Prop. 2014/15:99
Vårändringsbudget för 2015
Regeringens proposition
2014/15:99
Vårändringsbudget för 2015
Regeringens proposition
2014/15:99
Vårändringsbudget för 2015
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 9 april 2015
Stefan Löfven
Magdalena Andersson
(Finansdepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
Propositionen innehåller förslag till ändrade utgiftstak samt förslag till ändringar avseende statens inkomster och utgifter för budgetåret 2015.
PROP. 2014/15:99
Innehållsförteckning
1 Förslag till riksdagsbeslut .................................................................................... 13
2 Lagförslag .............................................................................................................. 23 2.1 Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken .................... 23 2.2 Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken .................... 25 2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel .......................................................................... 27 2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1989:41) om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst ................................................. 28 2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift .......................................................................................... 29 2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus........................................................................................... 31 2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring .................................................................... 32 2.8 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) ...... 33 2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (2000:466) om skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer ............................................... 34 2.10 Förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980) ........... 35 2.11 Förslag till lag om ändring i lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980) ........................................................................................ 37
3 Inledning ............................................................................................................... 41 3.1 Ändringar i statens budget .............................................................. 41 3.2 Utgångspunkter för regeringens förslag ........................................ 41 3.3 Konsekvenser för statens budget .................................................... 42
4 Utgiftstaket för staten ......................................................................................... 45
5 Ändringar avseende statens inkomster ............................................................... 49 5.1 Skattereduktion för hjälp med läxor och annat skolarbete ........... 49 5.1.1 Ärendet och dess beredning ............................................................ 49 5.1.2 Gällande rätt ..................................................................................... 49 5.1.3 Slopad skattereduktion för hjälp med läxor och annat skolarbete ......................................................................................... 50 5.1.4 Konsekvensanalys ............................................................................ 51 5.2 Nedsättningen av socialavgifterna för unga ................................... 53 5.2.1 Ärendet och dess beredning ............................................................ 53 5.2.2 Gällande rätt ..................................................................................... 54 5.2.3 Slopad nedsättning av socialavgifterna för unga ............................ 56
PROP. 2014/15:99
5.2.4 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser .................................. 58 5.2.5 Konsekvensanalys ............................................................................. 59 5.3 Skatt på bekämpningsmedel ............................................................. 61 5.3.1 Ärendet och dess beredning ............................................................ 61 5.3.2 Gällande rätt ..................................................................................... 62 5.3.3 Höjd skatt på bekämpningsmedel ................................................... 62 5.3.4 Konsekvensanalys ............................................................................. 63 5.4 Skatt på naturgrus ............................................................................. 63 5.4.1 Ärendet och dess beredning ............................................................ 63 5.4.2 Gällande rätt ..................................................................................... 63 5.4.3 Höjd skatt på naturgrus ................................................................... 64 5.4.4 Konsekvensanalys ............................................................................. 64 5.5 Skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer ................................. 65 5.5.1 Ärendet och dess beredning ............................................................ 65 5.5.2 Gällande rätt ..................................................................................... 65 5.5.3 Höjd skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer ........................ 65 5.5.4 Konsekvensanalys ............................................................................. 67 5.6 Nedsättning av koldioxidskatten på dieselbränsle i vissa skogsmaskiner genomförs inte ........................................................ 68 5.7 Gruppregistrering till mervärdesskatt behålls ................................ 69 5.8 Författningskommentar ................................................................... 69 5.8.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel ........................................................................... 69 5.8.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift ........................................................................................... 69 5.8.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus ........................................................................................... 70 5.8.4 Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) ... 70 5.8.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (2000:466) om skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer ................................................ 71 5.8.6 Förslaget till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980) ......... 71 5.8.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1004:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980) ......................................................................................... 72 5.9 Ändrad beräkning av inkomsterna i statens budget för 2015 ........ 72
6 Ändringar avseende statens utgifter .................................................................... 77 6.1 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse ...................................................... 77 6.2 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning ............ 79 6.3 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet ....................................................... 79 6.4 Utgiftsområde 5 Internationell samverkan ..................................... 80 6.5 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap ................ 81 6.6 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd ......................................... 82 6.7 Utgiftsområde 8 Migration .............................................................. 83 6.8 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg .............. 84 6.9 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning ....................................................................... 87 6.10 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom ................... 90 6.11 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn ...... 91 6.12 Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet ............................. 93
PROP. 2014/15:99
6.13 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv ............................ 95 6.14 Utgiftsområde 15 Studiestöd ........................................................ 100 6.15 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning ............ 104 6.16 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid ......... 120 6.17 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik ................................................. 125 6.18 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård .......................... 126 6.19 Utgiftsområde 21 Energi ............................................................... 129 6.20 Utgiftsområde 22 Kommunikationer ........................................... 130 6.21 Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel .... 135 6.22 Utgiftsområde 24 Näringsliv ........................................................ 137 6.23 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner ..................... 140 6.24 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor ............................................. 141
Bilagor Bilaga 1 Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor i propositionen Vårändringsbudget för 2015 Bilaga 2 Vissa punktskattefrågor i propositionen Vårändringsbudget för 2015 Bilaga 3 Vissa ersättningsfrågor i propositionen Vårändringsbudget för 2015 Bilaga 4 Beställningsbemyndiganden
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 april 2015
PROP. 2014/15:99
Tabellförteckning
Tabell 1.1 Ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag 2015 ...... 17 Tabell 4.1 Finanspolitiskt motiverade höjningar av utgiftstakets nivåer för
2015–2017 .............................................................................................................. 46
Tabell 5.1 Socialavgifter och allmän löneavgift 2015 ..................................................... 54 Tabell 5.2 Arbetsgivaravgifter 1 augusti 2015-30 juni 2016 för ungdomar vid
olika åldrar med en månadslön på 25 000 kronor, vid föreslagna regler och gällande regler 1 januari respektive 1 maj 2015 ................................................... 60
Tabell 5.3 Arbetsgivaravgifter fr.o.m. 1 juli 2016 för ungdomar vid olika åldrar
med en månadslön på 25 000 kronor, vid föreslagna regler och gällande regler 1 januari respektive 1 maj 2015 .................................................................. 60
Tabell 5.4 Specifikation av ändrad beräkning av inkomster för 2015 ........................... 73 Tabell 5.5 Sammanställning av offentligfinansiella effekter till följd av ändringar
som påverkar statens inkomster ........................................................................... 74
Tabell 6.1 Sammantagen budgeteffekt 2015 för anslagen 1:2 Studiemedel, 1:3
Avsättning för kreditförluster och 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor .............................................................................................. 103
Tabell 6.2 Sammantagen budgeteffekt 2015 för anslaget 1:5 Utveckling av
skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet .............................................. 109
PROP. 2014/15:99
Diagramförteckning
Diagram 5.1 Ungdomsarbetslöshet 1976–2014 ............................................................ 57
1
Förslag till riksdagsbeslut
PROP. 2014/15:99
1. Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
vad gäller lagstiftning som ligger till grund för ändrad inkomstberäkning och ändrade anslag
1. antar förslaget till lag om ändring i
socialförsäkringsbalken (avsnitt 2.1 och 6.11),
2. antar förslaget till lag om ändring i
socialförsäkringsbalken (avsnitt 2.2, 6.9 och 6.10),
3. antar förslaget till lag om ändring i lagen
(1984:410) om skatt på bekämpningsmedel (avsnitt 2.3 och 5.3),
4. antar förslaget till lag om ändring i lagen
(1989:41) om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst (avsnitt 2.4 och 6.16),
5. antar förslaget till lag om ändring i lagen
(1994:1920) om allmän löneavgift (avsnitt 2.5 och 5.2),
6. antar förslaget till lag om ändring i lagen
(1995:1667) om skatt på naturgrus (avsnitt 2.6 och 5.4),
7. antar förslaget till lag om ändring i lagen
(1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (avsnitt 2.7 och 6.13),
8. antar förslaget till lag om ändring i
inkomstskattelagen (1999:1229) (avsnitt 2.8 och 5.1),
9. antar förslaget till lag om ändring i lagen
(2000:466) om skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer (avsnitt 2.9 och 5.5),
10. antar förslaget till lag om ändring i
socialavgiftslagen (2000:980) (avsnitt 2.10 och 5.2),
11. antar förslaget till lag om ändring i lagen
(2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980) (avsnitt 2.11 och 5.2),
vad gäller utgiftstaket för staten
12. fastställer utgiftstaket för staten inklusive
ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget av finanspolitiska skäl till 1 158 miljarder kronor för 2015, 1 204 miljarder kronor för 2016 och 1 262 miljarder kronor för 2017 (avsnitt 4),
vad gäller utgiftsområde 1 Rikets styrelse
13. godkänner den föreslagna användningen av
anslaget 8:1 Presstödsnämnden (avsnitt 6.1),
14. godkänner den föreslagna användningen av
anslaget 8:3 Myndigheten för radio och tv (avsnitt 6.1),
vad gäller utgiftsområde 4 Rättsväsendet
15. bemyndigar regeringen att under 2015 för
anslaget 1:18 Från EU-budgeten
finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet ingå ekonomiska åtaganden som
medför behov av framtida anslag på högst 20 000 000 kronor 2016–2022 (avsnitt 6.3),
PROP. 2014/15:99
vad gäller utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap
16. bemyndigar regeringen att fatta beslut om
att fullfölja anskaffandet av artillerisystemet ARCHER (avsnitt 6.5),
vad gäller utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
17. bemyndigar regeringen att under 2015 för
anslaget 2:2 Insatser för vaccinberedskap ingå avtal om pandemivaccin som medför behov av framtida anslag på högst 510 000 000 kronor 2016–2021 (avsnitt 6.8),
18. bemyndigar regeringen att under 2015 för
anslaget 4:7 Bidrag till utveckling av socialt
arbete m.m. ingå ekonomiska åtaganden
som medför behov av framtida anslag på högst 50 400 000 kronor 2016–2019 (avsnitt 6.8),
19. bemyndigar regeringen att under 2015
besluta att Folkhälsomyndigheten får ta upp lån i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare gjord upplåning uppgår till högst 350 000 000 kronor för beredskapsinvesteringar (avsnitt 6.8),
vad gäller utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
20. bemyndigar regeringen att under 2015 för
anslaget 1:6 Europeiska socialfonden m.m.
för perioden 2014–2020 ingå ekonomiska
åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2 000 000 000 kronor 2016–2022 (avsnitt 6.13),
vad gäller utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
21. godkänner den föreslagna användningen av
anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och
annan pedagogisk verksamhet (avsnitt 6.15),
22. bemyndigar regeringen att under 2015 för
anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och
annan pedagogisk verksamhet ingå
ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2 178 000 000 kronor 2016–2023 (avsnitt 6.15),
23. bemyndigar regeringen att under 2015 för
anslaget 1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem
och annan pedagogisk verksamhet m.m. ingå
ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 415 000 000 kronor 2016 (avsnitt 6.15),
24. bemyndigar regeringen att under 2015 för
anslaget 1:10 Fortbildning av lärare och
förskolepersonal ingå ekonomiska åtaganden
som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 266 000 000 kronor 2016–2018 (avsnitt 6.15),
25. godkänner den föreslagna användningen av
anslaget 1:17 Skolforskningsinstitutet (avsnitt 6.15),
26. bemyndigar regeringen att under 2015 för
anslaget 1:17 Skolforskningsinstitutet ingå ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 5 000 000 kronor 2016–2018 (avsnitt 6.15),
27. godkänner den föreslagna användningen av
anslaget 2:64 Särskilda utgifter inom
universitet och högskolor (avsnitt 6.15),
28. bemyndigar regeringen att under 2015 för
anslaget 2:64 Särskilda utgifter inom
universitet och högskolor besluta om bidrag
som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 60 000 000 kronor 2016–2019 (avsnitt 6.15),
29. bemyndigar regeringen att under 2015 för
anslaget 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till
internationella organisationer besluta om
bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 835 000 000 kronor 2016–2020 (avsnitt 6.15),
30. bemyndigar regeringen att under 2015 för
anslaget 3:4 Rymdforskning och
rymdverksamhet besluta om bidrag som
inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 600 000 000 kronor 2016–2034 (avsnitt 6.15),
31. bemyndigar regeringen att under 2015 för
anslaget 3:6 Rymdstyrelsen: Avgifter till
internationella organisationer besluta om
bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2 000 000 000 kronor 2016–2021 (avsnitt 6.15),
PROP. 2014/15:99
32. bemyndigar regeringen att under 2015
besluta om kapitaltillskott till European Spallation Source ESS AB och bidrag till ett konsortium för konstruktionen och driften av European Spallation Source på sammantaget högst 1 000 000 000 kronor (avsnitt 6.15),
vad gäller utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
33. godkänner den föreslagna användningen av
anslaget 1:3 Skapande skola (avsnitt 6.16),
34. bemyndigar regeringen att under 2015 för
anslaget 14:1 Bidrag till folkbildningen besluta om bidrag som medför behov av framtida anslag på högst 3 800 000 kronor 2016, 4 600 000 kronor 2017 och 4 600 000 kronor 2018 (avsnitt 6.16),
35. bemyndigar regeringen att under 2015 för
anslaget 14:2 Bidrag till kontakttolk-
utbildning besluta om bidrag som inklusive
tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 30 000 000 kronor 2016–2018 (avsnitt 6.16),
36. bemyndigar regeringen att under 2015
besluta om en låneram i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare gjord upplåning uppgår till högst 20 000 000 kronor till Stiftelsen Nordiska museet för vissa byggnadsarbeten och klimatanpassning av arkiv (avsnitt 6.16),
vad gäller utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik
37. bemyndigar regeringen att under 2015 för
anslaget 1:13 Upprustning av skollokaler ingå ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 150 000 000 kronor 2016–2018 (avsnitt 6.17),
vad gäller utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård
38. bemyndigar regeringen att under 2015 för
anslaget 1:18 Klimatinvesteringar i
kommuner och regioner ingå ekonomiska
åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 300 000 000 kronor 2016– 2018 (avsnitt 6.18),
vad gäller utgiftsområde 21 Energi
39. bemyndigar regeringen att under 2015 för
anslaget 1:4 Energiforskning ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 3 500 000 000 kronor 2016–2019 (avsnitt 6.19),
vad gäller utgiftsområde 22 Kommunikationer
40. godkänner den föreslagna användningen av
anslaget 1:1 Utveckling av statens
transportinfrastruktur (avsnitt 6.20),
41. bemyndigar regeringen att under 2015 för
anslaget 1:1 Utveckling av statens
transportinfrastruktur ingå ekonomiska
åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 94 800 000 000 kronor 2016–2050 (avsnitt 6.20),
42. bemyndigar regeringen att besluta om
medfinansiering av transportinfrastruktur i enlighet med vad regeringen föreslår (avsnitt 6.20),
43. bemyndigar regeringen att besluta om
förskottering av transportinfrastruktur i enlighet med vad regeringen föreslår (avsnitt 6.20),
44. bemyndigar regeringen att under 2015 för
anslaget 1:7 Trafikavtal ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 7 500 000 000 kronor 2016–2027 (avsnitt 6.20),
45. bemyndigar regeringen att under 2015 för
anslaget 1:11 Trängselskatt i Stockholm ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 12 500 000 000 kronor 2016–2057 (avsnitt 6.20),
46. bemyndigar regeringen att under 2015 för
anslaget 2:3 Grundläggande betaltjänster ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 36 000 000 kronor 2016–2020 (avsnitt 6.20),
vad gäller utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
47. bemyndigar regeringen att under 2015
ikläda staten betalningsansvar för kreditgarantier som uppgår till högst
PROP. 2014/15:99
500 000 000 kronor för mjölkföretag i Sverige som under senare år har gjort väsentliga investeringar i ökad mjölkproduktion (avsnitt 6.21),
48. godkänner den föreslagna användningen av
anslag 1:16 Konkurrenskraftig
livsmedelssektor (avsnitt 6.21),
49. godkänner den föreslagna användningen av
anslaget 1:18 Åtgärder för landsbygdens miljö
och struktur (avsnitt 6.21),
50. godkänner den föreslagna användningen av
anslaget 1:19 Från EU-budgeten
finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur (avsnitt 6.21),
51. bemyndigar regeringen att under 2015 för
anslaget 1:20 Miljöförbättrande åtgärder i
jordbruket besluta om bidrag som medför
behov av framtida anslag på högst 25 000 000 kronor 2016, 30 000 000 kronor 2017 och 30 000 000 kronor 2018 (avsnitt 6.21),
vad gäller utgiftsområde 24 Näringsliv
52. godkänner att AB Göta kanalbolag får
pantsätta, utarrendera, avstycka och helt eller delvis avyttra de skogsfastigheter som ägs av bolaget samt i övrigt vidta sådana åtgärder som följer av äganderätten till de skogsfastigheter som ägs av bolaget (avsnitt 6.22),
vad gäller ändrad inkomstberäkning samt ändrade utgiftsramar och anslag
53. godkänner ändrad beräkning av inkomster
för 2015 (avsnitt 5.9 tabell 5.4),
54. godkänner ändrade ramar för utgifts-
områden samt anvisar ändrade och nya anslag enligt tabell 1.1.
PROP. 2014/15:99
Tabell 1.1 Ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag 2015
Tusental kronor
Utgiftsområde
Anslagsnummer
Beslutad ram/
anvisat anslag
Förändring av
ram/ anslag
Ny ram/
Ny anslagsnivå
1 Rikets styrelse 12 198 574 104 000 12 302 574
4:1 Regeringskansliet m.m.
6 698 871
93 000 6 791 871
6:1 Allmänna val och demokrati
48 340
14 000 62 340
9:1 Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU-information
20 488
-3 000 17 488
2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 14 599 753
0 14 599 753
1:1 Statskontoret
88 429
5 000
93 429
1:3 Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter
7 150
2 000
9 150
1:8 Ekonomistyrningsverket
158 422
-5 000 153 422
1:11 Finansinspektionen
452 507
-2 000 450 507
4 Rättsväsendet 40 757 864
17 000 40 774 864
1:18 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet
0
17 000 17 000
5 Internationell samverkan
1 919 062
50 000 1 969 062
1:1 Avgifter till internationella organisationer
1 328 554
87 000 1 415 554
1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet
158 287 -24 000 134 287
1:6 Forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning
44 945
-1 500 43 445
1:9 Svenska institutet
96 346
-3 000 93 346
1:11 Samarbete inom Östersjöregionen
188 715
-8 500 180 215
6 Försvar och samhällets krisberedskap 48 451 160
-4 000 48 447 160
1:11 Internationella materielsamarbeten, industrifrågor m.m.
68 131
-3 000 65 131
1:12 Försvarsexportmyndigheten
67 828
-1 000 66 828
7 Internationellt bistånd 29 508 686 -229 000 29 279 686
1:1 Biståndsverksamhet 28 336 579 -237 100 28 099 479
1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida)
1 003 023
8 100 1 011 123
8
Migration 17 433 309 479 000 17 912 309
1:2 Ersättningar och bostadskostnader 10 861 115 477 000 11 338 115
1:3 Migrationspolitiska åtgärder
420 077
2 000 422 077
9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 61 898 497 1 921 884 63 820 381
1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna 20 960 000 1 690 129 22 650 129
1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård
1 244 704 198 325 1 443 029
2:3 Bidrag till WHO
34 665
3 350
38 015
4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken
1 360 180
60 080 1 420 260
4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m.
487 215 -30 000 457 215
10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 100 474 087 2 561 000 103 035 087
1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 34 610 700 2 482 000 37 092 700
1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. 50 026 629
60 000 50 086 629
2:1 Försäkringskassan
7 883 295
19 000 7 902 295
11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 38 015 425 133 000 38 148 425
1:3 Bostadstillägg till pensionärer
8 338 100 126 000 8 464 100
1:4 Äldreförsörjningsstöd
805 100
7 000 812 100
PROP. 2014/15:99
12
Ekonomisk trygghet för familjer och barn 83 124 698 172 000 83 296 698
1:2 Föräldraförsäkring 39 003 861 -35 000 38 968 861
1:3 Underhållsstöd
2 064 000 207 000 2 271 000
13 Integration och jämställdhet 16 747 043
-2 000 16 745 043
1:1 Integrationsåtgärder
43 930 30 000
73 930
1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande
9 450 532 60 000 9 510 532
1:4 Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare
2 710 000 -117 000 2 593 000
3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder
137 539
25 000 162 539
14 Arbetsmarknad och arbetsliv 67 783 102 1 531 000 69 314 102
1:1
Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader
7 235 571 210 000 7 445 571
1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 30 410 804 880 000 31 290 804
1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 9 276 180 354 000 9 630 180
1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014–2020
186 000
50 000 236 000
2:1 Arbetsmiljöverket
625 703
29 000 654 703
2:3 Internationella arbetsorganisationen (ILO)
32 222
4 000
36 222
2:4 Medlingsinstitutet
57 878
-2 000 55 878
2:5 Arbetslivspolitik
0 6 000 6 000
15 Studiestöd 20 302 280 664 400 20 966 680
1:1 Studiehjälp
3 404 725 -91 000 3 313 725
1:2 Studiemedel 14 289 611 400 000 14 689 611
1:3 Avsättning för kreditförluster
1 371 607 419 200 1 790 807
1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor
885 778
1 200 886 978
1:7 Examenspremie
60 000 -60 000 0
1:8 Centrala studiestödsnämnden
188 647
-5 000 183 647
16 Utbildning och universitetsforskning 63 635 525 336 392 63 971 917
1:1 Statens skolverk
540 257 -18 000 522 257
1:2 Statens skolinspektion
410 565 -11 900 398 665
1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet
3 710 955 -152 000 3 558 955
1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, m.m.
4 054 500 24 500 4 079 000
1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal
355 226 -61 000 294 226
1:12 Myndigheten för yrkeshögskolan
102 257
5 000 107 257
1:14 Statligt stöd till vuxenutbildning
2 395 504 301 475 2 696 979
1:17 Skolforskningsinstitutet
20 000
5 000
25 000
2:3 Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 558 642
-1 281 1 557 361
2:5 Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 848 383 21 736 1 870 119
2:7 Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
1 904 968
-3 634 1 901 334
2:9 Stockholms universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
1 600 053 -19 950 1 580 103
2:11 Umeå universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
1 250 031
1 631 1 251 662
2:13 Linköpings universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
1 381 971
-2 510 1 379 461
2:15 Karolinska institutet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
642 341
9 142 651 483
PROP. 2014/15:99
2:17 Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
1 054 552
5 060 1 059 612
2:19 Luleå tekniska universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
623 487
6 068 629 555
2:21 Karlstads universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
597 276
-1 605 595 671
2:23 Linnéuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
993 067
191 993 258
2:25 Örebro universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
708 944
1 608 710 552
2:27 Mittuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
518 487
4 613 523 100
2:29 Blekinge tekniska högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
258 898
8 955 267 853
2:31 Malmö högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
826 993
496 827 489
2:33 Mälardalens högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
575 041
596 575 637
2:37 Gymnastik- och idrottshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
89 574
3 202
92 776
2:39 Högskolan i Borås: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
443 104
5 497 448 601
2:41 Högskolan Dalarna: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
395 386
4 318 399 704
2:43 Högskolan i Gävle: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
419 791
4 552 424 343
2:45 Högskolan i Halmstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
366 277
2 514 368 791
2:47 Högskolan Kristianstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
352 583
5 041 357 624
2:49 Högskolan i Skövde: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 303 951
9 010 312 961
2:51 Högskolan Väst: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
335 247
6 286 341 533
2:57 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 122 384
313 122 697
2:59 Södertörns högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 383 000
-1 776 381 224
2:63 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet
2 929 890
14 218 2 944 108
2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor
574 014 -14 000 560 014
2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor
680 080 125 000 805 080
3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation
5 617 028
1 975 5 619 003
3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer
280 061
46 051 326 112
17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 12 785 347 151 000 12 936 347
1:1 Statens kulturråd
42 559
1 250
43 809
1:3 Skapande skola
173 571
10 000 183 571
1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet
1 278 948
20 000 1 298 948
4:1 Statens konstråd
8 130
750
8 880
8:5 Forum för levande historia
44 416
5 000
49 416
9:2 Stöd till trossamfund
85 092
7 000
92 092
13:1 Stöd till idrotten
1 705 751
32 000 1 737 751
14:1 Bidrag till folkbildningen
3 581 432
45 000 3 626 432
14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen
0
30 000 30 000
PROP. 2014/15:99
18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 1 207 973 15 000 1 222 973
1:13 Upprustning av skollokaler
0
15 000
15 000
20 Allmän miljö- och naturvård
5 341 118 572 000 5 913 118
1:1 Naturvårdsverket
378 259
15 000 393 259
1:2 Miljöövervakning m.m.
281 214
25 000 306 214
1:3 Åtgärder för värdefull natur
649 535 110 000 759 535
1:6 Kemikalieinspektionen
209 052
5 000 214 052
1:12 Åtgärder för havs- och vattenmiljö
666 565
20 000 686 565
1:14 Internationellt miljösamarbete
33 900 22 000
55 900
1:16 Skydd av värdefull natur
715 000 250 000 965 000
1:18 Klimatinvesteringar i kommuner och regioner
0 125 000 125 000
21
Energi
2 469 609 -87 000 2 382 609
1:1 Statens energimyndighet
274 028 -12 000 262 028
1:11 Laddinfrastruktur
75 000 -75 000 0
22 Kommunikationer 48 870 983 579 000 49 449 983
1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur 19 581 798 620 000 20 201 798
2:5 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation
126 144
-6 000 120 144
2:6 Gemensamma e-förvaltningsprojekt av strategisk betydelse
83 050 -35 000
48 050
23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 15 656 027 24 935 15 680 962
1:1 Skogsstyrelsen
399 278
1 000 400 278
1:2 Insatser för skogsbruket
266 373
7 000 273 373
1:7 Ersättningar för viltskador m.m.
37 778 10 000
47 778
1:24 Sveriges lantbruksuniversitet
1 716 438
6 935 1 723 373
24 Näringsliv
5 309 162 197 000 5 506 162
1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling
2 448 966 -30 000 2 418 966
1:5 Näringslivsutveckling
291 772
50 000 341 772
1:7 Turistfrämjande
109 824
30 000 139 824
1:15 Konkurrensverket
215 192 -20 940 194 252
1:22 Bidrag till företagsutveckling och innovation
197 777
71 000 268 777
1:23 Upphandlingsmyndigheten
0 20 940 20 940
2:3 Exportfrämjande verksamhet
243 889
74 000 317 889
2:5 Avgifter till internationella handelsorganisationer
20 517
2 000
22 517
25 Allmänna bidrag till kommuner 91 441 002 863 000 92 304 002
1:4 Stöd till kommuner och landsting
0 863 000 863 000
26 Statsskuldsräntor m.m. 20 526 200 8 800 000 29 326 200
1:1 Räntor på statsskulden 20 371 000 8 800 000 29 171 000
Summa anslagsförändring på ändringsbudget
18 849 611
2. Lagförslag
PROP. 2014/15:99
2 Lagförslag
Regeringen har följande förslag till lagtext.
2.1. Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken
Härigenom föreskrivs att 18 kap.20, 24 och 25 §§socialförsäkringsbalken ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
18 kap.
20 §
Underhållstöd till ett barn lämnas med 1 273 kronor i månaden, om inte annat följer av 21–31 §§.
Underhållsstöd till ett barn lämnas med 1 573 kronor i månaden, om inte annat följer av 21–31 §§.
24 §1
Om sökanden begär det, lämnas underhållsstöd med 1 273 kronor i månaden med avräkning för det betalningsbelopp som skulle ha fastställts om 19 kap. 10–17 samt 21, 26 och 27 §§ hade tillämpats på inkomsten för den av föräldrarna som inte är boförälder.
Om sökanden begär det, lämnas underhållsstöd med 1 573 kronor i månaden med avräkning för det betalningsbelopp som skulle ha fastställts om 19 kap. 10–17 samt 21, 26 och 27 §§ hade tillämpats på inkomsten för den av föräldrarna som inte är boförälder.
25 §2
Vid växelvist boende lämnas underhållsstöd för var och en av föräldrarna med hälften av
Vid växelvist boende lämnas underhållsstöd för var och en av föräldrarna med hälften av
1 Senaste lydelse 2012:896. 2 Senaste lydelse 2012:896.
PROP. 2014/15:99
1 273 kronor i månaden. 1 573 kronor i månaden.
Från detta belopp avräknas hälften av det betalningsbelopp som skulle ha fastställts om 19 kap. 10–17 samt 21, 26 och 27 §§ hade tillämpats på inkomsten för föräldern.
1. Denna lag träder i kraft den 1 september 2015.
2. Bestämmelserna i den nya lydelsen tillämpas första gången i fråga om underhållsstöd och betalningsskyldighet som avser tid efter den 30 september 2015.
PROP. 2014/15:99
2.2. Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken
Härigenom föreskrivs att 28 kap. 11 §, 34 kap. 12 §, 74 kap. 15 § och 102 kap.22 och 28 §§socialförsäkringsbalken ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
28 kap.
11 §
Till den del den försäkrade är arbetslös lämnas hel sjukpenning med högst 486 kronor om dagen. Detta gäller dock inte sjukpenning som avses i 27 kap. 6 §.
Till den del den försäkrade är arbetslös lämnas hel sjukpenning med högst 543 kronor om dagen. Detta gäller dock inte sjukpenning som avses i 27 kap. 6 §.
34 kap.
12 §
Hel inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning lämnas för år räknat med 64 procent av den försäkrades antagandeinkomst.
Hel inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning lämnas för år räknat med 64,7 procent av den försäkrades antagandeinkomst.
74 kap.
15 §1
Skälig levnadsnivå i övrigt anses per månad motsvara en tolftedel av – 1,4468 prisbasbelopp för den som är ogift, och
– 1,191 prisbasbelopp för den som är gift.
– 1,473 prisbasbelopp för den som är ogift, och
– 1,204 prisbasbelopp för den som är gift.
102 kap.
22 §2
Vid beräkning av bostadstillägg beaktas 93 procent av bostadskostnaden per månad av den del som inte överstiger 5 000 kronor för den som är ogift och 2 500 kronor för den som är gift.
Vid beräkning av bostadstillägg beaktas 93 procent av bostadskostnaden per månad av den del som inte överstiger 5 000 kronor för den som är ogift och 2 500 kronor för den som är gift. Från och med den
månad den försäkrade fyller 65 år ska dock 95 procent beaktas.
För var och en av makar ska bostadskostnaden beräknas till hälften av deras sammanlagda bostadskostnad.
Från och med den månad den försäkrade fyller 65 år ska ett belopp om 340 kronor för den som är ogift och 170 kronor för den som är gift läggas till den bostadskostnad som har beaktats enligt första och andra styckena och 23 §.
1 Senaste lydelse 2012:934. 2 Senaste lydelse 2012:934.
PROP. 2014/15:99
28 §3
Skälig levnadsnivå i övrigt enligt 26 § anses per månad motsvara en tolftedel av – 1,3546 prisbasbelopp för den som är ogift, och
– 1,1446 prisbasbelopp för den som är gift. Från och med den månad den försäkrade fyller 65 år anses skälig levnadsnivå enligt 26 § per månad motsvara en tolftedel av
– 1,4468 prisbasbelopp för den som är ogift, och
– 1,191 prisbasbelopp för den som är gift.
– 1,473 prisbasbelopp för den som är ogift, och
– 1,204 prisbasbelopp för den som är gift.
1. Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2015 i fråga om 34 kap. 12 §, den 7 september 2015 i fråga om 28 kap. 11 § och i övrigt den 1 september 2015.
2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för förmåner som avser tid före ikraftträdandet.
3 Senaste lydelse 2012:934.
PROP. 2014/15:99
2.3. Förslag till lag om ändring i lagen (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel
Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel1 ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 §2
Skatt skall erläggas med 30 kronor för varje helt kilogram verksam beståndsdel i bekämpningsmedlet.
Skatt ska betalas med 34 kronor för varje helt kilogram verksam beståndsdel i bekämpningsmedlet.
1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2015.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.
1 Lagen omtryckt 1995:617. Senaste lydelse av lagens rubrik 1995:617. 2 Senaste lydelse 2003:806.
PROP. 2014/15:99
2.4. Förslag till lag om ändring i lagen (1989:41) om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst
Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1989:41) om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
7 §1
Radio- och TV-avgiften är 2 076 kronor för ett år. Den ska betalas i fyra poster om 519 kronor.
Radio- och tv-avgiften är 2 216 kronor för ett år. Den ska betalas i fyra poster om 554 kronor.
Varje post avser en avgiftsperiod om tre månader och ska betalas senast sista vardagen före avgiftsperiodens början.
För innehav av TV-mottagare under tiden före den första avgiftsperioden ska avgiften betalas med så stort belopp i förhållande till årsavgiften som motsvarar innehavstiden. Beloppet avrundas nedåt till jämnt antal kronor.
RIKAB får, efter avtal med den avgiftsskyldige, besluta dels att radio- och TV-avgift ska betalas i andra poster och vid andra tidpunkter än som anges i första och andra styckena, dels att avgiften inte ska aviseras enligt 10 §.
För innehav av tv-mottagare under tiden före den första avgiftsperioden ska avgiften betalas med så stort belopp i förhållande till årsavgiften som motsvarar innehavstiden. Beloppet avrundas nedåt till jämnt antal kronor.
RIKAB får, efter avtal med den avgiftsskyldige, besluta dels att radio- och tv-avgift ska betalas i andra poster och vid andra tidpunkter än som anges i första och andra styckena, dels att avgiften inte ska aviseras enligt 10 §.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.
1 Senaste lydelse 2009:1235.
PROP. 2014/15:99
2.5. Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift
Härigenom föreskrivs att 1–3 §§ lagen (1994:1920) om allmän löneavgift ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 §1
Den som enligt 2 kap. socialavgiftslagen (2000:980) ska betala arbetsgivaravgifter ska för varje år betala allmän löneavgift. Löneavgiften beräknas på det underlag som gäller för arbetsgivaravgifter enligt socialavgiftslagen.
I underlaget enligt första stycket ska dock inte ingå ersättning till sådana personer som avses i 2 kap. 27 § eller 28 § första stycketsocialavgiftslagen.
I underlaget enligt första stycket ska dock inte ingå ersättning till sådana personer som avses i 2 kap. 27 § socialavgiftslagen.
2 §2
Den som enligt 3 kap. socialavgiftslagen (2000:980) ska betala egenavgifter ska för varje år betala allmän löneavgift. Löneavgiften beräknas på det underlag som gäller för egenavgifter enligt socialavgiftslagen.
Första stycket gäller inte den som bara ska betala ålderspensionsavgift enligt 3 kap. 15 §, 15 a § första stycket eller 16 § socialavgiftslagen.
Första stycket gäller inte den som bara ska betala ålderspensionsavgift enligt 3 kap. 15 eller 16 § socialavgiftslagen.
3 §3
Allmän löneavgift tas ut med 10,15 procent av underlaget och tillfaller staten.
För dem som vid årets ingång har fyllt 23 men inte 25 år tas löneavgiften ut med en fjärdedel av procenttalet och anges med två decimaler så att övriga decimaler faller bort.
1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2015.
2. Bestämmelserna i 1 och 3 §§ i den äldre lydelsen tillämpas fortfarande på lön eller annan ersättning enligt 1 § som betalas ut före ikraftträdandet. Vid tillämpningen av 3 § på lön eller annan ersättning enligt 1 § som betalas ut under perioden 1 augusti 2015–30 juni 2016 ska för dem som vid årets ingång inte har fyllt 25 år, löneavgiften tas ut med arton tjugofemtedelar av procenttalet och anges med två decimaler så att övriga decimaler faller bort.
3. Bestämmelserna i 2 och 3 §§ i den äldre lydelsen tillämpas fortfarande på inkomst enligt 2 § som uppbärs före ikraftträdandet.
1 Senaste lydelse 2015:178. 2 Senaste lydelse 2015:178. 3 Senaste lydelse 2015:178.
PROP. 2014/15:99
Vid tillämpningen av 3 § på inkomst enligt 2 § som uppbärs under perioden 1 augusti 2015–30 juni 2016 ska för dem som vid årets ingång inte har fyllt 25 år, löneavgiften tas ut med arton tjugofemtedelar av procenttalet och anges med två decimaler så att övriga decimaler faller bort.
Omfattar beskattningsåret tid såväl före som efter den 1 augusti 2015 respektive såväl före som efter den 30 juni 2016 ska, om den avgiftsskyldige inte visar annat, så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter den 1 augusti 2015 respektive tiden efter den 30 juni 2016 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller under respektive tid och hela beskattningsåret.
PROP. 2014/15:99
2.6. Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus
Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 §1
Skatten tas ut med 13 kronor per ton naturgrus.
Skatten tas ut med 15 kronor per ton naturgrus.
1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2015.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.
1 Senaste lydelse 2005:961.
PROP. 2014/15:99
2.7. Förslag till lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring
Härigenom föreskrivs att 25 § lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
25 §1
Ersättning enligt inkomstbortfallsförsäkringen lämnas med ett belopp per dag som är baserat på tidigare förvärvsinkomster (dagpenning i form av inkomstrelaterad ersättning).
Dagpenning i form av inkomstrelaterad ersättning bestäms
utifrån sökandens dagsförtjänst, normalarbetstid och det högsta
respektive lägsta belopp som regeringen fastställer, om inte annat följer av
denna lag.
Dagpenningen bestäms utifrån
sökandens dagsförtjänst och normalarbetstid, om inte annat följer av denna lag.
Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om dagpenningens högsta och lägsta belopp.
Denna lag träder i kraft den 7 september 2015.
1 Senaste lydelse 2009:666.
PROP. 2014/15:99
2.8. Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Härigenom föreskrivs att 67 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229)1 ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
67 kap.
13 §2
Med hushållsarbete avses vid tillämpningen av detta kapitel följande.
1. Städarbete eller annat rengöringsarbete som utförs i bostaden.
2. Vård av kläder och hemtextilier när vården utförs i bostaden.
3. Matlagning som utförs i eller i nära anslutning till bostaden.
4. Snöskottning som utförs i nära anslutning till bostaden.
5. Häck- och gräsklippning samt krattning och ogräsrensning som utförs på tomt eller i trädgård i nära anslutning till bostaden.
6. Barnpassning som utförs i eller i nära anslutning till bostaden samt lämning och hämtning till och från förskola, skola, fritidsaktiviteter eller liknande.
6. Barnpassning som inte mer än i
ringa omfattning innefattar hjälp med läxor och annat skolarbete och som
utförs i eller i nära anslutning till bostaden samt lämning och hämt-ning till och från förskola, skola, fritidsaktiviteter eller liknande.
7. Annan omsorg och tillsyn än barnpassning som en fysisk person behöver och som utförs i eller i nära anslutning till bostaden eller i samband med promenader, bankbesök, besök vid vårdcentral eller andra liknande enklare ärenden.
8. Hjälp med läxor och annat skolarbete till elever i skolformer som avses i 10–13, 15 och 18 kap. samt 24 kap. 2 – 7 §§ skollagen (2010:800) när hjälpen utförs i eller i nära anslutning till bostaden.
1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2015.
2. Lagen tillämpas på hushållsarbete som har utförts efter den 31 juli 2015 och förmån av hushållsarbete som har tillhandahållits efter den 31 juli 2015.
1 Lagen omtryckt 2008:803. 2 Senaste lydelse 2012:829.
PROP. 2014/15:99
2.9. Förslag till lag om ändring i lagen (2000:466) om skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer
Härigenom föreskrivs att 2 och 5 §§ lagen (2000:466) om skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer ska ha följande lydelse.
2 §1
Skatt ska betalas för varje kalendermånad som tillstånd finns att inneha och driva en kärnkraftsreaktor. Om driftstillståndet har löpt ut eller återkallats före slutet på en kalendermånad, upphör skattskyldigheten vid denna tidpunkt.
Skatten utgör för varje kalendermånad 12 648 kronor per megawatt av den högsta tillåtna termiska effekten i kärnkraftsreaktorn. Om den högsta tillåtna termiska effekten inte har fastställts, får beskattningsmyndigheten beräkna effekten efter jämförelse med reaktorer för vilka sådan effekt har fastställts.
Skatten utgör för varje kalendermånad 14 770 kronor per megawatt av den högsta tillåtna termiska effekten i kärnkraftsreaktorn. Om den högsta tillåtna termiska effekten inte har fastställts, får beskattningsmyndigheten beräkna effekten efter jämförelse med reaktorer för vilka sådan effekt har fastställts.
5 §2
Om en kärnkraftsreaktor har varit ur drift under en sammanhängande period av mer än 90 kalenderdygn, får avdrag med 415 kronor per megawatt av den termiska effekten göras för det antal kalenderdygn som överstiger 90.
Om en kärnkraftsreaktor har varit ur drift under en sammanhängande period av mer än 90 kalenderdygn, får avdrag med 485 kronor per megawatt av den termiska effekten göras för det antal kalenderdygn som överstiger 90.
1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2015.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.
1 Senaste lydelse 2007:1389. 2 Senaste lydelse 2007:1389.
PROP. 2014/15:99
2.10. Förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980)
Härigenom föreskrivs i fråga om socialavgiftslagen (2000:980)1
dels att 2 kap. 28 § och 3 kap. 15 a § ska upphöra att gälla,
dels att rubrikerna närmast före 2 kap. 28 § och 3 kap. 15 a § ska utgå,
dels att 2 kap. 29 § och 3 kap. 18 § ska ha följande lydelse.
2 kap.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
29 §2
Vid beräkning av arbetsgivaravgifterna ska avdrag göras enligt 31 §, om den avgiftsskyldige har utgett avgiftspliktig ersättning till en person som arbetar med forskning eller utveckling.
Med avgiftspliktig ersättning ska vid tillämpning av första stycket inte avses sådan ersättning på vilken avgifter ska betalas enligt 27 eller
28 §.
Med avgiftspliktig ersättning ska vid tillämpning av första stycket inte avses sådan ersättning på vilken avgifter ska betalas enligt 27 §.
3 kap.
18 §3
Vid beräkning av egenavgifter ska avdrag göras med 7,5 procent av avgiftsunderlaget, dock högst med 15 000 kronor per år. Avdraget får inte medföra att avgifterna understiger ålderspensionsavgiften enligt 13 §.
Första stycket gäller bara
1. till den del avgiftsunderlaget utgörs av avgiftspliktig inkomst av näringsverksamhet,
2. om den del av avgiftsunderlaget som utgörs av avgiftspliktig inkomst av näringsverksamhet överstiger 40 000 kronor, och
3. om den avgiftsskyldige vid ingången av beskattningsåret har fyllt
25 men inte 65 år och inte bara ska
betala ålderspensionsavgiften enligt 16 §.
3. om den avgiftsskyldige vid ingången av beskattningsåret inte har fyllt 65 år och inte bara ska betala ålderspensionsavgiften enligt 16 §.
1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2015.
2. Den upphävda bestämmelsen i 2 kap. 28 § och bestämmelsen i 2 kap. 29 § i den äldre lydelsen tillämpas fortfarande på ersättning som betalas ut före ikraftträdandet.
1 Senaste lydelse av 2 kap. 28 § 2015:179 3 kap. 15 a § 2015:179 rubriken närmast före 2 kap. 28 § 2015:179 rubriken närmast före 3 kap. 15 a § 2015:179 2 Senaste lydelse 2013:961. 3 Senaste lydelse 2015:179.
PROP. 2014/15:99
Den upphävda bestämmelsen i 2 kap. 28 § och bestämmelsen i 2 kap. 29 § i den äldre lydelsen tillämpas även på ersättning som betalas ut under perioden 1 augusti 2015–30 juni 2016. På ersättning som betalas ut under nämnda period ska dock vid tillämpningen av 2 kap. 28 §, utöver hela ålderspensionsavgiften, arton tjugofemtedelar av de övriga arbetsgivaravgifterna betalas. Procenttalen för avgifterna ska efter kvoteringen anges med två decimaler så att övriga decimaler faller bort.
3. Den upphävda bestämmelsen i 3 kap. 15 a § och bestämmelsen i 3 kap. 18 § i den äldre lydelsen tillämpas fortfarande på inkomst som uppbärs före ikraftträdandet. Den upphävda bestämmelsen i 3 kap. 15 a § och bestämmelsen i 3 kap. 18 § i den äldre lydelsen tillämpas även på inkomst som uppbärs under perioden 1 augusti 2015–30 juni 2016. På inkomst som uppbärs under nämnda period ska dock vid tillämpningen av 3 kap. 15 a §, utöver hela ålderspensionsavgiften, arton tjugofemtedelar av de övriga egenavgifterna betalas. Procenttalen för avgifterna ska efter kvoteringen anges med två decimaler så att övriga decimaler faller bort. Omfattar beskattningsåret tid såväl före som efter den 1 augusti 2015 respektive såväl före som efter den 30 juni 2016 ska, om den avgiftsskyldige inte visar annat, så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter den 1 augusti 2015 respektive efter den 30 juni 2016 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller under respektive tid och hela beskattningsåret.
PROP. 2014/15:99
2.11. Förslag till lag om ändring i lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980)
Härigenom föreskrivs att 2 och 5 §§ lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980)1 ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 §2
Vid beräkning av den allmänna löneavgiften och arbetsgivaravgifterna ska ett särskilt avdrag göras, om den avgiftsskyldige har utgett avgiftspliktig ersättning för arbete utfört i näringsverksamhet vid ett fast driftställe i stödområdet eller för arbete i annan verksamhet som bedrivs av en ideell förening eller en stiftelse, vid en sådan plats i stödområdet som motsvarar ett fast driftställe. Med avgiftspliktig ersättning ska vid tillämpning av denna lag inte avses sådan ersättning på vilken endast ålderspensionsavgift ska betalas enligt 2 kap. 27 § eller 28 § första
stycketsocialavgiftslagen (2000:980).
Vid beräkning av den allmänna löneavgiften och arbetsgivaravgifterna ska ett särskilt avdrag göras, om den avgiftsskyldige har utgett avgiftspliktig ersättning för arbete utfört i näringsverksamhet vid ett fast driftställe i stödområdet eller för arbete i annan verksamhet som bedrivs av en ideell förening eller en stiftelse, vid en sådan plats i stödområdet som motsvarar ett fast driftställe. Med avgiftspliktig ersättning ska vid tillämpning av denna lag inte avses sådan ersättning på vilken endast ålderspensionsavgift ska betalas enligt 2 kap. 27 § socialavgiftslagen (2000:980).
Vid beräkning av den allmänna löneavgiften och egenavgifterna ska ett särskilt avdrag göras, om avgiftspliktig inkomst av näringsverksamhet från ett fast driftställe i stödområdet ingår i avgiftsunderlaget. Detta gäller dock inte den som enligt 3 kap. 15 §, 15 a § första stycket eller 16 § socialavgiftslagen endast ska betala ålderspensionsavgift.
Vid beräkning av den allmänna löneavgiften och egenavgifterna ska ett särskilt avdrag göras, om avgiftspliktig inkomst av näringsverksamhet från ett fast driftställe i stödområdet ingår i avgiftsunderlaget. Detta gäller dock inte den som enligt 3 kap. 15 eller 16 § socialavgiftslagen endast ska betala ålderspensionsavgift.
5 §3
Vid beräkning av den allmänna löneavgiften och arbetsgivaravgifterna ska från summan av dessa avgifter avdrag göras med 10 procent av avgiftsunderlaget. För den del av
Vid beräkning av den allmänna löneavgiften och arbetsgivaravgifterna ska från summan av dessa avgifter avdrag göras med 10 procent av avgiftsunderlaget. För den del av
1 Senaste lydelse av lagens rubrik 2007:286. 2 Senaste lydelse 2015:180. 3 Senaste lydelse 2015:180.
PROP. 2014/15:99
38 underlaget som arbetsgivaravgifterna
beräknas på enligt 2 kap. 28 § socialavgiftslagen (2000:980) eller som
avdrag ska beräknas på enligt 2 kap. 31 § socialavgiftslagen, får avdraget inte medföra att dessa avgifter understiger ålderspensionsavgiften enligt 2 kap. 26 § samma lag. Sammanlagt får avdrag göras med högst 7 100 kronor. Avdraget ska i första hand göras från den allmänna löneavgiften.
underlaget som avdrag ska beräknas på enligt 2 kap. 31 § socialavgiftslagen(2000:980) får avdraget inte medföra att dessa avgifter understiger ålderspensionsavgiften enligt 2 kap. 26 § samma lag. Sammanlagt får avdrag göras med högst 7 100 kronor. Avdraget ska i första hand göras från den allmänna löneavgiften.
I avgiftsunderlaget för beräkning av avdraget enligt första stycket ska endast ingå sådan avgiftspliktig ersättning som avses i 2 § första stycket.
Vid bedömningen av avdragsrätten enligt första stycket ska flera avgiftsskyldiga som ingår i samma koncern och som uppfyller villkoren för att få göra avdrag anses som en avgiftsskyldig. Avdraget ska i ett sådant fall i första hand göras av moderföretaget. Till den del avdraget inte kan utnyttjas av moderföretaget, får det utnyttjas av dotterföretagen i den ordning som moderföretaget bestämmer.
1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2015.
2. Bestämmelserna i 2 och 5 §§ i den nya lydelsen tillämpas på ersättning som betalas ut efter den 31 juli 2015.
3. Inledning
PROP. 2014/15:99
Hänvisningar till S3
- Prop. 2014/15:99: Avsnitt 5.2.1, 5.5.1, 6.13, 6.9, Skälen för regeringens förslag: Utgiftstakets
3 Inledning
3.1. Ändringar i statens budget
Enligt 9 kap. 6 § riksdagsordningen får regeringen vid högst två tillfällen lämna en proposition med förslag till ändringar i statens budget för det löpande budgetåret. I en tilläggsbestämmelse anges att förslagen ska lämnas i anslutning till den ekonomiska vårpropositionen och budgetpropositionen. Om det finns särskilda skäl får dock förslag till ändringar i budgeten lämnas vid andra tillfällen.
Det finns ingen reglering av vilka förslag som får lämnas i en proposition om ändringar i budgeten. I förarbetena till riksdagsordningen framhålls dock att syftet med propositioner om ändringar i budgeten är att komplettera den av riksdagen beslutade budgeten med anledning av förändringar som vid beslutstillfället inte var möjliga att förutse. Reformer med varaktiga budgetära konsekvenser bör, med hänsyn till vikten av en samlad budgetbehandling, som huvudregel beslutas i samband med budgetpropositionen. I de undantagsfall ett förslag till ändringar i budgeten innehåller ny lagstiftning med varaktiga budgetära effekter bör regeringen motivera varför förslaget lämnas vid det aktuella tillfället samt redovisa en ny preliminär inkomstberäkning och nya preliminära utgiftsramar för de närmast följande två åren (prop. 2013/14:173 s. 33 f.).
Propositionen Vårändringsbudget för 2015 bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna och Vänsterpartiet.
Hänvisningar till S3-1
- Prop. 2014/15:99: Avsnitt 6.19
3.2. Utgångspunkter för regeringens förslag
Vid riksdagens behandling av budgetpropositionen för 2015 frångicks den praxis som tidigare tillämpats vid budgetomröstningar, vilket fick till följd att riksdagen röstade för ett annat budgetförslag än regeringens. Regeringen står bakom principen att förslag till ändringar i budgeten framför allt ska komplettera den beslutade budgeten med anledning av förändringar som inte var kända vid beslutstillfället, men gör bedömningen att den unika situation som uppstått motiverar att förslagen till ändringar i denna proposition är mer omfattande än normalt.
Regeringens politiska prioriteringar som presenterades i budgetpropositionen för 2015 ligger fast. Utgångspunkten för de förslag som lämnas i denna proposition, och som omfattar lagförslag med budgeteffekter fr.o.m. 2015, förslag till finanspolitiskt motiverade justeringar av nivån på utgiftstaket samt förslag till ändringar avseende statens inkomster och utgifter, är den inriktning av den ekonomiska politiken som regeringen redovisade i budgetpropositionen för 2015. Till detta kommer kompletteringar till den av riksdagen beslutade budgeten till följd av händelser som inte kunde förutses vid beslutstillfället eller, till följd av den korta beredningstid som föreligger för en ny regering efter ett riksdagsval, inte var möjliga att bereda i tid till budgetpropositionen för 2015. Det anges tydligt i respektive avsnitt när förslagen har sin bakgrund i budget-
PROP. 2014/15:99
42 propositionen. De återstående förslag som lämnades i budgetpropositionen för 2015 och som inte behandlas i denna proposition kommer att lämnas i ett senare skede.
För den lagstiftning som föreslås redovisar regeringen på sedvanligt sätt en konsekvensanalys med en bedömning av förslagens budgetära konsekvenser. Effekterna anges för såväl 2015 som för 2016–2018. Därmed framgår tydligt helårseffekterna. Flera andra förslag, som inte kräver lagstiftning, avses ha fleråriga eller permanenta budgeteffekter och även i dessa fall redovisas de bedömda budgetära effekterna.
I propositioner med förslag till ändringar i budgeten redovisar regeringen som regel på vilket sätt, och i vilken omfattning, de olika förslagen har finansierats samt vilka verksamhetseffekter minskade anslag bedöms få. Normalt finns det en direkt koppling mellan ett anslag som ökas och ett som minskas. I denna proposition föreslås såväl inkomstförstärkningar som minskningar av anslag som har sin bakgrund i genomförandet av regeringens ekonomiska politik enligt budgetpropositionen för 2015, och som därmed utgör en generell finansiering till anslagsökningar hänförliga till förslag som ursprungligen lämnades i samma proposition. Detta framgår av motivtexten tillsammans med bedömda verksamhetseffekter. De föreslagna ändringarna i budgeten är, i termer av påverkan på den offentliga sektorns finansiella sparande, i denna del finansierade. Det gäller även förslag till reformer som inte var möjliga att bereda i tid till budgetpropositionen för 2015 till följd av den korta beredningstid som föreligger för en ny regering efter ett riksdagsval.
3.3. Konsekvenser för statens budget
Sammantaget innebär de förslag som lämnas i denna proposition att anvisade medel ökar med 18,8 miljarder kronor, netto, varav anslagsökningarna uppgår till 19,9 miljarder kronor och anslagsminskningarna till 1,1 miljarder kronor. Av nettoökningen avser 11,3 miljarder kronor kompletteringar till den av riksdagen beslutade budgeten till följd av att volymer eller makroekonomiska förutsättningar förändrats jämfört med den bedömning som låg till grund för anslagsberäkningen i riksdagens beslut om statens budget för 2015. Dessa utgörs av ökade
utgifter till följd av statsskuldsräntor, förändrade antaganden om antal personer i olika transfereringssystem samt vissa effekter av valutakursförändringar. Resterande 7,5 miljarder kronor avser diskretionära reformer. Av dessa är 5,9 miljarder kronor utgiftsförändringar som inte är av oförutsedd karaktär, varav 5,5 miljarder kronor är hänförliga till förslag som ursprungligen lämnades i budgetpropositionen för 2015. Påverkan på den offentliga sektorns finansiella sparande är 0,5 miljarder kronor lägre än utgiftsökningen på statens budget (se prop. 2014/15:100avsnitt 8.1 tabell 8.1). På inkomstsidan av statens budget lämnas förslag som, netto, beräknas öka statens inkomster med 5,4 miljarder kronor. I 2015 års ekonomiska vårproposition presenteras i tabellform en översikt över budgeteffekterna fram t.o.m. 2019 (prop. 2014/15:100avsnitt 7.2 tabell 7.8).
De förändringar av beställningsbemyndiganden som föreslås uppgår sammantaget till 14,9 miljarder kronor. En sammanställning av de förändrade bemyndigandena redovisas i bilaga 4.
De inkomst- och anslagsförändringar som föreslås i denna proposition beaktas i de prognoser som redovisas i 2015 års ekonomiska vårproposition.
4
Utgiftstaket för staten
PROP. 2014/15:99
Hänvisningar till S3-3
4. Utgiftstaket för staten
Regeringens förslag:
Utgiftstaket för staten,
inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget, fastställs av finanspolitiska skäl till 1 158 miljarder kronor för 2015, 1 204 miljarder kronor för 2016 och 1 262 miljarder kronor för 2017.
Skälen för regeringens förslag: Utgiftstakets
nivå är ett uttryck för riksdagens syn på hur statens och ålderspensionssystemets totala utgifter bör begränsas i ett medelfristigt perspektiv. Såväl utgifternas sammansättning som den statliga sektorns totala omslutning och det nödvändiga skatteuttag som följer av detta ger uttryck för bl.a. de värderingar som ligger till grund för den politik som bedrivs.
Den förändring av finanspolitikens inriktning som regeringen avser att genomföra under mandatperioden förutsätter att de fastställda nivåerna på utgiftstaket för 2015–2017 höjs. Regeringen föreslog därför i budgetpropositionen för 2015 höjningar av de av riksdagen fastställda nivåerna på utgiftstaket (prop. 2014/15:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 5.4.1 och 5.4.2).
Det finns inga formella hinder för riksdagen att besluta om att ändra en tidigare fastställd nivå på utgiftstaket. Utgångspunkten är dock att de nivåer på utgiftstaket som riksdagen har beslutat om normalt inte ändras till följd av andra orsaker än tekniska justeringar. Utgiftstaket ger regeringen och riksdagen stöd för att hantera det latenta utgiftstryck som uppstår i den politiska processen. Olika utgiftsökningar prövas tillsammans inom ett fastställt ekonomiskt utrymme vilket tvingar fram prioriteringar
mellan olika önskemål. Därmed minskar t.ex. risken för att tillfälligt höga inkomster, i ett läge med högt resursutnyttjande, används för att finansiera permanent högre utgifter. Enligt den praxis som utvecklats har regeringen inte lämnat förslag om förändringar av den reella nivån på ett utgiftstak som tidigare har föreslagits av samma regering. Det är dock förenligt med såväl praxis som det finanspolitiska ramverket att en ny regering lämnar förslag om ändrade nivåer på utgiftstaket som en del av en förändrad inriktning av finanspolitiken (se skr. 2010/11:79 s. 26).
Regeringens förslag till nivåer på utgiftstaket avvisades i samband med att riksdagen röstade för ett annat budgetförslag (bet. 2014/15:FiU1, rskr. 2014/15:29). De av riksdagen beslutade nivåerna på utgiftstaket 2015–2017 speglar därmed inte regeringens syn på hur de statliga utgifterna bör utvecklas och begränsas.
Inriktningen på budgetpolitiken, som den angavs i budgetpropositionen för 2015, ligger fast och regeringen återkommer därför till riksdagen i denna proposition med förslag om att de redan fastställda nivåerna på utgiftstaket för 2015–2017 ska höjas av finanspolitiskt motiverade skäl. Skälen till regeringens förslag är desamma som regeringen redogjorde för i budgetpropositionen för 2015 och de nu föreslagna höjningarna är lika stora som i budgetpropositionen. Utgiftstakets nivåer i budgetpropositionen för 2015 baserades bl.a. på ett antal förslag som motiverade tekniska justeringar av nivåerna, varav ett par av förslagen varken ingår i den beslutade budgeten eller i denna proposition. Till följd av att dessa förslag, inklusive de tekniska justeringar som förslagen hade motiverat, inte ingår i denna proposition är
PROP. 2014/15:99
46 de föreslagna nivåerna på utgiftstaket 2 miljarder kronor lägre 2015 och 3 miljarder kronor lägre 2016 och 2017 jämfört med budgetpropositionen för 2015.
Normalt föreslår regeringen i budgetpropositionen en nivå på utgiftstaket för det tredje tillkommande budgetåret. Detta regleras i 2 kap. 2 § budgetlagen (2011:203). Regeringen har då i den föregående vårpropositionen gjort en bedömning av nivån för det tredje året. Utgiftstakets nivåer för det första och andra året är redan fastställda av riksdagen och justeras endast om det finns tekniska skäl. Om det i enstaka fall är aktuellt att ändra redan fastställda nivåer av andra skäl lämnas förslag om detta i budgetpropositionen, om ändringarna avser kommande år, eller i en proposition om ändringar i statens budget, om ändringen avser innevarande år.
Tabell 4.1 Finanspolitiskt motiverade höjningar av utgiftstakets nivåer för 2015–2017
Miljarder kronor
2015 2016 2017
Av riksdagen beslutade utgiftstak11 125 1 163 1 210
Finanspolitiskt motiverade höjningar av utgiftstakets nivå för 2015–2017
33 41 52
Förslag till utgiftstak för staten
1 158 1 204 1 262
1
Bet. 2014/15:FiU1 s. 132, rskr. 2014/15:29. Källa: Egna beräkningar.
Som redovisats i avsnitt 3 bedömer regeringen att det finns skäl att lämna mer omfattande förslag till ändringar i budgeten än normalt. Utgångspunkten för de förslag som lämnas i denna proposition är den inriktning av den ekonomiska politiken som regeringen redovisade i budgetpropositionen för 2015. Ett betydande antal av de förslag som lämnas i denna proposition har budgetkonsekvenser även för åren efter 2015. För dessa förslag redovisar regeringen de bedömda offentligfinansiella effekterna för perioden 2016–2018.
Sedan 2003 beslutar riksdagen, som ovan anförts, normalt om utgiftstak för kommande år i samband med att den behandlar budgetpropositionen. Den unika situation som har uppstått genom att riksdagen avvisade regeringens förslag till budget och nivåer på utgiftstaket för 2015–2017 innebär att fastställda utgiftstak inte ger utrymme för den finanspolitik som regeringen vill föra. Tillsammans med de medelfristiga budgeteffekter som förslagen i
denna proposition innebär, motiverar det att beslut om reviderade nivåer för utgiftstaket 2016 och 2017 fattas redan i samband med att riksdagen behandlar förslagen i denna proposition. I annat fall skulle en motstridighet uppstå mellan de medelfristiga budgetkonsekvenserna av regeringens nu föreslagna budgetpolitik och de utgiftstak som riksdagen har beslutat om för 2016 och 2017.
Vidare efterlevs på detta sätt de centrala principer som den svenska budgetprocessen vilar på och som utgiftstaket ger uttryck för. Den ena principen är en beslutsordning uppifrån och ned där de totala utgifterna beslutas före delarna, vilket leder till att utgiftsökningar prövas utifrån ett på förhand fastställt ekonomiskt utrymme. Den andra principen är ett medelfristigt perspektiv. Utgiftstaket fastställs för det tredje tillkommande året för att beslutet om begränsningen av de totala utgifterna för ett visst år tidsmässigt ska skiljas från beslutet om de faktiska utgifterna för det året. Det ger förutsättningar för att diskussionen om hur stort utrymmet för statliga utgifter är kan frigöras från diskussionen om vilka utgifter som är nödvändiga eller angelägna. En meningsfull utgiftsbegränsning måste på ett eller annat sätt utgå från ekonomins funktionssätt och ett skatteuttag som upplevs som godtagbart. Den medelfristiga principen värnas på bästa möjliga sätt om riksdagen snarast, dvs. i samband med denna proposition, fattar beslut om nya nivåer på utgiftstaket.
Regeringen anser mot denna bakgrund att riksdagen bör ändra de beslutade nivåerna för utgiftstaket 2015–2017. Utgiftstaket för staten, inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget, bör därvid av finanspolitiska skäl fastställas till 1 158 miljarder kronor för 2015, 1 204 miljarder kronor för 2016 och 1 262 miljarder kronor för 2017.
5
Ändringar avseende
statens inkomster
PROP. 2014/15:99
Hänvisningar till US1
5. Ändringar avseende statens inkomster
I detta avsnitt lämnar regeringen förslag till ändringar avseende statens inkomster 2015.
I 2015 års ekonomiska vårproposition finns en sammanställning av de offentligfinansiella effekterna av de skatte- och avgiftsförändringar som föreslås i denna proposition (prop. 2014/15:100avsnitt 6.1).
Hänvisningar till S5
5.1. Skattereduktion för hjälp med läxor och annat skolarbete
5.1.1. Ärendet och dess beredning
Inom Finansdepartementet har promemorian Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor inför budgetpropositionen för 2015 tagits fram (dnr Fi2014/3347). En sammanfattning av promemorians förslag finns i bilaga 1, avsnitt 1. Promemorian har remitterats och innehåller bl.a. förslag om att slopa RUT-avdragets bestämmelse om skattereduktion för hjälp med läxor och annat skolarbete. Promemorians lagförslag i denna del finns i bilaga 1, avsnitt 2. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 1, av-
snitt 3. En remissammanställning finns tillgänglig
i Finansdepartementet (dnr Fi2014/3347).
Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2015 att RUT-avdragets bestämmelse om skattereduktion för hjälp med läxor och annat skolarbete skulle slopas (prop. 2014/15:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor, avsnitt 6.6.3). Riksdagen beslutade dock att avslå förslaget (bet. 2014/15:FiU1, rskr. 2014/15:29). Regeringen anser alltjämt att förslaget bör genomföras. I detta avsnitt behandlas därför förslaget.
Lagrådet
Skatteutskottet beslutade den 24 oktober 2014 i samband med riksdagsbehandlingen av budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1) att inhämta Lagrådets yttrande över bl.a. det lagförslag rörande slopad skattereduktion för hjälp med läxor och annat skolarbete som finns i
bilaga 1, avsnitt 2. Lagrådets yttrande finns i bilaga 1, avsnitt 4. Lagrådet har lämnat förslaget
utan erinran. I förhållande till lagrådsremissens lagförslag har vissa förändringar gjorts i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna.
Hänvisningar till S5-1-1
5.1.2. Gällande rätt
Den 1 juli 2007 trädde skattereduktionen för hushållsarbete, det s.k. RUT-avdraget, i kraft. RUT-avdrag ges för vissa särskilt angivna arbeten. Av förarbetena till RUT-avdraget framgår att vad som i första hand bör omfattas av skattereduktionen är sådana tjänster som hör till vad som kan benämnas hushållsarbetets kärnområden (prop. 2006/07:94 s. 41).
Ett sådant arbete är enligt 67 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229) barnpassning som utförs i eller i nära anslutning till bostaden. När reglerna om skattereduktion för hushållsarbete infördes anfördes i förarbetena avseende barnpassning att i de fall en barnvakt hjälper barnet med läxor eller annat skolarbete bör det omfattas av skattereduktionen, eftersom hjälp med skolarbetet har ett nära samband med själva barnpassningen (prop. 2006/07:94 s. 43). Den 1 januari 2013 infördes en särskild bestämmelse om att skattereduktionen för hushållsarbete ska omfatta hjälp med läxor och annat skolarbete till elever i skolformer som avses i 10–13, 15 och
PROP. 2014/15:99
50 18 kap. samt 24 kap.2–7 §§skollagen (2010:800), när hjälpen utförs i eller i nära anslutning till bostaden. Ren undervisning är inte avsedd att omfattas av bestämmelsen om skattereduktion för hjälp med läxor och annat skolarbete (prop. 2012/13:14 s. 7) och var inte heller tidigare avsedd att omfattas av bestämmelsen om skattereduktion för barnpassning (se prop. 2006/07:94 s. 43).
Hänvisningar till S5-1-2
- Prop. 2014/15:99: Avsnitt 5.1.3
5.1.3. Slopad skattereduktion för hjälp med läxor och annat skolarbete
Regeringens förslag:
Den särskilda bestämmelsen
om skattereduktion för hjälp med läxor och annat skolarbete slopas. Bestämmelsen om skattereduktion för barnpassning ändras så att den endast omfattar barnpassning som inte mer än i ringa omfattning innefattar hjälp med läxor och annat skolarbete.
Ändringen träder i kraft den 1 augusti 2015.
Promemorians förslag: Överensstämmer i
huvudsak med regeringens. I promemorian föreslogs dock att ändringen skulle träda i kraft den 1 januari 2015.
Remissinstanserna: Majoriteten av de remiss-
instanser som yttrat sig tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget. Ekonomistyrningsverket anser att det är skolans ansvar att se till att eleverna har tillgång till hjälp- och stödundervisning, men att det finns risk att de ökade intäkter som redovisas i promemorian uteblir på grund av kontrollsvårigheter och fusk. Tjänstemännens
Centralorganisation anser att läxhjälp och under-
visningsstöd ska vara en integrerad del av skolans verksamhet och omfatta alla elever. Förvaltnings-
rätten i Linköping anser att uttrycket ”ringa
omfattning” i vart fall initialt kan medföra tolkningssvårigheter, eftersom det i viss mån får anses oklart på vilka omständigheter bedömningen ska grundas. Skatteverket anför att vissa gränsdragnings- och kontrollproblem kan uppkomma mot bakgrund av att företag på marknaden erbjuder både barnpassning och läxhjälp. För att undvika gränsdragningsproblem bör lagtexten, enligt verket, förtydligas t.ex. genom att ange att läxläsning inte alls får ingå i barnpassning. Statens skolverk (Skolverket) anser att tillgång till läxhjälp kan vara positivt, men att ett
ökat behov av läxhjälp kan vara ett tecken på brister i skolans förmåga att leva upp till skollagens krav att ge elever förutsättningar att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Resurser som satsas på skolan bör därför enligt Skolverket syfta till att alla elever får den undervisning de har rätt till, bättre resultat och ökad likvärdighet.
Arbetsförmedlingen anför att om förslaget imple-
menteras är det sannolikt att denna tjänstemarknad kommer att minska betydligt. Arbetsförmedlingen anser att det är svårt att bedöma vilka sysselsättningskonsekvenser reduktionen medför eftersom publicerad branschstatistik över sysselsättningen saknas, men anför att uppgifter tyder på att det främst är studenter från universitet/högskolor som har anställningar i branschen och därför kommer att drabbas om denna tjänstemarknad reduceras. Det finns därmed enligt Arbetsförmedlingen en risk för att ungdomsarbetslösheten ökar om förslaget genomförs. Institutet för arbetsmarknads- och utbild-
ningspolitisk utvärdering (IFAU) anför att det, så
vitt institutet vet, saknas tillförlitlig forskning som utvärderar effektiviteten i denna typ av subventioner. Det finns enligt IFAU också en viktig fördelningspolitisk aspekt av denna fråga, eftersom användandet av RUT-avdraget är större i inkomstfördelningens övre regioner. Företagarna anser att förslaget har ett tydligt negativt signalvärde. Läxhjälpsföretagen skulle enligt organisationen behöva mer än dubbla sina priser för att täcka in ökade socialavgifter för sin (unga) personal och slopat RUT-avdrag för kunderna, vilket vore att effektivt ta bort förutsättningarna för en ny bransch. My Academy Sweden AB (My
Academy) anser att förslaget inte har föregåtts av
någon ordentlig utredning kring vilka effekter skattereduktionen fått på skolresultaten och att det inte heller presenteras något alternativt läxhjälpsstöd för elever som i dag har råd med läxhjälp endast tack vare RUT-avdraget. My Academy uppskattar att över 3 000 unga vuxna jobbar som läxhjälpare samt anför att förslaget inte föregåtts av en konsekvensanalys av de anställda i branschen och att det inte finns några uppskattningar av hur många arbetstillfällen som skulle försvinna med förslaget. De föreslagna nya definitionerna är vidare, enligt företaget, fortsatt otydliga och svårtolkade vilket gör att läxhjälpsaktörer sannolikt kommer fortsätta att utmana regelverket. Det bör enligt My Academy definieras tydligare vad som menas med att aktörer får tillhandahålla läxhjälp i ”ringa omfatt-
PROP. 2014/15:99
ning”. Näringslivets Skattedelegation, vars remissyttrande Svenskt Näringsliv hänvisar till, och
Svensk Industriförening anser att förslaget kan
väntas öka svartarbetet och leda till sämre effektivitet och undervisningskvalitet för dagens ungdomar, då det försämrar förutsättningarna för professionella företag i en framväxande bransch. Regelverkens förutsebarhet försämras också enligt organisationerna, vilket är negativt för viljan att starta och driva företag. De anför vidare att det ur ett fördelningspolitiskt perspektiv kan noteras att de kostnadsfördyringar för läxhjälp som förslaget innebär, kommer att medföra att endast familjer med mycket höga inkomster har råd att fortsätta anlita läxhjälp. Svenska Bank-
föreningen och Svenska Fondhandlareföreningen
anser att remisstidens längd inte uppfyller regeringsformens krav på beredning av lagförslag.
Skälen för regeringens förslag: Elevers
möjlighet att få hjälp med läxor bör inte vara beroende av om de har föräldrar som har möjlighet att hjälpa dem eller betalningsförmåga för att köpa läxhjälp. Skolan ska vara sammanhållen och likvärdig. Detta kommer bl.a. till uttryck i 1 kap. 4 § skollagen (2010:800), som anger att en strävan ska vara att uppväga skillnader i elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. För att förbättra likvärdigheten och öka möjligheterna för fler elever att utvecklas så mycket som möjligt har medel avsatts för en ökad satsning på hjälp med läxor och annat skolarbete för elever i grundskolan, vid sidan av den ordinarie undervisningstiden. Vidare genomförs en utbyggnad av sommar- och lovskolan för elever i årskurserna 6–9 och i gymnasieskolan som riskerar att inte klara kunskapskraven.
Mot denna bakgrund bör den särskilda bestämmelsen om skattereduktion för hjälp med läxor och annat skolarbete slopas. För att skattereduktion för mer renodlad sådan hjälp inte åter ska ges inom ramen för barnpassning bör samtidigt bestämmelsen om skattereduktion för barnpassning ändras. Att, som Skatteverket föreslagit, helt utesluta hjälp med läxor och annat skolarbete kan dock leda till gränsdragningsproblem när det gäller vilka moment som en barnvakt kan utföra vid ett barnpassningstillfälle. En förutsättning för rätt till skattereduktion för barnpassning bör därför vara att barnpassningen inte mer än i ringa omfattning innefattar hjälp med läxor och annat skolarbete.
Förvaltningsrätten i Linköping har anfört att
det i viss mån får anses oklart på vilka omstän-
digheter bedömningen ska grundas medan My
Academy Sweden AB har anfört att förslaget är
otydligt och svårtolkat och att det bör definieras tydligare vad som menas med att läxhjälp får tillhandahållas i ”ringa omfattning”. Med ”läxor och annat skolarbete” avses i detta sammanhang, precis som tidigare i den särskilda bestämmelsen om skattereduktion för hjälp med läxor och annat skolarbete, sådant skolarbete som hänför sig till läroplaner, kursplaner och ämnesplaner (se prop. 2012/13:14 s. 7). Ren undervisning omfattas, som framgår av avsnitt 5.1.2, inte över huvud taget av skattereduktionen för barnpass-ning. Med ”ringa” avses enligt terminologin i inkomstskattelagen (1999:1229) ca 5–10 procent (prop. 1999/2000:2, del 1, s. 504).
Flera remissinstanser, däribland Företagarna,
Näringslivets Skattedelegation och My Academy Sweden AB, har synpunkter på förslagets
effekter för läxhjälpsbranschen. Dessa synpunkter behandlas i konsekvensanalysen i avsnitt 5.1.4.
När det gäller beredningskravet anser regeringen, i motsats till vad Svenska Bankföreningen och Svenska Fondhandlarföreningen anfört, att det är uppfyllt. Tidsbrist efter ett val utgör en sådan omständighet som tillåts påverka remisstidens längd (se bet. 2008/09:KU10).
Lagförslag
Förslaget föranleder ändringar i 67 kap. 13 § inkomstskattelagen, se avsnitt 2.8.
Hänvisningar till S5-1-3
5.1.4. Konsekvensanalys
Offentligfinansiella effekter
Slopad skattereduktion för läxhjälp och annat skolarbete beräknas öka skatteintäkterna med 20 miljoner kronor 2015 och därefter med 50 miljoner kronor per år.
Då det inte är möjligt att exakt beräkna hur stor andel av den totala skattereduktionen som avser hjälp med läxor och annat skolarbete, baseras bedömningen av effekten på en uppskattning av läxhjälpsbranschens omsättning 2015. Slopandet av skattereduktionen för hjälp med läxor och annat skolarbete innebär sannolikt att tjänsterna riktade till gymnasieelever exkluderas från reduktionen samt att antalet tjänster som riktas till högstadieelever begränsas. Beräkningarna baseras därför även på uppskattningar av hur stor
PROP. 2014/15:99
52 del av företagens omsättning som tillfaller olika åldersgrupper.
Effekter för myndigheter och företag
Förslaget innebär att de företag som i dag erbjuder tjänster som är inriktade på hjälp med läxor och annat skolarbete inte kommer att kunna utföra sådana tjänster inom ramen för systemet med skattereduktion för hushållsarbete. Ett alternativ vore att helt exkludera hjälp med läxor och annat skolarbete från systemet genom att utesluta sådan hjälp ur skattereduktionen för barnpassning. En sådan ändring har emellertid bedömts vara mindre lämplig, eftersom den skulle ge upphov till gränsdragningsproblem kring vad en barnvakt kan ägna sig åt inom ramen för skattereduktionen och därmed påverka även de företag som erbjuder barnpassningstjänster utan särskild inriktning på hjälp med läxor och annat skolarbete.
Företagarna har anfört att förslaget bidrar till
att ta bort förutsättningarna för läxhjälpsbranschen. Näringslivets Skattedelegation, vars remissyttrande Svenskt Näringsliv hänvisar till, och Svensk Industriförening har också uttryckt farhågor för branschen med anledning av förslaget. Läxhjälpsbranschen fanns i viss utsträckning redan innan skattereduktion gavs för barnpassning och sedermera uttryckligen för hjälp med läxor och annat skolarbete. Köparnas kännedom om dessa tjänster får dessutom antas ha ökat sedan skattereduktionens införande. Det bör således alltjämt finnas en marknad för hjälp med läxor och annat skolarbete även utan en skattereduktion till köparna av sådana tjänster. Det får dock förutsättas att antalet köpare och antalet köpta tjänster, och därmed företagens omsättning, kommer att minska i förhållande till nuvarande volymer. Det saknas statistik om det totala antalet företag som är verksamma inom läxhjälpsbranschen. Branschen domineras av två större aktörer som tillsammans står för ca 70 procent av den totala omsättningen, men det finns även ett antal mindre företag som erbjuder hjälp med läxor och annat skolarbete. Förslaget torde särskilt påverka de mindre företagen, särskilt sådana som befinner sig i ett uppstartsskede.
Förslaget kan i viss mån försämra konkurrensen för företag inom läxhjälpsbranschen i förhållande till företag som erbjuder barnpassningstjänster utan särskild inriktning på hjälp med läxor och annat skolarbete.
I den utsträckning som de tjänster som berörda företag tillhandahåller exkluderas ur skattereduktionen för hushållsarbete minskar samtidigt den administrativa börda som tillämpning av den s.k. fakturamodellen för skattereduktionen innebär. Tidsbesparingen för detta kan uppskattas med utgångspunkt i Tillväxtverkets databas MALIN. I databasen anges tidsåtgången för exempelvis lämnande av uppgifter om fulla arbetsgivaravgifter till två minuter och tidsåtgången för lämnande av information om sammanlagda avgifter till i genomsnitt en minut per tillfälle. Mot bakgrund av detta uppskattas tidsbesparingen till ca två minuter per köp, under förutsättning att företagens uppgiftshantering är anpassad till uppgiftslämnandet. Kostnadsbesparingen per köp beräknas då till ca nio kronor (vid en genomsnittlig timlön för administratören på 266 kronor enligt uppgifterna i MALIN).
Skatteverket behöver göra vissa systemanpassningar samt ändra blanketter och informationsmaterial. Eventuella tillkommande utgifter för Skatteverket ska hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.
Förslaget bedöms inte påverka kostnaderna eller arbetsbördan för de allmänna förvaltningsdomstolarna.
Effekter för enskilda
Förslaget innebär att de personer som i dag köper tjänster som är inriktade på hjälp med läxor och annat skolarbete inte kommer att kunna köpa sådana tjänster inom ramen för systemet med skattereduktion för hushållsarbete. Det finns ingen statistik som indikerar hur många personer som i dag köper renodlad läxhjälp. I Skatteverkets rapport Om RUT och ROT och VITT och SVART (2011:1) uppgick andelen som köpte barnpassning eller läxhjälp till 1 procent av samtliga intervjuade köpare av RUT-tjänster. De senaste åren har läxhjälpsbranschen växt och antalet personer som använder RUT-avdrag för läxhjälp torde vara betydligt större nu. En del av de som i dag köper läxhjälp inom ramen för RUT-avdraget kommer sannolikt att fortsätta köpa dessa tjänster även utan en skattereduktion, medan andra helt eller delvis kommer att sluta köpa tjänsterna. Antalet köpare och antalet köpta tjänster antas minska i förhållande till nuvarande volymer.
PROP. 2014/15:99
Effekter på svartarbete
Det är inte känt i vilken utsträckning läxhjälp köptes svart innan RUT-avdraget infördes. I en rapport från Skatteverket (2011:1) uppger köpare av städ- respektive trädgårdstjänster att de skulle börja köpa svart i 8 respektive 5 procent av fallen om RUT-avdraget avskaffades, vilket bedömdes kunna vara en underskattning. Det är troligt att svartarbetet, även inom läxhjälp, skulle öka bland dem som fortsätter köpa tjänsterna vid ett slopande av avdraget, men i vilken omfattning är oklart. Den totala effekten på svartarbete i ekonomin bedöms dock vara begränsad då reduktionen för läxhjälp och annat skolarbete utgör ett relativt litet belopp.
Effekter på jämställdhet
Det saknas statistik över antalet pojkar respektive flickor som får hjälp med läxor genom RUT-avdraget för läxhjälp samt över könsfördelningen bland dem som arbetar som läxhjälpare. Vad gäller den tid föräldrar lägger på hjälp med läxor indikerar SCB:s tidsanvändningsundersökning att kvinnor spenderar något mer tid på läxhjälp än män. I undersökningen 2000/01, innan införandet av RUT-avdraget, spenderade sammanboende män med barn från 7 år i genomsnitt 4 minuter i veckan på läxhjälp medan kvinnor i samma situation spenderade 6 minuter. I undersökningen 2010/11, efter införandet av RUT-avdraget, var samma uppgifter 2 minuter för män och 3 minuter för kvinnor. Det är dock inte möjligt att säga hur fördelningen av läxhjälp ser ut i de familjer som använder RUT-avdraget för läxhjälp, och inte heller om denna fördelning påverkats av den särskilda bestämmelsen om att hjälp med läxor och annat skolarbete skulle ingå i RUT-avdraget. Tidsanvändningsstudierna indikerar att kvinnor eventuellt kan påverkas något mer än män.
Effekter på sysselsättning My Academy Sweden AB har efterlyst en
konsekvensanalys avseende de anställda och antalet anställningar medan Arbetsförmedlingen har anfört att det finns en risk för att ungdomsarbetslösheten ökar om förslaget genomförs.
Många av dem som arbetar som läxhjälpare är högskolestudenter. Detta är en grupp som generellt sett har god anknytning till arbetsmarknaden. En ökad sysselsättning i läxhjälpsbranschen bedöms således leda till en undanträngning av sysselsättningen i övriga branscher. På lång sikt bedöms förslaget således ha en
mycket begränsad effekt på sysselsättningen i ekonomin. Extraarbetet som läxhjälpare bedöms vidare inte påverka dessa individers chans till framtida arbete i någon större utsträckning.
Hänvisningar till S5-1-4
- Prop. 2014/15:99: Avsnitt 5.1.3
5.2. Nedsättningen av socialavgifterna för unga
5.2.1. Ärendet och dess beredning
Inom Finansdepartementet har promemorian Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor inför budgetpropositionen för 2015 tagits fram (dnr Fi2014/3347). En sammanfattning av promemorians förslag finns i bilaga 1, avsnitt 1. Promemorian har remitterats och innehåller bl.a. förslag om slopad nedsättning av socialavgifterna för unga. Promemorians lagförslag i denna del finns i bilaga 1, avsnitt 2. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 1, avsnitt 3. En remissammanställning finns tillgänglig i Finansdepartementet (dnr Fi2014/3347).
Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2015 att nedsättningen av socialavgifterna för unga skulle slopas (prop. 2014/15:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor, avsnitt 6.9.3). Riksdagen beslutade dock att avslå förslaget (bet. 2014/15:FiU1, rskr. 2014/15:29). Regeringen anser alltjämt att förslaget bör genomföras. I detta avsnitt behandlas därför förslaget.
Lagrådet
Skatteutskottet beslutade den 24 oktober 2014 i samband med riksdagsbehandlingen av budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1) att inhämta Lagrådets yttrande över bl.a. det lagförslag rörande slopad nedsättning av socialavgifterna för unga som finns i bilaga 1,
avsnitt 2. Lagrådets yttrande finns i bilaga 1, avsnitt 4. Lagrådet har lämnat förslaget utan
erinran. I förhållande till lagrådsremissens lagförslag har vissa förändringar gjorts i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna.
PROP. 2014/15:99
Hänvisningar till S5-2-1
5.2.2. Gällande rätt
Socialavgifter och allmän löneavgift
Socialavgifter tas ut för finansiering av de sociala trygghetssystemen och utgörs av arbetsgivaravgifter och egenavgifter. Arbetsgivaravgifter betalas i första hand av arbetsgivare medan egenavgifter normalt betalas av fysiska personer som bedriver aktiv näringsverksamhet, dvs. enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag. Regler om socialavgifter finns i socialavgiftslagen (2000:980).
Utöver socialavgifter ska, enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift, ytterligare en avgift betalas av arbetsgivare och enskilda näringsidkare. Den allmänna löneavgiften infördes ursprungligen för att finansiera EU-inträdet men används nu i första hand i allmänt budgetförstärkande syfte. Den allmänna löneavgiften debiteras i samband med, och på samma underlag som, socialavgifterna. Författningstekniskt ingår den allmänna löneavgiften varken i arbetsgivaravgifterna eller i egenavgifterna men eftersom den inte särskiljs i debiteringsförfarandet brukar den i dagligt tal ingå i begreppet socialavgifter. För inkomståret 2015 fördelar sig avgifterna på följande sätt (se tabell 5.1).
Tabell 5.1 Socialavgifter och allmän löneavgift 2015
Procent
Egen-
avgifter
Arbetsgivar-
avgifter
Sjukförsäkringsavgift 4,44 4,35
Föräldraförsäkringsavgift 2,60 2,60
Ålderspensionsavgift 10,21 10,21
Efterlevandepensionsavgift 1,17 1,17
Arbetsmarknadsavgift 0,10 2,64
Arbetsskadeavgift 0,30 0,30
S:a socialavgifter
18,82 21,27
Allmän löneavgift
10,15 10,15
S:a socialavgifter och allmän löneavgift
28,97 31,42
Finansiering av trygghetssystemen
Socialavgifterna är i principiellt hänseende försäkringsavgifter men det faktiska försäkringsinslaget varierar mellan försäkringsslagen och för flertalet försäkringar saknas en direkt koppling mellan avgiften och förmånen.
Det inkomstgrundade ålderspensionssystemet finansieras med en fast pensionsavgift på 18,5 procent av pensionsunderlaget, där 16 procentenheter går till fördelningssystemet för att finansiera inkomstpensionen. Resterande 2,5 procentenheter betalas in till systemet för premiepension där avgiftsintäkterna fonderas individuellt för varje försäkrad. Arbetsgivarens respektive den egenavgiftsskyldiges del av avgiftsinbetalningen sker i form av ålderspensionsavgift om 10,21 procent av avgiftsunderlaget enligt socialavgiftslagen.
Det inkomstgrundade ålderspensionssystemet är ett fristående försäkringssystem vid sidan av statens budget. Utgående inkomst- och tilläggspensioner i fördelningssystemet ska löpande finansieras av inbetalade avgifter samt tillgångarna i AP-fonderna. Det är konstruerat så att det ska vara finansiellt självreglerande, där eventuella anpassningar sker på förmånssidan – inte genom en förändrad avgiftssats. Premiepensionen är ett fullfonderat system. Ingen skattefinansiering ska således ske utan systemet är helt slutet i detta avseende. En grundläggande princip bakom pensionssystemet är att varje intjänad pensionsrättighet ska motsvaras av en beslutad och inbetald avgift av en mot rättigheten svarande storlek. Om detta villkor bryts kan inte systemet garantera sin långsiktiga hållbarhet finansiellt. Ålderspensionsavgiften kan således inte reduceras.
För vilka ändamål de olika avgifter som inflyter som socialavgifter ska användas framgår av lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter.
Nedsättning av socialavgifter
Nedsatta socialavgifter för personer som vid årets ingång inte har fyllt 26 år
Den 1 juli 2007 sänktes socialavgifterna, inklusive den allmänna löneavgiften, för personer som vid årets ingång fyllt 18 men inte 25 år (prop. 2006/07:84, bet. 2006/07:SfU10, rskr. 2006/07:157). Nedsättningen innebar att arbetsgivar- och egenavgifterna, med undantag för ålderspensionsavgiften, halverades. Den 1 januari 2009 utvidgades nedsättningen till att omfatta alla som vid årets ingång inte fyllt 26 år samtidigt som den förstärktes (prop. 2008/09:7, bet. 2008/09:SfU5, rskr. 2008/09:95). Nedsättningen innebär att avgifterna, med undantag för ålderspensionsavgiften, i dag uppgår till en fjärdedel av
PROP. 2014/15:99
de totala avgifterna. Detta innebär att arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften för 2015 uppgår till 15,49 procent och att egenavgifterna och den allmänna löneavgiften för 2015 uppgår till 14,88 procent, om inte anmälan om annan karenstid än sju dagar har gjorts till Försäkringskassan. Sammantaget innebär nedsättningen för personer som vid årets ingång inte fyllt 26 år ungefär en halvering av de ordinarie socialavgifterna. Den 1 maj 2015 kommer nedsättningen av socialavgifterna, inklusive den allmänna löneavgiften, för unga att förändras (prop. 2014/15:50, bet. 2014/15:SfU10, rskr. 2014/15:147). För personer som vid årets ingång inte har fyllt 23 år sänks avgifterna så att bara ålderspensionsavgiften på 10,21 procent ska betalas. För personer som vid årets ingång har fyllt 25 år slopas nedsättningen.
Nedsatta socialavgifter för personer som vid årets ingång har fyllt 65 år
På ersättning till personer som vid årets ingång har fyllt 65 år och som omfattas av det reformerade pensionssystemet, dvs. är födda 1938 eller senare, ska bara ålderspensionsavgiften och inte övriga socialavgifter betalas. Detta gäller även för dem som betalar egenavgifter. För personer som är födda 1937 eller tidigare tas inga socialavgifter ut. Varken allmän löneavgift eller särskild löneskatt tas ut för dem som vid årets ingång har fyllt 65 år.
Regionalt avdrag vid avgiftsberäkningen
Arbetsgivare, enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag som är verksamma i vissa angivna kommuner i Norrland och västra Svealand (stödområde A) får göra avdrag vid beräkningen av socialavgifterna och den allmänna löneavgiften. Syftet med avdraget är att stimulera småföretagandet och att bidra till god service i de delar av landet som har de största geografiska lägesnackdelarna med bl.a. långa avstånd, liten hemmamarknad, sämre tillgång på service, låg befolkningstäthet och ogynnsamma klimatförhållanden. Reglerna finns i lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980). Bestämmelserna innebär i huvudsak att företag som är verksamma i stödområdet ges ett avdrag med 10 procent av avgiftsunderlaget vid beräkningen av den allmänna löneavgiften, arbetsgivaravgifterna och egenavgifterna. För arbetsgivare uppgår avdraget till
högst 7 100 kronor per månad och för enskilda näringsidkare till högst 18 000 kronor per år. Avdraget får inte medföra att avgifterna understiger ålderspensionsavgiften.
Nedsatta egenavgifter
Den 1 januari 2010 infördes en nedsättning av egenavgifterna för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag i syfte att göra det mer attraktivt att starta, driva och utveckla företag (prop. 2009/10:178, bet. 2009/10:SfU16, rskr. 2009/10:278). Nedsättningen uppgick till 5 procentenheter och var utformad som ett avdrag vid avgiftsberäkningen. Avdrag fick göras med högst 10 000 kronor per år. Den 1 januari 2014 förstärktes nedsättningen genom att avdraget vid avgiftsberäkningen höjdes med 2,5 procentenheter till 7,5 procent av avgiftsunderlaget och det maximala avdragsbeloppet med 5 000 kronor till 15 000 kronor per år (prop. 2013/14:14, bet. 2013/14:SfU5, rskr. 2013/14:74). En förutsättning för avdrag är att överskottet av näringsverksamheten överstiger 40 000 kronor och att den avgiftsskyldige vid årets ingång har fyllt 25 men inte 65 år. Avdraget får inte medföra att egenavgifterna understiger ålderspensionsavgiften.
Nedsatta arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning och utveckling
Den 1 januari 2014 infördes ett skatteincitament för forskning och utveckling (prop. 2013/14:1 Förslag till statens budget för 2014, finansplan och skattefrågor avsnitt 6.9, bet. 2013/14:FiU1, rskr. 2013/14:56). Vid beräkningen av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning och utveckling ska avdrag göras med 10 procent av avgiftsunderlaget för dessa personer. Avdraget får inte medföra att de avgifter som ska betalas understiger ålderspensionsavgiften. Det sammanlagda avdraget för samtliga personer som arbetar med forskning eller utveckling hos den avgiftsskyldige får inte överstiga 230 000 kronor per månad. Vid bedömningen av avdragsrätten ska flera avgiftsskyldiga som ingår i samma koncern och som uppfyller villkoren för att få göra avdrag anses som en avgiftsskyldig. En förutsättning för avdraget är att personerna har arbetat med forskning och utveckling i en viss utsträckning och att de vid årets ingång har fyllt 25 men inte 65 år.
PROP. 2014/15:99
Hänvisningar till S5-2-2
5.2.3. Slopad nedsättning av socialavgifterna för unga
Regeringens förslag:
Nedsättningen av socialav-
gifterna, inklusive den allmänna löneavgiften, för personer som vid årets ingång inte har fyllt 25 år slopas.
Promemorians förslag: Överensstämmer
med regeringens.
Remissinstanserna: Majoriteten av de
remissinstanser som har yttrat sig tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget. Lantbrukar-
nas Riksförbund (LRF), Svensk Handel, Näringslivets Regelnämnd (NNR), Näringslivets Skattedelegation (NSD) vars remissyttrande Svensk Näringsliv hänvisar till, Visita, Almega, Bemanningsföretagen Almega, Proffice och Svenska Industriföreningen (Sinf) avstyrker för-
slaget. LRF, Svensk Handel, Visita, Almega, Bemanningsföretagen Almega och Proffice framhåller att förslaget kommer få negativa sysselsättningseffekter för unga. Företagarna anser, i likhet med NNR, Visita, Almega och Proffice, att förslaget kommer minska företagens incitament att satsa på unga som har mindre erfarenhet vid nyrekrytering, till förmån för mer erfarna arbetssökande. NSD och Sinf anser att arbetskraftskostnaden för unga fortfarande är för hög och Konjunkturinstitutet (KI) menar att lägre arbetskraftskostnader för unga kan väntas öka arbetsgivarnas drivkrafter att anställa ungdomar med svag förankring på arbetsmarknaden. NNR anser att det inte har redovisats något reellt alternativ till de nedsatta socialavgifterna för unga. Ekonomistyrningsverket (ESV), Arbets-
förmedlingen och Akademikerförbundet SSR (SSR) anser å andra sidan att nedsättningen av
socialavgifterna för unga är en ineffektiv åtgärd mot ungdomsarbetslösheten. Även Tjänstemän-
nens Centralorganisation (TCO) anser att effek-
tiviteten av nedsättningen kan ifrågasättas.
Institutet för arbetsmarknad- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) menar att nedsättningen
har haft modesta sysselsättningseffekter. Arbetsförmedlingen förespråkar i stället, i likhet med TCO, mer riktade åtgärder som är betydligt mer träffsäkra och effektiva att nå grupper av arbetssökande ungdomar som behöver särskilt stöd för att komma i arbete. KI anser att regeringen bör överväga en generell höjning av
socialavgifterna i stället för att slopa de nedsatta socialavgifterna för unga eftersom det, enligt KI, skulle få en mindre negativ effekt på sysselsättningen. Enligt KI talar dock likformighetsargument, och att nedsättningar betingade på ålder kan skapa problem i skarven mellan olika åldersgrupper, för en borttagning av nedsättningen. Även Tillväxtverket framhåller att förslaget innebär ökad likformighet och menar att det även förenklar skattesystemet. Företagarna menar att om förslaget genomförs så borde subventionen direkt växlas över till ett generellt arbetsgivaravdrag. Svenska Bankföre-
ningen och Svenska Fondhandlareföreningen
anser att remisstidens längd inte uppfyller regeringsformens krav på beredning av lagförslag.
Skälen för regeringens förslag: Arbetslös-
heten bland ungdomar (15–24 år) är betydligt högre än för andra åldersgrupper och har ökat sedan början av 2000-talet. År 2014 uppgick ungdomsarbetslösheten till ca 23 procent och Sverige har i dag en högre ungdomsarbetslöshet än i många andra jämförbara länder (se diagram 5.1). Graden av arbetsmarknadsanknytning och orsakerna till arbetslöshet skiljer sig dock väsentligt åt inom gruppen unga arbetslösa. Nära hälften av de unga arbetslösa är heltidsstuderande som söker arbete, varav många söker extrajobb eller feriejobb vid sidan av studierna. Unga har generellt sett även betydligt kortare arbetslöshetstider än vuxna och de flesta unga lyckas så småningom etablera sig på arbetsmarknaden. Samtidigt finns det en grupp bland de unga arbetslösa som befinner sig långt från arbetsmarknaden med svårigheter att hitta vägar in till arbetslivet. Det är främst denna grupp av unga som är i behov av stöd och det är de som utgör det mer allvarliga ungdomsarbetslöshetsproblemet. Den största risken för långtidsarbetslöshet och framtida arbetsmarknadsrelaterade problem bland unga finns främst bland dem som saknar fullföljd gymnasieutbildning, är utrikes födda eller som har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Arbetslösheten bland unga 20–24 år utan gymnasieutbildning uppgick 2014 till 40,1 procent. Det finns också en grupp unga som varken arbetar eller studerar och som står helt utanför arbetsmarknaden, i vissa fall sedan flera år. Även i denna grupp finns det unga som är i behov av stöd.
PROP. 2014/15:99
Diagram 5.1 Ungdomsarbetslöshet 1976–2014
Procent
Anm.: Data för 2001–2005 länkade av SCB, medan perioden 1976–2000 är en tillbakaskrivning av Konjunkturinstitutet som bygger på SCB:s länkning av data för 16–24 år, historisk statistik och antaganden. Källa: Statistiska centralbyrån och Konjunkturinstitutet.
Resultaten i IFAU:s utvärdering av de nedsatta arbetsgivaravgifterna för unga indikerar att nedsättningen inte har haft någon sysselsättningseffekt alls för grupper av unga med svag anknytning till arbetsmarknaden. Utvärderingen redovisas i IFAU:s rapport 2013:26 ”Sänkta arbetsgivaravgifter för unga” och IFAU Working Paper 2013:27, ”Do payroll tax cuts raise youth employment?”. Resultaten indikerar vidare att nedsättningen generellt sett har haft små effekter på sysselsättningen i förhållande till dess kostnad. Intäktsbortfallet per skapat jobb uppgår enligt rapporten till mellan 1,0 och 1,6 miljoner kronor, vilket anges motsvara omkring fyra gånger den genomsnittliga anställningskostnaden för 19–25-åringar. Deras slutsats är att det är en ineffektiv åtgärd för att skapa sysselsättning.
Nedsättningen av socialavgifterna för unga bedöms sammantaget inte vara en ändamålsenlig åtgärd för att komma till rätta med det mer allvarliga ungdomsarbetslöshetsproblemet. Nedsättningen innebär – till skillnad från de flesta andra sysselsättningssubventioner – att alla unga subventioneras, inte bara de som är i behov av stöd. Detta innebär en betydande dödviktsförlust eftersom man då subventionerar unga som redan har en anställning och arbeten som skulle ha kommit till stånd även utan en subvention. Baserat på resultaten i IFAU:s rapport tycks inte heller nedsättningen ha haft någon effekt för de grupper av unga som främst är i behov av stöd, dvs. de med svag anknytning till arbetsmarknaden. Flera remissinstanser delar bedömningen att nedsättningen är ineffektiv. ESV, Arbetsför-
medlingen och SSR framhåller att nedsättningen
av socialavgifterna för unga är en ineffektiv åtgärd mot ungdomsarbetslösheten. TCO ifrågasätter också effektiviteten av nedsättningen.
Mot denna bakgrund föreslår regeringen, i likhet med promemorians förslag, att nedsättningen av socialavgifterna, inklusive den allmänna löneavgiften, för personer som vid årets ingång inte har fyllt 25 år slopas. Ett slopande av nedsättningen ökar även likformigheten i skattesystemet, vilket skapar ett enklare och mer transparent skattesystem. Som en övergångslösning föreslås i avsnitt 5.2.4 att nedsättningen ska vara reducerad under perioden 1 augusti 2015–30 juni 2016.
LRF, Svensk Handel, Visita, Almega, Bemanningsföretagen Almega och Proffice framhåller att
förslaget kommer få negativa sysselsättningseffekter för unga. Frågan behandlas i avsnitt 5.2.5.
Företagarna anser, i likhet med NNR, Visita,
Almega och Proffice, att förslaget kommer minska företagens incitament att satsa på unga som har mindre erfarenhet vid nyrekrytering, till förmån för mer erfarna arbetssökande. NSD och
Sinf anser att arbetskraftskostnaden för unga
fortfarande är för hög och KI menar att lägre arbetskraftskostnader för unga kan väntas öka arbetsgivarnas drivkrafter att anställa ungdomar med svag förankring på arbetsmarknaden. NNR anser att det inte har redovisats något reellt alternativ till de nedsatta socialavgifterna för unga. Som beskrivits ovan bedöms nedsättningen av socialavgifterna för unga vara förknippad med stora dödviktsförluster och resultaten i IFAU:s utvärdering indikerar att grupper av unga med svag anknytning till arbetsmarknaden inte varit hjälpta av nedsättningen. I likhet med Arbetsförmedlingen och TCO bedömer regeringen att det krävs mer riktade åtgärder för att nå grupper av arbetssökande ungdomar som behöver särskilt stöd för att komma i arbete. En viktig orsak till ungdomsarbetslösheten bedöms vara brister i utbildningssystemet och i anknytningen till arbetsmarknaden. En mer ändamålsenlig politik bör stödja unga att fullfölja sin gymnasieutbildning. Det är även viktigt att arbetsmarknadspolitiken blir mer effektiv i att rusta och matcha de unga till jobb eller utbildning. Mot bakgrund av detta föreslår regeringen i denna proposition bl.a. ökade satsningar på skolan och välfärden samt införande av traineejobb.
0 5 10 15 20 25 30
76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14
15–24 år
15–24 år exkl. heltidsstuderande 25–34 år
PROP. 2014/15:99
KI anser att regeringen bör överväga en generell höjning av socialavgifterna i stället för att slopa de nedsatta socialavgifterna för unga eftersom det, enligt KI, skulle få en mindre negativ effekt på sysselsättningen. Som KI själv påpekar talar dock bl.a. likformighetsargument mot en sådan lösning.
Företagarna menar att om förslaget genomförs
så borde subventionen direkt växlas över till ett generellt arbetsgivaravdrag. Detta löser dock inte ungdomsarbetslöshetsproblemet.
När det gäller beredningskravet anser regeringen, i motsats till vad Svenska Bankföreningen och Svenska Fondhandlarföreningen anfört, att det är uppfyllt. Tidsbrist efter ett val utgör en sådan omständighet som tillåts påverka remisstidens längd (se bet. 2008/09:KU10).
Lagförslag
Förslagen föranleder att 2 kap. 28 § och 3 kap. 15 a §socialavgiftslagen (2000:980) upphävs och att 2 kap. 29 § och 3 kap. 18 §socialavgiftslagen och 1–3 §§ lagen (1994:1920) om allmän löneavgift samt 2 och 5 §§ lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980) ändras, se avsnitt 2.10, 2.5 och 2.11.
Hänvisningar till S5-2-3
- Prop. 2014/15:99: Avsnitt 6.23
5.2.4. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Regeringens förslag:
De föreslagna lagändringarna
ska träda i kraft den 1 augusti 2015. Under perioden 1 augusti 2015–30 juni 2016 ska nedsättningen av socialavgifterna för unga övergångsvis vara reducerad så att, utöver hela ålderspensionsavgiften, endast arton tjugofemtedelar av de övriga avgifterna ska betalas. Motsvarande ska gälla den allmänna löneavgiften.
Promemorians förslag: Överensstämmer del-
vis med regeringens. I promemorian föreslogs dock att lagändringarna skulle träda i kraft den 1 januari 2015 och att nedsättningen av socialavgifterna för unga övergångsvis skulle vara halverad under 2015.
Remissinstanserna: Majoriteten av de
remissinstanser som har yttrat sig tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget. Svensk Han-
del anser att ett ikraftträdande den 1 januari 2015
ger företagen mycket liten möjlighet att anpassa sin verksamhet, budgetering och bemanning med anledning av förslaget och föreslår en längre ikraftträdandeperiod. Landsrådet för Sveriges
Ungdomsorganisationer (LSU) är positiva till att
höjningen av socialavgifterna delas upp över två år.
Skälen för regeringens förslag: De föreslagna
bestämmelserna bör kunna träda i kraft den 1 augusti 2015. I promemorian föreslås som en övergångslösning att nedsättningen halveras under 2015, för att därefter helt upphöra vid utgången av 2015. Med hänsyn till att tidpunkten för ikraftträdandet av de föreslagna bestämmelserna flyttats fram – i förhållande till förslaget i promemorian – och av offentligfinansiella skäl, föreslås att nedsättningen av socialavgifterna för unga övergångsvis ska vara reducerad under perioden 1 augusti 2015–30 juni 2016 så att, utöver hela ålderspensionsavgiften, endast arton tjugofemtedelar av de övriga avgifterna ska betalas. Motsvarande ska gälla den allmänna löneavgiften. I fråga om övriga övergångsbestämmelser ansluter sig regeringen till promemorians bedömning. Vid beräkningen av arbetsgivaravgifterna ska därför den upphävda bestämmelsen i 2 kap. 28 § socialavgiftslagen (2000:980) och bestämmelsen i 2 kap. 29 § socialavgiftslagen i den äldre lydelsen fortfarande tillämpas på ersättning som betalas ut före den 1 juli 2016. På ersättning som betalas ut under perioden 1 augusti 2015–30 juni 2016 ska dock vid tillämpningen av 2 kap. 28 § socialavgiftslagen, utöver hela ålderspensionsavgiften, arton tjugofemtedelar av de övriga arbetsgivaravgifterna betalas. Motsvarande tillämpning ska gälla för 3 § lagen om allmän löneavgift. Vid beräkning av egenavgifterna ska den upphävda bestämmelsen i 3 kap. 15 a § socialavgiftslagen och bestämmelsen i 3 kap. 18 § socialavgiftslagen i den äldre lydelsen fortfarande tillämpas på inkomst som uppbärs före den 1 juli 2016. På inkomst som uppbärs under perioden 1 augusti 2015–30 juni 2016 ska dock vid tillämpningen av 3 kap. 15 a § socialavgiftslagen, utöver hela ålderspensionsavgiften, arton tjugofemtedelar av de övriga egenavgifterna betalas. Motsvarande tillämpning ska gälla för 3 § lagen om allmän löneavgift. I fråga om egenavgifter sammanfaller normalt beskattningsåret med kalenderåret. En särskild övergångsbestämmelse behövs därför för det fall den avgiftsskyldige inte visar hur stor del av beskattningsårets inkomst som hänför sig
PROP. 2014/15:99
till tiden efter den 1 augusti 2015 respektive tiden efter den 30 juni 2016. I dessa fall ska så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter den 1 augusti 2015 respektive tiden efter den 30 juni 2016 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller under respektive tid och hela beskattningsåret.
Det ankommer på Skatteverket att informera och svara på frågor om avgiftsberäkningen.
5.2.5. Konsekvensanalys
Offentligfinansiella effekter
Slopad nedsättning av socialavgifterna för unga i två steg beräknas öka skatteintäkterna netto med 5,49 miljarder kronor 2015, 15,76 miljarder kronor 2016, 18,34 miljarder kronor 2017 och 18,10 miljarder kronor 2018. Dessa nettoeffekter tar hänsyn till vissa s.k. indirekta effekter. Med indirekta effekter avses här övervältring av avgiftshöjningen på löner, vinster och priser.
De indirekta effekterna för arbetsgivar- och egenavgifterna är olika. Vid beräkning av de indirekta effekterna av en höjning av arbetsgivaravgifterna antas att övervältringen på lönerna det första året är 50 procent och att övervältringen på vinster och priser är 25 procent. Efter hand ökar övervältringen på löner relativt vinster och priser. På lång sikt antas hela kostnadsökningen ha övervältrats på lönerna (se vidare avsnittet om effekter för företag). Övervältringsantagandena innebär att företagens vinster minskar på kort sikt, vilket minskar bolagsskattebasen och därmed bolagsskatteintäkterna. Detta motverkar den positiva offentligfinansiella effekten av regeländringen. Högre priser ökar underlaget för mervärdesskatt, men effekten på de offentliga finanserna motverkas av att offentliga utgifter är knutna till konsumentprisindex. Den sammanlagda effekten av dessa två effekter bedöms vara nära noll.
Höjda egenavgifter leder till en minskning av inkomsten av näringsverksamhet, vilket motverkar intäkterna från avgiftshöjningen.
Effekterna på kommunernas och landstingens ekonomi till följd av förslaget har vägts in i det förslag till stöd till kommuner och landsting som redovisas i avsnitt 6.23
Effekter för företagen Tillväxtverket anser att förslaget kan komma att
få negativa konsekvenser för främst företag i restaurangbranschen och övrig besöksnäring. Det är, enligt Tillväxtverket, branscher i vilka unga, kvinnor och personer med utländsk bakgrund förhållandevis ofta är verksamma som företagare. Landsrådet för Sveriges Ungdomsor-
ganisationer (LSU) efterfrågar en analys av hur
förslaget påverkar ideella organisationer i allmänhet och ungdomsorganisationer i synnerhet.
En förändring av socialavgifterna tenderar, som beskrevs ovan, att övervältras på lönekostnader, vinster och priser. Vid en generell förändring kan hela förändringen på lång sikt antas övervältras på lönerna. De nedsatta socialavgifterna för unga är en riktad åtgärd, där slopandet kan förväntas att i lägre utsträckning övervältras till lägre löner än en generell höjning. I beräkningarna har dock antagits samma övervältringsprofil som vid en generell höjning eftersom osäkerheten kring övervältringsprofilen för en riktad åtgärd är stor. Som beskrevs ovan antas, på kort sikt, en del av det ökade socialavgiftsuttaget övervältras på lönerna. Den del av förändringen som inte övervältras på löner leder till lägre vinster för företagen, vilket ger ett lägre uttag av bolagsskatt. På längre sikt antas, av skäl som beskrivs ovan, hela det ökade socialavgiftsuttaget övervältras på lönekostnaderna i form av lägre löner för hela löntagarkollektivet (inte enbart de som påverkas av förändringen).
Initialt kommer arbetskostnaden för företag med unga anställda att öka. Hur mycket arbetskostnaden initialt ökar för dessa företag beror på antalet anställda och dess ålderssammansättning. Tabell 5.2 och tabell 5.3 visar ökningen av arbetsgivaravgifterna till följd av förslaget, jämfört med gällande regler 1 januari 2015 respektive 1 maj 2015, för ungdomar vid olika åldrar som tjänar 25 000 kronor i månaden. De ökade arbetsgivaravgifterna motsvarar den initiala ökningen av arbetskostnaden. Som nämnts ovan antas dock ökningen av arbetsgivaravgifterna så småningom övervältras på de anställdas löner, varför tabellerna inte beskriver förändringar av arbetskostnaden på sikt.
PROP. 2014/15:99
Tabell 5.2 Arbetsgivaravgifter 1 augusti 2015-30 juni 2016 för ungdomar vid olika åldrar med en månadslön på 25 000 kronor, vid föreslagna regler och gällande regler 1 januari respektive 1 maj 2015
Kronor per månad
Ålder, år
(fyller under
året)
Enligt gällande regler 1/1
2015
Enligt gällande
regler 1/5 2015
Enligt
föreslagna regler 1/8
2015
Skillnad
förslag
mot regler 1/1 2015
Skillnad
förslag
mot
regler 1/5
2015
-23 3873 2553 6365 2493 3813
24-25 3873 3873 6365 2493 2493
26 3873 7855 7855 3983 0
Källa: Egna beräkningar.
Tabell 5.3 Arbetsgivaravgifter fr.o.m. 1 juli 2016 för ungdomar vid olika åldrar med en månadslön på 25 000 kronor, vid föreslagna regler och gällande regler 1 januari respektive 1 maj 2015
Kronor per månad
Ålder, år
(fyller under
året)
Enligt gällande regler 1/1
2015
Enligt gällande
regler 1/5 2015
Enligt
föreslagna regler 1/7
2016
Skillnad
förslag
mot regler 1/1 2015
Skillnad
förslag
mot
regler 1/5
2015
-23 3873 2553 7855 3983 5303
24-25 3873 3873 7855 3983 3983
26 3873 7855 7855 3983 0
Källa: Egna beräkningar.
Förslaget minskar den administrativa bördan för små och medelstora företag. Från och med den 1 augusti 2015 ska arbetsgivare som både har arbetstagare som vid ingången av året inte har fyllt 23 år och arbetstagare som vid ingången av året har fyllt 23 men inte 25 år redovisa en uppgift mindre i arbetsgivardeklarationen. Fr.o.m. den 1 juli 2016 ska arbetsgivare som har arbetstagare som vid ingången av året inte har fyllt 25 år redovisa ytterligare en uppgift mindre i arbetsgivardeklarationen. För att mäta förändringar i företagens administrativa kostnader används den s.k. standardkostnadsmetoden. Baserat på denna mätmetod har Tillväxtverket byggt upp databasen MALIN. Avsikten med denna databas är, förutom att tjäna som jämförelsegrund, att den ska kunna användas för att hjälpa till att uppskatta den minskade eller den ökade administrativa kostnaden av olika regelförslag. Enligt MALIN kostar en ekonomihandläggare i genomsnitt 266 kronor i timmen, vilket ger en kostnad på ca 4,50 kronor per minut. Vidare anges i databasen att det tar ca 1 till 2 minuter att fylla i enskilda uppgifter om arbetsgivaravgifter. Besparingen för det minskade uppgiftslämnandet vid respektive steg av slopandet av nedsättningen av socialavgifterna för unga uppskattas därför avrundat till 5–9
kronor per berört företag och månad. Beträffande redovisningen av egenavgifter och allmän löneavgift, som enskilda näringsidkare och handelsbolagsdelägare betalar, bedöms förslaget inte påverka den administrativa bördan vid redovisningen.
Företagarna och Svensk Handel anser att för-
slaget framförallt kommer att drabba små företag då de allra flesta företag i Sverige är små och dessa saknar möjlighet att kompensera ökade personalkostnader genom att höja priserna. Förvisso kommer fler små företag att initialt få höjda arbetskostnader, eftersom de är fler till antalet, men de stora företagen får i genomsnitt en större initial kostnadsökning, eftersom de har fler anställda. Ungefär 70 procent av de anställda i privat sektor arbetade 2013 i företag med 50 eller fler anställda, enligt SCB:s företagsdatabas. Relativt få småföretag har anställda utöver ägaren och det är få av dessa egenföretagare som är 25 år eller yngre. Endast 0,35 procent av nedsättningen ges i dag till egenföretagare.
En alternativ lösning till den föreslagna avvecklingen av nedsättningen av socialavgifterna för unga – där nedsättningen i reducerad form får leva kvar under delar av 2015 och 2016 för att helt upphöra vid halvårsskiftet av 2016 – skulle vara att nedsättningen slopas helt redan den 1 augusti 2015. En sådan lösning har dock bedömts vara mindre lämplig.
NNR anser att lägre skattekilar på arbete
minskar incitament till svartarbete och därmed främjar en mer sund konkurrens på marknader med arbetsintensiv produktion som i många fall utmärker olika former av tjänster. Det är angeläget att komma till rätta med svartarbete men detta kan i sig inte användas som ett argument för lägre skattetryck generellt sett.
Förslaget förväntas förbättra konkurrensförhållandena eftersom det innebär ett slopande av en nedsättning och således en ökad likformighet i beskattningen. Det finns inga starka skäl att anta att åldersstrukturen bland unga anställda skulle variera kraftigt mellan företag i samma bransch, men däremot mellan branscher.
Det har inte bedömts som möjligt att beräkna hur många företag som kommer att påverkas av förslaget, till följd av att officiell statistik saknas.
I avsnitt 5.2.4 behandlas frågan om särskilda hänsyn behöver tas till tidpunkten för ikraftträdande eller om det finns behov av speciella informationsinsatser.
PROP. 2014/15:99
Effekter för Skatteverket och de allmänna förvaltningsdomstolarna
Skatteverket uppskattar tillkommande kostnader om 400 000 kronor för ändringar i arbetsgivardeklarationen och informationsmaterial samt ökade ärenden till Skatteupplysningen. Tillkommande utgifter för Skatteverket ska hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.
För de allmänna förvaltningsdomstolarna bedöms förslaget inte få någon budgetpåverkan.
Sysselsättningseffekter LRF, Svensk Handel, Visita, Almega, Bemanningsföretagen Almega och Proffice anser att för-
slaget kommer få negativa sysselsättningseffekter för unga. Företagarna, Svensk Handel och Visita efterfrågar en analys av sysselsättningseffekterna av förslaget och Svensk Handel och Visita vill att sysselsättningseffekterna av de nedsatta socialavgifterna för unga för hela perioden fram till 2014 utreds. Svensk Handel och Visita framhåller, baserat på en rapport från HUI Research AB, att de negativa effekterna på sysselsättningen av en höjd arbetsgivaravgift är betydligt större än de positiva effekter på sysselsättningen som en sänkning av arbetsgivaravgifterna ger. IFAU påpekar dock att man inte kunnat finna varken någon tydlig empirisk evidens eller teoretiskt stöd för idén om asymmetriska responser, dvs. att en höjning av socialavgifterna skulle ha stora negativa sysselsättningseffekter trots att nedsättningen av socialavgifterna tycks haft modesta sysselsättningseffekter. ESV,
Arbetsförmedlingen och SSR framhåller vidare att
nedsättningen är en ineffektiv åtgärd mot ungdomsarbetslösheten. TCO ifrågasätter också dess effektivitet.
Resultaten i IFAU:s utvärdering indikerar att nedsättningen gett små effekter på sysselsättningen i förhållande till dess kostnad och att den inte haft någon effekt för grupper av unga med svag anknytning till arbetsmarknaden. I Skedinger (2014) utvärderas effekterna av ungdomsnedsättningen i detaljhandeln (se Skedinger (2014) ”Effects of payroll tax cuts for young workers”, Nordic economic policy review, no. 1, p 125-170). Resultaten indikerar generellt sett att effekten på nyanställningar, avsked och antalet arbetade timmar är liten.
Det finns inte något direkt empiriskt eller teoretisk skäl att tro att den långsiktiga sysselsättningen skulle minska mer vid ett slopande av nedsättningen än vad den eventuellt ökat vid
införandet. Baserat på den empiriska evidens som finns är det således troligt att den varaktiga negativa effekten på sysselsättningen av att slopa de nedsatta socialavgifterna för unga blir liten i förhållande till intäkten.
Effekter på jämställdhet och inkomstfördelning
Ungdomars sysselsättningsgrad är relativt jämn mellan könen. Förslaget om slopad nedsättning av socialavgifterna för unga bedöms inte få några större konsekvenser för jämställdheten på arbetsmarknaden för ungdomar. Den bedöms inte heller ha några direkta effekter på inkomstfördelningen.
Hänvisningar till S5-2-5
- Prop. 2014/15:99: Avsnitt 5.2.3
5.3. Skatt på bekämpningsmedel
Hänvisningar till S5-3
- Prop. 2014/15:99: Avsnitt 1, 5.8.1, Inhämtande av Lagrådets yttrande över lagförslag i Budgetpropositionen för 2015
5.3.1. Ärendet och dess beredning
Inom Finansdepartementet har promemorian Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2015 tagits fram (dnr Fi2014/3332). En sammanfattning av promemorians förslag finns i bilaga 2, avsnitt 1. Promemorian har remitterats och innehåller bl.a. förslag om att höja skatten på bekämpningsmedel. Promemorians lagförslag i denna del finns i bilaga 2, avsnitt 2. Förslaget har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 2, avsnitt
3.
Remissyttrandena finns tillgängliga i Finansdepartementet (dnr Fi2014/3332).
Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2015 att skatten på bekämpningsmedel skulle höjas (prop. 2014/15:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor avsnitt 6.23.3). Riksdagen beslutade dock att avslå förslaget (bet. 2014/15:FiU1, rskr. 2014/15:29). Regeringen anser alltjämt att förslaget bör genomföras. I detta avsnitt behandlas därför förslaget.
Lagrådet
Förslaget om höjd skatt på bekämpningsmedel är författningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Regeringen har därför inte inhämtat Lagrådets yttrande.
PROP. 2014/15:99
Hänvisningar till S5-3-1
5.3.2. Gällande rätt
Lagen (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel infördes den 1 juli 1984. Syftet med skatten var att av hälso- och miljöskäl minska användningen av bekämpningsmedel (prop. 1983/84:176, bet. 1983/84:SkU47, rskr 1983/84:383). När skatten infördes uppgick den till 8 kronor för varje helt kilogram verksam beståndsdel i bekämpningsmedlet och har sedan höjts vid tre tillfällen. Från och med den 1 januari 2004 tas skatt på bekämpningsmedel ut med 30 kronor för varje helt kilogram verksam beståndsdel i bekämpningsmedlet. Med bekämpningsmedel avses ämnen eller beredningar som är avsedda att användas till skydd mot egendomsskada eller olägenhet för människors hälsa, förorsakade av växter, djur, bakterier eller virus. Från skatt på bekämpningsmedel undantas bl.a. vara som är avsedd att användas vid beredning av livsmedel och läkemedel, träskyddsmedel samt ättika. Skatt på bekämpningsmedel ska betalas vid omsättning eller ianspråktagande inom landet av bekämpningsmedel. Skattskyldig är dels den som tillverkar bekämpningsmedel yrkesmässigt inom landet, dels den som från ett annat land för in eller tar emot bekämpningsmedel för yrkesmässig återförsäljning eller för egen yrkesmässig användning inom landet.
5.3.3. Höjd skatt på bekämpningsmedel
Regeringens förslag:
Skatten på bekämpnings-
medel höjs från 30 kronor per kilogram verksam beståndsdel i bekämpningsmedlet till 34 kronor per kilogram verksam beståndsdel i bekämpningsmedlet.
Ändringen träder i kraft den 1 augusti 2015.
Promemorians förslag: överensstämmer med
regeringens. I promemorian föreslogs dock att ändringen skulle träda i kraft den 1 januari 2015.
Remissinstanserna: Naturvårdsverket och
Statens geotekniska institut tillstyrker förslaget. Skatteverket, Tullverket och Förvaltningsrätten i Falun har inget att erinra mot förslaget. Sveriges Kommuner och Landsting, Energimarknadsinspektionen, Energimyndigheten, Avfall Sverige, Ekologiska Lantbrukarna, Forsmarks Kraftgrupp
AB, Innovations- och Kemiindustrierna i Sverige, OKG AB, Ringhals AB, Sveriges bergmaterialindustri, Svensk Energi, Svenska Kraftnät och Återvinningsindustrierna har inte lämnat
några synpunkter på förslaget. Jordbruksverket är inte emot att skatten på bekämpningsmedel höjs i enlighet med förslaget men anser att det bör utredas om allmänkemikalier ska undantas från skatten. Jordbruksverket instämmer endast delvis i regeringens bedömning att skattehöjningen påverkar företagen i ringa omfattning. För att uppnå en effekt vid användning med allmänkemikalier behövs stora volymer per hektar. Det medför att även en liten höjning kan ge en betydande påverkan på företagens kostnader. Kemikalieinspektionen bedömer att den föreslagna höjningen av skatten kan ge vissa oönskade effekter. Detta p.g.a. att skatten enbart baseras på mängden verksamt ämne. Kemikalieinspektionen anser vidare att det nuvarande skattesystemet för bekämpningsmedel samt undantaget för bl.a. träskyddsmedel bör utredas. Lantbrukarnas Riksförbund avvisar förslaget om ökad skatt på bekämpningsmedel utan återföring till jordbruks- och trädgårdsnäringen. Sveriges geologiska undersökning anser att det krävs utförligare analyser där det redogörs för vid vilken nivå skatten kan ge eftersträvade miljöeffekter. Skogsindustrierna avstyrker förslaget och är av uppfattningen att konsekvensanalyserna i promemorian är bristfälliga. Svenskt Näringsliv anför att den beräkning som gjorts i promemorian av prisutvecklingen från den senaste höjningen av skatten fram till 2015 inte är rimlig. Ett flertal remissinstanser har också lämnat synpunkter utan direkt koppling till detta lagstiftningsärende.
Skälen för regeringens förslag: Skatten på
bekämpningsmedel syftar till att minska användningen av bekämpningsmedel. Detta är motiverat av hälso- och miljöskäl. Det är därför lämpligt att skatten följer den allmänna prisutvecklingen. Detta för att skatten ska bibehålla samma styrande effekt. Den nuvarande skattenivån på 30 kronor per kilogram verksam beståndsdel i bekämpningsmedlet har inte höjts sedan den 1 januari 2004. Om skatten på bekämpningsmedel justeras med hänsyn till den allmänna prisutvecklingen, med 2004 års nivå som utgångspunkt, beräknas skatten till 34 kronor per kilogram verksam beståndsdel 2015. Det innebär att beräkningen av skatte-
PROP. 2014/15:99
satsen sker med utgångspunkt från konsumentprisindex juni 2003 till konsumentprisindex juni 2014. Regeringen föreslår därför att skatten på bekämpningsmedel höjs från 30 kronor till 34 kronor. Ändringen föreslås träda i kraft den 1 augusti 2015. Det som Jordbruksverket,
Kemikalieinspektionen, Lantbrukarnas Riksförbund, Sveriges geologiska undersökningar och Skogsindustrierna anfört ändrar inte regeringens
bedömning.
Lagförslag
Förslaget föranleder ändring i 2 § lagen (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel, se avsnitt 2.3.
Hänvisningar till S5-3-3
5.3.4. Konsekvensanalys
Offentligfinansiella effekter
En höjning av skatten på bekämpningsmedel med 4 kronor, från 30 till 34 kronor per kilogram verksam beståndsdel, beräknas öka skatteintäkterna med 3 miljoner kronor 2015 och därefter 7 miljoner kronor per år.
Effekter för myndigheter och domstolar
Åtgärderna kommer att medföra vissa kostnader för Skatteverket för anpassningar av system, blanketter, m.m. Tillkommande kostnader för Skatteverket ska hanteras inom befintliga ekonomiska ramar. Förslaget bedöms inte påverka antalet mål eller på annat sätt påverka arbetsbelastningen i förvaltningsdomstolarna och inte heller medföra några ökade kostnader för andra myndigheter.
Effekter för företagen
Förslaget medför sannolikt att priset på bekämpningsmedel ökar något. Det medför att företag som använder bekämpningsmedel får en högre kostnad. Effekten för berörda företag bedöms dock vara ringa.
Effekter för miljön
Höjningen av skatten bedöms innebära att den styreffekt som fanns vid senaste höjning återupprättas.
5.4. Skatt på naturgrus
Hänvisningar till S5-4
- Prop. 2014/15:99: Avsnitt 1, 5.8.3, Inhämtande av Lagrådets yttrande över lagförslag i Budgetpropositionen för 2015
5.4.1. Ärendet och dess beredning
Inom Finansdepartementet har promemorian Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2015 tagits fram (dnr Fi2014/3332). En sammanfattning av promemorians förslag finns i bilaga 2, avsnitt 1. Promemorian har remitterats och innehåller bl.a. förslag om att höja skatten på naturgrus. Promemorians lagförslag i denna del finns i
bilaga 2, avsnitt 2. Förslaget har remiss-
behandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 2, avsnitt
3.
Remissyttrandena finns tillgängliga i Finansdepartementet (dnr Fi2014/3332).
Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2015 att skatten på naturgrus skulle höjas (prop. 2014/15:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor avsnitt 6.24.3). Riksdagen beslutade dock att avslå förslaget (bet. 2014/15:FiU1, rskr. 2014/15:29). Regeringen anser alltjämt att förslaget bör genomföras. I detta avsnitt behandlas därför förslaget.
Lagrådet
Förslaget om höjd skatt på naturgrus är författningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet av Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Regeringen har därför inte inhämtat Lagrådets yttrande.
Hänvisningar till S5-4-1
- Prop. 2014/15:99: Avsnitt Skälen för regeringens förslag: Utgiftstakets
5.4.2. Gällande rätt
Lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus infördes den 1 juli 1996. Syftet med lagen är att åstadkomma bättre hushållning med en icke förnybar naturresurs och påskynda utvecklingen mot användning av alternativa material (prop. 1995/96:87, bet. 1995/96:SkU18, rskr. 1995/96:122). Vid införandet uppgick skatten till 5 kronor per ton naturgrus och har sedan införandet höjts två gånger. Från och med den 1 januari 2006 uppgår skatten till 13 kronor per ton. Skatt ska betalas för brutet naturgrus om utvinningen av naturgruset sker för annat ändamål än markinnehavarens husbehov och utvinningen sker med stöd av särskilda tillstånd. Den som exploaterar en naturgrustäkt är skattskyldig. I vissa fall kan en tillståndshavare
PROP. 2014/15:99
64 bli solidariskt skattskyldig tillsammans med exploatören.
Hänvisningar till S5-4-2
- Prop. 2014/15:99: Avsnitt Skälen för regeringens förslag: Utgiftstakets
5.4.3. Höjd skatt på naturgrus
Regeringens förslag:
Skatten på naturgrus höjs
från 13 kronor per ton naturgrus till 15 kronor per ton naturgrus.
Ändringen träder i kraft den 1 augusti 2015.
Promemorians förslag: överensstämmer med
regeringens. I promemorian föreslogs dock att ändringen skulle träda i kraft den 1 januari 2015.
Remissinstanserna: Naturvårdsverket och
Statens geotekniska institut tillstyrker förslaget. Skatteverket, Tullverket och Förvaltningsrätten i Falun har inget att erinra mot förslaget. Jordbruksverket, Kemikalieinspektionen, Lantbrukarnas Riksförbund, Sveriges Kommuner och Landsting, Strålsäkerhetsmyndigheten, Energimarknadsinspektionen, Energimyndigheten, Avfall Sverige, Ekologiska Lantbrukarna, Forsmarks Kraftgrupp AB, Innovations- och Kemiindustrierna i Sverige, OKG AB, Ringhals AB, Skogsindustrierna, Svensk Energi, Svenska Kraftnät och Återvinningsindustrierna har inte
lämnat några synpunkter på förslaget. Sveriges
Bergmaterialindustri (SMBI) konstaterar att
användningen av naturgrus har minskat men anser att naturgrusskatten inte torde haft stor betydelse för att minska användningen. SMBI är vidare av uppfattningen att det finns andra mer effektiva medel för att få onödig naturgrusanvändning att upphöra. Skatt på naturgrus kommer bara att fördyra viktigt samhällsbyggande. Sveriges geologiska undersökning anser att punktskatter kan vara ett av flera effektiva verktyg för att driva igenom de politiska satta miljökvalitetsmål som Sverige åtagit sig att uppfylla. En förändring av punktskatterna kräver dock en mer komplex konsekvensanalys än den som presenteras i den remitterade promemorian.
Svenskt Näringsliv anför att den beräkning som
gjorts i promemorian av prisutvecklingen från den senaste höjningen av skatten fram till 2015 inte är rimlig. Ett antal remissinstanser har också lämnat synpunkter utan direkt koppling till detta lagstiftningsärende.
Skälen för regeringens förslag: Syftet med
skatten på naturgrus är att åstadkomma bättre
hushållning med naturgrus och påskynda utvecklingen mot alternativa material. Naturgrus är en ändlig resurs och har sin största betydelse som vattenreningsfilter och grundvattenmagasin. Brutet naturgrus används främst som ballast för väggbyggnad, betongtillverkning och i utfyllnadsändamål. I många fall är det möjligt att ersätta naturgrus med andra material, t.ex. krossat berg. Det är lämpligt att skatten anpassas efter förändringar i den allmänna prisutvecklingen. Detta för att skatten ska bibehålla samma styrande effekt. Nuvarande skattenivå är 13 kronor per ton naturgrus och den senaste höjningen trädde i kraft den 1 januari 2006. Om skatten på naturgrus justeras med hänsyn till den allmänna prisutvecklingen, med 2006 års nivå som utgångspunkt, beräknas skatten till 15 kronor per ton naturgrus 2015. Det innebär att beräkningen av skattesatsen sker med utgångspunkt från konsumentprisindex juni 2005 till konsumentprisindex juni 2014. Regeringen föreslår därför att skatten höjs till 15 kronor per ton naturgrus. Ändringen föreslås träda i kraft den 1 augusti 2015.
Det som SMBI och Sveriges geologiska undersökningar har anfört ändrar inte regeringens bedömning.
Lagförslag
Förslaget föranleder ändring i 3 § lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus, se avsnitt 2.6.
Hänvisningar till S5-4-3
5.4.4. Konsekvensanalys
Offentligfinansiella effekter
En höjning av skatten på naturgrus med 2 kronor per ton, från 13 till 15 kronor per ton, beräknas öka skatteintäkterna med 8 miljoner kronor 2015 och därefter 20 miljoner kronor per år.
Effekter för myndigheter och domstolar
Åtgärderna kommer att medföra vissa kostnader för Skatteverket för anpassningar av system, blanketter, m.m. Tillkommande kostnader för Skatteverket ska hanteras inom befintliga ekonomiska ramar. Förslaget bedöms inte påverka antalet mål eller på annat sätt påverka arbetsbelastningen i förvaltningsdomstolarna och inte heller medföra några ökade kostnader för andra myndigheter.
PROP. 2014/15:99
Effekter för företagen
Förslaget medför att företag som bryter naturgrus får en något högre kostnad. Sannolikt kommer denna kostnad att leda till ökat pris för naturgrusanvändare. Effekten för berörda företag bedöms dock vara ringa.
Effekter för miljön
Höjningen av skatten bedöms innebära att den styreffekt som fanns vid senaste höjning återupprättas.
5.5. Skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer
5.5.1. Ärendet och dess beredning
Inom Finansdepartementet har promemorian Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2015 tagits fram (dnr Fi2014/3332). En sammanfattning av promemorians förslag finns i bilaga 2, avsnitt 1. Promemorian har remitterats och innehåller bl.a. förslag om att höja skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer. Promemorians lagförslag i denna del finns i bilaga 2 avsnitt 2. Förslaget har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 2, avsnitt 3. Remissyttrandena finns tillgängliga i Finansdepartementet (dnr Fi2014/3332).
Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2015 att skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer skulle höjas (prop. 2014/15:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor, avsnitt 6.26.3). Riksdagen beslutade dock att avslå propositionen (bet. 2014/15:FiU1, rskr. 2014/15:29). Regeringen anser alltjämt att förslaget ska genomföras. I detta avsnitt behandlas därför förslaget.
Lagrådet
Förslaget om höjd skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer är författningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet av Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Regeringen har därför inte inhämtat Lagrådets yttrande.
Hänvisningar till S5-5-1
5.5.2. Gällande rätt
Lagen (2000:466) om skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer infördes den 1 juli 2000 och
ersatte då lagen (1983:1104) om särskild skatt för elektrisk kraft från kärnkraftverk. Skatten på termisk effekt är en skatt som betalas av kärnkraftsproducenterna och som tas ut med ett fast belopp per megawatt och månad på den högsta tillåtna termiska effekten enligt de driftstillstånd som innehavarna av kärnkraftsreaktorer beviljats. Skatten är således oberoende av hur mycket el som produceras i en kärnkraftsreaktor.
Vid införandet av skatten på termisk effekt på kärnkraftsreaktorer uppgick skattesatsen till 5 514 kronor per megawatt och månad. Efter införandet har skatten höjts vid två tillfällen. Från och med den 1 januari 2008 uppgår skatten på termisk effekt till 12 648 kronor per megawatt och månad.
För att undvika oskäliga effekter i samband med onormala stillestånd medges avdrag när en reaktor varit ur drift under en sammanhängande period som överstiger 90 kalenderdygn. Avdrag medges i sådana undantagssituationer enbart för överskjutande kalenderdygn.
5.5.3. Höjd skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer
Regeringens förslag:
Skatten på termisk effekt i
kärnkraftsreaktorer höjs från 12 648 kronor till 14 770 kronor per megawatt och månad av den högsta tillåtna termiska effekten i kärnkraftsreaktorn. Det avdrag som medges när en kärnkraftsreaktor varit ur drift under en sammanhängande period av mer än 90 kalenderdygn höjs från 415 kronor till 485 kronor per megawatt och överskjutande kalenderdygn.
Ändringen träder i kraft den 1 augusti 2015.
Promemorians förslag överensstämmer med
regeringens. I promemorian föreslogs dock att ändringen skulle träda i kraft den 1 januari 2015.
Remissinstanserna: Tullverket, Skatteverket,
Jordbruksverket, Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen, Strålsäkerhetsmyndigheten, Energimarknadsinspektionen, Avfall Sverige, Lantbrukarnas Riksförbund, Sveriges Geologiska undersökning, Sveriges Bergmaterialindustri, Statens Geologiska Institut, Sveriges Kommuner och Landsting samt Återvinningsindustrierna har
PROP. 2014/15:99
66 inga synpunkter eller har inte lämnat några synpunkter på förslaget. Ringhals AB och
Forsmarks Kraftgrupp AB (FKA) avstyrker
förslaget och anför bl.a. följande. Marknadspriser på el har halverats under de senaste fem åren, förnyelseinvesteringar medför att anläggningarna inte är väl avskrivna samt att förväntade nya säkerhetskrav förväntas kräva ytterligare stora investeringar fram till 2020. Ringhals och FKA har inte någon lönsamhet med dagens marknadspriser. Den relevanta prisutvecklingen för kärnkraften borde vara elpriset, som från år 2008 gått ner från ca 60 öre till 30 öre per kWh. Lagen (2000:466) om skatt på termisk effekt är föremål för ett förhandsavgörande av EUdomstolen. Det är inte rimligt att höja en skatt vars existens kan ifrågasättas. Förslaget kan innebära att en eller flera reaktorer måste stängas av i förtid vilket kan leda till att försörjningstryggheten av el i prisområde 3 och 4 är hotad samt att det kommer leda till prishöjningar.
Innovations- och kemiindustrierna (IKEM)
avstyrker förslaget och anger att det föregår och begränsar den breda och långsiktiga uppgörelse på energiområdet som efterfrågas av regeringen.
OKG AB avstyrker förslaget och har i huvudsak
framfört följande. Förslaget står i strid med utgångspunkterna i regeringsförklaringen och baseras på ett felaktigt antagande om den allmänna prisutvecklingen. Konsekvensanalysen bygger felaktigt på att de rörliga produktionskostnaderna är relativt låga och på att kapitalkostnaderna i kärnkraften är väl avskrivna. Det har inte heller beaktats att lagligheten av skatten på termisk effekt är föremål för EU-domstolens prövning. Skogsindustrierna avstyrker förslaget på grund av den inverkan det skulle få på dess medlemmars konkurrenskraft och framtida tillgång på baskraft.
Svensk Energi avstyrker förslaget av följande
skäl. Det finns inget rimligt skäl att höja skatten. Det allmänna prisutvecklingen har sjunkit och det finns inte utrymme för ytterligare uttag av skatt på termisk effekt. Tidpunkten att ändra är olämplig. Skatten är ifrågasatt då den kan vara i strid med EU-rätten. Regeringen har aviserat tillsättandet av en energikommission. Förslaget kan ge betydande konsekvenser. Kraftigt ökade kostnader ökar risk för förtida avveckling vilket kan leda till ökad risk för brist på effekt i energisystemet. Vidare leder förtida avveckling till att skatteintäkterna minskar.
Svenska Kraftnät har i huvudsak framfört
följande. Ytterligare faktorer, utöver de som behandlats i promemorian, måste beaktas vid bedömningen av det ekonomiska utrymmet för att höja skatten. Svenska Kraftnät hyser oro för att ytterligare reduktioner av kärnkraftens lönsamhet kan komma att påverka ägarnas intresse av att driva produktionsanläggningarna vidare. En enkel analys grundad på Svenska kraftnäts årliga kraftbalansrapport indikerar att en stängning av Oskarshamn 1 och 2 samt Ringhals 1 och 2 markant skulle öka risken för effektbrist i södra Sverige (elområde 3 och 4). Svenska kraftnäts bedömning är att en sådan situation inte kan bemästras endast med ökad förbrukarflexibilitet och ökad vindkraftsproduktion, utan att ytterligare åtgärder måste vidtas för att säkerställa en alternativ tillförsel av kraft till området. Att få till stånd ny produktion alternativt ökad importkapacitet tar tid, sannolikt i storleksordningen 5–10 år.
Svenskt Näringsliv avstyrker förslaget samt
framför i huvudsak följande. Förslaget snedvrider konkurrensen mellan olika kraftslag till kärnkraftens nackdel. Skattehöjningen motverkar målsättningen om en god och tillförlitlig tillgång på el till konkurrenskraftiga priser genom att den minskar tillgången på el, skapar osäkerhet om den framtida elförsörjningen och verkar långsiktigt prishöjande. Prisbildningen på elmarknaden kan på sikt påverkas genom att priset går upp till följd av att investeringsnivån och kapacitetstillväxten i elproduktionen blir lägre. Detta är allvarligt för det svenska näringslivet och då särskilt för elberoende och internationellt konkurrensutsatt verksamhet. Det är en tydlig inskränkning av möjligheterna till lönsam investering i elproduktion i kärnkraftsanläggningar redan innan blocköverskridande samtal i en särskild energikommission påbörjats. Vidare påpekas att skatten har ifrågasatts ur ett EU perspektiv.
Sveriges Kärntekniska Sällskap har i huvudsak
framfört följande. Sedan 2008 har priset på el fallit med knappt 40 procent. Slutsatsen om att kärnkraftsbolagen kan bära den kostnadsökning som den höjda skatten innebär är felaktig. Det är inte uteslutet att någon eller några reaktorer kan komma att stänga till följd av en eventuell skattehöjning. Om flera reaktorer skulle stänga kan Sverige få allvarliga problem med kraftbalansen. En stängning av en eller flera svenska
PROP. 2014/15:99
reaktorer påverkar kraftigt utsläppen av klimatgaser.
Jernkontoret avstyrker förslaget och framför i
huvudsak följande. Det är viktigt att den energikommission som ska tillsättas får starta utan alltför låsta positioner och ges en möjlighet till en ordentlig genomlysning av Sveriges energibehov och hur det ska uppfyllas. Stålindustrin är beroende av stabil eltillförsel till konkurrenskraftig kostnad. Det är viktigt att framtidens elproduktionssystem garanterar en stabilitet både vad gäller effekt, energi och kostnader. Det finns inte några relevanta motiv till den föreslagna skattehöjningen. Att nettointäkten för staten blir mindre än 40 procent av kostnaden för kärnkraftsägarna tyder på att det inte heller är en särskilt effektiv skatt.
Konjunkturinstitutet anför följande. Den
föreslagna höjningen går långt utöver en prisutvecklingsjustering och motiveras främst av fiskala överväganden. Höjningen kommer att påverka kärnkraftbolagens lönsamhet med åtföljande effekter på produktionsbeslut, investeringsvilja, framtida elpriser och i förlängningen industrins konkurrenskraft. Om det bakomliggande motivet är kärnkraftens miljöeffekter saknas en analys av om riskerna har ökat. Om det bakomliggande motivet i stället är att minska eventuella övervinster är det märkligt att justeringen sker när elpriset är lågt. Är motivet fiskalt är det oklart varför en särskild bransch ska drabbas. Konjunkturinstitutet saknar en analys som visar att en höjning av effektskatten på kärnkraft samhällsekonomiskt är det billigaste sättet att öka det statsfinansiella utrymmet på.
SKGS avstyrker förslaget då det föregår och
begränsar den breda och långsiktiga uppgörelse på energiområdet som efterfrågas av regeringen.
Projekt Basindustririket avstyrker förslaget och
anför i huvudsak följande. Tidigare höjda effektskatter och nu föreslagen höjning av effektskatten samt risker för framtida sådana gör att möjligheterna för elintensiva industrier att få långa elkontrakt till rimliga priser i dag är minimala. Förändringar i alla former av energi- och miljöskatter borde vänta till 2016, när resultaten av Långtidsutredningen och Kontrollstation 2015 och andra kommande studier föreligger.
Skälen för regeringens förslag: Nivån på
skatten på termisk effekt har inte höjts sedan den 1 januari 2008. För att dels beakta
förändringarna i den allmänna prisutvecklingen, dels därutöver skapa ytterligare finansiellt utrymme föreslår regeringen en höjning av skatten från 12 648 kronor till 14 770 kronor per megawatt och månad av den högsta tillåtna termiska effekten i kärnkraftsreaktorn. Regeringen anser, till skillnad från vad Ringhals
AB, FKA och Sveriges Kärntekniska Sällskap
framfört, att den allmänna prisutvecklingen är överordnad förändringen av elpriset när syftet är att dels realvärdesäkra skatteintäkterna, dels att därutöver skapa finansiellt utrymme.
Skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer behandlas förvisso av EU-domstolen, efter en begäran om förhandsavgörande. Regeringen anser emellertid, till skillnad från Ringhals AB, FKA, OKG AB och Svensk Energi att skatten är förenlig med unionsrätten och dess existens inte kan förväntas ifrågasättas av domstolen.
Vad Energimarknadsinspektionen, Ringhals AB, FKA, IKEM, OKG AB, Skogsindustrierna, Svensk Energi, Svenska kraftnät, Svenskt
Näringsliv, Sveriges Kärntekniska Sällskap, Jernkontoret, Konjunkturinstitutet, SKGS samt Projekt Basindustririket anfört i övrigt ändrar inte
regeringens bedömning av effekterna av och lämpligheten i den föreslagna åtgärden.
Den föreslagna höjningen innebär högre fasta kostnader för producenterna av el från kärnkraft. Det avdrag som medges när reaktorer är ur drift under en sammanhängande period som överstiger 90 kalenderdygn justeras för att avspegla den förändrade skattesatsen.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2015.
Lagförslag
Förslaget föranleder ändringar i 2 och 5 §§ lagen (2000:466) om skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer, se avsnitt 2.9.
Hänvisningar till S5-5-3
5.5.4. Konsekvensanalys
Offentligfinansiella effekter
En höjning av skatten på termisk effekt från 12 648 kronor till 14 770 kronor per megawatt och månad av den högsta tillåtna termiska effekten i kärnkraftsreaktorn bedöms för 2015 ge en offentligfinansiell bruttointäkt på 0,27 miljarder kronor, medan nettointäkten bedöms till 0,10 miljarder kronor. För 2016 och framåt bedöms förslaget årligen ge en offentlig-
PROP. 2014/15:99
68 finansiell bruttointäkt på 0,64 miljarder kronor och en nettointäkt om 0,25 miljarder kronor. Skillnaden mellan netto- och bruttointäktsbedömningen beror på två indirekta effekter: (1) Skatten är avdragsgill mot bolagsskatten. (2) Ett ökat skatteuttag från statliga bolag stärker inte de offentliga finanserna och staten äger genom Vattenfall AB en betydande andel av beskattningsunderlaget.
Effekter för myndigheter och domstolar
Åtgärderna kommer att medföra vissa kostnader för Skatteverket för anpassningar av system, blanketter, m.m. Tillkommande kostnader för Skatteverket ska hanteras inom befintliga ekonomiska ramar. Förslaget bedöms inte påverka antalet mål eller på annat sätt påverka arbetsbelastningen i förvaltningsdomstolarna och inte heller medföra några ökade kostnader för andra myndigheter.
Effekter för företagen
En höjd skatt på termisk effekt medför högre fasta kostnader för producenterna av el från kärnkraft. Därmed bidrar förslaget till en omställning av energisystemet. Höjningen av skattesatsen uppgår till 2 122 kronor per megawatt och månad. För en genomsnittlig svensk kärnkraftsreaktor, med en termisk effekt på 2 750 megawatt, innebär därmed skattehöjningen att de fasta kostnaderna ökar med ca 5,8 miljoner kronor per månad. Samtidigt är den rörliga produktionskostnaden för kärnkraft relativt låg och de tio kvarvarande kärnkraftsreaktorerna har i genomsnitt varit i drift i drygt 35 år, vilket innebär att de initialt höga kapitalkostnaderna bör vara väl avskrivna. Givet att anläggningarna producerar el i normal utsträckning är bedömningen därför att kärnkraftsföretagen kan bära den kostnadsökning som den höjda skatten innebär.
Höjda fasta kostnader för kärnkraften bedöms inte påverka elpriserna på kort sikt. Vad rör bilaterala avtal, mellan exempelvis elproducerande företag och stora elförbrukare, kan det dock finnas avtalsklausuler som innebär att köparen tagit på sig att bära risken för ökade produktionskostnader till följd av ändrade skatteregler. I sådana fall sker en fullständig övervältring av en förändrad beskattning till köparen. I vilken utsträckning sådana avtal förekommer är emellertid okänt i och med att dylika avtal är hemliga. Samtidigt bedöms dessa typer av avtal innefatta elprisnivåer som är
förmånliga för köparen av el, eftersom de innebär minskad risk för säljaren av el.
En ökad beskattning minskar lönsamheten för kärnkraftsanläggningarna och kan även medföra att incitamenten att investera i befintlig eller ny kärnkraft påverkas negativt. På lång sikt kan även prisbildningen på elmarknaden påverkas genom att investeringsnivån, och därmed kapacitetstillväxten, blir lägre.
5.6. Nedsättning av koldioxidskatten på dieselbränsle i vissa skogsmaskiner genomförs inte
Regeringens bedömning:
Nedsättningen av
skatten på dieselbränsle i vissa skogsmaskiner på grund av skogsbranden i juli–augusti 2014 bör inte genomföras. I stället bör ett motsvarande stöd ges på utgiftssidan av statens budget.
Skälen för regeringens bedömning: Efter
skogsbranden i Västmanlands län i juli–augusti 2014 bedömde regeringen i budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor avsnitt 6.28) att skatten på dieselbränsle i skogsmaskiner skulle sänkas under en begränsad tid. Åtgärden bedömdes minska skatteintäkterna med sammanlagt 7 miljoner kronor fördelat under 2014–2016. Även Finansutskottet gjorde bedömningen att skattenedsättningen skulle genomföras, och denna bedömning ingick i riksdagens beslut (bet. 2014/15:FiU1, rskr. 2014/15:29).
Det har visat sig att skattenedsättningen skulle beröra förhållandevis få aktörer och innebära stora administrativa kostnader. Vidare planeras stora delar av det brandskadade området att bli naturreservat vilket minskar behovet av avverkning i området. Enligt regeringens bedömning bör åtgärden därför genomföras som ett stöd på utgiftssidan av statens budget i stället för som en skattenedsättning. Förslag om detta lämnas i avsnitt 6.21. Effekten av att inte förändra skattereglerna ingår i förslaget till ändrad beräkning av inkomster för 2015 som lämnas i avsnitt 5.9.
PROP. 2014/15:99
Hänvisningar till S5-6
5.7. Gruppregistrering till mervärdesskatt behålls
Regeringens bedömning:
Möjligheten till
gruppregistrering till mervärdesskatt behålls.
Skälen för regeringens bedömning: I
mervärdesskattelagen (1994:200) finns en möjlighet för två eller flera beskattningsbara personer som är nära förbundna med varandra att anses som en enda beskattningsbar person (mervärdesskattegrupp) och den verksamhet som mervärdesskattegruppen bedriver anses då som en enda verksamhet. Det innebär att utgående mervärdesskatt inte tas ut vid transaktioner inom gruppen. Gruppregistrering är möjlig för företag inom den finansiella sektorn och för företag vars huvudsakliga inriktning är att tillhandahålla tjänster till företag inom den finansiella sektorn samt för företag i ett inkomstskatterättsligt kommissionärsförhållande.
Finansdepartementet har remitterat promemorian Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2015 i vilken bl.a. föreslogs att möjligheten till gruppregistrering till mervärdesskatt skulle slopas.
I budgetpropositionen för 2015 gjorde regeringen bedömningen att möjligheten till gruppregistrering till mervärdesskatt skulle kvarstå (prop. 2014/15:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor avsnitt 6.43). Riksdagen beslutade dock om ett tillkännagivande som innebar att regeringen skulle återkomma med förändringar i skatte- och avgiftsregler i överensstämmelse med den godkända beräkningen av budgetens inkomster för 2015 (bet. 2014/15:FiU1, rskr 2014/15:29). Tillkännagivandet innefattade därmed ett slopande av gruppregistrering till mervärdesskatt.
Ett slopande av möjligheten till gruppregistrering till mervärdesskatt får skilda effekter beroende på i vilken organisationsform ett företag bedriver sin verksamhet. Ett slopande drabbar framför allt lokalt och regionalt förankrade banker och försäkringsbolag. Regeringen gör därför bedömningen att möjligheten till gruppregistrering till mervärdesskatt inte bör slopas.
Ett slopande av möjligheten till gruppregistrering till mervärdesskatt bedömdes öka skatteintäkterna med 400 miljoner kronor 2015. Effekten av att inte förändra skattereglerna ingår i förslaget till ändrad beräkning av inkomster för 2015 som lämnas i avsnitt 5.9.
Hänvisningar till S5-7
5.8. Författningskommentar
5.8.1. Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel
2 §
Ändringen föranleds av förslaget i avsnitt 5.3 om skatt på bekämpningsmedel. Ändringen innebär att skattesatsen höjs från 30 kronor för varje helt kilogram verksam beståndsdel till 34 kronor för varje helt kilogram verksam beståndsdel i bekämpningsmedlet. I paragrafen görs också språkliga ändringar.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Ändringarna träder i kraft den 1 augusti 2015 och tillämpas fr.o.m. detta datum. Äldre bestämmelser ska fortfarande gälla för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet. Detta innebär att äldre bestämmelser är tillämpliga då skattskyldighet inträtt före ikraftträdandet.
Hänvisningar till S5-8-1
- Prop. 2014/15:99: Avsnitt 6.13
5.8.2. Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift
1 §
Ändringen av paragrafens andra stycke, som föranleds av förslaget i avsnitt 5.2 om slopad nedsättning av socialavgifterna för unga, är en följd av att 2 kap. 28 § socialavgiftslagen (2000:980) upphävs.
2 §
Ändringen av paragrafens andra stycke, som föranleds av förslaget i avsnitt 5.2 om slopad nedsättning av socialavgifterna för unga, är en följd av att 3 kap. 15 a § socialavgiftslagen (2000:980) upphävs.
PROP. 2014/15:99
3 §
Upphävandet av paragrafens andra stycke, som föranleds av förslaget i avsnitt 5.2 om slopad nedsättning av socialavgifterna för unga, innebär att nedsättningen av den allmänna löneavgiften för personer som vid årets ingång har fyllt 23 men inte 25 år slopas.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
I första punkten anges att lagen träder i kraft den 1 augusti 2015.
Bestämmelserna i 1 och 3 §§ i den äldre lydelsen ska fortfarande tillämpas på lön eller annan ersättning enligt 1 § som betalas ut före ikraftträdandet. Som en övergångslösning ska vid tillämpningen av 3 § på lön eller annan ersättning enligt 1 § som betalas ut under perioden 1 augusti 2015–30 juni 2016 för dem som vid årets ingång inte har fyllt 25 år, löneavgiften tas ut med arton tjugofemtedelar av procenttalet och anges med två decimaler så att övriga decimaler faller bort. Detta framgår av den andra punkten.
I tredje punkten anges att bestämmelserna i 2 och 3 §§ i den äldre lydelsen fortfarande ska tillämpas på inkomst enligt 2 § som uppbärs före ikraftträdandet. Som en övergångslösning ska vid tillämpningen av 3 § på inkomst enligt 2 § som uppbärs under perioden 1 augusti 2015– 30 juni 2016 för dem som vid årets ingång inte har fyllt 25 år, löneavgiften tas ut med arton tjugofemtedelar av procenttalet och anges med två decimaler så att övriga decimaler faller bort. I fråga om egenavgifter sammanfaller normalt beskattningsåret med kalenderåret. En särskild övergångsbestämmelse behövs därför för det fall den avgiftsskyldige inte visar hur stor del av beskattningsårets inkomst som hänför sig till tiden efter den 1 augusti 2015 respektive tiden efter den 30 juni 2016. I dessa fall ska så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter den 1 augusti 2015 respektive tiden efter den 30 juni 2016 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller under respektive tid och hela beskattningsåret.
Hänvisningar till S5-8-2
5.8.3. Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus
3 §
Ändringen föranleds av förslaget i avsnitt 5.4 om skatt på naturgrus. Ändringen innebär att skattesatsen höjs från 13 kronor per ton naturgrus till 15 kronor per ton naturgrus.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Ändringen träder i kraft den 1 augusti 2015 och tillämpas fr.o.m. detta datum. Äldre bestämmelser ska fortfarande gälla för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet. Detta innebär att äldre bestämmelser är tillämpliga då skattskyldighet inträtt före ikraftträdandet.
Hänvisningar till S5-8-3
5.8.4. Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
67 kap.
13 §
Ändringen föranleds av förslaget i avsnitt 5.1 om RUT-avdraget.
Ändringen i sjätte punkten och upphävandet av
åttonde punkten innebär att skattereduktion inte
längre ges för renodlad hjälp med läxor och annat skolarbete. För rätt till skattereduktion för barnpassning krävs vidare att barnpassningen inte mer än i ringa omfattning innefattar hjälp med läxor och annat skolarbete. Med ”ringa” avses enligt inkomstskattelagens terminologi ca 5–10 procent (se prop. 1999/2000:2, del 1, s. 504). Med ”läxor och annat skolarbete” avses sådant skolarbete som hänför sig till läroplaner, kursplaner och ämnesplaner.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
I första punkten anges att lagen träder i kraft den 1 augusti 2015.
Av andra punkten framgår att lagen tillämpas på hushållsarbete som har utförts efter den 31 juli 2015 (av ett företag eller av någon för vilken ersättning redovisas i en förenklad arbetsgivardeklaration) och förmån av hushållsarbete som har tillhandahållits efter den 31 juli 2015.
PROP. 2014/15:99
Hänvisningar till S5-8-4
5.8.5. Förslaget till lag om ändring i lagen (2000:466) om skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer
2 §
Ändringen föranleds av förslaget i avsnitt 5.5 om skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer. Ändringen i andra stycket innebär att skattesatsen höjs från 12 648 kronor till 14 770 kronor per megawatt och månad av högsta tillåtna termiska effekt i kärnkraftsreaktorn.
5 §
Ändringen föranleds av förslaget i avsnitt 5.5 om skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer. Ändringen innebär att avdraget höjs från 415 kronor till 485 kronor per kalenderdygn som överstiger 90 kalenderdygn.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Ändringarna träder i kraft den 1 augusti 2015 och tillämpas fr.o.m. detta datum. Äldre bestämmelser ska fortfarande gälla för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet. Detta innebär att den äldre lydelsen av 2 § är tillämplig då skattskyldighet inträtt före ikraftträdandet. Detta innebär vidare att den äldre lydelsen av 5 § är tillämplig för överstigande dagar som infallit före ikraftträdandet medan avdragsbeloppet enligt den nya lydelsen är tillämplig för överskjutande dagar som infallit efter ikraftträdandet.
Hänvisningar till S5-8-5
- Prop. 2014/15:99: Avsnitt 6.13
5.8.6. Förslaget till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980)
2 kap.
Upphävande av 28 §
Upphävandet av paragrafen, som föranleds av förslaget i avsnitt 5.2 om slopad nedsättning av socialavgifterna för unga, innebär att nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för personer som vid årets ingång inte har fyllt 25 år slopas.
29 §
Ändringen av paragrafens andra stycke, som föranleds av förslaget i avsnitt 5.2 om slopad nedsättning av socialavgifterna för unga, är en följd av att 28 § upphävs.
3 kap.
Upphävande av 15 a §
Upphävandet av paragrafen, som föranleds av förslaget i avsnitt 5.2 om slopad nedsättning av socialavgifterna för unga, innebär att nedsättningen av egenavgifterna för personer som vid årets ingång inte har fyllt 25 år slopas.
18 §
Ändringen i paragrafens tredje punkt i andra
stycket, som föranleds av förslaget i avsnitt 5.2
om slopad nedsättning av socialavgifterna för unga, är en konsekvens av att nedsättningen av egenavgifterna för personer som vid årets ingång inte har fyllt 25 år slopas genom upphävandet av 15 a §. En förutsättning för att avdrag vid beräkningen av egenavgifterna ska kunna göras enligt denna paragraf är att den avgiftsskyldige inte tillhör en sådan åldersgrupp som redan är föremål för en nedsättning av egenavgifterna.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
I första punkten anges att lagen träder i kraft den 1 augusti 2015.
Den upphävda bestämmelsen i 2 kap. 28 § och bestämmelsen i 29 § i den äldre lydelsen ska fortfarande tillämpas på ersättning som betalas ut före ikraftträdandet. Som en övergångslösning ska den upphävda bestämmelsen i 2 kap. 28 § och bestämmelsen i 2 kap. 29 § i den äldre lydelsen även tillämpas på ersättning som betalas ut under perioden 1 augusti 2015–30 juni 2016. På ersättning som betalas ut under nämnda period ska dock vid tillämpningen av 2 kap. 28 §, utöver hela ålderspensionsavgiften, arton tjugofemtedelar av de övriga arbetsgivaravgifterna betalas. Detta gäller således såväl för personer som vid årets ingång inte har fyllt 23 år som för personer som vid årets ingång har fyllt 23 men inte 25 år. Procenttalen för avgifterna ska efter kvoteringen anges med två decimaler så att övriga decimaler faller bort. Detta framgår av den andra punkten.
I tredje punkten anges att den upphävda bestämmelsen i 3 kap. 15 a § och bestämmelsen i 3 kap. 18 § i den äldre lydelsen fortfarande ska tillämpas på inkomst som uppbärs före ikraftträdandet. Som en övergångslösning ska den upphävda bestämmelsen i 3 kap. 15 a § och bestämmelsen i 3 kap. 18 § i den äldre lydelsen tillämpas även på inkomst som uppbärs under perioden 1 augusti 2015–30 juni 2016. På inkomst som uppbärs under nämnda period ska dock vid
PROP. 2014/15:99
72 tillämpningen av 3 kap. 15 a §, utöver hela ålderspensionsavgiften, arton tjugofemtedelar av de övriga egenavgifterna betalas. Detta gäller således såväl för personer som vid årets ingång inte har fyllt 23 år som för personer som vid årets ingång har fyllt 23 men inte 25 år. Procenttalen för avgifterna ska efter kvoteringen anges med två decimaler så att övriga decimaler faller bort. I fråga om egenavgifter sammanfaller normalt beskattningsåret med kalenderåret. En särskild övergångsbestämmelse behövs därför för det fall den avgiftsskyldige inte visar hur stor del av beskattningsårets inkomst som hänför sig till tiden efter den 1 augusti 2015 respektive tiden efter den 30 juni 2016. I dessa fall ska så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter den 1 augusti 2015 respektive tiden efter den 30 juni 2016 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller under respektive tid och hela beskattningsåret.
Hänvisningar till S5-8-6
5.8.7. Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1004:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980)
2 §
Ändringarna föranleds av förslaget i avsnitt 5.2 om slopad nedsättning av socialavgifterna för unga. Ändringen av paragrafens första stycke är en följd av att 2 kap. 28 § socialavgiftslagen (2000:980) upphävs. Ändringen av paragrafens
andra stycke är en följd av att 3 kap. 15 a §
socialavgiftslagen upphävs.
5 §
Ändringen föranleds av förslaget i avsnitt 5.2 om slopad nedsättning av socialavgifterna för unga. Ändringen i paragrafens första stycke är en följd av att 2 kap. 28 § socialavgiftslagen (2000:980) upphävs.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
I första punkten anges att lagen träder i kraft den 1 augusti 2015.
Av andra punkten framgår att bestämmelserna i 2 och 5 §§ i den nya lydelsen inte ska tillämpas på ersättning som betalas ut före ikraftträdandet.
Hänvisningar till S5-8-7
5.9. Ändrad beräkning av inkomsterna i statens budget för 2015
Regeringens förslag:
Den ändrade beräkningen av
inkomster på statens budget för 2015 som redovisas i tabell 5.4 godkänns.
Regeringen gjorde i propositionen En utvecklad budgetprocess (prop. 2014/15:173) bedömningen att förslag som har en tydlig påverkan på statens inkomster för det löpande budgetåret bör föranleda en ny inkomstberäkning. Den nya inkomstberäkningen ska göras för de inkomsttitlar som berörs av förslagen. I de fall regeringen har gjort en ny beräkning av inkomsttitlarna baserat på nya makroekonomiska prognoser och andra förutsättningar, som t.ex. förändrade volymer, ska inkomstberäkningen även omfatta dessa förändringar (prop. 2014/15:173 s. 34 f.). Finansutskottet framförde i sitt yttrande till konstitutionsutskottet att det av redovisningen bör gå att särskilja de effekter som beror av regeländringar från effekter till följd av ändrade makroprognoser och andra ekonomiska förutsättningar. Konstitutionsutskottet instämde i finansutskottets bedömning (bet. 2013/14:KU46 s. 35 och 37).
I detta avsnitt lämnas därmed förslag om en ny inkomstberäkning för de inkomsttitlar som påverkas av de lagförslag och andra förslag som lämnas i denna proposition. De förslag som ligger till grund för de ändrade beräkningarna av övriga inkomster redovisas i avsnitt 6.
I tabell 5.4 redovisas den ändrade inkomstberäkningen, inklusive effekterna av nya makroekonomiska prognoser och andra förutsättningar. Även bruttoeffekten av skatteförslagen och övriga förslag framgår.
PROP. 2014/15:99
Tabell 5.4 Specifikation av ändrad beräkning av inkomster för 2015
Tusental kronor
Inkomsttitel Godkänd beräkning
Förändring av
beräkning
Ny beräkning Bruttoeffekt av
åtgärder på inkomstsidan
1140 Skattereduktioner -232 068 636 -979 714 -233 048 350
20 000
1154 Husavdrag
-
- -20 328 866
20 000
1280 Nedsättningar -15 364 917* -5 279 898 -20 644 815 6 615 000
1410 Mervärdesskatt 371 046 054 -4 169 649 366 876 405
-400 000
1411 Mervärdesskatt
-
- 366 876 405
-400 000
1440 Koldioxidskatt 25 056 911 -302 248 24 754 663
5 000
1442 Koldioxidskatt oljeprodukter
-
- 15 386 346
5 000
1450 Övriga skatter på energi och miljö
5 033 962 -349 263 4 684 699
282 000
1454 Skatt på bekämpningsmedel och gödsel
-
-
114 367
4 000
1455 Skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer
- - 3 957 245
267 000
1458 Övriga skatter
-
-
131 090
11 000
2000 Inkomster av statens verksamhet 33 649 944 6 436 321 40 086 265
121 000
2525 Finansieringsavgift från arbetslöshetskassor
- - 2 898 201
121 000
6000 Bidrag m.m. från EU 10 332 700 -1 170 599 9 162 101
67 000
6414 Bidrag från Europeiska socialfonden 2014-2020
- - 211 050 50 000
6911 Övriga bidrag från EU
-
-
200 017
17 000
Anm.: I beslutad budget fanns inte en uppdelning på inkomsttitelnivå 1154, 1411, 1442, 1454, 1455, 1458, 2525, 6414 och 6911. Därför kan siffrorna för godkänd beräkning och förändring av beräkning inte redovisas. I stället redovisas dessa siffror på av riksdagen beslutad nivå. * I beslutad budget för 2015 redovisas inkomstförsvagningen av att behålla nedsättningen av socialavgifter för unga under inkomstgrupp Arbetsgivaravgifter 1210 och inte under inkomstgrupp Nedsättningar 1280. Eftersom effekten av förslaget att ta bort nedsättningen av socialavgifter för unga redovisas under inkomstgrupp Nedsättningar 1280 i Ny beräkning blir inkomstgrupp Nedsättningar 1280 i Godkänd respektive Ny beräkning inte helt jämförbara med varandra. För att dessa skulle ha varit jämförbara borde inkomstförändringen ha bokförts på inkomstgrupp 1280 även i Godkänd beräkning. Därmed skulle det ha redovisats ett belopp på ca -27 miljarder kronor i stället för nuvarande -15,4 miljarder kronor, dvs. ytterligare ca 12 miljarder kronor vilket motsvarar effekten av att inte slopa nedsättningen fr.o.m. den 1 januari 2015.
Regeringens förslag till godkänd beräkning av budgetens inkomster i budgetpropositionen är specificerat på inkomsttitlar (se bl.a. prop. 2014/15:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor bilaga 1 avsnitt 2). Riksdagens beslut om beräkningen av inkomsterna på statens budget är däremot, med något undantag, specificerat på en mer aggregerad nivå såsom inkomstgrupper, inkomsthuvudgrupper och inkomsttyper. I tabell 5.4 redovisas förändringen på såväl den av riksdagen godkända nivån som på inkomsttitelnivå.
De nya beräkningarna påverkas av fler faktorer än bara regeländringar, exempelvis en ny bedömning av den makroekonomiska utvecklingen och justeringar till följd av hittillsvarande utfall. Ju högre aggregeringsnivå desto fler faktorer påverkar den nya beräkningen. I det följande kommenteras de största förändringarna.
Enligt godkänd beräkning i tabell 5.4 uppgår inkomstgrupp 1280 nedsättningar av arbetsgivaravgifter och egenavgifter till 15,4 miljarder kronor 2015. I detta belopp redovisas dock inte inkomstförsvagningen av att inte slopa nedsättningen av socialavgifterna för unga fr.o.m. den 1 januari 2015, på ca 12 miljarder kronor. Effekten av att behålla nedsättningen för unga redovisas i av riksdagen godkänd beräkning i stället under inkomstgrupp 1210, arbetsgivaravgifter. I Ny beräkning däremot redovisas förändringen av att ta bort nedsättningen av socialavgifterna för unga i inkomstgrupp 1280. Det betyder att beloppen i de två beräkningarna inte är helt jämförbara med varandra. I Ny beräkning införs förslaget dessutom först fr.o.m. den 1 augusti 2015, vilket betyder att effekten är lägre jämfört med vad den skulle ha varit om den införts den 1 januari 2015 (6,6 jämfört med ca 12 miljarder kronor).
Prognosen för intäkterna från mervärdesskatten har reviderats ned med 4 miljarder
PROP. 2014/15:99
74 kronor i förhållande till den godkända beräkningen i den beslutade budgeten för 2015. Det beror huvudsakligen på att konjunkturutsikterna reviderats ned. Hushållens konsumtion i löpande priser väntas inte utvecklas lika starkt som tidigare beräknat, vilket håller tillbaka intäkterna från mervärdesskatt.
Mot denna bakgrund föreslår regeringen att den ändrade beräkningen av inkomster på statens budget för 2015 som redovisas i tabell 5.4 godkänns.
För en utförligare beskrivning av den nya inkomstprognosen, se avsnitt 6.2 i 2015 års ekonomiska vårproposition (prop. 2014/15:100).
I tabell 5.5 redovisas såväl bruttoeffekter som nettoeffekter av de föreslagna regeländringarna på skattesidan och ändringar som påverkar budgetens övriga inkomster. Bruttoeffekten är den direkta effekten på intäkterna av en regelförändring medan nettoeffekten även innefattar indirekta effekter på intäkterna från andra skatter och eventuella effekter på den offentliga sektorns utgifter (se prop. 2014/15:100avsnitt 8.1 tabell 8.1).
Tabell 5.5 Sammanställning av offentligfinansiella effekter till följd av ändringar som påverkar statens inkomster
Miljarder kronor
Regeländring Effekt från Bruttoeffekt
2015
Nettoeffekt
2015
Skatt på arbetsinkomster
Slopad skattereduktion för hjälp med läxor och annat skolarbete
2015-08-01 0,02 0,02
Slopad nedsättning av socialavgifterna för unga
2015-08-01 6,62 5,49
Skatt på konsumtion m.m.
Höjd skatt på bekämpningsmedel
2015-08-01 0,00 0,00
Höjd skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer
2015-08-01 0,27 0,10
Höjd skatt på naturgrus 2015-08-01 0,01 0,01
Gruppregistrering till mervärdesskatt behålls
2015-01-01 -0,40 -0,40
Nedsättning av koldioxidskatten på dieselbränsle i vissa skogsmaskiner genomförs inte
2014-08-01 0,01 0,00
Summa skatte- och avgiftsregler
6,52 5,23
Övriga inkomster
Ändring i arbetslöshetsförsäkringen
0,12 0,12
Bidrag från Europeiska socialfonden 2014-2020
0,05 0,05
Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet
0,02 0,02
Summa övriga inkomster
0,19 0,19
Summa offentligfinansiell effekt
6,71 5,41
6
Ändringar avseende
statens utgifter
PROP. 2014/15:99
6. Ändringar avseende statens utgifter
I detta avsnitt lämnar regeringen förslag till ändringar avseende statens utgifter 2015. Det samlade förslaget till ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag för 2015 finns i avsnitt 1 tabell 1.1. En sammanställning av förslagen till ändrade beställningsbemyndiganden redovisas i bilaga 4.
I 2015 års ekonomiska vårproposition finns en sammanställning av de offentligfinansiella effekterna av de anslagsförändringar som föreslås i denna proposition (prop. 2014/15:100avsnitt 7.2).
Hänvisningar till S6
- Prop. 2014/15:99: Avsnitt 5.9
6.1. Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
4:1 Regeringskansliet m.m.
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 6 698 871 000 kronor.
Regeringens förslag:
Anslaget 4:1 Regerings-
kansliet m.m. ökas med 93 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen
föreslog i budgetpropositionen för 2015 att 6 885 671 000 kronor skulle anvisas anslaget 4:1
Regeringskansliet m.m. (prop. 2014/15:1 utg.omr.
1 avsnitt 7.1.1). Riksdagen beslutade dock att 6 698 871 000 kronor skulle anvisas anslaget (bet. 2014/15:KU1, rskr. 2014/15:50).
Vidare uttalade konstitutionsutskottet i samband med behandlingen av budgetpropositionen att 200 000 kronor skulle
användas för att fortsätta en studie över företagsklimatet i Sverige. Studien som Världsbanken utför på regeringens uppdrag är försenad och regeringen avser att först avvakta resultatet innan den tar ställning till en eventuell fortsättning kommande år.
Regeringen anser att den av riksdagen beslutade anslagsnivån är för låg för att upprätthålla nödvändig verksamhetsnivå. Ytterligare medel behöver tillföras anslaget. Regeringen anser därför att anslaget 4:1
Regeringskansliet m.m. bör ökas med 93 000 000
kronor.
Finansiering sker genom de förslag till inkomstökningar och minskade anslag som lämnas i denna proposition.
6:1 Allmänna val och demokrati
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 48 340 000 kronor.
Regeringens förslag:
Anslaget 6:1 Allmänna val
och demokrati ökas med 14 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag:
Valprövningsnämnden har fattat beslut om omval i Båstads kommun. Omvalet kommer att genomföras den 10 maj 2015. Genomförandet av omvalet beräknas medföra kostnader om 14 000 000 kronor i form av kostnader för Valmyndigheten och statsbidrag till kommunerna för deras medverkan.
PROP. 2014/15:99
Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati bör ökas med 14 000 000 kronor.
8:1 Presstödsnämnden
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 6 842 000 kronor.
Regeringens förslag:
Anslaget 8:1
Presstödsnämnden får även användas för
verksamhet som utförts av Presstödsnämnden men som överförts till Myndigheten för radio och tv, samt för avvecklingen av nämnden.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen
har i propositionen Statens stöd till dagspressen (prop. 2014/15:88) lämnat förslag om en förändrad myndighetsorganisation för frågor om presstöd som innebär att uppgifter från Presstödsnämnden överförs till Myndigheten för radio och tv samt att nämnden avvecklas och upphör som myndighet. Regeringen har uppdragit åt Presstödsnämnden att förbereda dels en överföring av uppgifter till Myndigheten för radio och tv, dels en avveckling av nämnden per den 30 juni 2015. Uppdraget gäller med förbehåll för riksdagens beslut i nödvändiga delar. Eventuella utgifter för överföring av uppgifter och avveckling av myndigheten ska rymmas inom Presstödsnämndens förvaltningsanslag.
Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 8:1 Presstödsnämnden även bör få användas för verksamhet som utförts av Presstödsnämnden, men som överförts till Myndigheten för radio och tv, samt för avvecklingen av nämnden.
8:3 Myndigheten för radio och tv
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 27 806 000 kronor.
Regeringens förslag:
Anslaget 8:3 Myndigheten för
radio och tv får även användas för inordnande av
uppgifter från Presstödsnämnden och för
inrättandet av en nämnd för presstöd som ett särskilt beslutsorgan inom myndigheten.
Skälen för regeringens förslag: I enlighet
med vad som redovisas ovan under anslaget 8:1
Presstödsnämnen har regeringen lämnat förslag
till riksdagen om en förändrad organisation för frågor om presstöd som innebär att uppgifter från Presstödsnämnden inordnas i Myndigheten för radio och tv samt att nämnden avvecklas och upphör som myndighet. Regeringen har uppdragit åt Myndigheten för radio och tv att förbereda inordnande av uppgifter från Presstödsnämnden och att inrätta en nämnd för presstöd som ett särskilt beslutsorgan inom myndigheten fr.o.m. den 1 juli 2015. Uppdraget gäller med förbehåll för riksdagens beslut i nödvändiga delar. Eventuella utgifter för inordnandet av uppgifter från Presstödsnämnden och inrättandet av ett särskilt beslutsorgan ska rymmas inom Myndigheten för radio och tv:s förvaltningsanslag.
Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 8:3 Myndigheten för radio och tv även bör få användas för inordnande av uppgifter från Presstödsnämnden och för inrättandet av en nämnd för presstöd som ett särskilt beslutsorgan inom myndigheten.
9:1 Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU-information
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 20 488 000 kronor.
Regeringens förslag:
Anslaget 9:1 Svenska
institutet för europapolitiska studier samt EUinformation minskas med 3 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen
föreslog i budgetpropositionen för 2015 att 17 488 000 kronor skulle anvisas anslaget 9:1
Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU-information (prop. 2014/15:1
utg.omr. 1 avsnitt 12.4.1). Riksdagen beslutade dock att 20 488 000 kronor skulle anvisas anslaget (bet. 2014/15:KU1, rskr. 2014/15:50). Någon närmare motivering till den ökade
PROP. 2014/15:99
anslagsnivån redovisades inte. Regeringen anser alltjämt att anslagsnivån bör vara den som föreslogs i budgetpropositionen för 2015. Anslaget 9:1 Svenska institutet för
europapolitiska studier samt EU-information
bör därför minskas med 3 000 000 kronor. Därefter bedöms utgifterna minska med 3 000 000 kronor 2016–2018.
Minskningen av anslaget används för att bidra till finansieringen av de ökade anslagen i denna proposition. Minskningen bedöms inte påverka verksamheten för innevarande år.
6.2. Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
1:1 Statskontoret
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 88 429 000 kronor.
Regeringens förslag:
Anslaget 1:1 Statskontoret
ökas med 5 000 000 kronor.
Anslaget 1:8 Ekonomistyrningsverket minskas med 5 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget
används för Statskontorets förvaltningsutgifter och för regeringens behov av vissa förvaltningspolitiska insatser. För att säkerställa statsförvaltningens tillgång till lönesystem behöver Statens servicecenter ges bidrag för upphandling av ytterligare system som komplement till befintliga ramavtal.
Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 1:1
Statskontoret bör ökas med
5 000 000 kronor.
Finansiering sker genom att anslaget 1:8 Ekonomistyrningsverket minskas med motsvarande belopp. Minskningen bedöms inte medföra några konsekvenser för verksamheten.
1:3 Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 7 150 000 kronor.
Regeringens förslag:
Anslaget 1:3
Finans-
inspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter
ökas med 2 000 000 kronor.
Anslaget 1:11
Finansinspektionen minskas
med 2 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: I budget-
propositionen för 2015 föreslogs en nominellt oförändrad anslagsnivå eftersom det var oklart vilka avgiftsnivåer EU skulle besluta för sina tillsynsmyndigheter Europeiska bankmyndigheten, Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten och Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten. Regeringen aviserade samtidigt sin avsikt att under 2015 återkomma med förslag om högre anslag.
Till följd av beslut inom EU om fortsatt uppbyggnad har avgifterna till EU:s tillsynmyndigheter blivit högre. Ytterligare medel behöver mot denna bakgrund tillföras anslaget. Regeringen anser därför att anslaget 1:3 Finansinspektionens avgifter till EU:s
tillsynsmyndigheter bör ökas med
2 000 000 kronor.
Finansiering sker genom att anslaget 1:11 Finansinspektionen minskas med motsvarande belopp. Minskningen bedöms inte medföra några konsekvenser för verksamheten.
Hänvisningar till S6-2
- Prop. 2014/15:99: Avsnitt 5.9
6.3. Utgiftsområde 4 Rättsväsendet
1:18 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet
Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i statens budget för innevarande år.
Regeringens förslag:
Ett nytt ramanslag 1:18 Från
EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet förs upp på statens budget med
17 000 000 kronor. Anslaget får användas för
PROP. 2014/15:99
80 utgifter avseende verksamhet som bedrivs inom ramen för fonden för inre säkerhet, samt för administration av fonden.
Regeringen bemyndigas att under 2015 för anslaget 1:18 Från EU-budgeten finansierade
insatser avseende EU:s inre säkerhet ingå
ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 20 000 000 kronor 2016–2022.
Skälen för regeringens förslag: Europa-
parlamentet och rådet antog den 16 april 2014 förordningarna (EU) nr 513/2014 och (EU) nr 515/2014 som tillsammans inrättar Fonden för inre säkerhet (ISF). Fonden är en av de fonder som är kopplade till EU:s fleråriga budgetram, som sträcker sig fr.o.m. 2014 t.o.m. 2020.
Fonden ska användas för att genomföra åtgärder på nationell nivå i enlighet med de målsättningar och krav som fastställs i förordningarna. Europeiska kommissionen förväntas sommaren 2015 besluta om Sveriges nationella program för genomförande av fonden. Det fleråriga programmet består av två delar, ISF Polis och ISF Gräns, och utgör ramen för de verksamheter och åtgärder som kan erhålla ekonomiskt stöd från fonden. Stödet ska ges till polissamarbete, åtgärder för att förebygga och bekämpa brottslighet samt till åtgärder avseende krishantering. Därutöver ska fonden ge ekonomiskt stöd avseende åtgärder som rör visering och arbetet med EU:s yttre gränser.
Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 1:18 Från EU-budgeten finansierade
insatser avseende EU:s inre säkerhet bör föras upp
i statens budget med 17 000 000 kronor. Anslaget bör få användas för utgifter avseende verksamhet som bedrivs inom ramen för fonden för inre säkerhet, samt för administration av fonden. Anslaget bedöms uppgå till 50 000 000 kronor 2016, 63 000 000 kronor 2017 och 60 000 000 kronor 2018. Finansiering sker genom de förslag till inkomstökningar som lämnas i denna proposition.
För att skapa goda förutsättningar för fleråriga beslut om stöd är det nödvändigt att beslut kan fattas som medför ekonomiska åtaganden för kommande år. Regeringen bör bemyndigas att under 2015 för anslaget 1:18
Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet ingå ekonomiska åtaganden
som medför behov av framtida anslag på högst 20 000 000 kronor 2016–2022.
Hänvisningar till S6-3
- Prop. 2014/15:99: Avsnitt 1
6.4. Utgiftsområde 5 Internationell samverkan
1:1 Avgifter till internationella organisationer
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 328 554 000 kronor.
Regeringens förslag:
Anslaget 1:1 Avgifter till
internationella organisationer ökas med
87 000 000 kronor.
Anslaget 1:6 Forskning, utredningar och andra
insatser rörande säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning minskas med 1 500 000 kronor.
Anslaget 1:9 Svenska institutet minskas med 3 000 000 kronor.
Anslaget 1:11 Samarbete inom
Östersjöregionen minskas med 8 500 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget får
användas för utgifter för avgifter avseende Sveriges medlemskap i internationella organisationer, främst FN, Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, Nordiska ministerrådet och OECD. Belastningen på anslaget påverkas såväl av valutafluktuationer som av antalet freds- och säkerhetsfrämjande insatser.
Sveriges utgifter för avgifterna förväntas bli högre än vad regeringen bedömde i budgetpropositionen för 2015, huvudsakligen på grund av den försvagade kronkursen, varför ytterligare medel behöver tillföras anslaget. Regeringen anser därför att anslaget 1:1 Avgifter
till internationella organisationer bör ökas med
87 000 000 kronor.
Finansiering sker delvis genom att anslaget 1:2
Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet,
anslaget 1:6 Forskning, utredningar och andra
insatser rörande säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning, anslaget 1:9 Svenska institutet och
anslaget 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen minskas. Minskningarna påverkar i viss utsträckning omfattningen av de verksamheter som finansieras från anslagen.
PROP. 2014/15:99
1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 158 287 000 kronor.
Regeringens förslag:
Anslaget 1:2 Freds- och
säkerhetsfrämjande verksamhet minskas med
24 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen
föreslog i budgetpropositionen för 2015 att 138 287 000 kronor skulle anvisas anslaget 1:2
Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet (prop.
2014/15:1 utg.omr. 5 avsnitt 2.6). Riksdagen beslutade dock att 158 287 000 kronor skulle anvisas anslaget (bet. 2014/15:UU1, rskr. 2014/15:45).
Regeringen anser alltjämt att anslagsnivån bör vara den som föreslogs i budgetpropositionen för 2015. Anslaget 1:2 Freds- och
säkerhetsfrämjande verksamhet bör därför
minskas med 20 000 000 kronor. Minskningen av anslaget används för att bidra till finansieringen av de ökade anslagen i denna proposition.
För att delvis finansiera ökningen av anslaget 1:1 Avgifter till internationella organisationer minskas anslaget 1:2 Freds- och säkerhets-
främjande verksamhet med 4 000 000 kronor.
Sammantaget bör anslaget 1:2 Freds- och
säkerhetsfrämjande verksamhet minskas med
24 000 000 kronor.
Minskningarna påverkar i viss utsträckning omfattningen av de verksamheter som finansieras från anslaget.
Hänvisningar till S6-4
6.5. Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap
1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 9 776 522 000 kronor.
Regeringens förslag:
Regeringen bemyndigas att
fatta beslut om att fullfölja anskaffandet av artillerisystemet ARCHER.
Skälen för regeringens förslag: I
propositionen Renovering och modifiering av artillerisystem Haubits 77B angavs att regeringen skulle återkomma till riksdagen om ARCHER-projektets totalkostnad ökade på grund av att ingen partner anslöt sig, och regeringen fortfarande ville genomföra projektet (prop. 2005/06:132 s. 10 f.). Norge har aviserat att de kommer att avbryta samarbetet med Sverige rörande ARCHER. Sverige har ett fortsatt operativt behov av artilleriförmåga och regeringen bedömer att ARCHER tillgodoser detta. Om inte någon försäljning till tredje part av den norska delen av avtalet blir av kan det uppstå fördyringar för Sverige. En utebliven försäljning kan även medföra ett utökat materiellt åtagande för Sverige. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med omfattningen och konsekvenserna av ett eventuellt utökat materiellt åtagande.
Regeringen bör mot denna bakgrund bemyndigas att fatta beslut om att fullfölja anskaffandet av artillerisystemet ARCHER.
1:11 Internationella materielsamarbeten och industrifrågor m.m.
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 68 131 000 kronor.
Regeringens förslag:
Anslaget 1:11 Internationella
materielsamarbeten och industrifrågor m.m.
minskas med 3 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen
föreslog i budgetpropositionen för 2015 att 63 618 000 kronor skulle anvisas anslaget 1:11
Internationella materielsamarbeten och industrifrågor m.m. (prop. 2014/15:1 utg.omr. 6 avsnitt
3.5.12). Riksdagen beslutade dock att 68 131 000 kronor skulle anvisas anslaget (bet. 2014/15:FöU1, rskr. 2014/15:63). Regeringen anser alltjämt att anslaget bör minskas. Anslaget
PROP. 2014/15:99
82 1:11 Internationella materielsamarbeten och
industrifrågor m.m. bör därför minskas med
3 000 000 kronor.
Minskningen av anslaget används för att bidra till finansieringen av de ökade anslagen i denna proposition. Minskningen bedöms kunna hanteras av Försvarets materielverk innevarande år. Därefter bedöms utgifterna minska med 8 500 000 kronor 2016, 8 700 000 kronor 2017 och med 8 900 000 kronor fr.o.m. 2018.
1:12 Försvarsexportmyndigheten
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 67 828 000 kronor.
Regeringens förslag:
Anslaget 1:12 Försvarsexport-
myndigheten minskas med 1 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen
bedömde i budgetpropositionen för 2015 att nödvändigt exportstöd inom försvarssektorn kan bedrivas inom en annan myndighetsstruktur med bibehållna krav på affärsmässighet och transparens, men med högre kostnadseffektivitet. Regeringen aviserade därför en avveckling av Försvarsexportmyndigheten med början under 2015. I regeringens förslag till anslagsnivå för 2015 ingick därför en minskning med 2 000 000 kronor (prop. 2014/15:1 utg.omr. 6 avsnitt 3.4.2 och 3.5.13). Riksdagen ansåg dock inte att Försvarsexportmyndigheten skulle avvecklas och beslutade därför om en anslagsnivå som var 2 000 000 kronor högre än regeringens förslag (bet. 2014/15:FöU1, rskr. 2014/15:63).
Regeringen gör alltjämt bedömningen att nödvändigt exportstöd bör bedrivas inom en annan myndighetsstruktur fr.o.m den 1 januari 2016. Som en konsekvens av förändringen bör Försvarsexportmyndigheten avvecklas och upphöra som myndighet den 31 december 2015. Mot bakgrund av de iakttagelser som Statskontoret har gjort i sin rapport Tydligare roller och ökad transparens, en uppföljning av Försvarsexportmyndigheten (Statskontoret 2014:30) lägger regeringen särskild vikt vid att den nya myndighetsstrukturen ska kunna hantera den exportstödjande uppgiften parallellt
med andra uppdrag samt bibehålla och utveckla transparens och affärsmässighet.
Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 1:12 Försvarsexportmyndigheten bör minskas med 1 000 000 kronor 2015. Därefter bedöms utgifterna minska med 20 000 000 kronor 2017 och 30 000 000 kronor fr.o.m. 2018.
Hänvisningar till S6-5
- Prop. 2014/15:99: Avsnitt 1
6.6. Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
1:1 Biståndsverksamhet
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 28 336 579 000 kronor.
Regeringens förslag:
Anslaget 1:1
Biståndsverksamhet minskas med 237 100 000
kronor.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen
föreslog i budgetpropositionen för 2015 att 28 851 579 000 kronor skulle anvisas anslaget 1:1
Biståndsverksamhet (prop. 2014/15:1 utg.omr. 7
avsnitt 2.7). Riksdagen beslutade dock att 28 336 579 000 kronor skulle anvisas anslaget (bet. 2014/15:UU2, rskr. 2014/15:75). Regeringen anser alltjämt att ytterligare medel bör tillföras anslaget för att med additionella medel finansiera klimatinsatser i utvecklingsländer. Anslaget bör därför ökas med 250 000 000 kronor. Finansiering sker genom de förslag till inkomstökningar och minskade anslag som lämnas i denna proposition.
För att finansiera ökningen av anslagen 1:2
Ersättningar och bostadskostnader och 1:3 Migrationspolitiska åtgärder under utgiftsområde
8 Migration minskas anslaget med 479 000 000 kronor. För att finansiera ökningen av anslaget 1:2
Styrelsen för Internationellt utvecklingssamarbete (Sida) minskas anslaget med 8 100 000 kronor.
Sammantaget bör anslaget 1:1 Bistånds-
verksamhet minskas med 237 100 000 kronor.
Minskningen bedöms till viss del påverka de verksamheter som finansieras från anslaget.
PROP. 2014/15:99
1:2 Styrelsen för Internationellt utvecklingssamarbete (Sida)
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 003 023 000 kronor.
Regeringens förslag:
Anslaget 1:2 Styrelsen för
Internationellt utvecklingssamarbete (Sida) ökas
med 8 100 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Kostnaderna för
den del av utlandsmyndigheternas verksamhet som Styrelsen för Internationellt utvecklingssamarbete (Sida) svarar för påverkas av den svenska kronans växelkurs gentemot andra valutor. Med de slutliga beräkningarna av valutakursförändringarna under 2014 som grund bedöms kostnaderna för den del av utlandsmyndigheterna som Sida svarar för bli högre än vad som tidigare beräknats. Regeringen anser därför att anslaget 1:2 Styrelsen för Internationellt
utvecklingssamarbete (Sida)bör ökas med
8 100 000 kronor.
Finansiering sker genom att anslaget 1:1
Biståndsverksamhet minskas med motsvarande
belopp.
Hänvisningar till S6-6
6.7. Utgiftsområde 8 Migration
1:2 Ersättningar och bostadskostnader
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 10 861 115 000 kronor.
Regeringens förslag:
Anslaget 1:2 Ersättningar och
bostadskostnader ökas med 477 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget
används för utgifter för stöd till asylsökande m.fl. och statsbidrag till kommuner och landsting. Regeringen bedömer att fler personer än vad som tidigare beräknats kommer att söka asyl i Sverige under 2015 och att fler personer därmed kommer att vara inskrivna i Migrationsverkets mottagande än vad som
antagits i budgetpropositionen för 2015. Det innebär att kostnaderna för stöd, ersättningar och boende kommer att öka och att ytterligare medel behöver tillföras anslaget. Regeringen anser därför att anslaget 1:2 Ersättningar och
bostadskostnader bör ökas med 477
000 000
kronor.
Finansiering sker genom att anslaget 1:1
Biståndsverksamhet under utgiftsområde 7
Internationellt bistånd minskas med motsvarande belopp. Kostnaderna klassificeras som bistånd i enlighet med den definition som används av OECD:s biståndskommitté DAC.
1:3 Migrationspolitiska åtgärder
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 420 077 000 kronor.
Regeringens förslag:
Anslaget 1:3 Migrations-
politiska åtgärder ökas med 2 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget
används bl.a. för utgifter för uttagning av personer som ska vidarebosättas samt för resor vid vidarebosättning. Migrationsverket ska enligt ett särskilt regeringsbeslut överföra 1 900 flyktingar till Sverige 2015. Jämfört med vad som antogs i budgetpropositionen för 2015 har kostnaden för överföringen av personer som ska vidarebosättas i Sverige ökat, varför ytterligare medel behöver tillföras anslaget. Regeringen anser därför att anslaget 1:3 Migrationspolitiska
åtgärder bör ökas med 2 000 000 kronor.
Finansiering sker genom att anslaget 1:1
Biståndsverksamhet under utgiftsområde 7
Internationellt bistånd minskas med motsvarande belopp. Kostnaderna klassificeras som bistånd i enlighet med den definition som används av OECD:s biståndskommitté DAC.
PROP. 2014/15:99
6.8. Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 20 960 000 000 kronor.
Regeringens förslag:
Anslaget 1:5 Bidrag för
läkemedelsförmånerna ökas med 1 690 129 000
kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget
används för utgifter för det särskilda statsbidraget till landstingen för deras kostnader för läkemedelsförmånerna. Staten har sedan 1998 ersatt landstingen för kostnaderna för läkemedelsförmånerna genom ett särskilt statsbidrag.
Bidraget till landstingen utbetalas med två månaders fördröjning, vilket innebär att bidragen för kostnader som landstingen hade i november och december 2014 utbetalas under 2015. Landstingen hade i slutet av 2014 högre kostnader än vad som tidigare beräknats. Detta var framför allt en följd av att flera nya läkemedel introducerades för nya patientgrupper. Dessa läkemedel påverkade kostnadsutvecklingen under slutet av 2014 och kommer att påverka kostnaderna även under 2015.
Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting ingick den 6 mars 2015 en överenskommelse om statens bidrag till landstingen för deras kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. för 2015. Det bidrag som behöver betalas ut bedöms mot bakgrund av vad som ovan anförts inte rymmas inom anvisat anslag, varför ytterligare medel behöver tillföras anslaget. Regeringen anser därför att anslaget 1:5
Bidrag för läkemedelsförmånerna bör ökas med
1 690 129 000 kronor.
1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 244 704 000 kronor.
Regeringens förslag:
Anslaget 1:6 Bidrag till
folkhälsa och sjukvård ökas med 198 325 000
kronor.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen
föreslog i budgetpropositionen för 2015 att 2 640 704 000 kronor skulle anvisas anslaget 1:6
Bidrag till folkhälsa och sjukvård (prop.
2014/15:1 utg. omr. 9 avsnitt 4.7.6). Riksdagen beslutade dock att 1 244 704 000 kronor skulle anvisas anslaget (bet. 2014/15:SoU1, rskr. 2014/15:71). En förklaring till skillnaden är att socialutskottet inte ställde sig bakom regeringens förslag till insatser rörande barnmorskor, förlossningsvården och kvinnors hälsa, som uppgick till 400 000 000 kronor 2015. Regeringen anser dock att det är av stor vikt att skyndsamt genomföra en satsning på insatser som rör barnmorskor, en förbättrad förlossningsvård och andra insatser för att stärka kvinnors hälsa i syfte att uppnå en mer jämställd hälso- och sjukvård. Efterfrågan på barnmorskor i Sverige överstiger tillgången, enligt Socialstyrelsens nationella planeringsstöd 2014. Tillgången till barnmorskor har ökat under senare år. Dock är den regionala variationen stor och efterfrågan väntas öka. Beträffande förlossningsvården behöver den bl.a. bli med kunskapsbaserad, tillgänglig och jämlik över hela landet och under alla tider på året. Det kvarstår vissa tydliga skillnader mellan kvinnor och män i hälso- och sjukvården. Flera sjukdomar som kvinnor drabbas av i högre utsträckning tenderar att vara lägre prioriterade inom hälso- och sjukvården. Det handlar t.ex. om långvariga smärttillstånd, förlossningsskador, inkontinens och psykisk ohälsa. Kvinnor med endast grundskoleutbildning är en grupp som i flera avseenden har haft den minst gynnsamma hälsoutvecklingen. Att nå ökad jämlikhet och jämställdhet i hälso- och sjukvården kräver ett brett och långsiktigt arbete med sikte på t.ex. tillgänglighet, behandlingsmetoder och attityder. Kvinnor och män ska utifrån sina behov behandlas likvärdigt när det gäller resurser och insatser. Det är angeläget att bästa tillgängliga kunskap används.
Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget bör ökas med 200 000 000 kronor. År 2016–2018 bedöms utgifterna öka med 400 000 000 kronor per år. Finansiering sker
PROP. 2014/15:99
genom de förslag till inkomstökningar och minskade anslag som lämnas i denna proposition.
För att delvis finansiera ökningen av anslaget 2:3 Bidrag till WHO minskas anslaget med 1 675 000 kronor.
Sammantaget bör anslaget 1:6 Bidrag till
folkhälsa och sjukvård ökas med 198 325 000
kronor.
2:2 Insatser för vaccinberedskap (bemyndigande)
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 85 000 000 kronor.
Vidare har regeringen ett bemyndigande att under 2015 besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 170 000 000 kronor 2016 och 2017.
Regeringens förslag:
Regeringen bemyndigas att
under 2015 för anslaget 2:2 Insatser för
vaccinberedskap ingå avtal om pandemivaccin
som medför behov av framtida anslag på högst 510 000 000 kronor 2016–2021.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen
gav 2011 Socialstyrelsen i uppdrag att förbereda ett avtal med en eller flera vaccinproducenter om pandemivaccin. Uppdraget skulle genomföras i samråd med Sveriges Kommuner och Landsting. Avtalen syftade till att säkra tillgången till vaccinbehandlingar för hela befolkningen i händelse av en pandemi. Ett eventuellt avtal beräknades löpa 2015–2017.
Regeringen har, med anledning av att vissa förutsättningar avseende ansvarsförhållanden mellan staten och landstingen inte har lösts, i budgetpropositionen för 2015 anfört att staten bör ta ett utökat ansvar för vaccinförsörjning vid en influensapandemi (prop. 2014/15:1 utg.omr. 9 avsnitt 5.5). Ett uppdrag har därför lämnats till Socialstyrelsen att säkerställa tillgången till vaccin i händelse av en influensapandemi samt, i samband med detta, leverans av vaccin till landstingen. Ett avtal med en vaccinproducent bör utifrån Socialstyrelsens bedömning kunna omfatta en tidslängd på upp till sex år. Det nuvarande bemyndigandet bör därför dels ökas
med 340 000 000 kronor, dels förlängas fram t.o.m. 2021.
Regeringen bör mot denna bakgrund bemyndigas att under 2015 för anslaget 2:2
Insatser för vaccinberedskap ingå avtal om
pandemivaccin som medför behov av framtida anslag på högst 510 000 000 kronor 2016–2021.
En framtida vaccination kan ge följder som inte är möjliga att förutsäga i dagsläget, vilket skulle kunna leda till vissa åtaganden i framtiden. Regeringen kan därför behöva återkomma till riksdagen avseende sådana framtida åtaganden.
2:3 Bidrag till WHO
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 34 665 000 kronor.
Regeringens förslag:
Anslaget 2:3 Bidrag till
WHO ökas med 3 350 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Till följd av
valutakursförändringar behöver anslaget för medlemsavgiften till Världshälsoorganisationen (WHO) ökas. Regeringen anser därför att anslaget 2:3 Bidrag till WHO bör ökas med 3 350 000 kronor.
Finansiering sker delvis genom att anslaget 1:6
Bidrag till folkhälsa och sjukvård minskas med
1 675 000 kronor.
4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 360 180 000 kronor.
Regeringens förslag:
Anslaget 4:5 Stimulansbidrag
och åtgärder inom äldrepolitiken ökas med
60 080 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen
föreslog i budgetpropositionen för 2015 att 2 413 180 000 kronor skulle anvisas anslaget 4:5
Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken
PROP. 2014/15:99
86 (prop. 2014/15:1 utg.omr. 9 avsnitt 7.10.5). Riksdagen beslutade dock att 1 360 180 000 kronor skulle anvisas anslaget (bet. 2014/15:SoU1, rskr. 2014/15:71). Regeringen anser alltjämt att anslaget bör ökas för att utöka bemanningen inom äldreomsorgen. Regeringen avser att avsätta 1 000 000 000 kronor av anslaget 2015 för en satsning på ökad bemanning inom äldreomsorgen. Det bör medföra att satsningarna på att stärka kommunernas egenkontroll av verksamhet som angavs till 220 000 000 kronor, bättre samverkan mellan vård och omsorg som angavs till 50 000 000 kronor, en nationell demensplan som angavs till 50 000 000 kronor, förlängt investeringsstöd till äldreboende som angavs till 50 000 000 kronor, stärkt kompetens inom äldreomsorgen som angavs till 140 000 000 kronor, och ett nationellt måltidslyft som angavs till 75 000 000 kronor, som socialutskottet tog ställning för, i stället bör användas till en satsning på ökad bemanning.
Regeringen fortsätter således att prioritera en utökad bemanning i äldreomsorgen i syfte att skapa ökad trygghet och kvalitet för den enskilde. En utökad bemanning kan skapa utrymme för personalen att tillbringa mer tid med den enskilde, men också ge större möjligheter för personalen att gemensamt utveckla verksamheten. Att utöka bemanningen kan även förväntas förbättra arbetsmiljön och därigenom öka attraktionskraften för yrken inom äldreomsorgen. Eftersom satsningen genomförs senare än planerat blir dock anslagsbehovet mindre.
Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom
äldrepolitiken bör ökas med 60 080 000 kronor
2015.
År 2016–2018 bedöms utgifterna för den ovan nämnda reformen öka med 2 000 000 000 kronor per år. Samtidigt bedöms utgifterna för andra satsningar på anslaget minska med 1 020 730 000 kronor 2016, 1 363 672 000 kronor 2017 och med 1 637 740 000 kronor 2018. Sammantaget bedöms därmed utgifterna öka med 979 270 000 kronor 2016, 636 328 000 kronor 2017 och med 362 260 000 kronor 2018.
Finansiering sker genom de förslag till inkomstökningar och minskade anslag som lämnas i denna proposition.
4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m.
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 487 215 000 kronor.
Något bemyndigande att ingå ekonomiska åtaganden har inte lämnats för 2015.
Regeringens förslag:
Anslaget 4:7 Bidrag till
utveckling av socialt arbete m.m. minskas med
30 000 000 kronor.
Regeringen bemyndigas att under 2015 för anslaget 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete
m.m. ingå ekonomiska åtaganden som medför
behov av framtida anslag på högst 50 400 000 kronor 2016–2019.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen
föreslog i budgetpropositionen för 2015 att 376 215 000 kronor skulle anvisas anslaget 4:7
Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m.
(prop. 2014/15:1 utg.omr. 9 avsnitt 7.10.7). Riksdagen beslutade dock att 487 215 000 kronor skulle anvisas anslaget (bet. 2014/15:SoU1, rskr. 2014/15:71). Den högre anslagsnivån motiveras delvis med att den s.k. fritidspengen ska fortsätta att finansieras från anslaget, vilket innebär utgifter på 81 000 000 kronor. Riksdagen lämnade dock ingen närmare motivering till resterande 30 000 000 kronor i högre anslagsnivå jämfört med regeringens förslag.
Regeringen bedömer att det, utifrån planerade insatser som finansieras via anslaget, finns ett utrymme att minska anslaget för 2015. Regeringen anser därför att anslaget 4:7 Bidrag
till utveckling av socialt arbete m.m. bör minskas
med 30 000 000 kronor. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.
Enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 223/2014 av den 11 mars 2014 om fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt ska samtliga europeiska medlemsstater införa en fond för att minska fattigdomen. Fonden kommer finnas tillgänglig 2015–2020 och kostnaderna för fonden belastar detta anslag. Kommuner och organisationer kan ansöka om projektmedel ur fonden. Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige (Svenska ESFrådet) administrerar fonden och planerar en
PROP. 2014/15:99
första utlysning av projektmedel. För att kunna göra en utlysning av och fatta fleråriga beslut om bidrag finns behov av ett bemyndigande från riksdagen. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2015 för anslaget 4:7 Bidrag till utveckling
av socialt arbete m.m. ingå ekonomiska
åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 50 400 000 kronor 2016–2019.
Lån till Folkhälsomyndighetens beredskapsinvesteringar
Regeringens förslag:
Regeringen bemyndigas att
under 2015 besluta att Folkhälsomyndigheten får ta upp lån i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare gjord upplåning uppgår till högst 350 000 000 kronor för beredskapsinvesteringar.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen
har i budgetpropositionen för 2015 lämnat förslag och redovisat bedömningar om en mer samlad kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården och socialtjänsten samt en mer renodlad myndighetsstruktur. En del i förslaget är att Folkhälsomyndigheten ska ta över ansvaret för ett antal beredskapsfrågor från Socialstyrelsen. Riksdagen har beslutat i enlighet med regeringens förslag (prop. 2014/15:1 utg.omr. 9 avsnitt 4.6, bet. 2014/15:SoU1, rskr. 2014/15:71) Till följd av det utökade ansvaret behöver Folkhälsomyndigheten en låneram för att kunna göra beredskapsinvesteringar i syfte att hantera utbrott av smittsamma sjukdomar t.ex. influensapandemier. Regeringen bör därför bemyndigas att för 2015 besluta att Folkhälsomyndigheten får ta upp lån i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare gjord upplåning uppgår till högst 350 000 000 kronor för beredskapsinvesteringar. Den låneram som beslutats för Socialstyrelsens beredskapsinvesteringar kommer därmed att utnyttjas i begränsad utsträckning.
Hänvisningar till S6-8
- Prop. 2014/15:99: Avsnitt 1
6.9. Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
Förslaget om en förändrad beräkning av inkomstrelaterad sjuk- och aktivitetsersättning
Ärendet och dess beredning: Förslaget har ut-
arbetats inom Socialdepartementet och beretts under hand med Försäkringskassan.
Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2015 att en förändrad beräkning av inkomstrelaterad sjuk- och aktivitetsersättning skulle införas från den 1 januari 2015 (prop. 2014/15:1 utg.omr. 10 avsnitt 3.6). Förslaget antogs dock inte av riksdagen (bet. 2014/15:SfU1, rskr. 2014/15:46).
Regeringens förslag:
Hel inkomstrelaterad sjuk-
ersättning och aktivitetsersättning lämnas för år räknat med 64,7 procent av den försäkrades antagandeinkomst. Ändringen träder i kraft den 1 oktober 2015. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för förmåner som avser tid före ikraftträdandet.
Skälen för regeringens förslag: Sjuk- och
aktivitetsersättning betalas ut dels i form av inkomstrelaterad ersättning, dels som garantiersättning. Den inkomstrelaterade ersättningen uppgår till 64 procent av den försäkrades antagandeinkomst. Antagandeinkomsten i sin tur beräknas som genomsnittet av den försäkrades pensionsgrundande inkomster och belopp upp till 7,5 prisbasbelopp med tillägg för den allmänna pensionsavgiften för de tre bästa inkomståren under en viss ramtid. För 2014 är det maximala belopp som betalas ut i form sjuk- eller aktivitetsersättning 17 760 kronor per månad.
Regeringen anser att det är angeläget att förbättra situationen för denna grupp av personer med relativt sett låga inkomster och att förslaget om en förändrad beräkning av inkomstrelaterad sjuk- och aktivitetsersättning alltjämt ska genomföras. Därför föreslår regeringen att hel inkomstrelaterad sjuk- och aktivitetsersättning för år räknat höjs till 64,7 procent av den försäkrades antagandeinkomst. Ändringen föreslås träda i kraft den 1 oktober
PROP. 2014/15:99
88 2015. Äldre föreskrifter bör fortfarande gälla för förmåner som avser tid före ikraftträdandet.
Lagförslag
Förslaget föranleder ändringar i socialförsäkringsbalken, se avsnitt 2.2.
Konsekvenser
Enligt beräkningar som har gjorts i SCB:s FASIT-modell innebär förslaget en förbättring för ca 218 000 personer. Av dessa är ca 127 000 kvinnor och ca 91 000 män. Den maximala höjningen uppgår till ca 200 kronor per månad.
Förslaget beräknas öka utgifterna på statens budget med 60 000 000 kronor 2015. År 2016– 2018 bedöms utgifterna öka med 240 000 000 kronor per år. Som en följd av förslaget ökar dessutom Försäkringskassans kostnader för itutveckling (se anslag 2:1 Försäkringskassan).
Förslag om höjd sjukpenning vid arbetslöshet
Ärendet och dess beredning: Inom Arbets-
marknadsdepartementet har promemorian Höjd inkomstrelaterad ersättning inom arbetslöshetsförsäkringen (dnr A2014/3522/A) utarbetats. En sammanfattning av promemorians förslag finns i bilaga 3, avsnitt 1. Promemorians lagförslag avseende socialförsäkringsbalken finns i
bilaga 3, avsnitt 2. Promemorian har remiss-
behandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3, avsnitt 3. Remissyttrandena och en remissammanställning finns tillgängliga i Arbetsmarknadsdepartementet (dnr A2014/3522/A). Se även avsnitt 6.13.
Bakgrund
Arbetslöshetsförsäkringen består av en grundförsäkring och en inkomstbortfallsförsäkring. Vid arbetslöshet lämnas ersättning i form av dagpenning. Dagpenning enligt inkomstbortfallsförsäkringen betalas ut med ett belopp per dag som är baserat på tidigare förvärvsinkomster (dagpenning i form av inkomstrelaterad ersättning) och med högst respektive lägst det belopp som regeringen fastställer.
Det fanns tidigare en bestämmelse i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring om att dagpenningen under de första 100 dagarna i en ersättningsperiod kan lämnas med ett högre belopp än under resterande dagar. Den högsta dagpenningen kunde även begränsas i tiden för
personer som utförde deltidsarbete. Denna bestämmelse avskaffades den 1 januari 2007.
Som anges i avsnitt 6.13 anser regeringen att den högsta inkomstrelaterade ersättningen i arbetslöshetsförsäkringen bör uppgå till 910 kronor de första 100 dagarna i ersättningsperioden och till 760 kronor därefter. För att kunna föreskriva ett förhöjt belopp under ersättningsperiodens början behöver ändringar göras i lagen om arbetslöshetsförsäkring. Beloppen kommer att regleras i förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring.
Regeringens förslag:
Till den del en försäkrad är
arbetslös lämnas hel sjukpenning med högst 543 kronor om dagen. De föreslagna ändringarna träder i kraft den 7 september 2015. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för sjukpenning som avser tid före ikraftträdandet.
Promemorians förslag: Överensstämmer i
sak med regeringens. I promemorian föreslogs dock att ändringarna skulle träda i kraft den 1 maj 2015.
Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser
som har yttrat sig över förslaget har tillstyrkt det. Inspektionen för socialförsäkringen påpekar dock att någon fullständig harmonisering mellan sjukpenning och ersättning från arbetslöshetsersättning inte har åstadkommits. Försäkrings-
kassan anser att det är bra att ett högsta belopp
anges för sjukpenning.
Skälen för regeringens förslag: Med anled-
ning av att regeringen i denna proposition redovisar sin avsikt att höja dagpenningen från arbetslöshetsförsäkringen bör även det högsta belopp som kan lämnas som sjukpenning till den som är arbetslös höjas. Dagpenning enligt arbetslöshetsförsäkringen betalas ut för fem dagar per vecka vid hel arbetslöshet, medan sjukpenning enligt socialförsäkringsbalken betalas ut för sju dagar per vecka. Det föreslås att hel sjukpenning till den som är arbetslös ska kunna lämnas med högst 543 kronor per dag, vilket motsvarar en dagpenning från arbetslöshetsförsäkringen om 760 kronor.
Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har
påpekat att den nuvarande regeln i likhet med den nu föreslagna har den bristen att det i lag anges det högsta belopp som hel sjukpenning kan lämnas till den som är arbetslös medan nivån
PROP. 2014/15:99
på dagpenning i arbetslöshetsförsäkring anges i förordning. ISF pekar också på att harmoniseringen inte blir fullständig mellan sjukpenning och ersättningen från arbetslöshetsförsäkringen då flera belopp anges i arbetslöshetsförsäkringen och endast ett högsta belopp för sjukpenning.
Vad gäller fullständig harmonisering av ersättningarna anser regeringen att det inte är möjligt av administrativa skäl. Detta är samma bedömning som gjordes då det nuvarande regelverket infördes 2003. Försäkringskassan har också välkomnat att endast ett högsta belopp anges för sjukpenningen.
Även fortsättningsvis bör bestämmelsen inte gälla sjukpenning i förebyggande syfte m.m. som regleras i 27 kap. 6 § socialförsäkringsbalken.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 7 september 2015. Äldre föreskrifter bör fortfarande gälla för sjukpenning som avser tid före ikraftträdandet. Några övergångsbestämmelser bedöms i övrigt inte nödvändiga.
Lagförslag
Förslaget föranleder ändringar i socialförsäkringsbalken, se avsnitt 2.2.
Konsekvenser
En höjning av det högsta beloppet som lämnas i form av sjukpenning till personer som är arbetslösa beräknas på helårsbasis innebära att 57 000 personer (31 000 kvinnor och 26 000 män) får höjd sjukpenning och att statens utgifter för sjukförsäkringen beräknas öka med 115 000 000 kronor 2015. Utgifterna bedöms därefter öka med 426 000 000 kronor 2016, 461 000 000 kronor 2017 och med 498 000 000 kronor 2018.
1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m.
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 34 610 700 000 kronor.
Regeringens förslag:
Anslaget 1:1 Sjukpenning och
rehabilitering m.m. ökas med 2
482 000 000
kronor.
Skälen för regeringens förslag: Utgifterna
för sjukpenning har ökat mer än beräknat, i huvudsak till följd av ett ökat antal sjukfall.
Vidare översteg utfallet för 2014 anvisade medel på anslaget, varför ett underskott fördes över till 2015. Ytterligare medel på 2 367 000 000 kronor behöver därför tillföras anslaget. Utöver detta föreslås ovan en höjd sjukpenning vid arbetslöshet fr.o.m. den 7 september 2015. Detta innebär att utgifterna beräknas öka med 115 000 000 kronor.
Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. bör ökas med 2 482 000 000 kronor.
Finansiering av de ökade utgifterna till följd av höjd sjukpenning sker genom de förslag till inkomstökningar och minskade anslag som lämnas i denna proposition.
1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m.
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 50 026 629 000 kronor.
Regeringens förslag:
Anslaget 1:2 Aktivitets- och
sjukersättningar m.m. ökas med 60
000 000
kronor.
Skälen för regeringens förslag: De ovan
föreslagna ändringarna avseende beräkningen av antagandeinkomst för sjuk- och aktivitetsersättning medför att utgifterna för dessa stöd beräknas öka. Regeringen anser därför att anslaget 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar
m.m. bör ökas med 60
000 000 kronor.
Utgifterna bedöms öka med 240 000 000 kronor per år 2016–2018.
Finansiering sker genom de förslag till inkomstökningar och minskade anslag som lämnas i denna proposition.
2:1 Försäkringskassan
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 7 883 295 000 kronor.
Regeringens förslag:
Anslaget 2:1 Försäkrings-
kassan ökas med 19 000 000 kronor.
PROP. 2014/15:99
Skälen för regeringens förslag: De
förändringar av underhållsstödet (avsnitt 6.11), arbetslöshetsförsäkringen (avsnitt 6.13) samt sjuk- och aktivitetsersättningen som föreslås och redovisas i denna proposition medför ökade förvaltningskostnader för Försäkringskassan. Vidare avser regeringen lämna förslag om att ytterligare en månad av föräldrapenningen ska reserveras för vardera föräldern, vilket också kommer att påverka förvaltningskostnaderna. Samtidigt gör regeringen i denna proposition bedömningen att jämställdhetsbonusen i föräldraförsäkringen inte bör förstärkas (se avsnitt 6.11) vilket medför minskade kostnader för myndigheten.
Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 2:1 Försäkringskassan bör ökas med 19 000 000 kronor.
Finansiering sker genom de förslag till inkomstökningar och minskade anslag som lämnas i denna proposition.
Hänvisningar till S6-9
- Prop. 2014/15:99: Avsnitt Vårändringsbudget för 2015, 1, 5.2.2, 6.11, 6.13
6.10. Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
Förslag om ändringar gällande bostadstillägg, särskilt bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd
Ärendet och dess beredning: Förslaget om
höjning av bostadstillägget och om höjning av den skäliga levnadsnivån inom förmånerna särskilt bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd har beretts under hand med Pensionsmyndigheten.
Regeringen lämnade i budgetpropositionen för 2015 förslag om ändring i socialförsäkringsbalken i syfte att förbättra den ekonomiska situationen för ålderspensionärer med lägst ekonomisk standard och avsatte för detta 400 miljoner kronor per år för förbättring av bostadstillägget till pensionärer och äldreförsörjningsstödet (prop. 2014/15:1 utg.omr. 11). Förslagen antogs dock inte av riksdagen (bet. 2014/15:SfU2, rskr. 2014/15:47).
Regeringens förslag:
Bostadstillägg till den som
har fyllt 65 år lämnas fr.o.m. den 1 september 2015 med 95 procent av bostadskostnaden upp till bostadskostnadstaket.
Den skäliga levnadsnivån för dem som är över 65 år inom förmånerna särskilt bostadstillägg till
pensionärer och äldreförsörjningsstöd höjs fr.o.m. den 1 september 2015 till 1,473 gånger prisbasbeloppet för den som är ogift och till 1,204 gånger prisbasbeloppet för den som är gift.
Äldre föreskrifter gäller fortfarande för förmåner som avser tid före ikraftträdandet.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen
anser alltjämt att åtgärder för de ekonomiskt sämst ställda ålderspensionärerna behöver vidtas och föreslår därför förbättringar som motsvarar de som föreslogs i budgetpropositionen för 2015.
Regeringen föreslår att den del av bostadskostnaden som ersätts höjs från 93 procent till 95 procent fr.o.m. den 1 september 2015.
Bostadstillägg till dem som har fyllt 65 år lämnas i dag med 93 procent av bostadskostnaden upp till ett tak på 5 000 kronor och månad. Därutöver lämnas ett generellt tillägg om 340 kronor per hushåll och månad. Bostadstillägget är inkomstprövat mot i princip alla inkomster och mot förmögenhet. Det är därför en förmån som når de ålderspensionärer som har de minsta ekonomiska resurserna. För dem som får bostadstillägg är förmånen också av stor betydelse för att upprätthålla en rimlig ekonomisk standard och den bidrar starkt till att minska andelen pensionärer med en låg ekonomisk standard (under 60 procent av medianinkomsten). Eftersom kvinnor i genomsnitt har lägre pensioner än män är det främst kvinnor som får bostadstillägg. Av de 285 000 ålderspensionärer som får bostadstillägg är 78 procent kvinnor. I genomsnitt får kvinnor också något högre bostadstillägg än män.
Genom att ersättningsgraden höjs får alla ålderspensionärer med bostadstillägg en förbättring. Kvinnor är i större utsträckning än män ekonomiskt utsatta och dominerar bland dem som får bostadstillägg. Cirka 75 procent av de medel som avsätts för förbättringen av bostadstillägget går till kvinnor.
Höjningen blir 100 kronor per månad för dem med en bostadskostnad på 5 000 kronor eller mer. I genomsnitt blir höjningen 90 kronor per månad.
Utöver bostadstillägget finns även särskilt bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd. Det är ett extra ekonomiskt skyddsnät för dem med
PROP. 2014/15:99
hög hyra och en särskilt låg inkomst, som oftast beror på att de inte har tjänat in en hel garantipension. Genom dessa förmåner garanteras ålderspensionärerna en viss lägsta skälig levnadsnivå. Det handlar om en begränsad grupp om ca 15 000 personer som får en sådan förmån. Förbättringen av bostadstillägget omfattar även ålderspensionärer som har särskilt bostadstillägg respektive äldreförsörjningsstöd. Dessa förmåner minskas dock mot alla inkomster, inklusive mot bostadstillägget, vilket innebär att den föreslagna höjningen av bostadstillägget leder till en motsvarande sänkning av det särskilda bostadstillägget respektive av äldreförsörjningsstödet. För att även dessa ålderspensionärer med den allra lägsta ekonomiska standarden ska få en förbättrad disponibel inkomst föreslår regeringen en höjning av den garanterade nivån för äldreförsörjningsstöd och särskilt bostadstillägg för dem över 65 år.
Från och med den 1 september 2015 föreslås den skäliga levnadsnivån höjas från 1,4468 till 1,473 gånger prisbasbeloppet för den som är ogift och från 1,191 till 1,204 gånger prisbasbeloppet för den som är gift. Höjningen av den skäliga levnadsnivån motsvarar höjningen av bostadstillägget, dvs. de som får särskilt bostadstillägg eller äldreförsörjningsstöd får en motsvarande höjning av sin ekonomiska standard.
Äldre föreskrifter bör fortfarande gälla för bostadstillägg, särskilt bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd som avser tid före ikraftträdandet.
Lagförslag
Förslagen föranleder ändringar i socialförsäkringsbalken, se avsnitt 2.2.
Konsekvenser
En höjning av bostadstillägget innebär att utgifterna på statens budget ökar med 126 000 000 kronor 2015 och med 380 000 000 kronor per år för 2016 och framåt.
En höjning av äldreförsörjningsstödet bedöms öka utgifterna på statens budget med 7 000 000 kronor 2015 och med 20 000 000 kronor per år för 2016 och framåt.
1:3 Bostadstillägg till pensionärer
1:4 Äldreförsörjningsstöd
I statens budget för innevarande år finns för dessa ändamål uppförda ramanslag på 8 338 100 000 kronor respektive 805 100 000 kronor.
Regeringens förslag
:
Anslaget 1:3 Bostadstillägg
till pensionärer ökas med 126 000 000 kronor.
Anslaget 1:4 Äldreförsörjningsstöd ökas med 7 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: De förslag till
ändringar avseende bostadstillägg, särskilt bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd som lämnas ovan medför att utgifterna för dessa stöd beräknas öka. Regeringen anser därför att anslagen 1:3 Bostadstillägg till pensionärer och 1:4
Äldreförsörjningsstöd bör ökas med 126 000 000
kronor respektive med 7 000 000 kronor.
Finansiering sker genom de förslag till inkomstökningar och minskade anslag som lämnas i denna proposition.
Hänvisningar till S6-10
- Prop. 2014/15:99: Avsnitt 1
6.11. Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
Förslag till höjt underhållsstöd
Ärendet och dess beredning: Förslaget om höjt
underhållsstöd har beretts under hand med Försäkringskassan och Kronofogdemyndigheten.
Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2015 att underhållsstödet skulle höjas (prop. 2014/15:1 utg.omr. 12). Förslaget antogs dock inte av riksdagen (bet. 2014/15:SfU3, rskr. 2014/15:48).
Lagrådet
Något yttrande från Lagrådet har inte inhämtats då lagförslaget författningstekniskt och även i övrigt är av sådan beskaffenhet att Lagrådets granskning skulle sakna betydelse.
Regeringens förslag:
Underhållsstödsbeloppet
höjs med 300 kronor per månad och barn.
PROP. 2014/15:99
92 Förslaget träder i kraft den 1 september 2015 och tillämpas första gången i fråga om underhållsstöd och betalningsskyldighet som avser tid efter den 30 september 2015.
Skälen för regeringens förslag: Ensamstående
föräldrar, oftast kvinnor, har vanligen en svagare ekonomi än föräldrar som är gifta eller sambor. Deras disponibla inkomst består till en större andel av familjeekonomiska stöd som t.ex. underhållsstöd och bostadsbidrag.
Underhållsstödets belopp är inte knutet till prisutvecklingen i samhället och har inte höjts sedan 2006. Dagens underhållsstöd täcker inte längre hälften av normalkostnaden för barnet efter det att hänsyn har tagits till barnbidraget. Detta gäller särskilt de äldre barnen inom underhållsstödssystemet. Då många barn med låg ekonomisk standard lever i hushåll som är mottagare av underhållsstöd är det dessutom fördelningspolitiskt träffsäkert att höja underhållsstödet. Regeringen anser därför alltjämt att det finns anledning att höja stödet med 300 kronor per barn och månad.
Förslaget föreslås träda i kraft den 1 september 2015 och tillämpas första gången i fråga om underhållsstöd och betalningsskyldighet som avser tid efter den 30 september 2015.
Lagförslag
Förslaget föranleder ändringar i socialförsäkringsbalken, se avsnitt 2.1.
Konsekvenser
Ett höjt underhållsstödsbelopp innebär även en högre betalningsskyldighet för den bidragsskyldige eftersom betalningsbeloppet ökar för honom eller henne. En majoritet, 87 procent, av de bidragsskyldiga är män.
Därutöver har Kronfogdemyndigheten framfört att för bidragsskyldiga som har skulder för obetalda underhållsstöd riskerar förslaget att innebära en ökad skuldbörda. Kronofogdemyndigheten har vidare framfört att förslaget påverkar deras administration i och med att pågående löneutmätningsbeslut måste ändras för de gäldenärer som är mottagare av underhållsstöd eller betalningsskyldiga för lämnat underhållsstöd.
Som en följd av förslaget ökar Försäkringskassans kostnader för it-utveckling,
se avsnitt 6.9. Höjningen av underhållsstödsbeloppet beräknas vidare öka utgifterna på statens budget med 207 000 000 kronor för 2015. Därefter bedöms utgifterna öka med 624 000 000 kronor 2016, 629 000 000 kronor 2017 och med 625 000 000 kronor 2018.
1:2 Föräldraförsäkring
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 39 003 861 000 kronor.
Regeringens förslag:
Anslaget 1:2 Föräldra-
försäkring minskas med 35 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen
föreslog i budgetpropositionen för 2015 att 39 162 861 000 kronor skulle anvisas anslaget 1:2
Föräldraförsäkring (prop. 2014/15:1 utg.omr. 12
avsnitt 3.8.2). Riksdagen beslutade dock att 39 003 861 000 kronor skulle anvisas anslaget (bet. 2014/15:SfU3 s. 11, rskr. 2014/15:48). Riksdagen gav i samband med beslutet regeringen tillkänna att jämställdhetsbonusen skulle förstärkas. Regeringen hade i budgetpropositionen för 2015 beskrivit sin syn på jämställdhetsbonusen (prop. 2014/15:1 utg.omr. 12 avsnitt 3.6). Bland annat konstaterades att bonusen inte hade haft någon mätbar effekt på föräldrarnas fördelning av föräldrapenning.
Regeringen delar den uppfattning som socialförsäkringsutskottet framförde om att det krävs avgörande steg för att uppnå ett mer jämställt nyttjande av föräldrapenningen samt att barns rätt till båda föräldrarna behöver stärkas. De sedan tidigare införda reserverade månaderna i föräldrapenningen har haft positiva effekter på mäns uttag av föräldrapenning. Regeringen avser därför att återkomma till riksdagen med förslag om att ytterligare en månad av föräldrapenningen ska reserveras för vardera föräldern.
Regeringen gör mot denna bakgrund en annan bedömning än riksdagen och kommer därför inte att förstärka jämställdhetsbonusen.
Regeringen anser därför att anslaget 1:2
Föräldraförsäkring bör minskas med 35 000 000
kronor 2015. Från och med 2016 bedöms utgifterna minska med 70 000 000 kronor per år.
PROP. 2014/15:99
Minskningen av anslaget används för att bidra till finansieringen av de ökade anslagen i denna proposition.
1:3 Underhållsstöd
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 2 064 000 000 kronor.
Regeringens förslag:
Anslaget 1:3 Underhålls-
stöd ökas med 207 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Höjningen av
underhållsstödsbeloppet som regeringen föreslår ovan beräknas öka utgifterna för anslaget. Regeringen anser därför att anslaget 1:3
Underhållsstöd bör ökas med 207
000 000
kronor.
Finansiering sker genom de förslag till inkomstökningar och minskade anslag som lämnas i denna proposition.
6.12. Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet
1:1 Integrationsåtgärder
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 43 930 000 kronor.
Regeringens förslag:
Anslaget 1:1 Integrations-
åtgärder ökas med 30 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget
används för utgifter för åtgärder som stimulerar integrationsprocesserna i samhället och för uppföljning och utvärdering av integrationen.
Kommuner kan få ersättning för verksamhet med flyktingguider och familjekontakter och verksamheten kan genomföras av kommunen i egen regi eller i samverkan med en eller flera organisationer. År 2015 förväntas ett fortsatt stort antal personer beviljas uppehållstillstånd i Sverige. Regeringen anser att det civila samhället
har en viktig roll i arbetet med nyanländas etablering. Verksamheten med flyktingguider har bland annat inneburit att nya kontakter och mötesplatser har kunnat skapas som därigenom bidragit till att nyanlända kunnat lära sig mer om det svenska samhället och öva på språket. Verksamheten har också bidragit till att introducera och involvera föreningslivet. För att stärka verksamheten med flyktingguider och familjekontakter behöver anslaget tillföras ytterligare medel. Regeringen anser därför att anslaget 1:1 Integrationsåtgärder bör ökas med 30 000 000 kronor.
Finansiering sker genom att anslaget 1:4
Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare minskas med
motsvarande belopp.
1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 9 450 532 000 kronor.
Regeringens förslag:
Anslaget 1:2
Kommunersättningar vid flyktingmottagande ökas
med 60 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget
används för statsbidrag till kommuner och landsting för utgifter i samband med mottagandet av nyanlända invandrare.
Länsstyrelserna ansvarar för att teckna överenskommelser med kommuner om mottagande av nyanlända flyktingar och andra skyddsbehövande samt anhöriga till dessa.
Antalet mottagna i kommunerna beräknas bli fler än vad som antogs i budgetpropositionen för 2015. Regeringen bedömer därför att det finns behov av att öka medlen för länsstyrelsernas arbete med att skapa beredskap och mottagningskapacitet i kommunerna med särskild inriktning på att underlätta bosättningen. Regeringen anser att 20 000 000 kronor bör avsättas för detta arbete. Genom omfördelning av medel inom anslaget bör dock anslaget endast ökas med 10 000 000 kronor.
Eftersom en etableringsplan ska upprättas först när den nyanlände blivit kommunbosatt, kan kommuner få ersättning för deltagare i
PROP. 2014/15:99
94 utbildning i svenska för invandrare (sfi) som fått uppehållstillstånd och som vistas i Migrationsverkets anläggningsboenden i avvaktan på en anvisning och utflyttning till en kommun. Antalet personer som väntar i anläggningsboende har ökat jämfört med de antaganden som gjordes i budgetpropositionen för 2015. Tiden innan en nyanländ kan flytta till en anvisad kommun blir allt längre. Ett av skälen till detta är svårigheter för kommunerna att få fram lämpliga bostäder. Sammantaget medför det att antalet deltagare i sfi ökar mer än vad som tidigare beräknats liksom deras tid i sfi. Utöver effekten av ökat antal personer i anläggningsboende anser regeringen att bestämmelserna för ersättningen också behöver ändras. För att förstärka ersättningen under 2015 till kommuner för deltagare i sfi som fått uppehållstillstånd, och som vistas i Migrationsverkets anläggningsboenden i avvaktan på att flytta till en kommun, anser regeringen att anslaget bör ökas med 50 000 000 kronor.
Sammantaget bör anslaget 1:2
Kommunersättningar vid flyktingmottagande ökas
med 60 000 000 kronor.
1:4 Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 2 710 000 000 kronor.
Regeringens förslag:
Anslaget 1:4 Ersättning till
etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare minskas med 117 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget får
användas för utgifter för etableringslotsar, program och insatser för personer som omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.
Regeringen bedömer att anslaget kan minskas för att finansiera andra insatser för att förbättra och effektivisera vissa nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällslivet. Minskningen bedöms inte påverka ambitionsnivån för de insatser som Arbetsförmedlingen erbjuder deltagare inom etableringsuppdraget.
För att finansiera ökningen av anslaget 1:1
Integrationsåtgärder, anslaget 1:12 Myndigheten för yrkeshögskolan under utgiftsområde 16
Utbildning och universitetsforskning, anslaget 13:1 Stöd till idrotten och 14:3 Särskilda insatser
inom folkbildningen under utgiftsområde 17
Kultur, medier, trossamfund och fritid samt delvis finansiera ökningen av anslaget 1:22
Bidrag till företagsutveckling och innovation
under utgiftsområde 24 Näringsliv minskas anslaget 1:4 Ersättning till etableringslotsar och
insatser för vissa nyanlända invandrare med
117 000 000 kronor.
3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 137 539 000 kronor.
Regeringens förslag:
Anslaget 3:1 Särskilda
jämställdhetsåtgärder ökas med 25
000 000
kronor.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen
bedömde i budgetpropositionen för 2015 att de ideella kvinnojourerna utför ett betydelsefullt arbete med stöd för kvinnor som utsatts för våld och avsatte 100 000 000 kronor per år för perioden 2015–2018 för att stärka de ideella kvinnojourernas arbete (prop. 2014/15:1 utg.omr. 13 avsnitt 5.5). I samband med riksdagens behandling av regeringens proposition uttalade arbetsmarknadsutskottet att stödet till de ideella kvinnojourernas särskilda insatser för att motverka mäns våld mot kvinnor är fortsatt angeläget, dock utan att anvisa några medel (bet. 2014/15:AU1, rskr. 2014/15:60). Regeringen anser alltjämt att stödet till de ideella kvinnojourerna behöver stärkas. Stödet bör därför utökas med 25 000 000 kronor för 2015 och med 100 000 000 kronor per år för 2016– 2018. Stödet kan även komma tjejjourerna till del. Stödet ska bidra till ökad långsiktighet och bättre planeringsförutsättningar för de aktuella kvinnojourerna.
Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder bör ökas med 25 000 000 kronor.
PROP. 2014/15:99
Finansiering sker genom de förslag till inkomstökningar och minskade anslag som lämnas i denna proposition.
Hänvisningar till S6-12
6.13. Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
Ändring i lagen om arbetslöshetsförsäkring
Ärendet och dess beredning
Inom Arbetsmarknadsdepartementet har promemorian Höjd inkomstrelaterad ersättning i arbetslöshetsförsäkringen (dnr A2014/3522/A) utarbetats. En sammanfattning av promemorians förslag finns i bilaga
3, avsnitt 1. Promemorians lagförslag avseende
arbetslöshetsförsäkringen finns i bilaga 3,
avsnitt 2. Den del av promemorian som avser
förslag till ändring i socialförsäkringsbalken behandlas i denna proposition under avsnitt 6.9. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i
bilaga 3, avsnitt 3. Remissyttrandena och en
remissammanställning finns tillgängliga i Arbetsmarknadsdepartementet (dnr A2014/3522/A).
Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2015 att en bestämmelse som anger att regeringen kan meddela föreskrifter om dagpenningens högsta och lägsta belopp skulle införas (prop. 2014/15:1 utg.omr. 14 avsnitt 4.5.2). Förslaget antogs dock inte av riksdagen (bet. 2014/15:AU2, rskr. 2014/15:89).
Regeringens förslag:
En bestämmelse införs som
anger att regeringen kan meddela föreskrifter om dagpenningens högsta och lägsta belopp.
Promemorians förslag: Överensstämmer
med regeringens förslag i sak.
Remissinstanserna: De remissinstanser som
har yttrat sig över den del som avser regeringens möjlighet att föreskriva om dagpenningens storlek är positiva till eller har inga invändningar mot förslaget i sak.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen
anser alltjämt att en bestämmelse som anger att regeringen kan meddela föreskrifter om dagpenningens högsta och lägsta belopp ska
införas och redovisar skälen för detta i det följande.
Regeringen anser att den högsta inkomstrelaterade ersättningen i arbetslöshetsförsäkringen bör uppgå till 910 kronor de första 100 dagarna i ersättningsperioden och till 760 kronor därefter.
Enligt 25 § lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring bestäms dagpenning i form av inkomstrelaterad ersättning utifrån sökandens dagsförtjänst, normalarbetstid och det högsta respektive lägsta belopp som regeringen fastställer, om inte annat följer av lagen. Enligt bestämmelsen kan regeringen endast meddela föreskrifter om det högsta respektive lägsta beloppet på dagpenningen. Det är alltså inte möjligt för regeringen att föreskriva om flera högsta nivåer på dagpenningen, t.ex. att dagpenningens högsta belopp ska vara högre under inledningen av ersättningsperioden.
För att regeringen ska kunna föreskriva om mer än ett högsta och lägsta belopp på dagpenningen, behöver 25 § lagen om arbetslöshetsförsäkring ändras. En bestämmelse bör införas som anger att regeringen kan meddela föreskrifter om dagpenningens högsta och lägsta belopp. Genom en sådan ändring kan regeringen föreskriva att den högsta dagpenningen ska vara högre under inledningen av ersättningsperioden än under den senare delen av perioden.
Lagförslag
Förslaget föranleder ändringar i lagen om arbetslöshetsförsäkring, se avsnitt 2.7.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Regeringens förslag:
Lagändringen träder i kraft
den 7 september 2015.
Promemorians förslag: I promemorian
föreslås att lagändringen ska träda i kraft den 1 maj 2015.
Remissinstanserna: Ingen remissinstans har
yttrat sig särskilt över lagförslaget. Flera remissinstanser har dock bl.a. lämnat synpunkter som rör ikraftträdande- och övergångsbestämmelser på förordningsnivå.
Skälen för regeringens förslag: Det är
angeläget att den föreslagna lagändringen träder i kraft så snart som möjligt. Tidigast möjliga
PROP. 2014/15:99
96 ikraftträdande för ändringen bedöms vara den 7 september 2015. Några övergångsbestämmelser för den föreslagna lagändringen bedöms inte nödvändiga.
Den närmare regleringen bl.a. avseende dagpenningens högsta och lägsta belopp inom arbetslöshetsförsäkringen och aktivitetsstödet kommer att ske på förordningsnivå. De remissynpunkter som flera instanser lämnat som rör ikraftträdande- och övergångsbestämmelser på förordningsnivå kommer därför att hanteras i det fortsatta författningsarbetet.
Författningskommentar
25 §
I paragrafen anges hur den inkomstrelaterade ersättningen ska bestämmas.
I paragrafens andra stycke anges numera endast att dagpenningen ska bestämmas utifrån sökandens dagsförtjänst och normalarbetstid, om inte annat följer av lagen.
Paragrafens tredje stycke är nytt och anger att regeringen med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen kan meddela föreskrifter om dagpenningens högsta och lägsta belopp. I detta ligger att regeringen kan bestämma fler än ett högsta och lägsta belopp som ska gälla för dagpenningen. Det innebär t.ex. att regeringen kan bestämma att det högsta beloppet ska vara högre under inledningen av ersättningsperioden än för övrig tid.
I övrigt har det endast gjorts språkliga och redaktionella ändringar.
1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 7 235 571 000 kronor.
Regeringens förslag:
Anslaget 1:1 Arbets-
förmedlingens förvaltningskostnader ökas med
210 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: I budget-
propositionen för 2015 föreslog regeringen att 7 649 024 000 kronor skulle anvisas anslaget 1:1
Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader (prop.
2014/15:1 utg.omr. 14 avsnitt 4.6.1). Riksdagen beslutade dock att 7 235 571 000 kronor skulle
anvisas anslaget (bet. 2014/15:AU2, rskr. 2014/15:89). Skillnaden beror på att regeringens förslag innefattade en ökning av anslaget för att skapa förutsättningar för genomförandet av reformer som traineejobb, utbildningskontrakt och extratjänster. Arbetsmarknadsutskottet ställde sig dock inte bakom dessa reformer. Regeringen gör alltjämt bedömningen att traineejobb, utbildningskontrakt och extratjänster är viktiga verktyg för att motverka ungdoms- och långtidsarbetslöshet och anser att reformerna bör genomföras med start under 2015. För att möjliggöra ett effektivt genomförande bör ytterligare medel tillföras anslaget. Medel bör också tillföras för att skapa bättre möjligheter för utvecklingsarbete och matchning inom etableringsuppdraget.
Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltnings-
kostnader bör ökas med 210 000 000 kronor
2015. Därefter bedöms utgifterna öka med 260 000 000 kronor 2016, 240 000 000 kronor 2017 och 140 000 000 kronor från och med 2018. Finansiering sker genom de förslag till inkomstökningar och minskade anslag som lämnas i denna proposition.
1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 30 410 804 000 kronor.
Regeringens förslag:
Anslaget 1:2 Bidrag till
arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd ökas
med 880 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: I
budgetpropositionen för 2015 föreslog regeringen att 31 583 504 000 kronor skulle anvisas anslaget 1:2 Bidrag till
arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd (prop.
2014/15:1 utg.omr. 14 avsnitt 4.6.1). Riksdagen beslutade dock att 30 410 804 000 kronor skulle anvisas anslaget (bet 2014/15:AU2, rskr. 2014/15:89). Till grund för regeringens förslag låg ökade medel bl.a. till följd av förändringar i arbetslöshetsförsäkringen och minskade medel bl.a. till följd av införande av extratjänster, utbildningskontrakt och traineejobb. Samman-
PROP. 2014/15:99
taget föreslog regeringen en ökning av anslaget för 2015. Arbetsmarknadsutskottet ställde sig dock inte bakom vare sig förändring av arbetslöshetsförsäkringen eller införande av extratjänster, utbildningskontrakt och traineejobb.
För att arbetslöshetsförsäkringen ska fungera som en inkomstbortfallsförsäkring anser regeringen att den högsta inkomstrelaterade ersättningen i arbetslöshetsförsäkringen bör uppgå till 910 kronor de första 100 dagarna i ersättningsperioden och därefter till 760 kronor per dag. Samtidigt bör även grundbeloppet i arbetslöshetsförsäkringen höjas från 320 kronor till 365 kronor per dag, vilket innebär en förstärkning av inkomsterna för en grupp med svår ekonomisk situation. En sådan höjning kommer även att omfatta ersättningen i form av aktivitetsstöd till deltagare i arbetsmarknadspolitiska program. Dessa förändringar innebär att anslaget behöver tillföras ytterligare medel.
Regeringen avser vidare att stegvis införa en 90-dagarsgaranti för arbetslösa ungdomar. 90dagarsgarantin syftar till att sätta en bortre gräns för hur länge en ung person ska kunna vara arbetslös, innan han eller hon erbjuds ett jobb, en insats som leder till jobb eller en utbildning. Denna gräns ska successivt kortas till 90 dagar. Garantin kommer att utgöras av befintliga arbetsmarknadspolitiska insatser för arbetslösa ungdomar inklusive de nya insatserna som regeringen redogör för i denna proposition såsom utbildningskontrakt och en form av traineejobb.
Utbildningskontraktet syftar till att arbetslösa ungdomar mellan 20–24 år ska påbörja eller återgå till studier med målsättningen att fullfölja en gymnasieutbildning. Inom ramen för ett utbildningskontrakt ska det vara möjligt att studera på heltid men det ska också vara möjligt att kombinera studier med arbete eller praktik utifrån individuella förutsättningar. Införandet av utbildningskontrakt innebär att anslaget bör minskas eftersom färre ungdomar beräknas uppbära utvecklingsersättning eller aktivitetsstöd.
Traineejobben som införs innebär subventionerade anställningar i kombination med yrkesutbildning som riktas till unga arbetslösa mellan 20–24 år och huvudsakligen till de med en fullföljd gymnasieutbildning.
Traineejobben innebär en möjlighet för unga att kombinera arbete med en relevant yrkesutbildning inom en sektor där allt fler går i pension eller där det finns bristyrken vilket kommer att stärka deras förutsättningar till varaktig anknytning på arbetsmarknaden.
Införandet av traineejobb innebär att anslaget bör minskas eftersom färre personer beräknas uppbära utvecklingsersättning och aktivitetsstöd.
Sysselsättningsfasen ska avvecklas. År 2015 tas första steget för att avveckla sysselsättningsfasen (fas 3) bl.a. genom att extratjänster införs i välfärden. Deltagare i sysselsättningsfasen ska kunna anvisas en extratjänst med en kollektivavtalsenlig lön. Individen ska därmed kunna utföra välbehövda uppgifter och förstärka de verksamheter som de får arbete inom. Regeringen avser återkomma med ytterligare insatser för de människor som är långtidsarbetslösa.
Införandet av extratjänster innebär att anslaget bör minskas eftersom färre personer kommer att få aktivitetsstöd inom sysselsättningsfasen.
Vidare bör anslaget ökas med anledning av att regeringen avser att öka drivkrafterna för studier för deltagare i sysselsättningsfasen genom att dessa under vissa förutsättningar ska kunna studera kortare kurser med bibehållet aktivitetsstöd.
Anslaget bör också ökas för att möjliggöra fler programplatser tidigt i arbetslösheten.
Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och
aktivitetsstöd bör ökas med 880 000 000 kronor.
Därefter bedöms utgifterna öka med 1 649 000 000 kronor 2016 och 250 000 000 kronor 2017, samt minska med 477 000 000 kronor 2018.
Finansiering sker genom de förslag till inkomstökningar och minskade anslag som lämnas i denna proposition.
1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 9 276 180 000 kronor.
PROP. 2014/15:99
Regeringens förslag:
Anslaget 1:3 Kostnader för
arbetsmarknadspolitiska program och insatser
ökas med 354 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: I
budgetpropositionen för 2015 föreslog regeringen att 11 476 880 000 kronor skulle anvisas anslaget 1:3 Kostnader för
arbetsmarknadspolitiska program och insatser
(prop. 2014/15:1 utg.omr. 14 avsnitt 4.6.3). Riksdagen beslutade dock att 9 276 180 000 kronor skulle anvisas anslaget (bet. 2014/15:AU2, rskr. 2014/15:89). Skillnaden består bl.a. i att regeringens förslag innefattade införandet av en 90-dagarsgaranti för arbetslösa ungdomar. Genomförandet av garantin omfattade ett införande av utbildningskontrakt samt en form av traineejobb för arbetslösa ungdomar. Skillnaden beror även på regeringens förslag om att extratjänster i välfärden skulle införas för att bidra till en successiv avveckling av sysselsättningsfasen. Arbetsmarknadsutskottet ställde sig dock inte bakom dessa reformer, vilket innebar en lägre anslagsnivå än vad regeringen föreslagit (bet. 2014/15:AU2, rskr. 2014/15:89). Regeringen anser alltjämt att det är viktigt att utbildningskontrakt och traineejobb införs för att bidra till den långsiktiga målsättningen att ungdomar ska få ett jobb, en insats som leder till jobb eller utbildning inom 90 dagar i arbetslöshet. Reformerna innebär ökade utgifter i form av lönesubventioner och handledarstöd som utbetalas av Arbetsförmedlingen till de arbetsgivare som anställer en ungdom på ett traineejobb eller ersättning till kommuner som ordnar en plats inom ramen för ett utbildningskontrakt. Detta innebär att anslaget bör ökas. Därutöver bör ytterligare resurser tillföras anslaget i syfte att främja lokal samverkan genom Delegationen för större genomslag för arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet på lokal nivå (A 2014:06).
Sysselsättningsfasen ska avvecklas. År 2015 tas första steget för att avveckla sysselsättningsfasen (fas 3) b.la. genom att extratjänster införs i välfärden. Extratjänsterna innebär ökade utgifter i form av lönesubventioner samt handledarstöd för anordnare av extratjänster och anslaget bör därför ökas. Regeringen avser att återkomma
med ytterligare insatser för de människor som är långtidsarbetslösa.
Regeringen avser även att göra förändringar i förordningen (1999:594) om flyttningsbidrag, som innebär att stöd enbart kan lämnas för intervjuresor. Förändringen innebär att anslaget bör minskas.
Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknads-
politiska program och insatser bör ökas med
354 000 000 kronor. Därefter bedöms utgifterna öka med 2 342 000 000 kronor 2016, 4 920 000 000 kronor 2017 och 6 309 000 000 kronor 2018.
Finansiering sker genom de förslag till inkomstökningar och minskade anslag som lämnas i denna proposition.
1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014–2020
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 186 000 000 kronor.
Vidare har regeringen ett bemyndigande att under 2015 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 850 000 000 kronor 2016–2022.
Regeringens förslag:
Anslaget 1:6 Europeiska
socialfonden m.m. för perioden 2014–2020 ökas
med 50 000 000 kronor.
Regeringen bemyndigas att under 2015 för anslaget 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för
perioden 2014–2020 ingå ekonomiska åtaganden
som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2 000 000 000 kronor 2016–2022.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen
föreslog i budgetpropositionen för 2015 att 336 000 000 kronor skulle anvisas anslaget 1:6
Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014– 2020 (prop. 2014/15:1 utg.omr. 14 avsnitt 4.6.6).
Riksdagen beslutade dock att 186 000 000 kronor skulle anvisas anslaget (bet. 2014/15:AU2, rskr. 2014/15:89). Regeringen anser alltjämt att anslaget bör ökas för att påskynda genomförandet av EU:s sysselsättningsinitiativ för unga och det nationella
PROP. 2014/15:99
socialfondsprogrammet i övrigt. Anslaget 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden
2014–2020 bör därför ökas med
50 000 000 kronor. Därefter bedöms utgifterna öka med 222 000 000 kronor 2016, 360 000 000 kronor 2017 och 46 000 000 kronor 2018.
Finansiering sker genom de förslag till inkomstökningar som lämnas i denna proposition.
För att kunna öka beslutstakten i verksamheten behöver även bemyndigandet ökas med 150 000 000 kronor. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2015 för anslaget 1:6
Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014– 2020 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive
tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2 000 000 000 kronor 2016–2022.
2:1 Arbetsmiljöverket
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 625 703 000 kronor.
Regeringens förslag:
Anslaget 2:1
Arbetsmiljöverket ökas med 29 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen
föreslog i budgetpropositionen för 2015 att 709 952 000 kronor skulle anvisas anslaget 2:1
Arbetsmiljöverket (prop. 2014/15:1 utg.omr. 14
avsnitt 5.8.1). Riksdagen beslutade dock att 625 703 000 kronor skulle anvisas anslaget (bet. 2014/15:AU2, rskr. 2014/15:89). Regeringen anser alltjämt att anslaget behöver tillföras ytterligare medel eftersom det har skett en ökning av arbetsskador, inklusive psykisk ohälsa, under den senaste fyraårsperioden, främst i de kvinnodominerande sektorerna. Dessutom ökar sjuktalen för arbetstagare inom dessa sektorer. Med ökade medel kan Arbetsmiljöverket anställa fler arbetsmiljöinspektörer, modernisera och tydliggöra myndighetens regelverk samt utveckla bättre metoder för att mäta effekterna av myndighetens insatser.
Skyddsombuden är en viktig del av det svenska arbetsmiljösystemet. De regionala skyddsombudens uppgift är att aktivera och vara ett stöd för arbetstagarsidan i det lokala arbetsmiljöarbetet, främst på mindre arbetsställen där
det saknas skyddskommittéer. Staten ger årligen ett bidrag till den regionala skyddsombudsverksamheten. Det statliga bidraget har varit på samma nominella nivå under en längre tid och bör höjas.
Regeringen föreslår mot denna bakgrund att anslaget 2:1 Arbetsmiljöverket bör ökas med 29 000 000 kronor. Därefter bedöms utgifterna öka med 65 000 000 kronor 2016 och med 70 000 000 kronor 2017 och åren därefter.
Finansiering sker genom de förslag till inkomstökningar och minskade anslag som lämnas i denna proposition.
2:3 Internationella arbetsorganisationen (ILO)
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 32 222 000 kronor.
Regeringens förslag:
Anslaget 2:3 Internationella
arbetsorganisationen (ILO) ökas med 4 000 000
kronor.
Anslaget 2:4 Medlingsinstitutet minskas med 2 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Sveriges
årliga medlemsavgift i FN-organet ILO betalas i schweizerfranc. Till följd av att schweizerfrancen har ökat i värde i förhållande till kronan kommer medlen på anslaget att vara otillräckliga. Regeringen anser därför att anslaget 2:3
Internationella arbetsorganisationen (ILO) bör
ökas med 4 000 000 kronor.
Finansiering sker delvis genom att anslaget 2:4
Medlingsinstitutet minskas med 2
000 000
kronor. Minskningen bedöms inte nämnvärt påverka myndighetens verksamhet.
2:5 Arbetslivspolitik
Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i statens budget för innevarande år.
Regeringens förslag:
Ett nytt ramanslag 2:5
Arbetslivspolitik förs upp på statens budget med
6 000 000 kronor. Anslaget får användas för utgifter för att finansiera forskning om arbetsliv. Anslaget får även användas för vissa utgifter för
PROP. 2014/15:99
100 stöd till företagshälsovårdens kompetensförsörjning.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen
föreslog i budgetpropositionen för 2015 att anslaget 2:5 Arbetslivspolitik skulle föras upp på statens budget med 12 000 000 kronor (prop. 2014/15:1 utg.omr. 14 avsnitt 5.8.5). Riksdagen beslutade dock att anslaget inte skulle föras upp på statens budget (bet. 2014/15:AU2, rskr. 2014/15:89). Regeringen anser alltjämt att arbetslivsforskningen måste stärkas. Regeringen föreslår därför att särskilda medel avsätts för att finansiera forskning om kvinnors arbetsmiljöproblem och arbetsrelaterade ohälsa.
Vidare är företagshälsovården ett viktigt stöd för både arbetsgivare och arbetstagare i det förebyggande arbetsmiljöarbetet för att främja hälsa och underlätta återgång i arbete vid sjukdom. Det är av stor vikt att företagshälsovården har tillgång till rätt kompetens. För att främja kompetensförsörjningen inom företagshälsovården föreslår regeringen att särskilda medel avsätts. Regeringen återkommer i fråga om utformningen av detta stöd.
Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 2:5 Arbetslivspolitik bör föras upp på statens budget med 6 000 000 kronor. För 2016 bedöms utgifterna uppgå till 20 000 000 kronor, för 2017 till 30 000 000 kronor och för 2018 till 30 000 000 kronor. Anslaget får användas för utgifter för att finansiera forskning om arbetsliv. Anslaget får även användas för vissa utgifter för stöd till företagshälsovårdens kompetensförsörjning.
Finansiering sker genom de förslag till inkomstökningar och minskade anslag som lämnas i denna proposition.
Hänvisningar till S6-13
- Prop. 2014/15:99: Avsnitt Vårändringsbudget för 2015, 1, 6.14, 6.15, 6.9
6.14. Utgiftsområde 15 Studiestöd
1:1 Studiehjälp
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 3 404 725 000 kronor.
Regeringens förslag:
Anslaget 1:1 Studiehjälp
minskas med 91 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen
föreslog i budgetpropositionen för 2015 att 3 313 725 000 kronor skulle anvisas anslaget 1:1
Studiehjälp (prop. 2014/15:1 utg.omr. 15 avsnitt
3.8.1). Riksdagen beslutade dock att 3 404 725 000 kronor skulle anvisas anslaget, med motiveringen att kostnadsersättningen till elever i gymnasial lärlingsutbildning, den s.k. lärlingsersättningen, skulle kunna fördubblas fr.o.m. den 1 januari 2015 för att öka antalet elever i lärlingsutbildningen (bet. 2014/15:UbU2, rskr. 2014/15:91).
Lärlingsersättningen infördes i januari 2014 för att täcka elevernas ökade kostnader för kost och transporter under den tid utbildningen är förlagd till en arbetsplats (prop. 2013/14:1 utg.omr. 15 avsnitt 3.8.2). Enligt remisspromemorian inför reformen utgår ersättningsnivån på 1 000 kronor per månad bl.a. från Skatteverkets schablonberäkningar (dnr U2013/6057/SF). Innan en utvärdering av reformen har gjorts anser regeringen att en höjning av ersättningsnivån inte bör prioriteras. Anslaget 1:1 Studiehjälp bör därför minskas med 91 000 000 kronor. För 2016 bedöms utgifterna minska med 120 000 000 kronor, för 2017 med 132 000 000 kronor och för 2018 med 142 000 000 kronor 2018.
Minskningen av anslaget används för att bidra till finansieringen av de ökade anslagen i denna proposition. Minskningen bedöms inte påverka verksamheten innevarande år.
1:2 Studiemedel
1:3 Avsättning för kreditförluster
1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor
I statens budget för innevarande år finns för dessa ändamål uppförda ramanslag på 14 289 611 000 kronor, 1 371 607 000 kronor respektive 885 778 000 kronor.
Regeringens förslag:
Anslaget 1:2 Studiemedel
ökas med 400 000 000 kronor.
PROP. 2014/15:99
Anslaget 1:3 Avsättning för kreditförluster ökas med 419 200 000 kronor.
Anslaget 1:4 Statens utgifter för
studiemedelsräntor ökas med 1 200 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen
föreslog i budgetpropositionen för 2015 att 14 880 700 000 kronor skulle anvisas anslaget 1:2
Studiemedel, 1 809 739 000 kronor skulle anvisas
anslaget 1:3 Avsättning för kreditförluster och 888 067 000 kronor skulle anvisas anslaget 1:4
Statens utgifter för studiemedelsräntor (prop.
2014/15:1 utg.omr. 15 avsnitten 3.8.2–3.8.4). Riksdagen beslutade dock att 14 289 611 000 kronor skulle anvisas anslaget 1:2 Studiemedel, 1 371 607 000 kronor skulle anvisas anslaget 1:3
Avsättning för kreditförluster och 885 778 000
kronor skulle anvisas anslaget 1:4 Statens utgifter
för studiemedelsräntor (bet. 2014/15:UbU2, rskr.
2014/15:91). Skillnaden mellan regeringens förslag och riksdagens beslut beror på en rad faktorer hänförliga till anslagens användning. Regeringen redovisar i det följande sin bedömning av anslagens användning 2015.
Höjd bidragsnivå för vissa lärarutbildningar
Regeringen bedömde i budgetpropositionen för 2015 att studerande på kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen inom matematik, naturorienterande ämnen eller teknik bör kunna få den högre bidragsnivån inom studiemedlen fr.o.m. den 1 juli 2015. Syftet var att stärka rekryteringsläget då bristen på utbildade lärare inom dessa områden är bekymmersam. Riksdagen beslutade dock att 60 000 000 kronor i stället skulle anvisas ett nytt anslag 1:7
Examenspremie för
examenspremier till studerande på bl.a. dessa utbildningar. Utbildningsutskottet uttalade att förslaget om en examenspremie är en mer verkningsfull åtgärd än regeringens bedömning om den högre bidragsnivån (se vidare anslag 1:7 Examenspremie). Regeringen anser dock alltjämt att det högre studiebidraget, som uppgår till 7 133 kronor per studiemånad 2015, under studietiden är en lämpligare åtgärd för att rekrytera studerande till utbildning. Studerande på kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen inom matematik, naturorienterande ämnen eller teknik bör därför kunna få den högre bidragsnivån inom studiemedlen för sina studier fr.o.m. hösten
2015. Anslagen 1:2 Studiemedel och 1:3
Avsättning för kreditförluster bör därför ökas med
59 400 000 kronor respektive 600 000 kronor. För 2016 och framåt bedöms utgifterna på anslagen 1:2 Studiemedel, 1:3 Avsättning för
kreditförluster och 1:4 Statens utgifter för kreditförluster öka med 118 700 000 kronor,
1 200 000 kronor respektive 100 000 kronor till följd av denna åtgärd.
Ökade kostnader till följd av utbildningskontrakt
Regeringen bedömde i budgetpropositionen för 2015 att de möjligheter som finns för arbetslösa ungdomar i åldern 20–24 år att under vissa förutsättningar få den högre bidragsnivån inom studiemedlen borde fortsätta, som ett led i införandet av utbildningskontrakt, och framöver anpassas till hur 90-dagarsgarantin utformas. I samband med riksdagens behandling av regeringens proposition uttalade utbildningsutskottet att satsningen ska förlängas, men att det inte är aktuellt att se den som ett led i införandet av utbildningskontrakt för arbetslösa ungdomar. Utskottet föreslog också medel för att den pågående satsningen skulle utökas och även omfatta nyanlända invandrare i åldern 20– 24 år som har slutfört sin etableringsplan. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets betänkande.
Regeringen föreslår i denna proposition att medel tillförs för införande av utbildningskontrakt, som syftar till att arbetslösa ungdomar mellan 20–24 år ska påbörja eller återgå till studier med målsättningen att fullfölja en gymnasieutbildning (se avsnitt 6.13). Regeringen anser alltjämt att de möjligheter som finns i dag för arbetslösa ungdomar att få det högre studiebidraget bör fortsätta och vara ett led i införandet av utbildningskontrakt. Anslagen 1:2
Studiemedel, 1:3 Avsättning för kreditförluster och
1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor bör därför ökas med 150 500 000 kronor, 1 600 000 kronor respektive 100 000 kronor. Därefter bedöms utgifterna öka med 313 700 000 kronor, 3 300 000 kronor respektive 200 000 kronor 2016, 316 700 000 kronor, 3 300 000 kronor respektive 200 000 kronor 2017 och med 323 100 000 kronor, 3 400 000 kronor respektive 200 000 kronor 2018 till följd av denna åtgärd.
Vid en kommande anpassning till hur utbildningskontraktet utformas bör även nyanlända invandrare i åldern 20–24 år som har slutfört sin etableringsplan under vissa
PROP. 2014/15:99
102 förutsättningar ha möjlighet att få den högre bidragsnivån inom studiemedlen. Regeringen anser därför att de medel som anvisats, utöver medlen för regeringens satsning på utbildningskontrakt, för nyanlända invandrare i åldern 20– 24 år bör användas till andra prioriterade insatser. Anslagen 1:2 Studiemedel och 1:3
Avsättning för kreditförluster bör därför minskas
med 20 400 000 kronor respektive 200 000 kronor. Därefter bedöms utgifterna minska med 40 700 000 kronor respektive 400 000 kronor 2016 samt med 20 400 000 kronor respektive 200 000 kronor 2017 till följd av denna åtgärd.
Ökade kostnader till följd av traineejobb
Regeringen föreslår i denna proposition medel för traineejobb. Traineejobb innebär en möjlighet för arbetslösa ungdomar mellan 20–24 år att kombinera arbete med relevant yrkesutbildning (se avsnitt 6.13). Satsningen på traineejobb innebär ökade kostnader för studiemedel, avsättningar för kreditförluster och statens utgifter för studiemedelsräntor. Anslagen 1:2 Studiemedel, 1:3 Avsättning för kreditförluster och 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor bör därför ökas med 10 800 000 kronor, 1 100 000 kronor respektive 100 000 kronor. Därefter bedöms utgifterna öka med 129 600 000 kronor, 12 900 000 kronor respektive 800 000 kronor 2016, 201 600 000 kronor, 20 000 000 kronor respektive 1 200 000 kronor 2017 och med 202 400 000 kronor, 20 100 000 kronor respektive 1 300 000 kronor 2018 till följd av denna åtgärd.
Ökade kostnader till följd av fler utbildningsplatser inom vuxenutbildning
Regeringen föreslår i denna proposition ökade medel för fler utbildningsplatser inom komvux och yrkesvux (se avsnitt 6.15), vilket även innebär ökade kostnader för studiemedel, avsättningar för kreditförluster och statens utgifter för studiemedelsräntor. Anslagen 1:2
Studiemedel, 1:3 Avsättning för kreditförluster och
1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor bör därför ökas med 133 300 000 kronor, 10 100 000 kronor respektive 600 000 kronor. Därefter bedöms utgifterna öka med 335 000 000 kronor, 25 300 000 kronor respektive 1 600 000 kronor 2016, 412 500 000 kronor, 31 100 000 kronor respektive 2 000 000 kronor 2017 och med 496 500 000 kronor, 37 400 000 kronor respektive 2 400 000 kronor 2018 till följd av denna åtgärd.
Ökade kostnader till följd av fler utbildningsplatser på folkhögskolan
Regeringen föreslår i denna proposition ökade medel för fler utbildningsplatser på folkhögskolans allmänna kurs (se avsnitt 6.16), vilket även innebär ökade kostnader för studiemedel, avsättningar för kreditförluster och statens utgifter för studiemedelsräntor. Anslagen 1:2 Studiemedel, 1:3 Avsättning för kreditförluster och 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor bör därför ökas med 36 100 000 kronor, 2 700 000 kronor respektive 200 000 kronor. Därefter bedöms utgifterna öka med 96 000 000 kronor, 7 200 000 kronor respektive 500 000 kronor 2016, 97 100 000 kronor, 7 300 000 kronor respektive 500 000 kronor 2017 och med 99 300 000 kronor, 7 500 000 kronor respektive 500 000 kronor 2018 till följd av denna åtgärd.
Ökade kostnader till följd av fler utbildningsplatser på universitet och högskolor
Regeringen föreslår i denna proposition ökade medel för fler utbildningsplatser på universitet och högskolor, vilket även innebär ökade kostnader för studiemedel, avsättningar för kreditförluster och statens utgifter för studiemedelsräntor (se avsnitt 6.15). Anslagen 1:2 Studiemedel, 1:3 Avsättning för kreditförluster och 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor bör därför ökas med 42 300 000 kronor, 4 200 000 kronor respektive 300 000 kronor. Därefter bedöms utgifterna öka med 49 000 000 kronor, 4 900 000 kronor respektive 300 000 kronor 2016, 76 500 000 kronor, 7 600 000 kronor respektive 500 000 kronor 2017 och med 153 000 000 kronor, 15 200 000 kronor respektive 1 000 000 kronor 2018 till följd av denna åtgärd.
Minskade kostnader till följd av studier med aktivitetsstöd
Regeringen anser att det under vissa förutsättningar ska vara möjligt för deltagare i den s.k. sysselsättningsfasen att studera kortare kurser inom komvux, universitet och högskola samt inom yrkeshögskolan med bibehållet aktivitetsstöd (se avsnitt 6.13). Detta innebär minskade kostnader för studiemedel, avsättningar för kreditförluster och statens utgifter för studiemedelsräntor. Anslagen 1:2
Studiemedel, 1:3 Avsättning för kreditförluster och
1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor bör därför minskas med 12 000 000 kronor, 900 000 kronor respektive 100 000 kronor. Därefter
PROP. 2014/15:99
bedöms utgifterna minska med 38 400 000 kronor, 2 900 000 kronor respektive 200 000 kronor 2016, 38 800 000 kronor, 2 900 000 kronor respektive 200 000 kronor 2017 och med 39 700 000 kronor, 3 000 000 kronor respektive 200 000 kronor 2018 till följd av denna åtgärd.
Åldersavskrivningen behålls
Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2015 att 1 809 739 000 kronor skulle anvisas anslaget 1:3 Avsättning för kreditförluster (prop. 2014/15:1 utg.omr. 15 avsnitt 3.8.3). Riksdagen beslutade dock att 1 371 607 000 kronor skulle anvisas anslaget, till följd av att utbildningsutskottet bl.a. ställt sig bakom ett förslag om helt avskaffad åldersavskrivning för studielån och återkrav av studiemedel. Förslaget innebär att åldersavskrivningen av studielån, som i dag sker vid utgången av det år då låntagaren fyller 67 år, avskaffas, liksom motsvarande åldersavskrivning för återkrav. Förslaget remitterades våren 2014 (dnr U2014/4061/SF) och möttes av kritik från flera remissinstanser. Bland annat avstyrkte Centrala studiestödsnämnden förslaget, främst av skälet att de ekonomiska konsekvenserna är osäkra och att det innebär ett risktagande att minska de avsättningar som ska täcka framtida avskrivningar.
Regeringen anser att det finns flera allvarliga problem med förslaget om avskaffad åldersavskrivning för studieskulder. Regeringen anser bland annat att förslaget på ett oskäligt sätt missgynnar personer med låga inkomster och pensioner, och då särskilt kvinnor. Regeringen anser mot denna bakgrund att förslaget om slopad åldersavskrivning för studieskulder inte bör genomföras. Anslaget 1:3 Avsättning för
kreditförluster bör därför ökas med 400 000 000
kronor. Därefter bedöms utgifterna öka med 395 000 000 kronor 2016, 387 000 000 kronor 2017 och med 377 000 000 kronor 2018 till följd av denna åtgärd. Ökade, eller minskade, utgifter på anslaget 1:3 Avsättning för kreditförluster påverkar inte den offentliga sektorns finansiella sparande då avsättningarna görs för framtida kreditförluster och det finansiella sparandet endast påverkas av konstaterade förluster.
Sammantagen budgeteffekt
I tabell 6.1 redovisas en sammanställning över utgiftsförändringarna på anslagen.
Tabell 6.1 Sammantagen budgeteffekt 2015 för anslagen 1:2 Studiemedel, 1:3 Avsättning för kreditförluster och 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor
Miljoner kronor
Anslag 1:2 Studiemedel
Höjd bidragsnivå för vissa lärarutbildningar
59,4
Höjd bidragsnivå för nyanlända
-20,4
Utbildningskontrakt 150,5
Traineejobb 10,8
Fler platser inom komvux/yrkesvux
133,3
Fler platser på folkhögskolan
36,1
Fler platser på universitet och högskolor
42,3
Studera med aktivitetsstöd
-12,0
Summa utgiftsförändring
400,0
Anslag 1:3 Avsättning för kreditförluster
Höjd bidragsnivå för vissa lärarutbildningar
0,6
Höjd bidragsnivå för nyanlända
-0,2
Utbildningskontrakt 1,6
Traineejobb 1,1
Fler platser inom komvux/yrkesvux
10,1
Fler platser på folkhögskolan
2,7
Fler platser på universitet och högskolor
4,2
Studera med aktivitetsstöd
-0,9
Åldersavskrivning behålls
400
Summa utgiftsförändring
419,2
Anslag 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor
Utbildningskontrakt 0,1
Traineejobb 0,1
Fler platser inom komvux/yrkesvux
0,6
Fler platser på folkhögskolan
0,2
Fler platser på universitet och högskolor
0,3
Studera med aktivitetsstöd
-0,1
Summa utgiftsförändring
1,2
Sammantaget bör anslagen 1:2 Studiemedel, 1:3
Avsättning för kreditförluster och 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor ökas med
400 000 000, 419 200 000 kronor respektive 1 200 000 kronor. Finansiering sker genom de förslag till inkomstökningar och minskade anslag som lämnas i denna proposition.
För de kommande åren bedöms anslaget 1:2
Studiemedel ökas med 962 900 000 kronor 2016,
1 163 900 000 kronor 2017 och 1 353 300 000 kronor 2018. För de kommande åren bedöms anslaget 1:3 Avsättning för kreditförluster ökas med 446 500 000 kronor 2016, 454 400 000
PROP. 2014/15:99
104 kronor 2017 och 458 800 000 kronor 2018. För de kommande åren bedöms anslaget 1:4 Statens
utgifter för studiemedelsräntor ökas med 3 300 000
kronor 2016, 4 300 000 kronor 2017 och 5 300 000 kronor 2018.
1:7 Examenspremie
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 60 000 000 kronor.
Regeringens förslag:
Anslaget 1:7 Examenspremie
minskas med 60 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Riksdagen
beslutade för 2015 att 60 000 000 kronor skulle anvisas ett nytt anslag 1:7 Examenspremie (bet. 2014/15:UbU2, rskr. 2014/15:91) i syfte att införa examenspremier till vissa lärarstuderande. En promemoria med förslag om införande av s.k. examenspremier remitterades våren 2014 (dnr U2014/4064/SF). Remissinstanserna var i huvudsak positiva till att något gjordes för att stimulera den berörda målgruppen, men bedömde att det inte skulle få tillräcklig effekt varken på kort eller lång sikt. Regeringen anser alltjämt, som angetts ovan, att den högre bidragsnivån inom studiemedlen är en mer lämplig åtgärd än examenspremier för att snabbt locka fler personer att utbilda sig till lärare inom matematik, naturorienterande ämnen eller teknik. Förslaget om examenspremier bör därför inte genomföras. Det nya anslaget 1:7
Examenspremie bör därför minskas med
60 000 000 kronor. Utgifterna bedöms därefter minska med 85 000 000 kronor 2016, 110 000 000 kronor 2017 och med 131 000 000 kronor 2018 till följd av denna åtgärd.
Minskningen av anslaget används för att bidra till finansieringen av de ökade anslagen i denna proposition.
1:8 Centrala studiestödsnämnen
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 188 647 000 kronor.
Regeringens förslag:
Anslaget 1:8 Centrala
studiestödsnämnden minskas med 5
000 000
kronor.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen
föreslog i budgetpropositionen för 2015 att 183 164 000 kronor skulle anvisas anslaget 1:8
Centrala studiestödsnämnden (prop. 2014/15:1
utg.omr. 15 avsnitt 3.8.7). Riksdagen beslutade dock att 188 647 000 kronor skulle anvisas anslaget med motiveringen att Centrala studiestödsnämnden hade behov av medel för genomförandet av examenspremiereformen (bet. 2014/15:UbU2, rskr. 2014/15:91).
Regeringen anser, i enlighet med vad som anförts ovan, att förslaget om examenspremier till vissa lärarstuderande inte bör genomföras. Centrala studiestödsnämnden har således inte behov av de medel som finns avsatta för genomförandet av reformen. Anslaget 1:8
Centrala studiestödsnämnden bör därför minskas
med 5 000 000 kronor.
Minskningen av anslaget används för att bidra till finansieringen av de ökade anslagen i denna proposition.
Hänvisningar till S6-14
- Prop. 2014/15:99: Avsnitt 6.15
6.15. Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
1:1 Statens skolverk
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 540 257 000 kronor.
Regeringens förslag:
Anslaget 1:1 Statens skolverk
minskas med 18 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen
föreslog i budgetpropositionen för 2015 att 472 352 000 kronor skulle anvisas anslaget 1:1
Statens skolverk (prop. 2014/15:1 utg.omr. 16
avsnitt 10.1.1). Riksdagen beslutade dock att 540 257 000 kronor skulle anvisas anslaget (bet. 2014/15:UbU1, rskr. 2014/15:90). Regeringen anser i enlighet med vad som anfördes i propositionen Ökad individanpassning – en
PROP. 2014/15:99
effektivare sfi och vuxenutbildning att ett material för att stödja en likvärdig bedömning och betygssättning inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå i kurserna svenska, svenska som andraspråk, matematik, engelska och samhällskunskap bör tas fram, i stället för nationella prov (prop. 2014/15:85). Ett sådant material bedöms utgöra en fullgod ersättning för nationella prov, samtidigt som kostnaden blir lägre. Kostnaderna bedöms även bli lägre för vissa informationsinsatser under 2015.
Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 1:1 Statens skolverk bör minskas med 18 000 000 kronor. Från och med 2016 bedöms utgifterna minska med 16 000 000 kronor årligen.
Minskningen av anslaget används för att bidra till finansieringen av de ökade anslagen i denna proposition.
1:2 Statens skolinspektion
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 410 565 000 kronor.
Regeringens förslag:
Anslaget 1:2 Statens
skolinspektion minskas med 11 900 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen
föreslog i budgetpropositionen för 2015 att 383 665 000 kronor skulle anvisas anslaget 1:2
Statens skolinspektion (prop. 2014/15:1 utg.omr.
16 avsnitt 10.1.2). Riksdagen beslutade dock att 410 565 000 kronor skulle anvisas anslaget (bet. 2014/15:UbU1, rskr. 2014/15:90). Ökningen avsåg bl.a. en förstärkt tillsyn över förskolan som bl.a. innebär en kvalitetsgranskning där barngruppernas storlek analyseras särskilt. Regeringen anser att denna förstärkta tillsyn inte behöver innehålla regelmässiga stickprov genom besök på ett antal förskolor i varje kommun. Anslaget bör därför minskas med 10 000 000 kronor 2015.
Ökningen avsåg även 1 900 000 kronor för central rättning av elevlösningar på nationella prov inom komvux på grundläggande nivå. Regeringen anser dock, som anförts under anslaget 1:1 Statens skolverk, att ett stödmaterial bör ersätta sådana nationella prov. Någon central
rättning av elevlösningar av sådana prov är därmed inte aktuell. Anslaget bör därför minskas med 1 900 000 kronor.
Mot denna bakgrund anser regeringen att anslaget 1:2 Statens skolinspektion bör minskas med 11 900 000 kronor. Utgifterna bedöms minska med motsvarande belopp 2016 och framåt.
Minskningen av anslaget används för att bidra till finansieringen av de ökade anslagen i denna proposition.
1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 3 710 955 000 kronor.
Vidare har regeringen ett bemyndigande att under 2015 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2 145 000 000 kronor 2016–2019.
Regeringens förslag:
Anslaget 1:5 Utveckling av
skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet
minskas med 152 000 000 kronor.
Anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och
annan pedagogisk verksamhet får även användas
för inrättande av ett nationellt kunskaps- och resurscentrum mot rasism.
Regeringen bemyndigas att under 2015 för anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och
annan pedagogisk verksamhet ingå ekonomiska
åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2 178 000 000 kronor 2016–2023.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen
föreslog i budgetpropositionen för 2015 att 4 393 285 000 kronor skulle anvisas anslaget 1:5
Utvecklingen av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet (prop. 2014/15:1 utg.omr.
16 avsnitt 10.1.5). Riksdagen beslutade dock att 3 710 955 000 kronor skulle anvisas anslaget (bet. 2014/15:UbU1, rskr. 2014/15:90). Skillnaden mellan regeringens förslag och riksdagens beslut beror på en rad faktorer hänförliga till anslagets användning. Regeringen redovisar i det följande sin bedömning av anslagets storlek och användning 2015 och även
PROP. 2014/15:99
106 den fleråriga budgeteffekten. Redovisningen baserar sig på regeringens överväganden i budgetpropositionen för 2015 och riksdagens ställningstaganden om anslagets användning.
Nationella skolutvecklingsprogram
Regeringen redovisade i budgetpropositionen för 2015 att 136 000 000 kronor av anslaget skulle användas för satsningen nationella skolutvecklingsprogram. Utbildningsutskottet uttalade dock att nationella skolutvecklingsprogram inte skulle genomföras. Regeringen anser alltjämt att satsningen bör genomföras för att ge alla huvudmän och skolor möjlighet att utvecklas. Anslaget bör därför ökas med 20 000 000 kronor. För 2016 och framåt bedöms satsningen uppgå till 140 000 000 kronor årligen.
Förstärkning av Statens skolverks informationskampanj om lärar- och förskollärarutbildningarna
Regeringen redovisade i budgetpropositionen för 2015 att 5 000 000 kronor av anslaget skulle användas för en förstärkning av Statens skolverks informationskampanj om lärar- och förskolläraryrkena och de nya lärar- och förskollärarutbildningarna. Utbildningsutskottet uttalade dock att förstärkningen av informationskampanjen inte skulle genomföras. Regeringen anser alltjämt att Statens skolverks informationskampanj behöver förstärkas och att anslaget därför ska ökas med 5 000 000 kronor.
Fler speciallärare och specialpedagoger
Regeringen redovisade i budgetpropositionen för 2015 att 200 000 000 kronor skulle avsättas för insatser som i huvudsak skulle syfta till att öka tillgången till specialpedagogiskt stöd i förskoleklass och årskurs 1–3. Utbildningsutskottet uttalade dock att satsningen inte skulle genomföras. Regeringen anser alltjämt att satsningen bör genomföras för att öka tillgången till speciallärare och specialpedagoger. Av tidsmässiga skäl är det emellertid endast möjligt att genomföra en mycket begränsad del av satsningen under 2015. Anslaget bör därför endast ökas med 8 000 000 kronor. Syftet är att göra det mer attraktivt för verksamma lärare att genom utbildning inom ramen för satsningen Lärarlyftet II få en speciallärarexamen med specialisering mot utvecklingsstörning. Det bidrag om 500 kronor per högskolepoäng som enligt förordningen (2007:222) om statsbidrag för fortbildning av lärare samt fritidspedagoger
och motsvarande i dag lämnas till huvudmän vars lärare deltar i den ovan nämnda utbildningen kommer därmed att höjas. För 2016 och framåt bedöms satsningen på ökad tillgång till specialpedagogiskt stöd uppgå till 500 000 000 kronor årligen.
Yrkescollege
Regeringen redovisade i budgetpropositionen för 2015 att 5 000 000 kronor av anslaget skulle användas för att stimulera framväxten av s.k. yrkescollege på gymnasieskolans yrkesprogram. Utbildningsutskottet uttalade dock att insatsen inte skulle genomföras. Regeringen anser alltjämt att s.k. yrkescollege eller liknande samverkansmodeller bör stimuleras och spridas till fler branscher och att anslaget därför bör ökas med 2 500 000 kronor. För 2016–2018 bedöms satsningen uppgå till 5 000 000 kronor årligen.
Kompetensutveckling av sfi-lärare
Regeringen redovisade i budgetpropositionen för 2015 att 30 000 000 kronor av anvisade medel under anslaget 1:10 Fortbildning av lärare och
förskolepersonal skulle användas för kompetens-
utveckling av lärare inom utbildning i svenska för invandrare, förkortad sfi, (prop. 2014/15:1 utg.omr. 16 avsnitt 10.1.10). Utbildningsutskottet uttalade dock att insatsen inte skulle genomföras (bet. 2014/15:UbU1 s. 53 f.). Regeringen anser alltjämt att satsningen bör genomföras för att öka antalet lärare inom sfi och genomföra utvecklingsinsatser för dessa. Denna satsning bör även omfatta lärare i svenska som andraspråk inom kommunal vuxenutbildning. För 2015 bör 15 000 000 kronor användas för satsningen varav 10 000 000 kronor av anvisade medel under anslaget 1:5 Utveckling
av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet
och 5 000 000 kronor av anvisade medel under anslaget 1:10 Fortbildning av lärare och
förskolepersonal. Anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet
bör därför ökas med 10 000 000 kronor.
Nationellt kunskaps- och resurscentrum mot rasism
Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2015 sin avsikt att analysera behovet av och se över formerna för ett nationellt kunskaps- och resurscentrum mot rasism, bl.a. för att sprida de lyckade modeller som finns för att minska rekryteringen av människor till rasistiska
PROP. 2014/15:99
organisationer (prop. 2014/15:1 utg.omr. 16 avsnitt 9.1). Regeringen anser nu att åtgärder inom området bör vidtas skyndsamt och att ett nationellt kunskaps- och resurscentrum mot rasism bör inrättas. Anslaget bör därför även få användas för inrättandet av ett nationellt kunskaps- och resurscentrum mot rasism och bör ökas med 5 000 000 kronor för denna verksamhet. I budgetpropositionen för 2016 avser regeringen återkomma till vilka permanenta medel som bör avsättas kommande år.
Samverkan för bästa skola
Regeringen redovisade i budgetpropositionen för 2015 att 475 000 000 kronor av anvisade medel under anslaget skulle användas för satsningar på skolor med låga resultat och på nyanlända elever, inom ramen för Samverkan för bästa skola. Utbildningsutskottet uttalade dock att satsningarna inte skulle genomföras i enlighet med regeringens intentioner och tog i stället ställning för en annan satsning som även den benämns insatser för skolor med låga resultat samt nyanlända elever, men som i huvudsak inkluderar andra insatser och uppgår till 300 000 000 kronor. Regeringen anser alltjämt att satsningen ska genomföras med utgångspunkt i vad som redovisades i budgetpropositionen för 2015 men med oförändrade medel jämfört med utskottets ställningstagande. Av dessa medel har regeringen beslutat att 24 300 000 kronor ska användas för implementering av kartläggningsmaterial för nyanlända elever under 2015, vilket överensstämmer med utskottets ställningstagande. Statens skolverk bör vidare, i enlighet med vad som redovisades i budgetpropositionen, få träffa överenskommelser med skolhuvudmän för insatser riktade till skolor med låga resultat och tuffa förutsättningar. Regeringen avser dock att överväga om satsningen kan bli mer effektiv om statsbidrag inte riktas till huvudmännen utan att Statens skolverk i stället disponerar medlen och efter dialog med varje berörd huvudman fattar beslut om insatser som är väl anpassade efter huvudmännens olika förutsättningar och behov. När det gäller satsningar på nyanlända elever avser regeringen att, utöver det som redovisades i budgetpropositionen, genomföra satsningar för att höja studieresultaten för nyanlända elever och för elever med annat modersmål än svenska. Sammanfattningsvis innebär detta att anslagets
storlek inte ändras i förhållande till utskottets ställningstagande, men att det delvis bör användas på ett annat sätt. För 2016 och framåt bedöms 600 000 000 kronor avsättas årligen för satsningen, vilket innebär att utgifterna bedöms öka med 250 000 000 kronor 2016, 150 000 000 kronor 2017 och 200 000 000 kronor 2018.
Flytt av medel avseende rektorslyftet
Sedan 2011 har Statens skolverk i uppdrag att svara för fortbildning av rektorer (U2011/1195/S). Satsningen har förlängts t.o.m. 2015 i enlighet med vad som anfördes i budgetpropositionen för 2014 (prop. 2013/14:1 utg.omr. 16 avsnitt 10.1.5). Kompetensutvecklingssatsningen belastade fram t.o.m. 2014 anslaget 1:10 Fortbildning av lärare och
förskolepersonal. För 2015 har dock medel för
satsningen beräknats under anslaget 1:5
Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet. För att underlätta hanteringen av
medlen och för att satsningen ska behandlas konsekvent på statens budget bör anslaget 1:5
Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet minskas med 10 000 000 kronor.
Anslaget 1:10 Fortbildning av lärare och
förskolepersonal bör ökas med motsvarande
belopp.
Satsningar som minskas jämfört med riksdagens beslut
Utbildningsutskottet har uttalat att 20 000 000 kronor av anslaget ska avsättas för att bl.a. öka kvaliteten och studieresultaten för gymnasieskolans introduktionsprogram. Regeringen anser dock att dessa insatser ryms inom ramen för regeringens satsning Samverkan för bästa skola. Anslaget bör därför minskas med 20 000 000 kronor.
Vidare har utbildningsutskottet anfört att 10 000 000 kronor av anslaget ska användas för utredning och planering av nödvändiga förberedelser för att betyg ska kunna ges från årskurs 4. Regeringen anser dock att av dessa medel bör endast 5 000 000 kronor avsättas för att förbereda de insatser som krävs i enlighet med överenskommelsen mellan regeringen och de borgerliga oppositionspartierna om målstyrning i skolan. Även för 2016 och 2017 bedöms satsningen uppgå till 5 000 000 kronor per år. Anslaget bör därför minskas med resterande 5 000 000 kronor.
Ytterligare en reform som ingick i utbildningsutskottets ställningstagande var en
PROP. 2014/15:99
108 satsning om 20 000 000 kronor 2015 för Statens skolverks arbete för att främja en trygg skolmiljö, bättre ordning och studiero. Regeringen anser dock inte att denna satsning bör prioriteras. Däremot kan liknande insatser komma att göras inom ramen för nationella skolutvecklingsprogram. Anslaget bör därför minskas med 20 000 000 kronor.
Vidare har utbildningsutskottet uttalat att ytterligare 13 000 000 kronor av anslaget ska användas för karriärtjänster i utanförskapsområden. Regeringen anser dock inte att denna satsning bör prioriteras. Däremot kan liknande insatser komma att göras inom ramen för satsningen på samverkan för bästa skola. Anslaget bör därför minskas med 13 000 000 kronor.
För att fler lärare ska kunna delta i läslyftet 2015 ansåg utbildningsutskottet att ytterligare 70 000 000 kronor skulle avsättas för detta ändamål. Regeringen bedömer dock att det nu endast är motiverat att förstärka läslyftet under innevarande år med 25 000 000 kronor. Anslaget bör därför minskas med 45 000 000 kronor.
Regeringen angav i budgetpropositionen för 2015 att 72 000 000 kronor av anvisade medel under anslaget skulle användas för att förstärka statsbidraget för lovskola. Utbildningsutskottet uttalade dock att förstärkningen skulle uppgå till 100 000 000 kronor 2015 och att den skulle avse elever i årskurs 6–9. Regeringen anser alltjämt att förstärkningen endast behöver uppgå till 72 000 000 kronor, men att den även ska omfatta elever på gymnasieskolan i dess helhet. Detta innebär att den sammanlagda satsningen på lovskola uppgår till 150 000 000 kronor 2015. Även för 2016 och framåt bedöms satsningen uppgå till 150 000 000 kronor per år. Regeringen anser därför att anslaget bör minskas med 28 000 000 kronor.
Korrigering av anslagsnivån
Riksdagens beslut om anslagets nivå innebar en minskning i förhållande till regeringens förslag i budgetpropositionen. Nettoeffekten av de beskrivna satsningarna i utbildningsutskottets betänkande innebär dock att anslagets nivå borde ha minskats med ytterligare 68 000 000 kronor jämfört med den minskning som beslutades. För att korrigera detta anser regeringen att anslaget bör minskas med 68 000 000 kronor.
Satsning som ökas jämfört med riksdagens beslut
Utbildningsutskottet har uttalat att anslaget ska minskas med 7 000 000 kronor för att bidra till prioriterade satsningar. Regeringen anser inte att denna neddragning är prioriterad. Anslaget bör därför ökas med 7 000 000 kronor.
Ändring av inriktning
Regeringen beräknade i budgetpropositionen för 2013 (prop. 2012/13:1 utg.omr. 16 avsnitt 10.1.5) att 17 400 000 kronor skulle avsättas 2015 för försöksverksamhet med ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan. Regeringen avser att använda högst 1 100 000 kronor av dessa medel för att öka intresset för gymnasial yrkesutbildning.
Beställningsbemyndigande
Statens skolverk har ett uppdrag om befattningsutbildning för rektorer och annan personal med motsvarande ledningsfunktion i skola, förskola och fritidshem (U2008/2648/S). För satsningen tecknas sexåriga avtal med universitet och högskolor. Nya avtal kommer att ingås 2015 och sträcka sig fram t.o.m. 2021. För att de som påbörjar utbildningen 2021 ska kunna avsluta sin utbildning behövs ett bemyndigande t.o.m. 2023. Bemyndigandet behöver därmed både förlängas och ökas. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2015 för anslaget 1:5
Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet ingå ekonomiska åtaganden som
inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2 178 000 000 kronor 2016–2023.
Sammantagen budgeteffekt
I tabell 6.2. redovisas en sammanställning över utgiftsförändringarna under anslaget.
PROP. 2014/15:99
Tabell 6.2 Sammantagen budgeteffekt 2015 för anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet
Miljoner kronor
Förändringar som innebär ökade utgifter
Nationella skolutvecklingsprogram
20
Informationskampanj om lärar- och förskollärarutbildningarna
5
Fler speciallärare och specialpedagoger
8
Yrkescollege 2,5
Kompetensutvecklingsinsatser sfi-lärare
10
Kunskaps- och resurscentrum mot rasism
5
Samverkan för bästa skola
300
Summa ökade utgifter
350
Förändringar som innebär minskade utgifter
Skola under lov
-28
Insatser för skolor med låga resultat samt nyanlända elever
-300
Gymnasieskolans introduktionsprogram
-20
Betyg från årskurs 4 (del av)
-5
Medel för studiero
-20
Medel för karriärtjänster i utanförskapsområden
-13
Förlängning av läslyftet (del av)
-45
Korrigering av anslagsnivån m.m.
-61
Summa minskade utgifter
-492
Flytt av medel mellan anslag
Fortbildning av rektorer
-10
Summa förändring anslag 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet -152
Sammantaget innebär utgiftsförändringarna att anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och
annan pedagogisk verksamhet bör minskas med
152 000 000 kronor. Utgifterna bedöms öka med 681 000 000 kronor 2016, 659 000 000 kronor 2017 och 739 000 000 kronor 2018.
Minskningen används för att bidra till finansieringen av de anslagsökningar som föreslås i denna proposition.
1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet m.m.
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 4 054 500 000 kronor.
Något bemyndigande att ingå ekonomiska åtaganden har inte lämnats för 2015.
Regeringens förslag:
Anslaget 1:7 Maxtaxa i
förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet m.m. ökas med 24 500 000 kronor.
Regeringen bemyndigas att under 2015 för anslaget 1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och
annan pedagogisk verksamhet m.m. ingå
ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 415 000 000 kronor 2016.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen
föreslog i budgetpropositionen för 2015 att 4 103 500 000 kronor skulle anvisas anslaget 1:7
Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet m.m. (prop. 2014/15:1
utg.omr. 16 avsnitt 10.1.7). Riksdagen beslutade dock att 4 054 500 000 kronor skulle anvisas anslaget (bet. 2014/15:UbU1, rskr. 2014/15:90).
Skillnaden mellan regeringens förslag och riksdagens beslut är att riksdagen inte ställde sig bakom regeringens förslag att utöka stödet till huvudmän som erbjuder omsorg på kvällar, nätter och helger. Regeringen anser alltjämt att stödet till huvudmännen behöver förstärkas för att få fler kommuner att erbjuda denna omsorg. Detta är viktigt mot bakgrund av att många föräldrar annars kan hindras från att arbeta så mycket som de skulle vilja. En bättre utbyggd omsorg på kvällar, nätter och helger kan därmed bidra till att kvinnors och mäns sysselsättningsgrad kan öka. Mot denna bakgrund behöver ytterligare medel tillföras anslaget. Regeringen anser därför att anslaget 1:7 Maxtaxa i förskola,
fritidshem och annan pedagogisk verksamhet m.m.
bör ökas med 24 500 000 kronor. För 2016 bedöms anslaget ökas med 49 000 000 kronor och fr.o.m. 2017 med 80 000 000 kronor årligen för detta stöd.
I budgetpropositionen för 2015 uttalade regeringen vidare att 415 000 000 kronor skulle avsättas 2015 och 830 000 000 kronor årligen fr.o.m. 2016, för att stödja huvudmän i arbetet med att minska gruppstorlekar och öka personaltätheten i förskolan. Utbildningsutskottets ställningstagande och riksdagens beslut innebar dock att stödet även skulle innefatta fritidshem och att det skulle vara prestationsbaserat. Regeringen anser alltjämt att stödet endast bör riktas till förskolan och inte vara prestationsbaserat.
PROP. 2014/15:99
Den föreslagna satsningen på minskade barngrupper i förskolan innebär att Statens skolverk ska fördela statsbidrag till huvudmän i syfte att minska barngrupperna i förskolan. Från och med 2016 bör 830 000 000 kronor avsättas årligen för detta ändamål. Detta innebär att Statens skolverk behöver besluta om bidrag som ska utbetalas under vårterminen 2016, varför ett bemyndigande om ekonomiska åtaganden behövs för 2015. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2015 för anslaget 1:7
Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet m.m. ingå ekonomiska
åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 415 000 000 kronor 2016.
1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 355 226 000 kronor.
Vidare har regeringen ett bemyndigande att under 2015 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 206 000 000 kronor 2016.
Regeringens förslag:
Anslaget 1:10 Fortbildning
av lärare och förskolepersonal minskas med
61 000 000 kronor.
Regeringen bemyndigas att under 2015 för anslaget 1:10 Fortbildning av lärare och
förskolepersonal ingå ekonomiska åtaganden som
inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 266 000 000 kronor 2016–2018.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen
föreslog i budgetpropositionen för 2015 att 482 226 000 kronor skulle anvisas anslaget 1:10
Fortbildning av lärare och förskolepersonal (prop.
2014/15:1 utg.omr. 16 avsnitt 10.1.10). Riksdagen beslutade dock att 355 226 000 kronor skulle anvisas anslaget (bet. 2014/15:UbU1, rskr. 2014/15:90). Skillnaden mellan regeringens förslag och riksdagens beslut beror på en rad faktorer hänförliga till anslagets användning. Regeringen redovisar i det följande den bedömning som ligger till grund för regeringens förslag om anslagets storlek och användning för 2015 och även den fleråriga
budgeteffekten. Redovisningen baserar sig på regeringens överväganden under anslaget i budgetpropositionen samt utbildningsutskottets ställningstaganden och riksdagens beslut när det gäller anslagets användning.
Kompetensutvecklingsinsatser för lärare och förskolepersonal
Regeringen angav i budgetpropositionen för 2015 att 200 000 000 kronor av anslaget skulle avsättas för kompetensutveckling av lärare och förskolepersonal. Utbildningsutskottet uttalade dock att insatsen inte skulle genomföras. Regeringen anser alltjämt att satsningen bör genomföras, men endast en mycket begränsad del av satsningen kan genomföras under 2015. Anslaget bör därför ökas med 2 000 000 kronor för att Statens skolverk ska kunna påbörja ett förberedande arbete med kompetensutvecklingsinsatser för lärare och förskolepersonal. Från och med 2016 bedöms utgifterna för satsningen uppgå till 200 000 000 kronor årligen.
Kompetensutvecklingsinsatser för rektorer och förskolechefer
Regeringen angav i budgetpropositionen för 2015 att 5 000 000 kronor av anslaget skulle avsättas för kompetensutveckling av rektorer och förskolechefer. Utbildningsutskottet uttalade dock att satsningen inte skulle genomföras. Regeringen anser alltjämt att kompetensutvecklingsinsatser för att utveckla rektorers och förskolechefers pedagogiska ledarskap bör prioriteras. Anslaget bör därför ökas med 5 000 000 kronor. För 2016–2018 bedöms satsningen uppgå till 20 000 000 kronor årligen.
Kompetensutvecklingsinsatser för sfi-lärare
Regeringen angav i budgetpropositionen för 2015 att 30 000 000 kronor av anvisade medel under anslaget skulle avsättas för kompetensutveckling av lärare inom utbildningen svenska för invandrare (sfi). Utbildningsutskottet ställde sig dock inte bakom att insatsen skulle genomföras. Regeringen anser alltjämt att det behövs insatser för att lärare som undervisar i sfi ska få tillräckliga möjligheter till kompetensutveckling och att även lärare i svenska som andraspråk inom kommunal vuxenutbildning ska få sådana möjligheter. Anslaget bör därför ökas med 5 000 000 kronor (se även ovan under anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och
annan pedagogisk verksamhet). Från och med
PROP. 2014/15:99
2016 bedöms satsningen uppgå till 100 000 000 kronor per år för denna insats.
Flytt av medel avseende rektorslyftet
Sedan 2011 har Statens skolverk i uppdrag att svara för fortbildning av rektorer (U2011/1195/S). Satsningen har förlängts t.o.m. 2015 i enlighet med vad som anfördes i budgetpropositionen för 2014 (prop. 2013/14:1 utg.omr. 16 avsnitt 10.1.5). Kompetensutvecklingssatsningen har fram t.o.m. 2014 belastat anslaget 1:10 Fortbildning av lärare och
förskolepersonal. För att underlätta hanteringen
av medlen och för att satsningen ska behandlas konsekvent bör anslaget ökas med 10 000 000 kronor. Anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet
och annan pedagogisk verksamhet minskas med
motsvarande belopp.
Satsningar som minskas jämfört med riksdagens beslut
Utbildningsutskottet uttalade att 68 000 000 kronor av anslaget, inom ramen för reformen tioårig grundskola, skulle användas för vidareutbildning av förskollärare som är tillsvidareanställda i förskoleklassen. Utbildningen skulle enligt utskottet leda till lärarlegitimation och behörighet att undervisa i årskurs 1–3. Regeringen anser dock inte att medel bör avsättas för denna satsning. Anslaget bör därför minskas med 68 000 000 kronor.
Vidare angav utbildningsutskottet att 15 000 000 kronor av anvisade medel under anslaget skulle användas för ett förskolechefslyft. Regeringen gör dock bedömningen att den ovan redovisade satsningen på kompetensutveckling för rektorer och förskolechefer tillgodoser detta behov. Anslaget bör därför minskas med 15 000 000 kronor.
Beställningsbemyndigande
Den föreslagna satsningen på kompetensutveckling för rektorer och förskolechefer innebär att fleråriga avtal behöver ingås med lärosätena. Nya avtal kommer 2015 att behöva ingås som sträcker sig fram t.o.m. 2018. Det betyder att de ekonomiska åtagandena behöver omfatta en längre tidsperiod som innefattar även 2017 och 2018 samt att åtagandenas omfattning därmed kommer att öka. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2015 för anslaget 1:10
Fortbildning av lärare och förskolepersonal ingå
ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare
gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 266 000 000 kronor 2016–2018.
Sammantagen budgeteffekt
Sammantaget bör anslaget 1:10 Fortbildning av
lärare och förskolepersonal minskas med
61 000 000 kronor. Anslaget bedöms ökas med 135 000 000 kronor 2016, 101 000 000 kronor 2017 och 135 000 000 kronor 2018.
Minskningen av anslaget används för att bidra till finansieringen av de ökade anslagen i denna proposition.
1:12 Myndigheten för yrkeshögskolan
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 102 257 000 kronor.
Regeringens förslag:
Anslaget 1:12 Myndigheten
för yrkeshögskolan ökas med 5 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Myndigheten
för yrkeshögskolan bör tillföras ytterligare medel under 2015 för bl.a. de kostnader som beräknas uppstå i myndighetens verksamhet med anledning av införandet av en nationell referensram för kvalifikationer för livslångt lärande. Myndigheten bör även tillföras medel för sitt arbete med att öka mångfalden inom yrkeshögskolan. Myndigheten ska bl.a. stimulera utbildningsanordnare att i större omfattning använda validering som ett verktyg i antagningsförfarandet.
Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 1:12 Myndigheten för yrkeshögskolan bör ökas med 5 000 000 kronor.
Finansiering sker genom att anslaget 1:4
Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare under utgiftsområde
13 Integration och jämställdhet minskas med motsvarande belopp.
PROP. 2014/15:99
1:14 Statligt stöd till vuxenutbildning
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 2 395 504 000 kronor.
Regeringens förslag:
Anslaget 1:14 Statligt stöd till
vuxenutbildning ökas med 301 475 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen
presenterade i budgetpropositionen för 2015 en satsning på ett nytt kunskapslyft, bl.a. i form av ökat antal utbildningsplatser inom kommunal vuxenutbildning (komvux). Regeringen föreslog att 2 876 654 000 kronor skulle anvisas anslaget 1:14 Statligt stöd till vuxenutbildning (prop. 2014/15:1 utg.omr. 16 avsnitt 10.1.14). Riksdagen beslutade dock att 2 395 504 000 kronor skulle anvisas anslaget (bet. 2014/15:UbU1, rskr. 2014/15:90). Skillnaden mellan regeringens förslag och riksdagens beslut beror på en rad olika faktorer hänförliga till anslagets användning. Regeringen anser att införandet av ett kunskapslyft är fortsatt angeläget. Regeringen redovisar i det följande sin bedömning av anslagets storlek och användning 2015 och även den fleråriga budgeteffekten. Redovisningen baserar sig på regeringens överväganden under anslaget i budgetpropositionen samt utbildningsutskottets ställningstaganden och riksdagens beslut när det gäller anslagets användning.
Komvux och yrkesvux
För att bidra till en ökad volym av utbildningsplatser i komvux och satsningen på yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning (yrkesvux) bör anslaget ökas så att kommunerna kan tilldelas ytterligare medel för sådan utbildning. Satsningen bedöms motsvara ca 2 770 utbildningsplatser 2015, ca 6 980 utbildningsplatser 2016, ca 8 500 utbildningsplatser 2017 och ca 10 000 utbildningsplatser fr.o.m. 2018. Regeringen anser därför att anslaget bör ökas med 131 600 000 kronor. Utgifterna bedöms öka med 331 600 000 kronor 2016, 403 700 000 kronor 2017 och 475 000 000 kronor fr.o.m. 2018.
Utbildningskontrakt och 20–24 åringar
Utbildningskontrakt är en del av regeringens satsning på en 90-dagarsgaranti för arbetslösa ungdomar 20–24 år och syftar till att dessa ungdomar ska påbörja eller återgå till studier med målsättningen att fullfölja en gymnasieutbildning. Inom ramen för ett utbildningskontrakt ska det vara möjligt att studera på heltid men det ska också vara möjligt att kombinera studier på gymnasienivå med arbete eller praktik utifrån individuella förutsättningar (se även avsnitt 6.13). Anslaget bör därför tillföras medel för statsbidrag till kommunerna för utbildningsplatser. Satsningen bedöms motsvara ca 1 750 utbildningsplatser under 2015 och därefter ca 3 675 utbildningsplatser årligen. Regeringen anser därför att anslaget bör ökas med 64 750 000 kronor 2015. Utgifterna bedöms öka med 135 975 000 kronor fr.o.m. 2016.
Utbildningsutskottet uttalade även att medel skulle avsättas för att vissa ungdomar i åldern 20–24 år skulle kunna få den högre bidragsnivån inom studiemedlen. Till följd av denna satsning bör ytterligare medel avsättas för statsbidrag till kommunerna för ökade kostnader för komvux. Medel bör även avsättas för redan pågående utbildning med anledning av satsningen. Regeringen anser därför att anslaget bör ökas med 97 125 000 kronor. Utgifterna bedöms öka med 41 625 000 kronor 2016 och 13 875 000 kronor 2017.
Vidare uttalade utbildningsutskottet att 6 000 000 kronor skulle avsättas för att satsningen på förhöjt studiebidrag för vissa ungdomar i åldern 20–24 skulle utökas till att även omfatta nyanlända invandrare i samma ålder som slutfört sin etableringsplan. Regeringen anser dock att vid en kommande anpassning till hur utbildningskontraktet utformas bör även nyanlända invandrare i åldern 20–24 år som har slutfört sin etableringsplan under vissa förutsättningar ha möjlighet att få den högre bidragsnivån inom studiemedlen (se även avsnitt 6.14). De medel som under anslaget har anvisats för dessa invandrare bör därför användas för andra prioriterade insatser. Regeringen anser därför att anslaget bör minskas med 6 000 000 kronor. Utgifterna bedöms minska med 12 000 000 kronor 2016 och 6 000 000 kronor 2017.
PROP. 2014/15:99
Traineejobb
För att möjliggöra att ungdomar med traineejobb ska kunna kombinera arbete med relevant yrkesutbildning bör medel avsättas för utbildningsplatser inom vuxenutbildningen (se även avsnitt 6.13). Regeringen bedömer att satsningen kommer att omfatta ca 295 utbildningsplatser under 2015, ca 3 550 utbildningsplatser under 2016, ca 5 450 utbildningsplatser under 2017 och ca 5 340 utbildningsplatser under 2018. Regeringen anser därför att anslaget bör ökas med 14 000 000 kronor. Utgifterna bedöms öka med 168 700 000 kronor 2016, 258 900 000 kronor 2017 och 253 800 000 kronor 2018
Sammantagen budgeteffekt
Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 1:14 Statligt stöd till vuxenutbildning sammantaget bör ökas med 301 475 000 kronor. För kommande år bedöms utgifterna öka med 665 900 000 kronor 2016, 806 450 000 kronor 2017 och 864 775 000 kronor 2018.
1:17 Skolforskningsinstitutet
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 20 000 000 kronor.
Något bemyndigande att ingå ekonomiska åtaganden har inte lämnats för 2015.
Regeringens förslag:
Anslaget 1:17 Skolforsknings-
institutet ökas med 5 000 000 kronor.
Anslaget får även användas för finansieringsbidrag för praktiknära forskning.
Regeringen bemyndigas att under 2015 för anslaget 1:17 Skolforskningsinstitutet ingå ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 5 000 000 kronor 2016– 2018.
Skälen för regeringens förslag: Den 1 januari
2015 inrättades den nya myndigheten Skolforskningsinstitutet. Enligt förordningen (2014:1578) med instruktion för Skolforskningsinstitutet ska myndigheten bidra till att de verksamma inom skolväsendet ges goda förutsättningar att planera, genomföra och utvärdera undervisningen med stöd av vetenskapligt underbyggda metoder och
arbetssätt. Myndigheten ska bidra till goda förutsättningar för barns och elevers utveckling och lärande och till förbättrade kunskapsresultat för elever.
Vidare ska myndigheten bl.a. utlysa medel för praktiknära forskning av högsta vetenskapliga kvalitet inom de områden där relevant sådan forskning saknas, och fördela medel till praktiknära forskning av högsta vetenskapliga kvalitet.
Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2015 att medel skulle avsättas för finansiering av praktiknära forskning (prop. 2014/15:1 utg.omr. 16 avsnitt 9.4). I samband med riksdagens behandling av regeringens proposition tog utbildningsutskottet ställning mot att resurser skulle avsättas för finansiering av bl.a. praktiknära forskning. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets betänkande (bet. 2014/15:UbU1, rskr. 2014/15:90). Regeringen anser dock alltjämt att satsningen bör genomföras och föreslår därför att medel avsätts för finansiering av praktiknära forskning. Anslaget 1:17 Skolforskningsinstitutet bör därför ökas med 5 000 000 kronor. Från och med 2016 bedöms satsningen uppgå till 20 000 000 kronor per år. Anslaget bör även få användas för finansieringsbidrag för praktiknära forskning.
För att kunna utlysa och fördela medel för praktiknära forskning behövs ett bemyndigande för att ingå ekonomiska åtaganden. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2015 för anslaget 1:17 Skolforskningsinstitutet ingå ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 5 000 000 kronor 2016– 2018.
PROP. 2014/15:99
2:3 Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
2:5 Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
2:7 Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
2:9 Stockholms universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
2:11 Umeå universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
2:13 Linköpings universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
2:15 Karolinska institutet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
2:17 Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
2:19 Luleå tekniska universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
2:21 Karlstads universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
2:23 Linnéuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
2:25 Örebro universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
2:27 Mittuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
2:29 Blekinge tekniska högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
2:31 Malmö högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
2:33 Mälardalens högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
2:37 Gymnastik- och idrottshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
2:39 Högskolan i Borås: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
2:41 Högskolan Dalarna: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
2:43 Högskolan i Gävle: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
2:45 Högskolan i Halmstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
2:47 Högskolan Kristianstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
2:49 Högskolan i Skövde: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
2:51 Högskolan Väst: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
2:57 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
2:59 Södertörns högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
2:63 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet
I statens budget för innevarande år finns för de ändamål som gäller för dessa anslag uppförda ramanslag på 1 558 642 000 kronor, 1 848 383 000 kronor, 1 904 968 000 kronor, 1 600 053 000 kronor, 1 250 031 000 kronor, 1 381 971 000 kronor, 642 341 000 kronor, 1 054 552 000 kronor, 623 487 000 kronor, 597 276 000 kronor, 993 067 000 kronor, 708 944 000 kronor, 518 487 000 kronor, 258 898 000 kronor, 826 993 000 kronor, 575 041 000 kronor, 89 574 000 kronor, 443 104 000 kronor, 395 386 000 kronor, 419 791 000 kronor, 366 277 000 kronor, 352 583 000 kronor, 303 951 000 kronor, 335 247 000 kronor, 122 384 000 kronor, 383 000 000 kronor och 2 929 890 000 kronor.
Regeringens förslag:
Anslaget 2:3 Uppsala
universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå minskas med 1 281 000 kronor.
Anslaget 2:5 Lunds universitet: Utbildning på
grundnivå och avancerad nivå ökas med
21 736 000 kronor.
Anslaget 2:7 Göteborgs universitet: Utbildning
på grundnivå och avancerad nivå minskas med
3 634 000 kronor.
PROP. 2014/15:99
Anslaget 2:9 Stockholms universitet:
Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
minskas med 19 950 000 kronor.
Anslaget 2:11 Umeå universitet: Utbildning på
grundnivå och avancerad nivå ökas med
1 631 000 kronor.
Anslaget 2:13 Linköpings universitet:
Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
minskas med 2 510 000 kronor.
Anslaget 2:15 Karolinska institutet: Utbildning
på grundnivå och avancerad nivå ökas med
9 142 000 kronor.
Anslaget 2:17 Kungl. Tekniska högskolan:
Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas
med 5 060 000 kronor.
Anslaget 2:19 Luleå tekniska universitet:
Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas
med 6 068 000 kronor.
Anslaget 2:21 Karlstads universitet: Utbildning
på grundnivå och avancerad nivå minskas med
1 605 000 kronor.
Anslaget 2:23 Linnéuniversitetet: Utbildning
på grundnivå och avancerad nivå ökas med
191 000 kronor.
Anslaget 2:25 Örebro universitet: Utbildning
på grundnivå och avancerad nivå ökas med
1 608 000 kronor.
Anslaget 2:27 Mittuniversitetet: Utbildning på
grundnivå och avancerad nivå ökas med
4 613 000 kronor.
Anslaget 2:29 Blekinge tekniska högskola:
Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas
med 8 955 000 kronor.
Anslaget 2:31 Malmö högskola: Utbildning på
grundnivå och avancerad nivå ökas med 496 000
kronor.
Anslaget 2:33 Mälardalens högskola:
Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas
med 596 000 kronor.
Anslaget 2:37 Gymnastik- och
idrottshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 3 202 000 kronor.
Anslaget 2:39 Högskolan i Borås: Utbildning
på grundnivå och avancerad nivå ökas med
5 497 000 kronor.
Anslaget 2:41 Högskolan Dalarna: Utbildning
på grundnivå och avancerad nivå ökas med
4 318 000 kronor.
Anslaget 2:43 Högskolan i Gävle: Utbildning
på grundnivå och avancerad nivå ökas med
4 552 000 kronor.
Anslaget 2:45 Högskolan i Halmstad:
Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas
med 2 514 000 kronor.
Anslaget 2:47 Högskolan Kristianstad:
Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas
med 5 041 000 kronor.
Anslaget 2:49 Högskolan i Skövde: Utbildning
på grundnivå och avancerad nivå ökas med
9 010 000 kronor.
Anslaget 2:51 Högskolan Väst: Utbildning på
grundnivå och avancerad nivå ökas med
6 286 000 kronor.
Anslaget 2:57 Kungl. Musikhögskolan i
Stockholm: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 313 000 kronor.
Anslaget 2:59 Södertörns högskola: Utbildning
på grundnivå och avancerad nivå minskas med
1 776 000 kronor.
Anslaget 2:63 Enskilda utbildningsanordnare
på högskoleområdet ökas med 14 218 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen
presenterade i budgetpropositionen för 2015 en satsning på ett nytt kunskapslyft, bl.a. i form av ett ökat antal utbildningsplatser i högskolan (prop. 2014/15:1 utg.omr. 16 avsnitt 9.8.1). Regeringen anförde att fler behöriga sökande bör beredas plats i högskolan. Med anledning av detta föreslog regeringen i budgetpropositionen för 2015 en utökning av resurserna till högskoleutbildning i hela landet om 383 027 000 kronor, motsvarande 5 000 helårsstudenter (prop. 2014/15:1 utg.omr.16 avsnitt 9.9.1). I budgetpropositionen anförde vidare regeringen att det finns anledning att särskilt peka ut vissa utbildningar som behöver byggas ut för att möta behoven på arbetsmarknaden.
Riksdagen beslutade dock en ökning om 291 802 000 kronor för en utbyggnad av vissa högskoleutbildningar (bet. 2014/15:UbU1, rskr. 2014/15:90). Regeringen anser emellertid att den utökning av resurser till högskoleutbildning som föreslogs i budgetpropositionen är fortsatt angelägen. Regeringen anser därför att resurserna till utbildning på grundnivå och avancerad nivå bör ökas för innevarande år med ytterligare 91 226 000 kronor jämfört med den av riksdagen beslutade budgeten för 2015. I beloppet ingår även ökade resurser till Sveriges lantbruksuniversitet (se avsnitt 6.21). För universitet och högskolor inom detta utgiftsområde är ökningen 84 291 000 kronor. I
PROP. 2014/15:99
116 enlighet med vad som angavs i budgetpropositionen avser regeringen att fortsätta utbyggnaden av högskolan under kommande år. Utgifterna på anslagen bedöms sammantaget öka med 101 775 000 kronor 2016, 174 808 000 kronor 2017 och 337 087 000 kronor 2018. För 2018 motsvarar den beräknade utbyggnaden drygt 14 000 helårsstudenter, inklusive Sveriges lantbruksuniversitet.
Av ökningen bör en andel riktas till en utbyggnad av förskollärarutbildningen, grundlärarutbildningen särskilt inriktningen mot förskoleklass och årskurs 1–3, kompletterande pedagogisk utbildning, speciallärar- och specialpedagogutbildningarna, sjuksköterskeutbildningen, barnmorskeutbildningen och specialistsjuksköterskeutbildningen. Därutöver bör en andel tilldelas universitet och högskolor utan att riktas till specifika utbildningar för att på så sätt möjliggöra för lärosätena att själva dimensionera efter studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Utbyggnaden motsvarar den som regeringen föreslog och beräknade i budgetpropositionen för 2015. Regeringen anser att den resterande delen av ökningen som inte särskilt riktas till vissa utbildningar möjliggör för lärosäten att även bygga ut andra utbildningar där behovet är stort, t.ex. ämneslärarutbildningen.
Förutom den ökning av resurser som beskrivits ovan innebär regeringens förslag också att en omfördelning görs av de 291 802 000 kronor som riksdagen har anvisat för en utbyggnad av vissa utbildningar. Regeringens förslag i denna proposition, om ändrade nivåer för universitets och högskolors anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt för anslaget 2:63 Enskilda utbildningsanordnare
på högskoleområdet, syftar till att möjliggöra den
utbyggnad av antalet helårsstudenter som regeringen presenterar ovan. Detta bör därmed innebära att den inriktning på fördelning av högskoleplatser per lärosäte för 2015 som anges i bilaga 5 till utbildningsutskottets betänkande 2014/15:UbU1 utgår.
Regeringen anser därför att anslaget 2:3
Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå bör minskas med 1 281 000
kronor, anslaget 2:5 Lunds universitet:
Utbildning på grundnivå och avancerad nivå bör
ökas med 21 736 000 kronor, anslaget 2:7
Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå bör minskas med 3 634 000
kronor, anslaget 2:9 Stockholms universitet:
Utbildning på grundnivå och avancerad nivå bör
minskas med 19 950 000 kronor, anslaget 2:11
Umeå universitet Utbildning på grundnivå och avancerad nivå bör ökas med 1 631 000 kronor,
anslaget 2:13 Linköpings universitet: Utbildning
på grundnivå och avancerad nivå bör minskas
med 2 510 000 kronor, anslaget 2:15 Karolinska
institutet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå bör ökas med 9 142 000 kronor, anslaget
2:17 Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på
grundnivå och avancerad nivå bör ökas med
5 060 000 kronor, anslaget 2:19 Luleå tekniska
universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå bör ökas med 6 068 000 kronor,
anslaget 2:21 Karlstads universitet: Utbildning på
grundnivå och avancerad nivå bör minskas med
1 605 000 kronor, anslaget 2:23 Linné-
universitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå bör ökas med 191 000 kronor,
anslaget 2:25 Örebro universitet: Utbildning på
grundnivå och avancerad nivå bör ökas med
1 608 000 kronor, anslaget 2:27 Mittuniversitetet:
Utbildning på grundnivå och avancerad nivå bör
ökas med 4 613 000 kronor, anslaget 2:29
Blekinge tekniska högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå bör ökas med
8 955 000 kronor, anslaget 2:31 Malmö högskola:
Utbildning på grundnivå och avancerad nivå bör
ökas med 496 000 kronor, anslaget 2:33
Mälardalens högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå bör ökas med 596 000
kronor, anslaget 2:37 Gymnastik- och
idrottshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå bör ökas med 3 202 000 kronor,
anslaget 2:39 Högskolan i Borås: Utbildning på
grundnivå och avancerad nivå bör ökas med
5 497 000 kronor, anslaget 2:41 Högskolan
Dalarna: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå bör ökas med 4 318 000 kronor, anslaget
2:43 Högskolan i Gävle: Utbildning på grundnivå
och avancerad nivå bör ökas med 4 552 000
kronor, anslaget 2:45 Högskolan i Halmstad:
Utbildning på grundnivå och avancerad nivå bör
ökas med 2 514 000 kronor, anslaget 2:47
Högskolan Kristianstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå bör ökas med 5 041 000
kronor, anslaget 2:49 Högskolan i Skövde:
Utbildning på grundnivå och avancerad nivå bör
ökas med 9 010 000 kronor, anslaget 2:51
Högskolan Väst: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå bör ökas med 6 286 000 kronor,
anslaget 2:57 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm:
PROP. 2014/15:99
Utbildning på grundnivå och avancerad nivå bör
ökas med 313 000 kronor, anslaget 2:59
Södertörns högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå bör minskas med 1 776 000
kronor och att anslaget 2:63 Enskilda
utbildningsanordnare på högskoleområdet bör
ökas med 14 218 000 kronor.
Finansiering sker genom de förslag till inkomstökningar och minskade anslag som lämnas i denna proposition.
Regeringen anser att anslaget 1:24 Sveriges
lantbruksuniversitet inom utgiftsområde 23 bör
ökas med anledning av förslaget. Förslag om detta lämnas i avsnitt 6.21.
2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 574 014 000 kronor.
Något bemyndigande att ingå ekonomiska åtaganden har inte lämnats för 2015.
Regeringens förslag:
Anslaget 2:64 Särskilda
utgifter inom universitet och högskolor minskas
med 14 000 000 kronor.
Anslaget 2:64 Särskilda utgifter inom
universitet och högskolor får även användas för
utgifter för administration av bidraget till folkhögskolornas teckenspråkstolkutbildningar samt till utvecklingsinsatser vad avser dessa utbildningar.
Regeringen bemyndigas att under 2015 för anslaget 2:64 Särskilda utgifter inom universitet
och högskolor besluta om bidrag som inklusive
tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 60 000 000 kronor 2016–2019.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen
anförde i budgetpropositionen för 2015 att en avgörande faktor för att en person med utländsk utbildning ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden med arbetsuppgifter som motsvarar personens utbildningsnivå ofta kan vara möjligheten att komplettera sin utbildning inom den svenska högskolan. Regeringen föreslog därför att ytterligare ca 15 700 000 kronor skulle avsättas för kompletterande utbildningar
för personer med avslutad utländsk högskoleutbildning eller annan avslutad eftergymnasial utbildning som motsvarar en utbildning enligt högskolelagen (1992:1434), se prop. 2014/15:1 utg.omr. 16 avsnitt 9.9.3.
I den av riksdagen beslutade budgeten för 2015 har ytterligare 14 000 000 kronor avsatts för sådana kompletterande utbildningar utöver regeringens förslag (bet. 2014/15:UbU1, rskr. 2014/15:90). Totalt har medlen för kompletterande utbildningar för personer med utländsk utbildning ökat från 70 000 000 kronor 2014 till 100 000 000 kronor 2015. Regeringen bedömer att en del av de medel som har avsatts inte kommer att kunna användas under 2015 eftersom ett sådant kraftigt tillskott som riksdagens beslut innebär kräver längre planeringsförutsättningar. De kompletterande utbildningarna är ett av flera viktiga verktyg för att en person med utländsk utbildning ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Regeringen kommer att fortsatt följa hur de kompletterande utbildningarna fungerar, utformas och finansieras.
Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 2:64 Särskilda utgifter inom universitet
och högskolor bör minskas med 14 000 000
kronor.
Myndigheten för yrkeshögskolan ansvarar sedan den 1 juli 2012 för finansiering, utveckling och tillsyn av teckenspråkstolkutbildningen vid folkhögskolorna. En förutsättning för att myndigheten ska kunna utföra dessa uppgifter är att myndigheten får använda vissa medel för dessa uppgifters genomförande inom anslaget. Regeringen anser därför att anslaget 2:64
Särskilda utgifter inom universitet och högskolor
även bör få användas för utgifter för administration och utvecklingsinsatser vad avser de teckenspråkstolkutbildningar som får bidrag från Myndigheten för yrkeshögskolan.
Myndigheten för yrkeshögskolan fördelar bidrag till teckenspråkstolkutbildningar m.m. som genomförs vid folkhögskolor. Teckenspråkstolkutbildningarna är treåriga och fyraåriga, vilket medför behov av fleråriga beslut om bidrag. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2015 för anslaget 2:64 Särskilda utgifter
inom universitet och högskolor besluta om bidrag
som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 60 000 000 kronor 2016–2019.
PROP. 2014/15:99
2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 680 080 000 kronor.
Regeringens förslag:
Anslaget 2:65 Särskilda
medel till universitet och högskolor ökas med
125 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen
föreslog i budgetpropositionen för 2015 att 800 380 000 kronor skulle anvisas anslaget 2:65
Särskilda medel till universitet och högskolor för
att öka kvaliteten i högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå (prop. 2014/15:1 utg.omr. 16 avsnitt 10.2.65). Riksdagen beslutade dock att inte anvisa medel för att öka kvaliteten i högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå (bet. 2014/15:UbU1, rskr. 2014/15:90).
Regeringen anser alltjämt att den kvalitetsförstärkning av högskoleutbildning inom humaniora och samhällsvetenskap samt lärar- och förskollärarutbildningar som föreslogs i budgetpropositionen för 2015 är angelägen. Regeringen anser därför att 125 000 000 kronor bör avsättas för detta under 2015 och att ytterligare medel behöver tillföras anslaget. I enlighet med vad som presenterades i budgetpropositionen är avsikten att kvalitetsförstärkningen ska fortsätta kommande år. För 2016–2018 beräknar regeringen 250 000 000 kronor årligen för satsningen.
Anslaget används för bl.a. utgifter vid universitet och högskolor för särskilda åtaganden. Ett sådant åtagande är utrustning till sjöbefälsutbildning m.m. vid Linnéuniversitetet. I statens budget för innevarande år har anslaget 2:23 Linnéuniversitetet: Utbildning på grundnivå
och avancerad nivå ökats genom riksdagens
beslut. Ökningen avser utöver en utbyggnad av antalet utbildningsplatser även 700 000 kronor för praktikplatser inom sjöfartsutbildningen. Regeringen avser att tilldela Linnéuniversitetet ytterligare 700 000 kronor för detta ändamål från anslaget 2:65 Särskilda medel inom universitet och
högskolor. Därmed bör de 700 000 kronor som
har anvisats för praktikplatser inom sjöfartsutbildningen på anslaget 2:23 Linné-
universitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå i stället användas för att
finansiera den satsning på utökat antal utbildningsplatser i högskolan som regeringen föreslår i denna proposition.
Sammantaget bör anslaget 2:65 Särskilda
medel till universitet och högskolor ökas med
125 000 000 kronor.
Finansiering sker genom de förslag till inkomstökningar och minskade anslag som lämnas i denna proposition.
3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 5 617 028 000 kronor.
Regeringens förslag:
Anslaget 3:1 Vetenskapsrådet:
Forskning och forskningsinformation ökas med
1 975 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen
föreslog i budgetpropositionen för 2015 att 5 622 028 000 kronor skulle anvisas anslaget 3:1
Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation (prop. 2014/15:1 utg.omr.
16 avsnitt 10.3.1). Riksdagen beslutade dock att 5 617 028 000 kronor skulle anvisas anslaget (bet. 2014/15:UbU1, rskr. 2014/15:90).
Minskningen av anslaget jämfört med regeringens förslag är hänförlig till riksdagens ställningstagande att 25 000 000 kronor inte skulle användas inom området livsvetenskap (life science), men att ytterligare 20 000 000 kronor skulle avsättas för ett program för rekrytering av framstående forskare. Regeringen anser dock alltjämt att ökade resurser för den kliniska behandlingsforskningen bör prioriteras. Anslaget bör därför tillföras 25 000 000 kronor.
För att bidra till finansiering av de ökade utgifterna under anslaget 3:2 Vetenskapsrådet:
Avgifter till internationella organisationer bör
anslaget minskas med 23 025 000 kronor.
Sammantaget anser regeringen att anslaget 3:1
Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation bör ökas med 1 975 000 kronor.
PROP. 2014/15:99
Finansiering sker genom de förslag till inkomstökningar och minskade anslag som lämnas i denna proposition.
3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 280 061 000 kronor.
Vidare har regeringen ett bemyndigande att under 2015 besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 520 000 000 kronor 2016–2020.
Regeringens förslag:
Anslaget 3:2 Vetenskapsrådet:
Avgifter till internationella organisationer ökas
med 46 051 000 kronor.
Regeringen bemyndigas att under 2015 för anslaget 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till
internationella organisationer besluta om bidrag
som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 835 000 000 kronor 2016–2020.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget
används för avgifter till internationella organisationer och avser långsiktiga åtaganden. Dessa åtaganden bedöms bli högre än enligt tidigare beräkningar till följd av en valutakursförstärkning av schweizerfrancen. För att klara de ökade åtagandena bedömer regeringen att det finns behov av att öka anslaget. Regeringen anser därför att anslaget 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter
till internationella organisationer bör ökas med
46 051 000 kronor.
Finansiering sker delvis genom att anslaget 3:1
Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation minskas med 23 025 000 kronor.
För att hantera de ökade åtagandena behöver bemyndigandet ökas med 315 000 000 kronor. Regeringen bör mot denna bakgrund bemyndigas att under 2015 för anslaget 3:2
Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer besluta om bidrag som inklusive
tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 835 000 000 kronor 2016–2020.
3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet (bemyndigande)
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 349 950 000 kronor.
Vidare har regeringen ett bemyndigande att under 2015 besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 000 000 000 kronor 2016– 2034.
Regeringens förslag:
Regeringen bemyndigas att
under 2015 för anslaget 3:4 Rymdforskning och
rymdverksamhet besluta om bidrag som inklusive
tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 600 000 000 kronor 2016–2034.
Skälen för regeringens förslag: Den
verksamhet som finansieras från anslaget bedrivs vanligen i form av fleråriga projekt. De åtaganden som beräknas ingås bedöms bli högre än enligt tidigare beräkningar till följd av att medlemsländerna i det europeiska rymdorganet European Space Agency har kommit överens om storleken och inriktningen på bärraketsprogrammet, som Sverige är en del av. Dessutom beräknas utgifterna öka till följd av en valutakursförsvagning av den svenska kronan
För att klara dessa ökade åtaganden behöver bemyndigandet ökas med 600 000 000 kronor. Regeringen bör mot denna bakgrund bemyndigas att under 2015 för anslaget 3:4
Rymdforskning och rymdverksamhet besluta om
bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 600 000 000 kronor 2016–2034.
3:6 Rymdstyrelsen: Avgifter till internationella organisationer (bemyndigande)
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 551 309 000 kronor.
Vidare har regeringen ett bemyndigande att under 2015 besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 900 000 000 kronor 2016–2021.
PROP. 2014/15:99
Regeringens förslag:
Regeringen bemyndigas att
under 2015 för anslaget 3:6 Rymdstyrelsen:
Avgifter till internationella organisationer besluta
om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2 000 000 000 kronor 2016–2021.
Skälen för regeringens förslag: Den
verksamhet som finansieras från anslaget bedrivs vanligen i form av fleråriga projekt. De åtaganden som beräknas ingås bedöms bli högre än enligt tidigare beräkningar dels på grund av att de svenska åtagandena gentemot European Space Agency förväntas öka, dels till följd av valutakursförsvagning av den svenska kronan.
För att klara dessa ökade åtaganden behöver bemyndigandet ökas med 100 000 000 kronor. Regeringen bör mot denna bakgrund bemyndigas att under 2015 för anslaget 3:6
Rymdstyrelsen: Avgifter till internationella organisationer besluta om bidrag som inklusive
tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2 000 000 000 kronor 2016–2021.
Bemyndigande om kapitaltillskott till European Spallation Source ESS AB och bidrag till ett konsortium för konstruktionen och driften av European Spallation Source
Regeringens förslag:
Regeringen bemyndigas att
under 2015 besluta om kapitaltillskott till European Spallation Source ESS AB och bidrag till ett konsortium för konstruktionen och driften av European Spallation Source på sammantaget högst 1 000 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Riksdagen
har bemyndigat regeringen att under 2015 besluta om kapitaltillskott till European Spallation Source ESS AB och bidrag till ett europeiskt forskningsinfrastrukturkonsortium (s.k. Eric-konsortium) för konstruktionen och driften av European Spallation Source på sammantaget högst 700 000 000 kronor (prop. 2014/15:1 utg.omr. 16, bet. 2014/15:UbU1, rskr. 2014/15:90). Detta kapitaltillskott bör höjas med 300 000 000 kronor till 1 000 000 000 kronor. Skälet till detta är att verksamheten i ESS AB
avses ombildas till det ovan nämnda konsortiet under 2015. Ombildningen är dock något försenad och övriga länder kan inte göra inbetalningar till ett svenskt aktiebolag utan endast till en Eric. Det gör att Sverige behöver bidra med en större andel medel under 2015 än tidigare beräknat. Utbetalningar till bolaget görs i form av kapitaltillskott till dess att konsortiet har bildats, då utbetalningarna i stället kommer att ske i form av bidrag till konsortiet.
Under 2015 bör mot denna bakgrund kapitaltillskott tillskjutas bolaget och bidrag utbetalas till ett konsortium för konstruktionen och driften av European Spallation Source om totalt högst 1 000 000 000 kronor. Regeringen avser att belasta anslaget 3:1 Vetenskapsrådet:
Forskning och forskningsinformation med högst
488 000 000 kronor och anslaget 2:6 Lunds
universitet: Forskning och forskarutbildning med
högst 512 000 000 kronor.
Regeringen bör mot denna bakgrund bemyndigas att under 2015 besluta om kapitaltillskott till European Spallation Source ESS AB och bidrag till ett konsortium för konstruktionen och driften av European Spallation Source på sammantaget 1 000 000 000 konor.
6.16. Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Förändring av radio- och tv-avgiften
Ärendet och dess beredning: Regeringens
förslag om höjd radio- och tv-avgift förutsätter en ändring i lagen (1989:41) om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst. Den föreslagna höjningen är av sådant slag att regeringen inte ansett det nödvändigt att, utöver kontakter med Sveriges Television AB (SVT) och Radiotjänst i Kiruna AB, inhämta ytterligare upplysningar i ärendet.
Lagrådet
Lagförslaget berör i och för sig ett sådant ämne som avses i 8 kap. 18 § regeringsformen. Eftersom det endast är fråga om en ändring av beloppets storlek anser regeringen att lagändringen inte är av sådan beskaffenhet att Lagrådets yttrande behöver inhämtas.
PROP. 2014/15:99
Regeringens förslag:
Radio- och tv-avgiften
höjs med 140 kronor per år fr.o.m. den 1 juli 2015.
Skälen för regeringens förslag: I
propositionen Bildning och tillgänglighet – radio och tv i allmänhetens tjänst 2014–2019 (prop. 2012/13:164) redovisades de ekonomiska förutsättningarna för radio och tv i allmänhetens tjänst under den kommande tillståndsperioden. Målsättningen är att det ska råda balans mellan intäkter och utgifter för rundradiokontot. I propositionen föreslogs att medelstilldelningen till Sveriges Radio AB (SR), SVT och Sveriges Utbildningsradio AB (UR) ska höjas med 2 procent per år under tillståndsperioden förutsatt att antalet avgiftsbetalare inte minskar i någon större omfattning. Riksdagen beslutade i enlighet med förslaget (bet. 2013/14:KrU3, rskr. 2013/14:60). Regeringen noterade att radio- och tv-avgiften hade varit oförändrad under hela den föregående tillståndsperioden med anledning av ett ackumulerat överskott på rundradiokontot. Regeringen gjorde bedömningen att ingen avgiftshöjning var nödvändig heller för 2014. Däremot avsåg man att återkomma för resten av tillståndsperioden.
Genom riksdagens beslut i samband med budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1 utg.omr. 17, bet. 2014/15:KrU6, rskr. 2014/15:96) höjdes medelstilldelningen till SR, SVT och UR med 2 procent. Regeringen angav i propositionen att man avsåg att återkomma när det gäller avgiftsnivån de kommande åren.
Radiotjänst i Kiruna AB har i januari 2015 inkommit till regeringen med en redogörelse för situationen på rundradiokontot (Ku2015/176/MFI). Enligt skrivelsen har antalet avgiftsbetalare ökat med ca 50 000 under 2013 och 2014. Antalet betalande hushåll är nu ca 3 550 000 vilket är fler än någonsin tidigare. Den årliga ökningen av medelstilldelningen till programföretagen i kombination med oförändrad nivå på avgiften har trots detta lett till att rundradiokontots samlade resultat förväntas uppvisa ett underskott fr.o.m. juni 2015.
Radio- och tv-avgiften uppgår sedan 2009 till 2 076 kronor per år för hushåll som innehar en tv-mottagare. Regeringen gör bedömningen att radio- och tv-avgiften bör höjas med 140 kronor,
dvs. med ca 6,7 procent, till 2 216 kronor per år fr.o.m. den 1 juli 2015 för att uppnå balans på rundradiokontot.
Lagförslag
Förslaget föranleder ändringar i lagen (1989:41) om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst, se avsnitt 2.4.
1:1 Statens kulturråd
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 42 559 000 kronor.
Regeringens förslag:
Anslaget 1:1 Statens
kulturråd ökas med 1 250 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget
används för Statens kulturråds förvaltningsutgifter. Regeringen avser att ge Statens kulturråd i uppdrag att förbereda en satsning på kulturverksamhet i miljonprogramsområden. Inom ramen för uppdraget ska Statens kulturråd i en bred dialogprocess ta fram former för fördelning av medel inom ramen för satsningen samt för hur satsningen ska följas upp och utvärderas.
Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 1:1 Statens kulturråd bör ökas med 1 250 000 kronor.
1:3 Skapande skola
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 173 571 000 kronor.
Regeringens förslag:
Anslaget 1:3 Skapande skola
ökas med 10 000 000 kronor.
Anslaget får även användas för verksamhet riktad till förskolan.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget
används för utgifter för statsbidrag till satsningen Skapande skola för elever i förskoleklass, grundskola och motsvarande skolformer.
PROP. 2014/15:99
122 Anslaget får även användas för utgifter för administration, främjande, uppföljning och genomförande av verksamheten. I dag når satsningen Skapande skola elever i grundskolan och förskoleklass. Regeringen anser att det är viktigt att barn så tidigt som möjligt får uppleva olika kulturuttryck och ges en möjlighet att växa med kulturskapande. Att ta del av kultur och att själv uttrycka sig genom eget skapande ska vara en del av varje barns liv och vardag i förskolan. Regeringen anser därför att anslaget även bör få användas för verksamhet riktad till förskolan. Mot denna bakgrund anser regeringen att anslaget 1:3 Skapande skola bör ökas med 10 000 000 kronor. För 2016–2018 bedöms utgifterna öka med motsvarande belopp per år.
1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 278 948 000 kronor.
Regeringens förslag:
Anslaget 1:6 Bidrag till
regional kulturverksamhet ökas med
20 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget
används för utgifter för statsbidrag till regionala och lokala kulturverksamheter.
Regeringen förslog i budgetpropositionen för 2015 att 1 293 948 000 kronor skulle anvisas anslaget 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet (prop. 2014/15:1 utg.omr. 17 avsnitt 3.5.6). Riksdagen beslutade dock att 1 278 948 000 kronor skulle anvisas anslaget (bet. 2014/15:KrU6, rskr. 2014/15:96).
Samtliga län förutom Stockholms län ingår fr.o.m. 2013 i Kultursamverkansmodellen. Modellens syfte är att ge ökat genomslag för regionala prioriteringar och variationer samt främja samverkan mellan statliga, regionala och lokala aktörer.
Regeringen bedömer att det finns ett stort engagemang inom kultursektorn i hela landet där kulturen tar en allt större plats på nya arenor. Regeringen anser vidare att det är viktigt att ta till vara vunna erfarenheter av hur modellen fungerat hittills och utveckla innehåll och
arbetssätt i dialog med regionala och lokala företrädare, kulturskapare och civilsamhälle. Regeringen anser därför att anslaget bör ökas med 15 000 000 kronor årligen fr.o.m. 2015.
Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2015 att 10 000 000 kronor skulle tillföras anslaget 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet,
utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete årligen 2015–2018 för framtagandet av
och arbetet med en nationell biblioteksstrategi (prop. 2014/15:1 utg.omr. 17 avsnitt 3.5.2). Kulturutskottet ställde sig dock inte bakom satsningen på en nationell biblioteksstrategi (bet. 2014/15:KrU6 s. 15). Regeringen anser alltjämt att Kungl. biblioteket bör ges i uppdrag att ta fram en nationell biblioteksstrategi för att främja samverkan och kvalitetsutveckling inom hela biblioteksväsendet samt fortsätta arbetet med att tillgängliggöra e-böcker via den nationella katalogen Libris. Regeringen anser att Kungl. bibliotekets genomförande av det samlade ansvaret för statens stöd och samordning inom biblioteksväsendet bör finansieras från anslaget 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet. Regeringen anser därför att anslaget bör ökas med 5 000 000 kronor 2015. För 2016–2018 bedöms anslaget ökas med 6 000 000 kronor per år för detta ändamål.
Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet bör ökas med 20 000 000 kronor 2015. För 2016–2018 bedöms utgifterna öka med 21 000 000 kronor per år.
4:1 Statens konstråd
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 8 130 000 kronor.
Regeringens förslag:
Anslaget 4:1 Statens konstråd
ökas med 750 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget
används för Statens konstråds förvaltningsutgifter. Regeringen avser att ge Statens konstråd i uppdrag att förbereda en satsning på kulturverksamhet i miljonprogramsområden. Inom ramen för uppdraget ska Statens konstråd på initiativ av och tillsammans med lokala
PROP. 2014/15:99
organisationer i det civila samhället arbeta fram praktiska exempel på hur miljonprogrammets olika miljöer kan berikas konstnärligt.
Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 4:1 Statens konstråd bör ökas med 750 000 kronor.
8:5 Forum för levande historia
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 44 416 000 kronor.
Regeringens förslag:
Anslaget 8:5 Forum för
levande historia ökas med 5 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen
föreslog i budgetpropositionen för 2015 att Forum för levande historia skulle tillföras 10 000 000 kronor för att genomföra en utbildningsinsats om olika former av rasism (prop. 2014/15:1, utg.omr. 17 avsnitt 10.5.5). Kulturutskottet ansåg dock inte att Forum för levande historia behövde något ytterligare uppdrag och riksdagen beslutade därmed inte om någon ökning av anslaget (bet. 2014/15:KrU6, rskr. 2014/15:96). Regeringen anser alltjämt att ytterligare medel bör tillföras anslaget.
Forum för levande historia har fått i uppdrag att under perioden 2015–2017 genomföra en stor utbildningsinsats om olika former av rasism och intolerans i historien och i dag. Uppdraget omfattar kunskapshöjande insatser om rasism och liknande former av intolerans såsom afrofobi, antisemitism, antiziganism, islamofobi, homofobi och transfobi. Syftet är att satsningen ska bidra till att skapa ett jämlikt samhälle präglat av respekt för alla människors lika värde och rättigheter och till att främja demokratin.
Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 8:5 Forum för levande historia bör ökas med 5 000 000 kronor 2015. För 2016 och 2017 bedöms utgifterna öka med 10 000 000 kronor per år.
9:2 Stöd till trossamfund
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 85 092 000 kronor.
Regeringens förslag:
Anslaget 9:2 Stöd till
trossamfund ökas med 7 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: I spåren av
attentaten i Paris och Köpenhamn har skadegörelsen mot religiösa byggnader samt hoten riktade mot olika trossamfund och deras företrädare ökat. Religionsfriheten är central i en demokrati och det är av stor vikt att alla medborgare ges en möjlighet att få utöva sin religion.
Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 9:2 Stöd till trossamfund bör ökas med 7 000 000 kronor.
13:1 Stöd till idrotten
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 705 751 000 kronor.
Regeringens förslag:
Anslaget 13:1 Stöd till
idrotten ökas med 32 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget
används för att stödja idrottsrörelsen och dess verksamhet. Det är av vikt att nyanlända flickor och pojkar, kvinnor och män som fått uppehållstillstånd i Sverige ges goda förutsättningar att bli delaktiga i det svenska samhället och ett engagemang i idrottsverksamhet kan underlätta detta. Regeringen bedömer att ytterligare medel behöver tillföras för att idrottsrörelsen ska klara av att möta dessa behov. Satsningen ger idrottsrörelsen förutsättningar att utveckla sin verksamhet samt rekrytera nya aktiva och ledare. Därtill ges idrottsrörelsen, genom distriktidrottsförbund och idrottsföreningar, möjlighet att erbjuda aktiviteter och grundläggande introduktion till föreningslivet för nyanlända som fått uppehållstillstånd i Sverige. Regeringen bedömer att
PROP. 2014/15:99
124 insatserna behöver påbörjas snarast och i hela landet.
Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 13:1 Stöd till idrotten bör ökas med 32 000 000 kronor 2015. Finansiering sker genom att anslaget 1:4 Ersättning till
etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare under utgiftsområde 13 Integration
och jämställdhet minskas med motsvarande belopp 2015.
För 2016 och framåt bedöms utgifterna öka med 64 000 000 kronor per år.
14:1 Bidrag till folkbildningen
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 3 581 432 000 kronor.
Något bemyndigande att ingå ekonomiska åtaganden har inte lämnats för 2015.
Regeringens förslag:
Anslaget 14:1 Bidrag till
folkbildningen ökas med 45 000 000 kronor.
Regeringen bemyndigas att under 2015 för anslaget 14:1 Bidrag till folkbildningen besluta om bidrag som medför behov av framtida anslag på högst 3 800 000 kronor 2016, 4 600 000 kronor 2017 och 4 600 000 kronor 2018.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen
presenterade i budgetpropositionen för 2015 en satsning på ett nytt kunskapslyft, bl.a. i form av ett ökat antal utbildningsplatser i folkhögskolans allmänna kurs. Regeringen föreslog att 3 671 432 000 kronor skulle anvisas anslaget 14:1
Bidrag till folkbildningen (prop. 2014/15:1
utg.omr. 17 avsnitt 16.5). Riksdagen beslutade dock att 3 581 432 000 kronor skulle anvisas anslaget (bet. 2014/15:KrU6, rskr. 2014/15:94). Regeringen anser alltjämt att ett nytt kunskapslyft är angeläget. Folkhögskoleutbildning möjliggör för personer som haft svårigheter i det reguljära utbildningssystemet att få gymnasiekompetens. Anslaget bör tillföras ytterligare medel för att finansiera en ökad volym av utbildningsplatser i folkhögskolans allmänna kurser, motsvarande 750 utbildningsplatser innevarande år.
Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 14:1 Bidrag till folkbildningen bör ökas
med 45 000 000 kronor. För 2016 och framåt bedöms utgifterna öka med 120 000 000 kronor per år.
I propositionen Allas kunskap – Allas bildning (prop. 2013/14:172, bet. 2013/14:KrU8, rskr. 2013/14:379) aviserades en utredning om bl.a. teckenspråkstolkutbildningens omfattning och finansiering. Regeringen beslutade i februari 2015 att uppdra åt Statskontoret att genomföra en översyn av teckenspråkstolkutbildningens dimensionering, översiktliga innehåll och behovet av en teckenspråkstolklärarutbildning (dnr U2015/1184). Teckenspråkstolkutbildningarna är tre- och fyraåriga, vilket medför att Myndigheten för yrkeshögskolan under 2015 behöver fatta fleråriga beslut om bidrag med ekonomiska åtaganden för kommande år.
Regeringen bör mot denna bakgrund bemyndigas att under 2015 för anslaget 14:1 Bidrag
till folkbildningen besluta om bidrag som medför
behov av framtida anslag på högst 3 800 000 kronor 2016, 4 600 000 kronor 2017 och 4 600 000 kronor 2018.
14:2 Bidrag till kontakttolkutbildning (bemyndigande)
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 16 769 000 kronor.
Något bemyndigande att ingå ekonomiska åtaganden har inte lämnats för 2015.
Regeringens förslag:
Regeringen bemyndigas att
under 2015 för anslaget 14:2 Bidrag till
kontakttolkutbildning besluta om bidrag som
inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 30 000 000 kronor 2016–2018.
Skälen för regeringens förslag: Myndigheten
för yrkeshögskolan fördelar bidrag till kontakttolkutbildningar som genomförs vid folkhögskolor och studieförbund. Utbildningarna är ettåriga och tvååriga. En del av utbildningarna startar på hösten. Detta innebär att Myndigheten för yrkeshögskolan behöver fatta fleråriga beslut om bidrag för kommande år.
PROP. 2014/15:99
Regeringen bör mot denna bakgrund bemyndigas att under 2015 för anslaget 14:2
Bidrag till kontakttolkutbildning besluta om
bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 30 000 000 kronor 2016–2018.
14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen
Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i statens budget för innevarande år.
Regeringens förslag:
Ett nytt ramanslag 14:3
Särskilda insatser inom folkbildningen förs upp i
statens budget med 30 000 000 kronor. Anslaget får användas för utgifter för att stärka kunskaper i svenska, om samhället och främja deltagande i samhällslivet för asylsökande och personer som fått uppehållstillstånd men som fortfarande bor kvar på anläggningsboende.
Skälen för regeringens förslag: Asylsökande
personer är i behov av insatser som kan ge meningsfull sysselsättning under asyltiden och bidra till att påskynda deras framtida etablering i samhället om de beviljas uppehållstillstånd. Sådana insatser är också viktiga för personer som fått uppehållstillstånd, men som fortfarande bor på anläggningsboende. För att verksamhet för dessa grupper ska kunna genomföras inom folkbildningen av bl.a. studieförbunden bör särskilda medel tillföras för detta. Regeringen avser vidare att inbjuda Folkbildningsrådet till dialog för att diskutera hur folkbildningen kan bidra till att stärka nyanländas etablering i samhället.
Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 14:3 Särskilda insatser inom
folkbildningen bör föras upp i statens budget
med 30 000 000 kronor. Anslaget får användas för utgifter för att genomföra insatser för att stärka kunskaper i svenska, om samhället och främja deltagande i samhällslivet för asylsökande och personer som fått uppehållstillstånd men som fortfarande bor kvar på anläggningsboende.
Finansiering sker genom att anslaget 1:4
Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare under utgiftsområde
13 Integration och jämställdhet minskas med motsvarande belopp.
Lån till Stiftelsen Nordiska museet
Regeringens förslag:
Regeringen bemyndigas att
under 2015 besluta om en låneram i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare gjord upplåning uppgår till högst 20 000 000 kronor till Stiftelsen Nordiska museet för vissa byggnadsarbeten och klimatanpassning för arkiv.
Skälen för regeringens förslag: Stiftelsen
Nordiska museet sköter sedan 2006 förvaltningen av Stiftelsen Nordiska museets byggnader på Djurgården. I en hemställan till regeringen har Stiftelsen Nordiska museet anfört att omfattande arbeten återstår för att förbättra, modernisera och anpassa de drygt 100 år gamla lokalerna till vår tids krav. Nuvarande kontorsytor uppfyller i många fall inte de krav som Arbetsmiljöverket föreskriver.
Nordiska museets nämnd har fattat beslut om förberedelserna för en ombyggnad av södra markplanet av museibyggnaden för att därigenom kunna minska de hyrda lokalytorna som Stiftelsen Nordiska museet har i Garnisonen. Efter ombyggnaden är avsikten att södra markplanet ska inrymma Nordiska museets arkiv. Plats ska också beredas i museibyggnaden för arkivets medarbetare. För att möjliggöra ombyggnaderna bör Stiftelsen Nordiska museet få möjlighet att ta ett lån på högst 20 000 000 kronor i Riksgäldskontoret. Regeringen bör mot denna bakgrund bemyndigas att besluta om en låneram i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare gjord upplåning uppgår till högst 20 000 000 kronor till Stiftelsen Nordiska museet för vissa byggnadsarbeten och klimatanpassning för arkiv.
6.17. Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik
1:13 Upprustning av skollokaler
Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i statens budget för innevarande år.
PROP. 2014/15:99
Regeringens förslag:
Ett nytt ramanslag 1:13
Upprustning av skollokaler förs upp på statens
budget med 15 000 000 kronor. Anslaget får användas för statsbidrag för renovering av skollokaler.
Regeringen bemyndigas att under 2015 för anslaget 1:13 Upprustning av skollokaler ingå ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 150 000 000 kronor 2016–2018.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen
föreslog i budgetpropositionen för 2015 att 100 000 000 kronor skulle anvisas på ett nytt anslag 1:13 Upprustning av skollokaler (prop. 2014/15:1 utg.omr. 18). Riksdagen anvisade dock inte några medel för detta ändamål (bet. 2014/15:CU1, rskr. 2014/15:44). Regeringen anser alltjämt att åtgärder behöver vidtas för att påskynda renoveringen av skollokaler och att medel bör anvisas för detta ändamål. Regeringen anser därför att anslaget 1:13 Upprustning av
skollokaler bör föras upp på statens budget med
15 000 000 kronor. Anslaget får användas för statsbidrag för renovering av skollokaler. År 2016–2018 bedöms satsningen uppgå till 330 000 000 kronor per år.
För att skapa goda planeringsförutsättningar för kommunerna är det nödvändigt att kunna fatta fleråriga beslut om bidrag. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2015 för anslaget 1:13 Upprustning av skollokaler ingå ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 150 000 000 kronor 2016–2018.
Hänvisningar till S6-17
- Prop. 2014/15:99: Avsnitt 1
6.18. Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård
1:1 Naturvårdsverket
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 378 259 000 kronor.
Regeringens förslag:
Anslaget 1:1 Naturvårds-
verket ökas med 15 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen
föreslog i budgetpropositionen för 2015 att 413 559 000 kronor skulle anvisas anslaget 1:1
Naturvårdsverket (prop. 2014/15:1 utg.omr. 20
avsnitt 3.9). Riksdagen beslutade dock att 378 259 000 kronor skulle anvisas anslaget (bet. 2014/15:MJU1, rskr. 2014/15:87). Regeringen anser alltjämt att Naturvårdsverket bör ges förutsättningar att hantera föreslagna satsningar inom miljöområdet, varför ytterligare medel behöver tillföras anslaget. Regeringen anser därför att anslaget 1:1 Naturvårdsverket bör ökas med 15 000 000 kronor. Från och med 2016 bedöms utgifterna öka med 50 000 000 kronor årligen.
Finansiering sker genom de förslag till inkomstökningar och minskade anslag som lämnas i denna proposition.
1:2 Miljöövervakning m.m.
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 281 214 000 kronor.
Regeringens förslag:
Anslaget 1:2 Miljö-
övervakning m.m. ökas med 25 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen
föreslog i budgetpropositionen för 2015 att 356 214 000 kronor skulle anvisas anslaget 1:2
Miljöövervakning m.m (prop. 2014/15:1
utg.omr. 20 avsnitt 3.9). Riksdagen beslutade dock att 281 214 000 kronor skulle anvisas anslaget (bet. 2014/15:MJU1, rskr. 2014/15:87). Regeringen anser alltjämt att miljöövervakningen behöver förstärkas, framförallt avseende ökad övervakning av hav och vatten. Regeringen anser därför att anslaget 1:2
Miljöövervakning m.m. bör ökas med 25 000 000
kronor. Från och med 2016 bedöms utgifterna öka med 50 000 000 kronor årligen.
Finansiering sker genom de förslag till inkomstökningar och minskade anslag som lämnas i denna proposition.
PROP. 2014/15:99
1:3 Åtgärder för värdefull natur
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 649 535 000 kronor.
Regeringens förslag:
Anslaget 1:3 Åtgärder för
värdefull natur ökas med 110 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen
föreslog i budgetpropositionen för 2015 att 999 535 000 kronor skulle anvisas anslaget 1:3
Åtgärder för värdefull natur (prop. 2014/15:1
utg.omr. 20 avsnitt 3.9). Riksdagen beslutade dock att 649 535 000 kronor skulle anvisas anslaget (bet. 2014/15:MJU1, rskr. 2014/15:87). Regeringen anser alltjämt att skötsel och förvaltning av skyddade områden kraftigt behöver förstärkas bl.a. mot bakgrund av regeringens satsningar på områdesskyddet och för att öka takten i arbetet med att nå miljökvalitetsmålen. Ökade satsningar behövs också på artbevarande, viltförvaltning, fastighetsförvaltning, restaurering av biologisk mångfald och insatser för friluftsliv.
I dag finns 29 nationalparker och över 4 000 naturreservat samt andra skyddade områden. De skyddade områdena behöver förvaltas med framför allt skötsel, gränsmarkeringar och information. I många skyddade områden är naturvårdsskötseln eftersatt vilket riskerar att natur- och kulturvärden inte kan bibehållas eller vandringsleder inte kan upprätthållas. Anslaget behöver mot denna bakgrund tillföras ytterligare medel. Regeringen anser därför att anslaget 1:3
Åtgärder för värdefull natur bör ökas med
110 000 000 kronor. Från och med 2016 bedöms utgifterna öka med 350 000 000 kronor per år.
Finansiering sker genom de förslag till inkomstökningar och minskade anslag som lämnas i denna proposition.
1:6 Kemikalieinspektionen
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 209 052 000 kronor.
Regeringens förslag:
Anslaget 1:6 Kemikalie-
inspektionen ökas med 5 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen
har gett Kemikalieinspektionen i uppdrag att utveckla handlingsplanen för en giftfri vardag för att öka takten i arbetet med att nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. I detta ingår bl.a. att intensifiera arbetet med att få bort farliga ämnen från miljön. Arbetet med nationella begränsningar av farliga ämnen är prioriterat och ytterligare medel behöver tillföras anslaget. Regeringen anser därför att anslaget 1:6
Kemikalieinspektionen bör ökas med 5 000 000
kronor. Från och med 2016 bedöms utgifterna öka med 10 000 000 kronor årligen.
Finansiering sker genom de förslag till inkomstökningar och minskade anslag som lämnas i denna proposition.
1:12 Åtgärder för havs- och vattenmiljö
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 666 565 000 kronor.
Regeringens förslag:
Anslaget 1:12 Åtgärder för
havs- och vattenmiljö ökas med
20 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen
föreslog i budgetpropositionen för 2015 att 741 565 000 kronor skulle anvisas anslaget 1:12
Åtgärder för havs- och vattenmiljö (prop.
2014/15:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.9). Riksdagen beslutade dock att 666 565 000 kronor skulle anvisas anslaget (bet. 2014/15:MJU1, rskr. 2014/15:87). Regeringen anser alltjämt att havs- och vattenmiljöarbetet bör förstärkas bl.a. för att öka takten i att nå de havs- och vattenrelaterade miljökvalitetsmålen. Därmed behöver ytterligare medel tillföras anslaget. Regeringen anser därför att anslaget 1:12 Åtgärder för havs- och
vattenmiljö bör ökas med 20 000 000 kronor.
Från och med 2016 bedöms utgifterna öka med 75 000 000 kronor årligen.
PROP. 2014/15:99
Finansiering sker genom de förslag till inkomstökningar och minskade anslag som lämnas i denna proposition.
1:14 Internationellt miljösamarbete
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 33 900 000 kronor.
Regeringens förslag:
Anslaget 1:14 Internationellt
miljösamarbete ökas med 22 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Europeiska
unionens domstol fastställde i en dom den 29 mars 2012 (mål nr C-607/10) att Sverige hade underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt direktiv 2008/1/EG. Underlåtelsen bestod i att tillstånden för ett antal industrianläggningar saknade vissa delar som krävdes enligt direktivet. EU-domstolen fastställde därefter i en dom den 4 december 2014 (mål nr C-243/13) att Sverige inte hade vidtagit nödvändiga åtgärder för att följa 2012 års dom. EU-domstolen förelade därför Sverige att betala dels ett schablonbelopp på 2 000 000 euro, dels ett löpande vite på 4 000 euro för varje dag som dröjsmålet med att vidta nödvändiga åtgärder för att följa 2012 års dom består, räknat fr.o.m. den 4 december 2014 till den dag då 2012 års dom följs. Europeiska kommissionen har uppmanat Sverige att betala schablonbeloppet. Regeringen har den 5 februari 2015 beslutat om utbetalning av schablonbeloppet. Kommissionen väntas under våren 2015 uppmana Sverige att betala det förelagda vitet. Anslaget behöver mot denna bakgrund tillföras ytterligare medel. Regeringen anser därför att anslaget 1:14 Internationellt
miljösamarbete bör ökas med 22 000 000 kronor.
1:16 Skydd av värdefull natur
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 715 000 000 kronor.
Regeringens förslag:
Anslaget 1:16 Skydd av
värdefull natur ökas med 250 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen
föreslog i budgetpropositionen för 2015 att 1 375 000 000 kronor skulle anvisas anslaget 1:16
Skydd av värdefull natur (prop. 2014/15:1
utg.omr. 20 avsnitt 3.9). Riksdagen beslutade dock att 715 000 000 kronor skulle anvisas anslaget (bet. 2014/15:MJU1, rskr. 2014/15:87). Regeringen anser alltjämt att omfattande insatser och åtgärder behövs för att skydda värdefulla områden och för att öka takten i arbetet med att nå miljökvalitetsmålen. Skyddet för biologisk mångfald ska utökas, flera naturskogar ska skyddas och flera marina reservat ska inrättas, varför ytterligare medel behöver tillföras anslaget. Regeringen anser därför att anslaget 1:16 Skydd av värdefull natur bör ökas med 250 000 000 kronor. Från och med 2016 bedöms utgifterna öka med 590 000 000 kronor årligen.
Finansiering sker genom de förslag till inkomstökningar och minskade anslag som lämnas i denna proposition.
1:18 Klimatinvesteringar i kommuner och regioner
Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i statens budget för innevarande år.
Regeringens förslag:
Ett nytt ramanslag 1:18
Klimatinvesteringar i kommuner och regioner förs
upp i statens budget med 125 000 000 kronor. Anslaget får användas för klimatinvesteringar i kommuner och regioner, installation av laddinfrastruktur för elfordon, samt berörda myndigheters arbete för att genomföra insatserna.
Regeringen bemyndigas att under 2015 för anslaget 1:18 Klimatinvesteringar i kommuner
och regioner ingå ekonomiska åtaganden som
medför behov av framtida anslag på högst 300 000 000 kronor 2016–2018.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen
föreslog i budgetpropositionen för 2015 att 200 000 000 kronor skulle anvisas anslaget 1:18
Klimatinvesteringar i kommuner och regioner och
begärde ett beställningsbemyndigande för detta ändamål på högst 300 000 000 kronor för 2016– 2018 (prop. 2014/15:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.9). Riksdagen beslutade dock att inte föra upp ett
PROP. 2014/15:99
nytt anslag på statens budget för detta ändamål och förslaget om ett beställningsbemyndigande var därför inte aktuellt (bet. 2014/15:MJU1, rskr. 2014/15:87). Regeringen anser alltjämt att ett stöd för klimatinvesteringar i kommuner och regioner bör införas för att minska klimatutsläppen och för att öka takten i arbetet med att nå miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. Bidraget ska gå till de åtgärder där investerade medel ger störst klimateffekt. Regeringen avser utarbeta en ny förordning för att möjliggöra detta. Statsstödsprövning ska genomföras.
En stor utmaning när det gäller att bryta Sveriges beroende av fossila bränslen finns inom transportsektorn. Ny teknik och nya tjänster på området kan bidra till uppfyllandet av energi- och klimatmål.
Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 1:18 Klimatinvesteringar i kommuner
och regioner bör föras upp i statens budget med
125 000 000 kronor. För 2016–2018 bedöms utgifterna öka med 600 000 000 kronor årligen. Anslaget får användas för klimatinvesteringar i kommuner och regioner, installation av laddinfrastruktur för elfordon, samt berörda myndigheters arbete för att genomföra insatserna.
Finansiering sker genom de förslag till inkomstökningar och minskade anslag som lämnas i denna proposition.
För att goda planeringsförutsättningar är det nödvändigt att beslut kan fattas som medför ekonomiska åtaganden för kommande år. För att medlen ska användas effektivt betalas stöd ut i nära anslutning till att investeringen genomförs. Regeringen bör bemyndigas att under 2015 för anslaget 1:18 Klimatinvesteringar i kommuner
och regioner ingå ekonomiska åtaganden som
medför behov av framtida anslag på högst 300 000 000 kronor 2016–2018.
Hänvisningar till S6-18
- Prop. 2014/15:99: Avsnitt 1
6.19. Utgiftsområde 21 Energi
1:1 Statens energimyndighet
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 274 028 000 kronor.
Regeringens förslag:
Anslaget 1:1 Statens energi-
myndighet minskas med 12 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen
föreslog i budgetpropositionen för 2015 att 250 028 000 kronor skulle anvisas anslaget 1:1
Statens energimyndighet (prop. 2014/15:1
utg.omr. 21 avsnitt 3.1). Riksdagen beslutade dock att 274 028 000 kronor skulle anvisas anslaget (bet. 2014/15:NU3, rskr. 2014/15:70). Skillnaden förklaras av att riksdagens beslut innefattade en temporär förstärkning med 4 miljoner kronor och att anslaget skulle tillföras 20 miljoner kronor från anslaget 1:4 Energi-
forskning. Förstärkningen fick hanteras av
regeringen inom ramen för anslagets ändamål (bet. 2014/15:NU3 s. 23 f.). Regeringen anser att anslagets ändamål kan uppfyllas utan någon förstärkning av anslaget. Anslaget 1:1 Statens
energimyndighet bör därför minskas med
12 000 000 kronor.
Minskningen av anslaget används för att bidra till finansieringen av de ökade anslagen i denna proposition.
1:4 Energiforskning (bemyndigande)
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 192 536 000 kronor.
Vidare har regeringen ett bemyndigande att under 2015 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 3 500 000 000 kronor 2016–2018.
Regeringens förslag:
Regeringen bemyndigas att
under 2015 för anslaget 1:4 Energiforskning ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 3 500 000 000 kronor 2016–2019.
Skälen för regeringens förslag: För att skapa
bättre förutsättningar för finansiering av mer långsiktiga energiforskningsprojekt bör bemyndigandet förlängas till att avse åtaganden som medför behov av anslagsmedel fram t.o.m. 2019. Regeringen bör därför bemyndigas att
PROP. 2014/15:99
130 under 2015 för anslaget 1:4 Energiforskning ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 3 500 000 000 kronor 2016–2019.
1:11 Laddinfrastruktur
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 75 000 000 kronor.
Regeringens förslag:
Anslaget 1:11 Laddinfra-
struktur minskas med 75 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Riksdagen
har beslutat att anvisa 75 000 000 kronor till det nya anslaget 1:11 Laddinfrastruktur (bet. 2014/15:NU3, rskr. 2014/15:70). Regeringen anser att denna satsning bör genomföras inom ramen för anslag 1:18 Klimatinvesteringar i
kommuner och regioner under utgiftsområde 20
Allmän miljö- och naturvård. Anslaget 1:11
Laddinfrastruktur bör därför minskas med
75 000 000 kronor 2015. År 2016–2018 bedöms utgifterna minska med motsvarande belopp.
Hänvisningar till S6-19
- Prop. 2014/15:99: Avsnitt 1
6.20. Utgiftsområde 22 Kommunikationer
1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 21 718 542 000 kronor.
Vidare har regeringen ett bemyndigande att under 2015 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 90 630 000 000 kronor 2016–2050.
Anslagets ändamål
Regeringens förslag:
Anslaget 1:1 Utveckling av
statens transportinfrastruktur får även användas
för dels statsbidrag till projektering av tunnelbaneutbyggnaden i Stockholm, dels statsbidrag
till byggande av regionala kollektivtrafikanläggningar (inklusive handikappanpassningsbidrag).
Skälen för regeringens förslag: Genom 2013
års Stockholmsförhandling har staten den 7 januari 2014 slutit avtal om finansiering och medfinansiering av utbyggnad av tunnelbanan samt ökad bostadsbebyggelse i Stockholms län med Stockholms läns landsting, Stockholms kommun, Nacka kommun, Solna kommun och Järfälla kommun. Enligt avtalet ska staten bidra med statlig medfinansiering till såväl byggande som projektering av tunnelbaneutbyggnaden i Stockholm. I nuvarande ändamål för anslaget 1:1
Utveckling av statens transportinfrastruktur anges
att anslaget bl.a. får användas för statsbidrag till regionala kollektivtrafikanläggningar (inklusive handikappanpassningsbidrag). Regeringen har i sin tillämpning av ändamålet begränsat möjligt statsbidrag till att endast avse byggande av regionala kollektivtrafikanläggningar (inklusive handikappanpassningsbidrag). Denna ordning bör kvarstå och förtydligas samtidigt som det är angeläget att staten fullföljer avtalet kring tunnelbaneutbyggnaden i Stockholm.
Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 1:1 Utveckling av statens transport-
infrastruktur även bör få användas för dels
statsbidrag till projektering av tunnelbaneutbyggnaden i Stockholm, dels statsbidrag till byggande av regionala kollektivtrafikanläggningar (inklusive handikappanpassningsbidrag).
Bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Regeringens förslag:
Regeringen bemyndigas att
under 2015 för anslaget 1:1 Utveckling av statens
transportinfrastruktur ingå ekonomiska åtaganden
som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 94 800 000 000 kronor 2016–2050.
Skälen för regeringens förslag:
Bemyndigandet för anslaget 1:1 Utveckling av
statens transportinfrastruktur behöver ökas med
4 170 000 000 kronor med anledning av att Trafikverket under 2015 avser att teckna kontrakt för betongtunnel Skärholmen samt
PROP. 2014/15:99
bergtunnlar Johannelund. Tunnlarna utgör delar i produktionen av projekt E4 Förbifart Stockholm.
Regeringen bör mot denna bakgrund bemyndigas att under 2015 för anslaget 1:1
Utveckling av statens transportinfrastruktur ingå
ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 94 800 000 000 kronor 2016– 2050. Ökningen av bemyndigandet bedöms inte ha någon påverkan på anslagsbehovet kommande år.
Medfinansiering av transportinfrastruktur
Regeringens förslag:
Vissa av regeringen utpekade
investeringar och åtgärder där kostnaden överstiger 50 000 000 kronor i den nationella trafikslagsövergripande planen för utveckling av transportsystemet för 2014–2025, för vilka regeringen har beslutat om byggstart, får finansieras genom bidrag från kommuner, landsting eller företag upp till högst 3 250 000 000 kronor.
Byggande av väg och järnväg samt anläggande av allmän farled där kostnaden understiger 50 000 000 kronor får finansieras genom bidrag från kommuner, landsting eller företag upp till högst 2 000 000 000 kronor om åtgärderna genomförs enligt den nationella trafikslagsövergripande planen för utveckling av transportsystemet för 2014–2025. Byggande av väg och järnväg samt anläggande av allmän farled där åtgärderna ingår i länsplanerna för regional transportinfrastruktur för 2014–2025 får finansieras genom bidrag från kommuner, landsting eller företag upp till högst 3 500 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Trafikverket
ska genomföra de åtgärder som följer av regeringens beslut om fastställande av den nationella trafikslagsövergripande planen för utveckling av transportsystemet för 2014–2025.
Genom riksdagens beslut vid behandlingen av propositionen Vårändringsbudget för 2014 infördes en ny ordning för medfinansiering som liknar den som sedan tidigare funnits för lånefinansiering. Denna nya ordning innebär att riksdagen i behandlingen av statens budget
bemyndigar regeringen att besluta om ramar för medfinansiering avseende byggande av väg och järnväg samt anläggande av allmän farled.
För investeringar och åtgärder där kostnaden överstiger 50 000 000 kronor ska Trafikverket årligen till regeringen lämna förslag på de namngivna investeringar och åtgärder som får byggstartas den nästkommande treårsperioden. Regeringen fattar därefter beslut om byggstarter. I samband med det behöver justeringar göras av det bemyndigande som regeringen inhämtat från riksdagen. Regeringen föreslår att det högsta beloppet för intäkter från medfinansiering genom bidrag till vissa investeringar och åtgärder, där kostnaden överstiger 50 000 000 kronor, i den nationella trafikslagsövergripande planen för utveckling av transportsystemet för 2014–2025, för vilka regeringen har beslutat om byggstart höjs med 1 700 000 000 kronor och får uppgå till högst 3 250 000 000 kronor.
Trafikverket ansvarar vidare för att genomföra åtgärder i nationell plan där byggkostnaden understiger 50 000 000 kronor samt att genomföra åtgärder som fastställts i länsplanerna för regional transportinfrastruktur. Trafikverket gör även för dessa åtgärder årligen justeringar av beloppen för medfinansiering i takt med att planer fastställs i den löpande verksamheten. Även i dessa fall behöver justeringar göras av de bemyndiganden som regeringen inhämtat från riksdagen. Regeringen föreslår därför vidare att byggande av väg och järnväg samt anläggande av allmän farled som staten ansvarar för får finansieras genom bidrag från kommuner, landsting eller företag om åtgärderna genomförs enligt den nationella trafikslagsövergripande planen för utveckling av transportsystemet för 2014–2025 och byggkostnaden för respektive åtgärd understiger 50 000 000 kronor eller avser åtgärder enligt länsplanerna för regional transportinfrastruktur för 2014–2025. Det högsta beloppet för intäkter från medfinansiering genom bidrag till åtgärder i den nationella trafikslagsövergripande planen för utveckling av transportsystemet för 2014–2025 med byggkostnad understigande 50 000 000 kronor höjs med 700 000 000 kronor och får uppgå till högst 2 000 000 000 kronor. Det högsta beloppet för intäkter från medfinansiering av åtgärder som genomförs enligt länsplanerna för regional transportinfrastruktur för 2014–2025 höjs med 2 000 000 000 kronor och får uppgå till högst 3 500 000 000 kronor.
PROP. 2014/15:99
Förskottering av transportinfrastruktur
Regeringens förslag:
Vissa av regeringen av
regeringen utpekade investeringar och åtgärder där kostnaden överstiger 50 000 000 kronor i den nationella trafikslagsövergripande planen för utveckling av transportsystemet för 2014–2025, för vilka regeringen har beslutat om byggstart, får finansieras genom förskottering (räntefria lån) från kommuner, landsting eller företag upp till högst 875 000 000 kronor.
Byggande av väg och järnväg samt anläggande av allmän farled där kostnaden understiger 50 000 000 kronor får finansieras genom förskottering från kommuner, landsting eller företag upp till högst 3 200 000 000 kronor om åtgärderna genomförs enligt den nationella trafikslagsövergripande planen för utveckling av transportsystemet för 2014–2025. Byggande av väg och järnväg samt anläggande av allmän farled där åtgärderna ingår i länsplanerna för regional transportinfrastruktur för 2014–2025 får finansieras genom förskottering från kommuner, landsting eller företag upp till högst 5 300 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Trafikverket
ska genomföra de åtgärder som följer av regeringens beslut om fastställande av den nationella trafikslagsövergripande planen för utveckling av transportsystemet för 2014–2025.
Genom riksdagens beslut vid behandlingen av propositionen Vårändringsbudget för 2014 infördes en ny ordning för medel som räntefritt lånas in till staten som liknar den som sedan tidigare funnits för lånefinansiering. Denna nya ordning innebär att riksdagen i behandlingen av statens budget bemyndigar regeringen att besluta om ramar för medel som räntefritt lånas in till staten avseende byggande av väg och järnväg samt anläggande av allmän farled.
För investeringar och åtgärder där kostnaden överstiger 50 000 000 kronor ska Trafikverket årligen till regeringen lämna förslag på de namngivna investeringar och åtgärder som får byggstartas den nästkommande treårsperioden. Regeringen fattar därefter beslut om byggstarter. I samband med det behöver justeringar göras av det bemyndigande som regeringen inhämtat från riksdagen. Regeringen föreslår att det högsta beloppet för de medel som räntefritt får lånas in
till staten för vissa utpekade investeringar och åtgärder, där kostnaden överstiger 50 000 000 kronor i den nationella trafikslagsövergripande planen för utveckling av transportsystemet för 2014–2025, för vilka regeringen har beslutat om byggstart höjs med 5 000 000 kronor och får uppgå till högst 875 000 000 kronor.
Trafikverket ansvarar vidare för att genomföra åtgärder i nationell plan där byggkostnaden understiger 50 000 000 kronor samt att genomföra åtgärder som fastställts i länsplanerna för regional transportinfrastruktur. Trafikverket gör även för dessa åtgärder årligen justeringar av hur mycket medel som räntefritt lånas in till staten i takt med att planer fastställs i den löpande verksamheten. Även i dessa fall behöver justeringar göras av de bemyndiganden som regeringen inhämtat från riksdagen. Regeringen föreslår därför vidare att byggande av väg och järnväg samt anläggande av allmän farled som staten ansvarar för får finansieras genom räntefria lån från kommuner, landsting eller företag om åtgärderna genomförs enligt den nationella trafikslagsövergripande planen för utveckling av transportsystemet för 2014–2025 och om byggkostnaden för respektive åtgärd understiger 50 000 000 kronor eller ingår i länsplanerna för regional transportinfrastruktur för 2014–2025. Det högsta beloppet för de medel som räntefritt får lånas in till staten för åtgärder i den nationella trafikslagsövergripande planen för utveckling av transportsystemet för 2014–2025 med byggkostnad understigande 50 000 000 kronor höjs med 200 000 000 kronor och får uppgå till högst 3 200 000 000 kronor. Det högsta beloppet för de medel som räntefritt får lånas in till staten för åtgärder som genomförs enligt länsplanerna för regional transportinfrastruktur för 2014–2025 höjs med 300 000 000 kronor och får uppgå till högst 5 300 000 000 kronor.
1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 19 581 798 000 kronor.
Regeringens förslag:
Anslaget 1:2
Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur
ökas med 620 000 000 kronor.
PROP. 2014/15:99
Skälen för regeringens förslag: Regeringen
föreslog i budgetpropositionen för 2015 att 20 821 798 000 kronor skulle anvisas anslaget
Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur
(prop. 2014/15:1 utg.omr. 22 avsnitt 4.7). Riksdagen beslutade dock att 19 581 798 000 kronor skulle anvisas anslaget (bet. 2014/15:TU1, rskr. 2014/15:86). Regeringen anser alltjämt att det är viktigt att förstärka underhållet på järnvägen för att öka förutsättningarna för att komma tillrätta med trafikstörningar och andra problem som förorsakar samhället och näringslivet kostnader. Anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens
transportinfrastruktur bör därför ökas med
620 000 000 kronor.
Utgifterna bedöms därefter öka med 1 240 000 000 kronor per år 2016–2018.
Finansiering sker genom de förslag till inkomstökningar och minskade anslag som lämnas i denna proposition.
1:7 Trafikavtal (bemyndigande)
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 831 000 000 kronor.
Något bemyndigande att ingå ekonomiska åtaganden har inte lämnats för 2015.
Regeringens förslag:
Regeringen bemyndigas att
under 2015 för anslaget 1:7 Trafikavtal ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 7 500 000 000 kronor 2016–2027.
Skälen för regeringens förslag: Trafikverket
avser att teckna nya trafikavtal under 2015 rörande transportpolitiskt motiverad interregional kollektivtrafik.
Regeringen bedömde i budgetpropositionen för 2015 att inga nya trafikavtal skulle ingås under 2015, varför ett nytt bemyndigande inte behövde begäras från riksdagen. Den bedömningen har regeringen nu omprövat mot bakgrund av underlag från Trafikverket som visar att nya trafikavtal planeras ingås under 2015.
Regeringen bör mot denna bakgrund bemyndigas att under 2015 för anslaget 1:7
Trafikavtal ingå ekonomiska åtaganden som
inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 7 500 000 000 kronor 2016–2027.
Bemyndigandet bedöms inte ha någon påverkan på anslagsbehovet kommande år.
1:11 Trängselskatt i Stockholm (bemyndigande)
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 005 058 000 kronor.
Vidare har regeringen ett bemyndigande att under 2015 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 12 000 000 000 kronor 2016–2057.
Regeringens förslag:
Regeringen bemyndigas att
under 2015 för anslaget 1:11 Trängselskatt i
Stockholm ingå ekonomiska åtaganden som
inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 12 500 000 000 kronor 2016–2057.
Skälen för regeringens förslag: Under 2015
behöver förutsättningar finnas för Trafikverket att teckna kontrakt för betongtunnel Skärholmen samt bergtunnlar Johannelund. Tunnlarna utgör delar i produktionen av projekt E4 Förbifart Stockholm. Bemyndigandet behöver därför ökas med 500 000 000 kronor.
Regeringen bör mot denna bakgrund bemyndigas att under 2015 för anslaget 1:11
Trängselskatt i Stockholm ingå ekonomiska
åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 12 500 000 000 kronor 2016–2057.
Ökningen av bemyndigandet bedöms inte ha någon påverkan på anslagsbehovet kommande år.
2:3 Grundläggande betaltjänster (bemyndigande)
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 35 500 000 kronor.
Vidare har regeringen ett bemyndigande att under 2015 ingå ekonomiska åtaganden som
PROP. 2014/15:99
134 inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 36 000 000 kronor 2016 och 2017.
Regeringens förslag:
Regeringen bemyndigas att
under 2015 för anslaget 2:3 Grundläggande
betaltjänster ingå ekonomiska åtaganden som
inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 36 000 000 kronor 2016–2020.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget får
bl.a. användas för utgifter för tillhandahållandet av grundläggande betaltjänster på de orter och den landsbygd där behovet av betaltjänster inte tillgodoses av marknaden.
Regeringen bedömer att det finns ett behov av ökad långsiktighet när det gäller insatserna för grundläggande betaltjänster. Det kan möjliggöras genom längre avtalsperioder för tillhandahållare av grundläggande betaltjänster. Det i sin tur bör leda till lägre statliga utgifter för dessa insatser samtidigt som de som tillhandahåller tjänsterna får bättre framförhållning i sin verksamhet. Ökad långsiktighet ökar också tryggheten för dem som använder de grundläggande betaltjänsterna. Bemyndigandet behöver därför förlängas t.o.m. 2020.
Regeringen bör mot denna bakgrund bemyndigas att under 2015 för anslaget 2:3
Grundläggande betaltjänster ingå ekonomiska
åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 36 000 000 kronor 2016–2020.
2:5 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 126 144 000 kronor.
Regeringens förslag:
Anslaget 2:5 Driftsäker och
tillgänglig elektronisk kommunikation minskas
med 6 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen
föreslog i budgetpropositionen för 2015 att
120 014 000 kronor skulle anvisas anslaget 2:5
Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation (prop. 2014/15:1 utg.omr. 22 avsnitt
5.6.5). Riksdagen beslutade dock att 126 144 000 kronor skulle anvisas anslaget (bet. 2014/15:TU1, rskr. 2014/15:86). Regeringen anser alltjämt att anslagsnivån bör minskas. Den föreslagna anslagsnivån balanserar mot vad det för närvarande finns kapacitet för att utföra när det gäller bredbandskoordinatorer. Anslaget 2:5
Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation bör därför minskas med
6 000 000 kronor. Efterföljande år bedöms minskningen bli densamma.
Minskningen av anslaget används för att bidra till finansieringen av de ökade anslagen i denna proposition. Minskningen bedöms få begränsad påverkan för verksamheten under innevarande år.
2:6 Gemensamma e-förvaltningsprojekt av strategisk betydelse
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 83 050 000 kronor.
Regeringens förslag:
Anslaget 2:6 Gemensamma
e-förvaltningsprojekt av strategisk betydelse
minskas med 35 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen
föreslog i budgetpropositionen för 2015 att 48 050 000 kronor skulle anvisas anslaget 2:6
Gemensamma e-förvaltningsprojekt av strategisk betydelse (prop. 2014/15:1 utg.omr. 22 avsnitt
5.6.6). Riksdagen beslutade dock att 83 050 000 kronor skulle anvisas anslaget (bet. 2014/15:TU1, rskr. 2014/15:86). Regeringen anser alltjämt att anslagsnivån bör vara i nivå med den som föreslogs i budgetpropositionen för 2015. Anslaget 2:6 Gemensamma e-
förvaltningsprojekt av strategisk betydelse bör
därför minskas med 35 000 000 kronor. Efterföljande år bedöms minskningen bli densamma.
Minskningen av anslaget används för att bidra till finansiering av de ökade anslagen i denna proposition. Minskningen medför omprioritering av viss verksamhet under innevarande år.
PROP. 2014/15:99
Hänvisningar till S6-20
- Prop. 2014/15:99: Avsnitt 1
6.21. Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
1:1 Skogsstyrelsen
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 399 278 000 kronor.
Regeringens förslag:
Anslaget 1:1 Skogsstyrelsen
ökas med 1 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget
används bl.a. för Skogsstyrelsens förvaltningsutgifter.
Skogsbranden i augusti 2014 i Västmanlands län har medfört ökade utgifter på anslaget. Regeringen anser därför att anslaget 1:1 Skogs-
styrelsen bör ökas med 1 000 000 kronor.
1:2 Insatser för skogsbruket
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 266 373 000 kronor.
Regeringens förslag:
Anslaget 1:2 Insatser för
skogsbruket ökas med 7 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget
används bl.a. för stöd till vissa åtgärder inom skogsbruket.
Med anledning av skogsbranden i augusti 2014 i Västmanlands län bör åtgärder vidtas för att stödja de drabbade. En av stödåtgärderna är ett bränslestöd för diesel som har förbrukats eller kommer att förbrukas av skogsmaskiner i brandområdet i Västmanland den 31 juli 2014–31 december 2016. Regeringen anser därför att anslaget 1:2 Insatser för skogsbruket bör ökas med 7 000 000 kronor.
1:7 Ersättning för viltskador m.m.
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 37 778 000 kronor.
Regeringens förslag:
Anslaget 1:7 Ersättningar
för viltskador m.m. ökas med 10 000 000
kronor.
Skälen för regeringens förslag: Generellt har
antalet skador orsakade av rovdjur ökat under den senaste tioårsperioden. Detta är resultatet av en ökning av den svenska rovdjursstammen. För att kunna vidta erforderliga åtgärder som förebygger konflikter kring rovdjur bör anslaget tillföras ytterligare medel. Regeringen anser därför att anslaget 1:7 Ersättningar för viltskador
m.m. bör ökas med 10 000 000 kronor. För
2016–2018 bedöms utgifterna öka med 20 000 000 kronor per år.
1:16 Konkurrenskraftig livsmedelssektor
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 50 160 000 kronor.
Regeringens förslag:
Regeringen bemyndigas att
under 2015 ikläda staten betalningsansvar för kreditgarantier som uppgår till högst 500 000 000 kronor för mjölkföretag i Sverige som under senare år har gjort väsentliga investeringar i ökad mjölkproduktion.
Anslaget 1:16 Konkurrenskraftig livsmedels-
sektor får även användas för att helt eller delvis
finansiera statens förväntade kostnader för statliga kreditgarantier till mjölkföretag.
Skälen för regeringens förslag: Den globala
efterfrågan på mjölk har ökat starkt och förväntas fortsätta stiga kraftigt. Det finns en hög underliggande potential för den svenska mjölksektorn. En snabb strukturomvandling har dock i kombination med en djup nedgång i världsmarknadspriserna för mjölk lett till en likviditetskris för svenska mjölkföretag. Sedan 2005 har ca vart tredje mjölkföretag i Sverige
PROP. 2014/15:99
136 investerat i ökad mjölkproduktion. Dessa företag utgör stommen i den framtida svenska mjölkproduktionen. En utslagning av sunda företag, till följd av en tillfällig och mycket kraftig nedgång i världsmarknadspriset skulle kunna leda till en oåterkallelig minskning av två av de ekonomiskt viktigaste sektorerna i svenskt jordbruk (mjölk och nötkött). Regeringen bör därför bemyndigas att under 2015 ikläda staten betalningsansvar för kreditgarantier som uppgår till högst 500 000 000 kronor för mjölkföretag i Sverige som under senare år har gjort väsentliga investeringar i ökad mjölkproduktion.
Med anledning av införandet av kreditgarantier behöver ändamålet för anslaget utvidgas. Regeringen anser därför att anslaget 1:16 Konkurrenskraftig livsmedelssektor även bör få användas för att helt eller delvis finansiera statens förväntade kostnader för statliga kreditgarantier till mjölkföretag. Detta innebär vidare vissa omprioriteringar inom anslaget jämfört med vad riksdagen beslutat om. Den förstärkning av anslaget som avsåg ett måltidslyft prioriteras därmed ned (bet. 2014/15:MJU2, rskr. 2014/15:88).
1:18 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 2 740 505 000 kronor.
Regeringens förslag:
Anslaget 1:18 Åtgärder för
landsbygdens miljö och struktur får även användas
för utgifter för lokalt ledd utveckling finansierad av Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden.
Skälen för regeringens förslag: Lokalt ledd
utveckling ska under programperioden 2014– 2020 genomföras med stöd av finansiering från fyra fonder: Europeiska socialfonden, Europeiska regionalfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling samt Europeiska havs- och fiskerifonden. Programmet för lokalt ledd utveckling medfinansieras med nationella medel och därför behöver ändamålet för anslaget utvidgas. Regeringen anser därför att anslaget 1:18 Åt-
gärder för landsbygdens miljö och struktur även
bör få användas till utgifter för lokalt ledd utveckling finansierad av Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden.
1:19 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 2 083 785 000 kronor.
Regeringens förslag:
Anslaget 1:19 Från EU-
budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur får även användas för utgifter
för lokalt ledd utveckling finansierad av Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden.
Skälen för regeringens förslag: Lokalt ledd
utveckling ska under programperioden 2014– 2020 genomföras med stöd av finansiering från fyra fonder: Europeiska socialfonden, Europeiska regionalfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling samt Europeiska havs- och fiskerifonden. Ändamålet för anslaget behöver mot denna bakgrund utvidgas. Regeringen anser därför att anslaget 1:19 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för
landsbygdens miljö och struktur även bör få
användas till lokalt ledd utveckling finansierad av Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden.
1:20 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket (bemyndigande)
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 32 830 000 kronor.
Något bemyndigande att ingå ekonomiska åtaganden har inte lämnats för 2015.
PROP. 2014/15:99
Regeringens förslag:
Regeringen bemyndigas att
under 2015 för anslaget 1:20 Miljöförbättrande
åtgärder i jordbruket besluta om bidrag som
medför behov av framtida anslag på högst 25 000 000 kronor 2016, 30 000 000 kronor 2017 och 30 000 000 kronor 2018.
Skälen för regeringens förslag: I budget-
propositionen för 2014 tillfördes anslaget medel för stöd för dubbel miljönytta (prop. 2013/14:1 utg.omr. 23, bet. 2013/14:MJU2, rskr. 2013/14:123). Införandet av stödet syftar till att minska metangasutsläpp från gödsel samtidigt som behovet av fossila energikällor minskar. Stödet uppgår till totalt 240 000 000 kronor 2014–2023. För att ha möjlighet att hantera stödet på ett effektivt sätt och fatta beslut om stöd till stödmottagare längre fram under den aktuella perioden behövs ett bemyndigande. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2015 för anslaget 1:20 Miljöförbättrande åtgärder
i jordbruket besluta om bidrag som medför
behov av framtida anslag på högst 25 000 000 kronor 2016, 30 000 000 kronor 2017 och 30 000 000 kronor 2018.
1:24 Sveriges lantbruksuniversitet
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 716 438 000 kronor.
Regeringens förslag:
Anslaget 1:24 Sveriges
lantbruksuniversitet ökas med 6 935 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen
presenterade i budgetpropositionen för 2015 en satsning på ett ökat antal utbildningsplatser i högskolan (prop. 2014/15:1 utg.omr. 16 avsnitt 9.9.1). Regeringen anförde att fler behöriga sökande bör beredas plats i högskolan. Med anledning av detta föreslog regeringen i budgetpropositionen för 2015 en utökning av resurserna till högskoleutbildning i hela landet om 383 027 000 kronor, motsvarande 5 000 helårsstudenter. I den av riksdagen beslutade budgeten minskades dock satsningens
omfattning (bet. 2014/15:UbU1, rskr. 2014/15:90).
Regeringen anser alltjämt att den utökning av resurser till högskoleutbildning som föreslogs i budgetpropositionen är angelägen. Regeringen föreslår därför i denna proposition att resurserna till utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas för innevarande år med ytterligare 91 226 000 kronor jämfört med den av riksdagen beslutade budgeten för 2015 (se även avsnitt 6.15).
Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 1:24 Sveriges lantbruksuniversitet bör ökas med 6 935 000 kronor. För 2016 och 2017 bedöms utgifterna öka med 6 205 000 kronor per år och för 2018 med 5 959 000 kronor.
Finansiering sker genom de förslag till inkomstökningar och minskade anslag som lämnas i denna proposition.
6.22. Utgiftsområde 24 Näringsliv
1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 2 448 966 000 kronor.
Regeringens förslag:
Anslaget 1:2 Verket för
innovationssystem: Forskning och utveckling
minskas med 30 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen
föreslog i budgetpropositionen för 2015 att 2 418 966 000 kronor skulle anvisas anslaget 1:2
Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling (prop. 2014/15:1 utg.omr. 24 avsnitt
3.8.2). Riksdagen beslutade dock att 2 448 966 000 kronor skulle anvisas anslaget (bet. 2014/15:NU1, rskr. 2014/15:68). Regeringen anser alltjämt att anslaget bör minskas för att finansiera andra prioriterade satsningar. Anslaget 1:2 Verket för
innovationssystem: Forskning och utveckling bör
därför minskas med 30 000 000 kronor. För 2016–2018 bedöms anslaget minska med motsvarande belopp per år.
PROP. 2014/15:99
Minskningen av anslaget används för att bidra till finansieringen av de ökade anslagen i denna proposition. Minskningen bedöms inte påverka möjligheterna att uppnå anslagets ändamål under 2015.
1:5 Näringslivsutveckling
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 291 772 000 kronor.
Regeringens förslag:
Anslaget 1:5 Näringslivs-
utveckling ökas med 50 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: I budget-
propositionen för 2015 aviserade regeringen inrättandet av ett nationellt innovationsråd under ledning av statsministern (prop. 2014/15:1 utg.omr. 24 avsnitt 3.7.2). Syftet med inrättandet av rådet är bland annat att bidra till hållbar utveckling, skapa förutsättningar för nya jobb att växa fram i hela landet samt att stärka det svenska innovationssystemet utifrån ett helhetsperspektiv. För att genomföra insatser som stärker svensk konkurrens- och innovationskraft behöver anslaget tillföras ytterligare medel.
Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 1:5 Näringslivsutveckling bör ökas med 50 000 000 kronor. För 2016–2018 bedöms utgifterna öka med 100 000 000 kronor per år.
1:7 Turistfrämjande
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 109 824 000 kronor.
Regeringens förslag:
Anslaget 1:7 Turistfrämjande
ökas med 30 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: För att
tillvarata den svenska besöksnäringens exportpotential och öka antalet utländska besökare samt möjliggöra ökad marknadsföring av Sverige som turistland utomlands behöver anslaget tillföras ytterligare medel. Regeringen anser
därför att anslaget 1:7 Turistfrämjande bör ökas med 30 000 000 kronor. För 2016–2017 bedöms utgifterna öka med 20 000 000 kronor per år.
1:22 Bidrag till företagsutveckling och innovation
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 197 777 000 kronor.
Regeringens förslag:
Anslaget 1:22 Bidrag till
företagsutveckling och innovation ökas med
71 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen
föreslog i budgetpropositionen för 2015 att 259 777 000 kronor skulle anvisas anslaget 1:22
Bidrag till företagsutveckling och innovation
(prop. 2014/15:1 utg.omr. 24 avsnitt 3.8.22). Riksdagen beslutade dock att 197 777 000 kronor skulle anvisas anslaget (2014/15:NU1, rskr. 2014/15:68), varav 20 000 000 kronor skulle användas för att förstärka rådgivningen till personer med utländsk bakgrund. Almi Företagspartner AB (Almi) ansvarar för denna rådgivning. Regeringen anser att det bör säkerställas att Almi har utrymme för nya uppgifter under 2015 och att bolagets verksamhet fortsatt kan fokuseras till tidiga skeden av företags utveckling. Anslaget bör därför tillföras ytterligare medel, varav 20 000 000 kronor ska användas till en ytterligare förstärkning av rådgivning till personer med utländsk bakgrund utöver de medel som riksdagen har avsatt till detta. Regeringen anser därför att anslaget 1:22 Bidrag till
företagsutveckling och innovation bör ökas med
71 000 000 kronor. För 2016 och 2017 beräknas utgifterna öka med 90 000 000 kronor per år och för 2018 med 110 000 000 kronor.
Finansiering sker dels genom att anslaget 1:4
Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare under utgiftsområde
13 Integration och jämställdhet minskas med 20 miljoner kronor, dels genom de förslag till inkomstökningar och minskade anslag som lämnas i denna proposition.
PROP. 2014/15:99
1:23 Upphandlingsmyndigheten
Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i statens budget för innevarande år.
Regeringens förslag:
Ett nytt ramanslag 1:23
Upphandlingsmyndigheten förs upp på statens
budget med 20 940 000 kronor. Anslaget får användas för Upphandlingsmyndighetens förvaltningsutgifter.
Anslaget 1:15 Konkurrensverket minskas med 20 940 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Som
regeringen angav i budgetpropositionen för 2015 är avsikten att det under 2015 ska inrättas en ny organisation för upphandlingsstöd dit nuvarande uppgifter med upphandlingsstöd hos Konkurrensverket ska flytta (prop. 2014/15:1 utg.omr. 24 avsnitt 3.7.3).
Regeringen beslutade den 19 december 2014 att ge en särskild utredare i uppdrag att inrätta en ny upphandlingsmyndighet (dir. 2014:161). Enligt direktivet är utgångspunkten att den nya myndigheten ska kunna utföra dessa uppgifter från och med den 1 september 2015.
Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 1:23 Upphandlingsmyndigheten bör föras upp i statens budget med 20 940 000 kronor. Anslaget får användas för Upphandlingsmyndighetens förvaltningsutgifter.
Finansiering sker genom att anslaget 1:15
Konkurrensverket minskas med motsvarande
belopp. Regeringen avser återkomma när slutligt utfall är känt.
2:3 Exportfrämjande verksamhet
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 243 889 000 kronor.
Regeringens förslag:
Anslaget 2:3 Exportfrämjande
verksamhet ökas med 74 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen
genomför en exportoffensiv med insatser som
utarbetas i samverkan med näringslivet som syftar till att stärka exporten i alla delar av landet. Satsningen omfattar förbättrad information om det statliga utbudet av stöd för företagens export och internationalisering, nödvändiga investeringar i Sveriges export- och investeringsråd (Business Sweden) inklusive regional exportrådgivning för små och medelstora företag. Vidare omfattar satsningen närvaro på prioriterade tillväxtmarknader samt främjande av svenska företag vid stora internationella upphandlingar där finansiering från FN, utvecklingsbanker eller internationella finansieringsinstitutioner kan förekomma. Medel avses även användas för att t.ex. säkra ett svenskt deltagande i världsutställningen i Astana 2017. För att satsningen ska kunna genomföras behöver ytterligare medel tillföras.
Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 2:3 Exportfrämjande verksamhet bör ökas med 75 000 000 kronor 2015. För 2016– 2018 bedöms utgifterna öka med 105 000 000 kronor per år.
För att delvis finansiera ökningen av anslaget 2:5 Avgifter till internationella handels-
organisationer minskas anslaget med 1 000 000
kronor.
Sammantaget bör därmed anslaget 2:3
Exportfrämjande verksamhet ökas med
74 000 000 kronor.
2:5 Avgifter till internationella handelsorganisationer
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 20 517 000 kronor.
Regeringens förslag:
Anslaget 2:5 Avgifter till
internationella handelsorganisationer ökas med
2 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Sveriges
medlemsavgift till Världshandelsorganisationen betalas i schweizerfranc och beräknas på grund av växelkursförändringar för 2015 bli högre än tillgängliga medel på anslaget. Ytterligare medel behöver därför tillföras anslaget. Regeringen anser därför att anslaget 2:5 Avgifter till
PROP. 2014/15:99
internationella handelsorganisationer bör ökas
med 2 000 000 kronor.
Finansiering sker delvis genom att anslaget 2:3
Exportfrämjande verksamhet minskas med
1 000 000 kronor.
AB Göta kanalbolag
Regeringens förslag:
AB Göta kanalbolag får
pantsätta, utarrendera, avstycka och helt eller delvis avyttra de skogsfastigheter som ägs av bolaget samt i övrigt vidta sådana åtgärder som följer av äganderätten till de skogsfastigheter som ägs av bolaget.
Skälen för regeringens förslag: Riksdagen
har beslutat att den skogsmark som ägs av AB Göta kanalbolag ska kvarstanna i bolagets ägo (prop. 1993/94:100, bet. 1993/94:NU16, rskr. 1993/94:224). Mot bakgrund av bolagets behov av kapital för att finansiera renovering och underhåll bör bolaget fritt få disponera den skogsmark som ägs av bolaget, bestående av ca 3 680 hektar fördelat på tio fastigheter i Västra Götalands och Örebro län. Detta inbegriper möjligheter att pantsätta, utarrendera, avstycka, helt eller delvis avyttra och i övrigt vidta sådana åtgärder som följer av äganderätten till de skogsfastigheter som ägs av bolaget.
Regeringen anser mot denna bakgrund att AB Göta kanalbolag bör få pantsätta, utarrendera, avstycka och helt eller delvis avyttra de skogsfastigheter som ägs av bolaget samt i övrigt vidta sådana åtgärder som följer av äganderätten till de skogsfastigheter som ägs av bolaget.
Hänvisningar till S6-22
- Prop. 2014/15:99: Avsnitt 1
6.23. Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner
1:4 Stöd till kommuner och landsting
Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i statens budget för innevarande år.
Regeringens förslag:
Ett nytt ramanslag 1:4 Stöd
till kommuner och landsting förs upp på statens
budget med 863 000 000 kronor. Anslaget får
användas för utgifter för statsbidrag till kommuner och landsting för ökade kostnader för anställda i åldern 18–26 år.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen
föreslog i budgetpropositionen för 2015 att 90 772 537 000 kronor skulle anvisas anslaget 1:1
Kommunalekonomisk utjämning, varav
1 510 000 000 kronor utgjordes av ett tillskott som regeringen valde att kompensera kommunsektorn för till följd av förslaget om att avskaffa nedsättningen av socialavgifterna för unga (prop. 2014/15:1 utg.omr. 25 avsnitt 2.6.1). Riksdagen beslutade dock att 87 722 687 000 kronor skulle anvisas anslaget (bet. 2014/15:FiU3, rskr. 2014/15:82) och avslog lagförslagen om socialavgifterna för unga (bet. 2014/15:FiU1, rskr. 2014/15:29).
Regeringen föreslår i denna proposition att nedsättningen av socialavgifterna för unga slopas (se avsnitt 5.2.3) och väljer att föreslå en kompensation till kommunsektorn för detta i enlighet med vad som framfördes i budgetpropositionen. Statsbidragen till kommunerna och landstingen bör därför ökas med 863 000 000 kronor fr.o.m. den 1 augusti 2015. Beloppet är beräknat utifrån antalet anställda i åldern 18–26 år i kommunerna respektive landstingen. Beloppet bör fördelas med 734 000 000 kronor till kommunerna och 129 000 000 kronor till landstingen, samt fördelas mellan enskilda kommuner respektive landsting med ett enhetligt belopp per invånare den 1 november 2014.
Eftersom det inte är möjligt att ändra anslaget för kommunalekonomisk utjämning under pågående budgetår bör ett nytt anslag föras upp i statens budget.
Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 1:4 Stöd till kommuner och landsting bör föras upp i statens budget med 863 000 000 kronor 2015. Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till kommuner och landsting för ökade kostnader för anställda i åldern 18–26 år. Från och med 2016 bör stödet fördelas via anslaget 1:1 Kommunalekonomisk
utjämning. Utgifterna bedöms öka med
2 558 000 000 kronor 2016 och med 3 020 000 000 kronor 2017 och framåt.
Finansiering sker genom de förslag till inkomstökningar och minskade anslag som lämnas i denna proposition.
PROP. 2014/15:99
Hänvisningar till S6-23
- Prop. 2014/15:99: Avsnitt 5.2.5
6.24. Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor
1:1 Räntor på statsskulden
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 20 371 000 000 kronor.
Regeringens förslag:
Anslaget 1:1 Räntor på
statsskulden ökas med 8 800 000 000 kronor
Skälen för regeringens förslag: Regeringen
får enligt 3 kap. 9 § budgetlagen (2011:203) besluta att anslaget för räntor på statsskulden får överskridas om det är nödvändigt för att fullgöra statens betalningsåtaganden. Enligt praxis lämnar dock regeringen förslag till ändringar av anslaget för det löpande budgetåret när utgifterna förväntas avvika väsentligt från anvisade medel. Ordningen överensstämmer med uttalanden från finansutskottet (bet. 2002/03:FiU11 s. 50).
För 2015 bedöms utgifterna för statsskuldsräntorna bli 8 800 000 000 kronor högre än beräknat. Ökningen beror i huvudsak på valutakursförluster men även på att Riksgäldskontoret förändrat sin låneplan. Valutakursförlusterna är hänförliga till kronans försvagning mot den amerikanska dollarn och euron samt till försvagningar mot schweizerfrancen i och med den schweiziska centralbankens avskaffande av växelkursgolvet i januari 2015. De ökade utgifterna till följd av kronförsvagningen mot schweizerfrancen har inneburit ökade utgifter för statsskuldsräntorna om ca 6 miljarder kronor. Regeringen anser därför att anslaget 1:1
Räntor på statsskulden bör ökas med
8 800 000 000 kronor.
Bilaga 1
Vissa inkomstskatte- och
socialavgiftsfrågor i
propositionen Vårändringsbudget för
2015
Bilaga till avsnitt 5.1 och 5.2
PROP. 2014/15:99 Bilaga 1
Bilaga 1
Vissa inkomstskatte- och
socialavgiftsfrågor i propositionen
Vårändringsbudget för 2015
Innehållsförteckning
1 Sammanfattning av promemorian Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor inför budgetpropositionen för 2015 ...................................................................... 5
2 Lagförslagen i promemorian i aktuella delar ......................................................... 6 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift ................ 6 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) ............................ 7 Förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980) .................................. 8 Förslag till lag om ändring i lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall
vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980) .................................... 9
3 Förteckning över remissinstanserna.................................................................... 10
4 Lagrådets yttrande i aktuella delar ....................................................................... 11
PROP. 2014/15:99 Bilaga 1
Hänvisningar till S6-24
1 Sammanfattning av promemorian Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor inför budgetpropositionen för 2015
Regeringen avser att i propositionen Vårändringsbudget för 2015 föreslå vissa förändringar på inkomstskatte- och socialavgiftsområdet. En promemoria med förslag togs fram inom Finansdepartementet inför budgetpropositionen 2015. Promemorian har remitterats.
Följande förslag i den promemorian är aktuella i propositionen Vårändringsbudget för 2015. – Slopad nedsättning av socialavgifterna för unga – Slopad skattereduktion för läxhjälp
PROP. 2014/15:99 Bilaga 1
2 Lagförslagen i promemorian i aktuella delar
Förslag till lag om ändring i lagen ( 1994:1920 ) om allmän löneavgift
Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1994:1920) om allmän löneavgift ska ha följande lydelse.
3 §1
Allmän löneavgift tas ut med 9,88 procent av underlaget och tillfaller staten.
För dem som vid årets ingång inte har fyllt 26 år tas löneavgiften ut med en fjärdedel av procenttalet och anges med två decimaler så att övriga decimaler faller bort.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.
2. Bestämmelsen i 3 § i den äldre lydelsen tillämpas fortfarande på lön eller annan ersättning enligt 1 § som betalas ut före den 1 januari 2016. På lön eller annan ersättning enligt 1 § som betalas ut under 2015 ska dock vid tillämpningen av bestämmelsen i 3 § löneavgiften tas ut med fem åttondelar i stället för en fjärdedel av procenttalet.
3. Bestämmelsen i 3 § i den äldre lydelsen tillämpas fortfarande på inkomst enligt 2 § som uppbärs före den 1 januari 2016. På inkomst enligt 2 § som uppbärs under 2015 ska dock vid tillämpningen av bestämmelsen i 3 § löneavgiften tas ut med fem åttondelar i stället för en fjärdedel av procenttalet. Omfattar beskattningsåret tid såväl före som efter utgången av 2014 respektive såväl före som efter utgången av 2015 ska, om den avgiftsskyldige inte visar annat, så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter utgången av 2014 respektive tiden efter utgången av 2015 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller under respektive tid och hela beskattningsåret.
1 Senaste lydelse 2012:756.
PROP. 2014/15:99 Bilaga 1
Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Härigenom föreskrivs att […] 67 kap. […] 13 § […] inkomstskattelagen (1999:1229)1 ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
67 kap.
13 §
2
Med hushållsarbete avses vid tillämpningen av detta kapitel följande.
1. Städarbete eller annat rengöringsarbete som utförs i bostaden.
2. Vård av kläder och hemtextilier när vården utförs i bostaden.
3. Matlagning som utförs i eller i nära anslutning till bostaden.
4. Snöskottning som utförs i nära anslutning till bostaden.
5. Häck- och gräsklippning samt krattning och ogräsrensning som utförs på tomt eller i trädgård i nära anslutning till bostaden.
6. Barnpassning som utförs i eller i nära anslutning till bostaden samt lämning och hämtning till och från förskola, skola, fritidsaktiviteter eller liknande.
6. Barnpassning som inte mer än i ringa
omfattning innefattar hjälp med läxor och annat skolarbete och som utförs i eller i nära anslutning
till bostaden samt lämning och hämtning till och från förskola, skola, fritidsaktiviteter eller liknande.
7. Annan omsorg och tillsyn än barnpassning som en fysisk person behöver och som utförs i eller i nära anslutning till bostaden eller i samband med promenader, bankbesök, besök vid vårdcentral eller andra liknande enklare ärenden.
8. Hjälp med läxor och annat skolarbete till elever i skolformer som avses i 10–13, 15 och 18 kap. samt 24 kap. 2 – 7 §§ skollagen (2010:800) när hjälpen utförs i eller i nära anslutning till bostaden.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.
2. Bestämmelserna i […] 67 kap. […] 13 § […] i den nya lydelsen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2014. […]
1 Lagen omtryckt 2008:803. 2 Senaste lydelse 2012:829.
PROP. 2014/15:99 Bilaga 1
Förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980)
Härigenom föreskrivs i fråga om socialavgiftslagen (2000:980)
dels att 2 kap. 28 § och 3 kap. 15 a § ska upphöra att gälla,
dels att rubrikerna närmast före 2 kap. 28 § och 3 kap. 15 a § ska utgå,
dels att 2 kap. 29 § och 3 kap. 18 § ska ha följande lydelse.
2 kap.
29 §1
Vid beräkning av arbetsgivaravgifterna ska avdrag göras enligt 31 §, om den avgiftsskyldige har utgett avgiftspliktig ersättning till en person som arbetar med forskning eller utveckling.
Med avgiftspliktig ersättning ska vid tillämpning av första stycket inte avses sådan ersättning på vilken avgifter ska betalas enligt 27 eller 28 §.
Med avgiftspliktig ersättning ska vid tillämpning av första stycket inte avses sådan ersättning på vilken avgifter ska betalas enligt 27 §.
3 kap.
18 §2
Vid beräkning av egenavgifter ska avdrag göras med 7,5 procent av avgiftsunderlaget, dock högst med 15 000 kronor per år. Avdraget får inte medföra att avgifterna understiger ålderspensionsavgiften enligt 13 §.
Första stycket gäller bara
1. till den del avgiftsunderlaget utgörs av avgiftspliktig inkomst av näringsverksamhet,
2. om den del av avgiftsunderlaget som utgörs av avgiftspliktig inkomst av näringsverksamhet överstiger 40 000 kronor, och
3. om den avgiftsskyldige vid ingången av beskattningsåret har fyllt 26 men inte 65 år och inte bara ska betala ålderspensionsavgiften enligt 16 §.
3. om den avgiftsskyldige vid ingången av beskattningsåret inte har fyllt 65 år och inte bara ska betala ålderspensionsavgiften enligt 16 §.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.
2. Bestämmelserna i 2 kap. 26 och 29 §§ i den äldre lydelsen och den upphävda bestämmelsen i 2 kap. 28 § tillämpas fortfarande på ersättning som betalas ut före ikraftträdandet. Den upphävda bestämmelsen i 2 kap. 28 § och bestämmelsen i 2 kap. 29 § i den äldre lydelsen tillämpas även på ersättning som betalas ut under 2015. På ersättning som betalas ut under 2015 ska dock vid tillämpningen av 2 kap. 28 §, utöver hela ålderspensionsavgiften, fem åttondelar i stället för en fjärdedel av de övriga arbetsgivaravgifterna betalas.
3. Bestämmelserna i 3 kap. 13 och 18 §§ i den äldre lydelsen och den upphävda bestämmelsen i 3 kap. 15 a § tillämpas fortfarande på inkomst som uppbärs före ikraftträdandet. Den upphävda bestämmelsen i 3 kap. 15 a § och bestämmelsen i 3 kap. 18 § i den äldre lydelsen tillämpas även på inkomst som uppbärs under 2015. På inkomst som uppbärs under 2015 ska dock vid tillämpningen av 3 kap. 15 a §, utöver hela ålderspensionsavgiften, fem åttondelar i stället för en fjärdedel av de övriga egenavgifterna betalas. Omfattar beskattningsåret tid såväl före som efter utgången av 2014 respektive såväl före som efter utgången av 2015 ska, om den avgiftsskyldige inte visar annat, så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter utgången av 2014 respektive efter utgången av 2015 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller under respektive tid och hela beskattningsåret.
1 Senaste lydelse 2013:961. 2 Senaste lydelse 2013:1013.
PROP. 2014/15:99 Bilaga 1
Förslag till lag om ändring i lagen ( 2001:1170 ) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen ( 1994:1920 ) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980)
Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980)1ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
5 §2
Vid beräkning av den allmänna löneavgiften och arbetsgivaravgifterna ska från summan av dessa avgifter avdrag göras med 10 procent av avgiftsunderlaget. För den del av underlaget som
arbetsgivaravgifterna beräknas på enligt 2 kap. 28 § socialavgiftslagen (2000:980) eller som
avdrag ska beräknas på enligt 2 kap. 31 § socialavgiftslagen, får avdraget inte medföra att dessa avgifter understiger ålderspensionsavgiften enligt 2 kap. 26 § samma lag. Sammanlagt får avdrag göras med högst 7 100 kronor. Avdraget ska i första hand göras från den allmänna löneavgiften.
Vid beräkning av den allmänna löneavgiften och arbetsgivaravgifterna ska från summan av dessa avgifter avdrag göras med 10 procent av avgiftsunderlaget. För den del av underlaget som avdrag ska beräknas på enligt 2 kap. 31 § socialavgiftslagen(2000:980), får avdraget inte medföra att dessa avgifter understiger ålderspensionsavgiften enligt 2 kap. 26 § samma lag. Sammanlagt får avdrag göras med högst 7 100 kronor. Avdraget ska i första hand göras från den allmänna löneavgiften.
I avgiftsunderlaget för beräkning av avdraget enligt första stycket ska endast ingå sådan avgiftspliktig ersättning som avses i 2 § första stycket.
Vid bedömningen av avdragsrätten enligt första stycket ska flera avgiftsskyldiga som ingår i samma koncern och som uppfyller villkoren för att få göra avdrag anses som en avgiftsskyldig. Avdraget ska i ett sådant fall i första hand göras av moderföretaget. Till den del avdraget inte kan utnyttjas av moderföretaget, får det utnyttjas av dotterföretagen i den ordning som moderföretaget bestämmer.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.
2. Bestämmelserna i 5 § i den nya lydelsen tillämpas på ersättning som betalas ut efter den 31 december 2014.
1 Senaste lydelse av lagens rubrik 2007:286. 2 Senaste lydelse 2013:964.
PROP. 2014/15:99 Bilaga 1
3 Förteckning över remissinstanserna
Efter remiss har yttrande över promemorian kommit in från Kammarrätten i Stockholm, Förvaltningsrätten i Linköping, Domstolsverket, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Arbetsgivarverket, Statskontoret, Finansinspektionen, Ekonomistyrningsverket, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten, Statens skolverk, Tillväxtverket, Arbetsförmedlingen, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU), Aktiespararna, Fondbolagens förening, Fria Företagare, Företagarna, Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer (LSU), Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Svensk Handel, MyAcademy Sweden AB, Näringslivets Regelnämnd, Riksförbundet Gode män och Förvaltare, Svensk Försäkring, Svenska Bankföreningen, Svenska Fondhandlareföreningen, Svenskt Näringsliv, Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO), Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Sveriges Redovisningskonsulters Förbund, Tjänstemännens Centralorganisation och Visita – Svensk besöksnäring. Ett gemensamt yttrande har kommit in från Pensionärernas Riksorganisation, Sveriges Pensionärers Riksförbund, Svenska Kommunalpensionärers Förbund, Sveriges Pensionärsförbund och Riksförbundet Pensionärsgemenskap.
Yttranden har även kommit in från Akademikerförbundet SSR, Bemanningsföretagen, Almega, Näringslivets skattedelegation, Konjunkturinstitutet, Svensk Industriförening (Sinf), Proffice AB, Veteranpoolen AB och Gabriel Thulin.
Följande remissinstanser har inte svarat eller angett att de avstår från att lämna några synpunkter: Riksrevisionen, Landsorganisationen i Sverige (LO), Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor och Regelrådet.
PROP. 2014/15:99 Bilaga 1
4 Lagrådets yttrande i aktuella delar
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014–11-05
Närvarande: F.d. justitierådet Lennart Hamberg
samt justitieråden Kristina Ståhl och Agneta Bäcklund.
Inhämtande av Lagrådets yttrande över lagförslag i Budgetpropositionen för 2015
Riksdagens finansutskott har den 24 oktober 2014 beslutat inhämta Lagrådets yttrande över följande lagförslag i Budgetpropositionen för 2015 (proposition 2014/15:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor).
[…] 2. Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift.
3. Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) såvitt avser 42 kap. 6 §, 67 kap. 7, 8 och 13 §§.
4. Förslaget till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980) såvitt avser 2 kap. 28 §, 2 kap. 29 §, 3 kap. 15a § och 3 kap. 18 §. 5. Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980).
Förslagen har inför Lagrådet föredragits av rättssakkunniga Johanna Mihaic och Robert Sand, kanslirådet Peter Österberg samt departementssekreteraren Maria Doeser, alla från Finansdepartementet. Närvarande vid föredragningen har varit assessorerna Lars Widlund och Olof Åkerrén från riksdagens finans- respektive skatteutskott.
Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:
Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen
[…]
Övriga lagförslag
Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.
Bilaga 2
Vissa punktskattefrågor i
propositionen Vårändringsbudget för
2015
Bilaga till avsnitt 5.3, 5.4, och 5.5
PROP. 2014/15:99 Bilaga 2
Bilaga 2
Vissa punktskattefrågor i propositionen
Vårändringsbudget för 2015
Hänvisningar till US6
Innehållsförteckning
1 Sammanfattning av promemorian Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen 2015 ..................................................................................... 5
2 Lagförslagen i promemorian .................................................................................. 6 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel 6 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus .............. 7 Förslag till lag om ändring i lagen (2000:466) om skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer ................................................................................................ 8
3 Förteckning över remissinstanserna...................................................................... 9
PROP. 2014/15:99 Bilaga 2
1 Sammanfattning av promemorian Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen 2015
Regeringen avser att i propositionen Vårändringsbudget för 2015 föreslå vissa förändringar på punktskatteområdet. En promemoria med förslag togs fram inom Finansdepartementet inför budgetpropositionen för 2015. Promemorian har remitterats. I promemorian föreslogs att skatten på avfall, bekämpningsmedel, naturgrus och termisk effekt i kärnkraftsreaktorer höjs. Skattesatserna har varit desamma under flera års tid. Det är därför lämpligt att skattesatserna justeras med hänsyn till den allmänna prisutvecklingen. Beträffande skatten på termisk effekt höjs denna också för att skapa ytterligare finansiellt utrymme. Förslagen föranleder ändringar i lagen (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel, lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus, lagen (1999:673) om skatt på avfall och lagen (2000:466) om skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2015.
PROP. 2014/15:99 Bilaga 2
2 Lagförslagen i promemorian
Förslag till lag om ändring i lagen ( 1984:410 ) om skatt på bekämpningsmedel
Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel1 ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 §2
Skatt skall erläggas med 30 kronor för varje helt kilogram verksam beståndsdel i bekämpningsmedlet.
Skatt ska betalas med 34 kronor för varje helt kilogram verksam beståndsdel i bekämpningsmedlet.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.
1 Lagen omtryckt 1995:617. Senaste lydelse av lagens rubrik 1995:617. 2 Senaste lydelse 2003:806.
PROP. 2014/15:99 Bilaga 2
Förslag till lag om ändring i lagen ( 1995:1667 ) om skatt på naturgrus
Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 §1
Skatten tas ut med 13 kronor per ton naturgrus.
Skatten tas ut med 15 kronor per ton naturgrus.
1. Denna träder i kraft den 1 januari 2015.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.
1 Senaste lydelse 2005:961.
PROP. 2014/15:99 Bilaga 2
Förslag till lag om ändring i lagen ( 2000:466 ) om skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer
Härigenom föreskrivs att 2 och 5 §§ lagen (2000:466) om skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 §1
Skatt ska betalas för varje kalendermånad som tillstånd finns att inneha och driva en kärnkraftsreaktor. Om driftstillståndet har löpt ut eller återkallats före slutet på en kalendermånad, upphör skattskyldigheten vid denna tidpunkt.
Skatten utgör för varje kalendermånad 12 648 kronor per megawatt av den högsta tillåtna termiska effekten i kärnkraftsreaktorn. Om den högsta tillåtna termiska effekten inte har fastställts, får beskattningsmyndigheten beräkna effekten efter jämförelse med reaktorer för vilka sådan effekt har fastställts.
Skatten utgör för varje kalendermånad 14 770 kronor per megawatt av den högsta tillåtna termiska effekten i kärnkraftsreaktorn. Om den högsta tillåtna termiska effekten inte har fastställts, får beskattningsmyndigheten beräkna effekten efter jämförelse med reaktorer för vilka sådan effekt har fastställts.
5 §2
Om en kärnkraftsreaktor har varit ur drift under en sammanhängande period av mer än 90 kalenderdygn, får avdrag med 415 kronor per megawatt av den termiska effekten göras för det antal kalenderdygn som överstiger 90.
Om en kärnkraftsreaktor har varit ur drift under en sammanhängande period av mer än 90 kalenderdygn, får avdrag med 485 kronor per megawatt av den termiska effekten göras för det antal kalenderdygn som överstiger 90.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.
1 Senaste lydelse 2007:1389. 2 Senaste lydelse 2007:1389.
PROP. 2014/15:99 Bilaga 2
3 Förteckning över remissinstanserna
Förvaltningsrätten i Falun, Tullverket, Skatteverket, Jordbruksverket, Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen, Strålsäkerhetsmyndigheten, Energimarknadsinspektionen, Energimyndigheten, Avfall Sverige, Ekologiska Lantbrukarna, Forsmarks Kraftgrupp AB, Innovations- och Kemiindustrierna i Sverige, Lantbrukarnas Riksförbund, OKG AB, Ringhals AB, Sveriges geologiska undersökning, Sveriges bergmaterialindustri, Skogsindustrierna, Statens Geotekniska Institut, Svensk Energi, Svenska Kraftnät, Svenskt Näringsliv, Sveriges Kommuner och Landsting, Återvinningsindustrierna
Bilaga 3
Vissa ersättningsfrågor i
propositionen Vårändringsbudget för
2015
Bilaga till avsnitt 6.9 och 6.13
PROP. 2014/15:99 Bilaga 3
Bilaga 3
Vissa ersättningsfrågor i propositionen
Vårändringsbudget för 2015
Innehållsförteckning
1 Sammanfattning av promemorian Höjd inkomstrelaterad ersättning i arbetslöshetsförsäkringen ...................................................................................... 7
2 Lagförslagen i promemorian .................................................................................. 8 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring ........ 8 Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken ........................................... 9
3 Förteckning över remissinstanser ....................................................................... 10
PROP. 2014/15:99 Bilaga 3
1 Sammanfattning av promemorian Höjd inkomstrelaterad ersättning i arbetslöshetsförsäkringen
Regeringen har gett uttryck för att den högsta dagpenningen enligt inkomstbortfallsförsäkringen i arbetslöshetsförsäkringen bör vara 910 kronor under de första 100 dagarna i en ersättningsperiod och 760 kronor därefter. Det innebär att försäkrade som har en månadsinkomst på 25 000 kronor får 80 procent av sin inkomst under ersättningsperiodens första 100 dagar. Enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring bestäms dagpenning i form av inkomstrelaterad ersättning utifrån sökandens dagsförtjänst, normalarbetstid och det högsta respektive lägsta belopp som regeringen fastställer.
Promemorian innehåller förslag till lag om ändring av lagen om arbetslöshetsförsäkring. Ändringen innebär att regeringen kan föreskriva om mer än ett högsta belopp på dagpenningen, dvs. att den högsta dagpenningen ska kunna kan vara högre under ersättningsperiodens första 100 dagar än under resterande del av perioden.
Promemorian innehåller även förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken. Dagpenning enligt arbetslöshetsförsäkringen betalas ut för fem dagar per vecka vid hel arbetslöshet, medan sjukpenning enligt socialförsäkringsbalken betalas ut för sju dagar per vecka. Ändringen innebär att sjukpenning lämnas med högst 543 kronor per dag till försäkrad som är arbetslös, vilket motsvarar en dagpenning från arbetslöshetsförsäkringen om 760 kronor.
PROP. 2014/15:99 Bilaga 3
2 Lagförslagen i promemorian
Förslag till lag om ändring i lagen ( 1997:238 ) om arbetslöshetsförsäkring
Härigenom föreskrivs att 25 § lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring ska ha följande lydelse.
25 §1
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Ersättning enligt inkomstbortfallsförsäkringen lämnas med ett belopp per dag som är baserat på tidigare förvärvsinkomster (dagpenning i form av inkomstrelaterad ersättning).
Dagpenning i form av inkomstrelaterad ersättning bestäms utifrån sökandens
dagsförtjänst, normalarbetstid och det högsta
respektive lägsta belopp som regeringen fastställer,
om inte annat följer av denna lag.
Dagpenningen bestäms utifrån sökandens
dagsförtjänst och normalarbetstid, om inte annat följer av denna lag.
Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om dagpenningens högsta respektive lägsta belopp.
1. Denna lag träder i kraft den 1 maj 2015.
1 Senaste lydelse 2009:666.
PROP. 2014/15:99 Bilaga 3
Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken
Härigenom föreskrivs att 28 kap. 11 § socialförsäkringsbalken ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
28 kap.
11 §
Till den del den försäkrade är arbetslös lämnas hel sjukpenning med högst 486 kronor om dagen. Detta gäller dock inte sjukpenning som avses i 27 kap. 6 §.
Till den del den försäkrade är arbetslös lämnas hel sjukpenning med högst 543 kronor om dagen. Detta gäller dock inte sjukpenning som avses i 27 kap. 6 §.
1. Denna lag träder i kraft den 1 maj 2015.
2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för sjukpenning som avser tid före ikraftträdandet.
PROP. 2014/15:99 Bilaga 3
3 Förteckning över remissinstanser
Remissinstanser som har gett in yttrande
Förvaltningsrätten i Göteborg, Försäkringskassan, Inspektionen för socialförsäkringen, Arbetsförmedlingen, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, Arbetslöshetskassornas samorganisation. Samtliga inbjudna remissinstanser har besvarat remissen.
Bilaga 4Beställnings- bemyndiganden
PROP. 2014/15:99 Bilaga 4
Sammanfattning redovisning av ändrade beställningsbemyndiganden avseende 2015
Tusental kronor
Utgiftsområde
Anslagsnummer
Beslutat
beställningsbemyndigande
Förändring av beställningsbemyndigande
Nytt
beställningsbemyndigande
Tidsperiod
4
1:18 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet
0
20 000 20 000 2016–2022
9
2:2 Insatser för vaccinberedskap
170 000 340 000 510 000 2016–20211
4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m.
0
50 400 50 400 2016–2019
14
1:6
Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014–2020
1 850 000 150 000 2 000 000 2016–2022
16
1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet
2 145 000
33 000 2 178 000 2016–20232
1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet m.m.
0 415 000 415 000 2016
1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal
206 000
60 000 266 000 2016–20183
1:17 Skolforskningsinstitutet
0
5 000 5 000 2016–2018
2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor
0
60 000 60 000 2016–2019
3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer
1 520 000 315 000 1 835 000 2016–2020
3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet
1 000 000 600 000 1 600 000 2016–2034
3:6 Rymdstyrelsen: Avgifter till internationella organisationer
1 900 000 100 000 2 000 000 2016–2021
17
14:1 Bidrag till folkbildningen
0
13 000 13 000 2016–2018
varav
0
3 800 3 800 2016
varav
0
4 600 4 600 2017
varav
0
4 600 4 600 2018
14:2 Bidrag till kontakttolkutbildning
0
30 000 30 000 2016–2018
18
1:13 Upprustning av skollokaler
0 150 000 150 000 2016–2018
20
1:18
Klimatinvesteringar i kommuner och regioner
0 300 000 300 000 2016–2018
21
1:4
Energiforskning
3 500 000
0 3 500 000 2016–20194
22
1:1
Utveckling av statens transportinfrastruktur
90 630 000 4 170 000 94 800 000 2016–2050
1:7
Trafikavtal
0 7 500 000 7 500 000 2016–2027
1:11
Trängselskatt i Stockholm
12 000 000 500 000 12 500 000 2016–2057
2:3
Grundläggande betaltjänster
36 000
0 36 000 2016–20205
23
1:20
Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket
0
85 000 85 000 2016–2018
varav
0
25 000 25 000 2016
varav
0
30 000 30 000 2017
varav
0
30 000 30 000 2018
Summa förändring av beställningsbemyndigande på ändringsbudget
14 896 400
Not: De ekonomiska åtagandena medger utgifter fr.o.m. 2016 tom angivet slutår. För vissa anslag har de utgifter som de ekonomiska åtagandena högst får uppgå till angivits per år. För dessa anges totalbelopp för hela tidsperioden och varav-belopp för utgifternas fördelning olika år enligt kolumnen Tidsperiod.
1
Beställningsbemyndigandets tidsperiod ändras från 2016 och 2017 till 2016–2021.
2
Beställningsbemyndigandets tidsperiod ändras från 2016–2019 till 2016–2023.
3 Beställningsbemyndigandets tidsperiod ändras från 2016 till 2016–2018.4 Beställningsbemyndigandets tidsperiod ändras från 2016–2018 till 2016–2019.5 Beställningsbemyndigandets tidsperiod ändras från 2016 och 2017 till 2016–2020.
Utdrag ur protokoll
vid regeringssammanträde den 9 april 2015
Närvarande: Statsministern S Löfven, ordförande, och statsråden
Y Johansson, M Johansson, I Baylan, K Persson, S-E Bucht, P Hultqvist, H Hellmark Knutsson, I Lövin, Å Regnér, M Andersson, A Ygeman, A Johansson, P Bolund, M Kaplan, M Damberg, A Bah Kuhnke, A Strandhäll, A Shekarabi, G Fridolin, A Hadzialic
Föredragande: Statsministern S Löfven och statsråden Y
Johansson, M Johansson, I Baylan, S-E Bucht, P Hultqvist, H Hellmark Knutsson, I Lövin, Å Regnér, M Andersson, A Ygeman, A Johansson, P Bolund, M Kaplan, M Damberg, A Bah Kuhnke, A Strandhäll, A Shekarabi, G Fridolin, A Hadzialic
Regeringen beslutar proposition 2014/15:99 Vårändringsbudget för 2015