Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att subventionsgraden för installation av solceller inom ramen för skattereduktionen för grön teknik ska sänkas från 20 till 15 procent, vilket är den subventionsgrad som gällde före 2023, och att skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el slopas.

Förslaget om sänkt subventionsgrad för installation av solceller föreslås träda i kraft den 1 juli 2025 och förslaget att slopa skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.

• Sida 2
•  Original

1. Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag:

1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).

2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244).

3. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2020:1066) om förfarandet vid skattereduktion för installation av grön teknik.

• Sida 4
•  Original

2. Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1. Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229 )¹

dels att 67 kap. 27–33 §§ ska upphöra att gälla,

dels att rubrikerna närmast före 67 kap. 27–32 §§ ska utgå,

dels att 1 kap. 11 § och 67 kap. 1 och 2 §§ ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

11 §²

Bestämmelser om hur skatten ska beräknas finns i 65 kap. Bestämmelser om beräkning av skatt på ackumulerad inkomst finns i 66 kap.

Bestämmelser om skattereduktion för underskott av kapital, arbetsinkomst (jobbskatteavdrag), sjukersättning och aktivitetsersättning, förvärvsinkomst, boende i vissa områden (regional skattereduktion), allmän pensionsavgift, sjöinkomst, hushållsarbete, installation av grön teknik, gåva, mikroproduktion av förnybar el och avgift till arbetslöshetskassa finns i 67 kap.

Bestämmelser om skattereduktion för underskott av kapital, arbetsinkomst (jobbskatteavdrag), sjukersättning och aktivitetsersättning, förvärvsinkomst, boende i vissa områden (regional skattereduktion), allmän pensionsavgift, sjöinkomst, hushållsarbete, installation av grön teknik, gåva och avgift till arbetslöshetskassa finns i 67 kap.

67 kap.

1 §³

I detta kapitel finns bestämmelser om skattereduktion för fysiska personer i 2–52 §§ och för juridiska personer i 2 och 27–33 §§.

I detta kapitel finns bestämmelser om skattereduktion för fysiska personer.

Skattereduktion ska anges i hela krontal så att öretal faller bort.

¹ Lagen omtryckt 2008:803. Senaste lydelse av 67 kap. 27 § 2014:1468 rubrikerna närmast före 67 kap. 27 § 2014:1468 67 kap. 28 § 2014:1468 rubriken närmast före 67 kap. 28 § 2014:1468 67 kap. 29 § 2014:1468 rubriken närmast före 67 kap. 29 § 2014:1468 67 kap. 30 § 2014:1468 rubriken närmast före 67 kap. 30 § 2014:1468 67 kap. 31 § 2014:1468 rubriken närmast före 67 kap. 31 § 2014:1468 67 kap. 32 § 2024:1154 rubriken närmast före 67 kap. 32 § 2014:1468. 67 kap. 33 § 2014:1468 ² Senaste lydelse 2022:445. ³ Senaste lydelse 2022:445.

• Sida 5
•  Original

2 §⁴

Skattereduktion ska göras för sjöinkomst, allmän pensionsavgift, arbetsinkomst (jobbskatteavdrag), sjukersättning och aktivitetsersättning, förvärvsinkomst, boende i vissa områden (regional skattereduktion), underskott av kapital, hushållsarbete, installation av grön teknik, gåva, mikroproduktion av förnybar el och avgift till arbetslöshetskassa i nu nämnd ordning.

Skattereduktion ska göras för sjöinkomst, allmän pensionsavgift, arbetsinkomst (jobbskatteavdrag), sjukersättning och aktivitetsersättning, förvärvsinkomst, boende i vissa områden (regional skattereduktion), underskott av kapital, hushållsarbete, installation av grön teknik, gåva och avgift till arbetslöshetskassa i nu nämnd ordning.

Skattereduktion ska räknas av mot kommunal och statlig inkomstskatt som beräknats enligt 65 kap., mot statlig fastighetsskatt enligt lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt samt mot kommunal fastighetsavgift enligt lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift. Skattereduktion enligt 5–9 d, 34, 35 och 46–48 §§ ska dock räknas av endast mot kommunal inkomstskatt.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

2. Lagen tillämpas första gången i fråga om el som har matats in och tagits ut i anslutningspunkten efter den 31 december 2025.

⁴ Senaste lydelse 2022:445.

• Sida 6
•  Original

2.2. Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)

Härigenom föreskrivs i fråga om skatteförfarandelagen (2011:1244 )¹

dels att 22 kap. 25 § och 31 kap. 33 a § ska upphöra att gälla,

dels att rubriken närmast före 22 kap. 25 § ska utgå,

dels att 22 kap. 1 §, 23 kap. 2 och 3 §§ och 31 kap. 1 § och 33 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

22 kap.

1 §²

I detta kapitel finns bestämmelser om skyldighet att lämna kontrolluppgift om

– överlåtelse av privatbostadsrätt och andelar i vissa bostadsföretag (2 och 3 §§),

– samfällighet (5 och 6 §§), – räntebidrag (7 §), – pensionsförsäkringar och pensionssparkonton (8 och 9 §§), – avskattning av pensionsförsäkring (10 §), – tjänstepensionsavtal (11 §), – underlag för avkastningsskatt på livförsäkringar och sparande i en PEPP-produkt (12 §),

– skattereduktion för förmån av hushållsarbete (13 §), – elcertifikat (14 §), – utsläppsrätter, utsläppsminskningsenheter och certifierade utsläppsminskningar (15 §),

– schablonintäkt vid innehav av ett investeringssparkonto (16 §), – schablonintäkt vid innehav av andelar i värdepappersfonder, fondföretag, specialfonder och utländska specialfonder (17–21 §§),

– gåva (22 §), – investeraravdrag (23 och 24 §§), – skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el (25 §),

– utnyttjande av vissa personaloptioner (26 §), – avgift till arbetslöshetskassa (27 §), och – innehav av kapitalförsäkring och avtal om sparande i en PEPP-produkt (28–30 §§).

¹ Senaste lydelse av 22 kap. 25 § 2014:1471 31 kap. 33 a § 2024:1157 rubriken närmast före 22 kap. 25 § 2014:1471. ² Senaste lydelse 2024:1136.

• Sida 7
•  Original

23 kap.

2 §³

Kontrolluppgifter enligt 15 kap., 16 kap. 1 § om ersättning som avses i 16 kap. 3 § 2 samt 4 § 1 a, 2 a och 3 a, 17, 19, 20, 21 kap., 22 kap. 2, 3, 9–11, 17–21 och 23– 27 §§, 22 a–22 c kap. ska även lämnas för fysiska personer som är begränsat skattskyldiga.

Kontrolluppgifter enligt 15 kap., 16 kap. 1 § om ersättning som avses i 16 kap. 3 § 2 samt 4 § 1 a, 2 a och 3 a, 17, 19, 20, 21 kap., 22 kap. 2, 3, 9–11, 17–21, 23, 24, 26 och 27 §§, 22 a–22 c kap. ska även lämnas för fysiska personer som är begränsat skattskyldiga.

Kontrolluppgift enligt 22 kap. 10 § ska också avse omständigheter som medför eller kan medföra avskattning enligt 5 § första stycket 6, 6 a eller 7 lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta.

3 §⁴

Kontrolluppgifter enligt 16 kap. 1 § om ersättning som avses i 16 kap. 3 § 2 och 22 kap. 25 § ska även lämnas för juridiska personer som är begränsat skattskyldiga.

Kontrolluppgifter enligt 16 kap. 1 § om ersättning som avses i 16 kap. 3 § 2 ska även lämnas för juridiska personer som är begränsat skattskyldiga.

31 kap.

1 §⁵

I detta kapitel finns bestämmelser om – uppgifter som ska lämnas i samtliga inkomstdeklarationer (2 och 3 §§),

– uppgifter som fysiska personer och dödsbon ska underrättas om och godkänna eller lämna (4 och 5 §§),

– uppgift som ska lämnas om inkomstslaget tjänst (6 §), – uppgifter som ska lämnas om inkomstslaget näringsverksamhet (7– 15 a §§),

– uppgifter som ska lämnas om inkomstslaget kapital (16–19 c §§), – uppgift om tillkommande belopp (20 §), – uppgifter om vissa andelsavyttringar m.m. (21–24 §§), – uppgifter för beräkning av egenavgifter (25 och 26 §§), – uppgifter som fåmansföretag samt företagsledare och delägare ska lämna (27–29 §§),

– uppgift om tillskott och uttag (30 §), – uppgift om betalning till utlandet (31 §), – uppgift som ekonomiska föreningar ska lämna (32 §), – uppgifter om skattereduktion (33–33 d §§), och

– uppgifter om skattereduktion (33 och 33 b–33 d §§), och

– uppgifter om prissättningsbesked (34 §).

³ Senaste lydelse 2022:1686. ⁴ Senaste lydelse 2017:387. ⁵ Senaste lydelse 2024:1136.

• Sida 8
•  Original

33 §⁶

Den som begär skattereduktion för hushållsarbete, gåva, mikroproduktion av förnybar el eller installation av grön teknik enligt 67 kap.11–45 §§inkomstskattelagen (1999:1229) ska lämna uppgift om underlaget för skattereduktionen.

Den som begär skattereduktion för hushållsarbete, gåva eller installation av grön teknik enligt 67 kap. 11–26 och 34–45 §§inkomstskattelagen (1999:1229) ska lämna uppgift om underlaget för skattereduktionen.

I fråga om förmån av sådant arbete som räknas som hushållsarbete enligt 67 kap.13 a och 13 b §§inkomstskattelagen ska även sådana uppgifter som avses i 9 a § lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete lämnas.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för uppgifter som avser kalenderåret 2025.

⁶ Senaste lydelse 2020:1070.

• Sida 9
•  Original

2.3. Förslag till lag om ändring i lagen (2020:1066) om förfarandet vid skattereduktion för installation av grön teknik

Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (2020:1066) om förfarandet vid skattereduktion för installation av grön teknik ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 §¹

Utbetalningen får uppgå till ett belopp som motsvarar mellanskillnaden mellan den debiterade ersättningen för installation av grön teknik inklusive mervärdesskatt och köparens faktiska betalning för installationen till utföraren före begäran om utbetalning.

Utbetalningen får dock uppgå till högst

1. en fjärdedel av det belopp som köparen har betalat om utbetalningen avser sådan installation som anges i 67 kap. 38 § första stycket 1 inkomstskattelagen (1999:1229), och

1. tre sjuttondelar av det belopp som köparen har betalat om utbetalningen avser sådan installation som anges i 67 kap. 38 § första stycket 1 inkomstskattelagen (1999:1229), och

2. samma belopp som köparen har betalat om utbetalningen avser sådan installation som anges i 67 kap. 38 § första stycket 2 eller 3 samma lag.

Utbetalning får inte ske till den del köparens sammanlagda preliminära skattereduktion enligt 16 § skulle uppgå till ett belopp som överstiger 50 000 kronor för ett beskattningsår.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2025.

2. Lagen tillämpas första gången på utbetalning som avser sådan installation som har slutbetalats efter den 30 juni 2025.

3. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för utbetalning som avser sådan installation som har betalats eller slutbetalats före ikraftträdandet.

¹ Senaste lydelse 2022:1797.

• Sida 10
•  Original

3. Ärendet och dess beredning

I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor, avsnitt 12.5 och 12.6) aviserade regeringen att subventionsgraden för installation av solceller inom ramen för skattereduktionen för grön teknik bör sänkas och att skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el bör slopas.

Inom Finansdepartementet har promemorian Förändrade skattesubventioner för solceller och mikroproduktion av el samt utvidgad mottagningsplikt för elleverantörer tagits fram. En sammanfattning av promemorians förslag finns i bilaga 1 och promemorians lagförslag finns i bilaga 2. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. Remissvaren finns tillgängliga i Finansdepartementet (Fi2024/02289).

Vidare har Finansdepartementet mottagit hemställningar om ändringar i reglerna om skattereduktion för grön teknik och skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el. Solkompaniet och Solelkommissionen föreslår i hemställan den 1 januari 2016 bl.a. att skattereduktionen för mikroproduktion bör breddas till att gälla även andelsägd el, att skattereduktionen bör erhållas månadsvis på elräkningen och att begränsningen på 30 000 kilowattimmar (kWh) per år bör gälla per anläggning (Fi2016/00202). Även Naturskyddsföreningen m.fl. och OX2 efterfrågar i hemställningar den 27 april 2017 respektive den 4 oktober 2016 en skattereduktion för andelsägd elproduktion (Fi2017/02003 och Fi2016/03853). Skatteverket efterfrågar i hemställan den 5 februari 2024 en utredning för att se över om reglerna om skattereduktionen för grön teknik bör utvidgas till att gälla fler områden än att producera och lagra egenproducerad el för att tillgodose det egna elbehovet. Även frågan om skattereduktionen fortsatt bör vara differentierad eller ges med samma procentsats oavsett vilken typ av installation som utförts bör enligt verket utredas (Fi2024/00272). Svensk Solenergi efterfrågar i hemställan den 30 januari 2024 att reglerna om skattereduktion för grön teknik förtydligas så att den erkänner alla nyttor som batterier ger till elsystemet, att det införs en subventionsgrad på 30 procent för såväl solceller, batterier som elbilsladdare samt att det sker en successiv avtrappning av skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el (Fi2024/00283).

I denna proposition behandlas promemorians förslag om sänkt subventionsgrad vid skattereduktion för installation av solceller och slopad skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el samt ovan nämnda hemställningar.

Lagrådet

Förslagen i propositionen är författningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Regeringen har därför inte inhämtat Lagrådets yttrande.

• Sida 11
•  Original

4. Bakgrund och gällande rätt

4.1. Skattereduktion för installation av solceller

Den 1 januari 2021 infördes skattereduktionen för installation av grön teknik (det s.k. gröna avdraget). Det är en skattereduktion för privatpersoner för installation av vissa typer av grön teknik: solcellssystem, system för lagring av egenproducerad elenergi (batterier) och laddningspunkter till elfordon. Skattereduktionen ersatte de tidigare statliga stöden till fysiska personer för installation av sådan teknik. De materiella reglerna finns i 67 kap.36–45 §§inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, medan förfarandet regleras i bl.a. lagen (2020:1066) om förfarandet vid skattereduktion för installation av grön teknik.

Skattereduktionen utgår från den s.k. fakturamodellen. Fakturamodellen innebär att en privatperson som köper installation av grön teknik endast behöver betala en del av kostnaden till utföraren. Resterande belopp utgör en skattelättnad för köparen och tillgodoräknas denne som preliminär skattereduktion i samband med att motsvarande belopp betalas ut till utföraren efter begäran hos Skatteverket. Skatteverket administrerar preliminär och slutlig skattereduktion samt utbetalning till utföraren.

Subventionsgraderna vid införandet av regelverket var 15 procent för installation av solceller och 50 procent för installation av batterier och laddningspunkter. Dessa subventionsgrader bedömdes kunna ge en tillräckligt styrande effekt samtidigt som de bedömdes vara lämpliga ur offentligfinansiellt perspektiv (prop. 2020/21:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor, avsnitt 13.4.8). Skattereduktionen förstärktes den 1 januari 2023 genom att subventionsgraden för installation av solceller höjdes från 15 till 20 procent. Genom att sänka köparens kostnad för solceller och stimulera efterfrågan på solceller ytterligare bedömdes hushållens behov av inköpt el kunna minska, vilket bidrar till sänkta driftskostnader för hushållens elanvändning (prop. 2022/23:15 s. 6). Skattereduktionen för installation av grön teknik får sammanlagt uppgå till högst 50 000 kronor per person och år.

4.2. Skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el

Skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el infördes den 1 januari 2015. Motivet för införandet av skattelättnaden var bl.a. att underlätta för det växande intresse som vid tidpunkten fanns för mikroproduktion av förnybar el (prop. 2014/15:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor, avsnitt 6.5.2).

Reglerna om skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el finns i huvudsak i 67 kap. 27–33 §§ IL. Fysiska och juridiska personer, även dödsbon och handelsbolag, har efter begäran rätt till skattereduktion om de

• framställer förnybar el

• Sida 12
•  Original

• matar in förnybar el och tar ut el i en och samma anslutningspunkt
• har en säkring om högst 100 ampere i anslutningspunkten
• har anmält till nätkoncessionshavaren att förnybar el framställs och matas in i anslutningspunkten.

Med förnybar el avses elektrisk kraft som framställs från sol, vind, vågor, tidvatten eller jordvärmevattenbaserad energi som är alstrad i vattenkraftverk, biomassa eller produkter som framställs från biomassa-bränsleceller.

Underlaget för skattereduktion består av de kilowattimmar förnybar el som producenten har matat in i anslutningspunkten under kalenderåret. Underlaget kan dock aldrig bli större än det antal kilowattimmar som tagits ut i anslutningspunkten. Underlaget får inte heller överstiga 30 000 kilowattimmar, vare sig per person eller per anslutningspunkt. Skattereduktionen uppgår till underlaget beräknat enligt ovan multiplicerat med 60 öre, dvs. till högst 18 000 kronor per år.

Om den som begär skattereduktion är ett företag får skattereduktion bara medges om den uppfyller villkoren för att anses vara s.k. stöd av mindre betydelse enligt kommissionens förordning (EU) nr 2023/2831 av den 13 december 2023 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse, kommissionens förordning (EU) nr 1408/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse inom jordbrukssektorn, eller kommissionens förordning (EU) nr 717/2014 av den 27 juni 2014 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse inom fiskeri- och vattenbrukssektorn.

4.3. Utvecklingen av solceller och mikroproduktion av förnybar el

Sedan det gröna avdraget infördes 2021 har antalet solcellsinstallationer ökat kraftigt. Enligt Energimyndighetens statistik uppgick antalet nätanslutna solcellsanläggningar till ca 66 000 vid utgången av 2020 och till strax över 250 000 i slutet av 2023. Merparten av dessa är små anläggningar (upp till 20 kilowatt, kW) installerade av hushåll. Under 2023 erhöll 128 000 hushåll skattereduktion för sådana installationer, jämfört med ca 62 000 hushåll året innan. I vilken utsträckning den höjda subventionsgraden för solcellsinstallationer orsakade ökningen är emellertid okänt.

Den installerade effekten solkraft i landet har ökat från 140 megawatt (MW) 2016 till ca 4 000 MW vid utgången av 2023 och motsvarar numera ca 8 procent av den totala installerade eleffekten i landet. Drygt hälften av den installerade solkraften utgörs av små anläggningar upp till 20 kW. Sett till faktisk elproduktion i landet, svarade solkraften under 2023 för ca 1,9 procent.

Antalet hushåll och företag som erhåller skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el har ökat från ca 7 700 under 2016 till 218 000 under 2023. Antalet kan antas fortsätta att öka, ungefär i samma takt som

• Sida 13
•  Original

antalet hushåll och mindre företag som installerar solceller. Den genomsnittliga skattereduktionen har uppgått till ca 3 300 kronor per år de senaste åren, vilket innebär att mikroproducenter i genomsnitt har matat in 5 500 kWh i sina anslutningspunkter per år.

4.4. Energipolitikens långsiktiga inriktning

Regeringen konstaterar i propositionen för energipolitikens långsiktiga inriktning att Sveriges konkurrenskraft och välfärd bygger på säker tillgång till fossilfri energi till konkurrenskraftiga priser. En god och säker tillgång till fossilfri el till ett konkurrenskraftigt pris bedöms vara centralt för samhällets fortsatta elektrifiering. Regeringen ser elektrifiering och omställning av energisystemet som avgörande för att nå klimatmålen och genomföra den gröna omställningen. Det svenska elsystemet ska enligt regeringen ha förmågan att leverera el där efterfrågan finns, i rätt tid och i tillräcklig mängd, i den utsträckning det är samhällsekonomiskt effektivt. Omotiverade hinder i elsystemet ska undanröjas för att skapa förutsättningar för en effektiv marknad som främjar konkurrenskraftiga priser. Regeringen har med den bakgrunden lagt om energipolitiken för att möta ett ökande elbehov på kort, medellång och lång sikt samt för att säkra en trygg energiförsörjning och effektiv omställning. Bland annat har två nya mål för planering och leveranssäkerhet införts som båda är centrala för att utbyggnaden av elsystemet ska kunna genomföras på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt (prop. 2023/24:105, bet. 2023/24:NU14, rskr. 2023/24:201).

I nämnda proposition framhålls även att Sverige behöver en kraftfull utbyggnad av ny fossilfri elproduktion och att regeringen arbetar för att ge rätt förutsättningar för alla fossilfria energislag, inklusive solkraft. Regeringen konstaterar att solkraften kan byggas ut med korta ledtider och har potential att växa samt att solkraften genomgår ett skifte från att mindre anläggningar dominerar marknaden till att allt fler större solcellsparker etableras. Med en större mängd solkraft i elsystemet ökar enligt regeringen behovet av att kraftslaget i högre grad än i dag bidrar till Sveriges leveranssäkerhet och försörjningstrygghet, vilket underlättas om solkraften kombineras med batterier och annan energilagring.

I propositionen konstateras vidare att solkraft på sikt bör byggas på marknadsmässiga grunder och att vissa styrmedel riktade specifikt till solkraft har varit motiverade för att bygga upp kunskap och kompetens i branschen, samt att det i nästa fas av utbyggnaden kan finnas behov av att successivt fasa ut stöd som kan riskera att påverka marknadens funktion negativt.

Enligt Energimyndighetens kortsiktsprognos från sommaren 2024 kommer solkraften att kunna producera 9 terawattimmar (TWh) el år 2027, att jämföra med dagens ca 3 TWh. Det kan dock finnas flera osäkerheter i prognosen och det kan också konstateras att tidigare prognoser har underskattat den faktiska utvecklingen.

• Sida 14
•  Original

5. Sänkt subventionsgrad vid skattereduktion för installation av solceller

Regeringens förslag: Subventionsgraden för skattereduktionen för installation av solceller sänks från 20 till 15 procent.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Flera remissinstanser tillstyrker förslaget, bl.a.

Affärsverket svenska kraftnät (Svenska kraftnät), Bostadsrätterna, Elsäkerhetsverket, Energiföretagen, Energimyndigheten, Konjunkturinstitutet, Konkurrensverket, Konsumentverket, Skatteverket, Svenska Villaägarna och Svenskt Näringsliv.

Energiföretagen, Energimyndigheten och Konkurrensverket bedömer att det är rimligt att sänka subventionsgraden, bl.a. mot bakgrund av den marknadsutveckling som skett och att kostnaderna för installation av solceller sjunkit de senaste åren.

Energiföretagen anser att solkraft på sikt bör byggas helt på marknadsmässiga grunder och att vissa styrmedel riktade specifikt till solkraft har varit motiverade för att bygga upp kunskap och kompetens i branschen. Konkurrensverket framhåller att utgångspunkten för ett riktat stöd bör vara ett specifikt marknadsmisslyckande som inte kan åtgärdas mer effektivt med andra medel och att initiala stöd för utveckling av ny teknik eller marknad bör fasas ut när mognads- eller användningsgraden ökar. Enligt Konkurrensverket bör den kvarvarande subventionen för installation av solceller på 15 procent utvärderas fortlöpande.

Svenska kraftnät anser att incitamentsmodeller bör utformas på ett teknikneutralt sätt och anpassas efter kraftsystemets behov.

Enligt Energimyndigheten begränsas utbyggnaden av solcellssystem i högre utsträckning av utbudet av solceller och installatörer, än av finansiella incitament.

Svenskt Näringsliv anser att stöd och stimulanser bör hanteras på statsbudgetens utgiftssida.

Fastighetsägarna, Installatörsföretagen, Lantbrukarnas riksförbund, Naturskyddsföreningen, Småföretagarnas riksförbund och Svensk Solenergi avstyrker förslaget.

Energimyndigheten, Fastighetsägarna och Svensk Solenergi konstaterar att förslagen innebär att investeringar i solceller blir mindre lönsamma och därmed minskar de ekonomiska incitamenten för hushållen att investera i solceller. Svensk Solenergi anser att förslagen kommer att leda till en betydande inbromsning av hushålls och små företags investeringar i elproduktion och göra dem sårbara vid framtida energikriser. Förslagen innebär enligt Installatörsföretagen, Svensk Solenergi och Småföretagarnas Riksförbund ett hårt slag mot solcellsbranschen och elinstallatörer i ett redan kritiskt läge.

Enligt Lantbrukarnas Riksförbund riskerar sänkningen av subventionsgraden bl.a. att försämra konkurrenskraften för svenska lantbrukare i förhållande till EU-länder med mer generösa stöd, varför subventionsgraden bör behållas eller utökas.

• Sida 15
•  Original

Svensk Solenergi anser att subventionsgraden tillfälligt bör höjas. Konjunkturinstitutet efterfrågar en redogörelse för varför just 15 procent är en väl avvägd subventionsgrad.

Några remissinstanser, bl.a. Fastighetsägarna och Villaägarnas riksförbund, efterfrågar ytterligare ändringar i reglerna om skattereduktion för grön teknik. Enligt Fastighetsägarna bör skattereduktionen även gälla för företag, t.ex. bostadsrättsföreningar, och Villaägarnas riksförbund anser att skattereduktionen bör utvidgas till att t.ex. omfatta elbilsbatterier med förmåga för dubbelriktad laddning. Enligt Skatteverket medför den differentierade skattereduktionen bedömnings- och kontrollproblem när en installation innehåller såväl installation av solceller som batterier eller laddningspunkter. En enhetlig skattereduktion för all installation av grön teknik skulle enligt verket göra rätten till skattereduktion mer förutsägbar.

Fastighetsägarna efterfrågar ett förtydligande att intäkter från försäljning av överskottsel som görs av en äkta bostadsrättsförening ska omfattas av skattefriheten för privatbostadsfastighet enligt 39 kap. 25 § IL.

Skälen för regeringens förslag: Skattereduktionen för grön teknik innebär en stimulans för installation av solceller, batterier samt laddningspunkter för elfordon. Stödet för installation av solceller har ansetts kunna bidra till kapacitetsutbyggnaden av produktionen av förnybar el och minska beroendet av fossilbaserad elproduktion. För att sänka köparens kostnad och stimulera efterfrågan på solceller höjdes subventionsgraden för installation av solceller från 15 till 20 procent den 1 januari 2023.

Som bl.a. Energiföretagen och Energimyndigheten konstaterar har installationer av solceller sedan dess ökat kraftigt, och som framgår av avsnitt 4.3 fanns det vid utgången av 2023 mer än 250 000 installerade solcellsanläggningar i landet. Mot denna bakgrund bedömer regeringen, till skillnad från bl.a. Installatörsföretagen, Svensk Solenergi och Småföretagarnas Riksförbund, att det inte längre finns samma behov av att, i den omfattning som har gjorts de senaste åren, stimulera efterfrågan på solceller. Solkraft bör enligt regeringen i stället i större utsträckning byggas på marknadsmässiga grunder, och prissignaler från elmarknaden bör få ett större genomslag så att kraftslaget på sikt kan bidra mer till Sveriges leveranssäkerhet och försörjningstrygghet, i enlighet med energipolitikens långsiktiga inriktning (prop. 2023/24:105). Regeringen bedömer därför att subventionsgraden för installation av solceller bör sänkas. Vad Fastighetsägarna, Lantbrukarnas Riksförbund, Småföretagarnas Riksförbund och Naturskyddsföreningen anför om minskad lönsamhet för solcellsinvesteringar och negativa effekter för elinstallatörer, lantbrukare och solcellsbranschen i stort förändrar inte den bedömningen.

Konjunkturinstitutet efterfrågar en redogörelse för varför just 15 procent bedöms vara en lämplig subventionsgrad. Även Regelrådet konstaterar att det borde kunna finnas fler subventionsnivåer som ligger lägre än 20 procent än just 15 procent, med olika för- och nackdelar, men att detta inte berörs i promemorian. En subventionsgrad för solcellsinstallationer på 10 procent eller lägre bedöms ha liten styrande effekt, eftersom rotavdraget då i många fall skulle kunna ge motsvarande effektiva skattesubvention. Hur stor andel av totalkostnaden vid installation av solceller som i genomsnitt utgörs av arbetskostnader är inte känt, men vid en arbetskostnadsandel på exempelvis 30 procent motsvarar rotavdraget en effektiv

• Sida 16
•  Original

skattesubvention på 9 procent av totalkostnaden. Vid 25 procents arbetskostnad blir motsvarande subventionsgrad med rotavdraget 7,5 procent av totalkostnaden. En subventionsgrad för solceller, inom ramen för skattereduktionen för grön teknik, som överstiger rotavdragets effektiva subventionsgrad med bara någon enstaka procentenhet skulle, enligt regeringens bedömning, därmed inte fylla sitt syfte. Samtidigt skulle en minskning av subventionsgraden med mindre än 5 procentenheter vara en så liten avtrappning av stödet och utgöra en så liten budgetförstärkning att det inte motiverar en regeländring. Regeringen bedömer därför att en återgång till den subventionsgrad på 15 procent som gällde före höjningen 2023 är en väl avvägd minskning av stödet.

Några remissinstanser, bl.a. Fastighetsägarna och Villaägarnas riksförbund, anser att skattereduktionen för grön teknik bör utvidgas till att gälla företag samt elbilsbatterier med förmåga till dubbelriktad laddning. Dessa frågor ligger dock utanför detta lagstiftningsprojekt. Detsamma gäller Fastighetsägarnas förslag om ändring i regleringen om skattefrihet för privatbostadsföretag och Konkurrensverkets synpunkt om framtida utvärdering av den kvarvarande subventionsgraden för installation av solceller. Av de skattepolitiska riktlinjerna i 2024 års ekonomiska vårproposition (prop. 2023/24:100 s. 86) framgår dock bl.a. att stöd till hushåll och företag på budgetens inkomstsida till följd av särregler i skattesystemet bör omprövas regelbundet.

Att, som Skatteverket har begärt i sin hemställan, utreda om skattereduktionen för grön teknik bör utvidgas till att gälla fler områden än att producera och lagra egenproducerad el för det egna elbehovet samt om skattereduktionen även fortsatt bör vara differentierad, är för närvarande inte aktuellt. Det är för närvarande inte heller aktuellt att göra sådana ändringar i reglerna om skattereduktion för grön teknik som Svensk

Solenergi har begärt i sin hemställan.

Lagförslag

Förslaget medför ändring i 7 § lagen om förfarandet vid skattereduktion för installation av grön teknik.

6. Slopad skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el

Regeringens förslag: Skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el slopas.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Flera remissinstanser, bl.a. Elsäkerhetsverket,

Energiföretagen, Energimyndigheten, Konjunkturinstitutet, Konkurrensverket, Konsumentverket, Skatteverket, Svenska kraftnät och Svenskt Näringsliv, tillstyrker förslaget.

Energiföretagen, Konkurrensverket och Svenska kraftnät konstaterar att skattereduktionen ger incitament till inmatning av el i näten oavsett

• Sida 17
•  Original

prisläge, vilket kan bidra till att mer el produceras än vad som är samhällsekonomiskt motiverat eller gynnar kraftsystemets stabilitet. Enligt Energiföretagen, Svenskt Näringsliv och Vattenfall AB leder en slopad skattereduktion till en energisystemmässigt effektivare utbyggnad av solkraft. Svenska kraftnät anser att incitamentsmodeller bör vara teknikneutrala, svara mot kraftsystemets behov och att andra mer ändamålsenliga incitamentsmodeller och regulatoriska åtgärder som främjar ett effektivt nyttjande av elnätet bör undersökas, t.ex. främjande av energigemenskaper. Energimyndigheten framhåller vikten av att analysera hur slopandet av skattereduktionen påverkar incitamenten för egenkonsumtion kontra inmatning på nätet och anser att det vore önskvärt att säkerställa att energiskattelagstiftningen styr konsekvent mot de långsiktiga energipolitiska målen.

Flera remissinstanser, bl.a. Bostadsrätterna, Fastighetsägarna,

Installatörsföretagen, Lantbrukarnas Riksförbund, Naturskyddsföreningen, Småföretagarnas Riksförbund, Svensk Solenergi och Villaägarnas riksförbund, avstyrker förslaget.

Naturskyddsföreningen och Installatörsföretagen anser att förslaget missgynnar den mest hållbara formen av solel (takmonterade solceller) och minskar incitamenten för privatpersoner att göra investeringar som kan bidra till den totala energiförsörjningen. Enligt Småföretagarnas Riksförbund motverkar förslaget den gröna omställningen samtidigt som det leder till konkurser, arbetslöshet och förlorade skatteintäkter. Förslaget riskerar enligt Installatörsföretagen, Svensk Solenergi och Småföretagarnas Riksförbund att få stora konsekvenser för en redan hårt utsatt bransch.

Naturskyddsföreningen anser att förslaget inte hänger samman med andra delar av regeringens energipolitik och att samspelet mellan skattereduktionen, elskatt och nätavgift behöver beaktas.

Enligt Lantbrukarnas Riksförbund riskerar förslaget att försämra konkurrenskraften för svenska lantbrukare i förhållande till EU-länder med generösare stöd. Förbundet anser att skattereduktionen bör behållas eller utökas samt att anläggningseffekten för mikroproduktion bör höjas.

Lantbrukarnas Riksförbund efterfrågar även bl.a. ökade investeringar i nätkapacitet, minskade ledtider för anslutning av nya anläggningar och investeringspremier för lantbrukare som kombinerar solceller med batterier.

Skälen för regeringens förslag: Motivet för införandet av skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el var bl.a. att underlätta för det växande intresse som vid tidpunkten fanns för mikroproduktion av förnybar el (prop. 2014/15:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor, avsnitt 6.5.2). Det huvudsakliga syftet med skattereduktionen har således inte varit att lösa något inneboende marknadsmisslyckande på elmarknaden.

Som framgår av tidigare avsnitt har det skett en kraftig ökning av antalet installationer av solceller de senaste åren och regeringens bedömning är att det inte längre finns samma behov av att, i den omfattning som har gjorts de senaste åren, framöver stimulera efterfrågan på solceller. Därför föreslås i avsnitt 5 att subventionsgraden för installation av solceller åter sänks till 15 procent.

• Sida 18
•  Original

Av samma skäl anser regeringen, i likhet med bl.a. Energiföretagen,

Energimyndigheten, Konjunkturinstitutet och Konkurrensverket, att det inte heller längre finns behov av att fortsätta subventionera mikroproduktion av förnybar el genom en skattereduktion. Som konstateras i avsnitt 5 bör solkraft i större utsträckning byggas på marknadsmässiga grunder. I detta ingår att mikroproducenterna ska ges korrekta prissignaler från elmarknaden och därigenom göra rätt investeringsval. Regelrådet bedömer att redovisningen av konsekvenser om ingen åtgärd vidtas är bristfällig. Regeringen konstaterar, med anledning av Regelrådets bedömning, först och främst att de konsekvenser som redogörs för i avsnitt 8 uteblir om förslagen i promemorian inte genomförs. Vissa negativa effekter av skattereduktionen riskerar därutöver att tillta. Som

Energiföretagen, Konkurrensverket och Svenska kraftnät konstaterar ger skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el ekonomiska incitament för inmatning på elnätet oavsett om elen efterfrågas eller inte. Detta leder tidvis till att mer el produceras än vad som är samhällsekonomiskt motiverat, vilket kan ta sig uttryck i periodvis negativa elpriser. Som Energiföretagen konstaterar minskar också drivkraften till ökad egenanvändningsgrad genom exempelvis lagring av el i batterier.

Mot denna bakgrund anser regeringen att skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el bör slopas. Regeringen ifrågasätter inte att slopandet av skattereduktionen kan ha viss inverkan på investeringsviljan och få konsekvenser för vissa aktörer på marknaden, vilket bl.a.

Installatörsföretagen, Lantbrukarnas Riksförbund, Naturskyddsföreningen, Småföretagarnas Riksförbund och Svensk Solenergi påpekar.

Detta förändrar dock inte regeringens bedömning. Inte heller det som Naturskyddsföreningen anför om samspel med andra åtgärder på energiområdet förändrar bedömningen.

De övriga ändringar som Lantbrukarnas Riksförbund efterfrågar ligger utanför detta lagstiftningsprojekt.

Eftersom det föreslås att skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el slopas, saknas det även skäl att justera och utvidga reglerna till att t.ex. omfatta andelsägd el, vilket Solkompaniet, Solelkommissionen, OX2 och Naturskyddsföreningen m.fl. har begärt i sina hemställningar. Vidare är det heller inte aktuellt att göra efterfrågade ändringar på energiskatteområdet.

Lagförslag

Förslaget medför att 67 kap.27–33 §§inkomstskattelagen och 22 kap. 25 § och 31 kap. 33 a §skatteförfarandelagen upphävs och att ändringar görs i 1 kap. 11 §, 67 kap.1 och 2 §§inkomstskattelagen och i 22 kap. 1 §, 23 kap.2 och 3 §§ samt 31 kap. 1 § och 33 §skatteförfarandelagen.

• Sida 19
•  Original

7. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: Sänkningen av subventionsgraden för installation av solceller inom ramen för skattereduktionen för grön teknik ska träda i kraft den 1 juli 2025 och tillämpas på installationer som har slutbetalats efter den 30 juni 2025. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för utbetalning som avser sådan installation som har betalats eller slutbetalats före ikraftträdandet.

Slopandet av skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el ska träda i kraft den 1 januari 2026. Ändringarna i inkomstskattelagen tillämpas första gången i fråga om el som har matats in och tagits ut i anslutningspunkten efter den 31 december 2025. Skattereduktion ska därmed inte göras för el som har matats in och tagits ut i anslutningspunkten efter den 31 december 2025.

Uppgifter om skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el ska lämnas till Skatteverket även för kalenderåret 2025.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Lantbrukarnas Riksförbund och Svensk Solenergi anser att en sänkning av subventionsgraden, om den genomförs, bör utformas så att den utgår från beställningsdatum i stället för datum för slutbetalning. Den ordning som föreslås i promemorian, att sänkningen ska gälla utbetalningar för installation som har slutbetalats efter den 30 juni 2025, kan enligt organisationerna medföra att det blir otydligt för kunderna om de kommer att få 20 eller 15 procent i skattereduktion.

Många kunder kommer att slutbetala sin installation innan den är färdigställd, vilket innebär en stor risk för att konsumenter hamnar i kläm. Förslaget innebär också att de installerande företagen kommer att ha mycket arbete före den 30 juni 2025, vilket medför svårigheter när det kommer till bemanning och anställningar. Enligt Svensk Solenergi bör sänkningen tillämpas på utbetalningar för installationer som har beställts efter den 30 juni 2025 samt på utbetalning för installationer som har slutbetalats efter den 31 december 2025.

Flera remissinstanser, bl.a. Bostadsrätterna, Lantbrukarnas Riksförbund, Svensk Solenergi och Villaägarnas riksförbund, anser att om skattereduktionen ska avskaffas bör detta ske genom en gradvis avtrappning. Svensk Solenergi anser att förslaget omkullkastar befintliga investeringars återbetalningskalkyl. Naturskyddsföreningen anser att förslaget är för abrupt genomfört och att privatpersoner som vill bidra till energiomställningen förtjänar långsiktighet och förutsägbarhet för sina investeringar. Även Energimyndigheten anser att skattereduktionen för mikroproduktion har saknat en transparent utfasningsplan.

Skälen för regeringens förslag: Det bedöms inte längre finnas samma behov av att, i den omfattning som har gjorts de senaste åren, stimulera efterfrågan på solceller eller att fortsätta subventionera mikroproduktion av förnybar el genom en skattereduktion. Det är därför enligt regeringen angeläget att sänkningen av subventionsgraden för installation av solceller inom ramen för skattereduktionen för grön teknik och slopandet av

• Sida 20
•  Original

skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el träder i kraft så snart som möjligt.

Sänkningen av subventionsgraden för solceller bör enligt regeringen träda i kraft den 1 juli 2025. Vad gäller subventionsgradens sänkning och dess anknytning till beställningsdatum, vilket Lantbrukarnas Riksförbund och Svensk Solenergi efterfrågar, kan följande framhållas. Promemorians förslag är tydligt och knyter an till slutbetalningen i befintlig lagstiftning. Om subventionsgraden skulle knyta an till beställningsdatum krävs ytterligare uppgifter från utföraren som Skatteverket behöver granska. Utöver dokumentation som påvisar själva beställningen kan det krävas ytterligare dokumentation ifall beställningen ändrats i efterhand. Till skillnad mot en betalning, som går att spåra, är det även ur kontrollhänseende svårt för Skatteverket att granska när en beställning faktiskt skedde. Det kan avslutningsvis framhållas att lagen, när subventionsgraden ökade från 15 procent till 20 procent den 1 januari 2023 (prop. 2022/23:15), tillämpades första gången på utbetalning som avsåg sådan installation som betalats efter den 31 december 2022. Lagändringen bör därför enligt regeringen tillämpas på installationer som har slutbetalats efter den 30 juni 2025.

Eftersom begäran om skattereduktion för mikroproduktion ska göras i den inkomstdeklaration som ska lämnas efter utgången av det kalenderår som underlaget för skattereduktionen avser, kommer ett slopande av skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el inte att kunna träda i kraft den 1 juli 2025. Ett ikraftträdande redan detta datum skulle inte heller ge aktörer på marknaden rimlig tid att anpassa sig efter de nya förutsättningarna. Denna lagändring bör därför enligt regeringen träda i kraft först den 1 januari 2026. Till skillnad från bl.a. Naturskyddsföreningen anser regeringen inte att genomförandet av förslaget, som aviserades i september 2024, brister i förutsägbarhet eller transparens. Av förarbetena till skattereduktionen för mikroproduktion framgår att motivet bakom införandet av skattelättnaden bl.a. var att underlätta för det växande intresse som vid tidpunkten fanns för mikroproduktion av förnybar el (prop. 2014/15:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor, avsnitt 6.5.2). Av förarbetena framgår inte att skattereduktionen varit tänkt att utgöra ett permanent stöd. Som för alla subventioner gäller i stället att de löpande bör utvärderas och regeringens bedömning är i dag att det inte längre finns behov av att fortsätta subventionera mikroproduktion genom en skattereduktion. Den föreslagna lagändringen innebär att reglerna om skattereduktion för mikroproduktion i inkomstskattelagen (1999:1229) upphör att gälla, vilket innebär att el som har matats in och tagits ut i anslutningspunkten efter den 31 december 2025 inte ger rätt till skattereduktion.

När det gäller frågan om kontrolluppgiftsskyldighet kan konstateras att kontrolluppgifter lämnas årligen till Skatteverket och avser närmast föregående kalenderår (24 kap. 1 § skatteförfarandelagen [2011:1244]). Det innebär att uppgifter om skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el ska lämnas till Skatteverket även för kalenderåret 2025.

Till skillnad från Bostadsrätterna, Lantbrukarnas Riksförbund, Svensk Solenergi och Villaägarnas riksförbund anser regeringen inte att skattereduktionen bör avskaffas genom en gradvis avtrappning. Skattereduktionen uppgår, som framgår av avsnitt 4.3, till i genomsnitt 3 300 kronor

• Sida 21
•  Original

per år och mikroproducent. Att fasa ut ett stöd av så begränsad omfattning gradvis är enligt regeringens bedömning inte motiverat. Det kan också tilläggas att hushåll som erhåller skattereduktionen i genomsnitt har relativt höga inkomster och att slopandet av skattereduktionen därför inte torde innebära ekonomiska påfrestningar för särskilt många hushåll.

8. Konsekvensanalys

I detta avsnitt redogörs för förslagens effekter i den omfattning som bedöms stå i proportion till det aktuella lagstiftningsärendet och med utgångspunkt i tillämpliga delar av 7 § förordningen (2024:183) om konsekvensutredningar. Redogörelser enligt kraven i 6 § samma förordning återfinns i avsnitt 4–6 i den omfattning som bedöms lämpligt.

De offentligfinansiella effekterna till följd av ändrade skatte- och avgiftsregler beräknas i enlighet med Finansdepartementets beräkningskonventioner. Beräkningarna görs i ikraftträdandeårets priser och volymer och utgår vanligtvis från att beteendet hos individer och företag inte ändras till följd av förändringarna i skattereglerna. Antagandet om oförändrat beteende ger en god uppskattning av åtgärdernas effekt på kort och medellång sikt. På längre sikt, och för att analysera andra konsekvenser än de offentligfinansiella effekterna, kan ett mer dynamiskt synsätt behöva användas, där skattebaser tillåts påverkas av regeländringen.

Regelrådet bedömer att konsekvensutredningen i promemorian inte uppfyller kraven i förordningen om konsekvensutredningar. Rådets synpunkter om avsaknad av en beskrivning av alternativa lösningar till de förslag som framförs i promemorian och konsekvenser om förslagen inte genomförs bemöts i avsnitt 5–6. Rådets övriga synpunkter, som bl.a. rör effekter för företag och konkurrensförhållanden, bemöts i avsnitt 8.3.

8.1. Offentligfinansiella effekter

Den föreslagna sänkningen av subventionsgraden för installation av solceller från 20 till 15 procent beräknas öka skatteintäkterna med 100 miljoner kronor under 2025 och med 200 miljoner kronor per år därefter. Att effekten är lägre under 2025 förklaras av att sänkningen föreslås träda i kraft vid halvårsskiftet 2025. Beräkningen baseras på de preliminära skattereduktionerna för solcellsinstallationer som gjordes under 2024 och som uppgår till totalt ca 800 miljoner kronor. Detta är en kraftig minskning jämfört med 2023, då motsvarande skattereduktioner uppgick till totalt 3,3 miljarder kronor. Under 2022 uppgick de till ca 1,3 miljarder kronor. Utvecklingen, med snabb tillväxt under 2022 och 2023, följt av en avmattning under 2024, gör det svårt att prognostisera omfattningen av solcellsinstallationer under 2025 och därefter. Effektberäkningen för skatteintäkterna utgår därför från att solceller kommer installeras i samma omfattning under 2025 (och därefter) som under 2024. I beräkningen bortses från möjliga beteendeeffekter i form av minskad efterfrågan för solcellsinstallationer när subventionsgraden sänks.

• Sida 22
•  Original

Det föreslagna slopandet av skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el beräknas öka skatteintäkterna med 680 miljoner kronor per år fr.o.m. 2026, vilket är året då slopandet föreslås ske. Uppskattningen är densamma som redovisas i budgetpropositionen för 2025 i samband med aviseringen av åtgärden. Beräkningen baseras på preliminära utfall för skattereduktionen under 2023 och kan därmed anses som något försiktig. Antalet hushåll som erhåller skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el har följt utvecklingen av det totala antalet installerade solcellsanläggningar på senare år. Om nyinstallationerna av solceller fortsätter i samma takt de kommande åren som under 2024, kan antalet hushåll som erhåller skattereduktionen antas växa från ca 220 000 under 2023 till omkring 330 000 år 2026. Om den genomsnittliga skattereduktionen per hushåll därutöver antas vara konstant på 2023 års nivå (ca 3 300 kronor per år), skulle de totala skattereduktionerna uppgå till omkring 1,1 miljarder kronor 2026. I beräkningen av den offentligfinansiella effekten tas det dock inte hänsyn till denna utveckling, utan beräkningen utgår från att omfattningen av skattereduktionerna 2026 är densamma som under 2023.

Tabellen nedan sammanfattar de offentligfinansiella effekterna av de två förslagen. Eftersom det gröna avdraget och stödet för mikroproduktion av förnybar el båda är utformade som skattereduktioner, innebär förslagen ökade statliga skatteintäkter. Kommunsektorns finanser påverkas inte av förslagen. Kommuner och regioner bedöms heller inte påverkas i några andra avseenden av förslagen. Några indirekta effekter på de offentliga finanserna bedöms inte uppstå. Därför är den s.k. offentligfinansiella nettoeffekten av förslaget densamma som den s.k. bruttoeffekten.

Regeringen redogör årligen för de s.k. skatteutgifter som råder till följd av särregleringar i skattesystemet, senast i regeringens skrivelse 2023/24:98. Förslagen i denna proposition innebär att skatteutgiften som i skrivelsen benämns skattereduktion för installation av grön teknik (G8) minskar i omfattning fr.om. 2025 och att skatteutgiften skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el (G6) upphör fr.o.m. 2026.

Tabell 8.1 Offentligfinansiella effekter av promemorians förslag, 2025– 2027

Miljarder kronor, fasta priser och volymer

Brutto-

effekt

2025

Nettoeffekt

2025

Nettoeffekt

2026

Nettoeffekt

2027

Varaktig

effekt

Sänkt subventionsgrad för solceller

0,10 0,10 0,20 0,20 0,20

Slopad skattereduktion för mikroproduktion

0,68 0,68 0,68

Anm.: Bruttoeffekten inkluderar effekter på intäkterna från den skatt som regeländringen avser, utan hänsyn till indirekta effekter. Indirekta effekter uppstår när en skatteåtgärd påverkar andra skattebaser än den som regeländringen avser. Nettoeffekten är den offentligfinansiella effekten när hänsyn har tagits till sådana eventuella indirekta effekter. Den varaktiga effekten är ett mått på regeländringens bestående effekt på de offentliga finanserna. Källa: Egna beräkningar.

• Sida 23
•  Original

8.2. Effekter för hushåll

Den föreslagna sänkningen av subventionsgraden för installationer av solceller innebär en kostnadsökning för de hushåll som avser att installera solceller. Den genomsnittliga installationskostnaden för solceller sedan det gröna avdraget infördes 2021 har uppgått till ca 120 000 kronor. På senare tid har genomsnittskostnaden dock fallit och uppgick till ca 83 000 kronor under 2024. Vid installationskostnader på exempelvis 100 000 kronor ger det gröna avdraget med nuvarande subventionsgrad 20 000 kronor i stöd. Om subventionsgraden sänks till 15 procent uppgår stödet i stället till 15 000 kronor. I övrigt påverkar förslaget om sänkt subventionsgrad inte hushållen.

Förslaget om slopad skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el påverkar hushåll som i dag producerar förnybar el, i första hand med hjälp av solceller. Förslaget påverkar också hushåll som överväger att börja producera förnybar el men som ännu inte har installerat solceller eller annan teknik för produktion av förnybar el. Skattereduktionen uppgår till 60 öre per kilowattimme (kWh) förnybar el som matas in i hushållets anslutningspunkt. Skattereduktionen uppgick till i genomsnitt ca 3 300 kronor per år och hushåll under perioden 2020–2023, vilket innebär att anslutna hushåll i genomsnitt matade in ca 5 500 kWh per år. Underlaget för skattereduktionen är takbegränsat till 30 000 kWh per år, vilket innebär att skattereduktionen som mest kan uppgå till 18 000 kronor per år. Ett slopande av skattereduktionen innebär således att hushåll som har eller avser att installera solceller inte längre får del av stödet. Den ersättning som hushållen får för överskottsel som matas in på elnätet utgörs fr.om. 1 januari 2026 helt av den ersättning som betalas ut av elleverantören. Slopandet av skattereduktionen kan således minska hushållens benägenhet att sälja sin överskottsel. Förslaget innebär, liksom förslaget om minskad subventionsgrad för solcellsinstallationer, att investeringar i solceller allt annat lika, blir något mindre lönsamma.

8.3. Effekter för företag

Företag är inte berättigade till skattereduktion för installation av grön teknik och berörs därför inte av förslaget i första ledet. Den sänkta subventionsgraden för installation av solceller kan dock ha en något dämpande effekt på hushållens efterfrågan på solceller. Enligt Skatteverkets statistik utförde ca 2 500 unika företag installationer av solcellspaneler under 2024 för vilka köparen begärde skattereduktion. För 2023 var motsvarande antal ca 4 000. Förslaget innebär ingen omedelbar kostnads- eller intäktseffekt för dessa företag. För det gröna avdraget tillämpas den s.k. fakturamodellen, vilket innebär att skattelättnaden dras av direkt på fakturan. Köparen betalar således bara nettobeloppet, dvs. fakturerad totalkostnad minus skattereduktion. Företaget ansöker sedan om utbetalning hos Skatteverket av mellanskillnaden mellan totalkostnaden och beloppet som erhållits från köparen. Skatteverket gör utbetalningen till utföraren och samtidigt tillgodoförs köparen en preliminär skattereduktion. Eftersom förslaget endast rör sig om sänkt

• Sida 24
•  Original

subventionsgrad, bedöms den administrativa bördan för företagen vara oförändrad.

Skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el omfattar även företag. Av de ca 218 000 skattskyldiga som erhöll skattereduktion under 2023, utgjordes ca 50 000 av enskilda näringsidkare och knappt 1 300 av aktiebolag. Dessa företag påverkas av slopandet på samma sätt som hushåll som producerar förnybar el. Företagens administrativa börda bedöms inte påverkas av slopandet av stödet.

Elnätsföretagen, dvs. de s.k. nätkoncessionshavarna, påverkas av ett slopande av skattereduktionen på så sätt att deras skyldighet att lämna kontrolluppgift för mikroproduktion av förnybar el upphör. Enligt gällande regler ska kontrolluppgifterna ange hur många kWh el som har matats in i anslutningspunkten under året, hur många kWh el som har tagits ut i anslutningspunkten under året och anslutningspunktens identifikationsuppgifter. Vid införandet av skattereduktionen bedömdes den administrativa kostnaderna uppgå till 300 kronor per mikroproducent och år för elnätsföretagen. Om denna administrativa kostnad räknas upp med utvecklingen av konsumentprisindex sedan 2013, skulle motsvarande kostnad nu uppgå till omkring 400 kronor per person och år. Om antalet hushåll och företag som erhåller skattereduktion uppgår till 330 000 under 2026, skulle ett slopande alltså kunna minska de administrativa kostnaderna för nätkoncessionshavarna med i storleksordningen 130 miljoner kronor per år. Uppskattningen är emellertid mycket osäker.

Regelrådet bedömer att beskrivningarna i promemorian av berörda företag, särskilda hänsyn till små företag och påverkan på konkurrensförhållanden är bristfälliga. Rådet konstaterar att dessa aspekter inte tas upp uttryckligen i förordningen om konsekvensutredningar, men finner likväl att dessa aspekter är fortsatt relevanta att redovisa i ärenden som berör företag. Rådet bedömer därutöver att redovisningen av påverkan på företagens intäkter är bristfällig. Regeringen fattade i mars 2024 beslut om att ersätta förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning med förordningen (2024:183) om konsekvensutredningar.

Enligt regeringens bedömning ställer den nya förordningen tydligare krav på att den åtgärd som övervägs verkligen är motiverad och att konsekvenserna, så långt som möjligt, blir allsidigt belysta. En central utgångspunkt i den nya förordningen är den proportionalitetsprincip som anges i 5 § och som innebär att konsekvensutredningen ska stå i proportion till förslagens omfattning och effekter. Den nya förordningen innehåller färre detaljkrav på vad redovisningen av en konsekvensanalys ska innehålla (7 §) jämfört med den förra förordningen. Av förordningens 2 § följer att Regeringskansliet inte omfattas av förordningen. I samband med att förordningen trädde i kraft, fattade dock Regeringskansliet ett beslut med innebörden att utarbetandet av konsekvensutredningar inom Regeringskansliet ska ske med utgångspunkt i vad som anges i 5 och 6 §§ i den nya förordningen (protokoll FA2024/00416, Konsekvensutredningar i Regeringskansliet, 2024-04-19). Regeringen bedömer, till skillnad från Regelrådet, att promemorian redogör för förslagens effekter för företag på ett tillfredsställande sätt.

• Sida 25
•  Original

8.4. Effekter för Skatteverket och de allmänna förvaltningsdomstolarna

Förslagen bedöms medföra endast marginella förändringar för Skatteverket när det gäller information och it-system. Förändringarna ingår i den anpassning som årligen görs på grund av ny eller förändrad lagstiftning. Förslagen bedöms inte medföra någon ökning av antalet mål i de allmänna förvaltningsdomstolarna. Eventuellt tillkommande kostnader för Skatteverket och domstolarna ska hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.

8.5. Effekter på sysselsättning, inkomstfördelning och jämställdheten mellan kvinnor och män

Förslagen kan leda till något minskad efterfrågan på solceller, vilket i sin tur kan minska efterfrågan något på arbetskraft i branschen för solceller. I den mån arbetskraft lämnar branschen för solceller bedöms den ha goda förutsättningar att röra sig till närliggande verksamheter och branscher. Förslagen bedöms därför inte ha någon påverkan på den totala sysselsättningen eller antalet arbetade timmar.

Statistik från 2023 visar att den genomsnittliga årliga förvärvsinkomsten bland dem som erhöll skattereduktion för installation av grön teknik uppgick till ungefär 630 000 kronor. Bland individer som erhöll skattereduktion för mikroproduktion av el var motsvarande genomsnitt ca 580 000 kronor. Det kan jämföras med ett genomsnitt på ungefär 370 000 kronor bland samtliga individer med deklarerad förvärvsinkomst över noll kronor. Det betyder att skattereduktionerna i huvudsak kommer individer i de högre inkomstgrupperna till del. Bland individer som erhöll någon av de två skattereduktionerna under 2023 var 71 procent män. När dessa skattereduktioner minskar i omfattning, minskar därmed, allt annat lika, dels spridningen av individuell disponibelinkomst bland befolkningen som helhet, dels skillnaderna i disponibelinkomst mellan kvinnor och män. Effekterna i dessa avseenden är dock små.

8.6. Effekter för miljön

Det gröna avdraget är en stödåtgärd för att stimulera installation av grön teknik i form av solceller, utrustning för lagring av egenproducerad el samt laddpunkter för elfordon. Stödet till solceller kan bidra till ökad produktionen av förnybar el och på så sätt minska beroendet av fossilbaserad elproduktion. Skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el kan sägas fylla ett liknande syfte som stödet för installation av solceller. Om stödet för installation av solceller och för produktion av förnybar el minskas enligt förslagen i denna proposition, minskar också i viss mån de ekonomiska incitamenten för hushållen att investera i solceller. Storleken på ekonomiska stöd är dock bara en av flera faktorer som avgör hushållens beslut att investera i solceller, vid sidan av exempelvis möjligheter att vidta energieffektiviserande åtgärder, elprisets utveckling och hushållens förväntningar om den ekonomiska utvecklingen. Vilken effekt som för-

• Sida 26
•  Original

slagen har på hushållens benägenhet att investera i solceller och därmed att producera förnybar el är mycket osäker. Detta illustreras bland annat av den stora avmattning som har skett under 2024 i hushållens investeringar i solceller, trots att inga förändringar har skett bland stödåtgärderna. Även om förslagen innebär en viss minskning i investeringsviljan för solceller, bedöms förslagens effekter på fossila koldioxidutsläpp vara mycket små, eftersom Sveriges fossilbaserade elproduktion endast utgör omkring 2 procent av den totala elproduktionen.

9. Författningskommentar

9.1. Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

1 kap.

11 § Bestämmelser om hur skatten ska beräknas finns i 65 kap.

67 kap.

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om skattereduktion för fysiska personer.

Skattereduktion ska anges i hela krontal så att öretal faller bort.

Skattereduktion ska göras för sjöinkomst, allmän pensionsavgift,

2 §

arbetsinkomst (jobbskatteavdrag), sjukersättning och aktivitetsersättning, förvärvsinkomst, boende i vissa områden (regional skattereduktion), underskott av kapital, hushållsarbete, installation av grön teknik, gåva och avgift till arbetslöshetskassa i nu nämnd ordning.

Skattereduktion ska räknas av mot kommunal och statlig inkomstskatt som beräknats enligt 65 kap., mot statlig fastighetsskatt enligt lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt samt mot kommunal fastighetsavgift enligt lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift. Skattereduktion enligt 5–9 d, 34, 35 och 46–48 §§ ska dock räknas av endast mot kommunal inkomstskatt.

• Sida 27
•  Original

Paragrafen innehåller bl.a. en uppräkning av vilka skattereduktioner som finns och i vilken ordning skattereduktionerna ska göras.

Ändringen i första stycket innebär att skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el tas bort från uppräkningen. Ändringen är en följd av att skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el slopas.

Övervägandena finns i avsnitt 6.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

9.2. Förslaget till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)

22 kap.

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om skyldighet att lämna kontrolluppgift om

– överlåtelse av privatbostadsrätt och andelar i vissa bostadsföretag (2 och 3 §§), – samfällighet (5 och 6 §§), – räntebidrag (7 §), – pensionsförsäkringar och pensionssparkonton (8 och 9 §§), – avskattning av pensionsförsäkring (10 §), – tjänstepensionsavtal (11 §), – underlag för avkastningsskatt på livförsäkringar och sparande i en PEPPprodukt (12 §),

– skattereduktion för förmån av hushållsarbete (13 §), – elcertifikat (14 §), – utsläppsrätter, utsläppsminskningsenheter och certifierade utsläppsminskningar (15 §),

– schablonintäkt vid innehav av ett investeringssparkonto (16 §), – schablonintäkt vid innehav av andelar i värdepappersfonder, fondföretag, specialfonder och utländska specialfonder (17–21 §§),

– gåva (22 §), – investeraravdrag (23 och 24 §§), – utnyttjande av vissa personaloptioner (26 §), – avgift till arbetslöshetskassa (27 §), och – innehav av kapitalförsäkring och avtal om sparande i en PEPP-produkt (28– 30 §§).

I paragrafen anges innehållet i kapitlet.

• Sida 28
•  Original

Ändringen innebär att hänvisningen till 25 § tas bort och är en följd av att kontrolluppgiftsskyldigheten för skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el slopas.

Övervägandena finns i avsnitt 6.

23 kap.

2 § Kontrolluppgifter enligt 15 kap., 16 kap. 1§ om ersättning som avses i 16 kap. 3 § 2 samt 4 § 1 a, 2 a och 3 a, 17, 19, 20, 21 kap., 22 kap. 2, 3, 9–11, 17–21, 23, 24, 26 och 27 §§, 22 a–22 c kap. ska även lämnas för fysiska personer som är begränsat skattskyldiga.

3 § Kontrolluppgifter enligt 16 kap. 1 § om ersättning som avses i 16 kap. 3 § 2 ska även lämnas för juridiska personer som är begränsat skattskyldiga.

31 kap.

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

– uppgifter som ska lämnas i samtliga inkomstdeklarationer (2 och 3 §§), – uppgifter som fysiska personer och dödsbon ska underrättas om och godkänna eller lämna (4 och 5 §§),

– uppgift som ska lämnas om inkomstslaget tjänst (6 §), – uppgifter som ska lämnas om inkomstslaget näringsverksamhet (7–15 a §§), – uppgifter som ska lämnas om inkomstslaget kapital (16–19 c §§), – uppgift om tillkommande belopp (20 §), – uppgifter om vissa andelsavyttringar m.m. (21–24 §§), – uppgifter för beräkning av egenavgifter (25 och 26 §§), – uppgifter som fåmansföretag samt företagsledare och delägare ska lämna (27– 29 §§),

– uppgift om tillskott och uttag (30 §), – uppgift om betalning till utlandet (31 §), – uppgift som ekonomiska föreningar ska lämna (32 §), – uppgifter om skattereduktion (33 och 33 b–d §§), och – uppgifter om prissättningsbesked (34 §).

I paragrafen anges kapitlets innehåll.

• Sida 29
•  Original

Ändringen innebär att hänvisningen till 33 a § tas bort och är en följd av att det inte längre är möjligt att få skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el.

Övervägandena finns i avsnitt 6.

33 § Den som begär skattereduktion för hushållsarbete, gåva eller installation av grön teknik enligt 67 kap.11–26 och 34–45 §§inkomstskattelagen (1999:1229) ska lämna uppgift om underlaget för skattereduktionen.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för uppgifter som avser kalenderåret 2025.

I första punkten framgår att lagen träder i kraft den 1 januari 2026.

I andra punkten anges att äldre bestämmelser fortfarande gäller för uppgifter som avser kalenderåret 2025. Detta innebär att de upphävda bestämmelserna i 22 kap. 25 § om kontrolluppgift om skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el ska tillämpas sista gången när kontrolluppgifter lämnas för kalenderåret 2025. Sådana kontrolluppgifter som avser 2025, ska ha kommit in till Skatteverket senast den 31 januari 2026.

Vidare innebär det att sådana kontrolluppgifter, som avser kalenderåret 2025, även ska lämnas för fysiska personer som är begränsat skattskyldiga (23 kap. 2 §) och för juridiska personer som är begränsat skattskyldiga (23 kap. 3 §). Den som begär skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el ska vidare, enligt 31 kap. 33 §, lämna uppgift om underlaget till Skatteverket för skattereduktionen om begäran avser kalenderåret 2025. Detsamma gäller de uppgifter om stöd av mindre betydelse som den som begär skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el och som är ett företag ska lämna enligt 31 kap. 33 a §.

Övervägandena finns i avsnitt 7.

• Sida 30
•  Original

9.3. Förslaget till lag om ändring i lagen (2020:1066) om förfarandet vid skattereduktion för installation av grön teknik

7 § Utbetalningen får uppgå till ett belopp som motsvarar mellanskillnaden mellan den debiterade ersättningen för installation av grön teknik inklusive mervärdesskatt och köparens faktiska betalning för installationen till utföraren före begäran om utbetalning.

Utbetalningen får dock uppgå till högst

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2025.

2. Lagen tillämpas första gången på utbetalning som avser sådan installation som har slutbetalats efter den 30 juni 2025.

3. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för utbetalning som avser sådan installation som har betalats eller slutbetalats före ikraftträdandet.

I första punkten anges att lagen träder i kraft den 1 juli 2025.

Enligt andra punkten tillämpas lagen första gången på utbetalning från Skatteverket till utföraren som avser installation av solcellssystem enligt 67 kap. 38 § första stycket 1 inkomstskattelagen, om köparen har slutbetalat installationen efter den 30 juni 2025. Det är alltså köparens slutbetalning till installatören som har betydelse för lagens tillämpning. Lagen ska således t.ex. tillämpas på en utbetalning som avser en installation av solceller som utförts i juni 2025 och som köparen har slutbetalat i juli 2025. Det innebär att en subventionsgrad på 15 procent kommer att gälla för dessa installationer.

Enligt tredje punkten gäller äldre bestämmelser fortfarande för utbetalning från Skatteverket till utföraren som avser installation av solceller, om installationen har betalats eller slutbetalats före den 1 juli 2025. Det innebär att äldre bestämmelser, dvs. en subventionsgrad

• Sida 31
•  Original

om 20 procent, ska tillämpas om exempelvis installationen har utförts i juni 2025 och köparen har slutbetalat för installationen under samma månad. Äldre bestämmelser tillämpas även om installationen exempelvis har utförts och betalats i december 2024, då den i sådant fall är hänförlig till beskattningsår 2024. Utföraren måste då begära utbetalning senast den 31 januari 2025.

Övervägandena finns i avsnitt 7.

• Sida 32
•  Original