Prop. 2017/18:99
Vårändringsbudget för 2018
Regeringens proposition
2017/18:99
Vårändringsbudget för 2018
Regeringens proposition
2017/18:99
Vårändringsbudget för 2018
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 11 april 2018
Stefan Löfven
Magdalena Andersson
(Finansdepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
Propositionen innehåller förslag till ändringar avseende statens inkomster och utgifter för budgetåret 2018.
PROP. 2017/ 18: 99
Innehållsförteckning
Tabellförteckning ............................................................................................................... 7
1 Förslag till riksdagsbeslut ..................................................................................... 11
2 Lagförslag ............................................................................................................... 19 2.1 Förslag till lag om uppskovsbelopp vid betydande samhällsförflyttning ............................................................................................. 19 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1972:625) om statligt stöd till politiska partier ....................................................................................... 21 2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1972:625) om statligt stöd till politiska partier ....................................................................................... 22 2.4 Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244) ........ 23
3 Inledning ................................................................................................................ 27 3.1 Ändringar i statens budget .................................................................... 27 3.2 Konsekvenser för statens budget .......................................................... 27
4 Ändringar avseende statens inkomster ................................................................ 31 4.1 Särskilda uppskovsregler vid betydande samhällsförflyttning ............ 31 4.1.1 Ärendet och dess beredning ................................................... 31
4.1.2 Gällande rätt ............................................................................ 31 4.1.3 Förlängd tid för förvärv av och bosättning i en ersättningsbostad .................................................................... 34 4.1.4 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser samt upphörandefrågor ................................................................... 38 4.1.5 Konsekvensanalys ................................................................... 39
4.2 Författningskommentar ........................................................................ 41 4.2.1 Förslaget till lag om uppskovsbelopp vid betydande samhällsförflyttning ................................................................ 41 4.2.2 Förslaget till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244) ............................................................................. 42 4.3 Ändrad beräkning av inkomsterna i statens budget för 2018 .............. 42
5 Ändringar avseende statens utgifter ..................................................................... 47 5.1 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse ............................................................ 47 5.2 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning .................. 48 5.3 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution ........................................... 51 5.4 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet ............................................................. 51 5.5 Utgiftsområde 5 Internationell samverkan .......................................... 54 5.6 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap ...................... 54 5.7 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd .............................................. 55 5.8 Utgiftsområde 8 Migration ................................................................... 57
PROP. 2017/ 18: 99
5.9 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg .................... 58 5.10 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning .............................................................................. 61 5.11 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom ......................... 62 5.12 Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering ................................................................................................. 62 5.13 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv .................................. 63 5.14 Utgiftsområde 15 Studiestöd ................................................................. 65 5.15 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning .................... 65 5.16 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid .................. 68 5.17 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik .......................................................... 71 5.18 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård ................................... 72 5.19 Utgiftsområde 21 Energi ........................................................................ 75 5.20 Utgiftsområde 22 Kommunikationer .................................................... 76 5.21 Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel ............. 78 5.22 Kompletterande ändringar i lagen om statligt stöd till politiska partier ...................................................................................................... 80 5.22.1 Ärendet och dess beredning ................................................... 80 5.22.2 Kompletterande ändringar i lagen om statligt stöd till
politiska partier ........................................................................ 80
5.22.3 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser ......................... 81 5.22.4 Konsekvensanalys .................................................................... 81 5.22.5 Författningskommentar .......................................................... 81
Bilaga Särskilda uppskovsregler vid betydande samhällsförflyttning
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 april 2018
PROP. 2017/ 18: 99
Tabellförteckning
Tabell 1.1 Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden samt nya och ändrade anslag 2018 ................................................................................ 13 Tabell 1.2 Specifikation av ändrade beställningsbemyndiganden 2018 ................ 16 Tabell 4.1 Specifikation av ändrad beräkning av inkomster för 2018 ................... 43 Tabell 4.2 Offentligfinansiella effekter till följd av ändringar som påverkar statens inkomster ................................................................................... 43
1
Förslag till riksdagsbeslut
PROP. 2017/ 18: 99
1. Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. antar förslaget till lag om uppskovsbelopp
vid betydande samhällsförflyttning (avsnitt 2.1 och 4.1),
2. antar förslaget till lag om ändring i lagen
(1972:625) om statligt stöd till politiska partier (avsnitt 2.2 och 5.22),
3. antar förslaget till lag om ändring i lagen
(1972:625) om statligt stöd till politiska partier (avsnitt 2.3 och 5.22),
4. antar förslaget till lag om ändring i
skatteförfarandelagen (2011:1244) (avsnitt 2.4 och 4.1),
5. godkänner den föreslagna användningen av
anslaget 3:1 Sametinget under utgiftsområde 1 Rikets styrelse (avsnitt 5.1),
6. godkänner att anslaget 1:18 Digitaliserings-
myndigheten under utgiftsområde 2 Sam-
hällsekonomi och finansförvaltning ändrar namn till 1:18 Myndigheten för digital
förvaltning (avsnitt 5.2),
7. godkänner den föreslagna användningen av
anslaget 1:18 Myndigheten för digital
förvaltning under utgiftsområde 2 Samhälls-
ekonomi och finansförvaltning (avsnitt 5.2),
8. godkänner att regeringen förvärvar samtliga
andelar i Fysikhuset Stockholm Kommanditbolag genom att utnyttja en option (avsnitt 5.2),
9. bemyndigar regeringen att efter förvärvet av
andelarna i Fysikhuset Stockholm Kommanditbolag avyttra andelarna i bolaget och från försäljningsintäkterna avräkna de
direkta försäljningskostnader som uppkommer för staten vid en försäljning (avsnitt 5.2),
10. godkänner den föreslagna användningen av
anslaget 1:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda
utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet under utgiftsområde 5 Inter-
nationell samverkan (avsnitt 5.5),
11. godkänner att Sverige medverkar i
kapitalhöjningen i Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (IBRD), vilket innebär att Sverige under 2020–2025 från anslaget 1:1 Biståndsverksamhet under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd ska betala in högst 1 050 000 000 kronor till IBRD (avsnitt 5.7),
12. bemyndigar regeringen att ställa ut statliga
garantier till Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (IBRD) som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till högst 3 891 182 446,7 US-dollar (avsnitt 5.7),
13. godkänner att Sverige medverkar i
kapitalhöjningen i Internationella Finansieringsbolaget (IFC), vilket innebär att Sverige under 2020–2025 från anslaget 1:1
Biståndsverksamhet under utgiftsområde
7 Internationellt bistånd ska betala in högst 728 000 000 kronor till IFC (avsnitt 5.7),
14. godkänner den föreslagna användningen av
anslaget 2:1 Arbetsmiljöverket under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv (avsnitt 5.13),
PROP. 2017/ 18: 99
12 15. godkänner den föreslagna användningen av
anslaget 1:13 Statligt stöd till vuxenutbildning under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning (avsnitt 5.15),
16. godkänner den föreslagna användningen av
anslaget 3:4 Rymdforskning och rymdverk-
samhet under utgiftsområde 16 Utbildning
och universitetsforskning (avsnitt 5.15),
17. godkänner den föreslagna användningen av
anslaget 3:11 Regionala etikprövnings-
nämnder under utgiftsområde 16 Utbild-
ning och universitetsforskning (avsnitt 5.15),
18. godkänner den föreslagna användningen av
anslaget 1:9 Investeringsstöd för anordnande
av hyresbostäder och bostäder för studerande
under utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik (avsnitt 5.17),
19. godkänner att regeringen förvärvar
fastigheten Blaiken 2:6 i Sorsele kommun med de ekonomiska åtaganden som följer av förvärvet (avsnitt 5.18),
20. godkänner den föreslagna användningen av
anslaget 1:12 Insatser för internationella
klimatinvesteringar under utgiftsområde
20 Allmän miljö- och naturvård (avsnitt 5.18),
21. godkänner den föreslagna användningen av
anslaget 1:16 Klimatinvesteringar under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård (avsnitt 5.18),
22. godkänner att anslaget 1:19 Elcykelpremie
under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård ändrar namn till 1:19 Elfordons-
premie
(
),
23. godkänner den föreslagna användningen av
anslaget 1:19 Elfordonspremie under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård (avsnitt 5.18),
24. godkänner den föreslagna användningen av
anslaget 1:1 Utveckling av statens transport-
infrastruktur under utgiftsområde 22
Kommunikationer (avsnitt 5.20),
25. bemyndigar regeringen att under 2018
besluta om medlemskap i European Initiative Linking Interlocking Subsystems och att 2018–2028 för anslaget 1:3 Trafikverket under utgiftsområde
22 Kommunikationer besluta om medlemsavgifter på högst 500 000 kronor per år (avsnitt 5.20),
26. godkänner den föreslagna användningen av
anslaget 1:6 Ersättning avseende icke statliga
flygplatser
under utgiftsområde
22 Kommunikationer (avsnitt 5.20),
27. godkänner ändrad beräkning av inkomster
för 2018 (avsnitt 4.3 tabell 4.1),
28. godkänner ändrade ramar för utgifts-
områden och anvisar nya och ändrade anslag enligt tabell 1.1,
29. bemyndigar regeringen att under 2018 ingå
ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som anges i tabell 1.2.
PROP. 2017/ 18: 99
Tabell 1.1 Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden samt nya och ändrade anslag 2018
Tusental kronor
Utgiftsområde
Anslagsnummer
Beslutad ram/
anvisat anslag
Förändring av
ram/ anslag
Ny ram/
Ny anslagsnivå
1 Rikets styrelse
14
531 335
40
000
14
571 335
4:1 Regeringskansliet m.m.
7 779 310 40 000 7 819 310
2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
16
285 547
70
700
16
356 247
1:1 Statskontoret
96 727
1 000
97 727
1:2 Kammarkollegiet
71 923
1 200
73 123
1:11 Finansinspektionen
602 798
3 000 605 798
1:16 Finansmarknadsforskning
29 913 60 000
89 913
1:17 Upphandlingsmyndigheten
94 036
-2 500
91 536
1:19 Statens servicecenter
0
8 000
8 000
3 Skatt, tull och exekution
11
399 384
75
100
11
474 484
1:1 Skatteverket
7 590 735
3 100 7 593 835
1:2 Tullverket
1 862 074 72 000 1 934 074
4 Rättsväsendet
45
776 783
461
875
46
238 658
1:1 Polismyndigheten
24 516 124 200 000 24 716 124
1:4 Ekobrottsmyndigheten
677 008
20 000 697 008
1:5 Sveriges Domstolar
5 601 459 10 450 5 611 909
1:10 Brottsoffermyndigheten
47 233 10 000
57 233
1:12 Rättsliga biträden m.m.
2 354 657 200 425 2 555 082
1:13 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m.
39 987 26 000
65 987
1:14 Avgifter till vissa internationella sammanslutningar
24 174
-5 000
19 174
6 Försvar och samhällets krisberedskap
53
835 446
109
800
53
945 246
1:1 Förbandsverksamhet och beredskap
34 940 784 102 800 35 043 584
2:6 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
1 169 221
7 000 1 176 221
7 Internationellt bistånd
42
985 209
-15
000
42
970 209
1:1 Biståndsverksamhet
41 606 382 -43 000 41 563 382
1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida)
1 171 090 28 000 1 199 090
Migration
15
748 230
5
458 000
21
206 230
1:2 Ersättningar och bostadskostnader
8 101 000 4 908 000 13 009 000
1:3 Migrationspolitiska åtgärder
77 915 15 000
92 915
1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden
305 150 335 000 640 150
1:9 Tillfälligt stöd till kommuner för ensamkommande unga asylsökande m fl.
195
000 200 000 395 000
9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
77
696 041
2
146 725
79
842 766
1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna
26 582 000 1 149 100 27 731 100
1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård
7 096 286 600 000 7 696 286
4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet
2 517 490 360 000 2 877 490
4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m.
1 508 915 24 125 1 533 040
8:1 Socialstyrelsen
658 637
10 000 668 637
8:2 Inspektionen för vård och omsorg
684 305
3 500 687 805
10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
102
615 229
5
700
102
620 929
1:5 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet
33 068
9 000
42 068
2:1 Försäkringskassan
8 732 772
-3 300 8 729 472
PROP. 2017/ 18: 99
11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
34
635 669
-800 34
634 869
2:1 Pensionsmyndigheten
555 769
-800
554 969
13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering
25
600 209
70
000
25
670 209
1:1 Etableringsåtgärder
238 430
15 000 253 430
3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder
334 039
55 000 389 039
14 Arbetsmarknad och arbetsliv
74
083 840
37
500
74
121 340
1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader
8 402 329
7 500 8 409 829
1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser
13 422 023 500 000 13 922 023
1:12 Nystartsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar
5 756 893 -495 000 5 261 893
2:1 Arbetsmiljöverket
763 225
25 000 788 225
15 Studiestöd
24
352 692
6
000
24
358 692
1:8 Centrala studiestödsnämnden
869 376
6 000 875 376
16 Utbildning och universitetsforskning
77
965 638
144
500
78
110 138
1:1 Statens skolverk
1 124 218
19 500 1 143 718
1:4 Sameskolstyrelsen
40 099 15 000
55 099
1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet
3 685 198
40 000 3 725 198
1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal
308 985 -40 000 268 985
1:13 Statligt stöd till vuxenutbildning
2 570 034 110 000 2 680 034
17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
15
879 752
187
000
16
066 752
1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete
579
284
10 000 589 284
3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter
155 735
50 000 205 735
10:1 Filmstöd
552 144
15 000 567 144
12:1 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
40 813
3 000
43 813
12:3 Särskilda insatser inom ungdomspolitiken
35 000 50 000
85 000
13:1 Stöd till idrotten
1 954 311
10 000 1 964 311
14:1 Bidrag till folkbildningen
4 348 183
10 000 4 358 183
14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen
170 000
20 000 190 000
15:1 Lotteriinspektionen
50 784 19 000
69 784
18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
6
951 648
110
000
7
061 648
1:8 Stöd till kommuner för ökat bostadsbyggande
1 300 000
95 000 1 395 000
1:9
Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande
3
200 000
15 000 3 215 000
20 Allmän miljö- och naturvård
10
772 788
55
000
10
827 788
1:1 Naturvårdsverket
590 938 -42 000 548 938
1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar
235 000
10 000 245 000
1:16 Klimatinvesteringar
1 590 000
50 000 1 640 000
1:19 Elfordonspremie
350 000
45 000 395 000
2:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande
103 509
-8 000
95 509
21
Energi
3
588 354
172
500
3
760 854
1:1 Statens energimyndighet
313 389
2 500 315 889
1:7 Energiteknik
975 000 170 000 1 145 000
22 Kommunikationer
56
418 505
26
500
56
445 005
1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur
25 512 794 16 000 25 528 794
1:12 Transportstyrelsen
2 139 603
4 000 2 143 603
2:1 Post- och telestyrelsen
42 040
6 500
48 540
PROP. 2017/ 18: 99
23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
19
253 779
373
200
19
626 979
1:8 Statens jordbruksverk
621 432
4 000 625 432
1:12 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk
24 250
1 200
25 450
1:13 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk
194 000
89 200 283 200
1:14 Livsmedelsverket
243 375
10 000 253 375
1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur
4 357 405
-1 200 4 356 205
1:19 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket
79 830 270 000 349 830
Summa anslagsförändring på ändringsbudget
9
534 300
PROP. 2017/ 18: 99
Tabell 1.2 Specifikation av ändrade beställningsbemyndiganden 2018
Tusental kronor
Utgiftsområde
Anslagsnummer
Beslutat
beställningsbemyndigande
Förändring av beställningsbemyndigande
Nytt
beställningsbemyndigande Tidsperiod
5
1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet
50 000 50 000 2019–2020
6
2:4 Krisberedskap
1 200 000
1 200 000
2019–20231
7
1:1 Biståndsverksamhet
82 000 000 7 778 000 89 778 000
2019–2028
9
7:2 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Forskning
1 280 000
1 280 000
2019–20222
13
2:2 Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m.
23 300 15 000 38 300 2019
14
1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser
8 000 000 1 255 000 9 255 000
2019–2028
14
1:13 Lån till körkort
114 000 114 000 2019–2021
16
1:18 Praktiknära skolforskning
19 000 18 500 37 500 2019–20213
16
1:21 Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling
3 500 000 3 500 000
2019
17
14:2 Bidrag till tolkutbildning
160 000
160 000 2019–20234
20
1:4 Sanering och återställning av förorenade områden
1 480 000
415 000
1 895 000
2019–2027
20
1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar
70 000 779 000 849 000 2019–2025
20
1:20 Industriklivet
80 000 220 000 300 000 2019–2025
21
1:2 Insatser för energieffektivisering
185 000 170 000 355 000 2019–2021
22
1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur
106 229 000 14 800 000 121 029 000
2019–2050
22
1:11 Trängselskatt i Stockholm
29 676 000 7 700 000 37 376 000
2019–2057
22
2:5 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation
195 000 55 000
250 000
2019–2022
Summa förändring av beställningsbemyndigande på ändringsbudget
36 869 500
Not: De ekonomiska åtagandena medger utgifter fr.o.m. 2019 tom angivet slutår.
1
Beställningsbemyndigandets tidsperiod ändras från 2019–2021 till 2019–2023.
2
Beställningsbemyndigandets tidsperiod ändras från 2019–2021 till 2019–2022.
3
Beställningsbemyndigandets tidsperiod ändras från 2019–2020 till 2019–2021.
4
Beställningsbemyndigandets tidsperiod ändras frän 2019–2021 till 2019–2023.
Hänvisningar till S1
2. Lagförslag
PROP. 2017/ 18: 99
2 Lagförslag
Regeringen har följande förslag till lagtext.
2.1. Förslag till lag om uppskovsbelopp vid betydande samhällsförflyttning
Härigenom föreskrivs följande.
1 § Denna lag gäller vid tillämpningen av 47 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) om en privatbostadsfastighet eller privatbostadsrätt avyttras under åren 2017–2027 på grund av en betydande samhällsförflyttning som föranleds av planerade yttre omständigheter.
2 § Med ersättningsbostad avses, utöver vad som följer av 47 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), en sådan bostad som förvärvas senare än året efter det år då ursprungsbostaden avyttrades. Bostaden får dock inte förvärvas senare än sjunde året efter det år då ursprungsbostaden avyttrades.
3 § Om den skattskyldige har fått ett avdrag för uppskovsbelopp enligt 47 kap. 8 § inkomstskattelagen (1999:1229), ska uppskovsbeloppet återföras till beskattning senast sjunde året efter det år då ursprungsbostaden avyttrades.
Om den skattskyldige senast sjunde året efter det år då ursprungsbostaden avyttrades förvärvar en ersättningsbostad och bosätter sig där senast den 2 maj året efter förvärvet, ska dock vad som sägs i 47 kap. 9 § andra stycket 1 och 2 samt tredje stycket inkomstskattelagen tillämpas för det år då ersättningsbostaden förvärvades. Vad som sägs i 47 kap. 9 § andra stycket 2 om föregående års kapitalvinst ska i stället avse kapitalvinsten från avyttringen.
4 § Den som gör avdrag för uppskovsbelopp enligt 47 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) vid avyttring av en privatbostadsfastighet eller privatbostadsrätt ska i inkomstdeklarationen lämna uppgift om huruvida uppskovsbeloppet avses att återföras med tillämpning av denna lag.
1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2018.
2. Bestämmelsen i 4 § tillämpas första gången på uppgifter som avser kalenderåret 2018.
PROP. 2017/ 18: 99
3. Den som för kalenderåret 2017 gör avdrag för uppskovsbelopp enligt 47 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) vid avyttring av en privatbostadsfastighet eller privatbostadsrätt ska i inkomstdeklarationen som ska lämnas 2019 lämna uppgift om huruvida uppskovsbeloppet avses att återföras med tillämpning av denna lag.
4. Lagen upphör att gälla vid utgången av 2034.
5. Den upphävda lagen gäller fortfarande för avyttringar som har skett under åren 2017–2027.
PROP. 2017/ 18: 99
Hänvisningar till S2-1
- Prop. 2017/18:99: Avsnitt 1
2.2. Förslag till lag om ändring i lagen (1972:625) om statligt stöd till politiska partier
Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1972:625) om statligt stöd till politiska partier1 ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 §2
Partistöd lämnas som mandatbidrag. Varje mandatbidrag utgör
333 300 kronor.
Partistöd lämnas som mandatbidrag. Varje mandatbidrag utgör
318 257 kronor.
Denna lag träder i kraft den 15 oktober 2018.
1 Lagen omtryckt 1987:876. 2 Senaste lydelse 2004:702.
PROP. 2017/ 18: 99
Hänvisningar till S2-2
- Prop. 2017/18:99: Avsnitt 1
2.3. Förslag till lag om ändring i lagen (1972:625) om statligt stöd till politiska partier
Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1972:625) om statligt stöd till politiska partier1ska ha följande lydelse.
Lydelse enligt 2.2 Föreslagen lydelse
2 §2
Partistöd lämnas som mandatbidrag. Varje mandatbidrag utgör
318 257 kronor.
Partistöd lämnas som mandatbidrag. Varje mandatbidrag utgör
324 704 kronor.
Denna lag träder i kraft den 15 oktober 2019.
1 Lagen omtryckt 1987:876. 2 Senaste lydelse 2018:000.
PROP. 2017/ 18: 99
Hänvisningar till S2-3
- Prop. 2017/18:99: Avsnitt 1
2.4. Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)
Härigenom föreskrivs att 31 kap. 17 § skatteförfarandelagen (2011:1244) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
31 kap.
17 §
Den som gör avdrag för uppskovsbelopp enligt 47 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) vid avyttring av en privatbostadsfastighet eller en privatbostadsrätt ska lämna uppgift om beteckningen på ersättningsbostaden.
Om ersättningsbostaden är en bostad i ett privatbostadsföretag eller i ett företag som avses i 47 kap. 5 b § inkomstskattelagen, ska även nödvändiga identifikationsuppgifter för företaget lämnas.
Om ersättningsbostaden förvärvas först året efter det då ursprungsbostaden avyttrades, ska uppgifterna lämnas i inkomstdeklarationen för det senare året.
Om ersättningsbostaden förvärvas efter det år då ursprungsbostaden avyttrades, ska uppgifterna lämnas i inkomstdeklarationen för det år då ersättningsbostaden för-
värvades.
Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2018.
Hänvisningar till S2-4
- Prop. 2017/18:99: Avsnitt 1
3. Inledning
PROP. 2017/ 18: 99
3 Inledning
3.1. Ändringar i statens budget
Enligt 9 kap. 6 § riksdagsordningen får regeringen vid högst två tillfällen lämna en proposition med förslag till ändringar i statens budget för det löpande budgetåret. I en tilläggsbestämmelse anges att förslagen ska lämnas i anslutning till den ekonomiska vårpropositionen och budgetpropositionen. Om det finns särskilda skäl får dock förslag till ändringar i budgeten lämnas vid andra tillfällen.
Det finns ingen reglering av vilka förslag som får lämnas i en proposition om ändringar i budgeten. I förarbetena till riksdagsordningen framhålls dock att syftet med propositioner om ändringar i budgeten är att komplettera den av riksdagen beslutade budgeten med anledning av förändringar som vid beslutstillfället inte var möjliga att förutse. Reformer med varaktiga budgetära konsekvenser bör, med hänsyn till vikten av en samlad budgetbehandling, som huvudregel beslutas i samband med budgetpropositionen. I de undantagsfall ett förslag till ändringar i budgeten innehåller ny lagstiftning med varaktiga budgetära effekter bör regeringen motivera varför förslaget lämnas vid det aktuella tillfället samt redovisa en ny preliminär inkomstberäkning och nya preliminära utgiftsramar för de närmast följande två åren (prop. 2013/14:173 s. 33 f.)
I denna proposition lämnar regeringen förslag till ändringar i statens budget för 2018. Propositionen bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna och Vänsterpartiet.
3.2. Konsekvenser för statens budget
De förslag som lämnas i denna proposition innebär att anvisade medel ökar med ca 9,5 miljarder kronor netto. Anslagsökningarna uppgår till ca 10,2 miljarder kronor och anslagsminskningarna till ca 0,6 miljarder kronor.
Sammantaget innebär förslagen i denna proposition en försämring av den offentliga sektorns finansiella sparande med 9,5 miljarder kronor 2018, varav 4,5 miljarder kronor avser diskretionära åtgärder och 5,0 miljarder kronor avser anslagsökningar till följd av förändrade volymantaganden eller makroekonomiska förutsättningar utan koppling till nya reformer. I 2018 års ekonomiska vårproposition redovisas prognosen för statens budgetsaldo och för det finansiella sparandet (prop. 2017/18:100 avsnitt 8.1 tabell 8.1 och avsnitt 8.2 tabell 8.9).
De föreslagna förändringarna beskrivs översiktligt nedan.
Inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg bedömer regeringen att 2,1 miljarder kronor behöver tillföras för att öka tillgängligheten i vården och korta vårdköerna. Vidare bör kommunerna ges ett riktat statsbidrag för att öka investeringstakten i välfärdsteknik i omsorgen. Därtill krävs ökade medel för statens bidrag till läkemedelsförmånerna.
Inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet lämnas förslag om tillskott på 0,2 miljarder kronor. Polismyndigheten bör tillföras medel för att öka sin förmåga att ingripa mot organiserad brottslighet och terrorism.
PROP. 2017/ 18: 99
Inom arbetsmarknadsområdet bedömer regeringen att 0,5 miljarder kronor behöver tillföras till extratjänster och bidrag till sommarjobb i kommunerna. Samtidigt sänks anslaget för nystartsjobb för att anpassa volymerna till efterfrågan.
Resterande 1,4 miljarder kronor av de diskretionära åtgärderna förklaras av en rad åtgärder som regeringen bedömer behöver vidtas inom olika områden. De största åtgärderna är ökat stöd till miljöförbättrande åtgärder inom jordbruket 0,3 miljarder kronor, ökat stöd till energiteknik 0,2 miljarder kronor, ökade medel till kommunerna för att fler ensamkommande unga ska kunna bo kvar i den kommun där de vistas 0,2 miljarder kronor, ökat stöd till bostadsbyggande 0,1 miljarder kronor, ökade medel för förstärkning av cyberförsvarsförmågan 0,1 miljarder kronor, ökat stöd till vuxenutbildning 0,1 miljarder kronor och åtgärder mot sexuella trakasserier, våld och kränkande behandling 0,1 miljarder kronor.
De största ökningarna till följd av förändrade volymantaganden eller makroekonomiska förutsättningar finns inom utgiftsområde 8 Migration 5,2 miljarder kronor. Merparten av ökningen förklaras av att kommunerna i högre utsträckning än beräknat i budgetpropositionen ansökt om ersättningar från det ersättningssystem som gällde t.o.m. 2017 för kostnader i samband med mottagande av ensamkommande barn och unga. Dessutom krävs offentligt biträde i en större andel av utlänningsärendena än tidigare beräknat.
På inkomstsidan av statens budget lämnas förslag som beräknas minska statens intäkter med 0,01 miljarder kronor fr.o.m. 2018. För den lagstiftning som föreslås på skatteområdet redovisar regeringen på sedvanligt sätt en konsekvensanalys med en bedömning av förslagens budgetära konsekvenser för 2018 och kommande år. I 2018 års ekonomiska vårproposition redovisas budgeteffekterna fram t.o.m. 2021 (prop. 2017/18:100 avsnitt 6.1. tabell 6.1).
De förändringar av beställningsbemyndiganden som föreslås uppgår sammantaget till 36,9 miljarder kronor. Den största ökningen av statens ekonomiska åtaganden är hänförlig till Sverigeförhandlingens s.k. storstadsavtal om kollektivtrafik, cykelåtgärder och bostadsbyggande 22,5 miljarder kronor. Inom biståndet leder omplaneringar avseende fleråriga avtal om bistånd och kapitalhöjningar i utvecklingsbanker
till ökade åtaganden med 7,8 miljarder kronor. Vidare bör det statliga stödet för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling i förskoleklass och grundskola kunna beslutas med viss framförhållning i förhållande till skolhuvudmännen, vilket innebär ekonomiska åtaganden för staten om 3,5 miljarder kronor.
De anslags- och inkomstförändringar som föreslås i denna proposition har beaktats i de prognoser som redovisas i 2018 års ekonomiska vårproposition.
4
Ändringar avseende
statens inkomster
PROP. 2017/ 18: 99
4. Ändringar avseende statens inkomster
I detta avsnitt lämnar regeringen förslag till ändringar avseende statens inkomster för 2018.
4.1. Särskilda uppskovsregler vid betydande samhällsförflyttning
Hänvisningar till S4-1
- Prop. 2017/18:99: Avsnitt 1
4.1.1. Ärendet och dess beredning
Inom Finansdepartementet har en promemoria utarbetats med förslag på särskilda regler om uppskov med beskattning av kapitalvinst vid avyttring av privatbostad på grund av betydande samhällsförflyttning (Fi2017/04439/S1). Promemorians lagförslag finns i bilagan, avsnitt 1. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilagan,
avsnitt 2. Remissvaren finns tillgängliga i
Finansdepartementet (Fi2017/04439/S1).
Villaägarnas Riksförbund har i en skrivelse till Finansdepartementet den 10 juni 2015 föreslagit ändringar av kapitalvinstbeskattningen och undantag från stämpelskatt för småhusägare som måste flytta med anledning av samhällsomvandlingen i Malmfälten (Fi2015/03359/S1). Kiruna kommun har med anledning av samhällsomvandlingen i Kiruna i en skrivelse till Finansdepartementet den 16 mars 2017 framfört synpunkter kring stämpelskatt vid fastighetsreglering och reglerna om uppskov med kapitalvinstbeskattning av privatbostäder (Fi2017/03169/S1).
Lagrådet
Regeringen beslutade den 1 mars 2018 att inhämta Lagrådets yttrande över det lagförslag som finns i bilagan, avsnitt 3. Lagrådets yttrande
finns i bilagan, avsnitt 4. Regeringen har delvis följt Lagrådets synpunkter, som behandlas i avsnitt 4.1.3 och i författningskommentaren. I förhållande till lagrådsremissens lagförslag har vissa språkliga ändringar gjorts.
4.1.2. Gällande rätt
Uppskov
En skattskyldig som avyttrar en privatbostad med vinst (ursprungsbostad) och förvärvar en ny bostad (ersättningsbostad) kan under vissa förutsättningar få uppskov med beskattning av kapitalvinsten. Ett uppskovsbelopp erhålls genom att den skattskyldige i samband med att kapitalvinsten redovisas gör ett avdrag för uppskovsbelopp. Under vissa förutsättningar finns även rätt till avdrag för uppskovsbelopp för dödsbo efter en skattskyldig som har avyttrat en ursprungsbostad före sin död.
Med ursprungsbostad avses enligt 47 kap. 3 § inkomstskattelagen (1999:1229) en privatbostad i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) som vid avyttringen är den skattskyldiges permanentbostad. Med permanentbostad avses en bostad där den skattskyldige varit bosatt 1. under minst ett år närmast före avyttringen,
eller
2. under minst tre av de senaste fem åren.
Vid expropriation och vissa andra förfaranden räknas dock bostaden enligt 47 kap. 4 § samma lag som en privatbostad även om den skattskyldige ännu inte har bott där ett år.
PROP. 2017/ 18: 99
Med ersättningsbostad avses enligt 47 kap. 5 § inkomstskattelagen en tillgång i en stat inom EES som vid förvärvet är 1. småhus med mark som är småhusenhet, 2. småhus på annans mark, 3. småhus som är inrättat till bostad åt en eller
två familjer med tillhörande tomtmark på lantbruksenhet,
4. tomt om där uppförs ett småhus som avses i
1 eller 3,
5. bostad i ett privatbostadsföretag, 6. ägarlägenhet som utgör ägarlägenhetsenhet,
eller
7. tomt om där uppförs en ägarlägenhet som
avses i 6.
En bostad i en ekonomisk förening eller ett aktiebolag som inte uppfyller villkoren för att vara ett privatbostadsföretag kan utgöra en ersättningsbostad om det är fråga om en nyproducerad byggnad där den juridiska personen ännu inte hunnit uppfylla kraven för att vara ett privatbostadsföretag. En bostad i en ekonomisk förening eller ett aktiebolag som inte är ett privatbostadsföretag kan däremot inte vara en ursprungsbostad.
Ersättningsbostaden får som huvudregel inte ha förvärvats tidigare än året före eller senare än året efter det år då ursprungsbostaden avyttras. En fastighet som förvärvas tidigare än året före det år då ursprungsbostaden avyttras räknas dock som ersättningsbostad om den skattskyldige utför en ny-, till- eller ombyggnad på fastigheten under tiden mellan den 1 januari året före det år då ursprungsbostaden avyttras och den 2 maj andra året efter avyttringen. Fastigheten ska i sådana fall anses förvärvad den 1 januari året före det år då ursprungsbostaden avyttras.
Det finns även bosättningskrav för ersättningsbostaden. Den skattskyldige måste bosätta sig där senast den 2 maj andra året efter avyttringen av ursprungsbostaden.
Prelimärt uppskovsbelopp
En skattskyldig som har sålt en privatbostad år 1 och vid beskattningen år 2 inte uppfyller uppställda krav på förvärv av eller bosättning på en ny bostad kan få ett s.k. preliminärt uppskovsbelopp vid beskattningen år 2. Om ersättningsbostaden är en fastighet och om den skattskyldige har haft eller avser att ha utgifter för
ny-, till- eller ombyggnad av ersättningsbostaden under tiden mellan den 2 maj år 2 och den 2 maj år 3, har vederbörande möjlighet att begära ett uppskovsbelopp som motsvarar kapitalvinsten ökad med eventuellt tidigare uppskovsbelopp. Ett sådant uppskov är också ett preliminärt uppskov.
Den skattskyldige kan inte välja att begära ett lägre preliminärt uppskov än vad han eller hon maximalt har rätt till, utan ett preliminärt uppskov måste avse hela vinsten ökad med eventuellt tidigare uppskovsbelopp (se nedan om återföring av uppskovsbelopp), under förutsättning att inte taket för uppskovsbelopp begränsar uppskovets storlek (se nedan om beräkning av uppskovsbeloppets storlek).
Det preliminära uppskovet prövas vid beskattningen år 3. Har den skattskyldige då inte uppfyllt både förvärvs- och bosättningskriterierna ska hela det preliminära uppskovsbeloppet återföras. Uppfylls kriterierna har den skattskyldige rätt till slutligt uppskov, helt eller delvis. Vid prövningen av rätt till slutligt uppskov för ett preliminärt uppskov som erhållits på grund av utgifter för ny-, till- eller ombyggnad får ersättningen för ersättningsbostaden ökas med dessa utgifter.
Det slutliga uppskovsbeloppets storlek är beroende av om ersättningen för ersättningsbostaden är mindre än, större än eller lika stor som den ersättning som erhållits för ursprungsbostaden (se nedan om beräkning av uppskovsbeloppets storlek). Den skattskyldige kan alltid välja att begära ett lägre slutligt uppskov än vad han eller hon maximalt har rätt till. Överskjutande del tas då upp till beskattning.
Beräkning av uppskovsbeloppets storlek
Uppskovsbeloppets storlek beräknas på följande sätt (47 kap.7 och 9 §§inkomstskattelagen): 1. Om ersättningen för ersättningsbostaden är
minst lika stor som ersättningen för ursprungsbostaden, motsvarar uppskovsbeloppet kapitalvinsten ökad med eventuellt tidigare uppskovsbelopp (se nedan om återföring av uppskovsbelopp).
2. Om ersättningen för ersättningsbostaden understiger ersättningen för ursprungsbostaden, får uppskovsbeloppet inte överstiga så stor del av kapitalvinsten ökad med tidigare uppskovsbelopp som ersättningen för ersättningsbostaden utgör av ersättningen för ursprungsbostaden. Överskjutande del ska tas upp till beskattning.
PROP. 2017/ 18: 99
Detta kan illustreras med ett exempel: A säljer en bostad för 1 000 000 kronor och gör en kapitalvinst om 300 000 kronor. A förvärvar därefter en ersättningsbostad för 800 000 kronor. Med kvoteringen kan A maximalt få ett uppskovsbelopp om 300 000 × (800 000/1 000 000) = 240 000 kronor. Resterande 60 000 kronor tas upp till beskattning omedelbart.
Vid jämförelse mellan ersättningen för ursprungsbostaden och ersättningen för ersättningsbostaden ska enligt 47 kap. 12 § inkomstskattelagen hänsyn tas till försäljnings- och inköpsprovision, stämpelskatt och liknande utgifter. Är ersättningsbostaden en fastighet ska ersättningen för ersättningsbostaden enligt 47 kap. 13 § inkomstskattelagen också ökas med utgifter för ny-, till- eller ombyggnad under tiden mellan förvärvet av ersättningsbostaden och den dag då bosättning senast ska ha skett. I fråga om en sådan fastighet som förvärvats tidigare än året före det år då ursprungsbostaden avyttras och som räknas som ersättningsbostad på grund av ny-, till- eller ombyggnad gäller dock att bara utgifter för ny-, till- eller ombyggnaden räknas som ersättning för ersättningsbostaden (47 kap. 13 a § inkomstskattelagen).
Avdrag för ett uppskovsbelopp får inte understiga 50 000 kronor. Vid expropriation och vissa andra förfaranden får dock avdrag göras om avdraget uppgår till minst 10 000 kronor.
Det fanns tidigare inte någon övre gräns för hur stort ett uppskovsbelopp kunde vara. För avyttringar som skett under 2008 eller senare finns ett tak för hur stort ett uppskovsbelopp maximalt får vara (47 kap.7 och 9 §§inkomstskattelagen). Taket gäller både preliminära och slutliga uppskov. Innebörden av taket är att ett uppskovsbelopp inte får överstiga ett takbelopp multiplicerat med den skattskyldiges andel av ursprungsbostaden. Detta gäller såväl preliminära som slutliga uppskovsbelopp. Takbeloppet var 1 600 000 kronor för avyttringar under 2008 och 2009. För avyttringar som skett under 2010 eller senare är taket 1 450 000 kronor. Att taket relateras till den egna andelen av ursprungsbostaden innebär att den som t.ex. ägt sin tidigare bostad till hälften som mest kan få ett uppskovsbelopp om 725 000 kronor.
Om de samlade medlen från kapitalvinsten från avyttringen av ursprungsbostaden och det eventuella tidigare uppskovsbelopp som belastat
ursprungsbostaden överstiger det maximala beloppet, ska den överskjutande delen tas upp till beskattning när avyttringen av bostaden redovisas. Begränsningen gäller inte för äldre uppskovsbelopp. Dessa kan i förekommande fall uppgå till belopp över 1 600 000 kronor även i fortsättningen. För sådana uppskovsbelopp får taket betydelse först när uppskovsbeloppet återförs till beskattning på grund av avyttring av ersättningsbostaden och ett nytt avdrag för uppskovsbelopp ska göras med anledning av förvärv av ännu en ny bostad.
Enligt lagen (2016:1256) om beräkning av uppskovsbelopp i vissa fall gäller dock taket för uppskovsbelopp inte för avyttringar av privatbostadsfastigheter och privatbostadsrätter som sker under perioden 21 juni 2016–30 juni 2020. Syftet med det tidsbegränsade slopandet av taket är att det ska bidra till att rörligheten på bostads- och arbetsmarknaden ökar och att bostadsbeståndet kommer att utnyttjas effektivare (prop. 2016/17:25 s. 14).
Ränta på uppskovsbeloppet
Den som har ett uppskovsbelopp ska från och med den 1 januari 2008 betala ränta för den latenta skattekredit som uppskovsbeloppet innefattar. Räntebeläggningen görs lagtekniskt genom att den som har ett uppskovsbelopp tar upp en särskild schablonintäkt i inkomstslaget kapital. Skattebelastningen av denna schablonintäkt (genom ökning av överskott eller minskning av underskott i inkomstslaget) är det som i praktiken är räntan. Av 47 kap. 11 b § skattelagen framgår att schablonintäkten beräknas till 1,67 procent av uppskovsbeloppets storlek vid beskattningsårets ingång. Det betyder att eventuella återföringar av uppskovsbeloppet, helt eller delvis, under beskattningsåret inte beaktas.
Återföring av uppskovsbeloppet till beskattning
Vid efterföljande avyttring av ersättningsbostaden ska uppskovsbeloppet återföras till beskattning. Uppskovsbeloppet läggs då samman med kapitalvinsten eller kapitalförlusten för ersättningsbostaden till en samlad post att ta upp eller dra av. Avyttras endast en del av bostaden ska en kvoterad del av uppskovsbeloppet återföras (motsvarande den andel som ersättningen för den avyttrade delen utgör av marknadsvärdet på hela tillgången). Uppskovsbeloppet ska även återföras till beskattning om en ersättningsbostad övergår till någon annan genom arv, testamente, gåva eller bodelning.
PROP. 2017/ 18: 99
34 Även här gäller att en kvoterad del av uppskovsbeloppet ska återföras om det endast är fråga om en del av bostaden (motsvarande den andel som marknadsvärdet för den avyttrade delen utgör av marknadsvärdet på hela tillgången). Undantag görs för övergångar i form av arv eller testamente till make, sambo eller hemmavarande barn under 18 år, samt bodelning med anledning av att ett äktenskap eller ett samboförhållande upphör eller att maken eller sambon dör. Det finns även en möjlighet till s.k. frivillig återföring av ett uppskovsbelopp. Frivillig återföring innebär att den skattskyldige har möjlighet att på begäran återföra hela eller del av ett uppskovsbelopp till beskattning även om de formella förutsättningarna för uppskov fortfarande föreligger. Delvis återföring av ett uppskovsbelopp kan begäras under förutsättning att den återförda delen uppgår till minst 20 000 kronor per år. En frivillig återföring kan t.ex. användas för kvittning mot kapitalförluster eller ränteutgifter. Det återförda uppskovsbeloppet läggs samman med den kapitalvinst eller kapitalförlust som uppkommit vid avyttringen av ersättningsbostaden. Om det resulterar i ett överskott ska det tas upp till beskattning men det är möjligt att få ett nytt uppskov med beskattningen, om förutsättningar för nytt uppskov finns efter den aktuella avyttringen.
4.1.3. Förlängd tid för förvärv av och bosättning i en ersättningsbostad
Regeringens förslag: Det införs en särskild
reglering för uppskov vid avyttring av privatbostäder under åren 2017–2027 på grund av betydande samhällsförflyttning som föranleds av planerade yttre omständigheter. Med ersättningsbostad avses även en bostad som förvärvas senare än året efter det år då ursprungsbostaden avyttrades, dock inte senare än sjunde året efter det år då ursprungsbostaden avyttrades. Ett preliminärt uppskov ska återföras till beskattning senast sjunde året efter det år då ursprungsbostaden avyttrades. Om den skattskyldige senast det året förvärvar en ersättningsbostad och bosätter sig där senast den 2 maj året därefter, har den skattskyldige rätt till ett slutligt uppskovsbelopp beräknat enligt de vanliga uppskovsreglerna. Den som gör avdrag för uppskovsbelopp vid avyttring av en privatbostadsfastighet
eller en privatbostadsrätt ska i inkomstdeklarationen lämna en uppgift om huruvida uppskovsbeloppet avses att återföras med tillämpning av den särskilda regleringen om uppskov vid betydande samhällsförflyttning.
Promemorians förslag: Överensstämmer i
huvudsak med regeringens. I promemorians förslag angavs endast i författningskommentaren att den betydande samhällsförflyttningen ska vara föranledd av planerade yttre omständigheter.
Remissinstanserna: En majoritet av remiss-
instanserna tillstyrker förslaget eller har inte något att invända mot det. Kammarrätten i
Göteborg anser att en definition av betydande
samhällsförflyttning bör övervägas. Kammarrätten anser vidare att det bör övervägas om bestämmelsen om skyldighet att lämna uppgift i inkomstdeklarationen ska placeras i den nya lagen om uppskovsbelopp vid betydande samhällsförflyttning i stället för i skatteförfarandelagen (2011:1244). Samhällsvetenskapliga fakulteten vid
Umeå universitet anför att frågan om under vilka
förutsättningar ett samhälle ska omfattas av lagstiftningen bör förtydligas. Institutionen anser att det framför allt finns otydligheter kring rekvisitet ”betydande”. Gällivare kommun anser att förslaget endast bör avse förvärv av ersättningsbostad inom den kommun där ursprungsbostaden var belägen. Vid förvärv av ersättningsbostad i en annan kommun eller en annan EES-stat borde inte en förlängd tid för förvärv av ersättningsbostad vara motiverad av långa tidsintervall för uppförande av nya bostäder. Villaägarnas Riksförbund anför att betydande samhällsomvandling kommer att förekomma i Sverige även efter 2027 och att det därför inte finns något skäl att begränsa förslaget till avyttringar under åren 2017–2027. Organisationen anser vidare att det är lämpligt att kapitalvinstbeskattning ska utlösas först när ersättningsbostaden säljs, om ersättningsbostad införskaffas i närområdet.
Skälen
för regeringens förslag
Utgångspunkter
I Kiruna kommun och Gällivare kommun pågår samhällsomvandlingar där stora delar av Kiruna respektive större delen av Malmberget flyttas till andra platser. Detta sker på grund av
PROP. 2017/ 18: 99
deformationer i marken som är orsakade av den gruvdrift som bedrivs i anslutning till dessa orter. Ett antal personer avyttrar i samband med detta sina bostäder till ett gruvföretag i syfte att därefter förvärva och flytta till nya bostäder. Dessa processer pågår i olika etapper under loppet av flera år och kompliceras bl.a. av att det krävs en relativt omfattande nybyggnation för att möta det behov av bostäder som uppstår.
Gruvföretaget har lång framförhållning i förvärvandet av bostäder. Det tar dessutom tid att uppföra nya bostäder. På grund av dessa omständigheter uppkommer för åtskilliga personer långa tidsintervall mellan avyttring av tidigare bostad och förvärv av samt bosättning i en ny bostad. Detta omöjliggör tillämpning av de nuvarande uppskovsreglerna, eftersom dessa förutsätter ett tidsmässigt nära samband mellan avyttring, förvärv och ny bosättning, där förvärv inte får ske senare än året efter avyttringen och bosättningen inte får ske senare än den 2 maj andra året efter avyttringen (se avsnitt 4.1.2).
Det kan finnas olika orsaker till att en person som avyttrar en bostad inte förmår uppfylla de tidsmässiga kraven på förvärv av och bosättning i en ny bostad. Enligt nuvarande uppskovsregler finns det däremot, oavsett orsak, ingen möjlighet till förlängning av tidsfristerna för förvärv och bosättning i det enskilda fallet.
I de tidigare uppskovsbestämmelserna för fastigheter som upphävdes i samband med 1991 års skattereform fanns en längre tidsfrist (se 5 § lagen [1978:970] om uppskov med beskattning av realisationsvinst). Enligt dessa gällde att ersättningsfastigheten måste förvärvas inom fyra år från den dag då den tidigare fastigheten avyttrades. Om det fanns särskilda skäl fick Riksskatteverket dessutom medge att tidsfristen förlängdes högst tre år. De nuvarande tidsfristerna för förvärv av och bosättning i en ny bostad tillkom när nya uppskovsregler infördes 1994. Anledningen till att de nya fristerna var snävare var att det ansågs att de nya reglerna endast borde omfatta vad som i egentlig mening är ett bostadsbyte (prop. 1994/95:45 s. 39).
Den aktuella situationen i Kiruna kommun och Gällivare kommun är exceptionell i sitt slag. Det är angeläget att kapitalvinstbeskattningen inte hindrar eller försvårar dessa samhällsomvandlingar i onödan. Det finns därför anledning att göra undantag från uppskovsreglernas bestämmelser om tidsfrister för förvärv av och bosättning i en ersättningsbostad.
Den närmare utformningen av ett undantag
Enligt de skattepolitiska riktlinjer som antogs av riksdagen våren 2015 (prop. 2014/15:100 s. 104 f., bet. 2014/15:FiU20, rskr. 2014/15:254) bör en vägledande princip för skattepolitiken vara att beskattning i möjligaste mån ska ske i nära anslutning till inkomstens förvärvande. Ett undantag från bestämmelser om tidsfrister för förvärv av och bosättning i en ersättningsbostad bör med hänsyn till detta vara så begränsat som möjligt och i möjligaste mån inte omfatta andra slags situationer än den som är för handen i Kiruna och Gällivare kommuner.
Ett undantag från uppskovsreglernas tidsfrister bör för det första vara tidsbegränsat. Tidsperioden bör inte heller vara överdrivet lång. De aktuella omvandlingarna beräknas för närvarande pågå åtminstone till mitten av 2030talet. Behovet av särskilda, förlängda tidsfrister måste dock antas vara som störst i inledningsskedet, innan nybyggnationen hunnit komma mer i paritet med den hastigt ökade efterfrågan av nya bostäder. Regeringen anser därför, till skillnad från Villaägarnas Riksförbund, att en lämplig avvägning kan vara att låta reglerna gälla för avyttringar som sker under åren 2017–2027 (se även avsnitt 4.1.4 om ikraftträdande).
Undantaget föranleds av situationen i Kiruna kommun och Gällivare kommun och det angelägna i att underlätta de aktuella samhällsomvandlingarna där. Det kan mot denna bakgrund tyckas vara en ändamålsenlig lösning att låta undantaget vara avgränsat till att endast omfatta ursprungsbostäder och ersättningsbostäder i dessa kommuner. Frågan är dock om en sådan lösning är möjlig.
Enligt förarbetena till regeringsformen ska lagregler vara generellt utformade (prop. 1973:90 s. 203 f.). För att en lag ska anses utformad på det sättet ska den 1. avse situationer av ett visst slag, 2. avse vissa typer av handlingssätt, eller 3. rikta sig till eller på annat sätt beröra en i
allmänna termer bestämd krets av personer.
Beträffande skatt har dock vissa särregleringar som medfört en förmånligare behandling av enskilda ansetts vara uttryck för ett i konstitutionell praxis etablerat undantag från kravet på generalitet. Det har mot den bakgrunden förekommit vissa geografiskt avgränsade skatteregler som inneburit lättnader i skattebördan.
PROP. 2017/ 18: 99
36 Exempel på sådana lättnader är det numera upphävda förhöjda grundavdraget för bosatta i stödområde A (se prop. 2005/06:163) och olika nedsättningar av socialavgifter för vissa geografiska områden (se t.ex. prop. 2001/02:45). Därmed bör det ur ett konstitutionellt perspektiv visserligen vara möjligt med en avgränsning som innebär att de förlängda tidsfristerna endast tillämpas på bostäder i vissa kommuner. Eventuella geografiska avgränsningar av skatteregler får dock inte innebära att EU:s regler om bl.a. fri rörlighet för personer och kapital överträds. Ett exempel är uppskovssystemet som sådant, som före den 1 februari 2007 uppställde krav på att både ersättningsbostaden och ursprungsbostaden skulle ligga i Sverige. Detta ansågs av EU-domstolen strida mot den fria rörligheten för personer (domstolens dom den 18 januari 2007 i mål C-104/06 Kommissionen mot Sverige). Eftersom domstolen fann att systemet stred mot den fria rörligheten för personer gick domstolen inte vidare och prövade om det också, som kommissionen gjort gällande, stred mot den fria rörligheten för kapital. Det kan i detta sammanhang framhållas att det enligt de ovan nämnda skattepolitiska riktlinjerna är en viktig princip för skattepolitiken att regelverket ska vara förenligt med EU-rätten, däribland bestämmelserna om fri rörlighet i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Bestämmelserna om fri rörlighet är inte tillämpliga på rent interna förhållanden i en medlemsstat, där det saknas egentliga externa beröringspunkter till andra medlemsstater. Uppskovssystemet är emellertid inte bundet till rent interna förhållanden eftersom såväl ursprungsbostad som ersättningsbostad kan finnas i andra länder. Till detta kommer att uppskovssystemet i sig självt tillämpas just i situationer som kännetecknas av rörlighet. Förlängning av de aktuella tidsfristerna i uppskovssystemet för just bostäder i Kiruna och Gällivare kommuner skulle därmed i vissa fall kunna innebära en diskriminering av personer som försöker utnyttja den fria rörligheten för personer och kapital och röra sig inom EES i övrigt genom att dessa inte får motsvarande förmånliga skattebehandling. Det avgörande är om det finns någon objektiv skillnad mellan de olika kategorierna av skattskyldiga. Även om det kan anföras att samhällsomvandlingarna i Kiruna och Gällivare kommuner är en särskild omständighet som
skiljer just dessa flyttar från andra kan det inte uteslutas att en liknande situation förekommer på någon annan plats inom EES. Det gäller med avseende på såväl omfattningen av flytten som tiden för anskaffande av en ny bostad. Med en avgränsning till kommun kommer specialregleringen dessutom formellt att omfatta även sådana bostäder i de båda kommunerna som inte berörs av omvandlingarna medan det inte blir fallet för bostäder på andra platser inom EES som inte heller berörs av omvandlingarna.
Mot bakgrund av det ovan anförda bedöms det inte vara förenligt med EU-rättens krav på fri rörlighet att avgränsa ett undantag till att omfatta endast bostäder i Kiruna och Gällivare kommuner. En geografiskt avgränsad lösning som Gällivare kommun och Villaägarnas Riksförbund efterlyst är således inte möjlig.
Ett möjligt alternativ för avgränsning av ett undantag skulle kunna vara att inte knyta avgränsningen till ett geografiskt område utan till en viss omständighet som utlöst själva avyttringen, i detta fall en samhällsomflyttning på grund av gruvdrift. Uppskovssystemet innehåller exempelvis redan en undantagsbestämmelse när det gäller vilket minsta kapitalvinstbelopp som krävs för att över huvud taget få uppskov, vilken gäller bl.a. i situationer när bostaden avyttras till en stat inom EES för att det på grund av flygbuller inte går att bo i den utan påtaglig olägenhet (47 kap. 4 § inkomstskattelagen).
Eftersom uppskovssystemet gäller för EES innebär det att en specialreglering knuten till viss omständighet kommer att gälla inte enbart för flytt inom Kiruna kommun eller Gällivare kommun utan även för flytt från dessa kommuner samt för flytt till och från andra stater inom EES eller andra områden i Sverige om avyttringen beror på en sådan omständighet som lagstiftningen föreskriver. Andelen uppskov som avser flytt där antingen ursprungsbostaden, ersättningsbostaden eller båda bostäderna ligger i en annan stat inom EES borde dock vara förhållandevis få i förhållande till det totala antalet uppskov. Det ska också framhållas att om den som avyttrat en bostad i utlandet är begränsat skattskyldig föreligger ingen skattskyldighet för kapitalvinst på bostaden och därmed inte heller någon rätt till uppskov.
En förutsättning för förlängning av tidsfristerna för förvärv av och bosättning i en ersättningsbostad bör vara att bostaden avyttras på grund av betydande samhällsförflyttning.
PROP. 2017/ 18: 99
Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Umeå universitet anser att innebörden av uttrycket
betydande samhällsförflyttning bör förtydligas och Kammarrätten i Göteborg anser att en definition bör övervägas. Lagrådet har anfört att uttrycket betydande samhällsförflyttning är så pass centralt för lagens tillämpningsområde att det bör definieras i lagtexten. Regeringen anser att begreppet i sig självt är tillräckligt tydligt och beskrivande. Regeringen anser därför att det är tillräckligt att i detta avsnitt och i författningskommentaren tydliggöra vad som menas med betydande samhällsförflyttning. Däremot bör det i lagtexten anges att samhällsförflyttningen ska vara föranledd av planerade yttre omständigheter.
Med samhällsförflyttning avses en geografisk förflyttning av bostäder och infrastruktur. Med infrastruktur bör i detta sammanhang förstås sådana anläggningar som vanligen, men inte alltid, tillhandahålls av det allmänna och som behövs för samhällets funktion, t.ex. vägar och järnvägsspår, vatten- och avloppsledningar, men även andra samhälleliga funktioner som t.ex. skolor.
Det kan både vara fråga om att byggnader flyttas (rent fysiskt) men även om att byggnader rivs, lämnas tomma eller ges en annan användning än boende och att nya bostäder i stället uppförs på annan plats där ny infrastruktur anläggs. Det ianspråktagande av mark och byggnader som föranleder förflyttningen ska vara betingat av planerade yttre omständigheter som omöjliggör fortsatt boende på platsen. Det kan t.ex. handla om expansion av gruvdrift eller en industriell anläggning eller utbyggnad av en flygplats. Att samhällsförflyttningen ska vara betydande innebär att den ska vara av större omfattning. Det räcker inte med några enstaka byggnader och andra anläggningar. Det väsentliga är inte storleken på de ytor som tas i anspråk utan antalet bostäder och den infrastruktur som är föremål för förflyttning. Det ska dock vara fråga om en geografiskt sammanhållen bebyggelse. Däremot ställs inget krav på att ett visst antal boende i det berörda området begär uppskov.
Det krävs inte heller någon avsikt att samtliga berörda byggnader och anläggningar ska få en ny motsvarighet efter flytten. Det kan t.ex. förekomma att bostäder inte ersätts, att bostäder i småhus ersätts av bostäder i flerbostadshus eller att vissa anläggningar inte ersätts eller att anläggningarnas funktion övertas av redan befintliga anläggningar. Det bedöms inte vara lämpligt att i lagtexten närmare definiera
uttrycket betydande samhällsförflyttning utan det är en fråga som bör överlåtas till rättstillämpningen att avgöra i det enskilda fallet.
Ett undantag bör som sagt vara så begränsat som möjligt. Regeringen föreslår därför att tidsfristen för att förvärva en ersättningsbostad förlängs så att en sådan bostad kan förvärvas senast under sjunde året efter det år då ursprungsbostaden avyttrats. Att förlänga tidsfristen för förvärv av ny bostad till och med sjunde året efter avyttringsåret överensstämmer relativt väl med de ovan beskrivna uppskovsreglerna som gällde före 1991 års skattereform.
Tiden för preliminärt uppskov förlängs i enlighet med detta, genom att uppskovsbeloppet ska återföras till beskattning senast sjunde året efter det år då ursprungsbostaden avyttrades. Rätt till slutligt uppskov, helt eller delvis, föreligger om den skattskyldige senast sjunde året efter det år då denne avyttrade ursprungsbostaden förvärvar en ersättningsbostad och bosätter sig där senast den 2 maj året efter det år då ersättningsbostaden förvärvades. Rätten till slutligt uppskov beräknas på samma sätt som i dag enligt inkomstskattelagen och lagen om beräkning av uppskovsbelopp i vissa fall och prövas vid beskattningen för det år då ersättningsbostaden förvärvats.
För en bostad som avyttrats år 1 kommer prövningen av rätten till slutligt uppskov efter ett initialt preliminärt uppskov således att ske senast vid beskattningen år 9, i stället för vid beskattningen år 3 som nuvarande regler anger. En skattskyldig kommer givetvis att ha möjlighet att återföra sitt preliminära uppskov tidigare än så om vederbörande inte längre avser att förvärva en ny bostad eller av någon annan anledning inte längre vill ha uppskov.
Den föreslagna regleringen bör lämpligen placeras i en särskild lag. Bestämmelsen innebär att den enskilde som ersättningsbostad får räkna en bostad som förvärvas senare än vad som är möjligt enligt de vanliga uppskovsreglerna. Att bostaden får räknas som ersättningsbostad innebär att regleringen, för den period och i de situationer som den är tillämplig, är en möjlighet för berörda skattskyldiga. Det finns inget tvång att tillämpa den tillfälliga lagstiftningen när en bostad avyttras på grund av betydande samhällsförflyttning. Följaktligen finns inget som hindrar att de vanliga uppskovsreglerna med tillhörande tidsfrister tillämpas. Skattskyldiga skulle annars hamna i en sämre situation när
PROP. 2017/ 18: 99
38 ersättningsbostaden har förvärvats samma år som ursprungsbostaden avyttrats, eftersom prövningen av rätten till slutligt uppskov enligt den föreslagna särskilda regleringen ska ske vid beskattningen för det år då ersättningsbostaden förvärvades medan denna rätt enligt de vanliga reglerna om preliminärt uppskov kan prövas ett år senare än så om bosättning inte skett senast den 2 maj följande år.
Det saknas enligt regeringens bedömning nu skäl att lämna förslag på några andra förändringar av skattereglerna med anledning av samhällsomvandlingen i Malmfälten än de som är aktuella i det här lagstiftningsärendet. Lagrådet har anfört att frågan om hur schablonintäkten för uppskovsbelopp ska påverka skattskyldiga som överlåter sin privatbostad under tvångsliknande former bör uppmärksammas vid den fortsatta beredningen. Det är en fråga som inte ryms inom ramen för det här lagstiftningsärendet.
Förfarandefrågor
För att Skatteverket ska ha möjlighet att pröva om ett avdrag för uppskovsbelopp görs på grund av betydande samhällsförflyttning bör den som gör avdrag lämna uppgift i sin inkomstdeklaration om huruvida uppskovsbeloppet avses att återföras med tillämpning av den nya lagen om uppskovsbelopp vid betydande samhällsförflyttning. Kammarrätten i Göteborg har lyft frågan om bestämmelsens placering. Förfarandebestämmelser bör så långt som möjligt hållas samlade i skatteförfarandelagen. Regeringen anser emellertid i likhet med kammarrätten att bestämmelsen på grund av sin tidsbegränsade karaktär ska placeras i den särskilda lagen (se vidare avsnitt 4.1.4).
Enligt 31 kap. 17 § skatteförfarandelagen ska den som gör avdrag för uppskovsbelopp lämna uppgift om beteckningen på ersättningsbostaden och, om ersättningsbostaden är en bostad i ett privatbostadsföretag (eller en sådan juridisk person som ännu inte hunnit uppfylla kraven för att vara ett privatbostadsföretag), även nödvändiga identifikationsuppgifter för företaget. Om ersättningsbostaden förvärvas först året efter att ursprungsbostaden avyttrades, ska uppgifterna lämnas i inkomstdeklarationen för det senare året, dvs. den inkomstdeklaration där rätten till slutligt uppskov prövas enligt de vanliga uppskovsreglerna.
Tidpunkten när uppgift ska lämnas behöver justeras för uppskov vid avyttring på grund av
betydande samhällsförflyttning eftersom uppgiften behövs först när förvärv har skett och ersättningsbostaden i sådana situationer kan förvärvas flera år senare än enligt de vanliga reglerna. För sådana uppskov behöver uppgiften lämnas när rätten till slutligt uppskov ska prövas, dvs. i inkomstdeklarationen för det år då ersättningsbostaden förvärvats, i enlighet med vad som beskrivits ovan.
Regeringen föreslår därför att bestämmelsen formuleras om så att det framgår att om ersättningsbostaden förvärvas efter det år då ursprungsbostaden avyttrades, ska uppgifterna lämnas i inkomstdeklarationen för det år då ersättningsbostaden förvärvades. En sådan lydelse fungerar både för uppskov enligt de vanliga reglerna och för uppskov vid avyttring på grund av betydande samhällsförflyttning. Eftersom lydelsen fungerar för uppskov enligt de vanliga reglerna behöver den inte ändras efter att lagen om uppskovsbelopp vid betydande samhällsförflyttning upphör att gälla (se avsnitt 4.1.4).
Lagförslag
Förslaget föranleder en ny lag om uppskovsbelopp vid betydande samhällsförflyttning samt en ändring i 31 kap. 17 § skatteförfarandelagen.
4.1.4. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser samt upphörandefrågor
Regeringens förslag: Lagändringarna träder i
kraft den 1 augusti 2018.
Bestämmelsen om skyldighet att i inkomstdeklarationen lämna uppgift om huruvida uppskovsbeloppet avses att återföras med tillämpning av den nya lagen om uppskovsbelopp vid betydande samhällsförflyttning tillämpas första gången på uppgifter som avser kalenderåret 2018.
Den som gör avdrag för uppskovsbelopp för kalenderåret 2017 ska lämna en sådan uppgift om återförande av uppskovsbeloppet i inkomstdeklarationen som lämnas 2019.
Lagen om uppskovsbelopp vid betydande samhällsförflyttning upphör att gälla vid utgången av 2034. Den upphävda lagen gäller dock fortfarande för avyttringar som har skett under åren 2017–2027.
PROP. 2017/ 18: 99
Promemorians förslag: Överensstämmer i
huvudsak med regeringens. I promemorian lämnades dock inget förslag om att lagen om uppskovsbelopp vid betydande samhällsförflyttning ska upphöra att gälla.
Remissinstanserna: En majoritet av remiss-
instanserna tillstyrker förslaget eller har inte något att invända mot det.
Skälen för regeringens förslag: Lagen bör
träda i kraft så snart som möjligt. Samtidigt måste Skatteverket hinna anpassa sina system och ta fram information till skattskyldiga. Förslaget bör därför träda i kraft den 1 augusti 2018.
Avyttringar som har skett under 2017 ska redovisas i inkomstdeklarationen under 2018. Inkomstdeklaration ska emellertid enligt 32 kap. 1 § skatteförfarandelagen lämnas senast den 2 maj, dvs. före ikraftträdandet. Bestämmelsen om skyldighet att i inkomstdeklarationen lämna uppgift om huruvida uppskovsbeloppet avses att återföras med tillämpning av den nya lagen om uppskovsbelopp vid betydande samhällsförflyttning bör därför tillämpas första gången på uppgifter som avser kalenderåret 2018. Den som gör avdrag för uppskovsbelopp för kalenderåret 2017 bör lämna uppgift om huruvida uppskovsbeloppet avses att återföras med tillämpning av den nya lagen om uppskovsbelopp vid betydande samhällsförflyttning i inkomstdeklarationen som lämnas 2019, när rätten till slutligt uppskov annars skulle ha prövats enligt de vanliga reglerna. Eftersom lagen om uppskovsbelopp vid betydande samhällsförflyttning endast gäller avyttringar och förvärv under en viss tid bör den upphöra att gälla vid utgången av 2034, då en ersättningsbostad senast måste ha förvärvats vid tillämpning av lagen på en avyttring som gjorts 2027. Den upphävda lagen ska efter upphävandet fortfarande gälla för avyttringar som har skett under åren 2017–2027.
4.1.5. Konsekvensanalys
Offentligfinansiella effekter
Den offentligfinansiella effekten av förslaget är fördelad över en elvaårsperiod. Huvuddelen av de ytterligare uppskov som kommer att få göras bedöms avse avyttringar under åren 2017–2022 (75 procent av den totala effekten). Effekten av schablonintäkten på den sammanlagda offentligfinansiella effekten blir också större för varje år
men förväntas påverka skatteintäkterna först 2018. Allt detta sammantaget gör att förslaget bedöms minska skatteintäkterna med ca 10 miljoner kronor per år 2018–2022 och med ca 2 miljoner kronor per år 2023–2027. Den varaktiga effekten av förslaget är försumbar eftersom kapitalvinsterna så småningom tas upp till beskattning.
Kostnaden för förslaget uppkommer då vinst från bostadsförsäljningar inte beskattas vid året för försäljningen utan den skatteskyldige får uppskov med beskattning av vinsten till ett senare tillfälle. Ett enskilt år får uppskovet en offentligfinansiell effekt då det påverkar statens nettolånebehov. På längre sikt utgörs effekten av förslaget endast av ränteeffekten av uppbördsförskjutningen. Med dagens låga räntor är den effekten mycket liten.
Syfte och alternativa lösningar
Som beskrivits i avsnitt 4.1.3 pågår i Kiruna kommun och Gällivare kommun flytt av stora delar av Kiruna respektive större delen av Malmberget till andra platser på grund av deformationer i marken orsakade av gruvdrift. Flyttprocesserna kompliceras bl.a. av att det krävs en relativt omfattande nybyggnation för att möta det behov av bostäder som uppstår. Den aktuella situationen är exceptionell i sitt slag. Det framstår som angeläget att kapitalvinstbeskattningen, i detta fall uppskovsreglernas bestämmelser om tidsfrister för förvärv av och bosättning i en ersättningsbostad, inte hindrar eller försvårar dessa samhällsomvandlingar i onödan. Regeringen bedömer att förslaget om förlängning av tidsfristerna är den lämpligaste lösningen på det beskrivna problemet. Det bedöms inte finnas några alternativa lösningar på det problem som förslaget om särskilda uppskovsregler vid betydande samhällsförflyttning syftar till att lösa. Kommer ingen förändring till stånd försvåras den skattemässiga situationen för privatpersoner som säljer sin bostad med vinst på grund av samhällsomvandlingen. Regeringen bedömer att särskild hänsyn inte behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdandet av förslaget, utöver det som anges i avsnitt 4.1.4. Fö rslaget innebär ingen förändring av redovisningen av skatteutgifter på området.
Effekter för skattskyldiga
År 2015 hade ca 1 000 personer i Kiruna kommun och Gällivare kommun kapitalvinst eller begärt uppskov för kapitalvinst från bostadsförsäljning.
PROP. 2017/ 18: 99
40 Av dessa hade ca 10 procent begärt uppskov för hela eller delar av vinsten. Det är därmed få som använder sig av uppskov i de påverkade kommunerna. Den genomsnittliga kapitalvinsten vid försäljning av fastighet och bostadsrätt uppgick 2015 till ca 250 000 kronor per person i Kiruna och till 300 000 kronor per person i Gällivare. Enligt uppgifter påverkas ca 6 000 personer i Kiruna kommun och ca 3 200 personer i Gällivare kommun av samhällsomvandlingen. Av dessa bedöms ca 30 procent äga sitt boende. Kapitalvinsterna vid försäljningar på grund av samhällsomvandlingen kan antas vara högre än tidigare försäljningar i båda kommunerna eftersom ersättningen ska spegla kostnaden för att köpa ett nytt, likvärdigt, men nyproducerat, boende. För skattskyldiga som avyttrar en privatbostad på grund av betydande samhällsförflyttning medför förslaget en ökad möjlighet att skjuta upp beskattningen av kapitalvinsten till en senare tidpunkt. För den som väljer att göra ett avdrag för uppskovsbelopp tillkommer samtidigt en viss kostnad i form av uppskovsränta för uppskovsbelopp. De kostnadsmässiga effekterna för den skattskyldige är därmed dels en senareläggning av beskattningen av vinsten vid försäljning av bostad, dels uppskovsränta för uppskovsbelopp.
Effekter för den ekonomiska jämställdheten och den ekonomiska jämlikheten mellan kvinnor och män
Generellt sett är den genomsnittliga kapitalvinsten något högre för män jämfört med kvinnor. Sannolikt förhåller det sig på det sättet också för dem som avyttrar privatbostad på grund av betydande samhällsförflyttning. I det avseendet är förslaget något mer gynnsamt för män än för kvinnor. Personer som äger sitt boende har också i genomsnitt högre inkomster än de som inte äger sitt boende, vilket innebär att förslaget kan förväntas gynna personer med högre inkomster i högre grad än de med lägre i det aktuella området. Sett till inkomstfördelningen för befolkningen i hela landet bedöms dock de som skulle gynnas av förslaget i de aktuella områdena inte vara tydligt överrepresenterade i den övre delen av fördelningen. Förslaget är dessutom begränsat till en liten andel av Sveriges befolkning. Därför bedöms effekterna på den ekonomiska jämställdheten och den ekonomiska jämlikheten mellan kvinnor och män i samhället i stort vara försumbara.
Effekter för bostadsmarknaden
Bostadsmarknadens funktionssätt kan underlättas på grund av förslaget då hushåll får ökade möjligheter att skjuta på beskattningen av en kapitalvinst vid köp av ny bostad, vilket kan underlätta möjligheten att flytta lokalt.
Effekter för Skatteverket och de allmänna förvaltningsdomstolarna
Skatteverket kommer att få vissa engångskostnader för information om de nya reglerna och för att anpassa systemstödet. Skatteverket uppskattar dessa kostnader till ca 800 000 kronor samt tillkommande löpande kostnader till ca 350 000 kronor årligen. Tillkommande kostnader för Skatteverket ska hanteras inom befintliga ekonomiska ramar. Regeringen bedömer att det inte finns något behov av särskilda informationsinsatser utöver den information om de nya reglerna som Skatteverket förväntas tillhandahålla.
De föreslagna förändringarna innebär att ett preliminärt uppskov kan innehas under en betydligt längre tid än i dag, men de innebär inte någon ändring av den grundläggande systematiken för uppskovssystemet i övrigt. Förslagen bedöms därför inte påverka måltillströmningen och arbetsbelastningen hos de allmänna förvaltningsdomstolarna.
Förslagets förenlighet med EU-rätten
Riksdagen antog våren 2015 riktlinjer för skattepolitiken (prop. 2014/15:100, s. 104 f., bet. 2014/15:FiU20, rskr. 2014/15:254). Av riktlinjerna framgår att en viktig princip för skattepolitiken är att regelverket ska vara förenligt med EU-rätten. Förslaget bedöms vara förenligt med det EU-rättsliga regelverket (se avsnitt 4.1.3).
Övriga effekter av förslaget
Förslaget omfattar endast fysiska personer och bedöms inte ha några effekter för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Förslaget bedöms heller inte ha några miljöeffekter.
PROP. 2017/ 18: 99
4.2. Författningskommentar
4.2.1. Förslaget till lag om uppskovsbelopp vid betydande samhällsförflyttning
1 §
Paragrafen anger att lagen gäller vid tillämpning av bestämmelserna om uppskovsbelopp i 47 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) om en privatbostadsfastighet eller privatbostadsrätt avyttras under åren 2017–2027 på grund av en betydande samhällsförflyttning som föranleds av planerade yttre omständigheter.
Med samhällsförflyttning avses en geografisk förflyttning av bostäder och infrastruktur som t.ex. vägar och järnvägsspår, vatten- och avloppsledningar eller samhälleliga funktioner som t.ex. skolor.
Det kan både vara fråga om att byggnader flyttas rent fysiskt men även om att byggnader rivs, lämnas tomma eller ges en annan användning än boende och att nya bostäder i stället uppförs på annan plats där ny infrastruktur anläggs. Det ianspråktagande av mark och byggnader som föranleder förflyttningen ska vara betingat av planerade yttre omständigheter som omöjliggör fortsatt boende på platsen. Det kan t.ex. handla om expansion av gruvdrift eller en industriell anläggning eller utbyggnad av en flygplats. Att samhällsförflyttningen ska vara betydande innebär att den ska vara av större omfattning. Det väsentliga är inte storleken på de ytor som tas i anspråk utan antalet bostäder och den infrastruktur som är föremål för förflyttning. Det ska dock vara fråga om en geografiskt sammanhållen bebyggelse. Det ställs däremot inget krav på att ett visst antal boende i det berörda området begär uppskov. Det krävs inte heller någon avsikt att samtliga berörda byggnader och anläggningar ska få en ny motsvarighet efter flytten.
2 §
Paragrafen innebär en möjlighet till förlängning av tidsfristen för förvärv av en ersättningsbostad i förhållande till vad som annars följer av 47 kap. 5 a § inkomstskattelagen. Som ersättningsbostad får även räknas bostad som förvärvas senare än året efter det år då ursprungsbostaden avyttrades, dock inte senare än sjunde året efter avyttringsåret. Vilka typer av egendom som kan utgöra ersättningsbostad framgår av 47 kap.5 och 5 b §§inkomstskattelagen.
Paragrafen har utformats i enlighet med
Lagrådets förslag.
3 §
Av paragrafen framgår att om den skattskyldige har fått ett preliminärt uppskov enligt 47 kap. 8 § inkomstskattelagen ska uppskovsbeloppet i stället för att enligt 47 kap. 9 § samma lag återföras till beskattning nästa år återföras senast sjunde året efter det år då ursprungsbostaden avyttrades. Om den skattskyldige senast sjunde året efter det år då ursprungsbostaden avyttrades förvärvar en ersättningsbostad och bosätter sig där senast den 2 maj året efter förvärvet tillämpas beräkningsbestämmelserna i 47 kap. 9 § andra stycket 1 och 2 samt tredje stycket inkomstskattelagen för beräkning av slutligt uppskov för det år då ersättningsbostaden förvärvades. Vad som sägs i 47 kap. 9 § andra stycket 2 inkomstskattelagen om föregående års kapitalvinst ska i stället avse kapitalvinsten från avyttringen. Detta beror på att kapitalvinsten vid tillämpning av den aktuella lagen inte kommer att vara hänförlig till närmast föregående år.
4 §
Paragrafen innebär att den som gör avdrag för uppskovsbelopp enligt 47 kap. inkomstskattelagen i inkomstdeklarationen ska lämna uppgift om huruvida uppskovsbeloppet avses att återföras med tillämpning av den nya lagen. Med återföras avses den prövning av rätten till slutligt uppskov som görs enligt 47 kap. 9 § inkomstskattelagen, dvs. även den situationen när ersättningen för ersättningsbostaden är minst lika stor som ersättningen för ursprungsbostaden och ingen del av uppskovet behöver återföras till beskattning. Som framgår av 47 kap. 9 a § samma lag får ett uppskovsbelopp uppgå till ett lägre belopp och återföring således ske med ett större belopp än vad som följer av 47 kap. 9 a §. Om återföring inte avses ske med tillämpning av bestämmelserna i den nya lagen ska någon uppgift om detta inte lämnas.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser samt bestämmelse om upphörande
Lagen träder i kraft den 1 augusti 2018 (första
punkten). Skyldigheten för den som gör avdrag
för uppskovsbelopp att i inkomstdeklarationen lämna uppgift om uppskovsbeloppet avses att återföras med tillämpning av den nya lagen om
PROP. 2017/ 18: 99
42 uppskovsbelopp vid betydande samhällsförflyttning tillämpas första gången på uppgifter som avser kalenderåret 2018 (andra punkten). För den som gör avdrag för uppskovsbelopp för kalenderåret 2017 gäller en skyldighet att lämna uppgift om huruvida uppskovsbeloppet avses att återföras med tillämpning av den nya lagen i den inkomstdeklaration som ska lämnas 2019 (tredje
punkten). Lagen upphör att gälla vid utgången av
2034 (fjärde punkten). Den upphävda lagen gäller fortfarande för avyttringar som har skett under åren 2017–2027 (femte punkten).
4.2.2. Förslaget till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)
31 kap.
17 §
I paragrafen finns bestämmelser om uppgifter som ska lämnas för att Skatteverket ska kunna tillämpa bestämmelserna om uppskovsbelopp vid avyttring av en privatbostadsfastighet eller en privatbostadsrätt i 47 kap. inkomstskattelagen. Ändringen i tredje stycket innebär att bestämmelsen om uppgiftslämnande när ersättningsbostaden förvärvas senare än det år då ursprungsbostaden avyttrades inte längre talar om vilket år förvärv sker utan endast att förvärv sker efter avyttringsåret. Ändringen möjliggör att uppgifterna vid tillämpning av den nya lagen om uppskovsbelopp vid betydande samhällsförflyttning kan lämnas i en senare inkomstdeklaration än vad som annars är fallet.
Ikraftträdandebestämmelse
Lagen träder i kraft den 1 augusti 2018.
4.3. Ändrad beräkning av inkomsterna i statens budget för 2018
Regeringens förslag: Den ändrade beräkningen
av inkomster på statens budget för 2018 som redovisas i tabell 4.1 godkänns.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen
gjorde i propositionen En utvecklad budgetprocess bedömningen att förslag som har en tydlig påverkan på statens inkomster för det löpande budgetåret bör föranleda en ny inkomstberäkning (prop. 2013/14:173 s. 34 f.). Den nya inkomstberäkningen ska göras för de inkomsttitlar som berörs av förslagen. I de fall regeringen har gjort en ny beräkning av inkomsttitlarna baserat på nya makroekonomiska prognoser och andra förutsättningar, som t.ex. förändrade volymer, ska inkomstberäkningen även omfatta dessa förändringar. Finansutskottet framförde i sitt yttrande till konstitutionsutskottet att det av redovisningen bör gå att särskilja de effekter som beror av regeländringar från effekter till följd av ändrade makroprognoser och andra ekonomiska förutsättningar. Konstitutionsutskottet instämde i finansutskottets bedömning (bet. 2013/14:KU46 s. 35 och 37).
I detta avsnitt lämnas förslag om en ny inkomstberäkning för den inkomsttitel som påverkas av det förslag som lämnas i denna proposition.
I tabell 4.1 redovisas den ändrade inkomstberäkningen, inklusive effekterna av nya makroekonomiska prognoser och andra förutsättningar. Även bruttoeffekten av skatteförslaget framgår.
De nya beräkningarna påverkas av fler faktorer än bara regeländringar, exempelvis en ny bedömning av den makroekonomiska utvecklingen och justeringar till följd av hittillsvarande utfall. Ju högre aggregeringsnivå desto fler faktorer är det som påverkar den nya beräkningen.
PROP. 2017/ 18: 99
Tabell 4.1 Specifikation av ändrad beräkning av inkomster för 2018
Tusental kronor
Inkomsttitel
Godkänd beräkning
Förändring av
beräkning
Ny beräkning
Bruttoeffekt av
åtgärd på inkomstsidan
1311 Skatt på kapital
86 762 685 -1 377 341 85 385 344
-10 000
Förslaget om särskilda uppskovsregler vid betydande samhällsförflyttning påverkar inkomsttitel 1311 Skatt på kapital under inkomstgrupp 1310 Skatt på kapital, hushåll. Enligt den av riksdagen godkända inkomstberäkningen för 2018 uppgår inkomsttitel 1311
Skatt på kapital till ca 87 miljarder kronor.
I förslaget till ny beräkning har hänsyn även tagits till ny information som inkommit sedan den av riksdagen godkända beräkningen så som exempelvis en ny makrobild och diverse utfall. Sammantaget har prognosen reviderats ner med 1,4 miljarder kronor. I revideringen ingår förslaget om särskilda uppskovsregler vid betydande samhällsförflyttning.
Mot denna bakgrund föreslår regeringen att den ändrade beräkningen av inkomster på statens budget för 2018 som redovisas i tabell 4.1 godkänns.
För en utförligare beskrivning av den nya inkomstprognosen, se avsnitt 6.2 i 2018 års
ekonomiska vårproposition (prop. 2017/18:100). I tabell 4.2 redovisas såväl bruttoeffekter som nettoeffekter av det lämnade lagförslaget. Bruttoeffekten är den direkta effekten på intäkterna av en regelförändring medan nettoeffekten även innefattar indirekta effekter på intäkterna från andra skatter och eventuella effekter på den offentliga sektorns utgifter (se prop. 2017/18:100 avsnitt 6.1 tabell 6.1)
Tabell 4.2 Offentligfinansiella effekter till följd av ändringar som påverkar statens inkomster
Miljarder kronor
Regeländring Effekt från Bruttoeffekt
2018
Nettoeffekt
2018
Skatt på kapital
Särskilda uppskovsregler vid betydande samhällsförflyttning 2018-01-01 -0,01 -0,01
Summa offentligfinansiell effekt
-0,01 -0,01
5
Ändringar avseende
statens utgifter
PROP. 2017/ 18: 99
Hänvisningar till S4-3
- Prop. 2017/18:99: Avsnitt 1
5. Ändringar avseende statens utgifter
I detta avsnitt lämnar regeringen förslag till lagändringar och andra ändringar avseende statens utgifter för 2018. Det samlade förslaget till ändrade anslag och beställningsbemyndiganden för 2018 finns i avsnitt 1 tabell 1.1 och 1.2.
5.1. Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
3:1 Sametinget
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 53 901 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 3:1 Sametinget får
även användas för statsbidrag till samiska organisationer för deltagande i konsultationer i syfte att stärka samiskt inflytande och delaktighet.
Skälen för regeringens förslag:
Anslaget
används för Sametingets och Nationellt samiskt informationscentrums förvaltningsutgifter samt för utgifter för statsbidrag till Samefonden.
Regeringen avser att lämna en proposition om konsultation i frågor som rör det samiska folket under våren 2018. I budgetpropositionen för 2018 ökades anslaget för att bl.a. möjliggöra införandet av en konsultationsordning (prop. 2017/18:1 utg.omr. 1 avsnitt 5.6.1, bet. 2017/18:KU1, rskr. 2017/18:74). Förutom Sametinget bedöms även samiska organisationer
kunna få kostnader för deltagande i konsultationer. För att möjliggöra statsbidrag för detta behöver ändamålet för anslaget utvidgas. Regeringen anser därför att anslaget 3:1 Sametinget även bör få användas för statsbidrag till samiska organisationer för deltagande i konsultationer i syfte att stärka samiskt inflytande och delaktighet.
4:1 Regeringskansliet m.m.
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 7 779 310 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 4:1 Regerings-
kansliet m.m. ökas med 40 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag:
Anslaget
används för Regeringskansliets förvaltningsutgifter, utgifter för utrikesrepresentationen, kommittéväsendet och gemensamma ändamål. Till följd av ändrade växelkurser har utgifterna för utrikesförvaltningen blivit högre än vad som beräknades i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 1 avsnitt 6.1.1, bet. 2017/18:KU1, rskr. 2017/18:71). Regeringen anser därför att anslaget 4:1 Regeringskansliet
m.m. bör ökas med 40 000 000 kronor.
PROP. 2017/ 18: 99
Hänvisningar till S5-1
- Prop. 2017/18:99: Avsnitt 1
5.2. Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
1:1 Statskontoret
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 96 727 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Statskontoret
ökas med 1 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag:
Flera
internationella ramverk som påverkar svensk lagstiftning har ändrats. Det har medfört behov hos Statskontoret av att öka sin kapacitet för att snabbt kunna göra konsekvensanalyser. Regeringen anser därför att anslaget 1:1 Statskontoret bör ökas med 1 000 000 kronor.
1:2 Kammarkollegiet
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 71 923 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Kammar-
kollegiet ökas med 1 200 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Den 2 mars
2017 beslutade regeringen att återinföra mönstring och grundutbildning med värnplikt (Fö2016/01252/MFI). Beslutet innebär att totalförsvarspliktiga fr.o.m. den 1 juli 2017 är skyldiga att genomgå mönstring samt att all grundutbildning som påbörjas fr.o.m. den 1 januari 2018 sker med värnplikt enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt. Försvarsmakten ska genomföra grundutbildning med värnplikt för minst 4 000 personer per år under 2018 och 2019. Vissa beslut rörande totalförsvarspliktiga kan överklagas till Statens överklagandenämnd. Beslutet om att återinföra mönstring och grundutbildning med värnplikt bedöms ge upphov till kostnadsökningar för nämnden i form av ökad administration och handläggning. Kammarkollegiet utför
administrativa och handläggande uppgifter åt Statens överklagandenämnd och nämndens förvaltningskostnader belastar Kammarkollegiets förvaltningsanslag. Regeringen anser därför att anslaget 1:2 Kammarkollegiet bör ökas med 1 200 000 kronor.
Finansiering sker genom att anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap under utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap minskas med motsvarande belopp.
1:11 Finansinspektionen
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 602 798 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:11 Finans-
inspektionen ökas med 3 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag:
För att
genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/1148 av den 6 juli 2016 om åtgärder för en hög gemensam nivå på säkerhet i nätverks- och informationssystem i hela unionen, det s.k. NIS-direktivet, i svensk rätt har regeringen beslutat propositionen Informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster (prop. 2017/18:205). Regeringen avser att utse Finansinspektionen till tillsynsmyndighet för sektorerna bankverksamhet och finansmarknadsinfrastruktur. Regeringen anser därför att anslaget 1:11 Finansinspektionen bör ökas med 3 000 000 kronor.
1:16 Finansmarknadsforskning
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 29 913 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:16 Finans-
marknadsforskning ökas med 60 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag:
Riksdagen
riktade i samband med behandlingen av Riksbankens framställning Förslag till disposition
PROP. 2017/ 18: 99
av Riksbankens vinst för räkenskapsåret 2016 samt riksbanksfullmäktiges verksamhetsberättelse för 2016 ett tillkännagivande till regeringen (framst. 2016/17:RB2, bet. 2016/17:FiU23, rskr. 2016/17:231). Regeringen skulle enligt tillkännagivandet i beredningen av statens budget för 2018 pröva möjligheterna att utöka resurserna för forskning och utbildning inom de områden och i den omfattning som riksbanksfullmäktige föreslog.
Regeringen föreslår därför att 60 miljoner kronor avsätts för att finansiera forskning inriktad på Riksbankens två kärnområden, penningpolitik och finansiell stabilitet. Härigenom anser regeringen att tillkännagivandet är slutbehandlat.
Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 1:16 Finansmarknadsforskning bör ökas med 60 000 000 kronor.
1:17 Upphandlingsmyndigheten
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 94 036 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:17 Upphand-
lingsmyndigheten minskas med 2 500 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: För att delvis
finansiera ökningen av anslaget 15:1 Lotteri-
inspektionen under utgiftsområde 17 Kultur,
medier, trossamfund och fritid bör anslaget 1:17 Upphandlingsmyndigheten minskas med 2 500 000 kronor.
Genomförandet av flertalet av Upphandlingsmyndighetens uppdrag är i ett uppstartsskede och regeringen bedömer att myndigheten inte fullt ut kommer att utnyttja sina tilldelade medel under 2018. Minskningen av anslaget bedöms därför inte innebära några verksamhetsmässiga begränsningar.
1:18 Digitaliseringsmyndigheten
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 177 050 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:18 Digital-
iseringsmyndigheten ändrar namn till Myndigheten för digital förvaltning. Anslaget får även användas
för Myndigheten för digital förvaltnings förvaltningsutgifter.
Skälen för regeringens förslag: I budget-
propositionen för 2018 fördes ett nytt anslag upp på statens budget för att finansiera en ny myndighet med uppgift att samordna och stödja den förvaltningsövergripande digitaliseringen, den nationella digitala infrastrukturen och satsningen på öppna data. Anslaget benämndes Digitaliseringsmyndigheten (prop. 2017/18:1 utg.omr. 2 avsnitt 6.5.1). Den nya myndigheten avses inrättas den 1 september 2018 och få namnet Myndigheten för digital förvaltning. Anslagets ändamål behöver därmed ändras så att det får användas för Myndigheten för digital förvaltnings förvaltningsutgifter. Av samma anledning bör även anslagsnamnet ändras. Regeringen anser därför att anslaget 1:18 bör benämnas Myndigheten för digital förvaltning och att anslaget även bör få användas för Myndigheten för digital förvaltnings förvaltningsutgifter.
1:19 Statens servicecenter
Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i statens budget för innevarande år.
Regeringens förslag: Ett nytt ramanslag
1:19 Statens servicecenter förs upp på statens budget med 8 000 000 kronor. Anslaget får användas för Statens servicecenters förvaltningsutgifter i den mån de inte finansieras med avgifter.
Skälen för regeringens förslag: En samlad
organisation för lokal statlig service ska inrättas vid Statens servicecenter fr.o.m. den 1 januari 2019. Den 15 december 2017 lämnade Servicekontorsutredningen ett delbetänkande med förslag till hur serviceorganisationen ska vara organiserad, dimensionerad och finansierad (SOU 2017:109). Förslaget innebär att den statliga lokala service som i dag bedrivs vid servicekontor i samverkan mellan Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket
PROP. 2017/ 18: 99
50 ska samlas i en sammanhållen organisation som Statens servicecenter ska ansvara för. Servicekontorsutredningen bedömde att Statens servicecenter behöver tillföras medel om 8 000 000 kronor för att kunna förbereda inordnandet av den nya verksamheten. Statens servicecenters verksamhet är i nuläget avgiftsfinansierad. För att möjliggöra för Statens servicecenter att vidta nödvändiga förberedelser under 2018 anser regeringen att ett nytt ramanslag 1:19 Statens
servicecenter bör föras upp på statens budget med
8 000 000 kronor. Anslaget bör få användas för Statens servicecenters förvaltningsutgifter i den mån de inte finansieras med avgifter.
Finansiering sker genom en minskning av anslagen för de myndigheter vars verksamhet kommer att övertas av Statens servicecenter. Det innebär att anslaget 1:1 Skatteverket under utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution minskas med 3 900 000 kronor, anslaget 2:1 Försäkrings-
kassan under utgiftsområde 10 Ekonomisk
trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning minskas med 3 300 000 kronor och anslaget 2:1 Pensionsmyndigheten under utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom minskas med 800 000 kronor.
Förvärv av Fysikhuset Stockholm Kommanditbolag
Regeringens förslag: Regeringen får förvärva
samtliga andelar i Fysikhuset Stockholm Kommanditbolag genom att utnyttja en option.
Regeringen bemyndigas att efter förvärvet avyttra andelarna i bolaget.
Från försäljningsintäkterna får regeringen avräkna de direkta försäljningskostnader som uppkommer för staten vid en försäljning.
Skälen för regeringens förslag: Staten har
genom Kungl. Tekniska högskolan (KTH) och Stockholms universitet under 2001 ingått ett avtal med Fysikhuset Fastighets AB och Stiftelsen Fysikhuset avseende en option om att förvärva samtliga andelar i Fysikhuset Stockholm Kommanditbolag. Kommanditbolaget äger fastigheten Kattrumpstullen 1 i Stockholms kommun. På fastigheten bedrivs verksamhet av KTH och Stockholms universitet under namnet
AlbaNova universitetscentrum. Kommanditbolaget har ingått ett 25-årigt avtal med KTH och Stockholms universitet om nyttjandet av fastigheten.
Optionen innebär en rätt för staten att, enligt vissa villkor, förvärva samtliga andelar i kommanditbolaget per den 1 december 2020, den s.k. optionsdagen. Det åligger staten att underrätta optionsutfärdarna, dvs. Fysikhuset Fastighets AB och Stiftelsen Fysikhuset, senast 24 månader före optionsdagen om optionen ska nyttjas. Ekonomisk ersättning för förvärvet består dels av betalning av en köpeskilling för andelarna i kommanditbolaget om 100 000 kronor, dels en återbetalning av det obligationslån som kommanditbolaget har emitterat.
I maj 2017 genomförde Statens fastighetsverk en marknadsvärdering av fastigheten. Den gav ett värde på ca 1 615 miljoner kronor. Restskulden för obligationslånet beräknas vara ca 1 127 miljoner kronor på optionsdagen. Om optionen inte utnyttjas bedöms staten ändå under kommande hyresperiod behöva betala en summa motsvarande obligationslånet, utan att staten äger fastigheten. Regeringen anser därför att optionen bör utnyttjas och ett förvärv ske. Efter förvärvet bör staten avyttra bolaget till en lämplig förvaltare. Den fastighet som ägs av bolaget nyttjas av KTH och Stockholms universitet. Det helägda statliga bolaget Akademiska Hus AB bör kunna vara en lämplig förvaltare.
Regeringen avser att återkomma till riksdagen med förslag om de finansiella befogenheter som krävs för genomförandet av förvärvet, inom ramen för de förutsättningar som redovisats ovan.
Regeringen anser mot denna bakgrund att staten bör få förvärva samtliga andelar i Fysikhuset Stockholm Kommanditbolag genom att utnyttja en option. Regeringen bör också bemyndigas att efter förvärvet avyttra andelarna i bolaget. Från försäljningsintäkterna bör regeringen få avräkna de direkta försäljningskostnader som uppkommer för staten vid en försäljning.
PROP. 2017/ 18: 99
Hänvisningar till S5-2
- Prop. 2017/18:99: Avsnitt 1
5.3. Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
1:1 Skatteverket
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 7 590 735 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Skatteverket
ökas med 3 100 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: I syfte att
motverka svartarbete och skatteundandragande har regeringen i propositionen Personalliggare i fler verksamheter föreslagit att systemet med personalliggare utvidgas till att även avse fordonsserviceverksamhet, livsmedels- och tobaksgrossistverksamhet samt annan kropps- och skönhetsvårdsverksamhet än sådan frisörverksamhet som redan i dag omfattas av systemet (prop. 2017/18:82). Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2018.
För att Skatteverket ska kunna genomföra oanmälda kontrollbesök i tillräcklig omfattning i alla verksamheter som omfattas av kravet på att föra personalliggare anser regeringen att anslaget bör ökas med 7 000 000 kronor.
För att delvis finansiera det nya anslaget 1:19 Statens servicecenter under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning bör anslaget minskas med 3 900 000 kronor.
Sammantaget bör därmed anslaget 1:1 Skatte-
verket ökas med 3 100 000 kronor.
1:2 Tullverket
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 862 074 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Tullverket
ökas med 72 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag:
Modern
teknik gör det möjligt för Tullverket att effektivare övervaka och kontrollera trafiken till och från Sverige så att bestämmelserna om in- och
utförsel av varor följs. Den organiserade brottsligheten blir alltmer avancerad, vilket ställer högre krav på bl.a. teknisk bevisning. Genom att installera utrustning för fast kameraövervakning vid vissa gränsövergångar får Tullverket förbättrade möjligheter att välja ut relevanta kontrollobjekt. Modernare teknisk spaningsutrustning, ökade möjligheter till hemlig dataavläsning samt förstärkt forensisk kapacitet stärker ytterligare Tullverkets förutsättningar att genomföra insatser mot organiserad brottslighet. Regeringen anser därför att anslaget bör ökas med 52 000 000 kronor.
Konsumenternas handelsmönster har förändrats de senaste åren och privatimporten till Sverige av varor i postförsändelser har ökat kraftigt. Till följd av fler försändelser behöver Tullverket öka kontrollerna i postflödet för att säkerställa uppbörden och konkurrensneutraliteten. Tullverket ska också göra det enkelt för privatpersoner att betala mervärdesskatt vid privatimport, exempelvis genom att införa en elektronisk lösning. Kontrollerna och införandet av en elektronisk lösning syftar till att undvika fusk vid deklareringen eftersom fusk bl.a. riskerar att snedvrida konkurrensen för svenska företag och kan leda till att staten går miste om intäkter. Regeringen anser därför att anslaget bör ökas med 20 000 000 kronor.
Sammantaget bör därmed anslaget 1:2 Tull-
verket ökas med 72 000 000 kronor.
5.4. Utgiftsområde 4 Rättsväsendet
1:1 Polismyndigheten
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 24 516 124 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Polismyndig-
heten ökas med 200 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Polismyndig-
hetens förmåga att ingripa mot organiserad brottslighet och terrorism behöver öka. Bland annat finns det behov av att snabbare än planerat se till att Polismyndigheten kan säkra en adekvat
PROP. 2017/ 18: 99
52 tillgång till skyddsutrustning och förstärkningsvapen samt ytterligare utrustning till det nationella bombskyddet. Poliser i yttre tjänst behöver också utrustas med kroppsburna kameror. Tillgången till sådan utrustning är av betydelse för att förbättra arbetsmiljön, framför allt för poliser i yttre tjänst, och kan också bidra till ökad lagföring av personer som begår brott. Kompetensen inom Polismyndigheten avseende sexualbrott behöver stärkas. Regeringen bedömer att det är centralt att Polismyndigheten utvecklar sina arbetsmetoder gällande hanteringen av sexualbrott och att det kompetenshöjande arbetet stärks. Regeringen anser därför att anslaget 1:1 Polismyndigheten bör ökas med 200 000 000 kronor.
1:4 Ekobrottsmyndigheten
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 677 008 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:4 Ekobrotts-
myndigheten ökas med 20 000 000 kronor.
Anslaget 1:14 Avgifter till vissa internationella
sammanslutningar minskas med 5 000 000
kronor.
Skälen för regeringens förslag: Utgifterna på
anslaget förväntas bli högre än vad regeringen beräknade i budgetpropositionen för 2018, främst på grund av oförutsedda it-kostnader. Regeringen anser därför att anslaget 1:4 Ekobrottsmyndigheten bör ökas med 20 000 000 kronor.
Finansiering sker delvis genom att anslaget 1:14 Avgifter till vissa internationella samman-
slutningar minskas med 5 000 000 kronor.
Minskningarna bedöms inte påverka de verksamheter som finansieras från anslaget.
1:5 Sveriges Domstolar
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 5 601 459 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:5 Sveriges
Domstolar ökas med 10 450 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: De många
initiativen inom #metoo har riktat uppmärksamheten mot förekomsten av sexuella trakasserier, våld och kränkande behandling inom flera sektorer och branscher i samhället. Regeringen anser att ytterligare insatser är nödvändiga för att stärka det förebyggande och kompetenshöjande arbetet. I propositionen En ny sexualbrottslagstiftning byggd på frivillighet föreslår regeringen lagändringar i syfte att tydliggöra att varje människa har en ovillkorlig rätt till personlig integritet och sexuellt självbestämmande (prop. 2017/18:177). Brottsoffermyndigheten har i uppdrag att under 2018–2020 genomföra informations- och utbildningsinsatser med anledning av den nya sexualbrottslagstiftningen. Regeringen bedömer att det under 2018 behövs ytterligare information och utbildning om den nya sexualbrottslagstiftningen och att Domstolsverket bör bistå Brottsoffermyndigheten i insatser som riktar sig mot rättsväsendet. Regeringen anser därför att ytterligare 10 000 000 kronor bör tillföras anslaget.
I propositionen Stärkt rättssäkerhet vid genomförande av särskilda befogenheter på särskilda ungdomshem och LVM-hem föreslår regeringen att rätten att överklaga de särskilda befogenheterna i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga ska utökas (prop. 2017/18:169). Förslaget bedöms medföra vissa begränsade kostnader för domstolarna till följd av viss ökad måltillströmning. Det innebär att ytterligare 450 000 kronor bör tillföras anslaget.
Sammantaget bör därmed anslaget 1:5 Sveriges
Domstolar ökas med 10 450 000 kronor.
Finansiering sker delvis genom att anslaget 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg minskas med 450 000 kronor.
1:10 Brottsoffermyndigheten
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 47 233 000 kronor.
PROP. 2017/ 18: 99
Regeringens förslag: Anslaget 1:10 Brottsoffer-
myndigheten ökas med 10 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: De många
initiativen inom #metoo har riktat uppmärksamheten mot förekomsten av sexuella trakasserier, våld och kränkande behandling inom flera sektorer och branscher i samhället. Regeringen anser att ytterligare insatser är nödvändiga för att stärka det förebyggande och kompetenshöjande arbetet. I propositionen En ny sexualbrottslagstiftning byggd på frivillighet föreslår regeringen lagändringar i syfte att tydliggöra att varje människa har en ovillkorlig rätt till personlig integritet och sexuellt självbestämmande (prop. 2017/18:177). Brottsoffermyndigheten har i uppdrag att under 2018–2020 genomföra informations- och utbildningsinsatser med anledning av den nya sexualbrottslagstiftningen. Regeringen bedömer att ytterligare informations- och utbildningsinsatser behöver göras om den nya sexualbrottslagstiftningen. Inom ramen för detta bör det ske en samverkan med berörda målgrupper, inklusive rättsväsendet. Regeringen anser därför att anslaget 1:10 Brottsoffermyndigheten bör ökas med 10 000 000 kronor.
1:12 Rättsliga biträden m.m.
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 2 354 657 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:12 Rättsliga
biträden m.m. ökas med 200 425 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag:
Anslaget
används i huvudsak för utgifter för offentliga försvarare, målsägandebiträden, rättshjälpsbiträden och offentliga biträden. Utgifterna på anslaget förväntas bli högre än vad regeringen beräknade i budgetpropositionen för 2018, bl.a. till följd av en ökad måltillströmning till domstolarna som medför en ökning av antalet förordnanden av rättsliga biträden. Anslaget bör därför ökas med 200 000 000 kronor.
I propositionen Stärkt rättssäkerhet vid genomförande av särskilda befogenheter på särskilda ungdomshem och LVM-hem föreslår regeringen att offentligt biträde ska kunna förordnas för barn under 15 år vid överklagande av beslut om särskilda befogenheter enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (prop. 2017/18:169). Förslaget bedöms medföra vissa begränsade kostnader för rättsliga biträden. Regeringen anser därför att anslaget bör ökas med 425 000 kronor.
Sammantaget bör därmed anslaget 1:12 Rättsliga biträden m.m. ökas med 200 425 000 kronor.
Finansiering sker delvis genom att anslaget 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg minskas med 425 000 kronor.
1:13 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m.
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 39 987 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:13 Kostnader för
vissa skaderegleringar m.m. ökas med 26 000 000
kronor.
Skälen för regeringens förslag:
Anslaget
används i huvudsak för finansiering av utgifter som uppkommer för staten i samband med vissa skaderegleringar. Utgifterna för statens skaderegleringsverksamhet förväntas bli högre än beräknat på grund av några enskilda ärenden som föranleder stora skadeståndsbelopp. Regeringen anser därför att anslaget 1:13 Kostnader för vissa
skaderegleringar m.m. bör ökas med 26 000 000
kronor.
PROP. 2017/ 18: 99
5.5. Utgiftsområde 5 Internationell samverkan
1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet (bemyndigande)
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 192 276 000 kronor.
Något bemyndigande att ingå ekonomiska åtaganden har inte lämnats för 2018.
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att
under 2018 för anslaget 1:2 Freds- och
säkerhetsfrämjande verksamhet ingå ekonomiska
åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 50 000 000 kronor 2019 och 2020.
Skälen för regeringens förslag:
Anslaget
används bl.a. för statsbidrag till mellanstatliga eller enskilda organisationer och institutioner. Regeringen behöver i vissa fall ingå fleråriga ekonomiska åtaganden i förhållande till organisationer som får årligen återkommande strategiska stöd, varför ett bemyndigande behövs för anslaget. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2018 för anslaget 1:2 Freds- och
säkerhetsfrämjande verksamhet ingå ekonomiska
åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 50 000 000 kronor 2019 och 2020.
1:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 13 826 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:4 Ekonomiskt
bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet får även användas för
informations- och utbildningsinsatser för myndigheter som verkar inom familjekonfliktområdet med fokus på frågor om barn- och tvångsäktenskap samt för statsbidrag till enskilda organisationer som är verksamma i dessa frågor.
Skälen för regeringens förslag:
Anslaget
används bl.a. för informations- och utbildningsinsatser för myndigheter i frågor om barn- och tvångsäktenskap samt för statsbidrag till enskilda organisationer som är verksamma i dessa frågor. Ändamålet bör vidgas så att även andra typer av familjekonflikter kan omfattas, även om fokus alltjämt bör vara på barn- och tvångsäktenskap. Därmed förbättras förutsättningarna för en effektiv resursanvändning av anslaget. Regeringen anser därför att anslaget 1:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands
samt diverse kostnader för rättsväsendet även bör få
användas för informations- och utbildningsinsatser för myndigheter som verkar inom familjekonfliktområdet med fokus på frågor om barn- och tvångsäktenskap samt för statsbidrag till enskilda organisationer som är verksamma i dessa frågor.
Hänvisningar till S5-5
- Prop. 2017/18:99: Avsnitt 1
5.6. Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap
1:1 Förbandsverksamhet och beredskap
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 34 940 784 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Förbands-
verksamhet och beredskap ökas med 102 800 000
kronor.
Skälen för regeringens förslag:
Försvars-
makten har en central roll i utvecklingen och förstärkningen av Sveriges cyberförsvar. Mot bakgrund av att främmande aktörer kontinuerligt försöker få tillgång till kritisk digital civil och militär infrastruktur ser regeringen ett behov av att förstärka cyberförsvarsförmågan under 2018. Förstärkningen är en del av det övergripande arbetet med att stärka den allmänna försvarsförmågan och Försvarsmaktens operativa förmåga. Regeringen anser därför att anslaget bör ökas med 104 000 000 kronor.
För att finansiera ökningen av anslaget 1:2 Kammarkollegiet under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning minskas anslaget med 1 200 000 kronor. Minskningen
PROP. 2017/ 18: 99
påverkar i viss utsträckning omfattningen av de verksamheter som finansieras från anslaget.
Sammantaget bör därmed anslaget 1:1 För-
bandsverksamhet och beredskap ökas med
102 800 000 kronor.
2:4 Krisberedskap (bemyndigande)
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 286 310 000 kronor.
Vidare har regeringen ett bemyndigande att under 2018 besluta om avtal och beställningar av tjänster, utrustning och anläggningar för beredskapsåtgärder samt åtgärder för att hantera allvarliga extraordinära händelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 200 000 000 kronor 2019–2021.
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att
under 2018 för anslaget 2:4 Krisberedskap besluta om avtal och beställningar av tjänster, utrustning och anläggningar för beredskapsåtgärder samt åtgärder för att hantera allvarliga extraordinära händelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 200 000 000 kronor 2019–2023.
Skälen för regeringens förslag:
Anslaget
används bl.a. för att finansiera åtgärder som stärker samhällets samlade beredskap och förmåga att hantera allvarliga kriser och deras konsekvenser. I det ingår att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap fördelar forskningsmedel till forskningsprojekt som i de flesta fall är femåriga. Det innebär att åtaganden som är tänkta att ingås under 2018 sträcker sig längre än den period som är beslutad för bemyndigandet. Perioden för bemyndigandet behöver förlängas t.o.m. 2023. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2018 för anslaget 2:4 Krisberedskap besluta om avtal och beställningar av tjänster, utrustning och anläggningar för beredskapsåtgärder samt åtgärder för att hantera allvarliga extraordinära händelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 200 000 000 kronor 2019–2023.
2:6 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 169 221 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 2:6 Myndigheten
för samhällsskydd och beredskap ökas med
7 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag:
För att
genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/1148 av den 6 juli 2016 om åtgärder för en hög gemensam nivå på säkerhet i nätverks- och informationssystem i hela unionen, det s.k. NIS-direktivet, i svensk rätt har regeringen beslutat propositionen Informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster (prop. 2017/18:205). Myndigheten för samhällsskydd och beredskap kommer att tilldelas vissa nya uppgifter med anledning av genomförandet, såsom att ta emot och hantera incidentrapporter och samordna visst gränsöverskridande arbete. Regeringen anser därför att anslaget 2:6 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap bör ökas med 7 000 000 kronor.
5.7. Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
1:1 Biståndsverksamhet
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 41 606 382 000 kronor.
Vidare har regeringen ett bemyndigande att under 2018 besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 82 000 000 000 kronor 2019–2028.
PROP. 2017/ 18: 99
Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Bistånds-
verksamhet minskas med 43 000 000 kronor.
Regeringen bemyndigas att under 2018 för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 89 778 000 000 kronor 2019–2028.
Skälen för regeringens förslag:
För att
finansiera ökningen av anslaget 1:3 Migrations-
politiska åtgärder
under utgiftsområde
8 Migration minskas anslaget med 15 000 000 kronor. Vidare minskas anslaget med 28 000 000 kronor för att finansiera ökningen av anslaget 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklings-
samarbete (Sida).
Sammantaget bör därmed anslaget 1:1 Biståndsverksamhet minskas med 43 000 000 kronor. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.
Fleråriga avtal om ekonomiska åtaganden som var planerade att ingås under 2017 kommer i stället att ingås under 2018. Förskjutningen i tid medför att beställningsbemyndigandet behöver ökas med 6 000 000 000 kronor för 2018. Dessutom föreslår regeringen i denna proposition medverkan i en kapitalhöjning till Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (IBRD) och Internationella Finansieringsbolaget (IFC), vilket för Sveriges del innebär en skyldighet att betala in kapital om högst 1 778 000 000 kronor 2020–2025. Sammantaget behöver bemyndigandet ökas med 7 778 000 000 kronor. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2018 för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 89 778 000 000 kronor 2019–2028.
Kapitalhöjning i Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (IBRD) och i Internationella Finansieringsbolaget (IFC)
Regeringens förslag: Riksdagen godkänner att
Sverige medverkar i kapitalhöjningen i Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (IBRD), vilket innebär att Sverige under 2020–2025 från anslaget 1:1 Biståndsverksamhet ska betala in högst 1 050 000 000 kronor till IBRD.
Riksdagen bemyndigar regeringen att ställa ut statliga garantier till IBRD som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till högst 3 891 182 446,7 US-dollar.
Riksdagen godkänner att Sverige medverkar i kapitalhöjningen i Internationella Finansieringsbolaget (IFC), vilket innebär att Sverige under 2020–2025 från anslaget 1:1 Biståndsverksamhet ska betala in högst 728 000 000 kronor till IFC.
Skälen för regeringens förslag:
Inter-
nationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (IBRD) är Världsbanksgruppens största institution. IBRD bekämpar fattigdom genom att tillhandahålla lån och utvecklingsstöd till medelinkomstländer och kreditvärdiga låginkomstländer. Internationella Finansieringsbolaget (IFC) är Världsbanksgruppens institution för utveckling av den privata sektorn. IFC främjar hållbar ekonomisk tillväxt i utvecklingsländer genom att stödja den privata sektorn med finansiering och rådgivning.
IBRD ska bidra till genomförandet av de globala målen och Parisavtalet genom att bistå länder med rådgivning och finansiering. Detta kräver en omfattande finansiering, varför IBRD under de kommande åren behöver upprätthålla stora utlåningsvolymer. IBRD föreslår därför en kapitalhöjning om totalt ca 156,67 miljarder USdollar, varav 6 procent utgör inbetalt kapital och 94 procent garantikapital.
IFC har en kompletterande roll till IBRD och ska kraftigt öka andelen investeringar i konfliktdrabbade länder, där behoven av genomförandet av de globala målen är som störst. IFC föreslår en kapitalhöjning för att finansiera genomförandet av den nya strategin och för att stödja genomförandet av de globala målen och Parisavtalet.
PROP. 2017/ 18: 99
Regeringen föreslår mot denna bakgrund att riksdagen godkänner att Sverige medverkar i kapitalhöjningen i Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (IBRD), vilket innebär att Sverige under 2020–2025 från anslaget 1:1 Biståndsverksamhet ska betala in högst 1 050 000 000 kronor till IBRD. Regeringen bör vidare bemyndigas att ställa ut statliga garantier till IBRD som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till högst 3 891 182 446,7 USdollar. Regeringen föreslår även att riksdagen godkänner att Sverige medverkar i kapitalhöjningen i Internationella Finansieringsbolaget (IFC), vilket innebär att Sverige under 2020–2025 från anslaget 1:1 Biståndsverksamhet ska betala in högst 728 000 000 kronor till IFC.
1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida)
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 171 090 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Styrelsen för
internationellt utvecklingssamarbete (Sida) ökas
med 28 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Den del av
kostnaderna vid utlandsmyndigheterna som Sida svarar för påverkas av den svenska kronans växelkurs gentemot andra valutor. Med de slutliga beräkningarna av valutakursförändringarna under 2017 som grund bedöms den del av kostnaderna vid utlandsmyndigheterna som Sida svarar för att bli 7 830 000 kronor högre än vad som tidigare beräknats. I budgetpropositionen för 2017 ökades anslaget med 19 877 000 kronor för att justera för valutakursutvecklingen samt för den högre kostnadsutvecklingen för lokaler som präglar de länder och orter där Sida har fältnärvaro (prop. 2016/17:1 utg.omr. 7 avsnitt 2.7.2, bet. 2016/17:UU2, rskr. 2016/17:95). Denna ökning var avsedd att gälla permanent, vilket innebär att en justering behöver göras av anslaget för 2018. Inklusive pris- och löneomräkning innebär det en ökning med 20 170 000 kronor. Regeringen anser därför att anslaget 1:2 Styrelsen för internationellt
utvecklingssamarbete (Sida) bör ökas med
28 000 000 kronor.
Finansiering sker genom att anslaget 1:1 Biståndsverksamhet minskas med motsvarande belopp.
Hänvisningar till S5-7
- Prop. 2017/18:99: Avsnitt 1
5.8. Utgiftsområde 8 Migration
1:2 Ersättningar och bostadskostnader
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 8 101 000 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Ersättningar
och bostadskostnader ökas med 4 908 000 000
kronor.
Skälen för regeringens förslag:
Anslaget
används för utgifter för stöd till asylsökande och övriga kategorier som omfattas av lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl., statsbidrag till kommuner och landsting samt boende för asylsökande.
Utgifterna på anslaget beräknas bli högre än vad som antogs i budgetpropositionen för 2018. Det beror i huvudsak på det tidigare ersättningssystemet för mottagandet av ensamkommande barn och unga. Kommunerna hade möjlighet att ansöka om ersättning för tidigare kostnader enligt detta system t.o.m. den 31 december 2017. De ansökningar om ersättning för mottagande av ensamkommande asylsökande barn och unga som kommit in från kommunerna uppgår till högre belopp än beräknat, varför ytterligare medel behöver tillföras anslaget. Regeringen anser därför att anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader bör ökas med 4 908 000 000 kronor.
1:3 Migrationspolitiska åtgärder
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 77 915 000 kronor.
PROP. 2017/ 18: 99
Regeringens förslag: Anslaget 1:3 Migrations-
politiska åtgärder ökas med 15 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag:
Anslaget
används bl.a. för utgifter för statsbidrag till internationella organisationer inom migrationsområdet. Det inbegriper bl.a. kärnstöd till FN:s migrationsorganisation (IOM).
Regeringen bedömer att Sveriges kärnstöd till IOM bör utökas med 15 000 000 kronor för att tillgodose de behov som finns. Regeringen anser därför att anslaget 1:3 Migrationspolitiska åtgärder bör ökas med 15 000 000 kronor.
Finansiering sker genom att anslaget 1:1 Biståndsverksamhet under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd minskas med motsvarande belopp.
1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 305 150 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:6 Offentligt
biträde i utlänningsärenden ökas med 335 000 000
kronor.
Skälen för regeringens förslag:
Anslaget
används för utgifter för offentligt biträde och tolk i ärenden enligt utlänningslagen (2005:716) eller enligt lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll.
Utgifterna för offentliga biträden bedöms bli högre än vad som beräknades i budgetpropositionen för 2018. Det beror främst på att andelen ärenden som kräver biträde har ökat. Vidare har ett underskott uppstått till följd av att anslaget 2017, utöver utnyttjad anslagskredit, överskreds med 87 miljoner kronor. Regeringen anser därför att anslaget 1:6 Offentligt biträde i
utlänningsärenden bör ökas med 335 000 000
kronor.
1:9 Tillfälligt stöd till kommuner för ensamkommande unga asylsökande m.fl.
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 195 000 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:9 Tillfälligt stöd
till kommuner för ensamkommande unga asylsökande m.fl. ökas med 200 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag:
Anslaget
används för statsbidrag till kommuner för ensamkommande unga asylsökande m.fl.
Handläggningstiderna för ensamkommande barn och unga är fortsatt långa. För att stärka kommunernas möjlighet att låta ensamkommande unga som fyllt 18 år och som fortfarande har möjlighet att få stanna i Sverige att bo kvar i den kommun där de vistas bör det tillfälliga kommunbidraget ökas. Regeringen avser också att göra vissa justeringar i hur medlen fördelas. Regeringen anser därför att anslaget 1:9 Tillfälligt stöd till kommuner för ensam-
kommande unga asylsökande m.fl. bör ökas med
200 000 000 kronor.
5.9. Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 26 582 000 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:5 Bidrag för
läkemedelsförmånerna ökas med 1 149 100 000
kronor.
Skälen för regeringens förslag:
Anslaget
används bl.a. för utgifter för det särskilda statsbidraget till landstingen för deras kostnader för läkemedelsförmånerna.
Staten har sedan 1998 ersatt landstingen för kostnaderna för läkemedelsförmånerna genom ett särskilt statsbidrag. Den överenskommelse
PROP. 2017/ 18: 99
som staten och landstingen ingått om statens bidrag till kostnader för läkemedelsförmåner m.m. för 2018 innebär att kostnaderna uppgår till ett högre belopp än vad som tidigare beräknats. Bidraget för läkemedelsförmånerna under 2018 bedöms därför inte rymmas inom anvisat anslag. Regeringen anser därför att anslaget 1:5 Bidrag för
läkemedelsförmånerna
bör ökas med
1 149 100 000 kronor.
1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 7 096 286 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:6 Bidrag till
folkhälsa och sjukvård ökas med 600 000 000
kronor.
Skälen för regeringens förslag:
Anslaget
används bl.a. för utgifter för bidrag och statsbidrag m.m. inom folkhälsa och sjukvård. Tillgänglighet och rimliga väntetider är en utmaning för hälso- och sjukvården. En åldrande befolkning och stora pensionsavgångar innebär på många håll i vården en ansträngd personalsituation. För att förstärka regeringens pågående satsningar för ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården bör ytterligare medel tillföras. Regeringen bedömer att 200 000 000 kronor behöver tillföras anslaget för att möjliggöra anställningar av vårdpersonal inom bristkompetenser som är intresserade av att arbeta vidare efter 65 års ålder. Vidare bedöms 400 000 000 kronor behöva tillföras för att förbättra tillgängligheten i hälso- och sjukvården och korta köerna. Medlen kan användas av landstingen för bl.a. förstärkning under sommaren, mobila team i primärvården för en snabbare vård nära medborgaren samt genom att vårdens personal används så att alla kompentenser tas till vara, t.ex. i form av multidisciplinära vårdteam.
Sammantaget bör därmed anslaget 1:6 Bidrag
till folkhälsa och sjukvård ökas med 600 000 000
kronor.
4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 2 517 490 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 4:5 Stimulans-
bidrag och åtgärder inom äldreområdet ökas med
360 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag:
Anslaget
används bl.a. för utgifter för att genom riktade insatser ge bättre förutsättningar för en ökad bemanning och kvalitet i omsorgen.
Med hjälp av välfärdsteknik som t.ex. mobila larm eller applikationer på mobiler och surfplattor som påminner eller ger stöd, kan personer med funktionsnedsättning och äldre personer vara mer delaktiga, mer självständiga och uppnå högre livskvalitet. Välfärdsteknik kan även bidra till bättre arbetsmiljö för kvinnor och män som arbetar inom socialtjänstens verksamheter. För att bättre ta till vara de möjligheter som ökad användning av välfärdsteknik kan innebära behöver investeringstakten i välfärdsteknik öka. Regeringen anser därför att ett riktat statsbidrag till kommunsektorn på 350 000 000 kronor bör ges för investeringar i välfärdsteknik i omsorgen.
Den 1 januari 2018 trädde den nya lagen (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i kraft. Den syftar till att främja en god vård och omsorg för enskilda som efter utskrivning från sluten vård behöver fortsatta insatser från vård och omsorg. I budgetpropositionen för 2018 ökades anslaget med 12 miljoner kronor för praktiskt stöd i kommunerna med att införa metoder och arbetssätt för bättre samverkan och ökad trygghet i hemmet (prop. 2017/18:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.7.5, bet. 2017/18:SoU1, rskr. 2017/18:121). Regeringen bedömer att ytterligare 10 000 000 kronor bör tillföras anslaget för att bidra till ökad kunskap om lagstiftningen och de verktyg som finns för en välfungerande samverkan. Detta har lyfts fram som framgångsfaktorer för samverkan, bl.a. i en utvärderingsrapport från riksdagen (2017/18:RFR5).
Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom
äldreområdet bör ökas med 360 000 000 kronor.
PROP. 2017/ 18: 99
4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m.
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 508 915 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 4:7 Bidrag till
utveckling av socialt arbete m.m. ökas med
24 125 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag:
Anslaget
används bl.a. för utgifter för bidrag för att stimulera utvecklingen av socialt arbete samt för vissa administrativa utgifter kopplade till bidragsgivningen.
De många initiativen inom #metoo har riktat uppmärksamheten mot förekomsten av sexuella trakasserier, våld och kränkande behandling inom flera sektorer och branscher i samhället. Regeringen anser att ytterligare insatser är nödvändiga för att stärka det förebyggande och kompetenshöjande arbetet. Att utveckla våldsförebyggande insatser utgör en angelägen del av regeringens nationella strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Socialtjänsten har en viktig roll i detta arbete. Regeringen anser därför att utbildningsinsatser bör genomföras för att öka kunskapen och beredskapen inom socialtjänsten i syfte att motverka våldsproblematik. För detta ändamål bör ytterligare 25 000 000 kronor tillföras anslaget.
För att delvis finansiera ökningarna av anslagen 1:5 Sveriges Domstolar och 1:12 Rättsliga biträden
m.m. under utgiftsområde 4 Rättsväsendet
minskas anslaget med 875 000 kronor.
Sammantaget bör därmed anslaget 4:7 Bidrag
till utveckling av socialt arbete m.m. ökas med
24 125 000 kronor.
7:2 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Forskning (bemyndigande)
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 606 503 000 kronor.
Vidare har regeringen ett bemyndigande att under 2018 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 280 000 000 kronor 2019–2021.
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att
under 2018 för anslaget 7:2 Forskningsrådet för
hälsa, arbetsliv och välfärd: Forskning ingå
ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 280 000 000 kronor 2019–2022.
Skälen för regeringens förslag:
Den
forskning som Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd finansierar ges vanligen i form av flerårigt stöd. För att möjliggöra beslut om forskningsmedel för en period om fyra år behöver bemyndigandet förlängas med ytterligare ett år, dvs. t.o.m. 2022. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2018 för anslaget 7:2 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd:
Forskning ingå ekonomiska åtaganden som
inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 280 000 000 kronor 2019–2022.
8:1 Socialstyrelsen
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 658 637 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 8:1 Socialstyrelsen
ökas med 10 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag:
Social-
styrelsen ansvarar för att pröva och utfärda legitimationer för personal inom olika yrkesgrupper inom hälso- och sjukvårdsområdet. I uppdraget ingår att pröva och bedöma sökande med utbildning från EU- och EES-länder samt utanför EU/EES. En viktig del i arbetet med att ta tillvara den kompetens som finns i Sverige är möjligheterna för personer med utländsk utbildning att få sin utbildning bedömd på ett korrekt sätt.
PROP. 2017/ 18: 99
Regeringen har tidigare tillfört permanenta medel till anslaget för att effektivisera handläggningen av legitimationer för hälso- och sjukvårdsutbildad personal. Sedan 2015 har handläggningstiderna kortats betydligt, men antalet utfärdade legitimationer bedöms kunna öka ytterligare. Förutsättningarna för kortare handläggningstider och en ökad genomströmning kan förbättras genom att ytterligare medel tillförs anslaget. Regeringen anser därför att anslaget 8:1 Socialstyrelsen bör ökas med 10 000 000 kronor.
8:2 Inspektionen för vård och omsorg
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 684 305 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 8:2 Inspektionen
för vård och omsorg ökas med 3 500 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag:
För att
genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/1148 av den 6 juli 2016 om åtgärder för en hög gemensam nivå på säkerhet i nätverks- och informationssystem i hela unionen, det s.k. NIS-direktivet, i svensk rätt har regeringen beslutat propositionen Informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster (prop. 2017/18:205). Regeringen avser att utse Inspektionen för vård och omsorg till tillsynsmyndighet för hälso- och sjukvårdssektorn. Regeringen anser därför att anslaget 8:2 Inspektionen för vård och omsorg bör ökas med 3 500 000 kronor.
5.10. Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
1:5 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 33 068 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:5 Ersättning
inom det statliga personskadeskyddet ökas med
9 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag:
Anslaget
används för utgifter för ersättningar inom det statliga personskadeskyddet enligt socialförsäkringsbalken samt motsvarande äldre lagstiftning. Anslaget används också för utgifter för krigsskadeersättning till sjömän enligt socialförsäkringsbalken samt motsvarande äldre lagstiftning. Anslaget används dessutom för utgifter för statlig ålderspensionsavgift enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift.
De prognostiserade kostnaderna för 2018 för det lagstadgade statliga personskadeskyddet bedöms bli högre än vad som tidigare beräknats, varför ytterligare medel behöver tillföras anslaget. Regeringen anser därför att anslaget 1:5 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet bör ökas med 9 000 000 kronor.
2:1 Försäkringskassan
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 8 732 772 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 2:1 Försäkrings-
kassan minskas med 3 300 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: För att delvis
finansiera det nya anslaget 1:19 Statens
servicecenter under utgiftsområde 2 Samhälls-
ekonomi och finansförvaltning bör anslaget 2:1 Försäkringskassan minskas med 3 300 000 kronor. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.
PROP. 2017/ 18: 99
5.11. Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
2:1 Pensionsmyndigheten
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 555 769 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 2:1 Pensions-
myndigheten minskas med 800 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: För att delvis
finansiera det nya anslaget 1:19 Statens
servicecenter under utgiftsområde 2 Samhälls-
ekonomi och finansförvaltning bör anslaget 2:1 Pensionsmyndigheten minskas med 800 000 kronor. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.
5.12. Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering
1:1 Etableringsåtgärder
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 238 430 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Etablerings-
åtgärder ökas med 15 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag:
Anslaget
används bl.a. för utgifter för åtgärder för att främja etablering i arbets- och samhällslivet samt för statsbidrag till kommuner för detta ändamål.
Längre perioder av föräldraledighet riskerar att försena etableringen i arbets- och samhällslivet. För att underlätta för nyanlända och asylsökande att komma in på arbetsmarknaden eller återgå i arbete är det viktigt att de under föräldraledigheten ges möjlighet att fortsätta utveckla sina kunskaper i bl.a. svenska och att delta i sammanhang som kan stärka deras sociala nätverk. Efter förslag i budgetpropositionen för
2018 tillfördes medel för insatser för föräldralediga (prop. 2017/18:1 utg.omr. 13 avsnitt 3.6.1, bet. 2017/18:AU1, rskr. 2017/18:110). Behovet av olika slags insatser, t.ex. uppsökande verksamhet, är dock fortsatt stort. Regeringen anser därför att anslaget 1:1 Etableringsåtgärder bör ökas med 15 000 000 kronor.
2:2 Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m. (bemyndigande)
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 72 919 000 kronor.
Vidare har regeringen ett bemyndigande att under 2018 besluta om bidrag som medför behov av framtida anslag på högst 23 300 000 kronor 2019.
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att
under 2018 för anslaget 2:2 Åtgärder mot
diskriminering och rasism m.m. besluta om bidrag
som medför behov av framtida anslag på högst 38 300 000 kronor 2019.
Skälen för regeringens förslag: Efter förslag i
budgetpropositionen för 2018 tillfördes anslaget 15 miljoner kronor för att stärka det regionala och lokala arbetet mot diskriminering (prop. 2017/18:1 utg.omr. 13 avsnitt 4.7.2, bet. 2017/18:AU1, rskr. 2017/18:109). Vid framtagandet av förslaget till det bemyndigande som finns för 2018 har dessa medel inte beaktats, varför bemyndigandet behöver ökas med 15 000 000 kronor. Bemyndigandet är nödvändigt för att ge de bidragsmottagande organisationerna en ökad förutsägbarhet när det gäller vilka bidrag de kan räkna med nästkommande år. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2018 för anslaget 2:2 Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m. besluta om bidrag som medför behov av framtida anslag på högst 38 300 000 kronor 2019.
3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 334 039 000 kronor.
PROP. 2017/ 18: 99
Regeringens förslag: Anslaget 3:1 Särskilda
jämställdhetsåtgärder ökas med 55 000 000
kronor.
Skälen för regeringens förslag:
Anslaget
används bl.a. för utgifter för särskilda jämställdhetsåtgärder och för utgifter för statsbidrag för att stödja projekt och insatser som främjar jämställdhet mellan kvinnor och män.
De ideella kvinno- och tjejjourerna utför ett betydelsefullt arbete med att ge stöd och skydd till kvinnor som har utsatts för våld. Regeringen bedömer att det finns fortsatt behov vid kvinno- och tjejjourerna av att utveckla arbetet. Regeringen anser därför att anslaget bör ökas med 50 000 000 kronor. Samtidigt är det viktigt att bevaka att stödet inte undergräver det kommunala ansvaret för stöd till våldsutsatta.
De många initiativen inom #metoo har riktat uppmärksamheten mot förekomsten av sexuella trakasserier, våld och kränkande behandling inom flera sektorer och branscher i samhället. Regeringen anser att ytterligare insatser är nödvändiga för att stärka det förebyggande och kompetenshöjande arbetet. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har i uppdrag att genomföra informationsinsatser på flera språk när det gäller jämställdhet och sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter riktade till nyanlända och andra ungdomar. Informations- och utbildningsinsatserna bedrivs bl.a. utifrån den digitala plattformen Youmo.se. För att ytterligare utveckla detta arbete anser regeringen att anslaget bör ökas med 5 000 000 kronor.
Sammantaget bör därmed anslaget 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder ökas med 55 000 000 kronor.
5.13. Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 8 402 329 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Arbetsförmed-
lingens förvaltningskostnader ökas med 7 500 000
kronor.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen
avser att lämna ett uppdrag till Arbetsförmedlingen och Statens skolverk att samverka för att få fler arbetssökande att övergå till utbildning. För genomförandet av uppdraget behöver Arbetsförmedlingen tillföras ytterligare medel. Regeringen anser därför att anslaget 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader bör ökas med 7 500 000 kronor.
1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 13 422 023 000 kronor.
Vidare har regeringen ett bemyndigande att under 2018 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 8 000 000 000 kronor 2019–2028.
Regeringens förslag: Anslaget 1:3 Kostnader för
arbetsmarknadspolitiska program och insatser ökas
med 500 000 000 kronor.
Regeringen bemyndigas att under 2018 för anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska
program och insatser ingå ekonomiska åtaganden
som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 9 255 000 000 kronor 2019–2028.
Anslaget 1:12 Nystartsjobb och stöd för
yrkesintroduktionsanställningar minskas med
495 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag:
Antalet
extratjänster har ökat i större utsträckning än bedömningen i samband med budgetpropositionen för 2018, vilket medför behov av att ytterligare medel tillförs anslaget. Regeringen anser därför att anslaget bör ökas med 400 000 000 kronor.
För att underlätta ungdomars inträde på arbetsmarknaden och ge dem erfarenheter och
PROP. 2017/ 18: 99
64 kontakter inför det kommande arbetslivet bör fler unga kunna erbjudas sommarjobb, t.ex. inom äldreomsorgen och förskolan. Kommunernas möjligheter att ordna sommarjobb till ungdomar bör ökas redan 2018. Regeringen anser därför att anslaget bör ökas med 100 000 000 kronor.
Sammantaget bör därmed anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program
och insatser ökas med 500 000 000 kronor.
Finansiering sker delvis genom att anslaget 1:12 Nystartsjobb och stöd för yrkes-
introduktionsanställningar
minskas med
495 000 000 kronor. Minskningen förväntas inte få några konsekvenser för den verksamhet som finansieras från anslaget eftersom antalet nystartsjobb inte bedöms nå upp till den omfattning som tidigare beräknats.
Det ökade antalet extratjänster medför behov av fler beslut om ekonomiska åtaganden för kommande budgetår, varför bemyndigandet behöver ökas med 1 255 000 000 kronor. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2018 för anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknads-
politiska program och insatser ingå ekonomiska
åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 9 255 000 000 kronor 2019–2028.
1:13 Lån till körkort (bemyndigande)
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 151 466 000 kronor.
Något bemyndigande att ingå ekonomiska åtaganden har inte lämnats för 2018.
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att
under 2018 för anslaget 1:13 Lån till körkort ingå ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 114 000 000 kronor 2019–2021.
Skälen för regeringens förslag: Efter förslag i
budgetpropositionen för 2018 fördes ett nytt anslag för lån till körkort upp på statens budget. Anslaget får användas för utgifter för lån till körkort för vissa personer. Arbetet pågår med införandet av statliga lån för körkortsutbildning. Besluten om lån till körkort kan löpa över en längre period än det budgetår då beslut om lån
fattas och medföra utbetalningar under kommande budgetår. Ett bemyndigande behövs därmed för anslaget. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2018 för anslaget 1:13 Lån
till körkort ingå ekonomiska åtaganden som
medför behov av framtida anslag på högst 114 000 000 kronor 2019–2021.
2:1 Arbetsmiljöverket
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 763 225 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 2:1 Arbetsmiljö-
verket ökas med 25 000 000 kronor.
Anslaget 2:1 Arbetsmiljöverket får även användas för utgifter för bidrag till myndigheter samt statsbidrag till arbetsmarknadens parter för metodutveckling av myndighetsgemensam kontroll.
Skälen för regeringens förslag:
Anslaget
används för Arbetsmiljöverkets förvaltningsutgifter samt för utgifter för statsbidrag till de centrala arbetstagarorganisationerna för den regionala skyddsombudsverksamheten.
De många initiativen inom #metoo har riktat uppmärksamheten mot förekomsten av sexuella trakasserier, våld och kränkande behandling inom flera sektorer och branscher i samhället. Regeringen anser att ytterligare insatser är nödvändiga för att stärka det förebyggande och kompetenshöjande arbetet. Arbetet med att förebygga sexuella trakasserier i arbetslivet är ett område som behöver stärkas, bl.a. genom informations- och utbildningsinsatser med stöd till arbetsgivare. Det är också viktigt att stärka den verksamhet som bedrivs av de regionala skyddsombuden. Regeringen anser därför att anslaget 2:1 Arbetsmiljöverket bör ökas med 25 000 000 kronor.
Regeringen har uppdragit åt Arbetsförmedlingen, Arbetsmiljöverket, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Jämställdhetsmyndigheten, Migrationsverket, Polismyndigheten och Skatteverket att utveckla ändamålsenliga och effektiva metoder för myndighetsgemensam kontroll för att motverka fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet.
PROP. 2017/ 18: 99
Arbetsmiljöverket ska koordinera arbetet, vilket även involverar arbetsmarknadens parter (A2017/02422/ARM). Arbetsmiljöverket har tilldelats medel för att förstärka arbetet mot osund konkurrens (prop. 2017/18:1 utg.omr. 14 avsnitt 4.6 och 4.7, bet. 2017/18:AU2, rskr. 2017/18:117). Dessa medel bör också få användas för att bidra till att täcka kostnader hos övriga myndigheter som deltar i metodutvecklingen och hos arbetsmarknadens parter i den mån de involveras i detta arbete. Regeringen anser därför att anslaget 2:1 Arbetsmiljöverket även bör få användas för utgifter för bidrag till myndigheter samt statsbidrag till arbetsmarknadens parter för metodutveckling av myndighetsgemensam kontroll.
Hänvisningar till S5-13
- Prop. 2017/18:99: Avsnitt 1
5.14. Utgiftsområde 15 Studiestöd
1:8 Centrala studiestödsnämnden
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 869 376 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:8 Centrala
studiestödsnämnden ökas med 6 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag:
Antalet
studerande med studiestartsstöd ökar inte i den takt som beräknats i budgetpropositionen för 2018. Genom ett tillskott av medel kan Centrala studiestödsnämnden (CSN) genomföra ytterligare riktade informationsinsatser om stödet och på så sätt öka antalet studerande. Regeringen anser därför att anslaget bör ökas med 3 000 000 kronor.
Arbetet med att införa en möjlighet till lån avseende utbildning för B-körkort för vissa personer pågår. Lånet är avsett att finansiera körkortsutbildning vid godkända trafikskolor. För att reformen ska få genomslag är det viktigt att den blir känd för målgruppen för lånet. Genom ett tillskott av medel kan CSN genomföra välriktade informationsinsatser. Regeringen anser därför att anslaget bör ökas med 3 000 000 kronor.
Sammantaget bör därmed anslaget 1:8 Centrala
studiestödsnämnden ökas med 6 000 000 kronor.
5.15. Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
1:1 Statens skolverk
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 124 218 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Statens
skolverk ökas med 19 500 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen
avser att lämna ett uppdrag till Arbetsförmedlingen och Statens skolverk att samverka för att få fler arbetssökande att övergå till utbildning. Statens skolverk behöver tillföras medel för att genomföra uppdraget. Regeringen anser därför att anslaget bör ökas med 7 500 000 kronor.
Regeringen avser även ge Statens skolverk i uppdrag att sprida goda exempel på hur svenska för invandrare (sfi) kan kombineras med yrkesutbildningar. Regeringen anser därför att anslaget bör ökas med 5 000 000 kronor.
I budgetpropositionen för 2018 bedömde regeringen att det fanns ett behov av ett förstärkt stöd för deltagande i kompetensutvecklingsinsatser för att underlätta och säkerställa införandet av programmering i undervisningen (prop. 2017/18:1 utg.omr. 16 avsnitt 10.1.5). Medel avsattes på anslaget 1:5 Utveckling av
skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet för
bidrag för lärare som deltar i fortbildning avseende programmering. För att bättre möta lärares behov av kompetensutveckling bör medlen i stället få användas för att förstärka kompetensutvecklingsinsatser i programmering, vilket finansieras från anslaget 1:1 Statens
skolverk. Regeringen anser därför att anslaget bör
ökas med 10 000 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet
och annan pedagogisk verksamhet minskas med
motsvarande belopp.
För att finansiera en förstärkning av anslaget 12:1 Myndigheten för ungdoms- och civil-
samhällesfrågor under utgiftsområde 17 Kultur,
medier, trossamfund och fritid anser regeringen att anslaget bör minskas med 3 000 000 kronor.
Sammantaget bör därmed anslaget 1:1 Statens
skolverk ökas med 19 500 000 kronor.
PROP. 2017/ 18: 99
1:4 Sameskolstyrelsen
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 40 099 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:4 Sameskol-
styrelsen ökas med 15 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag:
Anslaget
används för Sameskolstyrelsens förvaltningsutgifter, men också för utgifter för Sameskolstyrelsens verksamhet. Till följd av lägre elevantal än beräknat minskar myndighetens avgifts- och bidragsintäkter samtidigt som lokal- och personalkostnaderna för verksamheten förväntas öka. För att undvika negativa konsekvenser för elever i verksamheten, och för att säkerställa en väl fungerande verksamhet, behöver ytterligare medel tillföras anslaget. Regeringen anser därför att anslaget 1:4 Sameskolstyrelsen bör ökas med 15 000 000 kronor.
1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 3 685 198 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:5 Utveckling av
skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet
ökas med 40 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: De många
initiativen inom #metoo har riktat uppmärksamheten mot förekomsten av sexuella trakasserier, våld och kränkande behandling inom flera sektorer och branscher i samhället. Regeringen anser att ytterligare insatser är nödvändiga för att stärka det förebyggande och kompetenshöjande arbetet.
Sexuella trakasserier och kränkande behandling i skolan hindrar elever från att ha likvärdiga möjligheter att lära och utvecklas. Det finns ett behov av att utveckla sex- och samlevnadsundervisningen och arbetet mot
kränkande behandling i skolan genom kompetensutvecklingsinsatser. Regeringen anser därför att anslaget bör ökas med 50 000 000 kronor.
Efter förslag i budgetpropositionen för 2018 avsattes 10 miljoner kronor för bidrag för lärare som deltar i fortbildning avseende programmering (prop. 2017/18:1 utg.omr. 16 avsnitt 10.1.5, bet. 2017/18:UbU1, rskr. 2017/18:125). För att bättre möta lärares behov av kompetensutveckling bör dessa medel i stället få användas för att förstärka kompetensutvecklingsinsatser i programmering, vilket finansieras från anslaget 1:1 Statens skolverk. Medlen bör därför föras över till det anslaget. Regeringen anser därför att anslaget bör minskas med 10 000 000 kronor.
Sammantaget bör därmed anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan
pedagogisk verksamhet ökas med 40 000 000
kronor.
1:13 Statligt stöd till vuxenutbildning
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 2 570 034 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:13 Statligt stöd
till vuxenutbildning ökas med 110 000 000
kronor. Anslaget får även användas för utgifter för att främja utveckling av vuxenutbildning och öka deltagandet i sådan utbildning.
Anslaget 1:10 Fortbildning av lärare och
förskolepersonal minskas med 40 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag:
Anslaget
används bl.a. för utgifter för statsbidrag för kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna samt för motsvarande äldre utbildningar och annan utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning.
Deltagandet i studier med studiestartsstöd ökar inte i den takt som beräknats i budgetpropositionen för 2018. Regeringen bedömer därför att det behövs ytterligare insatser för att fler personer som är i behov av vuxenutbildning ska kunna påbörja studier. Regeringen anser därför att anslaget bör ökas med 50 000 000 kronor.
PROP. 2017/ 18: 99
Antalet elever inom sfi har ökat kraftigt under de senaste åren. Detta medför ett behov av ytterligare kvalitetshöjande insatser inom sfi för att stärka förutsättningarna för bra språkundervisning. Anslaget bör av den anledningen ökas med ytterligare 60 000 000 kronor.
Sammantaget bör därmed anslaget 1:13 Statligt
stöd till vuxenutbildning ökas med 110 000 000
kronor.
Finansiering sker delvis genom att anslaget 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal minskas med 40 000 000 kronor. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.
Vidare behöver anslagets ändamål utvidgas för att främja utveckling av vuxenutbildning och möjliggöra ytterligare insatser för att fler personer som är i behov av vuxenutbildning ska kunna påbörja studier. Regeringen anser därför att anslaget även bör få användas för utgifter för att främja utveckling av vuxenutbildning och öka deltagandet i sådan utbildning.
1:18 Praktiknära skolforskning (bemyndigande)
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 18 543 000 kronor.
Vidare har regeringen ett bemyndigande att under 2018 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 19 000 000 kronor 2019 och 2020.
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att
under 2018 för anslaget 1:18 Praktiknära
skolforskning ingå ekonomiska åtaganden som
inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 37 500 000 kronor 2019–2021.
Skälen för regeringens förslag:
Anslaget
används till finansieringsbidrag inom den praktiknära skolforskningen. Verksamheten som finansieras från anslaget omfattar fleråriga projekt. För att möjliggöra att fler projekt kan genomföras behöver bemyndigandet dels ökas med 18 500 000 kronor, dels förlängas med ytterligare ett år. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2018 för anslaget
1:18 Praktiknära skolforskning ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 37 500 000 kronor 2019–2021.
1:21 Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling (bemyndigande)
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 000 000 000 kronor.
Något bemyndigande att ingå ekonomiska åtaganden har inte lämnats för 2018.
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att
under 2018 för anslaget 1:21 Statligt stöd för stärkt
likvärdighet och kunskapsutveckling
ingå
ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 3 500 000 000 kronor 2019.
Skälen för regeringens förslag: För att öka
jämlikheten och förbättra kunskapsutvecklingen i skolan anvisade riksdagen i enlighet med förslag i budgetpropositionen för 2018 ett nytt anslag för ett riktat stöd till huvudmän för förskoleklass och grundskola, som vid fördelningen viktas med hänsyn till elevernas socioekonomiska bakgrund (prop. 2017/18:1 utg.omr. 16 avsnitt 10.1.21, bet. 2017/18:UbU1, rskr. 2017/18:117).
Bidraget lämnas för ett kalenderår i sänder och bidragsramarna kommer att variera i storlek för huvudmännen med hänsyn till förändringar i elevantal och elevernas socioekonomiska bakgrund. Bidraget är villkorat till att huvudmän som får bidraget förbinder sig till att inte sänka de egna kostnaderna för undervisning och elevhälsa. Huvudmännen behöver därför information om bidragsramarnas storlek inför sin egen budgetprocess, vilket innebär att beslut om bidragsram behöver fattas året innan bidragsåret. Av det skälet behövs ett bemyndigande för anslaget. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2018 för anslaget 1:21 Statligt stöd för stärkt
likvärdighet och kunskapsutveckling
ingå
ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 3 500 000 000 kronor 2019.
PROP. 2017/ 18: 99
3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 947 356 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 3:4 Rymd-
forskning och rymdverksamhet får även användas
för att täcka underskottet på äldreanslaget 3:6 (2017) Rymdstyrelsen: Avgifter till inter-
nationella organisationer.
Skälen för regeringens förslag:
Anslaget
används bl.a. för utgifter för stöd till forskning och utveckling och för deltagande i internationella rymdsamarbeten. Ett underskott på äldreanslaget 3:6 (2017) Rymdstyrelsen: Avgifter
till internationella organisationer har uppstått på
grund av valutakursförändringar och höjda avgifter till det europeiska rymdorganet European Space Agency (ESA). Underskottet uppgår till ca 19 miljoner kronor. En förutsättning för att anslaget ska kunna avvecklas är att underskottet täcks. Regeringen anser därför att anslaget 3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet även bör få användas för att täcka underskottet på äldreanslaget 3:6 (2017) Rymdstyrelsen: Avgifter
till internationella organisationer.
3:11 Regionala etikprövningsnämnder
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 41 377 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 3:11 Regionala
etikprövningsnämnder får även användas för
utgifter för avvecklingskostnader för de regionala etikprövningsnämnderna.
Skälen för regeringens förslag:
Anslaget
används för de regionala etikprövningsnämndernas förvaltningsutgifter. I enlighet med riksdagens beslut om propositionen En ny organisation för etikprövning av forskning som avser människor kommer de sex regionala etikprövningsmyndigheterna att avvecklas (prop. 2017/18:45, bet. 2017/18:UbU12, rskr.
2017/18:173). Etikprövning av forskning som avser människor kommer i stället, fr.o.m. den 1 januari 2019, att hanteras av en ny myndighet, Etikprövningsmyndigheten. För att kunna hantera kostnaderna för att avveckla de regionala etikprövningsmyndigheterna behöver anslagets ändamål ändras. Regeringen anser därför att anslaget 3:11 Regionala etikprövningsnämnder även bör få användas för utgifter för avvecklingskostnader för de regionala etikprövningsnämnderna.
Hänvisningar till S5-15
- Prop. 2017/18:99: Avsnitt 1
5.16. Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 579 284 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Bidrag till
allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete ökas
med 10 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: En viktig
målsättning för kulturpolitiken är att främja barns och ungas möjligheter att ta del av konst och kultur av hög kvalitet i hela landet och att möjligheterna till eget skapande ökar. Det är särskilt viktigt att nå breda och nya målgrupper runt om i landet, inte minst bland barn och unga. För att bättre uppnå målsättningen bör stödet till kultur för barn och unga öka. Regeringen anser därför att anslaget 1:2 Bidrag till allmän
kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete bör ökas med
10 000 000 kronor.
3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 155 735 000 kronor.
PROP. 2017/ 18: 99
Regeringens förslag: Anslaget 3:1 Bidrag till
litteratur och kulturtidskrifter ökas med 50 000 000
kronor.
Skälen för regeringens förslag: Förskolan når
de flesta barn och spelar en viktig roll när det gäller att uppmuntra barns nyfikenhet för skriftspråket och skapa intresse för läsning hos både barn och föräldrar. Redan från tidig ålder är läsförmågan och tillgången till språk av stor betydelse. En ökad samverkan mellan bibliotek och förskola kan leda till att barnens språkutveckling och läsmotivation stimuleras. För att möjliggöra en utökning av läsfrämjande insatser och inköp av litteratur vid förskolor behöver ytterligare medel tillföras anslaget. Regeringen anser därför att anslaget 3:1 Bidrag till
litteratur och kulturtidskrifter bör ökas med
50 000 000 kronor.
10:1 Filmstöd
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 552 144 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 10:1 Filmstöd
ökas med 15 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: I samband
med införandet av regeringens nya filmpolitik föreslogs att 25 miljoner kronor årligen skulle avsättas 2016–2019 för att stärka mindre biografer i glesbygden och på mindre orter (prop. 2015/16:1 utg.omr. 17 avsnitt 12.5.1, bet. 2015/16:KrU1, rskr. 2015/16:85). Medel har fördelats som stöd till utveckling av biografverksamhet på mindre orter och även för att stärka festivaler, distributörer och visningsorganisationer. Alla dessa aktörer är viktiga för att uppfylla filmpolitikens mål om att allt fler ser värdefull film som sprids och visas i olika former i hela landet. En förstärkning av stödet syftar till att ytterligare stötta en mångfald av aktörer som sprider och visar film runt om i landet. Regeringen anser därför att anslaget 10:1 Filmstöd bör ökas med 15 000 000 kronor.
12:1 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 40 813 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 12:1 Myndigheten
för ungdoms- och civilsamhällesfrågor ökas med
3 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag:
Anslaget
används för Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors förvaltningsutgifter, däribland de merkostnader som uppkommer till följd av myndighetens omlokalisering till Växjö. Omlokaliseringen ska vara avslutad senast den 1 februari 2019. År 2018 innebär omlokaliseringen ökade kostnader för myndigheten. Kostnaderna för lokaliseringen till Växjö bedöms bli högre än vad som tidigare beräknats. För att säkerställa kvaliteten i verksamheten och en effektiv omlokalisering till Växjö behöver ytterligare medel tillföras anslaget. Regeringen anser därför att anslaget 12:1 Myndigheten för
ungdoms- och civilsamhällesfrågor bör ökas med
3 000 000 kronor.
Finansiering sker genom att anslaget 1:1 Statens skolverk under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning minskas med motsvarande belopp.
12:3 Särskilda insatser inom ungdomspolitiken
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 35 000 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 12:3 Särskilda
insatser inom ungdomspolitiken ökas med
50 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag:
Anslaget
används för utgifter för särskilda insatser inom ungdomspolitiken samt för sådana administrativa utgifter som är en förutsättning för genomförandet av insatser inom området. Ungas fritid, däribland verksamheten vid fritidsgårdar, är en
PROP. 2017/ 18: 99
70 viktig arena för att skapa mötesplatser och möjligheter till etablering i samhällslivet. Det finns behov av att öka tillgängligheten, t.ex. utöka öppettiderna, inte minst under sommaren, och öka kvaliteten i verksamheten vid fritidsgårdar och motsvarande öppen fritidsverksamhet för ungdomar runt om i landet. Regeringen anser därför att anslaget 12:3 Särskilda insatser inom
ungdomspolitiken bör ökas med 50 000 000
kronor.
13:1 Stöd till idrotten
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 954 311 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 13:1 Stöd till
idrotten ökas med 10 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag:
Anslaget
används bl.a. för utgifter för statsbidrag till idrotten. Det behövs ytterligare insatser för att öka deltagandet i barn- och ungdomsverksamheten inom idrotten. Det är av särskild vikt att utveckla verksamhetsformerna så att fler barn och ungdomar deltar och fortsätter att delta i verksamheten inom idrotten. Regeringen anser därför att anslaget 13:1 Stöd till idrotten bör ökas med 10 000 000 kronor.
14:1 Bidrag till folkbildningen
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 4 348 183 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 14:1 Bidrag till
folkbildningen ökas med 10 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Inom ramen
för anslagets ändamål lämnas bl.a. stöd för uppsökande och motiverande studieförbundsinsatser riktade till utrikes födda kvinnor. Insatserna ska verka rekryterande och visa på möjliga vägar in i studier. Det finns behov av att
nå fler utrikes födda kvinnor med studieförbundens insatser, varför ytterligare medel behöver tillföras anslaget. Regeringen anser därför att anslaget 14:1 Bidrag till folkbildningen bör ökas med 10 000 000 kronor.
14:2 Bidrag till tolkutbildning (bemyndigande)
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 59 331 000 kronor.
Vidare har regeringen ett bemyndigande att under 2018 besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 160 000 000 kronor 2019–2021.
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att
under 2018 för anslaget 14:2 Bidrag till
tolkutbildning besluta om bidrag som inklusive
tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 160 000 000 kronor 2019–2023.
Skälen för regeringens förslag: Myndigheten
för yrkeshögskolan fördelar bidrag till tolkutbildningar som genomförs vid folkhögskolor och studieförbund. Teckenspråkstolkutbildningarna är tre- och fyraåriga. För att ha möjlighet att bevilja bidrag för två utbildningsomgångar för alla tolkutbildningar behöver bemyndigandet förlängas till att avse åtaganden t.o.m. 2023. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2018 för anslaget 14:2 Bidrag till
tolkutbildning besluta om bidrag som inklusive
tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 160 000 000 kronor 2019–2023.
14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 170 000 000 kronor.
PROP. 2017/ 18: 99
Regeringens förslag: Anslaget 14:3 Särskilda
insatser inom folkbildningen ökas med 20 000 000
kronor.
Skälen för regeringens förslag:
Anslaget
används för utgifter för att genomföra insatser för att stärka kunskaper i svenska, om samhället och främja deltagande i samhällslivet för asylsökande och personer som fått uppehållstillstånd men bor kvar i anläggningsboende. De tidiga insatserna är viktiga för att underlätta för en framtida etablering för de personer som beviljas uppehållstillstånd. För att regeringens satsning Svenska från dag ett ska kunna nå fler deltagare och erbjuda deltagare mer omfattande verksamhet behöver ytterligare medel tillföras anslaget. Regeringen anser därför att anslaget 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen bör ökas med 20 000 000 kronor.
15:1 Lotteriinspektionen
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 50 784 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 15:1 Lotteri-
inspektionen ökas med 19 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen
föreslår i propositionen En omreglerad spelmarknad att en ny spelreglering ska träda i kraft den 1 januari 2019 (prop. 2017/18:220). Som en följd av reformen får Lotteriinspektionen nya och utökade uppgifter. Lotteriinspektionen ska fr.o.m. den 1 augusti 2018 kunna pröva licensansökningar med stöd av den nya regleringen. För att möjliggöra att myndigheten kan fullgöra dessa uppgifter behöver ytterligare medel tillföras anslaget. Regeringen anser därför att anslaget 15:1 Lotteriinspektionen bör ökas med 19 000 000 kronor.
Finansiering sker delvis genom att anslaget 1:17 Upphandlingsmyndigheten under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning minskas med 2 500 000 kronor.
5.17. Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
1:8 Stöd till kommuner för ökat bostadsbyggande
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 300 000 000 kronor.
Regeringens förslag:
Anslaget 1:8 Stöd till
kommuner för ökat bostadsbyggande ökas med
95 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag:
Anslaget
används bl.a. för utgifter för statsbidrag till kommuner som bidrar till ökat bostadsbyggande. Stödet bidrar till att kommuner arbetar mer aktivt med bostadsförsörjningsfrågor, vilket resulterat i en mer långsiktig planering av det framtida bostadsbehovet. För att ytterligare förstärka kommunernas arbete med bostadsförsörjningsfrågor behöver medel tillföras anslaget. Regeringen anser därför att anslaget 1:8 Stöd till
kommuner för ökat bostadsbyggande bör ökas med
95 000 000 kronor.
1:9 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 3 200 000 000 kronor.
Regeringens förslag:
Anslaget 1:9 Investerings-
stöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande ökas med 15 000 000 kronor. Av
anslaget får högst 43 000 000 kronor användas för merkostnader för att administrera anslaget.
Skälen för regeringens förslag:
Anslaget
används för utgifter för statsbidrag för att anordna nya hyresbostäder och bostäder för studerande. Högst 28 000 000 kronor av anslaget får användas för merkostnader för att administrera anslaget.
PROP. 2017/ 18: 99
Mot bakgrund av det höga söktrycket bedömer regeringen att länsstyrelserna behöver mer resurser för att handlägga och administrera stödet. Medlen ska fördelas till de länsstyrelser där behoven är som störst. Regeringen anser därför att anslaget 1:9 Investeringsstöd för
anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande bör ökas med 15 000 000 kronor.
Vidare bör ändamålet för anslaget 1:9 Investeringsstöd
för anordnande av
hyresbostäder och bostäder för studerande ändras så
att högst 43 000 000 kronor av anslaget får användas för merkostnader för att administrera anslaget.
Hänvisningar till S5-17
- Prop. 2017/18:99: Avsnitt 1
5.18. Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård
1:1 Naturvårdsverket
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 590 938 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Naturvårds-
verket minskas med 42 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Efter förslag i
budgetpropositionen för 2018 ökades anslaget med 7 miljoner kronor och anslaget 2:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och
samhällsbyggande med 8 miljoner kronor i syfte
att användas för en nationell satsning på textilier (prop. 2017/18:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.10.1 och 4.6.1, bet. 2017/18:MJU1, rskr. 2017/18:115). Ändamålet för det sistnämnda anslaget tillåter dock inte användningen av medlen på det sätt som avsetts. Regeringen anser därför att anslaget bör ökas med 8 000 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 2:1 Forskningsrådet för miljö,
areella näringar och samhällsbyggande minskas
med motsvarande belopp.
För att finansiera ökningen av anslaget 1:16 Klimatinvesteringar minskas anslaget med 50 000 000 kronor.
Sammantaget bör därmed anslaget 1:1 Natur-
vårdsverket minskas med 42 000 000 kronor.
1:4 Sanering och återställning av förorenade områden (bemyndigande)
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 868 018 000 kronor.
Vidare har regeringen ett bemyndigande att under 2018 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 480 000 000 kronor 2019–2027.
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att
under 2018 för anslaget 1:4 Sanering och
återställning av förorenade områden ingå
ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 895 000 000 kronor 2019–2027.
Skälen för regeringens förslag:
Anslaget
används bl.a. för utgifter för att inventera, undersöka och åtgärda förorenade områden som behöver saneras och efterbehandlas samt för teknikutveckling och tillämpad forskning för sanerings- och efterbehandlingsarbete.
Regeringen har gjort en ny bedömning baserad på de ansökningar som kommit in till Naturvårdsverket, där flera ansökningar rör stora och fleråriga projekt, och anser att ett ökat bemyndigande är nödvändigt för att möjliggöra fleråriga beslut om sanering. Därigenom skapas bättre förutsättningar att hantera anslaget på ett effektivt sätt och möta de behov som finns. Det innebär att bemyndigandet behöver ökas med 415 000 000 kronor. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2018 för anslaget 1:4 Sanering och återställning av förorenade
områden ingå ekonomiska åtaganden som
inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 895 000 000 kronor 2019–2027.
Förvärv av fastigheten Blaiken 2:6
Regeringens förslag: Regeringen får förvärva
fastigheten Blaiken 2:6 i Sorsele kommun med de ekonomiska åtaganden som följer av förvärvet.
PROP. 2017/ 18: 99
Skälen för regeringens förslag: Fastigheten
Blaiken 2:6 i Sorsele kommun, Västerbottens län utgör ett gruvområde som omfattar ett dagbrott, en påbörjad underjordsgruva i anslutning till dagbrottet och ett anrikningsverk. Området består av stora mängder moränmassor, gråberg och malm som innehåller sulfidmineraler som genom oxidation vittrar i kontakt med syre. Gruvområdet behöver saneras och reningsverksamheten drivs sedan 2012 av en konkursförvaltare då ägarbolaget ansökte om konkurs. Konkursförvaltaren avvecklar för närvarande sin verksamhet och fastigheten kommer därefter inte att ha någon ägare. Reningsverksamheten behöver upprätthållas till dess att fastigheten har sanerats för att inte föroreningarna ska spridas.
En genomgång av olika möjligheter till övertagande av fastigheten har visat att ingen privat verksamhet är aktuell. Inte heller ett kommunalt övertagande är aktuellt eftersom Sorsele, landets näst minsta kommun, inte har de resurser som behövs. Staten har inte något verksamhetsutövaransvar enligt 10 kap. miljöbalken, men bör inte lägga ansvaret för saneringen på kommunen. En situation där konkursförvaltaren avvecklat sin verksamhet utan att fastigheten överlåtits skulle innebära att staten oavsett ägande skulle behöva agera för att förhindra att föroreningarna sprids. Regeringen anser att staten i detta fall bör förvärva fastigheten för att säkerställa en fortsatt reningsverksamhet av fastigheten. Kostnaden för förvärvet uppgår till 0 kronor.
Länsstyrelsen i Västerbottens län har den 22 juni 2017 till Naturvårdsverket kommit in med en reviderad ansökan om bidrag för avhjälpandeåtgärder vid Blaikengruvan, i vilken länsstyrelsen ansöker om 200 miljoner kronor. Enligt ansökan beräknas det därutöver uppstå kostnader för efterföljande fleråriga vattenreningsåtgärder om sammanlagt ca 100 miljoner kronor. Det som anges i länsstyrelsens ansökan utgör en indikation på de kostnader som kan uppstå med anledning av förvärvet.
Regeringen avser täcka kostnaderna för de åtgärder som behöver vidtas på fastigheten med befintliga medel på anslaget 1:4 Sanering och
återställning av förorenade områden och ingå
nödvändiga ekonomiska åtaganden med stöd av det bemyndigande som finns kopplat till anslaget.
Regeringen bör mot denna bakgrund få förvärva fastigheten Blaiken 2:6 i Sorsele
kommun med de ekonomiska åtaganden som följer av förvärvet.
1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 235 000 000 kronor.
Vidare har regeringen ett bemyndigande att under 2018 ingå ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 70 000 000 kronor 2019–2025.
Regeringens förslag: Anslaget 1:12 Insatser för
internationella klimatinvesteringar ökas med
10 000 000 kronor. Anslaget får även användas för statsbidrag till företag som klimatkompenserar och för de administrativa kostnader som detta medför för myndigheter.
Regeringen bemyndigas att under 2018 för anslaget 1:12 Insatser för internationella klimat-
investeringar ingå ekonomiska åtaganden som
inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 849 000 000 kronor 2019–2025.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen
anser att ytterligare åtgärder behöver vidtas för att främja att företagen klimatkompenserar sina växthusgasutsläpp. För att möjliggöra detta behöver anslagets ändamål utvidgas och ytterligare medel tillföras anslaget. Regeringen anser därför att anslaget 1:12 Insatser för
internationella klimatinvesteringar bör ökas med
10 000 000 kronor och att anslaget även bör få användas för statsbidrag till företag som klimatkompenserar och för de administrativa kostnader som detta medför för myndigheter.
Bemyndigandet behöver ökas med 779 000 000 kronor för att även omfatta tidigare gjorda åtaganden som löper fram till 2022 och som har ingåtts med stöd av tidigare beslutat bemyndigande (prop. 2014/15:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.9.13, bet. 2014/15:MJU1, rskr. 2014/15:87). Regeringen bör därför bemyndigas att under 2018 för anslaget 1:12 Insatser för
internationella klimatinvesteringar ingå
ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare
PROP. 2017/ 18: 99
74 gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 849 000 000 kronor 2019–2025.
1:16 Klimatinvesteringar
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 590 000 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:16 Klimat-
investeringar ökas med 50 000 000 kronor.
Anslaget får även användas för stöd för att stimulera överflyttning av godstransporter från väg till sjöfart.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget får
bl.a. användas för klimatinvesteringar på lokal och regional nivå samt för stöd till installation av laddinfrastruktur för elfordon. Anslaget får även användas för utgifter för berörda myndigheters arbete för detta ändamål. I enlighet med förslag i budgetpropositionen för 2018 tillfördes anslaget 1:1 Naturvårdsverket 50 miljoner kronor för att finansiera införandet av ett tillfälligt eco-bonussystem för att ytterligare stimulera till överflyttning av godstransporter från väg till sjöfart (prop. 2017/18:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.10.1, bet. 2017/18:MJU1, rskr. 2017/18:115). Regeringen anser att eco-bonus-systemet i stället bör finansieras från detta anslag och att medlen bör överföras från anslaget 1:1 Naturvårdsverket. För att möjliggöra detta behöver anslagets ändamål ändras. Regeringen anser därför att anslaget 1:16 Klimatinvesteringar bör ökas med 50 000 000 kronor och att anslaget även bör få användas för stöd för att stimulera överflyttning av godstransporter från väg till sjöfart.
Finansiering sker genom att anslaget 1:1 Naturvårdsverket minskas med motsvarande belopp.
1:19 Elcykelpremie
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 350 000 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:19 Elcykel-
premie ökas med 45 000 000 kronor. Anslaget
ändrar namn till Elfordonspremie och får användas för utgifter för elfordonspremien och för de administrativa utgifter som elfordonspremien medför för myndigheter.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget får
användas för utgifter för elcykelpremien och för de administrativa utgifter som premien medför för myndigheter. Elcykelpremien används för bidrag till inköp av eldrivna cyklar, eldrivna mopeder och eldrivna motorcyklar enligt förordningen (2017:1317) om bidrag till privatpersoner för inköp av eldrivna cyklar, mopeder eller motorcyklar. Regeringen bedömer att försäljningen av sådana eldrivna fordon kommer att öka ytterligare i förhållande till den bedömning som låg till grund för beräkningen i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.10.19). Regeringen har vidare för avsikt att utöka premien till att omfatta även eldrivna utombordsmotorer. Sammantaget medför detta behov av ytterligare medel och en ändring av anslagets ändamål. Anslaget bör också ändra namn för att bättre spegla premiens användningsområde.
Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 1:19 Elcykelpremie bör ökas med 45 000 000 kronor. Anslaget bör ändra namn till
Elfordonspremie och få användas för utgifter för
elfordonspremien och för de administrativa utgifter som elfordonspremien medför för myndigheter.
1:20 Industriklivet (bemyndigande)
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 300 000 000 kronor.
Vidare har regeringen ett bemyndigande att under 2018 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 80 000 000 kronor 2019–2025.
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att
under 2018 för anslaget 1:20 Industriklivet ingå ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 300 000 000 kronor 2019–2025.
PROP. 2017/ 18: 99
Skälen för regeringens förslag:
Anslaget
används bl.a. för utgifter kopplade till åtgärder som bidrar till att minska industrins processrelaterade utsläpp, såsom forskning, förstudier och investeringar. Ansökningar om flera större projekt som medför utgifter under kommande budgetår väntas under 2018. Regeringen har av denna anledning gjort en ny bedömning av behovet av att under 2018 ingå ekonomiska åtaganden. Det innebär att bemyndigandet behöver ökas med 220 000 000 kronor. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2018 för anslaget 1:20 Industriklivet ingå ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 300 000 000 kronor 2019–2025.
2:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 103 509 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 2:1 Forsknings-
rådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande minskas med 8 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag:
För att
finansiera ökningen av anslaget 1:1 Naturvårds-
verket minskas anslaget 2:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande med
8 000 000 kronor.
Hänvisningar till S5-18
- Prop. 2017/18:99: Avsnitt 1
5.19. Utgiftsområde 21 Energi
1:1 Statens energimyndighet
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 313 389 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Statens energi-
myndighet ökas med 2 500 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag:
För att
genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/1148 av den 6 juli 2016 om åtgärder för en hög gemensam nivå på säkerhet i nätverks- och informationssystem i hela unionen, det s.k. NIS-direktivet, i svensk rätt har regeringen beslutat propositionen Informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster (prop. 2017/18:205). Regeringen avser att utse Statens energimyndighet till tillsynsmyndighet för energisektorn. Regeringen anser därför att anslaget 1:1 Statens energimyndighet bör ökas med 2 500 000 kronor.
1:2 Insatser för energieffektivisering (bemyndigande)
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 233 000 000 kronor.
Vidare har regeringen ett bemyndigande att under 2018 besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 185 000 000 kronor 2019–2021.
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att
under 2018 för anslaget 1:2 Insatser för energi-
effektivisering besluta om bidrag som inklusive
tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 355 000 000 kronor 2019–2021.
Skälen för regeringens förslag: Vid fram-
tagandet av förslaget till det bemyndigande som finns för 2018 har inte de medel som tillfördes anslaget i enlighet med förslag i budgetpropositionen för 2018 beaktats (prop. 2017/18:1 utg.omr. 21 avsnitt 2.7.2, bet. 2017/18:NU3, rskr. 2017/18:97). Bemyndigandet behöver därför ökas med 170 000 000 kronor. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2018 för anslaget 1:2 Insatser för energieffektivisering besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 355 000 000 kronor 2019–2021.
PROP. 2017/ 18: 99
1:7 Energiteknik
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 975 000 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:7 Energiteknik
ökas med 170 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: I samband
med budgetpropositionen för 2018 ökades anslaget med 525 miljoner kronor 2018 och beräknades öka med 525 miljoner kronor 2019 och 965 miljoner kronor 2020, för att fortsatt stimulera utbyggnaden av solceller (prop. 2017/18:1 utg.omr. 21 avsnitt 2.7.7, bet. 2017/18:NU3, rskr. 2017/18:97). Regeringen bedömer att ytterligare medel behöver tillföras anslaget, bl.a. för att ge länsstyrelserna möjlighet att omhänderta och besluta om ansökningar för solcellsstöd. Regeringen anser därför att anslaget 1:7
Energiteknik bör ökas med 170 000 000 kronor.
5.20. Utgiftsområde 22 Kommunikationer
1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 25 512 794 000 kronor.
Vidare har regeringen ett bemyndigande att under 2018 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 106 229 000 000 kronor 2019–2050.
Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Utveckling av
statens transportinfrastruktur ökas med 16 000 000
kronor. Anslaget får även användas för utgifter avseende investeringar i viss infrastruktur för flygtrafiktjänst.
Regeringen bemyndigas att under 2018 för anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfra-
struktur ingå ekonomiska åtaganden som
inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 121 029 000 000 kronor 2019–2050.
Skälen för regeringens förslag: I syfte att
ytterligare förstärka kontinuiteten och tillgängligheten inom flygtrafiktjänstområdet och skapa ytterligare robusthet och redundans bör Luftfartsverket tillföras medel för åtgärder och investeringar i viss infrastruktur för flygtrafiktjänst. Åtgärderna är motiverade av krav på beredskap och civilt försvar inom transportområdet. Regeringen bedömer att det tillkommande behovet för 2018 för sådana åtgärder uppgår till 16 000 000 kronor. Det finns också behov av att utvidga anslagets ändamål så att anslaget även får användas för sådana investeringar. Regeringen anser därför att anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfra-
struktur bör ökas med 16 000 000 kronor och att
anslaget även bör få användas för utgifter avseende investeringar i viss infrastruktur för flygtrafiktjänst.
Sverigeförhandlingen har under första halvåret 2017 tecknat överenskommelser med kommuner och landsting i Stockholms, Västra Götalands och Skåne län om satsningar på kollektivtrafik och cykelåtgärder med statlig medfinansiering samt åtaganden om bostadsbyggande. För att regeringen ska kunna godkänna dessa avtal, de s.k. storstadsavtalen, behöver bemyndigandet ökas med 14 800 000 000 kronor. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2018 för anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 121 029 000 000 kronor 2019–2050.
1:3 Trafikverket
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att
under 2018 besluta om medlemskap i European Initiative Linking Interlocking Subsystems och att 2018–2028 för anslaget 1:3 Trafikverket besluta om medlemsavgifter på högst 500 000 kronor per år.
Skälen för regeringens förslag:
European
Initiative Linking Interlocking Subsystems (EULYNX) är ett europeiskt initiativ med tolv infrastrukturförvaltare som syftar till att standardisera gränssnittet för signalsystemen på järnväg. EULYNX arbetar med att ta fram
PROP. 2017/ 18: 99
standardiserade gränssnitt för att konkurrensutsätta styrningen mellan ställverk och ytteranläggning. För att kunna använda standarden och få möjlighet att påverka den krävs att staten är medlem i EULYNX. Varje deltagande part är skyldig att betala en årlig medlemsavgift.
Regeringen bör mot denna bakgrund bemyndigas att under 2018 besluta om medlemskap i European Initiative Linking Interlocking Subsystems och att 2018–2028 för anslaget 1:3 Trafikverket besluta om medlemsavgifter på högst 500 000 kronor per år.
1:6 Ersättning avseende icke statliga flygplatser
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 167 313 000 kronor.
Regeringens förslag:
Anslaget 1:6 Ersättning
avseende icke statliga flygplatser får även användas
till ökat driftstöd till följd av flygskatten till icke statliga flygplatser i Norrland.
Skälen för regeringens förslag:
Anslaget
används bl.a. för utgifter för att finansiera delar av driftunderskott vid kommunala och privata flygplatser som trafikeras av flyglinjer som upphandlas av staten.
En skatt på flygresor infördes den 1 april 2018 för att bidra till att Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. För att säkerställa att flygskatten inte innebär ökade driftunderskott vid icke statliga flygplatser i Norrland tillfördes anslaget ytterligare medel genom budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 22 avsnitt 3.7.6, bet. 2017/18:TU1, rskr. 2017/18:104). För att tydliggöra att anslaget också får användas för ändamålet för vilket medel tillsköts efter förslag i budgetpropositionen behöver anslagets ändamål ändras. Regeringen anser därför att anslaget 1:6 Ersättning avseende
icke statliga flygplatser även bör få användas till
ökat driftstöd till följd av flygskatten till icke statliga flygplatser i Norrland.
1:11 Trängselskatt i Stockholm (bemyndigande)
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 528 925 000 kronor.
Vidare har regeringen ett bemyndigande att under 2018 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 29 676 000 000 kronor 2019–2057.
Regeringens förslag:
Regeringen bemyndigas att
under 2018 för anslaget 1:11 Trängselskatt i
Stockholm ingå ekonomiska åtaganden som
inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 37 376 000 000 kronor 2019–2057.
Skälen för regeringens förslag: Sverigeför-
handlingen har under första halvåret 2017 tecknat överenskommelser med kommuner och landsting i Stockholms, Västra Götalands och Skåne län om satsningar på kollektivtrafik och cykelåtgärder med statlig medfinansiering samt åtaganden om bostadsbyggande. För att regeringen ska kunna godkänna dessa avtal, de s.k. storstadsavtalen, behöver bemyndigandet ökas med 7 700 000 000 kronor. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2018 för anslaget 1:11 Trängselskatt i Stockholm ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 37 376 000 000 kronor 2019–2057.
1:12 Transportstyrelsen
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 2 139 603 000 kronor.
Regeringens förslag:
Anslaget 1:12 Transport-
styrelsen ökas med 4 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag:
För att
genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/1148 av den 6 juli 2016 om åtgärder för en hög gemensam nivå på säkerhet i nätverks- och informationssystem i hela unionen,
PROP. 2017/ 18: 99
78 det s.k. NIS-direktivet, i svensk rätt har regeringen beslutat propositionen Informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster (prop. 2017/18:205). Regeringen avser att utse Transportstyrelsen till tillsynsmyndighet för transportsektorn. Regeringen anser därför att anslaget 1:12 Transportstyrelsen bör ökas med 4 000 000 kronor.
2:1 Post- och telestyrelsen
I statens budget innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 42 040 000 kronor.
Regeringens förslag:
Anslaget 2:1 Post- och
telestyrelsen ökas med 6 500 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag:
För att
genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/1148 av den 6 juli 2016 om åtgärder för en hög gemensam nivå på säkerhet i nätverks- och informationssystem i hela unionen, det s.k. NIS-direktivet, i svensk rätt har regeringen beslutat propositionen Informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster (prop. 2017/18:205). Regeringen avser att utse Post- och telestyrelsen till tillsynsmyndighet för digital infrastruktur och digitala tjänster. Anslaget bör därför ökas med 4 000 000 kronor.
Europeiska unionens råd förväntas under april 2018 godkänna Europaparlamentets ståndpunkt från den 13 mars 2018 att anta förslaget till förordning om gränsöverskridande paketleveranstjänster. Förordningen syftar till att skapa ökad transparens och förbättrad tillsyn vad gäller priser på marknaden för gränsöverskridande paketleveranstjänster. Regeringen avser att utse Post- och telestyrelsen till nationell tillsynsmyndighet för de bestämmelser i förordningen som avser pakettjänstleverantörer. Regeringen anser därför att anslaget bör ökas med 2 500 000 kronor.
Sammantaget bör därmed anslaget 2:1 Post- och
telestyrelsen ökas med 6 500 000 kronor.
2:5 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation (bemyndigande)
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 146 014 000 kronor.
Vidare har regeringen ett bemyndigande att under 2018 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 195 000 000 kronor 2019–2022.
Regeringens förslag:
Regeringen bemyndigas att
under 2018 för anslaget 2:5 Driftsäker och
tillgänglig elektronisk kommunikation ingå
ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 250 000 000 kronor 2019–2022.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget
används bl.a. för utgifter för åtgärder och samordningsinsatser för driftsäkra och tillgängliga elektroniska kommunikationer samt utgifter för åtgärder för driftsäkra och robusta elektroniska kommunikationer för att skydda kommunikationerna mot allvarliga hot och påfrestningar i fredstid och för samhällsomfattande tjänster inom området elektronisk kommunikation.
Till följd av att projekt har blivit försenade samtidigt som nya projekt behöver startas behöver bemyndigandet ökas med 55 000 000 kronor. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2018 för anslaget 2:5 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 250 000 000 kronor 2019–2022.
Hänvisningar till S5-20
- Prop. 2017/18:99: Avsnitt 1
5.21. Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
1:8 Statens jordbruksverk
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 621 432 000 kronor.
PROP. 2017/ 18: 99
Regeringens förslag:
Anslaget 1:8 Statens jord-
bruksverk ökas med 4 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag:
Anslaget
används bl.a. för Statens jordbruksverks förvaltningsutgifter. Förslaget att öka anslaget 1:19 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket, i syfte att utvidga metangasreduceringsstödet, innebär ökade kostnader för administration för Statens jordbruksverk. Regeringen anser därför att anslaget 1:8 Statens jordbruksverk bör ökas med 4 000 000 kronor.
1:12 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 24 250 000 kronor.
Regeringens förslag:
Anslaget 1:12 Stödåtgärder
för fiske och vattenbruk ökas med 1 200 000
kronor.
Anslaget 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö
och struktur minskas med 1 200 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag:
Anslaget
används bl.a. för utgifter för nationellt stöd till åtgärder som medfinansieras av EU inom ramen för Europeiska havs- och fiskerifonden. Medel för utgifter för att finansiera det belopp som motsvarar EU:s medfinansiering av åtgärder inom Europeiska havs- och fiskerifonden finns under anslaget 1:13 Från EU-budgeten
finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk.
På grund av försenad handläggning blev de faktiska utbetalningarna av medel från det sistnämnda anslaget lägre än beräknat för 2017. Ett visst belopp måste betalas ut före utgången av 2018 för att undvika att Europeiska kommissionen återtar den del av EU-medlen som Sverige tilldelats men inte utnyttjat 2014–2018. En omfördelning av medel inom programramen mellan 2017 och 2018 är därför en förutsättning för att Sverige inte ska riskera att gå miste om EU-medel som är avsedda för genomförandet av programmet. Som en följd av detta behöver även anslaget 1:12 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk tillföras ytterligare medel. Regeringen anser
därför att anslaget 1:12 Stödåtgärder för fiske och
vattenbruk bör ökas med 1 200 000 kronor.
Finansiering sker genom att anslaget 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur minskas med motsvarande belopp. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.
1:13 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 194 000 000 kronor.
Regeringens förslag
:
Anslaget 1:13 Från EU-
budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk ökas med 89 200 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget
används för utgifter för att finansiera det belopp som motsvarar EU:s medfinansiering av åtgärder inom Europeiska havs- och fiskerifonden. På grund av försenad handläggning blev de faktiska utbetalningarna för 2017 lägre än beräknat. Ett visst belopp måste betalas ut före utgången av 2018 för att undvika att Europeiska kommissionen återtar den del av EU-medlen som Sverige tilldelats men inte utnyttjat 2014–2018. En omfördelning av medel inom programramen mellan 2017 och 2018 är därför en förutsättning för att Sverige inte ska riskera att gå miste om EU-medel som är avsedda för genomförandet av programmet. Regeringen anser därför att anslaget 1:13 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder
för fiske och vattenbruk bör ökas med 89 200 000
kronor.
1:14 Livsmedelsverket
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 243 375 000 kronor.
Regeringens förslag
:
Anslaget 1:14 Livsmedels-
verket ökas med 10 000 000 kronor.
PROP. 2017/ 18: 99
Skälen för regeringens förslag:
För att
genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/1148 av den 6 juli 2016 om åtgärder för en hög gemensam nivå på säkerhet i nätverks- och informationssystem i hela unionen, det s.k. NIS-direktivet, i svensk rätt har regeringen beslutat propositionen Informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster (prop. 2017/18:205). Regeringen avser att utse Livsmedelsverket till tillsynsmyndighet för leverans och distribution av dricksvatten. Regeringen anser därför att anslaget 1:14 Livsmedelsverket bör ökas med 10 000 000 kronor.
1:19 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 79 830 000 kronor.
Regeringens förslag:
Anslaget 1:19 Miljöför-
bättrande åtgärder i jordbruket ökas med
270 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag:
Anslaget
används bl.a. för stöd till metangasreducering. Metangasreduceringsstödet omfattar i dag stöd för rötning av stallgödsel. I syfte är att stärka konkurrenskraften i den svenska biogaskedjan och påskynda omställningen mot förnybara energikällor bör stödet utvidgas till att omfatta även andra substrat för rötning. För att möjliggöra detta behöver anslaget tillföras ytterligare medel. Regeringen anser därför att anslaget 1:19 Miljöförbättrande åtgärder i
jordbruket bör ökas med 270 000 000 kronor.
5.22. Kompletterande ändringar i lagen om statligt stöd till politiska partier
Hänvisningar till S5-22
- Prop. 2017/18:99: Avsnitt 1
5.22.1. Ärendet och dess beredning
Riksdagen har beslutat om lagen (2018:90) om insyn i finansiering av partier. Riksdagen har vidare genom sitt beslut om statens budget för
2018 beslutat om finansiering av ökade kostnader för Kammarkollegiet med anledning av införandet av lagen (prop. 2017/18:1 utg.omr. 1 avsnitt 8.15.1 och 8.15.5, bet. 2017/18:KU1, rskr. 2017/18:74). Efter riksdagens beslut om den nya lagen har det uppmärksammats att det finns ett behov av kompletterande ändringar av närmast rättelsekaraktär i lagen (1972:625) om statligt stöd till politiska partier. Synpunkter avseende förslaget har inhämtats under hand från Riksdagsförvaltningen och Partibidragsnämnden.
Lagrådet
De föreslagna lagändringarna är författningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Regeringen har därför inte inhämtat Lagrådets yttrande.
5.22.2. Kompletterande ändringar i lagen om statligt stöd till politiska partier
Regeringens förslag: Mandatbidraget enligt
lagen om statligt stöd till politiska partier ska vara 318 257 kronor fr.o.m. den 15 oktober 2018 och 324 704 kronor fr.o.m. den 15 oktober 2019.
Skälen för regeringens förslag: Den 1 april
2018 trädde lagen om insyn i finansiering av partier i kraft. De kostnadsökningar som den nya lagen medför för Kammarkollegiet finansieras genom en omfördelning av medel i statens budget (prop. 2017/18:55 s. 119, bet. 2017/18:KU19 s. 52). Efter förslag i budgetpropositionen för 2018 ökades anslaget 1:2 Kammarkollegiet under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning med 7 miljoner kronor 2018 och beräknades öka med 4 miljoner kronor per år fr.o.m. 2019 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 2 avsnitt 5.6.2, bet. 2017/18:FiU2, rskr. 2017/18:128). För att finansiera ökningen minskades de under utgiftsområde 1 Rikets styrelse uppförda anslagen 6:1 Allmänna val och demokrati och 6:5 Stöd till politiska partier med 1,75 miljoner kronor respektive 5,25 miljoner kronor 2018. Dessa anslag beräknades av samma anledning minska med 1 miljon kronor respektive 3 miljoner kronor fr. o. m. 2019.
Efter riksdagens beslut om den nya lagen om insyn i finansiering av partier och följdändringar i lagen om statligt stöd till politiska partier har det
PROP. 2017/ 18: 99
uppmärksammats att lagen om statligt stöd till politiska partier borde ha ändrats i ytterligare ett avseende för att vara förenlig med de beslutade ekonomiska konsekvenserna av den nya lagen. Regeringen lämnar därför förslag om behövliga ändringar, som närmast får anses vara av rättelsekaraktär.
Regeringen bedömer att det lämpligaste sättet att åstadkomma de nödvändiga ändringarna är att justera storleken på mandatbidraget enligt 2 § lagen om statligt stöd till politiska partier, som för närvarande är 333 300 kronor. Det innebär att mandatbidraget justeras till en nivå som motsvarar minskade utgifter för partistödet med 5 250 000 kronor 2018 och 3 000 000 kronor fr.o.m. 2019, dvs. i enlighet med riksdagens beslut om finansiering.
Mot denna bakgrund föreslår regeringen att mandatbidraget enligt lagen om statligt stöd till politiska partier ska vara 318 257 kronor fr.o.m. den 15 oktober 2018 och 324 704 kronor fr.o.m. den 15 oktober 2019.
5.22.3. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Regeringens förslag: Lagändringen om att
mandatbidraget ska vara 318 257 kronor träder i kraft den 15 oktober 2018. Lagändringen om att mandatbidraget ska vara 324 704 kronor träder i kraft den 15 oktober 2019.
Regeringens bedömning: Det behövs inte
några övergångsbestämmelser.
Skälen för regeringens förslag: Lagändringen
om att mandatbidraget ska vara 318 257 kronor bör träda i kraft den 15 oktober 2018. Lagändringen om att mandatbidraget ska vara 324 704 kronor bör träda i kraft den 15 oktober 2019.
Det behövs inte några övergångsbestämmelser.
5.22.4. Konsekvensanalys
De ekonomiska konsekvenserna av den nya lagen om insyn i finansiering av partier har behandlats i budgetpropositionen för 2018. De föreslagna lagändringarna görs i syfte att lagen om statligt stöd till politiska partier ska vara förenlig med de
av riksdagen beslutade ekonomiska konsekvenserna av den nya lagen om insyn i finansiering av partier. För de partier som får stöd i form av mandatbidrag enligt lagen om statligt stöd till politiska partier innebär förslaget att mandatbidraget i förhållande till nuvarande nivå minskas fr.o.m. den 15 oktober 2018 och därefter ökas fr.o.m. den 15 oktober 2019. Förslaget förväntas inte få några konsekvenser i övrigt av betydelse.
5.22.5. Författningskommentar
Förslaget till lag om ändring i lagen ( 1972:625 ) om statligt stöd till politiska partier
2 §
Paragrafen reglerar mandatbidragets storlek fr.o.m. den 15 oktober 2018.
Ändringen innebär att mandatbidraget minskas från 333 300 kronor till 318 257 kronor.
Förslaget till lag om ändring i lagen ( 1972:625 ) om statligt stöd till politiska partier
2 §
Paragrafen reglerar mandatbidragets storlek fr.o.m. den 15 oktober 2019.
Ändringen innebär att mandatbidraget ökas från 318 257 kronor till 324 704 kronor.
PROP. 2017/ 18: 99
Finansdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 april 2018
Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden
Lövin, Wallström, Baylan, Hallengren, Andersson, Bolund, Bah Kuhnke, Strandhäll, Fridolin, Ekström, Fritzon
Föredragande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden
Lövin, Wallström, Baylan, Hallengren, Andersson, Bolund, Bah Kuhnke, Strandhäll, Fridolin, Ekström, Fritzon
Regeringen beslutar proposition 2017/18:99 Vårändringsbudget för 2018