SJVFS 2020:22

Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2019:8) om slakt och annan avlivning av djur

Statens jordbruksverks

författningssamling

Statens jordbruksverk

551 82 Jönköping

Tfn 036-15 50 00

www.jordbruksverket.se

ISSN 1102-0970

SJVFS 2020:22

Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks

föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2019:8) om slakt

och annan avlivning av djur;

Saknr L 22

Utkom från trycket

den 28 maj 2020

Omtryck

beslutade den 27 maj 2020.

Statens jordbruksverk föreskriver, med stöd av 2 kap. 14 och 18 §§ samt 5 kap. 3 §

djurskyddsförordningen (2019:66), i fråga om verkets föreskrifter (SJVFS 2019:8) om

slakt och annan avlivning av djur

dels att 5 kap. ska upphöra att gälla,

dels att rubrikerna närmast efter 4 kap. 5 och 7 §§ ska utgå,

dels att nuvarande 4 kap. 8 § samt 4 kap. 6 och 7 §§ ska betecknas 4 kap. 6 §

respektive 4 kap. 7 och 8 §§.

Författningen och de allmänna råden kommer därför att ha följande lydelse från och

med den dag då denna författning träder i kraft.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 KAP. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER ................................................................. 2

Tillämpningsområde och definitioner ...................................................................... 2

Grundläggande bestämmelser .................................................................................. 5

2 KAP. KUNSKAPSKRAV ........................................................................................ 6

3 KAP. HANTERING AV DJUR PÅ SLAKTERIER ................................................ 6

Standardrutiner ......................................................................................................... 6

Daglig hantering ....................................................................................................... 7

4 KAP. UTRUSTNING OCH DJURUTRYMMEN PÅ SLAKTERIER .................... 7

Stallutrymmen .......................................................................................................... 8

Tabell A. Utrymme för djur i lösdrift ....................................................................... 8

Tabell B. Utrymme för nötkreatur i endjursboxar .................................................... 9

5 KAP. BESTÄMMELSER OM UTRUSTNING, INKLUSIVE BEDÖVNINGS-

UTRUSTNING, OCH DJURUTRYMMEN PÅ SLAKTERIER, FÖR

ANLÄGGNINGAR I DRIFT DEN 1 JANUARI 2013 ............................................. 10

6 KAP. HÅLLANDE OCH SKÖTSEL AV DJUR PÅ SLAKTERIER .................... 10

7 KAP. BEDÖVNING ............................................................................................... 11

Fixering .................................................................................................................. 11

Kontroll av bedövning ............................................................................................ 11

SJVFS 2020:22

2

Tillåtna bedövningsmetoder ................................................................................... 12

Mekanisk bedövning .............................................................................................. 12

Elektrisk bedövning ............................................................................................... 17

Koldioxidbedövning ............................................................................................... 18

8 KAP. YTTERLIGARE BESTÄMMELSER OM SLAKT AV DJUR AVSEDDA

FÖR LIVSMEDELSPRODUKTION ........................................................................ 18

9 KAP. BESTÄMMELSER OM ANNAN AVLIVNING AV DJUR SOM INTE ÄR

AVSEDDA FÖR LIVSMEDELSPRODUKTION SAMT YTTERLIGARE

BESTÄMMELSER FÖR ANNAN AVLIVNING ÄN SLAKT AV

LIVSMEDELSPRODUCERANDE DJUR ............................................................... 19

Avblodning av djur utanför slakteri ....................................................................... 19

Dekapitering ........................................................................................................... 20

Halsdislokation ....................................................................................................... 20

Slag mot huvudet ................................................................................................... 20

Hjärnstamsstick ...................................................................................................... 20

Huvudskott ............................................................................................................. 21

Distansavlivning ..................................................................................................... 21

Maceration .............................................................................................................. 23

Elektrisk ström ....................................................................................................... 23

Narkosmedel och andra avlivningspreparat ........................................................... 23

Koldioxid ............................................................................................................... 24

Kolmonoxid............................................................................................................ 25

Akut avlivning av odlade fiskar ............................................................................. 25

10 KAP. ÖVRIGA BESTÄMMELSER .................................................................... 26

1 KAP. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Tillämpningsområde och definitioner

1 § Dessa föreskrifter ska tillämpas vid slakt eller annan avlivning av följande husdjur

och andra djur om de hålls av människan: nötkreatur, får, getter, renar, hjortar och

övriga idisslare, grisar, hästdjur, fjäderfän och strutsfåglar samt övriga fåglar, hundar,

katter, rävar, minkar, kaniner, gnagare, tamillrar, primater, groddjur och kräldjur.

2 § Dessa föreskrifter gäller inte

1. försöksdjur,

2. hägnat vilt som jagas i enlighet med bestämmelserna i jaktlagen (1987:259),

jaktförordningen (1987:905) eller föreskrifter som meddelats med stöd av

jaktförordningen, och

3. vid slakt av odlade fiskar.

SJVFS 2020:22

3

3 § Vid tillämpningen av dessa föreskrifter ska de regler som anges för nötkreatur

även gälla djur som tillhör grupperna Bubalus (bufflar), Bos (myskoxar, jakar m.m.),

Bison (bisonoxe, visent m.m.) och Syncerus (afrikansk buffel).

4 § I dessa föreskrifter avses med:

Avlivning

Varje avsiktligt framkallad process som leder

till att ett djur dör.

Avvanda djur

Djur vars foderstat inte längre huvudsakligen

består av mjölk eller mjölkersättningsmedel.

Bedövning

Varje avsiktligt framkallad process som leder

till att ett djur förlorar medvetandet och

förmågan att känna smärta inbegripet varje

process som leder till omedelbar död.

Bultpistol

Instrument med penetrerande bult för

mekanisk bedövning före avlivning. För

fjäderfän avser begreppet bultpistol även

instrument med icke- penetrerande bult.

Dekapitering

Avlivning genom att huvudet hastigt avskiljs

från kroppen med hjälp av ett vasst verktyg.

Distansavlivning

Avlivning på avstånd genom skjutning med

bröstskott.

Drivning

All förflyttning av djur från transportfordon

till utrymmen där djuren hålls i väntan på

avlivning eller från transportfordon eller

utrymmen där djuren hålls till den plats där de

ska bedövas eller avlivas.

Enhandsvapen

Pistol eller revolver, avsedd för kulpatroner.

Fixering

Varje metod som tillämpas för att begränsa

djurets rörelseförmåga i syfte att underlätta

effektiv bedövning och avlivning, samtidigt

som djuren inte utsätts för onödig smärta,

rädsla eller ångest.

Fjäderfän

Tamfjäderfän, inklusive fåglar som inte

betraktas som tamfjäderfän men som föds upp

som sådan, med undantag för ratiter.

Fåglar

Klassen Aves

Försöksdjur

Samma betydelse som försöksdjur enligt

1 kap. 3 § djurskyddslagen (2018:1192).

SJVFS 2020:22

4

Gnagare

Ordningen Rodentia.

Groddjur

Klassen Amphibia.

Hagelgevär

Slätborrat tvåhandsvapen konstruerat för

hagelpatroner.

Halsdislokation

Avlivning genom hastig vridning-sträckning-

tänjning av halskotpelaren på ett sådant sätt att

ryggmärgen slits av, halsens blodkärl brister

och djuret omedelbart dör.

Hägnat vilt

Vilt som hålls på ett markområde som

inhägnats med stängsel i avsikt att permanent

hålla djuren fångna inom området.

Hästdjur

Familjen Equidae.

Höns

Arten Gallus gallus.

Kaniner

Ordningen Lagomorpha (bl.a. kaniner och

harar).

Koldioxidtunnel

Slutet containersystem för koldioxidavlivning

i två faser, vilket följs av nermalning av

djurkropparna i kvarn.

Kräldjur

Klassen Reptilia.

Kulmask

Instrument med penetrerande fri kula för

mekanisk bedövning före slakt eller annan

avlivning, gjort för att placeras i direkt kontakt

med djurets huvud.

Kulvapen

Vapen med fri projektil (kula).

Maceration

Avlivning i kvarn med snabbroterande slagor,

s.k. homogenizer.

Mekanisk bedövning

Bedövning med kulvapen, hagelgevär eller

bultpistol eller slag i huvudet med ett hårt

föremål.

Nötkreatur

Arterna Bos taurus och Bos indicus.

Odlad fisk

Fisk som hålls för livsmedelsproduktion,

utsättning eller avel inför någon av dessa

verksamheter.

Primater

Djur tillhörande ordningen Primates.

SJVFS 2020:22

5

Skjutvapen

Bultpistol, kulvapen samt hagelgevär.

Slakt

Avlivning av djur avsedda att användas som

livsmedel.

Slakt för privat konsumtion i

hemmet

Slakt

och

därvid

sammanhängande

verksamhet som sker utanför ett slakteri för

privat konsumtion i hemmet och utförs av

djurens ägare eller en person under ägarens

ansvar och överinseende.

Slakteri

Byggnad eller lokal, även mobil sådan,

iordningställd för slakt av husdjur, där köttet

är avsett för försäljning.

Standardrutiner

En uppsättning skriftliga anvisningar som

syftar till att en särskild funktion eller

standard utförs enhetligt.

Strutsfåglar

Fåglar av arterna struts, emu och nandu

(Ratitae).

Strövren

Ren som befinner sig på vinterbetesmark

under perioden 1 maj-30 september.

Tamiller

Frett, den domesticerade formen av europeisk

iller (Mustela putorius furo).

Uppstallning

Hållande av djur i stall, boxar, fållor med tak,

eller

hägn

i

anslutning

till

slakteriverksamheten, eller som utgör en del

av denna.

Övriga fåglar

Andra fåglar än fjäderfän och strutsfåglar.

Grundläggande bestämmelser

5 § Grundläggande bestämmelser om slakt och annan avlivning finns i rådets

förordning (EG) nr 1099/2009 av den 24 september om skydd av djur vid tidpunkten

för avlivning1, djurskyddslagen (2018:1192) samt djurskyddsförordningen (2019:66).

Bestämmelser om ilastning, transport samt urlastning av djur finns i rådets förordning

(EG) nr 1/2005 av den 22 december 2004 om skydd av djur under transport och

därmed sammanhängande förfaranden och om ändring av direktiven 64/432/EEG

och 93/119/EG och förordning (EG) nr 1255/972

samt i Statens jordbruksverks

föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2019:7) om transport av levande djur.

Bestämmelser om avlivning av djur vid förebyggande och bekämpning av

epizootiska sjukdomar finns i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2002:98) om

förebyggande och bekämpning av epizootiska sjukdomar.

1 EUT L 303, 18.11.2009, s. 1 (Celex 32009R1099).

2 EUT L 3, 5.1.2005, s. 1 (Celex 32005R0001).

SJVFS 2020:22

6

Bestämmelser om veterinärs rätt att förskriva och tillhandahålla läkemedel finns i

Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2019:25) om

skyldigheter för djurhållare och personal inom djurens hälso- och sjukvård samt i

Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2019:32) om läkemedel och

läkemedelsanvändning. Bestämmelser om avlivning av övergivna eller förvildade

katter finns även i lagen (2007:1150) om tillsyn över hundar och katter.

Bestämmelser om tillstånd för vapeninnehav och rätt att använda skjutvapen vid

avlivning av djur finns i vapenlagen (1996:67) samt i vapenförordningen (1996:70).

Bestämmelser om avlivning av vilt regleras i Naturvårdsverkets föreskrifter och

allmänna råd om jakt och statens vilt (NSF 2002:18).

6 § Bestämmelser om slakt och om offentlig kontroll i samband med slakt finns även

i följande EU-förordningar: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr

853/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel

av animaliskt ursprung3, samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr

854/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda bestämmelser för

genomförandet av offentlig kontroll av produkter av animaliskt ursprung avsedda att

användas som livsmedel4.

7 § Bestämmelser om avlivning av försöksdjur finns i Statens jordbruksverks

föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2019:9) om försöksdjur.

2 KAP. KUNSKAPSKRAV

1 § Personer som hanterar djur i samband med slakt för privat konsumtion i hemmet

eller för slakt av fjäderfän, kaniner och harar som slaktas för direkta leveranser av små

kvantiteter kött från producenten till slutkonsument eller annan avlivning ska ha goda

kunskaper om djurskydd och tillräckliga kunskaper för att följa bestämmelserna i dessa

föreskrifter. De ska även ha kunskaper och färdigheter i praktisk djurhantering.

2 § Den som ska bedöva djur inför slakt för privat konsumtion i hemmet eller för

slakt av fjäderfän, kaniner och harar som slaktas för direkta leveranser av små

kvantiteter kött från producenten till slutkonsument eller på annat sätt avliva djur ska

vara väl förtrogen med den bedövnings- respektive avlivningsmetod som ska

användas.

3 KAP. HANTERING AV DJUR PÅ SLAKTERIER

Standardrutiner

1 § Standardrutiner ska finnas lätt tillgängliga på slakteriet så att personalen kan ta

del av dem.

Dessa rutiner ska också ta hänsyn till risken för tekniska fel som t.ex. strömavbrott

eller andra omständigheter som stoppar eller fördröjer slaktarbetet, eller på annat sätt

påverkar djurskyddet negativt.

3 EUT L 139, 30.4.2004, s. 55 (Celex 32004R0853).

4 EUT L 139, 30.4.2004, s. 206 (Celex 32004R0854).

SJVFS 2020:22

7

Daglig hantering

2 § Djur som har skadats under transporten eller vid ankomsten till slakteriet ska

avlivas omedelbart efter ankomsten till slakteriet. Detsamma gäller djur som uppvisar

sjukdomstecken samt svaga eller icke avvanda djur.

Under förutsättning att djuret stallas upp i ett för ändamålet avsett särskilt utrymme

och att den officiella veterinären vid slakteriet gör bedömningen att uppstallningen inte

medför lidande för djuret får kravet på omedelbar avlivning frångås i högst två timmar.

Sådan uppstallning ska journalföras.

3 § Vid uppstallning ska djuren hanteras lugnt.

Allmänna råd till 3 kap. 3 §

Etablerade djurgrupper bör hållas samman och inte blandas under

uppstallning. Omflyttning av djur inför övernattning bör undvikas.

4 § Vid drivning ska djuren hanteras lugnt. Djuren ska tydligt kunna uppfatta

drivvägen och får inte utsättas för vägval.

Om hjälpmedel måste användas vid drivning får dessa endast användas för att styra

djuren.

Hästar ska ledas individuellt.

Allmänna råd till 3 kap. 4 §

Om hjälpmedel behövs vid drivning av djuren bör en sorteringspaddel

eller en s.k. tvåhandsdrivskiva användas. Etablerade djurgrupper bör

hållas samman och inte blandas under drivning.

5 § I de fall en elektrisk pådrivare får användas ska stiften på pådrivaren vara

avrundade.

6 § Utöver vad som framgår av rådets förordning (EG) nr 1099/20095 får inte heller

fjäderfän, kaniner och harar som slaktas för direkta leveranser av små kvantiteter kött

från producenten till slutkonsument utsättas för slag eller sparkar. De får inte lyftas i

hud, päls, fjädrar, huvud, ben, vingar eller svans. De får inte heller hanteras på annat

sätt som kan orsaka smärta eller lidande.

4 KAP. UTRUSTNING OCH DJURUTRYMMEN PÅ SLAKTERIER

1 § Utrymmen och utrustning på slakterier ska vara lätta att rengöra och desinficera.

Golven ska vara halkfria och väl dränerade.

2 § Vid drivning med mekanisk drivanordning ska denna ha en sådan utformning att

djuren inte riskerar att skadas.

Drivanordningen ska ansluta väl till drivgångens väggar och golv samt vara

utformad så att den stannar om ett djur inte flyttar sig.

Den mekaniska drivanordningens manöverdel ska placeras så att de djur som drivs

kan övervakas. Övervakning ska ske under maskinell drivning.

5 EUT L 303, 18.11.2009, s. 1 (Celex 32009R1099).

SJVFS 2020:22

8

Stallutrymmen

3 § Ett slakteri ska ha stallutrymmen i tillräcklig utsträckning.

Slakterier där renar eller hjortar slaktas får i stället ha fållor eller hägn i tillräcklig

utsträckning. Dessa ska ha lämpligt skydd mot ogynnsamma väderleksförhållanden.

Stallutrymmen, fållor och hägn ska vara utformade på ett sådant sätt att djuren inte

riskerar att skadas och att djurens hälsotillstånd lätt kan kontrolleras.

4 § När nötkreatur, får, getter, grisar, hästar och fjäderfän stallas upp på slakterier

gäller måttbestämmelserna i:

1. Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2019:18) om

nötkreaturshållning inom lantbruket m.m.,

2. Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2019:21) om

fårhållning inom lantbruket m.m.,

3. Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2019:22) om

gethållning inom lantbruket m.m.,

4. Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2019:20) om

grishållning inom lantbruket m.m. och

5. Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2019:49) om

hästhållning;

6. Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2019:23) om

fjäderfähållning inom lantbruket m.m.

Om fjäderfän förvaras i transportbehållare på slakteriet gäller i stället de

måttbestämmelser som anges i rådets förordning (EG) nr 1/2005 av den 22 december

2004 om skydd av djur under transport och därmed sammanhängande

förfaranden och om ändring av direktiven 64/432/EEG och 93/119/EG och

förordning (EG) nr 1255/976.

Om nötkreatur, får, getter eller grisar hålls i gruppbox gäller i stället

måttbestämmelserna i nedanstående tabell A. För nötkreatur som hålls i endjursboxar

gäller nedanstående tabell B. Gruppboxar ska vara utformade så att djuren har

möjlighet att vända sig.

Tabell A. Utrymme för djur i lösdrift

Måtten avser fria mått

Vikt (kg)

Förvaring under

dagtid (m 2 )

Förvaring över

natten (m 2 )

Nötkreatur

< 100

0,5

1,0

100-250

1,0

1,5

250-400

1,5

1,9

400-600

2,0

2,3

> 600

2,5

2,7

Får och get

< 50

0,3

0,5

> 50

0,5

1,0

Gris (slaktgrisar) < 120

0,55

0,75

6 EUT L 3, 05.01.2005, s. 1 (Celex 32005R0001).

SJVFS 2020:22

9

Gris (vuxna

grisar)

> 120

1,0

1,5

Tabell B. Utrymme för nötkreatur i endjursboxar

Måtten avser fria mått

Djurets

längd

1

(m)

Ungefärlig vikt

(kg)

Boxens

minsta

längd

2

(m)

Boxens

minsta

bredd

i

mankhöjd

3

(m)

< 1,80

550-650

2,5

0,8

1,80-2,00

650-850

2,75

0,85

> 2,00

> 850

3,0

0,9

1) Avstånd från svansrot till hornbas.

2) Om boxen inte är rätvinklig ska längden ökas i den utsträckning som behövs för att

djurets resnings- och läggningsbeteende inte ska påverkas negativt.

3) Boxen ska vara så bred nedtill att djuret kan ligga utan svårighet.

5 § I stallutrymmen får djuren inte utsättas för hög ljudnivå och får endast tillfälligtvis

utsättas för mekaniskt buller överstigande 75 dBA.

Allmänna råd till 4 kap. 5 §

Grindar eller liknande inredningsföremål bör vara försedda med

ljuddämpningsanordningar eller vara utförda i material som ger samma

funktion.

6 § Stallutrymmen ska vara försedda med artificiellt ljus som inte förorsakar djuren

obehag. Om djur hålls i stall under den mörka tiden på dygnet ska dämpad belysning

vara tänd. (SJVFS 2020:22).

Avlastning och drivning av djur

7 § Slakterier ska vara lämpligt utformade och ha lämplig utrustning för avlastning

av djur.

Utrustningen för avlastning ska vara försedd med halksäkert underlag. (SJVFS

2020:22).

Allmänna råd till 4 kap. 7 §

Vid behov bör den del av slakteriområdet där levande djur hanteras

vara utformad på ett sådant sätt att djur som kommit lösa inte kan

avvika från området.

8 § Drivgångar ska vara horisontella eller luta svagt uppåt. (SJVFS 2020:22).

Allmänna råd till 4 kap. 8 §

Drivgångarnas lutning bör inte överstiga 17 procent.

Drivgångar bör vara utformade på ett sådant sätt att man undviker

uppenbara blindgångar, dvs. gångar där slutet syns tydligt, och skarpa

krökar. Golvbrunnar eller liknande bör inte finnas i drivgångar.

SJVFS 2020:22

10

Ljuset i drivgångar bör inte blända djuren och normalt sett vara inrättat

så att djuren rör sig från ett mörkare till ett ljusare område.

Djur bör endast vistas i drivgångar medan slakt pågår.

Bedövningsutrustning

9 § Utrustning som används vid bedövning och avlivning ska underhållas regelbundet

och besiktigas varje dag slakt sker.

10 § Reservutrustning ska underhållas regelbundet och besiktigas varje dag slakt

sker. Kontrollen av utrustningen ska journalföras.

När det finns levande djur i lokalerna, ska det finnas lätt flyttbar utrustning åtkomlig

i anslutning till stallutrymmena för bedövning och avlivning av skadade eller akut

sjuka djur.

5 KAP. BESTÄMMELSER OM UTRUSTNING, INKLUSIVE BEDÖVNINGS-

UTRUSTNING, OCH DJURUTRYMMEN PÅ SLAKTERIER, FÖR ANLÄGG-

NINGAR I DRIFT DEN 1 JANUARI 2013

har upphävts genom (SJVFS 2020:22).

6 KAP. HÅLLANDE OCH SKÖTSEL AV DJUR PÅ SLAKTERIER

1 § Djur som kan förväntas vara aggressiva mot varandra ska hållas åtskilda.

Om djur hålls lösgående ska hornbärande och hornlösa djur hållas åtskilda, om de

inte tidigare hållits i samma grupp. Hornbärande och hornlösa renar behöver dock

inte hållas åtskilda.

Allmänna råd till 6 kap. 1 §

Djur av olika art, kön och ålderskategori samt djur som kommer från olika

besättningar bör hållas åtskilda. Slaktgrisar, renar, fjäderfän respektive

unga strutsar av olika kön i etablerade grupper kan dock hållas

tillsammans.

2 § Strutsfåglar får inte bindas. Fixering på annat sätt får endast vara tillfällig i

samband med hantering. Strutsfåglar får inte hållas fast eller på annat sätt fängslas i

benen, fjädrarna eller enbart en vinge.

3 § Om djuren har varit utsatta för höga temperaturer i fuktigt väder ska de vid

behov avkylas på lämpligt sätt.

4 § Tillsyn över uppstallade djur ska ske minst morgon och kväll.

Allmänna råd till 6 kap. 4 §

På kvällen bör tillsyn ske efter det att samtliga djur för dagen har kommit

till slakteriet.

SJVFS 2020:22

11

5 § Utöver vad som framgår av rådets förordning (EG) nr 1099/20097 ska även

kaniner och harar ha fri tillgång till dricksvatten under uppstallning.

6 § Om den sammanlagda tiden för transport till och uppstallning på slakteriet

överstiger tolv timmar ska djuren utfodras med foder som är lämpligt för djurarten och

i tillräcklig mängd. Idisslare ska förses med stråfoder.

7 § Djur får stallas upp på slakteri högst en natt. Djur som stallas upp över natten ska

slaktas utan dröjsmål följande dag. Renar som hålls i hägn enligt 4 kap. 3 § får dock

hållas i hägnet i upp till fem dygn.

Allmänna råd till 6 kap. 7 §

Om det inte går att undvika att stalla upp djur över natten, bör de djur som

hålls över natten vara de djur som kom sist in till slakteriet den dagen.

8 § Högmjölkande kor ska slaktas före slaktdagens slut. Slakteriet ska informera sig

om vilka kor som är högmjölkande. Om högmjölkande kor anländer till slakteriet

efter slaktdagens slut, ska de slaktas omgående nästa dag. Högmjölkande kor med

uppenbart spänt juver ska mjölkas innan övernattning.

Mjölkning som utförts på slakteri ska journalföras.

Allmänna råd till 6 kap. 8 §

Av den dokumentation som följer med ett nötkreatur till slakt bör i

förekommande fall framgå djurets laktationsstatus och tidpunkt för

senaste mjölkning.

7 KAP. BEDÖVNING

Fixering

1 § Följande metoder är tillåtna för att kortvarigt minska ett djurs rörelsefrihet vid

bedövning

1. användning av bedövningsbox, som får vara utrustad med anordning för

fixering av huvudet,

2. fasthållning av djurets huvud med en grimma, brems eller liknande vid

mekanisk bedövning,

3. fasthållning av djurets huvud med horntag vid mekanisk bedövning av ren,

4. manuell fasthållning av mindre djur,

5. slakttratt för fjäderfän, samt

6. fotbyglar för fjäderfän med en vikt av högst 20 kg.

Kontroll av bedövning

2 § Efter utförd bedövning i samband med samtlig slakt och avlivning ska en kontroll

göras att djuret är bedövat.

7 EUT L 303, 18.11.2009, s. 1 (Celex 32009R1099).

SJVFS 2020:22

12

Tillåtna bedövningsmetoder

3 § Följande bedövningsmetoder är tillåtna att använda till respektive djurart, med

de begränsningar och detaljerade anvisningar som anges i 4-7, 16-17, 20-24, 26-28

§§ som gäller vid samtlig slakt och avlivning och 8-15, 18-19, 25 §§ som gäller vid

slakt för privat konsumtion i hemmet och avlivning.

Bultpistol

Kulvapen

Slag i

huvudet

Elektricitet

Koldioxid

Nötkreatur

X

X

Får

X

X

X

Getter

X

X

X

Renar

och

Hjortar

X

X

Övriga

Idisslare

X

X

Grisar

X

X

X

X

Hästdjur

X

X

Höns

X

X

X

X

X

Övriga

fjäderfän

X

X

X

Strutsfåglar

X

X

X

Kaniner

X

X

X

X

Även hagelgevär är tillåtet enligt nedanstående paragrafer.

Mekanisk bedövning

4 § Vid mekanisk bedövning ska djurets rörelsefrihet begränsas så att skottet kan

placeras rätt. Detta gäller dock inte i samband med strövrensslakt. I samband med

alla typer av avlivning som omfattar mekanisk bedövning ska bedövning ske

omedelbart efter att djurets rörelsefrihet har begränsats.

5 § Skjutvapnets typ, laddning och ammunition ska anpassas till djurarten och djurets

storlek.

6 § Ett skjutvapens skötsel ska innefatta rengöring, smörjning och kontroll av

eventuella packningar varje dag det används. Motsvarande skötsel ska ske innan

vapnet används efter ett längre uppehåll.

Ammunition ska förvaras torrt.

Den som använder bultpistol ska efter varje skott säkerställa att bulten återgår till

utgångsläget.

7 § Vid samtlig slakt eller avlivning där bultpistol eller ett annat skjutvapen används

för att bedöva djur ska djuret skjutas så att hjärnan träffas och skadas på ett sådant

sätt att djuret omedelbart förlorar medvetandet.

Om en bultpistol används för att bedöva fjäderfän får djuret skjutas så att hjärnan

skadas på ett sådant sätt att djuret omedelbart förlorar medvetandet.

När andra skjutvapen än bultpistol och kulmask används, ska vapnets mynning inte

ha direktkontakt med djuret.

8 § Vid slakt för privat konsumtion i hemmet eller annan avlivning där enhandsvapen

används för bedövning av nötkreatur, får, getter, renar, hjortar, grisar och hästdjur

måste vapnets kaliber vara minst 32” (7,65 mm) och ammunitionen som används

SJVFS 2020:22

13

måste ha mynningsenergi (E

0

) av minst 217 J (joule). Kulan ska vara konstruerad för

att expandera och vara rundnosad, s.k. wadcutterkulor får inte användas.

Allmänna råd till 7 kap. 8 §

Längsta avstånd vid bedövning genom skjutning med enhandsvapen bör

vara 25 cm.

9 § Vid mekanisk bedövning i samband med slakt för privat konsumtion i hemmet

och annan avlivning av nötkreatur, med undantag av tjurar och kalvar, ska vapnet

placeras i rät vinkel mot skallbenet i den punkt där tänkta linjer från respektive öras

överkant till motstående sidas öga korsar varandra. Hur vapnet ska placeras framgår

av nedanstående skiss.

På tjurar ska vapnet placeras i rät vinkel mot skallbenet cirka en centimeter vid

sidan om den ovan beskrivna punkten och på kalvar ska vapnet placeras i rät vinkel

mot skallbenet något nedanför denna punkt.

Placering av vapnet vid mekanisk bedövning av nötkreatur:

10 § Vid mekanisk bedövning i samband med slakt för privat konsumtion i hemmet

och annan avlivning av får utan horn ska vapnet placeras i rät vinkel mot skallens

högsta punkt i mittlinjen på det sätt som framgår av nedanstående skiss. På får utan

horn får vapnet även placeras i rät vinkel mot skallbenet något nedanför den punkt

där tänkta linjer från respektive öra till motstående sidas öga korsar varandra.

På får och getter med horn ska vapnet placeras strax bakom benåsen mellan

hornen i riktning mot käkvinkeln på det sätt som framgår av nedanstående skiss.

Bestämmelser om när avblodning ska påbörjas i sådana fall finns i 8 kap. 2 § andra

stycket.

På getter utan horn får vapnet placeras på samma sätt som för får, eller som för

getter med horn. Bestämmelser om när avblodning ska påbörjas vid skjutning bakifrån

finns i 8 kap. 2 § andra stycket.

Placering av vapnet vid mekanisk bedövning av får och getter:

SJVFS 2020:22

14

Placering av vapnet vid mekanisk bedövning av får och getter med horn:

11 § Vid mekanisk bedövning i samband med slakt för privat konsumtion i hemmet

och annan avlivning av renar ska vapnet placeras något ovanför en tänkt linje mellan

ögonens överkant på det sätt som framgår av nedanstående skiss.

Om hornutskott förhindrar att djuret skjuts i pannan får vapnet placeras strax

bakom hornen i riktning mot munnen enligt nedanstående skiss.

Placering av vapnet vid mekanisk bedövning av renar:

Placering av vapnet vid mekanisk bedövning av renar med hornutskott i pannan:

12 § På övriga idisslare ska vapnet placeras på samma sätt som på nötkreatur, enligt

9 §.

13 § Vid mekanisk bedövning i samband med slakt för privat konsumtion i hemmet

och annan avlivning av grisar som väger mer än 90 kg, med undantag av galtar och

äldre suggor, ska vapnet placeras mot skallbenet i medellinjen två till tre centimeter

ovanför en tänkt linje som förbinder ögonens övre kant, i linje med halskotpelaren

SJVFS 2020:22

15

och i riktning mot svansfästet. Hur vapnet ska placeras framgår av nedanstående

skiss.

På grisar som väger mindre än 90 kg ska vapnet placeras på motsvarande sätt i

förhållande till djurets storlek, dvs. något närmare den tänkta linjen.

På galtar och äldre suggor ska vapnet placeras mot skallbenet vid sidan om den

benkant som löper längs skallens medellinje, tre till fyra centimeter ovanför en tänkt

linje som förbinder ögonens övre kant.

Placering av vapnet vid mekanisk bedövning av grisar:

Allmänna råd till 7 kap. 13 §

När bultpistol används, bör patroner med en laddning av minst 4

grains användas på grisar som väger mer än 90 kg, och minst 2,5

grains på grisar som väger mindre än 90 kg. Bultpistol bör inte användas

vid bedövning av grisar med avvikande skallform, t.ex. hängbuksvin.

14 § Vid mekanisk bedövning i samband med slakt för privat konsumtion i hemmet

och annan avlivning av hästdjur ska vapnet placeras i rät vinkel mot pannbenet på

mittlinjen mitt emellan en tänkt linje mellan överkanten på ögonen och översta

benkanten i skallen på det sätt som framgår av nedanstående skiss.

Placering av vapnet vid mekanisk bedövning av häst:

Allmänna råd till 7 kap. 14 §

Den punkt som beskrivs i denna föreskrift återfinns ofta nära det främre

pannluggsfästet, cirka 2 centimeter ovanför den punkt där tänkta linjer

från respektive öra till motstående sidas öga korsar varandra.

15 § Nötkreatur, får, getter, renar, grisar och hästdjur får bedövas genom skjutning

med kulgevär eller hagelgevär enligt nedanstående tabell i samband med slakt för

privat konsumtion i hemmet och annan avlivning.

SJVFS 2020:22

16

Riktning

Kulgevär

1

Hagelgevär 1

Ammunition

Anmärkning

Avstånd

Ammunition

Avstånd

Nötkreatur

Vapnet

ska

vinklas så att

skottet

riktas

genom

hjärnstammen.

Minst klass 3.

Tjurar äldre än

30 mån minst

klass 2.

Hålspetsammu-

nition får inte

användas i klass

3 till nötkreatur

som väger mer

än 100 kg.

Högst

5

meter.

Kaliber 20 eller

grövre, med minst

28 g hagel av

storlek minst 2,75

mm (US 6).

5-25 cm

från

djurets

huvud.

Får

och

Getter

Vapnet

ska

vinklas så att

skottet

riktas

genom

hjärnstammen.

Får och getter

utom baggar

och

bockar:

minst klass 4

med

expanderande

kula

(motsvarande

E 0

om minst

150 joule) i

vapen

med

kaliber

om

minst 5,6 x 15

R, .22 LR.

Baggar

och

bockar minst

klass 3.

Högst

5

meter

Kaliber 36 (.410)

eller grövre, med

patron

innehållande 12,5

g av minst 2,5

mm hagel (US 7),

ej

stålhagel.

Baggar

och

bockar kaliber 20

eller grövre med

minst 28 g hagel

av storlek minst

2,75 mm (US 6).

5-25 cm

från

djurets

huvud.

Renar

Skottet

ska

riktas

mot

hjärnan.

Minst klass 2

med

expanderande

kula

(motsvarande

E100 om minst

800 J, kulvikt

minst 3,2 g).

Högst

5

meter. För

strövren

högst 50

meter.

Kaliber 20 eller

grövre, med minst

28 g hagel av

storlek minst 2,75

mm (US 6).

5-25 cm

från

djurets

huvud.

Grisar

Vapnet ska

vinklas så att

skottet riktas i

linje

med

halskotpelaren.

Minst klass 3

(motsvarande

E

100

om minst

200 J, kulvikt

minst 2,5 g).

Galtar äldre än

12 mån minst

klass 2.

Hålspetsammu-

nition får inte

användas i klass

3 till äldre grisar

än slaktsvin.

Högst

5

meter.

Kaliber 20 eller

grövre, med minst

28 g hagel av

storlek minst 2,75

mm (US 6).

5-25 cm

från

djurets

huvud.

Hästdjur

Vapnet ska

vinklas så att

skottet riktas i

linje

med

halskotpelaren.

Minst klass 4

med

expanderande

kula

(motsvarande

E0 om minst

150 J), i vapen

med

kaliber

om minst 5,6 x

15 R, .22 LR.

Högst

5

meter.

Kaliber 20 eller

grövre, med

minst 28 g hagel

av storlek minst

2,75 mm (US 6).

5-25 cm

från

djurets

huvud.

1) Indelningen i klasser baserar sig på indelningen av kulpatroner i Naturvårdsverkets föreskrifter

(NFS 2002:18) om jakt och statens vilt.8

16 § Vid samtlig slakt och annan avlivning av strutsfåglar ska vapnet placeras i rät

vinkel mot skallbenet på skallens högsta punkt.

17 § Vid samtlig slakt och annan avlivning av kaniner ska vapnet placeras mitt på

den högsta punkten av huvudet och riktas mot käkvinkeln.

8 Senast ändrad genom NFS 2018:2.

SJVFS 2020:22

17

18 § Kaniner och fjäderfän får bedövas genom ett slag i bakhuvudet med ett hårt

föremål vid slakt för privat konsumtion i hemmet.

Enstaka sjuka, skadade, eftersatta eller av andra skäl frångallrade fjäderfän och

kaniner får bedövas genom ett slag i bakhuvudet med ett hårt föremål eller, för

mindre djur, genom att bakhuvudet slås mot ett hårt fast föremål.

Slaget ska utföras på ett sådant sätt att djuret omedelbart förlorar medvetandet.

19 § Efter utförd mekanisk bedövning i samband med slakt för privat konsumtion i

hemmet och annan avlivning ska en kontroll göras att djuret uppvisar följande tecken

1. djuret ska omedelbart falla samman och får inte visa några tecken på

resningsförsök,

2. normal andningsrytm ska inte kunna ses hos djuret, samt

3. djurets ögon ska vara öppna och blicken stirrande riktad framåt.

Elektrisk bedövning

20 § Bedövningsutrustningen ska vid individuell bedövning vara försedd med en

teknik som garanterar att föreskriven strömstyrka uppnås och en signal som för

operatören tydligt anger att strömkretsen är sluten.

21 § Elektroder ska vara väl underhållna och rena.

22 § Vid elektrisk bedövning av strutsfåglar ska elektroderna placeras på båda sidor

om skallen så att strömmen passerar genom djurets hjärna.

23 § Vid individuell bedövning då elektroderna placeras på båda sidor om skallen,

ska strömstyrkan uppgå till minst följande värden för varje djur

1. 1,25 Ampere för får och getter,

2. 0,5 Ampere för strutsfåglar samt fjäderfän med en kroppsvikt över 2,5 kg,

3. 0,3 Ampere för övriga fjäderfän, samt

4. 0,3 Ampere för kaniner.

Föreskriven strömstyrka ska för alla djurslag i alla situationer uppnås inom en

sekund efter det att strömkretsen har slutits och ska därefter upprätthållas genom

djurets hjärna till dess att djuret är bedövat. Lämpliga åtgärder ska också vidtas för

att säkerställa en god elektrisk kontakt, särskilt genom avlägsnande av ull eller genom

att huden fuktas.

24 § Vid elektrisk bedövning av slaktkyckling och värphöns då huvudet passerar

genom ett vattenbad ska strömstyrkan, vid användning av 50-200 Hz växelström, för

varje djur uppgå till 0,12 Ampere.

Föreskriven strömstyrka ska upprätthållas till dess att djuret är bedövat.

25 § Efter utförd elektrisk bedövning av får, getter, grisar eller strutsfåglar i samband

med slakt för privat konsumtion i hemmet och annan avlivning ska en kontroll göras

att djuret uppvisar följande tecken

1. djuret ska falla samman i kramp vilken först karaktäriseras av stelhet, sedan

av muskelryckningar,

2. normal andningsrytm ska inte kunna ses hos djuret, samt

3. djurets ögon ska vara öppna och pupillerna kraftigt utvidgade.

SJVFS 2020:22

18

Koldioxidbedövning

26 § Vid koldioxidbedövning av grisar ska indrivningen ske från en indrivningsbox.

Boxen ska vara belägen i omedelbar anslutning till den transportkorg som fraktar

grisarna ner i koldioxidschaktet.

Koldioxidschaktets övre del ska vara försedd med belysning.

Vid manuell indrivning ska den som arbetar med indrivningen befinna sig i

indrivningsboxen.

27 § Transportkorgar för grisar ska vara försedda med ett plant och halkfritt golv.

I varje transportkorg ska det finnas utrymme för minst två grisar. Transportkorgarna

ska vara utformade så att djuren kan stå upprätta tills de förlorar medvetandet.

Transportkorgarna får inte överbeläggas.

28 § Gasbedövningsutrustning ska kalibreras regelbundet.

Registreringen av koldioxidkoncentrationen ska ske på sådan nivå i

koldioxidschaktet/tunneln som gör det möjligt att kontrollera att den koncentration

och tidsperiod som fastslagits i standardrutinerna avseende grundläggande parametrar

vid bedövning har uppnåtts.

Koldioxidschaktet/tunneln (bedövningsutrymmet) ska kunna inspekteras när

bedövningsanläggningen är i drift.

8 KAP. YTTERLIGARE

BESTÄMMELSER OM

SLAKT

AV DJUR

AVSEDDA FÖR LIVSMEDELSPRODUKTION

1 § Nötkreatur, får, getter, renar, hjortar och övriga idisslare, grisar, hästdjur samt

fjäderfän, strutsfåglar och kaniner ska slaktas enligt föreskrifterna i detta kapitel. För

annan avlivning än slakt, samt för foderslakt av de djurslag som inte omfattas av 7

kap., gäller detta kapitel.

2 § Vid mekanisk bedövning med bultpistol eller skjutvapen i samband med slakt

för privat konsumtion i hemmet och vid slakt av fjäderfän, kaniner och harar för

direkta leveranser av små kvantiteter kött från producenten till slutkonsument

och annan avlivning ska avblodning påbörjas inom 60 sekunder efter bedövning.

Får och getter som bedövats genom skjutning bakifrån i enlighet med

bestämmelserna i 7 kap. 11 § andra stycket ska avblodas senast 15 sekunder efter det

att skottet avlossats.

3 § Avblodning av kaniner, harar och fjäderfän i samband med slakt för privat

konsumtion i hemmet och vid slakt av fjäderfän, kaniner och harar för direkta

leveranser av små kvantiteter kött från producenten till slutkonsument ska utföras

genom att man öppnar båda halspulsådrorna eller det gemensamma blodkärl som dessa

ådror utgår ifrån.

4 § Efter avblodningen ska det göras en kontroll i syfte att säkerställa att djuret är

dött innan ytterligare steg i slaktprocessen får utföras på detta djur. En sådan kontroll

ska utföras visuellt på samtliga djur.

För andra djurslag än fjäderfän ska den visuella kontrollen kompletteras med

stickprovskontroller där avsaknad av hornhinnereflex eller frånvaro av

smärtkänslighet kontrolleras.

SJVFS 2020:22

19

Vid misstanke om att ett djur inte är dött ska djuret omedelbart bedövas på nytt

och avblodas.

Allmänna råd till 8 kap. 4 §

Den person som kontrollerar att djuret är dött bör vara utrustad med

bultpistol eller annan lämplig bedövningsutrustning samt stickkniv. Vid slakt

av grisar i högt tempo bör kontrollen utföras av en person som inte samtidigt

har andra uppgifter, om inte en elektronisk övervakningsutrustning framtagen

specifikt för ändamålet används.

Förekomst av otillräcklig avblodning bör utredas och dokumenteras, så

att orsaken kan fastställas och åtgärdas.

9 KAP. BESTÄMMELSER OM ANNAN AVLIVNING AV DJUR SOM INTE

ÄR AVSEDDA FÖR LIVSMEDELSPRODUKTION SAMT YTTERLIGARE

BESTÄMMELSER FÖR ANNAN AVLIVNING ÄN SLAKT AV LIVSME-

DELSPRODUCERANDE DJUR

1 § I de fall det i nedanstående paragrafer anges att en avlivningsmetod endast får

användas på medvetslösa djur får djuret göras medvetslöst genom användning av de

metoder som är tillåtna för respektive djurslag enligt 7 kap.

Allmänna råd till 9 kap. 1 §

För att göra djur medvetslösa i samband med avlivning, i de fall då 7

kap. inte är tillämpligt, bör veterinär anlitas. För mindre djur (ålders-

respektive viktgränser, se 8 §) får slag i huvudet användas som

bedövningsmetod.

2 § Även i andra situationer än slakt ska det efter genomförd avlivning göras en

kontroll i syfte att säkerställa att djuret är dött, innan vidare åtgärder företas med

kroppen. En sådan kontroll ska utföras visuellt på samtliga djur. Vid misstanke om

att ett djur inte är dött ska förnyade avlivningsåtgärder omedelbart vidtas.

Allmänna råd till 9 kap. 2 §

När så är möjligt eller lämpligt bör döden hos djur som avlivats

genom halsdislokation, slag mot huvudet eller koldioxid säkerställas

genom avblodning, dekapitering eller annan lämplig metod.

Avblodning av djur utanför slakteri

3 § Följande djur får avlivas genom avblodning: nötkreatur, får, getter, renar, hjortar

och övriga idisslare; grisar, hästdjur, fjäderfän, strutsfåglar och övriga fåglar; hundar,

katter, minkar och rävar; kaniner, gnagare och tamillrar. Avblodning får endast göras

på medvetslösa djur.

För avblodning av nötkreatur, får, getter, renar, hjortar och övriga idisslare, grisar,

hästdjur samt fjäderfän, strutsfåglar och kaniner gäller 8 kap. 2-4 §§ i tillämpliga delar.

4 § Avblodning av ett djur ska utföras genom att man öppnar båda halspulsådrorna,

det gemensamma blodkärl som dessa ådror utgår ifrån eller ett annat centralt blodkärl.

SJVFS 2020:22

20

Dekapitering

5 § Kaniner, gnagare, tamillrar, fjäderfän och övriga fåglar samt kräldjur och groddjur

får avlivas genom dekapitering. För kaniner och fjäderfän är avlivning genom

dekapitering enbart tillåtet för individer som avlivas/slaktas för privat konsumtion i

hemmet. Djur ska vara medvetslösa när de avlivas.

Kaniner, gnagare och tamillrar med en kroppsvikt om 1 kg eller därutöver får inte

avlivas genom dekapitering.

På kräldjur och groddjur ska hjärnan förstöras omgående efter dekapitering.

Halsdislokation

6 § Fjäderfän med en kroppsvikt överstigande 250 g ska först bedövas i enlighet

med 7 kap.

Strutsfåglar får inte avlivas genom halsdislokation.

Om det är nödvändigt i diagnostiskt syfte får en veterinär besluta att fjäderfän upp

till 5 kg får avlivas genom dislokation av halskotpelaren utan föregående bedövning,

på ett sådant sätt att djuret omedelbart dör.

7 § Följande djurslag får avlivas genom halsdislokation:

1. Gnagare och kaniner i annan situation än slakt med en kroppsvikt om högst 1

kg. Djur med en kroppsvikt överstigande 150 g ska vara medvetslösa när de

avlivas.

2. Övriga fåglar med en kroppsvikt om högst 5 kg.

Fåglar med en kroppsvikt överstigande 250 g ska vara medvetslösa när de avlivas.

Slag mot huvudet

8 § Slag mot bakhuvudet får användas för att avliva ett mindre antal

1. lamm, killingar, smågrisar, hundvalpar, kattungar samt mink- och rävvalpar,

om djuret är yngre än 14 dagar,

2. strutsfågelkycklingar och fjäderfän, samt

3. kaniner, gnagare, tamillrar, kräldjur, groddjur samt övriga fåglar, om djuret

väger högst 1 kg.

Slaget ska utföras med sådan kraft och precision att det medför omedelbar

medvetslöshet och död.

Allmänna råd till 9 kap. 8 §

Djurets bakhuvud bör med ett hårt slag slås mot ett fast förankrat,

hårt föremål. Djuret kan även slås hårt i bakhuvudet med ett för ändamålet

lämpligt trubbigt föremål.

Hjärnstamsstick

9 § Kräldjur och groddjur får avlivas genom att ett smalt, vasst instrument sticks in

och roteras i djurets hjärna genom öppningen mellan skallen och halskotpelaren.

Instrumentet ska föras in först framåt mot hjärnstammen och därefter bakåt mot

ryggmärgen.

Hjärnstamsstick får endast göras på medvetslösa djur.

SJVFS 2020:22

21

Huvudskott

10 § Hundar och katter som har skadat sig eller av annan anledning har en kraftigt

inskränkt rörelsefrihet får avlivas i enlighet med nedanstående tabell. Även katter

som har fångats i fälla får avlivas i enlighet med nedanstående tabell.

Hundar och katter får avlivas med kulvapen eller hagelgevär, som är tillåtna för

jakt eller avlivningsändamål, i enlighet med kraven i nedanstående tabell. Djuret ska

skjutas så att hjärnan träffas och skadas på ett sådant sätt att djuret omedelbart

förlorar medvetandet. Medvetandet får inte återkomma.

Riktning

Kulvapen

1

Hagelgevär

1

Ammunition

Avstånd

Ammunition

Avstånd

Hundar Mot

djurets

bakhuvud.

Minst kaliber .22

Long eller .22

Long Rifle (5,6 x

15

R),

expanderande

kula,

klass

4

(anslagsenergi

minst 150 J (E

0

)).

Högst

2

meter,

vid

användning

av

enhandsvapen

dock

5-25

cm.

Kaliber 20 eller

grövre,

patron

innehållande minst

28 g av minst 3

mm hagel (US 5),

ej stålhagel.

Högst

2

meter.

Katter

Mot

djurets

huvud.

Minst kaliber .22

Short (5,6 x 11

R), expanderande

kula,

anslagsenergi

minst 70 J (E

0

).

Högst

2

meter,

vid

användning

av

enhandsvapen

dock

5-25

cm.

Kaliber 36 (.410)

eller grövre, patron

innehållande minst

12,5 g av minst 2,5

mm hagel (US 7),

ej stålhagel.

Högst

2

meter.

1) Indelningen i klasser baserar sig på indelningen av kulpatroner i Naturvårdsverkets

föreskrifter (NFS 2002:18) om jakt och statens vilt.

11 § Gnagare, tamillrar, kräldjur och kaniner får avlivas genom skjutning med vapen.

Vid avlivning med skjutvapen ska skjutvapnets laddning respektive ammunition

anpassas till djurarten och djurets storlek.

Djuret ska skjutas så att hjärnan träffas och skadas på ett sådant sätt att djuret

omedelbart förlorar medvetandet. Medvetandet får inte återkomma.

Om bultpistol används, ska djuret avblodas omedelbart efter det att djuret har

skjutits.

Distansavlivning

12 § Enstaka förvildade, förrymda eller skadade djur, som inte är möjliga att fånga

in utan att djuren åsamkas ett större lidande, får avlivas med för jakt- eller

avlivningsändamål avsedda kulgevär och hagelgevär enligt nedanstående tabell.

SJVFS 2020:22

22

Djurslag

Kul- eller hagelgevär

1

samt

ammunitionstyp

Längsta

skjut-

avstånd

Träff-

om-

råde

2

Nötkreatur

(oskadade)

Klass 1 (endast kulgevär).

Expanderande kula3 med

E

1004

om minst 2800 J

(motsvarande .308 Win.

med 10,7 g kula), minst

kaliber 7,62 mm.

100 m

Bröst

Buffel, bison,

visent samt

skadade

vuxna

nötkreatur

Klass 1 (endast kulgevär).

Expanderande kula3 med

E

1004 om minst 3700 J

(motsvarande 9,3 x 62

med 18,5 g kula), minst

kaliber 7,62 mm.

50 m

Bröst

Får

och

Getter

Klass 1 (endast kulgevär)

Expanderande

kula3,

Klass 1.

50 m

Bröst

Renar

Klass 1 (endast kulgevär).

Expanderande

kula3,

Klass 1.

100 m

Bröst

Övriga

idisslare

Klass 1 (endast kulgevär).

Expanderande kula3 med

E

1003 om minst 3700 J

(motsvarande 9,3 x 62

med 18,5 g kula), minst

kaliber 7,62 mm.

100 m

Bröst

Grisar

Klass 1 (endast kulgevär).

Expanderande

kula3,

Klass 1.

25 m

Bröst

Hästdjur

Klass 1 (endast kulgevär).

Expanderande

kula3,

Klass 1, med minst 11,7 g

kula, minst kaliber 7,62

mm.

50 m

Bröst

Strutsar

Klass 1 (endast kulgevär).

Expanderande

kula3,

Klass 1.

50 m

Bröst

Kaniner

Minst Klass 4 (kulgevär) Expanderande

kula3,

eller hagelgevär med kaliber minst klass 4, eller en

36 (.410) eller grövre. hagelpatron innehållande

minst 12,5 g av minst 2,5

mm hagel (US 7), ej

stålhagel.

50 m (kulgevär)

20

meter

(hagelgevär)

Bröst

Hundar

Minst

Klass

2

(endast Expanderande

kula3,

kulgevär) eller hagelgevär minst Klass 2, eller en

med kaliber 20 eller grövre.

hagelladdning med minst

32 g hagel, minst 3 mm

(US 5), ej stålhagel.

25 m (kulgevär)

10 m

(hagel- gevär)

Bröst

Katter

Minst Klass 3 (kulgevär) Expanderande

kula3,

eller hagelgevär med kaliber minst Klass 3, eller en

20 eller grövre.

hagelladdning med minst

30 g hagel, minst 2,75

mm (US 6), ej stålhagel.

30 m (kulgevär)

20 m

(hagel- gevär)

Bröst

Minkar

Minst Klass 4 (kulgevär) Expanderande

kula3,

eller hagelgevär med kaliber minst Klass

4, eller

30 m (kulgevär)

Bröst

36 eller grövre.

hagelpatron innehållande

minst 12,5 g av minst 2,5 mm hagel (US 7), ej stålhagel.

20 m (hagel)

Rävar

Minst Klass 3 (kulgevär)

Expanderande

kula3,

eller hagelgevär med kaliber

minst

Klass

3,

eller20

eller grövre. hagelpatron innehållande minst

28 g av minst 3 mm hagel (US 5), ej stålhagel.

25 m (kulgevär)

15 m (hagel)

Bröst

Tamillrar

Minst Klass 3 (kulgevär)

Expanderande

kula3,

eller hagelgevär med kaliber

minst

Klass

3,

eller

20 eller grövre.

hagelpatron innehållande

minst 28 g av minst 3 mm

hagel (US 5), ej stålhagel.

25 m (kulgevär)

10 m (hagel)

Bröst

Kräldjur

Klass 1-3 (endast kulgevär)

beroende på djurslag och storlek

25 m

Huvud

1) Indelningen i klasser baserar sig på indelningen av kulpatroner i

Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2002:18) om jakt och statens vilt.

SJVFS 2020:22

23

2) Med “bröst” i nedanstående kolumn avses det område (hjärtat, lungor, stora

kroppskärlen) som används som träffområde vid normal jakt.

3) Dock inte så kallad varmint-kula.

4) Anslagsenergi mätt 100 meter från mynningen.

Allmänna råd till 9 kap. 12 §

Bröstskott för andra djur än hund och katt bör kompletteras med

avblodning i enlighet med bestämmelserna i 3 §.

Maceration

13 § Levande okläckta, halvkläckta eller daggamla fågelungar får avlivas genom

maceration. Vid sådan avlivning ska utrustningens kapacitet vara tillräcklig för att

snabbt avliva alla djur.

Enstaka okläckta eller halvkläckta fågelungar får även avlivas genom krossning

på annat sätt.

Elektrisk ström

14 § Vid avlivning av chinchillor, fjäderfän och övriga fåglar med elektrisk ström

ska exponeringen för strömmen ske på ett sådant sätt att djuret omedelbart förlorar

medvetandet och att hjärtat stannar.

Avlivningsutrustningen ska vara försedd med utrustning som för operatören tydligt

anger att strömkretsen är sluten.

Elektroderna ska vara väl underhållna och rena.

Narkosmedel och andra avlivningspreparat

15 § Samtliga djurslag får avlivas genom en överdos av narkosmedel för injektion.

Sådana avlivningar ska utföras av en veterinär eller på veterinärs delegering i enlighet

med Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2019:25) om

skyldigheter för djurhållare och personal inom djurens hälso- och sjukvård samt

Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2019:32) om läkemedel och

läkemedelsanvändning. Veterinären är dock skyldig att själv fastställa att djuret är

dött.

Tillförseln av preparatet får ske genom en intravenös, intrakardiell (hjärtstick) eller

intraperitoneal (i buken) injektion eller, för kräldjur och groddjur, en intracoelomisk

(i kroppshålan) injektion. Hjärtstick får endast utföras på medvetslösa djur.

Allmänna råd till 9 kap. 15 §

Vävnadsretande preparat bör tillföras intravenöst. Vid intraperitoneal

tillförsel av vävnadsretande preparat bör djuret vara sederat (ha fått

lugnande preparat).

16 § Samtliga djurslag får avlivas genom injektion av kemiska preparat specifikt

avsedda för ändamålet och för det aktuella djurslaget. Sådan avlivning ska utföras av

en veterinär eller på veterinärs delegering i enlighet med Statens jordbruksverks

föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2019:25) om skyldigheter för djurhållare

och personal inom djurens hälso- och sjukvård samt Statens jordbruksverks

föreskrifter (SJVFS 2019:32) om läkemedel och läkemedelsanvändning.

Veterinären är dock skyldig att själv fastställa att djuret är dött.

SJVFS 2020:22

24

När preparat utan sederande effekt används ska djuret vara medvetslöst vid

tillförseln av avlivningspreparatet.

Groddjur får avlivas genom att avlivningspreparat tillförs i vattnet.

17 § Hundar, katter, rävar, minkar, kaniner, gnagare, tamillrar, primater, fjäderfän,

strutsfåglar och övriga fåglar får avlivas genom en överdos av narkosmedel för

inhalation. Sådan avlivning ska utföras av en veterinär eller på veterinärs delegering i

enlighet med Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2019:25)

om skyldigheter för djurhållare och personal inom djurens hälso- och sjukvård samt

Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2019:32) om läkemedel och

läkemedelsanvändning. Veterinären är dock skyldig att själv fastställa att djuret är

dött.

Allmänna råd till 9 kap. 17 §

Vid avlivning av kaniner med narkosmedel för inhalation bör djuret

vara sederat (ha fått lugnande preparat).

18 § Eter eller kloroform får inte användas vid avlivning av djur.

Koldioxid

19 § Vid avlivning av fjäderfän genom exponering för koldioxid i stall ska visuell

inspektion av djuren kunna ske under avlivningen. Gashalten i stallet ska kunna

mätas vid behov.

Den planerade avlivningen ska anmälas till länsstyrelsen senast en vecka i förväg.

Avlivningen ska övervakas av en veterinär från det att gasen släpps på till det att

utrymmet öppnats och resultatet kan inspekteras. Veterinären ska godkänna den gjorda

beräkningen av mängden koldioxid som ska användas vid avlivningen innan

gasinsläppet påbörjas. När avlivningen är genomförd ska veterinären sända in en ifylld

rapportblankett till Jordbruksverket.

Vid förprövningspliktig nybyggnation av höns- och kalkonstallar ska fast

genomföringsrör för gasinsläpp installeras.

Allmänna råd till 9 kap. 19 §

Insläppen bör vara så placerade eller utformade att djuren inte kan

träffas direkt av den inkommande, koncentrerade gasstrålen. Innan

gasen släpps på bör därför området närmast gasinsläppet spärras av på

ett sådant sätt att inga fåglar kan vistas närmare insläppet i munstyckets

riktning än 10 meter. Alternativt kan insläppen riktas snett uppåt, eller

flera parallella gasinsläpp eller en inre fördelare användas för att snabbt

fördela gasen i huset. För att inte ett alltför kraftigt övertryck ska uppstå

i byggnaden bör det finnas öppningar i byggnadens översta del så att luft

kan passera ut när gasen släpps på. Gasen bör tempereras genom

förvärmning. Mängden koldioxid (kg) för att uppnå 80 % koncentration

kan beräknas med hjälp av formeln

stallvolym(m 3 ) x 1,8 x 0,80

.

20 § Vaktlar och daggamla kycklingar får avlivas med koldioxid. Vid sådan

avlivning ska djuren föras in i ett utrymme med högsta möjliga koncentration av

koldioxid, som ska tillföras i ren form. Djuren ska stanna i utrymmet till dess de har

dött.

SJVFS 2020:22

25

21 § Då höns avlivas genom exponering för koldioxid i tunnel med kvarn ska

visuell inspektion av djuren kunna ske under avlivningen. Koldioxidtunneln ska vara

försedd med två prober för mätning av koldioxidhalten, en placerad tidigt och en sent

i tunneln. Båda dessa ska kunna avläsas samtidigt.

Den planerade avlivningen ska anmälas till länsstyrelsen senast en vecka i förväg.

Veterinär ska finnas närvarande och inspektera avlivningen vid uppstart samt under

en timmes drift. När avlivningen är genomförd ska veterinären sända in en ifylld

rapportblankett till Jordbruksverket.

22 § Gnagare äldre än 10 dagar får avlivas med koldioxid enligt nedan.

Utrymmet där djuren exponeras för gasen ska vara konstruerat så att djuren inte

skadas. Visuell inspektion av djuren ska kunna ske under avlivningen.

Avlivning med gas ska ske på ett sådant sätt att alla djur snabbt blir medvetslösa

och därefter dör. Djuren ska stanna i utrymmet till dess de dött.

Vid avlivning med koldioxid ska djuren utsättas för en koldioxidhalt om minst 80

volymprocent. Koldioxidhalten i utrymmet ska kunna mätas vid behov.

Allmänna råd till 9 kap. 22 §

När så är möjligt eller lämpligt bör djur som avlivas med koldioxid

göras medvetslösa med hjälp av annan narkosgas eller annan metod,

innan koldioxidavlivningen påbörjas.

23 § Visuell inspektion av djuren ska kunna ske då mink avlivas. Djuren ska stanna i

utrymmet till dess de dött.

Kolmonoxid

24 § Det är inte tillåtet att avliva djur genom exponering för kolmonoxid.

Akut avlivning av odlade fiskar

25 § Detta avsnitt, 25–27 §§, gäller endast för odlade fiskar, och endast i samband

med annan avlivning än slakt.

26 § Vid bedövning och avlivning av odlade fiskar ska hänsyn tas till odlingssystem,

art, storlek och antal fiskar som ska avlivas. De metoder som används ska antingen

1. leda till omedelbar död, eller

2. snabbt leda till bedövning som varar tills döden inträder och som alltid följs

av en metod som leder till döden, eller

3. leda till död hos fisk som är bedövad eller sövd.

27 § Strupskärning får inte ske utan föregående bedövning.

28 § Kontroll ska göras att fisken är död.

Allmänna råd till 9 kap. 26-28 §§

Kontroll av att fisken är död kan göras genom konstaterande av att de

rytmiska gälrörelserna omedelbart och permanent har upphört, eller

genom att ögonrörelserna när fisken vickas från sida till sida omedelbart

och permanent har upphört. Koldioxid bör endast användas när stora

mängder fisk snabbt måste avlivas av smittskydds- eller djurskyddsskäl.

SJVFS 2020:22

26

10 KAP. ÖVRIGA BESTÄMMELSER

1 § Om det finns särskilda skäl kan Jordbruksverket medge undantag från

bestämmelserna i dessa föreskrifter.

_________________________

Denna författning9 träder i kraft den 1 april 2019, då Statens jordbruksverks

föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2012:27) om slakt och annan avlivning av djur

ska upphöra att gälla. De allmänna råden ska gälla från och med samma tidpunkt.

_________________________

Denna författning10 träder i kraft den 15 juni 2020.

CHRISTINA NORDIN

Maria Ekengard

(Djurvälfärdsenheten)

9 SJVFS 2019:8.

10 SJVFS 2020:22.