Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionen innehåller förslag till ändringar avseende statens utgifter för budgetåret 2018.

• Sida 4
•  Original

• Sida 5
•  Original

PROP. 2018/ 19: 2

Innehållsförteckning

Tabellförteckning ............................................................................................................... 6

1 Förslag till riksdagsbeslut ....................................................................................... 9

2 Inledning ................................................................................................................ 15 2.1 Propositionen har beslutats av en övergångsregering .......................... 15 2.2 Konsekvenser för statens budget .......................................................... 15

3 Ändringar avseende statens utgifter ..................................................................... 19 3.1 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse ............................................................ 19 3.2 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning .................. 19 3.3 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution ........................................... 20 3.4 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet ............................................................. 20 3.5 Utgiftsområde 5 Internationell samverkan .......................................... 20 3.6 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap ...................... 21 3.7 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd .............................................. 22 3.8 Utgiftsområde 8 Migration ................................................................... 22 3.9 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg .................... 23 3.10 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning ............................................................................. 23 3.11 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn ............ 24 3.12 Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering ................................................................................................ 24 3.13 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv .................................. 25 3.14 Utgiftsområde 15 Studiestöd ................................................................ 25 3.15 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning .................... 25 3.16 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid .................. 26 3.17 Utgiftsområde 19 Regional tillväxt ....................................................... 27 3.18 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård .................................. 27 3.19 Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel ............. 27 3.20 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner ............................. 28 3.21 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. ........................................... 28

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 november 2018

• Sida 6
•  Original

PROP. 2018/ 19: 2

Tabellförteckning

Tabell 1.1 Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag 2018 ................................................................................ 10 Tabell 1.2 Specifikation av ändrade beställningsbemyndiganden 2018 ................. 11

• Sida 7
•  Original

1

Förslag till riksdagsbeslut

• Sida 8
•  Original

• Sida 9
•  Original

PROP. 2018/ 19: 2

1. Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag:

1. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2018 inrätta tre jubileumsfonder för att främja ett brett mellanfolkligt utbyte mellan Sverige och Estland, Lettland respektive Litauen samt att för anslaget 1:3 Nordiskt

samarbete under utgiftsområde 5 Inter-

nationell samverkan besluta om ett kapitaltillskott på högst 10 000 000 kronor till respektive fond (avsnitt 3.5).

2. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2018–2022 för anslaget 2:18 Kungl. Tekniska

högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå under utgiftsområde 16

Utbildning och universitetsforskning

besluta om årliga medlemsavgifter till EIT Raw Materials på högst 1 200 000 kronor, EIT Digital på högst 400 000 kronor och KIC InnoEnergy SE på högst 700 000 kronor (avsnitt 3.15).

3. Riksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar ändrade anslag enligt tabell 1.1.

4. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2018 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som anges i tabell 1.2.

• Sida 10
•  Original

PROP. 2018/ 19: 2

Tabell 1.1 Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag 2018

Tusental kronor

Utgiftsområde

Anslags- nummer

Beslutad ram/anvisat

anslag

Förändring av

ram/ anslag

Ny ram/

Ny anslagsnivå

1 Rikets styrelse 14 571 335 11 000 14 582 335

5:1 Länsstyrelserna m.m.

2 978 666 11 000 2 989 666

2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 16 356 247

0 16 356 247

1:8 Ekonomistyrningsverket

174 581

-3 333 171 248

1:18 Myndigheten för digital förvaltning

177 050

3 333 180 383

3 Skatt, tull och exekution 11 474 484

4 000 11 478 484

1:1 Skatteverket

7 593 835

4 000 7 597 835

4 Rättsväsendet 46 238 658 15 000 46 253 658

1:13 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m.

65 987 15 000 80 987

5 Internationell samverkan

2 009 032 30 000 2 039 032

1:3 Nordiskt samarbete

15 595 30 000 45 595

6 Försvar och samhällets krisberedskap 53 945 246 423 000 54 368 320 ¹

2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m.

21 080 300 000 321 080

2:4 Krisberedskap

1 286 310 88 000 1 374 310

2:6 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

1 176 221 35 000 1 211 221

7 Internationellt bistånd 42 970 209 -222 000 42 748 209

1:1 Biståndsverksamhet 41 563 382 -222 000 41 341 382

8

Migration 21 275 293 1 013 000 22 288 293

1:2 Ersättningar och bostadskostnader 13 013 750 795 000 13 808 750

1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden

669 741 218 000 887 741

9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 79 842 766

-2 000 79 840 766

4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m.

1 533 040

-2 000 1 531 040

10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 102 620 929

56 000 102 676 929

1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader

901 000

56 000 957 000

12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 94 586 418 1 283 900 95 870 318

1:2 Föräldraförsäkring 42 958 598 1 283 900 44 242 498

13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 26 202 011

2 000 26 204 011

3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder

389 039

-4 000 385 039

3:2 Jämställdhetsmyndigheten

80 315

6 000

86 315

14 Arbetsmarknad och arbetsliv 74 121 340 2 217 000 76 338 340

1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 22 699 927 2 217 000 24 916 927

15 Studiestöd 24 449 692 31 000 24 480 692

1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor

140 582

31 000 171 582

17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 16 066 752

-1 500 16 065 252

11:5 Stöd till taltidningar

54 556

-4 000

50 556

15:1 Lotteriinspektionen

69 784

2 500

72 284

19 Regional tillväxt

3 921 525 20 000 3 941 525

1:2 Transportbidrag

400 864

20 000 420 864

20 Allmän miljö- och naturvård 10 827 788

0 10 827 788

1:8 Supermiljöbilspremie

250 000

45 000 295 000

1:16 Klimatinvesteringar

1 640 000 -45 000 1 595 000

• Sida 11
•  Original

PROP. 2018/ 19: 2

23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 20 086 979 20 000 20 106 979

1:12 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk

25 450 20 000 45 450

25 Allmänna bidrag till kommuner 111 385 385 24 011 111 409 396

1:2 Utjämningsbidrag för LSS-kostnader

4 070 047 24 011 4 094 058

26 Statsskuldsräntor m.m. 11 355 200 2 305 000 13 660 200

1:1 Räntor på statsskulden 11 200 000 2 300 000 13 500 000 1:2 Oförutsedda utgifter 10 000 5 000 15 000

Summa anslagsförändring på ändringsbudget

7 229 411

1

Beslutad utgiftsram för utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap angavs i propositionen Vårändringsbudget för 201 8 till ett felaktigt belopp jämfört med

den utgiftsram som riksdagen beslutat i rambeslutet för 2018 (se prop. 2017/18:99, bet. 2017/18:FiU21, rskr. 2017/18:435 jämförd med prop. 2017/18:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor, bet. 2017/18:FiU1, rskr. 2017/18:54). Nu föreslagen utgiftsram har korrigerats u tifrån detta. Beslutad ram och Förändring av ram summerar därför inte till Ny ram i tabellen.

Tabell 1.2 Specifikation av ändrade beställningsbemyndiganden 2018

Tusental kronor

Utgifts- område

Anslags- nummer

Beslutat

beställnings- bemyndigande

Förändring av beställnings- bemyndigande

Nytt

beställnings- bemyndigande

Tidsperiod

10

1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen

1 033 000 1 326 000 2 359 000 2019–2020

16

3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet

2 800 000 200 000 3 000 000 2019–2034

Summa förändring av beställningsbemyndigande på ändringsbudget

1 526 000

Not: De ekonomiska åtagandena medger utgifter fr.o.m. 2019 t.o.m. angivet slutår.

• Sida 12
•  Original

• Sida 13
•  Original

2. Inledning

• Sida 14
•  Original

• Sida 15
•  Original

PROP. 2018/ 19: 2

2.1. Propositionen har beslutats av en övergångsregering

Sverige styrs av en övergångsregering. Efter valet hösten 2018 röstade fler än hälften av den nyvalda riksdagens ledamöter nej på frågan om statsministern hade tillräckligt stöd i riksdagen. Med anledning av detta entledigades samtliga statsråd. Någon ny regering har ännu inte tillträtt. De entledigade statsråden uppehåller därför enligt regeringsformen sina befattningar som en övergångsregering.

Regeringen får bl.a. i samband med budgetpropositionen lämna en proposition med förslag till ändringar i statens budget för det löpande budgetåret, se 9 kap. 6 § riksdagsordningen och tilläggsbestämmelse 9.6.1 till denna bestämmelse. Vid ett regeringsskifte i samband med ett riksdagsval ska budgetpropositionen enligt riksdagsordningen lämnas inom tre veckor efter det att en ny regering tillträtt, dock senast den 15 november. Eftersom någon ny regering inte har tillträtt har denna proposition i likhet med budgetpropositionen för 2019 beslutats av övergångsregeringen.

Det finns ingen reglering om vilka förslag som får lämnas i en proposition om ändringar i budgeten. I förarbetena till riksdagsordningen framhålls dock att syftet med propositioner om ändringar i budgeten är att komplettera den av riksdagen beslutade budgeten med anledning av förändringar som vid beslutstillfället inte var möjliga att förutse. Reformer med varaktiga budgetära konsekvenser bör, med hänsyn till vikten av en samlad budgetbehandling, som huvudregel beslutas i samband med budgetpropositionen (prop. 2013/14:173 s. 33 f.).

För en övergångsregering finns dessutom av Statsrådsberedningen utfärdade riktlinjer för det praktiska arbetet inom Regeringskansliet under en övergångsregeringsperiod (Statsrådsberedningens promemoria En övergångsregerings befogenheter, SB PM 1990:1, reviderad 2014-07-07). Konstitutionsutskottet har vid granskningar av en övergångsregerings befogenheter hänvisat till dessa riktlinjer. Enligt riktlinjerna bör en övergångsregering endast avgöra löpande eller brådskande ärenden. Vidare anges att en övergångsregering inte bör lägga fram propositioner som är politiskt kontroversiella eller som har en tydlig partipolitisk inriktning. Det anges särskilt att en proposition med förslag till ändringar i statens budget som lämnas av en övergångsregering inte bör innehålla förslag som har en tydlig partipolitisk inriktning.

Denna proposition har utformats i enlighet med de ovan angivna uttalandena och riktlinjerna från Statsrådsberedningen.

2.2. Konsekvenser för statens budget

De förslag som lämnas i denna proposition innebär att anvisade medel 2018 ökar med 7,2 miljarder kronor netto, se avsnitt 1 tabell 1.1. Anslagsökningarna uppgår till 7,5 miljarder kronor och anslagsminskningarna till 0,3 miljarder kronor.

Av nettoökningen av statens utgifter om 7,2 miljarder kronor utgör 2,3 miljarder kronor ökade utgifter för statsskuldsräntor. De takbegränsade utgifterna, i vilka statsskuldsräntorna inte ingår, ökar med 4,9 miljarder kronor.

• Sida 16
•  Original

PROP. 2018/ 19: 2

Av de ökade utgifterna avser 0,2 miljarder kronor nya åtgärder och 7,1 miljarder kronor anslagsökningar till följd av förändrade volymantaganden eller makroekonomiska förutsättningar utan koppling till nya åtgärder, varav statsskuldsräntorna, arbetslöshetsersättningen och föräldrapenningen utgör större delen. Den offentliga sektorns finansiella sparande försvagas med 4,9 miljarder kronor, dvs. med ett belopp som motsvarar ökningen av de takbegränsade utgifterna. Statsskuldsräntor ingår visserligen i beräkningen av det finansiella sparandet, men principerna för hur dessa utgifter redovisas skiljer sig i relativt stor utsträckning från hur övriga utgifter i statens budget redovisas mot sparandet, exempelvis i fråga om valuta- och kursdifferenser.

De största ökningarna till följd av förändrade volymantaganden eller makroekonomiska förutsättningar hänförs till ökade kostnader för statsskuldsräntor med 2,3 miljarder kronor, ökade kostnader för arbetslöshetsersättning med 2,2 miljarder kronor, ökade kostnader för föräldrapenning med 1,3 miljarder kronor, ökade ersättningar till kommunerna för mottagande av asylsökande med 0,8 miljarder kronor, ersättning till kommuner för räddningstjänst i samband med skogsbränderna under sommaren 2018 med 0,3 miljarder kronor och ökade kostnader för offentligt biträde i utlänningsärenden med 0,2 miljarder kronor.

De anslagsförändringar som föreslås i denna proposition har beaktats i de prognoser som redovisas i budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 8.4 tabell 8.16).

De ändringar av beställningsbemyndiganden som föreslås uppgår sammantaget till 1,5 miljarder kronor och framgår av tabell 1.2.

• Sida 17
•  Original

3

Ändringar avseende

statens utgifter

• Sida 18
•  Original

• Sida 19
•  Original

PROP. 2 018/ 19: 2

3. Ändringar avseende statens utgifter

I detta avsnitt lämnar regeringen förslag till ändringar avseende statens utgifter för 2018. Det samlade förslaget till ändrade anslag och beställningsbemyndiganden för 2018 finns i avsnitt 1 tabell 1.1 och 1.2.

3.1. Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

5:1 Länsstyrelserna m.m.

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 2 978 666 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 5:1 Länsstyr-

elserna m.m. ökas med 11 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag:

Anslaget

används i huvudsak till länsstyrelsernas förvaltningsutgifter. Skogsbränderna i Gävleborgs län under sommaren 2018 har inneburit oförutsedda förvaltningskostnader, främst personalkostnader, för Länsstyrelsen i Gävleborgs län. För att täcka de kostnader som uppstått hos länsstyrelsen som en direkt följd av skogsbränderna behöver anslaget tillföras ytterligare medel. Regeringen anser därför att anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m. bör ökas med 11 000 000 kronor.

3.2. Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

1:18 Myndigheten för digital förvaltning

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 177 050 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:18 Myndigheten

för digital förvaltning ökas med 3 333 000 kronor.

Anslaget 1:8 Ekonomistyrningsverket minskas med 3 333 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag:

Ekonomi-

styrningsverket har tidigare haft ett särskilt ansvar för e-handel i staten. I samband med inrättandet av Myndigheten för digital förvaltning den 1 september 2018 har denna uppgift överförts till den nya myndigheten. Regeringen anser därför att anslaget 1:18

Myndigheten för digital förvaltning bör ökas med

3 333 000 kronor.

Finansiering sker genom att anslaget 1:8

Ekonomistyrningsverket minskas med mot-

svarande belopp.

• Sida 20
•  Original

PROP. 2018/ 19: 2

3.3. Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

1:1 Skatteverket

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 7 593 835 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Skatteverket

ökas med 4 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen

har föreslagit en ny lag om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst där nuvarande radio- och tv-avgift ersätts med en individuell public service-avgift (prop. 2017/18:261). Under förutsättning att riksdagen beslutar om lagen ska Skatteverket ansvara för att ta in avgiften. Skatteverket behöver inför ikraftträdandet den 1 januari 2019 bl.a. ta fram informationsmaterial och utveckla it-system. Regeringen anser därför att anslaget 1:1 Skatteverket bör ökas med 4 000 000 kronor.

Finansiering sker genom att anslaget 11:5 Stöd

till taltidningar under utgiftsområde 17 Kultur,

medier, trossamfund och fritid minskas med motsvarande belopp.

3.4. Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

1:13 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m.

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 65 987 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:13 Kostnader för

vissa skaderegleringar m.m. ökas med 15 000 000

kronor.

Skälen för regeringens förslag:

Anslaget

används i huvudsak för utgifter som uppkommer för staten i samband med vissa skaderegleringar. Utgifterna för statens skaderegleringsverksamhet

har blivit högre än beräknat eftersom antalet skadeståndsärenden har ökat, främst ärenden om ersättning för frihetsberövanden. Det finns även enskilda ärenden som föranlett att stora skadeståndsbelopp har utbetalats. Regeringen anser därför att anslaget 1:13 Kostnader för vissa

skaderegleringar m.m. bör ökas med 15 000 000

kronor.

3.5. Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

1:3 Nordiskt samarbete

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 15 595 000 kronor.

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att

under 2018 inrätta tre jubileumsfonder för att främja ett brett mellanfolkligt utbyte mellan Sverige och Estland, Lettland respektive Litauen samt att för anslaget 1:3 Nordiskt samarbete besluta om ett kapitaltillskott på högst 10 000 000 kronor till respektive fond.

Anslaget 1:3 Nordiskt samarbete ökas med 30 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag:

Anslaget

används bl.a. för utgifter för nordiskt bilateralt och multilateralt samarbete.

Med anledning av Estlands, Lettlands och Litauens hundraårsjubileum 2018 avser svenska staten att som gåva till de tre länderna inrätta tre jubileumsfonder om 10 miljoner kronor vardera. Fonderna ska främja ett brett mellanfolkligt utbyte mellan Sverige och Estland, Lettland respektive Litauen.

Mot denna bakgrund bör regeringen bemyndigas att under 2018 inrätta tre jubileumsfonder för att främja ett brett mellanfolkligt utbyte mellan Sverige och Estland, Lettland respektive Litauen samt att för anslaget 1:3 Nordiskt samarbete besluta om ett kapitaltillskott på högst 10 000 000 kronor till respektive fond. Vidare anser regeringen att anslaget 1:3 Nordiskt samarbete bör ökas med 30 000 000 kronor.

• Sida 21
•  Original

PROP. 2018/ 19: 2

3.6. Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m.

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 21 080 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 2:3 Ersättning för

räddningstjänst m.m. ökas med 300 000 000

kronor.

Skälen för regeringens förslag:

Anslaget

används för att, i enlighet med lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, finansiera vissa ersättningar till följd av uppkomna kostnader vid genomförda räddningsinsatser och finansiera insatser för att bekämpa olja m.m. till sjöss. Anslaget används även för kostnader i ett initialt skede för räddningstjänstinsatser som lämnats efter förfrågan genom den s.k. civilskyddsmekanismen inom EU.

Insatserna som sommaren 2018 genomfördes för att bekämpa skogsbränderna i stora delar av landet har medfört omfattande kostnader för de drabbade kommunerna. För att kunna betala ut den ersättning kommunerna är berättigade till i enlighet med lagen om skydd mot olyckor behöver anslaget tillföras ytterligare medel. Regeringen anser därför att anslaget 2:3

Ersättning för räddningstjänst m.m. bör ökas med

300 000 000 kronor.

2:4 Krisberedskap

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 286 310 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 2:4 Krisberedskap

ökas med 88 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag:

Anslaget

används bl.a. för att finansiera åtgärder som stärker samhällets samlade beredskap och förmåga att hantera allvarliga kriser och deras

konsekvenser. Anslaget används också i viss utsträckning bl.a. för att finansiera offentliga aktörers kostnader i samband med extraordinära händelser.

Skogsbränderna i landet sommaren 2018 är en extraordinär händelse och har inneburit betydande oförutsedda kostnader för vissa länsstyrelser och kommuner samt för frivilligas samordning och insatser. Även behovet av återanskaffning av materiel till skogsbrandsdepåer har ökat till följd av skogsbränderna. För att täcka de kostnader som är en direkt följd av bränderna bör anslaget tillföras ytterligare medel. Regeringen anser därför att anslaget 2:4

Krisberedskap bör ökas med 88 000 000 kronor.

2:6 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 176 221 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 2:6 Myndigheten

för samhällsskydd och beredskap ökas med

35 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget får

användas för Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps förvaltningsutgifter. Från anslaget finansieras också bl.a. utgifter för ersättning till länsstyrelserna för de bidrag som lämnats för bevakning av skogsbrandsflyg.

Kostnaderna för bevakning med skogsbrandsflyg har till följd av skogsbränderna sommaren 2018 ökat kraftigt. Arbetet med de omfattande skogsbränderna har även medfört att myndigheten haft kraftigt ökade personalkostnader. Regeringen anser därför att anslaget 2:6

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap bör

ökas med 35 000 000 kronor.

• Sida 22
•  Original

PROP. 2018/ 19: 2

3.7. Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

1:1 Biståndsverksamhet

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 41 563 382 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Bistånds-

verksamhet minskas med 222 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag:

Kostnader

från andra utgiftsområden som klassificeras som bistånd ingår i biståndsramen. I Migrationsverkets prognos i juli 2018 har antalet personer som antas söka asyl i Sverige minskat, från 27 000 till 23 000 personer, jämfört med prognosen som låg till grund för beräkningen i budgetpropositionen för 2018. Samtidigt har den genomsnittliga kostnaden per dygn i mottagandesystemet ökat från 464 kronor till 571 kronor och antalet avräkningsbara dygn från 239 till 274 dygn. Den ökade dygnskostnaden beror främst på ökade kostnader för skola och mottagande med anledning av att den genomsnittliga tiden i mottagningssystemet blivit längre än beräknat. Sammantaget innebär detta att de avräkningsbara kostnaderna för asylmottagandet har ökat. Regeringen gör bedömningen att de kostnader som bör avräknas som bistånd ökat med 222 000 000 kronor. Regeringen anser därför att anslaget 1:1

Biståndsverksamhet bör minskas med 222 000 000

kronor.

Minskningen förväntas inte påverka redan planerad eller avtalad biståndsverksamhet.

3.8. Utgiftsområde 8 Migration

1:2 Ersättningar och bostadskostnader

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 13 013 750 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Ersättningar

och bostadskostnader ökas med 795 000 000

kronor.

Skälen för regeringens förslag:

Anslaget

används för utgifter för stöd till asylsökande och övriga kategorier som omfattas av lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl., statsbidrag till kommuner och landsting samt boende för asylsökande.

Utgifterna på anslaget bedöms bli högre än vad som tidigare beräknats. Det beror i huvudsak på att kostnaderna för utgifter för asylsökandes skolgång och kostnader för tidigare år, bl.a. för kommunernas beredskap att ta emot asylsökande, har underskattats. Regeringen anser därför att anslaget 1:2 Ersättningar och

bostadskostnader bör ökas med 795 000 000

kronor.

1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 669 741 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:6 Offentligt

biträde i utlänningsärenden ökas med 218 000 000

kronor.

Skälen för regeringens förslag:

Anslaget

används för utgifter för offentligt biträde och tolk i ärenden enligt utlänningslagen (2005:716) eller enligt lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll.

Utgifterna för offentliga biträden under 2018 beräknas bli högre än vad som tidigare prognostiserats. Det beror främst på att kostnader för offentligt biträde avseende vissa asylärenden som avslutats under senare delen av 2017 belastat anslaget först 2018. Regeringen anser därför att anslaget 1:6 Offentligt biträde i

utlänningsärenden bör ökas med 218 000 000

kronor.

• Sida 23
•  Original

PROP. 2018/ 19: 2

3.9. Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m.

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 533 040 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 4:7 Bidrag till

utveckling av socialt arbete m.m. minskas med

2 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: För att delvis

finansiera ökningen av anslaget 3:2 Jämställdhets-

myndigheten under utgiftsområde 13 Jämställdhet

och nyanlända invandrares etablering bör anslaget 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. minskas med 2 000 000 kronor. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.

3.10. Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen (bemyndigande)

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 2 901 000 000 kronor.

Vidare har regeringen ett bemyndigande att under 2018 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 033 000 000 kronor 2019 och 2020.

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att

under 2018 för anslaget 1:6 Bidrag för

sjukskrivningsprocessen

ingå ekonomiska

åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2 359 000 000 kronor 2019 och 2020.

Skälen för regeringens förslag:

Anslaget

används bl.a. för utgifter för statsbidrag och bidrag till berörda aktörer i sjukskrivningsprocessen. Bemyndigandet har tidigare använts bl.a. för att ingå en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess. Nuvarande överenskommelse avser 2017 och 2018.

Regeringen har bedömt att det finns anledning att överväga andra åtgärder än bidrag genom överenskommelser i syfte att i ökad utsträckning samordna sjukskrivningsfrågan med hälso- och sjukvårdens övriga strukturer. Regeringen har därför gett en särskild utredare i uppdrag att se över förutsättningarna för finansiell samordning mellan sjukförsäkringen och hälso- och sjukvården (dir. 2017:44). I uppdraget ingår att lämna förslag till hur en sådan finansiell samordning kan utformas. Uppdraget ska redovisas den 30 november 2018.

Genom överenskommelsen om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess har landstingen bl.a. getts stimulansmedel för att utveckla en koordineringsfunktion inom hälso- och sjukvården. Koordineringsfunktionen ger patienten stöd såväl i vårdens interna processer som i de externa kontakterna med patientens arbetsgivare och berörda myndigheter. En arbetsgrupp i Regeringskansliet har haft i uppdrag att utreda formerna för en permanent koordineringsfunktion inom vården. Förslag till en ny lag om koordineringsinsatser inom hälso- och sjukvården har remitterats under våren 2018 (Ds 2018:5). Förslaget har därefter behandlats av Lagrådet.

I avvaktan på ett ställningstagande angående förslagen bedömer regeringen att det finns behov av att under 2018 ingå en ny överenskommelse med SKL om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess. Bemyndigandet behöver därför ökas med 1 326 000 000 kronor.

Regeringen bör mot denna bakgrund bemyndigas att under 2018 för anslaget 1:6 Bidrag

för sjukskrivningsprocessen ingå ekonomiska

åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2 359 000 000 kronor 2019 och 2020.

• Sida 24
•  Original

PROP. 2018/ 19: 2

1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 901 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:7 Ersättning för

höga sjuklönekostnader ökas med 56 000 000

kronor.

Skälen för regeringens förslag:

Anslaget

används för utgifter för sjuklönekostnader enligt lagen (1991:1047) om sjuklön.

Arbetsgivarna krediteras ersättning enligt lagen året efter det år sjuklönekostnaden uppstår. Utfallet för 2017 visar att de anvisade medlen inte täcker kostnaderna för de ersättningar som arbetsgivare är berättigade till enligt lagen. Regeringen anser därför att anslaget 1:7

Ersättning för höga sjuklönekostnader bör ökas

med 56 000 000 kronor.

3.11. Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

1:2 Föräldraförsäkring

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 42 958 598 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Föräldra-

försäkring ökas med 1 283 900 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag:

Anslaget

används för utgifter för bl.a. föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning enligt socialförsäkringsbalken och lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken.

Utfallet för det första halvåret 2018 visar att antalet använda nettodagar med föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning är högre än vad som tidigare beräknats. En förklaring till det högre nyttjandet av föräldrapenning är att det den 1 januari 2014 infördes en ny regel avseende föräldrapenningen som innebär att föräldrar till

barn födda den 1 januari 2014 eller senare maximalt får spara 96 föräldrapenningdagar efter det att barnet fyllt fyra år. Föräldrar till barn födda 2014 och 2015 har under 2018 ökat sitt uttag av föräldrapenning under barnets tredje respektive fjärde levnadsår jämfört med föräldrar som omfattas av äldre lagstiftning. Detta har lett till ett högre nyttjande av föräldrapenningen under 2018 än vad som tidigare antagits. För den tillfälliga föräldrapenningen har antalet utbetalda dagar i samband med barns sjukdom eller smitta ökat kraftigt under de första fem månaderna i år jämfört med tidigare år. Ökningen har ett samband med en utbredd influensaperiod. Även en högre medelersättning för den tillfälliga föräldrapenningen har bidragit till högre utgifter för tillfällig föräldrapenning. Regeringen anser därför att anslaget 1:2 Föräldraförsäkring bör ökas med 1 283 900 000 kronor.

3.12. Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

3:2 Jämställdhetsmyndigheten

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 80 315 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 3:2 Jämställdhets-

myndigheten ökas med 6 000 000 kronor.

Anslaget 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder minskas med 4 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: För att Jäm-

ställdhetsmyndigheten ska kunna fullgöra sitt åtagande inom ramen för det återvändandeprogram för människor som utsatts för människohandel som Sverige har i samarbete med FN-organet International Organization for Migration (IOM) behöver anslaget tillföras ytterligare medel. Regeringen anser därför att anslaget 3:2 Jämställdhetsmyndigheten bör ökas med 6 000 000 kronor.

Finansiering sker genom att anslaget 3:1

Särskilda jämställdhetsåtgärder minskas med

4 000 000 kronor och anslaget 4:7 Bidrag till

• Sida 25
•  Original

PROP. 2018/ 19: 2

utveckling av socialt arbete m.m. under

utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg med 2 000 000 kronor. Minskningarna bedöms inte påverka de verksamheter som finansieras från anslagen.

3.13. Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 22 699 927 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Bidrag till

arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd ökas med

2 217 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag:

Anslaget

används bl.a. för statsbidrag till arbetslöshetskassor enligt lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor. Arbetslösheten bedöms inte sjunka lika mycket som enligt den bedömning som gjordes i budgetpropositionen för 2018. Dessutom har andelen arbetslösa som får arbetslöshetsersättning ökat. Detta innebär att antalet personer som har rätt till arbetslöshetsersättning beräknas bli fler än enligt tidigare bedömning. Regeringen anser därför att anslaget 1:2 Bidrag till

arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd bör ökas

med 2 217 000 000 kronor.

3.14. Utgiftsområde 15 Studiestöd

1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 140 582 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:4 Statens utgifter

för studiemedelsräntor ökas med 31 000 000

kronor.

Skälen för regeringens förslag:

Anslaget

används bl.a. för statens utgifter avseende nedsättning av studiemedelsräntor.

Utgifterna på anslaget beräknas bli högre än vad som antogs i budgetpropositionen för 2018 eftersom kostnaderna för statslåneräntor ökat mer än vad som tidigare beräknats. Regeringen anser därför att anslaget 1:4 Statens utgifter för

studiemedelsräntor bör ökas med 31 000 000

kronor.

3.15. Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå

Regeringen har ett bemyndigande att för anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och

utbildning på forskarnivå besluta om årliga

medlemsavgifter till KIC Raw Materials under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT Raw Materials) på högst 1 000 000 kronor 2016–2022.

Regeringen har också ett bemyndigande att för anslaget besluta om årliga medlemsavgifter till kunskaps- och innovationsplattformen inom itområdet KIC Digital under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT Digital) på högst 250 000 kronor 2017–2022.

Slutligen har regeringen ett bemyndigande att för anslaget besluta om årliga medlemsavgifter till kunskaps- och innovationsplattformen inom hållbar energi under Europeiska institutet för innovation och teknik (KIC InnoEnergy SE) på högst 500 000 kronor 2017–2022.

• Sida 26
•  Original

PROP. 2018/ 19: 2

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att

under 2018–2022 för anslaget 2:18 Kungl.

Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om årliga medlemsavgifter till

EIT Raw Materials på högst 1 200 000 kronor, EIT Digital på högst 400 000 kronor och KIC InnoEnergy SE på högst 700 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: De årliga

medlemsavgifterna till EIT Raw Materials, EIT Digital och KIC InnoEnergy SE är fastställda i euro. På grund av den försvagade svenska kronan är bemyndigandena inte tillräckligt omfattande för att det ska vara möjligt att betala de årliga medlemsavgifterna till respektive innovationsplattform. Storleken på bemyndigandena för de årliga medlemsavgifterna behöver därför öka.

Regeringen bör mot denna bakgrund bemyndigas att under 2018–2022 för anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och

utbildning på forskarnivå besluta om årliga

medlemsavgifter till EIT Raw Materials på högst 1 200 000 kronor, EIT Digital på högst 400 000 kronor och KIC InnoEnergy SE på högst 700 000 kronor.

3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet (bemyndigande)

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 947 356 000 kronor.

Vidare har regeringen ett bemyndigande att under 2018 besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2 800 000 000 kronor 2019–2034.

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att

under 2018 för anslaget 3:4 Rymdforskning och

rymdverksamhet besluta om bidrag som inklusive

tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 3 000 000 000 kronor 2019–2034.

Skälen för regeringens förslag:

Anslaget

används för utgifter för stöd till forskning och utveckling inklusive industriutvecklingsprojekt och fjärranalys inom nationella och internationella samarbeten. Anslaget används även för utgifter för information om rymdforskning och rymdverksamhet samt utgifter för deltagande i internationella rymdsamarbeten. Anslaget används också bl.a. för utgifter för statsbidrag för verksamhet vid Esrange.

Den verksamhet som finansieras från anslaget bedrivs vanligen i form av fleråriga projekt. De svenska åtagandena gentemot Europeiska rymdorganisationen (ESA) förväntas öka till följd av den försvagade svenska kronkursen. De åtaganden som beräknas ingås bedöms därför bli högre än enligt tidigare beräkningar. För att klara de ökade åtagandena behöver bemyndigandet ökas med 200 000 000 kronor.

Regeringen bör mot denna bakgrund bemyndigas att under 2018 för anslaget 3:4

Rymdforskning och rymdverksamhet besluta om

bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 3 000 000 000 kronor 2019–2034.

3.16. Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

11:5 Stöd till taltidningar

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 54 556 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 11:5 Stöd till

taltidningar minskas med 4 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: För att finan-

siera ökningen av anslaget 1:1 Skatteverket under utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution bör anslaget 11:5 Stöd till taltidningar minskas med 4 000 000 kronor. Minskningen bedöms inte medföra några konsekvenser för den verksamhet som finansieras från anslaget eftersom de senaste årens digitalisering av taltidningsverksamheten har lett till lägre kostnader för staten.

• Sida 27
•  Original

PROP. 2018/ 19: 2

15:1 Lotteriinspektionen

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 69 784 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 15:1 Lotteri-

inspektionen ökas med 2 500 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Riksdagen har

beslutat om en ny spelreglering som ska träda i kraft den 1 januari 2019 (prop. 2017/18:220bet. 2017/18:KrU8, rskr 2017/18:363). Som en följd av reformen får Lotteriinspektionen nya och utökade uppgifter. Lotteriinspektionen ska fr.o.m. den 1 augusti 2018 pröva licensansökningar. Myndigheten tillfördes efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2018 19 miljoner kronor för 2018 för att utföra dessa uppgifter (prop. 2017/18:99, bet. 2017/18:FiU21, rskr. 2017/18:435). För att myndigheten ska kunna fullgöra dessa uppgifter behöver dock anslaget tillföras ytterligare medel. Regeringen anser därför att anslaget 15:1 Lotteriinspektionen bör ökas med 2 500 000 kronor.

3.17. Utgiftsområde 19 Regional tillväxt

1:2 Transportbidrag

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 400 864 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Transport-

bidrag ökas med 20 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag:

Anslaget

används för utgifter för statsbidrag till regionalt transportbidrag och avser kompensation till företag i de fyra nordligaste länen för kostnadsnackdelar till följd av långa transportavstånd för varor och stimulerar till höjd förädlingsgrad i områdets näringsliv. Rätten till stöd följer av

förordningen (2000:281) om regionalt transportbidrag. Till följd av en hög efterfrågan på godstransporter bedöms utgifterna öka mer än beräknat. Regeringen anser därför att anslaget 1:2

Transportbidrag bör ökas med 20 000 000 kronor.

3.18. Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

1:8 Supermiljöbilspremie

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 250 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:8 Supermiljö-

bilspremie ökas med 45 000 000 kronor.

Anslaget 1:16 Klimatinvesteringar minskas med 45 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Efterfrågan

på supermiljöbilspremien, dvs. bidrag till fysiska och juridiska personer som har förvärvat en ny supermiljöbil, har ökat mer än förväntat under perioden januari–juni 2018. Supermiljöbilspremien omfattar bilar som ställs på första gången t.o.m. den 30 juni 2018. Den 1 juli 2018 infördes i stället ett s.k. bonus–malus-system för personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar. Regeringen anser därför att anslaget 1:8 Supermiljöbilspremie bör ökas med 45 000 000 kronor.

Finansiering sker genom att anslaget 1:16

Klimatinvesteringar minskas med motsvarande

belopp. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.

3.19. Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

1:12 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 25 450 000 kronor.

• Sida 28
•  Original

PROP. 2018/ 19: 2

Regeringens förslag: Anslaget 1:12 Stödåtgärder

för fiske och vattenbruk ökas med 20 000 000

kronor.

Skälen för regeringens förslag:

Anslaget

används bl.a. för utgifter för nationellt stöd till åtgärder som medfinansieras av EU inom ramen för Europeiska havs- och fiskeriprogrammet.

Enligt EU-regelverket ska stöd utbetalas inom 90 dagar fr.o.m. den dag en stödmottagare har skickat in en komplett ansökan. På grund av ett oväntat stort antal ansökningar om utbetalningar inom havs- och fiskeriprogrammet behöver ytterligare medel tillföras anslaget för att fristen ska kunna hållas. Regeringen anser därför att anslaget 1:12 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk bör ökas med 20 000 000 kronor.

Ökningen innebär att medel inom havs- och fiskeriprogrammets totala ram omfördelas mellan år.

3.20. Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

1:2 Utjämningsbidrag för LSS-kostnader

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 4 070 047 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Utjämnings-

bidrag för LSS-kostnader ökas med 24 011 000

kronor.

Skälen för regeringens förslag:

Anslaget

används för kostnadsutjämning mellan kommuner för verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). De slutliga beräkningarna av LSSkostnaderna som redovisats av Statistiska centralbyrån under 2018 visar att bidragen till kommunerna kommer att överstiga anvisade medel för 2018. Regeringen anser därför att

anslaget 1:2 Utjämningsbidrag för LSS-kostnader bör ökas med 24 011 000 kronor.

Den utjämningsavgift som vissa kommuner betalar till staten ökar med motsvarande belopp och redovisas mot inkomsttitel.

3.21. Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

1:1 Räntor på statsskulden

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 11 200 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Räntor på

statsskulden ökas med 2 300 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget får

enligt 3 kap. 9 § budgetlagen (2011:203) överskridas om det är nödvändigt för att fullgöra statens betalningsåtaganden. Finansutskottet har dock uttalat att det förutsätter att regeringen överväger om det finns anledning att föreslå riksdagen ändringar av anslaget när utgifterna förväntas avvika väsentligt från anvisade medel (bet. 2002/03:FiU11 s. 50).

Utgifterna för statsskuldsräntor bedöms bli 2,3 miljarder kronor högre än beräknat. Ökningen beror i huvudsak på högre kurs- och valutaförluster, bl.a. till följd av en försvagad kronkurs gentemot euron, vilket gör att ränteutgifterna sammantaget ökar trots att räntenivåerna har sjunkit.

Jämfört med bedömningen i budget– propositionen för 2018 har kursförlusterna ökat med 3,5 miljarder kronor och valutakursförlusterna med 1,0 miljarder kronor. Ökningen motverkas delvis av att effekten av över- respektive underkurser vid emission av nya lån nu väntas minska ränteutgifterna med 1,5 miljarder kronor jämfört med tidigare beräkningar och att utgifterna för lån i svenska kronor väntas bli 0,7 miljarder kronor lägre än beräknat på grund av lägre räntenivåer.

Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 1:1 Räntor på statsskulden bör ökas med 2 300 000 000 kronor.

• Sida 29
•  Original

PROP. 2018/ 19: 2

1:2 Oförutsedda utgifter

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 10 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Oförutsedda

utgifter ökas med 5 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag:

Anslaget

används för oförutsedda utgifter inklusive utgifter för ersättning till enskilda för skador av statlig verksamhet enligt lagakraftvunnen dom eller efter uppgörelse samt för utgifter för skador inom landet som uppkommit under tidigare krigsförhållanden. Medel från anslaget tas i anspråk efter beslut av regeringen i varje enskilt fall.

Högsta domstolen har i en dom från 2014 (mål nr T 5628-12) fastställt att staten är ersättningsskyldig för ekonomisk förlust till följd av fiskeförbud i Torne älvs fiskeområde. De slutliga beräkningarna av ersättningskostnaderna visar att kostnaderna kommer att överstiga anvisade medel på anslaget för 2018.

Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 1:2 Oförutsedda utgifter bör ökas med 5 000 000 kronor.

• Sida 30
•  Original

• Sida 31
•  Original

PROP. 2018/ 19: 2