

Lagrådet

Regeringen beslutade den 3 maj 2001 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 4.

Lagrådet har lämnat förslagen utan invändning. Lagrådets yttrande finns i bilaga 5.

I förhållande till lagrådsremissens förslag har ett par redaktionella ändringar gjorts i lagtexten.

4. Underhållsskyldigheten när ett avbrott görs i skolgången

Föräldrar svarar för underhåll åt sina barn efter vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas ekonomiska förmåga. Föräldrarnas underhållsskyldighet upphör när barnet fyller 18 år. Går barnet då i skolan eller återupptas skolgången innan barnet fyller 19 år, är föräldrarna underhållsskyldiga så länge skolgången pågår, dock längst till dess barnet fyller 21 år. Till skolgång räknas studier i grundskolan eller gymnasieskolan och annan jämförlig grundutbildning (7 kap. 1 § föräldrabalken).

Reglerna om underhållsskyldighet bygger på grundtanken att ett barn som är myndigt bör svara för sin egen försörjning. Att föräldrarnas

• Sida 10
•  Original

underhållsskyldighet utsträcks när barnet går i skolan efter det att han eller hon fyllt 18 år motiveras främst av att barnet inte skall behöva skuldsätta sig för att kunna avsluta sin grundutbildning.

Grundutbildning som pågår i ett sammanhang medför alltså underhållsskyldighet för föräldrarna till dess barnet fyller 21 år. Ferier och tid då barnet på grund av sjukdom är förhindrad att delta i utbildningen anses i praxis utgöra tid då skolgång pågår. Underhållsskyldigheten upphör alltså inte under t.ex. sommarlovet mellan två årskurser i gymnasieskolan.

Högsta domstolen har uttalat sig om innebörden av 7 kap. 1 § när det gäller avbrott i skolgången (se rättsfallet NJA 1986 s. 345). Domstolen konstaterade att frågan i vad mån ett uppehåll i skolgången skall inverka på underhållsskyldigheten är uttryckligen reglerad i lagen bara för det fallet att avbrottet inleds innan barnet fyllt 18 år och upphör innan det fyller 19 år. Mot bakgrund av förarbetena till 1978 års reform av underhållsreglerna och med beaktande av reformens huvudsyfte att föräldrarnas underhållsskyldighet i princip upphör när barnet blivit myndigt fann domstolen att lagstiftningen borde uppfattas så att, i alla andra fall än det som anges uttryckligen i lagbestämmelsen, ett uppehåll i skolgången under tid efter det att barnet fyllt 18 år bör leda till att föräldrarnas underhållsskyldighet upphör slutgiltigt.

Gör barnet ett avbrott i skolgången, kvarstår föräldrarnas underhållsskyldighet således endast om två förutsättningar är uppfyllda. Den ena är att avbrottet har inletts innan barnet fyllt 18 år. Den andra är att avbrottet har upphört innan barnet fyllt 19 år. I alla andra fall – bortsett från kortare uppehåll för skolbyte o.d. – leder ett uppehåll i skolgången efter 18 års ålder till att föräldrarnas underhållsskyldighet upphör slutgiltigt.

Motsvarande förutsättningar gäller för rätten till förlängt underhållsstöd (se 7 § lagen [1996:1030] om underhållsstöd) och rätten till barnpension från folkpensionen och tilläggspensionen (se 8 kap. 2 § och 14 kap. 2 § lagen [1962:381] om allmän försäkring). De gäller också för den rätt till barnpension och efterlevandestöd till barn som införs den 1 januari 2003 och som ersätter rätten till barnpension enligt lagen om allmän försäkring. Dessa förmåner lämnas dock längst till och med juni månad det år då barnet fyller 20 år.

5. Föräldrarna skall vara underhållsskyldiga under den tid som barnet går i skolan

Regeringens förlag: Går barnet i skolan mellan 18 och 21 års ålder, skall föräldrarna vara underhållsskyldiga under den tid som skolgången pågår. Ett studieavbrott skall alltså inte längre kunna leda till att föräldrarnas underhållsskyldighet upphör slutgiltigt. Motsvarande ändringar görs när det gäller rätten till vissa förmåner som kan lämnas till och med juni månad det år då barnet fyller 20 år, nämligen förlängt underhållsstöd, barnpension och efterlevandestöd till barn.

• Sida 11
•  Original

UBU –93:s förslag överensstämmer med regeringens (se betänkandet s. 295 f.).

Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser utom två tillstyrker förslagen eller lämnar dem utan någon invändning. Mansföreningen i

Linköping och Mansjouren i Värnamo är kritiska till förslagen, liksom till övriga förslag av UBU –93, med hänvisning till att förslagen motverkar ett jämlikt föräldraskap.

Skälen för regeringens förslag: Som framgår av avsnitt 4 kan underhållsskyldighet för föräldrar föreligga trots att barnet har fyllt 18 år och även om grundutbildning inte pågår i ett sammanhang. Gör barnet ett avbrott i skolgången, kvarstår underhållsskyldigheten dock endast om avbrottet har inletts innan barnet fyllt 18 år och upphört innan barnet fyllt 19 år, den s.k. avbrottsregeln. I alla andra fall leder ett uppehåll i skolgången under tid efter det att barnet fyllt 18 år till att föräldrarnas underhållsskyldighet upphör slutgiltigt. Avbrottsregeln har kritiserats i olika sammanhang, och UBU -93 föreslår att den slopas.

Det är typiskt sett av väsentlig betydelse för ett barn att kunna få underhåll från föräldrarna för grundläggande studier efter 18 års ålder. Det gäller också om barnet har gjort ett uppehåll i skolgången. Regleringen av föräldrarnas underhållsskyldighet tar sin utgångspunkt i tanken att underhållsskyldigheten är grundläggande och att skuldsättning för grundutbildning bör undvikas. Avbrottsregeln utgör ett avsteg från detta. Frågan är om regeln bör behållas.

Avbrottsregeln infördes med 1978 års reform av underhållsreglerna, alltså för mer än 20 år sedan. I dag är det mycket vanligare att barn gör uppehåll i sin grundläggande skolgång än vad det var då. Utvecklingen går mot att fler ungdomar väljer att göra ett skolavbrott och t.ex. arbeta utomlands. De nackdelar som är förknippade med avbrottsregeln är numera tydligare och riskerar att drabba fler barn än förr. Till detta kommer de åldersregler som gäller för statliga studiemedel. Barn kan visserligen få förlängt barnbidrag och studiehjälp under de grundläggande studierna. Möjlighet att genom studiemedel själv bekosta sina grundläggande studier inträder dock först från och med det andra kalenderhalvåret det år under vilket eleven fyller 20 år. Fram till dess är barnet alltså i praktiken beroende av underhåll från föräldrarna.

Mot avbrottsregeln kan vidare anföras att den slår slumpmässigt. Frågan om underhåll – och därmed de ekonomiska möjligheterna att bedriva grundläggande studier efter ett avbrott – är beroende av när avbrottet görs och när under året som barnet är fött. Om ett barn som är fött på våren gör ett uppehåll i skolgången under höstterminen det år han eller hon fyller 18 år, är barnet inte berättigat till underhåll även om skolgången återupptas under vårterminen. Men om barnet i stället hade fyllt 18 år på hösten eller vintern, hade underhållsskyldigheten inträtt på nytt under våren. Det bör inte heller frånkännas betydelse att avbrottsregeln inte bara är relativt okänd utan även innebär en komplicerad reglering.

Det finns sålunda starka skäl som talar för att inte hålla fast vid avbrottsregeln. Remissinstanserna ställer sig också överlag positiva till en sådan ändring.

Mot ett upphävande av avbrottsregeln – och särskilt mot ett upphävande av 19-årsgränsen – talar att föräldrar har ett intresse av att inom rimlig tid kunna förutse om ett återupplivande av underhållsskyldigheten

• Sida 12
•  Original

blir aktuellt. Ett av huvudsyftena med 1978 års underhållsreform var också att föräldrars underhållsskyldighet i princip skall upphöra när barnet blivit myndigt.

Vid avvägningen mellan de intressen som här gör sig gällande bör enligt regeringens mening föräldrarnas intresse dock få stå tillbaka för barnets intresse av att kunna få ekonomiskt stöd från föräldrarna under hela sin grundutbildning. Det kan tilläggas att föräldrarna redan med nuvarande regler under lång tid kan få leva i ovisshet om – och i så fall när – barnet skall återuppta sina studier och därmed få rätt till underhåll igen.

Regeringen föreslår alltså att avbrottsregeln nu tas bort. Rätten till underhåll för barn mellan 18 och 21 års ålder kommer därmed att knytas till den enda förutsättningen att barnet går i skolan.

Liksom i dag bör det i fortsättningen gälla att en avbruten skolgång anses återupptagen när barnet faktiskt har påbörjat skolgången igen eller skulle ha gjort det om inte omständigheter som han eller hon inte kunnat råda över, t.ex. sjukdom, kommit emellan (se rättsfallet NJA 1992 s. 256). Det är typiskt sett först då – och inte t.ex. vid tidpunkten för ett antagningsbesked – som behovet av underhåll uppstår.

Förmånerna förlängt underhållsstöd, barnpension och efterlevandestöd till barn bygger på reglerna om föräldrars underhållsskyldighet. Avbrottsregeln bör därför tas bort även när det gäller rätten till dessa förmåner.

6. Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: Lagändringarna skall träda i kraft den 1 januari 2002. För underhållsskyldighet som har upphört slutgiltigt före ikraftträdandet skall äldre bestämmelser gälla. Motsvarande övergångsbestämmelser skall gälla för rätten till underhållsstöd, barnpension och det efterlevandestöd till barn som införs den 1 januari 2003.

UBU –93:s förslag till övergångsbestämmelser överensstämmer i sak med regeringens (se betänkandet s. 519 f.).

Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller lämnar det utan någon invändning.

Skälen för regeringens förslag: De föreslagna lagändringarna bör träda i kraft den 1 januari 2002.

Har en förälders underhållsskyldighet på grund av avbrottsregeln upphört slutgiltigt före ikraftträdandet, bör underhållsskyldighet inte uppkomma på nytt till följd av att avbrottsregeln tas bort. Inte heller bör rätten till de förmåner som berörs av ändringen återinträda, om rätten en gång upphört till följd av avbrottsregeln. Uttryckliga övergångsbestämmelser där detta klargörs bör införas.

• Sida 13
•  Original

7. Ekonomiska konsekvenser av förslagen

Regeringens förslag innebär att barnets rättsliga ställning förbättras och att lagstiftningen förenklas.

De ekonomiska konsekvenserna av förslagen uppkommer främst på Riksförsäkringsverkets ansvarsområde. Det är inte möjligt att utifrån den statistik som finns säga något om hur många fall som kommer att beröras av ändringarna. Kostnadsökningen bedöms dock vara mycket begränsad och skall finansieras inom nuvarande ekonomiska ramar.

I övrigt bedöms förslagen inte medföra några kostnader för det allmänna.

8. Författningskommentar

8.1. Förslaget till lag om ändring i föräldrabalken

7 kap. 1 §

Föräldrarna skall svara för underhåll åt barnet efter vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga. När föräldrarnas underhållsskyldighet bestäms skall hänsyn tas till barnets egna inkomster och tillgångar samt till barnets sociala förmåner under beaktande av vad som följer av föreskrifterna om dessa.

Underhållsskyldigheten upphör när barnet fyller arton år. Går barnet i skolan efter denna tidpunkt, är föräldrarna underhållsskyldiga under den tid som skolgången pågår, dock längst intill dess barnet fyller tjugoett år. Till skolgång räknas studier i grundskolan eller gymnasieskolan och annan jämförlig grundutbildning.

I kostnaderna för barnets underhåll skall föräldrarna sinsemellan ta del var och en efter sin förmåga.

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.

• Sida 14
•  Original

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för underhållsskyldighet som har upphört slutgiltigt före ikraftträdandet.

8.2. Övriga förslag

Avbrottsregeln har tagits bort även beträffande vissa förmåner till barn. Härigenom upprätthålls samordningen med föräldrabalkens regler om underhållsskyldighet. I övrigt innebär förslagen ingen ändring i sak.

• Sida 15
•  Original