SJVFS 2008:17

Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2007:42) om kompensationsbidrag, miljöersättningar och miljöinvesteringar

Statens jordbruksverks

författningssamling

Statens jordbruksverk

551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00

telefax: 036-19 05 46

ISSN 1102-0970

SJVFS 2008:17

Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks

föreskrifter (SJVFS 2007:42) om kompensations-

bidrag, miljöersättningar och miljöinvesteringar;

Utkom från trycket

den 12 mars 2008

Omtryck

beslutade den 12 mars 2008

Statens jordbruksverk föreskriver, med stöd av 1 kap. 30 § förordningen (2007:481)

om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder och efter samråd med Sametinget,

Skogsstyrelsen och länsstyrelsen i fråga om verkets föreskrifter (SJVFS 2007:42) om

kompensationsbidrag, miljöersättningar och miljöinvesteringar

dels att 3 kap. 41-44, 46, 49, 51-53, 55-59, 62-69, 71, 76 och 5 kap. 54 §§ ska

upphöra att gälla,

dels att rubrikerna närmast efter 3 kap. 40 § till 80 § ska utgå,

dels

att nuvarande 3 kap. 45 § ska betecknas 6 kap. 51 §, 3 kap. 47 och 48 §§ ska

betecknas 6 kap. 55 och 56 §§, 3 kap. 50 § ska betecknas 6 kap. 57 §, 3 kap 54 § ska

betecknas 6 kap. 59 §, 3 kap. 60 och 61 §§ ska betecknas 6 kap. 64 och 65 §§,

3 kap. 70 § ska betecknas 6 kap. 27 §, 3 kap. 72 § ska betecknas 6 kap. 30 §, 3 kap.

73 § ska betecknas 6 kap. 21 §, 3 kap. 74 och 75 §§ ska betecknas som 6 kap. 31-32 §§,

3 kap. 77 § ska betecknas 6 kap. 33 § och 3 kap. 78-80 §§ ska betecknas 6 kap. 35-

37 §§,

dels att 1 kap. 1, 2, 10 och 19 §§, 2 kap. 2 §, 3 kap. 1, 6, 7, 10, 23 §§, 5 kap. 5, 38,

53, 55, 93, 104-105 och 111 §§ samt bilaga 1 ska ha följande lydelse,

dels att de nya 6 kap. 21, 30-33, 36, 55, 59 och 64-65 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det i föreskrifterna ska införas 66 nya paragrafer, 3 kap. 21a-21b §§, 3 kap.

31 a §, 5 kap. 53a §, 6 kap. 1-19, 20, 22-29, 34, 38-50, 52-54, 58, 60-63 och 66-77 §§,

samt två nya bilagor, bilaga 4 och 5, av följande lydelse,

dels att det i föreskrifterna ska införas nya rubriker närmast före 6 kap. 1, 2, 3, 6, 8,

12, 15, 18, 20, 23, 25, 30, 31, 33, 35, 38, 39, 41, 42, 44, 45, 46, 48, 50, 55, 56, 57, 59,

62, 63, 64, 65, 66, 67, 68, 69, 70, 72, 73, 75, 76 och 77 §§ av följande lydelse.

Författningen kommer därför att ha följande lydelse från och med den dag då denna

författning träder i kraft.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 kap.

GEMENSAMMA BESTÄMMELSER

1 §

Ersättningsformer

2 §

Definitioner

3-7 §§

Tvärvillkor

8-14 §§

Åtagande

8

§

Åtagandeperiod

9 §

Krav för godkännande av åtagande

10 §

Hur får åtaganden kombineras?

SJVFS 2008:17

11-12

§§

När och hur får ett åtagande från föregående

programperiod avslutas?

13 §

Hur får anpassning av ett befintligt åtagande göras?

14 §

Hur får utökning av ett befintligt åtagande göras?

15-19 §§

Utbetalning

15-17 §§

Vilka grundvillkor finns för beviljande av utbetalning?

18-19 §§

Hur får utbetalningar kombineras?

20 §

Undantag

21-22

§§

Övriga regleringar för kompensationsbidrag, miljöersättningar och

miljöinvesteringar

2 kap.

KOMPENSATIONSBIDRAG

1-13 §§

Vilka villkor finns?

1

§

Vallodling

2-3 §§

Betesmark och slåtteräng

4-5§

Spannmål och potatis

6

§

Sambete

7-8 §§

Hur ska ersättning beräknas för företag med mark inom

flera stödområden?

9-10 §§

Vilka är kraven på djurhållning och redovisning av djur?

11 §

Hur får ersättningberättigande tackor och getter bytas ut?

12-13 §

Hur beräknas antalet nötkreatur?

3

kap.

BEVARANDE AV ODLINGSLANDSKAPETS BIOLOGISKA

MÅNGFALD OCH KULTURMILJÖVÄRDEN

1-19 §§

Betesmarker och slåtterängar

1-2 §§

Vad kan man få ersättning för?

3 §

Vad gäller för sambete?

4-5 §§

Vilka förbud finns?

6-7 §§

Betesmarker, slåtterängar, skogsbeten och alvarbeten

6-7

§

Vilken

skötsel

krävs

för ersättning för betesmarker,

slåtterängar, skogsbete och alvarbete?

8-11 §§

Betesmarker och slåtterängar med särskilda värden

8 §

Vilka betermarker och slåtterängar kan få ersättning för

särskilda värden?

9 §

Vilken särskild skötsel krävs för ersättning för betesmarker

och slåtterängar med särskilda värden?

10-11

§§

Vilka

kompletterande

insatser finns för betesmarker och

slåtterängar med särskilda värden?

12-13 §§

Alvarbete och skogsbete

12 §

Alvarbete och skogsbete

13 §

Vilken skötsel krävs för alvarbete och skogsbete?

14-19 §§

Fäbodar

2

SJVFS 2008:17

14-15 §§

Vad kan man få ersättning för?

16-19 §§

Vilken skötsel krävs för fäbodbete?

20-25 §§

Natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet

20-21 b §§

Vad kan man få ersättning för?

22 §

Vilken skötsel krävs?

23 §

Vad får länsstyrelsen besluta om?

24-25 §§

Vilka förbud finns?

26-39 §§

Hotade husdjursraser

26 §

Vilka raser kan man få ersättning för?

27-31 a §§

Vilka är kraven för renrasighet?

32-34

§§

Anslutning och rapportering till härstamnings- och

hälsokontroll

35 §

Vilka är ålderskraven för får, getter och svin?

36 §

Hur lång är hållandeperioden för får, getter och svin?

37 §

Hur får ersättningsberättigande får, getter och svin bytas

ut?

38-39 §§

Hur beräknas antalet nötkreatur?

40 §

Stöd till rasbevarande husdjursföreningar

4 kap.

VALLODLING

1 §

Vad kan man få grundersättning för?

2 §

Vilka villkor finns för grundersättning?

3 §

Vad kan man få tilläggsersättning för?

4-5 §§

Hur ska tilläggsersättning beräknas för företag med slåtter-

och betesvall inom flera områden inom vilka

tilläggsersättning lämnas?

6-7 §§

Vilka är kraven på djurhållning och redovisning av djur?

8 §

Hur får ersättningsberättigande tackor och getter bytas ut?

9-10 §§

Hur beräknas antalet nötkreatur?

5 kap.

MILJÖANPASSAT JORDBRUK

1-64 §§

Ekologiska produktionsformer

1-6 §§

Allmänna regler för växtodling och djurhållning

1 §

Allmänna regler för växtodling och djurhållning

2-5

§§

Vilka krav finns för att få ersättning för certifierad

produktion?

6 §

Kontroll

7-21 §§ Ekologisk odling

7-9 §§

Ekologisk odling

10 §

Vilka uppgifter om växtodling ska dokumenteras?

11 §

Hur ska jordbrukaren göra för att bibehålla eller höja

markens bördighet?

3

SJVFS 2008:17

12 §

Vilka gödsel- och jordförbättringsmedel får användas?

13 §

Preparat för jordförbättring och kompostering

14 §

Hur ska växtskyddsproblem förebyggas och åtgärdas?

15 §

Vilka förökningsmaterial ska användas?

16 §

Vilka särskilda villkor finns för hampa?

17 §

Vilka särskilda villkor finns för frövall?

18-21 §§

Vilka särskilda villkor finns för frukt- och bärodling?

22-64 §§ Ekologisk djurhållning

22-23 §§

Minsta antal djur för att uppfylla djuråtagandet

24 §

Undantag från djurregler första halvåret

25-26 §§

Hur redovisas tackor, getter och suggor i ansökan om

utbetalning?

27 §

Hur får ersättningsberättigande tackor, getter och suggor

bytas ut?

28-29 §§

Hur beräknas antalet nötkreatur?

30 §

Hur redovisas och beräknas slaktsvin?

31 §

Hur redovisas och beräknas värphöns och slaktkycklingar?

32 §

Hur många värphöns och slaktkycklingar behövs för att få

utbetalning?

33 §

Vilken dokumentation ska finnas om djurhållningen?

34 §

Vad gäller vid parallellhållning?

35-36 §§

Vilka krav ställs på djur som förs in i besättningen?

37-38 §

I vilka undantagsfall får djur hållas bundna?

39-41 §§

Vilka krav finns för byggnader?

42-44 §§

När ska idisslare ha tillgång till bete och utevistelse?

45 §

Hur ska kalvar, lamm, killingar och smågrisar utfodras?

46 §

Hur ska kalvar hållas?

47-49 §§

Hur ska grisar hållas?

50-52 §§

Vilka särskilda regler gäller för fjäderfän?

53-59 §§

Vilka krav ställs på djurens foder?

60-61 §§

Fodertillsatser och foderråvaror

62-63

§§

Vilka regler gäller för hälsovård och användning av

läkemedel?

64 §

Vad gäller för fortplantning?

65-74 §

Minskat kväveläckage

65 §

Vad krävs får att man ska få ersättning?

66-72 §§ Fånggröda

66-69 §§

Vilka krav finns på sådd och etablering av fånggröda?

70 §

När får fånggrödan brytas?

71 §

Hur får fånggrödan användas?

72 §

Hur får gödselmedel och kemiska växtskyddsmedel spridas?

73-74 §§ Vårbearbetning

73 §

Vad kan man få ersättning för?

74 §

Hur får gödselmedel och kemiska växtskyddsmedel spridas?

4

SJVFS 2008:17

75-80 §§

Skötsel av våtmarker

75 §

Skötsel av våtmarker

76 §

Vad kan man få ersättning för?

77 §

Förundersökning, slutbesiktning och specifika villkor för

åtagandet

78-80 §§

Vilka generella villkor gäller?

81-87 §§

Skyddszoner

81-83 §§

Vilka krav finns på anläggning av en skyddszon?

84-87 §§

Vilka krav finns på skyddszonen?

88-92 §§

Traditionell odling av bruna bönor

88 §

Vilken mark ingår i åtagandet och hur ska den skötas?

89-91 §§

Vad gäller för växtskydd och växtnäring?

92 §

Vad gäller för jordbearbetning och bekämpning av ogräs?

93-115 §§

Miljöskyddsåtgärder

93 §

Vem är berättigad till ersättning?

94 §

Vilka arealer är ersättningsberättigande?

95-96 §§

Vad gäller för växtodlingsplanen?

97-99 §§

Vilka krav ställs på växtnäringsbalansen?

100-101 §§

Vilka krav ställs för markkarteringen?

102-103

§§

Vad gäller för fastställandet av kväveinnehållet i

flytgödseln?

104-107 §§

Vilka krav ställs på påfyllnings- och rengöringsplatsen?

108-109 §§

Vad gäller för funktionstest av sprutor?

110 §

Vilka krav ställs på dokumentation av bekämpningsbehovet?

111-112 §§

Vilka krav ställs på kontrollrutor?

113-114 §§

Vad gäller för obesprutade kantzoner?

115 §

Vad gäller allmänt för ersättningsformen?

6 kap. UTVALD MILJÖ

1-19 §§

Regionala skötselinsatser

2-19 §§

Naturfrämjande insatser på åkermark

3-7 §§

Bevarande av hotade åkerogräs

6-7 §§

Vilken skötsel krävs?

8-14

§§

Mångfaldsträda

12-14

Vilken skötsel krävs?

15-19

§§

Fågelåker

18-19 §§

Vilken skötsel krävs?

20-45 §§

Komplement till miljöersättning för betesmarker och

slåtterängar

20-32 §§

Regionala markklasser

23-29

§§

Restaurering av betesmarker och slåtterängar

23-24 §§

Vad kan man få ersättning för?

25-29 §§

Vilka krav ställs för att få ersättning?

30-32

§§

Mosaikbetesmarker och andra gräsfattiga marker

5

SJVFS 2008:17

30 §

Vad kan man få ersättning för?

31-32 §§

Vilken skötsel krävs?

33-45

§§

Regionala kompletterande insatser

33-37

§§

Särskild skötsel av fäbodbete

33-34 §§

Vad kan man få ersättning för?

35-37 §§

Vilken skötsel krävs?

38-40

§§

Särskild höhantering på slåtteräng

38 §

Vad kan man få ersättning för?

39-40 §§

Vilken skötsel krävs?

41-43

§§

Bränning

41 §

Vad kan man få ersättning för?

42-43 §§

Vilken skötsel krävs?

44-45

§§

Bete och slåtter på svårtillgängliga platser

44 §

Vad kan man få ersättning för?

45 §

Vilken skötsel krävs?

46-49 §§

Komplement till miljöersättningen för natur- och

kulturmiljöer i odlingslandskapet

46-49 §§

Regionala kompletterande insatser

46-49 §§

Skötsel av landskapselement med särskilda värden

50-73 §§

Miljöinvesteringar

55-69 §§

Miljöinvestering enligt faktiska kostnader

55 §

Vilka kostnader är stödberättigande?

56 §

Eget arbete

57-58 §§

Hur betalas ersättningen ut?

59-62

§§

Restaurering av betesmarker och slåtterängar

59-61 §§

Vad kan man få ersättning för?

62 §

Vilka förbud finns?

63-65

§§

Anläggning och restaurering av våtmarker

64

§

Villkor

65 §

Ersättningsbelopp

66-67

§§

Särskilda insatser för landskapets natur- och

kulturmiljövärden

67

§

Villkor

68-69

§§

Markförbättrande insatser i renskötselområdet

69

§

Villkor

70-77 §§ Miljöinvestering med fast ersättning

70-71 §§

Villkor

72 §

Återuppbyggnad, återskapande och restaurering av

landskapselement

73-74

§§

Restaurering av byggnader vid samevisten i

renskötselområdet

75-76

§§

Restaurering av bevarandevärda eller svårbrukade

åkermarker

77

§

Rensning av våtmark

6

SJVFS 2008:17

Bilaga 1

Definitioner av ersättningsberättigande värdefulla landskapselement

Bilaga 2

Skötselåtgärder som krävs för vissa värdefulla landskapselement

Bilaga 3

Så här kan du kombinera miljöersättningar i det tidigare

programmet (2000-2006) med miljöersättningar i det nya

programmet (2007-2013)

Bilaga 4 Så här kan du kombinera naturfrämjande insatser på åkermark och

skötsel av landskapselement med särskilda värden med andra

miljöersättningar på åkermark

Bilaga 5

Vilka kompletterande insatser kan beviljas för olika markklasser i

miljöersättningen betesmarker och slåtterängar (det nya programmet

2007 – 2013)?

7

SJVFS 2008:17

1 kap.

GEMENSAMMA BESTÄMMELSER

Ersättningsformer

1 § Denna författning gäller följande former av ersättningar:

1. Kompensationsbidrag

2. Bevarande av odlingslandskapets biologiska mångfald och kulturmiljövärden:

a. Betesmarker och slåtterängar

b. Natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet

c. Hotade

husdjursraser

d. Stöd till rasbevarande husdjursföreningar

3. Vallodling

4. Miljöanpassat

jordbruk:

a. Ekologiska

produktionsformer

b. Minskat

kväveläckage

c. Skötsel av våtmarker

d. Skyddszoner

e. Traditionell odling av bruna bönor

f. Miljöskyddsåtgärder

5. Utvald miljö, som avser regionalt prioriterade ersättningar enligt 2 kap. 16 och

17 §§ förordning (2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder.

(SJVFS 2008:17)

Definitioner

2 § I denna författning förstås med

betesmark:

Ett jordbruksskifte som inte är lämpligt att plöja och som

används till bete, samt är bevuxet med gräs, örter eller ris

som är dugligt som foder. Begreppet betesmark omfattar

även alvarbeten på Öland och Gotland samt mark som av

länsstyrelsen fastställts som fäbodbete. Mark i

renskötselområdet som huvudsakligen används till renbete

räknas inte som betesmark.

Trädbärande betesmarker får räknas som betesmark om

antalet träd inte överstiger riktvärdet 50 träd per hektar. Träd

med stammar som utgår från en gemensam yta på maximalt

1 kvadratmeter räknas som ett träd. Träd med en stam som

1,3 meter över markytan har en diameter som understiger 10

cm räknas inte och träd som är hävdpräglade räknas inte.

Ytor större än 0,01 hektar där träd- och buskskikt är så tätt

att marken är svåråtkomlig för betesdjuren är inte betesmark

oavsett typ av vegetation.

Skog som inte är fastställt skogsbete samt områden där

åtgärder gjorts för att väsentligt gynna trätillväxten räknas

inte som betesmark.

Mark som av länsstyrelsen fastställts som betesmark med

särskilda värden, skogsbete, fäbodbete eller alvarbete räknas

8

SJVFS 2008:17

som betesmark utan hinder av vad som anges i andra stycket

under denna definition.

Inom utvald miljö räknas även betesmark under

restaurering samt mosaikbetesmarker och andra gräsfattiga

marker som betesmark utan hinder av vad som anges i andra

stycket under denna definition.

Om det finns särskilda skäl får länsstyrelsen för enskilda

jordbruksskiften med särskilt höga naturvärden eller kultur-

värden knutna till odlingslandskapet besluta om undantag

från begränsningarna i andra stycket under denna definition.

Den areal som undantas ska skrivas in i en åtagandeplan

eller i ett särskilt beslut.

betesperioden:

den period under året som nötkreatur för mjölkproduktion

ska hållas på bete enligt Djurskyddsmyndighetens före-

skrifter och allmänna råd (DFS 2004:17) om djurhållning

inom lantbruket m.m.

brukningscentrum:

det block eller det närmast belägna blocket där de för

jordbruksföretagets drift viktigaste ekonomibyggnaderna är

belägna,

certifierad ekologisk

fodertillverkning, växtodling eller djurhållning, inklusive

produktion:

växtodling och djurhållning under karenstid, som

kontrolleras, enligt reglerna i rådets förordning (EEG) nr

2092/91 av den 24 juni 1991 om ekologisk produktion av

jordbruksprodukter och uppgifter därom på jordbruks-

produkter och livsmedel1, av ett godkänt kontrollorgan,

eget arbete

arbete som utförs av stödmottagaren, dennes make eller

maka, registrerad partner eller sambo, förälder, syskon eller

barn. Endast eget arbete som utförs av personer som är 16 år

eller äldre är stödberättigande,

ekologisk djurhållning:

certifierad produktion som har godkänts av ett godkänt

kontrollorgan eller djur som hålls enligt villkoren för

miljöersättningen ekologiska produktionsformer,

ekologiskt producerat

- foder från certifierad ekologisk produktion, även under

foder:

karenstid, som har godkänts av ett godkänt kontrollorgan

- foder från egen produktion framställt enligt villkoren för

miljöersättningarna ekologiska produktionsformer,

bevarande av betesmarker och slåtterängar, betesmarker och

slåtterängar eller våtmarker och småvatten

- foder som djuren betar på skogsmark eller egen betesmark

med gårdsstöd, under förutsättning att inga andra produkter

än de som är godkända för ekologiska produktionsformer

används på marken under stödåret.

-

foder som djuren betar på mark som ingår i andra

jordbrukares åtagande för ekologiska produktionsformer,

bevarande av betesmarker och slåtterängar, betesmarker och

slåtterängar eller våtmarker och småvatten,

1 EGT L 198, 22.7.1991, s. 1 (Celex 31991R2092)

9

SJVFS 2008:17

-

foder som djuren betar på betesmarker där 11

§

Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 1999:119) om hänsyn

till natur- och kulturvärden i jordbruket och 15

§

Naturvårdsverkets föreskrifter (SNFS 1997:2) om spridning

av kemiska bekämpningsmedel tillämpas,

ekologisk odling:

certifierad ekologisk produktion eller odling enligt villkoren

för miljöersättningen för ekologiska produktionsformer.

ekologiskt odlat

förökningsmaterial som har godkänts av ett godkänt

förökningsmaterial:

kontrollorgan enligt reglerna för ekologisk produktion eller

förökningsmaterial från egen odling enligt villkoren för

miljöersättningen ekologiska produktionsformer,

extensiv boskapsskötsel: produktionssystem som inte är definierade som ”jordlös

husdjursskötsel”,

faktisk kostnad:

en kostnad som motsvaras av en reell utgift för ett projekt,

flerfäbodsystem:

system där djur flyttas mellan en huvudfäbod och en eller

flera kompletterande fäbodar under fäbodsäsongen,

fäbod i bruk:

fäbod som är godkänd av länsstyrelsen och som används till

fritt bete eller bete i storhägn med minst 1,5 djurenheter av

djurslagen nötkreatur, får och get. Därutöver får bete ske

med häst. Under fäbodsäsongen ska dessa djur vid fäboden

ha tillgång till minst 6 hektar fritt bete eller bete i storhägn.

Fäboden ska ha kvar inslag av traditionell bebyggelse och

den del som används för fäbodbruket får inte användas som

permanentbostad. Två eller flera besättningar som sköts

gemensamt inom ett fäbodområde berättigar till en fäbod i

bruk,

fäbodbete:

fritt bete eller bete i storhägn med djurslagen nötkreatur, får,

get, eller häst vid fäbod i bruk,

förna:

dött växtmaterial på marken som fortfarande har kvar sin

struktur och ännu inte brutits ner,

genbanksintyg:

intyg om identitet och renrasighet gemensamt utfärdat av för

rasen företrädande förening och av ägare till den

genbanksbesättning som djuret tillhör,

genbanksverksamhet:

en form av husdjurskontroll som är godkänd av

Jordbruksverket och som syftar till att säkerställa djurs

härstamning och renrasighet,

genetiskt modifierad

en organism i vilken det genetiska materialet har ändrats

organism:

på ett sätt som inte inträffar genom parning eller naturlig re-

kombination,

godkänt kontrollorgan:

ett oberoende kontrollorgan som godkänts av Styrelsen för

ackreditering och teknisk kontroll, enligt förordningen

(1995:702) om EG:s förordning om ekologiskt framställda

produkter,

grovfoder:

vallfoder, bete, halm, grönfoder, löv, bark, rotfrukter eller

betmassa,

grässvål:

hävdad markvegetation med sammanhållet rotskikt,

jordlös husdjursskötsel: med jordlös husdjursskötsel i bilaga 2 i rådets förordning

(EEG) nr 2092/91 avses sådan intensiv djurproduktion som:

- hållande av fjäderfän i bur eller pälsdjur i bur,

10

SJVFS 2008:17

- slaktsvinsproduktion med mer än 50 slaktsvin i årlig

produktion, med undantag för (a) slaktsvinsbesättningar som

hålls på ströbädd i storboxsystem, eller (b) om det rör sig om

egna djur som hålls på någon av jordbrukarens egna

produktionsenheter.

Specialiserad produktion av nöt i spaltgolvsboxar, med

undantag för (a) integrerad produktion av nöt där ungdjur

går på spalt, eller (b) om det rör sig om egna djur som hålls

på någon av jordbrukarens egna produktionsenheter,

hävdpräglade träd:

träd som haft en funktion i, eller visar spår av, den äldre

markanvändningen eller har ett särskilt natur- och

kulturvärde,

klippande eller

redskap använda på ett sådant sätt att de ger en distinkt

skärande redskap:

snittyta,

konventionellt foder:

foder som inte definieras som ekologiskt producerat foder,

lövtäktsträd:

träd präglat av kontinuerlig lövtäkt eller möjligt att återuppta

i hamling eller som kan ersätta utgående sådana träd inom

eller bredvid samma betesmark eller slåtteräng,

markkartering:

provtagning och analys av åkerjord,

officiell husdjurskontroll: husdjurskontroll godkänd av Jordbruksverket med stöd av

lagen (1985:342) om kontroll av husdjur,

produktionsenhet:

ett jordbruksföretag eller en del av ett jordbruksföretag med

en sammanhållen ekonomi och verksamhet,

skadlig ansamling

en ansamling av förna som kan leda till uppluckring av

av förna:

grässvålen, indirekt gödsling, kvävning av nya plantor eller

på annat sätt skada markens natur- och kulturmiljövärden,

slaktsvin:

djur som enligt Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS

1998:127) om klassificering av slaktkroppar ska hänföras till

benämningarna slaktsvin eller unggalt. Djuren ska även ha

godkänts vid besiktning enligt Europaparlamentets och rådet

förordning (EG) nr 854/2004 av den 29 april 2004 om

fastställande av särskilda bestämmelser för genomförandet

av offentlig kontroll av produkter av animaliskt ursprung

avsedda att användas som livsmedel och enligt föreskrifter

som har meddelats med stöd av livsmedelslagen (2006:804),

skogsbete:

bete med djurslagen nötkreatur, får, get, eller häst inom ett

område som huvudsakligen består av skog med ett till

övervägande del spontant uppkommet trädbestånd.

Trädbeståndet ska ha inslag av gamla träd eller på annat sätt

visa på att en lång kontinuitet råder i trädskiktet. Området

ska sakna påtagliga indikationer på storskaliga kon-

tinuitetsbrott t.ex. trakthygge eller på att marken använts

som inäga annat än i ringa omfattning före jordbrukets

mekanisering. Områdets markvegetation ska vara betes-

präglad och bestå av gräs örter och ris som är duglig som

foder. Vegetationen ska innehålla växtarter eller ha en ve-

getationsstruktur som visar på en långvarig beteshävd,

slåtteräng:

ett jordbruksskifte som inte är lämpligt att plöja och som på

eftersommaren används till slåtter med klippande eller

11

SJVFS 2008:17

skärande redskap eller för sådan slåtter kompletterat med

efterbete eller lövtäkt. Slåtterängen ska vara bevuxen med

gräs, örter eller ris som är dugligt som foder. Mark i

renskötselområdet som huvudsakligen används till renbete

räknas inte som betesmark.

Trädbärande slåtterängar får räknas som slåtteräng om

antalet träd inte överstiger riktvärdet 50 träd per hektar. Träd

med stammar som utgår från en gemensam yta på maximalt

1 kvadratmeter räknas som ett träd. Träd med en stam som

1,3 meter över markytan har en diameter som understiger 10

cm räknas inte och träd som är hävdpräglade räknas inte.

Ytor större än 0,01 hektar där träd- och buskskikt är så tätt

att det är omöjligt att genomföra någon slåtter är inte

slåtteräng oavsett typ av vegetation.

Skog samt områden där åtgärder gjorts för att väsentligt

gynna trätillväxten räknas inte som slåtteräng.

Mark som av länsstyrelsen fastställts som slåtteräng med

särskilda värden räknas som slåtteräng utan hinder av vad

som anges i andra stycket under denna definition. Detsamma

gäller även slåtterängar under restaurering inom utvald

miljö.

Om det finns särskilda skäl får länsstyrelsen för enskilda

jordbruksskiften med särskilt höga naturvärden eller

kulturvärden knutna till odlingslandskapet besluta om

undantag från begränsningarna i andra stycket under denna

definition. Den areal som undantas ska skrivas in i en

åtagandeplan eller i ett särskilt beslut.

spruta:

enligt definitionen i standard SS-EN 13790,

stödmyndighet:

den myndighet som prövar frågor om stödet i första instans,

tillskottsutfodring:

sådan utfodring eller sådan fållindelning som kan leda till att

tillförsel av växtnäring sker till ersättnings-berättigande

areal,

träd och buskar av

träd och buskar som kunnat etablera sig på grund av att

igenväxningskaraktär:

hävden blivit för svag och som kan skada natur- eller

kulturmiljövärden eller den foderproducerande mark-

vegetationen. Hit räknas varken de träd eller buskar som haft

en funktion i, eller visar spår av, den äldre mark-

användningen eller har ett särskilt natur-och kulturvärde.

Inte heller deras ersättningsträd och ersättningsbuskar eller

sådana träd och buskar som behövs som skydd för betesdjur

i betesmarker eller slåtterängar ska räknas som igen-

växningsvegetation,

träda:

åkermark där ingen gröda avsedd för skörd, bete eller

gröngödsling har etablerats senast den 15 juli,

vall:

en gröda på åkermark som består av vallgräs eller vall-

baljväxter eller en blandning av dessa,

vallbrott:

mekanisk bearbetning eller kemisk bekämpning som leder

till att vallens återväxtmöjligheter upphör,

veterinärmedicinska

produkter enligt definitionen i rådets direktiv 2001/82/EG

12

SJVFS 2008:17

läkemedel:

av den 6 november 2001 om upprättande av gemenskaps-

regler för veterinärmedicinska läkemedel,

vändteg:

del av skifte som inte odlas och vars bredd uppgår till högst

10 meter räknat från skiftets odlade kant,

växtskadegörare:

organismer enligt definitionen i 1

§

växtskyddslagen

(1972:318),

växtskyddsmedel:

begreppet växtskyddsmedel har samma betydelse som i

förordningen (2006:1010) om växtskyddsmedel,

åkermark:

mark som är lämplig att plöja och som kan användas till

växtodling eller bete,

åtagandeenhet:

all åkermark som naturligt hör till de block som ligger

närmast brukningscentrum, eller plats för gårdsbebyggelse,

och som länsstyrelsen fastställer som åtagandeenhet,

äldre markanvändning:

hävd som i allt väsentligt motsvarar den som tillämpades

före jordbrukets storskaliga mekanisering och introduktionen

av mineralgödsel efter andra världskriget,

övriga resurser:

kostnader som hör till en miljöinvestering men som inte ger

upphov till någon betalning för projektet. (SJVFS 2008:17)

Tvärvillkor

3 § I 2 kap. 6 § förordning (2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder finns

bestämmelser om tvärvillkoren för miljöersättningar och kompensationsbidraget.

4 § I 1 kap. 4-35 §§ Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:85) om direktstöd

finns bestämmelser om de föreskrivna tvärvillkoren som ska iakttas.

5 § För miljöersättningarna ska följande bestämmelser gälla som extra tvärvillkor.

1. Miljöbalken 14 kap. 17-18 §§.

2. Förordning (2006:1010) om växtskyddsmedel; 39-40, 44 och 47 §§.

3. Statens naturvårdsverks föreskrifter (SNFS 1997:2) om spridning av kemiska

bekämpningsmedel.

4. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2005:51) om tillstånd och

kunskapskrav för användning av vissa bekämpningsmedel.

5. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1999:94) om skyldighet att föra

anteckningar vid användning av bekämpningsmedel som är särskilt skadliga för

pollinerande insekter.

6. Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 1998:8) om kemiska produkter och

biotekniska organismer; 3 kap. 5-7 §§.

6 § För känsliga områden enligt förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket

och Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket

vad avser växtnäring, utgör dessutom följande bestämmelser extra tvärvillkor.

1. Förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket; 7 § punkt 2 och 3 samt 8 §

andra stycket.

2. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS

2004:62) om miljöhänsyn i

jordbruket vad avser växtnäring; 17, 23 och 27 – 28 §§.

3. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1999:119) om hänsyn till natur- och

kulturvärden i jordbruket; 10-11 §§.

13

SJVFS 2008:17

7 § För de delar av landet som inte är känsliga områden enligt förordning (1998:915)

om miljöhänsyn i jordbruket och Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:62)

om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring utgör dessutom följande

bestämmelser extra tvärvillkor.

1. Förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket; 6 - 7, 8 andra stycket samt

11 §§.

2. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS

2004:62) om miljöhänsyn i

jordbruket vad avser växtnäring.

3. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1999:119) om hänsyn till natur- och

kulturvärden i jordbruket; 10-11 §§.

Åtagandeperioden

8 § Åtagandeperioden börjar löpa den 1 januari det år ansökan om åtagandet för

miljöersättning avser.

Krav för godkännande av åtagande

9 § För att få ett åtagande enligt 1 kap 1 § 3, 4b, 4e, eller 4f godkänt, ska sökanden

ansöka om utbetalning samma år som sökanden ansöker om åtagande.

Hur får åtaganden kombineras?

10 § Hur åtaganden får kombineras framgår av bilaga 3, 4 och 5. Skötsel av våtmarker

kan kombineras med ersättningsformen betesmarker och slåtterängar om länsstyrelsen

bedömer det lämpligt. (SJVFS 2008:17)

När och hur får ett åtagande från föregående programperiod avslutas?

11 § Ett åtagande för miljöersättning får, med undantag för våtmarker och småvatten,

avslutas under förutsättning att den nya ansökan om åtagande omfattar minst samma

areal eller samma omfattning landskapselement.

Ett åtagande för ekologiska produktionsformer som omfattar djurhållning får endast

avslutas under förutsättning att den nya ansökan om åtagande också omfattar

djurhållning.

Ett åtagande för bevarande av utrotningshotade husdjursraser får avslutas under

förutsättning att den nya ansökan om åtagande omfattar minst samma antal djurenheter.

För åtagande om fäbodbete gäller att även den nya ansökan om åtagande måste

omfatta fäbodbete, men omfattningen behöver inte vara lika stor som i det åtagande

som ska avslutas.

12 § En jordbrukare som ansöker om åtagande för vallodling måste avsluta både gamla

åtagande för öppet och varierat odlingslandskap och för miljövänlig vallodling.

Hur får anpassning av ett befintligt åtagande göras?

13 § Om stödmyndigheten vid kontroll eller på annat sätt fastställer att ett åtagandes

omfattning skiljer sig från den omfattning sökanden angivit i sin ansökan om åtagande,

får stödmyndigheten anpassa åtagandets omfattning till de av stödmyndigheten fast-

ställda uppgifterna. I de fall stödmyndigheten fastställer en större omfattning än den

14

SJVFS 2008:17

omfattning sökanden angivit i sin ansökan om åtagande får stödmyndigheten anpassa

åtagandet först efter överenskommelse med sökanden.

Hur får utökning av ett befintligt åtagande göras?

14 § Under åtagandeperioden får åtagandet utökas till att omfatta ytterligare arealer,

djurenheter eller andra ersättningsgrundande enheter för den återstående delen av

åtagandeperioden. Utökningen måste vara till uppenbar fördel för det ifrågavarande

åtagandet. Omfattningen av utökningen måste även kunna motiveras med hänsyn till:

1. åtagandets karaktär,

2. den återstående periodens längd, samt

3. utökningens storlek som ska vara betydligt mindre än det ursprungliga åtagandet.

Utökning av ett åtagande får också göras genom att ersätta jordbrukarens

ursprungliga åtagande med ett nytt åtagande för hela den berörda arealen, djurenheterna

eller de andra ersättningsgrundande enheterna på villkor som är minst lika stränga som

för det ursprungliga åtagandet.

Utbetalning

Vilka grundvillkor finns för beviljande av utbetalning?

15 § För att beviljas full utbetalning för miljöersättningar och kompensationsbidrag

måste jordbrukaren som söker ersättning följa tvärvillkoren enligt 4 §. När det gäller

miljöersättningarna måste även de extra tvärvillkoren enligt 5-7 §§ följas.

16 § För att vara berättigad till utbetalning av ersättning enligt 2, 4 och 5 kap ska

jordbrukaren ha sått utsäde senast den 15 juni ansökansåret.

I Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands, Västernorrlands, Gävleborgs, Dalarnas och

Värmlands län ska jordbrukaren ha sått utsädet senast den 30 juni.

Odling av grönsaker, kryddväxter, konservärter och bär ska vara sådd eller planterad

senast den 30 juni.

17 § Om potatis, grönsaker, frövall eller kryddväxter odlas på ett skifte kan ersättning

lämnas även för vändtegar som hör till skiftet och som behövs för odlingen.

Hur får utbetalningar kombineras?

18 § Utbetalning av ersättning enligt denna författning får kombineras med utbetalning

av ersättning för anläggning eller återställande av våtmarker och småvatten enligt

förordningen (SJVFS 1995:133) om miljöstöd, förordningen (1997:1336) om miljöstöd

eller förordningen (2000:577) om stöd för miljö- och landsbygdsutvecklingsåtgärder

inom samma företag men inte för samma mark.

19 § Ersättning för ekologiska produktionsformer lämnas inte för mark för vilken

sökande får ersättning för skyddszoner eller miljövänlig odling av bruna bönor enligt

åtagande som ingåtts 2006 eller tidigare.

Ersättning för traditionell odling av bruna bönor lämnas inte för mark för vilken

sökande får ersättning för ekologiska produktionsformer.

15

SJVFS 2008:17

Hur utbetalning av ersättning för utvald miljö får kombineras med utbetalning av

ersättning för andra miljöersättningar framgår av bilaga 4 och 5. I de fall utbetalningar

för utvald miljö och andra miljöersättningar inte får kombineras får stödmyndigheten

besluta att endast betala ut ersättning för utvald miljö. (SJVFS 2008:17)

Undantag

20

§

Om det finns särskilda skäl kan Jordbruksverket medge undantag från

bestämmelserna i detta kapitel.

Övriga regleringar för kompensationsbidrag, miljöersättningar och

miljöinvesteringar

21 § Grundläggande bestämmelser om kompensationsbidrag, miljöersättningar och

miljöinvesteringar finns i:

1. rådets förordning (EG) nr 1698/2005 av den 20 september 2005 om stöd för

landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling

(EJFLU)2,

2. rådets förordning (EEG) nr 2092/91 av den 24 juni 1991 om ekologisk produktion

av jordbruksprodukter och uppgifter därom på jordbruksprodukter och livsm edel3,

3. kommissionens förordning (EG) nr 1320/2006 av den 5 september 2006 om

bestämmelser för övergång till det stöd för landsbygdsutveckling som föreskrivs i

rådets förordning (EG) nr 1698/20054,

4. kommissionens förordning (EG) nr 1974/2006 av den 15 december 2006 om

tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1698/2005 om stöd för

landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling

(EJFLU)5,

5. kommissionens förordning (EG) nr 1975/2006 av den 7 december 2006 om

tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1698/2005 i fråga om kontroller

och tvärvillkor i samband med stöd för landsbygdsutveckling6, samt

6. förordning (2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder.

22 § I Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2007:9) om ansökan om vissa

jordbrukarstöd och landsbygdsstöd, finns bl.a. bestämmelser om:

1. ansökan om åtagande,

2. ansökan om utbetalning,

3. sista ändringsdag, och

4. anmälan om övertagande.

2 EUT L 277, 21.10.2005, s. 1 (Celex 32005R1698)

3 EGT L 198, 22.7.1991, s. 1 (Celex 31991R2092)

4 EUT L 243, 6.9.2006, s. 6 (Celex 32006R1320)

5 EUT L 368,23.12.2006 s 15 (Celex 32006R1974)

6 EUT L 368,23.12.2006 s 74 (Celex 32006R1975)

16

SJVFS 2008:17

2 kap

KOMPENSATIONSBIDRAG

Vilka villkor finns?

Vallodling

1 § Vallen ska årligen betas eller slås. Skörden ska föras bort.

Som vallodling godkänns slåtter- och betesvall samt areal odlad med grönfoder.

Betesmark och slåtteräng

2 § Skötselvillkoren för betesmark och slåtteräng är följande.

1. Igenväxning som påtagligt skadar natur- och kulturvärden får inte finnas.

2. Betesmark ska betas årligen. Ett enstaka år får bete ersättas med slåtter och skörd.

Detta ska vara genomfört vid växtsäsongens slut, dock senast den 31 oktober varje år.

3. Slåtterängar ska slås årligen och skörden ska föras bort.

4. För fäbodbete gäller endast att marken ska betas med ett genomsnittligt betestryck

över en tvåmånadersperiod på minst 0,07 djurenheter per hektar. Betet ska ske med

djurslagen nötkreatur, får, get eller häst.

Länsstyrelsen kan ett enskilt år besluta om undantag från punkt 1-4 under

förutsättning att det inte därmed blir svårare att bevara markens natur- och

kulturvärden.

3 § För Landskapselementen brunn, källa, byggnadsgrund på maximalt 200 m2,

fornlämningslokal, fägata, gärdsgård av trä, jordvall, gropvall, odlingsröse, stentipp,

stenmurar, öppet dike samt överloppsbyggnad på maximalt 200 m2 som uppfyller

definitionen i bilaga 1, får den del av landskapselementen som ligger på den

ersättningsberättigade marken ingå i den ersättningsberättigande arealen.

I den ersättningsberättigande arealen får ingå naturliga impediment i form av

sandområden, stenar och berg i dagen med en sammanhängande areal om mindre än

0,10 hektar. Om den sammanlagda arealen naturlig impediment överstiger 10 procent

av skiftesarealen får denna areal inte räknas som ersättningsberättigande areal. Dessa

begränsningar gäller inte alvarbete och fäbodbete.

Spannmål och potatis

4 § Spannmål och potatis ska odlas i enlighet med lokalt erkända normer.

5 § Spannmål måste minst ha odlats till full axgång när odlingen skördas eller avbryts.

Sambete

6 § Om fler än en jordbrukare nyttjar samma mark som betesmark, ska respektive

jordbrukare ange sin andel i hektar i ansökningsblanketten.

Hur ska ersättning beräknas för företag med mark inom flera stödområden?

17

SJVFS 2008:17

7 § För företag med vall och betesmark inom mer än ett stödområde tillgodoräknas

djurinnehavet i första hand i området med högst ersättningsnivå. Återstående

djurinnehav tillgodoräknas mark i övriga stödområden efter fallande ersättningsnivå.

8 § För företag med vall och betesmark inom flera stödområden, för vilka olika

arealfaktorer tillämpas, lämnas ersättning enligt den arealfaktor som används för det

stödområde där företagets brukningscentrum ligger. Om brukningscentrum ligger

utanför stödområdet, tillämpas den arealfaktor som gäller för stödområde 5a-5b.

Vilka är kraven på djurhållning och redovisning av djur?

9 § Jordbrukaren ska i ansökan om utbetalning ange det antal tackor och getter som

utgör underlag för utbetalning av ersättning. Minst det antal djur som anges i

redovisningen ska hållas av jordbrukaren under en period av minst två månader räknat

från dagen efter det att ansökan om kompensationsbidrag kommit in till länsstyrelsen.

10 § Med tackor och getter avses de hondjur som har satts in i avel eller som är äldre

än ett år. Villkoret ska ha uppfyllts senast under hållandeperioden för ansökningsåret.

Hur får ersättningsberättigande tackor och getter bytas ut?

11 § Tackor och getter som angivits i ansökan om utbetalning kan bytas ut mot andra

ersättningsberättigande tackor eller getter under hållandeperioden. Bytet ska göras inom

10 dagar från det att de utbytta djuren togs från företaget. Antalet djurenheter får genom

bytet inte bli mindre än det som angivits i ansökan om utbetalning.

Hur beräknas antalet nötkreatur?

12 § Uppgifter om nötkreatur som ska utgöra underlag för utbetalning av ersättning

hämtas ur Centrala nötkreatursregistret (CDB).

Räkningsperioden löper från och med den 1 augusti året före ansökningsåret till och

med den 31 juli ansökningsåret.

13 § Jordbrukaren kan bara tillgodoräkna sig de nötkreatur som finns redovisade på

den angivna produktionsplatsen och som är anmälda till CDB när underlag för

beräkning hämtas ur registret.

Ett djur får endast tillgodoräknas en jordbrukare vid ett och samma räkningstillfälle.

Den dag ett djur rapporteras ut från en produktionsplats anses djuret tillhöra den

utrapporterande produktionsplatsen.

Under förutsättning att det inte beror på jordbrukaren kan stödmyndigheten, om det

finns särskilda skäl, medge att ett djur som inte är anmält till CDB får räknas.

18

SJVFS 2008:17

3

kap.

BEVARANDE AV ODLINGSLANDSKAPETS BIOLOGISKA

MÅNGFALD OCH KULTURMILJÖVÄRDEN

Betesmarker och slåtterängar

Vad kan man få ersättning för?

1 § Ersättning för bevarande av betesmarker och slåtterängar lämnas för åtgärder som

bevarar och förstärker hävdberoende natur- och kulturmiljövärden i följande

markklasser:

1. betesmarker, med allmänna värden,

2. betesmarker, med särskilda värden,

3. slåtterängar, med allmänna värden,

4. slåtterängar, med särskilda värden,

5.

fäbodbeten,

6.

skogsbeten,

7. alvarbete på Öland och Gotland.

Åtgärderna ska utföras på samma mark under hela åtagandeperioden. Utöver dessa

markklasser finns i 6 kap. 20-32 §§ ytterligare markklasser inom utvald miljö som

tillhör denna ersättningsform. En mark kan endast få ersättning för en markklass.

Ersättning lämnas inte för mark som samtidigt får ersättning för restaurering av

betesmarker och slåtterängar. (SJVFS 2008:17)

2

§

För landskapselementen brunn, källa, byggnadsgrund på maximalt 200 m2,

fornlämningslokal, fägata, gärdsgård av trä, jordvall, gropvall, odlingsröse, stentipp,

stenmurar, öppet dike samt överloppsbyggnad på maximalt 200 m2 som uppfyller

definitionen i bilaga 1, får den del av landskapselementen som ligger på den

ersättningsberättigande marken ingå i den ersättningsberättigande arealen.

I den ersättningsberättigande arealen får ingå naturliga impediment i form av

sandområden, stenar och berg i dagen med en sammanhängande areal om mindre än

0,10 hektar. Om den sammanlagda arealen naturliga impediment överstiger 10 procent

av skiftesarealen får hela denna areal inte räknas som ersättningsberättigande areal för

markanvändningarna betesmark, slåtteräng eller skogsbete.

Vad gäller för sambete?

3 § Om länsstyrelsen har godkänt sambete ansvarar varje jordbrukare för att villkoren

uppfylls, i proportion till sin andel av den totala arealen.

Vilka förbud finns?

4 § På den mark för vilken ersättning lämnas för betesmarker och slåtterängar gäller

förbud mot

1. spridning av växtskyddsmedel,

2.

gödsling,

3.

kalkning,

4.

konstbevattning,

5. täkt av sten eller jord, och

6. andra åtgärder som kan skada natur- och kulturmiljövärden.

19

SJVFS 2008:17

Länsstyrelsen får besluta om undantag från förbud enligt punkt 2–5 samt tillåta

markstörning om det sker med syfte att bevara områdets natur- och kulturvärden.

5 § Om det finns risk att fornlämningar skadas kan länsstyrelsen besluta om

1. förbud mot hästbete,

2. förbud mot bete vintertid.

Betesmarker, slåtterängar, skogsbeten och alvarbeten

Vilken skötsel krävs för ersättning för betesmarker, slåtterängar, skogsbete och

alvarbete?

6 § De generella skötselvillkoren för betesmark och slåtteräng är följande.

1.

Träd och buskar av igenväxningskaraktär ska hållas borta under hela

åtagandeperioden. På skogsbeten ska träd och buskar av igenväxningskaraktär tas bort

före det första stödårets slut och därefter hållas borta under hela åtagandeperioden.

2. Marken ska årligen skötas så att ingen skadlig ansamling av förna sker.

3. Betesmarker ska årligen betas av. Ett enstaka år får dock bete ersättas med slåtter

och bortförsel av skörd.

4. Slåtterängar ska årligen slås med klippande eller skärande redskap. Slåttern ska

ske på eftersommaren och skörden ska föras bort. Ängen ska årligen vara städad.

Åtgärderna i punkt 2-3 ska vara genomförda vid växtsäsongens slut, dock senast den

31 oktober varje år. (SJVFS 2008:17)

7 § Länsstyrelsen kan besluta om undantag från 6 § punkt 1 under förutsättning att

undantaget skulle gynna förekomsten eller stärka artbeståndet för en hotad art. Med

hotade arter avses arter på Artdatabankens rödlista i någon av kategorierna sårbar, starkt

hotad eller akut hotad, arter som omfattas av ett åtgärdsprogram för hotade arter eller i

artskyddsförordningen (2007:845). Detta förutsätter dock att syftet med stödet ändå

uppnås.

Länsstyrelsen kan ett enskilt år besluta om undantag från eller anpassning av 6 §

punkt 2-4 om exceptionella väderleksförhållanden eller högt vattenstånd gör det

omöjligt att sköta marken enligt regelverket. Ersättningen får anpassas efter den skötsel

som varit möjlig att genomföra.

För slåtterängar som ingår i ett åtagande om skötsel av våtmarker kan länsstyrelsen

besluta om undantag från 6 § punkt 4, avseende bortförande av skörd om det ökar

miljönyttan eller om det är mycket svårt att föra bort skörden. (SJVFS 2008:17)

Betesmarker och slåtterängar med särskilda värden

Vilka betesmarker och slåtterängar kan få ersättning för särskilda värden?

8 § För att betesmarker och slåtterängar ska berättiga till ersättning för särskilda värden

ska följande förutsättningar vara uppfyllda.

1.

Marken får endast i liten grad vara påverkad av gödsling eller andra

produktionshöjande åtgärder. Betesmarker med höga kulturhistoriska värden eller höga

20

SJVFS 2008:17

biologiska värden som inte är knutna till fältskiktet kan vara måttligt påverkade av

produktionshöjande åtgärder.

2. Marken ska ha höga biologiska värden som visar på långvarig slåtter- eller

beteshävd eller ha höga kulturhistoriska värden. Dessa värden ska kräva särskild skötsel

enligt 9 §.

Länsstyrelsen fattar beslut om vilka marker som berättigar till ersättning för särskilda

värden samt fastställer arealen och skötselvillkoren för dessa marker.

Vilken särskild skötsel krävs för ersättning för betesmarker och slåtterängar med

särskilda värden?

9 § Utöver skötselvillkoren i 6 § ska länsstyrelsen besluta om ett eller flera av följande

särskilda skötselvillkor för betesmarker och slåtterängar med särskilda värden:

1. förbud mot tillskottsutfodring av betesdjur,

2. när på året bete eller slåtter ska ske,

3. reglering av bete med vissa djurslag,

4.

vilket utseende vegetationen, inklusive träd och buskar, ska ha vid

vegetationsperiodens slut,

5. skötsel och underhåll av kulturhistoriskt värdefulla landskapselement,

6. ett betesfritt respektive slåtterfritt år under åtagandeperioden.

Det särskilda skötselvillkoret under punkt 6 kan beslutas under förutsättning att det

kombineras med något av villkoren i punkt 1-5. Länsstyrelsen får precisera vilka stödår

och i vilken omfattning de särskilda skötselvillkoren ska gälla.

Vilka kompletterande insatser finns för betesmarker och slåtterängar med särskilda

värden?

10 § Länsstyrelsen kan besluta om ersättning för de kompletterande insatserna lövtäkt

på betesmarker med särskilda värden och lieslåtter, efterbete och lövtäkt på slåtterängar

med särskilda värden. Utöver dessa kompletterande insatser finns i 6 kap. 33-45 §§

ytterligare kompletterande insatser inom utvald miljö som tillhör denna ersättningsform.

Insatserna ska syfta till att bevara och förstärka natur- och kulturmiljövärden.

Länsstyrelsen fastställer omfattningen och villkor. (SJVFS 2008:17)

11 § Länsstyrelsen får besluta om följande villkor för kompletterande insatser:

1. vilka träd som ska användas som lövtäktsträd samt tidpunkt för och genomförande

av lövtäkten,

2. ersättande av maskinell slåtter med lieslåtter eller andra manuella metoder på

slåtterängar, samt

3. om och när efterbete på slåtterängar ska ske.

Alvarbete och skogsbete

12 § Länsstyrelsen fattar beslut om vilka marker som berättigar till ersättning för

skogsbete och alvarbete. Länsstyrelsen fastställer också arealen och skötselvillkoren för

dessa marker.

Vilken skötsel krävs för alvarbete och skogsbete?

21

SJVFS 2008:17

13 § Utöver skötselvillkoren i 6 § punkt 1-3 får länsstyrelsen besluta om ett eller flera

av följande särskilda skötselvillkor för alvarbete och skogsbete:

1. förbud mot tillskottsutfodring av betesdjur,

2. när på året bete ska ske,

3. reglering av bete med vissa djurslag,

4.

vilket utseende vegetationen, inklusive träd och buskar, ska ha vid

vegetationsperiodens slut,

5. skötsel och underhåll av kulturhistoriskt värdefulla landskapselement,

6. ett betesfritt år under åtagandeperioden för alvarbete,

7. hur plockhuggning ska genomföras för skogsbete.

Länsstyrelsen får precisera vilka stödår och i vilken omfattning de särskilda

skötselvillkoren ska gälla.

Fäbodar

Vad kan man få ersättning för?

14 § Ersättning lämnas dels för fäbod i bruk och dels för fäbodbete. Länsstyrelsen

beslutar vilka fäbodar som berättigar till ersättning för fäbod i bruk samt fastställer

skötselvillkor och vilken areal som berättigar till ersättning för fäbodbete. När

länsstyrelsen fastställer arealen för fäbodbeten ska den ta hänsyn till antal djur, djurslag,

fäbodens traditionella användande och andra uppgifter som har betydelse för åtagandet.

När ett flerfäbodsystem som godkänts av länsstyrelsen tillämpas har kompletterande

fäbodar utöver huvudfäboden rätt till en ersättning på 0,25 fäbod i bruk.

15 § Minsta tillåtna åtagande för fäbodar är 1 fäbod i bruk och 6 hektar fäbodbete. För

att få ett åtagande måste även marken vid fäboden betas med minst 1,5 djurenheter av

nötkreatur, får eller get.

Vilken skötsel krävs för fäbodbete?

16 § Fäbodbetet ska årligen skötas med ett betestryck per hektar av minst 0,2

djurenheter, av djurslagen, nötkreatur, får, get eller häst. Djur ska vistas vid den eller de

fäbodar som ingår i jordbrukarens åtagande under hela fäbodsäsongen eller den tid som

länsstyrelsen fastställer. Jordbrukaren ska redovisa vilka djur som har betat på fäboden

under säsongen.

17 § Undantag från 16 § gäller för följande situationer.

1. Om ett av länsstyrelsen godkänt flerfäbodsystem tillämpas och djuren därför

flyttas mellan fäbodarna under säsongen. Ett djur som betar vid en fäbod kan endast

tillgodoräknas en fäbod per säsong.

2. Om djuren under en period efterbetar slåtterängar som ligger vid fäboden.

18 § Länsstyrelsen får bevilja undantag från 16 §, om djuren på grund av särskilda skäl

inte bör vistas på fäboden under delar av säsongen

19 § Länsstyrelsen får besluta om följande särskilda skötselvillkor:

1. reglering av tillskottsutfodring av betesdjur,

2. när på året bete ska ske,

22

SJVFS 2008:17

3. reglering av bete med vissa djurslag.

Länsstyrelsen beslutar vilka stödår och i vilken omfattning de särskilda skötselvillkoren

ska gälla

Natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet

Vad kan man få ersättning för?

20 § Ersättning lämnas för skötsel av alla värdefulla landskapselement på eller i

anslutning till åkermarken inom en åtagandeenhet.

För att ett landskapselement ska anses ligga i anslutning till åkermark ska det ha

gemensam ren med åkern.

21 § Ersättningsberättigande värdefulla landskapselement definieras i bilaga 1.

21 a § Länsstyrelsen kan besluta om ersättning för den kompletterande insatsen skötsel

av landskapselement med särskilda värden enligt 6 kap. 46-49 §§. Insatsen ingår i

utvald miljö men tillhör denna ersättningsform. (SJVFS 2008:17)

21 b § Ersättning lämnas inte för skötsel av landskapselement under det kalenderår som

landskapselementet eller del av landskapselementet ingår i ett beslut om ersättning för

miljöinvestering. (SJVFS 2008:17)

Vilken skötsel krävs?

22 § Landskapselement inom en åtagandeenhet ska skötas enligt följande.

1. Träd och buskar av igenväxningskaraktär får inte finnas på landskapselementen

eller deras renar.

2. Anlagda landskapselement ska underhållas på det sätt som anges i bilaga 2.

3. Upplag och avfall får inte finnas på landskapselementen eller deras renar.

Vad får länsstyrelsen besluta om?

23 § Länsstyrelsen får besluta om:

1. när och hur marken ska betas,

2. att särskilda skötselvillkor ska gälla för landskapselement bestående av träd, samt

3. att enstaka landskapselement eller delar av landskapselement ska undantas från

åtagandet om ett undantag från skötsel enligt 22 § skulle gynna förekomsten eller stärka

artbeståndet för en hotad art. Med hotade arter avses arter på Artdatabankens rödlista i

någon av kategorierna sårbar, starkt hotad eller akut hotad, arter som omfattas av ett

åtgärdsprogram för hotade arter eller i artskyddsförordningen (2007:845). Detsamma

gäller om utebliven skötsel bättre skulle kunna bevara landskapselementets natur- eller

kulturvärde. (SJVFS 2008:17)

Vilka förbud finns?

24 § På åkermark inom en åtagandeenhet är det inte tillåtet att:

1. bedriva sten- eller jordtäkt eller annan liknande verksamhet,

23

SJVFS 2008:17

2. tippa sten eller massor på landskapselementen eller deras renar, eller

3. ta marken ur produktion av andra skäl än miljöskäl.

25 § På landskapselement och deras renar är det inte tillåtet att:

1. sprida växtskyddsmedel, samt

2. vidta andra åtgärder som kan skada natur- och kulturmiljövärden.

Det är inte heller tillåtet att förstöra eller ta bort landskapselement som ingår i

åtagandet.

Hotade husdjursraser

Vilka raser kan man få ersättning för?

26 § Följande raser berättigar till ersättning:

Nötkreatur:

Fjällko

Rödkulla

Allmogeko: väneko, ringamålako och bohuskulla

Får:

Gutefår

Ryafår

Svenskt finullsfår

Allmogefår: skogsfår, dala pälsfår och roslagsfår

Getter:

Svensk

lantrasget

Allmogeget: göingeget och jämtget

Svin:

Linderödsvin

Kastrerade djur berättigar inte till ersättning.

Vilka är kraven för renrasighet?

27 § Renrasighet ska styrkas med härstamningsuppgifter som är grundade på officiell

husdjurskontroll eller med genbanksintyg.

28 § Djur som har berättigat till miljöstöd för utrotningshotade husdjursraser

1995 - 2000 eller 2001 - 2006 berättigar även fortsättningsvis till ersättning.

29 § Med renrasiga fjällkor och rödkullor menas djur vars mor, far och morfar till

minst 87,5 procent tillhör rasen i fråga.

Till renrasiga fjällkor och rödkullor räknas också djur vars far till minst 87,5 procent

tillhör rasen i fråga och vars mor tidigare berättigat till miljöersättning.

30 § Med renrasiga gutefår, ryafår och svenskt finullsfår menas djur vilka har känd

härstamning av samma ras i fyra generationer.

31 § Hondjur får endast betäckas eller semineras med renrasiga handjur av samma ras.

31 a § En förutsättning för att djur ska vara stödberättigande är att dessa omfattas av en

avelsplan för rasen som godkänts av Jordbruksverket. (SJVFS 2008:17)

24

SJVFS 2008:17

Anslutning och rapportering till härstamnings- och hälsokontroll

32 § Besättningar med allmogekor, allmogegetter och linderödssvin ska under hela

åtagandeperioden vara anslutna till genbanksverksamhet. Övriga besättningar med djur

ska under hela åtagandeperioden vara anslutna till officiell husdjurskontroll med avse-

ende på härstamningskontroll.

Sökanden ska rapportera in djurens fullständiga härstamning och följa de regler som

gäller för årlig rapportering till respektive genbanksverksamhet eller officiell

husdjurskontroll.

33 § Alla djur ska vara individmärkta.

34 § Besättningar med får ska vara anslutna till förenklad kontroll eller program för

bekämpning av viruset Maedi-Visna.

Vilka är ålderskraven för får, getter och svin?

35 § Får och getter ska ha satts in i avel för att berättiga till ersättning. Galtar ska vara

över 6 månader och insatta i avel, gyltor ska vara betäckta för att berättiga till

ersättning. Villkoren ska vara uppfyllda före hållandeperioden börjar.

Hur lång är hållandeperioden för får, getter och svin?

36 § Hållandeperioden för får, getter och svin är två månader. Det innebär att sökanden

i minst två månader ska hålla minst det antal djurenheter som anges i ansökan om

utbetalning. Hållandeperioden börjar dagen efter det att ansökan om utbetalning

kommit in till Jordbruksverket.

Hur får ersättningsberättigande får, getter och svin bytas ut?

37 § Får, getter och svin som angivits i ansökan om utbetalning kan bytas ut mot andra

ersättningsberättigande får, getter eller svin under hållandeperioden. Bytet ska göras

inom 10 dagar från det att de utbytta djuren togs från företaget. Jordbruksverket ska

informeras inom 5 arbetsdagar efter det att djuren ersatts.

Antalet djurenheter får genom

bytet inte bli mindre än det som angivits i ansökan om utbetalning.

Hur beräknas antalet nötkreatur?

38 § Uppgifter om nötkreatur som ska utgöra underlag för utbetalning av ersättning

hämtas ur det Centrala nötkreatursregistret (CDB).

Räkningsperioden löper från och med den 1 augusti året före ansökningsåret till och

med den 31 juli ansökningsåret.

39 § Jordbrukaren kan bara tillgodoräkna sig de nötkreatur som finns redovisade på

den angivna produktionsplatsen och som är anmälda till CDB när underlag för

beräkning hämtas ur registret.

Ett djur får endast tillgodoräknas en jordbrukare vid ett och samma räkningstillfälle.

Den dag ett djur rapporteras ut från en produktionsplats anses djuret tillhöra den

utrapporterande produktionsplatsen.

25

SJVFS 2008:17

Under förutsättning att det inte beror på jordbrukaren kan stödmyndigheten medge

att ett djur som inte är anmält till CDB får räknas, om det finns särskilda skäl.

Stöd till rasbevarande husdjursföreningar

40 § Stöd till rasföreningar för bevarande av utrotningshotade husdjursraser kan ges till

rasföreningar som har av Jordbruksverket godkända avelsplaner för bevarandet av de

utrotningshotade svenska husdjursraser som finns upptagna på gemenskapens lista eller

på listan för nationellt bevarande.

Stödet ges i syfte att skydda husdjursraser från genetisk utarmning och utrotning.

41 – 75 §§ Har upphävts genom (SJVFS 2008:17)

4 kap.

VALLODLING

Vad kan man få grundersättning för?

1 § Grundersättning lämnas för odling av flerårig slåtter- och betesvall eller frövall som

sköts enligt villkoren för ersättningen.

Vilka villkor finns för grundersättning?

2 § Villkoren för grundersättning är följande:

1. vallen ska ligga obruten minst tre vintrar i följd och under minst mellanliggande

två odlingssäsonger skötas enligt punkt 2 och 3,

2. vallen ska årligen betas eller slås och skörden ska föras bort, samt

3. inga kemiska växtskyddsmedel får spridas på vallen.

Vad kan man få tilläggsersättning för?

3 § Tilläggsersättning lämnas för slåtter- och betesvall inom stödområdena 1-5, som får

grundersättning och för så stor areal som motsvaras av jordbrukarens innehav av

nötkreatur, tackor och getter.

Hur ska tilläggsersättning beräknas för företag med slåtter- och betesvall inom flera

stödområden inom vilka tilläggsersättning lämnas?

4 § För företag med vall inom mer än ett stödområde gäller följande. Djurinnehavet

tillgodoräknas i första hand mark i området med högst ersättningsnivå. Återstående

djurinnehav tillgodoräknas mark i övriga stödområden efter fallande ersättningsnivå.

5 § Företag med vall inom flera stödområden, för vilka olika arealfaktorer tillämpas,

får ersättning enligt den arealfaktor som används för det stödområde där företagets

brukningscentrum ligger.

Om brukningscentrum ligger utanför ett stödområde inom vilket tilläggsersättning

lämnas, tillämpas den arealfaktor som gäller för stödområde 5.

26

SJVFS 2008:17

Vilka är kraven på djurhållning och redovisning av djur?

6 § Jordbrukaren ska i ansökan om utbetalning ange det antal tackor och getter som

utgör underlag för utbetalning av ersättning. Minst det antal djur som anges i

redovisningen ska hållas av jordbrukaren under en period av minst två månader räknat

från dagen efter det att ansökan om utbetalning kommit in till länsstyrelsen.

7 § Med tackor och getter avses de hondjur som har satts in i avel eller som är äldre än

ett år. Villkoret ska ha uppfyllts senast under hållandeperioden för ansökningsåret.

Hur får ersättningsberättigande tackor och getter bytas ut?

8 § Tackor och getter som angivits i ansökan om utbetalning kan bytas ut mot andra

ersättningsberättigande tackor eller getter under hållandeperioden. Bytet ska göras inom

10 dagar från det att de utbytta djuren togs från företaget. Antalet djurenheter får genom

bytet inte bli mindre än det som angivits i ansökan om utbetalning.

Hur beräknas antalet nötkreatur?

9 § Uppgifter om nötkreatur som ska utgöra underlag för utbetalning av ersättning

hämtas ur det Centrala nötkreatursregistret (CDB).

Räkningsperioden löper från och med den 1 augusti året före ansökningsåret till och

med den 31 juli ansökningsåret.

10 § Jordbrukaren kan bara tillgodoräkna sig de nötkreatur som finns redovisade på

den angivna produktionsplatsen och som är anmälda till CDB när underlag för

beräkning hämtas ur registret.

Ett djur får endast tillgodoräknas en jordbrukare vid ett och samma räkningstillfälle.

Den dag ett djur rapporteras ut från en produktionsplats anses djuret tillhöra den

utrapporterande produktionsplatsen.

Under förutsättning att det inte beror på jordbrukaren kan stödmyndigheten medge

att ett djur som inte är anmält till CDB får räknas, om det finns särskilda skäl.

5 kap.

MILJÖANPASSAT JORDBRUK

Ekologiska produktionsformer

Allmänna regler för växtodling och djurhållning

1 § Genetiskt modifierade organismer eller produkter som härletts ur sådana

organismer får inte användas, med undantag av veterinärmedicinska läkemedel.

Vilka krav finns för att få ersättning för certifierad produktion?

2 § För att få ersättning för certifierad ekologisk produktion ska det företag eller den

person som ansluter produktionen till ett godkänt kontrollorgan ha anslutit sig senast på

27

SJVFS 2008:17

sista ansökningsdagen för stödåret genom att ha skrivit under och kommit in med ett

anslutningsavtal till ett godkänt kontrollorgan.

3 § Om jordbrukaren ansöker om ersättning för certifierad ekologisk växtodling, ska all

mark och minst lika stor areal som ingår i jordbrukarens åtagande eller ansökan om

åtagande omfattas av certifiering för ekologisk produktion senast från och med den 15

juni samma stödår.

Om jordbrukaren ansöker om ersättning för certifierad ekologisk djurhållning, ska all

djurhållning som ingår i jordbrukarens ansökan om utbetalning omfattas av certifiering

för ekologisk produktion senast från och med den 15 juni samma stödår.

Under förutsättning att anmälan om djurhållning har kommit in till kontrollorganet

senast den 15 juni får länsstyrelsen tillåta att karensperioden för djurhållningen påbörjas

senast från och med den 1 september.

4 § För att vara berättigad till ersättning för certifierad ekologisk produktion ska den

person som står för certifieringen medge, att anslutningen till ett godkänt kontrollorgan

får kontrolleras. Detta gäller också anslutningens omfattning och de resultat av

kontrollorganets kontroller som har betydelse för bedömning av om villkoren för

ersättningen har uppfyllts. Den sökande ska se till att information och handlingar från

det godkända kontrollorganet lämnas till länsstyrelsen och Jordbruksverket inom begärd

tid.

5 § Från och med den 1 januari 2009 gäller att jordbrukare som söker ersättning för

certifierad produktion ska följa rådets förordning (EEG) nr 2092/917. (SJVFS 2008:17)

Kontroll

6 § Jordbrukaren ska göra det möjligt för länsstyrelsen att kontrollera de uppgifter som

jordbrukaren lämnar mot bokföring, verifikationer, stödjande dokument eller

motsvarande.

Ekologisk odling

7 § De jordbruksskiften som ingår i åtagande för ekologiska produktionsformer ska

vara klart åtskilda från mark som inte odlas ekologiskt.

8 § För att berättiga till ersättning ska grödan odlas med sikte på god skörd och för det

syfte som grödan har redovisats för. Energiproduktion är inte någon godkänd

användning. Oljeväxter, oljelin, bruna bönor, konservärtor och frövall ska odlas för att

tröskas. Spannmål och proteingrödor ska odlas för att tröskas eller ensileras.

9 § För att berättiga till ersättning för ekologisk odling ska grönfoder bestå av ettåriga

lantbruksgrödor och vara duglig som foder till lantbruksdjur. Vallgräs och vall-

baljväxter får endast ingå som insådd. Med vallgräs avses även rajgräs.

7 EGT L198, 22.7.1991, s 1 (Celex 31991R2092)

28

SJVFS 2008:17

Vilka uppgifter om växtodling ska dokumenteras?

10 § Vid kontroll ska följande dokumenterade uppgifter finnas tillgängliga:

1.

växtföljder,

2. ursprung, behandling och datum för sådd eller plantering av föröknings-material,

3.

ursprung, mängd och datum för spridning av tillförda gödsel- och

jordförbättringsmedel,

4. ursprung, mängd och datum för spridning av tillförda växtskyddsmedel, samt

5. vilka andra växtskyddsåtgärder som vidtagits i odlingen.

Hur ska jordbrukaren göra för att bibehålla eller höja markens bördighet?

11 § Markens bördighet och biologiska aktivitet ska behållas eller höjas, i första hand

genom att följande åtgärder vidtas, som behövs för odling med sikte på god skörd:

1. odling av ettåriga gröngödslingsgrödor, baljväxtrika vallar eller växter med djupt

rotsystem i lämplig växtföljd,

2. tillförsel av stallgödsel från ekologisk djurhållning, samt

3. tillförsel av annat organiskt material, komposterat eller inte, från företag som odlar

ekologiskt.

Vilka gödsel- och jordförbättringsmedel får användas?

12 § Om näringstillförsel enligt 11 § inte är tillräcklig för att hålla växterna i

växtföljden friska och produktionsdugliga eller för att hålla marken i god kondition, får

de gödsel- eller jordförbättringsmedel som anges i bilaga 2 del A i rådets förordning

(EEG) nr 2092/918 användas. Utöver åtgärder som nämns i 11 § får endast dessa

produkter användas och endast på de villkor som anges. Förhandsprövning krävs inte. I

de fall förhandsprövning ska göras enligt rådets förordning (EEG) nr 2092/919 ska

jordbrukaren vid kontroll kunna visa att det har funnits behov av att använda produkten.

Preparat för jordförbättring och kompostering

13 § Preparat av mikroorganismer får användas för att förbättra jordens bördighet och

biologiska aktivitet samt för att stimulera komposteringsprocessen.

Hur ska växtskyddsproblem förebyggas och åtgärdas?

14 § Växtskadegörare ska i första hand bekämpas genom en lämplig kombination av

följande åtgärder som behövs för odling med sikte på god skörd:

1. val av lämpliga arter och sorter,

2. odling i lämplig växtföljd,

3.

mekanisk

bearbetning,

4. flamning och ångning,

5.

utsättning och gynnande av växtskadegörarnas naturliga fiender eller

konkurrenter, samt

6. användning av fällor och fångstanordningar.

8 EGT L 198, 22.7.1991, s 1 (Celex 31991R2092)

9 EGT L 198, 22.7.1991, s 1 (Celex 31991R2092)

29

SJVFS 2008:17

Förutom åtgärderna i första stycket, får endast de växtskyddsmedel som anges i

bilaga 2 del B i rådets förordning (EEG) nr 2092/9110 användas och endast på de villkor

som anges där. Förhandsprövning krävs inte. I de fall förhandsprövning ska göras enligt

rådets förordning (EEG) nr 2092/9111 ska jordbrukaren vid kontroll kunna visa att det

har funnits behov av att använda produkten.

Vilket förökningsmaterial ska användas?

15 § Förökningsmaterial

ska

vara

ekologiskt odlade. Detta innebär att

förökningsmaterial av:

1.

ettåriga grödor ska härstamma från växtmaterial som odlats ekologiskt i

åtminstone en generation, samt

2. fleråriga grödor ska härstamma från växtmaterial som odlats ekologiskt i

åtminstone två odlingssäsonger.

I de fall ekologiskt odlat förökningsmaterial inte finns att tillgå kan Jordbruksverket

ge dispens från dessa krav.

Vilka särskilda villkor finns för hampa?

16 § Jordbrukare kan få ersättning för hampa endast om följande villkor enligt

kommissionens förordningar (EG) nr 795/200412 och (EG) nr 796/200413 har uppfyllts:

1. utsädet ska vara certifierat,

2. sorten ska finnas på listan över godkända hampsorter, och

3. länsstyrelsen ska senast den 30 juni stödåret ha fått in etikett från utsädesför-

packningen samt uppgift om sort och utsädesmängd för de skiften där hampa odlas.

Vilka särskilda villkor finns för frövall?

17 § Jordbrukaren ska kunna visa att skörden från frövall har rensats och använts till

utsäde. En frövall får endast bestå av en art av vallbaljväxter eller vallgräs.

Vilka särskilda villkor finns för frukt- och bärodling?

18 § För att en fruktodling ska vara ersättningsberättigande, ska den, ha minst 400 träd

per hektar äpple (Malus spp.), päron (Pyrus spp.), plommon eller körsbär (Prunus spp.).

Odling av surkörsbär (Prunus cerasus) ska ha minst 300 träd per hektar.

19 § För att en bärodling ska vara ersättningsberättigande ska den ha minst

10 EGT L 198, 22.7.1991, s 1 (Celex 31991R2092)

11 EGT L 198, 22.7.1991, s 1 (Celex 31991R2092)

12 Kommissionens förordning (EG) nr 795/2004 av den 21 april 2004 om tillämpningsföreskrifter för det system med samlat

gårdsstöd som föreskrivs i rådets förordning (EG) nr 1782/2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för

direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare (EGT L 141,

30.4.2004, s. 1)

13 Kommissionens förordning (EG) nr 796/2004 av den 21 april 2004 om närmare föreskrifter för tillämpningen av de tvärvillkor,

den modulering och det integrerade administrations- och kontrollsystem som föreskrivs i rådets förordning (EG) nr 1782/2003 om

upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om

upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare (EGT L 141, 30.4.2004, s. 18)

30

SJVFS 2008:17

1. 30 000 plantor per hektar smultron (Fragaria vesca) eller lingon (Vaccinium vitis-

idaea),

2. 20 000 plantor per hektar jordgubbar (Fragaria ananassa), tranbär (Vaccinium

spp.) eller åkerbär (Rubus arcticus, R x stellarcticus),

3. 3 000 plantor per hektar hjortron (Rubus chamaemorus),

4. 2 000 plantor per hektar hallon, björnbär eller björnbärskorsningar (Rubus spp.),

5. 1 500 plantor per hektar vinbär (Ribes spp.), krusbär (Ribes uva-crispa), blåbär

(Vaccinium spp.), nypon (Rosa spp.), aronia (Aronia spp.), rosenkvitten (Chaenomeles

spp.) eller vindruvor (Vitis ssp.),

6. 1 200 plantor per hektar havtorn (Hippophae rhamnoides) eller bärhäggmispel

(Amelanchier alnifolia), eller

7. 600 plantor per hektar fläder (Sambucus nigra).

20

§

Fruktträd ska beskäras årligen, om de är av sådan sort att detta krävs.

Jordbrukaren ska vid kontroll kunna visa dokumentation av de åtgärder som vidtagits i

odlingen.

21 § Bärodlingar, dock inte odling av vindruvor, berättigar till ersättning även de år

odlingen etableras eller föryngras.

Ekologisk djurhållning

Vilket är det minsta antal djur som krävs för att uppfylla djuråtagandet?

22 § Den ekologiska djurhållningen måste varje kalenderår under hela åtagande-

perioden minst omfatta något av följande djurantal:

1. en tacka, en get eller en sugga under hållandeperioden,

2. ett nötkreatur i genomsnitt,

3. två djurenheter av värphöns i genomsnitt,

4. två djurenheter av slaktkycklingar i genomsnitt eller

5. ett slaktsvin som levererats till slakteri.

23 § Åkermark berättigar till ersättning för ekologisk djurhållning i de fall den odlas

med slåtter- och betesvall och grödor som berättigar till ersättning för ekologisk odling.

Undantag från djurregler första halvåret

24 Om jordbrukaren inte tidigare fått ersättning för ekologisk djurhållning, måste

djuren hållas ekologiskt senast från och med den 1 juli det första året i

åtagandeperioden. Orsak och tidpunkt för eventuell senarelagd ekologisk djurhållning

ska antecknas i stalljournalen.

Hur redovisas tackor, getter och suggor i ansökan om utbetalning?

25 § Jordbrukaren ska i ansökan om utbetalning ange det antal tackor, getter och

suggor som utgör underlag för utbetalning av ersättning. Minst det antal djur som anges

i ansökan om utbetalning ska hållas ekologiskt av jordbrukaren under en hållandeperiod

av minst två månader, räknat från dagen efter det att ansökan om utbetalning kommit in

till länsstyrelsen.

31

SJVFS 2008:17

26 § Med tackor och getter avses de hondjur som har satts in i avel eller är äldre än ett

år. Villkoret ska ha uppfyllts senast under hållandeperioden för ansökningsåret.

Hur får ersättningsberättigande tackor, getter och suggor bytas ut?

27 § Tackor, getter och suggor som angivits i ansökan om utbetalning kan bytas ut mot

andra ersättningsberättigande tackor, getter eller suggor under hållandeperioden.

Bytet ska göras inom 10 dagar från det att de utbytta djuren togs från företaget. Antalet

djurenheter får genom bytet inte bli mindre än det som angivits i ansökan om

utbetalning.

Hur beräknas antalet nötkreatur?

28 § Uppgifter om nötkreatur som ska utgöra underlag för utbetalning av ersättning

hämtas ur centrala nötkreatursregistret (CDB).

Räkningsperioden löper från och med den 1 augusti året före ansökningsåret till och

med den 31 juli ansökningsåret. Om jordbrukaren inte har gjort någon ansökan om

utbetalning för ekologiska nötkreatur under föregående stödår, löper räkningsperioden

från och med den 1 januari till och med den 31 juli ansökningsåret.

29 § Jordbrukaren kan bara tillgodoräkna sig de egna nötkreatur som finns redovisade

på den egna produktionsplatsen och som är anmälda till CDB när underlag för

beräkning hämtas ur CDB.

Ett djur får endast tillgodoräknas en jordbrukare vid ett och samma räkningstillfälle.

Den dag ett djur rapporteras ut från en produktionsplats anses djuret tillhöra den

utrapporterande produktionsplatsen.

Under förutsättning att det inte beror på jordbrukaren kan länsstyrelsen medge att ett

djur som inte är anmält till CDB får räknas, om det finns särskilda skäl.

Hur redovisas och beräknas slaktsvin?

30 § Jordbrukaren kan få ersättning för det antal slaktsvin som slakterier rapporterar för

jordbrukarens produktionsplats till Jordbruksverkets slaktregister i enlighet med Statens

jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:56) om slakteriers rapportering avseende

slaktade djur.

Räkningsperioden löper från och med den 1 augusti året före ansökningsåret till och

med den 31 juli ansökningsåret. Om jordbrukaren inte har ansökt om utbetalning för

slaktsvin föregående stödår löper räkningsperioden från och med den 1 januari till och

med den 31 juli ansökningsåret. Alla slaktsvin från produktionsplatsen som slaktas

under räkningsperioden ska vara ekologiskt hållna.

Under förutsättning att det inte beror på jordbrukaren kan länsstyrelsen medge att ett

djur som inte är anmält till Jordbruksverkets slaktregister får räknas, om det finns

särskilda skäl.

Hur redovisas och beräknas värphöns och slaktkycklingar?

31 § Jordbrukaren ska i ansökan om utbetalning ange det genomsnittliga antalet

värphöns och slaktkycklingar som hålls under räkningsperioden.

Det genomsnittliga antalet värphöns och slaktkycklingar beräknas genom att antalet

djur som sätts in, oavsett om de satts in före räkningsperioden, eller inte, multipliceras

32

SJVFS 2008:17

med antalet dagar som djuren hålls under räkningsperioden samt delas med antalet

dagar i räkningsperioden. Värphöns ersätts dock först efter 16 veckors ålder. Vid

omgångsuppfödning behöver man inte räkna bort slaktkycklingar och värphöns som dör

eller behöver avlivas innan hela omgången tas ur produktion.

Räkningsperioden löper från och med den 1 augusti året före ansökningsåret till och

med den 31 juli ansökningsåret. Om jordbrukaren inte har ansökt om utbetalning för

djurslaget föregående stödår löper räkningsperioden från och med den 1 januari till och

med den 31 juli ansökningsåret.

Hur många värphöns och slaktkycklingar behövs för att få utbetalning?

32 § Ersättning betalas inte ur för mindre än två djurenheter av värphöns eller två

djurenheter av slaktkycklingar.

Antalet värphöns och slaktkycklingar på jordbruksföretaget fastställs utifrån det

genomsnittliga innehavet under räkningsperioden.

Vilken dokumentation ska finnas om djurhållningen?

33 § Vid kontroll ska följande dokumenterade uppgifter finnas tillgängliga:

1. datum för de perioder då djuren haft tillgång till utevistelse,

2. för idisslare, datum för betesperiodens start och slut,

3. uppgifter om fodrets ursprung,

4. foderstat för alla grupper av djur,

5. uppgift om inköpta djur kommer från ekologisk eller konventionell djurhållning,

och

6.

för fjäderfä, uppgift om när djuren sätts in och tas ur produktion på

produktionsenheten.

Vad gäller vid parallellhållning?

34 § Djur som hålls ekologiskt får endast vistas i byggnader och stallavdelningar som

är helt avskilda från byggnader och stallavdelningar med djur av samma art som inte

hålls ekologiskt. Foder som inte är ekologiskt och som används till djur som inte hålls

ekologiskt ska förvaras och hanteras tydligt åtskilt från de ekologiskt hållna djurens

foder.

Vilka krav ställs på djur som förs in i besättningen?

35 § Djur som förs in i besättningen under åtagandeperioden ska komma från ekologisk

djurhållning.

36 § Undantag från 35 § kan göras i följande fall när lämpliga ekologiskt uppfödda djur

inte finns att tillgå.

1. Djur som inte är ekologiskt uppfödda får köpas in för avel, i begränsad

omfattning, som ett komplement till en naturlig ökning och för förnyelse av

besättningen.

2. Djur som inte är ekologiskt uppfödda får köpas in för avel, i större omfattning, vid

en väsentlig utökning av uppfödningsenheten, byte av djurras, utveckling av en ny

djurspecialisering eller vid inköp av djur av utrotningshotade husdjursraser.

33

SJVFS 2008:17

3. Vid hög dödlighet bland djuren, orsakad av omständigheter som har att göra med

djurens hälsa, med olyckshändelser eller med katastrofer, får besättningen förnyas eller

ges en ny sammansättning med djur som inte är ekologiskt uppfödda.

4. Värphöns som inte är ekologiskt uppfödda och som är högst 18 veckor gamla får

tas in i ekologisk produktion efter förhandsgodkännande från Jordbruksverket. Dessa

värphöns måste ha fötts upp enligt de regler för utfodring och förebyggande hälsovård

och veterinärvård som gäller för ekologisk djurhållning.

5. Värphöns och slaktkycklingar som inte är ekologiskt uppfödda får tas in i

ekologisk produktion om djuren är yngre än tre dagar.

I vilka undantagsfall får djur hållas bundna?

37 § Djur får inte hållas bundna. När det är berättigat för djurens säkerhet får enskilda

djur dock hållas bundna under en begränsad tid. Om byggnaden där djuren hålls är

uppförd före den 24 augusti 2000, får nötkreatur hållas bundna, dock endast om djuren

får tillgång till regelbunden rastning. Detta undantag gäller till och med den 31

december 2010.

Daglig utevistelse under en maximalt utsträckt tid före och efter betesperioden

uppfyller kravet på regelbunden rastning. Vid rastning utomhus ska hänsyn tas till om

det är lämpligt med hänsyn till nötkreaturens välbefinnande och markens tillstånd.

Vid sådana till- eller ombyggnader som ska förprövas enlig djurskyddsförordningen

(1988:539) ska lösningar väljas där rastning är möjlig under hela året.

38 § Nötkreatur i mindre besättningar får hållas bundna om det inte är möjligt att hålla

djuren i grupper som är lämpade för deras särskilda behov. Detta undantag gäller endast

om djuren minst två gånger per vecka får tillgång till utevistelse på rastgårdar eller

lämplig mark utomhus. (SJVFS 2008:17)

Vilka krav finns för byggnader?

39 § Byggnader för nötkreatur, får, getter och grisar ska ha en bekväm ligg- och

viloplats som ska bestå av helt golv utan spalt. Liggplatsen ska vara väl strödd. Ströet

ska bestå av halm eller annat lämpligt naturmaterial. Ströet får förbättras eller berikas

med de mineralprodukter som är tillåtna som gödselmedel i jordbruk med ekologisk

produktion i enlighet med bilaga 2 del A i rådets förordning (EEG) nr 2092/91.14

40 § Byggnaderna ska uppfylla bestämmelserna i bilaga 8 i rådets förordning

(EEG) nr 2092/91. Byggnaderna behöver inte ha en rastgård om djuren har tillgång till

utevistelse på lämplig mark utomhus.

För byggnader som har uppförts före den 24 augusti 1999 medges undantag från

villkoren i första stycket. Detta undantag gäller fram till och med den 31 december

2010.

För värphöns som hålls i byggnader som uppförts före den 24 augusti 1999 gäller att

jordbrukaren får hålla högst sju hönor per kvadratmeter tillgänglig ströyta och

våningsplan.

14 EGT L 198, 22.7.1991, s 1 (Celex 31991R2092)

34

SJVFS 2008:17

41 § För däggdjur gäller att minst 50 procent av inomhusarean enligt bilaga 8 i rådets

förordning (EEG) nr 2092/9115 ska utgöras av helt golv. Resningsutrymmet, högst

30 cm, får räknas in.

När ska idisslare ha tillgång till bete och utevistelse?

42 § Alla nötkreatur, getter och får ska ha tillgång till bete under betesperioden. Tjurar

som är äldre än ett år behöver inte ha tillgång till bete, om de i stället har tillgång till

rastgård. Vid bete ska hänsyn tas till om det är lämpligt med hänsyn till djurens

välbefinnande och markens tillstånd.

43 § För djurhållning i byggnader som har uppförts efter den 23 augusti 1999 och för

samtliga byggnader från och med den 1 januari 2011 gäller att:

1. nötkreatur, får och getter ska ha tillgång till rastgård eller lämplig mark utomhus

under en maximalt utsträckt period före och efter betesperioden,

2. tjurar som är äldre än ett år och som hålls på rastgård under betesperioden ska

dock ha tillgång till rastgården under hela året.

Vid utevistelse ska hänsyn tas till om det är lämpligt med hänsyn till djurens

välbefinnande och markens tillstånd.

44 § Får och nötkreatur får slutgödas inomhus under högst en femtedel av djurens liv,

dock högst tre månader.

Hur ska kalvar, lamm, killingar och smågrisar utfodras?

45 § Utfodring av kalvar, lamm, killingar och smågrisar ska baseras på naturlig mjölk,

företrädesvis modersmjölk. De ska födas upp på naturlig mjölk under en minimiperiod

som är:

1. 90 dagar för kalvar,

2. 45 dagar för lamm och killingar, och

3. 40 dagar för grisar.

Hur ska kalvar hållas?

46 § Kalvar får inte hållas enskilt i boxar när de är äldre än en vecka. I undantagsfall

kan en kalv hållas ensam, om det är motiverat av veterinärmedicinska skäl eller

djurskyddsskäl. Då ska boxen som kalven hålls enskilt i minst vara avsedd för två

kalvar.

Hur ska grisar hållas?

47 § Grisar ska ha tillgång till mark eller rastgård utomhus och kunna använda dessa

när deras välbefinnande och markens tillstånd tillåter detta.

48 § Grisar ska kunna gödsla och böka på rastgårdarna. Om byggnader och rastgårdar

för grisar inte ger tillräckligt skydd mot sol och höga temperaturer ska grisarna ha

tillgång till vattensvalka eller gyttjebad.

15 EGT L 198, 22.7.1991 s 1 (Celex 31991R2092)

35

SJVFS 2008:17

49 § Suggor ska hållas gruppvis. Detta gäller inte i sista stadiet av dräktigheten och

under digivningsperioden.

Vilka särskilda regler gäller för fjäderfän?

50 § Slaktkycklingar, som inte är av långsamt växande raser eller linjer, får slaktas

tidigast vid 81 dagars ålder.

51 § Fjäderfän får inte hållas i burar och ska under minst en tredjedel av sitt liv ha

tillgång till utomhusvistelse när väderleksförhållandena tillåter det. För varje omgång

fjäderfän som har fötts upp ska rastgårdarna dessutom lämnas tomma under två

månader. Minst en tredjedel av den inomhusarea som krävs enligt bilaga 8 i rådets

förordning (EEG) nr 2092/9116 ska vara helt golv, det vill säga inte bestå av nät eller

spalt, och vara täckt med strö.

52 § Det ska finnas in- och utgångshål som har en sammanlagd längd av minst 4 meter

per 100 kvadratmeter av den byggnadsyta som är tillgänglig för fåglarna. Rastgårdar för

fjäderfän ska huvudsakligen vara täckta med växtlighet och vara försedda med skydd

mot rovdjur.

För byggnader som har uppförts före den 24 augusti 1999 medges undantag från

villkoren i första stycket. Detta undantag gäller fram till och med den 31 december

2010.

Vilka krav ställs på djurens foder?

53 § Djuren ska födas upp på ekologiskt producerat foder. Under en övergångsperiod

tillåts dock en viss andel konventionellt foder för grisar och fjäderfä.

För grisar och fjäderfän gäller följande.

1. Under 2008 och 2009 får högst 10 procent konventionellt foder användas.

2. Under 2010 och 2011 får högst 5 procent konventionellt foder användas.

Dessa andelar konventionellt foder gäller på årsbasis.

Vid låg foderproduktion, särskilt på grund av exceptionella väderförhållanden, kan

Jordbruksverket tillåta en högre andel konventionellt foder under en begränsad period

och för ett särskilt område. (SJVFS 2008:17)

53 a § Djurhållare i Jämtlands län som på grund av exceptionella väderförhållanden

inte kan uppfylla villkoren om lägsta andel ekologiskt och eget foder i 5 kap. 53 och

56 §§ i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2007:42) om kompensationsbidrag,

miljöersättningar och miljöinvesteringar, tillåts använda en högre andel inköpt foder

och en högre andel konventionellt foder. Det konventionella foder som används får

endast bestå av grovfoder. Undantaget gäller till och med den 15 juni 2008. (SJVFS

2008:17)

54 § Har upphävts genom (SJVFS 2008:17).

55 § För grisar och fjäderfä får högst 25 procent av det dagliga foderintaget vara

konventionellt foder. (SJVFS 2008:17)

16 EGT L 198, 22.7.1991 s 1 (Celex 31991R2092)

36

SJVFS 2008:17

56 § Fodret till nötkreatur, får och getter, räknat på årsbasis, ska huvudsakligen komma

från den egna produktionsenheten. När detta inte är möjligt får fodret odlas i samarbete

med andra gårdar med ekologisk produktion.

57 § För nötkreatur, får och getter ska minst 60 procent i dessa djurslags dagliga

foderranson utgöras av grovfoder. För mjölkproducerande djur får grovfoderandelen

sänkas till 50 procent under högst tre månader tidigt i laktationen.

58 § Grovfoder ska ingå i den dagliga foderransonen för svin och fjäderfän.

59 § Fodermängder beräknas i kilo torrsubstans.

Fodertillsatser och foderråvaror

60 § Vegetabiliska foderråvaror av jordbruksursprung som inte är ekologiskt

producerade får endast användas till djurfoder om de finns med i bilaga 2.C.1. i rådets

förordning (EEG) nr 2092/91.17 Kemiska lösningsmedel får inte användas för att

framställa eller bereda vegetabiliska fodermedel.

61 § Foderråvaror av animaliskt ursprung, processtekniska hjälpmedel och andra

tillsatser och produkter får endast användas i djurfoder om de finns med i bilagorna

2.C.2-2.F i rådets förordning (EEG) nr 2092/91, och för de ändamål som anges där.

Endast produkterna i bilaga 2.D avsnitt 1.3 och 1.5 i rådets förordning (EEG) nr2092/91

får användas som tillsatser respektive processtekniska hjälpmedel i ensilage.

Vid behov är det tillåtet att tillsätta syntetiska vitaminer A, E och D som är identiska

med naturliga vitaminer i fodret till idisslare.

Vilka regler gäller för hälsovård och användning av läkemedel?

62 § Problem med parasiter och andra hälsoproblem ska förebyggas genom lämpliga

uppfödningsmetoder och lämplig djurtäthet.

63 § Kemisk-syntetiskt framställda läkemedel eller antibiotika får användas om

behandling är nödvändig för att undvika smärta och lidande hos djuret.

Kemisk-syntetiskt framställda läkemedel eller antibiotika får inte användas för

förebyggande hälsovård. Veterinärbehandling som är obligatorisk enligt nationell

lagstiftning eller EU:s lagstiftning är tillåten, liksom vaccination.

Vad gäller för fortplantning?

64 § Artificiell insemination är tillåten. Andra former av artificiell fortplantning eller

hjälp till fortplantning, såsom embryoöverflyttning och hormonbehandling för brunst-

synkronisering, är förbjudna.

17 EGT L 198, 22.7.1991 s 1 (Celex 31991R2092)

37

SJVFS 2008:17

Minskat kväveläckage

Vad krävs för att man ska få ersättning?

65 § För att få ersättning för odling av fånggröda eller för vårbearbetning måste

jordbrukare inom vissa områden varje år odla fånggröda på eller vårbearbeta en areal

motsvarande minst 20 procent av företagets vårsädesareal. Detta gäller jordbrukare med

mark inom stödområde 5c, 5m och 9 i Skåne, Blekinge, Kalmar, Gotlands, Västra

Götalands och Hallands län samt inom stödområde 5a och 5b i Hallands och Västra

Götalands län.

Varje åtgärd måste omfatta motsvarande minst 20 procent av vårsädesarealen för att

ersättning ska kunna lämnas för åtgärden. Därutöver ersätts ytterligare redovisad areal

fånggröda eller vårbearbetning.

Fånggröda

Vilka krav finns på sådd och etablering av fånggröda?

66 § Fånggrödan ska sås med den mängd utsäde som är normalt för arten och syftet

med odlingen.

67 § Följande utsäde får användas vid sådd av fånggröda.

1. Vallgräs eller vallgräs i blandning med vallbaljväxter. Högst 10 viktprocent av

utsädesblandningen får utgöras av vallbaljväxter. Fånggrödan ska sås in i en annan

huvudgröda än potatis, rotfrukter eller grönsaker.

2.

Vitsenap

eller

oljerättika. Fånggrödan ska sås in i eller efter skörd av en annan

huvudgröda än potatis, rotfrukter eller grönsaker. Den kan också sås efter skörd av

potatis, rotfrukter eller grönsaker. Vitsenap eller oljerättika är endast tillåten som fång-

gröda i Blekinge, Skåne och Hallands län.

3. Höstråg eller westerwoldiskt rajgräs. Fånggrödan ska sås efter skörd av potatis,

rotfrukter eller grönsaker.

68 § Om fånggrödan är vallgräs eller vallgräs i blandning med vallbaljväxter, ska den

sås i samband med sådd av huvudgrödan eller senast det datum som framgår av

1 kap. 16 § första stycket.

Om fånggrödan är vitsenap eller oljerättika ska den sås senast den 20 augusti.

Om fånggrödan är höstråg ska den sås snarast efter skörd av huvudgrödan, dock

senast

1. den 15 september i Kalmar, Gotlands och Västra Götalands län,

2. den 1 oktober i Blekinge, Skåne och Hallands län.

Om fånggrödan är westerwoldiskt rajgräs ska den sås snarast efter skörd av

huvudgrödan, dock senast den 15 augusti.

69 § Om etableringen av fånggrödan är otillräcklig med hänsyn taget till lokala

förhållanden och väderlek, lämnas ingen ersättning för fånggröda.

38

SJVFS 2008:17

När får fånggrödan brytas?

70 § Om fånggrödan är vallgräs eller vallgräs i blandning med vallbaljväxter, får den

brytas tidigast

1. den 10 oktober i Kalmar, Gotlands och Västra Götalands län,

2. den 20 oktober i Blekinge, Skåne och Hallands län.

Om fånggrödan är vitsenap eller oljerättika, får den brytas tidigast den 20 oktober.

Om fånggrödan är höstråg eller westerwoldiskt rajgräs, får den brytas tidigast

den 1 januari.

Hur får fånggrödan användas?

71 § Fånggrödan får inte utnyttjas för slåtter, bete eller annan produktion före det

datum då den tidigast får brytas. Fånggrödan höstråg får inte övergå till huvudgrödan

höstråg året efter stödåret.

Hur får gödselmedel och kemiska växtskyddsmedel spridas?

72 § Efter skörd av huvudgrödan får inte gödselmedel eller kemiska växtskyddsmedel

spridas i fånggrödan före det datum då den tidigast får brytas.

Vårbearbetning

Vad kan man få ersättning för?

73 § Mark som tidigast den 1 januari året efter stödåret jordbearbetas efter skörd av en

huvudgröda eller vall, eller efter en bevuxen träda, kan berättiga till ersättning för

vårbearbetning. Marken ska vårsås med en huvudgröda eller vall senast den 15 juni året

efter stödåret.

Skörd av potatis, rotfrukter eller grönsaker betraktas som jordbearbetning.

Hur får gödselmedel och kemiska växtskyddsmedel spridas?

74 § Efter skörd av en huvudgröda, efter den sista skörden av en vall eller efter en

bevuxen träda får inte gödselmedel eller kemiska växtskyddsmedel spridas på marken

förrän tidigast den 1 januari året efter stödåret.

Skötsel av våtmarker

75 § Med våtmark avses ett vegetationstäckt område, där vattenytan under en stor del

av året är nära under, i nivå med eller nära över markytan och där vattennivån tillåts

variera med de naturliga säsongsvariationerna.

Vad kan man få ersättning för?

76 § Ersättning lämnas för skötsel av våtmarker som i miljöförbättrande syfte har

anlagts i odlingslandskapet.

39

SJVFS 2008:17

Ersättning lämnas även för hela eller delar av våtmarker som i miljöförbättrande syfte

har restaurerats i odlingslandskapet om miljönyttan stärks av ett skötselåtagande eller

om restaureringen inneburit att markens alternativvärde försämrats.

Extra markersättning kan ges under förutsättning att våtmarkens värde för miljön

bedöms vara hög.

Förundersökning, slutbesiktning och specifika villkor för åtagandet

77 § Platsen för våtmarken ska ha besiktigats av länsstyrelsen innan anläggningen eller

restaureringen påbörjats och våtmarken ska ha godkänts efter att den färdigställts.

Länsstyrelsen fastställer den areal som omfattas av åtagandet.

Länsstyrelsen får besluta om särskilda villkor, till exempel:

1. hur dammvallen och dess släntlutning ska utformas,

2. hur dammvallen ska smälta in i omgivningen,

3. var och hur schaktmassorna ska placeras,

4. vid vilken tidpunkt våtmarken senast ska vara färdigställd och

godkänd,

5. förbud mot fisk- och kräftodling och mot utfodring av fiskar, kräftor

och andra djur,

6. förbud mot att helt tömma våtmarken, samt

7. att hela eller delar av den färdiga våtmarken ska omfattas av ett

åtagande för betesmarker och slåtterängar.

Vilka generella villkor gäller?

78 § Dammvallar, brunnar och övriga anläggningar ska underhållas så att deras

funktion består under hela åtagandeperioden.

79 § Igenväxningsvegetation ska tas bort i den utsträckning som länsstyrelsen

bestämmer.

80 § Inom våtmarken är det inte tillåtet att sprida gödselmedel eller kemiska

växtskyddsmedel. Det är heller inte tillåtet att sprida kalk, om inte länsstyrelsen

bestämmer annat.

Skyddszoner

Vilka krav finns på anläggning av en skyddszon?

81 § Skyddszonen ska anläggas på åkermark som direkt gränsar till vattenområde. Med

vattenområde avses här vattendrag, sjöar, hav eller dammar.

82 § Den sträcka av skyddszonsskiftet som gränsar mot ett vattenområde ska vara

minst 20 meter lång.

83 § Skyddszonen ska sås senast det datum som framgår av 1 kap. 16 § första stycket

det första året i åtagandeperioden.

40

SJVFS 2008:17

Växtligheten på skyddszonen ska utgöras av vallgräs eller vallgräs i blandning med

vallbaljväxter. Högst 10 viktprocent av utsädesblandningen får utgöras av

vallbaljväxter. Sådden ska ske med den mängd utsäde som är normalt för arten och

syftet med odlingen.

Skyddszoner som redan är etablerade vid åtagandeperiodens början omfattas inte av

kravet på sådd.

Vilka krav finns på skyddszonen?

84

§

En anlagd skyddszon ska ligga obruten på samma mark under hela

åtagandeperioden. Skadad eller utgången växtlighet ska repareras.

85 § På skyddszonen är det inte tillåtet att göra något som leder till att

växtligheten skadas eller att skyddszonen bearbetas förrän efter tidigaste datum

för brytning av skyddszonen.

Vid dikning får dock jordmassor läggas på skyddszonen. Vid täckdikning av

ett intilliggande skifte får skyddszonen brytas igenom. Jordmassorna ska vara

bortförda och skyddszonens växtlighet reparerad senast den 15 juni följande år.

86 § Växtligheten på skyddszonen får skördas, dock tidigast den 15 juli. Den får betas

under hela betessäsongen.

Växtligheten på skyddszonen får slås av under hela växtperioden, om den avslagna

växtligheten kan ligga kvar på skyddszonen utan att skada växtligheten på denna.

Växtligheten på skyddszonen får inte användas till utsädesproduktion.

87 § Det sista året i åtagandeperioden får skyddszonen brytas tidigast

1.

den 20 september i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Örebro och

Västmanlands län,

2. den 10 oktober i Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands och

Västra Götalands län, och

3. den 20 oktober i Blekinge, Skåne och Hallands län.

Traditionell odling av bruna bönor

Vilken mark ingår i åtagandet och hur ska den skötas?

88 § All areal bruna bönor som odlas på företaget ingår i åtagandet och ska skötas

enligt stödreglerna.

Vad gäller för växtskydd och växtnäring?

89 § Kemiska växtskyddsmedel mot insekter eller svamp får inte användas.

90 § Kväve får endast tillföras med högst 30 kg per hektar som en startgiva i direkt

anslutning till sådd.

91 § Sökanden ska årligen upprätta en växtodlingsplan. Planen ska innehålla

1. tillförd mängd kväve, och

41

SJVFS 2008:17

2. tidpunkt för tillförseln.

Redovisningen ska göras skiftesvis.

Vad gäller för jordbearbetning och bekämpning av ogräs?

92 § Bruna bönor ska odlas i rader med sådant radavstånd att mekanisk ogräs-

bekämpning kan utföras. Annan jordbearbetning än mekanisk ogräsbekämpning får inte

göras på aktuella skiften före den 15 november. Detta gäller dock inte om en höstsådd

gröda sås samma år.

Miljöskyddsåtgärder

Vem är berättigad till ersättning?

93 § För att vara berättigad till ersättning ska företaget göra följande:

1. upprätta en växtodlingsplan,

2. upprätta en växtnäringsbalans,

3. genomföra markkartering av de skiften som brukas,

4.

fastställa

kväveinnehållet i flytgödseln,

5. anlägga eller ha en fungerande biobädd eller annan säker påfyllningsplats/metod

för sprutan,

6. använda en funktionstestad spruta,

7.

löpande för varje spridningstillfälle dokumentera bekämpningsbehovet vid

användning av växtskyddsmedel och fastställa möjligheter till behovsanpassad

bekämpning,

8.

varje år anlägga s.k. kontrollrutor för uppföljning av effekten vid

ogräsbekämpning i vår- respektive höstsäd och i förekommande fall bekämpning av

skadegörare, samt

9. anlägga sprutfria kantzoner motsvarande 20 meter kantzon per hektar stråsäd.

(SJVFS 2008:17)

Vilka arealer är ersättningsberättigande?

94 § All åkermark är ersättningsberättigande, med följande undantag:

1. mark som ingår i ett åtagande för ekologiska produktionsformer,

2. trädad mark,

3. slåtter eller betesvall,

4. skyddszon, samt

5. mark med fleråriga energigrödor.

Vad gäller för växtodlingsplanen?

95 § En växtodlingsplan ska upprättas före växtodlingssäsongens början varje år under

åtagandeperioden.

96 § Växtodlingsplanen

ska

innehålla

en redovisning av företagets alla

åkermarksskiften. Samma skiftesredovisning som anges i ansökan om utbetalning ska

42

SJVFS 2008:17

användas. En annan skiftesredovisning kan godkännas om den lätt går att koppla till

ansökan om utbetalning. För varje skifte ska redovisas:

1. förfrukt, årets gröda och sort,

2. behov av fosfor och kalium grundat på markkartering enligt 100 §,

3. beräknat behov av kväve enligt uppskattad skördenivå, förfruktseffekt och

långsiktig effekt av stallgödsel,

4. planerad tillförsel av kväve, fosfor och kalium i mineralgödsel, stallgödsel eller

andra organiska gödselmedel. I de fall markkartering ännu inte har utförts får en

bedömning av behovet av fosfor och kalium ligga till grund för växtodlingsplanen,

5. användning av stallgödsel och andra organiska gödselmedel ska dokumenteras

kontinuerligt beträffande tidpunkt för spridning, gödselslag och tillförd mängd per

hektar, samt

6. skördad mängd av grödan.

Vilka krav ställs på växtnäringsbalansen?

97 § En växtnäringsbalans ska upprättas senast under andra året i åtagandeperioden. En

växtnäringsbalans som är upprättad året före åtagandeperiodens början godkänns om

den är utförd enligt kraven i 98 §.

98 § Växtnäringsbalansen ska innehålla uppgifter om alla produkter som innehåller

kväve, fosfor eller kalium och som har förts in i och bort från företagets produktion.

Växtnäringsbalansen ska också innehålla uppgifter om tillförsel av kväve genom

kvävefixering eller kvävenedfall. Skillnaden mellan tillförda och bortförda

växtnäringsämnen och balansen per hektar brukad åkermark ska beräknas. Produkternas

halt av kväve, fosfor eller kalium ska stämma överens med vedertagna värden eller

grundas på värden från en dokumenterad analys.

99 § Om driftsinriktningen på företaget ändras från kreaturslöst, till att omfatta

djurhållning som motsvarar minst 10 djurenheter, ska en ny växtnäringsbalans

upprättas. Den nya växtnäringsbalansen ska upprättas inom 2 år efter att ändringen

genomförts. I denna paragraf har begreppet djurenhet samma betydelse som i

förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.

Vilka krav ställs för markkarteringen?

100 § All åkermark inom företaget ska vara markkarterad. För att markkarteringen ska

godkännas måste följande vara uppfyllt.

1. Samtliga prover ska vara jämnt fördelade över hela företagets åkermark eller vara

anpassade efter jordartsskillnader i åkermarken.

2. Provtagningar för analys av pH-värde, P-AL (lättlöslig fosfor) och K-AL

(lättlöslig kalium) ska göras med minst ett prov per hektar. För markkarteringar som

utförts mellan 2002 och 2006 gäller att en provtäthet med ett prov per 1,5 hektar kan

accepteras om fälten har jämn jordart och mullhalt. Skiften som är mindre än 3 hektar

får ytkarteras.

3. Provtagningar för analys av jordart ska göras med minst ett prov för vart tredje

hektar.

4. Provtagning ska ske till matjordsdjup.

43

SJVFS 2008:17

5.

Analyserna ska minst omfatta pH-värde, P-AL, K-AL och jordart. För

jordartsklassifikationen ska minst lerhalt (< 0,002 mm), sand och grovmo (2,0-0,063

mm) och mullhalt analyseras. Lerhalten ska bestämmas genom sedimentationanalys.

Sand och grovmo ska bestämmas genom våtsiktning. Mullhalten ska bestämmas genom

glödgningsförlust eller motsvarande metod.

6. Provplatserna ska vara utmärkta på en karta över företaget. Kartan ska vara tydlig

och vara i en skala som gör att det är lätt att på skiftesnivå urskilja resultaten från

provtagningen.

7.

Markkarteringen får inte vara äldre än 10 år under åtagandeperioden.

Jordartsanalysen får vara äldre än 10 år under åtagandeperioden om den har genomförts

i enlighet med punkt 5.

101 § Företag som inte har en godkänd markkartering enligt 100 § vid åtagande-

periodens början, ska genomföra en godkänd markkartering senast under det tredje året

i åtagandeperioden.

Vad gäller för fastställandet av kväveinnehållet i flytgödseln?

102 § Gödseln ska analyseras en gång per år och flytgödselbehållare. Analysen ska

omfatta ammoniumkvävehalt.

103 § Resultatet av analysen ska dokumenteras och sparas under åtagandeperiodens

längd.

Vilka krav ställs på påfyllnings- och rengöringsplatsen?

104 § Påfyllning av sprutan ska ske på en fungerande biobädd, på en tät platta med

uppsamling, på det skifte där sprutningen ska påbörjas eller på annan biologiskt aktiv

mark med växttäcke. Om påfyllningen sker på skiftet, ska en mobil

påfyllningsutrustning med tank för vatten och låsbart förvaringsutrymme avsett för

växtskyddsmedel användas. (SJVFS 2008:17)

105 § Rengöring av sprutan ska ske i det behandlade fältet, på annan biologiskt aktiv

mark med växttäcke, på fungerande biobädd eller på tät platta med uppsamling.

(SJVFS 2008:17)

106 § Biobädden ska ha en yta som är större än sprutans bredd och längd i tran-

sportläge.

107 § En tät platta med uppsamling ska ha en yta som är större än sprutans bredd och

längd i transportläge. Uppsamling av spill- och spolvatten ska göras i en tät behållare.

Vad gäller för funktionstest av sprutor?

108 § Samtliga sprutor som används i företaget ska vara funktionstestade.

109 § Sprutan ska testas med högst två års mellanrum. Funktionstestet ska utföras

enligt Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2006:18) om statsbidrag m.m. för

44

SJVFS 2008:17

funktionstest av lantbrukssprutor, samt införande av allmänna råd. Testet ska genom-

föras med godkänt resultat.

Vilka krav ställs på dokumentation av bekämpningsbehovet?

110 § För att anpassa användningen av växtskyddsmedel efter bekämpningsbehovet

ska behovet fastställas med de hjälpmedel som finns. Bekämpningsbehovet ska

dokumenteras skiftesvis innan bekämpningen påbörjas.

Vilka krav ställs på kontrollrutor?

111 § För kontrollrutor gäller följande.

1. Kontrollrutor ska anläggas i stråsädesodlingen varje år.

2. Kontrollrutan ska vara representativ för skiftet.

3. I kontrollrutan får inte ogräs bekämpas, varken mekaniskt eller kemiskt. I

kontrollrutor som gäller svamp- eller insektsbekämpning får ogräs bekämpas.

4. Det ska finnas minst en kontrollruta i stråsäden. Om det förekommer både vår-

och höstsäd, ska det finnas minst en kontrollruta i vårsäd och en i höstsäd.

5. Om svamp eller insekter bekämpas ska ytterligare minst en kontrollruta anläggas i

stråsäden. Om det förekommer både vår- och höstsäd, ska det finnas minst en

kontrollruta i vårsäd och en i höstsäd. I sådana kontrollrutor får ingen svamp- eller

insektsbekämpning göras.

6. Kontrollrutorna ska vara representativt fördelade över gården. (SJVFS 2008:17)

112 § Kontrollrutan ska vara tydligt utmärkt på skiftet. Den ska uppta en yta på minst

60 m2, dock måste den kortaste sidan på rutan vara minst 6 m. Kontrollrutan ska finnas

på samma plats under hela växtodlingssäsongen. Den får inte ligga i anslutning till

skifteskanten eller ligga i anslutning till en annan kontrollruta.

Vad gäller för obesprutade kantzoner?

113 § Längs skifteskanten i stråsädesodlingen ska det finnas en obesprutad kantzon

varje år. Den obesprutade kantzonen ska vara minst 6 meter bred. Längden ska vara

minst 20 meter per hektar stråsäd, dock med en minsta sammanhängande löpsträcka på

100 meter.

114 § Den obesprutade kantzonens början och slut ska vara tydligt utmärkt på skiftet.

Vad gäller allmänt för ersättningsformen?

115 § Alla villkor för ersättningsformen måste följas för all åkermark inom hela

företaget varje år i åtagandeperioden. Undantag gäller dock för:

1. skiften som ingår i ett åtagande för ekologiska produktionsformer,

2. arealer som godkänts av länsstyrelsen vid slutbesiktning av anläggning eller

restaurering av våtmark,

3. mark som omfattas av ett åtagande för skötsel av våtmarker, enligt denna

föreskrift eller åtagande för våtmarker och småvatten enligt förordning (1997:1336) om

miljöstöd eller förordning (2000:577) om stöd för miljö- och landsbygds-

utvecklingsåtgärder, samt

45

SJVFS 2008:17

4. mark som omfattas av skogliga åtgärder men som fortfarande betraktas som

åkermark.

6 kap. UTVALD MILJÖ

1 § För regionala skötselinsatser och miljöinvesteringar med fast ersättning ska samma

ersättningsnivå gälla inom hela länet, eller för sametinget hela regionen. Om en lägre

ersättningsnivå än den maximala ersättningsnivå som anges i bilaga 1.4 förordningen

(2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder används, ska den gällande

ersättningsnivån anges i genomförandestrategin. Då en stödmyndighet har angett en

lägre stödnivå än den maximala kan den höjas från ett år till ett annat så länge den

aldrig överstiger den maximala ersättningsnivån. En sänkning av ersättningsnivån är

inte tillåtet från ett stödår till ett annat. (SJVFS 2008:17)

Regionala skötselinsatser

Naturfrämjande insatser på åkermark

2 § Ersättning för naturbefrämjande insatser på åkermark kan lämnas för åtgärder som

bidrar till att bevara och förstärka biologisk mångfald och kulturmiljövärden på

åkermark i följande insatser:

1. Bevarande av hotade åkerogräs

2. Mångfaldsträda

3. Fågelåker

Insatserna ovan kan inte kombineras på samma mark under samma år.

(SJVFS 2008:17)

Bevarande av hotade åkerogräs

3 § Ersättning får lämnas för anläggning och skötsel av åker för bevarande av hotade

åkerogräs. (SJVFS 2008:17)

4 § Länsstyrelsen ska fastställa de arealer som gäller för åtagandet och eventuella

särskilda skötselvillkor som ska gälla för åtagandet. Av åtagandet ska även framgå vilka

hotade åkerogräs som insatsen ska gynna. (SJVFS 2008:17)

5

§

Åtgärderna ska utföras på samma mark under hela åtagandeperioden.

(SJVFS 2008:17)

Vilken skötsel krävs?

6 § Åkern, som ska odlas med spannmål eller lin, ska under hela åtagandeperioden

brukas extensivt utan kemisk bekämpning och med minimerad mekanisk

ogräsbekämpning samt utan användning av handelsgödsel. Åkern ska varje år då den

inte ligger i träda jordbearbetas, sås och skördas. (SJVFS 2008:17)

46

SJVFS 2008:17

7 § Länsstyrelsen får besluta om följande särskilda skötselvillkor:

1. om undantag från förbudet för användning av handelsgödsel,

2. om åkerogräs ska sås in med befintligt utsäde samt vilka metoder som ska

användas,

3. vilka sorter som ska användas som utsäde samt vilka metoder som ska användas,

4. när på året sådd och skörd ska ske, samt

5. om åkern ska ligga i träda ett år under åtagandeperioden. (SJVFS 2008:17)

Mångfaldsträda

8 § Ersättning får lämnas för mångfaldsträda till nytta för insekter såsom fjärilar och

bin eller för fåglar. Med mångfaldsträda avses bioträda enligt bilaga 1.4 förordningen

(2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder. (SJVFS 2008:17)

9 § För att mark ska berättiga till ersättning för mångfaldsträda ska marken året innan

första stödåret ha odlats med spannmål eller oljeväxter samt lämnats orörd efter skörd.

Mångfaldsträdan ska vara minst tio meter bred. (SJVFS 2008:17)

10 § Länsstyrelsen ska fastställa de arealer som gäller för åtagandet och eventuella

särskilda skötselvillkor som ska gälla för åtagandet. Av åtagandet ska även framgå vilka

naturvärden som man vill gynna genom att ha mångfaldsträda på den aktuella marken.

(SJVFS 2008:17)

11 § Åtgärderna ska utföras på samma mark under hela åtagandeperioden.

(SJVFS 2008:17)

Vilken skötsel krävs?

12 § De generella skötselvillkoren för mångfaldsträda är följande:

1. Ingen insådd får förekomma under år 1-4 av åtagandeperioden. Länsstyrelsen får

dock medge insådd av fågel- eller insektsbefrämjande blandningar år 1.

2. Fleråriga skott av vedartade växter, sly, buskar och träd ska hållas borta från

mångfaldsträdan under hela åtagandeperioden. Avslaget växtmaterial ska föras bort.

3. Trädan får brytas tidigast i juli månad år 4.

4. År 5 ska åkermarken sås med en vårsådd gröda. (SJVFS 2008:17)

13 § Från det att mångfaldsträdan är etablerad till dess att brytning ska ske är det inte

tillåtet att:

1. Gödsla. En liten gödselgiva kan dock få ges i samband med insådd om

mångfaldsträdan sås in med en fågel- eller insektsbefrämjande blandning.

2. Sprida växtskyddsmedel.

3. Använda marken för upplag eller förvaring av avfall. (SJVFS 2008:17)

14 § Länsstyrelsen får besluta om följande särskilda skötselvillkor:

1. Vilka blandningar som ska få sås in år 1.

2. När och vilka metoder som ska användas vid harvning och avslagning.

3. Vilken gödselgiva som ska ges vid insådd år 1.

4. När brytning av mångfaldsträda får ske under andra halvåret år 4.

(SJVFS 2008:17)

47

SJVFS 2008:17

Fågelåker

15 § Ersättning får lämnas för fågelåker för att främja fågellivet. Med fågelåker avses

obärgad spannmålsskörd enligt bilaga

1.4 förordningen (2007:481) om stöd för

landsbygdsutvecklingsåtgärder. (SJVFS 2008:17)

16 § Minst ett hektar av spannmålsskörden ska skötas enligt stödvillkoren varje enskilt

år i åtagandeperioden. (SJVFS 2008:17)

17 § Länsstyrelsen fastställer vilka block som ska ingå i åtagandet och vilken totalareal

som kan berättiga till ersättning för fågelåker. Av åtagandet ska även framgå hur

fågellivet främjas. (SJVFS 2008:17)

Vilken skötsel krävs?

18 § Marken ska odlas med spannmål med sikte på god skörd. Spannmålen ska lämnas

oskördad och marken oplöjd fram till årsskiftet det år ersättning söks. (SJVFS 2008:17)

19 § Länsstyrelsen får därutöver besluta om följande särskilda skötselvillkor:

1. med vilka metoder odlingen av spannmål ska ske och

2. vilka sorter som får användas som utsäde. (SJVFS 2008:17)

Komplement till miljöersättning för betesmarker och slåtterängar

Regionala markklasser

20 § Bestämmelserna i 3 kap. 3-5 §§ gäller även dessa stöd. (SJVFS 2008:17)

21 § Länsstyrelsen ska fastställa areal och eventuella särskilda skötselvillkor för

åtgärden. (SJVFS 2008:17)

22 § Åtgärderna ska genomföras på samma mark under hela åtagandeperioden.

(SJVFS 2008:17)

Restaurering av betesmarker och slåtterängar

Vad kan man få ersättning för?

23 § Följande förutsättningar ska vara uppfyllda för det område som ska restaureras.

1. Området ska vara ohävdat eller igenvuxet.

2.

Marken får endast i liten grad vara påverkad av gödsling eller andra

produktionshöjande åtgärder. Betesmarker med höga kulturhistoriska värden eller höga

biologiska värden som inte är knutna till fältskiktet kan vara måttligt påverkade av

produktionshöjande åtgärder.

3. Marken ska tidigare ha brukats som betesmark, slåtteräng, alvarbete, skogsbete,

fäbodbete eller mosaikbete. Marken ska ha höga kulturhistoriska värden, innehålla

rester av eller restpopulationer av vegetationstyper, växt- eller djurarter som visar på

långvarig slåtter- eller beteshävd eller ha stora förutsättningar att återfå djurarter som är

beroende av slåtter eller beteshävd. (SJVFS 2008:17)

48

SJVFS 2008:17

24

§

Ersättning lämnas inte för restaurering av mark som redan uppfyller

förutsättningarna för miljöersättning för betesmarker och slåtterängar. Ersättning

lämnas inte heller för mark för vilken annan ersättning lämnas i enlighet med dessa

föreskrifter eller som omfattas eller har omfattats av någon form av stöd till

miljövänligt jordbruk enligt 2 kap. 5 § förordningen (2000:577) om stöd för miljö- och

landsbygdsutvecklingsåtgärder.

Om målet för restaureringen är att uppfylla kraven för särskild skötsel av fäbodbete,

får ersättning lämnas även om de förhållanden som anges i första stycket föreligger.

(SJVFS 2008:17)

Vilka krav ställs för att få ersättning?

25 § Länsstyrelsen ska fastställa en plan som innehåller en beskrivning av befintliga

natur- och kulturvärden samt målet med restaureringen. Länsstyrelsen ska i planen även

ange vilka åtgärder som ska göras för att restaurera området samt tidpunkt och metoder

för dessa åtgärder. Länsstyrelsen ska även ange i vilken omfattning restaureringsbete

eller restaureringsslåtter ska ske.

Stödmottagaren ska följa den fastställda planen. Stödmottagaren ska genast meddela

stödmyndigheten skriftligen om restaureringen avbryts eller försenas eller om annan

väsentlig ändring inträffar. (SJVFS 2008:17)

26 § Åtgärderna får inte påbörjas förrän ansökan är inkommen och länsstyrelsen har

godkänt att de påbörjas. (SJVFS 2008:17)

27 § Före sista utbetalningen ska länsstyrelsen göra en slutbesiktning. (SJVFS 2008:17)

28 § Marken som fastställs vid slutbesiktning ska i fem år från och med året efter

slutbesiktningen brukas enligt villkoren för aktuell markklass i 3 kap. 6 eller 16 §§.

(SJVFS 2008:17)

29 § På den mark för vilken ersättning lämnas gäller, under den tid projektet pågår och

under de följande fem kalenderåren, det som anges i 3 kap. 4 §. (SJVFS 2008:17)

Mosaikbetesmarker och andra gräsfattiga marker

Vad kan man få ersättning för?

30 § Ersättning får lämnas om följande villkor är uppfyllda.

1.

Marken ska antingen vara en mosaikbetesmark eller en annan gräsfattig

hävdberoende mark.

2. Mosaikbetesmarken ska uppfylla definitionen för betesmark eller skogsbete

förutom att den har ett så stort inslag av naturliga impediment i form av sandområden,

stenar och berg i dagen att marken inte berättigar till full ersättning för annan markklass

enligt 3 kap. 2 § andra stycket.

3. Andra gräsfattiga marker ska uppfylla definitionen för betesmark eller skogsbete

förutom att de har mycket träd och buskar att de antingen inte kan räknas som

betesmark eller skogsbete eller inte uppfyller skötselvillkoren i 3 kap. 6 §.

49

SJVFS 2008:17

Markerna ska ha höga biologiska värden som är beroende av bete. De ska också ha

ett stort inslag av träd och buskar att marken inte kan uppfylla definitionen eller

skötselvillkoren för betesmarker eller skogsbeten inom ersättningen för betesmarker

och slåtterängar utan att dessa värden skadas. Mark som berättigar till någon annan

markklass eller som bör restaureras till någon annan markklass får inte räknas som

gräsfattiga hävdberoende marker. (SJVFS 2008:17)

Vilken skötsel krävs?

31 § Följande villkor gäller.

1.

Träd och buskar av igenväxningskaraktär ska hållas borta på mosaik-

betesmarkerna och regleras i planen för andra gräsfattiga marker.

2. Marken ska årligen skötas så att ingen skadlig ansamling av förna sker.

3. Marken ska årligen betas av. Ett enstaka år får dock bete ersättas med slåtter och

bortförsel av skörd.

Åtgärderna i punkt 2-3 ska vara genomförda vid växtsäsongens slut, dock senast den

31 oktober det aktuella stödåret.

Länsstyrelsen kan besluta om undantag punkt 1 under förutsättning att undantaget

skulle gynna förekomsten eller stärka artbeståndet för en hotad art. Med hotade arter

avses arter på Artdatabankens rödlista i någon av kategorierna sårbar, starkt hotad eller

akut hotad, arter som omfattas av ett åtgärdsprogram för hotade arter eller i

artskyddsförordningen (2007:845) Detta förutsätter dock att syftet med stödet ändå

uppnås.

Länsstyrelsen får ett enskilt år besluta om undantag från eller anpassning av punkt 2-

3 om exceptionella väderleksförhållanden omöjliggör skötseln. Ersättningen får

anpassas efter den skötsel som varit möjlig att genomföra. (SJVFS 2008:17)

32 § Utöver skötselvillkoren i 31 § får länsstyrelsen besluta om ett eller flera av

följande särskilda skötselvillkor:

1. förbud mot tillskottsutfodring av betesdjur,

2. när på året bete eller slåtter ska ske,

3. reglering av bete med vissa djurslag,

4.

vilket utseende vegetationen, inklusive träd och buskar, ska ha vid

vegetationsperiodens slut,

5. skötsel och underhåll av kulturhistoriskt värdefulla landskapselement,

6. ett betesfritt år under åtagandeperioden,

7. hur plockhuggning ska genomföras.

Det särskilda skötselvillkoret under punkt 6 kan sättas under förutsättning att det

kombineras med något av villkoren 1-5 eller 7. Länsstyrelsen får precisera vilka stödår

och i vilken omfattning de särskilda skötselvillkoren ska gälla. (SJVFS 2008:17)

50

SJVFS 2008:17

Regionala kompletterande insatser

Särskild skötsel av fäbodbete

Vad kan man få ersättning för?

33 § Ersättning får lämnas för insatsen särskild skötsel av fäbodbete på mark med

fastställt fäbodbete om insatsen bidrar till att ytterligare bevara och förstärka

fäbodbetets natur- och kulturmiljövärden och följande förutsättningar är uppfyllda:

1. Marken ska vara öppen fäbodvall eller bestå av fäbodskog.

2. Marken ska ha höga biologiska värden som visar på långvarig fäboddrift eller

höga kulturhistoriska värden. Dessa värden ska kräva särskild skötsel enligt 35 § eller

36 §.

3. Fäbodskogen ska ha en markvegetation med inslag av gräs, örter och ris som är

dugliga som foder. Trädbeståndet ska till övervägande del vara spontant uppkommet

och ha inslag av gamla träd eller på annat sätt visa på lång kontinuitet i trädskiktet.

(SJVFS 2008:17)

34 § Länsstyrelsen får fastställa maximalt 10 hektar särskild skötsel av fäbodbete vid

var och en av jordbrukarens ersättningsberättigade fäbodar. För ett åtagande som har

mindre än 10 hektar fastställt fäbodbete får länsstyrelsen fastställa maximalt 2 hektar

särskild skötsel av fäbodbete. (SJVFS 2008:17)

Vilken skötsel krävs?

35 § Träd och buskar av igenväxningskaraktär ska tas bort innan första stödårets slut

och därefter hållas borta under hela åtagandeperioden. (SJVFS 2008:17)

36 § Utöver skötselvillkoren i 35 § får länsstyrelsen besluta om ett eller flera av

följande särskilda skötselvillkor.

1.

vilket utseende vegetationen, inklusive träd och buskar, ska ha vid

vegetationsperiodens slut,

2. skötsel och underhåll av kulturhistoriskt värdefulla landskapselement, och

3. hur plockhuggning ska genomföras.

Länsstyrelsen får precisera vilka stödår och i vilken omfattning de särskilda

skötselvillkoren ska gälla. (SJVFS 2008:17)

37 § Om ersättning lämnas för fäbodbete och särskild skötsel av fäbodbete för samma

mark ska avdrag för ej uppfyllda villkor beräknas för den sammanlagda ersättningen för

arealen. (SJVFS 2008:17)

Särskild höhantering på slåtteräng

Vad kan man få ersättning för?

38 § Ersättning får lämnas för insatsen särskild höhantering på slåtteräng på mark med

fastställd slåtteräng med särskilda värden i de fall då insatsen främjar natur- och

kulturmiljövärden. (SJVFS 2008:17)

51

SJVFS 2008:17

Vilken skötsel krävs?

39 § Efter slåttern ska höet torka på slåtterängen innan det förs bort. Torkningen av

höet ska ske antingen genom hässjning eller genom vändning. (SJVFS 2008:17)

40 § Länsstyrelsen får förutom skötselvillkoret i 39 § besluta om följande särskilda

skötselvillkor:

1. Vilka metoder, redskap som ska användas vid torkning av höet.

2. Vilken typ av hässja, volm eller liknande som ska användas vid hässjning.

3. Under vilken period bortförsel av höet ska ske.

4. Att jordbrukaren ska meddela länsstyrelsen vilka datum åtgärden ska genomföras.

(SJVFS 2008:17)

Bränning

Vad kan man få ersättning för?

41 § Ersättning får lämnas för insatsen bränning på mark med fastställd betesmark med

särskilda värden eller slåtteräng med särskilda värden, i de fall då natur- och

kulturmiljövärdena gynnas av bränning. (SJVFS 2008:17)

Vilken skötsel krävs?

42 § Bränning ska göras minst en gång under åtagandeperioden.

43 § Länsstyrelsen får besluta om följande särskilda skötselvillkor:

1. Vilket år olika delar av marken ska brännas.

2. Med vilka metoder bränningen ska ske.

3. Under vilken period på året bränningen ska ske.

4. Att jordbrukaren ska meddela länsstyrelsen vilka datum åtgärden ska genomföras.

(SJVFS 2008:17)

Bete och slåtter på svårtillgängliga platser

Vad kan man få ersättning för?

44 § Ersättning får lämnas för insatsen bete och slåtter på svårtillgängliga platser på

mark med fastställda betesmarker med särskilda värden, skogsbeten, alvarbeten eller

mosaikbetesmarker och andra gräsfattiga marker som finns på öar och andra

svåråtkomliga platser. Ersättning får även lämnas för skötsel av svåråtkomliga

slåtterängar med särskilda värden i väglöst land. (SJVFS 2008:17)

Vilken skötsel krävs?

45 § För att få ersättning ska det som anges för aktuell markklass i 3 kap. 4-7 §§ och

6 kap. 31 § vara uppfyllda. (SJVFS 2008:17)

52

SJVFS 2008:17

Komplement till miljöersättningen för natur- och kulturmiljöer i

odlingslandskapet

Regionala kompletterande insatser

Skötsel av landskapselement med särskilda värden

46 § Ersättning får lämnas för insatsen skötsel av landskapselement med särskilda

värden vid landskapselement som omfattas av ett åtagande och som är särskilt känsliga

eller svårskötta för att förstärka landskapselementets natur- och kulturmiljövärden.

(SJVFS 2008:17)

47

§

Länsstyrelsen ska fastställa vilka landskapselement som ska ingå och

skötselvillkoren för dessa. (SJVFS 2008:17)

Vilken skötsel krävs?

48 § Utöver det som anges i 3 kap. 22-23 §§ ska landskapselementen och deras renar

årligen betas eller slås av. Avslaget växtmaterial ska föras bort. (SJVFS 2008:17)

49 § Länsstyrelsen ska besluta om ett eller flera av följande skötselvillkor:

1. vilka metoder och redskap som ska användas,

2. vilken tidpunkt på året skötseln ska ske,

3. eventuellt skötselfritt år,

4. landskapelementens utseende vid vegetationsperiodens slut,

5.

vilket utseende vegetationen, inklusive träd och buskar, ska ha vid

vegetationsperiodens slut, samt övriga insatser som bedöms viktiga för att bevara

landskapselementets kulturhistoriska värde. (SJVFS 2008:17)

Miljöinvesteringar

50 § Stödmyndigheten ska i en projektplan fastställa:

1. vilka åtgärder som ska utföras,

2. omfattning och placering,

3. målet för åtgärderna,

4. vilka metoder och material som ska användas,

5. när de olika åtgärderna ska genomföras under projektperioden, samt

6. eventuella övriga villkor för projektet.

Projektplanen ska även innehålla en beskrivning av befintliga natur- och

kulturmiljövärden. (SJVFS 2008:17)

51 § Stödmottagaren ska följa den fastställda planen. Stödmottagaren ska genast

meddela stödmyndigheten skriftligen om projektet avbryts eller försenas. Detsamma

gäller om projektets inriktning, budget eller finansieringsplan ändras jämfört med

beslutet om ersättning, eller om annan väsentlig ändring inträffar. (SJVFS 2008:17)

52 § Åtgärderna får inte påbörjas förrän ansökan är inkommen och stödmyndigheten

har godkänt att de påbörjas. (SJVFS 2008:17)

53

SJVFS 2008:17

53 § Miljöinvesteringen ska godkännas vid slutbesiktning före slututbetalning.

(SJVFS 2008:17)

54 § Investeringsinsatsen ska bibehållas och inte genomgå någon betydande förändring

som negativt påverkar syftet med investeringen under de närmaste fem åren efter

beslutet om stöd. I annat fall kan ersättningen krävas tillbaka. (SJVFS 2008:17)

Miljöinvestering enligt faktiska kostnader

Vilka kostnader är stödberättigande?

55 § Endast sådana kostnader och övriga resurser som har samband med projektet och

som ingår i den fastställda projektplanen är stödberättigande. Med undantag för

kostnader och resurser för att ta fram en projektplan, är bara kostnader och resurser som

har uppkommit och betalats efter det att ansökan kommit in till stödmyndigheten

stödberättigande.

Även kostnader för erhållande av tillstånd att anlägga våtmarker är

stödberättigande. (SJVFS 2008:17)

Eget arbete

56 § Den stödberättigande kostnaden för eget arbete får högst uppgå till 175 kronor per

timme inklusive sociala avgifter eller egenavgifter. (SJVFS 2008:17)

Hur betalas ersättningen ut?

57 § Ersättning upp till 80 procent av det maximala stödbeloppet enligt beslutet om

stöd får betalas ut före godkänd slutbesiktning. Om det finns särskilda skäl får en större

del betalas ut. Den kvarvarande delen av stödet betalas ut efter godkänd slutbesiktning.

(SJVFS 2008:17)

58 § Utbetalning av ersättning får inte överstiga de faktiska kostnaderna.

(SJVFS 2008:17)

Restaurering av betesmarker och slåtterängar

Vad kan man få ersättning för?

59 § Följande förutsättningar ska vara uppfyllda för det område som ska restaureras:

1. området ska vara ohävdat eller igenvuxet,

2.

marken får endast i liten grad vara påverkad av gödsling eller andra

produktionshöjande åtgärder. Betesmarker med höga kulturhistoriska värden eller höga

biologiska värden som inte är knutna till fältskiktet kan vara måttligt påverkade av

produktionshöjande åtgärder, samt

3. marken ska tidigare ha brukats som betesmark, slåtteräng, alvarbete, skogsbete,

fäbodbete eller mosaikbete. Marken ska ha höga kulturhistoriska värden, innehålla

rester av eller restpopulationer av vegetationstyper, växt- eller djurarter som visar på

långvarig slåtter- eller beteshävd eller ha stora förutsättningar att återfå djurarter som är

beroende av slåtter eller beteshävd. (SJVFS 2008:17)

54

SJVFS 2008:17

60

§

Ersättning lämnas inte för restaurering av mark som redan uppfyller

förutsättningarna för miljöersättning för betesmarker och slåtterängar. Ersättning

lämnas inte heller för mark som omfattas eller har omfattats av någon form av stöd till

miljövänligt jordbruk enligt 2 kap. 5 § förordningen (2000:577) om stöd för miljö- och

landsbygdsutvecklingsåtgärder.

Om målet för restaureringen är att uppfylla kraven för särskild skötsel av fäbodbete,

får ersättning lämnas även om de förhållanden som anges i första stycket föreligger.

(SJVFS 2008:17)

61 § Marken som fastställs vid slutbesiktning ska i fem år från och med året efter

slutbesiktningen brukas enligt villkoren för aktuell markklass i 3 kap. 6 eller 16 §.

(SJVFS 2008:17)

Vilka förbud finns?

62 § På den mark för vilken ersättning lämnas, gäller under den tid projektet pågår och

under de följande fem kalenderåren, det som anges i 3 kap. 4 §. (SJVFS 2008:17)

Anläggning och restaurering av våtmarker

63 § Ersättning får lämnas för anläggning eller restaurering av våtmarker för att

förbättra miljön och för allmänhetens möjligheter till rekreation.(SJVFS 2008:17)

Villkor

64 § Våtmarken ska, senast från och med året efter att våtmarken godkänts vid

slutbesiktning, omfattas av ett 5-årigt åtagande om miljöersättning för våtmarker enligt

2 kap. 13 § förordning (2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder. Detta

krav gäller inte för restaurerade våtmarker om länsstyrelsen bedömer att markens

alternativvärde inte har minskat genom insatsen och att naturvärdena inte gynnas av ett

sådant skötselåtagande.

En våtmark ska förbli våtmark i minst tjugo år räknat från året efter godkänd

slutbesiktning.

Om det finns särskilda skäl, kan länsstyrelsen besluta om undantag från villkoren

enligt denna paragraf. (SJVFS 2008:17)

Ersättningsbelopp

65 § För varje enskild våtmark får ersättningen uppgå till högst 200 000 kronor per

hektar i Östergötland, Kalmar, Gotlands, Blekinge, Skåne, Halland och Västra

Götalands län. För övriga län får ersättning för en våtmark ges med högst 100 000

kronor per hektar. Ersättningsbeloppet beräknas utifrån den våtmarksareal som angetts i

beslutet om ersättning. (SJVFS 2008:17)

Särskilda insatser för landskapets natur- och kulturmiljövärden

55

SJVFS 2008:17

66

§

Ersättning får lämnas för insatser för att gynna landskapets natur- och

kulturmiljövärden och för allmänhetens möjligheter till rekreation. Ersättning för denna

insats kan inte lämnas om ersättning kan lämnas för annan åtgärd enligt detta kapitel.

(SJVFS 2008:17)

Villkor

67 § Den miljöinvestering som fastställs vid slutbesiktningen ska underhållas i minst

fem år enligt de villkor länsstyrelsen beslutar i projektplanen. (SJVFS 2008:17)

Markförbättrande insatser i renskötselområdet

68 § Ersättning får lämnas till markförbättrande åtgärder för att minska markslitaget i

samband med renskötselarbete inom renskötselområdet. (SJVFS 2008:17)

Villkor

69 § Stödmottagaren ska underhålla den miljöinvestering som fastställs i projektplanen

i minst fem kalenderår efter slutbesiktningen. Stödmottagaren ska se till att träd och

buskar av igenväxningskaraktär hålls borta och att underlaget underhålls eller bytas i

den mån det behövs för att behålla miljöinvesteringens funktion. (SJVFS 2008:17)

Miljöinvestering med fast ersättning

Villkor

70 § Landskapselement som restaureras eller återuppbyggs i odlingslandskapet ska från

och med året efter slutbesiktning skötas i fem år enligt kraven i 3 kap. 22, 24 och

25 §§. (SJVFS 2008:17)

71

§

Den sökande ska underhålla den miljöinvestering som fastställs vid

slutbesiktningen i minst fem år enligt de villkor som länsstyrelsen beslutar enligt 3 kap.

23 §§. (SJVFS 2008:17)

Återuppbyggnad, återskapande och restaurering av landskapselement

72 § Ersättning får lämnas för

1. återuppbyggnad av trägärdsgård i odlingslandskapet,

2. restaurering och återskapande av stenmur i odlingslandskapet,

3. restaurering och återskapande av alléer, eller

4. restaurering av överloppsbyggnader i odlingslandskapet,

om sådant landskapselement tidigare har funnits på platsen och stödmyndigheten

bedömer att åtgärden är värdefull för natur- och kulturmiljövärdena.

Överloppsbyggnader som har restaurerats ska efter restaureringen uppfylla kraven

för överloppsbyggnad i bilaga 1. (SJVFS 2008:17)

Restaurering av byggnader vid samevisten i renskötselområdet

56

SJVFS 2008:17

73 § Ersättning får lämnas för restaurering av byggnader vid samevisten om sådana

byggnader har funnits på platsen och Sametinget bedömer att åtgärden är värdefull för

natur- och kulturmiljövärdena. Byggnader vid samevisten som har restaurerats ska efter

restaureringen uppfylla de krav som anges i den fastställda projektplanen.

(SJVFS 2008:17)

74

§

Den sökande ska underhålla den miljöinvestering som fastställs vid

slutbesiktningen i minst fem år enligt de villkor Sametinget beslutar i den fastställda

projektplanen. (SJVFS 2008:17)

Restaurering av bevarandevärda eller svårbrukade åkermarker

75 § Ersättning får lämnas för restaurering av liten svårbrukad åker, eller annan

bevarandevärd åkermark eller mark som kan återskapas till åkermark för att

främja natur- och kulturmiljövärden. (SJVFS 2008:17)

Villkor

76 § Vid slutbesiktningen ska marken vara plöjd och sådd samt uppfylla skötselkraven

för stöd enligt förordning (2004:760) om EG:s direktstöd för jordbrukare m.m. Dessa

krav ska vara uppfyllda under minst de närmaste följande fem kalenderåren.

(SJVFS 2008:17)

Rensning av våtmark

77 § Ersättning får lämnas för tömning av anlagda våtmarker om stödmyndigheten

bedömer att detta förstärker våtmarkens livslängd och funktion. (SJVFS 2008:17)

--------------------------

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna

författning18 träder i kraft den 1 juli 2007.

2.

Genom författningen upphävs Statens jordbruksverks föreskrifter

(SJVFS 2000:142) om kompensationsbidrag i bergsområden och mindre

gynnade områden.

3. De upphävda föreskrifterna gäller fortfarande i ärenden som väckts före den 1

januari 2007.

--------------------------

18 SJVFS 2007:42.

57

SJVFS 2008:17

1. Denna författning19 träder i kraft 12 mars 2008 men ska tillämpas från och med

den 1 januari 2008.

2. Äldre bestämmelser gäller dock beträffande ärenden som väckts före den 1

januari 2008.

3. Definitionerna för betesmark, slåtteräng och skogsbete i 1 kap. 2 § gäller i dess

äldre lydelser för mark som omfattas av ett åtagande som har ingåtts till och med

stödåret 2007.

MATS PERSSON

Ingalill

Juhlin

(Miljö-

och

regionalstödsenheten)

19 SJVFS 2008:17.

58

SJVFS 2008:17

Bilaga 1

Definitioner av ersättningsberättigande värdefulla landskapselement

Utöver vad som för varje enskilt värdefullt landskapselement redovisas nedan gäller

även att de till väsentlig del ska ha tillkommit före den storskaliga mekaniseringen av

jordbruket, d.v.s. före 1940.

Jordbrukaren ska ha rätt att sköta samtliga landskapselement som ingår i

skötselåtagandet.

Värdefullt

landskapselement

Definition

Allé

Anläggning av minst 7 träd ursprungligen planterade längs en

väg. Anläggningen kan vara enkel eller dubbelsidig. Renar

inkluderas.

I en allé ingår de träd som planterats i restaureringssyfte efter

det att åtagandet ingåtts.

Träd som ingår i Allé kan inte samtidigt räknas till Hamlat

träd och ge separat ersättning för detta.

Brukningsväg

Väg utan asfalt eller oljegrus som använts eller används för

transporter inom gården. Renar och eventuellt dike inkluderas.

I Brukningsvägar kan inte Öppet dike ge separat ersättning.

Brunn, källa

Brunn eller vattenkälla, eventuellt med ursprunglig

konstruktion av trä eller sten. Renen inkluderas.

Byggnadsgrund

Byggnadsgrund eller byggnad utan fungerande tak som hör

samman med tidigare markanvändning/hushållning. Grunden

består av en eller flera tydliga grund- eller hörnstenar samt

eventuellt spismursröse. Marken innanför grundens

ytterväggar och renarna inkluderas.

Byggnadsgrund kan inte ge separat ersättning när det ligger på

Åkerholme.

Fornlämnings-

lokal

Fasta fornlämningar ovan jord, enligt kulturminneslagen, med

kringliggande skydds- eller fornlämningsområde.

Fornlämningslokal kan inte ge separat ersättning när den

ligger på Åkerholme.

Fägata

Drivningsväg för boskap mellan gården eller byn och

betesmarken, omgiven av stenmurar eller trägärdsgårdar.

Renar inkluderas.

I Fägata kan inte Stenmur, Gärdsgård av trä och

Brukningsväg ge separat ersättning.

59

SJVFS 2008:17

Gärdsgård av trä

Gärdsgård uppförd i syfte att hägna in eller stänga ute boskap.

Hägnaden är uppförd i traditionell konstruktion av trä till

exempel bestående av störar, gärdsel/slanor och hank, vidja

eller ståltråd. Renar och eventuella grindar inkluderas.

Gärdsgård av trä kan inte ge separat ersättning när det ingår i

Fägata.

Hamlat träd

Träd präglat av kontinuerlig lövtäkt eller möjligt att återuppta i

hamling. En skyddszon där konkurrerande vegetation kan

skada trädet inkluderas.

Som ett hamlat träd räknas även de träd som planterats i

restaureringssyfte efter det att du har ingått ett åtagande.

Hamlat träd kan inte ge separat ersättning när det ingår i

Hamlade pilar i rader, Allé eller Solitärträd.

Jordvall, gropvall Vall av jord eller stenblandad jord uppförd som gräns eller

hägnad. Renar och parallellt grävt dike inkluderas.

Jordvall, gropvall kan inte ge separat ersättning när den ingår i

Hamlade pilar som ingår i rader.

Läplantering

Långsträckta täta rader av träd eller träd och buskar omgivna

av åkermark. Läplanteringen är gjord som skydd mot vind och

jorddrift. Renar inkluderas.

Ren mellan åkerskiften kan inte ge separat ersättning när den

ingår i Läplantering.

Småvatten

Mindre vattensamling som huvudsakligen har använts för

agrara verksamheter. Samlingen kan vara anlagd, alternativt

utgöras av en naturlig vattensänka eller naturbildat vatten med

en areal mindre än 0,10 hektar, som ständigt håller ytvatten

eller fuktig markyta. Renarna inkluderas.

Småvatten kan inte ge separat ersättning när det ligger på

Åkerholme.

Odlingsröse,

stentipp

Odlingssten samlad i rösen eller tippar. Renarna inkluderas.

Odlingsröse, stentipp kan inte ge separat ersättning när det

ligger på Åkerholme.

Hamlade pilar

som ingår i rader

Pilträd, eller andra liknande träd, ursprungligen planterade i

rad på en jordvall eller längs en väg. Pilträden är präglade av

hamling. Renarna inkluderas.

Träd som ingår i Hamlade pilar som ingår i rader kan inte ge

separat ersättning när det ingår i Allé eller Hamlat träd.

Ren mellan

åkerskiften

Gräsbärande ren mellan åkerskiften som utgör eller har utgjort

en fast gräns mellan skiften eller brukningsenheter.

Ren mellan åkerskiften kan inte ge separat ersättning när det

ingår i Läplantering.

60

SJVFS 2008:17

Solitärträd

Enstaka fristående träd i åkermark. En skyddszon om minst 2

meters radie runt stammen inkluderas. Trädets skyddszon ska

vara helt omgiven av åkermark.

Som solitärträd räknas även de träd som planterats i

restaureringssyfte efter det att du har ingått ett åtagande.

Ett Hamlat träd kan inte samtidigt ge ersättning som

Solitärträd.

Stenmur

Murarna är uppförda i syfte att hägna in eller stänga ute

boskap eller att avgränsa brukningsenheter. Muren är

ursprungligen upplagd med huvudsakligen flera skikt sten.

Renarna inkluderas.

Stenmur kan inte ge separat ersättning när det ingår i Fägata.

Traditionell

hässja eller

storhässja i bruk

Hässja av huvudsakligen traditionell träkonstruktion som är i

bruk.

Liten svårbrukad

åker

Åker som är högst 0,30 hektar och varaktigt avgränsad av

diken, vägar, hägnader, naturformationer etc. Renarna

inkluderas.

Åkerholme

Fastmarksimpediment helt omgivet av åkermark. Arealen är

minst 100 m2 och högst 0,10 hektar.

Om en det finns ett Odlingsröse, Stentipp, Byggnadsgrund,

Fornlämningslokal, Småvatten eller Överloppsbyggnad på en

Åkerholme ska åkerholmen dominera för att ge ersättning.

Öppet dike

Öppet, i huvudsak anlagt, dike för dränering av åkermark.

Diket ska vara vattenförande någon del av året. Renarna

inkluderas.

Öppna diken kan bara ge ersättning när de ligger i anslutning

till åkermark och utgör gräns mot jordbruksmark.

Öppet dike kan inte ge separat ersättning när det ingår i

Brukningsväg. (SJVFS 2008:17)

Överlopps-

byggnad

Byggnad som hör samman med tidigare markanvändning eller

hushållning. Byggnaden ska ha ett fungerande tak och i övrigt

autentiskt utseende på utsidan. Det område kring en byggnad

som är avgörande för att den ska kunna bevaras inkluderas.

Byggnader som används för boende eller som är viktig för

företags produktion räknas inte som en överloppsbyggnad.

Överloppsbyggnad kan inte ge separat ersättning när den

ligger på Åkerholme.

(SJVFS 2008:17)

61

SJVFS 2008:17

Bilaga 2

Skötselåtgärder som krävs för vissa värdefulla landskapselement

Värdefullt

landskapselement

Skötselåtgärder

Allé

Lövträd är fria från stamskott och i förekommande fall

beskurna. Utgångna träd ersätts.

Brukningsväg

Vägbanor och förekommande diken är underhållna och

fungerande.

Brunn, källa

Eventuellt lock, uppfordringsanläggning etc. underhålls.

Fägata

Hägnaderna är underhållna i teknik och material som

traditionellt förekommer i regionen och förekommande

grindar är underhållna och användbara.

Gärdsgård av trä

Gärdsgården är underhållen i teknik och material som

traditionellt förekommer i regionen. Eventuella grindar är

underhållna och användbara.

Hamlat träd

Trädet är hamlat på det sätt och med de intervall som är

traditionellt förekommande i regionen. Utgångna träd ersätts.

Läplantering

Utgångna träd och buskar ersätts.

Hamlade pilar

som ingår i rader

Träden är beskurna med en teknik och med de intervall som är

traditionellt förekommande i regionen. Utgångna träd ersätts.

Stenmur

Muren underhålls och eventuella skador som uppkommit

under året åtgärdas. Eventuella grindar är underhållna och

användbara

Traditionell

hässja eller

storhässja i bruk

Hässjorna används vid den årliga slåttern och underhålls.

Liten svårbrukad

åker

Åkerns fältform är bevarad.

Öppet dike

Diket är i funktion och rensas vid behov.

62

SJVFS 2008:17

Bilaga 3

Så här kan du kombinera miljöersättningar i det tidigare programmet

(2000 – 2006) med miljöersättningar i det nya programmet (2007 – 2013)

De nya ersättningsformerna hittar du i översta raden och de gamla ersättningarna i

kolumnen längst till vänster.

Vall-

odling

Betes-

marker

och

slåtter-

ängar

Skötsel

av våt-

marker

Natur- och

kulturmiljöer i

odlings-

landskapet

Bruna

bönor

Minskat

kväve-

läckage

Skydds-

zoner

Miljö-

skydds-

åtgärder

Ekologiska

produktions-

former

Öppet och

varierat

odlings-

landskap

- * *

+ *

Vårbearb

+

Fånggr *

* *

+

Miljövänlig

vallodlling

- * *

+ *

Vårbearb

+

Fånggr *

* *

+

Bevarande

av betes-

marker och

slåtterängar

* - +

* * * * * *

Skötsel av

våtmarker

och små-

vatten

* * *

* * * * * *

Bevarande

av natur- och

kulturmiljöer

i odlings-

landskapet

+ * *

-

+ + + + +

Bruna bönor

på Öland

* * *

+ - * * * *

Minskat

kväveläckage

Vår-

bearb +

Fånggr

*

* *

+ * - * + +

Skyddszoner *

*

*

+

*

*

-

*

*

Ekologiska

produktions-

former

+ * *

+ * + * *

-

Sockerbetor

på Gotland

* * *

+ * * * + *

Våtmarker

och små-

vatten 1996-

1999

* * *

* * * * * *

+ Du kan kombinera ersättningarna på samma mark.

* Du kan kombinera ersättningarna på samma företag men inte på samma mark.

- Du kan inte kombinera ersättningarna.

63

SJVFS 2008:17

Bilaga 4

Så här kan du kombinera naturfrämjande insatser på åkermark och

skötsel av landskapselement med särskilda värden med andra

miljöersättningar på åkermark

Naturfrämjande insatser på

åkermark

Natur- och

kulturmiljöer i

odlingslandskapet

Bevarande

av hotade

åkerogräs

Mångfalds-

träda

Fågelåker Skötsel

av

land-

skapselelement med

särskilda värden

Natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet

(åtaganden i det nya programmet 2007-2013)

+ + + +

Bevarande av värdefulla natur och kulturmiljöer

i odlingslandskapet

(tidigare programmet 2000-2006)

+ + + -

Bruna bönor på Öland (tidigare programmet 2000-

2006)

Miljövänlig odling av bruna bönor (nya

programmet 2007-2013)

-

-

-

-

-

-

+

+

Vallodling (nya programmet 2007-2013)

Öppet och varierat odlingslandskap (tidigare

programmet 2000-2006)

Miljövänlig vallodling (tidigare programmet 2000-

2006)

-

-

-

-

-

-

-

-

-

+

+

+

Minskat kväveläckage

(nya programmet 2007-2013)

Åtgärder för minskat kväveläckage

(tidigare programmet 2000-2006)

Fånggröda

- - - +

Vårbearbetning

+ - - +

Skyddszoner

(nya programmet 2007-2013)

(tidigare programmet 2000-2006)

- - - +

Miljöskyddsåtgärder

(nya programmet 2007-2013)

- - - +

Ekologiska produktionsformer

(nya programmet 2007-2013)

(tidigare programmet 2000-2006)

-* -* -* +

+ Du kan få utbetalning för båda åtgärderna på samma mark

- Du kan inte få utbetalning för båda åtgärderna på samma mark

-* Du kan inte få utbetalning för båda åtgärderna på samma mark, du kan kombinera med åtagande för

ekologiska produktionsformer på marken

(SJVFS 2008:17)

64

SJVFS 2008:17

Bilaga 5

Vilka kompletterande insatser kan beviljas för olika markklasser i

miljöersättningen betesmarker och slåtterängar (det nya programmet

2007 – 2013)?

Kompletterande insatser

Markklasser

Lieslåtter Efterbete Lövtäkt Särskild

skötsel vid

fäbodbete

Särskild

höhantering

på slåtteräng

Bränning

Bete och slåtter

på svårtill-

gängliga platser

Betesmarker med

allmänna värden

- - -

- - - -

Betesmarker med

Särskilda värden

- - +

- - + +

Slåtterängar med

allmänna värden

- - -

- - - -

Slåtterängar med

särskilda värden

+ + +

- + + +

Skogsbete

- - -

- - - +

Alvarbete

- - -

- - - +

Fäbodbete

- - -

+ - - -

Restaurering av

betesmarker och

slåtterängar

- - -

- - - -

Mosaikbetesmarker

och andra gräsfattiga

marker

- - -

- - - +

+ går att kombinera på samma mark

- går inte att kombinera på samma mark

(SJVFS 2008:17)

65