Prop. 1999/2000:123

Lämplighetsprövning av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg

• Sida 1
•  Original

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 25 maj 2000

Göran Persson

Thomas Östros (Utbildningsdepartementet)

Sammanfattning av betänkandet (SOU 1998:69) Lämplighetsprövning av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg

Utredningen har haft i uppdrag att överväga om arbetsgivare bör ges ökade möjligheter eller skyldighet att kontrollera och pröva lämpligheten hos arbetssökande eller redan anställda inom förskoleverksamhet, skola eller skolbarnsomsorg. Syftet med lämplighetsprövningen skall vara att stärka barns och ungdomars skydd mot främst sexuella övergrepp. Utredningsuppdraget har till övervägande del kommit att handla om frågor om registerkontroll, men även vikten av olika moment i anställningsförfarandet har framhållits.

Med lämplighetsprövning avses hela den delen av rekryteringsarbetet som syftar till att anställa lämplig personal. En registerkontroll är inte detsamma som en lämplighetsprövning, men den kan utgöra en del av prövningen. När ett anställningsförfarande avslutats är också lämplighetsprövningen i egentlig mening avslutad. Frågan om personalens lämplighet måste emellertid följas upp också därefter.

Det register som för närvarande finns och som kan användas för registerkontroller är person- och belastningsregistret. Detta register skall emellertid, enligt propositionen "Polisens register" (prop. 1997/98:97) som under våren lämnats till riksdagen, ersättas av två nya register, belastningsregistret och misstankeregistret. Förslagen i betänkandet tar sikte på de nya registren.

Utredningens bedömning är att registerkontroller kan bidra till en förbättrad lämplighetsprövning av arbetssökande inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg. Om registeruppgifter inhämtas om vissa typer av brott kan barns och ungdomars skydd mot övergrepp stärkas. Det intresse som väger emot införandet av registerkontroller är skyddet för den personliga integriteten. Utredningen anser att intresset att skydda barn och ungdomar mot övergrepp är så starkt att den personliga integriteten måste vika. I betänkandet föreslås att det skall införas regler om registerkontroll av arbetssökande. Reglerna bör emellertid utformas på sådant sätt att integritetsintrånget blir så litet som möjligt utan att effektiviteten i kontrollen går förlorad.

Med utgångspunkt i barns och ungdomars behov av skydd finns det inte anledning att göra någon skillnad mellan verksamheter som drivs i offentlig regi och sådana som drivs av enskilda. I betänkandet föreslås att registerkontroller av arbetssökande skall äga rum inom både offentligt och enskilt bedrivna verksamheter. I princip alla personalkategorier inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg kommer i kontakt med barn eller ungdomar. Registerkontroll bör därför utföras beträffande arbetssökande inom alla yrkeskategorier.

Registerkontroll skall emellertid endast utföras beträffande dem som erbjuds anställning. Alla som söker ett arbete skall alltså inte kontrolleras. Registerkontrollen skall utgöra det sista momentet i anställningsförfarandet. Meningen är att en av eventuellt flera arbetssökande skall erbjudas anställning med förbehåll för att

• Sida 37
•  Original

registerkontrollen inte ger anledning till en annan bedömning. Därefter skall den arbetssökande inhämta registerutdrag och lämna dem till arbetsgivaren.

Likaväl som arbetssökande kontrolleras bör kontroll äga rum av fysiska personer som söker tillstånd att själva bedriva en förskola, ett fritidshem, verksamhet som motsvarar förskoleklassen eller en fristående skola. Också företrädare för juridiska personer som söker tillstånd bör kontrolleras. I betänkandet föreslås att de nämnda kategorierna av personer skall omfattas av regler om registerkontroll.

En kommun kan träffa entreprenadavtal med enskilda fysiska eller juridiska personer om utförande av kommunens uppgifter inom förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen eller förskoleklassen. Kommuner och landsting kan också träffa entreprenadavtal om utförande av viss undervisning inom främst gymnasieskolan. På samma sätt som vid tillståndsgivning för bedrivande av enskild verksamhet skall kontroll äga rum innan ett entreprenadavtal ingås. I dessa fall föreslås vissa undantag.

Även den som erbjuds anställning hos någon som enligt ett entreprenadavtal bedriver någon aktuell verksamhet bör, med vissa undantag, omfattas av regler om registerkontroll.

Personer som anställs för endast en kortare tid skall vara undantagna från registerkontrollen. I betänkandet föreslås att den som anställs sammantaget högst en månad under ett års tid inte skall kontrolleras.

I betänkandet föreslås inte några regler om registerkontroll av personer som redan är anställda av huvudmannen för någon aktuell verksamhet. Enligt utredningens mening skulle en kontroll av anställda innebära ett större integritetsintrång än kontroll i de andra fallen.

I betänkandet föreslås att registerkontrollen genomförs på så sätt att den som erbjuds anställning själv inhämtar ett registerutdrag som han lämnar till arbetsgivaren. Därigenom får den som kontrolleras fullständig insyn i uppgiftslämnandet. Han eller hon behöver aldrig känna någon osäkerhet om vilka uppgifter arbetsgivaren får tillgång till. Metoden underlättar också Rikspolisstyrelsens (RPS) arbete. När någon begär att få registeruppgifter om någon annan än sig själv måste RPS vanligtvis kontrollera att den som begär uppgifterna också har rätt att få dem. Någon sådan kontroll behövs inte med den föreslagna metoden för registerkontroll.

Beträffande övriga kategorier av personer som skall omfattas av kontrollregler skall kontrollen gå till på samma sätt. De som söker tillstånd eller motsvarande för en verksamhet skall lämna utdragen till den myndighet som beslutar om tillstånd. När ett entreprenadavtal ingås lämnas utdragen till kommunen eller landstinget.

Två andra metoder för registerkontroll behandlas i betänkandet. Den ena innebär att arbetsgivaren ges rätt att hos RPS inhämta registerutdrag beträffande arbetssökande. I de flesta andra fall där registerkontroll för närvarande förekommer tillämpas denna metod. Ett andra sätt att genomföra kontrollen är att låta arbetsgivaren vända sig till en central myndighet, närmast Statens skolverk, som inhämtar registeruppgifterna från RPS och vidarebefordrar dem till arbetsgivaren. På så sätt kan det

• Sida 38
•  Original

förhindras att ett stort antal små arbetsgivare får direkt tillgång till integritetskänsliga registeruppgifter. Skolverket skulle också kunna ha till uppgift att vidarebefordra endast sådana uppgifter som bedömdes som relevanta för lämplighetsprövningen eller att utfärda ett lämplighetsintyg.

Utredningens slutsats är att den föreslagna metoden tar avgjort störst hänsyn till skyddet för den personliga integriteten. Den framstår också som den praktiskt mest lätthanterliga.

Enligt utredningens förslag skall fullständiga utdrag varken inhämtas från belastnings- eller misstankeregistren. Utdragen skall i stället endast innehålla uppgifter om sådana brottstyper som är relevanta för en lämplighetsprövning i syfte att förebygga övergrepp. Enligt utredningens mening bör uppgifter lämnas om sexualbrott och andra brott som innebär allvarliga kränkningar av andra människor. Förutom sexualbrott bör det alltså övervägas att låta utdragen omfatta mord, dråp, grov misshandel, människorov, grovt rån och barnpornografibrott.

Uppgifter om misstankar skall lämnas endast i fall åtal väckts med anledning av misstankarna.

När det gäller verksamhet som bedrivs i offentlig regi föreslår utredningen inte några särskilda sanktioner för upprätthållande av arbetsgivarnas skyldighet att kontrollera registerutdrag. Det får anses vara ett tjänsteåliggande för den som ansvarar för rekryteringen att fullgöra kontrollskyldigheten. Beträffande verksamhet som bedrivs av enskilda skall den statliga respektive kommunala tillsynen innefatta en granskning av att skyldigheten uppfylls. Allvarliga brister i detta avseende föreslås kunna medföra att tillståndet eller motsvarande för verksamheten återkallas. En kommun eller ett landsting som lagt ut verksamhet på entreprenad bör i entreprenadavtalet tillförsäkra sig möjlighet att kontrollera att registerkontroller utförs.

I betänkandet föreslås inte att det skall vara förbjudet att anställa den som begått något sådant brott som omfattas av registerkontrollen. Arbetsgivaren skall i stället själv få göra en bedömning av eventuella uppgifter om brottslighet.

I betänkandet föreslås att det i offentligt bedriven verksamhet skall gälla sekretess för uppgifter i de registerutdrag som lämnas. I enskilt bedriven verksamhet skall tystnadsplikt gälla.

Registerkontroll är bara en del av den lämplighetsprövning som alltid bör äga rum innan någon anställs. Andra moment i anställningsförfarandet är minst lika viktiga för att, så långt det är möjligt, försäkra sig om att personen är pålitlig och lämplig.

Det är av stor vikt att anställningsförfarandet är noggrant och omsorgsfullt. I princip bör inte någon anställas utan att först ha intervjuats vid ett personligt sammanträffande. Arbetssökande bör alltid uppmanas att lämna en meritförteckning och att ange referenser. Arbetsgivarens samtal med referenspersonerna bör vara utförliga. Enligt utredningens mening skulle det vara av stort värde med riktlinjer för anställningsförfarandet. Sådana skulle kunna utarbetas av arbetsgivarorganisationerna i samarbete med de fackliga organisationerna.

• Sida 39
•  Original

Arbetsledningen har ett ansvar för att förebygga övergrepp. I rimlig utsträckning skall man när man organiserar arbetet beakta att det kan förekomma att anställda begår övergrepp mot barn eller ungdomar. Om arbetet präglas av öppenhet och insyn minskar troligen risken för övergrepp. Det är också viktigt att det finns tydliga rutiner för hur personalen skall agera vid misstankar om att någon anställd begått övergrepp mot barn eller ungdomar. På så sätt ökar möjligheterna att på ett tidigt stadium upptäcka övergrepp. Därmed kan fortsatta övergrepp förhindras. Även obefogade misstankar kan snabbt redas ut.

Ett medvetet arbete med att stärka barns och ungdomars självkänsla kan också vara ett led i förebyggandet av övergrepp.

Utredningen anser också att det bör vidare övervägas att införa lämplighetsprövningar i samband med högskoleutbildningar som leder till yrken inom de aktuella verksamheterna.

Anställningsförfarandet skall givetvis syfta till att anställa den person som på alla sätt är bäst lämpad för det aktuella arbetet. Också åtgärder inom ramen för det dagliga arbetet måste ha ett vidare syfte än att förebygga övergrepp. Förebyggandet av övergrepp bör vara en del av ett ständigt fortgående arbete med att förbättra verksamheten.

• Sida 40
•  Original

Lagförslag i betänkandet (SOU 1998:69) Lämplighetsprövning av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg

1 Förslag till ändring i skollagen (1985:1100)

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap. Allmänna föreskrifter

2 §

Alla barn och ungdomar skall, oberoende av kön, geografiskt hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom. Utbildningen skall inom varje skolform vara likvärdig, varhelst den anordnas i landet.

Utbildningen skall ge eleverna kunskaper och färdigheter samt, i samarbete med hemmen, främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I utbildningen skall hänsyn tas till elever med särskilda behov.

Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan

1. främja jämställdhet mellan könen samt

2. aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden.

Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan

1. främja jämställdhet mellan könen samt

2. aktivt motverka sexuella övergrepp och alla andra former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden.

Registerkontroll av arbetssökande m.fl. inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdom

18 §

En huvudman inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdom skall se till att den som erbjuds en anställning inom skolan lämnar ett utdrag ur

• Sida 41
•  Original

belastningsregistret och ett utdrag ur misstankeregistret till huvudmannen. Utdragen skall vara särskilt utformade för detta ändamål enligt 9 § lagen ( 1998:000 ) om belastningsregister och 8 a § lagen ( 1998:000 ) om misstankeregister samt föreskrifter som meddelats med stöd av dessa bestämmelser.

Den som inte lämnar registerutdrag enligt första stycket får inte anställas.

Första och andra stycket gäller inte beträffande den som under ett års tid sammantaget anställs för kortare tid än 30 dagar.

19 §

Innan en kommun eller ett landsting med en fysisk person träffar ett sådant avtal som avses i 1 och 2 §§ lagen ( 1993:802 ) om entreprenadförhållanden inom skolan, skall kommunen eller landstinget se till att den fysiska personen lämnar sådana registerutdrag som avses i 18 § till kommunen eller landstinget. Innan ett sådant avtal träffas med en enskild juridisk person skall kommunen se till att samtliga som ensamma eller gemensamt med andra har rätt att företräda den juridiska personen lämnar sådana registerutdrag till kommunen.

Första stycket gäller endast när avtal träffas med en enskild fysisk eller juridisk person vars verksamhet huvudsakligen är inriktad på undervisning.

20 §

En enskild fysisk eller juridisk person som har träffat ett sådant avtal som avses i 1 och 2 §§

• Sida 42
•  Original

lagen ( 1993:802 ) om entreprenadförhållanden inom skolan skall se till att den som under en löpande avtalsperiod erbjuds en anställning som innefattar pedagogiska uppgifter lämnar sådana registerutdrag som avses i 18 §. Registerutdragen skall lämnas till den enskilda fysiska eller juridiska personen.

Första stycket gäller endast en enskild fysisk eller juridisk person vars verksamhet huvudsakligen är inriktad på undervisning.

Vad som sägs i 18 § andra och tredje stycket gäller också för de enskilda fysiska och juridiska personer som avses i första stycket.

21 §

Den som tagit emot registerutdrag enligt 18, 19 eller 20 § skall förstöra utdragen senast sedan ett år förflutit från det att utdragen tagits emot.

2 a kap. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

14 §

Tillstånd att bedriva sådan verksamhet som avses i 13 § får beviljas endast om verksamheten uppfyller kraven på god kvalitet och säkerhet.

Innan en fysisk person beviljas tillstånd skall han eller hon lämna sådana registerutdrag som avses i 1 kap. 18 § till kommunen. Innan en juridisk person beviljas tillstånd skall samtliga som ensamma eller gemensamt med andra har rätt att företräda den juridiska personen lämna sådana registerutdrag till kommunen.

Tillstånd får förenas med villkor av betydelse för kvalitet och säkerhet i verksamheten.

Om verksamheten helt eller till väsentlig del ändras eller flyttas, skall nytt tillstånd sökas.

• Sida 43
•  Original

14 a §

En kommun som bedriver förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg skall se till att den som erbjuds en anställning inom verksamheten lämnar sådana registerutdrag som avses i 1 kap. 18 § till kommunen. Detsamma gäller en enskild fysisk eller juridisk person som driver en förskola eller ett fritidshem. Utdragen skall dock lämnas till den enskilda fysiska eller juridiska personen.

Den som inte lämnar registerutdrag enligt första stycket får inte anställas.

Första och andra stycket gäller inte beträffande den som under ett års tid sammantaget anställs för kortare tid än 30 dagar och inte heller inom verksamhet som bedrivs enligt 4 §.

14 b §

Innan en kommun träffar ett sådant avtal som avses i 5 § andra stycket med en fysisk person, skall kommunen se till att den fysiska personen lämnar sådana registerutdrag som avses i 1 kap. 18 § till kommunen. Innan ett sådant avtal träffas med en enskild juridisk person skall kommunen se till att samtliga som ensamma eller gemensamt med andra har rätt att företräda den juridiska personen lämnar sådana registerutdrag till kommunen.

14 c §

En enskild fysisk eller juridisk person som har träffat ett sådant avtal som avses i 5 § andra stycket skall se till att den som under en löpande avtalsperiod erbjuds en anställning inom

• Sida 44
•  Original

förskoleverksamheten eller skolbarnsomsorgen lämnar sådana registerutdrag som avses i 1 kap. 18 §. Registerutdragen skall lämnas till den enskilda fysiska eller juridiska personen.

Vad som sägs i 14 a § andra och tredje stycket gäller också för de enskilda fysiska och juridiska personer som avses i första stycket.

16 §

Om det föreligger något missförhållande i sådan verksamhet som avses i 13 §, skall kommunen förelägga den som ansvarar för verksamheten att avhjälpa missförhållandet.

Om missförhållandet är allvarligt och kommunens föreläggande inte följs, får kommunen återkalla tillståndet.

Om missförhållandet är allvarligt och kommunens föreläggande inte följs, får kommunen återkalla tillståndet.

Tillståndet får också återkallas om den som bedriver verksamheten inte tillsett att registerutdrag lämnats enligt 14 a § och underlåtelsen är allvarlig.

18 §

Den som är eller har varit verksam inom yrkesmässigt bedriven enskild förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg får inte obehörigen röja vad han eller hon därvid har fått veta om enskildas personliga förhållanden.

Vad som sägs i första stycket gäller också för uppgifter i ett registerutdrag som lämnats enligt 14 a §.

18 a §

Den fysiska person som tagit emot registerutdrag enligt 14 c § får inte obehörigen röja uppgifter i utdragen. Detsamma gäller den som är eller har varit verksam hos en enskild fysisk eller juridisk person som tagit emot registerutdrag .

• Sida 45
•  Original

18 b §

Den som tagit emot registerutdrag enligt 14, 14 a, 14 b eller 14 c § skall förstöra utdragen senast sedan ett år förflutit från det att utdragen tagits emot.

2 b kap. Förskoleklassen

7 §

Tillstånd att bedriva sådan verksamhet som avses i 6 § får beviljas endast om verksamheten uppfyller kraven på god kvalitet och säkerhet.

Innan en fysisk person beviljas tillstånd skall han eller hon lämna sådana registerutdrag som avses i 1 kap. 18 § till kommunen. Innan en juridisk person beviljas tillstånd skall samtliga som ensamma eller gemensamt med andra har rätt att företräda den juridiska personen lämna sådana registerutdrag till kommunen.

Tillståndet får förenas med villkor av betydelse för kvalitet och säkerhet i verksamheten.

Om verksamheten helt eller till väsentlig del ändras eller flyttas, skall nytt tillstånd sökas.

7 a §

En enskild fysisk eller juridisk person som driver verksamhet som motsvarar förskoleklassen skall se till att den som erbjuds en anställning inom verksamheten lämnar sådana registerutdrag som avses i 1 kap. 18 §. Utdragen skall lämnas till den som bedriver verksamheten.

Den som inte lämnar registerutdrag enligt första stycket får inte anställas.

Första och andra stycket gäller inte den som under ett års tid sammantaget anställs för kortare tid än 30 dagar och inte heller inom verksamhet som bedrivs enligt 4 §.

7 b §

Innan en kommun träffar ett

• Sida 46
•  Original

sådant avtal som avses i 2 § tredje stycket med en fysisk person, skall kommunen se till att den fysiska personen lämnar sådana registerutdrag som avses i 1 kap. 18 § till kommunen. Innan ett sådant avtal träffas med en enskild juridisk person skall kommunen se till att samtliga som ensamma eller gemensamt med andra har rätt att företräda den juridiska personen lämnar sådana registerutdrag till kommunen.

7 c §

En enskild fysisk eller juridisk person som har träffat ett sådant avtal som avses i 2 § tredje stycket skall se till att den som under en löpande avtalsperiod erbjuds en anställning inom förskoleklassen lämnar sådana registerutdrag som avses i 1 kap. 18 §. Registerutdragen skall lämnas till den enskilda fysiska eller juridiska personen.

Vad som sägs i 7 a § andra och tredje stycket gäller också för de enskilda fysiska och juridiska personer som avses i första stycket.

9 §

Om det föreligger något missförhållande i sådan verksamhet som avses i 6 §, skall kommunen förelägga den som ansvarar för verksamheten att avhjälpa missförhållandet.

Om missförhållandet är allvarligt och kommunens föreläggande inte följs, får kommunen återkalla tillståndet.

Om missförhållandet är allvarligt och kommunens föreläggande inte följs, får kommunen återkalla tillståndet.

Tillståndet får också återkallas om den som bedriver verksamheten inte tillsett att registerutdrag lämnats enligt 7 a § och underlåtelsen är allvarlig.

• Sida 47
•  Original

11 §

Den som är eller har varit verksam inom yrkesmässigt bedriven verksamhet som motsvarar förskoleklassen får inte obehörigen röja vad han eller hon därvid har fått veta om enskildas personliga förhållanden.

Vad som sägs i första stycket gäller också för uppgifter i ett registerutdrag som lämnats enligt 7 a §.

11 a §

Den fysiska person som tagit emot registerutdrag enligt 7 c får inte obehörigen röja uppgifter i utdragen. Detsamma gäller den som är eller har varit verksam hos en enskild fysisk eller juridisk person som tagit emot registerutdrag.

11 b §

Den som tagit emot registerutdrag enligt 7, 7 a, 7 b eller 7 c § skall förstöra utdragen senast sedan ett år förflutit från det att utdragen tagits emot.

9 kap. Fristående skolor

2 §

En fristående skola, vars utbildning ger kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och färdigheter som grundskolan, särskolan respektive specialskolan skall förmedla, skall godkännas, om

1. skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet,

2. skolan står öppen för alla barn som enligt denna lag har rätt till utbildning inom motsvarande skolform i det offentliga skolväsendet, med undantag för sådana barn vilkas mottagande skulle medföra att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för skolan,

3. skolan har minst 20 elever, om det inte finns särskilda skäl för ett lägre elevantal,

4. skolan, om den motsvarar särskolan eller specialskolan, bereder eleverna de omsorger som behövs, och

5. skolan uppfyller de ytterligare villkor som regeringen föreskriver i fråga om utbildningen vid fristående skolor och om antagningen till och ledningen av sådana skolor.

En fristående skola som drivs av en fysisk person får inte godkännas innan den som driver

• Sida 48
•  Original

skolan lämnat sådana registerutdrag som avses i 1 kap. 18 § till Statens skolverk. En fristående skola som drivs av en juridisk person får inte godkännas innan samtliga som ensamma eller gemensamt med andra har rätt att företräda den juridiska personen lämnat sådana registerutdrag till Skolverket.

En fristående skola som avses i denna paragraf får inom ramen för vad som sägs i första stycket 1 ha en konfessionell inriktning.

Ett godkännande kan avse vissa årskurser.

8 §

Om en fristående skola lämnar utbildning som ger kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och färdigheter som gymnasieskolan skall förmedla på nationella eller specialutformade program, skall Statens skolverk förklara skolan berättigad till bidrag som avses i 8 a § i fråga om utbildningen. Förklaring får dock lämnas endast om

1. skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet,

2. skolan står öppen för alla ungdomar som har rätt till motsvarande utbildning i gymnasieskolan enligt denna lag, med undantag för sådana ungdomar vilkas mottagande skulle medföra att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för skolan, och

3. skolan uppfyller de ytterligare villkor som regeringen föreskriver i fråga om utbildningen vid fristående skolor och om antagningen till och ledningen av sådana skolor.

En förklaring enligt första stycket skall inte lämnas i fråga om utbildning som skulle innebära påtagliga negativa följder för skolväsendet i den kommun där skolan är belägen eller i närliggande kommuner.

En förklaring enligt första stycket får inte lämnas beträffande en skola som drivs av en fysisk person innan den som driver skolan lämnat sådana registerutdrag som avses i 1 kap. 18 § till Statens skolverk. En förklaring får inte lämnas beträffande en skola som drivs av en juridisk person innan samtliga som ensamma eller gemensamt med andra har rätt att företräda den juridiska

• Sida 49
•  Original

personen lämnat sådana registerutdrag till Skolverket.

En fristående skola som avses i denna paragraf får inom ramen för vad som sägs i första stycket 1 ha en konfessionell inriktning.

8 b §

Om en fristående skola lämnar utbildning som ger kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och färdigheter som gymnasiesärskolan skall förmedla, skall Statens skolverk förklara skolan berättigad till bidrag som avses i 8 c § i fråga om utbildningen. Förklaring får dock lämnas endast om

1. skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet,

2. skolan står öppen för alla ungdomar som har rätt till utbildning i gymnasiesärskolan, med undantag för sådana ungdomar vilkas mottagande skulle medföra att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för skolan, och

3. skolan uppfyller de ytterligare villkor som regeringen föreskriver i fråga om utbildningen vid fristående skolor och om antagningen till och ledningen av sådana skolor.

En förklaring enligt första stycket skall inte lämnas i fråga om utbildning som skulle innebära påtagliga negativa följder för skolväsendet i den kommun där skolan är belägen eller i närliggande kommuner.

En förklaring enligt första stycket får inte lämnas beträffande en skola som drivs av en fysisk person innan den som driver skolan lämnat sådana registerutdrag som avses i 1 kap. 18 § till Statens skolverk. En förklaring får inte lämnas beträffande en skola som drivs av en juridisk person innan samtliga som ensamma eller gemensamt med andra har rätt att företräda den juridiska personen lämnat sådana registerutdrag till Skolverket.

En fristående skola som avses i denna paragraf får inom ramen för vad som sägs i första stycket 1 ha en konfessionell inriktning.

Registerkontroll av arbetssökande m.fl. inom fristående skolor

10 a §

Huvudmannen för en fristående skola som avses i

• Sida 50
•  Original

detta kapitel skall se till att den som erbjuds en anställning inom skolan lämnar sådana registerutdrag som avses i 1 kap. 18 § till honom.

Den som inte lämnar registerutdrag enligt första stycket får inte anställas inom skolan.

Första och andra stycket gäller inte beträffande den som under ett års tid sammantaget anställs för kortare tid än 30 dagar.

11 §

Fristående skolor som avses i 1 och 5 §§ skall i fråga om sin utbildning för skolpliktiga elever stå under tillsyn av Statens skolverk och vara skyldiga att delta i den uppföljning och utvärdering av skolväsendet som genomförs av Skolverket.

Skolverkets tillsyn skall också omfatta kontroll av att registerutdrag lämnats enligt 10 a §.

I fråga om fristående skolor som får bidrag enligt 6 eller 6 a § skall den kommun där skolan är belägen ha rätt till insyn i verksamheten. Sådana skolor är skyldiga att i den utsträckning som kommunen bestämmer delta i den uppföljning och utvärdering som kommunen gör av sitt eget skolväsende.

Fristående skolor som avses i 1 § är vidare skyldiga att delta i riksomfattande prov i den utsträckning som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Skolorna är också skyldiga att informera eleverna och deras vårdnadshavare om elevens resultat vid sådana prov.

12 §

Om en fristående skola som avses i 1 och 5 §§ inte längre uppfyller kraven för godkännande och bristerna inte avhjälps efter påpekande för huvudmannen, skall godkännandet återkallas. Detsamma gäller om en fristående skola trots påpekande inte iakttar sin skyldighet enligt 11 § att delta i den uppföljning och utvärdering som genomförs av Statens skolverk samt riksomfattande prov. Detsamma gäller också om skolan åsidosätter sin skyldighet att lämna information om proven.

Om en fristående skola som avses i 1 och 5 §§ inte längre uppfyller kraven för godkännande och bristerna inte avhjälps efter påpekande för huvudmannen, skall godkännandet återkallas. Detsamma gäller om en fristående skola trots påpekande inte iakttar sin skyldighet enligt 11 § att delta i den uppföljning och utvärdering som genomförs av Statens skolverk samt riksomfattande prov. Detsamma gäller också om skolan åsidosätter sin skyldighet att lämna information om proven.

• Sida 51
•  Original

Godkännandet får också återkallas om huvudmannen inte tillsett att registerutdrag lämnats enligt 10 a § och underlåtelsen är allvarlig.

Om verksamheten vid en fristående skola som har rätt till bidrag enligt 6 eller 6 a § förändras i sådan utsträckning att det innebär påtagliga negativa följder för skolväsendet i den kommun där skolan är belägen, skall rätten till bidrag återkallas. Rätten till bidrag skall också återkallas, om

1. skolan tar ut avgifter i strid med 7 §, eller

2. skolan, om den har rätt till bidrag enligt 6 §, inte erbjuder kostnadsfria skolmåltider.

Återkallande beslutas av den myndighet som beslutar om godkännande eller om rätt till bidrag.

13 §

Fristående skolor som får bidrag för viss utbildning enligt 8 eller 8 b § skall, i fråga om den utbildningen, stå under tillsyn av Statens skolverk och vara skyldiga att delta i den uppföljning och utvärdering av skolväsendet som genomförs av Skolverket.

Skolverkets tillsyn skall också omfatta kontroll av att registerutdrag lämnats enligt 10 a §.

I fråga om fristående skolor som får bidrag enligt 8 eller 8 b § skall, i fråga om den utbildningen, den kommun där skolan är belägen ha rätt till insyn i skolans verksamhet. Sådana skolor är skyldiga att i den utsträckning som kommunen bestämmer delta i den uppföljning och utvärdering som kommunen gör av sitt eget skolväsende.

Fristående skolor som avses i 8 § är vidare skyldiga att delta i riksomfattande prov i den utsträckning som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

14 §

Om en fristående skola som har rätt till bidrag enligt 8 eller 8 b § inte längre uppfyller kraven för att få bidrag och bristerna inte avhjälps efter påpekande för huvudmannen, skall förklaringen om rätt till bidrag återkallas. Detsamma gäller om en fristående skola trots påpekande inte iakttar sin skyldighet enligt 13 § att delta i den uppföljning och utvärdering som genomförs av Statens skolverk.

Om en fristående skola som har rätt till bidrag enligt 8 eller 8 b § inte längre uppfyller kraven för att få bidrag och bristerna inte avhjälps efter påpekande för huvudmannen, skall förklaringen om rätt till bidrag återkallas. Detsamma gäller om en fristående skola trots påpekande inte iakttar sin skyldighet enligt 13 § att delta i den uppföljning och utvärdering som genomförs av Statens skolverk. Förklaringen om rätt till bidrag får också återkallas om huvudmannen inte tillsett att

• Sida 52
•  Original

registerutdrag lämnats enligt 10 a § och underlåtelsen är allvarlig.

Om verksamheten vid en fristående skola som har rätt till bidrag enligt 8 eller 8 b § förändras i sådan utsträckning att det innebär påtagliga negativa följder för skolväsendet i den kommun där skolan är belägen eller i närliggande kommuner, skall Statens skolverk återkalla rätten till bidrag.

16 a §

Ingen som är eller har varit verksam i en fristående skola som avses i detta kapitel får obehörigen röja

1. vad han eller hon i den elevvårdande verksamheten har fått veta om någons personliga förhållanden,

2. uppgifter i ett ärende om tillrättaförande av en elev eller om skiljande av en elev från vidare studier.

Ingen som är eller har varit verksam i en fristående skola som avses i detta kapitel får obehörigen röja

1. vad han eller hon i den elevvårdande verksamheten har fått veta om någons personliga förhållanden,

2. uppgifter i ett ärende om tillrättaförande av en elev eller om skiljande av en elev från vidare studier eller

3. uppgifter i ett registerutdrag som lämnats enligt 10 a §.

16 b §

Den som tagit emot registerutdrag enligt 2, 8, 8 b eller 10 a § skall förstöra utdragen senast sedan ett år förflutit från det att utdragen tagits emot.

10 kap. Särskilda utbildningsformer

1 d §

Huvudmannen för en riksinternatskola skall se till att den som erbjuds en anställning inom skolan lämnar sådana registerutdrag som avses i 1 kap. 18 § till honom.

Den som inte lämnar registerutdrag enligt första stycket får inte anställas inom skolan.

Första och andra stycket gäller inte beträffande den som under ett års tid sammantaget anställs för kortare tid än 30 dagar.

• Sida 53
•  Original

1 e §

Ingen som är eller har varit verksam i en fristående skola som har getts ställning av riksinternatskola får obehörigen röja uppgifter i ett registerutdrag som lämnats enligt 1 d §.

1 f §

Den som tagit emot registerutdrag enligt 1 d § skall förstöra utdragen senast sedan ett år förflutit från det att utdragen tagits emot.

• Sida 54
•  Original

2 Förslag till ändring i förslaget till lag om belastningsregister

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Ändamål

2 §

Belastningsregistret skall föras för att ge information om sådana belastningsuppgifter som behövs i verksamhet hos

1. polis- och tullmyndigheter för att förebygga, upptäcka och utreda brott,

2. åklagarmyndigheter för beslut om förundersökning och åtal samt för utfärdande av strafföreläggande,

3. allmänna domstolar för straffmätning och val av påföljd och

4. polismyndigheter och andra myndigheter vid sådan lämplighetsprövning, tillståndsprövning eller annan prövning som anges i författning.

Registret får användas också för att till enskild lämna uppgift som är av särskild betydelse i dennes verksamhet.

Registret får användas också för att till enskild lämna uppgifter som är av särskild betydelse i dennes verksamhet eller som denne behöver enligt bestämmelser i skollagen (1985:1100).

Rätt att få uppgifter från registret

Enskilda

9 §

En enskild har rätt att på begäran skriftligen få ta del av samtliga uppgifter ur registret om sig själv. Sådana uppgifter skall på begäran lämnas ut utan avgift en gång per kalenderår.

En enskild som behöver ett registerutdrag om sig själv för att kunna ta tillvara sin rätt i ett främmande land eller få tillstånd att resa in, bosätta sig eller arbeta där, har rätt att få ett utdrag vars innehåll är begränsat enligt föreskrifter som regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddelar.

En enskild som behöver ett registerutdrag om sig själv för att kunna ta tillvara sin rätt i ett främmande land eller få tillstånd att resa in, bosätta sig eller arbeta där, har rätt att få ett utdrag vars innehåll är begränsat enligt föreskrifter som regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddelar. Detsamma gäller när en enskild behöver ett registerutdrag om sig själv enligt bestämmelser i skollagen (1985:1100).

Ett registerutdrag som är avsett för användning enligt skollagen (1985:1100) får

• Sida 55
•  Original

endast innehålla sådana uppgifter om brott som kan vara av betydelse vid en lämplighetsprövning med syfte att förebygga övergrepp mot barn och ungdomar.

En begäran om uppgifter ur registret skall vara skriftlig och undertecknad av den sökande själv.

• Sida 56
•  Original

3 Förslag till ändring i förslaget till lag om misstankeregister

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Ändamål

2 §

Misstankeregistret skall föras för att underlätta tillgången till sådana uppgifter om skälig misstanke om brott som behövs i verksamhet hos

1. polis- och tullmyndigheter för att samordna förundersökningar mot en person och för att förebygga, upptäcka och utreda brott,

2. åklagarmyndigheter för beslut om förundersökning och åtal och

3. polismyndigheter och andra myndigheter vid sådan lämplighetsprövning, tillståndsprövning eller annan prövning som anges i författning.

Registret får användas också för att till enskild lämna uppgift som är av särskild betydelse i dennes verksamhet.

Registret får användas också för att till enskild lämna uppgifter som är av särskild betydelse i dennes verksamhet eller som denne behöver enligt bestämmelser i skollagen (1985:1100).

Rätt att få uppgifter ur registret

Enskilda

8 a §

En enskild som behöver ett registerutdrag om sig själv enligt bestämmelser i skollagen (1985:1100) , har rätt att få ett utdrag vars innehåll är begränsat enligt föreskrifter som regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddelar.

Ett registerutdrag som är avsett för användning enligt skollagen (1985:1100) får endast innehålla uppgifter om misstankar om brott som kan vara av betydelse för en lämplighetsprövning med syfte att förebygga övergrepp mot barn och ungdomar. Sådana uppgifter får tas med endast om åtal väckts i anledning av misstankarna.

• Sida 57
•  Original

4 Förslag till ändring i sekretesslagen (1980:100)

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 kap.

9 a §

Sekretess gäller i förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, förskoleklassen, grundskolan, gymnasieskolan, särskolan, specialskolan och sameskolan samt i en kommunal riksinternatskola för uppgift om enskilds personliga förhållanden i registerutdrag som lämnats enligt 1 kap. 18 §, 2 a kap. 14 a § eller 10 kap. 1 d §

skollagen (1985:1100) , om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom eller henne närstående lider men.

Sekretess gäller hos en kommun och hos Statens skolverk för uppgift om enskilds personliga förhållanden i registerutdrag som lämnats enligt 1 kap. 19 §, 2 a kap. 14 eller 14 b §, 2 b kap. 7 eller 7 b § eller 9 kap. 2, 8 eller 8 b § skollagen (1985:1100) , om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom eller henne närstående lider men.

I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

• Sida 58
•  Original

5 Förslag till ändring i lagen (1993:802) om entreprenadförhållanden inom skolan

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 §

Den som är eller har varit verksam inom enskild verksamhet som bedrivs med stöd av 1 eller 2 § får inte obehörigen röja vad han i den elevvårdande verksamheten har fått veta om någons personliga förhållanden. Han får inte heller obehörigen röja uppgift i ärende om tillrättaförande av en elev eller om skiljande av en elev från vidare studier.

Vad som sägs i första stycket gäller också för uppgifter i ett registerutdrag som lämnats enligt 1 kap. 20 § skollagen (1985:1100) .

• Sida 59
•  Original

Förteckning över remissinstanserna samt en sammanställning av remissyttrandena över betänkandet (SOU 1998:69) Lämplighetsprövning av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg

Remissinstanser

Remissyttranden har inkommit från Justitieombudsmannen (JO), Göta hovrätt, Kammarrätten i Göteborg, Rikspolisstyrelsen (RPS), Kriminalvårdsstyrelsen, Brottsförebyggande rådet (BRÅ), Datainspektionen, Socialstyrelsen, Statens institutionsstyrelse (SiS), Handikappombudsmannen, Barnombudsmannen (BO), Statskontoret, Riksrevisionsverket (RRV), Arbetsgivarverket, Skiljenämnden för arbetsmiljöfrågor, Statens skolverk, Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH), Högskoleverket (HSV), Stockholms universitet, Lärarhögskolan i Stockholm, Högskolan i Dalarna, Umeå universitet, Arbetarskyddsstyrelsen, Yrkesinspektionen, Arbetsdomstolen, Jämställdhetsombudsmannen (JämO), Diskrimineringsombudsmannen (DO), Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, Landstinget i Skaraborgs län, Landstinget i Västmanlands län, Alvesta kommun, Bollnäs kommun, Borlänge kommun, Borås kommun, Gävle kommun, Gällivare kommun, Göteborgs stad, Hallstahammars kommun, Helsingborgs stad, Höörs kommun, Karlstads kommun, Katrineholms kommun, Laholms kommun, Linköpings kommun, Malmö stad, Nacka kommun, Nybro kommun, Nordanstigs kommun, Salems kommun, Sollefteå kommun, Sollentuna kommun, Stockholms stad, Piteå kommun, Åre kommun, Älvsbyns kommun, Östhammars kommun, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, Friskolornas riksförbund, Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Landsorganisationen (LO), Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO), Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF), Handikappförbundens samarbetsorgan, Elevorganisationen i Sverige, Riksförbundet Hem och Skola, Pysslingen Förskolor AB, Svenska Montessoriförbundet, Waldorfskolefederationen, Riksförbundet BRIS, Rädda Barnens riksförbund. Dessutom har yttranden inkommit från Lärarnas riksförbund (LR), Riksförbundet för sexuellt likaberättigande (RFSL), Riksförbundet för döva, hörselskadade och språkstörda barn (DHB), Högskolans avskiljandenämnd, Ecpat Sverige – barnets rätt mot kommersiell sexuell exploatering.

Allmänna synpunkter

En övervägande del av remissinstanserna är positiva till utredningens grundansats och till betänkandet som helhet. Flera remissinstanser har

• Sida 60
•  Original

dock valt att inte närmare kommentera de olika förslagen, alternativt valt att kommentera endast de delar av betänkandet som de har helt eller delvis annan uppfattning om. En vanlig åsikt är att det har varit svårt att ta ställning till vissa förslag, då de föreslagna åtgärderna har en begränsad räckvidd för att förebygga sexuella och andra övergrepp mot barn och ungdomar samt att effektiviteten av bestämmelserna måste vägas mot det integritetsintrång som kan bli följden av att bestämmelser av detta slag införs.

Samtliga kommuner tillstyrker i huvudsak förslaget om registerkontroll. Flera anser dock att även korttidsanställda bör kontrolleras alternativt att frågan bör utredas ytterligare. Några remissinstanser anser att frågan om lämplighetsprövning vid antagning till utbildning måste utredas ytterligare. Kammarrätten i Göteborg anser att även andra åtgärder som är mindre ingripande än registerkontroll bör övervägas. BRIS anser att utredningens uppdrag och förslag är för snäva. Umeå universitet anser att registerkontroll bör ske på fler områden än enbart inom förskola, skola och skolbarnsomsorg och att fler personalkategorier bör omfattas. Umeå universitet anser att utredningens begränsning till sexuella övergrepp är olycklig och det finns behov av forskning kring hur barn- och ungdomar upplever trakasserier och bemötande i skolan.

Registerkontroll – för alla typer av arbeten i förskola, grund- och gymnasieskola, både offentlig och enskild verksamhet, som ett komplement till anställningsförfarandet

Remissinstanserna är överlag positiva till en registerkontroll, som ett komplement till anställningsförfarandet, för alla typer av arbeten i förskola, grund- och gymnasieskola. JO anser att det är naturligt att ställa sig positiv till åtgärder som syftar till att stärka barns och ungdomars skydd mot övergrepp. Däremot menar JO att det framstår som tveksamt om en registerkontroll i praktiken skulle bli så verkningsfull att en sådan kontroll bör ingå som ett obligatoriskt moment vid prövningen. JO anser det saknas analys av om de fall som förekommit hade kunnat undvikas genom registerkontroll och menar därför att frågan om lämplighetskontroll av personal bör ses över i ett större perspektiv och omfatta alla verksamheter som rör särskilt utsatta grupper. Göta hovrätt har ingen erinran mot förslaget då den modell utredningen valt framstår som den lämpligaste för den enskilde presumtive arbetstagaren och således den som bäst tillgodoser skyddet för den personliga integriteten. Enligt Kammarrätten i Göteborg får det föreslagna systemet med registerkontroll av arbetssökande anses ligga inom ramen för vad som kan accepteras som inskränkning i skyddet för den personliga integriteten. Kammarrätten anser att även andra åtgärder som är mindre ingripande än registerkontroll bör övervägas.

RPS ställer sig tveksam till utredningens förslag att införa kontroll i polisregistren av arbetssökande inom dessa områden och ifrågasätter om den förväntade effekten kommer att uppnås. Enligt RPS finns det en

• Sida 61
•  Original

risk att kontroll i registren tillmäts för stor betydelse vid lämplighetsprövning. RPS anser vidare att en utgångspunkt vid bedömningen av om myndigheter och enskilda skall få utökad tillgång till uppgifter i polisregister eller om kretsen av uppgiftsberättigade skall vidgas bör vara att uppgifter i registren inte bör lämnas ut annat än i sådana fall där registerinformationen är absolut nödvändig för prövningen. Kriminalvårdsstyrelsen menar att ett registerutdrag kring brottslighet som ligger tio år och mer tillbaka i tiden är ett extra straff för den enskilde och därför är ett kraftfullt ingrepp. Det anses dock svårt att se kopplingen till åtgärdens målsättning och den bredd av brott som anges som viktiga. BRÅ:s bedömning är att utredningen överskattat värdet av register över misstänkta eller lagförda personer och avstyrker därför förslaget. I stället bör andra effektivare åtgärder kunna vidtas för att förhindra övergrepp mot barn och ungdomar. Datainspektionen har inget att erinra mot att det införs bestämmelser om registerkontroll. Enligt Socialstyrelsen är skyddet för barnen så viktigt att det finns anledning att stödja utredningens förslag. Däremot menar även Socialstyrelsen att effekten av förslaget är begränsad.

Arbetsgivarverket, Skolverket och TCO instämmer i betänkandets förslag att registerkontroller skall införas. TCO vill dock betona att detta förslag måste införas på ett sådant sätt att den arbetssökandes personliga integritet skyddas i möjligaste mån. Svenska Kommunförbundet anser det positivt att kommunen ges en möjlighet att begära in registerutdrag vid anställning av personal i de berörda verksamheterna men anser inte att det skall vara obligatoriskt i alla anställningsärenden. De anser vidare att alla som anställs i verksamheter som har kontakt med barn och ungdom bör omfattas på samma sätt som föreslås för kommunal verksamhet. LO anser att utredningen överbetonat värdet av registerkontroll i samband med lämplighetsprövning vid nyanställning för anställda som rör sig i skolmiljö, att registerkontroll har givits en alltför dominerande plats i utredningen och att andra metoder för lämplighetsprövning fått en undanskymd plats och behöver utvecklas innan LO kan ta ställning till dem. Flertalet av landets kommuner stödjer utredningens förslag. Svenska Kommunförbundet har inget att invända mot förslagen gällande verksamhet i offentlig regi och enskild verksamhet. TCO tillstyrker utredningens förslag om registerkontroll i samband med att en person erbjuds anställning inom förskola, skola eller skolbarnsomsorg i offentlig eller enskild regi, så gör även t.ex. Göteborgs stad och Malmö stad. SACO anser att sanktionerna för enskilt bedriven verksamhet och verksamhet med offentlig huvudman bör vara lika eftersom det ät olyckligt att enskilt bedriven verksamhet skulle drabbas av hårdare sanktioner. BO anser i likhet med utredningen att det inte finns någon anledning att skilja på verksamhet bedriven av det allmänna eller av enskilda, då barnens skyddsbehov är lika stora oavsett vem som är huvudman för verksamheten. SIH tillstyrker förslaget att såväl allmänna som enskilda verksamheter bör omfattas av registerkontroll.

• Sida 62
•  Original

Invandrare bör omfattas av samma regler om kontroll

Hälften av remissinstanserna som valt att yttra sig över förslaget, att invandrare bör omfattas av samma regler om kontroll, är positiva. RPS finner att utredningens förslag medför att bedömningsunderlaget för personer som nyligen flyttat till Sverige blir sämre och dessutom är det svårare att ta in och bedöma värdet av referenser från personer som tidigare bott utomlands. Utredningens förslag anses då kunna leda till diskriminering eftersom det kan få till följd att denna kategori av personer får väsentligt svårare att konkurrera med sina medsökande.

Kommunförbundet ifrågasätter begränsningarna som gäller personer inom EU som nyligen flyttat till Sverige och anser att man bör verka för att få samma regler om registerutdrag inom hela EU. Nacka kommun anser att personer som nyligen flyttat till Sverige, och som inte är politiska flyktingar, skall omfattas av samma regler om kontroll som andra. BO anser att det inte bör uppställas krav på registerutdrag på personer som nyligen flyttat till Sverige. DO anser att om krav på registerkontroll införs finns en risk att de personer som nyligen flyttat till Sverige sorteras bort "för säkerhets skull" om de inte kan visa upp ett registerutdrag som täcker en tid som arbetsgivaren finner tillräckligt lång. DO anser att det är viktigt att etnisk diskriminering kan undvikas.

Lämplighetsprövning vid antagning till utbildning

Flera remissinstanser är positiva till en lämplighetsprövning vid antagning till utbildning. Några remissinstanser anser dock att institutioner som utbildar de som skall arbeta med barn och ungdom inom aktuella verksamheter måste ges ett särskilt ansvar i detta sammanhang. Andra remissinstanser anser att frågan bör utredas innan det går att ta ställning till förslaget. BRÅ tillstyrker förslaget om allmän lämplighetsprövning vid antagning till aktuella utbildningar och förespråkar upprättande av handlingsplaner för snabb handläggning om misstanke om övergrepp skulle bli aktuell. LR anser att Lärarutbildningskommittén bör få i uppdrag att komma med förslag rörande lämplighetsprövning vid antagning till lärarutbildning. LO menar att med en aktiv studievägledning till rätt yrkesval, uppföljning under utbildningen och med attraktiva alternativa utvägar kan gallring ske på ett tidigt stadium under utbildningen utan att det upplevs som integritetsintrång. BO anser att de som antas till utbildningar som leder till yrken inom aktuella verksamheter bör omfattas av registerkontrollen. HSV och Stockholm stad anser att frågan om lämplighetsprövning vid antagning till utbildning måste utredas innan ställningstagande.

Redan anställda

Frågan om kontroll av redan anställda bör övervägas ytterligare anser

Kammarrätten i Göteborg, HSV och BO och ytterligare analys av möjliga åtgärder bör göras innan de kan tillstyrka utredningens förslag.

• Sida 63
•  Original

BRÅ anser att det inte överensstämmer med likställighetsprincipen att endast kontrollera nyanställda. Förslaget om att kontrollera redan anställda avfärdas för lätt anser Socialstyrelsen. TCO menar att med den föreslagna metoden kommer man inte åt redan anställda och dem som debuterar i brottslighet under sin anställning. TCO menar att dess problem behöver åtgärdas vid sidan om registerkontroll. BRIS anser att redan anställda skall omfattas av registerkontroll, då det ur ett barnperspektiv inte spelar någon roll om en förövare redan innehar en tjänst eller ej.

Korttidsanställda

Flertalet remissinstanser anser att även korttidsanställda bör bli föremål för registerkontroll. Sveriges Psykologförbund anser att personer som anställs för en kortare tid, högst en månad under ett år, är minst lika viktiga att inbegripa i kontrollen som de som söker mera långvarig anställning om barnens säkerhet skall sättas i första rummet. Socialstyrelsen anser att det saknas argument för utredningens förslag att personer med kortare anställningstid undantas från regeln om registerkontroll. Högskolan i Dalarna, Umeå universitet, JämO,

Arbetsgivarverket och SACO anser att fortsatt utredning krävs kring frågan om korttidsvikarier skall kunna undantagas från kravet på registerutdrag. Arbetsgivarverket anser att det bör prövas om en utvidgning av möjligheten till registerkontroll också avseende kortare anställningar bör göras och att det eventuellt skall vara frivilligt för arbetsgivaren att kräva registerutdrag. Flera kommuner anser att korttidsanställda bör kontrolleras alternativt att frågan bör utredas ytterligare. Svenska Kommunförbundet ifrågasätter begränsningen att bl.a. korttidsvikarier och lärarkandidater undantagits från registerutdragskravet. Umeå universitet menar att det är ologiskt att enbart införa registerkontroll vid nyanställning och göra undantag för korta vikariat.

Arbetssökande inhämtar själv registerutdragen, som endast bör innehålla nödvändiga uppgifter

Flertalet remissinstanser är positiva till utredningens förslag att arbetssökande själv skall inhämta registerutdrag och att det minskar ett eventuellt integritetsintrång. Skolverket, Arbetsgivarverket och Umeå universitet tillstyrker förslaget om att arbetssökande själv skall inhämta registerutdrag och överlämna till den presumtive arbetsgivaren.

Riksförbundet Hem och Skola anser att förslaget minimerar problemet med integritetsintrång. JO anser att det inte är kränkande att arbetssökanden själv inhämtar registerutdrag. SiS är kritisk till att arbetssökande själv skall inhämta registerutdrag på grund av risk för förfalskningar. RPS anser att flera skäl talar emot en sådan ordning och förordar i stället den metod för kontroll som redovisas i betänkandet,

• Sida 64
•  Original

dvs. att en central myndighet inhämtar registeruppgifterna och vidarebefordrar relevant information till en arbetsgivare.

Domstolarna – ej skyldiga att expediera domar till arbetsgivaren

Flertalet remissinstanser har valt att inte kommentera utredningens förslag att domstolarna ej skall vara skyldiga att expediera domar till arbetsgivaren. Kammarrätten i Göteborg anser att förslaget att expediera domar till arbetsgivaren avfärdas alltför lätt. BO tillstyrker förslaget att ej ge domstolarna en skyldighet att expediera domar till arbetsgivaren. HSV anser att domstolarna skall vara skyldiga att expediera domar beträffande anställda i förskola, skola och skolbarnsomsorg till arbetsgivaren. RPS anser att om en kontroll skall bli effektiv krävs det att den genomförs fortlöpande och att den omständigheten att rutinen fungerar mindre bra inom andra områden inte bör vara skäl till att avstå från den.

Registerkontroll av den som enligt entreprenadavtal bedriver verksamhet samt av fysiska och juridiska personer

Flertalet remissinstanser är positiva till registerkontroll av den som enligt entreprenad bedriver verksamhet samt registerkontroll av fysiska och juridiska personer. BRÅ menar att den föreslagna regleringen kan få egendomliga konsekvenser om inte entreprenadverksamhet omfattas av registerkontrollen. Svenska Kommunförbundet har inget att invända mot förslaget angående kontroll av införande av registerkontroll i entreprenadavtal. Kommunförbundet anser att alla som anställs i verksamheter som har kontakt med barn och ungdom bör omfattas på samma sätt som föreslås för kommunal verksamhet. Stockholms stad instämmer i förslaget men vill undanta korttidsanställda och redan anställda inom sådan verksamhet. LR tillstyrker förslaget gällande entreprenadavtal.

Kommunens skyldighet

Svenska Kommunförbundet avvisar förslaget att det skall vara obligatoriskt för kommunen att vid varje anställningstillfälle kräva registerutdrag och menar att varje kommun själv är kompetent att bedöma i vilka situationer som registerutdrag bör begäras. TCO anser att tillsyn av kommuner som inte fullgör registerkontrollskyldigheten är viktig, då det finns en risk att kommunen tillämpar skyldigheten selektivt.

Ändring av sekretesslagen och tystnadsplikt vid enskilt bedriven verksamhet

Kommunförbundet har inget att invända mot att sekretess skall gälla för uppgifter i registerutdrag i offentligt bedriven verksamhet och att tystnadsplikt skall gälla i enskild verksamhet. LR tillstyrker förslaget att

• Sida 65
•  Original

sekretess skall gälla för uppgifter i registerutdrag för den offentliga verksamheten och att tystnadsplikt skall gälla i enskild verksamhet. LO menar att p.g.a. omfattningen av registerkontrollen kan man inte tala om sekretess, eftersom möjligheten att kontrollera att erhållna registeruppgifter inte hanteras på ett olämpligt sätt är obefintlig. Rädda

Barnen anser att bestämmelser om skyldighet att göra polisanmälan eller eventuellt ändringar i sekretesslagen eller socialtjänstlagen bör utredas ytterligare.

Ändring i skollagen

Svenska Kommunförbundet anser att förslag om ändring av skollagen bör invänta den kommande skollagsöversynen, då andra åtgärder än en förstärkning av lagstiftningen i 1 kap. 2 § skollagen ger bättre effekter.

Det kan t.ex. röra sig om åtgärder som att frågor rörande övergrepp på barn ingår som ett naturligt inslag i grundutbildningarna i de aktuella verksamheterna. TCO ser utredningens förslag till tillägg i skollagen som ett steg i rätt riktning i arbetet mot sexuella trakasserier. JO godtar i princip utredningens förslag, men är kritisk till den lagtekniska lösningen att föra in bestämmelserna om registerutdrag i skollagen och menar att bestämmelser som rör krav på registerutdrag ur belastningsoch misstankeregistren i stället bör samordnas i en särskild lagstiftning och omfatta samtliga de personalkategorier som i något avseende berörs härav. Socialstyrelsen anser att sexuella övergrepp givits en alltför dominerande ställning i förslaget till ändring i 1 kap. 2 § tredje stycket i skollagen. Umeå universitet föreslår följande omformulering av 1 kap. 2 § skollagen: "Aktivt motverka sexuella övergrepp och alla andra former av kränkande behandling såsom användande av våld, mobbning, rasistiska och sexistiska beteenden". BO anser att det ännu tydligare i lagtexten, 1 kap. 18 § skollagen, bör framgå en skyldighet för arbetsgivaren att kontrollera den arbetssökande. BRÅ menar att den föreslagna regleringen innebär att ett yrkesförbud införs för personer som är misstänkta respektive fällts till ansvar för vissa brott och att det hade varit tydligare om en generell lämplighetsregel kopplad till en vandelsprövning hade föreslagits.

Lämna uppgift om brottsmisstankar som lett till åtal

JO anser att bestämmelser som rör krav på registerutdrag ur belastnings- och misstankeregistren i stället bör samordnas i en särskild lagstiftning. BRÅ:s bedömning är att utredningen överskattat värdet av register över misstänkta eller lagförda personer som en källa för att finna presumtiva förövare och anser att det är tveksamt att basera en bedömning av en persons lämplighet för en befattning på grundval av misstanke om brott. BRÅ tillstyrker däremot upprättande av handlingsplaner för snabb handläggning om misstanke om övergrepp skulle bli aktuell. Socialstyrelsen avstyrker förslaget att förekomst i misstankeregistret skall omfattas i lämplighetsprövningen. BO

• Sida 66
•  Original

tillstyrker att arbetssökande skall lämna registerutdrag om uppgifter om brottsmisstankar som lett till att åtal väckts. Umeå universitet anser att arbetsgivaren bör vara skyldig att polisanmäla misstanke om brott. DO avstyrker förslaget att uppgifter ur misstankeregistret skall inhämtas. Från rättssäkerhetspunkt ställer sig TCO frågande till förslaget om att även de som är åtalade men inte dömda ska återfinnas i registren, eftersom det strider mot principen att man är oskyldig tills dess att man är dömd. LR tillstyrker förslaget att från misstankeregistret inhämta uppgifter om åtal väckts med anledning av misstanke om sådana brottstyper som är relevanta för en lämplighetsprövning.

• Sida 67
•  Original

Lagrådsremissens lagförslag

Förslag till lag om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg

Härigenom föreskrivs följande.

Verksamheter som anordnas av det allmänna

1 §

Den som erbjuds en anställning inom förskoleverksamhet och

skolbarnsomsorg som anordnas av det allmänna eller inom förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan och sameskolan skall lämna ett utdrag ur det register som förs enligt lagen (1998:620) om belastningsregister till den som erbjudit anställningen. Utdraget skall vara högst ett år gammalt och utformat enligt föreskrifter som meddelats med stöd av 9 § lagen om belastningsregister.

Den som inte har lämnat registerutdrag enligt första stycket får inte anställas.

Första och andra styckena gäller även anställningar vid en riksinternatskola med en kommun som huvudman som enligt 10 kap. skollagen (1985:1100) anordnar utbildning som motsvarar grundskolan.

Enskild verksamhet som bedrivs efter tillstånd, godkännande eller på entreprenad

2 §

Den som erbjuds en anställning av en enskild fysisk eller juridisk

person som bedriver sådan verksamhet som avses i 2 a kap. 13 §, 2 b kap. 6 § samt 9 kap.2 och 5 §§skollagen (1985:1100) eller träffar ett avtal om sådan verksamhet som avses i 2 a kap. 5 § andra stycket och 2 b kap. 2 § tredje stycket samma lag skall lämna ett sådant registerutdrag som avses i 1 § första stycket till den som erbjudit anställningen. Den som inte har lämnat registerutdrag får inte anställas.

Första stycket gäller även för den som efter regeringens medgivande enligt lagen (1993:802) om entreprenadförhållanden inom skolan får bedriva undervisning för skolpliktiga barn.

3 §

Bestämmelserna i 2 § gäller även inom verksamhet som bedrivs av

en enskild huvudman för en riksinternatskola som enligt 10 kap. skollagen (1985:1100) anordnar utbildning som motsvarar grundskolan.

• Sida 68
•  Original

Gemensamma bestämmelser

4 §

Trots bestämmelserna i 1-3 §§ får den som erbjuds en förnyad

anställning hos samma arbetsgivare inom verksamhet som avses i denna lag anställas utan att lämna ett registerutdrag enligt 1 § första stycket.

5 §

Den som har tagit emot ett registerutdrag enligt denna lag skall

förstöra utdraget så snart det tjänat sitt ändamål och senast sex månader efter mottagandet. Om den som lämnat registerutdrag begär det skall utdraget återlämnas till honom eller henne så snart det är möjligt.

Tystnadsplikt

6 §

Den som är eller har varit verksam inom enskilt bedriven

verksamhet som omfattas av denna lag får inte obehörigen röja uppgifter i ett sådant registerutdrag som avses i 1 § första stycket.

Återkallande

7 §

Ett tillstånd eller ett godkännande som givits enligt 2 a kap. 13 §,

2 b kap. 6 § eller 9 kap.2 och 5 §§skollagen (1985:1100) skall återkallas om huvudmannen inte iakttar sina skyldigheter enligt denna lag när det gäller anställning av personal och bristerna inte avhjälps efter påpekande för huvudmannen.

Återkallande beslutas av den myndighet som beslutar om tillstånd eller godkännande.

Beslut om återkallande av tillstånd eller godkännande beträffande sådan verksamhet som avses i 2 a kap. 13 § och 2 b kap. 6 §skollagen och domstols motsvarande beslut gäller omedelbart.

Överklagande

8 §

Kommunens respektive Statens skolverks beslut om återkallande

enligt 7 § får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.

• Sida 69
•  Original

Förslag till lag om ändring i lagen (1998:620) om belastningsregister

Härigenom föreskrivs att 2 och 9 §§ lagen (1998:620) om belastningsregister skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §¹

Belastningsregistret skall föras för att ge information om sådana belastningsuppgifter som behövs i verksamhet hos

1. polis-, skatte- och tullmyndigheter för att förebygga, upptäcka och utreda brott,

2. åklagarmyndigheter för beslut om förundersökning och åtal samt för utfärdande av strafföreläggande,

3. allmänna domstolar för straffmätning och val av påföljd och

4. polismyndigheter och andra myndigheter vid sådan lämplighetsprövning, tillståndsprövning eller annan prövning som anges i författning.

Registret får användas också för att till enskild lämna uppgifter som är av särskild betydelse i dennes verksamhet.

Registret får användas också för att till enskild lämna uppgifter som är av särskild betydelse i dennes verksamhet eller som denne behöver enligt bestämmelserna i lagen (2000:000) om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg.

9 §

En enskild har rätt att på begäran skriftligen få ta del av samtliga uppgifter ur registret om sig själv. Sådana uppgifter skall på begäran lämnas ut utan avgift en gång per kalenderår.

En enskild som behöver ett registerutdrag om sig själv för att kunna ta till vara sin rätt i ett främmande land eller få tillstånd att resa in, bosätta sig eller arbeta där, har rätt att få ett utdrag vars innehåll är begränsat enligt föreskrifter som regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddelar.

En enskild som behöver ett registerutdrag om sig själv för att kunna ta till vara sin rätt i ett främmande land eller få tillstånd att resa in, bosätta sig eller arbeta där, har rätt att få ett utdrag vars innehåll är begränsat enligt föreskrifter som regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddelar. Detsamma gäller när en enskild behöver ett

¹ Senaste lydelse 1999:91.

• Sida 70
•  Original

registerutdrag om sig själv enligt bestämmelser i lagen ( 2000:000 ) om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg.

Ett registerutdrag som är avsett för användning enligt lagen ( 2000:000 ) om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg får endast innehålla sådana uppgifter om brott som kan vara av betydelse vid en lämplighetsprövning med syfte att förebygga övergrepp mot barn.

En begäran om uppgifter ur registret skall vara skriftlig och undertecknad av den sökande själv.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.

• Sida 71
•  Original

Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)

Härigenom föreskrivs att 2 a kap. 5 §, 2 b kap.2 och 8 §§ och 9 kap. 11 §skollagen (1985:1100)¹ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 a kap.

5 §

Kommunens uppgifter inom förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen fullgörs av den eller de nämnder som kommunfullmäktige bestämmer.

Kommunen får sluta avtal med någon annan om att utföra kommunens uppgifter inom förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Genom ett sådant avtal får en kommun tillhandahålla tjänster åt en annan kommun. Uppgifter som innefattar myndighetsutövning får inte med stöd av denna bestämmelse lämnas till ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en enskild individ.

Ett sådant avtal som avses i andra stycket får träffas endast om den som skall utföra kommunens uppgifter förbinder sig att följa bestämmelserna om registerkontroll i lagen ( 2000:000 ) om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg.

2 b kap.

2 §

För barn som är bosatta i Sverige skall den kommun där barnet stadigvarande vistas anvisa plats i förskoleklassen från och med det år då barnet fyller sex år till dess att barnet skall börja fullgöra sin skolplikt. Förskoleklassen skall omfatta minst 525 timmar om året.

Barn får tas emot i förskoleklassen före höstterminen det år då barnet fyller sex år.

Kommunen får sluta avtal med någon annan om att utföra kommunens uppgifter beträffande förskoleklassen. Genom ett sådant avtal får en kommun tillhandahålla tjänster åt en annan kommun. Uppgifter som innefattar myndighetsutövning får dock inte med stöd av denna bestämmelse överlämnas till ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en enskild individ.

¹ Lagen omtryckt 1997:1212.

• Sida 72
•  Original

Ett sådant avtal som avses i tredje stycket får träffas endast om den som skall utföra kommunens uppgifter förbinder sig att följa bestämmelserna om registerkontroll i lagen ( 2000:000 ) om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg.

8 §²

Utbildning som avses i 6 § står under tillsyn av den kommun där utbildningen bedrivs om inte annat följer av andra stycket. Kommunen har rätt att inspektera utbildningen och får hämta in de upplysningar och ta del av de handlingar som behövs för tillsynen.

Utbildning som bedrivs av fristående skolor står under tillsyn av Statens skolverk. Skolorna är skyldiga att delta i den uppföljning och utvärdering av skolväsendet som genomförs av Skolverket.

Den kommun där den fristående skolan är belägen har rätt till insyn i skolans verksamhet, om skolan får bidrag enligt 10 a §. Skolan är också skyldig att i den utsträckning som kommunen bestämmer delta i den uppföljning och utvärdering som kommunen gör av sitt eget skolväsende.

Den kommunala tillsynen och den tillsyn som utövas av Statens skolverk skall också omfatta kontroll av att huvudmannen iakttar sina skyldigheter enligt lagen ( 2000:000 ) om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg.

9 kap.

11 §

Fristående skolor som avses i 1 och 5 §§ skall i fråga om sin utbildning för skolpliktiga elever stå under tillsyn av Statens skolverk och vara skyldiga att delta i den uppföljning och utvärdering av skolväsendet som genomförs av Skolverket.

Statens skolverks tillsyn skall också omfatta kontroll av att huvudmannen iakttar sina skyldigheter enligt lagen ( 2000:000 ) om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och

² Senast lydelse 1999:321.

• Sida 73
•  Original

barnomsorg.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.

• Sida 74
•  Original

Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)

Härigenom föreskrivs i fråga om sekretesslagen (1980:100)¹

dels att 16 kap. 1 § skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 7 kap. 42 §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 kap.

42 §

Sekretess gäller i förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan och i en kommunal riksinternatskola, för uppgift om enskilds personliga förhållanden i ett registerutdrag som lämnats enligt lagen ( 2000:000 ) om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom eller henne närstående lider men.

I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

¹ Lagen omtryckt 1992:1474.

• Sida 75
•  Original

Nuvarande lydelse

16 kap.

1 §²

Att friheten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 § yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter i vissa fall är begränsad framgår av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 2, 4 § 1–8 samt 5 § 1 och 3 tryckfrihetsförordningen och av 5 kap. 1 § första stycket samt 3 § första stycket 1 och 2 yttrandefrihetsgrundlagen. De fall av uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka nämnda frihet enligt 7 kap. 3 § första stycket 3 och 5 § 2 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 3 yttrandefrihetsgrundlagen i övrigt är begränsad, är de där tystnadsplikten följer av - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - --

3. denna lag enligt - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - --

7 kap. 41 §

8 kap. 3 §, 4 § andra stycket första meningen, 5 § första stycket 2 eller 6 § första stycket 2 - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - --

12. förordnande med stöd av 7 § lagen (1999:988) om förhör m.m. hos kommissionen för granskning av de svenska säkerhetstjänsternas författningsskyddande verksamhet

Föreslagen lydelse

Att friheten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 § yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter i vissa fall är begränsad framgår av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 2, 4 § 1–8 samt 5 § 1 och 3 tryckfrihetsförordningen och av 5 kap. 1 § första stycket samt 3 § första stycket 1 och 2 yttrandefrihetsgrundlagen. De fall av uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka nämnda frihet enligt 7 kap. 3 § första stycket 3 och 5 § 2 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 3 yttrandefrihetsgrundlagen i övrigt är begränsad, är de där tystnadsplikten följer av - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - --

3. denna lag enligt - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - --

² Lydelse enligt prop. 1999/2000:64.

• Sida 76
•  Original

7 kap. 41 §

7 kap. 42 §

8 kap. 3 §, 4 § andra stycket första meningen, 5 § första stycket 2 eller 6 § första stycket 2 - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - --

12. förordnande med stöd av 7 § lagen (1999:988) om förhör m.m. hos kommissionen för granskning av de svenska säkerhetstjänsternas författningsskyddande verksamhet

13. 6 § lagen ( 2000:000 ) om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.

• Sida 77
•  Original

Lagrådets yttrande

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2000-05-18

Närvarande: f.d. justitierådet Lars Å. Beckman, regeringsrådet Susanne

Billum, justitierådet Göran Regner.

Enligt en lagrådsremiss den 27 april 2000 (Utbildningsdepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till

1. lag om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola

och skolbarnsomsorg,

2. lag om ändring i lagen (1998:620) om belastningsregister,

3. lag om ändring i skollagen (1985:1100), och

4. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100). Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessor Magnus Åhammar.

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslaget till lag om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg

Syftet med den nya lagen, att öka skyddet för barn mot att personer som dömts för vissa brott anställs i den verksamhet som lagen omfattar, är utan tvekan angeläget. Den valda lösningen att tillgodose detta syfte genom en lag om registerkontroll är emellertid inte helt oproblematisk. Registerkontrollen blir omfattande på grund av att antalet nyanställningar inom verksamheterna är betydande varje år, samtidigt som bara ett förhållandevis litet antal arbetssökande kan förväntas vara belastade på sådant sätt att det anges i deras registerutdrag. Värdet av registerkontrollen torde närmast vara att avhålla personer som är dömda för viss brottslighet att söka anställning.

Lagrådet kan inte underlåta att anmärka att den nya lagstiftningen innebär att vissa arbetsgivare kan ställa krav på att arbetssökande uppvisar "straffrihetsintyg", något som man hittills har varit tveksam till (jfr prop. 1987/88:122 s. 17 f. och prop. 1997/98:97 s. 84 ff.). Att hävda att motsvarande registerkontroll av andra arbetsgivare skall kräva lagstöd synes vara att gå för långt (se avsnitt 7.2 i remissen).

Lagrådet vill också peka på vissa problem som gäller offentlighet och sekretess för registerutdragen och som inte har analyserats tillräckligt i remissen (se vad som sägs nedan angående 5 och 6 §§ i den nya lagen samt ändringarna i sekretesslagen).

1 §

I paragrafen finns bestämmelser om att den som erbjuds anställning inom förskoleverksamhet m.m. som anordnas av det allmänna skall lämna utdrag ur belastningsregistret. Den som inte lämnat sådant registerutdrag får inte anställas.

• Sida 78
•  Original

Den föreslagna regleringen aktualiserar frågan om möjligheterna att angripa ett beslut om anställning i strid med de föreslagna bestämmelserna genom laglighetsprövning enligt kommunallagen. Vad gäller utomstående kommunmedlemmar synes något direkt hinder inte finnas däremot om förutsättningarna i övrigt är uppfyllda [jfr lagen 1987:439] om inskränkning i rätten att överklaga samt 10 kap.1–3 §§kommunallagen). Om anställning skett utan att registerutdrag lämnats synes beslutet i sådant fall kunna anses som stridande mot lag eller annan författning (10 kap. 8 § första stycket 4 kommunallagen). Skulle ett anställningsbeslut upphävas på sådan grund uppkommer frågan om eventuell skadeståndsskyldighet för kommunen gentemot den enskilde arbetstagaren. Dessa frågor har inte belysts i remissen. Enligt Lagrådets mening bör en närmare analys göras i det fortsatta lagstiftningsarbetet.

4 §

Enligt paragrafen får den som erbjuds förnyad anställning hos samma arbetsgivare anställas utan att lämna ett sådant registerutdrag som annars krävs för anställning inom verksamheter som omfattas av den nya lagen. Avsikten är att en arbetssökande som arbetsgivaren har god kännedom om eller som nyligen har lämnat ett registerutdrag skall undantas från huvudregeln om att ett sådant utdrag skall lämnas (se avsnitt 7.1 i remissen). Undantagsregeln i 4 § gäller dock även dem som för länge sedan har varit anställda hos arbetsgivaren. För att undantagsregeln inte skall bli alltför vid bör den enligt Lagrådets mening förses med en tidsgräns, t.ex. ett år (jfr kravet i 1 § på registerutdrags ålder), inom vilken undantaget gäller.

5 §

Paragrafen innebär att ett registerutdrag som lämnats till en arbetsgivare skall förstöras eller lämnas tillbaka så snart det kan ske och allra längst efter sex månader. Det måste sättas ifråga om en sådan regel är förenlig med det krav som följer av 2 kap. tryckfrihetsförordningens regler om att allmänna handlingar skall kunna tillhandahållas den som vill ta del av dem (jfr 3 § tredje stycket och 10 § arkivlagen [1990:782] samt prop. 1989/90:72 s. 41 f.). Visserligen får allmänna handlingar gallras men att en myndighet skall få göra sig av med handlingar som är så viktiga att kontroll av deras innehåll skall göras enligt en särskild lag kan knappast godtas. Det kan också vara angeläget att ha kvar ett registerutdrag för att efter en anställning kunna kontrollera att handläggningen varit korrekt samt att utdragets innehåll inte varit förvanskat.

6 §

Lagrådet, som anmärker att tystnadsplikten enligt 19 § lagen om belastningsregister inte omfattar innehållet i ett registerutdrag som enligt den nya lagen lämnats till en arbetsgivare, hänvisar till det som Lagrådet anför beträffande förslaget till en ny 7 kap. 42 § sekretesslagen. Hur man ser på den paragrafen har betydelse också för förevarande tystnadspliktsbestämmelse.

• Sida 79
•  Original

7 och 8 §§

I 7 § har tagits in en bestämmelse av innebörd att ett tillstånd eller godkännande som getts enligt vissa bestämmelser i skollagen skall återkallas om huvudmannen inte iakttar sina skyldigheter enligt förevarande lag. Möjligheten att överklaga ett återkallelsebeslut föreslås reglerad i 8 §.

Bestämmelser om återkallelse av tillstånd som beslutats med stöd av bestämmelser i skollagen bör enligt Lagrådets mening återfinnas i den lagen och inte i förevarande lagförslag. Detsamma gäller regler om överklagande av beslut om återkallelse. Bestämmelserna om återkallelse och överklagande bör lämpligen tas in i skollagen i anslutning till sådana bestämmelser om återkallelse och överklagande som redan finns i skollagen. Från informationssynpunkt kan det emellertid vara av värde att registerkontrollagen innehåller en hänvisning till att bestämmelser om tillsyn och återkallande finns i skollagen.

Mot bakgrund av det anförda föreslår Lagrådet att 8 § får utgå ur lagförslaget och att 7 § ges följande lydelse.

"Bestämmelser om tillsyn och återkallande av tillstånd eller godkännande finns i skollagen (1985:1100)."

Förslaget till lag om ändring i lagen om belastningsregister

2 §

I paragrafen anges ändamålet med belastningsregistret, att ge information om sådana belastningsuppgifter som behövs i verksamhet hos myndigheter och enskilda. Som ett sådant ändamål anses inte att ge en enskild uppgifter ur registret om honom själv, något som regleras i 9 §. Som det föreslagna systemet med registerkontroll inom förskoleverksamhet m.m. är utformat är det inte arbetsgivaren utan den enskilde arbetssökande som skall kunna få ett utdrag från Rikspolisstyrelsen, som för belastningsregistret. Det är i så fall fråga om ett utlämnande enligt 9 § av registeruppgifter, varför en hänvisning i 2 § till den nya lagen om registerkontroll ter sig obehövlig och närmast ologisk. Enligt Lagrådets mening bör därför 2 § inte ändras.

9 §

I det föreslagna, nya tredje stycket är intagen en bestämmelse om vad ett utdrag för registerkontroll enligt den nya lagen får innehålla. Eftersom regeringen enligt andra stycket skall meddela föreskrifter om begränsningar i registerutdragens innehåll synes det inte nödvändigt att ha särskilda lagbestämmelser om sådana begränsningar, som kan anses följa av syftet med utdragen. Dessutom är det inget som hindrar att den enskilde får ett fullständigt utdrag enligt huvudregeln i paragrafens första stycke. Lagrådet förordar att det nya tredje stycket utgår.

• Sida 80
•  Original

Förslaget till lag om ändring i skollagen

2 a kap. 5 § I remissen föreslås tillägg av ett nytt tredje stycke, enligt vilket avtal om att någon annan skall utföra kommunens uppgifter inom förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen får träffas endast om den som skall utföra kommunens uppgifter förbinder sig att följa bestämmelserna i den föreslagna lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg. Enligt Lagrådets mening kan ifrågasättas värdet av den föreslagna bestämmelsen. Avtal av nu nämnt slag måste uppenbarligen innehålla många viktiga åtaganden av den som skall fullgöra kommunens uppgifter. Det åvilar kommunen att se till att ett sådant avtal innehåller de bestämmelser som i dessa avseenden är nödvändiga. Som "sanktion" för den nya lagen om registerkontroll synes den nu föreslagna bestämmelsen verkningslös. Enligt Lagrådets mening bör den utgå. Däremot kan finnas skäl att i det fortsatta lagstiftningsarbetet belysa kommunens möjligheter att i avtal av nu nämnt slag ta in föreskrifter om sanktioner, t.ex. vite, vid brott mot viktiga avtalsbestämmelser, såsom angående registerkontroll av förevarande slag.

2 b kap. 2 § I remissen föreslås tillägg av ett nytt fjärde stycke av motsvarande innehåll som det som behandlats under 2 a kap. 5 §. Lagrådet hänvisar till vad som där anförts.

9 kap. 11 §

I paragrafen har i ett nytt andra stycke tagits in bestämmelser angående Statens skolverks tillsyn. Vid utformningen av paragrafen har i lagförslaget de nuvarande andra och tredje styckena fallit bort.

Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen

7 kap. 42 §

Enligt gällande lydelse av 7 kap. 17 § sekretesslagen gäller sekretess för uppgifter som har tillförts belastningsregistret. Den bestämmelsen synes omfatta också sådana uppgifter i utdrag ur registret som förekommer hos andra myndigheter än Rikspolisstyrelsen, som för registret (se Regner-Eliason-Heuman, Sekretesslagen, s. 7:85). I så fall är den nya 7 kap. 42 § obehövlig. I prop. 1999/2000:67 föreslås emellertid ändrad lydelse av 7 kap. 17 § så att paragrafen omfattar uppgifter i verksamhet som avser förande av eller uttag ur belastningsregistret. Sekretessens räckvidd begränsas då och inbegriper inte uppgifter i registerutdrag i t.ex. ett anställningsärende hos en kommunal myndighet (jfr a. prop. s. 26). Den nya 7 kap. 42 § är därför inte obehövlig, om propositionens lagförslag antas.

• Sida 81
•  Original

I den nya paragrafen föreskrivs om sekretess i vissa anställningsärenden hos kommunala myndigheter. Paragrafen kan ses som ett komplement till 7 kap. 11 § sekretesslagen, där regler nu finns om sekretess i myndigheternas personaladministrativa verksamhet. Av den paragrafen framgår att sekretess normalt inte gäller i ärenden om anställning. Det har varit en viktig princip att det skall vara offentlighet i sådana ärenden (se prop. 1979/80:2 del A s. 200 ff. samt prop. 1986/87:3 s. 8). Frågan om undantag från denna princip bör därför prövas noga. Det kan då konstateras att i den mån utdrag ur belastningsregistret efter ändring av 7 kap. 17 § förekommer i anställningsärenden (jfr 2 § första stycket 4 lagen om belastningsregister jämte 10 § första stycket 4 och 14 samt 11 § första stycket 4 och 5 förordningen [1999:1134] om belastningsregister) sekretesskydd regelmässigt torde saknas för uppgifterna. Frågan kan därför ställas om det är mer angeläget med sekretess i den nu aktuella typen av anställningsärenden än i andra där registerutdrag förekommer.

Vidare kan anmärkas att sekretessen inte kommer att gälla innehållet i registerutdrag som är "blanka", dvs. saknar belastningsuppgift. Sådana utdrag skall lämnas ut, eftersom det torde stå klart att den enskilde eller någon honom närstående inte lider men om uppgiften om avsaknad av belastningsuppgift röjs. Det betyder att, om någon begär att få ta del av ett registerutdrag och nekas detta, sökanden kan dra slutsatsen att det finns någon belastningsuppgift av det slag som utdraget är avsett att innehålla. Den arbetssökande blir då nästan lika illa ställd som om utdraget hade lämnats ut, ja eventuellt sämre ställd eftersom det lätt kan uppkomma misstanke om att han eller hon är dömd för ett sexualbrott mot ett barn, trots att belastningsuppgiften avser något annat brott.

Med hänsyn till det anförda anser Lagrådet att det lämpliga i den nya 7 kap. 42 § bör övervägas ytterligare.

16 kap. 1 §

När det är fråga om att göra undantag från den s.k. meddelarfriheten bör som grundprincip gälla att stor återhållsamhet alltid iakttas (se prop. 1979/80:2 del A s. 111). Beträffande t.ex. 7 kap. 17 § sekretesslagen och 19 § lagen om belastningsregister har det inte gjorts något undantag från meddelarfriheten. I fråga om 7 kap. 11 § sekretesslagen undantas bara uppgifter i myndigheternas personalsociala verksamhet. Det synes inkonsekvent att göra de nya undantagen angående den föreslagna 7 kap. 42 § sekretesslagen och 6 § i den nya lagen om registerkontroll. Dessutom kan det ligga ett värde i att meddelarfrihet kan utnyttjas om en arbetsgivare i strid med den nya lagstiftningens syfte medvetet anställer någon som är dömd för övergrepp mot barn. Lagrådet avstyrker därför den föreslagna ändringen i 16 kap. 1 §.

• Sida 82
•  Original

Utbildningsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 25 maj 2000

Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-Wallén, Freivalds, Thalén, Winberg, Ulvskog, Lindh, Sahlin, von Sydow, Östros, Messing, Engqvist, Rosengren, Larsson, Lejon, Lövdén, Ringholm

Föredragande: Thomas Östros

Regeringen beslutar proposition 1999/2000:123 Lämplighetsprövning av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg

• Sida 83
•  Original

Rättsdatablad

Författningsrubrik Bestämmelser som inför, ändrar, upphäver eller upprepar ett normgivningsbemyndigande

Celexnummer för bakomliggande EGregler

Lag om ändring i lagen (1998:620) om belastningsregister

9 §