Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslår regeringen ändringar i lagen (2000:873) om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg. Förslaget syftar till att öka barns skydd mot att utsättas för övergrepp eller kränkningar från personer som arbetar inom de berörda verksamheterna.

De lagändringar som föreslås innebär att den registerkontroll som i dag ska göras av alla som erbjuds anställning inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg utvidgas till att gälla vissa andra personer som erbjuds att utföra arbete eller praktik inom de berörda verksamheterna. Även den som genom huvudmannens försorg erbjuds eller tilldelas arbete inom en sådan verksamhet under omständigheter liknande dem som förekommer i ett anställningsförhållande inom verksamheten föreslås omfattas av registerkontroll. Därutöver föreslås att lärarstudenter och deltagare i kommunal vuxenutbildning som erbjuds att utföra verksamhetsförlagda delar av utbildningen inom de berörda verksamheterna ska omfattas, liksom den som genom deltagande i ett arbetsmarknadspolitiskt program erbjuds att där utföra arbetspraktik eller någon annan programinsats.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 april 2008.

• Sida 2
•  Original

1. Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2000:873) om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg.

• Sida 4
•  Original

2. Förslag till lag om ändring i lagen (2000:873) om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2000:873) om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg

dels att 3 § ska ha följande lydelse, dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 2 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 a §

Ett sådant registerutdrag som avses i 1 § första stycket ska lämnas även av den som

1. erbjuds eller tilldelas arbete inom sådan verksamhet som avses i 1 eller 2 § under omständigheter liknande dem som förekommer i ett anställningsförhållande inom verksamheten, om det sker genom uppdrag, anställning hos någon som ingått avtal med den som bedriver verksamheten eller anställning inom annan kommunal verksamhet,

2. under utbildning till en lärarexamen enligt högskolelagen (1992:1434) eller yrkesutbildning inom kommunal vuxenutbildning tilldelas plats för verksamhetsförlagd del av utbildningen inom sådan verksamhet som avses i 1 eller 2 §, eller

3. genom deltagande i ett arbetsmarknadspolitiskt program tilldelas plats för arbetspraktik eller annan programinsats inom sådan verksamhet som avses i 1 eller 2 §.

Registerutdraget ska lämnas till den inom verksamheten som beslutar om att anlita eller ta emot någon på ett sådant sätt som avses i första stycket. Den som inte har lämnat ett sådant registerutdrag får inte anlitas eller tas emot i

• Sida 5
•  Original

verksamheten på ett sådant sätt. Prop. 2007/08:28

3 §

Trots bestämmelserna i 1 och 2 §§ får den som inom ett år erbjuds en förnyad anställning hos samma arbetsgivare anställas utan att han eller hon lämnat ett registerutdrag enligt 1 § första stycket.

Trots bestämmelserna i 1–2 a §§ får den som inom ett år erbjuds en förnyad anställning hos samma arbetsgivare eller en förnyad möjlighet att på ett sådant sätt som avses i 2 a § delta i verksamheten anställas, anlitas eller tas emot utan att han eller hon lämnat ett registerutdrag enligt 1 § första stycket.

U

1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2008.

2. De nya bestämmelserna ska tillämpas på

a) den som efter ikraftträdandet anställs hos någon som genom avtal med den som bedriver verksamhet som avses i 1 och 2 §§ utför eller kommer att utföra uppdrag i sådan verksamhet,

b) den som efter ikraftträdandet anställs hos en kommun inom en nämndförvaltning som utför eller kommer att utföra uppdrag i verksamhet som avses i 1 §,

c) en enskild person som efter ikraftträdandet ingår avtal om utförande av uppdrag i sådan verksamhet som avses i 1 och 2 §§,

d) den som efter ikraftträdandet antas till högskoleutbildning eller kommunal vuxenutbildning där en del av utbildningen är förlagd till verksamhet som avses i 1 och 2 §§, och

e) den som efter ikraftträdandet anvisas deltagande i ett arbetsmarknadspolitiskt program som innebär arbete i sådan verksamhet som avses i 1 eller 2 §.

• Sida 6
•  Original

3. Ärendet och dess beredning

Den 3 februari 2004 gav dåvarande chefen för Utbildningsdepartementet en utredare i uppdrag att se över vilka personkategorier som bör omfattas av lagstiftningen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg. Uppdraget var att analysera vilka konsekvenser det skulle få om regleringen förändrades så att en vidgad personkrets skulle komma att omfattas av lagstiftningen på området. Om det skulle anses finnas skäl till förändringar omfattade uppdraget även att lämna nödvändiga författningsförslag.

Utredaren har överlämnat promemorian Registerkontroll inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg (Ds 2004:42). Promemorian har remissbehandlats. De lagförslag som lades fram i promemorian finns i bilaga 1. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 2. En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i Utbildningsdepartementet (U2004/3454/S).

Lagrådet

Regeringen beslutade den 7 juni 2007 att inhämta Lagrådets yttrande över de förslag som finns i bilaga 3. Lagrådets yttrande finns i bilaga 4. Regeringen har i allt väsentligt följt Lagrådets förslag. I avsnitt 5 och i författningskommentaren behandlas Lagrådets synpunkter.

4. Bakgrund

Barns grundläggande rättigheter i Sverige regleras dels i vår egen lagstiftning, dels i internationella överenskommelser till vilka Sverige har anslutit sig. Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter, allmänt kallad barnkonventionen, utgår från principen om barnets bästa, principen om rätt till liv och utveckling, principen om rätten att framföra sina åsikter och få dem respekterade samt principen om ickediskriminering. En annan bärande tanke i barnkonventionen är barnets rätt till skydd mot övergrepp och utnyttjande av varje slag. Enligt artikel 34 i konventionen ska staterna skydda barn mot alla former av sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp.

Lagen (2000:873) om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg trädde i kraft den 1 januari 2001. Enligt lagen ska den som erbjuds en anställning inom förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, förskoleklassen eller skolverksamhet för skolpliktiga barn, som anordnas av det allmänna eller av en enskild fysisk eller juridisk person, lämna ett utdrag ur polisens belastningsregister till den som erbjuder anställningen. Den som inte lämnar registerutdrag får inte anställas (se 1 och 2 §§). Utdraget ska vara högst ett år gammalt. Det ska i förekommande fall innehålla anteckning om mord, dråp, grov misshandel, människorov och grovt rån samt sexualbrott och barnpornografibrott (se 22 § förordningen [1999:1134] om belastningsregister). Det är inte någon förutsättning för anställning att anteckningar i registret

• Sida 7
•  Original

saknas. Arbetsgivaren avgör själv om en arbetssökande med anteckning i registerutdraget ändå kan anställas.

5. Utvidgad registerkontroll inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg

Regeringens förslag: Den registerkontroll som enligt lag ska göras av personer som erbjuds anställning inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg utvidgas till att omfatta ytterligare personkategorier.

Registerkontroll ska göras även av den som genom anställning hos någon som ingått avtal med den som bedriver berörd verksamhet, genom uppdrag eller genom anställning inom en annan kommunal förvaltning än den som ansvarar för de berörda verksamheterna erbjuds eller tilldelas arbete inom en sådan verksamhet under omständigheter liknande dem som förekommer i ett anställningsförhållande inom verksamheten.

Därutöver ska lärarstudenter och vuxenstuderande som erbjuds att utföra verksamhetsförlagd utbildning inom sådan verksamhet omfattas, liksom den som genom deltagande i ett arbetsmarknadspolitiskt program erbjuds att där utföra arbetspraktik eller någon annan programinsats.

Regeringens bedömning: Övriga vuxna som vistas i de berörda verksamheterna – t.ex. elevers personliga assistenter, färdtjänstchaufförer och busschaufförer i linjetrafik, föräldrar som vistas i verksamheter där deras barn deltar samt familjemedlemmar till dagbarnvårdare i familjedaghem – bör inte omfattas.

Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag.

Remissinstanserna: De remissinstanser som har yttrat sig tillstyrker förslaget i huvudsak eller lämnar det utan erinran. Flera remissinstanser, däribland Riksdagens ombudsmän (JO), Göta hovrätt, Malmö tingsrätt, Rikspolisstyrelsen och Statskontoret, anser att definitionen av vilka personkategorier som omfattas av registerkontroll enligt förslaget bör göras tydligare.

Flera remissinstanser anser att ytterligare personkategorier bör omfattas av registerkontroll, t.ex. personliga assistenter, färdtjänstchaufförer och familjemedlemmar till dagbarnvårdare i familjedaghem. Socialstyrelsen anser att personliga assistenter bör omfattas. Statens skolverk anser att även vuxenstuderande som deltar i yrkesutbildningar där hela eller delar av utbildningen är förlagd till de berörda verksamheterna bör omfattas.

• Sida 8
•  Original

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Barns behov av skydd och den enskildes rätt till personlig integritet

Vid införandet av lagen (2000:873) om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg gjorde regeringen bedömningen att det kunde uppkomma gränsdragningsfrågor om inte alla som nyanställs skulle omfattas av kontrollen (prop. 1999/2000:123 s. 19). Lagen utformades därför så att den inte bara gäller den personal som har direkt kontakt med barn såsom rektorer, lärare eller studie- och yrkesvägledare, utan också övrig personal som arbetar i de berörda verksamheterna, t.ex. administrativ personal, skolvaktmästare och skolmåltidspersonal. Generellt sett finns det inte någon personalkategori inom verksamheterna som aldrig kommer i kontakt med barn. Där kan också arbeta personer som anlitats av huvudmannen utan att det innebär anställning. Lagens tillämpningsområde kom trots dessa insikter att begränsas till att avse den som erbjuds anställning inom de berörda verksamheterna. Övriga vuxna som vistas i verksamheterna tillsammans med barnen har lämnats utanför. Avgränsningen till personer som erbjuds anställning framstår som omotiverad i förhållande till andra personer som ges möjlighet att arbeta i verksamheterna på i huvudsak likadana villkor som de anställda. Det finns därför anledning att överväga om den personkrets som omfattas av lagstiftningen om registerkontroll bör utvidgas för att åstadkomma en mer konsekvent och heltäckande reglering.

Avgörande för frågan om registerkontroll ska omfatta fler personkategorier än för närvarande är avvägningen mellan å ena sidan intresset av att minska riskerna för övergrepp mot barn och å andra sidan skyddet för den personliga integriteten. Den personliga integriteten handlar bl.a. om en önskan eller ett krav att kunna kontrollera uppgifter om sig själv och utomståendes möjligheter att ta del av sådana personliga uppgifter. En uppgift om att en viss person dömts för brott måste betraktas som integritetskänslig. De flesta vill inte att en sådan uppgift om dem ska spridas. Vissa brott är dock av ett sådant slag att det starkt bör övervägas om personer som dömts för dessa brott bör arbeta med barn. Regeringsformen uppställer visst skydd för personlig integritet vid automatiserad behandling (se 2 kap. 3 § andra stycket regeringsformen). Av regeringsformen framgår vidare att lag eller annan föreskrift inte får meddelas i strid med Sveriges åtaganden på grund av den europeiska konventionen den 4 november 1950 om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen). Sedan den 1 januari 1995 gäller konventionen som svensk lag (SFS 1994:1219). Enligt Europakonventionen har var och en rätt till respekt för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens (se artikel 8 punkten 1). Åtnjutandet av denna rättighet får inte inskränkas annat än med stöd av lag och om det i ett demokratiskt samhälle är nödvändigt med hänsyn till bl.a. förebyggande av brott eller till skydd för andra personers fri- och rättigheter (se artikel 8 punkten 2).

De skäl som nedan anförs för en utvidgad kontroll väger enligt regeringens mening så tungt att en viss inskränkning av den personliga

• Sida 9
•  Original

integriteten måste accepteras. Här måste Sveriges åtaganden enligt barnkonventionen särskilt framhållas. Utifrån barnkonventionens perspektiv är barnets behov av skydd det övergripande intresset och den vuxnes integritet får stå tillbaka för detta. Enligt regeringens bedömning är ett sådant synsätt väl förenligt med bestämmelserna i Europakonventionen och regeringsformen. Vid den närmare bedömningen av vilka personkategorier som ska omfattas måste dock avvägningen mellan skydds- och integritetsintressena göras med beaktande av vilket reellt skydd mot övergrepp som registerkontrollen innebär, och vilka andra åtgärder som står till buds för att öka skyddet. Registerkontrollen får inte betraktas som avgörande för att barn i förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg ska få en trygg miljö. Den ger inte heller något absolut skydd mot att olämpliga personer får arbete i de berörda verksamheterna. Självfallet krävs även andra åtgärder för att uppnå detta. Sådana åtgärder kan vara t.ex. att undersöka lämpligheten genom intervjuer och referenser innan personen erbjuds att utföra arbete eller praktik i verksamheten. Andra åtgärder kan vara förbättrad utbildning om sexuella övergrepp, arbete i arbetslag vilket ger insyn och öppenhet samt en kontinuerlig uppföljning från arbetsgivarens sida av anställdas och andra vuxnas relationer till barnen.

En konsekvens av reglerna om gallring av uppgifter i belastningsregistret är att den tid en viss uppgift finns i registret kan variera. Uppgiften finns kvar längre än annars om en person upprepade gånger döms för brott (se 17 och 18 §§ lagen [1998:620] om belastningsregister). I propositionen med förslag till lagstiftning om registerkontroll inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg uttalade regeringen sin avsikt att meddela föreskrifter om att de uppgifter som ska tas med i ett registerutdrag inte får vara äldre än ett visst antal år (prop. 1999/2000:123 s. 30). Rikspolisstyrelsen har upplyst att bestämmelserna om gallring av uppgifter i belastningsregistret samt om innehållet i aktuella registerutdrag (se 9 § andra stycket förordningen [1999:1134] om belastningsregister) tillämpas så att eventuella registeranteckningar om andra typer av brott än sådana som ska finnas med i ett sådant utdrag inte påverkar den tid som en anteckning tas med i utdraget. En sådan tillämpning tillgodoser att den enskildes ställning inte påverkas av om han eller hon har begått brott som statsmakterna inte ansett ska beaktas vid den lagreglerade registerkontrollen. Regeringen anser därför att sådana föreskrifter som aviserades i det tidigare lagstiftningsärendet inte behövs.

Registerkontrollen utvidgas till uppdragstagare m.fl.

Det förekommer att inhyrd personal från bemanningsföretag utför arbete inom de berörda verksamheterna som annars skulle kunna utföras av anställda, t.ex. vid frånvaro bland den ordinarie personalen. Sådan personal omfattas i dag inte av registerkontroll enligt lagen. Olika stödfunktioner till kärnverksamheten, t.ex. städning, fastighetsskötsel, skolmåltider eller skolskjuts, kan läggas ut på entreprenad. I sådana fall omfattas inte heller entreprenadföretagets anställda av registerkontrollen. Det förekommer också att kommunanställda, som organisatoriskt tillhör

• Sida 10
•  Original

en annan nämndförvaltning än den som ansvarar för förskoleverksamheten, skolan eller skolbarnsomsorgen – t.ex. fastighetsförvaltningen eller fritidsförvaltningen – utför arbetsuppgifter inom de berörda verksamheterna. Kommunerna är skyldiga att sörja för att det för elever i grundskolan och särskolan anordnas kostnadsfri skolskjuts. Även om det förekommer att kommuner har anställda skolskjutschaufförer är den vanligaste ordningen att kommunen ingår avtal med ett buss- eller taxiföretag om utförande av skolskjutsverksamheten.

För att bättre tillgodose lagens syfte bör registerkontrollen utvidgas till att omfatta alla som genom huvudmannens försorg arbetar inom de berörda verksamheterna på i huvudsak samma villkor som en där anställd person. Huvudmannens val att rekrytera personal på annat sätt än genom anställning bör således inte som i dag vara avgörande för om den som erbjuds arbete inom verksamheten ska omfattas av lagens bestämmelser om registerkontroll. Det finns enligt regeringens mening inte några avgörande skäl att i detta hänseende göra skillnad mellan inhyrd personal från ett bemanningsföretag och anställda vikarier. Båda personalkategorierna utför i princip samma arbetsuppgifter under likartade förhållanden. Det ter sig inte som mer integritetskränkande att t.ex. en person som hyrs in från ett bemanningsföretag ska uppvisa ett registerutdrag innan uppdraget påbörjas än att den som erbjuds anställning som vikarie ska göra det. I de fall huvudmannen i stället för att anställa personal väljer att hyra in personal från ett bemanningsföretag eller anlita en enskild uppdragstagare bör sådana personer omfattas av registerkontroll.

Anställda i företag som genom avtal med en huvudman för förskoleverksamhet, skola eller skolbarnsomsorg sköter stödfunktioner som städning, skolmåltider eller skolskjuts har i allmänhet troligen inte sökt sig till sina arbetsgivare för att arbeta inom sådan verksamhet. De utför emellertid arbetsuppgifter som hade kunnat utföras av anställda, om huvudmannen hade valt att anställa sådan personal. Detta talar starkt för att sådana företags anställda bör genomgå registerkontroll innan de påbörjar arbete inom de berörda verksamheterna. Detsamma gäller för anställda vid en annan kommunal förvaltning än den som ansvarar för kommunens förskoleverksamhet, skola eller skolbarnsomsorg, men som på grund av kommunens val av organisation utför regelbundet förekommande arbetsuppgifter inom berörda verksamheter.

Beträffande nu nämnda kategorier kan emellertid särskilda svårigheter uppstå vid förändringar av arbetsgivarens verksamhet. Om t.ex. en kommunanställd av organisatoriska eller andra skäl förflyttas till förskoleverksamhet, skola eller skolbarnsomsorg från annan kommunal verksamhet kan det innebära att en sådan person ska genomgå registerkontroll trots att han eller hon inte själv valt att arbeta i sådan verksamhet. Konsekvenserna för den enskilde som i en sådan situation inte vill genomgå registerkontroll bestäms ytterst av arbetsrättsliga regler. Som framgår i det följande föreslår regeringen övergångsbestämmelser som innebär att de nya bestämmelserna endast ska gälla personer som anställs efter ikraftträdandet. Såväl arbetsgivaren som den som anställs kommer då att vara medvetna om kravet på registerkontroll för den som ska verka inom förskoleverksamhet, skola eller skolbarnsomsorg. Genom denna lösning uppnås enligt regeringens mening ett

• Sida 11
•  Original

rimligt skydd för den enskildes personliga integritet. Regeringen anser mot denna bakgrund att också dessa personalkategorier bör omfattas av registerkontroll.

När det gäller den lagtekniska utformningen av bestämmelsen har bl.a. JO påtalat behovet av att det klart framgår vilka kategorier av uppdragstagare m.fl. som avses omfattas av regleringen. Regeringen instämmer i detta och föreslår därför en något annorlunda utformning av bestämmelsen än vad som föreslås i promemorian. Enligt regeringens mening bör den nödvändiga avgränsningen åstadkommas i första hand genom en bedömning i det enskilda fallet av om de arbetsuppgifter som ska utföras är av sådan art att de annars skulle kunna utföras av någon anställd. Som en ytterligare förutsättning bör gälla att arbetet ska utföras på grund av ett avtal om att utföra uppdrag inom verksamheten som ingåtts av den enskilde uppdragstagaren eller dennes arbets- eller uppdragsgivare eller, i fråga om kommunalt anställda, anställning inom en annan nämndförvaltning än den som ansvarar för kommunens förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg, men som utför olika stödfunktioner inom dessa verksamheter. Frågan behandlas närmare i författningskommentaren (se avsnitt 8).

Som Lagrådet har påpekat är den nu tillämpade kontrollen anknuten till förfarandet vid anställning inom de aktuella verksamheterna. Det bör i likhet med vad som gäller när någon erbjuds en anställning vara den aktuella verksamhetens huvudman som ansvarar för att registerkontroll sker innan arbetet påbörjas inom verksamheten. Eftersom huvudmannen ges en skyldighet att utföra registerkontroll även av personer som är anställda hos andra arbetsgivare bör det i de avtal som ingås med dessa arbetsgivare finnas tydliga villkor som möjliggör för huvudmannen att genomföra en sådan kontroll och tillförsäkrar denne rätten att neka en enskild person tillträde till verksamheten om det framkommer skäl för det vid registerkontrollen. Vad som gäller för den som ingår avtal med en kommun om att utföra kommunens uppgifter inom förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen enligt 2 a kap. 5 § skollagen (1985:1100) eller beträffande förskoleklassen enligt 2 b kap. 2 § samma lag, samt för den som efter regeringens medgivande enligt lagen (1993:802) om entreprenadförhållanden inom skolan får bedriva undervisning för skolpliktiga barn, har behandlats i förarbetena till lagstiftningen om registerkontroll (se prop. 1999/2000:123 s. 23).

Registerkontroll av lärarstudenter och vissa vuxenstuderande inför verksamhetsförlagd del av utbildning

Frågan om lämplighetsprövning av högskolestudenter vid antagning till lärarutbildningen har berörts i olika sammanhang, men det har inte lett till lagstiftning (se t.ex. SOU 1999:63 s. 353 f., prop. 1999/2000:135 s. 57). I utbildningen till en lärarexamen ingår att delar av utbildningen ska vara verksamhetsförlagda. Hur den verksamhetsförlagda utbildningen utformas beror på vid vilket universitet eller vilken högskola studenten bedriver studier och vilka kurser han eller hon väljer. Det kan vara fråga om ett fåtal sammanhängande längre perioder eller flera perioder av varierande längd. Även om utformningen av studenternas deltagande i

• Sida 12
•  Original

verksamheten varierar, kan det ingå i utbildningen att studenten tillbringar tid ensam med ett eller flera barn. Under alla förhållanden innebär den verksamhetsförlagda utbildningen att studenterna är delaktiga i de berörda verksamheterna så att de ges möjligheter att knyta kontakter med barnen på ett sätt som inte skiljer sig påtagligt från vad som är fallet beträffande de anställda. Det framstår som inkonsekvent att inte också beträffande lärarstudenterna ge barnens behov av skydd företräde framför hänsynen till de vuxnas integritet. Regeringen anser därför att lärarstudenter innan de utför verksamhetsförlagda delar av sin utbildning ska visa upp ett registerutdrag.

En student som genomgår lärarutbildning måste utföra verksamhetsförlagda delar av utbildningen för att få ut sin examen. En student som visar upp ett registerutdrag med anteckning om brott riskerar att rektor eller annan verksamhetsledare inte vill ta emot honom eller henne för verksamhetsförlagd utbildning. Det kan uppkomma en situation där en student överhuvudtaget inte får tillfälle att utföra verksamhetsförlagd utbildning, vilket kan medföra att studenten inte kan godkännas i en kurs där sådan utbildning ingår och därmed inte kan få ut lärarexamen. Regeringen förutsätter att sådana situationer kan förebyggas genom att det inför ansökan eller antagning till utbildningen lämnas tydlig information om studenternas skyldighet att lämna registerutdrag inför verksamhetsförlagda delar av utbildningen. En sådan information kan förväntas innebära att personer med anteckning om brott i registerutdraget avstår från att söka sig till en lärarutbildning.

Som Statens skolverk har påpekat finns det inom kommunal vuxenutbildning en ettårig påbyggnadsutbildning till barnskötare, där deltagarna kan erbjudas att utföra delar av utbildningen inom de berörda verksamheterna. Även lokalt utformade barnskötarutbildningar kan anordnas av kommunerna. För dessa kategorier gör sig samma skäl för registerkontroll gällande som beträffande studenter vid lärarutbildningen. Det är inte heller osannolikt att nya yrkesutbildningar kommer att utformas där utbildningen delvis är förlagd till de berörda verksamheterna. Regeringen anser därför att även deltagare i yrkesutbildning inom kommunal vuxenutbildning ska omfattas av registerkontroll i samband med att de erbjuds att utföra delar av utbildningen inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg.

Deltagare i arbetsmarknadspolitiska program ska genomgå registerkontroll inför arbetspraktik

Bestämmelser om de arbetsmarknadspolitiska programmen finns i lagen (2000:625) om arbetsmarknadspolitiska program och i en förordning som utfärdats i anslutning till lagen. De arbetsmarknadspolitiska programmen utgörs av bl.a. arbetspraktik, jobb- och utvecklingsgarantin, ungdomsinsatser och projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning.

En praktikplats kan ordnas av den enskilde eller av arbetsförmedlingen. Det är dock alltid arbetsgivaren som godkänner en person för arbetspraktik eller någon annan insats i sin verksamhet. De som deltar i arbetsmarknadspolitiska program inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg får inte sällan tillfälle att umgås ensamma med och

• Sida 13
•  Original

etablera kontakt med barnen som vistas där. Mot denna bakgrund anser regeringen det rimligt att personer som omfattas av de arbetsmarknadspolitiska programmen i likhet med lärarstudenter ska uppvisa ett registerutdrag innan de påbörjar sin praktik eller motsvarande inom de berörda verksamheterna.

Övriga vuxna som vistas i förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg

Utredaren har övervägt om ytterligare kategorier av vuxna som befinner sig i de berörda verksamheterna ska omfattas av registerkontroll, men bedömt att så inte bör vara fallet. Vissa remissinstanser har däremot invänt att registerkontroll också borde ske av kategorier som lämnas utanför i promemorians förslag, t.ex. elevers personliga assistenter enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, färdtjänstchaufförer och bussförare i linjetrafik samt föräldrar i föräldrakooperativa förskolor.

Regeringen anser att utredarens avgränsning av de personkategorier som bör omfattas av registerkontroll är väl avvägd. Ett effektivt skydd för barn kan inte åstadkommas enbart genom ett alltmer utvidgat tillämpningsområde för lagstiftningen om registerkontroll. En registerkontroll får inte innebära att andra åtgärder för att skydda barnen i de berörda verksamheterna inte genomförs. Vuxna som inte har den utbildning eller erfarenhet som krävs för att få utföra samma arbetsuppgifter som de anställda bör inte få delta i de berörda verksamheterna på ett sådant sätt att inte lärare eller annan personal har möjlighet att uppmärksamma ett olämpligt beteende gentemot barnen. Det måste förutsättas att deras deltagande begränsas till att ske vid sidan av den ordinarie personalen och under dennas överinseende. Det finns därför i dessa fall inte lika tungt vägande skäl att låta hänsynen till den personliga integriteten stå tillbaka som när det gäller personer som ska arbeta i verksamheten på villkor som liknar vad som gäller för anställda.

Ledningen för en förskola eller skola har inte något inflytande över vem som anlitas som personlig assistent för ett barn som deltar i verksamheten. Det är därför inte rimligt att personliga assistenter omfattas av lagstiftningen om registerkontroll inom förskola, skola och skolbarnsomsorg. Regeringen delar i och för sig vissa remissinstansers uppfattning att frågan om lämplighetsprövning av personliga assistenter är angelägen. Den måste emellertid lösas i ett annat sammanhang.

Även beträffande färdtjänstchaufförer och bussförare i linjetrafik har huvudmannen inga eller mycket begränsade möjligheter att påverka valet av chaufför i det enskilda fallet. Registerkontroll framstår i dessa fall som praktiskt svårgenomförbar.

När det gäller föräldrar som deltar i verksamheter där deras egna barn vistas gör sig hänsynen till den vuxnes integritet särskilt starkt gällande. Alla människor har rätt att bli föräldrar och att vara delaktiga i sina barns skolgång utan att behöva bevisa sin lämplighet. Regeringen anser att hänsynen till den enskildes integritet i sådana fall väger så tungt att registerkontroll inte bör ske. I föräldrakooperativa förskolor är det vanligt att föräldrar mer eller mindre regelbundet arbetar inom

• Sida 14
•  Original

verksamheten vid frånvaro bland den ordinarie personalen, eller som förstärkning till denna oavsett frånvaro. Bedömningen bör dock enligt regeringens mening vara densamma oavsett omfattningen av föräldrarnas deltagande. När det gäller vuxna familjemedlemmar till dagbarnvårdare i familjedaghem har de inte någon möjlighet att undandra sig registerkontroll genom att avstå från att vistas i hemmet, och är normalt inte heller delaktiga i verksamheten. Regeringen anser därför att inte heller de ska omfattas av den föreslagna utvidgningen av personkretsen.

6. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: De nya bestämmelserna ska träda i kraft den 1 april 2008. De ska tillämpas på den som anställs, ingår avtal om uppdrag, antas till utbildning eller anvisas deltagande i ett arbetsmarknadspolitiskt program efter ikraftträdandet.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Linköpings kommun och Kunskapsskolan i Sverige AB anser att all inhyrd personal som efter ikraftträdandet påbörjar uppdrag inom de berörda verksamheterna ska genomgå registerkontroll oavsett tidpunkten för anställning i bemanningsföretaget. Umeå universitet föreslår att registerkontroll görs redan i samband med antagning till utbildningen.

Skälen för regeringens förslag: De nya bestämmelserna bör träda i kraft den 1 april 2008. Av hänsyn till den personliga integriteten bör den som vid ikraftträdandet redan är anställd hos t.ex. ett bemanningsföretag, antagen till utbildning eller anvisats deltagande i ett arbetsmarknadspolitiskt program inte omfattas av någon registerkontroll. Sådana personer har inte haft någon möjlighet att avstå från att kontrolleras. I regel har anställda hos t.ex. städföretag eller inom andra kommunala förvaltningar naturligtvis inte sökt sig dit i syfte att arbeta inom förskoleverksamhet, skola eller skolbarnsomsorg. När det gäller anställda i bemanningsföretag eller andra tjänsteföretag eller i annan kommunal nämndförvaltning ska de nya bestämmelserna tillämpas på personer som efter ikraftträdandet anställs hos företaget eller förvaltningen. För den anställde gäller detta oavsett om hans eller hennes arbetsgivare vid anställningstillfället har ingått avtal om uppdrag med en huvudman för förskoleverksamhet, skola eller skolbarnsomsorg eller först därefter ingått ett sådant avtal. Det avgörande för om en viss anställd i ett företag som utför uppdrag inom berörda verksamheter är skyldig att lämna registerutdrag innan han eller hon får anlitas för arbete inom verksamheten är således tidpunkten för anställning i företaget, inte tidpunkten för företagets avtal med huvudmannen.

• Sida 15
•  Original

7. Ekonomiska konsekvenser

Regeringen bedömer att förslaget kommer att medföra ett ökat uttag av registerutdrag och därmed ökade kostnader för Rikspolisstyrelsen. Omfattningen av ökningen är svårbedömd. I budgetpropositionen för 2008 har regeringen föreslagit att medel överförs från utgiftsområde 16 till utgiftsområde 4. Regeringen avser att följa kostnadsutvecklingen och återkomma i frågan om det behövs.

Förslaget bedöms inte medföra ökade kostnader för huvudmännen för förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg.

8. Författningskommentar

Förslaget till lag om ändring i lagen (2000:873) om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg

2 a §

I paragrafen, som är ny, anges de ytterligare personkategorier som ska omfattas av lagen utöver de som framgår av 1 och 2 §§. Den första punkten avser till att börja med personer som genom anställning hos någon som ingått avtal med den som bedriver förskoleverksamhet, skola eller skolbarnsomsorg erbjuds eller tilldelas arbete inom en sådan verksamhet. Därmed avses anställda hos företag som sköter stödfunktioner som t.ex. städning, fastighetsskötsel eller skolskjuts på entreprenad, liksom anställda vid bemanningsföretag. En annan kategori som omfattas är enskilda uppdragstagare. Vidare omfattas anställda hos en kommun, som tillhör en annan nämndförvaltning än den som ansvarar för kommunens förskoleverksamhet, skola eller skolbarnsomsorg, men som på grund av kommunens val av organisation tilldelas arbetsuppgifter inom dessa verksamheter. Det kan t.ex. röra sig om en fritidsledare som tillhör fritidsförvaltningen, men arbetar vid en skola, eller personal som tillhör fastighetsförvaltningen, men utför löpande vaktmästarsysslor vid en förskola eller skola.

Gemensamt för de personkategorier som avses i den första punkten är att arbetet ska utföras under omständigheter liknande dem som förekommer i ett anställningsförhållande i verksamheten. Därmed avses att det ska vara fråga om regelbundet förekommande eller återkommande arbetsuppgifter som annars utförs eller skulle kunna utföras av anställda inom verksamheten. Ett annat sätt att uttrycka saken är att det hade varit ett alternativ att i stället anställa personal för att utföra arbetet. Bestämmelsen omfattar inte personer som utför tillfälliga arbetsuppgifter, t.ex. en elektriker eller en rörmokare som anlitas för att utföra vissa reparationsarbeten. I sådana situationer är det ju inte aktuellt att i stället anställa en person för att få arbetet utfört. Däremot omfattas personer som ersätter anställda, t.ex. när en person kortvarigt hyrs in från ett bemanningsföretag vid tillfällig frånvaro bland personalen.

• Sida 16
•  Original

Exempel på personkategorier som inte omfattas är elevers personliga assistenter, föräldrar som deltar i verksamheter där deras barn vistas eller vuxna familjemedlemmar till dagbarnvårdare i familjedaghem. Föräldrar i föräldrakooperativa förskolor faller utanför tillämpningsområdet även om de utför arbetsuppgifter som annars skulle kunna utföras av anställda, eftersom de inte utför arbete på grund av ett uppdragsavtal med huvudmannen.

Uttrycket ”erbjuds eller tilldelas arbete” har valts med tanke på att det för anställda i tjänsteföretag och i andra kommunala förvaltningar snarare är fråga om tilldelning av arbetsuppgifter genom ett arbetsledningsbeslut än ett erbjudande som det står den anställde helt fritt att anta eller avböja. Bestämmelsen har i denna del utformats med hänsyn till Lagrådets synpunkter. I samband härmed har även vissa redaktionella justeringar gjorts för att göra lagtexten mer överskådlig.

Den andra punkten innebär att högskolestudenter i lärarutbildningen och vuxenstuderande i påbyggnadsutbildningar till barnskötare eller liknande inom kommunal vuxenutbildning, som tilldelas plats för att utföra verksamhetsförlagd del av utbildningen inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg omfattas av lagen.

Den tredje punkten innebär att även den som genom deltagande i ett arbetsmarknadspolitiskt program tilldelas plats för arbetspraktik eller någon annan programinsats inom de nämnda verksamheterna omfattas.

Det är huvudmannen för verksamheten som har ansvaret för barnens säkerhet och ska ha det avgörande inflytandet över vilken personal som ska få tillträde till verksamheten. Paragrafens andra stycke innebär att registerutdraget ska lämnas till den inom verksamheten som har getts ansvaret för rekrytering eller mottagning för verksamhetsförlagd utbildning eller arbetspraktik.

Lagrådet har ansett att det bör klargöras vad som avses bli följden av att registerutdrag inte lämnas. I andra meningen i andra stycket klargörs att t.ex. en uppdragstagare eller anställd i ett tjänsteföretag som inte har lämnat ett registerutdrag inte får anlitas för att utföra arbete inom verksamheten. Inte heller får t.ex. en student eller en deltagare i ett arbetsmarknadspolitiskt program som inte har lämnat ett registerutdrag tas emot i verksamheten för sådan utbildning eller praktik som avses i paragrafens första stycke.

3 §

Paragrafen har ändrats på så sätt att även de personkategorier som avses i den nya 2 a § undantas från bestämmelserna om registerkontroll vid ett förnyat erbjudande om deltagande i verksamheten inom ett år.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna Övergångsbestämmelserna innebär att redan anställda hos bemanningsföretag eller t.ex. städföretag inte omfattas av de nya bestämmelserna. Studenter som redan har antagits till en lärarutbildning eller berörda utbildningar inom kommunal vuxenutbildning omfattas inte heller, liksom inte heller den som före ikraftträdandet har anvisats deltagande i ett arbetsmarknadspolitiskt program. Övergångsbestämmelserna har utformats med hänsyn till Lagrådets synpunkter.

• Sida 17
•  Original