Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. Inrikesdepartementet

Genom beslut den 29 december 1961 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för inrikesdepartementet att tillkalla högst fem sakkunniga för att verkställa en översyn av polisutbildningen mm.

Med stöd av detta bemyndigande tillkallade departementschefen den 13 februari 1962 såsom sakkunniga landshövdingen Thure Andersson, åt vilken tillika uppdrogs att såsom ordförande leda de sakkunnigas arbete, polismästaren i Malmö, Bertil Finnberg, dåvarande rektorn och chefen för statens polisskola, Gunnar Biörklund, folkhögskolinspektören Gösta Vestlund och numera ombuds- mannen i Svenska Polisförbundet, Sture Wendin. Till sekreterare åt de sakkunniga förordnade departementschefen den 26 mars 1962 numera rektorn för polisskolan, Erik Wångstedt. Den 18 september 1964 förordnades till biträdande sekreterare lektorn vid polisskolan, Greger Thomell. From den 3 juni 1965 entledigades Thornell på egen begäran från nämnda uppdrag.

Efter framställning av de sakkunniga tillkallade departementschefen den 6 oktober 1962 numera avdelningschefen i rikspolisstyrelsen, Håkan Djurberg, den 5 november 1962 överstelöjtnanten Sven K:son Blomquist, den 7 december 1962 numera förbundssekreteraren Thage Pettersson samt den 6 oktober 1964 förste polisassistenten Eric Egermalm att såsom experter biträda de sakkunniga vid fullgörande av deras uppdrag.

De sakkunniga har antagit benämningen 1962 års polisutbildningskommitté. Sedan utredningsuppdraget nu slutförts, får kommittén härmed vördsamt överlämna förevarande betänkande.

Stockholm den 21 juli 1965.

Thure Andersson Bertil Finnberg Gunnar Biörklund Gösta Vestlund Sture Wendin

/ Erik Wångstedt

• Sida 8
•  Original

,,501 59171 3591 inn-ica? .

Warner? 153121 3,8!!! isidoåio & dräktig-ron & usb

• Sida 9
•  Original

Utredningsuppdraget och dess fullgörande

1. Utredningsuppdraget

Direktiven för 1962 års polisutbildningskommitté återfinns i statsrådsprotokollet den 29 december 1961. I ett anförande till detta protokoll redogjorde chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Johansson, inledningsvis i korthet för det nu— varande polisutbildningssystemet och framhöll därefter, att frågan om polis- männens utbildning under senare år aktualiserats i olika sammanhang. Statsrådet erinrade därvid särskilt om vad som rörande polisutbildningen uttalats av den s k trivselutredningen samt av polisverksamhetsutredningen ävensom av de remissinstanser vilka avgett yttranden över nämnda utredningars betänkanden. Mot bakgrunden av de förslag och synpunkter i utbildningsfrågor som sålunda framkommit under de senaste årens utredningsarbete på polisväsendets område förordade statsrådet en översyn av polisutbildningen, därvid behovet av utbild— ning i polisverksamheten borde närmare granskas och undervisningens innehåll och omfattning prövas. Beträffande de förhållanden som vid en sådan översyn borde särskilt uppmärksammas framhöll statsrådet följande.

Som en allmän anmärkning mot den nuvarande utbildningen i statens polis- skola har gjorts gällande att man i vissa ämnen meddelar relativt omfattande undervisning i frågor, som har underordnad betydelse för polismännens verk— samhet, medan däremot ur polisiär synpunkt väsentliga kunskapsområden ges en mera summarisk behandling. Anmärkningar av detta slag har särskilt gällt undervisningen i polischefsklassen. Utredningen bör därför undersöka, huruvida kunskapsmomenten i skilda ämnen givits en med hänsyn till det praktiska beho- vet ändamålsenlig avvägning för den grupp av polismän, som undervisningen avser.

Vidare har framhållits, att undervisningen i polisskolan är alltför teoretiskt inriktad. En sådan anmärkning riktar trivselutredningen mot undervisningen i psykologi, som enligt utredningens uppfattning bör syfta till att genom praktiska råd och anvisningar lära polismännen ett korrekt uppträdande i olika situationer. Även i fråga om andra ämnen anses undervisningen böra erhålla en mera prak- tisk inriktning med studiebesök, demonstrationer och liknande praktiska inslag. Utredningen bör närmare undersöka, i vilken omfattning och på vad sätt under- visningen lämpligen bör ges den praktiska inriktning, som sålunda förordats.

Statsrådet framhöll vidare, att uppmärksamhet i olika sammanhang fästs på kunskapsbehov som hittills icke alls eller endast i ringa grad blivit tillgodosedda, och framhöll därvid, att trivselutredningen förordat införande av personalledning som fast undervisningsämne vid polisskolan och polisverksamhetsutredningen

• Sida 10
•  Original

föreslagit vidgad utbildning av brottsplatsundersökare samt regelbundna infor- mationskurser för polischefer, varjämte båda dessa utredningar funnit det ange- läget att särskilda åtgärder vidtas för att tillgodose polismännens behov av fort- löpande utbildning.

Statsrådet erinrade också om vad polisverksamhetsutredningen anfört be— träffande förbättrad planering av patrulleringstjänsten, tillämpningen av olika bevakningsmetoder och intensifiering av den brottsbekämpande verksamheten samt framhöll, att undervisning i dessa stycken borde ingå som betydelsefulla moment i polisutbildningen. Vidare borde av utredningen upptas frågor rörande ridutbildning för polispersonal samt utbildning av hundförare och dressyr av hundar.

Vad gäller motorfordonsutbildning för polismän fann statsrådet -—— med hänsyn till dels den kritik som riktats mot det av organisationskommittén för trafiksäkerhet i juli 1960 framlagda förslaget i ärendet, dels statsmakternas ställningstagande rörande huvudmannaskapet för polisväsendet — att detta spörsmål borde upptas till förnyat övervägande i förevarande sammanhang, var— vid frågan om samordning med den militära motorfordonsutbildningen borde beaktas.

Med utgångspunkt i den organisation för ett statligt polisväsende som stats— makterna kunde komma att besluta borde vidare undersökas vilken komplet- terande utbildning som borde uppställas som kompetenskrav för egentlig polis- personals befordran till sådana polischefs- och polisintendentsbefattningar, som vore att anse som renodlade drifts- och personalledarebefattningar, samt hur en dylik utbildning lämpligen borde anordnas.

Med beaktande av de förslag om den högre polisutbildningen som den för— ordade utredningen kunde komma att lägga fram borde även övervägas sättet för uttagning av elever till dylik utbildning. Därvid borde med förtur behandlas den i statsutskottets utlåtande 1960:11, punkt 150, berörda frågan om uttagning av elever till kommissarieklassen.

Bland övriga förslag och synpunkter i utbildningsfrågor, vilka framkommit under de senaste årens utredningsarbete på polisområdet och vilka av statsrådet ansågs böra upptas till behandling i förekommande sammanhang, nämndes undervisning i främmande språk, anordnandet av korrespondensundervisning, utnyttjandet av filmer, filmband och andra hjälpmedel i undervisningen samt en bedömning av behovet av lämpliga läroböcker.

Härutöver ansågs utredningen böra undersöka behovet av utbildning av ordningsvakter. Statsrådet anförde härom följande.

Det har påtalats, att personer, som förordnats att tjänstgöra som ordnings- vakter, ofta saknar de kunskaper, som erfordras för att de på ett tillfredsställande sätt skall kunna fullgöra sina uppgifter. Frågan om ordningsvakternas utbild- ning har aktualiserats bl a i två skrivelser till inrikesdepartementet, den ena från folkets husföreningarnas riksförbund med begäran om statsbidrag till anordnande av kurser för ordningsvakter och den andra från svenska musikerförbundet med

• Sida 11
•  Original

hemställan, att informationskurser måtte anordnas för ordningsvakter. Jag fin- ner det lämpligt, att utredningen undersöker det utbildningsbehov, varom här är fråga, och — därest behov av utbildning anses föreligga — framlägger förslag om hur det bör tillgodoses.

Utöver vad ovan anförts kunde enligt statsrådet åtskilliga andra spörsmål angående utbildning av polismän och därmed sammanhängande frågor vara att beakta. Utredningen borde därför vara oförhindrad att efter eget bedömande uppta sådana frågor till behandling.

Vad gällde polisutbildningen erinrade statsrådet avslutningsvis, att en effek- tivisering av densamma förutsätter ökade och bättre lokalutrymmen för utbild- ningsverksamheten. Dylika torde komma att stå polisskolan till buds, när den planerade nya huvudskolan tas i bruk och utredningen borde därför bedrivas under beaktande av byggnadsprogrammet för den nya skolan.

Slutligen föreslogs, att den förordade utredningen borde överta sådana från den sk polislärarutredningen återstående uppgifter, vilkas slutförande ansetts böra anstå till dess en allmän översyn av polisskolans verksamhet kom till stånd.

Efter tidpunkten för direktivens utfärdande har beslut fattats om bl a polis— väsendets förstatligande, polisskolverksamhetens inordnande i rikspolisstyrelsen, principerna för rekrytering och utbildning av polischefer samt grunderna för delegation av polismyndighetsärenden. Besluten har i flera avseenden påverkat förutsättningarna för polisutbildningskommitténs arbete. Dessutom har genom departementsehefsuttalanden i de propositioner som legat till grund för stats— makternas ställningstaganden i berörda frågor ävensom genom av departements- chefen meddelade särskilda uppdrag de utsprungliga direktiven för kommittén kompletterats och närmare specificerats.

I proposition nr 1964:100 har departementschefen (s 171) betonat, att ställnings- tagandena rörande polischefsutbildningen och kompetenskraven för polischefer endast avser vissa principiellt betydelsefulla spörsmål. Åtskilliga detaljfrågor kvarstod alltjämt olösta, t ex uttagningen av sökande till polischefsutbildningen, innehållet i den teoretiska och praktiska polischefsutbildningen samt formerna för den juridiska grundutbildningen för inomverksrekryterade. Departements- chefen förutskickade, att dessa och andra liknande spörsmål skulle komma att behandlas av kommittén.

I samma proposition har departementschefen i samband med behandlingen av den kriminaltekniska laboratorieverksamheten berört frågan om polisperso- nalens utbildning i kriminalteknik och därvid framhållit, att vid sidan av den egentliga kriminaltekniska undervisningen personalen vid främst de tekniska arbetsenheterna i polisdistrikten borde ges en fortlöpande information om krimi- nalteknikens möjligheter och utveckling och att dylik information lämpligen borde ske på det sättet, att personal vid statens kriminaltekniska laboratorium och de tekniska arbetsenheterna i polisdistrikten gavs tillfälle att regelbundet utbyta synpunkter på principiella och praktiska spörsmål på kriminalteknikens område.

• Sida 12
•  Original

Med anledning av polisberedningens förslag om delegation av polismyndighets- ärenden till annan polisman än polischef uppdrog Kungl. Maj:t den 11 oktober 1963 åt kommittén att vid fullgörandet av sitt uppdrag beakta vad beredningen anfört om behovet av utbildning för polismän som i polischefs ställe skulle ha att fatta beslut i polismyndighetsärenden samt skyndsamt framlägga förslag angående anordnande av kompletterande utbildning redan före förstatligande- reformens ikraftträdande. Uppdraget har fullgjorts.

Till komplettering av de ursprungliga direktiven i vad dessa avsåg utbildning av hundförare och dressyr av hundar anbefallde Kungl. Maj:t den 6 september 1962 kommittén, i samband med ett uppdrag åt civilförsvarsstyrelsen att utreda den av statsutskottet i dess utlåtande nr 1962:115 upptagna frågan om förläggning till arméns hundskola av hundutbildning och utbildning av instruktörer i hund— tjänst för civilförsvarets behov, att särskilt beakta motsvarande spörsmål såvitt angick polisväsendets behov.

Beträffande hundförarutbildningen och därmed sammanhängande spörsmål framhölls dessutom i statsverkspropositionen år 1965 (Bil. 13: Inrikesdeparte- mentet s 149), att förslag rörande polishundorganisationen avvaktades från polisutbildningskommittén. Kommittén har uppfattat uttalandet såsom en ut- vidgning av de tidigare direktiven till att gälla jämväl en utredning av polis- hundväsendets organisatoriska utformning.

Slutligen har Kungl. Maj:t den 19 april 1963 till kommittén överlämnat handlingarna i ärende angående framställning från poliskammaren i Stockholm rörande särskild sjöfartsutbildning för polismän att tas i övervägande av kommittén, varvid samråd borde ske med polisberedningen och den sakkunnige för utredning av möjligheterna till förbättrad övervakning av sjötrafik m m.

2. Utredningsarbetet

Kommitténs verksamhet har i hög grad påverkats av det arbete som bedrivits av andra utredningar med anknytning till polisväsendets område. Sålunda har en ständig kontakt upprätthållits med polisberedningen. Kommittén har där— igenom kunnat successivt utarbeta och anpassa sina förslag efter de arbetsorga— nisatoriska riktlinjer för polisverksamheten som beredningen uppdrog och vilka kom att i allt väsentligt ligga till grund för den förstatligade polisorganisationen. Vidare har samråd ägt rum med bilförarutredningen i frågor om polispersonalens motorfordonsutbildning och med den sakkunnige för sjötrafikfrågor i spörsmål rörande utbildning av polismän för övervakningsuppgifter till sjöss och för utredningar i sjöfartsärenden. Studiebesök har avlagts vid arméns motorskola i Strängnäs och genom kommitténs expert, överstelöjtnant Blomquist, har i frågor rörande häst— och hundtjänsten kontakt upprätthållits med 1960 års hästutredning, arméns hundskola, civilförsvarsstyrelsen, statskontoret mfl myn— digheter. I syfte att erhålla en så ingående information som möjligt om det mått

• Sida 13
•  Original

av kunskaper och färdigheter, som kan erfordras för fullgörandet av olika slag av polistjänst, har kommittén dels haft överläggningar med representanter för den inom respektive verksamhetsområden engagerade personalen, dels företagit vissa enkäter. Slutligen må framhållas, att polisskolans lärare fortlöpande stått kommittén till tjänst med informationer samt biträtt med detaljbearbetningar av kursplaner mm.

Kommittén har avgett följande remissutlåtanden:

den 5 september 1962 över ett av länsstyrelsernas utbildningsnämnd utarbetat förslag angående utbildning av exekutionsbiträdespersonal;

den 18 oktober 1962 över framställning från Sveriges polistekniska förbund om visst statsbidrag;

den 17 oktober 1963 över polisberedningens betänkande nr 3 angående riks- polisstyrelsens organisation;

den 17 oktober 1963 över polisberedningens betänkande nr 9 angående exe- kutionsväsendet;

den 17 oktober 1963 över polisberedningens betänkande nr 14 angående kom- petenskrav m m för polischefer;

den 15 januari 1964 över utredning och förslag angående statens kriminal— tekniska laboratorium;

den 15 januari 1964 över fackskolutredningens betänkande; den 3 november 1964 över rikspolisstyrelsens anslagsäskanden för budgetåret 1965—66;

den 30 juni 1965 över en framställning från svenska föreningen för psykisk hälsovård angående utarbetande av handledning för polisen rörande omhänder- tagande av psykiskt sjuka människor m m.

Dessutom har kommittén den 4 december 1963 avgett yttrande över en utred- ning angående folkhögskolans studieomdömen och kompetensvärde.

På grund av särskilt uppdrag har kommittén den 29 januari 1964 till Kungl. Maj:t överlämnat en promemoria med förslag rörande kompletterande utbildning av polismän för handläggning av polismyndighetsärenden.

• Sida 14
•  Original

Nuvarande förhållanden på polisutbildningens område

Den polisiära fackutbildningen ombesörjs till största delen av polisskolan. Så— ledes ankommer det på denna att dels meddela den utbildning som stadgats för erhållande av olika slag av tjänster inom polisväsendet, dels i mån av behov anordna specialutbildning i brottsplatsundersökning, brandundersökning, foto- grafering mfl ämnen, och dels främja polispersonalens yrkesskicklighet genom anordnande av fortbildningskurser i polistjänst.

Vid sidan av den fackutbildning som bedrivs vid polisskolan utvecklades inom den tidigare statspolisorganisationen en utbildningsverksamhet inriktad på att tillgodose de särskilda behov av kunskaper och färdigheter som ansågs före- ligga för den till statspolisen kommenderade personalen. Ifrågavarande utbildning hade helt karaktär av specialutbildning och omfattade t ex motorfordonsutbild- ning, ridutbildning och hundförarutbildning.

I polisdistrikten har polischeferna, som jämlikt sina åligganden enligt det till och med utgången av år 1964 gällande polisreglementet haft att sörja för att polispersonalen meddelades erforderlig vägledning och undervisning, sökt att alltefter de lokala resurserna bereda polispersonalen möjlighet att utvidga och fördjupa sina kunskaper i såväl polisiära som allmänbildande ämnen. Där så varit möjligt -— detta gäller främst de större poliskårerna -— har dylik fortbild— ning i polisiära ämnen anordnats tjänstemässigt i polisdistriktens regi. På andra håll har polisens personalorganisationer, de polistekniska föreningarna mfl sökt möta fortbildningsbehovet genom anordnande av kurser, föreläsningar eller an- nan studieverksamhet för polispersonalen på dess fritid.

Då de nuvarande förhållandena i vad gäller såväl specialutbildning som fort- bildning närmare belyses nedan i samband med kommitténs redovisning av sina synpunkter och förslag på dessa utbildningsområden, har kommittén ansett sig böra begränsa den följande nulägesbeskrivningen till att främst avse innehållet i och omfattningen av samt de administrativa betingelserna för den undervisning, som åsyftar att bibringa personalen föreskriven kunskapsmässig kompetens för olika kategorier tjänster inom polisväsendet och som meddelas av polisskolan.

För att erhålla tjänst som poliskonstapel krävs genomgång av fullständig konstapelsutbildning. Denna omfattar sedan den 1 januari 1962 två huvudskeden, nämligen dels en grundläggande utbildning, bestående av ett teoretiskt och ett praktiskt avsnitt, dels en huvudkurs, benämnd konstapelsklassen.

Enligt av Kungl. Maj:t den 30 juni 1961 fastställda anvisningar angående rekrytering och grundläggande utbildning av polispersonal skall varje polis- aspirant i så nära anslutning som möjligt till anställningsdagen påbörja en 8

• Sida 15
•  Original

veckors grundläggande teoretisk fackutbildning, förlagd till polisskolan. Dylik utbildning meddelas för närvarande vid huvudskolan i Solna samt avdelnings- skolorna i Göteborg, Malmö, Norrköping, Örebro, Gävle och Luleå samt en till- fälligt anordnad skola i Karlstad. Undervisningen anordnas i regel två gånger om året med början omkring den 15 februari och den 15 augusti. På grund av en under senare år intensifierad rekrytering till polisyrket har emellertid extra kurser måst anordnas och förläggas till andra tider på året. Den teoretiska under- visningen syftar till att introducera de nyanställda polisaspiranterna i yrket, att tjäna som förberedelse till konstapelsklassen samt att förmedla sådana elemen— tära kunskaper, som utgör förutsättning för att aspiranterna skall kunna fullgöra enklare polistjänst under det praktiska utbildningsavsnitt som följer på den grundläggande teoretiska fackutbildningen. Teoriundervisningen omfattar sam— manlagt ca 225 timmar med den fördelning på olika undervisningsämnen som framgår av kursplanen i bilaga A 1.

Efter den grundläggande teoretiska fackutbildningen skall polisaspirant enligt ovannämnda anvisningar undergå grundläggande praktisk utbildning vid viss kår inom det rekryteringsområde, där aspiranten vunnit anställning. Som utbild- ningskår i varje län fungerar i princip den kär, i vilken residensstadens polis- styrka ingår. Beträffande Södermanlands län, Malmöhus län (utom Malmö stad), Göteborgs och Bohus län (utom Göteborgs stad), Älvsborgs, Skaraborgs samt Västernorrlands län, gäller emellertid, att den praktiska utbildningen äger rum vid kårerna i respektive Eskilstuna, Lund, Uddevalla, Borås, Skövde och Sunds— vall. I Stockholms län är poliskåren i Solna utbildningskår. För Stockholms, Göteborgs och Malmö polisdistrikt, vilka utgör egna rekryteringsområden, fungerar poliskårerna i respektive distrikt såsom utbildningskårer. Det totala antalet utbildningskårer uppgår därmed till 27.

Längden av den grundläggande praktiska fackutbildningen kan variera med hänsyn till tidpunkten för polisaspiranternas inträde i den på grundläggande fackutbildning följande konstapelsklassen men har föreskrivits böra i regel icke understiga 3 månader. Beträffande sättet för anordnandet av den praktiska fackutbildningen och denna utbildnings innehåll har icke utfärdats andra före— skrifter än de mera allmänna riktlinjer som uppdragits i de ovannämnda rekryte— ringsanvisningarna. Enligt dessa bör aspiranterna i möjligaste mån lämnas till- fälle att aktivt delta i förekommande göromål. Utbildningen bör huvudsakligen avse bevakningstjänst, yttre trafikpolistjänst och utredningstjänst. Under ut— bildningen i övervaknings-, skydds- och trafikpolistjänst bör aspiranterna delta i bla vakt— och expeditionstjänst, fot— och bilpatrullering, trafikkontroller och trafikdirigering. Utbildningen i utredningstjänst bör syfta till att bibringa aspiranterna förmåga att utföra vanligen förekommande enkla utredningar. As- piranterna bör dessutom informeras om skydds— och spaningsverksamhet, brottsförebyggande verksamhet etc. För praktikens planläggning och aspiran- ternas omhändertagande i utbildningsavseende utses härför lämpliga polismän vid respektive utbildningskår till handledare.

• Sida 16
•  Original

Över den grundläggande teoretiska och praktiska utbildningen utfärdzams icke betyg i olika ämnen utan endast ett intyg med uppgift, huruvida aspiramttrten på ett tillfredsställande sätt tillgodogjort sig undervisningen och anses lämpllilig för polisyrket. I fråga om den teoretiska delen utfärdas intyget av rektcurlrn för polisskolan eller föreståndare för avdelningsskola och ifråga om den prallkktiska delen av polischefen vid utbildningskåren.

Sedan polisaspiranten erhållit en grundläggande teoretisk och praktisk; 1 fack— utbildning om sammanlagt ca 5 månader, följer genomgång av konstapelskllzlassen vid polisskolan. Denna utbildning som sträcker sig över en tidrymd av Icea 21 veckor, anordnas vid samtliga ovannämnda anstalter för polisskolunderwiisisning i regel två gånger om året med början omkring den 7 januari och den 1 anngigusti. Till följd av den vidgade nyrekryteringen till polisyrket har emellertidi ( extra kurser på samma sätt som beträffande den grundläggande teoretiska fackiuitltbild- ningen måst anordnas och förläggas till andra tider på året.

Omfattningen av undervisningen i konstapelsklassen i vad avser läroämmnen och timantal för dessa framgår av kursplanen i bilaga A 2.

Elevernas kunskaper och färdigheter i de i konstapelsklassen ingående äirimne- na, med undantag för vapnens bruk och stridstaktik samt civilförsvarstjjl'jänst, bedöms genom vitsord med följande beteckningar: »berömlig» (A), »meldd ut- märkt beröm godkänd» (a), »med beröm godkänd» (AB), »icke utan bioeröm godkänd» (Ba), »godkändr (B), »med tvekan godkänd» (B—), »icke fullt ; god— känd» (BC), samt »otillräcklig» (C). Elevernas uppförande bedöms g-eienom vitsorden »mycket gott», »gott» och »ej gott».

Den som deltagit i undervisningen i konstapelsklassen tilldelas dessutom i vits- ord, huruvida hans genomgång av klassen blivit godkänd eller icke. För att 1 med vitsordet »godkänd» ha genomgått kostapelsklassen erfordras lägst vitsonrdet »gott» för uppförande och lägst vitsordet »godkänd» i ämnena ordningsppolis- tjänst, kriminalpolistjänst, straffrätt, specialstraffrätt och svenska samt lilägst vitsordet »med tvekan godkänd» i övriga ämnen.

Polisman som önskar ifrågakomma för befordran till polis— eller krimilinal- assistent eller förste polis- eller kriminalassistent skall ha genomgått assistrtent- klassen vid polisskolan. Uttagningen till denna klass baserar sig på ett anssök— ningsförfarande. För att vinna inträde i klassen erfordras bl a, att sökande irinne— har ordinarie eller extra ordinarie polismanstjänst, har genomgått konstappels- klassen eller därmed likvärdig utbildning samt med intyg styrker sig äga (dels sådan färdighet att behandla svenska språket som motsvarar fordringarnna i realexamen, dels sådana kunskaper i bokföring som enligt Skolmyndighetztens bestämmande är erforderliga. Sökande skall dessutom befinnas lämplig för befälsställning eller kriminalpolisverksamhet och vid ansökningstidens utggång icke vara äldre än 35 år. Möjligheter till dispens vad gäller åldersgräns sasamt föregående skolutbildning föreligger.

Till grund för uttagningen ligger dels av vederbörande polischef utfäru'dat betyg över sökandens föregående polistjänstgöring, dels yttrande från länspoolis-

• Sida 17
•  Original

chef och länsstyrelse. Tjänstgöringsbetyget skall avse sökandens uppförande samt hans insikter i praktisk polistjänst, varvid bedömningen skall ske med tillämpning av samma vitsord, som ovan angetts för konstapelsklassen. Dess— utom skall betyget i fråga innehålla uppgift, huruvida sökanden anses lämplig för befälsställning eller kriminalpolisverksamhet.

Vid prövning av inträdesansökningen skall, därest sökanden befinns lämplig i förenämnda avseenden, hänsyn tas i första hand till den tid han tjänstgjort vid polisväsendet samt därefter till hans betyg över tidigare genomgången polis— utbildning.

Undervisningen i assistentklassen är centraliserad till huvudskolan och om- fattar ca 28 veckor. Den anordnas en gång årligen med början omkring den 1 oktober. Undervisningens innehåll och fördelning på läroämnen framgår av kurs— planen i bilaga A 3. Elevernas kunskaper och färdigheter samt uppförande be— döms genom vitsord på samma sätt som i konstapelsklassen. Från betygsättning är undantagna fysisk träning, vapnens bruk och stridstaktik samt civilförsvars- tjänst. För att med vitsordet »godkänd» ha genomgått assistentklassen erfordras lägst vitsordet :gott» för uppförande och lägst vitsordet »godkänd» i ämnena ordningspolistjänst, kriminalpolistjänst, straffrätt med straffprocessrätt och spe- cialstraffrätt samt lägst vitsordet »med tvekan godkänd» i övriga ämnen.

För att kunna erhålla tjänå såsom polis- eller kriminalkommissarie eller biträdande polis— eller kriminalkommissarie skall polisman bla ha genomgått kommissarieklassen vid polisskolan. Även beträffande denna kurs grundar sig deltagandet på ett ansökningsförfarande, där på motsvarande sätt som gäller för sökande till assistentklassen uttagningen baseras på tjänstgöringsbetyg samt länspolischefs och länsstyrelses yttrande. Då fråga är om ansökan till kommissa— rieklassen skall tjänstgöringsbetyget innehålla — utöver vitsord för uppförande och insikter i praktisk polistjänst — uppgift, huruvida sökanden anses lämplig för kommissarietjänst. Vid uttagning av sökande beaktas vederbörandes lämp— lighet för kommissarietjänst, den tid han tjänstgjort i befattning såsom befäl eller kriminalpolisman samt hans betyg över tidigare genomgången polisutbildning.

Kommissarieklassen anordnas en gång årligen med början omkring den 15 februari. Undervisningen är förlagd till huvudskolan och omfattar ca 15 veckor. Dess innehåll och fördelning på olika undervisningsämnen framgår av kursplanen i bilaga A 4.

I kommissarieklassen utfärdas icke vitsord i enskilda ämnen. I stället lämnas ett sammanfattande vitsord över resultatet av den genomgångna utbildningen. Dessa vitsord betecknas »berömlig», »med beröm godkänd», »godkänd» och »icke godkänd».

Som ett led i den för blivande polischefer fastställda utbildningsordningen anordnas vid huvudskolan en gång årligen med början omkring den 1 september en 22 veckors polischefs/cars. Uttagningen av elever till denna kurs har hittills ombesörjts i särskild ordning av Kungl. Maj:t samt nämnden för antagning av landsfiskalsaspiranter. Utbildningens innehåll framgår av kursplanen i bilaga A 5.

• Sida 18
•  Original

Elevernas kunskaper och färdigheter samt uppförande bedöms genom vitscsord på samma sätt som vid genomgång av konstapelsklass, dock att betyget »mmed tvekan godkänd» icke förekommer. Från betygsättning undantas ämnena mototor— fordonskunskap, vapnens bruk och stridstaktik samt civilförsvarstjänst.

En sammanställning, utvisande undervisningens omfattning med avseerende på timantalet i olika ämnen i ovannämnda klasser och kurser, har intagitdts i bilaga A 6. Av bilaga A 7 framgår antalet elever och klassavdelningar i samtltliga kurser vid polisskolan under läsåren 1956/57—1964/65.

Fram till den 1 juli 1964 har polisskolan jämlikt av Kungl. Maj:t den 26 I) maj 1954 utfärdad stadga för skolan varit en fristående institution, ledd av en s sär— skild styrelse, på vilken det ankommit att bla bestämma undervisningens 0 om— fattning, pröva ansökningar om inträde vid skolan och om dispens från bestätäm— melser om inträdesfordringar (utom i vad avser ovannämnd polischefskuiurs), bestämma läroböcker och undervisningsmateriel m m. Närmast under styrelelsen har ledningen av skolverksamheten — såväl vid huvudskolan som vid avcvdel- ningsskolorna — utövats av en »rektor och chef för statens polisskola». ] För varje avdelningsskola finns förordnad en föreståndare (vederbörande länspo>olis— chef eller polischefen på skolorten). Genom riksdagens bifall till prOpositfition nr 1964—:100 angående organisation av polis—, åklagar— och exekutionsväsencndet m m i samband med dessa verksamheters förståligande har emellertid från ( den 1 juli 1964 den polisiära utbildningsverksamheten inordnats under det centrtrala organet på polisområdet. Detta innebär, att de funktioner som tidigare ankommmit på polisskolans styrelse fr om nämnda tidpunkt överförts till rikspolisstyrelslsen. Denna beslutar således numera om utbildningens dimensionering och i fråfågor rörande uttagning av elever till skolans kurser samt handhar skolans ekonomisiska förvaltning.

Enligt föreskrift i 2 & i förenämnda skolstadga, vilken i tillämpliga delar tozorde få anses gälla intill dess ändrade föreskrifter utfärdas av rikspolisstyrelsen, haiand- has undervisningen vid huvudskolan av rektor, heltidsanställda lärare och ti tim— lärare samt vid avdelningsskolorna av dessas föreståndare jämte timlärare. '. Vid huvudskolan finns för närvarande, förutom rektorstjänsten, 3 tjänster för lektotorer i juridiska ämnen samt en tjänst för idrottslärare. Lektorstjänsterna är inrättttade utan särskild ämnesspecialisering. I praktiken har emellertid en viss ämnesförc'rdel— ning ägt rum efter de olika tjänstinnehavarnas intresseinriktning, så att enn av lektorerna undervisar huvudsakligen i civilrätt, en i straffrätt och en i speczcial- straffrätt. Lektorstjänsternas innehavare skall ha avlagt för behörighet '. till domarämbete föreskrivna kunskapsprov och bör ha fullgjort tingstjänstgörjring eller därmed i behörighetshänseende likvärdig tjänstgöring samt vunnit i viss erfarenhet från tjänstgöring vid hovrätt eller på åklagarbanan. För heltitids- anställda lärare i polisiära ämnen finns fyra arvodesbefattningar. Av innehavaiarna av dessa befattningar avses två meddela undervisning i ordningspolistjänst c och två i krirninalpolistjänst. I allmänhet brukar skifte av innehavare av heltitids— befattningarna för lärare i polisiära ämnen, för vilka några kompetenskrav ic icke

• Sida 19
•  Original

finns angivna, äga rum vart femte, sjätte år. Det ringa antalet heltidslärare vid skolan har medfört, att huvuddelen av undervisningen kommit att handhas av timlärare, vilka åtagit sig undervisningen vid polisskolan såsom extrauppdrag vid sidan av ordinarie förvärvsverksamhet. Under läsåret 1964/65 uppgick det totala antalet personer som anlitats som timlärare vid huvudskolan jämte av- delningsskolorna till ca 550.

Beträffande tjänstgöringsförhållandena för den heltidsanställda lärarpersona- len må nämnas, att Kungl. Maj:t på grundval av de förslag, som i en promemoria den 21 juni 1961 framlagts av polislärarutredningen, i regleringsbrevet för polis- skolan avseende budgetåret 1962/63 föreskrivit sådan ändring av skolstadgans bestämmelser angående undervisningsskyldigheten, att var och en av de heltids- anställda lärarna i juridiska och polisiära ämnen är skyldig meddela undervis- ning under sammanlagt 880 undervisningstimmar varje läsår. Undervisningen skall för sådan lärare förläggas så att den ej överstiger 30 undervisningstimmar per vecka. Till heltidsanställd lärares åliggande hör granskning av elevernas skriftliga arbeten, skyldighet att åtaga sig uppdrag såsom klassföreståndare samt såsom huvudlärare. Dylik lärare äger åtnjuta ferier under de delar av året som är betecknade som ferier.

Enligt föreskrifterna i ovannämnda regleringsbrev omfattar läsåret 42 veckor, börjar i augusti månad och slutar i juni. I läsåret inräknas uppehåll i undervis- ningen i samband med påsk,- pingst- och midsommarhelgerna samt i anledning av för den heltidsanställda lärarpersonalen anordnade informations- eller instruk- tionsdagar eller annan av rektor medgiven inställelse av undervisningen. Övriga delar av året utgörs av ferier, därav omkring tre veckor vid jul- och nyårs- helgerna.

• Sida 20
•  Original

KAPITEL 3

Synpunkter och förslag i utbildningsfrågor som framkommit under de senaste årens utredningsarbete

på polisväsendets område

Under senare år har polisverksamheten varit föremål för ett intensivt ultred- ningsarbete. Sålunda har polisverksamhetsutredningen utrett frågan om scocial- polis och kvinnlig polis ( SOU 1958:34 ), om bruket av skjutvapen i polistj:ärnsten (stencil, april 1960), om rekrytering och grundläggande utbildning av jpolis- personal mm (stencil, september 1960), om behovet av revisionsteknisk. sak- kunskap vid utredning av korruptionsbrott mm (stencilerad promemoria). den 14 januari 1961) samt om polisens brottsbekämpande verksamhet (SOU 19'611115). 1958 års utredning angående arbetsförhållanden vid polisväsendet, den s k ttri'ivsel- utredningen, har behandlat spörsmålen kring polispersonalens arbetsförhåtlainden och arbetsvillkor (stencil, mars 1960). Huvudmannaskapet för polisväiseendet m m har utretts av 1957 års polisutredning ( SOU 1961:34 ) och polisberediniingen har i ett flertal betänkanden (stencilerade, 1963) avgett förslag röranidee det förstatligade polisväsendets organisation och arbetsuppgifter.

De nämnda utredningarnas arbete har i flera sammanhang kommit att boeröra frågor om polisutbildningens innehåll och utformning. Vissa utbildningsspvöirsmål har vidare behandlats av organisationskommittén för trafiksäkerhet 1958 (:stcencil, juli 1960), trafikmålskommittén ( SOU 1963:27 ) samt utredningen beträfffande statens kriminaltekniska laboratorium (stencil, november 1963). Vad gäller själva polisskolverksamheten har polislärarutredningen den 21 juli 1961 i en promemoria framlagt vissa förslag beträffande lärarpersonalens tjänstgölrings— förhållanden.

Vissa av de förslag berörande utbildningsverksamheten inom polisväsezndet, vilka framförts av nämnda utredningar, har numera realiserats eller föiraanlett beslut om förverkligande. Sålunda baseras tex den nu gällande ordningezn för den grundläggande utbildningen av polispersonal på polisverksamhetsutredlning— ens förslag i dessa hänseenden. Samma utrednings synpunkter på bruket av skjutvapen i polistjänsten har legat till grund för av Kungl. Maj :t utfärdadie nya anvisningar i ämnet (SFS 1961:162) och dess förslag rörande utbildninig av polispersonal för sk socialpolisverksamhet har bla föranlett anordnandet av Specialkurser i detta ämne vid polisskolan. Vidare har polislärarutredmimgens förslag beträffande undervisningen vid polisskolan samt lärarnas arbeitsför- hållanden föranlett vissa ändringar i stadgan för poliskolan. Polisberedmimgens förslag rörande polischefsutbildningen samt om kompletterande utbildmimg av

• Sida 21
•  Original

polismän för handhavandet av polismyndighetsärenden, ävensom utredningens om statens kriminaltekniska laboratorium synpunkter på frågan om polisper- sonalens kriminaltekniska utbildning har blivit föremål för positivt ställnings- tagande från statsmakternas sida genom riksdagens bifall till propositionerna nr 1964:100 och 101. Andra synpunkter och förslag i utbildningsfrågor har i viss utsträckning byggt på polisväsendets dåvarande organisation och huvudmanna- skapsförhållanden eller grundat sig på förhållanden i övrigt, vilka genom riks- dagens beslut våren 1964— om det förstatligade polisväsendets utformning mm förlorat sin aktualitet. Som exempel härpå må nämnas organisationskommitténs för trafiksäkerhet förslag om en med avseende på statspolis och kommunal polis differentierad motorfordonsutbildning samt vad som i olika sammanhang anförts rörande polisskolans organisation. Flera av de i nämnda utredningar framförda synpunkterna och förslagen berörs emellertid icke av förstatligandereformen och har i avvaktan på resultatet av förevarande utrednings arbete hittills icke föranlett åtgärder eller slutliga ställningstaganden. Då kommittén enligt sina direktiv har att särskilt beakta de förslag och synpunkter i utbildningsfrågor, som framkommit under de senaste årens utredningsarbete på polisväsendets område, har kommittén för att underlätta en överblick av vad tidigare anförts funnit sig böra lämna en kortfattad sammanställning av de föregående utred— ningarnas uttalanden i alltjämt aktuella utbildningsfrågor samt av de genom remissinstanserna framförda synpunkterna.

1. 1958 års utredning angående arbetsförhållandena vid polisväsendet

På basis av bl a en omfattande enkät bland polischefer och polispersonal ansåg utredningen sig kunna konstatera, att psykologiundervisningen vid polisskolan, i varje fall i konstapels- och assistentklasserna, var alltför teoretisk och i otill- räcklig grad inriktad på de problem en polisman möter i sin dagliga gärning. I konstapelsklassen borde enligt utredningens mening undervisningen i psykologi främst syfta till att genom instruktioner, råd, anvisningar och demonstrationer lära och träna polismännen till ett korrekt uppträdande i olika situationer samt att hos varje enskild polisman söka skapa en sådan stil och hållning, att allmän- heten stärks i sitt förtroende för honom och den samhälleliga verksamhet han representerar. Den teoretiska psykologiundervisningen borde i konstapelsklassen begränsas till vad som kan anses oundgängligen nödvändigt som bakgrund till den praktiska yrkesutövningen. På de högre utbildningsstadierna föreslogs den teoretiska psykologiundervisningen koncentreras på ett fördjupande av kunska- perna i de avsnitt av ämnet, som direkt anknyter till tjänstutövningen, tex mass-, grupp- och abnormpsykologi. I övrigt borde psykologiundervisningen även på dessa utbildningsplan främst ta sikte på den praktiska tillämpningen, varvid undervisningsmetodiken borde inriktas på grupparbete med diskussioner kring analys av praktikfall.

• Sida 22
•  Original

I remissyttrandena framhölls av styrelsen för statens polisskola, att ämnet psykologi skulle kunna ges en betydligt mera praktisk inriktning, om i samband med den teoretiska undervisningen gruppverksamhet med diskussioner och en- skilda arbeten kunde anordnas. Med dåvarande bristande lokalutrymmen och alltför korta kurstider syntes emellertid någon förbättring i detta hänseende knappast kunna åstadkommas. Styrelsen framhöll dessutom, att det var förenat med stora svårigheter att som lärare i detta ämne finna goda psykologer med erforderlig kännedom om polisiära förhållanden.

Beträffande befälsutbildningen framhöll utredningen, att denna för närvarande först och främst var inriktad på att meddela ett vidgat mått av rent polisiära yrkeskunskaper. Med de ökade krav som numera allmänt ställs på personal av alla kategorier i ledarställning fann utredningen det nödvändigt, att de som avsågs skola bli kvalificerade till befälsposter bereddes en utbildning som inte blott omfattade yrkestekniska frågor utan även i väsentlig grad inriktades på personalledningens psykologi, personalbehandling, personbedömning, samråds— frågor od. Utredningen förordade därför, att personalledning skulle göras till fast undervisningsämne i polischefskurs, kommissarieklass och assistentklass och framlade även förslag till kursplan för dylik undervisning. Vidare ansåg ut- redningen det behövligt med specialkurser i personalledning för de polischefer, kommissarier och högre polisbefäl i övrigt, Vilka inte tidigare beretts dylik un- dervisning.

Att det blivande polisbefälet erhöll undervisning i personalledning ansågs av remissinstanserna som ett angeläget önskemål. Länsstyrelsen i Stockholms län ifrågasatte dock om ämnet borde upptas som fast undervisningsämne i assistent- klassen. I stället syntes specialkurser i erforderlig omfattning kunna anordnas. Landsfogden i Stockholms län var av samma mening och framhöll, att. större delen av eleverna i assistentklassen, dvs de som stannade som polisassistenter, flertalet kriminalassistenter samt de vilka icke befordrades knappast torde vara i behov av någon mera omfattande utbildning i personalledning.

I frågan rörande polispersonalens vidareutbildning ansåg utredningen, att de fortbildningskurser som anordnats av polisskolan varit av alltför begränsad om- fattning. Utredningen framhöll, att polismännen i de större polisdistrikten på grund av dessas bättre resurser att själva bedriva viss utbildningsverksamhet varit förmånligare ställda än kollegerna i mindre distrikt då det gällt möjlig— heterna att fördjupa och vidga yrkeskunskaperna. Behovet av fortbildning var emellertid ingalunda mindre för personalen i de små distrikten. Även för personal i befälsställning fann utredningen det önskvärt med någon form av komplettering och aktualisering av tidigare förvärvade kunskaper. Det borde enligt utred- ningen eftersträvas att bereda varje polisman tillfälle att i genomsnitt en gång vart åttonde, tionde år erhålla någon form av kompletterande utbildning.

Beträffande vidareutbildningen förordade stockholmspolisens överkonstapels- förening samt Östergötlands läns avdelning av föreningen Sveriges landsjfiskaler kortare tidsintervaller för deltagande i fortbildningskurser od än vad utred-

• Sida 23
•  Original

ningen föreslagit. Även poliskammaren i Malmö fann det otillräckligt med fort- bildningskurser vart åttonde, tionde år. Då de lagar och författningar, över vilkas efterlevnad polismännen har att vaka, snabbt förändras till sitt innehåll, borde polismännen varje år beredas tillfälle att genomgå någon veckas repeti- tions- och fortbildningskurs. Dylik fortbildningsverksamhet borde bedrivas av vederbörande polischef dels av kostnadsskäl, dels med hänsyn till att utbild- ningen till väsentlig del avsåg lokala föreskrifter och förhållanden. Till stöd för polischefernas verksamhet i detta avseende föreslogs, att inom polisskolan skulle utarbetas lämpliga kompendier. Landsfiskalen i Mölndal ansåg, att den fortlöpande utbildningen borde bedrivas länsvis i form av 3—6 dagars kurser med ledning av centralt utarbetade kursplaner. Styrelsen för statens polisskola fann att det skulle vara av stort värde med repetitionskurser, förslagsvis vart tredje år, där polispersonalen skulle meddelas innehållet i nya lagar och för- fattningar och ges tillfälle att ta del av nya kriminaltekniska rön och erfaren- heter.

Av tjänstens intresse betingad träning i idrott och skytte föreslog utredningen böra samordnas för all personal inom en poliskår och som en del av tjänst— göringen inläggas på av polischefen fastställd tid.

Enligt föreningen Uppsala läns landsfiskaler borde skytteutbildning och fysisk träning i princip inte förläggas till arbetstid med undantag för sådan utbildning och träning i skytte, som kunde äga rum på inomhusbana inom polisens lokaler. Landsfogden i Gävleborgs län och landsfiskalen i Torps distrikt förordade ut- arbetande av enhetliga riktlinjer för den skytteutbildning och fysiska träning, som borde äga rum på tjänstetid. Idrotts— och skytteträningen kunde lämpligen samordnas med en lokalt bedriven utbildning i vapnens bruk och stridstaktik.

Trivselutredningen behandlade dessutom spörsmål kring uttagning av elever till olika klasser och kurser. Därvid framhölls beträffande assistentklassen, att en polismans ålder i princip icke borde vara utslagsgivande för hans möjligheter att erhålla en utbildning som kvalificerade honom för högre tjänster. Utred- ningen föreslog därför avskaffande av nuvarande högsta åldersgräns, vilket inte ansågs utesluta att i såväl tjänstemässigt som personalvårdande intresse restrik- tivitet borde iakttas vid uttagningen av äldre elever. Vidare föreslogs totalantalet deltagare i assistentklassen skola grundas på en prognos för landet i dess helhet avseende behovet av polispersonal med högre utbildning. I samband därmed förordades tillämpning av ett kvoteringssystem, innebärande en sådan fördelning av elevplatserna att ett visst antal skulle avses för personal från de största kårerna, ett antal för personal från medelstora kårer och ett antal för personal från mindre kårer. Elevuttagningen inom respektive kvoteringsdel skulle ske med hänsynstagande till åldersfördelningen bland samtliga sökande, så att elev- materialet blev åldersmässigt i stort sett homogent.

För åstadkommande av större enhetlighet och objektivitet vid bedömning av kvalifikationer hos sökande till olika kurser vid polisskolan föreslog utredningen dels utnyttjande av det meritvärderingssystem, som tillämpas för befordran till

• Sida 24
•  Original

tjänst inom polismanskarriären, dels införandet av en motsvarighet till den förordsfullmäktigeinstitution, som finns inom kommunikationsverken.

Förslaget om slopande av åldersgräns för inträde i assistentklassen rönte kritik endast av ett par remissinstanser. Sålunda ifrågasatte landsfogden i Väster- norrlands län, huruvida icke ett avskaffande av åldersgränsen — med bibe— hållande av viss restriktivitet vid uttagningen av äldre sökande — skulle komma att få en verkan motsatt den avsedda. Det torde nämligen vara väsentligt svårare för en sökande att acceptera ett av hans ålder betingat avslag på inträdesansö- kan, i det fall föreskrift rörande åldern saknas. Länsstyrelsen i Östergötlands län ansåg, att en högsta åldersgräns borde gälla även i fortsättningen men hade intet att erinra mot att den höjdes till exempelvis 40 år. Styrelsen för statens polis— skola syntes vilja behålla nuvarande åldersgräns.

Principerna för uttagningen till assistentklassen tillstyrktes eller lämnades utan erinran av flertalet remissinstanser. Förslaget om ett kvoteringssystem kritiserades dock i många fall starkt. Följande yttranden torde vara represen- tativa för denna kritik.

Länsstyrelsen i Gotlands län fann det ej vara rättvist att utesluta en förtjänt sökande tillhörande en viss polisdistriktsgrupp, för att tillgodose behovet av utbildning för en mindre förtjänt sökande endast därför att denne tillhörde en annan grupp av polisdistrikt. Varje sökande borde såvitt möjligt bedömas endast efter sina kvalifikationer. Då numera åtgärder vidtagits för att underlätta personalcirkulationen mellan olika poliskårer, framstod enligt landsfogden i Norrbottens län och stadsfiskalen i Luleå föreslaget kvoteringsförfarande som en återgång till tidigare »lokala» tänkande. Uttagningen till assistentklassen borde ske uteslutande på grundval av varje sökandes förtjänst och skicklighet. Sty- relsen för statens polisskola anslöt sig till utredningens förslag att vid uttag- ningen av elever till de högre kurserna totalantalet deltagare borde grundas på en prognos för landet i dess helhet, avseende behovet av polispersonal med högre utbildning. Däremot kunde styrelsen icke dela uppfattningen om för- delarna med det föreslagna kvoteringssystemet. Den ojämnhet i uttagningen, som utredningen påpekat, torde nämligen vara av övergående karaktär och i huvudsak bero på tidigare fackliga konflikter bland polispersonalen i Stockholm och Göteborg och därmed sammanhängande rekryteringsavmattning. Föreningen Uppsala läns landsfiskaler framhöll, att landsortens behov av personal med assis- tentutbildning inte helt kunde utläsas av antalet ordinarie tjänster för sådan personal. Procentuellt var nämligen behovet av kvalificerade vikarier större i polisdistrikt med få befälstjänster än i storstadsdistrikt. Landsfiskalen i Älv- karleby distrikt framhöll, att om tyngdpunkten lades på personalnumerär och befordringsbehov i stället för på angelägenheten av att tillräckligt antal utred— ningsmän fanns tillgängligt på landsbygden för kvalificerade utredningar, före- låg risk för att städernas personal skulle favoriseras vid tillträdet till högre utbildningskurser.

• Sida 25
•  Original

Utredningens förslag om utnyttjande av det för befordran tillämpade merit- värderingssystemet även vid ansökan om inträde i kurs vid polisskolan till— styrktes eller lämnades utan erinran av remissinstanserna. I samband därmed kritiserades dock själva meritvärderingssystemet. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län framhöll, att de tjänstevitsord polismän erhåller av sina respektive polischefer tillmättes stor betydelse såväl i befordringsärenden som vid prövning av ansökningar till kurser vid polisskolan och att det därför var ett oeftergivligt krav att polischeferna så långt möjligt tillämpade enhetliga principer för vits— ordsgivningen. Erfarenheterna visade emellertid avsevärda brister härvidlag. Länsstyrelsen ansåg det närmare böra övervägas, om inte betygsättningen för polispersonal från mindre distrikt borde ske i samverkan mellan landsfogde och polischef.

Fullmäktigeinstitutionen tillstyrktes blott av ett mindre antal remissinstanser, bl a länsstyrelsen i Gävleborgs län, polisväsendets organisatiomnämnd, föreningen Sveriges landsfiskaler, tjänstemännens centralorganisation, svenska polisförbun- det och riksförbundet Sveriges polismän. Övervägande antalet remissinstanser ansåg sig inte kunna biträda förslaget.

Bland övriga synpunkter på undervisningen vid polisskolan, vilka framförts av remissinstanserna må framhållas följande.

Landsfiskalen i Svartlösa distrikt fann den nuvarande utbildningen alltför splittrad på ett stort antal ämnen eller ämnesgrupper, av vilka en del ansågs sakna större betydelse för polismännens praktiska verksamhet. I konstapels- klassen var utbildningen enligt landsfogden i Norrbottens län alltför kompri- merad. En viss, ehuru otillräcklig lättnad skulle kunna vinnas genom att ute- sluta den nuvarande utbildningen i vapnens bruk och stridstaktik, vilken icke torde tillföra de i regel nyss vämpliktsutbildade eleverna något nytt. En polis- kommissarie i Jönköping fann det önskvärt, att man i polisskolan meddelade undervisning i åtminstone ett främmande språk. Inom några få år torde det vara ett oeftergivligt krav att polismännen behärskar något av världsspråken. Här- emot torde kunna invändas, att polisen inom en snar framtid skulle komma att rekryteras av ungdom, som i grundskolan erhållit undervisning i främmande språk. En påbyggnadskurs i konstapels- och assistentklasserna skulle återupp- väcka intresset för spräk och stimulera till fortsatta studier. Landsfogden i Älvsborgs län förordade en sådan revidering av kursplanen för polischefskursen, att undervisningen rörande polislagstiftning od utvidgades på bekostnad av vissa avsnitt av undervisningen i t ex ordningspolistjänst, motorfordonskunskap, laboratoriemetoder och spårlära, fotografering samt vapnens bruk och strids— taktik. Landsfiskälen i Alvesta kritiserade villkoren för deltagande i specialkurs rörande utredning av vissa kvalificerade förmögenhetsbrott och skattebrott. Då sådan kurs var avsedd för personer som genomgått specialkurs i utredning angående gäldenärsbrott m m och då åtalsrätten beträffande gäldenärsbrott tillkom statsåklagare, torde hittills vad landsbygden beträffar endast stats- kriminalpolispersonal ha beretts tillfälle att genomgå denna kurs.

• Sida 26
•  Original

4. Organisationskommittén för trafiksäkerhet 1958

För att polismännen skall kunna effektivt utöva trafikövervakning framhöll kommittén vikten av att de äger stort fordonstekniskt kunnande och god kör— förmåga. Insikter i fordonsteknik fann kommittén behövas främst för uppgiften att förrätta flygande inspektion.

Kommittén uttalade sig i princip för en central samordning av motorfordons— utbildningen men ansåg sig av praktiska skäl böra föreslå såväl centrala som lokala kurser. Centrala kurser borde ifrågakomma för bla statspolisen, medan den lokala polispersonalen borde utbildas lokalt. Vid centrala kurser föreslogs dock beredas plats för kommunala polismän, vilka sedan kunde tjänstgöra som instruktörer och lärare (handledare) vid lokalt bedriven utbildningsverksamhet. Kommunal polispersonal med motorcykeltjänst borde ävenledes få tillfälle till central utbildning.

Den centrala utbildningen föreslogs äga rum vid arméns motorskola i Sträng- näs och planeras i samråd mellan skolans militära ledning och vederbörande polisiära myndigheter. För statspolispersonal föreslogs kurser i nio veckor, eller 378 timmar, för allmän utbildning i trafikövervakning mm (fordonsk-unskap 103, trafikövervakning 105, körning med personbil 80, allmän körkunskap 60, bärgning 17 timmar). För utbildning av handledare vid kommunal poliskår för— ordades centrala kurser om sju veckor, eller 280 timmar, innebärande i stort sett en avkortad version av utbildningen för statspolispersonal. Var och en av de nämnda kurserna föreslogs kompletterad med särskild vinterutbildning om en vecka. Motorcykelutbildningen föreslogs omfatta fem veckor, eller 210 timmar (motorcykelns konstruktion och värd 60, mopedlära 10, trafikövervakning 35, körning 90 timmar).

De lokala kurserna föreslogs omfatta sex veckor, därav tre veckor för körning, främst av personbil, och lika lång tid för trafikövervakning, inklusive flygande inspektion.

Av remissinstanserna ansåg flertalet, att hela den polisiära motorfordons- utbildningen, allså även den som avsågs skola bedrivas lokalt, borde stå under ledning av polisskolan. Denna uppfattning redovisades av poliskammaren i Upp— sala, poliskommissarien vid statspolisen i Linköping, poliskammaren i Göteborg, länsstyrelsen i Örebro län, landsfogden i Örebro län, drätselkammaren i Örebro, poliskammaren i Örebro, Örebro läns avdelning av landskommunernas förbund, föreningen Norrbottens läns landsfiskaler, polisväsendets organisationsnämnd, polisverksamhetsutredningen, larulskommunernas förbund, föreningen Sveriges

• Sida 33
•  Original

landsfiskaler och svenska polisförbundet. Ytterligare några remissinstanser me- nade, att i varje fall den lokala utbildningen borde anförtros åt polisskolan. Denna uppfattning hävdades av länsstyrelsen i Stockholms län, landsfogden i Stockholms län, landsfogden i Östergötlands län och Jönköpings länsavdelning av svenska landskommunernas förbund.

Några av de remissinstanser, vilka anslöt sig till förslaget att ledningen av utbildningen skulle utövas av militär personal, ansåg dock att uttagningen till kurserna borde ombesörjas av polisskolan. Denna uppfattning framfördes av länsstyrelsen i Hallands län, landsfogden i Gävleborgs län, statspolisintendenten och riksförbundet Sveriges polismän.

Landsfogden i Blekinge län, länsstyrelsen i Västernorrlands län och lands- fogden i Västernorrlands län ansåg, att ansvaret för den lokala utbildningen av polispersonal borde läggas på landsfogdarna. Länsstyrelsen i Kopparbergs län föreslog, att hela den lokala utbildningen skulle anförtros åt de inom länen verksamma trafiksäkerhetsråden, medan landsfogden i Jämtlands län förordade, att den lokala utbildningen borde ledas centralt.

Mot förslaget om olika utbildning för med trafiksäkerhetsarbete sysselsatt statspolis respektive lokal polispersonal framförde flertalet remissinstanser stark kritik. Med hänsyn till polisverksamhetens omorganisation, innebärande bla upplösande av statspolisen såsom särskild organisatorisk enhet, har remiss- instansernas uttalanden i förenämnda spörsmål utelämnats här.

Synpunkter anfördes av remissinstanserna även beträffande de föreslagna kursplanerna. Förste bilinspektören i Gävle hävdade, att nuvarande utbildning för polismän i flygande inspektion var tillfyllest och att nya organisatoriska åtgärder för sådan utbildning inte behövdes. Förste bilinspektörerna i Stockholm och Malmö däremot ansåg utbildningen i den föreslagna nioveckorskursen otill— räcklig med avseende på den flygande inspektionen. Förste bilinspektören i Jönköping och landsfiskalen i Ludvika distrikt fann 80 timmars övningskörning med personbil alltför omfattande, medan förste bilinspektören i Malmö ansåg, att ämnet chassilära erhållit otillräckligt utrymme. Landsfogden i Västmanlands län var av den uppfattningen, att alltför stort timantal anslagits för fordons- teknik och trafikövervakning, och länsstyrelsen i Norrbottens län samt lands— fogden i samma län ansåg, att polismännens utbildning i praktisk och teoretisk motorfordonskunskap tillmätts alltför stor betydelse. Kungl. automobilklubben fann det anmärkningsvärt, att undervisningen i trafikövervakning, vilken i sig inkluderade bl a övervakningsmaterielens handhavande och vård samt flygande inspektion, ansetts böra omfatta 105 timmar, medan den nuvarande undervis— ningen i flygande inspektion omfattade 168 timmar. Motorförarnas helnykter— hetsförbund menade, att ämnet trafikövervakning getts ett alltför ringa antal timmar.

Med hänsyn till den snabba tekniska utvecklingen ifråga om motorfordonens konstruktion mm ansåg länsstyrelsen i Kopparbergs län, kommissarien vid statspolisavdelningen i Växjö samt riksförbundet Sveriges polismän, att behovet

• Sida 34
•  Original

av fortbildningskurser för dem som förordnats att förrätta flygande inspektion borde uppmärksammas.

Riksförbundet Sveriges polismän önskade en förlängning av kurstiden, så att plats kunde ges för undervisning rörande de psykologiska faktorer som påverkar människan i trafiken. Fil. dr. Jon Naeslund ansåg, att de psykologiska och pedagogiska kunskaperna undervärderats och framhöll, att de blivande hand— ledarna borde bibringas kunskaper i inlärningspsykologi, didaktik och person— lighetspsykologi. I åtskilliga remissyttranden framhölls för övrigt såsom ett all— mänt omdöme, att kommittén överbetonat betydelsen av tekniskt kunnande och förbisett behovet av kunskaper beträffande trafikövervakningens taktik, för— fattningskännedom, allmän trafiksäkerhetskännedom, psykologi och pedagogik.

5. Trafikmålskommittén

Den snabba utvecklingen inom trafiken ställer särskilda krav på dem som hand— lägger frågor inom detta område av samhällslivet. En fortlöpande information om förändringar och utvecklingstendenser får här sin speciella betydelse. Kom- mittén föreslog därför särskilda vidareutbildningskurser för bla domare, åkla- gare och advokater och framhöll, att det även inom polisen torde föreligga ett stort behov av vidareutbildning, inte minst med hänsyn till kommitténs förslag om ordningsföreläggande. Det polisiära utbildningsbehovet torde dock enligt kommitténs mening åtminstone till Viss del kunna tillgodoses inom ramen för de utbildningsorgan som redan fanns tillgängliga. Det borde ankomma på den centrala polislednjngen att närmare bestämma hur behovet skulle tillgodoses.

Den av kommittén förordade vidareutbildningen borde äga rum i justitie- departementets regi. I den mån utbildningen avsåg trafiksäkerhetsfrågor, borde dessa behandlas i nära samarbete med nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande och statens trafiksäkerhetsråd, varvid bl a representanter för polisen borde delta.

• Sida 35
•  Original

KAPITEL 4

Polisutbildningskommitténs synpunkter och förslag

3. Lärostoff och kursplaner

Det är enligt kommitténs mening angeläget, att aspiranterna vid påbörjandet av yrkesutbildningen orienteras om utbildningens innebörd och formerna för dess meddelande samt att de erhåller en studieteknisk infomation för att bli i stånd att bedriva sina studier på ett så ändamålsenligt sätt som möjligt. Utöver denna orientering, vilken till huvudsaklig del torde böra meddelas av psykologisk- pedagogisk expertis, förutsätts varje lärare för sitt ämnesområde lämna de ytterligare anvisningar och den praktiska handledning som ämnets speciella karaktär kan påfordra.

Utbildningen i polistjänst är för närvarande såväl på det grundläggande stadiet som i konstapelsklassen fördelad på två skilda ämnen, ordningspolistjänst och kriminalpolistjänst. I syfte att bibringa förståelse för all polisverksamhets gemensamma syfte och erforderligt samarbete mellan olika polisiära arbets— enheter torde den rent polisiära informationen emellertid böra lämnas inom ramen för ett enda läroämne. Den nuvarande uppdelningen har givetvis be- tingats av polisverksamhetens traditionella organisatoriska indelning i ordnings— och kriminalpolistjänst För polisverksamheten tillämpas emellertid från tidpunkt— en för polisväsendets förstatligande en indelningsgrund byggd på polisverksamhet- ens grundelement, nämligen skydds- och övervakningsverksamhet samt utred- ningsverksamhet. Mot bakgrunden av de motiv, närmare redovisadei1957 års polisutrednings principbetänkande, vilka föranlett denna ändring i polisverksam- hetens organisatoriska utformning, syns det angeläget, att man icke på utbild— ningsstadiet -— t ex genom läroämnenas benämning och undervisningens inrikt- ning i desamma—motverkar polismännens anpassning till de nya riktlinjerna för polisverksamheten. Undervisningen i polistjänst föreslås därför under hela grundutbildningen sammanförd till ett enda läroämne, benämnt allmän polislära. Samtidigt föreslås en utökning av kunskapsstoffet samt vidgade möjligheter till demonstrationer och praktiska övningar i direkt anslutning till den teoretiska genomgången av olika ämnesavsnitt. Beträffande innehållet i de juridiska äm— nena. har några större förändringar i förhållande till den nuvarande konstapels— utbildningen icke befunnits påkallade. Undervisningen i dessa ämnen föreslås emellertid icke påbörjas, förrän polismännen i samband med undervisningen i allmän polislära bibringats elementära insikter rörande polisverksamheten.

• Sida 51
•  Original

Härigenom kan nämligen den juridiska undervisningen bättre anknyta till ele- vernas insikter om polisarbetet och därmed även stimulera eleverna till att själva ta aktiv del i undervisningen.

Med hänsyn till såväl kvantiteten som kvaliteten av det allmänbildande kunskapsstoff, som polismännen förutsätts skola ha inhämtat före inträdet på polismannabanan, kan det synas, som om undervisningen i svenska knappast borde erfordras vid polisskolan. Erfarenheten har dock visat, att aspiranterna, trots realexamens- eller motsvarande kunskaper i ämnet, icke besitter den färdig- het i rättstavning eller de insikter i språkbehandling som utgör ett nödvändigt underlag för undervisningen i t ex anmälningsupptagning och protokollering. En bidragande orsak härtill torde vara att för många aspiranter en relativt lång tid förflutit, sedan de avslutat sina allmänna skolstudier. Till följd härav har under den nuvarande konstapelsutbildningen måst meddelas en relativt omfattande undervisning i svenska. Även om polisaspiranterna framdeles i större utsträck- ning torde komma att rekryteras i närmare anslutning till de allmänna skol- studiernas avslutande, syns det icke realistiskt anta att aspiranternas färdigheter i svenska skulle komma att vara av sådan omfattning, att undervisning i ämnet skulle bli överflödig eller ens kunna minskas. Goda kunskaper i svenska torde få anses såsom ett oeftergivligt villkor för en polisman. Med dylika kunskaper avses därvid icke blott insikter i språkets skriftliga behandling utan i lika hög grad färdigheter i muntlig framställning. Det är av största vikt, att en polisman besitter förmåga att enkelt och klart skriftligen återge ett händelseförlopp, en vittnesutsaga o d. Minst lika angeläget är det, att han muntligen för överordnade och kolleger kan lämna klara och rediga redogörelser för vidtagna åtgärder och att han genom ett tydligt och lättfattligt uttryckssätt kan meddela informa— tioner, anvisningar och tillrättavisningar åt allmänheten. Det torde därför stå. klart att undervisning i svenska även i fortsättningen torde vara ofrånkomlig i grundutbildningen. Med hänvisning till denna utbildnings allmänna målsättning syns undervisningen i svenska böra så långt möjligt inriktas på de behov som möter polismannen i hans yrkesutövning och därvid till sitt innehåll samordnas med den undervisning i förande av anteckningar, upptagning av anmälningar och upprättande av protokoll m m, som meddelas i ämnet allmän polislära. Även om undervisningen sålunda till sitt innehåll begränsas, torde emellertid det nu— varande timantalet fä anses alltför ringa för att eleverna skall bli i tillfälle att utföra övningsuppgifter i tillräcklig omfattning och läraren ges möjlighet till mera individuell handledning vid tex övningar i muntlig framställning och genomgång av skriftliga uppgifter. En mindre utökning av timantalet föreslås därför.

Bland de förslag och synpunkter som framkommit under de senaste årens utredningsarbete på polisväsendets område har från flera håll uttalats önskemål om att polismännen bibringas för polistjänsten anpassade kunskaper i främman- de språk. Kommittén har för sin del funnit skäl föreligga att föreslå införandet av undervisning i engelska i den polisiära grundutbildningen. Utlänningar be-

• Sida 52
•  Original

söker i allt större omfattning vårt land. Deras besök gäller inte blott större städer eller mera kända turistorter. Ett icke ringa antal utlänningar vistas i riket under längre tidsperioder och innehar ofta därunder anställning, bedriver studier e d. Det är under sådana förhållanden naturligt, att de tillfällen, då polisen vidtar ingripanden i händelser, där utlänningar är inblandade, blir allt talrikare och fördelade över hela riket. De många utlänningar det här gäller ställer naturligen anspråk på att bli åtminstone till nöds förstådda av den polisman de kontaktar, samtidigt som det från polisens sida måste vara angeläget att kunna lämna upp— lysningar och anvisningar på ett sådant sätt att de uppfattas korrekt. I um— gänget med besökande utlänningar torde kunskaper i engelska språket obestrid- ligen ge de flesta tillfällena att överbrygga de kontaktsvårigheter som beror på språkolikheter. Svenskens möjligheter att förstå och själv göra sig förstådd i um- gänget med utlänningar torde framdeles komma att avsevärt vidgas genom att engelska införts som undervisningsämne redan i grundskolans mellanstadium. De kunskaper som därvid inhämtas fördjupas och kompletteras sedan under högstadiet. Den som framdeles vinner anställning i polisväsendet torde sålunda vid inträdet på polismannabanan besitta en tämligen god grund i vad gäller kunskaper i engelska. Kommittén finner det naturligt, att polismannen bereds tillfälle att utveckla sina tidigare kunskaper och färdigheter i engelska och kom- plettera dem med ett särskilt för hans yrkesutövning aktuellt ordförråd.

Varje polisman bör äga en god inblick i strukturen och funktionerna hos det samhälle, vars medborgares säkerhet till liv och egendom anförtrotts polis- väsendet. Särskilt bör han vara väl förtrogen med de grenar av den samhälleliga verksamheten vilkas främsta uppgift är att verka för trygghet, stöd och hjälp åt de enskilda individerna, dvs sådana samhälleliga funktioner med vilkas organ polismannen ofta kommer i kontakt eller har att direkt samarbeta. Undervis- ning om samhällets socialpolitik, dess mål och medel måste därför inta en fram— skjuten plats i polisutbildningen och där sättas in redan från början för att ut- byggas och fördjupas under studierna på högre utbildningsnivåer. För att polis— mannen i grundutbildningen skall kunna tillägna sig avsedda insikter om sam- hällets sociala funktioner, bör han emellertid besitta en allmän kännedom om det svenska samhällets struktur och arbetsformer. Undervisningen i socialpolitiska spörsmål måste följaktligen vara underbyggd med tillräckliga kunskaper om stats— och kommunalförvaltningen. Erfarenheten har emellertid visat, att eleverna vid påbörjandet av sin polisutbildning ofta icke haft en tillräckligt omfattande allmänt samhällsorienterad bakgrund för att kunna med önskvärt utbyte följa en även elementärt utformad undervisning om socialpolitiken. I konstapels- utbildningen har därför måst inläggas en särskild undervisning i samhällslära, vilken hittills på grund av sin omfattning getts ställningen av att gentemot social— kunskapen fristående undervisningsämne.

Under senare år har inom det allmänna skolväsendet undervisningen i samhällsorienterande ämnen effektiviserats. En ytterligare förbättring torde för ifrågavarande ämnesområdens del vara att vänta till följd av genomförandet av

• Sida 53
•  Original

grundskolan, där i vardera av årskurs 8 respektive 9 g, h, t, m och s ämnet samhällskunskap beretts 2 veckotimmar och ämnena historia och geografi 3 respektive 2 veckotimmar och där målsättningen angetts vara dels att genom samordning mellan närbesläktade moment inom nämnda undervisningsämnen få samhällsfunktionerna mångsidigt belysta, dels att — i årskurs 9 — till särskild behandling uppta vissa speciella samhälleliga spörsmål, såsom demokratin, rätts- ordningen, socialpolitiken, samhällsekonomin och befolkningsutvecklingen. Då framdeles polisaspiranterna således redan vid inträdet i grundutbildningen kan förväntas ha en icke obetydligt vidgad samhällsorienterad bakgrund, syns det icke längre motiverat att ge undervisningen i samhällslära samma ställning i polisutbildningen som för närvarande. Undervisningen i dessa stycken torde en- ligt kommitténs mening kunna begränsas till en repetition av tidigare inhämtade kunskaper och förläggas såsom en inledning till studierna i socialkunskap. Där— igenom kan dessutom den repetitoriska genomgången av statskunskapen och förvaltningsläran helt anpassas efter dispositionen av och innehållet i social- kunskapen. De nuvarande ämnena samhällslära och socialkunskap föreslås därför sammanslagna till ett enda ämne, socialkunskap med samhällslära. För det nya läroämnet har i kursplanen anslagits ett större antal timmar än vad som för närvarande upptagits för ämnena samhällslära och socialkunskap tillsamman. Ökningen hänför sig helt till ämnesavsnitt med särskild relevans för polismän. Som exempel härpå må nämnas information om sådana föreningar, ungdoms- organisationer o d, med vilka det är av vikt att polisen upprätthåller kontakter bl a för spridande av information om polisarbetet och för bedrivande av brotts— preventiv upplysningsverksamhet. Dessutom har i ämnet föreslagits ingå en orientering om press, radio och TV samt dessas funktioner och arbetsformer. Såsom framgår av redogörelsen i kap. 2 erhåller aspiranterna i den nuvarande konstapelsutbildningen viss undervisning i psykologi. Ämnesinnehållet har emel- lertid varit av övervägande teoretisk karaktär och måhända ej i erforderlig utsträckning inriktat på den praktiska yrkesutövningen. Enligt kommitténs mening är det av synnerlig vikt, att polismannen besitter sådana kunskaper om olika personlighetstyper och mänskliga beteendemönster, att han kan anpassa sitt beteende och sina åtgärder efter de individuella särdragen hos dem han möter i sin dagliga gärning, antingen det gäller att ge råd och hjälp, att inhämta upplysningar från, verkställa förhör med eller att ingripa mot olika personer. De teoretiska momenten i psykologiundervisningen bör därför i huvudsak inriktas på nämnda kunskapsområden. I övrigt bör undervisningen, ehuru i betydligt större omfattning än vad som nu är fallet, innefatta praktiska övningar, samtal och diskussioner. Därvid bör uppmärksammas de reaktioner som kan uppstå hos allmänheten till följd av en opersonlig, ovänlig eller avvisande attityd från polispersonalens sida, då denna i samband med utredningar e (1 kontaktas för delgivning av iakttagelser och upplysningar. Även andra situationer föreligger, då polismannens uppträdande gärna blir föremål för kritik från allmänhetens sida. Kommittén syftar närmast på de fall, då polismannen meddelar anvisningar

• Sida 54
•  Original

eller ingriper på sådant sätt, att vederbörande känner sig kränkt. Särskilt bör uppmärksammas, att polisen ofta har att företa åtgärder gentemot personer, vilka i större eller mindre grad lider av psykiska defekter eller sjukdomar. Så- dana åtgärder kan avse exempelvis omhändertaganden, föl-passningar och ut— redningar. För dessa uppgifter krävs vissa insikter i psykiatri, främst rörande de psykiska sjukdomstillstånden, samt om reaktioner och beteenden hos psykiskt sjuka. Även här är det angeläget att ge polismännen praktiska råd och anvis- ningar för deras handlande. De kunskapsområden varom här talats har det gemensamt, att de avser det mänskliga psyket och dettas yttringar. Kommittén har därför funnit det lämpligt att sammanföra dem i ett undervisningsämne. I sina försök att finna en lämplig benämning på detta ämne har kommittén stannat för beteckningen människokunskap. Det förutsätts, att undervisningen i detta ämne bedrivs i nära samverkan med undervisningen i allmän polislära.

Bland vanligen förekommande arbetsuppgifter för en polisman i yttre tjänst hör ingripanden vid olyckor av olika slag samt omhändertagande av skadade och sjuka personer. Det rör sig därvid i allmänhet om situationer, då det av polismannen krävs icke blott att han korrekt och effektivt skall kunna utöva rent polisiära funktioner, tex att hålla tillskyndande allmänhet på avstånd, tillkalla ambulans, anteckna vittnen o (1, utan även att han skall besitta tillräck- liga insikter i sjukvård för att kunna lämna skadade eller sjuka en lämplig första hjälp. Undervisning i dessa stycken -— akutsjukvård — bör i möjligaste mån ansluta till eller föregå genomgången i ämnet allmän polislära av de avsnitt som direkt behandlar polismannens ingripanden i nämnda situationer. I under— visningen måste dessutom ges tillräckligt utrymme för demonstrationer av och praktiska övningar i förbandsläggning samt lyftande och transport av skadade eller sjuka. Dylika övningar äger för närvarande rum i mycket begränsad omfatt— ning. Med hänvisning till behov för en polisman avgedigna praktiska kunskaper rörande första hjälpen vid olycksfall o d föreslås en avsevärd utökning av tiden för övningar och demonstrationer. Efter en sålunda vidgad allmänmedicinsk orintering, innefattande blaintroduktion i medicinsk terminologi, torde polis- männen böra bibringas insikter i sådana socialmedicinska frågor, Vilka har sam— band med polisens allmänpreventiva verksamhet och den enskilde polismannens uppgifter av mera direkt socialpoliskaraktär eller som berör den polisiära utred- ningsverksamheten, t ex handläggningen av ärenden rörande alkoholister, narko- maner och mentalsjuka. Vidare har kommittén bedömt det vara av vikt, att varje polisman meddelas en översikt om rättsmedicinska elementa, däri inbegripet en såväl teoretisk som praktisk orientering om tillvaratagande, preparation och transport av material för vidare undersökning. Även om flertalet polisdistrikt i det förstatligade polisväsendet erhållit helt andra personella och tekniska resurser än tidigare för kriminaltekniska göromål, varigenom specialutbildad personal snabbt kan avdelas för undersökning av omständigheterna kring ett brott, torde detta förhållande icke utesluta, att den patrullerande polismannen ofta blir den förste som på en brottsplats har att vidta vissa åtgärder — låt

• Sida 55
•  Original

vara av rent förberedande slag—för skyddande och omhändertagande av un- dersökningsmaterial o d. Det framstår därför som angeläget, att varje polisman ej blott har tillräcklig insikt om vilka åtgärder som bör vidtas och besitter erforderlig praktisk erfarenhet av tillvägagångssättet utan även klart inser be- tydelsen av att åtgärderna utformas så, att de inte äventyrar möjligheterna att verkställa en följande rättsmedicinsk, rättskemisk eller motsvarande under- sökning. Hela det här berörda medicinska kunskapsstoffet föreslås innefattas i ett undervisningsämne, benämnt medicin.

Motorfordonstrafikens expansion har medfört ett ökat antal trafikolyckor. Erfarenheten och gjorda undersökningar visar, att en effektiv övervakning av trafiken leder till ökad respekt hos trafikanterna för trafikens regler och till en nedgång i antalet trafikolyckor. Trafikövervakningen får således anses utgöra en synnerligen betydelsefull del av polisens verksamhet. Det övervägande antalet polismän medverkar på ett eller annat sätt i fullgörandet av denna övervaknings— verksamhet. Därvid kommer polismännen i kontakt med allmänheten i särskilt hög grad, varför det måste anses betydelsefullt, att de genom sitt kunnande och uppträdande tillvinner sig allmänhetens aktning och förtroende. Detta gäller icke blott i situationer, då polismännen har att utföra en direkt kontrollerande och övervakande funktion eller då de har att meddela råd och anvisningar åt tra- fikanten. Det bör nämligen beaktas, att polismännens eget beteende i trafiken vid framförandet av tjänstefordon i särskilt hög grad är föremål för allmänhetens uppmärksamhet och värdering. Framförandet av polisverkets fordon måste där- för ske på ett föredömligt sätt. Ej sällan händer det, att polismän i sin tjänst- göring, exempelvis vid inträffad tafikolycka, måste provköra eller av någon an- ledning omhänderta motorfordon. Det är då av vikt, att fordonen handhas och behandlas så, att den ofta kritiskt inställde bilägaren icke finner saklig anledning till anmärkning. För åstadkommande av bästa möjliga resultat av polisens trafik— övervakande och trafikuppfostrande insatser måste följaktligen de anspråken kunna ställas på polismännen, att dessa icke blott förmår upprätta korrekta rapporter utan jämväl äger gedigna kunskaper om trafiklagstiftningen och vet att på ett korrekt sätt meddela allmänheten råd, hjälp och anvisningar. Dess- utom måste de vara väl förtrogna med det praktiska handhavandet av gängse typer av motorfordon samt kunna behärska de tekniska hjälpmedel, som står till förfogande för övervakningsarbetet. Goda kunskaper bidrar dessutom till ökad aktivitet i detta arbete. Härtill kommer att den ökade motoriseringen av polisverksamheten ställer allt större krav på polismännens kunskaper om motor- fordon samt dessas förande och skötsel. Goda körkunskaper är således av stor betydelse för att minska antalet trafikolyckor med polisens egna fordon. Polis— väsendets tjänstefordon och tillhörande teknisk utrustning representerar stora värden. God skötsel och vård av denna utrustning kan på längre sikt betydligt nedbringa materielkostnaderna.

Utifrån de anförda synpunkterna finner kommittén starka skäl tala för att varje polisman besitter betydligt mera omfattande kunskaper om motorfordon

• Sida 56
•  Original

samt bättre färdigheter i körning med sådana än som uppnås i samband med den vanliga körkortsutbildningen. En kompletterande utbildning bör därför komma till stånd. För att alla polismän skall komma i åtnjutande därav bör en dylik utbildning inlemmas i den polisiära grundutbildningen och där lämpligen sam- ordnas med den undervisning rörande trafiklagstiftning, trafiksäkerhet mm som föreslagits skola meddelas i ämnena allmän polislära och specialstraffrätt. Kommittén föreslår därför införandet av motorfordonskunskap såsom särskilt undervisningsämne i grundutbildningen.

För inträde i konstapelsklassen fordras för närvarande bl a, att sökande genom intyg av någon som yrkesmässigt undervisar i maskinskrivning styrker, att han äger minst för godkänt betyg erforderlig färdighet i sådan skrivning. I praktiken har systemet kommit att tillämpas så att elev, som vid inträdet i konstapels- klassen icke innehar intyg om färdighet i maskinskrivning, åläggs att under stu- dietiden skaffa sig ett dylikt och att betyg över genomgången konstapelsklass icke utlämnas, förrän eleven företett sådant intyg. Erfarenheten har det oaktat visat, att polismännens förmåga att skriva maskin ofta är alltför begränsad och därmed försvårar deras arbete och gör det tidsödande. Även utbildningsverksam- heten påverkas. Sålunda kompliceras undervisningen i protokollering av att ele- verna icke har tillräckliga och likvärdiga förutsättningar med avseende på maskinskrivning. Såvitt kommittén kan bedöma, torde polismännen även fram- deles ha behov av att kunna snabbt och korrekt skriva maskin. I den statliga polisorganisationen anlitas visserligen kvinnlig kontorspersonal i avsevärt större utsträckning än tidigare, vilket dock icke torde medföra, att polispersonalen kan befrias från maskinskrivning. Övergången till alltmer standardiserade ar- betsrutiner, innebärande bl a ett ökat användande av blanketter för rapporter m m torde således kräva maskinskrivningsfärdighet hos polismännen. Förutom maskinskrivning torde dessa böra behärska användandet av diktafoner, band— spelare, fotokopieringsapparater, räknemaskiner och andra kontorstekniska hjälp- medel. Att uppställa krav på dylika färdigheter redan vid vederbörandes inträde i polisväsendet finner kommittén icke tillrådligt med hänsyn till dylika ford- ringars rekryteringshämmande effekt. Härtill kommer att dylika, före inträdet i polisyrket förvärvade färdigheter måste under utbildningstiden vidmakthållas. Utifrån de anförda synpunkterna har kommittén ansett sig böra i grundutbild- ningen uppta kontorstekniska hjälpmedel såsom ett särskilt undervisningsämne.

För att inom den tidsram som beräknats för grundutbildningen kunna ge vidgat utrymme åt vissa av de nuvarande undervisningsämnena samt bereda plats för meddelandet av för polismännen väsentliga kunskaper och färdigheter på hittills icke tillgodosedda ämnesområden har kommittén undersökt möjlig— heterna att från grundutbildningen avföra vissa nuvarande ämnen eller kunskaps- avsnitt. Därvid har kommittén funnit att två av de nuvarande undervisnings- ämnena, nämligen vapnens bruk och stridstaktik samt civilförsvarstjänst lämp— ligen bör utgå. Vapenövningarna, vilka i koncentrerad form under cirka en veckas tid anordnas för elever i samtliga reguljära kurser vid polisskolan och

• Sida 57
•  Original

innefattar handhavandet av pistol, kulsprutepistol, handgranater m m samt deltagande i spräng- och mintjänst, husstrider o (1, står under militär ledning och torde främst betingas av polisens uppgifter i händelse av krig. De har därför endast ett begränsat värde för en polismans tjänsteutövning under normala och fredliga förhållanden. Syftet med samt de taktiska spörsmål vilka sammanhänger med dylika militärt inriktade aktioner torde nämligen principiellt avvika från vad gäller inom den polisiära verksamheten i alhnänhet. De militära vapen- övningarna torde sålunda —— bortsett från uppövandet av skjutskickligheten i och för sig —— i första hand gå ut på att träna deltagarna att med vapnens hjälp oskadliggöra en motståndare. Stridstaktik torde i det hänseendet innebära konsten att på mest ändamålsenliga och rationella sätt uppnå nämnda effekt. För den normala polisverksamheten gäller självfallet helt andra syften och där- med också andra normer för taktik och arbetsmetoder. Polismannen har sålunda dels att anpassa sina åtgärder efter den förhandenvarande situationen, så att han icke brukar större våld än nöden kräver, dels att i en viss situation beakta och vidta åtgärder beträffande andra med situationen förknippade omständigheter av polisiär vikt än dem som primärt utlöst ingripandet.

Då de nuvarande övningarna i vapnens bruk och stridstaktik enligt kommit- téns mening icke fyller ett i första hand normalt polisiärt ändamål och då dess- utom här är fråga om utbildning av polismän, vilka nyligen fullgjort sin första värnpliktstjänstgöring och därunder förskaffat sig de färdigheter nämnda öv- ningar har till huvudsakligt syfte att bibringa eller stärka, finner kommittén ämnet böra utgå ur läroplanen för den polisiära grundutbildningen. Erforderlig träning i bruket av pistol såsom tjänstevapen torde i stället böra tillgodoses i den ordning nedan föreslås.

Vad gäller civilförsvarstjänsten bör bemärkas att de uppgifter av bevaknings- karaktär som för närvarande åvilar civilförsvaret avses skola överföras till polis- väsendet. Sedan en dylik renodling av civilförsvarets uppgifter ägt rum, syns skäl ej längre föreligga att i den polisiära yrkesutbildningen uppta särskild undervisning i civilförsvarstjänst. I den mån specialutbildning i egentlig civil— försvarstjänst kan komma att erfordras för polispersonal, bör sådan utbildning meddelas genom civilförsvarets försorg.

Under genomgången av den grundläggande teoretiska fackutbildningen er— håller aspiranterna för närvarande en allmän orientering om innehållet i Kungl. Maj:ts cirkulär till länsstyrelserna och polismyndigheterna angående bruket av skjutvapen i polistjänsten (SFS 1961:162). Övning i praktiskt handhavande av pistol inträder därefter i. allmänhet under aspiranternas genomgång av den grundläggande praktiska fackutbildningen, i det att flertalet utbildningskårer arrangerar övningsskjutning med vapnet i fråga, dock i högst varierande om- fattning. Vid den därpå följande genomgången av konstapelsklassen sker i ämnet ordningspolistjänst en repetition och komplettering av informationen kring bru— ket av skjutvapen i polistjänsten och dessutom bereds eleverna tillfälle att avlossa ett 150-tal skott med pistol.

• Sida 58
•  Original

Då det gäller att icke bruka större våld än nödvändigt, att icke utnyttja tjänstevapen i andra fall än då så är oundgängligen erforderligt samt att ha såväl laglig som moralisk täckning för bruket av tjänstevapen vilar ett stort ansvar på den enskilde polismannen. I särskilt hög grad gäller detta bruket av skjut- vapen. Ehuru noga övervägda instruktioner finns utfärdade för polismännens handlande i de fall där bruk av skjutvapen kan bli aktuellt, blir den enskilde polismannens bedömande avgörande för hans handlande. Hans ställningstagande måste dessutom i regel fattas mycket snabbt och ofta under ogynnsamma yttre betingelser. Dess verkningar och riktighet kan däremot komma att senare bli föremål för ingående granskning och överväganden i skilda instanser. Det torde följaktligen stå klart, att varje polisman redan i samband med grundutbildningen bör ges en fyllig orientering i alla spörsmål, som berör bruket av tjänstevapen, och ävenledes erhålla en grundlig färdighet i vapnens praktiska handhavande. Dylika insikter och färdigheter torde bäst uppnås genom en under längre tids- period kontinuerligt bedriven samordnad teoretisk och praktisk utbildning. Undervisningen i hithörande spörsmål ävensom beträffande de övriga vapen och hjälpmedel som normalt står till en polismans förfogande för allmänhetens och eget skydd föreslås sammanföras till ett särskilt ämne, tjänstevapnens bruk.

Ämnet fysisk träning föreslås omfatta undervisning i självförsvar utan tekniska hjälpmedel, simning, livräddning, idrott och motionsgymnastik. Härutöver bör i den fysiska träningen inbegripas undervisning i kartläsning med orienterings- övningar. Med hänsyn till att polismännen ofta tjänstgör inom stora områden och på grund av den personella mobiliteten inom polisväsendet torde det vara av Vikt, att polismännen har förmåga att på lämpligaste och snabbast möjliga sätt ta sig fram till för dem obekanta platser, där deras ingripande påkallas.

Kommitténs i det föregående framlagda förslag rörande undervisningens innehåll och fördelning på olika ämnen innebär sammanfattningsvis, att den polisiära grundutbildningen skulle komma att, förutom studieorientering, omfatta M undervisningsämnen, nämligen

1. Allmän polislära 8. Socialkunskap med samhällslära 2. Straffrätt 9. Människokunskap

6. Svenska 13. Tjänstevapnens bruk

7. Engelska 14. Fysisk träning

Beträffande detaljer kring utbildningens innehåll hänvisas till de i bilaga B 1 intagna kursplanerna samt i anslutning därtill lämnade kommentarer rörande undervisningen i enskilda ämnen.

Bilaga A 8 redovisar en jämförelse mellan nuvarande konstapelsutbildning och föreslagen grundutbildning med avseende på antalet undervisningstimmar.

• Sida 59
•  Original

5. Dimensionering och tidsmässig förläggning

Grundutbildningens dimensionering sammanhänger direkt med nyrekryterings- behovet, vilket i sin tur är beroende huvudsakligen av personalavgången inom polismanskarriären (ca 4—00 befattningshavare per år) och de antalsmässiga

• Sida 60
•  Original

förändringarna i polisdistriktens personalstyrkor. Mot bakgrunden av de syn- punkter som beträffande personalstatsökningarna inom polisväsendet redovisas i bihang E till propositionen nr 1965:125 angående komplettering av riksstats— förslaget för budgetårct 1965/66 m m, är det vanskligt att för närvarande be— räkna de årliga personalstatsförändringar som kan bli möjliga att genomföra under de närmaste åren. N är i den nya polisorganisationen balans åstadkommits mellan arbetsvolym och personalstyrka samt en renodling av de egentliga polis- uppgifterna skett, torde några större svårigheter däremot inte komma att före— ligga att ganska noggrant beräkna det årliga rekryteringsbehovet.

Även andra omständigheter än de nyss nämnda bör beaktas vid beräkningen av rekryteringsbehovet. Såsom framgår av propositionen nr 1965:100 (5 56 f) fann föredragande departementschefen i likhet med polisberedningen det önsk— värt, att förhållandet mellan extra ordinarie och ordinarie polismanstjänster i polisdistrikten utgjorde 1:6. Med hänsyn till att omorganisationen av polis— väsendet skulle åstadkommas inom gällande arbetskraftsram ansåg departe— mentschefen sig dock endast kunna tillstyrka inrättandet av extra ordinarie poliskonstapelstjänster till ett antal som kom nyssnämnda relation att bli 1:7. Den härigenom uppkomna »eftersläpningen» '(ca 300 extra ordinarie poliskon- stapelstjänster) torde för att stadga i polisdistriktens arbete skall ernås, succes— sivt böra elimineras genom nyrekrytering i sådan omfattning att färdigutbildade polisaspiranter och extra poliskonstaplar kommer att stå till förfogande i ett mot eftersläpningen svarande antal.

Den intensifierade utbildning ovanpå grundutbildningen som kommittén före— slår kommer att medföra ett jämfört med nuvarande förhållanden ökat bortfall av effektiva tjänstgöringsdagar och därmed ökat vikariebehov. Så länge detta behov inte anses böra tillgodoses genom ökning av antalet extra ordinarie polis- konstapelstjänster, torde viss ökning av rekryteringspersonalen böra ske.

Vid ett samtidigt beaktande av de i sammanhanget relevanta faktorerna kan enligt kommitténs beräkningar det årliga nyrekryteringsbehovet av polismän för de närmaste åren uppskattas till ca 750.

Detta antal syns kunna godtas som förutsättning för grundutbildningens dimensionering och organisation. Det bör observeras, att hänsyn inte har tagits till de speciella åtgärder beträffande både rekrytering och grundutbildning som blir erforderliga, därest det kommer att bli nödvändigt att i särskilt hög grad ta i anspråk rekryteringspersonal i samband med övergången till högertrafik.

Enligt nuvarande ordning skall polisaspirant påbörja teoretisk fackutbildning i så nära anslutning som möjligt till anställningsdagen. Även framgent syns aspiranterna böra påbörja utbildning i direkt anslutning till de tidpunkter, då de anställs vid polisväsendet. Därigenom blir de olika grundutbildningsavsnittens tidsmässiga förläggning under året främst beroende av hur många gånger per år och vid vilka tidpunkter antagning av polisaspiranter kan anses böra äga rum. Härtill kommer emellertid, att undervisningen måste organiseras utifrån vissa av pedagogiska, ekonomiska och schematekniska faktorer betingade förutsätt-

• Sida 61
•  Original

ningar. Att därvid åstadkomma en utbildningsgång, som helt tillgodoser såväl skoladministrativa krav som angelägenheten av anslutning till ur rekryterings- synpunkt lämpliga tidpunkter för aspirantantagning, torde emellertid icke vara möjligt. Den tidsmässiga förläggningen av utbildningsverksamheten måste därför bli resultatet av en kompromiss, där utifrån rekryteringsförutsättningarna ut- bildningsgången så långt möjligt anpassas till de skoladministrativa omständig— heter vilka främst påverkar utbildningens utformning.

Såsom tidigare anförts torde för polisverksamheten heltidsanställd lärarperso- nal böra anlitas i större utsträckning än för närvarande. För ett rätt utnyttjande av dylik personal måste elevmaterialet kunna fördelas så jämnt som möjligt under året och undervisningen samtidigt organiseras så, att tjänstgöringsskyldig- heten för berörd lärarpersonal i möjligaste mån kommer att överensstämma med vad som gäller för motsvarande lärarkategorier vid andra utbildningsanstalter. Kravet på jämnhet i elevbeläggningen betingas också av angelägenheten att söka göra utbildningen så litet utrymmeskrävande som möjligt. För poliskårernas på skolorterna möjligheter att motta aspiranterna för praktiktjänstgöring är det dessutom angeläget, att praktikavsnitten icke kommer att till någon del täcka varandra. Slutligen bör grundutbildningen organiseras med beaktande av att den kan slutföras inom ett år från den tidpunkt, då aspirant anställts vid polis— väsendet.

Därest de olika utbildningsavsnitten ges föreslagen omfattning och struktur, är det av anförda skoladministrativa skäl fördelaktigast, att grundutbildning anordnas endast 2 gånger årligen och med ca 6 månaders intervall. Fråga upp- står då, vilka begynnelsetidpunkter som kan anses lämpliga från rekryterings- synpunkt sett.

Utifrån sistnämnda synpunkter syns grund-utbildningen böra kunna påbörjas vid de tider på året, då största antalet lämpliga sökande till polisyrket kan på- räknas. I första hand bör därvid närmare beaktas, inom vilka kategorier kan finnas för inträde i polistjänst kvalificerade och intresserade personer. Med hän— syn till att manliga sökande till polistjänst skall ha fullgjort sin första värn- pliktstjänstgöring, kan sökandena förväntas från någon av följande tre huvud- grupper, nämligen (1) personer med för polisyrket erforderlig allmänbildning, vilka i anslutning till värnpliktstjänstgöringens slut önskar inträda i polistjänst, (2) de som efter fullgjord första värnplikt bedriver sådana studier som ger den för polisyrket erforderliga allmänbildningskompetensen samt slutligen (3) per- soner med eller utan för polistjänst tillräcklig allmän skolunderbyggnad, vilka efter fullgjord värnpliktstjänstgöring är verksamma i förvärvslivet och av olika skäl önskar övergå till polisyrket.

I väsentlig grad vägledande för bestämmandet av de ur rekryteringssynpunkt mest gynnsamma antagningstidpunkterna torde vara i vad mån personer ur de båda förstnämnda kategorierna, dvs personer vars uppträdande såsom sökande på arbetsmarknaden huvudsakligen koncentreras till vissa tider på året, kan förväntas söka sig till polisyrket.

• Sida 62
•  Original

Vad först gäller frågan, i vilken utsträckning ungdom söker sig till polisyrket i anslutning till fullgjord första värnpliktstjänstgöring, föreligger ännu icke un- derlag för en mera preciserad bedömning. Det bör i detta sammanhang observe— ras, att intill den 1 januari 1962 åldersgränsen för inträde i polisyrket var satt till lägst 21 år, vilket i allmänhet omöjliggjorde för ungdomar att söka inträde i polistjänst omedelbart efter den första värnpliktstjänstgöringen. Den omstän- digheten, att minimiåldern för antagning till polisaspirant numera sänkts till 19 år, innebär förändrade förutsättningar för rekrytering till polisyrket i anslut- ning till utryckning från militärtjänst. Fro m är 1962 föreligger dessutom möj- ligheter till förtidsinskrivning för värnpliktstjänstgöring för den som önskar an— ställning vid polisväsendet och som av rekryteringsmyndighet bedöms kunna komma i fråga härför. Allteftersom dessa möjligheter blir mera allmänt kända, kan det förväntas, att ungdomar som efter genomgången grundskola äger erfor- derlig allmänbildning och som genom olika rekryteringsstimulerande åtgärder eller annorledes bibringats intresse för polisyrket, kommer att i ökat antal ut— nyttja möjligheterna till förtidsinskrivning för att efter avslutad första värn- pliktstjänstgöring kunna inträda i polistjänst. Genom fack- och yrkesskolväsen- dets utbyggnad kommer vidare ett flertal ungdomar, vilka i grundskolan icke förvärvat för polisyrket tillräcklig allmänbildningskompetens, att i fackskola, polisiär yrkesskola od skaffa sig sådan och efter dylik utbildning omedelbart fullgöra sin första värnpliktstjänstgöring. I detta sammanhang bör även beaktas, att de värnpliktiga under sin tjänstgöringstid genom arbetsmarknadsmyndig— heterna och de militära personalvårdsorganen orienteras om sysselsättnings— möjligheterna efter utryckningen, varvid information lämnas om bla polisyrket. Det intresse för polisyrket, som därvid kan väckas eller förstärkas, bör — vilket även framhållits av flera rekryteringsmyndigheter -— uppföljas på sådant sätt, att värnpliktiga, som i övrigt besitter erforderliga kvalifikationer, bereds tillfälle att i anslutning till värnpliktstjänstgöringens slut påbörja anställning vid polis— väsendet. Ett dylikt uppföljande av tidigare bedriven information kring polis- yrket ter sig desto mer naturlig som ett motsvarande tillvägagångssätt prakti- seras inom andra grenar av arbetslivet och där erfarenhetsmässigt bedömts ge positiva resultat. Det finns således all anledning att söka anpassa antagnings- tillfällena till de tidpunkter, då huvudparten av de värnpliktiga rycker ut från sin första militärtjänstgöring, dvs för närvarande i slutet av mars (huvuddelen av arméns värnpliktiga) och omkring den 1 september (vid armén underofficers— utbildade).

Den andra sökandekategorien utgörs huvudsakligen av folkhögskolstuderande. Att denna kategori är en betydande faktor från rekryteringssynpunkt sett visar bl a den omständigheten, att under år 1964 icke mindre än ca 34 % av de antagna polisaspiranterna genomgått minst två årskurser vid folkhögskola. Det förtjänar även bemärkas, att enligt uppgifter från yrkesvägledningen vid arbetsmarknads— verket och från Vissa rekryteringsmyndigheter åtskilliga ungdomar, varav en icke ringa del fullgjort sin första värnpliktstjänstgöring, sökt sig till folkhögskola

• Sida 63
•  Original

i syfte att skaffa sig den allmänbildningskompetens som erfordras för inträde på polismannabanan. De tidpunkter, då ungdomar lämnar folkhögskolorna — framför allt tidpunkterna för vinterkursernas slut —— torde följaktligen böra tillmätas stor betydelse för valet av antagningstillfällen inom polisyrket. Ett studium av tillgängligt material beträffande folkhögskolornas kurstider ger vid handen, att flertalet för polisaspirantanställning kvalificerade elever inte torde bli klara med sin utbildning förrän under senare hälften av maj månad.

Från ovannämnda rekryteringssynpunktcr sett skulle antagning av aspiranter således böra ske en gång på våren och en gång på hösten, tidigast omkring den 1 juni respektive den 1 september. Med det kravet att aspiranterna skall på- börja sin utbildning i så nära anslutning som möjligt till anställningsdagen, skulle således grundutbildningen böra anordnas med början vid nämnda tid- punkter. Detta låter sig emellertid knappast göra av skoladministrativa skäl. Från polisskolans synpunkt torde den 20 april och den 1 september vara lämp- ligare tidpunkter för grund-utbildningens påbörjande. Då dessa data tillgodoser en betydande del av nämnda två rekryteringskategorier, syns de böra kunna godtas jämväl från rekryteringssynpunkt sett.

Beträffande den tredje huvudgruppen sökande till polisyrket torde några motsvarande spörsmål angående särskilt lämpade tidpunkter för aspirantantag- ning icke göra sig gällande. De sökande som här ifrågakommer torde — i likhet med vissa elever från folkhögskola — på grund av erfarenheterna i sitt förvärvs— arbete förskaffat sig en större mognad för polisyrket än de som vid anställning som polisaspiranter erhåller sin första kontakt med arbetslivet. Med hänsyn härtill bör det självfallet eftersträvas att söka tillföra polisväsendet aspiranter ur denna sökandekategori. Delvis i detta syfte har vissa större rekryterings- myndigheter uttalat sig för fler antagningstillfällen årligen, föreslagsvis 3_4._ Enligt kommitténs mening torde emellertid personer, vilka mera allvarligt över— väger att söka sig till polisväsendet, knappast låta sig hindras av den något längre väntetid som kommer att råda, därest antagningstillfällena begränsas till två per år. En dylik längre väntetid torde för övrigt för ifrågavarande sökande innebära den fördelen, att vederbörande sökande får tillfälle både att avveckla innehavd anställning och skaffa sig eventuellt erforderlig kompletterande utbild- ning. Det förtjänar jämväl beaktas, att det erfarenhetsmässigt visat sig, att här ifrågavarande sökande icke uppträder vid speciella tidpunkter under året, för- såvitt de icke attraherats till följd av särskilda rekryteringsåtgärder i form av annonsering o (1. Då dylika rekryteringsstimulerande åtgärder på sina håll Visat sig vara av betydelse för frekvensen hos sistnämnda. sökandekategori, syns åt- gärderna lämpligen böra tidsmässigt anslutas till den rekryteringsverksamhet som bedrivs med avseende på värnpliktiga och folkhögskolstuderande. I detta sammanhang vill kommitten understryka möjligheten att, för att kunna till polisväsendet knyta särskilt lämpade sökande, disponera medel ur rekryterings- anslaget för att mot arvode anställa vederbörande i expeditions- eller kontors- karriären eller på annat sätt, intill dess de kan antas såsom aspiranter. På grund

• Sida 64
•  Original

av det anförda torde två rekryteringstillfällen per är få anses vara tillfyllest. Det förutsätts jämväl härvid, att rekryteringsbehovet framdeles kommer att normaliseras och att det icke —— på sätt varit fallet under de senaste åren till följd av bl a periodiska större personalökningar — kommer att föreligga accku- mulerade rekryteringsbehov, som snabbt önskas tillgodosedda.

Med hänvisning till det ovan anförda föreslås följande tidsmässiga förläggning av de olika utbildningsavsnitten inom grundutbildningen:

År Jan Febr Mars April ! Maj i Juni Juli | Aug j Sept ! Okt Nov Dec 1 | * I | | | | | | 1 ² 1)—|-30000foooooot|>oo— i I * | ' | | | ¹ | | | | | ___—' ' ' * ² I_l.)QOOQOQODOQOOQO— ' | |

| | | | | |

Konstapelskurs I ooooooo Praktikanttjänstgöring vid Skolstadens poliskår Konstapelskurs II

* Semester

259950!"

| 15/3 | |

Såsom i det föregående framhållits är det av största vikt att urvalet av polis— män för genomgång av befälskursen sker på ett så rättvist och objektivt sätt som möjligt. För att åstadkomma detta måste dels de faktorer som bedöms skola vara utslagsgivande för urvalet klart definieras, dels de vitsord som i olika av-

• Sida 84
•  Original

seenden graderar de sökandes meriter ges en enhetlig och tillräckligt differen- tierad utformning.

Intagningen bör enligt kommitténs uppfattning grundas på dels sökandenas personliga lämplighet för de arbetsuppgifter, vartill befälskursen tänkts ge kom- petens, dels sökandenas förmåga att inhämta det kunskapsstoff som innefattas i kursen och vilket befunnits utgöra ett nödvändigt underlag för utövandet av befälsfunktioner. Fråga uppkommer då, hur dessa faktorer närmare skall vär- deras såväl var för sig som i förhållande till varandra.

Enligt gällande regler för uttagning av elever till assistent— och kommissarie— klasserna skall sökande av vederbörande polischef ha förklarats lämplig att genomgå utbildningen i fråga. Någon definition av begreppet lämplighet har emellertid icke fastställts. Ej heller har någon gradering av lämpligheten före- skrivits. Detta har haft till följd, att vissa polischefer begränsat sina uttalanden att avse ”lämplig” respektive ”icke lämplig”, medan andra polischefer beträf- fande lämpligheten tillämpat en gradering motsvarande den som i Kungl. Maj:ts anvisningar angående tjänstålders- och poängberäkning m.m. för befordran inom polismanskarriären föreskrivits för vitsord till polismanstjänst. Kommittén, som finner det synnerligen angeläget att innebörden av begreppet lämplighet närmare klargörs samt att ett enhetligt vitsordsförfarande tillämpas, vill för sin del föreslå en ordning som så nära som möjligt ansluter till de värderingsnormer, vilka redan finns i de nämnda anvisningarna. Enligt dessa skall vid tillsättande av ledigförklarad polismanstjänst tillämpas ett vitsordsförfarande, där veder- börandes yrkesskicklighet, förmåga att utöva befäl, pålitlighet, arbetsförmåga, förmåga att samarbeta med över-, sido- och underordnad, omdöme, uppförande samt lämplighet för sökt tjänst bedöms efter vissa regler. I anvisningar till före- skriven blankett för vitsord till polismanstjänst har lämnats detaljerade före- skrifter rörande såväl vitsordsgrunderna som de olika bedömningsfaktorernas innebörd. Vid ansökan till befälskursen torde de nämnda bedömningsfaktorerna — med undantag för »förmåga att utöva befäl», vilken icke kan förutsättas prövad för samtliga sökande, samt »lämplighet för sökt tjänst» _ tillsamman- tagna få anses konstituera sökandens lämplighet. Därest dessa faktorer bedöms efter samma grunder som gäller i det nuvarande meritvärderingssystemet och vitsorden poängsätts med tillämpning av en femgradig skala på motsvarande sätt som i det följande föreslås för betyg i utbildningskurs, erhålls genom addition av poängen för delvitsorden ett sammanfattande numeriskt uttryck för lämp— ligheten.

Lämplighetsbegreppet föreslås således böra omfatta »yrkesskicklighet», »på- litlighet», »arbetsförmåga», »förmåga att samarbeta med över—, sido- och under— ordnad», »omdöme» samt »uppförande». Beträffande dessa bedömningsfaktorer föreslås begagnas vitsorden

synnerligen god (gott) eller stor (stort) .......................... = 5 poäng mycket god (gott) eller stor (stort) .............................. = 4. »

• Sida 85
•  Original

god (gott) eller stor (stort) ...................................... = 3 poäng godtagbar (godtagbart) ........................................ = 2 » otillräcklig (otillräckligt) ....................................... = 1 »

För uppförande bör tillämpas vitsorden »hedrande», »gott», »mindre gott:. De å blankett för vitsord till polismanstjänst lämnade anvisningarna rörande bedömningsfaktorernas innebörd samt användningen av olika vitsordsgrunder bör äga tillämpning jämväl vid ansökan till befälskurs.

Tillämpningen av föreslaget system för vitsordsgivningen skulle otvivelaktigt minska riskerna för olikheter i grunderna för bedömningen av en polismans lämp— lighet för befälsutbildning. Eftersom systemet ansluter till gällande ordning för polischefs vitsordsgivning vid befattningshavares ansökan till polismanstjänst, torde det emellertid komma att uppvisa samma brister som anses vidlåda sist- nämnda vitsordsförfarande.

En så rättvisande bedömning som möjligt såväl av de personliga egenskaper som av de insikter och färdigheter i praktisk polistjänst vilka är av avgörande be- tydelse ej blott vid urval av elever till befälsutbildning utan även då fråga är om befordran inom polismanskarriären, torde enligt kommitténs mening icke kunna åstadkommas med mindre den omspänner en längre tidsperiod samt väg- leds av flera överordnades uttalanden om vederbörandes prestationer i tjänsten. I det föregående har framhållits, att förbättrade möjligheter öppnas till en dylik mera nyanserad bedömning bl. a. genom att polismännen till följd av den före- slagna utbildningsgången torde komma att före ansökan om inträde i befäls— utbildningen ha utnyttjats i polisarbete av skiftande art och svårighetsgrad och därmed under avsevärd tid kommit att stå under flera överordnades befäl. Polis— chefs vitsord om en polismans yrkesutövning och personliga egenskaper bör därför enligt kommitténs mening kunna baseras på ett kontinuerligt bedöm- ningsförfarande. Ett dylikt innebär, att vederbörande överordnad har att med vissa tidsintervaller — exempelvis en gång årligen och i övrigt då underställd befattningshavare förflyttas till annan arbetsenhet under annat befäl — till polischef avge utlåtande över underställd personal enligt en för hela riket en- hetlig mall. Denna bör vara så utformad, att den innefattar möjligheter till gra- derade värdeomdömen rörande de egenskaper, insikter och färdigheter, beträf- fande vilka polischef i olika sammanhang har att utfärda vitsord. Som underlag för vitsordsgivningen vid ansökan till befälsutbildning framstår en dylik fort- löpande bedömning av polismännen önskvärd främst med avseende på tiden efter genomgången av den högre poliskursen. Tiden från grundutbildningens slut fram till inträdet i den högre poliskursen ger icke på samma sätt möjlig- heter till bedömningar av vederbörandes förmåga och förutsättningar för mera kvalificerade eller specialbetonade uppgifter. Den torde fastmer vara att anse som ett avslutande led i polismännens praktiska utbildning och anpassning i yrket. Därmed syns den från de synpunkter kommittén har att företräda icke behöva omfattas av föreslaget systematiskt bedömningsförfarande. Huruvida ett

• Sida 86
•  Original

dylikt emellertid av andra skäl kan anses böra tillämpas jämväl under ifråga- varande tidsperiod har kommittén icke funnit sig böra ta ställning till. Mot en mera generell tillämpning av föreslagen kontinuerlig personbedömning kan an- föras, att den icke garanterar fullständig objektivitet och att det merarbete den kräver därför icke står i proportion till dess Värde. Subjektiva inflytanden kan självfallet aldrig helt undvikas vid personbedömningar. Denna omständighet syns dock kommittén icke vara ett tillräckligt bärande motiv för att icke alla rimliga ansträngningar skall vidtas för åstadkommande av ett sådant underlag för vitsordsgivningen inom polisväsendet att denna så långt det är möjligt till- fredsställer kraven på saklighet och objektivitet.

Det må i detta sammanhang framhållas, att kommittén övervägt möjligheterna att uttnyttj a psykologiska test för en kompletterande bedömning av polismännens lämplighet för befälsutövning och därmed också befälsutbildning. Ett psyko- logiskt personlighetstest, där en persons egenskaper underkastas bedömning vid ett enda tillfälle, torde emellertid icke erbjuda säkrare underlag för ett ställ- ningstagande till vederbörandes lämplighet i befälsavseende än ett med resul- tatet av ovan föreslaget systematiskt personbedömningsförfarande underbyggt lämplighetsvitsord. Kommittén har därför icke funnit sig böra föreslå införandet av personlighetstest för urvalet av sökande till befälskursen.

Även för bedömningen av en polismans förutsättningar att tillgodogöra sig innehållet i befälskursen har kommittén övervägt tillämpning av psykologiska test. Då emellertid samtliga sökande till befälskursen har gemensam utbildnings- bakgrund, i det att de alla genomgått den högre poliskursen och därvid erhållit vitsord, baserade på en längre tids observationer av vederbörande och icke blott angivande graden av direkt kunskapsinhämtande utan även i viss mån åter- speglande sådana egenskaper som studiebegåvning, flit och ambition, torde ett psykologiskt test icke kunna ersätta utan endast i begränsad utsträckning kom- plettera den bild de polisiära Skolbetygen ger av polismännens studieförmåga. På grund härav samt då det torde vara förenat med stora svårigheter och kost- nader att utarbeta ett för här ifrågavarande urvalssituation lämpat begåvnings— test, har kommittén icke ansett sig böra förorda införandet av ett testförfarande. Betygen från genomgången högre poliskurs framstår följaktligen såsom den säkraste grunden för en bedömning av polismännens förutsättningar att tillgodo— göra sig undervisningen i befälskursen. I frågan huruvida därvid betyg i vissa ämnen, t. ex. i allmän polislära och juridiska ämnen, skall medges större infly- tande än vitsord i andra ämnen har kommittén kommit till den uppfattningen, att någon åtskillnad vad gäller vitsordens i olika ämnen vikt icke bör göras. Vetenskapliga undersökningar rörande skolbetygs prognosvärde tyder på, att betyg i enskilda ämnen icke kan tillmätas någon avgörande betydelse då det gäller att söka förutsäga resultatet av högre studier. I allmänhet torde medel- värdet för samtliga i ett slutbetyg ingående delvitsord — oavsett ämnen eller ämneskategori — bilda ett i varje fall lika gott utgångsläge för en bedömning av en persons förutsättningar för fortsatt eller högre utbildning. Motsvarande

• Sida 87
•  Original

erfarenheter har gjorts vad beträffar polisutbildningen. Vid värdering av polis— männens prestationer i den högre poliskursen har kommittén därför inte ansett sig böra förorda någon prioritering av enskilda ämnen genom tillämpning av koefficientberäkningar e.d. Det sammanlagda poängvärdet av vitsorden i den högre poliskursen föreslås sålunda böra läggas till grund för den kunskaps— och begåvningsmässiga prövningen av sökande till befälskursen.

Även om den ovan föreslagna ordningen för vitsordsgivningen jämte tillämp— ningen av ett systematiskt personbedömningsförfarande verksamt torde bidra till ökad likformighet i lämplighetsbedömningen, framstår det som orealistiskt att därav förvänta sådan objektivitet i vitsordsgivningen att de sökande till befälskursen alltefter sina vitsordspoäng för lämplighet skall kunna inplaceras i en fullt rättvis turordning. Vad gäller på tjänstutövningen baserade vitsord torde sålunda subjektiviteten i omdömena, trots förfinade bedömningsmetoder, ofta vara alltför stor för att omdömena skall kunna medge mer än en grovgallring bland de sökande. Lika litet kan det med ledning av de sökandes betygspoäng från den högre poliskursen utformas någon preciserad ordning mellan. de sökande med avseende på dessas kunskaps- och begåvningsförutsättningar. Härav följer att det icke torde vara möjligt att väga samman betygspoäng och lämplighets- poäng till något rättvisande, gemensamt och absolut uttryck för i vilken ordning de sökande på grund av lämplighet och kunskaper bör komma i fråga för inträde i befälskursen. Då ifrågavarande poängtal icke med säkerhet kan utnyttjas för någon mera preciserad gallring bland de sökande, förordar kommittén att det beträffande vitsord för lämplighet samt beträffande betyg från den högre polis- kursen fastställs minimipoängtal och att dessa så avvägs, att de i möjligaste mån tillförsäkrar ett gott elevmaterial. Kommittén vill för sin del föreslå att —— med tillämpning av i det följande föreslagna vitsordsgrunder —— det för inträde i befälskursen bör krävas sammanlagt lägst 20 betygspoäng från genomgång av den högre poliskursen och sammanlagt lägst 18 poäng för lämplighet jämte vits— ordet »hedrande» i uppförande såväl i betyget från den högre poliskursen som i lämplighetsvitsordet.

4. K ommissariekurs

Genom sin tidigare utbildning förutsätts den som antas till kommissariekurs ha dels inhämtat det polisiära teoretiska kunskapsstoff som erfordras för full- görandet av polistjänst i allmänhet, dels bibringats de teoretiska insikter i arbets— och personalledning som krävs av befäl iförsteassistentgraden. Under en mång— årig tjänstgöring torde polismannen ävenledes ha förskaffat sig praktisk erfaren- het av alla gängse förekommande polisiära arbetsuppgifter. Som försteassistent i befälsställning har han även vunnit färdighet i utövandet av direkt arbetsled- ning över mindre personalgrupper. Utbildningen i kommissariekursen bör därför i princip kunna inskränkas till att omfatta det ytterligare kunskapsstoff som er— fordras för att utöva ledningen av större avdelning eller sektion inom en poliskår eller biträda vid fullgörandet av göromål på polischefsplanet. Tyngdpunkten i

• Sida 88
•  Original

undervisningen torde därmed böra läggas på meddelandet av de särskilda kun- skaper och färdigheter som betingas av de arbetsuppgifter vilka ankommer på kommissarie i dennes egenskap av närmast under polischefen ansvarig för polis- arbetets bedrivande i dess helhet i ett distrikt eller inom viss verksamhetsgren eller äger samband med honom eventuellt åvilande uppgifter som förundersök- ningsledare eller befogenheter i övrigt att i polischefs ställe utöva polismyndig— hetsfunktion. I första hand blir härvid fråga om meddelande av fördjupade in- sikter i vissa juridiska ämnesavsnitt, i polistaktikens problematik samt i frågor rörande polisiär arbets- och personalorganisation, ekonomisk förvaltning, per- sonalvård o.d. Härutöver torde det vara erforderligt att inledningsvis genom repetition av vissa i tidigare kurser behandlade ämnesområden aktualisera sådant kunskapsstoff som har särskild anknytning till den högre befälsutövningen. Sistnämnda repetitoriska utbildningsavsnitt bör lämpligen förläggas till en för- beredande korrespondenskurs på motsvarande sätt som föreslagits beträffande den högre poliskursen och befälskursen.

Vid planeringen av kommissariekursens innehåll bör observeras att kursdelta- garna under en övergångstid icke kommer att besitta den polisiära utbildnings- bakgrund som det av kommittén föreslagna utbildningssystemet i fullt utbyggt skick erbjuder. Därest kommitténs förslag till polisutbildningens ordnande godtas av statsmakterna, kommer sålunda under 8—10 år efter det nya utbildningssyste- mets införande eleverna i kommissariekursen att utgöras av polismän med nu- varande assistentutbildning. Denna är emellertid i vad avser meddelandet av kunskaper och färdigheter för utövandet av arbets- och personalledning icke jäm- förbar med den av kommittén föreslagna befälskursen. Undervisningen i perso- nalledarpsykologi samt om polisväsendets administration och förvaltning är således i assistentklassen av blygsam omfattning. Ej heller kan flertalet assistent- klassutbildade sökande till kommissarieutbildning förutsättas ha förvärvat er- forderlig kompletterande utbildning rörande handläggningen av polismyndig- hetsärenden. Intill dess samtliga sökande till kommissariekuren följt den av kommittén föreslagna gången av den högre polisutbildningen, måste följaktligen kommissariekursen ges ett vidare innehåll än vad senare påkallas. lVIed hänsyn till att relativt lång tid kommer att förflyta till dess kommissariekursens innehåll kan helt anpassas till uppläggningen av den högre poliskursen och befälskursen, har de i det följande framlagda förslagen till kursplaner för kommissariekursen utarbetats med den nuvarande assistentutbildningen som kunskapsbas. Det torde få ankomma på rikspolisstyrelsen att vidta de modifieringar i kursplanerna för kommissariekursen som framdeles blir erforderliga genom inträffade för- ändringar i sökandeklientelets fackutbildningsbakgrund.

För undervisningens i kommissariekursen metodiska uppläggning gäller i högre grad än vad ovan framhållits i samband med befälskursen att eleverna bör enga- geras att ta aktiv del i undervisningsarbetet. Mot bakgrunden av kursdeltagarnas långa och mångsidiga yrkeserfarenhet torde det finnas goda förutsättningar att genom grupparbete samt diskussioner och samverkan i övrigt mellan lärare och

• Sida 89
•  Original

elever ingående analysera och belysa för befälsutövandet relevanta frågeställ- ningar av såväl teoretisk som praktisk art. En dylik undervisningsmetodik underlättar dessutom kunskapsmeddelandet och gör undervisningen mera stimu- lerande för både lärare och elever.

Beträffande undervisningsämnena och dessas innehåll i nuvarande och före— slagen kommissarieutbildning må följande anföras.

Den rent polisiära undervisningen är för närvarande fördelad på två separata ämnen, nämligen ordningspolistaktik och kriminalpolistjänst. Med hänvisning till vad i det föregående anförts om angelägenheten att anpassa undervisningen efter de riktlinjer som fastställts för polisverksamhetens framtida bedrivande föreslås, att den i egentlig mening polisiära undervisningen även i kommissarie- kursen meddelas inom ramen för ett enda läroämne och att detta erhåller samma benämning som i övriga kurser, nämligen allmän polislära. Att detta ämne i före- varande kurs kommer att i större omfattning än i andra kurser innefatta under- visning i polistaktik syns icke böra föranleda att ämnet ges någon särskiljande benämning. I ämnet bör äga rum en noggrann genomgång av olika spörsmål be- rörande polistaktikens både teoretiska och praktiska sida med avseende på såväl skydds- och övervakningsverksamhet som utredningsverksamhet. I den mån undervisningen är av repetitorisk karaktär, bör kunskaperna kunna inhämtas genom korrespondensstudier före den skolmässiga undervisningens påbörjande. Särskild vikt bör vidare fästas vid meddelandet av ingående kunskaper om de befogenheter och arbetsuppgifter som ankommer på förundersöknings-, förhörs— och spaningsledare. I allmän spaningslära samt i spårlära torde därvid fördju- pade insikter erfordras. Så länge kursdeltagarna icke genomgått i det föregående föreslagen befälskurs torde kommissariekursens muntliga avsnitt dessutom böra omfatta undervisning om speciell brottsprevention samt om polisens uppgifter i krig. När samtliga elever har befälskursen som kunskapsmässig bakgrund, torde sistnämnda ämnesavsnitt närmast få karaktär av repetition och kan där- med till betydande del överföras till den förberedande korrespondenskursen.

Undervisning om polisens uppgifter, polisväsendets organisation, rekryteringen till polisyrket, tjänsttillsättningsförfarande m.m. meddelas i den nuvarande kommissarieklassen under sammanlagt 20 timmar inom ramen för ett särskilt juridiskt läroämne, polislagstiftning. För fullgörandet av de arbets- och personal- ledande funktionerna i kommissariegraden torde erfordras en betydligt mera in— gående kännedom om polisväsendets organisation och arbetsformer samt om de såväl författningsmässiga som praktiska förutsättningarna för den polisiära ad— ministrationen och förvaltningen. Ifrågavarande kunskaper är icke av enbart juridisk karaktär och kan knappast sammanfattas under begreppet polislag— stiftning, vilket närmast för tanken till de bestämmelser i olika avseenden som reglerar polisens befogenheter och skyldigheter vad gäller tillämpning och efter- levnadskontroll av samhällets rättsregler och vilka kunskaper huvudsakligen meddelas i andra läroämnen, t. ex. straffrätt, specialstraffrätt och allmän polis- lära. På motsvarande sätt som föreslagits beträffande befälskursen bör den

• Sida 90
•  Original

undervisning rörande polisiär administration och förvaltning som kan anses er- forderlig för kommissariepersonal meddelas inom ramen för ett nytt läroämne, benämnt administrations- och förvaltningskunskap. Innehållsmässigt bör under- visningen i detta ämne i kommissariekursen anknyta till i befälskursen med— delade kunskaper och inriktas på en utvidgning och fördjupning av desamma. Så länge flertalet av kommissariekursens elever rekryteras bland polismän med nuvarande assistentutbildning, måste emellertid undervisningen i ämnet i kom- missariekursen innefatta jämväl huvuddelen av det för befälskursen planerade kunskapsstoffet.

I det föregående har framhållits, att under en följd av år sökande till kommis- sariekursen i allmänhet icke kan förväntas besitta tillräcklig utbildning för hand- läggning av polismyndighetsärenden. Under en övergångstid torde därför i kom- missariekursen böra beredas utrymme för undervisning i dessa stycken. Kom- mittén förordar att denna undervisning inordnas i ämnet administrations- och förvaltningskunskap och där tills vidare ges samma omfattning och innehåll som föreslagits för befälskursen.

Det nuvarande läroämnet straffrätt med straffprocessrätt domineras av före- läsningar över den nya brottsbalken samt diskussioner om speciella straffrättsliga problem. Orientering om ny lagstiftning och praxis jämte diskussioner kring mera komplicerade straffrättsliga spörsmål med anknyning till den praktiska polis— tjänsten torde även framdeles böra utgöra ett väsentligt inslag i den juridiska utbildningen av kommissariepersonal. Härutöver bör emellertid, med hänsyn till att kommissariers uppgifter som förundersökningsledare, förundersökningsför- farandet och tvångsmedlen bli föremål för en inträngande analys. Likaledes bör i ämnet ingå den orientering om kriminologi och kriminalpolitik som för när— varande meddelas kommissarieklassens elever genom specialföreläsningar utanför ramen för i stadgan fastställda läroämnen.

I specialstraffrätt torde böra ifrågakomma en undervisning av i stort sett samma omfattning och innehåll som den vilken för närvarande lämnas i kom- missarieklassen.

Nyheter inom den sociala lagstiftningen ävensom en allmän översikt över socialpolitiken lämnas nu i ämnet socialkunskap. Även i fortsättningen bör i kommissarieutbildningen dylik undervisning ingå. Kompletterad med en orien— tering rörande samhällsutvecklingen i stort bör den särskilt inriktas på att ge kursdeltagarna ett vidgat perspektiv på polisens roll i samhället och dess för- hållande till civil samhällsverksamhet i allmänhet. Den bör därför särskilt upp— märksama sådana samhälleliga förhållanden som har en mer eller mindre direkt anknytning till polisens funktioner.

Polismän som vid inträdet i kommissariekursen icke följt den av kommittén skisserade utbildningsgången har erhållit endast ringa kunskaper i ledarskapets psykologi och om arbets- och personalledningens praktiska utövande. För full- görandet av en kommissaries befälsfunktioner bör dennes psykologiska skolning självfallet icke vara mindre än vad kommittén funnit böra krävas av arbets-

• Sida 91
•  Original

ledande personal i lägre grader. Intill dess samtliga sökande till kommissarie- kursen genomgått av kommittén föreslagen befälskurs, torde kommissariekursen därför böra innefatta en psykologiundervisning av samma omfattning och inne— håll som förordats beträffande befälskursen. Med hänsyn till de funktioner som ankommer på kommissarie bör jämväl en fördjupad undervisning äga rum rö- rande spörsmål med psykiatriska aspekter, såsom alkoholism, narkomani, lös— driveri och prostitution. De psykologiska och psykiatriska kunskapsområdena föreslås på motsvarande sätt som i grundutbildning och högre poliskurs inne- fattas i undervisningsämnet människokunskap.

Huvuddelen av innehållet i den nuvarande undervisningen i rättsmedicini kommissarieklassen har, därest den icke är av repetitorisk karaktär, av kom— mittén föreslagits fördelad på dels grundutbildningen, dels den högre poliskur- sen. I en omdanad kommissarieutbildning syns därför undervisningen i rätts— medicin kunna begränsas till en översiktlig repetition av rättsmedicinens metoder och möjligheter jämte en sammanfattande redogörelse för rättsläkarens syn- punkter på det samarbete som utvecklas mellan denne och polisen vid utred— ningen av dödsfall och personskador samt vid frågeställningar av laboratorie- mässig karaktär. Då aktualiserandet av tidigare meddelade kunskaper huvud— sakligen kan hänföras till den förberedande korrespondensundervisningen, torde den muntliga undervisningen i ämnet — även med hänsyn tagen till elever med nuvarande konstapels- och assistentutbildning —— kunna medhinnas på ca 15 lektionstimmar.

I den nuvarande kommissarieutbildningen ingår som särskilda undervisnings- ämnen vapnens bruk och stridstaktik samt civilförsvarstjänst. Med hänvisning till den ståndpunkt kommittén i det följande redovisar vad gäller utbildning i vapnens bruk och stridstaktik samt tjänstevapnens bruk finner kommittén ämnet böra utgå ur kommissarieutbildningen. En allmän försvarsorientering inne- fattande bla nya stridsmetoder, vapen m in har i stället inlagts i ämnet allmän polislära. Inom ramen för detta ämne föreslås dessutom behandlas polisen och civilförsvaret, varför anledning ej finns att uppta civilförsvarstjänst såsom sepa- rat undervisningsämne. Härtill kommer att den särskilda civilförsvarsutbildning som erfordras för de polismän —- oftast i kommissarieställning —— vilka uttas till kårinspektörer inom civilförsvaret meddelas vederbörande genom civilförsvarets egen försorg.

Fysisk träning förekommer för närvarande icke i kommissarieutbildningen. Kommittén är av den uppfattningen, att deltagarna i kommissariekursen, lika- väl som elever i övriga kurser av längre varaktighet, bör beredas tillfälle att vid- makthålla och om möjligt förbättra sin fysiska spänst. Ett inslag av motions— gymnastik torde dessutom gynnsamt påverka konditionen för bedrivandet av sådant tämligen påfrestande studiearbete varom här är fråga. Kommittén före- slår därför, att kursdeltagarna bereds tillfälle till fysisk träning under två tim- mar per undervisningsvecka.

Sammanfattningsvis föreslås kommissarieutbildningen sålunda böra omfatta

• Sida 92
•  Original

ämnena allmän polislära, administrations- och förvaltningskunskap, straffrätt med straffprocessrätt, specialstraffrätt, socialkunskap, människokunskap, rätts- medicin samt fysisk träning. För detaljer rörande innehållet och dettas disposition inom de olika ämnena hänvisas till i bilaga, B !, intagna kursplaner. Med före- slaget kursinnehåll och med genomsnittligt 30 lektionstimmar per vecka — högre timantal bedöms icke lämpligt med hänsyn till kursens karaktär och deltagarnas ålder — kommer den skolmässiga undervisningen i kommissariekursen att om— fatta cirka 15 veckor.

Det totala behovet av polismän med kommissarieutbildning har ovan beräk— nats till cirka 550+ 10 procent=cirka 600. Med hänsyn till att avgångsfrekven- sen för kommissarier ligger något högre än för befattningshavare i försteassistent- graderna kan det årliga rekryteringsbehovet till kommissariekursen uppskattas till cirka 7 procent av den till cirka 600 befattningshavare beräknade kommis- sarieutbildade personalkadern. Detta motsvarar en årlig intagning i kommissarie- kursen av cirka 40 elever.

Vad gäller uttagningen av elever till kommissariekursen får kommittén hän- visa till vad ovan anförts beträffande uttagningen av elever till befälskursen, enär de synpunkter och förslag som där redovisats torde äga principiell giltighet även för kommissariekursen. Sålunda föreslår kommittén, att vid ansökan till kommissariekursen avseende bör fästas vid lämpligheten, såsom denna bedömts i polischefens tjänstgöringsvitsord, samt vid de vitsord som erhållits i tidigare genomgångna kompetensgivande kurser.

Lämplighetsvitsordet bör —— utöver vad som föreslagits för inträde i befäls— kusen — innehålla vitsord rörande sökandens förmåga att utöva befäl utfärdat enligt samma grunder som gäller vid vitsord till polismanstjänst. För inträde i kommissariekursen föreslås lämplighetsvitsordet böra omfatta sammanlagt lägst 22 poäng samt omdömet »hedrande» i uppförande.

I detta sammanhang mä slutligen framhållas, att kommittén beträffande in- trädessökande till kommissariekursen övervägt en skärpning av allmänbildnings- kravet, innebärande studentexamenskompetens eller motsvarande i vissa ämnen. En dylik högre skolunderbyggnad i enstaka ämnen har emellertid bedömts icke påverka vederbörandes förutsättningar att vare sig på ett bättre sätt utöva arbets- och personalledning eller tillgodogöra sig de teoretiska kunskaper kom- missariekursen avses skola meddela. Gymnasiala studier utgör ej heller något oundgängligt kunskapsunderlag för inhämtandet av kommissarieutbildningens kursinnehåll. Studentexamensbetyg eller motsvarande, utfärdade före inträdet i polisyrket eller i varje fall en längre tid före inträdet i kommissariekursen, torde dessutom icke utgöra något tillförlitligt mått på vederbörandes aktuella kun— skapsnivå i berörda ämnen. För en bedömning huruvida denna vid ansöknings- tillfället motsvarar kraven t ex i studentexamen torde sålunda särskild prövning erfordras. Kommittén har för sin del icke funnit utbildning eller befordran till kommissarie i sig själv för närvarande motivera krav på ytterligare skolunder- byggnad utöver vad som gäller för inträde i polisyrket. Annorlunda hade för-

• Sida 93
•  Original

hållandet varit, om kommissarieutbildning erfordrats för polismans möjligheter att uppnå polischefskompetens. De teoretiska studier på akademisk nivå som krävs härför förutsätter nämligen studentexamensbetyg i viss utsträckning. Med de riktlinjer som numera getts för polischefskompetensen och utbildningen av polischefer har emellertid polismans möjligheter att uppnå denna kompetens kommit att ges en annan utformning, innebärande att polisman som besitter den fastställda allmänbildningsbakgrunden normalt skall på ett avsevärt tidigare stadium kunna vinna inträde i en på polischefsfunktionen speciellt inriktad studiegång.

En sammanfattande jämförelse med avseende på antalet undervisningstimmar i olika ämnen mellan å ena sidan nuvarande assistent- och kommissarieutbild- ning och å andra sidan av kommittén föreslagen högre polisutbildning lämnas i bilaga A 10.

D. Utbildning av befattningshavare i polischefskarriären

Efter polisväsendets omorganisation har polischeferna helt befriats från åklagar- och exekutiva göromål men samtidigt tillagts vissa nya arbetsuppgifter. Detta har föranlett en omprövning av för befattningshavarna gällande kompetens- och utbildningskrav. Därvid har för erhållande av tjänst såsom länspolischef ävensom av vissa i polisinstruktionen närmare angivna tjänster inom den lokala polisorganisationen krav uppställts på juris kandidatexamen jämte minst ett års tingstjänstgöring. För övriga tjänster inom polischefskarriären har emellertid de med tjänsterna förenade arbetsuppgifterna av juridisk karaktär ansetts icke kräva juris kandidatexamen av tjänsteinnehavarna. De begränsade kraven på juridiska insikter för sistnämnda tjänstinnehavare har lett till att andra vägar än en renodlad juridisk akademisk utbildning bedömts böra ge tillträde till polis- chefskarriären. I samband därmed har möjligheter ansetts böra beredas även innehavare av polismanstjänst att efter inhämtande av erforderliga juridiska och samhällsvetenskapliga kunskaper få tillträde till polischefskarriären. Denna öpp— nas därigenom för såväl direkt- som inomverksrekrytering. I enlighet med Kungl. Maj:ts proposition nr 1964:100, vilken bifallits av riksdagen, samt polisinstruk— tionen av den 13 november 1964 kan villkoren för tillträde till polischefsutbild- ningen sammanfattas sålunda:

Direktrekryterade sökande skall antingen ha avlagt juris kandidatexamen samt fullgjort tingstjänstgöring under minst ett år eller därmed jämförbar tjänst— göring hos polismyndighet eller länsstyrelse under motsvarande tid eller ha av- lagt samhällsvetenskaplig juridisk examen jämte betyg för juris kandidatexamen i straffrätt ävensom fullgjort sådan tjänstgöring hos polismyndighet eller läns- styrelse som nyss sagts.

Inomverksrelcryterade sökande skall dels med goda betyg ha genomgått kon— stapelsutbildning, dels förvärvat studentexamenskompetens i ämnena moders— målet, matematik, historia med samhällslära (alternativt samhällskunskap eller

• Sida 94
•  Original

historia), engelska samt ettdera fysik, kemi och biologi. Det har förutsatts att sistnämnda kompetens skall kunna förvärvas genom självstudier. De inomverks- rekryterade sökande skall vidare ha genomgått en för dem särskilt anordnad juridisk grundutbildning samt ha fullgjort sådan tjänstgöring hos polismyndighet eller länsstyrelse, som stadgats för de direktrekryterade.

Med utgångspunkt i polischefsfunktionens nya innehåll har härutöver vissa förändringar ansetts påkallade i fråga om den egentliga yrkesutbildningen. Så- lunda har i förutnämnda proposition konstaterats, att den hittillsvarande ut- bildningen inom det rent polisiära kunskapsområdet måste ges ökad omfattning och delvis annat innehåll. Denna polischefsutbildning har förutsatts skola inne- fatta en vid polisiär Iutbildningsanstalt anordnad teoretisk och praktisk utbild- ning, den sistnämnda bestående av cirka ett års reguljär polistjänst, övnings— tjänstgöring vid större polischefskansli under någon månad samt studier av åklagarmyndighetemas verksamhet. Polischefsutbildningen är gemensam för direkt— och inomverksrekryterade. Sökande skall, då han beviljas tillträde till utbildningen, antas till polissekreteraraspirant.

I direktiven för polisutbildningskommittén har åt denna uppdragits att -— med utgångspunkt från den organisation för det statliga polisväsendet som kan komma att beslutas av statsmakterna — undersöka, dels vilken kompletterande utbildning som bör uppställas som kompetenskrav för befordran av egentlig polis- personal till renodlade drifts- och personalledarbefattningar inom polisväsendet, dels hur denna utbildning lämpligen bör anordnas. Genom statsmakternas ovan- nämnda beslut i kompetens- och utbildningsfrågorna har principiella riktlinjer uppdragits för lösningen av de till kommittén jämlikt direktiven hänförda spörs- målen. Detta poängteras i propositionen (s 171), där departementschefen fram— hållit, att det bör ankomma på kommittén att lösa återstående detaljfrågor angående bl. a. uttagningen till polischefsutbildningen, formerna för den juridiska grundutbildningen samt innehållet i den teoretiska och praktiska polischefs- utbildningen.

Innan i det följande spörsmålen rörande den juridiska grundutbildningen och polischefsutbildningen behandlas, finner kommittén anledning att ingå på de kompetenskrav som uppställts för sökande till polischefsutbildning.

I propositionen har förutsatts, att direktrekryterade sökande skall efter av- lagd akademisk examen ha fullgjort antingen minst ett års tingstjänstgöring eller en därmed jämförbar tjänstgöring vid polismyndighet (större polischefs- kansli eller länspolischefskansli) eller vid länsstyrelse. Däremot har icke förut- satts, att inomverksrekryterade sökande skall fullgöra motsvarande tjänst- göring. I den nya polisinstruktionen har emellertid dylik tjänstgöring angetts som behörighetskrav för båda rekryteringskategorierna.

Kommittén delar den uppfattning om enhetlighet i kraven på praktisk er— farenhet från förvaltningstjänst som kommit till uttryck i den nya polisinstruk— tionen men vill för sin del ifrågasätta, huruvida icke formerna för den föreslagna tjänstgöringen bör undergå vissa ändringar. Med hänsyn till sökandenas fram-

• Sida 95
•  Original

tida verksamhet inom polisväsendet syns det mest ändamålsenligt, att ifråga- varande praktiktjänstgöring i möjligaste mån inriktas på förvaltningsområden med huvudsaklig anknytning till polisverksamheten. Så torde icke i önskvärd omfattning kunna ske, vare sig då fråga är om tingstjänstgöring eller då det gäller tjänstgöring hos länsstyrelse. Kommittén föreslår därför, att praktik- tjänstgöringen skall fullgöras uteslutande hos polismyndighet. För att den skall erhålla samma karaktär och ges ett enhetligt innehåll föreslås Vidare, att den skall äga rum enbart vid lokalt polischefskansli. Härutöver ifrågasätter kom- mittén, huruvida icke praktiktiden vid polischefskansli skulle ge rikare utbyte, om den förlades som ett led i själva polischefsutbildningen och därvid uppgick i den övningstjänstgöring vid polischefskansli som av beredningen föreslagits skola ingå i polischefsutbildningen. Såsom framgår av kommitténs förslag nedan angående den sistnämnda utbildningens närmare utformning har kommittén funnit lämpligt uppdela den till polisskolan förlagda teoretiska utbildningen i två avsnitt, åtskilda av en längre tids praktikutbildning. Det första avsnittet skulle omfatta huvudsakligen sådant kunskapsstoff som erfordras för fullgörandet av polistjänst i allmänhet och det andra avse främst utbildning i olika polischefs— funktioner. Därest tjänstgöringen hos polischefskansli samordnas med den övriga praktikutbildningen och förläggs i dennas slutskede, vinns bl.a. den fördelen, att eleverna vid påbörjandet av kanslipraktiken besitter sådana teoretiska och praktiska kunskaper om polisiär verksamhet, som är ägnade att i väsentlig grad öka deras utbyte av praktiken i fråga och därmed göra denna mera menings- fylld. På grund härav och jämväl av kostnadsskäl torde enligt kommitténs me— ning tjänstgöringen vid polischefskansli kunna begränsas till cirka tre månader. På grundval av det anförda föreslår kommittén, att kravet på minst ett års tingstjänstgöring eller därmed jämförbar tjänstgöring under motsvarande tid vid polismyndighet eller länsstyrelse utgår, såvitt avser sökandes behörighet att antas till polissekreteraraspirant. De sålunda föreslagna ändringarna avser en- dast behörigheten att vinna inträde i polischefsutbildningen och berör följakt— ligen icke det särskilda kompetenskrav, som för länspolischefer m.fl. befatt— ningshavare uppställts med avseende på tingstjänstgöring. Även om kommittén icke haft att ta ställning i sistnämnda spörsmål, vill kommittén dock ifråga— sätta, huruvida icke beträffande dessa befattningshavare kravet på tingstjänst- göring, för att syftet med denna tillfredsställande skall uppnås, borde avse full- ständig sådan tjänstgöring.

' Rikspolis- '

styrelsen ( Polisskolan Polisskole- Polischef Polischef Polischef annexet Göteborgs Malmö Luleå polisdistrikt polisdistrikt polisdistrikt Polisskole- Polisskole- Polisskole- ovd. ovd. avd.

——————————————————— = direktiv för utbildningen

1 kanslibiträde) upprättar kursplaner och utför schemaläggning avseende huvud- skolans samtliga kurser och svarar för att det till följd av timlärarsystemet om- fattande utbytet av lektioner — ofta med kort varsel — mellan olika lärare går att genomföra. Avdelningen svarar också för sammanräkning och kontroll av fullgjorda lektionstimmar, uträkning av arvoden till timlärare, upprättande av taxeringsuppgifter för timlärare mfl kamerala arbetsuppgifter. Arbetet är av sådan omfattning att avdelningen fortlöpande måste biträdas av den personal (1 kontorist och 3 kontorsbiträden i reglerad befordringsgång) som har till hu- vudsaklig uppgift att svara för skolans expedition och bibliotek (det för under- visningen så betydelsefulla biblioteksarbetet är för närvarande på grund av personalbrist i hög grad eftersatt). Inom skolexpeditionen upprättas klasslistor och betygsuppställningar samt förs betygsjournaler. Expeditionens personal svarar dessutom för ett omfattande utskriftsarbete (korrespondens, kompendier, provuppgifter mm), kollationering, fotokopiering och övriga allmänna expedi- tionsgöromål. Vid skolan finns vidare anställda en laboratorieassistent (lgr 12) samt två vaktmästare. Ytterligare en tjänst såsom laboratorieassistent finns in- rättad fr o m 1 juli 1965.

För schema- och expeditionsarbetet vid huvudskolans annex, dit konstapels- utbildningen är förlagd, svarar en polislärare — tillika klassföreståndare — samt ett kanslibiträde.

Ett genomförande av såväl förslaget om ökad undervisningsverksamhet vid polisskolan med annex som vad kommittén föreslagit i fråga om polisskolans

• Sida 151
•  Original

befattning med personaladministrativa och kamerala göromål avseende de aspi— ranter vilka är elever vid polisskoleannexet medför behov av en personalför— stärkning vid polisskolans kansli.

Enligt kommitténs uppfattning torde de administrativa arbetsuppgifterna vid polisskolan bli av den omfattningen, att det icke är möjligt att låta rektor härutinnan biträdas av en heltidslärare med begränsat antal undervisnings- timmar. Systemet har tidigare prövats vid skolan, men på grund av dess olämp— lighet frångåtts. Kommittén föreslår, att nuvarande anordning med kvalificerat biträde åt rektor bibehålles och att en tjänst såsom byråassistent inrättas i ut- byte mot den nuvarande arvodesbefattningen. Såsom rektorsbiträde bör liksom hittills finnas anställd en befattningshavare i kontorskarriären.

Vid polisskoleannexet föreslås den administrativa ledningen närmast under rektor böra utövas av en befattningshavare på kommissarienivå med viss under- visningsskyldighet, förslagsvis 6—8 timmar per vecka.

Polisskolans kansli syns i övrigt böra uppdelas på en skolexpedition och en schemagrupp, båda med i huvudsak oförändrade arbetsuppgifter, samt — med förläggning till polisskoleannexet _— en kansligrupp.

Den föreslagna ökningen av antalet elever i den högre utbildningen ävensom det ökade biblioteksarbetet torde medföra behov av förstärkning av skolexpe— ditionens personal. Svårigheter föreligger emellertid att nu beräkna, i vilken omfattning det relativt betungande maskinskrivningsarbetet avseende utskrift av kompendier och annat underlag för undervisningen kan komma att minska genom att rikspolisstyrelsens utbildningsavdelning i framtiden kommer att till- handahålla dylik materiel. Kommittén vill därför föreslå, att expeditionen tills vidare endast tillförs ytterligare en befattningshavare i kontorskarriären. Expe— ditionen skulle därmed komma att omfatta totalt 5 tjänster.

Den ökade utbildningsverksamheten vid polisskolan torde i princip kräva en proportionell utökning av den personal som för närvarande har att fullgöra på schemaavdelningen ankommande arbetsuppgifter. Förstärkningsbehovet torde dock i viss omfattning komma att begränsas genom förutsatt väsentlig ökning av antalet heltidslärare, vilket bör medföra en viss minskning av den kamerala delen av schemaavdelningens arbete. Antalet befattningshavare vid denna arbets— grupp torde därför kunna begränsas till tre. Med hänsyn såväl till arbetsupp— gifternas kvalitet som till kravet på självständigt handlande och initiativför— måga syns den främsta biträdestjänsten böra placeras i högre lönegrad än vad som för närvarande är fallet.

Kommittén har i det föregående förutsatt, att personalbokföring, lönerappor— tering och övriga administrativa uppgifter rörande de polisaspiranter vilka är elever vid polisskoleannexet skall ankomma på polisskolan. Vissa skäl torde tala för att nämnda arbetsuppgifter fullgörs av vederbörande arbetsenheter inom rikspolisstyrelsen. Övervägande skäl —— framför allt polisskolans lokalisering _— föranleder dock kommittén att föreslå att nämnda arbetsuppgifter liksom även skolexpeditions- och schemaarbetet vid polisskoleannexet fullgörs av personal

• Sida 152
•  Original

vid polisskolans kansli. För personalbokföring, lönekassegöromål mm aveende det antal aspiranter (ca 280) vilka årligen förutsätts genomgå utbildning vid polisskoleannexet torde kunna beräknas icke fullt två arbetskrafter samt för expeditions- och schemaarbete drygt en arbetskraft. Kommittén föreslår därför inrättandet av en kansligrupp med tre tjänster i kontorskarriären, för vilkas innehavare polisskoleannexet skall vara tjänsteställe. Härjämte erfordras vid annexet en vaktmästare.

Satim.'13305|4435|6209|3548!3548'2661l3548l2436.39690|11004

Vid huvudskolan finns anställda tre lektorer (A 25) i juridiska ämnen och fyra heltidsanställda lärare i polisiära ämnen (ersättning för mistad lön jämte arvode om 3 000 kronor), samtliga med 880 undervisningstimmar per läsår, samt en idrottslärare med en undervisningsskyldighet om 27 timmar per vecka under läsåret (ca 1 140 timmar/år). Samtliga lärare åtnjuter ferier.

De heltidsanställda lärarna har svarat för drygt 40 % av det totala antalet undervisningstimmar inom var och en av de tre förenämnda grupperna under— visningsämnen vid huvudskolan. Tillsammans har knappast 3 500 timmar full- gjorts i konstapelsklassen och knappt 4 000 iassistentklassen och högre kurser. Av det totala antalet undervisningstimmar för hela landet har ca 45 400 (drygt 86 %) fullgjorts av timlärare (för närvarande ca 550).

Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut (21 december 1962) utgår arvode för tillfälliga

• Sida 154
•  Original

lärare i assistentklass, konstapelsklass och förberedande kurs för polisaspiranter med 50 kronor per timme till akademiker och med 40 kronor per timme till icke— akademiker. I högre kurser och vissa specialkurser utgår i vissa fall arvoden med högre belopp. Således arvoderas tex professors—, docent— och universitets— lektorsundervisning på sätt som stadgats för universitetens vidkommande.

Den föreslagna koncentrationen av undervisningen till ett fåtal orter möjlig— gör i mycket hög grad ett nyttjande av heltidslärare. Det är emellertid uppen- bart att antalet undervisningstimmar i vissa ämnen -— vilka ej heller kan kom— bineras med andra ämnen — icke utgör tillräckligt underlag för inrättande av heltidslärartjänst. Även i övrigt måste emellertid timlärarsystemet i viss om— fattning bibehållas och utnyttjas såsom en regulator, sedan heltidslärarsystemet utbyggts i den omfattning som från schematisk synpunkt är möjlig. Såsom när- mare redovisas nedan har kommittén räknat med att i det närmaste 70 % av det totala antalet undervisningstimmar skall kunna fullgöras av heltidslärare mot för närvarande knappt 14 %.

För undervisningen i vissa icke-polisiära ämnen torde såväl i grundutbild- ningen som i den högre utbildningen böra inrättas heltidslärartjänster såsom lektorer och/eller adjunkter eller — i vad avser den fysiska träningen — såsom idrottslärare. Dessa lärare förutsätts fullgöra sedvanlig läsårstjänstgöring och således åtnjuta ferier.

För undervisningen i polisiära ämnen föreslås inrättade extra tjänster (eller arvodesbefattningar) såsom polislärare, vilkas innehavare alltid är polismän (jfr 6 ?; Saar). Beroende på undervisningsstadium torde olika lönegrader (eller olika arvodesgrupper anslutna till vissa löneklasser) kunna komma ifråga. I den praktiska undervisningen i motorfordonskunskap och i specialkurserna för förare av utryckningsbilar och motorcyklar föreslås anlitande av biträdande polislärare.

Antalet undervisningstimmar för polislärare vid polisskolan föreslås i likhet med vad för närvarande är fallet utgöra 880 per läsår (i medeltal ca 23 timmar per vecka). Dessa lärare förutsätts i sedvanlig ordning åtnjuta ferier.

Med hänsyn till att grundutbildningen förutsätts pågå året runt — med vissa helguppehåll — har kommittén funnit sig böra föreslå att vid polisskoleannexet och polisskoleavdelningarna anlitade polislärare icke skall åtnjuta ferier utan semester jämte helguppehåll. Antalet undervisningstimmar för dessa polislärare föreslås utgöra 1 200 per år (i medeltal ca 27 timmar per vecka vid en beräknad undervisning om 44 veckor per år). Antalet undervisningstimmar för biträdande polislärare föreslås utgöra 1 500 per år (i medeltal ca 34 timmar per vecka).

Ett större antal undervisningstimmar per vecka för polislärare respektive biträdande polislärare i grundutbildningen och specialkurserna för fordonsförare syns motiverat med hänsyn till att förberedelsearbetet m m torde vara av mindre omfattning än i den högre utbildningen. Den gjorda preciseringen av antalet undervisningstimmar ävensom de uttalanden kommittén gjort i fråga om an— ställningsvillkoren i övrigt har skett endast såsom underlag för i det följande redovisade kostnadsberäkningar.

• Sida 155
•  Original

Det totala antalet undervisningstimmar i olika läroämnen fördelade dels på olika skolorter, dels på antal timmar vilka förutsätts fullgjorda av heltidslärare respektive timlärare, m.m.

Polisskolan Polisskolcannexet Göteborg Malmö Luleå

Antal läro- Antal läro- Antal läro- Antal läro- Antal läro-

Undervisningsämne timmar for Antal timmar for Antal timmar for Antal timmar for Antal timmar for Antal

' hel heltids- h 1 heltids- heltids- hcltids- heltids- tim- . ' lärare tim- 'e ' ':'".i'are tim- hel- lärare tim- 1.191" lärare tim- 1391" lärare lärare l:.ldS' lärare Elda" lärare 11195" lärare ??ds' lärare Elds'

larare lärare lärare larare larare

Allmän polislära 440 8800 10 1290 4800 Juridiskaämnen................. 130 7040 9 748 2640 Svenska 240 880

Engelska........................ 100 880 340 1760 2 340 1760 2 280 Socialkunskap (med samhällslära) . . 254 320' 280 560 ' 240 Psykologi 292 8802 476 340 340 136 Motorfordonskunskap samt special-

kurser för förare . . . . . . . . . . . . . . . . 2 704 6 000 4 2 434 7 500 5 2 000 3 000 2 864 Fysisk träning . . . . . . . . . . . . . . . . . 334 1 050 1 630 1 050 1 150 1 050 1 150 1 200 1 480 Övriga ämnen i den reguljära ut-

bildningen 2140 2604 1860 1860 744 Specialkurser med und. av fordons-

förarkurser...................... 1230

750 3 600 3 750 3 600 540 1 200 1 660 1 760 2 660 1 760 2 88 880 1 320

co Qcc—(H v—i

Tillhopa

4820'180901 21 |9072'16810l 15 |7334|15670| 13 leoes'usaol 10 l3692|2080l 2

Anm.: Med hänsyn till att i den praktiska utbildningen i motorfordonskunskap m m vid varje lektionstimme flera lärare medverkar har här redovisats antalet lärartimmar.

1En heltidslärartjänst med undervisningsskyldighet såväl vid polisskolan som annexet förutsätts inrättad. 2En viss del av undervisningstiden kan i stället tänkas fullgjord vid polisskoleannexet.

• Sida 156
•  Original

I förestående tablå (s 155) har, med utgångspunkt från det föreslagna antalet klasser i de olika utbildningskurserna, redovisats det totala antalet undervis- ningstimmar i olika ämnen, med fördelning dels på polisskolan, dels — var för sig — på polisskoleannexet och polisskoleavdelningarna, samt den beräknade fördelningen av dessa timmar mellan heltidslärare och timlärare ävensom det antal tjänster för heltidslärare kommittén finner sig böra föreslå inrättade. Vid beräkningen av antalet heltidslärare i vissa civila läroämnen har kommittén utgått från att vissa ämneskombinationer — förutom i de juridiska ämnena i alla kurser — kan göras i grundutbildningen (svenska, ev. engelska, socialkun- skap med samhällslära, ev. psykologi). Antalet polislärare har beräknats med utgångspunkt från det totala antalet undervisningstimmar i allmän polislära på varje skolort. I realiteten torde antalet kelårsanställda polislärare (innehavare av extra tjänster) komma att bli väsentligt lägre med hänsyn såväl till att olika polislärare måste komma att svara för olika delar av detta omfattande ämne, som till antalet undervisningstimmar per vecka i grundutbildningen icke kan för— delas relativt jämnt över hela året utan måste anpassas såväl till det förehållan- det att de civila lärarna åtnjuter ferier, som till aspiranternas praktiktjänst— göring. Kommittén har emellertid funnit det angeläget att i möjligaste mån reducera antalet timlärartimmar och anser, att en polislärarbefattning mycket Väl kan delas mellan flera innehavare, vilka var och en under viss del av året fullgör heltidsundervisning -— dock minst under en månads tid — och härvid erhåller arvodesanställning. Vad slutligen beträffar befattningarna såsom biträdande polislärare har kommittén — med hänsyn till de förutsedda, kontinuerliga varia- tionerna i behovet av lärare — icke kunnat föreslå det större antal som eljest matematiskt sett skulle vara möjligt.

En sammanfattning av vad i förenämnda tablå redovisats innebär, att föl- jande heltidslärartjänster enligt kommitténs uppfattning bör finnas inrättade:

Polis-

Antal tjänster för 51315; skole- (är; Malmö Luleå Tillhopa annexet Civila heltidslärare .......... 10 6 4 4 1 25 Idrottslärare ............... 1 1 1 1 — 4 Polislärare ................. 10 4 3 3 1 21 Biträdande polislärare ...... — 4 5 2 — 11 Tillhopa 21 i 15 i 13 | 10 ' 2 i 61

Vid ett genomförande av vad ovan föreslagits kommer av totalt i det när— maste 95 000 undervisningstimmar 63 970 att fullgöras av heltidslärare. Av öv- riga ca 31 000 timmar har ca 1 500 förutsatts komma att fullgöras av de biträ- dande administratörerna vid polisskoleannexet respektive polisskoleavdelning—

• Sida 157
•  Original

arna, varför antalet timlärartimmar endast kommer att uppgå till ca 29 500 (31 %)-

I anslutning till detta avsnitt vill kommittén slutligen framhålla, att den under sitt utredningsarbete erfarit, att tjänstgöringen såsom lärare vid polisskolan i vissa fall inverkat menligt på vederbörandes möjligheter att senare vinna be- fordran i polismannakarriären. Detta torde främst ha sin grund däri att dylik tjänstgöring icke på samma sätt som tjänstgöringen såsom polisman kunnat beaktas imerithänseende och vid vitsordsgivningen i det kommunala polis- väsendet. Kommittén förutsätter emellertid att i fortsättningen tjänstgöringen såsom polislärare i merithänseende helt jämställs med tjänstgöringen såsom polisman vid befordran inom polismanskarriären.

III. Utbildning av vissa ordningsvakter

I direktiven för polisutbildningskommittén har påtalats, att personer som för- ordnats att tjänstgöra som ordningsvakter ofta saknar de kunskaper som er- fordras för att de på ett tillfredsställande sätt skall kunna fullgöra sina uppgifter. Frågan om ordningsvakternas utbildning har vidare aktualiserats bla i två skrivelser till inrikesdepartementet, den ena från folkets—husföreningarnas riks- organisation med begäran om statsbidrag till anordnande av kurser för ord- ningsvakter och den andra från svenska musikerförbundet med hemställan, att informationskurser måtte anordnas för ordningsvakter. Med anledning härav har det enligt direktiven befunnits lämpligt att uppdra åt kommittén att under- söka de utbildningsbehov varom här är fråga.

Med hänvisning till vad som anförts i direktiven och till att de åberopade framstållningarna endast avser ordningsvakter vid offentliga tillställningar har kommittén ansett sig böra begränsa sin utredning vad gäller ordningsvaktsut- bildningen till att omfatta blott sådana personer som på enskild bekostnad an— litas för polisbevakning vid viss tillställning. Härmed avses emellertid icke blott ordningsvakter vid offentliga nöjes— och idrottstillställningar utan jämväl ord- ningsvakter vid restauranger, kaféer och övriga nåringsställen, till vilka all- mänheten äger tillträde. Undantag har däremot gjorts för personer, som direkt eller genom olika vaktbolag meddelats bevakningsuppdrag vid industrier, mili- tära anläggningar, affärsområden o (1.

Frågan om utbildning av ordningsvakter har icke tidigare utretts. Ej heller har omfattningen av ordningsvaktsinstitutets tillämpning blivit klarlagd. Med anledning härav har kommittén ansett sig böra i det följande lämna en kortfattad redogörelse för de regler som för närvarande gäller för anlitande av ordnings- vakter samt redovisa det uppgiftsunderlag som kommittén för sina bedömningar rörande utbildningsbehovet och dettas täckande funnit sig böra inhämta från rikets polischefer.

• Sida 158
•  Original

158 A. Nuvarande förhållanden

Tab. 1. Länsvis redovisning av inhämtade uppgifter beträffande de personer som under första halvåret 1963 innehaft ordningsvaktsförordnanden.

335231; Ålder Yrkestillhörighet Förordnandetid Geografisk omfattn.

tjänst— ___—___— Lan Zoran- 21— 25— 30— 35— 40— 45— 50— över Pm i Pens Vakt- .. . VISS En- Hela Vissa Tjg- de ord- 24 29 34 39 44 49 67 67 aktiv polis— perso- OV- Tills mis— staka. pohs- kommu- stäl—

nings- - .. riga vidare pe— dist- 1 vakter år år år år år år år år tj man nal riod dagar rikt ner en

304 4 26 21 30 50 38 135 779 37 70 83 102 153 125 198 208 12 25 28 49 36 31 23 435 10 38 49 70 . 72 89 104 525 7 23 52 84 116 93 146 438 13 27 54 60 100 83 95 536 15 54 55 105 114 83 108 480 8 25 47 69 97 86 140 79 — 4 5 11 13 20 26 182 9 30 20 28 28 62 373 33 49 58 82 57 25 359 27 35 50 77 53 103 327 21 22 44 57 56 119 862 12 56 64 120 153 120 325 716 12 33 69 102 119 128 241 390 27 47 53 51 71 59 79 713 27 57 101 99 128 124 174 624 46 63 73 73 198 102 160 547 8 26 57 82 64 96 207 ¹ 258 70 96 101 201 209 224 326 564 19 61 57 86 101 91 144 ¹ 014 31 80 111 141 207 164 275 900 18 63 109 154 189 159 202 604 19 63 81 104 118 107 109 592 46 88 112 96 92 75 81 — —— 268 36 302 2 — 269 —— 35 ⁷ 154 616 254 360 165 134 154 491 ⁵ — 4 199 95 90 23 12 47 149 35 390 281 87 67 81 59 295 19 — 7 499 385 75 65 10 161 354

44 392 167 172 99 17 152 269 66 468 244 242 50 93 161 282 ¹ 462 401 41 38 160 140 180 6 — 2 71 65 1 13 27 35 17

17 164 136 28 18 81 12 89

83 246 85 205 83 83 34 311 100 251 95 185 79 22 3 334 12 299 192 117 18 97 31 199 ⁵ 420 83 715 64 254 22 586 18 605 631 62 23 183 339 194 45 333 247 70 73 109 151 130 ⁴ 701 274 376 63 51 361 301

32 584 199 201 224 78 30 516 * 14 440 357 105 85 88 — 459 92 1 113 416 394 448 157 100 1 001 ⁶ 551 247 283 34 65 84 415 25 983 755 115 144 1 75 938 41 849 810 65 25 36 166 698 37 557 263 250 91 39 30 535 12 541 417 112 63 33 4 555

(N 01 Nm.-4 Hdmåwmw |._. |

cab-häl mm:»wmmmmmb— Hv—

& QMOQHQUEHMASZOP—MwE-HDBNWN

IO!” mmm H (NHH v—t I I | ] | | IQLGQDCOOI

QQ (cm

___—M__________—__ Sa

13809|462 |1115!1518|2061|2544|2291l3607|151 |726 | 33 |1280 |11770|7401|4353|2055|2125

2351J9333

• Sida 161
•  Original

Tab. 2. Ålder på dem som under tiden 1.1—30.6. 1963 innehaft

ordningsvaktsförordnanden. ___—__

I % av Ålder/år Antal totala.

antalet

21—24 ............................ f 462 3,35 25—29 ............................ 1 115 8,07 30—34 ............................ 1 518 10,99 35—39 ............................ 2 061 14,93 40—44 ............................ 2 544 18,42 45—49 ............................ 2 291 16.59 50—67 ............................ 3 667 26,56 över 67 ............................ 151 1,09 Totalt 13 809 | 100,00

___—___

Tab. 3. Y rkestillhörighet för dem som under tiden 1 .1—30.6 . 1963 innehaft

ordningsvaktsförordnanden. ___—___

I % av

Yrkestillhörighet Antal totala

antalet ___—___—

Polismän i aktiv tjänst ...................................... 726 5,26 Pensionerade polismän ........................................ 33 0,24 Vaktpersonal (personal vid vaktbolag, fångvårdspersonal m.fl.) .. 1 280 9,27 Övriga. ...................................................... 11 770 85,23 ___—___—

Totalt 13.809 100,00

___—___—

Tab. 4. Förordnandenas geografiska omfattning för dem som under tiden 1.1—30.6. 1963 innehaft ordningsvakts-förardnanden.

___—_a I % av Förordnandets omfattning Antal totala. antalet ___—_— Hela polisdistriktet ........................................... 2 125 15,39 Viss(a) kommun(er) .......................................... 2 351 17,03 Visst (Vissa) tjänstgöringsställe(n), t.ex. Folkets Hus, Folkets Park m. fl. ....................................................... 9 333 67,58 ___—Mä Totalt 13 809 100,00 ___—_

• Sida 162
•  Original

Tab. 5. Förordnandenas tidsmässiga omfattning för dem som under tiden

1 .1—30.6 . 1963 innehaft ordningsvaktsförordnanden. ________________.___.———

I % av

Förordnandets längd Antal totala

antalet

Tills vidare utan angiven tid .................................. 7 401 53,60 Viss(a) angiven(na) tidsperiod(er) om minst en veckas längd, t.ex. ett kalenderår, en säsong etc. .................................. 4 353 31,52 Viss(a) enstaka dag(ar), t.ex. för viss föreställning .............. 2 055 14,88 _____________________——

Totalt | 13 809 100,00

___________________________——_——

Tab. 6. Återkallade förordnanden under tiden 1.1. 1960—30.6. 1963

_____—__—————_———

Orsak Antal ________________— Egen begäran (avflyttning, bristande tid etc.) 954 Olämplighet: olämpligt uppträdande ......................... 80 spritmissbruk ................................. 42 andra orsaker ................................. 8 utan angiven orsak ............................ 9 ___—___— Totalt | 1093

___—________———

Tab. 7. Årligen meddelade nyförordnanden

_____________——-——

Tidsperiod Antal ___—_______________————_— År 1960 ........................................ 5103 År 1961 ........................................ 4 936 År 1962 ........................................ 4 915 1.1—30.6 1963 ................................... 3 731

__________________—_——————

Kurskostnader Tvldäims Sägs; Lokalhyra .............................................. 300 250 Kursmaterial (beräknat för 25 respektive 10 deltagare) ....... 125 250 Deltagarna resor (25X25) ........................................ 625 traktamenten (25X75) ................................. 1 875 förlorad arbetsförtjänst (25X50) ........................ 1 250 Kursföreläsare .......................................... 1 000 arvoden .............................................. 700 traktamenten ......................................... 150 Kursledare ............................................. 150 200 Diverse ................................................ 325 300 5 500 2 000 Tvådagarskurserd kurs per polisdistrikt (119>(5 500) ............... 654 500

(antal deltagare ca 3000; kostnad per deltagare= 218 kronor)

Studiegrupper: 2 grupper per polisdistrikt (238X2 000) ............ 476 000 (antal deltagare ca 2 300; kostnad per deltagare= 207 kronor)

Oförutsett ..................................................... 59 500 Kr 1 350 000

IV. Utbildning av trafikövervakare

Bilismens snabba tillväxt efter det andra världskriget har medfört, att rikets städer ställts inför stora problem i fråga om motorfordonens parkering och övriga uppställning. Till följd härav har — med början i de större städerna —— de lokala trafikföreskrifternas bestämmelser om parkering och uppställning under hand måst skärpas. För att få till stånd en nödvändig omsättning av fordon på stä— dernas mera centralt belägna parkeringsplatser har parkering på sådana områden belagts med avgift. Eftersom övervakningen av parkeringsbestämmelserna åt— minstone i de större städerna med tiden kommit att kräva större personalresur— ser än vad polisen kunnat ställa till förfogande för ändamålet, har ifrågasatts, huruvida icke övervakningen borde kunna ombesörjas av personal med begrän— sad polisiär utbildning och funktion. På framställning av Stockholms stad och efter därom verkställd utredning bemyndigades Kungl. Maj:t sedermera genom lag den 31 maj 1957 (SFS nr 258) angående ändrad lydelse av 18 5 lagen om polis- väsendet i riket att för visst polisdistrikt medge, att särskilda med trafiköver- vakning sammanhängande uppgifter av enklare beskaffenhet ombesörjdes i annan ordning än polislagen stadgade. Genom samtidig ändring i polisregle—

• Sida 172
•  Original

mentet föreskrevs, att polischef har att meddela ordningsvaktsförordnande för den som avses skola ombesörja dylik trafikövervakning. Vidare har i 40 ä 2 mom. vägtrafikförordningen gjorts ett tillägg med den innebörden, att vägtrafikants skyldighet efterkomma polismans anvisningar till trafikens ordnande skall avse jämväl sådana anvisningar, som lämnas av vederbörligen förordnad trafiköver- vakare. Med stöd av förenämnda 18 ?; polislagen har Kungl. Maj:t för vissa polisdistrikt lämnat sådant medgivande, som avses i stadgandet. Medgivandet avser i allmänhet övervakning av parkerings- och stoppförbudsbestämmelsernas efterlevnad, rapportering om överträdelser av dylika föreskrifter samt lämnandet av upplysningar till allmänheten om dels gällande bestämmelser, dels förefint- liga parkeringsutrymmen. Jämlikt 3 5 lagen om parkeringsbot, som trätt i kraft den 1 januari 1961, äger förutom polisman jämväl särskild trafikövervakare att vid överträdelse av föreskrift, som omfattas av denna lag, till fordonets förare överlämna eller å fordonet fästa skriftlig anmaning att inom viss tid betala par- keringsbot. Enligt 14 å andra stycket i polisinstruktionen den 13 november 1964 har trafikövervakare vidare —— i likhet med polisman — behörighet att med- dela s k rapporteftergift. I samband med polisväsendets förstatligande har polis— lagen upphävts, varför bestämmelserna om förordnanden för kommunerna att med anlitande av särskilda övervakare ombesörja trafikövervakning numera återfinns i lagen om kommunal trafikövervakning (SFS nr 19642321). Häri anges, utöver förutsättningar för förordnandets meddelande, föreskrifter om den sär- skilda övervakningspersonalens utbildning och förordnande samt om ledningen av övervakningsverksamheten. Sålunda stadgas, att övervakningen skall hand- has av personal, som erhållit härför lämpad utbildning och som av polischefen förordnats att fullgöra sådana arbetsuppgifter. Med avseende på utbildningens innehåll och formerna för densamma anges, att närmare föreskrifter därom utfär- das av rikspolisstyrelsen.

Med stöd av ifrågavarande lag har Kungl. Maj :t förordnat att städerna Stock- holm, Göteborg, Malmö, Hälsingborg, Borås, Eskilstuna, Jönköping och Umeå skall i den särskilda ordning, varom här talats övervaka parkering, annan upp- ställning och stannande av fordon. Det finns skälig anledning anta, att fler stä- der framdeles kommer att erhålla dylika förordnanden. Trafikövervakarna är i sitt arbete underställda vederbörande polismyndighet .men hör i administrativt hänseende till kommunal myndighet.

I fråga om befattningshavarnas kompetens och utbildning uttalas i Kungl. Maj:ts proposition nr 1964:101 (5 111), att utgångspunkten för den särskilda trafikövervakningspersonalens befogenheter bör vara, att personalen skall full- göra endast sådana uppgifter, som ställer väsentligt lägre krav på personliga förutsättningar och utbildning än vad som erfordras för övrig polisverksamhet. Det framhålls vidare, att, medan det av polismän krävs god skolunderbyggnad samt teoretisk och praktisk utbildning under omkring ett års tid, det för sär- skilda trafikövervakare inte har uppställts enhetliga kompetenskrav. I regel fordras inga speciella förkunskaper och utbildningen ges i allmänhet vid en kurs,

• Sida 173
•  Original

som varar fyra—fem veckor. Dessa kompetenskrav för särskilda trafiköver— vakare befanns böra i huvudsak gälla även efter förstatligandet. För antagning till särskild trafikövervakare krävs således inga förkunskaper utöver den obliga- toriska skolutbildningen. Den speciella utbildningen är icke enhetligt reglerad. I Stockholm genomgår trafikvakterna en kurs om cirka 200 timmar. Ungefär hälften av undervisningen bedrivs i polisledningens regi och omfattar främst delar av polislagstiftningen och för övervakarna aktuella avsnitt av bland annat vägtrafikförordningen. Återstoden av kursen äger rum i gatukontorets regi. Denna andra hälft av utbildningen avser meddelande av kunskaper om väg— märkeskungörelsen, orientering mm. I Göteborg ombesörjs utbildningen i en kurs om cirka 160 timmar. Kursplanen överensstämmer med den som tillämpas i Stockholm. Det förhållandet att utbildningen är av kortare varaktighet i Göte- borg beror huvudsakligen på att den undervisning, som syftar till lokalkännedom, därstädes kunnat ges en betydligt mindre omfattning, eftersom till trafiköver- vakare hitintills i huvudsak antagits personal, som tidigare innehaft anställning i stadens olika verk och följaktligen besitter en mycket god lokalkännedom. I Stockholm har däremot rekryteringen till stor del avsett personer från annan ort, vilka icke haft kunskaper om lokala förhållanden. I Malmö har för blivande trafikövervakare planerats en kursverksamhet, omfattande omkring 175 timmar. I de övriga städer, som anlitar särskilda trafikövervakare, varierar utbildnings- tiden högst väsentligt.

Enligt kommitténs uppfattning bör enhetliga krav i fråga om författningskun- skap o d ställas på samtliga trafikövervakare. Utbildningen bör ha till syfte att bibringa vederbörande erforderliga kunskaper i gällande bestämmelser samt i övrigt göra honom lämplig för arbetsuppgifterna. Det är angeläget, att trafik- övervakaren utbildas på sådant sätt, att han dels förmår företa korrekta be— dömningar av de överträdelser av olika slag som han har att beivra, dels blir i stånd att lämna allmänheten önskvärd service i form av upplysningar, anvis— ningar och annan hjälp.

Eftersom erfarenheterna från Stockholm och Göteborg ger vid handen, att trafikövervakarna med den utbildning de hittills erhållit i allmänhet kunnat rut— föra de arbetsuppgifter som enligt gällande bestämmelser kunnat åläggas dem, torde det ifrågavarande utbildningsprogrammet enligt kommitténs mening i huvudsak kunna läggas till grund för kommitténs förslag angående en särskild utbildning av trafikövervakare. Programmet bör emellertid kompletteras med en genomgång av reglerna för rapporteftergift. De särskilda trafikövervakarna i storstäderna bör enligt kommitténs mening meddelas undervisning i den om— fattning som för närvarande äger rum i Stockholm, således ca 200 timmar. För storstädernas del torde gälla, att den undervisning som berör lokalkännedom samt meddelandet av kunskaper om vissa lokala föreskrifter på grund av sin omfattning tarvar längre tid än vad som torde bli fallet beträffande andra stä— der. Beroende på de lokala förhållandena bör därför viss minskning av det an— givna timantalet ske i de kurser som hålls i mindre städer. I intet fall bör emeller-

• Sida 174
•  Original

tid utbildningstiden understiga 150 timmar. Vad angår lämpligt kursinnehåll hänvisas till förslaget till kursplan i bilaga B 17 . Med hänsyn till att den särskilda trafikövervakningen i förekommande fall är en kommunal angelägenhet torde det böra ankomma på vederbörande kommun att anordna den utbildning som här avses.

V. Kostnadsberäkningar

1 . Allmänt

I efterföljande »Tablå över kostnadsberäkningar» har gjorts en sammanställning över bl a dels årskostnaderna vid genomförd utbildningsorganisation, dels kost— nadsutfallet under budgetåren 1966/67—1968/69. Skillnaderna i kostnadshän- seende mellan de olika budgetåren beror på att utbildningens omfattning varierar ävensom på att anskaffningskostnaderna för fordon och viss annan utrustning uteslutande belöper på första budgetåret.

Vad gäller lön till elever har sådan medtagits i sin helhet i fråga om polis- aspiranter och direktrekryterade polissekreteraraspiranter och eljest beräknats till den merkostnad som uppstår till följd av sådana inom polisdistrikten upp— kommande vikariatsförordnanden som är en direkt följd av utbildningen. På grund av kommitténs förslag rörande polisaspiranternas anställningsförhållanden under tiden för den polisiära grundutbildningen har beträffande nämnda kate— gori traktamente inte beräknats för vistelsen på utbildningsorten. Ej heller har traktamente beräknats för direktrekryterade polissekreteraraspiranter under polischefsutbildningen i Solna och Stockholm. I övrigt har beräkning av trak— tamente, såvitt gäller polismän, skett enligt de bestämmelser som för närvarande gäller för polisman som genomgår utbildningskurs vid polisskolan.

Den föreslagna organisationen av polisskolan har beräknats medföra följande årskostnader vad gäller lön och arvoden:

rektor och kanslipersonal ................................. 600.000 kronor lärarpersonal (såväl heltidsanställd som timavlönad) ........ 3 865 000 ”

Omkostnader (inköp av undervisningslitteratur, kostnader för simträning, transporter m m) sammanhängande med undervisningen i polisskolan har upp- skattats med ledning av nuvarande kostnader och med hänsyn tagen till den intensifierade utbildning som föreslås. Så långt möjligt har eftersträvats att i kostnadstablån påföra varje kurs dess kostnader i fråga om både lärarlöner och omkostnader. Återstående kostnader för polisskolan (t ex löner åt rektor och kanslipersonal, ersättning åt författare av läroböcker för polisskolans behov, premier, expenser av den art som för närvarande kostnadsmässigt påförs polis— skoleverksamheten) är i tablån upptagna under rubriken »Polisskolans administ— ration».

• Sida 175
•  Original

Tablå över kostnadsberäkningar (beloppen angivna i tusental kronor) __________________________————————

Årskostnader (utöver kostnader för lokaler och anskaffning av fordon m m) vid genomförd utbildningsorganisation Beräknat kostnadsutfall ___—___— (kol 9+10) under budgetåret

Löner till Omkostnader Under- %?;kaåt ——————'——' håll o S:a målen

Antal Totalt

Kurs m m klas— antal lärare Resekostn. drift av kol m m 1966/67 1967/68 1968/69 ser elever m fl elever och Övrigt av for- 4—8 traktorn. don m m

Utbildning inom polisväsendet

00 00

Polisiär grundutbildning . . . . . . Högre poliskurs . . ....... . . . . Befälskurs . . . . . . . .

760 2 380 10 870 109 410 107 13 870 1 380 8 600 13 811 13 811 500 805 —- 1 890 158 — 2 853 —— 2 302 2 853 2 853 180 107 24 300 12 —— 443 — —— — 1)

1 (N

40

Kommissariekurs . . . . . . Polischefskurserna I och II 45 28

107 188 188 188 188

— 903 — 452 903 903 290 987 —- 987 987 987 90 304 252 556 304 304 — 131 —— 1 31 131 131

=”

15 55 750 94 552 275 — 408 120 70 _ 141 36 33 14 80 40 17 48

20 7 21 60 10 39 60 1 7 —— 48 120 44 — 96

jämte praktisk utbildning Förare av utryckningsbilar . . . . Förare av motorcyklar . . . . . . Kriminalteknik Utredning av vissa förmögen-

hetsbrott Utredning av gäldenärs- och

skattebrott ..... Arbetsledning ............ . . . . Socialpolistjänst .......... . . . . Fortbildning

H (N

33 —— 33 33 33 — 62 — 62 62 62 — 69 —— 69 69 69 —— 172 —— 172 172 172

oo COQ? 08301 HMLOGI (N HCOCOQD

| *$le ut) NYNYNN

CO

Utbildning utanför polisväsendet

Utbildning av hundförare samt befäl i hundtjänst2 ...... . . . . . Polisridskolekurs3 . . . . . ..... . . _ Flygande inspektion . . . . . . . . . . Juridisk grundutbildning . . . . . .

230 416 3 327 375 92 1 213 — 1 450 1 536 1 620 10 20 —— 90 4 650 764 425 1 190 820 820 120 — —— 177 276 — 453 — 453 453 453 5 _ 17 64 5 — 86 —— 43 86 86

Palisskolans administration — —— 600 — 5 280 -— 885 — 880 885 885

___________________________—_—_—-———

Summa kronor | | [4901 |11726| 4044 | 1 600 | 1229 23500 2057 17 651 23 371 23 455 _______________________.__.—_———————————————— 1 Första kursen börjar under budgetåret 1969/ 70.

”Detaljer rörande kostnaderna har närmare utvecklats i en särskild till inrikesdepartementet ingiven promemoria >Hunden såsom hjälpmedel i polis- tjänsten, förslag till ny polishundorganisation, m m». Normalkostnader vid genomförd utbildningsorganisation beräknas uppkomma, beträffande hundfö- rarutbildning under budgetåret 1973/74 och beträffande utbildning för befäl i hundtjänst under budgetåret 1969/70.

3 Se bilaga A 11 beträffande närmare detaljer rörande kostnaderna.

0"!th | v—l

• Sida 176
•  Original

Den ökning i utbildningens omfattning som blir följden, om kommitténs för- slag genomförs, kommer att medföra behov av ytterligare lokalutrymmen. Så— lunda krävs bla körgårdar samt garageutrymmen för de fordon som föreslås anskaffas för motorfordonsutbildningen. Kostnader för lokalhyror eller för even— tuell erforderlig ny— eller ombyggnad av lokaler liksom för den utrustning som krävs i samband med tillkomsten av nya lokaler har ej medtagits i kostnadsbe-

räkningarna. 2. Anskaffning av fordon m m

Beträffande anskaffning av fordon mm erforderliga i samband med utbild— ningen av polisryttare, hundförare och befäl i hundtjänst hänvisas till vad som härom sägs i dels den i bilaga A 11 intagna »PM angående polisrytteriets rekry— tering, utbildning och remontering mm», dels en särskild till inrikesdeparte- mentet ingiven promemoria »Hunden såsom hjälpmedel i polistjänsten, förslag till ny polishundorganisation m 111».

För motorfordonsutbildning erfordras kontinuerligt 24 bilar i Solna, 24 i Göte- borg och 12 i Malmö samt i Göteborg dessutom 28 motorcyklar. Anskaffnings— kostnaderna har beräknats till 23 000 kronor per bil (totalt 1 380 000 kronor) och 9 000 kronor per motorcykel (totalt 252 000 kronor), i båda fallen inklusive utrustning.

För motorfordonsutbildningen i Luleå beräknas erfordras 10 bilar under 16 veckor av året. Kostnader har ej medtagits här för dessa fordon. Enligt kom— mitténs mening bör nämnda antal fordon i stället anskaffas för utnyttjande i polisverksamheten inom hela Norrbottens län och under motorfordonsutbild— ningen vid polisskoleavdelningen i Luleå ställas till skolans förfogande.

VI. Sammanfattning

Som allmänna riktlinjer för polisutbildningen framhåller kommittén, att denna måste till sitt innehåll och fördelning på kurser av'olika slag anpassas efter de krav på kunskaper och färdigheter som betingas av den nya arbetsorganisa- tionen inom polisväsendet samt så utformas, att kunskapsinhämtandet så långt möjligt följer en logisk utvecklingsgång. Alla insatser på utbildningsområdet bör samordnas i ett utbildningssystem, inom vilket de olika avsnitten erhåller en följdriktig anslutning till varandra och till systemet i dess helhet. Den tjänste- mässigt bedrivna utbildningsverksamheten måste vidare ges en klar karaktär av yrkesutbildning och bygga på den förutsättningen, att polismännen redan vid inträdet på polismannabanan äger den allmänbildning som är erforderlig för tjänsten i allmänhet och för fackutbildningen inom yrket. Åtskillnad bör göras mellan dels sådan utbildning, som avser att bibringa polismännen de kunskaper och färdigheter som normalt erfordras för uppnående av viss tjänsteställning (reguljär utbildning — fördelad på grundutbildning och högre utbildning), dels

• Sida 177
•  Original

sådan utbildning, för vilkens fullgörande den reguljära utbildningen icke är till- fyllest (specialutbildning), och dels sådan utbildning som syftar till att stärka och aktualisera tidigare förvärvade kunskaper och färdigheter (fortbildning).

Beträffande undervisningsformer och studiemetoder erinrar kommittén att dessa måste anpassas efter varje läroämnes karaktär samt elevernas genom— snittliga kunskaps- och erfarenhetsstatus samt allmänna mognadsnivå på olika utbildningsstadier. I anslutning till förslagen till kursplaner har därför lämnats anvisningar för undervisningens bedrivande. Kommittén betonar vikten av att eleverna i största möjliga utsträckning bringas att aktivt delta i undervisningen genom att engageras i grupparbeten, diskussioner, seminarieövningar etc. Tek- niska hjälpmedel av skilda slag rekommenderas för utnyttjande i undervisningen. Frågan om möjligheterna till sk. programmerad undervisning bör uppmärk- sammas. Vidare förutsätts en integration av undervisningen i skilda ämnen, innefattande samordnad planering av kurserna, kontinuerliga ämnes— och klass— konferenser samt från centralt håll bedriven rådgivnings- och informationsverk— samhet.

Läroböcker och kompendier föreslås böra utarbetas i anslutning till kurs— planerna och ställas till elevernas förfogande som deras personliga egendom att efter skolutbildningen nyttjas dels som referensmaterial i yrkesutövningen, dels som underlag för repetitoriska självstudier. Det nuvarande huvudlärarsystemet föreslås utbyggt att omfatta fler ämnen än för närvarande och att avse samtliga skolenheter. Elevantalet per klass bör uppgå till högst 20. Undervisningstiden bör i kurser eller kursavsnitt med till övervägande del teoretiskt innehåll icke över— stiga 32 timmar i veckan, däri inräknat minst två timmar för motionsgymnastik eller annan fysisk träning.

Den polisiära grundutbildningen har av kommittén ansetts böra erhålla en för alla polisaspiranter likartad utformning i vad gäller både de teoretiska och de praktiska avsnitten. Den praktiska utbildningen bör således, till skillnad från vad som nu är fallet, på samma sätt som teoriundervisningen följa en bestämd plan och stå under fortlöpande kontroll. Kommittén förordar en sådan samordning av de teoretiska och praktiska kunskapsmomenten att teoretisk genomgång av ett ämnesområde direkt följas av demonstration och praktiska övningar i detsamma. Dylika övningar bör förläggas till särskilda övningsgårdar och övningsstationer. Härutöver föreslås eleverna ges tillfälle till en tids del- tagande i aktiv polistjänst inom olika slags arbetsenheter vid Skolstadens polis- kår eller vid poliskår i Skolstadens omedelbara närhet. En sådan praktiktjänst- göring bör emellertid icke komma till stånd, förrän det teoretiska kunskapsstoffet till fullo inhämtats och aspiranten genom de skolmässigt ordnade praktiska öv— ningarna blivit förtrogen med vanligen förekommande arbetsrutiner. Under praktiktjänstgöringen kan bl a situationer uppträda, som kräver förtydliganden och kompletteringar av tidigare meddelade kunskaper. För att vid polismännens utträde i yrkeslivet undvika oklarhet i vissa avseenden kring sättet för arbets— uppgifternas fullgörande föreslås, att aspiranterna efter praktiktjänstgöringen

• Sida 178
•  Original

åter samlas vid polisskolan för en kortare sammanfattning och ytterligare belys— ning av de under praktiken vunna erfarenheterna.

Grundutbildningen, vilken förutsatts kunna avslutas inom ett år, räknat från tidpunkten för antagning till polisaspirant, föreslås omfatta (1) konstapelskurs I, innebärande en 39 veckors skolmässigt ordnad teoretisk och praktisk utbildning, (2) praktiktjänstgöring vid Skolstadens poliskår under ca 8 veckor samt (3) kan- stapelskurs II med en ca 2 veckors repetitorisk och kompletterande genomgång av vissa tidigare meddelade kunskaper i polistjänst, främst på områden där ett mera djupgående studium icke lämpligen kan komma i fråga, förrän Viss erfaren- het vunnits av praktiskt polisarbete.

Beträffande lärostoffet i grundutbildningen föreslås dels införandet av nya läroämnen, dels avskaffande av vissa av de nuvarande och dels förändringar med avseende på innehållet i och omfattning av olika ämnen. Vid påbörjandet av studierna föreslås aspiranterna böra av psykologisk-pedagogisk expertis med- delas en studieteknisk infomation. Undervisningen i polistjänst utökas och inne— fattas i ett enda undervisningsämne, benämnt allmän polislära. Innehållet i de juridiska ämnena (straffrätt, specialstraffrätt, civilrätt och processrätt) har för— utsatts bibehållas i stort sett oförändrat i jämförelse med den hittillsvarande konstapelsutbildningen, medan undervisningen i svenska ansetts böra något utökas. Obligatorisk undervisning i engelska föreslås införas. Undervisningen i samhällslära sammanförs med undervisningen i socialkunskap till ett gemen- samt ämne, socialkunskap med samhällslära. En i huvudsak på den praktiska yrkesutövningen inriktad undervisning i psykologi och om beteende hos psy- kiskt sjuka personer föreslås innefattas under ämnesbeteckningen människo— kunskap. Akutsjukvård (första hjälpen vid olycksfall, omhändertagande och transport av sjuka eller skadade personer m in) även som en viss inblick i social— medicinska spörsmål samt undervisning i rättsmedicinska elementa har samman— förts till ett undervisningsämne, benämnt medicin. Med hänvisning till den vikt som torde böra fästas vid att alla polismän i samband med trafikarbetet bla på ett korrekt sätt kan provköra eller omhänderta fordon samt själva på ett före— dömligt sätt framföra polisverkets egna fordon har kommittén föreslagit in- förande av motorfordonskunskap som särskilt undervisningsämne. Behovet för polismän att i tjänsten kunna skriva maskin, använda diktafoner, bandspelare, räknemaskiner od har föranlett förslag om införande av undervisningsämnet kontorstekniska hjälpmedel. Det nuvarande ämnet civilförsvarstjänst föreslås utgå från kursplanen. I den mån specialutbildning i egentlig civilförsvarstjänst kan erfordras för polispersonal, har sådan utbildning förutsatts meddelas genom civilförsvarets försorg. Den nuvarande undervisningen i vapnens bruk och strids- taktik, vilken främst betingas av polisens uppgifter i händelse av krig, har icke ansetts fylla ett i första hand polisiärt ändamål och föreslås utgå ur grundutbild— ningen. I stället förordar kommittén genom införandet av undervisningsämnet tjänstevapnens bruk en mera omfattande utbildning i bruket av skjutvapen samt av övriga vapen och hjälpmedel, som normalt står till en polismans förfogande

• Sida 179
•  Original

för allmänhetens och eget skydd. Fysisk träning har bedömts böra förekomma i ungefär samma omfattning som i nuvarande konstapelsklass.

Vad gäller kraven på allmänbildning för antagning till polisaspirant har kom— mittén ansett sig icke böra föreslå några principiella ändringar. Kommittén har begränsat sig till en översyn — främst av formell karaktär —- av gällande be stämmelser.

Vid ett samtidigt beaktande av de för grundutbildningens dimensionering rele- vanta faktorerna har det årliga nyrekryteringsbehovet av polisaspiranter upp- skattats till ca 750. Rekrytering och därmed påbörjande av grundutbildning föreslås av skoladministrativa skäl äga rum endast två gånger årligen. Med be— aktande av angelägenheten att anpassa rekryteringstillfällena till de tidpunkter, då största antalet lämpliga sökande till polisyrket kan påräknas, har den 20 april och den 1 september bedömts som mest lämpliga ungefärliga tidpunkter för grundutbildningens påbörjande.

En koncentration av grundutbildningen till avsevärt färre orter än för när- varande har föreslagits. Med kraven på enhetlighet och allsidighet i utbildningen, tillgången på lärarkrafter, poliskårens på skolorten resurser för medverkan i den praktiska utbildningen, ett rationellt utnyttjande av erforderlig undervisnings- materiel m m har kommittén funnit grundutbildningen böra meddelas, förutom vid polisskolan i Solna, vid skolenheter i Göteborg och Malmö. Rekryteringsas— pekter, övre Norrlands speciella problem på polisverksamhetens område m ni har emellertid föranlett kommittén föreslå att grundutbildning skall anordnas jämväl i Luleå. Av varje årskull aspiranter har ca 280 beräknats hänföras till polisskolan i Solna, ca 200 till vardera skolenheterna i Göteborg och Malmö och ett 80—tal till Luleå. Grundutbildningen föreslås administrativt anslutas till poliskårerna i utbildningsorterna och ställas under vederbörande polischefs föreståndarskap. Den till Solna förlagda grundutbildningen har dock ansetts böra administreras av polisskolan.

Kommittén har vidare upptagit frågan om en för kvinnlig polispersonal särskilt tillrättalagd grundutbildning. Med utgångspunkt i bla gällande bestämmelser om mäns och kvinnors lika behörighet att erhålla statstjänst, avsaknaden av sär- skilda tjänster för kvinnlig polispersonal, kvinnors möjligheter att under samma förutsättningar som män få tillträde till högre utbildning och vinna befordran till högre tjänster har kommittén icke ansett sig böra föreslå en för kvinnliga aspi- ranter särskilt avpassad utbildningsgång.

Gällande fordringar för tillträde till den högre polisutbildningen, dvs de nu— varande assistent- och kommissarieklasserna, samt den kompetens som genom— gång av nämnda kurser avser att bibringa motsvarar enligt kommitténs mening icke det utbildningsbehov som blivit en följd av polisväsendets organisatoriska omdaning. Bristen på differentiering av utbildningen, svagheter i principerna för lämplighetsbedömningen av sökande samt för uttagningen av elever till högre utbildning, det genom delegation av polismyndighetsärenden ökade ansvaret för viss personal i befälsställning, de vidgade kraven på yrkeskunnande hos polis—

• Sida 180
•  Original

personalen överhuvudtaget, behovet av en grundlig arbetsledarutbildning för polisbefäl m m har föranlett kommittén att föreslå en uppdelning av den högre polisutbildningen i dels en mera allmänt yrkesinriktad skolning, dels en på befäls— funktionen direkt inriktad utbildning. Den förstnämnda utbildningen har getts formen av en ca 22 veckors högre poliskurs, öppen för alla polismän efter ca 6 års anställning inom polisväsendet och ledande till kunskapsmässig kompetens att uppehålla tjänst i assistentgraden. Befälsutbildningen har, med hänsyn till de skilda plan där personal med arbetsledande funktioner återfinns, fördelats på en ca 8 veckor lång befälskurs och en ca 15 veckors kommissariekurs. Befälskursen är avsedd ge kompetens för iförsta hand förste polis(kriminal)assistenttjänster för vakthavande befäl vid övervakningssektion, för avdelnings—, sektions— och rotel- föreståndare samt för föreståndare för sådan arbetsgrupp, till vilken är knuten handläggning av polismyndighetsärenden. Kursen är tänkt att täcka även be- hovet av arbetsledarutbildning för sådan kriminalpolispersonal i de tre största poliskårerna som tjänstgör som jourhavande befäl inom utredningsavdelning eller såsom ledare av vissa tillfälligt inrättade arbetsgrupper.

Den högre poliskursen innefattar allmän polislära med en undervisning främst i kriminalteknik och utredningsverksamhet men även om socialpolis— och kvar- terspolisverksamhet samt brottsprevention, juridik av ungefär samma omfatt- ning som i den nuvarande assistentklassen, socialkunskap med nyheter inom socialpolitiken, en fördjupad undervisning i människokunskap samt en kortare kurs i rättsmedicin.

Kursinnehållet i befälskursen utgörs av allmän polislära med tyngdpunkten på taktiska spörsmål, administrations— och förvaltningskunskap med huvud- vikten lagd på personaladministrativa frågor samt psykologi omfattande främst personalledningspsykologi med direkt anknytning till det polisiära yrkesom- rådet.

Kommissariekursen ger ett vidgat .mått av fackkunskaper samt fördjupade insikter i personal- och arbetsledning. Kursplanen innefattar undervisning om högre polistaktik i ämnet allmän polislära, om polislagstiftning samt polisväsen- dets organisation och arbetsformer i ämnet administrations— och förvaltnings- kunskap samt orientering om ny lagstiftning och praxis i ämnet straffrätt med straffprocessrätt. I specialstraffrätt diskuteras mera svårbedömbara frågor inom Vägtrafiklagstiftningen och allmänna ordningsstadgan och i socialkunskap ges ett vidgat perspektiv på polisens roll i samhället och i förhållandet till civil verk- samhet i allmänhet. Ämnet människokunskap föreslås tills vidare innefatta be- fälskursens psykologiavsnitt jämte viss undervisning ipsykiatri. Vidare har in- lagts en kortare kurs i rättsmedicin. För såväl befälskursen som kommissarie— kursen har tid anslagits för fysisk träning.

För inträde i både befäls— och kommissariekurs har föreslagits att sökande på ett tillfredsställande sätt skall ha tillgodogjort sig innehållet i en kortare förbe- redande korrespondenskus, omfattande främst en repetitorisk genomgång (jämte övningar) av visst i tidigare reguljära kurser ingående kunskapsstoff men även en

• Sida 181
•  Original

introduktion till de högre studier som befäls— och kommissariekurserna inne- fattar. Tillträdet till sistnämnda kurser är begränsat och elevantalet beräknas på grundval av det för riket i dess helhet föreliggande behovet av befälsutbildad polispersonal. Behörig att söka inträde i dessa kurser skall vara den som från föregående kurs(er) inom den högre polisutbildningen uppnått viss betygspoäng och i utfärdat tjänstgöringsvitsord erhållit visst poängtal för lämpligheten. För lämplighetsbedömningen föreslår kommittén dels en normering av vitsords— givningen så att denna ansluter så nära som möjligt till de värderingsnormer som redan finns för vitsord till polismanstjänst, dels införandet av ett kontinuer- ligt personbedömningsförfarande. Psykologiska personlighetstest för sökande- urvalet förordas icke, eftersom dylika test icke syns erbjuda säkrare bedöm- ningsunderlag än ett med resultatet av föreslaget systematiskt personbedöm- ningsförfarande underbyggt lämplighetsvitsord.

Den årliga intagningen i de olika kurserna inom den högre polisutbildningen har beräknats sålunda: den högre poliskursen ca 500, befälskursen ca 180 och kommissariekursen ca 40. Samtlig högre polisutbildning har förutsatts skola med— delas vid den nya polisskolan i Solna.

Den personal i konstapelsgraderna som anställts inom polisväsendet, innan kommitténs förslag till utbildningsystem kan ha blivit genomfört, och som sak— nar högre polisutbildning föreslås beredas tillfälle genomgå högre poliskurs under den tid av ca sex år som beräknas förflyta, intill dess platserna i högre poliskur- sen måste reserveras för dem som genomgått den av kommittén föreslagna grund- utbildningen. Dessutom föreslås en utökning av nuvarande fortbildningskurser, så att dessa under en övergångstid kan täcka behovet av kompletterande utbild- ning för den personal i konstapelsgraderna, som icke önskar eller blir i tillfälle att genomgå högre poliskurs.

Beträffande utbildningen av befattningshavare i polischefskarriären har kom- mittén först framlagt detaljerade förslag rörande utformningen av och innehållet i den juridiska grundutbildning, som genom riksdagens bifall till proposition nr 1964—100 skall utgöra förutsättning för inomverksrekryteradcs tillträde till denna karriär. Den juridiska grundutbildningen, som enligt kommitténs förslag skiljer sig endast i smärre avseenden från hittillsvarande distriktsåklagarutbildning, vilken avsåg jämväl utbildning av polischefer, föreslås anordnas en gång årligen och av organisatoriska och ekonomiska skäl förläggas till Stockholms universitet. Antalet elevplatser bestäms med utgångspunkt i rekryteringsbehovet för det år, varunder den anslutande egentliga polischefsutbildningen kommer att slutföras. För tillträde till den juridiska grundutbildningen bör krävas att sökande innehar ordinarie polismanstjänst och att hans tjänstgöring inom polisväsendet är syn— nerligen väl vitsordad samt att han —— genom vitsord i fullständig eller begränsad studentexamen samt i vid polisskolan genomgången utbildning ——- styrker sig besitta en mycket god studieförmåga.

Den egentliga polischefsutbildningen, gemensam för inomverks- och direkt- rekryterade polissekreteraraspiranter, föreslås omfatta (1) polischefskurs I, be—

• Sida 182
•  Original

stående av en ca 5 månaders undervisning med huvudsakligt syfte att i kon- centrerad form meddela viss del av det kunskapsstoff som inryms i polisiär grundutbildning, högre poliskurs och befälskurs; (2) praktikutbildning under ca 17 månader, varav polistjänstgöring ca 13 månader, övningstjänstgöring vid polischefskansli ca 3 månader och hos åklagarmyndighet ca 1 månad; samt (3) polischefskurs II, omfattande en ca 2 månaders undervisning i högre polistaktik samt i administrations- och förvaltningsgöromål och helt inriktad på de funk— tioner som åvilar polisledningen i ett distrikt. Polischefskurserna anordnas vid polisskolan i Solna, polistjänstgöringen förläggs till Stockholms polisdistrikt, övningstjänstgöringen hos åklagarmyndighet till åklagarkammare i Stockholm eller annan större åklagarmyndighet i stockholmsregionen samt övningstjänst— göring vid polischefskansli till medelstort sådant.

Polischefsutbildningen föreslås anordnas årligen med början i mitten av augusti månad. En särskild antagningsnämnd bör pröva ansökningarna och avge ytt- rande över desamma till rikspolisstyrelsen.

Beträffande de områden av polisverksamheten, där utbildningen i de reguljära kurserna icke är tillfyllest, har kommittén föreslagit anordnande av special- kurser.

Utbildningen av polisryttare — ca 10 årligen — förordas centraliseras, sam- ordnas med hästdressyrverksamheten och arrangeras såsom en ca 7 månaders polisridskolekurs, administrativt ansluten till Malmö polisdistrikt med utnytt- jande av den statliga hästdepåns i Flyinge resurser.

För hundförare föreslås anordnande av tre olika specialkurser, den ena avse- ende grundläggande utbildning sommartid, omfattande ca 6 veckor och förlagd till dels arméns hundskola i Sollefteå, dels till militära truppförband i närheten av Stockholm, Göteborg och Malmö, den andra avseende allmän vinterutbild- ning under 2 veckor i arméns hundskola och den tredje meddelande av speciell vinterutbildning under 3 veckor och med utbildningstiden fördelad mellan hund- skolan och lämplig ort i fjällvärlden. För befäl i hundtjänst föreslås två typer av specialkurser, förlagda till hundskolan, den ena avseende sommarutbildning under ca 21/2 vecka och den andra vinterutbildning (inkl. fjällövningar) under ca 11/2 vecka.

En intensifiering av polisens utbildning i vad gäller förande och kontroll av motorfordon har befunnits angelägen. För att erhålla behörighet att framföra polisväsendets motorfordon bör polisman genomgå specialkurs för förare av ut— ryckningsbilar (ca 5 veckor) respektive specialkurs för förare av motorcyklar (ca 5 veckor). För ett rationellt utnyttjande av undervisningsmateriel och lärar- krafter förläggs denna specialutbildning till Solna, Göteborg och Malmö och samordnas där med undervisningen i motorfordonskunskap i grundutbildningen. Undervisningen i specialkurs i flygande inspektion (ca 6 veckor) föreslås för- läggas till AB Svensk Bilprovnings besiktningsskola i Västerås och stå under kontroll av statens bilinspektion.

De nuvarande specialkurserna i brottsplatsundersökning och brandorsaks—

• Sida 183
•  Original

utredning föreslås —— med hänvisning till bl a den likartade undersökningsmeto- diken vid brotts- och brandplatser samt till den omständigheten att brandplats ofta är brottsplats —- sammanföras i en specialkurs i kriminalteknik om ca 12 veckor med ökat innehåll främst vad gäller spårläran och med avsevärt större utrymme för praktiska övningar än i de hittillsvarande kurserna. Personal vid de större polisdistriktens tekniska sektioner bör dessutom ges tillfälle till 3—5 månaders studier vid kriminaltekniska laboratoriet i Solna.

Två specialkurser föreslås för personal som har att utreda vissa ekonomiska brott, nämligen en 6 veckors specialkurs i utredningar av vissa förmögenhets— brott och en 5 veckors specialkurs i utredning av gäldenärs— och skattebrott. De ökande arbetsuppgifterna för polisen med avseende på kontrollen av trafiken i de inre delarna av kustbandet och på insjöarna samt därav föranledd utrednings- verksamhet i sjöfartsärenden ger enligt kommittén anledning till bl a anordnande av specialkurs i sjöförfattningskunskap. Intill dess det utbildningssystem kom- mittén skisserat hunnit helt genomföras bör dessutom specialkurser i arbetsled— ning och socialpolislära anordnas på samma sätt som hittills.

Behovet av fortbildning i vad avser lagstiftning, arbetsmetoder etc vill kom- mittén skall mötas på det lokala planet genom sammankomster kring studiet av det informationsmaterial som rikspolisstyrelsen såsom ett led i sin informations- verksamhet kommer att distribuera. Planerings— och samordningsuppgifter i sam- band med denna verksamhet bör ankomma på länspolischeferna. För upprätt- hållande av personalens fysiska spänst föreslås alla polismän under 45 år skola delta i konditions- och styrketräning, simning och livräddning. Ansvaret för även denna verksamhet bör åvila de lokala polischeferna under länspolischefer- nas överinseende. Särskilda instruktörer bör utbildas och i Stockholm, Göteborg och Malmö bör träningsverksamheten handhas av en särskild idrottskonsulent.

Beträffande vitsordsgivningen föreslås betyg i undervisningsämnen böra ut— färdas i konstapelskurs I, högre poliskurs, befälskurs samt polischefskurs I och II, medan i kommissariekursen betygsättning ansetts icke böra ifrågakomma. För elev i kommissariekurs, ävensom för deltagare i special- och fortbildnings— kurser bör utfärdas intyg över genomgången kurs. För de fall där betygsgivning föreslagits förekomma rekommenderar kommittén införandet av en gemensam numerisk femgradig betygsskala. Polisaspiranternas personliga lämplighet för yrket bör ägnas fortlöpande uppmärksamhet under genomgången av grund- utbildningen och efter dennas slut resultera i ett särskilt vitsord. I de reguljära utbildningskurserna bör elev kunna befrias från deltagande i undervisningen i visst ämne eller ämnesavsnitt, om vederbörande styrker sig redan vid inträdet i kursen äga sådana insikter på ifrågavarande område att de helt intäcker de kunskaper kursen avser att förmedla. Motsvarande har förutsatts gälla det prak— tiska polistjänstavsnittet för inomverksrekryterade elever i polischefsutbild— ningen.

Kommitténs förslag rörande polisutbildningen kräver ändringar i fråga om bla skolverksamhetens organisation. Denna föreslås utgöras av polisskolan i

• Sida 184
•  Original

Solna med annex samt polisskoleavdelningar anslutna till Göteborgs, Malmö och Luleå polisdistrikt och i administrativt hänseende underställda vederbörande polischefer. Den vidgade undervisningsverksamheten vid polisskolan med annex kräver viss utökning av kanslipersonalen. Sammanlagt föreslås skolans kansli tillföras ytterligare fyra tjänster i kontorskarriären, en vaktmästartjänst, en byråassistenttjänst samt en befattning på kommissarienivå för administrativt biträde vid polisskoleannexet. Den administrativa ledningen av polisskoleav— delningarna bör på likartat sätt närmast under vederbörande polischef utövas av en befattningshavare på kommissarienivå (motsvarande). I vardera Göte- borgs och Malmö polisdistrikt föreslås inrättas två och i Luleå en tjänst i kon— torskarriären för göromål som betingas av polisskoleverksamheten på respek— tive ort. Det ökade behovet av arbetskraft i kontorskarriären vid polisskolen- heterna uppvägs av en motsvarande minskning vid utbildningskårerna främst på de orter där nuvarande avdelningsskolor föreslås nedlagda.

Den föreslagna koncentrationen av undervisningen till ett fåtal orter möjliggör i betydligt högre grad än för närvarande utnyttjande av heltidslärare. Kommit- tén räknar med att inemot 70 % av totala antalet undervisningstimmar skall kunna fullgöras av heltidslärare mot numera knappt 141 %. Utöver lektors- och/ eller adjunktstjänster i icke—polisiära ämnen föreslås inrättade extra tjänster (eller arvodesbefattningar) för polismän såsom polislärare. En dylikt befattning skall kunna delas mellan flera innehavare, Vilka var och en under viss del av året fullgör heltidsundervisning och härvid erhåller arvodesanställning. Här— utöver föreslås anlitande av biträdande polislärare för den praktiska undervis— ningen i motorfordonskunskap och specialkurserna för fordonsförare. Kommit- tén förutsätter att tjänstgöring såsom polislärare i merithänseende helt jämställs med tjänstgöringen såsom polisman vid befordran inom polismanskarriären.

Den föreslagna organisationen av polisskolverksamheten har beräknats med- föra en årlig kostnad vad gäller löner och arvoden till lärare av 4,9 milj. kronor. Omkostnader för undervisningsmateriel, underhåll och drift av fordon mm beräknas till 1,8 milj. kronor. Härtill kommer kostnader för nyanskaffning av fordon och viss annan utrustning. Inberäknat löner, resekostnadsersättningar och traktamenten till elever har de totala kostnaderna för polisskolundervis— ningen under budgetåret 1966/6'7 uppskattats till 17,6 milj. kronor.

Kommittén har vidare behandlat frågan om utbildning av Vissa ordnings- vakter samt trafikövervakare. Antalet ordningsvakter är för närvarande mycket stort och flertalet sådana vakter har endast kortvariga och fåtaliga uppdrag. Att bereda samtliga dessa tillfälle till särskild utbildning finner kommittén så- väl ur kostnadssynpunkt som av administrativa skäl inte vara möjligt. Enligt kommitténs mening bör det eftersträvas att få fram en mera begränsad och »fast» ordningsvaktskader, vilken kan beredas lämplig utbildning. Denna ut- bildning måste utformas så att den icke verkar rekryteringshämmande utan snarare stimulerar lämpade personer att åta sig förordnanden som ordnings- vakter. Den bör därför i princip begänsas till bibringandet av sådana kunskaper

• Sida 185
•  Original

och färdigheter som äger direkt praktisk tillämpning i ordningsvakternas arbete. Dessa föreslås till huvudsaklig del inhämtas genom självstudier av en särskild för ändamålet utarbetad enkel, instruktiv handbok, varefter ytterligare under— visning —— inriktad främst på demonstrationer och praktiska övningar —— äger rum i form av en veckoslutskurs eller 10-tal studiecirkelsammankomster. Till ledning för utbildningen har framlagts förslag till kursplan. För orientering om ändringar i lagstiftning m m ifrågasätts införandet av årlig aktuell information genom rikspolisstyrelsens försorg. Dessutom bör möjligheterna till viss fortbild- ning övervägas.

Vad gäller trafikövervakare förordar kommittén enhetliga krav i fråga om författningskunskap o d. Trafikövervakarna bör ges sådan utbildning att de dels förmår företa korrekta bedömningar av de överträdelser av olika slag som de har att beivra, dels bli i stånd att lämna allmänheten önskvärd service i form av upplysningar, anvisningar och annan hjälp. På grundval av erfarenheterna från Stockholm och Göteborg där viss utbildning av sådan personal förekommit, framlägger kommittén förslag till en kursplan omfattande ca 200 timmars under— visning. Beroende på lokala förhållanden kan en minskning av antalet under- visningstimmar till lägst 150 förekomma. Med hänsyn till att den särskilda tra— fikövervakningen är en kommunal angelägenhet bör det enligt kommittén an- komma på vederbörande kommun att anordna den utbildning som här avses.

• Sida 186
•  Original

Vm. Jrif) fraga. ram. isfadgilnifl ifon fill-itf mfämbrrrml [lif Qafmi annmill ” Jai

. |l-l

45%me då | M anamma "

mlfl!

(;t; .. mamman: ' 'latmdqhahm'r kaw ;.

"' .—. xl” i SN 13; Hål- .1! I: en i'— ;a-.r.|'.':.l.ii'. j.:m—li'tllr— .i'h '.

jR—s H]

• Sida 187
•  Original

BILAGOR

• Sida 188
•  Original

• Sida 189
•  Original

Nuvarande kursplan för den grundläggande teoretiska fackutbildningen

Ordningspolistjänst ( 48 tim. )

l. Orientering om polisväsendet samt polispersonalens tjänstgöringsförhållanden: led- ningen av polisverksamheten; befälsförhållanden; tjänstgöringsföreskrifter; sjukledig- het; entledigande; tjänstefel, disciplinär bestraffning.

2. Polismans uppträdande: post- och patrulltjänst; expeditionstjänst; förhållandet mellan över- och underordnade.

. Polisen och allmänheten. . Ordningspolisens uppgifter: rapporteringsskyldighet; upptagande av anteckningar vid

begångna förseelser, inträffade trafikhändelser o d.

5. Frihetsberövande enl. polisinstruktionen; åtalsrättens betydelse för polismannens be— fogenhet.

6. Polismans rätt att bruka våld. Bruket av skjutvapen i polistjänsten. . Åtgärder ang. hittegods och tillvaratagna föremål.

8. Teckengivning vid trafikdirigering.

#09

;;

Kriminalpolistjämt (16 tim. )

1. Kriminalpolistjänstens allmänna grunder: verksamhetens innehåll, bevismedlen; ar— betsmetoder, regler för polisman som kommer först till brottsplats.

2. Orientering om förundersökningsförfarandet: regler för inledande av förundersökning, den misstänktes rätt att anlita försvarare, den misstänktes rättigheter under förunder- sökningen.

3. Orientering om anlitande av olika tvångsmedel: tvångsmedel i samband med förhör, häktning; anhållande, gripande; husrannsakan, kroppsrannsakan, kroppsvisitation, kroppsbesiktning, fingeravtrycksupptagm'ng och fotografering, kvarstad och sking— ringsförbud, beslag. Avspärrning av brottsplats. . Orientering om elementär förhörsteknik. . Inre spaning och registerslagning: Polisunderrättelser, RPS:s registraturer, ingivande av uppgifter till polisiära register.

mvh

Straffrätt (15 tim. ) Straffrättens innebörd.

Påföljder enl brottsbalken. Särskilda grunder, som utesluter, minskar eller upphäver straffbarhet. Brott mot allmän verksamhet.

. Mord, dråp och annan misshandel. Brott mot annans frihet och frid. Stöld och rån; egenmäktigt förfarande. Skadegörelse; tagande av olovlig väg.

POTIPU'IÖFOPT'

Specialstraffrätt (15 tim. )

Huvuddragen av Vägtrafiklagstiftningen: allmänna körregler, hastighetsbestämmelser, om— körning, filkörning, motorvägen och dess trafikregler, belysning, last, vägmärken, trafik- signaler m m.

• Sida 190
•  Original

wsaaewwe

. Skriftlig framställning: uppsatsskrivning, rättskrivning; stilarter, ordval. . Muntlig framställning: språkbehandling, talteknik, riksspråk och dialekter, uttal, ord- val; föredrag, diskussioner. . Språklära och språkhistoria: språklärans grunder, orientering i språkhistoria.

Samhällslära ( 21 tim.) . Demokrati och diktatur. . Befolkningsutveckling. Yrkesfördelning. Samhällsklasser. . De politiska partierna: kort historik och aktuella program. . Vårt nuvarande statsskick. Grundlagar. Konung och regering. Riksdagens sammansättning, arbetsformer och befogenheter. Statsförvaltning och kommunal förvaltning. Skolväsende. Sverige och utlandet. De internationella organisationerna.

Socialkunskap (10 tim.)

Socialpolitikens uppkomst och anpassning till samhällsutvecklingen med tyngdpunkten lagd på industri— och servicesamhällets behov av socialt trygghetssystem (socialförsäk- ringarna) och enskilt omhändertagande. Undervisningen inriktas främst mot de områden, där nära samverkan bör föreligga mellan polisen och socialvården.

Renees

oo

Akutsjukvård och socialmedicin ( 22 tim.)

. Människokroppens byggnad; nervsystemet, medvetanderubbningar, svimning; and- ning och blodomlopp; åtgärder vid andnings- och hjärtstillestånd. Sår och sårinfektioner. . Blödning, blödningschock och annan skadechock. Chockåtgärder. . Brännskador. Elskador. Köldskador. Ben- och ledskador. . Luftvägshinder och kvävningstillbud. Främmande föremål i luftvägar, öga, öra. Akuta buk-, hjärt— och infektionssjukdomar. Sammanfattning av observationen av den sjuke eller skadade. . Skallskador och hjärnblödning. Psykiska orostillstånd. Epilepsi. Något om missfall och förlossning. . Övningar (bla med övningsdocka): lämpligt läge för medvetslös; konstgjord andning; yttre hjärttryck; tryckförband vid blödning; stödförband vid ben- och ledskador; lyftande och transport av skadad.

Fysisk träning ( 4 tim./vecka)

Motionsgymnastik och bollspel; jiujitsu; grundläggande simundervisning samt provtagning för livräddarmärket.

Tjänstevapnens bruk (16 tim.)

Övningsskjutning med pistol på inomhusbana.

• Sida 191
•  Original

men

99.495?"

COM

COQQGSUIQ

10

Nuvarande kursplan för konstapelsklassen

Ordningspolistjänst (100 tim.)

. Repetition av de i den grundläggande teoretiska fackutbildningen genomgångna av- snitten av polisinstruktionen samt inlärande av tillämpliga återstående avsnitt. . Frihetsberövande enl. polisinstruktionen (mera detaljerad genomgång än i den grund- läggande teoretiska fackutbildningen samt med praktiska anvisningar rörande ingri- pande vid t ex fylleri, förargelseväckande beteende, rattfylleri). . Polismans uppträdande. . Repetition och komplettering av tidigare undervisning rörande upptagande av an-

teckningar.

Upptagande av anmälan om brott.

Rapporteringsskyldighet och rapporteftergift.

Polismans rätt att bruka våld. Bruket av skjutvapen. Praktiska synpunkter på sinnessjuklagen, lagen om nykterhetsvård, bamavårdslagen samt lagen om åtgärder vid samhällsfarlig asocialitet. Tjänst som utredningsman; protokollering.

. Trafikdirigering.

. Formeringar och uppträdande i övrigt av polismän i grupp.

Kriminalpolistjänst (80 tim.)

. Repetition och viss komplettering av undervisningen i den grundläggande teoretiska fackutbildningen.

. Signalementslära.

. Vapenlära: eldhandvapen; jämförelse mellan vissa svenska, amerikanska och engelska kalibrar; ammunition till hagelbössor; tillvaratagande av skjutvapen och ammunition på brottsplats; jämförelsevapen och ammunition; särskilda bestämmelser om jakt- vapen. . Misstänkta dödsfall samt förberedande undersökningar vid dylika.

. Brandorsaksutredningar. . Fotografering. . Skissering. . Spårlära.

. Kriminaltekniska problem i samband med trafikolyckor.

. Inbrottsteknik.

Straffrätt ( 7 0 tim.)

Straffrättens allmänna del

1.

2 3. 4

QUI

Straffrättens innebörd; straffteorier; begreppet brott samt de objektiva straffrihets- grunderna.

. Allmänt om uppsåt och oaktsamhet. Allmänt om försök, förberedelse, tillbakaträdande och medverkan.

. Brottspåföljder: allmänna straffarter, ämbetsstraff, disciplinstraff, straffmätning, vill- korlig dom, skyddstillsyn, ungdomsfängelse, internering, behandling av kriminell ung- dom och psykiskt abnorma lagöverträdare, förverkande.

. Allmänt om straffs bortfallande genom preskription. . Allmänt om brottsbalkens tillämplighet i rummet.

• Sida 192
•  Original

7. Stöld, rån, egenmäktigt förfarande. 8. Bedrägeri, utpressning, ocker och häleri. 9. Allmänt om förskingring och annan trolöshet. 10. Allmänt om skadegörelse samt tagande av olovlig väg. 11. Orientering kring brott mot allmän verksamhet. 12. Brott mot alhnän ordning. 13. Ämbetsbrott. 14. Allmänt om mord, dråp och annan misshandel. 15. Allmänt om brott mot annans frihet eller frid. 16. Allmänt om sedlighetsbrott.

Specialstraffrätt (63 tim.)

Trafiklagstiftning

1. 1—8 åå VTF i den utsträckning som krävs för att ge polismannen möjlighet att be- döma och ingripa i de fall, då förseelse mot utrustningsbestämmelserna kan miss- tänkas föreligga. 9, 28, 52 och 57 55 studeras samtidigt med hänvisning till polisman- nens befogenheter enl. polisinstruktionen att undersöka bristfälliga fordon och för- bjuda fortsatt färd.

2. Registreringsbestämmelserna genomgås i stora drag. Bestämmelserna i 10 % 4 mom., 11 &, 12 5 1 och 4 mom., 13 ä 1 och 4. mom., samt 21 & VTF genomgås dock noggrant. . Trafikförsäkringsbestämmelserna studeras i 1 och 24 %% trafikförsäkringslagen. . Bestämmelserna om förare av fordon enl. 28 &, 29 % (körkortsbestämmelserna), 30 % (övningskörning) och 35 % VTF. I övrigt genomgås VTF:s tredje avdelning i stora drag.

5. Trafikreglerna genomgås noggrant i de delar, som kan bli aktuella i den praktiska polisverksamheten. Trafikbrottslagens bestämmelser studeras i samband med trafik- reglerna. 61—64— åå VTF berörs. Vägmärkena förutsätts vara kända. Ansvarsbestäm- melser. 74 och 77 55 VTF . Orientering om vägtrafikkungörelsen och vägmärkeskun- görelsen.

6. Mopedförordningens 1—4 samt 8—11 %% inpräntas. Övriga paragrafer i förordningen genomgås kursivt.

7. I förordningen om yrkesmässig trafik studeras 1—2, 21, 26 55 samt 27 % 1 och 6 mom., 29 5 8 mom. och 32 5 6 mom. ävensom ansvarsbestämmelserna i tillämpliga delar. Övriga bestämmelser kursivt.

#00

Ordningslagstiftning 8. Polismyndighetsbegreppet. 9. Allmänna ordningsstadgan och lagen om allmänna sammankomster. 10. Bestämmelser ang. hundar: lagen om tillsyn över hundar, jaktlagen, jaktstadgan, hundskatteförordningen samt lagen om djurskydd. 11. Bestämmelser ang. skjutvapen mm: vapenförordningen, jaktstadgan, allmänna ord- ningsstadgans 6 5 samt KF om förbud mot innehav av vissa stiletter m m. 12. Bestämmelser ang. radiomottagningsapparater mm: lagen om radioanläggning mm och K ang. rätt att inneha radiomottagningsapparat. 13. KF med särskilda bestämmelser om biografföreställningar m 111.

N äringslagstiftning 14. Näringsfrihetsförordningen, firmalagen och bokföringslagen. 15. Butikstängningslagen och bestämmelser ang. försäljning mm av preventivmedel.

• Sida 193
•  Original

16. Bestämmelser ang. kontroll av svenska resande samt utlänningar: hotell- och pen— sionatsstadgan, utlänningskungörelsen 47—50 55 samt skyddsområdeskungörelsen. 17. Lagen om pantlånerörelse samt förordningen ang. handel med skrot, lump och be— gagnat gods. 18. Lotteriförordningen. 19. Förordningen om eldfarliga oljor.

Alkohollagstiftningen

20. Rusdrycksförsäljningsförordningen, förordningen om tillverkning 0. beskattning av malt- och läskedrycker, ölförsäljningsförordningen, förordningen om försäljning av alkoholfria drycker, förordningen om tillverkning av sprit och vin, förordningen om försäljning av teknisk sprit och alkoholhaltigt preparat samt varusmugglingslagen.

Utlänningslagstiftningen 21. Utlänningslagen, utlänningskungörelsen samt passkungörelsen.

Sociallagstiftning 22. Lagen om åtgärder vid samhällsfarlig asocialitet.

Processrätt ( 24 tim.) Allmänt

1. Domstolsorganisation, rättegångens grundläggande principer, bevisregler, överklagande av dom.

Brottmål

2. Partsförhållanden, åtgärder före huvudförhandling, huvudförhandling, speciella förfa- randen (parkeringsbot, strafföreläggande, åtalseftergift m m).

Civilmål 3. Partsförhållanden, förberedelse och huvudförhandling, speciella processformer (lag— sökning, betalningsföreläggande).

Civilrätt ( 42 tim.) Familjerätt

1. Äktenskapsrätt: trolovning, äktenskapshinder, makars inbördes underhållsskyldighet, makars egendom, makars gäld, rättshandlingar mellan makar, boskillnad, hemskillnad, äktenskapsskillnad, bodelning.

2. Föräldrarätt: barns börd, talan ang. äktenskaplig börd, fastställande av faderskap till utomäktenskapligt barn, barns namn, vårdnaden om barn, underhållsskyldighet, underårigs omyndighet, omyndigförklaring, förmyndarskap.

3. Arvsrätt: släktingars arvsrätt, makes arvsrätt, utomäktenskapliga barns arvsrätt, all- männa arvsfonden, laglott, behörighet att upprätta testamente, testamentes form, be- vakning, delgivning och klander av testamente, boutredning jämte bouppteckning, bodelning och arvskifte, dödförklaring.

Förmögenhetsrätt

4. Avtalsrätt: offert och accept, slutande av avtal, utfärdande av fullmakt, fullmäktigs befogenhet och behörighet, rättshandlingars ogiltighet.

5. Besittning: gemensam besittning och sambesittning, osjälvständig besittning, åter- ställande av rubbad besittning, besittningsskydd, tillåtna besittningskränkningar.

• Sida 194
•  Original

ms»

. Fast egendom: begreppet fast egendom, allemansrätt, fastighetsindelning, köp, lagfart, panträtt, nyttjanderätt (hyreslagen), servitut. . Lös egendom: köp, godtrosförvärv, avbetalningsköp, hittegods, panträtt, retentions- rätt, skuldebrev, borgen, preskription. Skadestånd: culparegeln, strikt skadeståndsansvar, skadeståndets omfattning. . Bolag och föreningar: begreppet juridisk person, enkelt bolag, handelsbolag, kom- manditbolag, aktiebolag, ekonomiska och ideella föreningar.

Socialkunskap ( 20 tim.)

Socialpolitikens ursprung, utveckling, omfattning samt beroende av samhällsutveck- lingen. . Socialpolitikens former och organisation. (Genomgången byggs i stor utsträckning

upp på praktiska exempel med anknytning till vederbörandes hemort, tjänstgörings- ort e (1). . Redogörelse för principerna och huvudreglerna i föreningsväsende och rättsordning

på arbetsmarknaden, arbetarskydd, familjepolitiken och dess olika grenar, socialbal— ken, socialvårdsverksamhet samt socialpolitikens kostnader. (Ämnesavsnittet belyses genom situationsspel avseende tex en avtalsuppgörelse, ett olycksfall på en arbets— plats, ett barnavårdsfall, en ogift moders situation, ett pensionärsärende).

Svenska ( 40 tim.)

Skriftlig framställning: genomgång av uppsatsämnen av olika typer med dispositions- övningar; språkriktighetsregler med exempel; den språkliga sidan av upptagande av anmälan med diskussion av exempel; interpunktionsövningar; uppsatsskrivning. Muntlig framställning: genomgång och diskussion av den muntliga framställningens problem, planerande och framförande av olika typer av anföranden, användandet av tillgängliga hjälpmedel od. Varje elev håller ett anförande om 10—15 min. över valfritt ämne.

Spräkhistoria: talspråk, skriftspråk, dialekter, stilarter.

Akutsjukvård och socialmedicin ( 20 tim.)

Repetitorium i andningsvård, konstgjord andning och hjärtkompression. Besök å brandstation; orientering om sjuktransporttjänst och räddningstjänst, rök- och vatten- dykare. Bevistande av rättsmedicinsk obduktion (trafikolycka eller motsvarande). Övning i förbandsläggning, stödjeförband och sjuktransport. Sexualpsykologi, sexuella perversioner. Veneriska sjukdomar och lex veneris. Sinnessjukdomar, speciellt akuta psykoser. Sinnessjuklagen. Medicinska och sociala synpunkter på epilepsi. Tuberkulos och tuberkuloslagstiftning. Hälsovårdsstadgan. Epidemiska sjukdomar och epidemilagen. . Blodgrupper och deras rättsmedicinska behandling.

Alkoholsjukdomar och deras medicinska och sociala behandling. Narkomanierna: medicinsk och social behandling. Sjukkassebestämmelser. Lag om yrkesskada.

. Medicinsk och social rehabilitering. . Förgiftningar speciellt ur polisiär och akutsjukvårdssynpunkt. Förgiftningsprofylax:

läkemedelslagstiftning, giftstadga etc.

• Sida 195
•  Original

Psykologi ( 25 tim.)

]. Psykologins arbetsmaterial och forskningsmetoder: biografiskt material; direkt bete— endestudium; det vetenskapliga experimentet. Demonstrationer och praktikfall.

2. Allmänt om personlighetsbildningen.

3. Några viktiga personlighetsegenskaper: allmänintelligens och specialbegåvningar; kort översikt av intelligensmätningsmetoder; temperamentsegenskaper; sociala personlig— hetsvariabler (neurotiseringsbenägenhet, kontaktbehov, egocentricitet mfl).

4. Arv och miljö: exempel bla från tvillingforskning; uppväxtåren (allmän utvecklings— psykologi); sociala grupper och deras inflytande på personlighetsbildningar; normer och värderingar; särskilt uppmärksammas sambandet mellan ungdomsbrottslighet och miljöfaktorer (hemmiljön, skolan, gänget mm).

5. Abnormpsykologi.

6. Polisen och allmänheten: individ och massa; hur massan påverkas; psykologiska kon- taktproblem i patrulltjänst och trafikövervakning.

7. Om förhör av vittnen: elementär genomgång av varseblivning och minnesverksamhet; allmänna regler; ljudbandsdemonstration.

Fysisk träning (6 tim./vecka)

1. Motionsgymnastik samt bollspel.

2. Simning: grundläggande simundervisning; provtagning för livräddarmärket och magis— tervärdigheten.

3. Idrott: provtagning för riksidrottsmärket.

4. Jiu-jitsu.

5. Fäktning och rodd (mindre omfattning).

Vapnens bruk och stridstaktik

l. Materielkännedom; vapenvård.

2. Skjutning med kulsprutepistol, kulsprutegevär, pistol, kulspruta och automatgevär (skjutbana).

3. F ältskjutning med kulsprutepistol och pistol.

4. Kast med skarp handgranat.

5. Sprängtjänst.

6. Mintjänst.

7. Polisgrupp/ patrull: överfall och sabotage.

8. Husstrider.

9. Strid i ort.

Ulnbw

Civilförsvarstjänst (16 tim.)

. Nya stridsmedel. Total krigföring. Totalt försvar. Civilförsvarets uppgifter och or—

ganisation. .Observations- och förbindelsetjänst. Alarmering. Civilförsvarets beredskapsgrader.

Civilförsvarsplikt. Bestämmelser ang. mörkläggning samt trafik. . Utrymning och inkvartering. . Skydd mot kärnvapen och radiakstrålning. Bestämmelser ang. skyddsrum. . Biologisk krigföring och skyddsmöjligheter. Stridsgaser och skyddsmöjligheterna

däremot.

• Sida 196
•  Original

Specialföreläsningar

l. Alkohollagstiftningen (2 tim.).

2. Jaktvård (6 tim.).

3. Utnyttjandet av hundar i polistjänsten (8 tim.). 4. Spioneri och sabotagebrott (2 tim.).

5. Trafikundervisning i skolor (3 tim.).

• Sida 197
•  Original

197 Bilaga A 3

Nuvarande kursplan för assistentklassen

Ordningspolistjänst (112 tim.)

1. Protokollering, omfattande upprättandet av förundersökningsprotokoll, förundersök- ningsanteckningar och rapporter ang. ärenden hänförliga till skydds- och övervak- ningsverksamheten.

2. Sinnessjukas behandling på polisstation jämte utredning och redovisning i ärenden ang. sinnessjuka.

mvh

Kriminaltaktik Kriminalpolistjänst ( 27 0 tim.)

1. Allmän spaningslära.

2. Förhörslära med demonstrationer och övningar.

3. Förundersökningen.

4. Protokollering.

5. Studiebesök på kriminalavdelningen i Stockholm. 6. Film och bildbandsförevisning jämte kommentarer.

Kriminalteknik

7. Allmän spårlära; brottsplatsundersökningens teori. 8. Spårsökning och undersökningsteknik. 9. Spåravgjutning (demonstrationer och övningar). 10. F ingeravtrycks- och signalementslära. 11. Fotografering. 12. Låskunskap. 13. Brottsplatsens skyddande samt teknik vid husrannsakan. 14. Vapenundersökningar. 15. Varukännedom. 16. Registerkunskap. 17 . Trafikutredningsteknik. 18. Brandorsaksutredningar. 19. Bedrägeriutredningar. 20. Dödsfallsutredningar. 21. Skrift- och urkundsförfalskning. 22. Skatteärenden. 23. Gränsövervakning och utlänningskontroll. 24. Spioneri och sabotagebrott. 25. Valutabrott, narkotikabrott, olaga varuinförsel.

Straffrätt med straffprocessrätt (105 tim.)

Repetition och komplettering av konstapelsklassens kurs i vad avser de straffrättsavsnitt, som tidigare antingen behandlats mera översiktligt och orienterande eller utelämnats (brott mot rikets säkerhet, högmälsbrott, förfalskningsbrott, mened och falskt åtal, allmänfar- liga brott m m).

• Sida 198
•  Original

Specialstraffrätt (105 tim.) Trafiklagstiftning Fördjupning av konstapelsklassens kunskapsstoff på grundval av läroboken ”Vår väg-

trafiklagstiftning” av Biörklund-Berglund. Vägmärkes- och vägtrafikkungörelserna berörs dock endast i vissa delar.

Ordnings-, närings— och alkohollagstiftning Ordningsstadgan och lagen om allmänna sammankomster studeras grundligt. Näringsfrihetsförordningens bestämmelser om rätten att driva näring, kringföringshandel och realisationshandel genomgås noggrant, varjämte vissa rättsfall diskuteras. Rusdrycksförsäljningsförordningen studeras ingående. De 5 k förtärings- och förvarings- förbuden görs till föremål för ett fördjupat studium.

Civilrätt ( 63 tim. )

Undervisningen är i princip inriktad på en fördjupning av det i konstapelsklassens kurs i civilrätt ingående kunskapsstoffet. Således belyses lagstiftningen med exempel och rätts- fall, varjämte någon tid anslås för diskussioner. Undervisningen omfattar även en grund- lig repetition av konstapelsklassens kurs. I anslutning härtill genomgås vissa i nämnda kurs icke behandlade lagstadganden och ämnesavsnitt, huvudsakligen i enlighet med följande uppställning:

Familjerätt

1. Äktenskapsrätt: lysning, vigsel, återgång av äktenskap, vissa stadganden ang. äkten- skapsskillnad, skadestånd vid äktenskapsskillnad, makes rätt till bostad vid äkten- skapsskillnad. . Föräldrarätt: adoption, barnavårdsman, verkan av omyndigas rättshandlingar. . Arvsrätt: adoptivbarns arvsrätt, underhållsbidrag ur kvarlåtenskap, testamentes tolk- ning, testamentes ogiltighet, sammanlevnad i oskiftat bo.

onto

Fömögenhetsrätt

4. Avtalsrätt: återkallelse av fullmakt, verkan av att fullmäktig eller huvudman avlider, rättshandlings ogiltighet på grund av befordringsfel och simulation.

5. Fast egendom: vattenområden, inskränkningar i förvärvsrätten, kontraktsbrott od vid överlåtelse, gåva, dödande av inteckning, exekutiv försäljning, nyttjanderätts be- stånd vid äganderättsövergång, bostadsrätt.

6. Lös egendom: vissa stadganden i köplagen, lösöreköp, gåva, samäganderätt, panträtt, check, kallelse å okända borgenärer.

S ocialkunskap ( 30 tim. )

. Den sociala och ekonomiska utvecklingen i Sverige sedan början av 1800-talet.

2. Socialpolitiken och dess samhällsekonomiska aspekter: socialpolitikens målsättning och dess inverkan på olika samhällsgruppers levnadsstandard; organisationsväsendet bland arbetstagare och arbetsgivare och dess roll i dagens samhälle; rättsordningen på arbetsmarknaden.

3. Den sociala skyddslagstiftningen: arbetstidslagstiftning, lagstiftning om semester och skydd mot olycksfall och ohälsa i arbetet.

4. Den moderna sysselsättningspolitiken och dess roll i ett modernt samhälle. Yrkesväg-

ledningen och dess betydelse. 5. Familjepolitiken. Socialförsäkringarna. Socialhjälpen.

i—l

• Sida 199
•  Original

p—l

40:01

com

10. 11. 12.

Psykologi ( 45 tim.)

. Kort repetitorisk genomgång av konstapelsklassens kurs. . Nervfysiologi med tyngdpunkten på det centrala nervsystemet och sinnesfysiologin, allmänna funktioner hos cortex, motoriska och sensoriska centra och regioner i hjärnan. . Varseblivningspsykologi med relativt utförlig beskrivning av våra sinnen, förnimmel- ser, stimulus-reaktionsmekanismema, organiserande av varseblivningar, konstansupp- levelser, uppmärksamhetsstimuli; varseblivningens påverkan av förhandsinställningar, vanor, personliga intressen, behov och sociala faktorer. . Inlärning och minnen: olika typer av inlärningsexperiment, inlärningskurvor, organi- serandet av inlärningsstoff, faktorer som inverkar på inlärningen, medövning, memore- ring, retention, erinringsförändringar, glömskekurvor. . Tankepsykologi; föreställning, illusion och hallucination, insikt, språksymboler. . Känsla, emotion och motivation. . Differentiell psykologi; psykologisk mätning (särskilt intelligensmätning), grundläg-

gande personlighetspsykologi.

. Socialpsykologi; arv- och miljöproblem, gruppdifferenser, individ—massa. . Vittnes— och förhörspsykologi med anknytning särskilt till varseblivning och minne. (Experiment och ljudbandsdemonstrationer samt genomgång av fall). Intervjuteknik (med tillämpningsövningar) och subjektiv bedömning. Ledarskapets psykologi (med diskussion av fall). Psykologiska kontaktproblem (med diskussion av fall).

Rättspsykiatri (20 tim.)

Utbildningen syftar till att ge eleverna en god information om de psykiatriska spörsmål som i omedelbar och praktisk form möter polismännen i deras verksamhet.

1.

IFO)

]. 2. 3.

Normalpsykologisk orientering med redogörelser för de psykiska fenomen, vilkas kvantitativt eller kvalitativt avvikande yttringar utgör väsentliga symptom i psyko— patologin.

. Översikt och exemplifiering av viktigare symptom i psykopatologin med särskild hän- syn till symptomens betydelse för eventuell farlighet och kriminalitet. Praktiska an— visningar för polismännens handlande. . Kortfattad översikt av psykiatrins systematik och egentliga sjukdomslära. . En mera detaljerad framställning av vissa viktiga psykopatologiska typer och bilder:

a) alkoholismen och dennas psykiska följdsjukdomar, olika typer av rus samt tillstånd som simulerar alkoholrus,

b) läkemedels- och thinnermissbruk samt narkomani, c) sexuella abnormiteter, sexualbrottslingar och sexualbrott. . Medicinsk kriminologi i översikt med utgångspunkt från såväl psykopatologi som

socialkriminologi; återfallsbrottslingar, våldsbrott och trafikbrott; allmänna synpunk- ter på behandling av brottslingar. . Översikt av den egentliga rättspsykiatrins grundbegrepp jämte beskrivning av till-

vägagångssättet vid sinnesundersökningar. Psykiatriska aspekter på. sinnessjuklagens tillämpning; studiebesök på rättspsykiatrisk klinik.

Rättsmedicin (26 tim.)

Genomgång av ämnet och dess hjälpvetenskaper. Dödstecken och likomvandling. Naturlig död, dödfödsel. Allmänt om skador på levande och döda; vitalreaktionen.

• Sida 200
•  Original

. Läkarens och polismannens arbete på brottsplats, vid liksyn samt vid obduktion. Un- dersökning för påvisande av alkoholpåverkan. . Trubbigt våld, dess olika former och orsakande föremål. . Skär-, stick-, skott-, el— och brännskador. . Hängning, strypning, drunkning etc. . Förgiftningar; sömnmedel, koloxid, cyan, insekticider.

Graviditet, abort, förlossning, barnamord. . Identifiering, skelettundersökning. Komplikationer och ofall, adekvat kausalitet, döds-

orsakskonkurrens. Föreskrifterna ang. rättsmedicinsk obduktion. . Demonstrationer rörande dödstecken och likomvandling; människokroppens byggnad;

fall av strypning, kvävning, hängning, sömnmedelsförgiftning (självmord), koloxid- förgiftning och naturlig död; de anatomiska förhållandena vid kriminell abort.

Fysisk träning

För fysisk träning, omfattande motionsgymnastik, bollspel samt jiujitsu, anslås 1 timma per vecka.

Vapnens bruk och stridstaktik

Ämnesplanen är identisk med konstapelsklassens.

1.

2.

man

Civilförsvarstjänst ( 16 tim.)

Nya stridsmedel och stridsmetoder. Totalförsvar. Civilförsvarsplikt. Civilförsvarets organisation. Beredskapsfrågor. Ordnings- och bevakningstjänst. Kärnvapnens olika verkningssätt; skyddsmöjligheter; olika stråldosers verkan vid radiakstrålning. Stridsgaser och skyddsmedel. Skyddsrumsfrågor. . Larmsignaler och deras innebörd. Rapport- och ordergång under flyglarmtillstånd.

Verksamhet i skadeområde. . Utrymning och inkvartering. . Biologisk krigföring.

S pecialföreläsningar

Arbetsledning (9 tim.). Kriminalpolitik (4 tim.). Trafikövervakning (8 tim.). Utnyttjandet av hundar i polistjänsten (8 tim.). Barnavårdsnämndernas uppgifter (3 tim.). Ungdomsvårdsskoloma (3 tim.). Nykterhetslagstiftning (4 tim.).

• Sida 201
•  Original

201 Bilaga A !,

Nuvarande kursplan för kommissarieklassen

Ordningspolistaktik ( 70 tim.)

. Återblick på den teoretiska polistaktiken med aktuella typexempel på. organisationen av större poliskommenderingar under olika förhållanden. . Planläggningen av yttre bevakning. Trafikdirigering, punktbevakning, skyddspolis, kvarterspolis. Televisionens och teleprinterns möjligheter. . Polistaktiska lärdomar från de krigförande länderna under andra världskriget. För- svar av polisstationer under orostider. . Repetitorisk genomgång av föreskrifterna om frihetsberövanden och våldsanvändning (särskilt bruket av skjutvapen). . Förföljandet av för brott misstänkt person i motorfordon och i samband därmed anordnandet av vägspärrar. Spaning efter rymmare från fångvårdsanstalter. Använd- ning av skjutvapen vid gripande. . Ingripanden mot desperados (mentalsjuka). Användningen av gas- och rökmaterial.

Ingripanden under utomordentliga förhållanden.

. Bestämmelserna om »äventyrligt spel». Organiserandet av razzior mot spelhålor, natt- klubbar, narkotikanästen. Husrannsakan. Ingripanden på in- och utländska fartyg i svensk hamn. . Trafikövervakning och trafiksäkerhet. Tekniska hjälpmedel vid trafikövervakning. Flygande inspektion. Trafikundervisning i skolor. . Utnyttjandet av hundar i polistjänsten. . Beredskapsplanläggning: författningsmässiga grunder; planläggningens omfattning och

hjälpmedel; polisens krigsmässiga utrustning samt fortlöpande utbildning i vapnens bruk och stridstaktik.

Kriminalpolistjänst (110 tim.)

K riminaltaktik

1.

2.

Förundersökningen; förhörstaktik; protokollering; kriminaltaktiska synpunkter på brottsutredningen. Organiserandet av kriminalutredningar med särskilt avseende vid undersökningsledarens/spaningschefens uppgifter. Internationella kriminalpoliskommissionen och samarbetet med utländska polismyn- digheter.

Kriminalteknik

59

11. 12. 13. 14. 15.

wsaaew

. Allmän spårlära och avbildningslära. . Varukännedom.

Vapenlära. Trafikolycksutredning. Registerkunskap.

Inbrott och inbrottstekm'k. Brandutredningar.

Husundersökning.

Skatteutredningar, deklarationsärenden. Gränsövervakning och utlänningskontroll. Spioneri och sabotagebrott; säkerhetstjänstens organisation. Valuta, narkotika, smuggling. Våldtäktsbrott.

• Sida 202
•  Original

Polis-lagstiftning ( 20 tim.)

. Instruktionen för rikspolisstyrelsen. Länsstyrelseinstruktionen.

2. Polisinstruktionen jämte rikspolisstyrelsens föreskrifter och anvisningar till densam- ma. Rikets indelning i polisdistrikt.

3. Lagen om vad som avses med polismyndighet. Kungörelsen om handläggning av vissa polischefsuppgifter jämte rikspolisstyrelsens beslut om delegation. Rättegångs- balkens 7 kap. 9 &. Handläggningen av polismyndighetsärenden: rutiner och arbets- metoder.

4. Lagen om polisnämnder. Lagen om kommunal trafikövervakning. Lagen om trafik- nämnder. Kungörelsen om förordnande för tullpersonal att ombesörja viss trafiköver- vakning. Kungörelsen om ersättning till statsverket vid anlitande av polisbevakning på enskild bekostnad. . Diarieföring samt handläggning av brottmål och ärenden. Personregistrering. . Personalredovisning. Arbetstidsfrågor. Arbetarskydd.

. Polisrekrytering. H

4030"!

Straffrätt med straffprocessrätt ( 36 tim. )

1. Orientering kring den nya brottsbalken främst i vad angår de särskilda brotten och åtalsreglerna. Polischefens och åklagarens befattning med förundersökning i brottmål. 2. Kriminologi och kriminalpolitik.

Specialstraffrätt ( 20 tim.)

Seminariebetonad undervisning rörande mera svårbestämbara frågor inom Vägtrafiklag- stiftningen och allmänna ordningsstadgan.

Socialkunskap ( 30 tim.)

1. Översikt över nyheter på socialpolitikens område samt rörande samhällets hjälp- åtgärder.

. Samhällets barnavård.

Kriminalvården. Hem och vårdformer för ungdom.

. Nykterhetsvården.

. Studiebesök vid Lövsta skolhem och Högdalens ungdomshem.

amg—pore

Psykologi ( 40 tim.)

1. Allmän psykologi: utvecklingspsykologi, differentialpsykologi, personlighetspsykologi; behov och motivation; val, konflikt, missräkning; affekt och emotion; abnormpsyko- logi, socialpsykologi; vittnespsykologi och förhörsteknik.

. Arbetsledarpsykologi och instruktionsmetodik. . Introduktion och utbildning av nyanställda.

0310

Rättspsykiatri ( 16 tim.)

Medicinsk kriminologi i översiktsform med utgångspunkt i såväl psykologi som social- kriminologi och med särskilt beaktande av återfallsbrottslingar, våldsbrott och trafikbrott. Allmänna synpunkter på behandling av brottslingar. Översikt av den egentliga rätts- psykiatrins grundbegrepp jämte beskrivning av tillvägagångssättet vid sinnesundersök- ningar. Psykiatriska aspekter på sinnessjuklagens tillämpning. Studiebesök på rättspsy- kiatrisk klinik.

• Sida 203
•  Original

Rättsmedicin (18 tim.)

1. Genomgång av de olika medicinska disciplinerna med exempel på när och hur de kan utnyttjas inom rättsmedicinen. Hjälpvetenskaper. Något om medicinsk terminologi. Om bedömning av läkarintyg. Obduktionsförfarandets formalia och realia; bildde— monstration av iakttagelser vid liksyn och skadetyper; demonstrationer av olika obduktionsfall. Genomgång av fall av felbedömda skottskador. Rättsmedicinens möj- ligheter; demonstration av tillvaratagande av preparat för rättskemisk undersökning.

2. Alkoholmissbruk och sömnmedelsförgiftning.

3. Kriminella aborter.

4. Sexualpatologi.

Vapnens bruk och stridstaktik

Ämnesplanen är identisk med konstapelsklassens.

Civilförsvarstjänst ( 7 tim.)

1. Nya stridsmedel. Luftbevakning och markbevakning. Civilförsvarets organisation. Beredskapsgrader. Alarmering. Verkskydd.

2. Utrymningsbestämmelser; inkvartering av utrymda och hemlösa (med särskild hänsyn till ordningstjänstens medverkan). Kärnvapnens verkningssätt; skyddsmöjligheter.

3. Författningskunskap. 4.1.edningsverksamhet från civilförsvarets ledningscentral och från krigspolisstation. Civilförsvarets basstationer. Verksamhet i skadeområde.

Specialföreläsningar Arbetsledarpsykologi och instruktionsmetodik (30 tim.). Organisation, planering, arbetstid, rekrytering, samrådsverksamhet (30 tim.). Kontorsteknik (10 tim.). Allmän tilläggspension (3 tim.). Ungdomsvårdsskolor (2 tim.). Fiskerilagstiftning (6 tim.).

• Sida 204
•  Original

Bilaga A 5

Nuvarande kursplan för polischefskursen

Ordningspolistjänst (82 tim.)

. Återblick på. den teoretiska polistaktiken med aktuella typexempel på organisationen av större poliskommenderingar under olika förhållanden. . Planläggningen av »yttre» bevakning. Trafikdirigering, punktbevakning, skyddspolis, kvarterspolis. Televisionens och teleprinterns möjligheter. . Polistaktiska lärdomar från de krigförande länderna under andra världskriget. Försvar av polisstationer under orostider.

. Repetitorisk genomgång av föreskrifterna om frihetsberövanden och våldsanvändning

(särskilt bruket av skjutvapen).

. Förföljandet av för brott misstänkt person i motorfordon och i samband därmed anordnandet av vägspärrar. Spaning efter rymmare från fångvårdsanstalter. Använd- ning av skjutvapen vid gripande. . Ingripanden mot desperados (mentalsjuka). Användningen av gas- och rökmaterial.

Ingripanden under utomordentliga förhållanden.

. Bestämmelserna om :äventyrligt spel». Organiserandet av razzior mot spelhålor, natt—

klubbar, narkotikanästen. Husrannsakan. Ingripanden på in— och utländska fartyg i svensk hamn. . Trafikövervakning och trafiksäkerhet. Tekniska hjälpmedel vid trafikövervakning.

Flygande inspektion. Trafikundervisning i skolor.

. Utnyttjandet av hundar i polistjänsten. . Beredskapsplanläggning: författningsmässiga grunder; planläggningens omfattning och

hjälpmedel; polisens krigsmässiga utrustning samt fortlöpande utbildning i vapnens bruk och stridstaktik. 11. Expeditionstjänst. Kriminalpolistjänst (220 tim.) Kriminaltaktik

1. Allmän spaningslära. Förundersökningen; förhörstaktiska frågor; protokollering; orga- niserandet av kriminalutredningar med särskilt avseende vid undersökningsledarens/ spaningschefens uppgifter.

2. Internationella kriminalpoliskommissionen och samarbete med utländska polismyn- digheter.

Kriminalteknik

3. Allmän spärlära och avbildningslära; spåravgjutning (demonstrationer och övningar); fingeravtrycks- och signalementslära.

4. Fotografering; Skissering.

5. Låskunskap.

6. Laboratoriemetoder; skriftförfalskningar.

7. Identifiering av lik.

8. Varukännedom.

9. Vapenlära. 10. Trafikolycksutredningar. 11. Registerkunskap. 12. Förfalskning. 13. Inbrottsutredningar. 14. Husrannsakan och kroppsvisitation.

• Sida 205
•  Original

15. 16. 17. 18. 19. 20.

Dödsfallsutredningar. Brandutredningar och brandorsaksutredningar. Gränsövervakning och utlänningskontroll. Spioneri och sabotagebrott.

Valuta- och narkotikabrott samt olaga varuinförsel. Deklarationsärenden.

Polislagstiftning (20 tim.)

Ämnesplanen är identisk med kommissarieklassens.

Specialstraffrätt

Undervisning förekommer ej. Eleverna har att efter självstudier avseende främst trafik- och ordningslagstiftningen tentera i ämnet för erhållande av betyg.

GP.—"1030!

Åklagartjänst ( 20 tim.)

. Förhörsmetoder under förundersökningen och inför domstolen. Försvararens rättigheter och skyldigheter. Samarbetet mellan åklagaren (förundersökningsledaren) och för- svararen. . Domstols medverkan vid förundersökningen i kontrollsyfte och för utredningens kom-

plettering.

. Förhållandet mellan förundersökningsledaren och polispersonalen (delegationsrätt

mm).

. Nedläggande av förundersökning, beslut i åtalsfrågan, åtalseftergift, nedläggande av

åtal, stämningens innehåll.

. Plädering inför rätta. . Fullföljd av talan med genomgång av anslutningsvad och procedurfrågor. . Tvångsmedlen. Sekretesslagstiftningen; förhållandet till pressen. . Diskussion kring vissa bestämmelser, vilkas tillämpning visat sig bereda svårigheter.

Redogörelse för av riksåklagarämbetet anlagda synpunkter på vissa konkreta fall.

Socialkunskap

Eleverna har att på grundval av självstudier avlägga tentamen för vinnande av vitsord. Till ledning för självstudierna ges en 5—6 timmars översiktlig genomgång av ämnet.

H

vi?—OD

Psykologi ( 75 tim.)

. Allmän psykologi; psykologin som vetenskap; psykologiska experiment. . Intelligensbedömning och begåvningsanalys: intelligensmätningsinstrumentens upp— komst, korrelationer mellan tester, vanliga typer av test, olika funktionssidor hos intelligensen. . Utvecklingspsykologi: utveckling från spädbarnsålder till pubertet. . Moderna personlighetsteorier; de viktigaste typlärorna, dimensionsanalys, försvars- mekanismer och motivation. . Mass— och gruppsykologi: grundläggande behov, miljöns inverkan på behoven, roll- begreppet, attitydundersökningar, propaganda, massfenomenen, olika slag av grupper, samhällets institutioner. . Vittnespsykologi och psykologisk förhörsteknik. . Medicinsk kriminologi.

• Sida 206
•  Original

.—

EPO”

403

. Rättspsykiatrins utveckling, omfattning och praktiska arbetsuppgifter. . De psykiskt abnormas straffrättsliga bedömning enligt gällande svensk rätt. Kort översikt av olika teorier rörande kriminalitetens uppkomst (medicinsk-biologiska, so— ciologiska, endokrinologiska, psykoanalytiska m fl). . Brottsbalkens bestämmelser avseende sinnessjukdom, sinnesslöhet och med sinnessjuk— dom jämställda tillstånd. Allmän psykopatologi, tankelivets rubbningar; sinnes— och tankevillor; illusioner; paranoiska idéer och hänsyftningsidéer; associationsförloppen och deras störningar; idéflykt; manodepressiv sjukdom och reaktiva depressioner. Rättspsykiaterns ställning som sakkunnig i brottmål; jämförelse med förhållandet i andra länder. . Den straffrättsliga bedömningen av rustillstånd. Internering ur rättspsykiatrisk syn- punkt. Åklagarens roll vid försöksutskrivning av straffriförklarade. Om schizofreni och brott. Intellektuell efterblivenhet ur rättspsykiatrisk synpunkt.

. Den straffrättsliga behandlingen av vissa psykopater och sexuellt abnorma. Homo— sexualitetens straffrättsliga ställning. Lagen om kastrering. Behandlingen av vissa alkoholistbrottslingar. Rättspsykiatriska synpunkter på behandlingen av lösdrivare. . Bestämmelserna om rättspsykiatriska undersökningar (sinnesundersökningar); rätts-

psykiatriska utlåtanden. . Alkoholism ur rättspsykiatrisk synpunkt. Riktlinjerna för bedömning av brott under

alkoholpåverkan. Kvinnlig kriminalitet. Sexualbrotten och sexualbrottslingarnas straff- rättsliga behandling.

Rättsmedicin (20 tim.)

. Rättsmedicinens omfattning. Rättsmedicinalväsendets organisation. Samarbetet mel— lan jurister, polismän och läkare. . Rättsmedieinsk och medicinsk terminologi. Intygsskrivning och värdering av intyg.

Tystnadsplikten.

. Allmänt om skador, vitalreaktionen.

Förvaring och transport av lik. Liksyn. Olika obduktionsformer; tillvaratagande av material för vidare undersökningar. Demonstration av dödstecken samt orsaker till plötslig naturlig död, sömnmedels- och andra förgiftningar, naturlig död samt dödsfall i anslutning till förlossningar; demonstration av skadetyper med exempel på medicinsk och juridisk bedömning. . Exempel på och kommentarer till förhör med läkare inför domstol. . Utredningar vid abortfall och våldtäkt samt om faderskap.

Bokföring med revisionslära (25 tim.)

Bokföring

1.

2.

3. 4.

Balans-, vinst- och förlusträkningar: olika affärshändelsers inverkan på resultat och ställning. Bokslut direkt i balansräkning, på T-konton och på generalbalans. Bok— föringsövning på T-konton med efterföljande bokslut. Samma bokslut i generalbalans. Vinstavstämning. Begreppen utgift—kostnad, inkomst—intäkt.

Avskrivningar: avskrivningens uppgift; konstant, degressiv och progressiv avskriv- ning; avskrivningarna ur skattesynpunkt, främst räkenskapsenlig avskrivning. Bokföringslagen: viktigare formella och sakliga bestämmelser.

Värderingsregler: dolda reservers inverkan på resultaträkning (civil- och skatterätts- liga synpunkter); reglerna betr. Värdering av varulager.

• Sida 207
•  Original

5. Lagregler om revision.

6. Siffergranskning och intern kontroll.

7. Kontroll av intäkter och utgifter.

8. Årsredovisningen i aktiebolag.

Kameralkunskap (12 tim.)

1. Spörsmål ur medelsförvaltningssynpunkt betr. indrivning av skatter och böter med anknytning till civilrättsliga spörsmål i samband med indrivningen.

2. Spörsmål i övrigt ur kameral synpunkt vid bevakning av statsverkets fordringar, i den mån fråga är om utmätningsmans eller exekutionsbiträdes uppgifter.

3. Synpunkter på vad en utmätningsman har att beakta vid sitt handhavande av värde— och säkerhetshandlingar.

4. Genomgång av den interna kontroll som bör iakttas av utmätningsman i fråga om medelsförvaltningen.

5. Kontroll av medelsförvaltningen genom inventeringar.

6. Spörsmål rörande åtgärder till förhindrande och upptäckande av oegentligheter.

7. Vissa kontorstekniska frågor rörande förenklingar av kameralt och administrativt arbete.

8. Rationalisering, effektivitet och rättssäkerhet.

M otorfordonskunskap (12 tim.)

1. Allmän genomgång av chassi: ramar, självbärande karosserier, massfördelningens in— verkan på fordonets vägegenskaper, över- och understyrning, fjädrad och ofjädrad vikt, fram— och bakhjulsdrivning, motorplacering.

2. Motor och kraftöverföring: genomgång av olika motorer med hänsyn till arbetssättet; växellådor, frihjul, synkronisering, planetväxel; bakaxelväxlar, hypoidväxlar, snäck— växlar, dubbel bakaxelväxel, differential, differentialspärr; kardanknutar; kopplingar.

3. Styrinrättning och hjulupphängning: styrgeometri, olika fram- och bakhjulsupphäng— ningar; olika styrväxlar, servostyrning; fjädrar och stötdämpare.

4. Bromsar: trycklufts-, vakuum-, hydrauliska, elektriska och mekaniska bromsar; trum- broms och skivbroms; tvåkretssystem; bromskraftfördelning; påskjutbromsar.

5. Belysnings- och strålkastarkonstruktioner. Färdskrivare. Mopeder.

6. Klassificeringsfrågor. Besiktningsinstrument. Tjänsteviktsproblem. Kopplingsanord- ningar. Vapnens bruk och stridstaktik Ämnesplanen är identisk med konstapelsklassens.

1.

Civilförsvarstjänst (11 tim.)

ABC-stridsmedel. Robot- och raketvapen. Nya stridsmetoder. Totalt försvar. Civil- försvarets uppgifter och organisation. Förebyggande åtgärder. Polismäns skyldighet att äta sig uppdrag som civilförsvarsbefäl. . Civilförsvarsplikt (uttagning, inskrivning, utbildning, övning, krigsplacering). Be-

redskapstillstånd och beredskapsgrader. Observation och förbindelse; rapport— och ordervägar. Alarmering. Bestämmelser om trafikförhållanden vid mörkläggning och flyglarm. . Författningskunskap (förbud mot fotografering och innehav av sprängämnen; bevak—

ningskungörelsen; kommunerna och civilförsvaret; förfoganderätt; ansvarsbestämmel- ser). Polisens ställning i krig. Skyddsrum. Stridsgaser och skydd häremot.

• Sida 208
•  Original

4. Utrymning: beräkning av antalet utrymmande, utrymningskategorier, utrymnings- områden, inkvarteringsområden, beredskapsutrymning, snabbutrymning, trafikregle- ring vid utrymning.

5. Inkvartering: registrering av inkvarterade.

. Röda-Kors—konventionerna.

0:

Specialföreläsningar Jiujitsu (8 tim.). Arbetsledarpsykologi och instruktionsmetodik (30 tim.). Organisation, planering, arbetstid, rekrytering, samrådsverksamhet (30 tim.). Kriminologi (20 tim.). Nykterhetsvård (6 tim.). Alkoholmissbruk och sömnmedelsförgiftning (6 tim.). Kriminella aborter (2 tim.). Samhällets barnavård (2 tim.). Fångvård (2 tim.). Jaktvård (8 tim.). Fiskerilagstiftning (4 tim.).

• Sida 209
•  Original

Sammanställning av antalet undervisningstimmar i nuvarande reguljära kurser

Antal undervisningstimmar

Undervisningsämne G&pgråd- Konlsta- ASSiS— åå3_ Polls- ; teoret. pe S" tent' rie- chefs- klass klass kurs fackutb. klass Ordningspolistjänst ................... 48 100 112 — 82 Ordningspolistaktik ................... -— — —— 70 — Kriminalpolistjänst ................... 16 80 270 110 220 Straffrätt ............................ 15 70 —- — — Straffrätt med straffprocessrätt ........ ——- — 105 36 — Specialstraffrätt ...................... 15 63 105 20 — Civilrätt ............................ — 42 63 _- — Processrätt .......................... — 24 —— -— — Polislagstiftning ...................... — — — 20 20 Åklagartjänst ........................ —— — -— — 20 Samhällslära ......................... 21 — — --— — SOCialkunskap ....................... 10 20 30 30 6 Svenska ............................. 30 40 —— -— — Akutsjukvård och socialmedicin ........ 22 20 —-— —— — Psykologi ........................... — 25 45 40 75 Rättspsykiatri ....................... —- — 20 16 20 Rättsmedicin ........................ — — 26 18 20 Bokföring med revisionslära ........... — — — — 25 Kameralkunskap ..................... —-— — — — 12 Motorfordonskunskap ................ —— — —— —— 12 Fysisk träning ....................... 32 126 28 -— — Vapnens bruk och stridstaktik, tjänste— vapnens bruk ...................... 16 16 16 16 16 Civilförsvarstjänst .................... —— 16 16 7 11 Specialföreläsningar ca ................ —— 20 40 80 120

___—___—

• Sida 210
•  Original

Antal elever och klassavdelningar läsåren 1956/ 57—1964/ 65

_______________________—_————_———————

Läsåret

_______________________—_——-—————————————

56/57 | 57/58 | 58/59 | 59/60 | 60/61 | 61/62 | 62/63 | 63/64 64/65

____________________.—_—————_——-—————

Skola och kurs A n t a l

_______________._______.__——-_———————-————

cle- klass- ele- klass- ele- klass- ele- klass- ele- klass- ele- klass- ele- klass- ele- klass- ele- klass- ver avd. ver avd. ver avd. ver avd. ver avd. ver avd. ver avd. ver avd. ver avd.

Huvudskolan i Stockholm

Grundlägg. teoret. fackutb. 99 301 13 285 12 311 15

Konstapelsklass . . . . . . 116 5 127 5 141 6 141 6 147 6 177 6 203 10 285 12 325 15 Assistentklass ........ 239 12 257 12 180 10 192 10 211 10 198 10 192 257 10 201 10 Kommissarieklass . . . . 44 2 45 29 1 35 1 34 1 36 1 34 39 52 2 Polischefskurs . . . . . . . 25 1 26 39 2 50 2 51 2 49 2 42 38 3 31

IQ

_4 alv-101 (N'—1

Spec.kurs 1 arbetsledning . . . . . . 20 1 24 1 52 2 53 49

brandorsaksutredning 32 1 26 21 20 18 18 brottsplatsundersökn. 19 1 18 18 1 40 2 37 2 44 2 47 färgfotografering . . . 18 1 16 17 förmögenhetsbrott .. 26 54 2 16 1 22 1 24 1 25 gäldenärsbrott . . . . . 56 2 52 22 1 27 1 26 socialpolislära ...... 24 1 46 2 52 2 56 teknisk material . . . . 20 trafiksäkerhet (4 v.) 120 4 231 8 129 4 108 4 91 4 20 1 45 2 52 trafiksäkerhet (2 v.) 29 1 57 2 59 för mc-förare ...... 12 1

(N

44 2 36 61 3

H H N H

0 01 P1

20 1 48 48 2 N NHNv—tv—(v—(N HHHv—(m

N v—4

45 68 3

01 G]

Avdelningsskolan i Göteborg

Grundlägg. teoret. fackutb. 39 2 80 4 114 104 5 Konstapelsklass . . . . . . 86 77 4 80 4 81. 4 93 4 80 5 83 4 106

IQ

153 !” |!) lx. *:fl

• Sida 211
•  Original

Avdelningsskolan i Malmö

Grundlägg. teoret. fackutb. Konstapelsklass . . . . . . 122 Fortbildningskurs . . . . 59

Avdelningsskolan i Norrköping Grundlägg. teoret.

fackutb.

Konstapelsklass . . . . . . 46

Avdelningsskolan i

Örcbro

Grundlägg. teoret.

fackutb.

Konstapelsklass . . . . . . 50

Avdelningsskolan i

Gävle

Grundlägg. teoret. fackutb.

Konstapelsklass . . . . . . 52

Avdelningar/wlan i

Luleå

Grundlägg. teoret. fackutb.

Konstapelsklass . . . . . . 37

Avdelningsskolan i Karlstad Grundlägg. teoret. fackutb.

Konstapelsklass . . . . . .

134

_: 19

46

49

48

39

(N

143 61

36

40

43

40

:D

41

40

41

42

129 86

33

39

24

31

49 178 46 37 41

21 47 15 41 16 41

28

H

1

129 116 86

42 55 63

64 55

62 43

CD

00

3 2

139 128 50

57 48 96 91 60 61 65 65

67 65

3 3

|....1035| 46 |1256| 53 |1098| 49 |1058| 47 |1082| 49 |1497| 66 |2121| 96 |2442| |109

147 160 7 52 2

88 4 73 4

94 94

68 3 67 3 81 4 85

42 2 64 3

|2615 | 122

• Sida 212
•  Original

Jämförelse mellan nuvarande konstapelsutbildning och föreslagen polisiär grundutbildning med avseende på antalet undervisningstimmar

___________________—————— Nuvarande ordning

Undervisningsämne Grundl. Konsta- 5.3 Förslag + teor. pels tiin _" f ackutb. klass

_______________—_——-—-——

Studieorientering .................... 10 + 10 Ordningspolistjänst (1) .............. 48 100 148

Kriminalpolistjånst (1) .............. 16 80 96 | 435 + 191 Allmän polislära (2) .................

Straffrätt ........................... 15 70 85 86 + 1 Specialstraffrätt ..................... 15 63 78 86 + 1 Civilrätt ............................ 42 42 50 + 8 Processrätt .......................... 24 24 20 — 4 Svenska ............................ 30 40 70 80 + 10 Engelska (2) ....................... 70 + 70 Samhällslära (1) .................... 21 21

Socialkunskap (1) ................... 10 20 30 | 60 + 9 Socialkunskap med samhällslära (2) . . . Psykologi (1) ....................... 25 25 | + 25 Människokunskap (2) ............... 50 Akutsjukvård och socialmedicin (1) . . . . 22 20 42 | + 18 Medicin (2) ........................ 60 Motorfordonskunskap ................ 70 + 70 Kontorstekniska hjälpmedel (2) ...... 60 + 60 Vapnens bruk och stridstaktik1 (1) . . . .

Tjänstevapnens bruk (2) ............. 16 16 32 40 + 8 Civilförsvarstjänst (1) ............... 16 16 — 16 Fysisk träning ....................... 32 126 158 120 — 38 Specialföreläsningar .................. 20 20 —— 20

Summa timmar 225 662 887 1 297 + 410

___—##

Anm: (1) undervisningsämne enl. tidigare stadga för statens polisskola. (2) undervisningsämne enl. polisutbildningskommitténs förslag. * En veckas fältmässiga övningar.

• Sida 213
•  Original

Bilaga A 9

Förslag till ny lydelse av bestämmelserna angående fordringar i allmänbildningshänseende för antagning till polisaspirant

Gällande lydelse

För att sökande skall anses ha förvärvat för polistjänst erfor- derlig allmänbildning skall så- som minimikrav gälla att han

a) avlagt realexamen eller äger normalskolekompetens eller

b) med godkända betyg genom- gått polisiär yrkesskola eller

0) erhållit slutbetyg från enhets- skolans årskurs 99 eller

d) genomgått teoretiska folk- högskolekurser, varav två vinterkurser, om sammanlagt 56 veckor och därvid erhållit minst vitsordet >God» i fråga om studieförmåga, eller

e) med godkända betyg i all- mänbildande ämnen genom- gått militär instruktörsskola I och II eller, såvitt gäller personal vid flottan och flyg— vapnet, däremot svarande ut- bildning.

Föreslagen lydelse

För att sökande skall anses ha förvärvat för polistjänst erfor- derlig allmänbildning skall så- som minimikrav gälla. att han

a) avlagt realexamen eller äger normalskolekompetens eller

b) med godkända betyg genom- gått polisiär yrkesskollinje eller

c) erhållit slutbetyg från för- söksskolans ( enhetsskolans) årskurs 9 g eller 9a ( alterna- tivkurs 2 i engelska, tyska, matematik, fysik och kemi) eller

(1) erhållit slutbetyg från års- kurs 9g,9h,9t,9m ellerQs i grundskolan med lägst be- tyget 3 i vart och ett av äm- nena svenska och samhälls- lära samt betyget 2 i vart och ett av ämnena historia, geografi samt matematik eller engelska eller

e) genomgått teoretiska folk- högskolekurser, varav två årskurser, om sammanlagt 60 veckor och därvid erhållit minst vitsordet »God» i fråga om studieförmåga eller

f) med godkända betyg i all- mänbildande ämnen genom- gått militär instruktörsskola I och II eller, såvitt gäller personal vid flottan och flyg- vapnet, däremot svarande ut- bildning.

Kommentar

Mellan slutbetyg från 9 g och 9a, alternativkurs 2, förelig- ger i princip ingen skillnad, om betyget från 9 a innehål- ler vitsord i franska. Alterna- tivkurs 2, som är en mera krävande kurs än alternativ- kurs 1 (normalkursen), finns i engelska, tyska, matematik, fysik och kemi.

Andra kurskombinationer än de hittills stadgade torde böra tillåtas. Utsträckningen av kurstiden från 56 till 60 veckor är i överensstämmelse med förslag av Utredningen om studieomdömen vid folk- högskolor.

• Sida 214
•  Original

Gällande lydelse

Sökande med slutbetyg från en- hetsskolans årskurs 9 a skall an— ses uppfylla fordringar i fråga om skolunderbyggnad, därest sö- kanden i slutbetyget erhållit en betygssumma av minst 15 enhe- ter i läroämnen och lägst vitsor- det godkänd i vart och ett av ämnena svensk skrivning, sven- ska språket och litteraturen, hi— storia, samhällskunskap, geo- grafi och matematik.

Vad nyss sagts skall också gälla i fråga om sökande med slutbe- tyg från enhetsskolans årskurs 9y, därest sökanden i slutbety- get erhållit en betygssumma av minst 15 enheter i läroämnen och lägst vitsordet godkänd i vart och ett av ämnena svensk skriv- ning, svenska språket och litte- .raturen, samhällskunskap och geografi samt vid flyttning till högsta årskursen lägst vitsordet med nöje godkänd i ämnena hi- storia och matematik. Vid beräk— ningen av betygssumman skall vitsord givet vid flyttning till högsta årskursen medräknas, därest icke vitsord i samma ämne givits jämväl för årskurs 9.

Önskvärt är att sökande från enhetsskolans a- eller y-linje full- följt studierna i engelska till och med 9:e året.

Föreslagen lydelse

Sökande från någon av ovanstå- ende, allmänbildande skolformer skall, där ej annat angives, ha. lägst vitsordet »Godkänd» i vart och ett av ämnena svensk skriv- ning, svenska språket och litte- raturen, historia med samhälls- lära (alternativt historia, sam- hällskunskap), geografi samt ma- tematik eller engelska.

Annan sökande med slutbetyg från försöksskolans ( enhetssko- lans) årskurs 9a än vad som ovan sägs skall anses uppfylla fordringar i fråga om skolunder— byggnad, därest sökanden i slut- betyget erhållit en betygssumma av minst 15 enheter i läroämnen och lägst vitsordet »Godkänd» i vart och ett av ämnena svensk skrivning, svenska språket och litteraturen, historia, samhälls- kunskap, geografi samt mate- matik eller engelska.

Vad i föregående stycke sagts skall också gälla i fråga om sö- kande med slutbetyg från för- söksskolans ( enhetsskolans) års- kurs 9 y, därest sökanden i slut- betyget erhållit en betygssumma av minst 15 enheter i läroämnen och lägst vitsordet »Godkänd» i vart och ett av ämnena svensk skrivning, svenska språket och litteraturen, samhällskunskap och geografi samt vid flyttning till högsta. årskursen lägst vits- ordet :Med nöje godkänd» i de läroämnen, i vilka studierna av- slutats i årskurs 8. Vid beräk- ningen av betygssumman skall vitsord givet vid flyttning till högsta årskursen medräknas, därest icke vitsord i samma ämne givits jämväl för årskurs 9.

Önskvärt är att sökande från försöksskolans ( enhetsskolans ) a- eller y-linje fullföljt studierna i engelska till och med 9:e året.

Kommentar

Slutbetyg har i försöksskolan kunnat erhållas utan god- känt vitsord i t. ex. moders- målet. Det är ej heller nöd- vändigt att ha t. ex. godkänt i modersmålet för att få av- lägga realexamen. Genom den föreslagna texten vinnes likformighet med kraven i fråga om särskild prövning i realexamen.

Ändring i konsekvens med ovanstående.

Det torde vara rimligt att något skärpa kraven betr. sökande med slutbetyg från 9y. En lämplig skärpning kan ske, om man förfar på det angivna sättet. Kravet på än högre vitsord kvarstår dock, eftersom ett slutbetyg med minimifordringarna en- ligt vad som här angivits skulle ge 13 enheter:

Kr Ba 1,5 Mo B 1,0 B 1,0 Hi Ba 1,5 Sa B 1,0 Ge B 1,0 Ma Ba 1,5 Bi Ba 1,5 Fy Ba 1,5 Ke Ba 1,5 S:a 13,0

• Sida 215
•  Original

Gällande lydelse

Sökande med slutbetyg från en- hetsskolans årskurs 9a eller 9 y, vilken ej erhållit ovan angivna betygssumma, skall anses äga därmed jämförliga meriter, där- est han genomgått komplette— rande utbildning vid folkhög- skola under en vinterkurs om 30 veckor eller en kortare vinter- kurs jämte ämneskurs (ämnes- kurser) av sådan omfattning att den sammanlagda kurstiden uppgår till 30 veckor. Sökanden skall därvid ha ådagalagt god studieförmåga.

Vid folkhögskolor får graderade betyg inte utfärdas. Efter beslut av styrelsen kan emellertid elev på begäran erhålla intyg, inne- hållande omdöme om elevens förmåga att tillgodogöra sig un- dervisningen. Sådant omdöme skall avse antingen undervis- ningen i dess helhet eller var och en av den humanistisk-samhälls- vetenskapliga ämnesgrupper,den matematisk-naturvetenskapliga ämnesgruppen samt annan äm- nesgrupp, som förekommer vid skolan. Endast omdömena mind- re god, god, mycket god och ut- märkt får användas.

Föreslagen lydelse

Sökande med slutbetyg från års- kurs 9pr, 9tp, 9ha och 9ht i grundskolan skall anses uppfylla fordringarna i fråga om skolun- derbyggnad, därest han i fyll— nadsprövning för årskurs 9 i grundskolan, teoretisk linje, er- hållit lägst betyget 3 i svenska samt lägst betyget 2 i historia och ettdera av matematik eller engelska. Dylik sökande skall därjämte ha lägst det betyg i öv- riga ämnen som ovan stadgats beträffande sökande med slutbe- tyg från 99, 9h, 9t, 9m eller 9 s i grundskolan.

Därest sökande med slutbetyg från årskurs 9 i försöksskola ( en- hets-skola ) eller grundskola ej er- hållit vitsord i enlighet med vad som ovan sagts, skall han anses äga tillräckliga meriter, om han genomgått utbildning vid folk- högskola under en andra årskurs om 30 veckor eller en andra års- kurs av kortare varaktighet jäm- te ämneskurs (ämneskurser) av sådan omfattning att den sam— manlagda kurstiden uppgår till 30 veckor. Sökanden skall därvid ha ådagalagt god studieförmåga.

Vid folkhögskolor får graderade betyg inte utfärdas. Efter beslut av styrelsen kan emellertid elev på begäran erhålla intyg, inne- hållande omdöme om elevens för- måga att tillgodogöra sig under- visningen. Sådant omdöme skall avse antingen undervisningen i dess helhet eller var och en av den humanistisk-samhällsveten- skapliga ämnesgruppen, den ma- tematisk-naturvetenskapliga äm— nesgruppen samt annan ämnes grupp, som förekommer vid sko- lan. Endast omdömena mindre god, god, mycket god och ut- märkt får användas.

Kommentar

Även sökande med slutbetyg från praktisk linje i grund- skolan bör kunna ifrågakom- ma, dock i stort sett på sam- ma villkor som sökande med betyg från teoretisk linje. F yllnadsprövning torde vara den enklaste möjligheten som står till buds (se även nedan betr. komplettering genom folkhögskolestudier).

Anvisningarna ger ej klarhet i frågan om första eller andra årskursen skall krävas. Det har förekommit att sökande med 9 a och 9 y utan stadgad betygssumma redovisat en- dast första årskursen liksom också att sökande redovisat enbart andra årskursen. En— ligt bestämmelserna skall sö- kande till 2:a årskursen bl. a. ha genomgått l:a årskursen eller på annat sätt ha förvär- vat motsvarande kunskaper. Vid vissa folkhögskolor har det sålunda ansetts möjligt att mottaga elever från 9a och 9y i 2:a årskursen. Att kräva genomgången 2za års- kurs av sökande till polisyr- ket skulle därför inte vara orimligt.

• Sida 216
•  Original

Sökande, som inte äger den ut- bildning som sålunda skall krä— vas och som inte på annat sätt kan visa att han uppfyller upp- ställda villkor i fråga om allmän- bildning, skall ha undergått s. k. särskild prövning enligt fordring- arna för realexamen i modersmå- let, historia, samhällskunskap, geografi samt matematik eller engelska och därvid erhållit lägst betyget godkänd i de ämnen, som prövningen avsett. Anvis— ningar för denna prövning läm- nas i en av skolöverstyrelsen ut- given »PM angående realexa— men och praktisk realexamen för privatisterr.

Det är önskvärt att anställnings- sökande till polistjänst är sim- kunnig, innehar körkort för bil och besitter nöjaktig färdighet i maskinskrivning.

I allmänhet torde det icke be— höva föranleda några större svå- righeter att avgöra, huruvida anställningssökande i fråga om åberopad teoretisk förutbildning uppfyller de stadgade minimi- fordringarna. I de fall, då tve- kan kan uppstå, synes frågan lämpligen böra hänskjutas till avgörande av styrelsen för sta- tens polisskola.

Manlig sökande, vars kropps- längd understiger 175 cm, och kvinnlig sökande, som är kortare än 165 cm, bör godkännas en- dast om sökanden har en i öv- rigt för polisyrket särskilt läm- pad kroppskonstitution.

Sökande, som inte äger den ut— bildning som sålunda skall krä- vas och som inte på annat sätt kan visa att han uppfyller upp- ställda villkor i fråga om allmän— bildning, skall ha undergått s.k. särskild prövning enligt fordring- arna för realexamen i modersmå- let, historia med samhällslära, geografi samt matematik eller engelska och därvid erhållit lägst betyget godkänd i de ämnen, som prövningen avsett. Anvis- ningar för denna prövning läm— nas i en av skolöverstyrelsen ut- given :PM angående realexamen och praktisk realexamn för pri- vatister».

Det är önskvärt att anställ- ningssökande till polistjänst är simkunnig samt innehar körkort för bil.

I allmänhet torde det icke be- höva föranleda några större svå- righeter att avgöra, huruvida an- ställningssökande i fråga om åbe- ropad teoretisk förutbildning uppfyller de stadgade minimi- fordringarna. I fall av tveksam- het hänskjutes frågan till riks- polisstyrelsen för avgörande.

Manlig sökande, vars kropps- längd understiger 175 cm, och kvinnlig sökande, som är kortare än 165 cm, bör godkännas endast om sökanden har en i övrigt för polisyrket särskilt lämpad kroppskonstitution.

Åtminstone fram till läsåret 1972—73, då grundskolan be- räknas vara genomförd i hela landet, kommer möjligheter att finnas till särskild pröv- ning i realexamen. Prövning skall ske i realskola och ej i grundskola. Där realskola ej finns kan prövningen ske vid gymnasium. (I varje fall gäl- ler detta muntlig prövning. Skolöverstyrelsen torde kun- na förlägga det skriftliga pro- vet till vilken allmän skola som helst.)

Gällande skolstadga medger ej rätt till genomgång av sär- skild prövning i enstaka äm- nen enligt försökskolans (en- hetsskolans) eller grundsko- lans läroplaner för årskurs 9, om vederbörande ej genom- gått endera skolformen. Skol- överstyrelsen avser att inge förslag om ändring av stad- gorna för att dylik rätt skall erhållas.

• Sida 217
•  Original

Bilaga A 10

Jämförelse mellan nuvarande och föreslagen högre polisutbildning med avseende på antalet undervisningstimmar

Nuvarande ordning Föreslagen ordning

Undervisningsämne assi- kom- 8. högre befäls- kom- S:a + stent— mlssa— ti. polis- mlssa— tim. '— klass rieklass kurs rieklass

Ordningspolistjänst (1) ......... 112 |: 182 | Ordningspolistaktik (1) ......... 70 Kriminalpolistjänst (1) ......... 270 110 380 " 22 Allmän polislära (2) ............ 300 120 120 540 Polislagstiftning (1) ............ 20 20 Administrations- och förvaltnings- +172 kunskap (2) ................. 72 120 192 Straffrätt (med straffprocessrätt) . . 105 36 141 110 60 170 + 29 Specialstfaffrätt ................. 105 20 125 110 30 140 + 25 Civilrätt ....................... 63 63 56 56 — 7 Socialkunskap .................. 30 30 60 20 15 35 — 25 Psykologi ....................... 45 40 85 48 48 Rättspsykiatri (1) .............. 20 16 36 + 38 Människokunskap (2) .......... 36 75 111 Rättsmedicin ................... 26 18 44 20 15 35 — 9 Civilförsvarstjänst ............... 16 7 23 — 23 Vapnens bruk ocsh stridstaktik; tjänstevapnens bruk ........... 16 16 32 — 32 Fysisk träning ................... 28 28 44 16 30 90 + 62 Specialföreläsningar .............. ca 40 ca 80 ca120 | ——120 Summa timmar 876 463 1339 | 696 | 256 | 465 l1417 | + 78

Anm. (1) undervisningsämne enl. tidigare stadga för statens polisskola (2) undervisningsämne enl. polisutbildningskommitténs förslag

• Sida 218
•  Original

218 Bilaga A 11

PM angående polisrytteriets rekrytering, utbildning och remontering m. m.

upprättad av överstelöjtnant Sven K:son Blomquist på uppdrag av 1962 års polisutbildningskommitté

Innehåll A. Hittillsvarande rekrytering av polisryttare och anskaffning av polishästar 218 B. Vissa framställningar, utlåtanden m m angående utbildning och utnyttjande

av polisryttare ........................................................ 219 C. Organisatoriskt underlag för polisrytteriet ................................ 220 D. Framtida rekryteringsmöjligheter för polisrytteriet ......................... 220 E. Allmän målsättning för polisryttarutbildning och polishästdressyr ............. 222 F. Utbildningens organisatoriska anslutning till poliskår med rytterisektion ...... 222

G. Synpunkter på den framtida polisrytteriorganisationen och därav betingat ut— bildningsbehov.

1. Organisatoriskt underlag ........................................... 223

2. Utbildningsbehovets omfattning .................................... 226 H. Utbildningens utformning.

1. Ryttarutbildningen ................................................ 227

2. Remontering och hästdressyr ........................................ 229 I. Kostnadsberäkningar ................................................... 230

A. Hittillsvarande rekrytering av polisryttare och anskaffning av polishästar Flertalet av de nuvarande polisryttarna har erhållit grundläggande ridutbildning inom armén antingen som fast anställda eller som värnpliktiga. Då denna ridutbildning tidigare varit mycket god, har inom polisrytteriet utbildningsverksamheten kunnat i huvudsak in— riktas på. att bibringa polismännen de speciella insikter och färdigheter som krävs för ryttartjänst. Denna särskilda polisryttarutbildning har — bortsett från viss instruktörs— utbildning, vilken ägt rum vid arméns rid- och körskola på Strömsholm — varit decentra- liserad till ryttaravdelningarna vid poliskårerna i Stockholm, Göteborg, Malmö, Sundsvall och Norrköping. Vid dessa har därjämte — ehuru i ringa omfattning — förekommit grundläggande ridutbildning av polispersonal.

Nyrekryteringen av hästar har skett genom årliga remontköp. Remonterna och de yngre polishästarna har dresserats och vidareutbildats vid de ryttaravdelniugar, där remonteringsbehov förelegat. För sådan dressyr har särskilt lämpat befäl och polisryttare varit avdelade mer eller mindre stadigvarande.

För hästvård (inklusive i viss omfattning hästsjukvård), utfodring, stalltjänst och viss stallvakttjänst samt materieltjänst har disponerats särskilda hästskötare.

• Sida 219
•  Original

B. Vissa framställningar, utlåtanden mm angående utbildning och utnyttjande av polisryttare Statspolisintendenten har i skrivelse den 16 april 1959 till Kungl. Maj :t påtalat rådande svårigheter att rekrytera polismän med grundläggande ridutbildning och hemställt, att särskilda åtgärder måtte vidtas för att säkerställa tillgången på ridkunnig polispersonal. I skrivelsen framhölls, dels att ett mindre antal polismän skulle kunna beredas tillfälle undergå grundläggande ridutbildning vid polisrytteriavdelningen i Stockholm, dels att det vore önskvärt att den mera avancerade polisryttarutbildningen centraliserades till Stockholm. För att bibringa en polisman »tillfredsställande ridkunnighet» beräknades därvid en tid av ca åtta månader (förslagsvis från början av september till slutet av april) vara erforderligt. Det är emellertid att märka, att denna åttamånaders utbildning avsåg sådana blivande polisryttare, vilka fullgjort värnplikt i ryttartjänst.

Antalet elever per år i den av statspolisintendenten föreslagna centraliserade utbild- ningen begränsades emellertid i viss mån av antalet disponibla stallplatser och tillgången till »ridhustimmar» vid statspolisavdelningen i Stockholm.

I skrivelse den 14 september 1959 till inrikesdepartementet uttalade polismästaren i Stockholm bla att verkställda utredningar gett vid handen »att den polisiära ridutbild- ningen framdeles bör ske i polisens egen regi, således icke vid militära ridskolor (Ströms— holm eller Umeå)». Det framhölls vidare, att dylik ridutbildning helt eller delvis kunde förläggas till Stockholm, men att under dåvarande förhållanden högst 4 elever årligen kunde mottas från andra polisdistrikt.

I till nyssnämnda skrivelse fogade utlåtanden anfördes bl a, att den erfarenhetsmässigt konstaterade avgångsfrekvensen från ryttartjänst samt behovet av tillgång på ridutbildad reservpersonal beräknades kräva en genomsnittlig rekrytering till polisrytteriet i dess helhet av 10——12 man årligen. Mot bakgrunden av ovannämnda utbildningskapacitet vid ryt- taravdelningen i Stockholm skulle sålunda högst omkring halva det totala behovet av nyutbildning och vidareutbildning kunna tillgodoses i Stockholm. Vid sådant förhållande skulle den polisiära ridutbildningen komma att erhålla en dels centraliserad, dels decen— traliserad utformning.

Av de remissinstanser som uttalat sig över statspolisintendentens framställning om centraliserad polisryttarutbildning, har bla statskontoret i utlåtande den 4 juni 1959 förklarat sig inte ha något att erinra mot att »centraliserad utbildning av ridande polis- personal förläggs till statspolisavdelningen i Stockholm». Utbildningen borde dock enligt statskontorets mening begränsas så, att den kunde ske inom ramen för avdelningens regul- jära resurser.

I remissvar den 16 april 1959 anförde polisväsendets organisationsnämnd bla att det mot bakgrunden av svårigheterna att till polisväsendet rekrytera ridkunnig personal syntes vara motiverat att anordna centraliserad polisiär ridutbildning, samt att dylik fackut— bildning borde vara administrativt enhetlig och samordnad.

Nämnden framhöll vidare, att principerna för urvalet av polismän till utbildningen syntes böra närmare övervägas. Polismän, som avses för ridutbildning, borde sålunda först ha förvärvat en god och allsidig erfarenhet av vanlig ordningspolismanstjänst (yttre tjänst). Nämnden berörde i detta sammanhang även frågan om en övre åldersgräns för dem, som skulle komma i fråga till polisiär ryttarutbildning, och framhöll, att polisman, som inom kort kunde förväntas bli befordrad eller eljest kunde förutsättas komma att övergå till sådan tjänst, där ridkunnighet ej erfordras, icke borde medges genomgå rid- utbildning.

Statspolisintendenten har i hemställan den 8 oktober 1962 om tillägg till förslaget till anslagsäskanden rörande statspolisorganisationen för budgetåret 1963/64 bla erinrat om att det efter särskilda överenskommelser mellan ridfrämjandet och statspolisintendenten under senare år öppnats möjligheter för polismän ur statspolisorganisationen att bevista

• Sida 220
•  Original

av ridfrämjandet anordnade kurser för ridinstruktörer vid ridskolan på Strömsholm. Under 1961 hade 2 och under 1962 4 polismän deltagit i dylika kurser.

C. Organisatoriskt underlag för polisrytteriet

Polisberedningen har i sitt betänkande nr 1 angående den lokala polisorganisationen bla erinrat om de svårigheter som under senare år förelegat att erhålla ridkunnig personal, samt att man därför inom polisrytteriet mäst anordna särskild ridutbildning, vilket inne— burit en del olägenheter i synnerhet för de mindre ryttaravdelningarna. Beredningen uttalar därvid, att dessa olägenheter genom den tilltagande bristen på ridkunnig personal sannolikt kommer att i framtiden öka och medföra, att rekryteringsfrågan blir ett fram- trädande problem. Skäl syns därför föreligga för en sådan ändring av polisrytteriets organisation, att de nämnda olägenheterna i möjligaste mån elimineras.

Ett rationellt utnyttjande av polisrytteriet förutsätter enligt polisberedningen tillgång till hästtransportfordon m m varjämte i stationeringsorterna måste finnas ridhus och er- forderlig utbildningsmateriel.

Lämpliga stallutrymmen måste stå till förfogande och särskilda hästskötare, helst med hovslagarutbildning, bör finnas anställda. Mot bakgrunden av sina ställningstaganden rörande det förstatligade polisrytteriets utnyttjande för olika ändamål har polisbered— ningen föreslagit, att beriden polis skall vara stationerad endast i Stockholm, Göteborg och Malmö. I samband därmed har totala antalet polismanstjänster för rytteriet före- slagits reduceras från 90 till 70 och antalet hästar från 111 till 85. För ett kontinuerligt uppehållande av nämnda 70 polismanstjänster har beredningen räknat med 11 ridutbil- dade ersättare.

Den föreslagna minskningen av det nuvarande antalet tjänster för beriden personal har motiverats med att det på varje stationeringsort icke bör finnas fler beridna polismän än som vid normala förhållanden behövs för beriden tjänst.

Vid beräkningen av personalbehovet i den »fasta» arbetsorganisationen har beredningen förutsatt, att — liksom hittills — huvuddelen av polispersonalen icke tas i anspråk för patrullering eller annan tjänst till häst mer än under hälften av tjänstgöringstiden och att återstående tid används för annan tjänst, tex patrullering medelst bil. En mindre del av personalstyrkan — cirka 1/4 — har beräknats skola fortfarande helt tas i anspråk för bl a remontridning och ridutbildning.

Främst med hänsyn till rekryterings- och utbildningsfrågorna kräver den föreslagna organisationen, i jämförelse med nuvarande förhållanden och proportionellt sett, en viss utökning av antalet befälstjänster.

Vad gäller antalet hästar anför beredningen att detta, eftersom det kan beräknas att icke alla hästar ständigt är tjänstdugliga, måste vara större än det antal polismän, som ingår i den »fasta» arbetsorganisationen. Därest en centralisering av remontdressyren kommer att ske, bör hästarna omfördelas något, så att större överskott uppstår på utbild- ningsorten. En viss mindre justering av antalet tjänster på de olika stationeringsorterna kan då även böra ske.

D. Framtida rekryteringsmöjligheter för polisrytteriet Inom armén äger en successiv avhästning rum —— inte minst ifråga om ridhästar. Frågan om avveckling av rid— och körskolan på Strömsholm har prövats i olika sammanhang. Enligt vad som underhand inhämtats från arméledningen kommer frågan huruvida beridna förband framgent skall ingå i krigs- och fredsorganisationen att avgöras tidigast omkring årsskiftet 1965/ 66. I samband därmed kommer det även att klarläggas, huruvida Ströms— holm skall bibehållas eller icke som militär institution för hästtjänst.

Från den inom jordbruksdepartementet arbetande utredningen angående statens stöd åt ridhästavel och ridsport har inhämtats, att förutsättningar föreligger för att civil

• Sida 221
•  Original

ryttarutbildning — inklusive sådan polisiära instruktörsutbildning som omförmälts i det föregående — skall kunna bedrivas vid Strömsholm i varje fall under ytterligare två år räknat fr o m 1 juli 1965.

De på senare år alltmera förbättrade anställningsförhållandena inom armén medför, att man — så länge beridna förband finns kvar — endast i mycket ringa omfattning kan påräkna rekrytering till polisväsendet av ridutbildad, för polistjänst lämpad, fd fast an- ställd personal. Även tillgången på ridutbildade värnpliktiga torde komma att vara myc- ket begränsad för att några år efter ett eventuellt beslut om fullständig indragning av ryttartjänsten inom armén helt upphöra. Med anledning härav har någon bedömning av antalet ridutbildade värnpliktiga som rekryteringsunderlag för polisrytteriet under de närmaste åren icke verkställts.

Det bör i detta sammanhang också påpekas, att den ridutbildning som numera med— delas de värnpliktiga av skilda skäl icke är av samma omfattning som tidigare.

Vid en undersökning av möjligheterna att rekrytera ridkunnig personal till polisen torde böra uppmärksammas det ridkunnande som sprids i allt vidare kretsar genom den civila ridsporten. Det bör dock därvid beaktas, att denna hittills i icke ringa mån kunnat utvecklas tack vare tillgången på inom armén instruktörsutbildad personal, häst— dressörer mfl. Genomförd och pågående reducering av ridhästantalet inom armén har dessutom övergångsvis tillfört den civila ridsporten ett betydande antal hästar. Såväl inom armén utbildad instruktörspersonal mfl som hästarna måste emellertid förr eller senare av åldersskäl lämna den civila ridsporten.

Intresset för uppfödning av för ridbruk lämpade hästar minskar naturligen i samma mån som de hittillsvarande, under givna förutsättningar mer eller mindre statsgarantera— de avsättningsmöjligheterna nedgår genom reducerade eller framdeles — eventuellt redan i slutet av 1960—talet — helt inställda inköp av hästar till armén. Enligt vad som upplysts från företrädare för uppfödningsorganisationerna kommer dock polisrytteriets behov av hästar att kunna tillgodoses.

Därest en mer eller mindre total avveckling av hästbeståndet inom armén skulle kom- ma till stånd genom beslut vid årsskiftet 1965/ 66 bör — eftersom armén för närvarande och i varje fall de närmaste åren inköper och dresserar remonter — förutsättningar finnas för att föryngra hästbeståndet inom polisrytteriet genom att dit överföra hästar från armén. En viss överremontering torde därvid ej vara utesluten.

I detta sammanhang må erinras om de spörsmål, som för närvarande är under utred- ning genom ovannämnda kommitté inom jordbruksdepartementet.

Av utredningsdirektiven framgår bl a, att utöver anslag för hästavelsbefrämjande åt- gärder bidrag för närvarande utgår till ridhusanläggningar samt till att minska kostnader- na för ridsportens organisationer för den civila verksamheten vid arméns rid- och körskola på Strömsholm.

Statens anskaffning och hållande av hingstar samt viss uppfödning vid statens hingst- depå och stuteri i Flyinge innebär stöd åt hästaveln — en verksamhet som dock lämnar ekonomiskt underskott. Avelsverksamheten vid Flyinge är så gott som helt inriktad på halvblodsaveln, vilken i huvudsak avser uppfödning av ridhästar. Av utredningsdirektiven kan inhämtas, att i landet årligen uppföds i runt tal 360 fullt dugliga hästar, varav ca 12 säljs till polisväsendet.

Vid utredningens överväganden rörande formerna för fortsatt stöd åt hästavel och amatörridsport borde utredningen enligt direktiven »i första hand inrikta sig på sådana stödformer, som ej förutsätter att staten skall bedriva egen verksamhet inom hästaveln. Med hänsyn härtill bör ingående prövas huruvida det är erforderligt, att i fortsättningen driva hingstdepån och stuteriet i Flyinge i statlig regi. Därest utredningen finner, att verksamheten bör nedläggas eller överföras till annan huvudman, bör förslag framläggas rörande bland annat den fortsatta dispositionen av Flyinge egendom.» Föredragande

• Sida 222
•  Original

statsrådet framhöll vidare, att ekonomiskt stöd till amatörridsporten från det allmännas sida allenast är motiverat av samma skäl som gäller ifråga om bidrag till idrott och fri— luftsliv. Härjämte borde utredningen överväga de frågor, som hänger samman med den civila verksamheten vid arméns rid- och körskola på Strömsholm. Det framhålles vidare, att statsmakterna ej bundit sig för sådan verksamhet vid rid- och körskolan på Ströms- holm för längre tid än till den 1 juli 1965. Utredningsarbetet har anbefallts böra bedrivas i sådan takt, att förslag kan framläggas senast för 1965 års riksdag.

Det förtjänar här bemärkas att —— enligt under hand inhämtade upplysningar — det med största sannolikhet kan göras gällande, att av de av staten nu ägda två hästinsti— tutionerna Strömsholm och Flyinge i varje fall den senare kommer att bestå i en eller annan form.

E. Allmän målsättning för polisryttarutbildning och polishästdressyr I det följande gjorda bedömanden och framlagda förslag utgår från nedanstående all- männa målsättningar. ]. Rekryteringen till polisrytteriet bör äga rum bland dem som efter genomgången grund- utbildning till polismän och viss tids polistjänst vid särskild testning befinns lämpade för mera avancerad ridutbildning.

2. Behovet av lärare och instruktörer såväl vid centralt anordnad ridutbildning som i förekommande fall vid polisrytterisektionerna (vidareutbildning) bör tillsvidare till- godoses genom att avdela härför särskilt lämpade polismän med stor erfarenhet och pedagogiskt kunnande (innehavare av befordringstjänster inom polisrytteriet).

3. Hästdressyren och remontridningen bör i möjligaste mån samordnas med central rid- utbildning.

4. Såväl ridutbildningen som den grundläggande hästdressyren ävensom omhänderta- gandet av inköpta remonter före dressyr bör anslutas till någon av de tre poliskårer, där rytterisektion finns. Deltagarna i ridutbildningen bör under den del av dagen, då utbildning icke pågår, utnyttjas för polistjänst i allmänhet företrädesvis inom utbild— ningsortens poliskår.

5. Centralt utbildade polisryttare och grunddresserade hästar bör besitta sådan kom— petens respektive vara av sådan kvalitet att de, när de överförs till rytterisektion direkt kan utnyttjas i patrulltjänst (till en början dock i regel tillsammans med rutine— rade ryttare och vana hästar).

6. Antalet polismanstjänster och hästar vid rytterisektionerna bör successivt omfördelas så att den för ryttartjänst disponibla personalen skall kunna i största möjliga utsträck- ning utnyttjas för patrullering till häst. Polisrytterisektionernas verksamhet bör in- inriktas på att — inom och utom stationeringsorten — lösa sådana bevaknings-, ordningshållnings-, trafikreglerings- och parkeringsuppgifter, för vilka hästburna polismän särskilt lämpar sig, samt att samverka med polisstyrka till fots vid tillfällen, då större polisiära insatser er— fordras.

7 . Då tjänst till/med häst ej äger rum, bör polisryttare enligt vederbörande polischefs bestämmande vara inordnad i tjänstgöringsplanerna för den normala bevaknings— tjänsten.

F. Utbildningens organisatoriska anslutning till poliskår med rytterisektion Möjligheterna att i relativt nära anslutning till såväl ridhus som utomhusridbanor och till för grundläggande polisiär ridutbildning lämplig övningsterräng uppstalla de för ut- bildningen erforderliga »skolhästarna» och under dressyr varande »andra årets remonter»

• Sida 223
•  Original

liksom de remonter, vilka ännu icke satts in i dressyr, är begränsade både i Stockholm och Göteborg. Polisrytteriets i Stockholm nuvarande förläggning till militäretablissementet vid Lidingövägen kan icke anses vara fastställd för överskådlig framtid. Den fortgående bebyggelsen av norra djurgårdsområdet, utbyggnaden av »universitetsstaden» och Järva— fältet kommer ytterligare att begränsa terrängövningsmöjligheterna i Stockholm. Om— händertagande av remonter, innefattande utomhusmotionering och betesgång, är praktiskt taget uteslutet inom storstockholmsområdet.

Tillsvidare torde remonterna kunna uppstallas exempelvis vid rid— och körskolan på Strömsholm. Därvid blir det emellertid icke möjligt att tillgodose önskemålet att polis- männen i samband med ridutbildningen i viss utsträckning bör beredas tillfälle att rida remonter.

Möjligheterna till praktiska tillämpningsövningar i storstadssammanhang under utbild— ningstiden torde visserligen vara större i Stockholm än i Göteborg och Malmö. Skillnaden i detta avseende mellan orterna i fråga är dock icke så stor att utbildningen av såväl personal som hästar av detta skäl bör förläggas till Stockholm.

Vid en jämförelse mellan Göteborg och Malmö i fråga om utbildningsbetingelser för polisrytteriet har övervägande skäl befunnits tala för Malmö.

Polisrytteriet i Malmö disponerar sålunda för närvarande fullt tillfredsställande upp- stallnings- och ridutbildningslokaler. Härtill kommer närheten till den statliga hästdepån i Flyinge, belägen ca 3 mil nordöst om Malmö inom Lunds polisdistrikt, vilken förfogar över goda uppstallnings- och ridmöjligheter och där betingelserna för omhändertagande av remonterna är gynnsamma. Dessutom torde depåns hästar enligt depåchefens uppgift med fördel kunna i viss utsträckning utnyttjas vid polisiär ridutbildning. Avståndet mel- lan llfalmö och Flyinge syns icke böra utgöra hinder för ett utnyttjande av Flyinges re- surser, eftersom polisrytteriet förutsatts äga tillgång till såväl person— som hästtransport- fordon.

Under förutsättning att Flyinge kommer att bibehållas som statlig hästinstitution syns följaktligen ett utnyttjande för polisiär ridutbildning av de där befintliga lokalerna och markområdena vara mest ekonomiskt och ändamålsenligt.

En centraliserad polisiär rid— och hästutbildning föreslås sålunda anslutas till Malmö polisdistrikt med utnyttjande i möjligaste mån av hästdepåns i Flyinge resurser. Utbild- ningen bör ställas under polismästarens i Malmö föreståndarskap och bedrivas enligt av rikspolisstyrelsen utfärdade anvisningar. Polismän som beordrats till dylik ridutbildning, förutsätts stå till polischefens i Malmö förfogande för fullgörande av polistjänst i allmän- het under den tid utbildning icke pågår. Eventuellt torde dylik deltidstjänstgöring kunna ifrågakomma jämväl inom Lunds polisdistrikt.

G. Synpunkter på den framtida polisrytteriorganisationen och därav betingat utbild- ningsbehov

1. Organisatoriskt underlag. Det ovan framförda förslaget om centralisering av ryttarut- bildningen och remontdressyren till Malmö-Flyinge torde böra medföra vissa ändringar i polisberedningens beräkningar rörande såväl antal som fördelning av ryttare och hästar på de olika stationeringsorterna. Genom att remontdressyren koncentreras till Flyinge och skötseln av rytterisektionernas hästar ansetts icke böra åvila sektionernas polisper— sonal kan antalet polisryttare (förste poliskonstalpar/poliskonstaplar) minskas på samt- liga stationeringsorter. I stället föreslås att i personaltablån för Malmö polisdistrikt upptas fler tjänster för civil stallpersonal och två befälstjänster för rid- och dressyrlärare. En mindre ökning av antalet befälstjänster i Göteborg och Malmö syns dessutom önskvärd för att under längre tid av dygnet äga tillgång till ryttare i befälsställning. Till följd härav och under beaktande av vad polisberedningen anfört om behovet av viss omfördel- ning av personal och hästar föreslås, att polisrytteriet organiseras enligt följande.

• Sida 224
•  Original

Personal vid rytterisektioner och polisridskola

»Fast» arbetsorganisation

Ryttar- A t 1 . . . ___—___ t 'ld n & Pohsdlstrikt Befäl (motsv.) S'a ueågtfld hästal- Sektions— Jour- Rid_ S'a Frk/Pk Polis- 1 åååh föiiåtån—___'____— ha??? lärare befäl persona (fp k/ pk) Stockholm ...... 1 4 5 24 29 4 27 Göteborg . . . . - .. 1 3 4 15 19 3 19 Malmö: rytterisektion.1 2 3 12 15 3 17 polisridskola . . 21 2 2 329 Summa 3 | 9 | 2 ) 14 ' 51 | 65 | 10 | 95 Enligt prop nr 1961; 100 Stockholm ...... 5 30 35 6 45 Göteborg . . . . - . . 3 17 20 3 25 Malmö....-.... 2 13 15 2 15 S_—u—_mma ] | | 10 | 60 | 70 ' 11 | 85 Utredningens för- slag i förhållan- de till prop nr 1964-:100 ..... +4 — 9 —5 ——-1 +10

¹ Uppförda på personalstaten för Malmö polisdistrikt som polislärare, tillika disponibla för admi- nistrativ tjänst av polischefen 1 Malmö. ” Därav 12 skolhästar samt 20 remonter, varav ca 10 förstaårsremonter under uppstallning och betesgång vid polisridskolan samt ca 10 remonter under dressyr. Ökningen av antalet hästar hänför sig till det förhållandet, att en årskull remonter fallit bort 1 tidigare beräkningar. Under tid då skolutbildning inte pågår och om elevantalet visst är nedgår kan skolhästarna utnyttjas som reserv vid rytterisektionerna.

Den föreslagna organisationen ger möjlighet till uppehållande av patrullering till häst (inklusive tillgång till befäl) på samtliga rytterisektionsorter mellan t ex kl. 8.00 och 24.00. Därvid har för ryttarpersonalen räknats med tjänstgöringspass om 8 timmar, varav 4 tim- mar till häst och 4 timmar för bilpatrullering eller annan polistjänst. För Stockholms vidkommande har kalkylerats med 8, för Göteborg med 5 och för Malmö med 4 2—mans- patruller, innebärande att man i Stockholm under nämnda tid av dygnet har tillgång till två, i Göteborg minst en och i Malmö en ryttarpatrull. Dessutom finns viss reserv beräk- nad för särskilda insatser vid speciella tillfällen, för motionering av icke tjänstgörande hästar samt för övningar i vidareutbildningssyfte.

Den »fasta» arbetsorganisationen i vad avser polispersonal beräknas sålunda totalt om- fatta 65 tjänster. För att möjliggöra ett kontinuerligt uppehållande av dessa tjänster torde böra räknas med ca 10 ryttarutbildade ersättare. Den årliga utbildningen av polisryttare bör därför bestämmas utifrån det förhåHandet att polisrytteriet regelmässigt skall kunna förfoga över sammanlagt ca 75 för polisrytteritjänst fullt utbildade polismän.

• Sida 225
•  Original

Beträffande tilldelningen av hästar till rytterisektionema har den principen varit väg— ledande att antalet hästar vid respektive sektion ej bör vara större än vad den aktiva po- lisryttartjänsten kräver. Beräkningen av antalet hästar vid sektionerna har därvid utgått från att befälet skall vara tilldelade egna tjänstehästar, under det att flera ryttare i viss utsträckning får rida samma häst. Det bör dock beaktas, att ett visst antal hästar måste stå till förfogande vid extraordinära tillfällen för att största möjliga personalstyrka skall kunna göras beriden. Ett mindre antal hästar åtgår dessutom för i det följande föreslagen förberedande ridutbildning av »polisryttaraspiranter» och för personalens vidareutbildning samt för vidmakthållande av hästarnas dressyr. Härtill kommer att 5—10 % av en rytteri- sektions hästar för vila, eller på grund av hältor, sjukdom etc inte är disponibla för tjänstgöring.

För att uppnå största möjliga effektivitet vid en central ridutbildning bör deltagarna under kurstiden vara tilldelade var sin skolhäst. Härjämte bör de två förste remontdressö- rerna, tillika instruktörer vid ridutbildningen, tilldelas skolhästar. Med nedan beräknat antal kursdeltagare skulle det totala antalet skolhästar därmed komma att uppgå till 12. Dessa. bör vara väl inridna, konditionsstarka medelålders hästar, som är fullt dresserade för polisrytteritjänst. Detta medför, att periodvis en omfördelning av hästar bör komma till stånd mellan rytterisektionerna och den polisiära ridskolan.

Skolhästama disponeras april—oktober för central ridutbildning samt under tiden no— vember—mars för dels förberedande ridutbildning av »polisryttaraspiranter», dels vinter- utbildning av yngre polisryttare och dels som reserv för polisrytteriet i Malmö respektive för förekommande behov av tillfällig förstärkning av rytterisektionerna i Stockholm och Göteborg.

Enligt ovanstående beräkningar erfordras för polisrytteriet 63 patrullhästar och 12 skolhästar. Till detta kommer ett 20-tal remonter. Rytteriets totala hästbestånd skulle sålunda komma att genomsnittligt omfatta 95 hästar, vilket antal bör ligga till grund för kostnadsberäkningar och redovisningar av olika slag rörande polisrytteriet.

Bedömningen av behovet av ryttare och hästar vid rytterisektionerna har skett under den förutsättningen att ryttarpatruller (grupper) skall kunna transporteras till insatsplat- serna med motor- och släpfordon. I nedanstående tablå lämnas en preliminär beräkning av behovet av dylika fordon.

Fordonsslag I Shtglcå- 4 (Säf; I Malmö1 Summa. Radiobilar med dragkrok för hästtransportkärra .. 10 6 12 28 Hästtransportbussar (för 5 man+4 hästar+ ma- teriel) ...................................... 4 3 5 12 Lastbilar ...................................... 2 2 3 7 Hästtransportkärror (vardera för 2 hästar) ........ 6 4 8 18 Summa fordon 22 i 15 | 28 | 65

* Jämväl för central ridutbildning och hästdressyr.

I det föregående har framhållits, att en minskning av antalet polismanstjänster vid rytteriet ansetts kunna äga rum genom anlitande i högre grad än för närvarande av civil personal för uppgifter rörande remontdressyr, hästskötsel mm. För ytterligare belysning av dessa spörsmål må i detta sammanhang anföras följande.

• Sida 226
•  Original

I den nuvarande organisationen med decentraliserad remont— och unghästdressyr finns för sådan dressyr mer eller mindre fast avdelade polismän/dressörer. En icke oväsentlig del av polisryttarnas tid till häst har åtgått för remont— och annan speciell hästdressyr samt ridning av fridygnspersonalens hästar. Uppskattningsvis har lägst åtgått för sådan dressyr i Stockholm 8, i Göteborg 6, i Malmö 5 och i Norrköping — Sundsvall 3 årsar- betskrafter, eller tillhopa omkring 22 polisarbetskrafter per år. Detta innebär att årligen något mera än 25 % av den ridande personalen ägnat sig åt särskild hästdressyr. Denna speciella dressyr — ej att hänföra till »vidmakthållande av dressyr» för patrullerings- tjänst () d — bör kunna väsentligt reduceras, om remont- och unghästdressyren centrali- seras och omhänderhas av särskilda remontdressörer. Detta innebär dock icke, att dressyr- verksamheten vid rytterisektionerna helt kan avvecklas. Polisryttarna bör sålunda under tjänstetid i viss utsträckning beredas tillfälle att öva och befästa sin förmåga att dressera och korrigera patrullhästarna — färdigheter, som kommer till direkt nytta vid hästarnas användning i polistjänsten. För dylikt »vidmakthållande av dressyr» torde även deltagan- de i tävlingar samt förberedelser för sådana få anses vara goda medel. Det bör emellertid observeras, att dylik individuell ridning och dressyr inte får leda till överdrifter till för— fång för den egentliga polistjänsten.

Vid uppskattningen av erforderligt antal remontdressörer och hästskötare för polisryt- teriet har följande bedömningar varit vägledande.

En remontdressör (yrkesdressör) beräknas — inklusive viss hästskötsel mm — kunna handha 4 remonter/ dag, (1 v s att han ägnar i medeltal per dag 2 timmar åt varje remont. Under maj—augusti beräknas ca 30 remonter (unghästar under dressyr) befinna sig vid ridskolan/depån samt under återstoden av året i medeltal ungefär 20 remonter. Under perioden maj—augusti är ca 10 nyinköpta remonter på betesgång, varvid tillsyn, skötsel mm utövas av ridskolans hästskötare. Behovet av remontdressörer, tillika instruktörer vid ridutbildningen kan därför beräknas till 20:4=5.

En hästskötare med 8 timmars arbetsdag beräknas dagligen kunna sköta i medeltal 7—8 hästar (inklusive viss motionsridning), innebärande att det för varje häst erfordras 8:7,5=1,06 »hästskötartimmar» per dag eller ca 385 timmar per år. Med ett genomsnitt- ligt uttag av ca 1 800 arbetstimmar per år och hästskötare skulle behovet av dylik per- sonal vid de olika rytterisektionerna utgöra: Stockholm (27 hästarX 385 hästskötartim.): 1.800=ca 6; Göteborg (19 hästarX 385 hästskötartim.): 1 800=ca 4; Malmö (29 patrull- och skolhästarx385 hästskötartim.): 1 800=ca 6 jämte (10 remonter1X385 hästskötar— tim.): 1 800=ca 2.

Av hästskötarpersonalen bör i vardera Stockholms och Malmö polisdistrikt två och i Göteborgs polisdistrikt en vara hovslagarutbildade.

Utöver remontdressörer och hästskötare bör beräknas ridkunniga stallförmän, tillika fodermarskar, till ett antal av en i Stockholms, en i Göteborgs och två i Malmö polis- distrikt. Stallförmännen bör vara hovslagarutbildade samt kunniga i hästsjukvård.

Behovet av viss personal för hästdressyr, hästvård och stalltjänst har av utredningen beräknats enligt vidstående. Förslaget innebär bl a att fem tjänster för polismän omvand— lats till civila tjänster och att tre hästskötartjänster tillkommit.

2. Utbildningsbehovets omfattning: I vilken omfattning utbildning av polisryttare bör äga rum torde bero huvudsakligen på i vilken utsträckning polispersonal lämnar ryttar- tjänsten för övergång till andra polisiära verksamhetsområden. Dä uttagning av polismän för ryttarutbildning icke lämpligen bör ske, förrän veder- börande genomgått polisiär grundutbildning, vunnit ordinarie anställning eller fullgjort

1 Skötseln av återstående 10 remonter förutsätts ombesörjas av remontdressörerna.

• Sida 227
•  Original

Stallförmän/ __Hästskötare R Summa . . . .. emont- . . Polisdistrikt stallfore- Hovslagar- __ . d .. ClVll

, _ OVI'I a ressorer

standare utbildade g personal Stockholm ........... 1 2 4 7 | Göteborg ............ 1 1 3 5 Malmö:

rytterisektion ...... 1 1 3 Ö polisridskola ....... 11 1 3 5? 10 Summa 4 5 13 | 5 i 27

1 Stallföreståndare. 2 Därav 2 förste remontdressörer, tillika instruktörer.

polistjänst under minst 2 års tid, kan polismännen vid placering till tjänstgöring vid rytterisektion beräknas vara 24—25 år gamla.

Lied hänsyn till de olikheter i individuella förutsättningar och de särskilda omständig- heter som försvårar möjligheterna att fastställa en övre gräns för tjänstgöringsåldern har här ansetts lämpligt att beräkna utbildningsbehovet utifrån en genomsnittlig tjänstgöring av omkring 20 år.

En mindre del — uppskattningsvis ca 10 % eller 6 år 7 man — övergår redan efter omkring halva den normala tiden till obefordrad tjänst inom annan gren av polisverk- samheten eller vinner befordran inom polisrytteriet. Inom befälskategorin kan avgången normalt beräknas till 1—2 man per år. Oförutsedda avgångar, exempelvis till följd av inträdande för ryttartjänst mindre lämpad fysik, uppstående skador i ryttartjänst och därav betingad överflyttning till fysiskt mindre krävande tjänst m m kan uppskattas till 1—2 man per år. Tillhopa skulle det årliga rekryteringsbehovet till polisrytteriet sålunda kunna beräknas till 8—11 man. I det följande räknas med en årlig ryttarutbildning om- fattande genomsnittligt 10 polismän.

Antalet tjänstdugliga hästar, som skall remonteras uppgår enligt ovanstående samman- ställning till 75 (63 patrullhästar+12 skolhästar). Då en häst ur remonteringssynpunkt är tjänstduglig från och med sjätte till och med femtonde levnadsåret, d v s under 10 är, innebär det föreslagna hästbeståndet vid rytterisektioner och polisiär ridskola att ca 8 nya tjänstdugliga hästar årligen måste tillföras polisrytteriet. Då en viss avgång (ca 10 %) under depå- och dressyrtid erfarenhetsmässigt äger rum, torde för remontering av polis— rytteriets hästbestånd böra räknas med ett årligt inköp av omkring 10 remonter.

H. Utbildningens utformning

1. Ryttamtbildningen. Ju yngre en polisman är, desto större torde hans förutsättningar vara att lära sig rida väl och bli en god polisryttare, om han i övrigt har psykiska och fysiska förutsättningar för ryttartjänst. Det gäller bla att komma överens med hästar med olika temperament och beteendemönster, så att hästen blir ett hjälpmedel och inte ett hinder. Det är därför önskvärt att ridutbildningen kan sättas in tidigt. Samtidigt måste emel- lertid »ryttaraspiranterna» vara fullt utbildade polismän och äga viss erfarenhet av prak- tisk polistjänst. Ridutbildningen kan därför inte fogas in i den polisiära utbildningsgången förrän tidigast under sista delen av den period av vikariats— och förstärkningstjänstgöring som följer efter grundutbildningen. Före påbörjandet av egentlig polisryttarutbildning bör polismannen dessutom med till— fredsställande resultat ha genomgått en 40—50 timmars förberedande ridutbildning, var—

• Sida 228
•  Original

under hans förutsättningar för polisryttartjänst blivit föremål för närmare bedömanden. En dylik testning bör kunna äga rum vid polisrytterisektion eller civil ridskola.

Polisman som efter förberedande ridutbildning visar sig lämplig för fortsatt ridutbild- ning och äger nöjaktig sadelfasthet och någon förmåga att utomhus och under lätta för- hållanden styra lättriden häst sänds till centralt i Flyinge anordnad polisridskolekurs.

Sistnämnda utbildnings längd har varit föremål för ingående överläggningar med erkänt skickliga ridlärare. Därvid har — beroende på betingelserna för utbildningen — åsyftat utbildningsmål bedömts kräva en utbildningstid av 65—12 månader. Kurstidens längd har särskilt ansetts påverkas av graden av ridlärares och instruktörers ridpedagogiska kunnan- de, tillämpad undervisningsmetodik, hästmaterialets status samt tillgången till ridhus och lämpliga utomhusbanor.

Med polisridskolekursen förlagd till Flyinge bedöms förutsättningarna för utbildningen med avseende på nyssnämnda faktorer som mycket gynnsamma och kursen torde till följd härav kunna slutföras inom ca 7 månader.

Det bör ankomma på rikspolisstyrelsen att fastställa plan för utbildningen och utfärda detaljerade anvisningar om utbildningsinnehållet och dettas disposition.

Polisridskolekursen föreslås äga rum under tiden april—oktober. Skälen härför är i huvudsak följande.

Vid Flyinge pågår normalt viss kursverksamhet för jordbruksungdom mfl under januari och februari. I mars flyttas hingstar från depån till beskällarstationer ute i landet, vari- genom stallar, rastgårdar, ridhus m 111 vid Flyinge frigörs.

Parallellt med inomhusutbildningen bedriven viss utomhusridning bör ske under lämp- liga bemperatur- och markförhållanden. Den senare delen av den föreslagna kurstidens första hälft torde därvid vara mest gynnsam.

För sin vidare utbildning i sadelfasthet, samtrimning med skilda hästtyper och för att erhålla grundläggande kunskaper i hästdressyr (färdighet i att vidmakthålla dressyr) bör polismännen delta i tämjning och ridning av remonter. Under tiden maj—oktober ges härför vid Flyinge tillgång till remonter på olika utbildningsstadier.

Mörkerutbildning kan bedrivas under höstmånaderna, då även större markområden står till förfogande med hänsyn tagen till skördeläget.

Ur utbildningssynpunkt lämpliga tillfällen till praktisk polistjänst för kursdeltagarna syns föreligga under semestermånaderna på sommaren, då även visst behov av semester- vikarier torde uppstå inom rytterisektionen vid poliskåren i Malmö.

Som ytterligare argument för ifrågasatt tidsmässig förläggning av polisridskolekursen må framhållas, att densamma syns böra pågå kontinuerligt och icke splittras genom jul- och nyårshelger. Semester för kursdeltagarna förutsätts skola åtnjutas före eller efter kursen.

Slutligen må erinras om att vissa av skolhästarna vintertid icke är helt disponibla för ridutbildningen, eftersom de förutsatts skola utnyttjas för polisryttarnas vinterutbildning.

Med föreslagen tidsförläggning för polisridskolekursen bör ovannämnd förberedande ridutbildning vara avslutad på senhösten året före eller i januari—februari det år polis— ridskolekursen skall genomgås.

Den särskilda vinterutbildning som är nödvändig för både ryttare och unghästar bör meddelas i samband med att yngre konstaplar, som genomgått polisridskolekursen, bereds tillfälle delta i kommenderingar av ryttargrupper till större, årligen återkommande vinter- sportevenemang i tex Dalarna och Norrland. Dylik kompletterande vinterutbildning bör om möjligt komma till stånd på vårvintern efter genomgången polisridskolekurs.

Polisridskolekursen bör regelmässigt vara i huvudsak avslutad under polismannens femte anställningsår. Härför talar önskvärdheten av att kunna utnyttja vederbörande så länge som möjligt i ryttartjänst, innan frågan om övergång till annan polisiär verksam- hetsgren eller befordran till befälstjänst inom rytteriet kan komma att bli aktuell.

• Sida 229
•  Original

Den föreslagna utbildningsgången till polisryttare kommer därmed att te sig på följande sätt.

Anställningsår

0 1 2 3 4 5 __ Vikariats- och _— . . Polisiär förstärknings— Förb. Polis- Vm- grund_ tjänstgöring ri d- rid- ter- utbildning utb. skole— llt— kurs bild- ning

2. Remontering och hästdressyr. Remonterna köps av uppfödare (eventuellt avelsför- ening) i maj månad det år som unghästama fyller tre år. Under tiden maj—augusti är remonten i huvudsak uppstallad (betesgång) och undergår därvid endast vissa tämjnings— och förberedande dressyrövningar. På hösten under remontens fjärde levnadsår sätts dreSSyren in (första dressyråret) vid depån/ridskolan. Beroende på hur hästen utvecklar sig överförs den efter första dressyråret eller under andra dressyråret till rytterisektion för vidare tillämpad dressyr. Då en remont kommer från depån, bör den vara så dresserad och stadgad, och den kan ingå i patrull tillsammans med färdigdresserad polishäst. Under första året vid rytterisektion bör unghästama —— beroende på dressyrstadium — vidare— dresseras av vid sektionen tjänstgöringsplacerade polismän med särskild fallenhet härför. Remontens (fölets) uppfödning och dressyr till fullt tjänstduglig polishäst framgår av nedanstående tablå.

______________________________________________________________________________________

Häs- tens Månad ålder

år Jan Febr Mars April Maj Juni Juli | Aug ' Sept [ Okt | Nov Dec

_ ___—___—

H I | ________ ' __________ '. __________ ' __________ '. _______' __________ '__________' __________ ' __________ ' _________

1—2 ' __________ '_________' __________ ' __________ '_ _________' __________ '_________' __________ '. _________ 2_3 .......... ' ___________ ' _________ '. _________' __________ '________' __________ ' __________ '. __________' __________ '___' _________ | | | | | | | | | | |

3—_& """"""""""""""""""""""""""""""" OOOOOOOODOOOOOOODOOOOOOOOOOOOOOOOOCOOOOOOOOOOOOOOOO

4__5 OOOOO0000OOOOOOOOOOODOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOO 5—6 I | I | I I | | | | |

6—7 ___—___— | | | | | | | ------------- hos uppfödare eller avelsförening .oooooooo depåuppstallad (betesgång) oooooooo förberedande dressyr under depåuppstallning första dressyråret (vid depå/ridskola) andra dressyråret (vid depå/ridskola och/eller rytterisektion)

Vid depån kommer antalet remonter att variera något till följd av avgångar under depåtiden på grund av lynnesfel, skador m m samt beroende på vid vilken tidpunkt under andra dressyråret remonterna bedöms lämpliga att för tjänstgöring och fortsatt dressyr överföras till rytterisektion. Hästbeståndet vid depån/ridskolan under olika delar av året kan uppskattas enligt följande.

• Sida 230
•  Original

230 Jan [ Febr | Mars April | Maj | Juni Juli Aug Sept | Okt * Nov Dec | | I | | | | | | 4— 20—25 remonter » +— 30—35 remonter _» 4— 120—25 remonter —> I | | | | | I I | 4—_——_——_ 12 skolhästar —>

I | | | | I | | | | |

Även vid rytterisektionerna torde hästantalet komma att i viss utsträckning variera beroende på dels avgång av hästar på grund av störtning eller fastställd kassationsdag, dels tidpunkt då unghästar kan överföras från depå till rytterisektion. Om vid viss rytteri- sektion icke finns för dressyrarbete särskilt lämpade polismän, kan vid inträffande häst— avgång sektionen lämpligen tillföras erforderligt antal fullt utbildade hästar från annan sektion, vilken äger tillgång till lämpliga polismän/dressörer och sistnämnda sektion i sin tur från depån tillföras motsvarande antal mer eller mindre färdigutbildade unghästar.

I . K ostnadsberäkningar.

i avvaktan på 1962 års hästutrednings förslag och resultat av statskontorets organisa— tionsundersökningar upptas endast Vissa av de kostnader, som vid genomförande av ut- redningens förslag om centraliserad polisryttarutbildning och dressyr av polishästar, be- döms komma att belasta polisväsendet.

Inköp av remonter 10 remonter/år till ett medelpris av 5500:—, inklusive inköpskostnader och transporter .................................................. 55 000:—

Hästtjänstgöringsdagar för remonter och skolhästar vid Flyinge 15 000 dagar 5). 10:— ................................................ 150 000:—

Inköp av motorfordon m m

Radiobilar med dragkrok för hästtransportsläpkärror (2 hästar): (28 X 25 000:——) = 700 000:— Hästtransportbussar: (12 X 60 000:—) =7 20 000:— Lastbilar: (7 X35 000:—) =245 000:— Hästtransportsläpkärror: (18 X 5 000:——) = 90 000:—— .................... 1 755 000:—

Underhåll och drift av motorfordon Erfarenhetsunderlag beträffande antalet körmil per år saknas. Uppskattat belopp uppförs med .............................................. 500 000:—

Utbildningsarvoden Lärare i polisrytteritjänst vid polisskolan beräknas erhålla utbildningsar- voden i likhet med övriga polislärare (2X3 000:—) = 6 000:— För biträdande lärare och instruktörer i skol- och remontridning beräknas (ZX 200 )( 15:—) = 6 000:— Undervisningsarvoden till veterinär och specialföreläsare uppskattas till 3 000:— Utbildningsarvode till stallföreståndare, hovslagare mfl (300X 151—) = 4 500:— ......................................................... 19 500:—

• Sida 231
•  Original

Inköp och underhåll av utbildnings- och dressyrmateriel ................ 4 000:—

Elevers rese— och traktamentsersättning under polisridskolekursen 10 elever under '7 månader (traktamentsklass C) .................... 90 000:—

Vissa kostnadsjämföreker Vid genomförandet av utredningens förslag och därav betingad viss omdisponering av personaluppsättningen enligt följande tablå beräknas uppstå en årlig kostnadsbesparing bl a i fråga om löner med ca 100 000:— kronor.

Enligt per- . Personalkategori sonaltablå t Eållgt + den 1.1. 1965 H re ningen _

Befäl i rytteritjänst ............................. 10 14 + 4 Polisry ttare .................................... 66 51 —1 5

Summa 76 | 66 | — 9 Civil personal ................................... | 14 | 27 ' +13

• Sida 232
•  Original

Bilaga A 12

PM angående polisväsendets hundorganisation m m

sammanställd på grundval av en av kommitténs expert, överstelöjtnant Sven K:son Blomquist, utarbetad och till inrikesdepartementet överlämnad promemoria i ämnet

Innehåll A. Inledning .............................................................. 232

B. Tidigare utredningar, uttalanden och förslag ang. tillgodoseendet av behovet av hundar, mm i bla polistjänsten ...................................... 232

C. Synpunkter på och förslag till ny hundorganisation inom polisväsendet

1. Möjligheter till hundanskaffning ...................................... 235 2. Grunder för fördelningen av polishundar ............................... 235 3. Hundorganisationens uppbyggnad och vidmakthållande .................. 236 4. Personal- och utbildningsbehov ....................................... 237

A . Inledning Enligt de för 1962 års polisutbildningskommitté meddelade direktiven skall denna bla utreda frågan om utbildning av hundförare och dressyr av hundar. I samband med att uppdrag den 6 september 1962 meddelades åt civilförsvarsstyrelsen att utreda den av statsutskottet i dess utlåtande nr 1962:115 upptagna frågan om förläggning till arméns hundskola av hundutbildning och utbildning av instruktörer i hundtjänst för civilförsvarets behov anbefallde Kungl. Maj:t kommittén att särskilt beakta motsvarande spörsmål såvitt angick polisväsendets behov. I 1965 års statsverksproposition (Bil. 13, s 148) uttalas Vidare, att förslag rörande ny polishundorganisation avvaktades från kommittén. Utta- landet har av denna uppfattats såsom ett uppdrag att jämväl utreda de organisatoriska spörsmål som sammanhänger med hundens inpassning i det polisiära systemet. I samband med planeringsarbetet för den nya polisorganisationen har i olika sammanhang förebådats en ökad användning av hunden i polistjänsten. En sådan utveckling medför betydande organisationsproblem. Kommittén har funnit sig icke kunna lösa sin egentliga utrednings- uppgift — utbildningen av hundförare och dressyr av hundar — med mindre organisations- frågan blir penetrerad. Tillkomsten av denna promemoria bör ses mot bakgrunden av den här lämnade redogörelsen.

B. Tidigare utredningar, uttalanden och förslag ang. tillgodoseende av behovet av hun— dar m m, i bl a polistjänsten. År 1954 uppdrog dåvarande chefen för försvarsdepartementet åt chefen för armén att med anledning av vissa av överbefälhavaren framlagda förslag till riktlinjer för försvars— maktens fortsatta utveckling närmare utreda frågan om eventuell omorganisation av det

• Sida 233
•  Original

dåvarande arméhundväsendet. Överbefälhavaren överlämnade påföljande år utrednings- uppdraget till chefen för armén med närmare direktiv. Därvid framhölls bla följande:

»Behovet av hundar för bevakningsändamål föreligger tills vidare vid flera statliga myndigheter. Det syns därför angeläget att den utredning rörande arméhundväsendets organisation, som genom departementschefens skrivelse 30/11 1954 uppdragits åt chefen för armén, bedrives på sådant sätt, att arméns möjligheter att även framdeles tillgodose behovet vid statliga myndigheter —- främst flygvapnet, marinen och civilförsvaret (poli— sen) — av utbildning av hundar för bevakningsändamål och behovet av häremot svarande instruktörsutbildning, liksom uttagning i fred av erforderligt antal hundar för att fylla dessa myndigheters krigsbehov, klarläggas.

I samråd med berörda intressenter och chefen för försvarsstaben bör härvid utredas hur utbildningskostnaderna m m böra fördelas mellan armén och övriga myndigheter.»

Riksdagens revisorer anförde i sin berättelse över den år 1960 av dem verkställda granskningen av statsverket att de med anledning av berörda utredningsuppdrag riktat förfrågningar till statspolisintendenten beträffande statspolisens hundar och till länsstyrel- serna i fråga om hundar tillhörande den statsunderstödda polisverksamheten i länen. Av de i anledning härav lämnade uppgifterna framgick, att statspolisens hundar som regel inköptes hos privatpersoner i olika delar av landet genom en förutvarande polisman med ingående kännedom om hundar. Statspolisens hundförare var som regel medlemmar i någon lokalavdelning av Svenska Brukshundklubben och bedrev egen utbildning av till— delade hundar huvudsakligen i enlighet med gängse utbildningsnormer. Vid statspolisen anordnades vartannat år en fyraveckorskurs för hundförare och hundar under ledning av den förut omnämnde fd polismannen. Enligt statspolisintendentens mening hade hun— darna visat sig vara ett värdefullt hjälpmedel i statspolisens arbete. Erfarenheterna hade också gett vid handen att behov förelåg av ytterligare hundar. Frågan om en utökning av hundbeståndet hängde emellertid samman med bl a möjligheterna att erhålla lämpliga och kunniga hundförare. I stort sett samma synpunkter hade lämnats rörande hundars användande i den statsunderstödda polisverksamheten.

Revisorerna ansåg, att behovet av hundar gjorde sig starkt gällande inom försvaret och polisväsendet. Deras användningsområden omfattade därvid bla bevakningstjänst, spa- ningstjänst, dragtjänst, civilförsvarstjänst och fjällräddningstjänst. För att tillgodose be— hovet av tjänstehundar och hundförare inom försvaret fanns ett särskilt arméhundväsende med en därtill ansluten arméhundskola. Denna organisation hade till uppgift att —— i den mån försvarets intressen därigenom inte åsidosattes —— bl a medverka till anskaffande av hundar och utbildning av tjänstehundpersonal för andra statliga förvaltningsgrenar samt för kommunala verk och vissa industriföretag mfl. Revisorerna erinrade om att överbe— fälhavarens utredningsdirektiv 1955 till chefen för armén innebar, att utredningen borde bedrivas på sådant sätt att klarhet kunde vinnas om arméns möjligheter att fortsättnings— vis tillgodose behovet av hundar och instruktörer vid andra statliga myndigheter.

En jämförelse mellan de utbildningsresurser som stod till statspolisens och den stats— understödda polisverksamhetens förfogande och de som fanns på motsvarande områden inom försvaret gav enligt revisorernas mening till resultat, att förhållandena inom polisvä— sendet i dessa hänseenden inte kunde anses tillfredsställande. Revisorerna var av den uppfattningen, att inom skilda delar av landet förelåg ett starkt behov av utökning av antalet polishundar och hundförare. Detta förutsatte emellertid också en väsentlig för- bättring av utbildningsresurserna. Polisen var på flera håll för bl a spaningsarbete nödsa- kad att anlita av enskilda polismän till förfogande ställda privata hundar. Även ifråga om utbildningen av hundarna måste polisen i stor utsträckning förlita sig till den dressyr som kunde komma till stånd genom frivilligt åtagande av enskilda polismän. Ur effektivi— tetssynpunkt var det självfallet av största vikt, att vården och dressyren av de bruks- hundar, som togs i anspråk, omhänderhades av utbildad personal, ävensom att det för att

• Sida 234
•  Original

få fram lämpliga hundar fanns ett fullgott utgångsmaterial. Betydelsen av ett på bruks— hundar inriktat avelsarbete framhölls. Den uppfödningsverksamhet som bedrevs vid armé- hundskolan måste i berört hänseende tillmätas stor vikt.

Från angivna utgångspunkter ansåg sig revisorerna böra till behandling uppta frågan, om nuvarande organisation av det statliga hundväsendet kunde anses så avpassad att den i ekonomiska och andra hänseenden bäst motsvarade samhällets krav. Till en början konstaterades härvid, att motsvarighet till de anordningar som finns för utbildning mm av hundar och hundförare i försvarets tjänst saknas i fråga om brukshundars övriga an- vändningsområden. Visserligen har det i för arméhundväsendet och arméhundskolan fast- ställda reglementen förutsatts, att nämnda institutioner skall medverka till anskaffande av hundar och utbildning av hundskötare även för myndigheter, som icke tillhör försvaret, samt för kommunala verk och vissa industriföretag mfl. Då såsom villkor för denna medverkan emellertid uppsatts, att försvarets intressen därigenom icke får åsidosättas, har de ifrågavarande utbildningsresurserna endast i förhållandevis ringa grad kunnat tas i anspråk för andra än militära uppgifter.

Med hänsyn till de här anförda omständigheterna ansåg sig revisorerna med fog kunna ifrågasätta, om icke en sådan omorganisation av hundtjänsten inom försvaret borde komma till stånd, att där tillgängliga utbildningsresurser mm i fortsättningen gjordes gemensamma för samtliga aktuella statliga myndigheter och kommunala verk. Den kon- centration av inköps-, uppfödnings-, dressyr och utbildningsverksamhet, som därigenom skulle bli möjlig, skulle enligt revisorernas mening icke blott medföra kostnadsminsk- ningar för det allmänna utan även leda till en genomgående höjning av utbildningseffekten i fråga om såväl hundar som hundförare. Särskilt beträffande hundtjänsten inom polisen skulle det sistnämnda innebära betydande fördelar. Revisorerna ansåg, att här berörda spörsmål snarast borde göras till föremål för allsidig prövning.

Statsutskottet anförde i utlåtande (1961:115) i anledning av riksdagsrevisoremas före- nämnda berättelse, att utskottet funnit skäl tala för att frågan prövades i vad mån de militära utbildningsresursema på hundtjänstens område i vidare mån än hittills kunde komma till gemensam användning för ifrågakommande statliga och kommunala myndig— heter samt eventuellt skilda intressenter. För ett sådant utnyttjande ansågs såväl eko- nomiska som praktiska synpunkter kunna anföras. Utskottet erinrade om de gynnsamma erfarenheter man redan då hade av gemensamma utbildningsanordningar från arméns motorskola, där kurser anordnats för att tillgodose exempelvis statspolisens behov av mo- torkunnig personal. Det torde enligt utskottets mening få ankomma på Kungl. Maj:t att i lämplig form utreda förevarande spörsmål, därvid givetvis även frågan om kostnaderna för verksamheten och deras fördelning borde ägnas uppmärksamhet. 1961 års riksdag beslöt i enlighet med statsutskottets utlåtande.

I utlåtande (1962:115) över Kungl. Maj:ts framställning i proposition nr 1962:100 an- gående vissa anslagsfrågor m m inom försvarsdepartementets område framhöll statsutskot- tet, att vissa undersökningar — utöver redan verkställda — rörande utökning av verksam- heten vid arméns hundskola syntes vara påkallade. Utskottet förutsatte, att hundskolans organisation och personaluppsättning mm skulle överses. Riksdagen beslöt i överens- stämmelse med vad statsutskottet föreslagit.

Den 6 september 1962 uppdrog Kungl. Maj:t åt civilförsvarsstyrelsen att utreda den av statsutskottet i ovannämnda utlåtande (1962:115) upptagna frågan om förläggning till arméns hundskola av hundutbildning och utbildning av instruktörer i hundtjänst för civilförsvarets behov. Samtidigt anbefallde Kungl. Maj:t polisutbildningskommittén att vid fullgörandet av sitt uppdrag särskilt beakta motsvarande spörsmål såvitt angick polis— väsendets behov.

I proposition nr 1964:100, vilken vunnit riksdagens bifall, angående bl a polisväsendets organisation har föredragande departementschefen (s 53) uttalat, att ett ökat och mera

• Sida 235
•  Original

rationellt utnyttjande av hundar enligt hans mening borde leda till högre effektivitet i polistjänsten. Under avsnittet »Anslagsberäkningar» (s 410) har framhållits, att polis- hundorganisationen borde ökas, dock att resultatet av polisutbildningskommitténs arbete först borde avvaktas.

C . Synpunkter på och förslag till ny hundorganisation inom polisväsendet

1. Möjligheter till hundanskaffning Antalet för polistjänst lämpliga hundar är bla beroende av tillgången på ett fullgott utgångsmaterial för dressyr, dressyrens mål och dressyrkapaciteten. Import av brukshun— dar i nämnvärd omfattning är icke att räkna med under överskådlig tid, främst på grund av stor efterfrågan i uppfödarländerna. För avelsändamål måste emellertid viss import äga rum, bl a för att bredda avelsbasen och i möjligaste mån undvika avelsdepressioner. Efter överläggningar med kennelorganisationer, brukshunduppfödare och arméns hund- skola har konstaterats, att inom rimliga ekonomiska gränser i början av 1970-talet högst omkring 1 000 kvalificerade hundar kan disponeras för ständig tjänstgöring under normal- förhållanden i olika statliga hundtjänstorganisationer. Ifrågavarande hundar kan under normalförhållanden beräknas preliminärt fördelas enligt följande

polisväsendet ..................................................... 550 hundar krigsmakten samt allmänna bevakningsbolaget ...................... 400 » civilförsvaret jämte vissa andra statliga myndigheter och företag ...... 50 »

Summa 1 000 hundar

Avgångarna bland hundar per år vid genomförd organisation på grund av ålder (hun- dens tjänsteduglighet uppgår till 6—8 år), sjukdom och olycksfall varierar inom skilda användningsområden. Tillsvidare bör för hundar av det slag varom här är fråga normalt räknas med ca 20 % årlig remontering på grund av avgångar. För att vidmakthålla en organisation om ca 1 000 hundar erfordras således ersättning med totalt cirka 200 hundar per år, varav ungefär hälften eller omkring 110 hundar för polisväsendets del.

Genom en ökad uppfödning i landet av för polishunddressyr lämpliga brukshundar såväl vid arméns hundskola som genom privata brukshunduppfödare, kommer förutsätt- ningar att finnas för skapandet av en ny polishundorganisation. Det förutsätts, att dressy- ren av polishundar ävensom anskaffning av lämpliga dressyrämnen genom uppfödning eller köp bör ankomma på arméns hundskola. Statskontoret har genom uppdrag från Kungl. Maj:t den 14 maj 1965 att klarlägga de åtgärder som krävs härför.

Under angivna förutsättningar kan polishundorganisationen utökas till att omfatta cirka 550 polishundar och uppbyggnaden äga rum under budgetåren 1966/67—1970/71, dvs under 4—5 år. För en sådan uppbyggnad samt för att täcka beräknade avgångar bland hundarna måste polisväsendet under denna tid tillföras totalt omkring 660 polis- hundar.

2. Grunder för fördelningen av polishundar Behovet av hundar inom de olika länen och polisdistrikten varierar alltefter distriktens struktur, geografiska och klimatiska förhållanden och de på grund därav olikartade ar— betsuppgifterna i skilda delar av landet. Omdisponering av hundar kan bli erforderlig t ex vid sådana tider på året (helger och turistsäsonger), då folk i större antal koncentreras till eljest glesbefolkade områden. I de största städerna krävs hundar för kontinuerlig be- vaknings- och ordningstjänst. I medelstora städer och tätorter råder mindre krav på kontinuerlig bevakning med hund. Hundar bör dock även där finnas tillgängliga för ingripande vid snabbt uppkommande behov. Stationering av hundar vid arbetsgrupper

• Sida 236
•  Original

torde i allmänhet erfordras endast i ringa utsträckning. I mera glesbefolkade distrikt i Götaland och Svealand med längre avstånd är emellertid viss stationering av hundar vid arbetsgrupper i vissa fall nödvändig. I Norrland med till ytinnehållet mycket stora polis- distrikt och glest vägnät och där stor hänsyn måste tillmätas upprätthållandet av erfor- derlig beredskap för räddningstjänsten inom fjäll- och ödemarksterräng såväl vinter- som sommartid bör hundar i större utsträckning stationeras vid arbetsgrupper för att snabbt kunna insättas i spanings— eller räddningsarbete.

Med hänsynstagande till vad ovan anförts och förutsatt att organisationen görs rörlig genom tilldelning av erforderligt antal motorfordon för transport av hundar och personal torde polishundarna alltefter utbildningsgrad böra erhålla nedanstående ungefärliga för- delning länsvis. Det torde ankomma på rikspolisstyrelsen att i samråd med vederbörande länspolischefer — i Stockholm, Göteborg och Malmö polischeferna — fördela hundarna på polisdistrikten och inom dessa på olika orter.

Förslag till länsvis fördelning av polishundar

Antal hundar S:a Antal hundar S:a

Län I +II + hun- Län ___I-l-II—l- hun-

I I+II ' III dar I I I+II , III dar Stockholms stad 45 45 GöteborgsoBohus 35 35 Stockholms . . . 30 30 Älvsborgs ...... 25 25 Uppsala ...... 10 10 Skaraborgs ..... 20 20 Södermanlands 15 15 Värmlands ...... 20 201 Östergötlands . 20 20 Örebro ......... 25 251 Jönköpings . . . . 20 20 Västmanlands . . . 20 201 Kronobergs . . . 15 15 Kopparbergs . . . . 10 15 25 Kalmar ....... 20 20 Gävleborgs ..... 20 20 Gotlands ..... 5 5 Västernorrlands . 15 5 20 Blekinge ...... 10 10 Jämtlands ...... 5 15 20 Kristianstads . . 15 15 Västerbottens . . . 10 15 25 Malmöhus . . . . 40 40 Norrbottens . . . . 40 40

Hallands ...... 10 10

Summa 400 | 60 | 90 | 550

I : normaldresserad II : dresserad för allmän vintertjänst III : dresserad för speciell vintertjänst (fjäll- och ödemarkstjänst) * För vissa hundar inom Värmlands, Örebro och Västmanlands län torde erfordras även vinter— utbildning.

3. Hundorganisationens uppbyggnad och vidmakthållande På grundval av inhämtade uppgifter om nuvarande hundbestånd beräknas antalet hundar i polisorganisationen den 1 juli 1966 uppgå till ca 200. Till följd av dessa hundars relativt höga ålder torde de ha utgått ur polisorganisationen i slutet av 1960-talet eller i början av 1970-talet. Uppbyggnadsperiodens längd och hundtillförseln bör så långt möjligt av- passas så att balans snarast uppstår mellan beräknade avgångar och nytillskott. I nedan- stående tabell lämnas en plan över lämplig uppbyggnadstakt med avseende på hunden- skaffningen.

• Sida 237
•  Original

.. Totalt Budgetår H*"Zd' Beräknad Uppbygg- anskaffnings-

bestand avgang nadsbehov behov 1966/ 67 ............. 200 20 120 140 1967/68 ............. 320 40 100 140 1968/69 ............. 420 60 80 140 1 969/ 70 ............. 500 80 50 130 1970/71 ............. 550 110 — 110

Vid genomförd organi-

sation ............. 550 1 10 — 1 l 0

4. Personal- och utbildningsbehov För ett effektivt utnyttjande av hundarna inom polisväsendet föreslås införande av fler- förarsystem, dvs att varje färdigdresserad hund bör kunna föras av 2—3 förare. Detta innebär vid genomförd organisation ett totalt behov av cirka 1.400 hundförare. För att tekniskt och polistaktiskt leda hundtjänsten regionalt och lokalt beräknas ett behov av cirka 150 polismän i befälsställning för polishundtjänsten. Det framstår som angeläget att så snart som möjligt uppnå ett läge med tillgång till minst två förare per hund. Maximalt torde emellertid högst ca 260 hundförare kunna utbildas årligen. På grund härav och med en beräknad årlig avgång med ca 10 % måste flerförarsystemet genom- föras successivt och kan beräknas vara helt utbyggt först under budgetåret 1973/74. Vid genomförd organisation beräknas årligen behöva utbildas ca 140 hundförare. Mot- svarande siffra vad gäller befäl i hundtjänst utgör ca 15. Antalet polismän i befälsställ— ning inom polishundorganisationen har därvid beräknats totalt uppgå till ca 150, dvs minst en per polisdistrikt och flera i distrikt med större hundtilldelning. I nedanstående tabell redovisas lämplig uppbyggnadstakt med avseende på utbildningen av hundförare och befäl i hundtjänst.

Hundförare Befäl i hundtjänst utbild- utbild- ningsbe- ningsbe- B (1 t- an tal vid .. _ hov för utbild- antal vid .. _ hov för utbild- u åf; e budget- berzåx- hundor- nings- budget- berså—r hundor- nings- årets nao ganisa- behov årets nap ganisa- behov ingång ax gang tionens totalt ingång avgang tionens totalt Uppbyss- uppbygg- nad nad 1966/67 200 20 200 220 55 5 35 40 1967/68 400 40 200 240 90 10 30 40 1968/69 600 60 200 260 120 10 30 40 1969/70 800 90 170 260 150 15 —— 15 1970/71 ' 970 100 160 260 150 15 —— 15 1971/72 1 130 120 140 260 150 15 — 15 1972/73 1 270 130 130 260 150 15 —— 15 1973/74 1 400 140 — 140 150 15 — 15 genomförd organi-

sation . . 1 400 140 — 140 150 15 —— 15

• Sida 238
•  Original

Med avseende på utbildningstyp och förekomst länsvis av hundförare torde vid genom- förd organisation få räknas med följande ungefärliga fördelning

Antal hundförare S:a Antal hundförare S:a Län hund- Län ___—_" hund- I 1+11 ”&ng förare I ' I+II pgg—* förare

Stockholms stad 100 100 GöteborgsoBohus 90 90 Stockholms . . . 80 80 Älvsborgs ...... 65 65 Uppsala ...... 25 25 Skaraborgs ..... 50 50 Södermanlands 40 40 Värmlands ...... 50 501 Östergötlands . 55 55 Örebro ......... 65 651 Jönköpings . . . 50 50 Västmanlands . . . 50 501 Kronobergs . . . 35 35 Kopparbergs . . . . 30 35 65 Kalmar ....... 50 50 Gävleborgs ..... 50 50 Gotlands ..... 15 15 Västernorrlands . 40 10 50 Blekinge ...... 30 30 Jämtlands ...... 20 25 45 Kristianstads . . 40 40 Västerbottens . . . 25 35 60 Malmöhus . . . . 95 95 Norrbottens . . . . 115 115 Hallands ..... 30 30

Summa 1 015 | 165 | 220 i 1400

I : hundförare med normalutbildning (sommarutbildning) II : hundförare med allmän vinterutbildning III : hundförare med speciell vinterutbildning

1 För vissa hundförare inom Värmlands, Örebro och Västmanlands län torde erfordras jämväl allmän vinterutbildning.

• Sida 239
•  Original

Bilaga A 13 Tablåer rörande utbildning av personal i hundtjänst 1. Plan över utbildningsbehovet under hundorganisationens uppbyggnad ......... 239 2. Beräknat utbildningsbehov samt kursverksamhet ........................... 240 3. Normal kursbeläggning vid genomförd organisation ......................... 241 4. Samordning av specialkurs I för hundförare och specialkurs I för befäl i hund— tjänst .................................................................. 242 5. Samordning av specialkurs III för hundförare och specialkurs II för befäl i hundtjänst ............................................................. 243 1. Plan över utbildningsbehovet under hundorganisatio'nens uppbyggnad . Genom- Uppbyggnadsperioder förd organi- 1966/67 l 1967/68 I 1968/69'1969/70 1970/71 1971/72 I 1972/73'1973/74 sation Polishundar Tillgång ..... 200 320 420 500 5_50 550 550 550 550 Avgång ...... 20 40 60 80 110 110 110 110 110 Uppbyggnad . 120 100 80 50 —— —— — — -— Anskaffas . . . . 140 140 140 130 110 110 110 110 110 Polishundförare Tillgång ..... 200 400 600 800 970 1 130 1 270 1 400 1 400 Avgång ...... 20 40 60 90 100 120 130 140 140 Uppbyggnad . 200 200 200 170 160 140 130 — — Utbzldas ..... 220 240 260 260 260 260 260 1 40 140 Befäl z polis- hundtjänst Tillgång ..... 55 90 120 1_5_0 150 150 150 150 150 AV gång ...... 5 10 10 15 15 15 15 15 15 Uppbyggnad . 35 30 30 — — — —- — -— Utbildas ..... 40 40 40 15 15 15 15 15 15

• Sida 240
•  Original

Utbildningsbehov

Polishundförare

Beräknad tillgång

Utbildas:

Specialkurs I (sommarutb.)

S p e e i al k u r 5 I I (allmän. vinterutb.) —— tidi- gare utbildade i specialkurs I . . . . . . . . . . . . . . . . S p e e i al k u r s I I I (speciell vinterutb.) —— tidi- gare utbildade i specialkurs II . ......... . . . . . .

Befäl i polishundtjanst Beräknad tillgång................. ..... Utbildas:

Specialkurs I (sommarutb.) ........ S p e ci & 1 k u r 5 I I (vinterutb) _— tidigare ut- bildade i specialkurs I . . . . . . . . . .............

Kursvcrksamhet (antal kurser)

Polishundförare

Specialkurs I — 40 dag/240 tim (Stockholms, Göteborgs och hlalmö polisdistrikt) . . . . . ..... Specialkurs I — 40 dag/240 tim (HS—Sollefteå) Specialkurs II — 14 dag/80 tim (HS—Sollefteå)

Specialkurs III — 21 dag/120 tim (HS—fjällövn.)

Befäl i polishumltyanst

Specialkurs I — 16 dag/95 tim (HS—Sollefteå) Specialkurs II — 10 dag/60 tim (HS—fjällövn.) Summa kurser

1966/67 | 1967/68 | 1968/69 ' 1969/70

200 220

40 40 55 40 40

901010] (NN

19

400 240

40 40 90 40 40

10

(NNO!

(N

20

600 260

40 40

120

40 40

Hmmm 0101

Uppbyggnadsperioder

800 260

40 20

150

15 15

HNWv—l HH

1970/71 ! 1971/72 ' 1972/73 * 1973/74

970 260

40 20

150

15 15

'_'NCNv—d v—i

1130

260

40 20

150

15 15

HNNH

¹ 270

260

40 20

150

15

Hmm—4 v—l

¹ 400

260

40 20

150

15 15

HNNr—l

Genom- förd organi- sation

¹ 400

140

40 20

150

15 15

LQGI'N 1—1

• Sida 241
•  Original

Kurser

[lunds/talan Sollefteå

Hundförare Spec II .......... Hundförare Spec III ............ Befäl Spec II . .................

Hundförare Spec I .............. Befäl Spec I .................... Stockholms, Göteborgs och Malmö

polisdistrikt . .............

Hundförare Spec I ......... . . . . . (tillhopa 5 kurser) . . . . . .......

' Juli * Aug. | Sept. ' Okt.

Dec.

Jan. Febr.

• Sida 242
•  Original

4. Samordning av specialkurs I för hundförare och specialkurs I för befäl i hundtjänst

(sommarutbildning) Utbildnings- | Utbildnings- Kursdag nr . vecka Veckodag timmar Anteckningar Huf | Bef | Huf Bef Huf Bef ______|_________________ 1 M—(LS) 40 Inr. för Huf till HS 2 8- 14 M—(LS) 40 __3_____ 15 21 M—(LS) 40 22 M 23 Ti 24 o 4 1 25 1 To 40 i Inr. för Bef till ns 26 2 Fr __ 27 3 (L) lla 28 4 (5) & & ___—___— t T 29 5 M 30 6 Ti 31 7 0 5 2 32 8 To 40 40 33 9 Fr 34 10 (L) 35 11 (S) + + 36 12 M | 37 13 Ti 6 3 38 14 o 40 40 39 15 To | ) Utr. för Huf + Bef från 40 16 Fr HS & + S:a 40 i 16 i | 240 i 95 i

• Sida 243
•  Original

5. Samordning av specialkurs III för hundförare och specialkurs 11 för befäl i hundtjänst (speciell vinterutbildning)

Utbild- Kursdag Utbildningstimmar nings— W Veckodag W Anteckningar ”eka (Huf) (Bef) (Hui) (Bef) 1 To [ Inr. för Huf till HS 2 Fr 3 L HS 1 4 S 30 tim 5 M | 6 Ti ....... t ....... 7 o * Tpdag för Huf till fjäll- och ödemarksterräng (Fjö) 8 To 9 Fr 2 10 L 11 S 12 M + 1 Inr. för Bef nu Fjö 13 2 Ti Fjö Fjö 14 3 0 72 tim 42 tim % 15 4 To 16 5 Fr 3 17 6 L + + 18 7 S """"""""""""""""""""" Tpdag för Huf + Bef T I till HS 19 8 M HS HS 20 9 T1 18 tim 18 tim 21 10 0 Utr. för Huf + Bef från 1 l ns

S:a

• Sida 244
•  Original

Bilaga B 1

Förslag till kursplaner för den polisiära grundutbildningen

A. Konstapelskurs I

1. Studieorientering ....................................................... 244

2. Allmän polislära ....................................................... 244

3. Straffrätt ............................................................. 247

4. Specialstraffrätt ....................................................... 248

5. Civilrätt .............................................................. 249

6. Processrätt ............................................................ 250

7. Svenska ............................................................... 250

8. Engelska .............................................................. 251

9. Socialkunskap med samhällslära ......................................... 251

10. Människokunskap ................... . .................................. 252

11. Medicin .............................................................. 253

12. Motorfordonskunskap .................................................. 254 13. Kontorstekniska hjälpmedel ............................................. 255 14. Tjänstevapnens bruk .................................................... 256 15. Fysisk träning ........................................................ 256

B. Praktiktjänstgöring ..................................................... 257

C. Konstapelskurs II

Allmän polislära ........................................................... 258

A. Konstapelskurs I Studieorientering ( 10 tim.)

1. Orientering om polisutbildningen. Grundutbildningens syfte, innehåll och uppläggning. Ordningsföreskrifter för polisskolan. (1 tim.)

2. Orientering om studieteknik: motivation, inlärning, minne, glömska mm. Gruppöv- ningar. (9 tim.)

Allmän polislära ( 375 tim.)

Introduktion

1. Polisens samhälleliga funktion förr och nu. (1 tim.)

2. Polisarbetets karaktär (preventiv, repressiv, hjälpande och informativ verksamhet) samt funktionella indelning (skydds- och övervakningsverksamhet samt utrednings- verksamhet). (4 tim.)

pmm

Vägtrafikförordningen: (28 tim.)

a) Vägbegreppet.

b) Utryckningsfordon och undantagsbestämmelser för trafik med sådana fordon.

0) Parkeringsbegreppet.

d) Fordons beskaffenhet och utrustning (inkl. moped). Begreppet »taga i bruk».

e) Bestämmelser om kontroll över fordon. Polismans rätt enligt vägtrafikförordningen att förbjuda och hindra fortsatt färd med fordon och relationen till bestämmel- serna i polisinstruktionen om skyldighet för polisman att i förekommande fall hindra brott.

f) Registrering av fordon. Registreringsbesiktning. Typbesiktning.

g) Fordons brukande enligt interims- och saluvagnslicens.

h) Trafikförsäkringsplikt.

i) Automobilskatteplikt.

k) Utlännings rätt att under vistelse i riket bruka fordon, som icke är här vederbör— ligen registrerat.

l) Bestämmelser om förare av fordon. Övningskörning. Körkort.

m) Bestämmelser angående körskolor. n) Trafikregler. . Vägtrafikkungörelsen. (8 tim.) . Vägmärkeskungörelsen. (4 tim.) . Förordningen angående yrkesmässig automobiltrafik m m: (6 tim.)

a) Begreppet yrkesmässig trafik. Undantag från bestämmelserna om sådan trafik.

b) Linjetrafik och beställningstrafik. Trafiktillstånd. Begreppen stationsort och lokal- område. Transportplikt.

c) Något om bilar i yrkesmässig trafik. Beteckningsmärken. Trafikkort.

d) Arbetstid för förare av bil vid yrkesmässig trafik.

e) Uthyrningsrörelse.

Ordningslagstiftning

5. 6.

7

8.

Begreppet polismyndighet. (1 tim.) Allmänna ordningsstadgan: (4 tim.)

a) Begreppet allmän plats. Tillstånd som förutsättning att i vissa fall ta allmän plats i anspråk för olika ändamål. Renhållningsskyldigheten i fråga om allmän plats.

b) Tillsynsskyldighet i fråga om byggnader m m.

e) Tillstånd som förutsättning att spränga, anordna fyrverkeri, skjuta med luftgevär eller eldvapen. (1) Lokala ordningsstadgor.

e) Offentliga tillställningar: tillstånd, ordningshållning, förtäring och förvaring av rusdrycker, polismans rätt till tillträde, befogenheten att inställa eller upplösa offentlig tillställning. . Lagen om allmänna sammankomster: anordnande, förbud, ordningshållning mm

(1 tim.) Bestämmelser angående hundar: (2 tim.)

a) Lagen om tillsyn över hundar: tillsynsskyldighet, begreppet »bitsk hund».

b) Jaktlagens bestämmelser angående rätt att döda eller uppta annans hund. Jakt- stadgans bestämmelser om förbud att låta hund löpa lös.

c) Hundskatteförordningen.

. Djurskyddslagen: polismyndighets rätt att omhänderta djur; dödande av sjukt eller skadat djur. (1 tim.)

• Sida 249
•  Original

10. Vapenförordningen: (2 tim.) a) Begreppen skjutvapen och ammunition. Tillstånd. b) Omhändertagande och beslag av vapen och ammunition. c) Förvaring av, handel med och införsel av vapen.

11. Förordningen om förbud mot innehav av vissa stiletter mm, begreppen springstilett och springkniv; bestämmelser angående förvärv, innehav, överlåtelse, import och tillverkning. (1 tim.) 12. Bestämmelser om radiomottagningsapparat och radioanläggning. (1 tim.) 13. Allmänt om biografföreställningar: åldersgränser, förbuds— och tillståndskort. (1 tim.)

Näringslagstiftning 14. Näringsfrihetsförordningen: anmälnings— och tillståndsplikt, realisationshandel, gård- farihandel, utlännings rätt att driva näring. (1 tim.) 15. Butikstängningslagen. (1 tim.)

16. Bestämmelser rörande drivandet av hotell- och pensionatsrörelse. Begreppet »resande». Uppgiftsskyldighet. Kontroll av svenska resande och utlänningar. Utlännings möjlig- het att uppehålla sig inom militärt skyddsområde. (2 tim.) 17 . Lagen om pantlånerörelse: tillstånd, kontroll. (1 tim.) 18. Förordningen angående handel med skrot, lump och begagnat gods: tillstånd, kontroll. Förordningen om handel med preventivmedel. (1 tim.) 19. Lotteriförordningen. (1 tim.) 20. Bestämmelser angående eldfarliga oljor och explosiva varor: förvaring och transport. (1 tim.)

Alkohollagstiftning 23. Rusdrycksförsäljningsförordningen: begreppet rusdrycker, försäljning, utminutering, utskänkning, s k måltidstvång, förtärings- och förvaringsförbud. (4 tim.) 24. Ölförsäljningsförordningen: försäljning, utminutering, utskänkning. ( 2 tim.)

25. Förordningen om försäljning av alkoholfria drycker: begreppet alkoholfri dryck, för- säljning, utskänkning. (1 tim.)

Utlänningslagstiftning

26. Orientering om vilka myndigheter som handlägger ärenden angående utlänningar. (1 tim.) 27. Passkyldighet. Passmyndighet. Visering och viseringsmyndighet. (1 tim.) 28. Begreppen avvisning, förpassning, förvisning och utvisning. (1 tim.)

Sociallagstiftnz'ng 29. Lagen om åtgärder vid samhällsfarlig asocialitet. (2 tim.) Provuppgifter. (6 tim.)

Familjerätt Civilrätt (50 tim.)

1. Äktenskapsrätt: trolovning, äktenskapshinder, makars inbördes underhållsskyldighet, makars egendom, makars gäld, rättshandlingar mellan makar, boskillnad, hemskillnad, äktenskapsskillnad, bodelning. (6 tim.)

2. Föräldrarätt: barns börd, talan ang. äktenskaplig börd, fastställande av faderskap till utomäktenskapligt barn, barns namn, vårdnaden om barn, underhållsskyldighet, underårigs omyndighet, omyndigförklaring, förmynderskap. (4 tim.)

3. Arvsrätt: släktingars arvsrätt, makes arvsrätt, utomäktenskapliga barns arvsrätt, all— männa arvsfonden, laglott, behörighet att upprätta testamente, testamentes form, bevakning, delgivning och klander av testamente, boutredning jämte bouppteckning, bodelning och arvskifte, dödförklaring. (10 tim.)

• Sida 250
•  Original

F örmögenhetsrätt

4.

5.

CD

10.

11. 12.

)..r

&&

Avtalsrätt: offert och accept, slutande av avtal, utfärdande av fullmakt, fullmäktigs befogenhet och behörighet, rättshandlingars ogiltighet. (5 tim.) Besittning: gemensam besittning och sambesittning, osjälvständig besittning, åter— ställande av rubbad besittning, besittningsskydd, tillåtna besittningskränkningar. (1 tim.) . Fast egendom: begreppet fast egendom, allemansrätt, fastighetsindelning, köp, lagfart,

panträtt, nyttjanderätt. (5 tim.) . Lös egendom: köp, godtrosförvärv, avbetalningsköp, hittegods, panträtt, retentionsrätt,

skuldebrev, borgen, preskription. (12 tim.)

. Skadestånd: culparegeln, strikt skadeståndsansvar, skadeståndets omfattning. (2 tim.) . Bolag och föreningar: begreppet juridisk person, enkelt bolag, handelsbolag, komman- ditbolag, aktiebolag, ekonomiska och ideella föreningar. (1 tim.) Provuppgifter. (4 tim.)

Processrätt ( 90 tim. )

. Domstolsväsendet: domstolarna och deras sammansättning, måltyper, prejudikat. (1 tim.) . Parterna i brottmål: allmänna och särskilda åklagare, målsägande, tilltalad, försva— rare. (1 tim.) . Parterna i familjerätts- och tvistemål: kärande, svarande, ombud, rättegångsbiträde; familjerätts- och tvistemålens beskaffenhet. (1 tim.) . Grundprinciperna för rättegången: koncentration, offentlighet, muntlighet, omedel- barhet, ackusatorisk processform. (1 tim.) . Åtgärder före huvudförhandling i brottmål: förundersökning, forumfrågor, stämnings- ansökan och stämning, personundersökning, sinnesundersökning, läkarintyg och andra yttranden. (2 tim.) Huvudförhandling i brottmål: den tilltalades utevaro, åklagarens yrkande, den tillta- lades svaromål, sakframställning, förhör med målsägande och tilltalad, framläggande av bevisning, genomgång av den tilltalades levnadsomständigheter, plädering, över- läggning, dom; skadeståndsfrågor. (2 tim.) Förhandlingar i familjerättsmål och allmänna tvistemål: forumfrågor, stämningsan- sökan, stämning, förberedelse, omedelbar huvudförhandling, huvudförhandling. För- likning i dispositiva tvistemål. (2 tim.) . Bevisning: vittnesförhör, förhör med sakkunnig, skriftlig bevisning, förhör under san- ningsförsäkran, förhör med polisman; principen om fri bevisprövning. (2 tim.) Överklagande: domens laga kraft, vad, besvär, revisionsansökan, prövningstillstånd, nöjdförklaring; överprövning av åklagare, resning, nåd. (1 tim.) Särskilda förfaranden i brottmål; parkeringsbot, ordningsföreläggande, strafföreläggan— de, stämningsföreläggande, åtalseftergift, rapporteftergift. (2 tim.) Särskilda förfaranden i tvistemål: lagsökning, betalningsföreläggande. (1 tim.) Exekutionsrätt. (2 tim.)

Provuppgifter. (2 tim.)

Svenska (80 tim. )

. Repetition av språklära. Språkriktighetsregler. Stilarter. (8 tim.) .Rättstavnings- och interpunktionsövningar (huvudsakligen med stoff från polisiär

verksamhet). (8 tim.)

. Stilistik, dispositionsövningar. (8 tim.) . Kortare uppsatser, reproduktioner och skriftliga redogörelser i övrigt jämte genom-

gångar. (30 tim.)

• Sida 251
•  Original

5. Muntliga sammanfattningar och redogörelser. (8 tim.) 6. Föredrag och diskussionsövningar. (10 tim.) 7. Litteraturläsning. (8 tim.)

Kommentar: Undervisningen bör inledas med en repetitorisk genomgång av språklärans elementa. En dylik genomgång torde dessutom vara av värde såsom underlag för undervisningen i engelska. Undervisningen bör syfta till fördjupade insikter i språkets struktur, en nyan- serad känsla för ordvalörer och stil samt ett koncist och korrekt uttryckssätt. Därvid bör särskild uppmärksamhet ägnas elevernas yrkesverksamhet, så att eleverna uppövar förmågan att självständigt tillgodogöra sig och på ett planmässigt och redigt sätt munt- ligen och skriftligen redovisa innehållet i en promemoria, en utsaga ed, gången av ett händelseförlopp, en arbetsuppgift m m.

Engels/ca (70 tim. )

(Någon timvis uppspaltning av undervisningsstoffet syns icke lämpligen böra göras. Det torde få ankomma på läraren i ämnet att anpassa undervisningen efter elevernas genom- snittliga kunskapsnivå.)

Undervisningen bör inriktas på att bibringa eleverna sådana praktiska färdigheter i språket, att de blir i stånd att besvara förfrågningar, motta anmälningar om förkomna tillhörigheter, meddela anvisningar och upplysningar, uppta vissa data i samband med olika händelser m in. Till följd härav bör undervisningen huvudsakligen inriktas på kon- versationsövningar för att aktualisera det centrala ordförråd, som eleverna tidigare tilläg— nat sig. Härutöver bör eleverna inöva det för polisyrket speciella ordförråd, som erfordras i situationer av ovan nämnt slag.

För inlärande av ett 'gott uttal och en korrekt intonation bör tonband användas i stor omfattning såväl vid gemensamma övningar som i samband med elevernas självverksam- het. Som underlag för muntliga redogörelser och samtal bör utnyttjas bildband över van- ligen förekommande situationer, där polismannen har kontakt med utlänningar.

Socialkunskap med samhällslära (60 tim.)

1. Demokrati och diktatur. Begreppet rättsstat. Medborgarens rättigheter och skyldig- heter. Sveriges utveckling till en parlamentarisk demokrati. De politiska partierna. (4 tim.)

2. Grunddragen av det svenska samhällsskicket: (10 tim.)

3.) grundlagar, konung och regering

b) riksdagen; hur en författning kommer till c) statlig förvaltning (1) kommunal förvaltning

3. Utbildningsväsende. Folkrörelser. Föreningsväsende (främst behandlas här sådana ideella föreningar, ungdomsorganisationer od med vilka det är särskilt värdefullt för polisen att upprätthålla kontakter för spridande av information om polisarbetet, för bedrivande av brottspreventiv upplysningsverksamhet, socialt inriktad polisverksam- het mm). Orientering om pressen, dess funktioner och arbetsformer. (8 tim.)

4. Den svenska socialpolitikens ursprung samt utveckling mot bakgrunden av den eko- nomiska och sociala utvecklingen i Sverige sedan början av 1800-talet. (2 tim.)

5. Socialpolitikens samhällsekonomiska aspekter; socialpolitiken och levnadsstandarden. (2 tim.)

6. Arbetsmarknads— och sysselsättningspolitik: organisationsformer och rättsfrågor på arbetsmarknaden; åtgärder mot arbetslöshet och arbetskraftsbrist; hjälpformer för

• Sida 252
•  Original

partiellt arbetsföra; studiebesök på länsarbetsnämnd och yrkesvägledningsexpedition. (6 tim.)

7. Social skyddslagstiftning: arbetarskyddslagen, arbetstidslagarna, semesterlagen. (6 tim.) . Bostadspolitik: målsättning, hyreslagstiftning, ekonomiska stödåtgärder. (2 tim.) . Familjepolitik: barnavård och ungdomsskydd, barnbidrag, studiehjälp, bidragsför— skott, underhållsbidrag, studiebesök vid barnavårdsnämnd; social hemhjälp; åldrings- vård. (6 tim.) 10. Hälso- och sjukvård: öppen och sluten kroppssjukvård; mentalsjukvård; nykterhetse vård; studiebesök vid nykterhetsnämnd. (6 tim.) 11. De allmänna försäkringskassorna. (4 tim.) 12. Socialhjälp. (2 tim.) Provuppgifter. (2 tim.)

coon

Kommentar: Undervisningen, som i stort bör följa den ordning i vilken de olika avsnitten upptagits i kursplanen, bör äga rum i nära samverkan med undervisningen i allmän polislära, män- niskokunskap, specialstraffrätt (sociallagstiftning), civilrätt samt medicin. En dylik sam— verkan torde motiveras av att undervisningen i förevarande ämne bör syfta till en bredd— ning av polisaspiranternas allmänna samhällsorientering. Som exempel härpå må fram- hållas, att undervisningen bla avser att mot bakgrunden av samhällets utveckling och nuvarande struktur komplettera den i allmän polislära presenterade bilden av polisens samhälleliga uppgifter samt att ge en socialpolitisk bakgrund dels till den i ämnet män- niskokunskap meddelade undervisningen om bla grupper, miljöer, normer och värde- ringar, dels till vissa i ämnet medicin behandlade spörsmål.

Vad angår sättet för undervisningens bedrivande kan några generella riktlinjer knappast anges. Det torde dock stå klart, att delar av ämnets kunskapsstoff lämpligen bör bli föremål för grupparbete eller genomgås i form av individuella, självständiga arbetsuppgif- ter, vilka eleven sedan har att behandla i föredragsform eller såsom inledare i en dis— kussion.

M änniskoknnskap (50 tim.) Psykologi

1. Olika åldrar, deras behov och beteende; barnets, ungdomens och den vuxnes viktigare utvecklingsfaser, tex trotsperioder, skolanpassning, pubertet, värnplikt, klirnakterium, åldrande. (8 tim.)

2. Olika personlighetstyper. Intellektuella resurser; begreppet intelligens, intelligensmät- ning, intelligensens utveckling. Minnet. Vittnespsykologi. Emotionella resurser; känslo— starka och känslosvaga, konstnärlig begåvning, känslolivets utveckling. (8 tim.)

3. Olika miljöer och familjesituationer: skilsmässobarn, nyckelbarn, alkoholism, gängens roll, skolans och arbetsplatsens inverkan. Olika socialgrupper. Normer och värde— ringar. Arv och miljö. (10 tim.) .

4. Polisens uppträdande i olika situationer. Behandlingen och bemötandet av olika män— niskotyper. Grupper och massor. (8 tim.)

Psykiatri

5. Psykiska sjukdomssymptom mot bakgrunden av de normala funktioner som drabbats. Den sinnessjukes värld. (4 tim.)

6501

7. Brännskador. Köldskador. El—olyckor. Läggning av sårförband. (6 tim.)

8. Förgiftningar. Infektioner. Chocker. Psykiska orostillstånd. (2 tim.)

9. Skallskador. Hjärnblödning. Epilepsi. Förlossning. (4 tim.) 10. Studiebesök på lasarett: ambulansmottagning och olycksfallsklinik. (2 tim.) Socialmedicin 11. Socialmedicinens syfte och verksamhetsformer. (1 tim.) 12. Hälsovårdsstadgan. (1 tim.) 13. Läkemedelslagstiftning, giftstadgan o d. (2 tim.) 14. Alkoholsjukdomarnas medicinska och sociala behandling. (2 tim.) 15. Narkomaniernas medicinska och sociala behandling. (2 tim.) 16. Epilepsins medicinska och sociala behandling. (2 tim.) 17. Veneriska sjukdomar och lex veneris. (2 tim.) 18. Tuberkulos och tuberkuloslagstiftningen. (1 tim.) 19. Epidemiska sjukdomar och epidemilagen. (1 tim.)

• Sida 254
•  Original

Rättsmedicin 20. Rättsmedicinens innebörd. Rättsmedicinalväsendet. (1 tim.) 21. Samarbetet mellan polis och läkare. Polismans uppträdande på brottsplats ur rätts— medicinsk synpunkt. Tillvaratagande av material för rättskemisk undersökning. (2 tim.) 22. Blodgrupper och deras rättsmedicinska behandling. (1 tim.) 23. Allmänt om skador på levande och döda; vitalreaktionen. (2 tim.) 24. Dödstecken och likomvandling. Omhändertagande av lik. (2 tim.) 25. Närvaro vid likbesiktning och obduktion. (2 tim.)

Provuppgifter. (4 tim.)

M otorfordonskunskap (70 tim.) Allmänt

1. Polisväsendets motorfordon och för dessa gällande bestämmelser. Fordonens utrust- ning och tekniska materiel samt dennas användning, förvaring och vård. Radiout- rustningen och dess användning. (5 tim.)

2. Manöver—, start- och hjälporgan, deras användning samt instrumentering. Bilkör— ningens teori. Åtgärder före, efter och under körning. Körställning. Säkerhetsbältets betydelse. (4 tim.)

3. Bilens konstruktion och dess verkningssätt. Friktion och olika krafter (rörelseenergi, centrifugalkraft m in), som inverkar på bilkörningen. Viktfördelning, över- och under- styrning samt ringtryckets inverkan. (4 tim.) . Trafikpsykologi. (2 tim.) . Skyddsåtgärder och räddande åtgärder på olycksplats. (2 tim.)

6. Fordonets plats på väg och i vägkorsning samt vid möte och omkörning. Hastighets- anpassningar under olika förhållanden. Nödstopp. (2 tim.)

7. Vård och kontroll av eget fordon och materiel. Åtgärder vid inträffad skada. (1 tim.)

UYbik

Körning i körgård 8. Igångsättning, bromsning och stannande. Upp- och nedväxlingar. Krypkörning och

styrning. Backningsövningar under olika förhållanden (backning på planka, serpen— tinbackning m m). Manöver och precisionskörning. (10 tim.)

Övningskörning i stad

9. Passerande av gatukorsning. Svängningsövningar. Möte och omkörning (även spår- vagn). Filkörning (spontan och markerad), körning i rondeller och på större trafik— platser samt i signalreglerade korsningar. Vändningsövningar på gata och i gatukors- ningar. Parkerings- och backningsövningar. Hastighetsanpassningar och nödstopp. (10 tim.)

Övningskörning på landsväg 10. Möte, omkörning och kurvtagning. Hastighetsanpassningar och nödstopp. Passerande av järnvägskorsningar, korsande vägar. Filkörning före och efter kursändring. (6 tim.)

Körning i mörker och dimma 11. Forskningsresultat angående bilförarens mörkerproblem. Genomgång av bilens belys— ning (olika ljussystem, hjälpljus, glödlampor, spänningsfall, strålkastarnas rengöring etc). Teoretisk genomgång av bilkörning i mörker och dimma. (5 tim.) 12. Övningskörning i stad och på landsväg (om möjligt under olika väderleksbetingelser och ljusförhållanden). (4 tim.)

• Sida 255
•  Original

Körning i halt och. vått väglag 13. Genomgång av ringutrustning, skadade och slitna däck. Däckens betydelse och verkan mot hal och våt vägbana. Olika däckstyper samt slirskydd. Teoretisk genomgång av körning i vått och halt väglag. (4 tim.) 14. Övningskörning i stad och på landsväg (igångsättning, bromsning, stannande, hastig— hetsanpassning, sladd, nödstopp). (6 tim.)

Avslutningsprov

15. Skriftligt prov. (2 tim.) 16. Prov i praktisk körning. (3 tim.)

Kommentar: Utbildningen påbörjas först sedan undervisningen i allmän polislära och specialstraffrätt fortskridit så långt, att eleverna blivit förtrogna med trafiksäkerhetsarbetet och trafiklag— stiftningen.

Utbildningen skall omfatta såväl teori som praktik. Teoriutbildningen och vissa före- visningsövningar genomförs med eleverna sammanförda i större enheter, tex klassvis. Film, filmband och annat åskådningsmaterial bör så långt möjligt användas. För de prak- tiska körövningarna bör eleverna indelas i grupper, vardera om en instruktör, högst sex elever samt tre övningsbilar; två elever medföljer varje övningsbil. Växling av förare äger rum så att var och en ges tillfälle att föra fordonet under halva övningstiden. Instruk— tören står genom radio i förbindelse med övningsbilarna.

Den praktiska körutbildningen inleds med övningar i körgård. Därefter följer stads- körning, körning på landsvägar med om möjligt olika beläggningar samt körning på mo- torväg. Övningskörning skall ske under såväl dagsljus som skymning och mörker och om möjligt under olika väderleksförhållanden. Körning på hal och våt vägbana (halkkörning) skall övas. Betydande vikt skall läggas vid de vanligaste olycksfaktorerna samt vid faro- momenten under körning i mörker samt i halt och vått väglag. Därvid skall ljusets och ringutrustningens betydelse noga genomgås.

Eleverna bör få tillfälle att övningsköra med olika personbilstyper (fram— och bak— hjulsdrivna, med olika växellådor etc) samt med inom polisväsendet använda mindre busstyper.

Vid utbildningens slut skall eleverna avlägga såväl skriftliga som praktiska prov. Den som med tillfredsställande resultat genomgått utbildningen skall erhålla bevis om behö— righet att föra polisväsendets tjänstebilar i icke utryckningstjänst.

Kontorstekniska hjälpmedel ( 60 tim. ) M askinskriv ning 1. Skrivmaskinens konstruktion och skötsel. Skrivställning. (1 tim.) 2.1nlärande av touchmetoden. Skrivövningar med såväl allmän som polisiär text. (40 tim.) 3. Utskrift på origram. (1 tim.) 4. Standardiseringsteknik. Uppställningsprinciper. (2 tim.) 5. Blankettskrivning. (2 tim.)

M askinräkning

6. Additions— och kalkylationsmaskinens konstruktion och skötsel. (1 tim.) 7. Anslag och fingersättning enl. touchmetoden. (1 tim.) 8. Enklare räkneövningar. (2 tim.)

• Sida 256
•  Original

Övrigt 9. Diktafoner och bandspelare. Intalsövningar. (2 tim.) 10. Sprit- och färgduplicering. Stencilering. (2 tim.) 11. Fotostatkopiering. (2 tim.) Provuppgifter. (4 tim.)

Tjänstevapnens bruk ( 40 tim.)

1. Bruket av sabel, batong, handfängsel och handbojor. (8 tim.) 2. Orientering angående användandet av skjutvapen i polistjänsten. (6 tim.) 3. Vapenlära. Övningsskjutning med pistol. (16 tim.) 4. Bruket av tårgas. Användning av gasmask, skottsäkra västar o d. (4 tim.) 5. Fältmässig övning. (6 tim.)

Kommentar: Undervisningen i detta ämne bör icke påbörjas, förrän aspiranterna genom undervisningen i ämnet allmän polislära dels orienterats om polismans befogenheter och rätt att bruka våld, dels erhållit viss information rörande förutsättningarna och sätten för ingripanden i olika situationer under fullgörande av skydds- och övervakningsverksamhet. Först torde bruket av batong och sabel inövas. Skjututbildningen syns icke böra inledas, förrän polis- aspiranterna orienterats om innebörden av Kungl. Maj:ts cirkulär angående bruket av skjutvapen i polistjänsten. En mera inträngande analys av gällande föreskrifter för bruket av skjutvapen i polistjänsten bör samordnas med de praktiska skjutövningama. Den praktiska utbildningen i användandet av pistol torde i första hand böra innefatta träning att uppnå en så god träffsäkerhet som möjligt, varvid —— efter grundläggande skjututbild— ning mot fast mål — övningarna koncentreras på skjutning mot rörliga föremål. God skjutskicklighet är emellertid icke i sig själv tillräcklig. Under den fortsatta utbildningen bör således främjandet av skjutskickligheten förenas med ett fördjupande av polisaspiran- ternas insikter i reglerna för skjutvapens användning i polistjänsten. Samtidigt här efter- strävas att uppöva elevens omdöme såvitt gäller reglernas tillämpning. Undervisningen bör därför ges en så realistisk bakgrund som möjligt. Detta torde kunna ske genom ut- nyttjande av sk »filmskjutbana» och för ändamålet speciellt inspelade filmer.

I samband med uppdrag att inomhus gripa farliga brottslingar är det ej sällan nöd- vändigt för polismännen att tillgripa tårgas för att driva fram vederbörande. I en dylik situation torde tårgashandgranat få anses såsom ett polisiärt tjänstevapen. För att rätt kunna utnyttja tårgasmedlen bör polispersonalen utbildas i dessas användning ävensom i bruket av gasmasker. Viss utbildning rörande bruket av andra skyddsmedel (skottsäkra västar m m) torde också vara erforderlig.

Den praktiska utbildningen i de olika tjänstevapnens bruk syns böra avslutas med en fältmässig övning så upplagd, att den dels presenterar realistiska situationer, i vilka po- lismännen har att bedöma, huruvida skjutvapen må eller bör begagnas, dels ger tillfälle till vidtagande av polisiära åtgärder i övrigt. En dylik övning bör inläggas först i slut— skedet av grundkursen och samordnas med undervisningen i allmän polislära. Den bör ledas av polisbefäl.

Fysisk träning (120 tim.)

1. Självförsvar (aikido, brottning) samt applicering av grepp. (16 tim.) 2. Simning: (40 tim.)

a) grundläggande undervisning i simning och livräddning

b) provtagning för livräddarmärke

c) provtagning för magistervärdigheten

• Sida 257
•  Original

3. Idrott: provtagning för riksidrottsmärket. (14 tim.) 4. Kartläsning. Orienteringsövningar. (10 tim.) 5. Motionsgymnastik samt bollspel. (40 tim.)

Kommentar: Undervisningen bör syfta till att dels meddela polisaspiranterna de speciella färdigheter som erfordras för polistjänstens utövande, t ex förmåga att avväpna och omhänderta per- soner som bjuder polisman våldsamt motstånd vid dennes ingripande, dels främja och vidareutveckla sådana mera allmänna fysiska färdigheter som är av särskild betydelse för en polisman i hans tjänstutövning, dels ock stärka polismännens kondition och fysiska spänst i allmänhet samt bibringa dem en god stil och hållning.

Den förstnämnda kategorin färdigheter avser bla att hjälpa polismannen att i före- kommande fall komplettera bristande kroppskrafter med viss greppteknik samt att göra det möjligt för honom att verkställa ingripanden av åsyftat slag på ett smidigt och så föga uppseendeväckande sätt som möjligt. Att så sker är av stor betydelse, eftersom ett oskickligt eller klumpigt förfaringssätt vid omhändertagande eller förande av person lätt ger dem som är vittne till ingripandet ett intryck av att polismannen visar brutalitet eller överhuvudtaget brukar större våld än nödvändigt.

Bland de mera allmänna färdigheter, vilka en polisman nödvändigtvis måste besitta i särskilt hög grad, hör simning och livräddning. I de fall polisaspirant vid inträdet i grund— utbildningen icke är simkunnig bör inledningsvis särskild omsorg ägnas åt att bibringa honom en grundläggande simundervisning. I övrigt bör undervisningen inriktas på ett stärkade av simförmågan i förening med provtagning för livräddarmårke och simmagister- värdighet.

Inlärandet och uppövandet av nämnda speciella och övriga färdigheter lika väl som främjandet av en allmänt sett god spänst förutsätter kontinuerlig övning och träning. Undervisningen i fysisk träning bör därför bedrivas fortlöpande under hela utbildnings- tiden. För att utröna aspiranternas konditionsnivå vid inträdet i grundutbildningen och ge tillfälle till individuell handledning, då så kan anses erforderligt för en önskvärd höjning av den fysiska prestationsförmågan samt för att överhuvudtaget stimulera till ökad fysisk spänst, bör aspiranterna vid utbildningens påbörjande underkastas en konditionstest (er- gometerprov), vilken sedan med lämpliga tidsintervaller följs upp under utbildnings- tiden.

B. Praktiktjänstgöring

Praktiktjänstgöring vid poliskåren på skolorten

a) vakt- och expeditionstjänst på polisstation. (ca 1 vecka)

b) fotpatrullering i uniform. (ca 2 veckor)

c) radiobiltjänst. (ca 1 vecka)

d) trafikpolistjänst. (ca 1 vecka)

e) civilpatrullering; asocialuppsökande verksamhet. (ca 1 vecka) f) utredningsverksamhet. (ca 1 vecka)

Praktiktjänstgöring vid arbetsgrupp på landsbygden. (ca 1 vecka)

• Sida 258
•  Original

Allmän polislära ( 60 tim. )

1. Polisen och allmänheten. Polismans uppträdande i och utom tjänsten samt inför rätta. (Synpunkter på grundval av polismännens erfarenheter från praktiktjänstgöringen.) (10 tim.) . Skydds- och övervakningsverksamhet i allmänhet. Patrulleringsmetoder och övervak—

ningstaktik. Socialpolisverksamhet. Diskussioner kring praktikfall. (24 tim.) Trafikövervakning och trafiksäkerhet. (4 tim.)

. Omrädestjänstgöringens ändamål och arbetsformer. (8 tim.) . Yttre verksamhet vid speciella tillfällen. (8 tim.) . Polisens uppgift i krig. (2 tim.) . Säkerhetstjänsten. (4 tim.) N)

drama—g»

• Sida 259
•  Original

Bilaga B 2 Förslag till kursplan för högre poliskurs

Förberedande korrespondenskurs ............................................. 259 1. Allmän polislära ......................................................... 260 2. Straffrätt med straffprocessrätt .......................................... 261 3. Specialstraffrätt ........................................................ 262 4. Civilrätt ............................................................... 263 5 Socialkunskap .......................................................... 264 6 ll/Iänniskokunskap ...................................................... 264 7 Rättsmedicin ........................................................... 264 8. Fysisk träning .......................................................... 264

Förberedande korrespondenskurs

Då grundutbildningens studiematerial förutsatts vara varje polismans egendom, kan den förberedande korrespondensundervisningen vad gäller de repetitoriska momenten begrän— sas till dels en handledning rörande lämpligaste sättet för polismännen att aktualisera sina kunskaper på skilda ämnesområden, dels hänvisningar och kommentarer till särskilt relevanta kunskapsavsnitt i förening med ett antal arbetsuppgifter (jämte lösningar) i anslutning till desamma. I begränsad omfattning torde lösningar böra för granskning in- sändas till polisskolan.

Utöver en repetition av de väsentligaste delarna av grundutbildningens teoriinnehåll, berörande främst allmän polislära och juridik men innefattande även i viss utsträckning socialkunskap, människokunskap samt medicin, bör korrespondensundervisningen lämna en kortare allmän introduktion till den högre poliskursens fördjupade studier ävensom meddela de kunskaper i bokföring, vilka utgör ett nödvändigt underlag för den högre ut- bildningen i allmän polislära och juridik.

Med hänsyn till undervisningens huvudsakligen repetitoriska karaktär och då den högre poliskursen förutsatts i princip stå öppen för varje polisman utan särskilda inträdes— prov, bör korrespondensundervisningen icke förenas med betygsättning. Det sätt, på vilket polismannen bedriver korrespondensstudierna och förbereder den efterföljande skolmässiga undervisningen, torde för övrigt komma att återspeglas i de resultat han uppnår under sistnämnda utbildning, där visst kunskapsstoff förutsätts inhämtat.

Korrespondensstudierna bör i princip bedrivas på fritid. De förutsätts kunna med- hinnas under en tid av ca 3 månader. I distrikt, där flera polismän samtidigt bedriver ifrågavarande korrespondensstudier, torde ett organiserat samarbete dem emellan lämp— ligen böra komma till stånd i form av studiecirklar ed. Därvid kan man diskutera lös- ningar på arbetsuppgifterna samt beträffande sådana lösningar, som för granskning skall insändas till polisskolan, presentera gemensamma förslag.

• Sida 260
•  Original

Allmän polislära ( 300 tim.)

Skydds- och övervakningsverksamhet

1.

gata

som

Skydds- och övervakningsverksamhet i allmänhet och vid särskilda tillfällen. Patrulle- ringsteknik. Diskussioner kring praktikfall. (10 tim.) . Naturskydd. Jakt— och fiskekontroll. (3 tim.)

Gränsövervakning och utlänningskontroll. (4 tim.)

. Trafiksäkerhetsverksamhet:

a) trafik- och fordonstekniska nyheter; gators och vägars kapacitet. (4 tim.)

b) trafikolycksfallssituationen; typer, orsaker, frekvens. (4 tim.)

c) skadestånds- och försäkringsfrågor i samband med trafikolyckor. (2 tim.) (1) trafikundervisning i skolor och skolsäkerhetspatruller (inkl. typlektion). (8 tim.) . Allmän spaningslära. (12 tim.)

Registerkunskap. Besök på rikspolisstyrelsens registratur. Samarbete med utländska polismyndigheter. (6 tim.) Socialpolisverksamhetens praktiska bedrivande: asocialuppsökande verksamhet, spe- ciell hjälpverksamhet, kontakt med socialvårdsorganen. (8 tim.) . Kvarterspolisverksamheten. (3 tim.)

Brottsprevention i allmänhet. Speciell brottsprevention (upplysningar och information till allmänheten). Undervisning i skolor, föreningar o d. (8 tim.)

Kriminalteknik 10. Fotografering. (15 tim.) 11

12. 13. 14. 15. 16. 17. 18. 19.

20 21 22

Spårlära jämte säkringsmetoder (inkl. praktiska övningar):

a) fingeravtryck som identifieringsmedel och spår. (6 tim.)

b) vapen och därmed sammanhängande spår; skottskador. (8 tim.)

c) övriga spår. (10 tim.) Låskunskap. (6 tim.) Brottsplatsundersökningens syfte och metodik (inkl. spårsökning). (4 tim.) Dödsfall och identifiering av okända döda. (6 tim.) Kassaskåpsinbrott. (2 tim.) Husrannsakan, kroppsvisitation och kroppsbesiktning. (4 tim.) Speciell varukännedom. (4 tim.) Brand- och katastrofplatsundersökning jämte brandorsakslära. (16 tim.) Teknisk utredning av trafikolycka (repetition och utveckling av tidigare meddelat kunskapsstoff). (6 tim.)

. Skrift- och urkundsförfalskning; kriminaltekniska laboratoriemetoder. (6 tim.) . Studiebesök vid SKL:s laboratorium. (3 tim.) . Tillämpningsövningar i brottsplatsundersökning. (8 tim.)

U tredningsverksamhet

23 24 25 26

. Förundersökningen. (12 tim.) . Allmän förhörsteknik (inkl. demonstrationer och övningar). (12 tim.) . Förhör med barn (lagbestämmelser, metodik). (10 tim.) . Upprättande av förundersökningsanteckningar, protokoll och rapporter, genomgång av fall angående: (70 tim.)

a) förfalskningsbrott;

b) mord, dråp, misshandel;

c) våldtäkt, rättsstridigt hot och tvång; d) sedlighetsbrott;

e) allmänfarlig vårdslöshet;

• Sida 261
•  Original

f) stöld, rån, inbrott, egenmäktigt förfarande; g) skadegörelse; h) bedrägeri, ocker, häleri; mindre i) gäldenärsbrott; komplice— k) brott mot skattestrafflag och uppbördsförordning; rade ärenden ]) dödsfall; olycksfall i arbete; 111) bränder; n) olaga jakt och fiske; o) rattfylleri; p) trafikolyckor; q) socialpolisutredningar. 27 . Valuta— och narkotikabrott; olaga varuinförsel. (6 tim.) 28. Spioneri och sabotagebrott. Säkerhetstjänsten. (6 tim.) Provuppgifter. ( 8 tim.)

Straffrätt med straffprocessrätt (110 tim.)

Straffrättens allmänna del 1. Begreppet straffrätt. Straffrättens förhållande till kriminologi och kriminalpolitik. Straffrättens olika grenar. Indelning av brotten. 2. Källor och litteratur. 3. Kriminaliteten och dess orsaker. 4. Straffteorier och legalitetsprincipen. 1—4 (6 tim.)

5. Grundläggande regler om brott och brottspåföljder.

6. Tillämpligheten av svensk lag. Immunitet. Utlämning av förbrytare.

7. Brottets objektiva sida: den brottsliga handlingen, kausalitet, adekvans, underlåten- hetsbrott. Objektiva straffrihetsgrunder: nödvärn, laga befogenhet, nöd, excess, för- mans befallning, samtycke, handlande mot eget intresse. 5—7 (8 tim.) 8. Brottets subjektiva sida: allmänna regler, uppsåt, oaktsamhet, villfarelse.

9. Försök, förberedelse, stämpling, tillbakaträdande, medverkan, underlåtenhet att av- slöja brott, underlåtenhet att hindra brott, vinning av brott. 10. Påföljdssystemet: böter, fängelse, Villkorlig dom, skyddstillsyn, ungdomsfängelse, in— ternering, överlämnande till särskild vård, ämbetsstraff, disciplinstraff för krigsmän, nedsättning och uteslutning av påföljd, preskription, förverkande. 11. Straffrättens tillämplighet i tiden. 8—11 (20 tim.)

Straffrättens speciella del

12. Brott mot liv och hälsa. 13. Brott mot frihet och frid. 14. Förtal och grovt förtal. 15. Sedlighetsbrott. 16. Brott mot familj.

12—16 (15 tim.) 17. Stöld, rån och andra tillgreppsbrott. 18. Bedrägeri och annan oredlighet. 19. Förskingring och annan trolöshet.

• Sida 262
•  Original

20

. Oredlighet mot borgenärer, vårdslöshet mot borgenärer, bokföringsbrott. 21. Skadegörelsebrott. 17—21 (30 tim.)

22. 23. 24. 25. 26. 27 . 28.

29.

Alhnänfarliga brott. Förfalskningsbrott.

Mened, falskt åtal och annan osann utsaga. Brott mot allmän ordning. Brott mot allmän verksamhet. Olovlig kårverksamhet, svikande av försvarsplikt. Spioneri, grovt spioneri, obehörig befattning med hemlig uppgift, olovlig underrättel- severksamhet. Ämbetsbrott.

22—29 (15 tim.)

Straffproeessrätt

30. 31. 32. 33. 34. 35. 36

Åklagarväsendet.

Det allmänna åtalet. Målsäganden och det enskilda åtalet. Domstolarna i brottmål. Domstolsförfarandet.

Domens juridiska betydelse.

. Strafföreläggande.

30—36 (10 tim.)

Provuppgifter (6 tim.)

Specialstraffrätt (110 tim.)

Vägtrafiklagstiftningen

1.

musen

Vägtrafikförordningens begreppsbestämningar. Genomgång av ansvarsbestämmelser i fråga om fordons beskaffenhet och utrustning; registrerings- och besiktningsföreskrifter. Körkorts utfärdande, återkallelse och omhändertagande. Trafikregler i den mån dessa ur tolkningssynpunkt erbjuder speciella svårigheter. (50 tim.) . Lagen om straff för vissa trafikbrott (särskilt olika former av vårdslöshet i trafik, olovlig körning, rattfylleri och rattonykterhet). (10 tim.) . Automobilskatteförordningen 1—5 55 samt 10—11 55. (2 tim.) . Trafikförsäkringslagen 1—2 55 och 24 5. (2 tim.) . Mopedförordningen med särskilt beaktande av mopedens inordnande i det trafik- rättsliga systemet. (2 tim.) . Förordningen angående yrkesmässig automobiltrafik: noggrann penetration av be-

greppet yrkesmässig trafik, huvudformerna av denna trafik. Retur— och hämtnings— bestämmelserna. Bestämmelserna om kontrollbesiktning av fordon i yrkesmässig trafik. Föreskrifterna om trafikkort. (4 tim.)

Allmänna ordningsstadgan och lagen om allmänna sammankomster

7 . Begreppet allmän plats. Bestämmelserna om upplag. Ingående analys av åtskillnaden mellan offentliga tillställningar och allmänna sammankomster. Tillstånds- och anmäl— ningsskyldighet vid offentliga tillställningar resp. allmänna sammankomster. Olika korrektiva åtgärder från polismyndighetens sida vid ovan angivna tillställningar eller sammankomster. (22 tim.)

• Sida 263
•  Original

N ykterhe tslagstif tningen 8. Rusdrycksförsäljningsförordningen, ölförsäljningsförordningen, förordningen ang. alko- holfria drycker och varusmugglingslagen. (Tolkning av begreppen utminutering och utskänkning, genomgång av de olika bestämmelserna i fråga om dessa institut samt tillämpliga ansvarsbestämmelser.) (10 tim.) Provuppgifter. (8 tim.)

Kommentar: Undervisningen avser att skänka eleverna fördjupade kunskaper i vissa avsnitt beträffan— de den lagstiftning, som upptagits på läroplanen i detta ämne i den polisiära grundut— bildningen. I undervisningen intar genomgången av aktuella rättsfall en framträdande plats. Härutöver läggs stor vikt vid diskussion av de olika problem, som eleverna mot bakgrunden av sina erfarenheter från praktiskt polisarbete kan aktualisera. Krav på redovisning av minneskunskaper uppställs däremot icke i större omfattning.

Civilrätt (56 tim.) Familjerätt

1. Äktenskapsrätt: trolovning, äktenskapshinder, lysning, vigsel, makars inbördes under- hållsskyldighet, makars egendom, makars gäld, rättshandlingar mellan makar, boskill- nad, makes död, hemskillnad, äktenskapsskillnad, återgång, bodelning, makes rätt till bostad vid samlevnadens upphörande, skadeståndsfrågor. (8 tim.)

2. Föräldrarätt: barns börd, talan ang. äktenskaplig börd, fastställande av faderskap till utomäktenskapligt barn, barns namn, barnavårdsman, vårdnaden om barn, under— hållsskyldighet, underårigs omyndighet, verkan av omyndigas rättshandlingar, omyn- digförklaring, förmynderskap, adoption. (4 tim.)

3. Arvsrätt: släktingars arvsrätt, makes arvsrätt, utomäktenskapliga barns arvsrätt, adoptivbarns arvsrätt, underhållsbidrag ur kvarlåtenskap, allmänna arvsfonden, lag- brott, behörighet att upprätta testamente, testamentes form, testamentes tolkning, testamentes ogiltighet, bevakning, delgivning och klander av testamente, boutredning jämte bouppteckning, bodelning och arvskifte, sammanlevnad i oskiftat bo, dödför— klaring. (12 tim.)

F ömögenhetsrätt

4. Avtalsrätt: offert och accept, slutande av avtal, utfärdande av fullmakt, återkallelse av fullmakt, verkan av att fullmäktig eller huvudman avlider, fullmäktigs befogen- het och behörighet, rättshandlingars ogiltighet. (5 tim.)

5. Besittning: gemensam besittning och sambesittning, osjälvständig besittning, åter— ställande av rubbad besittning, besittningsskydd, tillåtna besittningskränkningar. (1 tim.)

6. Fast egendom: begreppet fast egendom, allemansrätt, fastighetsindelning, vattenom- råden, köp, gåva, inskränkningar i förvärvsrätten, kontraktsbrott, lagfart, panträtt, nyttjanderätt, bostadsrätt. (8 tim.)

7. Lös egendom: köp, godtrosförvärv, avbetalningsköp, lösöreköp, hittegods, panträtt, retensionsrätt, skuldebrev, borgen, preskription, checkrätt, kallelse å okända borge— närer. (13 tim.) . Skadestånd: culparegeln, strikt skadeståndsansvar, skadeståndets omfattning. (2 tim.) . Bolag och föreningar: begreppet juridisk person, enkelt bolag, handelsbolag, komman— ditbolag, aktiebolag, ekonomiska och ideella föreningar. (1 tim.)

Provuppgifter. (2 tim.)

tom

• Sida 264
•  Original

H

309

Socialkunskap ( 20 tim.)

. Den politiska, ekonomiska och sociala utvecklingen under senare år. (2 tim.) . Genomgång av förändringar och nyheter på socialpolitikens område (arbetarskydd, arbetstid, barnavård, nykterhetsvård m m). (6 tim.) . Prostitution, kriminalitet och alkoholism bland ungdom. (2 tim.) . Studiebesök vid ungdomsvårdsskola, vårdanstalt för alkoholmissbrukare samt vid

fångvårdsinrättning. (8 tim.) Provuppgifter. (2 tim.)

Människokunskap ( 36 tim.)

Psykologi

1. 2. 3.

Fördjupade kunskaper i grupp- och masspsykologi; arbetsledarfrågor. (10 tim.) Vittnes— och förhörspsykologi. Intervjuteknik. (8 tim.) Polisen och allmänheten. Polisens uppträdande i olika situationer. Människan i tra-

fiken. (4 tim.)

4. Upplysnings— och rådgivningsverksamhet. Förhållandet till pressen. (2 tim.) Psykiatri 5. Repetition av kunskapsstoffet i konstapelskurs I angående psykiska sjukdomssymp-

6. 7. 8.

OIK-*—

5990???”

tom. (2 tim.) Den psykiatriska sjukdomsläran. (4 tim.) Alkoholism, narkomani, lösdriveri. (2 tim.) Lagstiftningen rörande psykiskt abnorma. Förhållandet mellan abnormitet och krimi— nalitet. (2 tim.) Provuppgifter. (2 tim.)

Rättsmedicin ( 20 tim.)

. Samarbetet mellan läkare och polismän på en brottsplats, vid en liksyn och obduk- tion. (1 tim.) Trubbigt våld, dess olika former och orsakande föremål. Demonstrationer och be- dömningsövningar. (3 tim.) Skär-, stick-, skott-, el- och brännskador. Demonstrationer och bedömningsövningar. (3 tim.) Hängning, strypning, drunkning o d. Demonstrationer. (2 tim.) . Förgiftningar; sömnmedel, koloxid, cyan, insekticider. Rattfylleri och tablettfylleri. Demonstrationer. (2 tim.) Graviditet, abort, förlossning. Barnamord. Demonstrationer. (2 tim.) Utredningar angående abortfall och våldtäkt. Faderskapsärenden. (2 tim.) Identifiering. Skelettundersökning. Dödsorsakskonkurrens. (2 tim.) Om bedömning av läkarintyg. (1 tim.)

Provuppgifter. (2 tim.)

Fysisk träning

För fysisk träning anslås 2 veckotimmar. Träningen bör i ungefärligen lika omfattning utnyttjas för övning i aikido och simning samt motionsgymnastik.

• Sida 265
•  Original

Bilaga B 3

Förslag till kursplan för befälskurs Förberedande korrespondenskurs ............................................ 265 1. Allmän polislära ........................................................ 265 2. Administrations- och förvaltningskunskap .................................. 266 3. Psykologi .............................................................. 266 4. Fysisk träning .......................................................... 267

Förberedande korrespondenskurs

Såvitt gäller det polisiära kunskapsstoffet bör korrespondenskursen främst behandla polistaktikens teori samt polismyndighetsbegreppet och delegationsförfarandet. Dessutom bör lämnas en sammanfattande redogörelse för polisväsendets organisation. I psykologi bör ges en orienterande översikt rörande arbetsledningens mål och förutsättningar ävensom en inblick i pedagogiska arbetsmetoder.

För studierna av polismyndighetsfunktionen torde kunna utnyttjas det kompendium, som utarbetats som handledning för de polismän, vilka vid polisväsendets förstatligande tillades uppgiften att i polischefs ställe besluta i polismyndighetsärenden. Det bör i övrigt åvila rikspolisstyrelsen att detaljutforma och handha den förberedande korrespondensun- dervisningen.

Det torde ankomma på vederbörande polisledning att i möjligaste mån följa polismän- nens studiegång och underlätta deras kunskapsinhämtande genom att lämna förklaringar, råd och anvisningar. I den utsträckning tjänsten så medger bör dylik vägledning ges under tjänstetid. I distrikt, där flera polismän samtidigt bedriver korrespondensstudier som förberedelse till befälskursen, kan ifrågavarande studievägledning lämpligen ordnas i form av studiecirkelsammanträden ed. De enskilda studierna däremot bör i princip bedrivas på fritid och endast i undantagsfall föranleda tjänstledighet. Tjänstledigheten torde ej böra avse längre tid än högst 14 dagar.

Då korrespondensundervisningen innefattar övervägande nytt kunskapsstoff, bör den avslutas med kunskapsprov. Polisman, som därvid icke visar sig nöjaktigt ha tillgodo- gjort sig innehållet i kursen, bör ej beredas tillträde till befälskursens skolmässiga av- snitt.

Allmän polislära (1.20 tim.)

1. Polismans befogenheter. Frihetsberövande enligt rättegångsbalken, polisinstruktionen mfl stadganden. Rätten att bruka våld. Bruket av skjutvapen i polistjänsten. (Ge- nomgångar samt diskussioner kring praktikfall.) (14 tim.)

2. Polistaktik med tillämpningsövningar:

a) bedömning av syftet med viss polisiär insats och de förhållanden varunder insatsen skall göras, beräkning av erforderlig personalstyrka, beslut rörande insatsen, order— givning. (8 tim.)

b) metodik och individuella taktiska spörsmål i övervakningsverksamheten under normala förhållanden; taktikproblem vid ingripanden av större omfattning eller vid utomordentliga förhållanden; trafikövervakningens ledning och planering; be- vakning av särskilda objekt eller områden. (20 tim.)

• Sida 266
•  Original

seem

RIO)

saw

Ul

c) kvarterspolisverksamhet; socialpolisverksamhet; skydd vid katastrofer; naturskydd; jakt— och fiskekontroll. (12 tim.) (1) taktiska spörsmål i samband med utredningsverksamheten; allmän spaningslära (med tillämpningsövningar). (24 tim.)

. Polisens förbindelsetjänst. (4 tim.) . Polistekniska nyheter. (12 tim.)

Speciell brottsprevention. (8 tim.) Polisens uppgifter i krig: allmän försvarsorientering; nya stridsmedel och stridsmeto— der; totalförsvar; skydd mot spioneri och sabotage. Polisen och civilförsvaret; bered- skapstillstånd och beredskapsgrader; alarmering; observations- och förbindelsetjänst; samarbete med andra myndigheter; författningskunskap (trafik- och säkerhetsföre- skrifter under civilförsvarsberedskap, förbud mot fotografering, förfoganderätt, an- svarsbestämmelser, rödakorskonventionerna). (12 tim.) Provuppgifter. (6 tim.)

Administ-rations— och förvaltningskunskap ( 72 tim.)

. Central, regional och lokal polisorganisation. Polisdistriktstyper. Arbetsorganisationen inom polisdistrikten. Huvudstyrkor och arbetsgrupper. Vaktområden. Samarbete mel- lan olika polisdistrikt samt mellan olika arbetsenheter inom ett distrikt. Sambands— centraler. Arbetsledarens ställning och funktioner inom olika led av polisorganisa- tionen. (8 tim.) . Orientering om åklagar- och exekutionsväsendets arbetsuppgifter och verksamhets- former. (4 tim.) . Begreppet polismyndighet. Delegation och handläggning av polismyndighetsärenden; diskussioner kring och analys av bedömningsfrågor; demonstrationer och praktiska övningar. (24 tim.)

. Arbets- och personalorganisation:

a) personalkategorier och anställningsformer (2 tim.)

b) kompetensvillkor, meritvärdering, befordran (3 tim.)

c) rekrytering och utbildning (1 tim.)

d) disciplinär bestraffning (2 tim.)

e) tjänstgöringsplanering, arbetstid, övertid, semester (6 tim.)

f) diarieföring och registrering; statistiska arbetsredovisningar (4 tim.) g) personalredovisning och personalbokföring (4 tim.) . Ekonomisk förvaltning: lokal- och utrustningsfrågor; kontorsteknik, planering och

rationalisering av kontorsarbetet. (4 tim.) . Personalvårdsverksamhet. Arbetarskydd. (4 tim.) . Extern informations- och PR-verksamhet. (2 tim.)

Provuppgifter. (4 tim.)

Psykologi ( 48 tim.)

. Arbetsgrupp och ledarskap. Arbetsledningens målsättning, förutsättningar och upp— gifter. (8 tim.)

. Introduktion av nyanställda. (2 tim.)

Instruktionsmetodik: undervisningsformer, studieteknik, redovisning av kunskaper. (12 tim.) . Ordergivning och arbetskontroll: olika instrument för ordergivning; ordergivningens

psykologi; beröm, kritik; disciplinfrågor; korrektiva samtal. (6 tim.)

. Anpassningsfrågor. (2 tim.) . Trötthet och monotoni. Skifttjänstgöring. Yrkeshämningar. (2 tim.)

• Sida 267
•  Original

7. Kurativ verksamhet, de anställdas personliga problem. (2 tim.) 8. Personbedömning: praktisk bedömning av psyke; logiska faktorer och deras risker; metoder för systematisk bedömning. Vitsordsgivning. (2 tim.) 9. Information, samarbete, samråd. (2 tim.) 10. Polisen och allmänheten: den historiska bakgrunden; den enskilde polismannens kon- takt med allmänheten i och utanför tjänsten; polisen och ungdomen. (8 tim.) Provuppgifter. (2 tim.)

Kommentar: Introducerande och översiktliga framställningar kan lämpligen lämnas i föreläsningsform inför full klass. I övrigt bör undervisningen i huvudsak baseras på aktiv medverkan från elevernas sida i situationsspel, diskussioner och praktiska övningar med direkt anknytning till erfarenheterna från polistjänsten. För att stimulera till ett individuellt engagemang bör eleverna därvid fördelas på. smärre grupper. Filmer och bildband bör användas för en konkretiserande belysning av arbets- och personalledningens problematik. Övningar kring det under punkt 3 i kursplanen upptagna pedagogiska avsnittet torde i viss utsträckning kunna bedrivas i samband med den polisiära grundutbildningen på sådant sätt, att delta- garna ges tillfälle att på polisaspiranterna praktisera instruktion och undervisning.

Den angivna metodiken vid undervisningen i psykologi förutsätter att läraren person- ligen är väl förtrogen med det polisiära yrkesområdet samt att han bedriver sin undervis— ning i nära samverkan med lärarna i allmän polislära.

Fysisk träning

För fysisk träning bör anslås 2 timmar per undervisningsvecka. Denna tid bör i ungefär- ligen lika omfattning disponeras för övning i jiujitsu och simning samt för motionsgym- nastik.

• Sida 268
•  Original

Bilaga B 1; Förslag till kursplan för kommissariekurs

Förberedande korrespondenskurs ............................................ 268 1. Allmän polislära ........................................................ 269 2. Administrations- och förvaltningskunskap ................................. 269 3. Straffrätt med straffprocessrätt ........................................... 270 4. Specialstraffrätt ......................................................... 271 5. Socialkunskap .......................................................... 271 6. Människokunskap ....................................................... 271 7. Rättsmedicin ........................................................... 271 8. Fysisk träning ......................................................... 272

Förberedande korrespondenskurs

Genom en förberedande korrespondensundervisning bör deltagarna i kommissariekursen ges tillfälle att aktualisera sådant i tidigare genomgångna kompetensgivande kurser med— delat kunskapsstoff som har särskild anknytning till befälsfunktionen på kommissarie— planet. Inom ämnet allmän polislära bör repetitionen sålunda främst ägnas dels sådana allmänna betingelser för polisarbetets bedrivande som polismans befogenheter, förutsätt- ningarna för frihetsberövanden samt rätten att bruka våld och använda skjutvapen, dels befälskursens avsnitt rörande polistaktik. Som underlag för den skolmässiga undervis- ningen i administrations- och förvaltningskunskap torde i korrespondenskursen böra läm- nas en redogörelse för polisväsendets organisation jämte en översikt över de författningar som, reglerar polisverksamheten. Som grund för mera ingående studier rörande utövandet av polismyndighetsfanktionen bör användas det särskilda kompendium, vilket utarbetats som handledning för de polismän vilka vid polisväsendets förstatligande tillades uppgiften att i polischefs ställe besluta i polismyndighetsärenden. I psykologi bör ges en orienteran- de översikt över arbetsledningens mål och förutsättningar ävensom angående olika peda- gogiska arbetsmetoder. Beträffande rättsmedicin och människokunskap bör korrespondens- kursen ge en repetitorisk sammanfattning av den högre poliskursens innehåll. Detaljut- formningen av korrespondensundervisningen bör ankomma på rikspolisstyrelsen.

På sätt som föreslagits beträffande den högre poliskursen och befälskursen bör kor— respondensstudierna vad avser kommissariekursen bedrivas främst under tiden mellan antagningen till kursen och den skolmässiga undervisningens början. Vad i samband med befälskursen anförts beträffande polisledningarnas stöd åt polismännen under dessas själv- studier ävensom beträffande polismännens möjlighet till tjänstledighet bör äga motsva— rande tillämpning på dem som antas till kommissarieutbildning. Självstudierna bör vidare — i likhet med vad som ansetts böra gälla i samband med befälskursen — avslutas med kunskapsprov, varvid de som icke visar sig ha nöjaktigt tillgodogjort sig korrespondens- kursens innehåll icke bör beviljas tillträde till den skolmässiga utbildningen.

• Sida 269
•  Original

. Polistaktikens teori. (5 tim.)

2. Skydds- och övervakningstjänstens rationella bedrivande. Genomgångar jämte tillämp- ningsövningar rörande: (20 tim.)

a) bedömning av behovet av övervakning och beredskap;

b) arbetsmetoder och hjälpmedel; patrullering till fots samt med fordon, utnyttjandet av hundar och hästar i polistjänsten; områdes- och socialpolisverksamhet;

c) förbindelsetjänst;

d) taktiska spörsmål vid olika typer av ingripanden under såväl normala som utom- ordentliga förhållanden;

e) samarbete med andra polisdistrikt, tullverkets kust- och gränsbevakning, civilför- svaret mfl.

3. Polisens insatser i trafiksäkerhetsfrämjande syfte: trafikdirigering, trafikövervakning, trafik- och fordonskontroll, trafikfostran; trafikplanering, trafikföreskrifter, orientering om stads- och samhällsplanering med särskild hänsyn till kommunikationsledernas utformning; samarbete med gatu- och vägmyndigheter. (10 tim.)

4. Förundersökningsförfarandet med huvudvikt på undersökningsledarens och förhörsle- darens befogenheter och uppgifter. (12 tim.)

5. Spaningslära (inkl. tillämpningsövningar) med huvudvikt på spaningsledarens upp- gifter: taktiska synpunkter vid spanings- och utredningsarbete, värdering av under- sökningsmaterial, bevisvärdet av kriminaltekniska fynd, fotografiska bilder mm. (20 tim.)

6. Spårlära. Laboratoriemetoder. Polistekniska nyheter. (10 tim.) . Genomgång av lärorika utredningsfall. (10 tim.) . Speciell brottsprevention; tekniska skyddsanordningar; råd och upplysningar till all- mänheten. (8 tim.)

9. Polisens uppgifter i krig: allmän försvarsorientering; nya stridsmedel och stridsmeto- der; totalförsvar; skydd mot spioneri och sabotage. Polisen och civilförsvaret; bered- skapstillstånd och beredskapsgrader, alarmering, observations- och förbindelsetjänst; samarbete med andra myndigheter; författningskunskap (trafik- och säkerhetsföre— skrifter under civilförsvarsberedskap, förbud mot fotografering, förfoganderätt, an- svarsbestämmelser, rödakorskonventionerna). (10 tim.) 10. Den särskilda polisverksamheten. (5 tim.) Till disposition. (10 tim.) )—

(>o—1

Administrations- och förvaltningskunskap (120 tim.)

Polisväsendets organisation

1. Historik och allmän översikt av polisorganisationen och lagstiftningen därom. (2 tim.)

2. Organisationsprinciper i allmänhet och dessas tillämpning inom polisväsendet. Cen- tral, regional och lokal polisorganisation. Arbetsorganisationen inom polisdistrikten. (6 tim.)

Polislagstiftning mm

3. Instruktionen för rikspolisstyrelsen. Länsstyrelseinstruktionen. Polisinstruktionen jäm- te anvisningar. (12 tim.)

4. Begreppet polismyndighet. Delegation och handläggning av polismyndighetsärenden; diskussioner kring och analys av bedömningsfrågor; demonstrationer och praktiska övningar. (24 tim.)

• Sida 270
•  Original

5. Anställningsfrågor: personalkategorier; anställningsformer och dessas löne- och per— sonalstatmässiga innebörd; kompetensvillkor; meritvärdering, befordran, avgivande av yttranden i personalärenden, tjänsttillsättningsförfarande; disciplinär bestraffning; ar- betstidsbestämmelser, övertid. (10 tim.)

6. Arbets- och personalplanering: arbetsfördelningsprinciper; rationalisering av arbetsför- lopp; tjänstgöringsplanering, personalledarfunktionen och dess lokalisering, perso— nalbehov, kostnadssamband, semester- och vikariefrågor; anlitande för polisiära upp- gifter av hos andra myndigheter anställd personal, anlitande av icke polisutbildad arbetskraft i övrigt. (10 tim.)

7. Rekrytering och utbildning: rekryteringsåtgärder, utbildning i samband med vikariats- och förstärkningstjänstgöring, övningstjänstgöring; uttagning till polisiära utbildnings- kurser; intern information om nya bestämmelser på polislagstiftningens område samt om tekniska hjälpmedel; facklitteratur; fysisk träning, skytte etc. (4 tim.)

8. Personalredovisning och personalbokföring; upprättande och vidmakthållande av per- sonalförteckningar samt »poänglistor» eller däremot svarande tjänsttursförteckningar; semester- och tjänstledighetsärenden samt löneavdragsfrågor i anslutning därtill. (6 tim.)

9. Organisatorisk arbetskontroll: statistisk rapportering; diarieföring och registrering mm. (4 tim.)

Ekonomisk förvaltning 10. Lokal- och utrustningsfrågor: anskaffning, vård, underhåll, förråd, fördelning, utran— gering, omsättning. (4 tim.) 11. Kassa- och bokföringsgöromål: stämpel- och lösenavgifter, deponerade medel, löpande utgifter; räkningsgranskning, inventeringar och granskningar avseende kassaverksam- heten. (4 tim.) 12. Budgetfrägor: kostnadsberäkningar, kostnadskontroll; drift— och personalstat. (4 tim.) 13. Kontorstekniska frågor: rationalisering av arbetsförlopp och arbetsrutiner; använd- ning av tekniska hjälpmedel, blanketter, bokföringsmetoder etc. (4 tim.)

Personalvårdsverksamhet 14. Arbetarskyddsfrågor. (2 tim.) 15. Frivillig utbildnings- och träningsverksamhet. (2 tim.) 16. Samrådsverksamhet. (4 tim.) 17. Personalkonsulentverksamhet. (2 tim.)

Extern informations- och Flt-verksamhet 18. Verksamhetsberättelser, presskontakter; visnings- och uppvisningsverksamhet; broschy- rer etc. (6 tim.) Till disposition. (10 tim.)

Straffrätt med straffprocessrätt ( 60 tim. )

1. Orientering om ny lagstiftning och praxis. (10 tim.)

2. Kriminologi och kriminalpolitik: de kriminologiska frågeställningarna, kriminologiska arbetsmetoder, de kriminalpolitiska faktorerna, förhållandet mellan kriminologi och kriminalpolitik, genomgång av brottsbalkens påföljdsdel med särskilt beaktande av de kriminologiska och kriminalpolitiska frågeställningarna. (20 tim.)

3. Diskussioner kring mera komplicerade straffrättsliga spörsmål med anknytning till den praktiska polistjänsten. (12 tim.)

• Sida 271
•  Original

4. Förundersökningen: förhörsmetoder; försvararens rättigheter och skyldigheter, samar- betet mellan förundersökningsledare och försvarare; domstols medverkan vid förun- dersökning; delegation; nedläggande av förundersökning, beslut i åtalsfrågan, åtals- eftergift, sekretesslagstiftningens tillämpning. (10 tim.)

5. Tvångsmedlen. (4 tim.) Till disposition. (4 tim.)

Specialstraffrätt ( 30 tim.)

. Orientering om ny lagstiftning och praxis. (10 tim.)

2. På grundval av erfarenheter från den praktiska polistjänsten diskussioner kring mera komplicerade spörsmål rörande främst Vägtrafiklagstiftningen och allmänna ordnings- stadgan. (10 tim.)

3. Övrig speciallagstiftning av betydelse för polisverksamheten (genomgång, kommenta- rer och diskussioner). (8 tim.) Till disposition. (2 tim.) H

Socialkunskap (15 tim.)

Undervisningen skall ge ett vidgat perspektiv på polisens roll i samhället och förhållandet till civil samhällsverksamhet i allmänhet. Den skall vidare informera om nyheter i den sociala lagstiftningen och om samhällsutvecklingen i stort med särskild hänsyn till för- hållanden, som har anknytning till polisens funktioner. Utöver dylika mera allmänna över- sikter och orienteringar bör mera ingående behandlas nykterhets- och barnavårdsnämnder- nas verksamhet. Någon preciserad kursplan kan icke anges. Undervisningen torde få med- delas i form av punktföreläsningar av specialister på skilda områden.

M änniskokunskap ( 75 tim.) Psykologi

Se kursplanen för befälskursen. (48 tim.)

Psykiatri

]. De psykiska abnormsymptomen och dessas samband med farlighet eller kriminalitet. Praktiska anvisningar. (4 tim.) 2. Systematisk psykiatrisk sjukdomslära; behandlingsmöjligheter. (4 tim.) 3. Alkoholism och dess följdsjukdomar; abnorma alkoholreaktioner; behandling av alko- holism. (3 tim.) 4. Narkomanier och läkemedelsmissbruk; behandlingsmöjligheter. (2 tim.) . Sexuella abnormiteter. (3 tim.) . Brottslighet ur psykiatrisk synpunkt; ungdomsbrottslingar, brottslingstyper; trafik- psykiatri. (3 tim.) 7. Intagning vid och utskrivning från mentalsjukhus enligt Sinnessjuklagen. Rättspsy- kiatrins tillämpning enligt brottsbalken. Rättspsykiatriska underssökningar. (4 tim.) Till disposition. (4 tim.)

CSU!

Rättsmedicin (15 tim.)

1. Rättsmedicinens uppgifter, arbetsmetoder och organisation (repetitorisk genomgång). (1 tim.)

2. Genomgång av organisatoriska och didaktiska problem, såsom förfarandet vid kata- strofer, exhumering, uppträdande på brotts- eller fyndplats, möjligheterna till upplys- ningar från specialister (kemister, serologer, entomologer, botanister, tekniker mfl). (4 tim.)

• Sida 272
•  Original

3. Riktlinjer för utredningsarbetet vid förgiftningsfall, kriminella aborter, misstänkta barnamord, plötsliga dödsfall hos barn, skottskador. (4 tim.)

4. Med utgångspunkt från aktuella fall, handlagda av medicinalstyrelsens rättsmedi- cinska nämnd, granskas förloppet av det polisiära och medicinska arbetet med exem- plifiering av vilka uppgifter som nämnden behöver från polisen. (4 tim.)

Till disposition. (2 tim.)

Fysisk träning

För fysisk träning bör anslås 2 veckotimmar huvudsakligen för motionsgymnastik.

• Sida 273
•  Original

273 Bilaga B 5

Förslag till kursplan för juridisk grundutbildning

Studietiden utgör 2 studieår, vart och ett omfattande 10 studiemånader. Studieåret är uppdelat på 2 terminer, den ena omfattande tiden september—januari, den andra februa- ri—juni. Tentamina anordnas i januari, juni och september.

Studiegången har följande utseende:

. Antal Termin ( Ämne studiemånader 1 Propedeutisk kurs, utbyggd med rättsvetenskapliga och sam- hällsvetenskapliga föreläsningar ....... . .................. 2 1/2 Civilrätt (början) ......................................... 2 % 2 Civilrätt (avslutning) ..................................... I 2 % Offentlig rätt ............................................. | 3 3 Kurs i bokföring .......................................... 1 Finansrätt ............................................... 1 1/2 Straffrätt med kurser i hjälpvetenskaper (början) ............ 2 1/2 4 Straffrätt med kurser i hjälpvetenskaper (avslutning) ........ 1 174 Processrätt med kurser i hjälpvetenskaper .................. 3 %,

Det förutsätts, att utbildningen inleds vid höstterminens början och därefter bedrivs i ett sammanhang. Ämnena studeras i angiven ordningsföljd och tentamina. avläggs sist å de tidpunkter, som angetts för respektive ämnen.

Studerande skall ha godkänts vid prövning i den propedeutiska kursen, innan tenta- men i något examensämne må. äga. rum. I vad mån förvärvande av betyg i visst exa- mensämne utgör förutsättning för tentamen i annat sådant, anges i studieplanen för res- pektive ämnen. För att genomgången av utbildningen skall anses godkänd, fordras, att den studerande godkänts vid prövning i den propedeutiska kursen och erhållit minst betyget »Godkänd» i samtliga examensämnen.

Vid beräkningen av studietiden har förutsatts, att den studerande helt ägnar sig åt studierna och väl utnyttjar undervisningen samt att även tiden mellan terminema till övervägande del används för studier. Undervisningen i visst ämne bör av den studerande bevistas jämsides med studiet av ämnet.

Ämnenas innehåll och omfattning framgår av följande uppställning.

Propedeutisk kurs Kursen, vilken är identisk med den som ingår i juris kandidatexamen, omfattar de cen- trala delarna av civilrätten samt de allmänna grunderna av straffrätt, processrätt och offentlig rätt ävensom några huvudpunkter av allmän rättslära. Därjämte lämnas en all- män orientering om rätts- och samhällsvetenskapliga problem.

Tentamen avläggs under höstterminen.

• Sida 274
•  Original

fivilrätt Ämnet omfattar huvuddragen av den kurs i civilrätt, som studeras för juris kandidat- examen. I ämnet ingår allmän civilrätt och allmän förmögenhetsrätt, omfattande allmän avtalsrätt, värdepappersrätt med växel- och checkrätt, allmän skadeståndsrätt, förmögen— hetsrätt beträffande lös egendom, inbegripet reglerna om köp och ett antal andra kon— traktstyper, försäkringsrätt, fastighetsrätt, familjerätt samt någon associationsrätt, imma— terialrätt och arbetsrätt.

Huvudvikten ligger på avtalsrätten, köprätten, skadeståndsrätten och delar av familje- rätten, medan övriga delar av privaträtten genomgås i huvuddrag. Särskild vikt ligger på studiet av lagtext, bla avtalslagen, köplagen jämte lagen om avbetalningsköp, skulde- brevslagen och de skadeståndsrättsliga stadgandena, men den studerande bör göra sig förtrogen även med annan i ämnet ingående lagtext.

Tentamen avläggs mot slutet av vårterminen. Det förutsätts, att den studerande före tentamen godkänts i den propedeutiska kursen.

Offentlig rätt Ämnet ansluter i huvudsak till den förvaltningsrätt, som ingår i ämnet offentlig rätt med folkrätt för juris kandidatexamen. Ämnet omfattar allmän förvaltningsrätt, kommunal- rätt, tjänstemannarätt samt rättsförhållandena inom ett flertal mera speciella förvalt— ningsgrenar. I den allmänna förvaltningsrätten studeras organisationen av och förfarandet hos statliga myndigheter, med inriktning på allmänna principer för förvaltningsverksamhe- ten. De speciella förvaltningsgrenarna hänför sig huvudsakligen till politirätten, social- rätten och näringsrätten.

Tentamen avläggs vid höstterminens början, därvid förutsätts, att den studerande ti- digare med godkänt betyg tenterat i civilrätt.

Kurs i bokföring Enär kunskaper i affärsbokföring torde vara en förutsättning för att studierna i finansrätt skall kunna bedrivas tillfredsställande, fordras, att den studerande deltar i en kurs i bok— föring, som anordnas vid höstterminens början. Kursen bör ha samma innehåll och om- fattning som den vilken anordnas för juris studerande. Kursen torde omfatta ca 35 tim- mar och pågå ungefär en månad. Den bör ta sin början 2—3 veckor före undervisningen i finansrätt.

Finansrätt Ämnet omfattar skatterätt, bestående av allmän skatterätt, rättsreglerna angående de viktigaste skatteformerna samt förfarandet vid beskattningen. Inom den allmänna skatte- rätten studeras bla utformningen av skattesubjekt och skatteobjekt samt skatterättens samband med andra juridiska ämnesområden. De viktigaste skatteformerna såsom skat- terna å inkomst, förmögenhet, arv och gåva studeras ingående. Lagstiftning och rätts- praxis är här föremål för studier. Förfarandet vid beskattningen behandlas jämväl med beaktande av sambandet med den offentliga rätten och processrätten. Eleverna bör del- ta i en ca 10 timmar lång kurs i deklaration av inkomst av tjänst och jordbruk samt deklaration av förmögenhet.

Det förutsätts, att den studerande tidigare förvärvat godkänt betyg i ämnet offentlig rätt samt genomgått bokföringskurs. Tentamen i ämnet avläggs i slutet av höstterminen.

Straffrätt

Ämnet har samma innehåll och omfattning som i juris kandidatexamen och omfattar dels egentlig straffrätt, nämligen den allmänna straffrättens allmänna och speciella delar jämte viktigare partier av specialstraffrätten, dels huvudpunkterna av kriminologi och

• Sida 275
•  Original

kriminalpolitik (straffrättens sk hjälpvetenskaper). Studiet av den allmänna straffrätten och specialstraffrätten avser att skänka överblick över och förtrogenhet med den gällande straffrättens regelsystem samt metoderna för lagtolkning och rättstillämpning inom straff— rätten. Studiet av kriminologi och kriminalpolitik syftar till att bibringa den studerande viss kännedom om brottsligheten som social företeelse och de sannolika orsakerna till brottsligheten samt om den moderna kriminalpolitikens principer. Tyngdpunkten i ämnet är förlagd till straffrättens speciella del och specialstraffrätten samt de viktigaste lagreg— lerna av alhnänstraffrättslig natur.

Tentamen, som avläggs under första hälften av vårterminen, medges endast om den studerande erhållit godkänt betyg i finansrätt.

Processrätt

Processrätten består av två. väsentligen fristående delar, den judiciella processrätten (dom- stolsprocessen) och exekutionsrätten. Inom ramen för ämnet studeras även huvudpunkter- na av vittnespsykologi och kriminalteknik (processrättens sk hjälpvetenskaper). Den judiciella processrätten omfattar främst rättegången vid de allmänna domstolarna i fler- talet typer av tvistemål och brottmål. Härjämte märks extraordinär process, (1 vs rätte— gången vid de allmänna domstolarna i vissa slag av mål, för vilkas handläggning med— delats särskilda bestämmelser, och specialprocess, dvs rättegången vid specialdomstol. Exekutionsrätten omfattar utsökningsrätt och konkursrätt. Kunskapsfordringarna i pro— cessrätt motsvarar väsentligen fordringarna för ämnet i juris kandidatexamen. Huvud- vikten ligger dock på straffprocessrätten, medan övriga delar av ämnet studeras mera översiktligt.

Tentamen avläggs vid vårterminens slut. Det förutsätts, att den studerande med god— känt betyg tenterat i straffrätt.

• Sida 276
•  Original

Bilaga B 6 Förslag till kursplaner för polischefsutbildning A. Polischefskurs I 1. Nationalekonomi (för inomverksrekryterade) .............................. 276 2. Introduktion i allmän polislära (för direktrekryterade) ..................... 277 3. Allmän polislära I ...................................................... 277 4. Specialstraffrätt ........................................................ 278 5. Socialkunskap ......................................................... 279 6. Människokunskap ...................................................... 280 7. Sociologi .............................................................. 280 8. Medicin .............................................................. 281 9. Tjänstevapnens bruk ................................................... 281 10. Fysisk träning ......................................................... 282 B. Praktikutbildning I. Polistjänstgöring ....................................................... 282 II. Övningstjänstgöring vid polischefskansli .................................. 283 III. Övningstjänstgöring vid åklagarmyndighet ................................ 283 C. Polischefskurs II 1. Alhnän polislära II ..................................................... 284 2. Administrations- och förvaltningskunskap ................................. 284 3. Fysisk träning ......................................................... 286

A. Polischefskurs I

Nationalekonomi ( 36 tim.)

. Det ekonomiska livet: produktion och konsumtion; hushållning; sparande. (4 tim.)

2. Företagsekonomi: fasta och rörliga kostnader; företagens kostnadskalkyler; förhållande mellan avsättning och pris; hänsyn till konkurrens; prisdifferentiering; investeringars ekonomiska livslängd och räntabilitet; marknad och marknadsformer; monopol och konkurrens. (8 tim.) . Nationalinkomst och nationalförmögenhet. (2 tim.) .Ränteteori och kreditpolitik: kreditmarknaden; sparande och investering; lång och kort ränta; kreditpolitikens medel. (4 tim.)

5. Prisnivå och penningvärde: den allmänna prisnivån; inkomstutveckling och inkomst- fördelning. (2 tim.)

6. Konjunkturteori och konjunkturpolitik: konjunkturcyklar; lönenivåns betydelse för sysselsättningen; inflation och deflation; konjunkturpolitikens mål och medel; lång- tidsplanering. (8 tim.)

7. Det svenska näringslivet: råvarutillgångar; de olika formerna av industriell verksam-

het; industriernas lokalisering; viktigare exportindustrier. (8 tim.)

;—

use»

• Sida 277
•  Original

cato

40)

Introduktion i allmän polislära ( 36 tim.)

. Polisens samhälleliga funktion förr och nu. Polisarbetets karaktär och funktionella

indelning. (2 tim.)

. Polisväsendets organisatoriska uppbyggnad. (2 tim.) . Orientering om polispersonalens anställningsvillkor, tjänstgöringsförhållanden och fack-

liga organisationsförhållanden. (4 tim.)

. Allmänt om skydds-, övervaknings— och utredningsverksamhetens innebörd samt for— merna för dess utövande. (6 tim.) . Tekniska hjälpmedel för skydds- och övervakningsverksamhetens bedrivande (tele-

fon, radio, telex, larmanläggningar, polisbilar och dessas utrustning). (4 tim.)

. Elementärt om skissering och fotografering. (10 tim.) . Rapporteringsskyldighetens innehåll och omfattning. Upptagande av anteckningar.

(4 tim.)

. Polismans uppträdande i och utom tjänsten. Polisen och allmänheten. Allmänt om

yrkesetik. (4 tim.)

Allmän polislära I ( 300 tim.)

Skydds- och övervakningsverksamhet

l. 2.

meo

10.

Legitimationshandlingar. Identifiering och signalement. (5 tim.) Allmänt om trafiksäkerhet. Trafikövervakning, trafikplanering, parkeringsfrågor. Ga— tornas och vägarnas kapacitet. Trafikolycksfall (typer, orsaker, frekvens). Skade- stånds- och försäkringsfrågor i samband med trafikolyckor. Trafikundervisning i sko- lor. Studier vid trafikvaktkår. ( 10 tim.)

. Fordonsteknik och fordonskontroll. Studiebesök vid testanstalt. (8 tim.) . Patrulleringsteknik och patrulleringsmetodik. Observationsobjekt. Patrullering till fots, i bil och med motorcykel. Skydds- och övervakningsverksamhet i allmänhet och vid särskilda tillfällen. (10 tim.) . Polismans befogenheter. Frihetsberövande enligt rättegångsbalken, polisinstruktionen mfl stadganden. Tvångsmedel. Polismans rätt att bruka våld. Bruket av skjutvapen. Förutsättningarna och sättet för ingripande vid fylleri, förargelseväckande beteende, misshandel, bettleri, lösdriveri, olaga kringföringshandel, olaga rusdrycksförsäljning och ordningsstörande händelser i övrigt, vid trafikförseelser, trafikolyckor, rattfylleri, lägenhetsbråk, dödsfall, olyckshändelser, bränder, vid omhändertagande av barn, åld- ringar, alkoholister, psykiskt sjuka etc. Förutsättningarna och sättet för företagande av olika slags kontroller. (20 tim.) . Vakttjänst på polisstation. Besvarande av förfrågningar. Mottagande av ansökningar av olika slag och av anmälan om hittegods. Utlämnande av blanketter och beslut i tillståndsärenden. Avvisitering och kroppsvisitering. Tillsyn av omhändertagna. Arrest- bevakning. Studiebesök på polisstation i stockholmsområdet. (10 tim.) . Socialpolisverksamheten, dess elementa, syftemål och praktiska bedrivande. Inne- börden av gällande bestämmelser. Kontakten med socialvårdande och dylika organ. Asocialuppsökande verksamhet. Speciell hjälpverksamhet. Kvarterspolisverksamhet. (10 tim.) . Allmän och speciell brottsprevention. Upplysning och information till allmänheten. Kontakt med ungdoms- och vuxenorganisationer. Polisens medverkan vid laglydnads- fostran i skolorna. (8 tim.) . Utlänningskontroll. Kust-, gräns- och skyddsområdesbevakning. Den särskilda polis- verksamheten. (10 tim.) Naturskydd. Jakt- och fiskekontroll. (2 tim.)

• Sida 278
•  Original

11. 12.

13. 14.

15.

Användandet av hästar och hundar i polistjänsten. (4 tim.) Elementär polistaktik och allmän spaningslära jämte tillämpningsövningar. Allmänt om bedömningen av syftet med vissa polisiära insatser och de förhållanden, under vil— ka insatserna skall ske; beräkning av erforderlig personalstyrka, beslut, ordergivning; metodik och individuella taktiska spörsmål vid olika slags ingripanden. Användande av hjälpmedel. (12 tim.) Yttre verksamhet vid speciella tillfällen. (4 tim.) Registerkunskap. Samarbete med utländska polismyndigheter. Studiebesök på riks- polisstyrelsens registratur. (6 tim.) Polisens uppgifter i krig. Författningskunskap. Allmän försvarsorientering samt orien- tering om stridsmedel och stridsmetoder. Totalförsvar. Skydd mot spioneri och sabo- tage. Civilförsvarets uppgifter. Polisen och civilförsvaret. (8 tim.)

Utredningsverksamhet

16

17.

18. 19. 20. 21.

22.

23. 24. 25. 26.

27. 28.

29. 30.

. Spårlära och säkringsmetoder. Fingeravtryck som identifieringsmedel och spår. Vapen och deras betydelse i spärsammanhang. Övriga spår. Regler för polisman som kommer först till brottsplats. Praktiska övningar och demonstrationer. (16 tim.) Brottsplatsundersökningen, dess syfte och metodik. Brand- och katastrofplatsunder- sökning. Brandorsakslära. Praktiska övningar och demonstrationer. (16 tim.) Låskunskap. Kassaskåpsinbrott. (3 tim.) Varukännedom. (2 tim.)

Förfalskningsmetoder. (3 tim.)

Kriminaltekniska laboratoriemetoder. Studiebesök i SKL:s laboratorium. (5 tim.) Teknisk utredning av trafikolycka. Undersökningsteknik (spårsäkring, skissering, foto- grafering) och spårtolkning. Praktiska övningar och demonstrationer. (6 tim.) Anmälningsupptagning. Slagning i register. Efterspaning. (8 tim.) Förundersökningsförfarandet. Tvångsmedel. (6 tim.) Förhörsteknik. Praktiska övningar. (12 tim.) Upprättande av förundersökningsprotokoll, rapporter och anteckningar i förekom- mande typer av ärenden. Genomgång av fall. Praktiska övningar. (70 tim.) Utredning av speciella brott (valuta- och narkotikabrott, olaga varuinförsel, spioneri, sabotage mfl). (6 tim.) Utredning av militära brott. (2 tim.) Handläggning av förseelseärenden. (4 tim.)

Utredning i tillstånds-, intygs- och anmälningsärenden. (6 tim.) Provuppgifter. (8 tim.)

Specialstraffrätt (90 tim.)

T rafiklagstiftning (60 tim.)

b-l

ocsssssssr

Vägtrafikförordningen.

Lagen om straff för vissa trafikbrott. Vägtrafikkungörelsen. KK ang. vägmärken m m. Lagen om trafikförsäkring å motorfordon. KF om automobilskatt. KF om mopeder. KF om färdskrivare.

. KF om parkeringsbot. . KF ang. yrkesmässig automobiltrafik.

• Sida 279
•  Original

Ordningslagstiftning (10 tim.)

11. Allmänna ordningsstadgan. 12. Lagen om allmänna sammankomster. 13. Lagen om tillsyn över hundar. 14. KF ang. skatt för hundar. 15. Jaktlagen (bestämmelser ang. rätt att döda eller upptaga annans hund). 16. Jaktlagen (bestämmelser ang. förbud att låta hund löpa lös). 17. Lagen om djurskydd (bestämmelser ang. polismyndighetsrätt att omhänderta djur och att döda sjukt eller skadat djur). 18. Vapenförordningen. 19. KF om förbud mot innehav av vissa stiletter m m. 20. KF ang. rätt att inneha radiomottagningsapparat. 21. Lagen om radioanläggningar. 22. KF med särskilda bestämmelser om biografföreställm'ngar.

Näringslagstiftning (4 tim.)

23. KF ang. utvidgad näringsfrihet. 24. Butiksstängningslagen. 25. KF och K rörande handel med preventivmedel. 26. Stadga ang. hotellrörelse. 27. Stadga ang. pensionatsrörelse. 28. Lagen om pantlänerörelse. 29. KF ang. handel med skrot, lump och begagnat gods. 30. Lotteriförordningen. 31. KF om explosiva varor, oljor etc.

Alkohollagstiftning (6 tim.)

32. Rusdrycksförsäljningsförordningen. 33. Ölförsäljningsförordningen. 34. Utskänkningsförordningen. 35. KF om försäljning av alkoholfria drycker. 36. Lagen om straff för varusmuggling.

U tlänningslagstiftning (4 tim.) 37. Utlänningslagen. 38. Utlänningskungörelsen. Sociallagstiftning (2 tim.) 39. Lagen ang. åtgärder vid samhällsfarlig asocialitet. Provuppgifter. (4 tim.)

Socialkunskap ( 44 tim. )

1. Den svenska socialpolitikens ursprung samt utveckling mot bakgrunden av den eko- nomiska och sociala utvecklingen i Sverige sedan början av 1800-talet. (2 tim.)

2. Socialpolitikens samhällsekonomiska aspekter; socialpolitiken och levnadsstandarden. (2 tim.) Arbetsmarknads- och sysselsättningspolitik. (4 tim.) . Den sociala skyddslagstiftningen: arbetarskyddslagen, arbetstidslagstiftningen, semes- terlagen. (4 tim.) Bostadspolitik. (2 tim.) Familjepolitik. (4 tim.) Samhällets barnavård. (2 tim.) . Hem och vårdformer för ungdom. (2 tim.)

resa

00.495?"

• Sida 280
•  Original

10. 11. 12.

13. 14.

Psykologi

1. 2.

3. 4. 5

Nykterhetsvärd. (2 tim.) Kroppssjukvård och mentalsjukvärd. (2 tim.) De allmänna försäkringskassoma. (2 tim.) Socialhjälp. (2 tim.) Studiebesök på länsarbetsnämnd, arbetsförmedling, nykterhetsnämnd, ungdomsvårds- skola, vårdanstalt för alkoholmissbrukare samt vid kriminalvårdsinrättning. (10 tim.) Provuppgifter. (2 tim.) M änniskokunskap ( 70 tim.)

Översikt över utvecklingspsykologin, särskilt puberteten och de vuxnas viktigare ut- vecklingsfaser. (4 tim.) Intellektuella resurser; intelligensens och minnets utveckling och funktion; intelligens- mätning. (3 tim.) Emotionella resurser; känslolivets utveckling. (3 tim.) Intervjuteknik. Vittnespsykologi. (6 tim.) . Ledarskap i det moderna samhället; olika ledartyper och ledarsituationer. Arbetsled-

ningens förutsättningar och uppgifter i polisarbetet. (5 tim.)

6. Introduktion av nyanställda. (2 tim.)

7. Infomation, samråd, samarbete; informationsvägar och informationsformer; olika former och organ för samarbete. (5 tim.)

8. Beslut, ordergivning och delegering, instruktion. Uppföljning; beröm, kritik, disciplin. (8 tim.)

9. Personbedömning; vitsord. (2 tim.) 10. Arbetsmiljön ur trivselsynpunkt. (2 tim.) 11. Polisen och allmänheten. (4 tim.)

Psykiatri

12. Psykiska abnormsymptom mot bakgrunden av drabbade normala funktioner. Symp- tomens betydelse för bedömande av eventuell farlighet eller kriminalitet. (3 tim.) 13. Översikt av abnormgrupper och sjukdomstillstånd. Behandlingsmetoder. (3 tim.) 14. Psykisk abnormitet och kriminalitet. Alkohol och brott; bedömning av rustillstånd; alkoholismen och dess följdtillstånd. (3 tim.) 15. Narkomani och läkemedelsmissbruk och dessas kriminologiska betydelse. (2 tim.) 16. Sexuella abnormiteter; sexualbrott och sexualbrottslingar. (2 tim.)

17. Ungdomsbrottslighet. Återfallsbrottslingar. Kvinnlig kriminalitet. (3 tim.) 18. Psykiatriska synpunkter på. Sinnessjuklagen. Sammanfattning av påföljderna beträf- fande psykiskt abnorma. Rättspsykiatriska utlåtanden. (6 tim.) Provuppgifter. (4 tim.) Sociologi ( 30 tim.)

1. Arv och miljö. (4 tim.)

2. Olika typer av grupper (t ex primär-, sekundär-, medlems- och referensgrupper); gruppens inverkan på. individen; normer, värderingar, roller; gruppens utveckling; gruppledarskap. (5 tim.)

3. Några viktigare miljöer och deras inverkan på individen (t ex familjen, skolan, gänget, arbetsplatsen, föreningen). (8 tim.)

4. Massans psykologi: olika typer av masspsykoser; faktorer som påverkar suggestibili- teten; polisens uppträdande i en massituation. (8 tim.) . Propagandans och reklamens funktion. (3 tim.)

Provuppgifter. (2 tim.)

• Sida 281
•  Original

Akutsjukvård

. Orientering om människokroppens byggnad. (2 tim.) . Orientering i medicinsk terminologi. (1 tim.) . Åtgärder vid medvetanderubbningar, svimning, andnings- och hjärtstillestånd, luft-

vägshinder, kvävningstillstånd, akuta buksjukdomar; konstgjord andning. (3 tim.)

. Blödning. Ben- och ledskador. (2 tim.) . Lyftande och transport av skadad. (1 tim.) . Orientering om sjuktransport och räddningstjänst i allmänhet. Studiebesök på brand- station. (3 tim.) . Brännskador. Köldskador. El-olyckor. (2 tim.)

Förgiftningar. Infektioner. Chocker. Psykiska orostillstånd. (2 tim.) . Skallskador. Hjärnblödning. Epilepsi. Förlossning. (2 tim.)

Studiebesök på lasarett (ambulansmottagning och olycksfallsklinik). (2 tim.)

Socialmedicin

11. 12. 13. 14. 15. 16. 17. 18. 19. 20.

Socialmedicinens syfte och verksamhetsformer. (1 tim.) Hälsovårdslagstiftning. (1 tim.) Läkemedelslagstiftning. (1 tim.) Alkoholsjukdomar (medicinsk och social behandling). 2 tim.) Narkomanier (medicinsk och social behandling). (1 tim.) Epilepsi (medicinsk och social behandling). (1 tim.) Psykiska sjukdoms- och abnormtillständ. Sinnessjuklagstiftning. (2 tim.) Veneriska sjukdomar. Lex veneris. (1 tim.) Tuberkulos. Tuberkuloslagstiftning. (1 tim.)

Epidemiska sjukdomar. Epidemilagstiftning. (1 tim.)

Rättsmedicin

21. 22.

23.

24.

25.

26.

27. 28.

h—l

CDON)

Rättsmedicinens innebörd. (1 tim.) Samarbetet mellan läkare och polis på brottsplats, vid liksyn och vid obduktion; polismans uppträdande på brottsplats ur rättsmedicinsk synpunkt. Tillvaratagande av material för rättskemisk undersökning. (3 tim.) Blodgrupper och deras rättsmedicinska behandling. (3 tim.) Skador på levande och döda personer (skär-, stick-, skall- och brännskador). Demon- strationer och bedömningsövningar. (5 tim.) Dödstecken och likomvandling (hängning, strypning, drunkning mm); förgiftnings- fall. Omhändertagande av lik. Demonstrationer. (5 tim.) Graviditet, abort, förlossning. Barnamord. Våldtäkt. (3 tim.) Identifiering. Skelettundersökning. Dödsorsakskonkurrens. (3 tim.) Bedömning av läkarintyg. (1 tim.)

Provuppgifter. (4 tim.)

Tjänstevapnens bruk ( 30 tim.)

. Orientering angående användandet av skjutvapen i polistjänsten. (4 tim.) . Vapenlära. Övningsskjutning med pistol. (16 tim.) . Bruket av tårgas. Användning av gasmask, skottsäkra västar mfl skyddsmedel.

(4. tim.)

. Fältmässig övning. (6 tim.)

• Sida 282
•  Original

Kommentar: Undervisningen bör icke påbörjas, förrän aspiranterna genom undervisningen i ämnet allmän polislära orienterats om polismans befogenheter och rätt att bruka våld samt erhållit viss information rörande förutsättningarna för och sättet för ingripanden i förekommande situationer. Skjututbildningen bör inledas, först sedan eleverna erhållit en orientering om gällande bestämmelser angående bruket av skjutvapen i polistjänst. En mera inträngande analys av dylika föreskrifter kan samordnas med praktiska skjutövningar. Den praktiska utbildningen i skjutning med pistol torde i första hand kunna avse träning i träffsäkerhet, varvid — efter grundläggande skjututbildning mot fast mål — övningarna koncentreras på skjutning mot rörliga föremål. Viss utbildning rörande bruket av tårgas, skottsäkra västar o d, som kan begagnas i vissa situationer, torde härjämte vara erforderlig.

Den praktiska utbildningen i bruket av olika tjänstevapen bör avslutas med en fält- mässig övning, där eleven får i realistiskt utformade situationer dels bedöma, huruvida skjutvapen får eller bör komma till användning, dels inöva andra polisiära åtgärder, såsom kroppsvisitation och gripande.

Fysisk träning

För fysisk träning bör anslås 2 lektionstimmar per vecka att utnyttjas huvudsakligen för motionsgymnastik. En mindre del av undervisningen — förslagsvis en fjärdedel — bör användas för att bibringa eleverna kunskaper i självförsvarsteknik (aikido, jiujitsu).

B. Praktikutbildning

I. Polistjänstgöring ( ca 13 mån. ) 1. Praktik som poliskonstapel: a) Tjänstgöring i vaktdistrikt. Bevakningstjänstgöring (i uniform) enligt turlista. Ca 2 män. b) Tjänstgöring inom civilpatrull- och skyddsverksamhet. Ca 1 mån. c) Tjänstgöring som utredningsman. Ca 2 mån. d) Tjänstgöring vid radiopolisen. Ca 1 mån. e) Tjänstgöring vid trafikavdelningen (sektionen för trafikövervakning). Ca 1 män. Tillsammans ca 7 mån.

2. Praktik som kriminalassistent: Tjänstgöring vid olika spanings- och utredningsrotlar. Ca 3 mån.

3. Praktik som förste polisassistent och arbetsledare i oaktdistrikt: (Tjänstgöringen fullgörs under ordinarie befattningshavares överinseende.) a) Tjänstgöring på jouravdelning och i yttre tjänst. Ca 1,5 män.

b) Tjänstgöring som gruppledare vid utredningssektion. Ca 1,5 mån. Tillsammans ca 3 mån.

Kommentar:

Under praktiken som förste polisassistent och arbetsledare i vaktdistrikt bör aspiranten få i möjligaste mån följa distriktsledningens arbete med planering av kommenderingar och yttre tjänst, personalredovisning och personalvård, handläggning av tillstånds- och yttran- deärenden samt allmän inspektionsverksamhet.

• Sida 283
•  Original

II. Övningstjänstgöring vid polischefskansli ( ca 3 mån. )

1. Tillståndsärenden (enligt allmänna ordningsstadgan, lagen ang. allmänna samman- komster, rusdryckslagstiftningen, lotteriförordningen, vapenförordningen, lagstiftningen ang. explosiva varor, gifter, trafiktillstånd, körkort, licenser, skyltar m m). Ca 1,5 mån.

2. Operativ verksamhet (verksamhet som förundersökningsledare, kommendering av per- sonal vid särskilda tillfällen, befattning med tjänstgöringsplaner m m). Ca 0,5 mån.

3. Övrig verksamhet:

a) Personalärenden (rekrytering, utbildning, befordran, semester m m).

b) Ekonomiärenden (löner, arvoden, inköp, inventarier, förskott m m). 0) Diarieföring och registrering. (1) Information.

e) Planläggning (i anslutning till beredskap, civilförsvar, krigstillstånd m m). f) Trafiknämndsärenden.

a—f ca 1 mån.

Tillsammans ca 3 mån.

Kommentar: Utbildningen syftar till att ge en orienterande överblick över polischefens hela verksam- hetsområde. Detaljer rörande ärendenas handläggning bör ägnas uppmärksamhet, endast såvitt de belyser förhållanden av principiellt intresse, tex kompetens- och behörighets- frågor för polismyndighet och polischef.

Övningstjänstgöringen bör icke endast vara av informativ karaktär utan även, i den mån så är möjligt, ge aspiranten möjlighet till en aktiv övningsverksamhet. Därvid bör han beredas tillfälle att sätta sig in i funktionen som arbetsledare på ärendets förbere- dande stadium och övningsvis uppsätta förslag till beslut.

Aspiranten bör, oberoende av vilka arbetsuppgifter han för tillfället är sysselsatt med, kunna få ta del av ärenden av speciellt intresse inom andra hithörande utbildningsav-' snitt.

III. Övningstjänstgöring hos åklagarmyndighet ( ca. 1 mån.) I. sin övningstjänstgöring bör aspiranten under chefsåklagarens överinseende följa verksam- heten vid äklagarkammaren i följande avseenden: 1) Det expeditionella arbetet. 2) Åklagarens befattning med tvångsmedlen. 3) Åklagarens prövning av och beslut i åtalsfrägan.

Aspiranten bör även bevista några häktnings- och huvudförhandlingar i Stockholms råd- husrätt. Ca 1 mån.

Kommentar: I lämplig utsträckning bör aspiranten beredas tillfälle närvara vid föredragningar och för- hör inför åklagare, studera brottsmålsakter av särskilt intresse, iordningställa promemorior samt biträda vid upprättande av stämningsansökningar. Aspiranten bör, innan han be- vistar domstolsförhandling, enligt åklagarens anvisningar studera handlingarna i häkt- ningsärendet eller brottmålet.

• Sida 284
•  Original

..1

QOS

Allmän polislära II (120 tim.)

. Polistaktikens teori. (6 tim.) Skydds— och övervakningstjänstens rationella bedrivande: (30 tim.)

genomgång jämte tillämpningsövningar rörande

a) bedömning av behovet av övervakning och beredskap;

b) arbetsmetoder och hjälpmedel;

c) förbindelsetjänst;

d) taktiska spörsmål vid olika typer av ingripanden under såväl ordinära som extra- ordinära förhållanden;

e) samarbete med andra polisdistrikt samt med tullverkets kust- och gränsbevakning och med civilförsvaret mfl. . Polisens insatser i trafiksäkerhetsfrämjande syfte: planläggning av trafikdirigering.

trafikövervakning samt trafik- och fordonskontroll; trafikföreskrifter; taktiska frågor rörande stads- och samhällsplanering; samarbete med gatu- och vägmyndigheter. (12 tim.) . Förundersökningsförfarandet med utgångspunkt i undersökningsledarens och förhörs-

ledarens befogenheter och uppgifter. Taktiska spörsmål angående användandet av tvångsmedel. (12 tim.) . Spaningslära med huvudvikt på spaningsledarens uppgifter: taktiska synpunkter vid

spanings- och utredningsarbete; värdering av undersökningsmaterial; bevisvärdet av kriminaltekniska fynd, fotografiska bilder mm. Tillämpningsövningar. (20 tim.) . Genomgång av lärorika utredningsfall. (16 tim.) . Brottsprevention: verksamhetens praktiska bedrivande centralt och lokalt; tekniska

skyddsanvisningar, råd och upplysningar till allmänheten; laglydnadsfostran i skolor; förebyggande insatser mot check- och postbedrägerier, falska legitimationshandlingar, butiksstölder, bilstölder mm; personövervakning och kontaktverksamhet med sociala organ; samarbete med pressen. (12 tim.) . Beredskapsplanläggning: författningsmässiga grunder; planläggningens omfattning och

hjälpmedel; polisens krigsmässiga utrustning. (6 tim.) Provuppgifter. (6 tim.)

Administrations- och. förvaltningskunskap (150 tim.)

Allmänt om statlig och kommunal förvaltning

1. 2.

QUI

Statens funktioner i dagens samhälle. (2 tim.) Huvuddragen av den statliga förvaltningens organisation och arbetsformer: riksdagens arbetsformer; regeringens arbetssätt; departementens organisation och arbetsformer; budgetarbetet; länsstyrelsernas och de centrala ämbetsverkens organisation och arbets- former. (8 tim.) . Huvuddragen av den kommunala förvaltningens organisation: arbetssättet inom olika

kommunala organ; budgetfrågor; kommunerna och staten. (4 tim.) . Den statliga personaladministrationen: löne- och pensionsbestämmelserna i huvud-

drag; tjänstemännens rättigheter och skyldigheter. (4 tim.)

. Statlig medelsförvaltning. (2 tim.) . Arbetsrutiner och hjälpmedel i förvaltningsverksamheten; orientering om datamaski- ner och andra kontorstekm'ska hjälpmedel. (4 tim.) . Statistik för administrativt vardagsbruk. (4 tim.)

• Sida 285
•  Original

Polisväsendets organisation och arbetsformer Polisväsendets organisation:

1. Organisationsprinciper i allmänhet och dessas tillämpning inom polisväsendet. Central, regional och lokal polisorganisation. Arbetsorganisationen inom polisdistrikten. (4 tim.)

Polislagstiftning:

2. Instruktion för rikspolisstyrelsen. Länsstyrelseinstruktionen. (4 tim.)

3. Polisinstruktionen jämte anvisningar. (10 tim.)

4. Lagen om vad som avses med polismyndighet. Kungörelsen om handläggning av vissa polischefsuppgifter. Rutiner och arbetsmetoder vid handläggningen av polismyndig- hetsärenden. (16 tim.)

5. Lagen om polisnämnder. Lagen om kommunal trafikövervakning. Lagen om trafik- nämnder. Kungörelsen om förordnande för tullpersonal att ombesörja viss trafiköver- vakning. Kungörelsen om ersättning till statsverket vid anlitande av polisbevakning på enskild bekostnad. (2 tim.)

Personaladministration:

6. Anställningsfrågor: personalkategorier; anställningsformerna och dessas Iöne- och per- sonalstatmässiga innebörd; kompetensvillkor, meritvärdering, befordran; tjänsttillsätt— m'ngsförfarande; arbetstidsbestämmelser; övertid; avgivande av yttrande i personal— ärenden. (10 tim.) . Handläggning av disciplinärenden. (4 tim.) . Arbets- och personalplanering: arbetsfördelningsprinciper; rationalisering av arbetsför- lopp; tjänstgöringsplanering; personalledarfunktionen och dess lokalisering; personal- behov; kostnadssamband; semester- och vikariefrågor; anlitande av ordningsvakter och ordningsmän, anlitande för polisiära uppgifter av hos andra myndigheter anställd personal; anlitande av icke polisutbildad arbetskraft i övrigt. (10 tim.)

9. Rekrytering och utbildning: rekryteringsåtgärder, utbildning i samband med vikariats- och förstärkningstjänstgöring; uttagning till polisiära utbildningskurser; intern infor- mation om nya författningar och tekniska hjälpmedel; facklitteratur; fysisk träning, skytte etc. (6 tim.) 10. Personalredovisning och personalbokföring: upprättande och vidmakthållande av per- sonalförteckningar samt »poänglistor» eller däremot svarande tjänsttursförteckningar; semester— och tjänstledighetsärenden samt löneavdragsfrågor i anslutning därtill. (6 tim.) 11. Organisatorisk arbetskontroll: statistisk rapportering; diarieföring och registrering mm. (4 tim.)

coq

Ekonomisk förvaltning: 12. Lokal- och utrustningsfrågor: anskaffning, vård, underhåll, förråd, fördelning, utrange- ring, omsättning; polisutrustningsreglementet. (6 tim.) 13. Kassa- och bokföringsgöromål: stämpel- och lösenavgifter, deponerade medel, löpande utgifter; räkningsgranskning; inventering och granskning av kassaverksamheten. (4 tim.) 14. Budgetfrägor: kostnadsberäkningar, kostnadskontroll, drift— och personalstat. (4 tim.) 15. Kontorstekniska frågor: rationalisering av arbetsförlopp och arbetsrutiner; användning av tekniska hjälpmedel, blanketter, bokföringsmetoder etc. (4 tim.)

Personalvårdsverksamhet: 16. Arbetarskyddsfrågor. (4 tim.) 17 . Frivillig utbildnings- och träningsverksamhet. (4 tim.)

• Sida 286
•  Original

18. Företagsnämndsverksamhet och annan samrådsverksamhet. Förhandlingsordning och förhandlingsteknik. (6 tim.) 19. Personalkonsulentverksamhet. Kurativ verksamhet. (4 tim.)

Extern informations- och PR-verksamhet: 20. Verksamhetsberättelser; kontakter med press, TV och andra massmedia; visnings- och uppvisningsverksamhet; broschyrer etc. (4 tim.) Provuppgifter. (6 tim.)

Fysisk träning Se polischefskurs I.

• Sida 287
•  Original

Bilaga B 7 Förslag till kursplaner m. m. för polisridskolekurs A. Undervisningsplan ...................................................... 287 B. Timplaner ............................................................. 287 C. Kursplan .............................................................. 289 1. Hästkunskap med rid- och dressyrlära ................................. 289 2. Stall- och materieltjänst .............................................. 289 3. Ridning och dressyr ................................................. 290 4. Polisrytteritjänst .................................................... 291 5. Tillämpningsövningar ............................................... 292 A. Undervisningsplan Utbildningsskede Ämnen och I H III IV övnin s enar april— mitten augusti-_ mitten av S:a tim. g gr mitten av maj mitten av september av maj ——juli september —oktober (6 v) (12 v) (6 v) (6 V) Hästkunskap med rid- och dressyrlära ........... 15 20 10 — 45 Stall— och materieltjänst . 30 34 12 15 91 Ridning och dressyr ..... 53 160 58 35 306 Polisrytteritjänst ........ 10 60 23 50 143 Tillämpningsövningar . . . . -— 10 35 115 160 Reserv tid .............. 12 1 6 12 25 65 Summa | 120 | 300 | 150 | 240 | 810 B. Timplaner Utbildningsskede I (april—mitten av maj; 6 veckor) Ämnen och _ Utbildningsvecka S-a tim övnmgsgrenar 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 ' ' Hästkunskap med rid- och dressyrlära 1 2 4 4 2 2 15 Stall- och materieltjänst ............ 5 5 5 5 5 5 30 Ridning och dressyr ................ 7 8 10 10 9 9 53 Polisrytteritjänst ................... 2 2 — -— 3 3 10 Tillämpningsövningar ............... — —— — — —— — —— Reservtid .......................... 5 3 1 1 1 1 12 Summa 20 | 20 | 20 | 20 I 20 | 20 | 120

• Sida 288
•  Original

.. Utbildningsvecka "Animen och ___—___ S:a tim. ovnmgSgTenar 7 | 8 | 9 |10|11|12|13|14|15|16|17|18 Hästkunskap med rid- och dressyr- lära .......................... 8 8 4 —— — — — ————— 20 Stall— och materieltjänst ......... 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 2 2 34 Ridning och dressyr ............. 13 13 15 15 15 12 12 10 10 15 15 15 160 Polisrytteritjänst ................ — — 2 6 — 8 9 1 1 11 6 7 —— 60 Tillämpningsövningar ............ — — —— — 5 -— — — — — —— 5 10 Reservtid ...................... 1 1 1 1 2 2 1 1 1 1 1 3 16 Summa 25|25|25|25|25|25|25|25|25|25|25|25| 300 Utbildningsskede III (augusti—mitten av september; 6 veckor) Ämnen och Utbildningsvecka 83 tim ”mmm”? 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 Hästkunskap med rid- och dressyrlära 4 4 2 — —— —— 10 Stall- och materieltjänst ............ 2 2 2 2 2 2 12 Ridning och dressyr ................ 9 10 7 14 16 12 58 Polisrytteritjänst ................... — 7 — 7 — 9 23 Tillämpningsövningar ............... 8 — 12 — 15 — 35 Reservtid .......................... 2 2 2 2 2 2 12

25|2ö|25|25|25|25|150

Summa

Utbildningsskede IV (mitten av september—oktober; 6 veckor)

.. Utbildningsvecka

"Amnen OCh ___—___— Sza tim.

”mågen” 25 | 26 | 27 | 28 | 29 | 30 Hästkunskap med rid- och dressyrlära —— — —— — — — — Stall- och materieltjänst ............ 2 2 2 2 2 5 15 Ridning och dressyr ................ 5 5 5 5 5 10 35 Polisrytteritjänst ................... 12 6 15 6 6 5 50 Tillämpningsövningar ............... 17 28 14 28 28 — 115 Reservtid .......................... 4 4 4 4 4 5 25

40|45|40|45|45|25|240

Summa

• Sida 289
•  Original

C. Kursplan 1. Hästkunskap med rid- och dressyrlära

Utbildningsskede Ämnen och övningsgrenar S:a tim.

I|II|III|IV

a) Hästars allmänna egenskaper .................... 2 2 Exteriör, kroppsbyggnad, inre organ ............ 5 5 Rörelselära .................................... 3 3 Dressyrlära ................................... 2 2 4

b) Foderämneslära med foderstater ................ 2 2 Hästsjukvårdslära med visitation och förbandslägg-

ning ........................................ 6 6 12 Hovbeslagslära med skoning .................... 2 10 12 Kunskapsprov 1 1 1 3 Praktiska prov 1 1 2 Summa 15 20 | 10 | | 45

Kommentar:

a) Undervisningen avser att meddela sådant allmänt, teoretiskt underlag som krävs för att eleverna under den praktiska utbildningen i ridning och dressyr (av skolhästar samt yngre och äldre remonter) skall kunna tillgodogöra sig fortlöpande, samordnad under- visning i rid- och dressyrarbete.

b) Utbildningen leds av veterinär och hovslagarpersonal och avser att meddela sådana kunskaper och färdigheter att polisryttaren dels besitter erforderliga insikter rörande hästens kropps- och rörelsefunktioner av betydelse vid ridning och dressyr, dels själv- ständigt kan vårda tilldelad häst, bedöma dess kondition och prestationsförmåga, ävensom fästa och skärpa hovbeslaget.

2. Stall- och materieltjänst

Utbildningsskede Övningsgrenar __'—'___— Sza. tim. I | 11 | In | IV Visitation av häst och materiel .................... Avskötsel, rykt, hovvård .......................... Uppställning i stall och bivack .................... Sadelmundering och betsel, sadling och betsling ......

Dressyrmateriel ..................................

Summa 30 | 34 | 12 | 15 | 91

• Sida 290
•  Original

Kommentar: Under utbildningsskede I meddelas undervisning i stalltjänst samt om grunderna för sköt- sel av remonter. Därefter ombesörjer eleverna i huvudsak stalltjänsten i vad som avser tilldelad skolhäst. Under följande skeden utför eleverna som regel endast visitation, sad— ling, avsadling och avskötsel. Stalltjänst ägnas särskild uppmärksamhet under tillämp— ningsövningar och tjänstgöring (tillfällig uppstallning) utom ridskolan.

3. Ridning och dressyr

Övningsgrenar

Utbildningsskede S:a tim.

1|n|1n|1v

Skolhästrid ning

Ryttarens ställning till häst och inverkan på hästen, skänklar, vikthjälpor (»sitsenr), tyglar, röst, spö ..

Hjälpernas användande vid ridning på ridbana och över hinder (inom- och utomhus) samt under fält- ridning; på. stället, i skritt, trav och galopp —framåt, ökning och minskning av tempo, halt, ryggning vid nedsittning och lättridning ......................

Hästens ställande och böjande, vändningar, sidvärts- rörelser. Ridning över hinder. Terräng- och jakt— ridning ........................................

Lydnadsprov. Ridning av hästar med ovanor (korri- gering) ........................................

Remontridning och dressyr

Yngre remonter Förberedande övningar, stall- och rastbanedressyr, sadeltämjande, uppsittning (sadelfasthet), avsitt- ning, remonter i rörelse, tämjningsövningar, ridning över hinder (hoppning, utan och med ryttare). Fält- ridning, vänjning vid landsvägs- och gatutrafik, vän- jande vid sabel och skott ........................

Äldre remonter

Fullständigande och befästande av ridkunnighet och dressyr bl. a. vid ridning med kandar ............

Grunderna för äldre remonters (yngre polishästars) vidaredressyr (högre grad av dressyr och inhoppning på svårare hinder) utan och med ryttare ..........

Summa

Totalt

53 120 38 15 226

— 10 10 10 30 —— 30 10 ]0 50 — | 40 | 20 | 20 | 80

58 | 160| 58 | 35 | 306

• Sida 291
•  Original

Under beaktande av att till polisridskolekurs beordrad polisman genomgått förberedande ridutbildning under 40—50 timmar vid polisrytteriavdelning eller eljest och därvid visat sig äga för genomgående av ridkursen erforderliga förkunskaper i ridning och hästtjänst avser utbildningen att meddela sådana kunskaper och färdigheter, att elev efter godkänd ridkursutbildning kan tjänstgöra som polisryttare på såväl färdigutbildad polishäst som yngre sådan under vidaredressyr.

Under utbildningsskede I sker ridutbildning 1—2 timmar per dag med skolhäst. Här- till kommer vissa förberedande övningar med till ridskolan i maj anländande nya re- monter.

Utbildningsskede II avser att till en början meddela sådana ridfärdigheter att eleverna under senare delen av skedet kan påbörja ridning (dressyr) av äldre remonter, utföra kor- tare marsch, delta i patrull-, trafik— och parkeringstjänst. Särskild polisryttarutbildning till häst skall kunna påbörjas under detta skede. Detta innebär »tjänst till häst» 2—3 timmar per dag, varav riddagövningar 1—2 timmar per dag.

Skolridningen under tredje och fjärde utbildningsskedena sker —— i regel dagligen — pä skolhäst och/eller äldre remont. De äldre remonterna rids (dresseras) därjämte av re— montdressörer i sådan omfattning, att polisryttareleverna tidvis kan göras beridna på sådana för patrulleringstjänst rn m under i varje fall skede IV.

Under tredje och fjärde skedet anordnas prov för ryttarmärke, dressyr- och hopprov.

Summa 10 | 60 | 23 | 50 | 143 ___—___f Kommentar:

Vapentjänst

Pistolskjutning till häst föregås av träning och prov på elevernas skjutfärdighet till fots. Sabelfäktningen till häst förbereds genom drillmässiga övningar till fots. Vissa övningar utförs i samband med remontdressyren.

Patrulleringstjänst mm Den skolmässiga utbildningen (teori och formella övningar) avser att — samordnad med ridutbildningen (remontdressyren) — förbereda eleverna för »utbildningstjäustgöring» under särskilt planlagda pass vid rytterisektion.

Väsentligt är att vissa övningspass förbereds och utförs i mörker. Övningarna bedrivs till en början med skolhästar samt därefter jämväl med äldre remonter (i patrull tillsam- mans med ordinarie polisryttare på störningsfri polishäst såväl under rusningstid i trafik som vid genomsökning av område). Snabba förflyttningar och omgrupperingar (urdrag- ning) för »insats» skall övas (samband, orientering, ordergivning, rapportering).

5. T illämpningsöoningar Till Stockholm, Göteborg och Malmö stationerat polisrytteri är avsett för dessa storstads- regioners eget behov med därav särskilt betingade krav, men jämväl för tjänstgöring på andra orter i landet. Insatser på eller utom egen stationeringsort kräver stor förflyttningsvana (marsch och

• Sida 293
•  Original

transport) hos säväl personal som hästar. Vid planläggningen — icke blott av tillämp- ningsövningar utan även av formella övningar som förberedelser för övningar av tillämpad karaktär — måste mobiliteten särskilt uppmärksammas.

Längre förflyttningar är ofta krävande för såväl personal som hästar. Tjänstgöringen kan lätt bli monoton och förslöande. Av särskild betydelse är därför att tillämpningsöv- ningarna läggs upp med hänsyn till elevernas och hästarnas utbildningsstatus, samt att eleverna fortlöpande och i takt med den formella (tillämpade) grundläggande utbildningen ges ökade insikter om polisrytteriets uppgifter och prestanda. I alla tillämpningsövningar bör inläggas upprepade, korta moment avseende bedömande, beslut och order.

Tillämpningsövningarnas karaktär av utbildningskontroll skall oavlåtligt beaktas. Polisrytteriets effektiva inordnande i och samverkan med polistjänsten i övrigt skall vara målet för utbildningen.

___—___—

" Utbildningsskede Ovningarnas omfattning (exempel) ___.— Sza tim.

I | 11 | 111 rv a_— 1. Orienteringsförflyttning i patrull (om 2 ryttare—|—

2 hästar + radiobil med hästsläpfordon) med »polis- ryttarmoment», ex terrängmarsch med skjutmo- ment, rapportering via radionätet, enklare motor- fordonsreparation, förbandsläggning på häst, rid- ning över kort lätt terrängbana med inlagda hin- der o s v (11. veckan) ........................ 5 5

2. Marsch på dagen (om möjligt under relativt hög värme) ca 5 mil — omväxlande till fots, till häst (ca 2 mil), varav 2—3 km i terräng med inlagt »genomkamningsmoment» (18. veckan) ......... 5 5

3. Motortransport — utbildningstjänstgöring (19. veckan) ...................................... 8 8

4. Järnvägstransport (framresa) — utbildningstjänst- göring — återresa i hästtransportbilar (21. veckan) 12 12 . »Dygnstjänstgöring» lördag—söndag med sparsam nattvila på ort, där större folkanhopning väntas U! (23. veckan) .................................. 15 15 6. Spärrar — demonstration — utrymning — sär- skilda insatser i samverkan bl a med polisskolans elever och militär personal (25. veckan) ........ 17 17 NY Samling, gruppering och tjänstgöring, snabba in- satser, omgrupperingar över stora områden under länspolisledning (26. veckan) ................... 28 28 8. »Polisryttarfälttävlan» (27. veckan) ............ 14 14 9— Torsdag—måndag. Koncentration (transport natte- 10. tid) av största möjliga polisryttarstyrkor från Stockholm, Göteborg och Malmö (inklusive polis- ridskolan) till årligen skilda orter utanför de tre storstäderna, samverkansövningar i större enheter — »polisrytteriets dag» (28. och 29. veckan) . . .. 56 56

% Summa — | 10 | 35 |115| 160

_a

• Sida 294
•  Original

294 Bilaga B 8

Förslag till kursplaner för specialkurser för hundförare

Specialkurs I (sommarutbildning) ......................................... 294 Specialkurs II (allmän vinterutbildning) .................................... 296 Specialkurs III (speciell vinterutbildning) ................................... 298 Timplaner

______________.______—_—————————

__ Specialkurs ___—__| Amnen och övningsgrenar | I | 11 111 In- och utryckning, introduktion, prov m m ................ 10 8 8 Hundvård m m ........................................... 25 8 b Hälsolära och hundsjukvårdslära ........................... 12 2 2 Hundtjänstlära ........................................... 10 — — Dressyrlära och lydnadsdressyr ............................. 30 4 3 Polishundtaktik .......................................... 8 — —— Bevakningstjänst ......................................... 20 6 4 Spaningstjänst ........................................... 40 6 4 Skydds— och angreppstjänst ................................ 30 2 2 Sambands-, marsch-, transport— och förläggningstjänst ........ 10 4 8 Allmän vintertjänst ....................................... -— 2 1 Draghundtjänst .......................................... — 12 10 Räddningstjänst .......................................... -— 6 40 Tillämpningsövningar ..................................... 25 14 22 Reservtid ................................................ 20 6

Summa utbildningstimmar 240 |801|2

Specialkurs I för hundförare (sommarutbildning)

1. In- och utryckning, introduktion, prov m m Kursutbildningens mål och medel. Ordnings- och utrustningsföreskrifter. Personal- vårdsätgärder. Materieltilldelning, -vård och inlämning. Hundtilldelning. (4 tim.) Utlämnande och genomgång av studieuppgifter (studiehandledning). Prov — kontroll av förkunskaper, kunskapsprov. (4 tim.) Slutgenomgång (diskussion). (2 tim.)

2. Hundvård mm Daglig tillsyn, rykt, stalltjänst, utfodring, motionering, öron-, päls- och tassvård. (25 tim.)

• Sida 295
•  Original

3. H älsolära och hundsjukvårdslära (jämväl berörande vissa tamdjur och villebråd) Djurskyddsbestämmelser, tillämpning och övervakning. Epizooti lag mfl och dessas tillämpning. Foderämneslära — fodrets sammansättning, foderstater. (1 tim.) Tillredning av hundföda, utfodring av tjänstehundar, omhändertagna hundar och smådjur. Hundkroppens byggnad och funktion. Hundens vanligaste sjukdomar. Hund- sjukvård i hemmet samt poliklinisk och stationär veterinärvård. Första hjälpen vid olycksfall och sjukdom — hundsjukvårdsmateriel, förbandsläggning, ingivande av medicin, dietföreskrifter, vila, motionering. (3 tim.) Omhändertagande och transport av (trafik-) skadad hund (smådjur). Obduktion. Besök på slakthus. Besök på djursjukhus och orientering om djurambulanstjänst. Åt- gärder vid skada (i trafik osv) på tamdjur och villebråd — hygieniska åtgärder på platsen där skjutet eller skadat villebråd påträffas. (8 tim.)

4. H undtjänstlära

Tjänstehundverksamhetens organisation inom polisen, civilförsvaret, krigsmakten, be- vakningsföretag mfl. Beredskapsorganisation — samverkan inom den statliga hund— tjänstsektorn. Kennelorganisationer. (1 tim.)

Registrering och redovisning av hundar (stam-, reserv- och uttagna hundar): Stamhundar — anskaffning, tilldelning, överflyttning, kassation, utackordering, fo— dervärdskap. Reservhundar — avtal, dressyr, ianspråktagande. Uttagna hundar — uttagning (prov), ianspråktagande, rekvisition. (1 tim.) Lagar, författningar mm rörande hundar. Ordningsstadgor, omhändertagande av hundar. (1 tim.) Åtgärder då hund förorsakat skada (förundersökning, domsexempel). Tjänstgörings-

och personalplaner, anslagsberäkningar. (1 tim.)

Vård och uppfostran av hundar. Uppstallning av hundar enskilt och i hundgård (hund-

kojor), utfodring. Förvaltningsföreskrifter. (1 tim.)

Testning av hundar, anlagsprov, dressyrprov (kontroll), tjänstehundcertifikat. Bruks— prov och utställningar. Exteriörlära och rörelselära. (5 tim.)

5. Dressyrlära och lydnadsdressyr:

a) Dressyrlära Hundens psykologi. Hundhjärnans funktion, nervsystemet. Sinnesorganen. Uppfatt— ning av omvärlden. Föreställnings- och känsloliv. Minne och inlärning. Lust och olust. Kommandoord, tecken och signaler. Instinkthandlingar. Styrda beteenden, miljö. Flykt undan fara. Hundpsykologiens praktiska tillämpning. Samarbete hund och förare. (2 tim.) Bevaknings-, spanings-, skydds- och angreppstjänstens dressyrteoretiska underlag. (6 tim.)

b) Lydnadsdressyr Inlärningsmetodik. Linförighet. Vändningar. F örflyttningar. Sättande, läggande och platsliggning. Inkallning. Lösgående hund vid sida och framförgäende. Framåtsändan— de. Krypning. Apportering. Hopp och balansgång. Simning. (22 tim.)

6. Polishundtaktik

Polishundars prestanda och utnyttjande. Bevaknings— och ordningstjänst. Spaning (Spårning), genomsökning av lokaler, terrängområde och transportmedel, skallgång. Gräns-, kust— och hamnbevakning. Kedja, spärr, avregling, avkamning m m. Ingripan-

• Sida 296
•  Original

10.

de under särskilda förhållanden (skingring, rensning). Bedömande, beslut, plan, sam- band, order och rapportering. (8 tim.)

. Bevakningstjänst

a) Bevakningslära och ordningshållningslära. Vänjningsprövningar, buller, trafik, skottfasthet. (2 tim.)

b) Dressyr i ljudmarkering.

Hörselprov — markering och följning av ljud på olika avstånd. Uppträdande mot synlig, smygande, dold person.

0) Dressyr i vindmarkering.

Luktprov — markering för direktlukt på stället och under rörelse. Successivt ökade avstånd till luktkällan. Olika vindstyrka och vindriktningar. Temperaturens inver— kan. (10 tim.)

(1) T i l l ä m 3) a d e 6 1) n in 9 a r vid stationär och områdesbevakning, patrullering och genomsökning. Öppen och betäckt terräng med en eller flera figuranter. (8 tim.)

. Spaningstjänst

a) Spaningslära (2 tim.)

b) Spårdressyr

Uppsökning och spårmarkering i olika slags terräng med enstaka och flera spår. På.- visning. Hussespår och annan spårläggare. Spårupptag. Räta spår och spårvinklar. Korsande personspår och viltspår, spårvinklar och bakåtspår. Varierande spårlängder och spårålder. Åtgärder vid spårlut och förlorat spår. (28 tim.)

0) T i l l ä 111 p a d e 6 v nin g a r med olika spårälder, spårlängder och väderleksför— hållanden i lätt, medelsvår och svår terräng. (10 tim.)

. Skydds- och angreppstjänst

a) Skydds- och angreppslära (2 tim.) b) Skyddsdressyr. Retnings-, skärpnings- och bettövningar. Angrepp och ställande av person. Stilla- stående och rörlig figurant. Bevakning av person under stillastående eller rörelse. Hunden med och utan munkorg, kopplad i lina, koppel eller okopplad. Sändande av hund. Transport av person (gripen, misstänkt, omhändertagen). (28 tim.)

Sambands—, marsch, transport- och förläggningstjänst.

Radioförbindelser — fasta nätet, bilradio, bärbar radiomateriel för samband, order och rapportering. Transport av hund på fordon och reguljära transportmedel. Trans- portplanläggning och genomförande av förflyttningar. Övernattning utomhus. Hund- bivack. (10 tim.)

Tillämpningsövningar. (25 tim.) Reservtid. (20 tim.)

Specialkurs II för hundförare (allmän vinterutbildning)

. In- och utryckning, introduktion, prov m m:

Kursutbildningens mål och medel. Ordnings- och utrustningsföreskrifter. Personal- vårdsåtgärder. Materieltilldelning, -vård och inlämning. Hundtilldelning. (8 tim.)

• Sida 297
•  Original

2. Hundvård mm: Daglig tillsyn, rykt och tassvård. Uppställning av hund vintertid. (8 tim.)

3. Hälso- och hundsjukvårdslära: Utfodring vintertid. Hygieniska krav med hänsyn till snö och kyla. Tryckskador mfl speciella åkommor vintertid. (2 tim.)

4. Dressyrlära och lydnadsdressyr: Dressyrlärans tillämpning under vinterförhållande. Korta moment av lydnadsdressyr i samband med andra övningar. (4 tim.)

5. Bevakningstjänst: Moment i lydnadsdressyr inläggs. Stationär och områdesbevakning. Patrullering, gränsövervakning, fiske- och jaktbevakning — med och utan pulka. Applikatoriska exempel och praktiska övningar. (6 tim.)

6. Spaningstjänst: Förflyttningsteknik till fots, på skidor, med hunddragen pulka och vid motorfordons— transport. Spårning och genomsökning. Hundens prestationsförmåga under olika för- hållanden. Spaning efter för brott misstänkta, rymlingar, vilsegångna eller skadade personer med särskilt beaktande av (bedömning av) den eftersöktes sannolika hand- lande med hänsyn till vind, kyla, snödjup (-konsistens) och terrängförhållandena i stort. (6 tim.)

7. Skydds- och angreppstjänst: Moment inläggs i samband med övningar i bevaknings- och spaningstjänst. (2 tim.)

8. Sambands-, marsch-, transport- och förläggningstjänst: Radioförbindelser vintertid. Motorfordonstransport. Vindskydd, snögrop och annan nödbivack för förare och hund, nattvila under 4—5 timmar, tillredning av nödpro- viant. (4 tim.)

9. Allmän vintertjänst: Vinterförhållandens inverkan på lösandet av polisiära uppgifter med hundpatrull. Ut- rustning, hygien för personal och hundar. Omhändertagande och transport av nerkylda och/eller skadade personer. Föreläsningar och praktiska moment. (2 tim.)

10. Draghundtjänst: Draghunddressyrens grunder. Kommandoord och tecken. Draghundmaterielens ut- nyttjande och vård. Teknikkörning med enspann och tillfälligt sammansatt två- spann. (12 tim.)

11. Räddningstjänst: Orienteringsutbildning. Polishunds användande i räddningstjänst. Teoretiskt underlag. Luktmarkering med kopplad hund, fritt sök och punktsök. Dirigering, arbetssätt, rapportering (markering) i öppen och betäckt terräng med olika lutningsförhållanden och snödjup. Räddningspatrulls organisation, utrustning och arbetssätt. Omhänder- tagande av eftersökt. (6 tim.) Tillämpningsövningar. (14 tim.) Reservtid. (6 tim.)

• Sida 298
•  Original

10.

Specialkurs III för hundförare (speciell vinterutbildning)

. In- och utryckning, introduktion, prov rn m:

Kursutbildningens mål och medel. Ordnings— och utrustningsföreskrifter. Personal- vårdsåtgärder. Materieltilldelning, -vård och inlämning. Hundtilldehring. (8 tim.)

. Hundvård mm:

Daglig tillsyn, rykt och tassvård. Uppstallning av hund vintertid. (6 tim.)

. H älso- och hundsjukvårdslära:

Utfodring vintertid. Hygieniska krav med hänsyn till snö och kyla. Tryckskador mfl speciella åkommor vintertid. (2- tim.)

Dressyrlära och lydnadsdressyr:

Dressyrlärans tillämpning under vinterförhållanden. Korta moment av lydnadsdressyr i samband med andra övningar. Dirigering i samband med lavinhundtjänst uppmärk— sammas. (3 tim.)

. Bevakningstjänst:

Moment i lydnadsdressyren inläggs. Stationär och områdesbevakning. Patrullering, gränsövervakning, fiske- och jaktbevakning — med och utan pulka. Applikatoriska exempel och praktiska övningar. (4 tim.)

Spaningstjänst:

Förflyttningsteknik till fots, på, skidor, med hunddragen pulka och vid motorfordons- transport. Spårning och genomsökning. Hundens prestationsförmåga under olika för- hållanden. Spaning efter för brott misstänkta, rymlingar, vilsegångna eller skadade personer med särskilt beaktande av (bedömning av) den eftersöktes sannolika hand- lande med hänsyn till vind, kyla, snödjup (-konsistens) och terrängförhållandena i stort. (4 tim.)

Skydds- och angreppstjänst: Moment inläggs i samband med övningar i bevaknings- och spaningstjänst. (2 tim.)

Sambands-, marsch-, transport— och förläggningstjänst: Radioförbindelser vintertid. Fjällräddningstjänstens sambandsorganisation. Nlotorfor- dons— och lufttransport. Vindskydd, snögrop och annan nödbivack för förare och hund, nattvila utomhus. Tillredning av nödproviant. (8 tim.)

. Allmän vintertjänst:

Vinterförhållandens inverkan på lösandet av polisiära uppgifter med hundpatrull. Ut— rustning, hygien för personal och hundar. Omhändertagande och transport av ner- kylda och/eller skadade personer. Föreläsning och praktiska moment. (1 tim.)

Draghundtjänst:

Draghunddressyrens grunder. Kommandoord och tecken. Draghundmaterielens utnytt- jande och vård. Teknikkörning med enspann och tillfälligt sammansatt tvåspann. (10 tim.)

• Sida 299
•  Original

a) Fjällräddningstjänstcns organisation, utrustning, alarmering m m. Polishundens användning i fjäll- och ödemarksterräng. Applikatoriska exempel.

b) Räddningsdressyr. Teoretiskt underlag. Luktmarkering med kopplad hund. Olika snödjup. Fritt sök och punktsök. Dirigering, arbetssätt, rapportering (markering) i öppen och betäckt terräng med olika lutningsförhållanden och snödjup. Synlig, skyld, nedgrävd person. Stegringsföljd.

c) Räddningspatrnlls organisation, utrustning och arbetssätt. Lavinsond, lavinsnöre.

d) Spaningens planläggning och insättande. Omhändertagande av eftersökt. Första behandling och transport av nerkyld och/eller skadad person.

e) Snö- och lavinkunskap. Atmosfärisk inverkan, terräng- och lutningsförhållanden. Snölaviners uppkomst. Snöns sammansättning och lagring. Snökonsistens. Temperatur och vindförhållanden. Olika slag av laviner och dessas utlösande. Skred— och lavinrörelser.

Undersökning och utmärkande av lavinfarlig terräng. Spanings- och räddningsteknik (-taktik). Lydnadsdressyr och dirigering. Lavinhund— dressyr — arbete i rasområde begränsat för en patrull, respektive sök med flera pa- truller inom samma område. Övningar under dager och mörker (pannlampor, belys- ningsaggregat, vindskydd, värmemöjligheter).

f) Tillämpningsövningar. Förflyttning, spaning, betäckt och öppen terräng, spaning i lavinfarlig terräng, rädd- ningstjänst i samband med utlösta snöskred och laviner, bevakning, nödbivack. (40 tim.) Tillämpningsövningar. (22 tim.) Reservtid. (10 tim.)

• Sida 300
•  Original

Förslag till kursplaner för specialkurser för befäl i hundtjänst

Specialkurs I (sommarutbildning) .......................................... 300 Specialkurs II (vinterutbildning) ........................................... 301 Timplaner Specialkurs Ämnen och övningsgrenar

I II

In- och utryckning, introduktion, prov m m .......................... 6 4 Hundvård rn m .................................................... 2 1 Hälsolära och hundsjukvärdslära ..................................... 4 1 Hundtjänstlära ..................................................... 8 — Dressyrlära och lydnadsdressyr ...................................... 4 — Polishundtaktik .................................................... I 20 2 Bevakningstjänst ................................................... 10 6 Spaningstjänst ..................................................... 10 6 Skydds- och angreppstjänst ......................................... 5 — Sambands-, marsch-, transport och förläggningstjänst .................. 8 6 Allmän vintertjänst ................................................. — 6 Draghundtjänst ........................................ . ........... —— 2 Räddningstjänst .................................................... — 10 Tillämpningsövningar ............................................... 10 8 Reservtid .......................................................... I 8 8 Summa utbildningstimmar 95 I 60

Specialkurs I för befäl i hundtjänst (sommarutbildning)

1. In- och utryckning, introduktion, prov m m

Kursutbildningens mål och medel. Ordnings- och utrustningsföreskrifter. Personalvårds— åtgärder. Materieltilldelning, -vård och -inlämning. (2 tim.) Prov — kontroll av förkunskaper, kunskapsprov, polistaktiska uppgifter med order- skrivning. Slutgenomgång (diskussion). (4— tim.)

2. Hund'uård mm Kontroll av hundvärd. Uppstallning av hundar. Hundbesiktning. 2 tim.)

3. Hälso- och hundsjukvårdslära (jämväl vissa tamdjur och villebråd) Djurskyddsbestämmelser, tillämpning och övervakning. Epizootilag mfl. Foderämnes-

• Sida 301
•  Original

10.

lära och foderstater. Åtgärder vid skada (i trafik osv) på tamdjur och villebråd. Jakt— vårdsbestämmelser. (4 tim.)

. H undtjänstlära

Tjänstehundverksamhet. Anskaffning, tilldelning, överflyttning och kassation av hun— dar. Förvaltningsföreskrifter. (2 tim.)

Lagar, författningar m m rörande hundar. Åtgärder då hund förorsakat skada — för- undersökning, domsexempel. (2 tim.)

Tjänstgörings- och personalplaner, hund- och anslagsberäkningar. Förberedande ut- bildning och fortbildning för polishundförare. Orienteringsutbildning för polisdistrik- tets personal. Testning av hundar. Dressyrkontroll. Tjänstehundcertifikat. Bruksprov och utställningar. (4 tim.)

. Dressyrlära och lydnadsdressyr Dressyrlärans grunder — dressyrkontroll. Bevaknings-, spanings-, skydds— och an- greppstjänstens dressyrteoretiska underlag. (4 tim.)

. Polishundtaktik

Polishundars prestanda och utnyttjande i olika lägen — applikatoriska exempel, stu- dier och tjänstgöring som befäl vid specialkurs I för polishundförare. Bedömande, beslut, plan, order och kontroll inom olika grenar av polishundtjänsten. Tillämpade övningar som befäl. (20 tim.)

. Bevakningstjänst

Bevaknings— och ordningshållningslära. Applikatoriska exempel. Tillämpade övningar som befäl vid övningar i stationär och områdesbevakning, patrullering och genomsök- ning. (10 tim.)

. Spaningstjänst

Spaningslära. Polishundens prestanda. Applikatoriska exempel på spaningens insättan- de och genomförande. Tillämpade övningar som befäl vid övningar i Spårning, ge- nomsökning av område, skallgång. (10 tim.)

. Skydds- och angreppstjänst Skydds— och angreppslära. Polishundens användande vid våld, hot om våld, vid sän- dande mot person vid ordningshållning, skingring m m. Dressyrkontroll. Applikatoriska exempel och tjänstgöring som befäl vid tillämpade övningar. (5 tim.)

Sambands-, marsch-, transport- och förläggningstjänst Radioförbindelser — fasta nätet, bilradio, bärbar radiomateriel för samband, order och rapportering. Transportplanläggning och transporters genomförande. Förlägg- ningstjänst. Applikatoriska exempel och tjänstgöring som befäl vid tillämpade öv- ningar. (8 tim.) Tillämpningsövningar (10 tim.) Reservtid. (8 tim.)

Specialkurs II för befäl i hundtjänst (vinterutbildning)

. In- och utryckning, introduktion, prov m m

Kursutbildningens mål och medel. Personalvårdsåtgärder, utrustning, materieltjänst, sambandstjänst, genomgångar. (4 tim.)

• Sida 302
•  Original

10.

Särskilda krav på hundvård vintertid. Uppstallning av hundar. (1 tim.)

. Hälso- och hundsjukvärdslära Fodrets sammansättning vintertid. Inverkan av kyla och snö. Tryckskador mfl spe— ciella åkommor vintertid. (1 tim.)

. Polishundtaktik

Hundförares, hundars och hundpatrullers användningsområden och prestationsför- måga under normala och särskilda vinterförhållanden. Bedömningar, planläggning, be- slut, order och kontroll. Applikatoriska exempel. (2 tim.)

. B evakningstjänst

Stationär bevakning. Patrullering till fots och på skidor (med eller utan pulka). Pa— trullspårs uppläggande. Moment i skydds- och angreppstjänst inläggs. Applikatoriska exempel. Tillämpade övningar som befäl. (6 tim.)

. Spaningstjänst

Temperaturens, vindens och snöns inverkan vid Spårning och genomsökning — exem- pel på prestationskrav för hundpatrull med föraren till fots eller på skidor. Tjänst- göring som befäl under tillämpade övningar. (6 tim.)

. Sambands-, marsch-, transport och förläggningstjänst Radioförbindelser vintertid samt i fjäll— och ödemarksterräng. Fjällräddningstjänstens sambandstjänst. Val av transportsätt, materiel— och utrustningsbehov för lösandet av olika uppgifter. Förflyttningsplanläggning jämväl i väglös terräng. Åtgärder under förflyttning, skydd mot vind och kyla. Motorfordons- och lufttransport. Nödbivack. (6 tim.)

. Allmän vintertjänst

Hundpatrulls användande för bevaknings- och spaningstjänst med beaktande av ljus— förhållanden, vind, kyla och förflyttningsmöjligheter på frusen barmark, isbelagda vägar och vattendrag, snödjup och terrängförhållanden. Jakt- och fiskeövervakning. Turism och gränstrafik. Hundtjänstorganisationens anpassande till och utnyttjande under vinterförhållanden. Omstationering, tjänstgöringsplaner. (6 tim.)

. Draghundtjänst

Draghundmaterielens utnyttjande. Prestationskrav på hundpatrull med pulka. Tjänst- göring som befäl i draghundtjänst. (2 tim.)

Räddningstjänst Snö- och lavinkunskap. Dressyrmetodernas tillämpning. Räddningspatrulls organisa— tion och arbetssätt. Normalutrustning. Spaningens planläggning, insättande och ge— omförande. Behandling av och transport av nerkyld och/eller skadad person. Spa— ningsledares (räddningsledares) transportplanläggning och arbetsplatsledning. Applika- toriska exempel. Tjänstgöring som befäl vid tillämpade övningar. Säkerhetsåtgärder i lavinfarlig terräng och rasomräden. (18 tim.) Reservtid. (8 tim.)

• Sida 303
•  Original

Förslag till kursplan för specialkurs för förare av utryckningsbilar

(Kursen omfattar ca 200 timmar)

Repetition av och nyheter inom trafiklagstiftningen (12 tim.)

1. Vägtrafikförordningen och vägtrafikkungörelsen: definitioner, fordons beskaffenhet och utrustning, bestämmelser om kontroll av fordon, polismans rätt att förbjuda an- vändning av fordon och förande av fordon, flygande inspektion, registrering och be- siktning samt interims- och saluvagnslicens, bestämmelser om förare, övningskörning och körkort, särskilda bestämmelser om trafik med fordon, lokala trafikföreskrifter, bestämmelser om utryckningsfordon och förandet av dessa.

2. Vägmärkeskungörelsen.

3. Aktuellt i yrkestrafikförordningen.

4. Ansvarsbestämmelser för skada till följd av biltrafik och bestämmelser om trafik- försäkring.

5. Bestämmelser om automobilskatt, trafikomläggningsskatt och saluvagnsskatt.

6. Regleringen av den internationella trafiken.

7. Lag om straff för visssa trafikbrott.

M otorfordonslära och materielvård ( 22 tim.)

8. Polisväsendets motorfordon och för dessa gällande bestämmelser.

9. Fordonets konstruktion och verkningssätt: ram och fjädrar, olika motortyper (två- och fyrtakts samt diesel), kraftöverföring, bränslesystemet, smörj- och kylsystem, styrinrättning, elektriska system, bromsar och bromssystem, värme och ventilation, hjul och ringar, verktygsutrustning, fordonsvård och åtgärder vid inträffad skada.

Teknisk utrustning (1; tim.)

10. I polisväsendets bilar medförd teknisk och annan utrustning, dennas användande, för— varing och vård samt åtgärder vid inträffad skada, radioutrustningen och dess an— vändning, robotkamera, hastighetsmätare, ljusmätare, bilvågar.

Trafikkontroll m m (6 tim.)

11. Skyddsanordningar och avstängning vid samt uppträdande på olycksplats och trafik- kontrollplats. 12. Stannande av fordon och undersökningsteknik ang. fordon. 13. Serviceätgärder åt allmänheten.

Allmänt om bilkörning (12 tim.)

14. Manöver-, start- och hjälporgan samt deras användning och instrumentering. Kör- ställning samt säkerhetsbältets betydelse. 15. Bilkörningens teori samt åtgärder före, under och efter körning. 16. Fordonsegenskaper och naturlagarnas inverkan på körningen. 17. Viktfördelning, över— och understyrning samt ringtryckets inverkan på bilkörningen. 18. Trafikpsykologi.

19. Faktorer som nedsätter körförmågan.

• Sida 304
•  Original

20.

21.

22.

23.

25.

26.

27. 28. 29. 30.

Körning i körgård (18 tim.)

Igångsättning, bromsning och stanande, upp- och nedväxlingsövningar. Krypkörning och styrning samt snabbstart och nödstopp. Backningsövningar. Manöver— och pre- cisionskörning. Övning i bogsering.

Övningskörning i stad ( 20 tim. )

Passerande av gatukorsning. Svängningsövningar. Möte och omkörning (även spår- vagn). Filkörning (spontan och markerad). Körning i rondeller och på större trafik- platser samt i signalreglerade korsningar. Vändningsövningar på gata och i gatukors- ningar. Parkerings- och backningsövningar. Hastighetsanpassningar, snabbstart och nödstopp.

Övningskörning på landsväg (18 tim.)

llIöte, omkörning och kurvtagning. Hastighetsanpassningar, snabbstart och nödstopp. Passerande av järnvägskorsningar, korsande vägar. Filkörning före och efter kursänd- ring. Förebyggande och hävande av sladd.

Körning i mörker och dimma ( 20 tim. ) Forskningsresultat om bilförarens mörkerproblem. Genomgång av bilens belysning (olika ljussystem, hjälpljus, glödlampor, spänningsfall, strålkastarnas rengöring etc). Teoretisk genomgång av bilkörning i mörker och dimma. . Övningskörning i stad och på landsväg (om möjligt under olika väderleksbetingelser

och ljusförhållanden) .

Körning i halt och vått väglag ( 28 tim.)

Genomgång av ringutrustning, skadade och slitna däck. Däckens betydelse och verkan mot hal och våt vägbana. Olika däckstyper samt slirskydd. Teoretisk genomgång av körning i halt och vått väglag: igångsättning, bromsning och stannande, hastighets- anpassningar, förebyggande och hävande av sladd, hastighetsminskning och nödstopp. Övningskörning i stad och på landsväg under olika ljusförhållanden.

Slutövningar och prov (1,0 tim.)

Felsökning och övning i justering av mindre fel. Förfarande vid stoppande av fordon och vid transport av gripna personer. Avancerad körning på olika vägar och under olika förhållanden. Skriftligt prov.

• Sida 305
•  Original

I—l

Ulvik

10.

11.

12.

13.

14.

Förslag till kursplan för specialkurs för förare av motorcyklar

(Kursen omfattar ca 200 timmar)

M otorcykellära och materielvård ( 30 tim.)

. Polisväsendets motorcyklar och för dessa gällande bestämmelser. . Motorcykelns uppbyggnad, konstruktion och verkningssätt: ram, gaffel och stötdäm- pare, olika motortyper, kraftöverföring, bränslesystem, smörj- och kylsystem, elektriska system, bromsar och bromssystem, hjul och ringar, verktygsutrustning, fordons vård och åtgärder vid inträffad skada.

Allmänt om motorcykelköining (8 tim.)

. NIanöver-, start- och hjälporgan samt deras användning. Körställning och justering av

reglage.

. Åtgärder före, under och efter körningen. . Fordonsegenskaper och naturlagarnas inverkan på körningen.

Körning i körgård ( 28 tim.)

. Kickstartövningar. Igångsättning och stannande. Upp- och nedväxling samt broms- ning. Krypkörning. Balans samt frigörelse från motorcykeln under körning. . Serpentinkörning, stafettpinnar, kryphinder, vippbrädor, balansplankor, smala passa- ger. . Snabbstart, hastighetsminskning och nödstopp. Vändning.

Öveningskörning i stad ( 20 tim.)

. Passerande av gatukorsning. Svängningsövningar. Möte och omkörning (även spår- vagn). Filkörning. Körning i rondeller och på större trafikplatser samt i signalregle- rade korsningar. Hastighetsanpassningar, snabbstart och nödstopp samt vändning.

Övningskörning på landsväg ( 16 tim.)

lVIöte, omkörning och kurvtagning. Hastighetsanpassningar, snabbfart och nödstopp samt vändning. Körning vid sidan av vägbeläggning.

Körning i mörker och dimma ( 20 tim.)

Forskningsresultat om motorfordonsförarens mörkerproblem. Motorcykelns belysning (olika ljussystem, glödlampor mm). Teoretisk genomgång av motorcykelkörning i mörker och dimma. Övningskörning i stad och på landsväg (om möjligt under olika väderleksbetingelser och ljusförhållanden).

Körning i halt och vått väglag ( 16 tim.)

Genomgång av ringutrustning, däckens betydelse och verkan mot hal och våt väg- bana. Teoretisk genomgång av körning i halt och vått väglag: igångsättning, broms- ning och stannande, hastighetsanpassningar och kurvtagning, förebyggande och hävan- de av sladd, frigörelse från motorcykeln vid sladd, hastighetsminskning och nödstopp. Övningskörning i stad och på landsväg under olika ljusförhållanden.

• Sida 306
•  Original

Trafikövervakning från motorcykel ( 30 tim.)

15. Stoppande av fordon under körning; stoppande av smitande fordon; åtsidoförande av hindrande fordon och upplösande av fordonskolonn; kortegekörning — eskort. 16. Skyddsanordningar samt uppträdande på olycks- och trafikkontrollplats.

17 . Praktisk trafikkontroll.

Slutövningar och prov ( 32 tim.)

18. Felsökning och övning i justering av mindre fel. 19. Avancerad körning på. olika vägar och under olika förhållanden. 20. Skriftligt prov.

• Sida 307
•  Original

dimma—och:)

00

©

11. 12. 13. 14. 15. 16. 17.

18.

19.

20.

21.

22. 23.

24. 25.

Förslag till kursplan för specialkurs i flygande inspektion

(Kursen omfattar ca 240 timmar)

Trafiklagstiftning ( 25 tim.)

. Vägtrafikförordningen och vägtrafikkungörelsen: definitioner, fordons beskaffenhet och utrustning, bestämmelser om kontroll av motordrivna fordon och släpvagnar, bestäm- melser om förare, övningskörning och körkort, särskilda bestämmelser om trafik med fordon.

Vägmärkeskungörelsen.

. KF angående yrkesmässig automobiltrafik m m. . KF om mopeder. . KK om kontrollbesiktning av vissa motorfordon och släpvagnar. . ICQ om skyldighet att å vissa motorfordon föra färdskrivare. . Lag om straff för vissa trafikbrott. . Ansvarsbestämmelser för skada till följd av biltrafik och bestämmelser om trafik-

försäkring.

. Bestämmelser om automobilskatt, trafikomläggningsskatt och saluvagnsskatt. . Regleringen av den internationella vägtrafiken.

Förande av lastbil, lastbil med släpvagn samt buss (55 tim.)

Teoretisk genomgång av grunderna för körning med lastbil, lastbil med släpvagn samt buss.

Fordonsegenskaper och naturlagarnas inverkan på körningen. Lastfördelningens inverkan på axeltryck, styrförmåga och bromsning.

Teoretisk genomgång av körning i mörker och dimma samt på hal vägbana. Manöver-, start- och hjälporgan samt deras användning. Kontroll före, under och efter körning; körställning och ratthållning. Igångsättning, upp- och nedväxling, användande av parkeringsbroms (kardansbroms), dubbeltrampning, start och stannande i backe. Teoretisk genomgång av körteknik vid hackning med en- respektive tvåaxlad släp— vagn. Backningsövningar rakt bakåt, runt hörn och på planka. Övningsmoment 16—17 och 19 genomförs i körgärd eller på annan sluten bana med olastat fordon.

Övningskörning på landsväg. (Särskild vikt läggs vid dubbeltrampningar, hastighets- anpassning i kurvor samt uppträdande vid möte och omkörning och passerande av vägkorsning och korsning med järnväg.) Körning med övning i vändning på väg, snabbt nedbringande av hastigheten samt bromsövningar. Övningsmoment 21 genomförs på sluten bana. Tillämpningskörning med lastat fordon på landsväg med livlig trafik.

Körning i stadstrafik med olastat fordon. (Särskild vikt läggs vid fordonets plats i vägkorsning, vid filkörning, vid korsande möte samt vid körning på plats med cirku— lationstrafik.) Körning i stadstrafik med lastat fordon. Körning med buss på landsväg och i stad.

• Sida 308
•  Original

26. 27. 28. 29. 30. 31. 32.

33. 34.

35. 36. 37. 38. 39. 40. 41. 42.

43. 44. 45.

46.

Olika ramkonstruktioner, fjädersystem och stötdämpare. Olika motortyper och deras funktion. Bränslesystem; olika slag av motorbränslen. Smörj- och kylsystem. Elektriska system. Belysningsanordningar, reflexer, körriktningsvisare och signal, kontroll med mätare. Bromssystem och bromskonstruktioner, mekaniska och hydrauliska bromsar, servo— och tryckluftbromsar samt släpvagnsbromsar, olika bromsoljor, kontroll av bromsar. Kraftöverföring, koppling, växellådor, bakaxelväxlar och differentialspärrar. Framvagn, styrsystem, hjul och hjulinställning, över- och understyrning, servostyrning, kontroll av styrsystem. Olika däckskonstruktioner, däckslitage, slirskydd, kontroll av däck. Värme och ventilation. Avgassystem och ljuddämpning (faran för förgiftning, koloxidprov med mätare). Brandskydd i motorfordon. Tippanordningar: konstruktion, verkningssätt och manövrering. Lastningskranar: konstruktion, verkningssätt och manövrering. F ärdskrivare: konstruktion, verkningssätt och betydelse. Olika typer av släpvagnskopplingar och deras konstruktion, vändskiva för påhängs- vagn, kontroll av kopplingar. Motorcyklar och mopeder samt kontroll av dessa. Tekniska hjälpmedel vid flygande inspektion. Undersökningsteknik vid flygande inspektion; olika bristfälligheters betydelse och inverkan, värdering av bristfälligheter och åtgärder med anledning därav.

Övning i flygande inspektion ( 80 tim.)

Praktisk övning i flygande inspektion, såväl i dagsljus som mörker, under sakkunnig ledning.

• Sida 309
•  Original

309 Bilaga B 13

Förslag till kursplan för specialkurs i kriminalteknik

(Kursen omfattar ca 360 timmar)

Introduktion ( 4 tim.)

1. Genomgång av kursplan och redogörelse för undervisningens uppläggning, tillgänglig litteratur mm. Indelning av eleverna i arbetsgrupper. Fördelning av seminarieöv- ningar och andra uppgifter. (2 tim.)

2. Allmänna synpunkter på. brottsplatsundersökningar: syfte — utomhus — inomhus — avspärrning — planläggning — hjälpmedel — samverkan med andra grupper — läka- rens medverkan — förhållande till pressen —— genomförande av undersökningen i nor- malfallet — litteraturanvisningar. (2 tim.)

Spårlära (90 tim.) 1. Spåren på brottsplatsen Allmänna synpunkter på. förekomsten av spår samt spårens betydelse som bevismedel och som hjälpmedel vid brottsrekonstruktion. Tolkning av spår. Indelning av spår i huvudgrupper. Orientering om säkringsmetoder. Litteraturorientering. (3 tim.)

2. Fingeravtryck och handflateavtryck Kortfattad historik m m. Systematik. F ingeravtrycksupptagning från misstänkta och behöriga personer. Praktiska övningar. Fingeravtrycksframkallning med olika. pulvermetoder. Praktiska övningar i labora- torium. Kemiska framkallningsmetoder. Praktiska övningar i laboratorium. Säkring av plastiska fingeravtryck, etsade avtryck m 111. Hur länge är ett fingeravtryck framkallningsbart? Från vilket finger härrör visst avtryck? Vad krävs av ett avtryck för att det ska anses vara identifierbart? Identifiering. Registerarbete. Handflateavtryck. (15 tim.)

3. Avtryck av handbeklädnad Olika typer. Identifieringsmöjligheter. Praktisk övning i framkallning och säkring på olika underlag. (2 tim.)

4. Fotspår, fordonsspår mm Fotintryck och fotavtryck. Spår efter nakna fötter, efter skodon och annan fotbe— klädnad. Gångbilder. Spår av kläder. Fordonsspår. Skidspår. Identifieringsmöjligheter. Avgjutningsmetoder och andra säkringsmetoder. Demonstration. Praktiska övningar.

Grupparbete. (10 tim.)

5. Verktygsspår Skär- och huggspår, skrapspår, stans- eller tryckspår, borrspår, sågspår. Identifierings— möjligheter. Bedömande av ansättningsvinklar m m. Avgjutningsmetoder. Andra säk- ringsmetoder. Demonstrationer. Praktiska övningar. Grupparbete. Avbrutna delar från verktyg. Eftersökningsmetoder. Identifieringsmöjligheter. Genom- gång av fall. Ljusbilder. (10 tim.)

• Sida 310
•  Original

6.

10.

11.

12.

13.

Tandspår Bitmärken i olika material. Säkringsmetoder (även avgjutning). Identifieringsmöjligheter. Genomgång av fall. Ljusbilder. Praktiska övningar i avgjutning. Grupparbete. (4 tim.)

. Blod

Olika typer av blodspår och deras betydelse ur bevis- och rekonstruktionssynpunkt. Sökning efter blodspår. Färgförändringar. Förprövningsmedel. Demonstration. Prak- tiska övningar i förprövning. Grupparbete. Bedömande av fallhöjd och stänkriktning. Rekonstruktion av de olika faserna i en våldshandling. Säkring av blodspår. Tillvara- tagande av blod under olika förhållanden och för olika ändamål. Blindprov. Människo- eller djurblod. Möjligheter till blodgruppsbestämning. Blodprov på offer för våldshandlingar. Genomgång av fall (grupparbete). (8 tim.)

Utsöndringspro dukter Påvisande av sperma, urin, saliv, svett etc samt möjligheter till blodgruppsbestäm- ning på dylikt. Speciella synpunkter på tillvaratagande av dylika spår. (2 tim.)

Hår och fjädrar Eftersökning och tillvaratagande på brottsplatser. Art- och typbeståmning. Tagning av hårprov. (2 tim.)

Glas Krossade glasrutor samt bestämning från vilken sida krossningen skett. Annan åver— kan på glas (diamant, värmekälla mm) i samband med speciellt inbrott. Genom- skjutna glasrutor (projektilskador; skott eller stenkast). Ordningsföljdens bestämning i fall av flera skador. Söndersprängning. Identifiering av glas. Studium av autentiskt material. Litteraturanvisningar. (3 tim.)

Vapen m m

Skjutvapen. Huvudtyper, kaliber för kul- och hagelvapen. Kul- och hagelammunition. Skarp och lös ammunition. Tårgasammunition och annan speciell ammunition. Be- skjutningsstämplar och code-beteckningar på skjutvapen och ammunition. Utnyttjan- det av kulor och hylsor till omedelbar hjälp i spaningsarbetet. Identifieringsmöjlig— heter. Systembestämning. Genomgång av fall (ev. i form av grupparbete). Seminarie- övningar, varvid autentiskt material används. (10 tim.)

Sprängämnen och tändmedel Olika typer av sprängämnen. Förpackningar. Rester efter sprängämnen och förpack— ningar på brottsplatsen. Identifieringsmöjligheter. Krutstubin. Detonerande stubin. Sprängkapslar för krutstubin. Apteringssystem. Sprängkapslar för elektrisk tändning. Laddningssätt vid kassaskåpssprängning. Inre och yttre fördämning. Synpunkter på sprängmedel och tändmedel i samband med sprängningsolyckor. Demonstration av sprängämnen och tändmedel. (4 tim.)

Diverse spår

Jord, färg, rost mm. Tygfragment, tygfibrer, knappar etc. Snören, rep mm. Rester efter cigarretter, tobak, aska. Tändstickor. Trä (samhörighet mellan två trästycken, bestämning av träslag, förkolnat trä mm). Bränt papper (tillvaratagande —— fram-

• Sida 311
•  Original

14.

15.

16.

10.

kallning av skrift). På brottsplatsen kvarglömda föremål (papper, spik, järntråd, klä— desplagg — identifieringsmöjligheter — codebeteckningar på sprit-, vin- och öletiketter m m). Reliefskrift. Framkallning av utplånade tillverkningsnummer i metall. Damm- undersökning av brottsplats. (Betr. möjligheter till vetenskapliga analyser se p. 15). (6 tim.)

Förpackning av spår och föremål som skall transporteras eller sändas till sakkunnig för undersökning. Förpackningar för olika typer av spårmaterial. Ytteremballage och fyllnadsmaterial. Märkning, plombering, sigillering. (2 tim.)

Spår på gärningsman Spår på gärningsmannens kläder och kropp. Eftersökning av olika typer av spår. Demonstration och praktisk övning i tillvaratagande av nagelavskrap, dammsugning och annan undersökning av kläder. Möjligheter till vetenskapliga analyser av fibrer, jord, kassaskåpsfyllnad etc som kan finnas i tex damm. Anvisning om sakkunniga. (6 tim.)

Redovisning av seminarieövningar. (3 tim.)

Fotografering. Fototeknik och övningar ( 42 tim.)

. Genomgång av ämnets omfattning under kursen, indelning av deltagarna i grupper med hänsyn till deras förkunskaper; fördelning av fotoutrustning samt genomgång och kontroll av denna; orientering om arbetsrutinen i fotolaboratoriet. Övningsfotografe- ring med svart-vit film, varvid enkla uppgifter skall lösas. Demonstration av dos— framkallning. Framkallning av övningsfilmen. (4 tim.) Genomgång av resultatet av övningsfotograferingen under p. 1. Demonstration av interiörfotografering med olika belysningskällor. Speciella synpunkter på fotografering vid brottsplats- och brandplatsundersökning. Övningsfotografering i lokaler med varierande storlek och belysningsförhållanden. Filmframkallm'ng. Demonstration av spårfotografering med närbildstillbehör samt negativmaterial. (4 tim.) . Demonstration av kontakt- och förstoringsarbete i mörkrum. Fotografering av varie- rande spår. Fihnframkallning och kopieringsarbete. (4 tim.) . Tillämpningsövningar utomhus i mörker samt inomhus under svåra belysningsför- hållanden. (4 tim.) . Övningsfotografering med ultraviolett ljus och infraljus. Avhjälpande av felkällor på

utrustningen. Filmframkallning och kopiering. Bildmontering. (4 tim.)

. Färgfotografering. Genomgång av metoder för färgfilmsfotografering, framkallning och kopiering samt färgfilmens användning inom polistjänsten. (4 tim.) . Övningsfotografering med negativ färgfilm med olika belysningskållor och motiv (in— teriörer, kroppsskador, närbilder med användning av försättslinser samt utomhusupp- g'ifter). (4 tim.) . Övningsfotografering med positiv färgfilm under likartade förhållanden som i p. 7.

(4 tim.)

. Framställning av svart-vita kopior från negativ färgfilm, montering av färgdiapositiv; genomgång av resultatet från övningsfotograferingen med såväl svart—vit film som färgfilm; demonstration av nyheter inom fotobranschen med särskild hänsyn till po- lisiär fotografering. (4 tim.) Mörkrumsarbeten med film från de praktiska tillämpningsövningarna på. verklighets- trogna brottsplatser och från brandavsnittet. (6 tim.)

• Sida 312
•  Original

Undersökningsmetodik vid brotts-platser (50 tim.)

. Bilundersökningar

Olovligt tillgripna fordon (dels fordon som använts i samband med förövande av brott, dels sådana som i sig själva är den egentliga brottsplatsen vid rån, våldtäkt, taximord etc). Allmänna synpunkter på undersökningens genomförande; påvisande av olika möjligheter till fordons identifiering. (4 tim.)

. I nbrottsundersäkningar

Allmän orientering om metodiken vid automat-, kiosk-, bostads-, butiks-, kontors-, kassaskåpsinbrott; påvisande av varierande »modus operandi: vid inträngandet i lokalerna. (4 tim.) Demonstration av på olika sätt forcerade kassaskåp; genomgång av tekniska termer (nomenklatur); demonstration av gasskärningsangrepp på kassaskåp. (4 tim.)

Rån- och våldtäktsundersökningar Allmänna synpunkter och referat av speciella fall. (4 tim.)

Dödsfallsundersökningar: olika former av kvävning Speciella synpunkter; förutsättningar för upprättande av protokoll. Skissritning till konstruerat fall (anslutande fotografering utförs på fotolektion). Redovisning med protokoll, skiss och foto. Kritik. (7 tim.)

. Dödsfallsundersökningar: förgiftningar ( spec. koloacid och tabletter) Speciella synpunkter. Genomgång av obduktionsrapportens syfte och allmänna inne- håll. Utskrift av obduktionsrapport i speciellt fall (t ex tablettförgiftning). Kritik. (5 tim.)

. Dödsfallsundersökningar: tillhyggen och skjutvapen Speciella synpunkter. Skjutvapen och andra vapen eller tillhyggen på brottsplatsen. Lägesbestämning. Upplyftande. Protokollförande av betydelsefulla iakttagelser. Spår på vapen. Hjälpmedel vid avfyrande av vapen vid självmord. Rekonstruktion av skyttens plats, skjutriktning etc. Rättsmedicinska synpunkter på skottskador. Kriminaltekniska synpunkter på kulskott (påsittande skott, närskott och fjärrskott; möjligheter till skottavståndsbestämning; rekonstruktion av kroppsställning mm i skottögonblicket; tillvaratagande och skyddande av material för hithörande bestäm— ningar) och hagelskott (möjligheter till skottavståndsbestämning; hagelspridning och på denna inverkande faktorer; genomgång av fall med ljusbilder; demonstration av autentiskt material; förutsättningar för upprättande av protokoll). Skissritning till konstruerat fall. (Anslutande fotografering utförs under fotolektion). Redovisning med protokoll, skiss och fotobilaga. Kritik. Rättsläkarens uppgifter i samband med brottsplatsundersökning. (20 tim.)

. Redovisning av seminarieövningar. (2 tim.)

Identifiering av okända döda ( 34 tim.)

. Döda som ej undergått högre grad av omvandling Upptagning av fingeravtryck. Regler för fotografering och klädbeskrivning. Tatue- ringar, yrkesmärken, tvättmärken, urmakarmärken etc. Regler för upprättande av signalement. Liktoalett. Upptagning av dödsmask.

• Sida 313
•  Original

Genomgång av fall. Praktisk övning i avgjutning av såväl fingeravtryck som döds- mask. Tändema. Rättsodontologens arbete. Rättsmedicinska synpunkter. (12 tim.)

2. H öggradigt omvandlade döda. Likdelar och skelettrester

Fyndplatsens undersökning. Förpackning och transport. Skelettrestemas undersökning för bestämmande av kön, ålder, kroppslängd, hårfärg, dödssätt, tidpunkten för dödens inträde etc. Undersökning av klädrester mm. Jämförelse mellan anträffat kranium och fotografi av ansikte. Osteologens arbete. (12 tim.)

3. Identifieringsarbetet vid katastrofer Polisiära synpunkter. Rättsodontologiska synpunkter. Rättsmedicinska synpunkter. Genomgång av fall. (8 tim.)

4. Redovisning av seminarieövningar. (2 tim.)

Praktiska övningar i verklighetstrogna brottsplatsmiljöer ( 3 dagar)

Kursdeltagarna indelas i grupper om 3 man. Varje grupp bereds tillfälle att utföra full- ständig spårsökning och spårsäkring på dels bil, dels inbrottsplats, dels plats för vålds- brott/ dödsfall.

Spårsäkringen utgör en praktisk tillämpning av vad som genomgåtts och demonstrerats tidigare under kursen och skall därför omfatta hela den kriminaltekniska spårläran. Varje arbetsgrupp ges en tid av 4 timmar för själva spårsäkringen på respektive övningsplats. Omedelbart efter spårsäkringen sker genomgång och kritik inför hela kursen. Härefter redovisar varje arbetsgrupp resultatet av sin undersökning i form av protokoll, skiss och fotografier. Protokollen upprättas för varje grupp i tillräckligt antal exemplar för att varje gruppmedlem skall erhålla en kopia.

För de praktiska övningarna anslås sammanlagt 3 dagar. Två. »stationer» inom var och en av de tre brottsplatstyperna ställs till förfogande. Arbetsgrupperna fördelas så att två grupper samtidigt sysselsätts inom varje typgrupp av brott. För varje dag växlar arbets— gruppema mellan olika brottsplatstyper.

Till ledning för övningarnas innehåll och uppläggning föreslås följande.

1 . Bilundersökningar

9.) Bil, som varit föremål för tillgrepp.

b) Bil, som utgör plats för rån, våldtäkt, taximord e d.

c) Bil, som använts under inbrottsturné, narkotikasmuggling, guldsmuggling e d. Redovisning av bilundersökningen bör ske dels i förenklad form av blankett, dels med sedvanligt protokoll.

2. Inbrottsundersökningar

a) Vanligt inbrott (fullständig undersökning).

b) Kassaskåpssprängning (fullständig undersökning). c) Skärning av kassaskåp (fullständig undersökning). Undersökningen redovisas med protokoll och fotografier.

3. Undersökning av dödsfall och/eller våldsbrott Sökning och säkring av de för dylika brottsfall speciella spårtyperna, innefattande blodspår, beskrivning av den dödes kroppsställning, klädsel, synliga skador, dödstecken m m. Undersökningen redovisas med protokoll, skiss och fotografier.