Prop. 2014/15:89

Lag om lokala aktionsgrupper och EG:s förordningar om strukturstöd och stöd till utveckling av landsbygden

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 12 mars 2015

Stefan Löfven

Sven-Erik Bucht (Näringsdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås en ny lag om lokala aktionsgrupper. Lokala aktionsgrupper ska enligt EU-bestämmelser utföra uppgifter som avser lokalt ledd utveckling inom förvaltningen av EU:s struktur- och investeringsfonder. Förslaget innebär att regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om gruppernas handläggning av ärenden om stöd inom lokalt ledd utveckling. Förslaget innehåller också bestämmelser som rör uppgiftsskyldighet och tystnadsplikt.

Propositionen innehåller vidare förslag till en ny bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) där det görs en hänvisning till lagen om lokala aktionsgrupper.

Slutligen föreslås några lagtekniska ändringar i lagen (1994:1708) om EG:s förordningar om strukturstöd och om stöd till utveckling av landsbygden samt ändringar i denna lag med anledning av Lissabonfördraget, som trädde i kraft den 1 december 2009.

Den nya lagen och lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2015.

1. Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om lokala aktionsgrupper,

2. lag om ändring i lagen (1994:1708) om EG:s förordningar om strukturstöd och om stöd till utveckling av landsbygden,

3. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

2. Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1. Förslag till lag om lokala aktionsgrupper

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om lokala aktionsgruppers handläggning av ärenden om stöd inom lokalt ledd utveckling enligt artikel 34.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden,

Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006, i den ursprungliga lydelsen.

2 § Den myndighet som regeringen bestämmer ska på begäran lämna ut uppgifter om ärenden om stöd inom lokalt ledd utveckling till de lokala aktionsgrupperna.

3 § Den som genom en lokal aktionsgrupps verksamhet fått uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat får inte röja uppgiften.

Inte heller får en sådan uppgift röjas som någon genom en lokal aktionsgrupps verksamhet fått om andra ekonomiska eller personliga förhållanden för den som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för den lokala aktionsgruppens verksamhet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.

2.2. Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1708) om EG:s förordningar om strukturstöd och om stöd till utveckling av landsbygden

Härigenom föreskrivs att rubriken till lagen (1994:1708) om EG:s förordningar om strukturstöd och om stöd till utveckling av landsbygden samt 1–7 §§ ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Lag om EG:s förordningar om strukturstöd och om stöd till utveckling av landsbygden

1

Lag om EU:s förordningar om strukturstöd och om stöd till utveckling av landsbygden

1 §2

I denna lag ges bestämmelser som behövs för att EG:s strukturstöd och stöd till utveckling av landsbygden skall kunna genomföras i Sverige.

Med EG:s förordningar om strukturstöd och om stöd till utveckling av landsbygden avses i denna lag EG:s förordningar om

1. stöd till gemenskapsinitiativ och andra av gemenskapen prioriterade mål för strukturfonderna, med undantag för stöd från Fonden för fiskets utveckling, och

2. stöd från Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) till utveckling av landsbygden.

I denna lag ges bestämmelser som behövs för att EU:s strukturstöd och stöd till utveckling av landsbygden ska kunna genomföras i Sverige.

Med EU:s förordningar om strukturstöd och om stöd till utveckling av landsbygden avses i denna lag EU:s förordningar om

1. stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden, och

2. stöd från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling.

2 §3

Tillsyn och annan kontroll över efterlevnaden av reglerna i EG:s förordningar om strukturstöd och om stöd till utvecklingen av landsbygden utövas av den eller de myndigheter som regeringen bestämmer.

Tillsyn och annan kontroll över att reglerna i EU:s förordningar om strukturstöd och om stöd till utvecklingen av landsbygden följs utövas av den eller de myndigheter som regeringen bestämmer.

Regeringen får föreskriva att en tillsynsmyndighet får överlåta åt någon annan myndighet att utöva viss tillsyn.

Om tillsyn överlåts, skall vad som sägs om tillsynsmyndighet i

Om tillsyn överlåts, ska vad som sägs om tillsynsmyndighet i lagen

1 Senaste lydelse 1999:1316. 2 Senaste lydelse 1999:1316. 3 Senaste lydelse 1999:1316.

lagen gälla även den myndighet till vilken tillsyn har överlåtits.

gälla även den myndighet till vilken tillsyn har överlåtits.

3 §4

För tillsyn enligt denna lag har tillsynsmyndigheten rätt att få tillträde till områden, anläggningar, byggnader, lokaler och andra utrymmen som används i sådan verksamhet eller i samband med hantering av sådana produkter som stödet avser. Tillsynsmyndigheten får göra de undersökningar och ta de prover som behövs för tillsynen utan att ersättning lämnas.

Tillsynsmyndigheten har rätt att på begäran få de upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen. Myndigheten får meddela förelägganden som kan förenas med vite för att få tillgång till handlingarna. Den som är föremål för tillsyn skall tillhandahålla den hjälp som behövs för att tillsynen skall kunna bedrivas.

Polismyndigheten skall på begäran lämna den hjälp som behövs vid tillsynen.

Tillsynsmyndigheten har rätt att på begäran få de upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen. Myndigheten får meddela förelägganden som kan förenas med vite för att få tillgång till handlingarna. Den som är föremål för tillsyn ska tillhandahålla den hjälp som behövs för att tillsynen ska kunna bedrivas.

Polismyndigheten ska på begäran lämna den hjälp som behövs vid tillsynen.

4 §

Bestämmelserna i 3 § första stycket och andra stycket första meningen gäller också för EG:s institutioner och av institutionerna utsedda inspektörer.

Bestämmelserna i 3 § första stycket och andra stycket första meningen gäller också för Europeiska kommissionen och Europeiska revisionsrätten och för inspektörer som är utsedda av dessa institutioner.

5 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om hur tillsynen skall bedrivas.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om hur tillsynen ska bedrivas.

6 §5

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva att ränta skall betalas på belopp enligt EG:s förordningar om strukturstöd och om stöd till utveckling av landsbygden om mottagaren inte är berättigad till

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att ränta ska betalas på belopp enligt EU:s förordningar om strukturstöd och om stöd till utveckling av landsbygden om mottagaren inte är

4 Senaste lydelse 1998:564. 5 Senaste lydelse 1999:1316.

beloppet och detta skall återbetalas.

berättigad till beloppet och detta ska återbetalas.

7 §6

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva att avgifter skall tas ut för tillsynen enligt denna lag och för kartor som tillhandahålls i ärenden om stöd enligt EG:s förordningar om strukturstöd och om stöd till utveckling av landsbygden.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att avgifter ska tas ut för tillsynen enligt denna lag.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.

6 Senaste lydelse 1999:1316.

2.3. Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

Härigenom föreskrivs att det i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska införas en ny paragraf, 30 kap. 25 a §, och närmast före 30 kap. 25 a § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

30 kap.

Sekretessbrytande bestämmelse

25 a §

Sekretessen enligt 23 § hindrar inte att en uppgift lämnas ut till en lokal aktionsgrupp i enlighet med vad som föreskrivs i lagen (xxx) om lokala aktionsgrupper.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.

3. Ärendet och dess beredning

Lagen om lokala aktionsgrupper

Inför programperioden 2014−2020 har Europaparlamentet och rådet genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 antagit ett gemensamt regelverk för dessa fonder.

Det gemensamma regelverket behandlar bl.a. lokalt ledd utveckling. Sverige kommer under perioden 2014–2020 att möjliggöra stöd för lokalt ledd utveckling inom Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, vilket framgår av regeringens skrivelse Partnerskapsöverenskommelsen (Skr. 2013/14:218).

Av EU-förordningen framgår att den lokalt ledda utvecklingen ska ledas av lokala aktionsgrupper. Det anges också vilka uppgifter grupperna ska ha. Vissa av dessa uppgifter är förvaltningsuppgifter som innefattar myndighetsutövning.

Lagen om EG:s förordningar om strukturstöd och om stöd till utveckling av landsbygden

I 1 § lagen (1994:1708) om EG:s förordningar om strukturstöd och om stöd till utveckling av landsbygden har med EG:s förordningar om strukturstöd avsetts EG:s förordningar om stöd till gemenskapsinitiativ och andra av gemenskapen prioriterade mål för strukturfonderna, med undantag för stöd från Fonden för fiskets utveckling. Med strukturfonder avses dock enligt nu gällande EU-bestämmelser Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden (artikel 1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013).

Med stöd till utveckling av landsbygden har enligt samma paragraf avsetts stöd från Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) till utveckling av landsbygden. Den numera aktuella fonden för stöd för landsbygdsutveckling heter Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 av den 17 december 2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1698/2005).

Ärendets beredning

Med anledning av EU-bestämmelserna ovan har det inom dåvarande Landsbygdsdepartementet upprättats en promemoria, Lokala aktionsgrupper och EG:s förordningar om strukturstöd och stöd till utveckling av landsbygden (Ds 2014:40). En sammanfattning av promemorian finns

i bilaga 1. Promemorians lagförslag finns i bilaga 2. Promemorian har remissbehandlats och en förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig hos Näringsdepartementet (dnr N2015/336).

Lagrådet

Regeringen beslutade den 19 februari 2015 att inhämta Lagrådets yttrande över lagförslag som överensstämmer med lagförslagen i denna proposition. Lagrådets yttrande finns i bilaga 4. Lagrådet lämnade förslagen utan erinran.

4. Lokala aktionsgrupper

4.1. Bakgrund

Av artikel 32.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 framgår att lokalt ledd utveckling är en obligatorisk del inom Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) men att den även kan stödjas av de andra europeiska struktur- och investeringsfonderna. De andra fonderna är Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Europeiska socialfonden (ESF) och Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF). Sverige har valt att tillämpa lokalt ledd utveckling inom samtliga fyra fonder.

Den lokalt ledda utvecklingen ska enligt artikel 32.2 b i EU-förordningen ledas av lokala aktionsgrupper. Dessa grupper ska bestå av företrädare för offentliga och privata lokala intressegrupper. Varken myndigheter eller någon enskild intressegrupp får ha mer än 49 procent av rösterna på beslutsfattande nivå. Det finns inga EU-bestämmelser som reglerar vilken typ av juridisk person de lokala aktionsgrupperna ska vara utan det får medlemsstaterna välja. Under motsvarigheten till lokalt ledd utveckling i föregående programperiod 2007–2013 har grupperna varit ideella föreningar.

4.1.1. Lokalt ledda utvecklingsstrategier

De lokala aktionsgrupperna ska utforma och genomföra lokalt ledda utvecklingsstrategier. En sådan strategi ska innehålla bl.a. uppgifter om område och befolkning som omfattas av strategin, en analys av områdets utvecklingsbehov och möjligheter, en beskrivning av strategin och dess mål, en handlingsplan som visar hur målen omsätts i åtgärder och en beskrivning av förvaltnings- och övervakningsbestämmelserna för strategin som visar att den lokala aktionsgruppen har kapacitet att genomföra denna.

Medlemsstaterna ska fastställa kriterierna för urvalet av lokalt ledda utvecklingsstrategier. Lokalt ledda utvecklingsstrategier ska sedan väljas ut av en kommitté som inrättats för detta syfte av den ansvariga förvaltande myndigheten. Strategin ska godkännas av den förvaltande myndig-

heten. Den lokala aktionsgruppen ska sedan göra ett urval av insatser inom ramen för utvecklingsstrategin.

4.1.2. De lokala aktionsgruppernas uppgifter enligt EU-förordningen

I artikel 34.3 anges att de lokala aktionsgrupperna ska ha följande uppgifter:

a) Främja de lokala aktörernas kapacitet att utveckla och genomföra insatser, även genom att främja deras projektförvaltningskapacitet.

b) Införa ett icke-diskriminerande och öppet urvalsförfarande och objektiva kriterier för urval av insatser, som inte leder till intressekonflikter, som säkerställer att minst 50 % av rösterna i urvalsbesluten avges av parter som inte är offentliga myndigheter och som gör det möjligt att genomföra urval med ett skriftligt förfarande.

c) Säkra överensstämmelsen med den lokalt ledda utvecklingsstrategin vid urvalet av insatser genom att prioritera dessa insatser efter hur väl de bidrar till att uppnå målen för strategin.

d) Förbereda och offentliggöra inbjudningar att lämna förslag eller ett förfarande för att kontinuerligt lämna in projekt, och även fastställa urvalskriterier.

e) Ta emot och bedöma ansökningar om stöd.

f) Välja ut insatser och fastställa stödbeloppet och, i tillämpliga fall, lägga fram förslagen till det organ som är ansvarigt för slutkontrollen av stödberättigande innan de godkänns.

g) Övervaka genomförandet av den lokalt ledda utvecklingsstrategin och de insatser som får stöd samt genomföra särskilda utvärderingar kopplade till den strategin.

4.2. Regeringens förslag och bedömningar

Hänvisningar till S4-2

4.2.1. Föreskrifter om handläggning

Regeringens förslag: Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska bemyndigas att meddela föreskrifter om lokala aktionsgruppers handläggning av ärenden om stöd inom lokalt ledd utveckling.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inte haft någon erinran mot promemorians förslag.

Länsstyrelsen i Örebro län tillstyrker förslaget men framhåller att det är väsentligt att de föreskrifter som grupperna har att följa inte blir för omfattande och detaljerade så att handläggningsprocessen blir onödigt ineffektiv och handläggningstiden förlängs. Statens jordbruksverk (Jordbruksverket) förutser att ansökningar kommer att ges in både som pappersblankett och via e-ansökan. För Jordbruksverket är det viktigt att ansökningar som kommer in via papper ska kunna tas emot och registreras i datasystemet av de lokala aktionsgrupperna. Jordbruksverket

ser inte att lagförslaget utgör något hinder mot att grupperna tar emot och registrerar pappersansökningar i handläggarstödet. Jordbruksverket vill framhålla att det av artikel 34.3 i den gemensamma förordningen framgår att en av de lokala aktionsgruppernas uppgifter är att ta emot och bedöma ansökningar. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor ställer sig positiv till promemorians förslag. Myndigheten anser att den europeiska koden, Europeisk kod för idéburna organisationers medverkan i beslutsprocessen, antagen av INGO-konferensen vid mötet den 1 oktober 2009 sannolikt är ett bra instrument i lokala aktionsgruppers och myndigheters arbete. Region Västerbotten anser att lokalt ledd utveckling förutsätter en förenklad projekthantering som är anpassad till den lokala nivåns möjlighet och kapacitet att handlägga projekt men också att ansöka om projektmedel. Då lokala aktionsgrupper inte är skyldiga att följa förvaltningslagens bestämmelser anser Region Västerbotten att eventuella föreskrifter endast ska säkerställa att de lokala aktionsgruppernas handläggning motsvarar det som EU-förordningen kräver. Region Västerbotten vill istället för lagstiftning se att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer stödjer, utbildar och vägleder de lokala aktionsgrupperna i deras handläggning. Winnet Sverige vill betona att ett icke-diskriminerande urvalsförfarande avser alla diskrimineringsgrunder dvs. kön, etnicitet, ålder m.fl. Det kan finnas anledning att klargöra det, åtminstone i de kommande föreskrifterna. Winnet Sverige vill vidare understryka att det är viktigt att den lokala utvecklingsstrategin har ett integrerat jämställdhetsperspektiv, med tydligt mål, kriterier och indikatorer för att mäta resultat och att det är viktigt att de kommande föreskrifterna för handläggningen tydligt lyfter fram kravet om ett integrerat jämställdhetsperspektiv i bedömningen av ansökningarna. Flera remissinstanser har påpekat vikten av att grupperna får ersättning för de administrativa kostnaderna samt att grupperna får tillgång till utbildning för att klara de nya uppgifterna.

Skälen för regeringens förslag: De lokala aktionsgrupperna ska enligt

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 bl.a. införa ett urvalsförfarande, ta emot och bedöma ansökningar om stöd, välja ut insatser och fastställa stödbeloppet och, i tillämpliga fall, presentera projekturvalet för den förvaltande myndigheten. Den förvaltande myndigheten, som utses av regeringen, kommer under denna programperiod att vara Jordbruksverket.

Ansökningarna kommer att ges in till Jordbruksverket som e-ansökningar genom en databas som myndigheten ansvarar för. Det kan antas att det, särskilt inledningsvis, kommer att förekomma att ansökningar kommer in som pappersblanketter. Även dessa kommer att läggas in i Jordbruksverkets databas. Ansökningarna kommer framförallt att innehålla beskrivningar av de insatser som stöd söks för. Respektive lokal aktionsgrupp ska genom direktåtkomst hämta sina ansökningar i databasen och bedöma dessa. De ska sedan välja ut vilka insatser som bör få stöd och fastställa stödbeloppet. Vid urvalet av insatser ska, som framgår av EU-förordningen, insatserna prioriteras efter hur väl de bidrar till att uppnå målen för den lokalt ledda utvecklingsstrategin. Gruppernas handläggning kommer att ske i Jordbruksverkets elektroniska handläggningssystem. När de lokala aktionsgrupperna har gjort sitt urval ska ärendet, genom databasen, lämnas över till Jordbruksverket. Det är Jordbruks-

verket som tar de slutliga besluten om stöd och utbetalning. Innan beslutet om stöd ska projektets stödberättigande kontrolleras, dvs. att det överensstämmer med EU-regelverket och nationella bestämmelser.

De uppgifter som grupperna ska utföra bedöms till viss del handla om förvaltningsuppgifter som innefattar myndighetsutövning. Eftersom den förvaltande myndigheten inte får ompröva själva urvalet av projekt och fastställandet av stödbelopp så får de lokala aktionsgruppernas beslut rättsverkan mot de enskilda. Enligt 12 kap. 4 § regeringsformen får ett överlämnande av förvaltningsuppgifter som innefattar myndighetsutövning göras endast med stöd av lag. Eftersom uppgifterna har reglerats genom en EU-förordning behövs dock inte lagstöd för överlämnandet i detta fall.

De lokala aktionsgrupperna är inte förvaltningsmyndigheter och är därför inte skyldiga att följa förvaltningslagens (1986:223) bestämmelser vid sin handläggning av ärenden. Det bedöms dock från rättsäkerhetssynpunkt vara viktigt att även dessa grupper, när de anförtros förvaltningsuppgifter som normalt ankommer på myndigheter, följer vissa förfaranderegler. Det kan konstateras att EU-förordningen inte innehåller några sådana förfaranderegler.

Regeringen delar uppfattningen från några av remissinstanserna att det är viktigt att de föreskrifter som grupperna har att följa inte blir för omfattande och detaljerade. Långa handläggningstider ska naturligtvis i möjligaste mån undvikas. Intresset av en enkel och snabb handläggning måste dock vägas mot rättssäkerhetsintresset för enskilda stödsökanden. Det bör också beaktas att det är avsevärda belopp (i storleksordningen två miljarder kronor för hela programperioden till och med 2020) i medel från EU-fonder och nationella medel som grupperna kommer att hantera. Centrala förvaltningsrättsliga principer, som t.ex. bestämmelser om jäv, bör därför enligt regeringens mening kunna åläggas de lokala aktionsgrupperna vid deras handläggning av stödärenden. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör därför bemyndigas att meddela föreskrifter om lokala aktionsgruppers handläggning av ärenden om stöd.

Jordbruksverket har lyft fram att ansökningar som kommer in via papper ska kunna tas emot och registreras i datasystemet av de lokala aktionsgrupperna. Den närmare ordningen kring hanteringen av ansökningar kommer att regleras i föreskrifter på lägre normnivå än lag. Flera remissinstanser har lyft fram behovet av ersättning för administrativa kostnader och möjlighet till utbildning. Ersättning för administrativa kostnader får enligt EU-regelverket ges med upp till 25 procent av de projektmedel som beviljas i en lokal utvecklingsstrategi. När det gäller utbildningsinsatser och administrativt stöd för gruppernas verksamhet så kommer den förvaltande myndigheten att ha en viktig roll.

Regeringen delar uppfattningen att det är viktigt med ett jämställdhetsperspektiv, vilket också framgår av de förslag till program som har lämnats till den Europeiska kommissionen. Dessa frågor regleras dock inte genom denna lagstiftning.

4.2.2. Personuppgifter

Regeringens bedömning: De lokala aktionsgrupperna bör vara personuppgiftsansvariga för den personuppgiftsbehandling de utför.

Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens bedömning.

Remissinstanserna: Majoriteten av de remissinstanser som yttrat sig angående denna fråga tillstyrker förslaget eller har inte haft någon erinran mot promemorians förslag. Några framhåller att förslaget är bra eftersom gruppernas självständighet och ansvar tydliggörs. Datainspektionen konstaterar att promemorian inte innehåller någon analys av vilken personuppgiftshantering som aktualiseras av förslaget och hur denna regleras, samt vilka konsekvenser hanteringen kan innebära för den personliga integriteten. Utan en sådan analys är det inte möjligt för

Datainspektionen att ta ställning till förslaget. Datainspektionen är av uppfattningen att Jordbruksverket vid en bedömning torde vara personuppgiftsansvarig enligt personuppgiftslagen i avsaknad av en författningsreglering som innebär någon annan fördelning av personuppgiftsansvaret. Datainspektionen konstaterar vidare att direktåtkomst många gånger kan medföra ett personuppgiftsansvar för den som bereder sig åtkomst till uppgifterna men att detta förhållande inte fråntar den som innehar en databas dennes personuppgiftsansvar. Datainspektionen anför även att när det gäller direktåtkomst är risken för intrång i den personliga integriteten som regel större än vid andra former av utlämnande och att det har inneburit att direktåtkomst ansetts kräva författningsstöd.

Skälen för regeringens bedömning: Enligt personuppgiftslagen (1998:204) är personuppgiftsansvarig den som ensam eller tillsammans med andra bestämmer ändamålen med och medlen för behandlingen av personuppgifter. Om det i en annan lag eller i en förordning finns bestämmelser som avviker från personuppgiftslagen ska dock de bestämmelserna gälla. Regeringen delar Datainspektionens uppfattning att vissa delar av personuppgiftsbehandlingen, i första hand frågan om direktåtkomst, bör författningsregleras. De personuppgifter som kommer att hanteras är inte några känsliga personuppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse, medlemskap i fackförening eller personuppgifter som rör hälsa eller sexualliv. Det kommer framförallt att röra sig om uppgifter om stödsökandes namn, i vissa fall även personnummer, samt olika slags kontaktuppgifter. Hanteringen kommer sannolikt att bestå i att uppgifterna, som finns i ansökan om stöd eller andra ingivna handlingar, tas ut ur databasen och bedöms av gruppen tillsammans med andra ansökningar.

Författningsregleringen kan därför, i enlighet med promemorians bedömning, ske på förordningsnivå.

Det vanliga i situationer av detta slag där olika subjekt är inblandade i hanteringen är att den som utför personuppgiftsbehandlingen också är den som är personuppgiftsansvarig. Detta eftersom den som utför behandlingen också är den som har störst möjlighet att se till att detta sker på ett korrekt sätt. De tekniska systemen kommer att vara utformade så att det går att skilja en behandling från en annan och avgöra vem som har utfört en viss behandling. Den ordning som vanligen gäller i dessa

situationer bör därför gälla även här, vilket innebär att de lokala aktionsgrupperna enligt regeringens mening bör vara personuppgiftsansvariga för den personuppgiftsbehandling de utför.

4.2.3. Överklagande

Regeringens bedömning: Det bör inte införas någon bestämmelse om möjlighet att överklaga de lokala aktionsgruppernas beslut att inte bevilja stöd.

Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens bedömning.

Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser har tillstyrkt eller inte haft något att erinra mot promemorians bedömning.

Skälen för regeringens bedömning: Stöd för lokalt ledd utveckling lämnas, liksom många andra stöd inom de nationella programmen för de aktuella fonderna, i mån av tillgång på medel. Det anses inte vara en s.k. civil rättighet att få stöd och beslut om att stöd inte ska beviljas bör inte vara överklagbara.

När ett stöd beviljats, dvs. den enskilde har fått ett gynnande beslut, hamnar saken i ett annat läge. Omedelbart verkställbara beslut, exempelvis beslut att inte betala ut beviljat stöd ska kunna överklagas. Sådana beslut fattas dock inte av de lokala aktionsgrupperna utan i förekommande fall av den förvaltande myndigheten.

4.2.4. Offentlighet, sekretess och tystnadsplikt

Regeringens förslag: En bestämmelse om att sekretessen enligt 30 kap. 23 § offentlighets- och sekretesslagen (OSL) inte hindrar att en uppgift lämnas ut till de lokala aktionsgrupperna i enlighet med vad som föreskrivs i lagen om lokala aktionsgrupper ska tas in i 30 kap.

OSL.

Den myndighet som regeringen bestämmer ska på begäran lämna ut uppgifter om ärenden om stöd inom lokalt ledd utveckling till den lokala aktionsgrupp som ska bedöma ansökan.

En bestämmelse om tystnadsplikt för den som genom de lokala aktionsgruppernas verksamhet får tillgång till uppgifter som omfattas av sekretess ska tas in i lagen om lokala aktionsgrupper.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna har tillstyrkt eller inte haft något att erinra mot promemorians förslag. Datainspektionen anser att de föreslagna bestämmelserna innebär en väl avvägd balans mellan intresset av insyn och behovet av sekretess. Datainspektionen anser dock att det är oklart vad den nya bestämmelsen om tystnadsplikt kommer att innebära för de myndigheter som är del av de lokala aktionsgrupperna. Samordningsgruppen för LLU ser inte någon anledning att lagstifta om offentlighets- och sekretessfrågorna. De anser att detta bör kunna regleras via avtal. Åre kommun anser att bestämmelserna ska ändras så att projekten själva får bestämma vad som bör

sekretessbeläggas, eller att det tydligare anges i lagen att enskilda projekt inte kan påverka bedömningar om sekretessbeläggning.

Skälen för regeringens förslag: Eftersom ansökningarna om stöd ges in till Jordbruksverket genom den databas som verket ansvarar för så förvaras de hos en myndighet och är därmed allmänna handlingar. De lokala aktionsgruppernas handläggning ska ske i handläggningssystemet och därmed ska eventuella handlingar som tillförs ärendet också läggas in i detta.

Enligt 30 kap. 23 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) gäller sekretess, i den utsträckning regeringen meddelar föreskrifter om det, i en statlig myndighets verksamhet som består i bland annat stödverksamhet med avseende på produktion, handel, transportverksamhet eller näringslivet i övrigt

1. för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs, och

2. för uppgift om andra ekonomiska eller personliga förhållanden än som avses i 1 för den som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för myndighetens verksamhet.

Enligt 9 § offentlighets och sekretessförordningen gäller sådan sekretess, i den utsträckning som anges i bilagan till förordningen.

Enligt p. 24 i bilagan till offentlighets- och sekretessförordningen gäller sekretessen för verksamhet som består i utredning, planering, tillståndsgivning, tillsyn och stöd inom jordbrukets område hos Jordbruksverket.

De ärenden som kommer att handläggas av de lokala aktionsgrupperna kan avse projekt som täcker ett mycket brett verksamhetsområde. Det kan handla om projekt inriktade på turism eller bygdeutveckling, investeringar i fysiska anläggningar som idrottsplatser, samlingslokaler och vandringsleder, skapande av webbplatser, infrastruktur, fritidsaktiviteter, service, kurser, social omsorg, informationskanaler, kultur m.m. Att uppgifterna som lämnas in i ett stödärende är sådana att de omfattas av sekretess hos Jordbruksverket kommer sannolikt inte att vara vanligt. Det kan dock bli aktuellt, t.ex. om en ansökan rör en innovation eller ansökan om stöd för förstudier om möjligheterna att starta ett nytt företag.

När uppgifterna inkommit till Jordbruksverket är de, som angivits ovan, en allmän handling och myndigheten ska pröva frågor om sekretess i enlighet med de sekretessbestämmelser som gäller för denna typ av ärenden. Stödsökandena kan inte påverka den bedömningen när de väl har lämnat in handlingarna till myndigheten.

För att sekretessen för uppgifter hos Jordbruksverket inte ska gälla i förhållande till den lokala aktionsgrupp som ska handlägga ansökan behövs en sekretessbrytande bestämmelse i den nya lagen om att Jordbruksverket ska lämna ut uppgifterna till den lokala aktionsgrupp som ska bedöma ansökan. Uppgifterna lämnas ut genom direktåtkomst till databasen (jfr avsnitt 1.2.1). Det krävs även enligt 8 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen (OSL) en hänvisning i den lagen till den nya lagen för att sekretessbelagda uppgifter ska kunna lämnas ut till de lokala aktionsgrupperna. Sekretessbrytande bestämmelser som är tillämpliga på alla eller ett stort antal sekretessbestämmelser placeras normalt i 10 kap. OSL. Bestämmelser som bara bryter sekretessen enligt

en sekretessbestämmelse placeras däremot i regel i direkt anslutning till den bestämmelsen. Den hänvisning i OSL som nu föreslås, som rör sekretess enligt 30 kap. 23 §, bör placeras i 30 kap.

Eftersom de lokala aktionsgrupperna inte är myndigheter omfattas de uppgifter som har lämnats ut till dem inte längre av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen. För att skyddet av sekretessbelagda uppgifter ska bestå även efter detta bör det därför finnas en bestämmelse om tystnadsplikt för den som genom de lokala aktionsgruppernas verksamhet får tillgång till uppgifter som omfattas av sekretess hos Jordbruksverket. Bestämmelsen om tystnadsplikt bör placeras i anslutning till bestämmelsen om uppgiftsskyldighet i den nya lagen. Datainspektionen har ansett det oklart vad bestämmelsen om tystnadsplikt kommer att innebära för de myndigheter som är del av de lokala aktionsgrupperna. De s.k. myndighetspersoner som deltar i gruppernas verksamhet kommer framförallt att bidra med erfarenheter, information, uppgifter och perspektiv. Deras deltagande i grupperna handlar inte om att inhämta uppgifter som ska förmedlas vidare. Deltagandet i grupperna är inte heller något direkt kommunalt intresse på så sätt att det kan betraktas som en del av den kommunala verksamheten. Det gäller alltså inte ärenden eller frågor som angår myndigheten. Kommunala tjänstemän och tjänstemän från länsstyrelser kommer därför att omfattas av tystnadsplikten.

5. Lagen om EG:s förordningar om strukturstöd och om stöd till utveckling av landsbygden

5.1. Gällande bestämmelser

Lagen (1994:1708) om EG:s förordningar om strukturstöd och om stöd till utveckling av landsbygden trädde i kraft den 1 januari 1995. I lagen ges bestämmelser som behövs för att EG:s strukturstöd och stöd till utveckling av landsbygden ska kunna genomföras i Sverige.

Med EG:s förordningar om strukturstöd avses stöd till gemenskapsinitiativ och andra av gemenskapen prioriterade mål för strukturfonderna, med undantag för stöd från Fonden för fiskets utveckling.

Med EG:s förordningar om stöd till utveckling av landsbygden avses i lagen EG:s förordningar om stöd från Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) till utveckling av landsbygden.

5.2. Lagändringar till följd av nya EU-bestämmelser

5.2.1. Bakgrund

Den nu gällande EU-förordningen om stöd för landsbygdsutveckling är Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 av den 17

december 2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1698/2005. Den numera aktuella fonden för stöd för landsbygdsutveckling heter alltså Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu). Vidare följer av artikel 1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 att med strukturfonderna numera avses Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden.

5.2.2. Regeringens förslag

Regeringens förslag: En hänvisning till strukturfonderna ska ändras till Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden. Undantaget för stöd från Fonden för fiskets utveckling ska strykas.

En hänvisning till Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket till utveckling av landsbygden ska ändras till Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Remissinstanserna har tillstyrkt eller inte haft något att erinra mot promemorians förslag.

Skälen för regeringens förslag: I 1 § lagen (1994:1708) om EG:s förordningar om strukturstöd och om stöd till utveckling av landsbygden anges att med EG:s förordningar om strukturstöd avses stöd till gemenskapsinitiativ och andra av gemenskapen prioriterade mål för strukturfonderna, med undantag för stöd från Fonden för fiskets utveckling.

Eftersom det med strukturfonderna numera avses Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden är undantaget för stöd från Fonden för fiskets utveckling överflödigt.

Vidare anges att med EG:s förordningar om stöd till utveckling av landsbygden avses i lagen EG:s förordningar om stöd från Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) till utveckling av landsbygden. Eftersom den numera aktuella fonden för stöd för landsbygdsutveckling heter Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling bör hänvisningen ändras.

5.3. Lagändringar till följd av Lissabonfördraget

5.3.1. Bakgrund

Lissabonfördraget om ändring av fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen undertecknades den 13 december 2007. Fördraget trädde i kraft den 1 december 2009.

Lissabonfördraget innehåller ändringar i och tillägg till de grundläggande fördragen och vissa protokoll som hör till dem. Innebörden av Lissabonfördraget och de huvudsakliga ändringarna och tilläggen i förhållande till nu gällande fördrag samt ändringar i lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen har redovisats i

regeringens proposition 2007/08:168 Lissabonfördraget (bet. 2008/09:UU8, rskr. 2008/09:64).

Ikraftträdandet av Lissabonfördraget innebär att ett antal följdändringar behöver göras i svenska författningar. Hänvisningar i svenska författningar till benämningar som ändrats genom Lissabonfördraget bör därmed ersättas med nya benämningar.

5.3.2. Regeringens förslag

Regeringens förslag: Uttryck som EG:s förordningar ska ändras till

EU:s förordningar.

EG:s strukturstöd ska ändras till EU:s strukturstöd. EG:s institutioner ska ändras till Europeiska kommissionen och Europeiska revisionsrätten.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Remissinstanserna har tillstyrkt eller inte haft något att erinra mot promemorians förslag.

Skälen för regeringens förslag: Benämningar som ändrats genom

Lissabonfördraget bör i lagen om EG:s förordningar om strukturstöd och om stöd till utveckling av landsbygden ersättas med de nya benämningarna. Lissabonfördraget har till exempel inneburit att Europeiska unionen (EU) har ersatt och efterträtt Europeiska gemenskapen (EG) som juridisk person. Uttryck som exempelvis EG-förordningar behöver därför ändras till EU-förordningar. Vidare bör EG:s strukturstöd ändras till EU:s strukturstöd.

Beträffande EG:s institutioner måste emellertid, med anledning av att antalet institutioner utökats, i varje enskilt fall tas ställning till om en hänvisning till EG:s institutioner ska ändras till EU:s institutioner eller till en precisering av den eller de institutioner som avses.

I det här fallet är det fråga om att möjliggöra för berörda revisionsenheter samt Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) att utföra kontroller och inspektioner av åtgärder som medfinansieras av EU:s budget. Både berörda revisionsenheter och Olaf ingår i Europeiska kommissionen. Därtill syftar 4 § till att ge Europeiska revisionsrätten tillgång till de platser och uppgifter som behövs för granskningen av EU:s finansiella intressen. EG:s institutioner bör därför ersättas med Europeiska kommissionen och Europeiska revisionsrätten.

5.4.1. Bakgrund

Enligt 7 § lagen om EG:s förordningar om strukturstöd och om stöd till utveckling av landsbygden får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer föreskriva att avgifter ska tas ut dels för tillsynen enligt lagen, dels för kartor som tillhandahålls i ärenden om stöd enligt EG:s förordningar om strukturstöd och om stöd till utveckling av landsbygden. Avgifter för sådana kartor reglerades i förordningen

(1997:183) om kartavgift i ärenden om jordbruksstöd. Regeringsrätten fann genom avgörandet RÅ 2003 ref. 84 att uttag av kartavgift enligt förordningen delvis stred mot EG-rätten. Förordningen upphävdes den 1 juli 2000.

5.4.2. Regeringens förslag

Regeringens förslag: Avgifter ska inte längre få tas ut för kartor som tillhandahålls i ärenden om stöd enligt EG:s förordningar om strukturstöd och om stöd till utveckling av landsbygden.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Remissinstanserna har tillstyrkt eller inte haft något att erinra mot promemorians förslag.

Skälen för regeringens förslag: Några avgifter för sådana kartor som anges i bestämmelsen tas inte ut sedan förordningen om kartavgift i ärenden om jordbruksstöd upphävdes. Regeringens bedömning är att det inte finns något behov av att ha kvar bemyndigandet i denna del och det bör därför tas bort.

6. Konsekvenser

6.1. Lagen om lokala aktionsgrupper

Regeringen får en möjlighet att föreskriva om regler för hur de lokala aktionsgruppernas handläggning av ärenden ska gå till. Konsekvensen för de stödsökande av om sådana regler beslutas är att rättssäkerheten och kvaliteten på handläggningen stärks.

För de lokala aktionsgrupperna kan det bli fråga om viss ökad administration jämfört med om de inte hade några sådana regler att följa. Administrativa kostnader för hanteringen av stödärenden är stödberättigande enligt de program som omfattar lokalt ledd utveckling.

För den förvaltande myndigheten som ska kontrollera om regelverken följts och sedan fatta de slutliga besluten om stöd och utbetalning kan det bli fråga om minskad administration om vissa handläggningsrutiner följts hos de lokala aktionsgrupperna i urvalsprocessen.

Möjligheten att meddela dessa föreskrifter bedöms inte ha några konsekvenser för miljön.

Möjligheten att meddela dessa föreskrifter bedöms inte ha några konsekvenser för jämställdheten.

Budgetära konsekvenser

Förslaget innehåller kompletterande bestämmelser till en EU-förordning som innebär att handläggning av vissa stödärenden ska utföras av lokala aktionsgrupper. Innebörden av förslaget är att regeringen får möjlighet att föreskriva om att dessa grupper vid sin handläggning ska följa vissa principer och har alltså inga budgetära konsekvenser.

6.2. Lagen om EG:s förordningar om strukturstöd och om stöd till utveckling av landsbygden

Förslaget innebär att hänvisningen till en EU-fond byts ut mot det nu gällande namnet på fonden. De materiella bestämmelserna är dock i sak desamma.

Vidare tas ett bemyndigande bort för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att ta ut avgifter för kartor som tillhandahålls i ärenden om stöd enligt EG:s förordningar om strukturstöd och om stöd till utveckling av landsbygden. Sådana avgifter har inte tagits ut sedan den förordning som reglerade detta upphävdes år 2000.

Övriga förslag utgörs av redaktionella ändringar för att anpassa lagstiftningen till Lissabonfördraget. Ändringarna medför inga kostnads- eller andra finansiella konsekvenser för det allmänna eller för enskilda.

7. Ikraftträdande

Regeringens förslag: Den nya lagen och de föreslagna lagändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2015.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Ingen remissinstans har yttrat sig i frågan. Skälen för regeringens förslag: Beträffande lagen om lokala aktionsgrupper har EU-förordningen trätt i kraft och stödhanteringen bör kunna påbörjas så snart kommissionen har godkänt de aktuella programmen.

Den lagen och lagen om ändring i offentlighets- och sekretesslagen bör därför träda i kraft så fort som möjligt. När det gäller lagen om EG:s förordningar om strukturstöd och om stöd till utveckling av landsbygden så har även här de nya EU-förordningarna börjat tillämpas och lagändringarna bör därför träda i kraft så fort som möjligt.

8. Författningskommentar

8.1. Förslag till lag om lokala aktionsgrupper

1 §

Genom bestämmelsen får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ett bemyndigande att meddela föreskrifter om lokala aktionsgruppers handläggning av vissa ärenden om stöd. Ärendena gäller ansökningar om stöd för lokalt ledd utveckling inom förvaltningen av EU:s struktur- och investeringsfonder. De lokala aktionsgrupperna ska enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 1303/2013 ha vissa uppgifter i stödhanteringen. Dessa grupper är inte förvaltningsmyndigheter och omfattas därför inte av förvaltningslagens (1986:223)

bestämmelser. Genom bemyndigandet kan regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ålägga grupperna att följa vissa förfaranderegler vid handläggningen av ärenden om stöd. De närmare övervägandena har redovisats i avsnitt 4.2.

2 §

Bestämmelsen är en sekretessbrytande bestämmelse genom vilken den myndighet som regeringen bestämmer blir skyldig att på begäran från de lokala aktionsgrupperna lämna ut uppgifter i ärenden om stöd inom lokalt ledd utveckling till grupperna. De närmare övervägandena har redovisats i avsnitt 4.2.4. De uppgifter det är fråga om är framförallt innehållet i ansökningarna om stöd. Dessa kan avse projekt som täcker ett mycket brett verksamhetsområde, t.ex. turism, bygdeutveckling, investeringar i idrottsplatser, samlingslokaler och vandringsleder, skapande av webbplatser, infrastruktur, fritidsaktiviteter, service och kurser.

3 §

I bestämmelsen första stycke regleras tystnadsplikt för den som genom en lokal aktionsgrupps verksamhet fått uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat.

Av bestämmelsens andra stycke följer att inte heller andra ekonomiska eller personliga förhållanden för den som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för gruppens verksamhet får röjas. De närmare övervägandena har redovisats i avsnitt 4.2.4.

Ikraftträdandebestämmelse

Lagen träder i kraft den 1 juli 2015. Övervägandena finns i avsnitt 7.

Hänvisningar till S8-1

8.2. Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1708) om EG:s förordningar om strukturstöd och om stöd till utveckling av landsbygden

1 §

I bestämmelsen anges att det i lagen ges bestämmelser som behövs för att EG:s strukturstöd och stöd till utveckling av landsbygden ska kunna genomföras i Sverige. Genom ändringen ersätts i andra stycket första punkten strukturfonderna med Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden. Undantaget för Fonden för fiskets utveckling stryks. I denna punkt stryks även gemenskapsinitiativ och andra av gemenskapen prioriterade mål. I andra punkten ersätts Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) till utveckling av landsbygden med Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling vilket är vilket är namnet på den numera aktuella fonden för landsbygdsutveckling.

Vidare ändras paragrafen redaktionellt i första respektive andra stycket genom att EG:s strukturstöd och EG:s förordningar ersätts med EU:s strukturstöd och EU:s förordningar. Paragrafen ändras även språkligt så att ordet skall ändras till ska i första stycket. Övervägandena finns i avsnitt 5.2.2 och 5.3.2.

2 §

I bestämmelsen anges att regeringen bestämmer vilken eller vilka myndigheter som utövar tillsyn och kontroll över att reglerna i de nämnda EU-förordningarna följs. Uttrycket EG:s förordningar ändras i första stycket till EU:s förordningar Det görs även andra redaktionella ändringar. I tredje stycket ändras ordet skall till ska.

3 §

I bestämmelsen anges vilka befogenheter tillsynsmyndigheten har. Paragrafen ändras språkligt genom att ordet skall ersätts med ska i andra och tredje styckena.

4 §

Bestämmelsen innebär att flera av de befogenheter som tillsynsmyndigheten har enligt 3 § även gäller för EG:s institutioner och av institutionerna utsedda inspektörer. Paragrafen ändras på så sätt att EG:s institutioner byts ut till Europeiska kommissionen och Europeiska revisionsrätten. Övervägandena finns i avsnitt 5.3.2.

5 §

Genom bestämmelsen får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter om hur tillsynen ska bedrivas. Paragrafen ändras språkligt genom att ordet skall ändras till ska.

6 §

Genom bestämmelsen får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter om ränta på belopp som ska återbetalas. Paragrafen ändras redaktionellt och språkligt genom att uttrycket EG:s

förordningar ändras till EU:s förordningar och ordet skall ändras till ska. Utformningen av bemyndigandet i paragrafen ändras redaktionellt.

7 §

I bestämmelsen anges att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att avgifter ska tas ut för tillsynen enligt lagen. Genom ändringen stryks den del av bemyndigandet som avser avgifter för kartor som tillhandahålls i ärenden om stöd enligt EG:s förordningar om strukturstöd och om stöd till utveckling av landsbygden. Sådana avgifter tas inte längre ut. Utformningen av bemyndigandet i paragrafen ändras redaktionellt. De närmare övervägandena har redovisats i avsnitt 5.4.

Ikraftträdandebestämmelse

Ändringarna i lagen träder i kraft den 1 juli 2015. Övervägandena finns i avsnitt 7.

8.3. Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

30 kap.

25 a §

Bestämmelsen är ny. Genom bestämmelsen införs en hänvisning i offentlighets- och sekretesslagen till lagen om lokala aktionsgrupper. Bestämmelsen innebär att sekretessen enligt 30 kap. 23 § inte hindrar att en uppgift lämnas ut till en lokal aktionsgrupp i enlighet med vad som föreskrivs i lagen om lokala aktionsgrupper. De närmare övervägandena har redovisats i avsnitt 4.2.4.

Ikraftträdandebestämmelse

Ändringen i lagen träder i kraft den 1 juli 2015. Övervägandena finns i avsnitt 7.

Sammanfattning av promemorian Lokala aktionsgrupper och EG:s förordningar om strukturstöd och stöd till utveckling av landsbygden (Ds 2014:40)

I promemorian föreslås en ny lag om lokala aktionsgrupper. Förslaget innebär att riksdagen bemyndigar regeringen att meddela föreskrifter om gruppernas handläggning av ärenden om stöd inom lokalt ledd utveckling. Förslaget innehåller också bestämmelser som rör sekretess och tystnadsplikt. Lokala aktionsgrupper ska enligt EU-bestämmelser utföra uppgifter som avser lokalt ledd utveckling inom förvaltningen av EU:s struktur- och investeringsfonder.

Promemorian innehåller vidare förslag till en ny bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) i vilken en hänvisning görs till lagen om lokala aktionsgrupper. Promemorian innehåller även förslag till lagtekniska ändringar i lagen (1994:1708) om EG:s förordningar om strukturstöd och om stöd till utveckling av landsbygden samt ändringar i denna lag med anledning av Lissabonfördraget, som trädde i kraft den 1 december 2009.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2015.

Lagförslagen i promemorian Lokala aktionsgrupper och EG:s förordningar om strukturstöd och stöd till utveckling av landsbygden (Ds 2014:40)

Förslag till lag om lokala aktionsgrupper

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om lokala aktionsgruppers handläggning av ärenden om stöd inom lokalt ledd utveckling i enlighet med artikel 34.3 i

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006.

2 § Statens jordbruksverk ska på begäran lämna ut uppgifter om ärenden om stöd inom lokalt ledd utveckling till de lokala aktionsgrupperna.

3 § Den som genom en lokal aktionsgrupps verksamhet fått uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat får inte röja uppgiften.

Den som genom en lokal aktionsgrupps verksamhet fått uppgift om andra ekonomiska eller personliga förhållanden för den som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för Jordbruksverkets eller den lokala aktionsgruppens verksamhet får inte röja uppgiften.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.

Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1708) om EG:s förordningar om strukturstöd och om stöd till utveckling av landsbygden

Härigenom föreskrivs att rubriken till lagen (1994:1708) om EG:s förordningar om strukturstöd och om stöd till utveckling av landsbygden samt 1, 2, 3, 4, 5, 6 och 7 §§ ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Lag om EG:s förordningar om strukturstöd och om stöd till utveckling av landsbygden

Föreslagen lydelse

Lag om EU:s förordningar om strukturstöd och om stöd till utveckling av landsbygden

Inledande bestämmelser

1 §

I denna lag ges bestämmelser som behövs för att EG:s strukturstöd och stöd till utveckling av landsbygden skall kunna genomföras i Sverige.

Med EG:s förordningar om strukturstöd och om stöd till utveckling av landsbygden avses i denna lag EG:s förordningar om

1. stöd till gemenskapsinitiativ och andra av gemenskapen prioriterade mål för strukturfonderna, med undantag för stöd från Fonden för fiskets utveckling, och

I denna lag ges bestämmelser som behövs för att EU:s strukturstöd och stöd till utveckling av landsbygden ska kunna genomföras i Sverige.

Med EU:s förordningar om strukturstöd och om stöd till utveckling av landsbygden avses i denna lag EU:s förordningar om

1. stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden, och

2. stöd från

Europeiska

utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) till utveckling av landsbygden.

2. stöd från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling.

Tillsyn och kontroll

2 §

Tillsyn och annan kontroll över efterlevnaden av reglerna i EG:s förordningar om strukturstöd och om stöd till utvecklingen av landsbygden utövas av den eller de myndigheter som regeringen bestämmer.

Tillsyn och annan kontroll över efterlevnaden av reglerna i EU:s förordningar om strukturstöd och om stöd till utvecklingen av landsbygden utövas av den eller de myndigheter som regeringen bestämmer.

Regeringen får föreskriva att en tillsynsmyndighet får överlåta åt någon annan myndighet att utöva viss tillsyn.

3 §

För tillsyn enligt denna lag har tillsynsmyndigheten rätt att få tillträde till områden, anläggningar byggnader, lokaler och andra utrymmen som används i sådan verksamhet eller i samband med hantering av sådana produkter som stödet avser. Tillsynsmyndigheten får göra de undersökningar och ta de prover som behövs för tillsynen utan att ersättning lämnas.

Tillsynsmyndigheten har rätt att på begäran få de upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen. Myndigheten får meddela förelägganden som kan förenas med vite för att få tillgång till handlingarna. Den som är föremål för tillsyn skall tillhandahålla den hjälp som behövs för att tillsynen skall kunna bedrivas.

Polismyndigheten skall på begäran lämna den hjälp som behövs vid tillsynen.

Tillsynsmyndigheten har rätt att på begäran få de upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen. Myndigheten får meddela förelägganden som kan förenas med vite för att få tillgång till handlingarna. Den som är föremål för tillsyn ska tillhandahålla den hjälp som behövs för att tillsynen ska kunna bedrivas.

Polismyndigheten ska på begäran lämna den hjälp som behövs vid tillsynen.

4 §

Bestämmelserna i 3 § första stycket och andra stycket första meningen gäller också för EG:s institutioner och av institutionerna utsedda inspektörer.

Bestämmelserna i 3 § första stycket och andra stycket första meningen gäller också för

Europeiska kommissionen och Europeiska revisionsrätten och av dessa institutioner utsedda inspektörer.

5 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om hur tillsynen skall bedrivas.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om hur tillsynen ska bedrivas.

Ränta

6 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva att ränta skall betalas på belopp enligt EG:s förordningar

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva att ränta ska betalas på belopp enligt EU:s förordningar

om strukturstöd och om stöd till utveckling av landsbygden om mottagaren inte är berättigad till beloppet och detta skall återbetalas.

om strukturstöd och om stöd till utveckling av landsbygden om mottagaren inte är berättigad till beloppet och detta ska återbetalas.

Avgifter

7 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva att avgifter skall tas ut för tillsynen enligt denna lag och för kartor som tillhandahålls i ärenden om stöd enligt EG:s förordningar om strukturstöd och om stöd till utveckling av landsbygden.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva att avgifter ska tas ut för tillsynen enligt denna lag.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.

Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

Härigenom föreskrivs att det i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska införas en ny paragraf, 30 kap. 26 a §, och närmast före 30 kap. 26 a § en ny rubrik av följande lydelse.

Sekretessbrytande bestämmelse

26 a § Sekretessen enligt 23 § hindrar inte att en uppgift lämnas ut till en lokal aktionsgrupp i enlighet med vad som föreskrivs i lagen (xxx) om lokala aktionsgrupper.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.

Förteckning över remissinstanserna (Ds 2014:40)

Yttrande över promemorian Lokala aktionsgrupper och EG:s förordningar om strukturstöd och stöd till utveckling av landsbygden (Ds 2014:40) har lämnats av Datainspektionen, Länsstyrelsen i Hallands län, Länsstyrelsen i Jämtlands län, Länsstyrelsen i Värmlands län, Länsstyrelsen i Örebro län, Statens jordbruksverk, Tillväxtverket, Svenska ESF-rådet, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Ekerö kommun, Kiruna kommun, Nynäshamns kommun, Åre kommun, Årjängs kommun, Örnsköldsviks kommun, Regionförbundet i Västerbotten, Sveriges kommuner och landsting, Coompanion, Hela Sverige ska leva, Lantbrukarnas riksförbund, Resurscentra Winnet, Samordningsgruppen för LLU, SmåKom.

Följande remissinstanser har beretts tillfälle att yttra sig men har avstått eller inte haft några synpunkter: Riksdagens ombudsmän, Region Halland, Försäkringskassan, Folkbildningsrådet, Arbetsförmedlingen, Alvesta kommun, Gnesta kommun, Hammarö kommun, Jokkmokks kommun, Kramfors kommun, Kristinehamns kommun, Köpings kommun, Lerums kommun, Ludvika kommun, Luleå kommun, Malmö stad, Nordmalings kommun, Nyköpings kommun, Nässjö kommun, Surahammars kommun, Tomelilla kommun, Vaggeryds kommun, Valdermarsviks kommun, Varbergs kommun, Växjö kommun, Region Gotland, Region Skåne, Fiskbranschens riksförbund, Hushållningssällskapet, Landsbygdsnätverket, Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer, Regelrådet, Riksidrottsförbundet, Samarbetsorgan för etniska organisationer i Sverige, Sveriges fiskares riksförbund, Sveriges hembygdsförening, Vattenbrukarnas riksförbund.

Lagrådets yttrande

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2015-02-24

Närvarande: F.d. justitierådet Lennart Hamberg samt justitieråden

Kristina Ståhl och Agneta Bäcklund.

Lag om lokala aktionsgrupper och EG:s förordningar om strukturstöd och stöd till utveckling av landsbygden

Enligt en lagrådsremiss den 19 februari 2015 (Näringsdepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till

1. lag om lokala aktionsgrupper,

2. lag om ändring i lagen (1994:1708) om EG:s förordningar om strukturstöd och om stöd till utveckling av landsbygden,

3. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Anna Hagstad.

Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

Näringsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 mars 2015

Närvarande: Statsministern S Löfven, ordförande, och statsråden Å Romson, Y Johansson, I Baylan, S-E Bucht, P Hultqvist, H Hellmark Knutsson, M Andersson, A Johansson, P Bolund, M Kaplan, M Damberg, A Bah Kuhnke, A Strandhäll, A Shekarabi, G Fridolin, G Wikström, A Hadzialic

Föredragande: statsrådet Sven-Erik Bucht

Regeringen beslutar proposition 2014/15:89 Lag om lokala aktionsgrupper och EG:s förordningar om strukturstöd och stöd till utveckling av landsbygden

Rättsdatablad

Författningsrubrik Bestämmelser som inför, ändrar, upphäver eller upprepar ett normgivningsbemyndigande

Celexnummer för bakomliggande EUregler

Lag om lokala aktionsgrupper Lag (1994:1708) om EG:s förordningar om strukturstöd och om stöd till utveckling av landsbygden

1 §

5, 6, 7 §§

32013R1303

32013R1301 32013R1303 32013R1304 32013R1305 32013R1306