Prop. 2016/17:99
Vårändringsbudget för 2017
Regeringens proposition
2016/17:99
Vårändringsbudget för 2017
Regeringens proposition
2016/17:99
Vårändringsbudget för 2017
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 6 april 2017
Stefan Löfven
Magdalena Andersson (Finansdepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
Propositionen innehåller förslag till ändringar avseende statens inkomster och utgifter för budgetåret 2017.
PROP. 2016/ 17: 99
Innehållsförteckning
Tabellförteckning ................................................................................................................... 7
Diagramförteckning .............................................................................................................. 8
1 Förslag till riksdagsbeslut ......................................................................................... 11
2 Lagförslag ................................................................................................................... 19 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) ............................... 19
3 Inledning .................................................................................................................... 23 3.1 Ändringar i statens budget ........................................................................ 23 3.2 Konsekvenser för statens budget .............................................................. 23
4 Ändringar avseende statens inkomster .................................................................... 27 4.1 Beskattning vid överlåtelse av fastighet till juridisk person .................... 27 4.1.1 Ärendet och dess beredning ....................................................... 27
4.1.2 Bakgrund ..................................................................................... 27 4.1.3 Överlåtelse av fastighet mot ersättning ska anses som en avyttring ...................................................................................... 28 4.1.4 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser ............................ 34 4.1.5 Konsekvensanalys ....................................................................... 36
4.2 Författningskommentar ............................................................................ 37 4.2.1 Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) ................................................................................. 37 4.3 Försäljning av fastighet .............................................................................. 38 4.4 Ändrad beräkning av inkomsterna i statens budget för 2017 .................. 38
5 Ändringar avseende statens utgifter ......................................................................... 43 5.1 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse ................................................................ 43 5.2 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning ...................... 45 5.3 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet ................................................................. 45 5.4 Utgiftsområde 5 Internationell samverkan .............................................. 46 5.5 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap .......................... 47 5.6 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd .................................................. 48 5.7 Utgiftsområde 8 Migration ....................................................................... 50 5.8 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg ........................ 50 5.9 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning ................................................................................. 53 5.10 Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering... 53 5.11 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv ...................................... 53 5.12 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning ........................ 54 5.13 Utgiftsområde 17 Kultur, medier trossamfund och fritid ....................... 56
PROP. 2016/ 17: 99
5.14 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik .............................................................. 57 5.15 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård ....................................... 58 5.16 Utgiftsområde 22 Kommunikationer ........................................................ 59 5.17 Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel ................. 62 5.18 Utgiftsområde 24 Näringsliv ..................................................................... 64
PROP. 2016/ 17: 99
Tabellförteckning
Tabell 1.1 Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag 2017 .................................................................................... 13 Tabell 1.2 Specifikation av ändrade beställningsbemyndiganden 2017 .................... 15 Tabell 4.1 Specifikation av ändrad beräkning av inkomster för 2017 ....................... 39 Tabell 4.2 Sammanställning av offentligfinansiella effekter till följd av ändringar som påverkar statens inkomster ............................................... 39
PROP. 2016/ 17: 99
Diagramförteckning
Diagram 4.1 Illustration av genomförande av Kattrumpan ........................................... 31
1
Förslag till riksdagsbeslut
PROP. 2016/ 17: 99
Regeringen föreslår att riksdagen
1. antar förslaget till lag om ändring i
inkomstskattelagen (1999:1229) (avsnitt 2 och 4.1),
2. godkänner att regeringen genom
försäljning överlåter fastigheten Stockholm Svea Artilleri 2 i Stockholm (avsnitt 4.3),
3. godkänner att de direkta försäljnings-
kostnader som uppkommer för staten i samband med en försäljning enligt 2 får avräknas mot intäkterna från försäljningen (avsnitt 4.3),
4. godkänner den föreslagna användningen av
anslaget 6:4 Svensk författningssamling under utgiftsområde 1 Rikets styrelse (avsnitt 5.1),
5. godkänner den föreslagna användningen av
anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap under utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap (avsnitt 5.5),
6. godkänner den föreslagna användningen av
anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar under utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap (avsnitt 5.5),
7. godkänner den föreslagna användningen av
anslaget 2:4 Krisberedskap under utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap (avsnitt 5.5),
8. bemyndigar regeringen att använda de
avgifter för tillsyn som Folkhälsomyndigheten tar ut med stöd av lagen om elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare för finansiering av tillsynsverksamheten (avsnitt 5.8),
9. godkänner den föreslagna användningen av
anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning (avsnitt 5.12),
10. bemyndigar regeringen att under 2017
besluta om medlemskap i Cancer Core Europe och att under 2017–2021 för anslaget 2:16
Karolinska institutet:
Forskning och utbildning på forskarnivå under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning besluta om medlemsavgift på högst 600 000 kronor per år (avsnitt 5.12),
11. bemyndigar regeringen att under 2017
besluta om förvärv av aktier i Infrafrontier GmbH till ett belopp om högst 20 000 kronor och att under 2017–2019 för anslaget 2:16
Karolinska institutet:
Forskning och utbildning på forskarnivå under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning besluta om kapitaltillskott till bolaget på högst 500 000 kronor per år (avsnitt 5.12),
12. godkänner den föreslagna användningen av
anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid (avsnitt 5.13),
13. godkänner den föreslagna användningen av
anslaget 9:1 Nämnden för statligt stöd till trossamfund under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid (avsnitt 5.13),
PROP. 2016/ 17: 99
12 14. godkänner den föreslagna användningen av
anslaget 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård (avsnitt 5.15),
15. godkänner den föreslagna användningen av
anslaget 1:18 Elbusspremie under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård (avsnitt 5.15),
16. godkänner den föreslagna användningen av
anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur under utgiftsområde 22 Kommunikationer (avsnitt 5.16),
17. godkänner den föreslagna användningen av
anslaget 1:12 Transportstyrelsen under utgiftsområde 22 Kommunikationer (avsnitt 5.16),
18. godkänner den föreslagna användningen av
anslaget 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur under utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel (avsnitt 5.17),
19. godkänner den föreslagna användningen av
anslaget 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur under utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel (avsnitt 5.17),
20. godkänner ändrad beräkning av inkomster
för 2017 (avsnitt 4.4 tabell 4.1),
21. godkänner ändrade ramar för utgifts-
områden samt anvisar ändrade anslag enligt tabell 1.1,
22. bemyndigar regeringen att under 2017 ingå
ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom den tidsperiod som anges i tabell 1.2.
PROP. 2016/ 17: 99
Tabell 1.1 Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag 2017
Utgiftsområde
Anslagsnummer
Beslutad ram/ anvisatanslag
Förändring av
ram/ anslag
Ny ram/
Ny anslagsnivå
1 Rikets styrelse 13 268 476 44 200 13 312 676
4:1 Regeringskansliet m.m.
7 379 026
9 500 7 388 526
5:1 Länsstyrelserna m.m.
2 736 126 15 000 2 751 126
6:1 Allmänna val och demokrati
87 340
5 000
92 340
6:3 Datainspektionen
54 354 14 200
68 554
6:4 Svensk författningssamling
1 300
500
1 800
2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 15 258 562 25 000 15 283 562
1:11 Finansinspektionen
512 180
25 000 537 180
4 Rättsväsendet 42 466 641 1 350 000 43 816 641
1:1 Polismyndigheten 21 922 144 700 000 22 622 144 1:12 Rättsliga biträden m.m. 2 338 657 650 000 2 988 657
5 Internationell samverkan
1 913 291 105 900 2 019 191
1:1 Avgifter till internationella organisationer
1 328 554 92 000 1 420 554
1:5 Inspektionen för strategiska produkter
29 400
3 900
33 300
1:11 Samarbete inom Östersjöregionen
164 215
10 000 174 215
6 Försvar och samhällets krisberedskap 50 254 364 485 000 50 739 364
1:1 Förbandsverksamhet och beredskap 32 533 082 325 000 32 858 082 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar 10 369 356 80 000 10 449 356 1:8 Försvarets radioanstalt 979 689 10 000 989 689
2:4 Krisberedskap
1 121 857 60 000 1 181 857
2:6 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
1 062 445 10 000 1 072 445
7 Internationellt bistånd 34 990 005 1 296 237 36 286 242
1:1 Biståndsverksamhet 33 706 103 1 288 622 34 994 725 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 1 095 848 7 615 1 103 463
8
Migration 32 580 319 105 000 32 685 319
1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål
1 042 723 -85 000 957 723
1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden
396 150 190 000 586 150
9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 68 496 164 1 908 000 70 404 164
1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna 24 049 736 1 103 000 25 152 736 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 2 729 286 500 000 3 229 286 1:8 Bidrag till psykiatri 1 108 993 100 000 1 208 993
1:10 E-hälsomyndigheten
144 051
20 000 164 051
4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet
2 473 858 -30 000 2 443 858
4:6 Statens institutionsstyrelse
946 750
65 000 1 011 750
4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m.
711 815 150 000 861 815
10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 107 051 805
29 000 107 080 805
2:1 Försäkringskassan
8 395 404 29 000 8 424 404
14 Arbetsmarknad och arbetsliv 75 656 514
500 75 657 014
2:1 Arbetsmiljöverket
738 917
-500 738 417
2:3 Internationella arbetsorganisationen (ILO)
32 222
1 000
33 222
PROP. 2016/ 17: 99
16 Utbildning och universitetsforskning 72 381 263 676 450 73 057 713
1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet
2 868 670 642 500 3 511 170
1:8 Bidrag till viss verksamhet inom skolväsendet, m.m.
177 325
17 500 194 825
1:14 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning
2 171 588 -10 000 2 161 588
3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation
5 844 916 -44 550 5 800 366
3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer
280 061
71 000 351 061
17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 14 521 254
0 14 521 254
8:1 Centrala museer: Myndigheter
1 128 591
-6 200 1 122 391
8:3 Bidrag till vissa museer
52 214
6 200
58 414
18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
6 764 560 -10 000 6 754 560
1:4 Boverket
253 791 -10 000 243 791
20 Allmän miljö- och naturvård
8 403 539 506 000 8 909 539
1:13 Internationellt miljösamarbete
20 900 13 000
33 900
1:17 Klimatinvesteringar
700 000 500 000 1 200 000
1:18 Elbusspremie
100 000
-7 000
93 000
22 Kommunikationer 55 114 917 43 000 55 157 917
1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur 24 107 726 16 000 24 123 726 1:7 Trafikavtal 900 000 20 000 920 000 1:12 Transportstyrelsen 2 086 091 7 000 2 093 091
23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 17 189 401 15 500 17 204 901
1:6 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar
124 349
30 000 154 349
1:10 Gårdsstöd m.m.
6 498 000 -31 000 6 467 000
1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m.
130 000
31 000 161 000
1:14 Livsmedelsverket
317 491
2 600 320 091
1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor
145 160
-5 600 139 560
1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur
3 495 431 -11 978 3 483 453
1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur
2 028 409
478 2 028 887
Summa anslagsförändring på ändringsbudget
6 579 787
PROP. 2016/ 17: 99
Tabell 1.2 Specifikation av ändrade beställningsbemyndiganden 2017
Tusental kronor
Utgifts- område
Anslags- nummer
Beslutat
beställningsbemyndigande
Förändring av beställningsbemyndigande
Nytt
beställningsbemyndigande Tidsperiod
9 7:2 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Forskning
925 000 114 000 1 039 000 2018-2021
13 4:1 Åtgärder mot segregation
0
100
100 2018-2025
16 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer
1 700 000 100 000 1 800 000 2018-2022
17 13:6 Insatser för den ideella sektorn
28 000
9 800
37 800 2018-2021
1
20 1:18 Elbusspremie
0
40 000
40 000 2018-2019
22 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur 93 000 000 3 180 000 96 180 000 2018-2050
22 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur 23 500 000 3 660 000 27 160 000 2018-2021
22 1:14 Trängselskatt i Göteborg
5 500 000 1 600 000 7 100 000 2018-2037
22 2:5 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation
100 000 145 000 245 000 2018-2022
2
23 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 12 524 000
0 12 524 000 2018-2026
3
23 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur
9 093 000
0 9 093 000 2018-2026
4
24 1:5 Näringslivsutveckling
600 000 101 000 701 000 2018-2019
Summa förändring av beställningsbemyndiganden på ändringsbudget
8 949 900
Not: De ekonomiska åtagandena medger utgifter fr.o.m. 2018 t.o.m. angivet slutår.
1
Beställningsbemyndigandets tidsperiod ändras från 2018–2019 till 2018–2021.
2
Beställningsbemyndigandets tidsperiod ändras från 2018–2020 till 2018–2022.
3
Beställningsbemyndigandets tidsperiod ändras från 2018–2023 till 2018–2026.
4
Beställningsbemyndigandets tidsperiod ändras från 2018–2023 till 2018–2026.
Hänvisningar till US1
2. Lagförslag
PROP. 2016/ 17: 99
Hänvisningar till S2
- Prop. 2016/17:99: Avsnitt 4.1.1, Regeringen föreslår att riksdagen
2 Lagförslag
Regeringen har följande förslag till lagtext.
Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Härigenom föreskrivs att 8 kap. 2 § och 42 kap. 3 §inkomstskattelagen (1999:1229)1 ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
8 kap.
2 §
Förvärv genom arv, testamente, gåva eller bodelning är skattefria.
En fastighet anses dock avyttrad om den överlåts till en juridisk person eller ett svenskt handelsbolag mot ersättning som överstiger
1. fastighetens skattemässiga värde om den är en näringsfastighet, eller
2. fastighetens omkostnadsbelopp om den är en privatbostadsfastighet.
42 kap.
3 §
Bestämmelser om att en fastighet som överlåts till en juridisk person eller ett svenskt handelsbolag i vissa fall anses avyttrad finns i 8 kap. 2 §
1 Lagen omtryckt 2008:803.
PROP. 2016/ 17: 99
andra stycket.
Bestämmelser om kapitalvinster och kapitalförluster finns i 44–54 kap. och 57 kap. 21 och 22 §§.
Bestämmelser om insättningsgaranti och investerarskydd finns i 55 kap. Bestämmelser om värdering av inkomster i annat än pengar finns i 61 kap.
1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2017.
2. Lagen tillämpas på överlåtelser av fastigheter som sker efter den 27 oktober 2016.
3. Inledning
PROP. 2016/ 17: 99
Hänvisningar till S3
- Prop. 2016/17:99: Avsnitt 4.1.1
3 Inledning
3.1. Ändringar i statens budget
Enligt 9 kap. 6 § riksdagsordningen får regeringen vid högst två tillfällen lämna en proposition med förslag till ändringar i statens budget för det löpande budgetåret. I en tilläggsbestämmelse anges att förslagen ska lämnas i anslutning till den ekonomiska vårpropositionen och budgetpropositionen. Om det finns särskilda skäl får dock förslag till ändringar i budgeten lämnas vid andra tillfällen.
Det finns ingen reglering av vilka förslag som får lämnas i en proposition om ändringar i budgeten. I förarbetena till riksdagsordningen framhålls dock att syftet med propositioner om ändringar i budgeten är att komplettera den av riksdagen beslutade budgeten med anledning av förändringar som vid beslutstillfället inte var möjliga att förutse. Reformer med varaktiga budgetära konsekvenser bör, med hänsyn till vikten av en samlad budgetbehandling, som huvudregel beslutas i samband med budgetpropositionen. I de undantagsfall ett förslag till ändringar i budgeten innehåller ny lagstiftning med varaktiga budgetära effekter bör regeringen motivera varför förslaget lämnas vid det aktuella tillfället samt redovisa en ny preliminär inkomstberäkning och nya preliminära utgiftsramar för de närmast följande två åren (prop. 2013/14:173 s. 33 f.).
I denna proposition lämnar regeringen förslag till ändringar i statens budget för 2017. Propositionen bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna och Vänsterpartiet.
3.2. Konsekvenser för statens budget
Sedan budgetpropositionen för 2017 lämnades till riksdagen har händelser inträffat både internationellt och nationellt som inte kunde förutses i budgetpropositionen och som inte var möjliga att hantera under riksdagens behandling av budgeten, men som ställer krav på åtgärder redan under innevarande år.
De förslag som lämnas i denna proposition innebär att anvisade medel ökar med 6,6 miljarder kronor netto. Anslagsökningarna uppgår till 6,8 miljarder kronor och anslagsminskningarna till 0,2 miljarder kronor. Föreslagna förändringar beskrivs översiktligt i det följande.
Till följd av den säkerhetspolitiska utvecklingen i närområdet samt händelser som visat på samhällets sårbarhet föreslås totalförsvaret tillföras 0,5 miljarder kronor. På det nationella planet står polisen inför större utmaningar än beräknat och föreslås tillföras 0,7 miljarder kronor för att klara sitt uppdrag. Vidare har det kommit alarmerande rapporter om allt fler barn och unga som lider av psykisk ohälsa och som är i behov av stöd varför 0,1 miljarder kronor föreslås i ökat stöd till arbetet inom området. Också inom den sociala barn- och ungdomsvården är behoven stora varför 0,2 miljarder kronor föreslås tillföras. Vidare bedöms ytterligare åtgärder behöva vidtas för att minska skolsegregationen genom att stärka de skolor som har störst utmaningar att nå tillfredsställande kunskapsresultat. För detta ändamål föreslås 0,7 miljarder kronor. Därtill har läget i förlossningsvården blivit än mer ansträngt och
PROP. 2016/ 17: 99
24 0,5 miljarder kronor bör tillföras landstingen för att hantera situationen. Vidare lämnas förslag om ökade anslag med 1,0 miljarder kronor till följd av att volymer eller makroekonomiska förutsättningar förändrats jämfört med den bedömning som låg till grund för anslagsberäkningen i riksdagens beslut om statens budget för 2017. Dessa förändringar utgörs av förändrade antaganden om antalet rättsliga biträden respektive offentliga biträden i utlänningsärenden samt vissa effekter av valutakursförändringar. Resterande 3,1 miljarder kronor i anslagsökningar avser bl.a. en ökning av biståndsanslaget med 1,3 miljarder kronor till följd av lägre avräkningsbara kostnader för asylsökande inom utgiftsområde 8 Migration, en ökning av bidrag till läkemedelförmånerna med 1,1 miljarder kronor till följd av ökade kostnader för läkemedel inom förmånerna och en ökning av bidrag till klimatinvesteringar med 0,5 miljarder kronor till följd av fler ansökningar än beräknat.
Finansutskottet har framhållit vikten av att regeringen redovisar motiven bakom förslag till anslagsminskningar och vilka verksamhetseffekterna av dessa förväntas bli (bet. 2016/17:FiU11). De minskningar av anslag som redovisas i denna proposition har olika karaktär. Det finns flera fall där såväl minskningar som ökningar redovisas inom ett anslag och som sammantaget innebär ett förslag om en ökning av anslaget. I dessa fall görs inte någon bedömning av effekter av minskningarna. Det finns även ett par fall där anslaget minskas eftersom verksamheten avses finansieras från ett annat anslag. Inte heller i dessa fall redovisas någon bedömning av effekter av minskningarna. För övriga anslagsminskningar görs en bedömning av effekterna. I de fall minskningen inte bedöms påverka den verksamhet som finansieras från anslaget i någon större utsträckning beror det i normalfallet på att verksamheten kan genomföras till en lägre kostnad eller att verksamhetens omfattning blivit mindre än vad som beräknades i budgetpropositionen.
På inkomstsidan av statens budget lämnas förslag som beräknas öka statens intäkter med 0,5 miljarder kronor. För den lagstiftning som föreslås på skatteområdet redovisar regeringen på sedvanligt sätt en konsekvensanalys med en bedömning av förslagens budgetära konsekvenser för 2017 och kommande år. I 2017 års ekonomiska vårproposition redovisas budget-
effekterna fram t.o.m. 2020 (prop. 2016/17:100avsnitt 5.1. tabell 5.1).
Sammantaget innebär förslagen i denna proposition en försämring av den offentliga sektorns finansiella sparande med 6,1 miljarder kronor 2017, varav 5,1 miljarder kronor avser diskretionära åtgärder och 1,0 miljard kronor avser anslagsökningar till följd av förändrade volymantaganden och makroekonomiska förutsättningar. I 2017 års ekonomiska vårproposition redovisas prognosen för statens budgetsaldo och för det finansiella sparandet (prop. 2016/17:100avsnitt 7.1 tabell 7.1 och avsnitt 7.2 tabell 7.9).
De förändringar av beställningsbemyndiganden som föreslås uppgår sammantaget till 8,9 miljarder kronor och framgår av tabell 1.2.
De anslags- och inkomstförändringar som föreslås i denna proposition har beaktats i de prognoser som redovisas i 2017 års ekonomiska vårproposition.
4
Ändringar avseende
statens inkomster
PROP. 2016/ 17: 99
Hänvisningar till S3-2
4. Ändringar avseende statens inkomster
I detta avsnitt lämnar regeringen förslag till ändringar avseende statens inkomster för 2017.
Hänvisningar till S4
- Prop. 2016/17:99: Avsnitt 4.1.1
4.1. Beskattning vid överlåtelse av fastighet till juridisk person
Hänvisningar till S4-1
- Prop. 2016/17:99: Avsnitt Regeringen föreslår att riksdagen
4.1.1. Ärendet och dess beredning
Inom Finansdepartementet har promemorian Beskattning vid överlåtelse av fastighet till juridisk person tagits fram (Fi2016/03848/S1). En sammanfattning av promemorians förslag finns i bilagan avsnitt 1 och promemorians lagförslag finns i bilagan avsnitt 2. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilagan avsnitt 3. En remissammanställning finns tillgänglig i Finansdepartementet (Fi2016/03848/S1).
Regeringen har den 27 oktober 2016 i en skrivelse till riksdagen aviserat förslaget (skr. 2016/17:38). I skrivelsen förklaras att det enligt regeringens mening finns särskilda skäl för att, med stöd av undantagsbestämmelsen i 2 kap. 10 § andra stycket regeringsformen, tillämpa de föreslagna bestämmelserna fr.o.m. dagen efter dagen för överlämnandet av skrivelsen till riksdagen, dvs. fr.o.m. den 28 oktober 2016.
Lagrådet
Regeringen beslutade den 2 februari 2017 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilagan avsnitt 4. Lagrådets yttrande finns i bilagan avsnitt 5. Regeringen har följt Lagrådets synpunkter, som behandlas i avsnitt 4.1.3, 4.1.4 och i författningskommentaren.
Hänvisningar till S4-1-1
4.1.2. Bakgrund
Innehav av näringsfastighet räknas enligt 13 kap.
1 § tredje stycket inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, alltid som näringsverksamhet. Med näringsfastighet avses en fastighet som inte är en privatbostadsfastighet (2 kap. 14 § IL). Kapitalvinst eller kapitalförlust vid en fysisk persons avyttring av en näringsfastighet ska dock tas upp i inkomstslaget kapital (13 kap. 6 § första stycket IL). Med kapitalvinst och kapitalförlust i inkomstslaget kapital avses vinst och förlust vid avyttring av tillgångar (41 kap. 2 § första stycket IL). Med avyttring av tillgångar avses försäljning, byte och liknande överlåtelse av tillgångar (44 kap. 3 § IL). För fastigheter som skattemässigt är lager görs inte någon särskild resultatberäkning för varje enskild transaktion. Det skattemässiga resultatet, som tas upp i inkomstslaget näringsverksamhet, beräknas i stället för lagret som helhet utifrån alla transaktioner som har genomförts under året. Resultatberäkningen görs enligt bokföringsmässiga grunder (14 kap. 2 § första stycket IL).
Vid överlåtelse av en fastighet genom avyttring ska överlåtaren som utgångspunkt ta upp erhållen ersättning till beskattning (15 kap. 1 § första stycket och 42 kap. 1 § första stycket IL). Detta gäller dock inte för ersättning som överlåtaren har fått om överlåtelsen sker genom en gåva. När det gäller överlåtelser av fastigheter i sådana fall, dvs. som är blandade i det avseendet att överlåtelsen innehåller såväl benefika som onerösa inslag, tillämpas enligt praxis vid inkomstbeskattningen den s.k. huvudsaklighetsprincipen (se RÅ 1969 ref. 32). Den innebär att överlåtelsen inte delas upp i en gåvodel och en
PROP. 2016/ 17: 99
28 avyttringsdel utan att det är den huvudsakliga innebörden av överlåtelsen som är avgörande för om den ska ha karaktär av gåva eller avyttring.
Av huvudsaklighetsprincipen följer att en överlåtelse av en fastighet till en närstående eller till en närståendes bolag mot en ersättning som understiger fastighetens taxeringsvärde anses utgöra en gåva och utlöser därmed ingen inkomstbeskattning. Om ersättningen däremot uppgår till eller överstiger fastighetens taxeringsvärde ska överlåtelsen i sin helhet anses utgöra en avyttring och medför inkomstbeskattning på vanligt sätt. För att det ska vara fråga om en gåva i nu aktuellt avseende krävs även att det föreligger en förmögenhetsöverföring från givaren till mottagaren, att transaktionen sker frivilligt och att givaren har en gåvoavsikt (se RÅ 1993 ref. 43 I och II). När en fastighet överlåts till ett bolag som ägs av både överlåtaren och närstående till denna har gåvomomentet ansetts vara tillräckligt när 40 procent av bolaget ägs av närstående (se RÅ 2001 ref. 2).
Vid förvärv av fastighet ska stämpelskatt betalas enligt 1 § lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter. För juridiska personer är stämpelskatten 4,25 procent av egendomens värde, dvs. det högsta av köpeskillingen och fastighetens taxeringsvärde (8 och 9 §§ samma lag). Överlåtelser av en fastighet till ett bolag som ägs både av överlåtaren och närstående till denna mot ersättning som understiger fastighetens taxeringsvärde, och därmed vid inkomstbeskattningen anses vara en gåva, har tidigare kunnat genomföras utan uttag av stämpelskatt. Genom ett avgörande från Högsta domstolen från 2013 har detta dock ändrats (se NJA 2013 s. 886). Målet rörde en fastighetsöverlåtelse som enligt nyss nämnda kriterier ska anses vara en gåva vid inkomstbeskattningen. Överlåtelsen var ett led i ett generationsskifte och på grund av detta ansåg Högsta domstolen att det saknades gåvoavsikt gentemot det förvärvande bolaget. Förvärvet var därför att betrakta som ett stämpelskattepliktigt tillskott till bolaget och inte som en gåva.
Högsta domstolens avgörande skapade osäkerhet om domstolens resonemang om gåvoavsikt vid överlåtelse av fastighet till bolag skulle få genomslag vid inkomstbeskattningen. Denna osäkerhet ledde till flera ansökningar om förhandsbesked. Av fyra avgöranden av Högsta förvaltningsdomstolen från 2015 framgår att den praxis vid inkomstbeskattningen som gällde före
Högsta domstolens avgörande fortfarande är giltig (se Högsta förvaltningsdomstolens domar HFD 2015 ref. 48 I och II och HFD 2015 not. 45 och 46).
Hänvisningar till S4-1-2
- Prop. 2016/17:99: Avsnitt 4.1.5
4.1.3. Överlåtelse av fastighet mot ersättning ska anses som en avyttring
Regeringens förslag: En fastighet ska anses
avyttrad om den överlåts till en juridisk person eller ett svenskt handelsbolag mot ersättning som överstiger ett visst värde. Detta värde ska vara fastighetens skattemässiga värde om den är en näringsfastighet eller fastighetens omkostnadsbelopp om den är en privatbostadsfastighet.
Promemorians förslag:
Överensstämmer
med regeringens. I promemorian föreslogs dock att bestämmelserna som ska motverka skatteplanering med blandade fastighetsöverlåtelser till juridiska personer skulle tas in i 15 kap. 11 § och 44 kap. 8 c § IL.
Remissinstanserna: Skatteverket tillstyrker
förslaget. Kammarrätten i Stockholm, Förvaltningsrätten i Växjö, Ekobrottsmyndigheten, Bokföringsnämnden, Juridiska fakultetsnämnden vid
Uppsala universitet, Konkurrensverket, Tillväxtverket, Finansbolagens Förening och Svensk Försäkring har inget att invända mot förslaget. Fastighetsägarna Sverige, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Näringslivets Regelnämnd (NNR), Näringslivets skattedelegation (NSD), Srf konsulterna, Svenskt Näringsliv och Svenska Bankföreningen avstyrker helt eller delvis förslaget. FAR och Sveriges advokatsamfund har inget att invända mot förslaget i sig men anser att det inte bör ges retroaktiv verkan.
Enligt Skatteverket är det nödvändigt att stoppa skatteupplägget med s.k. Kattrumpor för att förtroendet för skattesystemets legitimitet inte ska minska. Sedan tidigare är det reglerat att om en fysisk person överlåter en fastighet till en juridisk person eller ett svenskt handelsbolag mot en ersättning som understiger det skattemässiga värdet anses fastigheten ha avyttrats mot en ersättning som motsvarar det skattemässiga värdet (53 kap. 2 och 3 §§ IL). Det kommer att innebära att endast i det fall man överlåter en fastighet till exakt det skattemässiga värdet till en
PROP. 2016/ 17: 99
juridisk person eller ett svenskt handelsbolag kan överlåtelsen utgöra en gåva. För att göra skattesystemet enklare och mer lättförståeligt bör förslaget även omfatta överlåtelser av fastigheter mot en ersättning som motsvarar det skattemässiga värdet eller omkostnadsbeloppet. På så sätt blir alla överlåtelser till nämnda juridiska personer att betrakta som avyttringar.
Enligt NSD, till vars yttrande Fastighetsägarna
Sverige, Svenskt Näringsliv och Svenska Bankföreningen ansluter sig, skulle en lagstiftning med förslaget ha allvarlig negativ inverkan på möjligheter till generationsskiften. I ett betydande antal fall skulle det helt omöjliggöra bolagisering av fastigheter i samband med generationsskiften. Den huvudsakliga orsaken är att de skulder som är hänförliga till fastigheter i en enskild näringsverksamhet inte sällan överstiger fastigheternas skattemässiga värden varvid möjligheten till en överlåtelse utan skattemässiga konsekvenser begränsas. Flera av de enskilda näringsidkare som väljer att bolagisera sitt fastighetsbestånd gör det i syfte att underlätta generationsskiften, som ofta medför ett större och mer spritt ägande. Det är direkt förenat med svårigheter och stor administrativ börda om ett större antal personer ska samäga en eller flera fastigheter genom varsin direktägd andel i fastigheten eller fastigheterna.
En bolagisering kan underlätta och vara den enda möjligheten att genomföra ett sådant skifte. Genom villkor om fortsatt förvaltning och att extern vidareförsäljning inte sker inom viss tid kan man undanta generationsskiften från förslaget.
Srf konsulterna anser att det som ett led i en generationsväxling även fortsättningsvis bör vara möjligt för en fysisk person att som gåva överlåta en fastighet för en motprestation som understiger fastighetens taxeringsvärde till ett aktiebolag som helt ägs av andra, t.ex. fastighetsägarens barn. En sådan regel kan villkoras med ett förbud att överlåta aktierna i det förvärvande bolaget under en begränsad tid. Promemorians konsekvensanalys tyder på att man inte närmare har undersökt vilka konsekvenser förslaget kommer att få för generationsskiften av fastigheter.
Enligt LRF kan förslaget innebära att det av skatteskäl inte blir möjligt att genomföra generationsskiften. LRF anser härutöver att frågan hur förslaget i promemorian ska tillämpas i förhållande till lantbruksenheter eller industrienheter som inkomstskattemässigt indelas i en
privatbostadsfastighet och en näringsfastighet bör behandlas i det fortsatta lagstiftningsarbetet. För lantbruksenheter och industrienheter görs ofta en inkomstskattemässig indelning av taxeringsenheten i en privatbostadsfastighet och en näringsfastighet. Om en sådan fastighet överlåts till en juridisk person eller ett svenskt handelsbolag uppkommer frågan hur jämförelse mellan ersättning (som avser hela taxeringsenheten) och skattemässigt värde (för näringsfastigheten) respektive med omkostnadsbelopp (för privatbostadsfastigheten) ska göras. Om en fördelning av ersättningen ska göras med utgångspunkt från delvärdena i taxeringsvärdet kan denna fördelning i ett enskilt fall leda till att den ena fastighetsdelen (t.ex. privatbostadsfastigheten) inte anses avyttrad enligt den föreslagna bestämmelsen, medan den andra fastighetsdelen anses avyttrad. En sådan effekt torde kunna uppkomma även med andra fördelningssätt. Vidare anser LRF att det verkar överflödigt att i 15 kap. 11 § IL reglera överlåtelser till svenska handelsbolag. Frågan om förvärvarens anskaffningsutgift i de nu aktuella situationerna bör behandlas i det fortsatta lagstiftningsarbetet.
Enligt Regelrådet uppfyller inte konsekvensutredningen kraven i 6 och 7 §§ förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Det finns brister i redovisningen av berörda företag utifrån antal, storlek och bransch, behovet av speciella informationsinsatser och redovisningen av påverkan på konkurrensförhållandena, påverkan på företagen i andra avseenden, särskild hänsyn till små företag samt företagens andra kostnader och verksamhet. Förslagets primära effekt är påverkan på de andra kostnaderna genom ökade skattekostnader för företagen. Att det då saknas försök till beräkning eller uppskattning av dessa kostnadseffekter, får en stor betydelse för den sammantagna bedömningen. Regelrådet bedömer att konsekvensutredningen är godtagbar på vissa punkter, bl.a. gällande syftet, alternativa lösningar, förslagets överensstämmelse med EU-rätten samt förslagets påverkan på företagens administrativa kostnader. NNR anser att analysen av hur olika typer av näringsidkare berörs av förslaget bör fördjupas i ett samhällsekonomiskt hänseende. Det borde i detta ärende finnas betydande underlag hos Skatteverket i myndighetens underlag för beskattning och taxering. Underlaget är mycket summariskt i den remitterade promemorian.
PROP. 2016/ 17: 99
Skälen för regeringens förslag
Möjligheten att undkomma skatt genom att paketera fastigheter i bolag bör stoppas
Genom blandade fastighetsöverlåtelser som vid inkomstbeskattningen enligt huvudsaklighetsprincipen utgör gåva finns det en möjlighet för fysiska personer att överlåta fastigheter via ett bolag, som ägs av överlåtaren och närstående till denna, till en extern förvärvare till en lägre skattekostnad än om överlåtelsen sker direkt genom försäljning av fastigheten till den externa förvärvaren. Förfarandet innebär att överlåtaren, som utgörs av en fysisk person, överlåter en fastighet till ett bolag som direkt eller indirekt ägs av överlåtaren och närstående till denna. Överlåtelsen sker mot en ersättning som understiger fastighetens taxeringsvärde men
överstiger det skattemässiga värdet. Härefter kan andelarna i det bolag till vilket fastigheten har överlåtits avyttras för marknadsvärdet till den slutliga förvärvaren. Genom detta förfarande med en s.k. paketering av fastigheten i ett bolag kan överlåtaren tillgodogöra sig värdeökningen på fastigheten till en avsevärt lägre skattekostnad än om fastigheten sålts direkt till en extern förvärvare. Förfarandet brukar benämnas Kattrumpan, efter ett kvarter med den beteckningen i vilket en fastighet ligger som överläts genom en sådan paketering.
Exemplet i diagram 4.1 illustrerar en överlåtelse av en fastighet genom paketering enligt det beskrivna förfarandet och vilka skattemässiga effekter som kan uppnås genom förfarandet.
Diagram 4.1 Illustration av genomförande av Kattrumpan
PROP. 2016/ 17: 99
A har för avsikt att överlåta en näringsfastighet till en extern förvärvare. Fastigheten är en kapitaltillgång i A:s enskilda näringsverksamhet och dess omkostnadsbelopp är 5 miljoner kronor och marknadsvärdet är 20 miljoner kronor. Taxeringsvärdet är 15 miljoner kronor. A har gjort värdeminskningsavdrag på fastigheten om 1 miljon kronor. A bildar tillsammans med sina barn en koncern bestående av moderbolaget AB 1 och dotterföretaget Fastighets AB. A äger 60 procent och barnen tillsammans 40 procent av AB 1. A överlåter fastigheten till Fastighets AB mot en ersättning om 14,9 miljoner kronor. Avsikten är att transaktionen ska utgöra en gåva vid inkomstbeskattningen och därför inte inkomstbeskattas. Eftersom ersättningen understiger taxeringsvärdet betraktas överlåtelsen vid inkomstbeskattningen i sin helhet som en gåva och ingen kapitalvinstbeskattning uppkommer för A. Överlåtelsen sker genom att ett skuldebrev upprättas mellan Fastighets AB och A på 14,9 miljoner kronor. Fastighets AB måste betala stämpelskatt på det högsta av ersättningen och taxeringsvärdet. Stämpelskatten uppgår således till 637 500 kronor (4,25 procent × 15 miljoner kronor). Det behöver inte ske någon återläggning av tidigare medgivna värdeminskningsavdrag på fastigheten i den enskilda näringsverksamheten.
AB 1 avyttrar andelarna i Fastighets AB för fastighetens marknadsvärde, 20 miljoner kronor, till den externa förvärvaren. I samband med överlåtelsen av andelarna i Fastighets AB godkänner A att AB 1 övertar skulden och AB 1 betalar densamma (14,9 miljoner kronor) till A. Eftersom andelarna i Fastighets AB är näringsbetingade andelar för AB 1 sker ingen beskattning av kapitalvinsten som uppkommer vid avyttringen av andelarna. Betalningen av skulden utlöser ingen beskattning hos A. Andelarna i AB 1 är inte kvalificerade andelar i fåmansföretag för delägarna vilket innebär att resterande del av ersättningen (5,1 miljoner kronor) efter det att skulden har betalats kan tas ut som utdelning till en beskattning om 25 procent.
Den sammanlagda beskattningen av överlåtelserna är således 25 procent av utdelningen av vinsten i AB 1, dvs. 1,275 miljoner kronor (25 procent × 5,1 miljoner kronor), plus stämpelskatten (637 500 kronor), sammanlagt 1 912 500 kronor. Genom förfarandet får alltså den fysiska personen utan inkomstbeskattning ut ett belopp som knappt understiger taxerings-
värdet på fastigheten (i detta fall 14,9 miljoner kronor).
Om A i stället hade sålt fastigheten direkt till den externa förvärvaren hade skatt utgått på kapitalvinsten med 27 procent, dvs. med 4,05 miljoner kronor (27 procent × 15 miljoner kronor). Dessutom tillkommer stämpelskatt och skatt i inkomstslaget näringsverksamhet på värdeminskningsavdrag som skulle ha återlagts vid en direktförsäljning.
I lagrådsremissen anges att genom förfarandet med paketering av fastighet i ett bolag på det ovan beskrivna sättet kan beskattningen av en del av värdeökningen på fastigheten helt elimineras. Lagrådet anser dock att det framstår som oklart vad som avses med detta. Lagrådet konstaterar att det i lagrådsremissen inte berörs vilka framtida beskattningskonsekvenser som förvärvet medför för förvärvaren. Enligt Lagrådet bör redogörelsen för beskattningskonsekvenserna kompletteras i detta avseende.
Som Lagrådet konstaterar gäller vid benefika överlåtelser i regel en kontinuitetsprincip, dvs. att förvärvaren inträder i den tidigare ägarens skattemässiga situation. I exemplet ovan innebär det att Fastighets AB tar över avskrivningsunderlaget för fastigheten från A. Effekten av detta är att värdeminskningsavdragen på fastigheten för den externa förvärvaren i exemplet indirekt blir mindre genom det beskrivna förfarandet, eftersom fastigheten förvärvas paketerad i Fastighets AB, än om förvärvaren i stället hade köpt fastigheten direkt från A för marknadsvärdet. I det senare fallet hade köpeskillingen om 20 miljoner kronor legat till grund för värdeminskningsavdragen. Den externa förvärvaren kommer således sannolikt att framöver betala mer i skatt jämfört med om denna i stället hade förvärvat fastigheten direkt från A. Sannolikt påverkar också framför allt det lägre avskrivningsunderlaget vid gåva priset för andelarna i Fastighets AB i en sänkande riktning.
När det gäller värdeminskningsavdrag som A har gjort på fastigheten ska de återföras till beskattning om och när en direktförsäljning av fastigheten sker. Även värdestegring på fastigheten som skett under A:s innehavstid kommer att beskattas vid en sådan direktförsäljning. På grund av dessa skatteeffekter är det inte sannolikt att den paketerade fastigheten kommer att överlåtas genom en direktförsäljning, utan en överlåtelse av fastigheten kommer att ske genom
PROP. 2016/ 17: 99
32 att andelarna i bolaget som äger fastigheten (Fastighets AB) överlåts.
Genom det beskrivna förfarandet kan A i exemplet tillgodogöra sig en del av värdestegringen på fastigheten utan skattekonsekvenser. Som Lagrådet påpekar innebär dock förfarandet skattekonsekvenser för förvärvaren, framför allt genom att denna får ett lägre avskrivningsunderlag jämfört med om fastigheten hade förvärvats direkt till marknadsvärdet. Även om man tar hänsyn till dessa skattekonsekvenser görs normalt sett en betydande skatteinbesparing genom förfarandet jämfört med om fastigheten hade sålts direkt till förvärvaren.
I exemplet ovan möjliggörs betalning av skulden till den ursprungliga fastighetsägaren genom att andelarna i det bolag i vilket fastigheten har paketerats avyttras. Man skulle också kunna tänka sig fall, t.ex. där det är fråga om ett generationsskifte, där bolaget i vilket fastigheten har paketerats behålls och betalning av skulden i stället sker genom andra medel som finns i bolaget. Även i dessa fall tillförs den ursprungliga ägaren en del av värdeökningen på fastigheten utan skattekonsekvenser för ägaren.
Det torde vara av framför allt skatteskäl som en fysisk person paketerar en fastighet genom en blandad överlåtelse till ett bolag där ersättningen understiger taxeringsvärdet men överstiger det skattemässiga värdet på det sätt som beskrivs ovan. Som framgår av exemplet kommer enbart den del av fastighetens marknadsvärde som överstiger ersättningen som AB 1 lämnar till den fysiska personen att beskattas. Avsikten med nuvarande bestämmelser är dock inte att den fysiska personen ska kunna tillgodogöra sig värdeökningen på fastigheten som motsvaras av ersättningen från AB 1 utan att betala skatt. Trots att Fastighets AB får ett lägre avskrivningsunderlag än vid ett köp för motsvarande ersättning kan förfarandet anses vara ett sätt att skatteplanera i syfte att undvika den skatt som rätteligen borde betalas vid överlåtelse av fastigheten till bolaget. Av dessa skäl bör möjligheten till denna skatteplanering stoppas.
Överlåtelse av fastighet mot ersättning bör anses vara avyttring
En fysisk person kan alltså paketera en fastighet i ett bolag genom att skänka den (mot viss ersättning) till bolaget, om bolaget direkt eller indirekt ägs av överlåtaren och närstående till denna. Trots att den fysiska personen vid en sådan
överlåtelse kan få en fordran på bolaget motsvarande nästan hela fastighetens taxeringsvärde uppstår ingen skatteeffekt för överlåtaren eftersom det vid inkomstbeskattningen är fråga om en gåva. Överlåtaren eller bolaget ska dock betala stämpelskatt. Bolagets skuld till den fysiska personen, som avser ersättningen för förvärvet av fastigheten, kan betalas i ett senare skede, t.ex. efter en extern försäljning av andelarna i bolaget till marknadsvärdet. Det är således möjligheten att på detta sätt överlåta en fastighet genom gåva till bolag som ger upphov till den alltför förmånliga skatteeffekten. Denna möjlighet bör därför förhindras.
Detta bör ske genom att en överlåtelse av en fastighet till ett bolag mot ersättning som överstiger ett visst värde ska anses vara en avyttring. Härigenom kommer den ersättning som den fysiska personen får vid överlåtelsen behöva tas upp till beskattning. Därmed finns det inte längre någon anledning för fysiska personer att av skatteskäl paketera en fastighet t.ex. inför avyttring av fastigheten till en extern part på det sätt som beskrivs i denna proposition.
Även överlåtelser till andra juridiska personer, inklusive svenska handelsbolag, mot ersättning bör i motsvarande fall anses vara avyttringar. Det gäller även överlåtelser till utländska motsvarigheter till svenska juridiska personer, inklusive i utlandet delägarbeskattade juridiska personer. Enligt 2 kap. 3 § första stycket IL ska bestämmelserna om juridiska personer inte tillämpas på svenska handelsbolag. Eftersom även dessa juridiska personer bör omfattas av regleringen är det därför nödvändigt att i lagen uttryckligen föreskriva det. Det är däremot inte nödvändigt att uttryckligen föreskriva att även motsvarande utländska företeelser till svenska juridiska personer omfattas av regleringen eftersom det redan följer av 2 kap. 2 § första stycket IL.
Även om skatteplanering genom paketering av fastigheter i bolag av det slag som är aktuellt i denna proposition, i första hand torde förekomma i fråga om näringsfastigheter, finns det ingen anledning att undanta privatbostadsfastigheter från förslaget att överlåtelse av en fastighet till en juridisk person som överstiger ett visst värde ska anses vara en avyttring. Det finns inte heller någon anledning att undanta juridiska personers överlåtelser av fastigheter till andra juridiska personer från denna reglering.
Det är enbart om den ersättning som överlåtaren får vid det beskrivna förfarandet överstiger
PROP. 2016/ 17: 99
ett visst värde som överlåtaren utan beskattning kan tillgodogöra sig en latent vinst på fastigheten. Detta värde är fastighetens skattemässiga värde om fastigheten är en näringsfastighet och dess omkostnadsbelopp om fastigheten är en privatbostadsfastighet. På grund av detta föreslogs i promemorian att bara en fastighetsöverlåtelse mot ersättning som överstiger det relevanta av dessa värden ska anses vara en avyttring enligt den föreslagna regleringen. Skatteverket anser dock att regelsystemet blir enklare och mer lättförståeligt om alla överlåtelser till juridiska personer betraktas som avyttringar. Skatteverket föreslår därför att en fastighet anses avyttrad om den överlåts till en juridisk person mot en ersättning som motsvarar eller överstiger fastighetens skattemässiga värde eller, i förekommande fall, dess omkostnadsbelopp.
Detta lagstiftningsprojekt syftar till att förhindra möjligheten för ägaren av en fastighet att tillgodogöra sig en latent vinst på fastigheten utan beskattning genom att överlåta den till en juridisk person genom gåva. Det ryms inte inom ramen för projektet att även reglera överlåtelser av fastigheter till ett belopp som exakt motsvarar det skattemässiga värdet eller omkostnadsbeloppet. Regeringen instämmer således i bedömningen i promemorian att bara överlåtelser mot ersättning som överstiger det skattemässiga värdet eller omkostnadsbeloppet ska omfattas av regleringen. Det bör inte ha någon betydelse för regleringen vilket slags ersättning som den som överlåter fastigheten får.
Lagrådet anför att det kan finnas skäl att överväga att helt överge huvudsaklighetsprincipen vid inkomstbeskattningen. Enligt Lagrådet bör frågan om förslaget även ska omfatta överlåtelser mellan fysiska personer eller överlåtelser till juridiska personer mot en ersättning som understiger eller är lika med fastighetens skattemässiga värde alternativt omkostnadsbelopp belysas.
Lagrådet anser också att skälen för avgränsningen av tillämpningsområdet för de nya reglerna bör utvecklas.
Den skatteplanering med blandade överlåtelser av fastigheter genom gåva som har identifierats, och som förslaget i denna proposition syftar till att motverka, rör överlåtelser till just juridiska personer. Förslaget är därför inriktat på sådana överlåtelser. Det ryms inte inom ramen för detta lagstiftningsprojekt att se över huvudsaklighetsprincipens tillämpning i allmänhet.
Om en överlåtelse som sker mot en ersättning som understiger eller är lika med en näringsfastighets skattemässiga värde eller en privatbostadsfastighets omkostnadsbelopp vid inkomstbeskattningen är att anse som en avyttring eller en gåva får avgöras av allmänna regler, t.ex. reglerna om underprisöverlåtelse i 23 och 53 kap. IL. Om exempelvis de allmänna kriterierna för att överlåtelsen ska vara en gåva är uppfyllda och ersättningen uppgår till fastighetens skattemässiga värde följer att överlåtelsen i sin helhet är en gåva enligt huvudsaklighetsprincipen. Saknas däremot exempelvis gåvoavsikt är det inte fråga om en gåva oavsett ersättningens storlek.
Det kan noteras att de föreslagna bestämmelserna även träffar situationer som redan i dag är avyttringar, t.ex. försäljning eller byte av en fastighet (till marknadsvärdet). Bestämmelserna får bara praktisk betydelse i de fall det inte framgår av inkomstskattelagen i övrigt att det är fråga om en avyttring.
Innehav av en näringsfastighet räknas alltid som näringsverksamhet (13 kap. 1 § tredje stycket IL). För enskilda näringsidkare räknas dock kapitalvinster och kapitalförluster på näringsfastigheter inte till inkomstslaget näringsverksamhet utan till inkomstslaget kapital (13 kap. 6 § första stycket IL). Om en enskild näringsidkare innehar en näringsfastighet som är en lagertillgång beskattas en avyttring av den emellertid i inkomstslaget näringsverksamhet. Av denna anledning krävs en bestämmelse enligt vilken en överlåtelse av en fastighet mot ersättning i vissa fall ska betraktas som en avyttring som gäller i såväl inkomstslaget näringsverksamhet som inkomstslaget kapital. I enlighet med
Lagrådets synpunkter bör denna bestämmelse placeras i ett nytt andra stycke i 8 kap. 2 § IL.
Genom denna placering blir bestämmelsen tillämplig i båda inkomstslagen. Som Lagrådet framför bör vidare en hänvisning till denna bestämmelse läggas till i 42 kap. 3 § IL.
Enligt förslaget ska vissa överlåtelser av fastigheter vid inkomstbeskattningen anses vara avyttringar. LRF anser att frågan om förvärvarens anskaffningsutgift, i de nu aktuella situationerna, bör behandlas i det fortsatta lagstiftningsarbetet. Vilken förvärvarens anskaffningsutgift är i dessa fall får avgöras av allmänna regler. Som utgångspunkt gäller, vilket också LRF noterar, att anskaffningsutgiften utgörs av den ersättning som förvärvaren gett till överlåtaren.
PROP. 2016/ 17: 99
Srf konsulterna, NSD och LRF anser att förslaget kommer att innebära att generationsskiften försvåras.
Syftet med förslaget är att säkerställa att det inte blir möjligt för en fastighetsägare att tillgodogöra sig latent vinst på en fastighet utan beskattning genom att överlåta den till en juridisk person genom gåva mot en ersättning som överstiger fastighetens skattemässiga värde eller omkostnadsbelopp. I den utsträckning detta förfarande används för att genomföra generationsskiften kommer skattekostnaden för förfarandet att öka med förslaget. Det finns dock ingen anledning att undanta överlåtelser av fastigheter vid generationsskiften från förslaget eller på andra sätt lindra effekterna av detta på sådana överlåtelser. En sådan reglering skulle göra det fortsatt möjligt för fastighetsägare att utan beskattning tillgodogöra sig latenta vinster vid bolagisering av fastigheter, vilket inte är lämpligt.
Även fortsättningsvis kommer det att vara möjligt att överlåta fastigheter till juridiska personer mot en ersättning som understiger marknadsvärdet utan omedelbara inkomstskattekonsekvenser. För fastigheter som innehas av fysiska personer och som är lagertillgångar eller som innehas av juridiska personer krävs då att reglerna om underprisöverlåtelse i 23 kap. IL är tillämpliga. För fastigheter som innehas av fysiska personer och som är kapitaltillgångar följer av 53 kap. IL att denna möjlighet som utgångspunkt är begränsad till överlåtelser till företag som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Förslaget i denna proposition har ingen påverkan på överlåtelser mellan fysiska personer.
LRF anser att frågan hur förslaget i promemorian ska tillämpas i förhållande till lantbruksenheter eller industrienheter som inkomstskattemässigt indelas i en privatbostadsfastighet och en näringsfastighet bör behandlas i det fortsatta lagstiftningsarbetet.
Om en taxeringsenhet, t.ex. en lantbruksenhet, omfattar både en privatbostadsfastighet och en näringsfastighet ska kapitalvinsten vid en avyttring av taxeringsenheten beräknas för dem var för sig (45 kap. 3 § andra stycket IL). Det innebär att ersättningen för taxeringsenheten måste fördelas på respektive fastighet. Det finns ingen reglering för hur denna fördelning ska ske, men det torde vara vanligt att ersättningen fördelas med ledning av det taxeringsvärde som
gällde vid avyttringen. Även anskaffningsutgifter och förbättringsutgifter måste beräknas separat för respektive fastighet.
Enligt förslaget i denna proposition ska man, för att avgöra om överlåtelsen är en avyttring eller inte, jämföra ersättningen för den aktuella fastigheten med dess skattemässiga värde, om det är en näringsfastighet, och dess omkostnadsbelopp, om det är en privatbostadsfastighet. Vid överlåtelse av en taxeringsenhet som omfattar både en näringsfastighet och en privatbostadsfastighet innebär det att den del av ersättningen för hela taxeringsenheten som avser näringsfastigheten ska jämföras med näringsfastighetens skattemässiga värde och den del av ersättningen som avser privatbostadsfastigheten ska jämföras med privatbostadsfastighetens omkostnadsbelopp. Som LRF har påpekat kan detta leda till att bara en del av en taxeringsenhet anses avyttrad, medan den andra delen anses överlåten genom gåva. Detta förutsätter dock att överlåtaren har gåvoavsikt och att övriga allmänna villkor för gåva är uppfyllda.
Synpunkterna från FAR och Sveriges advokatsamfund om förslagets retroaktiva verkan behandlas i avsnitt 4.1.4. Regelrådets och NNR:s synpunkter på konsekvensanalysen behandlas i avsnitt 4.1.5.
Lagförslag
Förslaget föranleder ändringar i 8 kap. 2 § och 42 kap. 3 § IL.
Hänvisningar till S4-1-3
- Prop. 2016/17:99: Avsnitt 4.1.1
4.1.4. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Regeringens förslag: Lagändringarna ska träda i
kraft den 1 augusti 2017. Bestämmelserna ska tillämpas på överlåtelser av fastigheter som görs efter den 27 oktober 2016.
Promemorians förslag överensstämmer med
regeringens.
Remissinstanserna: Skatteverket anser att det
är nödvändigt med det stoppdatum som föreslås i promemorian. I annat fall skulle antalet transaktioner med Kattrumpor öka markant fram till ikraftträdandet. Sveriges advokatsamfund anser att tillämpningen av stoppskrivelse, med åberopande av särskilda skäl i 2 kap. 10 § andra stycket regeringsformen, skapar omotiverade och nega-
PROP. 2016/ 17: 99
tiva effekter för skattskyldiga. Mot bakgrund av att förfarandet varit känt under en längre tid och även varit föremål för prövning i ett flertal mål hos Högsta förvaltningsdomstolen, bör frågeställningarna beträffande överlåtelse av fastighet till juridisk person och svenskt handelsbolag ses över på ett samlat och mer övergripande sätt. Advokatsamfundet kan svårligen se att det skulle vara motiverat att tillämpa undantagsbestämmelsen beträffande nu aktuellt förslag. Enligt LRF kan det knappast vara tillräckligt för särskilda skäl enligt 2 kap. 10 § andra stycket regeringsformen att det finns risk för ”vanlig skatteplanering”. Förfarandet med s.k. Kattrumpa har tillämpats under flera år och har uppmärksammats av Finansdepartementet. Regeringen har också gett en utredning i uppdrag att se över frågan (dir. 2015:62). Det gör att det är mycket tveksamt om det är möjligt med en sådan lagstiftning som regeringen vill införa. NSD, till vars yttrande Fastighetsägarna Sverige, Svenskt
Näringsliv och Svenska Bankföreningen ansluter sig, anser att det inte är befogat att lagstiftningen ges retroaktiv effekt med stöd av 2 kap. 10 § andra stycket regeringsformen. Ett undantag från retroaktivitetsförbudet kräver särskilda skäl och ska tillämpas för att uppnå en mera rättvis beskattning. Det aktuella förfarandet har varit känt och godtagits under årtionden. Finansdepartementet har i detta ärende inte visat att man genom stoppskrivelseförfarandet uppnår en ökad rättvisa. Det är därför inte rimligt att den aktuella lagändringen ges retroaktiv effekt. FAR anser inte att det föreligger särskilda skäl för en retroaktiv tillämpning. Det är av stor vikt för tilltron till skattesystemet att retroaktiva lagändringar används sparsamt och endast vid risk för betydande skattebortfall. Som framgår av promemorian har tekniken att överlåta fastigheter till taxeringsvärdet använts under lång tid. NNR anför att lagstiftning måste vara förutsägbar med tanke på att den, som i detta ärende, kan beröra ett stort spektrum av näringsidkare med olika förutsättningar. Det är därför olyckligt att regeringen väljer att tillämpa den stopplagstiftning som presenterats.
Skälen för regeringens förslag:
Det be-
skrivna förfarandet när det gäller paketering av fastigheter innebär en betydande skatteinbesparing för de som utnyttjar skattesystemet på detta sätt. Effekterna av dagens regler kan inte godtas och det är nödvändigt att vidta åtgärder för att förhindra ett fortsatt utnyttjande av
skattesystemet. Paketering av fastigheter på det sätt som beskrivs i denna proposition har medfört skattebortfall som kan uppskattas till betydande belopp. Om åtgärder inte omedelbart vidtas finns det stor risk för ett fortsatt betydande skattebortfall.
Regeringen har därför i en skrivelse till riksdagen (skr. 2016/17:38) bedömt att det finns särskilda skäl för att tillämpa undantagsbestämmelsen i 2 kap. 10 § andra stycket regeringsformen.
Regeringen vidhåller den bedömning som gjordes i skrivelsen till riksdagen och anser således, till skillnad från Sveriges advokatsamfund,
LRF, NSD, Fastighetsägarna Sverige, Svenskt Näringsliv, Svenska Bankföreningen, FAR och NNR, att det finns särskilda skäl för att tillämpa nämnda undantagsbestämmelse.
Lagrådet påpekar att en särskild utredare har fått i uppdrag att se över vissa frågor inom fastighets- och stämpelskatteområdet (dir. 2015:62).
Utredaren skulle bl.a. föreslå författningsändringar för att motverka paketering av fastigheter som ett skatteplaneringsverktyg. Lagrådet anser att frågan om varför ingripandet mot de nu aktuella skatteuppläggen inte kan avvakta utredningens arbete bör beröras.
Utredningen antog namnet Utredningen om vissa frågor inom fastighets- och stämpelskatteområdet (Fi 2015:07) och redovisade sitt uppdrag den 30 mars 2017 (SOU 2017:27).
Som redan nämnts har det aktuella förfarandet medfört ett betydande skattebortfall som, om åtgärder inte vidtas, kommer att fortsätta. Det hade därför inte varit lämpligt att avvakta ett eventuellt förslag från den särskilda utredaren som syftar till att motverka förfarandet. Om utredaren hade lämnat ett sådant förslag, vilket utredaren av naturliga skäl inte har gjort med tanke på regeringens skrivelse till riksdagen, skulle det dessutom kunna träda i kraft först flera månader senare än vad som nu föreslås. Risken för att de skattskyldiga dessförinnan skulle ha anpassat sig till det kommande rättsläget hade varit stor, med följd att antalet transaktioner där förfarandet skulle ha använts – och därmed sammanhängande skattebortfall – skulle ha ökat betydligt.
Skrivelsen överlämnades till riksdagen den 27 oktober 2016. De nya reglerna ska tillämpas från och med den 28 oktober 2016. Lagändringarna bör träda i kraft den 1 augusti 2017.
PROP. 2016/ 17: 99
4.1.5. Konsekvensanalys
Offentligfinansiella effekter
Skatteverket uppskattar att skattebortfallet på grund av det beskrivna förfarandet när det gäller paketering av fastigheter uppgår till 555 miljoner kronor under perioden 1 juni 2015– 30 september 2016. I en tidigare uppskattning beräknade Skatteverket bortfallets storlek till 495 miljoner kronor för 2011. Baserat på Skatteverkets senaste beräkning förväntas det årliga skattebortfallet hänförligt till förfarandet uppgå till 416 miljoner kronor. Genom att ändra reglerna så att det inte längre är skattemässigt fördelaktigt att överlåta fastigheter på det beskrivna sättet beräknas skatteintäkterna öka med motsvarande belopp årligen och varaktigt.
Enligt Skatteverkets tidigare iakttagelser har skatteupplägget använts med varierande frekvens de senaste åren. Enligt iakttagelserna har omfattningen åter ökat sedan Högsta förvaltningsdomstolens avgöranden 2015. Av avgörandena följer att tidigare praxis fortfarande är giltig, se avsnitt 4.1.2. Förslaget syftar till att lösa problemet med det skattebortfall som gällande regler vid överlåtelse av fastighet till juridisk person medför. Därmed stärks legitimiteten i skattesystemet. Förslaget bedöms vara det enda sättet att lösa problemet. Om regleringen inte kommer till stånd förväntas skattebortfallet fortgå och förtroendet för skattesystemets legitimitet kan komma att påverkas.
Effekter för företag och privatpersoner
I den beräkning av skattebortfallet som Skatteverket har gjort för perioden 1 juni 2015– 30 september 2016 uppges att 246 fastighetsöverlåtelser har gjorts enligt det beskrivna förfarandet. I åtskilliga fall är det flera fastigheter som har överlåtits av samma fysiska person. Fastigheterna har överlåtits till samma bolag eller till olika bolag som har gemensamt ägande. Det rör sig alltså om ett relativt begränsat antal fastighetsöverlåtelser som berörs av förslaget. Taxeringsvärdet på de fastigheter som överlåtits på detta sätt under perioden som Skatteverket studerat varierar kraftigt. Taxeringsvärdet rör sig i intervallet drygt 20 000 kronor och 360 miljoner kronor. Det sammanlagda taxeringsvärdet för alla fastighetsöverlåtelser enligt det beskrivna förfarandet under nämnda period uppgår till strax under 3,9 miljarder kronor.
Regelrådet anför att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven för redovisning av berörda företag utifrån antal, storlek och bransch samt hur konkurrensförhållanden förväntas påverkas.
Det går inte att utifrån Skatteverkets beräkning avgöra om vissa branscher berörs i större omfattning än andra av den föreslagna åtgärden. Förslaget är generellt och avser att träffa alla fastighetsöverlåtelser enligt det beskrivna förfarandet på samma sätt. Om det är vanligare att upplägget används mer i vissa branscher än andra förväntas förslaget få mer betydande konsekvenser i dessa branscher. Förutom att skattekostnaden ökar kan förslaget förväntas jämna ut konkurrensförhållandena inom de branscher som berörs. Vid överlåtelser på lika villkor och utan skattemässig snedvridning bedöms konkurrensförhållanden mellan företag förbättras och samtidigt ha en positiv effekt på skattesystemets legitimitet. Den föreslagna åtgärden förväntas främst påverka fastighetsbranschen.
Det är framför allt fysiska personer (enskilda näringsidkare) som överlåter fastigheter genom gåva på det beskrivna sättet vilket torde innebära att det främst är mindre företag som berörs. I den sammanställning av taxeringsvärden som Skatteverket gjort återfinns en övervikt mot mindre fastigheter. Av de 246 överlåtelserna har lite mindre än 70 procent av fastigheterna taxeringsvärden under 10 miljoner kronor. Även om den föreslagna åtgärden främst påverkar mindre företag bedöms ingen särskild hänsyn behöva tas till små företag vid reglernas utformning. Förslaget innebär att reglerna om fastighetsöverlåtelser blir enklare. Förslaget bedöms inte påverka företag i andra avseenden och inte heller företagens andra kostnader eller verksamhet.
Vid det beskrivna förfarandet anlitas vanligen extern konsultation för att genomföra överlåtelsen av fastigheten. Då upplägget nu förhindras minskar behovet av detta vilket kan förväntas minska fysiska personers och företagens administrativa kostnader något. Överlåtelse av fastigheter förväntas i stället redovisas som en avyttring. I den mån extern konsultation behövs för att korrekt redovisa en fastighetsavyttring kommer fysiska personer få ökade administrativa kostnader i viss utsträckning. Det är svårt att uppskatta hur mycket de sammanlagda administrativa kostnaderna påverkas av förslaget, men kostnaderna bedöms sannolikt minska eller vara oförändrade snarare än att öka. Eftersom upplägget inte längre medför någon skattefördel
PROP. 2016/ 17: 99
efter att förslaget trätt i kraft finns det anledning att anta att även regelbördan minskar.
Förslaget bedöms inte ha någon betydande effekt på andra kostnader för företagen eller medföra några betydande förändringar av företagens verksamhet. De kostnadsmässiga konsekvenserna för företagen och de fysiska personer som omfattas av förslaget återspeglas främst i den uppskattade offentligfinansiella effekten om ökade skatteintäkter i storleksordningen 416 miljoner kronor årligen.
Förslaget bedöms inte påverka antalet generationsskiften av fastigheter i någon större omfattning. Detta trots att överlåtelser av fastigheter till en juridisk person mot ersättning som understiger taxeringsvärdet men som överstiger skattemässigt värde eller omkostnadsbelopp kommer att innebära högre skattekostnader. Inte heller är det troligt med någon betydande påverkan avseende valet av form för överlåtelse av fastigheter utan det kommer även fortsättningsvis att vara en fråga om hur ägandet och förvaltningen av fastigheten ska se ut i framtiden. Den föreslagna åtgärden påverkar inte generationsskifte av fastigheter mellan fysiska personer.
Brist på detaljerad data innebär att det inte är möjligt att närmare beskriva effekterna av förslaget ur ett jämställdhetsperspektiv. Det kan konstateras att män i större utsträckning än kvinnor är enskilda näringsidkare. Den föreslagna åtgärden bedöms därför påverka män i större utsträckning än kvinnor.
Effekter för Skatteverket och de allmänna förvaltningsdomstolarna
Det finns redan i dag en blankett för fysiska personers redovisning av avyttring av en näringsfastighet som är en kapitaltillgång, blankett K7. Avseende lagerfastigheter redovisas dessa som avyttring av omsättningstillgångar i företagets bokföring varför någon särskild blankett inte är nödvändig. För redovisning av avyttring av privatbostadsfastigheter finns blanketten K5. Skatteverket kan komma att behöva ändra något i sitt informationsmaterial till följd av förslaget. Dessa förändringar kommer att ingå i den anpassning som årligen görs med anledning av ny eller förändrad lagstiftning. Eventuella tillkommande utgifter för Skatteverket ska hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.
För de allmänna förvaltningsdomstolarna bedöms förslaget inte få några effekter.
Övriga effekter av den föreslagna åtgärden
Förslaget bedöms inte ha någon påverkan på de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen. Reglerna bedöms inte få några effekter för kommuner eller landsting.
Hänvisningar till S4-1-5
- Prop. 2016/17:99: Avsnitt 4.1.3
4.2. Författningskommentar
4.2.1. Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
8 kap.
2 §
I paragrafen regleras att förvärv genom gåva och vissa andra förvärv är skattefria. Paragrafen gäller för samtliga inkomstslag.
Det nya andra stycket innebär att överlåtelse av en fastighet till en juridisk person, under de där angivna förutsättningarna, inte är en gåva utan en avyttring. Inkomster från avyttringar är som utgångspunkt inte skattefria vid inkomstbeskattningen. Bestämmelsen är tillämplig på både fysiska och juridiska personers överlåtelser av fastigheter. Förutom överlåtelser till svenska juridiska personer, inklusive handelsbolag, framgår av 2 kap. 2 § att bestämmelsen även omfattar överlåtelser till utländska företeelser som motsvarar svenska juridiska personer. Bestämmelsen är tillämplig på överlåtelser av såväl näringsfastigheter som privatbostadsfastigheter och gäller oavsett om inkomsten ska tas upp i inkomstlaget näringsverksamhet eller kapital. Bestämmelsen är utformad i enlighet med
Lagrådets förslag.
42 kap.
3 §
Genom det nya första stycket införs en hänvisning till 8 kap. 2 § andra stycket. Bestämmelsen har fått sin utformning efter synpunkter från
Lagrådet.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
De nya bestämmelserna träder i kraft den 1 augusti 2017 och tillämpas på överlåtelser av fastigheter som sker efter den 27 oktober 2016.
PROP. 2016/ 17: 99
4.3. Försäljning av fastighet
Regeringens förslag: Regeringen får genom
försäljning överlåta fastigheten Stockholm Svea Artilleri 2 i Stockholm och avräkna de direkta försäljningskostnader som uppkommer för staten mot intäkterna från en försäljning.
Skälen för regeringens förslag: Staten genom
Fortifikationsverket äger en fastighet på Jungfrugatan i Stockholm med fastighetsbeteckning Stockholm Svea Artilleri 2. På fastigheten, som är upplåten med tomträtt till Stiftelsen MHS-Bostäder, har stiftelsen uppfört en byggnad med hyresbostäder och lokaler för förskole- och affärsverksamhet.
En ansökan har kommit in till regeringen om att överlåta fastigheten till Stiftelsen MHS-Bostäder. Ur ett statligt perspektiv finns det inte något behov av att framöver äga fastigheten. En värdering av fastigheten gjordes i mars 2016 utifrån fastighetens s.k. friköpspris. Vid denna värdering bedömdes fastighetens friköpspris uppgå till 98 000 000 kronor. Värderingen är baserad på de riktlinjer för friköp som används i Stockholms kommun. Med hänsyn till fastighetens värde krävs riksdagens godkännande för en försäljning enligt 8 kap. 2 § budgetlagen (2011:203). Inför en försäljning kommer en ny värdering av fastigheten göras.
Regeringen föreslår mot denna bakgrund att riksdagen godkänner att regeringen genom försäljning överlåter fastigheten Stockholm Svea Artilleri 2 i Stockholm och att de direkta försäljningskostnader som uppkommer för staten får avräknas mot intäkterna från försäljningen.
Hänvisningar till S4-3
- Prop. 2016/17:99: Avsnitt Regeringen föreslår att riksdagen
4.4. Ändrad beräkning av inkomsterna i statens budget för 2017
Regeringens förslag: Den ändrade beräkningen
av inkomster på statens budget för 2017 som redovisas i tabell 4.1 godkänns.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen
gjorde i propositionen En utvecklad budgetprocess bedömningen att förslag som har en tydlig påverkan på statens inkomster för det löpande budgetåret bör föranleda en ny inkomstberäkning (prop. 2013/14:173 s. 34 f.). Den nya inkomstberäkningen ska göras för de inkomsttitlar som berörs av förslagen. I de fall regeringen har gjort en ny beräkning av inkomsttitlarna baserat på nya makroekonomiska prognoser och andra förutsättningar, som t.ex. förändrade volymer, ska inkomstberäkningen även omfatta dessa förändringar. Finansutskottet framförde i sitt yttrande till konstitutionsutskottet att det av redovisningen bör gå att särskilja de effekter som beror av regeländringar från effekter till följd av ändrade makroprognoser och andra ekonomiska förutsättningar. Konstitutionsutskottet instämde i finansutskottets bedömning (bet. 2013/14:KU46 s. 35 och 37).
I detta avsnitt lämnas förslag om en ny inkomstberäkning för de inkomsttitlar som påverkas av de förslag som lämnas i denna proposition.
I tabell 4.1 redovisas den ändrade inkomstberäkningen, inklusive effekterna av nya makroekonomiska prognoser och andra förutsättningar. Även bruttoeffekten av skatteförslaget och fastighetsförsäljningen framgår.
De nya beräkningarna påverkas av fler faktorer än bara regeländringar, exempelvis en ny bedömning av den makroekonomiska utvecklingen och justeringar till följd av hittillsvarande utfall. Ju högre aggregeringsnivå desto fler faktorer är det som påverkar den nya beräkningen.
PROP. 2016/ 17: 99
Tabell 4.1 Specifikation av ändrad beräkning av inkomster för 2017
Tusental kronor
Inkomsttitel
Godkänd beräkning
Förändring av
beräkning
Ny beräkning Bruttoeffekt av
åtgärder på inkomstsidan
1311 Skatt på kapital 76 168 272 311 392 76 479 664 416 000
3125 Fortifikationsverkets försäljning av fastigheter
0 104 000 104 000
97 000
Förslaget om beskattning vid överlåtelse av fastighet till juridisk person påverkar inkomsttitel 1311 Skatt på kapital under inkomstgrupp 1310 Skatt på kapital, hushåll. Enligt den av riksdagen godkända inkomstberäkningen för 2017 uppgår inkomsttitel 1311 Skatt på kapital till ca 76 miljarder kronor.
Förslaget om försäljningen av fastighet påverkar inkomsttitel 3125 Fortifikationsverkets försäljning av fastigheter under inkomstgrupp 3120 Statliga myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner. Enligt den av riksdagen godkända inkomstberäkningen för 2017 uppgår inkomsttitel 3125 Fortifikationsverkets försäljning av fastigheter till 0 kronor.
I förslaget till ny beräkning har hänsyn även tagits till ny information som inkommit sedan den av riksdagen godkända beräkningen så som exempelvis en ny makrobild. Sammantaget har prognosen därmed reviderats med 0,415 miljarder kronor. I revideringen ingår förslaget om beskattning vid överlåtelse av fastighet till juridisk person med 0,416 miljarder kronor och förslaget om försäljning av fastighet med 0,097 miljarder kronor.
Mot denna bakgrund föreslår regeringen att den ändrade beräkningen av inkomster på statens budget för 2017 som redovisas i tabell 4.1 godkänns.
För en utförligare beskrivning av den nya inkomstprognosen, se avsnitt 5.2 och 5.3 i 2017 års ekonomiska vårproposition (prop. 2016/17:100).
I tabell 4.2 redovisas såväl bruttoeffekter som nettoeffekter av de lämnade förslagen. Bruttoeffekten är den direkta effekten på intäkterna av en regelförändring medan nettoeffekten även innefattar indirekta effekter på intäkterna från andra skatter och eventuella effekter på den offentliga sektorns utgifter (se prop. 2016/17:100avsnitt 5.1 tabell 5.1).
Tabell 4.2 Sammanställning av offentligfinansiella effekter till följd av ändringar som påverkar statens inkomster
Miljarder kronor
Regeländring Effekt från Bruttoeffekt
2017
Nettoeffekt
2017
Skatt på kapital
Beskattning vid överlåtelse av fastighet till juridisk person
1
2016-10-28 0,42 0,42
Övriga inkomster
Försäljning av fastighet
2017 0,10 0,10
Summa offentligfinansiell effekt
0,51 0,51
Anm.: Beloppen är avrundande och stämmer därför inte alltid överens med summan.
1
Brutto- och nettoeffekten för 2016 beräknas till 0,07 mdkr.
5
Ändringar avseende
statens utgifter
PROP. 2016/ 17: 99
Hänvisningar till S4-4
- Prop. 2016/17:99: Avsnitt Regeringen föreslår att riksdagen
5. Ändringar avseende statens utgifter
I detta avsnitt lämnar regeringen förslag till ändringar avseende statens utgifter för 2017. Det samlade förslaget till ändrade anslag och beställningsbemyndiganden för 2017 finns i avsnitt 1 tabell 1.1 och 1.2.
Hänvisningar till S5
- Prop. 2016/17:99: Avsnitt 4.1.1
5.1. Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
4:1 Regeringskansliet m.m.
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 7 379 026 000 kronor.
Regeringens förslag:
Anslaget 4:1 Regerings-
kansliet m.m. ökas med 9 500 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: I budget-
propositionen för 2017 aviserade regeringen en översyn av Boverkets bygg- och konstruktionsregler för att underlätta bostadsbyggandet (prop. 2016/17:1 utg.omr. 18 avsnitt 3.7.4). Anslaget 1:4 Boverket under utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik ökades med 10 000 000 kronor 2017 av denna anledning. Regeringen har därefter beslutat att tillsätta en kommitté för att göra en översyn av bygg- och konstruktionsreglerna eftersom det bedömdes mer ändamålsenligt med en extern utredare (dir. 2017:22). Ändamålet för anslaget 1:4 Boverket omfattar inte denna typ av utredningsverksamhet, som vanligen finansieras från anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. De medel för översyn av Boverkets
bygg- och konstruktionsregler som avsatts på anslaget 1:4 Boverket bör flyttas till anslaget 4:1
Regeringskansliet m.m. Regeringen anser därför att anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. bör ökas med 10 000 000 kronor.
Finansiering sker genom att anslaget 1:4
Boverket under utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik minskas med motsvarande belopp.
För att bidra till finansieringen av ökningen av anslaget 6:4 Svensk författningssamling minskas anslaget med 500 000 kronor.
Sammantaget bör därmed anslaget 4:1
Regeringskansliet m.m. ökas med 9 500 000 kronor.
5:1 Länsstyrelserna m.m.
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 2 736 126 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 5:1 Läns-
styrelserna m.m. ökas med 15 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Mot bak-
grund av den säkerhetspolitiska utvecklingen i närområdet samt händelser som visat på samhällets sårbarhet ser regeringen ett behov av att förstärka totalförsvaret under 2017.
Länsstyrelserna är, som högsta civila totalförsvarsmyndigheter inom sina respektive län, viktiga aktörer i totalförsvarsplaneringen. Medel bör tillföras länsstyrelserna för att stärka deras
PROP. 2016/ 17: 99
44 förutsättningar att bedriva en ändamålsenlig planering, bl.a. när det gäller stöd till kommunerna och samverkan med berörda aktörer. Regeringen anser därför att anslaget 5:1
Länsstyrelserna m.m. bör ökas med 15 000 000 kronor.
6:1 Allmänna val och demokrati
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 87 340 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 6:1 Allmänna val
och demokrati ökas med 5 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Vid de tre
senaste nationella allmänna valen och de två senaste Europaparlamentsvalen har andelen röstande ökat. Trots ökningarna röstar yngre i lägre utsträckning än äldre. Regeringen anser därför att det finns behov av att stimulera ett högre valdeltagande bland unga. Mot den bakgrunden avser regeringen att ge Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor i uppdrag att genomföra förberedelser av skolval i anslutning till de allmänna valen 2018 och Europaparlamentsvalet 2019. Skolval ger både en konkret upplevelse av röstningsförfarandet och ett tillfälle för skolor att diskutera frågor om det demokratiska systemet. Detta kan påverka ungas benägenhet att rösta i framtiden. För att skolvalen ska kunna genomföras 2018 krävs att förberedelserna påbörjas redan 2017. Regeringen anser därför att anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati bör ökas med 5 000 000 kronor.
6:3 Datainspektionen
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 54 354 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 6:3 Datainspek-
tionen ökas med 14 200 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Som en följd
av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) får Datainspektionen nya och utökade uppgifter. För att möjliggöra för myndigheten att fullgöra dessa uppgifter har det framkommit att anslaget behöver tillföras ytterligare medel. Regeringen anser därför att anslaget 6:3 Datainspektionen bör ökas med 14 200 000 kronor.
6:4 Svensk författningssamling
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 300 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 6:4 Svensk
författningssamling ökas med 500 000 kronor.
Anslaget 6:4 Svensk författningssamling får inte användas för utgifter för det planerade elektroniska kungörandet av lagar och förordningar.
Skälen för regeringens förslag:
Anslaget
används för utgifter för den kostnadsfria tilldelningen av Svensk författningssamling (SFS) och för det planerade elektroniska kungörandet av lagar och förordningar.
För närvarande pågår ett projekt i Regeringskansliet som innebär att lagar och förordningar ska kungöras elektroniskt genom att SFS publiceras på en elektronisk webbplats i stället för att tryckas (se regeringens proposition Elektroniskt kungörande av författningar, prop. 2015/16:157, bet. 2015/16:KU26, rskr. 2015/16:251). Kostnaderna för tryckning och distribution har ökat. Dessutom har övergången till elektroniskt kungörande försenats. Som en följd av detta har kostnaderna för tryckning och distribution av SFS ökat jämfört med vad som beräknades i budgetpropositionen för 2017. Regeringen anser därför att anslaget 6:4 Svensk författningssamling bör ökas med 500 000 kronor.
Finansiering sker genom att anslaget 4:1
Regeringskansliet m.m. minskas med motsvarande belopp.
PROP. 2016/ 17: 99
Eftersom elektroniskt kungörande är avsett att ingå i Regeringskansliets förvaltningsverksamhet bör utgifter för detta när det införs i stället belasta anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. Utgifterna ryms inom detta anslags befintliga ändamål. Regeringen anser därför att anslaget 6:4
Svensk författningssamling inte bör få användas för utgifter för det planerade elektroniska kungörandet av lagar och förordningar.
Hänvisningar till S5-1
- Prop. 2016/17:99: Avsnitt 3.2, 4.4, Regeringen föreslår att riksdagen
5.2. Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
1:11 Finansinspektionen
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 512 180 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:11 Finans-
inspektionen ökas med 25 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Nordea Bank
AB bedriver sedan den 2 januari 2017 huvuddelen av sin verksamhet i Danmark, Finland och Norge i form av filialer till det svenska bolaget. Tidigare bedrevs verksamheten i form av dotterbolag i Danmark, Finland och Norge. För Finansinspektionen innebär denna omstrukturering av Nordea ett ökat tillsynsansvar. Tillsynsmyndigheterna i Danmark, Finland och Norge kommer att utföra ett visst tillsynsarbete i respektive land under den tid som Finansinspektionen bygger upp sin utökade tillsynskapacitet. För att Finansinspektionen ska kunna utöka sin tillsynsverksamhet behöver ytterligare medel tillföras anslaget. Finansinspektionens tillsyn finansieras genom årliga avgifter från de berörda företagen som redovisas mot inkomsttitel.
Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 1:11 Finansinspektionen bör ökas med 25 000 000 kronor.
Hänvisningar till S5-2
- Prop. 2016/17:99: Avsnitt 4.4
5.3. Utgiftsområde 4 Rättsväsendet
1:1 Polismyndigheten
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 21 922 144 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Polismyndig-
heten ökas med 700 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen
anser att Polismyndigheten mot bakgrund av de stora utmaningar som myndigheten står inför behöver tillskott av medel redan 2017 för att undvika oönskade effekter i verksamheten. Tillskottet möjliggör även för myndigheten att ytterligare öka antalet polisanställda, vilket innebär att den polisiära kompetensen i än högre grad kan prioriteras där den bäst behövs. Tillskottet ska även möjliggöra en förstärkning av verksamheten vid Nationellt forensiskt centrum.
Det är även viktigt att Polismyndigheten säkerställer sin förmåga att kunna verka över hela landet för att värna de demokratiska fri- och rättigheterna. Regeringen anser att medel också för detta syfte behöver tillskjutas redan 2017.
Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 1:1 Polismyndigheten bör ökas med 700 000 000 kronor.
1:12 Rättsliga biträden m.m.
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 2 338 657 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:12 Rättsliga
biträden m.m. ökas med 650 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag:
Anslaget
används i huvudsak för utgifter för offentliga försvarare, målsägandebiträden, rättshjälpsbiträden och offentliga biträden. Utgifterna på anslaget har ökat mer än vad som beräknades i budgetpropositionen för 2017, bl.a. på grund av att den debiterade tiden per förordnande har ökat. En förklaring till att den debiterade tiden
PROP. 2016/ 17: 99
46 ökat är att det har blivit vanligare med stora brottmål med många tilltalade och att antalet mål med tolk har blivit fler. Även antalet förordnanden har ökat. Regeringen anser därför att anslaget 1:12 Rättsliga biträden m.m. bör ökas med 650 000 000 kronor.
Hänvisningar till S5-3
- Prop. 2016/17:99: Avsnitt 4.4
5.4. Utgiftsområde 5 Internationell samverkan
1:1 Avgifter till internationella organisationer
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 328 554 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Avgifter till
internationella organisationer ökas med 92 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag:
Anslaget
används för utgifter för avgifter avseende Sveriges medlemskap i internationella organisationer, främst FN, Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, Nordiska ministerrådet och OECD. Belastningen på anslaget påverkas av såväl valutafluktuationer som antalet freds- och säkerhetsfrämjande insatser. På grund av den försvagade kronkursen och högre avgifter än beräknat förväntas Sveriges utgifter för avgifterna bli högre än vad regeringen beräknade i budgetpropositionen för 2017. Regeringen anser därför att anslaget 1:1 Avgifter till internationella organisationer bör ökas med 92 000 000 kronor.
1:5 Inspektionen för strategiska produkter
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 29 400 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:5 Inspektionen
för strategiska produkter ökas med 3 900 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag:
Anslaget
används för tillståndsgivning och exportkontroll enligt bl.a. lagen (1992:1300) om krigsmateriel, lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd samt enligt vissa EU-förordningar om sanktioner. Inspektionen för strategiska produkters kostnader för tillstånd och kontroll kopplade till sanktioner förväntas bli högre än vad regeringen beräknade i budgetpropositionen för 2017. Detta beror huvudsakligen på en ökad tillståndsgivning avseende produkter med dubbla användningsområden. Regeringen anser därför att anslaget 1:5 Inspektionen för strategiska produkter bör ökas med 3 900 000 kronor.
1:11 Samarbete inom Östersjöregionen
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 164 215 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:11 Samarbete
inom Östersjöregionen ökas med 10 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag:
Anslaget
används bl.a. för utgifter för samarbete inom Östersjöregionen, insatser i Ryssland avseende miljö, mänskliga rättigheter och demokrati samt Svenska institutets Östersjösamarbete. Den senaste tidens utveckling i regionen gör att frågor om yttrandefrihet, oberoende medier, cybersäkerhet, kontakter med det civila samhället och motverkan av desinformation blir allt viktigare. Det finns ett behov av att öka åtgärderna inom dessa områden. Regeringen anser därför att anslaget 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen bör ökas med 10 000 000 kronor.
PROP. 2016/ 17: 99
5.5. Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap
1:1 Förbandsverksamhet och beredskap
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 32 533 082 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Förbands-
verksamhet och beredskap ökas med 325 000 000 kronor.
Anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap får även användas för att täcka underskottet som finns på äldreanslaget 1:4 (2016) Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel och anläggningar avseende utgifter för vidmakthållande.
Skälen för regeringens förslag: Mot bak-
grund av den säkerhetspolitiska utvecklingen i närområdet samt händelser som visat på samhällets sårbarhet ser regeringen ett behov av att förstärka totalförsvaret under 2017. För att förstärka Försvarsmaktens operativa förmåga behöver anslaget tillföras ytterligare medel. Regeringen anser därför att anslaget 1:1
Förbandsverksamhet och beredskap bör ökas med 325 000 000 kronor.
Riksdagen har beslutat om en ändrad anslagsstruktur för Försvarsmakten fr.o.m. 2017 (prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:FöU1, rskr. 2016/17:98). Verksamhet som tidigare finansierades genom äldreanslaget 1:4 (2016) Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel och anläggningar avseende utgifter för vidmakthållande har flyttats till anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap. År 2016 uppstod ett underskott på äldreanslaget till följd av att åtgärder för vidmakthållande inom materielförsörjningen genomfördes tidigare än beräknat. Att underskottet täcks är en förutsättning för att anslaget ska kunna avvecklas. Regeringen anser därför att anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap även bör få användas för att täcka underskottet som finns på äldreanslaget 1:4 (2016) Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel och anläggningar för utgifter för vidmakthållande.
1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 10 369 356 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:3 Anskaffning
av materiel och anläggningar ökas med 80 000 000 kronor.
Anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar får även användas för att täcka underskottet som finns på äldreanslaget 1:4 (2016) Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel och anläggningar avseende utgifter för nyanskaffning och avveckling.
Skälen för regeringens förslag: Mot bak-
grund av den säkerhetspolitiska utvecklingen i närområdet samt händelser som visat på samhällets sårbarhet ser regeringen ett behov av att förstärka totalförsvaret under 2017. För att förstärka Försvarsmaktens operativa förmåga behöver ytterligare medel tillföras anslaget. Regeringen anser därför att anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar bör ökas med 80 000 000 kronor.
Riksdagen har beslutat om en ändrad anslagsstruktur för Försvarsmakten fr.o.m. 2017 (prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:FöU1, rskr. 2016/17:98). Verksamhet som tidigare finansierades genom äldreanslaget 1:4 (2016)
Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel och anläggningar avseende utgifter för nyanskaffning och avveckling har flyttats till anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar. År 2016 uppstod ett underskott på äldreanslaget till följd av att leveranser av materiel genomfördes tidigare än beräknat. Att underskottet täcks är en förutsättning för att anslaget ska kunna avvecklas. Regeringen anser därför att anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar även bör få användas för att täcka underskottet som finns på äldreanslaget 1:4 (2016) Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel och anläggningar för utgifter för nyanskaffning och avveckling.
PROP. 2016/ 17: 99
1:8 Försvarets radioanstalt
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 979 689 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:8 Försvarets
radioanstalt ökas med 10 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Mot bak-
grund av den säkerhetspolitiska utvecklingen i närområdet samt händelser som visat på samhällets sårbarhet ser regeringen ett behov av att förstärka totalförsvaret under 2017. För att förstärka Försvarets radioanstalts arbete med att öka motståndskraften mot cyberangrepp behöver ytterligare medel tillföras anslaget. Regeringen anser därför att anslaget 1:8 Försvarets radioanstalt bör ökas med 10 000 000 kronor.
2:4 Krisberedskap
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 121 857 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 2:4 Krisberedskap
ökas med 60 000 000 kronor.
Anslaget 2:4 Krisberedskap får även i viss utsträckning användas för att finansiera offentliga aktörers kostnader i samband med extraordinära händelser.
Skälen för regeringens förslag:
Anslaget
används bl.a. för att i viss utsträckning finansiera åtgärder som syftar till att skapa eller vidmakthålla förmågan till höjd beredskap för det civila försvaret.
Mot bakgrund av den säkerhetspolitiska utvecklingen i närområdet samt händelser som visat på samhällets sårbarhet ser regeringen ett behov av att förstärka totalförsvaret under 2017. För att stärka kommunernas och landstingens arbete med det civila försvaret, t.ex. att stärka säkerhetsskyddet samt delta i nödvändiga utbildningar och i övningar som Försvarsmakten m.fl. anordnar behöver ytterligare medel tillföras
anslaget. Regeringen anser därför att anslaget 2:4
Krisberedskap bör ökas med 60 000 000 kronor.
För att möjliggöra viss finansiering av kostnader som uppstår hos offentliga aktörer i samband med hantering av extraordinära händelser behöver ändamålet för anslaget vidgas. Regeringen anser därför att anslaget 2:4
Krisberedskap även i viss utsträckning bör få användas för att finansiera offentliga aktörers kostnader i samband med extraordinära händelser.
2:6 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 062 445 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 2:6 Myndigheten
för samhällsskydd och beredskap ökas med 10 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Mot bak-
grund av den säkerhetspolitiska utvecklingen i närområdet samt händelser som visat på samhällets sårbarhet ser regeringen ett behov av att förstärka totalförsvaret under 2017. Som ett led i detta behöver samhällets motståndskraft mot it-angrepp förstärkas. En viktig del är det kunskapshöjande och förebyggande arbete som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap bedriver. Regeringen anser därför att anslaget 2:6
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap bör ökas med 10 000 000 kronor.
Hänvisningar till S5-5
- Prop. 2016/17:99: Avsnitt Regeringen föreslår att riksdagen
5.6. Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
1:1 Biståndsverksamhet
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 33 706 103 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Bistånds-
verksamhet ökas med 1 288 622 000 kronor.
PROP. 2016/ 17: 99
Skälen för regeringens förslag: I Migrations-
verkets prognos från februari i år har antalet personer som antas söka asyl i Sverige kraftigt sänkts, från 51 200 till 34 700 personer jämfört med prognosen i juli 2016, vilken låg till grund för regeringens beräkningar i budgetpropositionen för 2017. Däremot har den genomsnittliga kostnaden per dygn i mottagandesystemet ökat från 809 till 839 kronor och antalet avräkningsbara dygn från 213 till 257. Trots ökningen av både antalet dygn och kostnaderna per dygn i mottagningssystemet leder den stora minskningen av antalet asylsökande till att de kostnader som klassificeras som bistånd i enlighet med den definition som används av OECD:s biståndskommitté DAC minskar med 1 296 237 000 kronor i enlighet med den utgiftsbaserade prognosmetod som regeringen använt i budgetpropositionen för 2017. Kostnader på andra utgiftsområden som klassificeras som bistånd ingår i biståndsramen. För att upprätthålla den av riksdagen fastställda biståndsramen för 2017 om 0,99 procent av vid budgeteringstillfället beräknad bruttonationalinkomst (BNI) enligt EU-förordningen för nationalräkenskaperna ENS 2010 anser regeringen att anslaget 1:1
Biståndsverksamhet bör ökas med 1 296 237 000 kronor.
För att finansiera ökningen av anslaget 1:2
Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) minskas anslaget med 7 615 000 kronor.
Sammantaget bör därmed anslaget 1:1
Biståndsverksamhet ökas med 1 288 622 000 kronor.
För att säkerställa transparens och bättre planeringsförutsättningar för biståndet genomför regeringen en heltäckande översyn av modellen för avräkningar av kostnader för asylmottagandet. Modellförslag utarbetas i enlighet med den definition som används av OECD:s biståndskommitté DAC. Arbetet kommer att slutredovisas i en kommande budgetproposition och en eventuell ny modell kommer då att användas.
Politikens inriktning såsom den uttrycks i budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 utg.omr. 7 avsnitt 2.5) ligger fast. Regeringen vill dock särskilt uppmärksamma följande: De fortsatt rekordstora globala humanitära behoven, de särskilt utsatta situationerna i sviktande och konfliktdrabbade stater, bristande respekt för de mänskliga rättigheterna och det minskade demokratiska utrymmet i världen, behovet av att
stärka alla människors fulla åtnjutande av sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) samt de stadigt ökande globala behoven av internationella miljö- och klimatinsatser inklusive hav och marina resurser. Satsningar görs inom dessa områden för att vända de negativa trender som finns. Regeringen bidrar därmed till ett framgångsrikt genomförande av Parisavtalet och Agenda 2030 och därmed till en hållbar utveckling och långsiktig fattigdomsbekämpning.
1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida)
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 095 848 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Styrelsen för
internationellt utvecklingssamarbete (Sida) ökas med 7 615 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Den del av
kostnaderna vid utlandsmyndigheterna som Sida svarar för påverkas av den svenska kronans växelkurs gentemot andra valutor. Med de slutliga beräkningarna av valutakursförändringarna under 2016 som grund bedöms den del av kostnaderna vid utlandsmyndigheterna som Sida svarar för bli högre än vad som tidigare beräknats. Regeringen anser därför att anslaget 1:2
Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) bör ökas med 7 615 000 kronor.
Finansiering sker genom att anslaget 1:1
Biståndsverksamhet minskas med motsvarande belopp.
PROP. 2016/ 17: 99
Hänvisningar till S5-6
5.7. Utgiftsområde 8 Migration
1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 396 150 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:6 Offentligt
biträde i utlänningsärenden ökas med 190 000 000 kronor.
Anslaget 1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål minskas med 85 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag:
Anslaget
används för utgifter för offentligt biträde och tolk i ärenden enligt utlänningslagen (2005:716) eller enligt lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll. Utgifterna för offentliga biträden under 2017 beräknas bli högre än vad som tidigare beräknats. Det beror dels på att andelen ärenden som kräver biträde har ökat, dels på att kostnaden för de offentliga biträdena har ökat per ärende. Regeringen anser därför att anslaget 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden bör ökas med 190 000 000 kronor.
Finansiering sker delvis genom att anslaget 1:4
Domstolsprövning i utlänningsmål minskas med 85 000 000 kronor. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.
5.8. Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Disposition av avgifter för tillsyn enligt lagen om elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas
att använda de avgifter för tillsyn som Folkhälsomyndigheten tar ut med stöd av lagen om elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare för finansiering av tillsynsverksamheten.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen
har i propositionen Genomförande av tobaksproduktdirektivets bestämmelser om e-cigaretter
föreslagit en ny lag om elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare (prop. 2016/17:132). Lagen har till syfte att genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/40/EU av den 3 april 2014 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillverkning, presentation och försäljning av tobaksvaror och relaterade produkter och om upphävande av direktiv 2001/37/EG. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2017. Regeringen avser att i förordning besluta om avgiftsnivåerna, vilka ska motsvara ansvarig tillsynsmyndighets kostnader för berörd verksamhet. Tillsynsbehovet styrs bl.a. av i vilken utsträckning tillverkare och importörer avser tillhandahålla sådana elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare som omfattas av regleringen.
Genom att låta regeringen besluta om att avgiftsintäkterna får användas för att finansiera den aktuella tillsynsverksamheten ges tillsynsmyndigheten bättre förutsättningar att anpassa verksamheten efter behov och efterfrågan inom branschen, och därmed upprätthålla en god effektivitet i verksamheten. Ansvarig tillsynsmyndighet kommer att särredovisa uppgifter om den avgiftsbelagda verksamheten, vilket bidrar till en god styrning och kontroll.
Regeringen bör mot denna bakgrund bemyndigas att använda de avgifter för tillsyn som Folkhälsomyndigheten tar ut med stöd av lagen om elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare för finansiering av tillsynsverksamheten. Förslaget förutsätter att riksdagen beslutar i enlighet med regeringens proposition i den del som rör ansvarig tillsynsmyndighets möjlighet att ta ut avgifter från tillverkare och importörer av elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare.
1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 24 049 736 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:5 Bidrag för
läkemedelsförmånerna ökas med 1 103 000 000 kronor.
PROP. 2016/ 17: 99
Skälen för regeringens förslag:
Anslaget
används för utgifter för det särskilda statsbidraget till landstingen för deras kostnader för läkemedelsförmånerna.
Staten har sedan 1998 ersatt landstingen för kostnaderna för läkemedelsförmånerna genom ett särskilt statsbidrag. Bidraget till landstingen utbetalas med två månaders fördröjning, vilket innebär att bidragen för kostnader som landstingen hade i november och december 2016 betalas ut under 2017. Kostnaderna för läkemedel inom förmånerna har ökat mer under perioden än vad som tidigare beräknats. Det bidrag som enligt 2016 års överenskommelse ska betalas ut till landstingen under 2017 och de prognostiserade kostnaderna för 2017 bedöms därför inte rymmas inom anvisat anslag. Regeringen anser därför att anslaget 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna bör ökas med 1 103 000 000 kronor.
1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 2 729 286 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:6 Bidrag till
folkhälsa och sjukvård ökas med 500 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag:
Anslaget
används för utgifter för bidrag och statsbidrag m.m. inom folkhälsa och sjukvård.
Den svenska förlossningsvården har länge visat tecken på ett alltmer ansträngt läge. Landstingen har svårt att rekrytera och behålla den personal som krävs för att kunna ge en god och säker förlossningsvård. De behöver ytterligare medel för att hantera den ansträngda situationen inom förlossningsvården och för att förbättra kvinnors hälsa. Medlen ska förstärka regeringens pågående riktade satsning på förlossningsvård och kvinnors hälsa (prop. 2014/15:99avsnitt 6.8). Regeringen anser därför att anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård bör ökas med 500 000 000 kronor.
1:8 Bidrag till psykiatri
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 108 993 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:8 Bidrag till
psykiatri ökas med 100 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag:
Anslaget
används för utgifter för bidrag och statsbidrag inom psykiatri och psykisk hälsa.
Många barn och unga, inte minst ensamkommande, lider av psykisk ohälsa vilket bl.a. kan yttra sig i självskadebeteende. Behovet av ökade insatser från samhället är stort. För att hantera situationen behöver ytterligare medel tillföras anslaget. Medlen ska bidra till en förstärkning riktad till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) inklusive första linjens psykiatri i primärvården genom en förstärkning av regeringens befintliga satsning på psykisk hälsa (prop. 2015/16:1 utg.omr. 9 avsnitt 4.5). Regeringen anser därför att anslaget 1:8 Bidrag till psykiatri bör ökas med 100 000 000 kronor.
1:10 E-hälsomyndigheten
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 144 051 000 kronor.
Regeringens förslag:
Anslaget 1:10
E-
hälsomyndigheten ökas med 20 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag:
Förutom
E-hälsomyndighetens förvaltningskostnader får anslaget även användas för de merkostnader som uppkommer till följd av myndighetens omlokalisering till Kalmar. Omlokaliseringen ska vara avslutad senast den 1 maj 2018. År 2017 och 2018 innebär omlokaliseringen ökade kostnader för myndigheten. Till följd av detta har myndighetens anslag ökats med 30 000 000 kronor 2017 efter förslag i budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:SoU1, rskr. 2016/17:127). Kostnaderna för lokaliseringen till Kalmar bedöms enligt en upp-
PROP. 2016/ 17: 99
52 daterad prognos bli högre än vad som tidigare beräknats. För att myndighetens verksamhet inte ska påverkas negativt och för att säkerställa en effektiv övergång av verksamheten till Kalmar behöver ytterligare medel tillföras anslaget. Regeringen anser därför att anslaget 1:10 Ehälsomyndigheten bör ökas med 20 000 000 kronor.
4:6 Statens institutionsstyrelse
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 946 750 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 4:6 Statens
institutionsstyrelse ökas med 65 000 000 kronor.
Anslaget 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet minskas med 30 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag:
Statens
institutionsstyrelse har de senaste åren utökat antalet vårdplatser och ser nu ett behov av fler platser än vad som beräknades i budgetpropositionen för 2017. Orsaken är en större efterfrågan som kan förklaras av att gruppen som kan bli aktuell för vård inom myndigheten har blivit större. Inom ungdomsvården förklaras ökningen av att antalet ensamkommande barn och unga har ökat och av större barnkullar i de åldersgrupper som kan behöva beredas vård inom myndigheten. Anslaget behöver tillföras ytterligare medel för att täcka de kostnader som uppstår till följd av att fler vårdplatser tagits i bruk. Regeringen anser därför att anslaget 4:6
Statens institutionsstyrelse bör ökas med 65 000 000 kronor.
Finansiering sker delvis genom att anslaget 4:5
Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet minskas med 30 000 000 kronor. Minskningen bedöms inte få några konsekvenser för de verksamheter som finansieras från anslaget.
4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m.
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 711 815 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 4:7 Bidrag till
utveckling av socialt arbete m.m. ökas med 150 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: I budgetpro-
positionen för 2016 avsattes 250 miljoner kronor per år 2016–2019 för en satsning inom den sociala barn- och ungdomsvården (prop. 2015/16:1 utg.omr. 9 avsnitt 7.11.7). Mot bakgrund av den fortsatt ansträngda situationen inom socialtjänsten, med en hög arbetsbelastning och svårigheter att rekrytera och behålla erfaren personal samt ett stort antal ensamkommande barn och unga som behöver olika insatser, behöver ytterligare medel tillföras anslaget. Medlen kommer att tillföras regeringens redan pågående bemanningssatsning inom barn- och ungdomsvården. Regeringen anser därför att anslaget 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. bör ökas med 150 000 000 kronor.
7:2 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Forskning (bemyndigande)
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 546 998 000 kronor.
Vidare har regeringen ett bemyndigande att under 2017 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 925 000 000 kronor 2018–2021.
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas
att under 2017 för anslaget 7:2 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Forskning ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 039 000 000 kronor 2018–2021.
Skälen för regeringens förslag: Forsknings-
rådet för hälsa, arbetsliv och välfärd finansierar vanligen forskning i form av fleråriga stöd. Storleken på bemyndigandet baseras på prognoser över beslut om forskningsstöd.
I budgetpropositionen för 2017 redovisades satsningar på tillämpad välfärdsforskning, forsk-
PROP. 2016/ 17: 99
ning om välfärdens kvalitet, organisering och processer samt forskning om arbetsliv (prop. 2016/17:1 utg.omr. 9 avsnitt 9.6.2). I propositionen Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft lämnades en närmare beskrivning av satsningarna (prop. 2016/17:50). Den efter förslag i budgetpropositionen beslutade ökningen av anslagsmedel för forskning innebär att bemyndigandet behöver ökas med 114 000 000 kronor. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2017 för anslaget 7:2 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Forskning ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 039 000 000 kronor 2018–2021.
Hänvisningar till S5-8
- Prop. 2016/17:99: Avsnitt Regeringen föreslår att riksdagen
5.9. Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
2:1 Försäkringskassan
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 8 395 404 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 2:1 Försäkrings-
kassan ökas med 29 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: I 2017 års
ekonomiska vårproposition föreslår regeringen att den verksamhet som avser handläggning av etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare flyttas från utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv till utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (prop. 2016/17:100). Förslaget innebär att Försäkringskassan fr.o.m. den 1 januari 2018 ska ta över ansvaret för denna verksamhet från Arbetsförmedlingen. För att Försäkringskassan ska kunna påbörja uppbyggnaden av verksamheten behöver ytterligare medel tillföras anslaget. Regeringen anser därför att anslaget 2:1 Försäkringskassan bör ökas med 29 000 000 kronor.
5.10. Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering
4.1 Åtgärder mot segregation (bemyndigande)
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 50 000 000 kronor.
Något bemyndigande att ingå ekonomiska åtaganden för 2017 har inte lämnats.
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas
att under 2017 för anslaget 4:1 Åtgärder mot segregation ingå ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 100 000 000 kronor 2018–2025.
Skälen för regeringens förslag:
Anslaget
används för utgifter för att bryta segregationen. Beslut om insatser för att motverka segregation som löper över längre tid än ett år kan komma att behöva fattas. Ett bemyndigande behöver därför knytas till anslaget som gör det möjligt att fatta beslut om åtaganden för kommande år. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2017 för anslaget 4:1 Åtgärder mot segregation ingå ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 100 000 000 kronor 2018–2025.
5.11. Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
2:3 Internationella arbetsorganisationen (ILO)
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 32 222 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 2:3 Inter-
nationella arbetsorganisationen (ILO) ökas med 1 000 000 kronor.
Anslaget 2:1 Arbetsmiljöverket minskas med 500 000 kronor.
PROP. 2016/ 17: 99
Skälen för regeringens förslag:
Sveriges
årliga medlemsavgift i FN-organet ILO betalas i schweizerfranc. Till följd av valutakursförändringar kommer medlen på anslaget att vara otillräckliga. Regeringen anser därför att anslaget 2:3 Internationella arbetsorganisationen (ILO) bör ökas med 1 000 000 kronor.
Finansiering sker delvis genom att anslaget 2:1
Arbetsmiljöverket minskas med 500 000 kronor.
Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.
5.12. Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 2 868 670 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:5 Utveckling av
skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet ökas med 642 500 000 kronor.
Anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet får även användas för utgifter för insatser som syftar till att minska skolsegregation.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen
har påbörjat investeringar för att stötta skolor med stora utmaningar i syfte att höja resultaten och förstärka likvärdigheten mellan skolor. Flera insatser genomförs men för att snabbt bryta utvecklingen och höja resultaten i de mest utsatta skolorna behöver ytterligare åtgärder vidtas. För att stödja huvudmännen i arbetet med att öka andelen elever med behörighet till gymnasieskolans nationella program i utsatta skolor behöver anslaget ökas och anslagets ändamål ändras.
Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet även bör få användas för utgifter för insatser som syftar till att minska skolsegregation och att anslaget bör ökas med 650 000 000 kronor. Av dessa medel avses 500 000 000 kronor fördelas till grund-
skolor med låg andel behöriga elever till ett nationellt program i gymnasieskolan för sådana insatser som huvudmannen behöver. Resterande 150 000 000 kronor avses fördelas till gymnasieskolans introduktionsprogram.
För att bidra till finansieringen av ökningen av anslaget 1:8 Bidrag till viss verksamhet inom skolväsendet, m.m. bör anslaget minskas med 7 500 000 kronor.
Sammantaget bör därmed anslaget 1:5
Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet ökas med 642 500 000 kronor.
Inom anslaget finns sedan 2014 medel avsatta för en kompetensutvecklingsinsats inom läs- och skrivutveckling, det s.k. Läslyftet. För 2017 har enligt tidigare budgetpropositioner 148 miljoner kronor beräknats för denna insats. Vidare används anslaget för utgifter för fortbildning inom specialpedagogik. För 2017 har enligt budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1) 170 miljoner kronor beräknats för denna insats. Dessa båda insatser riktar sig till stor del mot samma målgrupp. Regeringen avser därför att möjliggöra att de medel som avsatts för dessa ändamål kan användas mer flexibelt mellan satsningarna i syfte att bättre tillgodose behovet av fortbildning.
1:8 Bidrag till viss verksamhet inom skolväsendet, m.m.
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 177 325 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:8 Bidrag till viss
verksamhet inom skolväsendet, m.m. ökas med 17 500 000 kronor.
Anslaget 1:14 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning minskas med 10 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag:
Anslaget
används bl.a. för utgifter för statsbidrag för riksrekryterande gymnasiala utbildningar, riksinternatskolor och ersättning till skolhuvudmän för kostnader för nordiska elever. Vid utgången av 2016 fanns en utnyttjad anslagskredit på anslaget. Samtidigt visar Statens skolverks prognoser för 2017 en ökning av antalet elever i de utbildningsformer som omfattas av de stats-
PROP. 2016/ 17: 99
bidrag som betalas från anslaget. För att täcka tillkommande utgifter behöver ytterligare medel tillföras anslaget. Regeringen anser därför att anslaget 1:8 Bidrag till viss verksamhet inom skolväsendet, m.m. bör ökas med 17 500 000 kronor.
Finansiering sker genom att anslaget 1:5
Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet minskas med 7 500 000 kronor och genom att anslaget 1:14 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning minskas med 10 000 000 kronor. Minskningarna bedöms inte nämnvärt påverka de verksamheter som finansieras från anslagen.
2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas
att under 2017 besluta om medlemskap i Cancer Core Europe och att under 2017–2021 för anslaget 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om medlemsavgift på högst 600 000 kronor per år.
Skälen för regeringens förslag:
Konsortiet
Cancer Core Europe etablerades 2014 för att stärka cancerforskningen. Karolinska institutet är en av de sex ursprungliga medlemmarna i konsortiet. Institutionerna har nu enats om att överföra verksamheten i konsortiet till en fransk ideell förening med samma namn. Målsättningen för föreningen är att driva en komplett transnationell cancerforskning som syftar till en utveckling av s.k. personalized cancer medicine, dvs. rätt behandling för rätt patient vid rätt tidpunkt. Varje deltagande part är skyldig att betala en årlig medlemsavgift.
Regeringen bör mot denna bakgrund bemyndigas att under 2017 besluta om medlemskap i Cancer Core Europe och att under 2017– 2021 för anslaget 2:16 Karolinska institutet:
Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om medlemsavgift på högst 600 000 kronor per år.
2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas
att under 2017 besluta om förvärv av aktier i Infrafrontier GmbH till ett belopp om högst 20 000 kronor och att under 2017−2019 för anslaget 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om kapitaltillskott till bolaget på högst 500 000 kronor per år.
Skälen för regeringens förslag:
Riksdagen
har efter förslag i budgetpropositionen för 2016 bemyndigat regeringen att besluta om delägarskap i Infrafrontier GmbH och att under 2016−2019 besluta om kapitaltillskott på högst 250 000 kronor per år (prop 2015/16:1 utg.omr. 10.2.16, bet. 2015/16:UbU1, rskr. 2015/16:113). Projektet Infrafrontier startades av EU som ett av flera led i att realisera en europeisk strategi för forskningens infrastruktur. Infrafrontier GmbH är ett icke vinstdrivande bolag med säte i Tyskland och har bildats i syfte att skapa en permanent organisation för projektet. Karolinska institutet deltar sedan sex år i projektet men staten är inte delägare i bolaget.
Det givna bemyndigandet omfattar inte möjligheten att gå in som delägare genom att förvärva aktier i det tyska bolaget Infrafrontier GmbH. För att regeringen ska kunna besluta om ett sådant delägarskap krävs ett nytt bemyndigande. Det har även visat sig att det årliga kapitaltillskottet behöver vara högre för att bolagets kapitalbehov ska täckas.
Regeringen bör mot denna bakgrund bemyndigas att under 2017 besluta om förvärv av aktier i Infrafrontier GmbH till ett belopp om högst 20 000 kronor och att under 2017−2019 för anslaget 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om kapitaltillskott till bolaget om högst 500 000 kronor per år.
3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 280 061 000 kronor.
PROP. 2016/ 17: 99
Vidare har regeringen ett bemyndigande att under 2017 besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 700 000 000 kronor 2018–2022.
Regeringens förslag:
Anslaget 3:2 Vetenskaps-
rådet: Avgifter till internationella organisationer ökas med 71 000 000 kronor.
Regeringen bemyndigas att under 2017 för anslaget 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 800 000 000 kronor 2018–2022.
Anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation minskas med 44 550 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag:
Anslaget
används för avgifter till internationella organisationer och avser långsiktiga åtaganden. Dessa åtaganden bedöms bli högre än enligt tidigare beräkningar till följd av en förändrad valutakurs. För att klara de ökade utgifterna behöver anslaget tillföras ytterligare medel. Regeringen anser därför att anslaget 3:2
Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer bör ökas med 71 000 000 kronor.
För att hantera de ökade åtagandena behöver även bemyndigandet ökas med 100 000 000 kronor. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2017 för anslaget 3:2
Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 800 000 000 kronor 2018–2022.
Finansiering sker delvis genom att anslaget 3:1
Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation minskas med 44 550 000 kronor.
Minskningen bedöms inte nämnvärt påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.
Hänvisningar till S5-12
- Prop. 2016/17:99: Avsnitt Regeringen föreslår att riksdagen
5.13. Utgiftsområde 17 Kultur, medier trossamfund och fritid
7:2 Bidrag till kulturmiljövård
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 253 522 000 kronor.
Regeringens förslag:
Anslaget 7:2 Bidrag till
kulturmiljövård får även användas för utgifter för statsbidrag till andra ideella kulturarvsverksamheter.
Skälen för regeringens förslag:
Anslaget
används för utgifter för statsbidrag till kulturmiljövård och arbetslivsmuseer. Efter förslag i budgetpropositionen för 2017 tillfördes anslaget medel för skapandet av ett nytt bidrag till det civila samhällets aktörer inom kulturarvsområdet (prop. 2016/17:1 utg.omr. 17 avsnitt 10.5.2). För att detta ska vara möjligt att genomföra behöver anslagets ändamål ändras. Regeringen anser därför att anslaget även bör få användas för utgifter för statsbidrag till andra ideella kulturarvsverksamheter.
8:3 Bidrag till vissa museer
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 52 214 000 kronor.
Regeringens förslag:
Anslaget 8:3 Bidrag till
vissa museer ökas med 6 200 000 kronor.
Anslaget 8:1 Centrala museer: Myndigheter minskas med 6 200 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen
avser att avskilja Prins Eugens Waldemarsudde från myndigheten Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde fr.o.m. den 1 juli 2017. Frågan om att avskilja Prins Eugens Waldemarsudde från Nationalmuseum har utretts och stegvis förberetts under en längre tid. Skälen till detta är bl.a. att den nuvarande strukturen har gett upphov till organisatoriska problem.
PROP. 2016/ 17: 99
Verksamheten kommer framöver i sin helhet att ingå i stiftelsen Prins Eugens Waldemarsudde och statsbidrag för verksamheten betalas från anslaget. Regeringen anser därför att anslaget 8:3
Bidrag till vissa museer bör ökas med 6 200 000 kronor.
Finansiering sker genom att anslaget 8:1
Centrala museer: Myndigheter minskas med motsvarande belopp.
9:1 Nämnden för statligt stöd till trossamfund
I statens budget för innevarande år finns det för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 10 093 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 9:1 Nämnden för
statligt stöd till trossamfund får även användas för motsvarande verksamhet hos Myndigheten för stöd till trossamfund.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen
beslutade den 16 februari 2017 att genomföra en organisationsförändring som innebär att Nämnden för statligt stöd till trossamfund övergår från att vara en nämndmyndighet till en enrådighetsmyndighet fr.o.m. den 1 juli 2017 (Ku2017/00376/RS). I samband med detta byter myndigheten namn till Myndigheten för stöd till trossamfund. Regeringen anser därför att anslaget 9:1 Nämnden för statligt stöd till trossamfund även bör få användas för motsvarande verksamhet hos Myndigheten för stöd till trossamfund.
13:6 Insatser för den ideella sektorn (bemyndigande)
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 28 758 000 kronor.
Vidare har regeringen ett bemyndigande att under 2017 besluta om bidrag som medför behov av framtida anslag på högst 28 000 000 kronor 2018 och 2019.
Regeringens förslag:
Regeringen bemyndigas
att under 2017 för anslaget 13:6 Insatser för den ideella sektorn besluta om bidrag som inklusive
tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 37 800 000 kronor 2018–2021.
Skälen för regeringens förslag:
Anslaget
används bl.a. för utgifter för bidrag till forskning och annan kunskapsutveckling som avser det civila samhället. Beslut om tilldelning av medel för forskning för kommande tre till fyra år sker vid ett och samma tillfälle. Bemyndigandet för anslaget för 2017 beräknas inte rymma de beslut som behöver fattas. Bemyndigandet behöver därför ökas med 9 800 000 kronor. Vidare behöver bemyndigandet förlängas till att avse tiden fram t.o.m. 2021. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2017 för anslaget 13:6
Insatser för den ideella sektorn besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 37 800 000 kronor 2018–2021.
Hänvisningar till S5-13
- Prop. 2016/17:99: Avsnitt Regeringen föreslår att riksdagen
5.14. Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
1:4 Boverket
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 253 791 000 kronor.
Regeringens förslag:
Anslaget 1:4 Boverket
minskas med 10 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag:
För att
finansiera ökningen av anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. under utgiftsområde 1 Rikets styrelse bör anslaget 1:4 Boverket minskas med 10 000 000 kronor.
PROP. 2016/ 17: 99
5.15. Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård
1:4 Sanering och återställning av förorenade områden
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 868 018 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:4 Sanering och
återställning av förorenade områden får även användas för utgifter för teknikutveckling och tillämpad forskning för sanerings- och efterbehandlingsarbete.
Skälen för regeringens förslag: För att kunna
betala ut bidrag för teknikutveckling och tillämpad forskning för sanerings- och efterbehandlingsarbete behöver anslagsändamålet utvidgas. Ändringen syftar till att skapa förutsättningar för utveckling av ny teknik och ökad saneringstakt. Regeringen anser därför att anslaget 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden även bör få användas till utgifter för teknikutveckling och tillämpad forskning för sanerings- och efterbehandlingsarbete.
1:13 Internationellt miljösamarbete
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 20 900 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:13 Inter-
nationellt miljösamarbete ökas med 13 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag:
Anslaget
används i huvudsak för samarbete med länder av strategisk betydelse för det globala miljö- och klimatsamarbetet samt för kärnsäkerhetssamarbete med Ryssland.
För att säkerställa en fortsatt hög ambition i genomförandet av det bilaterala samarbetet med andra länder på miljö-, klimat- och kärnsäkerhetsområdet, vilket till stor del baseras på redan
ingångna samförståndsavtal om samarbete, behöver ytterligare medel tillföras anslaget. Regeringen gör bedömningen att om medel inte tillförs under innevarande år kommer vissa samarbetsområden eller samarbetsländer helt att behöva fasas ut, vilket innebär att Sverige inte har möjlighet att genomföra åtgärder inom ramen för redan ingångna samarbeten. Regeringen anser därför att anslaget 1:13 Internationellt miljösamarbete bör ökas med 13 000 000 kronor.
1:17 Klimatinvesteringar
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 700 000 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:17 Klimat-
investeringar ökas med 500 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag:
Anslaget
används för klimatinvesteringar på regional och lokal nivå samt för stöd till installation av laddningsstrukturer för elfordon.
Åtgärderna som anslaget möjliggör bedöms kunna ge stor klimatnytta och positiva effekter på flera miljökvalitetsmål, teknikutveckling och sysselsättning. Enligt en ny bedömning, som är baserad på rådande söktryck och de ansökningar som kommit in till Naturvårdsverket, behöver anslaget kraftigt förstärkas. Regeringen anser därför att anslaget 1:17 Klimatinvesteringar bör ökas med 500 000 000 kronor.
1:18 Elbusspremie
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 100 000 000 kronor.
Något bemyndigande att ingå ekonomiska åtaganden har inte lämnats för 2017.
Regeringens förslag: Anslaget 1:18 Elbusspremie
minskas med 7 000 000 kronor.
Anslaget 1:18 Elbusspremie får användas för elbusspremien. Anslaget får även användas för utgifter för berörda myndigheters arbete för detta ändamål.
PROP. 2016/ 17: 99
Regeringen bemyndigas att under 2017 för anslaget 1:18 Elbusspremie ingå ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 40 000 000 kronor 2018 och 2019.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget får
enligt den nuvarande utformningen av anslagsändamålet användas för utgifter för elbusspremien, dvs. utgifter för bidrag till juridiska personer som har förvärvat en ny elbuss. Anslaget får även användas för utgifter för berörda myndigheters arbete för detta ändamål.
Sedan förordningen (2016:836) om elbusspremie trädde i kraft har det visat sig att de stödberättigade, dvs. de regionala kollektivtrafikmyndigheterna, behöver få besked om elbusspremie kommer att beviljas för förvärv av en ny elbuss redan i planeringsfasen, och inte först sedan en ny elbuss har förvärvats. Regeringen har mot den bakgrunden gjort en delvis ny bedömning av hur ändamålet för anslaget bör utformas. Det bedöms vara tillräckligt att det av ändamålet framgår att anslaget får användas för elbusspremien och att övriga krav för att erhålla premien regleras i förordning. Regeringen anser därför att anslaget 1:8 Elbusspremie bör få användas för elbusspremien. Anslaget får även fortsättningsvis användas för utgifter för berörda myndigheters arbete för detta ändamål.
För att det ska vara möjligt att besluta om elbusspremie redan i planeringsfasen behöver ett bemyndigande knytas till anslaget. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2017 för anslaget 1:18 Elbusspremie ingå ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 40 000 000 kronor 2018 och 2019.
För att finansiera ökningen av anslaget 1:12
Transportstyrelsen under utgiftsområde 22
Kommunikationer minskas anslaget 1:18
Elbusspremie med 7 000 000 kronor.
Minskningen bedöms inte påverka de verksamheter eller de transfereringar som finansieras från anslaget eftersom antalet utbetalda elbusspremier beräknas vara lägre än tilldelade medel för innevarande år.
Hänvisningar till S5-15
- Prop. 2016/17:99: Avsnitt Regeringen föreslår att riksdagen
5.16. Utgiftsområde 22 Kommunikationer
1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 24 107 726 000 kronor.
Vidare har regeringen ett bemyndigande att under 2017 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 93 000 000 000 kronor 2018–2050.
Regeringens förslag:
Anslaget 1:1 Utveckling av
statens transportinfrastruktur ökas med 16 000 000 kronor.
Anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur får även användas till utgifter för att ersätta transportörer för kostnader för identitetskontroller som utförs med stöd av lagen (2015:1073) om särskilda åtgärder vid allvarlig fara för den allmänna ordningen eller den inre säkerheten i landet.
Regeringen bemyndigas att under 2017 för anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 96 180 000 000 kronor 2018–2050.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen
har med stöd av lagen (2015:1073) om särskilda åtgärder vid allvarlig fara för den allmänna ordningen eller den inre säkerheten i landet beslutat förordningarna (2016:723) och (2017:16) om vissa identitetskontroller vid allvarlig fara för den allmänna ordningen eller den inre säkerheten i landet. Förordningarna innehåller tidsbegränsade bestämmelser om identitetskontroller vid resor till Sverige från Danmark. Nuvarande bestämmelser gäller till den 4 maj 2017. Identitetskontrollerna utförs av de transportörer som bedriver trafik över gränsen.
Regeringen anser att det är rimligt att transportörerna får kompensation för de ökade kostnader som följer av identitetskontrollerna. Ersättningen ska utformas i enlighet med EU:s statsstödsregler och lämnas för kostnader för att utföra identitetskontroller men inte för andra
PROP. 2016/ 17: 99
60 indirekta effekter av kontrollerna. Regeringen bedömer att totalt 122 500 000 kronor behöver avsättas för ändamålet. För att möjliggöra sådana ersättningar till transportörer behöver anslagets ändamål ändras och anslaget tillföras ytterligare medel.
Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur bör ökas med 36 000 000 kronor och att anslaget även bör få användas till utgifter för att ersätta transportörer för kostnader för identitetskontroller som utförs med stöd av lagen (2015:1073) om särskilda åtgärder vid allvarlig fara för den allmänna ordningen eller den inre säkerheten.
För att finansiera ökningen av anslaget 1:7
Trafikavtal bör anslaget minskas med 20 000 000 kronor.
Sammantaget bör därmed anslaget 1:1
Utveckling av statens transportinfrastruktur ökas med 16 000 000 kronor.
Trafikverket har vidare gjort en uppföljning av vilka entreprenadkontrakt som myndigheten planerar att teckna under 2017. Uppföljningen visar att bemyndigandet för anslaget behöver ökas med 3 180 000 000 kronor för att bl.a. säkerställa en effektiv utveckling av Västlänken i Göteborg och Mälarbanan i Stockholm. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2017 för anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 96 180 000 000 kronor 2018–2050.
1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur (bemyndigande)
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 21 556 141 000 kronor.
Vidare har regeringen ett bemyndigande att under 2017 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 23 500 000 000 kronor 2018–2021.
Regeringens förslag:
Regeringen bemyndigas
att under 2017 för anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda
åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 27 160 000 000 kronor 2018–2021.
Skälen för regeringens förslag: Trafikverket
har gjort en uppföljning av vilka entreprenadkontrakt som myndigheten planerar att teckna under 2017. Uppföljningen visar att åtagandena kommer att öka mer än beräknat till följd av bl.a. optioner som utlösts i befintliga kontrakt, nya kontrakt som tillkommit och tidigareläggningar av avtalstecknande från 2018 till 2017. Bemyndigandet behöver ökas med 3 660 000 000 kronor för att säkerställa ett effektivt underhåll av järnväg och vägar. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2017 för anslaget 1:2
Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 27 160 000 000 kronor 2018–2021.
1:7 Trafikavtal
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 900 000 000 kronor.
Regeringens förslag:
Anslaget 1:7 Trafikavtal
ökas med 20 000 000 kronor
Skälen för regeringens förslag:
Anslaget
används bl.a. för utgifter för statens trafikavtal rörande transportpolitiskt motiverad interregional kollektivtrafik. Norrtåg underlättar möjligheterna att färdas med tåg i delar av Norrland. Målsättningen är att trafiken ska, som ursprungligen överenskommits, klara sig utan statligt stöd. Anslaget behöver dock tillfälligt ökas som ett stöd inför den omställning till egen finansiering som ännu inte har gjorts. Regeringen anser därför att anslaget 1:7
Trafikavtal bör ökas med 20 000 000 kronor.
Finansiering sker genom att anslaget 1:1
Utveckling av statens transportinfrastruktur minskas med motsvarande belopp.
PROP. 2016/ 17: 99
1:12 Transportstyrelsen
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 2 086 091 000 kronor.
Regeringens förslag:
Anslaget 1:12 Transport-
styrelsen ökas med 7 000 000 kronor.
Anslaget 1:12 Transportstyrelsen får även användas för utgifter förknippade med förberedelser av införandet av ett bonus–malus-system.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen
avser att föreslå för riksdagen att ett s.k. bonus– malus-system ska införas under 2018 och att Transportstyrelsen ska få ansvar för att administrera systemet. För att det ska vara möjligt behöver Transportstyrelsen vidta vissa förberedande åtgärder varför anslagets ändamål behöver ändras och anslaget tillföras ytterligare medel. Regeringen anser därför att anslaget 1:12
Transportstyrelsen bör ökas med 7 000 000 kronor och att anslaget även bör få användas för utgifter förknippade med förberedelser av införandet av ett bonus–malus-system.
Finansiering sker genom att anslaget 1:18
Elbusspremie inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård minskas med motsvarande belopp.
1:14 Trängselskatt i Göteborg (bemyndigande)
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 027 434 000 kronor.
Vidare har regeringen ett bemyndigande att under 2017 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 5 500 000 000 kronor 2018–2037.
Regeringens förslag:
Regeringen bemyndigas
att under 2017 för anslaget 1:14 Trängselskatt i
Göteborg ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 7 100 000 000 kronor 2018–2037.
Skälen för regeringens förslag: Trafikverket
har gjort en uppföljning av vilka entreprenadkontrakt som myndigheten planerar att teckna under 2017. Uppdateringen visar att ett stort antal kontrakt som framför allt avser Västlänken behöver ingås 2017. Västlänken ingår i det s.k. Västsvenska paketet där finansiering sker dels via anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur, dels via anslaget 1:14 Trängselskatt i
Göteborg. Bemyndigandet för det senare anslaget behöver därför ökas med 1 600 000 000 kronor.
Regeringen bör mot denna bakgrund bemyndigas att under 2017 för anslaget 1:14
Trängselskatt i Göteborg ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 7 100 000 000 kronor 2018–2037.
2:5 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation (bemyndigande)
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 126 014 000 kronor.
Vidare har regeringen ett bemyndigande att under 2017 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 100 000 000 kronor 2018–2020.
Regeringens förslag:
Regeringen bemyndigas
att under 2017 för anslaget 2:5 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 245 000 000 kronor 2018–2022.
Skälen för regeringens förslag:
Anslaget
används bl.a. för utgifter för åtgärder för driftsäkra och robusta elektroniska kommunikationer för att skydda kommunikationerna mot allvarliga hot och påfrestningar i fredstid. För att kunna genomföra prioriterade projekt som syftar till att minska sårbarheten i infrastrukturen för elektronisk kommunikation behöver bemyndigandet ökas med 145 000 000 kronor och samtidigt förlängas till att avse tiden fram t.o.m. 2022. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2017 för anslaget 2:5
Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikat-
PROP. 2016/ 17: 99
62 ion ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 245 000 000 kronor 2018–2022.
Hänvisningar till S5-16
- Prop. 2016/17:99: Avsnitt Regeringen föreslår att riksdagen
5.17. Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
1:6 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 124 349 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:6 Bekämpande
av smittsamma husdjurssjukdomar ökas med 30 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslagets
utnyttjande är beroende av hur stort smittrycket är samt hur många och vilka företag som påverkas. Till följd av utbrott av smittsamma husdjursjukdomar såsom newcastlesjuka och aviär influensa bedöms utgifterna öka mer än beräknat. Regeringen anser därför att anslaget 1:6 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar bör ökas med 30 000 000 kronor.
Finansiering sker delvis genom att anslaget 1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor minskas med 3 000 000 kronor och genom att anslaget 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur minskas med 11 500 000 kronor.
1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m.
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 130 000 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:11 Intervention
för jordbruksprodukter m.m. ökas med 31 000 000 kronor.
Anslaget 1:10 Gårdsstöd m.m. minskas med 31 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag:
Anslaget
används för utgifter för offentlig lagring, övrig intervention, stöd i form av produktions-, konsumtions- och marknadsföringsbidrag, fiberberedning samt exportbidrag. Belastningen på anslaget varierar över tid beroende på antalet företag som ansöker om stöd och företagens omsättning m.m., vilket i sin tur påverkar EU-stödens storlek. Stödet till producentorganisationer för frukt och grönsaker förväntas bli högre än tidigare. Vidare kommer en del av skolmjölksstödet för 2016 att belasta anslaget 2017 samtidigt som fler skolor har ansökt om skolmjölksstöd för stödåret 2017. Ytterligare medel behöver tillföras anslaget. Regeringen anser därför att anslaget 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. bör ökas med 31 000 000 kronor.
Finansiering sker genom att anslaget 1:10
Gårdsstöd m.m. minskas med motsvarande belopp. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.
1:14 Livsmedelsverket
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 317 491 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:14 Livsmedels-
verket ökas med 2 600 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Livsmedels-
verket har en nationell vattenkatastrofgrupp som fungerar som ett stöd för i första hand kommuner och dricksvattenproducenter vid kriser som rör dricksvatten. Vattenkatastrofgruppen har byggts upp och drivits med hjälp av krisberedskapsmedel från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Livsmedelsverket behöver nu tillföras medel för att säkerställa att verksamheten ska kunna genomföras.
Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 1:14 Livsmedelsverket bör ökas med 2 600 000 kronor.
Finansiering sker genom att anslaget 1:15
Konkurrenskraftig livsmedelssektor minskas med motsvarande belopp.
PROP. 2016/ 17: 99
1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 145 160 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:15 Konkurrens-
kraftig livsmedelssektor minskas med 5 600 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: För att bidra
till finansieringen av ökningen av anslaget 1:6
Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar minskas anslaget med 3 000 000 kronor.
För att finansiera ökningen av anslaget 1:14
Livsmedelsverket minskas anslaget med 2 600 000 kronor.
Sammantaget bör därmed anslaget 1:15
Konkurrenskraftig livsmedelssektor minskas med 5 600 000 kronor. Minskningen bedöms inte nämnvärt påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.
1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 3 495 431 000 kronor.
Vidare har regeringen ett bemyndigande att under 2017 besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 12 524 000 000 kronor 2018–2023.
Regeringens förslag:
Anslaget 1:17 Åtgärder för
landsbygdens miljö och struktur minskas med 11 978 000 kronor.
Anslaget 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur får även användas för utgifter för medfinansiering av EU:s program för stöd till biodling för perioden 2017–2019.
Regeringen bemyndigas att under 2017 för anslaget 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 12 524 000 000 kronor 2018– 2026.
Skälen för regeringens förslag:
Anslaget
används bl.a. för nationell medfinansiering av åtgärder i enlighet med landsbygdsprogrammet för Sverige för perioderna 2007−2013 och 2014−2020. Anslaget får även användas för utgifter för medfinansiering av EU:s program för stöd till biodling för perioden 2014−2016.
Såvitt avser EU:s program för biodling har det svenska programmet för perioden 2017–2019 godkänts av Europeiska kommissionen. Anslagets ändamål behöver därför ändras. Regeringen anser därför att anslaget 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur även bör få användas för utgifter för medfinansiering av EU:s program för stöd till biodling för perioden 2017–2019.
Åtagandeperioden för miljöersättningar inom landsbygdsprogrammet för perioden 2000–2006 avseende skötsel av våtmarker och småvatten var tjugo år i syfte att säkerställa en långsiktig miljönytta. Åtaganden ingångna 2006 och som gick ut 2016 kan under 2017 förlängas för ett nytt tioårigt åtagande som gäller för perioden 2017–2026. Bemyndigandet behöver därför förlängas till att avse tiden fram t.o.m. 2026. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2017 för anslaget 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 12 524 000 000 kronor 2018–2026.
För att bidra till finansieringen av ökningen av anslaget 1:6 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar minskas anslaget med 11 500 000 kronor.
För att finansiera ökningen av anslaget 1:18
Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur minskas anslaget med 478 000 kronor.
Sammantaget bör därmed anslaget 1:17
Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur minskas med 11 978 000 kronor. Minskningen bedöms inte nämnvärt påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.
1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 2 028 409 000 kronor.
PROP. 2016/ 17: 99
Vidare har regeringen ett bemyndigande att under 2017 besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 9 093 000 000 kronor 2018–2023.
Regeringens förslag:
Anslaget 1:18 Från EU-
budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur ökas med 478 000 kronor.
Anslaget 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur får även användas för utgifter för EU:s program för stöd till biodling för perioden 2017–2019.
Regeringen bemyndigas att under 2017 för anslaget 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 9 093 000 000 kronor 2018–2026.
Skälen för regeringens förslag:
Anslaget
används bl.a. för utgifter som motsvarar EU:s finansiering av åtgärder i enlighet med landsbygdsprogrammet för Sverige för perioderna 2007−2013 och 2014−2020. Anslaget får även användas för utgifter för EU:s program för stöd till biodling för perioden 2014−2016. För 2017 finns 2 710 000 kronor avsatta för EU:s program för biodling.
Såvitt avser EU:s program för biodling har det svenska programmet för perioden 2017–2019 godkänts av Europeiska kommissionen och uppgår till 3 188 000 kronor per år. Regeringen anser därför att anslaget 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur bör ökas med 478 000 kronor och att det även bör få användas för utgifter för EU:s program för stöd till biodling för perioden 2017– 2019.
Finansiering sker genom att anslaget 1:17
Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur minskas med motsvarande belopp.
Åtagandeperioden för miljöersättningar inom landsbygdsprogrammet för perioden 2000–2006 avseende skötsel av våtmarker och småvatten var tjugo år i syfte att säkerställa en långsiktig miljönytta. Åtaganden ingångna 2006 och som gick ut 2016 kan under 2017 förlängas för ett nytt tioårigt åtagande som gäller för perioden 2017–2026. Bemyndigandet behöver därför förlängas till att avse tiden fram t.o.m. 2026.
Regeringen bör därför bemyndigas att under 2017 för anslaget 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 9 093 000 000 kronor 2018–2026.
Hänvisningar till S5-17
- Prop. 2016/17:99: Avsnitt Regeringen föreslår att riksdagen
5.18. Utgiftsområde 24 Näringsliv
1:5 Näringslivsutveckling (bemyndigande)
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 460 022 000 kronor.
Vidare har regeringen ett bemyndigande att under 2017 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 600 000 000 kronor 2018 och 2019.
Regeringens förslag:
Regeringen bemyndigas
att under 2017 för anslaget 1:5 Näringslivsutveckling ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 701 000 000 kronor 2018 och 2019.
Skälen för regeringens förslag:
Anslaget
används bl.a. för näringslivsfrämjande åtgärder. För att möjliggöra långsiktighet i sådana åtgärder finns ett bemyndigande kopplat till anslaget. Som ett led i regeringens arbete med det Nationella innovationsrådet och genomförandet av Nyindustrialiseringsstrategin för Sverige – Smart industri behöver bemyndigandet ökas med 101 000 000 kronor. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2017 för anslaget 1:5
Näringslivsutveckling ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 701 000 000 kronor 2018 och 2019.
Bilaga
Beskattning vid överlåtelse av fastighet
till juridisk person
PROP. 2016/ 17: 99 B ila ga
Bilaga
Beskattning vid överlåtelse av fastighet
till juridisk person
Innehållsförteckning
1 Sammanfattning av promemorian............................................................................... 5
2 Promemorians lagförslag ............................................................................................. 6 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) ................................. 6
3 Förteckning över remissinstanserna ........................................................................... 7
4 Lagrådsremissens lagförslag ........................................................................................ 8 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) ................................. 8
5 Lagrådets yttrande ....................................................................................................... 9
PROP. 2016/ 17: 99 B ila ga
1 Sammanfattning av promemorian
I promemorian föreslås att en fastighet ska anses avyttrad om den överlåts till en juridisk person eller ett svenskt handelsbolag mot ersättning som överstiger ett visst värde. Detta värde ska vara fastighetens skattemässiga värde om fastigheten är en näringsfastighet och dess omkostnadsbelopp om den är en privatbostadsfastighet.
Syftet med förslaget är att motverka möjligheten till viss skatteplanering som i dagsläget är vanligt förekommande. Den skatteplanering som förslaget avser att motverka medför ett betydande skattebortfall. Om åtgärder inte omedel-
bart vidtas finns det stor risk för att detta skattebortfall fortsätter.
De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2017.
Regeringen har den 27 oktober 2016 i en skrivelse till riksdagen aviserat förslaget (skr. 2016/17:38) och förklarat att det enligt regeringens mening föreligger särskilda skäl för att med stöd av undantagsbestämmelsen i 2 kap. 10 § andra stycket regeringsformen tillämpa de föreslagna bestämmelserna från och med dagen efter dagen för överlämnandet av skrivelsen till riksdagen, dvs. från och med den 28 oktober 2016.
PROP. 2016/ 17: 99 B ila ga
2 Promemorians lagförslag
Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Härigenom föreskrivs att det i inkomstskattelagen (1999:1229)1 ska införas två nya paragrafer, 15 kap. 11 § och 44 kap. 8 c §, och närmast före 15 kap. 11 § och 44 kap. 8 c § två nya rubriker av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
15 kap.
11 §
Överlåtelse av fastighet
11 §
En fastighet anses avyttrad om den överlåts till en juridisk person eller ett svenskt handelsbolag mot ersättning som överstiger fastighetens skattemässiga värde.
44 kap.
Överlåtelse av fastighet
8 c §
En fastighet anses avyttrad om den överlåts till en juridisk person eller ett svenskt handelsbolag mot ersättning som överstiger fastighetens skattemässiga värde om fastigheten är en näringsfastighet eller fastighetens omkostnadsbelopp om fastigheten är en privatbostadsfastighet.
1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2017.
2. Lagen tillämpas på överlåtelser av fastigheter som sker efter den 27 oktober 2016.
1 Lagen omtryckt 2008:803.
PROP. 2016/ 17: 99 B ila ga
3 Förteckning över remissinstanserna
Efter remiss har yttranden kommit in från Kammarrätten i Stockholm, Förvaltningsrätten i Växjö, Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket, Bokföringsnämnden, Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet, Konkurrensverket, Tillväxtverket, Regelrådet, FAR, Fastighetsägarna Sverige, Finansbolagens Förening, Föreningen Svenskt Näringsliv, Lantbrukarnas Riksförbund, Näringslivets regelnämnd, Näringslivets Skattedelegation, Svensk Försäkring, Svenska Bankföreningen, Sveriges advokatsamfund och Srf Konsulterna.
Följande remissinstanser har inte svarat eller angett att de avstår från att lämna några synpunkter: Företagarna, Svensk Industriförening och Svenska Riskkapitalföreningen.
PROP. 2016/ 17: 99 B ila ga
4 Lagrådsremissens lagförslag
Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Härigenom föreskrivs att det i inkomstskattelagen (1999:1229)1 ska införas två nya paragrafer, 15 kap. 11 § och 44 kap. 8 c §, och närmast före 15 kap. 11 § och 44 kap. 8 c § nya rubriker av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
15 kap.
Överlåtelse av fastighet
11 §
En fastighet anses avyttrad om den överlåts till en juridisk person eller ett svenskt handelsbolag mot ersättning som överstiger fastighetens skattemässiga värde.
44 kap.
Överlåtelse av fastighet
8 c §
En fastighet anses avyttrad om den överlåts till en juridisk person eller ett svenskt handelsbolag mot ersättning som överstiger
1. fastighetens skattemässiga värde om den är en näringsfastighet, eller
2. fastighetens omkostnadsbelopp om den är en privatbostadsfastighet.
1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2017.
2. Lagen tillämpas på överlåtelser av fastigheter som sker efter den 27 oktober 2016.
1 Lagen omtryckt 2008:803.
PROP. 2016/ 17: 99 B ila ga
5 Lagrådets yttrande
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2017-02-15
Närvarande:
F.d. justitieråden Severin
Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Anita Saldén Enérus.
Beskattning vid överlåtelse av fastighet till juridisk person
Enligt en lagrådsremiss den 2 februari 2017 har regeringen (Finansdepartementet) beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).
Förslaget har inför Lagrådet föredragits av departementssekreteraren Marianne Kilnes, biträdd av kanslirådet Erik Sjöstedt.
Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet
Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen
Allmänt
I lagrådsremissen föreslås att en fastighet ska anses avyttrad om den överlåts till en juridisk person eller ett svenskt handelsbolag mot ersättning som överstiger fastighetens skattemässiga värde om den är en näringsfastighet eller fastighetens omkostnadsbelopp om den är en privatbostadsfastighet. De nya reglerna ska gälla vid överlåtelser av fastigheter som är kapitaltillgångar, lagertillgångar eller privatbostadsfastigheter. Enligt gällande regler ska säljaren vid avyttring av en privatbostadsfastighet eller näringsfastighet ta upp kapitalvinsten till beskattning (15 kap. 1 § första stycket och 42 kap. 1 § första stycket IL). Detta gäller dock inte om en fastighet förs över genom en överlåtelse som anses utgöra gåva vid inkomstbeskattningen.
När det gäller blandade överlåtelser, dvs. överlåtelser som innehåller såväl benefika som onerösa inslag, tillämpas vid inkomstbeskattningen enligt praxis en huvudsaklighetsprincip. Denna innebär att överlåtelsen inte delas upp i en gåvodel och en avyttringsdel utan att det är den huvudsakliga innebörden av överlåtelsen
som är avgörande för om den ska ha karaktär av gåva eller avyttring. Om fastigheten överlåts mot en ersättning som understiger fastighetens taxeringsvärde och gåvorekvisiten (förmögenhetsöverföring, frivillighet och gåvoavsikt) är uppfyllda, anses överlåtelsen utgöra en gåva. Om ersättningen däremot uppgår till eller överstiger fastighetens taxeringsvärde, ska överlåtelsen i sin helhet anses utgöra en avyttring.
Gåvor kan medföra inkomstbeskattning i vissa fall. Gåvor som avser tillgångar i näringsverksamhet utlöser uttagsbeskattning enligt 22 kap. IL såvida inte villkoren som gäller vid underprisöverlåtelser i 23 kap. IL är uppfyllda. Enligt 53 kap. 2 och 3 §§ IL ska en fastighet (privat- eller näringsfastighet) som en fysisk person överlåter till en juridisk person eller ett svenskt handelsbolag mot en ersättning som understiger såväl marknadsvärdet som omkostnadsbeloppet anses ha avyttrats mot en ersättning som motsvarar det skattemässiga värdet eller marknadsvärdet om det är lägre.
Efter några avgöranden från Högsta förvaltningsdomstolen 2015, som gällde tillämpningen av huvudsaklighetsprincipen, har Skatteverket uppmärksammat att skatteupplägg med blandade överlåtelser av fastigheter (s.k. kattrumpor) har ökat i omfattning.
Förfarandet innebär att överlåtaren, som är en fysisk person, överlåter en fastighet till ett bolag som direkt eller indirekt ägs av överlåtaren och närstående till denne. Överlåtelsen sker mot en ersättning som understiger fastighetens taxeringsvärde men överstiger det skattemässiga värdet. Härefter kan andelarna i det bolag till vilket fastigheten har överlåtits avyttras för marknadsvärdet till den slutliga förvärvaren.
Det sägs i remissen (s. 9) att genom detta förfarande med en s.k. paketering av fastigheten i ett bolag kan beskattningen av en del av värdeökningen på fastigheten helt elimineras. Det redovisas inte i remissen vilka regler i inkomstskattelagen som möjliggör att en uppkommen vinst helt kan undgå inkomstbeskattning. Vid benefika överlåtelser gäller i regel en kontinuitetsprincip, dvs. att förvärvaren inträder i den tidigare ägarens skattemässiga situation. I fråga om kapitalvinster och kapitalförluster finns kontinuitetsprincipen reglerad i 44 kap. 21 § IL. När kontinuitetsprincipen tillämpas vid en överlåtelse genom gåva uppstår inte en definitiv skattelättnad. Beskattningen skjuts i stället upp tills förvärvaren avyttrar fastigheten eller, om
PROP. 2016/ 17: 99 B ila ga
10 fastigheten har paketerats, när fastigheten förs ut ur bolagssektorn.
I remissen redovisas de beskattningskonsekvenser överlåtelsen medför för överlåtaren. Vilka framtida beskattningskonsekvenser som förvärvet medför för förvärvaren berörs däremot inte. Det framstår därmed som oklart vad som avses när det anges att en del av värdeökningen helt kan undgå inkomstbeskattning. Redogörelsen för beskattningskonsekvenserna bör därför kompletteras i detta avseende.
På s. 13 anges att det även i fortsättningen kommer att vara möjligt att överlåta fastigheter till juridiska personer mot en ersättning som understiger marknadsvärdet med tillämpning av reglerna om underprisöverlåtelse i 23 och 53 kap. IL. Det som avses torde vara att överlåtelsen kan ske utan omedelbara inkomstskattekonsekvenser. Reglerna i 23 kap. om underprisöverlåtelser gäller inte när en fysisk person överlåter en näringsfastighet som är en kapitaltillgång. Enligt 53 kap. 2 §, som gäller vid överlåtelser från fysiska personer till juridiska personer som hör hemma i en stat inom EES, krävs att överlåtelsen sker utan ersättning eller mot ersättning som understiger såväl tillgångens marknadsvärde som dess omkostnadsbelopp. De föreslagna ändringarna tar sikte på fall då ersättningen överstiger omkostnadsbeloppet. Det är därmed oklart under vilka förhållanden reglerna i 53 kap. blir tillämpliga när det är fråga om överlåtelser inom EU.
De nu föreslagna ändringarna görs i ett komplicerat system av olika regelverk inom inkomstbeskattningen. Vilka skattekonsekvenserna blir (som är inte helt enkla att överblicka) i olika situationer har inte närmare belysts. Lagrådet föreslår att det under den fortsatta beredningen med exempel belyses hur reglerna ska tillämpas i olika situationer.
En särskild utredare fick 2015 i uppdrag att se över vissa frågor inom fastighets- och stämpelskatteområdet, dir. Fi 2015:62. Utredaren ska bl.a. kartlägga och analysera den sammantagna skattemässiga situationen för företag i fastighetsbranschen (såväl skatteregler som skattebelastning). Vidare ska utredaren särskilt kartlägga och analysera förekomsten av paketering av fastigheter som ett verktyg för skatteplanering, samt utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv analysera effekterna av möjligheten respektive avsaknad av möjligheten till fastighetspaketering. Utredaren ska föreslå författ-
ningsändringar för att motverka paketering av fastigheter som ett skatteplaneringsverktyg. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2017. Hur de nu föreslagna ändringarna förhåller sig till utredningens uppdrag behandlas inte i remissen. Det förs inte heller någon diskussion om varför ingripandet mot de nu aktuella skatteuppläggen inte kan avvakta resultatet av utredningens arbete. Frågan bör beröras under den fortsatta beredningen.
Huvudsaklighetsprincipen började tillämpas på 1960 talet i en helt annan skattemiljö vid blandade överlåtelser av fastigheter. Principen, som också under senare år har kritiserats i rättsvetenskapen, särskilt efter att reglerna om överlåtelse till underpris infördes 1998, kan med andra ord anses förlegad. Det kan således numera finnas skäl att överväga att helt överge den vid inkomstbeskattningen.
Några sådana överväganden görs dock inte i remissen. Det har emellertid inte heller redovisats några övertygande argument för att principen fortsatt bara bör gälla vid överlåtelser mellan fysiska personer eller överlåtelser till juridiska personer mot en ersättning som understiger eller är lika med fastighetens skattemässiga värde alternativt omkostnadsbelopp. Några skäl till att det är mer legitimt att tillgodogöra sig obeskattade latenta vinster om förvärvaren är en fysisk person än om förvärvaren är en juridisk person har inte angetts. Frågan bör belysas under den fortsatta beredningen.
På s. 16 redovisas att det under perioden från den 1 juni 2015 till den 30 september 2016 gjordes 246 fastighetsöverlåtelser på det beskrivna sättet. Det framkommer att i åtskilliga fall har en fysisk person överlåtit flera fastigheter och fastigheterna har överlåtits till samma bolag eller olika bolag som har gemensamt ägande. Det rör sig om ett ganska begränsat antal överlåtelser. Den krets skattskyldiga som träffas av lagändringen är emellertid relativt vid. Överlåtelser mellan juridiska personer omfattas trots att skatteeffekterna inte är de samma som vid överlåtelser från fysiska personer till juridiska personer. Överlåtelser av rent organisatoriska skäl som inte görs i syfte att sälja fastigheten till utomstående omfattas. Lagändringen kommer också att träffa rena generationsskiftesfall. Det kan t.ex. vara fråga om en skogsbruksfastighet som ägaren inte längre orkar bruka utan önskar överlåta till nästa generation. Remissen berör inte närmare vilka skäl som har varit avgörande
PROP. 2016/ 17: 99 B ila ga
vid avgränsningen av tillämpningsområdet för de nya reglerna. Skälen för avgränsningen bör utvecklas under den fortsatta beredningen.
15 kap. 11 § och 44 kap. 8 c §
I 15 kap. 11 § IL, som är ny, föreskrivs att en fastighet anses avyttrad om den överlåts till en juridisk person eller ett svenskt handelsbolag mot ersättning som överstiger fastighetens skattemässiga värde. Paragrafen tar sikte på lagerfastigheter. I 44 kap. IL föreslås också en ny paragraf, 8 c §, med motsvarande innehåll. En fastighet som är kapitaltillgång ska dock anses avyttrad om den överlåts mot en ersättning som överstiger omkostnadsbeloppet.
I 15 kap. IL finns bestämmelser om vad som ska tas upp till beskattning i inkomstslaget näringsverksamhet. I 44 kap. IL finns grundläggande bestämmelser om kapitalvinster och kapitalförluster. Där finns bestämmelser om hur kapitalvinstberäkningen ska göras, bestämmelser om beskattningstidpunkt samt ersättningar i form av livräntor. De nu föreslagna bestämmelserna är av annan karaktär än de som finns i 15 respektive 44 kap. IL. Avsikten med de föreslagna bestämmelserna är att reglera att vissa överlåtelser inte är att anse som gåvor.
I 8 kap. IL finns dels bestämmelser om inkomster som är skattefria och som gäller i flera inkomstslag, dels bestämmelser om inkomster som inte kan hänföras till något särskilt inkomstslag. Gåvor behandlas i 8 kap. 2 §. Där sägs att förvärv genom arv, testamente, gåva eller bodelning är skattefria. Lagrådet föreslår att den nya regleringen tas in i ett nytt andra stycke i 2 §, som kan utformas på följande sätt.
En fastighet anses dock avyttrad om den överlåts till en juridisk person eller ett svenskt handelsbolag mot ersättning som överstiger
1. fastighetens skattemässiga värde om den är en näringsfastighet, eller
2. fastighetens omkostnadsbelopp om den är en privatbostadsfastighet.
I 15 kap. 1 § IL finns en hänvisning till bestämmelser i 8 kap. IL. Någon motsvarande hänvisning finns inte i 42 kap. om inkomstslaget kapital. En hänvisning till 8 kap. 2 § andra stycket bör lämpligen läggas till i 42 kap. 3 § IL.
PROP. 2016/ 17: 99
Finansdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 april 2017
Närvarande: Statsminister Löfven, ordförande, och statsråden
Lövin, Wallström, Y Johansson, M Johansson, Baylan, Bucht, Regnér, Andersson, Hellmark Knutsson, Ygeman, A Johansson, Bolund, Damberg, Bah Kuhnke, Shekarabi, Fridolin, Wikström, Eriksson, Linde, Skog, Ekström
Föredragande: Statsminister Löfven, ordförande, och statsråden
Lövin, Wallström, Y Johansson, M Johansson, Baylan, Bucht, Regnér, Andersson, Hellmark Knutsson, Ygeman, A Johansson, Bolund, Damberg, Bah Kuhnke, Shekarabi, Fridolin, Wikström, Eriksson, Skog, Ekström
Regeringen beslutar proposition 2016/17:99 Vårändringsbudget för 2017