SJVFS 2007:42

Statens jordbruksverks

författningssamling

Statens jordbruksverk

551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00

telefax: 036-19 05 46

^{ISSN 1102-0970}

^{SJVFS 2007:42}

Statens jordbruksverks föreskrifter om kompensations-

bidrag, miljöersättningar och miljöinvesteringar;

Utkom från trycket

den 26 juni 2007

beslutade den 26 juni 2007

Statens jordbruksverk föreskriver, med stöd av 1

kap. 30

§ förordningen

(2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder och efter samråd med

Sametinget, Skogsstyrelsen och länsstyrelsen följande.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 kap.

GEMENSAMMA BESTÄMMELSER

1 §

Ersättningsformer

2 §

Definitioner

3-7 §§

Tvärvillkor

8-15 §§

Åtagande

8

§

Åtagandeperiod

9 §

Krav för godkännande av åtagande

10 §

Hur får åtaganden kombineras?

11-12

§§

När och hur får ett åtagande från föregående

programperiod avslutas?

13 §

Hur får anpassning av ett befintligt åtagande göras?

14 §

Hur får utökning av ett befintligt åtagande göras?

15-19 §§

Utbetalning

15-17 §§

Vilka grundvillkor finns för beviljande av utbetalning?

18-19 §§

Hur får utbetalningar kombineras?

20 §

Undantag

21-22 §§

Övriga regleringar för kompensationsbidrag, miljöersättningar och

miljöinvesteringar

2 kap.

KOMPENSATIONSBIDRAG

1-13 §§

Vilka villkor finns?

1

§

Vallodling

2-3 §§

Betesmark och slåtteräng

4-5§

Spannmål och potatis

6

§

Sambete

7-8 §§

Hur ska ersättning beräknas för företag med mark inom

flera stödområden?

9-10 §§

Vilka är kraven på djurhållning och redovisning av djur?

11 §

Hur får ersättningberättigande tackor och getter bytas

ut?

SJVFS 2007:42

12-13 §

Hur beräknas antalet nötkreatur?

3

kap.

BEVARANDE AV ODLINGSLANDSKAPETS BIOLOGISKA

MÅNGFALD OCH KULTURMILJÖVÄRDEN

1-19 §§

Betesmarker och slåtterängar

1-2 §§

Vad kan man få ersättning för?

3 §

Vad gäller för sambete?

4-5 §§

Vilka förbud finns?

6-7 §§

Betesmarker, slåtterängar, skogsbeten och alvarbeten

6-7

§

Vilken skötsel krävs för ersättning för betesmarker,

slåtterängar, skogsbete och alvarbete?

8-11 §§

Betesmarker och slåtterängar med särskilda värden

8 §

Vilka betermarker och slåtterängar kan få ersättning för

särskilda värden?

9

§

Vilken särskild skötsel krävs för ersättning för

betesmarker och slåtterängar med särskilda värden?

10-11 §§

Vilka kompletterande insatser finns för betesmarker och

slåtterängar med särskilda värden?

12-13 §§

Alvarbete och skogsbete

12 §

Alvarbete och skogsbete

13 §

Vilken skötsel krävs för alvarbete och skogsbete?

14-19 §§

Fäbodar

14-15 §§

Vad kan man få ersättning för?

16-19 §§

Vilken skötsel krävs för fäbodbete?

20-25 §§

Natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet

20-21 §§

Vad kan man få ersättning för?

22 §

Vilken skötsel krävs?

23 §

Vad får länsstyrelsen besluta om?

24-25 §§

Vilka förbud finns?

26-39 §§

Hotade husdjursraser

26 §

Vilka raser kan man få ersättning för?

27-31 §§

Vilka är kraven för renrasighet?

32-34

§§

Anslutning och rapportering till härstamnings- och

hälsokontroll

35 §

Vilka är ålderskraven för får, getter och svin?

36 §

Hur lång är hållandeperioden för får, getter och svin?

37 §

Hur får ersättningsberättigande får, getter och svin bytas

ut?

38-39 §§

Hur beräknas antalet nötkreatur?

40 §

Stöd till rasbevarande husdjursföreningar

2

SJVFS 2007:42

41-80 §§

Utvald miljö

41 §

Utvald miljö

42 §

Vad är syftet med ersättningen?

43

§

Prioritering

44 – 61 §§ Miljöinvesteringar

44-45 §§

Vad gäller för beslut om ersättning och utbetalning av

ersättning?

46-47 §§

Vilka kostnader är stödberättigande?

48-49 §§

Hur stor är ersättningen?

50 §

Hur betalas ersättningen ut?

51-58 §§

Miljöinvestering enligt faktiska kostnader : Restaurering av slåtterängar

och betesmarker

51 §

Vad är syftet med ersättningen?

52-57 §§

Vilka krav ställs för att få ersättning?

58§

Vilka förbud finns?

59-61 §§

Miljöinvestering enligt faktiska kostnader :Anläggning och restaurering

av våtmarker

59 §

Syftet med ersättningen

60

§

Villkor

61

§

Ersättningsbelopp

62-75 §§

Miljöersättningar inom utvald miljö

62

§

Miljöersättningar inom utvald miljö

63-66 §§

Regionala markklasser till miljöersättning för betesmarker och

slåtterängar

63-64

§§

Regionala markklasser till miljöersättningen för

betesmarker och slåtterängar

65-66 §§

Vilka förbud finns?

67-70 §§

Restaurering av betesmarker och slåtterängar

67-68 §§

Vad kan man få ersättning för?

69 §

Vilka krav ställs för att få ersättning?

70

§

Slutbesiktning

71-75 §§

Mosaikmarker och andra gräsfattiga marker

71-73 §§

Vad kan man få ersättning för?

74-75 §§

Vilken skötsel krävs?

76-80 §§

Regionala kompletterande insatser till miljöersättning för betesmarker

och slåtterängar

76-80 §§

Särskild skötsel av fäbod

76-77 §§

Vad kan man få ersättning för?

78-80 §§

Vilken skötsel krävs?

3

SJVFS 2007:42

4 kap.

VALLODLING

1 §

Vad kan man få grundersättning för?

2 §

Vilka villkor finns för grundersättning?

3 §

Vad kan man få tilläggsersättning för?

4-5 §§

Hur ska tilläggsersättning beräknas för företag med

slåtter- och betesvall inom flera områden inom vilka

tilläggsersättning lämnas?

6-7 §§

Vilka är kraven på djurhållning och redovisning av djur?

8 §

Hur får ersättningsberättigande tackor och getter bytas

ut?

9-10 §§

Hur beräknas antalet nötkreatur?

5 kap.

MILJÖANPASSAT JORDBRUK

1-64 §§

Ekologiska produktionsformer

1-6 §§

Allmänna regler för växtodling och djurhållning

1 §

Allmänna regler för växtodling och djurhållning

2-5 §§

Vilka krav finns för att få ersättning för certifierad

produktion?

6 §

Kontroll

7-21 §§ Ekologisk odling

7-9 §§

Ekologisk odling

10 §

Vilka uppgifter om växtodling ska dokumenteras?

11 §

Hur ska jordbrukaren göra för att bibehålla eller höja

markens bördighet?

12 §

Vilka gödsel- och jordförbättringsmedel får användas?

13 §

Preparat för jordförbättring och kompostering

14 §

Hur ska växtskyddsproblem förebyggas och åtgärdas?

15 §

Vilka förökningsmaterial ska användas?

16 §

Vilka särskilda villkor finns för hampa?

17 §

Vilka särskilda villkor finns för frövall?

18-21 §§

Vilka särskilda villkor finns för frukt- och bärodling?

22-64 §§ Ekologisk djurhållning

22-23 §§

Minsta antal djur för att uppfylla djuråtagandet

24 §

Undantag från djurregler första halvåret

25-26 §§

Hur redovisas tackor, getter och suggor i ansökan om

utbetalning?

27 §

Hur får ersättningsberättigande tackor, getter och suggor

bytas ut?

28-29 §§

Hur beräknas antalet nötkreatur?

30 §

Hur redovisas och beräknas slaktsvin?

31

§

Hur redovisas och beräknas värphöns och

slaktkycklingar?

32 §

Hur många värphöns och slaktkycklingar behövs för att

få utbetalning?

33 §

Vilken dokumentation ska finnas om djurhållningen?

4

SJVFS 2007:42

34 §

Vad gäller vid parallellhållning?

35-36 §§

Vilka krav ställs på djur som förs in i besättningen?

37-38 §

I vilka undantagsfall får djur hållas bundna?

39-41 §§

Vilka krav finns för byggnader?

42-44 §§

När ska idisslare ha tillgång till bete och utevistelse?

45 §

Hur ska kalvar, lamm, killingar och smågrisar utfodras?

46 §

Hur ska kalvar hållas?

47-49 §§

Hur ska grisar hållas?

50-52 §§

Vilka särskilda regler gäller för fjäderfän?

53-59 §§

Vilka krav ställs på djurens foder?

60-61 §§

Fodertillsatser och foderråvaror

62-63 §§

Vilka regler gäller för hälsovård och användning av

läkemedel?

64 §

Vad gäller för fortplantning?

65-74 §

Minskat kväveläckage

65 §

Vad krävs får att man ska få ersättning?

66-72 §§ Fånggröda

66-69 §§

Vilka krav finns på sådd och etablering av fånggröda?

70 §

När får fånggrödan brytas?

71 §

Hur får fånggrödan användas?

72

§

Hur får gödselmedel och kemiska växtskyddsmedel

spridas?

73-74 §§ Vårbearbetning

73 §

Vad kan man få ersättning för?

74

§

Hur får gödselmedel och kemiska växtskyddsmedel

spridas?

75-80 §§

Skötsel av våtmarker

75 §

Skötsel av våtmarker

76 §

Vad kan man få ersättning för?

77

§

Förundersökning,

slutbesiktning och specifika villkor för

åtagandet

78-80 §§

Vilka generella villkor gäller?

81-87 §§

Skyddszoner

81-83 §§

Vilka krav finns på anläggning av en skyddszon?

84-87 §§

Vilka krav finns på skyddszonen?

88-92 §§

Traditionell odling av bruna bönor

88 §

Vilken mark ingår i åtagandet och hur ska den skötas?

89-91 §§

Vad gäller för växtskydd och växtnäring?

92

§

Vad gäller för jordbearbetning och bekämpning av

ogräs?

93-115 §§

Miljöskyddsåtgärder

93 §

Vem är berättigad till ersättning?

5

SJVFS 2007:42

94 §

Vilka arealer är ersättningsberättigande?

95-96 §§

Vad gäller för växtodlingsplanen?

97-99 §§

Vilka krav ställs på växtnäringsbalansen?

100-101 §§

Vilka krav ställs för markkarteringen?

102-103

§§

Vad gäller för fastställandet av kväveinnehållet i

flytgödseln?

104-107 §§

Vilka krav ställs på påfyllnings- och rengöringsplatsen?

108-109 §§

Vad gäller för funktionstest av sprutor?

110

§

Vilka krav ställs på dokumentation av

bekämpningsbehovet?

111-112 §§

Vilka krav ställs på kontrollrutor?

113-114 §§

Vad gäller för obesprutade kantzoner?

115 §

Vad gäller allmänt för ersättningsformen?

Bilaga 1

Definitioner av ersättningsberättigande värdefulla

landskapselement

Bilaga 2

Skötselåtgärder som krävs för vissa värdefulla landskapselement

Bilaga 3

Så här kan du kombinera miljöersättningar i det tidigare

programmet (2000-2006) med miljöersättningar i det nya

programmet (2007-2013)

6

SJVFS 2007:42

1 kap.

GEMENSAMMA BESTÄMMELSER

Ersättningsformer

1 § Denna författning gäller följande former av ersättningar:

1. Kompensationsbidrag

2. Bevarande av odlingslandskapets biologiska mångfald och kulturmiljövärden:

a. Betesmarker och slåtterängar

b. Natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet

c. Hotade

husdjursraser

d. Stöd till rasbevarande husdjursföreningar

e. Utvald

miljö

3.Vallodling

4.Miljöanpassat jordbruk:

a. Ekologiska

produktionsformer

b. Minskat

kväveläckage

c. Skötsel av våtmarker

d. Skyddszoner

e. Traditionell odling av bruna bönor

f. Miljöskyddsåtgärder

Definitioner

2 § I denna författning förstås med

betesmark:

ett jordbruksskifte som inte är lämpligt att plöja och som

används till bete, samt är bevuxet med gräs, örter eller ris

som är dugligt som foder. Mark i renskötselområdet som

huvudsakligen används till renbete räknas inte som

betesmark. Skogsmark får inte räknas som betesmark,

dock får som betesmark räknas mark som av länsstyrelsen

fastställts som skogsbete eller fäbodbete. Begreppet

betesmark omfattar även alvarbeten på Öland och

Gotland,

betesperioden:

den period under året som nötkreatur för mjölkproduktion

ska hållas på bete enligt Djurskyddsmyndighetens före-

skrifter och allmänna råd (DFS 2004:17) om djurhållning

inom lantbruket m.m.

brukningscentrum:

det block eller det närmast belägna blocket där de för

jordbruksföretagets drift viktigaste ekonomibyggnaderna

är belägna,

certifierad ekologisk

fodertillverkning, växtodling eller djurhållning, inklusive

produktion:

växtodling och djurhållning under karenstid, som

kontrolleras, enligt reglerna i rådets förordning (EEG) nr

2092/91 av den 24 juni 1991 om ekologisk produktion av

jordbruksprodukter och uppgifter därom på

jordbruksprodukter och livsmedel¹, av ett godkänt

kontrollorgan,

¹ EGT L 198, 22.7.1991, s. 1 (Celex 31991R2092)

7

SJVFS 2007:42

ekologisk djurhållning:

certifierad produktion som har godkänts av ett godkänt

kontrollorgan eller djur som hålls enligt villkoren för

miljöersättningen ekologiska produktionsformer,

ekologiskt producerat

- foder från certifierad ekologisk produktion, även under

foder:

karenstid, som har godkänts av ett godkänt kontrollorgan

- foder från egen produktion framställt enligt villkoren för

miljöersättningarna ekologiska produktionsformer,

bevarande av betesmarker och slåtterängar, betesmarker

och slåtterängar eller våtmarker och småvatten

-

foder som djuren betar på skogsmark eller egen

betesmark med gårdsstöd, under förutsättning att inga

andra produkter än de som är godkända för ekologiska

produktionsformer används på marken under stödåret.

- foder som djuren betar på mark som ingår i andra

jordbrukares åtagande för ekologiska produktionsformer,

bevarande av betesmarker och slåtterängar, betesmarker

och slåtterängar eller våtmarker och småvatten,

-

foder som djuren betar på betesmarker där 11

§

Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 1999:119) om

hänsyn till natur- och kulturvärden i jordbruket och 15 §

Naturvårdsverkets föreskrifter (SNFS 1997:2) om

spridning av kemiska bekämpningsmedel tillämpas,

ekologisk odling:

certifierad ekologisk produktion eller odling enligt

villkoren för miljöersättningen för ekologiska

produktionsformer.

ekologiskt odlat

förökningsmaterial som har godkänts av ett godkänt

förökningsmaterial:

kontrollorgan enligt reglerna för ekologisk produktion

eller förökningsmaterial från egen odling enligt villkoren

för miljöersättningen ekologiska produktionsformer,

extensiv boskapsskötsel: produktionssystem som inte är definierade som ”jordlös

husdjursskötsel”,

faktisk kostnad:

en kostnad som motsvaras av en reell utgift för ett projekt,

flerfäbodsystem:

system där djur flyttas mellan en huvudfäbod och en eller

flera kompletterande fäbodar under fäbodsäsongen,

fäbod i bruk:

fäbod som är godkänd av länsstyrelsen och som används

till fritt bete eller bete i storhägn med minst

1,5 djurenheter av djurslagen nötkreatur, får och get.

Därutöver får bete ske med häst. Under fäbodsäsongen

ska dessa djur vid fäboden ha tillgång till minst 6 hektar

fritt bete eller bete i storhägn. Fäboden ska ha kvar inslag

av traditionell bebyggelse och den del som används för

fäbodbruket får inte användas som permanentbostad. Två

eller flera besättningar som sköts gemensamt inom ett

fäbodområde berättigar till en fäbod i bruk,

fäbodbete:

fritt bete eller bete i storhägn med djurslagen nötkreatur,

får, get, eller häst vid fäbod i bruk,

förna:

dött växtmaterial på marken som fortfarande har kvar sin

struktur och ännu inte brutits ner,

8

SJVFS 2007:42

genbanksintyg:

intyg om identitet och renrasighet gemensamt utfärdat av

för rasen företrädande förening och av ägare till den

genbanksbesättning som djuret tillhör,

genbanksverksamhet:

en form av husdjurskontroll som är godkänd av

Jordbruksverket och som syftar till att säkerställa djurs

härstamning och renrasighet,

genetiskt modifierad

en organism i vilken det genetiska materialet har ändrats

organism:

på ett sätt som inte inträffar genom parning eller naturlig

rekombination,

godkänt kontrollorgan:

ett oberoende kontrollorgan som godkänts av Styrelsen

för ackreditering och teknisk kontroll, enligt förordningen

(1995:702) om EG:s förordning om ekologiskt

framställda produkter,

grovfoder:

vallfoder, bete, halm, grönfoder, löv, bark, rotfrukter eller

betmassa,

grässvål:

hävdad markvegetation med sammanhållet rotskikt,

jordlös husdjursskötsel: med jordlös husdjursskötsel i bilaga 2 i rådets förordning

(EEG) nr 2092/91 avses sådan intensiv djurproduktion

som:

- hållande av fjäderfän i bur eller pälsdjur i bur,

- slaktsvinsproduktion med mer än 50 slaktsvin i årlig

produktion, med undantag för (a) slaktsvinsbesättningar

som hålls på ströbädd i storboxsystem, eller (b) om det rör

sig om egna djur som hålls på någon av jordbrukarens

egna produktionsenheter.

Specialiserad produktion av nöt i spaltgolvsboxar, med

undantag för (a) integrerad produktion av nöt där ungdjur

går på spalt, eller (b) om det rör sig om egna djur som

hålls på någon av jordbrukarens egna produktionsenheter,

klippande eller

redskap använda på ett sådant sätt att de ger en distinkt

skärande redskap:

snittyta,

konventionellt foder:

foder som inte definieras som ekologiskt producerat

foder,

lövtäktsträd:

träd präglat av kontinuerlig lövtäkt eller möjligt att

återuppta i hamling eller som kan ersätta utgående sådana

träd inom eller bredvid samma betesmark eller slåtteräng,

markkartering:

provtagning och analys av åkerjord,

officiell husdjurskontroll: husdjurskontroll godkänd av Jordbruksverket med stöd av

lagen (1985:342) om kontroll av husdjur,

produktionsenhet:

ett jordbruksföretag eller en del av ett jordbruksföretag

med en sammanhållen ekonomi och verksamhet,

skadlig ansamling

en ansamling av förna som kan leda till uppluckring av

av förna:

grässvålen, indirekt gödsling, kvävning av nya plantor

eller på annat sätt skada markens natur- och

kulturmiljövärden,

slaktsvin:

djur som enligt Statens jordbruksverks föreskrifter

(SJVFS 1998:127) om klassificering av slaktkroppar ska

hänföras till benämningarna slaktsvin eller unggalt.

Djuren ska även ha godkänts vid besiktning enligt

9

SJVFS 2007:42

Europaparlamentets och rådet förordning (EG) nr

854/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av

särskilda bestämmelser för genomförandet av offentlig

kontroll av produkter av animaliskt ursprung avsedda att

användas som livsmedel och enligt föreskrifter som har

meddelats med stöd av livsmedelslagen (2006:804),

skogsbete:

bete inom ett område som huvudsakligen består av skog

med ett till övervägande del spontant uppkommet

trädbestånd. Trädbeståndet ska ha inslag av gamla träd

eller på annat sätt visa på att en lång kontinuitet råder i

trädskiktet. Området ska sakna påtagliga indikationer på

storskaliga kontinuitetsbrott t.ex. trakthygge eller på att

marken använts som inäga annat än i ringa omfattning

före jordbrukets mekanisering. Områdets markvegetation

ska vara betespräglad och bestå av gräs örter och ris som

är duglig som foder. Vegetationen ska innehålla växtarter

eller ha en vegetationsstruktur som visar på en långvarig

beteshävd,

slåtteräng:

ett jordbruksskifte som inte är lämpligt att plöja och som

på eftersommaren används till slåtter med klippande eller

skärande redskap eller för sådan slåtter kompletterat med

efterbete eller lövtäkt. Slåtterängen ska vara bevuxen med

gräs, örter eller ris som är dugligt som foder. Skogsmark

och renbetesmark i renskötselområdet får inte räknas som

ersättningsberättigande slåtteräng,

spruta:

enligt definitionen i standard SS-EN 13790,

stödmyndighet:

den myndighet som prövar frågor om stödet i första

instans,

tillskottsutfodring:

sådan utfodring eller sådan fållindelning som kan leda till

att tillförsel av växtnäring sker till ersättnings-

berättigande areal,

träd och buskar av

träd och buskar som kunnat etablera sig på grund av att

igenväxningskaraktär:

hävden blivit för svag och som kan skada natur- eller

kulturmiljövärden eller den foderproducerande mark-

vegetationen. Hit räknas varken de träd eller buskar som

haft en funktion i eller visar spår av den äldre

markanvändningen. Inte heller deras ersättningsträd och

ersättningsbuskar eller sådana träd och buskar som

behövs som skydd för betesdjur i betesmarker eller

slåtterängar ska räknas som igenväxningsvegetation,

träda:

åkermark där ingen gröda avsedd för skörd, bete eller

gröngödsling har etablerats senast den 15 juli,

vall:

en gröda på åkermark som består av vallgräs eller

vallbaljväxter eller en blandning av dessa,

vallbrott:

mekanisk bearbetning eller kemisk bekämpning som leder

till att vallens återväxtmöjligheter upphör,

veterinärmedicinska

produkter enligt definitionen i rådets direktiv 2001/82/EG

läkemedel:

av den 6 november 2001 om upprättande av gemenskaps-

regler för veterinärmedicinska läkemedel,

10

SJVFS 2007:42

vändteg:

del av skifte som inte odlas och vars bredd uppgår till

högst 10 meter räknat från skiftets odlade kant,

växtskadegörare:

organismer enligt definitionen i 1

§

växtskyddslagen

(1972:318),

växtskyddsmedel:

begreppet växtskyddsmedel har samma betydelse som i

förordningen (2006:1010) om växtskyddsmedel,

åkermark:

mark som är lämplig att plöja och som kan användas till

växtodling eller bete,

åtagandeenhet:

all åkermark som naturligt hör till de block som ligger

närmast brukningscentrum, eller plats för

gårdsbebyggelse, och som länsstyrelsen fastställer som

åtagandeenhet,

äldre markanvändning:

hävd som i allt väsentligt motsvarar den som tillämpades

före jordbrukets storskaliga mekanisering och

introduktionen av mineralgödsel efter andra världskriget,

övriga resurser:

kostnader som hör till en miljöinvestering men som inte

ger upphov till någon betalning för projektet.

Tvärvillkor

3 § I 2 kap. 6 § förordning (2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder

finns bestämmelser om tvärvillkoren för miljöersättningar och

kompensationsbidraget.

4 § I 1 kap. 4-35 §§ Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS

2004:85) om

direktstöd finns bestämmelser om de föreskrivna tvärvillkoren som ska iakttas.

5 § För miljöersättningarna ska följande bestämmelser gälla som extra tvärvillkor.

1. Miljöbalken 14 kap. 17-18 §§.

2. Förordning (2006:1010) om växtskyddsmedel; 39-40, 44 och 47 §§.

3. Statens

naturvårdsverks

föreskrifter

(SNFS 1997:2) om spridning av kemiska

bekämpningsmedel.

4. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2005:51) om tillstånd och

kunskapskrav för användning av vissa bekämpningsmedel.

5. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1999:94) om skyldighet att föra

anteckningar vid användning av bekämpningsmedel som är särskilt skadliga

för pollinerande insekter.

6. Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 1998:8) om kemiska produkter

och biotekniska organismer; 3 kap. 5-7 §§.

6 § För känsliga områden enligt förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket

och Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i

jordbruket vad avser växtnäring, utgör dessutom följande bestämmelser extra

tvärvillkor.

1. Förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket; 7 § punkt 2 och 3 samt

8 § andra stycket.

2. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i

jordbruket vad avser växtnäring; 17, 23 och 27 – 28 §§.

11

SJVFS 2007:42

3. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1999:119) om hänsyn till natur-

och kulturvärden i jordbruket; 10-11 §§.

7 § För de delar av landet som inte är känsliga områden enligt förordning (1998:915)

om miljöhänsyn i jordbruket och Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS

2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring utgör dessutom följande

bestämmelser extra tvärvillkor.

1. Förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket; 6 - 7, 8 andra stycket

samt 11 §§.

2. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i

jordbruket vad avser växtnäring.

3. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1999:119) om hänsyn till natur-

och kulturvärden i jordbruket; 10-11 §§.

Åtagandeperioden

8 § Åtagandeperioden börjar löpa den 1 januari det år ansökan om åtagandet för

miljöersättning avser.

Krav för godkännande av åtagande

9 § För att få ett åtagande enligt 1 kap 1 § 3, 4b, 4e, eller 4f godkänt, ska sökanden

ansöka om utbetalning samma år som sökanden ansöker om åtagande.

Hur får åtaganden kombineras?

10 § Hur åtaganden får kombineras framgår av bilaga 3.

När och hur får ett åtagande från föregående programperiod avslutas?

11

§

Ett åtagande för miljöersättning får, med undantag för våtmarker och

småvatten, avslutas under förutsättning att den nya ansökan om åtagande omfattar

minst samma areal eller samma omfattning landskapselement.

Ett åtagande för ekologiska produktionsformer som omfattar djurhållning får

endast avslutas under förutsättning att den nya ansökan om åtagande också omfattar

djurhållning.

Ett åtagande för bevarande av utrotningshotade husdjursraser får avslutas under

förutsättning att den nya ansökan om åtagande omfattar minst samma antal

djurenheter.

För åtagande om fäbodbete gäller att även den nya ansökan om åtagande måste

omfatta fäbodbete, men omfattningen behöver inte vara lika stor som i det åtagande

som ska avslutas.

12 § En jordbrukare som ansöker om åtagande för vallodling måste avsluta både

gamla åtagande för öppet och varierat odlingslandskap och för miljövänlig

vallodling.

Hur får anpassning av ett befintligt åtagande göras?

13 § Om stödmyndigheten vid kontroll eller på annat sätt fastställer att ett åtagandes

omfattning skiljer sig från den omfattning sökanden angivit i sin ansökan om

12

SJVFS 2007:42

åtagande, får stödmyndigheten anpassa åtagandets omfattning till de av

stödmyndigheten fastställda uppgifterna. I de fall stödmyndigheten fastställer en

större omfattning än den omfattning sökanden angivit i sin ansökan om åtagande får

stödmyndigheten anpassa åtagandet först efter överenskommelse med sökanden.

Hur får utökning av ett befintligt åtagande göras?

14 § Under åtagandeperioden får åtagandet utökas till att omfatta ytterligare arealer,

djurenheter eller andra ersättningsgrundande enheter för den återstående delen av

åtagandeperioden. Utökningen måste vara till uppenbar fördel för det ifrågavarande

åtagandet. Omfattningen av utökningen måste även kunna motiveras med hänsyn till:

1. åtagandets karaktär,

2. den återstående periodens längd, samt

3. utökningens storlek som ska vara betydligt mindre än det ursprungliga

åtagandet.

Utökning av ett åtagande får också göras genom att ersätta jordbrukarens

ursprungliga åtagande med ett nytt åtagande för hela den berörda arealen,

djurenheterna eller de andra ersättningsgrundande enheterna på villkor som är minst

lika stränga som för det ursprungliga åtagandet.

Utbetalning

Vilka grundvillkor finns för beviljande av utbetalning?

15 § För att beviljas full utbetalning för miljöersättningar och kompensationsbidrag

måste jordbrukaren som söker ersättning följa tvärvillkoren enligt 4 §. När det gäller

miljöersättningarna måste även de extra tvärvillkoren enligt 5-7 §§ följas.

16 § För att vara berättigad till utbetalning av ersättning enligt 2, 4 och 5 kap ska

jordbrukaren ha sått utsäde senast den 15 juni ansökansåret.

I Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands, Västernorrlands, Gävleborgs, Dalarnas

och Värmlands län ska jordbrukaren ha sått utsädet senast den 30 juni.

Odling av grönsaker, kryddväxter, konservärter och bär ska vara sådd eller

planterad senast den 30 juni.

17 § Om potatis, grönsaker, frövall eller kryddväxter odlas på ett skifte kan

ersättning lämnas även för vändtegar som hör till skiftet och som behövs för

odlingen.

Hur får utbetalningar kombineras?

18 § Utbetalning av ersättning enligt denna författning får kombineras med

utbetalning av ersättning för anläggning eller återställande av våtmarker och

småvatten enligt förordningen (SJVFS 1995:133) om miljöstöd, förordningen

(1997:1336) om miljöstöd eller förordningen (2000:577) om stöd för miljö- och

landsbygdsutvecklingsåtgärder inom samma företag men inte för samma mark.

13

SJVFS 2007:42

19 § Ersättning för ekologiska produktionsformer lämnas inte för mark för vilken

sökande får ersättning för skyddszoner eller miljövänlig odling av bruna bönor enligt

åtagande som ingåtts 2006 eller tidigare.

Ersättning för traditionell odling av bruna bönor lämnas inte för mark för vilken

sökande får ersättning för ekologiska produktionsformer.

Undantag

20 § Om det finns särskilda skäl kan Jordbruksverket medge undantag från

bestämmelserna i detta kapitel.

Övriga regleringar för kompensationsbidrag, miljöersättningar och

miljöinvesteringar

21 § Grundläggande bestämmelser om kompensationsbidrag, miljöersättningar och

miljöinvesteringar finns i:

1. rådets förordning (EG) nr 1698/2005 av den 20 september 2005 om stöd för

landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling

(EJFLU)²,

2. rådets förordning (EEG) nr 2092/91 av den 24 juni 1991 om ekologisk

produktion av jordbruksprodukter och uppgifter därom på jordbruksprodukter och

livsm edel³,

3. kommissionens förordning (EG) nr 1320/2006 av den 5 september 2006 om

bestämmelser för övergång till det stöd för landsbygdsutveckling som föreskrivs i

rådets förordning (EG) nr 1698/2005⁴,

4. kommissionens förordning (EG) nr 1974/2006 av den 15 december 2006 om

tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1698/2005 om stöd för

landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling

(EJFLU)⁵,

5. kommissionens förordning (EG) nr 1975/2006 av den 7 december 2006 om

tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1698/2005 i fråga om

kontroller och tvärvillkor i samband med stöd för landsbygdsutveckling⁶, samt

6. förordning (2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder.

22 § I Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2007:9) om ansökan om vissa

jordbrukarstöd och landsbygdsstöd, finns bl.a. bestämmelser om:

1. ansökan om åtagande,

2. ansökan om utbetalning,

3. sista ändringsdag, och

4. anmälan om övertagande.

² EUT L 277, 21.10.2005, s. 1 (Celex 32005R1698)

³ EGT L 198, 22.7.1991, s. 1 (Celex 31991R2092)

⁴ EUT L 243, 6.9.2006, s. 6 (Celex 32006R1320)

⁵ EUT L 368,23.12.2006 s 15 (Celex 32006R1974)

⁶ EUT L 368,23.12.2006 s 74 (Celex 32006R1975)

14

SJVFS 2007:42

2 kap

KOMPENSATIONSBIDRAG

Vilka villkor finns?

Vallodling

1 § Vallen ska årligen betas eller slås. Skörden ska föras bort.

Som vallodling godkänns slåtter- och betesvall samt areal odlad med grönfoder.

Betesmark och slåtteräng

2 § Skötselvillkoren för betesmark och slåtteräng är följande.

1. Igenväxning som påtagligt skadar natur- och kulturvärden får inte finnas.

2. Betesmark ska betas årligen. Ett enstaka år får bete ersättas med slåtter och

skörd.

3. Slåtterängar ska slås årligen och skörden ska föras bort.

4. För fäbodbete gäller endast att marken ska betas med ett genomsnittligt

betestryck över en tvåmånadersperiod på minst 0,07 djurenheter per hektar. Betet ska

ske med djurslagen nötkreatur, får, get eller häst.

Länsstyrelsen kan ett enskilt år besluta om undantag från punkt 1-4 under

förutsättning att det inte därmed blir svårare att bevara markens natur- och

kulturvärden.

3 § För Landskapselementen brunn, källa, byggnadsgrund på maximalt 200 m²,

fornlämningslokal, fägata, gärdsgård av trä, jordvall, gropvall, odlingsröse, stentipp,

stenmurar, öppet dike samt överloppsbyggnad på maximalt 200 m² som uppfyller

definitionen i bilaga 1, får den del av landskapselementen som ligger på den

ersättningsberättigade marken ingå i den ersättningsberättigande arealen.

I den ersättningsberättigande arealen får ingå naturliga impediment i form av

sandområden, stenar och berg i dagen med en sammanhängande areal om mindre än

0,10 hektar. Om den sammanlagda arealen naturlig impediment överstiger 10 procent

av skiftesarealen får denna areal inte räknas som ersättningsberättigande areal. Dessa

begränsningar gäller inte alvarbete och fäbodbete.

Spannmål och potatis

4 § Spannmål och potatis ska odlas i enlighet med lokalt erkända normer.

5 § Spannmål måste minst ha odlats till full axgång när odlingen skördas eller

avbryts.

Sambete

6 § Om fler än en jordbrukare nyttjar samma mark som betesmark, ska respektive

jordbrukare ange sin andel i hektar i ansökningsblanketten.

15

SJVFS 2007:42

Hur ska ersättning beräknas för företag med mark inom flera stödområden?

7 § För företag med vall och betesmark inom mer än ett stödområde tillgodoräknas

djurinnehavet i första hand i området med högst ersättningsnivå. Återstående

djurinnehav tillgodoräknas mark i övriga stödområden efter fallande ersättningsnivå.

8 § För företag med vall och betesmark inom flera stödområden, för vilka olika

arealfaktorer tillämpas, lämnas ersättning enligt den arealfaktor som används för det

stödområde där företagets brukningscentrum ligger. Om brukningscentrum ligger

utanför stödområdet, tillämpas den arealfaktor som gäller för stödområde 5a-5b.

Vilka är kraven på djurhållning och redovisning av djur?

9 § Jordbrukaren ska i ansökan om utbetalning ange det antal tackor och getter som

utgör underlag för utbetalning av ersättning. Minst det antal djur som anges i

redovisningen ska hållas av jordbrukaren under en period av minst två månader

räknat från dagen efter det att ansökan om kompensationsbidrag kommit in till

länsstyrelsen.

10 § Med tackor och getter avses de hondjur som har satts in i avel eller som är äldre

än ett år. Villkoret ska ha uppfyllts senast under hållandeperioden för ansökningsåret.

Hur får ersättningsberättigande tackor och getter bytas ut?

11 § Tackor och getter som angivits i ansökan om utbetalning kan bytas ut mot

andra ersättningsberättigande tackor eller getter under hållandeperioden. Bytet ska

göras inom 10 dagar från det att de utbytta djuren togs från företaget. Antalet

djurenheter får genom bytet inte bli mindre än det som angivits i ansökan om

utbetalning.

Hur beräknas antalet nötkreatur?

12 § Uppgifter om nötkreatur som ska utgöra underlag för utbetalning av ersättning

hämtas ur Centrala nötkreatursregistret (CDB).

Räkningsperioden löper från och med den 1 augusti året före ansökningsåret till

och med den 31 juli ansökningsåret.

13 § Jordbrukaren kan bara tillgodoräkna sig de nötkreatur som finns redovisade på

den angivna produktionsplatsen och som är anmälda till CDB när underlag för

beräkning hämtas ur registret.

Ett djur får endast tillgodoräknas en jordbrukare vid ett och samma

räkningstillfälle. Den dag ett djur rapporteras ut från en produktionsplats anses djuret

tillhöra den utrapporterande produktionsplatsen.

Under förutsättning att det inte beror på jordbrukaren kan stödmyndigheten, om

det finns särskilda skäl, medge att ett djur som inte är anmält till CDB får räknas.

16

SJVFS 2007:42

3 kap.

BEVARANDE AV ODLINGSLANDSKAPETS BIOLOGISKA

MÅNGFALD OCH KULTURMILJÖVÄRDEN

Betesmarker och slåtterängar

Vad kan man få ersättning för?

1 § Ersättning för bevarande av betesmarker och slåtterängar lämnas för åtgärder

som bevarar och förstärker hävdberoende natur- och kulturmiljövärden i följande

markklasser:

1. betesmarker, med allmänna värden,

2. betesmarker, med särskilda värden,

3. slåtterängar, med allmänna värden,

4. slåtterängar, med särskilda värden,

5.

fäbodbeten,

6.

skogsbeten,

7. alvarbete på Öland och Gotland.

Åtgärderna ska utföras på samma mark under hela åtagandeperioden. Utöver

dessa markklasser finns enligt 63 § ytterligare markklasser inom utvald miljö som

tillhör denna ersättningsform. En mark kan endast få ersättning för en markklass.

Ersättning lämnas inte för mark som samtidigt får ersättning för restaurering av

betesmarker och slåtterängar.

2 § För Landskapselementen brunn, källa, byggnadsgrund på maximalt 200 m²,

fornlämningslokal, fägata, gärdsgård av trä, jordvall, gropvall, odlingsröse, stentipp,

stenmurar, öppet dike samt överloppsbyggnad på maximalt 200 m² som uppfyller

definitionen i bilaga 1, får den del av landskapselementen som ligger på den

ersättningsberättigande marken ingå i den ersättningsberättigande arealen.

I den ersättningsberättigande arealen får ingå naturliga impediment i form av

sandområden, stenar och berg i dagen med en sammanhängande areal om mindre än

0,10 hektar. Om den sammanlagda arealen naturliga impediment överstiger

10

procent av skiftesarealen får hela denna areal inte räknas som

ersättningsberättigande areal för markanvändningarna betesmark, slåtteräng eller

skogsbete.

Vad gäller för sambete?

3 § Om länsstyrelsen har godkänt sambete ansvarar varje jordbrukare för att

villkoren uppfylls, i proportion till sin andel av den totala arealen.

Vilka förbud finns?

4 § På den mark för vilken ersättning lämnas för betesmarker och slåtterängar gäller

förbud mot

1. spridning av växtskyddsmedel,

2.

gödsling,

3.

kalkning,

4.

konstbevattning,

5. täkt av sten eller jord, och

17

SJVFS 2007:42

6. andra åtgärder som kan skada natur- och kulturmiljövärden.

Länsstyrelsen får besluta om undantag från förbud enligt punkt 2–5 samt tillåta

markstörning om det sker med syfte att bevara områdets natur- och kulturvärden.

5 § Om det finns risk att fornlämningar skadas kan länsstyrelsen besluta om

1. förbud mot hästbete,

2. förbud mot bete vintertid.

Betesmarker, slåtterängar, skogsbeten och alvarbeten

Vilken skötsel krävs för ersättning för betesmarker, slåtterängar, skogsbete och

alvarbete?

6 § De generella skötselvillkoren för betesmark och slåtteräng är följande.

1.

Träd och buskar av igenväxningskaraktär ska hållas borta under hela

åtagandeperioden. På skogsbeten ska träd och buskar av igenväxningskaraktär tas

bort före det första stödårets slut och därefter hållas borta under hela

åtagandeperioden.

2. Marken ska årligen skötas så att ingen skadlig ansamling av förna sker.

3. Betesmarker ska årligen betas av. Ett enstaka år får dock bete ersättas med

slåtter och bortförsel av skörd.

4. Slåtterängar ska årligen slås med klippande eller skärande redskap. Slåttern ska

ske på eftersommaren och skörden ska föras bort. Ängen ska årligen vara städad.

7 § Länsstyrelsen kan besluta om undantag från 6 § punkt 1 under förutsättning att

undantaget skulle gynna förekomsten eller stärka artbeståndet för en hotad art som

finns angiven i ett åtgärdsprogram för hotade arter. Detta förutsätter dock att syftet

med stödet ändå uppnås.

Länsstyrelsen kan ett enskilt år besluta om undantag från eller anpassning av 6 §

punkt 2-4 om exceptionella väderleksförhållanden eller högt vattenstånd gör det

omöjligt att sköta marken enligt regelverket. Ersättningen får anpassas efter den

skötsel som varit möjlig att genomföra.

För slåtterängar som ingår i ett åtagande om skötsel av våtmarker kan

länsstyrelsen besluta om undantag från 6 § punkt 4, avseende bortförande av skörd

om det ökar miljönyttan eller om det är mycket svårt att föra bort skörden.

Betesmarker och slåtterängar med särskilda värden

Vilka betesmarker och slåtterängar kan få ersättning för särskilda värden?

8 § För att betesmarker och slåtterängar ska berättiga till ersättning för särskilda

värden ska följande förutsättningar vara uppfyllda.

1. Marken får endast i liten grad vara påverkad av gödsling eller andra

produktionshöjande åtgärder. Betesmarker med höga kulturhistoriska värden eller

höga biologiska värden som inte är knutna till fältskiktet kan vara måttligt påverkade

av produktionshöjande åtgärder.

2. Marken ska ha höga biologiska värden som visar på långvarig slåtter- eller

beteshävd eller ha höga kulturhistoriska värden. Dessa värden ska kräva särskild

skötsel enligt 9 §.

18

SJVFS 2007:42

Länsstyrelsen fattar beslut om vilka marker som berättigar till ersättning för

särskilda värden samt fastställer arealen och skötselvillkoren för dessa marker.

Vilken särskild skötsel krävs för ersättning för betesmarker och slåtterängar med

särskilda värden?

9 § Utöver skötselvillkoren i 6 § ska länsstyrelsen besluta om ett eller flera av

följande särskilda skötselvillkor för betesmarker och slåtterängar med särskilda

värden:

1. förbud mot tillskottsutfodring av betesdjur,

2. när på året bete eller slåtter ska ske,

3. reglering av bete med vissa djurslag,

4.

vilket utseende vegetationen, inklusive träd och buskar, ska ha vid

vegetationsperiodens slut,

5. skötsel och underhåll av kulturhistoriskt värdefulla landskapselement,

6. ett betesfritt respektive slåtterfritt år under åtagandeperioden.

Det särskilda skötselvillkoret under punkt 6 kan beslutas under förutsättning att

det kombineras med något av villkoren i punkt 1-5. Länsstyrelsen får precisera vilka

stödår och i vilken omfattning de särskilda skötselvillkoren ska gälla.

Vilka kompletterande insatser finns för betesmarker och slåtterängar med

särskilda värden?

10 § Länsstyrelsen kan besluta om ersättning för de kompletterande insatserna

lövtäkt på betesmarker med särskilda värden och lieslåtter, efterbete och lövtäkt på

slåtterängar med särskilda värden. Insatserna ska syfta till att bevara och förstärka

natur- och kulturmiljövärden. Länsstyrelsen fastställer omfattningen och villkor.

11 § Länsstyrelsen får besluta om följande villkor för kompletterande insatser:

1.

vilka träd som ska användas som lövtäktsträd samt tidpunkt för och

genomförande av lövtäkten,

2. ersättande av maskinell slåtter med lieslåtter eller andra manuella metoder på

slåtterängar, samt

3. om och när efterbete på slåtterängar ska ske.

Alvarbete och skogsbete

12 § Länsstyrelsen fattar beslut om vilka marker som berättigar till ersättning för

skogsbete och alvarbete. Länsstyrelsen fastställer också arealen och skötselvillkoren

för dessa marker.

Vilken skötsel krävs för alvarbete och skogsbete?

13 § Utöver skötselvillkoren i 6 § punkt 1-3 får länsstyrelsen besluta om ett eller

flera av följande särskilda skötselvillkor för alvarbete och skogsbete:

1. förbud mot tillskottsutfodring av betesdjur,

2. när på året bete ska ske,

3. reglering av bete med vissa djurslag,

19

SJVFS 2007:42

4.

vilket utseende vegetationen, inklusive träd och buskar, ska ha vid

vegetationsperiodens slut,

5. skötsel och underhåll av kulturhistoriskt värdefulla landskapselement,

6. ett betesfritt år under åtagandeperioden för alvarbete,

7. hur plockhuggning ska genomföras för skogsbete.

Länsstyrelsen får precisera vilka stödår och i vilken omfattning de särskilda

skötselvillkoren ska gälla.

Fäbodar

Vad kan man få ersättning för?

14 § Ersättning lämnas dels för fäbod i bruk och dels för fäbodbete. Länsstyrelsen

beslutar vilka fäbodar som berättigar till ersättning för fäbod i bruk samt fastställer

skötselvillkor och vilken areal som berättigar till ersättning för fäbodbete. När

länsstyrelsen fastställer arealen för fäbodbeten ska den ta hänsyn till antal djur,

djurslag, fäbodens traditionella användande och andra uppgifter som har betydelse

för åtagandet. När ett flerfäbodsystem som godkänts av länsstyrelsen tillämpas har

kompletterande fäbodar utöver huvudfäboden rätt till en ersättning på 0,25 fäbod i

bruk.

15 § Minsta tillåtna åtagande för fäbodar är 1 fäbod i bruk och 6 hektar fäbodbete.

För att få ett åtagande måste även marken vid fäboden betas med minst 1,5

djurenheter av nötkreatur, får eller get.

Vilken skötsel krävs för fäbodbete?

16 § Fäbodbetet ska årligen skötas med ett betestryck per hektar av minst 0,2

djurenheter, av djurslagen, nötkreatur, får, get eller häst. Djur ska vistas vid den eller

de fäbodar som ingår i jordbrukarens åtagande under hela fäbodsäsongen eller den

tid som länsstyrelsen fastställer. Jordbrukaren ska redovisa vilka djur som har betat

på fäboden under säsongen.

17 § Undantag från 16 § gäller för följande situationer.

1. Om ett av länsstyrelsen godkänt flerfäbodsystem tillämpas och djuren därför

flyttas mellan fäbodarna under säsongen. Ett djur som betar vid en fäbod kan endast

tillgodoräknas en fäbod per säsong.

2. Om djuren under en period efterbetar slåtterängar som ligger vid fäboden.

18 § Länsstyrelsen får bevilja undantag från 16 §, om djuren på grund av särskilda

skäl inte bör vistas på fäboden under delar av säsongen

19 § Länsstyrelsen får besluta om följande särskilda skötselvillkor:

1. reglering av tillskottsutfodring av betesdjur,

2. när på året bete ska ske,

3. reglering av bete med vissa djurslag.

Länsstyrelsen beslutar vilka stödår och i vilken omfattning de särskilda

skötselvillkoren ska gälla

20

SJVFS 2007:42

Natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet

Vad kan man få ersättning för?

20 § Ersättning lämnas för skötsel av alla värdefulla landskapselement på eller i

anslutning till åkermarken inom en åtagandeenhet.

För att ett landskapselement ska anses ligga i anslutning till åkermark ska det ha

gemensam ren med åkern.

21 § Ersättningsberättigande värdefulla landskapselement definieras i bilaga 1.

Vilken skötsel krävs?

22 § Landskapselement inom en åtagandeenhet ska skötas enligt följande.

1. Träd och buskar av igenväxningskaraktär får inte finnas på landskapselementen

eller deras renar.

2. Anlagda landskapselement ska underhållas på det sätt som anges i bilaga 2.

3. Upplag och avfall får inte finnas på landskapselementen eller deras renar.

Vad får länsstyrelsen besluta om?

23 § Länsstyrelsen får besluta om:

1. när och hur marken ska betas,

2. att särskilda skötselvillkor ska gälla för landskapselement bestående av träd,

samt

3. att enstaka landskapselement eller delar av landskapselement ska undantas från

åtagandet om ett undantag från skötsel enligt 22 § skulle gynna förekomsten eller

stärka artbeståndet för en hotad art som finns angiven i ett åtgärdsprogram för hotade

arter. Detsamma gäller om utebliven skötsel bättre skulle kunna bevara

landskapselementets natur- eller kulturvärde.

Vilka förbud finns?

24 § På åkermark inom en åtagandeenhet är det inte tillåtet att:

1. bedriva sten- eller jordtäkt eller annan liknande verksamhet,

2. tippa sten eller massor på landskapselementen eller deras renar, eller

3. ta marken ur produktion av andra skäl än miljöskäl.

25 § På landskapselement och deras renar är det inte tillåtet att:

1. sprida växtskyddsmedel, samt

2. vidta andra åtgärder som kan skada natur- och kulturmiljövärden.

Det är inte heller tillåtet att förstöra eller ta bort landskapselement som ingår i

åtagandet.

21

SJVFS 2007:42

Hotade husdjursraser

Vilka raser kan man få ersättning för?

26 § Följande raser berättigar till ersättning:

Nötkreatur:

Fjällko

Rödkulla

Allmogeko: väneko, ringamålako och bohuskulla

Får:

Gutefår

Ryafår

Svenskt finullsfår

Allmogefår: skogsfår, dala pälsfår och roslagsfår

Getter:

Svensk

lantrasget

Allmogeget: göingeget och jämtget

Svin:

Linderödsvin

Kastrerade djur berättigar inte till ersättning.

Vilka är kraven för renrasighet?

27 § Renrasighet ska styrkas med härstamningsuppgifter som är grundade på

officiell husdjurskontroll eller med genbanksintyg.

28 § Djur som har berättigat till miljöstöd för utrotningshotade husdjursraser

1995 - 2000 eller 2001 - 2006 berättigar även fortsättningsvis till ersättning.

29 § Med renrasiga fjällkor och rödkullor menas djur vars mor, far och morfar till

minst 87,5 procent tillhör rasen i fråga.

Till renrasiga fjällkor och rödkullor räknas också djur vars far till minst

87,5 procent tillhör rasen i fråga och vars mor tidigare berättigat till miljöersättning.

30 § Med renrasiga gutefår, ryafår och svenskt finullsfår menas djur vilka har känd

härstamning av samma ras i fyra generationer.

31 § Hondjur får endast betäckas eller semineras med renrasiga handjur av samma

ras.

Anslutning och rapportering till härstamnings- och hälsokontroll

32 § Besättningar med allmogekor, allmogegetter och linderödssvin ska under hela

åtagandeperioden vara anslutna till genbanksverksamhet. Övriga besättningar med

djur ska under hela åtagandeperioden vara anslutna till officiell husdjurskontroll med

avseende på härstamningskontroll.

Sökanden ska rapportera in djurens fullständiga härstamning och följa de regler

som gäller för årlig rapportering till respektive genbanksverksamhet eller officiell

husdjurskontroll.

33 § Alla djur ska vara individmärkta.

22

SJVFS 2007:42

34 § Besättningar med får ska vara anslutna till förenklad kontroll eller program för

bekämpning av viruset Maedi-Visna.

Vilka är ålderskraven för får, getter och svin?

35 § Får och getter ska ha satts in i avel för att berättiga till ersättning. Galtar ska

vara över 6 månader och insatta i avel, gyltor ska vara betäckta för att berättiga till

ersättning. Villkoren ska vara uppfyllda före hållandeperioden börjar.

Hur lång är hållandeperioden för får, getter och svin?

36 § Hållandeperioden för får, getter och svin är två månader. Det innebär att

sökanden i minst två månader ska hålla minst det antal djurenheter som anges i

ansökan om utbetalning. Hållandeperioden börjar dagen efter det att ansökan om

utbetalning kommit in till Jordbruksverket.

Hur får ersättningsberättigande får, getter och svin bytas ut?

37 § Får, getter och svin som angivits i ansökan om utbetalning kan bytas ut mot

andra ersättningsberättigande får, getter eller svin under hållandeperioden. Bytet ska

göras inom 10 dagar från det att de utbytta djuren togs från företaget.

Jordbruksverket ska informeras inom 5 arbetsdagar efter det att djuren ersatts.

Antalet djurenheter får genom bytet inte bli mindre än det som angivits i ansökan om

utbetalning.

Hur beräknas antalet nötkreatur?

38 § Uppgifter om nötkreatur som ska utgöra underlag för utbetalning av ersättning

hämtas ur det Centrala nötkreatursregistret (CDB).

Räkningsperioden löper från och med den 1 augusti året före ansökningsåret till

och med den 31 juli ansökningsåret.

39 § Jordbrukaren kan bara tillgodoräkna sig de nötkreatur som finns redovisade på

den angivna produktionsplatsen och som är anmälda till CDB när underlag för

beräkning hämtas ur registret.

Ett djur får endast tillgodoräknas en jordbrukare vid ett och samma

räkningstillfälle. Den dag ett djur rapporteras ut från en produktionsplats anses djuret

tillhöra den utrapporterande produktionsplatsen.

Under förutsättning att det inte beror på jordbrukaren kan stödmyndigheten medge

att ett djur som inte är anmält till CDB får räknas, om det finns särskilda skäl.

Stöd till rasbevarande husdjursföreningar

40 § Stöd till rasföreningar för bevarande av utrotningshotade husdjursraser kan ges

till rasföreningar som har av Jordbruksverket godkända avelsplaner för bevarandet av

de utrotningshotade svenska husdjursraser som finns upptagna på gemenskapens lista

eller på listan för nationellt bevarande.

Stödet ges i syfte att skydda husdjursraser från genetisk utarmning och utrotning.

23

SJVFS 2007:42

Utvald miljö

41 § I utvald miljö ingår följande:

1. miljöinvestering enligt faktiska kostnader: restaurering av betesmarker och

slåtterängar,

2. miljöinvestering enligt faktiska kostnader: anläggning och restaurering av

våtmarker,

3.

regional

kompletterande

markklass till miljöersättningen för betesmarker och

slåtterängar: restaurering av betesmarker och slåtterängar,

4.

regional

kompletterande

markklass till miljöersättningen för betesmarker och

slåtterängar: mosaikbetesmarker, och

5. regional kompletterande insats tillhörande miljöersättningen för betesmarker

och slåtterängar: särskild skötsel av fäbodbete

Vad är syftet med ersättningen?

42 § Ersättning lämnas för att bevara och förstärka hävdbetingad biologisk mångfald

och kulturhistoriska värden i odlingslandskapet och för att minska

växtnäringsläckage från jordbruket. Ersättning kan också lämnas för insatser som

bidrar till att förstärka sociala och rekreativa värden.

Prioritering

43 § Ersättning lämnas endast för insatser och objekt som stödmyndigheten

prioriterar enligt sin genomförandestrategi.

Miljöinvesteringar

Vad gäller för beslut om ersättning och utbetalning av ersättning?

44 § Beslut om ersättning ska innehålla villkor för ersättningen och en fastställd

projektplan.

45 § Stödmottagaren ska följa den fastställda planen. Stödmottagaren ska genast

meddela stödmyndigheten skriftligen om projektet avbryts eller försenas. Detsamma

gäller om projektets inriktning, budget eller finansieringsplan ändras jämfört med

beslutet om ersättning, eller om annan väsentlig ändring inträffar.

Vilka kostnader är stödberättigande?

46 § Faktiska kostnader och övriga resurser kan vara stödberättigande. Utbetalning

av ersättning får dock inte överstiga de faktiska kostnaderna.

47 § Endast sådana kostnader och resurser som rör projektplanen och som ingår i den

fastställda projektplanen kan vara stödberättigande. Med undantag för kostnader och

resurser för att ta fram en projektplan kan bara kostnader och resurser som har

uppkommit och betalats från det att ansökan kommit in till stödmyndigheten vara

stödberättigande.

Arbete som utförs med egna maskiner eller redskap utgör faktiska kostnader som

kan vara stödberättigande. Rättegångskostnader är inte stödberättigande.

24

SJVFS 2007:42

Hur stor är ersättningen?

48 § Den stödberättigande kostnaden för eget arbete får högst uppgå till 175 kronor

per timme inklusive sociala avgifter eller egenavgifter.

49 § Ersättning får lämnas med högst 90 procent av den stödberättigande kostnaden.

Stödmyndigheten får sätta ned denna procentsats för regionen som helhet samt i ett

enskilt beslut.

Hur betalas ersättningen ut?

50 § Ersättning upp till 80 procent av det maximala stödbeloppet enligt beslutet om

stöd får betalas ut före godkänd slutbesiktning. Om det finns särskilda skäl får en

större del betalas ut. Den kvarvarande delen av stödet betalas ut efter godkänd

slutbesiktning.

Miljöinvestering enligt faktiska kostnader: Restaurering av betesmarker och

slåtterängar

Vad är syftet med ersättningen?

51 § Syftet med ersättningen är att återställa den hävdbetingade biologiska

mångfalden och de kulturhistoriska värdena i betesmarker, slåtterängar, alvarbeten,

skogs- och fäbodbeten samt mosaikbeten som förlorat sin hävd.

Vilka krav ställs för att få ersättning?

52 § Ersättning lämnas endast till restaurering av mark som tidigare har brukats som

betesmark, slåtteräng, alvarbete, skogsbete, fäbodbete eller mosaikbete. Ersättning

lämnas inte för restaurering av mark som redan uppfyller förutsättningarna för

ersättning enligt det nya landsbygdsprogrammet (miljöersättningen för betesmarker

och slåtterängar) för den aktuella markklassen. Ersättning lämnas inte heller för mark

som omfattas eller har omfattats av någon form av stöd till miljövänligt jordbruk

enligt 2

kap 5

§ förordningen (2000:577) om stöd för miljö- och

landsbygdsutvecklingsåtgärder för aktuell markklass. Däremot kan ersättning lämnas

för restaurering av mark om målet är att uppfylla kraven för särskild skötsel av

fäbodbete. Detta gäller även om marken skulle kunna uppfylla kraven för fäbodbete

eller har fått ersättning för fäbodbete tidigare.

53 § För att berättiga till stöd ska områdets areal uppgå till minst 0,1 hektar.

54 § Följande förutsättningar ska vara uppfyllda för det område som ska restaureras:

1. området ska vara ohävdat eller igenvuxet,

2.

marken får endast i liten grad vara påverkad av gödsling eller andra

produktionshöjande åtgärder. Betesmarker med höga kulturhistoriska värden eller

höga biologiska värden som inte är knutna till fältskiktet kan vara måttligt påverkade

av produktionshöjande åtgärder, samt

3.

marken ska ha höga kulturhistoriska värden, innehålla rester av eller

restpopulationer av vegetationstyper, växt- eller djurarter som visar på långvarig

25

SJVFS 2007:42

slåtter- eller beteshävd eller ha stora förutsättningar att återfå djurarter som är

beroende av slåtter eller beteshävd.

55 § Länsstyrelsen fastställer arealen och villkoren i en projektplan.

56 § Länsstyrelsen ska i planen besluta om följande:

1. om marken ska restaureras till slåtteräng, betesmark, alvarbete, skogsbete eller

fäbodbete,

2. vilka åtgärder som ska utföras för att restaurera markvegetationen,

3. vilka åtgärder som ska utföras för att framhäva och stärka kulturspår,

4. vilka åtgärder som ska utföras för att ta tillvara den årliga tillväxten på de ytor

som fortfarande bär hävdbetingad vegetation, t.ex. i vilken omfattning

restaureringsbete eller restaureringsslåtter ska ske,

5. vilka åtgärder som ska utföras för att restaurera och sköta förekommande

hävdpräglade träd och buskar,

6 vilka åtgärder som ska utföras för att restaurera och underhålla diken och

fördämningar i slåtterängar som ska restaureras till de typer av våtslåtterängar som

tidigare varit damm- eller silängar,

7. när de olika åtgärderna ska göras inom restaureringsperioden.

Projektplanen ska även innehålla en beskrivning av befintliga natur- och

kulturmiljövärden. Åtgärderna ska inte påbörjas förrän ansökan är inkommen och

länsstyrelsen gett tillstånd till att påbörja åtgärderna.

57 § I minst fem år ska den areal som fastställs vid slutbesiktning brukas enligt

följande villkor:

1. träd och buskar av igenväxningskaraktär ska hållas borta,

2. marken ska årligen skötas så att ingen skadlig ansamling av förna kan ske,

3. betesmarker ska årligen betas av. Ett enstaka år får dock bete ersättas med

slåtter och bortförsel av skörd,

4. slåtterängar ska årligen slås med klippande eller skärande redskap. Slåttern ska

ske på eftersommaren och skörden ska föras bort. Ängen ska årligen vara städad, och

5. vid fäbodbete ska bete ske årligen.

Detta ska göras från och med året efter att marken är färdigrestaurerad.

Vilka förbud finns?

58 § För mark, för vilken stöd beviljats, gäller förbud mot följande:

1. spridning av kemiska växtskyddsmedel,

2.

gödsling,

3.

kalkning,

4. konstbevattning,

5. täkt av sten eller jord, och

6. andra åtgärder som kan skada markens natur- och kulturvärden.

26

SJVFS 2007:42

Miljöinvestering enligt faktiska kostnader: Anläggning och restaurering av

våtmarker

Syftet med ersättningen

59 § Ersättning lämnas i första hand för åtgärder som renar växtnäring som läckt

från jordbruksmark eller gynnar den biologiska mångfalden i odlingslandskapet.

Ersättning kan även ges för åtgärder som förbättrar möjligheten för allmänhetens

rekreation.

Villkor

60 § Våtmarken ska, senast från och med året efter att våtmarken godkänts vid

slutbesiktning, omfattas av ett 5-årigt åtagande om miljöersättning för våtmarker

enligt 2 kap. 15 § förordningen om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder. Detta

krav gäller inte för restaurerade våtmarker om länsstyrelsen bedömer att markens

alternativvärde inte har minskat genom åtgärden och att naturvärdena inte gynnas av

ett sådant skötselåtagande.

Våtmarker eller delar av våtmarker som inte kan omfattas av ett åtagande om

miljöersättning ska förbli våtmark i minst tjugo år räknat från året efter godkänd

slutbesiktning.

Om det finns särskilda skäl, kan länsstyrelsen besluta om undantag från villkoren

enligt denna paragraf.

Ersättningsbelopp

61 § För varje enskild våtmark får ersättningen uppgå till högst 200 000 kronor per

hektar i Östergötland, Kalmar, Gotlands, Blekinge, Skåne, Halland och Västra

Götalands län. För övriga län får ersättning för en våtmark ges med högst 100 000

kronor per hektar. Ersättningsbeloppet beräknas utifrån den våtmarksareal som

angetts i beslutet om ersättning.

Miljöersättningar inom utvald miljö

62 § Stödmyndigheten kan sätta ned ersättningsnivån inom en insats inom utvald

miljö i sin region. Samma nivå ska gälla hela länet, eller för sametinget hela

regionen, och hela programperioden. Om ersättningsnivån sätts ned ska den gällande

ersättningsnivån anges i genomförandestrategin.

Regionala markklasser till miljöersättning för betesmarker och slåtterängar

63 § Följande markklasser räknas som markklasser utöver de som nämns i 3 kap 1 §.

Dessa markklasser ligger inom utvald miljö men tillhör miljöersättningen för

betesmarker och slåtterängar:

1. betesmarker och slåtterängar under restaurering, och

2. mosaikbetesmarker och andra gräsfattiga marker.

27

SJVFS 2007:42

64 § Om länsstyrelsen har godkänt sambete ansvarar varje jordbrukare, i proportion

till sin andel av den totala arealen, för att villkoren uppfylls.

Vilka förbud finns?

65 § På den mark, för vilken ersättning beviljats, gäller förbud mot följande:

1. spridning av växtskyddsmedel,

2. gödsling,

3. kalkning,

4. täkt av sten eller jord,

5. konstbevattning, och

6. andra åtgärder som kan skada markens natur- och kulturvärden.

Länsstyrelsen får besluta om undantag från förbud enligt punkt 2–5 samt tillåta

markstörning om det sker med syfte att bevara områdets natur- och kulturvärden.

66 § Om det finns risk att fornlämningar skadas får länsstyrelsen besluta om

1. förbud mot hästbete, och

2. förbud mot bete vintertid.

Restaurering av betesmarker och slåtterängar

Vad kan man få ersättning för?

67 § Ersättning kan lämnas för åtgärder med syfte att återställa den hävdbetingade

biologiska mångfalden och de kulturhistoriska värdena i betesmarker, slåtterängar

skogsbeten, fäbodbeten, alvarbeten eller mosaikmarksbeten som förlorat sin hävd.

Åtgärderna ska genomföras på samma mark under hela åtagandeperioden.

68 § Länsstyrelsen fastställer arealen för de marker som omfattas av

restaureringsklassen. Länsstyrelsen fastställer också en plan för restaurering av

betesmarker och slåtterängar enligt 56 §. Det ska framgå av planen vilka stödår och i

vilken omfattning de olika åtgärderna ska genomföras.

Vilka krav ställs för att få ersättning?

69 § För att få ersättning ska stödmottagaren uppfylla kraven i 52-54 och 57 §§.

Slutbesiktning

70 § Före sista utbetalningen ska länsstyrelsen göra en slutbesiktning.

Mosaikbetesmarker och andra gräsfattiga marker

Vad kan man få ersättning för?

71 § Ersättning för bevarande av betesmarker och slåtterängar kan lämnas för

åtgärder som bevarar och förstärker hävdberoende natur- och kulturmiljövärden i

28

SJVFS 2007:42

mosaikbetesmark inklusive andra gräsfattiga hävdberoende marker. Åtgärderna ska

genomföras på samma mark under hela åtagandeperioden.

72 § För att en mark ska berättiga till ersättning för mosaikbetesmark och andra

gräsfattiga hävdberoende marker ska följande villkor vara uppfyllda.

1. Marken ska antingen vara en mosaikbetesmark eller en annan gräsfattig

hävdberoende mark.

2. Mosaikbetesmarken ska uppfylla definitionen för betesmark eller skogsbete

förutom att den har ett så stort inslag av naturliga impediment i form av

sandområden, stenar och berg i dagen att marken inte berättigar till full ersättning

enligt 3 kap. 2 § andra stycket.

3.

Andra gräsfattiga marker ska uppfylla definitionen för betesmark eller

skogsbete förutom att de har så pass mycket träd och buskar att de antingen inte kan

räknas som betesmark eller skogsbete eller inte uppfyller skötselvillkoren i

3 kap. 6 §.

Markerna ska ha höga biologiska värden som är beroende av bete. De ska också

ha ett så pass stort inslag av träd och buskar att marken inte kan uppfylla definitionen

eller skötselvillkoren för betesmarker eller skogsbeten inom ersättningen för

betesmarker och slåtterängar utan att dessa värden skadas. Mark som berättigar till

någon annan markklass eller som bör restaureras till någon annan markklass får inte

räknas som gräsfattiga hävdberoende marker.

73 § Länsstyrelsen fastställer arealen och skötselvillkoren för de marker som

omfattas av insatsen.

Vilken skötsel krävs?

74 § De generella skötselvillkoren är följande:

1.

träd och buskar av igenväxningskaraktär ska hållas borta på

mosaikbetesmarkerna och regleras i planen för andra gräsfattiga marker,

2. marken ska årligen skötas så att ingen skadlig ansamling av förna sker, och

3. marken ska årligen betas av. Ett enstaka år får dock bete ersättas med slåtter

och bortförsel av skörd.

Länsstyrelsen kan ett enskilt år besluta om undantag från punkt

1 under

förutsättning att skötseln skulle skada en hotad art om syftet med ersättningen ändå

uppnås.

Länsstyrelsen kan ett enskilt år besluta om undantag från eller anpassning av

punkt 2-3 om exceptionella väderleksförhållanden omöjliggör skötseln. Ersättningen

får anpassas efter den skötsel som varit möjlig att genomföra.

75 § Utöver skötselvillkoren i 74 § kan länsstyrelsen besluta om ett eller flera av

följande särskilda skötselvillkor:

1. förbud mot tillskottsutfodring av betesdjur,

2. när på året bete eller slåtter ska ske,

3. reglering av bete med vissa djurslag,

4.

vilket utseende vegetationen, inklusive träd och buskar, ska ha vid

vegetationsperiodens slut,

29

SJVFS 2007:42

5. skötsel och underhåll av kulturhistoriskt värdefulla landskapselement,

6. ett betesfritt respektive slåtterfritt år under åtagandeperiod,

7. hur plockhuggning ska genomföras.

Det särskilda skötselvillkoret under punkt 6 kan sättas under förutsättning att det

kombineras med något av villkoren 1-5 eller 7. Länsstyrelsen får precisera vilka

stödår och i vilken omfattning de särskilda skötselvillkoren ska gälla.

Regionala kompletterande insatser till miljöersättning för betesmarker

och slåtterängar

Särskild skötsel av fäbodbete

Vad kan man få ersättning för?

76 § Länsstyrelsen kan besluta om den regionala kompletterande insatsen särskild

skötsel av fäbodbete. Insatsen ska syfta till att ytterligare bevara och förstärka

fäbodbetets natur- och kulturmiljövärden. Ersättningen är en regionalt

kompletterande insats som lämnas på mark med fastställt fäbodbete som omfattas av

ett åtagande i miljöersättningen för betesmarker och slåtterängar. Länsstyrelsen får

fastställa maximalt 10 hektar särskild skötsel av fäbodbete vid var och en av

jordbrukarens ersättningsberättigade fäbodar. För ett åtagande som har mindre än

10 hektar fastställt fäbodbete får länsstyrelsen fastställa maximalt 2 hektar särskild

skötsel av fäbodbete.

77 § För att berättiga till ersättning för särskild skötsel av fäbodbete ska följande

förutsättningar vara uppfyllda:

1. marken ska vara öppen fäbodvall eller bestå av fäbodskog,

2. marken ska ha höga biologiska värden som visar på långvarig fäboddrift eller

höga kulturhistoriska värden. Dessa värden ska kräva särskild skötsel enligt 78 §

eller 79 §,

3. fäbodskogen ska ha en markvegetation med inslag av gräs, örter och ris som är

dugliga som foder. Trädbeståndet ska till övervägande del vara spontant uppkommet

och ha inslag av gamla träd eller på annat sätt visa på lång kontinuitet i trädskiktet.

Vilken skötsel krävs?

78 § Träd och buskar av igenväxningskaraktär ska tas bort innan första stödårets slut

och därefter hållas borta under hela åtagandeperioden.

79 § Utöver skötselvillkoren i 78 § kan länsstyrelsen besluta om ett eller flera av

följande särskilda skötselvillkor:

1.

vilket utseende vegetationen, inklusive träd och buskar, ska ha vid

vegetationsperiodens slut,

2. skötsel och underhåll av kulturhistoriskt värdefulla landskapselement, och

hur plockhuggning ska genomföras.

Länsstyrelsen får precisera vilka stödår och i vilken omfattning de särskilda

skötselvillkoren ska gälla.

30

SJVFS 2007:42

80 § Om ersättning lämnas för fäbodbete och särskild skötsel av fäbodbete för

samma mark ska avdrag för ej uppfyllda villkor beräknas för den sammanlagda

ersättningen för arealen.

4 kap.

VALLODLING

Vad kan man få grundersättning för?

1 § Grundersättning lämnas för odling av flerårig slåtter- och betesvall eller frövall

som sköts enligt villkoren för ersättningen.

Vilka villkor finns för grundersättning?

2 § Villkoren för grundersättning är följande:

1. vallen ska ligga obruten minst tre vintrar i följd och under minst mellanliggande

två odlingssäsonger skötas enligt punkt 2 och 3,

2. vallen ska årligen betas eller slås och skörden ska föras bort, samt

3. inga kemiska växtskyddsmedel får spridas på vallen.

Vad kan man få tilläggsersättning för?

3 § Tilläggsersättning lämnas för slåtter- och betesvall inom stödområdena 1-5, som

får grundersättning och för så stor areal som motsvaras av jordbrukarens innehav av

nötkreatur, tackor och getter.

Hur ska tilläggsersättning beräknas för företag med slåtter- och betesvall inom

flera stödområden inom vilka tilläggsersättning lämnas?

4 § För företag med vall inom mer än ett stödområde gäller följande. Djurinnehavet

tillgodoräknas i första hand mark i området med högst ersättningsnivå. Återstående

djurinnehav tillgodoräknas mark i övriga stödområden efter fallande ersättningsnivå.

5 § Företag med vall inom flera stödområden, för vilka olika arealfaktorer

tillämpas, får ersättning enligt den arealfaktor som används för det stödområde där

företagets brukningscentrum ligger.

Om brukningscentrum ligger utanför ett stödområde inom vilket tilläggsersättning

lämnas, tillämpas den arealfaktor som gäller för stödområde 5.

Vilka är kraven på djurhållning och redovisning av djur?

6 § Jordbrukaren ska i ansökan om utbetalning ange det antal tackor och getter som

utgör underlag för utbetalning av ersättning. Minst det antal djur som anges i

redovisningen ska hållas av jordbrukaren under en period av minst två månader

räknat från dagen efter det att ansökan om utbetalning kommit in till länsstyrelsen.

7 § Med tackor och getter avses de hondjur som har satts in i avel eller som är äldre

än ett år. Villkoret ska ha uppfyllts senast under hållandeperioden för ansökningsåret.

31

SJVFS 2007:42

Hur får ersättningsberättigande tackor och getter bytas ut?

8 § Tackor och getter som angivits i ansökan om utbetalning kan bytas ut mot andra

ersättningsberättigande tackor eller getter under hållandeperioden. Bytet ska göras

inom 10 dagar från det att de utbytta djuren togs från företaget. Antalet djurenheter

får genom bytet inte bli mindre än det som angivits i ansökan om utbetalning.

Hur beräknas antalet nötkreatur?

9 § Uppgifter om nötkreatur som ska utgöra underlag för utbetalning av ersättning

hämtas ur det Centrala nötkreatursregistret (CDB).

Räkningsperioden löper från och med den 1 augusti året före ansökningsåret till

och med den 31 juli ansökningsåret.

10 § Jordbrukaren kan bara tillgodoräkna sig de nötkreatur som finns redovisade på

den angivna produktionsplatsen och som är anmälda till CDB när underlag för

beräkning hämtas ur registret.

Ett djur får endast tillgodoräknas en jordbrukare vid ett och samma

räkningstillfälle. Den dag ett djur rapporteras ut från en produktionsplats anses djuret

tillhöra den utrapporterande produktionsplatsen.

Under förutsättning att det inte beror på jordbrukaren kan stödmyndigheten medge

att ett djur som inte är anmält till CDB får räknas, om det finns särskilda skäl.

5 kap.

MILJÖANPASSAT JORDBRUK

Ekologiska produktionsformer

Allmänna regler för växtodling och djurhållning

1 § Genetiskt modifierade organismer eller produkter som härletts ur sådana

organismer får inte användas, med undantag av veterinärmedicinska läkemedel.

Vilka krav finns för att få ersättning för certifierad produktion?

2 § För att få ersättning för certifierad ekologisk produktion ska det företag eller den

person som ansluter produktionen till ett godkänt kontrollorgan ha anslutit sig senast

på sista ansökningsdagen för stödåret genom att ha skrivit under och kommit in med

ett anslutningsavtal till ett godkänt kontrollorgan.

3 § Om jordbrukaren ansöker om ersättning för certifierad ekologisk växtodling, ska

all mark och minst lika stor areal som ingår i jordbrukarens åtagande eller ansökan

om åtagande omfattas av certifiering för ekologisk produktion senast från och med

den 15 juni samma stödår.

Om jordbrukaren ansöker om ersättning för certifierad ekologisk djurhållning, ska

all djurhållning som ingår i jordbrukarens ansökan om utbetalning omfattas av

certifiering för ekologisk produktion senast från och med den 15 juni samma stödår.

32

SJVFS 2007:42

Under förutsättning att anmälan om djurhållning har kommit in till kontrollorganet

senast den 15 juni får länsstyrelsen tillåta att karensperioden för djurhållningen

påbörjas senast från och med den 1 september.

4 § För att vara berättigad till ersättning för certifierad ekologisk produktion ska den

person som står för certifieringen medge, att anslutningen till ett godkänt

kontrollorgan får kontrolleras. Detta gäller också anslutningens omfattning och de

resultat av kontrollorganets kontroller som har betydelse för bedömning av om

villkoren för ersättningen har uppfyllts. Den sökande ska se till att information och

handlingar från det godkända kontrollorganet lämnas till länsstyrelsen och

Jordbruksverket inom begärd tid.

5 § Från och med den 1 januari 2008 gäller att jordbrukare som söker ersättning för

certifierad produktion ska följa rådets förordning (EEG) nr 2092/91⁷.

Kontroll

6 § Jordbrukaren ska göra det möjligt för länsstyrelsen att kontrollera de uppgifter

som jordbrukaren lämnar mot bokföring, verifikationer, stödjande dokument eller

motsvarande.

Ekologisk odling

7 § De jordbruksskiften som ingår i åtagande för ekologiska produktionsformer ska

vara klart åtskilda från mark som inte odlas ekologiskt.

8 § För att berättiga till ersättning ska grödan odlas med sikte på god skörd och för

det syfte som grödan har redovisats för. Energiproduktion är inte någon godkänd

användning. Oljeväxter, oljelin, bruna bönor, konservärtor och frövall ska odlas för

att tröskas. Spannmål och proteingrödor ska odlas för att tröskas eller ensileras.

9 § För att berättiga till ersättning för ekologisk odling ska grönfoder bestå av

ettåriga lantbruksgrödor och vara duglig som foder till lantbruksdjur. Vallgräs och

vallbaljväxter får endast ingå som insådd. Med vallgräs avses även rajgräs.

Vilka uppgifter om växtodling ska dokumenteras?

10 § Vid kontroll ska följande dokumenterade uppgifter finnas tillgängliga:

1.

växtföljder,

2. ursprung, behandling och datum för sådd eller plantering av föröknings-

material,

3.

ursprung, mängd och datum för spridning av tillförda gödsel- och

jordförbättringsmedel,

4. ursprung, mängd och datum för spridning av tillförda växtskyddsmedel, samt

5. vilka andra växtskyddsåtgärder som vidtagits i odlingen.

⁷ EGT L198, 22.7.1991, s 1 (Celex 31991R2092)

33

SJVFS 2007:42

Hur ska jordbrukaren göra för att bibehålla eller höja markens bördighet?

11 § Markens bördighet och biologiska aktivitet ska behållas eller höjas, i första

hand genom att följande åtgärder vidtas, som behövs för odling med sikte på god

skörd:

1. odling av ettåriga gröngödslingsgrödor, baljväxtrika vallar eller växter med

djupt rotsystem i lämplig växtföljd,

2. tillförsel av stallgödsel från ekologisk djurhållning, samt

3. tillförsel av annat organiskt material, komposterat eller inte, från företag som

odlar ekologiskt.

Vilka gödsel- och jordförbättringsmedel får användas?

12 § Om näringstillförsel enligt 11 § inte är tillräcklig för att hålla växterna i

växtföljden friska och produktionsdugliga eller för att hålla marken i god kondition,

får de gödsel- eller jordförbättringsmedel som anges i bilaga 2 del A i rådets

förordning (EEG) nr 2092/91⁸ användas. Utöver åtgärder som nämns i 11 § får

endast dessa produkter användas och endast på de villkor som anges.

Förhandsprövning krävs inte. I de fall förhandsprövning ska göras enligt rådets

förordning (EEG) nr 2092/91⁹ ska jordbrukaren vid kontroll kunna visa att det har

funnits behov av att använda produkten.

Preparat för jordförbättring och kompostering

13 § Preparat av mikroorganismer får användas för att förbättra jordens bördighet

och biologiska aktivitet samt för att stimulera komposteringsprocessen.

Hur ska växtskyddsproblem förebyggas och åtgärdas?

14 § Växtskadegörare ska i första hand bekämpas genom en lämplig kombination av

följande åtgärder som behövs för odling med sikte på god skörd:

1. val av lämpliga arter och sorter,

2. odling i lämplig växtföljd,

3.

mekanisk

bearbetning,

4. flamning och ångning,

5.

utsättning och gynnande av växtskadegörarnas naturliga fiender eller

konkurrenter, samt

6. användning av fällor och fångstanordningar.

Förutom åtgärderna i första stycket, får endast de växtskyddsmedel som anges i

bilaga 2 del B i rådets förordning (EEG) nr 2092/91¹⁰ användas och endast på de

villkor som anges där. Förhandsprövning krävs inte. I de fall förhandsprövning ska

göras enligt rådets förordning (EEG) nr 2092/91¹¹ ska jordbrukaren vid kontroll

kunna visa att det har funnits behov av att använda produkten.

⁸ EGT L 198, 22.7.1991, s 1 (Celex 31991R2092)

⁹ EGT L 198, 22.7.1991, s 1 (Celex 31991R2092)

¹⁰ EGT L 198, 22.7.1991, s 1 (Celex 31991R2092)

¹¹ EGT L 198, 22.7.1991, s 1 (Celex 31991R2092)

34

SJVFS 2007:42

Vilket förökningsmaterial ska användas?

15 § Förökningsmaterial ska vara ekologiskt odlade. Detta innebär att

förökningsmaterial av:

1. ettåriga grödor ska härstamma från växtmaterial som odlats ekologiskt i

åtminstone en generation, samt

2. fleråriga grödor ska härstamma från växtmaterial som odlats ekologiskt i

åtminstone två odlingssäsonger.

I de fall ekologiskt odlat förökningsmaterial inte finns att tillgå kan

Jordbruksverket ge dispens från dessa krav.

Vilka särskilda villkor finns för hampa?

16 § Jordbrukare kan få ersättning för hampa endast om följande villkor enligt

kommissionens förordningar (EG) nr 795/2004¹² och (EG) nr 796/2004¹³ har

uppfyllts:

1. utsädet ska vara certifierat,

2. sorten ska finnas på listan över godkända hampsorter, och

3. länsstyrelsen ska senast den 30 juni stödåret ha fått in etikett från utsädesför-

packningen samt uppgift om sort och utsädesmängd för de skiften där hampa odlas.

Vilka särskilda villkor finns för frövall?

17 § Jordbrukaren ska kunna visa att skörden från frövall har rensats och använts till

utsäde. En frövall får endast bestå av en art av vallbaljväxter eller vallgräs.

Vilka särskilda villkor finns för frukt- och bärodling?

18 § För att en fruktodling ska vara ersättningsberättigande, ska den, ha minst 400

träd per hektar äpple (Malus spp.), päron (Pyrus spp.), plommon eller körsbär

(Prunus spp.). Odling av surkörsbär (Prunus cerasus) ska ha minst 300 träd per

hektar.

19 § För att en bärodling ska vara ersättningsberättigande ska den ha minst

1. 30 000 plantor per hektar smultron (Fragaria vesca) eller lingon (Vaccinium

vitis-idaea),

2. 20 000 plantor per hektar jordgubbar (Fragaria ananassa), tranbär (Vaccinium

spp.) eller åkerbär (Rubus arcticus, R x stellarcticus),

3. 3 000 plantor per hektar hjortron (Rubus chamaemorus),

4. 2 000 plantor per hektar hallon, björnbär eller björnbärskorsningar (Rubus

spp.),

¹² Kommissionens förordning (EG) nr 795/2004 av den 21 april 2004 om tillämpningsföreskrifter för det system med samlat

gårdsstöd som föreskrivs i rådets förordning (EG) nr 1782/2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för

direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare (EGT L 141,

30.4.2004, s. 1)

¹³ Kommissionens förordning (EG) nr 796/2004 av den 21 april 2004 om närmare föreskrifter för tillämpningen av de

tvärvillkor, den modulering och det integrerade administrations- och kontrollsystem som föreskrivs i rådets förordning (EG) nr

1782/2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken

och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare (EGT L 141, 30.4.2004, s. 18)

35

SJVFS 2007:42

5. 1 500 plantor per hektar vinbär (Ribes spp.), krusbär (Ribes uva-crispa), blåbär

(Vaccinium spp.), nypon (Rosa spp.), aronia (Aronia spp.), rosenkvitten

(Chaenomeles spp.) eller vindruvor (Vitis ssp.),

6. 1 200 plantor per hektar havtorn (Hippophae rhamnoides) eller bärhäggmispel

(Amelanchier alnifolia), eller

7. 600 plantor per hektar fläder (Sambucus nigra).

20 § Fruktträd ska beskäras årligen, om de är av sådan sort att detta krävs.

Jordbrukaren ska vid kontroll kunna visa dokumentation av de åtgärder som vidtagits

i odlingen.

21 § Bärodlingar, dock inte odling av vindruvor, berättigar till ersättning även de år

odlingen etableras eller föryngras.

Ekologisk djurhållning

Vilket är det minsta antal djur som krävs för att uppfylla djuråtagandet?

22 § Den ekologiska djurhållningen måste varje kalenderår under hela åtagande-

perioden minst omfatta något av följande djurantal:

1. en tacka, en get eller en sugga under hållandeperioden,

2. ett nötkreatur i genomsnitt,

3. två djurenheter av värphöns i genomsnitt,

4. två djurenheter av slaktkycklingar i genomsnitt eller

5. ett slaktsvin som levererats till slakteri.

23 § Åkermark berättigar till ersättning för ekologisk djurhållning i de fall den odlas

med slåtter- och betesvall och grödor som berättigar till ersättning för ekologisk

odling.

Undantag från djurregler första halvåret

24 Om jordbrukaren inte tidigare fått ersättning för ekologisk djurhållning, måste

djuren hållas ekologiskt senast från och med den 1 juli det första året i

åtagandeperioden. Orsak och tidpunkt för eventuell senarelagd ekologisk

djurhållning ska antecknas i stalljournalen.

Hur redovisas tackor, getter och suggor i ansökan om utbetalning?

25 § Jordbrukaren ska i ansökan om utbetalning ange det antal tackor, getter och

suggor som utgör underlag för utbetalning av ersättning. Minst det antal djur som

anges i ansökan om utbetalning ska hållas ekologiskt av jordbrukaren under en

hållandeperiod av minst två månader, räknat från dagen efter det att ansökan om

utbetalning kommit in till länsstyrelsen.

26 § Med tackor och getter avses de hondjur som har satts in i avel eller är äldre än

ett år. Villkoret ska ha uppfyllts senast under hållandeperioden för ansökningsåret.

36

SJVFS 2007:42

Hur får ersättningsberättigande tackor, getter och suggor bytas ut?

27 § Tackor, getter och suggor som angivits i ansökan om utbetalning kan bytas ut

mot andra ersättningsberättigande tackor, getter eller suggor under hållandeperioden.

Bytet ska göras inom 10 dagar från det att de utbytta djuren togs från företaget.

Antalet djurenheter får genom bytet inte bli mindre än det som angivits i ansökan om

utbetalning.

Hur beräknas antalet nötkreatur?

28 § Uppgifter om nötkreatur som ska utgöra underlag för utbetalning av ersättning

hämtas ur centrala nötkreatursregistret (CDB).

Räkningsperioden löper från och med den 1 augusti året före ansökningsåret till

och med den 31 juli ansökningsåret. Om jordbrukaren inte har gjort någon ansökan

om utbetalning för ekologiska nötkreatur under föregående stödår, löper

räkningsperioden från och med den 1 januari till och med den 31 juli ansökningsåret.

29 § Jordbrukaren kan bara tillgodoräkna sig de egna nötkreatur som finns

redovisade på den egna produktionsplatsen och som är anmälda till CDB när

underlag för beräkning hämtas ur CDB.

Ett djur får endast tillgodoräknas en jordbrukare vid ett och samma

räkningstillfälle. Den dag ett djur rapporteras ut från en produktionsplats anses djuret

tillhöra den utrapporterande produktionsplatsen.

Under förutsättning att det inte beror på jordbrukaren kan länsstyrelsen medge att

ett djur som inte är anmält till CDB får räknas, om det finns särskilda skäl.

Hur redovisas och beräknas slaktsvin?

30 § Jordbrukaren kan få ersättning för det antal slaktsvin som slakterier rapporterar

för jordbrukarens produktionsplats till Jordbruksverkets slaktregister i enlighet med

Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:56) om slakteriers rapportering

avseende slaktade djur.

Räkningsperioden löper från och med den 1 augusti året före ansökningsåret till

och med den 31 juli ansökningsåret. Om jordbrukaren inte har ansökt om utbetalning

för slaktsvin föregående stödår löper räkningsperioden från och med den 1 januari till

och med den 31 juli ansökningsåret. Alla slaktsvin från produktionsplatsen som

slaktas under räkningsperioden ska vara ekologiskt hållna.

Under förutsättning att det inte beror på jordbrukaren kan länsstyrelsen medge att

ett djur som inte är anmält till Jordbruksverkets slaktregister får räknas, om det finns

särskilda skäl.

Hur redovisas och beräknas värphöns och slaktkycklingar?

31 § Jordbrukaren ska i ansökan om utbetalning ange det genomsnittliga antalet

värphöns och slaktkycklingar som hålls under räkningsperioden.

Det genomsnittliga antalet värphöns och slaktkycklingar beräknas genom att

antalet djur som sätts in, oavsett om de satts in före räkningsperioden, eller inte,

37

SJVFS 2007:42

multipliceras med antalet dagar som djuren hålls under räkningsperioden samt delas

med antalet dagar i räkningsperioden. Värphöns ersätts dock först efter 16 veckors

ålder. Vid omgångsuppfödning behöver man inte räkna bort slaktkycklingar och

värphöns som dör eller behöver avlivas innan hela omgången tas ur produktion.

Räkningsperioden löper från och med den 1 augusti året före ansökningsåret till

och med den 31 juli ansökningsåret. Om jordbrukaren inte har ansökt om utbetalning

för djurslaget föregående stödår löper räkningsperioden från och med den 1 januari

till och med den 31 juli ansökningsåret.

Hur många värphöns och slaktkycklingar behövs för att få utbetalning?

32 § Ersättning betalas inte ur för mindre än två djurenheter av värphöns eller två

djurenheter av slaktkycklingar.

Antalet värphöns och slaktkycklingar på jordbruksföretaget fastställs utifrån det

genomsnittliga innehavet under räkningsperioden.

Vilken dokumentation ska finnas om djurhållningen?

33 § Vid kontroll ska följande dokumenterade uppgifter finnas tillgängliga:

1. datum för de perioder då djuren haft tillgång till utevistelse,

2. för idisslare, datum för betesperiodens start och slut,

3. uppgifter om fodrets ursprung,

4. foderstat för alla grupper av djur,

5.

uppgift om inköpta djur kommer från ekologisk eller konventionell

djurhållning, och

6. för fjäderfä, uppgift om när djuren sätts in och tas ur produktion på

produktionsenheten.

Vad gäller vid parallellhållning?

34 § Djur som hålls ekologiskt får endast vistas i byggnader och stallavdelningar

som är helt avskilda från byggnader och stallavdelningar med djur av samma art som

inte hålls ekologiskt. Foder som inte är ekologiskt och som används till djur som inte

hålls ekologiskt ska förvaras och hanteras tydligt åtskilt från de ekologiskt hållna

djurens foder.

Vilka krav ställs på djur som förs in i besättningen?

35 § Djur som förs in i besättningen under åtagandeperioden ska komma från

ekologisk djurhållning.

38

SJVFS 2007:42

36 § Undantag från 35 § kan göras i följande fall när lämpliga ekologiskt uppfödda

djur inte finns att tillgå.

1. Djur som inte är ekologiskt uppfödda får köpas in för avel, i begränsad

omfattning, som ett komplement till en naturlig ökning och för förnyelse av

besättningen.

2. Djur som inte är ekologiskt uppfödda får köpas in för avel, i större omfattning,

vid en väsentlig utökning av uppfödningsenheten, byte av djurras, utveckling av en

ny djurspecialisering eller vid inköp av djur av utrotningshotade husdjursraser.

3. Vid hög dödlighet bland djuren, orsakad av omständigheter som har att göra

med djurens hälsa, med olyckshändelser eller med katastrofer, får besättningen

förnyas eller ges en ny sammansättning med djur som inte är ekologiskt uppfödda.

4. Värphöns som inte är ekologiskt uppfödda och som är högst 18 veckor gamla

får tas in i ekologisk produktion efter förhandsgodkännande från Jordbruksverket.

Dessa värphöns måste ha fötts upp enligt de regler för utfodring och förebyggande

hälsovård och veterinärvård som gäller för ekologisk djurhållning.

5. Värphöns och slaktkycklingar som inte är ekologiskt uppfödda får tas in i

ekologisk produktion om djuren är yngre än tre dagar.

I vilka undantagsfall får djur hållas bundna?

37 § Djur får inte hållas bundna. När det är berättigat för djurens säkerhet får

enskilda djur dock hållas bundna under en begränsad tid. Om byggnaden där djuren

hålls är uppförd före den 24 augusti 2000, får nötkreatur hållas bundna, dock endast

om djuren får tillgång till regelbunden rastning. Detta undantag gäller till och med

den 31 december 2010.

Daglig utevistelse under en maximalt utsträckt tid före och efter betesperioden

uppfyller kravet på regelbunden rastning. Vid rastning utomhus ska hänsyn tas till

om det är lämpligt med hänsyn till nötkreaturens välbefinnande och markens

tillstånd.

Vid sådana till- eller ombyggnader som ska förprövas enlig

djurskyddsförordningen (1988:539) ska lösningar väljas där rastning är möjlig under

hela året.

38 § Nötkreatur i mindre besättningar får hållas bundna om det inte är möjligt att

hålla djuren i grupper som är lämpade för deras särskilda behov. Detta undantag

gäller endast om djuren minst två gånger per vecka får tillgång utevistelse på

rastgårdar eller lämplig mark utomhus.

Vilka krav finns för byggnader?

39 § Byggnader för nötkreatur, får, getter och grisar ska ha en bekväm ligg- och

viloplats som ska bestå av helt golv utan spalt. Liggplatsen ska vara väl strödd. Ströet

ska bestå av halm eller annat lämpligt naturmaterial. Ströet får förbättras eller berikas

med de mineralprodukter som är tillåtna som gödselmedel i jordbruk med ekologisk

produktion i enlighet med bilaga 2 del A i rådets förordning (EEG) nr 2092/91.¹⁴

¹⁴ EGT L 198, 22.7.1991, s 1 (Celex 31991R2092)

39

SJVFS 2007:42

40 § Byggnaderna ska uppfylla bestämmelserna i bilaga 8 i rådets förordning

(EEG) nr 2092/91. Byggnaderna behöver inte ha en rastgård om djuren har tillgång

till utevistelse på lämplig mark utomhus.

För byggnader som har uppförts före den 24 augusti 1999 medges undantag från

villkoren i första stycket. Detta undantag gäller fram till och med den 31 december

2010.

För värphöns som hålls i byggnader som uppförts före den 24 augusti 1999 gäller

att jordbrukaren får hålla högst sju hönor per kvadratmeter tillgänglig ströyta och

våningsplan.

41 § För däggdjur gäller att minst 50 procent av inomhusarean enligt bilaga 8 i

rådets förordning (EEG) nr 2092/91¹⁵ ska utgöras av helt golv. Resningsutrymmet,

högst 30 cm, får räknas in.

När ska idisslare ha tillgång till bete och utevistelse?

42 § Alla nötkreatur, getter och får ska ha tillgång till bete under betesperioden.

Tjurar som är äldre än ett år behöver inte ha tillgång till bete, om de i stället har

tillgång till rastgård. Vid bete ska hänsyn tas till om det är lämpligt med hänsyn till

djurens välbefinnande och markens tillstånd.

43 § För djurhållning i byggnader som har uppförts efter den 23 augusti 1999 och

för samtliga byggnader från och med den 1 januari 2011 gäller att:

1. nötkreatur, får och getter ska ha tillgång till rastgård eller lämplig mark

utomhus under en maximalt utsträckt period före och efter betesperioden,

2. tjurar som är äldre än ett år och som hålls på rastgård under betesperioden ska

dock ha tillgång till rastgården under hela året.

Vid utevistelse ska hänsyn tas till om det är lämpligt med hänsyn till djurens

välbefinnande och markens tillstånd.

44 § Får och nötkreatur får slutgödas inomhus under högst en femtedel av djurens

liv, dock högst tre månader.

Hur ska kalvar, lamm, killingar och smågrisar utfodras?

45 § Utfodring av kalvar, lamm, killingar och smågrisar ska baseras på naturlig

mjölk, företrädesvis modersmjölk. De ska födas upp på naturlig mjölk under en

minimiperiod som är:

1. 90 dagar för kalvar,

2. 45 dagar för lamm och killingar, och

3. 40 dagar för grisar.

Hur ska kalvar hållas?

46 § Kalvar får inte hållas enskilt i boxar när de är äldre än en vecka. I undantagsfall

kan en kalv hållas ensam, om det är motiverat av veterinärmedicinska skäl eller

¹⁵ EGT L 198, 22.7.1991 s 1 (Celex 31991R2092)

40

SJVFS 2007:42

djurskyddsskäl. Då ska boxen som kalven hålls enskilt i minst vara avsedd för två

kalvar.

Hur ska grisar hållas?

47 § Grisar ska ha tillgång till mark eller rastgård utomhus och kunna använda dessa

när deras välbefinnande och markens tillstånd tillåter detta.

48 § Grisar ska kunna gödsla och böka på rastgårdarna. Om byggnader och

rastgårdar för grisar inte ger tillräckligt skydd mot sol och höga temperaturer ska

grisarna ha tillgång till vattensvalka eller gyttjebad.

49 § Suggor ska hållas gruppvis. Detta gäller inte i sista stadiet av dräktigheten och

under digivningsperioden.

Vilka särskilda regler gäller för fjäderfän?

50 § Slaktkycklingar, som inte är av långsamt växande raser eller linjer, får slaktas

tidigast vid 81 dagars ålder.

51 § Fjäderfän får inte hållas i burar och ska under minst en tredjedel av sitt liv ha

tillgång till utomhusvistelse när väderleksförhållandena tillåter det. För varje omgång

fjäderfän som har fötts upp ska rastgårdarna dessutom lämnas tomma under två

månader. Minst en tredjedel av den inomhusarea som krävs enligt bilaga 8 i rådets

förordning (EEG) nr 2092/91¹⁶ ska vara helt golv, det vill säga inte bestå av nät eller

spalt, och vara täckt med strö.

52 § Det ska finnas in- och utgångshål som har en sammanlagd längd av minst 4

meter per 100 kvadratmeter av den byggnadsyta som är tillgänglig för fåglarna.

Rastgårdar för fjäderfän ska huvudsakligen vara täckta med växtlighet och vara

försedda med skydd mot rovdjur.

För byggnader som har uppförts före den 24 augusti 1999 medges undantag från

villkoren i första stycket. Detta undantag gäller fram till och med den 31 december

2010.

Vilka krav ställs på djurens foder?

53

§

Djuren ska födas upp på ekologiskt producerat foder. Under en

övergångsperiod tillåts dock en viss andel konventionellt foder.

För nötkreatur, får och getter får högst 5 procent konventionellt foder användas

under år 2007.

För grisar och fjäderfän gäller följande.

1. Under 2007 får högst 15 procent konventionellt foder användas.

2. Under 2008 och 2009 får högst 10 procent konventionellt foder användas.

3. Under 2010 och 2011 får högst 5 procent konventionellt foder användas.

Dessa andelar konventionellt foder gäller på årsbasis.

¹⁶ EGT L 198, 22.7.1991 s 1 (Celex 31991R2092)

41

SJVFS 2007:42

Vid låg foderproduktion, särskilt på grund av exceptionella väderförhållanden,

kan Jordbruksverket tillåta en högre andel konventionellt foder under en begränsad

period och för ett särskilt område.

54 § Djurhållare i Blekinge, Dalarnas, Gotlands, Hallands, Jämtlands, Jönköpings,

Kalmar, Kronobergs, Norrbottens, Skåne, Stockholms, Södermanlands, Uppsala,

Värmlands, Västmanlands, Västernorrland, Västerbotten, Örebro och Östergötlands

län, som på grund av exceptionella väderförhållanden inte kan uppfylla villkoren om

lägsta andel ekologiskt och eget foder i 53 och 55-56 §§, tillåts använda en högre

andel inköpt foder och en högre andel konventionellt foder. Det konventionella foder

som används, utöver den andel som tillåts enligt 53 och 55 §§, får endast bestå av

grovfoder. Undantaget gäller till och med den 15 juni 2007.

55 § Högst 25 procent av det dagliga foderintaget får vara konventionellt foder.

56 § Fodret till nötkreatur, får och getter, räknat på årsbasis, ska huvudsakligen

komma från den egna produktionsenheten. När detta inte är möjligt får fodret odlas i

samarbete med andra gårdar med ekologisk produktion.

57 § För nötkreatur, får och getter ska minst 60 procent i dessa djurslags dagliga

foderranson utgöras av grovfoder. För mjölkproducerande djur får grovfoderandelen

sänkas till 50 procent under högst tre månader tidigt i laktationen.

58 § Grovfoder ska ingå i den dagliga foderransonen för svin och fjäderfän.

59 § Fodermängder beräknas i kilo torrsubstans.

Fodertillsatser och foderråvaror

60

§

Vegetabiliska foderråvaror av jordbruksursprung som inte är ekologiskt

producerade får endast användas till djurfoder om de finns med i bilaga 2.C.1. i

rådets förordning (EEG) nr 2092/91.¹⁷ Kemiska lösningsmedel får inte användas för

att framställa eller bereda vegetabiliska fodermedel.

61 § Foderråvaror av animaliskt ursprung, processtekniska hjälpmedel och andra

tillsatser och produkter får endast användas i djurfoder om de finns med i bilagorna

2.C.2-2.F i rådets förordning (EEG) nr 2092/91, och för de ändamål som anges där.

Endast produkterna i bilaga 2.D avsnitt 1.3 och 1.5 i rådets förordning

(EEG) nr2092/91 får användas som tillsatser respektive processtekniska hjälpmedel i

ensilage.

Vid behov är det tillåtet att tillsätta syntetiska vitaminer A, E och D som är

identiska med naturliga vitaminer i fodret till idisslare.

¹⁷ EGT L 198, 22.7.1991 s 1 (Celex 31991R2092)

42

SJVFS 2007:42

Vilka regler gäller för hälsovård och användning av läkemedel?

62 § Problem med parasiter och andra hälsoproblem ska förebyggas genom lämpliga

uppfödningsmetoder och lämplig djurtäthet.

63 § Kemisk-syntetiskt framställda läkemedel eller antibiotika får användas om

behandling är nödvändig för att undvika smärta och lidande hos djuret.

Kemisk-syntetiskt framställda läkemedel eller antibiotika får inte användas för

förebyggande hälsovård. Veterinärbehandling som är obligatorisk enligt nationell

lagstiftning eller EU:s lagstiftning är tillåten, liksom vaccination.

Vad gäller för fortplantning?

64 § Artificiell insemination är tillåten. Andra former av artificiell fortplantning eller

hjälp till fortplantning, såsom embryoöverflyttning och hormonbehandling för

brunstsynkronisering, är förbjudna.

Minskat kväveläckage

Vad krävs för att man ska få ersättning?

65 § För att få ersättning för odling av fånggröda eller för vårbearbetning måste

jordbrukare inom vissa områden varje år odla fånggröda på eller vårbearbeta en areal

motsvarande minst 20 procent av företagets vårsädesareal. Detta gäller jordbrukare

med mark inom stödområde 5c, 5m och 9 i Skåne, Blekinge, Kalmar, Gotlands,

Västra Götalands och Hallands län samt inom stödområde 5a och 5b i Hallands och

Västra Götalands län.

Varje åtgärd måste omfatta motsvarande minst 20 procent av vårsädesarealen för

att ersättning ska kunna lämnas för åtgärden. Därutöver ersätts ytterligare redovisad

areal fånggröda eller vårbearbetning.

Fånggröda

Vilka krav finns på sådd och etablering av fånggröda?

66 § Fånggrödan ska sås med den mängd utsäde som är normalt för arten och syftet

med odlingen.

67 § Följande utsäde får användas vid sådd av fånggröda.

1.

Vallgräs

eller

vallgräs

i blandning med vallbaljväxter. Högst 10 viktprocent av

utsädesblandningen får utgöras av vallbaljväxter. Fånggrödan ska sås in i en annan

huvudgröda än potatis, rotfrukter eller grönsaker.

2. Vitsenap eller oljerättika. Fånggrödan ska sås in i eller efter skörd av en annan

huvudgröda än potatis, rotfrukter eller grönsaker. Den kan också sås efter skörd av

potatis, rotfrukter eller grönsaker. Vitsenap eller oljerättika är endast tillåten som

fånggröda i Blekinge, Skåne och Hallands län.

3. Höstråg eller westerwoldiskt rajgräs. Fånggrödan ska sås efter skörd av potatis,

rotfrukter eller grönsaker.

43

SJVFS 2007:42

68 § Om fånggrödan är vallgräs eller vallgräs i blandning med vallbaljväxter, ska

den sås i samband med sådd av huvudgrödan eller senast det datum som framgår av

1 kap. 16 § första stycket.

Om fånggrödan är vitsenap eller oljerättika ska den sås senast den 20 augusti.

Om fånggrödan är höstråg ska den sås snarast efter skörd av huvudgrödan, dock

senast

1. den 15 september i Kalmar, Gotlands och Västra Götalands län,

2. den 1 oktober i Blekinge, Skåne och Hallands län.

Om fånggrödan är westerwoldiskt rajgräs ska den sås snarast efter skörd av

huvudgrödan, dock senast den 15 augusti.

69 § Om etableringen av fånggrödan är otillräcklig med hänsyn taget till lokala

förhållanden och väderlek, lämnas ingen ersättning för fånggröda.

När får fånggrödan brytas?

70 § Om fånggrödan är vallgräs eller vallgräs i blandning med vallbaljväxter, får den

brytas tidigast

1. den 10 oktober i Kalmar, Gotlands och Västra Götalands län,

2. den 20 oktober i Blekinge, Skåne och Hallands län.

Om fånggrödan är vitsenap eller oljerättika, får den brytas tidigast den 20 oktober.

Om fånggrödan är höstråg eller westerwoldiskt rajgräs, får den brytas tidigast

den 1 januari.

Hur får fånggrödan användas?

71 § Fånggrödan får inte utnyttjas för slåtter, bete eller annan produktion före det

datum då den tidigast får brytas. Fånggrödan höstråg får inte övergå till huvudgrödan

höstråg året efter stödåret.

Hur får gödselmedel och kemiska växtskyddsmedel spridas?

72 § Efter skörd av huvudgrödan får inte gödselmedel eller kemiska

växtskyddsmedel spridas i fånggrödan före det datum då den tidigast får brytas.

Vårbearbetning

Vad kan man få ersättning för?

73 § Mark som tidigast den 1 januari året efter stödåret jordbearbetas efter skörd av

en huvudgröda eller vall, eller efter en bevuxen träda, kan berättiga till ersättning för

vårbearbetning. Marken ska vårsås med en huvudgröda eller vall senast den 15 juni

året efter stödåret.

Skörd av potatis, rotfrukter eller grönsaker betraktas som jordbearbetning.

44

SJVFS 2007:42

Hur får gödselmedel och kemiska växtskyddsmedel spridas?

74 § Efter skörd av en huvudgröda, efter den sista skörden av en vall eller efter en

bevuxen träda får inte gödselmedel eller kemiska växtskyddsmedel spridas på

marken förrän tidigast den 1 januari året efter stödåret.

Skötsel av våtmarker

75 § Med våtmark avses ett vegetationstäckt område, där vattenytan under en stor del

av året är nära under, i nivå med eller nära över markytan och där vattennivån tillåts

variera med de naturliga säsongsvariationerna.

Vad kan man få ersättning för?

76 § Ersättning lämnas för skötsel av våtmarker som i miljöförbättrande syfte har

anlagts i odlingslandskapet.

Ersättning lämnas även för hela eller delar av våtmarker som i miljöförbättrande

syfte har restaurerats i odlingslandskapet om miljönyttan stärks av ett

skötselåtagande eller om restaureringen inneburit att markens alternativvärde

försämrats.

Extra markersättning kan ges under förutsättning att våtmarkens värde för miljön

bedöms vara hög.

Förundersökning, slutbesiktning och specifika villkor för åtagandet

77 § Platsen för våtmarken ska ha besiktigats av länsstyrelsen innan anläggningen

eller restaureringen påbörjats och våtmarken ska ha godkänts efter att den

färdigställts. Länsstyrelsen fastställer den areal som omfattas av åtagandet.

Länsstyrelsen får besluta om särskilda villkor, till exempel:

1. hur dammvallen och dess släntlutning ska utformas,

2. hur dammvallen ska smälta in i omgivningen,

3. var och hur schaktmassorna ska placeras,

4. vid vilken tidpunkt våtmarken senast ska vara färdigställd och

godkänd,

5. förbud mot fisk- och kräftodling och mot utfodring av fiskar, kräftor och andra

djur,

6. förbud mot att helt tömma våtmarken, samt

7. att hela eller delar av den färdiga våtmarken ska omfattas av ett

åtagande för betesmarker och slåtterängar.

Vilka generella villkor gäller?

78 § Dammvallar, brunnar och övriga anläggningar ska underhållas så

att deras funktion består under hela åtagandeperioden.

79 § Igenväxningsvegetation ska tas bort i den utsträckning som länsstyrelsen

bestämmer.

45

SJVFS 2007:42

80 § Inom våtmarken är det inte tillåtet att sprida gödselmedel eller kemiska

växtskyddsmedel. Det är heller inte tillåtet att sprida kalk, om inte länsstyrelsen

bestämmer annat.

Skyddszoner

Vilka krav finns på anläggning av en skyddszon?

81 § Skyddszonen ska anläggas på åkermark som direkt gränsar till vattenområde.

Med vattenområde avses här vattendrag, sjöar, hav eller dammar.

82 § Den sträcka av skyddszonsskiftet som gränsar mot ett vattenområde ska vara

minst 20 meter lång.

83 § Skyddszonen ska sås senast det datum som framgår av 1 kap. 16 § första

stycket det första året i åtagandeperioden.

Växtligheten på skyddszonen ska utgöras av vallgräs eller vallgräs i blandning

med vallbaljväxter. Högst 10 viktprocent av utsädesblandningen får utgöras av

vallbaljväxter. Sådden ska ske med den mängd utsäde som är normalt för arten och

syftet med odlingen.

Skyddszoner som redan är etablerade vid åtagandeperiodens början omfattas inte

av kravet på sådd.

Vilka krav finns på skyddszonen?

84 § En anlagd skyddszon ska ligga obruten på samma mark under hela

åtagandeperioden. Skadad eller utgången växtlighet ska repareras.

85 § På skyddszonen är det inte tillåtet att göra något som leder till att

växtligheten skadas eller att skyddszonen bearbetas förrän efter tidigaste

datum för brytning av skyddszonen.

Vid dikning får dock jordmassor läggas på skyddszonen. Vid täckdikning

av ett intilliggande skifte får skyddszonen brytas igenom. Jordmassorna ska

vara bortförda och skyddszonens växtlighet reparerad senast den 15 juni

följande år.

86 § Växtligheten på skyddszonen får skördas, dock tidigast den 15 juli. Den får

betas under hela betessäsongen.

Växtligheten på skyddszonen får slås av under hela växtperioden, om den

avslagna växtligheten kan ligga kvar på skyddszonen utan att skada växtligheten på

denna.

Växtligheten på skyddszonen får inte användas till utsädesproduktion.

87 § Det sista året i åtagandeperioden får skyddszonen brytas tidigast

1.

den 20 september i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Örebro och

Västmanlands län,

2. den 10 oktober i Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands och

Västra Götalands län, och

46

SJVFS 2007:42

3. den 20 oktober i Blekinge, Skåne och Hallands län.

Traditionell odling av bruna bönor

Vilken mark ingår i åtagandet och hur ska den skötas?

88 § All areal bruna bönor som odlas på företaget ingår i åtagandet och ska skötas

enligt stödreglerna.

Vad gäller för växtskydd och växtnäring?

89 § Kemiska växtskyddsmedel mot insekter eller svamp får inte användas.

90 § Kväve får endast tillföras med högst 30 kg per hektar som en startgiva i direkt

anslutning till sådd.

91 § Sökanden ska årligen upprätta en växtodlingsplan. Planen ska innehålla

1. tillförd mängd kväve, och

2. tidpunkt för tillförseln.

Redovisningen ska göras skiftesvis.

Vad gäller för jordbearbetning och bekämpning av ogräs?

92 § Bruna bönor ska odlas i rader med sådant radavstånd att mekanisk ogräs-

bekämpning kan utföras. Annan jordbearbetning än mekanisk ogräsbekämpning får

inte göras på aktuella skiften före den 15 november. Detta gäller dock inte om en

höstsådd gröda sås samma år.

Miljöskyddsåtgärder

Vem är berättigad till ersättning?

93 § För att vara berättigad till ersättning ska företaget göra följande:

1. upprätta en växtodlingsplan,

2. upprätta en växtnäringsbalans,

3. genomföra markkartering av de skiften som brukas,

4.

fastställa

kväveinnehållet i flytgödseln,

5. anlägga eller ha en biobädd eller annan säker påfyllningsplats/metod för

sprutan,

6. använda en funktionstestad spruta,

7. löpande för varje spridningstillfälle dokumentera bekämpningsbehovet vid

användning av växtskyddsmedel och fastställa möjligheter till behovsanpassad

bekämpning,

8.

varje år anlägga s.k. kontrollrutor för uppföljning av effekten vid

ogräsbekämpning i vår- respektive höstsäd och i förekommande fall bekämpning av

skadegörare, samt

9. anlägga sprutfria kantzoner motsvarande 20 meter kantzon per hektar stråsäd.

47

SJVFS 2007:42

Vilka arealer är ersättningsberättigande?

94 § All åkermark är ersättningsberättigande, med följande undantag:

1. mark som ingår i ett åtagande för ekologiska produktionsformer,

2. trädad mark,

3. slåtter eller betesvall,

4. skyddszon, samt

5. mark med fleråriga energigrödor.

Vad gäller för växtodlingsplanen?

95 § En växtodlingsplan ska upprättas före växtodlingssäsongens början varje år

under åtagandeperioden.

96 § Växtodlingsplanen ska innehålla en redovisning av företagets alla

åkermarksskiften. Samma skiftesredovisning som anges i ansökan om utbetalning

ska användas. En annan skiftesredovisning kan godkännas om den lätt går att koppla

till ansökan om utbetalning. För varje skifte ska redovisas:

1. förfrukt, årets gröda och sort,

2. behov av fosfor och kalium grundat på markkartering enligt 100 §,

3. beräknat behov av kväve enligt uppskattad skördenivå, förfruktseffekt och

långsiktig effekt av stallgödsel,

4. planerad tillförsel av kväve, fosfor och kalium i mineralgödsel, stallgödsel eller

andra organiska gödselmedel. I de fall markkartering ännu inte har utförts får en

bedömning av behovet av fosfor och kalium ligga till grund för växtodlingsplanen,

5. användning av stallgödsel och andra organiska gödselmedel ska dokumenteras

kontinuerligt beträffande tidpunkt för spridning, gödselslag och tillförd mängd per

hektar, samt

6. skördad mängd av grödan.

Vilka krav ställs på växtnäringsbalansen?

97 § En växtnäringsbalans ska upprättas senast under andra året i åtagandeperioden.

En växtnäringsbalans som är upprättad året före åtagandeperiodens början godkänns

om den är utförd enligt kraven i 98 §.

98 § Växtnäringsbalansen ska innehålla uppgifter om alla produkter som innehåller

kväve, fosfor eller kalium och som har förts in i och bort från företagets produktion.

Växtnäringsbalansen ska också innehålla uppgifter om tillförsel av kväve genom

kvävefixering eller kvävenedfall. Skillnaden mellan tillförda och bortförda

växtnäringsämnen och balansen per hektar brukad åkermark ska beräknas.

Produkternas halt av kväve, fosfor eller kalium ska stämma överens med vedertagna

värden eller grundas på värden från en dokumenterad analys.

99 § Om driftsinriktningen på företaget ändras från kreaturslöst, till att omfatta

djurhållning som motsvarar minst 10 djurenheter, ska en ny växtnäringsbalans

upprättas. Den nya växtnäringsbalansen ska upprättas inom 2 år efter att ändringen

48

SJVFS 2007:42

genomförts. I denna paragraf har begreppet djurenhet samma betydelse som i

förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.

Vilka krav ställs för markkarteringen?

100 § All åkermark inom företaget ska vara markkarterad. För att markkarteringen

ska godkännas måste följande vara uppfyllt.

1. Samtliga prover ska vara jämnt fördelade över hela företagets åkermark eller

vara anpassade efter jordartsskillnader i åkermarken.

2. Provtagningar för analys av pH-värde, P-AL (lättlöslig fosfor) och K-AL

(lättlöslig kalium) ska göras med minst ett prov per hektar. För markkarteringar som

utförts mellan 2002 och 2006 gäller att en provtäthet med ett prov per 1,5 hektar kan

accepteras om fälten har jämn jordart och mullhalt. Skiften som är mindre än 3

hektar får ytkarteras.

3. Provtagningar för analys av jordart ska göras med minst ett prov för vart tredje

hektar.

4. Provtagning ska ske till matjordsdjup.

5. Analyserna ska minst omfatta pH-värde, P-AL, K-AL och jordart. För

jordartsklassifikationen ska minst lerhalt (< 0,002 mm), sand och grovmo (2,0-0,063

mm) och mullhalt analyseras. Lerhalten ska bestämmas genom sedimentationanalys.

Sand och grovmo ska bestämmas genom våtsiktning. Mullhalten ska bestämmas

genom glödgningsförlust eller motsvarande metod.

6. Provplatserna ska vara utmärkta på en karta över företaget. Kartan ska vara

tydlig och vara i en skala som gör att det är lätt att på skiftesnivå urskilja resultaten

från provtagningen.

7.

Markkarteringen får inte vara äldre än 10 år under åtagandeperioden.

Jordartsanalysen får vara äldre än 10 år under åtagandeperioden om den har

genomförts i enlighet med punkt 5.

101 § Företag som inte har en godkänd markkartering enligt 100 § vid

åtagandeperiodens början, ska genomföra en godkänd markkartering senast under det

tredje året i åtagandeperioden.

Vad gäller för fastställandet av kväveinnehållet i flytgödseln?

102 § Gödseln ska analyseras en gång per år och flytgödselbehållare. Analysen ska

omfatta ammoniumkvävehalt.

103 § Resultatet av analysen ska dokumenteras och sparas under åtagandeperiodens

längd.

Vilka krav ställs på påfyllnings- och rengöringsplatsen?

104 § Påfyllning av sprutan ska ske på en biobädd, på en tät platta med uppsamling,

på det skifte där sprutningen ska påbörjas eller på annan biologiskt aktiv mark med

växttäcke. Om påfyllningen sker på skiftet, ska en mobil påfyllningsutrustning med

tank för vatten och låsbart förvaringsutrymme avsett för växtskyddsmedel användas.

49

SJVFS 2007:42

105 § Rengöring av sprutan ska ske i det behandlade fältet, på annan biologiskt aktiv

mark med växttäcke, på biobädd eller på tät platta med uppsamling.

106 § Biobädden ska ha en yta som är större än sprutans bredd och längd i

transportläge.

107 § En tät platta med uppsamling ska ha en yta som är större än sprutans bredd

och längd i transportläge. Uppsamling av spill- och spolvatten ska göras i en tät

behållare.

Vad gäller för funktionstest av sprutor?

108 § Samtliga sprutor som används i företaget ska vara funktionstestade.

109 § Sprutan ska testas med högst två års mellanrum. Funktionstestet ska utföras

enligt Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2006:18) om statsbidrag m.m. för

funktionstest av lantbrukssprutor, samt införande av allmänna råd. Testet ska

genomföras med godkänt resultat.

Vilka krav ställs på dokumentation av bekämpningsbehovet?

110 § För att anpassa användningen av växtskyddsmedel efter bekämpningsbehovet

ska behovet fastställas med de hjälpmedel som finns. Bekämpningsbehovet ska

dokumenteras skiftesvis innan bekämpningen påbörjas.

Vilka krav ställs på kontrollrutor?

111 § För kontrollrutor gäller följande.

1. Kontrollrutor ska anläggas i stråsädesodlingen varje år.

2. Kontrollrutan ska vara representativ för skiftet.

3. I kontrollrutan får inte ogräs bekämpas, varken mekaniskt eller kemiskt. I

kontrollrutor som gäller svamp- eller insektsbekämpning får ogräs bekämpas.

4. Om stråsädesodlingen omfattar upp till 50 hektar, ska det finnas minst två

kontrollrutor i stråsäden. Om det förekommer både vår- och höstsäd, ska det finnas

minst en kontrollruta i vårsäd och en i höstsäd.

5. Om svamp eller insekter bekämpas ska ytterligare minst två kontrollrutor

anläggas i stråsäden. I dessa två kontrollrutor får ingen svamp- eller

insektsbekämpning göras.

6. För stråsädsodlingar med mer än 50 hektar gäller att för varje påbörjat 25-tal

hektar vår- eller höstsäd ska ytterligare minst en kontrollruta anläggas. Totalt sett

behöver det dock inte finnas fler än 7 kontrollrutor på företaget.

7. Kontrollrutorna ska vara representativt fördelade över gården.

112 § Kontrollrutan ska vara tydligt utmärkt på skiftet. Den ska uppta en yta på

minst 60 m², dock måste den kortaste sidan på rutan vara minst 6 m. Kontrollrutan

ska finnas på samma plats under hela växtodlingssäsongen. Den får inte ligga i

anslutning till skifteskanten eller ligga i anslutning till en annan kontrollruta.

50

SJVFS 2007:42

Vad gäller för obesprutade kantzoner?

113 § Längs skifteskanten i stråsädesodlingen ska det finnas en obesprutad kantzon

varje år. Den obesprutade kantzonen ska vara minst 6 meter bred. Längden ska vara

minst 20 meter per hektar stråsäd, dock med en minsta sammanhängande löpsträcka

på 100 meter.

114 § Den obesprutade kantzonens början och slut ska vara tydligt utmärkt på

skiftet.

Vad gäller allmänt för ersättningsformen?

115 § Alla villkor för ersättningsformen måste följas för all åkermark inom hela

företaget varje år i åtagandeperioden. Undantag gäller dock för:

1. skiften som ingår i ett åtagande för ekologiska produktionsformer,

2. arealer som godkänts av länsstyrelsen vid slutbesiktning av anläggning eller

restaurering av våtmark,

3. mark som omfattas av ett åtagande för skötsel av våtmarker, enligt denna

föreskrift eller åtagande för våtmarker och småvatten enligt förordning (1997:1336)

om miljöstöd eller förordning (2000:577) om stöd för miljö- och

landsbygdsutvecklingsåtgärder, samt

4. mark som omfattas av skogliga åtgärder men som fortfarande betraktas som

åkermark.

--------------------------

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna författning träder i kraft den 1 juli 2007.

2. Genom författningen upphävs Statens jordbruksverks föreskrifter

(SJVFS 2000:142) om kompensationsbidrag i bergsområden och mindre gynnade

områden.

3. De upphävda föreskrifterna gäller fortfarande i ärenden som väckts före den 1

januari 2007.

MATS PERSSON

Anna

Blomquist

(Miljö-

och

regionalstödsenheten)

51

SJVFS 2007:42

Bilaga 1

Definitioner av ersättningsberättigande värdefulla landskapselement

Utöver vad som för varje enskilt värdefullt landskapselement redovisas nedan gäller

även att de till väsentlig del ska ha tillkommit före den storskaliga mekaniseringen av

jordbruket, d.v.s. före 1940.

Jordbrukaren ska ha rätt att sköta samtliga landskapselement som ingår i

skötselåtagandet.

Värdefullt

landskapselement

Definition

Allé

Anläggning av minst 7 träd ursprungligen planterade längs en

väg. Anläggningen kan vara enkel eller dubbelsidig. Renar

inkluderas.

I en allé ingår de träd som planterats i restaureringssyfte efter

det att åtagandet ingåtts.

Träd som ingår i Allé kan inte samtidigt räknas till Hamlat

träd och ge separat ersättning för detta.

Brukningsväg

Väg utan asfalt eller oljegrus som använts eller används för

transporter inom gården. Renar och eventuellt dike inkluderas.

I Brukningsvägar kan inte Öppet dike ge separat ersättning.

Brunn, källa

Brunn eller vattenkälla, eventuellt med ursprunglig

konstruktion av trä eller sten. Renen inkluderas.

Byggnadsgrund

Byggnadsgrund eller byggnad utan fungerande tak som hör

samman med tidigare markanvändning/hushållning. Grunden

består av en eller flera tydliga grund- eller hörnstenar samt

eventuellt spismursröse. Marken innanför grundens

ytterväggar och renarna inkluderas.

Byggnadsgrund kan inte ge separat ersättning när det ligger på

Åkerholme.

Fornlämnings-

lokal

Fasta fornlämningar ovan jord, enligt kulturminneslagen, med

kringliggande skydds- eller fornlämningsområde.

Fornlämningslokal kan inte ge separat ersättning när den

ligger på Åkerholme.

Fägata

Drivningsväg för boskap mellan gården eller byn och

betesmarken, omgiven av stenmurar eller trägärdsgårdar.

Renar inkluderas.

I Fägata kan inte Stenmur, Gärdsgård av trä och

Brukningsväg ge separat ersättning.

52

SJVFS 2007:42

Gärdsgård av trä

Gärdsgård uppförd i syfte att hägna in eller stänga ute boskap.

Hägnaden är uppförd i traditionell konstruktion av trä till

exempel bestående av störar, gärdsel/slanor och hank, vidja

eller ståltråd. Renar och eventuella grindar inkluderas.

Gärdsgård av trä kan inte ge separat ersättning när det ingår i

Fägata.

Hamlat träd

Träd präglat av kontinuerlig lövtäkt eller möjligt att återuppta i

hamling. En skyddszon där konkurrerande vegetation kan

skada trädet inkluderas.

Som ett hamlat träd räknas även de träd som planterats i

restaureringssyfte efter det att du har ingått ett åtagande.

Hamlat träd kan inte ge separat ersättning när det ingår i

Hamlade pilar i rader, Allé eller Solitärträd.

Jordvall, gropvall Vall av jord eller stenblandad jord uppförd som gräns eller

hägnad. Renar och parallellt grävt dike inkluderas.

Jordvall, gropvall kan inte ge separat ersättning när den ingår i

Hamlade pilar som ingår i rader.

Läplantering

Långsträckta täta rader av träd eller träd och buskar omgivna

av åkermark. Läplanteringen är gjord som skydd mot vind och

jorddrift. Renar inkluderas.

Ren mellan åkerskiften kan inte ge separat ersättning när den

ingår i Läplantering.

Småvatten

Mindre vattensamling som huvudsakligen har använts för

agrara verksamheter. Samlingen kan vara anlagd, alternativt

utgöras av en naturlig vattensänka eller naturbildat vatten med

en areal mindre än 0,10 hektar, som ständigt håller ytvatten

eller fuktig markyta. Renarna inkluderas.

Småvatten kan inte ge separat ersättning när det ligger på

Åkerholme.

Odlingsröse,

stentipp

Odlingssten samlad i rösen eller tippar. Renarna inkluderas.

Odlingsröse, stentipp kan inte ge separat ersättning när det

ligger på Åkerholme.

Hamlade pilar

som ingår i rader

Pilträd, eller andra liknande träd, ursprungligen planterade i

rad på en jordvall eller längs en väg. Pilträden är präglade av

hamling. Renarna inkluderas.

Träd som ingår i Hamlade pilar som ingår i rader kan inte ge

separat ersättning när det ingår i Allé eller Hamlat träd.

Ren mellan

åkerskiften

Gräsbärande ren mellan åkerskiften som utgör eller har utgjort

en fast gräns mellan skiften eller brukningsenheter.

Ren mellan åkerskiften kan inte ge separat ersättning när det

ingår i Läplantering.

53

SJVFS 2007:42

Solitärträd

Enstaka fristående träd i åkermark. En skyddszon om minst 2

meters radie runt stammen inkluderas. Trädets skyddszon ska

vara helt omgiven av åkermark.

Som solitärträd räknas även de träd som planterats i

restaureringssyfte efter det att du har ingått ett åtagande.

Ett Hamlat träd kan inte samtidigt ge ersättning som

Solitärträd.

Stenmur

Murarna är uppförda i syfte att hägna in eller stänga ute

boskap eller att avgränsa brukningsenheter. Muren är

ursprungligen upplagd med huvudsakligen flera skikt sten.

Renarna inkluderas.

Stenmur kan inte ge separat ersättning när det ingår i Fägata.

Traditionell

hässja eller

storhässja i bruk

Hässja av huvudsakligen traditionell träkonstruktion som är i

bruk.

Liten svårbrukad

åker

Åker som är högst 0,30 hektar och varaktigt avgränsad av

diken, vägar, hägnader, naturformationer etc. Renarna

inkluderas.

Åkerholme

Fastmarksimpediment helt omgivet av åkermark. Arealen är

minst 100 m² och högst 0,10 hektar.

Om en det finns ett Odlingsröse, Stentipp, Byggnadsgrund,

Fornlämningslokal, Småvatten eller Överloppsbyggnad på en

Åkerholme ska åkerholmen dominera för att ge ersättning.

Öppet dike

Öppet, i huvudsak anlagt, dike för dränering av åkermark.

Diket ska vara vattenförande någon del av året. Renarna

inkluderas.

Öppna diken kan bara ge ersättning när de ligger i anslutning

till åkermark och utgör gräns mot åker- eller betesmark.

Öppet dike kan inte ge separat ersättning när det ingår i

Brukningsväg.

Överlopps-

byggnad

Byggnad som hör samman med tidigare markanvändning eller

hushållning. Byggnaden ska ha ett fungerande tak och i övrigt

autentiskt utseende på utsidan. Det område kring en byggnad

som är avgörande för att den ska kunna bevaras inkluderas.

Byggnader som används för boende eller som är viktig för

företags produktion räknas inte som en överloppsbyggnad.

Överloppsbyggnad kan inte ge separat ersättning när den

ligger på Åkerholme.

54

SJVFS 2007:42

Bilaga 2

Skötselåtgärder som krävs för vissa värdefulla landskapselement

Värdefullt

landskapselement

Skötselåtgärder

Allé

Lövträd är fria från stamskott och i förekommande fall

beskurna. Utgångna träd ersätts.

Brukningsväg

Vägbanor och förekommande diken är underhållna och

fungerande.

Brunn, källa

Eventuellt lock, uppfordringsanläggning etc. underhålls.

Fägata

Hägnaderna är underhållna i teknik och material som

traditionellt förekommer i regionen och förekommande

grindar är underhållna och användbara.

Gärdsgård av trä

Gärdsgården är underhållen i teknik och material som

traditionellt förekommer i regionen. Eventuella grindar är

underhållna och användbara.

Hamlat träd

Trädet är hamlat på det sätt och med de intervall som är

traditionellt förekommande i regionen. Utgångna träd ersätts.

Läplantering

Utgångna träd och buskar ersätts.

Hamlade pilar

som ingår i rader

Träden är beskurna med en teknik och med de intervall som är

traditionellt förekommande i regionen. Utgångna träd ersätts.

Stenmur

Muren underhålls och eventuella skador som uppkommit

under året åtgärdas. Eventuella grindar är underhållna och

användbara

Traditionell

hässja eller

storhässja i bruk

Hässjorna används vid den årliga slåttern och underhålls.

Liten svårbrukad

åker

Åkerns fältform är bevarad.

Öppet dike

Diket är i funktion och rensas vid behov.

55

SJVFS 2007:42

Bilaga 3

Så här kan du kombinera miljöersättningar i det tidigare

programmet (2000 – 2006) med miljöersättningar i det nya

programmet (2007 – 2013)

De nya ersättningsformerna hittar du i översta raden och de gamla ersättningarna i

kolumnen längst till vänster.

Vall-

odling

Betes-

marker

och

slåtter-

ängar

Skötsel

av våt-

marker

Natur- och

kulturmiljöer i

odlings-

landskapet

Bruna

bönor

Minskat

kväve-

läckage

Skydds-

zoner

Miljö-

skydds-

åtgärder

Ekologiska

produktions-

former

Öppet och

varierat

odlings-

landskap

- * *

+ *

Vårbearb

+

Fånggr *

* *

+

Miljövänlig

vallodlling

- * *

+ *

Vårbearb

+

Fånggr *

* *

+

Bevarande

av betes-

marker och

slåtterängar

* - +

* * * * * *

Skötsel av

våtmarker

och små-

vatten

* * *

* * * * * *

Bevarande

av natur- och

kulturmiljöer

i odlings-

landskapet

+ * *

-

+ + + + +

Bruna bönor

på Öland

* * *

+ - * * * *

Minskat

kväveläckage

Vår-

bearb +

Fånggr

*

* *

+ * - * + +

Skyddszoner *

*

*

+

*

*

-

*

*

Ekologiska

produktions-

former

+ * *

+ * + * *

-

Sockerbetor

på Gotland

* * *

+ * * * + *

Våtmarker

och små-

vatten 1996-

1999

* * *

* * * * * *

+ Du kan kombinera ersättningarna på samma mark.

* Du kan kombinera ersättningarna på samma företag men inte på samma mark.

- Du kan inte kombinera ersättningarna.

56