Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås de lagändringar som bedöms nödvändiga för att genomföra EU-direktivet om aktieägares rättigheter i noterade aktiebolag. Direktivet syftar huvudsakligen till att underlätta för aktieägarna att utöva sitt ägarinflytande.

Det föreslås med anledning av direktivet att ett aktiebolag ska kunna ange i bolagsordningen att aktieägarna inför bolagsstämman får utöva sin rösträtt per post. Vidare föreslås ändrade bestämmelser bl.a. om vad en kallelse till stämma ska innehålla, om tillhandahållandet av handlingar som ska läggas fram på stämman och om redovisning av röstningsresultatet vid omröstningar.

I syfte att förenkla för bolagen och aktieägarna lämnas därutöver förslag om bl.a. att kravet på att ett publikt aktiebolag ska annonsera den fullständiga kallelsen till bolagsstämma i en rikstäckande dagstidning inskränks betydligt. Det föreslås också att användningen av fullmakt för ombud vid stämman underlättas.

Lagändringarna, som görs i aktiebolagslagen (2005:551), föreslås träda i kraft den 1 januari 2011.

• Sida 2
•  Original

1. Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551),

2. lag om ändring i lagen (2006:451) om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden.

• Sida 5
•  Original

2. Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1. Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551)

Härigenom föreskrivs¹ i fråga om aktiebolagslagen (2005:551)²

dels att 7 kap. 62 § ska upphöra att gälla,

dels att rubriken närmast före 7 kap. 62 § ska utgå,

dels att 7 kap. 3, 4, 20, 23–25, 28, 29, 48, 49, 56 och 63 §§, 9 kap. 19 §, 12 kap. 8 §, 13 kap. 9 §, 14 kap. 11 §, 15 kap. 11 §, 18 kap. 7 §, 19 kap. 25 §, 20 kap. 15 §, 22 kap. 28 §, 23 kap. 16, 36 och 43 §§, 24 kap. 18 § och 25 kap. 6 § samt rubriken närmast före 7 kap. 4 § ska ha följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas femton nya paragrafer, 7 kap. 4 a, 55 a, 56 a–56 c och 68 §§, 12 kap. 14 §, 13 kap. 39 a §, 14 kap. 46 a §, 15 kap. 41 a §, 18 kap. 14 §, 20 kap. 37 §, 23 kap. 53 §, 24 kap. 31 § och 25 kap. 52 §, samt närmast före 7 kap. 4 a, 55 a, 56 a–56 c och 68 §§, 12 kap. 14 §, 13 kap. 39 a §, 14 kap. 46 a §, 15 kap. 41 a §, 18 kap. 14 §, 20 kap. 37 §, 23 kap. 53 §, 24 kap. 31 § och 25 kap. 52 § nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 kap.

3§³

En aktieägare som inte är personligen närvarande vid bolagsstämman får utöva sin rätt vid stämman genom ett ombud med skriftlig, av aktieägaren undertecknad och daterad fullmakt.

En fullmakt gäller högst ett år

En aktieägare som inte är personligen närvarande vid bolagsstämman får utöva sin rätt vid stämman genom ett ombud med skriftlig, av aktieägaren undertecknad och daterad fullmakt. Om bolaget är ett avstämningsbolag, får aktieägaren utse två eller flera ombud, varvid varje ombud får utöva den rätt som hänför sig till en viss i fullmakten angiven andel av aktierna.

En fullmakt gäller högst ett år

¹ Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/36/EG av den 11 juli 2007 om utnyttjande av vissa av aktieägares rättigheter i börsnoterade företag (EUT L 184, 14.7.2007, s. 17, Celex 32007L0036). ² Senaste lydelse av 7 kap. 62 § 2007:566 rubriken närmast före 7 kap. 62 § 2006:562. ³ Senaste lydelse 2007:373.

• Sida 6
•  Original

från utfärdandet.

För vissa publika aktiebolag gäller även 54 a §.

från utfärdandet. Om bolaget är ett avstämningsbolag, får det i fullmakten anges en längre giltighetstid, dock längst fem år från utfärdandet.

I fråga om publika aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, gäller även 54 a §.

Insamlande av fullmakter på bolagets bekostnad

Insamling av fullmakter

4 §

Fullmakter får inte samlas in på bolagets bekostnad. I bolagsordningen får det dock föreskrivas att styrelsen får samla in fullmakter på bolagets bekostnad enligt det förfarande som anges i andra stycket.

Innehåller bolagsordningen en sådan föreskrift som anges i första stycket, får styrelsen i samband med kallelse till bolagsstämma tillhandahålla ett fullmaktsformulär åt aktieägarna. Formuläret skall kunna användas för att ge en person som anges i formuläret i uppdrag att företräda aktieägare vid bolagsstämman i de frågor som anges i formuläret. Det skall innehålla framlagda förslag till beslut samt två likvärdigt presenterade svarsalternativ med rubrikerna Ja och Nej. Av formuläret skall det framgå att aktieägaren inte kan instruera ombudet på annat sätt än genom att markera ett av de angivna svarsalternativen och att det inte är tillåtet att villkora svaren. Det skall också framgå av formuläret vilken dag fullmakten skall vara ombudet tillhanda samt hur aktieägaren skall gå till väga för att återkalla fullmakten. Ombudet får inte vara styrelseledamot eller verkställande direktör i bolaget.

Fullmakter får inte samlas in av bolaget. I bolagsordningen får det dock anges att styrelsen får samla in fullmakter enligt det förfarande som anges i andra stycket.

Innehåller bolagsordningen en sådan bestämmelse som anges i första stycket, får styrelsen i samband med kallelse till bolagsstämma tillhandahålla ett fullmaktsformulär åt aktieägarna. Formuläret ska kunna användas för att ge en person som anges i formuläret i uppdrag att företräda aktieägare vid bolagsstämman i de frågor som anges i formuläret. Det ska, med hänvisning till de framlagda förslag till beslut som anges i förslaget till dagordning för bolagsstämman, innehålla två likvärdigt presenterade svarsalternativ med rubrikerna Ja och Nej. Av formuläret ska det framgå att aktieägaren inte kan instruera ombudet på annat sätt än genom att markera ett av de angivna svarsalternativen och att det inte är tillåtet att villkora svaren. Det ska också framgå av formuläret vilken dag fullmakten ska vara ombudet tillhanda samt hur aktieägaren ska gå till väga för att återkalla fullmakten.

• Sida 7
•  Original

Ombudet får inte vara styrelseledamot eller verkställande direktör i bolaget.

Om en aktieägare som lämnar fullmakt med hjälp av ett sådant formulär som anges i andra stycket har försett formuläret med särskilda instruktioner eller villkor, är fullmakten ogiltig.

Poströstning

4 a §

I bolagsordningen får det anges att aktieägarna före bolagsstämman ska kunna utöva sin rösträtt per post eller att styrelsen inför en bolagsstämma får besluta att aktieägarna ska kunna göra detta.

Vid poströstning ska användas ett formulär som bolaget tillhandahåller. Formuläret ska, med hänvisning till de framlagda förslag till beslut som anges i förslaget till dagordning för bolagsstämman, innehålla två likvärdigt presenterade svarsalternativ med rubrikerna Ja och Nej.

20 §

Kallelse till annan extra bolagsstämma än en sådan som avses i 19 § skall utfärdas tidigast sex veckor och senast två veckor före bolagsstämman.

Kallelse till annan extra bolagsstämma än en sådan som avses i 19 § ska utfärdas tidigast sex veckor och senast två veckor före bolagsstämman.

I fråga om publika aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, gäller 55 a § i stället för denna paragraf.

23 §⁴

Aktieägarna skall kallas till bolagsstämma på det sätt som föreskrivs i bolagsordningen. Kallelse skall även skickas med post till varje aktieägare vars postadress är känd för bolaget, om

1. ordinarie bolagsstämma skall

Aktieägarna ska kallas till bolagsstämma på det sätt som anges i bolagsordningen. Kallelse ska även skickas med post till varje aktieägare vars postadress är känd för bolaget, om

1. ordinarie bolagsstämma ska

⁴ Senaste lydelse 2007:373.

• Sida 8
•  Original

hållas på annan tid än som föreskrivs i bolagsordningen, eller

2. bolagsstämman skall

hållas på annan tid än som anges i bolagsordningen, eller

2. bolagsstämman ska

a) behandla en fråga om sådan ändring av bolagsordningen som avses i 43–45 §§,

b) ta ställning till om bolaget skall gå i likvidation,

b) ta ställning till om bolaget ska gå i likvidation,

c) granska likvidators slutredovisning, eller d) behandla en fråga om att bolagets likvidation skall upphöra.

För publika aktiebolag gäller även 56 §. För vissa publika aktiebolag gäller också 64–67 §§.

d) behandla en fråga om att bolagets likvidation ska upphöra.

I fråga om publika aktiebolag gäller även 56 §. I fråga om publika aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, gäller 56 a § och 64–67 §§ i stället för denna paragraf.

24 §⁵

Kallelsen skall innehålla uppgift om tid och plats för bolagsstämman samt uppgift om förutsättningarna enligt 2 § för aktieägares rätt att delta i stämman. Kallelsen skall också innehålla ett förslag till dagordning för bolagsstämman. I förslaget till dagordning skall styrelsen tydligt ange de ärenden som skall behandlas vid bolagsstämman. Ärendena skall vara numrerade.

Det huvudsakliga innehållet i varje framlagt förslag skall anges, om förslaget inte rör en fråga av mindre betydelse för bolaget. Avser ett ärende en ändring av bolagsordningen, skall det huvudsakliga innehållet i förslaget till ändring alltid anges.

Om aktieägarna skall kunna utöva rösträtt vid en bolagsstämma med stöd av en sådan fullmakt som avses i 4 § andra stycket, skall det framgå av kallelsen hur de skall gå till väga för att få ett fullmaktsformulär.

Kallelsen ska innehålla uppgift om tid och plats för bolagsstämman samt uppgift om förutsättningarna enligt 2 § för aktieägares rätt att delta i stämman. Kallelsen ska också innehålla ett förslag till dagordning för bolagsstämman. I förslaget till dagordning ska styrelsen tydligt ange de ärenden som ska behandlas vid bolagsstämman. Ärendena ska vara numrerade.

Det huvudsakliga innehållet i varje framlagt förslag ska anges, om förslaget inte rör en fråga av mindre betydelse för bolaget. Avser ett ärende en ändring av bolagsordningen, ska det huvudsakliga innehållet i förslaget till ändring alltid anges.

Om aktieägarna ska kunna utöva rösträtt vid bolagsstämman med användning av en sådan fullmakt som avses i 4 § andra stycket, genom poströstning eller med användning av elektroniska hjälpmedel, ska det framgå av kallelsen

⁵ Senaste lydelse 2007:373.

• Sida 9
•  Original

hur de ska gå till väga.

Särskilda bestämmelser om innehållet i en kallelse finns i 2 § detta kapitel (deltagande i stämma), 13 kap. 10, 33 och 36 §§ (nyemission av aktier), 14 kap. 12, 26 och 29 §§ (emission av teckningsoptioner), 15 kap. 12, 31 och 34 §§ (emission av konvertibler), 16 kap. 3–5 och 7 §§ (vissa riktade emissioner m.m.), 18 kap. 8 § (vinstutdelning), 19 kap. 26 och 35 §§ (förvärv eller överlåtelse av egna aktier), 20 kap. 16 § (minskning av aktiekapitalet), och 25 kap. 5 § (likvidation).

För vissa publika aktiebolag gäller även 63 §.

I fråga om publika aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, gäller även 63 §.

25 §⁶

Styrelsen skall hålla redovisningshandlingar och revisionsberättelse eller kopior av dessa handlingar tillgängliga hos bolaget för aktieägarna under minst två veckor närmast före årsstämman. Kopior av handlingarna skall genast och utan kostnad för mottagaren sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress.

Handlingarna skall läggas fram på stämman.

I fråga om vissa publika aktiebolag gäller även 62 §.

Styrelsen ska hålla redovisningshandlingar och revisionsberättelse eller kopior av dessa handlingar tillgängliga hos bolaget för aktieägarna under minst två veckor närmast före årsstämman. Kopior av handlingarna ska genast och utan kostnad för mottagaren sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress.

Handlingarna ska läggas fram på stämman.

I fråga om publika aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför

Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, gäller 56 b § i stället för denna paragraf.

28 §

Vid bolagsstämman skall innehållet i aktieboken hållas tillgängligt för aktieägarna enligt bestämmelserna i andra eller tredje stycket.

I bolag som inte är avstämningsbolag skall hela aktieboken hållas

Vid bolagsstämman ska innehållet i aktieboken hållas tillgängligt för aktieägarna enligt andra eller tredje stycket.

I bolag som inte är avstämningsbolag ska hela aktieboken hållas

⁶ Senaste lydelse 2006:562.

• Sida 10
•  Original

tillgänglig. Om aktieboken förs med automatiserad behandling, skall en utskrift eller annan framställning av hela aktieboken hållas tillgänglig. Framställningen skall avse förhållandena på dagen för stämman.

tillgänglig. Om aktieboken förs med automatiserad behandling, ska en utskrift eller annan framställning av hela aktieboken hållas tillgänglig. Framställningen ska avse förhållandena på dagen för stämman.

I avstämningsbolag skall en utskrift eller annan framställning av hela aktieboken hållas tillgänglig. Denna framställning skall avse förhållandena fem vardagar före bolagsstämman. I bolagsordningen får det bestämmas att framställningen skall avse förhållandena vid en senare tidpunkt.

I avstämningsbolag ska en utskrift eller annan framställning av hela aktieboken hållas tillgänglig. Denna framställning ska avse förhållandena fem vardagar före bolagsstämman.

29 §

Vid bolagsstämman skall det upprättas en förteckning över närvarande aktieägare, ombud och biträden (röstlängd). I röstlängden skall anges hur många aktier och röster varje aktieägare och ombud företräder vid bolagsstämman. Röstlängden skall upprättas av bolagsstämmans ordförande, om denne har valts av bolagsstämman utan omröstning. I annat fall skall röstlängden upprättas av den som har öppnat bolagsstämman.

Vid bolagsstämman ska det upprättas en förteckning över närvarande aktieägare, ombud och biträden (röstlängd). En aktieägare som har poströstat ska anses som närvarande. I röstlängden ska anges hur många aktier och röster varje aktieägare och ombud företräder vid bolagsstämman. Röstlängden ska upprättas av bolagsstämmans ordförande, om denne har valts av bolagsstämman utan omröstning. I annat fall ska röstlängden upprättas av den som har öppnat bolagsstämman.

Röstlängden skall godkännas av bolagsstämman. Den gäller till dess att bolagsstämman har beslutat att ändra den.

Röstlängden ska godkännas av bolagsstämman. Den gäller till dess att bolagsstämman har beslutat att ändra den.

Om bolagsstämman skjuts upp till en senare dag än närmast följande vardag, skall en ny röstlängd upprättas.

Om bolagsstämman skjuts upp till en senare dag än närmast följande vardag, ska en ny röstlängd upprättas.

48 §

Ordföranden skall se till att det förs protokoll vid bolagsstämman.

I protokollet skall det antecknas dag och ort för bolagsstämman samt vilka beslut som bolagsstämman har fattat. Om ett beslut har fattats genom omröstning, skall i protokollet antecknas vad som har

Ordföranden ska se till att det förs protokoll vid bolagsstämman.

I protokollet ska det antecknas dag och ort för bolagsstämman samt vilka beslut som bolagsstämman har fattat. Om ett beslut har fattats genom omröstning, ska i protokollet antecknas vad som har

• Sida 11
•  Original

yrkats och utfallet av omröstningen. Röstlängden skall tas in i eller läggas som en bilaga till protokollet.

Protokollet skall undertecknas av protokollföraren. Det skall justeras av ordföranden, om denne inte har fört protokollet, och av minst en av bolagsstämman utsedd justeringsman. Om bolagets styrelse består av en ledamot och denne äger samtliga aktier i bolaget, behövs inte någon justeringsman.

yrkats och utfallet av omröstningen. Röstlängden ska tas in i eller läggas som en bilaga till protokollet.

Protokollet ska undertecknas av protokollföraren. Det ska justeras av ordföranden, om denne inte har fört protokollet, och av minst en av bolagsstämman utsedd justeringsman. Om bolagets styrelse består av en ledamot och denne äger samtliga aktier i bolaget, behövs inte någon justeringsman.

I fråga om publika aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, gäller även 68 § andra stycket.

49 §

Senast två veckor efter bolagsstämman skall protokollet hållas tillgängligt hos bolaget för aktieägarna. En kopia av protokollet skall sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress.

Protokollen skall förvaras på ett betryggande sätt.

Senast två veckor efter bolagsstämman ska protokollet hållas tillgängligt hos bolaget för aktieägarna. En kopia av protokollet ska sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress.

Protokollen ska förvaras på ett betryggande sätt.

I fråga om publika aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, gäller även 68 § tredje stycket.

Tid för kallelse i vissa publika aktiebolag

55 a §

I ett publikt aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, ska kallelse till annan extra bolagsstämma än en sådan

• Sida 12
•  Original

som avses i 19 § utfärdas tidigast sex veckor och senast tre veckor före bolagsstämman.

56 §

I ett publikt aktiebolag skall kallelse till bolagsstämma, utöver vad som följer av 23 §, alltid ske genom annonsering i Post- och Inrikes Tidningar och minst en i bolagsordningen angiven rikstäckande dagstidning.

I ett annat publikt aktiebolag än som avses i 56 a § ska kallelse till bolagsstämma, utöver vad som följer av 23 §, ske genom annonsering i Post- och Inrikes Tidningar och minst en i bolagsordningen angiven rikstäckande dagstidning.

I bolagsordningen får det anges att kallelse i stället ska ske på det sätt som avses i 56 a §. I så fall ska 56 b § tillämpas i stället för 25 §. Vidare ska 56 c § och 63 § andra stycket tillämpas.

Kallelsesätt i vissa publika aktiebolag

56 a §

I ett publikt aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, ska kallelse till bolagsstämma ske genom annonsering i Post- och Inrikes Tidningar och genom att kallelsen hålls tillgänglig på bolagets webbplats. Kallelse ska, i förekommande fall, också ske på annat i bolagsordningen angivet sätt.

Kallelsen ska genast och utan kostnad för mottagaren skickas med post till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress. Om ordinarie bolagsstämma ska hållas på annan tid än den som anges i bolagsordningen, ska kallelsen utan kostnad för mottagaren skickas med post till varje aktieägare vars postadress är känd för bolaget.

Samtidigt som kallelse sker ska bolaget genom annonsering i minst en i bolagsordningen angiv-

• Sida 13
•  Original

en rikstäckande dagstidning upplysa om att kallelse har skett och då ange bolagets namn och organisationsnummer, vilket slag av bolagsstämma som ska hållas, tid och plats för stämman samt förutsättningarna enligt 2 § för aktieägarnas rätt att delta i stämman. I annonsen ska det anges hur en aktieägare kan ta del av kallelsen på bolagets webbplats eller få den skickad till sig.

Av annonsen ska det även framgå om bolagsstämman ska

1. behandla en fråga om sådan ändring av bolagsordningen som avses i 43–45 §§,

2. ta ställning till om bolaget ska gå i likvidation,

3. granska likvidators slutredovisning eller

4. behandla en fråga om att bolagets likvidation ska upphöra.

Tillhandahållande av handlingar inför årsstämman i vissa publika aktiebolag

56 b §

I ett publikt aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, ska styrelsen hålla redovisningshandlingar och revisionsberättelse, eller kopior av dessa handlingar, tillgängliga hos bolaget för aktieägarna under minst tre veckor närmast före årsstämman. Detsamma gäller, i förekommande fall, revisorns yttrande enligt 8 kap. 54 §. Kopior av handlingarna ska genast och utan kostnad för mottagaren sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress.

Handlingarna ska hållas tillgängliga på bolagets webbplats under minst tre veckor närmast

• Sida 14
•  Original

före årsstämman och dagen för stämman. De ska vidare läggas fram på stämman.

Tillhandahållande av formulär inför bolagsstämman i vissa publika aktiebolag

56 c §

I ett publikt aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, ska fullmaktsformulär och formulär för poströstning hållas tillgängliga på bolagets webbplats under minst tre veckor närmast före bolagsstämman och dagen för stämman.

63 §⁷

I ett publikt aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, skall en kallelse till en bolagsstämma, utöver det som anges i 24 §, även innehålla uppgift om det totala antalet aktier och röster i bolaget. Uppgifterna skall avse förhållandena vid tidpunkten för bolagsstämman eller, i fråga om avstämningsbolag, vid den tidpunkt som anges i 28 § tredje stycket. Om detta inte är möjligt, skall uppgifterna avse förhållandena vid den tidpunkt då kallelsen utfärdas.

I ett publikt aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, ska en kallelse till en bolagsstämma, utöver det som anges i 24 §, även innehålla uppgift om det totala antalet aktier och röster i bolaget samt, i förekommande fall, uppgift om bolagets innehav av egna aktier. Uppgifterna ska avse förhållandena vid den tidpunkt då kallelsen utfärdas och vara fördelade på aktieslag.

Kallelsen ska innehålla uppgift om på vilken webbplats som bolaget tillhandahåller de fullmaktsformulär och formulär för poströstning som ska hållas tillgängliga inför stämman och de handlingar som ska läggas fram på stämman. I kallelsen ska det också informeras om aktieägarnas rätt att begära upplysningar enligt 32 §.

⁷ Senaste lydelse 2007:566.

• Sida 15
•  Original

Stämmoprotokoll i vissa publika aktiebolag

68 §

Utöver det som anges i 48 och 49 §§, gäller i fråga om ett publikt aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, följande.

Om en aktieägare begär det inför en omröstning, ska aktiebolaget i stämmoprotokollet eller i en bilaga till protokollet redovisa

1. antalet röster för och mot förslaget till beslut,

2. antalet röster som närvarande aktieägare har avstått från att avge,

3. det antal aktier för vilka röster har avgetts och

4. den andel av aktiekapitalet som dessa röster representerar.

Protokollet, utom röstlängden, ska hållas tillgängligt på bolagets webbplats senast två veckor efter bolagsstämman och under minst tre år.

9 kap.

19§⁸

Till revisor får även ett registrerat revisionsbolag utses. Bestämmelser om vem som får vara huvudansvarig för revisionen när ett revisionsbolag utses att vara revisor och om underrättelseskyldighet finns i 17 § revisorslagen (2001:883). Följande bestämmelser i detta kapitel ska tillämpas på den huvudansvarige:

17 och 18 §§ om jäv,

21 a § om uppdragets längd och förbud under viss tid att delta i revisionen,

40 § om närvaro vid bolagsstämma och 47 och 48 §§ om registrering.

⁸ Senaste lydelse 2009:565.

• Sida 16
•  Original

12 kap.

8§

Styrelsen skall hålla förslaget till beslut om fondemission, i förekommande fall tillsammans med handlingar som anges i 7 §, tillgängligt för aktieägarna under minst två veckor närmast före den bolagsstämma som skall pröva förslaget. Kopior av handlingarna skall genast och utan kostnad för mottagaren sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress.

Handlingarna skall läggas fram på stämman.

Styrelsen ska hålla förslaget enligt 3 §, i förekommande fall tillsammans med de handlingar som anges i 7 §, tillgängligt för aktieägarna under minst två veckor närmast före den bolagsstämma där frågan om fondemission ska prövas. Kopior av handlingarna ska genast och utan kostnad för mottagaren sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress.

Handlingarna ska läggas fram på stämman.

I fråga om publika aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, gäller 14 § i stället för denna paragraf.

Särskilda bestämmelser om tillhandahållande av förslag till beslut m.m. i vissa publika aktiebolag

14 §

I ett publikt aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, ska styrelsen hålla förslaget enligt 3 §, i förekommande fall tillsammans med de handlingar som anges i 7 §, tillgängligt för aktieägarna under minst tre veckor närmast före den bolagsstämma där frågan om fondemission ska prövas. Kopior av handlingarna ska genast och utan kostnad för mottagaren sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress.

Handlingarna ska hållas tillgängliga på bolagets webbplats under minst tre veckor närmast

• Sida 17
•  Original

före stämman och dagen för stämman. De ska vidare läggas fram på stämman.

13 kap.

9§

Styrelsen skall hålla förslaget enligt 3 §, i förekommande fall tillsammans med handlingar som anges i 6–8 §§, tillgängligt för aktieägarna under minst två veckor närmast före den bolagsstämma där frågan om emission skall prövas. Kopior av handlingarna skall genast och utan kostnad för mottagaren sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress.

Handlingarna skall läggas fram på stämman.

Styrelsen ska hålla förslaget enligt 3 §, i förekommande fall tillsammans med de handlingar som anges i 6–8 §§, tillgängligt för aktieägarna under minst två veckor närmast före den bolagsstämma där frågan om nyemission ska prövas. Kopior av handlingarna ska genast och utan kostnad för mottagaren sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress.

Handlingarna ska läggas fram på stämman.

I fråga om publika aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, gäller 39 a § i stället för denna paragraf.

Tillhandahållande av förslag till beslut m.m. i vissa publika aktiebolag

39 a §

I ett publikt aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, ska styrelsen hålla förslaget enligt 3 §, i förekommande fall tillsammans med de handlingar som anges i 6–8 §§, tillgängligt för aktieägarna under minst tre veckor närmast före den bolagsstämma där frågan om nyemission ska prövas. Kopior av handlingarna ska genast och utan kostnad för mottagaren sändas till de aktieägare som begär det och uppger

• Sida 18
•  Original

sin postadress.

Handlingarna ska hållas tillgängliga på bolagets webbplats under minst tre veckor närmast före stämman och dagen för stämman. De ska vidare läggas fram på stämman.

14 kap.

11 §

Styrelsen skall hålla förslaget enligt 3 §, i förekommande fall tillsammans med handlingar som anges i 8–10 §§, tillgängligt för aktieägarna under minst två veckor närmast före den bolagsstämma där frågan om emission av teckningsoptioner skall prövas. Kopior av handlingarna skall genast och utan kostnad för mottagaren sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress.

Handlingarna skall läggas fram på stämman.

Styrelsen ska hålla förslaget enligt 3 §, i förekommande fall tillsammans med de handlingar som anges i 8–10 §§, tillgängligt för aktieägarna under minst två veckor närmast före den bolagsstämma där frågan om emission av teckningsoptioner ska prövas. Kopior av handlingarna ska genast och utan kostnad för mottagaren sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress.

Handlingarna ska läggas fram på stämman.

I fråga om publika aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, gäller 46 a § i stället för denna paragraf.

Tillhandahållande av förslag till beslut m.m. i vissa publika aktiebolag

46 a §

I ett publikt aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, ska styrelsen hålla förslaget enligt 3 §, i förekommande fall tillsammans med de handlingar som anges i 8–10 §§, tillgängligt för aktieägarna under minst tre veckor närmast före den bolagsstämma där frågan om

• Sida 19
•  Original

emission av teckningsoptioner ska prövas. Kopior av handlingarna ska genast och utan kostnad för mottagaren sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress.

Handlingarna ska hållas tillgängliga på bolagets webbplats under minst tre veckor närmast före stämman och dagen för stämman. De ska vidare läggas fram på stämman.

15 kap.

11§

Styrelsen skall hålla förslaget enligt 3 §, i förekommande fall tillsammans med handlingar som anges i 8–10 §§, tillgängligt för aktieägarna under minst två veckor närmast före den bolagsstämma där frågan om emission av konvertibler skall prövas. Kopior av handlingarna skall genast och utan kostnad för mottagaren sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress.

Handlingarna skall läggas fram på stämman.

Styrelsen ska hålla förslaget enligt 3 §, i förekommande fall tillsammans med de handlingar som anges i 8–10 §§, tillgängligt för aktieägarna under minst två veckor närmast före den bolagsstämma där frågan om emission av konvertibler ska prövas. Kopior av handlingarna ska genast och utan kostnad för mottagaren sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress.

Handlingarna ska läggas fram på stämman.

I fråga om publika aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, gäller 41 a § i stället för denna paragraf.

Tillhandahållande av förslag till beslut m.m. i vissa publika aktiebolag

41 a §

I ett publikt aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, ska styrelsen hålla förslaget enligt 3 §, i förekommande

• Sida 20
•  Original

fall tillsammans med de handlingar som anges i 8–10 §§, tillgängligt för aktieägarna under minst tre veckor närmast före den bolagsstämma där frågan om emission av konvertibler ska prövas. Kopior av handlingarna ska genast och utan kostnad för mottagaren sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress.

Handlingarna ska hållas tillgängliga på bolagets webbplats under minst tre veckor närmast före stämman och dagen för stämman. De ska vidare läggas fram på stämman.

18 kap.

7 §

Styrelsen skall hålla förslaget enligt 2 §, tillsammans med handlingar som avses i 4 § och, i förekommande fall, 6 §, tillgängligt för aktieägarna under minst två veckor närmast före den bolagsstämma där frågan om vinstutdelning skall prövas. Kopior av handlingarna skall genast och utan kostnad för mottagaren sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress.

Handlingarna skall läggas fram på bolagsstämman.

Styrelsen ska hålla förslaget enligt 2 § tillsammans med de handlingar som anges i 4 § och, i förekommande fall, 6 § tillgängligt för aktieägarna under minst två veckor närmast före den bolagsstämma där frågan om vinstutdelning ska prövas. Kopior av handlingarna ska genast och utan kostnad för mottagaren sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress.

Handlingarna ska läggas fram på bolagsstämman.

I fråga om publika aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, gäller 14 § i stället för denna paragraf.

Särskilda bestämmelser om tillhandahållande av förslag till beslut m.m. i vissa publika aktiebolag

14 §

I ett publikt aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på

• Sida 21
•  Original

en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, ska styrelsen hålla förslaget enligt 2 § tillsammans med de handlingar som anges i 4 § och, i förekommande fall, 6 § tillgängligt för aktieägarna under minst tre veckor närmast före den bolagsstämma där frågan om vinstutdelning ska prövas. Kopior av handlingarna ska genast och utan kostnad för mottagaren sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress.

Handlingarna ska hållas tillgängliga på bolagets webbplats under minst tre veckor närmast före stämman och dagen för stämman. De ska vidare läggas fram på stämman.

19 kap.

25§

Styrelsen skall hålla förslaget enligt 19 §, i förekommande fall tillsammans med handlingar som avses i 24 §, tillgängligt för aktieägarna under minst två veckor närmast före den bolagsstämma där frågan om förvärv av egna aktier skall prövas. Kopior av handlingarna skall genast och utan kostnad för mottagaren sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress.

Handlingarna skall läggas fram på bolagsstämman.

Styrelsen ska hålla förslaget enligt 19 §, i förekommande fall tillsammans med de handlingar som anges i 24 §, tillgängligt för aktieägarna under minst tre veckor närmast före den bolagsstämma där frågan om förvärv av egna aktier ska prövas. Kopior av handlingarna ska genast och utan kostnad för mottagaren sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress.

Handlingarna ska hållas tillgängliga på bolagets webbplats under minst tre veckor närmast före stämman och dagen för stämman. De ska vidare läggas fram på stämman.

20 kap.

15§

Styrelsen skall hålla förslaget om minskning av aktiekapitalet, i förekommande fall tillsammans med handlingar som avses i 12 och

Styrelsen ska hålla förslaget enligt 6 §, i förekommande fall tillsammans med de handlingar som anges i 12 och 14 §§, till-

• Sida 22
•  Original

14 §§, tillgängligt för aktieägarna under minst två veckor närmast före den bolagsstämma där frågan om minskning av aktiekapitalet skall prövas. Kopior av handlingarna skall genast och utan kostnad för mottagaren sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress.

gängligt för aktieägarna under minst två veckor närmast före den bolagsstämma där frågan om minskning av aktiekapitalet ska prövas. Kopior av handlingarna ska genast och utan kostnad för mottagaren sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress.

Handlingarna skall läggas fram på stämman.

Handlingarna ska läggas fram på stämman.

I fråga om publika aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, gäller 37 § i stället för denna paragraf.

Särskilda bestämmelser om tillhandahållande av förslag till beslut m.m. i vissa publika aktiebolag

37 §

I ett publikt aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, ska styrelsen hålla förslaget enligt 6 §, i förekommande fall tillsammans med de handlingar som anges i 12 och 14 §§, tillgängligt för aktieägarna under minst tre veckor närmast före den bolagsstämma där frågan om minskning av aktiekapitalet ska prövas. Kopior av handlingarna ska genast och utan kostnad för mottagaren sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress.

Handlingarna ska hållas tillgängliga på bolagets webbplats under minst tre veckor närmast före stämman och dagen för stämman. De ska vidare läggas fram på stämman.

• Sida 23
•  Original

22 kap.

28 §

I fråga om publika aktiebolag skall en underrättelse enligt 7 § och en uppmaning enligt 11 § kungöras i Post- och Inrikes Tidningar och i den rikstäckande dagstidning som har angetts i bolagsordningen i enlighet med 7 kap. 56 §.

I fråga om publika aktiebolag ska en underrättelse enligt 7 § och en uppmaning enligt 11 § kungöras i Post- och Inrikes Tidningar och i den rikstäckande dagstidning som har angetts i bolagsordningen i enlighet med 7 kap. 56 eller 56 a §.

23 kap.

16 §

Om en fråga om godkännande av fusionsplan enligt 15 § skall underställas bolagsstämman, gäller följande.

Om en fråga om godkännande av fusionsplan enligt 15 § ska underställas bolagsstämman, gäller följande.

Styrelsen skall hålla planen med bifogade handlingar tillgänglig för aktieägarna under minst en månad eller, om samtliga bolag som deltar i fusionen är privata aktiebolag, minst två veckor före den bolagsstämma där frågan skall behandlas. Handlingarna skall hållas tillgängliga hos bolaget på den ort där styrelsen har sitt säte. Kopior av handlingarna skall genast och utan kostnad för mottagaren sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress.

Styrelsen ska hålla planen med bifogade handlingar tillgänglig för aktieägarna under minst en månad eller, om samtliga bolag som deltar i fusionen är privata aktiebolag, minst två veckor före den bolagsstämma där frågan ska behandlas. Handlingarna ska hållas tillgängliga hos bolaget på den ort där styrelsen har sitt säte. Kopior av handlingarna ska genast och utan kostnad för mottagaren sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress.

I fråga om publika aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, gäller även 53 §.

36 §⁹

Ett svenskt aktiebolag får delta i en fusion med en motsvarande juridisk person med hemvist i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet än Sverige (gränsöverskridande fusion). En juridisk person ska anses ha sådant hemvist, om den har bildats enligt lagstiftningen i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och har sitt säte, sitt huvudkontor eller sin huvudsakliga verksamhet inom detta område.

⁹ Senaste lydelse 2008:12.

• Sida 24
•  Original

För en gränsöverskridande fusion gäller följande bestämmelser i detta kapitel:

1 § om vad en fusion innebär, 2 § om fusionsvederlag, 4 § om fusion när överlåtande bolag har gått i likvidation, 5 § om särskilda rättighetshavares ställning, 37 och 38 §§ om fusionsplanen, 39 § om styrelseredogörelse, 10 § om kompletterande information, 11–13, 40 och 41 §§ om revisorsgranskning av fusionsplanen, 14 § första stycket och 42 § om registrering av fusionsplanen, 15 § första och andra styckena samt tredje stycket första meningen om när fusionsplanen ska underställas bolagsstämman,

43 § om tillhandahållande av fusionsplanen,

43 och 53 §§ om tillhandahållande av fusionsplanen,

17 § om majoritetskrav m.m., 18 § om när frågan om fusion faller, 44 § om villkorat beslut om godkännande av fusionsplanen, 19 § om underrättelse till bolagets kända borgenärer, 20–21 a och 45 §§ om ansökan om tillstånd att verkställa fusionsplanen,

22 § om kallelse på bolagens borgenärer, 23 § om när Bolagsverket ska lämna tillstånd till verkställande av fusionsplanen,

24 § om när allmän domstol ska lämna tillstånd till verkställande av fusionsplanen,

46 § om utfärdande av fusionsintyg, 47 och 48 §§ om registrering av fusionen, 26 och 49 §§ om fusionens rättsverkningar, 27 § om när frågan om fusion faller, varvid vad som i den paragrafen sägs om 25 § ska avse 48 §,

50 § om särskilt bokslut, och 51 § om absorption av helägt dotterbolag.

43 §¹⁰

Vid en gränsöverskridande fusion ska styrelsen i ett bolag som deltar i fusionen hålla fusionsplanen med bifogade handlingar och styrelsens redogörelse enligt 39 § tillgängliga för aktieägarna, för arbetstagarorganisationer som företräder arbetstagare hos bolaget och för arbetstagare som inte företräds av någon arbetstagarorganisation. Handlingarna ska, under minst en månad före den bolagsstämma där frågan om godkännande av fusionsplanen ska behandlas, hållas tillgängliga hos bolaget på den ort där styrelsen ska ha sitt säte. Kopior av handlingarna ska genast och utan kostnad för mottagaren sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress.

I fråga om publika aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en

¹⁰ Senaste lydelse 2008:12.

• Sida 25
•  Original

Pr motsvarande marknad utanför

Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, gäller även 53 §.

op. 2009/10:247

Särskilda bestämmelser om tillhandahållande av förslag till beslut m.m. i vissa publika aktiebolag

53 §

Utöver det som anges i 16 respektive 43 §, ska i ett publikt aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, fusionsplanen med bifogade handlingar hållas tillgänglig för aktieägarna på bolagets webbplats under minst en månad före den bolagsstämma där frågan om godkännande av planen ska behandlas och dagen för stämman.

24 kap.

18 §

Om en fråga om godkännande av delningsplan enligt 17 § skall underställas bolagsstämman, gäller följande.

Styrelsen skall hålla planen med bifogade handlingar tillgänglig för aktieägarna under minst en månad eller, om samtliga bolag som deltar i delningen är privata aktiebolag, minst två veckor före den bolagsstämma som skall behandla frågan. Handlingarna skall hållas tillgängliga hos bolaget på den ort där styrelsen har sitt säte. Kopior av handlingarna skall genast och utan kostnad för mottagaren sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress.

Om en fråga om godkännande av en delningsplan enligt 17 § ska underställas bolagsstämman, gäller följande.

Styrelsen ska hålla planen med bifogade handlingar tillgänglig för aktieägarna under minst en månad eller, om samtliga bolag som deltar i delningen är privata aktiebolag, minst två veckor före den bolagsstämma som ska behandla frågan. Handlingarna ska hållas tillgängliga hos bolaget på den ort där styrelsen har sitt säte. Kopior av handlingarna ska genast och utan kostnad för mottagaren sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress.

Om det har inträffat väsentliga förändringar i det överlåtande bolagets tillgångar och skulder efter det att delningsplanen upp-

Om det har inträffat väsentliga förändringar i det överlåtande bolagets tillgångar och skulder efter det att delningsplanen upp-

• Sida 26
•  Original

op. 2009/10:247

Pr rättades, ska styrelsen lämna upplysningar om detta på bolagsstämman innan frågan om godkännande av delningsplanen avgörs.

rättades, skall styrelsen lämna upplysningar om detta på bolagsstämman innan frågan om godkännande av delningsplanen avgörs.

I fråga om publika aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, gäller även 31 §.

Särskilda bestämmelser om tillhandahållande av förslag till beslut m.m. i vissa publika aktiebolag

31 §

Utöver det som anges i 18 §, ska i ett publikt aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, delningsplanen med bifogade handlingar hållas tillgänglig för aktieägarna på bolagets webbplats under minst en månad före den bolagsstämma där frågan om godkännande av planen ska behandlas och dagen för stämman.

25 kap.

6 §

Styrelsen skall hålla förslaget till beslut om likvidation, i förekommande fall tillsammans med handlingar som avses i 4 §, tillgängligt för aktieägarna under minst två veckor närmast före den bolagsstämma där frågan om likvidation skall prövas. Kopior av handlingarna skall genast och utan kostnad för mottagaren sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress.

Handlingarna skall läggas fram på stämman.

Styrelsen ska hålla förslaget enligt 3 §, i förekommande fall tillsammans med de handlingar som anges i 4 §, tillgängligt för aktieägarna under minst två veckor närmast före den bolagsstämma där frågan om likvidation ska prövas. Kopior av handlingarna ska genast och utan kostnad för mottagaren sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress.

Handlingarna ska läggas fram på stämman.

• Sida 27
•  Original

I fråga om publika aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, gäller 52 § i stället för denna paragraf.

Särskilda bestämmelser om tillhandahållande av förslag till beslut m.m. i vissa publika aktiebolag

52 §

I ett publikt aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, ska styrelsen hålla förslaget enligt 3 §, i förekommande fall tillsammans med de handlingar som anges i 4 §, tillgängligt för aktieägarna under minst tre veckor närmast före den bolagsstämma där frågan om likvidation ska prövas. Kopior av handlingarna ska genast och utan kostnad för mottagaren sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress.

Handlingarna ska hållas tillgängliga på bolagets webbplats under minst tre veckor närmast före stämman och dagen för stämman. De ska vidare läggas fram på stämman.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.

2. Äldre bestämmelser gäller i fråga om kallelse till bolagsstämma samt tillhandahållande av aktiebok och handlingar inför stämma, om kallelse till stämman har skett före ikraftträdandet.

3. Om en bolagsordning efter ikraftträdandet strider mot denna lag, ska styrelsen till den första bolagsstämman till vilken bolaget kallar efter ikraftträdandet lägga fram förslag till ändring av bolagsordningen i överensstämmelse med lagen. Äldre bestämmelser gäller i fråga om kallelse till den stämman.

• Sida 28
•  Original

2.2. Förslag till lag om ändring i lagen (2006:451) om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden

Härigenom föreskrivs¹ att 6 kap. 4 § lagen (2006:451) om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 kap.

4 §

Om en budgivare som, till följd av ett offentligt uppköpserbjudande enligt 2 kap. 1 §, har uppnått ett aktieinnehav motsvarande minst tre fjärdedelar av aktierna i ett bolag, vars bolagsordning innehåller en bestämmelse enligt 1 §, begär att bolagsstämma sammankallas för att ändra bolagsordningen eller för att entlediga eller tillsätta styrelseledamöter, skall detta ske så snart som möjligt. Kallelse skall utfärdas tidigast fyra veckor och senast två veckor före bolagsstämman.

Om en budgivare som, till följd av ett offentligt uppköpserbjudande enligt 2 kap. 1 §, har uppnått ett aktieinnehav motsvarande minst tre fjärdedelar av aktierna i ett bolag, vars bolagsordning innehåller en bestämmelse enligt 1 §, begär att bolagsstämma sammankallas för att ändra bolagsordningen eller för att entlediga eller tillsätta styrelseledamöter, ska detta ske så snart som möjligt. Kallelse ska utfärdas tidigast fyra veckor och senast två veckor före bolagsstämman. Vid tillämpning av 7 kap. 56 c § aktiebolagslagen (2005:551) ska de i den paragrafen avsedda formulären hållas tillgängliga på bolagets webbplats under minst två veckor närmast före bolagsstämman och dagen för stämman.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.

¹ Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/36/EG av den 11 juli 2007 om utnyttjande av vissa av aktieägares rättigheter i börsnoterade företag (EUT L 184, 14.7.2007, s. 17, Celex 32007L0036).

• Sida 29
•  Original

3. Ärendet och dess beredning

Inom EU antogs år 2007 ett direktiv med civilrättsliga bestämmelser om aktieägares rättigheter i börsnoterade företag (direktivet)¹. Direktivet finns som bilaga 1. Det skulle ha varit genomfört i nationell rätt den 3 augusti 2009.

Justitiedepartementet gav i november 2007 en sakkunnig person i uppdrag att lämna förslag till hur direktivet ska genomföras och att överväga vissa ytterligare frågor med anknytning till aktiebolagslagen (2005:551). Ärendets diarienummer är Ju2007/10048/P.

Uppdraget har i den del som rör direktivet om aktieägares rättigheter redovisats i promemorian Direktivet om aktieägares rättigheter (Ds 2008:46). En sammanfattning av promemorian respektive promemorians lagförslag finns i bilaga 2 och bilaga 3. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 4. En sammanställning av remissvaren finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (Ju2008/5254/L1).

I denna proposition behandlas de förslag som har lagts fram i promemorian.

De delar av direktivet som inte behandlas i propositionen bedöms redan överensstämma med svensk rätt. Det gäller bl.a. likabehandling av aktieägare och aktieägarnas rätt att få ett ärende behandlat vid en bolagsstämma.

För att bredda och i viss mån komplettera beredningsunderlaget har i juni 2010 ett utkast till lagtext med författningskommentar remitterats. Utkastets lagtext finns i bilaga 5. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 6. Utkastet och de skriftliga synpunkter som har lämnats med anledning av utkastet finns tillgängliga i lagstiftningsärendet (Ju2008/5254/L1).

Lagrådet

Regeringen beslutade den 2 september 2010 att inhämta Lagrådets yttrande över de förslag som finns i bilaga 7.

Lagrådets yttrande finns i bilaga 8. Regeringen har i propositionen följt Lagrådets förslag utom i en viss lagteknisk fråga. Lagrådets synpunkter behandlas i författningskommentaren.

I förhållande till lagrådsremissen har ett par språkliga och redaktionella ändringar gjorts. Vidare har ett förslag till en ändring i 9 kap. 19 § aktiebolagslagen tillkommit. Ändringen, som är av rättelsekaraktär, är lagteknisk och även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande i den delen har ansetts sakna betydelse.

¹ Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/36/EG av den 11 juli 2007 om utnyttjande av vissa av aktieägares rättigheter i börsnoterade företag (EUT L 184, 14.7.2007, s. 17, Celex 32007L0036).

• Sida 30
•  Original

4. Bakgrund

4.1. Direktivet om aktieägares rättigheter

Internationellt verksamma aktieägare har en allt större ägarandel av de stora europeiska bolagen. Syftet med direktivet är i första hand att underlätta för aktieägare som bor i en annan medlemsstat inom EU än den medlemsstat där bolagen är hemmahörande att utöva sitt ägarinflytande i bolagen.

Direktivet är ett led i EU:s arbete på området för företagsstyrning (jfr den handlingsplan om modernare bolagsrätt och effektivare företagsstyrning som kommissionen antog i maj 2003²). Syftet med det arbetet är att främja företagens effektivitet och konkurrenskraft samt att stärka ägarnas rättigheter och skyddet av tredje man.

Direktivet omfattar publika aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad. Begreppet reglerad marknad definieras i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden och innebörden är något förenklat ett multilateralt system inom EES som möjliggör handel med finansiella instrument, t.ex. aktier, i enlighet med särskilda regler (1 kap. 5 § 20). Definitionen bygger på EU-rätten (direktivet om värdepappersmarknaden, MiFID, artikel 4.1.14)³.

Direktivet anger vilka rättigheter som ska tillerkännas aktieägarna i anslutning till bolagsstämman i publika aktiebolag hemmahörande inom EU. I direktivet föreskrivs bl.a. följande. Bolaget ska kalla till bolagsstämma senast den tjugoförsta dagen före stämman och samtidigt ge aktieägarna tillgång till viss information på bolagets webbplats. En aktieägare har rätt att föra upp ärenden på dagordningen, lägga fram förslag till beslut och ställa frågor. Avgörande för en aktieägares rätt att delta i en stämma är aktieägarens aktieinnehav vid en bestämd tidpunkt, den s.k. avstämningsdagen. En aktieägare får utse i princip vem som helst till ombud vid stämman. Bolaget får erbjuda aktieägarna en möjlighet att poströsta. Senast 15 dagar efter stämman ska bolaget offentliggöra röstningsresultatet för varje beslut.

Direktivet syftar till en minimiharmonisering. Medlemsstaterna kan till förmån för aktieägarna införa mer långtgående regler än de som följer av direktivet.

4.2. Svenska lagregler

Aktieägares rättigheter regleras framför allt i aktiebolagslagen men också i försäkringsrörelselagen (1982:713). Det finns vidare särskilda regler för finansiella företag som är aktiebolag, t.ex. bankaktiebolag, fondbolag och

² Kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet ”Modernare bolagsrätt och effektivare företagsstyrning i Europeiska unionen – Handlingsplan” (KOM[2003] 284 slutlig, Celex 52003DC0284). ³ Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument och om ändring av rådets direktiv 85/611/EEG och 93/6/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/12/EG samt upphävande av rådets direktiv 93/22/EEG (EUT L 145, 30.4.2004, s. 1, Celex 32004L0039).

• Sida 31
•  Original

värdepappersbolag samt för europabolag. Även för dessa bolag gäller aktiebolagslagen, om inte annat följer av de särskilda reglerna.

Regler om bolagsstämma finns i 7 kap. aktiebolagslagen och 9 kap. försäkringsrörelselagen. Alla aktiebolag och försäkringsaktiebolag är skyldiga att hålla minst en stämma om året (i aktiebolagslagen benämnd årsstämma). En ordinarie stämma ska hållas inom sex månader efter utgången av räkenskapsåret. På stämman ska resultaträkningen och balansräkningen fastställas. Det ska också beslutas om dispositioner beträffande vinst eller förlust och om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och den verkställande direktören. Vidare ska det fattas beslut i andra ärenden som enligt lag eller bolagsordningen ska behandlas på stämman.

Rätt att delta i bolagsstämma har de aktieägare som på dagen för stämman är införda i aktieboken. I ett avstämningsbolag tillkommer denna rätt i stället de som är införda i aktieboken fem vardagar eller, när det gäller försäkringsaktiebolag, tio dagar före stämman.

Kallelse till bolagsstämma i ett privat aktiebolag ska ske på det sätt som anges i bolagsordningen. I några fall måste bolaget skicka en skriftlig kallelse till varje aktieägare vars postadress är känd för bolaget. I ett publikt aktiebolag måste kallelse ske genom annonsering i Post- och Inrikes Tidningar samt i en rikstäckande dagstidning. För publika försäkringsaktiebolag finns inte motsvarande krav på annonsering.

Kallelsen ska utfärdas senast en viss dag. För kallelse till ordinarie bolagsstämma i ett publikt aktiebolag infaller den dagen fyra veckor före stämman. Kallelsen ska innehålla ett förslag till dagordning. Varje aktieägare har rätt att få ett ärende behandlat på stämman under förutsättning att begäran görs i så god tid att ärendet kan tas upp i kallelsen.

Bolaget ska under viss angiven tid före bolagsstämman hålla visst material, t.ex. redovisningshandlingar, tillgängligt hos bolaget för aktieägarna.

En aktieägare utövar sin rätt vid bolagsstämman antingen personligen eller genom ställföreträdare eller ombud med fullmakt. I bolagsordningen för ett aktiebolag får det anges att styrelsen får tillhandahålla ett formulär som aktieägarna kan använda för att ge en av styrelsen angiven person fullmakt att företräda dem.

Aktiebolagslagen utgår från att bolagsstämman fattar beslut med acklamation. Om någon av aktieägarna begär det, ska omröstning ske. Det ska föras protokoll vid stämman.

Regeringen beslutade den 9 september 2010 propositionen En ny försäkringsrörelselag (prop. 2009/10:246). I propositionen föreslås att den nuvarande försäkringsrörelselagen upphävs och att aktiebolagslagens regler ska gälla för ett försäkringsaktiebolag, om inte något annat är motiverat av ett försäkringsföretags särart. Förslagen innebär att ett försäkringsaktiebolag i fortsättningen inte ska utgöra en egen associationsform. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 2011.

4.3. Självreglering på värdepappersmarknaden i Sverige

Flera av de frågor som behandlas i direktivet regleras redan i börsernas regler och i Svensk kod för bolagsstyrning.

• Sida 32
•  Original

För närvarande finns det två börser i Sverige, Nasdaq OMX Stockholm AB och Nordic Growth Market NGM AB. De driver var sin reglerad marknad. För de aktiebolag som är upptagna till handel på någon av marknaderna gäller ett omfattande regelverk. Bolagen ansluter sig vid noteringen av sina värdepapper till antingen börsens regelverk för emittenter eller noteringsavtalet. De regelverken innehåller bl.a. bestämmelser om bolagens informationsskyldighet gentemot aktieägarna. Även andra marknadsplatser för aktier ställer upp regler för de noterade bolagen.

Svensk kod för bolagsstyrning utformas av Kollegiet för svensk bolagsstyrning. Den ska tillämpas av alla aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en svensk reglerad marknad. Syftet med koden är bl.a. att värna om att aktiebolagslagens likabehandlingsprincip tillämpas i praktisk handling och att skapa största möjliga öppenhet gentemot aktieägare, kapitalmarknad och samhället i övrigt.

Koden bygger på principen följ eller förklara. Principen innebär att ett bolag som tillämpar koden får avvika från enskilda regler. I sådana fall måste bolaget dock redovisa skälen för avvikelsen.

Enligt koden ska bolagsstämman förberedas och genomföras så att aktieägarna kan utöva sina rättigheter på ett aktivt och välinformerat sätt. Där sägs också att kallelse och övrigt underlag till bolagsstämman ska ha sådan utformning samt utfärdas och tillhandahållas i sådan tid att bolagets aktieägare kan bilda sig en välgrundad uppfattning om de ärenden som ska behandlas.

Av såväl börsernas regler som koden framgår vidare att aktiebolagen ska ha en webbplats som är tillgänglig för aktieägarna.

5. Vilka företag bör omfattas av genomförandet?

Regeringens bedömning: Direktivet bör genomföras i fråga om publika aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför EES (noterade aktiebolag), om inte annat bedöms vara lämpligare i ett enskilt fall.

Promemorians bedömning: Överensstämmer i huvudsak med regeringens bedömning. Promemorians lagförslag omfattar även försäkringsaktiebolag.

Remissinstanserna: Det stora flertalet remissinstanser lämnar promemorians bedömning utan invändning. Svenskt Näringsliv anser att direktivet inte bör genomföras för andra aktiebolag än publika aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför EES, om inte starka skäl talar för det. Sveriges

Aktiesparares Riksförbund anser å sin sida att aktieägare i bolag, vars aktier är upptagna till handel på en handelsplattform, s.k. MTF, bör tillförsäkras samma rättigheter som aktieägare i bolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad.

• Sida 33
•  Original

Skälen för regeringens bedömning: I augusti 2010 fanns det omkring 362 000 aktiebolag i Sverige, varav omkring 1 600 publika aktiebolag.

Av de publika aktiebolagen hade 225 bolag sina aktier upptagna till handel på någon av de två reglerade marknader som börserna Nasdaq OMX Stockholm AB respektive Nordic Growth Market NGM AB driver. Antalet publika aktiebolag som var noterade på en handelsplattform utan att samtidigt vara upptagna till handel på någon av de två reglerade marknaderna uppgick till omkring 150.

Som redovisas i avsnitt 4.1 omfattar direktivet endast publika aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad som är belägen i eller har verksamhet inom en medlemsstat. I promemorian föreslås att även publika aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en motsvarande marknad utanför EES, ska omfattas av genomförandet. Denna lösning har också valts vid genomförandet av det s.k. öppenhetsdirektivet⁴, vars innehåll anknyter till direktivet om aktieägares rättigheter (se prop. 2006/07:65). Det får anses lämpligt att så sker även i detta sammanhang.

Publika aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en handelsplattform, har inte tidigare inkluderats i liknande lagstiftningsärenden. Direktivet är avpassat för stora aktiebolag med många aktieägare och innehåller bestämmelser som i vissa fall ökar den administrativa bördan för bolagen. Utgångspunkten bör alltså vara att privata aktiebolag och andra publika aktiebolag än noterade aktiebolag inte bör omfattas.

Även sådana försäkringsaktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad belägen i eller med verksamhet inom en medlemsstat, omfattas av direktivet. Som nämns i avsnitt 4.2 är försäkringsrörelselagen för närvarande föremål för översyn. Propositionen En ny försäkringsrörelselag innehåller förslag som innebär att aktiebolagslagen i fortsättningen ska gälla för ett försäkringsaktiebolag. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 2011. Mot bakgrund härav, och då det för närvarande inte finns något försäkringsaktiebolag som omfattas av direktivet, lägger regeringen inte fram något förslag till ändring av den nu gällande försäkringsrörelselagen.

Hovrätten för Nedre Norrland föreslår att det av redaktionella skäl införs en särskild kortform i aktiebolagslagen för bolagskategorin publika aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför EES. Kortformen skulle enligt hovrätten kunna vara noterade aktiebolag (jfr kortformen aktiemarknadsbolag, som används i lagen för en överlappande bolagskategori). Regeringen konstaterar att det inte är möjligt att göra sådana lagändringar nu men att frågan bör övervägas i lämpligt sammanhang. I denna proposition används dock för enkelhets skull i övervägandena ”noterade aktiebolag” för de aktuella publika aktiebolagen, låt vara att benämningen inte är helt korrekt eftersom den inte omfattar publika aktiebolag vars aktier enbart är upptagna till handel på en handelsplattform.

⁴ Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG av den 15 december 2004 om harmonisering av insynskraven angående upplysningar om emittenter vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad och om ändring av direktiv 2001/34/EG (EUT L 390, 31.12.2004, s. 38, Celex 32004L0109).

• Sida 34
•  Original

6. Kallelse till bolagsstämma

6.1. Tid för kallelse

Regeringens förslag: Kallelse till annan extra bolagsstämma än en sådan där en ändring av bolagsordningen kommer att behandlas ska i ett noterat aktiebolag utfärdas senast tre veckor före stämman.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se promemorian s. 59 f.).

Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker promemorians förslag eller lämnar det utan invändning. Sveriges Aktiesparares Riksförbund anser dock att den ändrade kallelsefristen ska gälla även sådana aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en handelsplattform.

Skälen för regeringens förslag: Enligt artikel 5.1 första stycket i direktivet ska kallelse till bolagsstämma utfärdas senast tre veckor före stämman.

Kallelse till ordinarie bolagsstämma i ett publikt aktiebolag, liksom till extra stämma där en ändring av bolagsordningen kommer att behandlas, ska enligt aktiebolagslagen utfärdas senast fyra veckor före stämman (7 kap. 18 och 19 §§). Som redovisas i avsnitt 4.1 syftar direktivet till en minimiharmonisering. Det är med andra ord möjligt att föreskriva en längre kallelsefrist än den som anges i direktivet. Lagstiftningen uppfyller alltså så långt direktivets krav.

I ett avseende behöver dock aktiebolagslagen ändras eftersom den tidsfrist som anges är för snäv. Det anges nämligen att kallelse till annan extra bolagsstämma än en sådan där en fråga om ändring av bolagsordningen kommer att behandlas ska utfärdas senast två veckor före bolagsstämman (7 kap. 20 §). För noterade aktiebolag bör därför sista dag för kallelse för den situationen bestämmas till tre veckor före stämman. Lagändringen bör lämpligen inte utsträckas till andra aktiebolag.

6.2. Kallelsens innehåll

Regeringens förslag: I kallelse till bolagsstämma i ett aktiebolag ska, i förekommande fall, anges hur en aktieägare ska gå till väga för att rösta med användning av en sådan fullmakt som bolaget samlar in och för att rösta per post eller med användning av elektroniska hjälpmedel.

Kallelse till bolagsstämma i ett noterat aktiebolag ska innehålla information om aktieägarnas rätt att begära upplysningar vid stämman. Vidare ska kallelsen innehålla en uppgift om bolagets innehav av egna aktier. Uppgifterna i kallelsen om antalet aktier och röster i bolaget samt innehav av egna aktier ska avse förhållandena vid tidpunkten då kallelsen utfärdas. Finns det flera aktieslag ska uppgifterna vara uppdelade på de olika aktieslagen.

Bolaget ska i kallelsen hänvisa till den webbplats där bolaget tillhandahåller de handlingar som ska läggas fram på bolagsstämman samt, i förekommande fall, fullmaktsformulär och formulär för poströstning.

• Sida 35
•  Original

Promemorians förslag: Överensstämmer i allt väsentligt med regeringens förslag (se promemorian s. 59 f.).

Remissinstanserna: De flesta remissinstanser tillstyrker förslaget eller lämnar det utan invändning. Svenskt Näringsliv anser att ett noterat aktiebolag inte ska behöva lämna en uppgift i kallelsen om innehav av egna aktier om uppgiften finns att tillgå på bolagets webbplats. Enligt

Sveriges Aktiesparares Riksförbund bör de nya kraven på kallelsens innehåll omfatta även publika aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en handelsplattform.

Skälen för regeringens förslag

Uppgift om rätten att begära upplysningar

Huvudregeln enligt både aktiebolagslagen och direktivet är att aktieägarna har rätt att ställa frågor till bolaget om de ärenden som ska tas upp på bolagsstämman och att bolaget är skyldigt att besvara frågorna (se 7 kap. 32 § aktiebolagslagen). Frågorna ska normalt besvaras vid stämman. Enligt artikel 5.3 b i direktivet ska en kallelse till stämma innehålla en upplysning om aktieägarnas frågerätt. Någon motsvarande föreskrift finns inte i aktiebolagslagen och bör därför tas in i den lagen.

Skyldigheten att lämna upplysningen i kallelsen bör lämpligen begränsas till noterade aktiebolag.

Uppgift om rätten att föra upp ärenden på dagordningen

Aktieägarna har enligt direktivet rätt att föra upp ärenden på dagordningen och att lägga fram förslag till beslut. Direktivet föreskriver i artikel 5.3 b att kallelsen till bolagsstämman ska innehålla uppgift om de rättigheterna, i den mån som de kan utnyttjas efter kallelsens utfärdande.

Enligt aktiebolagslagen har aktieägarna rätt att föra upp ärenden på dagordningen. Denna rätt får även anses innefatta aktieägarnas rätt att lägga fram förslag till beslut. En aktieägare som vill få ett ärende behandlat vid en bolagsstämma ska begära detta skriftligen hos styrelsen i sådan tid att ärendet kan tas upp i kallelsen till stämman (7 kap. 16 §).

Eftersom rätten att föra upp ärenden på dagordningen och lägga fram förslag till beslut endast kan utövas innan kallelsen utfärdas, föranleder direktivet i denna del inte några lagändringar.

Uppgift om möjligheten att delta på stämman utan att vara närvarande

Enligt artikel 5.3 b i direktivet ska en kallelse till bolagsstämma innehålla information om hur en aktieägare som vill rösta utan att vara personligen närvarande vid stämman ska gå till väga.

Enligt aktiebolagslagen får en aktieägare rösta genom ett ombud (7 kap. 3 §). Ett noterat aktiebolag ska tillhandahålla aktieägarna ett fullmaktsformulär (7 kap. 54 a §). Därutöver får ett aktiebolag låta aktieägarna rösta genom en sådan fullmakt som bolaget samlar in. Bolaget ska i så fall i en kallelse till bolagsstämma informera om hur aktieägarna får tag på ett fullmaktsformulär (7 kap. 4 § och 24 § tredje stycket). I denna

• Sida 36
•  Original

proposition föreslås att bolaget dessutom ges möjlighet att låta aktieägarna poströsta (se avsnitt 11). Aktiebolagslagen tillåter vidare, utan att närmare reglera förfarandet, att bolaget låter aktieägarna rösta på elektronisk väg (se avsnitt 9).

Bolaget ska vid fullmaktsinsamling informera i kallelsen om hur en aktieägare utan att vara personligen närvarande ska gå till väga för att få ett fullmaktsformulär. För att uppfylla direktivets krav bör kallelsen, i förekommande fall, också innehålla information om hur aktieägaren ska gå till väga för att utöva sin rösträtt genom poströstning eller med elektroniska hjälpmedel. Denna upplysning bör lämpligen lämnas av alla aktiebolag som erbjuder sina aktieägare dessa möjligheter.

Uppgift om var handlingarna inför bolagsstämman finns tillgängliga

Enligt artikel 5.3 d och 5.3 e i direktivet ska en kallelse till bolagsstämma innehålla information om på vilket sätt de handlingar som ska läggas fram på stämman är tillgängliga och på vilken webbplats kallelsen, de handlingar som ska läggas fram på stämman och formulär för röstning med användning av fullmakt eller per brev är tillgängliga.

Med anledning av direktivet bör det i en kallelse till bolagsstämma i ett noterat aktiebolag alltså finnas en hänvisning till den webbplats där bolaget tillhandahåller dels de handlingar som ska läggas fram på stämman, dels fullmaktsformulär och formulär för poströstning.

Uppgifter om antalet aktier och röster

Bolaget ska under tre veckor före stämman på sin webbplats upplysa aktieägarna om antalet aktier och röster i bolaget på dagen för kallelsen. Det framgår av artikel 5.4 b i direktivet. Aktier av olika slag ska särredovisas. Av intresse är att öppenhetsdirektivet, som berörs i avsnitt 5, föreskriver att en kallelse till bolagsstämma i ett noterat aktiebolag ska ange det totala antalet aktier och röster i bolaget. Uppgifterna ska avse förhållandena vid tidpunkten för bolagsstämman eller avstämningsdagen. Om detta inte är möjligt, ska uppgifterna avse den tidpunkt då kallelsen utfärdas (jfr 7 kap. 63 § första stycket).

Direktivet om aktieägares rättigheter kan när det gäller uppgifterna i kallelsen om aktier och röster ses som en precisering av öppenhetsdirektivet. Det bör framgå av lagen att uppgifterna ska avse förhållandena vid tidpunkten för kallelsen. För att uppfylla direktivets krav bör det vidare föreskrivas att det, i förekommande fall, ska göras en uppdelning på aktieslag.

Utöver vad direktivet kräver bör det införas en skyldighet att upplysa om hur många aktier i bolaget som innehas av bolaget självt. Skälet för det är att sådana aktier inte medför rösträtt vid stämman och därmed påverkar den andel av det totala röstetalet som aktieägarnas aktier i bolaget representerar.

En särskild fråga är om uppgifterna om aktier och röster även fortsättningsvis ska lämnas i kallelsen eller om det bör vara tillräckligt att informationen lämnas på webbplatsen. Direktivet tillåter den senare lösningen. Svenskt Näringsliv förordar en sådan lösning när det gäller upp-

• Sida 37
•  Original

giften om bolagets egna aktier. Föreningen menar att det kan vara omöjligt för ett bolag att få fram en korrekt uppgift om innehavet av aktierna redan när förlagan till kallelsen lämnas till Post- och Inrikes Tidningar, normalt två dagar före utfärdandet.

Visserligen finns det en viss risk för att uppgifterna om aktier och röster som lämnas i kallelsen inte överensstämmer med förhållandena vid tidpunkten för utfärdandet av kallelsen. Det underlättar emellertid väsentligt för aktieägarna om uppgifterna om såväl antalet aktier och röster i bolaget som bolagets innehav av egna aktier återfinns samlade i kallelsen. Aktieägarnas intresse av att få informationen samlad får anses väga tyngre än risken för att kallelsen inte innehåller helt aktuella uppgifter om förhållandena vid kallelsens utfärdande. Samtliga uppgifter om bolagets aktier bör, så långt möjligt, därför finnas med i kallelsen.

6.3. Sättet för kallelse

Regeringens förslag: Skyldigheten för ett noterat aktiebolag att kalla till bolagsstämma genom annonsering i en rikstäckande tidning ska slopas. Bolaget ska genom sådan annonsering i stället upplysa om att kallelse har skett och lämna viss information till aktieägarna om den förestående stämman, bl.a. om hur de ska få tillgång till hela kallelsen på bolagets webbplats. Bolaget ska utan kostnad för aktieägaren skicka kallelsen till varje aktieägare som begär det.

Även kravet på att ett noterat aktiebolag ska skicka kallelsen med post till aktieägarna om bolagsstämman ska behandla frågor om ändring i bolagsordningen eller likvidation ska slopas.

I bolagsordningen för andra publika aktiebolag ska det kunna anges att det som gäller om sättet för kallelse för noterade aktiebolag ska tillämpas.

Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag (se promemorian s. 59 f.). Promemorian innehåller inte något förslag om att andra publika aktiebolag ska kunna välja att använda kallelsesättet för noterade aktiebolag.

Remissinstanserna: De flesta remissinstanser tillstyrker promemorians förslag eller lämnar det utan invändning. Tidningsutgivarna avstyrker förslaget om att den fullständiga kallelsen till bolagsstämma inte ska behöva annonseras i en dagstidning. Enligt Juridiska Fakultetsnämnden vid Stockholms universitet bör dagordningen tas in i annonsen. Utredningen om ett enklare aktiebolag och Sveriges advokatsamfund anser däremot att kraven på annonsens innehåll kan sänkas ytterligare. Sveriges

Aktiesparares Riksförbund betonar vikten av att bolagen iakttar skyldigheten att, utan kostnad för aktieägaren, på begäran skicka kallelsen per post. Bolagsverket, Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet och Svenskt Näringsliv anser att alla publika aktiebolag ska ha möjlighet att annonsera på detta förenklade sätt. Enligt AktieTorget bör skyldigheten att annonsera i en dagstidning slopas för alla publika aktiebolag. Hovrätten för Nedre Norrland är något tveksam till förslaget om ett minskat krav på användningen av postbefordran.

• Sida 38
•  Original

Skälen för regeringens förslag

Kravet på annonsering i en dagstidning

Det är av grundläggande betydelse att kallelse till bolagsstämma sker på ett sådant sätt att aktieägarna på rimliga villkor kan ta del av den. Det är också innebörden av artikel 5.2 i direktivet. Kallelsen ska sålunda göras tillgänglig på ett snabbt sätt samt ske genom sådana medier som kan bedömas vara tillförlitliga för spridning av information till allmänheten inom EU.

Enligt artikel 5.4 a i direktivet ska kallelsen göra tillgänglig på bolagets webbplats. Detta föranleder en komplettering av aktiebolagslagen. Frågan om vilken tidpunkt före bolagsstämman bolagets kallelse bör utfärdas behandlas i avsnitt 6.1. Kallelsen bör finnas tillgänglig på webbplatsen åtminstone fram till tidpunkten för stämman. En uppgift om bolagets webbplats bör tas in i den nedan behandlade annonsen med upplysning om att kallelse har skett.

Enligt aktiebolagslagen ska kallelse till bolagsstämma ske på det sätt som anges i bolagsordningen (7 kap. 23 §). Ett publikt aktiebolag ska alltid publicera kallelsen i Post- och Inrikes Tidningar. Denna ordning är väl förenlig med direktivet.

I ett publikt aktiebolag ska kallelse till bolagsstämma även ske genom annonsering i minst en i bolagsordningen angiven rikstäckande dagstidning (7 kap. 56 §). På denna punkt går aktiebolagslagen längre än direktivet. Promemorian föreslår att kravet på att annonsera hela kallelsen tas bort. Visserligen medför promemorians förslag, som Tidningsutgivarna är inne på, att en aktieägare som saknar tillgång till Internet måste vända sig till bolaget om han eller hon vill ta del av hela kallelsen. Denna nackdel måste dock vägas mot den tämligen betydande kostnadsbesparing för bolagen som förslaget medför. I syfte att minska bolagens kostnader bör kravet tas bort för noterade aktiebolag. I stället bör sådana bolag i en annons upplysa om att kallelse till bolagsstämman har skett, om hur en aktieägare utan kostnad kan få kallelsen sänd till sig och om huruvida vissa frågor ska behandlas på stämman. I annonsen bör också lämnas annan praktisk information inför stämman. Det skulle föra för långt att, som några remissinstanser föreslår, begränsa innehållet i annonsen ytterligare.

Av förslaget till dagordning framgår vilka ärenden som ska behandlas vid bolagsstämman (7 kap. 24 §). Juridiska Fakultetsnämnden vid Stockholms universitet anser att dagordningen bör tas in i annonsen. Dagordningen till en stämma innehåller dock många ärenden som är obligatoriska enligt aktiebolagslagen eller bolagsordningen. Det minskar nyttan för aktieägarna av att sådan information finns med i annonsen. Intresset av att minska kostnaderna för kallelsen får anses väga tyngre.

Som flera remissinstanser påpekar gör sig skälet för att inskränka skyldigheten att annonsera den fullständiga kallelsen till bolagsstämma i en dagstidning gällande för alla publika aktiebolag. Det är dock inte lämpligt att införa en ordning som i praktiken innebär att även andra publika aktiebolag än noterade aktiebolag måste ha allmänt tillgängliga webbplatser. Andra publika aktiebolag än noterade aktiebolag bör därför få välja att använda samma kallelsesätt. I så fall bör bolaget också tillhanda-

• Sida 39
•  Original

hålla fullmaktsformulär och handlingar inför stämman på bolagets webbplats.

Om aktieägarna i ett noterat aktiebolag föredrar att bolaget även i fortsättningen publicerar kallelsen i en dagstidning, finns det inte något hinder mot att detta bestäms i bolagsordningen.

Kravet på att skicka kallelsen med post i vissa fall

I vissa fall har det ansetts särskilt angeläget att alla aktieägare får del av kallelsen. Ett aktiebolag ska därför skicka kallelsen med post till varje aktieägare vars postadress är känd för bolaget om ordinarie bolagsstämma ska hållas på annan tid än som föreskrivs i bolagsordningen eller om bolagsstämman ska behandla frågor om vissa ändringar i bolagsordningen eller om likvidation (7 kap. 23 §). Svensk rätt går i det avseendet längre än vad direktivet kräver. Sådana utskick är dessutom kostsamma för bolag med många aktieägare. Frågan är då om mervärdet för aktieägarna att få kallelsen med post i dessa fall alltid är så stort att det motiverar kostnaden för bolaget.

Som Hovrätten för Nedre Norrland påpekar får visserligen bolaget skicka kallelsen till en aktieägare med elektroniska hjälpmedel om aktieägaren godtagit ett sådant förfarande (7 kap. 64–67 §§). De utskick med vanlig post som ändå måste göras är likafullt kostsamma och det förekommer enligt promemorian att illojala aktieägare missbrukar regelverket. Nyttan för aktieägarna uppväger enligt regeringens mening inte kostnaden. Skyldigheten att skicka kallelsen med post bör dock behållas i ett fall, nämligen när ordinarie bolagsstämma ska hållas på annan tid än som föreskrivs i bolagsordningen. Dessutom bör en aktieägare alltid kunna begära att utan kostnad få kallelsen skickad till sig.

Samma skäl för en inskränkning av kravet på att skicka kallelsen med post gör sig gällande för andra publika aktiebolag än noterade aktiebolag. Förenklingen förutsätter dock att bolagen har en webbplats. Andra publika aktiebolag än noterade aktiebolag bör därför, om de enligt vad som föreslås ovan väljer att tillämpa de förenklade reglerna om kallelsesätt, kunna tillämpa även de förenklade reglerna om postbefordran.

7. Tillhandahållande av handlingar inför bolagsstämman

Regeringens förslag: Ett noterat aktiebolag ska under minst tre veckor närmast före bolagsstämman hålla bl.a. de handlingar som ska läggas fram på stämman, fullmaktsformulär och formulär för poströstning tillgängliga på bolagets webbplats.

Promemorians förslag: Överensstämmer huvudsakligen med regeringens förslag (se promemorian s. 59 f.). Promemorian saknar förslag om skyldighet att hålla fullmaktsformulär och formulär för poströstning tillgängliga på bolagets webbplats.

• Sida 40
•  Original

Remissinstanserna: De flesta remissinstanser tillstyrker förslaget eller lämnar det utan invändning. Enligt Svenskt Näringsliv kräver direktivet att bolaget håller fullmaktsformulär och poströstningsformulär tillgängliga på bolagets webbplats. Sveriges Aktiesparares Riksförbund föreslår att kravet på tillhandahållande av handlingar ska omfatta även publika aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en handelsplattform.

Skälen för regeringens förslag: För att aktieägarna ska kunna utöva sina rättigheter på bolagsstämman är det viktigt att bolaget tillhandahåller dem relevanta handlingar i god tid före stämman. Artikel 5.4 i direktivet reglerar ett bolags skyldighet att hålla information tillgänglig på sin webbplats.

I direktivet sägs att bolaget senast tre veckor före bolagsstämman och hela tiden fram till och med dagen för stämman ska tillhandahålla aktieägarna, förutom kallelsen, följande handlingar och uppgifter på sin webbplats: de handlingar som ska läggas fram på stämman, förslag till beslut i ärenden och, i förekommande fall, de formulär som ska användas vid röstning med fullmakt eller per post.

De handlingar som ska läggas fram som beslutsunderlag i ett visst ärende ska enligt aktiebolagslagen hållas tillgängliga för aktieägarna hos bolaget minst två veckor före bolagsstämman. Handlingarna ska också skickas kostnadsfritt till de aktieägare som begär det och anger sin postadress. Exempel på handlingar som ska hållas tillgängliga inför årsstämman är redovisningshandlingar och revisionsberättelse (7 kap. 25 §). Det finns även krav på tillhandhållande av handlingar i de fall stämman ska fatta vissa slags beslut, t.ex. om nyemission eller fusion.

Tidsfristen för tillhandahållandet av handlingar inför bolagsstämman bör ändras från minst två till tre veckor före stämman för noterade aktiebolag. Handlingarna bör under samma tid hållas tillgängliga på bolagets webbplats. Som Svenskt Näringsliv anför bör det också framgå av aktiebolagslagen att de formulär som ska användas vid röstning med användning av fullmakt eller vid poströstning ska hållas tillgängliga på bolagets webbplats. Även formulären bör hållas tillgängliga där under minst tre veckor före stämman.

En särskild fråga är vilken betydelse det får om det på grund av t.ex. ett tekniskt fel på bolagets webbplats under en kortare tid inte har varit möjligt att ta del av handlingarna inför bolagsstämman. Enligt regeringens mening behövs inte någon särskild reglering om det. Som Hovrätten för

Nedre Norrland är inne på omfattas en sådan situation av vad som allmänt gäller om fel i kallelse (se 7 kap. 26 § samt 50 och 51 §§). Varje avbrott på bolagets webbplats bör inte leda till att en utlyst stämma blir obehörig att fatta beslut, om bolaget i övrigt följt reglerna om kallelse och tillhandahållande av handlingar på i aktiebolagslagen eller bolagsordningen föreskrivet sätt.

Alla publika aktiebolag är inte skyldiga att ha en webbplats. Lagändringarna bör därför i första hand ta sikte på noterade aktiebolag.

• Sida 41
•  Original

8. Rätten att delta i bolagsstämman i ett avstämningsbolag

Regeringens förslag: Ett avstämningsbolag ska inte längre kunna ange i bolagsordningen en senare tidpunkt för när en aktieägare senast ska vara införd i aktieboken för att ha rätt att delta i bolagsstämman än femte vardagen före stämman.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se promemorian s. 69 f.).

Remissinstanserna: De flesta remissinstanser tillstyrker förslaget eller lämnar det utan invändning. Utredningen om ett enklare aktiebolag och

Sveriges advokatsamfund anser att de avstämningsbolag som inte omfattas av direktivet bör ha kvar möjligheten att i bolagsordningen bestämma en senare avstämningsdag. Enligt Svenska Fondhandlareföreningen och VPC AB, numera Euroclear Sweden AB, bör avstämningsdagen förläggas till sju vardagar före bolagsstämman.

Skälen för regeringens förslag: I 7 kap. 2 § anges vem som har rätt att utöva en aktieägares rätt på bolagsstämman. I avstämningsbolag – dvs. aktiebolag vars aktier är registrerade i ett s.k. avstämningsregister, däribland de bolag som direktivet omfattar – tillkommer rätten den som är införd i aktieboken fem vardagar före stämman. I bolagsordningen får det anges att rätten till deltagande i stämman ska avgöras med hänsyn till förhållandena vid en senare tidpunkt. Den relevanta dagen brukar benämnas avstämningsdag.

Enligt artikel 7.3 i direktivet ska avstämningsdagen vara densamma för de aktiebolag som omfattas av direktivet. Möjligheten att i bolagsordningen bestämma att avstämningsdagen ska infalla senare än fem vardagar före bolagsstämman bör därför slopas för dessa bolag.

Ett par remissinstanser anser att andra avstämningsbolag än de som omfattas av direktivet även i fortsättningen bör kunna avvika från huvudregeln. Detta skulle enligt remissinstanserna ge en större flexibilitet för bolagen. Enligt regeringens mening väger dock intresset av att regleringen utformas så enkelt som möjligt för aktieägarna tyngre. Dessutom används möjligheten att bestämma en senare avstämningsdag än fem vardagar före stämman sällan. Möjligheten bör därför tas bort för alla avstämningsbolag.

Enligt direktivet får avstämningsdagen inte infalla tidigare än 30 dagar före bolagsstämman. Inom denna ram överlåter direktivet åt medlemsstaterna att bestämma hur långt före stämman som avstämningsdagen ska infalla. Enligt aktiebolagslagen infaller avstämningsdagen i avstämningsbolag fem vardagar före stämman. Direktivet föranleder alltså inte någon ändring i detta avseende.

Svenska Fondhandlareföreningen och VPC AB föreslår att avstämningsdagen ska tidigareläggas till sju vardagar före bolagsstämman. Som skäl anges att en tidigare avstämningsdag ger värdepappersförvararen möjlighet att tillåta rösträttsregistrering efter avstämningsdagen utan att bolagets tid att vidta praktiska arrangemang inför stämman försämras.

Som de två remissinstanserna anför skulle en tidigare avstämningsdag

• Sida 42
•  Original

underlätta förvaltarnas kontroll av att aktieägarna verkligen är aktieägare på avstämningsdagen.

En sådan förändring medför dock även vissa nackdelar. Bland annat får aktieägare som har sina aktier förvaltarregistrerade en något kortare tid på sig för den rösträttsregistrering som krävs för att få delta i bolagsstämman.

De skäl som har förts fram för att tidigarelägga avstämningsdagen är enligt regeringens mening inte tillräckligt starka för att ändra den ordning som har gällt sedan 2006.

9. Användningen av informationsteknik

Regeringens bedömning: Svensk rätt uppfyller direktivets krav om möjlighet att delta i bolagsstämman med användning av elektroniska hjälpmedel.

Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens bedömning (se promemorian s. 73).

Remissinstanserna: De flesta remissinstanser lämnar bedömningen utan invändning. Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF påtalar vikten av att den som röstar elektroniskt kan identifieras.

Skälen för regeringens bedömning: Enligt artikel 8 i direktivet ska det inte finnas något rättsligt hinder mot att ett bolag använder sig av modern kommunikationsteknik vid anordnandet av bolagsstämman. Det gäller bl.a. stämmor där aktieägarna deltar genom elektronisk uppkoppling och elektronisk omröstning.

Användningen av informationsteknik vid eller i anslutning till bolagsstämman är i första hand en fråga för det enskilda bolaget (jfr prop. 2004/05:85 s. 300 f.). Det åvilar t.ex. stämmans ordförande att se till att aktieägare som är närvarande på distans identifieras på ett säkert sätt. Det finns inte några lagregler som förhindrar eller försvårar användningen av informationsteknik. Om den tekniska utvecklingen ger anledning till det, kan behovet av lagändringar behöva övervägas på nytt.

Direktivet föranleder i nu aktuell del alltså inte några lagändringar.

10. Ombud vid bolagsstämman

Regeringens förslag: En aktieägare som äger aktier i ett avstämningsbolag ska kunna utöva sin rätt på bolagsstämman genom två eller flera ombud, varvid varje ombud får utöva de rättigheter, bl.a. rösträtt, som hänför sig till en viss andel av aktierna.

En fullmakt att vid en bolagsstämma företräda en aktieägare i ett avstämningsbolag ska gälla i högst fem år från utfärdandet.

Promemorians förslag: Överensstämmer delvis med regeringens förslag (se promemorian s. 79 f.). I promemorian föreslås att rätten att utse

• Sida 43
•  Original

flera ombud ska begränsas till aktieägare med flera förvaltarregistrerade aktieinnehav. Promemorian saknar förslag om att en fullmakt att företräda en aktieägare i ett avstämningsbolag ska kunna gälla i upp till fem år.

Remissinstanserna: De flesta remissinstanser tillstyrker promemorians förslag eller lämnar det utan invändning. VPC AB föreslår att möjligheten att utse flera ombud ska gälla för samtliga aktieägare i ett avstämningsbolag, oavsett om aktierna är förvaltarregistrerade eller inte.

Enligt Fondbolagens förening, Svenska Fondhandlareföreningen och

VPC AB bör aktieägare få utfärda fullmakter utan tidsbegränsning. Svenskt Näringsliv, Fondbolagens förening och Svenska Fondhandlareföreningen anser att hanteringen av fullmakter som utfärdats av aktieägare som har sina aktier förvaltarregistrerade bör förenklas. Hovrätten för Nedre Norrland anser att det bör övervägas en lagregel om att bolaget är skyldigt att erbjuda aktieägarna ett sätt att underrätta bolaget på elektronisk väg om vem som har utsetts till ombud.

Skälen för regeringens förslag

En aktieägare ska i vissa fall kunna företrädas av flera ombud

I ett avstämningsbolag förekommer inte några aktiebrev eller motsvarande handlingar (4 kap. 5 § lagen [1998:1479] om kontoföring av finansiella instrument; kontoföringslagen). Aktierätten är i stället knuten till registrering på ett avstämningskonto. Bestämmelser om kontoföring finns i kontoföringslagen. Avstämningsregister för kontoföring av äganderätt till aktier och andra finansiella instrument förs av auktoriserade centrala värdepappersförvarare. Euroclear Sverige AB är den enda centrala värdepappersförvararen i Sverige.

I avstämningsregistret kan aktierna registreras på ett avstämningskonto i aktieägarens namn (direktregistrering). Det är också möjligt att i stället för ägaren anteckna exempelvis en bank som har fått ägarens uppdrag att förvalta aktierna (förvaltarregistrering).

Enligt artikel 10.2 andra stycket i direktivet får medlemsstaterna begränsa antalet personer som en aktieägare får utse till ombud att utöva aktieägarens rätt vid bolagsstämman. Om en aktieägare innehar aktier i ett bolag på mer än ett värdepapperskonto, ska enligt direktivet begränsningen emellertid inte hindra aktieägaren från att utse ett ombud för aktierna på varje värdepapperskonto i samband med en viss stämma. Syftet med den sistnämnda bestämmelsen är att underlätta för stora institutionella aktieägare, vilka ofta anlitar många förvaltare, att delta i stämmor genom ombud. Begreppet värdepapperskonto (eng. securities account) definieras inte i direktivet.

En aktieägare som inte är personligen närvarande vid bolagsstämman får enligt aktiebolagslagen utöva sin rätt vid stämman genom ett, men inte flera, ombud (7 kap. 3 §). För att uppfylla direktivets krav måste det göras en ändring i aktiebolagslagen. Utgångspunkten bör även fortsättningsvis vara att en aktieägare inte får utse flera ombud för att utöva rättigheter som hänför sig till samma aktier. Ett ombud bör alltså bara kunna företräda en viss andel av aktierna.

• Sida 44
•  Original

Enligt promemorian bör möjligheten att utse flera ombud begränsas till ett ombud för varje förvaltarregistrerat innehav. Som redovisas ovan är rätten att utse flera ombud i direktivet emellertid knutet till att aktieägaren har sitt aktieinnehav på flera värdepapperskonton. Vidare torde som VPC AB anför en modell som gör skillnad på olika sätt att förvara aktierna medföra att den s.k. bolagsstämmoaktieboken måste förses med uppgift huruvida ett visst aktieinnehav helt eller delvis är förvaltarregistrerat eller inte. Detta leder till en ökad kostnad för bolagen. Enligt regeringens mening bör rätten att utse flera ombud inte heller göra skillnad mellan aktier som är förvaltarregistrerade och aktier som är direktregistrerade. Den mest praktiska lösningen torde i överensstämmelse med vad VPC AB föreslår vara att en aktieägare som äger flera aktier i ett avstämningsbolag får företrädas av flera ombud.

Svenska fondhandlareföreningen m.fl. anför med anledning av det utkast till lagtext som remitterades i juni 2010 att det inte bör ställas något krav på att en aktieägare som företräds av flera ombud ska precisera i fullmakten vilken andel av aktierna respektive fullmakt avser. Som Svenskt Näringsliv och Sveriges advokatsamfund anför måste det emellertid vid bolagsstämman stå klart för bolaget vilka aktier ett visst ombud företräder. Detta utesluter inte att fullmakten hänvisar till någon annan handling som ger erforderlig klarhet. Härvid kan undantagsvis uppkomma situationer då ingivna fullmakter inte är förenliga med aktieägarens innehav enligt aktieboken, t.ex. genom att två fullmakter tycks avse samma aktier. Situationer av det slaget, som i praktiken kan förekomma redan i dag, får lösas i tillämpningen.

Direktivet omfattar inte alla avstämningsbolag; det finns omkring 900 andra avstämningsbolag än sådana som är noterade aktiebolag. Visserligen finns det, bl.a. mot bakgrund av frågan huruvida det ska anses tilllåtet för en aktieägare som har flera aktier i ett bolag att rösta på olika sätt för sina aktier, skäl att inte låta den nya möjligheten gälla aktieägare i alla aktiebolag. Som VPC AB är inne på är det dock naturligt att aktieägare i avstämningsbolag behandlas lika. Rätten att utse flera ombud bör alltså gälla alla avstämningsbolag.

En fullmakts giltighetstid

En fullmakt att utöva en aktieägares rätt vid bolagsstämman gäller högst ett år från utfärdandet (7 kap. 3 §). Före 1975 gällde en sådan fullmakt i högst fem år. Syftet med den korta giltighetstiden – som är förenlig med direktivet, se artikel 10.2 första stycket – är att ge aktieägaren tillfälle att åtminstone en gång per år ompröva fullmakten.

Några remissinstanser med erfarenheter av den praktiska hanteringen av fullmakter i anslutning till bolagsstämmor i större aktiebolag, bl.a.

Svenska Fondhandlareföreningen, föreslår att fullmaktens giltighetstid ska förlängas. Svenskt Näringsliv motsätter sig en sådan förändring under åberopande av att en ettårig giltighetstid uppmuntrar aktieägarna att vara aktiva och engagerade. Remissinstanserna som förespråkar en längre giltighetstid anser bl.a. att den gällande tidsbegränsningen innebär onödiga kostnader och arbete för aktieägarna, förvaltarna och bolagen.

• Sida 45
•  Original

Sedan fullmaktens giltighetstid begränsades till ett år har antalet institutionella utländska ägare ökat kraftigt i de noterade aktiebolagen. Ofta förvaras dessa institutioners aktier av en kedja av svenska och utländska förvaltare, depåbanker och andra mellanhänder. Därmed har bolagens arbete med att granska och godkänna fullmakter ökat avsevärt. Som remissinstanserna anför skulle det underlätta för alla inblandade om en fullmakt att rösta m.m. på bolagsstämma, i likhet med fullmakter i allmänhet, kunde utfärdas för en längre tid än ett år.

Även om fullmakten i sig inte behöver förnyas varje år, omprövar aktieägaren ändå på sätt och vis fullmakten inför varje bolagsstämma. Det ligger i sakens natur att den aktieägare som tänker utöva sina rättigheter vid stämman genom ett ombud också lämnar instruktioner till ombudet. En fullmakt kan dessutom när som helst återkallas enligt allmänna fullmaktsrättsliga regler.

Enligt regeringens mening finns det sammantaget övervägande skäl för att ge aktieägaren en möjlighet att bestämma en längre giltighetstid än ett år. Huvudregeln bör alltjämt vara att fullmakten gäller ett år från utfärdandet, om inte annat anges i fullmakten. En fullmakt bör dock aldrig gälla för längre tid än fem år.

Möjligheten att bestämma en längre giltighetstid för fullmakten bör lämpligen gälla aktieägare i avstämningsbolag.

Elektronisk fullmakt

Medlemsstaterna ska enligt artikel 11.1 tillåta aktieägarna att utse ett ombud på elektronisk väg. Så är fallet enligt svensk rätt. En fullmakt får sålunda undertecknas med avancerad elektronisk signatur (1 kap. 13 § aktiebolagslagen).

Direktivet anger i nämnda artikel vidare att ett aktiebolag, som godtar att en aktieägare underrättar bolaget på elektronisk väg om vem som aktieägaren har utsett till ombud, också är skyldigt att erbjuda sina aktieägare ett elektroniskt sätt att lämna underrättelsen på. Svensk rätt ställer inte upp något krav på att aktieägaren ska underrätta bolaget om vem som har utsetts till ombud, utöver att fullmakten ska visas upp för bolaget (jfr 7 kap. 2 § andra stycket). Inte heller i den delen föranleder direktivet därför några lagändringar.

Hanteringen av fullmakter utfärdade av aktieägare vars aktier är förvaltarregistrerade Svenskt Näringsliv, Svenska Fondhandlareföreningen och Fondbolagens förening anser att de noterade aktiebolagens hantering av fullmakter utfärdade av aktieägare vars aktier är förvaltarregistrerade är onödigt betungande för bl.a. bolagen. De föreslår därför att regelverket kring fullmakter förenklas eller att frågan utreds närmare. Enligt remissinstanserna bör det övervägas t.ex. om det kunde vara tillräckligt att ombudet visar upp en av förvaltaren utfärdad fullmakt och en röstningsinstruktion från aktieägaren.

Som remissinstanserna uppmärksammat är det en tidsödande och grannlaga uppgift för ett aktiebolag med många utländska aktieägare att

• Sida 46
•  Original

inför bolagsstämman granska fullmakter, registreringsbevis m.m. Regeringen föreslår därför ovan att en fullmakt ska kunna gälla i fem år i stället för i ett år. Vidare föreslås en ny ordning för poströstning, avsedd att användas av bl.a. utländska ägare. Enligt regeringens bedömning finns det för närvarande inte anledning att överväga någon ytterligare förändring av regelverket.

11. Poströstning och fullmaktsinsamling

Regeringens förslag: Ett aktiebolag ska få ange i bolagsordningen att aktieägarna ska kunna utöva sin rösträtt per post eller att styrelsen inför en bolagsstämma får besluta om att aktieägarna ska kunna göra detta.

Insamling av fullmakter som bolaget anordnar ska förenklas något.

Promemorians förslag: Överensstämmer huvudsakligen med regeringens förslag (se promemorian s. 82 f.). I promemorian föreslås en mer långtgående förenkling av fullmaktsinsamlingen. Bland annat ska, enligt promemorian, förbudet för styrelsen att som ombud föreslå den som är styrelseledamot eller verkställande direktör i bolaget tas bort.

Remissinstanserna: De flesta remissinstanser tillstyrker promemorians förslag eller lämnar det utan invändning. Hovrätten för Nedre Norrland och Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF betonar vikten av att det går att säkert fastställa aktieägarens identitet och inställning vid poströstning och vid röstning med fullmakt. Svenska Bankföreningen anser att möjligheten till fullmaktsinsamling som aktiebolaget anordnar inte längre behövs. Enligt Bolagsverket bör styrelsen inte heller fortsättningsvis, vid insamling av fullmakter som bolaget anordnar, som ombud få föreslå den som är styrelseledamot eller verkställande direktör i bolaget.

Skälen för regeringens förslag

En möjlighet att anordna poströstning

Enligt artikel 12 i direktivet ska ett aktiebolag tillåtas att erbjuda sina aktieägare möjlighet att avge sina röster i förväg genom att rösta per brev.

En aktieägare som inte är personligen närvarande vid bolagsstämman kan enligt aktiebolagslagen rösta genom ett ombud. Som huvudregel får insamling av fullmakter för sådana ombud inte anordnas av bolaget. I bolagsordningen får det dock anges att styrelsen får tillhandahålla ett fullmaktsformulär som aktieägarna kan använda för att ge en viss av styrelsen angiven person fullmakt att företräda dem på stämman i de frågor som anges i formuläret (7 kap. 3 och 4 §§).

Den nyss nämnda ordningen för insamling av fullmakter som bolaget anordnar fungerar i mångt och mycket som poströstning (jfr prop. 2004/05:85 s. 297 f.). Den principiella skillnaden är att en aktieägare vid användning av en fullmakt befullmäktigar ett ombud att närvara och

• Sida 47
•  Original

utöva rösträtten vid bolagsstämman, medan aktieägaren vid poströstning avger sin röst i förväg direkt till bolaget för att räknas vid omröstningen på stämman.

För att genomföra direktivet måste regler om poströstning tas in i aktiebolagslagen.

Ett bolag som avser att använda sig av möjligheten att tillåta poströstning bör kunna ange i bolagsordningen att aktieägarna alltid får utöva sin rösträtt genom att poströsta eller att styrelsen anförtros att inför varje bolagsstämma ta ställning till om den möjligheten ska erbjudas aktieägarna.

Vid poströstning bör användas ett formulär som bolaget utformar och håller tillgängligt för aktieägarna. I formuläret bör det hänvisas till de framlagda förslagen till beslut som de anges i förslaget till dagordning för bolagsstämman (jfr 7 kap. 24 § andra stycket).

Som bl.a. Hovrätten för Nedre Norrland framhåller måste vid poströstning aktieägarens identitet och inställning kunna fastställas på ett säkert sätt. Bolagsstämmans ordförande är skyldig att se till att så är fallet, oavsett på vilket sätt omröstningen anordnas. Förutsättningen behöver enligt regeringens mening inte komma till uttryck i lagen. Det finns inte heller i övrigt skäl att närmare reglera användningen av poströstning. Det bör i stället överlåtas till praxis att avgöra exempelvis hur stämmans ordförande bör hantera en situation i vilken ändrade förhållanden ger anledning att anta att den avgivna poströsten inte längre överensstämmer med aktieägarens vilja.

Poströstning bör få användas i alla aktiebolag, även om behovet av poströstning främst torde finnas hos aktiebolag med många aktieägare.

Enklare fullmaktsinsamling

Den befintliga ordningen för insamling av fullmakter på bolagets bekostnad har, som anmärks ovan, i praktiken samma funktion som den föreslagna ordningen för poströstning. För flertalet aktieägare kommer förmodligen skillnaden mellan att avge sina röster med användning av ett fullmaktsformulär som bolaget tillhandahåller och en poströst att framstå som liten. Svenska Bankföreningen föreslår av det skälet att möjligheten till fullmaktsinsamling tas bort. För en sådan åtgärd talar också att fullmaktsinsamling, enligt promemorian, har uppfattats som omständlig av bolagen och att ett fåtal bolag hittills har använt sig av möjligheten.

Aktiebolagslagen bör så långt möjligt underlätta för aktieägare som inte kan eller vill delta i bolagsstämman personligen att delta i de beslut som stämman fattar. I enlighet med vad bl.a. Hovrätten för Nedre Norrland anför får det anses vara en fördel i sammanhanget om lagstiftningen tillhandahåller alternativa modeller för röstning. Det enskilda bolaget kan därmed välja den modell som passar bolagets aktieägare bäst. Möjligheten till fullmaktsinsamling som bolaget anordnar bör därför behållas.

Enligt promemorian bör det i större utsträckning ankomma på bolaget att utforma fullmaktsformuläret. Regeringen instämmer i att kravet på att fullmakten ska innehålla framlagda förslag till beslut bör utgå. Det kravet tynger fullmaktsformuläret i betydande utsträckning och aktieägaren kan ta del av samma information i kallelsen till bolagsstämma. I fullmakts-

• Sida 48
•  Original

formuläret bör det vara tillräckligt att hänvisa till förslaget till dagordning för stämman. Aktiebolagslagens reglering av fullmaktsinsamling bör dock i övrigt lämnas oförändrad. För att fullmaktsinsamlingen ska fungera praktiskt bör exempelvis kravet på att aktieägaren inte ska kunna villkora svaren behållas.

Enligt nuvarande ordning får ombudet inte vara styrelseledamot eller verkställande direktör i bolaget. Detta är främst motiverat av att en styrelseledamot eller verkställande direktör inte som ombud kan delta i ett stämmobeslut om egen ansvarsfrihet gentemot bolaget. En aktieägare som röstar genom ombud bör även i fortsättningen kunna delta i ett sådant beslut. Direktivet får också anses ge utrymme för en sådan begränsning (jfr artikel 10.3). Förbudet mot att utse en styrelseledamot eller en verkställande direktör till ombud bör alltså finnas kvar vid fullmaktsinsamling som bolaget anordnar.

Bolaget får ange i bolagsordningen att en aktieägare får delta i bolagsstämman bara om aktieägaren föranmäler det till bolaget (7 kap. 2 § andra stycket). Det bör även fortsättningsvis stå bolaget fritt att i så fall göra ett undantag för aktieägare som har lämnat fullmakt.

12. Utfallet av omröstningar

Regeringens förslag: På begäran av en aktieägare i ett noterat aktiebolag ska bolaget redovisa uppgifter om utfallet av omröstningar som har skett vid bolagsstämman.

Uppgifterna om röstningsresultatet ska redovisas i stämmoprotokollet eller i en bilaga till protokollet. Protokollet, utom röstlängden, ska göras tillgängligt på bolagets webbplats senast två veckor efter bolagsstämman. Protokollet, inbegripet uppgifterna om röstningsresultatet, ska finnas tillgängligt på bolagets webbplats i minst tre år.

Promemorians förslag: Överensstämmer delvis med regeringens förslag (se promemorian s. 88 f.). Promemorian saknar förslag om att bolaget under vissa förutsättningar ska lämna uppgifter om utfallet av omröstningar. Enligt promemorian ska även röstlängden offentliggöras på bolagets webbplats.

Remissinstanserna: De flesta remissinstanser tillstyrker promemorians förslag eller lämnar det utan invändning. Enligt Svenskt Näringsliv,

Svenska Bankföreningen och Kollegiet för svensk bolagsstyrning bör bolagen inte åläggas att offentliggöra röstlängden.

Skälen för regeringens förslag: Enligt artikel 14.1 i direktivet ska bolaget för varje beslut fastställa det antal aktier för vilka röster har avgetts, den andel av aktiekapitalet som dessa aktier representerar, antalet röster för och emot förslaget till beslut samt antalet nedlagda röster.

Om inte någon aktieägare begär en fullständig redovisning av röstningsresultatet, tillåter direktivet att bolaget nöjer sig med att fastställa att det tillämpliga majoritetskravet har uppfyllts. Syftet med bestämmelserna torde vara att öka öppenheten kring omröstningar och att underlätta för ett ombud att redovisa för aktieägaren hur ombudet röstat.

• Sida 49
•  Original

Bolagsstämmans beslut fattas som huvudregel genom acklamation. Om någon av aktieägarna begär det, ska omröstning ske (7 kap. 37 §). När det gäller beslut som kräver kvalificerad majoritet måste det på något sätt visas att tillräcklig majoritet har uppnåtts. Det kan ske genom att aktieägarna förklarar att beslutet har tagits enhälligt eller med den kvalificerade majoritet som krävs. Omröstning förekommer sällan på svenska bolagsstämmor.

Om en omröstning har skett, ska det antecknas i stämmoprotokollet vad som har yrkats och utfallet av omröstningen (7 kap. 48 §). I praktiken går en omröstning dock ofta till så att ordföranden räknar de röster som de största aktieägarna avger genom handuppräckning, tills det står klart huruvida tillräcklig majoritet har uppnåtts.

Som framgår av avsnitt 9 finns det inte några hinder mot att omröstningen sker med användning av elektroniska hjälpmedel.

För att genomföra direktivet behöver det införas ett krav på bolaget att redovisa de uppgifter om röstningsresultatet som direktivet anger. Eftersom den gällande ordningen för omröstning på bolagsstämman är enkel och ändamålsenlig, bör en utgångspunkt vara att det enskilda bolaget även fortsättningsvis bör få välja det omröstningsförfarande som passar bolaget bäst. De uppgifter som krävs kan, om stämmans ordförande anser det vara behövligt med hänsyn till antalet närvarande aktieägare, säkerställas genom användning av t.ex. röstsedlar eller s.k. röstdosor.

Om bolaget alltid måste redovisa omröstningsresultatet, föranleder det ett tämligen omständligt och tidsödande omröstningsförfarande, särskilt när många aktieägare är närvarande på stämman. Kravet på redovisning av resultatet bör därför begränsas till de fall då minst en aktieägare begär en redovisning. Det bör krävas att begäran görs senast i anslutning till att en omröstning begärs men innan omröstningen sker.

Enligt artikel 14.2 i direktivet behöver bolaget inte redovisa de detaljerade uppgifterna om röstningsresultatet redan vid bolagsstämman. Det är tillräckligt att ordföranden i vanlig ordning tillkännager vilket beslut som fattats av stämman. Övriga uppgifter om röstningsresultatet bör lämpligen tas in i eller läggas som en bilaga till stämmoprotokollet. Protokollet bör hållas tillgängligt för aktieägarna hos bolaget och på bolagets webbplats senast två veckor efter stämman (jfr 7 kap. 49 § och regel 1.7 i Svensk kod för bolagsstyrning). En motsvarande modell för hur röstningsresultatet redovisas har valts vid direktivets genomförande i Finland. Som bl.a. Svenska Bankföreningen anför bör dock skyldigheten att hålla protokollet med bilagor tillgängligt på webbplatsen inte gälla röstlängden (jfr 5 kap. 19 § tredje stycket).

Det finns inte skäl att ålägga fler aktiebolag än vad som är obligatoriskt enligt direktivet att redovisa detaljerna kring röstningsresultatet. Det finns inget som hindrar att även andra aktiebolag tillämpar en sådan ordning på frivillig basis.

En annan fråga är hur länge stämmoprotokollet, i förekommande fall inklusive en redovisning av röstningsresultat, ska finnas tillgängligt på bolagets webbplats. Direktivet lämnar frågan obesvarad. Det står klart att ett stämmoprotokoll kan vara av intresse för aktieägarna åtminstone fram till nästkommande bolagsstämma men ibland även därefter. Som föreslås i promemorian framstår det som naturligt att knyta an till näringslivets

• Sida 50
•  Original

självreglering. Protokollet bör sålunda finnas tillgängligt på bolagets webbplats under tre år.

13. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: Lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2011.

Om kallelse till bolagsstämma har skett före ikraftträdandet, ska äldre bestämmelser gälla.

De ändringar i bolagsordningen som lagändringarna kan föranleda, ska göras vid första bolagsstämman efter ikraftträdandet. Kallelse till den stämman ska ske enligt äldre bestämmelser.

Promemorians förslag: Enligt promemorian ska lagändringarna träda i kraft senast den 3 augusti 2009 (se promemorian s. 89). Det föreslås inte några särskilda övergångsbestämmelser.

Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller lämnar det utan invändning.

Skälen för regeringens förslag: Direktivet ska vara genomfört i medlemsstaternas nationella lagstiftning senast den 3 augusti 2009. Ett tidigare ikraftträdande än den 1 januari 2011 bedöms dock inte vara möjligt.

Om kallelse till bolagsstämma har skett före ikraftträdandet, bör äldre bestämmelser gälla i fråga om kallelsen samt tillhandahållandet av aktiebok och handlingar inför stämman.

För ett noterat aktiebolag innebär förslaget att bolagsordningen måste ändras om den strider mot den nya lagstiftningen då denna träder i kraft. Sådana ändringar bör styrelsen lägga fram förslag om vid den första bolagsstämman som bolaget kallar till efter ikraftträdandet. Kallelse till den stämman bör ske enligt äldre bestämmelser. Det bör inte hindra att ett bolag, som i förväg gjort ändringar i bolagsordningen och villkorat dem på så sätt att de gäller först när de står i överensstämmelse med lagen, kallar enligt de nya bestämmelserna.

14. Konsekvenser

Konsekvenser för aktieägarna

Direktivet om aktieägares rättigheter syftar till att stärka och tydliggöra aktieägarnas rättigheter i noterade aktiebolag. De lagändringar som föreslås med anledning av direktivet bedöms dock få begränsad betydelse för aktieägarna i svenska bolag.

Förslaget att publika aktiebolag inte ska behöva annonsera kallelsen till bolagsstämma i minst en rikstäckande dagstidning torde i praktiken inte medföra någon försämring för aktieägarna. Kallelsen kommer, i de bolag som berörs, vara lätt tillgänglig på Internet. En aktieägare som saknar tillgång till Internet kan i stället, med hjälp av den kontaktinformation

• Sida 51
•  Original

som bolagen är skyldiga att annonsera även i fortsättningen, utan kostnad för mottagaren få kallelsen hemskickad med vanlig post.

För utländska aktieägare innebär förslagen om att en fullmakt ska kunna gälla i upp till fem år och om poströstning att deras kostnader för att utöva sina rättigheter på bolagsstämman minskar.

Konsekvenser för företagen

De föreslagna lagändringarna berör främst noterade aktiebolag. Antalet noterade aktiebolag är omkring 225.

Kallelsen till bolagsstämma i ett noterat aktiebolag ska enligt vad som föreslås innehålla viss information utöver vad som tidigare har varit obligatoriskt. Det gäller uppgifter om aktieägarnas rätt att på bolagsstämman begära upplysningar, innehav av egna aktier och en hänvisning till bolagets webbplats. Dessa tillkommande uppgifter bedöms ha en marginell betydelse för de berörda bolagens administrativa börda.

I praktiken innebär lagändringen, liksom flera av de lagändringar som behandlas nedan, att noterade aktiebolag blir skyldiga att ha en webbplats. Denna skyldighet finns dock redan enligt näringslivets självreglering och innebär därmed inte någon extra belastning.

Om aktieägarna ska kunna utöva sin rösträtt vid bolagsstämman genom t.ex. poströstning, ska det enligt lagförslaget framgå av kallelsen hur aktieägarna ska gå till väga. Denna skyldighet gäller alla aktiebolag, dvs. 360 000 bolag. Skyldigheten tar dock endast sikte på bolag som har valt att erbjuda sina aktieägare en möjlighet till poströstning etc.

När det gäller bolagets skyldighet att tillhandahålla aktieägarna handlingar inför bolagsstämman innebär förslaget huvudsakligen att handlingarna, om bolaget är ett noterat aktiebolag, ska vara tillgängliga också på bolagets webbplats. Även denna skyldighet har sedan tidigare funnits enligt näringslivets självreglering.

Möjligheten för ett avstämningsbolag att välja en annan s.k. avstämningsdag än den som lagen föreskriver föreslås tas bort. Antalet avstämningsbolag är omkring 1 100. Möjligheten har dock, enligt promemorian, inte kommit till användning. Lagändringen för alltså inte med sig några konsekvenser i praktiken.

En aktieägare i ett avstämningsbolag föreslås kunna anlita fler än ett ombud. I de troligen sällsynta fall som möjligheten kommer till användning innebär detta ett visst merarbete för bolagen. Den längre giltighetstiden för fullmakter bör dock leda till att förslagen i fråga om fullmakter sammantaget medför att avstämningsbolagen behöver ägna mindre tid åt granskningen av fullmakter inför bolagsstämman.

De föreslagna bestämmelserna om poströstning innebär att det för de aktiebolag som väljer att tillhandahålla möjligheten uppkommer en kostnad för hanteringen av poströster. För dessa bolag torde dock kostnaden, ställd i relation till den sammantagna kostnaden för att hålla bolagsstämma, vara liten. En något enklare ordning för sådan insamling av fullmakter som bolaget anordnar kan leda till en viss mindre besparing för de bolag som använder sig av den möjligheten.

Direktivet kräver att ett noterat aktiebolag, på begäran en aktieägare, i detalj ska redovisa utfallet av eventuella omröstningar som anordnas

• Sida 52
•  Original

under bolagsstämman. Lagförslaget i den delen leder till en ökad administrativ börda för de noterade aktiebolagen. Huvudregeln är att stämmans beslut fattas med acklamation; det är inte möjligt att på förhand säga om någon omröstning behöver äga rum eller om någon aktieägare i så fall kommer att begära en redovisning. Bolagen behöver sålunda, inför varje bolagsstämma, ha en beredskap för att en redovisning kan behöva göras.

Hur stor börda detta innebär för bolagen beror på bl.a. hur många aktieägare som är närvarande vid stämman. Det kan antas att det utan teknisk utrustning går att hantera omröstningar i vilka ett hundratal aktieägare deltar. I sådana fall kan kostnaden grovt uppskattas till 10 000 kr per bolagsstämma. Vid stämmor med fler deltagare än så, torde det normalt krävas någon typ av elektronisk utrustning vid omröstning, exempelvis s.k. röstdosor. Kostnaden för att hyra nödvändig utrustning uppgår i det fallet till 150 000–250 000 kr beroende på antalet anmälda aktieägare. Till detta kommer bolagets interna administrativa kostnader.

Utöver vad som är nödvändigt för direktivets genomförande, föreslås att kallelsen till bolagsstämma i ett noterat aktiebolag ska kunna ske utan att kallelsen annonseras i minst en rikstäckande dagstidning. Det ska räcka med att bolaget i en annons lämnar betydligt mer kortfattad information inför stämman. Det föreslås vidare att alla publika aktiebolag, även de som inte är noterade, ska kunna tillämpa bestämmelserna. Hur stor besparing för de berörda bolagen detta medför kan givetvis skifta från bolag till bolag och från stämma till stämma. En helsidesannons i en rikstäckande dagstidning torde kosta 130 000–180 000 kr, medan en mindre annons som kan antas rymma den information som fortsättningsvis är obligatorisk torde kosta omkring 20 000 kr.

Lagändringarna såvitt avser sättet för kallelse till bolagsstämma föranleder i vart fall ett noterat aktiebolag att ändra bolagsordningen. Registreringsavgiften uppgår till 700 kr eller 900 kr, beroende på om anmälan för registrering görs elektroniskt eller inte.

Förslagen saknar betydelse ur ett jämställdhetsperspektiv.

Konsekvenser för det allmänna

Några konsekvenser för det allmänna uppkommer inte.

15. Författningskommentar

15.1. Förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551)

7 kap. Bolagsstämma

7 kap. 3 §

En aktieägare som inte är personligen närvarande vid bolagsstämman får utöva sin rätt vid stämman genom ett ombud med skriftlig, av aktieägaren undertecknad och daterad fullmakt. Om bolaget är ett avstämningsbolag, får aktieägaren utse två eller flera ombud, varvid varje

• Sida 53
•  Original

ombud får utöva den rätt som hänför sig till en viss i fullmakten angiven andel av aktierna.

En fullmakt gäller högst ett år från utfärdandet. Om bolaget är ett avstämningsbolag, får det i fullmakten anges en längre giltighetstid, dock längst fem år från utfärdandet.

I fråga om publika aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, gäller även 54 a §.

Paragrafen innehåller bestämmelser om aktieägarens möjlighet att utöva sin rätt vid bolagsstämman genom ombud.

Enligt det hittillsvarande första stycket får aktieägaren utse bara ett ombud. Av den nya andra meningen, som är föranledd av artikel 10.2 andra stycket i direktivet, framgår att denna huvudregel modifieras i fråga om aktieägare i ett avstämningsbolag. En sådan aktieägare får utse två eller flera ombud. Möjligheten är avsedd att underlätta framför allt för institutionella ägare som anlitar flera förvaltare för sitt aktieinnehav.

Med avstämningsbolag avses ett aktiebolag vars aktier är registrerade i ett avstämningsregister (se 1 kap. 10 §).

Om aktieägaren anlitar två eller flera ombud, får varje ombud enbart utöva de rättigheter som hänför sig till en viss andel av aktierna, i praktiken normalt de aktier som är registrerade hos en viss förvaltare.

Vid upprättandet av röstlängden enligt 29 § ska det anges hur många aktier och röster som varje ombud företräder vid bolagsstämman. Om aktieägaren anlitar flera ombud, måste aktieägaren sålunda lämna sådana uppgifter i fullmakten att det av den, i förekommande fall tillsammans med information som lämnas t.ex. i föranmälan eller i en röstningsinstruktion, tydligt framgår hur många av aktieägarens aktier, fördelade på aktieslag, som ombudet företräder. I praktiken kan det många gånger godtas att det i fullmakten anges att ombudet företräder de aktier som förvaltas av en viss bank, om det t.ex. av föranmälan till stämman framgår hur många dessa aktier är.

Det åligger den som upprättar röstlängden, normalt bolagsstämmans ordförande, att se till att röstlängden är korrekt. Ordföranden måste därvid ta ställning till om ingivna fullmakter är godtagbara, t.ex. huruvida två fullmakter utfärdade av en och samma aktieägare är förenliga med aktieägarens aktieinnehav enligt aktieboken. Därefter ankommer det på stämman att godkänna röstlängden.

I andra stycket slås det fast att en fullmakt gäller högst ett år från utfärdandet. Avstämningsbolag särbehandlas även i detta avseende. Om bolaget är ett avstämningsbolag, gäller fullmakten för den tid som anges i fullmakten. Dess giltighetstid får dock aldrig överskrida fem år från utfärdandet. Om en fullmakt saknar uppgift om giltighetstid, gäller den ett år från utfärdandet.

Paragrafen har vidare justerats språkligt och redaktionellt, varvid tredje stycket har utformats med beaktande av Lagrådets synpunkt.

Övervägandena finns i avsnitt 10.

• Sida 54
•  Original

Insamling av fullmakter

7 kap. 4 §

Fullmakter får inte samlas in av bolaget. I bolagsordningen får det dock anges att styrelsen får samla in fullmakter enligt det förfarande som anges i andra stycket.

Innehåller bolagsordningen en sådan bestämmelse som anges i första stycket, får styrelsen i samband med kallelse till bolagsstämma tillhandahålla ett fullmaktsformulär åt aktieägarna. Formuläret ska kunna användas för att ge en person som anges i formuläret i uppdrag att företräda aktieägare vid bolagsstämman i de frågor som anges i formuläret. Det ska, med hänvisning till de framlagda förslag till beslut som anges i förslaget till dagordning för bolagsstämman, innehålla två likvärdigt presenterade svarsalternativ med rubrikerna Ja och Nej. Av formuläret ska det framgå att aktieägaren inte kan instruera ombudet på annat sätt än genom att markera ett av de angivna svarsalternativen och att det inte är tillåtet att villkora svaren. Det ska också framgå av formuläret vilken dag fullmakten ska vara ombudet tillhanda samt hur aktieägaren ska gå till väga för att återkalla fullmakten. Ombudet får inte vara styrelseledamot eller verkställande direktör i bolaget.

Om en aktieägare som lämnar fullmakt med hjälp av ett sådant formulär som anges i andra stycket har försett formuläret med särskilda instruktioner eller villkor, är fullmakten ogiltig.

Paragrafen innehåller bestämmelser om insamling av fullmakter.

Av första stycket framgår att bolaget, som huvudregel, inte får samla in fullmakter inför en bolagsstämma. Förbudet gäller oavsett vem som står för kostnaden för insamlingen.

I första stycket andra meningen och i andra stycket finns ett undantag från huvudregeln om fullmaktsinsamling. Undantagsregeln förutsätter, liksom hittills, att bolagsordningen ger styrelsen behörighet att samla in fullmakter.

Om styrelsen beslutar att utnyttja en bestämmelse i bolagsordningen om fullmaktsinsamling, ska den tillhandahålla ett fullmaktsformulär som anger vilka frågor som fullmakten omfattar. Det ska ske genom att formuläret hänvisar till de framlagda förslag till beslut som anges i förslaget till dagordning för bolagsstämman. Inget hindrar att fullmakten innehåller ytterligare information, t.ex. framlagda förslag till beslut eller det huvudsakliga innehållet i förslagen (jfr 24 § andra stycket). I anslutning till varje förslag ska finnas två likvärdigt presenterade svarsalternativ med rubrikerna Ja och Nej.

Bestämmelserna om fullmakt i 3 § gäller även fullmakter enligt förevarande paragraf. Av andra meningen i förevarande stycke framgår dock, när det gäller sådana fullmakter, att en aktieägare i ett avstämningsbolag inte får utse flera ombud (”en person”). Fullmakten gäller vidare för en viss stämma; den kan inte ges en längre giltighetstid.

Enligt 54 a § är publika aktiebolag, vars aktier är föremål för handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför EES, skyldiga att inför en bolagsstämma tillhandahålla aktieägarna ett fullmaktsformulär. Ett sådant formulär får, till skillnad från ett formulär enligt förevarande paragraf, inte innehålla namn på ombud.

Enligt 24 § tredje stycket ska kallelsen till bolagsstämma i förekommande fall innehålla information om hur aktieägaren ska gå till väga för att lämna fullmakt genom ett formulär som bolaget tillhandahåller eller

• Sida 55
•  Original

för att poströsta. Kallelsen till stämma i ett publikt aktiebolag, vars aktier är föremål för handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför EES, ska också innehålla uppgift om på vilken webbplats som bolaget tillhandahåller olika formulär (63 § andra stycket).

Paragrafen har vidare justerats språkligt och redaktionellt. Övervägandena finns i avsnitt 11.

Poströstning

7 kap. 4 a §

I bolagsordningen får det anges att aktieägarna före bolagsstämman ska kunna utöva sin rösträtt per post eller att styrelsen inför en bolagsstämma får besluta att aktieägarna ska kunna göra detta.

Vid poströstning ska användas ett formulär som bolaget tillhandahåller. Formuläret ska, med hänvisning till de framlagda förslag till beslut som anges i förslaget till dagordning för bolagsstämman, innehålla två likvärdigt presenterade svarsalternativ med rubrikerna Ja och Nej.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om poströstning. Den är föranledd av artikel 12 i direktivet. Till skillnad från fullmaktsinsamling enligt 4 §, då aktieägaren företräds av ett ombud vid stämman, avger aktieägaren vid poströstning sin röst i förväg och direkt till bolaget.

Om poströstning ska kunna anordnas, måste bolaget enligt första stycket ange det i bolagsordningen. Sådana bestämmelser kan antingen ålägga styrelsen att tillhandahålla formulär för poströstning inför varje bolagsstämma eller överlåta till styrelsen att inför en bolagsstämma besluta om att formulär för poströstning ska tillhandahållas.

Det kan vara lämpligt att det i bolagsordningen också anges hur poströstningen ska gå till, t.ex. vid vilken tidpunkt poströsten senast ska vara bolaget tillhanda och om poströsten ska kunna avges med e-post.

En förutsättning för att en poströst ska beaktas vid en eventuell omröstning är att den aktieägare som avgett rösten är införd i aktieboken på dagen för bolagsstämman eller, i fråga om avstämningsbolag, på avstämningsdagen (se 2 § första stycket).

En aktieägare som har avgett sin röst per post ska införas i röstlängden och anses närvarande vid bolagsstämman. Det framgår av 29 § första stycket.

Poströstningen ska gå till enligt det förfarande som anges i andra stycket. Ett formulär som bolaget tillhandahåller ska användas. Formuläret ska hänvisa till de framlagda förslag till beslut som anges i förslaget till dagordning för bolagsstämman. Inget hindrar att formuläret innehåller ytterligare information, t.ex. framlagda förslag till beslut eller det huvudsakliga innehållet i förslagen (jfr 24 § andra stycket). I anslutning till varje förslag ska finnas två likvärdigt presenterade svarsalternativ med rubrikerna Ja och Nej.

Det åligger styrelsen att se till att utformningen av formuläret och hanteringen av poströsterna inte gynnar eller missgynnar vissa aktieägare. Som regel bör samtliga frågor som enligt dagordningen ska behandlas vid stämman tas upp i formuläret.

På motsvarande sätt som vid en omröstning där aktieägaren är personligen närvarande kan aktieägaren inte villkora sin röst eller lämna

• Sida 56
•  Original

instruktioner till bolaget. Det ankommer på ordföranden vid bolagsstämman att avgöra om aktieägarens inställning i de frågor som poströsten avser går att fastställa. I detta ligger att poströsten måste härröra från en viss identifierbar aktieägare. En aktieägare som inte har markerat något svarsalternativ i en viss fråga får anses ha avstått från att rösta i den frågan. Ordföranden måste vidare försäkra sig om att en aktieägare som avgett en poströst inte i stället har valt att vara närvarande på stämman personligen eller genom ombud. En aktieägare får i ett sådant fall anses ha frånfallit sin poströst, vilket det kan finnas anledning att upplysa aktieägaren om vid stämman.

En kallelse till bolagsstämma ska enligt 24 § tredje stycket innehålla information om hur en aktieägare ska gå till väga för att poströsta. Kallelsen till stämma i ett publikt aktiebolag, vars aktier är föremål för handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför EES, ska vidare innehålla uppgift om på vilken webbplats som bolaget tillhandahåller bl.a. formulär för poströstning (63 § andra stycket).

Övervägandena finns i avsnitt 11.

7 kap. 20 §

Kallelse till annan extra bolagsstämma än en sådan som avses i 19 § ska utfärdas tidigast sex veckor och senast två veckor före bolagsstämman.

I fråga om publika aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, gäller 55 a § i stället för denna paragraf.

Paragrafen reglerar tiden för kallelse till en extra bolagsstämma som inte ska behandla någon fråga om ändring av bolagsordningen. Av andra stycket, som har utformats med beaktande av Lagrådets synpunkt, framgår att kallelsen i fråga om vissa publika aktiebolag ska ske senast tre veckor före bolagsstämman.

Paragrafen har vidare justerats språkligt.

7 kap. 23 §

Aktieägarna ska kallas till bolagsstämma på det sätt som anges i bolagsordningen. Kallelse ska även skickas med post till varje aktieägare vars postadress är känd för bolaget, om

1. ordinarie bolagsstämma ska hållas på annan tid än som anges i bolagsordningen, eller

2. bolagsstämman ska

a) behandla en fråga om sådan ändring av bolagsordningen som avses i 43–45 §§,

b) ta ställning till om bolaget ska gå i likvidation,

c) granska likvidators slutredovisning, eller

d) behandla en fråga om att bolagets likvidation ska upphöra.

I fråga om publika aktiebolag gäller även 56 §. I fråga om publika aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, gäller 56 a § och 64–67 §§ i stället för denna paragraf.

Paragrafen innehåller bestämmelser om på vilket sätt kallelse till bolagsstämma ska ske.

Av andra stycket, som har utformats med beaktande av Lagrådets synpunkt, framgår att det finns kompletterande bestämmelser för publika

• Sida 57
•  Original

aktiebolag. Med anledning av den nya regleringen i 56 a § anges det vidare att det för vissa publika aktiebolag finns fristående bestämmelser om sättet för kallelse som gäller i stället för förevarande paragraf och 56 §.

Paragrafen har vidare justerats språkligt.

7 kap. 24 §

Kallelsen ska innehålla uppgift om tid och plats för bolagsstämman samt uppgift om förutsättningarna enligt 2 § för aktieägares rätt att delta i stämman. Kallelsen ska också innehålla ett förslag till dagordning för bolagsstämman. I förslaget till dagordning ska styrelsen tydligt ange de ärenden som ska behandlas vid bolagsstämman. Ärendena ska vara numrerade.

Det huvudsakliga innehållet i varje framlagt förslag ska anges, om förslaget inte rör en fråga av mindre betydelse för bolaget. Avser ett ärende en ändring av bolagsordningen, ska det huvudsakliga innehållet i förslaget till ändring alltid anges.

Om aktieägarna ska kunna utöva rösträtt vid bolagsstämman med användning av en sådan fullmakt som avses i 4 § andra stycket, genom poströstning eller med användning av elektroniska hjälpmedel, ska det framgå av kallelsen hur de ska gå till väga.

Särskilda bestämmelser om innehållet i en kallelse finns i 2 § detta kapitel (deltagande i stämma), 13 kap. 10, 33 och 36 §§ (nyemission av aktier), 14 kap. 12, 26 och 29 §§ (emission av teckningsoptioner), 15 kap. 12, 31 och 34 §§ (emission av konvertibler), 16 kap. 3–5 och 7 §§ (vissa riktade emissioner m.m.), 18 kap. 8 § (vinstutdelning), 19 kap. 26 och 35 §§ (förvärv eller överlåtelse av egna aktier), 20 kap. 16 § (minskning av aktiekapitalet), och 25 kap. 5 § (likvidation).

I fråga om publika aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, gäller även 63 §.

Paragrafen innehåller bestämmelser om vad en kallelse till bolagsstämma ska innehålla.

Enligt tredje stycket, som delvis är föranlett av artikel 5.3 b i direktivet, ska bolaget i kallelsen informera om de möjligheter som i förekommande fall står till buds för aktieägare som vill utöva sin rösträtt med användning av sådan fullmakt som avses i 4 §, genom poströstning eller med användning av elektroniska hjälpmedel.

Bolaget ska i kallelsen upplysa om hur den aktieägare som vill använda sig av de möjligheter till poströstning m.m. som bolaget erbjuder ska gå till väga. Det gäller sådana praktiska förutsättningar som t.ex. hur aktieägaren får tillgång till olika formulär och när en fullmakt eller en poströst senast ska vara ombudet respektive bolaget tillhanda. Om elektroniska hjälpmedel kommer till användning, ska aktieägaren få den information som krävs för att kunna utöva sin rösträtt på det sättet.

Av första stycket framgår att de allmänna förutsättningarna för att delta i bolagsstämman ska framgå av kallelsen. Det gäller t.ex. huruvida aktieägaren måste göra en föranmälan till stämman enligt 2 § andra stycket.

Angående aktieägarnas möjligheter att delta i bolagsstämman på distans, se prop. 2004/05:85 s. 300 f.

• Sida 58
•  Original

Paragrafen har vidare justerats språkligt och redaktionellt, varvid femte stycket har utformats med beaktande av Lagrådets synpunkt.

Övervägandena finns i avsnitt 6.2 och 9.

7 kap. 25 §

Styrelsen ska hålla redovisningshandlingar och revisionsberättelse eller kopior av dessa handlingar tillgängliga hos bolaget för aktieägarna under minst två veckor närmast före årsstämman. Kopior av handlingarna ska genast och utan kostnad för mottagaren sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress.

Handlingarna ska läggas fram på stämman. I fråga om publika aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, gäller 56 b § i stället för denna paragraf.

Paragrafen innehåller bestämmelser om tillhandahållandet av handlingar inför årsstämman.

Av tredje stycket, som har utformats med beaktande av Lagrådets synpunkt, framgår att det finns särskilda bestämmelser för vissa publika aktiebolag. Den hittillsvarande hänvisningen till 62 § har utgått med anledning av att den paragrafen har upphävts och dess bestämmelse inarbetats i 56 b §, som innehåller en fristående reglering av styrelsens skyldighet att tillhandahålla handlingar inför årsstämman och lägga fram handlingarna på stämman.

Paragrafen har vidare justerats språkligt.

7 kap. 28 §

Vid bolagsstämman ska innehållet i aktieboken hållas tillgängligt för aktieägarna enligt andra eller tredje stycket.

I bolag som inte är avstämningsbolag ska hela aktieboken hållas tillgänglig. Om aktieboken förs med automatiserad behandling, ska en utskrift eller annan framställning av hela aktieboken hållas tillgänglig. Framställningen ska avse förhållandena på dagen för stämman.

I avstämningsbolag ska en utskrift eller annan framställning av hela aktieboken hållas tillgänglig. Denna framställning ska avse förhållandena fem vardagar före bolagsstämman.

Paragrafen innehåller bestämmelser om tillhandahållandet av aktieboken.

Enligt den hittillsvarande lydelsen av tredje stycket får det i bolagsordningen för ett avstämningsbolag bestämmas att framställningen av aktieboken ska avse en senare tidpunkt än fem vardagar före bolagsstämman (den s.k. avstämningsdagen). Denna möjlighet har tagits bort med anledning av artikel 7.3 i direktivet.

Paragrafen har vidare justerats språkligt och redaktionellt. Övervägandena finns i avsnitt 8.

7 kap. 29 §

Vid bolagsstämman ska det upprättas en förteckning över närvarande aktieägare, ombud och biträden (röstlängd). En aktieägare som har poströstat ska anses som närvarande. I röstlängden ska anges hur många aktier och röster varje aktieägare och ombud företräder vid bolagsstämman. Röstlängden ska upprättas av bolagsstämmans ordförande, om denne har valts av bolagsstämman utan omröstning. I annat fall ska röstlängden upprättas av den som har öppnat bolagsstämman.

• Sida 59
•  Original

Röstlängden ska godkännas av bolagsstämman. Den gäller till dess att bolagsstämman har beslutat att ändra den.

Om bolagsstämman skjuts upp till en senare dag än närmast följande vardag, ska en ny röstlängd upprättas.

Paragrafen innehåller bestämmelser om upprättandet av röstlängd vid bolagsstämman.

Enligt 4 a § får ett aktiebolag ange i bolagsordningen att aktieägarna ska kunna utöva sin rösträtt per post. Den andra meningen i första stycket i förevarande paragraf innebär att en aktieägare som har poströstat ska bli införd i röstlängden och anses närvarande i alla de frågor som kan komma att behandlas vid bolagsstämman (jfr, i fråga om en aktieägare som är företrädd genom en fullmakt som bolaget har samlat in, prop. 2004/05:85 s. 605). Om det för ett stämmobeslut krävs att förslaget till beslut biträds av en viss andel av de aktier som är företrädda vid stämman, ska aktier för vilka aktieägare har poströstat räknas till de företrädda aktierna.

Paragrafen har vidare justerats språkligt. Övervägandena finns i avsnitt 11.

7 kap. 48 §

Ordföranden ska se till att det förs protokoll vid bolagsstämman.

I protokollet ska det antecknas dag och ort för bolagsstämman samt vilka beslut som bolagsstämman har fattat. Om ett beslut har fattats genom omröstning, ska i protokollet antecknas vad som har yrkats och utfallet av omröstningen. Röstlängden ska tas in i eller läggas som en bilaga till protokollet.

Protokollet ska undertecknas av protokollföraren. Det ska justeras av ordföranden, om denne inte har fört protokollet, och av minst en av bolagsstämman utsedd justeringsman. Om bolagets styrelse består av en ledamot och denne äger samtliga aktier i bolaget, behövs inte någon justeringsman.

I fråga om publika aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, gäller även 68 § andra stycket.

Paragrafen innehåller bestämmelser om stämmoprotokollet. Av fjärde stycket, som har utformats med beaktande av Lagrådets synpunkt, framgår att kompletterande bestämmelser för vissa publika aktiebolag har tagits in i 68 §. Det gäller redovisning av resultatet vid eventuella omröstningar.

Paragrafen har vidare justerats språkligt.

7 kap. 49 §

Senast två veckor efter bolagsstämman ska protokollet hållas tillgängligt hos bolaget för aktieägarna. En kopia av protokollet ska sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress.

Protokollen ska förvaras på ett betryggande sätt.

I fråga om publika aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, gäller även 68 § tredje stycket.

Paragrafen innehåller bestämmelser om tillhandahållande av stämmoprotokollet. Av tredje stycket, som har utformats med beaktande av Lagrådets synpunkt, framgår att kompletterande bestämmelser för vissa pub-

• Sida 60
•  Original

lika aktiebolag har tagits in i 68 §. Det gäller tillhandahållande av protokollet på bolagets webbplats.

Paragrafen har vidare justerats språkligt.

Tid för kallelse i vissa publika aktiebolag

7 kap. 55 a §

I ett publikt aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, ska kallelse till annan extra bolagsstämma än en sådan som avses i 19 § utfärdas tidigast sex veckor och senast tre veckor före bolagsstämman.

Paragrafen, som är ny, är föranledd av artikel 5.1 i direktivet.

Paragrafen gäller för publika aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför EES. Innebörden är att kallelse till en extra bolagsstämma, där fråga om ändring av bolagsordningen inte ska behandlas, ska utfärdas tidigast sex veckor och senast tre veckor före stämman. För andra aktiebolag gäller i stället den tid som framgår av 20 §.

Övervägandena finns i avsnitt 6.1.

7 kap. 56 §

I ett annat publikt aktiebolag än som avses i 56 a § ska kallelse till bolagsstämma, utöver vad som följer av 23 §, ske genom annonsering i Post- och Inrikes Tidningar och minst en i bolagsordningen angiven rikstäckande dagstidning.

I bolagsordningen får det anges att kallelse i stället ska ske på det sätt som avses i 56 a §. I så fall ska 56 b § tillämpas i stället för 25 §. Vidare ska 56 c § och 63 § andra stycket tillämpas.

Paragrafen, vars första stycke har utformats i enlighet med Lagrådets förslag, innehåller bestämmelser om sättet för kallelse till bolagsstämma i ett publikt aktiebolag. I ett sådant bolag ska kallelse, utöver vad som följer av de allmänna bestämmelserna om kallelse i 23 §, ske genom annonsering i Post- och Inrikes Tidningar och minst en i bolagsordningen angiven rikstäckande dagstidning.

Genom det nya andra stycket möjliggörs det för andra publika aktiebolag att kalla till bolagsstämma på det förenklade sätt som enligt nya 56 a § gäller för ett publikt aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför EES. Det förutsätts att bolaget har en webbplats och att det i bolagsordningen anges att kallelse ska ske på ett sätt som överensstämmer med vad som följer av 56 a §, bl.a. att kallelsen ska hållas tillgänglig på denna webbplats. Därutöver ska bolaget tillämpa samma bestämmelser om tillhandahållande av redovisningshandlingar m.m. inför stämman (56 b och 56 c §§) och om kallelsens innehåll (63 § andra stycket).

Paragrafen har vidare justerats språkligt. Övervägandena finns i avsnitten 6.2, 6.3 och 7.

• Sida 61
•  Original

Kallelsesätt i vissa publika aktiebolag

7 kap. 56 a §

I ett publikt aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, ska kallelse till bolagsstämma ske genom annonsering i Post- och Inrikes Tidningar och genom att kallelsen hålls tillgänglig på bolagets webbplats. Kallelse ska, i förekommande fall, också ske på annat i bolagsordningen angivet sätt.

Kallelsen ska genast och utan kostnad för mottagaren skickas med post till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress. Om ordinarie bolagsstämma ska hållas på annan tid än den som anges i bolagsordningen, ska kallelsen utan kostnad för mottagaren skickas med post till varje aktieägare vars postadress är känd för bolaget.

Samtidigt som kallelse sker ska bolaget genom annonsering i minst en i bolagsordningen angiven rikstäckande dagstidning upplysa om att kallelse har skett och då ange bolagets namn och organisationsnummer, vilket slag av bolagsstämma som ska hållas, tid och plats för stämman samt förutsättningarna enligt 2 § för aktieägarnas rätt att delta i stämman. I annonsen ska det anges hur en aktieägare kan ta del av kallelsen på bolagets webbplats eller få den skickad till sig.

Av annonsen ska det även framgå om bolagsstämman ska

1. behandla en fråga om sådan ändring av bolagsordningen som avses i 43–45 §§,

2. ta ställning till om bolaget ska gå i likvidation,

3. granska likvidators slutredovisning eller

4. behandla en fråga om att bolagets likvidation ska upphöra.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om sättet för kallelse till bolagsstämma i publika aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför EES. Andra publika aktiebolag får i bolagsordningen bestämma att kallelse ska ske på detta sätt (56 § andra stycket).

Kallelse till bolagsstämma ska enligt första stycket ske genom annonsering i Post- och Inrikes Tidningar. Kallelsen ska också, vilket är en nyhet föranledd av artikel 5.4 a i direktivet, hållas tillgänglig på bolagets webbplats. Den ska vara lätt för aktieägarna att hitta på webbplatsen och hållas tillgänglig under hela tiden fram till och med dagen för stämman.

Bolagsordningen ska enligt 3 kap. 1 § första stycket 9 ange hur bolagsstämman ska sammankallas. Kravet på att kallelse till bolagsstämma ska hållas tillgänglig på bolagets webbplats kan medföra att bolagsordningen behöver ändras. Det står bolaget fritt att i bolagsordningen ange att kallelse ska ske också på andra sätt än vad som föreskrivs i denna paragraf. Om den fullständiga kallelsen annonseras i en rikstäckande dagstidning, behöver bolaget givetvis inte dessutom annonsera enligt tredje och fjärde styckena.

Om en kallelse till bolagsstämma inte sker i enlighet med lag och bolagsordning, kan det innebära att bolagsstämman inte får besluta i ärendena på dagordningen utan samtycke av de aktieägare som berörs av felet (26 §). Ett tekniskt fel på bolagets webbplats som inneburit att kallelsen under en viss kortare tid inte varit möjlig att ta del av på webbplatsen behöver inte leda till att stämman är obehörig att besluta i ärenden på dagordningen, om bolaget i övrigt iakttagit vad som gäller om kallelse och tillhandahållande av handlingar.

• Sida 62
•  Original

Kallelsen ska enligt andra stycket skickas i pappersform till den aktieägare som begär det eller, om aktieägaren godtagit det, per e-post (se 64– 67 §§). Därutöver ska, om ordinarie bolagsstämma ska hållas på annan tid än som anges i bolagsordningen, kallelsen utan kostnad för mottagaren skickas med post till varje aktieägare vars postadress är känd för bolaget. Detta överensstämmer med vad som gäller för andra aktiebolag enligt 23 § första stycket 1.

Vid samma tidpunkt som kallelse till bolagsstämma sker ska bolaget enligt tredje stycket genom annonsering i minst en i bolagsordningen angiven rikstäckande dagstidning upplysa om att kallelse har skett. Det är härvid obligatoriskt att ange vissa uppgifter. Av annonsen ska framgå vilket slag av stämma som ska hållas (årsstämma, ordinarie stämma som inte är årsstämma eller extra stämma). Det ska också anges datum och klockslag för stämman samt ort och lokal där den ska hållas. Vidare ska förutsättningarna enligt 2 § för aktieägares rätt att delta i stämman framgå, bl.a. vilken dag aktieägaren ska vara införd i aktieboken för att få delta. Om föranmälan utgör en förutsättning för deltagande på stämman, ska annonsen ange detta samt innehålla en uppgift om den dag då föranmälan senast ska göras. I annonsen ska det också anges hur aktieägaren ska gå till väga för att ta del av kallelsen på bolagets webbplats eller få den skickad till sig från bolaget. Det kan t.ex. röra sig om bolagets webbadress eller telefonnumret till den funktionär vid bolaget som har till uppgift att skicka kallelsen till den aktieägare som begär det.

Närmare bestämmelser om kallelsens innehåll samt tillhandahållande av handlingar och formulär inför stämman finns bl.a. i 24 och 63 §§ respektive 25, 56 b och 56 c §§.

Av fjärde stycket framgår att den annons som avses i tredje stycket, för det fall att bolagsstämman ska behandla vissa för bolaget särskilt betydelsefulla frågor, ska innehålla en upplysning om det.

Övervägandena finns i avsnitt 6.3.

Tillhandahållande av handlingar inför årsstämman i vissa publika aktiebolag

7 kap. 56 b §

I ett publikt aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, ska styrelsen hålla redovisningshandlingar och revisionsberättelse, eller kopior av dessa handlingar, tillgängliga hos bolaget för aktieägarna under minst tre veckor närmast före årsstämman. Detsamma gäller, i förekommande fall, revisorns yttrande enligt 8 kap. 54 §. Kopior av handlingarna ska genast och utan kostnad för mottagaren sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress.

Handlingarna ska hållas tillgängliga på bolagets webbplats under minst tre veckor närmast före årsstämman och dagen för stämman. De ska vidare läggas fram på stämman.

Paragrafen är ny och föranledd av artikel 5.4 i direktivet. Den reglerar tillhandahållandet av handlingar inför årsstämman i ett publikt aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför EES.

• Sida 63
•  Original

Enligt första stycket, som i huvudsak motsvarar vad som enligt 25 § första stycket gäller för andra aktiebolag, ska styrelsen hålla redovisningshandlingar och revisionsberättelse tillgängliga för aktieägarna tre veckor före årsstämman. Enligt Lagrådet bör det övervägas att bestämma den period under vilken handlingarna ska hålla tillängliga enligt bestämmelsen på samma sätt som i fråga om handlingar på bolagets webbplats (se andra stycket). Som Lagrådet påpekar är förevarande bestämmelse dock inte grundad på direktivet. Lagtexten har därför utformats efter mönster av bl.a. 25 §. Skillnaden i uttryckssätt i förhållande till andra stycket saknar praktisk betydelse (motsvarande gäller för 12 kap. 14 §, 13 kap. 39 a §, 14 kap. 46 a §, 15 kap. 41 a §, 18 kap. 14 §, 20 kap. 37 § och 25 kap. 52 §).

Ett aktiemarknadsbolag, dvs. ett aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige, ska även hålla tillgängligt revisorns yttrande om huruvida styrelsen har följt riktlinjerna för ersättning till bolagets ledande befattningshavare. En bestämmelse av motsvarande innebörd har hittills funnits i 62 §. Den paragrafen har upphävts.

I andra stycket anges att de i första stycket angivna handlingarna ska hållas tillgängliga på bolagets webbplats under minst tre veckor närmast före årsstämman. Efter påpekande från Lagrådet har, med anledning av direktivets ordalydelse, klargjorts att handlingarna även ska hållas tillgängliga under dagen för stämman.

Bestämmelsen saknar motsvarighet i fråga om andra aktiebolag (jfr dock 56 § andra stycket).

Bolagets revisor ska senast tre veckor före årsstämman till bolagets styrelse lämna revisionsberättelsen och, i förekommande fall, ett yttrande om huruvida riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare som ska beslutas i aktiemarknadsbolag följts eller inte (9 kap. 28 § och 8 kap. 54 §). Handlingarna måste sålunda, om revisorn använder sig av tidsfristen fullt ut, göras tillgängliga på bolagets webbplats omgående.

Handlingarna ska läggas fram på bolagsstämman (jfr 25 § andra stycket).

Övervägandena finns i avsnitt 7.

Tillhandahållande av formulär inför bolagsstämman i vissa publika aktiebolag

7 kap. 56 c §

I ett publikt aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, ska fullmaktsformulär och formulär för poströstning hållas tillgängliga på bolagets webbplats under minst tre veckor närmast före bolagsstämman och dagen för stämman.

Paragrafen, som är ny, är föranledd av artikel 5.4 i direktivet. Den reglerar tillhandahållandet på bolagets webbplats av olika formulär som aktieägarna kan behöva för att delta i bolagsstämman utan att vara personligen närvarande i ett publikt aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför EES.

Med fullmaktsformulär menas formulär av de slag som avses i 4 och 54 a §§. Fullmaktsformulär enligt 4 § och formulär för poströstning

• Sida 64
•  Original

enligt 4 a § behöver bara hållas tillgängliga i förekommande fall, dvs. om de aktuella förfarandena används vid bolagsstämman.

Formulären ska vara tillgängliga på bolagets webbplats under minst tre veckor närmast före stämman. Efter påpekande från Lagrådet har samma klarläggande gjorts som i 56 b § andra stycket.

Övervägandena finns i avsnitt 7.

7 kap. 63 §

I ett publikt aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, ska en kallelse till en bolagsstämma, utöver det som anges i 24 §, även innehålla uppgift om det totala antalet aktier och röster i bolaget samt, i förekommande fall, uppgift om bolagets innehav av egna aktier. Uppgifterna ska avse förhållandena vid den tidpunkt då kallelsen utfärdas och vara fördelade på aktieslag.

Kallelsen ska innehålla uppgift om på vilken webbplats som bolaget tillhandahåller de fullmaktsformulär och formulär för poströstning som ska hållas tillgängliga inför stämman och de handlingar som ska läggas fram på stämman. I kallelsen ska det också informeras om aktieägarnas rätt att begära upplysningar enligt 32 §.

Paragrafen innehåller bestämmelser om kallelsens innehåll för publika aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför EES. Den gäller utöver 24 §. Ändringarna är i huvudsak föranledda av artikel 5.3 i direktivet.

Enligt första stycket ska kallelsen till bolagsstämma innehålla uppgift om det totala antalet aktier och röster i bolaget. Den tidpunkt som uppgifterna ska avse har justerats till tidpunkten då kallelsen utfärdas. Utgångspunkten är att kallelsen är utfärdad när bolaget har färdigställt och expedierat den, t.ex. genom att skicka annonsunderlaget till Post- och Inrikes Tidningar. Av praktiska skäl får det anses godtagbart att uppgifterna tar sikte på förhållandena en viss kortare tid före utfärdandet.

Det har dessutom lagts till att bolaget, i förekommande fall, ska lämna uppgift om innehavet av egna aktier. Om det finns flera aktieslag i bolaget, ska uppgifterna vara fördelade på aktieslag.

Enligt andra stycket, som är nytt, ska det finnas en hänvisning till den webbplats där bolaget tillhandahåller de fullmaktsformulär och formulär för poströstning som aktieägarna kan behöva för att utöva sin rösträtt på bolagsstämman (jfr 56 c §) samt de handlingar som ska läggas fram på stämman. Med fullmaktsformulär menas formulär som avses i 4 och 54 a §§. Formulär för poströstning behandlas i 4 a §. Kallelsen behöver bara innehålla uppgifter om fullmaktsformulär enligt 4 § och formulär för poströstning enligt 4 a § i förekommande fall, dvs. om de aktuella förfarandena används vid stämman.

Kallelsen ska vidare innehålla information om aktieägarens rätt enligt 32 § att vid stämman begära att styrelsen eller den verkställande direktören lämnar vissa upplysningar. Det är lämpligt att samtliga handlingar som bolaget gör tillgängliga på sin webbplats inför stämman kan återfinnas i direkt anslutning till kallelsen.

Paragrafen har vidare justerats språkligt. Övervägandena finns i avsnitt 6.2.

• Sida 65
•  Original

Stämmoprotokoll i vissa publika aktiebolag

7 kap. 68 §

Utöver det som anges i 48 och 49 §§, gäller i fråga om ett publikt aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, följande.

Om en aktieägare begär det inför en omröstning, ska aktiebolaget i stämmoprotokollet eller i en bilaga till protokollet redovisa

1. antalet röster för och mot förslaget till beslut,

2. antalet röster som närvarande aktieägare har avstått från att avge,

3. det antal aktier för vilka röster har avgetts och

4. den andel av aktiekapitalet som dessa röster representerar. Protokollet, utom röstlängden, ska hållas tillgängligt på bolagets webbplats senast två veckor efter bolagsstämman och under minst tre år.

Paragrafen, som är ny, anger vad stämmoprotokollet som förs på bolagsstämman i ett publikt aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför EES, ska innehålla. Den är föranledd av artikel 14 i direktivet och gäller utöver 48 och 49 §§.

I första stycket anges att paragrafen kompletterar 48 och 49 §§. Vid bolagsstämman ska omröstning ske om någon av aktieägarna begär det (37 §). Enligt andra stycket ska bolaget i sådant fall redovisa vissa uppgifter om utfallet av omröstningen, utöver vilket beslut som stämman har fattat. Redovisningen behöver endast lämnas om en aktieägare begär det före omröstningen. I detta ligger att en omröstning först ska ha begärts; en begäran om redovisning kan alltså inte göras på förhand. Inget hindrar att det är någon annan aktieägare som begär att redovisningen ska lämnas, så länge det sker före omröstningen.

En aktieägare som har varit närvarande vid stämmans inledning men lämnat stämman före omröstningen får anses ha avstått från att rösta. Redovisningen ska tas in i eller läggas som en bilaga till stämmoprotokollet.

Bestämmelser om omröstning finns i 37–39 §§. Enligt tredje stycket ska stämmoprotokollet med eventuella bilagor hållas tillängligt på bolagets webbplats senast två veckor efter bolagsstämman. Röstlängden får dock utelämnas. Protokollet ska vara kvar på webbplatsen under minst tre år.

Övervägandena finns i avsnitt 12.

9 kap. Revision

9 kap. 19 §

Till revisor får även ett registrerat revisionsbolag utses.

Bestämmelser om vem som får vara huvudansvarig för revisionen när ett revisionsbolag utses att vara revisor och om underrättelseskyldighet finns i 17 § revisorslagen (2001:883). Följande bestämmelser i detta kapitel ska tillämpas på den huvudansvarige:

17 och 18 §§ om jäv, 21 a § om uppdragets längd och förbud under viss tid att delta i revisionen,

40 § om närvaro vid bolagsstämma och

• Sida 66
•  Original

47 och 48 §§ om registrering.

Paragrafen innehåller bestämmelser för det fall ett registrerat revisionsbolag har utsetts till revisor. I uppräkningen av paragrafer som ska tilllämpas på den huvudansvarige revisorn har lagts till 17 och 18 §§ om jäv (jfr prop. 2008/09:135 s. 21, bet. 2008/09:CU28 s. 25 och SFS 2009:565).

12 kap. Fondemission

12 kap. 8 §

Styrelsen ska hålla förslaget enligt 3 §, i förekommande fall tillsammans med de handlingar som anges i 7 §, tillgängligt för aktieägarna under minst två veckor närmast före den bolagsstämma där frågan om fondemission ska prövas. Kopior av handlingarna ska genast och utan kostnad för mottagaren sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress.

Handlingarna ska läggas fram på stämman.

I fråga om publika aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, gäller 14 § i stället för denna paragraf.

Paragrafen innehåller bestämmelser om tillhandahållandet av ett förslag till beslut om fondemission. Av det nya tredje stycket, som har utformats med beaktande av Lagrådets synpunkt, framgår att särskilda bestämmelser för vissa publika aktiebolag har tagits in i 14 §.

Paragrafen har vidare justerats språkligt och redaktionellt.

Särskilda bestämmelser om tillhandahållande av förslag till beslut m.m. i vissa publika aktiebolag

12 kap. 14 §

I ett publikt aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, ska styrelsen hålla förslaget enligt 3 §, i förekommande fall tillsammans med de handlingar som anges i 7 §, tillgängligt för aktieägarna under minst tre veckor närmast före den bolagsstämma där frågan om fondemission ska prövas. Kopior av handlingarna ska genast och utan kostnad för mottagaren sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress.

Handlingarna ska hållas tillgängliga på bolagets webbplats under minst tre veckor närmast före stämman och dagen för stämman. De ska vidare läggas fram på stämman.

Paragrafen, som är ny, är föranledd av artikel 5.4 i direktivet. Den anger skyldigheten för styrelsen i ett publikt aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför EES, att hålla ett förslag till beslut om fondemission tillgängligt för aktieägarna.

Paragrafen motsvarar i huvudsak vad som enligt 8 § gäller för andra aktiebolag. Enligt förevarande paragraf ska handlingarna även hållas tillgängliga på bolagets webbplats. Tillhandahållandet ska ske under minst tre veckor i stället för under minst två veckor närmast före stämman.

• Sida 67
•  Original

Efter påpekande från Lagrådet har samma klarläggande gjorts som i 7 kap. 56 b § andra stycket.

Övervägandena finns i avsnitt 7.

13 kap. Nyemission av aktier

13 kap. 9 §

Styrelsen ska hålla förslaget enligt 3 §, i förekommande fall tillsammans med de handlingar som anges i 6–8 §§, tillgängligt för aktieägarna under minst två veckor närmast före den bolagsstämma där frågan om nyemission ska prövas. Kopior av handlingarna ska genast och utan kostnad för mottagaren sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress.

Handlingarna ska läggas fram på stämman.

I fråga om publika aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, gäller 39 a § i stället för denna paragraf.

Paragrafen innehåller bestämmelser om tillhandahållandet av ett förslag till beslut om nyemission. Av det nya tredje stycket, som har utformats med beaktande av Lagrådets synpunkt, framgår att särskilda bestämmelser för vissa publika aktiebolag har tagits in i 39 a §.

Paragrafen har vidare justerats språkligt.

Tillhandahållande av förslag till beslut m.m. i vissa publika aktiebolag

13 kap. 39 a §

I ett publikt aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, ska styrelsen hålla förslaget enligt 3 §, i förekommande fall tillsammans med de handlingar som anges i 6–8 §§, tillgängligt för aktieägarna under minst tre veckor närmast före den bolagsstämma där frågan om nyemission ska prövas. Kopior av handlingarna ska genast och utan kostnad för mottagaren sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress.

Handlingarna ska hållas tillgängliga på bolagets webbplats under minst tre veckor närmast före stämman och dagen för stämman. De ska vidare läggas fram på stämman.

Paragrafen, som är ny, är föranledd av artikel 5.4 i direktivet. Den anger skyldigheten för styrelsen i ett publikt aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför EES, att hålla ett förslag till beslut om nyemission tillgängligt för aktieägarna.

Paragrafen motsvarar i huvudsak vad som enligt 9 § gäller för andra aktiebolag. Enligt förevarande paragraf ska handlingarna även hållas tillgängliga på bolagets webbplats. Tillhandahållandet ska ske under minst tre veckor i stället för under minst två veckor närmast före stämman. Efter påpekande från Lagrådet har samma klarläggande gjorts som i 7 kap. 56 b § andra stycket.

Lagrådet har förordat att paragrafen placeras sist i kapitlet som en ny 42 a §. Även om det i och för sig finns goda skäl för detta, har det ansetts

• Sida 68
•  Original

motiverat att låta lagens befintliga struktur vara bestämmande (motsvarande gäller för 14 kap. 46 a § och 15 kap. 41 a §).

Övervägandena finns i avsnitt 7.

14 kap. Emission av teckningsoptioner med åtföljande teckning av nya aktier

14 kap. 11 §

Styrelsen ska hålla förslaget enligt 3 §, i förekommande fall tillsammans med de handlingar som anges i 8–10 §§, tillgängligt för aktieägarna under minst två veckor närmast före den bolagsstämma där frågan om emission av teckningsoptioner ska prövas. Kopior av handlingarna ska genast och utan kostnad för mottagaren sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress.

Handlingarna ska läggas fram på stämman.

I fråga om publika aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, gäller 46 a § i stället för denna paragraf.

Paragrafen innehåller bestämmelser om tillhandahållandet av ett förslag till beslut om emission av teckningsoptioner. Av det nya tredje stycket, som har utformats med beaktande av Lagrådets synpunkt, framgår att särskilda bestämmelser för vissa publika aktiebolag har tagits in i 46 a §.

Paragrafen har vidare justerats språkligt.

Tillhandahållande av förslag till beslut m.m. i vissa publika aktiebolag

14 kap. 46 a §

I ett publikt aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, ska styrelsen hålla förslaget enligt 3 §, i förekommande fall tillsammans med de handlingar som anges i 8–10 §§, tillgängligt för aktieägarna under minst tre veckor närmast före den bolagsstämma där frågan om emission av teckningsoptioner ska prövas. Kopior av handlingarna ska genast och utan kostnad för mottagaren sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress.

Handlingarna ska hållas tillgängliga på bolagets webbplats under minst tre veckor närmast före stämman och dagen för stämman. De ska vidare läggas fram på stämman.

Paragrafen, som är ny, är föranledd av artikel 5.4 i direktivet. Den anger skyldigheten för styrelsen i ett publikt aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför EES, att hålla ett förslag till beslut om emission av teckningsoptioner tillgängligt för aktieägarna.

Paragrafen motsvarar i huvudsak vad som enligt 11 § gäller för andra aktiebolag. Enligt förevarande paragraf ska handlingarna även hållas tillgängliga på bolagets webbplats. Tillhandahållandet ska ske under minst tre veckor i stället för under minst två veckor närmast före stämman. Efter påpekande från Lagrådet har samma klarläggande gjorts som i 7 kap. 56 b § andra stycket.

Övervägandena finns i avsnitt 7.

• Sida 69
•  Original

15 kap. Emission av konvertibler med åtföljande konvertering till nya aktier

15 kap. 11 §

Styrelsen ska hålla förslaget enligt 3 §, i förekommande fall tillsammans med de handlingar som anges i 8–10 §§, tillgängligt för aktieägarna under minst två veckor närmast före den bolagsstämma där frågan om emission av konvertibler ska prövas. Kopior av handlingarna ska genast och utan kostnad för mottagaren sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress.

Handlingarna ska läggas fram på stämman.

I fråga om publika aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, gäller 41 a § i stället för denna paragraf.

Paragrafen innehåller bestämmelser om tillhandahållandet av ett förslag till beslut om emission av konvertibler. Av det nya tredje stycket, som har utformats med beaktande av Lagrådets synpunkt, framgår att särskilda bestämmelser för vissa publika aktiebolag har tagits in i 41 a §.

Paragrafen har vidare justerats språkligt.

Tillhandahållande av förslag till beslut m.m. i vissa publika aktiebolag

15 kap. 41 a §

I ett publikt aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, ska styrelsen hålla förslaget enligt 3 §, i förekommande fall tillsammans med de handlingar som anges i 8–10 §§, tillgängligt för aktieägarna under minst tre veckor närmast före den bolagsstämma där frågan om emission av konvertibler ska prövas. Kopior av handlingarna ska genast och utan kostnad för mottagaren sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress.

Handlingarna ska hållas tillgängliga på bolagets webbplats under minst tre veckor närmast före stämman och dagen för stämman. De ska vidare läggas fram på stämman.

Paragrafen, som är ny, är föranledd av artikel 5.4 i direktivet. Den anger skyldigheten för styrelsen i ett publikt aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför EES, att hålla ett förslag till beslut om emission av konvertibler tillgängligt för aktieägarna.

Paragrafen motsvarar i huvudsak vad som enligt 11 § gäller för andra aktiebolag. Enligt förevarande paragraf ska handlingarna även hållas tillgängliga på bolagets webbplats. Tillhandahållandet ska ske under minst tre veckor i stället för under minst två veckor närmast före stämman. Efter påpekande från Lagrådet har samma klarläggande gjorts som i 7 kap. 56 b § andra stycket.

Övervägandena finns i avsnitt 7.

• Sida 70
•  Original

18 kap. Vinstutdelning

18 kap. 7 §

Styrelsen ska hålla förslaget enligt 2 § tillsammans med de handlingar som anges i 4 § och, i förekommande fall, 6 § tillgängligt för aktieägarna under minst två veckor närmast före den bolagsstämma där frågan om vinstutdelning ska prövas. Kopior av handlingarna ska genast och utan kostnad för mottagaren sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress.

Handlingarna ska läggas fram på bolagsstämman.

I fråga om publika aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, gäller 14 § i stället för denna paragraf.

Paragrafen innehåller bestämmelser om tillhandahållandet av ett förslag till beslut om vinstutdelning. Av det nya tredje stycket, som har utformats med beaktande av Lagrådets synpunkt, framgår att särskilda bestämmelser för vissa publika aktiebolag har tagits in i 14 §.

Paragrafen har vidare justerats språkligt.

Särskilda bestämmelser om tillhandahållande av förslag till beslut m.m. i vissa publika aktiebolag

18 kap. 14 §

I ett publikt aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, ska styrelsen hålla förslaget enligt 2 § tillsammans med de handlingar som anges i 4 § och, i förekommande fall, 6 § tillgängligt för aktieägarna under minst tre veckor närmast före den bolagsstämma där frågan om vinstutdelning ska prövas. Kopior av handlingarna ska genast och utan kostnad för mottagaren sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress.

Handlingarna ska hållas tillgängliga på bolagets webbplats under minst tre veckor närmast före stämman och dagen för stämman. De ska vidare läggas fram på stämman.

Paragrafen, som är ny, är föranledd av artikel 5.4 i direktivet. Den anger skyldigheten för styrelsen i ett publikt aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför EES, att hålla ett förslag till beslut om vinstutdelning tillgängligt för aktieägarna.

Paragrafen motsvarar i huvudsak vad som enligt 7 § gäller för andra aktiebolag. Enligt förevarande paragraf ska handlingarna hållas tillgängliga även på bolagets webbplats. Tillhandahållandet ska ske under minst tre veckor i stället för under minst två veckor närmast före stämman. Efter påpekande från Lagrådet har samma klarläggande gjorts som i 7 kap. 56 b § andra stycket.

Övervägandena finns i avsnitt 7.

• Sida 71
•  Original

19 kap. Förvärv av egna aktier m.m.

19 kap. 25 §

Styrelsen ska hålla förslaget enligt 19 §, i förekommande fall tillsammans med de handlingar som anges i 24 §, tillgängligt för aktieägarna under minst tre veckor närmast före den bolagsstämma där frågan om förvärv av egna aktier ska prövas. Kopior av handlingarna ska genast och utan kostnad för mottagaren sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress.

Handlingarna ska hållas tillgängliga på bolagets webbplats under minst tre veckor närmast före stämman och dagen för stämman. De ska vidare läggas fram på stämman.

Paragrafen gäller för publika aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför EES. Den reglerar tillhandahållandet av ett förslag till beslut om förvärv av egna aktier.

Ändringarna, som är föranledda av artikel 5.4 i direktivet, innebär att förslaget till beslut, eventuellt tillsammans med vissa andra handlingar, ska hållas tillgängligt för aktieägarna under minst tre veckor närmast före bolagsstämman där frågan om förvärvet ska prövas. Under samma tid ska handlingarna dessutom finnas tillgängliga på bolagets webbplats.

Paragrafen har vidare justerats språkligt. Övervägandena finns i avsnitt 7.

20 kap. Minskning av aktiekapitalet och reservfonden

20 kap. 15 §

Styrelsen ska hålla förslaget enligt 6 §, i förekommande fall tillsammans med de handlingar som anges i 12 och 14 §§, tillgängligt för aktieägarna under minst två veckor närmast före den bolagsstämma där frågan om minskning av aktiekapitalet ska prövas. Kopior av handlingarna ska genast och utan kostnad för mottagaren sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress.

Handlingarna ska läggas fram på stämman.

I fråga om publika aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, gäller 37 § i stället för denna paragraf.

Paragrafen innehåller bestämmelser om tillhandahållandet av ett förslag till beslut om minskning av aktiekapitalet. Av det nya tredje stycket, som har utformats med beaktande av Lagrådets synpunkt, framgår att särskilda bestämmelser för vissa publika aktiebolag har tagits in i 37 §.

Paragrafen har vidare justerats språkligt och redaktionellt.

Särskilda bestämmelser om tillhandahållande av förslag till beslut m.m. i vissa publika aktiebolag

20 kap. 37 §

I ett publikt aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, ska styrelsen hålla förslaget enligt 6 §, i förekommande fall tillsammans med de handlingar som anges i 12 och 14 §§,

• Sida 72
•  Original

tillgängligt för aktieägarna under minst tre veckor närmast före den bolagsstämma där frågan om minskning av aktiekapitalet ska prövas. Kopior av handlingarna ska genast och utan kostnad för mottagaren sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress.

Handlingarna ska hållas tillgängliga på bolagets webbplats under minst tre veckor närmast före stämman och dagen för stämman. De ska vidare läggas fram på stämman.

Paragrafen är ny och föranledd av artikel 5.4 i direktivet. Den anger skyldigheten för styrelsen i ett publikt aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför EES, att hålla ett förslag till beslut om minskning av aktiekapitalet tillgängligt för aktieägarna.

Paragrafen motsvarar i huvudsak vad som enligt 15 § gäller för andra aktiebolag. Enligt förevarande paragraf ska handlingarna även hållas tillgängliga på bolagets webbplats. Tillhandahållandet ska ske under minst tre veckor i stället för under minst två veckor närmast före stämman. Efter påpekande från Lagrådet har samma klarläggande gjorts som i 7 kap. 56 b § andra stycket.

Övervägandena finns i avsnitt 7.

22 kap. Inlösen av minoritetsaktier

22 kap. 28 §

I fråga om publika aktiebolag ska en underrättelse enligt 7 § och en uppmaning enligt 11 § kungöras i Post- och Inrikes Tidningar och i den rikstäckande dagstidning som har angetts i bolagsordningen i enlighet med 7 kap. 56 eller 56 a §.

Paragrafen reglerar i vilka tidningar vissa handlingar ska kungöras vid inlösen av minoritetsaktier i ett publikt aktiebolag. Kungörelse ska ske bl.a. i den rikstäckande dagstidning som anges i bolagsordningen enligt 7 kap. 56 § om kallelsesätt för publika aktiebolag. Den tillagda paragrafhänvisningen är en följd av att nya 7 kap. 56 a § gäller i stället för 7 kap. 56 § i fråga om publika aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför EES.

Paragrafen har vidare justerats språkligt.

23 kap. Fusion av aktiebolag

23 kap. 16 §

Om en fråga om godkännande av fusionsplan enligt 15 § ska underställas bolagsstämman, gäller följande.

Styrelsen ska hålla planen med bifogade handlingar tillgänglig för aktieägarna under minst en månad eller, om samtliga bolag som deltar i fusionen är privata aktiebolag, minst två veckor före den bolagsstämma där frågan ska behandlas. Handlingarna ska hållas tillgängliga hos bolaget på den ort där styrelsen har sitt säte. Kopior av handlingarna ska genast och utan kostnad för mottagaren sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress.

• Sida 73
•  Original

I fråga om publika aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, gäller även 53 §.

Paragrafen innehåller bestämmelser om tillhandahållandet av en fusionsplan. Av det nya tredje stycket, som har utformats med beaktande av

Lagrådets synpunkt, framgår att kompletterande bestämmelser för vissa publika aktiebolag har tagits in i 53 §.

Paragrafen har vidare justerats språkligt.

23 kap. 36 §

Ett svenskt aktiebolag får delta i en fusion med en motsvarande juridisk person med hemvist i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet än Sverige (gränsöverskridande fusion). En juridisk person ska anses ha sådant hemvist, om den har bildats enligt lagstiftningen i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och har sitt säte, sitt huvudkontor eller sin huvudsakliga verksamhet inom detta område.

För en gränsöverskridande fusion gäller följande bestämmelser i detta kapitel:

1 § om vad en fusion innebär, 2 § om fusionsvederlag, 4 § om fusion när överlåtande bolag har gått i likvidation, 5 § om särskilda rättighetshavares ställning, 37 och 38 §§ om fusionsplanen, 39 § om styrelseredogörelse, 10 § om kompletterande information, 11–13, 40 och 41 §§ om revisorsgranskning av fusionsplanen, 14 § första stycket och 42 § om registrering av fusionsplanen, 15 § första och andra styckena samt tredje stycket första meningen om när fusionsplanen ska underställas bolagsstämman,

43 och 53 §§ om tillhandahållande av fusionsplanen, 17 § om majoritetskrav m.m., 18 § om när frågan om fusion faller, 44 § om villkorat beslut om godkännande av fusionsplanen, 19 § om underrättelse till bolagets kända borgenärer, 20–21 a och 45 §§ om ansökan om tillstånd att verkställa fusionsplanen,

22 § om kallelse på bolagens borgenärer, 23 § om när Bolagsverket ska lämna tillstånd till verkställande av fusionsplanen,

24 § om när allmän domstol ska lämna tillstånd till verkställande av fusionsplanen,

46 § om utfärdande av fusionsintyg, 47 och 48 §§ om registrering av fusionen, 26 och 49 §§ om fusionens rättsverkningar, 27 § om när frågan om fusion faller, varvid vad som i den paragrafen sägs om 25 § ska avse 48 §,

50 § om särskilt bokslut, och 51 § om absorption av helägt dotterbolag.

Paragrafen innehåller bestämmelser om bl.a. vilka av kapitlets bestämmelser som gäller för en gränsöverskridande fusion. Av tillägget i andra stycket framgår att kompletterande bestämmelser för publika aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför EES, har tagits in i 53 §.

• Sida 74
•  Original

23 kap. 43 §

Vid en gränsöverskridande fusion ska styrelsen i ett bolag som deltar i fusionen hålla fusionsplanen med bifogade handlingar och styrelsens redogörelse enligt 39 § tillgängliga för aktieägarna, för arbetstagarorganisationer som företräder arbetstagare hos bolaget och för arbetstagare som inte företräds av någon arbetstagarorganisation. Handlingarna ska, under minst en månad före den bolagsstämma där frågan om godkännande av fusionsplanen ska behandlas, hållas tillgängliga hos bolaget på den ort där styrelsen ska ha sitt säte. Kopior av handlingarna ska genast och utan kostnad för mottagaren sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress.

I fråga om publika aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, gäller även 53 §.

Paragrafen innehåller bestämmelser om tillhandahållandet av en fusionsplan vid en gränsöverskridande fusion. Av det nya andra stycket, som har utformats med beaktande av Lagrådets synpunkt, framgår att kompletterande bestämmelser för vissa publika aktiebolag har tagits in i 53 §.

Särskilda bestämmelser om tillhandahållande av förslag till beslut m.m. i vissa publika aktiebolag

23 kap. 53 §

Utöver det som anges i 16 respektive 43 §, ska i ett publikt aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, fusionsplanen med bifogade handlingar hållas tillgänglig för aktieägarna på bolagets webbplats under minst en månad före den bolagsstämma där frågan om godkännande av planen ska behandlas och dagen för stämman.

Paragrafen, som är ny, är föranledd av artikel 5.4 i direktivet. Den anger att i ett publikt aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför EES, ska fusionsplanen före bolagsstämman dessutom hållas tillgänglig på bolagets webbplats. Efter påpekande från Lagrådet har samma klarläggande gjorts som i 7 kap. 56 b § andra stycket.

Paragrafen gäller, beroende på om fusionen är mellan svenska bolag eller om den är gränsöverskridande, utöver 16 eller 43 §.

Övervägandena finns i avsnitt 7.

24 kap. Delning av aktiebolag

24 kap. 18 §

Om en fråga om godkännande av en delningsplan enligt 17 § ska underställas bolagsstämman, gäller följande.

Styrelsen ska hålla planen med bifogade handlingar tillgänglig för aktieägarna under minst en månad eller, om samtliga bolag som deltar i delningen är privata aktiebolag, minst två veckor före den bolagsstämma som ska behandla frågan. Handlingarna ska hållas tillgängliga hos bolaget på den ort där styrelsen har sitt säte. Kopior av handlingarna ska

• Sida 75
•  Original

genast och utan kostnad för mottagaren sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress.

Om det har inträffat väsentliga förändringar i det överlåtande bolagets tillgångar och skulder efter det att delningsplanen upprättades, ska styrelsen lämna upplysningar om detta på bolagsstämman innan frågan om godkännande av delningsplanen avgörs.

I fråga om publika aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, gäller även 31 §.

Paragrafen innehåller bestämmelser om tillhandahållandet av delningsplanen m.m. Av det nya fjärde stycket, som har utformats med beaktande av Lagrådets synpunkt, framgår att kompletterande bestämmelser för vissa publika aktiebolag har tagits in i 31 §.

Paragrafen har vidare justerats språkligt.

Särskilda bestämmelser om tillhandahållande av förslag till beslut m.m. i vissa publika aktiebolag

24 kap. 31 §

Utöver det som anges i 18 §, ska i ett publikt aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, delningsplanen med bifogade handlingar hållas tillgänglig för aktieägarna på bolagets webbplats under minst en månad före den bolagsstämma där frågan om godkännande av planen ska behandlas och dagen för stämman.

Paragrafen, som är ny, är föranledd av artikel 5.4 i direktivet. Enligt paragrafen ska, i fråga om ett publikt aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför EES, delningsplanen m.m. hållas tillgänglig på bolagets webbplats. Därutöver gäller 18 §. Efter påpekande från Lagrådet har samma klarläggande gjorts som i 7 kap. 56 b § andra stycket.

Övervägandena finns i avsnitt 7.

25 kap. Likvidation och konkurs

25 kap. 6 §

Styrelsen ska hålla förslaget enligt 3 §, i förekommande fall tillsammans med de handlingar som anges i 4 §, tillgängligt för aktieägarna under minst två veckor närmast före den bolagsstämma där frågan om likvidation ska prövas. Kopior av handlingarna ska genast och utan kostnad för mottagaren sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress.

Handlingarna ska läggas fram på stämman.

I fråga om publika aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, gäller 52 § i stället för denna paragraf.

Paragrafen innehåller bestämmelser om tillhandahållandet av ett förslag till beslut om likvidation. Av det nya tredje stycket, som har utformats med beaktande av Lagrådets synpunkt, framgår att särskilda bestämmelser för vissa publika aktiebolag har tagits in i 52 §.

• Sida 76
•  Original

Paragrafen har vidare justerats språkligt och redaktionellt. Prop. 2009/10:247

Särskilda bestämmelser om tillhandahållande av förslag till beslut m.m. i vissa publika aktiebolag

25 kap. 52 §

I ett publikt aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, ska styrelsen hålla förslaget enligt 3 §, i förekommande fall tillsammans med de handlingar som anges i 4 §, tillgängligt för aktieägarna under minst tre veckor närmast före den bolagsstämma där frågan om likvidation ska prövas. Kopior av handlingarna ska genast och utan kostnad för mottagaren sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress.

Handlingarna ska hållas tillgängliga på bolagets webbplats under minst tre veckor närmast före stämman och dagen för stämman. De ska vidare läggas fram på stämman.

Paragrafen, som är ny, är föranledd av artikel 5.4 i direktivet. Den anger skyldigheten för styrelsen i ett publikt aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför EES, att hålla ett förslag till beslut om likvidation tillgängligt för aktieägarna.

Paragrafen motsvarar i huvudsak vad som enligt 6 § gäller för andra aktiebolag. Enligt förevarande paragraf ska handlingarna även hållas tillgängliga på bolagets webbplats. Tillhandahållandet ska ske under minst tre veckor i stället för under minst två veckor närmast före stämman. Efter påpekande från Lagrådet har samma klarläggande gjorts som i 7 kap. 56 b § andra stycket.

Övervägandena finns i avsnitt 7.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.

2. Äldre bestämmelser gäller i fråga om kallelse till bolagsstämma samt tillhandahållande av aktiebok och handlingar inför stämma, om kallelse till stämman har skett före ikraftträdandet.

3. Om en bolagsordning efter ikraftträdandet strider mot denna lag, ska styrelsen till den första bolagsstämman till vilken bolaget kallar efter ikraftträdandet lägga fram förslag till ändring av bolagsordningen i överensstämmelse med lagen. Äldre bestämmelser gäller i fråga om kallelse till den stämman.

Lagändringen träder i kraft den 1 januari 2011 (punkten 1).

Enligt punkten 2 gäller äldre bestämmelser i fråga om kallelse till bolagsstämma samt tillhandahållande av aktiebok och handlingar inför stämma, om kallelse till stämman har skett före ikraftträdandet. Med kallelse avses tid för kallelse, kallelsesätt och kallelsens innehåll (se äldre lydelse av 7 kap. 20, 23, 24, 56 och 63 §§). I fråga om tillhandahållandet av aktiebok och handlingar inför stämma, se äldre lydelse av bl.a. 7 kap. 25 och 28 §§.

Av punkten 3 framgår att bolaget vid den första bolagsstämman, till vilken kallelse har skett efter lagens ikraftträdande, på förslag av styrel-

• Sida 77
•  Original

sen ska ändra bestämmelser i bolagsordningen som inte är förenliga med lagen i dess nya lydelse så att de stämmer överens med lagen. Kallelsen till stämman ska ske i enlighet med äldre bestämmelser. Beträffande vad som avses med kallelse, se kommentaren till punkten 2. I fråga om tillhandahållandet av handlingar och formulär inför stämman gäller lagen i dess nya lydelse (se bl.a. 7 kap. 56 b och 56 c §§).

När det gäller kallelse till bolagsstämma i ett publikt aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför EES, innebär 7 kap. 56 a § att kallelsen inte behöver ske genom annonsering i minst en i bolagsordningen angiven rikstäckande dagstidning, men att den ska hållas tillgänglig på bolagets webbplats. Om bolaget i förtid har beslutat om en bestämmelse i bolagsordningen, villkorad av lagens ikraftträdande, som överensstämmer med 7 kap. 56 a §, gäller de nya bestämmelserna om kallelse redan vid kallelsen till den första stämman efter ikraftträdandet. En förutsättning för det är att bolagsordningsändringen har registrerats i Bolagsverkets register (se 3 kap. 5 §).

Övervägandena finns i avsnitt 13.

15.2. Förslaget till lag om ändring i lagen (2006:451) om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden

6 kap. Bestämmelse om genombrott i bolagsordningen

6 kap. 4 §

Om en budgivare som, till följd av ett offentligt uppköpserbjudande enligt 2 kap. 1 §, har uppnått ett aktieinnehav motsvarande minst tre fjärdedelar av aktierna i ett bolag, vars bolagsordning innehåller en bestämmelse enligt 1 §, begär att bolagsstämma sammankallas för att ändra bolagsordningen eller för att entlediga eller tillsätta styrelseledamöter, ska detta ske så snart som möjligt. Kallelse ska utfärdas tidigast fyra veckor och senast två veckor före bolagsstämman. Vid tillämpning av 7 kap. 56 c § aktiebolagslagen (2005:551) ska de i den paragrafen avsedda formulären hållas tillgängliga på bolagets webbplats under minst två veckor närmast före bolagsstämman och dagen för stämman.

Paragrafen reglerar den möjlighet en budgivare har att i vissa fall begära att en bolagsstämma sammankallas.

Enligt 7 kap. 56 c § aktiebolagslagen (2005:551) ska ett publikt aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför EES, före stämman på sin webbplats tillhandahålla aktieägarna fullmaktsformulär och formulär för poströstning. Av tillägget i förevarande paragraf framgår att tillhandahållandet i den situation som paragrafen reglerar och i förekommande fall ska ske under minst två veckor i stället för under minst tre veckor närmast före stämman. Efter påpekande från Lagrådet har samma klarläggande gjorts som i 7 kap. 56 b § andra stycket aktiebolagslagen. Bestämmelsen är föranledd av artikel 5.4 tredje stycket i direktivet.

Paragrafen har vidare justerats språkligt.

• Sida 78
•  Original

Ikraftträdandebestämmelse

Sammanfattning av promemorian Direktivet om aktieägares rättigheter – förslag till genomförandeåtgärder

Justitiedepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 september 2010

Närvarande: Statsministern Reinfeldt, ordförande, och statsråden Olofsson, Ask, Torstensson, Carlgren, Björklund, Carlsson, Billström, Borg, Björling

Föredragande: statsrådet Ask

Regeringen beslutar proposition 2009/10:247 Aktieägares rättigheter

• Sida 152
•  Original

Rättsdatablad

Författningsrubrik Bestämmelser som

inför, ändrar, upphäver eller upprepar ett normgivningsbemyndigande

Celexnummer för bakomliggande EUregler

Aktiebolagslagen (2005:551)

32007L0036

Lagen (2006:451) om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden

32007L0036