Prop. 2019/20:58

Reglering av vapenmagasin

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 11 december 2019

Stefan Löfven

Morgan Johansson (Justitiedepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Vapenlagstiftningen ska bland annat förhindra att människor kommer till skada på grund av missbruk av vapen. Under senare år har skjutvapenvåldet i kriminella miljöer utvecklats på ett oroväckande sätt. Ett verktyg i arbetet med att stoppa den negativa utvecklingen är att begränsa tillgången till vapenmagasin i de sammanhang där illegala vapen hanteras.

I propositionen föreslår regeringen därför en generell reglering av löstagbara vapenmagasin. Regleringen innebär att den som har tillstånd eller rätt att inneha ett visst vapen för skjutning utan särskilt tillstånd ska få inneha löstagbara magasin till vapnet om magasinen är avsedda för samma ändamål som tillståndet eller rätten till innehavet av vapnet. I övriga fall ska särskilt tillstånd att inneha löstagbara magasin få meddelas under samma förutsättningar som enligt nuvarande lagstiftning gäller för ammunitionstillstånd. Innehav av löstagbara magasin i strid mot vapenlagens reglering ska vara straffsanktionerat. De flesta av vapenlagens övriga bestämmelser om ammunition utvidgas till att omfatta löstagbara magasin.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2020.

1. Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag:

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i vapenlagen (1996:67)

2. Förslag till lag om ändring i vapenlagen (1996:67)

Regeringen har följande förslag till lagtext.

Härigenom föreskrivs1 i fråga om vapenlagen (1996:67)

dels att 1 kap. 1 och 8 §§, 1 a kap. 7 §, 2 kap. 1, 8 och 9 och 11–15 §§, 3 kap. 10 §, 5 kap. 1–4 §§, 6 kap. 2 och 4 §§, 7 kap. 1–4 §§, 8 kap. 1–3 §§, 9 kap. 2, 4, 5 och 7 §§, 11 kap. 1–3 §§, rubrikerna till 5, 7 och 8 kap. och rubrikerna närmast före 2 kap. 11 § och 6 kap. 4 § ska ha följande lydelse,

dels att rubriken till 6 kap. ska lyda ”Återkallelse, omhändertagande och anmälningsskyldighet”,

dels att rubriken närmast före 2 kap. 3 § ska lyda ”Tillstånd att inneha skjutvapen, ammunition eller löstagbara magasin”.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

1 §

Denna lag gäller skjutvapen och ammunition samt vissa föremål som i lagen jämställs med skjutvapen.

Denna lag gäller skjutvapen, ammunition och löstagbara magasin samt vissa föremål som i lagen jämställs med skjutvapen.

8 §2

I fråga om skjutvapen som innehas av staten gäller endast 1 a kap. 6–11 §§ och 2 a kap. 5 §. Lagen gäller inte ammunition som innehas av staten.

I fråga om skjutvapen som innehas av staten gäller endast 1 a kap. 6–11 §§ och 2 a kap. 5 §. Lagen gäller inte ammunition eller löstagbara magasin som innehas av staten.

I fråga om skjutvapen och ammunition som tillverkas för staten gäller endast 2 a kap. 1–4 och 6 §§.

1 a kap.

7 §3

Polismyndigheten ska med hjälp av automatiserad behandling föra separata register över

1 Jfr rådets direktiv 91/477/EEG av den 18 juni 1991 om kontroll av förvärv och innehav av vapen, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/853 av den 17 maj 2017 om ändring av rådets direktiv 91/477/EEG om kontroll av förvärv och innehav av vapen. 2 Senaste lydelse 2014:591. 3 Senaste lydelse 2014:895.

1. personer och organisationer som enligt denna lag har meddelats tillstånd att inneha skjutvapen eller ammunition eller tillstånd att låna skjutvapen samt personer som tillhör hemvärnets personal och som av Försvarsmakten har tilldelats skjutvapen för förvaring i bostaden (vapeninnehavarregistret),

1. personer och organisationer som enligt denna lag har meddelats tillstånd att inneha skjutvapen, ammunition eller löstagbara magasin eller tillstånd att låna skjutvapen samt personer som tillhör hemvärnets personal och som av Försvarsmakten har tilldelats skjutvapen för förvaring i bostaden (vapeninnehavarregistret),

2. de skjutvapen för vilka tillstånd till innehav har meddelats enligt denna lag samt skjutvapen som upphittats eller anmälts stulna eller försvunna (vapenregistret),

3. personer och organisationer som har meddelats tillstånd enligt denna lag att driva handel med skjutvapen, fysiska personer som har ett betydande inflytande över en sådan juridisk person som har tillstånd att driva handel med skjutvapen, personer som har godkänts att som föreståndare eller ersättare svara för sådan verksamhet samt personer och organisationer som har meddelats tillstånd enligt denna lag att ta emot skjutvapen för översyn eller reparation (vapenhandlarregistret), och

4. sammanslutningar som har auktoriserats enligt denna lag (registret över auktoriserade sammanslutningar för jakt- eller målskytte).

Av vapeninnehavarregistret får det inte framgå vilka vapen som Försvarsmakten har tilldelat någon som tillhör hemvärnets personal. Registret får inte användas för att göra automatiserade sammanställningar över personer som tillhör hemvärnets personal.

2 kap.

1 §4

Tillstånd krävs för att a) inneha skjutvapen eller ammunition,

a) inneha skjutvapen, ammunition eller löstagbara magasin,

b) driva handel med skjutvapen,

c) yrkesmässigt ta emot skjutvapen för reparation eller översyn, eller

d) föra in skjutvapen eller ammunition till Sverige.

d) föra in skjutvapen, ammunition eller löstagbara magasin till Sverige.

Tillstånd krävs inte för den som har fyllt arton år om vapnet har en begränsad effekt i förhållande till andra jämförliga skjutvapen (effektbegränsade vapen) och vapnet är

1. ett kolsyre-, luft- eller fjädervapen eller ett vapen med ett annat liknande utskjutningsmedel och är avsett för målskjutning, eller

2. ett harpunvapen. Tillstånd krävs inte heller om innehavaren har lånat vapnet enligt bestämmelserna i 3 kap. 1 a eller 7 §.

4 Senast lydelse 2014:895.

Tillstånd krävs inte heller för verksamhet som omfattas av tillstånd enligt 3 eller 4 § lagen (1992:1300) om krigsmateriel.

8 §5

Den som har tillstånd eller rätt att inneha ett visst vapen för skjutning får utan särskilt tillstånd inneha ammunition till vapnet, om ammunitionen är avsedd för samma ändamål som tillståndet eller rätten till innehav av vapnet avser.

Tillstånd att i andra fall inneha ammunition får meddelas enskilda personer samt sådana sammanslutningar och huvudmän för museer som får meddelas tillstånd att inneha skjutvapen, om det skäligen kan antas att ammunitionen inte kommer att missbrukas.

Den som har tillstånd eller rätt att inneha ett visst vapen för skjutning får utan särskilt tillstånd inneha ammunition och löstagbara magasin till vapnet, om egendomen är avsedd för samma ändamål som tillståndet eller rätten till innehav av vapnet.

Tillstånd att i andra fall inneha ammunition och löstagbara magasin får meddelas enskilda personer samt sådana sammanslutningar och huvudmän för museer som får meddelas tillstånd att inneha skjutvapen, om det skäligen kan antas att egendomen inte kommer att missbrukas.

9 §

Skjutvapen eller ammunition får överlåtas endast till den som har tillstånd eller rätt att inneha vapnet eller ammunitionen. Om ammunition överlåts genom ombud skall ombudet ha eget vapentillstånd.

Skjutvapen, ammunition eller löstagbara magasin får överlåtas endast till den som har tillstånd eller rätt att inneha egendomen. Om ammunition eller löstagbara magasin överlåts genom ett ombud ska ombudet ha eget vapentillstånd.

Tillstånd att föra in skjutvapen eller ammunition till Sverige

Tillstånd att föra in skjutvapen, ammunition eller löstagbara magasin till Sverige

11 §

För tillstånd att föra in skjutvapen till Sverige gäller samma förutsättningar som för tillstånd att inneha vapnen enligt 3–6 §§.

Tillstånd att föra in ammunition får meddelas den som har rätt att inneha ammunitionen i Sverige, om det skäligen kan antas att ammunitionen inte kommer att missbrukas.

Tillstånd att föra in ammunition eller löstagbara magasin får meddelas den som har rätt att inneha egendomen i Sverige, om det skäligen kan antas att den inte kommer att missbrukas.

5 Senaste lydelse 2000:147.

12 §6

Införseltillstånd ger rätt att under den begränsade tid och för det ändamål som anges i tillståndet i Sverige inneha de skjutvapen och den ammunition som förts hit med stöd av tillståndet. Tillståndet gäller under förutsättning att vapnen och ammunitionen förs in inom sex månader från dagen för tillståndet eller den längre tid som Polismyndigheten bestämmer.

Införseltillstånd ger rätt att under den begränsade tid och för det ändamål som anges i tillståndet i Sverige inneha de skjutvapen, den ammunition och de löstagbara magasin som förts hit med stöd av tillståndet. Tillståndet gäller under förutsättning att egendomen förs in inom sex månader från dagen för tillståndet eller den längre tid som Polismyndigheten bestämmer.

13 §7

Skjutvapen eller ammunition får föras in till Sverige utan särskilt tillstånd i följande fall:

a) Enskilda personer får föra in de skjutvapen och den ammunition som de i Sverige har rätt att inneha för personligt bruk. Detta gäller också sådana sammanslutningar, huvudmän för museer och bevakningsföretag som får meddelas tillstånd att inneha skjutvapen.

b) Enskilda personer, som har permanent tillstånd från behörig myndighet i Danmark, Finland eller Norge att där inneha jakt- eller tävlingsskjutvapen för eget bruk, får medföra dessa vapen med tillhörande ammunition

– vid vistelse i Sverige för tillfällig användning vid jakt eller tävling här,

– vid resa genom Sverige till Danmark, Finland eller Norge i anslutning till tillfällig användning vid jakt eller tävling i något av dessa länder.

Den som har fört in vapen och ammunition för sådan jakt eller tävling i Sverige som avses i första

Skjutvapen, ammunition eller löstagbara magasin får föras in till Sverige utan särskilt tillstånd i följande fall:

a) Enskilda personer får föra in de skjutvapen, den ammunition och de löstagbara magasin som de i Sverige har rätt att inneha för personligt bruk. Detta gäller också sådana sammanslutningar, huvudmän för museer och bevakningsföretag som får meddelas tillstånd att inneha skjutvapen.

b) Enskilda personer som har permanent tillstånd från en behörig myndighet i Danmark, Finland eller Norge att där inneha jakt- eller tävlingsskjutvapen för eget bruk, får medföra dessa vapen med tillhörande ammunition och löstagbara magasin

– vid vistelse i Sverige för tillfällig användning vid jakt eller tävling här,

– vid resa genom Sverige till Danmark, Finland eller Norge i anslutning till tillfällig användning vid jakt eller tävling i något av dessa länder.

Den som har fört in vapen, ammunition och löstagbara magasin för sådan jakt eller tävling

6 Senaste lydelse 2014:591. 7 Senaste lydelse 2006:386.

stycket b får utan tillstånd inneha vapnen och ammunitionen i Sverige under högst tre månader från dagen för införandet.

i Sverige som avses i första stycket b får utan tillstånd inneha egendomen i Sverige under högst tre månader från dagen för införandet.

14 §8

Skjutvapen och ammunition får inte förvaras på tullager eller i frizon utan medgivande av Polismyndigheten.

Skjutvapen, ammunition och löstagbara magasin får inte förvaras på tullager eller i frizon utan medgivande av Polismyndigheten.

15 §9

Skjutvapen eller ammunition, som en resande fört med till Sverige för personligt bruk men inte haft rätt att föra in, får åter föras ut, om egendomen anmälts i behörig ordning för Tullverket.

Vapnen och ammunitionen tillfaller staten om egendomen inte förs ut inom antingen fyra månader efter en sådan anmälan eller den längre tid därefter som Tullverket i det enskilda fallet bestämmer. I ett sådant fall skall egendomen behandlas som om den hade förklarats förverkad.

Skjutvapen, ammunition och löstagbara magasin, som en resande fört med till Sverige för personligt bruk men inte haft rätt att föra in, får föras ut om egendomen anmälts i behörig ordning för Tullverket. Egendomen tillfaller staten om den inte förs ut inom antingen fyra månader efter en sådan anmälan eller inom den längre tid som Tullverket i det enskilda fallet bestämmer. I ett sådant fall ska egendomen behandlas som om den hade förklarats förverkad.

3 kap. 10 §10

Den som har tillstånd att låna skjutvapen får under den tid som han eller hon innehar ett vapen som lån utan särskilt tillstånd även inneha ammunition till vapnet.

Den som har tillstånd att låna skjutvapen får under den tid som han eller hon innehar ett vapen som lån även inneha ammunition och löstagbara magasin till vapnet utan särskilt tillstånd.

5 kap. Förvaring och transport av skjutvapen och ammunition

5 kap. Förvaring och transport av skjutvapen , ammunition och

löstagbara magasin

1 §

Den som innehar skjutvapen eller ammunition är skyldig att ta hand

Den som innehar skjutvapen, ammunition eller löstagbara

8 Senaste lydelse 2016:268. 9 Senaste lydelse 1999:433. 10 Senaste lydelse 2006:386.

om egendomen och hålla den under sådan uppsikt att det inte finns risk för att någon obehörig kommer åt den.

magasin är skyldig att ta hand om egendomen och hålla den under sådan uppsikt att det inte finns risk för att någon obehörig kommer åt den.

2 §11

När skjutvapen inte brukas, skall de förvaras i säkerhetsskåp eller i något annat lika säkert förvaringsutrymme.

Trots vad som sägs i första stycket får effektbegränsade skjutvapen samt sådana föremål som enligt 1 kap. 3 § jämställs med skjutvapen förvaras på annat betryggande sätt så att det inte finns risk för att någon obehörig kommer åt dem. Ammunition skall förvaras under säkert lås eller på något annat lika betryggande sätt.

När skjutvapen inte används ska de förvaras i säkerhetsskåp eller i något annat lika säkert förvaringsutrymme.

Effektbegränsade skjutvapen samt sådana föremål som enligt 1 kap. 3 § jämställs med skjutvapen får dock förvaras på annat betryggande sätt så att det inte finns risk för att någon obehörig kommer åt dem. Ammunition och löstagbara magasin ska förvaras under säkert lås eller på något annat lika betryggande sätt.

3 §12

En innehavare får lämna över sitt skjutvapen eller sin ammunition till någon annan för förvaring om han eller hon inte själv kan ta hand om egendomen eller om det annars finns särskilda skäl. För sådan förvaring krävs tillstånd om inte utlåning i motsvarande fall är tillåten enligt 3 kap. Vid tillståndsprövningen ska Polismyndigheten särskilt beakta möjligheten för mottagaren att erbjuda en säker förvaring. Tillståndet ska tidsbegränsas.

En innehavare får lämna över sitt skjutvapen, sin ammunition eller sina löstagbara magasin till någon annan för förvaring, om han eller hon inte själv kan ta hand om egendomen eller om det annars finns särskilda skäl. För sådan förvaring krävs tillstånd om inte utlåning i motsvarande fall är tillåten enligt 3 kap. Vid tillståndsprövningen ska Polismyndigheten särskilt beakta möjligheten för mottagaren att erbjuda en säker förvaring. Tillståndet ska tidsbegränsas.

Den som förvarar vapnet får använda det endast om han eller hon har tillstånd att inneha vapen av samma typ.

4 §13

Den som skickar eller transporterar ett skjutvapen eller ammunition skall vidta betryggande åtgärder för att

Den som skickar eller transporterar ett skjutvapen, ammunition eller löstagbara magasin ska vidta betryggande åtgärder för att

11 Senaste lydelse 2000:147. 12 Senaste lydelse 2014:591. 13 Senaste lydelse 2000:147.

förhindra att någon obehörig kommer åt vapnet eller ammunitionen. Vapnet skall vara oladdat och, om det lämpligen kan ske, isärtaget och nerpackat.

förhindra att någon obehörig kommer åt egendomen. Vapnet ska vara oladdat och, i den utsträckning det är möjligt och lämpligt, isärtaget och nerpackat.

6 kap.

2 §14

Ett tillstånd att inneha ammunition ska återkallas av Polismyndigheten om

Ett tillstånd att inneha ammunition eller löstagbara magasin ska återkallas av Polismyndigheten om

a) förutsättningarna för tillståndet inte längre finns,

b) tillståndshavaren

har

missbrukat sin ammunition, eller

b) tillståndshavaren

har

missbrukat den egendom som tillståndet gäller, eller

c) det annars finns någon skälig anledning att återkalla tillståndet.

Omhändertagande av vapen, ammunition och tillståndsbevis

Omhändertagande av vapen, ammunition, löstagbara magasin, och tillståndsbevis 15

4 §16

Polismyndigheten ska besluta att ett vapen med tillhörande ammunition och tillståndsbevis ska tas om hand om

Polismyndigheten ska besluta att ett vapen med tillhörande ammunition, tillståndsbevis och löstagbara magasin ska tas om hand om

a) det finns risk att vapnet missbrukas, eller

b) det är sannolikt att tillståndet att inneha vapnet kommer att återkallas och särskilda omständigheter inte talar emot ett omhändertagande.

Om risken för missbruk är överhängande, får egendomen tas om hand även utan ett sådant beslut. En sådan åtgärd får vidtas av polismän, jakttillsynsmän som länsstyrelsen förordnat, personal vid Kustbevakningen och Tullverket eller särskilt förordnade tjänstemän vid länsstyrelsen. Åtgärden ska skyndsamt anmälas till Polismyndigheten, som omedelbart ska pröva om omhändertagandet ska bestå.

7 kap. Inlösen av vapen och ammunition

7 kap. Inlösen av vapen , ammunition

och löstagbara

magasin

14 Senaste lydelse 2014:591. 15 Senaste lydelse 2012:306. 16 Senaste lydelse 2014:591.

1 §

Skjutvapen eller ammunition skall lösas in av staten om a

Skjutvapen, ammunition eller löstagbara magasin ska lösas in av staten om

a) tillståndet att inneha vapnet eller ammunitionen har återkallats utan att egendomen samtidigt har förklarats förverkad eller tagits i beslag,

a) tillståndet att inneha egendomen har återkallats utan att den samtidigt har förklarats förverkad eller tagits i beslag,

b) innehavaren har avlidit,

c) ansökan har avslagits i fråga om tillstånd att inneha ett vapen eller ammunition som förvärvats genom arv, testamente eller bodelning, eller

d) domstol har beslutat att ett vapen eller ammunition, som någon innehar utan att ha rätt till det, inte skall förverkas eller åklagaren i ett sådant fall har beslutat att inte föra talan om förverkande.

c) ansökan har avslagits i fråga om tillstånd att inneha ett vapen, ammunition eller löstagbara magasin som förvärvats genom arv, testamente eller bodelning, eller

d) en domstol har beslutat att ett vapen, ammunition eller löstagbara magasin, som någon innehar utan att ha rätt till det, inte ska förverkas eller åklagaren i ett sådant fall har beslutat att inte föra talan om förverkande.

2 §

Ett skjutvapen eller ammunition skall inte lösas in, om egendomen lämnas för skrotning eller överlåts till någon som har rätt att inneha vapnet eller ammunitionen och om detta görs inom

Ett skjutvapen, ammunition eller löstagbara magasin ska inte lösas in om egendomen lämnas för skrotning eller överlåts till någon som har rätt att inneha den och om detta görs inom

a) ett år från det att innehavaren avled, eller

b) tre månader från det att tillståndet att inneha vapnet eller ammunitionen återkallades, ansökan om innehav avslogs, beslut i förverkandefrågan meddelades av domstol eller åklagare eller beslaget hävdes.

b) tre månader från det att tillståndet att inneha vapnet, ammunitionen eller de löstagbara magasinen återkallades, ansökan om innehav avslogs, beslut i förverkandefrågan meddelades av en domstol eller en åklagare eller beslaget hävdes.

Vapnet eller ammunitionen skall inte heller lösas in, om ansökan om tillstånd att inneha vapnet görs inom samma tid. Avslås ansökan skall vapnet eller ammunitionen lösas in, om egendomen inte inom tre månader från dagen för beslutet i tillståndsärendet överlåts till någon som har rätt att inneha den.

Vapnet, ammunitionen eller de löstagbara magasinen ska inte heller lösas in om ansökan om tillstånd att inneha egendomen görs inom samma tid. Om ansökan avslås ska egendomen lösas in, om den inte inom tre månader från dagen för beslutet i tillståndsärendet överlåts till någon som har rätt att inneha den.

Polismyndigheten får medge förlängning av tidsfristerna, varje gång med högst sex månader.

3 §17

Innehavare av ett skjutvapen eller ammunition som ska lösas in är skyldig att enligt Polismyndighetens beslut lämna över vapnet eller ammunitionen till myndigheten eller den som myndigheten bestämmer. Om det finns ett tillståndsbevis eller någon annan motsvarande handling, ska även den lämnas över till Polismyndigheten.

Innehavare av ett skjutvapen, ammunition eller löstagbara magasin som ska lösas in är skyldig att enligt Polismyndighetens beslut lämna över egendomen till myndigheten eller den som myndigheten bestämmer. Om det finns ett tillståndsbevis eller någon annan motsvarande handling, ska även den lämnas över till Polismyndigheten.

4 §

För vapen eller ammunition som löses in skall betalas ersättning med ett belopp som motsvarar marknadsvärdet.

För vapen, ammunition eller löstagbara magasin som löses in ska en ersättning betalas med ett belopp som motsvarar marknadsvärdet.

8 kap. Vapen och ammunition i

dödsbo och konkursbo

8 kap. Vapen , ammunition och

löstagbara magasin i dödsbon och konkursbon

1 §

Skjutvapen och ammunition som ingår i ett dödsbo eller ett konkursbo får utan särskilt tillstånd innehas av den som har tagit hand om boet till dess

Skjutvapen, ammunition och löstagbara magasin som ingår i ett dödsbo eller ett konkursbo, får utan särskilt tillstånd innehas av den som har tagit hand om boet till dess

a) egendomen har överlåtits till någon som är berättigad att inneha den,

b) egendomen skall överlämnas enligt 2 § eller, i fråga om dödsbo, 7 kap. 3 §, eller

b) egendomen ska överlämnas enligt 2 § eller, i fråga om dödsbon enligt 7 kap. 3 §, eller

c) i fråga om konkursbon, konkursen har avslutats.

2 §18

Om skjutvapen eller ammunition ingår i ett dödsbo eller ett konkursbo, får Polismyndigheten besluta att egendomen tills vidare ska förvaras av myndigheten eller någon annan som myndigheten anvisar, när det finns särskild anledning till det. Den som har

Om skjutvapen, ammunition eller löstagbara magasin ingår i ett dödsbo eller ett konkursbo, får Polismyndigheten besluta att egendomen tills vidare ska förvaras av myndigheten eller någon annan som myndigheten anvisar, när det finns särskild anledning till det.

17 Senaste lydelse 2014:591. 18 Senaste lydelse 2014:591.

hand om boet är i så fall skyldig att efter Polismyndighetens beslut lämna över vapnen och ammunitionen till den som ska förvara egendomen.

Den som har hand om boet är i så fall skyldig att efter Polismyndighetens beslut lämna över egendomen till den som ska förvara egendomen.

3 §

Bestämmelser om inlösen av vapen och ammunition i dödsbo finns i 7 kap.

Bestämmelser om inlösen av vapen, ammunition och löstagbara magasin i dödsbon finns i 7 kap.

9 kap.

2 §19

Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet

a) missbrukar rätten att inneha ett skjutvapen genom att använda det för något annat ändamål än det som han eller hon är berättigad till,

b) bryter mot bestämmelserna om överlämnande till förvaring hos någon annan i 5 kap. 3 § första stycket eller om transport i 5 kap. 4 § eller mot villkor i fråga om förvaring av vapen som meddelats med stöd av denna lag,

c) bryter mot bestämmelserna om förvaring i 5 kap. 1–3 §§ i fråga om skjutvapen eller ammunition som innehas av sammanslutningar, huvudmän för museer eller auktoriserade bevakningsföretag eller i fråga om skjutvapen som innehas av vapenhandlare,

c) bryter mot bestämmelserna om förvaring i 5 kap. 1–3 §§ i fråga om skjutvapen, ammunition eller löstagbara magasin som innehas av sammanslutningar, huvudmän för museer eller auktoriserade bevakningsföretag eller i fråga om skjutvapen som innehas av vapenhandlare,

d) innehar ammunition utan att ha rätt till det eller inte följer ett beslut att lämna över ammunition för inlösen,

d) innehar ammunition eller ett löstagbart magasin utan att ha rätt till det,

e) överlåter ammunition till någon som inte har rätt att inneha ammunitionen,

e) överlåter ammunition eller ett löstagbart magasin till någon som inte har rätt att inneha egendomen,

f) driver handel med skjutvapen utan tillstånd,

g) medför skjutvapen i strid med bestämmelserna i 5 kap. 6 §,

h) bryter mot föreskrifter som har meddelats med stöd av 11 kap. 1 § d genom att olovligen överföra vapen eller ammunition till ett annat land, eller

i) förvarar ett skjutvapen åt någon annan utan att föreskrivet tillstånd till förvaringen finns eller bryter mot bestämmelserna om användning vid förvaring i 5 kap. 3 § andra stycket.

i) förvarar ett skjutvapen, ammunition eller ett löstagbart magasin åt någon annan utan att något föreskrivet tillstånd till förvaringen finns, eller bryter mot bestämmelserna om användning

19 Senaste lydelse 2014:894.

vid förvaring i 5 kap. 3 § andra stycket.

I ringa fall ska inte dömas till ansvar för otillåtet innehav av ammunition eller överträdelse av bestämmelserna i 5 kap. 6 §.

I ringa fall ska det inte dömas till ansvar för otillåtet innehav av ammunition, ett löstagbart magasin eller överträdelse av bestämmelserna i 5 kap. 6 §.

Till ansvar för otillåten förvaring av skjutvapen åt någon annan döms det inte om gärningen är belagd med straff enligt 1 eller 1 a §.

4 §20

Bestämmelser om straff för olovlig införsel av vapen eller ammunition och för försök till sådant brott finns i lagen (2000:1225) om straff för smuggling.

Bestämmelser om straff för olovlig införsel av vapen, ammunition eller löstagbara magasin och för försök till sådant brott finns i lagen (2000:1225) om straff för smuggling.

5 §21

Ett vapen som har varit föremål för brott som avses i 1 §, 1 a §, 1 b § eller 2 § första stycket a ska förklaras förverkat, om det inte är uppenbart oskäligt. Detsamma gäller ammunition som har varit föremål för brott som avses i 2 § första stycket d eller e. I stället för vapnet eller ammunitionen kan dess värde förklaras förverkat. Om ett vapen förklaras förverkat får även ammunition som hör till vapnet förklaras förverkad.

Ett vapen som har varit föremål för brott som avses i 1 §, 1 a §, 1 b § eller 2 § första stycket a ska förklaras förverkat om det inte är uppenbart oskäligt. Detsamma gäller ammunition och löstagbara magasin som har varit föremål för brott som avses i 2 § första stycket d eller e. I stället för att förklara egendomen förverkad kan dess värde förklaras förverkat. Om ett vapen förklaras förverkat får även ammunition och löstagbara magasin som hör till vapnet förklaras förverkade.

Det som föreskrivs i första stycket om ett vapen ska också gälla en vapendel.

Utbyte av brott enligt denna lag ska förklaras förverkat, om det inte är uppenbart oskäligt.

7 §22

Om någon frivilligt lämnar in skjutvapen eller ammunition till Polismyndigheten, får åtal mot honom eller henne för olovligt innehav av vapnet eller ammunitionen väckas av åklagaren

Om någon frivilligt lämnar in skjutvapen, ammunition eller löstagbara magasin till Polismyndigheten, får åtal för olovligt innehav av egendomen väckas mot honom eller henne av

20 Senaste lydelse 2000:1257. 21 Senaste lydelse 2014:894. 22 Senaste lydelse 2014:591.

endast om det är motiverat från allmän synpunkt.

åklagaren endast om det är motiverat från allmän synpunkt.

Lydelse enligt prop. 2019/20:38 Föreslagen lydelse

11 kap.

1 §

Regeringen får meddela föreskrifter om

a) att denna lag eller vissa föreskrifter i lagen ska tillämpas även i fråga om andra föremål än sådana som ang es i 1 kap. 2 och 3 §§, om föremålen är särskilt ägnade att användas vid brott mot någons liv, hälsa eller personliga säkerhet,

b) att anslagsenergin eller utgångshastigheten hos en projektil från ett skjutvapen ska understiga ett visst värde eller att vapnet ska vara konstruerat på ett visst sätt för att vapnet ska anses vara effektbegränsat enlig t 2 kap. 1 §,

c) att bestämmelserna om tillstånd i 2 kap. 1 § inte ska gälla innehav av skjutvapen som lämnats över från staten till

– statliga tjänstemän eller personer som tillhör det militära försvaret, räddningstjänsten, Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen,

– den som för statens räkning tillverkar krigsmateriel, eller

– frivilliga försvarsorganisationer,

c) att bestämmelserna om tillstånd i 2 kap. 1 § inte ska gälla innehav av skjutvapen eller löstagbara magasin som lämnats över från staten till

– statliga tjänstemän eller personer som tillhör det militära försvaret, räddningstjänsten, Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen,

– den som för statens räkning tillverkar krigsmateriel, eller

– frivilliga försvarsorganisationer,

d) att tillstånd ska krävas för överföring av skjutvapen eller ammunition från Sverige till ett annat land,

e) att den som avser att föra ut ett skjutvapen från Sverige eller lånar ut ett skjutvapen till någon som är fast bosatt i ett annat land och inte ska använda vapnet endast i Sverige, ska anmäla detta till Polismyndigheten,

f) att denna lag inte ska gälla i fråga om skjutvapen och ammunition som en företrädare för en annan stats myndighet medför vid tillfällig tjänstgöring i Sverige eller vid resa för tjänsteändamål genom Sverige, och

f) att denna lag inte ska gälla i fråga om skjutvapen, ammunition och löstagbara magasin som en företrädare för en annan stats myndighet medför vid tillfällig tjänstgöring i Sverige eller vid resa för tjänsteändamål genom Sverige, och

g) storleken på de avgifter som får tas ut enligt 2 kap. 19 §, och

h) att bestämmelserna om tillstånd i 2 kap. 1 § inte ska gälla införsel av skjutvapen som lämnats över från staten till statliga tjänstemän eller personer som tillhör det militära försvaret, räddningstjänsten, Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen, eller ammunition till sådana vapen.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §23

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

a) undantag från kravet på tillstånd för att inneha start- eller signalvapen,

b) krav på skjutskicklighet, utbildning, ålder och de förutsättningar i övrigt som ska vara uppfyllda för tillstånd att inneha eller låna skjutvapen,

c) krav på kunskap för att få tillstånd att driva handel med skjutvapen och vad som i övrigt ska gälla vid sådan handel

d) vad som ska iakttas utöver bestämmelserna i 4 kap. vid ändring och reparation av skjutvapen,

e) krav på vapenhandlares, museers och sammanslutningars förvaring av andra vapen än effektbegränsade vapen och på sammanslutningars förvaring av ammunition,

e) krav på vapenhandlares, museers och sammanslutningars förvaring av andra vapen än effektbegränsade vapen och på sammanslutningars förvaring av ammunition eller löstagbara magasin,

f) de förutsättningar i övrigt som ska vara uppfyllda för tillstånd enligt denna lag,

g) utfärdande av europeiska skjutvapenpass till dem som har tillstånd att inneha skjutvapen i Sverige,

h) förutsättningar för och förfaringssätt vid medgivande av att personer bosatta i Sverige ska få tillstånd att förvärva skjutvapen i ett annat land,

i) krav på att den som förvärvat ett skjutvapen i Sverige och som är bosatt i ett främmande land ska underrätta den staten om förvärvet,

j) kraven för auktorisation enligt 2 kap. 17 §, och

k) vad som ska iakttas utöver bestämmelserna i 5 kap. i fråga om transport av skjutvapen och ammunition.

k) vad som ska iakttas utöver bestämmelserna i 5 kap. i fråga om transport av skjutvapen, ammunition och löstagbara magasin.

3 §24

Regeringen får besluta att lagen inte skall gälla skjutvapen och ammunition som innehas av en främmande stats militära styrka som befinner sig i Sverige inom ramen för internationellt militärt samarbete eller internationell krishantering.

Regeringen får besluta att lagen inte ska gälla skjutvapen, ammunition och löstagbara magasin som innehas av en främmande stats militära styrka som befinner sig i Sverige inom ramen för internationellt militärt samarbete eller internationell krishantering.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2020.

23 Senaste lydelse 2014:895. 24 Senaste lydelse 2004:1005.

2. Den som innehar eller förvarar löstagbara magasin för vilka det enligt 2 kap. 1 § eller 5 kap. 3 § i den nya lydelsen krävs tillstånd för får inneha eller förvara magasinen utan sådant tillstånd till utgången av oktober 2020 eller, om ansökan om tillstånd har gjorts dessförinnan, till dess ansökan om tillstånd prövats slutligt.

3. Ärendet och dess beredning

Frågan om en reglering av vapenmagasin i vapenlagen (1996:67) har varit aktuell under en längre tid. Förslag till en sådan reglering lämnades i betänkandet Skärpningar i vapenlagstiftningen (SOU 2013:7) men de förslagen har inte lett till någon lagstiftning.

Även inom EU finns sedan länge bestämmelser om kontroll av vapen. I maj 2017 antogs ett nytt direktiv, Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/853 om ändring av rådets direktiv 91/477/EEG om kontroll av förvärv och innehav av vapen, kallat ändringsdirektivet. Direktivet har till huvudsyfte att motverka att skjutvapen missbrukas genom att användas i brottslig verksamhet. I direktivet finns bl.a. bestämmelser om vapenmagasin. Ändringsdirektivet och rättelse till det direktivet finns i bilaga 1 respektive bilaga 2.

Chefen för Justitiedepartementet gav i april 2017 en utredare i uppdrag att överväga hur ändringsdirektivet skulle genomföras i svensk rätt, analysera hur svensk rätt förhåller sig till ändringsdirektivet samt lämna förslag på de författningsändringar som visar sig nödvändiga på grund av tvingande regler från EU. Utredaren överlämnade i januari 2018 promemorian Genomförandet av 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv (Ds 2018:1). Promemorian remissbehandlades och därefter togs lagrådsremissen Genomförande av 2107 års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv fram. Ett av förslagen i promemorian var att alla löstagbara magasin skulle regleras. I lagrådsremissen begränsades förslaget dock till att omfatta magasin av en viss kapacitet. Regeringen beslutade i februari 2019 att inhämta Lagrådets yttrande över lagrådsremissen.

Med anledning av bl.a. vissa remissinstansers synpunkter på förslaget om reglering av vapenmagasin togs i juni 2019 en ny departementspromemoria fram i den delen. I förhållande till förslaget i den tidigare beslutade lagrådsremissen inskränktes tillämpningsområdet för vapenlagen ytterligare genom att löstagbara magasin för vissa vapen räknades upp. Promemorian har remissbehandlats. Remissvaren finns tillgängliga i Justitiedepartementet (Ju2019/02475/L4).

I denna proposition behandlas de ursprungliga förslagen om löstagbara magasin, som innebär att alla löstagbara magasin oavsett kapacitet och storlek ska omfattas av vapenlagens tillämpningsområde, som lämnades i promemorian Genomförandet av 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv.

En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 3. Promemorians lagförslag finns i bilaga 4. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 5. Remissvaren finns tillgängliga i Justitiedepartementet (Ju2018/00480/L4).

Lagrådet

Regeringen beslutade den 7 november 2019 att inhämta Lagrådets yttrande över lagförslagen i bilaga 6. Lagrådets yttrande finns i bilaga 7. Regeringen har följt Lagrådets förslag. Lagrådets synpunkter behandlas i avsnitt 4.1 samt i författningskommentaren (avsnitt 7).

I förhållande till lagrådsremissen har dessutom vissa mindre språkliga och redaktionella ändringar gjorts.

Hänvisningar till S3

4. Reglering av vapenmagasin

4.1. Vilka magasin ska regleras?

Regeringens förslag:Vapenlagens reglering ska omfatta alla löstagbara magasin oberoende av kapacitet och storlek.

Promemorians förslag stämmer överens med regeringens förslag. Remissinstanserna: Polismyndigheten tillstyrker förslaget och anser att det innebär att en övervägande del av magasinen till de illegala vapnen i

Sverige skulle omfattas. Myndigheten anser att regleringen på ett tydligt sätt skulle förbättra polisens möjligheter att motverka och begränsa illegalt innehav och användande av skjutvapen. Ett antal remissinstanser, t.ex.

Naturvårdsverket, Umeå universitet, Linköpings kommun, Skurups kommun, Riksidrottsförbundet, Jägarnas Riksförbund, Svenska Jägareförbundet, Svenska Pistolskytteförbundet, Svenska Vapensamlarföreningen och Sveriges Jordägareförbund är negativa till att förslaget går utöver vad ändringsdirektivet kräver och anser bl.a. att nyttan av förslaget inte står i proportion till den ökade arbetsbelastningen för vare sig

Polismyndigheten eller vapenägarna. Flera remissinstanser, bl.a. Svenska

Dynamiska Sportskytteförbundet, Svenska Mångkampsförbundet och Sveriges Vapenägares förbund avstyrker förslaget och anser bl.a. att ändringsdirektivet inte kräver en reglering av löstagbara magasin.

Liknande synpunkter har i spontana yttranden framförts av ett stort antal privatpersoner, föreningar och organisationer. Svenska Svartkruts Skytte

Federation avstyrker förslaget eftersom det saknas en entydig juridisk definition av vad ett magasin är. Statens försvarshistoriska museer anger att det på grund av stöldrisken är vanligt att museer svetsar eller limmar fast löstagbara magasin i vapen som visas på utställningar och att det därför bör tydliggöras att ett löstagbart magasin som svetsas eller limmas fast i ett vapen inte är att betraktas som ett löstagbart magasin. Svenska Vapensamlarföreningen anser att magasin till samlingsvapen inte borde omfattas av regleringen. Inspektionen för strategiska produkter (ISP) anser att handel med magasin till viss del bör regleras i vapenlagstiftningen och inte i krigsmateriellagstiftningen.

Skälen för regeringens förslag

En generell reglering kan förbättra polisens möjligheter att motverka illegalt innehav av skjutvapen

Under senare år har skjutvapenvåldet i kriminella miljöer utvecklats på ett oroväckande sätt och antalet skjutningar med dödlig utgång har ökat. Samtidigt är innehav av vapenmagasin ett oreglerat område. Det är alltså möjligt att utan tillstånd inneha magasin till bl.a. pistoler och automatvapen. De särskilda regler om förverkande som finns i vapenlagen omfattar inte vapenmagasin. Föremål, t.ex. vapenmagasin, kan visserligen med stöd av bestämmelserna i 36 kap. 3 § brottsbalken och 27 kap. 14 a § rättegångsbalken under vissa förutsättningar beslagtas och förverkas, trots att innehav av föremålet inte är straffbart. Möjligheten att beslagta föremål med stöd av dessa bestämmelser är dock begränsad och förutsätter t.ex. att

omständigheterna är sådana att det kan befaras att det aktuella föremålet kan komma till brottslig användning. Polismyndigheten har förklarat att så inte är fallet i alla situationer när vapenmagasin påträffas.

Vapenlagen (1996:67) och vapenförordningen (1996:70) saknar alltså regler om förvärv och innehav av magasin. Magasin kan därmed oavsett kapacitet förvärvas och överlåtas utan att någon kontroll görs i fråga om innehavarens och förvärvarens lämplighet och behov. Genom ändringsdirektivet till EU:s vapendirektiv införs ett tillståndskrav vid förvärv av magasin av en viss storlek till vissa vapen. Direktivet kräver således att vapenmagasin regleras i viss utsträckning och ger inte utrymme för att, som Svenska Dynamiska Sportskytteförbundet, Svenska

Mångkampsförbundet och Sveriges Vapenägares förbund föreslår, helt avstå från att reglera innehav av magasin. Direktivet ger inte heller utrymme för att, såsom Svenska Vapensamlarföreningen föreslår, göra undantag för magasin som tillhör samlingsvapen.

Frågan är då vilka magasin som bör omfattas av vapenlagens reglering. Regeringen har, utifrån ändringsdirektivets innehåll, i en tidigare lagrådsremiss föreslagit en begränsning av regleringen som innebär att enbart löstagbara magasin av en viss storlek omfattas. Sedan dess har dock problemet med skjutvapenvåld fått än större proportioner och regeringen har nyligen presenterat ett åtgärdspaket mot gängkriminaliteten. I det sammanhanget har frågan om regleringen av vapenmagasin övervägts på nytt. Det är därvid viktigt att framhålla att vapendirektivet är ett minimidirektiv, vilket innebär att medlemsstaterna får anta bestämmelser som är strängare än de som finns i direktivet.

För en mer generell reglering av magasin talar det faktum att av de illegala vapen som under 2018 undersöktes av Polismyndigheten utgjordes drygt 70 procent av pistoler. Pistoler har nästan alltid förhållandevis små magasin som inte omfattas av förslaget i den tidigare lagrådsremissen. Enligt det förslaget skulle hanteringen av dessa magasin förbli oreglerad och sådana magasin skulle kunna fortsätta att innehas utan att innehavet skulle vara tillståndspliktigt eller straffsanktionerat.

För en generell reglering talar även det förhållandet att en sådan är enklare att tillämpa, eftersom bestämmelsen inte behöver begränsas till vapen av en viss storlek eller till magasin med en viss kapacitet. Till detta kommer att det finns magasin som kan användas till patroner av olika kaliber och som har olika kapacitet beroende på vilken kaliber som används. Med en generell reglering undviks eventuella tveksamheter om klassificeringen av sådana magasin.

Fördelarna med en generell reglering ska dock vägas mot den ökade administration som regleringen kan komma att innebära för såväl enskilda vapeninnehavare som Polismyndigheten. Regeringen ifrågasätter inte att en sådan reglering får konsekvenser som kan uppfattas som betungande för ansvarstagande legala vapeninnehavare, som jägare och sportskyttar. Ett förhållandevis stort antal remissinstanser och många privatpersoner, företag och organisationer vänder sig också mot en reglering av vapenmagasin som går längre än vad direktivet kräver. Det är dock viktigt att betona att förslaget innebär att legala vapeninnehavare, som har tillstånd för sina vapeninnehav, fritt får förvärva och inneha magasin som är avsedda för samma ändamål som tillståndet. Det är först om innehavet av magasinet avser något annat ändamål som tillstånd krävs. Samma

ordning gäller redan för innehav av ammunition (se vidare avsnitt 4.2). Vidare anser Polismyndigheten att den administrativa hanteringen för myndigheten inte kommer att öka i nämnvärd omfattning eftersom förhållandevis få magasin kommer att omfattas. Den ökade administration som uppkommer för den enskilde vapeninnehavaren utgörs av att tillstånd kommer att behöva sökas för magasin under samma förutsättningar som i dag gäller för inköp av ammunition.

Mot den något större administrativa bördan för enskilda legala vapeninnehavare och Polismyndigheten står det starka intresset av att begränsa tillgången till vapenmagasin i kriminella miljöer. Polismyndigheten framhåller för sin del att med förslaget till en generell reglering av löstagbara magasin finns potential att på ett tydligt sätt förbättra polisens möjligheter att motverka och begränsa illegalt innehav och användande av skjutvapen.

Varje pusselbit i arbetet mot skjutvapenvåldet är viktig och med hänsyn till vad Polismyndigheten framfört om fördelarna med en generell reglering anser regeringen att en sådan bör införas.

ISP har synpunkter som rör handel med magasin. En översyn av dessa regler har inte omfattats av utredarens uppdrag och kan inte behandlas inom ramen för detta lagstiftningsärende.

Regleringen ska endast omfatta löstagbara magasin

Ytterligare en fråga att ta ställning till är om regleringen ska omfatta såväl löstagbara som fasta magasin.

Ett fast magasin är en integrerad del av vapnet. Normalt sett kan ett fast magasin inte bytas till ett annat utan att vapnet ändrar karaktär på ett sådant sätt att det inte längre omfattas av det aktuella vapentillståndet. I praktiken kommer därmed endast löstagbara magasin att påverkas av regleringen. Det saknas därför anledning att särskilt reglera även de fasta magasinen. Regleringen bör alltså enbart omfatta löstagbara magasin.

Begreppet löstagbara magasin

Svenska Svartkruts Skytte Federation efterlyser en entydig juridisk definition av löstagbara magasin och Statens försvarshistoriska museer anser att det ska tydliggöras att magasin som svetsas eller limmas fast i vapen inte är att betrakta som löstagbara magasin. Lagrådet anser att det är angeläget att begreppet löstagbara magasin förklaras och konkretiseras, särskilt eftersom brott mot bestämmelserna i vapenlagen ska vara straffsanktionerat. Lagrådet anför vidare att det knappast torde vara möjligt att en definition i lagtext skulle bli tillräckligt heltäckande och samtidigt uppnå tillfredsställande precision eftersom det mer är det funktionella begreppet magasin som avses mera än föremålet i sig.

Ändringsdirektivet innehåller inte någon närmare definition av vad som utgör löstagbara magasin. Begreppet finns inte heller definierat i lagen (1992:1300) om krigsmateriel med tillhörande förteckning i bilagan till förordningen (1992:1303) om krigsmateriel, som reglerar tillverkning, tillhandahållande och utförsel av löstagbara magasin till sådana skjutvapen som utgör krigsmateriel.

Med magasin avses den behållare som är ämnad att innehålla ammunition till ett skjutvapen. Ur magasinet matas ammunitionen fram

till pipans patronläge, vilket kan göras automatiskt eller manuellt. Löstagbara magasin är konstruerade för att vara lätta att byta. Magasinen tillverkas vanligen i metall eller hårdplast. Magasinkapaciteten för gevär brukar uppgå till mellan tre och sex patroner, men det förekommer större magasin. Pistoler har nästintill alltid magasin som innehåller mellan sex och 18 patroner medan automatkarbiner kan ha löstagbara magasin som rymmer upp till trettio patroner. Ett magasin kan bestå av olika komponenter beroende på den aktuella konstruktionen.

Kompletta och fungerande löstagbara magasin bör alltid omfattas av den föreslagna regleringen i vapenlagen. Detsamma bör gälla en komplett samling av nödvändiga delar som enkelt kan monteras samman till användbara löstagbara magasin (jfr NJA 1987 s. 643). Den närmare betydelsen av begreppet löstagbara magasin får avgöras i rättstillämpningen.

Hänvisningar till S4-1

4.2. Hur ska innehavet av löstagbara magasin regleras?

Regeringens förslag: Det ska krävas tillstånd enligt vapenlagen för att få inneha löstagbara magasin.

Den som har tillstånd eller rätt att inneha ett visst vapen för skjutning ska dock utan särskilt tillstånd få inneha löstagbara magasin till vapnet om magasinen är avsedda för samma ändamål som tillståndet eller rätten till innehavet av vapnet.

I andra fall ska tillstånd att inneha löstagbara magasin få meddelas om det skäligen kan antas att magasinen inte kommer att missbrukas.

Vapenlagen ska inte gälla löstagbara magasin som innehas av staten. Regeringen ska få besluta att vapenlagen inte ska gälla löstagbara magasin som innehas av en främmande stats militära styrka som befinner sig i Sverige inom ramen för internationellt militärt samarbete eller internationell krishantering.

Regeringen ska få meddela föreskrifter om att kravet på tillstånd för löstagbara magasin inte ska gälla innehav av magasin som lämnats över från staten till bl.a. vissa statliga tjänstemän eller personer som tillhör det militära försvaret, räddningstjänsten, Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen.

Regeringen ska vidare få meddela föreskrifter om att vapenlagen inte ska gälla löstagbara magasin som en företrädare för en annan stats myndighet medför vid tillfällig tjänstgöring i Sverige eller vid en resa genom Sverige för tjänsteändamål.

Promemorians förslag stämmer delvis överens med regeringens förslag. I promemorian föreslås inget undantag för magasin som innehas av staten och heller inget bemyndigande om att kravet på tillstånd för löstagbara magasin inte ska gälla innehav av magasin som lämnats över från staten till bl.a. vissa statliga tjänstemän eller personer som tillhör det militära försvaret, räddningstjänsten,

Polismyndigheten eller

Säkerhetspolisen.

Remissinstanserna: Svenska Jägareförbundet, Svenska Pistolskytteförbundet och Svenska Vapensamlarföreningen anser att rätten att inneha magasin utan särskilt tillstånd bör gälla alla vapen oavsett ändamål eftersom magasin är ett naturligt tillbehör till vapnet. Statens maritima museer, Statens försvarshistoriska museer och Riksförbundet Sveriges museer anser att museer som har beviljats tillstånd att inneha skjutvapen ska undantas från tillståndsplikten för löstagbara magasin.

Försvarsmakten anser att löstagbara magasin ska omfattas av det statliga undantaget eftersom detta annars kommer att skapa omfattande problem för verksamheten. Sveriges Vapenägares Förbund anför att förslaget innebär en form av licensplikt även på magasin, vilket inte krävs i ändringsdirektivet. Svenskt Forum för jakt, skytte och vapenfrågor framför att effekten av att löstagbara magasin blir tillståndspliktiga kan bli att den som sysslar med servicearbeten eller säljer produkter – som i dag anses som tillbehör – tvingas att söka vapenhandlartillstånd utan att vilja handla med skjutvapen. Försvarsmakten har synpunkter om att hemvärnssoldater som förvarar löstagbara magasin i sina hem inte bör behöva ansöka om särskilt tillstånd. Konsekvenserna blir enligt Försvarsmakten annars ökade kostnader och ökad administration för Hemvärnet utan att säkerheten förbättras.

Skälen för regeringens förslag

Löstagbara magasin ska regleras på samma sätt som ammunition

Regeringen instämmer i promemorians bedömning att löstagbara magasin inte bör jämställas med skjutvapen enligt 1 kap. 3 § vapenlagen. En sådan ordning skulle vara onödigt betungande och alltför långtgående. Det ligger närmare till hands att, som föreslås i promemorian, reglera löstagbara magasin på samma sätt som ammunition. Det skulle innebära att den som har tillstånd eller rätt att inneha ett visst vapen för skjutning utan särskilt tillstånd får inneha löstagbara magasin till vapnet om magasinen är avsedda för samma ändamål som tillståndet eller rätten till innehavet av vapnet. Tillstånd att inneha löstagbara magasin skulle i andra fall få meddelas enskilda personer samt sådana sammanslutningar och huvudmän för museer som får meddelas tillstånd att inneha skjutvapen, om det skäligen kan antas att magasinen inte kommer att missbrukas.

Svenska Jägareförbundet, Svenska Pistolskytteförbundet och Svenska Vapensamlarföreningen anser att den som har rätt att inneha ett visst vapen utan särskilt tillstånd också bör få inneha löstagbara magasin till vapnet, oavsett ändamålet för vapeninnehavet. Statens maritima museer, Statens försvarshistoriska museer och Riksförbundet Sveriges museer anser att museer som har beviljats tillstånd att inneha skjutvapen också bör ha rätt att inneha löstagbara magasin.

Det kan visserligen framstå som onödigt byråkratiskt att tillstånd för löstagbara magasin i vissa fall ska krävas när någon redan har ett tillstånd eller rätt att inneha ett vapen. Enligt regeringen gör sig dock behovet av att tillståndsfritt få inneha löstagbara magasin inte särskilt starkt gällande när syftet är att inneha magasinen för något annat ändamål än det som omfattas av tillståndet eller rätten att inneha vapnet för skjutning. Det är vidare en fördel vid rättstillämpningen om regleringen av ammunition och löstagbara magasin kan utformas på ett likartat sätt. En förutsättning för

att tillståndsfritt få inneha löstagbara magasin bör därför, i enlighet med vad som gäller för ammunition, vara att magasinen är avsedda för samma ändamål som tillståndet eller rätten till innehav av ett visst vapen för skjutning. På detta sätt skulle legala vapeninnehavares behov av att fritt kunna förvärva och inneha flera magasin till de vapen som används för skjutning kunna tillgodoses utan att möjligheten att ingripa mot oberättigade innehav av löstagbara magasin påverkas. Eftersom rätten att inneha löstagbara magasin är knuten till rätten att inneha ett visst vapen säkerställs dessutom att innehavet inte står i strid med direktivets krav. Direktivet anger, till skillnad från den uppfattning som Sveriges

Vapenägares Förbund ger uttryck för, inte hur regleringen av vapenmagasin ska utformas utan endast vilket resultat som ska uppnås.

Mot den bakgrunden anser regeringen att tillstånd att inneha löstagbara magasin bör regleras på samma sätt som ammunitionstillstånd. Tillstånd bör alltså inte krävas när någon har tillstånd eller rätt att inneha ett visst vapen för skjutning och magasinen är avsedda för samma ändamål som tillståndet eller rätten till innehavet av vapnet. I övriga fall bör tillstånd få meddelas enskilda personer samt sådana sammanslutningar och huvudmän för museer som får meddelas tillstånd att inneha skjutvapen, om det skäligen kan antas att magasinet inte kommer att missbrukas. De närmare förutsättningarna för att beviljas tillstånd bör, på motsvarande sätt som för ammunitionen, anges på lägre författningsnivå.

Svenskt Forum för jakt, skytte och vapenfrågor framför att effekten av att löstagbara magasin blir tillståndspliktiga kan bli att den som sysslar med servicearbeten eller säljer produkter – som i dag anses som tillbehör – tvingas att söka vapenhandlartillstånd. Förslaget innebär dock inte att vapenlagens bestämmelser om tillstånd till handel med skjutvapen kommer att omfatta handel med löstagbara magasin. Den som handlar med vapenmagasin kommer alltså inte att behöva söka tillstånd till vapenhandel enligt vapenlagens bestämmelser.

Regeringens förslag till övergångsbestämmelse innebär att den som innehar löstagbara magasin som det krävs tillstånd för, får inneha magasinen utan sådant tillstånd till utgången av oktober 2020 eller, om ansökan om tillstånd har gjorts före nämnda tidpunkt, till dess att ansökan om tillstånd prövats slutligt (se vidare avsnitt 5).

Vapenlagen ska inte gälla löstagbara magasin som innehas av staten

Vapenlagens bestämmelser gäller, med några få undantag rörande vapenregister och märkning, inte skjutvapen och ammunition som innehas av staten. När innehavet av löstagbara magasin nu regleras gör sig skälen till detta undantag lika starkt gällande beträffande denna egendom. Såsom

Försvarsmakten framför bör därför 1 kap. 8 § första stycket vapenlagen utvidgas till att även omfatta löstagbara magasin. Detta innebär bl.a. att löstagbara magasin som annars skulle ha omfattats av tillståndsplikt inte kommer att göra det om de innehas av staten.

Bemyndiganden för löstagbara magasin

Genom bemyndigandet i 11 kap. 1 § c vapenlagen finns det möjlighet för regeringen att meddela föreskrifter om att bestämmelserna om krav på tillstånd till innehav av skjutvapen inte ska gälla skjutvapen som lämnats

över från staten till bl.a. statliga tjänstemän eller personer som tillhör det militära försvaret, räddningstjänsten, Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen. Med anledning av regeringens förslag att det i vissa fall ska krävas särskilt tillstånd för innehav av löstagbara magasin kan det finnas behov av undantag även från det kravet. Försvarsmakten uppger också att hemvärnssoldater i beredskapssyfte förvarar magasin i sina bostäder. Regeringen anser därför, i likhet med Försvarsmakten, att bemyndigandet i 11 kap. 1 § c vapenlagen bör utvidgas så att regeringen kan meddela föreskrifter om undantag från det förslagna kravet på tillstånd för innehav av löstagbara magasin. Det kan noteras att något motsvarande behov när det gäller ammunition inte har framkommit.

När innehavet av löstagbara magasin nu regleras bör regeringen även, i likhet med vad som gäller för skjutvapen och ammunition, dels bemyndigas att meddela föreskrifter om att vapenlagen inte ska gälla löstagbara magasin som en företrädare för en annan stats myndighet medför vid tillfällig tjänstgöring i Sverige eller vid resa för tjänsteändamål genom Sverige, dels få möjlighet att besluta om att lagen inte ska gälla löstagbara magasin som innehas av en främmande stats militära styrka som befinner sig i Sverige inom ramen för internationellt militärt samarbete eller internationell krishantering.

Hänvisningar till S4-2

4.3. Kriminalisering och andra åtgärder mot otillåtna innehav av löstagbara magasin

Regeringens förslag: Att inneha löstagbara magasin utan att ha rätt till det ska vara straffsanktionerat på samma sätt som otillåtet innehav av ammunition. Tillägget i samma bestämmelse om underlåtenhet att följa ett beslut att lämna över ammunition för inlösen ska tas bort.

Den som frivilligt lämnar in löstagbara magasin som innehas olovligen ska få åtalas endast om det är motiverat från allmän synpunkt.

Löstagbara magasin ska, under samma förutsättningar som gäller för ammunition, kunna förklaras förverkade.

Ett tillstånd att inneha löstagbara magasin ska återkallas under samma förutsättningar som gäller för ammunition.

Skyldigheten att under vissa förutsättningar omhänderta vapen och tillhörande ammunition och tillståndsbevis ska gälla även löstagbara magasin som hör till vapnet.

Regeringens bedömning: Ammunition och löstagbara magasin som förvaras åt någon annan utan föreskrivet tillstånd bör inte kunna förverkas.

Promemorians förslag stämmer i huvudsak överens med regeringens förslag. I promemorian föreslås att den som förvarar ammunition och löstagbara magasin åt någon annan utan föreskrivet tillstånd till förvaringen ska kunna få egendomen förverkad.

Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna har inga synpunkter på förslaget. Polismyndigheten anser dock att olovligt innehav eller överlåtelse av löstagbara magasin bör kunna kvalificeras som grovt vapenbrott.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Otillåtet innehav av löstagbara magasin ska kriminaliseras

Regeringen föreslår som nämnts tidigare att innehav av löstagbara magasin ska regleras i vapenlagen på samma sätt som innehav av ammunition (se avsnitt 4.2). Enligt 9 kap. 2 § första stycket d vapenlagen kan den som innehar ammunition utan att ha rätt till det dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. Regeringen anser att otillåtet innehav av löstagbara magasin bör regleras på motsvarande sätt. Bestämmelsen bör därmed utvidgas till att omfatta även löstagbara magasin. En sådan reglering möjliggör att legitimt innehav och användning av sådana magasin kan kontrolleras, samtidigt som användning för brottslig verksamhet kan förhindras. Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet innehar ett löstagbart magasin utan att ha rätt till det ska alltså kunna dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. På motsvarande sätt som för ammunition bör det i ringa fall inte dömas till ansvar (9 kap. 2 § andra stycket).

Polismyndigheten har anfört att otillåtna innehav eller otillåten överlåtelse av löstagbara magasin bör kunna utgöra grovt vapenbrott. Det ingick inte i utredarens uppdrag att överväga om olovligt innehav eller överlåtelse av magasin bör utgöra grovt vapenbrott (se avsnitt 4.4). Frågan kan därför inte behandlas i detta lagstiftningsprojekt.

I 9 kap. 2 § första stycket d vapenlagen straffsanktioneras även underlåtenheten att följa ett beslut om att lämna över ammunition för inlösen. Bestämmelsen är en kvarleva från 1973 års vapenlag och har blivit obsolet. Den som inte följer ett sådant beslut innehar ammunitionen utan att ha rätt till det. Detta är redan straffsanktionerat enligt samma bestämmelse. Den del av bestämmelsen som handlar om underlåtenheten att följa ett beslut om att lämna över ammunition för inlösen fyller därmed inte någon funktion och bör därför tas bort.

En kriminalisering av otillåtet innehav av löstagbara magasin uppfyller även de krav som uppställs i ändringsdirektivet om att medlemsstaterna ska fastställa ett sanktionssystem för överträdelser av de nationella bestämmelser som antas enligt direktivet och vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att dessa sanktioner tillämpas. Sanktionerna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande (artikel 16). Otillåtet innehav av ett löstagbart magasin bör normalt sett även anses innebära att innehavaren visat sig olämplig att inneha skjutvapen. I dessa fall ska innehavarens tillstånd att inneha skjutvapen återkallas enligt 6 kap. 1 § första stycket a vapenlagen (jfr artikel 5.3 i vapendirektivet i lydelsen enligt ändringsdirektivet).

Den särskilda åtalsregeln ska gälla även för löstagbara magasin

Enligt 9 kap. 7 § vapenlagen får åtal mot någon som frivilligt lämnar in skjutvapen eller ammunition till Polismyndigheten väckas endast om det är motiverat från allmän synpunkt. Avsikten med denna särskilda åtalsregel är att uppmuntra allmänheten att lämna in skjutvapen och ammunition för vilka tillstånd saknas och åtalsregeln ger den som olovligt innehar denna egendom möjlighet att göra sig av med den på ett säkert sätt. Det ligger också i samhällets intresse att få kontroll över egendom

som innehas olovligen. Samma skäl gör sig gällande även för löstagbara magasin. Den särskilda åtalsregeln bör därför utvidgas till att omfatta löstagbara magasin.

Löstagbara magasin som varit föremål för brott ska förklaras förverkade

I vapenlagen finns bestämmelser om förverkande av skjutvapen och ammunition som varit föremål för vissa brott. Innebörden av ett förverkande är att den som begått brottet förlorar äganderätten till egendomen och att den därmed inte kan användas för att begå nya brott. Reglerna innebär bl.a. att ammunition som någon innehaft utan att ha rätt till det eller som överlåtits till någon som inte har rätt att inneha egendomen kan förklaras förverkad. Regeringen anser att även löstagbara magasin, på samma sätt som gäller för ammunition, ska kunna förklaras förverkade när de varit föremål för vissa brott. Bestämmelsen i 9 kap. 5 § bör därmed utvidgas till att även omfatta löstagbara magasin. Detta innebär att den som innehaft löstagbara magasin utan att ha haft rätt till det eller som överlåtit magasin till någon som inte haft rätt att inneha dem kan förlora äganderätten till egendomen.

I promemorian föreslås även att såväl ammunition som löstagbara magasin som förvaras åt någon annan utan föreskrivet tillstånd till förvaringen ska kunna förklaras förverkade. Med anledning av att motsvarande förvaring av ett skjutvapen inte ger möjlighet till förverkande av skjutvapnet skulle ett sådant förslag dock medföra en omotiverad diskrepans. Förslaget om möjligheten till förverkande av ammunition och löstagbara magasin i sådana situationer bör därför inte genomföras.

När ett vapen förklaras förverkat får även ammunition som hör till vapnet förklaras förverkat. Det är rimligt och ändamålsenligt att detta ska gälla även löstagbara magasin som hör till vapnet.

Återkalla och omhänderta löstagbara magasin

Enligt 6 kap. 2 § vapenlagen ska ett tillstånd att inneha ammunition återkallas om förutsättningarna för tillståndet inte längre finns, tillståndshavaren har missbrukat ammunitionen eller det annars finns någon skälig anledning att återkalla tillståndet. Enligt 6 kap. 4 § vapenlagen ska Polismyndigheten vidare besluta att ett vapen med tillhörande ammunition och tillståndsbevis ska tas om hand om det finns risk att vapnet missbrukas eller det är sannolikt att tillståndet att inneha vapnet kommer att återkallas och särskilda omständigheter inte talar emot ett omhändertagande. Bestämmelsen bör utvidgas till att omfatta även löstagbara magasin.

Hänvisningar till S4-3

4.4. Överlåta och låna ut löstagbara magasin

Regeringens förslag: Löstagbara magasin ska, på samma sätt som gäller för ammunition, få överlåtas endast till den som har tillstånd eller rätt att inneha egendomen. Om löstagbara magasin överlåts genom ombud ska ombudet ha ett eget vapentillstånd. Överträdelse av bestämmelsen ska straffsanktioneras.

Den som har tillstånd att låna skjutvapen ska utan särskilt tillstånd få inneha löstagbara magasin till vapnet.

Promemorians förslag stämmer överens med regeringens förslag. Remissinstanserna har inga synpunkter på förslaget. Skälen för regeringens förslag: Enligt 2 kap. 9 § vapenlagen får skjutvapen eller ammunition endast överlåtas till den som har tillstånd eller rätt att inneha vapnet eller ammunitionen. Om ammunition överlåts genom ombud ska ombudet ha eget vapentillstånd. Bestämmelserna innebär bl.a. att en vapenhandlare som överlåter skjutvapen eller ammunition har en skyldighet att kontrollera att den som vill köpa egendomen har tillstånd eller rätt att inneha den. Den som har tillstånd att låna skjutvapen får vidare, enligt 3 kap. 10 § vapenlagen, under den tid som han eller hon innehar ett vapen som lån utan särskilt tillstånd även inneha ammunition till vapnet. Bestämmelserna är straffsanktionerade. Den som överlåter ammunition till någon som inte har rätt att inneha den kan dömas för brott mot vapenlagen enligt 9 kap. 2 § första stycket e vapenlagen.

Regeringen anser att överlåtelse av löstagbara magasin bör regleras på motsvarande sätt som gäller för ammunition. En sådan reglering skulle innebära att löstagbara magasin endast får överlåtas till den som har tillstånd eller rätt att inneha egendomen. Om löstagbara magasin överlåts genom ombud bör ombudet ha ett eget vapentillstånd. De vapenhandlare som vill överlåta löstagbara magasin får därmed en skyldighet att kontrollera att den som vill köpa löstagbara magasin har tillstånd eller rätt att inneha egendomen. Därigenom skulle risken för att löstagbara magasin kommer i orätta händer kunna begränsas och användning av löstagbara magasin för brottslig verksamhet förhindras. En sådan bestämmelse är också i linje med den höga skyddsnivå som svensk vapenlagstiftning generellt sett har. Med hänsyn till att överlåtelse av ammunition och löstagbara magasin till någon som inte har rätt till att inneha egendomen framstår som lika straffvärda förfaranden bör därför 9 kap. 2 § första stycket e vapenlagen utvidgas till att även omfatta löstagbara magasin. Den som har tillstånd att låna skjutvapen bör, i enlighet med vad som gäller för ammunition, utan särskilt tillstånd få inneha löstagbara magasin till vapnet.

Hänvisningar till S4-4

4.5. Föra in löstagbara magasin

Regeringens förslag: Det ska krävas tillstånd enligt vapenlagen för att till Sverige få föra in löstagbara magasin. Löstagbara magasin ska under vissa förutsättningar även få föras in utan särskilt tillstånd. Villkoren för införsel av löstagbara magasin ska vara desamma som för införsel av ammunition. Även förutsättningarna för att föra ut löstagbara magasin som en resande fört med till Sverige för personligt bruk men inte haft rätt att föra in, ska vara desamma som för ammunition.

Löstagbara magasin ska inte få förvaras på tullager eller i frizon utan medgivande av Polismyndigheten.

I vapenlagen ska det upplysas om att det vid olovlig införsel av löstagbara magasin och försök till ett sådant brott finns straffbestämmelser i lagen om straff för smuggling.

Promemorians förslag stämmer överens med regeringens förslag. Remissinstanserna: De flesta remissinstanser har inga synpunkter på förslaget. Umeå universitet anser dock att tillståndsplikten för införsel av magasin ger upphov till en särskild rättssäkerhets- och tillämparproblematik i förhållande till den stora gruppen europeiska och övriga vapeninnehavare som söker sig till Sverige för jakt och skytte och som då ofta medför olika reserv- och utbytesdelar.

Skälen för regeringens förslag

Tillstånd ska krävas för införsel av löstagbara magasin

Enligt 2 kap. 1 § d vapenlagen krävs det tillstånd för att föra in skjutvapen eller ammunition till Sverige. Syftet med bestämmelsen är att ha kontroll över vilka vapen och vilken ammunition som förs in i landet. I huvudsak gäller samma krav för tillstånd till införsel av vapen och ammunition som gäller för tillstånd till innehav av sådan egendom. Eftersom regeringen föreslår att löstagbara magasin endast ska få innehas under vissa förutsättningar finns det även skäl att införa villkor för införsel av dessa.

Umeå universitet anser att ett krav på införseltillstånd ger upphov till rättssäkerhets- och tillämparproblem för europeiska och övriga vapeninnehavare. Ett införseltillstånd ger rätt att under den begränsade tid och för det ändamål som anges i tillståndet i Sverige inneha den egendom som förts hit med stöd av tillståndet. Det saknas under dessa förutsättningar anledning att ställa lägre krav på införsel av löstagbara magasin än på innehav av dessa i landet. De besvär denna kontroll kan medföra för vapeninnehavare kan inte anses väga tyngre än värdet av att kontrollen sker. Bestämmelsen i 2 kap. 1 § d vapenlagen ska därför utvidgas till att omfatta löstagbara magasin.

I 2 kap.1113 §§vapenlagen regleras förutsättningarna för att få tillstånd att föra in skjutvapen eller ammunition, införseltillståndets räckvidd och undantag från kravet på införseltillstånd. Samma regler som gäller för införsel av ammunition bör i dessa fall även gälla löstagbara magasin. Desamma bör gälla förutsättningarna enligt 2 kap. 14 § för förvaring på tullager eller i frizon och bestämmelserna i 2 kap. 15 § om rätt att under vissa förutsättningar föra ut löstagbara magasin.

Olovlig införsel av löstagbara magasin straffsanktioneras i lagen om straff för smuggling

Enligt 3 § lagen (2000:1225) om straff för smuggling döms den som, i samband med införsel till landet av en vara som omfattas av ett särskilt föreskrivet förbud mot eller villkor för införsel, uppsåtligen bryter mot förbudet eller villkoret genom att underlåta att anmäla varan till tullbehandling för smuggling till böter eller fängelse i högst två år. Eftersom regeringen föreslår att löstagbara magasin ska omfattas av villkor för införsel innebär detta att införsel i strid med dessa villkor kan utgöra ett smugglingsbrott. I 9 kap. 4 § vapenlagen bör det upplysas om att det beträffande löstagbara magasin, liksom när det gäller vapen och

ammunition, finns bestämmelser om straff för olovlig införsel i lagen om straff för smuggling.

Hänvisningar till S4-5

4.6. Förvara och transportera löstagbara magasin

Regeringens förslag: Löstagbara magasin ska, på samma sätt och under samma förutsättningar som ammunition, omfattas av bestämmelserna om förvaring och transport.

Överträdelse av bestämmelserna om förvaring ska straffsanktioneras. Straffbestämmelsen som rör förvaring åt någon annan ska dessutom utvidgas till att omfatta ammunition.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om krav på sammanslutningars förvaring av löstagbara magasin.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om vad som ska iakttas utöver vapenlagens bestämmelser om transport av löstagbara magasin.

Promemorians förslag stämmer överens med regeringens förslag. Remissinstanserna har inga synpunkter på förslaget. I spontana yttranden från Jägarnas Riksförbund avd. 14–12, Stockholms Luftvärnsförenings Skytteklubb och Västsvenska Dynamiker framförs dock synpunkter på att den föreslagna kriminaliseringen innebär att ett i dag problemlöst användande regleras och att den som under en tävling tappar ett magasin riskerar att göra sig skyldig till brott.

Skälen för regeringens förslag

Förvaring och transport av löstagbara magasin

I 5 kap. vapenlagen finns regler om förvaring och transport. De syftar till att förhindra stölder av skjutvapen och ammunition. Reglerna och deras efterlevnad är av grundläggande betydelse för att förhindra att skjutvapen och ammunition kommer i orätta händer. Även löstagbara magasin som nu föreslås regleras i vapenlagen kan om de hamnar i orätta händer utgöra en säkerhetsrisk vilket kräver att innehavarna hanterar dem med stort ansvar. Samma krav bör därför ställas på förvaring och transport av löstagbara magasin som gäller för förvaring av ammunition i 5 kap.14 §§vapenlagen. Detta innebär bl.a. att den som innehar löstagbara magasin är skyldig att ta hand om egendomen och hålla den under sådan uppsikt att det inte finns risk för att någon obehörig kommer åt den och att magasinen ska förvaras under säkert lås eller på något annat lika betryggande sätt. Vidare innebär det att en innehavare endast får lämna över sitt löstagbara magasin till någon annan för förvaring om han eller hon inte kan ta hand om det eller det annars finns särskilda skäl. För sådan förvaring krävs i normalfallet tillstånd. Den som skickar eller transporterar löstagbara magasin ska även vidta betryggande åtgärder för att förhindra att någon obehörig kommer åt egendomen.

Regeringens förslag till övergångsbestämmelse innebär att den som förvarar löstagbara magasin utan föreskrivet tillstånd ska få förvara magasinen utan sådant tillstånd till utgången av oktober 2020 eller, om

ansökan om tillstånd har gjorts före nämnda tidpunkt, till dess ansökan om tillstånd prövats slutligt (se vidare avsnitt 5).

I likhet med vad som redan gäller för skjutvapen och ammunition bör regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bemyndigas att meddela föreskrifter om dels krav på sammanslutningars förvaring av löstagbara magasin, dels vad som ska iakttas utöver bestämmelserna i 5 kap. i fråga om transport av sådana magasin.

Kriminalisering vid överträdelse av vissa regler om förvaring

De allmänna förvaringsbestämmelserna i 5 kap.13 §§vapenlagen är straffsanktionerade i 9 kap. 2 § första stycket c vapenlagen. Enligt bestämmelsen kan den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot förvaringsbestämmelserna i fråga om skjutvapen och ammunition som innehas av sammanslutningar, huvudmän för museer eller auktoriserade bevakningsföretag dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. Det gäller också skjutvapen som innehas av vapenhandlare. Regeringen anser att bestämmelsen bör utvidgas till att även omfatta även löstagbara magasin. Detta innebär att den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot bestämmelserna om förvaring av löstagbara magasin som innehas av sammanslutningar, huvudmän för museer eller auktoriserade bevakningsföretag eller i fråga om skjutvapen som innehas av vapenhandlare ska kunna dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. Jägarnas Riksförbund avd. 14–12, Stockholms Luftvärnsförenings

Skytteklubb och Västsvenska Dynamiker befarar att en enskild vapeninnehavare, som t.ex. tappar ett tillståndspliktigt magasin vid en tävling, kommer att bli straffad. Frågan om att utvidga tillämpningsområdet till att omfatta även enskilda personer har behandlats i flera lagstiftningsärenden. En sådan utvidgning har dock inte ansetts nödvändig och föreslås heller inte i detta lagstiftningsärende.

Enligt 9 kap. 2 § första stycket b vapenlagen är det straffsanktionerat att bryta mot bestämmelserna om överlämnande till förvaring hos någon annan. Dessa bestämmelser omfattar såväl skjutvapen som ammunition och föreslås nu utvidgas till att även omfatta löstagbara magasin som lämnas över till någon annan. Den bestämmelse som straffsanktioneras genom 9 kap. 2 § första stycket i, dvs. bestämmelsen om förvaring åt någon annan i 5 kap. 3 § första stycket vapenlagen, omfattar dock endast förvaring av skjutvapen. Det framstår som lika angeläget att straffsanktionera den situationen att någon olovligen förvarar löstagbara magasin och ammunition åt någon annan. Bestämmelsen i 9 kap. 2 § första stycket i bör därför utvidgas till att omfatta såväl löstagbara magasin som ammunition. Därmed korresponderar också straffbestämmelserna om överlämnande till förvaring hos någon annan och förvaring åt någon annan.

Hänvisningar till S4-6

4.7. Inlösen av löstagbara magasin samt dödsbons och konkursbons innehav av löstagbara magasin

Regeringens förslag: Löstagbara magasin ska, på samma sätt och under samma förutsättningar som gäller för skjutvapen och ammunition, kunna lösas in av staten.

Löstagbara magasin som ingår i ett dödsbo eller ett konkursbo ska omfattas av samma regler som skjutvapen och ammunition som ingår i ett sådant.

Promemorians förslag stämmer överens med regeringens förslag. Remissinstanserna har inga synpunkter på förslaget.

Skälen för regeringens förslag

Inlösen av löstagbara magasin

I 7 kap. vapenlagen finns regler om inlösen av vapen och ammunition. Inlösen innebär att staten tvångsförvärvar skjutvapen eller ammunition. En grundläggande tanke bakom bestämmelserna om inlösen är att Polismyndigheten i största möjliga utsträckning ska undvika inlösen genom att låta ägaren själv avveckla sitt innehav genom att skrota, sälja eller på annat sätt överlåta egendomen (jfr prop. 1973:166 s. 146 f.). Det är först om innehavaren inte själv avslutar sitt innehav på föreskrivet sätt och inom föreskriven tid som inlösen blir aktuellt. När innehavet av löstagbara magasin nu föreslås regleras i vapenlagen bör de rättigheter och skyldigheter som gäller för skjutvapen och ammunition i detta avseende gälla även för dessa magasin.

Innehav och förvaring av löstagbara magasin som ingår i dödsbon eller konkursbon

I 8 kap. vapenlagen finns regler om vapen och ammunition i dödsbon och konkursbon. När skjutvapen och ammunition ingår i ett dödsbo eller konkursbo får egendomen under vissa förutsättningar utan särskilt tillstånd innehas av den som har tagit hand om boet. Det finns även en möjlighet för Polismyndigheten att besluta om hur egendomen ska förvaras i dessa fall. När innehavet av löstagbara magasin nu föreslås regleras i vapenlagen bör dessa även omfattas av de särskilda bestämmelserna om innehav och förvaring av egendom som ingår i dödsbon och konkursbon.

Hänvisningar till S4-7

4.8. Registrering av personer och organisationer som har meddelats tillstånd att inneha löstagbara magasin

Regeringens förslag: Polismyndigheten ska, på motsvarande sätt som myndigheten i dag gör med dem som fått tillstånd att inneha skjutvapen eller ammunition, föra register över dem som meddelats tillstånd att inneha löstagbara magasin.

Promemorians förslag stämmer överens med regeringens förslag. Remissinstanserna har inga synpunkter på förslaget. Skälen för regeringens förslag: I vapeninnehavarregistret registreras de personer och organisationer som enligt vapenlagen har meddelats tillstånd att inneha skjutvapen eller ammunition eller tillstånd att låna skjutvapen samt personer som tillhör hemvärnets personal och som av

Försvarsmakten har tilldelats skjutvapen för förvaring i bostaden. Ändamålet med dessa uppgifter är att underlätta handläggningen av frågor om tillstånd enligt vapenlagen och att ge information om sådana uppgifter som behövs för att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet eller för att utreda eller beivra brott med anknytning till skjutvapen. I avsnitt 4.2 föreslår regeringen att det ska krävas tillstånd att inneha löstagbara magasin. Det finns därför skäl att, på samma sätt som gäller för ammunition, låta vapeninnehavarregistret omfatta även de personer och organisationer som har meddelats sådana tillstånd.

Hänvisningar till S4-8

5. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: Lagändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2020.

Den som vid ikraftträdandet innehar löstagbara magasin eller förvarar sådana åt någon annan utan föreskrivet tillstånd ska få inneha eller förvara magasinen till utgången av oktober 2020 eller, om ansökan om tillstånd har gjorts dessförinnan, till dess ansökan om tillstånd prövats slutligt.

Promemorians förslag överensstämmer delvis med regeringens förslag. I promemorian föreslås att lagändringarna ska träda i kraft den 14 september 2018. I promemorian lämnas inget förslag på övergångsbestämmelser som träffar den som förvarar löstagbara magasin åt någon annan utan föreskrivet tillstånd.

Remissinstanserna: Svenska Pistolskytteförbundet anser att förslaget om tillståndsplikt för löstagbara magasin inte bör avse vid ikraftträdandet innehavda magasin.

Sveriges Jordägareförbund anser att

övergångsperioden för löstagbara magasin är för kort och att en period om två år framstår som mer lämplig.

Skälen för regeringens förslag

Ikraftträdande

Kampen mot det grova våldet står högst upp på regeringens agenda och att reglera vapenmagasin är ett viktigt verktyg i brottsbekämpningen. I ändringsdirektivet uppställs även ett krav om att reglera löstagbara magasin av en viss storlek. Av artikel 2 i ändringsdirektivet följer att medlemsstaterna senast den 14 september 2018 ska sätta i kraft de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att

genomföra direktivet. Lagändringarna bör därför träda i kraft så snart som möjligt, vilket bedöms vara den 1 juli 2020.

Övergångsbestämmelser

Vapenlagen saknar i dag regler om förvärv och innehav av magasin. Regeringen föreslår i avsnitt 4.2 och 4.6 att det under vissa förutsättningar ska krävas tillstånd till innehav av löstagbara magasin och förvaring av sådana hos någon annan eller åt någon annan. Olovligt innehav samt förvaring hos eller åt någon annan utan föreskrivet tillstånd föreslås vidare bli kriminaliserat. Svenska Pistolskytteförbundet anser att magasin som innehas vid ikraftträdandet inte ska omfattas av tillståndsplikt. Regeringen anser att ett sådant undantag skulle kunna skapa problem eftersom det kan vara svårt att fastställa när ett magasin har förvärvats. I stället bör den som innehar ett löstagbart magasin eller förvarar ett löstagbart magasin – som det enligt 2 kap. 1 § eller 5 kap. 3 §vapenlagen kommer att krävas tillstånd för – få viss tid på sig att ansöka om tillstånd eller göra sig av med egendomen. Sveriges Jordägareförbund anser att denna tid bör vara två år. Regeringen anser att en så lång tid inte kan anses motiverad med hänsyn till behovet av att de nya reglerna får genomslag. I stället framstår en period om fyra månader som väl avvägd. Regeringen anser mot den bakgrunden att den som vid ikraftträdandet innehar eller förvarar löstagbara magasin utan att ha rätt till det bör få inneha eller förvara magasinen till utgången av oktober 2020. Vidare bör sådana magasin få innehas eller förvaras utan tillstånd under förutsättning att en ansökan har gjorts före nämnt datum och till dess att en ansökan prövats slutligt. Straffansvar inträder därmed först den 1 november 2020 och för det fall en ansökan lämnats in dessförinnan, först då ansökan har prövats slutligt.

När det gäller övriga förslag om kriminalisering anser regeringen inte att det behövs några särskilda övergångsbestämmelser. Av 5 § lagen (1964:163) om införande av brottsbalken följer att ingen får dömas för en gärning för vilken det inte var stadgat straff när den begicks. Vidare följer att straff ska bestämmas efter den lag som gällde när gärningen företogs, om inte annan lag gäller när dom meddelas som leder till frihet från straff eller till lindrigare straff.

Hänvisningar till S5

6. Konsekvenser av förslagen

Regeringens bedömning: Förslagen förväntas få positiva konsekvenser för arbetet med att motverka och begränsa illegalt innehav och användande av skjutvapen.

Förslagen leder inte till annat än marginella kostnadsökningar för Polismyndigheten och rättsväsendet. Dessa kostnadsökningar ska hanteras inom respektive myndighets befintliga anslagsram.

Förslagen förväntas medföra begränsade kostnader för enskilda.

Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens förslag.

Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna har inte några invändningar mot regeringens bedömning. Polismyndigheten bedömer att förslaget på ett tydligt sätt kommer att förbättra polisens möjligheter att motverka och begränsa illegalt innehav och användande av skjutvapen.

Den administrativa hanteringen i samband med tillståndsgivningen kommer enligt myndigheten inte att öka i nämnvärd omfattning med anledning av förslaget. Polisförbundet anser att förslaget sannolikt medför kostnadsökningar för såväl Polismyndigheten som rättsväsendet i övrigt.

Svenska Jägarförbundet och Svenska Pistolskytteförbundet anser att förslaget innebär ökad byråkrati och kostnader för enskilda vapeninnehavare. Svenska Pistolskytteförbundet anför att en tävlingsskytt kan ha många magasin som behöver vara under uppsikt eller inlåsta och inte längre kan skickas med vanlig postbefordran.

Skälen för regeringens bedömning

Konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet

Förslaget kommer på ett tydligt sätt att förbättra polisens möjligheter att motverka och begränsa illegalt innehav och användande av skjutvapen. Genom att löstagbara magasin blir tillståndspliktiga kan polisen beslagta magasin vars innehavare inte har tillstånd, vilket kan främja den brottsförebyggande verksamheten. Det blir även straffbart att inneha magasin utan att ha rätt till det. Förslagen kan sammantaget antas få en positiv effekt för det brottsförebyggande arbetet och effekt på brottslighet med anknytning till skjutvapen.

Konsekvenser för Polismyndigheten och rättsväsendet

Polismyndigheten får i viss mån utökade arbetsuppgifter vid tillståndsgivning för magasin. Besluten om tillstånd kommer att kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Eftersom besluten kommer att kunna överklagas innebär förslagen även att domstolarna får utökade arbetsuppgifter. Med hänsyn till det begränsade antalet magasin som kommer att kräva tillstånd bedöms dock förslagen, till skillnad mot vad

Sveriges Vapenägares Förbund anför, endast leda till en marginellt ökad arbetsbelastning för

Polismyndigheten och de allmänna

förvaltningsdomstolarna.

Kriminaliseringen av otillåtna innehav av löstagbara magasin kan antas medföra en viss ökning av antalet anmälda brott och antalet fall av förverkande. Förslaget kan därmed antas leda till en marginellt ökad arbetsbelastning för Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten och de allmänna domstolarna.

Som Polisförbundet anför kommer förslagen alltså att medföra vissa kostnadsökningar för såväl Polismyndigheten som rättsväsendet i övrigt. Mot bakgrund av att den föreslagna tillståndsplikten endast gäller magasin som innehas utan korresponderande vapentillstånd, bedöms dessa kostnader dock vara marginella för Polismyndigheten och rättsväsendet i övrigt och bör rymmas inom ramen för respektive myndighets befintliga anslag.

Konsekvenser för vapenhandlare och vapenmäklare

Den föreslagna regleringen innebär att vapenhandlare får en straffsanktionerad skyldighet att kontrollera att den som förvärvar sådan egendom har rätt att inneha den. Förslagen kommer att vidare medföra vissa administrativa kostnader, särskilt vid distanshandel. Sveriges

Vapenägares Förbund anför även att vapenhandlare kan få ökade kostnader för förvaring av de magasin som blir tillståndspliktiga.

Kostnaderna för vapenhandlarna bedöms dock bli begränsade.

Föreningar för jakt eller målskytte, museer och enskilda

Den föreslagna regleringen av löstagbara magasin innebär att den som har tillstånd att inneha ett visst vapen för skjutning utan tillstånd får inneha magasin till vapnet om magasinen är avsedda för samma ändamål som tillståndet eller rätten till innehavet av vapnet. Det finns inte någon begränsning i antalet magasin som får innehas utan tillstånd. Föreslagen reglering överensstämmer med den reglering som i dag gäller för tillstånd till innehav av ammunition.

Enskilda personer, företag och organisationer, t.ex. jägare och sportskyttar, som innehar löstagbara magasin som inte är avsedda för ett vapen som de har tillstånd att inneha för skjutning kommer att behöva ansöka om tillstånd för att fortsatt få inneha magasinen. Förslaget bedöms, såsom Svenska Jägarförbundet och Svenska Pistolskytteförbundet anför, därför innebära en viss ökad administration för den enskilde vapeninnehavaren. Som Svenska Pistolskytteförbundet har anfört kommer förslagen även att innebära utökade krav på hanteringen av magasinen för tävlingsskyttar. Störst konsekvenser får förslaget dock för museer eller enskilda som innehar löstagbara magasin för samlingsändamål eftersom dessa regelmässigt kommer att behöva ansöka om tillstånd för att fortsatt få inneha egendomen.

7. Författningskommentar

Hänvisningar till S7

  • Prop. 2019/20:58: Avsnitt 3

Förslaget till lag om ändring i vapenlagen (1996:67)

1 kap.

1 § Denna lag gäller skjutvapen, ammunition och löstagbara magasin samt vissa föremål som i lagen jämställs med skjutvapen.

Paragrafen anger lagens tillämpningsområde. Genom tillägget utvidgas paragrafen till att även omfatta löstagbara magasin. Tillverkning, tillhandahållande och utförsel av löstagbara magasin till sådana skjutvapen som utgör krigsmateriel regleras dock i lagen (1992:1300) om krigsmateriel. Övervägandena finns i avsnitt 4.1 och 4.2.

Med magasin avses den behållare som är ämnad att innehålla ammunition till ett skjutvapen. Ur magasinet matas ammunitionen fram

till pipans patronläge, vilket kan göras automatiskt eller manuellt. Löstagbara magasin kan bestå av olika komponenter beroende på den aktuella konstruktionen. Ett komplett, funktionsdugligt magasin bör dock alltid omfattas av bestämmelsen, liksom en komplett samling av nödvändiga delar som enkelt kan monteras samman till ett magasin (jfr NJA 1987 s. 643).

Tillägget genomför tillsammans med ändringarna i 2 kap. 1 och 8 §§, artikel 10.1 andra stycket i vapendirektivet i lydelsen enligt ändringsdirektivet.

8 § I fråga om skjutvapen som innehas av staten gäller endast 1 a kap. 6– 11 §§ och 2 a kap. 5 §. Lagen gäller inte ammunition eller löstagbara magasin som innehas av staten.

I fråga om skjutvapen och ammunition som tillverkas för staten gäller endast 2 a kap. 1–4 och 6 §§.

Paragrafen anger vilka bestämmelser i denna lag som är tillämpliga på skjutvapen och ammunition som innehas av staten. Paragrafen behandlas i avsnitt 4.2.

Genom ändringen i första stycket undantas löstagbara magasin som innehas av staten från lagens tillämpningsområde, vilket bl.a. innebär att de inte är tillståndspliktiga.

1 a kap.

7 § Polismyndigheten ska med hjälp av automatiserad behandling föra separata register över

1. personer och organisationer som enligt denna lag har meddelats tillstånd att inneha skjutvapen, ammunition eller löstagbara magasin eller tillstånd att låna skjutvapen samt personer som tillhör hemvärnets personal och som av Försvarsmakten har tilldelats skjutvapen för förvaring i bostaden (vapeninnehavarregistret),

2. de skjutvapen för vilka tillstånd till innehav har meddelats enligt denna lag samt skjutvapen som upphittats eller anmälts stulna eller försvunna (vapenregistret),

3. personer och organisationer som har meddelats tillstånd enligt denna lag att driva handel med skjutvapen, fysiska personer som har ett betydande inflytande över en juridisk person som har tillstånd att driva handel, personer som har godkänts att som föreståndare eller ersättare svara för sådan verksamhet samt personer och organisationer som har meddelats tillstånd enligt denna lag att ta emot skjutvapen för översyn eller reparation (vapenhandlarregistret), och

4. sammanslutningar som har auktoriserats enligt denna lag (registret över auktoriserade sammanslutningar för jakt- eller målskytte).

Av vapeninnehavarregistret får det inte framgå vilka vapen som Försvarsmakten har tilldelat någon som tillhör hemvärnets personal. Registret får inte användas för att göra automatiserade sammanställningar över personer som tillhör hemvärnets personal.

Paragrafen reglerar Polismyndighetens skyldighet att föra vapenregister. Paragrafen behandlas i avsnitt 4.8.

Ändringen i första stycket 1 innebär att Polismyndigheten i vapeninnehavarregistret även ska registrera personer och organisationer som meddelats tillstånd att inneha löstagbara magasin.

2 kap.

1 § Tillstånd krävs för att

a) inneha skjutvapen, ammunition eller löstagbara magasin

b) driva handel med skjutvapen,

c) yrkesmässigt ta emot skjutvapen för reparation eller översyn, eller

d) föra in skjutvapen, ammunition eller löstagbara magasin till Sverige. Tillstånd krävs inte för den som har fyllt arton år om vapnet har en begränsad effekt i förhållande till andra jämförliga skjutvapen (effektbegränsade vapen) och vapnet är

1. ett kolsyre-, luft- eller fjädervapen eller ett vapen med ett annat liknande utskjutningsmedel och är avsett för målskjutning, eller

2. ett harpunvapen. Tillstånd krävs inte heller om innehavaren har lånat vapnet enligt bestämmelserna i 3 kap. 1 a eller 7 §.

Tillstånd krävs inte heller för verksamhet som omfattas av tillstånd enligt 3 eller 4 § lagen (1992:1300) om krigsmateriel.

Paragrafen innehåller de grundläggande bestämmelserna om vilka befattningar med bl.a. skjutvapen som kräver tillstånd enligt denna lag. Paragrafen behandlas i avsnitt 4.2.

Ändringen i första stycket a innebär att det införs krav på tillstånd för att få inneha löstagbara magasin. Undantag från tillståndsplikten regleras i 2 kap. 8 §. Otillåtet innehav av löstagbara magasin är straffsanktionerat genom 9 kap. 2 § första stycket d.

Av punkt 2 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna framgår att den som innehar löstagbara magasin som det enligt 2 kap. 1 § krävs tillstånd för, får inneha magasinen utan sådant tillstånd till utgången av oktober 2020 eller, om ansökan om tillstånd har gjorts före den tidpunkten, till dess ansökan om tillstånd prövats slutligt.

Ändringen i första stycket d innebär att det införs krav på tillstånd för att till Sverige få föra in vissa löstagbara magasin. Undantag från tillståndsplikten regleras i 2 kap. 13 §. Bestämmelser om straff för olovlig införsel och försök till sådant brott finns i lagen (2000:1225) om straff för smuggling.

Ändringarna i paragrafen genomför tillsammans med ändringarna i 1 kap. 1 § och 2 kap. 8 §, artikel 10.1 i vapendirektivet i lydelsen enligt ändringsdirektivet.

8 § Den som har tillstånd eller rätt att inneha ett visst vapen för skjutning får utan särskilt tillstånd inneha ammunition och löstagbara magasin till vapnet, om egendomen är avsedd för samma ändamål som tillståndet eller rätten till innehav av vapnet.

Tillstånd att i andra fall inneha ammunition och löstagbara magasin får meddelas enskilda personer samt sådana sammanslutningar och huvudmän för museer som får meddelas tillstånd att inneha skjutvapen, om det skäligen kan antas att egendomen inte kommer att missbrukas.

Paragrafen reglerar dels ett undantag från kravet på tillstånd till innehav av ammunition i 2 kap. 1 §, dels de närmare förutsättningarna för att i andra fall beviljas tillstånd till innehav av sådan egendom. Paragrafen behandlas i avsnitt 4.2.

Ändringen i första stycket innebär att den som har rätt att inneha ett visst vapen för skjutning inte behöver ha ett särskilt innehavstillstånd för löstagbara magasin till vapnet. På så sätt knyts rätten till innehav av löstagbara magasin, på samma sätt som rätten att inneha ammunition, till rätten att inneha ett visst vapen. En förutsättning för att tillståndsfritt få inneha löstagbara magasin är att magasinen är avsedda för samma ändamål som tillståndet eller rätten till innehav av vapnet. En rätt att inneha ett vapen kan omfatta flera olika ändamål, till exempel jakt och målskytte. Tillstånd behöver då inte sökas för magasin som är anpassade till något av dessa ändamål.

Ändringen i andra stycket innebär att de grundläggande förutsättningarna för tillstånd att i andra fall inneha ammunition ska gälla även för tillstånd att inneha löstagbara magasin.

Bestämmelsen är straffsanktionerad genom 9 kap. 2 § första stycket d. Ändringen i paragrafen genomför, tillsammans med ändringarna i 1 kap. 1 § och 2 kap. 1 §, artikel 10.1 i vapendirektivet i lydelsen enligt ändringsdirektivet.

I paragrafen görs även språkliga och redaktionella ändringar.

9 § Skjutvapen, ammunition eller löstagbara magasin får överlåtas endast till den som har tillstånd eller rätt att inneha egendomen. Om ammunition eller löstagbara magasin överlåts genom ett ombud ska ombudet ha eget vapentillstånd.

Paragrafen reglerar att den som överlåter sådan egendom som omfattas av paragrafen måste förvissa sig om att mottagaren har rätt att inneha egendomen. Paragrafen behandlas i avsnitt 4.4.

Ändringen innebär att bestämmelsen utvidgas till att omfatta löstagbara magasin. Bestämmelsen är straffsanktionerad. Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet överlåter skjutvapen till någon som inte har rätt att inneha vapnet kan dömas för vapenbrott enligt 9 kap. 1 §. Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet överlåter löstagbara magasin eller ammunition till någon som inte har rätt att inneha egendomen kan dömas för brott mot vapenlagen enligt 9 kap. 2 § första stycket e.

I paragrafen görs även språkliga och redaktionella ändringar.

Tillstånd att föra in skjutvapen, ammunition eller löstagbara magasin till Sverige

11 § För tillstånd att föra in skjutvapen till Sverige gäller samma förutsättningar som för tillstånd att inneha vapnen enligt 3–6 §§.

Tillstånd att föra in ammunition eller löstagbara magasin får meddelas den som har rätt att inneha egendomen i Sverige, om det skäligen kan antas att den inte kommer att missbrukas.

Paragrafen reglerar förutsättningarna för att få tillstånd att föra in skjutvapen eller ammunition till Sverige. Paragrafen behandlas i avsnitt 4.5.

Ändringen i andra stycket innebär att de grundläggande förutsättningarna för tillstånd att föra in ammunition i Sverige ska gälla även för tillstånd att föra in löstagbara magasin.

12 § Införseltillstånd ger rätt att under den begränsade tid och för det ändamål som anges i tillståndet i Sverige inneha de skjutvapen, den ammunition och de löstagbara magasin som förts hit med stöd av tillståndet. Tillståndet gäller under förutsättning att egendomen förs in inom sex månader från dagen för tillståndet eller den längre tid som

Polismyndigheten bestämmer.

Paragrafen reglerar de närmare förutsättningarna för att med stöd av införseltillståndet få inneha den egendom som omfattas av tillståndet i Sverige. Paragrafen behandlas i avsnitt 4.5.

Ändringen innebär att förutsättningarna för att med stöd av ett införseltillstånd få inneha löstagbara magasin blir desamma som för skjutvapen och ammunition.

13 § Skjutvapen, ammunition eller löstagbara magasin får föras in till

Sverige utan särskilt tillstånd i följande fall:

a) Enskilda personer får föra in de skjutvapen, den ammunition och de löstagbara magasin som de i Sverige har rätt att inneha för personligt bruk. Detta gäller också sådana sammanslutningar, huvudmän för museer och bevakningsföretag som får meddelas tillstånd att inneha skjutvapen.

b) Enskilda personer som har permanent tillstånd från en behörig myndighet i Danmark, Finland eller Norge att där inneha jakt- eller tävlingsskjutvapen för eget bruk, får medföra dessa vapen med tillhörande ammunition och löstagbara magasin

vid vistelse i Sverige för tillfällig användning vid jakt eller tävling här, – vid resa genom Sverige till Danmark, Finland eller Norge i anslutning till tillfällig användning vid jakt eller tävling i något av dessa länder.

Den som har fört in vapen, ammunition och löstagbara magasin för sådan jakt eller tävling i Sverige som avses i första stycket b får utan tillstånd inneha egendomen i Sverige under högst tre månader från dagen för införandet.

Paragrafen reglerar undantag från kravet på införseltillstånd i 2 kap. 1 § och behandlas i avsnitt 4.5.

Ändringen innebär att de undantag från krav på tillstånd till införsel i Sverige som finns för skjutvapen och ammunition även ska gälla för löstagbara magasin.

I paragrafen görs även språkliga och redaktionella ändringar.

14 § Skjutvapen, ammunition och löstagbara magasin får inte förvaras på tullager eller i frizon utan medgivande av Polismyndigheten.

Paragrafen reglerar förutsättningarna för förvaring på tullager eller i frizon och behandlas i avsnitt 4.5.

Ändringen innebär att förutsättningarna för förvaring av skjutvapen och ammunition på tullager eller i frizon också ska gälla för förvaring av löstagbara magasin.

15 § Skjutvapen, ammunition och löstagbara magasin, som en resande fört med till Sverige för personligt bruk men inte haft rätt att föra in, får föras ut om egendomen anmälts i behörig ordning för Tullverket.

Egendomen tillfaller staten om den inte förs ut inom antingen fyra månader efter en sådan anmälan eller inom den längre tid som Tullverket i det enskilda fallet bestämmer. I ett sådant fall ska egendomen behandlas som om den hade förklarats förverkad.

Paragrafen reglerar förutsättningarna för vissa fall av utförsel av skjutvapen eller ammunition och behandlas i avsnitt 4.5.

Ändringen innebär att de förutsättningar som gäller för att få föra ut skjutvapen och ammunition som en resande fört med till Sverige för personligt bruk men inte haft rätt att föra in ska gälla även för löstagbara magasin.

I paragrafen görs även språkliga och redaktionella ändringar.

3 kap.

10 § Den som har tillstånd att låna skjutvapen får under den tid som han eller hon innehar ett vapen som lån även inneha ammunition och löstagbara magasin till vapnet utan särskilt tillstånd.

Paragrafen reglerar förutsättningarna för innehav av ammunition vid lån av skjutvapen. Paragrafen behandlas i avsnitt 4.4.

Ändringen innebär att de förutsättningar som gäller för innehav av ammunition vid lån av skjutvapen ska gälla även för innehav av löstagbara magasin.

I paragrafen görs även språkliga och redaktionella ändringar.

5 kap. Förvaring och transport av skjutvapen , ammunition och

löstagbara magasin

1 § Den som innehar skjutvapen, ammunition eller löstagbara magasin är skyldig att ta hand om egendomen och hålla den under sådan uppsikt att det inte finns risk för att någon obehörig kommer åt den.

Paragrafen innehåller en grundläggande regel om vårdplikt för den som innehar skjutvapen eller ammunition. Paragrafen behandlas i avsnitt 4.6.

Ändringen innebär att vårdplikten ska gälla även den som innehar löstagbara magasin.

Bestämmelsen är straffsanktionerad genom 9 kap. 2 § första stycket c.

2 § När skjutvapen inte används ska de förvaras i säkerhetsskåp eller i något annat lika säkert förvaringsutrymme.

Effektbegränsade skjutvapen samt sådana föremål som enligt 1 kap. 3 § jämställs med skjutvapen får dock förvaras på annat betryggande sätt så att det inte finns risk för att någon obehörig kommer åt dem. Ammunition och löstagbara magasin ska förvaras under säkert lås eller på något annat lika betryggande sätt.

Paragrafen innehåller regler om förvaring av skjutvapen och ammunition som inte används. Paragrafen behandlas i avsnitt 4.6.

Ändringen i andra stycket innebär att de förvaringskrav som gäller för ammunition även ska gälla för löstagbara magasin. Bestämmelsen är straffsanktionerad i 9 kap. 2 § första stycket c.

I paragrafen görs även språkliga och redaktionella ändringar.

3 § En innehavare får lämna över sitt skjutvapen, sin ammunition eller sina löstagbara magasin till någon annan för förvaring, om han eller hon inte själv kan ta hand om egendomen eller om det annars finns särskilda skäl.

För sådan förvaring krävs tillstånd om inte utlåning i motsvarande fall är tillåten enligt 3 kap. Vid tillståndsprövningen ska Polismyndigheten särskilt beakta möjligheten för mottagaren att erbjuda en säker förvaring. Tillståndet ska tidsbegränsas.

Den som förvarar vapnet får använda det endast om han eller hon har tillstånd att inneha vapen av samma typ.

Paragrafen reglerar bl.a. under vilka förutsättningar en innehavare får lämna över sitt skjutvapen eller sin ammunition till någon annan för förvaring. Paragrafen är utformad efter synpunkter från Lagrådet och behandlas i avsnitt 4.6.

Ändringen i första stycket innebär att löstagbara magasin ska kunna lämnas över till någon annan för förvaring under samma förutsättningar som skjutvapen och ammunition.

I paragrafen görs även en språklig ändring. Av punkt 2 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna framgår att den som förvarar löstagbara magasin utan föreskrivet tillstånd får förvara magasinen utan sådant tillstånd till utgången av oktober 2020 eller, om ansökan om tillstånd har gjorts före nämnda tidpunkt, till dess ansökan om tillstånd prövats slutligt.

Paragrafen är straffsanktionerad genom 9 kap. 2 § första stycket b (överlämnande till förvaring), c (förvaringskrav) och i (förvaring åt någon annan).

4 § Den som skickar eller transporterar ett skjutvapen, ammunition eller löstagbara magasin ska vidta betryggande åtgärder för att förhindra att någon obehörig kommer åt egendomen. Vapnet ska vara oladdat och, i den utsträckning det är möjligt och lämpligt, isärtaget och nerpackat.

Paragrafen reglerar vilka åtgärder som ska vidtas av den som skickar eller transporterar ett skjutvapen eller ammunition. Paragrafen är utformad efter synpunkter från Lagrådet och behandlas i avsnitt 4.6.

Ändringen innebär att de krav som gäller skjutvapen och ammunition som skickas eller transporteras även ska gälla löstagbara magasin. Bestämmelsen är straffsanktionerad genom 9 kap. 2 § första stycket b.

I paragrafen görs även språkliga och redaktionella ändringar.

6 kap.

2 § Ett tillstånd att inneha ammunition eller löstagbara magasin ska återkallas av Polismyndigheten om

a) förutsättningarna för tillståndet inte längre finns,

b) tillståndshavaren har missbrukat den egendom som tillståndet gäller, eller

c) det annars finns någon skälig anledning att återkalla tillståndet.

Paragrafen reglerar under vilka förutsättningar ett tillstånd att inneha ammunition ska återkallas. Paragrafen behandlas i avsnitt 4.3.

Ändringarna innebär att tillstånd att inneha löstagbara magasin ska återkallas under samma förutsättningar som tillstånd att inneha ammunition.

Omhändertagande av vapen, ammunition, löstagbara magasin och tillståndsbevis

4 § Polismyndigheten ska besluta att ett vapen med tillhörande ammunition, tillståndsbevis och löstagbara magasin ska tas om hand om

a) det finns risk att vapnet missbrukas, eller

b) det är sannolikt att tillståndet att inneha vapnet kommer att återkallas och särskilda omständigheter inte talar emot ett omhändertagande.

Om risken för missbruk är överhängande får egendomen tas om hand även utan ett sådant beslut. En sådan åtgärd får vidtas av polismän, jakttillsynsmän som länsstyrelsen förordnat, personal vid Kustbevakningen och Tullverket eller särskilt förordnade tjänstemän vid länsstyrelsen. Åtgärden ska skyndsamt anmälas till Polismyndigheten som omedelbart ska pröva om omhändertagandet ska bestå.

Paragrafen reglerar i vilka situationer ett vapen med tillhörande ammunition och tillståndsbevis ska tas om hand. Paragrafen behandlas i avsnitt 4.3.

Ändringen i första stycket innebär att löstagbara magasin ska tas om hand under samma förutsättningar som gäller för bl.a. ammunition.

7 kap. Inlösen av vapen , ammunition och löstagbara magasin

1 § Skjutvapen, ammunition eller löstagbara magasin ska lösas in av staten om

a) tillståndet att inneha egendomen har återkallats utan att den samtidigt har förklarats förverkad eller tagits i beslag,

b) innehavaren har avlidit,

c) ansökan har avslagits i fråga om tillstånd att inneha ett vapen, ammunition eller löstagbara magasin som förvärvats genom arv, testamente eller bodelning, eller

d) en domstol har beslutat att ett vapen, ammunition eller löstagbara magasin, som någon innehar utan att ha rätt till det, inte ska förverkas eller åklagaren i ett sådant fall har beslutat att inte föra talan om förverkande.

Paragrafen reglerar förutsättningarna för inlösen av skjutvapen och ammunition. Paragrafen är utformad efter synpunkter från Lagrådet och behandlas i avsnitt 4.7.

Ändringarna innebär att samma förutsättningar ska gälla för inlösen av löstagbara magasin som för skjutvapen och ammunition.

I paragrafen görs även språkliga och redaktionella ändringar.

2 § Ett skjutvapen, ammunition eller löstagbara magasin ska inte lösas in om egendomen lämnas för skrotning eller överlåts till någon som har rätt att inneha den och om detta görs inom

a) ett år från det att innehavaren avled, eller

b) tre månader från det att tillståndet att inneha vapnet, ammunitionen eller de löstagbara magasinen återkallades, ansökan om innehav avslogs, beslut i förverkandefrågan meddelades av en domstol eller en åklagare eller beslaget hävdes.

Vapnet, ammunitionen eller de löstagbara magasinen ska inte heller lösas in om ansökan om tillstånd att inneha egendomen görs inom samma tid. Om ansökan avslås ska egendomen lösas in, om den inte inom tre månader från dagen för beslutet i tillståndsärendet överlåts till någon som har rätt att inneha den.

Polismyndigheten får medge förlängning av tidsfristerna, varje gång med högst sex månader.

Paragrafen reglerar undantag från bestämmelserna om inlösen. Paragrafen är utformad efter synpunkter från Lagrådet och behandlas i avsnitt 4.7.

Ändringarna i första och andra styckena innebär att de undantag från krav på inlösen som gäller för skjutvapen och ammunition även ska gälla för löstagbara magasin.

I paragrafen görs även språkliga och redaktionella ändringar.

3 § Innehavare av ett skjutvapen, ammunition eller löstagbara magasin som ska lösas in är skyldig att enligt Polismyndighetens beslut lämna över egendomen till myndigheten eller den som myndigheten bestämmer. Om det finns ett tillståndsbevis eller någon annan motsvarande handling, ska även den lämnas över till Polismyndigheten.

Paragrafen reglerar förfarandet vid inlösen. Paragrafen är utformad efter synpunkter från Lagrådet och behandlas i avsnitt 4.7.

Ändringen innebär att samma förfarande som gäller vid inlösen av skjutvapen och ammunition ska gälla även vid inlösen av löstagbara magasin.

I paragrafen görs även språkliga och redaktionella ändringar.

4 § För vapen, ammunition eller löstagbara magasin som löses in ska en ersättning betalas med ett belopp som motsvarar marknadsvärdet.

I paragrafen regleras vilken ersättning som ska betalas vid inlösen. Paragrafen behandlas i avsnitt 4.7.

Ändringen innebär att den ersättning som ska betalas vid inlösen av löstagbara magasin ska beräknas på samma sätt som vid inlösen av vapen och ammunition.

I paragrafen görs även språkliga och redaktionella ändringar.

8 kap. Vapen , ammunition och löstagbara magasin i dödsbon och

konkursbon

1 § Skjutvapen, ammunition och löstagbara magasin som ingår i ett dödsbo eller ett konkursbo, får utan särskilt tillstånd innehas av den som har tagit hand om boet till dess

a) egendomen har överlåtits till någon som är berättigad att inneha den,

b) egendomen ska överlämnas enligt 2 § eller, i fråga om dödsbon enligt 7 kap. 3 §, eller

c) i fråga om konkursbon, konkursen har avslutats.

I paragrafen regleras förutsättningarna för att utan särskilt tillstånd få inneha skjutvapen och ammunition som ingår i ett dödsbo eller ett konkursbo. Paragrafen behandlas i avsnitt 4.7.

Ändringen innebär att samma förutsättningar ska gälla för innehav av löstagbara magasin utan särskilt tillstånd som för skjutvapen och ammunition.

I paragrafen görs även språkliga och redaktionella ändringar.

2 § Om skjutvapen, ammunition eller löstagbara magasin ingår i ett dödsbo eller ett konkursbo, får Polismyndigheten besluta att egendomen tills vidare ska förvaras av myndigheten eller någon annan som myndigheten anvisar, när det finns särskild anledning till det. Den som har hand om boet är i så fall skyldig att efter Polismyndighetens beslut lämna över egendomen till den som ska förvara egendomen.

Paragrafen reglerar förutsättningarna för särskild förvaring av skjutvapen och ammunition som ingår i ett dödsbo eller ett konkursbo. Paragrafen behandlas i avsnitt 4.7.

Ändringen innebär att samma förutsättningar ska gälla för särskild förvaring av löstagbara magasin som för skjutvapen och ammunition.

I paragrafen görs även språkliga och redaktionella ändringar.

3 § Bestämmelser om inlösen av vapen, ammunition och löstagbara magasin i dödsbon finns i 7 kap.

Paragrafen innehåller en upplysning om att bestämmelser om inlösen av vapen och ammunition i dödsbo finns i 7 kap. Paragrafen behandlas i avsnitt 4.7.

Genom ändringen ges en upplysning om att det i 7 kap. finns bestämmelser om inlösen även av löstagbara magasin i dödsbo.

I paragrafen görs även språkliga och redaktionella ändringar.

9 kap.

2 § Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet

a) missbrukar rätten att inneha ett skjutvapen genom att använda det för något annat ändamål än det som han eller hon är berättigad till,

b) bryter mot bestämmelserna om överlämnande till förvaring hos någon annan i 5 kap. 3 § första stycket eller om transport i 5 kap. 4 § eller mot villkor i fråga om förvaring av vapen som meddelats med stöd av denna lag,

c) bryter mot bestämmelserna om förvaring i 5 kap. 1–3 §§ i fråga om skjutvapen, ammunition eller löstagbara magasin som innehas av sammanslutningar, huvudmän för museer eller auktoriserade bevakningsföretag eller i fråga om skjutvapen som innehas av vapenhandlare,

d) innehar ammunition eller ett löstagbart magasin utan att ha rätt till det,

e) överlåter ammunition eller ett löstagbart magasin till någon som inte har rätt att inneha egendomen,

f) driver handel med skjutvapen utan tillstånd,

g) medför skjutvapen i strid med bestämmelserna i 5 kap. 6 §,

h) bryter mot föreskrifter som har meddelats med stöd av 11 kap. 1 § d genom att olovligen överföra vapen eller ammunition till ett annat land, eller

i) förvarar ett skjutvapen, ammunition eller ett löstagbart magasin åt någon annan utan att något föreskrivet tillstånd till förvaringen finns, eller bryter mot bestämmelserna om användning vid förvaring i 5 kap. 3 § andra stycket.

I ringa fall ska det inte dömas till ansvar för otillåtet innehav av ammunition, ett löstagbart magasin eller överträdelse av bestämmelserna i 5 kap. 6 §.

Till ansvar för otillåten förvaring av skjutvapen åt någon annan döms det inte om gärningen är belagd med straff enligt 1 eller 1 a §.

Paragrafen reglerar straffansvar för andra brott mot vapenlagen än vapenbrott och brott mot bestämmelserna om märkning. Paragrafen är utformad efter synpunkter från Lagrådet och behandlas i avsnitt 4.3 och 4.6.

Genom ändringen i första stycket c straffsanktioneras brott mot vissa bestämmelser om förvaring av löstagbara magasin (jfr 5 kap. 1–3 §§).

Genom ändringen i första stycket d straffsanktioneras innehav av löstagbara magasin utan rätt till det (jfr 2 kap. 1 och 8 §§). Den uttryckliga straffsanktioneringen av att någon inte följt ett beslut att lämna över ammunition för inlösen har strukits. Att inte följa beslutet innebär att ammunitionen innehas otillåtet vilket är straffsanktionerat enligt samma punkt.

Genom ändringen i första stycket e straffsanktioneras överlåtelse av löstagbara magasin till någon som inte har rätt att inneha egendomen.

Genom ändringen i första stycket i straffsanktioneras förvaring av ammunition och löstagbara magasin åt någon annan utan föreskrivet tillstånd (jfr 5 kap. 3 § första stycket).

Genom ändringen i andra stycket undantas ringa fall av otillåtet innehav av löstagbara magasin från det straffbara området.

Paragrafen genomför delvis artikel 16 i vapendirektivet. I paragrafen görs även språkliga och redaktionella ändringar.

4 § Bestämmelser om straff för olovlig införsel av vapen, ammunition eller löstagbara magasin och för försök till sådant brott finns i lagen (2000:1225) om straff för smuggling.

I paragrafen upplyses om att bestämmelserna om straff för olovlig införsel av vissa varor och för försök till sådant brott finns i lagen om straff för smuggling. Paragrafen är utformad efter synpunkter från Lagrådet och behandlas i avsnitt 4.3.

Genom ändringen ges en upplysning om att det även när det gäller olovlig införsel av löstagbara magasin finns straffbestämmelser i lagen om straff för smuggling.

I paragrafen görs även en språklig ändring.

5 § Ett vapen som har varit föremål för brott som avses i 1 §, 1 a §, 1 b § eller 2 § första stycket a ska förklaras förverkat om det inte är uppenbart oskäligt. Detsamma gäller ammunition och löstagbara magasin som har varit föremål för brott som avses i 2 § första stycket d eller e. I stället för att förklara egendomen förverkad kan dess värde förklaras förverkat. Om ett vapen förklaras förverkat får även ammunition och löstagbara magasin som hör till vapnet förklaras förverkade.

Det som föreskrivs i första stycket om ett vapen ska också gälla en vapendel.

Utbyte av brott enligt denna lag ska förklaras förverkat, om det inte är uppenbart oskäligt.

Paragrafen reglerar förverkande av vapen, vapendelar och ammunition som har varit föremål för vissa brott enligt vapenlagen. Paragrafen är utformad efter synpunkter från Lagrådet och behandlas i avsnitt 4.3.

Ändringen i första stycket innebär att löstagbara magasin som har varit föremål för brott ska kunna förverkas under samma förutsättningar som gäller för ammunition.

I paragrafen görs även språkliga och redaktionella ändringar.

7 § Om någon frivilligt lämnar in skjutvapen, ammunition eller löstagbara magasin till Polismyndigheten, får åtal för olovligt innehav av egendomen väckas mot honom eller henne av åklagaren endast om det är motiverat från allmän synpunkt.

I paragrafen finns en särskild åtalsregel för den som frivilligt lämnar in skjutvapen och ammunition. Paragrafen behandlas i avsnitt 4.3.

Ändringen innebär att den särskilda åtalsregeln även omfattar den som frivilligt lämnar in löstagbara magasin.

I paragrafen görs även språkliga ändringar.

11 kap.

1 § Regeringen får meddela föreskrifter om

a) att denna lag eller vissa föreskrifter i lagen ska tillämpas även i fråga om andra föremål än sådana som anges i 1 kap. 2 och 3 §§, om föremålen är särskilt ägnade att användas vid brott mot någons liv, hälsa eller personliga säkerhet,

b) att anslagsenergin eller utgångshastigheten hos en projektil från ett skjutvapen ska understiga ett visst värde eller att vapnet ska vara konstruerat på ett visst sätt för att vapnet ska anses vara effektbegränsat enligt 2 kap. 1 §,

c) att bestämmelserna om tillstånd i 2 kap. 1 § inte ska gälla innehav av skjutvapen eller löstagbara magasin som lämnats över från staten till

– statliga tjänstemän eller personer som tillhör det militära försvaret, räddningstjänsten, Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen,

– den som för statens räkning tillverkar krigsmateriel, eller – frivilliga försvarsorganisationer,

d) att tillstånd ska krävas för överföring av skjutvapen eller ammunition från Sverige till ett annat land,

e) att den som avser att föra ut ett skjutvapen från Sverige eller lånar ut ett skjutvapen till någon som är fast bosatt i ett annat land och inte ska använda vapnet endast i Sverige, ska anmäla detta till Polismyndigheten,

f) att denna lag inte ska gälla i fråga om skjutvapen, ammunition och löstagbara magasin som en företrädare för en annan stats myndighet medför vid tillfällig tjänstgöring i Sverige eller vid resa för tjänsteändamål genom Sverige, och

g) storleken på de avgifter som får tas ut enligt 2 kap. 19 §.

h) att bestämmelserna om tillstånd i 2 kap. 1 § inte ska gälla införsel av skjutvapen som lämnats över från staten till statliga tjänstemän eller personer som tillhör det militära försvaret, räddningstjänsten, Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen, eller ammunition till sådana vapen.

Paragrafen innehåller bemyndiganden till regeringen. Paragrafen behandlas i avsnitt 4.2.

Bemyndigandet i punkt c utvidgas till att omfatta löstagbara magasin. Bemyndigandet i punkt f utvidgas till att omfatta löstagbara magasin som en företrädare för en annan stats myndighet medför vid tillfällig tjänstgöring i Sverige eller vid resa för tjänsteändamål genom Sverige.

2 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

a) undantag från kravet på tillstånd för att inneha start- eller signalvapen,

b) krav på skjutskicklighet, utbildning, ålder och de förutsättningar i övrigt som ska vara uppfyllda för tillstånd att inneha eller låna skjutvapen,

c) krav på kunskap för att få tillstånd att driva handel med skjutvapen och vad som i övrigt ska gälla vid sådan handel,

d) vad som ska iakttas utöver bestämmelserna i 4 kap. vid ändring och reparation av skjutvapen,

e) krav på vapenhandlares, museers och sammanslutningars förvaring av andra vapen än effektbegränsade vapen och på sammanslutningars förvaring av ammunition eller löstagbara magasin,

f) de förutsättningar i övrigt som ska vara uppfyllda för tillstånd enligt denna lag,

g) utfärdande av europeiska skjutvapenpass till dem som har tillstånd att inneha skjutvapen i Sverige,

h) förutsättningar för och förfaringssätt vid medgivande av att personer bosatta i Sverige ska få tillstånd att förvärva skjutvapen i ett annat land,

i) krav på att den som förvärvat ett skjutvapen i Sverige och som är bosatt i ett främmande land ska underrätta den staten om förvärvet,

j) kraven för auktorisation enligt 2 kap. 17 §,

k) vad som ska iakttas utöver bestämmelserna i 5 kap. i fråga om transport av skjutvapen, ammunition och löstagbara magasin.

Paragrafen innehåller bemyndiganden till regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Paragrafen behandlas i avsnitt 4.6.

Bemyndigandet i punkt e utvidgas till att omfatta löstagbara magasin som förvaras av sammanslutningar.

Bemyndigandet i punkt k utvidgas till att omfatta transport av löstagbara magasin.

3 § Regeringen får besluta att lagen inte ska gälla skjutvapen, ammunition och löstagbara magasin som innehas av en främmande stats militära styrka som befinner sig i Sverige inom ramen för internationellt militärt samarbete eller internationell krishantering.

Paragrafen innehåller ett bemyndigande till regeringen. Paragrafen behandlas i avsnitt 4.2.

Ändringen innebär att bemyndigandet utvidgas till att omfatta löstagbara magasin. I paragrafen görs även en språklig ändring.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2020.

2. Den som innehar eller förvarar löstagbara magasin för vilka det enligt 2 kap. 1 § eller 5 kap. 3 § i den nya lydelsen krävs tillstånd för får inneha eller förvara magasinen utan sådant tillstånd till utgången av oktober 2020 eller, om ansökan om tillstånd har gjorts dessförinnan, till dess ansökan om tillstånd prövats slutligt.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna behandlas i avsnitt 5. I punkt 1 förskrivs när lagen ska träda i kraft. I punkt 2 föreskrivs att tillstånd för innehav av löstagbara magasin inte krävs under en övergångsperiod.

Hänvisningar till US1

DIREKTIV

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV (EU) 2017/853

av den 17 maj 2017

om ändring av rådets direktiv 91/477/EEG om kontroll av förvärv och innehav av vapen

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 114,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (

1

),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (

2

), och

av följande skäl:

(1)

Rådets direktiv 91/477/EEG (

3

) utgör en kompletterande åtgärd för den inre marknaden. Genom den skapades det

en balans mellan, å ena sidan, åtagandet att säkerställa en viss frihet för handel med vissa skjutvapen och deras

väsentliga delar inom unionen och, å andra sidan, kravet att den friheten begränsas av vissa garantier som gäller

säkerheten och som är anpassade till dessa produkter.

(2)

Vissa aspekter av direktiv 91/477/EEG behöver förbättras ytterligare på ett proportionellt sätt för att motverka att

skjutvapen missbrukas för brottslig verksamhet, samt med tanke på terroristattackerna nyligen. I detta

sammanhang efterfrågade kommissionen, i sitt meddelande av den 28 april 2015 om den europeiska

säkerhetsagendan, en översyn av det direktivet och en gemensam strategi för deaktivering av skjutvapen för att

förhindra att dessa reaktiveras och används av brottslingar.

(3)

Så snart skjutvapen lagligen förvärvats och innehas i enlighet med direktiv 91/477/EEG, bör nationella

bestämmelser om rätten att bära vapen och om jakt eller tävlingsskytte tillämpas.

(4)

Vid tillämpning av direktiv 91/477/EEG bör definitionen av vapenmäklare omfatta varje fysisk eller juridisk

person, inbegripet partnerskap och termen tillhandahållande anses inbegripa uthyrning och leasing. Eftersom

vapenmäklare tillhandahåller tjänster som liknar de som tillhandahålls av vapenhandlare bör de också omfattas av

direktiv 91/477/EEG när det gäller de skyldigheter för vapenhandlare som är av relevans för vapenmäklares

verksamhet, i den mån de kan fullgöra dessa skyldigheter och i den mån skyldigheterna i fråga inte fullgörs av en

vapenhandlare vad beträffar samma underliggande transaktion.

(5)

Vapenhandlares verksamhet inbegriper inte bara tillverkning utan även ändring eller omvandling av skjutvapen,

väsentliga delar och ammunition, t.ex. förkortande av ett komplett skjutvapen som leder till att deras kategori

eller underkategori ändras. Rent privat, icke-kommersiell verksamhet, t.ex. manuell laddning och omladdning av

ammunition från ammunitionsdelar för eget bruk eller ändringar av skjutvapen eller väsentliga delar som ägs av

den berörda personen, såsom ändringar av stocken eller siktet eller underhåll för att åtgärda slitage på väsentliga

delar, bör inte anses utgöra verksamhet som endast vapenhandlare får utföra.

24.5.2017

L 137/22

Europeiska unionens officiella tidning

SV

(1) EUT C 264, 20.7.2016, s. 77.

(2) Europaparlamentets ståndpunkt av den 14 mars 2017 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 25 april 2017.

(3) Rådets direktiv 91/477/EEG av den 18 juni 1991 om kontroll av förvärv och innehav av vapen (EGT L 256, 13.9.1991, s. 51).

Prop. 2019/20:58

Bilaga 1

2017 års ändringsdirektiv

(6)

För att öka spårbarheten för alla skjutvapen och väsentliga delar och för att främja den fria rörligheten för dessa,

bör alla skjutvapen eller deras väsentliga delar förses med en tydlig, beständig och unik märkning samt registreras

i medlemsstaternas register.

(7)

Registrens poster bör innehålla alla uppgifter som gör det möjligt att knyta ett skjutvapen till dess innehavare,

och bör inbegripa namnet på tillverkaren eller varumärkesnamnet, landet eller platsen för tillverkningen,

skjutvapnets typ, märke, modell, kaliber och serienummer eller eventuella unika märkningar som anbringats på

skjutvapnets stomme eller låda. Andra väsentliga delar än stommen och lådan bör i registren anges inom ramen

för posten för det skjutvapen på vilket de ska monteras.

(8)

För att förhindra att märkningar lätt avlägsnas och för att klargöra vilka väsentliga delar som ska märkas bör

gemensamma unionsregler för märkning införas. Dessa regler bör tillämpas endast på skjutvapen eller väsentliga

delar som tillverkas i eller importeras till unionen den 14 september 2018 eller senare, när dessa släpps ut på

marknaden, medan skjutvapen och delar som tillverkas i eller importeras till unionen före det datumet fortsatt

bör omfattas av de märknings- och registreringskrav enligt direktiv 91/477/EEG som är tillämpliga fram till det

datumet.

(9)

Mot bakgrund av hur farliga skjutvapen och väsentliga delar är och med tanke på deras livslängd krävs det, för att

säkerställa att de behöriga myndigheterna kan spåra skjutvapen och väsentliga delar inom ramen för

administrativa och straffrättsliga förfaranden och med beaktande av nationell processrätt, att registrens poster

bevaras under en period av 30 år efter det att skjutvapnen eller de väsentliga delarna i fråga skrotats. Tillgång till

dessa registerposter och alla tillhörande personuppgifter bör för beviljande eller återkallande av tillstånd eller

tullförfarande, inbegripet ett eventuellt påförande av administrativa sanktioner, begränsas till behöriga

myndigheter och tillåtas endast upp till 10 år efter det att skjutvapnet eller de väsentliga delarna i fråga skrotats,

och upp till 30 år efter det att skjutvapnet eller de väsentliga delarna i fråga skrotats när sådan tillgång är

nödvändig i brottsbekämpningssyfte.

(10)

Ett effektivt informationsutbyte mellan vapenhandlare och vapenmäklare å ena sidan och nationella behöriga

myndigheter å andra sidan är viktigt för att registret ska fungera på ändamålsenligt sätt. Vapenhandlare och

vapenmäklare bör därför utan onödigt dröjsmål förse de nationella behöriga myndigheterna med information.

För att underlätta detta bör de nationella behöriga myndigheterna gentemot vapenhandlare och vapenmäklare

tillgängliggöra möjligheter till elektronisk kommunikation, vilka kan inbegripa inlämnande av informationen

antingen genom e-post eller direkt genom en databas eller ett register av något annat slag.

(11)

När det gäller medlemsstaternas skyldighet att ha ett övervakningssystem för att säkerställa att villkoren för

tillstånd för skjutvapen är uppfyllda under hela deras varaktighet, bör medlemsstaterna besluta huruvida

bedömningen ska inbegripa läkarundersökningar och psykologiska undersökningar på förhand.

(12)

Utan att det påverkar nationell rätt om yrkesansvar bör bedömningen av relevant medicinsk eller psykologisk

information inte förutsätta att den medicinska personal eller andra personer som tillhandahåller sådana uppgifter

har något ansvar om skjutvapen som innehas i enlighet med direktiv 91/477/EEG missbrukas.

(13)

Skjutvapen och ammunition bör förvaras på ett säkert sätt när de inte hålls under omedelbar uppsikt. Om de

förvaras på annat sätt än i säkerhetsskåp bör skjutvapen och ammunition förvaras åtskilt från varandra. När

skjutvapnet och ammunitionen ska överlämnas till en transportör bör denne vara ansvarig för lämplig

övervakning och förvaring. Kriterier för lämplig förvaring och säker transport bör definieras i nationell rätt, med

beaktande av antalet berörda vapen och ammunition samt deras kategori.

(14)

Direktiv 91/477/EEG bör inte påverka de regler i medlemsstaterna som tillåter lagliga transaktioner gällande

skjutvapen, väsentliga delar och ammunition via postorder, internet eller distansavtal enligt definitionen

i Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/83/EU (

1

), exempelvis genom internetbaserade auktionskataloger

eller radannonser, telefon eller e-post. Det är emellertid mycket viktigt att identiteten på parterna i sådana

transaktioner och parternas lagliga rätt att delta i sådana transaktioner är möjliga att kontrollera och faktiskt blir

föremål för en sådan kontroll. När det gäller köpare är det därför lämpligt att säkerställa att deras identitet och

24.5.2017

L 137/23

Europeiska unionens officiella tidning

SV

(1) Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/83/EU av den 25 oktober 2011 om konsumenträttigheter och om ändring av rådets

direktiv 93/13/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/44/EG och om upphävande av rådets direktiv 85/577/EEG och

Europaparlamentets och rådets direktiv 97/7/EG (EUT L 304, 22.11.2011, s. 64).

Prop. 2019/20:58

Bilaga 1

i tillämpliga fall deras tillstånd för förvärv av skjutvapen, väsentliga delar eller ammunition kontrolleras av en

vapenhandlare eller vapenmäklare som är licensierad eller har tillstånd eller av en offentlig myndighet eller dess

företrädare, senast vid leveransen.

(15) För de farligaste skjutvapnen bör det införas strängare regler i direktiv 91/477/EEG som säkerställer att det inte är

tillåtet att förvärva, inneha eller bedriva handel med dessa skjutvapen, med vissa begränsade, vederbörligen

motiverade undantag. Om dessa regler inte följs bör medlemsstaterna vidta samtliga lämpliga åtgärder, som skulle

kunna inbegripa beslagtagande av skjutvapnen i fråga.

(16) Medlemsstaterna bör dock ha möjlighet att tillåta förvärv och innehav av skjutvapen, väsentliga delar och

ammunition i kategori A när så krävs för utbildningsändamål, kulturella ändamål, inbegripet film och teater,

forskningsändamål eller historiska ändamål. Personer som beviljas tillstånd skulle kunna vara bl.a. vapensmeder,

kontrollanstalter, tillverkare, certifierade experter, kriminaltekniker och i vissa fall de som är involverade i film-

och tv-inspelningar. Medlemsstaterna bör också ha möjlighet att tillåta enskilda att förvärva och inneha

skjutvapen, väsentliga delar och ammunition i kategori A för det nationella försvaret, t.ex. inom ramen för

frivillig militär utbildning som föreskrivs i nationell rätt.

(17) Medlemsstaterna bör kunna välja att bevilja erkända museer och samlare tillstånd för förvärv och innehav av

skjutvapen, väsentliga delar och ammunition i kategori A när så krävs för historiska, kulturella, vetenskapliga,

tekniska, utbildningsrelaterade eller kulturarvsrelaterade ändamål, under förutsättning att sådana museer och

samlare, innan ett sådant tillstånd beviljas, visar att de vidtagit de åtgärder som krävs för att motverka eventuella

risker för den allmänna säkerheten eller den allmänna ordningen, också genom lämplig förvaring. Vid beviljande

av varje sådant tillstånd bör den specifika situationen beaktas och tas med i beräkningen, t.ex. samlingens

karaktär och ändamålen med den, och medlemsstaterna bör säkerställa att det finns ett system för övervakning av

samlare och samlingar.

(18) Vapenhandlare och vapenmäklare bör inte hindras att hantera skjutvapen, väsentliga delar och ammunition

i kategori A i fall där förvärv och innehav av sådana skjutvapen, väsentliga delar och ammunition undantagsvis är

tillåtna, när hantering av dessa är nödvändig för deaktivering eller omvandling eller närhelst annars så är tillåtet

enligt direktiv 91/477/EEG, enligt ändring genom det här direktivet. Inte heller bör vapenhandlare och

vapenmäklare hindras från att hantera sådana skjutvapen, väsentliga delar och ammunition i fall som inte

omfattas av direktiv 91/477/EEG, enligt ändring genom det här direktivet, t.ex. skjutvapen, väsentliga delar och

ammunition som ska exporteras utanför unionen eller vapen som ska förvärvas av försvarsmakten, polisen eller

offentliga myndigheter.

(19) Vapenhandlare och vapenmäklare bör få vägra att genomföra varje transaktion för förvärv av komplett

ammunition eller skarpa tändrör för ammunition som de anser vara misstänkt. En transaktion kan anses vara

misstänkt om den exempelvis inbegriper mängder som är ovanliga för den planerade privata användningen, om

köparen inte verkar känna till ammunitionens användning eller om köparen insisterar på att betala i kontanter

och samtidigt är ovillig att visa upp identitetsbevis. Vapenhandlare och vapenmäklare bör också kunna rapportera

sådana misstänkta transaktioner till de behöriga myndigheterna.

(20) Risken är hög för att akustiska vapen och andra typer av vapen som använder lösa skott omvandlas till verkliga

skjutvapen. Det är därför mycket viktigt att ta itu med problemet med sådana omvandlade vapen som används

för att begå brottslig verksamhet, i synnerhet genom att låta dem omfattas av direktiv 91/477/EEG. I syfte att

undvika risken för att larm- och signalvapen tillverkas på ett sådant sätt som gör dem möjliga att omvandlas till

att avfyra ett skott, en kula eller en projektil med hjälp av ett antändbart drivämne, bör kommissionen anta

tekniska specifikationer för att säkerställa att de inte går att omvandla på ett sådant sätt.

(21) Med hänsyn till att det finns stor risk för att skjutvapen som inte deaktiverats på rätt sätt reaktiveras och i syfte

att höja säkerhetsnivån i hela unionen bör sådana skjutvapen omfattas av direktiv 91/477/EEG. En definition av

deaktiverade skjutvapen bör anges som återspeglar de generella principer för deaktivering av skjutvapen som

anges i protokollet mot olaglig tillverkning av och handel med skjutvapen, delar av och komponenter till dessa

samt ammunition, fogat till rådets beslut 2014/164/EU (

1

), varigenom protokollet införlivas i unionens rättsliga

ramar.

24.5.2017

L 137/24

Europeiska unionens officiella tidning

SV

(1) Rådets beslut 2014/164/EU av den 11 februari 2014 om ingående på Europeiska unionens vägnar av protokollet mot olaglig tillverkning

av och handel med skjutvapen, delar av och komponenter till dessa samt ammunition, vilket kompletterar Förenta nationernas

konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet (EUT L 89, 25.3.2014, s. 7).

Prop. 2019/20:58

Bilaga 1

(22) Skjutvapen som är utformade för militärt bruk, t.ex. AK47 och M16, och som genom sin utformning erbjuder ett

val mellan olika avfyrningssätt, och manuellt kan ställas in på antingen helautomateld eller halvautomateld, bör

klassificeras i kategori A skjutvapen, och därför förbjudas för civilt bruk. Om de omvandlas till halvautomatiska

skjutvapen bör de klassificeras i kategori A punkt 6.

(23) Vissa halvautomatiska skjutvapen kan lätt omvandlas till automatiska skjutvapen och utgör därmed ett hot mot

säkerheten. Men även utan en sådan omvandling skulle vissa halvautomatiska skjutvapen kunna vara mycket

farliga om de kan rymma många patroner samtidigt. Därför bör halvautomatiska skjutvapen med en fast

laddningsanordning som gör det möjligt att avfyra många patroner samt halvautomatiska skjutvapen

i kombination med en löstagbar laddningsanordning med hög kapacitet förbjudas för civilt bruk. Möjligheten att

montera på en laddningsanordning med en kapacitet som överstiger 10 patroner för långa skjutvapen och 20

patroner för korta skjutvapen avgör inte i sig klassificeringen av skjutvapnet i en viss kategori.

(24) Utan att det påverkar förlängning av tillstånd i enlighet med direktiv 91/477/EEG bör halvautomatiska skjutvapen

med kantantändning, inbegripet skjutvapen av kaliber .22 eller mindre, inte klassificeras i kategori A, såvida de

inte omvandlats från automatiska skjutvapen.

(25) Bestämmelserna i direktiv 91/477/EEG gällande Europeiska skjutvapenpasset, som den huvudsakliga handling

som krävs för de olika verksamheter som bedrivs av tävlingsskyttar och andra personer som beviljats tillstånd

i enlighet med det direktivet, bör förbättras genom att det i de relevanta bestämmelserna införs en hänvisning till

skjutvapen i kategori A, utan att det påverkar medlemsstaternas rätt att välja att tillämpa strängare regler.

(26) Föremål som fysiskt ser ut som skjutvapen (replikvapen), men är tillverkade så att de inte kan omvandlas till att

avfyra ett skott, en kula eller en projektil med hjälp av ett antändbart drivämne, bör inte omfattas av direktiv

91/477/EEG.

(27) Om medlemsstaterna har nationell rätt som reglerar antika vapen omfattas dessa vapen inte av direktiv

91/477/EEG. Reproduktioner av antika vapen är dock inte av samma historiska värde eller intresse och kan

tillverkas med hjälp av moderna tekniker som kan öka livslängden och precisionen. Därför bör reproduktioner

ingå i tillämpningsområdet för direktiv 91/477/EEG. Direktiv 91/477/EEG är inte tillämpligt på andra produkter,

såsom airsoftvapen, som inte motsvarar definitionen av ett skjutvapen och därför inte regleras genom det

direktivet.

(28) För att förbättra informationsutbytet mellan medlemsstaterna vore det värdefullt om kommissionen gjorde en

bedömning av vad som krävs för ett system som kan stödja utbytet av de uppgifter som finns i medlemsstaternas

datoriserade register, inbegripet möjligheten att låta varje medlemsstat få tillgång till ett sådant system. Det

systemet kan använda en modul från informationssystemet för den inre marknaden (IMI) – inrättat genom

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1024/2012 (

1

) som är särskilt anpassad för skjutvapen. Sådant

informationsutbyte mellan medlemsstater bör ske i överensstämmelse med de uppgiftsskyddsregler som fastställs

i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 (

2

). När den behöriga myndigheten behöver ha

tillgång till uppgifter ur kriminalregistret för en person som ansöker om tillstånd att förvärva eller inneha ett

skjutvapen bör myndigheten i fråga kunna erhålla dessa uppgifter enligt rådets rambeslut 2009/315/RIF (

3

).

Kommissionens bedömning skulle vid behov kunna åtföljas av ett förslag till lagstiftning som beaktar befintliga

system för informationsutbyte.

(29) I syfte att säkerställa ett lämpligt informationsutbyte på elektronisk väg mellan medlemsstaterna rörande beviljade

tillstånd för överföring av skjutvapen till en annan medlemsstat och om avslag på ansökningar om tillstånd

24.5.2017

L 137/25

Europeiska unionens officiella tidning

SV

(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1024/2012 av den 25 oktober 2012 om administrativt samarbete genom

informationssystemet för den inre marknaden och om upphävande av kommissionens beslut 2008/49/EG (IMI-förordningen) (EUT L 316,

14.11.2012, s. 1).

(2) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på

behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskydds­

förordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).

(3) Rådets rambeslut 2009/315/RIF av den 26 februari 2009 om organisationen av medlemsstaternas utbyte av uppgifter ur kriminal­

registret och uppgifternas innehåll (EUT L 93, 7.4.2009, s. 23).

Prop. 2019/20:58

Bilaga 1

att förvärva eller inneha ett skjutvapen bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om

Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen med avseende på att fastställa bestämmelser som

gör det möjligt för medlemsstaterna att skapa ett sådant system för utbyte av information. Det är särskilt viktigt

att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att

dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den

13 april 2016 (

1

). För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europapar­

lamentet och rådet i synnerhet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges

systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(30)

För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av detta direktiv bör kommissionen tilldelas genomförande­

befogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU)

nr 182/2011 (

2

).

(31) Detta direktiv står i överensstämmelse med de grundläggande rättigheter och principer som erkänns särskilt

i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

(32) Förordning (EU) 2016/679 bör gälla för behandling av personuppgifter inom ramen för direktiv 91/477/EEG.

Om personuppgifter som samlats in enligt direktiv 91/477/EEG behandlas i syfte att förebygga, utreda, avslöja

eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder, bör de myndigheter som behandlar dessa uppgifter följa

bestämmelser som antagits enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/680 (

3

).

(33) Eftersom målen för detta direktiv inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, utan snarare, på

grund av åtgärdens omfattning och verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder

i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionali­

tetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(34) Direktiv 91/477/EEG bör därför ändras i enlighet med detta.

(35) När det gäller Island och Norge utgör detta direktiv och direktiv 91/477/EEG, i enlighet med avtalet mellan

Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om dessa staters associering till

genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (

4

), en utveckling av de bestämmelser

i Schengenregelverket som omfattas av de områden som avses i artikel 1 i rådets beslut 1999/437/EG (

5

).

(36) När det gäller Schweiz utgör detta direktiv och direktiv 91/477/EEG, i enlighet med avtalet mellan Europeiska

unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till

genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (

6

), en utveckling av de bestämmelser

i Schengenregelverket som omfattas av de områden som avses i artikel 1 i beslut 1999/437/EG jämförd med

artikel 3 i rådets beslut 2008/146/EG (

7

).

24.5.2017

L 137/26

Europeiska unionens officiella tidning

SV

(1) EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.

(2) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer

för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

(3) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/680 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behöriga

myndigheters behandling av personuppgifter för att förebygga, förhindra, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga

påföljder, och det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av rådets rambeslut 2008/977/RIF (EUT L 119, 4.5.2016, s. 89).

(4) EGT L 176, 10.7.1999, s. 36.

(5) Rådets beslut 1999/437/EG av den 17 maj 1999 om vissa tillämpningsföreskrifter för det avtal som har ingåtts mellan Europeiska

unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om dessa båda staters associering till genomförandet, tillämpningen och

utvecklingen av Schengenregelverket (EGT L 176, 10.7.1999, s. 31).

(6) EUT L 53, 27.2.2008, s. 52.

(7) Rådets beslut 2008/146/EG av den 28 januari 2008 om ingående på Europeiska gemenskapens vägnar av avtalet mellan Europeiska

unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet,

tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (EUT L 53, 27.2.2008, s. 1).

Prop. 2019/20:58

Bilaga 1

(37) När det gäller Liechtenstein utgör detta direktiv och direktiv 91/477/EEG, i enlighet med protokollet mellan

Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen, Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein om

Furstendömet Lichtensteins anslutning till avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och

Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och

utvecklingen av Schengenregelverket (

1

), en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket som omfattas av

de områden som avses i artikel 1 i beslut 1999/437/EG jämförd med artikel 3 i rådets beslut 2011/350/EU (

2

).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Direktiv 91/477/EEG ska ändras på följande sätt:

1. Artikel 1 ska ersättas med följande:

”Artikel 1

1.

I detta direktiv avses med

1. skjutvapen: varje bärbart vapen med pipa som avfyrar, är avsett att avfyra eller kan omvandlas till att avfyra ett

skott, en kula eller en projektil med hjälp av ett antändbart drivämne, om det inte utesluts från den definitionen

av någon av anledningarna i del III i bilaga I. Skjutvapen klassificeras i del II i bilaga I.

Ett föremål ska anses kunna omvandlas till att avfyra ett skott, en kula eller en projektil med hjälp av ett

antändbart drivämne om

a) det liknar ett skjutvapen, och

b) det på grund av sin konstruktion eller sina materialegenskaper kan omvandlas på detta sätt,

2. väsentlig del: pipan, stommen, lådan, inklusive både övre och nedre i tillämpliga fall, manteln, cylindern samt

slutstycket, vilka, som separata delar, tillhör samma kategori som det skjutvapen på vilket de är eller är tänkta

att vara monterade,

3. ammunition: alla patroner eller deras komponenter, inklusive patronhylsor, tändhattar, drivladdningar, kulor

eller projektiler som används i skjutvapen, förutsatt att dessa komponenter själva omfattas av krav på tillstånd

i den berörda medlemsstaten,

4. larm- och signalvapen: anordningar med patroner som är konstruerade endast för att avfyra lösa skott, retande

ämnen, andra verksamma ämnen eller pyroteknisk signalammunition och som inte kan omvandlas till att

avfyra ett skott, en kula eller en projektil med hjälp av ett antändbart drivämne,

5. salutvapen och akustiska vapen: skjutvapen som har omvandlats särskilt så att de endast kan avfyra lösa skott för

användning vid t.ex. teaterföreställningar, fotografering, film- och tv-inspelningar, återskapande av historiska

händelser, parader, idrottsevenemang och utbildning,

6. deaktiverade skjutvapen: skjutvapen som har gjorts permanent obrukbara genom åtgärder som medför att det

berörda skjutvapnets samtliga väsentliga delar gjorts definitivt oanvändbara och omöjliga att avlägsna, ersätta

eller ändra på ett sätt som skulle möjliggöra någon form av reaktivering av skjutvapnet,

7. museum: en permanent institution som verkar i samhällets tjänst och för dess utveckling, är öppen för

allmänheten och förvärvar, bevarar, bedriver forskning om och ställer ut skjutvapen, väsentliga delar eller

ammunition för historiska, kulturella, vetenskapliga, tekniska eller utbildnings-, kulturarvs- eller fritidsrelaterade

ändamål, och som erkänts som sådan av den berörda medlemsstaten,

24.5.2017

L 137/27

Europeiska unionens officiella tidning

SV

(1) EUT L 160, 18.6.2011, s. 21.

(2) Rådets beslut 2011/350/EU av den 7 mars 2011 om ingående på Europeiska unionens vägnar av protokollet mellan Europeiska

unionen, Europeiska gemenskapen, Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein om Furstendömet Liechtensteins

anslutning till avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska

edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket, om avskaffande av kontroller vid

de inre gränserna och om personers rörlighet (EUT L 160, 18.6.2011, s. 19).

Prop. 2019/20:58

Bilaga 1

8. samlare: varje fysisk eller juridisk person som samlar in och bevarar skjutvapen, väsentliga delar eller

ammunition för historiska, kulturella, vetenskapliga, tekniska eller utbildnings- eller kulturarvsrelaterade

ändamål, och som erkänts som sådan av den berörda medlemsstaten,

9. vapenhandlare: varje fysisk eller juridisk person vars näringsverksamhet helt eller delvis består av något av

följande:

a) tillverka, bedriva handel eller byteshandel med, hyra ut, reparera, ändra eller omvandla skjutvapen eller

väsentliga delar,

b) tillverka, bedriva handel eller byteshandel med, ändra eller omvandla ammunition,

10. vapenmäklare: varje fysisk eller juridisk person, med undantag av vapenhandlare, vars näringsverksamhet helt

eller delvis består av något av följande:

a) förhandla om eller arrangera transaktioner för inköp, försäljning eller leverans av skjutvapen, väsentliga

delar eller ammunition,

b) arrangera överföringen av skjutvapen, väsentliga delar eller ammunition inom en medlemsstat, från en

medlemsstat till en annan medlemsstat, från en medlemsstat till ett tredjeland eller från ett tredjeland till en

medlemsstat,

11. olaglig tillverkning: olaglig tillverkning eller sammansättning av skjutvapen, väsentliga delar till dessa och

ammunition

a) med hjälp av väsentliga delar till skjutvapen som varit föremål för olaglig handel,

b) utan tillstånd som utfärdats i enlighet med artikel 4 av en behörig myndighet i den medlemsstat där

tillverkningen eller sammansättningen har skett, eller

c) utan märkning av vapnen då de tillverkas i enlighet med artikel 4,

12. olaglig handel: förvärv, försäljning, leverans, transport och överföring av skjutvapen, väsentliga delar till dessa

eller ammunition från en medlemsstat eller genom denna medlemsstat till en annan medlemsstat, om någon av

de berörda medlemsstaterna inte tillåter det i enlighet med detta direktiv eller om skjutvapnen, de väsentliga

delarna eller ammunitionen inte har märkts i enlighet med artikel 4,

13. spårning: en systematisk utredning av hur skjutvapen och i förekommande fall väsentliga delar till dessa och

ammunition går från tillverkare till köpare, i syfte att hjälpa medlemsstaternas behöriga myndigheter att

upptäcka, utreda och analysera olaglig tillverkning och olaglig handel.

2.

Vid tillämpning av detta direktiv ska en person betraktas som bosatt i det land som anges i adressen i någon

officiell handling som utvisar personens hemvist, såsom pass eller nationellt identitetskort som visas upp för

behöriga myndigheterna i en medlemsstat eller för en vapenhandlare eller en vapenmäklare vid kontroll vid förvärv

eller av innehav. Om en persons adress inte framgår av hans eller hennes pass eller nationella identitetskort ska

bosättningslandet avgöras på grundval av andra officiella bevis för bosättning som godtas i den berörda

medlemsstaten.

3.

Ett europeiskt skjutvapenpass ska på begäran utfärdas av en medlemsstats behöriga myndigheter till en person

som legalt förvärvar och använder ett skjutvapen. Passet ska ha en giltighetstid på högst fem år, som kan förlängas,

och det ska innehålla de upplysningar som anges i bilaga II. Det ska vara en personlig handling där det eller de

skjutvapen förs in som passets innehavare äger och använder i enlighet med passet. Då skjutvapnet används ska

passet alltid medföras av den berörda personen och eventuella förändringar i skjutvapeninnehavet eller

i skjutvapnets egenskaper ska anges i passet, liksom förlust eller stöld av skjutvapnet.”

2. Artikel 2 ska ersättas med följande:

”Artikel 2

1.

Detta direktiv påverkar inte tillämpningen av nationella bestämmelser om rätten att bära vapen och om jakt

eller tävlingsskytte, om de vapen som används lagligen förvärvats och innehas i enlighet med detta direktiv.

24.5.2017

L 137/28

Europeiska unionens officiella tidning

SV

Prop. 2019/20:58

Bilaga 1

2.

Detta direktiv ska inte tillämpas på förvärv eller innehav av vapen och ammunition i enlighet med nationell

rätt av försvarsmakten, polisen eller de offentliga myndigheterna. Det ska inte heller tillämpas på överlåtelse som

regleras i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/43/EG (*).

(*) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/43/EG av den 6 maj 2009 om förenkling av villkoren för

överföring av försvarsrelaterade produkter inom gemenskapen (EUT L 146, 10.6.2009, s. 1).”

3. Artikel 4 ska ändras på följande sätt:

a) punkterna 1, 2 och 3 ska ersättas med följande:

”1.

När det gäller skjutvapen som tillverkats i eller importerats till unionen den 14 september 2018 eller

senare ska medlemsstaterna säkerställa att alla skjutvapen eller väsentliga delar som släpps ut på marknaden har

a) försetts med en tydlig, permanent och unik märkning utan dröjsmål efter tillverkning och senast innan de

släpps ut på marknaden, eller utan dröjsmål efter import till unionen, och

b) registrerats i enlighet med detta direktiv utan dröjsmål efter tillverkning och senast innan de släpps ut på

marknaden, eller utan dröjsmål efter import till unionen.

2.

Den unika märkning som avses i punkt 1 a ska inbegripa tillverkarens namn eller varumärkesnamnet,

landet eller platsen för tillverkningen, serienumret och tillverkningsåret, om detta inte redan framgår av

serienumret, samt om möjligt modellen. Detta ska inte påverka möjligheten att anbringa tillverkarens varumärke.

Om en väsentlig del är för liten för att kunna märkas i enlighet med denna artikel ska den märkas med

åtminstone ett serienummer eller en alfanumerisk eller digital kod.

Märkningskraven för skjutvapen och väsentliga delar som är av särskilt stort historiskt värde ska fastställas

i enlighet med nationell rätt.

Medlemsstaterna ska säkerställa att varje enskild förpackning med komplett ammunition märks på ett sådant sätt

att tillverkarens namn, varupartiets identifikationsnummer, kalibern och ammunitionstypen anges.

Vid tillämpning av punkt 1 och den här punkten får medlemsstaterna välja att tillämpa bestämmelserna

i konventionen av den 1 juli 1969 om ömsesidigt erkännande av kontrollstämplar på handeldvapen.

När ett skjutvapen eller dess väsentliga delar överförs från en statlig depå till permanent civilt bruk ska

medlemsstaterna dessutom säkerställa att det eller de förses med den unika märkning som föreskrivs i punkt 1

och som tillåter identifiering av den enhet från vilken överföringen har skett.

2a.

Kommissionen ska anta genomförandeakter med tekniska specifikationer för märkningen. Dessa

genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 13b.2.

3.

Medlemsstaterna ska inrätta ett system för reglering av vapenhandlar- och vapenmäklarverksamhet. Sådana

system ska inbegripa åtminstone

a) registrering av vapenhandlare och vapenmäklare som är verksamma på den medlemsstatens territorium,

b) licens eller tillstånd för vapenhandlar- och vapenmäklarverksamhet på den medlemsstatens territorium, och

c) en prövning av den berörda vapenhandlarens eller vapenmäklarens personliga och yrkesmässiga integritet och

relevanta förmåga. I fråga om juridiska personer gäller prövningen både den juridiska personen och den

fysiska person eller de personer som leder företaget.”

24.5.2017

L 137/29

Europeiska unionens officiella tidning

SV

Prop. 2019/20:58

Bilaga 1

b) Punkt 4 ska ändras på följande sätt:

i) I första stycket ska andra meningen ersättas med följande:

”Det registret ska omfatta alla de uppgifter med anknytning till skjutvapen som krävs för att spåra och

identifiera skjutvapnen i fråga, däribland

a) typ, märke, modell, kaliber och serienummer för varje skjutvapen samt den märkning som anbringats på

dess stomme eller låda som en unik märkning i enlighet med punkt 1, varigenom varje skjutvapens unika

identitet ska fastställas,

b) det serienummer eller den unika märkning som anbringats på de väsentliga delarna, om det eller den

skiljer sig från märkningen på skjutvapnets stomme eller låda,

c) namn och adress avseende leverantörerna av och förvärvarna av eller ägarna till skjutvapnet, tillsammans

med relevant eller relevanta datum, och

d) angivelser om omvandlingar eller ändringar av skjutvapnet som leder till att dess kategori eller

underkategori ändras, inklusive certifierad deaktivering eller skrotning, med relevant eller relevanta datum.

Medlemsstaterna ska säkerställa att de behöriga myndigheterna behåller uppgifterna för skjutvapen och

väsentliga delar i registret, inklusive tillhörande personuppgifter, under en period av 30 år efter det att

skjutvapnen eller de väsentliga delarna i fråga skrotats.

Registeruppgifterna för skjutvapen och de väsentliga delar som avses i första stycket i denna punkt och

tillhörande personuppgifter ska kunna tas del av

a) för myndigheter med behörighet att bevilja eller återkalla de tillstånd som avses i artikel 6 eller 7 eller för

myndigheter med behörighet för tullförfaranden för en period om 10 år efter det att skjutvapnet eller de

väsentliga delarna i fråga skrotats, och

b) för myndigheter med behörighet att förebygga, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa

straffrättsliga påföljder för en period om 30 år efter det att skjutvapnet eller de väsentliga delarna i fråga

skrotats.

Medlemsstaterna ska säkerställa att personuppgifterna raderas från registret vid utgången av de perioder som

anges i andra och tredje stycket. Detta påverkar inte fall där specifika personuppgifter har överförts till en

myndighet med behörighet att förebygga, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga

påföljder och används i det specifika sammanhanget, eller till andra myndigheter som är behöriga för

jämförbara ändamål som föreskrivs i nationell rätt. I dessa fall ska de behöriga myndigheternas behandling av

sådana uppgifter regleras av den berörda medlemsstatens nationella rätt, till fullo i överensstämmelse med

unionsrätten, i synnerhet dess uppgiftsskyddsbestämmelser.”

ii) Andra stycket ska ersättas med följande:

”Vapenhandlare och vapenmäklare ska vara skyldiga att, så länge verksamheten bedrivs, föra ett register där

varje skjutvapen och varje väsentlig del som omfattas av detta direktiv och som de tagit emot eller lämnat ut

registreras, tillsammans med uppgifter som gör det möjligt att identifiera och spåra det berörda skjutvapnet

eller de berörda väsentliga delarna, särskilt uppgifter om typ, märke, modell, kaliber och serienummer samt

leverantörers och förvärvares namn och adress.

Efter det att deras verksamhet har upphört ska vapenhandlarna och vapenmäklarna överlämna det registret

till de nationella myndigheter som är ansvariga för det register som avses i första stycket.

Medlemsstater ska säkerställa att vapenhandlare och vapenmäklare som är etablerade på dess territorium

rapporterar transaktioner som inbegriper skjutvapen eller väsentliga delar utan onödigt dröjsmål till de

behöriga nationella myndigheterna, att vapenhandlare och vapenmäklare kan kommunicera elektroniskt med

de myndigheterna för sådana rapporteringsändamål och att registret uppdateras omedelbart efter det att de

mottagit uppgifter om sådana transaktioner.”

24.5.2017

L 137/30

Europeiska unionens officiella tidning

SV

Prop. 2019/20:58

Bilaga 1

c) Punkt 5 ska ersättas med följande:

”5.

Medlemsstaterna ska se till att alla skjutvapen vid varje givet tillfälle kan kopplas till sina respektive ägare.”

4. Artikel 4a ska ersättas med följande:

”Artikel 4a

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 3 ska medlemsstaterna tillåta förvärv och innehav av skjutvapen bara

för personer som har beviljats en licens eller, när det gäller skjutvapen i kategori C, för personer som har erhållit ett

särskilt tillstånd för förvärv och innehav av sådana skjutvapen i enlighet med nationell rätt.”

5. Artikel 4b ska utgå.

6. Artiklarna 5 och 6 ska ersättas med följande:

”Artikel 5

1.

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 3 ska medlemsstaterna tillåta förvärv och innehav av skjutvapen

bara för personer som har giltiga skäl och som

a) fyllt 18 år; undantag ska dock göras för dels annat förvärv än köp, dels för innehav av skjutvapen avsedda för

jakt och tävlingsskytte, förutsatt att personer under 18 år i detta fall har föräldrarnas tillstånd eller får vägledning

från en förälder eller en vuxen med en giltig skjutvapenlicens eller jaktlicens eller befinner sig på ett licensierat

eller på annat sätt godkänt träningscenter och att föräldern, eller en vuxen med en giltig skjutvapenlicens eller

jaktlicens, tar ansvar för lämplig förvaring enligt artikel 5a, och

b) inte kan antas utgöra en fara för sig själva eller andra eller för allmän ordning och säkerhet. Det faktum att en

person har befunnits skyldig till ett uppsåtligt våldsbrott, ska anses tala för att sådan fara föreligger.

2.

Medlemsstaterna ska ha ett övervakningssystem, där övervakningen kan ske fortlöpande eller på annat sätt,

i syfte att säkerställa att de villkor för tillstånd som fastställs i nationell rätt är uppfyllda under den tid som

tillståndet gäller och att det görs bedömningar av bl.a. relevant medicinsk och psykologisk information. De specifika

formerna ska fastställas i enlighet med nationell rätt.

Om något av dessa villkor för tillstånd inte längre är uppfyllt ska medlemsstaterna återkalla respektive tillstånd.

Medlemsstaterna får inte förbjuda personer bosatta inom deras territorier att inneha skjutvapen som förvärvats i en

annan medlemsstat, om de inte förbjuder förvärv av samma typ av skjutvapen inom sitt eget territorium.

3.

Medlemsstaterna ska säkerställa att tillstånd att förvärva och tillstånd att inneha ett skjutvapen i kategori B ska

återkallas om det framkommer att den person som beviljades det tillståndet innehar en laddningsanordning som är

möjlig att montera på halvautomatiska skjutvapen med centralantändning eller repeterande skjutvapen och

a) som kan innehålla mer än 20 patroner, eller

b) i fall av långa skjutvapen kan innehålla mer än 10 patroner,

såvida inte personen har beviljats tillstånd enligt artikel 6 eller tillstånd som har bekräftats, förnyats eller förlängts

enligt artikel 7.4a.

Artikel 5a

För att minimera risken att en obehörig person får tag i skjutvapen och ammunition ska medlemsstaterna fastställa

regler för lämplig övervakning av skjutvapen och ammunition samt regler för hur dessa ska förvaras på ett lämpligt

och säkert sätt. Skjutvapen och ammunition till skjutvapen får inte förvaras lättillgängligt tillsammans. Lämplig

övervakning ska innebära att den person som lagligt innehar skjutvapnet eller ammunitionen i fråga har kontroll

över det/den under dess transport och användning. Kontrollnivån för lämpliga förvaringsarrangemang ska återspegla

antal och kategori av de berörda skjutvapnen och ammunitionen i fråga.

24.5.2017

L 137/31

Europeiska unionens officiella tidning

SV

Prop. 2019/20:58

Bilaga 1

Artikel 5b

Medlemsstaterna ska, i fall då skjutvapen, väsentliga delar eller ammunition i kategorierna A, B eller C förvärvas och

säljs genom distansavtal enligt definitionen i artikel 2 led 7 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/83/EU (*),

säkerställa att identitet och, när så krävs, tillstånd för förvärvaren av skjutvapnet, de väsentliga delarna eller

ammunitionen kontrolleras före eller allra senast vid leveransen av dessa till personen i fråga genom

a) en vapenhandlare eller vapenmäklare som är licensierad eller har tillstånd, eller

b) en offentlig myndighet eller en företrädare för den myndigheten.

(*) Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/83/EU av den 25 oktober 2011 om konsumenträttigheter och om

ändring av rådets direktiv 93/13/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/44/EG och om

upphävande av rådets direktiv 85/577/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 97/7/EG (EUT L 304,

22.11.2011, s. 64).

Artikel 6

1.

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 2.2 ska medlemsstaterna vidta alla lämpliga åtgärder för att

förbjuda förvärv och innehav av skjutvapen, väsentliga delar och ammunition i kategori A. De ska säkerställa att

skjutvapen, väsentliga delar och ammunition som innehas olagligt i strid med detta förbud beslagtas.

2.

För skydd av säkerheten för kritisk infrastruktur, kommersiell sjöfart, konvojer av högt värde och känsliga

fastigheter och för ändamål som rör det nationella försvaret, utbildnings-, kultur- och forskningsändamål samt

historiska ändamål, får de nationella behöriga myndigheterna, utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1,

i enskilda och vederbörligen motiverade undantagsfall bevilja tillstånd för skjutvapen, väsentliga delar och

ammunition i kategori A om detta inte är i strid mot allmän säkerhet eller allmän ordning.

3.

Medlemsstaterna får i särskilda enskilda och vederbörligen motiverade undantagsfall besluta att bevilja samlare

tillstånd att förvärva och inneha skjutvapen, väsentliga delar och ammunition i kategori A, under förutsättning att

strikta säkerhetsvillkor är på plats och att samlarna för de nationella behöriga myndigheterna visar att åtgärder

vidtagits för att motverka eventuella risker för den allmänna säkerheten eller den allmänna ordningen och att

skjutvapnen, de väsentliga delarna eller ammunitionen i fråga förvaras på ett säkert sätt motsvarande de risker som

är förbundna med obehörig tillgång till sådana produkter.

Medlemsstaterna ska säkerställa att samlare som beviljats tillstånd enligt första stycket i denna punkt är

identifierbara i det register som avses i artikel 4. Sådana samlare med tillstånd ska vara skyldiga att föra register över

samtliga skjutvapen i kategori A som de innehar, och nämnda register ska vara tillgängligt för de nationella behöriga

myndigheterna. Medlemsstaterna ska inrätta ett lämpligt övervakningssystem för sådana samlare med tillstånd, med

beaktande av alla relevanta faktorer.

4.

Medlemsstaterna får tillåta vapenhandlare eller vapenmäklare att inom ramen för sin respektive yrkesutövning

– och under förutsättning att strikta villkor om säkerhet är uppfyllda – förvärva, tillverka, deaktivera, reparera,

leverera, överföra och inneha skjutvapen, väsentliga delar till skjutvapen och ammunition i kategori A.

5.

Medlemsstaterna får tillåta museer att förvärva och inneha skjutvapen, väsentliga delar och ammunition

i kategori A under förutsättning att strikta villkor om säkerhet är uppfyllda.

6.

Medlemsstaterna får tillåta tävlingsskyttar att förvärva och inneha halvautomatiska skjutvapen i kategori

A punkterna 6 eller 7 under förutsättning att följande villkor är uppfyllda:

a) En tillfredsställande bedömning av de relevanta uppgifterna till följd av tillämpningen av artikel 5.2.

b) Tillhandahållande av bevis för att den berörda tävlingsskytten aktivt tränar inför eller deltar i skyttetävlingar som

erkänns av en officiellt erkänd skyttesportorganisation i den berörda medlemsstaten eller av ett internationellt

etablerat och officiellt erkänt skyttesportförbund.

24.5.2017

L 137/32

Europeiska unionens officiella tidning

SV

Prop. 2019/20:58

Bilaga 1

c) Tillhandahållande av ett intyg från en officiellt erkänd skyttesportorganisation som styrker att

i) tävlingsskytten är medlem i en skytteklubb och regelbundet har bedrivit tävlingsskytte vid denna klubb under

minst tolv månader, och

ii) skjutvapnet i fråga uppfyller de specifikationer som krävs för utövande av en skyttegren som erkänns av ett

internationellt etablerat och officiellt erkänt skyttesportförbund.

När det gäller skjutvapen i kategori A punkt 6 får medlemsstater som tillämpar ett militärt system som grundar sig

på allmän värnplikt och som under de senaste 50 åren har tillämpat ett system med överföring av militära

skjutvapen till personer som lämnar armén efter att ha fullgjort sin militärtjänst, bevilja dessa personer tillstånd,

i deras egenskap av tävlingsskyttar, att behålla ett skjutvapen som använts under den obligatoriska militärtjänst­

göringen. Den relevanta offentliga myndigheten ska omvandla dessa skjutvapen till halvautomatiska skjutvapen, och

ska regelbundet kontrollera att de personer som använder skjutvapnen inte utgör en risk för den allmänna

säkerheten. Bestämmelserna som fastställs i första stycket leden a, b och c ska tillämpas.

7.

Tillstånd som beviljas enligt denna artikel ska regelbundet omprövas, med intervaller som inte överstiger fem

år.”

7. Artikel 7 ska ändras på följande sätt:

a) I punkt 4 ska följande stycke läggas till:

”Tillstånden för innehav av skjutvapen ska regelbundet omprövas, med intervaller som inte överstiger fem år. Ett

tillstånd kan förnyas eller förlängas om de villkor som låg till grund för att det beviljades fortfarande är

uppfyllda.”

b) Följande punkt ska införas:

”4a.

Medlemsstaterna får besluta att bekräfta, förnya eller förlänga tillstånd för halvautomatiska skjutvapen

i kategori A punkterna 6, 7 eller 8 avseende ett skjutvapen som klassificerats i kategori B, och som lagligen

förvärvats och registrerats före den 13 juni 2017, i enlighet med de övriga villkor som fastställs i detta direktiv.

Dessutom får medlemsstaterna tillåta att sådana skjutvapen förvärvas av andra personer som beviljats tillstånd av

medlemsstaterna i enlighet med detta direktiv, i dess ändrade lydelse genom Europaparlamentets och rådets

direktiv (EU) 2017/853 (*).

(*) Europaparlamentet och rådets direktiv (EU) 2017/853 av den 17 maj 2017 om ändring av rådets direktiv

91/477/EEG om kontroll av förvärv och innehav av vapen (EUT L 137, 24.5.2017, s. 22).”

8. I artikel 8 ska punkt 3 ersättas med följande:

”3.

Om en medlemsstat förbjuder eller kräver tillstånd för förvärv och innehav av ett skjutvapen i kategori B

eller C inom sitt territorium, ska den underrätta de andra medlemsstaterna om detta; dessa stater ska enligt

artikel 12.2 föra in en uttrycklig anmärkning om detta förhållande i varje europeiskt skjutvapenpass som de

utfärdar för ett sådant skjutvapen.”

9. Artikel 10 ska ersättas med följande:

”Artikel 10

1.

Bestämmelserna för förvärv och innehav av ammunition ska vara desamma som de som gäller för innehav av

de skjutvapen som ammunitionen är avsedd för.

Förvärv av laddningsanordningar för halvautomatiska skjutvapen med centralantändning vilka kan innehålla mer

än 20 patroner eller mer än 10 patroner vad gäller långa skjutvapen ska tillåtas endast för personer som beviljas

tillstånd enligt artikel 6 eller ett tillstånd som har bekräftats, förnyats eller förlängts enligt artikel 7.4a.

2.

Vapenhandlare och vapenmäklare får vägra att genomföra varje transaktion för förvärv av komplett

ammunition eller delar av ammunition som de med fog anser vara misstänkt på grund av sin karaktär eller

omfattning, och ska rapportera varje försök till sådan transaktion till de behöriga myndigheterna.”

24.5.2017

L 137/33

Europeiska unionens officiella tidning

SV

Prop. 2019/20:58

Bilaga 1

10. Följande artiklar ska införas:

”Artikel 10a

1.

Medlemsstaterna ska vidta åtgärder för att säkerställa att anordningar med patroner som är konstruerade

endast för att avfyra lösa skott, retande ämnen, andra verksamma ämnen eller pyroteknisk signalammunition inte

kan omvandlas till att avfyra ett skott, en kula eller en projektil med hjälp av ett antändbart drivämne.

2.

Medlemsstaterna ska som skjutvapen klassificera anordningar med patroner som är konstruerade endast för

att avfyra lösa skott, retande ämnen, andra verksamma ämnen eller pyroteknisk signalammunition och som kan

omvandlas till att avfyra ett skott, en kula eller en projektil med hjälp av ett antändbart drivämne.

3.

Kommissionen ska anta genomförandeakter om fastställande av tekniska specifikationer för larm- och

signalvapen som tillverkas i eller importeras till unionen den 14 september 2018 eller efter detta datum, för att

säkerställa att de inte går att omvandla till att avfyra ett skott, en kula eller en projektil med hjälp av ett antändbart

drivämne. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 13b.2.

Kommissionen ska anta en första sådan genomförandeakt senast den 14 september 2018.

Artikel 10b

1.

Medlemsstaterna ska låta en behörig myndighet kontrollera åtgärderna för deaktivering av skjutvapen för att

säkerställa att ändringarna av ett skjutvapen gör alla dess väsentliga delar definitivt funktionsodugliga och omöjliga

att avlägsna, ersätta eller ändra på ett sätt som skulle tillåta någon form av reaktivering av skjutvapnet.

Medlemsstaterna ska föreskriva att det i samband med denna kontroll utfärdas ett intyg och en annan handling av

vilka det framgår att skjutvapnet deaktiverats, och att vapnet förses med en väl synlig märkning i detta syfte.

2.

Kommissionen ska anta genomförandeakter om fastställande av standarder och teknik för deaktivering som

säkerställer att alla väsentliga delar av ett skjutvapen görs definitivt funktionsodugliga och omöjliga att avlägsna,

ersätta eller ändra på ett sätt som skulle tillåta någon form av reaktivering av skjutvapnet. Dessa genomförandeakter

ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 13b.2.

3.

De genomförandeakter som avses i punkt 2 ska inte vara tillämpliga på skjutvapen som deaktiverats före den

dag då de genomförandeakterna börjar tillämpas, såvida inte dessa skjutvapen överförs till en annan medlemsstat

eller släpps ut på marknaden efter den dagen.

4.

Medlemsstaterna får inom två månader efter den 13 juni 2017 underrätta kommissionen om sina nationella

deaktiveringsstandarder och tekniker som tillämpades före den 8 april 2016 och motivera på vilka sätt

säkerhetsnivån som säkerställs av dessa nationella standarder och tekniker är likvärdig med den som säkerställs av

de tekniska specifikationer för deaktivering av skjutvapen som fastställs i bilaga I till kommissionens genomförande­

förordning (EU) 2015/2403 (*), som började tillämpas den 8 april 2016.

5.

När medlemsstaterna underrättar kommissionen i enlighet med punkt 4 i denna artikel ska kommissionen,

senast 12 månader efter underrättelsen, anta genomförandeakter som fastställer huruvida nämnda nationella

deaktiveringsstandarder och tekniker som det underrättats om säkerställde att skjutvapen deaktiverades med en

säkerhetsnivå likvärdig med den som säkerställs av de tekniska specifikationer för deaktivering av skjutvapen som

fastställs i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2015/2403, som började tillämpas den 8 april 2016. Dessa

genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 13b.2.

6.

Innan dessa genomförandeakter som avses i punkt 5 börjar tillämpas ska varje skjutvapen som deaktiverats

i enlighet med nationella deaktiveringsstandarder och tekniker tillämpade före den 8 april 2016 när det överförs till

en annan medlemsstat eller släpps ut på marknaden stämma överens med de tekniska specifikationer för

deaktivering av skjutvapen som fastställs i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2015/2403.

7.

Skjutvapen som deaktiverats före den 8 april 2016 i enlighet med nationella deaktiveringsstandarder och

tekniker och som bedömts säkerställa en säkerhetsnivå likvärdig med de tekniska specifikationer för deaktivering av

24.5.2017

L 137/34

Europeiska unionens officiella tidning

SV

Prop. 2019/20:58

Bilaga 1

skjutvapen som fastställs i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2015/2403, som började tillämpas den 8 april

2016, ska anses vara deaktiverade skjutvapen, inbegripet när de överförs till en annan medlemsstat eller släpps ut

på marknaden efter den dag då de genomförandeakter som avses i punkt 5 började tillämpas.

(*) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2403 av den 15 december 2015 om fastställande av

gemensamma riktlinjer om standarder och metoder för deaktivering i syfte att se till att deaktiverade skjutvapen

görs irreversibelt funktionsodugliga (EUT L 333, 19.12.2015, s. 62).”

11. I titeln på kapitel 3 ska ordet ”gemenskapen” ersättas med ordet ”unionen”.

12. I artikel 11 ska punkt 1 ersättas med följande:

”1.

Skjutvapen får, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 12, överföras från en medlemsstat till en annan

endast i enlighet med det förfarande som fastställs i den här artikeln. Det förfarandet ska också tillämpas på

överföring av skjutvapen efter försäljning genom distansavtal enligt definitionen i artikel 2 led 7 i direktiv

2011/83/EU.”

13. Artikel 12 punkt 2 ska ändras på följande sätt:

a) Första stycket ska ersättas med följande:

”Utan hinder av punkt 1 får jägare och återskapare av historiska händelser i fråga om skjutvapen i kategori C,

samt tävlingsskyttar i fråga om skjutvapen i kategorierna B eller C och skjutvapen i kategori A för vilka tillstånd

beviljats, undantagsvis enligt artikel 6.6 eller för vilka tillståndet bekräftats, förnyats eller förlängts enligt

artikel 7.4a, utan det föregående tillstånd som avses i artikel 11.2 inneha ett eller flera skjutvapen under en resa

genom två eller flera medlemsstater i syfte att utöva sin verksamhet, förutsatt att

a) de har ett europeiskt skjutvapenpass, där skjutvapnet eller skjutvapnen är införda, och

b) de kan styrka skälen för resan, särskilt genom uppvisande av en inbjudan eller något annat bevis på sin

jaktverksamhet, tävlingsskytteverksamhet eller verksamhet rörande återskapande av historiska händelser i den

medlemsstat som är destinationsland.”

b) Tredje stycket ska ersättas med följande:

”Detta undantag ska dock inte tillämpas på resor till en medlemsstat som enligt artikel 8.3 antingen förbjuder

förvärv och innehav av skjutvapnet i fråga eller som kräver ett tillstånd för vapnet. I detta fall ska i så fall detta

uttryckligen anmärkas i Europeiska skjutvapenpasset. Medlemsstaterna får även vägra att tillämpa detta undantag

i fall av skjutvapen i kategori A för vilka ett tillstånd beviljats enligt artikel 6.6 eller för vilka tillståndet

bekräftats, förnyats eller förlängts enligt artikel 7.4a.”

14. I artikel 13 ska följande punkter läggas till:

”4.

Medlemsstaternas behöriga myndigheter ska på elektronisk väg utbyta information om tillstånd som beviljats

för överföring av skjutvapen till en annan medlemsstat samt information om avslag på ansökningar om tillstånd

som föreskrivs i artiklarna 6 och 7 av säkerhetsskäl eller med avseende på den berörda personens pålitlighet.

5.

Kommissionen ska ombesörja ett system för utbyte av information såsom anges i denna artikel.

Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 13a för att komplettera detta direktiv genom att

fastställa de närmare bestämmelserna för det systematiska utbytet av information på elektronisk väg. Kommissionen

ska anta de första sådana delegerade akter senast den 14 september 2018.”

15. Artikel 13a ska ersättas med följande:

”Artikel 13a

1.

Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna

artikel.

24.5.2017

L 137/35

Europeiska unionens officiella tidning

SV

Prop. 2019/20:58

Bilaga 1

2.

Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 13.5 ska ges till kommissionen tills vidare från

och med den 13 juni 2017.

3.

Den delegering av befogenhet som avses i artikel 13.5 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller

rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla.

Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare

i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.

Innan kommissionen antar en delegerad akt, ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat

i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016.

5.

Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6.

En delegerad akt som antas enligt artikel 13.5 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller

rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten

delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden,

har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på

Europaparlamentets eller rådets initiativ.”

16. Följande artikel ska införas:

”Artikel 13b

1.

Kommissionen ska biträdas av en kommitté. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses

i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (*).

2.

När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

(*) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av

allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförande­

befogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).”

17. I artikel 15 punkt 1 ska ordet ”gemenskapens” ersättas med ordet ”unionens”.

18. Artikel 17 ska ersättas med följande:

”Artikel 17

Senast den 14 september 2020 och vart femte år därefter ska kommissionen lämna en rapport till

Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av detta direktiv, inklusive en kontroll av dess bestämmelsers

ändamålsenlighet, vid behov åtföljd av lagstiftningsförslag till åtgärder, särskilt i fråga om kategorierna av skjutvapen

i bilaga I och de frågor som rör genomförandet av systemet för Europeiska skjutvapenpasset, märkningen och ny

teknik, t.ex. konsekvenserna av friformsframställning med 3D-skrivare, användning av QR-kod och användning av

radiofrekvensidentifiering (RFID).”

19. Bilaga I ska ändras på följande sätt:

1. Del II ska ändras på följande sätt:

a) Inledningen ska ersättas med följande:

”Vid tillämpning av detta direktiv klassificeras skjutvapen i följande kategorier:”

b) Led A ska ändras på följande sätt:

i) Inledningen ska utgå.

ii) I kategori A ska följande punkter läggas till:

”6. Automatiska skjutvapen som omvandlats till halvautomatiska skjutvapen, utan att det påverkar

tillämpningen av artikel 7.4a.

24.5.2017

L 137/36

Europeiska unionens officiella tidning

SV

Prop. 2019/20:58

Bilaga 1

7. Följande halvautomatiska skjutvapen med centralantändning:

a) Korta skjutvapen med vilka mer än 21 patroner kan avfyras utan omladdning, om

i) en laddningsanordning med kapacitet för mer än 20 patroner utgör en del av det skjutvapnet,

eller

ii) en löstagbar laddningsanordning med kapacitet för mer än 20 patroner sätts in i det.

b) Långa skjutvapen med vilka mer än 11 patroner kan avfyras utan omladdning, om

i) en laddningsanordning med kapacitet för mer än 10 patroner utgör en del av det skjutvapnet,

eller

ii) en löstagbar laddningsanordning med kapacitet för mer än 10 patroner sätts in i det.

8. Halvautomatiska långa skjutvapen (dvs. skjutvapen som ursprungligen är avsedda att avfyras från

axeln) vars längd kan minskas till mindre än 60 cm utan att funktionaliteten går förlorad genom en

vikbar kolv eller en kolv av teleskopisk typ eller genom en kolv som kan avlägsnas utan användning

av verktyg.

9. Varje skjutvapen i denna kategori som har omvandlats till att avfyra lösa skott, retande ämnen, andra

verksamma ämnen eller pyroteknisk ammunition, eller till ett salutvapen eller ett akustiskt vapen.”

iii) Kategori B ska ersättas med följande:

”Kategori B – Skjutvapen för vilka det krävs tillstånd

1. Repeterande korta skjutvapen.

2. Korta skjutvapen med enkelskott med centralantändning.

3. Korta vapen med enkelskott med kantantändning, vars totala längd är mindre än 28 cm.

4. Halvautomatiska långa skjutvapen vars laddningsanordning och patronläge tillsammans kan innehålla

mer än tre patroner då det rör sig om skjutvapen med kantantändning och mer än tre men mindre än

tolv patroner då det rör sig om skjutvapen med centralantändning.

5. Halvautomatiska korta skjutvapen andra än de som står upptagna i kategori A punkt 7 a.

6. Halvautomatiska långa skjutvapen som står upptagna i kategori A punkt 7 b vars laddningsanordning

och patronläge tillsammans inte kan innehålla mer än tre patroner och där laddningsanordningen kan

tas bort eller det inte är uteslutet att vapnet med hjälp av vanliga verktyg kan omändras på sådant sätt

att laddningsanordning och patronläge tillsammans kan innehålla mer än tre patroner.

7. Repeterande och halvautomatiska långa skjutvapen med slätborrade lopp som inte överstiger 60 cm

i längd.

8. Varje skjutvapen i denna kategori som har omvandlats till att avfyra lösa skott, retande ämnen, andra

verksamma ämnen eller pyroteknisk ammunition, eller till ett salutvapen eller ett akustiskt vapen.

9. Halvautomatiska skjutvapen för civilt bruk som liknar vapen med automatisk mekanism andra än de

som står upptagna i kategori A punkterna 6, 7 eller 8.”

iv) Kategori C ska ersättas med följande:

”Kategori C – Skjutvapen och vapen som ska anmälas

1. Repeterande långa skjutvapen andra än de som står upptagna i kategori B punkt 7.

2. Långa skjutvapen med räfflade lopp för enkelskott.

3. Halvautomatiska långa skjutvapen andra än de som står upptagna i kategori A eller B.

4. Korta vapen för enkelskott med kantantändning vars totala längd inte är mindre än 28 cm.

24.5.2017

L 137/37

Europeiska unionens officiella tidning

SV

Prop. 2019/20:58

Bilaga 1

5. Varje skjutvapen i denna kategori som har omvandlats till att avfyra lösa skott, retande ämnen, andra

verksamma ämnen eller pyroteknisk ammunition, eller till ett salutvapen eller ett akustiskt vapen.

6. Skjutvapen i kategorierna A eller B eller denna kategori som har deaktiverats i enlighet med

genomförandeförordning (EU) 2015/2403.

7. Enkelskotts långa skjutvapen med slätborrade lopp som släpps ut på marknaden den 14 september

2018 eller senare.”

v) Kategori D ska utgå.

c) Led B ska utgå.

2. Del III ska ersättas med följande:

”III. Definitionen av skjutvapen ska i denna bilaga inte omfatta föremål som stämmer med definitionen men som

a) är gjorda för larm, signalering, livräddning, djurslakt eller harpunfiske eller för industriellt eller tekniskt

bruk, förutsatt att de bara kan användas i ett sådant syfte,

b) betraktas som antika vapen, om dessa inte har inkluderats i kategorier som fastställs i del II och är

föremål för nationell rätt.

I avvaktan på samordning inom unionen får medlemsstaterna tillämpa sin nationella rätt på skjutvapnen

i denna del.”

20. I bilaga II ska led f ersättas med följande:

”f) Anmärkningarna:

’Rätten att resa till en annan medlemsstat med ett eller flera i passet uppräknade skjutvapen i kategorierna A, B

eller C förutsätter ett eller flera föregående tillstånd från den besökta medlemsstaten. Sådana tillstånd får noteras

i passet.

Ett sådant föregående tillstånd som avses ovan är i princip inte nödvändigt för att resa med ett skjutvapen

i kategori C i syfte att delta i jakt eller återskapa historiska händelser eller med ett skjutvapen i kategorierna A, B

eller C för att delta i tävlingsskytte, förutsatt att resenären har ett skjutvapenpass och kan styrka skälet för resan.’

Om en medlemsstat har informerat de andra medlemsstaterna i enlighet med artikel 8.3 om att innehav av vissa

skjutvapen i kategori B eller C är förbjudet eller kräver tillstånd ska en av följande anmärkningar läggas till:

’Inresa i … (berörda stater) med skjutvapen … (identifikation) är förbjuden.’

’Inresa i … (berörda stater) med skjutvapen … (identifikation) kräver tillstånd.’”

Artikel 2

1.

Medlemsstaterna ska senast den 14 september 2018 sätta i kraft de bestämmelser i lagar och andra författningar

som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De ska genast underrätta kommissionen om detta.

2.

Med avvikelse från punkt 1 i den här artikeln, ska medlemsstaterna sätta i kraft de bestämmelser i lagar och andra

författningar som är nödvändiga för att följa artikel 4.3 och 4.4 i direktiv 91/477/EEG i dess ändrade lydelse senast den

14 december 2019. De ska genast underrätta kommissionen om detta.

3.

När en medlemsstat antar bestämmelserna enligt punkterna 1 och 2 ska de innehålla en hänvisning till detta

direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras

ska varje medlemsstat själv utfärda.

24.5.2017

L 137/38

Europeiska unionens officiella tidning

SV

Prop. 2019/20:58

Bilaga 1

4.

Trots vad som sägs i punkt 1 får medlemsstaterna när det gäller skjutvapen som förvärvats före den 14 september

2018 upphäva kravet att lämna uppgift om innehav av sådana skjutvapen i punkterna 5, 6 eller 7 till och med den

14 mars 2021.

5.

Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell rätt som de antar

inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 3

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 4

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Strasbourg den 17 maj 2017.

På Europaparlamentets vägnar

A. TAJANI

Ordförande

På rådets vägnar

C. ABELA

Ordförande

24.5.2017

L 137/39

Europeiska unionens officiella tidning

SV

Prop. 2019/20:58

Bilaga 1

RÄTTELSER

Rättelse till Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/853 av den 17 maj 2017 om ändring

av rådets direktiv 91/477/EEG om kontroll av förvärv och innehav av vapen

(Europeiska unionens officiella tidning L 137 av den 24 maj 2017)

1. Termen ”tävlingsskytt” i dess olika grammatiska former ska ersättas med ”målskytt” i hela direktivet i lämplig

grammatisk form.

2. Termen ”tävlingsskytte” ska ersättas med ”målskytte” i hela direktivet.

3. Sidan 35, artikel 1 led 13 a (ersättning av artikel 12.2 första stycket led b i direktiv 91/477/EEG).

I stället för:

”… bevis på sin jaktverksamhet, tävlingsskytteverksamhet eller verksamhet …”

ska det stå:

”…bevis på sin jaktverksamhet, målskytteverksamhet eller verksamhet …”.

25.6.2018

L 160/20

Europeiska unionens officiella tidning

SV

Prop. 2019/20:58

Bilaga 2

Rättelse till 2017 års ändringsdirektiv

Sammanfattning av promemorian Genomförande av 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv (Ds 2018:1)

I promemorian behandlas genomförandet i svensk rätt av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/853 av den 17 maj 2017 om ändring av rådets direktiv 91/477/EEG om kontroll av förvärv och innehav av vapen (ändringsdirektivet). Promemorians lagförslag gällande vapenmagasin innebär att det införs en tillståndsplikt för alla löstagbara magasin oberoende av kapacitet och storlek. Den som har tillstånd eller rätt att inneha ett visst vapen för skjutning får dock utan särskilt tillstånd inneha löstagbara magasin till vapnet. I övriga fall får särskilt tillstånd att inneha löstagbara magasin meddelas under samma förutsättningar som enligt nuvarande lagstiftning gäller för ammunitionstillstånd. De flesta av vapenlagens och vapenförordningens övriga bestämmelser avseende ammunition utvidgas också till att omfatta löstagbara magasin.

Promemorians övriga lagförslag för att genomföra ändringsdirektivet har tagits om hand i lagrådsremissen Genomförande av 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv, beslutad den 7 februari 2019.

Förslagen innebär begränsade kostnadsökningar för Polismyndigheten och rättsväsendet i övrigt. Kostnadsökningarna bedöms rymmas inom befintliga anslag. Förslagen torde innebära endast marginella kostnadsökningar för vapenhandlare. Personer som bedriver jakt eller målskytte påverkas av förslagen, liksom personer som samlar på vapen eller vissa vapendelar eller som innehar vapen med prydnadsvärde eller särskilt affektionsvärde.

Promemorians lagförslag

Förslag till lag om ändring i vapenlagen (1996:67)

Härigenom föreskrivs i fråga om vapenlagen (1996:67)

dels att 1 kap. 1 och 8 §§, 1 a kap. 7 §, 2 kap. 1, 8 och 9 §§ och 11-15 §§, 3 kap. 10 §, 5 kap. 1-4 §§, 6 kap. 2 och 4 §§, 7 kap. 1-4 §§, 8 kap. 1-3 §§, 9 kap. 2, 4, 5 och 7 §§ samt 11 kap. 1-3 §§ ska ha följande lydelse,

dels att rubrikerna till 5, 7, 8 och 11 kap. och rubrikerna närmast före 2 kap. 10 och 11 § samt 6 kap. 4 § ska ha följande lydelse,

dels att rubriken närmast före 2 kap. 3 § ska lyda ”Tillstånd att inneha skjutvapen eller ammunition m.m.”.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

1 §

Denna lag gäller skjutvapen och ammunition samt vissa föremål som i lagen jämställs med skjutvapen.

Denna lag gäller skjutvapen, löstagbara magasin, avfyrningsmekanismer, ljuddämpare och ammunition samt vissa föremål som i lagen jämställs med skjutvapen.

8 §1

I fråga om skjutvapen som innehas av staten gäller endast 1 a kap. 6–11 §§ och 2 a kap. 5 §. Lagen gäller inte ammunition som innehas av staten.

I fråga om skjutvapen och ammunition som tillverkas för staten gäller endast 2 a kap. 1–4 och 6 §§.

I fråga om skjutvapen och ammunition som tillverkas för staten gäller endast 2 a kap. 1–4 och 6 §§. I fråga om skjutvapen som för statens räkning förs in till Sverige från en stat utanför Europeiska unionen gäller endast 2 a kap. 7 §.

1 a kap.

7 §2

Polismyndigheten ska med hjälp av automatiserad behandling föra separata register över

1. personer och organisationer som enligt denna lag har meddelats tillstånd att inneha skjutvapen eller ammunition eller tillstånd att låna skjutvapen samt personer som

1. personer och organisationer som enligt denna lag har meddelats tillstånd att inneha skjutvapen, löstagbara magasin, avfyrningsmekanismer, ljuddämpare eller

1 Senaste lydelse 2014:591. 2 Senaste lydelse 2014:591.

tillhör hemvärnets personal och som av Försvarsmakten har tilldelats skjutvapen för förvaring i bostaden (vapeninnehavarregistret),

ammunition eller tillstånd att låna skjutvapen samt personer som tillhör hemvärnets personal och som av Försvarsmakten har tilldelats skjutvapen för förvaring i bostaden (vapeninnehavarregistret),

2. de skjutvapen för vilka tillstånd till innehav har meddelats enligt denna lag samt skjutvapen som upphittats eller anmälts stulna eller försvunna (vapenregistret),

3. personer och organisationer som har meddelats tillstånd enligt denna lag att driva handel med skjutvapen, fysiska personer som har ett betydande inflytande över en sådan juridisk person som har tillstånd att driva handel med skjutvapen, personer som har godkänts att som föreståndare eller ersättare svara för sådan verksamhet samt personer och organisationer som har meddelats tillstånd enligt denna lag att ta emot skjutvapen för översyn eller reparation (vapenhandlarregistret), och

3. personer och organisationer som har meddelats tillstånd enligt denna lag att driva handel med skjutvapen eller mäklar- verksamhet med skjutvapen eller ammunition, fysiska personer som har ett betydande inflyt- ande över en sådan juridisk person som har tillstånd att driva sådan handel eller mäklar- verksamhet, personer som har godkänts att som föreståndare eller ersättare svara för sådan verksamhet samt personer och organisationer som har meddelats tillstånd enligt denna lag att ta emot skjutvapen för översyn eller reparation (vapenhandlar- och vapenmäklarregistret), och

4. sammanslutningar som har auktoriserats enligt denna lag (registret över auktoriserade sammanslutningar för jakt- eller målskytte).

Av vapeninnehavarregistret får det inte framgå vilka vapen som Försvarsmakten har tilldelat någon som tillhör hemvärnets personal. Registret får inte användas för att göra automatiserade sammanställningar över personer som tillhör hemvärnets personal.

2 kap.

1 §3

Tillstånd krävs för att

a) inneha skjutvapen eller ammunition,

b) driva handel med skjutvapen,

a) inneha skjutvapen eller löstagbara magasin, avfyrningsmekanismer eller ljuddämpare till skjutvapen eller ammunition,

b) driva handel med skjutvapen eller mäklarverksamhet med skjutvapen eller ammunition,

c) yrkesmässigt ta emot skjutvapen för reparation eller översyn, eller

3 Senaste lydelse 2014:895.

d) föra in skjutvapen eller ammunition till Sverige.

d) föra in skjutvapen eller löstagbara magasin, avfyrningsmekanismer eller ljuddämpare till skjutvapen eller ammunition till Sverige.

Tillstånd krävs inte för den som har fyllt arton år om vapnet har en begränsad effekt i förhållande till andra jämförliga skjutvapen (effektbegränsade vapen) och vapnet är

1. ett kolsyre-, luft- eller fjädervapen eller ett vapen med ett annat liknande utskjutningsmedel och är avsett för målskjutning, eller

2. ett harpunvapen. Tillstånd krävs inte heller om innehavaren har lånat vapnet enligt bestämmelserna i 3 kap. 1 a eller 7 §.

Tillstånd krävs inte heller för verksamhet som omfattas av tillstånd enligt 3 eller 4 § lagen (1992:1300) om krigsmateriel.

8 §4

Den som har tillstånd eller rätt att inneha ett visst vapen för skjutning får utan särskilt tillstånd inneha ammunition till vapnet, om ammunitionen är avsedd för samma ändamål som tillståndet eller rätten till innehav av vapnet avser.

Tillstånd att i andra fall inneha ammunition får meddelas enskilda personer samt sådana sammanslutningar och huvudmän för museer som får meddelas tillstånd att inneha skjutvapen, om det skäligen kan antas att ammunitionen inte kommer att missbrukas.

Den som har tillstånd eller rätt att inneha ett visst vapen för skjutning får utan särskilt tillstånd inneha ammunition, löstagbara magasin, avfyrningsmekanismer och ljuddämpare till vapnet, om egendomen är avsedd för samma ändamål som tillståndet eller rätten till innehav av vapnet avser.

Tillstånd att i andra fall inneha ammunition, löstagbara magasin, avfyrningsmekanismer och ljuddämpare får meddelas enskilda personer samt sådana sammanslutningar och huvudmän för museer som får meddelas tillstånd att inneha skjutvapen, om det skäligen kan antas att egendomen inte kommer att missbrukas.

9 §

Skjutvapen eller ammunition får överlåtas endast till den som har tillstånd eller rätt att inneha vapnet eller ammunitionen. Om ammunition överlåts genom ombud skall ombudet ha eget vapentillstånd.

Skjutvapen, löstagbara magasin, avfyrningsmekanismer, ljuddämpare eller ammunition får överlåtas eller yrkesmässigt förmedlas endast till den som har tillstånd eller rätt att inneha egendomen. Om ammunition, löstagbara magasin, avfyrningsmekanismer eller ljud-

4 Senaste lydelse 2000:147.

dämpare överlåts genom ombud ska ombudet ha eget vapentillstånd.

Tillstånd att föra in skjutvapen

eller ammunition till Sverige

Tillstånd att föra in skjutvapen, ammunition, m.m. till Sverige

11 §

För tillstånd att föra in skjutvapen till Sverige gäller samma förutsättningar som för tillstånd att inneha vapnen enligt 3–6 §§.

Tillstånd att föra in ammunition får meddelas den som har rätt att inneha ammunitionen i Sverige, om det skäligen kan antas att ammunitionen inte kommer att missbrukas.

Tillstånd att föra in löstagbara magasin, avfyrningsmekanismer, ljuddämpare eller ammunition får meddelas den som har rätt att inneha egendomen i Sverige, om det skäligen kan antas att den inte kommer att missbrukas.

12 §5

Införseltillstånd ger rätt att under den begränsade tid och för det ändamål som anges i tillståndet i Sverige inneha de skjutvapen och den ammunition som förts hit med stöd av tillståndet. Tillståndet gäller under förutsättning att vapnen och ammunitionen förs in inom sex månader från dagen för tillståndet eller den längre tid som Polismyndigheten bestäm- mer.

Införseltillstånd ger rätt att under den begränsade tid och för det ändamål som anges i tillståndet i Sverige inneha de skjutvapen, löstagbara magasin, avfyrningsmekanismer, ljuddämpare och den ammunition som förts hit med stöd av tillståndet. Tillståndet gäller under förutsättning att egendomen förs in inom sex månader från dagen för tillståndet eller den längre tid som Polismyndigheten bestämmer.

13 §6

Skjutvapen eller ammunition får föras in till Sverige utan särskilt tillstånd i följande fall:

Skjutvapen, löstagbara magasin, avfyrningsmekanismer, ljuddämpare eller ammunition får

a) Enskilda personer får föra in de skjutvapen och den ammunition som de i Sverige har rätt att inneha för personligt bruk. Detta gäller också sådana sammanslutningar, huvudmän för museer och bevakningsföretag som får meddelas tillstånd att inneha skjutvapen.

b) Enskilda personer, som har permanent tillstånd från behörig

a) Enskilda personer får föra in de skjutvapen, löstagbara magasin, avfyrningsmekanismer, ljuddämpare och den ammunition som de i Sverige har rätt att inneha för personligt bruk. Detta gäller också sådana sammanslutningar, huvudmän för museer och bevakningsföretag som får meddelas tillstånd att inneha sådan egendom.

5 Senaste lydelse 2014:591. 6 Senaste lydelse 2006:386.

myndighet i Danmark, Finland eller Norge att där inneha jakt- eller tävlingsskjutvapen för eget bruk, får medföra dessa vapen med tillhörande ammunition

b) Enskilda personer, som har permanent tillstånd från behörig myndighet i Danmark, Finland eller Norge att där inneha jakt- eller tävlingsskjutvapen för eget bruk, får medföra dessa vapen med tillhörande löstagbara magasin, avfyrningsmekanismer, ljuddämpare och ammunition

- vid vistelse i Sverige för tillfällig användning vid jakt eller tävling här,

- vid resa genom Sverige till Danmark, Finland eller Norge i anslutning till tillfällig användning vid jakt eller tävling i något av dessa länder.

- vid vistelse i Sverige för tillfällig användning vid jakt eller tävling här,

- vid resa genom Sverige till Danmark, Finland eller Norge i anslutning till tillfällig användning vid jakt eller tävling i något av dessa länder.

Den som har fört in vapen och ammunition för sådan jakt eller tävling i Sverige som avses i första stycket b får utan tillstånd inneha vapnen och ammunitionen i Sverige under högst tre månader från dagen för införandet.

Den som har fört in vapen, löstagbara magasin, avfyrningsmekanismer, ljuddämpare och ammunition för sådan jakt eller tävling i Sverige som avses i första stycket b får utan tillstånd inneha egendomen i Sverige under högst tre månader från dagen för införandet.

14 §7

Skjutvapen och ammunition får inte förvaras på tullager eller i frizon utan medgivande av Polismyndigheten.

Skjutvapen, löstagbara magasin, avfyrningsmekanismer, ljuddämpare och ammunition får inte förvaras på tullager eller i frizon utan medgivande av Polismyndigheten.

15 §8

Skjutvapen eller ammunition, som en resande fört med till Sverige för personligt bruk men inte haft rätt att föra in, får åter föras ut, om egendomen anmälts i behörig ordning för Tullverket.

Vapnen och ammunitionen tillfaller staten om egendomen inte förs ut inom antingen fyra månader efter en sådan anmälan eller den längre tid därefter som Tullverket i det

Skjutvapen, löstagbara magasin, avfyrningsmekanismer, ljuddämpare eller ammunition, som en resande fört med till Sverige för personligt bruk men inte haft rätt att föra in, får åter föras ut, om egendomen anmälts i behörig ordning för Tullverket.

Egendomen tillfaller staten om den inte förs ut inom antingen fyra månader efter en sådan anmälan

7 Senaste lydelse 2016:268. 8 Senaste lydelse 1999:433.

enskilda fallet bestämmer. I ett sådant fall skall egendomen behandlas som om den hade förklarats förverkad.

eller den längre tid därefter som Tullverket i det enskilda fallet bestämmer. I ett sådant fall ska egendomen behandlas som om den hade förklarats förverkad.

3 kap.

10 §9

Den som har tillstånd att låna skjutvapen får under den tid som han eller hon innehar ett vapen som lån utan särskilt tillstånd även inneha ammunition till vapnet.

Den som har tillstånd att låna skjutvapen får under den tid som han eller hon innehar ett vapen som lån utan särskilt tillstånd även inneha löstagbara magasin, avfyrningsmekanismer, ljuddämpare och ammunition till vapnet.

5 kap. Förvaring och transport av skjutvapen och ammunition

5 kap. Förvaring och transport av skjutvapen, ammunition, m.m.

1 §

Den som innehar skjutvapen eller ammunition är skyldig att ta hand om egendomen och hålla den under sådan uppsikt att det inte finns risk för att någon obehörig kommer åt den.

Den som innehar skjutvapen, löstagbara magasin, avfyrningsmekanismer, ljuddämpare eller ammunition är skyldig att ta hand om egendomen och hålla den under sådan uppsikt att det inte finns risk för att någon obehörig kommer åt den.

2 §10

När skjutvapen inte brukas, skall de förvaras i säkerhetsskåp eller i något annat lika säkert förvaringsutrymme.

När skjutvapen inte brukas, ska de förvaras i säkerhetsskåp eller i något annat lika säkert förvaringsutrymme.

Trots vad som sägs i första stycket får effektbegränsade skjutvapen samt sådana föremål som enligt 1 kap. 3 § jämställs med skjutvapen förvaras på annat betryggande sätt så att det inte finns risk för att någon obehörig kommer åt dem. Ammunition skall förvaras under säkert lås eller på något annat lika betryggande sätt.

Trots vad som sägs i första stycket får effektbegränsade skjutvapen samt sådana föremål som enligt 1 kap. 3 § jämställs med skjutvapen förvaras på annat betryggande sätt så att det inte finns risk för att någon obehörig kommer åt dem. Löstagbara magasin, avfyrningsmekanismer, ljuddämpare och ammunition ska förvaras under säkert lås eller på något annat lika betryggande sätt.

9 Senaste lydelse 2006:386. 10 Senaste lydelse 2000:147.

3 §11

En innehavare får lämna över sitt skjutvapen eller sin ammunition till någon annan för förvaring om han eller hon inte själv kan ta hand om egendomen eller om det annars finns särskilda skäl. För sådan förvaring krävs tillstånd om inte utlåning i motsvarande fall är tillåten enligt 3 kap. Vid tillståndsprövningen ska Polismyndigheten särskilt beakta möjligheten för mottagaren att erbjuda en säker förvaring. Tillståndet ska tidsbegränsas.

En innehavare får lämna över sitt skjutvapen, sitt löstagbara magasin, sin avfyrningsmekanism, sin ljuddämpare eller sin ammunition till någon annan för förvaring om han eller hon inte själv kan ta hand om egendomen eller om det annars finns särskilda skäl. För sådan förvaring krävs tillstånd om inte utlåning i motsvarande fall är tillåten enligt 3 kap. Vid tillståndsprövningen ska Polismyndigheten särskilt beakta möjligheten för mottagaren att erbjuda en säker förvaring. Tillståndet ska tidsbegränsas.

Den som förvarar vapnet får använda det endast om han eller hon har tillstånd att inneha vapen av samma typ.

4 §12

Den som skickar eller transporterar ett skjutvapen eller ammunition skall vidta betryggande åtgärder för att förhindra att någon obehörig kommer åt vapnet eller ammunitionen. Vapnet skall vara oladdat och, om det lämpligen kan ske, isärtaget och nerpackat.

Den som skickar eller transporterar ett skjutvapen, ett löstagbart magasin, en avfyrningsmekanism, en ljuddämpare eller ammunition ska vidta betryggande åtgärder för att förhindra att någon obehörig kommer åt egendomen. Vapnet ska vara oladdat och, om det lämpligen kan ske, isärtaget och nerpackat.

6 kap. Återkallelse av tillstånd , omhändertagande av vapen och ammunition, m.m.

6 kap. Återkallelse, omhändertagande av vapen, ammunition, m.m. och anmälningsskyldighet

2 §13

Ett tillstånd att inneha ammunition ska återkallas av Polismyndigheten om

Ett tillstånd att inneha löstagbara magasin, avfyrningsmekanismer, ljuddämpare eller ammunition ska återkallas av Polismyndigheten om

a) förutsättningarna för tillståndet inte längre finns,

b) tillståndshavaren

har

missbrukat sin ammunition, eller

b) tillståndshavaren

har

missbrukat den egendom som tillståndet avser, eller

11 Senaste lydelse 2014:591. 12 Senaste lydelse 2000:147. 13 Senaste lydelse 2014:591.

c) det annars finns någon skälig anledning att återkalla tillståndet.

Omhändertagande av vapen, ammunition och tillståndsbevis

Omhändertagande av vapen,

löstagbara magasin, avfyrningsmekanismer, ljuddämpare ,

ammunition och tillståndsbevis

4 §14

Polismyndigheten ska besluta att ett vapen med tillhörande ammunition och tillståndsbevis ska tas om hand om

Polismyndigheten ska besluta att ett vapen med tillhörande löstagbara magasin, avfyrningsmekanismer, ljuddämpare, ammunition och tillståndsbevis ska tas om hand om

a) det finns risk att vapnet missbrukas, eller

b) det är sannolikt att tillståndet att inneha vapnet kommer att återkallas och särskilda omständigheter inte talar emot ett omhändertagande.

Om risken för missbruk är överhängande, får egendomen tas om hand även utan ett sådant beslut. En sådan åtgärd får vidtas av polismän, jakttillsynsmän som länsstyrelsen förordnat, personal vid Kustbevakningen och Tullverket eller särskilt förordnade tjänstemän vid länsstyrelsen. Åtgärden ska skyndsamt anmälas till Polismyndigheten, som omedelbart ska pröva om omhändertagandet ska bestå.

7 kap. Inlösen av vapen och ammunition

7 kap. Inlösen av vapen, ammunition, m.m .

1 §

Skjutvapen eller ammunition skall lösas in av staten om

Skjutvapen, löstagbara magasin, avfyrningsmekanismer, ljuddämpare eller ammunition ska lösas in av staten om

a) tillståndet att inneha vapnet eller ammunitionen har återkallats utan att egendomen samtidigt har förklarats förverkad eller tagits i beslag,

a) tillståndet att inneha egendomen har återkallats utan att den samtidigt har förklarats förverkad eller tagits i beslag,

b) innehavaren har avlidit,

c) ansökan har avslagits i fråga om tillstånd att inneha ett vapen eller ammunition som förvärvats genom arv, testamente eller bodelning, eller

d) domstol har beslutat att ett vapen eller ammunition, som någon innehar utan att ha rätt till det, inte skall förverkas eller åklagaren i ett

c) ansökan har avslagits i fråga om tillstånd att inneha ett vapen, ett löstagbart magasin, en avfyrningsmekanism, en ljuddämpare eller ammunition som förvärvats genom arv, testamente eller bodelning, eller

d) domstol har beslutat att ett vapen, ett löstagbart magasin, en avfyrningsmekanism, en ljuddämp-

14 Senaste lydelse 2014:591.

sådant fall har beslutat att inte föra talan om förverkande.

are eller ammunition, som någon innehar utan att ha rätt till det, inte ska förverkas eller åklagaren i ett sådant fall har beslutat att inte föra talan om förverkande.

2 §

Ett skjutvapen eller ammunition skall inte lösas in, om egendomen lämnas för skrotning eller överlåts till någon som har rätt att inneha vapnet eller ammunitionen och om detta görs inom

Ett skjutvapen, ett löstagbart magasin, en avfyrningsmekanism, en ljuddämpare eller ammunition ska inte lösas in, om egendomen lämnas för skrotning eller överlåts till någon som har rätt att inneha egendomen och om detta görs inom

a) ett år från det att innehavaren avled, eller

b) tre månader från det att tillståndet att inneha vapnet eller ammunitionen återkallades, ansökan om innehav avslogs, beslut i förverkandefrågan meddelades av domstol eller åklagare eller beslaget hävdes.

b) tre månader från det att tillståndet att inneha vapnet, det löstagbara magasinet, avfyrningsmekanismen, ljuddämparen eller ammunitionen återkallades, ansökan om innehav avslogs, beslut i förverkandefrågan meddelades av domstol eller åklagare eller beslaget hävdes.

Vapnet eller ammunitionen skall inte heller lösas in, om ansökan om tillstånd att inneha vapnet görs inom samma tid. Avslås ansökan skall vapnet eller ammunitionen lösas in, om egendomen inte inom tre månader från dagen för beslutet i tillståndsärendet överlåts till någon som har rätt att inneha den.

Vapnet, det löstagbara magasinet, avfyrningsmekanismen, ljuddämparen eller ammunitionen ska inte heller lösas in, om ansökan om tillstånd att inneha egendomen görs inom samma tid. Avslås ansökan ska egendomen lösas in, om den inte inom tre månader från dagen för beslutet i tillståndsärendet över låts till någon som har rätt att inneha den.

Polismyndigheten får medge förlängning av tidsfristerna, varje gång med högst sex månader.

3 §15

Innehavare av ett skjutvapen eller ammunition som ska lösas in är skyldig att enligt Polismyndighetens beslut lämna över vapnet eller ammunitionen till myndigheten eller den som myndigheten bestämmer. Om det finns ett tillståndsbevis eller någon annan motsvarande handling, ska

Innehavare av ett skjutvapen, ett löstagbart magasin, en avfyrningsmekanism, en ljuddämpare eller ammunition som ska lösas in är skyldig att enligt Polismyndighetens beslut lämna över egendomen till myndigheten eller den som myndigheten bestämmer. Om det finns ett tillståndsbevis

15 Senaste lydelse 2014:591.

även den lämnas över till Polismyndigheten.

eller någon annan motsvarande handling, ska även den lämnas över till Polismyndigheten.

4 §

För vapen eller ammunition som löses in skall betalas ersättning med ett belopp som motsvarar marknadsvärdet.

För vapen, löstagbara magasin, avfyrningsmekanismer, ljuddämpare eller ammunition som löses in ska betalas ersättning med ett belopp som motsvarar marknadsvärdet.

8 kap. Vapen och ammunition i dödsbo och konkursbo

8 kap. Vapen, ammunition,

m.m. i dödsbo och konkursbo

1 §

Skjutvapen och ammunition som ingår i ett dödsbo eller ett konkursbo får utan särskilt tillstånd innehas av den som har tagit hand om boet till dess

Skjutvapen, löstagbara magasin, avfyrningsmekanismer, ljuddämpare och ammunition som ingår i ett dödsbo eller ett konkursbo får utan särskilt tillstånd innehas av den som har tagit hand om boet till dess

a) egendomen har överlåtits till någon som är berättigad att inneha den,

b) egendomen skall överlämnas enligt 2 § eller, i fråga om dödsbo, 7 kap. 3 §, eller

b) egendomen ska överlämnas enligt 2 § eller, i fråga om dödsbo, 7 kap. 3 §, eller

c) i fråga om konkursbo, konkursen har avslutats.

2 §16

Om skjutvapen eller ammunition ingår i ett dödsbo eller ett konkursbo, får Polismyndigheten besluta att egendomen tills vidare ska förvaras av myndigheten eller någon annan som myndigheten anvisar, när det finns särskild anledning till det. Den som har hand om boet är i så fall skyldig att efter Polismyndighetens beslut lämna över vapnen och ammunitionen till den som ska förvara egendomen.

Om skjutvapen, löstagbara magasin, avfyrningsmekanismer, ljuddämpare eller ammunition ingår i ett dödsbo eller ett konkursbo, får Polismyndigheten besluta att egendomen tills vidare ska förvaras av myndigheten eller någon annan som myndigheten anvisar, när det finns särskild anledning till det. Den som har hand om boet är i så fall skyldig att efter Polismyndighetens beslut lämna över egendomen till den som ska förvara egendomen.

3 §

16 Senaste lydelse 2014:591.

Bestämmelser om inlösen av vapen och ammunition i dödsbo finns i 7 kap.

Bestämmelser om inlösen av vapen, löstagbara magasin, avfyrningsmekanismer, ljuddämpare och ammunition i dödsbo finns i 7 kap.

9 kap.

2 §17

Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet

a) missbrukar rätten att inneha ett skjutvapen genom att använda det för något annat ändamål än det som han eller hon är berättigad till,

b) bryter mot bestämmelserna om överlämnande till förvaring hos någon annan i 5 kap. 3 § första stycket eller om transport

c) bryter mot bestämmelserna om förvaring i 5 kap. 1–3 §§ i fråga om skjutvapen eller ammunition som innehas av sammanslutningar, huvudmän för museer eller auktoriserade bevakningsföretag eller i fråga om skjutvapen som innehas av vapenhandlare,

d) innehar ammunition utan att ha rätt till det eller inte följer ett beslut att lämna över ammunition för inlösen,

e) överlåter ammunition till någon som inte har rätt att inneha ammunitionen,

f) driver handel med skjutvapen utan tillstånd,

c) bryter mot bestämmelserna om förvaring i 5 kap. 1–3 §§ i fråga om skjutvapen, löstagbara magasin, avfyrningsmekanismer, ljuddämpare eller ammunition som innehas av sammanslutningar, huvudmän för museer eller auktoriserade bevakningsföretag eller i fråga om skjutvapen som innehas av vapenhandlare,

d) innehar löstagbara magasin, avfyrningsmekanismer, ljuddämpare eller ammunition utan att ha rätt till det,

e) överlåter eller yrkesmässigt förmedlar löstagbara magasin, avfyrningsmekanismer, ljuddämpare eller ammunition till någon som inte har rätt att inneha egendomen,

f) driver handel med skjutvapen eller mäklarverksamhet med skjutvapen eller ammunition utan tillstånd,

g) medför skjutvapen i strid med bestämmelserna i 5 kap. 6 §,

h) bryter mot föreskrifter som har meddelats med stöd av 11 kap. 1 § d genom att olovligen överföra vapen eller ammunition till ett annat land, eller

i) förvarar ett skjutvapen åt någon annan utan att föreskrivet tillstånd till förvaringen finns eller bryter mot bestämmelserna om

i) förvarar ett skjutvapen, ett löstagbart magasin, en avfyrningsmekanism, en ljuddämpare eller ammunition åt någon annan utan att föreskrivet tillstånd till förvaringen

17 Senaste lydelse 2014:894.

användning vid förvaring i 5 kap. 3 § andra stycket.

I ringa fall ska inte dömas till ansvar för otillåtet innehav av ammunition eller överträdelse av bestämmelserna i 5 kap. 6 §.

finns eller bryter mot bestämmelserna om användning vid förvaring i 5 kap. 3 § andra stycket.

I ringa fall ska inte dömas till ansvar för otillåtet innehav av löstagbara magasin, avfyrningsmekanismer, ljuddämpare eller ammunition eller överträdelse av bestämmelserna i 5 kap. 6 §.

Till ansvar för otillåten förvaring av skjutvapen åt någon annan döms det inte om gärningen är belagd med straff enligt 1 eller 1 a §.

4 §18

Bestämmelser om straff för olovlig införsel av vapen eller ammunition och för försök till sådant brott finns i lagen (2000:1225) om straff för smuggling.

Bestämmelser om straff för olovlig införsel av vapen, löstagbara magasin, avfyrningsmekanismer, ljuddämpare eller ammunition och för försök till sådant brott finns i lagen (2000:1225) om straff för smuggling.

5 §19

Ett vapen som har varit föremål för brott som avses 1 §, 1 a §, 1 b § eller 2 § första stycket a ska förklaras förverkat, om det inte är uppenbart oskäligt. Detsamma gäller ammunition som har varit föremål för brott som avses i 2 § första stycket d eller e. I stället för vapnet eller ammunitionen kan dess värde förklaras förverkat. Om ett vapen förklaras förverkat får även ammunition som hör till vapnet förklaras förverkad.

Ett vapen som har varit föremål för brott som avses i 1 §, 1 a §, 1 b § eller 2 § första stycket a ska förklaras förverkat, om det inte är uppenbart oskäligt. Detsamma gäller löstagbara magasin, avfyrningsmekanismer, ljuddämpare och ammunition som har varit föremål för brott som avses i 2 § första stycket d, e eller i. I stället för egendomen kan dess värde förklaras förverkat. Om ett vapen förklaras förverkat får även löstagbara magasin, avfyrningsmekanismer, ljuddämpare och ammunition som hör till vapnet förklaras förverkade.

Det som föreskrivs i första stycket om ett vapen ska också gälla en vapendel.

Utbyte av brott enligt denna lag ska förklaras förverkat, om det inte är uppenbart oskäligt.

18 Senaste lydelse 2000:1257. 19 Senaste lydelse 2014:894.

7 §20

Om någon frivilligt lämnar in skjutvapen eller ammunition till Polismyndigheten, får åtal mot honom eller henne för olovligt innehav av vapnet eller ammunitionen väckas av åklagaren endast om det är motiverat från allmän synpunkt.

Om någon frivilligt lämnar in skjutvapen, löstagbara magasin, avfyrningsmekanismer, ljuddämpare eller ammunition till Polismyndigheten, får åtal mot honom eller henne för olovligt innehav av egendomen väckas av åklagaren endast om det är motiverat från allmän synpunkt.

11 kap.

1 §21

Regeringen får meddela föreskrifter om

a) att denna lag eller vissa föreskrifter i lagen ska tillämpas även i fråga om andra föremål än sådana som anges i 1 kap. 2 och 3 §§, om föremålen är särskilt ägnade att användas vid brott mot någons liv, hälsa eller personliga säkerhet,

b) att anslagsenergin eller utgångshastigheten hos en projektil från ett skjutvapen ska understiga ett visst värde eller att vapnet ska vara konstruerat på ett visst sätt för att vapnet ska anses vara effektbegränsat enligt 2 kap. 1 §,

c) att bestämmelserna om tillstånd i 2 kap. 1 § inte ska gälla innehav av skjutvapen som lämnats över från staten till

- statliga tjänstemän eller personer som tillhör det militära försvaret, räddningstjänsten, Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen

- den som för statens räkning tillverkar krigsmateriel, eller - frivilliga försvarsorganisationer,

d) att tillstånd ska krävas för överföring av skjutvapen eller ammunition från Sverige till ett annat land,

e) att den som avser att föra ut ett skjutvapen från Sverige eller lånar ut ett skjutvapen till någon som är fast bosatt i ett annat land och inte ska använda vapnet endast i Sverige, ska anmäla detta till Polismyndigheten,

f) att denna lag inte ska gälla i fråga om skjutvapen och ammunition som en företrädare för en annan stats myndighet medför vid tillfällig tjänstgöring i Sverige eller vid resa för tjänsteändamål genom Sverige, och

f) att denna lag inte ska gälla i fråga om skjutvapen, löstagbara magasin, avfyrningsmekanismer, ljuddämpare och ammunition som en företrädare för en annan stats myndighet medför vid tillfällig tjänstgöring i Sverige eller vid resa för tjänsteändamål genom Sverige, och

g) storleken på de avgifter som får tas ut enligt 2 kap. 19 §.

20 Senaste lydelse 2014:591. 21 Senaste lydelse 2014:591.

2 §22

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

a) undantag från kravet på tillstånd för att inneha start- eller signalvapen,

b) krav på skjutskicklighet, utbildning, ålder och de förutsättningar i övrigt som ska vara uppfyllda för tillstånd att inneha eller låna skjutvapen,

c) krav på kunskap för att få tillstånd att driva handel med skjutvapen och vad som i övrigt ska gälla vid sådan handel,

d) vad som ska iakttas utöver bestämmelserna i 4 kap. vid ändring och reparation av skjutvapen,

e) krav på vapenhandlares, museers och sammanslutningars förvaring av andra vapen än effektbegränsade vapen och på sammanslutningars förvaring av ammunition,

e) krav på vapenhandlares, museers och sammanslutningars förvaring av andra vapen än effektbegränsade vapen och på sammanslutningars förvaring av löstagbara magasin, avfyrningsmekanismer, ljuddämpare och ammunition,

f) de förutsättningar i övrigt som ska vara uppfyllda för tillstånd enligt denna lag,

g) utfärdande av europeiska skjutvapenpass till dem som har tillstånd att inneha skjutvapen i Sverige,

h) förutsättningar för och förfaringssätt vid medgivande av att personer bosatta i Sverige ska få tillstånd att förvärva skjutvapen i ett annat land,

i) krav på att den som förvärvat ett skjutvapen i Sverige och som är bosatt i ett främmande land ska underrätta den staten om förvärvet,

j) kraven för auktorisation enligt 2 kap. 17 §, och

k) vad som ska iakttas utöver bestämmelserna i 5 kap. i fråga om transport av skjutvapen, och ammunition.

k) vad som ska iakttas utöver bestämmelserna i 5 kap. i fråga om transport av skjutvapen, löstagbara magasin, avfyrningsmekanismer, ljuddämpare och ammunition.

3 §23

Regeringen får besluta att lagen inte skall gälla skjutvapen och ammunition som innehas av en främmande stats militära styrka som befinner sig i Sverige inom ramen för internationellt militärt samarbete eller internationell krishantering.

Regeringen får besluta att lagen inte ska gälla skjutvapen, löstagbara magasin, avfyrningsmekanismer, ljuddämpare och ammunition som innehas av en främmande stats militära styrka som befinner sig i Sverige inom ramen för internationellt militärt samarbete eller internationell krishantering.

22 Senaste lydelse 2014:895. 23 Senaste lydelse 2004:1005.

1. Denna lag träder i kraft den 14 september 2018.

2. Den som vid lagens ikraftträdande innehar löstagbara magasin eller avfyrningsmekanismer som efter ikraftträdandet kräver tillstånd får inneha egendomen till utgången av december 2018 eller, om ansökan om tillstånd har gjorts före nämnda tidpunkt, till dess ansökan om tillstånd prövats slutligt.

Förteckning över remissinstanserna

Efter remiss av promemorian Genomförande av 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv (2018:1) har yttrande lämnats av Riksdagens ombudsmän, Svea hovrätt, Malmö tingsrätt, Kammarrätten i Jönköping, Förvaltningsrätten i Malmö, Justitiekanslern, Åklagarmyndigheten, Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden, Brottsförebyggande rådet, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Kustbevakningen, Datainspektionen, Inspektionen för strategiska produkter, Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Totalförsvarets forskningsinstitut, Socialstyrelsen, Tullverket, Umeå universitet (Juridiska institutionen), Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, Statens maritima museer, Statens försvarshistoriska museer, Sametinget, Askersunds kommun, Eksjö kommun, Huddinge kommun, Jönköping kommun, Linköpings kommun, Malmö kommun, Mariestads kommun, Munkedals kommun, Skellefteå kommun, Skurups kommun, Vimmerby kommun, Örnsköldsvik kommun, Östersunds kommun, Sveriges Kommuner och Landsting, Sveriges advokatsamfund, Säkerhets- och försvarsföretagen, Svenska polisförbundet, Tull-Kust, Riksförbundet Sveriges museer, Riksidrottsförbundet, Jägarnas Riksförbund, Svenska Armborst Unionen, Svenska Dynamiska Sportskytteförbundet, Svenskt Forum för jakt, skytte och vapenfrågor, Svenska Jägareförbundet, Svenska Mångkampsförbundet, Svenska Pistolskytteförbundet, Svenska Skyttesportförbundet, Svenska Svartkruts Skytte Federationen, Svenska Vapensamlarföreningen, Sveriges Jordägareförbund och Sveriges Vapenägares Förbund.

Arvika kommun, Borlänge kommun, Göteborgs kommun, Jokkmokks kommun, Karlskrona kommun, Kiruna kommun, Kristinehamns kommun, Lidingö kommun, Nordmalings kommun, Oskarshamns kommun, Stockholms kommun, Strömstads kommun, Torsby kommun, Uddevalla kommun, Vansbro kommun, Vellinge kommun, Västerås kommun, SME-D, Svenska försvarsutbildningsförbundet, ST-Polisväsendet, Sveriges läkarförbund, Sportfiskarna, Svenska Skidskytteförbundet, Sveriges Vapenhandlareförening, Svenska Freds- och skiljedomsföreningen och Viltmästareförbundet har inbjudits att lämna synpunkter, men avstått från att yttra sig eller har inte hörts av.

Därutöver har yttranden inkommit från ett stort antal föreningar, organisationer och privatpersoner.

Lagrådsremissens lagförslag

Förslag till lag om ändring i vapenlagen (1996:67)

Regeringen har följande förslag till lagtext.

Härigenom föreskrivs1 i fråga om vapenlagen (1996:67)

dels att 1 kap. 1 och 8 §§, 1 a kap. 7 §, 2 kap. 1, 8 och 9 och 11–15 §§, 3 kap. 10 §, 5 kap. 1–4 §§, 6 kap. 2 och 4 §§, 7 kap. 1–4 §§, 8 kap. 1–3 §§, 9 kap. 2, 4, 5 och 7 §§ samt 11 kap. 1–3 §§, rubrikerna till 5, 7 och 8 kap., rubrikerna närmast före 2 kap. 11 § och 6 kap. 4 § ska ha följande lydelse,

dels att rubriken till 6 kap. ska lyda ”Återkallelse, omhändertagande och anmälningsskyldighet”,

dels att rubriken närmast före 2 kap. 3 § ska lyda ”Tillstånd att inneha skjutvapen, ammunition eller löstagbara magasin”.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

1 §

Denna lag gäller skjutvapen och ammunition samt vissa föremål som i lagen jämställs med skjutvapen.

Denna lag gäller skjutvapen, ammunition, löstagbara magasin samt vissa föremål som i lagen jämställs med skjutvapen.

8 §2

I fråga om skjutvapen som innehas av staten gäller endast 1 a kap. 6–11 §§ och 2 a kap. 5 §. Lagen gäller inte ammunition som innehas av staten.

I fråga om skjutvapen som innehas av staten gäller endast 1 a kap. 6–11 §§ och 2 a kap. 5 §. Lagen gäller inte ammunition eller löstagbara magasin som innehas av staten.

I fråga om skjutvapen och ammunition som tillverkas för staten gäller endast 2 a kap. 1–4 och 6 §§.

1 a kap.

7 §3

1 Jfr rådets direktiv 91/477/EEG av den 18 juni 1991 om kontroll av förvärv och innehav av vapen, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/853 av den 17 maj 2017 om ändring av rådets direktiv 91/477/EEG om kontroll av förvärv och innehav av vapen. 2 Senaste lydelse 2014:591. 3 Senaste lydelse 2014:895.

Polismyndigheten ska med hjälp av automatiserad behandling föra separata register över

1. personer och organisationer som enligt denna lag har meddelats tillstånd att inneha skjutvapen eller ammunition eller tillstånd att låna skjutvapen samt personer som tillhör hemvärnets personal och som av Försvarsmakten har tilldelats skjutvapen för förvaring i bostaden (vapeninnehavarregistret),

1. personer och organisationer som enligt denna lag har meddelats tillstånd att inneha skjutvapen, ammunition eller löstagbara magasin eller tillstånd att låna skjutvapen samt personer som tillhör hemvärnets personal och som av Försvarsmakten har tilldelats skjutvapen för förvaring i bostaden (vapeninnehavarregistret),

2. de skjutvapen för vilka tillstånd till innehav har meddelats enligt denna lag samt skjutvapen som upphittats eller anmälts stulna eller försvunna (vapenregistret),

3. personer och organisationer som har meddelats tillstånd enligt denna lag att driva handel med skjutvapen, fysiska personer som har ett betydande inflytande över en sådan juridisk person som har tillstånd att driva handel med skjutvapen, personer som har godkänts att som föreståndare eller ersättare svara för sådan verksamhet samt personer och organisationer som har meddelats tillstånd enligt denna lag att ta emot skjutvapen för översyn eller reparation (vapenhandlarregistret), och

4. sammanslutningar som har auktoriserats enligt denna lag (registret över auktoriserade sammanslutningar för jakt- eller målskytte).

Av vapeninnehavarregistret får det inte framgå vilka vapen som Försvarsmakten har tilldelat någon som tillhör hemvärnets personal. Registret får inte användas för att göra automatiserade sammanställningar över personer som tillhör hemvärnets personal.

2 kap.

1 §4

Tillstånd krävs för att a) inneha skjutvapen eller ammunition,

a) inneha skjutvapen, ammunition eller löstagbara magasin,

b) driva handel med skjutvapen,

c) yrkesmässigt ta emot skjutvapen för reparation eller översyn, eller

d) föra in skjutvapen eller ammunition till Sverige.

d) föra in skjutvapen, ammunition eller löstagbara magasin till Sverige.

Tillstånd krävs inte för den som har fyllt arton år om vapnet har en begränsad effekt i förhållande till andra jämförliga skjutvapen (effektbegränsade vapen) och vapnet är

1. ett kolsyre-, luft- eller fjädervapen eller ett vapen med ett annat liknande utskjutningsmedel och är avsett för målskjutning, eller

2. ett harpunvapen.

4 Senast lydelse 2014:895.

Tillstånd krävs inte heller om innehavaren har lånat vapnet enligt bestämmelserna i 3 kap. 1 a eller 7 §.

Tillstånd krävs inte heller för verksamhet som omfattas av tillstånd enligt 3 eller 4 § lagen (1992:1300) om krigsmateriel.

8 §5

Den som har tillstånd eller rätt att inneha ett visst vapen för skjutning får utan särskilt tillstånd inneha ammunition till vapnet, om ammunitionen är avsedd för samma ändamål som tillståndet eller rätten till innehav av vapnet avser.

Tillstånd att i andra fall inneha ammunition får meddelas enskilda personer samt sådana sammanslutningar och huvudmän för museer som får meddelas tillstånd att inneha skjutvapen, om det skäligen kan antas att ammunitionen inte kommer att missbrukas.

Den som har tillstånd eller rätt att inneha ett visst vapen för skjutning får utan särskilt tillstånd inneha ammunition och löstagbara magasin till vapnet, om egendomen är avsedd för samma ändamål som tillståndet eller rätten till innehav av vapnet.

Tillstånd att i andra fall inneha ammunition och löstagbara magasin får meddelas enskilda personer samt sådana sammanslutningar och huvudmän för museer som får meddelas tillstånd att inneha skjutvapen, om det skäligen kan antas att egendomen inte kommer att missbrukas.

9 §

Skjutvapen eller ammunition får överlåtas endast till den som har tillstånd eller rätt att inneha vapnet eller ammunitionen. Om ammunition överlåts genom ombud skall ombudet ha eget vapentillstånd.

Skjutvapen, ammunition eller löstagbara magasin får överlåtas endast till den som har tillstånd eller rätt att inneha egendomen. Om ammunition eller löstagbara magasin överlåts genom ett ombud ska ombudet ha eget vapentillstånd.

Tillstånd att föra in skjutvapen eller ammunition till Sverige

Tillstånd att föra in skjutvapen , ammunition

eller löstagbara

magasin till Sverige

11 §

För tillstånd att föra in skjutvapen till Sverige gäller samma förutsättningar som för tillstånd att inneha vapnen enligt 3–6 §§.

Tillstånd att föra in ammunition får meddelas den som har rätt att inneha ammunitionen i Sverige, om det skäligen kan antas att

Tillstånd att föra in ammunition eller löstagbara magasin får meddelas den som har rätt att inneha egendomen i Sverige, om

5 Senaste lydelse 2000:147.

ammunitionen inte kommer att missbrukas.

det skäligen kan antas att den inte kommer att missbrukas.

12 §6

Införseltillstånd ger rätt att under den begränsade tid och för det ändamål som anges i tillståndet i Sverige inneha de skjutvapen och den ammunition som förts hit med stöd av tillståndet. Tillståndet gäller under förutsättning att vapnen och ammunitionen förs in inom sex månader från dagen för tillståndet eller den längre tid som Polismyndigheten bestämmer.

Införseltillstånd ger rätt att under den begränsade tid och för det ändamål som anges i tillståndet i Sverige inneha de skjutvapen, den ammunition och de löstagbara magasin som förts hit med stöd av tillståndet. Tillståndet gäller under förutsättning att egendomen förs in inom sex månader från dagen för tillståndet eller den längre tid som Polismyndigheten bestämmer.

13 §7

Skjutvapen eller ammunition får föras in till Sverige utan särskilt tillstånd i följande fall:

a) Enskilda personer får föra in de skjutvapen och den ammunition som de i Sverige har rätt att inneha för personligt bruk. Detta gäller också sådana sammanslutningar, huvudmän för museer och bevakningsföretag som får meddelas tillstånd att inneha skjutvapen.

b) Enskilda personer, som har permanent tillstånd från behörig myndighet i Danmark, Finland eller Norge att där inneha jakt- eller tävlingsskjutvapen för eget bruk, får medföra dessa vapen med tillhörande ammunition

– vid vistelse i Sverige för tillfällig användning vid jakt eller tävling här,

– vid resa genom Sverige till Danmark, Finland eller Norge i anslutning till tillfällig användning vid jakt eller tävling i något av dessa länder.

Skjutvapen, ammunition eller löstagbara magasin får föras in till Sverige utan särskilt tillstånd i följande fall:

a) Enskilda personer får föra in de skjutvapen, den ammunition och de löstagbara magasin som de i Sverige har rätt att inneha för personligt bruk. Detta gäller också sådana sammanslutningar, huvudmän för museer och bevakningsföretag som får meddelas tillstånd att inneha skjutvapen.

b) Enskilda personer som har permanent tillstånd från en behörig myndighet i Danmark, Finland eller Norge att där inneha jakt- eller tävlingsskjutvapen för eget bruk, får medföra dessa vapen med tillhörande ammunition och löstagbara magasin

– vid vistelse i Sverige för tillfällig användning vid jakt eller tävling här,

– vid resa genom Sverige till Danmark, Finland eller Norge i anslutning till tillfällig användning vid jakt eller tävling i något av dessa länder.

6 Senaste lydelse 2014:591. 7 Senaste lydelse 2006:386.

Den som har fört in vapen och ammunition för sådan jakt eller tävling i Sverige som avses i första stycket b får utan tillstånd inneha vapnen och ammunitionen i Sverige under högst tre månader från dagen för införandet.

Den som har fört in vapen, ammunition och löstagbara magasin för sådan jakt eller tävling i Sverige som avses i första stycket b får utan tillstånd inneha egendomen i Sverige under högst tre månader från dagen för införandet.

14 §8

Skjutvapen och ammunition får inte förvaras på tullager eller i frizon utan medgivande av Polismyndigheten.

Skjutvapen, ammunition och löstagbara magasin får inte förvaras på tullager eller i frizon utan medgivande av Polismyndigheten.

15 §9

Skjutvapen eller ammunition, som en resande fört med till Sverige för personligt bruk men inte haft rätt att föra in, får åter föras ut, om egendomen anmälts i behörig ordning för Tullverket.

Vapnen och ammunitionen tillfaller staten om egendomen inte förs ut inom antingen fyra månader efter en sådan anmälan eller den längre tid därefter som Tullverket i det enskilda fallet bestämmer. I ett sådant fall skall egendomen behandlas som om den hade förklarats förverkad.

Skjutvapen, ammunition och löstagbara magasin, som en resande fört med till Sverige för personligt bruk men inte haft rätt att föra in, får föras ut om egendomen anmälts i behörig ordning för Tullverket. Egendomen tillfaller staten om den inte förs ut inom antingen fyra månader efter en sådan anmälan eller inom den längre tid som Tullverket i det enskilda fallet bestämmer. I ett sådant fall ska egendomen behandlas som om den hade förklarats förverkad.

3 kap. 10 §10

Den som har tillstånd att låna skjutvapen får under den tid som han eller hon innehar ett vapen som lån utan särskilt tillstånd även inneha ammunition till vapnet.

Den som har tillstånd att låna skjutvapen får under den tid som han eller hon innehar ett vapen som lån även inneha ammunition och löstagbara magasin till vapnet utan särskilt tillstånd.

5 kap. Förvaring och transport av skjutvapen och ammunition

5 kap. Förvaring och transport av skjutvapen , ammunition och

löstagbara magasin

8 Senaste lydelse 2016:268. 9 Senaste lydelse 1999:433. 10 Senaste lydelse 2006:386.

1 §

Den som innehar skjutvapen eller ammunition är skyldig att ta hand om egendomen och hålla den under sådan uppsikt att det inte finns risk för att någon obehörig kommer åt den.

Den som innehar skjutvapen, ammunition eller löstagbara magasin är skyldig att ta hand om egendomen och hålla den under sådan uppsikt att det inte finns risk för att någon obehörig kommer åt den.

2 §11

När skjutvapen inte brukas, skall de förvaras i säkerhetsskåp eller i något annat lika säkert förvaringsutrymme.

Trots vad som sägs i första stycket får effektbegränsade skjutvapen samt sådana föremål som enligt 1 kap. 3 § jämställs med skjutvapen förvaras på annat betryggande sätt så att det inte finns risk för att någon obehörig kommer åt dem. Ammunition skall förvaras under säkert lås eller på något annat lika betryggande sätt.

När skjutvapen inte används ska de förvaras i säkerhetsskåp eller i något annat lika säkert förvaringsutrymme.

Effektbegränsade skjutvapen samt sådana föremål som enligt 1 kap. 3 § jämställs med skjutvapen får dock förvaras på annat betryggande sätt så att det inte finns risk för att någon obehörig kommer åt dem. Ammunition och löstagbara magasin ska förvaras under säkert lås eller på något annat lika betryggande sätt.

3 §12

En innehavare får lämna över sitt skjutvapen eller sin ammunition till någon annan för förvaring om han eller hon inte själv kan ta hand om egendomen eller om det annars finns särskilda skäl. För sådan förvaring krävs tillstånd om inte utlåning i motsvarande fall är tillåten enligt 3 kap. Vid tillståndsprövningen ska Polismyndigheten särskilt beakta möjligheten för mottagaren att erbjuda en säker förvaring. Tillståndet ska tidsbegränsas.

En innehavare får lämna över sitt skjutvapen, sin ammunition eller ett löstagbart magasin till någon annan för förvaring, om han eller hon inte själv kan ta hand om egendomen eller om det annars finns särskilda skäl. För sådan förvaring krävs tillstånd om inte utlåning i motsvarande fall är tillåten enligt 3 kap. Vid tillståndsprövningen ska Polismyndigheten särskilt beakta möjligheten för mottagaren att erbjuda en säker förvaring. Tillståndet ska tidsbegränsas.

Den som förvarar vapnet får använda det endast om han eller hon har tillstånd att inneha vapen av samma typ.

4 §13

11 Senaste lydelse 2000:147. 12 Senaste lydelse 2014:591. 13 Senaste lydelse 2000:147.

Den som skickar eller transporterar ett skjutvapen eller ammunition skall vidta betryggande åtgärder för att förhindra att någon obehörig kommer åt vapnet eller ammunitionen. Vapnet skall vara oladdat och, om det lämpligen kan ske, isärtaget och nerpackat.

Den som skickar eller transporterar ett skjutvapen, ammunition eller ett löstagbart magasin ska vidta betryggande åtgärder för att förhindra att någon obehörig kommer åt egendomen. Vapnet ska vara oladdat och, i den utsträckning det är möjligt och lämpligt, isärtaget och nerpackat.

6 kap.

2 §14

Ett tillstånd att inneha ammunition ska återkallas av Polismyndigheten om

Ett tillstånd att inneha ammunition eller löstagbara magasin ska återkallas av Polismyndigheten om

a) förutsättningarna för tillståndet inte längre finns,

b) tillståndshavaren

har

missbrukat sin ammunition, eller

b) tillståndshavaren

har

missbrukat den egendom som tillståndet gäller, eller

c) det annars finns någon skälig anledning att återkalla tillståndet.

Omhändertagande av vapen, ammunition och tillståndsbevis

Omhändertagande av vapen, ammunition , löstagbara magasin, och tillståndsbevis

4 §15

Polismyndigheten ska besluta att ett vapen med tillhörande ammunition och tillståndsbevis ska tas om hand om

Polismyndigheten ska besluta att ett vapen med tillhörande ammunition, tillståndsbevis och löstagbara magasin ska tas om hand om

a) det finns risk att vapnet missbrukas, eller

b) det är sannolikt att tillståndet att inneha vapnet kommer att återkallas och särskilda omständigheter inte talar emot ett omhändertagande.

Om risken för missbruk är överhängande, får egendomen tas om hand även utan ett sådant beslut. En sådan åtgärd får vidtas av polismän, jakttillsynsmän som länsstyrelsen förordnat, personal vid Kustbevakningen och Tullverket eller särskilt förordnade tjänstemän vid länsstyrelsen. Åtgärden ska skyndsamt anmälas till Polismyndigheten, som omedelbart ska pröva om omhändertagandet ska bestå

7 kap. Inlösen av vapen och ammunition

7 kap. Inlösen av vapen , ammunition och

löstagbara

magasin

14 Senaste lydelse 2014:591. 15 Senaste lydelse 2014:591.

1 §

Skjutvapen eller ammunition skall lösas in av staten om

Skjutvapen, ammunition eller löstagbara magasin ska lösas in av staten om

a) tillståndet att inneha vapnet eller ammunitionen har återkallats utan att egendomen samtidigt har förklarats förverkad eller tagits i beslag,

a) tillståndet att inneha egendomen har återkallats utan att den samtidigt har förklarats förverkad eller tagits i beslag,

b) innehavaren har avlidit,

c) ansökan har avslagits i fråga om tillstånd att inneha ett vapen eller ammunition som förvärvats genom arv, testamente eller bodelning, eller

d) domstol har beslutat att ett vapen eller ammunition, som någon innehar utan att ha rätt till det, inte skall förverkas eller åklagaren i ett sådant fall har beslutat att inte föra talan om förverkande.

c) ansökan har avslagits i fråga om tillstånd att inneha ett vapen, ammunition eller ett löstagbart magasin som förvärvats genom arv, testamente eller bodelning, eller

d) en domstol har beslutat att ett vapen, ammunition eller ett löstagbart magasin, som någon innehar utan att ha rätt till det, inte ska förverkas eller åklagaren i ett sådant fall har beslutat att inte föra talan om förverkande.

2 §

Ett skjutvapen eller ammunition skall inte lösas in, om egendomen lämnas för skrotning eller överlåts till någon som har rätt att inneha vapnet eller ammunitionen och om detta görs inom

Ett skjutvapen, ammunition eller löstagbart magasin ska inte lösas in om egendomen lämnas för skrotning eller överlåts till någon som har rätt att inneha den och om detta görs inom

a) ett år från det att innehavaren avled, eller

b) tre månader från det att tillståndet att inneha vapnet eller ammunitionen återkallades, ansökan om innehav avslogs, beslut i förverkandefrågan meddelades av domstol eller åklagare eller beslaget hävdes.

b) tre månader från det att tillståndet att inneha vapnet, ammunitionen eller det löstagbara magasinet återkallades, ansökan om innehav avslogs, beslut i förverkandefrågan meddelades av en domstol eller åklagare eller beslaget hävdes.

Vapnet eller ammunitionen skall inte heller lösas in, om ansökan om tillstånd att inneha vapnet görs inom samma tid. Avslås ansökan skall vapnet eller ammunitionen lösas in, om egendomen inte inom tre månader från dagen för beslutet i tillståndsärendet överlåts till någon som har rätt att inneha den.

Vapnet, ammunitionen eller det löstagbara magasinet ska inte heller lösas in om ansökan om tillstånd att inneha egendomen görs inom samma tid. Om ansökan avslås ska egendomen lösas in, om den inte inom tre månader från dagen för beslutet i tillståndsärendet överlåts till någon som har rätt att inneha den.

Polismyndigheten får medge förlängning av tidsfristerna, varje gång med högst sex månader.

3 §16

Innehavare av ett skjutvapen eller ammunition som ska lösas in är skyldig att enligt Polismyndighetens beslut lämna över vapnet eller ammunitionen till myndigheten eller den som myndigheten bestämmer. Om det finns ett tillståndsbevis eller någon annan motsvarande handling, ska även den lämnas över till Polismyndigheten.

Innehavare av ett skjutvapen, ammunition eller ett löstagbart magasin som ska lösas in är skyldig att enligt Polismyndighetens beslut lämna över egendomen till myndigheten eller den som myndigheten bestämmer. Om det finns ett tillståndsbevis eller någon annan motsvarande handling, ska även denna lämnas över till Polismyndigheten.

4 §

För vapen eller ammunition som löses in skall betalas ersättning med ett belopp som motsvarar marknadsvärdet.

För vapen, ammunition eller löstagbara magasin som löses in ska en ersättning betalas med ett belopp som motsvarar marknadsvärdet.

8 kap. Vapen och ammunition i

dödsbo och konkursbo

8 kap. Vapen , ammunition och

löstagbara magasin i dödsbon och konkursbon

1 §

Skjutvapen och ammunition som ingår i ett dödsbo eller ett konkursbo får utan särskilt tillstånd innehas av den som har tagit hand om boet till dess

Skjutvapen, ammunition och löstagbara magasin som ingår i ett dödsbo eller ett konkursbo, får utan särskilt tillstånd innehas av den som har tagit hand om boet till dess

a) egendomen har överlåtits till någon som är berättigad att inneha den,

b) egendomen skall överlämnas enligt 2 § eller, i fråga om dödsbo, 7 kap. 3 §, eller

b) egendomen ska överlämnas enligt 2 § eller, i fråga om dödsbon, 7 kap. 3 §, eller

c) i fråga om konkursbon, konkursen har avslutats.

2 §17

Om skjutvapen eller ammunition ingår i ett dödsbo eller ett konkursbo, får Polismyndigheten besluta att egendomen tills vidare ska förvaras av myndigheten eller någon annan som myndigheten

Om skjutvapen, ammunition eller löstagbara magasin ingår i ett dödsbo eller ett konkursbo, får Polismyndigheten besluta att egendomen tills vidare ska förvaras av myndigheten eller någon annan

16 Senaste lydelse 2014:591. 17 Senaste lydelse 2014:591.

anvisar, när det finns särskild anledning till det. Den som har hand om boet är i så fall skyldig att efter Polismyndighetens beslut lämna över vapnen och ammunitionen till den som ska förvara egendomen.

som myndigheten anvisar, när det finns en särskild anledning till det. Den som har hand om boet är i så fall skyldig att efter Polismyndighetens beslut lämna över egendomen till den som ska förvara egendomen.

3 §

Bestämmelser om inlösen av vapen och ammunition i dödsbo finns i 7 kap.

Bestämmelser om inlösen av vapen, ammunition och löstagbara magasin i dödsbon finns i 7 kap.

9 kap.

2 §18

Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet

a) missbrukar rätten att inneha ett skjutvapen genom att använda det för något annat ändamål än det som han eller hon är berättigad till,

b) bryter mot bestämmelserna om överlämnande till förvaring hos någon annan i 5 kap. 3 § första stycket eller om transport i 5 kap. 4 § eller mot villkor i fråga om förvaring av vapen som meddelats med stöd av denna lag,

c) bryter mot bestämmelserna om förvaring i 5 kap. 1–3 §§ i fråga om skjutvapen eller ammunition som innehas av sammanslutningar, huvudmän för museer eller auktoriserade bevakningsföretag eller i fråga om skjutvapen som innehas av vapenhandlare,

c) bryter mot bestämmelserna om förvaring i 5 kap. 1–3 §§ i fråga om skjutvapen, ammunition eller ett löstagbart magasin som innehas av sammanslutningar, huvudmän för museer eller auktoriserade bevakningsföretag eller i fråga om skjutvapen som innehas av vapenhandlare,

d) innehar ammunition utan att ha rätt till det eller inte följer ett beslut att lämna över ammunition för inlösen,

d) innehar ammunition eller ett löstagbart magasin utan att ha rätt till det,

e) överlåter ammunition till någon som inte har rätt att inneha ammunitionen,

e) överlåter ammunition eller ett löstagbart magasin till någon som inte har rätt att inneha egendomen,

f) driver handel med skjutvapen utan tillstånd,

g) medför skjutvapen i strid med bestämmelserna i 5 kap. 6 §,

h) bryter mot föreskrifter som har meddelats med stöd av 11 kap. 1 § d genom att olovligen överföra vapen eller ammunition till ett annat land, eller

i) förvarar ett skjutvapen åt någon annan utan att föreskrivet tillstånd till förvaringen finns eller bryter mot bestämmelserna om

i) förvarar ett skjutvapen, ammunition eller ett löstagbart magasin åt någon annan utan att något föreskrivet tillstånd till

18 Senaste lydelse 2014:894.

användning vid förvaring i 5 kap. 3 § andra stycket.

förvaringen finns, eller bryter mot bestämmelserna om användning vid förvaring i 5 kap. 3 § andra stycket.

I ringa fall ska inte dömas till ansvar för otillåtet innehav av ammunition eller överträdelse av bestämmelserna i 5 kap. 6 §.

I ringa fall ska det inte dömas till ansvar för otillåtet innehav av ammunition, ett löstagbart magasin eller överträdelse av bestämmelserna i 5 kap. 6 §.

Till ansvar för otillåten förvaring av skjutvapen åt någon annan döms det inte om gärningen är belagd med straff enligt 1 eller 1 a §.

4 §19

Bestämmelser om straff för olovlig införsel av vapen eller ammunition och för försök till sådant brott finns i lagen (2000:1225) om straff för smuggling.

Bestämmelser om straff för olovlig införsel av vapen, ammunition eller löstagbara magasin och för försök till ett sådant brott finns i lagen (2000:1225) om straff för smuggling.

5 §20

Ett vapen som har varit föremål för brott som avses i 1 §, 1 a §, 1 b § eller 2 § första stycket a ska förklaras förverkat, om det inte är uppenbart oskäligt. Detsamma gäller ammunition som har varit föremål för brott som avses i 2 § första stycket d eller e. I stället för vapnet eller ammunitionen kan dess värde förklaras förverkat. Om ett vapen förklaras förverkat får även ammunition som hör till vapnet förklaras förverkad.

Ett vapen som har varit föremål för brott som avses i 1 §, 1 a §, 1 b § eller 2 § första stycket a ska förklaras förverkat om det inte är uppenbart oskäligt. Detsamma gäller ammunition och ett löstagbart magasin som har varit föremål för brott som avses i 2 § första stycket d eller e. I stället för att förklara egendomen förverkad kan dess värde förklaras förverkat. Om ett vapen förklaras förverkat får även ammunition och ett löstagbart magasin som hör till vapnet förklaras förverkade.

Det som föreskrivs i första stycket om ett vapen ska också gälla en vapendel.

Utbyte av brott enligt denna lag ska förklaras förverkat, om det inte är uppenbart oskäligt.

7 §21

Om någon frivilligt lämnar in skjutvapen eller ammunition till Polismyndigheten, får åtal mot

Om någon frivilligt lämnar in skjutvapen, ammunition eller löstagbara magasin till

19 Senaste lydelse 2000:1257. 20 Senaste lydelse 2014:894. 21 Senaste lydelse 2014:591.

honom eller henne för olovligt innehav av vapnet eller ammunitionen väckas av åklagaren endast om det är motiverat från allmän synpunkt.

Polismyndigheten, får åtal för olovligt innehav av egendomen väckas mot honom eller henne av åklagaren endast om det är motiverat från allmän synpunkt.

Lydelse enligt prop. 2019/20:000 Samarbete mellan svenska och norska särskilda insatsgrupper i krissituationer

Föreslagen lydelse

11 kap.

1 §22

Regeringen får meddela föreskrifter om

a) att denna lag eller vissa föreskrifter i lagen ska tillämpas även i fråga om andra föremål än sådana som ang es i 1 kap. 2 och 3 §§, om föremålen är särskilt ägnade att användas vid brott mot någons liv, hälsa eller personliga säkerhet,

b) att anslagsenergin eller utgångshastigheten hos en projektil från ett skjutvapen ska understiga ett visst värde eller att vapnet ska vara konstruerat på ett visst sätt för att vapnet ska anses vara effektbegränsat enlig t 2 kap. 1 §,

c) att bestämmelserna om tillstånd i 2 kap. 1 § inte ska gälla innehav av skjutvapen som lämnats över från staten till

– statliga tjänstemän eller personer som tillhör det militära försvaret, räddningstjänsten, Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen,

– den som för statens räkning tillverkar krigsmateriel, eller

– frivilliga försvarsorganisationer,

c) att bestämmelserna om tillstånd i 2 kap. 1 § inte ska gälla innehav av skjutvapen eller löstagbara magasin som lämnats över från staten till

– statliga tjänstemän eller personer som tillhör det militära försvaret, räddningstjänsten, Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen,

– den som för statens räkning tillverkar krigsmateriel, eller

– frivilliga försvarsorganisationer,

d) att tillstånd ska krävas för överföring av skjutvapen eller ammunition från Sverige till ett annat land,

e) att den som avser att föra ut ett skjutvapen från Sverige eller lånar ut ett skjutvapen till någon som är fast bosatt i ett annat land och inte ska använda vapnet endast i Sverige, ska anmäla detta till Polismyndigheten,

f) att denna lag inte ska gälla i fråga om skjutvapen och ammunition som en företrädare för en annan stats myndighet medför vid tillfällig tjänstgöring i Sverige eller vid resa för tjänsteändamål genom Sverige, och

f) att denna lag inte ska gälla i fråga om skjutvapen, ammunition och löstagbara magasin som en företrädare för en annan stats myndighet medför vid tillfällig tjänstgöring i Sverige eller vid resa

22 Senaste lydelse 2015:335.

för tjänsteändamål genom Sverige, och

g) storleken på de avgifter som får tas ut enligt 2 kap. 19 §, och

h) att bestämmelserna om tillstånd i 2 kap. 1 § inte ska gälla införsel av skjutvapen som lämnats över från staten till statliga tjänstemän eller personer som tillhör det militära försvaret, räddningstjänsten, Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen, eller ammunition till sådana vapen.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §23

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

a) undantag från kravet på tillstånd för att inneha start- eller signalvapen,

b) krav på skjutskicklighet, utbildning, ålder och de förutsättningar i övrigt som ska vara uppfyllda för tillstånd att inneha eller låna skjutvapen,

c) krav på kunskap för att få tillstånd att driva handel med skjutvapen och vad som i övrigt ska gälla vid sådan handel

d) vad som ska iakttas utöver bestämmelserna i 4 kap. vid ändring och reparation av skjutvapen,

e) krav på vapenhandlares, museers och sammanslutningars förvaring av andra vapen än effektbegränsade vapen och på sammanslutningars förvaring av ammunition,

e) krav på vapenhandlares, museers och sammanslutningars förvaring av andra vapen än effektbegränsade vapen och på sammanslutningars förvaring av ammunition eller löstagbara magasin,

f) de förutsättningar i övrigt som ska vara uppfyllda för tillstånd enligt denna lag,

g) utfärdande av europeiska skjutvapenpass till dem som har tillstånd att inneha skjutvapen i Sverige,

h) förutsättningar för och förfaringssätt vid medgivande av att personer bosatta i Sverige ska få tillstånd att förvärva skjutvapen i ett annat land,

i) krav på att den som förvärvat ett skjutvapen i Sverige och som är bosatt i ett främmande land ska underrätta den staten om förvärvet,

j) kraven för auktorisation enligt 2 kap. 17 §, och

k) vad som ska iakttas utöver bestämmelserna i 5 kap. i fråga om transport av skjutvapen och ammunition.

k) vad som ska iakttas utöver bestämmelserna i 5 kap. i fråga om transport av skjutvapen, ammunition och löstagbara magasin.

3 §24

Regeringen får besluta att lagen inte skall gälla skjutvapen och

Regeringen får besluta att lagen inte ska gälla skjutvapen,

23 Senaste lydelse 2014:895. 24 Senaste lydelse 2004:1005.

ammunition som innehas av en främmande stats militära styrka som befinner sig i Sverige inom ramen för internationellt militärt samarbete eller internationell krishantering.

ammunition och löstagbara magasin som innehas av en främmande stats militära styrka som befinner sig i Sverige inom ramen för internationellt militärt samarbete eller internationell krishantering.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2020.

2. Den som innehar eller förvarar ett löstagbart magasin som det enligt 2 kap. 1 § eller 5 kap. 3 § i den nya lydelsen krävs tillstånd för får inneha eller förvara magasinet utan sådant tillstånd till utgången av oktober 2020 eller, om ansökan om tillstånd har gjorts dessförinnan, till dess ansökan om tillstånd prövats slutligt.

Lagrådets yttrande

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2019-11-14

Närvarande: F.d. justitierådet Eskil Nord samt justitieråden Kerstin Calissendorff och Inga-Lill Askersjö

Reglering av vapenmagasin

Enligt en lagrådsremiss den 7 november 2019 har regeringen (Justitiedepartementet) beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i vapenlagen (1996:67).

Förslaget har inför Lagrådet föredragits av rättssakkunniga Martin Englund Krafft och Anna Vilgeus Huldt.

Förslaget föranleder följande yttrande.

I lagrådsremissen föreslår regeringen en generell reglering av löstagbara vapenmagasin. Syftet är att begränsa tillgången till vapenmagasin i de sammanhang där illegala vapen hanteras.

Regleringen innebär att den som har tillstånd eller rätt att inneha ett visst vapen för skjutning ska få inneha löstagbara magasin till vapnet utan särskilt tillstånd om magasinet är avsett för samma ändamål som tillståndet eller rätten till innehavet av vapnet. I övriga fall ska tillstånd få meddelas under samma förutsättningar som enligt gällande rätt gäller för ammunitionstillstånd. Innehav av löstagbara magasin i strid mot denna reglering ska vara straffsanktionerat. Den nya regleringen består av ett flertal ändringar i vapenlagen.

Vapenlagens tillämpningsområde

I 1 kap. 1 § anges vapenlagens tillämpningsområde. Lagen gäller för skjutvapen och ammunition samt vissa föremål som jämställs med skjutvapen. I de närmast följande paragraferna anges vad som förstås med begreppen och vad som jämställs med skjutvapen.

Paragrafen tillförs nu begreppet löstagbara magasin, men utan att detta begrepp förklaras eller berörs i de närmast följande paragraferna angående tillämpningsområdet. Lagrådet anser det vara angeläget att begreppet förklaras och konkretiseras, särskilt eftersom ett brott mot bestämmelserna ska vara straffsanktionerat.

Lagrådet inser emellertid att det inom detta område knappast torde vara möjligt att en definition i lagtext skulle bli tillräckligt heltäckande och samtidigt uppnå tillfredsställande precision. Det synes emellertid som om avsikten är att det är det funktionella begreppet magasin som avses, mera än föremålet i sig.

Enligt Lagrådets mening är det angeläget att denna fråga diskuteras mera utförligt i allmänmotiveringen eller författningskommentaren och där belyses med några konkreta resonemang och exempel.

Användning av begreppet löstagbara magasin

I övrigt noterar Lagrådet att begreppet förekommer i lagförslaget både som ”ett löstagbart magasin” och som ”löstagbara magasin”. Det är uppenbart att denna blandning mellan ental och flertal inte är avsedd att ha någon materiell betydelse. Men likväl kan det uppstå tolkningssvårigheter.

Den mest vanliga kombinationen är att lagtexten talar om ”… ammunition och löstagbara magasin”. Detta är mestadels invändningsfritt. Således kan exempelvis den som har tillstånd att låna ett vapen under lånetiden också inneha löstagbara magasin till vapnet utan särskilt tillstånd. Alltså fler magasin än endast ett, se 3 kap. 10 §.

Men en innehavare får lämna över sitt skjutvapen, sin ammunition eller ett löstagbart magasin till någon annan för förvaring under förutsättningar i övrigt, se 5 kap. 3 §. Se också bestämmelsen i 5 kap. 4 § som gäller den som skickar eller transporterar ett skjutvapen, ammunition eller ett löstagbart magasin. Däremot ska Polismyndigheten enligt 6 kap. 4 § besluta att ett vapen med tillhörande [---] löstagbara magasin ska tas om hand. (Lagrådets kursiveringar). I 7 kap., som handlar om inlösen, används begreppet i singular, men i 8 kap. 3 § hänvisas till att det finns bestämmelser i 7 kap. om inlösen av ”löstagbara magasin”.

Skillnaden mellan ental och flertal torde, som nyss sagts, inte ha avsetts ha någon materiell betydelse. Den får dock en sådan betydelse genom förslaget till ändring av 9 kap. 5 § första stycket, som handlar om att ett vapen som varit föremål för vapenbrott ska förklaras förverkat. I paragrafen sägs vidare bl.a. att ”Om ett vapen

förklaras förverkat får även ammunition och ett löstagbart magasin som hör till vapnet förklaras förverkade.” (Lagrådets kursivering).

Det framstår som otydligt hur många magasin som kan förklaras förverkade, eftersom det kan finnas flera magasin som kan tillhöra ett vapen som varit föremål för vapenbrott. En bokstavstrogen läsning av bestämmelsen leder till den troligen felaktiga tolkningen att endast ett av flera magasin skulle kunna förklaras förverkat. Hur frågan om förverkande av magasin ska bedömas om vapeninnehavaren har flera magasin som kan användas även för andra vapen än det vapen som ska förverkas är inte behandlad.

Det nu sagda är exempel på vad Lagrådet uppfattar som otydligheter som kan orsaka tillämpningssvårigheter.

Lagrådet förordar att denna fråga uppmärksammas i det fortsatta lagstiftningsarbetet och att samma begrepp används i så hög utsträckning som det är möjligt och lämpligt.

Justitiedepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 december 2019

Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Johansson, Baylan, Hallengren, Bolund, Ygeman, Eriksson, Linde, Ekström, Eneroth, Dahlgren, Nilsson, Ernkrans, Lindhagen, Lind, Hallberg, Nordmark, Micko

Föredragande: statsrådet Johansson.

Regeringen beslutar proposition Reglering av vapenmagasin