Propositionens huvudsakliga innehåll

I denna proposition lämnas förslag till ändringar i lagen (2001:99) om den officiella statistiken. Ändringarna innebär bl.a. att kraven på statistikens kvalitet förtydligas. De viktigaste kvalitetskraven som ställs på den officiella statistiken ska framgå av lagen. Genom införandet av de nya reglerna fastslås de kvalitetskriterier som gäller för den europeiska statistiken och som i praktiken redan tillämpas av de statistikansvariga myndigheterna.

Vissa ändringar görs även i regleringen av vilka som är skyldiga att lämna uppgifter för den officiella statistiken, genom att det införs en uppgiftsskyldighet även för kommunalförbund. Vidare föreslås att det i lagen införs en skyldighet att lämna uppgifter för framställning av sådan europeisk statistik som en myndighet enligt en EU-förordning ska ge in till Europeiska kommissionen. Regeringen bemyndigas att meddela föreskrifter om uppgiftsskyldigheten.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 31 december 2013.

• Sida 2
•  Original

1. Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2001:99) om den officiella statistiken.

• Sida 4
•  Original

2. Förslag till lag om ändring i lagen (2001:99) om den officiella statistiken

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2001:99) om den officiella statistiken¹

dels att 7–13 §§ ska upphöra att gälla,

dels att rubrikerna närmast före 7, 10, 11 och 12 §§ ska utgå,

dels att 1, 3, 20, 24 och 25 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas tre nya paragrafer, 3 a, 7 och 8 §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

Denna lag innehåller bestämmelser om officiell statistik. Regeringen meddelar bestämmelser om vilka myndigheter som ansvarar för officiell statistik (statistikansvariga myndigheter).

Regeringen meddelar föreskrifter om vilka myndigheter som ansvarar för officiell statistik (statistikansvariga myndigheter).

Bestämmelserna i 14, 15 och 19 §§ gäller även vid framställning av annan statistik hos en statistikansvarig myndighet.

3 §

Officiell statistik skall finnas för allmän information, utredningsverksamhet och forskning. Den skall vara objektiv och allmänt tillgänglig.

Officiell statistik ska finnas för allmän information, utredningsverksamhet och forskning.

3 a §

Officiell statistik ska vara objektiv och allmänt tillgänglig.

Den officiella statistiken ska utvecklas, framställas och spridas på grundval av enhetliga standarder och harmoniserade metoder. Följande kvalitetskriterier ska då tillämpas:

1. relevans: mått på i hur hög grad statistiken tillgodoser användarnas nuvarande och potentiella behov,

2. noggrannhet: grad av överensstämmelse mellan skattningarna och de okända sanna värdena,

3. aktualitet: perioden mellan

¹ Senaste lydelse av 7 § 2003:233.

• Sida 5
•  Original

den tidpunkt då de statistiska uppgifterna finns tillgängliga och den händelse eller företeelse som de beskriver,

4. punktlighet: den tid som förflyter mellan det datum då den statistikansvariga myndigheten gör uppgifterna tillgängliga och det datum då de ska lämnas,

5. tillgänglighet och tydlighet: hur användarna kan få tillgång till, använda och tolka uppgifter,

6. jämförbarhet: mätning av effekten av skillnader i de statistiska begrepp, mätverktyg och mätförfaranden som använts, när statistik från olika geografiska områden eller sektorsområden eller från olika tidsperioder jämförs, samt

7. samstämmighet: mått på i vilken utsträckning uppgifterna med tillförlitlighet kan kombineras på olika sätt och för olika ändamål.

7 § Följande är skyldiga att till de statistikansvariga myndigheterna lämna uppgifter för den officiella statistiken och uppgifter för framställning av europeisk statistik som en myndighet enligt en EUförordning ska ge in till Europeiska kommissionen:

1. näringsidkare,

2. ägare till en fastighet där någon annan driver jordbruk, skogsbruk, eller trädgårdsodling eller håller djur,

3. stiftelser och ideella föreningar, samt

4. kommuner, landsting och kommunalförbund.

Skyldigheten att lämna uppgifter för den officiella statistiken gäller inte uppgifter som avser förhållanden som ligger mer än tre år tillbaka i tiden.

Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter om uppgifts-

• Sida 6
•  Original

skyldigheten enligt första stycket.

Regeringen får vidare bemyndiga en myndighet att meddela föreskrifter om skyldigheten att lämna uppgifter för den officiella statistiken.

8 §

Registrerade trossamfund som inte bedriver näringsverksamhet är skyldiga att lämna följande uppgifter till de statistikansvariga myndigheterna för den officiella statistiken:

1. namn och person- eller organisationsnummer för den som bedriver verksamheten, och

2. antalet anställda, deras sysselsättning, löner och yrken samt vakanser.

Skyldigheten att lämna uppgifter gäller inte uppgifter som avser förhållanden som ligger mer än tre år tillbaka i tiden.

20 §

Om den som är uppgiftsskyldig enligt 7–10 §§ inte fullgör skyldigheten, får den myndighet som har begärt uppgiften anmana den uppgiftsskyldige att göra det.

Om den som är uppgiftsskyldig enligt 7 § första stycket 1–3 eller 8 § inte fullgör skyldigheten, får den myndighet som har begärt uppgiften förelägga den uppgiftsskyldige att göra det.

En uppgiftsskyldig som inte följer anmaningen får vid vite föreläggas att fullgöra uppgiftsskyldigheten. Ett sådant föreläggande meddelas av den myndighet som utfärdat anmaningen.

Ett sådant föreläggande får förenas med vite.

24 §

Ett beslut enligt denna lag om anmaning eller vitesföreläggande eller om att någon skall ingå i en statistisk undersökning får inte överklagas. Övriga beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

Beslut enligt denna lag får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Beslut om vitesföreläggande eller om att någon ska ingå i en statistisk undersökning får dock inte överklagas.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

• Sida 7
•  Original

25 §

Till böter, högst 1 000 kronor, skall den dömas som uppsåtligen eller av oaktsamhet inte fullgör uppgiftsskyldighet enligt 7–10 §§ eller lämnar oriktig uppgift.

Den som är uppgiftsskyldig enligt 7 § första stycket 1–3 eller 8 § men uppsåtligen eller av oaktsamhet inte fullgör sin uppgiftsskyldighet eller lämnar oriktig uppgift, döms till penningböter, högst 1 000 kronor.

Den som överträtt ett vitesföreläggande skall inte dömas till ansvar för gärningar som omfattas av föreläggandet.

Den som inte har följt ett vitesföreläggande ska inte dömas till ansvar enligt denna lag för en gärning som omfattas av föreläggandet.

Allmänt åtal får väckas endast efter anmälan av den statistikansvariga myndigheten.

Denna lag träder i kraft den 31 december 2013.

• Sida 8
•  Original

3. Ärendet och dess beredning

Regeringen beslutade den 31 mars 2011 att tillsätta en särskild utredare med uppdrag att se över Statistiska centralbyrån (SCB) och systemet för den officiella statistiken samt analysera för- och nackdelar med ett centraliserat respektive decentraliserat statistiksystem (dir. 2011:32). Utredningen antog namnet Statistikutredningen 2012.

Utredningen lämnade i maj 2012 delbetänkandet Registerdata för forskning (SOU 2012:36). Utredningen överlämnade vidare i december 2012 slutbetänkandet Vad är officiell statistik? En översyn av statistiksystemet och SCB (SOU 2012:83). En sammanfattning av slutbetänkandet i de delar som det berör lagen (2001:99) om den officiella statistiken finns i bilaga 1. Betänkandets lagförslag avseende dessa delar finns i bilaga 2.

Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. Efter att betänkandet remissbehandlats har kompletterande synpunkter inhämtats från SCB samt Sveriges Kommuner och Landsting. Remissyttrandena samt en sammanställning av remissvaren och de kompletterande synpunkterna finns tillgängliga i Finansdepartementet (dnr Fi2012/4635).

I denna proposition behandlas endast de ändringar som utredningen föreslagit avseende lagen (2001:99) om den officiella statistiken.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 22 augusti 2013 att inhämta Lagrådets yttrande över det lagförslag som återges i bilaga 4. Lagrådets yttrande återges i bilaga 5. Regeringen har följt Lagrådets förslag. Vissa språkliga ändringar har även gjorts i förhållande till lagrådsremissens förslag.

4. Ändringar i lagen om den officiella statistiken

4.1. Den officiella statistikens kvalitet

Regeringens förslag: De viktigaste kvalitetskraven som ställs på den officiella statistiken ska framgå av lagen (2001:99) om den officiella statistiken. Kraven ska utgå från Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009 om europeisk statistik och bestå av kvalitetskriterierna relevans, noggrannhet, aktualitet, punktlighet, tillgänglighet, jämförbarhet och samstämmighet.

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Det stora flertalet av remissinstanserna, bl.a.

Brottsförebyggande rådet och Vetenskapsrådet, tillstyrker eller har inga invändningar mot förslaget. Domstolsverket instämmer i bedömningen att kraven på statistiken bör införas i tillämplig författning. Enligt

• Sida 9
•  Original

myndigheten bör dock övervägas om, som utredningen föreslagit, verkligen samma krav ska ställas på samtliga statistikansvariga myndigheter.

Statskontoret är tveksamt till att införa lagreglerade kvalitetskrav, men anser däremot att Statistiska centralbyrån (SCB) behöver formulera tydligare mål för sitt kvalitetsarbete.

Skälen för regeringens förslag

Vilka kvalitetskrav ställs i dag på den officiella statistiken?

De krav på statistikens kvalitet som finns i lagen (2001:99) om den officiella statistiken och förordningen (2001:100) om den officiella statistiken är relativt knapphändiga och allmänt hållna. Enligt 3 § lagen om den officiella statistiken ska statistiken vara objektiv och allmänt tillgänglig. Vidare anges i 13 § förordningen om den officiella statistiken att statistiken ska dokumenteras och kvalitetsdeklareras. I vissa avseenden anges mer detaljerade krav och rekommendationer i föreskrifter från SCB och riktlinjer från Rådet för den officiella statistiken. Därtill spelar rättsutvecklingen inom EU en ökande roll för det svenska statistiksystemet, bl.a. för kvalitetskraven.

Statistikkvalitet ses i huvudsak inte som något absolut begrepp inom systemet för den officiella statistiken, vilket också avspeglar den rådande synen internationellt. De kvalitetskriterier som tillämpas avser till stor del förhållanden som användaren från fall till fall får bedöma med hänsyn till de krav som gäller. Kvalitetssynen är alltså användarorienterad och kvaliteten avser alla egenskaper hos en viss statistik som har betydelse för hur väl den tillfredsställer användarens informationsbehov och förväntningar. Kvalitetsbegreppet för officiell statistik har, som det uttrycks i riktlinjer från Rådet för den officiella statistiken, fem huvudkomponenter:

1. innehåll: vad statistiken beskriver med avseende på t.ex. objekt

och variabler,

2. tillförlitlighet: osäkerhetskällor och deras effekter på statistiken,

3. aktualitet: tidsaspekter som spelar roll för hur väl statistiken

beskriver nuläget,

4. jämförbarhet och samanvändbarhet: möjligheter till jämförelser

över tiden och mellan grupper, respektive till att använda statistiken tillsammans med annan statistik, samt

5. tillgänglighet och förståelighet: statistikens fysiska tillgänglighet

och dess begriplighet.

Utöver dessa fem huvudkomponenter finns även underkomponenter. Därtill finns även andra faktorer av betydelse, som mer gäller produktionsprocessen än slutprodukten. Hit hör t.ex. sekretessregler och hur hänsyn tas till uppgiftslämnare.

I Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009 om europeisk statistik (i fortsättningen kallad EU:s statistikförordning) anges övergripande utgångspunkter för den europeiska statistikens kvalitet. Följande sju kvalitetskriterier ska enligt förordningen tillämpas vid framtagandet av den europeiska statistiken:

1. relevans: mått på i hur hög grad statistiken tillgodoser

användarnas nuvarande och potentiella behov,

• Sida 10
•  Original

2. noggrannhet: grad av överensstämmelse mellan skattningarna och

de okända sanna värdena,

3. aktualitet: perioden mellan den tidpunkt då de statistiska upp-

gifterna finns tillgängliga och den händelse eller företeelse som de beskriver,

4. punktlighet: den tid som förflyter mellan det datum uppgifterna

görs tillgängliga och det datum som de skulle ha lämnats,

5. tillgänglighet och tydlighet: de villkor och sätt på vilka

användarna kan få tillgång till, använda och tolka uppgifter,

6. jämförbarhet: mätning av effekten av skillnader i de statistiska

begrepp, mätverktyg och mätförfaranden som använts, när statistik från olika geografiska områden eller sektorsområden eller från olika tidsperioder jämförs, samt

7. samstämmighet: mått på i vilken utsträckning uppgifterna med

tillförlitlighet kan kombineras på olika sätt och för olika ändamål.

Även riktlinjerna för europeisk statistik (European Statistics Code of Practice) är av betydelse i sammanhanget. Riktlinjerna bygger på 15 principer som omfattar den institutionella miljön, processerna för statistikframställning och de statistiska produkterna. För varje princip finns ett antal indikatorer som används för att bedöma hur principen tillämpas.

En analys som gjordes år 2010 av Rådet för den officiella statistiken visade att det finns en åtminstone 85-procentig överensstämmelse mellan dagens svenska kvalitetskriterier och EU:s ursprungliga Code of Practice (se rådets promemoria Europeisk uppförandekod avseende statistik – en jämförelse med tillräcklig kvalitet).

Vilken kvalitet håller den svenska statistiken?

Utredningen har bedömt att den officiella statistiken generellt sett håller en hög kvalitet. Den kvalitetssyn som tillämpas i systemet för den officiella statistiken är, som ovan anförts, i hög grad användarorienterad. I sammanhanget bör framhållas att en användares åsikt om vad som är god kvalitet givetvis påverkas av såväl den subjektiva bedömningsgrunden, t.ex. hur kritiskt lagd användaren är, som vad man lägger i begreppet kvalitet. Vidare kan en användares bedömning av statistikens kvalitet även påverkas av hur heltäckande statistiken är.

I en europeisk jämförelse ligger SCB och det svenska statistiksystemet långt framme i bl.a. kvalitetshänseende. Det visade bl.a. en s.k. peerreview som genomfördes bland de europeiska statistikmyndigheterna 2007 (Peer review on the implementation of the European Statistics Code of Practice; utvärderingen finns tillgänglig på www. ec.europa.eu/eurostat).

Regeringen anser att den användarorienterade kvalitetssyn som används i den officiella statistiken är ändamålsenlig och att arbetet med att förbättra kvaliteten i den officiella statistiken bör fortsätta. Det handlar dock framför allt om att göra ett i grunden väl fungerande system bättre.

En åtgärd som kan förbättra den officiella statistiken är ett tydliggörande av de kvalitetskrav som ställs på statistiken. Regeringen delar

• Sida 11
•  Original

utredningens bedömning att kraven bör formuleras med utgångspunkt i de kvalitetskriterier som finns i EU:s statistikförordning. Regeringen anser också, till skillnad från Domstolsverket, att kraven bör gälla samtliga statistikansvariga myndigheter och att de bör införas i lagen om den officiella statistiken. Att införa kraven i lag har ett viktigt signalvärde. De krav som i dag ställs på statistikframställning överensstämmer vidare i huvudsak med de som utredningen föreslagit. I lagen bör mot denna bakgrund anges att den officiella statistiken ska utvecklas, framställas och spridas på grundval av enhetliga standarder och harmoniserade metoder, samt att följande kvalitetskriterier ska tillämpas: relevans, noggrannhet, aktualitet, punktlighet, tillgänglighet och tydlighet, jämförbarhet samt samstämmighet.

4.2. Uppgiftsskyldighet

Regeringens förslag: Skyldigheten att lämna uppgifter för statistik ska även avse uppgifter för framställning av europeisk statistik som en myndighet enligt en EU-förordning ska ge in till Europeiska kommissionen (Eurostat).

Även kommunalförbund ska omfattas av skyldigheten att lämna uppgifter för den officiella och den europeiska statistiken.

Regeringen ska få meddela föreskrifter om vilka uppgifter som ska omfattas av uppgiftsskyldigheten. Regeringen ska även få bemyndiga myndigheter att meddela föreskrifter om skyldigheten att lämna uppgifter för den officiella statistiken. Vilka uppgifter som omfattas av uppgiftsskyldigheten för registrerade trossamfund som inte bedriver näringsverksamhet ska dock även fortsättningsvis enbart regleras i lag.

De statistikansvariga myndigheterna ska ges rätt att utan föregående uppmaning besluta att förena ett föreläggande att fullgöra en uppgiftsskyldighet med vite.

Regeringens bedömning: En viss utvidgning av uppgiftsskyldigheten bör ske i fråga om de uppgifter som ska lämnas av kommuner och landsting. I övrigt bör uppgiftsskyldigheten omfatta i huvudsak samma uppgifter som enligt gällande rätt.

Det bör framgå av förordningen (2001:100) om den officiella statistiken att de statistikansvariga myndigheterna ska sträva efter att begränsa uppgiftslämnarbördan och att de ska prioritera användningen av uppgifter ur tillgängliga register.

Utredningens förslag och bedömning: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag och bedömning. Regeringen föreslår till skillnad från utredningen att uppgiftsskyldigheten för den europeiska statistiken ska framgå av lagen och att även kommunalförbund ska vara uppgiftsskyldiga.

Remissinstanserna: Flertalet av remissinstanserna tillstyrker eller har inte något att erinra mot utredningens förslag och bedömning. Statistiska centralbyrån (SCB) tillstyrker en utökad uppgiftsskyldighet för kommuner och landsting. Arbetsmiljöverket tillstyrker förslaget att

• Sida 12
•  Original

regeringen ska ha rätt att meddela föreskrifter om skyldigheten att lämna uppgifter till Europeiska kommissionen.

Socialstyrelsen och Kammarrätten i Stockholm anser att en sanktionsmöjlighet bör införas för de kommuner och landsting som inte fullgör sin uppgiftsskyldighet och önskar att det utreds ifall kommuner och landsting skulle kunna omfattas av de möjligheter till tvångsmedel som följer av lagen (2001:99) om den officiella statistiken. Kammarrätten i

Stockholm anser vidare att en definition av näringsidkare bör införas, antingen direkt i lagen eller genom en hänvisning till annan lagstiftning.

Datainspektionen har i sitt remissyttrande bl.a. ifrågasatt om det är möjligt att i förordning föreskriva vilka uppgifter som ska omfattas av uppgiftsskyldigheten. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) är tveksam till en utvidgad uppgiftsskyldighet och betonar vikten av att tydligare definiera vilka uppgifter som avses omfattas av skyldigheten och nyttan av dessa i statistiksammanhang. SKL anser vidare att kommuner och landsting inte bör åläggas fler krav på att lämna uppgifter till den officiella statistiken.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Gällande rätt

Skyldigheten att lämna uppgifter till den officiella statistiken regleras i lagen om den officiella statistiken. Uppgiftsskyldigheten omfattar näringsidkare och ägare till en fastighet där någon annan driver jordbruk, skogsbruk eller trädgårdsodling eller håller djur samt stiftelser, ideella föreningar, registrerade trossamfund, kommuner och landsting. Ett föreläggande om att vid vite fullgöra uppgiftsskyldigheten får beslutas först efter anmaning. I fråga om statliga myndigheter finns bestämmelser om uppgiftsskyldighet i förordningen (2001:100) om den officiella statistiken. En statlig myndighet ska enligt förordningen lämna de uppgifter som behövs för den officiella statistiken till statistikansvariga myndigheter. Uppgifterna ska lämnas vid den tidpunkt och på det sätt som myndigheterna kommer överens om.

Uppgiftsskyldighet förutsätter lagstöd

Föreskrifter som avser förhållandet mellan enskilda och det allmänna, kommunernas åligganden, trossamfund eller grunderna för Svenska kyrkan som trossamfund ska meddelas genom lag (8 kap. 2 § första stycket 2–4 regeringsformen [RF]). Föreskrifter om uppgiftsskyldighet för angivna uppgiftslämnare förutsätter alltså stöd i lag. Riksdagen kan dock bemyndiga regeringen att, med vissa begränsningar som inte nu är aktuella, meddela föreskrifter om bl.a. förhållandet mellan enskilda och det allmänna samt om kommunernas åligganden (8 kap. 3 § första stycket 2 och 3 RF). Någon möjlighet att bemyndiga regeringen att meddela föreskrifter om trossamfund som sådana finns dock inte. Trossamfund som bedriver näringsverksamhet omfattas dock i denna egenskap av de generella bestämmelser som gäller för näringsidkare (jfr prop. 1997/98:49 s. 12). Sammanfattningsvis kan således konstateras att riksdagen i stor utsträckning kan bemyndiga regeringen att meddela föreskrifter om uppgiftsskyldighet.

• Sida 13
•  Original

Regeringen anser att det i lagen om den officiella statistiken alltjämt bör anges vilka som är skyldiga att lämna uppgifter till den officiella statistiken och att uppgifterna ska lämnas till den statistikansvariga myndigheten. Förordningen om den officiella statistiken kompletterar lagen samt pekar ut vilka de statistikansvariga myndigheterna är och inom vilka områden det ska framställas statistik. Statistikområdet är rörligt och följer samhällsutvecklingen. Eftersom behoven ändras från tid till annan bör regleringen om vilka uppgifter som uppgiftsskyldigheten ska avse lämpligen tas in i föreskrifter på lägre normnivå än lag. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör därför bemyndigas att meddela föreskrifter om detta. Regeringen avser att införa de aktuella föreskrifterna i förordningen om den officiella statistiken. Regeringen har för närvarande inte för avsikt att bemyndiga någon myndighet att meddela föreskrifter om vilka uppgifter som ska omfattas av uppgiftsskyldigheten. De uppgifter som ska omfattas av uppgiftsskyldigheten bör vara så tydligt angivna att den uppgiftsskyldige kan överblicka vilka uppgifter som kan komma i fråga. En viss uppräkning av uppgifter måste därför ske. De uppgifter som de registrerade trossamfund som inte bedriver näringsverksamhet ska lämna in måste dock, i enlighet med vad som ovan anförts, även fortsättningsvis anges i lag.

Den nu föreslagna ordningen med ett normgivningsbemyndigande i lag för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om uppgiftsskyldighet förutsätter att man i arbetet med att ta fram föreskrifterna tar ställning till hur varje utökning av uppgiftsskyldigheten förhåller sig till det skydd av den personliga integriteten som följer av 2 kap. 6 § andra stycket RF. Enligt denna bestämmelse är var och en gentemot det allmänna skyddad mot betydande intrång i den personliga integriteten, om det sker utan samtycke och innebär övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhållanden. Vid den ovan nämnda prövningen bör beaktas hur skyddet av den personliga integriteten begränsas av såväl behandlingen av den nya uppgiften i sig som behandlingen tillsammans med andra uppgifter för vilka uppgiftsskyldighet redan föreligger.

Regeringen anser att det för närvarande inte finns skäl att införa en möjlighet att besluta om sanktioner mot en kommun eller ett landsting som inte uppfyller sin uppgiftsskyldighet. Regeringen avser dock att följa utvecklingen och utesluter inte att det kan finnas anledning att återkomma i frågan.

I enlighet med utredningens förslag finns det skäl att effektivisera ordningen när det gäller de statistikansvariga myndigheternas möjligheter att få in uppgifter för den officiella statistiken. Detta bör ske genom att kravet på att ett föreläggande om att någon ska fullgöra sin uppgiftsskyldighet måste föregås av en anmaning om att lämna uppgifter tas bort.

Behöver uppgiftsskyldigheten för den officiella statistiken utökas?

SCB har i en skrivelse till utredningen redovisat sin syn på behovet av utökning av uppgiftsskyldigheten. Enligt SCB är uppgiftsskyldigheten i lagen om den officiella statistiken för närvarande inte tillräcklig för kommuner, landsting och kommunalförbund samt för vissa andra juri-

• Sida 14
•  Original

diska personer som stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund. SCB kan till följd av detta inte kräva in vissa uppgifter som är nödvändiga för att uppfylla EU-rättsliga förpliktelser, bl.a. de som följer av rådets förordning (EG

)

nr 479/2009 om tillämpningen av protokollet

om förfarandet vid alltför stora underskott som är fogat till fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen och rådets förordning (EG) nr 2223/96 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i gemenskapen, och för att tillgodose de nationella behoven av officiell statistik.

SCB har vidare i skrivelsen angett att myndigheten samlar in en hel del ekonomiska uppgifter från kommuner och landsting med stöd av uppgiftsskyldigheten i lagen om den officiella statistiken. Detta gäller bl.a. uppgifter till den årliga ekonomiska undersökningen Räkenskapssammandrag för kommuner och landsting. Myndigheten har också erfarenhet av att samla in vissa ekonomiska uppgifter från kommuner, landsting och kommunalförbund på frivillig basis. Detta görs inom områden där uppgiftsskyldighet inte föreligger. Sådana undersökningar visar enligt SCB visserligen bättre svarsfrekvens än motsvarande undersökningar som riktas till näringsidkare och andra juridiska personer, men svarsfrekvensen är många gånger inte tillräcklig för de syften som statistiken ska användas till. En frivillig insamling ger därför enligt SCB oftast ett otillräckligt underlag för kommunala jämförelser, uppföljningar och analyser.

SCB har därutöver i sitt yttrande över departementspromemorian Fördraget om stabilitet, samordning och styrning inom ekonomiska och monetära unionen (Ds 2012:30) framhållit att en utökad uppgiftsskyldighet för kommuner, landsting, kommunalförbund och vissa juridiska personer är nödvändig om Sverige ska uppfylla kraven i rådets direktiv 2011/85/EU av den 8 november 2011 om krav på medlemsstaternas budgetramverk (dnr Fi2012/70).

Regeringen anser att övervägande skäl talar för att, i enlighet med vad SCB efterfrågat i den ovan nämnda skrivelsen, föreslå en uppgiftsskyldighet för kommunalförbund i syfte att tillgodose de statistikansvariga myndigheternas behov av uppgifter. Någon sådan skyldighet föreslogs emellertid inte av utredningen. Under beredningen av lagstiftningsärendet i Regeringskansliet har synpunkter i denna fråga inhämtats från SCB och SKL. Myndigheterna har i samband med detta inte framfört några invändningar mot att kommunalförbund omfattas av samma uppgiftsskyldighet som kommuner och landsting. Regeringen föreslår därför att även kommunalförbund ska omfattas av denna uppgiftsskyldighet.

I samband med att nu gällande uppgiftskrav införs i förordningen om den officiella statistiken bör vidare uppräkningen av uppgifter som omfattas av uppgiftsskyldighet för kommuner och landsting kompletteras. I samband med detta kommer de behov av utökad uppgiftsskyldighet som SCB angivit att beaktas, bl.a. de som följer av direktivet om krav på medlemsstaternas budgetramverk.

Regeringen anser inte att det finns anledning att vidta några ytterligare förändringar i fråga om de grupper som redan är uppgiftsskyldiga. Den nuvarande tillämpningen av näringsidkarbegreppet inom statistiken bör i

• Sida 15
•  Original

detta sammanhang även fortsättningsvis ge tillräcklig vägledning för att avgöra om en viss verksamhet omfattas av uppgiftsskyldighet.

Uppgiftsskyldighet för framställning av europeisk statistik

Statistikansvariga myndigheter framställer europeisk statistik enligt såväl EU-förordningar som bestämmelser som har sin grund i EU-direktiv. Det finns dock, i enlighet med vad SCB framhållit i den ovan nämnda skrivelsen till utredningen, situationer då en EU-rättsakt ställer krav på att en svensk myndighet lämnar in en viss uppgift till den europeiska statistiken, utan att myndigheten har möjlighet att begära in uppgiften.

Ett direktiv är i princip inte bindande för enskilda utan föreskriver resultat som varje medlemsstat ska förverkliga inom ramen för sin nationella rättsordning. I huvudsak överlåter direktiven till medlemsstaten att bestämma form och tillvägagångssätt för genomförandet. Ett krav i en EU-förordning är däremot direkt gällande i Sverige. De krav som ställs i en förordning är således bindande för en svensk myndighet. För att en myndighet ska kunna uppfylla dessa krav krävs att den har en lagstadgad möjlighet att hämta in behövliga uppgifter. Normalt regleras inte uppgiftsskyldigheten på EU-nivå utan faller enligt den s.k. subsidiaritetsprincipen på den nationella lagstiftningen. Själva uppgiftslämnandet måste därför regleras i svensk nationell rätt.

Regeringen bedömer att skälen för en utvidgning väger tyngre än önskan att minska uppgiftslämnarbördan. Regeringen anser därför att det bör införas en skyldighet för den som är uppgiftsskyldig för den officiella statistiken att lämna de uppgifter som behövs för att framställa sådan europeisk statistik som en myndighet enligt en EU-förordning ska ge in till Europeiska kommissionen. Regeringen föreslår, till skillnad från utredningen, att en sådan skyldighet införs i lagen om den officiella statistiken, i likhet med vad som gäller för den officiella statistiken. Regeringen föreslår vidare att det införs ett normgivningsbemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om vilka uppgifter som ska omfattas av skyldigheten.

Särskilt om uppgiftslämnarbördan

Målsättningen att minska uppgiftslämnarbördan i samband med framställning av europeisk statistik kommer bl.a. till uttryck i riktlinjerna för europeisk statistik och i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009 om europeisk statistik. Regeringen angav för egen del 2009 i skrivelsen Regelförenklingsarbetet (skr. 2008/09:206) att den hade som mål att minska företagens administrativa kostnader med 25 procent. Under de senaste åren har ett stort antal initiativ tagits för att uppnå detta mål. Målet gäller inte enbart för statistiken. Faktum är att framtagandet av statistiken står för en relativt liten del av företagens totala kostnader för uppgiftslämnande. Hösten 2010 hade kostnaderna för uppgiftslämnandet minskat med totalt 7 procent. Kostnaderna för uppgiftslämnande inom statistikområdet hade minskats med 3 procent. Arbetet med att minska uppgiftslämnarbördan fortsätter alltjämt. I detta sammanhang kan också nämnas EU:s arbete med att minska uppgiftslämnarbördan genom förändringar i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 638/2004 om gemenskapsstatistik över varuhandeln

• Sida 16
•  Original

mellan medlemsstaterna (Intrastat). Intrastat är den rättsakt som står för merparten av företagens kostnader för uppgiftslämnande inom statistikområdet.

Möjligheterna att minska uppgiftsskyldigheten är beroende av en avvägning mellan målsättningen att minska bördan för uppgiftslämnarna och behovet av statistik. Det ankommer på varje statistikansvarig myndighet att hitta metoder som kan minska uppgiftslämnarbördan. Pågående initiativ av SCB och den allmänna strävan hos de statistikansvariga myndigheterna att minska denna börda torde leda till minskade kostnader för de uppgiftsskyldiga. Även den ökande användningen av administrativa uppgifter bör ha positiva effekter i detta avseende. För att tydliggöra behovet av att minska uppgiftslämnarbördan anser regeringen att det i förordningen om den officiella statistiken bör införas ett krav på att de statistikansvariga myndigheterna ska sträva efter att begränsa uppgiftslämnarbördan. Att införa detta uttryckliga krav fyller en viktig signalfunktion, vilket även bör komma kommuner och landsting till godo. Ett uttryckligt mål om minskad uppgiftslämnarbörda också för kommuner och landsting, som tidigare efterfrågats av SKL, omfattar dock ett betydligt större område än statistiken, varför frågan bör behandlas i ett annat och vidare sammanhang.

5. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: Lagändringarna ska träda i kraft den 31 december 2013.

Regeringens bedömning: Det behövs inte några övergångsbestämmelser.

Utredningens förslag: Överensstämmer inte med regeringens förslag.

Utredningen har föreslagit att lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2014. Utredningen har inte behandlat frågan om behovet av övergångsbestämmelser.

Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser, förutom Domstolsverket, tillstyrker eller har inte några invändningar mot förslaget.

Domstolsverket anför att det kan finnas svårigheter att med så kort genomförandetid uppfylla kvalitetskraven.

Skälen för regeringens förslag och bedömning: Rådets direktiv 2011/85/EU av den 8 november 2011 om krav på medlemsstaternas budgetramverk ska ha genomförts senast den 31 december 2013. Den nu föreslagna lagändringen möjliggör, som anförts i avsnitt 4.2, för regeringen att besluta de förordningsändringar som är nödvändiga för att genomföra direktivet. De förändringar av uppgiftsskyldigheten som de föreslagna och redovisade lag- och förordningsändringarna innebär utgör vidare endast en begränsad utvidgning av de nuvarande kraven.

Regeringen anser mot denna bakgrund att lagändringen bör träda i kraft

• Sida 17
•  Original

den 31 december 2013. Några övergångsbestämmelser med anledning av ändringarna bedöms inte vara nödvändiga.

6. Konsekvenser

Regeringens bedömning: Lagförslaget förutsätts kunna genomföras inom ramen för befintliga ekonomiska ramar och inte föranleda några betydande kostnadsökningar eller andra konsekvenser.

Utredningens bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Flertalet av remissinstanserna tillstyrker eller har inte några invändningar mot utredningens bedömning. Försäkringskassan anser dock att en ambitionshöjning för att skapa en förbättrad statistikkvalitet kan innebära ett ökat resursbehov för myndigheternas statistikverksamhet, men bedömer att ambitionshöjningen ryms inom ramen för myndighetens ordinarie verksamhet. Domstolsverket anser att ett införande av de föreslagna kvalitetskraven kan innebära kostnadskrävande åtgärder för myndigheten eftersom de uppgifter som myndigheten lämnar inte utgör en del av den europeiska statistiken. Statens energimyndighet, Näringslivets regelnämnd samt Sveriges Kommuner och Landsting bedömer att det finns en risk för att möjligheten att begära ut statistik överutnyttjas. De saknar vidare en bedömning av de ekonomiska konsekvenserna av de ökade kraven på uppgiftslämnande.

Skälen för regeringens bedömning: De kvalitetskrav som föreslås överensstämmer i huvudsak med de krav som redan tillämpas. Eventuella kostnadsökningar för uppgiftsutlämnande bedöms bli marginella och rymmas inom befintliga ekonomiska ramar. Regeringen anser vidare, i likhet med utredningen, att den utökade uppgiftsplikten för kommuner, landsting och kommunalförbund inte bör medföra några större ekonomiska konsekvenser eftersom dessa redan på frivillig basis i stor utsträckning lämnar uppgifter av det aktuella slaget.

7. Författningskommentar

Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:99) om den officiella statistiken

1 §

I paragrafen anges lagens tillämpningsområde. I andra stycket har en språklig justering gjorts på så sätt att ordet bestämmelser har bytts ut mot föreskrifter. Någon ändring i sak är inte avsedd.

• Sida 18
•  Original

3 §

3 a §

7 §

Paragrafen är ny och har behandlats i avsnitt 4.2.

I första stycket anges vilka som är skyldiga att lämna uppgifter för den officiella statistiken och för framställning av sådan europeisk statistik som en statistikansvarig myndighet ska ge in till Europeiska kommissionen (Eurostat) enligt en EU-förordning. De uppgiftsskyldiga är desamma som ska lämna uppgifter för den officiella statistiken enligt nuvarande bestämmelser, med det tillägget att det införs en uppgiftsskyldighet för kommunalförbund. Skyldigheten för registrerade trossamfund som inte bedriver näringsverksamhet att lämna uppgifter för den officiella statistiken regleras dock i 8 §. Uppgifter för den officiella statistiken ska som tidigare lämnas till den statistikansvariga myndigheten. Denna ordning ska även tillämpas för de uppgifter som ska lämnas för den europeiska statistiken.

I andra stycket anges att uppgiftsskyldigheten för den officiella statistiken inte gäller för sådana uppgifter som avser förhållanden som ligger mer än tre år tillbaka i tiden. Regleringen motsvarar nuvarande 12 §.

I tredje stycket finns ett normgivningsbemyndigande för regeringen att meddela ytterligare föreskrifter om uppgiftsskyldigheten. Sådana föreskrifter kan avse t.ex. vilka uppgifter som respektive kategori av uppgiftsskyldiga måste lämna för den officiella eller den europeiska statistiken. Bemyndigandet innebär inte att regeringen kan besluta att utvidga den krets av uppgiftsskyldiga som anges i första stycket.

I fjärde stycket föreskrivs att regeringen får bemyndiga en myndighet att meddela föreskrifter om skyldigheten att lämna uppgifter för den officiella statistiken.

• Sida 19
•  Original

8 §

20 §

24 §

25 §

Ikraftträdandebestämmelsen

Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 5.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 31 december 2013.

• Sida 20
•  Original