Veterinärdistriktsindelningen, m.m.

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

Veterinär-

ålåäâlifga

d|str|kts|ndeI-

;*;;1j§

m m

ningen,

departementet

Betänkandeavgiyet _av yefcerinäryäsendeutredningen

Stockholm 1971

Statens offentliga utredningar 1971

Kronologisk förteckning

. SOU 70. Handbok för det officiella utredningstrycket.

Beckman. Fi. . Post- och Inrikes Tidningar. Norstedt 81 Söner. Ju. . Veterinärdistriktsindelningen, m m. Svenska Reproduk- (ions AB. Jo.

Anm. Om särskild tryckort ej anges är tryckonen Stockholm.

Statens oñentliga utredningar

Jordbruksdepartementet

Veterinärdistrikts-

m m

indelningen,

Betänkande avgivet av veterinärväsendeutredningen Stockholm 1971

Svm.m m modm m .m m7l .ml m A L L F m82m8

Till Statsrådet och chefen För

jordbruksdepartementet

Genom Med stöd av lämnade bemyndiganden har

beslut den 3 juni 1965 bemyndigade Kungl Maj:t chefen för jordbruksdeparte- utredningen avlagt vissa studiebesök. mentet att tillkalla fem sakkunniga för att Utredningen får härmed överlämna beutreda veterinärväsendets och or- tänkande om Veterinärdistriktsindelningen,

uppgifter ganisation. m. m. (SOU 1971:3).

Med stöd av detta bemyndigande tillkal- Utredningen har härmed i huvudsak slut-

fört sitt arbete. Utredningens återstående arlades genom beslut samma dag såsom sak-

lantarbetaren bete är beroende av Kungl Majzts ställningskunniga riksdagsledamoten, Sven G F Persson, tillika ordförande, nu- taganden i vissa frågor.

K Gösta Björkman, Stockholm den 13 januari 1971 mera generaldirektören numera förbundssekreteraren P Arne A Nybom, lantbrukaren Ha- Sven Persson

riksdagsledamoten, rald A I Pettersson och byrådirektören Curt A Werner. förordnades avdel- Gösta Björkman Arne Nybom

Samtidigt ningsdirektören Lars O Ovegård till sekrete- Harald Pettersson Curt Werner rare och numera avdelningsdirektören R

/ Lars Ovegård Kolk till biträdande sekreterare åt de sakkunniga.

Sedermera har genom särskilda beslut den 1 juli 1965, den 8 februari 1966, den 31 oktober 1967 och den 6 december 1968 respektive förbundsdirektören i Sveriges veterinärförbund Ingvar Thege, byråchefen i statistiska centralbyrån Edmund Rapaport, statsveterinären Göran B Jönsson och dåvarande sekreteraren i arbetsgruppen för glesbygdsfrågor, numera kanslirådet N Claes-Eric Norrbom förordnats som experter åt de sakkunniga.

De sakkunniga har antagit namnet veterinärväsendeutredningen.

Utredningen har avgivit den 20 april 1967 betänkande om sluten djursjukvård (stencilerat, Jo 1967: 6), den 10 maj 1968 betänkande om veterinärmedicinsk rådgivningsoch laboratorieverksamhet (stencilerat, Jo 1968: 3) och den 31 mars 1970 en rapport om distriktsveterinärernas tjänstgöringsförhållanden, m. m. (SOU 1970: 53).

SOU 1971: 3

Innehåll

och ar- 3.1.3.5 Sambandet mellan di- Kapitel 1 Utredningsuppdraget m. m. striktsveterinärs arbetets uppläggning, m. m. betstid och distrikts 1.1 Direktiven,

1.2 Arbetets uppläggning ytstorlek respektive

jämförelsetal .

Kapitel 2 Vissa uppgifter rörande ut- 3.2 Distriktsveterinärs arbetsuppgifter .

vecklingen av det svenska jordbruket, 3.2.1 Allmänt

m. m. 3.2.2 Närmare om distriktsveteri-

2.1 Allmänt . . . . . . . . . . . . . närs arbetsuppgifter och om-

2.2 Vissa sammanfattande fattningen härav . v. . . . . uppgifter fram- 3.3 Distri-ktsveterinärs uppdrag vid si- 2.3 Prognos rörande åkerjordens

och lokalisering . . dan av tjänsten tida omfattning

2.4 inom anima-

Utvecklingstendenser

lieproduktionen Kapitel 4 Distriktsveterinärs avlönings- 2.5 Vissa uppgifter rörande rikets »ad- veterinärtaxan, . . förhållanden, m. m. ministrativa indelning 4.1 Utvecklingen av avlöningsförhål- 2.5.1 Länsindelningen . . . . . . landena 2.5.2 Kommun- och kommun-

4.1.1 1933 års riksdagsbeslut

blooksindelningen, m. m. . 4.1.2 1936 års lönekommittés för-

slag, m. m. Kapitel 3 Veterinärdistriktsindelningen 1945 års lönekommittés föroch distriktsveterinärs arbetsuppgifter, slag, m. m. _ m. m. 1952 års förhandlingsöver- 3.1 Veterinärdistriktsindelningen enskommelse M 3.1 . 1 Distriktsveterinärväsendets

1954 års veterinärtaxeutred-

förstatligande 41 ning _ A 4 3.1.2 Rikets indelning i veterinär- 1958 års förhandlingsöverdistrikt, m. m. enskommelse 42 3.1.3 Vissa data om utvecklingen Senare förhandlingsöverensav och nuvarande förhållankommelser. . . . . .. 42 den i veterinärdistrikten Fördelningen .av distriktsvete- 3.1.3.1 Distriktens fördelning rinärtjänsterna på lönegruppå olika län, m. m. . per _ 43 3 . 1 .3 .2 Distriktens landareal Närmare om veterinärtaxan 44 respektive åkerareal i Bostäder och tjänstelokaler 46 relation till jämförel- 4.3.1 Bostäder 46 setal 4.3.2 Tjänstelokaler 46 Ändringar i distrik-

tens jämförelsetal Kapitel 5 Statens kostnader. för di- 1951-1966 . . . . striktsveterinärväsendet, 48 Antalet behandlade pm. m.

fall under 1961 och 5.1 statsbidrag till mindre bemedlade

för djursjukvård . . . . . . . . . 48

SOU 1971: 3 5

5.2 Bidrag till avlägset boendes djur- 7.5.7 Veterinärdistrikten och sjukvårdskostnader . . . . . . . . 49 länsgränserna 5.3 Vikariat på distriktsveterinärtjänst. 51 7.5.8 Veterinärdistrikten och 5.4 Sammanfattning av statens kostna- kommunblocken . . . -. . 92 der för distriktsveterinärväsendet 54 7.5.9 inom Stationeringsorterna Veterinärdistrikten . . . . 93 6 Flerveterinärstationer, m. m. 7.5.1O Distriktsveterinärs anställ- Kapitel 6.1 Allmänt ningsförhållanden, m. m. . 94

6.2 Försöksverksamhet med flerveteri- Storleken på Veterinärdistrikten . 96 närstationer 7.6.1 Allmänt 96 6.2.1 Allmänt 7.6.2 Normer för distriktsindel- . . . . . . . . ningen . . . . . . . . . . 99 6.2.2 Organisation Erfarenheter av försöksverk- 7.6.2.1 Allmän norm . . . 99

_ V samheten 7.6.2.2 Restiden, dess om-

6.3 Effekter av alternativa fattning och betyorganisationsformer för den distriktsvete- delse 99 i två områden 7.6.2.3 Vissa erfarenheter rinärav verksamheten av nuvarande di-

Kapitel 7 synpunkter och striktsindelning

Utredningens

. . . . . . . . . . . . . . . 7.6.2.4 Bestämning av arförslag. 64 betsmängden som 7.1 Allmänt 64 7.2 underlag för ny di- Behovet av veterinärmedicinska insatser striktsindelning 64 7.6.2.5 Sammanfattande

7.3¶Principbedömning av om frågan

synpunkter huvudmannaskapet för en di- Organisationen av verksamheten

striktsveterinärorganisation 67

7.3.1 Allmänt inom Veterinärdistrikten, m. m. 67 7.3.2 7.7.1 Omfattningen av och verk- Huvudmannaskapet . 69 samheten vid veterinärsta- Distriktsveterinärs framtida arbetstioner uppgifter . . . . . . . . . . . . 71 7.7.2 Verksamheten inom övriga 7.4.1 Allmänt 71 7.4.2 Hälso- distrikt, m. m. och sjukvård bland 7.7.3 Vissa rekryteringstjänster . . husdjur 72 7.7.4 Särskilda tjänster för vika- 7.4.3 Profylaktiska uppgifter 74 rier 7.4.4 Livsmedelshygieniska m. fl. . . . . . . . . . 7.7.5 Sammanfattning av utred- _ uppgifter 76 7.4.5 . . . . . ningens förslag till olika di- Övriga uppgifter 77 strikt och tjänstetyper

7.4.6¶Sammanfattning 78

7.7.6 Bostäder och tjänstelokaler Vissa allmänna förutsättningar i Formen för av för-

övrigt för veterinärdistriktsorgani- framläggande

sationen 78 slag till ny veterinärdistriktsindel- 7.5.1 ning . . . . . . . . . . . . . . 115 Organisationens principiella uppbyggnad 78 Förslag till ny veterinärdistrikts- 7.5.2 Frågan om behovet av en . . . . . . . . . . . 117 indelning total översyn av distrikts- 7.9.1 Allmänt . . . . . . . . 117 indelningen . . . . . . . 79 7.9.2 Stockholms län . . . . . 118

7.5.3 Allmänna krav på distrik- 7.9.3 Uppsala län . . . . . . . 125 ten 82 7.9.4 Södermanlands (län . . 130 7.5.4 Distriktsveterinärväsendets 7.9.5 län . . . .134

Östergötlands

servicenivå, m. m. . . . . 84 7.9.6 län . . . . . 139* Jönköpings 7.5 .S Vissa bidrag .till kostnader- 7.9.7 län . . . . . 144 Kronobergs na för an-litande av di- 7.9.8 Kalmar län . . . . . . .148

stri-ktsveterinär, m. m. 85 7.9.9 Gotlands län . . . . . . 153 7.5.6 Typer av veterinärdistrikt . 88 7.9.10 län . . . . . . 157

Blekinge

SOU 1971: 3

7.9.11 Kristianstads län. . . . . 162 Förslag till Kungl. Majzts kungö- 7.9.12 Malmöhus län . . . . . . 167 relse om rikets indelning i veterinär- 7.9.l3 Hallands län . . . . . . 173 distrikt m. m. . . . . . . . . . . 303 7.9.14 och Bohus län. 177 Förteckning över av veterinärväsen- Göteborgs 7.9.15 län . . . . . . 182 deutredningen föreslagna extra sta- Älvsborgs 7.9.16 län . . . . . 188 för distriktsveterinär 315 Skaraborgs tioneringsorter 7.9.17 Värmlands län . . . . . 194 Kartor 7.9.18 Örebro län . . . . . . . 199 7.9.19 Västmanlands län . . . .203 7.9.20 Kopparbergs län . . . . .207 7.9.2] län 213 Gävleborgs 7.9.22 Västernorrlands län . . . 217 7.9.23 Jämtlands -län 222 7.9.24 Västerbottens län . . . . 227 7.9.25 Norrbottens län . . . . . 232 Sammanfattning av förslaget till veterinärdistriktsindelning . . 237 ny 7.l0.1 Allmänt . . . . . . . . .237 7.10.2 Ytstorlek . . . . . . . . 237 7.10.3 Jämförelsetal per distrikt . 237 7.10.4 Jämförelsetal per veterinär 238 7.10.5 Sammanfattande synpunkter . . . . . . . . . . . 241 1 Behovet av regionvikarier . . . . 243 Genomförandet av ny veterinärdistriktsindelning . . . . . . . . 244 7.13 Tjänster som djurslagsspecialist . . 247 7.14 Veterinärtaxan, mm . . . . . . . 248 7.15 Statens kostnader för distriktsveterinärväsendet, m. m. . . . . .250 7.16 Författningsändringar . . . . . . 251 7.16.l Allmänna veterinärinstruktionen . . . . . . . . . . 25 l 7.16.2 Rikets indelning i veterinärdistrikt . . . . . . . . 253 7.16.3 Hälsovårdsstadgan . . . . 253 7.16.4 Veterinärtaxan . . . . .254 7.l6.5 Bidrag till avlägset boende djurägare . . . . . . . 254 av betänkandet . 255 7.17 Sammanfattning

Bilagor 1 Sammanfattning av den av veterinärväsendeutredningen publicerade rapporten om Distriktsveterinäremas m. m.

tjänstgöringsförhållanden,

(SOU 1970:53) . . . . . . . . . 257 2 Sammanfattning av den på veterinärväsendeutredningens uppdrag utförda undersökningen om Effekter av alternativa organisationsformer för den distriktsveterinära verksamheten i två områden . . . . . . . . 269

SOU 1971: 3

och arbetets m. m.

Utredningsuppdraget uppläggning,

1.1 Direktiven, m. m. Utanför den statliga organisationen finns i

vissa större städer kommunalt avlönade stads-

veterinärer, f. n. omkring 20 till antalet. Vida- Genom beslut den 3 juni 1965 bemyndiga-

re har hushållningssällskapen ett fyrtiotal vede Kungl. Maj:t chefen för jordbruksdepar- terinärer anställda för hälsokontrollverksamhet tementet att tillkalla fem sakkunniga för att bland husdjuren. Drygt tio av sällskapen driver utreda veterinärväsendets och or- i samband härmed veterinärbakteriologiska la-

uppgifter

boratorier. Inom den av enskilda föreningar ganisation.

bedrivna verksamheten för artificiell insemina-

I det anförande till statsrådsprotokollet tion finns vidare veterinärer

anställda. som låg till grund för beslutet uttalade fö-

Vid veterinärhögskolan i Stockholm och veredragande departementschefen, statsrådet terinärinrättningen i Skara lämnas i statlig Holmqvist, följande. regi såväl öppen som sluten djursjukvård. Verk-

samheten vid veterinärhögskolan ingår som ett

Den statliga veterinärorganisationens huvud- led i den utbildning och forskning, som bedrivs uppgifter är hälso- och sjukvård bland husdju- vid högskolan. Vid veterinärinrättningen i Skaren samt livsmedelskontroll. ra ligger tyngdpunkten på djursjukvården. För-

Veterinärstyrelsen utövar högsta inseendet på dessa områden. Vid utom vid veterinärhögskolan och Veterinärinstatens veterinärmedicinska anstalt bedrivs bl. a. rättningen i Skara lämnas sluten djursjukvård undersöknings- och rådgivningsverksamhet be- vid vissa andra djursjukhus med annan huvudträffande och framställs sera man än staten. Här kan nämnas djursjukhuset

djursjukdomar och vacciner mot Under i Hälsingborg, som har hushållningssällskapet

sådana sjukdomar.

i Malmöhus län till huvudman, och djursjukveterinärstyrelsen sorterar 24 länsveterinärer, 286 distriktsveterinärer huset i Strömsholm, som drivs i enskild regi.

samt ca 80 besiktningsveterinärer vid kontrollslakterierna. Veterinärväsendets organisation har i huvud-

Länsveterinärema övervakar den veterinära sak varit oförändrad under en tidsperiod, som verksamheten inom länen. Länsveterinärema präglats av stora omdaningar inom jordbruksstår till förfogande och häl- näringen. Husdjursskötseln har ändrats såväl

för länsstyrelserna sovårdsnämndema i kommunerna. Deras hu- med hänsyn till djurslag, djurantal och bevudsakliga hänför livsme- sättningsstorlekar som i fråga om driftsformer

uppgifter sig till

av smittsamma och djurvärden. Veterinärinsatsema har i ökad delshygienen och bekämpandet djursjukdomar. utsträckning kommit att inriktas på förebyggan-

Distriktsveterinärernas arbete är främst in- de hälsovård. Sådan vård har kommit att framriktat på husdjurens hälso- och sjukvård. I stå som mer betydelsfull för animalieprodukkommunerna inom veterinärdistriktet fungerar tionen än den akuta djursjukvården. Sport- och distriktsveterinären dock även som expert åt sällskapsdjurens antal har samtidigt ökat. hälsovårdsnämnderna i frågor rörande livsme- Den angivna utvecklingen har aktualiserat delskontroll, omgivningshygien m. m. krav på översyn av vissa delar av veterinärvä-

Besiktningsveterinäremas uppgift är att ut- sendets organisation. Veterinärhögskoleutredföra köttbesiktning och utöva annan hygien- ningen föreslog i sitt betänkande Veterinärövervakning vid kontrollslakteriema. medicinsk forskning och undervisning del II

SOU 1971: 3 9

(SOU 1964: 14), att en särskild utredning skulle De sakkunniga bör vidare ingående pröva tillsättas med uppgift att se över organisatio- de framtida veterinära insatserna vad gäller nen av den veterinära verksamheten i fråga om livsmedelskontrollen och därmed sammanhängbl. a. distriktsveterinärorganisationen, djursjuk- _ande uppgifter. Här vill jag erinra om att husen och hushållningssällskapens veterinärav- livsmedelsstadgekommittén har i uppdrag att delningar. Vid remissbehandlingen av utred- se över livsmedelsstadgans kontrollföreskrifter ningens förslag underströks behovet av en så- men även formerna för kontrollen, kontrollordan översyn. Frågan om hushållningssällska- ganens befogenheter och ledningen av livsmepens veterinära insatser som ett led i rationali- delskontrollen. De sakkunnigas överväganden seringen på jordbrukets område har vidare ak- i denna del bör ske i samråd med nyssnämnda tualiserats till följd av 1960 års jordbruksut- kommitté. rednings förslag om organisationen av rationa- De sakkunniga bör söka klarlägga det framliseringsverksamheten m. m. på jordbrukets, tida personalbehovet inom veterinärväsendet. skogsbrukets och trädgårdsnäringens områden I det sammanhanget bör undersökas om möj- (SOU 1964:55). I detta sammanhang bör även ligheter föreligger att överföra uppgifter inom nämnas, att till Kungl. Majzt överlämnats i veterinärväsendet till personal med lägre kom- Stockholms stadsfullmäktige väckta motioner petens än veterinärutbildning. om utredning om inrättande av en djursjuk- De sakkunniga bör vidare försöka bedöma vårdsanstalt i Stockholm. Malmöhus läns hus- om de veterinära uppgifterna är av sådan nahållningssällskap har vidare anhållit om stat- tur att de bör omhänderhas av en statlig orgalig medverkan till utbyggnad av djursjukhuset nisation eller om det för dessa uppgifter är i Hälsingborg. lämpligt med annan huvudman än staten. En

speciell fråga är i detta sammanhang ansva-

I samband med anmälan av prop. 1965: 38 angående upprustning av den veterinärmedi- ret för bekämpandet av epizootier.

m. m. har Kostnaderna för den veterinära organisation, cinska forskningen och utbildningen,

att veterinärväsendets som de sakkunniga kommer att föreslå, bör rejag framhållit, organisation i vissa avseenden bör bli föremål för över- dovisas. Finansieringssystem för verksamheten

har bör därvid ingående prövas. syn av särskilda sakkunniga. Riksdagen också uttalat Av vad jag anfört framgår, att utredningen

(JoU 6, rskr 165) att en sådan

till stånd. Vidare skall omfatta den regionala och lokala veteriöversyn snarast bör komma framhöll nära organisationen. De sakkunniga bör emel-

jag vid anmälan av prop. 1965:100

ändrad av rationalise- lertid vara oförhindrade att föreslå ändringar angående organisation

och träd- i veterinärstyrelsens och statens veterinärmediringsverksamheten på jordbrukets

att denna cinska anstalts uppgifter och organisation, om gårdsnäringens områden, översyn

även den veterinära verksamhet de finner detta påkallat. Vad gäller statens avsågs omfatta

nu driver. veterinärmedicinska anstalt synes särskilt dess som hushâllningssällskapen

rådgivnings- och upplysningsverksamhet böra

Huvudsyftet med översynen anser jag böra

uppmärksammas. Beträffande veterinärstyrelsen vara att anpassa veterinärväsendets uppgifter

krav. De sak- bör utredningen samråda med livsmedelsstadgeoch organisation till utvecklingens

kommittén. kunniga bör i första hand söka klarlägga be-

De sakkunniga bör vara oförhindrade att, hovet och arten av de framtida veterinära in-

om detta bedöms angeläget, framlägga delbesatserna inom hälso- och sjukvården bland

tänkanden. husdjuren. Tyngdpunkten i de sakkunnigas arbete synes böra ligga på att åstadkomma en rationellt utformad veterinär organisation, som De sakkunniga har antagit benämningen betjänar animalieproduktionen inom jordbru- veterinärväsendeutredningen. ket genom en mot sjukdomar och andra störningar inriktad förebyggande verksamhet. Särskild hänsyn bör tas till jordbrukets rationalisering. Underlaget för dimensioneringen av de veterinära resurserna inom för verksamheten 1.2 Arbetets uppläggning lämpligt avpassade områden bör ingående undersökas. Möjligheten att upprätta veterinärsta-

Utredningen överlämnade med skrivelse den tioner för verksamhet inom stora distrikt med

20 april 1967 till statsrådet och chefen för betjäning av mer än en veterinär jämte annan personal bör prövas. Vidare bör behovet av jordbruksdepartementet ett stencilerat be-

regionala laboratorieresurser för den veterinä- tänkande om Sluten djursjukvård (Jo ra verksamheten undersökas. En annan prin-

1967: 6). De i betänkandet berörda frågorcipiell fråga för de sakkunniga är spörsmålet

na har på grundval av prop 1967: 155 om behovet av en sluten djursjukvård vid sidan av en öppen och ambulerande vård. (JoU 40) slutbehandlats av riksdagen.

10 SOU 1971: 3

Med skrivelse den 10 maj 1968 lämnade utredningen sedermera ytterligare ett delbetänkande, kallat Veterinärmedicinsk rådgivnings- och laboratorieverksamhet (Jo 1968: 3). Betänkandet anmäldes för riksdagen i prop 1969: 43 (JoU 12).

Utredningen överlämnade vidare med skrivelse den 31 mars 1970 en rapport rörande en undersökning som statistiska centralbyråns utredningsinstitut utfört rörande distriktsveterinärernas tjänstgöringsförhållanden, m. m. (SOU 1970:53). En sammanfattning av resultatet av undersökningen fogas som bilaga 1 till detta betänkande.

Utredningen avser nu att redovisa sitt arbete beträffande en ny veterinärdistriktsindelning. Utredningsuppdraget är därmed i huvudsak slutfört. Resultatet av övervägandena i vissa återstående frågor, bl. a. länsveterinäremas arbetsuppgifter m. m. och det framtida personalbehovet inom veterinärväsendet, som är beroende av pågående utredningar och andra förhållanden av natur att påverka utredningens ställningstaganden, kommer att läggas fram separat.

SOU 1971: 3

Vissa rörande av det

uppgifter utvecklingen

svenska m. m.

jordbruket,

2.1 Allmänt bl. a. av tekniska skäl i allmänhet inte kun-

nat beakta senare publicerade uppgifter än I betänkandet om Sluten djursjukvård redo-

de förut nämnda. visade utredningen vissa uppgifter rörande utvecklingen av det svenska jordbruket, m. m. (kapitel 2). I betänkandet om Veteri-

2.2 Vissa sammanfattande uppgifter närmedicinsk rådgivnings- och laboratorieverksamhet publicerades vidare som en sär- Enligt 1966 års jordbruksräkning uppgick skild en till utredningens förfogande åkerarealen till totalt 3,08 milj. ha. Härav

bilaga ställd prognos rörande utvecklingstendenser- hänförde sig 3,06 milj. ha till brukningsenna inom animalieproduktionen i vårt land. heter med mer än 2 ha åker. Brukningsen-

Sedan nämnda har heterna om 0,3-2 ha åker omfattade i

uppgifter lagts fram, bl. a. resultatet av runt tal 24 000 ha. Jordbruksarealen omfat-

jordbruksräkningen 1966 publicerats. Vidare har lantbrukssty- tade också 198 000 ha kultiverad betesmark. relsen såsom ett av sina Meddelanden (Ser Naturlig betesmark särredovisades inte i A nr 6) offentliggjort en utredning rörande 1966 års jordbruksräkning utan ingår i an-

framtida och lokali- nan gräsbärande mark. Denna omfattade åkerjordens omfattning

till att nya data sålunda 251 000 ha. sering. Med hänsyn blivit tillgängliga och framför allt den be- År 1961 redovisades 3,34 milj. ha åker,

har vid be- 164000 ha kultiverad betesmark och tydelse olika statistiska uppgifter handlingen av de frågor som behandlas i 361 000 ha naturlig betesmark. detta betänkande, har utredningen funnit det Med åkerarealens storlek hänger antalet lämpligt att här redovisa vissa sammanfat- brukningsenheter samman. Av efterföljande tande och bedömningar rörande uppställning framgår utvecklingen i detta

uppgifter det svenska jordbruket. Utredningen har avseende under vissa år.

1951 1961 1966

1950 1960 1965 Antal förvärvsarbetande, 1000-tal personer enligt folkräkningens definitioner 407 varav i jordbruk 545 360 99 medhjäli skogsbruk 75 85 pande familje-

medlemmar

12 SOU 1971:3-

Tabell 2: l. Förändringar av areal åker, antal brukningsenheter, antal kor samt antal förvärvsarbetande inom lantbruk.

Lantbrukets förvärvsarbf

% för-

änd-

ring Antal 1960 Brukningsenheter 1965 -65 (inkl. (exkl. Förändring Förändring Förändring medhj. medhj. 1961-66 1966 1961-66 1961-66 familje- familmed- jemed- 1! ha h å antal antal % antal % lem.) lemf)

Appwuuwumm§mo»uuw›mAw NN©OmNmmwM@mow4©ww4Nh

Illllllllllllllllllllll

ket 3 057 542 -238 876 -- 7,2 186 243 --46 677 -20,0 946 873 -208 535 --18,0 407 900 -20

Illlllllllllllllllllllll Illlllllllllllllllllllll

* Uppgifterna från 1965 års folkräkning är preliminära och redovisas endast på lantbruk (jordbruk, skogsbruk, jakt och fiske). 21960 och 1965 års folkräkningar avviker från varandra i redovisning av antalet medhjälpande familjemedlemmar, 1965 års räkning ger mera exakta uppgifter. Vid jämförelse mellan 1960

och 1965 års folkräkning har för att få jämförbarhet samtliga medhjälpande familjemedlemmar uteslutits.

Av tabell 2: 1 framgår ifrågavarande föränd- Under perioden 1966--67 har inom styrelringar länsvis. sen utförts en utredning som mer ingående

än dittills sökt kartlägga den sarmolika

framtida utvecklingen. Samtidigt har mål- 2.3 Prognos rörande åkeriordens framtida sättningen varit att söka åstadkomma en omfattning och lokalisering första etapp i en översiktlig markanvänd-

ningsplan för jordbruket. Materialet utgör Lantbruksstyrelsen har sedan länge följt ut- enligt lantbruksstyrelsens bedömning ett vecklingen ifråga om markanvändningen. viktigt underlag för dels den regionala över-

SOU 1971: 3 13

siktliga planeringen, dels för olika interre- andra arealer än de som: bedömts som långsik-

gionala överväganden. Resultatet har publi- tigt bestående icke kvarstår i jordbruksproduktionen. Bristande ekonomiska förutsättningar cerats i förut omnämnda Meddelanden. för jordbruk inom vissa områden kan leda till Härav framgår bl. a. följande. att även åker som bedömts som långsiktigt be-

Till grund för utredningen har legat en stående utgår ur produktionen. Utvecklingen

klassificering av jorden enligt följande nor- efter prognosperiodens slut (1980) blir beroen-

de av hur de tekniska-ekonomiska kraven kommer, nämligen mer att göra sig gällande. a) på lång sikt odlingsvärd åker; Utvecklingen pekar således på att åkerareab) marginell åker; len från 1966-1980 kommer att minska med

c) åker som inom en nära framtid ut- ca l milj. ha, varav minst 0,6 milj. ha kan

förväntas tas ur produktionen under perioden går ur jordbmksproduktionen. fram till 1975. Utvecklingstendensen för Norr- Till på lång sikt odlingsvärd åker (långland visar att den marginella åkern i stort siktigt bestående åker) har hänförts sådana torde ha nedlagts redan 1975. arealer - areasom med hänsyn till storlek, arton- Ser man till hela jordbruksarealen

och len åker, kultiverad betesmark och naturlig dering, godhet övriga omständigheter, betesmark -- skulle utvecklingen kunna innebl. a. läge i bygden, kan anses företagsekobära följande förändring: 3,9 milj. ha 1961, nomiskt möjliga att bruka på lång sikt i 3,5 milj. ha 1966 och 1,9--2,4 milj. ha 1980. rationella enheter med nu känd teknik, I den jordbruksareal som redovisas i statistiskt

d. v. s. motsvarar ett sammanhang ingår även en icke obetydlig del företagsekonomiskt obrukad areal. Om 100000 ha av den margikrav på markunderlaget. Till denna grupp nella åkern kvarstår för betesproduktion 1980, hänförda arealer har ansetts komma att anmen kultiverad betesmark och naturlig betes-

vändas för jordbruksproduktion år 1980. mark tagits ur produktionen, skulle den totala

Till marginell åker har hänförts sådana jordbruksarealen uppgå till 2,0 milj. ha (1980).

arealer, som under en Av den på lång sikt bestående arealen hänför anses odlingsvärda sig 1,4 milj. ha till södra och mellersta Sveriges inte obetydlig övergångsperiod, ca 15 år. slättbygder, 324 000 ha till södra och mellersta Åker som inte fyller de uppställda krite- Sveriges skogs- och dalbygder samt 197 000 ha rierna och således inte hänförts till på lång till Norrland. Minskningen i de olika riksområ-

sikt eller har dena skulle bli 24 % (438 000 ha), 62 % odlingsvärd marginell åker, (523 000 ha) och 46 % (170 000 ha). Härtill klassificerats som åker som successivt faller kommer minskningen av kultiverad betesmark bort inom en nära framtid (de närmaste tio och naturlig betesmark.

åren.) Utvecklingen innebär en betydande omloka-

Utredningen har inom län utförts lisering av åkerjorden. Den framtida åkern varje kommer alltså att alltmer koncentreras dels till av vederbörande lantbruksnämnd. Materialet jordbruksbygden, dels till de bättre områdena har sedan bearbetats och sammanställts inom i mellanbygdema. lantbruksstyrelsen. I tabell 2: 2 redovisas Andelen åker i Götaland skulle stiga från

ifrågavarande uppgifter länsvis. 59 % till 61 %. I Svealand skulle åkerarealen

Resultatet minska från 29 till 28 % och i Norrland från av undersökningen har sam- 12 till 11 %. manfattats på följande sätt. Utvecklingen påverkas av den tekniska-ekonomiska utvecklingen, som ställer allt högre Åkerarealen uppgår enligt 1966 års jordkrav på markens produktionsförmåga, de enskilbruksinventexing till 3,06 milj. ha. Sedan 1961 har arealen da brukningsfigurema och på jordbruksföretaminskat med 238 000 ha eller gens storlek och utfornming. I övrigt inverkar 7,2 %. Under perioden 1956-1961 uppgick uppsamlings- och distributionsnätets utformning, minskningen till 190000 ha eller 5,5 %. bebyggelselokaliseringen, tillgång till övrigt nä- Sammanfattningsvis visar föreliggande unringsliv och tillgång till service. Andra faktodersökning att 1,93 milj. ha av nuvarande åkerareal inkluderande betesmark rer av betydelse är tillgång till arbetstillfällen viss kultiverad inom andra näringsgrenar, prisutvecklingen och kan anses fylla sådana företagsekonomiska krav produktivitetsutvecklingen inom jord- och att dessa arealer kan anses utgöra produktionsskogsbruk. underlag på lång sikt. Ytterligare 0,48 milj. ha

synes ha förutsättningar att bestå fram till 1975 Till närmare belysning av undersökning- -1980. Sannolikt torde man böra räkna med att utvecklingen 1980 lett så långt att ens resultat må nämnas, att 80 % av areaomkring

14 SOU 1971: 3

Tabell 2:2. Långsiktigt bestående och marginell åker med redovisning på län

Procent åker bedömd som Åker, ha

åker Marginell åker som

successivt

Göteborgs o. Bohus 74 025 28 275 13 225 13 225 5 725 38 18 44

Hela riket 3 057 550 l 925 300 480 250 150 200 193 600 63 16 21

Anm.: Den administrativa indelning som ligger till grund för ovanstående redovisning hänför sig till förhållandena hösten 1966.

len i rikets jordbruksbygd bedöms som od- rande andel 73 % respektive 69 %. I den lingsvärd på lång sikt. I den jordbruksbeto- jordbruksbetonade mellanbygden i de tre nade mellanbygden är motsvarande tal 55 landsdelama är andelen långsiktigt beståenoch i den skogsbruksdominerade mellan- de åker ca 55 % och i skogsbruksbygden bygden 34 samt i skogsbruksbygden 30. An- 25 % (Götaland), 45 % (Svealand) respekdelen marginell åker utgör respektive 8, 19, tive 16 % (Norrland). 29 och 29 %. Detta innebär att under den Vad länen beträffar visar följande län en närmaste perioden ungefär 41 % av åker- bestående areal, som går upp till mer än arealen skulle tas ur jordbruksproduktionen 70 % av dagens åkerareal, nämligen Uppi skogsbruksbygden, 37 % i den skogsbruks- sala, Gotlands, Kristianstads, Malmöhus, dominerade mellanbygden, 26 % i den Skaraborgs och Västmanlands län. En bejordbruksbetonade mellanbygden och 12 % stående areal av 50--70 % redovisas för i jordbruksbygden. länen Stockholm, Södermanland, Östergöt-

Av åkerarealen i Götalands jordbruks- land, Kalmar, Blekinge, Halland, Värmland, bygd har 85 % bedömts odlingsvärd på lång Örebro, Gävleborg, Västernorrland, Västersikt. I Svealand och Norrland är motsva- botten och Norrbotten. Följande län har en

SOU 1971: 3 15

Tabell 2: 3. Utvecklingen av areal åker och antal brukningsenheter 1966--1980 (avser enheter med över 2 ha åker)

Summa 3 057 500 2 659 200 2 449 700 186 243 72 300

Anmärkas må att i frågavarande uppgifter ligger 6-7% över dem som en strikt tillämpning av lantbruksstyrelsens beräkningar skulle ge vid handen.

bedömd bestående åkerareal på mindre än förut omnämnda utredning om utvecklingen 50 %, nämligen Jönköpings, Kronobergs, av åkerarealen har prognoser över antalet Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Koppar- jordbruksenheter 1975 och 1980 utförts. bergs och Jämtlands län. Den lägsta an- Resultatet härav för län räknat framgår av delen på lång sikt bestående åker redovisas tabell 2:3. för Jönköpings (27 %), Kronobergs (37 %) Med hänsyn till förändrade förutsättningsamt Göteborgs och Bohus län (38 %). ar och de tendenser som råder vid olika sto-

ra jordbruk inom skilda delar av landet har

prognoser över antal kor och antal besätt- 2.4 Utvecklingstendenser inom animalie- ningar beräknats för 1975 och 1980. Resulproduktionen taten redovisas i tabell 2: 4. Hur förändring-

arna i antalet mjölkbesättningar fördelar sig Som förut nämnts ingick såsom en särskild på olika besättningsstorlekar framgår av tabilaga i utredningens betänkande om Vete- bell 2:5. Nedgången berör framför allt gårrinärmedicinsk rådgivnings- och laboratorie- dar i de mindre storleksklasserna. Däremot verksamhet en prognos om utvecklingsten- synes nedgången vid jordbruk med 30-100 denser inom animalieproduktionen. Innehål- ha åker bli relativt obetydlig. Eftersom let i denna prognos skall i det följande sam- mjölkproduktionen är starkt arealbunden, manfattas. varierar antalet kor mellan gårdar inom en

På grundval av bl. a. lantbruksstyrelsens viss storleksgrupp inte särskilt starkt.

16 SOU 1971: 3

Tabell 2:4. Kor och besättningsstruktur 1966, 1975 och 1980

Antal kor Antal besättningar Kor per besättning

Län 1966 1975 1980 1966 1975 1980 1966 1975 1980

Stockholm 24 500 13 900 11 800 2 277 936 548 10,8 14,9 21,5 Uppsala 27 900 17 700 16 800 2 537 1 224 818 11,0 14,5 20,5 Södermanland 38 000 23 500 21 600 2 735 1 506 965 13,9 15,6 22,3 Östergötland 53 900 36 400 33 200 5 052 2 871 1 889 10,6 12,7 17,6 Jönköping 58 900 36 900 29 300 8 756 4 701 2 866 6,7 7,8 10,2 Kronoberg 37 100 24 000 19 600 6 773 3 330 2 076 5,4 7,2 9,5 Kalmar 57 500 40 500 36 200 6 629 3 820 2 587 8,6 10,6 14,0 Gotland 19 400 15 700 15 500 2 829 1 337 l 024 6,8 11,7 15,2 Blekinge 15 400 10 000 8 200 2 598 l 195 715 5,9 8,4 11,5 Kristianstad 62 000 43 900 38 900 8 398 4 674 3 154 7,3 9,4 12,3 Malmöhus 60 900 34 200 30 500 7 339 3 323 2 094 8,2 10,3 14,6 Halland 51 600 38 700 34 100 6 471 4 190 2 899 7,9 9,2 11,7 Göteborgs 0. Bohus 32 600 19 500 15 100 5 362 2 281 l 253 6,0 8,5 12,0 Älvsborg 73 600 45 600 37 600 11 368 5 569 3 191 6,4 8,2 11,8 Skaraborg 83 500 58 200 54 800 9 546 5 186 3 636 8,7 11,2 15,1 Värmland 33 300 21 300 18 300 6 480 2 372 1 254 5,0 9,0 14,6 Örebro 25 800 17 300 15 800 3 232 1 418 853 8,0 12,2 18,5 Västmanland 27 600 17 400 16 800 2 581 l 253 885 10,7 13,9 18,9 Kopparberg 22 300 14 600 12 200 3 675 1 724 963 5,9 8,5 12,7 Gävleborg 26 000 18 000 16 200 4 394 2 140 1 477 5,9 8,4 10,9 Västernorrland 32 900 18 500 15 700 6 530 2 836 › 1 766 4,8 6,5 8,9 Jämtland 26 300 16 400 14 400 4 622 2 480 1 637 5,5 6,6 8,8 Västerbotten 48 900 29 000 25 400 9 578 4 136 2 867 5,0 7,0 8,9 Norrbotten 24 700 13 100 12 000 4 620 1 636 1 156 5,2 8,0 10,4

Hela riket 964 600 624 300 550 000 134 382 66 138 42 573 7,1 9,4 12,9

storlek 1967 varierar specialiserad. Storbesättningar i verklig be-

Medelbesättningens från 2,8 kor i gruppen med 2-5 ha åker märkelse finns i mycket ringa antal. Någon till 4,7 kor i gruppen med över 100 ha. I tendens till ökning av antalet stora besättgrupperna med 2-20 ha åker har medel- ningar förekommer ej.

storlek varit Avkastningen per ko höll sig under hela besättningens ganska konstant.

från 1950-talet ganska konstant kring 2900 kg I grupperna 30 ha och uppåt har medelbesättningens storlek ökat med 2 pro- per ko. Från 1959 har avkastningen i genomcent per år under 1960-talet jämfört med snitt stigit med 100 kg per ko och år. Den ca 1 procent vid gårdar med 20--30 ha genomsnittliga avkastningen per ko väntas åker. stiga till 4600 respektive 5 050 kg åren

Mjölkproduktionen är i stor utsträckning 1975 och 1980. Den högsta genomsnittsav-

Tabell 2: 5. Antalet med kor, utveckling inom olika storleksklasser 1960-1980

besättningar

Storleksklass ha åker

2-07190

kastningen (1967) på 4 100-4 200 kg åter- var huvudsakligen lokaliserad till norra finns i Götalands södra slättbygder samt i Sverige. Med en fortsatt nedgång av kobe- Mälarlänen. För dessa områden beräknas ståndet beräknas den sista spädkalvsreservavkastningen stiga till ca 5 300 kg per år en vara uttömd redan 1969. Något år in på 1980. Den lägsta avkastningen ca 3 200 kg 1970-talet kommer därefter den nuvaranåterfinns i Norrland samt i Värmland och de typen av ungnötsproduktion att minska delar av Dalarna. I dessa områden torde speciellt i de områden där kominskningen

ca 4700 är särskilt stark - främst avkastningen stiga till kg per ko i Sydsveriges år 1980. slättbygder. Jordbmkama i dessa områden

Rekryteringsprocenten för inkalvade kvi- kommer då sannolikt att söka andra vägar gor ökar med ca 0,4 procentenheter per år. att utnyttja de resurser, som eljest skulle Denna ökningstendens torde fortsätta. Pro- använts för ungnötsproduktion. En väg man centtalet torde därmed uppgå till ca 28 och härvid torde utnyttja är att låta kvigorna i 30 för 1975 respektive 1980. Detta betyder ungnötsproduktionen före slakt ge en eller att antalet inkalvade kvigor 1980 torde hålla två kalvar. Med enbart en kalv per kviga

550 0000,30=165 000. Fördel- avsedd till slakt kan man 1980 maximalt öka sig kring ningen på län torde anknyta till den koprog- ungnötsproduktionen med 80000 djur utnos som tidigare redovisats. Ökad speciali- över de 294000 som redovisats i det fösering torde medföra att den framtida kvig- regående. Sannolikt har man inte att räkna uppfödningen ej i lika stor utsträckning som med någon varaktig minskning av ungnötshittills blir direkt anknuten till mjölkpro- uppfödningen. duktionen. Utvecklingen på ungnötssidan torde unge-

Nötkreatur avsedda för köttproduktion fär komma att motsvara den som antas i består av spädkalvar, mellankalvar och ung- fråga om antalet kor och kobesättningar. nöt. Den helt delen av upp- Detta innebär att genomsnittsproducenten

övervägande

från mjölkkor. kommer att öka sin årliga uppfödning från födningen grundas på kalvar Hur köttproduktionen från kalvar av mjölk- nuvarande drygt 7 djur per år till cirka 15 raser torde utvecklas redovisas i tabell 2: 6. omkring 1980. Sannolikt kommer antalet

Såsom framgår av tabell 2: 6 torde ungnöts- ungnötsproducenter utan kor inte att öka

av nu gängse typ minska från ytterligare nämnvärt från nuvarande drygt uppfödning nuvarande ca 360 000 per år till 337000 10 000. En fördubbling av medelbesättningoch 294 000 åren 1975 respektive 1980. Den ens storlek medför emellertid att den frinuvarande fördelningen med hu- stående ungnötsproduktionen utvidgas och

regionala vudparten av produktionen förlagd till södra 1980 kommer att svara för cirka 2/3 av den Sverige torde inte i någon större utsträckning totala ungnötsproduktionen. förändras fram till 1975 och 1980. Den lilla Fårskötseln har under de senaste tio åren kalvreserv som 1968 fortfarande fanns kvar utvidgats betydligt. En prognos rörande ut-

Tabell 2:6. Kor och köttdjursuppfödning

SOU 1971: 3

Tabell 2:7. Utvecklingen inom fårskötseln

Tackor och Får och Gagnslamm

vecklingen av denna till år 1975 framgår redovisas uppgifter över slaktsvinsprodukav tabell 2: 7. tionens nuvarande omfattning och struktur

Hur utvidgningen av fårskötseln kommer samt prognos för 1975 och 1980. att lokaliseras, är svårt att bedöma. Några Besättningsstrukturen 1966 och den beskäl för en olikformig ökning inom olika räknade 1980 (vid enheter över 2 ha åker) delar av landet antas knappast finnas, även framgår av tabell 2: 9. om utvecklingen på Gotland med hänsyn Redan 1966 svarade producenter med en till att resurserna där redan är väl utnytt- årsleverans om mer än 500 svin för 38 jade inte kan antas bli lika kraftig som på % av totalproduktionen. 1980 kan talet beandra håll. räknas ha stigit till ca 70 %. Sannolikt kom-

Produktionen av slaktsvin har under 1960- mer ett betydande antal små besättningar talet varierat mellan 3,0 och 3,2 milj. djur med mindre produktion än 100 svin per per år. I genomsnitt har produktionen mot- år att finnas kvar under lång tid, men desvarat det inhemska konsumtionsbehovet ras andel av produktionen kommer att bli och dessutom lämnat ett nettoöverskott för ganska obetydlig. export om cirka 30 milj. kg. I tabell 2: 8 Hur den prognostiserade ökningen av

Tabell 2:8. Utvecklingstendenser inom slaktsvinsproduktionen

År 1960 1966

Producerade djur, I 000-tal 3 122 3 122

Tabell 2:9. Besättningsstruktur 1966 och 1980

1956 Årspro-

SOU 1971: 3

slaktsvinsproduktionen blir fördelad är svårt den kräver en förhållandevis stor arbetsinatt avgöra. Med hittillsvarande tendenser tor- insats. Tendenser till produktion i större skala de produktionen i Norrland och Dalarna finns emellertid liksom till ökad integration fram till 1980 minska till 1/4 av den nu- med slaktsvinsproduktionen. Detta gör att varande. I Svealand utom Dalarna samt nor- produktionen snabbt kan förändras och rera och mellersta Götaland utom Skaraborgs gionala bedömningar över produktionens län skulle produktionen förbli ungefär kon- förändringar blir därför mycket vanskliga. stant. Hela produktionsökningen skulle bli Förutsätter man att andelen gårdar med förlagd till Skåne, Halland, Blekinge och Got- smågrisproduktion förblir konstant, skulle land samt Kalmar och Skaraborgs län. I antalet besättningar minska till 16 000 omstort sett torde utvecklingen också gå i kring 1980. Medelbesättningens storlek andenna men tillkomst av ett mindre tas öka från nuvarande 5 suggor till 15

riktning,

antal stora producenter t. ex. i områden med suggor år 1980. Detta innebär en tredubbspannmålsöverskott och belägna nära större ling av besättningsstorleken jämfört med en konsumtionsorter kan förändra bilden vä- fördubbling inom mjölkproduktionen. sentligt inom vissa län. Utvecklingstendenserna inom äggproduk-

Antalet kommer att tionen framgår av tabell 2: 10.

slaktsvinsproducenter

minska allteftersom medelbesättningens stor- Det totala antalet höns för äggproduklek ökar. Med nuvarande tendenser kan me- tion väntas inte förändras nämnvärt. Viss delbesättningens storlek beräknas bli fem- omlokalisering kan dock ske. Några tyddubblad från 1966 till 1980. Vid oförändrad liga tendenser härvidlag finns endast beproduktionsvolym innebär detta att antalet träffande mellersta och norra Norrland, besättningar samtidigt minskar till 1/ 5. I som om tendensema fortsätter, 1980 komområden med avtagande produktion torde reducerat till

mer _att få sitt hönsbestånd besättningsnedgången bli i motsvarande grad l/ 3 av det nuvarande. En svag tendens till starkare. förhållande bör gälla i nedgång förmärks även på sydsvenska

Motsatt

områden med stigande produktion. höglandet. En beräknad nedgång av anta-

Totalt sett kan smågrisuppfödrzingen be- let besättningar fram till 1980 till 1/9 av räknas öka i samma utsträckning som slakt- antalet 1960 kommer att beröra samtliga svinsuppfödningen, d. v. s. till 3,65 respek- områden i landet. Den relativt sett starkastive 3,8 miljoner åren 1975 och 1980. I stort te nedgången kommer sannolikt att inträfsett har produktionens lokalisering förskju- fa i områden med det största bortfallet av tits på_ samma sätt som inom slaktsvinsupp- brukningsenheter.

p födningen, d. v. s. produktionen minskar i Om man förutsätter att broilerproduktionorra Sverige, förblir oförändrad i mellersta nen ökar i takt med en förväntad konsum- Sverige och Norra Götaland samt ökar i syd- tionsökning, erhålles det resultat som redoligaste Sverige. Hittills har smågrisproduk- visas i tabell 2: 11. tionen-ansetts vara speciellt lämpad för små- För 1966 redovisas sammanlagt 1 400 bejordbruk, detta bl. a. med hänsyn till att sättningar med broilerproduktion. En stor

Tabell 2:10. Utvecklingstendenser inom äggproduktionen

1960 1966 1975 1980

Äggproduktion, milj. kg 98 93 103 106 Konsumtion milj. kg 88 91 100 103 Nettoöverskott, milj. kg 10 2 3 3 Kg ägg per årshöna 11 12 13 13,5 Medelhönsantal 8,9 7,8 7,9 7,9 Antal besättningar 150000 90000 30000 10000 Höns per besättning S9 87 260 790

20 SOU 1971: 3

Tabell 2:11. Utvecklingstendenser inom broilerproduktionen

1960 1966 1975

3 13 42 Produktion, milj. kg 3 15 50 Produktion, milj. djur Antal besättningar 1 400 Produktion per besättning, kg 9 000

del av dessa besättningar torde ha en pro- I direktiven för den med stöd av Kungl. som är mer eller mindre den 25 januari 1963 duktion, jämför- Majzts bemyndigande av klyv- tillsatta länsindelningsutredningen framhölls bar med den tidigare uppfödningen delvis avsedd för hemmaförbruk- att indelningen i kommunblock (mera härkyckling ning. Produktionen av klyvkyckling (från om nedan) naturligen borde läggas till grund har ersatts av broiler, som för administrativa och judiciella invärphönsraser) övriga slaktas delningar samt att kommunblocken alltså vid låg vikt. Ca 200 broileruppfödare torde svara för den helt dominerande borde betraktas som de minsta enheterna delen av produktionen. vid uppbyggandet av de nya länen. Från 1966 till 1980 beräknas produk- Länsindelningsutredningen har sedermera tionen bli Sannolikt kommer den 9 maj 1967 lagt fram förslag till ny fyrdubblad. detta inte att medföra någon nämnvärd länsindelning. Utredningens förslag innebär, av det totala antalet att antalet län skulle minskas till 15. Förförändring besättningar (1400 år 1966). En mindre ökning av slaget har remissbehandlats. Från regeringantalet kommersiella torde ens sida har meddelats att detta inte kombesättningar dock komma till stånd som de mer att föranleda någon proposition till samtidigt hittillsvarande utökar sin riksdagen. Ev. ändringar i länsindelningen producenterna kommer att begränsas till mindre gränsproduktion. År 1966 redovisades totalt 65 000 arbets- justeringar. hästar vid 55 000 gårdar. Fortsätter utvecklingen i den takt som skett under 1960talet, kommer alla arbetshästar att vara 2.5.2 Kommun- och kommunblocksindelborta 1980. Kvar skulle då endast finnas ningen, m. m. hästar för trav- och fritidsändamål. Ökade kan dock tänkas medföra att Den 1 januari 1952 genomfördes en komköttpriser man håller ett större hästbestånd än som munreform, den s. k. storkommunreformen. motiveras av deras användning. Med den Som norm uppställdes härvid att en komnuvarande medelåldern och en mun borde ha ett invånarantal av 3 000. på hästarna fortsatt Minimistorleken skulle vara 2000. Genom rekrytering av 3 000 per år, skulle beståndet falla till ca 35 000 år 1980. San- reformen gick antalet landskommuner ned nolikt kommer siffran att ligga ännu lägre från 2281 till 816. sammanlagda antalet - 25 000. blev 1037. primärkommuner Genom särskilda beslut under åren 1963 och 1964 fastställde Kungl. Majzt planer 2.5 Vissa rörande rikets admi- för länens indelning i kommuner, innebäuppgifter nistrativa indelning rande att dåvarande kommuner eller delar därav fördes samman till 281 kommun- 2.5.1 block (SFS 1964: 162), bortsett från Stock- Länsindelningen holms stad som inte berörs av planeringen. Riket består numera av 24 län, sedan Stock- Besluten grundar sig på 2 a § lagen 1919: holms fr.o.m. den 1 ja- 293 om ändring i kommunal och ecklesiastik överståthållarskap nuari 1968 län. indelning. Enligt detta lagrum skall det för gått upp i Stockholms

varje län finnas en av Kungl. Majzt fast- Varje A-region har en, undantagsvis två ställd plan som utvisar den lämpligaste in- centralorter, vilka förutsätts ha ett diffedelningen av länet i kommuner med hän- rentierat affärsliv, lasarett, gymnasium, domsyn till befolkningsförhållandena och den sagokansli, daglig tidning m. m. Vid tätekonomiska utvecklingen ävensom de kom- ortsklassificering har serviceutrustning och munala förvaltningsuppgiftemas omfattning använts som grund. befolkningsunderlag och beskaffenhet samt förhållandena i öv- De förut omnämnda indelningsplanerna rigt. -- förutom Stockupptog ursprungligen Nämnda bestämmelse kom till efter be- holms stad - 245 egentliga kommunblock, slut av 1962 års riksdag (prop. 1961: 80, d. v. s. områden som först efter en indel- KU 1962:1). Propositionen var i sin tur skulle komningsändring utgöra en lämplig grundad på förslag från de s. k. indelnings- mun. Ytterligare 36 »kommunb1ock» var sakkunniga. redan från början en kommun. Totala an- I propositionen förordade chefen för in- talet var alltså 281 och är numera 265. rikesdepartementet som en första utgångs- Genom beslutade är indelningsändringar punkt för planeringen av den åsyftade nya fr.o.m. den 1 januari 1971 antalet färdigkommunindelningen att kommunerna så- bildade kommuner 188. Totala antalet komvitt möjligt skulle utgöras 464. av i näringsgeo- muner är vid samma tidpunkt grafiskt hänseende sammanhängande regio- 1969 års 63, KU 44) riksdag (prop. ner. Som andra utgångspunkt förordade har beslutat att de tre beteckningarna på departementschefen ett minsta -- landsbefolknings- de borgerliga primärkommunerna underlag i varje kommun av 8 000 invåna- kommun, köping och stad - fr.o.m. den re år 1975. 1971 skall ersättas av den enhet- 1 januari Avsikten är att kommunblocken tämli- liga beteckningen kommun. gen snart - låt vara med vissa justeringar I anslutning till vad sålunda anförts må -- skall bilda kommuner. Erinras må att erinras om att de förut Omnämnda indel- 1969 års riksdag (prop. 103, KU 24) be- ningssakkunniga uttalade att det skulle stå slutat om en särskild lag om ett förfarande i god överensstämmelse med de riktlinjer som avses leda till att förut nämnda planer som de sakkunniga föreslagit för en komför länens indelning i kommuner i huvud- munindelningsreform, om statsmakterna fösak blir genomförda senast vid årsskiftet kommunerna i detta avseende samt regick 1973/74. underlättade kommunsammanslagningama Kommunblocksindelningen innebär i åt- genom att anpassa de judiciella och admiskilliga fall att kommuner delats mellan nistrativa indelningama redan till kommuntvå eller flera kommunblock för att åstad- En sådan blocksindelningama. anpassning komma anpassning till en centralorts spon- skulle kunna genomföras i ett sammanhang tana omland. I dessa fall har gräns för för hela landet oavsett när de olika komförsamling följts. I ett tiotal fall har kom- kom till stånd. munsammanslagningarna munblock bildats över länsgräns. I samband med att polis-, åklagar- och Indelningen i kommunblock bygger bl. a. exekutionsväsendet genom be-

förstatligats

på en inom arbetsmarknadsstyrelsen år 1961 slut vid 1964 års riksdag fastställdes fr.o.m. gjord tätortsklassificering och indelning av den 1 januari 1965 en ny distriktsindelning landet i A-, B- och C-regioner. Syftet med för ifrågavarande verksamhetsområden. Inarbetsmarknadsstyrelsens utredning var att delningen i polisdistrikt bygger på komfå underlag för ställningstagande i frågor munblocken. Åklagar- och kronofogdeom var service- och produktionsföretag bör distrikten omfattar ett eller flera polisdilokaliseras. A-regionema omfattar i regel ett strikt. befolkningsunderlag om minst 30000 in- Nämnas må också att något fall då domvånare, B-regionema minst 15000 invåna- kretsindelningen skär kommungräns finns re och C-regionerna minst 7 500 invånare. ej numera.

22 SOU 1971: 3

och distriktsveterinärs

3¶Veterinärdistriktsindelningen

m. m.

arbetsuppgifter,

niga för att utreda distriktsveterinärernas 3.1 Veterinärdistriktsindelningen och avlöningsförhållanden. I anställningssitt betänkande i änmet (SOU 1930: 18) 3.1.1 Distriktsveterinärväsendets förstatlilämnade de sakkunniga en redogörelse för gande de synpunkter som bl. a. i anslutning till

utredningsarbete: kommit fram i fråga om Distriktsveterinärväsendet förstatligades Dessförinnan beredande av statsanställning åt distriktsfr.o.m. den l januari 1934. veterinärema. Medan å ena sidan Svenska var distriktsveterinärerna anställda av landsom ett överförande av den- distriktsveterinärföreningen, nära nog samttingen. Frågan liga veterinärstyrelser och medicinalstyrelna kår i statens tjänst hade dock varit akår 1865 sen ansett att övervägande skäl talade för att tuell under många år, och redan att distriktsveterinärerna erhöll statsanställning, föreslog en kungl. utredningskommitté, ställde sidan Statskontoret helt distriktsveterinärer borde erhålla pension »i sig å andra

avvisande härtill. För egen del ansåg de likhet med övriga statstjänarem hade distrikts- sakkunniga, att överförandet på statlig grund Såsom landstingsanställda av veterinärväsendet måste medföra bl. a. veterinärerna fast avlöning jämte i föreävensom er- följande fördelar. kommande fall dyrtidstillägg

taxa för varje verkställd försättning enligt l. Skapandet av en för hela landet gemensam

rättning. Den fasta avlöningen bestreds dels enhetlig organisation av veterinärväsendet.

av statsmedel samt dels, och 2. Beredandet åt distriktsveterinärema av en genom bidrag till större landsting. mera fast och tryggad anställning. delen, av vederbörande bl. a. 3. Större möjligheter att på ett fullt rationellt Såsom villkor för statsbidraget gällde sätt ordna distriktsveterinäremas tjänstgöatt landstinget skulle förbinda sig att under ringsområden och reglera dessas gränser. viss tid till distriktsveterinäremas inom av kost- 4. I någon mån rättvisare fördelning

landstingsområdet avlönande och pensione- naderna för distriktsveterinärväsendet på

Inom lands- skattebetalare inom olika landstingsområring utge vissa minimibelopp. den samt framför allt inom de fyra nordtingsområde där distriktsveterinärbefattning ligaste landstingsområdena vid jämförelse med statsbidrag skulle finnas en uppehölls med skattebetalare inom övriga landstingsveterinärstyrelse, som bl. a. hade till upp- områden.

att tillsätta distriktsveterinärer inom ett gift -- vid denna tid cen- Genom beslut vid 1931 års riksdag (prop. av medicinalstyrelsen

tral för veterinärvä- 1., IX ht, p. 49) beslöts att distriktsveteriförvaltningsmyndighet närerna fr. o. m. år 1934 skulle vara statssendet i riket - uppgjort trerumsförslag. År 1929 tillkallades särskilda sakkun- anställda. De är sedan dess statstjänste-

1971: 3 23 SOU

man och erhåller avlöning genom dels fast rikt var den 1 januari 1970 sammanlagt lön, dels praktikinkomster enligt en av 285, varav dock tre är vakantsattal). Kungl. Maj:t fastställd taxa. Distriktsvete- Indelningen av landet i veterinärdistrikt rinärtjänst hänföres till löneplan med be- bestäms av Kungl. Maj:t (22 § allmänna teckningen D samt till lönegrupp med nå- veterinärinstruktionen). Dessutom kan finnas got av numren I-V. Lönegrupperingen har en viss form av extra som kan distrikt, kommit till bl. a. för att genom högre lön tillkomma utan särskilt beslut av Kungl. lämna veterinärema i de mindre djurtäta Maj:t; mera härom nedan. I varje distrikt distrikten kompensation för den mindre finns en distriktsveterinär är (22 §), vilken praktikinkomsten. I detta sammanhang må skyldig att bo på den av Kungl. Maj:t fasterinras om att de förut omnämnda sakkun- ställda att stationeringsorten (24 §), dock niga hävdade den meningen, att i ett nor- Kungl. Maj:t i ett litet antal fall av särmaldistrikt åtminstone hälften av distrikts- skilda skäl givit vederbörande distriktsveteveterinäremas inkomster borde rinär utgå i form rätt att bo på annan plats i omedelav fast avlöning. I de nordligaste länen bar närhet av stationeringsorten. De nuvaborde dock en väsentligt större del än hälf- rande distrikten anges enligt besluten omten av inkomsterna utgå i denna form. Till fatta dels en eller flera hela kommuner, principen om »hälftendelningem av in- landskommuner, städer och/eller köpingar, komsterna dels delar av kommuner, anslöt sig sedermera föredragan- i regel socknar. de departementschefen vid anmälan av prop. Kommunbestämningarna med går hänsyn 1933: 153. till för tillkomsten av flertalet tidpunkten distrikt oftast tillbaka på kommunindelningen på 1930-talet. Städer ingår i distrikten, dock att Stockholms stads centrala delar ej 3.1.2 Rikets indelning i veterinärdistrikt, tillhör något distrikt. m. m. I Umeå och Mariestad har med anlitande av vakanta distriktsveterinärlöner efter

Frågan om landets indelning i veterinär- Kungl. Majzts medgivande inrättats två extra distrikt i anslutning till förstatligandet av veterinärdistrikt, varigenom länsveterinären i distriktsveterinärkåren behandlades respektive län befriats från tidigare åvilande i prop. 1933:153. Antalet distriktsveterinärer till praktikskyldighet inom visst område i anvilkas avlöning utgick statsbidrag var vid slutning till residensstaden. Härigenom har denna tid 251. I nämnda proposition före- samtliga länsveterinärer befriats från prak-

slogs att antalet skulle bestämmas till 249, tikskyldighet. dock att detta successsivt skulle Enligt veterinärstyrelsens nedbringas tidigare gällantill 244. Förslaget innebar dock i stort sett de och nuvarande instruktion äger styrelsen ett stadfästande av den sedan länge bestå- rätt att förordna extra veterinär att biträda ende indelningen. Författningsbestämmelser vid sjukvården eller vid åtgärder som åsyfi ämnet utfärdades i kungörelsen 1933: 607. tar att förekomma av farsot. Denspridning Antalet distrikt angavs i denna till samman- na möjlighet har inte kunnat för utnyttjas lagt 257; därtill kom länsveterinäremas att med arvode förordna extra veterinär praktikområden. Även om inte så få änd- vid tillfällig överbelastning beträffande det ringar i denna indelning sedan dess vidta- normala arbetet inom något distrikt, då någgits, kan den dock sägas fortfarande i allt ra statliga medel till avlöning av sådan väsentligt bestå. Nämnas må att under 1960- extra veterinär inte stått till förfogande. talet ett 15-tal ändringar genomförts, inne- 1 bärande bl. a. att tre Antalet distrikt har under senaste år minskat distrikt tillkommit, därav från 287 till 285. Beroende på den tidpunkt två provisoriska i samband med av- vid vilken tabellerna i detta betänkande urveckling av länsveterinärers praktikskyldig- sprungligen upprättats, varierar antalet i dessa mellan 287 och 285. Denna skillnad torde i het och fyra distrikt indragits. Antalet distpraktiken sakna betydelse.

SOU 1971: 3

Tabell 3:1. Vissa uppgifter rörande veterinärdistrikten

Landareal Åkerareal 1966 Jämförelsetal

i 1000 ha i 1000 ha 1966

Antal

Däremot har sådana dispositioner kunnat veterinären, att extra veterinär varit förordvidtas när det gällt åtgärder med anledning nad under hela året. av sjukdom som funnits upptagen i epizoo- Det må också nämnas att det funnits och tilagen. Härvid har ersättning utgått från alltjämt finns - f. n. en - extra veterinär förslagsanslaget Bekämpande av smittsam- i distrikt men med annan stationsort än den ma husdjurssjukdomar, m. m. (jämför 6 § ordinarie distriktsveterinären, således en allmänna veterinärinstruktionen). form av uppdelning av distrikt, dock utan

Det förekommer dock att extra veteri- gränsdragning beträffande verksamhetsomnär förordnas i distrikt att biträda vid den råden. Förordnanden av denna typ tillkomnormala sjukvården på grund av stor ar- mer på framställning av respektive kommun, betsbelastning. Detta sker på begäran av i regel i samförstånd med vederbörande divederbörande distriktsveterinär och avser striktsveterinär och medges efter särskild oftast kortare tid, en-två månader i taget. prövning av veterinärstyrelsen. Till sådan Någon ersättning utgår i dessa fall inte extra veterinär utgår viss ersättning från från statsverket, utan den extra veterinären vederbörande kommun. får nöja sig med den inkomst som utförda förrättningar kan ge enligt veterinärtaxan. Sådan extra veterinär 3.1.3 Vissa data om utvecklingen av och

som i regel är yngre s. k. obefordrad veterinär förordnas med nuvarande förhållanden i veterinärdistrikten distriktsveterinärs skyldigheter och med rätt

3.1.3.1 Distriktens fördelning på olika län, att för tjänstgöringen räkna tjänsteår lika

m. m. med veterinär i statens tjänst. I några få distrikt har det förekommit, att arbetsbör- Tabell 3:1 redovisar de nuvarande veteridan varit så stor för den ordinarie distrikts- närdistriktens fördelning på olika län samt

SOU 1971: 3 25

deras landareal, åkerareal och jämförelse- I antalet 286 distrikt ingår veterinärhögskotal i medeltal per distrikt inom länen. Med lans praktikområde inom Stockholms län, jämförelsetal avses antalet hästar, kor och men ej Visby distrikt som f. n. är uppdelat svin, varvid häst och ko multipliceras med på granndistrikten. koefficienten 1 och svin med 0,1. Uppgif- Om den uppskattade arbetsmängden utterna om landareal och jämförelsetal för tryckt i jämförelsetalets medelvärden per 1966 har hämtats ur veterinärstyrelsens sta- distrikt tages till utgångspunkt, grupperar tistik, medan uppgiften om åkerareal 1966 sig länen enligt följande. grundar sig på 1966 års jordbruksräkning.

Landareal Åkerareal J ämförelsetal i medeltal i medeltal i medeltal per distrikt per distrikt

Blekinge, Göteborgs och

Bohus, Älvsborg

60-80 15-20 Uppsala, Södermanland,

Västmanland

3700 62 13 Östergötland

3300 346 6 Västerbotten 2100-2800 74-78 1 1-13 Stockholm, Örebro

125-200 6-10 Värmland, Gävleborg,

Västernorrland

400-900 4-5 Jämtland, Norrbotten

1 800 200 5 Kopparberg

Veterinärdistrikten tätast i Malmö- län tillsammans med Gotland och Skara-

ligger hus län (25 000 ha landareal i medeltal borg ett högt jämförelsetal i medeltal per

per distrikt), men även i Kristianstads, Hallands distrikt (6 000-6 200). Vad särskilt Krooch Skaraborgs län har distrikten relativt nobergs län beträffar torde detta tyda på en liten 000 ha landareal i intensiv animalieproduktion inom länet.

yta (40 000-50 medeltal distrikt). Åkerarealen i me- Åkerarealen i Kronobergs län i medeltal

per deltal per distrikt i dessa län är mellan per distrikt är endast 9 000 ha. 14 000-17 000 ha. Djurantalet i medeltal Även distrikten inom Blekinge, Kalmar,

distrikt är högst i Kristianstads och Jönköpings, Göteborgs och Bohus samt per Hallands län (8 200-8 300 i jämförelse- Älvsborgs län har 4 100 -4 900 i jämföreltal). setal i medeltal per distrikt, trots att åker-

En landareal mellan 50 000--80 000 ha arealen i dessa län utgör endast 7000i medeltal för hälften av 10000 ha i medeltal per distrikt. Öster-

per distrikt gäller länen (Blekinge, Kalmar, Gotland, Jönkö- götlands län och Mälarlänen, som har en ping, Göteborgs och Bohus, Älvsborg, Ös- betydligt högre åkerareal, mellan 10 000tergötland, Södermanland, Örebro, Väst- 20 000 ha i medeltal per distrikt, har ett manland, Uppsala och Stockholm). I den jämförelsetal 3 700-4 900 och Stockholms södra delen av landet är det endast distrikten och Örebro län t. o. m. 2 100-2 800 i mei Kronobergs län som har en betydligt stör- deltal per distrikt. re yta i medeltal per distrikt (118 000 ha). Distrikten i Värmlands, Kopparbergs och Däremot redovisar distrikten i Kronobergs Gävleborgs län kännetecknas av en yta mel-

SOU 1971: 3

Tabell 3:2. Landareal och jämförelsetal för veterinärdistrikten, länsvis

Uppsala Södermanland 36 85 2 572 5 688 - -- 4 10 10

22 120 1 533 7 481 - 1 11 16 17 Östergötland

33 137 3 030 7 545 - - 5 10 13 Jönköping

50 179 2 970 10 267 - - l 3 8 Kronoberg

Blekinge

22 73 6 784 12 084 - - - - 12 Kristianstad

13 44 2 202 10 206 - - 8 15 21 Malmöhus Halland 18 99 4 369 12 988 - - - 4 9

23 92 l 992 6 361 -- 1 4 7 9 Göteborgs o. Bohus

33 113 l 606 9 487 - 2 8 16 19 Älvsborg

23 76 2 679 12 697 _ - 4 11 17 Skaraborg

Västmanland

58 679 586 3 875 5 8 14 14 14 Kopparberg

71 281 l 262 4 926 -- 2 10 11 1l Gävleborg

lan 125 000-200 000 ha i medeltal per Det ytmässigt minsta distriktet med 13 000 distrikt. Åkerarealen ha i landareal återfinns i Malmöhus län och

i dessa län ligger mellan 5 000-8 mel- har ett jämförelsetal på 3066, medan det

000 ha och jämförelsetalet lan 1800-2800 i medeltal distrikt. ytmässigt största distriktet med 1945 000

per Det i hela landet ha i landareal ligger i Norrbottens län och

lägsta jämförelsetalet

i medeltal i har ett jämförelsetal på 547. Även distrikt (1800 per distrikt) föreligger Kopparbergs län. med lägsta jämförelsetal (209) finns i Norr-

Inom Västernorrlands, Jämtlands och bottens län och har en landareal på 1 844 000 Västerbottens län är ytan 200 000-400 000 ha. Distrikt med högsta jämförelsetal (12 988) ha och inom Norrbottens län 873 000 ha i finns i Hallands län och har en landareal medeltal per distrikt. Åkerarealen respek- på 49 000 ha. tive inom dessa fyra nord- 13 av landets samtliga veterinärdistrikt har

jämförelsetalet ligaste län är 4 000-6 000 respektive 2 100 ett jämförelsetal som ligger under 1 000. -2 800 i medeltal per distrikt. De flesta av dessa distrikt återfinns i Kop-

Med hänsyn till att vissa län innefattar parbergs och Norrbottens län. 41 av distrikproduktionsområden av olika karaktär samt ten har ett jämförelsetal under 2 000. Även att jordbruket under de senaste årtiondena dessa distrikt förekommer i huvudsak i Kop-

strukturförändringar län och inom de tre nordligaste lägenomgått väsentliga parbergs utan att veterinärdistrikten anpassats till nen. Mer än hälften eller 160 av samtliga dessa förändringar föreligger stora olikheter distrikt har ett jämförelsetal under 4000. i fråga om distriktens ytstorlek och jäm- Sådana distrikt förekommer utom i de nordförelsetal även inom ett och samma län. ligaste länen främst i Stockholms, Östergöt- Extremvärden i dessa avseenden anges i ta- lands, Kalmar, Malmöhus, Älvsborgs, Värmbell 3: 2. lands och Örebro län, men även inom övriga

SOU 1971: 3 27

l\ KNvdFG\\O IAOBWMOOOOOOOOONNVF

NNNNM 2 FCI-i???

asså

-_82 coon

-S02 coca_

-SoS og:

-som 080_

-S8 ooâ

-SE ooom

-SS oc.:

.man

dä_ -som 88

_ v v v m w v N N _ v _ _ N

-så coon

a e o w m _ o h N _ N N s-umolv-uv-u

-som 2.9.

...ou§m=..m=:o_.o

å

NMWWWFF* v-tNvvm-nNv-cm

-som coon

NvNv-tNv-*v-Iv-N OO

-82 .så 01

_soäzmaam_

.to

§8 cool

405g.

aoâzâq

.mm s_ oN om cv om 8 E. 8 om

n 005A

INN |_m I? lim [G |E. lån

oâlä

:så _aoâuøñ og: oNa|HoH Sala. .Elsa Silica sonia: oomlam 0818.. 007.400 aEåam

omulsa oovlsm ooolsm

SOU 1971 :3

län i mindre antal. Det enda undantaget beträffande distrikt med ett jämförelsetal un-

och Hal- 287 der 4 000 utgörs av Kristianstads Sununa

lands län, där inte några sådana distrikt förekommer. I Kristianstads län finns inte heller distrikt 12001-13000

något med ett jämförelsetal under 6 000. Allt som allt finns i hela landet 72 distrikt som har ett jämförelsetal mellan 4000-6 000 och 55 distrikt som har 11001-12000

ett jämförelsetal högre än 6000. Distrikten med jämförelsetal mellan 4000-6 000 förekommer i ett större antal främst inom 10001-11000

Södermanlands, Jönköpings, Malmöhus och Älvsborgs län. Distrikten med jämförelsetal högre än 6000 finns i utom Kristianstads

9001-10000

län ett större antal främst inom Skaraborgs, Hallands och Kronobergs län.

8001-9000

3.1.3.2 Distriktens landareal respektive åkerareal i relation till jämförelsetal

7001-8000

om landareal - år Uppgifterna jämförelsetal 1966 avseende distrikten i hela landet har sammanställts i tabell 3: 3. 19

6001-7000

Det framgår att 93 eller ca 1/3 av dist- riket.

rikten i hela landet (13+28+52) har ett

19 av hela jämförelsetal som är lägre än 3 000.

5001-6000

dessa har samtidigt en som är

landareal

mindre än 50000 ha och 20 en landareal som ligger mellan 50 000-100 000 ha. En-

21 14 47

4001-5000

dast 30 av dessa distrikt är typiska norrlandsdistrikt med en landareal överstigande 200 000 ha.

distrikt 3001-4000 14 28 15 67

114 eller drygt 1/ 3 av samtliga

veterinärdistrikten,

mellan 3 000-5 000. för har ett jämförelsetal 32 av dessa distrikt har en landareal som är mindre än 50000 ha och 58 en landareal 22 20 52

2001 3000

som ligger mellan 50 000-100 000 ha. Mer än 200000 ha i landareal har 9 av dessa distrikt.

jämförelsetal 1001-2000 22 28

63 av distrikten redovisar ett jämförelsetal

och

mellan 5 000-8 000. 21 av dessa har mindre landareal 000 1

än 50000 ha och 23 en land-

setal 1- 10 13 areal som ligger mellan 50 000-100 000 ha. Jämförel-

Ett enda distrikt bland dessa har en land-

Åkerareal

areal överstigande 200 000 ha.

17 distrikt redovisar 3:4. ha

slutligen ett jämförelsetal som är högre än 8 000. 10 av dessa

har en landareal som är mindre än 50000 1 1-15

i 6-101

Tabell Åkerareal 16-2021-2526-3031-40Summa

SOU 1971: 3

Tabell 3:5. Förändringar i Veterinärdistriktens jämförelsetal 1951, 1961 och 1966

Antal Antal Antal

distrikt distrikt + eller - distrikt + eller- + eller -

1 År 1966 tillkom ett distrikt i Kalmar län.

ha och 5 har en landareal mellan 50 000- -8 000. Bland 17 distrikt med en åkerareal 100 000 ha. överstigande 21000 ha per distrikt översti-

Med utgångspunkt från landarealen kan ger som regel jämförelsetalen 5 000. konstateras att 82 av samtliga distrikt har en landareal understigande 50 000 ha, 106 har en landareal som ligger mellan 50 000- 3.1.3.3 Ändringar i distriktens jämförelse- 100000 ha och 59 en landareal som lig- tal 1951-1966 ger mellan l00 000-200 000 ha. Jämförelsetalen bland dessa 247 distrikt varierar i De ändrade strukturförhållandena inom jordhuvudsak mellan 1 000-8 000 utan att nå- bruket under de senaste årtiondena återspeggon särskild tyngdpunkt kan anges. 40 di- las bl. a. i de ändrade och i de flesta fall strikt har slutligen en landareal överstigan- minskade jämförelsetalen för veterinärdistde 200 000 ha. Jämförelsetalen bland dessa rikten. I tabell 3:5 redovisas jämförelsetalen 40 distrikt varierar mellan 200-6 500. för åren 1951, 1961 och 1966.

I tabell 3:4 har motsvarande sammanställ- Som framgår av tabellen fanns år 1951 ning gjorts med avseende - endast 65 veterinärdistrikt

på åkerareal med jämförelsetal jämförelsetal. understigande 5 000, därav sju med jämfö-

Det framgår av tabellen att bland 70 dist- relsetal lägre än 3 000. År 1961 var motsvarikt med åkerareal mellan l 000-5 000 ha rande antal 154, därav 52 med jämförelsetal varierar jämförelsetalen i huvudsak mellan lägre än 3000, samt år 1966 207, därav 1000-4 000, bland 90 distrikt med åker- 93 med jämförelsetal lägre än 3000. 130 areal 6 001-10 000 ha mellan 2 001-7 000 eller nära hälften av samtliga distrikt hade och bland 72 distrikt med åkerareal 11 001 år 1951 ett jämförelsetal som var högre än -15 000 ha ävensom bland 35 distrikt med 7000. År 1961 var motsvarande antal 62 åkerareal 16 001-20 000 ha mellan 3 001 och år 1966 endast 36.

3.1.3.4 Antalet behandlade fall under 1961 3.1.3.5 Sambandet mellan distriktsveterinärs

och 1966 arbetstid och distrikts ytstorlek respektive

jämförelsetal De ändrade jämförelsetalen, d. v. s. minsk-

Statistiska centralbyråns utredningsinstitut ningar i djurantalet, har emellertid inte di-

har på utredningens uppdrag utfört en unrekt påverkat distriktsveterinäremas arbets-

dersökning av distriktsveterinäremas tjänstvolym. I tabell 3: 6 redovisas antalet fall,

göringsförhållanden, m. m. Resultatet av som behandlats av distriktsveterinär under

denna har redovisats såsom en särskild rapår 1961 respektive 1966. Uppgifterna, som

port och har tryckts i serien SOU som nr grundar sig på distriktsveterinäremas rap-

torde emeller- 1970: 53. En sammanfattning av denna rapporter till veterinärstyrelsen,

port fogas som bilaga 1 till detta betänkantid böra bedömas med viss försiktighet med

de. Denna omnämns i det följande som SCB. hänsyn till att någon helt enhetlig grund för

Beträffande uppläggningen av undersökningredovisning av antalet behandlade fall inte

en må här endast nämnas att den utfördes föreligger. I materialet ingår också sällskaps-

under tiden 28 november 1966-26 novemdjur såsom hundar och katter m. fl.

ber 1967 i form av en urvalsundersökning,

avseende 100 av de nära 300 distrikten. De Tabell 3:6. Antal behandlade fall 1961 och

resultat som erhölls avser dels åtta grupper 1966

av distrikt med i stort sett homogena förhål-

landen inom varje grupp, dels landet i dess Antal av distrikts- Antal distrikt veterinär behandlade r helhet. Resultaten från de enskilda under-

fall per distrikt 1961 1966 + eller - sökta distrikten kan - förutom

att utgöra

grunden för totaler och medelvärden för mindre än 1 000 18 14 - 4

av distrikt -

1001- 3 000 136 123 - 13 grupper ge viktiga upplysning- 3 001- 6 000 87 79 - 8 ar om dåvarande förhållanden i enskilda di- 6 001- 9 000 23 29 + 6 strikt. har därför funnit det va-

Utredningen 9 001-12 000 10 24 + 14

- ra av intresse att från vissa utgångspunkter 12 001-15 000 10 6 4 15 001-18 000 - 3 göra av de redovisade

+ sammanställningar 18 001-21000 2 Unt» + 3

uppgifterna. Avsikten härmed har helt all- 21 001-24 000 - 24 001-27 000 1 mänt varit att belysa hur skiftande tjänstgö-

+ 27 001-30 000 + 1 ringsförhållandena är i distrikt som ytligt 30 001-34 000 +

haku-l betraktade framstår som lika. De iakttagel-

Summa 286 286 i- 0 ser som görs är dock inte uttryck för några

värderingar av olika förhållanden utan en-

dast redovisning av vid undersökningen

De i tabellen redovisade uppgifterna tyder

gjorda iakttagelser. De resultat som härvid på att antalet av distriktsveterinär behandla-

framkommit redovisas i det följande; själva de fall per distrikt visar en klar tendens till

sammanställningarna presenteras dock inte. ökning. År 1961 fanns sammanlagt 241

De 100 undersökta distrikten har fördelats distrikt, där antalet behandlade fall inte

dels på redovisad arbetstid (inkl. resor och översteg 6000. År 1966 var motsvarande

i egenskap av distriktsveterinärl) om mindre antal 216. En närmare genomgång av ma-

än 35 timmar, 35--45 timmar, 45-55 timterialet visar vidare att ändringarna i antalet

mar, 55-65 timmar och mer än 65 timmar, behandlade fall har under perioden inträffat främst Kristian- allt per vecka i genomsnitt per år räknat,

i Östergötlands, Kalmar,

dels på ytstorlek och jämförelsetal. stads, Malmöhus, Hallands, Älvsborgs och Skaraborgs län, d. v. s. inom områden med 1 Såsom i annat sammanhang närmare redovi-

sas kan delade meningar råda om i vilken utframträdande animalieproduktion. I viss ut-

sträckning restid skall beaktas vid beräkning sträckning torde ifrågavarande ändringar av arbetstiden såsom distriktsveterinär. Vad också bero av innehavare som i detta sammanhang anförs om restiden

på byte på di-

såsom en del av arbetstiden utgör inte något striktsveterinärtjänsten. ställningstagande i detta avseende.

SOU 1971: 3 31

Av materialet framgår att sambandet mel- timmar. Ytstorleken i fråga om dessa tio lan dessa faktorer ofta är dåligt. Bland de distrikt varierar mellan 15 000-190 000 ha. 36 distrikt som redovisat en total arbetstid Endast sex distrikt av de undersökta 100 mellan 45-55 timmar per vecka varierar har ett jämförelsetal som överstiger 8 000. sålunda t. ex. jämförelsetalet mellan 900- Arbetstiden i dessa distrikt varierar mellan 11000 djurenheter och ytstorleken mellan 45 och mer än 95 timmar samt ytstorleken 20 000--370 000 ha. Det är endast tolv av mellan 15 000-90 000 ha. dessa distrikt där arbetstiden i förhållande Det visar sig således att en arbetstid meltill jämförelsetal (3 000-6 000) och ytstor- lan 35-55 timmar per vecka synes förutlek (31 000-90 000 ha) är något så när en- sätta upp till 4 000 djurenheter per distrikt hetlig. och en arbetstid mellan 45-75 timmar per

21 distrikt som redovisat en arbetstid mel- vecka 4 000-8 000 djurenheter per distrikt. lan 55--65 timmar per vecka varierar i fråga Med hänsyn till de kraftiga variationerna båom ytstorlek mellan 15 000-1500 000 ha de i fråga om jämförelsetal och ytstorlek är och i fråga om jämförelsetal mellan 900- sambandet dock knappast entydigt. 10 000 djurenheter. I tolv av dessa distrikt Vidare har de 100 distrikten uppdelats dels koncentreras jämförelsetalen till gränserna på andelen restid av den totala arbetstiden 4 000-6 000 djurenheter och ytstorlek till i egenskap av distriktsveterinär (mindre än 15 000-110 000 ha. 25 %, 25-30 %, 31--35 %, 36-40 %

För att närmare belysa sambandet mellan och mer än 40 %), dels på respektive distarbetstid och djurantal har gjorts en motsva- rikts ytstorlek och jämförelsetal. rande uppdelning med utgångspunkt från Det framgår att bland de tio distrikt som jämförelsetal. De 100 undersökta distrikten redovisat en restid som är mindre än 25 % har fördelats dels på jämförelsetal (mindre av arbetstiden varierar ytstorleken mellan än 2 000, 2 001--4 000, 4 001-6 000, 15 000--170 000 ha och jämförelsetalen mel- 6 001-8 000, mer än 8 000), dels på arbets- lan l 000-8 000 djurenheter. tid per vecka enligt ovan Omnämnda inter- 19 distrikt eller ca 1/ 5 av de undersökta valler, dels på ytstorlek. distrikten har redovisat att 25-30 % av den

Härav framgår bl. a. följande. totala arbetstiden avser resor. Jämförelseta-

Nio eller ca 2/ 3 av de 15 distrikt som har len bland dessa 19 distrikt varierar mellan ett mindre jämförelsetal än 2 000 har redo- 900-7 000 och ytstorleken mellan 15 000visat en arbetstid mellan 35-55 timmar per 310 000 ha. En viss koncentration beträffanvecka. Ytstorleken i dessa nio distrikt varie- de dessa faktorer föreligger i fråga om elva rar mellan 71 000-2 000 000 ha. distrikt (3 001-5 000 i jämförelsetal, 15 000

20 av de 35 distrikt som har ett jämförel- -90 000 i ytstorlek). setal mellan 2001-4 000 djurenheter har 27 distrikt eller ca 1/ 3 har redovisat att likaledes redovisat en arbetstid mellan 35- 31-35 % av arbetstiden avser resor. Ytstor- 55 timmar i fråga om leken bland dessa distrikt varierar mellan

per vecka. Ytstorleken dessa 20 distrikt varierar mellan 30 000- 15 000--330 000 ha och jämförelsetalen 1 500 000 ha med en viss koncentration mel- omspänner 900-12 000 djurenheter. lan 30 000-ISO 000 ha (15 distrikt). 21 distrikt eller ca 1/ 5 har redovisat att

25 av de 30 distrikt där jämförelsetalet 36-40 % av arbetstiden avser resor. Yt-

4 001-6 000 har redovisat en storleken bland dessa varierar mellan 30 000 ligger mellan arbetstid mellan 45-65 timmar. Ytstorleken -1 800 000 ha och jämförelsetalen mellan i fråga om dessa 25 distrikt varierar mellan 900-8 000. Tio av dessa distrikt begränsar 15 000-360 000 ha med viss koncentration sig dock till en ytstorlek mellan 30000mellan 15 000-110 000 ha (21 distrikt). 90 000 ha och ett jämförelsetal mellan 3 000

Tio eller ca 2/ 3 av de 14 distrikt som -6 000. har mellan 6 001-8 000 Slutligen har 23 distrikt redovisat en restid

ett jämförelsetal har redovisat en arbetstid mellan 45--75 som är mer än 40 % av arbetstiden (upp till

32 SOU 1971: 3

65 %). Även bland dessa distrikt är varia- den femte i ordningen av sådana instruktiotionema maximala. Ytstorleken varierar mel- ner sedan den första år 1877; paragrafhänlan 31 000-Z 000 000 ha och jämförelseta- visningarna i det följande i detta avsnitt avlen mellan 900-11 000. Typiska s. k. norr- ser. om ej annat anges, allmänna veterinärlandsdistrikt bland de sistnämnda 23 distrik- instruktionen. har vidare Veterinärstyrelsen ten är sex. den 1 juli 1968 utfärdat med kungörelse Något klart samband mellan andelen res- vissa föreskrifter i anslutning till allmänna tid och ytstorlek kan knappast skönjas. Det veterinärinstruktionen. I instruktionen finns kan emellertid konstateras att 46 av de un- åtskilliga föreskrifter som är gemensamma dersökta distrikten eller nära hälften har en för veterinärer av olika slag men även sårestid som omfattar 25-35 % av den totala dana som speciellt avser distriktsveterinärerarbetstiden som distriktsveterinär. Ytstorlek na. Vad i lag eller annan författning är föreeller djurantal synes härvid ha mindre be- skrivet om tjänsteveterinär avser distriktsvetydelse. Andelen restid är ofta större i mind- terinär, om annat ej särskilt anges (3 §). re distrikt än i större distrikt. Likaså kan ut- Till bestämmelserna av förstnämnda typ hör läsas, att den totala arbetstiden ofta är helt den i 4 §, att veterinär står under veterinärolika i distrikt med samma jämförelsetal och styrelsens inseende av veterii utövningen ytstorlek. Förklaringen härtill torde vara näryrket. Han är skyldig att följa de föreolikheter i besättningsstruktur, produktio- skrifter som styrelsen meddelar, att låta sin nens inriktning, förmåga hos vederbörande verksamhet inspekteras av styrelsen eller den distriktsveterinär att organisera sitt arbete styrelsen förordnar därtill samt att till styrel- 0. s. v. sen och länsveterinären skyndsamt avge in- Den av SCB utnyttjande gruppindelningen fordrade förklaringar, utlåtanden, upplysutgör i stort sett en motsvarighet till den ningar, rapporter och årsberättelser. Veterii jordbruksstatistiken använda indelningen i när i allmän tjänst är även skyldig att på naturliga jordbruksområden. Detta innebär kallelse infinna sig hos veterinärstyrelsen för att gruppindelningen praktiskt taget sträcker överläggning. sig från söder till norr. Det skulle med hän- Enligt 5 § åligger veterinär att syn härtill finnas anledning att anta att bl. a. l. fullgöra sina uppgifter i överensstämmelse andelen restid med hänsyn till distriktens med vetenskap och beprövad erfarenhet, storlek, kommunikationsförhållanden m. m. 2. i sin verksamhet föra journal i den omfattskulle öka kraftigt i de nordligare delarna ning och på det sätt i övrigt som veterinärstyrelsen föreskriver, av landet. I grupp 7 och 8 är också denna 3. vid förordnande och tillhandahållande av andel något högre än i övriga delar av lan- läkemedel iakttaga de föreskrifter veterinärstydet; skillnaderna är dock inte så stora som relsen meddelar, man kunde vänta härtill 4. vid utfärdande av intyg eller utlåtande sig. Anledningen iakttaga synnerlig omsorg och noggrannhet samt måste vara att jordbruken i de stora norrfölja de anvisningar som veterinärstyrelsen medlandsdistrikten i väsentlig utsträckning är delar, koncentrerade till relativt små områden och underrätta 5. skyndsamt veterinärstyrelsen, att resorna till de mera avlägset belägna de- länsstyrelsen, vederbörande hälsovårdsnämnd, larna av distrikten distriktsveterinär och länsveterinär om förhålinte är så vanligt förelande som ger anledning befara att det inom kommande. hans verksamhetsområde förekommer sjukdom som avses i epizootilagen den 12 april 1935 (nr 135) eller annan djursjukdom som kan överföras till människa samt vidtaga omedelbart 3.2 Distriktsveterinärs arbetsuppgifter nödvändiga åtgärder för att förhindra att smitta sprides. 3.2.1 Allmänt Enligt 7 § får veterinär inte obehörigen Den veterinära verksamheten regleras främst yppa något som meddelats honom i förtroenav allmänna veterinärinstruktionen, som är de i hans egenskap av veterinär eller vad

SOU 1971: 3 33

3-07190

han själv funnit angående djursjukdom eller varon genom telefonvakt eller telefonsvarare dess uppkomst. Veterinär får inte heller obe- med i förekommande fall hänvisning till hörigen röja eller nyttja yrkeshemlighet som annan veterinär. han fått kännedom om i tjänsten. Distriktsveterinär får vidare av veterinär-

8 § allmänna veterinärinstruktionen styrelsen utöver semester medges befrielse

Enligt

veterinär att biträda enligt rekvisi- från tjänstgöring under högst 15 dygn för åligger

kalenderår. tionsförordningen 1942: 586 och enligt uttagningskungörelsen 1963: 110.

Veterinär i allmän civil tjänst är skyldig att enligt anvisningar av veterinärstyrelsen 3.2.2 Närmare om distriktsveterinärs arbetsbiträda inom sitt verksamhetsområde med uppgifter och omfattningen härav planläggning för krigsorganisationen av den civila veterinärverksamheten (8 §). I 16 § allmänna veterinärinstruktionen har

De arbetsuppgifter som ankommer på distriktsveterinärs tjänsteåligganden närmare distriktsveterinären inom respektive distrikt definierats. Det heter där följande. kommer att redovisas i det följande. Denne

Det åligger distriktsveterinär att är emellertid inte helt bunden vid distrikts-

tillhandagå med hälso- och sjukvård i fråga gränsema för sin tjänsteutövning. Det ac- om husdjur,

att distriktsveterinär vid si- anmäla till länsveterinären fall av husdjurscepteras sålunda

sjukdom som visar sig mycket smittsam eller dan av sin praktikskyldighet inom det egna

eljest kan få stor spridning, distriktet åtar sig praktik i granndistrikt eller

tillse att de bestämmelser i livsmedelsstadgan eljest mottar patienter från annat distrikt. den 21 december 1951 (nr 824) och hälsovårds-

Om veterinärstyrelsen bestämmer det, är stadgan den 19 december 1958 (nr 663), vilka

angår hans verksamhetsområde, samt föreskrifdistriktsveterinär skyldig att fullgöra tjänste-

ter rörande hälso- och sjukvården bland husåligganden som avser även annat veterinär-

djuren och djurskyddet efterleves och i detta distrikt än det där han är stationerad, t. ex. av länsveterinär företaga

syfte efter anmodan i samband med vakans (24 § andra stycket). besiktning eller inspektion.

Finner distriktsveterinär anledning att anmär-

Distriktsveterinär är även skyldig att efter

ka på förhållande som angår hälsovårdsnämnd förordnande av veterinärstyrelsen mot ersätt-

och vinnes icke rättelse, skall han anmäla detta ning som styrelsen godkänner bestrida göro- till nämnden och länsveterinären. mål som ankommer på innehavare av veterinärtjänst vid kommunal köttbesiktningsbyrå, De sålunda återgivna föreskrifterna i den belägen inom distriktet i eller i närheten av allmänna veterinärinstruktionen ger en allstationeringsorten (24 § tredje stycket). män bild av distriktsveterinäremas arbets-

Distriktsveterinär bör, om han inte är uppgifter. I det följande kommer en mera hindrad av laga förfall, varje tjänstgörings- detaljerad redogörelse att lämnas. Denna andag vara tillgänglig för allmänheten på be- knyter till den uppdelning av de olika görostämd tid. Jour-tjänst för ledighet äger i stor målen som förekom i det bokföringshäfte utsträckning rum mellan närbelägna distrikt, som användes vid SCB:s undersökning. I anvarigenom distriktsveterinärer övertar var- slutning till den följande redovisningen av andras skyldigheter inom respektive distrikt distriktsveterinärernas arbetsuppgifter m. m. och således svarar för mer än ett distrikt, i kommer undersökningens resultat att sumregel en lördag och söndag varje gång. Eljest mariskt återges i relativa tal. får distriktsveterinär utan särskilt tillstånd Distriktsveterinärernas arbetsuppgifter bruoch utan förordnad vikarie avlägsna sig utom kar uppdelas på två huvudområden, nämlidistriktet under högst ett dygn i sänder. Så- gen dels hälso- och sjukvård bland husdjur, dan vistelse utom distriktet får dock inte dels livsmedelshygien och annan omgivningsutsträckas över 15 dygn årligen och skall hygien. Omgivningshygienen omfattar geneföregås av anmälan till länsveterinären. All- rellt sett åtgärder, som avser att för såväl mänheten skall hållas underrättad om från- djur som människor skapa yttre betingelser

för ett gott hälsotillstånd eller undanröja och Det kan t. ex. vara fråga om åtgärder som i oskadliggöra miljöfaktorer, som är ett hot anslutning till behandling av ett sjukt djur mot hälsan. Hit räknas bl. a. livsmedelshy- vidtas beträffande besättningen i övrigt. Vacgienen samt skyddsåtgärder i övrigt mot cination och serumbehandl-ing hör hit, liksmitta eller annan hälsofara, vilken inte är som de råd och anvisningar som distriktsveav individuellt förebyggande natur men ock- terinären meddelar om utfodrings- och stallså frågor om sanitär olägenhet av djurhåll- hygien m. m. ning. I epizootilagen 1935: 105 finns särskilda

Av nämnda båda huvudaktiviteter för dist- bestämmelser meddelade om vad distriktsriktsveterinärema är hälso- och sjukvården veterinär eller annan veterinär har att iaktbland husdjur den helt dominerande. Den taga i fråga om förebyggande åtgärder när upptar genomsnittligt nära 99 % av arbets- epizootisk sjukdom utbrutit eller antas ha tiden. utbrutit bland husdjuren. Skyldighetema be-

Av den totala arbetstiden såsom distrikts- står bl. a. i att göra olika utredningar, rapveterinär (exklusive resor) upptar akut djur- portera till veterinärstyrelsen, övervaka ned-

- besiktningar och m. m. sjukvård operationer, slaktnjngar

- verksamhet undersökningar över 81 %. Djursjukvår- Den profylaktiska som ej år den utövas i regel i form av ambulant verk- att hänföra till den organiserade anges i unsamhet, d.v.s. distriktsveterinären besöker ve- dersökningen omfatta i genomsnitt 2 % av derbörande djurägare. I genomsnitt 52 % distriktsveterinärernas arbetstid. I verkligheav den totala arbetstiden exklusive restid åt- ten torde den dock uppta ytterligare tid, då går för dylik ambulant verksamhet. Men en t.ex. den rådgivande verksamhet som dist-

del av arbetstiden - nära 9 % riktsveterinärema utövar till den inte obetydlig i anslutning - hos veteri- kurativa verksamheten torde

upptas av besök av djurägare inte tillräckligt nären. Det är framför allt hundpraktik som ha kommit fram i undersökningen. utövas i distriktsveterinärernas egna eller Djurskyddsfrågoma har under senare år förhyrda lokaler, men där behandlas också kommit att tillmätas allt större betydelse. Laexempelvis spädgrisar. I praktiklokalen eller (djurskyddsla-

gen 1944: 219 om djurskydd bostaden sker också telefonmottagningen, gen) har undan för undan skärpts. Tillsynen vilken är en viktig del av distriktsveterinä- över djurens vård och behandling åligger rens arbete (över 16 % av den totala arbets- främst hälsovårdsnämnderna, bl. a. under tiden). medverkan av distriktsveterinärema. Djur-

Enligt olika författningar har distriktsve- skyddsfrågor har angivits uppta 0,1 % av terinärema särskilt att delta i bekämpandet en distriktsveterinärs arbetstid. Det bör dock av olika djursjukdomar, av vilka de s. k. påpekas att denne alltid har att beakta djurzoonosema, d.v.s. sjukdomar som är överför- skyddssynpunkter i sin verksamhet, varför bara mellan djur och människa t. ex. sal- också i denna del insatserna i verkligheten monellos, intar en framträdande plats. De är betydligt större än vad detta tal är ett arbetsuppgifter som hänför sig till dessa uttryck för. sjukdomar omfattar såväl utredning som Av vad förut nämnts framgår att distriktsrådgivning och profylax. veterinärerna har uppgifter som är av livs-

Profylaktisk verksamhet förekommer i öv- medelshygienisk och annan omgivningshyrigt både som på förhand organiserad hälso- gienisk karaktär. Enligt 9 § hälsovårdsstadkontroll och i annan form. I förstnämnda gan 1958: 663 skall, om veterinär inte är hänseende - ledamot i hälsovårdsnämnd - vilket för

åtgärder i syfte att motverka svinsjukdomar, juversjukdomar o.s.v. - är närvarande ett 80-tal distriktsveterinärer är det fråga om uppgifter som i regel inte an- - d.v.s. distriktsveterinä-

tjänsteveterinären, kommer på distriktsveterinärema som en ren närvara vid nämndens sammanträden, i tjänsteuppgift. Annan profylaktisk verksam- den mån nämndens ordförande finner hans het ingår däremot i dessas tjänsteåligganden. närvaro erforderlig och han inte hindras av

andra Han därvid Tabell 3:7. Distriktsveterinärs uppdrag vid

tjänsteåligganden. äger delta i överläggningarna samt få sin mening sidan av tjänsten antecknad till protokollet. Om inte distriktsveterinären är Befattning Antal

på grund av vad nyss nämnts skyldig att närvara vid nämndens samman-

Stadsveterinär 3 träden, äger han rätt att närvara och delta

Besiktningsveterinär 73 i överläggningarna samt att få sin mening AI-veterinär 46

88 § livs- Gränsveterinär 3 3 antecknad till protokollet. Enligt

Banveterinär 22 medelsstadgan 1951: 824 medverkar dist- 22

Annat uppdrag riktsveterinärema i tillsynen över livsmedelskontrollen. I detta sammanhang må erinras om att distriktsveterinär som förut nämnts för distriktsveterinärer.

samtliga Uppgifter är skyldig att åtaga sig veterinärtjänst vid finns också om vilken

tid som åtgår för de kommunal köttbesiktningsbyrå. särskilda uppgifter får

uppdragen. Dylika

I distriktsveterinärs åligganden på detta dock anses vara av mindre intresse, då fråområde ingår att till hälsovårdsnämnd an- som inte kan

ga är om genomsnittsvärden mäla förseelser och missförhållanden, som för de veterinärer som

anses representativa kommer till hans kännedom. På anmodan av innehar

de olika uppdragen. länsveterinären är distriktsveterinären skyl- Till närmare av vad här ifråga-

belysning dig företa olika inspektioner av lokaler, for- varandra innebär må följande an-

uppdrag don m. m. föras.

Uppgifterna av omgivningshygienisk ka- Stadsveterinär är kommunalt anställd och raktär är rent tidsmässigt av begränsad om- utövar i första över

hand högsta inseendet fattning och upptar genomsnittligt endast inom staden och vad

livsmedelshygienen drygt 1 % av arbetstiden. med denna Han är hälso-

äger samband.

I SCB:s undersökning lämnas utförliga vårdsnämndens Vissa större städer

expert. uppgifter om distriktsveterinärernas arbetstid har heltidsanställda stadsveterinärer, medan i absoluta tal. Till denna redovisning hänvi- andra endast har deltidsanställda.

För dylikt sas liksom till de i det föregående i detta ka- anlitas tre distriktsveterinä-

deltidsuppdrag pitel lämnade uppgifterna. Härav framgår rer. bl. a. att arbetstiden exkl. restid i genomsnitt slakterier kontroll finns av

under offentlig omfattar ca 351/2 tim. per vecka. Till resor olika slakthus, kontrollslak-

slag, offentliga använder distriktsveterinärema i genomsnitt fristående

terier, sanitetsslaktavdelningar, drygt 18 tim. per vecka. Skillnaderna i ar- och

renkontrollslakterier fjäderfäkontrollbetstid är såsom nämnts avsevärda inom finns särskilda köttbe-

slakterier. Dessutom olika distrikt. av

siktningsbyråer. Verksamheten regleras

bl. a. lagen 1959:99 om köttbesiktning m. m.

Besiktningsveterinärs uppgift är att tillse att 3.3 Distriktsveterinärs uppdrag vid sidan av denna lag och andra författningar noggrant

tjänsten efterlevs. Han skall verkställa köttbesiktning.

Tjänsterna vid de kommunala köttbesikt- Många distriktsveterinärer utför veterinärt ningsbyråerna, sanitetsslaktavdelningarna, arbete som inte är att hänföra till deras ar- renkontrollslakterierna och fjäderfäkontrollbetsuppgifter såsom distriktsveterinär. Det slakterierna avser deltidstjänster, som frånär i regel fråga om uppdrag av mera stadig- sett renkontrollslakteriema avlönas av vevarande karaktär. Av tabell 3: 7 framgår derbörande anläggnings innehavare. Det födet antal veterinärer som har ett eller flera skyldighet för distriktsveterinär att

religger av följande uppdrag. åta sig tjänst vid köttbesiktningsbyrå; även

Uppdrag vid sidan av tjänsten har angi- vid andra anläggningar av här avsett slag anvits omfatta 3,9 % av den totala arbetstiden litas distriktsveterinärer.

36 SOU 1971: 3

Enligt bestämmelser i veterinära införsel- Förut har nämnts att distriktsveterinärerna

1958: 551 skall för varje ort, dit deltager i profylaktisk verksamhet. Den på kungörelsen

bestämmelserna inför- förhand organiserade som omfattar hälsokonjämlikt i kungörelsen sel av djur m. m. må ske, veterinärstyrelsen troller av olika slag omhänderhades tidigare

veterinärer att vara - såsom närmare av utredningens förordna en eller flera framgår

Motsvarande bestämmelser betänkande om Veterinär-medicinsk rådgivgränsveterinär.

och laboratorieverksamhet -- främst för utförsel av djur m. m. finns i veterinära nings-

1958:552. av hushållningssällskapens veterinäravdelutförselkungörelsen Befattningen som gränsveterinär är av deltidskaraktär och ningar. Dessa hade i flertalet fall egna vete-

i samband med in- och ut- rinärer anställda för ändamålet. I vissa andra avser besiktning försel av levande och vissa varor. Le- län, där verksamheten hade en mindre om-

djur vande djur som införs till riket skall under fattning, hade hushållningssällskapen träffat

hållas i karantän. F. n. särskilda avtal med distriktsveterinärer om vissa förutsättningar finns fem sådana som står under tillsyn av viss medverkan. Dylika uppdrag låg alltså gränsveterinär. vid sidan av tjänsten som distriktsveterinär.

Jämlikt föreskrifter i förordningen 1921: Numera ombesörjs ifrågavarande verksam-

vid införsel till riket het av lantbrukets riksorganisationer, som 581 angående kontroll av köttvaror och djurfett kontrollen har flera veterinärer anställda för ändamålet.

åligger av införsel av köttvaror och djurfett särskil- Undantagsvis kan distriktsveterinär fortfada importbesiktningsveterinärer. Också så- rande anlitas. dan veterinär, som skall ha kompetens som Utöver vad nu nämnts kan distriktsvetebesiktningsveterinär, är deltidsanställd. rinärerna ha uppdrag av olika karaktär, som

dock tidsmässigt spelar en blygsam roll.

För samtliga nu nämnda uppdrag anlitas i varierande omfattning distriktsveterinärer.

I större delen av landet finns seminföreningar för artificiell insemination av främst nötkreatur. Samtliga dessa föreningar utom de norrländska har egna veterinärer heltidsanställda för bl. a. sterilitetsarbete och dräktighetsundersökningar. I norrlandsföreningarna och på en del andra håll anlitas på deltid distriktsveterinärer härför.

Uppdragen som banveterinär går tillbaka på 4 a § kungörelsen 1959: 486 om offentlig förevisning av djur. Innan offentlig tävling med djur äger rum på tävlingsbana, skall denna besiktigas av veterinär som förordnats av veterinärstyrelsen. Om djur utsätts eller befaras kunna bli utsatt för djurplågeri, äger veterinären med omedelbar verkan helt eller delvis förbjuda att tävlingen hålles eller fortsättes eller att visst eller vissa djur deltar däri. Ersättning till banveterinär betalas av den som ordnar tävlingen och utgår efter grunder som veterinärstyrelsen bestämmer. För uppdrag som banveterinär anlitas bl. a. distriktsveterinärer. Uppdragen kan vara av mera permanent karaktär, t. ex. vid travoch galoppbanor, eller av tillfällig art, t. ex. vid civila ryttartävlingar.

SOU 1971: 3

. Distriktsveterinärs veterinär-

avlöningsförhållanden,

taxan, m. m.

4.1 Utvecklingen av avlöningsförhållandena som utgjordes av ersättning enligt taxa och som inte kunde anses jämställd med fast in- 4.1.1 komst i form av avlöning, borde emellertid 1933 års riksdagsbeslut vid jämförelse med befattningshavare med om distriktsveterinärväsendets hela inkomsten i form av avlöning av stats- Principbeslut fr. 0. m. år 1934 fattades av medel reduceras med omkring 25 procent. förstatligande 1931 års riksdag (prop. 1, IX ht, p. 49). I Beträffande frågan hur den sammanlagda härtill distriktsveteri- inkomsten borde fördelas var de sakkunanslutning reglerades närernas och niga av den meningen, att i ett normaldis-

anställnings- avlöningsförhål-

landen beslut trikt åtminstone hälften av distriktsveterinäsåsom statstjänstemän genom vid ternas inkomster borde i form av fast 1933 års riksdag. Före förstatligandet utgå var distriktsveterinärema som förut nämnts avlöning. anställda av landstingen och avlönade av De sakkunniga föreslog för distriktsveteridessa, ehuru med bidrag av statsmedel. Nu närerna en särskild löneplan, där i första blev distriktsveterinärerna inordnade under gruppen avlöningen skulle motsvara lönen allmänna civilförvaltningens avlöningsregle- på A-planen och i 15:e lönegraden. Antalet mente, dock med lön efter en sär- lönegrupper upptogs liksom i provinsiallä-

utgående

skild löneplan, uppbyggd efter samma hu- karnas löneplan till sju, och löneskillnaden vudprinciper som löneplanen för provinsial- mellan lönegrupperna föreslogs till 360 kr. läkare. Enligt de sakkunniga skulle vid lönegruppe- Statsma-kternas beslut beträffande dis- ringen, förutom distriktens svårskötthet och triktsveterinärernas praktikinkomstema, även levnadskostnader-

avlöningsförhållanden

na samt kallortsförhållandena beaktas, om byggde på utredning och förslag, som framock i mindre grad. Särskilt kallortstillägg lagts i ett av särskilda sakkunniga (distriktsbetänkan- skulle inte förekomma. veterinärlönesakkunniga) avgivet de (SOU 1930: 18). Vid bedömandet av stor- Begynnelse- och slutlön inom dessa sju leken av distriktsveterinärernas sammanlag- lönegrupper, oberäknat dyrtidstillägg, ävenda inkomst borde man enligt de sakkunni- som genomsnittliga praktikinkomster framgas mening ta hänsyn till dessa befattnings- går av .tabell 4: 1. havares långa utbildningstid och önskvärd- Med ledning av uppgifter som inhämtats heten av att kunna bibehålla distriktsveteri- rörande distriktsveterinärernas praktikinnärkåren vid den höga standard i avseende komster upprättade de sakkunniga även ett på duglighet och fackkunskap, som den all- preliminärt förslag till distriktens fördelning mänt ansågs inneha. Den del av inkomsten, på lönegrupper.

38 SOU 1971: 3

Tabell 4: 1. Distriktsveterinärs avlöning enligt distriksveterinärlönesakkunnigas förslag

I II III IV V VI VII

Begynnelselän: Löneklass 1 3 450 3 810 4 170 4 530 4 890 5 250 5 650 Genomsnittlig

4 500 3 750 3 250 2 750 2 250 1 750 1250 praktikinkomst

Summa kr 7 950 7 560 7 420 7 280 7 140 7 000 6 850

Slutlön: Löneklass 5 4 560 4 920 5 280 5 640 6 000 6 360 6 720 Genomsnittlig praktikinkomst 4 500 3 750 3 250 2 750 2 250 1750 1 250

Summa kr 9 060 8 670 8 530 8 390 8 250 8110 7 970

Vid 1933: 153) taxa), medan avdelning A (praktiktaxa) i

frågans behandling (prop. biträdde sina följde 1914 års taxa. De

departementschefen i allt väsentligt grunddrag

I om uppdel- sämst lottade djurägarna skulle dock få nåde sakkunnigas förslag. fråga

av distriktsveterinärernas inkomster got reducerat veterinärarvode enligt de taxeningen mellan för enskild bestämmelser, som förordats av de sakkun-

avlöning och ersättning

uttalade departementsche- i en reservation. husdjurssjukvård nigas ordförande

borde beslöt i överensstämmelse med fen, att ungefär hälften av inkomsten Riksdagen i ett normaldistrikt utgöras av fast avlöning departementschefens förslag (J oU 89). Bl. a. med eventuellt därpå dyrtidstillägg. avstyrktes det i motion II: 443 framförda

utgående

fann emellertid anled- förslaget, att från veterinärstation mera av- Departementschefen

åt de distrikts- lägset boende, mindre bemedlade djurägare ning att bereda kallortstillägg veterinärer, som vid en blivande skulle komma i åtnjutande av lindring för

lönegmp-

skulle komma att hänföras till löne- veterinärens arvode och skjutsersättning i pering

V-VII och stationeras på orter, överensstämmelse med vad som gällde om grupperna

skulle provinsialläkares sjukvårdsersät-tning. Utdär ka1lortsti.llägg utgick. Härigenom de i inkomsthänseende sämst ställda veteri- skottet fann motionens syfte vara behjärnärerna, framför allt i de nordligaste delar- tansvärt, men ansåg bl. a. att systemets gena av landet, komma att erhålla för- nomförande skulle stöta på betydande prak-

någon

bättring i löneställningen. Vid gruppindel- tiska svårigheter. ningen syntes man därför inte böra .ta hän- Taxa för arvode åt vissa i civil tjänst an-

huruvida var en ställda veterinärer m. fl. (veterinärtaxa) fastsyn till stationeringsorten sådan plats, där kallortstillägg enligt avlö- ställdes av Kungl. Majzt genom kungörelsen ningsreglementet utgick. För övrigt borde 1933: 630. man vid distriktens indelning på de särskilda lönegrupperna främst ta hänsyn till distriktens möjligheter att bereda inkomster av 4.1.2 1936 års lönekommittés förslag, m. m. praktik och annan veterinär verksamhet ävensom till deras svårskötthet. Nedsät-tning 1936 års lönekommitté (förslag den 17/11 i lägre lönegrupp syntes inte böra ske vid 1938 i maskinskrift) fann inte anledning att annat än ombyte av distriktsveterinär. beträffande distriktsveterinärerna frångå det

Även i fråga om taxa för distriktsveteri- dittillsvarande systemet med dels en av statsnärer biträdde departementschefen i huvud- medel utgående lön, som för de olika veterisak de sakkunnigas förslag. Förslaget inne- närtjänsterna graderades genom .tjänsternas

fördelning på olika lönegmpper med hänbar någon förhöjning i avdelning B (tjänste-

SOU 1971: 3 39

syn till distriktets svârskötthet och praktik- förutsatte att distriktsveterinärerna även för inkomst, dels härutöver ersättning framtiden enligt skulle äga åtnjuta dels en bestämd taxa. Ej heller fann kommittén anledning att av statsmedel differentieutgående avlöning, ifrågasätta någon ändring i löneställningen rad med hänsyn till storleken av praktikinför distriktsveterinärerna. komst och distriktens dels insvårskötthet, Det förslag till ny löneplan som kommitkomst enligt taxa. tén lade fram upptog Så- Med till distriktssju lönegrupper. hänsyn den betydelse som utgångsläge (lönegrupp I) valdes lönen veterinärernas inkomster av enskild praktik i lägsta ortsgrupp av lönegrad A 15 i civila m. m. avsågs ha vid distriktens fördelning

avlöningsreglementet. Härigenom skulle dis- på olika samt för att en grupper skapa triktsveterinärerna komma i åtnjutande av för grundval utformningen av ett förslag den vid 1938 års riksdag beslutade löneför- til-l löneplan för distriktsveterinärer hade

bättringen, men i övrigt bibehållas vid den kommittén verkställt rörande en utredning löneställning i förhållande till andra civila de inkomster som i de särskilda veterinär-

tjänster, som de då hade. Löneskillnaden distrikten åren 1942 och 1944. uppburits mellan lönegrupperna bestämdes till 396 kr. Den verkställda vid undersökningen gav Kommittén att i samband med handen att nettoinkomsten av enskild

föreslog, prak-

löneregleringens ikraftträdande en översyn tik i medeltal för hela riket 1942 och 1944 av distriktsveterinärernas placering i löne- 7484 kr. Av utgjorde 6 775 kr respektive grupp borde verkställas. Vidare kom- vidare att maxiansåg undersökningen framgick mittén att det av departementschefen mum för 1942 års nettoinkomst för distriktsi prop. 1933: 153 gjorda uttalandet att nedsättning veterinär av enskild praktik uppgick till

i lönegrupp syntes böra ske endast vid om- 18 670 kr och minimum till 822 kr. Mot-

byte av distriktsveterinär inte borde följas. svarande tal för år 1944 var 19 521 kr re- Ett sådant förbehåll vara 428 kr. ansågs ägnat att spektive förhindra en rationell av disomgruppering Lönekommittén fann sig inte böra företriktsveterinärtjänsterna. Beträffande veteri- slå annan ändring i distriktsveterinärernas närtaxan utgick kommittén från att i då gäl- löneställning än som betingades av kravet

lande, endast för ett fåtal år sedan fastställda av den fasta lönen i motpå en uppräkning veterinärtaxa inte borde vidtas ändnågra svarande grad som för andra tjänstemän. ringar av betydelse för befattningshavarnas I om fråga ny löneplan föreslog korninkomstnivå. mittén bl. a. att antalet lönegrupper skulle Föredragande departementschefen biträd- minskas från fem. sju till En nedskärning de förslag (prop. 1939: 200) utredningens av gruppantalet medföra såväl prak-

ansågs

och riksdagen beslöt i överensstämmelse tiska fördelar som ökade möjligheter till en härmed (SU 148). Beslutet innebar bl. a. att mera rättvis fördelning av distriktsveterinäfr. o. m. den 1 juli 1939 civila avlönings- rerna på de olika lönegrupperna. Vid en

reglementet skulle tillämpas på distriktsvete- blivande borde inplacering i lönegrupper rinärerna. På förslag av dåvarande medicihänsyn tas i först-a hand till inkomster av nalstyrelsen intogs i reglementet även före- vid praktik och av uppdrag såsom veterinär skrift om skyldighet för distriktsveterinär att sidan av den egentliga tjänsten och först i mot särskild ersättning bestrida veterinärbeandra hand till distriktens svårskötthet. fattning vid kommunal köt-tbesiktningsbyrå. Slutligen ansåg lönekommittén, att före-

skriften om enligt 19 §

helgdagsledighet

civila avlöningsreglementet borde göras till- 4.1.3 1945 års lönekommittés förslag, m. m. lämplig på distriktsveterinärerna på så sätt, att distriktsveterinär i något angränsande 1945 års lönekommitté fann inte anledning distrikt eller annan veterinär kompetent att ifrågasätta ett utbyte skulle kunna av ersättningsfor- fullgöra tjänstgöringen i stället merna för distriktsveterinärer. Kommittén för den, som åtnjuter Ersäthelgdagsfrihet.

40 SOU 1971: 3

taren, som förutsattes komma att få uppbära innebär, att distriktsveterinärema genomsnitt-

föranledda ligt erhåller en sammanlagd inkomst av sin de av tjänstgöringen praktikintjänst som överensstämmer med eller något komsterna, borde dock inte äga att för sin överstiger det relativa löneläge, som för dessa tjänstgöring erhålla ersättning från staten. tjänstemän blev en följd av 1947 års löneregle- Lönekommitténs förslag var resultatet av ring. Det har emellertid, bl. a. av rekryterings-

hade godtagits skäl, inte ansetts lämpligt att genomföra den förda förhandlingar. Förslaget

av Svenska avsedda inkomstökningen enbart genom en

distriktsveterinärföreningen, som

taxehöjning. I de svårbesatta distrikten, vilka inte var ansluten till någon av huvudorganitillhör de högsta lönegruppema, är nämligen sationerna. taxeinkomsterna lägst. På grund härav har det Departementschefen biträdde lönekom- överenskommits att en del av inkomstökningen

mitténs 1947: 281) och riks- skall tillföras distriktsveterinärema genom en förslag (prop. beslöt i överensstämmelse härmed höjning av de i löneplan 4 angivna grundlönerdagen na. Denna löneökning är med nuvarande för- (SU 233). delning av distriktsveterinärema på löneklasser

och lönegrupper inkl. nu utgående tillägg på

grundlönerna i medeltal 1 150 kr för år. Höj-

4.1.41952 års ningen är störst i de lönegrupper, där praktikförhandlingsöverenskominkomsterna är lägst. De årliga kostnaderna melsc för lönehöjningen uppgår till 0,3 milj. kr.

Vad taxehöjningen beträffar har det inte an-

En under förbehåll av Kungl. Majrts och setts lämpligt att i detta sammanhang ändra de

särskilda i veterinärtaxan intagna arvodesbelopriksdagens godkännande den 26 september

1952 träffad pen, utan den åsyftade höjningen av dessa beöverenskommelse om distriktslopp synes kunna emås genom en generell föreveterinärernas inkomstförhållanden behandskrift i likhet med vad som tillämpades under lades i prop. 1952: 240. Härvid anförde de- åren 1918-1922. På de i gällande veterinär-

partementschefen bl. a. följande. taxa intagna arvodesbeloppen skall utgå till-

lägg med 25 %. Taxehöjningen har beräknats Distriktsveterinärema utgör en av de numera medföra en ökning av distriktsveterinärernas fåtaliga grupper statstjänstemän, som erhåller inkomster med sammanlagt 0,8 milj. kr. Den sin inkomst av tjänsteutövningen dels i form av del därav, som avser i 13 § veterinärtaxan anfast lön och dels i form av inkomst av taxa givna tjänsteförrättningar, faller direkt på stats- (veterinärtaxan). Den fasta lönen utgår enligt verket. Av återstoden torde ungefär en tredjelöneplan 4 och är förenad med tilläggsförmå- del komma att belasta förslagsanslaget Lindner enligt samma bestämmelser, som beslutats ring i mindre bemedlades kostnader för djurför statstjänstemän i allmänhet. På lönedelen sjukvård. har distriktsveterinärema därför erhållit samma Tjänste- och familjepensionsunderlagen för kompensation för penningvärdeförändringen distriktsveterinärtjänstema är f. n. anknutna till och samma andel i inträdd produktivitetsökning motsvarande underlag för tjänster i 24 lönesom andra statsanställda. Taxebeloppen har graden på löneplan 1. Enligt överenskommeldäremot i stort sett varit oförändrade sedan sen skall pensionsunderlagen överensstämma 1914, frånsett en tillfällig höjning om 25-med underlagen för tjänster i 26 lönegraden. 50 % under åren 1918-1922. En icke oväsent-

lig stegring av praktikinkomsterna har trots detta inträtt till följd av att distriktsveterinä- Riksdagen godkände överenskommelsen

rerna i ökad omfattning tagits i anspråk för (SU 213).

djursjukvården. Den inom civildepartementet verkställda ut-

redningen rörande distriktsveterinäremas in-

komstförhållanden ger vid handen att den sam- 4.1.5 1954 års veterinärtaxeutredning manlagda inkomsten av taxa och lön för dessa

tjänstemän relativt sett nu är lägre än omedelbart efter genomförandet av 1947 års löne- I direktiven för veterinärtaxeutredningen an-

reglering. Detta sammanhänger givetvis med fördes bl. a., att för taxe-

utgångspunkten

att distriktsveterinäremas taxeinkomster, som sättningen borde vara, att arvodesbeloppen år 1947 genomsnittligt torde ha uppgått till avpassades så, att de åstadkom den genomungefär samma belopp som löneinkomsterna, därefter snittliga inkomst av taxa, som åsyftades inte ökat i samma omfattning som de

sistnämnda inkomsterna. överenskommelsen med 1952 års överenskommelse. Hinder

SOU 1971: 3 41

borde således att sänka eller 4.1.6 1958 års förhandlingsöverenskom-

ej föreligga höja vissa av de efter den 25-procentiga höj- melse

ningen gällande arvodesbeloppen under för-

Denna överenskommelse behandlades i prop. utsättning att sådana ändringar totalt sett i

1958: B 54. Departementschefen anförde huvudsak uppvägde varandra. I fråga om

av taxan borde bl. a. följande. den tekniska utformningen största möjliga överskådlighet och enkelhet Vid de nu förda överläggningama har enig-

het nåtts om den förbättring av distriktsveterieftersträvas.

närernas inkomstförhållanden, som erfordras

I sitt betänkande (SOU 1957:20) fram-

för ett återställande av det relativa löneläge, höll veterinärtaxeutredningen bl. a. följande. som för dessa tjänstemän 1952

avsågs genom

Utvecklingen inom veterinärmedicinen års uppgörelse. Då försämringen av inkomstlähar medfört get för distriktsveterinärerna uppkommit där-

betydande förskjutningar på veterinärvårdens område. Undan för undan igenom, att taxedelen legat stilla medan löne-

delen följt löneutvecklingen för statstjänstehar de profylaktiska åtgärderna erhållit ökat

männen i allmänhet, skulle det legat närmast utrymme. Även diagnostiseringsmöjligheter- i dess helhet

till hands att inkomstförbättringen na har vidgats, vilket medfört att besikt- uttogs på taxedelen. Av skilda skäl har det

och intar en mera emellertid vid överläggningama överenskomningar undersökningar

mits, att en del av inkomstökningen skall tillframträdande plats än tidigare. Å andra si-

föras distriktsveterinärerna genom en höjning dan kan pekas på att de förbättrade teknis-

av löneplanslönerna. överenskommelsen inneka hjälpmedlen vid vissa rutinåtgärder så

bär i denna del, att de i löneplan D angivna underlättade utförandet, att arvodena för grundlönebeloppen samt de för år 1958 gäl-

lande totallönebeloppen skall, med verkan fr. desamma kan jämkas nedåt. Även i övrigt

o. m. den 1 januari 1959, uppräknas med i kan förändringar i behandlingsmetoder mo-

princip 4 procent. Det har härvid förutsätts, tivera en reglering av då gällande arvoden,

att kommande förhandlingar om statstjänsteuppåt eller nedåt. Vidare är specificeringen männens löner skall vad angår distriktsveterinä-

av de olika förekommande ofull- rerna föras från den utgångspunkten, att dessa

åtgärderna

tjänstemäns totallöner vid utgången av år 1958 ständig.

Praktiktaxans bestämmelser om inställelse- uppgick till nyss angiven nivå.

Vad så angår inkomsterna av taxa innebär arvode fann utredningen helt föråldrade, ef- fr. o. m.

överenskommelsen att, med verkan tersom de byggde på äldre kommunikations- den l januari 1959, den i veterinärtaxan intag-

förhållanden. Beträffande reseersättningsbe- na praktiktaxan skall - med vissa ändringar

stämmelsema varom enighet vunnits vid överläggningarna

syntes en närmare anknytning

utformas i överensstämmelse med veterinärtill allmänna resereglementet vara önskvärd.

taxeutredningens förslag. Bestämmelsen om distriktsveterinärens skyl- för statsverket

Lönekostnadsökningen uppdighet att gentemot djurägare i ringa förmö- skattades till ca 200 000 kr. Taxehöjningen be-

än räknades medföra en årlig ökning av distriktsgenhetsvillkor tillämpa lägre taxesatser

veterinärernas inkomster med sammanlagt gentemot andra djurägare ansågs praktiskt

500000 kr, varav en mindre del beräknades taget ha förlorat sitt berättigande. Resultatet i mindre bemed-

belasta anslaget till Lindring i flertalet fall blev endast det, att arvodes- lades kostnader för djursjukvård.

begränsningen kom statsverket till godo i samband bemed- Riksdagen godkände överenskommelsen

med bidragen »till mindre

lade. Till följd härav föreslog utredningen (SU B 103).

Kungl. Majzt utfärdade kungörelsen 1958: att slopa systemet med minimi- och m-aximi-

och i stället göra dessa 611 om ändrad lydelse av Avd. A veterinärgränser för arvoden fixa. taxan 1933: 630.

Utredningen lade fram förslag till ny

praktiktaxa, som efter att ha remissbehand-

4.1.7¶Senare förhandlingsöverenskommelser

lats med vissa ändringar ingick i 1958 års

om distrikts- På 1960-talet har distriktsveterinärernas löförhandlingsöverenskommelse veterinärernas löner. ner i huvudsak följt de generella höjning-

SOU 1971: 3

arna av löneplanslönerna, dock att 1962 års Det må i detta sammanhang nämnas att överenskommelse innebar att i fråga om lö- distriktsveterinärerna inte omfattas av det neplan D löneförhöjningen fr. o. m. den 1 arbetstidsavtal som gäller för statstjänstejuli 1962 skulle ske med utgångspunkt i bas- männen; dessa har därför en i princip oreglönebelopp, som i princip motsvarade 1961 lerad arbetstid. Arbetarskyddsstyrelsen har års totallönebelopp höjda med 8 %. Över- vid olika tillfällen meddelat dispens från beenskommelsen innebar dessutom en höjning stämmelserna om veckovila. Närmare uppmed 10 % av ersättningsbeloppen i den i gifter om omfattningen av distriktsveterinäveterinärtaxan ingående praktiktaxan, var- rernas tjänstgöringstid lämnas i SCB:s unjämte vissa ändringar av huvudsakligen tek- dersökning. nisk karaktär vidtogs i den i veterinärtaxan .ingående tjänstetaxan (prop. 1962: 169, SU

152). Kungl. Majzt utfärdade kungörelserna 1962: 295 och 296 dels om ändrad lydelse 4.1.8 av distriktsveterinär- Fördelningen av Avd. B i veterinärtaxan, dels om provitjänsterna på lönegrupper .sorisk höjning av de i 2-4 §§ veterinärtaxan angivna arvodena. Som framgåt-t av det föregående har de 1966 års förhandlingsöverenskommelse översyner som gjorts av distriktsveterinärerinnebar bl. a. att de i 2-4 §§ veterinär- nas inkomstförhållanden samt de senare förtaxan (praktiktaxan) angivna arvodena fr. i vissa fall handlingsöverenskommelserna o. m. den 1 september 1966 tills vidare medfört av disändringar i fördelningen skulle utgå med 30 % (kungö- löförhöjning triktsveterinärbefattningarna på de olika relsen 1966: 440). Av 1967 års överenskom- negrupperna. I tabell 4: 3 redovisas nämnda melse följde vidare att de i 7--10 och under vissa år. fördelning 12 §§ veterinärtaxan (tjänstetaxan) angivna Enligt distriktsveterinärlönesakkunnigas arvodena fr. o. m. den l augusti 1967 skulle som omfattade förslag, sju lönegrupper, utgå med 20 % (kungörelsen skulle ca 40 % av distrikten fördelas

förhöjning på lö-

1967: 460). I, ca 24 % eller en fjärdedel på negrupp Beträffande fördelning av distriktsveterilönegrupp II och III, ca 20 % på lönegrupp närbefattningarna på lönegrupper innebar IV-VI VII. samt ca 12 % på lönegrupp 1967 års överenskommelse att 13 av distrik- som Den fördelning i fråga om lönegrupper ten tillhörande lönegrupp I eller II skulle i började gälla fr. o. m. år 1934 motsvarade hänföras till lönegrupp III. stort de sakkunnigas förslag. Med anledning De olika överenskommelserna har även av 1936 års lönekommittés förslag flyttades inneburit ändringar i fråga om Vikariats- sedermera visst antal distrikt uppåt i löneoch jourersättningar, m. m. I omfattade fortfagrupp, så att lönegrupp Av tabell 4: 2 framgår den fasta årslönen rande och löca 40 % av samtliga distrikt för dis-triktsveterinärerna under år 1970. II ensamt negrupp 23 % eller ca en fjärdedel. Den ordning med fem lönegrupper som föranleddes av 1945 års lönekommittés för- Tabell 4: 2. Löneplan D (distriktsveterinärer) slag innebar likaledes att ca 40 % av disår 1970 trikten fördelades på lönegrupp I och ca 25 % på lönegrupp II. Lönegrupp III om- Årslön i lönegrupp Löne- fattade ca 18 % av distrikten och lönegrupp klass I II III IV V IV-V ca 17 %. En mera väsentlig ändring i denna fördelning inträffade med anledning 26 424 29 124 32 028 35 292 38 892 27 744 30 564 33 636 37 032 40 764 av 1967 års förhandlingsöverenskommelse, 29 124 32 028 35 292 38 892 42 780 då 13 distrikt tillhörande lönegrupp I eller -ÄWNV- 30 564 33 636 37 032 40 764 44 868 II hänfördes III. F. n. är ca

till lönegrupp

38 % av distrikten fördelade på lönegrupp I, % ca 21 % på lönegrupp II, ca 24 % på löne-

III och ca 17 % IV grupp på lönegrupp och V.

4.2 Närmare om veterinärtaxan

VII antal

Veterinärtaxan 1933: 630 består av två avav delningar: Avd. A. Praktiktaxa (gällande ly- % liga delse 1958:611 jämte ändringar 1966:440

samt-

och 1967: 459) och Avd. B. Tjänstetaxa (gällande lydelse 1962: 295 jämte ändring

VI antal

1968: 352).

Praktiktaxan (1-6 §§) reglerar ersätt-

av

ningar och arvoden i fråga om enskild hus-

% samt- liga

djurssjukvård som utövas av distriktsveterinär eller annan veterinär som har att fullgöra distriktsveterinärs skyldigheter. Taxan

antal

avser varje av sådan veterinär vidtagen åtår gärd med syfte att fastställa, utesluta, före-

av

l bygga, bota eller lindra sjukdom eller annat vissa % liga xo-nxocxaxasoxoo

samt-

tillstånd hos husdjur samt förbättra husdjurens hälsotillstånd.

under

5 I 2 § taxan föreskrivs för IV 1 13 17 24 25 25 25 24 om ersättning

antal

förrättningsbesök och rådgivning. För varje av sådant besök utgår et-t fast inställelsearvode 9 1 8 % liga 12 1 1 18 19 1924 jämte ytterligare arvode i vissa fall, beroen-

samt-

lönegrupper de på avståndet från veterinärens bostad el-

på ler annat ställe inom distriktet, där veterinä- III antal 30 242848 5254 54 68 ren i tjänsten uppehåller sig. Om veterinä-

ren vid resa för förrättningsbesök begagnat av annat färdsätt än resa med bil, skall han

lönegrupp

i % liga 12 16 23 2425 23 23 21 beräkna arvodet efter den samt- det ytterligare

tid, som gått åt för färden inkl. väntetid på lämplig färdlägenhet. Den tid som gått åt II 30 4159 64 6969 69 60 antal för nattlogi får dock inte räknas in. Rese-

kostnadsersättning utgår enligt i allmänna

av

resereglementet eller eljest stadgade grun- % samt- liga 43 46 43 41 4040 40 38 av der. Särskilt arvode är vidare fastställt för

distriktsveterinärtjänsterna

rådgivning, med eller utan receptgivning, på 1 1 veterinärens .mottagning eller annorstädes 1 17 1 12 14 14 1 1 1 108l 1 1 109 antal respektive för förnyelse av recept utan sam-

Distriktsveterinärtjänstema tidig rådgivning.

Det föreskrivs också att veterinären skall,

Fördelningen

3. där så lämpligen kan ske, samordna förrätt- 4: Vid sådan samordnad resa skal-l ningsresor.

1934193919481954195919621968resekostnaden

förslag i görligaste mån fördelas lika

mellan de besökta djurägarna. Inte någon

gas 1/11/7 1/11/11/11/11/1

Tabell Tidpunkt

Distriktsveteri- närlönesakkunni-

#- -Jå

av dem får dock belastas med högre rese- o. m. den l juli 1962 utgick med 10 % för-

kostnad än som skulle ha för förrätt- höjning, utgår f. n. med 30 % förhöjning,

utgått

ningsresa till honom ensam. räknat fr. o. m. den 1 september 1966.

Bestämmelser Tjänstetaxan (7-14 §§ veterinärtaxan)

om ersättning för veterinär-

tar upp bestämmelser om arvoden för de av vård m. m., som tas upp i 3 § taxan, är för-

För enklare re- veterinär verkställda förrättningar, som är i delade på fem avdelningar.

lag eller allmän författning eller av offentspektive .mera ingående eller besvärligare un-

dersökning, besiktning, ingrepp, behandling, lig »myndighet påbjudna.

fastställd En omarbetning av .tjänstetaxan trädde i intyg m. m. är ersättning med lägre

I och kraft fr. o. m. den 1 juli 1962 (prop. 1962: respektive högre belopp (Avd. II). Även för särskilt kvalificerad 169). Sedermera har .tjänstetaxan ändrats

undersökning, mera omfattande större vid olika tillfällen, innebärande bl. a. att

besiktning, ingrepp

m. m. vissa i taxan angivna arvoden har förhöjts och operation samt längre utlåtande är ett särskilt fastställt (Avd. III). med 20 %, räknat fr. o. m. den 1 augusti

belopp För särskilt 1967.

svår operation utgår ersättning enligt överenskommelse (Avd. IV). Vid till- I det följande anges vissa nu gällande ar-

av Avd. I--IV skal-l till taxan vodesbelopp (inkl. 30 % förhöjning) enligt lämpningen

veterinärtaxans Avd. A. Praktiktaxa bifogad förteckning med uppräknade typfall

tjäna till vägledning. Avd. V .tar upp ersätt-

Kronor ningar för injektion, olika slags provtagning, Inställelsearvade för varje förrätt-

undersökning med tuberkulin m. m. ningsbesök 10: 40

Om för en och samma persons räkning till för be-

Om avståndet platsen vid ett och samma tillfälle vidtas ett flertal söket är mer än 10 km, ett ytterli-

ensartade åtgärder enligt Avd. I eller utförs gare arvode för varje därefter på-

ett flertal ensartade och be- börjad sträcka av 10 km

undersökningar

a) t. o. m. 50 km 2:60 -siktningar enligt Avd. II och III, utgår ar-

b) fr. o. m. 50 km 1: 30 vode för var och en utöver den första med

Vid annat färdsätt än resa med bil vissa reducerade belopp.

utgår det ytterligare arvodet i stället Arvode som anges i 2 eller 3 § veterinärefter den tid, som gått åt till färden

taxan utgår med 50 % förhöjning om vete-

eller del därav. Arvodet utgår sårinären anlitas lunda för varje påbörjad halvtimme

utöver den första med 3: 90 1) på sön- eller helgdag,

2) på lördag som ej är helgdag eller på Arvode med eller

för rådgivning,

midsommarafton respektive julafton el- utan receptgivning,

på veterinärens

ler på nyårsafton som ej är söndag, före mottagning eller annorstädes 2: 60

kl. 7 eller ef-ter kl. 13,

Arvode fär förnyelse av recept utan 3) på annan vardag än som avses under 2) samtidig rådgivning 1: 30

före kl. 7 eller efter kl. 19.

Ersättning för undersökning, be-

För förbandsmaterial, narkos-, bedöv-

siktning, behandling och intyg m. m.

sa-mt röntgenfilm liknings- och läkemedel Avd. I: enklare sådan 5:20 som för övriga utlägg, vilka veterinären kan

II: mera ingående eller be- .åsamkas för en förrättning, utgår ersättning svärligare 7: 80

enligt självkostnadspris. III: särskilt kvalificerad 13:-

Den i veterinärtaxan intagna praktiktaxan IV: särskilt svår operation enligt

fick som tidigare nämnts sin nuvarande ut- överens-

1959 (prop. kommelse formning fr. o. m. den 1 januari

V: annan injektion än intra- 1958: B 54) på förslag av 1954 års veteri-

venös, olika slags provnärtaxeutredning (SOU 1957: 20).

tagning, undersökning

De fr. o. m. den 1 januari 1959 fastställda med tuberkulin m. m.

ersättningsbeloppen i praktiktaxan, som fr. per enhet 0: 65-1: 30

SOU 1971: 3 45

4.3 Bostäder och tiänstelokaler terinär. Sammanlagt 218 veterinärer uppgav

att tjänsteavdelningen låg i samma hus som 4.3.1 Bostäder bostaden eller eljest i omedelbar närhet av

denna. Enligt särskilda bestämmelser har vissa Av nedanstående sammanställning framtjänstemän fri bostad respektive tjänstebo- går det antal veterinärer som i sin tjänstestad. Enligt 12 § statstjänstemannalagen är avdelning har speciell utrustning. tjänsteman skyldig att bebo tjänstebostad.

1956 års riksdag fattade principbeslut om

Antal distriktsveterinärer med tjänstebostadssystemet. Beslutet innebar bl. a.

för provinsialläkare

Distriktsveterinärema har inte haft vare sig fria bostäder eller tjänstebostäder i vanlig bemärkelse. Däremot har ett antal kom- Det bör beaktas att det förekommer att muner ställt bostäder till förfogande vilka i samma veterinär har mer än ett

slag av enstaka fall (10 st.) på begäran av kommun nämnda utrustning. Bland övrig specialutav länsstyrelse fastställts som tjänstebostad distriktsveterinärer

rustning, som innehar för distriktsveterinär. Enligt den enkät om

må nämnas torrsterilisator, klinisk laboratodistriktsveterinärernas förhållanden som

rieutrustning och mikroskop. SCB utfört hyr sammanlagt 126 veterinärer Till av nu lämnade

komplettering uppgifbostäder som ställts »till förfogande av kom-

ter må erinras om att utredningen i sitt bemun (motsv.). Hyran för dessa bostäder har tänkande redovisade

om Sluten djursjukvård hittills i många fall varit subventionerad till vissa distriktsveterinä-

att i anslutning men i samband med den översyn av hyres- rers sluten

mottagningslokaler organiserats sättningen för kommunala tjänstebostäder de s. k. distriktsklinikerna i

djursjukvård, och liknande lägenheter som f. n. pågår un-

Varekil, Dingle, Lindesberg och Svärdsjö.. der medverkan av Svenska kommunförbun- erhållit

Dessa har i viss utsträckning bidrag det torde subventionerna i princip komma

från vederbörande kommuner eller andra. att avskaffas. Av denna enkät i öv-

framgår lokala intressenter. Nämnas må också att rigt bl. a. att sammanlagt 117 distriktsvete-

vederbörande kommun i vissa fall helt eller rinärer har egna bostäder. delvis

tagit på sig kostnaderna för tjänste-

Totalt 40 veterinärer har bostäder som

lokalerna, där särskilda sådana finns. är förhyrda i öppna marknaden. I betänkandet nämndes också att Svenska.

Blå Stjärnan i några fall överlämnat instru-

mentutrustning m. m. -till distriktsveterinä--

rer för att förbättra dessas praktikmöjlighe- 4.3.2 Tjänstelokaler ter särskilt när det gäller .hundar och andra.

smådjur. Vid den förut omnämnda enkäten inhämta- Utredningen har såsom av annat

framgår

des också uppgifter om i vilken utsträckning sammanhang i anslutning till ett försök med distriktsveterinärerna h-ar till sär- flerveterinärstationer från berörda parter in--

tillgång

skilda tjänsteavdelningar. Sammanlagt 230 hämtat synpunkter på olika som ak-

frågor

veterinärer besvarade denna fråga jakande. tualiseras vid anordnandet av dylika static-- I 87 fall tillhörde lokalen vederbörande ve- ner. Därvid har även uttalanden gjorts i frå» terinär, i 22 var den förhyrd i öppna mark- ga om behovet av tjänsteavdelningar. naden och i 121 fall var den ställd »till för- Veterinärstyrelsen har sålunda framhållit: fogande av kommun eller annan samfällig- för ett rationellt utnytt-

att en förutsättning het och förhyrd av vederbörande distriktsve- jande av veterinärstationer

är att fullständigt

46 SOU 1971: 3-

tjänsteavdelning med instrumen-tarium ställs till förfogande av huvudmannen.

Chefen för försäksstationen i Örebro, distriktsveterinären Fager framhöll, att en station bör ha vissa lokaler till sitt förfogande. Uppgifter härom lämnas i det följande.

Viss utrustning borde även ingå såsom möbler, skrivmaskin och mindre instrumentutrustning för laboratorium och behandlingsrum. Utrustningen borde ägas av stat eller kommun. Det skulle i annat fall helt säkert bli svårt att vid tjänstebyte värdera gemensam egendom.

Chefen för försöksstationen i Norrköping, distrikrsveterinären Listenius ansåg, att ett större kontorsrum för expedition med telefon(er) och telefonsvarare mås-te finnas, vidare ett mindre sovrum. Vidare borde utrymme disponeras för mottagning av mindre husdjur (hundar, katter, spädgrisar, etc.) samt för ett laboratorium i inskränkt bemärkelse, där prover som komplettering till den kliniska undersökningen ute på fältet kunde utföras, t. ex. urin-, träck- och blodprov.

Sveriges Veterinärförbund har i en utredningen tillställd PM med synpunkter på den framtida distrik-tsveterinärorganisationen uttalat att i likhet med vad nu sker beträffande vissa allmänna byggnader bör övervägas att kommunerna får möjligheter till statsbidrag för kostnader vid inrättande av praktiklokaler åt distriktsveterinärer. statsbidraget bör dock inte få avse arrangemang för stationär vård utan skall avse inrättande och utrustning av expeditionslokal, mottagningslokal för smådjur, laboratorium och

- Detta uttalande desinfektionsutrymme. har alltså avseende å såväl veterinärstationer som andra distriktsveterinärers mottagningslokaler.

SOU 1971: 3 47

Statens kostnader för distriktsveterinärväsendet, m.m.

5.1 Statsbidrag till mindre bemedlade för resekostnaden för den del av veterinärens djursjukvård resa, som föll utanför ett avstånd av tio

kilometer från veterinärstationen. Statsbidrag Sedan riksdagen i skrivelse den 23 maj 1934 skulle inte utgå till person, som yrkesmässigt anhållit om utredning rörande åtgärder till bedrev kreaturshandel, eller till person som djursjukvårdens förbilligande för mindre var bosatt i stad, köping eller municipalsambemedlade, boende på längre avstånd från hälle med egen veterinär. Statsbidrag skulle veterinär, uppdrog Kungl. Majzt åt dåvaran- ej heller utgå för sjukbesök i anledning av de medicinalstyrelsen att verkställa utred- sjukdomsfall hos hund och katt eller i så ning i ämnet. På grundval av denna utred- kallad djurfarm hållet djur. ning behandlades frågan i prop. 1937: 165. Berättigad till statsbidrag skulle vara Departementschefen anförde bl. a. följande. djurägare, vars beskattningsbara inkomst en-

ligt den under det sistförflutna året verk-

Den verkställda utredningen visar, att ett oförtydbart behov av lindring i mindre bemed- ställda taxeringen till statlig inkomst- och lades kostnader för djursjukvård föreligger. Jag förmögenhetsskatt inte översteg 300 kr. syftar härvid närmast på mindre bemedlade

Riksdagen beslöt i överensstämmelse med djurägare, som är bosatta på ett mera betydande avstånd från veterinärens stationsort. departementschefens förslag (J oU 49). Kostnaden för dylika djurägare torde mången Kungl. Majzt utfärdade kungörelsen den gång vara nära nog oöverkomlig, och det kan 28 maj 1937 (nr 323) angående statsbidrag inte anses lämpligt eller rättvist, att en djur- kostnader

till lindring i mindre bemedlades ägares möjligheter att anlita veterinär skall i så

för djursjukvård. Samtidigt ändrades 2 § i stor utsträckning som nu är fallet vara beroende av tätheten i bebyggelse på orten. Det veterinärtaxan. Enligt ändringen »må endast säger sig självt, att veterinärdistrikten alltid det lägsta beloppet fordras av person, som måste bli relativt vidsträckta i glest befolkade

är berättigad till statsbidrag enligt gällande trakter, varför ifrågavarande olägenheter inte

bestämmelser om lindring i mindre bemedheller torde kunna elimineras genom ytterli-

av antalet veterinärdistrikt. lades kostnader för djursjukvård, eller eljest gare utökning

är i ringa förmögenhetsvillkon.

Departementschefen biträdde de av me- Efter att dåvarande medicinalstyrelsen på dicinalstyrelsen angivna bidragsgrunderna, uppdrag av Kungl. Majzt den 15 juni 1945 att statsbidrag endast skulle utgå för sjuk- verkställt en ny utredning i ämnet, behandbesök på längre avstånd än tio kilometer lades frågan på nytt av 1946 års riksdag från veterinärstationen samt att bidraget (prop. 1946: 51). Riksdagsbeslutet innebar skulle utgå med 3/5 dels av den del av ar- ändrade grunder för bidragsgivningen samt vodet som översteg sju kronor, dels ock av bl. a. en förenkling av förfarandet för att få

SOU 1971: 3

Tabell 5:1. Statsbidrag till mindre bemedlade för djursjukvård

Summa utgifter kr 531 453 445 315 370 917 405 712 582 086 726 264

ut bidragen. En ny kungörelse (1946: 164) ut- åren 1964/70. Uppgifterna härom har sam-

färdades, som med vissa ändringar i fråga manställts i tabell 5: 1.

om bidragsgrundema fortfarande gäller. En-

ligt den senaste ändringen av dessa (1958:

237) får bidrag utgå till djurägare, vars taxe-

5.2 Bidrag till avlägset boendes djursjukrade inkomst till statlig inkomstskatt inte

vårdskostnader överstiger 5 000 kr och som ej heller på-

förts statlig förmögenhetsskatt. Bidragsgrän-

I det förslag till ny veterinär-taxa m. m. serna får -- enligt kungörelsen dock »alle-

som år 1957 lades fram av 1954 års vetenast i ringa grad» - överskridas, om öm-

rinärtaxeutredning (SOU 1957: 20) behandmande omständigheter föreligger. Bidrag får

lades även frågan om att minska djursjukutgå till bestridande av den del av veterinär-

vårdskostnadema för avlägset boende djurarvodet och resekostnader som överstiger

ägare. Enligt utredningens mening förelåg 17 kr. Statens kostnader för ifrågavarande

starka skäl för att dessa djurägare tillförsäkändamål redovisas numera under anslaget

rades viss ekonomisk hjälp till att bestrida till Bidrag till djursjukvård i vissa fall.

veterinårs resekostnader. Erinras må i sammanhanget också om att

många kommuner lämnar till veteri- Utredningen anförde bl. a., att staten påtagit

bidrag

sig kostnaderna för en allmän veterinär service närkostnader och detta oavsett djurägarens

gentemot djurägama, vilket framför allt skett inkomst- och förmögenhetsförhållanden.

genom ett statligt, över hela riket förgrenat ve-

Med anledning av att utgiften för ifråga- terinärväsende. Distriktsveterinärer hade utpla-

varande ändamål stigit under senare år har cerats främst i syfte att kunna var och. en ta

vård om så många husdjur som möjligt. Avutredningen funnit det vara av intresse att

steg från denna princip hade dock varit påinhämta närmare upplysningar om de olika

kallade för att inte de vidsträckta glebebyggda länsstyrelsernas utgifter härför under budget- delarna av landet skulle bli alltför vanlottade

SOU 1971: 3 49

4-07190

i fråga om möjlighet att erhålla veterinär hjälp. Genom beslut den 6 juni 1962 (regle-

För att en distriktsveterinär skulle beredas för åt ve-

ringsbrev) uppdrog Kungl. Majzt sin sysselsättning och försörjning tillräckligt an-

terinärstyrelsen att utföra nämnda översyn tal djur inom sitt distrikt hade emellertid i dy-

och i sinom tid till Kungl. Majzt inkomma lika trakter större distrikt tillskapats än vad som i och för sig varit önskvärt; detta gällde sär- med förslag i ämnet.

skilt inlandet av Norrland. Av huvudsakligen 1966 redovisa-

I skrivelse den 31 mars dessa skäl förordade utredningen en komplet-

de veterinärstyrelsen sitt uppdrag och företering av den statliga veterinärservicen med

för bestridande av en del av kost- slog därvid, att avlägset boende djurägare statsbidrag naden för veterinärs resa till avlägset boende vid besök av distriktsveterinär endast skulle

djurägare. avkrävas 57 kr 60 öre. Överskjutande be-

Utredningen berörde även resekostnadsför-

lopp som veterinär ägde uppbära skulle dyringar som sammanhängde med att veterinär från annat - dist- utgå i form av statsbidrag. Som avlägset bo-

mestadels angränsande rikt måste anlitas vid kortare ledigheter för ende djurägare definierades sådan djuräga-

distriktsveterinär. Det framhölls även att en re som hade rätt till sådant statsbidrag. Bi-

väntad utbyggnad av jourtjänstsystemet ytter- hade utformats med

dragsregeln utgångsligare motiverade att kostnadsfrågan löstes.

punkt från den resekostnadsersättning vete-

Utredningens förslag innebar i korthet att

skulle rinär då ägde debitera för resa med egen statsbidrag utan behovsprövning utgå till djurägare för att bestrida den del av vete- bil (med en tjänstevikt av minst l 100 kg)

rinärs resekostnad som översteg 30 kr per ve- fem mil fram och åter, d.v.s. 40 kr; till detta

terinärbesök. Bidragsregeln skulle gälla även

belopp lades veterinärens inställelsearvode, joursituationer m. m.

8 kr 80 öre och avståndsarvoden (4X2 kr

20 öre) 8 kr 80 öre eller tillsammans 17 kr

Veterinärtaxeutredningens förslag i denna

60 öre. Summan av 40 kr och l7 kr 60 öre del föranledde emellertid inte någon åtgärd

eller 57 kr 60 öre skulle alltså utgöra det från statsmakternas sida. Vid anmälan av

maximibelopp som djurägaren behövde beförslaget i 1958 års statsverksproposition an-

tala. förde föredragande departementschefen bl.a.,

Styrelsen uppskattade kostnaderna för en att förslaget knappast stod i överensstämmel-

bidragsreform till 250000 kr årligen med se med strävandena att förenkla och ratio-

bortseende från administrationskostnaderna. nalisera den statliga bidragsgivningen. De-

föranledde inte Genom beslut den 7 oktober 1966 fann partementschefens uttalande

Kungl. Majzt gott förordna att veterinärnågon erinran från riksdagens sida (prop.

styrelsens skrivelse i ämnet skulle överläm- 1958: 1 IX ht p. 107; JoU l p. 97).

nas till veterinärväsendeutredningen för att

I likalydande motioner I: 234 och II: 290

beaktas vid fullgörandet av utredningsupptill 1962 års riksdag hemställdes om skynd-

sam prövning och förslag angående lättna- draget.

för I motioner till 1967 års riksdag (I: 237 der i fråga om kostnaderna djurägare

dels för veterinärs resa till avlägset boende och II: 307) hemställdes att veterinärstyrel-

dels för de ökade kostnader som sens förslag skulle genomföras omgående, djurägare,

eftersom kostnaderna för att anlita veteriuppkom med anledning av jourtjänst.

när vid långa reseavstånd kunde bli mycket

Riksdagens jordbruksutskott (1962: 1) an-

förde med anledning av motionerna, att ut- höga.

skottet var medvetet om att de dåvarande Jordbruksutskottet (utl. nr 1) erinradc

kostnaderna för djurägare med långa avstånd om att av veterinärväsendeutredningens ytt-

till veterinär var betungande rande över motionerna framgick att utred-

jourhavande och att vissa lättnader därför var önskvärda. ningen hade att undersöka underlaget för

Utskottet fann skäligt, att Kungl. Maj:t finansieringen av de veterinära resurserna

underkastade bidragsbestämmelserna, såvitt inom för verksamheten lämpligt avpassade

var i fråga, en förnyad och i sinom områden. Utredningen hade därvid att över-

översyn tid framlade de förslag i ämnet, som kunde väga sådana frågor som innefattades i vete-

anses betingade därav. rinärstyrelsens utredning. Utskottet, som an-

Tabell 5:2. Antal vikariatsförordnanden på distriktsveterinärtjänst, länsvis, m. m.

Antal gånger vikariatsförordnande innehafts av

g u.. t; *Vä g .-2 ,t ä =g :å .å . å .. “f Antal :5 o i L 72735 3 TU å o E vikari-

3 3; ?få g f atsför- Genomsnitt-

5 ä, 5 ?og §33: 85 ä :f .E 5,” .E1 q 0rd- ligt antal

og å ä

S t: .E a, 5 o E w å, _g nan- Vikariats-

Blekinge

Göteborgs o. Bohus

i resp. kategori

såg att skäl talade för översyn av bestäm- syn till tjänstgöringsförhållandena och den melserna om bidrag till kostnaderna för an- till dygnets 24 timmar utsträckta tjänstgölitande av veterinär, fann dock att det bor- ringstiden äger distriktsveterinär utöver sede anstå med eventuella ändringar i avvak- mester rätt till befrielse från tjänstgöring untan på veterinärväsendeutredningens förslag. der ytterligare högst 15 dagar årligen. Även På grund härav ansåg sig utskottet ej böra av annan anledning (vakans, fortbildning, vibiträda motionerna. kariat på länsveterinärtjänst, enskild angelä-

genhet, sjukdom m. m.) förekommer vika-

riat på distriktsveterinärtjänst. Som vikarie

förordnas i regel civil veterinärstipendiat, an- 5.3 Vikariat på distriktsveterinärtjänst nan obefordrad veterinär, annan distriktsve-

terinär, besiktningsveterinär eller pensione- För distriktsveterinär omfattar årssemester rad distriktsveterinär. samma antal som gäller för tjänste- Vikarie som saknar - med

dagar statlig tjänst man i A 21 eller högre lönegrad. Med hän- vilken veterinärstipendiat är att jämställa

SOU 1971: 3 51

Tabell 5:3. Antal vikariatsförordnanden på distriktsveterinärtjänster, hela riket

Antal vikariatsförordnanden per distrikt 1-3 4-6 7-9 10-12 13-15 1-15

Antal distrikt inom respektive intervall 54 145 66 13 6 284

% av samtliga distrikt inom respektive intervall 19,0 51,1 23,2 4,6 2,1 100,0

- förordnas som extra tjänsteman i Dg 1 nerade distriktsveterinärer m. fl., 78 eller och distriktets Även besiktnings- 4,9 %av civil veterinärstipendiat, 32 eller

lönegrupp. veterinär som frånträder av egen 2,0 % av besiktningsveterinär vid sidan av

utövningen tjänst förordnas som innehavare av tjänst i egen tjänst och 2 av besiktningsveterinär D 1 med lön enligt lägsta löneklassen i dist- med frånträdande av egen tjänst. riktets lönegrupp. Till distriktsveterinär som Genomsnittligt antal vikariatsförordnanförordnas att vid sidan av utövningen av den per distrikt i hela landet var 5,6. Variaegen tjänst uppehålla distriktsveterinärtjänst tionema i detta avseende mellan olika län i annat distrikt utgår tjänstedubbleringstillägg är tämligen små och rör sig genomsnittligt med f. n. 19 kr per dag. Till besiktningsve- mellan 4,3-7,2 förordnanden. terinär och veterinär vid försvaret som för- I tabell 5: 3 har landets samtliga veteriordnas att vid sidan av utövningen av egen närdistrikt oavsett länstillhörighet fördelats tjänst uppehålla distriktsveterinärtjänst utgår på antalet vikariatsförordnanden per respektjänstedubbleringstillägg med f. n. 15 kr per tive distrikt. dag. Som framgår av tabellen hade drygt

Den som förordnas att uppehålla dist- hälften (145) eller 51,1 0/0 av landets samtriktsveterinärtjänst äger uppbära resekost- liga veterinärdistrikt 4-6 vikariatsförord-

och traktamente enligt statens nanden per år, 66 eller 23,2 % 7-9, 54 nadsersättning allmänna resereglemente. Vederbörande skall eller 19,0 % 1-3, 13 eller 4,6 % 10--12 - om annat av vad eljest finns och 6 distrikt eller 2,1 % 13-15 sådana

ej följer

- hänföras till reseklass B. Trak- förordnanden stadgat per år. tamente utgår dock inte vid tjänstgöring En sammanräkning av antalet dagar med

bostadsort. vikariatsförordnanden i landets samtliga vepå vikaries

För att närmare belysa omfattningen av terinärdistrikt under budgetåret 1967/ 68 ger vikariatsförordnanden en totalsumma på 24 381 dagar eller om-

på distriktsveterinärtjänst och därmed förenade kostnader för räknat 66,8 år. staten har utredningen från veterinärstyrel- Vikariatsförordnandena motsvarade med sen inhämtat vissa uppgifter härom avseen- andra 0rd, om hänsyn inte tages till sede budgetåret 1967/68. mestrar och andra ledigheter för vikariema,

Uppgifterna om antalet vikariatsförord- sammanlagt närmare 67 helårstjänster. nanden har länsvis och med fördelning på Det genomsnittliga antalet dagar med violika slag av veterinärer som innehaft vika- kariatsförordnanden per distrikt var 85,8. riaten sammanställts i tabell 5: 2. Det förekommer emellertid stora variationer

Det totala antalet vikariatsförordnanden mellan olika distrikt. I tabell 5: 4 har samtpå distriktsveterinärtjänst i hela landet var liga distrikt fördelats efter antal dagar med således under-budgetåret 1967/ 68 samman- vikariatsförordnande och med hänsyn till lagt 1595. Av dessa innehades l 103 eller distriktets lönegrupp.

av obefordrad veterinär, 234 eller Av sammanställningen ovan framgår att 69,2 % 14,7 % av annan distriktsveterinär vid sidan 115 distrikt eller 40,5 % av samtliga hade

vikariatsförordnanden under 61-90 daav egen tjänst,. 146 eller 9,2 % av pensio-

52 SOU 1971: 3

Tabell 5:4 Antal dagar med vikariatsförordnanden på distriktsveterinärtjänster

Distrikt tillhörande lönegrupp Antal dagar I II III IV V Totalt med vikariatsförordnanden antal % antal % antal % antal % antal % antal % mindre än 30 2 1,8 - - 2 3,0 - -- 1 4,2 5 1,8

2,8 mer än 180 8 7,4 4 6,6 4 5,9 l 4,2 l 4,2 18 6,4

Summa 108 100,0 60 100,0 68 100,0 24 100,0 24 100,0 284 100,0

gar (2-3 månader), 81 distrikt eller 28,5 varje distrikt. Pâ grundval av dessa uppgifter % under 30-60 dagar (1-2 månader), har framräknats genomsnittsvärden som 43 distrikt eller 15,1 % under 91--120 sammanställts i tabell 5: 5. dagar (3-4 månader), 18 distrikt eller 6,4 Av sammanställningen framgår att för 162 % under mer än 180 dagar (mer än 6 distrikt eller 57,0 % av samtliga gällde ett månader), 16 distrikt eller 5,6 % under genomsnittsvärde mellan ll-20 dagar per 121-150 dagar (4-5 månader), 6 distrikt förordnande. För 65 distrikt eller 22,9 % var eller 2,1 % under 151-180 dagar (5-6 motsvarande värde 6-10 dagar, för 28 distmånader) och 5 distrikt eller 1,8 % under rikt eller 9,9 % 21-30 dagar, för 13 distmindre än 30 dagar (mindre än 1 månad). rikt eller 4,6 % 31-40 dagar, för 9 distrikt Distriktens tillhörighet till viss lönegrupp eller 3,1 % mer än 51 dagar, för 4 distrikt synes inte ha något direkt samband med eller 1,4 % l-5 dagar och för 3 distrikt behovet av vikariat. Den relativa fördel- eller 1,1% 41.50 dagar. Det bör dock ningen av antalet distrikt på olika tidsinter- observeras, att tabellen bygger på beräknavaller inom respektive lönegrupp följer i hu- de genomsnittsvärden för de olika distrikvudsak samma fördelning som gäller för ten. För landets samtliga distrikt tillhopa var hela landet. motsvarande genomsnittsvärde 15,3 dagar

Av intresse är vidare vikariats längd per per förordnande. förordnande. Av det tillgängliga materialet Statens utgifter på anslaget Veterinärframgår antal vikariatsförordnanden och an- staten under budgetåret 1967/68 med antal dagar med vikariatsförordnanden för ledning av vikariatsförordnanden på dist-

Tabell 5:5 Längden av vikariatsförordnanden på distriktsveterinärtjänster

Det genomsnittliga antalet vikariatsdagar per förordnande i mer än respektive distrikt 1-5 6--10 11-20 21-30 31-40 41-50 51 dagar l -- Antal distrikt inom respektive intervall 4 65 162 28 13 3 9 284 % av samtliga distrikt inom respektive intervall 1,4 22,9 57,0 9,9 4,6 l,l 3,1 100,0

SOU 1971: 3 53

Tabell 5:6 Utgifterna för vikariatsförordnanden på distriktsveterinärtjänster

Semesterersättning till vikarier v under 1967 246 232 - - 246 232 ›-

Summa kr 2 075 215 120 865 1 044 261 3 240 341 -

% av den totala kostnaden -

64,1 3,7 32,2 100,0

riktsveterinärtjänst har sammanställts i ta- 16,7 % av samtliga vikariatsförordnanden bell 5: 6. innehades av distriktsveterinär respektive

Som framgår av tabellen var statens här besiktningsveterinär vid sidan av egen tjänst. redovisade utgifter i samband med vikariat Som framgått av det föregående utgick till på distriktsveterinärtjänst under budgetåret dessa enbart tjänstedubbleringstillägg, med 1967/ 68 cirka 3,2 milj. kr, varav cirka 2,1 19 kr respektive 15 kr per dag. milj. kr eller 64,1 % i form av vikariatser- Den genomsnittliga totala kostnaden [visättningar, cirka 1,0 milj. kr eller 32,2 % kariatsersättning (exkl. semesterersättning) traktamenten och cirka 0,1 milj. kr eller + reseersättning + traktamente] för en dag 3,7 % reseersättningar. I verkligheten torde med vikariatsförordnande var 122 kr 80 öre. denna kostnad emellertid ha varit något I tabell 5: 6 har kostnaderna redovisats mindre, då tjänstgöringsbefrielser med löne- även månadsvis. Inte mindre än 60,5 % av avdrag i vissa fall (sjukdom, enskild ange- kostnaderna hänför sig till månaderna julilägenhet m. fl.) inneburit vissa besparingar november, med augusti månad som topp. på avlöningsanslaget. Lägst har vikariatsbehovet varit under fe-

Om man utgår från det i tabell 5: 6 re- bruari månad. dovisade beloppet för vikariatsersättningar (exkl. semesterersättningar) på cirka 1,8 milj. kr, var den genomsnittliga ersättningen 5.4 Sammanfattning av statens kostnader för per dag cirka 75 kr. Som jämförelse kan distriktsveterinärväsendet nämnas att distriktsveterinärs daglön enligt löneplan D, lönegrupp III, lägsta löneklassen Medel för bl. a. distriktsveterinärorganisaunder år 1968 och under kalendermånad tionen anvisas under det å nionde huvudtimed 30 dagar var 85 kr 5 öre. Att den ge- teln uppförda anslaget Veterinärstaten. Utnomsnittliga vikariatsersättningen per dag över lönen enligt löneplan D till 282 distvar betydligt lägre, torde bl. a. bero på att riktsveterinärer (3 tjänster är f. n. vakant-

satta) bekostas av nämnda anslag Vikariatsersättningar inkl. reseersättningar och traktamenten till vikarier, ersättningar vid jourtjänstgöring, kallorts-, vikariats- och tjänstedubbleringstillägg samt sjukvård. För att täcka sociala kostnader beräknas under anslaget lönekostnadspålägg med 23 %.

Under budgetåret 1969/70 var den sammanlagda utgiften för distriktsveterinärorganisationen under anslaget Veterinärstaten ca 17,3 milj. kr. Beloppet fördelar sig enligt följande.

(1 000 kr) Löner 10 142 Vikariatsersättningar 2 330 Reseersättningar och traktamenten till vikarier 1 350 Ersättning vid jourtjänstgöring 427 Kall0rts-, vikariats- och tjänste-

17 312

En särskild utgift för distriktsveterinärorganisationen utgörs av centrala förvaltningskostnader, d.v.s. del i veterinärstyrelsens kostnader. Denna utgift har inte medräknats i det föregående. Det må emellertid erinras om att den beräknade utgiften för budgetåret 1970/71 för veterinärstyrelsen uppgår till 3,23 milj. kr. För budgetåret 1971/72 har veterinärstyrelsen tagit upp 3,5 milj. kr. Hur stor del av angivna belopp som är att direkt hänföra till distriktsveterinärväsendet är utomordentligt svårt att beräkna; olika metoder för denna beräkning kan tänkas. Ett till 10 % av 3,5 milj. kr eller 350000 kr beräknat belopp torde ej vara för högt.

I riksstaten finns vidare uppfört ett belopp till Bidrag till djursjukvârd i vissa fall, vilket som tidigare nämnts används såsom bidrag till kostnaderna för mindre bemedlade djurägares djursjukvård. Utgifterna var å detta anslag under budgetåren 1968/70 582 086 kr respektive 726 264 kr. För budgetåret 1970/ 71 är anslaget uppfört med 400 000 kr men utgifterna har av veterinärstyrelsen beräknats till 600 000 kr.

SOU 1971? 3

Flerveterinärstationer, m. m.

6.1 Allmänt meddelade bestämmelser,

Kungl. Majzt

fr. 0. m. den 1 maj 1967 tills vidare under Utöver den av SCB gjorda undersökningen högst sex månader anordna försöksverksamom distriktsveterinärernas tjänstgöringsför- het med flerveterinärstationer. Denna fick hållanden har utredningen utfört vissa and- omfatta dels Fellingsbro, Odensbackens, ra undersökningar m. m. Sålunda har ut- Pålsboda och Örebro veterinärdistrikt med redningen låtit genomföra en försöksverk- Örebro som stationsort, dels Norrköpings, samhet med flerveterinärstationer. Vidare Östra Husby och Söderköpings veterinärhar utredningen lämnat uppdrag till två distrikt med Norrköping som stationsort. forskare vid kulturgeografiska institutionen Kungl. Majrt meddelade samtidigt vissa bevid Göteborgs universitet att studera effek- stämmelser för verksamheten, innebärande terna av alternativa organisationsformer för bl. a. att under försökstiden veterinär, som den distriktsveterinära verksamheten i två deltog i försöken, skulle beräkna

ersättning områden. för förrättning som om denne varit statio-

nerad på ordinarie stationsort inom det

distrikt förrättningen avsåg. Ersättning skulle

av statsmedel utgå till veterinär för belopp 6.2 Försöksverksamhet med flerveterinär-

som denne enligt gällande veterinärtaxa vistationer

sade sig ha mistat till följd av att ersättning

för förrättning debiterats pâ sätt 6.2.1 Allmänt nyss

nämnts. Enligt direktiven för veterinärväsendeutredningen bör utredningen pröva möjligheten att upprätta veterinärstationer för verksam- 6.2.2 Organisation het inom stora distrikt med betjäning av mer än en veterinär jämte annan personal. Utred- Försöksverksamheten omfattade sålunda två ningen övervägde på ett tidigt stadium av sitt försöksområden med Örebro respektive arbete att anordna försöksverksamhet i detta Norrköping som stationsorter. De fyra Örehänseende. På framställning den 31 mars brodistrikten omfattade en sammanlagd land- 1967 av utredningen i samråd med veteri- areal av 215 000 ha med ett djurunderlag närstyrelsen fann Kungl. Maj:t genom be- av 13 450 djurenheter enligt 1966 års jordslut den 14 april 1967 gott bemyndiga ve- bruksräkning. Motsvarande tal för de tre terinärstyrelsen att i samråd med utred- Norrköpingsdistrikten var 196 000 och ningen, utan hinder av eljest gällande av 11 158. Försöksverksamheten i Öre-

pågick

56 SOU 1971: 3

bro under tiden 2 maj-31 oktober 1967 de av styrelsen infordrade yttranden från i

och i Norrköping under tiden 2 maj-30 försöken deltagande veterinärer, länsveteri-

september 1967. I Örebro tjänstgjorde fy- närema i Örebro och Östergötlands län, Sve-

ra veterinärer under tiden 2 maj--3 juni, riges Veterinärförbund, RLF:s länsförbund

27 augusti-l7 september och 28-31 ok- i Örebro samt Örebro och Östergötlands läns

tober, i övrigt tre. I Norrköping tjänstgjorde hushållningssällskap. RLF:s länsförbund i

under hela försökstiden tre veterinärer. An- Linköping hade trots påminnelser ej med-

ledningen till att fyra veterinärer tidvis togs delat några synpunkter.

i anspråk i Örebro var främst att hänföra

till initialsvårigheter respektive trafikförhål-

1. En allmän redogörelse för försökets orlandena i samband med omläggningen till

ganisation och erfarenheterna av detta. Härhögertrafik.

av bär bl. a. framgå hur jourtjänsten organi- Lokaler vid båda stationema ställdes till serats samt hur förekommande arbetsuppgif-

förfogande av en av de vid respektive station

ter eljest fördclars mellan de deltagande vetjänstgörande veterinärema.

terinärerna.

Arbetet vid stationen i Örebro var orga-

niserat på i huvudsak följande sätt.

En sammanfattande redogörelse för or-

Telefontid var anordnad varje vardag kl. har lämnats

ganisationen i det föregående 7-9, då två veterinärer samtidigt tjänstgjorde.

i anslutning till beskrivningen av försöks- Den tredje, som haft jour föregående natt, hade att infinna verksamheten; i övrigt framgår av svaren

sig vid stationen senast kl. 9.00. Vid denna tidpunkt fördelades arbetet för dagen på denna fråga följande. på de tre veterinärema på ett så likvärdigt sätt Veterinärstyrelsen säger att den negativa som möjligt. För varje veterinär antecknades kritik mot

försöksverksamheten som komav en särskild sekreterare vid stationen resrou-

mit till uttryck från visst jordbrukarhåll i ter m. m., så att respektive veterinär lätt kunde

viss mån grundats på kommunalpolitiskt nås under dagen för besked om nya sjukbesök m. m. De djurägare som så önskade kunde ge- tänkande. Kommunen har fruktat att en nom telefonsamtal till sekreteraren få besked av distriktsveterinären även skall

förflyttning om beräknad tid för veterinärbesöket.

få andra verkningar, såsom indragning av

Varje veterinär hade jourtjänst var tredje

apotek. Av inkomna rapporter framgår att dag från kl. 17.00 till kl. 7.00 påföljande dag. Lördags- och söndagsjour omfattade tiden lör- många jordbrukare varit mycket positiva till dag kl. 13.00-måndag kl. 7.00. Som regel flerveterinärstationsförsöket. tjänstgjorde endast en veterinär under jourtid; Länsveterinären

i Örebro säger att oms. k. bakjour var dessutom anordnad. Under

dömena om verksamheten bland djurägarna tiden 27 augusti-Z september gjordes försök

som i stället varit varierande. Att distriktsindelningen i med veckojour för en veterinär, var helt ledig på dagtid. länet helt måste läggas om är dock klart.

Distriktsveterinären Fager i Örebro säger

Vid Norrköpingsstationen var försöks-

att de flesta djurägarna förmodligen inte verksamheten organiserad på liknande sätt

märkt så mycket av försöken. Många har som i Örebro.

dock uttalat sig uppskattande och ansett att

en bättre service erbjudits. Andra har fun-

nit det vara en nackdel att vid olika till-

6.2.3 Erfarenheter av försöksverksamheten fällen få skilda veterinärer. En faktor som

måste ägnas särskild uppmärksamhet är de

För att få underlag för ett bedömande av er- längre resvägar och därav följande kostna-

farenheterna av försöksverksamheten anhöll der som kan bli följden av stationsdistrikt.

utredningen i skrivelse den 25 augusti 1967 För egen del anser Fager erfarenheterna

till veterinärstyrelsen om upplysningar i vis- av verksamheten vara synnerligen positiva.

sa närmare angivna hänseenden. Såväl frå- Jourdygnen har varit ansträngande, men de

gorna som svaren redovisas i sina huvuddrag fria kvällarna har givit god kompensation.

i det följande. Till styrelsens svar var foga- Den dagliga personliga kontakten med kol-

SOU 1971: 3 57

leger har varit en synnerligen värdefull till- dra. Frågan om distriktssammanslagningar

gång. Fager anser att det behövs en genom- och ändringar av stationsorter måste dock

gripande förändring av distriktsindelningen aktualiseras. För en yngre generation har

med både indragningar och delningar. En dock systemet med stationer framtiden för

väg till rationalisering av arbetet är att in- sig.

rätta flerveterinärstationer. På de få platser Örebro länsförbund av RLF upplyser att

som skall komma att ha regionala veterinär- kontakten djurägare-veterinär varit bra. medicinska laboratorier eller Det kan också vara till fördel att få ombyte 1

djursjukhus, l skulle det säkert vara praktiskt och ekono- av veterinär vid svårbedömda sjukdoms-

miskt, om veterinärstation kunde anslutas fall.

till dessa. De direkta fördelarna med en fler- Örebro läns hushållningssällskap har sva-

veterinärstation sammanfattade Fager på rat på så sätt att sällskapet överlämnat ko-

följande sätt. pior av berörda gillestyrelsers svar. Dessa

innehåller mycket få synpunkter på själva

1. Bättre utnyttjande av den veterinära sak-

försöksverksamheten. kunskapen.

2. Bättre service för den djur-ägande all- Länsveterinären i Linköping säger att mänheten. samarbetet mellan veterinärerna i Norrkö-

3. Den personliga kontakten vid stationen

ping inte förlöpt friktionsfritt. Anledningen ger en möjlighet till utveckling av den enskil-

torde ha varit dels djurägamas anspråk på de veterinärens kunskaper.

4. Distriktsveterinärens arbetsförhållanden för- att få anlita den »egnanø veterinären, dels bättras. chefskapsförhållandet som mellan jämnåri-

ga kolleger kan vara grannlaga. Djurägarna

Veterinären Wollarz, Örebro, vilken med

har inte haft anledning till berättigat misstjänstledighet från sin stadsveterinärtjänst i

nöje; klagomål kan bl. a. ha berott på missstaden deltagit i försöken, upplyser att ar-

förstånd. betsuppgifterna fördelats på så sätt att tjänst-

Distriktsveterinären Listenius i Norrkögörande veterinärer i största möjliga utsträck- visat att den

ping säger att erfarenheterna ning erhållit lika stor arbetsbörda samtidigt

Organisationsform som tillämpats erbjuder som resorna förlagts så att djurägamas eko-

den djurägande allmänheten en perfekt sernomiska intressen tagits tillvara på bästa

vice. Arbetstiden har effektivare kunnat utsätt. Fördelningen av arbetsuppgifterna har

nyttjas. Den personliga telefonpassningen inte berett några som helst svårigheter. Wol-

har härvid visat sig spela en ytterst viktig larz bedömer arbetsbelastningen på varje

roll. Med ytterst få undantag har djurägarveterinär som lämplig men givetvis har

na visat sig tillfredsställda med denna orsvängningar i denna förekommit. Vid några

ganisation. tillfällen har arbetsbelastningen under jour-

Även distriktsveterinär Engqvist i Norrtjänstgöring väsentligt överskridit gränserna

köping anser att den service som djurägarför det acceptabla ur hälso- och trafiksäker-

na erhållit var god, även om klagomål framhetssynpunkt. Wollarz gör i övrigt i stort

förts. För veterinärema själva var den ordsett samma positiva uttalande om verksam-

nade ledigheten även vardagskvällar en stor heten som Fager gjort. fördel.

Distriktsveterinären Olsson, Örebro, säger

Östergötlands läns hushållningssällskap att några berättigade klagomål från djur-

har i sitt svar hänvisat till yttranden från ägarna ej kunnat föras fram. Många djur-

fyra hushållningsgillens ordförande, som i ägare har snarare framhållit sin tillfreds-

tre fall varit positiva till veterinärstationer, ställelse med försöken. De anser sig ha fått

medan en fjärde varit negativ. snabbare service än eljest. Samarbetet mel-

lan de deltagande veterinärerna har gått 2. Anser Ni att för framtiden två- och/

utmärkt. Personligen anser nog Olsson dock eller flerveterinärstationer bör inrättas såsom

att ett eget distrikt med lagom djurunderlag ett normalt led i veterinärdistriktsorganisa-

och ordnade jourförhållanden är att före- tionen och i så fall i vilken omfattning?

58 SOU 1971: 3

Av svaren på denna fråga framgår bl. a. hålla, beror i mycket på jordbrukets utveckföljande. ling inom de närmaste åren. Enligt förbun-

Veterinärstyrelsen anser att stora delar av dets mening bör ett så flexibelt system som

möjligt åstadkommas med beaktande av de landet av geografiska förhållanden och på

fortfarande mås- medverkande veterinärernas berättigade ingrund av litet djurunderlag

tressen. - Förbundet föreslår även andra te betjänas av enmansdistrikt. Framför allt i norrländska blir avstånden åtgärder än veterinärstationer för förbättring

glesbygder mycket stora inom ett distrikt med relativt litet av veterinärernas arbetsförhållanden.

Distriktsveterinär Fager säger att fördjurunderlag. Det kan i detta sammanhang framhållas att Jokkmokks distrikt omfattar söket klart visat, att det är praktiskt genom- 1 814 364 ha landareal förbart med flerveterinärstationer.

med ett djurunder-

enheter 1966 Länsveterinären i Östergötlands län anser lag av 209 enligt års jord-

Eftersom denna endast att flerveterinärstationer synes kunna medbruksräkning. upp-

föra en förbättrad service för djurägarna tar jordbruk över 2 ha, kan man förutsätta att antalet kor är större. För år 1966 redo- och ordnade arbetsförhållanden för veterivisade distriktsveterinären i Jokkmokk 466 närerna. Erfarenheterna från den slutförda behandlade varav huvuddelen hänför försöksverksamheten kan bli av stort värde

fall,

vid den framtida organisationens utformning. sig till kor. Svårigheten är tydligen att i glesbygderna ge både den tjänstgörande veterinären tillräcklig arbetsvolym och den djur- 3. Hur bör en veterinärstation

vara orgaägande allmänheten god service. En stor bär ankom-

niserad och vilka arbetsuppgifter del av arbetsdagen åtgår för de långa res- ma på denna? Vilket djurunderlag bör en vägarna. station ha och vilken är den längsta resväg

Tre- och tvåveterinärstationer bör vara som vederbörande veterinär bör ha inom en en lämplig form i djurtäta områden med stations verksamhetsområde? lämpliga geografiska förhållanden. Delar av Skåne, Halland, Västergötland, Östergötland Av svaret på denna fråga kan inhämtas och Gotland torde i första hand komma i

bl. a. följande synpunkter. fråga. Veterinürstyrelsen säger, att en treveteri-

Sammanfattningsvis anför veterinärstyrel- närstation ha ungefär det yt-

synes kunna sen att styrelsen anser att flerveterinärsta- innehåll som Örebrostationen hade eller ca tioner inom lämpliga områden skulle ge 200 000 ha landareal men bör vara bättre djurägarna bättre service på grund av viss utformad i fråga om vägar. Hjälmaren hade specialisering och bättre jour utan större på ett olämpligt sätt delat arbetsområdet i kostnadsökning för flertalet av dem, var- två hälfter. Vid arrondering torde

lämplig jämte arbetsförhållandena för distriktsvete- längsta resavståndet för att täcka erforderrinärerna skulle förbättras. behöva överstiga 40

ligt djurantal knappast

Sveriges veterinärfärbund uttalar, att sam- km. Djurunderlaget enligt den enhetsnorm hället, det rationaliserade jordbruket och den veterinärstyrelsen använder bör vara omkring djurägande allmänheten över huvud ställer 15 000-18 000 enheter. Stationen bör beallt sörre krav på den praktiserande veteri- tjänas av en chefveterinär (distriktsveterinär) nären kunskapsmässigt och arbetsmässigt. och två bitr. distriktsveterinärer. Arbetsupp- Flerveterinärstationer bör då kunna vara gifterna för dessa bör överensstämma med en Organisationsform som ökar möjligheter- distriktsveterinärens i enmansdistrikt. Gena att motsvara dessa krav i därför lämp- nom utnyttjande av möjligheterna till viss liga områden. Stora delar av landet korn- specialisering på en veterinärstation bör bemer genom sina geografiska förhållanden hovet av kirurgiska ingrepp och smådjursfortfarande att vara hänvisade till enmans- behandling bättre kunna tillgodoses. Vidare distrikt. Hur många flerveterinärstationer blir jourtjänstgöringen lättare att ordna och distriktsveterinärorganisationen skulle inne- för djurägarna bättre än i ett enmansdist-

SOU 1971: 3 59

rikt. En tvåveterinärstation med en bi- det anställs en person för telefonpassning, trädande distriktsveterinär bör lämpligen skrivgöromål och visst annat förekommankunna betjäna 10 000--12 000 enheter. Sta- de rutinarbete. tioner med fler än tre veterinärer torde i Frågan om hur många veterinärer som enstaka fall kunna komma ifråga. En förut- bör vara knutna till en station hör intimt sättning för ett rationellt utnyttjande av sta- samman med stationens arbetsuppgifter. Om tioner är att fullständig tjänsteavdelning med en station endast skall ha hand om en distinstrumentarium ställs till förfogande av riktsveterinärs nuvarande arbetsuppgifter, huvudmannen. torde tre veterinärer vara lämpligt. Om viss

Sveriges veterinärförbund säger att för- profylaktisk verksamhet såsom svin- och söket med flerveterinärstationer visat att den juverhälsokontrollens fältarbete kunde sköfasta veterinärpersonalen inte bör understiga tas av veterinärstationens personal, kan en tre, om jourfrågan skall kunna ordnas på fjärde veterinär med fördel knytas till veett tillfredsställande sätt. På grund av sä- terinärenheten. Härigenom skulle många songvariationer kan det bli nödvändigt att fördelar nås. Under djursjukvårdens arbetsanställa extra veterinärer. Djurunderlaget toppar fick alla utföra sjukresor. Under bör vara omkring 20000 djurenheter och mindre arbetsbelastade tider kunde man ägarealen upp till 200 000 ha. Längsta resväg na sig åt profylaktisk verksamhet. Med störsbör inte överstiga 45 km vid enkelresa. ta sannolikhet skulle en del kortare semest-

Länsveterinären i Örebro påpekar att var- rar eller sjukledigheter kunna klaras internt je station bör ha en veterinär som chef. Ar- av stationens personal. Man skulle genom betsuppgifterna bör vara desamma som ett sådant arrangemang få ett bättre utnyttf. n. Veterinärerna bör vara all-round-utbil- jande av veterinär sakkunskap. Ju fler akdade. Lämpligt är dock att en har större tiviteter som knyts till en central, desto vana vid medicin och en vid kirurgi. Ett mindre kan det område vara som en station djurunderlag av 15 000-20 000 enheter an- skall betjäna och desto kortare blir den ses vara det lämpliga praktikunderlaget. tid som Veterinärerna tjänstgör som bilföra- Distriktets geografiska utseende, vägnätets re. beskaffenhet etc. inverkar. för en treveterinärsta-

Praktikunderlaget

Distriktsveterinären Fager i Örebro säger 20000 enheter.

tion bör ligga vid omkring att stationen bör ha vissa lokaliteter till sitt

Är djurtätheten stor, kan detta tal säkerliförfogande, nämligen gen överskridas något. Landarealen bör inte

1. Expedition om ett eller två rum överstiga 200 000 har. Om stationsorten lig-

ger centralt, medför detta att de längsta re-

2. Rum för mindre laboratorieundersökningar och sterilisering av instrument sorna bör bli under 4 mil.

3. Behandlingsrum för mindre djur Veterinär Wollarz i Örebro anför syn-

4. Rum för rengöring och desinfektion av

punkter på ordnandet av telefonmottagningskyddskläder av att ve-

en och framhåller lämpligheten 5. Utrymme, ev. i laboratoriet, där varje veterinärernas bilar är utrustade med kommu-

terinär kan förvara förrådsmedicin under lås

nikationsradio för förbindelse med själva

6. Oklädningsrum med dusch.

stationen. En rationellt organiserad veteri-

närstation bör kunna betjäna högst 23 000

Viss utrustning bör även ingå såsom möbler, skrivmaskin och mindre instrumentut- djurenheter vid en längsta resväg av 4 mil

samt högst 18000 enheter vid en längsta rustning för laboratorium och behandlings-

resväg av cirka 6 mil. rum. Utrustningen bör ägas av stat eller kommun. Det skulle i annat fall helt säkert Distriktsveterinären Olsson i Örebro frambli svårt att vid tjänstebyte värdera gemen- håller att varje station måste ha en särskild sam egendom. chef. Allmänpraktik borde vara huvudupp-

En absolut förutsättning för att en sta- giften. En station kan i framtiden tänkas tion skall fungera tillfredsställande är att utökad med laboratorium och klinik för

60 SOU 1971: 3

mindre för telefon- Underlaget för smådjuren (hundar och kat-

djur. Lämplig personal passning bör finnas. ter) är troligen av ingen eller ringa bety-

Antalet bör vara delse för praktiken i ett område, då dessa

djurenheter omkring

fördelade inom ett djur av veterinärerna skulle komma att be- 15 000 (mest mjölkkor), område med tre mils radie. En sådan sta- traktas som privatpraktik att skötas på fri-

med för- tiden. Längsta resväg bör vara ca 7 mil. tion bör betjänas av tre veterinärer stärkning under högsäsong.

4. Finns förutsättning att anställa annan

Örebro länsförbund av RLF säger att

personal än veterinär vid en station? Vilken längsta avståndet från stationsorten vid en

utbildning bör sådan personal ha och vilka veterinärstation bör vara 30-40 km. Blir

arbetsuppgifter bör ankomma på denna? avstånden längre, drabbas djurägarna av alltför höga reskostnader. Önskvärt är att i hu-

Av svaren på denna fråga framgår stationen och veterinärernas bilar utrustas

vudsak följande. med kommunikationsradio.

Veterinärstyrelsen säger, att en förutsätt-

Hushållningsgillena i Örebro län har i skall fun-

ning för att en flerveterinärstation regel endast uttalat sig om längsta resväg är att skrivbiträde an-

gera tillfredsställande inom ett stationsdistrikt. Uppgifterna härom som telefonvakt

ställs. Detta skall tjänstgöra varierar mellan 30 och 60 km. och skrivbiträde samt biträda i smådjurs-

Distriktsveterinären Listenius anser att en Anställande av särskild icke-

praktiken. veterinärstation bör ha ett centralt läge och veterinär som skall kunna överta

personal, helst lokaliseras till stad eller tätort, där en del veterinära i fråga om pro-

uppgifter allmänna serviceinrättningar finns såsom eller terapi på en flerveterinärstation,

fylax post, apotek, skolor m. m. Läget bör vara

torde i regel ej vara möjligt med hänsyn till sådant att störning för omgivningen helt kan den av sådant

oregelbundna fördelningen undvikas. Ett större kontorsrum för expe- arbete. dition med telefon(er) och telefonsvarare att sär-

Sveriges veterinärförbund säger måste finnas, vidare ett mindre sovrum.

skild personal erfordras för telefonpassning, Vidare bör utrymme finnas för mottagning annat kontorsarbete, m. m.

städning av mindre husdjur (hundar, katter, spädgri- Distriktsveterinären

Fager anser det nödsar etc.), för ett laboratorium i inskränkt att en sekreterare anställs vid en

vändigt bemärkelse, där prover som komplettering veterinärstation. Däremot ställer han sig avtill den kliniska undersökningen ute på fältet visande till korttidsutbildad anställd

personal kan utföras, t. ex. urin-, träck- och blodprov. för medhjälp i det veterinära fältarbetet.

En veterinärstation bör lämpligen betjä- Ett liknande uttalande gör länsveterinären nas av tre veterinärer med extra förstärk- i Örebro. ning vid hög belastning. Arbetsuppgifterna Veterinären Wollarz i Örebro anser att bör vara terapeutiska och profylaktiska. Vi- annan personal än veterinär behövs för tedare bör en allmänhygienisk och livsmedels- lefonpassning, enklare kliniska laborationer hygienisk rådgivning kunna erbjudas. Samt- samt för att gå tjänstgörande veterinären liga veterinärer vid en flerveterinärstation tillhanda i den smådjurssjukvård, som oundbör besitta en allsidig utbildning. Landare- gängligen måste bli en inte ringa del av alen bör förslagsvis omfatta 280 000 ha med verksamheten vid en veterinärstation. Endast en längsta resväg av 70-80 km vid ett väl veterinärer kan dock användas i det terautbyggt vägnät. Djurunderlaget bör vara ca peutiska och profylaktiska arbetet ute i 30 000 med en tänkbar fördelning på 2 000 fält. hästar, 18 000 nötkreatur och 10 000 svin, Distriktsveterinären Olsson i Örebro framd.v.s. 21000 djurenheter enligt vanliga be- håller, att veterinärfruama måste befrias räkningsgrunder. från telefonpassningen; det finns ingen rim-

Veterinären Welin anser att djurunderla- lig anledning för dem att stå allmänheten get bör ligga vid omkring 15 000 storboskap. till pass med detta gratisarbete.

SOU 1971: 3 61

Distriktsveterinären Listenius i Norrkö- De dagliga förrättningsresorna har för

ping anser att kontorsbiträde bör anställas. varje alternativ planerats och utförts på

Ett liknande uttalande gör veterinären We- grundval av den för dagen aktuella sjuk-

lin. domsbilden. Avsikten har varit att finna

den kortaste resvägen genom att pröva oli-

ka alternativ _ sätt som ungefär på likartat

en veterinärs vägval sker i verkligheten. Den 6.3 Effekter av alternativa organisationsforanvända metoden utesluter således inte att mer för den distriktsveterinära verksamheten det bästa Vägvalet inte alltid upptäckts. i två områden De på detta sätt konstruerade förrättnings-

slingornas längd har därefter uppmätts. Den Enligt vederbörligt bemyndigande har veanvända restiden har vidare beräknats på terinärväsendeutredningen lämnat uppdrag grundval av varierande vägbeskaffenhet och åt fil lic Lars Nordström och fil kand Bertkörhastigheter. De så uppmätta resultaten Åke Eriksson vid Göteborgs universitets har tillsammans med övriga faktorer legat kulturgeografiska institution att i två av uttill grund för jämförelser mellan altemati-redningen valda områden söka utvärdera ven. Utvärderingarna har gjorts med häneffekterna av alternativa organisationsforsyn till tre intressegrupper, nämligen de enmer för den distriktsveterinära verksamheskilda veterinärerna, de enskilda djurägama ten, varvid särskilt effekterna av inrättanoch staten-arbetsgivaren. Så långt möjligt det av veterinärstationer skulle undersökas. har därvid de olika alternativens effekter ut- Det ena området bestod av Kristianstads tryckts i ekonomiska termer och sammanoch Bromölla kommunblock, som av utvägts. De variabler som därvid ägnats störst. redningen slutligt föreslagits utgöra ett staintresse är de enskilda veterinäremas arbetstionsdistrikt. Tre alternativa organisationsförhållanden, djurägarnas kostnader för den former skulle jämföras, nämligen ett med veterinära servicen samt staten-arbetsgivafyra veterinärer i stationsdistrikt, ett med rens kostnader. Därefter har på grundval fyra veterinärer i enmansdistrikt och ett med av de framkomna resultaten ett av de pröfem veterinärer i enmansdistrikt. Det andra vade alternativen i vartdera området förorområdet bestod av Nässjö, Eksjö, Sävsjö och dats såsom det sannolikt bästa. Vetlanda kommunblock, som slutligt föresla- En sammanfattande redogörelse för utgits utgöra fyra framtida distrikt med fem redningens genomförande och resultat fogas veterinärer. Beträffande detta område skulle som bilaga 2 till detta betänkande. Här må tvâ alternativ jämföras, nämligen ett med endast nämnas att de framkomna resultaten fyra veterinärer i ett stationsdistrikt, d.v.s. i regel visat sig vara så entydiga att man det alternativ som utredningen preliminärt med mycket stor sannolikhet har kunnat utföreslagit, och ett med fem veterinärer i peka det bästa av de prövade alternativen. fyra distrikt. Stationsdistriktssystemet har befunnits vara Jämförelsen mellan de alternativa orgaden sannolikt bästa organisationsformen för nisationsformema utfördes på så sätt att såväl Kristianstads- som Vetlandaområdet. för vartdera området distriktsveterinärernas Utan att lägga alltför stor vikt vid ensannolika arbetsuppgifter simulerades fram skilda delresultat, har utredarna sammanfatdag för dag under fyra veckors tid. Simuletat resultaten på följande sätt. ringarna bygger på beräknade jämförelsetal

för 1975 och deras geografiska fördelning a) Den totala arbetstiden för de enskilda inom vartdera området samt på skattningar veterinärema blir kortast i båda områdena vid

om sjukdomsfrekvenser, deras fördelning stationsdistriktsaltemativen. Arbetstidens för-

mellan och olika tider delning mellan olika dagar och veterinärer blir veckodagar på dygjämnare än i något av de övriga alternativen, net. De simulerade arbetsuppgifterna har vilket innebär att veterinärerna erbjuds större därefter bearbetats för var och en av de möjligheter till regelbunden fritid. Stationsalternativa organisationsformema. distriktsaltemativen ger också veterinärerna.

62 SOU 1971: 3

möjlighet att ägna relativt längre tid åt direkt empel på funktioner som kan komma att utinkomstbringande verksamhet. I jämförelse med nyttjas gemensamt är jourcentral, kommude alternativ som innebär att ytterligare en nikationsradioanläggning, laboratorieutrustning veterinär stationeras i området, kan denna för- m. m. del uppskattas till ca 800 kronor per veterinär Det finns också viss anledning att förmoda och månad i bägge områdena. Beräkningarna att kvaliteten på den veterinära servicen kan bygger på nuvarande taxa och på ett antagan- bli högre i stationsdistrikten. Dels får veteride av ett genomsnittligt förrättningsarvode av närema tillgång till en välutrustad praktiklokal, 10 kronor. dels kan speciella kunskaper hos en enskild

med fyra ve- veterinär utnyttjas i ett större område än vad

b) Stationsdistriktsalternativet terinärer är ca 2 000 kronor dyrare i lönekost- som skulle blivit fallet om han varit stationader för samhället med samma an- nerad i ett enmansdistrikt.

jämfört tal veterinärer i enmansdistrikt i Kristianstads- Speciellt i glesbygdsområden kan en koncenområdet. Skillnaden utgörs av lön åt biträ- trering av veterinärverksamheten till en central det. Det måste emellertid anses uteslutet att ort innebära att rekryteringen av kvalificerad samma antal veterinärer i enmansdistrikt kan personal underlättas. klara arbetet utan i verkligheten måste or- På lång sikt kan den rationaliseringsvinst som ganisationen förstärkas med minst en man, stationsdistrikten i många fall ger upphov till varför det i stället uppkommer en kostnadsbe- återspeglas på så sätt, att åtminstone en relasparing. I Vetlandaområdet med dess absolu- tiv sänkning av arvodestaxan blir möjlig. ta behov av fem veterinärer i enmansdistrikt är stationsalternativet för- Sammanfattningsvis konstateras att i båda

också lönemässigt månligast för staten-arbetsgivaren. Skulle över- de undersökta områdena är alternativet med tidsersättning i någon form införas, kommer stationsdistrikt än

fördelaktigare övriga. stationsaltemativet i båda områdena att vara

Även om man bör vara försiktig när det att föredraga.

gäller att dra generella slutsatser av den

Djurägamas kostnader för den veterinära servicen har visat sig vara f. n. i stort sett obe- gjorda undersökningen, synes det dock som roende av Organisationsform, eftersom skill- om fördelarna med stationsdistrikt är störst naderna i total reslängd mellan olika alterna- i områden med tätt djurbestånd, såsom i tiv i samma område är små. Sålunda har i

Kristianstadsområdet. Knappast några fak- Kristianstadsområdet den genomsnittliga totala

torer har dock kommit fram som motsäger kostnaden per förrättning beräknats till mindre än en krona lägre vid stationsdistriktsalter- att stationsdistrikt skulle kunna införas i nativet än vid något av de andra. I Vetlanda- mycket stora delar av landet. Endast i exområdet har stationsdistriktsaltemativet beräk-

trema fall, där avstånden är mycket långa, nats innebära en fördyring med mindre än en

kan förmodligen problem vid en koncentrakrona per förrättning. Det bör emellertid observeras att det finns anledning antaga att lö- tion uppstå. Den fördel som stationsdistriknekostnadema i framtiden kommer ten främst innebär - att kunna fördela da-

att stiga snabbare än resekostnadema, varför stations- minst tre veterinärer -

gens arbete bland distrikt på längre sikt innebär ett förmånligare

är i princip oavhängigt djurtäthet och avorganisationsaltemativ.

stånd. Det är mot denna bakgrund som de

Vid sidan av de i studien direkt uppmätta fördelarna med stationsdistriktsaltemativen mycket likartade resultaten i två så skilda

förtjänar andra, mer allmänna och svårkvantifier- områden som kring Kristianstad och Vetbara aspekter att nämnas. landa får ses.

Samhällets kostnader för utbildning av veterinärer blir lägre, eftersom ett mindre antal veterinärer behöver utbildas om veterinärstationer införs.

Systemet med stationsdistrikt medger på ett smidigt sätt en successiv anpassning av personalstyrkan allt eftersom efterfrågan av veterinära tjänster förändras. På lång sikt bör en sådan flexibilitet leda till ekonomiska fördelar för samtliga intressenter.

Den distriktsveterinära verksamheten kan också, om den organiseras i form av stationsdistrikt, på ett effektivt sätt samordnas med andra samhällsaktiviteter av liknande slag. Ex-

SOU 1971: 3 63

Utredningens och förslag

synpunkter

7.1 Allmänt 7.2 Behovet av veterinärmedicinska insatser

Huvudsyftet med veterinärväsendeutredning- Enligt direktiven bör utredningen i första ens arbete är enligt direktiven att anpassa hand söka klarlägga behovet och arten av veterinärväsendets uppgifter och organisation de veterinära insatserna inom hälso- och till utvecklingens krav. Utredningen har i sjukvården bland husdjuren. Utredningen sina båda föregående betänkanden om Slu- skall vidare ingående pröva de framtida veten djursjukvård respektive Veterinärmedi- terinära insatserna vad gäller livsmedelskoncinsk rådgivnings- och laboratorieverksam- trollen och därmed sammanhängande upphet lagt fram förslag i de ämnen betänkan- gifter. Redan i sitt föregående betänkande dena innefattar som enligt utredningens me- om Veterinärmedicinsk rådgivnings- och ning är ägnade att tillgodose dessa krav. laboratorieverksamhet redovisade utredning- Förslagen har i huvudsak accepterats av en en allmän bedömning härav i vad avser statsmakterna. animalieproduktionen, vilken grundades på

Den viktigaste återstående uppgiften på den prognostiserade utvecklingen inom denutredningens program är att överväga frå- na. Även om denna bedömning främst tog gan om distriktsveterinärorganisationen. I de sikte på de frågor som togs upp i nämnda båda nämnda betänkandena har utredningen betänkande, har den dock i allt väsentligt sagt sig utgå från att en statlig distrikts- giltighet även för vad som nu behandlas. veterinärkår skall finnas även i framtiden. För sammanhangets skull bör dock såsom Utredningen har sålunda som ett led i be- en bakgrund till utredningens kommande handlingen av förut nämnda frågor redan förslag även här redovisas en bedömning preliminärt övervägt detta spörsmål. Utred- av arten och behovet av de framtida veteningen har dock tidigare inte närmare re- rinära insatserna inom hälso- och sjukvårdovisat skälen härför utan har avsett att den bland husdjuren. Också frågan om livsgöra detta i nu förevarande sammanhang. medelskontrollens behov av veterinärmedi- Innan så sker, skall utredningen emellertid cinska insatser kommer att beröras, även göra en allmän värdering av de krav som om frågan härom främst varit en uppgift i våra dagar kan ställas på veterinärmedi- för livsmedelsstadgekommittén, som redocinska insatser av den natur att de lämpli- visat resultatet av sitt arbete i betänkande gen bör tillgodoses av en distriktsveterinär- med förslag till ny livsmedelsstadga (SOU organisation. 1970: 6).

64 SOU 1971: 3

Vad först gäller behovet av veterinär- bedrivas i färre men större besättningar än medicinska insatser inom animalieproduk- hittills. Storleksförskjutningen innebär i tionen må framhållas följande. princip stegrade sjukdomsrisker. Ökningen

A. Den redan inträffade och den förvän- av storleken på besättningama torde därför

förlö- kräva vidgade kunskaper hos uppfödarna. tade minskningen av mjölkkoantalet

med ökade krav Behovet av akutsjukvård torde kunna förper parallellt på produk-

vilket innebär ökade utsättas bli oförändrat, även om den uttionsförmågan, sjukdomsrisker Reduktionen av ko- formning som svinhälsokontrollen numera

för djuren.

innebär därför inte mot- fått på sikt kan i mån minska bepopulationen någon någon svarande av behovet av veterinä- hovet härav. Utvecklingen talar dock för

minskning ra insatser. En ändrad fördelning av dessa att det uppstår ett ökat behov av profylakkan dock komma i hos tisk verksamhet, framför allt i form av en

fråga. Sjukdomarna ko är koncentrerade intensifierad rådgivnings- och upplysnings-

till kalvningen och höglaktationen. Vid denna verksamhet. Frågan härom har ingående

tidpunkt är sjukvårdande ekonomiskt motiverade i behandlats i utredningens senast avgivna be-

ingrepp stort sett oberoende mellan tänkande.

av spännvidden kornas liv- och slaktvärde. E. Slaktsvinsuppfödningen är redan nu

tor- tämligen starkt industrialiserad och torde

B. En ökning av specialiseringsgraden

komma att inne- bli så i än högre grad i framtiden. Den inde för mjölkproduktionen

kommer att dividuella djursjukvården kommer i en såbära, att den egna rekryteringen

Denna kom- dan produktion att vara av underordnad upphöra i vissa besättningar. mer i stället betydelse. Besättningssjukdomar av olika

att ske genom inköp eller genom slag är redan och kommer framdeles i än

återköp av i den egna besättningen födda kalvar större utsträckning att i stället - och i be-

som fötts upp av specialiserade

tydligt högre grad än vid mjölk- och småuppfödare. En ökad omfattning av förflytt-

-ningar mellan besättningar medför en steg- grisproduktion utgöra de väsentligaste

av in- veterinärmedicinska problemen. rad risk för uppkomst och spridning fektionssjukdomar, vilket är ägnat att öka F. Ägg-, broiler- och annan fjäderfäprobehovet av både terapeutiska och profylak- duktion torde komma att bli nästan helt intiska åtgärder. dustrialiserad. De veterinära insatserna kom-

C. En kan mer att ligga på laboratoriediagnostik, ut-

specialiserad köttproduktion förväntas bli allt vanligare. De enskilda be- redningsarbete samt på veterinärmedicinsk

storlek kan som följd härav kontroll av de olika leden i produktionssättningarnas förutsättas öka. Eftersom rekrytering genom kedjorna. inköp torde bli förhärskande, kommer de G. Rationaliseringen inom jordbruket införut nämnda problemen i samband med nebär förändringar av produktionsprocesserförflyttningar av djur att bli påtagliga, sär- na, vilka påverkar behovet av veterinärmeskilt som det i denna produktionsgren är dicinska insatser. betänkande

I föregående fråga om förflyttning av späda och för in- framhölls att den ökade användningen av

fektionssjukdomar mycket mottagliga djur. importerade fodermedel samt färdigblanda- Nötköttproduktion i stor skala kommer att de sådana, som produceras vid ett fåtal fainnebära försämrade möjligheter till indi- briker med vidsträckta distributionsområviduell tillsyn och omvårdnad. Härigenom

den, ökar behovet av fodermedelshygienisk kommer terapeutiska åtgärder att minska i kontroll. I nu aktuellt mera

sammanhang både effekt och betydelse. Vikten av pre- relevanta som kan

rationaliseringsåtgärder, ventiv veterinärmedicin ökar i motsvarande ha inverkan och även arten av

på behovet grad. Speciellt viktigt kommer detta att bli veterinära insatser berördes även i det föreockså med avseende på de parasitära sjuk- gående betänkandet. Så erinrades bl. a. om domarna. att nya driftsformer och stalltyper an-

börjat

D. Smågrisproduktion torde komma att vändas, t. ex. lösdrift, liggbåssystem, flyt-

SOU 1971: 3 65

5--07190

gödselsystem, spaltgolv, uppbindning av mo- tjänsteveterinärs sida av de mindre husdjuren

dersuggor o.s.v. Nya byggnader och meto- har accentuerats av den ökade turismen,

der för lagring och hantering av spannmål, varigenom risken för spridning av sjukdo-

hö och ensilage har tillkommit. Samtidigt mar och även införsel till landet av nya så-

konstaterades att nybyggnadsbehovet av dana (t. ex. rabies) har ökat. Frågan om

djurstallar är betydande. Med anledning här- distriktsveterinärernas uppgifter i nu berör-

av underströk utredningen vikten av att ve- da avseenden behandlas av utredningen i det

terinärmedicisk expertis kontinuerligt får in- följande.

gå i den rådgivande nämnd, som har att Erinras må slutligen att antalet hästar to-

granska de typritningar för djurstallar och talt sett minskat och

kraftigt nedgången andra driftsbyggnader, som byggnadskon- fortsätter. av olika har

Sporthästar slag toret inom lantbruksstyrelsen upprättar.

dock stigit i antal. Bl. a. på grund av sport- Dessutom borde åtgärder vidtagas för att hästarnas ofta stora ekonomiska värden är

underlätta ett kontinuerligt ianspråktagande veterinärmedicinska insatser beträffande

av veterinärmedicinsk expertis även i lant-

dessa hästar av betydelse. bruksnämndema vid handläggning av frå-

Utredningen skall också enligt sina direkgor av denna art. Angivna önskemål är nu-

tiv pröva de framtida veterinära insatserna mera tilwlgodosedda. Även om man häri-

vad gäller livsmedelskontrollen och därmed genom skapat bättre grundförutsättningar

sammanhängande uppgifter. Livsmedelsstadför att nya stallmiljöer o. d. kan införas

gekommittén har haft i uppdrag att se över utan menliga följder för djurhälsan, måste

livsmedelsstadgans kontrollföreskrifter men man räkna med att uppgjorda typritningar

även formerna för kontrollen, kontrolloroch tekniska anvisningar kommer att modi-

ganens befogenheter och ledningen av livsfieras på många olika sätt. Detta innebär i

medelskontrollen. Veterinärväsendeutredsin tur, att rationaliseringssträvanden av den-

ningens arbete i denna del bör enligt direkna art även i framtiden kan komma att med-

tiven ske i samråd med nyssnämnda kornföra dels inte önskvärda effekter på djur-

mitté. hälsan med ekonomiska konsekvenser för

Livsmedelsstadgekommittén har som tididen enskilde, dels djurhållning i sådana for-

gare nämnts lagt fram förslag till ny livsmer som kan te sig tveksamma ur djur-

medelsstadga. Kommittén har i detta utförskyddssynpunkt.

ligt redovisat behovet av ökade insatser in-

Så långt frågan om animalieproduktionen. varvid kommittén

om livsmedelskontrollen, Det bör i detta sammanhang vidare fram-

också räknat med vidgade veterinära sådahållas, att hundpopulationen ökat starkt un-

na. Veterinärväsendeutredningen har för sin der senare år. Även katter och andra säll-

del inte ansett sig ha att göra någon självskapsdjur torde ha stigit i antal. I större

ständig bedömning rörande behovet härav. tätorter bedrivs hundsjukvård i allmänhet

Helt allmänt må endast framhållas att de av privatpraktiserande veterinärer, som of- som vidtas in-

veterinärmedicinska åtgärder tast inriktat sin verksamhet uteslutande på

om animalieproduktionen ofta är av direkt dessa och andra sällskapsdjur. För sjukvård också för och

nytta livsmedlens hygien av sällskapsdjuren svarar dessutom djur-

kvalitet. Dessa åtgärder kan därför inte ses sjukhusen, som ofta har stora upptagnings- isolerade från insatserna inom livs-

i övrigt områden. Dessa sjukhus fungerar också som

medelskontrollen. I fråga om distriktsveteremissmottagare. Beståndet av djursjukhus i rinäremas insatser inom livsmedelskontrol-

landet befinner sig under en inte obetydlig haft samråd med livs-

len har utredningen utveckling. I regioner där behovet av små- åter-

medelsstadgekommittén. Utredningen djurspraktiker inte täcks på nu angivet sätt kommer härtill i det följande. Här må en-

efterfrågas i ökad utsträckning distriktsve- dast nämnas att utredningen vid utformning-

terinäremas tjänster för sällskapsdjur. Vik- en av sina olika organisatoriska förslag inom

ten av en allmän hälsoövervakning från den ram som utredningens arbete erhållit

66 SOU 1971: 3

genom direktiven beaktat de synpunkter den- För tillgodoseendet i praktiken av ifråga-

na kommitté framfört i fråga om den fram- varande göromål framför allt i vad avser de

tida livsmedelskontrollen. levande djuren spelar otvivelaktigt distrikts-

veterinärkåren den största rollen. Tyngd-

punkten i dennas arbete ligger inom hälso-

7.3 Principbedämning av frågan om hu- och sjukvården. Denna kår utgör på sitt

vudmannaskapet för en distriktsveterinär- sätt kärnan i den veterinära verksamheten.

organisation När det gäller att för framtiden åstadkomma

en rationellt utformad veterinär organisation, 7.3.1 Allmänt måste därför om distñktsveterinärer-

frågan

na inta en central plats i bedömningen. Enligt direktiven för veterinärväsendeutred-

Före år 1934 var distriktsveterinärerna ningen är huvudsyftet med utredningen att

anställda av landstingen, som avlönade dem anpassa veterinärväsendets uppgifter och

men som under vissa förutsättningar erhöll organisation till utvecklingens krav. De sak-

statsbidrag härför. 1931 års riksdag beslöt kunniga bör i första hand söka klarlägga

emellertid att distriktsveterinärema fr. o. m. behovet och arten av de framtida veterinära

1934 skulle vara statsanställda. De är seinsatserna inom hälso- och sjukvården bland

dan dess statstjänstemän och erhåller ersätthusdjuren. Tyngdpunkten i de sakkunnigas

ning genom dels fast lön, dels praktikinarbete synes enligt direktiven böra ligga på

komster enligt en av Kungl. Majzt fastatt åstadkomma en rationellt utformad vete-

ställd taxa. Tjänsterna tillsätts numera av rinär organisation, som betjänar animalie- i

inom veterinärstyrelsen. produktionen jordbruket genom en

och andra inrik- De motiv som åberopades för ett förmot sjukdomar störningar

verksamhet. Särskild hän- statligande av distriktsveterinärkåren har i tad förebyggande

huvudsak återgivits i annat sammanhang. syn bör tas till jordbrukets rationalisering.

av de vete- Dessa motiv var inte i någon högre grad Underlaget för dimensioneringen rinära resurserna inom av principiell art utan fastmer grundade

för verksamheten

områden bör på dåtidens organisatoriska och ekonomiska lämpligt avpassade ingående undersökas. förhållanden. Skälen kan visserligen sägas

Det heter också i direktiven att de sak- vara i väsentliga avseenden alltjämt gällan-

bör försöka bedöma om de veteri- de, men knappast med samma styrka, särkunniga

är av sådan natur att de skilt som de fördelar man ville uppnå med nära uppgifterna bör omhänderhas ett förstatligande i dag skulle kunna vinnas

av en statlig organisation eller om det för även på annat sätt. Även om det i direk-

dessa uppgifter är lämp-

än staten. tiven inte ifrågasatts att distriktsveterinärligt med annan huvudman

av- organisationen skulle avskaffas och före-

De veterinära insatserna i allmänhet ser främst liggande veterinära uppgifter överlåtas på

hälso- och sjukvård för djur samt

veterinärer - direktilivsmedelshygien. De kan i princip sägas privatpraktiserande innebära en medverkan till och ansvar för ven synes tvärtom utgå från att en sådan

skall finnas - kan tillhandahållandet av livsmedel. organisation alltjämt

fullgoda Härutinnan avser verksamheten att motar- det med hänsyn till vad nyss anförts om de

i olika avseenden ändrade förhållanden som beta att smittsamma och andra sjukdomar

och inträtt sedan förstatligandetfinnas skäl att hos djur påverkar livsmedelstillgången därmed det ekonomiska av hus- något uppehålla sig vid denna fråga, som

utbytet

samt att förhindra av bör ses bl. a. mot bakgrunden av distriktsdjuren spridandet

människor veterinäremas nuvarande arbetsuppgifter sjukdomar till och bland genom

och livsmedel. samt utvecklingstendensernat: beträffande djur I våra dagar har dess-

kommit att dessa ävensom inom veterinännedicinen över utom sport- och sällskapsdjuren

huvud. medföra allt större arbetsmängd för veteri-

närema. Distriktsveterinär åligger att tillhandagå

SOU 1971: 3 67

med hälso- och sjukvård i fråga om hus- ring av veterinärer till den förra typen av djur, anmäla till länsveterinären fall av så- områden. Över huvud torde det kunna hävdan husdjurssjukdom som visar sig mycket das, att det skulle te sig egendomligt, om

det allmänna - då veterismittsam eller eljest kan få stor spridning vid en tidpunkt

till- närmedicinen - helt och medverka vid epizootibekämpande, gör väsentliga framsteg se att de bestämmelser i livsmedelsstadgan skulle dra sig undan ansvaret för tillhandaoch hälsovtårdsstadgan, vilka angår hans hållandet av en organisation som medför verksamhetsområde, samt föreskrifter rö- att bl. a. de enskilda djurägarna kan tillrande hälso- och sjukvården bland hus- godogöra sig dessa framsteg relativt bekvämt

och djurskyddet efterleves och i detta och över hela landet. Genom att det alldjuren syfte bl. a. efter anmodan av länsveterinär männa ansvarar för att veterinärer anställs företaga besiktning eller inspektion. Han kan vidare vid reglering av lönevillkoren står vidare till hälsovårdsnämnds förfogan- fastställas taxa för arvodesdebiteringen, så de som sakkunnig i hithörande frågor. att därigenom veterinärvård kan erbjudas

Utredningen har redan i sina tidigare be- mot kontrollerbar kostnad. tänkanden understrukit veterinärmedicinens Genom sin lokal- och personkännedom

för det moderna jordbruket har tjänsteveterinärerna goda möjligheter att stora betydelse och folkhälsan och har därvid bl. a. åbero- verksamt främja djursjukvården inom repat uttalanden som veterinärhögskoleutred- spektive distrikt. Den nuvarande organisa-

på sin tid gjorde. Denna bedömning tionsformen har också -- och detta synes ningen har också av statsmakterna. Det - inneburit säkra för

godtagits väsentligt garantier torde med hänsyn till omfattningen och att samhället vid hotande eller redan inarten av nuvarande arbetsuppgifter och ut- träffade epizootier och i fråga om de till vecklingstendenserna inom veterinärmedi- människa överförbara zoonoserna har tillcinen m. m. utan särskild moti- gång till en effektiv organisation för bekäm-

ytterligare vering kunna konstateras att dessa arbets- pandet. Visserligen kan samhället genom en uppgifter uppenbarligen under nu överskåd- beredskaps- och tjänstpliktslagstiftning i lig tid kommer ,att vara av sådan omfattning varje fall i viss utsträckning säkra tillgångatt i olika delar av vårt land behov före- en på veterinärer under dylika förhållanden, ligger av sådana veterinära insatser, för även om en redan på förhand organiserad vilka distriktsveterinärerna i dag främst är kår av tjänsteveterinärer inte finns att tillansvariga. Om dessa insatser i fortsättning.- gå. En sådan Organisationsform torde dock en helt skulle baseras på privatpraktiserande inte under några förhållanden kunna bli veterinärer, torde det emellertid kunna för- lika effektiv som den nuvarande. utses, att det. åtminstone i vissa delar av Redan av vad sålunda anförts torde framlandet skulle bli svårt att täcka behovet av gå att utredningen anser att en i det allveterinär sakkunskap. Privatpraktikerna männas tjänst anställd distriktsveterinärkår skulle nämligen med all sannolikhet söka bör finnas i framtiden. Det kan likväl finnas

orterna och de djurtätare skäl att i sammanhanget beröra ett altemasig till de större

Det kan då ifrågasättas, om inte tiv, som förts fram i diskussionen på detta

områdena.

distriktsveterinärorganisationen borde be- område. Det har sålunda ibland gjorts gäl- .gränsas till glesbygdema, där tillgång till lande att fördelar skulle stå att vinna, om veterinära tjänster eljest inte skulle stå till den statliga distriktsveterinärorganisationen buds. De må _dock gentemot en dylik orga- ersattes av en veterinärkår som - med eller nisation -- utöver de rent utan - anställts av animalie-

organisatoriska statsbidrag skälen -framhållas att rekryteringen av en producenterna själva. En fördel med en såsådan antagligen skulle möta oöverstigliga dan ordning har ansetts vara att produsvårigheter. nuvarande möjligheterna till centemas behov av veterinär service av

De

transport från glesbygdsområden till djur- olika slag skulle kunna tillgodoses av en tätare sådana och tätare befolkade områden och samma veterinär inom respektive omtorde utgöra en förutsättning för rekryte- råde. Som motiv härför åberopas bl. a. att

SOU 1971: 3

det f. n. förekommer att samma gård inom värdefulla insatser .även på detta område

av en kort tid, ja, t. o. m. under men det ligger i sakens natur, att dessa loppet samma dag besöks av flera veterinärer, en tjänstemän inte på samma sätt som distriktsför akutsjukvård, en för insemination och veteiinärerna har möjlighet att ute på fältet en för hälsokontroll. Det torde emellertid biträda hälsovårdsnämndema. vara ostridigt att dylika händelser är rena Som ett ytterligare skäl för bibehållande

Därtill kommer att det är av en i det allmännas tjänst anställd distundantagsfall. svårt att kombinera en regelbunden hälso- riktsveterinärkår må framhållas att oavsett kontrollverksamhet med akutsjukvård. Om- distriktsveterinärernas framtida uppgifter på

och arten av den senare kan inte livsmedelshygienens område, behov föreligfattningen på förhand förutses. Visserligen förekom- ger av viss allmän bevakning av omgivningsmer det att man redan nu på vissa håll har hygienisk karaktär i samband med djurhållen sådan samordning som här avses på så ningen och av de problem inom djurhållsätt att distriktsveterinärer anlitas inom häl- ningen som kan influera på livsmedlens kvasokontrollverksamhet. Detta sker dock litativa och hygieniska beskaffenhet. För främst inom sådana delar av landet, där dessa uppgifter kan bl. a. distriktsveterinärer liten djurtäthet och andra speciella förhållan- med fördel användas. Över huvud måste anden nödvändiggör ett sådant arrangemang tagas att uppgifter av denna typ, som fordför att behovet av veterinärer för den nämn- rar i viss mån oberoende ställning gentemot da verksamheten över huvud skall tillgodo- klientelet, kommer att tillmätas en allt störses. re betydelse. Distriktsveterinärema har re-

Utredningen kan inte finna annat än att dan och torde fortsatt i inte ringa utsträckrelativt små vinster skulle stå att uppnå med ning få uppgifter som naturligen bör ombeen organisation av nu antydd art. Det synes sörjas av personer som är anställda i det vidare uteslutet, att jordbrukets organisatio- allmännas tjänst. ner utan betydande bidrag från det allmänna skulle vara beredda att ta på sig uppgiften att vara huvudman för en veterinärkår. Genom statsmakternas ställningstagande till ut-

betänkande om vete- 7.3.2 Huvudmannaskapet redningens föregående rinärmedicinsk rådgivnings- och. laboratorieverksamhet torde f. ö. en sådan organisa- Utredningen anser alltså att en i allmän tionsform numera sakna aktualitet. tjänst anställd distriktsveterinärkår alltjämt

Också andra skäl talar direkt mot en bör finnas. Det återstår då att i enlighet med sådan ordning som nu diskuterats. Det må utredningens direktiv diskutera, vem som i sammanhanget sålunda erinras om att djur- i fortsättningen bör vara huvudman för denskyddsfrågorna från samhällets sida kom- na kår. Härvid är olika alternativ tänkbara, mit att tillmätas en allt större betydelse. Här- stat, primärkommun och landsting. Visst huvid har det från statsmakternas sida förut- vudmannaskap kan vidare kombineras med

- bl. a. läns- från annat håll. Till att börja med satts att tjänsteveterinärema bidrag veterinärer och distriktsveterinärer - skall torde få övervägas, om primärkommuner göra ökade insatser. Dessa har därför att ta och landsting kan anses lämpliga som huerforderliga initiativ vid försummat djur- vudmän, därefter torde få diskuteras om skydd eller eljest för att få till stånd bättre skäl över huvud föreligger för ett ändrat

vård och i förhållanden i fråga om djurens huvudmannaskap. behandling. Otvivelaktigt föreligger i dylika Vad primärkommunema beträffar må ersammanhang behov av objektiva, från alla inras om att storleken av dessa är mycket djurägareintressen fristående organ som fort- växlande. Bestämmande härför har varit löpande kan biträda hälsovårdsnämnderna i helt andra faktorer än att de skall vara deras ofta grannlaga uppgifter i förevarande lämpliga enheter för distriktsveterinärer.. avseenden. Visserligen gör länsveterinärema Även om det i och för sig är möjligt och

SOU 1971: 3 69

även önskvärt att bygga en veterinärorgani- Över huvud kan beträffande landstingslagen sation på kommunerna som grund, torde det sägas att de gränser som lagen uppdragit för

- verksamhet är vida. likväl kunna sägas att enskilda kommuner landstingens mycket och detta gäller även efter en avslutad Att stöd åt veterinära insatser anses falla inkommunreform - inte

i stor utsträckning om den landstingskommunala kompetensen torde vara lämpliga enheter för en distrikts- framgår också därav att landsting, enligt av veterinärorganisation. Denna skulle därför utredningen inhämtade uppgifter, tidigare i många fall kräva samarbete olika kommu- lämnat bidrag till exempelvis veterinärmediner emellan med komplikationer i skilda av- cinska laboratorier. Erinras må också om seenden som följd. Därtill kommer att upp- att landstingen före förstatligandet av distgifterna inom hälso- och sjukvården till ani- riktsveterinärorganisationen var huvudman malieproduktionens fromma som är dist- för denna. riktsveterinärernas främsta åliggande inte Men oavsett vilket innehåll man vill ge gärna kan sägas ligga i linje med de upp- landstingens kompetens, må erinras om att gifter som primärkommunema eljest ombe- hinder givetvis inte föreligger för riksdagen sörjer. Bl. a. med hänsyn till vad nu anförts att besluta om att landstingen skall omhäntorde primärkommunema böra avföras ur derha andra uppgifter än de nuvarande. diskussionen såsom lämpliga huvudmän för Beslut kan sålunda fattas om att landstingen framtida distriktsveterinärorganisation. en skall vara huvudman för veterinärvä- Detta bör emellertid inte utesluta primär- sendet. Det torde dock få anses uteslutet, kommunal medverkan när det gäller att till- att riksdagen genom ett ensidigt beslut skulgodose behovet av lokaler för veterinärsta- le ålägga landstingen sådana nya uppgifter. tioner. Utredningen återkommer i ett senare Härför torde erfordras en föregående översammanhang till denna fråga. enskommelse mellan Kungl. Maj:t och

Nu anförda synpunkter kan inte åbero- Svenska landstingsförbundet. pas mot ett överförande av huvudmannaska- För att ett överförande av huvudmannapet till landstingen. Landstingsområdena tor- skapet från staten till landstingen på allvar de sålunda i och för sig utgöra lämpliga skall aktualiseras, bör härför kunna åberounderlag för att organisera en tjänstevete- pas starka skäl. Det må erinras om att landsrinärkår. Enligt 4 *§ landstingslagen (1954: tingen efter beslut av 1961 års .riksdag 319) äger landstingskommun att, efter vad fr. o. m. den l juli 1963 är huvudmän för i lagen närmare bestäms, vårda sina ange- provinsialläkarväsendet. Anledningen till detlägenheter avseende hälso- och sjukvård, un- ta beslut var främst att det ansågs uppendervisning, socialvård, jordbrukets och and- bart att en rationell fördelning av uppgifter ra näringars utveckling med mera dylikt, mellan sjukhusläkare och tjänsteläkare och såvitt inte handhavandet därav enligt gällan- därmed avvägningen av de resurser, som de författning tillkommer annan. I ett andra borde ställas till förfogande för vardera orstycke av paragrafen uttalas att angående ganisationen samt den närmare utformningvissa på landstingskommun ankommande an- en av de olika organisationsenheterna bäst gelägenheter särskilt är stadgat. skedde om en och samma huvudman hade

I förarbetena till lagen erinras om att att fatta besluten. Några sådana skäl kan i hälso- och sjukvården är de uppgifter som dag över huvud inte åberopas beträffande framför allt sysselsätter landstingen. Någon tjänsteveterinärväsendet, då den slutna närmare förklaring till vad som avses med sjukvården inte är utbyggd - och ej heller hälso- och sjukvård lämnas inte, men det kan förväntas bli detta - i sådan utsträcktorde få anses klart att härmed avses en- ning att några påtagliga samordningsprodast den humana hälso- och sjukvården. blem torde föreligga. De skäl som gäller Däremot synes inte veterinära uppgifter åsyf- för ett samspel mellan öppen och sluten tas. Dessa torde emellertid falla inom ramen vård inom humansjukvården torde, såsom för åtgärder som. syftar till jordbrukets ut- veterinärväsendeutredningen framhöll i sitt veckling och som särskilt omnämnts i lagen. betänkande om sluten djursjukvård, inte

70 SOU 1971: 3

kunna göras gällande med samma styrka in- väsendet. Till frågan om finansieringen av om veterinärvården. kostnaderna för detta återkommer utred-

Möjligheterna till samordning av veteri- ningen senare. närväsendet med humansjukvårdens resurser I detta sammanhang må dock beröras ett torde vara mycket begränsade. Ett på de par synpunkter som förts fram i diskussioskilda landstingen splittrat huvudmannaskap nen om det framtida distriktsveterinärväsenkan vidare med hänsyn till distriktsveterinär- det. Det har sålunda föreslagits att man på kårens ringa storlek komma att försvåra ett vissa håll, där de egentliga distriktsveterinäeffektivt utnyttjande av veterinärerna vid ra arbetsuppgifterna är otillräckliga för att framför allt epizootibekämpande. Härtill bereda en veterinär full sysselsättning, bortorde från landstingens sida kunna sägas, att de inrätta tjänster med delat huvudmannadet f. n. är föga lämpligt att ifrågasätta, att skap mellan stat och kommun. Ett annat al-

skall ta på sig helt nya upp- ternativ som aktualiserats för motsvaranlandstingen gifter samtidigt som landstingen har att an- de situation är att kommuner eller staten

som överta- skulle lämna bidrag för täckande av kostpassa sig till de förhållanden

och men- naderna för hos staten respektive kommun gandet av provinsialläkarväsendet

medför. skulle anställd veterinär. Utredningen kan inte talsjukvården Landstingen f. ö. med all säkerhet av staten kräva full finna sådana arrangemang lämpliga. Dessa

för de ökade utgifterna. Då skulle kunna skapa administrativa problem, kompensation - såsom förut anförts - fördelar i vissa situationer föranleda tveksamhet om

några ur organisatorisk synpunkt inte torde kunna huvudmannaskapet o.s.v. Vidare skulle ett

genomförande av dylika förslag kunna inåberopas för ett på sådant sätt ändrat huvudmannaskap, synes frågan härom inte nebära avsteg från den under senare år vidare behöva diskuteras. hävdade principen om förenkling av regler-

Den nuvarande för dist- na för statsbidragsgivning. Utredningen an-

organisationen riktsveterinärväsendet har i princip funge- ser därför att tjänster med sådant delat hurat väl. För en ändring i denna, häri inbe- vudmannaskap eller till vilka bidrag från

måste annat håll lämnas ej bör inrättas. gripet frågan om huvudmannaskapet, därför kunna åberopas starka, nytillkommande skäl. Erinras må också att konstitutionsutskottet i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 1 till 1962 års riksdag i anled- 7.4 Distriktsveterinärs framtida arbetsuppning av Kungl. Majzt proposition angående gifter översyn av rikets indelning i borgerliga primärkommuner ävensom i ämnet väckta mo- 7.4.1 Allmänt tioner uttalade, att avgörande skäl för ändringar i fråga om huvudmannaskapet för Utredningen har med vad förut anförts taskilda uppgifter bör vara vad som med hän- git i princip ställning till att en motsvarigsyn till samhällets service åt människorna het till den nuvarande statliga distriktsveteoch förhållandena i övrigt befinns vara rinärkåren alltjämt bör finnas. Detta utemest ändamålsenligt. Några sådana skäl fö- sluter emellertid inte att organisationen ges religger inte och torde, såvitt f. n. kan be- en annan uppbyggnad än den nuvarande. dömas, inte kunna åberopas inom nu över- Tänkbart är sålunda att behovet av veterinär skådlig tid. Tvärtom har kraven på ökad arbetskraft kan mätas ut på ett annat sätt medverkan från distriktsveterinärernas sida än genom en distriktsindelning. Utredningen inom bl. a. djurskyddsövervakningen accen- avser att diskutera frågan härom senare. tuerat fördelarna med en fristående, statligt Dessförinnan skall utredningen närmare ananställd distriktsveterinärkår. Det finns där- ge de arbetsuppgifter som bör ankomma på för inte anledning att föreslå en ändring veterinärema inom denna organisation. Oavi förevarande avseende utan staten torde sett vad nyss nämnts kallas denna i det böra förbli huvudman för distriktsveterinär- följande för distriktsveterinärorganisationen

SOU 1971: 3 71

och de inom denna anställda veterinärema den veterinärtaxa som utfärdades i samband för distriktsveterinärer. med distriktsveterinärväsendets förstatligan-

de den 1 januari 1934 nämns vissa djur,

t. ex. hästar och kor, men någon fullständig 7.4.2 Hälso- och sjukvård bland husdjur uppräkning av vilka djur som är att hän-

föra till husdjuren förekommer ej. Inom När det gäller att bestämma de framtida ar- den officiella jordbruksstatistiken används betsuppgifterna för distriktsveterinärer må också ifrågavarande begrepp och där räkerinras om att dessa f. n. har sin verksam- nas de olika djurslag upp som i nämnda het förlagd till två huvudområden, nämligen sammanhang är att hänföra till husdjuren. dels hälso- och sjukvård bland husdjur, dels Det är naturligt nog där i huvudsak fråga livsmedelshygien och annan omgivningshy- om de djur som sammanfattningsvis skulle gien. Hittills har det förstnämnda området kunna kallas för animalieproduktionens djur. varit det helt dominerande med tyngdpunk- I vanligt språkbruk är hunden utan tveten inom jordbrukets animalieproduktion. kan att hänföra till husdjuren. Viss tvek- Under senare år har dock sporthästar av samhet synes dock tidigare ha rått om humolika slag och hundar kommit att spela vida hundarna skulle räknas in bland disten allt större roll bland veterinäremas klien- riktsveterinärernas skyldighetsklientel. Dentel. Samtidigt kan konstateras att jordbru- na tveksamhet har inte undanröjts genom att kets hästar, som tidigare var det domine- ingrepp på hund finns upptagen i nu gällanrande inslaget i distriktsveterinärens praktik, de veterinärtaxa. successivt fått en allt mindre betydelse. Veterinärväsendeutredningen har funnit

Någon anledning att för framtiden ifråga- skäl att särskilt överväga, om anledning finns sätta en principiellt ändrad inriktning av att avgränsa distriktsveterinärernas nu avdistriktsveterinärernas arbete finns enligt ut- sedda arbetsuppgifter inom hälso- och sjukredningens mening inte. Erinras må att vården på annat sätt än vad nu är fallet. tyngdpunkten i utredningens arbete enligt Till att börja med må då framhållas att direktiven bör ligga på att åstadkomma en animalieproduktionens djur givetvis även i rationellt utformad veterinär organisation, framtiden bör vara distriktsveterinärernas som betjänar animalieproduktionen inom främsta arbetsuppgift. Vården och tillsynen jordbruket genom en mot sjukdomar och av dessa får anses vara det förnämsta skälet andra störningar inriktad förebyggande verk- för att samhället överhuvud anställer veterisamhet. Genom veterinärmedicinens utveck- närer i sin tjänst. Vidare bör i detta sammanling och ändrade produktionsförhållanden på hang pälsdjuren räknas in bland husdjuren. olika områden som hittills omfattats av ve- Som förut nämnts har arbetshästama terinäremas verksamhet kan visserligen för- kommit att spela en allt mindre roll i distskjutningar i arten och omfattningen av olika riktsveterinärernas praktik. Men de torde göromål förekomma. Dessa förskjutningar dock under en överskådlig tid alltjämt komfår dock antas ligga inom ramen för verk- ma att utgöra en viktig del av denna. Dessamhetens nuvarande inriktning. Det finns sa hästar är givetvis att hänföra till husdjulikväl anledning att något närmare än vad ren. Någon anledning att i detta hänseende hittills skett diskutera de framtida arbets- betrakta

sporthästama på annat sätt än aruppgifterna. betshästarna finns enligt utredningens me-

Vad först angår de göromål som är att ning inte. Det bör emellertid beaktas att det hänföra till hälso- och sjukvården må er- är antagligt att trav- och galopphästarna även inras om att i 16 § allmänna veterinärin- i framtiden i betydande utsträckning komstruktionen sägs att det åligger distriktsve- mer att tas om hand av för ändamålet särterinär att tillhandagå med hälso- och sjuk- skilt anställda, utanför distriktsveterinärkåvård i fråga om husdjur. Även i veterinär- ren stående veterinärer. taxan talas om husdjur. Begreppet »hus- I detta sammanhang må erinras om att djur» synes inte närmare ha definierats. I föredragande departementschefen vid riks-

72 SOU 1971: 3

dagsbehandlingen av frågan om den slutna redningens tolkning av begreppet husdjur och djursjukvården (prop. 1967: 155, JoU 40) ordalydelsen i. 16 § allmänna veterinärinuttalade att de statliga insatserna på det struktionen, där det heter att det åligger veterinära området bl. a. genom distrikts- distriktsveterinär att tillhandagå med hälsoveterinärorganisationen, dittills främst av- och sjukvård i fråga om sådana, skulle sett animalieproduktionens djur och att till- följa att distriktsveterinären även inom såräckliga skäl syntes inte föreligga för en dant distrikt som innefattar en större tätortsväsentligt ändrad inriktning och omfattning bildning skulle ha oinskränkt skyldighet att av statens insatser. Den inriktning veterinär- mot taxebunden ersättning ta emot hundar väsendeutredningen genom vad nyss anförts och andra sällskapsdjur för vård och bevill ge distriktsveterinärkårens arbete ligger handling. Det säger sig självt att en sådan sålunda helt i linje med nämnda, av riksda- konsekvens skulle innebära betydande krav gen nyligen godtagna departementschefsut- när det gäller tilldelning av arbetskraft inom talande. t.ex. sådana distrikt som innefattar Stock-

Förut har utredningen nämnt att hun- holm, Göteborg och Malmö. Utredningen darna - och det gäller i viss mån även and- har redan i sitt betänkande om Sluten djurra sällskapsdjur såsom katter, burfåglar sjukvård förklarat att utredningen för sin m. fl. - kommit att spela en allt större del inte är beredd att ge distriktsindelningen roll i distriktsveterinärernas praktik. Säll- en sådan utformning att kravet på att alla skapshundama har under senare år ökat vä- ägare av sällskapsdjur inom ett distrikt har sentligt i antal och torde nu närma sig ett en oinskränkt rätt att anlita distriktsveteantal av 400 000. Samtidigt kan noteras att rinär kan tillgodoses. Behovet av sådan sjukhundar på allt flera samhällsområden tas i vård torde liksom hittills även få tillgodoses anspråk för olika viktiga uppgifter. Att på av privatpraktiserande veterinärer. Utredgrund av vad förut anförts om inriktningen ningen vill också framhålla att på samma av distriktsveterinärernas arbete ifrågasätta sätt som kommunerna under senaste åren att hundar och andra sällskapsdjur. allt mer engagerat sig i den slutna

ej skulle djurvara att hänföra till denna kårs arbetsupp- sjukvården det torde vara att förvänta att gifter synes inte böra komma ifråga. Att dessa kommer att även medverka när det hundarna - liksom andra att t. ex. ordna inom

smådjur av säll- gäller jourfrågan den

-- även i skapskaraktär fortsättningen bör öppna vården. ingå bland de djur som i nu förevarande av- Utredningen har nyss erinrat om att riksseende är att hänföra till husdjuren står dagen uttalat sig för att distriktsveterinärorockså i överensstämmelse med den innebörd ganisationen i huvudsak skall tillgodose animan rent språkligt brukar ge begreppet »hus- malieproduktionens behov. Utredningen har djur». för sin del anslutit sig till detta uttalande.

Med vad nu anförts har utredningen emel- En följd härav i fråga om sällskapsdjuren lertid inte tagit ställning till vilken vikt bör enligt utredningen bli att en uttalad hundarna bör tillmätas när det gäller di- skyldighet för distriktsveterinärer att undermensioneringen av en ny distriktsorganisa- söka och behandla dessa djur begränsas till tion. Utredningen erinrar på annan plats om att avse sådan mottagning som inte utgör att vi i vårt land fr. o. m. den 1 januari 1971 ett hinder för utövningen av praktiken till fått en enhetlig kommuntyp. Nuvarande stä- fromma för främst animalieproduktionen der kommer som en följd härav att för- och övriga obligatoriska tjänsteåligganden. svinna. Utredningen diskuterar i nämnda Utredningen har därför utarbetat förslag i sammanhang om tätortsbildningama liksom detta avseende till erforderlig ändring av den hittills bör ingå i blivande veterinärdistrikt allmänna veterinärinstruktionen, innebäranoch föreslår därvid, främst med hänsyn till skall dis-

de att det i fortsättningen åligga svårigheterna att klart avgränsa dem från triktsveterinär

att .tillhandagå med hälso- och övriga delar av respektive kommun, att så sjukvård i om husdjur, dock att i

fråga fråga

bör bli fallet. Som en konsekvens av ut- om sällskapsdjur

denna skyldighet skall före-

SOU 1971: 3 73

i den mån åligganden tänkande om Veterinärmedicinsk rådgivligga endast övriga

detta. egentliga nings- och laboratorieverksamhet ingående

medger Några svårigheter

vilka som är diskuterat vad som enligt utredningens meatt i praktiken avgöra djur att hänföra till sällskapsdjuren torde inte ning bör vidtagas för att ge bl. a. den sjukbehöva komma den föreslagna domsförebyggande verksamheten ett inne-

upp. Genom

kommer vidare vården av le- håll och en organisation som svarar mot avgränsningen

renvallarhundar dagens och morgondagens krav. Särskilt darhundar, polishundar,

Utred- må framhållas det numera genomförda förm. fl. att bli en obligatorisk uppgift. ningen utgår emellertid från som självfallet slaget om uppbyggnaden av hälsokontrolatt inte någon distriktsveterinär skall ta den lerna, som i princip är en näringens egen

till intäkt för att neka att ge angelägenhet, dock under offentlig in- och nya lydelsen erforderlig vård åt sådana sällskapsdjur som tillsyn, samt förslaget om inrättandet av t. ex. blivit utsatta för trafikolyckor eller vissa statliga specialisttjänster för s. k. djurandra olycksfall. Gällande djurskyddsbe- slagsspecialister m. m. stämmelser och den etik som tillämpas vid såsom ut-

Även om distriktsveterinärema, utövningen av veterinäryrket torde utgöra omnämnda

redningen erinrade i sitt förut tillräcklig garanti härför. Det bör också be- främst kommer att vara inrik-

betänkande, tonas att vad nu anförts i frågan om dist- har de väsentli ga upp-

tade på akutsjukvård, riktsveterinärernas skyldighet att behandla

gifter även på det rent sjukdomsförebygganoch undersöka sällskapsdjur inte innebär framhöll vidare

de området. Utredningen någon inskränkning i skyldigheten att såsom ve-

att distriktsveterinärerna är den kategori tjänsteveterinär till länsveterinären anmäla i kontakt med

terinärer som oftast kommer fall av sådan husdjurssjukdom som visar Dessa veterinä-

de enskilda producentema. sig mycket smittsam eller eljest kan få stor

rer har på grund härav och även av psykospridning. Förslaget innebär knappast nå- att

logiska skäl särskilt goda förutsättningar gon ändring av vad nu tillämpas, särskilt som och rön in-

med framgång sprida kunskaper de nya distrikten i flertalet fall dimensio- området. De bör

om det veterinärmedicinska nerats så att ett inte obetydligt utrymme förmedla till forsk-

även kunna impulser kommer att finnas även för praktik av här betänkande

ningen. I sitt nämnda föreslog avsett slag. Utredningen anser emellertid också att en särskild

utredningen tjänst skullämpligt att förhållandet preciseras i allmän- vid statens veterinärmedicinska

le inrättas na veterinärinstruktionen och har därför så- informatör

anstalt för en kvalificerad (konsom nämnts utarbetat förslag till ändring av Det borde vara

sulent). en viktig uppgift 16 § i denna. för denna att förse bl. a. dist-

tjänsteman

riktsveterinärema med sådana uppgifter som

erfordras för ett intensifierat deltagande i 7.4.3 Profylaktiska uppgifter

rådgivningen. Det kan vara fråga om infor-

mationsmaterial, avsett för distriktsveterinä- Enligt utredningens direktiv bör som förut

rerna själva och/ eller för producenter m. fl. framhållits tyngdpunkten i arbetet ligga på att åstadkomma en rationellt utformad ve- Frågan om inrättandet av denna tjänst terinär organisation, som betjänar animalie- har av statsmakterna ställts på framtiden.

inom en Utredningen vill emellertid på nytt framproduktionen jordbruket genom mot sjukdomar och andra störningar inrik- hålla betydelsen av att den snarast inrättas. tnd förebyggande verksamhet. Som utred- Den utgör enligt utredningens mening nämningen uttalat i de förut anförda synpunk- ligen ett betydelsefullt inslag i upprustningen terna på behovet av veterinärmedicinska in- av den veterinärmedicinska rådgivningsverksatser inom animalieprouktionen har dessa samheten. Utredningen vill erinra om att

i flera hänseenden numera blivit veterinärstyrelsen i sina anslagsäskanden för åtgärder mer betydelsefulla än de rent kurativa. Ut- budgetåret 1971/72 tagit upp en tjänst för redningen har också i sitt föregående be- i stort sett här avsedda uppgifter på styrel-

74 SOU 1971: 3

sens stat men föreslagit att innehavaren tresse av samt även som en ersättning för lokalmässigt skall placeras vid konsulentav- de tjänster distriktsveterinärerna utför såsom delningen vid statens veterinärmedicinska en förmedlande länk i kedjan forskninganstalt, dit även publikationsverksamhetens försök-rådgivning. praktiska genomförande bör koncentreras.

Sammanfattningsvis framhöll utredningen i detta betänkande att över huvud bör gälla 7.4.4

Livsmedelshygieniska m. fl. uppgifter att distriktsveterinärerna skall spela en viktig roll inom alla grenar av den veterinärme- Vad härefter angår distriktsveterinärerdicinska nas det

rådgivningen. arbetsuppgifter på livsmedelshy-

Utredningen erinrar också om att i det gieniska och övriga omgivningshygieniska nämnda betänkandet utformningen av den området må erinras om att distriktsveterinäveterinärmedicinska rådgivningsverksamhe- rernas medverkan härutinnan är reglerad ten på länsplanet diskuterats. Därvid har fö- främst av allmänna veterinärinstruktionen, reslagits att veterinärstyrelsen skall utse en som i sin tur hänvisar till livsmedelsstadgan veterinär i varje län att fungera som kon- och hälsovårdsstadgan. Den utformning taktman för rådgivningsarbetet. Denne bör nämnda författningar i detta avseende erväsentligen ha två uppgifter. Den första in- hållit ger dock föga vägledning och i dessa nebär att inom länet vara veterinärstyrelsens utsägs strängt taget inte något annat än ombud när det gäller att ge den veterinär- att skyldighet respektive rättighet föreligger medicinska rådgivningen avsedd effekt och för distriktsveterinär att i viss utsträckning inriktning. Han bör sålunda se till att de in- delta i hälsovårdsnämnds sammanträde. tentioner och beslut som det veterinärmedi- Som framgått av SCB:s undersökning är cinska riksprogrammet innefattar blir för- de direkta insatserna från dessa veterinärers verkligade inom respektive län. Den andra sida på förevarande områden mycket beuppgiften bör vara att ingå som veterinär gränsade. Som förut framhållits är dock de representant i länsprogramnämnderna vid veterinärmedicinska åtgärder som eljest vidlantbruksnämnderna för att där tillvarataga tas, främst inom animalieproduktionen, ofta de veterinärmedicinska intressena. Veterinär- av betydelse också för bl. a. livsmedlens hystyrelsen har numera beslutat i enlighet här- gien och kvalitet. Beaktas bör också att ett med. antal distriktsveterinärer -

inte obetydligt

ett 80-tal - vid sidan av sin

Utredningen vill på nytt understryka syn- sammanlagt punkterna rörande distriktsveterinärernas tjänst är engagerade såsom ordförande framtida uppgifter inom rådgivningsarbetet eller ledamot i hälsovårdsnämnders arbete. samt framhålla att denna yrkesgrupp i fort- Härigenom kan dessa befattningshavares spesättningen bör i större utsträckning än vad ciella kunskaper på detta område särskilt nu är fallet utnyttjas i bl. a. den gruppråd- tas till vara. givning som förekommer i form av hus- Som förut erinrats skall utredningen endjursdagar och liknande sammankomster. ligt sina direktiv pröva de framtida veteri-

Rådgivningen har en väsentlig betydelse nära insatserna vad gäller livsmedelskontrolnär det gäller att förebygga olika sjukdo- len och därmed sammanhängande uppgifter. mar och annat som har negativ verkan inte Livsmedelsstadgekommittén som arbetat paendast för vederbörande producenter utan rallellt med utredningen har haft i uppdrag även för samhället i övrigt. Den del av att se över livsmedelsstadgans kontrollföredistriktsveterinärernas ersättning som kan skrifter men även formerna för kontrollen, komma att utgå som fast avlöning av sta- kontrollorganens befogenheter och ledningen ten kan såsom närmare utvecklas i annat av livsmedelskontrollen. Utredningen har i sammanhang enligt utredningens mening enlighet med sina direktiv haft samråd med bl. a. ses som ersättning för dessa tjänste- livsmedelsstadgekommittén, vilken såsom mäns deltagande i det sjukdomsförebyggan- förut nämnts numera lagt fram förslag till de arbete som samhället har ett direkt in- ny livsmedelsstadga. Härav framgår bl. a.

SOU 1971: 3 75

att denna kommitté föreslagit inrättandet av ställning som egen självständig myndighet

i vilken inom livsmedelskontrollen. Förutsättning för en livsmedelsstyrelse, veterinärstyrelsen skall I övrigt föreslås livs- att dessa skall få utföra särskilda kontroll-

gå upp. medelskontrollen på principiellt uppgifter, t. ex. direkta inspektioner i andra

uppbyggd samma sätt som f. n., vilket bl. a. innebär fall än där kännedom erhållits om sannolikt

och missförhållande bör alltså vara förordnanatt regionalt ansvarig blir länsstyrelsen lokalt hälsovårdsnämnden. Skyldigheten för de av därtill behörig myndighet. Såsom förläkare och veterinärer att utsättning för inspektion vid sannolikt miss-

i offentlig tjänst medverka vid livsmedelskontrollen har bibe- förhållande bör dock gälla föregången an-

hållits, vilket sålunda bl. a. innebär att mälan till vederbörande myndighet. distriktsveterinärerna även i framtiden i Även om distriktsveterinärema sålunda

skall liknande som kommer att kunna göra inte obetydliga inprincip fylla uppgifter f. n. satser till fromma för livsmedels- och annan

innebörden av bör dessa insatser dock

I fråga om den närmare omgivningshygien den ifrågavarande medverkan från distrikts- inte övervärderas och tagas till intäkt av anveterinärernas sida har särskilda överlägg- myndigheter för att underlåta att

svariga

de båda utredningar- vidta åtgärder som primärt ankommer på ningar ägt rum mellan

och veteri- dessa myndigheter. Man bör nämligen bl. a. na, livsmedelsstadgekommittén

varvid upp- hålla i minnet, att distriktsveterinärernas arnärväsendeutredningen, enighet

riktlinjer. betsuppgifter inom hälso- och sjukvården nåtts om följande

olika förslag bland husdjuren i allmänhet är av sådan

Livsmedelsstadgekommitténs

hälsovårds- och av så kvalificerad natur att innebär bl. a. att de kommunala omfattning nämnderna skall intensifiera sin livsmedels- det inte är att förvänta att deras insatser på

olika skall kunna ersätta för kontrollerande verksamhet och i sådant syfte hygienavsnitt liksom hittills anställa särskilda ändamålet särskilt anställda specialisters.

tjänstemän, som erhållit för ändamå- Distriktsveterinärernas kapacitet på ifråga-

speciell utbildning let. Det oaktat kommer det utan tvekan un- varande område bör emellertid i fortsätt-

tid att föreligga behov ningen kunna tagas till vara på ett bättre-der nu överskådlig av kompletterande insatser även från annat sätt än f. n. I sådant syfte bör de beredas håll. Mot bakgrund av utbildning, upp- vidgade möjligheter att deltaga i hälsovårds-

nämndernas arbete. Bestämmelserna i detta gifter i övrigt m. m. bör bl. a. distriktsveterinärerna in- ämne är f. n. så utformade att det ankom-

fullgöra dylika kompletterande satser i form mer på ordföranden i hälsovårdsnämnd att

av en allmän observationstjänst

att till vederbörande bedöma, om distriktsveterinären skall kallas. med skyldighet myn-

iakttagna missförhållan- till nämndens sammanträden. digheter rapportera

samt Enligt livsmedelsstadgekommitténs och veden som inte avhjälps i annan ordning i övrigt medverka i det allmänna arbetet terinärväsendeutredningens samstämmiga med förkovran Dist- mening borde emellertid i framtiden bl. a.

av livsmedelshygienen. riktsveterinärerna bibehåller distriktsveterinär städse kallas, såvida inte

härigenom prin-

i detta särskilda skäl talar häremot. Sådana särskilda cipiellt samma ställning och uppgifter avseende som tidigare och som provinsial- skäl kunde t.ex. föreligga om fråga är om i

i läkarna har fått genom föredragande depar- sammanträde med sådana ärenden på dag-

I l tementschefens uttalande vid anmälan av ordningen, som uppenbarligen ligger helt

i prop. 1961: 181. De myndigheter som enligt utanför distriktsveterinärens kompetensom-

i

bestämmelser är överordna- råde eller om vederbörande kommun har i eljest gällande de i förhållande till distriktsveterinärerna anställt särskild stadsveterinär (motsv.). Det

bör vidare liksom f. n. kunna uppdra åt normala skulle dock vara att distriktsveteridistriktsveterinär att uföra särskilda inspek- nären kallas. Samtidigt borde införas skyltioner. för distriktsveterinär att närvara vid

Bl. a. med hänsyn till den uppbygg- dighet nad livsmedelskontrollen principiellt erhållit, nämndens sammanträden och även deltaga bör distriktsveterinärema däremot inte få såvida han inte är hind-

i överläggningarna,

76 SOU 1971: 3

rad av andra brådskande tjänsteuppgifter, vårdsnämnden i orten att öva tillsyn över t. ex. inom akutsjukvården. djurens vård och behandling. För sådant

I utlåtande den 12 juni 1970 över livs- ändamål skall nämnden utse en eller vid medelsstadgekommitténs betänkande har ut- behov flera tillsynsmän. Vid tillsynen medredningen erinrat om att det förslag till verkar bl. a. distriktsveterinären. Även om ändring av 9 § hälsovårdsstadgan som kom- de uppgifter som är att hänföra till djurmittén lagt fram i princip är i överensstäm- skyddet rent tidsmässigt inte spelar så stor melse med vad som överenskommits vid roll, bör dock dessa givetvis även i fortnyssnämnda samrådsförfarande men att det sättningen ingå som ett väsentligt led i disti kommitténs förslag fått en mera katego- riktsveterinärernas samlade arbetsuppgifter. risk utformning än vad som angivits i det Såsom framgår av den föregående redoföregående. Paragrafen borde därför enligt görelsen innehar vidare många distriktsveutredningens mening få en sådan lydelse terinärer veterinära uppdrag vid sidan av att angivna begränsning i skyldigheten för tjänsten. Distriktsveterinär är sålunda skyldistriktsveterinär att delta i hälsovårds- dig att efter förordnande av veterinärstyrelnämnds sammanträde kommer till uttryck. sen mot ersättning som styrelsen godkän- Utredningen vidhåller denna sin uppfatt- ner bestrida göromål som ankommer på inning och presenterar i det följande ett eget nehavare av veterinärtjänst vid kommunal förslag till utformning av ifrågavarande pa- köttbesiktningsbyrå, belägen inom distriktet

har också övervägt att i eller i närheten av stationsorten. Övriga ragraf. Utredningen lägga fram förslag till sådan ändring av uppdrag av här avsett slag är dels baserade 16 § i allmänna veterinärinstruktionen att på förordnande av veterinärstyrelsen, varvid distriktsveterinärs övriga skyldigheter på fö- när det gäller uppdrag som t. ex. gränsverevarande områden kommer till klarare ut- terinär det måste anses vara ett arbetsgivartryck än vad nu är fallet. Utredningen av- intresse att tjänsterna upprätthålls, dels av står dock från detta, då ändringen bör ge- frivillig karaktär. Bisyssleuppdrag av det senomföras i anslutning till att ny livsmedels- nare slaget regleras av 8 § i allmänt avlöstadga utfärdas. Utredningen förutsätter att ningsavtal för statliga och vissa andra tjänsfrågan härom aktualiseras i nämnda sam- temän (AST), där det heter att tjänsteman manhang. är skyldig att på anfordran lämna uppgift

till arbetsgivaren huruvida och i vilken om-

fattning han innehar bisyssla. Uppgift om 7.4.5 Övriga uppgifter sådan må avkrävas tjänsteman endast om

arbetsgivaren finner anledning därtill med Utredningen har i det föregående anfört hänsyn till tjänstemannens sätt att utöva synpunkter på distriktsveterinärernas fram- tjänsten. Arbetsgivaren äger ålägga tjänstetida arbetsuppgifter, vawid den gängse upp- man att helt eller delvis upphöra med bidelningen på dels hälso- och sjukvård bland syssla som enligt arbetsgivarens bedömande husdjur, dels livsmedelshygien och annan inverkar hindrande på tjänstutövningen. omgivningshygien använts. Härutöver finns De veterinära göromål av olika slag som vissa göromål som hittills ankommit på dist- förekommer och som inte tillhör distriktsriktsveterinärema och även för framtiden veterinärs tjänst såsom t. ex. medverkan i bör ombesörjas av denna yrkeskategori men organiserad hälsokontroll är ofta, och särsom inte utan vidare låter sig klassificeras skilt gäller detta i de delar av landet där på angivet sätt. Utredningen tänker härvid djurtätheten inte är särskilt stor, av den i första hand på djurskyddsfrågor. Distrikts- ringa omfattning att de inte utgör underlag veterinär åligger sålunda att tillse att gällan- för särskilda tjänster. För att göromålen de föreskrifter rörande djurskyddet efterle- skall kunna utföras av kompetent personal ves. Den författning som härvid främst är kan det därför vara nödvändigt att anlita aktuell är djurskyddslagen med följdförfatt- distriktsveterinärer härför. Sådana uppdrag ningar m. m. Enligt 14 § lagen har hälso- har hittills även stundom ansetts utgöra ett

SOU 1971: 3 77

lämpligt komplement till distriktsveterinär, takt med besättningarna. Dylika kunskaper som eljest inte har full sysselsättning i sitt är av värde långt utanför de besättningar distrikt. Även om sådana arrangemang som där iakttagelsema görs och således av stor här i och för sig är betydelse som ett led i det allmännas hälso-

avses många gånger praktiska och önskvärda även i framtiden, och hygienövervakning. Det är utredningens bör distriktsindelningen i möjligaste mån förhoppning att de olika organisatoriska åtdock utformas så att göromålen som dist- gärder utredningen i skilda sammanhang föriktsveterinär ger vederbörande normal sys- reslår skall, om de genomförs, ge distriktsselsättning. veterinärema möjlighet att i än högre grad

än hittills göra insatser av profylaktisk ka-

raktär till båtnad inte bara för de enskilda 7.4.6 djurägarna utan även för samhället i övrigt.

Sammanfattning

Härigenom kommer bl. a. de önskemål En sammanfattning av distriktsveterinärer- som uttalats från livsmedelsstadgekommitnas arbetsuppgifter sådana de här kommit téns sida om ökade insatser från olika håll till uttryck skulle kunna uttryckas så att till fromma för livsmedelshygienen att kundessa veterinärer även i framtiden skall ha na tillgodoses också av distriktsveterinärerna. sin verksamhet förlagd till främst två huvudområden, nämligen dels djursjukvård och djurhälsovård, dels hygien. Den först- 7.5 Vissa allmänna förutsättningar i övrigt nämnda gruppen av uppgifter måste till för veterinärdistriktsorganisationen övervägande del karakteriseras som led i produktionsprocessema inom djurhållning- Utredningen har i det föregående tagit ställen. Med hälso- och sjukvården följer dock ning för en fortsatt statlig distriktsveterinärautomatiskt en övervakning av djurskydds- organisation samt till de arbetsuppgifter som lagens efterlevnad, av smittosamma sjuk- skall ankomma på denna. I det följande skall domars utbredning och vägar för sprid- anges vissa andra förutsättningar som bör ning samt även av omgivningshygienen. Men gälla för den framtida organisationen på detäven andra uppgifter än de som är att hän- ta område. föra till det sistnämnda området innehåller uppenbarligen inte obetydliga moment av hygienisk karaktär, t. ex. övervakning av att 7.5.1 Organisationens principiella hygienen på produktionsplatsema är sådan uppbyggnad att den inte påverkar de producerade livsmedlens hygieniska kvalitet i negativ rikt- Behovet av veterinära insatser av natur att

Dessa uppgifter är följaktligen också böra tillgodoses av distriktsveterinärer mäts ning. av direkt intresse för det allmänna. f. n. ut -- såsom namnet -

antyder på

och -hälsovården har hit- grundval av en distriktsindelning. Varje lärt

Djursjukvården tills ofta sagts vara i alltför hög grad av är sålunda indelat i distrikt. Varje sådant

och terapeutisk karaktär. Även omfattar ett av Kungl. Majzt fastställt omdiagnostisk om sådana insatser även i fortsättningen råde. I veterinärdistriktet finns en distriktsmåste anses utgöra kärnan i distriktsveteri- veterinär, som är skyldig att bo på den av närernas arbete, bör det dock beaktas, att Kungl. Majzt fastställda stationeringsorten. de samtidigt utgör grunden för sådana and- Distriktsveterinärs tjänstgöringsskyldighet ra insatser av mera rådgivande karaktär som omfattar i princip endast det egna distrikbl. a. avser att förhindra att liknande sjuk- tet. Om veterinärstyrelsen bestämmer det, donisfall skall uppträda i samma besättning. är han dock skyldig att fullgöra tjänsteålig- Dessa råd och anvisningar måste också ba- ganden som avser också annat veterinärseras på miljökännedom (stallförhållanden, distrikt än det där han är stationerad. Det foder, vatten etc), vilken distriktsveterinä- accepteras också att en distriktsveterinär rerna med lätthet förvärvar genom sin kon- även i andra fall utövar praktik utanför det

78 SOU 1971: 3

egna distriktets gränser. Det förekommer tillgång till veterinär sakkunskap. Om dessa därför att distriktsveterinär har viss praktik garantier skall kunna uppfyllas, måste upinom angränsande distrikt, särskilt i de fall penbarligen vissa regler om tjänstgöringsdå djurägaren har nämare till denne än till skyldighet m. m. Det är då tro-

utfärdas.

»egem veterinär. ligt att sådana regler i praktiken inte skul-

Bakom indelningen i bestämda distrikt le få i stort sett annan innebörd än vad ligger bl. a. kravet på att avnämama av systemet med fasta distrikt innebär. Oavsett distriktsveterinärernas tjänster alltid skall reglernas innehåll är det också troligt att kunna vända sig till veterinär med skyldig- en mer eller mindre fast distriktsindelning het att tillhandagå med sjukvård och andra i praktiken skulle uppkomma. De fördelar förrättningar. Dessutom anses det, med hän- man velat vinna med att slopa distriktsinsyn till distriktsveterinäremas tjänsteåliggan- delningen synes därför inte särskilt stora och den på såväl det sjukvårdande som det om- uppväger inte nackdelarna med detta. givningshygieniska området, innebära en be- Såsom motiv för anställandet av statliga stämd fördel att ha tillgång till veterinärer distriktsveterinärer har utredningen för sin med den lokal- och personkännedom som del -- och detta innebär inte någon nyhet

med en mer eller mindre - anfört bl. a. behovet för samhället att följer långvarig verksamhet inom visst distrikt. Detta är sär- ha tillgång till veterinärmedicinsk expertis skilt påtagligt när det gäller de skillnader för allmän sjukdomsövervakning och för i sjukdomsförhållanden som föreligger i oli- djurskydds- och omgivningshygieniska uppka delar av landet och är också anledningen gifter. För att denna expertis rationellt skall till att veterinärstyrelsen i princip inte med- kunna utnyttjas bör vederbörande ha den ger transport till nytt distrikt förrän efter lokal- och personkännedom som erhålles fem års distriktsinnehav. Att tjänstgörings- genom en mera långvarig inom

tjänstgöring skyldigheten är fastställd till ett distrikt är visst område. Över huvud kan sägas att åtinte något för veterinärväsendet unikt. Sam- minstone vissa av fördelarna med statligt anma ordning möter på andra förvaltningsom- ställda distriktsveterinärer skulle gå förloraråden både statliga och kommunala. Exem- de, om man övergav ordningen med bepel härpå utgör lantmäteriet och provinsial- stämda tjänstgöringsområden. Som förut läkarväsendet. Det har likväl, bl. a. i den nämnts finns liknande indelningar

på andra debatt om en ny distriktsindelning som före- förvaltningsområden. Det torde inte vara kommit inom berörda kretsar, förts fram en tillfällighet att så är fallet. Det krav på den tanken att den av Kungl. Majzt fastställ- administrativ ordning och reda som bör da distriktsindelningen för framtiden borde följa med en verksamhet av förevarande slopas. I stället skulle införas den ordningen karaktär tillgodoses nämligen härigenom på att varje län skulle tilldelas ett visst antal ett bättre sätt än eljest. Vad nu anförts betjänster utan att särskilda distrikt inom lä- höver dock såsom utredningen senare komnen fastställdes. Innehavama av dessa mer att utveckla, inte nödvändigtvis innetjänster skulle i stället mer eller mindre bära att endast en veterinär skall avses för fritt äga välja tjänstgöringsområden och ett sådant område. även stationsorter. Till grund för detta för- Av skäl som nu anförts

anser utredningen slag ligger bl. a. den tanken att ett sådant alltså att behovet av distriktsveterinärer även system skulle bli mindre stelt än det nuva- i bör mätas

fortsättningen ut på grundval

rande och att konkurrensen olika veterinä-

av en uppdelning av landet i distrikt. rer emellan skulle kunna leda till en i olika avseenden bättre service.

Gentemot en sådan ordning må emellertid 7.5.2 Frågan om behovet av en total överframhållas att det allmänna med anställandet syn av distriktsindelningen av vissa veterinärer i statlig tjänst velat skapa garantier för att i princip samtliga invå- Med vad sålunda anförts har utredningen nare i ett län på ett bekvämt sätt skall få tagit ställning för att behovet av veterinära

SOU 1971: 3 79

insatser för i första hand animalieproduk- likväl finnas anledning att något utförligare tionens behov även i framtiden bör tillgodo- än som skett i direktiven belysa vad som ses av en organisation som i likhet med den ligger bakom kraven på en översyn av nuvarande bygger på en distriktsindelning. nämnda indelning. Mot bakgrund härav har utredningen an- Då distriktsveterinärväsendet förstatligasett sig böra överväga, om de ändringar des år 1934, fastställdes en distriktsindeli den nuvarande indelningen som utveckling- ning som i allt väsentligt överensstämde en i olika avseenden utan tvekan nödvän- med den som varit gällande under den tid diggör bör ske inom den nuvarande orga- landstingen haft som uppgift att vara huvudnisationens ram eller om en total översyn män för distriktsveterinärkåren. Den av av indelningen bör komma till stånd. Här- landstingen tillämpade indelningen gick i sin om må anföras följande. tur många gånger tillbaka på förhållandena

I direktiven för veterinärväsendeutredning- i slutet av 1800-talet. Även om efter fören erinras om att veterinärväsendets orga- statligandet inte så få ändringar genomnisation varit i huvudsak oförändrad under förts, kan det likväl med direktivens ord en tidsperiod som av stora om- i huvudsak varit

präglats sägas att organisationen daningar inom jordbruksnäringen. Husdjurs- oförändrad under en tidsperiod som prägskötseln har ändrats såväl med hänsyn till lats av stora omdaningar inom jordbruksdjurslag, djurantal och besättningsstorlekar näringen. som i fråga om driftsformer och djurvärden. Tidigare har redovisats vissa uppgifter Veterinärinsatserna har i ökad utsträckning rörande utvecklingen av det svenska jordkommit att inriktas på förebyggande hälso- bruket. Dessa belyser den nyss angivna omvård. Sådan vård har kommit att framstå daningen. Här må erinras om att antalet som minst lika betydelsefull för animaliepro- brukningsenheter under de senaste 40 åren duktionen som den akuta djursjukvården. minskat med mer än hälften, så att antalet

och sällskapsdjurens antal har sam- med en areal över 2 ha enligt 1969 års Sport-

utgör 162 000 från att ha varit tidigt ökat. uppgifter

Huvudsyftet med utredningens arbete an- 307 000 år 1927. Åkerarealen har gått ned ges i direktiven böra vara att anpassa veteri- från 3.6 milj. ha till 3.03 milj. ha vid bruknärväsendets uppgifter och organisation till ningsenheter över 2 ha. Även husdjursstoc- . utvecklingens krav. Utredningen bör i första ken har under samma tidsperiod undergått

behovet och arten av väsentliga förändringar. Hästamas antal har hand söka klarlägga de framtida veterinära insatserna inom häl- totalt minskat från 579 000 till 68 500, me-

bland husdjuren. Tyngd- dan sporthästarnas antal samtidigt ökat till so- och sjukvården punkten i de sakkunnigas arbete synes böra omkring 33 000 jämte omkring 10 000 pon-

en rationellt utfor- nies. (I uppgiften om totalantalet hästar inligga på att åstadkomma mad veterinär som betjänar går delvis sporthästar och ponnies). Nöt-

organisation

inom ge- kreaturens antal har reducerats från 2.7 animalieproduktionen jordbruket

till 2.04 milj., varav antalet kor nom en mot sjukdomar och andra störning- milj. ar inriktad verksamhet. Sär- 816 000. Antalet svin har däremot ökat från

förebyggande skild hänsyn bör tas till jordbrukets ratio- 1.2 milj. till 2.1 milj. Nu nämnda uppgifnalisering. ter hänför sig i stort sett till brukningsen-

Nu delar av veterinärväsende- heter med mer än 2 ha åker. Medan hästar

återgivna

direktiv innehåller i kompri- och kor tidigare fanns vid praktiskt taget utredningens merad form skälen som kan samtliga brukningsenheter, visar frekvens-

de viktigaste anföras för en översyn av distriktsveterinär- uppgifterna från senaste jordbruksräkning

Dessa inte att hästar 1966 fanns vid ca 34 % av alla organisationen. är i sig själva särskilt utan tvärtom naturliga mot brukningsenheter och nötkreatur vid 78 %.

märkliga

som ägt rum Av tillgängliga uppgifter framgår också att bakgrund av den utveckling i de hänseenden åkerarealen under 1960-talet minskat med

som har betydelse för lan-

i veterinärdistrikt. Det kan 1.1 % per år och att den i genomsnitt för dets indelning

80 SOU 1971: 3

hela 1960-talet nedgått med ca 35 000 ha styrelsen utfört och som i sina huvuddrag per år, att antalet brukningsenheter under återgivits i det föregående. 1960-talet minskat med omkring 9 000 per En konsekvens av att den nuvarande distår, medan minskningama under 1950-talet riktsindelningen i stort sett är av gammalt var ca 5 000 per år, att antalet i jordbruket datum är att denna inte följt med de förförvärvsarbetande 1950--1965 minskat med ändringar som ägt rum i fråga om t. ex. riknappt 5 % per år, gifta medhjälpande kvin- kets indelning i borgerliga primärkommuner. nor ej medräknade, att antalet kor minskat Distriktsindelningen är således inte anpassad med drygt 30000 per år under 1950-talet, till vare sig den s. k. storkommunreformen med drygt 45 000 per år under första delen eller indelningen i kommunblock. Detta beav 1960-talet samt ca 37 000 årligen 1966 höver om man bara ser till förhållandena -1969 samt att antalet brukningsenheter för djursjukvården i och för sig inte innemed kor minskat med 28 000 perioden 1966 bära några egentliga nackdelar. Förändring- -1969, medan totala antalet nedlagda bruk- arna försvårar dock en uppföljning av staningsenheter uppgick till 24 000 under sam- tistiska och andra data som är av betydelse ma period. vid bedömande av den lämpligaste arronde- Samtidigt som de jordbrukets djur som ringen av veterinärdistrikten. ur veterinär synpunkt är särskilt arbetskrä- Distriktsveterinärerna har främst sina uppvande sålunda i stort sett minskat kraftigt, koncentrerade gifter på hälso- och sjukvård har antalet andra djur ökat. Förut har t. ex. Men de har för animalieproduktionens djur. sporthästarna nämnts. Hundarnas antal har även vissa åligganden inom livsmedelshygien under de senaste 20 åren i stort sett för- I detta avseoch annan omgivningshygien. dubblats och uppgår nu till omkring ende har de såsom tidigare nämnts bl. a. att 400 000. hälsovårdsnämndema till gå de kommunala Nu angivna utveckling understryker utan handa. De förändringar i olika avseenden tvekan behovet av en översyn av veteri- som ägt rum i fråga om både den kommunärdistriktsindelningen. Men även andra nala indelningen och det sakliga innehållet förändringar i samhället har betydelse i det- i de omgivningshygieniska arbetsuppgifterna ta sammanhang. Här må pekas på vägväsen- har otvivelaktigt även betydelse för distriktsdets radikalt ändrade förhållanden. Då den veterinärindelningen. Det bör sålunda framursprungliga distriktsindelningen kom till, hållas att distriktsveterinäremas insatser på var häst och vagn fortfarande i stor utsträck- nu nämnda områden utan tvekan underlätning det transportmedel distriktsveterinären tas om distriktsindelningen anknyts till de i första hand hade att lita till. Bilismens ge- borgerliga primärkommunerna. nombrott och den därmed följande upprust- På samma som det sålunda kan kon-

gång

ningen av vägnätet har i hög grad i de fles- stateras att stora förändringar ägt rum i de ta delar av vårt land förbättrat möjligheterna så att säga yttre för dist-

förutsättningarna

för distriktsveterinärerna att snabbt komma ri-ktsveterinärernas arbete, har också betydelfram till även relativt avlägset boende djur- sefulla sådana inträffat när det gäller veteriägare. En omstrukturering av jordbruksnä- närmedicinen som sådan. I sitt betänkande ringen har också skett på så sätt att sam- Sluten djursjukvård framhöll att

utredningen

tidigt med att antalet brukningsenheter mins- veterinärmedicinen under senare år underkat, har en viss koncentration av jordbruket gått en väsentlig utveckling. Exaktare diagägt rum till de trakter av vårt land som har nostik och förbättrade behandlingsmetoder de största naturliga för - avancerad o.s.v. -förutsättningarna kemoterapi, kirurgi jordbruk. Många avsides och otillgängligt hade gjort att veterinärema numera i långt belägna djurbesättningar har försvunnit. För- högre grad än tidigare kunde både förebygändringen i olika hänseenden av jordbruket ga sjukdomar och till hälsa återställa sjuka väntas fortsätta och belyses bl. a. ingående djur. Vidare hade djursjukvården på samma av den utredning om åkerjordens framtida sätt som humansjukvården gått mot en allt omfattning och lokalisering som lantbruks- större specialisering. hade Samtidigt nya SOU 1971: 3 81

6-07190

driftformer och det forcerade utnyttjandet sannolikt att dessa i stort sett även i fortsättdessa ningen kommer att vara av ungefär samma av animalieproduktionens djur gjort för olika För att karaktär som för det närvarande. Svårare mera känsliga störningar. nämnda landvinningar och ytter- är det däremot att bestämma omfattningen tillvarataga dessa hade statsmakterna år av arbetsuppgifterna i framtiden. Denna utligare utveckla 1965 beslutat av den ve- gör dock i väsentliga avseenden grunden för om en upprustning terinärmedicinska undervisningen och forsk- uppbyggnaden av den kommande distriktsorganisationen. Särskild uppmärksamhet ningen. Denna alltså måste därför ägnas denna fråga. Men även bedömning som utredningen gjorde i anslutning till sin prövning av frå- andra faktorer än arten och omfattningen gäller allt- av arbetsuppgifterna måste tillmätas betygan om den slutna djursjukvården att angivna utveck- delse i sammanhanget. Här skall några såjämt. Det är självklart för frågan om dana faktorer beröras och värderas. ling också måste ha betydelse den lämpligaste av landet i ve- Till att börja med må framhållas att en indelningen terinärdistrikt. god organisation i sig själv är en förutsätt- Den nu på olika områden skildrade ut- ning för att arbetsuppgifterna skall kunna vecklingen belyser behovet av en total över- utföras på ett tillfredsställande sätt. Organisom alltså sationen är dock endast den yttre ramen för syn av distriktsveterinärväsendet, inte bör begränsas till en översyn inom den arbetet. En skicklig och välutbildad personal nuvarande indelningens ram. Denna utveck- med lämplig utrustning och teknik fordras ling och detta behov understryks också av för att denna ram skall kunna fyllas med inde olika statistiska data som utredningen re- nehåll. Distriktsveterinären får sin grunddovisat i fråga om distriktsveterinärväsen- läggande utbildning vid veterinärhögskolan. ävensom av SCB:s under- Utbildningen fick sin nuvarande utformning dets utveckling sökning. I detta sammanhang må också er- m. m. genom beslut vid 1965 års riksdag inras om den relativt stora spännvidd i frå- och måste därför sägas tillgodose moderna distriktsveterinärernas arbetsbörda krav. Det oaktat föreligger otvivelaktigt ett ga om som än fortlöpande behov av undervisningens ansom påvisats. Vilken indelningsgrund tillämpas torde det dock inte vara möjligt passning till utvecklingen på olika områden, att helt utjämna skillnaderna i detta avse- vetenskapens senaste rön m. m. Härvid är ende. Dessa är nämligen delvis beroende av det bl. a. uppenbart att frågan om en viss de väsentligt olika förhållanden under vilka differentiering av veterinärutbildningen med distriktsveterinärerna i skilda delar av vårt hänsyn till behovet av livsmedelshygieniska land bedriver sitt arbete. En utjämning bör insatser blir allt mer aktuell. Det ankommer dock kunna åstadkommas. Det är en av ve- emellertid inte på veterinärväsendeutredningviktigaste en att närmare gå in på dylika frågor. Utterinärväsendeutredningens uppgifter att lägga fram sådana förslag som redningen begränsar sig därför till att uttatillfredsställer dylika krav. Vilka andra så- la det önskemålet att veterinärstyrelsen i den dana som en ny distriktsindelning skall upp- del av sin verksamhet som avser att främja kommer att belysas i det följande. distriktsveterinärväsendets utveckling även fylla, uppmärksammar frågor som avser inriktningen och uppläggningen av undervisning- 7.5.3 Allmänna krav på distrikten en vid veterinärhögskolan och tar därav föranledda initiativ. Utredningen har förut angivit de arbetsupp- Av betydelse för distriktsveterinärens möjsom utredningens mening i ligheter att göra en insats som motsvarar dagifter enligt framtiden bör ankomma på distriktsveteri- gens krav är inte endast den grundläggande närerna. Även om utvecklingen i samhället i utbildningen utan även den fortbildning som kan erbjudas. Veterinärstyrelsen har under stort, jordbrukets produktionsutveckling, upptäckten av nya sjukdomar o.s.v. har stor senare år ägnat denna ökad uppmärksamhet, för är det dock något som enligt utredningens mening är att betydelse dessa uppgifter,

hälsa med tillfredsställelse. De ökade an- att inom lantbruksstyrelsen gjorts en utredslagsbehov som följer härmed bör enligt ning som syftat till att mera ingående än ditutredningens mening i möjligaste mån till- tills varit möjligt kartlägga den sannolika godoses. framtida utvecklingen i fråga om markan- Kännetecknande för en god organisation vändningen. Samtidigt har målsättningen vaär att den är så uppbyggd att den inte en- rit att söka åstadkomma en första etapp i en dast tillgodoser de krav som kan ställas vid översiktlig markanvändningsplan för jorddess tillkomst utan också att den successivt bruket. Huvuddragen av lantbruksstyrelsens kan anpassas till utvecklingens krav. Dist- utredning har redovisats i det föregående. riktsveterinärorganisationen är beroende av Som bekant har resultatet av denna blivit bl. a. omfattningen av förekommande ar- omstritt. Erinras må dock om att vid den betsuppgifter. Dessa är i sin tur avhängiga under senare år genomförda länsplaneringen av animalieproduktionens struktur m. m. för jordbrukets invendel den ifrågavarande och därför underkastade stora förändringar. teringen varit utgångspunkt. Utredningen Distriktsorganisationen måste därför kunna har för sin del inte någon anledning att delanpassas till dessa. Det ligger i sakens na- ta i den sålunda förda diskussionen utan vill tur att en distriktsorganisation där ändring endast helt allmänt framhålla att resultatet i omfattningen av ett distrikt får direkt be- i stort otvivelaktigt måste beaktas i den tydelse för minst ett annat distrikt gärna långsiktiga planeringen av uppbyggnaden av blir trögrörlig. Genom att, såsom kommer distriktsveterinärväsendet. Överhuvud måsatt framgå av det följande, föreslå inrättan- te uppmärksammas att detta måste ingå som det av veterinärstationer - vilka utreden integrerande del av samhällsplaneringen ningen ser som ett mycket väsentligt inslag i vidsträckt bemärkelse. Distriktsindelningen i den framtida distriktsorganisationen -- och är åtminstone i vissa hänseenden att se som även distrikt av annan typ som ger syssel- en del av den service samhället är berett att sättning åt mer än en veterinär tror utred- ge i olika delar av vårt land. Därvid måste ningen emellertid att möjligheterna till an- uppenbarligen förhållandena i glesbygderna passning av organisationen kommer att öka. ägnas särskild uppmärksamhet. Utredningen Nya arbetsuppgifter eller minskade sådana kommer därför att särskilt behandla frågor behöver inom ramen för en sådan organi- som har samband därmed. sation inte få samma omedelbara effekt med Utredningen har förut angivit att det statkrav på ändrad gränsdragning som f. n. när liga distriktsveterinärväsendet i framtiden det gäller distriktsindelningen. liksom hittills främst bör vara inriktat på En organisation av distriktsveterinärväsen- animalieproduktionens behov. Detta blir på det som tillgodoser kraven på anpassnings- så sätt en del av den statliga jordbrukspolibarhet framstår som särskilt angelägen mot tiken. Nya riktlinjer för denna fastställdes bakgrunden av utvecklingen av det svenska av 1967 års riksdag. Enligt dessa skall jordjordbruket. Detta kännetecknas f. n. som brukspolitiken utformas så att den främjar bekant av stora förändringar både när det till ändrade jordbruksnäringens anpassning gäller antalet brukningsenheter och omfatt- förutsättningar för såväl jordbruket som det ningen av dessa, produktionens inriktning svenska näringslivet överhuvud. Samtidigt m. m. Nu angivna förhållanden förut kvarstår behovet har att genom inhemsk jordsiffermässigt belysts. Här må endast fram- bruksproduktion i tillräcklig omfattning tryghållas att omställningsprocessen är ständigt ga en god beredskap i fråga om livsmedels-. pågående och något slut på denna kan f. n. försörjningen. Det anses ur samhällets och inte skönjas. Denna process måste beaktas konsumenternas vara av stor vikt synpunkt vid utformningen av distriktsveterinärorga- att. den samhällsekonomiska kostnaden för nisationen, varvid kända planer måste till- blir den den svenska jordbruksproduktionen mätas vitsord, medan mera löst grundade minsta För jordbrukets del är målmöjliga. antaganden bör bedömas med försiktighet. sättningen samma att under så långt möjligt I detta sammanhang må också erinras om betingelser som gälleruför i övnäringslivet

SOU 1971: 3 83

till samhällsekonomiska avseenden. Utgångspunkt för nuvarande inrigt lägsta möjliga kostnad åstadkomma delning har varit att dels söka fördela ar-

en jordbruksproduk-

betsmängden med samtidigt iakttagande av tion av önskad storlek och samtidigt göra det

att bli att distriktet gavs ekonomisk bärighet, dels möjligt för de i jordbruket sysselsatta

av den allmänna medverka till att distriktsveterinär med händelaktiga standardstegringen. Nu anförda sambandet mellan avstån-

riktlinjer måste givetvis få syn till det direkta

m. m. av det till och kostnaderna för veterinär fanns betydelse även för uppbyggnaden distriktsveterinärväsendet. tillgänglig på rimligt avstånd. Detta har lett

fram- till att distrikten i dag är mycket olika både

En god distriktsveterinärorganisation

än de nu an- i vad avser ytstorlek och jämförelsetal. Här står även ur andra synpunkter

som angelägen. I annat sammanhang må erinras om att Kävlinge och Trelleborgs givna har nämnts att bland motiven distrikt i Malmöhus län omfattar 19 000

för ett statligt distriktsveterinärväsende finns kraven respektive 17 000 ha, medan Arvidsjaurs och

på en

övervakning av sjukdomsutveck- Kiruna distrikt omfattar l 865 000 respektisamhällelig

inom och även ve 1 945 000 ha. Kristianstads och Laholms lingen animalieproduktionen av andra förhållanden som har betydelse för distrikt hade under år 1966 jämförelsetalen folkhälsan. Härvid kommer bl. a. de om- 12 084 respektive 12 012. Motsvarande tal

in. Dessa för Gällivare och Jokkmokks distrikt var givningshygieniska Synpunkterna tillmäts 683 och 209. .

i våra .dagar allt större betydelse.

har särskilt be- Även andra mått på skillnaden i arbets- Livsmedelsstadgekommittén handlat För tillgodoseen- bördan i olika distrikt finns. Här må endast

livsmedelshyginen. det av vad där anförts bör distriktsveterinä- erinras om resultatet av SCB:s undersökrerna även i framtiden ning som just ingående belyser dessa skill-

spela en roll. Möjligheterna nader. Så t. ex. varierar arbetsbördan i tim-

till detta blir som först antytts bl. a. beroende mar räknat enligt denna undersökning inom

av organisationens utformning. - Förut har talats om utbildningens roll för mycket vida gränser.

distriktsveterinärväsendets funktionsduglighet. Omvänt kan pekas på att detta har stor betydelse för utbildningsbehovet. En bety- 7.5.4 Distriktsveterinärväsendets dande del av de veterinärer som utexamine- servicenivå, m. m.

ras från veterinärhögskolan får sin framtida utkomst som distriktsveterinärer. Beho- Det görs ofta gällande att efterfrågan på vet av sådana får därför in- veterinära insatser inom ett visst område i

ett väsentligt

av veterinär- hög grad är avhängigt av vederbörande tjänsflytande pådimensioneringen

och även på omfattningen av teinnehavares person. Även om en sådan utbildningen de samhällets resurser som bör satsas på uppfattning torde vara riktig, är det givetdenna vis inte möjligt att beakta sådana person-

disciplin. När det liga egenskaper vid utformningen av dist-

gällerdistriktsveterinärorganisa-

tionens närmare må framhållas riktsindelningen. Man kan inte göra om

utformning

bör få en sådan arronde- denna allteftersom distrikten byter innehaatt varje distrikt

och andra som kan vara vare. I stället måste vissa allmänna bedöring att djurägare beroende av distriktsveterinärens service får manden i fråga om servicenivå m. m. bli

sådan. Att direkt mått avgörande. I fråga om denna bör helt allen rimlig ge något

service torde inte vara mänt gälla att tjänster skall effektivt och i på vad som är rimlig

utan här måste vissa allmänna över- överensstämmelse med vetenskap och bemöjligt

komma in. Kraven på service mås- prövad erfarenhet tillhandahållas i en omväganden te bl. a. vägas mot kraven på att ett distrikt fattning som i princip motsvarar en beredbör vara så utformat villighet att betala de härmed förenade kost-

att det ger minst en veterinär av sådan karaktär naderna. Servicen skall med andra ord i

sysselsättning

att ?det svarar mot dennes överensstämmelse med eljest numera tilloch omfattning utbildning och förmåga till insatser i olika lämpade normer vara efterfrågeanpassad.

84 SOU 1971: 3

Häri ligger ett krav på att vederbörande ve- mer medvetna om bl. a. den ekonomiska terinärer skall kunna beredas i princip full betydelsen av rätt utnyttjade specialistinsatsysselsättning med sådana arbetsuppgifter ser, i detta fall från distriktsveterinärerna. för vilka de erhållit särskild utbildning samt Denna inställning, som efter hand torde bli att de som efterfrågar tjänsterna bör svara allt mer fördjupad,

utgör också en viss gaför respektive del av kostnaderna för dist- ranti för att samhället

genom distriktsveteririktsveterinärväsendet. I detta sammanhang nära insatser får den nyssnämnda insynen må särskilt erinras om bankoutskottets en-

som är nödvändig för den samhälleliga överhälligt godkända utlåtande 1966:50 angå- av olika sjukdo-

vakningen av utvecklingen ende beräkningen av avgifter till statsverket mar m. m. för tjänster till allmänheten. Utskottet fram- Det förhåller sig emellertid så att disthöll att prissättningen på tjänster av viss typ riktsveterinäremas insatser inom t. ex. anitill allmänheten enligt utskottets mening ut- och den därtill hörande

malieproduktionen gjorde ett betydelsefullt medel för att nå en hygienövervakningen delvis går längre än rationell avvägning av resurserna såväl mel- vad som är direkt av producenter-

betingat lan olika sektorer inom samhällsekonomin nas primära behov. De är i stället en följd som inom den offentliga sektorn. Utskottet av samhällets krav i olika avseenden. Den erinrade vidare om att i de anvisningar som service som distriktsveterinärema på så sätt utfärdats för myndigheternas anslagsfram- och även eljest utför åt samhället -- såställningar fästs stort avseende vid frågan lunda delvis parallellt med insatserna till om anpassningen av avgifter och taxor till förmån för - bör

animalieproduktionen myndigheternas faktiska kostnader för tjäns- därför i enlighet med den förut angivna printer som tillhandahålls allmänheten. Här vill cipen också ersättas av_samhället. utredningen också nämna att statliga åtgär- Nu anförda resonemang innebär alltså att der på olika områden som från början haft avnämarna av distriktsveterinäremas tjänster bl. a. sociala utgångspunkter efterhand fått i princip skall bära de kostnader som följer en alltmera samhällsekonomisk syftning. h_ärmed. För animalieproducenter och andra

Det hävdas ibland att allt för höga kostá som lämnar direkta uppdrag till distriktsvenader för anlitande av distriktsveterinär kan terinärema synes det naturligt att ersättninginnebära att vissa jordbrukare underlåter att en med hänsyn till

distriktsveterinärernas

utnyttja veterinärs tjänster, då sådan med- ställning som statstjänstemän utgår enligt en verkan framstår som påkallad. Detta kan i på visst sätt konstruerad taxa, som även _i sin tur medföra en viss risk för att den ur fortsättningen lämpligen bör fastställas

av_

samhällets synpunkt viktiga del i distrikts- Kungl. Majzt. De insatser distriktsveterinäveterinärernas arbete som består i allmän rema direkt och indirekt gör till

samhällets

sjukdomsövervakning, främst i fråga om fromma är ofta inte på samma sätt så mätzoonosema, och insyn i djurhållningens hy- båraatt

de kan ersättas enligt taxa. En an_gieniska och sanitära förhållanden, kan nan ersättningsgmnd torde därför liksom hitkomma att försvåras. Även om en sådan tills vara nödvändig i detta avseende. Utformuppfattning inte torde sakna fog för sig, må ningen av denna sammanhänger

emellertid

erinras om att utredningen, bl. a. mot bak- med distriktsveterinäremas anställningsförgrunden av den av statsmakterna beslutade hållanden. Innan utredningen kommer in allmänna inriktningen av jordbruket som en på frågan härom, skall behandlas andra frånäring som bör bedrivas under så likartade gor som har samband medlvadnu anförts. förhållanden som möjligt med andra näringar, i andra sammanhang, t. ex. i fråga om den slutna djursjukvården, uttalat -sig 7.5;5 Vissa bidrag till kostnaderna för anmot av det allmänna subventionerade vete- litande av distriktsveterinär, m. m. rinära tjänster. Jordbrukets utveckling, den större yrkeskunnigheten bland dettas utöva- När det gäller ersättningen .för den service re m. m. talar också för att dessa blir allt distriktsveterinärerna ger åt animalieprodu-

SOU 1971: 3 85

center och övriga avnämare av deras tjäns- inras må att riksdagens förut Omnämnda ter, utgår den f; n. dels enligt den på visst hemställan om viss utredning i ämnet främst sätt uppbyggda veterinärtaxan, dels på så var betingad av den kostnadsökning för djursätt att distriktsveterinärerna av huvudman- ägarna som uppkommer vid anlitande av nen-staten utfår viss fast lön, pension och jourhavande distriktsveterinär från annat övriga för statstjänstemän gällande löneför- distrikt än det egna. Om utredningens i det måner. Staten betalar också i enlighet med följande presenterade förslag att i vissa debestämmelserna i en särskild kungörelse lar av landet inrätta distrikt med mer än en bidrag till mindre bemedlade för djursjuk- veterinär godtages, kommer dylika kostnadsvård m. m. Dessa senare bestämmelser in- stegringar att i vissa fall kunna undvikas nebär att staten tar på sig kostnaden utöver men i andra kan kostnaderna bli minst lika visst belopp för anlitande av distriktsveteri- höga som f. n. Erinras må också om att när. För ändamålet finns å nionde huvud- staten redan genom att anställa distriktsvetiteln uppfört ett särskilt anslag. terinärer och till animalieproducenters och

andras förfogande mot taxebunden ersätt-

Såsom framgår av vad förut anförts ut-

ning erbjuda dessa veterinärers tjänster ger talade 1962 års jordbruksutskott med anled-

en inte obetydlig service. Även i övrigt stälning av motioner att utskottet var medve-

ler staten resurser till förfogande inom vetet om att kostnaderna för djurägare med

terinärväsendets område. långa avstånd till jourhavande veterinär var

Utredningen har förut angivit att distbetungande och att vissa lättnader därför

riktsveterinärorganisationen i princip skall var önskvärda. Utskottet fann skäligt, att

vara efterfrågeanpassad. Detta innebär bl. a. Kungl. Majzt underkastade bidragsbestäm-

såvitt var att veterinärdistrikten inom de i egentlig memelserna, i fråga, en förnyad

ning animalieproducerande områdena kan översyn och i sinom tid framlade de för-

som kunde ges en sådan utformning att kraven på en slag i ämnet anses betingade därav. rimlig service åt producenterna och full sys-

selsättning med sådana uppgifter för vilka

Den av veterinärstyrelsen på Kungl. Maj:ts

erhållit särskild utbild-

tjänsteinnehavarna uppdrag sedermera utförda utredningen ut-

ning i regel kan tillgodoses på ett rationellt mynnade i förslag om generell ersättning en-

sätt. Men även inom ramen för en på så ligt vissa grunder till avlägset boende djur-

sätt uppbyggd organisation kan avstånden ägare. Förslaget har ej föranlett annan åt-

till veterinär för många djurägare bli relagärd än att det av Kungl. Majzt överlämnats

tivt långa. Veterinären måste därför i dessa till utredningen.

fall sätta till längre tid för resor. Principen

Utredningen har i det föregående redovi- om kostnadsansvaret leder över huvud till sat sin principiella syn på uppbyggnaden av för anlitande av veterinär blir

att utgifterna distriktsveterinärorganisationen och bestri- olika stora för skilda avnämare. Krav har dandet av kostnaderna för denna. Organisa- emellertid framförts om att denna

utgift tionen skall vara efterfrågeanpassad och stor oberoende av avstånd

skall vara lika kostnaden för de tjänster som den erbjuder till distriktsveterinär och dennes

prestation skall bäras av avnämarna av dessa. Detta varvid inom

den s. k. sju-kronorsreformen innebär en principiell överensstämmelse med Mot

humansjukvården tagits som jämförelse. de grunder som eljest numera tillämpas för av förut nämnda att

bakgrund synpunkt ersättning av tjänster som tillhandahålls av subventioner inte skall skulle

några utgå, staten och ligger även i linje med utform- en sådan reform för jordbrukets del kunna ningen av jordbrukspolitiken. innebära att de jordbrukare som bedriver

De riktlinjer som sålunda varit vägledan- den mest intensiva animalieproduktionen och de för utredningen ger enligt utredningens där avstånden till distriktsveterinär i regel mening i och för sig »knappast utrymme för är små måste subventionera jordbrukarna generella bidrag till kostnaderna för utnytt- i övriga delar av landet. Ifrågasättas kan om jandet av distriktsveterinärernas tjänster. Er- en_sådan ordning är rimlig. En sådan sub-

86 SOU 1971: 3

vention måste således framstå som princi- sedda områden. Att lämna djurägare helt piellt mindre lämplig mot bakgrund av ut- utan sådan service som här avses från samformningen av jordbrukspolitiken. Ifråga- hällets sida skulle mot denna bakgrund ensättas kan också om jordbrukarna själva ligt utredningens mening kunna framstå önskar en sådan ordning. Vid jämförelser som inkonsekvent. Det låter sig naturligtvis med förhållandena inom humansjukvården också sägas att servicenivån inom områden bör beaktas att den s. k. sju-kronorsreformen av här avsedd typ skall vara lika hög som - förutom av sociala skäl - tillkommit där en mera intensiv be-

animalieproduktion för att förenkla tillämpningen av den all- drivs. Det bör dock beaktas att man inom männa sjukförsäkringen. Någon motsvarig- glesbygden inom andra områden av samhet till denna finns inte inom djursjukvår- hällslivet måst acceptera att servicenivån den, som för animalieproduktionens del blir lägre än på andra håll. Att ifrågasätta främst måste ses som en ekonomisk fråga. att förhållandena inom veterinärväsendet Att aktualisera frågan om en i det allmän- markant skulle skilja sig i detta avseende kan nas regi administrerad försäkring för veteri- knappast vara motiverat. närkostnader synes enligt utredningens me- Det är inom här avsedda trakter särskilt ning inte aktuellt. Djurägarna kan f. ö. re- önskvärt att organisationen ges en sådan dan nu i viss utsträckning teckna frivilliga utformning att en anpassning av servicen försäkringar inom området. kan ske i takt med jordbrukets utveckling.

I Norrlands inland samt vissa bygder i öv- Om inte vederbörande tjänsteinnehavare riga delar av landet, där animalieproduk- skall bli påtagligt undersysselsatt, kan det tion i egentlig mening ej bedrivs, leder ut- emellertid i dessa fall bli nödvändigt att gövecklingen till en betydande krympning och ra distrikten så stora, att reseavstånden och omlokalisering av jordbruket. Avstånden därmed resekostnadema kan te sig avskräcmellan de områden där förutsättningar på kande. Sociala skäl men även t. ex. djurlång sikt för jordbruk är för handen kom- skyddssynpunkter talar för att i dessa fall mer att bli betydande. Mellan sådana på särskilda åtgärder vidtas för att förbilliga lång sikt bestående områden kommer dock djurägarnas kostnader för djursjukvård, så under en kortare eller längre övergångstid att inte dessa ägare drabbas allt för hårt att finnas ett antal mindre enheter som in- i ekonomiskt avseende. Sådana åtgärder bete har förutsättningar att utvecklas men som höver enligt utredningens mening inte stå består så länge de nuvarande ägarna fort- i motsatsförhållande till de principiella riktsätter att driva dessa. Inom vissa av de nu linjer som varit vägledande för utredningen befintliga veterinärdistrikten finns anled- vid uppbyggnaden av den distriktsveterinärning att räkna med att jordbruk i egentlig organisation som i första hand skall tillgomening upphör inom en relativt nära fram- dose animalieproduktionens behov. Distriktid. ten bör alltså i dessa fall göras så stora att

Anspråket på veterinär service inom här de ger minst en veterinär sysselsättning varavsedda områden är oförenligt med förut vid dock kravet på att tjänsten skall vara Omnämnda krav på rimliga avstånd och full i huvudsak täckt av egentliga veterinärmesysselsättning för veterinärerna. Bl. a. med dicinska uppgifter ändå måste sättas behänsyn till vissa av de motiv som utred- tydligt lägre än på andra håll. Inom andra ningen tidigare anfört för bibehållandet av distrikt är det vidare tänkbart, såsom uten statlig distriktsveterinärorganisation bör redningen närmare skall utveckla i det fölsamhället dock enligt utredningens mening jande, att till att börja med hålla minst två ha ett ansvar för att även här ifrågavarande veterinärer, varav en extra, men med skilda djurägare får möjlighet till veterinär hjälp. stationeringsorter. Då efterfrågan nått en Vidare må framhållas att samhället under viss lägsta nivå, bör den extra tjänsten drasenare år av sociala skäl redan vidtagit eller gas in. förbereder åtgärder för att hjälpa den del Utredningen anser det av skäl som förut av befolkningen som bor kvar i här av- nämnts motiverat att djurägama inom här

SOU 1971: 3 87

avsedda distrikt med extrema avstånd till 7.5.6 Typer av veterinärdistrikt veterinär endast behöver betala viss andel av resekostnadema. Utredningen hade från Förut har nämnts att f. n. en distriktsveteribörjan övervägt att föreslå att bestämmel- när tjänstgör inom varje distrikt. I utredserna härom skulle begränsas att endast gäl- ningens direktiv nämns emellertid särskilt la Norrlands inland och övriga egentliga att möjligheten att upprätta veterinärstatioglesbygdsområden. Det må emellertid er- ner inom stora distrikt med betjäning av inras, såsom arbetsgruppen för glesbygds- mer än en veterinär annan personal

jämte frågor inom Kungl. Maj:ts kansli uttalat i bör prövas. Som ett led i övrvägandena av sin år 1969 utgivna skrift, att någon exakt - som utför-

denna fråga har utredningen avgränsning i regioner av glesbygdsproble- - med

ligt redovisas i annat sammanhang men inte är möjlig att göra. Därtill kommer vederbörligt bemyndigande anordnat föratt sådana författningsbestämmelser skulle söksverksamhet med veterinärstationer. (Här bli svåra att utforma på ett enkelt sätt. Ut- må nämnas att då utredningen i det följanredningen har därför funnit sig böra före- de talar om veterinärstation eller stationsslå att de ges generell räckvidd. Även om distrikt härmed avses distrikt med minst tre bestämmelserna i främsta rummet kommer veterinärer. Inom provinsialläkarväsendet taatt vinna tillämpning i Norrlands inland och las om stationer även i det fall då fråga är därmed jämställda trakter, kan de få bety- om station med endast en läkare.) Till dendelse även i vissa andra fall. Bl. a. rätt- na redogörelse hänvisas i första hand. Här viseskäl talar därför enligt utredningens me- må endast erinras om att verksamheten påning för utredningens ställningstagande. gick under ett halvt år i Örebro och om-

Arbetarskyddsstyrelsens i annat samman- fattade fyra distrikt med i princip tre tjänsthang omnämnda beslut om tolkningen av görande veterinärer. I Norrköping var motarbetarskyddslagens bestämmelser om vecko- svarande tidsperiod fem månader. Antalet vila kan komma att kräva en utvidgad och distrikt var där tre liksom också antalet delregelmässig tillämpning av joursystemet mel- tagande veterinärer. Efter försökens slut inlan olika distrikt. hämtade från berörda --

Ifrågavarande ersättning utredningen parter till avlägset boende djurägare motiveras en- jordbrukare och deras organisationer, veteligt utredningens mening därför också av de rinärstyrelsen, deltagande veterinärer m. fl. ökade kostnader som till följd härav kan -uppgifter om erfarenheterna av verksamuppkomma för vissa av nämnda djurägare. heten och om lämpligheten av att i framti-

Hur bestämmelserna i ämnet närmare bör den införa ett system med veterinärstatioutformas, återkommer till läng- ner.

utredningen

re fram. Det må i sammanhanget erinras Av de sålunda infordrade svaren kan, som om att många kommuner eller andra sam- också framgår av den föregående redogörelfälligheter lämnar bidrag till kostnader för sen, utläsas att erfarenheterna i stort sett är anlitande av distriktsveterinär. Utredningen mycket positiva och att systemet med veteanser sig inte ha anledning att räkna med rinärstationer anses vara värt att satsa på att förhållandena i dessa avseenden i fram- för framtiden. Utredningen, som bl. a. vid ett tiden skall bli annorlunda. par tillfällen överlagt med i försöken delta-

Vad gäller de sedan 1937 utgående bidra- gande veterinärer, har också för egen del gen till mindre bemedlade djurägare är des- bibringats en positiv inställning i saken. sa enligt utredningens mening närmast att Utredningen har sålunda blivit övertygad betrakta som en social kostnad som i prin- om att veterinärstationema - såsom redan cip tills vidare bör behållas. De nuvarande motsvarande stationer inom humansjukvårbestämmelserna i ämnet fastställdes år 1946 den visat sig vara -- innebär en organisaoch gränsen för erhållande av bidrag änd- tionsform som är förenad med så många rades senast 1958. Utredningen har för sin fördelar att den bör bli ett stadigvarande indel inte ansett sig böra ifrågasätta någon slag i det framtida distriktsveterinärväsendet. ändring i dessa bestämmelser. I det följande skall utredningen närmare ut-

88 SOU 1971: 3

veckla de synpunkter som varit bestämman- kunskaper och erfarenheter bättre komma de för denna utredningens ståndpunkt. till sin rätt än eljest.

Veterinärmedicinen har under senare år Den väsentligaste delen av distriktsveteriundergått en väsentlig utveckling, som bl. a. närens praktik utövas i form av s. k. aminnebär att ständigt nya rön kan föras ut i bulant verksamhet, d.v.s. veterinären uppden praktiska verksamheten. Som distrikts- söker djuren. En inte ringa del av praktiken veterinärväsendet hittills varit organiserat, förekommer också som poliklinisk, för vilhar de enskilda veterinärerna ute på fältet ket ändamål ett stort antal distriktsveterinätrots ambitioner att följa utvecklingen ofta rer har tillgång till mer eller mindre välutsvårigheter att göra detta. De upplever ofta rustade praktiklokaler. Den polikliniska tillvaron som yrkesmässigt isolerad. Även verksamheten visar otvivelaktigt tendenser om de per telefon kan få råd när det gäl- till ökning, vilket bl. a. sammanhänger med ler komplicerade eller eljest intressanta fall, att hundarna blir allt flera. Men distriktsföreligger ett behov av att direkt kunna dis- veterinärernas praktiklokaler utnyttjas även kutera dylika fall med kolleger. Det har för mottagning av andra mindre djur. Det från den förut Omnämnda försöksverksam- ligger i sakens natur att praktiklokaler kan heten omvittnats av de deltagande veterinä- både bättre utrustas och mera ekonomiskt rerna att de funnit det mycket stimulerande utnyttjas, om de utgör bas för mer än en att kunna få ta upp sådana frågor med kol- veterinärs verksamhet. Detta blir möjligt inleger. Ett ömsesidigt utbyte av erfarenhe- om stationsdistrikt till fromma för både ter har kunnat ske. Härigenom har flera djurägama och veterinärerna själva. Över veterinärers samlade erfarenheter direkt huvud ger en station möjlighet till en utkunnat nyttiggöras till förmån för den en- vidgad poliklinisk verksamhet utan att djurskilde jordbrukaren. I detta sammanhang må ägamas krav på ambulant service behöver beröras en synpunkt som kommit fram i eftersättas. diskussionen om veterinärstationer, nämligen direktiv skall utred-

Enligt utredningens den att det skulle vara till nackdel att så-

ningen undersöka, om möjligheter föreligger som en följd av stationssystemet inte sam- att överföra inom veterinärväsen-

uppgifter ma veterinär besöker en besättning gång det till än

personal med lägre kompetens efter annan. Detta kan givetvis i speciella Redan nu förekommer

veterinärutbildning. fall innebära en olägenhet men det kan som bekant att teknisk

personal utnyttjas också -- av skäl som nyss anförts - inne- för vad som i viss mån kan betraktas som bära en direkt fördel att olika veterinärer veterinär verksamhet i den artificiella insefår ta del av förhållandena i en viss besätt- för vilket arbete dock

minationen, i regel ning. F. ö. bör hållas i minnet att under den andra veterinärer än distriktsveterinärer är tidsrymd som tjänstgöringen inom ett sta- Att anlita med

ansvariga. eljest personal tionsdistrikt i regel torde komma att om- än veterinär för rent vete-

annan utbildning fatta samtliga veterinärer vid en station torde rinärmedicinska utred-

uppgifter är enligt lära känna förhållandena inom de olika be- realistiskt att tän-

ningens mening knappast sättningarna i distriktet. utesluter emellertid inte att

ka sig. Detta

Utredningen anser sålunda en sådan sam- distriktsveterinärema i viss utsträckning torverkan mellan olika veterinärer som här de kunna avlastas från göromål som nu talats om mycket värdefull både för vete- åligger dem. rinärerna själva och för avnämama av de- I till förekommer

anslutning praktiken ras tjänster. -

en mängd skrivarbete journalföring, rap-

Även om det inom den begränsade ram portskrivning av olika slag o. s. v. --- som i som en veterinärstation kommer att utgöra regel utförs av distriktsveterinärema själva. inte är möjligt att driva specialiseringen hos Vidare förekommer vissa enklare blodanade tjänstgörande veterinärerna allt för långt, lyser, träckprover o.s.v. Nu angivna arbete är torde vid en station en veterinärs speciella i regel av den enkla karaktär att det inte bör

SOU 1971: 3 89

överlåtas på särskilda veterinärmedicinska även eljest. - Utredningen återkommer i laboratorier utan med fördel kan utföras av det följande till frågan om arbetstiden. ett biträde med för ändamålet lämplig ut-

En konsekvens av införandet av ett system bildning. Hos den ensamme distriktsveteri-

med veterinärstationer är att distrikten måste näten har nu avsedda göromål sällan sådan

bli större än vad f. n. är fallet. Detta innevolym att det motiverar anställandet av sär-

bär alltså att veterinärernas resor kan bli skild personal för ändamålet. minorlunda

längre. Det har därför ofta i diskussionerna ställer det sig på en veterinärstation där ett

om veterinärstationer hävdats att djurägarnas biträde utan tvekan kan beredas full syssel-

kostnader skulle bli större inom veterinärsättning. Utöver förut angivna uppgifter kan

stationsdistrikt än i traditionella enmansdibiträdet också ansvara för telefonpassning-

strikt. För att om möjligt belysa om så en, som hittills ofta varit en betungande och

kommer att bli fallet har utredningen låtit hindrande uppgift för distriktsveterinärens

genomföra en särskild undersökning i ämhushåll.

net. Uppläggningen och resultatet av denna

Genom inrättandet av särskilda biträdes- har förut i korthet presenterats och redovitjänster kan den dyrbara veterinära arbets- sas utförligt såsom bilaga 2 till detta bekraften utnyttjas på ett effektivare och där- tänkande. Härtill hänvisas i första hand. med mera ekonomiskt sätt än eljest är möj- Även om inte allt för långt gående slutsatser ligt. Utredningen anser detta som en be- bör dragas av undersökningen, synes resulstämd fördel men vill samtidigt framhålla tatet av denna dock vara ganska entydigt. att just tillgången på biträdespersonal är en Här må sålunda erinras om att man i de förutsättning för att fördelarna med en ve- områden som det här varit fråga om och terinärstation i förhållande till enmansdistrikt som till sin struktur är mycket olika kommit fullt ut skall kunna tagas till vara. Utred- fram till att stationsdistrikt ställer sig förningen vill därför redan i detta sammanhang månligare än andra organisationsalternativ. nämna att utredningen i det följande kom- Som väntat visar sig dock fördelarna, inte mer att föreslå att erforderligt antal biträden minst för djurägarna, vara störst i mera erhåller statsanställning inom organisationen. djurtäta områden. Förutom vissa allmänna,

De flesta svårkvantifierbara förhållanden kan pekas

yrkesgrupper har i våra dagar

- tvärtemot vad en reglerad arbetstid. För distriktsveterinä- på att resekostnaderna rerna har det dock inte ansetts lämpligt att sålunda antagits - kan bli lägre inom ramen införa natur anses för ett stationsdistrikt än eljest.

en dylik. Verksamhetens vara sådan att detta knappast låter sig göra. Utredningen har genom denna undersök- Genom jourbyte och rätten till viss tjänstebe- ning ytterligare styrkts i sin uppfattning att frielse som kompensation för den i princip stationsdistrikten är en Organisationsform dygnet runt pågående tjänstgöringsskyldig- som är väl värd att satsa på för framtiden. heten har under senare år vissa lättnader i I de preliminära förslagen som utförligare arbetsbördan kunnat beredas distriktsveteri- berörs i fortsättningen hade tagits upp ett närerna. Omfattningen av denna är dock relativt stort antal sådana distrikt men i det tidsmässigt likväl inte jämförbar med fler- slutliga förslaget har utredningen något talet andra yrkeskategoriers. Det är därför minskat detta antal. Distrikt av denna typ förståeligt, om man från veterinärt håll be- föreslås sålunda slutligt i huvudsak endast i traktar det som en väsentlig fördel med områden med en rikt utvecklad animalieveterinärstationer -- vid sidan av andra me- härtill

produktion. Anledningen är jämte an-

- är medveten om att bl. a. ra yrkesmässiga att jourtjänsten ständigt nat att utredningen . kan delas upp. Även utredningen anser gi- visst psykologiskt motstånd vid genomföranvetvis en sådan ordning fördelaktig inte en- det av en ny Organisationsform finns att dast för veterinärema själva utan även för övervinna hos både avnämare och anställda. djurägarna. Dessa kan härigenom få en Utredningen är emellertid övertygad om att bättre service inte endast under jourtid utan veterinärstationer i framtiden kommer att

90 SOU 1971: 3

bli ett vanligt inslag i den distriktsveterinära lättare ske än om dessa skiljs åt av distriktsverksamheten. Uppenbart är dock att om- gränser. Utredningen kommer i det följanråden med liten djurtäthet och mycket stora de att föreslå att kommunblocksgränsema i avstånd lämpar sig mindre väl för stations- princip skall följas vid en nyindelning av distrikt. landet i veterinärdistrikt. Genom att inrätta

Utredningen anser alltså att veterinärsta- distrikt av här avsedd typ kan man utjämtioner för verksamhet inom stora distrikt na stora olikheter i djurunderlag i olika kommed betjäning av mer än en veterinär jämte munblock som är olämpliga som enmansannan personal bör inrättas. Särskilda frågor distrikt. Exempel på innebörden av vad nu är härvid hur många veterinärer som bör anförts finns t. ex. i den föreslagna indelfinnas vid varje station, hur stora distrikten ningen för Blekinge län. Distrikt av här avbör göras, hur arbetet bör organiseras o. s. v. sedd typ bör i regel omfatta två man men Utredningen kommer att behandla dessa undantagsvis kan man tänka sig flera man. frågor i det följande. Till frågan om verksamhetens organisation

Förut har nämnts att förutsättningarna inom här avsedda distrikt återkommer utför distriktsveterinärväsendet under senaste redningen i det följande. Redan i detta samårtionden undergått väsentliga förändringar. manhang må erinras att utredningen från Denna process pågår alltjämt och kan un- början övervägt att föreslå att veterinärer i der en överskådlig tid väntas fortsätta, inne- distrikt av denna typ skulle stationeras på bärande bl. a. att djurunderlaget inom olika samma plats. Utredningen har emellertid delar av landet snabbt förändras. Den nu i slutligt stannat för att föreslå att de i regel korthet skildrade utvecklingen medför bl. a. skall placeras på skilda orter. att stora krav på distriktsorganisationens an- Vid sidan av nu angivna typer av distrikt, passbarhet till skilda förutsättningar måste stationsdistrikt och distrikt med mer än en ställas. Ett sätt att möta dessa krav är för- veterinär, bör liksom hittills finnas distrikt slaget att organisera veterinärstationer. På med endast en veterinär. Denna typ av dimånga håll i landet är dock djurunderlaget strikt kommer alltjämt att finnas i relativt alltför begränsat för att sådana stationer stort antal. Men genom att denna typ av skall lämpligen kunna inrättas, om resav- distrikt kompletteras av distrikt av annan stånden för veterinärerna inte skall bli allt karaktär får man enligt utredningens meför stora. Ett annat sätt att tillgodose an- ning en flexibel organisation som relativt lätt givna önskemål är att inrätta distrikt med kan anpassas till utvecklingens krav. mer än en veterinär, dock utan att organisera veterinärstationer. Distrikt med mer än en veterinär blir uppenbarligen inte lika känsliga för förändringar som enmansdi- 7.5.7 Veterinärdistrikten och länsgränserna strikt. Kraven på ökade insatser inom en viss trakt kan sålunda lättare mötas. På Riket är såsom förut nämnts i avseende å samma. sätt behöver ett starkt vikande djur- distriktsveterinärernas tjänstgöringsområden underlag inte betyda att distriktsgränsema indelat i veterinärdistrikt. Författningen i måste ändras utan i stället kan en av tjäns- ämnet fördelar distrikten på olika län. Diterna t. v. vakantsättas eller dras in, even- strikten omfattar en eller flera kommuner, tuellt ersättas av personal med tillfällig landskommuner, städer och köpingar, eller tjänstgöring då sådan behövs. I de fall tve- delar av kommuner, i regel socknar. Komkan råder om varaktigheten av behovet av munbestämningarna går med hänsyn till tiden viss tjänst inom sådant distrikt bör punkten för tillkomsten av flertalet distrikt den därför tagas upp som extra. Såsom för- ofta tillbaka på kommunindelningen på ut nämnts kan en sådan Organisationsform 1930-talet. Städer ingår som nämnts i divara särskilt lämplig inom glesbygderna. Vi- strikten, dock att Stockholms stad inte tillhör dare kan inom ett sådant distrikt en utjäm- något distrikt. ning av arbetsbördan inom skilda trakter Distrikten omfattar i princip endast delar

SOU 1971: 3 91

av ett län, i ett 20-tal fall dock delar av indelningen fullföljts därhän att antalet komtvå län och i något fall delar av tre län. muner minskat till 464.

Då det gäller den framtida distriktsin- Distriktsindelningen för veterinärväsendet delningen må framhållas att redan vissa all- är som tidigare nämnts av gammalt datum. männa överväganden om regional samord- Den indelning som kom till vid förstatliganning och samverkan talar för att distrikten det den 1 januari 1934 bygger i åtskilliga i princip endast bör omfatta delar av ett och hänseenden på förhållanden som ligger långt samma län. Ett samband råder sålunda mel- tillbaka i tiden. Den går tillbaka på den lan den verksamhet en distriktsveterinär ut- tidigare gällande kommunindelningen eller övar och den länsstyrelsen i vissa hänse- på indelningen i socknar. Någon anpassning enden ansvarar för. En sådan ordning ska- till storkommunreformen eller kommunpar också gynnsammare förutsättningar än blocken har således inte ägt rum. Det må eljest för att i statistiska och andra hänseen- emellertid erinras om att det i olika samden följa upp verksamheten. Över huvud manhang uttalats, bl. a. i direktiven för den strävar man i olika administrativa samman- år 1963 tillkallade länsindelningsutredninghang efter en samordning av olika indel- en, att indelningen i kommunblock bör lägningsgrunder. gas till grund för övriga administrativa och

Även om vad nu anförts sålunda talar judiciella indelningar. Det är med hänsyn mot att låta veterinärdistrikt skära länsgrän- härtill och till vad i tillämpliga delar förut ser, kan det dock givetvis förekomma sådana anförts om länen såsom administrativ grundfall där vägförbindelser och andra skäl kan enhet för veterinärdistriktsindelningen naturtala för att man låter distrikt omfatta delar ligt att vid indelningen i distrikt inom respekav mer än ett län, t. ex. där ett kommun- tive län utgå från kommunblocken. Härigeblock går in i annat län. Kommunblockens nom skapas förutsättningar för att distrikten betydelse kommer att beröras ytterligare i i framtiden kommer att följa kommungrändet följande. serna. Utredningen är medveten om att en

I detta sammanhang må erinras om att sådan indelningsgrund i dag på många håll en viss osäkerhet f. n. råder om den framtida måste verka främmande. Skälen för dessa länsindelningen. Det förslag som länsindel- lokala ståndpunkter är av olika slag, dock ningsutredningen lade fram för några år se- ofta psykologiska. Utredningen anser sig dan kommer uppenbarligen inte att för- emellertid kunna utgå från att allt eftersom verkligas. Ev. ändringar i länsindelningen tiden går och kommunblocken upphöjs till torde därför inom nu överskådlig tid komma kommuner den av utredningen sålunda föreatt begränsas till smärre justeringar. slagna grunden för en uppdelning av landet

i veterinärdistrikt kommer att framstå som

allt mer naturlig, särskilt som vid indelningen

i kommunblock näringsgeografiska förhål- 7.5.8 Veterinärdistrikten och kommun- landen, däribland jordbrukets, varit avgöblocken rande. Erinras må också att i den PM som

under hösten 1968 utarbetats inom kommu- Som förut nämnts har under 1950- och nikationsdepartementet om kommunindel- 1960-talen skett åtskilliga ändringar i kom- ningsreformens fullföljande uttalats att det munindelningen. 1952 genomfördes den s. k. förutsatts att länsgränser och andra administorkommunreformen och genom särskilda strativa gränser anpassas till kommunblocksbeslut under åren 1963 och 1964 har Kungl. indelningen. Den utredning om en ny dist- Maj:t fastställt planer för länens indelning riktsindelning inom lantmäteriväsendet som i kommuner, innebärande att dåvarande genomfördes för några år sedan har som utkommuner eller delar därav förts samman gångspunkt kommunblocken. Den i ansluttill s. k. kommunblock. Avsikten är att des- ning till polisväsendets förstatligande fr. o. sa så småningom skall bilda kommuner. Fr. m. 1965 genomförda nya indelningen i poo. m. den 1 januari 1971 har kommunblocks- lis-, åklagar- och kronofogdedistrikt bygger

92 SOU 1971: 3

också på kommunblock som minsta enheter ringsorten. I ett antal fall har Kungl. Majzt liksom den år 1969 beslutade emellertid medgivit att vederbörande får

nya domkretsindelningen för underrätterna. bosätta sig utanför denna. Skälen härför kan

Den nu angivna måste också vara personliga men också sammanhänga

principen anses naturlig i betraktande bl. a. av di- med ändrade förhållanden inom vederböranstriktsveterinärernas förutsatta medverkan i de distrikt. de kommunala hälsovårdsnämndemas verk- I fråga om de principer som på detta omsamhet. I de fall då särskilda skäl -- fram- råde bör gälla för framtiden må erinras om

och uttalandet av de s. k. indelningssakkunniga i för allt praktiskt geografiska synpunkter

till avnämarnas intressen - talar betänkandet om principerna för en ny komhänsyn härför bör dock kommunblock undantags- munindelning (SOU 1961: 9). De sakkunnivis kunna delas upp på olika distrikt. Så- ga uttalade att en kommun bör ha en cendana uppdelningar förändrar dock inte prin- tralort av sådan storlek och med sådant läge,

bör följa kommunblocks- att den är en lämplig lokaliseringsort för cipen att distrikten indelningen. såväl den samhällsservice kommunen skall

föreslår alltså att gräns för tillhandahålla som för annan service. Det är

Utredningen veterinärdistrikt skall sammanfalla med med hänsyn till vad sålunda uttalats och

Besluten i ämnet måste mot bakgrund av utvecklingen över huvud kommunblocksgräns. dock av formella skäl utformas så att in- på detta område naturligt att även distrikts-

till befintliga kommuner. veterinären om inte särskilda skäl såsom delningen anknyts Utredningen har valt att ta förhållandena t. ex. animalieproduktionens lokalisering ta-

1 januari 1971 till lar häremot, får sin stationering fastställd

per den utgångspunkt

härför. till centralorten inom distriktet. I den mån

Som förut nämnts f. n. städerna i mer än en sådan kommer att finnas inom

ingår veterinärdistrikt med det att distriktet, torde lämplighetsskäl i det aktuella

undantaget Stockholms stad ställts utanför distriktsin- fallet få bli avgörande för valet av statione-

Beslut har numera fattats om slo- ringsort, vilken alltså även i fortsättningen delningen. pande av den nuvarande uppdelningen av bör särskilt preciseras. kommunerna städer och Det må i detta sammanhang beröras en

på landskommuner,

I stället har fr. o. m. den 1 januari synpunkt som kommit fram i debatten om köpingar. 1971 införts Den en nyindelning av distrikten, nämligen den

en enhetlig kommuntyp.

att tillkomsten av veterinärstationer skulle nya distriktsindelningen bör anpassas till den nya ordningen, vilket alltså innebär att samt- kunna motivera en annan ordning än den liga förutvarande nu angivna i fråga om distriktsveterinärs

städer bör ingå i distrikt. I annat fall skulle i många fall svårigheter skyldighet att bo på stationeringsorten. Det

att avgränsa tätortsbildningama är i och för sig riktigt att bundenheten till uppkomma från delar av respektive kommun. stationeringsorten kanske kan framstå som

övriga Vilken betydelse denna princip kan få för mindre nödvändig i dylika distrikt. Statioverksamhetens omfattning i övrigt, har dis- nerna torde dock knappast kunna motivera kuterats i anslutning till frågan om distrikts- en annan principiell inställning än den utveterinäremas framtida arbetsuppgifter. redningen nu intagit. Enligt nu gällande be-

stämmelser prövas ansökningar om annan

än föreskriven stationeringsort av Kungl. 7.5.9 inom veterinär- Majzt. Enligt utredningens mening bör de i

Stationeringsortema distrikten fortsättningen få avgöras av veterinärstyrel-

sen. Utredningen har därför utarbetat för- Enligt nu gällande principer fastställer slag till erforderlig ändring av 24 § allmän- Kungl. Majzt stationeringsorten för distrikts- na veterinärinstruktionen. veterinären inom respektive distrikt. 24 § Med vad nu anförts har utredningen ockallmänna veterinärinstruktionen föreskriver så berört ett av Sveriges Veterinärförbund att distriktsveterinär skall bo på statione- framfört önskemål i fråga om lättnader i

SOU 1971: 3 93

bostadsbandet. Förbundet har nämligen i distriktsveterinärema utan endast rätt till skrivelse till utredningen uttalat att frågan viss jourledighet jämte som kompensation om distriktsveterinärs bundenhet att vara bo- viss annan Denna är ledighet. yrkesgrupp satt å viss ort bör övervägas närmare. Om också undantagen från det allmänna arbetshan så själv önskade och kunde redovisa tidsavtal som gäller för statsförvaltningens skäl härför (fördelar för familjen med hän- del. En central i de framtida anställfråga syn till skolor, sjukhus, kulturella inrättning- ningsförhållandena för distriktsveterinärerna ar etc.), borde han sålunda enligt förbundet är emellertid utan tvekan just arbetstiden. regelmässigt beviljas rätt att vara bosatt i Denna påverkar sålunda den organisatoriska den största tätorten inom distriktets gränser. uppbyggnaden av distriktsveterinärväsendet. De övergångsanordningar som bl. a. i frå- Utredningen har därför trots att även fråga om bestämmandet av stationeringsorter gan härom är av förhandlingsnatur ansett kan bli aktuella i samband med genomfö- sig något böra beröra den. randet av en ny distriktsindelning behandlas Riksdagen har numera beslutat om en ny senare i detta betänkande. allmän arbetstidslag, innebärande en generell förkortning av arbetstiden till 40 timmar i veckan fr. o. m. 1973. skall - i Lagen 7.5.l0 Distriktsveterinärs motsats till vad nu är fallet - i princip omanställningsförm. m. fatta alla arbetstagare. Bl. a. kommer stathållanden, ligt arbete inom sjukvård och socialvård att Spörsmålet om den principiella föras in under lagstiftningen. Enligt bestämuppbyggnaden av distriktsveterinärernas anställnings- melser i 2 § undantages dock vissa slag av förhållanden är av både organisatorisk och arbeten från lagens tillämpningsområde. Det natur. I sistnämnda avseende är tillkommer inte utredningen att ta ställning lönepolitisk mellan vederbö- till om distriktsveterinärernas arbete är att detta en förhandlingsfråga rande parter. Denna kan emellertid inte be- hänföra till sådant arbete som avses i nämndömas fristående från de organisatoriska da paragraf. Om lagens bestämmelser gäller aspekterna. för dessa arbetstagare, kan emellertid en- Bl. a. med hänsyn härtill har utredningen inte ansett sig kunna underlåta ligt 3 § undantag göres genom kollektivavtal. att även beröra distriktsveterinäremas fram- Lagen synes emellertid i praktiken knappast tida avlöningssystem. Det nuvarande bygger kunna tillämpas för distriktsveterinäremas som bekant på den principen att distriktsve- del, om organisationen skall ha samma printerinär erhåller avlöning enligt en speciell cipiella uppbyggnad som f. n. Det må emel- - i första hand lertid erinras om att distriktsveterinärema löneplan jämte ersättning från - veteri- efter det att avtal träffats rörande bl. a. djurägare enligt en särskild närtaxa. Löneplanen är uppdelad i fem provinsialläkamas löner torde vara den enolika lönegrupper. Varje distrikt är hänfört da arbetsgrupp i offentlig tjänst som har ett till viss lönegrupp på så sätt att lägre be- lönesystem, som inte bygger på enbart fast räknad praktikinkomst skall kompenseras lön. En övergång till reglerad arbetstid för genom placering i högre lönegrupp. Detta distriktsveterinärernas del lär också få den samband är emellertid såsom framgått av konsekvensen att även lönen bör vara regutredningens olika undersökningar inte sär- lerad på samma sätt som för andra arbetsskilt framträdande. Förhållandet mellan fast tagare i offentlig tjänst, d. v. s. en fast lön. lön och praktikinkomster byggde vid stats- Detta skulle bl. a. få till följd att distriktsanställningen 1934 på den principen att i veterinärerna i princip skulle ha att till statsett normaldistrikt åtminstone hälften av in- verket inleverera uppburen av ersättning komsten borde utgå i form av fast avlöning. djurägarna. Enligt nu gällande löneplan varierar års- Erinras må att redan nu kollektivavtal lönen i löneklass 3 i de olika lönegrupperna gäller för de statsanställda rörande arbetsmellan 29 124 kr och 42 780 kr. tiden (ARB). Enligt detta är distriktsveteri- Någon fastställd arbetstid gäller inte för närerna undantagna från arbetstidsreglering. 94 SOU 1971: 3›

Inget hindrar under angiven förutsättning styrelsens principbeslut inte har avseende att även efter den 1 januari 1971, då ar- å arbetstidens omfattning utan å dennas betstidslagen träder i kraft, ett kollektiv- förläggning. Här må också framhållas att avtal gäller som har motsvarande innehåll, tillkomsten av veterinärstationer väsentligt d.v.s. att inte någon arbetstidsreglering skall kommer att förbättra förutsättningarna för tillämpas. I detta sammanhang må nämnas att bereda vederbörande veterinär sådan att i 7 § avtalet om arbetstid för vissa stats- veckovila som här avses. tjänstemän m. fl. samt om vissa förmåner i Det normala är numera, att förhandlinganslutning därtill stadgas att om en ny all- ar om lönevillkor m. m. sker först sedan bemän arbetstidslag, gällande även för verk- slut fattats i organisationsfrågan. Mot baksamhet som bedrivs av staten, skulle kom- av vad förut anförts kan en sådan

grund ma att antas av statsmakterna före utgången ordning i detta fall synas mindre lämplig, av år 1970, parterna snarast möjligt efter men utredningen har haft att utgå från gällagens antagande skall ta upp frågan om de lande ordning. Här må även erinras om utändringar i ARB m. fl. bestämmelser som förut Omnämnda

redningens ställningstagankan motiveras av lagens bestämmelser. de att avnämama av distriktsveterinärernas

I detta sammanhang finns anledning att tjänster i princip skall bära de med distriktserinra om arbetarskyddsstyrelsens beslut den veterinärväsendet förenade kostnaderna och 9 april 1969 att tjänsteläkare enligt arbetar- de konsekvenser detta kan få för uppbyggskyddslagen är att räkna såsom arbetstagare naden av distriktsveterinärernas lönesystem i förhållande till sin huvudman, landsting inkl. veterinärtaxan. eller stad, samt att på grund härav bestäm- Utredningen vill framhålla att det i och melserna om veckovila i 21 § nämnda lag för sig är genomförbart att bygga upp diskall äga tillämpning på tjänsteläkares arbete. striktsveterinärorganisationen på sådant sätt Jämlikt första stycket i ovannämnda para- att även distriktsveterinärerna kan erhålla en graf åligger det sålunda vederbörande hu- reglerad arbetstid. Från Sveriges veterinärvudman att -- med visst undantag -- låta förbunds sida har dock uttryckligen förklatjänsteläkare för varje period om sju dagar rats att man önskar bibehålla nuvarande 0rdåtnjuta minst 24 timmars sammanhängande ning. Bl. a. med hänsyn härtill har utredledighet. Arbetarskyddsstyrelsen har tidigare ningen vid sina olika överväganden ansett intagit den ståndpunkten att arbetstagare un- sig böra utgå från denna, som alltså ligger der fullgörande av sådan beredskapstjänst- till grund för utredningens organisatoriska göring, som utövas bostad ställningstaganden. Denna utredningens

i arbetstagarens eller å av honom vald plats, där han är ståndpunkt utesluter givetvis inte att utredanträffbar per telefon, med bud eller annor- ningen ägnat uppmärksamhet även åt arledes, åtnjuter sådan ledighet, som avses i betstidsfrågor. Sådana måste tvärtom inom 21 § första stycket arbetarskyddslagen, så- vissa gränser ingå som komponenter vid framt beredskapstjänstgöringen inte avbrytes sidan av andra när det gäller utformningen av arbete. Arbetarskyddsstyrelsen har nu av av en ny distriktsindelning. Uppmärksamolika skäl funnit sig böra frångå denna mas bör härvid jämte annat restiden och ståndpunkt. Styrelsen har alltså funnit att dess inverkan på den totala tjänstgöringstiarbetstagare som fullgör sådan beredskaps- den. Generellt gäller också att genom lämptjänstgöring inte åtnjuter veckovila i arbetar- liga organisatoriska åtgärder både från huskyddslagens mening. vudmannens sida och från distriktsveterinä-

Arbetarskyddsstyrelsens be- rema själva en allt för lång arbetstid kan

ifrågavarande

slut har senare fått giltighet även för di- motverkas. striktsveterinärernas del. Veterinärstyrelsen Med en liksom f. n. är fallet oreglerad har dock för viss tid tills vidare erhållit arbetstid är det enligt utredningens uppfattdispens från ifrågavarande bestämmelse. ning i och för sig naturligt att förena ett Beaktas bör emellertid att arbetarskydds- system för avlöningen som liknar det nu-

SOU 1971: 3 95

varande. Den nu gällande ordningen ifråga nämnda bankoutskottsutlåtande. Utredningom arbetstid och övriga anställningsförhål- en har redan förut uttalat att även avnämarlanden har tillämpats under hela den tid na av distriktsveterinärernas tjänster i prindistriktsveterinärema varit i statstjänst, d.v.s. cip bör bära kostnaderna för distriktsveterisedan den 1 januari 1934. Den kan sägas närväsendet. För animalieproducenter och ligga i linje med den fria ställning och de andra som lämnar direkta uppdrag till difria tjänstgöringsförhållanden som följer med striktsveterinärerna är det naturligt att eren tjänst av ifrågavarande karaktär. Enligt sättningen utgår enligt en på visst sätt konutredningens mening är en sådan ordning struerad taxa, som alltså i princip bör antill fördel för såväl anställningshavama själva passas till en nivå som motsvarar värdet av som avnämarna av deras tjänster. De senare distriktsveterinärernas insatser i olika avkan genom den stimulans som anställnings- seenden. Det arbete dessa tjänstemän direkt systemet innebär påräkna en fullgod service eller indirekt gör till samhällets fromma är i princip dygnet runt. Arbetets karaktär är inte på samma sätt så mätbart att det kan överhuvud sådant att det utan tvekan på- ersättas enligt taxa. En arman ersättningsverkas av en sådan stimulansfaktor som ett grund är därför i detta avseende nödvändig. prestationslönesystem innebär. I systemet Ett nära till hands liggande alternativ är att med i en i princip oreglerad arbetstid är låta ersättningen liksom f. n. utgå i form dock också involverad en påtaglig nackdel, av fast lön. Om till denna skall knytas pennämligen den att arbetstiden blir både ore- sionsförmåner av nuvarande konstruktion gelbunden och ofta även långt utsträckt. Det m. m., är också en förhandlingsfråga. Som ligger över huvud i detta systems karaktär en viss erinran om de kostnader varom här att arbetstidsförhållandena aldrig kan bli är fråga må nämnas att utgifterna för dihelt jämförbara med andra statstjänstemäns. striktsveterinärorganisationen för budgetåret Bl. a. med hänsyn till innehållet i det gäl- 1969/70 beräknats till omkring 17.3 milj. lande arbetstidsavtalet har utredningen an- kr. överhuvud gäller emellertid att frågan sett sig kunna utgå från att det ej heller om löne- och taxenivån måste bli beroende från löntagarnas sida anses möjligt. av löne- och allmänpolitiska överväganden,

Frågan om den fasta lönens storlek och som ligger utanför utredningens kompetens. den inkomstnivå som överhuvud bör gälla Utredningen återkommer senare till utför distriktsveterinärema är en förhand- formningen av taxan. lingsfråga. Den innehåller emellertid även sådana moment som måste anses falla inom veterinärväsendeutredningens kompetens. 7.6 Storleken på veterinärdistrikten Förut har erinrats att förhållandet mellan den fasta lönen, d.v.s. den av staten erlagda, 7.6.1 Allmänt och praktikinkomsterna från början ansågs i ett normaldistrikt böra vara 50-50. Den- Utredningen har i det föregående definierat na princip har emellertid i praktiken bru- distriktsveterinärernas framtida arbetsuppgiftits sönder. Med hänsyn till inriktningen av ter samt angivit allmänna förutsättningar i distriktsveterinärernas arbete skulle en till- övrigt för distriktsindelningen. Detta har lämpning av sådan princip i dag otvivelak- skett på .grundval av ett omfattande matetigt innebära en inte obetydlig subvention rial, som varit avsett att på olika sätt belysa åt olika avnämare av distriktsveterinäremas utvecklingen inom veterinärdistrik-ten. Utredtjänster. Under senare år har på vissa nära- ningen har sålunda gjort sammanställningar liggande fält, t. ex inom lantmäteriets och av den statistik som veterinärstyrelsen publilantbruksnämndemas verksamhetsområden, cerar och vidare har utredningen bl. a. getaxorna successivt ändrats därhän att full nom SCB-undersökningen erhållit en mängd täckning av statens utgifter så småningom i upplysningari ämnet. Ett genomgående drag princip skall erhållas. Erinras må också i i dessa uppgifter har varit de stora föränddetta sammanhang om innehållet i förut ringar som ägt rum i fråga om distriktens

djurunderlag, vilket bl. a. kommit till uttryck strikt. Besättningarnas storlek och animaliegenom att de s. k. jämförelsetalen i regel produktionens speciella inriktning är säkerminskat, i vissa fall kraftigt. Samtidigt har ligen en annan betydelsefull faktor. För dock distriktsveterinärerna redovisa-t ett ökat t. ex. relationstal avseende hästar är själva antal behandlingar. Uppgifterna härom är den sporadiska förekomsten av dessa djur dock inte helt inbördes jämförbara, delvis inom distrikten en delförklaring till variaberoende på att olika principer torde ha an- tionen. vänts vid redovisningarna. Ökningarna kan Men oavsett vilka förklaringar man vill delvis förklaras av sällskapsdjurens vidgade ge till de redovisade förhållandena, visar de betydelse för arbetsbördan men nämnda olika undersökningarna och även erfarenuppgifter belyser också många animaliepro- heterna av veterinärstyrelsens för-

tidigare ducenters ökade intresse för att anlita vete- sök i förevarande avseenden att det inte är rinär, bl. a. beroende på större yrkeskunskap möjligt att i en formel sammanfatta de förhos djurägarna, djurens stegrade produk- utsättningar i fråga om djurunderlag, landtionsvärden m. m. arealens storlek m. m. som bör

gälla för

En närmare genomgång av resultaten för vad som kunde kallas ett normaldistrikt vid de olika grupperna av distrikt i SCB:s under- en framtida Därtill är

distriktsindelning. sökning visar på att det föreligger mycket förutsättningarna alltför skiftande. Det må stora variationer i vad gäller den genom- emellertid

i detta sammanhang nämnas att snittliga arbetstidsvolymen och även kompo- utredningen med hjälp av de genomsnittsnenterna av denna. Variationen blir mindre, värden beträffande arbetstiden 1000

per ehuru fortfarande stor, om man betraktar djur m. m. som erhållits vid SCB:s underde relativa talen för förhållandet mellan försök att beräkna arbets-

sökning gjort arbetstid och djurantal för de olika djur-

mängden inom visst område. slag som medtagits. Som väntat visar det sig att användbar-

Vad variationen i distriktsgenomsnitten heten av dessa beräkningar för uppskattning beträffar är den utan tvekan till stor del en av den totala arbetsmängden inom visst omspegling av att distrikten i dag är påtagligt råde är mycket begränsad. Bl. a. varierar ojämna i fråga om den alstrade arbetsmäng- djurantal och ytstorlek starkt mellan olika den för veterinärerna. När distrikt också inom samma redovisnings-

det gäller relationstalen med antal djur som nämnare upp- grupp i undersökningen. Sambandet mellan träder följdriktigt en viss men djurantal och arbetstid är inte heller linjärt.

utjämning

denna utjämning är alltjämt så begränsad Som förklaring till detta k-an nämnas såatt tämligen stor variation mellan olika dana faktorer som djurtäthet, besättningsgrupper av distrikt uppträder. Förklaringen storlekar, driftförhållanden i övrigt, vägtill detta är att söka främst i det faktum att nätets utbyggnad m. m. distriktsveterinärernas personlighet och ar- Även om angivna och liknande metoder betssätt spelar en betydande roll för arbets- inte är användbara för en indelning av laninsatsen. Många sysselsättningar, men fram- det i veterinärdistrikt, framstår det likväl förallt inom s. k. fria yrken, lämnar ett som både önskvärt

och nödvändigt att lägga stort utrymme för anpassning av arbets- åtminstone vissa gemensamma normer till tiden till arbetsmängden. Råsiffrorna från grund för indelningen. bearbetningen av antalen från de enskild-a Det må erinras om att veterinärstyrelsen, distrikten liksom andra under arbetets

gång med full vetskap om metodens ofullkomligvunna erfarenheter stöder detta påstående. het, sökt uppskatta inom

arbetsmängden Men även andra förhållanden är av betydel- olika områden med av s. k. jämfö-

hjälp se. Som viktig-a exempel härpå kan nämnas relsetal som framräknas genom sammanatt det inom vissa distrikt kan ha funnits av antalet hästar, kor och svin,

läggning konkurrens från andra veterinärer, även varvid de båda förstnämnda mul-

djurslagen

från distriktsveterinärer i angränsande di- tipliceras med koefficienten 1 och svinen

SOU 1971: 3 97

7-07190

med 0,1. Som redan antytts är jämförelse- förslag till distriktsindelning, gjorts att även talen inte säkert mått på arbetsbördan inräkna bl. a. ungdjur av olika slag vid be-

något

inom visst distrikt, då dessa tal inte ger nå- räkning av jämförelsetalen. Dessa försök har

för avståndens betydelse, pro- emellertid knappast fått annan slutlig innegot uttryck duktionens fördelning på stora och små börd än den av veterinärstyrelsen tillämpade besättningar o.s.v. Men i brist på en bättre metoden. Denna ger ej heller såsom nämnts metod har jämförelsetalen hittills visat sig uttryck för arbetsuppgifter av annat slag, användbara särskilt som de som nyss nämnts t. ex. hygienuppgifter. I områden där en utnyttjats i full vetskap om metodens ofull- speciell produktion är mycket utbredd, t. ex. komlighet. fårskötseln på Gotland, måste naturligtvis

Den har hänsyn tas också härtill vid bedömning av

av SCB gjorda undersökningen

att koefficienten för svin det veterinära arbetskraftsbehovet. Detta kan givit vid handen borde i stället för 0,1 vara 0,2 eller högre. dock göras utan att något generellt gällande Uppenbart är enligt utredningens mening jämförelsetal behöver räknas fram för akatt koefficienten för svin vid användningen tuellt djurslag. Beaktas bör även att inneger anledning till särskild uppmärksamhet. börden när det gäller behovet av veterinära Så kan det med fog gällande att insatser per djurenhet inte är konstant;

göras koefficienten för och borde utredningen diskuterar frågan härom nedan.

suggor galtar vara l. Samtidigt torde dock kunna hävdas Den angivna metoden syftar över huvud att »övriga svin» i den officiella statistiken inte till att ge ett absolut smått på den totala inte bör ha högre koefficient än 0,01 eller arbetsbördan utan bör .ses som en förenklad att man t. o. m. helt bör bortse från dem metod som tillsamma-ns med andra uppgifter inom ramen kan vara användbar för uppskattning av ar-

för en så grov metod som det här är om (under förutsättning givetvis betsmängden inom och mellan olika områ-

fråga

att galtar och suggor får koefficienten 1). den. Metoden är också i stort sett lämplig I sammanhanget må också enrinras om att ur den synpunkten att den ger möjlighet att svinhälsokontrollen sätt följa utvecklingen år

på längre sikt kan kom- på ett ungefärligt ma att minska behovet av distriktsveteri- från år inom visst område. Inte minst av närers insatser inom Vid denna anledning har även utredningen an-

svinproduktionen. granskning av jämförelsetalen för olika om- sett sig böra använda den hittills tillämpade råden visar det sig att summan av antalet metoden för beräkning av jämförelsetalen. galtar och suggor ofta motsvarar ungefär Men det sker, i likhet med vad som skett 1/10 av summa svin, vilket kan tyda på att inom veterinärstyrelsen, med hänsynstagankoefficienten 0,1 för svin i och för sig trots de till de i det föregående angivna reserva-

Inom om- tionerna. Det är al-ltså inte fråga om en allt kan vara ganska rättvisande. råden där en mera intensiv svinproduktion formel som enbart den kan läggas till grund bedrivs, t. ex. i Hallands och Kristianstads för beräkning av veterinärdistriktens storlek län, måste dock denna särskilt beaktas, om men berä-kningsgrunden utgör vid sidan av inte de framräknade jämförelsetalen skall andra faktorer som i varje särskilt fall måste framstå för vid jämförelse med andra beaktas en hjälp i detta arbete.

låga

områden med annan produktionsinriktning. Behovet av veterinära insatser per djur-

Mot användningen av jämförelsetalen som enhet är emellertid som tidigare nämnts inte beräkningsgrund för den veterinära arbets- oföränderligt. I annat sammanhang har utbördan kan också riktas redningen i sina överväganden rörande detta

den invändningen att andra djurslag än hästar, kor och svin inom animalieproduktionen framhållit, att samt övriga arbetsuppgifter av skilda slag minskningen av koantalet löper parallellt inte kommer till uttryck. Försök har därför, med ökade krav på produktionsförmågan, såsom bl. a. av yttranden som åt- vilket innebär stegrade sjukdomsrisker för

framgår

följt länsstyrelsers skrivelser djuren. Arbetsinsatserna per djurenhet har

till utredningen

av utredningens preliminära därför ökat och kommer att fortsatt öka även med anledning

98 SOU 1971: 3

om andra faktorer, .såsom besättningarnas av dennes tjänster får en rimlig service till storlek, mer kvalificerade brukare m. m., en godtagbar kostnad. Detta arbete måste i i viss mån motverkar en sådan ökning. Det sin tur utgöra grund för en lämplig inkomsttotala behovet av insatser kommer således för vederbörande Att bildning tjänsteman. inte att reduceras i samma takt som djur- översätta denna i konkreta ter-

målsättning

antalet. Hur stort behovet kan bli i förhålmer som kan läggas till grund för en lämplande till dagens läge är ytterst svårbedöm- lig indelning är däremot mycket svårt. Vad bart. Bl. a. kan den rationaliserade djurhåll- t. ex. kostnaden beträffar har utredningen i_ ningen väntas i ökande omfattning medföra det föregående angivit vissa allmänna prinbåde helt nya och andra mindre ciper för av denna men den tidigare fördelningen svårbemästrade problem av veterinärmedi- nivå på kostnaden som kan anses godtagbar cinsk natur med därav följande behov av är-kanske främst en politisk både en

fråga,

ökad arbetsinsats. jordbruks- och lönepolitisk som inte I detta sammanhang bör fråga, också beaktas att de beräkningar rörande i första hand har utredningen att beakta, utvecklingen av antalet kor som utredningen Vilka avgöranden i som än slutligt träffas redovisar på grundval som dylika anser dock av utredningar frågor, utredningen att gjorts av Svensk husdjursskötsel basera-r sig det är väsentligt att spörsmålet om kostnadspå 6 â 7 % högre jordbruksareal än vad ansvaret ständigt hålls levande. Bl. a. härlantbruksstyrelsens beräkningar ger vid han- igenom blir det möjligt att .på olika nivåer, den. beakta betydelsen av en ur olika synpunkter Något entydigt samband mellan djur- väl avvägd di-striktsorganisation. i underlag och distriktens storlek, å ena sidan, Vad innebörden i övrigt av nämnda mål; och arbetstiden å andra, finns inte. Man må erinras om att utredsättning beträffar behöver endast erinra om vilken olika inne- förut från att distriktsningen sagt sig utgå börd i fråga om arbetsbördan 1000 veterinärerna även i framtiden skall ha en i djur samlade i tio kan ha i förhållan- princip arbetstid men att

besättningar oreglerad frågan

de till samma antal djur, fördelade på 100 om denna givetvis måste uppmärksammas. besättningen Observeras bör över huvud, Härvid måste jämte annat restiden och dess såsom närmare kommer att av det inverkan på den totala

framgå tjänstgöringstiden på

följande, att jämförelsetalet endast är en olika sätt bea-ktas. bland flera faktorer som måste beaktas vid

distriktsindelningen. I detta *sammanhang

må också nämnas att inte ansett 7.6.2.2

utredningen Restiden, dess omfattning och

sig böra använda begreppet djurkvot, d.v.s. betydelse förhållandet mellan ytstorlek på distrikten och djurunderlag. En sådan kvot innebär Distriktsveterinärernas verksamhet bedrivs nämligen av olika skäl ett mycket osäkert främst d. v. s. vederböransåsom ambulant, mått på arbetsbördan. de veterinär har att uppsöka djurägaren för undersökning och behandling av djuren. Ett ofrånkomligt inslag i verksamheten är alltså 7.6.2 Normer för resor. Det skulle distriktsindelningen med hänsyn till de skiftande förhållandena i olika delar av landet 7.6.2.1 Allmän norm finna-s anledning anta att restidens omfattning skulle vara mycket varierande. SCB:s På grundval av vad utredningen förut i olika undersökning visar dock att om man bortser sammanhang anfört kan normerna för di- från delarna; de sydligaste och nordligaste striktsindelningen anges i allmänna ordalag. av landet, restiden relativt sett har ungefär Ett distrikt bör sålunda vara så beskaffat samma av den totala

omfattning tjänstgö-

att det ger minst en distriktsveterinär rimlig ringstiden. Men undersökningen visar också, arbetsbörda inom ett område där avnämarna överraskande att sambandet mellan nog,

SOU 1971: 3

storlek och den totala restiden en sådan fördelning av arbetet i många fall distrikten-s

av att ske att resorna kan organiseras på ett mera är dåligt. Detta kan bl. a. förklaras

rationellt sätt än i motsvarande enmansveterinärerna i stora distrikt nödgas organi-

distrikt. sera sitt arbete på ett annat sätt än i andra

som distrikt. Vid övervägande av alla de faktorer

bör beaktas vid en diskussion av restidens Genom ett .allt bättre vägnät och använd-

har utredningen blivit bilar har resorna i stort rimliga omfattning ning av lämpliga sett blivit mindre krävande övertygad om att det inte :torde vara möjligt än tidigare, både

avser den tid som måste användas för att ange något absolut mått på denna. Härivad dessa. Men för är förhållandena i de olika delarna av resor och bekvämligheten vid

under vissa landet allt för skiftande. Men helt allmänt det bör inte förbises att resorna

kan sägas att restiden givetvis inte får ha tider av året på grund av väderleksförhål-

att den innebär en tralandena kan vara i olika avseenden ansträng- en sådan omfattning

fiksäkerhetsfara eller eljest strider mot de ande, särskilt omde .gårdar som skall besö-

kas inte i omedelbar närhet av de principer som ligger till grund för utformligger Å sidan torde av arbetstidsregler inom vägtrafiken. allmänna vägarna. andra ningen

att Restiden måste också sättas i relation till komma att innebära strukturutveck-lingen eller arbetsmängden i distriktet. avlägset belägna eljest svåråtkomliga i försvinner. När vilken iallt större utsträckning det sedan gäller att bedöma l

gårdar i

vid utform- vikt restiden skall tillmätas vid uppskatt- Ett framträdande önskemål l må till 4 av en rimlig total arbetstid, ningen av den framtida distriktsorganisatio- ningen

l

nen måste vara att distrikten i möjligaste att börja med framhållas att frågan härom

att restiden ytterst är av natur att böra avgöras genom mån ges en sådan arrondering

Samhället kostar mellan vederbörande parter. blir så liten som möjligt. förhandlingar

distrikts- Här må endast erinras om några synpunkter naturligtvis inte på de blivande

utbildning som bör beaktas vid dylika förhandlingar. veterinärerna en mycket dyrbar

Det finns sålunda skäl att erinra om att för att de under en stor del av sitt yrkes-

verksamma distriktsveterinärerna i regel kan starta sina liv skall fungera som bilförare.

från hemmet. De har alltså inte Men inte desto mindre är det ofrånkomligt tjänsteresor

av di- särskild restid till sina tjänsterum, med den nuvarande uppläggningen någon

vilket andra ofta har. Restider att tjänsteinnehavarna tjänstemän

striktsorganisationen

tid för bl. a. timmar per vecka för dessa är får sätta till en inte obetydlig på 10-15

en- Att ge ett sådant inte ovanliga, i varje fall i storstäderna,

bilkörning. organisationen

innehåll att detta inte är nödvändigt är f. n. bart för att inställa sig vid arbetsplatserna.

Nämnas må att arbetsmarknadsstyrelsen i inte praktiskt möjligt. Det ter sig dock inte

1967 låtit samla in uppgifter om den orimligt att tänka sig att så småningom t. ex. maj

restiden mellan bohelikopterorganisation kan -ut- vanligast förekommande en gemensam

be- stad och för anställda. Härav nyttjas för vissa statliga och kommunala arbetsplats

bl. a. att restiden i minuter för resa fattningshavare, i-varje fal-l i glesbygderna. framgår

Även om försök med en sådan organisation i ena riktningen för 58 000 personer var mer

än 61 minuter. Den sammanlagda restiden i viss mån-pågår, ställer sig ännu så länge en

Det för var alltså den dubbla. Å sådan service-i stor-t allt för dyrbar. dag räknat

andra sidan av undersökningen att måste därför .tills vidare åligga både staten- framgår

och distriktsveterinärerna själ- omkring 82 % av landets 3,2 milj. anställda -arbetsgivaren restid mellan bostad va .att organisera tjänstgöringen på sådant hade högst 30 minuters

sätt att restiden med bil blir den minsta och arbetsplats.

får anses vara Det bör vidare beaktas att tjänstemän med möjliga. Ett led .härutinnan

av veterinärstationer och även reglerad arbetstid för vil-ka resor är ett ofråninrättandet

med mer än en veterinär. inslag i tjänsten, t. ex. lantmätare andra distrikt komligt

Genom tillkomsten av dylika distrikt kan och lantbruksnämndstjänstemän, i betydande

SOU 1971: 3

utsträckning på grund av tjänstens karaktär man för sin del önskar en oreglerad arbetsmåste förlägga restiden så att den faller tid även för framtiden. Med hänsyn härtill utanför den ordinarie arbetstiden. För och .till det förhållandet att här diskuterade andra tjänstemän med reglerad arbetstid spörsmål i väsentliga avseenden ytterst är vilka har att göra resor för att inställa sig förhandlingsfrågor anser sig utredningen för vid förrättningsställe kan gälla särskilda sin del inte böra söka definiera hur restiden bestämmelser om att restiden skall anses och även väntetiden i hemmet skall beaktas. motsvara viss kortare arbetstid än den tid Mer angeläget synes vara att ge distrikten som åtgått för resorna. Sådana regler är ut- en sådan utformning att vederbörande tryck för att restiden anses mindre kvalifi- tjänsteinnehavare totalt sett får en rimlig arcerad än det yrkesarbete för vilket veder- betsbörda, där restiden ingår som en kombörande erhållit särskild, ofta kvalificerad ponent vid sidan av andra. En helhetssyn utbildning. på tjänstgöringsförhålltandena bör med andra

I redogörelsen för SCB:s undersökning ord tillämpas, varvid bl. a. tjänstgöringens har nämnts att delade meningar kan råda bundenhet bör beaktas. Denna bundenhet om och i vilken utsträckning restid skall har dock under senare år något kunnat lätbeaktas vid beräkning av arbetstiden såsom tas genom ett utvidgat joursystem. Tillkomsdistriktsveterinär. Vad här förut anförts un- ten av veterinärstationer torde innebära en derstryker otvivelaktigt i en så- ytterligare lättnad i detta avseende. Men

svårigheten

dan bedömning. ostridigt är att restiden man bör också hålla i minnet att med upptar en större eller mindre del av den i tjänstgöringen som distriktsveterinär i vad princip dygnet runt pågående tjänstgöringen den avser icke brådskande sjukresor följer

är också att den är ett ofrån- en viss frihet att ordna sina egna tjänstoch ostridigt komligt element i distriktsveterinärernas göringsförhållanden som förunnas få andra tjänstgöringsförhållanden vilket binder di- yrkesgrupper. striktsveterinären vid hans arbete. Samtidigt måste restid betraktas som en långt mindre i kvalificerad tjänstgöring än egentligt yrkes- 7.6.2.3 Vissa erfarenheter av nuvarande arbete. Beaktas bör också att tidspillan i

distriktsindelning varje fall hittills i viss utsträckning ersatts enligt taxa. Det torde också med visst fog För av den framtida distrikts-

uppbyggnaden

i kunna hävdas att den tid distriktsveterinären måste givetvis erfa- › veterinärorganisationen i tillbringar i hemmet i_ avvaktan på kallelse. renheterna från den nuvarande spela en väav djurägare eller under särskild mottag- roll. I- detta hänseende

sentlig, vägledande ningstid i praktiklokal också bör räknas som kan det vara av intresse att erinra om

något

viss tjänstgöringstid. Erinras må att i den av jämförelsetalen i vissa di-

utvecklingen nya arbetstidslagen avses med arbetstid, dels strikt sedan 1951. sistnämnda år fanns det tid under vilket arbete utförs för arbetsgiva- 29 distrikt med ett jämförelsetal av högst rens räkning, dels jourtid, d. v. s. sådan -tid 4000. 1966 var motsvarande tal 160. 1951 då arbetstagaren har att uppehålla sig på ar- fanns det 165 distrikt med jämförelsetal betsstället för att vid påkommande behov ut- inom latituden 4 000-8 000. 1966 var motföra arbete för arbetsgivarens räkning. Det svarande tal 110. 1951 fanns 66 distrikt har emellertid inte ansetts möjligt att inom med jämförelsetal inom latituden 8 000ramen för den föreslagna :gränsen för ordi. 11000. 1966 var motsvarande tal 12. Utn-arie arbetstid och övertid inrymma jourti- visar alltså att jämförelsetalen

vecklingen den. inom olika distrikt totalttsett sjunkit kraftigt,

Distriktsveterinärerna omfattas som förut Även om man inte kan göra gällande att nämnts inte av nu gällande statliga arbets- 1951 års förhållandenvar idealiska, visar tidsavtal. På direkt förfrågan från utred- dock de redovisade talen att_ djurunderlaget; ningen har veterinärförbundet förklarat att tidigare_ var betydligt-större och att tenden-

SOU 1971: 3 101

sen över huvud variablernas betydelse för arbetstidens om-

taget var en helt annan. An-

kan inte heller enbart eller Genomsnitten för hela riket kan givna utveckling fattning.

av förhållan- dock komma till viss användning vid -konens till väsentlig del förklaras den i då jämförelsetalen struktionen av nya distrikt. Tillsammans

glesbygdsområdena,

i flera fal-l sjun- med andra, mera erfarenhetsmässigt kända även i rena jordbruksbygder

Under den tidsperiod som här förhållanden kan dylika genomsnittstal såkit kraftigt. avses har dock förutsättningarna för veteri- lunda vara till viss vägledning. härvården blivit avseenden an- SCB har i sin undersökning redovisat be-

i väsentliga norlunda. Beaktas bör sålunda den tendens räkningar rörande arbetstiden exklusive resmot en ökad arbetsinsats per djurenhet som tid per vecka för 1 000 djur för hästar, kor

under perioden från och svin. Resultatet blev att distriktsveteriotvivelaktigt föreligger

ökade närerna åt 1000 hästar, 5 1951 som följd både av djurägarnas ägnar 61/2 tim. insikter om behovet och värdet av att ut- tim. åt l 000 kor och 50 min. åt 1 000 svin.

veterinär och av veteri- Vid användningen av denna tid för uppnyttja sakkunskap närernas utveck- av arbetsmängden inom ett visst

genom veterinärmedicinens skattning

till resultatrik insats. område bör beaktas att dessa värden inte ling ökade möjligheter Veterinärens arbetsinsats är mått på det totala vårdbehovet för

påverkas negativt något l av ett alltför stort djurantal att tiden respektive djurslag. I nämnda tidsuppgifter

genom l

nämligen endast den tid som vid i inte medger en önskvärd utveckling av verk- ingår 4.

redovisats under l samheten. Omvänt möjliggör i förhållande undersökningen djurslag. i

J1

minskat djuran-tal per Denna tid utgör 75 % av den .totala arbetstill tidigare situation i distrikt en intensivare och mera aktiv arbets- tiden. Distrikt med ett jämförelseta-l av om-

insats, något som tydligt visats inom fler- kring 6 000 enheter kan, beroende på djurtalet distrikt under hittillsvarande underlagets sammansättning, beräknas ge en

uttunning av djurantalet. Vid ett försök arbetstid om cirka 40 timmar per vecka.

till bedömning av normaldistriktets djurantal måste hänsyn Härtill kommer restid som i genomsnitt omdärför tas också till behovet av en sådan fattat 18« timmar. ökad veterinär insats, ett behov som särskilt En annan beräkningsgrund kan också vara accentuerats genom de moderna systemen av intresse att redovisa i detta sammanhang. för Erinras *hå också att ut- Enligt vissa erfarenheter torde man kunna

djurhållning.

redningen i annat sammanhang uttalat sig uppskatta antalet förrättningar (sjukresor) ;för en fortsattmedverkan av distriktsveteri- pr år till l/ 3-1/ 2 av antalet djurenheter. närerna inom alla grenar av rådgivningso- Ett jämförelsetal av _6 000 skulle alltså vid verksamheten. Även med beaktande av nu i talet 1/3 ge 2 000 sjukbesök

utgångspunkt

redovisade förhållanden talar dock utveck- per år eller i genomsnitt drygt fem per dag; lingen för att jämförelsetalen bör genom- vid 1/ 2 blir antalet drygt åtta per dag. snittligt .ligga påven högre nivå än f. n. Motsvarande tal för 5 000 respektive 7 000

enheter blir knappt fem och knappt sju

respektive drygt sex och knappt ztio. Vid ett 7.6.2.4 av arbetsmängden som jämförelsetal av 4 000 blir antalet sjukresor

Bestämning

under angiven förutsättning drygt fem reunderlag för ny distriktsindelning

spektive knappt fyra. Angivna antal måste Vad de slutsatser som kan dragas av SCB:s i samtliga fall i och för sig anses måttliga,

beträffar må nämnas att varia- även om de givetvis respresenterar ett årsundersökning tionen mellan av distrikt och mel- medeltal. Uppmärksammas bör även att ut-

grupperna lan de enskilda distrikten konstaterats vara vecklingen mot större besättningar, vil-

går

så stora att det måste bedömas som ofrukt- ket i viss mån kan innebära ett minskat besamt .att med hjälp av någon mera avancerad hov av antal förrättningar med dock i regel form av statistisk sambandsanalys söka kvan- förlängd förfättningstid som följd. tifiera de olika i uppmätta Men som förut framhållits kan distrikten

undersökningen

102 SOU 1971: 3

inte konstrueras enbart på grundval av jäm- Som av SCB:s undersökning har

framgått

förelsetalen. Distriktens storlek eller annor- ifrågavarande uppgifter hittills tidsmässigt lunda uttryckt den väg vederbörande di- haft en ringa betydelse för distriktsveterinästriksveterinär har att tillryggalägga för att rernas totala arbetsbörda. Även om insatsernå de längst bort från stationsorten boende na i fortsättningen kommer att förstärkas,

måste - vid sidan av andra djurägarna finns det dock anledning att antaga att dessa faktorer - tillmätas inte kommer

väsentlig vikt. Av förut att väga särskilt tungt när det redovisade uppgifter från veterinärstyrelsen gäller att bedöma distriktsveterinärernas kan läsas ut att sammanlagt 137 distrikt med samlade arbetsmängd. Med hänsyn till spejämförelsetal varierande mellan 2000 och ciella förhållanden på vissa håll kan dock nu 7 000 har en landareal inom latituden aktuella arbetsuppgifter där komma att spe- 20 000--90 000 ha. I om avståndet till la en större roll. Sådana förhållanden får

fråga

veterinären skulle detta i ett konstruerat beaktas

vid distriktsindelningen. cirkelrunt distrikt med stationsort i medelpunkten och enbart bestående av landareal motsvara radiens längd. Om denna sätts till 7.6.2.5 Sammanfattande

synpunkter 10 km, ger detta ett distrikt om 31 400 ha. Motsvarande tal med radier respektive 15, Efter av bl. a. här anförda för-

övervägande 16, 17 och 50 blir respektive 70 650, 80 384, hållanden har utredningen funnit att ett djur- 91035 och 785000 ha. Distrikt med av- av 5 000 enheter och

underlag per distrikt stånd om högst 20 km kan i dag förekomma veterinär i andra än stationsdistrikt i och för i de extrema jordbruksbygderna men i fler- norm för utred-

sig kan utgöra en godtagbar talet distrikt medför landets rikedom på sjö- rörande den framtida

ningens överväganden ar, de geografiska förhållandena i övrigt under att

distriktsindelningen förutsättning samt vägnätets utformning avsevärd för- reseavståndet inom distriktet från

längsta längning av avstånden. Hittills har avstånd stationsorten inte 40-50 km.

överstiger på 40 km till veterinären ansetts godtagbara Härigenom borde en distriktsveterinär få en men enligt utredningens mening bör med arbetsbörda inom ett område där av-

rimlig hänsyn till de allt bättre kommunikationsför- nämarna av dennes tjänster skulle få en rimhållandena i framtiden även längre Distrikt som i nuvarande

något lig service. läge avstånd kunna accepteras i de mera tättbe- enheter

har upp emot 6000 per veterinär byggda delarna av landet. Exinras må att skulle

även undantagsvis kunna accepteras, även vid planering av t. ex. skol-regjoner även om sådana distrikt inte skulle bli särlängre resavstånd för eleverna än 40 km an-

skilt vanliga med hänsyn till att djurtätheten ses möjliga att ti-llämpa. I andra delar av på de flesta håll inte är så stor. Även ett landet än de djurrika 5 000 enheter

måste betydligt längre djurunderlag som understiger avstånd skulle

än de nu angivna godtagas. många gånger få godtagas för att få

Utredningen har i annat sammanhang nöjaktiga resavstånd. Frånsett glesbygdsomnämnt att distriktsveterinärerna också ifort- rådena borde dock distrikt

med lägre djursättningen skall ha vissa arbetsuppgifter av underlag än 4 000 knappast accepteras anlivsmedelshygienisk och även av annan ka- nat än där det av praktiska skäl visade

sig raktär som inte direkt är att hänföra till ofrånkomligt. animalieproduktionen. Dessa tjänstemän skall Men även om nämnda tal under angivna sålunda bl. a. utföra en allmän observa- förutsättningar i och för sig måste anses tionstjänst på det livsmedelshygjeniska om- godtagbara, visar det sig dock i praktiken rådet med skyldighet att till vederbörande att man måste under, i

många .gånger gå

myndighet rapportera iakttagna missförhål- vissa fall långt under, ovan nämnda gräns landen som inte avhjälps i annan ordning om 5 000 enheter för att få acceptabla ressamt i övrigt medverk-a i det allmänna ar- avstånd m. m. även inom de delar av lanbetetgmed för-kovran av livsmedelshygienen. det som inte kan betraktas som glesbygd.

SOU 1971: 3 103

I flertalet fall får distrikten också en natur- undersökning visar också att f. n. nära 10 %

på en lägre nivå i om av arbetstiden eller omkring fem timmar lig avgränsning fråga djurunderlaget än den angivna genom den per vecka och veterinär använts för sådana förut om att distrikten som med fördel kan övertagas av

fastlagda principen göromål

ett biträde. Andra för utredningen tillgängsom regel skall följa kommunblocksgräns. Men även andra faktorer än djurunderlag liga uppgifter tyder på att tidsbesparingen och resavstånd måste givetvis beaktas. Såda- kan bli betydligt högre; inte minst erfarenna är produktionens inriktning, för distrik- heterna från försöksverksamheten bekräftar tet speciella förhållanden o. s. v. Överhuvud detta.

Utredningen anser att ett högsta djurtaget visar det sig att det är utomordentligt svårt att ge något absolut mått på hur stort under-lag på omkring 7 000 djurenheter per ett distrikt bör vara. Denna slutsats är inte veterinär skulle kunna läggas .till grund för ny utan samma iakttagelse har veterinärsty- planeringen av stationsdistrikt. Med hänsyn relsen redan tidigare gjort. Genom utred- till möjligheterna att i ett stationsdistrikt ningens undersökningar har iakttagelsen planera resorna på ett bättre sätt än eljest dock på olika sätt kunnat verifieras. bör längsta resavstånd inom ett sådant di-

Vad förut anförts om storleken av distrik- strikt normalt kunna utsträckas till 50-60 ten hänför sig i första hand till andra distrikt km. Ett jämförelsetal av 7 000 per veterinär än stationsdistrikt. Utredningen har förut i ett stationsdistrikt om tre veterinärer och

motiverat inrättandet av stations- 5 000 i ett enmansdistrikt innebär alltså i ett utförligt distrikt med betjäning av mer än en veteri- distrikt av förstnämnda »typ inbesparing av när jämte biträde. När det gäller beräkning mer än en veterinär arbetskraft. av storleken av sådana distrikt har utred- Beträffande stationsdistrikten gäller givet-

också i annat redovi- vis också vad förut anförts om enmansningen sammanhang sat vissa synpunkter som kommit fram i distrikten, nämligen att avgörande för dianslutning till försöksverksamheten med ve- mensioneringen av dessa måste bli animalieterinärstationer. Så har t. ex. Sveriges vete- produktionens inriktning inom respektive i rinärförbund angivit att djurunderlaget i område, kommunikationsförhållanden och å ett tre-veterinärdistrikt bör vara omkring annat som i varje särskilt fall måste tillmätas å

1 20 000 och arealen till betydelse. Detta att jämförelsetalen i l

djurenheter upp gör 200 000 ha med en längsta resväg av 45 km verkligheten kommer att i flertalet fall bli l vid enkelresa. En av de i försöksverksam- betydligt lägre. Genom den form utredheten .med flerveterinärstationer deltagande ningen valt för att få underlag för sina slutveterinärerna har framhållit att en rationellt liga ställningstaganden rörande distrikts-

veterinärstation borde kunna -- har därför utorganiserad indelningen utredningen betjäna 23 000 djurenheter vid en nyttjat länsstyrelserna, annan regional och

högst längsta resväg av 40 km samt högst 18 000 lokal expertis m. fl. - anser sig utredningen enheter vid en längsta resväg av ca 60 km. ha skapat tillräckliga garantier för att för-

hållandena i olika delar av landet skall kun-

Enligt utredningens mening är det uppen-

räknat na komma till uttryck på ett meningsfullt bart att djur-underlaget per veterinär i ett stationsdistrikt kan än i sätt.

göras större enmansdistrikt. Erinras må sålunda att ut- Tidigare har i allmänhet ansetts att sä-

förut att till varje sta- songvariationerna i den veterinära verksamredningen föreslagit tionsdistrikt skall knytas ett kvalificerat bi- heten skall vara avsevärda. SCB:s underträde som kommer att kunna övertaga vissa sökning motsäger i viss mån en sådan uppav de uppgifter som distriktsveterinärerna fattning. Att säsongvariationer förekommer eljest har att själva utföra. överhuvud kom- är dock uppenbart och ofrånkomligt. Sådana mer ett sådant biträde att kunna bidraga till torde dock som regel även i fortsättningen att arbetet inom ett stationsdistrikt kan orga- kunna bemästras inom den ordinarie organiniseras på ett mera rationellt sätt. SCB:s sationens ram -- särskilt gäller detta inom

104 SOU 1971: 3

stationsdistrikt - men kan också behöva kommunblocksvis

ningen tagit fram uppgifmötas genom särskilda åtgärder. Utredning- ter om antalet kor, hästar över tre år och en får anledning att diskutera härom svin för 1975 och 1980. Uppgifter om kor-

frågan

i ett senare sammanhang, där även det nas antal har hämtats från en beräkning som ofrånkomliga behovet av vikarier skall be- utförts vid Svensk husdjurskötsel och Svenröras. sistnämnda fråga är betydelsefull från ska Mejeriernas Riksförening. I fråga om flera synpunkter. hästarna har utredningen för enkelhets skull

De värden av djurunderla- antagit att antalet Varmblodshästar och för-

för beräkning

inom olika veterinärdistrikt som ut- delningen av dessa på kommunblock komget redningen förut nämnt i detta avsnitt hän- mer att under sistnämnda båda år vara oför-

- ändrade i förhållande till år 1966. Kallblodsför sig till 1966 års tal. Bekant är dock och utredningen har på olika sätt belyst detta hästarna har antagits 1975 utgöra 33 % av -- in- kallblodens antal 1966 och 1980 18 % av

.att animalieproduktionens djur, räknat hästarna, antalsmässigt minskat under antalet 1966. Därigenom erhålles ett totalsenare år. Enligt de prognoser som ställts antal hästar av respektive 35 000 och 25 000

- år 1975 och 1980. Dessa totalantal till utredningens förfogande även på an- har uppnat sätt är det känt - kommer denna skattats med från hästarnas

utgångspunkt minskning i stort sett att fortsätta ännu un- användning och nuvarande rekryteringstender viss tid. Även en omstrukturering inom denser. När det gäller svinen har en utökanimalieproduktionen pågår. Vad nu anförts ning beräknats ske i takt med konsumtionsinnebär alltså att djurunderlaget inom de ökningen av fläsk inom landet. Denna förolika veterinärdistrikten relativt snabbt kan utsättning ger en utvidgning av svinbestånkomma att förändras, vilket kan utgöra ett det från 1966 till 1975 och 1980 med 15 i särskilt skäl för att, där så av andra för- respektive 20 %. Förändringarna inom olika i i hållanden djur- kommunblock har antagits bli beroende av

är möjligt, inte dimensionera underlaget i de olika distrikten för lågt. Ett besättningsstrukturen i utgångsläget 1966. I i i sådant allmänt hänsynstagande till den vän- områden med liten genomsnittsbesättning l l i har antalet svin beräknats minska. Med ökad l tade utvecklingen synes emellertid knappast 1 antillräckligt såsom grundval för distriktsindel- besättningsstorlek har nedgångstendensen ningen. Erinras må att de senaste jämfö- tagits avta och från ett visst läge förutsätts relsetal som utredningen genom veterinärsty- en ökning i stigande takt. relsens försorg haft tillgängliga går tillbaka Sålunda framräknade uppgifter om djurpå jordbruksräkningen 1966. Vid den :tid- antal har omräknats till jämförelsetal. Även punkt då utredningens förslag kan väntas om dessa av olika skäl måste anses osäkra,

- måste de likväl ett värdefullt börja bli förverkligade den 1 juli 1972 - anses utgöra

således närmare sex - i första är dessa jämförelsetal komplement till övriga uppgifter

- av natur att år gamla. Med hänsyn .till den väntade ut- hand 1966 års jämförelsetal vecklingen i fråga om animalieproduktionen böra beaktas vid distriktsindelningen. Kanoch särskilt med hänsyn till att djurunder- ske främst i de fall djurunderlaget inom tilllaget i många distrikt i de mera jordbruks- tänkta distrikt på grundval av redan nu

delarna av vårt land av olika skäl kända, säkra uppgifter framstår som svagt,

fattiga

under alla förhållanden måste bli svagt, har måste nämnda kompletterande uppgifter tilldet synts utredningen nödvändigt att vid mätas särskild vikt. I annat fall kan det distriktsindelningen ha tillgång även till hända att djurunderlaget redan vid ett diprognostiserade jämförelsetal för vissa år strikts tillkomst kommer att vara otillräckunder det närmaste årtiondet. ligt.

De prognoser som utredningen därför an- Sedan utredningen på angivet sätt räknat sett sig böra utnyttja och som redovisas i fram jämförelsetal för 1966 och beräknade annat sammanhang sträcker sig fram till år sådana för 1975 och 1980, har dylika, fak- 1980. På grundval av bl. a. dessa har utred- tiska uppgifter blivit tillgängliga för 1969.

SOU 1971: 3 105

Det visar sig då att den prognostiserade redningen har också de allmänna

angivit utvecklingen stämmer mycket, ja, överras- normer rörande distriktens storlek som bör kande väl under den tidsperiod som hittills Ut-

vara vägledande vid distriktsindelningen. gått till ända av prognostiden. redningen har vidare sagt sig ha för avsikt

Utredningen har i olika sammanhang pe- att senare diskutera de närmare principer kat på olika faktorer som vid sidan av djur- som bör .gälla för omfattningen av perso- Linderlaget för framtiden är ägnade att både nalen vid veterinärstationerna. Detta skall nu öka och minska behovet av veterinärinsatser. ske. Här skall också vissa andra

organisa- Vilken samlad innebörd dessa faktorer kan beröras.

tionsfrågor

få är utomordentligt svårt att bedöma. Ut- Till att börja med må framhållas att åtredningen anser sig dock kunna förutsätta minstone vissa av de fördelar utredningen att de premisser utredningen utgått från för vill vinna med inrättandet av stationsdistrikt olika delar av landet i stort sett skall äga om tvåveterinärstationer

skulle gå förlorade, giltighet under en inte obetydlig tid och att blev den typ av stationer man i första hand dessa premisser med den utformning utred- satsade på. Ett sådant distrikt blir sålunda ningens förslag till distriktsindelning faktiskt utan tvekan i flera hänseenden mera »sårfår skall ge utrymme för en inte obetydlig bart» än en station med tre eller flera utveckling av de veterinära insatserna. Men veterinärer. Två veterinärer torde vid en det bör samtidigt framhållas, att det inte treveterinärstation under kortare tid, t. ex. gärna kan vara ett intresse för vare sig vid ett sjukdomsfall, kunna klara arbetsdistriktsveterinärerna själva eller avnärnama bördan utan att särskild vikarie behöver tillav deras tjänster att veterinärdistrikten får kallas. Det torde däremot inte annat än i en utformning som innebär ett för svagt vara för en ensam

undantagsfall möjligt djurunderlag. Dylika distrikt ger mindre go- veterinär att klara ett tvåveterinärdistrikt. da inkomster och kan därför föranleda krav Inom ett distrikt med minst tre veterinärer på höjda ersättningar från veterinärernas si- .torde det också under vissa tider av året bli da med därav följande ekonomiska anspråk möjligt att ta ut i första hand kortvariga på avnämarna som konsekvens. Den slut- semestrar utan anlitande av vikarie. Inom satsen kan bl. a. dragas av den förut om- ett treveterinärdistrikt blir vidare av naturnämnda ekonometriska utredningen, som av mind-

liga skäl bördan jourtjänstgöringen

också visar vad tillämpning i praktiken av för insatser av

re samtidigt som utrymmet utredningens normer för den framtida di- rådgivningskaraktär (föredrag, kurser m. m.) striktsindelningen kan få för innebörd. De blir större. En annan fördel med sådana resultat som framräknats vid den nämnda distrikt är att den veterinära

personalen utredningen måste enligt utredningens me- inom dessa »torde få större utrymme för att ning anses i olika avseenden helt accep- skaffa erfarenheter och kun-

sig speciella tabla. skaper och täcka större kunskaps-

därigenom

fält än vad som är möjligt i en- eller två-

mansdistrikt. Inom sådana distrikt kan ett

biträde vidare beredas jämn och full syssel- 7.7 Organisationen av verksamheten inom sättning. I ett tvåveterinärdistrikt däremot veterinärdistrikten, m. m. torde detta inte kunna bli fallet.

Utredningen föreslår nedan på anförda 7.7.1 av och verksamheten skäl att särskilda tjänstelokaler skall finnas

Omfattningen

vid veterinärstationer för veterinärstationerna. Kostnaderna för

anskaffning, underhåll m. m. av dylika loka- Utredningen har förut tagit ställning för att ler måste bli jämförelsevis

lägre för en staveterinärstationer för verksamhet inom stora tion som omfattar minst tre veterinärer än distrikt med betjäning av mer än en veteri- för en med endast två, detta bl. a. med när jämte biträdespersonal bör inrättas. Ut- hänsyn till möjligheterna att vid en större

106 SOU 1971: 3

station mera. intensivt utnyttja utrustning rade, i förekommande fall efter överläggoch inredning av olika slag. ningar med vederbörande personalorganisa-

Av bl. a. de skäl som nu anförts anser tioner. Särskild uppmärksamhet bör härvid utredningen att förutsättningen för att in- ägnas de regler som skall .gälla för ordnanrätta veterinärstationer bör vara att minst det av jourtjänstgöringen samt formerna för tre veterinärer kan sysselsättas inom samma utövandet av den polikliniska verksamheten distrikt och med gemensam stationeringsort. vid stationerna. Utredningen anser sig inte På vissa håll är det vidare lämpligt att di- heller böra särskilt diskutera formerna för mensionera stationsdistrikten så att de bil- eventuella ekonomiska uppgörelser mellan dar underlag för mer än tre veterinärer. de tjänstgörande veterinärerna, då dessa Det kan vara fråga om ett mera varaktigt mellanhavanden närmast synes böra betrakeller tillfälligt behov av arbetskraftsför- tas som en angelägenhet för de enskilda stärkning. I några fall bör det vidare kom- veterinärerna. ma ifråga att låta en fjärde veterinär tills Som förut nämnts anser utredningen att vidare få annan stationeringsort än övriga till varje veterinärstation bör knytas ett biveterinärer inom distriktet. Denna organisa- träde, anställt och avlönat av staten. Ett såtionsform bör vara lämplig inom områden dant biträde är nödvändigt för att arbetet med en koncentrerad djurhållning inom viss vid stationen ska-ll fungera väl och för att mera avlägsen del av ett stationsdistrikt. För- den veterinära personalen i större .utsträckdelarna med en sådan ordning i stället för ning än f. n. skall kunna utnyttjas för sådana att inrätta fristående enmansdistrikt är flera. kvalificerade som de erhållit utbild-

göromål

i Här må pekas på att den ifrågavarande ning för. Som utredningen påpekat vid beveterinären i viss utsträckning kan utnyttja handlingen av frågan om dimensioneringen stationens biträdespersonal, kan ingå. i ett av veterinärdistrikten, kan ett biträde göra i 7 lag med ordnat joursystem, ersättare kan en sådan insats att djurunderlaget inom l l l lätt anskaffas vid kortare ledigheter, han kan distrikt med tillgång på ett biträde kan vara › åtminstone i viss utsträckning utnyttja sta- större än i andra distrikt. l l tionens m. m. Dessutom

specialutrustning Ett biträde vid en veterinärstation skall får vissa jordbrukare kort-are väg till distrikts- utföra förekommande skrivarbete. Lämpligt veterinären. synes vara att i veterinärernas utrustning in-

Vad sedan gäller själva yrkesverksamhe- bandinspelningsapparater, så att erfor-

går

ten vid veterinärstationerna bör i princip lik- derliga journaluppgif-ter kan talas in i anartade arbetsuppgifter ankomma på samtliga slutning till sjukbesöken. Dessa uppgifter vid en station fast veterinärer. bör samma eller påföljande dag skrivas ut

tjänstgörande

I den mån någon av dessa har speciella kun- av biträdet. Biträdet bör vidare svara för skaper bör dock sådana givetvis utnyttjas. telefonpassning; biträdet kan härigenom un- En av veterinärerna bör ha förmansställning der de tider av dagen som veterinärerna i förhållande till övrig vid stationen tjänst- befinner sig på sjukresor till dem anmäla görande personal, veterinärer och biträde. önskemål om nya sjukbesök och på så sätt Personalen har alltså att ställa sig till efter- bidraga till att resorna blir kortare än eljest rättelse vad förmannen i tjänsten föreskriver skulle kunna bli fallet. Biträdet bör också och denne bör ha ansvaret för skrivelser utföra enklare labor-atoriearbete, motta och och rapporter till myndigheter m. m. Han skriva in poliklinikpatienter, biträda vid bör vidare leda och fördela arbetet, vara i enklare polikliniska ingrepp, ombesörja renförsta hand ansvarig för stationens kontak- göring och sterilisering av instrument m. m. ter med statliga och kommunala myndighe- Ett arbete av denna karaktär kommer utan ter samt för andra utåtriktade uppgifter. tvekan att vid en treveterinärstation ge ett Veterinärstyrelsen bör utfärda de närmare biträde full sysselsättning. Detta visar inte föreskrifter rörande arbetet i nu nämnda minst erfarenheten av sådant biträde vid och andra avseenden som kan anses motive- försöksverksamheten med veterinärstationer.

SOU 1971: 3 107

Om ett sådant biträde som här avses skall införas, då det får förutsättas att jordbrukunna göra avsedd nytta, karen vänder boende, är det nödvändigt sig till den närmast att biträdet får särskild utbildning för ända- då han inte kan vinna ekonomisk

någon

målet. Utredningen har övervägt innehållet fördel av att vända sig till längre bort boeni en sådan och har även sökt kartlägga ut- de veterinär. Skulle det mot förmodan Visa bildningsbehovet under de närmaste tio åren. sig att behov uppkommer av särskild regle- Resultatet härav kommer att redovisas sär- torde veterinärstyrelring på detta område, skilt. sen få aktualisera härom.

frågan

Distrikt av nu angiven typ blir särskilt användbara i glesbygden, där den ene av 7.7.2 Verksamheten inom övriga distrikt, veterinärema i regel får ställning som extra m. m. tjänsteman. I distrikt av denna typ liksom i glesbygdens enmansdistrikt måste, som Utredningen anser alltså att förutsättningen utredningen förut framhållit, accepteras att för att en veterinärstation skall inrättas är servicenivån blir lägre inom i varje fall de att minst tre veterinärer kan få stadigvaran- delar av distriktet där animalieproduktion i de tjänstgöring inom det till stationen hö- egentlig ej bedrivs. Emellertid är mening rande distriktet. Men utredningen har förut det viktigt att servicenivån inte sänks därhän också på anförda skäl föreslagit att distrikt att hittillsvarande möjlighet att anlita vetemed mer än en veterinär skall kunna inrät- rinär försämras så långt att läget inbjuder tas utan att fråga är om stationsdistrikt. I till en pånyttfödelse av den kvacksalvarverkregel bör veterinärer inom dylika distrikt samhet som veterinärkårens i dag genom stationeras på skilda orter men i särskilda insatser knappast längre förekommer i Svefall bör dock stationering på en och samma rige. Det är dock inte att begära att en plats komma i fråga. Verksamheten inom veterinär annat än undantagsvis skall göra dylika distrikt bör i princip bedrivas på resor som kanske tar mer än en dag enbart samma sätt som inom enmansdistrikt och för enstaka fall. Det blir i stället nödvändigt veterinärerna att bör alltså ha praktikskyldighet såsom redan tidigare förekommit .inom hela distriktet. Av särskilda skäl kan så koncentrera resorna till långt möjligt det dock måhända vissa på förhand då visa sig lämpligt att vete- bekan-tgjorda dagar, rinärstyrelsen anger de områden inom vilka veterinären utför förrättningar.

erforderliga

respektive veterinär i första hand är prak- Över huvud torde allmänna veterinärinstruktikskyldig. Om inte fördelarna med denna tionens föreskrift om att det distrikts-

åligger

organisationsform skall gå förlorade, bör veterinär att med hälso- och

tillhandagå

dock en sådan uppdelning ske med försik- sjukvård i fråga om husdjur här som i tighet. Även om i distrikt av förevarande andra fa-ll få ges en innebörd som svarar typ inte någon av veterinärerna skall inta mot de organisatoriska förutsättningarna. I egentlig förmansställning i förhållande till distrikt av denna .typ torde det vara av särövriga inom distriktet .tjänstgörande veteri- skilt värde med sådana speciella teletekniska närer, är det dock nödvändigt att en anses anordningar som bilradio för att det dagliga vara chef i allmänna verksstadgans bemär- arbetet skall kunna på ett lämpligt sätt förkelse. Såsom chef bör i likhet med vad som delas mellan de båda veterinärema. Övergäller inom besiktningsveterinärorganisatio- huvud framstår det som önskvärt att disnen förstås den till främste triktsveterinärerna kan utnyttja moderna te-

tjänsteställningen

(jfr 9 § allmänna veterinärinstruktionen). lekommunikationer i sitt arbete. Som be- En särskild inom distrikt av denna kant planeras på flera håll i landet länsom-

fråga

typ är om skyldighet skall finnas för sådan fattande kommunikationsnät för samhällets jordbrukare som får rätt till bidrag .till vete- olika serviceorgan. Utredningen från

utgår

rinärkostnaderna att vända sig till viss vete- att veterinärstyrelsen -undersöker förutsättrinär. Några sådana regler torde inte behöva ningarna för

distriktsveterinärorganisatio-

108 SOU 1971: 3

föras tillbaka till den enskilde djurägaren nens anknytning till dylika kommunikationssystem och vidtar de åtgärder som därav och sammankopplas med data om produkkan föranledas. tion, klassificering m. m.

Utöver vad förut anförts torde inte ut- För att vinna erfarenhet hur ett dylikt

behöva uttala om system skall kunna genomföras har inom redningen sig särskilt verksamheten inom enmansdistrikt utan det slakteris upptagningsområde se-

Skaraborgs

dan april 1970 påbörjats en försöksverkär även i fortsättningen en naturlig uppgift för att här som i andra samhet med databehandling av beslagsfynd

veterinärstyrelsen fall medverka »till att arbetet får en så ända- vid normalslakt av svin, vilken verksamhet

Särskilt senare utökats med nötkreatur. Besiktningsmålsenlig utformning som möjligt.

medverkan fynden refereras via löpnummer till djurviktigt är självfallet i uppbyggnaden av ett rationellt inom och medlemsnummer i vederbörande

joursystem ägarens mellan olika distrikt. organisation och därmed erhålles möjlighe-

till vad sålunda anförts om ter att utreda sambandet hälsa-sjukdom i

I anslutning verksamheten inom veterinärdistrikten må den enskilda besättningen. Även behand-

att föreslå från distriktsveterinärema inom nämnas att utredningen övervägt lingsdata

av ett modernt informations- samma område skall beaktas. användning

inom veterinärväsendet. Då arbetet Det genom dessa åtgärder framtagna masystem

redan terialet bör grund för med införandet av ett dylikt system ge en betydelsefull

har utredningen ansett det till- att uppnå ett effektivt sjukdomsbekämpanpåbörjats,

redo- de. Materialet är vidare av värde vid beräckligt att endast lämna en översiktlig

i saken. dömningen av de snabbt föränderliga megörelse för vad som hittills åtgjorts

förutsätter emellertid att arbe- toderna inom modern djurhållning. Utredningen tet fortsättes och utvecklas. Det är också

angeläget att erforderliga medel av vederbörande ställs till för ändamålet, 7.7.3 Vissa rekryteringstjänster

förfogande

då ett informationssystem av här avsett slag

har en väsentlig uppgift att För behörighet till ordinarie tjänst som disotvivelaktigt

har därför i samråd med triktsveterinär fordras enligt bestämmelser i fylla. Utredningen

i skrivelse den 3 decem- allmänna veterinärinstruktionen viss fullveterinärstyrelsen ber 1970 till Kungl. Majzt hemställt om gjord .tjänstgöring efter veterinärexamen.

för ändamålet. - Beviss medelsanvisning Det synes inte uteslutet att kraven på denna träffande hittills vidtagna åtgärder i detta tjänstgörings innehåll och omfattning bl. a. ämne må nämnas följande. På initiativ av som en följd av införandet av den fasta veterinärstyrelsen har förberedelser pågått kan komma att förändras.

studiegången

för att överföra sammanställningar av be- Frågan härom har inte veterinärväsendeut-

från kontrollslakterier till redningen att bedöma. Uppenbart är dock siktningsdata ADB. Blanketter som underlättar ett sådant att viss tids :tjänstgöring inom distri-ktsvetearbete har framtagits. Bearbetningen av be- rinärorganisationen .även i fortsättningen

som kommer att ske kvartals- kommer att uppställas som krav, varvid visiktningsdata, vis, har betydelse för såväl köttbedömnings- kariatstjänstgöring och därmed jämställd normerna som den allmänna sjukdomsöver- tjänstgöring liksom hittills för flertalet vetevakningen. rinärer kommer att utgöra ett naturligt led

I samband med diskussioner om detta i meriteringen för den fortsatta yrkesverk-

med berörda har det fram- samheten. projekt parter kommit önskemål att vidareutveckla data- som vikarie för distrikts-

Tjänstgöring

så att den blir av värde för veterinär, vilket tidigare i varierande utbehandlingen

djursjukvård och sträckning även kom i fråga under studieforskning, förebyggande

tiden, har vidare enligt uppgift alltid uppäven för terapeutiska åtgärder. Av verkligt stort värde får statistiken först om den kan fattats som en form av fortsatt praktisk

SOU 1971: 3 109

utbildning. Med införandet av den koncen- inte att ta på utredningen ställning till. trerade bundna vid veterinär- skall avse kontinuer-

studiegången Ifrågavarande tjänster

högskolan har behovet av mera ordnad så- Det bör -ankomma

lig tjänstgöring. på vete-

dan praktisk efterutbildning ånyo kommit rinärstyrelsen att fastställa kompetenskrav att diskuteras, varvid bl. a. ett återinförande för ifrågavarande rekryteringstjänster, om av tidigare obligatoriska assistentmånader sådana krav anses

erforderliga.

förts på tal men ansetts mindre lämpligt. Vikariaten kommer under alla förhållan-

den alltjämt att vara ett viktigt led som 7.7.4 Särskilda tjänster för vikarier erfarenhetsbaserad fortsatt för

utbildning

tjänstekompetens. under I det föregående har omfattningen

Då utredningen haft att överväga frågan budgetåret 1967/68 av vikariaten på disom arbetsorganisationen inom vissa distrikt, triktsveterinärtjänsterna och arbetskraftsför-

har utredningen också ansett sig kunna be- stärkningarna inom veterinärdistrikten in-

akta behovet av Det behov vidareutbildning. gående belysts. Förhållandena under nämnav ytterligare veterinär arbetskraft som nu torde inte markant da tidsperiod skilja sig

och framgent föreligger i vissa distrikt kan från andra budgetår. Av uppgifterna fram-

nämligen enligt utredningens mening lösas m. m. motsvagår bl. a. att vikariatsbehovet på ett sätt som också är av värde för frågan har rar i runt tal 67 helårstjänster; hänsyn

om efter examen. Detta då inte vidareutbildningen tagits till vikariernas semesterrätt.

synes kunna ske på så sätt att vid sådana för ändamålet till om- Utgifterna uppgick veterinärstationer där viss arbetskraftsförkring 3,2 milj. kr. stärkning tills vidare erfordras, i stället för Bl. a. mot bakgrund av storleken av anextra veterinärtjänster inrättas ett antal tjäns- har givna utgifter utredningen funnit det ter - av utredningen benämnda rekryteangeläget att framlägga förslag vilkas ge- - avsedda för sådana ringstjärzster veteri- nomförande kan medföra en begränsning närer, som önskar skaffa av sig erfarenhet av dessa utgifter. En i föreva-

förändring

arbetet under distriktsveterinärs överinseenrande avseenden framstår också som angede eller direkt meritera sig för distriktstjänst. lägen inte minst på grund därav att det Dessa veterinärer kan härigenom under ersedan länge är känt att vikariatstjänstgöringfarna kollegers ledning få en värdefull vien i många fall är förenad med betydande

dareutbildning samtidigt som för vederbörande de i vanlig olägenheter vikarie. Med

ordning deltar i verksamheten vid stationen. hänsyn till den långa tid - i regel 6-7 år I de fall där en av .tjänsterna i ett stations- - som vikariegruppen av de yngre s. k. distrikt föreslås placerad på annan plats än obefordrade veterinärerna är hänvisade till stationsorten bör däremot denna tjänst inte

vikariatstjänstgöring före erhållande av

avse utan besättas av veterekryteringstjänst första ordinarie tjänst har systemet sålunda

rinär med distriktsveterinärkompetens. bl. a. sociala

nackdelar, vilka accentuerats Veterinärstationer bör med hänsyn till genom de senare decenniernas tidigare faarbetets och natur vara särskilt

omfattning miljebildning. Den

förbättring av läget som lämpade för sådan som här skedde från vidareutbildning 1964 genom att vikarierna unavses. Innehavet av här avsedd bör tjänst der »tjänstgöring gavs ställning som extra vara tidsbegränsat till förslagsvis högst två tjänstemän bör betraktas som ett led i ut-

år. Erinras till må att en viss motsvarighet vecklingen mot en mera tryggad anställ-

här skisserad förbereds inom organisation ningsform. Det bör emellertid också beaktas den humanmedicinska sjukvården såsom ett att tillkomsten av veterinärstationer kommer led i den allmänna att inom sjukvårdsplaneringen (jfr berörda områden minska behovet

prop. 1969: 35). av särskilda, från annat håll kommande Hur här avsedda av- vikarier. Vidare kommer

rekrytexingstjänster den utjämning av

löningsmässigt skall betraktas, ankommer arbetsbördan mellan olika distrikt som ut-

SOU 1971: 3

redningens förslag till ny distriktsindelning ge ifrågavarande tjänster är de inte att jäminnebär att minska behovet av extra föra med det system för jourersättare som

något

arbetskraft. Men trots nu angivna finns inrättat i de fyra nordligaste länen. Er-

åtgärder

kommer det även i framtiden att behövas farenheterna av detta system är inte gynn-

inom distrikts- samma, vilket i och för sig inte är förvånanett inte ringa antal vikarier

de då fråga där är om ersättare för endast veterinärorganisationen.

Att söka införa ett system för vikariats- någon dags vikariat åt gången.

som helt kan eliminera de Utredningen anser att vikarierna bör statjänstgöringen olika olägenhetema med denna tioneras på lämpliga orter inom respektive

personliga torde region. Bl. a. för att förkorta reseavstånden

inte vara möjligt inom ramen för ett system rimliga ekonomiska bör vikarierna stationeras på skilda platser

som tillgodoser

anser emellertid att in- inom respektive region. Utredningen återhänsyn. Utredningen rättandet av ett antal tjänster, vilkas inne- kommer härtill i det följande. havare avses som vikarier inom vissa regio- För att fördelarna med systemet med rener av landet skulle vara ägnat att i olika skall »kunna tas till vara bör

gionvikarier avseenden skapa gynnsammare förhållanden dessas tjänstgöring som regel begränsas till i förevarande avseenden än nu gäller. Ge- Undantagsvis bör dock

respektive region. nom tjänstgöring sådan inom annan region kunna komma i

att dessa regionvikariers

.till bestämda delar av landet kan Av samma skäl är det vidare nödvän-

begränsas fråga.

rese- och traktamentskostnaderna minskas i digt att dessa tjänstemäns tjänstgöring proförhållande till vad f. n. är fallet, då vika- för viss längre tidsperiod. Detta

grammeras rierna ofta nödgas resa långa vägar för in- nödvändiggör i sin tur att distriktsveterinäställelse till tjänstgöring. Samtidigt kommer rerna måste planera semestrar och eventuel- Vikariernas möjligheter till regelbunden vis- la andra ledigheter motsvarande tid i förväg. telse i hemorten att öka. Vikariernas inne- Utredningen är medveten om att en sådan hav av särskilda tjänster måste över huvud ordning kan innebära olägenheter för beinnebära betydande fördelar för dessa i rörda tjänstinnehavare men den torde vara jämförelse med nuvarande ordning. Tjänster ofrånkomlig med hänsyn till inte minst reför vikarier finns vad utredningen själva. Det bör också vara

enligt gionvikarierna har sig bekant inom åklagarväsendet; erfa- fördelaktigt för vederbörande distriktsveterenheterna av denna lär rinär att tid i förväg veta att tillgång

Organisationsform lång

vara goda. till vikarie kommer att finnas. Det må också

Som förut nämnts motsvarade behovet av framhållas att li-knande planering förekomvikarier under 1967/68 nära 67 mer inom andra områden av arbetslivet.

budgetåret

årsarbetskrafter. Utredningen kommer att Över huvud torde en sådan programmering i det följande ange behovet av vikariatstjäns- som här avses vara ägnad att minska vikarieter. Redan i detta bör emel- behovet och därmed kostnaderna därför.

sammanhang lertid framhållas att behovet av vikarier inte Sant är att sjukdomar och andra oförmodauteslutande de händelser bland t. ex. regionvikarier kan

bör tillgodoses .genom dessa re-

mås- rubba förutsättningarna för programmeringgionvikarier utan även i fortsättningen te också andra vikarier tas i anspråk och en. Sådana händelser torde emellertid få mösärskilt intensiva semes- tas genom insatser av andra vikarier än re-

gäller detta under

och även för korta vikariat. Ut- gionvikarier. Programmeringen bör ske centerperioder redningen anser nämligen att regionvikarier- tralt av veterinärstyrelsen. na i princip inte bör användas för vikariat Innehavare av tjänst som regionvikarie som omfattar kortare period än 15 dagar. bör enligt utredningens mening besitta sam- Lämpligt kan dock vara att de även utnytt- ma kompetens som distriktsveterinär och jas för kortare vikariat på respektive sta- även kallas distriktsveterinär. Det synes tioneringsort. lämpligt att innehavet av dylik tjänst i regel

Med det innehåll sålunda vill innebär den första fasta anställningen inom

utredningen

SOU 1971: 3 lll

distriktsveterinärkåren. Med hänsyn till de 7.7.6 Bostäder och tjänstelokaler regler som tillämpas inom distriktsveterinärorganisationen i fråga om tjänstgöringstid Distriktsveterinärerna har inte haft fri boföre transport (3--5 år) är det enligt utred- stad eller itjänstebostad i vanlig bemärkelse. ningens mening naturligt att vederbörande Systemet med dylika bostäder är över huvud tjänstinnehavare på grund av tjänstgöringens under avveckling. Några skäl som skulle karaktär redan efter en treårsperiod vid upp- kunna motivera från denna avsteg princip kommande ledigheter och efter sedvanlig för del torde ifrågavarande yrkeskategoris konkurrensprövning med andra sökande inte kunna anföras. Skäl saknas därför enkan erhålla tjänst som distriktsveterinär i denligt utredningens mening att aktualisera eget distrikt. Tjänsterna bör inrättas som ex- na

fråga.

tra ordinarie och förordnande avse förslags- anser sakna an- Utredningen sig vidare vis distriktsveterinär i distriktsveterinärorga- med veteledning att uttala sig om systemet nisationen med placering som regionvika- rinärbostäder som tillkommit övergenom rie i region . . . och med stationeringsort . . . enskommelse mellan veterinärför- Sveriges bund och vederbörande kommuner i vidare mån än att det framstår som önskvärt att 7.7.5 Sammanfattning av utredningens för- sådana bostäder inrättas å andra ej speciellt slag till olika distrikt och tjänstetyper orter än sådana som med hänsyn till jordbrukets utveckling och andra faktorer som Om det i det föregående redovisade försla- kan påverka det framtida behovet av disget till uppbyggnad av distriktsveterinärorga- triktsveterinärer måste antagas bli varaktiga nisationen genomförs, kommer olika typer stationsorter för dylika veterinärer. I annat av distrikt och tjänster att finnas, fall risk nämligen föreligger för att den fortlöpande a) stationsdistrikt med minst tre ordinarie av distriktsveterinärväsendet anpassningen distriktsveterinärer; till utvecklingens krav kan försvåras. b) distrikt med fler än en ordinarie distrikts- Distriktsveterinärernas verksamhet bedrivs veterinär; samt främst såsom ambulant d. v. s. verksamhet, c) distrikt med en ordinarie distriktsveteri- veterinärerna besöker i deras ladjurägarna när. stallar o. s. v. för av dugårdar, behandling I stationsdistrikt kan finnas rekryteringssjuka djur eller för andra tjänsteförrättningtjänst och i samtliga distrikt extra distrikts- ar. Tendenser till ökad stationär verksamhet veterinär, varvid extra innebär att behovet i av veterinärerna disponerade tjänsteutrymav tjänsten tid efter annan bör prövas om. men föreligger dock otvivelaktigt. Orsaken Dessutom kommer utanför den egentliga härtill är främst av antalet hundar ökningen distriktsorganisationen att finnas tjänster för och andra smådjur. Den stationära verks. k. regionvikarier. Vilka konsekvenser i samheten bedrivs i lokaler som är mer eller lönehänseende angivna organisationsform mindre för sitt ändamål. Men även lämpliga bör få, tillkommer inte utredningen att be- den ambulanta verksamheten kräver

tillgång

döma. Olika önskemål ifråga om tjänstgö- till vissa lokaler. Utrymmen behövs sålunda ringsförhållanden kan inom ramen för den- för de skrivarbeten som är förbundna

många

na organisation tillgodoses samtidigt som med tjänsten som distriktsveterinär samt för vidgade möjligheter till vidareutbildning för det tjänstearkiv som dessa tjänstemän enligt veterinärer kommer att stå till buds. Över- särskilda bestämmelser är skyldiga att upphuvud måste organisationen komma att bli rätta och vårda. Såsom bas för den ambuanpassbar till utvecklingen i olika avseen- lanta verksamheten tjänar -telefonmottagden. Detta gör att behovet av förändringar ningen, som i regel är anordnad varje morrelativt lätt kan genomföras utan att orga- gon. För denna bör finnas till

tillgång

nisationen i stort behöver förändras, vilket ostört utrymme. En distriktsveterinär har givetvis är en påtaglig fördel. vidare behov av vissa förrådsutrymmen för

112 SOU 1971: 3

instrument, mediciner av olika slag m. m. sättas som norrnalfall, torde följande lokal-

Han måste också kunna sterilisera instru- behov föreligga:

ment, rengöra skyddskläder o. s. v. Ung. behov

im”

Konstateras kan sålunda att distriktsvete- p.. med biträdesplats 12

Expedition rinärerna redan för den ambulanta verk- 2. 3 veterinärrum, varav ett som stations-

samheten behöver vissa lokaler. I den mån chefens arbetsrum. Av övriga två bör 12

stationär verksamhet av det ena även kunna utnyttjas som vi-

någon omfattning

karierum (sovplats) och det andra in- 12 bedrivs ökar otvivelaktigt behovet. Vad nu

redas att också utgöra mottagningsanförts innebär emellertid inte någon prin- 15

och behandlingsrum

cipiell nyhet utan utövningen av distrikts- 3. Större behandlingsrum med plats för

veterinäryrket har alltid krävt till fristående operationsbord för mindre

tillgång

djur och behandlingsbord 20 vissa utrymmen. Det antal distriktsveterinä-

4. Rum för laboratorieändamål, medicinrer som kan disponera helt lämpliga lokaler

förråd och instrument 10 för ändamålet har under senare år utan tve-

5. Avskilt rum för rengöring, desinfekkan ökat, även om förhållandena ännu inte

tion och förvaring av skyddskläder, är helt tillfredsställande. De vilket bör förläggas med ingång från

förbättringar som ännu krävs för veterinärdistrikt av tra- garage och i anslutning (vägglucka)

till disk- och steriliseringsrum 6 ditionell typ bör emellertid kunna tillgodoses

6. Rum för disk och sterilisering av inutan särskilda från huvudmannens-

åtgärder strument 6

statens sida. Det synes därför i nuvarande 7. Mörkrum

för framkallning 2 läge inte påkallat att vidta några sådana. med dusch och toa-

8. Omklädningsrum

lett 8

I det anförda synpunkter hän-

föregående

9. Väntrum (inkl. toalett) för besökande 8 för sig alltså till andra distrikt än stations-

10. Garage för vikarie distrikt. Inom sistnämnda typ av distrikt ak-

tualiseras på ett mera markant sätt kravet

Summan av angivna lokalbehov blir lll på tillgång till särskilda tjänsteavdelningar.

m” exklusive garage. Det sistnämnda är Redan det förhållandet att minst tre veteri-

främst avsett för vikaries behov. närer tillsammans kommer att sköta arbetet

De lokaler det här är fråga om torde ur inom ett och samma distrikt ökar behovet av

utrymmessynpunkt väl kunna inrymmas i erforderliga lokaler. F. n. är det ofta så att

byggnad som tillgodoser även andra ändadistriktsveterinärerna disponerar tjänsteut-

mål, t. ex. förvaltningslokaler och liknande. rymmen i den egna bostaden. Att förutsätta

Erfarenheten har emellertid visat att den eller ifrågasätta att så skall vara fallet inom verksamhet som här avses lätt medför

sanistationsdistrikt synes inte böra komma i

tära olägenheter för den närmaste omgivfråga. Detta gör lokalbehovet inom stations-

ningen, vilket varit särskilt påtagligt vid fördistrikt än mer akut. Vid veterinärstationer-

läggning till bostadshus. Särskild byggnad na torde det vidare som regel komma att

för ifrågavarande tjänstelokaler har därför anordnas stationär mottagning för hundar

stundom visat sig lämpligare också med och andra smådjur, för vilken krävs sär-

hänsyn till det förbilligande som en mindre skilda utrymmen. I annat sammanhang an-

central placering med lägre tomtkostnad ges att en veterinärstation för att bli effek-

kunnat innebära. Särskild byggnad eller tiv bör utrustas med särskild

biträdeshjälp. ansluten medför också öka-

byggnadskropp Denna behöver ett Över

eget arbetsrum. till eventuell eller

de möjligheter utvidgning huvud måste det antagas att arbetet vid en

komplettering. Det bör emellertid framveterinärstation kräver tillgång på tjänste-

hållas att det i vissa fall torde visa sig lämplokaler för att kunna bedrivas under me-

ligt att för ifrågavarande ändamål bygga om ningsfyllda förhållanden.

t. ex. förutvarande förvaltningsbyggnader

Vid en treveterinärstation, vilket såsom som blivit överflödiga till följd av kommun-

framgår av annat sammanhang bör förut- sammanslagningarna. De materiella ansprå-

SOU 1971: 3 113

8-07190

ken på lokaler av ifrågavarande slag bör att sådana inte på förhand torde finnas tillemellertid inte överbetonas; givetvis bör de att ingängliga. I stället blir det nödvändigt dock vara helt ändamålsenliga. rätta särskilda lokaler för ändamålet. Så- När det sedan gäller det sätt på vilket som förut framhållits kan härvid

ifrågakom-

behovet av tjänstelokaler lämpligen bör till- ma antingen .speciella byggnader för veterigodoses är olika alternativ tänkbara, genom närstationer eller inrymmande i byggnader distriktsveterinärerna själva, genom statens som i övrigt används för exempelvis komeller kommuners försorg. I det följande skall munal förvaltning eller liknande ändamål. vissa skäl för och emot de olika alternativen Denna synpunkt anledning till att överger anges. väga ett tredje alternativ för lokalupplåtel- 1. Distriktsveterinärema själva ansvarar sen. för att erforderliga tjänstelokaler står till 3. Kommun håller lokaler.

förfogande. Av kommunerna torde endast primär- En sådan ordning kan avse antingen ett kommunerna vara aktuella. Landstingen har frivilligt åtagande eller en föreskrift om nämligen knappast anledning att engagera skyldighet att hålla lokaler. Delalternativet En primärkomsig i denna angelägenhet. med ett frivilligt åtagande överensstämmer mun som får en veterinärstation inom sina i princip med nuvarande förhållanden. Ett gränser torde emellertid få en väsentlig försådant system innebär emellertid knappast del därav. Kommunen får härigenom på någon garanti för att erforderliga lokaler nära till än håll, väsentligt lägre kostnad verkligen kommer att finnas tillgängliga, vad eljest skulle bli fallet, tillgång till kvaliäven om såsom hittills vissa kommuner av ficerad expertis på bl. a. -livsmedelshygien Sveriges Veterinärförbund kan animeras till och annan Veterinärstaomgivningshygien. att medverka vid lokalanskaffningen. Syste- tionerna förbättrar även vämöjligheterna met kan också skapa komplikationer i olika det behov av hundsentligt för att tillgodose avseenden vid byte av tjänstinnehavare vid och annan smådjursvård, för vilket primären veterinärstation, särskilt i det fall veteri- kommunerna enligt riksdagens beslut i försnärer på egen hand tillgodosett lokalbehovet. ta hand måste anses ansvariga. Även om dis- Det andra delalternativet med åläggande triktsveterinärerna skall vara statsalltjämt för vederbörande veterinärer att själva an- anställda, utgör vad nu anförts ett väsentligt skaffa lokaler av viss storlek och standard skäl för ett kommunalt när det engagemang torde i princip vara främmande för våra av gäller att säkra en effektiv organisation dagars förvaltning och .torde möta vissa veterinärstationer. För övrigt torde skäl av problem för de enskilda veterinärerna när rent natur kunna anföras för ett praktisk det gäller anskaffning, underhåll m. m. Även primär-kommunalt åtagande. Kommunerna detta delalternativ medför komplikationer torde sålunda enkelt i många fall relativt vid tjänstebyten. Inte något av dessa delal- kunna behovet av lokaler för vetillgodose ternativ synes därför lämpligt att på allvar terinärstationer i samband med att komaktualiseras. munala byggnadsfrågor får sin lösning. Un- 2. Staten håller lokaler. derhållet av dylika lokaler måste också kun- En sådan ordning .kan i och för sig te sig na ske på ett enklare sätt genom vederbönaturlig med hänsyn till att distriktsveteri- rande kommunala organ än om statliga sånärerna alltjämt föreslås vara statsanställda. dana skall kopplas in, särskilt som det i re- Det bör emellertid beaktas att staten f. n. bli om orter, där staten ej gel torde fråga endast undantagsvis på de aktuella orterna har andra lokaler att underhålla. torde kunna tillhandahålla lokaler i fastig- Även om principiella skäl kan tala för att heter som tillhör staten, vil-ket förhållande staten bör ha ansvaret för tillhandahållandet måste försvåra en lösning av lokalfrågan. lokaler för veterinärstationer, av erforderliga Över huvud torde gälla - och detta givetvis synes det på grund av vad sålunda anförts oberoende av vem som upplåter lokaler - ligga närmast till hands att kommunerna i

114 SOU 1971: 3

stället får taga på sig detta ansvar. Det för- rinärstyrelsen och Sveriges veterinärförbund. tjänar omnämnas att vid kontakter som ut- En första uppgift för denna nämnd bör bli redningen i sitt arbete haft med företrä- att ta ställning till den närmare utformningdare för olika kommuner stort intresse vi- en av lokaler av denna typ, vilken fast insats från deras sida för ordnandet av ifråga- redning som bör .tillhandahållas av vederbövarande lokalbehov. Beslut om införandet av rande kommun m. m. Nämnden bör sedan en dylik kommunal skyldighet synes emel- fortlöpande följa verksamheten, ta de initialertid inte ensidigt böra fattas av statsmak- tiv rörande lokalfrågorna som efter hand terna. Innan förslag härom föreläggs riks- kan komma att aktualiseras, såsom fördagen, synes det därför lämpligt att Kungl. brukningstider för fast inredning m. m., lösa Majzt uppdrar åt statens förhandlingsnämnd uppkommande principiella frågor etc. att ta upp förhandlingar i ämnet med Svenska kommunförbundet. I detta sammanhang bör bl. a. prövas Sveriges veterinärförbunds 7.8 Formen för framläggande av förslag till förslag att införa ett system med statsbidrag ny veterinärdistriktsindelning till kommunerna för anskaffning av dessa lokaler eller statliga lån för ändamålet. Utred- Sedan utredningen sålunda tagit ställning till ningen vill emellertid för sin del erinra om frågorna om de arbetsuppgifter som skall anatt det under senare år varit en konsekvent komma på distriktsveterinärema och dist-

handlingslinje från statsmakternas sida att riktsorganisationens principiella uppbyggnad minska omfattningen och m. m. (i fortsättningen kallade grundprinciav statsbidragen de statliga lånen, särskilt i de fall dessa är per), har ingående övervägts den enligt utav mindre Vid redningens mening mest lämpliga formen

omfattning. förhandlingarna

bör även prövas hur kostnadsansvaret skall för utarbetandet av förslag till ny distriktsfördelas, då ett stationsdistrikt omfattar mer indelning. Därvid har olika alternativ pröän en kommun. vats. De som i första hand diskuterats, torde för dessa kom- kunna sammanfattas på följande sätt. Frågan om hur hyrorna munala lokaler skall täckas är en förhand- A. Utredningen tillämpar grundprincipema på lingsfråga mellan bl. a. staten såsom arbets- några län, förslagsvis ett i södra Sverige, ett i Mellansverige och ett i Norrland (principförgivare och vederbörande personalförbund. slag). Därefter kan förfaras på olika sätt. Till lokalerna bör även höra viss fast in- 1. Utredningen överlämnar principförslaget jämredning, möbler, operationsbord och annat te nämnda till tillämpningsexempel Kungl som är nödvändigt för utövandet av verk- Maja, som remissbehandlar detta och därefter samheten vid en veterinärstation. Kostnader- underställer riksdagen principerna för godkännande, varefter Kungl. Majzt på lämpligt sätt na härför torde ej överstiga 20 000 kronor. låter utarbeta detaljförslag. Däremot bör alla instrument, förbruknings- 2. Utredningen remissbehandlar principförslaartiklar m. m. anskaffas och hållas av ve- get jämte tillämpningsexemplen, varefter utredderbörande veterinärer, såvida inte annat ningen avtalas a) antingen bearbetar sitt principförslag och förhandlingsvägen. Totalkostnaden överlämnar detta till Kungl. Majzt för fortsatt för inrättandet av en veterinärstation enligt behandling i enlighet med vad under 1. nämnts; de angivna normerna torde kunna uppskat- b) eller på grundval av de föreslagna printas till ca 200 000 kronor. ciperna och remissyttrandena däröver utarbetar ett fullständigt förslag till indelningen av Om den angivna ordningen för anskaffanlandet i veterinärdistrikt, vilket förslag därefdet av veterinärstationslokaler .godtages, syter överlämnas till Kungl. Majzt för vidare benes det ändamålsenligt att en särskild nämnd handling. inrättas genom överenskommelse mellan in- B. Utredningen tillämpar grundprincipema tressenterna för handhavandet av de prak- på landet i dess helhet och utarbetar ett fullständigt förslag till nyindelning av landet i vetiska frågor som aktualiseras i samband terinärdistrikt (detaljförslag), som härmed. I denna synes böra represeningå 1. antingen överlämnas till Kungl. Majzt för tanter för Svenska kommunförbundet, vetefortsatt behandling;

SOU 1971: 3 115

2. eller remissbehandlas av utredningen, där- utarbeta ett förslag, som har förutsättningar efter bearbetas av utredningen och slutligen att accepteras av regionala och lokala mynöverlämnas till Kungl. Maj:t för vidare be-

digheter m. fl. handling.

C. Med tillämpning av grundprinciperna be- Mot alternativ B. och C. kan inte anräknar utredningen hur många distrikt och föras samma

argument som i fråga om alvilka typer av distrikt som varje län förslags- B.

ternativ A. 1. och 2. a). Både alternativ vis skall omfatta. Det är dessutom möjligt att

och C. innebär att Kungl. Maj:t erhåller utredningen mer eller mindre utförligt, beroende på förhållandena i vederbörande län, an- fullständiga förslag i ämnet. I fråga om ger hur indelningen kan tänkas utformad. Där-

B. l. gäller dock detsamma som nyss nämnts efter överlämnas ett på så sätt beräknat för- att

i fråga om alternativ A. 2. b), nämligen slag jämte tillhörande PM till varje länsstyrel-

det måste anses vara mycket svårt för utse, som i samråd med respektive lantbruks-

hörande har redningen att även med ett omfattande förnämnd och efter vederbörandes att utarbeta detaljförslag för varje län. Dessa arbete med en mängd regionala och lokala förslag till nyindelning överarbetas av utred- kontakter utarbeta ett som

detaljförslag, ningen och överlämnas till Kungl. Maj:t för

slutligt kan vinna förståelse. Av denna anvidare behandling.

ledning har detta alternativ bedömts som

mindre bra. I alternativ B. 2. skall utred-

Vid prövningen av de olika alternativen

för ningen remissbehandla sitt förslag, innan det har följande synpunkter varit vägledande

överlämnas till Kungl. Maj:t. Detta delalutredningen. Vilken ordning som än väljs

ternativ har därför framstått som bättre än för framläggande av förslag till ny dist-

delalternativ B. l. men svårigheterna att cenriktsindelning; har utredningen bedömt det

tralt utarbeta ett sådant detaljförslag torde som nödvändigt att visa, åtminstone för

över huvud vara så stora, att även detta ett mindre antal län, vad en tillämpning av

delalternativ förefallit mindre lämpligt. grundprincipema i praktiken innebär.

av Med alternativ C. förfaller åtskilligt av

Dessa synpunkter tillgodoses samtliga de tre nämnda huvudalternativen (A--C). vad som kan anföras mot förut diskuterade Beträffande att alternativ samtidigt som beträffande detta

dessa gäller f. ö. självfallet de förr eller senare, beroende på vilken flera fördelar kan åberopas. Förut har framadministrativ som än tillämpas, hållits att detaljförslag torde bli svåra att

ordning kommer att remissbehandlas. Det förefaller utarbeta centralt. Det har likväl förutsatts

att ett inte så litet antal remiss- att en viss central styrning av arbetet med då troligt organ beträffande förslag som inte inne- detaljförslagen är nödvändig. Aldrig så prehåller för landet i dess helhet ciserade allmänna principer torde inte kun-

detaljförslag skulle komma att uttala, att det ställer sig na ersätta en sådan. Alternativ C. tillgodoser svårt att ta en säker ställning utan tillgång dessa allmänna synpunkter. Alternativet intill sådana detaljförslag. nebär som nämnts att utredningen i första

Av denna anledning har det synts ut- hand överväger vilket antal distrikt som bör

som om alternativ A. l. och A. 2. förekomma inom varje län men att utredredningen a) inte är att beträda. Dessa ningen i stort sett överlåter åt respektive

lämpligavägar

alternativ har också förefallit mindre attrak- länsstyrelse att i samråd med vederbörande tiva av det skälet att ett betydande arbete lantbruksnärrmd, bl. a. på grundval av maåterstår med att utarbeta se- terial utredning tillhandahåller, utarbeta de-

ett detaljförslag dan utredningen för sin del skiljt sig från taljförslag. Genom att lantbruksnämnderna ärendet. Av bl. a. de skäl som nu anförts kopplas in kan dessas speciella sakkunskap har alternativ A. l. och A. 2. a) bedömts så- rörande jordbrukets utveckling m. m. tillsom inte lämpliga att tillämpa. varatas. I övrigt har det förutsatts att läns-

Alternativ A. 2. b) drabbas delvis av sam- styrelsen skall utnyttja egen expertis, t. ex. ma kritik som de båda förut nämnda. Be- länsveterinärema, och även inhämta yttträffande också att det knap- randen från kommunala myndigheter, jord-

detta gäller

past torde vara praktiskt möjligt att centralt brukets organisationer m. fl.

116 SOU 1971: 3

Det har vidare antagits att varje länssty- distriktsorganisationen i stora drag bör se ut. relse som ett led i arbetet med detaljför- Utredningen ansåg sig emellertid inte ha till-

till vil- räckligt underlag för att på grundval av för slagen skulle ordna ett sammanträde ket företrädare för olika intressen inbjuds. utredningen tillgängligt material i detalj kun-

för veterinärväsendeutred- na slutligt föreslå en sådan indelning. Här- Representanter ningen har även varit beredda att delta i så- för synes förhållandena i fråga om vägnät dana sammanträden, om länsstyrelserna så och annat som måste tillmätas vikt vid beönskat. slut i denna fråga vara alltför växlande. Ut-

kan redningen hade därför funnit mest ratio-

Uppenbart är att vissa invändningar framföras även mot det tillvägagångssätt som nellt att låta länsstyrelsen i varje län i eninnefattas i alternativ C. Det har likväl lighet med av utredningen angivna rikt-

framstått som andra alternativ överlägset linjer framlägga synpunkter på detaljutfrämst att i detta kan tillvaratas bå- formningen, innan utredningen överlämnar

genom de den centrala expertis som finns att till- förslag i ämnet till chefen för jordbruksde-

som partementet. Efter samråd med lantbruksgå och den regionala länsstyrelserna m. fl. skäl har styrelsen anhöll därför utredningen, att re-

representerar. övervägande därför ansetts tala för att detta alternativ spektive länsstyrelse i samråd med länets skulle ar- lantbruksnämnd och efter hörande av öv-

utgöra grundval för utredningens bete med Utred- riga berörda, bland dem länsveterinären,

en ny distriktsindelning.

om en ny skulle utarbeta förslag till ny distriktsindelningen har därför handlagt frågan

ning för länet. . 1 distriktsindelning i enlighet härmed.

Länsstyrelserna har därefter kommit in

Länsstyrelserna och övriga berörda myn-

medverkat i med de begärda yttrandena i_ ämnet. Dessa digheter m. fl. har beredvilligt arbetet arbete. har åtföljts av yttranden från olika statliga

med ifrågavarande De syn-

och som_ därvid kommit och kommunala organ, från jordbrukets orpunkter förslag fram har överarbetats I det ganisationer m; fl. Dessutom har till ut-_.

av utredningen.

länsvisa i äm- redningen kommit in ett stort antal skrivelföljande läggs fram förslag net. ser från kommuner, organisationer m. fl. för

rande den nya distriktsindelningen. Utred.-

ningen har därigenom erhållit ett mycket

brett underlag för sitt slutliga ställningsta-

gande; vid detta har utredningen så långt 7.9 Förslag till ny veterinärdistriktsindelning detta varit inomramen för de fast_-

möjligt

lagda principerna sökt beakta de fram- 7.9.1 Allmänt förda synpunktema. I det följande skall de

inkomna svaren i huvuddrag redovisas till- Sedan veterinärväsendeutredningens arbete sammans med slutligt förslag till indelning. med förslag till en ny veterinärdistriktsindel- redogörelser, som presenteras

Ifrågavarande

så långt att utredningen enat länsvis, inleds med en kort beskrivning av ning avancerat

i det föregående åter- länets administrativa indelning, vissa progsig om principiella,

för en ny sådan indelning, noser rörande jordbrukets utveckling, m. m; givna grunder

i enlighet med vad som an- Nämnas må att uppgifterna rörande länens har utredningen förts i föregående avsnitt med tillämpning indelning i kommuner hänför sig till den av dessa länsvis utarbetat för- 1 januari 1971. Uppgifterna om åkerarealen

preliminära

vilka utsänts till har hämtats ur lantbruksstyrelsens meddeslag till indelning, respektive för yttrande. I skrivelsen lande om åkerjordens framtida omfattning

länsstyrelse

har m. m. samt uppgifterna om: antalet bruksom åtföljt förslagen angivna grunder i korthet sammanfattats. Utredningen har ningsenheter ur den av Svensk I-I-usdjursnämnt att dessa möjliggjort för utredningen skötsel utarbetade Ändringar i

prognosen.

att bedöma vilket antal veterinärer länsindelningen per den 1 januari 1971 har

distrikts- i

organisationen i varje län bör uppta och hur här ej beaktats.

SOU 1971: 3 117

De riktlinjer som utredningen i enlighet sig till de kommunblock som redovisats i med vad i det föregående anförts enat sig Jordbruksräkningen 1966 (Sveriges officiella om för den framtida distriktsindelningen har statistik 1968). Från denna har även hämgivetvis varit vägledande vid utarbetandet tats uppgifterna om antalet hästar, kor och av de slutliga förslagen. Länsstyrelsernas svin samt de därå beräknade järnförelsetaförslag har .i flertalet fall måst frångås för len. Uppgifterna om åkerjorden är hämtade att få en efter. enhetliga principer gjord in- ur lantbruksstyrelsens meddelande om åkerdelning.. Det oaktat har den av länsstyrelser- jordcns framtida omfattning och lokalisering. na för respektive län tillämpade regionindel- 3: l Uppgifterna i denna tabell går tillbaka ningen i allt väsentligt kunnat följas. Utred- på de under 2. angivna uppgifterna; dock ningens riktlinjer har f. ö. tillämpats på ett att vid tidpunkten för tabellernas upprättannågot annorlunda vis än i det preliminära de kända uppgifter om ändringar i komförslaget. Ändringama torde - såsom även munblocksindelningen i regel beaktats.

av vad förut anförts - kunna sam- 3: 2 Uppgifterna framgår grundas på av respektive manfattas på följande sätt. länsstyrelse lämnade uppgifter samt de un-

1. Veterinärstationer inrättas - der 2. angivna uppgifterna. Det må tilläg-

på nå-

när, vilket motiveras av spe- gas att det i några fall varit svårt att angot undantag ciella skäl - endast i de län som har en giva vad vissa länsstyrelser slutligt yrkat, intensiv animalieproduktion. varför uppgifterna härom ofta måst redo-

2. I distrikt av annan än stations- visas summariskt.

typ distrikt stationeras 3: 3 Uppgifterna i denna tabell hänför sig

i regel inte mer än en veterinär Dock förekom- till den kommunindelning som fastställts

på samma plats.

med mer än en veteri- att gälla per den 1 januari 1971, varom mer många distrikt när, vilka veterinärer sålunda i regel är pla- uppgifter inhämtats från respektive länsstycerade orter. härtill relse. Jämförelsetalen för 1966 och 1969

på skilda Anledningen är bl. a. de kortare reseavstånd är för respektive kommun och andra ad-

som härige-

ministrativa enheter grundade på 1966 års nom uppkommer samtidigt som inom givna gränser en naturlig utjämning av arbetsbör- jordbruksräkning respektive husdjursräkdan kan ske mellan olika kommunblock. ningen den 15 juni 1969. De beräknade jäm-

förelsetalen för 1975 och 1980 grundar sig

Utredningens förslag till ny veterinärdistriktsindelning dels i tabellform, på förut Omnämnda prognoser som upp-

presenteras dels genom kartor, rättats inom Svensk Husdjursskötsel. Som

som fogas som bilagor till detta betänkande. angivits i de principiella Synpunkterna föl-

För varje län redovi-

jer indelningen i allt väsentligt gällande sas fem tabeller, nämligen 1. Nuvarande kommunblocksindelning. Av formella skäl

veterinärdistriktsindelning;

hänför sig dock uppgifterna till respektive 2. Uppgifter beträffande kommunblocken;

kommuner. 3. Förslag till ny veterinärdistriktsindelning;

Förslagen redovisas i tre särskilda tabeller, nämligen 3: l Veterinärväsendeutredningens prelimi- Stockholms län

nära förslag; 3: 2 Länsstyrelsens förslag; Stockholms län omfattar totalt 29 kom- 3_: 3 Veterinärväsendeutredningens definitiva muner. Kommunblockens antal är 22. förslag. Åkerarealen var 1966 sammanlagt 116 575

Beträffande innehållet i de olika tabeller- ha, varav 58 250 ha (50 %) anges som na må nämnas följande. långsiktigt bestående. Den marginella åkern 1. Uppgifterna i denna tabell är hämtade beräknas utgöra 15 350 ha (13 %). Antalet från de statistiska sammanställningar som brukningsenheter var nämnda år 3 607 och upprättats inom veterinärstyrelsen. antas 1980 utgöra l 300. 1966 fanns i länet 2. Uppgifterna om kommunblocken hänför 24 500 kor, fördelade på 2 277 besättning-

118 SOU 1971: 3

ar, motsvarande 10,8 kor per besättning. a) Kungsängens kommunblock i Uppsala Motsvarande tal för 1980 anges till respek- län enligt Kungl Maj:ts beslut fr. o. m. den tive 11 800, 548 och 21,5. l januari 1971 skall läggas till Stockholms

I länet finns åtta veterinärdistrikt jämte län; veterinärhögskolans praktikområde, vilkas b) Östhammars kommunblock samt Bladjämförelsetal 1966 uppgick till mellan 1 219 åkers, Faringe och Knutby församlingar i (Drottningholm-Gustavsberg) och 3 855 Knutby kommun fr. o. m. den 1 januari (Östhammar). Två av distrikten hålls t. v. 1971 skall föras över till Uppsala län; vakanta och ingår i praktikområdet. c) Daga, Gnesta, Hölö och Vagnhärads

kommuner, Trosa stad samt Taxinge för-

samling i Mariefreds stad och Torsåkers förl. Nuvarande veterinärdistriktsindelning i

samling i Tystberga kommun, som vid tid- Stockholm län (antal: 8)

punkten för framläggande av länsstyrelsens

J ämförelsetal* förslag tillhörde Södermanlands län, skall

Land areal *j föras över till Stockholms län. Veterinärdistrikt ha 1961 1966 l i l Utredningens synpunkter och förslag l Drottningholml 82 000 2 183 l 219

Gustavsberg I Stockholms län har sedan veterinärväsenl Elmsta 80 414 4 423 3 429 i Märsta 63 757 4 799 3 406 lade fram sitt

deutredningen preliminära Norrtälje 70 867 4 814 3 653 inträffat händelser be-

förslag av väsentlig Rimbo 59 513 3 903 3 068

tydelse för bedömandet av frågan om den Södertälje 65 021 2 614 1 994 Tungelsta 94 279 3 195 l 966 lämpligaste distriktsindelningen. Sålunda VHS praktikområde 98 552 4 123 3 025

har på grundval av Kungl Maj:ts proposi- Östhammar 90 099 5 316 3 855

tion 1970: 37 beslut fattats om att veteri-

Summa 35 370 25 615 närhögskolan skall förläggas till Uppsala,

varigenom behovet av praktikområde för 1 Summa av antal hästar+kor+1/ 10 svin

högskolans del inom länet faller bort. Vi-

dare har beslut fattats om ändrad kommun-

Enligt veterinärväsendeutredningens pre- blocksindelning för bl. a. länets norra del; liminära förslag skall länet delas in i två vissa kommuner

m. m. har på grund härav distrikt med sammanlagt fyra veterinärer, har

överförts till Uppsala län. Länsstyrelsen varav en extra, jämte högskolans praktik-

i sitt förslag tagit hänsyn till dessa beslut. område. av lä-

Länsstyrelsens förslag till indelning

net godtas av utredningen. Även förslaget Yttrandena

att länet skall ha sex distriktsveterinärer Länsstyrelsen överlämnar en rapport som har utredningen ansett sig kunna acceptera, utarbetats av en särskild arbetsgrupp i vilken även om underlaget för det sydligaste di-

planeringsdirek- striktet synes något svagt för sammanlagt ingått bl. a. länsveterinären, tören och representant för lantbruksnämn- tre veterinärer, två synes i och för sig mera den. motiverat. Med hänsyn till de speciella för-

Med hänsyn till veterinärhögskolans even- hållandena i denna del av länet tillstyrker tuella från Stockholm har ar- dock utredningen att en extra veterinär tills

förflyttning

fram två alternativa för- vidare stationeras i Västerhaninge. F. ö. föbetsgruppen lagt slag. Enligt alternativ II, som förutsätter att reslår utredningen i enlighet med sina prin-

nuvarande praktikområde läggs cipiella synpunkter att samtliga veterinärer högskolans under fö- stationeras på skilda orter. Beträffande de

vanlig veterinärdistriktsindelning, reslås den indelning som framgår av bifoga- närmare detaljerna i förslaget som ansluter de tabeller. Härav framgår att länsstyrelsen sig till gällande kommunblocksindelning hänberäknat sex veterinärer för länets del. visas till tabeller. För den extra

veterinär

Arbetsgruppen har räknat med att som avses för det nordligaste distriktet före-

SOU 1971: 3 119

ovaqamuom_gzonoâwå_

_sossarna_

ä 5 l GVomNV^| I ä 8 A3 3 E. Amv

3aseca EnG3S_ ma. ...NNmämå a: .maa

.SM _ :nu _ säv 5.3 a Små

.33

-maEåüo._

v?

_ _ 5 l S. on ^_V

A5om_S_80

so: ozuxommo..

REA..coming?

äámm w

. ä? o m c .Så ...aa :osm I E m_ I n.. 3 I

50%

v2:

2.5 c

I

E0005wanna_

82 o c o

l.

.§5.änså

aåuoåoerø... .öänaoumøwuxån

s_ I E_ II I l 35:a

nu_ o? om_nä. en.. m3 än Sw8» E_ Sn n:

n o v w _

.så då..82 2 m_ u.

-âüeág.

Små

oâ 088a somo? 8a 8a 8_o.: con8a 80 8a 8a 8a 8»08

w un??

:måaiaxååoxN m m a w n n

a. am u. N_ ...m om mm ä 2

.E3?väu:

ovwøäouou

»Bâxxmáua

woäåwm

sånna:

E05

.N .E32 .

Eoâom_åouânäâeâam523m»msâzm09:24 385.4..aäazoâbøzEEE2===o=om

üåâaøø933.52:easømâzBwmzamsâmEsåosm

maoââaøäasugm

H 0 SOU 1971 :3

ovwqamuom.sååzaa

_ssêwwå_

åEnEo_

E

=B= .sån

øomsøå.

.Så -§5:aim2

80a»

...S

2.085essä...

2:. ns 8.. om»oommanown

v H v m 2

.ââqAmon_.Så

hENASmMUQPw...

a:

nä m8 n: onom2 ommo:

o m N a m m

.§4 då:003ä

.âeøøsm

oowooooovoowooooooo.: o.:

n H

:waoåaáåêäoøx“N 2 o... 2 8

-25?DENå o:

mmeuxxmâun

.uåummb

.N

E52opmtoâmmpäøhEäøäxøawuonwuuå

a=3no=a.äEEuaäO

.namm-muâ_aab

Ewämmambxaawrawup.

SOU 1971 :3

3. Förslag till ny veterinärdistriktsindelning för Stockholms län

3: l Veterinärväsendeutredningens preliminära förslag

Total Beräknade

landareal J ämförelsetal jämförelsetal Distrikt omfattande för distr. Antal vet. Stationeringsnedanst. kommunblock ha 1966 1969 1975 1980 inom distr. orter

Bollmora Danderyd Gustavsberg Jakobsberg Lidingö Märsta Nacka Veterinärhög- Roslags-Näsby 238 800 6 839 5 502 4 556 4 024 skolans praktik- Sollentuna område Solna-Sundbyberg Stockholm Träkvista-Tappström Upplands-Väsby Vallentuna Vaxholm Åkersberga

Hallstavik “Pmälk 304400 14095 12910 8402 7178 2 Norrtälje Rimbo Östhammar

Handen Huddinge Nynäshamn 253 900 10 196 8 529 6 832 6 277 1+l extra Södertälje Tumba Södertälje -

Summa 797 100 31 130 26 941 19 790 17 479

Summa antal vet. 3+l extra+ veterinärhögskolans praktikområde

slås alternativa placeringar i Elmsta eller Utredningen föreslår alltså att Stockholms

Hallstavik. Utredningen förutsätter att den- län skall delas in i tre veterinärdistrikt med

na fråga närmare övervägs i anslutning till sammanlagt sex veterinärer, fyra ordinarie remissbehandlingen av utredningens betän- och två extra. kande.

3. Förslag till ny veterinärdistrikisindelning för Stockholm: län

3: 2 Länsstyrelsens förslag

Total Beräknade Distrikt omfattande landareal J ämförelsetal jämförelsetal nedanst. kommunblock för distr. Antal vet. Stationeringsm. m. ha 1966 1969 1975 1980 inom distr. orter

Hallstavik Norrtälje Rimbo kommun Norrtälje, ev 1 i

237 561 10 773 9 923 6 526 5 618 2 Edsbm förs_ Rimbo Vaxholm Åkersberga

Bollmora Gustavsberg Handen Huddinge Södertälje (2),

314 200 10 606 8 830 7 032 6 392 3 Nacka Handen Nynäshamn Södertälje Tumba

Danderyd Jakobsberg Kungsängen Lidingö Märsta Roslags-Näsby Stockholms

165 600 6 560 5 283 4 616 4 254 1 Sollentuna västra förorter Solna-Sundbyberg Stockholm Träkvista-Tappström Upplands-Väsby Vallentuna

Summa 717 361 27 939 24 036 18174 16 264

Summa antal

vet. 6

SOU 1971: 3

3. Förslag till ny veterinärdistriktsindelning för Stockholms län

3: 3 Veterinärväsendeutredningens definitiva förslag

Total Beräknade Distrikt omfattande landareal J ämförelsetal jämförelsetal nedanst. kommuner för distr. Antal vet. Stationeringsm. m. ha 1966 1969 1975 1980 inom distr. orter

1. Norrtälje distrikt Norrtälje Norrtälje Vaxholm 237 561 10 773 9 923 6 526 5 618 1+l extra Elmsta alt.

- Österåker Hallstavik (extra)

2. Stockholms distrikt Danderyd Ekerö

i

Järfälla Lidingö Sigtuna Sollentuna Stockholm 165 600 6 560 5 283 4 616 4 254 1 Stockholm Solna Sundbyberg Täby Upplands-Bro Upplands-Väsby Vallentuna

3. Södertälje distrikt Botkyrka Djurö Gustavsberg Värmdö Haninge Huddinge Nacka Nynäshamn

(Sjorunda smo

Södertälje åâäem ertä je l Gnesta

314 200 10 606 8 830 7 032 6 392 2+1 extra Tyresö Västerhaninge I detta distrikt ingår (extra) även Daga, Gnesta, Trosa och Vagnhärad samt Torsåkers församling i Nyköpings kommun, allt i Södermanlands län

Summa 717 361 27 939 24 036 18 174 16 264

Summa antal 2

vet. 4+2 extra

SOU 1971: 3

7.9.3 Uppsala län distriktsveterinärema samt Uppsala länsförbund av RLF. Fullmäktige i sju kommuner Uppsala län är indelat i 14 kommuner. tillstyrker förslaget, medan flertalet är starkt Antalet kommunblock är fem. tveksamma. Beträffande norra delen av Enligt 1966 års jordbruksräkning utgjor- Uppsala län anser de berörda att nuvarande åkerarealen 134 100 ha; härav anges de distriktsindelning bör bibehållas. 102 375 ha (76 %) som långsiktigt bestå- Länsveterinären anser att nuvarande distende och 11 300 ha (8 %) som marginell. riktsindelning är i stort sett tillfredsställan- Antalet brukningsenheter var 1966 sam- de. På grund av den mycket stora djurmanlagt 3793 och beräknas 1980 utgöra i Bålsta distrikt bör dock detta minskningen 1 900. Under samma tidsperiod antas antalet distrikt över

dragas in och tjänsten flyttas kor i länet minska från 27 900 till 16 800, till distrikt. Om en distriktsindel-

Uppsala fördelade på 2537 respektive 818 besätt- med direktiv ning i enlighet utredningens ningar. Detta innebär att medeltalet kor per ändock skulle måste ett oefter-

övervägas, besättning väntas öka från 11,0 till 20,5. krav vara att antalet distriktsveterigivligt Länet är indelat i sju veterinärdistrikt, närer i länet inte minskas. vilkas jämförelsetal 1966 uppgick till mel-

Distriktsveterinärerna framhåller att dilan 1 751 (Bålsta) och 7 834 (Uppsala). striksveterinärema redan

f. n. (med undantag för Bålsta) har stor arbetsbelastning. l. Nuvarande veterinärdistriktsindelning i anses medföra bl. a. för Förslaget långa Uppsala län (antal: 7) körsträckor.

För egen del anser länsstyrelsen att ar- Jämförelsetal -1--- betsbelastningen för nuvarande veterinärer Landareal Veterinärdistrikt ha 1961 1966 enligt föreliggande statistik inte medger en minskning av antalet veterinärer i länet. Be- Alunda 119 494 9 388 7 425 träffande de allmänna riktlinjerna för di- Bålsta 37 844 2 600 1 751 striktsindelningen biträder länsstyrelsen ut- Enköping 61 537 6 879 5 646 Skärplinge 90 839 3 941 3 024 redningens mening, att kommunblocken i Tierp 84 247 5 698 3 895 bör bilda härför. I stort princip underlag Uppsala 122 666 10 808 7 834 sett kan denna ordning följas i södra läns- Örsundsbro 53 737 4 992 3 409 delen, där underlag för mer än en veterinär Summa 44 306 32 984 finns vete-

både i Uppsala och Enköpings rinärdistrikt. I norra länsdelen leder emellertid utredningens direktiv till att relativt stora Enligt veterinärväsendeutredningens preområden endast får tillgång till en veterinär. liminära förslag skall länet delas in i tre Det finns anledning räkna med lägre jämdistrikt, varav ett stationsdistrikt, med samförelsetal i dessa mera glesbygdsbetonade manlagt sex veterinärer. bygder än i södra länsdelen. De två nordliga distrikten, vart och ett, bör förses med Yttrandena två distriktsveterinärer. En sådan åtgärd är Länsstyrelsen har uppdragit åt en arbets- motiverad av områdenas storlek och av grupp att utarbeta ett förslag till distriktsin- reseavstånden. Statlig serviceverksamhet får delning inom länet på grundval av utred- inte bli sämre i glesbygdsområden än i mera ningens direktiv och med hänsyn till ändrad tätortsbetonade områden.

kommunblocks- och länsindelning. Arbets- Beträffande stationeringsorterna anser gruppen föreslår den distriktsindelning som länsstyrelsen, att en minskning av antalet framgår av bifogade tabeller. veterinärdistrikt inte automatiskt får leda

Yttranden över arbetsgruppens förslag till en koncentration av stationeringen. Länshar inhämtats från samtliga berörda kom- styrelsen föreställer sig att länsveterinären muner och kommunblock, länsveterinären, genom en ledande och samordnande verk-

SOU 1971: 3 125

å

v3 oNo .So woo

m H. N

oøuøäüom .NN

_axåeawå_

wow e: ovo HNH mä En ma. www

§2 w m H v m N Nm

än mmm x: ut How m8 »R RH

w H w N 82 HH HH mm

_sossarna_

Sw HNH 2a 80 mNH as .å v8 ä..

S.: .SM v §3 a G55 v H89 m §8 N 208

-maeaøå

2.,

wwH

§5 :også Emma

m o å.: HHoEm mH

him som?

E805canvas

...S

wNo m: wNe ooH wNe m8 m:

v w oH Nw oH S

.mäâ .än .HER

:ååh

.. n:

En ooo owe oww owv ooN 8x

e: o w .HOM .när H øH aw 2 Nw

.åe.=zo.

ooh ooo 8a oow 8.. oov oom

äwübømâäässñü 2 mN oN ww

SH NmH wNH n:

-HEuuH 28a

uwauxxmämw

...mamman

.N aven? 305.

:Eaz »saâøm .mgsaa 28mm: mznñtö

zowømmmøzvH

12 6 SOU 1971: 3

3. Förslag till ny veterinärdistriktsindelning för Uppsala län 3: 1 Veterinärväsendeutredningens preliminära förslag

Total Beräknade

landareal J ämförelsetal jämförelsetal Distrikt omfattande för distr. Antal vet. Stationeringsnedanst. kommunblock ha 1966 1969 1975 1980 inom distr. orter

Tierp 147 200 5 676 5 050 3 590 3 302 1

Tierp Skutskär

Uppsala Örbyhus 315000 20004 17580 13 927 13 287 3 Uppsala (station) Alunda

Enköping 155 800 12 517 10 226 9 488 9 436 2

Enköping Kungsängen

Summa 618 000 38197 32 856 27 005 26 025 Summa antal vet. 6

Anm. Med hänsyn till avstånden och ett ev. överförande till Uppsala län av Östhammars kommunblock kan det övergångsvis bli aktuellt att förstärka stationen i Uppsala med en extra distriktsveterinärtjänst och placera innehavaren av tjänsten i Gimo, som skulle betjäna - utöver Östhammars kommunblock - delar av Uppsaladistriktet.

samhet kan verka för att fördelarna med detta beslut och under beaktande av den större distrikt med flera veterinärer tillvara- tidsperiod som krävs för genomförandet av tas, även om olika stationsorter finns inom en ny veterinärdistriktsindelning har utreddistriktet. ningen vid utarbetandet av sitt slutliga för-

Ärendet har behandlats vid planerings- slag räknat med att ett praktikområde för rådets sammanträde. Länsstyrelsens yttrande högskolan skall finnas i Uppsalas närhet. har vidare tillstyrkts av Iantbruksnämnden. Som sådant har utredningen avsatt Uppsala

kommunblock. Skulle detta så småningom

bli för litet, torde vissa delar av Enköpings Utredningens synpunkter och förslag

kommunblock - områden mot-

förslagsvis Sedan utredningen lade fram sitt prelimi- svarande Fjärdhundra och Lagunda kom-

muner - kunna området. I så nära förslag till distriktsindelning för detta läggas till län, har förutsättningarna för indelningen fall blir det tillräckligt med en veterinär i

ändrats. Sålunda har - kommunblock men tills vidare väsentligt jämte Enköpings annat -- en ny kommunblocksindelning be- bör för detta avses två tjänster, som båda slutats för länets nordligare delar, varige- med hänsyn till nu överblickbara förhålnom bl. a. vissa delar av Stockholms län landen bör vara ordinarie. Även om skäl förts över till Uppsala län. Länsstyrelsen kan tala för att stationera dessa veterinähar i sitt yttrande till utredningen beaktat rer på skilda platser, synes båda i varje fall dessa ändringar. Vidare har riksdagen på tills vidare böra bo i Enköping. grundval av prop 1970: 37 fattat princip- För de tre nordligaste kommunblocken i beslut om att bl. a. veterinärhögskolan skall länet - Skutskär, och Östhammar -

Tierp förläggas till Uppsala. Utflyttningen be- beräknar utredningen på grund av de förräknas enligt propositionen bli påbörjad se- hållandevis stora avstånden i denna del av nast inom tre år och vara slutförd efter länet tre veterinärer, två ordinarie och en ytterligare tre-fyra år. Med hänsyn till extra, vilka bör stationeras i respektive Ti-

SOU 1971: 3 127

3. Förslag till ny veterinärdistriktsindelning för Uppsala län 3: 2 Länsstyrelsens förslag

Total Beräknade

landareal Jämförelsetal jämförelsetal Distrikt omfattande för distr. Antal vet. Stationeringsnedanst. kommunblock ha 1966 1969 1975 1980 inom distr. orter

Enköping 132 000 11 333 9186 8 631 8 618 2 Enköping

Uppsala 245 595 14 780 13000 10 245 9 783 Uppsala

l Nordöstblocket: Östhammars stad

i l

Dannemora kommun Alunda, Gimo eller

145 062 7 750 7 063 4 900 4 349 1 j Ekeby och Östhammar Skäfthammars församlingar i Olands kom- l mun Tierp -

175 090 7 528 6 492 4 845 4 490 1 Tierp Skutskär

Summa 697 747 41 391 35 741 28 621 27 240

Summa antal

vet. 6 + l

erp, Alunda och Östhammar. Beroende på erbjuda, måste det förslag som utredningen

förhållandena vid tidpunkten för genom- sålunda presenterat innebära en förstärk-

förandet av utredningens förslag kan det ning av de veterinära resurserna inom länet

också bli aktuellt att tills vidare inrätta en i jämförelse med nuvarande förhållanden.

extra tjänst i Skärplinge. Utredningens för- Utredningen föreslår alltså att Uppsala

slag ansluter sig till gällande kommun- län skall delas in i -- förutom veterinär-

-- två veterinär-

blocksbildning. högskolans praktikområde

Med hänsyn till bl. a. den service hög- distrikt med sammanlagt fem veterinärer,

skolans ambulanta verksamhet kommer att fyra ordinarie och en extra.

SOU 1971: 3

3. Förslag till ny veterinärdistriktsindelning för Uppsala län

3: 3 Veterinärväsendeutredningens definitiva förslag

Total Beräknade Distrikt omfattande Iandareal J ämförelsetal jämförelsetal nedanst. kommuner för distr. Antal vet. Stationeringsm. m. ha 1966 1969 1975 1980 inom distr. orter

1. Tierps distrikt Dannemora Östhammar samt Alunda, Ekeby och Skäfthammars församlingar i Olands kommun Tierp

Ahmda Hällnäs 320 152 15 278 13 555 9 745 8 839 2+1 extra

.. . Östhammar Soderfors

( xtra) e Tierp Tierpsbygden Vendel Västland Österlövsta Älvkarleby

2. Uppsala distrikt Uppsala . .. .. _ samt Rasbo, Rasbo-

åüeøtfâgairhog

kils, Stavby och Tuna 245 595 14 780 13 000 10 245 9 783

Upp Sala raktik_ p församlingar i Olands

område kommun

3. Enköpings distrikt

132 000 11 333 9 186 s 631 s 618 2 Enköping

ågâgpmg

Summa 697 747 41 391 35 741 28 621_ 27 240

Summa antal vet. 4+] extra+ veterinärhögskolans praktikområde

SOU 1971: 3 129

9--07190

7.9.4 Södermanlands län fogade tabeller, där det angivits såsom läns-

styrelsens; förslaget tar upp en tjänst mer Länet är indelat i elva kommuner. Kom- än utredningens preliminära. munblockens antal är sammanlagt sju. Beträffande det föreslagna Eskilstuna-

Enligt 1966 års jordbruksräkning omfat- Strängnäsdistriktet anför länsveterinären att tade åkerarealen 150 975 ha. Härav beräk- vissa avstånd inom distriktet, räknat från nas 88 675 ha (59 %) vara långsiktigt be- Eskilstuna, kommer att tangera och överstående; den marginella åkerarealen upp- skrida 50 km, vilket av utredningen angetts skattas utgöra 21 % av 1966 års åkerareal som en övre gräns. Därtill kommer att eller 32 000 ha. Antalet brukningsenheter Strängnäs kommunblock lämpligen bör ha var sistnämnda år 3 946 och antas 1980 bli tillgång till en tjänsteveterinär på central- 1800. Antalet kor var 1966 sammanlagt orten. Problem inom hälsovårdsnämndens 38 000, fördelade på 2735 besättningar, ansvarsområde såsom djurskydd, livsmemotsvarande 13,9 per besättning. 1980 be- delshygien, miljöskydd m. m. gör medverräknas motsvarande tal utgöra respektive kan av veterinärmedicinsk sakkunskap inom 21 600, 965 och 22,3. blocket önskvärd. Utredningen har i detta

Länet är indelat i tio veterinärdistrikt, avseende framhållit att distriktsveterinärerna vilkas jämförelsetal 1966 upgick till mellan bör medverka som observatörer. Mot bak- 2572 (Björkvik) och 5174 (Katrineholm). grunden av nämnda faktorer bör antingen

den ene veterinären tills vidare stationeras i

Strängnäs eller ett distrikt omfattande l. Nuvarande veternärdistriktsindelning i

Strängnäs kommunblock kvarstå. Södermanlands län (antal: 10)

Inom framför allt Flens och Katrine-

holms kommunblock anser länsveterinären

J ämförelsetal

?_--- att goda förutsättningar föreligger för ani-

Landareal

84 616 7 684 5 688 Utredningens preliminära respektive läns- Nyköping Strängnäs 81 412 5 616 4 262 veterinärens förslag omfattar inte kommu- Vingåker 36 350 3 921 3 010 nerna

Daga, Gnesta, Trosa och Vagnhärad Vagnhärad 53 268 3 960 2 994

samt Torsåkers församling som kommer att

Summa 53 499 41 790 överföras till Stockholms län. Om detta

»Östra Södermanlandsblock» kommer att

kvarstå i Södermanlands län, bör enligt läns-

Enligt veterinärväsendeutredningens pre- veterinären en distriktsveterinär placeras i liminära förslag skall länet i fortsättningen blockets centralort. omfatta tre distrikt med sammanlagt sju ve- Lantbruksnämnden

har inte någon erinran terinärer, varav en extra. mot länsveterinärens in-

förslag. I förslaget

stämmer även länets distriktsveterinärer. Yttrandena

Utredningens synpunkter och förslag Länsstyrelsen, som särskilt understryker vikten av att veterinärdistrikten knyts till Länsstyrelsens förslag, som överensstämkommunblocksgränsema, hänvisar till läns- mer med ett av länsveterinären i länet avveterinärens PM rörande distriktsindelning- givet yttrande, tar upp en tjänst mer än en. vad veterinärväsendeutredningen preliminärt

Länsveterinärens förslag framgår av bi- föreslagit. Förslaget från länsstyrelsen inne-

130 SOU 1971:5

guaoåoum

Eu_

»vaggan

o: E. än .å 3. os oc»

S.: o m w w m m 3

_såaeam_

2 5

5. SwEn 8a o: S»

.SM n 803v ?v0h ?NS?NOn såN G8

82 w

-müzeuå

u:

?

.så

comssmk

:EE:cin8 ä nu 2 a. 2 3

.en

.

:S

28e...

Eoêuamvøn.

om_8.. m8 En os_manm2

n w 2 m_ nu o_

.ââq...ausså

HNumQNKQEkNNWW..

.å

8» å.. en ma.num2 03

o .Så .Hawa003ä 2 ä 2 u_

.Beachen

2a Sn 8a o.: Sn cow8»

:uaøøåzaååoam

s. . E. om

_Nokd2 2: s. S_

.25

mmåaxxwhmn

.nämnas

.N ...oi

E52

.EaåämEBsoEbaMmsmmxzzvqøømuøxowmüwøwøäm.åamcrø

SOU 1971 :3

3. Förslag till ny veterinärdistriktsindelning för Södermanlands län 3: 1_Veterinärväsendeutredningens preliminära förslag

Total Beräknade

laridareal J ämförelsetal jämförelsetal Distrikt omfattande för distr. Antal vet. Stationeringsnedanst. kommunblock ha 1966 1969 1975 1980 inom distr. orter

Eskilstuna

183.500 10 478 8 670 7 264 6 812 2 Eskilstuna Strängnäs Katrineholm

138 700 11 315 10 232 7 850 7 415 2 Katrineholm Vingåker

. . - Nyköping Nyköping Oxelösund 216 500 14 467 12 789 - 9 532 8 787 2+l extra extra)

Flen ;ll-i-l en

Summa 538 700 36 260 31 691 v 24 646 23 014

Summa antal

vet. 6+1 extra

fattar bl; a. en veterinärstation i Katrine- föreslås omfatta Nyköpings och Oxelösunds holm. Som framhållit i sina -- må särskilt nämnas att rent

utredningen kommuner principiella synpunkter bör restriktivitet tills statistiskt underlag föreligger för en extra vidare iakttas när det ,gäller att inrätta dylika »tjänst utöver den ordinarie. Med hänsyn

i

stationer så långt norrut i landet som det till de speciella förhållanden som råder i här är fråga om. Även om vissa skäl kan denna trakt är det emellertid tveksamt, om tala för av en nämnda behov föreligger av denna tjänst, då det

tillkomsten stationi

stad, anser utredningen dock övervägande blir aktuellt att genomföra en nyindelning. skäl tala för att det av länsstyrelsen upp- Frågan härom bör därför särskilt övertagna stationsdistriktet, omfattande Katrine- vägas vid nämnda tidpunkt. Utredningens holms, Flens och Vingåkers kommunblock förslag tar dock upp en extra tjänst. bör delas upp på två distrikt. Flens kom- Förslaget bygger i övrigt på den förutmunblock bör i stället bilda ett särskilt di- i sättningen att det s. k. Östra Södermanstrikt och de båda övriga nämnda blocken . landsblocket skall föras till Stockholms län;

distrikt med en veterinär i Katrine- kommun- och kommunblocksbildningen i

“ett

holm och en i Vingåker. Vad beträffar .denna del av länet är dock f. n. osäker. den senare stationeringsorten kan det över- _ Förslaget ansluter sig helt till nu gällande vägas att .så småningom låta även veterinären _kommunblocksindelning Beträffande närpå denna plats bo i Katrineholm. I övrigt mare detaljer i övrigt i utredningens förföreslår utredningen samma indelning m. m. slag m. m. hänvisas till tabeller. som länsstyrelsen. Utredningen föreslår alltså att Söder-

Beträffande den extra tjänsten i Nykö- manlands län skall indelas i fyra veterinär-

- tar dessutom distrikt sex ping förslaget upp en or- med sammanlagt sju veterinärer, dinarie tjänst för ifrågavarande distrikt, som ordinarie och en extra.

SOU 1971: 3

3. Förslag till ny veterinärdistriktsindelning för Södermanlands län

3: 2 Länsstyrelsens förslag

Total Beräknade

landareal J ämförelsetal jämförelsetal Distrikt omfattande för distr. Antal vet. Stationeringsnedanst. kommunblock ha 1966 1969 19.75 1980 inom distr orter

Eskilstuna Eskilstuna

183 500 10 478 8 670 7 264 6 812 2 Strängnäs Strängnäs

Katrineholm Katrineholm Flen 210 200 16 788 15 457 11351 10 575 3 + l rt (2+ 1 rt) Vingåker Flen

Nyköping 8 994 7 564 6031 5 627 2

145 000 Nyköping Oxelösund

Summa 538 700 36 260 31691 24 646 23 014

Summa antal vet. 7+1 rt: rekryteringstjänst

3. Förslag till ny veterinärdistriktsindelning för Södermanlands län

3: 3 Veterinärväsendeutredningens definitiva förslag

Total Beräknade

landareal Jämförelsetal jämförelsetal Distrikt omfattande för distr. Antal vet. Stationeringsnedanst. kommuner ha 1966 1969 1975 1980 inom distr. orter

l. Eskilstuna distrikt y Eskilstuna Eskilstuna

183 500 10 478 8 670 7 .264 6 812 2 Strängnäs Strängnäs

2. Flens distrikt __ _ Flen 71 500 5 473 5 225 › 3 501 3 160 1 Flen

3. Katrineholms distrikt

- Katrineholm Katrineholm

138 700 11315 10 232 7 850 7 415 2 Vingåker Vingåker

4. Nyköpings distrikt

kommun

Nyäöpirågs 5 627

145 000 8 994 7 564 6 031 1+1 extra Nyköping

?årsåferâlçgåâålmg

Oxelösund

Summa 538 700 36 260 31 691 24 646 23 014

V

Summalantal”

vet. 6+] extra

Anm. Till distrikt redovisat för Stockholms län har förts Daga, Gnesta, Trosa och Vagnhärads

kommuner samt Torsåkers församling i Nyköpings kommun.

SOU 1971: 3 133

7.9.5 Östergötlands län Yttrandena

Länsstyrelsen föreslår efter samråd med Länet omfattar sammanlagt 19 kommuner. lantbruksnämnden den distriktsindelning för Länet är indelat i tolv kommunblock. länet som framgår av bifogade tabeller. Åkerarealen omfattade 1966 totalt 216 525 Detta innebär att länet skall delas in i tre ha. Härav beräknas 133 825 ha eller 62 % distrikt med sammanlagt 13 tjänster. bli bestående (1980). Den marginella åkern Såsom motivering hänvisar länsstyrelsen bedöms utgöra 17 % av 1966 års åkertill lantbruksdirektörens skrivelse i ämnet, areal eller 37 275 ha. varav framgår bl. a. följande. Antalet brukningsenheter var 1966 totalt Lantbruksnämnden ifrågasätter om en ve- 7059 och beräknas till 1980 minska till terinärstation generellt bör ges en sådan 3 300. Kornas antal var förstnämnda år storlek att tre veterinärer skall vara place- 53 900 och antas 1980 utgöra 33 200. Sam- rade vid sådan station. Detta ställer större

tidigt förutsätts antalet besättningar minska krav på djurtätheten än som motsvaras av från 5 052 till l 889, vilket innebär att mede faktiska förhållandena i Östergötland. deltalet kor per besättning stiger från 10,6 Lantbruksnämnden föreslår därför ett motill 17,6. difierat system, innebärande att inom vete- Veterinärdistri-ktens antal är 17, vilkas rinärstationsområde med tre eller fyra vejämförelsetal 1966 uppgick till mellan 1 533 * terinärer endast två behöver vara place- (Motala) och 7 481 (Linköping). rade vid den egentliga stationen.

Lantbruksnämnden kan inte heller finna

förslaget, att endast treveterinärstation skall l. Nuvarande veterinärdistriktsindelning i tilldelas statligt avlönat biträde tillräckligt Östergötlands län (antal: 17) Inom ett stationsområde med underbyggt. t. ex. fyra veterinärer, varav två vid stationen

Jämförelsetal och två utplacerade, är ett dylikt biträde Landareal *tm synnerligen välbehövligt. Biträdet skall bl. a. Veterinärdistrikt ha 1961 1966 _ ombesörja den ytterst viktiga telefonkon-

takten mellan veterinärer och djurägare. Vil- Boxholm 65 232 3 168 2 170 Brokind 49 153 5 033 3 941 ken djurägare som helst inom hela stations-

Finspång 120 184 6 192 5 108 området skall alltså via stationen snabbt Kisa 101731 7 253 5 836 kunna komma i förbindelse med veterinär Klockrike 22 296 2 435 2 039 Linköping 76 537 9 394 7 481 eller få veterinär dirigerad till sjukplatsen. g Mjölby 47 769 5 064 3 905 Veterinärerna inom stationsområdet skall Motala 30 160 2 019 1 533 också kunna få journaler och statistik förda Norrköping 69 708 3 886 2 498 Skänninge 32 846 3 290 3 235 genom biträdet vid stationen. Däremot kan

56 187 5 050 4 149 några fixerade gränser för veterinäremas Östra Husby

verksamhet uppdras. T. ex. Finspångs och

Summa . 80 298 63 054

Valdemarsviks kommunblock kan inte er-

bjuda tillräckligt djurunderlag för en vete-

rinär var för sig. Hela stationsområdet med

Enligt utredningens preliminära förslag Norrköping som stationsort torde dock kräskall länet in i tre distrikt, varav två va fyra veterinärer. Såväl i detta område

delas

stationsdistrikt, med sammanlagt tio veteri- som i de övriga har utredningen inte tagit ,närtjänsten ,åtta ordinarie, en rekryterings- hänsyn till vare sig ungnöt- eller fårstocken. tjänst och en extra. Östergötland har en i förhållande till an-

134 SOU 1971: 3

talet mjölkkor mycket stor ungnötstock, ca striktsveterinärer föreligger inte för Öster- 70 000, vartill kommer ca 16 000 får. Detta götlands vidkommande. torde väl motivera det av lantbruksnämnden Det av länsveterinären framlagda förslaföreslagna antalet veterinärer, i varje fall get anses möjliggöra lagstadgad jourtjänst inom Norrköpings och Linköpings stations- med ordinarie veterinärpersonal utom i fråområden. ga om Norrköping och Finspång.

Vid val av stationsort för Motala-Bo- Utredningens förslag avstyrks i ett gemenrensberg-Vadstena-området finner lant- samt yttrande av Östergötlands distriktsvebruksnämnden övervägande skäl tala för terinärer. Även i yttranden som inhämtats Borensberg, detta med hänsyn till såväl av Östergötlands länsförbund av RLF, lädjurtäthet som vägnät. nets stads- och kommunalfullmäktige samt

Länsveterinären framlägger följande för- kommunala samarbetsnämnder avstyrks i slag till distriktsindelning. huvudsak utredningens förslag.

Antal veterinärer Utredningens synpunkter och förslag Kommunbløck resp. stationeringsort

Länsstyrelsen har föreslagit en annan orga-

, .. .

nisatorisk ram för distriktsveterinärväsendet :össrzsgs: än den av utredningen angivna. De av läns- Finspång l iFinspång styrelsen åberopade synpunkterna har tidi- Valdemarsvik 1 iValdemarsvik gare prövats av utredningen, som därvid Linköping 2 i Linköping funnit att de inte bör läggas till gmnd för Åtvidaberg l i Åtvidaberg en nyindelning av landet. Vad länsstyrelsen Kisa 1 iKisa nu åberopat utgör inte tillräckliga skäl för Österbymo 1 iÖsterbymo att frångå de principer som utredningen an- Mjölby ser böra gälla för landet i övrigt. Boxholm 2 i Mjölby Såsom anfört

utredningen i sina princi- Ödeshög piella synpunkter bör veterinärstationer in- Motala 1 i Motala, rättas i de delar av landet, där en mera

l i Borensberg intensiv animalieproduktion bedrivs. Med

hänsyn härtill skulle det kunna vara moti-

Antal tjänster = 13

verat att tillskapa dylika stationer åtminsto-

ne i vissa delar av detta län -- utred-

Enligt länsveterinären är prognoserna om ningens ursprungliga förslag upptog också den stora minskningen i fråga om djurantal dylika stationer. Med hänsyn till länets arosäkra och osannolika. Jämförelsetalen an- rondering synes det dock t. v. böra anstå ses över huvud utgöra ett mycket ofullstän- med detta för länets del. I stället bör i

för behovet av distriktsveteri- länet inrättas distrikt som bygger på att digt uttryck närer för animalieproduktionens djur. endast en veterinär placeras på varje sta-

Länsveterinären finner det tveksamt, om tioneringsort men i stället bör länet av skäl något behov av organiserad samordning av som i annat sammanhang anges få distrikt distriktsveterinärernas verksamhet förelig- som tilldelas mer än en veterinär. Härigeger. Något krav på sådan samordning har nom blir organisationen mer flexibel och inte framförts av djurägare eller distrikts- kan lättare än eljest anpassas till behovet av veterinärer. Skulle en organiserad samord- veterinära insatser. ning ändå anses angelägen, kan den lämp- Utredningen anser att länet bör delas in ligen ske genom att placera expeditionsbi- i fem veterinärdistrikt, ett med fyra veteriträden i anslutning till veterinärexpeditioner närer, ett med tre veterinärer och tre med i Norrköping, Linköping och Motala. Nå- två veterinärer. Beträffande de närmare degot behov av andra särskilda stationslokaler taljerna i förslaget, som helt ansluter sig till som skulle förhyras gemensamt av flera di- gällande kommunblocksindelning, torde få

SOU 1971: 3 135

Nm_ mmm mNm omm mNm mNm mmm Nmm Nmm Nvo _vN mmm Nm_

omm_ _ _ m m m m m N N N _ _

Nv

Nvm mmm mmm omm mmv o_m mN_ m_m _mN vvv mmm Nmm _om

_ N v m m m m N N N _ N

mNm_

oøuqøwmom _mmåammem_ mv

_mm Nmm omm mmv mmm ovm No_ mNm mo_ mmv mmN mv_ mom

mmm_ _ m m m m N m m m N m o_ vm

mNm _NN mom _oN _Nm mmo mmm mmm Nmm omm _mN mmm ovm

_ v m v N m v m m N m

mmm_ N_ mm

_m.om_emmåm

_m_

vmm mmo NmN Nmm moo oNo __o oNv mmm mmm mmm _mm

.Em _ o _ _ma_ N _mNm_ _NNmo m _NmN_ _mmmo _mmN_ _ _NmN_ _ _SN_ _ _ooNo _mNN_ CNG

m m N N_ m_

vom mNm mNN m_m _vm _oN vvmvo_ NvN vmvo_N No_

SM _ _NoNo m _mmmo m som_ :mmm m _Nmm_ m _oomo N _ms_ v _mmmo m cmNo m _mmN_ N _Nvm_ m _mNmo

mmm_ o_

-mm_=.==m_o_.

v?

_m_ AN_

mm_ NmN mmv mmm om_ _mm_ mmN m_m mm_ mm_ NmN mm_ mmN

o _ooN_ _mv_ :ms _mmc NmmNV o am: Nmm: _Nvc _NNNo

?Eøm .män

oomsamm_

m m .Sam 38:_ :osm m_ mm NN N_ N_ _N mN mN mN mm

Eommm

:S

N .§5 mv N_ Nv NN mN om mm mv oN mN mm

_coooum mamma..

omm_

ooo omm mNN mNm oom oom mNN oom oom mN_ oov oo_

N _ v N N N m mm m_ _m vN

.§53 .mmon ämm

»EÃNQMLNÄQ .m

s_

mNm oom mN_ mNm omm oom omm omm mNN omm omm oom

v m m m v §2 då_ mmm_ __ mv vN mm Nm m_ __

.mmEoo_o_

oom ooo oom ooo oom oom ooN oov oom oo_ ooo oom

:wmámâazxååea Nm vm Nm mN mm mv Nm

:moms s_ mo_ m__ mv_ N__ mv_

-_55

mvncxxwgmua

.måmâb

.N mmv_

oamz mommâw_ msmmms_ mp5.: names_

sammen moñmmtoz m_emeoo_m> mnBmoEmv mmnmmoo 0833:0

moammzmmmm

11 3 6 SOU 1971 :3

3. Förslag till ny veterinärdistriktsindelning för Östergötlands län

3: 1 Veterinärväsendeutredningens preliminära förslag

Total Beräknade

landareal J ämförelsetal jämförelsetal Distrikt omfattande för distr. Antal vet. Stationeringsnedanst. kommunblock ha 1966 1969 1975 1980 inom distr. orter

Norrköping Finspång Norrköping

395 900 20 801 18 003 14 457 13 155 3 Söderköping (stat.) Valdemarsvik

Linköping

Iáiâgöpmg 16 493 rt

. 392 400 26 249 22 654 18 386 3+] (2+1 rt, stat.) Åtvidaberg Kisa Österbymo

Boxholm Mjölby Mjölby ev.

268 300 16 290 13 846 13 058 12 549 2+1 extra Motala Skänninge Ödeshög

, Summa 1 056 600 63 340 54 503 45 901 42 197

Summa antal

vet. 8+l rt+

1 extra

3. Förslag till ny veterinärdistriktsindelning för Östergötlands län

3: 2 Länsstyrelsens förslag

Total Beräknade

landareal J ämförelsetal jämförelsetal Distrikt omfattande för distr. Antal vet. Stationeringsnedanst. kommunblock ha 1966 1969 1975 1980 inom distr. orter

glorrköping öderköping (Norrköping 2, stat.)

395 900 20 801 18 003 14 457 13 155 4 Finspång Finspång Valdemarsvik Valdemarsvik

Linköping IÃinköping tvidaberg (2, stat.)

392 400 26 249 22 654 18 386 16 493 5 Kisa Kisa (2) Österbymo Åtvidaberg

Boxholm Mjölby 13 058 12 549 4 Mjölby (2, stat.)

268 300 16 290 13 846 Motala Borensberg (2) Ödeshög

Summa 1 056 600 63 340 54 503 45 901 42 197

Summa antal

vet. 13

SOU 1971: 3

3. Förslag till ny veterinärdistriktsindelning för Östergötlands län

3: 3 Veterinärväsendeutredningens definitiva förslag

Total Beräknade landareal Jämförelsetal jämförelsetal Distrikt omfattande för disti. Antal vet. Stationeringsnedanst. kommuner ha 1966 1969 1975 1980 inom distr. orter

1. Norrköpings distrikt Finspång Norrköping Norrköping Vikbolandet 322 600 17 219 14 895 11 676 10 558 2+1 extra Söderköping Stegeborg Finspång (extra) Söderköping

2. Skänninge distrikt Aska M l .. . Skanmnge

Tjâltfin:)

Vadstena 268 300 16 290 13 846 13 058 12 549 3+1 extra

Boxholm güffâlâfg

Öâ å.. es og (ex ra) t Mjölby Ödeshög

3. Linköpings distrikt _ - .- . . L_ k in opmg Lmkopmg 143 000 12 201 10 455 8 980 8 660 2 Brokind 4. Valdemarsviks distrikt . V Id ma s ,ka e r v1 141 400 7 462 6 574 s 225 4 644 1+1 extra Åtvidaberg

Xf3§§$:;:““k

(extra) 5. Kisa distrikt Norra Kinda K.Sa1 Södra Kinda 181 300 10 168 8 733 6 962 5 786 1+1 extra Österbymo Västra Kinda Ydre (extra)

Summa 1 056 600 63 340 54 503 45 901 42 197

Summa antal vet. 9+4 extra

hänvisas till tabeller. Härav framgår att länet klaras av den kapacitetsminskning per vefår sammanlagt 13 veterinärer, varav fyra terinär räknat som slopandet av stationsextra. Uppenbart är dock att underlaget för distrikten innebär. vissa av ifrågavarande tjänster snabbt kan Utredningen föreslår alltså, att Östergötbli svagt. Ökningen av antalet tjänster i lands län skall delas in i fem veterinärdiförhållande till utredningens preliminära strikt med sammanlagt 13 veterinärer, nio förslag blir alltså tre, vilken bl. a. kan för- ordinarie och fyra extra.

ewa n.:«.ø_-..u..:.r.aaammmszmg..r...-ia..a-.

SoL-aux

.-

138 SOU 1971: 3

län lagt tretton veterinärer eller samma antal 7.9.6 Jönköpings

som f. n. Länet omfattar sammanlagt 19 kommuner. Länsveterinären framhåller bl. a. att av- Kommunblockens antal är tolv. ståndet från stationsorten Jönköping till

Åkerjordens areal var 1966 totalt 105 225 längst avlägsna delar av detta distrikt (T ranha och beräknas 1980 bli 28150 ha eller åsområdet) enligt utredningens förslag skulle

åkern an- uppgå till 80-90 km. Beträffande den av 27 % av 1966 års. Den marginella

33 525 ha eller 32 %. Bruk- utredningen föreslagna stationsorten Vettas utgöra

väntas mellan nämnda båda landa skulle veterinären vid förrättningar i ningsenheterna år minska från 10 169 till 3 200. Antalet kor Mariannelundstrakten under åtminstone visvar 1966 sammanlagt 58 900, fördelade på sa årstider välja färdväg över Eksjö, varvid 8 756 1980 beräknas besätt- reslängden fram och åter skulle komma att

besättningar. ningarna bli 2 866 och antalet kor samman- uppgå till 27O å 75 km. Jönköpings län

kor är i andra avseenden (polisdistrikt, civilförlagt 29 300. Medeltalet per besättning väntas alltså stiga från 6,7 till 10,2. svarsområden, krigsveterinärområden m. m.)

Veterinärdistriktens antal är 13, vilkas indelat i fyra områden, genom i stort sett i jämförelsetal 1966 uppgick till mellan 3 030 nord-sydlig och i öst-västlig riktning gå- (Tranås) och 7 545 (Värnamo). ende delningslinjer. Av rent praktiska skäl

föreslår länsveterinären vissa förskjutningar 1. Nuvarande veterinärdistriktsindelning i i denna indelning. Jönköpings län (antal: 13)

A. Jönköpings veterinärdistrikt

J ämförelsetal

*i* Adelövs (Tranås kommunblock) samt Vireda

Landareal Veterinärdistrikt ha 1961 1966 och Haurida (Aneby kommunblock) sock-

nar, som f. n. tillhör Gränna veterinärdi-

132 470 6 394 4 856 Tannåkers församling och Bolmsön i Ljung- Vaggeryd Vetlanda 89 913 7 811 5 290 by veterinärdistrikt i Kronobergs län. Om Värnamo 137 281 10 227 7 545

veterinär inte kommer att stationeras i Tor- Österkorsberga 40 343 4 520 3 286

up i Hallands län, bör övervägas att i stället

Summa 83 909 63 982 hänföra till Vär-

Hylte-Unnarydsområdet

namo veterinärdistrikt. Vid sådant förhållan-

Enligt utredningens preliminära planer de bör en veterinär i detta distrikt stationeskall i länet inrättas tre distrikt, varav två ras i Smålandsstenar i stället för Reftele. stationsdistrikt, för vilka sammanlagt skulle finnas åtta ordinarie och två extra C. Vetlanda veterinärdistrikt

tjänster samt en rekryteringstjänst eller sammanlagt En veterinär bör stationeras i Sävsjö med elva tjänster. till inom Sävsjöområdet beräknad

hänsyn

kvarvarande större djurhållning. Av geogra- Yttrandena fiska och skäl bör vidare N.

vägtekniska Länsstyrelsen överlämnar en av länsveteri- Sandsjö kommun och Bodafors köping av nären upprättad promemoria i ärendet. Den- Nässjö kommunblock hänföras till Vetlanda ne föreslår den distriktsindelning som fram- distrikt. Områdenas djurägare bör i första går av tabeller. Härav framgår att länet hand hänvisas till den i Sävsjö stationerade bör delas in i fyra distrikt med samman- veterinären.

SOU 139

1971: 3

.om omo NS NNm oN_ vNm NoN mv_ Nå :o 0.8 ooo om_

oo.: N N N _ o N N H _ v v

vm

m; ovm omN SN :o mmN mvm vmo Nom NN_ mNm ooo vom

N m m _ N v N N N o v

ma_ mv

ovwaxmuom _sazåå_

NmN mmo ovvv2 So ooo NNv Nmm NN_ ooo voN oNm ovm

m v m _ N o o v m m o o

S2 oo

SN omm Noo än oom NNm No_ moo oNv Nov .mm oNN omo

v m o H m N v m m N 83 o_ o_ No

_noåaooåm

a

ooN mom voN os SN mom Noo oNo moo moN ooo mo_

så m C5 m ?oc m NvoNV _No N ?Nvo N ;E v :Nmv m Ammc _ ANN: _ ?m0 m :m8 o Ammoo

.om Nmv oNo om. omo :o Co_ .mo ovo ovo NNm Nä Sum mmo Av:

.N §3 v §5 v §9 §6 N GE o o ^Nm8 m §8 m 25 N :ovo N m

ooo_ .om _ o o o

-maeâzom

E

N: av vvoo: ovvNom mvo mmv SN mmN oNo mmN

_Søøv:ämm :vNo Nmovo Como ao: Smvv §3 ?Nmv :o: so: äns _ AmNs 808

aomsâm.

.Sam ...NE:osm Nm o... om .m oN _N om vm NN mm om Nm

som?

o :S .än oN NN mN S Nm o_ m_ mm mN o_ om

:_0095 vassa

ooo_

omN omo omN mNm omv oo_ mNo omo ooo mNN mNo ooo

o _ _ o _ N _ N v

.umeå ...R5 .sa

...Mawumxäms .N

ä

oom mNv oom mN_ mNo oov omv mNN ooN oov mNm ooN

o N N N v o m m

...så .S12 82 _N o_ S :

-maaâzom

ooo ooN ooo ooN ooo oov ooo oom oov ooo ooo ooo

:MMUQNQEREEOM _m oo vo oo S mo

Nv ov _N_

_noä å s_ mv_ m3

-v53

vassa

mmvrcxxmxuue

sammans

.N

:§2 Naga.. aim ousväo 929.0 oâmz avgå mans... 25225 oeåocø

xosozNm maaoxaâ

obvw=_=c_m\obommv

1 4 0 SOU 1971 :3

för Jönköpings län 3. Förslag till ny veterinärdistriktsindelning

3: 1 Veterinärväsendeutredningens preliminära förslag

Total Beräknade

landareal J ämförelsetal jämförelsetal Distrikt omfattande för distr. Antal vet. Stationeringsnedanst. kommunblock ha 1966 1969 1975 1980 inom distr. orter

Habo kommunblock från Skaraborgs län Jönköping 293 900 21 990 19 692 15 603 13 204 3+1 extra Jönköping (stat.) Tranås Aneby

Nässjö Eksjö 392 300 27 657 24 716 17 269 13 238 rt Vetlanda (stat.)

3+] Sävsjö Vetlanda

Vaggeryd Gislaved ..

358 900 18 121 16 000 11 609 9 108 2+1 extra Varnamo Gnosjö Värnamo

Summa 1 045 100 67 768 60 408 44 481 35 550

Summa antal vet. 8+1 rt+ 2 extra

Anm. Hylte kommunblock föreslås fört till distrikt i Hallands län

D. E ksiö veterinärdistrikt mot bakgrund av att en på smådjurspraktik Länsveterinären specialinriktad veterinär startat sin verk-

har varit tveksam om hu-. ruvida samhet i Jönköping, om behov finns för mot-

veterinären i distriktets norra del bör vara stationerad i Tranås Den tagningslokaler med mera omfattande spe-

eller Aneby. större kvarvarande beräknas cialutrustning på de veterinära stationsorter-

djurhållningen komma Å andra na inom länet.

att finnas i Anebyområdet. sidan måste man räkna med att den nämn- Lantbruksnâmnden och hushållningssällde veterinären även framdeles skaper föreslår att lånet delas in i fyra di-

får engageras med viss service åt det i Tranås strikt med tre veterinärtjänster i varje di-

belägna

bör allt- strikt. fjäderfäslakteriet. Stationeringsorten så bli Tranås. Kritiska synpunkter mot utredningens för-

bör åtminstone en av de slag och ändringsförslag framförs i flertalet

Av veterinärema

av de yttranden som inhämtats av kompå vardera huvudstationsorten placerade

dessa orter stationerade or- munala samarbetsnämnder, kommunalfullsamt de utanför

mäktige, distriktsveterinärer och RLF-fördinariesättas. Skäl torde föreligga att be-

hu- bund i Jönköpings län. Utredningens försätta även den andra tjänsten på varje vudstationsort med ordinarie innehavare. In- slag tillstyrks av samarbetsnämnden för Vetom länet bör finnas åtminstone landa kommunblock, stadsfullmäktige i Jön-

två regionvikarier. köpings respektive Vetlanda och Värnamo

bör inrättas en stad samt kommunalfullmäktige i Gnosjö

På varje huvudstationsort

konzmun. under dagtid bemannad veterinärexpedition, vilken bl. a. skall ombesörja telefonpassning och andra erforderliga expeditionsgöromål Utredningens synpunkter och förslag

åt inom distriktet tjänstgörande veterinärer. Såsom utredningen framhållit i sina allmän- Däremot ifrågasätter länsveterinären bl. a. na synpunkter bör restriktivitet tills vidare

SOU 1971: 3 141

3. Förslag till ny veterinärdistriktsindelning för Jönköpings län

3: 2 Länsstyrelsens förslag

Total Beräknade Distrikt omfattande landareal Jämförelsetal järnförelsetal nedanst. kommunblock för distr. Antal vet. Stationeringsm. m. ha 1966 1969 1975 1980 inom distr. orter

Jönköping Adelövs förs. Vireda förs. Jönköping (2)

221997 16012 14131 11591 9 938 3 Haurida förs. Gränna Habo kommunblock i Skaraborgs län Värnamo Vaggeryd/Skillingaryd 358 900 Värnamo (2)

18121 16 000 ll 609 9108 3 Gislaved Reftele Gnosjö Vetlanda Sävsjö

242 747 Vetlanda (2) Norra Sandsjö 17 363 15 628 10 690 8101 3 kommun Sävsjö Bodafors köping

Eksjö Nässjö Aneby Tranås kommunblock Eksjö (2) utom Norra Sandsjö 221456 16 272 14 649 10591 8403 4 Nässjö kommun, Bodafors Tranås köping, Adelövs, Vireda och Haurida församlingar

Summa l 045 100 67 768 60 408 44 481 35 550

Summa antal

vet. 13

Anm. Hyltebruks kommunblock föreslås fört till distrikt i Hallands län

iakttas när det gäller att inrätta stations- kommunblocksindelningen. Detaljerna i för-

distrikt i andra delar av landet än i de verk- slaget framgår av tabeller. Härav framgår

ligt betydande animalieproducerande. Med att utredningen föreslår att sammanlagt sju

hänsyn härtill anser sig utredningen ej böra distrikt med tolv tjänster skall inrättas, sta-

föreslå något stationsdistrikt i detta län. I tionerade orter, vilket innebär att

på skilda

stället bör, såsom utredningen också uttalat blir

två orter mer än länsstyrelsen föreslagit

i sina principiella motiv, veterinärerna i om- stationeringsort för distriktsveterinärer. En

råden av här avsedd typ placeras på skilda av dessa veterinärer

föreslås placerad i Habo

orter för att minska reseavstånden. För att län. För det distrikt som avses

i Skaraborgs

få en mera flexibel organisation bör dock i omfatta Vetlanda kommun bör en av sta-

vissa fall mer än en veterinär finnas i samma till

tioneringsorterna övervägas i anslutning

distrikt.

remissbehandling av utredningens betänkan-

Med dessa synpunkter för ögonen har ut- de.

redningen för Jönköpings län gjort upp ett Utredningen föreslår alltså att Jönköpings

förslag som mycket nära ansluter sig till den län skall delas in i sju veterinärdistrikt med

av länsstyrelsen gjorda regionindelningen; sammanlagt tolv veterinärer, nio ordinarie-

distrikten följer på grund därav inte helt och tre extra.

142 SOU 1971: 3-

3. Förslag till ny veterinärdistriktsindelning för Jönköpings län

3: 3 Veterinärväsendeutredningens definitiva förslag

Distrikt omfattande Total Beräknade nedanst. kommuner landareal J ämförelsetal jämförelsetal m. m. för distr. Antal vet. Stationerings-

ha 1966 1969 1975 1980 inom distr. orter

1. Jönköpings distrikt Viretda och Haurida församlingar i Aneby kommun Jönköping samt Adelövs församling i Tranås kommun Jönköping I detta distrikt ingår 221 997 16 012 14 131 11 591 9 938 2+] extra Gränna även Habo (extra) Habo och Mullsjö samt Brandstorps församling i Fågelås kommun, allt i Skaraborgs län

2. Tranås distrikt Aneby kommun utom Vireda och Haurida församlingar 71 903 5 978 5 561 4 012 3 266 1 Tranås Tranås kommun utom Adelövs församling

3. Nässjö distrikt Nässjö kommun utom Norra Sandsjö och ..

69 353 4 955 4 435 3 030 2 279 l Nassjo Bringetofm försam_ lingar

4. Eksjö distrikt Eksjö 80 200 5 339 4 653 3 549 2 858 1 Eksjö

5. Vetlanda distrikt Vetlanda Vetlanda 152 600 10 551 9 284 6 523 4 970 l+1 extra Plats föreslås

senare (extra) 6. Sävsjö distrikt Hjälmseryd Sävsjö samt Norra Sandsjö och 90 147 6 812 6 344 4 167 3 131 1 Sävsjö Bringetofta församlingar i Nässjö kommun

7. Värnamo distrikt Anderstorp Burseryd Gislaved Reftele Värnamo Södra Mo 358 900 18 121 16 000 ll 609 9 108 2+] extra Reftele Villstad Vaggeryd (extra) Gnosjö Vaggeryd Värnamo

Summa 1 045 100 67 768 60 408 44 481 35 550

Summa antal

vet. 9+3 extra

Anm. Till distrikt redovisat för Hallands län har förts Hylte och Unnaryds kommuner.

7.9.7 Kronobergs län och Ljungby är betydande. För att eliminera olägenheterna bör veterinärernas sta- Kronobergs län är indelat i sammanlagt inom stationsdistriktet tionering göras flexiåtta kommuner, vilket innebär att planen bel. De djurägare som genom de längre reför länets indelning i kommuner är genom- seavstånden får större kostnader bör erförd. hålla kompensation. Åkerarealen omfattade 1966 totalt 69 900 Vid beräkning av djurunderlaget bör enha. Av denna areal beräknas 26 200 utgöra ligt länsstyrelsen även antalet ungnöt för långsiktigt bestående åker (1980), motsvaköttproduktion beaktas. Vidare bör hänsyn rande 37 %. Den marginella åkern antas tas till de mycket skiftande produktionsförutgöra 17 350 ha (25 %). Brukningsenheter- hållandena i olika delar av länet. Mjölknas antal utgjorde 1966 sammanlagt 8 219 men olika stark produktionen är vikande och antas till år 1980 sjunka till 2700. i skilda områden och ersätts av köttproduk- Antalet kor var förstnämnda år 37 100 för- och får. Från 1966 till tion från ungnöt delade på 6 773 besättningar, motsvarande 1969 har koantalet minskat med i runt tal 8,6 kor per besättning. 1980 beräknas mot- min- 11 %, medan totala antalet nötkreatur svarande tal utgöra respektive 19 600, anskat endast med 3 %. - Länsstyrelsen 2 076 och 9,5. ser vidare att undersökning och behandling Länet är indelat i åtta veterinärdistrikt, av hundar och andra sällskapsdjur även i vilkas jämförelsetal 1966 uppgick till mellan framtiden för distriktsbör vara en uppgift 2 970 (Lammhult) och 10 267 (Ljungby). veterinärerna.

Länsstyrelsen ansluter sig i princip till 1. Nuvarande veterinärdistriktsindelning i en av länsveterinären föreslagen distriktsin- Kronobergs län (antal: 8) delning enligt följande, nämligen l) nuvarande Ljungby, Markaryds och Jämförelsetal Landareal m? Älmhults distrikt med två veterinärer sta- Veterinärdistñkt ha 1961 1966 tionerade och en i Ljungby, en i Markaryd i Älmhult; Alvesta 87 761 8 678 7 055 Lammhult 50 367 3 913 2 970 2) övriga delar av länet med tre ordinarie Lenhovda 179 437 5 744 4 155 veterinärer stationerade i Växjö och en i Ljungby 155 128 13 016 10 267 Tingsryd. Detta gör sammanlagt åtta tjäns- Markaryd 121 361 8 435 6 451 Tingsryd 105 087 8 173 6 068 ter. Växjö 94 670 7 233 5 611 bör Västra Torsås Enligt länsstyrelsen Älmhult 152 747 10 090 7 223 kommun, som tillhör Alvesta kommunblock, Summa 65 282 49 800 i likhet med övriga delar av blocket till-

höra Växjö stationsdistrikt. Beträffande Enligt Ljungbydistriktet bör de områden i Kristianveterinärväsendeutredningens preliminära skall länet delas in i två stads och Hallands län, som f. n. ingår i förslag stationsdistrikt med stationer i Ljungby och Älmhults och Markaryds veterinärdistrikt, Växjö med sammanlagt även i framtiden betjänas av veterinärer stasju veterinärtjänster, sex ordinarie och en rekryteringstjänst. tionerade på dessa platser. För uppgifter i övrigt i fråga om länsstyrelsens förslag hän- Yttrandena visas till tabeller.

Länsstyrelsen är inte övertygad om att sys- Länsstyrelsen framhåller bl. a. att veteritemet med stationsdistrikt medför så bety- närstationernas lokaler bör vara ändamålsdande fördelar som utredningen antagit. För enliga och välutrustade. Möjligheter bör fin- Kronobergs läns vidkommande anses olä- nas för operativa ingrepp, analyser av blodgenheterna vara påtagliga. Länet har ett och urinprov m. m. Såväl expeditions- som mycket stort antal produktionsenheter och laboratoriebiträde bör finnas. Stationema avstånden från de två huvudortema Växjö bör vidare förses med radioanläggningar.

144 SOU 1971: 3

ä» eva än v8 m2 8a S» H2. v8

82 v n H u H. H

0a

vHvän av âu 000 aa 0nm än va

m m H m w H N

22 om

ouanxmäm HvHåoåawH

.sv nä. omv 2:. van än ä a: Sn

ä.: 0 H v a N m

oH .Hm

SH mä än eva NHv H8 m: SH omv

H H m N v 003 HH .HH vv

HaHSHoHRåH

o: o: 5 5: v8 EH Sw aâ än §0

o §9 SHHHH m avs o SSH H G5 m avvH

E›m z NH

HH HH

m? nä. än HE Nvvns HS anv s: NON

n aSH GvHH m H §5 v HvRH w u amvH m SE

009 .SM HH HH

-maEnEo_.

v?

a...

H35.. Håømm

aomøiå.

.§8 nH ä 3 am NN nu om vn

H83 802mm :Bum

2.5 E305

canvas

82 o

8a

.Huan :å

.§5

amgueozogvm .H

å

nä nä så SH m5 Ev nu» man

H n w m o

H85. .Gu-Wu 002 HH 2 2

.âapvân

Sv .H8 000 SH .H2 8.. 8a Sv

:uxuowüåäåoa R Hv 2 3

a: m: vHHH SH :H

-H53 30.3

»Yâbâhnn

.sååå

.N §2 avgå

v.85. 00083 ...Hägg äâøzvå gbase HHHHHHEHHH.

azaâøåøcm “Häoâåxvuoå

SOU 1971 :3 10-07190

3. Förslag till ny veterinärdistriktsindelning för Kronobergs län

3: 1 Veterinärväsendeutredningens preliminära förslag

Total Beräknade Distrikt omfattande landareal J ämförelsetal jämförelsetal

_ nedanst. kommunblock för distr. Statlonerings-

Antal V_et.

m. m. ha 1966 1969 1975 1980 inom distr. orter

Lilmgby .. ..

320 100 17 632 15 ses 12 119 10 134 3 Ljungby (stat.)

§f§§kaWd/S“°m5“aS

Älmhult Alvesta Lessebo

__ Tingsryd 528 300 26 848 23 513 18 795 16 070 3+1 rt Vaxjo (stat.) Växjö Åseda/Lenhovda

Summa 848 400 44 480 39 381 30 914 26 204

Summa antal

vet. 6+l rt

Uppbyggandet av veterinärstationerna bör liga avseenden hänfört sig till nuvarande planeras i god tid och ske successivt. Hän- distriktsindelning och har i flera fall frånsyn bör tas till sådana förhållanden som gått både kommunblocks- och länsgränser. djurantalet inom vissa delar av distrikten, Utredningen anser för sin del att i likhet vilket kan motivera att någon av veterinä- med vad som skett i andra län och vad rema under en övergångstid placeras utan- som där kunnat accepteras dessa gränser för stationen. Detta är enligt länsstyrelsens även i nu förevarande fall i möjligaste mån mening lämpligt i det föreslagna Växjö- bör respekteras vid en nyindelning av länet distriktet där en av veterinärema på den i distrikt. Planen för indelning av länet i tänkta Växjöstationen tills vidare bör sta- kommuner är helt genomförd fr. o. m. den tioneras i Lenhovda. I länsstyrelsens hand- l januari 1971. Utredningen kan dock ansluläggning av ärendet har deltagit vissa leda- ta sig till uppfattningen att Knäreds och möter i Iantbruksnämnden. Länsstyrelsen Hishults kommuner i Hallands län bör gå in har vidare inhämtat yttranden av bl. a. vissa i distrikt i Kronobergs län. Utredningen fökommuner, samarbetsnämnder för kommun- reslår att länet skall delas in i tre distrikt, block samt Kronobergs lânsförbund av RLF. varav ett stationsdistrikt med fyra veteri-

närer. En av dessa tjänster bör tills vidare

avses för en veterinär stationerad i Tingsryd. Utredningens synpunkter och förslag

Beträffande detaljerna i övrigt i utred- Utredningens preliminära förslag upptar för ningens förslag hänvisas till tabeller. Här- Kronobergs län två stationsdistrikt med sta- av framgår att Kronobergs län får samma tioner i Ljungby och Växjö för samman- antal distriktsveterinärer som f. n., vilket ocklagt sju veterinärer. Såsom utredningen så länsstyrelsen föreslagit. Motiven härför framhållit i sina principiella bör är bl. a. de relativt stora avstånden inom

synpunkter stationsdistrikten tills vidare förbehållas de länet och produktionsförhållandena i övrigt. delar av landet, där en mera intensiv ani- - framhållit

Såsom utredningen i sina prinmalieproduktion bedrivs. Utredningen anser cipiella synpunkter bör veterinärema i didärför att endast en station bör inrättas i strikt som

av annan typ än stationsdistrikt detta län, i Växjö, som över- avses få mer än en veterinär

en ordning i princip plaensstämmer med länsstyrelsens synpunkter. I det di-

ceras på skilda stationeringsorter.

Länsstyrelsen har i sitt förslag i väsent- strikt som föreslås omfatta Ljungby och

146 SOU 1971: 3

3. Förslag till ny veterinärdistriktsindelning för Kronobergs län 3: 2 Länsstyrelsens förslag i i Total Beräknade Distrikt omfattande landareal Jämförelsetal jämförelsetal . . nedanst. kommunblock för distr. Antal vet. Stationeringsm. m. ha 1966 1969 1975 1980 inom distr. orter

Ljungby Markaryd/Strömsnäsbruk Älmhult samt Loshults, Örkeneds, Ljungby (2, stat.) Vittsjö och 422 227 23 488 21 170 16 627 14 028 4 Markaryd Skånes Fagerhults Älmhult kommuneri Kristianstads län Hishults och Knäreds : kommuner i : Hallands län i Alvesta Ä Lessebo u “a” Tingsryd 528 300 26 848 23 513 1a 795 16 070 4

?r/iflgjä g V

Växjö Åseda/Lenhovda Summa 950 527 50 336 44 683 35 422 30 098 Summa antal vet. 8

3. Förslag till ny veterinärdistñktsindelning för Kronobergs län 3: 3 Veterinärväsendeutredningens definitiva förslag

Total Beräknade landareal J ämförelsetal jämförelsetal Distrikt omfattande för distr. , . Antal vet. Stationeringsnedanst. kommuner ha 1966 1969 1975 . 1980 inom distr. orter i i 1. Växjö distrikt Alvesta Lessebo › Växjö (2+l rt, Tingsryd 528 300 26 848 23 513 18 795 16 070 3+] rt stat.) Uppvidinge Tingsryd Växjö 2. Markaryds distrikt Markaryd I detta distrikt ingår även Hishults och 80 532 4 215 3 652 3 369 3 024 1 Markaryd Knäreds kommuner i . Hallands län . › › i 3. Ljungby distrikt - Ljungby Ljungby (2) 268 000 15 692 14 165 10 820 9 080 2+] extra Älmhult i i Älmhult (extra) Summa 876 832 46 775 413300 32 984 28174

Summa antal vet. 6+] rt+ 1 extra

Älmhults kommunblock synes dock särskilda bergs län skall delas in i tre veterinärdiskäl tala för att två veterinärer stationeras i strikt, varav ett stationsdistrikt, med sam- Ljungby. manlagt åtta veterinärer, sex ordinarie, en Utredningen föreslår alltså att Krono- rekryteringstjänst och en extra.

SOU 1971: 3 147

7.9.8 Kalmar län Yttrandena

Länsstyrelsen kan i huvudsak acceptera ut- Länet omfattar sammanlagt 16 kommuner. redningens allmänna principer, medan där-

Kommunblockens antal är tolv. emot de konkreta måste bli före-

förslagen Åkerarealen omfattade 1966 sammanlagtmål för diskussion. Det anses vidare väsent- 149 575 ha, varav 74 800 ha beräknas vara ligt att organisationen utformas så att jourlångsiktigt bestående. Detta motsvarar 50 % frågan kan lösas på ett för alla parter tillav 1966 års areal. Den marginella anges till fredsställande till att di-

sätt. Med hänvisning 19 850 ha eller 13 %. Antalet brukningsstriktsveterinären på många platser kommer enheter var nämnda år 7 911 och beräknas att vara den ende tillgänglige veterinären 1980 bli 3 500. Antalet kor var år 1966 bör han enligt länsstyrelsens mening vara 57 500 och anges 1980 till 36 200. Beskyldig att liksom nu utöva nödig djursättningamas antal antas samtidigt minska sjukvård även för hundar och ev. övriga från 6 629 till 2 587, vilket innebär att ansällskapsdjur. talet kor per besättning kommer att öka

Med de motiveringar som i övrigt framfrån 8,6 till 14,0. förts i länsveterinärens föreslår

yttrande Länet är indelat i 15 veterinärdistrikt. länsstyrelsen den distriktsindelning som Iämförelsetalen uppgick 1966 till mellan. framgår av tabeller. Detta innebär att länet 2 467 (Högsby) och 7 036 (Vimmerby). skall ha 14 veterinärer eller två sammanlagt

mer än utredningen preliminärt föreslagit.

Länsveterinären framhåller bl. a. att be-

1. Nuvarande véterinärdistriktsindelning i tydelsen av att stationsdistrikt skall ha sär-

Kalmar län (antal: 15) skilda lokaler och biträdeshjälp inte får över-

» värderas. De veterinära insatserna inom

J ämförelsetal -stationsdistrikten kan i allmänhet inte vän-

Landareal tas ge någon stor kapacitetsökning, ty redan Veterinärdistrikt ha 1961 1966 nu har flertalet distriktsveterinärer en väl

fungerande telefonpassning. Stationsdistrikt Borgholm g 41662 6 360 6 302 kan innebära vissa fördelar endast under Emmaboda 79 883 4 614 3 200 Gamleby 122 285 9 182 7 009 förutsättning att djurtätheten inom området Högsby 77 961 3 183 2 467 är stor och avstånden blir rimliga. Stations- Löttorp 29 503 3 811 3 177 Målilla 4 256 3 529 . distrikt i Kalmar kan endast accepteras, om 86 579 Mönsterås _ 61 715 4 237 3 284 veterinär tills vidare till Torsås

delegeras Mörbylånga 62 994 5 916 5 531 och Nybro samt om sammanlagt fem vete- Nybro 57 442 4 291 3 460 Oskarshamn* 127 661 2 459 4 072 rinärer tillhör stationen.

Rockneby 60 552 4 813 4 350 I distrikten

teten betyder det sålunda att man placerat 73 780 67 605 flera veterinärer på samma ställe, utan att

Summa

i dessa f. ö. har någon sammanbindande fak- Allians; distrikt 1966 tor. Med hänsyn till bl. a. de stora reseav- 1966 stånden inom vissa områden föreslår läns- Nybildat veterinären att den nya distriktsindelningen utformas i enlighet med hans förslag. Enligt veterinärväsendeutredningens pre- Lantbruksnämndens förslag till distriktsliminära ;förslag skall länet delas in i fyra indelning sammanfaller med länsveterinärens distrikt, _varavett stationsdistrikt, med sam- i fråga om antal distrikt och antal veterinämanlagtntoly .veterinären nio ordinarie rer. Beträffande stationeringsorter föreslår tjänster, en rekryteringstjänst. och två extra., lantbruksnämnden, att inom Västerviks re-

148 SOU 1971: 3

nä än å... m8 ä.. m8 me. ...mm ä ...å än. PN 23

n H n n a _ m m . n w

nä_ m G

ovaaxmuum _aszåuå_

2a 8a ma. m8 .å 8a m: .ma m3 va. m5 80

w v u m N m v v 0 m

mo.: u.

83. å_ Nm..

os S.. Må S_ a; os v: a... ä.. :v

m :Z n N u e 83 .En v N. 82 o_ o_ ä

_såeøuå_

-mxaauâ

a.,

§5 “anammat

h HGMW .äE :aim 5 .en e_

som? :..

uEOOOkQ 083.5

:S

% 82 :o ...o

m8 m: ...WS å. n.. .ä .ä ...E gå (NAEN

N n a.. 2 n.. t 2 m. o...

.§53 ...m3 .aa

häåevm

.. .. a..

8a n.. n.. .m2 .So en os .av oc... ä ä .www

c h n_ ._ s.. 82 2 e m.. 8 m_ a

.üäw .Eau

.genes

..

con ...ä .Sn os. än o.:

:åoøuaåêâaea 3 ä R ä a 8.5.3 .små

a: m: came.. .

-v54 _uoä . . cci.: . _..._ con...?

_. 8503...

. . .. ._.

.uSEøm

»Nuaxxwxuuc

. ..

.anamma

.N E52 .äERM owawz ma:

aezüom avønøøuüm .Basa wmaoømcaz mmsänzns maâwâo “hâuøåáxø åtog»

aaoâåuøcsâm

SOU 1971 :3

3. Förslag till ny veterinärdistriktsindelning för län

.Kalmar

3: l Veterinärväsendeutredningens preliminära förslag

Total Beräknade

landareal J ämförelsetal jämförelsetal Distrikt omfattande för distr. Antal vet. Stationeringsnedanst. kommunblockl ha 1966 1969 1975 1980 inom distr. orter

134 200 15 010 14 282 13 327 13 103 2+1 extra Borgholm

gfgfålâgga

Västervik .. .

308 000 17 485 15 871 12 828 11 502 2+1 extra Vasterv1k Vimmerby Hultsfred

345 500 13 713 12 593 9 275 7 648 2 Högsby

gâåâgyam i

Mönsterås

Nybro

. 329 500 22 203 19 909 15 254 14 221 3+1 n Kalmar (stat.)

gâfåâgøda

Torsås

Summa 1 117 200 68 411 62 660 51 694 46 474

Summa antal

vet. 9+2 extra

+1 rt

spektive Oskarshamn-Högsby-Mönsterås landet där en mera intensiv animalieprodukdistrikt båda tjänsterna (l+1 extra) sta- tion bedrivs. Detta skulle kunna tala för att tioneras till Gamleby respektive Högsby. En- något stationsdistrikt ej bör tillkomma i detta ligt lantbruksnämnden bör det inte vara län. Det oaktat anser utredningen att särsjälvklart, att den kommunala centralorten V skilda förutsättningar föreligger för att ininom ett distrikt skall vara veterinär sta- rätta ett dylikt distrikt i länet. I Kalmar tioneringsort. Härvidlag bör anirnaliepro- finns sålunda ett välutvecklat veterinärmeduktionens lokalisering väga tyngre än vad 7dicinskt laboratorium. Ett mindre djursjukutredningen ansett. hus för poliklinisk och stationär vård av

I de från länets distriktsveterinärer, kom- sällskapsdjur har inrättats. Vidare finns, enmunala samarbetsnämnder och två RLF- ligt vad utredningen har sig bekant, en förbund inhämtade yttrandena framförs syn- . tomt tillgänglig för en veterinärstation. Utpunkter och *förslag som i huvudsak sam- redningen föreslår därför att en station manfaller med länsveterinärens förslag. omfattande sammanlagt fyra veterinärtjäns-

ter upprättas; en av dessa bör vara en re-

kryteringstjänst. I enlighet med vad utred- U tredningensvsynpunkter och förslag

ningen också framhållit i de pricipiella syn- Både enligt veterinärväsendeutredningens punkterna bör en av tjänsteinnehavama plapreliminära och länsstyrelsens förslag bör i ceras utanför stationsorten och stationeras i detta län inrättas ett stationsdistrikt med Torsås. stationsort i Kalmar. Erinras må emellertid Vad länsstyrelsens förslag i övrigt beatt utredningen i sina principiella synpunkter träffar innebär detta en ökning av antalet framhållit att restriktivitet f. n. bör iakttas tjänster med två utöver de av utredningen när det gäller att _inrätta stationsdistrikt. föreslagna. Ett tillgodoseende av länsstyrel- Dessa bör sålunda de delar av . sens förslag skulle emellertid innebära att

förbehållas

150 SOU 1971: 3

3. Förslag till ny veterinärdistriktsindelning för Kalmar län 3: 2 Länsstyrelsens förslag

Total Beräknade

landareal J ämförelsetal jämförelsetal Distrikt omfattande för distr. Antal vet. Stationeringsnedanst. kommunblock ha 1966 1969 1975 1980 inom distr. orter

Borgholm Borgholm (2)

134 200 15 010 14 282 13 327 13 103 2+l .Mörbylånga Mörbylånga

,. . Gamleby Vastervik 187 300 10 094 9 177 8 277 7 845 1+1

Västervik (extra) Vimmerby 120 700 7 391 6 694 4 55 l 3 657 1 Vimmerby

Hultsfred/Virserum 118 300 5 407 4 908 3 426 3 343 1 Målilla

Oskarshamn Högsby Högsby 227 200 8 306 7 690 5 849 4 305 1+1 Oskarshamn Mönsterås (extra) Nybro Kalmar (stat., Kalmar 2+l rt)

329 500 22 203 19 909 16 264 14 221 4+1 rt Emmaboda Nybro Torsås Torsås

Summa 1 117 200 68 411 62 660 51 694 46 474

Summa antal

vet. 14

man redan från omkring 1975 skulle få distrikt med otillräckliga djurunderlag. Utredningen anser sig därför böra vidhålla förslaget om antalet tjänster i länet. Däremot talar bl. a. principiella skäl för en omdisposition av de föreslagna tjänsterna, varvid länsstyrelsens synpunkter i fråga om indelningen, såsom framgår av tabeller, i väsentliga avseenden kan tillgodoses. På tio platser i länet kommer därför att finnas veterinärer mot av utredningen tidigare föreslagna fyra. Indelningen ansluter sig helt till kommunblocksindelningen.

Utredningen föreslår alltså, att Kalmar län delas in i sju veterinärdistrikt, varav ett stationsdistrikt, med sammanlagt tolv tjänster, nio ordinarie, en rekryteringstjänst och två extra.

SOU 1971: 3

3. Förslag till ny veterinärdistriktsindelning för Kalmar län

3: 3 Veterinärväsendeutredningens definitiva förslag

Total Beräknade

landareal J ämförelsetal jämförelsetal Distrikt omfattande för distr. Antal vet.

Stationeringsnedanst. kommuner ha 1966 1969 1975 1980 inom distr. orter

1. Borgholms distrikt Borgholm Borgholm Ölands-Åkerbo 1+1 extra

Löttorp (extra) 2. Mörbylånga distrikt Mörbylånga

66 700 Mörbylånga Torslanda

3. Gamleby distrikt Västervik 187 300 Gamleby

1+ l extra Västervik

(extra) 4. Vimmerby distrikt Vimmerby 120 700 Vimmerby

5. Målilla distrikt Hultsfred 118 300 Målilla

6. Oskarshamns distrikt Fliseryçd Mönsterås Ålem 227 200 Oskarshamn Högsby Oskarshamn

7. Kalmar distrikt Emmaboda Kalmar Kalmar (stat,

329 500 22 203 19 909 16 264 2+1 rt) Nybro Torsås Torsås

Summa 1117200 68411 62660 51 694

Summa antal vet. 9+1 rt+ 2 extra

SOU 1971: 3

7.9.9 Gotlands län för länet

men en ökning av jämförelsetalen

med drygt 3 000. Gotlands län omfattar numera endast en Behovet av veterinära insatser för fjäderkommun. sällskapsdjur och sporthästar är

fänäringen,

Vid 1966 års jordbruksräkning uppgick inte täckt. Det är högst ovisst om nuvarande åkerarealen till 80 125 ha, varav 66 800 ha underlag inom länet kan leda till anställning, beräknas vara bestående, motsva- alternativt fri etablering av specialister för

långsiktigt

rande 83 %. Den åkern nämnda djurslag. Det torde vara mest rea-

marginella anges till 12 975 ha eller 16 %. Antalet listiskt att inräkna för dessa

bruknings- servicebehoven

enheter var 1966 totalt 3 632 och beräknas djur i distriktsveterinärernas arbetsbörda.

Antalet kor var först- Två av de nuvarande distrikten är onormalt 1980 utgöra 2000. nämnda år 18 800 och antas 1980 bli arbetstyngda. Hemse hade 1966 ett jämfö- 15 500, fördelade på 2 829 respektive 1 024 relsetal på 7 856, räknat enbart på kor, häs-

Detta innebär att antalet kor tar och svin. Slite med tillagda delar av besättningar.

mellan Visby distrikt har även ett högt jämförelseper besättning angivna år väntas sti-

6,8 ti-ll 15,2. tal och därtill stor landareal. Länsstyrelsen ga från

Veterinärdistriktens antal är fem, av vilka föreslår att länet skall få en treveterinärdock distrikt vakantsatts och tillsvi- station med Hemse som stationsort samt två

Visby

i länet. enmansdistrikt med Visby respektive Slite dare delats upp på andra distrikt

som stationeringsorter, d. v. s. sammanlagt

fem veterinärer. Länsstyrelsens förslag till 1. Nuvarande veterinärdistriktsindelning i

avgränsning av de olika distrikten framgår Gotlands län (antal: 5)

av utredningens definitiva förslag.

an-

Jämförelsetal Den gotländska animalieproduktionen

?j- ses visa en klar koncentration till södra Got-

Landareal Veterinärdistrikt ha 1961 1966 land. Hemse för detta om-

utgör centralort

råde och har en väl utbyggd allmän service. Hemse 63 716 7 711 7 856

tjänstelokaler för en veteri- Klintehamn 51 312 5 019 4 673 Ändamålsenliga Ljugarn 64 354 5 048 4 408 närstation kan ordnas i seminföreningens Slite 109 873 6 252 5 569 och laboratorium.

f. d. tjurstall Visby 28 567 2 484 2 259

I fråga om vägnät kan Visby och Hemse

Summa 26 514 24 765 betecknas som likvärdiga operationsbaser,

men vid till reseavstånd och

hänsynstagande

resekostnader framstår Hemse som det ojäm-

Enligt utredningens preliminära förslag förligt bästa alternativet. I Hemse har man skall länet i fortsättningen ha en treveteri- ett

enligt utredningens kalkyler lämpligt närstation och ett enmansdistrikt. för en treveterinärstation in-

djurunderlag

om en radie av ca 40 km med stationsorten Yttrandena området. Motsva-

belägen i det djurtätaste

framhåller rande tal med Visby som stationsort skulle Länsstyrelsen bl. a. att i jämförelsetalen för Gotlands län inte inräknats bli ca 60 km med en sektor på ca 10 km

har närmare 30 % runt Visby praktiskt taget utan animalielänets 90 000 får. Länet av landets får. produktion och den största djurtätheten

samtliga Förlossningssjuk-

infektiösa 40-60 km bort. Stationsdistrikt i Hemse domar, mastiter, polyarthriter m. fl. hos får samt och enmansdistrikt i Visby respektive Slite

sjukdomar receptför-

åt får- skulle innebära att reseavstânden inom läskrivning och profylaktisk rådgivning

andel av Gotlands- nets samtliga tre distrikt maximeras till ca ägarna utgör en påtaglig veterinäremas arbete. För får torde koeffi- 40 km. cienten 1/ 20 vara realistisk. Även om den Länsstyrelsens förslag sammanfaller med

till 1/ 30, innebär fårstam- de synpunkter och förslag som framförts av skulle korrigeras

SOU 1971: 3 153

lantbruksnämnden, hushållningssällskapet, RLF :s och samarbetsnämnden

länsavdelning

för Gotlands kommuner. Vid länsstyrelsens handläggning av ärendet har länsveterinären deltagit. Distriktsveterinärerna i Gotlands län, som

Beräknade jämförelsetal

kommit in med gemensamt yttrande till länsstyrelsen, anser sig inte kunna biträda utredningens förslag. Enligt distriktsveterinärerna bör nuvarande indelning bibehållas och Visby distrikt återupprättas. Tjänsten i Visby bör beredas möjlighet att täcka behovet av veterinära insatser bl. a. inom Got- J lands fjäderfäskötsel samt bland hundar,

ämförelsctal

andra sällskapsdjur och sporthästar.

Utredningens synpunkter och förslag Länsstyrelsen har i sitt yttrande erinrat om den betydande fåravel som finns på Gotland och de speciella problem denna för med sig. 1966 Kor Även om de veterinära insatserna för får i

jordbruks-

väsentliga avseenden bör ske inom ramen

vid

för en organiserad fårhälsokontroll, ställer onekligen denna gren av animalieproduktio-

Antal Hästar

räkningen nen även krav på insatser från distriktsve-

terinärt håll, som inte kommer till uttryck i å de s. k. jämförelsetalen. Länets isolerade

åker °§ mar- ginell

läge ställer i förevarande avseenden - lik-

E

:O som också i andra fall - speciella krav på

s

.D best. organisationen. Utredningen anser därför att

Procent

länsstyrelsens förslag bör accepteras, vilket alltså innebär att länet skall ha fem veteri-

närer mot av föreslagna fyra.

utredningen

best. åker En treveterinärstation bör inrättas i Hemse

Längs.

och dessutom bör två enmansdistrikt tillkom-

kommunbløck

ma. med stationeringsorter i Visby och Slite. läns Som alternativ till Visby kan tänkas Roma räkn 1966 kloster. -- Beträffande de närmare detal-

Jordbruks-

jerna i förslaget hänvisas till tabeller. Utredningen föreslår alltså att Gotlands Gotlands län delas in i tre veterinärdistrikt, en tre-

veterinärstation i Hemse och två enmansdistrikt med stationeringsoner i Visby respektive Slite, d. v. s. sammanlagt fem veterinärer vilka samtliga bör bli ordinarie.

beträffande

Uppgifter

2.

5.4 SOU 1971: 3

för Gotlands län 3. Förslag till ny veterinärdistriktsindelning

3: 1 Veterinärväsendeutredningens preliminära förslag

Total Beräknade landareal J ämförelsetal jämförelsetal för distr. Antal vet. Stationerings-

Distrikt ha 1966 1969 1975 1980 inom distr. orter

På Gotland föreslås en treveterinärstation i Visby samt ett enmansdistrikt i Hemse. Det senare distriktet torde böra avgränsas på lämpligt sätt av vederbörande länsmyndigheter så att utredningl ens allmänna normer blir tillgodosedda. l i Summa antal i vet. 4

för Gotlands län 3. Förslag till ny veterinärdistriktsindelning

3: 2 Länsstyrelsens förslag

Total Beräknade

landareal Jämförelsetal jämförelsetal

för distr. Antal vet. Stationerings- Distrikt ha 1966 1969 1975 1980 inom distr. orter

50 477 3 999 3 834 3 587 3 583 1 Visby Visby Slite 112 393 5 192 4 617 4 656 4 652 1 Slite

Hemse 151 140 15 581 14 701 13 974 13 961 3 Hemse (stat.)

Summa 314 010 24 772 23 152 22 217 22196

Summa antal

vet. 5

i

3. Förslag till ny veterinärdistriktsindelning för Gotlands län

3: 3 Veterinärväsendeutredningeus definitiva förslag

Total Beräknade landareal Jämförelsetal jämfönelsetal för distr. Antal vet. Stationerings- Distrikt ha 1966 1969 1975 1980 inom distr. orter

1. Slite distrikt Fårö, Fleringe, Rute, Bunge, Lärbro, Hellvi, Halls, Hangvars, Othems, Stenkyrka, Tingstäde, Martebo, Lokrume, Hejnums, 112 393 5 192 4 617 4 656 4 652 l Slite Fole, Bäls, Vallstena, Källunge, Gothems, Hörsne med Bara, Norrlanda, Anga och Boge församlingar i Gotlands kommun

2. Visby distrikt

Lummelunda, Väskinde, Bro, Visby, Hejdeby, Endre, Ekeby, Follingbo, Barlingbo, Dalhems, Ganthems, Sjonhems, 50 477 3 999 3 834 3 587 3 583 1 Visby Halla, Björke, Roma, Valls, Akebäcks, Träkumla, Stenkumla, Västerhejde och Tofta församlingar i Gotlands kommun

3. Hemse distrikt

Eskelhems, Hogräns, Atlingbo, Mästerby, Viklau, Vänge, Ala, Kräklingbo, Gammelgams, Östergams, Ardre, Alskogs, Buttle, Guldrupe, Väte, Västergams, Sanda, Klinte, Hejde, Etelhems, Garde, Lau, Närs, Lye, Stänga, 151 140 15 581 14 701 13 974 13 961 3 Hemse (stat.) Lojsta, Fröjels, Gerums, Levide, Eksta, Sproge, Silte, Fardhems, Linde, Hemse, Burs, Rone, Alva, Eke, Havdhems, Hablingbo, Grötlingbo, Näs, Fide, Öja, Hamra, Vamlingbo och Sundre församlingari Gotlands kommun

Summa 314 010 24 772 23152 22217 22196

Summa antal vet. 5

156 SOU 1971: 3

7.9.10 län Länsstyrelsens förslag om fyra enmans-

Blekinge

distrikt överensstämmer med vad bl. a.

lantbruksnämnden och länsveterinären för- Länet omfattar sammanlagt tio kommuner.

ordat. Länet är indelat i fem kommunblock.

Länsstyrelsen delar utredningens principi-

Åkerarealen 1966 totalt 43 525

utgjorde såvida inte

ella uppfattning att länsgräns, ha; härav beräknas 23 125 ha (53 %) utgöra

särskilda skäl föreligger, skall utgöra spärr långsiktigt bestående åker (1980). Den mar-

för distriktsindelningen. Sådana särskilda

ginella åkern antas utgöra 9 150 ha (21 %). såvitt avser

skäl anses emellertid föreligga

antal var 1966 totalt Brukningsenheternas län

Bromölla kommunblock i Kristianstads 3 329 och beräknas 1980 till 1 200. Antalet

och västra delen av Blekinge län. Sölveskor var 1966 sammanlagt 15 400 fördelade

borgs och Bromölla kommunblock utgör ur på 2598 besättningar och har antagits år

såväl arbetsmarknads- som näringssynpunkt 1980 bli 8 200 i 715 besättningar, vilket

en väl sammanhållen enhet med Sölvesborg innebär att antalet kor per besättning mel-

som naturlig centralort. Bromölla köping lan angivna år stiger från 5,9 till 11,5.

tillhör också f. n. Sölvesborgs veterinär-

Länet är indelat i sex_ veterinärdistrikt,

distrikt. Även pälsdjursuppfödningen talar vilkas jämförelsetal 1966 utgjorde mellan

för ett bibehållande av Sölvesborgs veteri- 2 912 (Olofström) och 5 537 (Ramdala).

närdistrikt. Ett av landets största distrikt

för uppfödning av pälsdjur finns här, om-

fattande cirka 240 uppfödare med en års-

1. Nuvarande veterinärdistriktsindelning i av 200 000-300 Nä-

produktion 000 valpar.

Blekinge län (antal: 6) behov av

ringen måste anses ha ett legitirnt

veterinär service på nära håll.

J ämförelsetal Länsstyrelsen biträder utredningens upp-

--_-*-

Landareal fattning att distrikten bör omfatta ett eller Veterinärdistrikt ha 1961 1966

flera kommunblock. I princip bör varje

kommunblock utgöra ett veterinärdistrikt.

distrikt. Av denna anledning förordas att 29 672 25 099 Olofström och Karlshamn tillsammans bör Summa utgöra ett distrikt. Länsstyrelsen föreslår, att distriktsveterinärerna även framdeles ska-ll som tjänste- Enligt veterinärväsendeutredningens pre- uppgift ha hälso- och sj-ukvård för hundar liminära förslag skall länet delas in i två och andra sällskapsdjur. distrikt med två veterinärer i varje distrikt I länsstyrelsens handläggning av ärendet eller sammanlagt fyra veterinärer.

har deltagit planeringsrådet.

Beträffande de tvåveterinärdistrikt som föreslagit anför länsveterinären utredningen Yttrandena bl. a. följande. Länsstyrelsen föreslår att länet skall delas in När förslaget redogör för de s. k. stationsbestående av de kom- distrikten med minst tre ordinarie distriktsi fyra enmansdistrikt munblock som framgår av tabell. I di- veterinärer, redovisas fördelar som tillgång strikt i länet föreslås även ingå Bromölla till statsanställt biträde, lämpliga lokaler, kommunblock i Kristianstads län. minskad yrkesmässig isolering, möjlighet för

SOU 1971: 3 157

speciella kunskaper och erfarenheter att bätt- distriktet i Sölvesborg bör enligt länsstyrelsen re komma till sin rätt o. s. v. Men övervä- föras även Bromölla kommunblock i Krigande delen av detta kommer inte dem .till stianstads län. del som enbart är två. Biträde, lokaler etc. Såsom framgår av utredningens principiförutsätts inte tillhandahållas. I realiteten ella synpunkter länsvetedelar utredningen betyder det därför endast, att veterinärerna rinärens att fördelarna med att uppfattning bor på samma plats. De behöver inte ha ha två veterinärer stationerade på samma närmare kontakt med varandra och kommer plats de nackdelar i regel inte uppväger med största sannolikhet att vara verksamma som kan följa därmed. Däremot anser utinom var sitt område oberoende av varandra. redningen såsom i annat sammanhang Några påtagliga fördelar av att vara bosatt nämnts att bestämda fördelar kan följa med på samma ort kan sålunda inte påvisas men att inom samma distrikt ha två veterinärer, desto fler nackdelar för den djurägande all- men stationerade på olika Så kan platser. mänheten. Ökade kostnader medför lätt re- t. ex. vara fallet då den beräknade arbetsstriktivitet från djurägarens sida beträffande bördan kommunblock kan i två intilliggande anlitande av veterinär. förväntas bli mycket olika i de båda blocken Ett djurägarintresse av hög dignitet är vidare önskemålet att men där en sker genom ett sam-

utjämning

kunna samarbeta med samma veterinär. För manförande av blocken till ett distrikt med denne är det angeläget att göra sig fullt för- två veterinärer men placerade på olika orter. trogen med de olika spe- Förutsättningar besättningarnas för en sådan ordning anser ciella problem. i vad avser Karlsutredningen föreligga Lantbruksnämnden framhåller att utred- krona- och Ronnebyblocken, som sålunda ningens prognoser över djurantalet 1975 och bör bilda ett distrikt med två veterinärer, 1980 stämmer väl överens med de beräk- stationerade i Karlskrona och I Ronneby. ningar av antalet husdjur, som gjorts av övrigt bör i länet inrättas två enmansdistrikt, nämnden. Den indelning omfattande Karlshamns och Olofströms som utredningen föreslår anses emellertid inte ge för- kommuner med stationeringsort i Karlshamn

några

delar vare sig för länets djurägare eller för samt Sölvesborgs kommun med stationeveterinärorganisationen som sådan. Nämn- ringsort i Sölvesborg. Däremot anser sig utden förordar i stället att länet delas in i fyra redningen inte kunna att Brotillstyrka distrikt. Skulle ändock en mera mölla kommunblock i Kristianstads län hän-

långtgående

förändring i distriktsindelningen övervägas, förs till detta distrikt, som kan beräknas få bör i så fall frågan om inrättande av ett ett fullt tillräckligt djurunderlag utan ytterenda länsdistrikt med veterinärstation när- ligare tillskott. Detta block bör i stället ingå mare utredas. i distrikt i sistnämnda komlän. Härigenom De synpunkter som framkommit i de öv- mer distrikten att helt följa kommunblocksriga av .länsstyrelsen inhämtade yttrandena indelningen i länet. överensstämmer i huvudsak med vad läns- Genom sålunda föreslavad utredningen styrelsen, länsveterinären och lantbruks- git bör länet som få en lämplig indelning nämnden anfört. krav bl. a. kan tillgodose de speciella som sammanhänger med

pä-lsdjursuppfödningen

i länet. Även om dess behov av veterinär Utredningens synpunkter och förslag sakkunskap i väsentliga avseenden tillgodoöverensstämmelse råder så till vida mellan ses på annat sätt än genom distriktsveteriutredningens preliminära förslag och läns- närkåren, bör dock i detta sammanhang styrelsens att länet i särskild hänsyn tas till denna enligt båda förslagen uppfödning. fortsättningen bör få fyra veterinärer. Ut- Utredningen föreslår alltså att Blekinge redningen har för sin del preliminärt för- län delas in i tre veterinärdistrikt med samdelat dessa på två distrikt, medan länssty- manlagt fyra veterinärer; samtliga bör bli relsen för sin del föreslår fyra distrikt; till ordinarie.

..

:v o: vä So än

82 H v _ m »sv 2

å» as vä omm v2

_ m _ m

22 navS

ouvøäsm_vsmmuaå_

5 2: s» omvS_ Em

N v. _ v m

mo.: ä

v8 mvov8 m: än

S.: n n N m Nsv S

_väzuâån

E sv mm..mä a:

så m G5såm :mcv :na§6

2 n

ovNm::å 5 E_

N §9m _ så v avsS.:G5

S.: .om c

.âepøxa

u:

s

mvmva. vä ovv G3

:oc§385 §5

.såaomuaâ__väm

e ...m8n_ ä S 8

.sasom?:osm

än..om 2 2 2 v»

288mnames

:S

8a

en 2._ En m8

u w n Sv»

»máååü

.. 2

Sn omvmanos 08

o m n

:så .amma83 2 2

-avges

Sw8_ o.: 8a

=u«0o3==EEO«mv mm S

2 8_ 82:

-v23_øoä

aåüsm

mwacxxmxäa

kärnan:

.N

savz.äoaazvmE0520;nossm902.28

:Evamzvm

SOU 1971 : 3 159

3. Förslag till ñy veterinärdistriktsindelning för Blekinge län

3: 1 Veterinärväsendeutredningens preliminära förslag

Total Beräknade landareal Iämförelsetal jämförelsetal Distrikt omfattande för distr. Antal vet. Stationeringsnedanst. kommunblock ha 1966 1969 1975 1980 orter

Karlskrona l 185 300 12 756 ll 586 9 189 7 950 2 Karlskrona Ronneby ä Karlshamn Olofström 105 600 9 602 9 791 7 995 7 447 2 Karlshamn Sölvesborg Summa 290 900 22 358 21 377 17 184 15 397

Summa antal vet. 4

3. Förslag till ny veterinärdistriktsindelning för Blekinge län

3: 2 Länsstyrelsens förslag i

Total Beräknade landareal J ämförelsetal jämförelsetal å Distrikt omfattande för distr. Antal vet. Stationerings- 5 nedanst. kommunblock ha 1966 1969 1975 1980 inom distr. orter i

Karlskrona 103 100 7 643 7 106 5 659 4 930 1 Karlskrona Ronneby 82 200 5 113 4 480 3 530 3 020 l Ronneby

87 200 4 990 4 622 3 080 2 631 1 Karlshamn

Sölvesborg

34 500 6 288 6 851 6 486 6 354 1 Sölvesborg

ffålfgliâååüglás

län

Summa 307 000 24 034 23 059 18 755 16 935

Summa antal vet. 4

SOU 1971: 3

3. Förslag till ny veterinärdistriktsindelning för Blekinge län 3: 3 Veterinärväsendeutredningens definitiva förslag

Total Beräknade

landareal Jämförelsetal jämförelsetal Distrikt omfattande för distr. Anta] vet. Stationeringsnedanst. kommuner ha 1966 1969 1975 1980 inom distr. orter

1. Karlskrona distrikt Fridlevstad Hasslö Jämjö Ka 1 k

r 5 Karlskrona 185 300 12 756 11 586 9 189 7 950 2

Ronne y;ma Piäüraby Rödeby Ronneby 2. Karlshamns distrikt

87 200 4 990 4 622 3 080 2 631 1 Karlshamn

3. Sölvesborgs distrikt Sölvesborg 18 400 4 612 5 169 4 915 4 816 1 Sölvesborg

Sunnna 290900 22358 21377 17184 15397

Summa antal ven 4

SOU 1 971 : 3 l 61

11--07190

7.9.11 Kristianstads län kommunblock bör hänföras till Hässleholms-

distriktet i stället för Ängelholmsdistriktet.

Detta län är indelat i 33 kommuner. Länet För detta talar Perstorpsblockets läge och re-

seavstånden. Avgränsningen av distrikten har sammanlagt 13 kommunblock.

i övrigt synes, utifrån de förutsättningar ut-

1966 uppgick åkerarealen till 193 875 ha

redningen uppställt, inte ge anledning till och beräknas 1980 utgöra 142 575 ha. Detta innebär att den bestående åkern antas upp- erinringar.

74 % av 1966 års. Den Länsstyrelsen framhåller, att utredningen gå till marginella

10 %. Antalet för sin del redan tagit ställning till de riktanges till 19 025 ha eller

linjer efter vilka den veterinära distriktsorbrukningsenheter var 1966 sammanlagt 10 780 och beräknas till 1980 till ganisationen skall utformas. De synpunkter

sjunka

på utredningens förslag som utredningen nu 5 200. Antalet kor var 1966 totalt 62 000,

och antas begär skall enligt remisskrivelsen avse defördelade på 8 398 besättningar,

taljutformningen. I enlighet härmed saknar fram till 1980 minska till 38 900 vid sam-

länsstyrelsen anledning att nu skärskåda förmanlagt 3154 besättningar, vilket innebär att medeltalet kor per besättning väntas öka slaget ur principiella synpunkter. Länsstyrel-

sen utgår emellertid från att tillfälle ges att från 7,3 till 12,3.

Länet är indelat i tolv återkomma bl. a. till frågan om distriktens

veterinärdistrikt,

storlek, sedan det definitiva förvilkas jämförelsetal 1966 uppgick till mellan lämpliga

6 784 (T ommarp) och 12 084 (Kristianstad). slaget lagts fram.

Frågan om stationeringsort för det före-

slagna Österlensdistriktet anses böra disku-

teras. Innan det definitiva förslaget presen- 1. Nuvarande veterinärdistriktsindelning i

terats, synes det dock ej nödvändigt att ta Kristianstads län (antal: 12)

ställning till huruvida Tomelilla eller Sim-

rishamn bör anses lämpligast som statione-

I ämförelsetal

betänkligheter

ningens förslag om stationsdistrikt. Enligt

deras mening är med föreslagen organisa-

tion intet att vinna för djurägama. Det kan

Enligt veterinärväsendeutredningens pre- att servicen

tvärtom befaras, för djurägama liminära förslag skall länet delas in i fyra

blir sämre och att dessa får vidkännas ökade stationsdistrikt med sammanlagt 17 veteri-

kostnader för veterinäremas resor. Om utnärer.

redningens förslag likväl genomförs, bör en-

ligt nämndens enhälliga mening Perstorps Yttrandena kommunblock tillföras Hässleholms stations-

är ense med lantbruksnämn- distrikt. Länsstyrelsen den och länsveterinären om att Perstorps Yttrandena av Skånska Veterinärför-

SOU 1971: 3

eningen och Föreningen Skånes Distrikts- block ansluter sig till förslaget. Samarbetsveterinärer är i huvudsak likalydande med nämnderna för Broby, Klippans, Osby. och sistnämnda förenings yttrande till läns- Örkelljunga kommunblock framför vissa erstyrelsen i Malmöhus län. Även yttrande inringar. av Skånes provinsförbund av RLF är lika- Enligt samarbetsnämnden i Bromölla lydande med förbundets yttrande till läns- kommunblock kommer samarbetsnämnden styrelsen i Malmö; till redogörelsen för Mal- i Sölvesborgs kommunblock att föreslå, att möhus län hänvisas. ett veterinärdistrikt upprättas med statione- Länsveterinären ringsort i Sölvesborg. Om detta förslag betillstyrker utredningens under att aktas, bör även Bromöllablocket föras till förslag förutsättning Perstorps kommunblock förs över till Hässleholms- detta distrikt. att den Lantbruksfärbundets föreningsnämnd i distriktet, föreslagna biträdestjänsutökas ett Kristianstad avstyrker utredningens förslag. ten i varje distrikt med ytterligare biträde att det allmänna kost- Nämnden förordar att nuvarande indelningspå halvtid, nadsfritt ställer stationslokaler till förfo- grunder och placeringsorter i princip bibesamt att en i hålls. gande veterinärtjänst varje distrikt organiseras som en cheftjänst. Samarbetsnämnden i Simrishamns stad - Utredningens synpunkter och förslag

Kiviks kommun föreslår att Simrishamn bör Kristianstads län kännetecknas av en ombli stationsort inom distriktet för Sirnris- fattande inom vissa deanimalieproduktion; hamn och Tomelilla kommunblock. Sim- lar av länet är särskilt insvinproduktionen rishamn anses ha behov av nära tillgång på tensiv vilket bör beaktas vid en nyindelning veterinärmedicinsk expertis med hänsyn till idistrikt. dess egenskap av landningsplats för Öster- till dist- Utredningens preliminära förslag sjöfisk, internationell båthamn och lokalise- har i huvudsak av riktsindelning godtagits ringsplats för flera livsmedelsföretag. Tome- som dock att Perslänsstyrelsen, föreslagit lilla har ett kontrollslakteri med flera be- kommunblock bör hänföras till Hässtorps siktningsveterinärer. Antalet privatpraktise- leholmsdistriktet i stället för Ängelholmsrande veterinärer uppgår till fem i Tome- distriktet. bör Länsstyrelsens ändringsförslag lilla och enbart en i Simrishamn. Om Tomegenomföras. I övrigt bör distriktsindelninglilla väljs som stationsort, innebär detta yt- en bli den föreav utredningen preliminärt terligare koncentration av veterinärmedi- vilket innebär att Bromölla komslagna, cinsk expertis till Tomelilla. Enligt nämnden munblock bör i Kristianstadsdistriktet ingå har det även skett en betydande ökning av och inte som från i Blebl. a. länsstyrelsen djurhållningen inom Simrishamnsblocket. län förordats i distrikt i sistnämnda kinge Kommunalnämnden i Tomelilla käping län. bör bli de av ut- Stationeringsortema tillstyrker utredningens förslag. Då hela syd- och länsstyrelsen föreslagna. Ut-

redningen

östra Skåne (kommunblocken Skurup, Sim- redningen föreslår dock att en av veterinärerrishamn, Sjöbo, Tomelilla och Ystad) utgör na vid vardera stationen i Ängelholm och en naturlig ekonomisk-geografisk serviceen- Tomelilla tills vidare stationeras i respektive het, anses dock att särskilda skäl talar för Båstad och Simrishamn. en undersökning av ett vidgat distrikt ut- Beträffande de närmare detaljerna i utöver länsgränserna. redningens förslag, som ansluter sig till gäl- Samarbetsnämnden i Kristianstads kom- lande kommunblocksindelning, hänvisas till nzunblock tillstyrker utredningens förslag, tabeller. dock under förutsättning att en enhetlig taxa Utredningen föreslår alltså att Kristiangäller för djurägare oavsett bostadsort i dist- stads län skall delas in i fyra veterinärdistriktet. rikt, samtliga stationsdistrikt, med samman- Även samarbetsnämnderna för Hässle- lagt 17 veterinärer; härav föreslås 13 bli holms, Åstorps och Ängelholms kommun- ordinarie och fyra rekryteringstjänster.

SOU 1971: 3 163

oNm_hmmmmvNNvmmmmNmoNm: “mhmhvomm_omNhmmN_

m _ m v _ _ m N m _ 22 2 oN N_ a

ouwøåuom_aaomoammåø_

NmmhmmhmNmmvmhmse mmmmhma_ hommN_So No_

mmmg H m m N _ m N N mmhv 2 NN N_ o_

o.:

mmhän mmmmmmmomEn oNmmvm mmmmmmmhm

mmmu E3m m N a N mmvv2 “N o_ NH mmhNS

2.33.85_ o.:

^_mmo^nn_o AmnwoÅomoooch_Aoomo^_›_o^_›moAhmmo^vm_o^_N›omms_^vomo

ewa_ BM “monmvo_mennm_mm mna_mwammumsNw__»mom

-åasugo..omvo_^eom_oov›__^o_v_o

u:

_hu

:så amma,

øomaaaa.

m m .så .§8:osmU NH h_ S 2

Samma

m

.än Nm om Nh hm mm mh mN mm Nm 2. mh v_

uauooimamman_

.

ewa_

ommomvoomommoomooNooNmNmmNmoooommoomoom

v N m h v m n. mm 2 “N _

.mamma.mun.cam

..

:måuvåaåmanmgvm.

un

omvmhomNmommomhmNmmhmooNommoomo.: mhvmNv

h m m N m v komm..näroom_ 2 mN 2 hv NN NN oN

.maEaEoH

o.: ooh8_ oovoomoomoomoomooh2: oomoom

m m_ _N hm hm 2 mm mm G _m

=w«uoNm:::==o«oommvhN_ mNH

-..så_aoäm...

.Nmwnuxxwxgmmguuxmwmüb?m0

55.2mnøumånsemasså 533gmgouüommuoäm_

âoaoâmzonäøazmtvm:nazisma==uEoH_Eoâowåxwmcøzñago

1 6 4 SOU 1971 :3

3. Förslag till ny veterinärdistriktsindelning för Kristianstads län

3: 1 Veterinärväsendeutredningens preliminära förslag

Total Beräknade

landareal Jämförelsetal jämförelsetal _ Distrikt omfattande för distr. Antal vet. Stationerings-

ha 1966 1969 1975 1980 inom distr. orter i nedanst. kommunblock

Kristianstad Kristianstad

139 900 23 335 24 061 21 857 21 484 3+1 rt _ Bromölla (Stat.)

.. Broby Osby 228 000 22 043 22 116 18 347 16 612 3+1 n .

g;sf1)°h°m

Hässleholm

79 000 22 968 22 166 22 206 22 233 3+1 n Tomelilla (stat.)

Båstad Ängelholm

157 900 32 629 31 759 28 713 27 837 4+1 n Ängelholm (stat.)

Eiâgfå

Örkelljunga Åstorp

Summa 604 800 100 975 100 102 91 123 88 166

Summa antal vet. 13 +4 rt

3. Förslag till ny veterinärdistriktsindelning för Kristianstads län

3: 2 Länsstyrelsens förslag

Total Beräknade

landareal J ämförelsetal jämförelsetal . - Distrikt omfattande för distr. Antal vet. Stationeringsnedanst. kommunblock ha 1966 1969 1975 1980 inom distr. orter

139 900 23 335 24 061 21 857 21 484 3+1 n Kristianstad

§;f)§§§f§ad

Broby

.. Osby 243 900 23 561 23 504 19 520 17 623 3+1 Hassleholm Hässleholm rt* Perstorp Simrishamn Tomelilla

79 000 22 968 22 166 22 206 22 233 3+1 rt Tomelilla (Simrishamn)

Båstad Ängelholm

142 000 31 111 30 371 27 540 26 826 4+] rt Ängelholm Klippan Örkelljunga Åstorp

Summa 604 800 100 975 100102 91 123 S8 166

Summa antal

vet. 13+4 rt

SOU 1971: 3 165

3. Förslag till ny veterinärdistriktsindelning för Kristianstads län

3: 3 Veterinärväsendeutredningens definitiva förslag

Total Beräknade

landareal Jämförelsetal jämförelsetal Distrikt omfattande för distr. Antal vet. Stationeringsnedanst. kommuner ha 1966 1969 1975 1980 inom distr. orter

1. Ängelholms distrikt Båstad Klippan Riseberga Östra Ljungby Ängelholm

142000 31111 30 371 27 540 26 826 4+1 rt (stat, 3+ l rt) Kvidinge

Båstad Åstorp Ängelholm Örkelljunga

2. Hässleholms distrikt Bjärnum Hässleholm Hästvéda Sösdala Tyringe Vinslöv Vinslövs centralkommun Hässleholm Vittsjö 243 900 23 561 23 504 19 520 17 623 3+1rt (stat, 2+ 1 11) Broby Broby Glimåkra Hjärsâs Knislinge Loshult

3. Kristianstads distrikt Bromölla Näsum Degeberga Kristianstad

139900 23335 24061 21 857 21 484 3+lrt Kristianstad (stat.) Oppmanna och Vånga Tollarp

4. Tomelilla distrikt Kivik Tomelilla Simrishamn 79 000 22166 22 206 22 233 3+1rt (stat., 2+ 1 rt)

22968 Tomelilla Simrishamn

Summa 604 800 100975 100102 91 123 88 166

Summa antal

vet. 13+4 rt

SOU 1971: 3

län nats fyra veterinärtjänster, varav en avsetts 7.9. l 2 Malmöhus

Sammanlagt fö-

att bli en rekryteringstjänst. Länet är indelat i 36 kommuner. Kommun- reslogs alltså för länet 19 tjänster. blockens antal uppgår till 17.

Åkerarealen omfattade 1966 sammanlagt Yttrandena 298 500 ha. 1980 beräknas denna utgöra har efter

Länsstyrelsens yttrande avgetts 251 200 ha, vilket motsvarar 84 % av 1966 samråd med lantbruksnämnden. Länsveteriårs. Den marginella åkern anges till 20 600 nären har varit föredragande i ärendet. ha eller 7 % av 1966 års. Antalet bruknings- erinrar om att utredningen

Länsstyrelsen enheter var 1966 sammanlagt 11046 och för inrättande av fler-

ansett förutsättningar beräknas till 1980 sjunka till 6000. 1966 i Malmöhus län.

veterinärstationer föreligga fanns 60 900 kor fördelade på 7339 be- tveksam hu-

Länsstyrelsen ställer sig dock sättningar. Motsvarande tal för 1980 anges ruvida flerveterinärdistriktens fördelar upptill 30 500 respektive 2 094. Detta innebär nackdelar

väger särskilt med längre reseavatt antalet kor per besättning antas öka från övervä-

stånd. Frågan bör därför ytterligare 8,2 till 14,6. gas.

Länet är indelat i 21 veterinärdistrikt, genom-

Om en stationsdistriktsorganisation vilkas jämförelsetal 1966 uppgick till mellan förs, bör skälig hänsyn tas till de nuvaran- 2 202 (Trelleborg) och 10 206 (Vollsjö). de distriktsveterinärer som på annan ort än

blivande stationsort har egen fastighet med

eller utan tjänsteutrymmen. 1. Nuvarande veterinärdistriktsindelning i mot

Länsstyrelsen har inte någon erinran Malmöhus län (antal: 21) de av utredningen föreslagna stationsorterna

med undantag för Malmö. övervägande

J ämförelsetal

-?--- skäl anses tala för att i stället välja Staffans-

Landareal

ha 1961 1966 den större delen Veterinärdistrikt torp, som ligger närmare

i det avsedda distriktet l av djurunderlaget

Länsstyrelsen

Eslöv-Svalöv respektive Malmö

(distrikten

kan teknisk samverkan etable-

--Trelleborg)

blir i praktiken antalet ve-

Enligt veterinärväsendeutredningens preli- ras. Härigenom minära skall länet delas in i sex terinärstationsdistrikt liksom i utredningens

förslag

varav fem skall sex. Som stationsort för Malmö diststationsdistrikt, sysselsätta förslag tre veterinärer. För ett distrikt har beräk- rikt i det alternativa förslaget föreslås Lund.

SOU 1971: 3 167

o: m: wmm mvw NwwNmm ns mom avw CN omm Nmm S_

Gm

nä_ 2.2 m 0 m m H å: o m v m än_ w

ovwnâuom o_ I 83. mw

_nuonoamwåø_

S... vøw ä_ m: mom om_ Nmm mä m: vmm mNw :K Go å.. NHN wmo

N a 0 v v N _ m m m w H Sa m_ E: S

9:2 ä

GN wmm mN_ »I mä Now ovN mmw mmm mow omN omm mmm Nvw NoN mao vow

v03 N m v v N _ m m m o m Nm_ o_ N_ o_ o_

Eoxoâuåh mo_

00m_

-mäznvunyn

u?

13:4. aomsaå.

-äE o_

uoxm 88% :aim

,E305 mango..

.

owm

H

mNN mNv mNw 8. omo mNN mmm mmm mNN omo 2._ omv mNo omo omv

oom omm

m w v w m u så mN NN Z o_ vN HN oN v_ 2 en mN

59.3 .§5

223535 ..

ua

mNm mNm omo 8_ mNo mmm mNm omv mmo ooo mNm omm ooo mmm oom mNm w mmm

w m a .så .Emma S.: om mN o_ 2 I 2 om vN wN 2 NN mN vN

.gången

:waøånzsêotoü

mEêzm

uwåcxxwhma

äåwamb

.N =_m

§2 .ämm äâwnm 35m ESA aaaå oåñ Ea>m umeå

9093203 omczâv_ anoimvaaq mEEoA måaxw waogozøuh umE=o

SOU 1971 :3

3. Förslag till ny veterinärdistriktsindelning för Malmöhus län 3: l Veterinärväsendeutredningens preliminära förslag

Total Beräknade

landareal Jämförelsetal jämförelsetal Distrikt omfattande för distr. Antal vet. Stationeringsnedanst. kommunblock ha 1966 1969 1975 1980 inom distr. orter

Höganäs Helsingborg Helsingborg

73 900 15 395 14 327 12 685 13 098 3 Bjuv (Stat.) Landskrona

Eslöv Svalöv 96 100 19 866 18 745 16 430 16 254 3 Eslöv (stat.) Kävlinge

71 400 17 851 17 292 14 731 13 401 3 Hörby (stat.)

Sjöbo 49 400 16 350 15 827 14 211 13 426 3 Sjöbo (stat.)

Ystad

54 400 15 941 15 263 12 652 12 830 3 Ystad (stat.) Skurup Malmö Lomma Lund 145 100 20 401 17 624 16 852 17 189 3+1 rt Malmö (stat.) Vellinge Trelleborg

Summa 490 300 105 804 99 078 87 561 86 198

Summa antal

vet. 18 +1 rt

Detta motiveras med att Lund är centralort ökade reseavstånd och därmed stora risker

samt att där finns för tjänsten värdefulla för betydande tidsspillan för resor, b) up-

kontakter. I de yttranden som länsstyrelsen penbara risker för ökade kostnader för djur-

inhämtat anförs bl. a. följande. ägarna, c) risker för ytterligare komplikatio-

Enligt Malmöhus läns hushållningssäll- ner, åtminstone under en övergångstid, ge-

skap synes det vara mindre ändamålsenligt nom att veterinären i fråga inte känner

och opraktiskt att inrätta Veterinärdistrikt i verksamhetsområdet och dess djurägare så

storstäderna Malmö och Helsingborg. Säll- väl som en på sitt distrikt i nuläget inarbetad skapet anser vidare att inom varje stations- och erfaren veterinär. Förbundet förordar distrikt bör finnas minst lika många biträ- att nuvarande indelningsgrunder och staden som veterinärer. För att vara den jour- tioneringsorter i princip bibehålls. havande veterinären behjälplig med telefon- Föreningen Skånes Distriktsveterinärer passning, assistans vid sjukvården m. m. finner att stationsdistriktsprincipen och distmåste ett biträde vara i tjänst under helger riktsgränserna i enlighet med utredningens och veckoslut. I gengäld måste biträdet ha förslag liksom placeringen av stationsorterna kompensationslediga vardagar. Ett biträde med undantag för Malmö kan godtas. Försynes därför vara helt otillräckligt. eningen vill emellertid framhålla, att boen-

Skånes Provinsförbund av RLF vill på detvång i likhet med nuvarande bestämmeldet bestämdaste motsätta sig ett genomfö- ser inte bör införas, att lokaler för tjänsterande av utredningens förslag. En omorga- bruk på stationsorten helt bör bekostas av nisation enligt förslaget anses innebära a) staten, att den inre organisationen inom sta-

SOU 1971: 3 169

3. Förslag till ny veterinärdistriktsindelning för Malmöhus län

3:2 Länsstyrelsens förslag

Total Beräknade landareal J ämförelsetal jämförelsetal Distrikt omfattande för distr. Antal vet. Stationeringsnedanst. kommunblock ha 1966 1969 1975 1980 inom distr. orter

Höganäs

73 900 15 395 14 327 12 685 13 098 3 Helsingborg

äüjmgbmg

Landskrona

Svalöv 38 800 5 842 5 731 5 732 5 551 1 Svalöv

Eslöv 41 900 10 778 9 854 9 145 9 008 2 Eslöv

71 400 17 851 17 292 14 731 13 401 3 Horby

Hgfgy

Kävlinge Lomma Lund 125 700 17 551 15 050 13 914 14 118 3 ?åäö (Staffanstorp) Vellinge

Trelleborg 33 800 5 096 4 714 4 490 4 666 1 Trelleborg

Ystad 54 400 15 941 15 253 12 552 12 830 3 Ystad Skurup

Sjöbo 49 400 15 350 15 827 14 211 13 425 3 Sjöbo

Summa 490 300 105 804 99 078 87 551 86 198

Summa antal vet. 19

tionsdistñkt ges en sådan utformning att den block Lund föreslår med hänsyn till djurär anpassningsbar till förändringar i produk- koncentrationen, att stationeringsorten för tionsinriktningen i det aktuella området. En- Malmö distrikt förläggs längre österut, t. ex. ligt föreningen kan ett högsta avstånd av i Dalby eller Veberöd. 30 km accepteras inom ramen för rimlig service till kostnader. Detta in- Utredningens synpunkter och förslag godtagbara nebär att den veterinära organisationen inom Malmöhus län är med hänsyn till sin strukstationsdistrikt måste ges en sådan utform- tur och till omfattanimalieproduktionens ning att veterinär kan utplaceras på för djur- ning och inriktning i enlighet med de allhållningen lämpliga platser. Föreningen an- männa synpunkter i annat samutredningen ser vidare att antalet veterinärer i ett sta- anfört väl för stationsmanhang lämpat tionsdistrikt måste vara minst tre ordinarie distrikt. före- Utredningen har ursprungligen distriktsveterinärer och minst en rekryte- slagit att sex sådana distrikt skall inrättas ringstjänst för att på ett rationellt sätt kun- i länet. har i huvudsak Länsstyrelsen godna lösa jourtjänsten. detta till men såsom tagit förslag indelning Samarbetsnämnderna i Helsingborgs kom- förut nämnts förordat vissa modifikationer. munblock och Ystads kommunblock har Utredningen anser sig i stort sett kunna aninte haft något att erinra mot utredningens sluta dock att sig till länsstyrelsens förslag, förslag. Samarbetsnämnden inom kommun- utredningen vidhåller att Svalövs och Eslövs

170 SOU 1971: 3

3. Förslag till ny veterinärdistriktsindelning för Malmöhus län

3: 3 Veterinärväsendeutredningens definitiva förslag

Total Beräknade Distri kt omfattande landareal Jämförelsetal jämförelsetal nedanst. kommuner för distr. Antal vet. Stationeringsm. m. ha 1966 1969 1975 1980 inom distr. orter

1. Helsingborgs

distrikt Billesholm Bjuv Ekeby Helsingborg Helsingborg 73 900 15 395 14 327 12 685 13 098 3

(stat.) Härslöv Landskrona Höganäs

2. Eslövs distrikt

Eslöv

80 700 17 620 16 595 14 878 14 659 3 Eslöv (stat.) Svalöv

3. Lunds distrikt Bara Burlöv Malmö Svedala Månstorp Staffanstorp Dalby Genarp Lund alt. Lund 126 700 17 551 15 060 13 914 14118 3 Staffanstorp Södra Sandby (stat.) Veberöd Kävlinge Löddeköpinge Lomma Räng Skanör med Falsterbo Vellinge

4. Trelleborgs distrikt Trelleborg 33 800 5 096 4714 4 490 4 666 1 Trelleborg

5. H Örby distrikt

Hörby Höör samt Västerstads och Östraby 71400 17 851 17 292 14731 13 401 3 Hörby (stat.) församlingar i Bjärsjölagårds kommun

6. Sjöbo distrikt

Blentarp Sjöbo Vollsjö Östra Färs samt Östra 49 400 16 350 15 827 14 211 13 426 3 Sjöbo (stat.) Kärrstorps och Öveds församlingar i Bjärsjölagårds kommun

SOU 1971: 3 171

Total Beräknade Distrikt omfattande landareal J ämförelsetal jämförelsetal nedanst. kommuner för distr. Antal vet.

Stationeringsm. m. ha 1966 1969 1975 1980 inom distr. orter

7. Ystads distrikt

54 400 15 941 15 263 12 652 12 830 3 åâljágp Ystad (stat.)

490 300 105 804 99 078 87 561 86 198

Summa antal

vet. 19

kommunblock bör förenas i ett stationsdistrikt med Eslöv som stationsort. Ett godtagande av länsstyrelsens förslag att göra bl. a. Svalövs kommunblock till ett särskilt distrikt med en veterinär skulle nämligen innebära att distriktet skulle få ett väl stort djurunderlag, 5 732 enligt 1975 års beräkningar. Beaktas bör också att jämförelsetalet för svin med hänsyn till svinproduktionens inriktning och omfattning i detta område väger väl lätt. Trelleborgs kommunblock synes med hänsyn till sitt läge i förhållande till de block som avses ingå i ett Lundadistrikt lämpligen böra, såsom länsstyrelsen föreslagit, bilda ett särskilt distrikt. Några svårigheter att ordna joursamverkan med närbelägna distrikt föreligger inte. Beträffande närmare detaljer i utredningens

- som helt ansluter förslag sig till gällande

- hänvisas till takommunblocksindelning beller. För Lunds distrikt föreslås alternativa stationsorter. Utredningen förutsätter att denna fråga närmare övervägs i anslutning till remissbehandlingen av utredningens betänkande.

Utredningen föreslår alltså att Malmöhus län skall delas in i sju veterinärdistrikt, sex i stationsdistrikt med tre veterinärer i varje

i distrikt samt ett enmansdistrikt; samtliga 19 tjänster föreslås såsom ordinarie.

SOU 1971: 3

7.9.l3. Hallands län Den höga uppfödningsintensiteten vid djur-

hållningen i Hallands län och den höga av-

kastningen medför att behovet av akutsjuk- Detta län omfattar sammanlagt 20 kom-

vård är mycket stort. I distrikt med längre muner. Kommunblockens antal är fem.

reseavstånd än 40 km i länet är det högst

År 1966 var åkerarealen 127 300 ha, var-

be- osannolikt att djurägama kan erbjudas »rimav 89 650 (70 %) antas vara långsiktigt

kostnaden. Dessstående. Den marginella åkerarealen anges lig service till godtagbara

utom uppstår risk att sjukdomsfall som krätill 10 150 (8 %). Antalet brukningsenheter

ver snabb behandling inte kan bli föremål väntas mellan nämnda år minska från 7 948

för sådan inom erforderlig tid. till 3 700. 1966 var antalet kor 51 600, för-

Länsstyrelsen föreslår den distriktsindeldelade på 6 471 besättningar, vilket motsva-

ning som framgår av tabeller. Vid länsstyrar 7,9 kor per besättning. 1980 antas mot-

relsens handläggning av ärendet har planesvarande tal bli respektive 34 100, 2 899

ringsrådet och länsveterinären deltagit. och 11,7.

I de yttranden som inhämtats av länssty-

Länet är indelat i nio veterinärdistrikt

relsen, bl. a. från lantbruksnämnden, anförs vilkas jämförelsetal 1966 uppgick till mellan

synpunkter och förslag som i huvudsak över- 4 369 (Ullared) och 12 988 (Varberg).

ensstämmer med länsstyrelsens.

1. Nuvarande veterinärdistriktsindelning i

Utredningens synpunkter och förslag Hallands län (antal: 9)

Hallands län kännetecknas av en mycket in-

J ämförelsetal tensiv animalieproduktion; särskilt framträ-

*ii-

Landareal dande är svinproduktionen. Vad nu anförts Veterinärdistrikt ha 1961 1966

har också kommit till uttryck i veterinärvä-

sendeutredningens preliminära förslag som Falkenberg 42 350 12 574 12 341

26 391 5 316 4 924 upptar sex tjänster mer än som nu finns Getinge Halmstad 75 928 9 727 9 158 inrättade i länet. Med hänsyn till animalie- Kungsbacka 60 552 9 026 7 620

struktur och länets arronde- Laholm 46 362 12 012 12 814 produktionens

99 155 6 016 4 622 ring synes detta väl lämpat för stationsdist- Torup Tvååker 18 346 5 727 5 941

rikt, en uppfattning som också länsstyrelsen Ullared 54 630 4 984 4 369

12 988 delat. Utredningens första förslag upptog Varberg 49 149 13 094

fyra stationer, vilket också länsstyrelsens gör.

Summa 78 476 74 777 statio-

Två av de av länsstyrelsen föreslagna

nerna skulle dock endast få två veterinärer

på själva stationsorten och en placerad ute

i distriktet. Med hänvisning till vad utred-

Enligt veterinärväsendeutredningens preliminära föreslås länet indelat ningen anfört i sina principiella synpunkter

förslag i fy-

15 ve- anser utredningen att station inte bör inrätra stationsdistrikt med sammanlagt

14 ordinarie tas i det fall endast två veterinärer placeras terinärer; och en rekryterings-

ort. Utredningen anser för sin tjänst. på samma

del att en station med tre veterinärer bör in-

rättas i Falkenberg, medan någon station Yttrandena

inte bör tillkomma i Halmstad. Utredningen

in- har därför - i likhet med vad som skett Länsstyrelsen har inte några väsentliga

som - att placera samtvändningar att anföra mot de riktlinjer på andra håll övervägt utredningen ställt upp. Vid inrättandet av liga veterinärer inom detta distrikt på skilda s. k. stationsdistrikt bör dock stor hänsyn tas stationeringsorter, en i Halmstad, en i Ge-

till djurunderlag, animalieproduktionens in- tinge och en extra i Torup. Med hänsyn till

och struktur samt till reseavstånd. de speciella förhållandena i detta fall finner riktning

SOU 1971: 3 173

030¶E... mmm _m_ m: an.

82 n

03 3 m_ 2 .m0

00m :w o? vä E. ä..

ma_ 0

3 3 n_ 2 E

ouøqxmaom _sonmzmuå_

mm0 mmm m3 ».00 8a å_

ä.: 0 3 3 0_ 3 2

_soaåuamn

00V se. 30 2a mmm :en av A003.

så ?v8 Got

m0 C a. m_ m0 5 m0 C

03 000 05m må :än m3 C3.

35V803 §3

00m_ .om w m

3 C 2 C 2 S

-maannüom

E.,

33.5. 523%. .mama

s

._83 .äE :osm

som?

.coooum 0803.00

:S

8a

os. om» 050 8_ som

w 48a mm 2 2 _m

.§3 nå.

.âåazui ..

n:

.så .Eau

-âeâaøn

2:. än 000 än 8..

:uuxoââååäoü 00 å 0»

?än å 03 S_

.Eau

mmåaxxwámn

xåbmümb

.m

:§2 E3055»§25

»søøugäm eaueam süunwmaøz

U 4 SOU 1971 :3

3. Förslag till ny veterinärdistriktsindelning för Hallands län

3: 1 Veterinärväsendeutredningens preliminära förslag

Total Beräknade

landareal J ämförelsetal jämförelsetal Distrikt omfattande för distr. Antal vet. Stationeringsnedanst. kommunblock ha 1966 1969 1975 1980 inom distr. orter

(Stan Kungsbacka garñrâ Varberg 240 700 36 861 34 399 31 398 29 552 5+ 1 rt

KE! backa Kinna i Älvsborgs län KinnâiHoned

110 700 18 687 17 682 17 266 16 616 3 Falkenberg (stat.) Falkenberg

Hyltebruk i Jönköpings n 195 500 16 620 14 281 13 682 12 435 3 Halmstad (stat.) Halmstad

Laholm 88 500 17 542 16 565 15 954 15 191 3 Laholm (stat.)

Summa 635 400 89 710 82 927 78 300 73 794

Summa antal vet. 14+] rt

3. Förslag till ny veterinärdistriktsindelning för Hallands län

3: 2 Länsstyrelsens förslag

Total Beräknade

land-areal J ämförelsetal iämförelsetal Distrikt omfattande för distr. Antal vet. Stationeringsnedanst. kommunblock ha 1966 1969 1975 1980 inom distr. orter

Laholm 88 500 17 542 16 S65 15 954 15 191 3 Laholm (stat.)

Halmstad Halmstad Hyltebruk i Jönköpings 195 500 16 620 14 281 13 682 12 435 3 (stat., 2) län Torup

Falkenberg Falkenberg 110 700 18 687 17 682 17 266 16 616 3 (stat, 2)

Ullared

3)

86 400 20 622 19 908 19 027 18 413 4

Varberg $3g§§:§(““›

60 600 7 620 6 655 6 350 5 923 1+1 extra Kungsbacka Kungsbacka

Summa 541 700 81 091 75 091 72 279 68 578

Summa antal

vet. 15

dock böra i första hand länsstyrelsens förslag, dock att Knäreds och

sig utredningen

föreslå att de båda ordinarie veterinärema Hishults kommuner bör hänföras till distrikt

stationeras i Halmstad, i Kronobergs län och område motsvarande

dock utan att någon

station inrättas. nu fö- förutvarande kommun till dist-

Den av utredningen Kungsäters

ansluter till rikt i Älvsborgs län. I Kungsbacka kommun-

reslagna indelningen sig i övrigt

SOU 1971: 3 175

3. Förslag till ny veterinärdistriktsindelning för Hallands län

3: 3 Veterinärväsendeutredningens definitiva förslag

Total Beräknade Distrikt omfattande landareal J ämförelsetal jämförelsetal nedanst. kommuner för distr. Antal vet.

Stationeringsm. m. ha 1966 1969 1975 1980 inom distr. orter

1. Kungsbacka distrikt Fjärås

Kun gsbacka

60 600 7 520 6 655 6 350 5 923 extra Plats föreslås

fâiglâåâjâå* 1+1

Onsala senare (extra)

2. Varbergs distrikt Varbergs kommun utom Kungsäters, Grimmareds, Karl-Gustavs och 70 894 19 090 18 498 17 613 17 045 rt

3+1 Varberg (stat.) Gunnarsjö församlingar

3. Falkenbergs distrikt Falkenberg 110 700 18 687 17 682 17 266 16 616 3 Falkenberg (stat.)

4. Halmstads distrikt Eldsberga Enslöv Getinge Halmstad Harplinge Kvibille Oskarström 195 500 16 620 14 281 13 682 12 435 2+1 extra Söndrum ?almstadtaäOrup (ex m

Torup I detta distrikt ingår även Hylte och Unnaryds kommuner i Jönköpings län

5. Laholms distrikt Laholm Ränneslöv 60068 15 267 14616 13 884 13 221 3 Laholm (stat.) Veinge

Summa 497 762 77 284 71732 68 795 65 240

Summa antal

vet. 12+l rt+

2 extra

Anm. Till distrikt för Kronobergs länhar förts Hishults och Knäreds kommuner.

redovisat

Till distrikt redovisat för Alvsborgs län har förts Kungsäters, Grimmareds, Karl-Gustavs och Gun-

narsjö församlingar i Varbergs kommun.

block har utredningen bl. a. upptagit en ansluter kommunblocksin-

sig till gällande

extra tjänst. Stationeringsorten för denna, delning, hänvisa till tabeller.

som bör vara annan plats än Kungsbacka, föreslår alltså att Hallands

Utredningen

bör närmare övervägas i anslutning till re- län delas in i fem veterinärdistrikt, varav tre

missbehandlingen av utredningens betänkan- stationsdistrikt, med sammanlagt 15 veteri-

de. - Utredningen får beträffande de när- närtjänster, tolv ordinarie, två extra och en

mare detaljerna i förslaget, som i huvudsak rekryteringstjänst.

176 SOU 1971: 3

7.9.l4 Göteborgs och Bohus län Enligt länsveterinären är det mindre lämp-

ligt att inom Göteborgs och Bohus län in- Länet omfattar numera 21 kommuner. rätta stationsdistrikt. Länet är långt och Kommunblockens antal är sammanlagt 15. smalt med dels stora öar, dels djupt intrång-

Åkerarealen utgjorde 1966 totalt 74 025 ande fjordar, vilket gör att reseavståndet ha. Härav beräknas 28 275 (38 %) vara avsevärt förlängs. Djurtätheten är dessutom, långsiktigt bestående och 13 225 ha (18 %) speciellt i södra delen av länet ävensom marginell. Antalet brukningsenheter var runt Uddevalla och Lysekil, mycket låg. Med 1966 sammanlagt 6 533 och antas 1980 bli hänsyn till det vikande djurunderlaget anser l 900. I länet fanns förstnämnda år 32 600 länsveterinären minskningen av antalet distkor, fördelade på 5 362 besättningar, vilket riktsveterinärer från nio till sju väl befomotsvarar 6,0 kor per besättning. Motsva- gad. Genom att två tjänster är extra kan, rande tal för 1980 beräknas bli respektive när så anses erforderligt, en ytterligare 15 100, 1 253 och 12,0. minskning av antalet tjänster lätt genom-

Länet är indelat i nio veterinärdistrikt, vil- föras. kas jämförelsetal 1966 uppgick till mellan Beträffande Munkedal-Gravame-Lysekil l 992 (Lysekil) och 6 361 (Tanum). anser länsveterinären att en av veterinärema

bör kunna sköta deltidstjänst som stadsve-

terinär i Lysekil med Dingle som statiol. Nuvarande veterinärdistriktsindelning i

neringsort. Göteborgs och Bohus län (antal: 9) --

Inom det sydligaste distriktet Kung-

älv - anses minskningen av djurbeståndet

J ämförelsetal

r--i gå snabbast. Söder om Göta älv torde år

Landareal Veterinärdistrikt ha 1961 1966 1980 knappast finnas några av animalie-

produktionens djur kvar, med undantag för Dingle 68 740 6 799 5 467 kommun.

i Björketorps Det synes länsvete- Jörlanda 30 859 3 989 3 093

36 383 6 153 4 523 rinären lämpligast att nämnda kommun förs Kungälv Lysekil 22 838 2 532 1 992 över till Älvsborgs län. Mölndal 67 000 4 262 2 254

Distriktsveterinärerna inom länet föreslår Strömstad 46 593 3 145 2 584 Tanum 91 861 7 555 6 361 antal tjänster som länsstyrelsen men

samma

Uddevalla 59 166 5 814 4 280 med som an

en distriktsindelning knyter Varekil 55 231 7 687 6 136

till nuvarande indelning.

Summa 47 929 36 690 Enligt samarbetsnämnden för Orust kom-

munblock m. fl. bör hänsyn tas till djurkli-

niken i Varekil till vilken också hör en

Enligt veterinärväsendeutredningens pre- tjänstebostad. En av veterinärerna bör få liminära förslag skall länet delas in i två sin verksamhet förlagd till Varekil. Vissa distrikt med sammanlagt sju veterinärer, andra remissorgan framhåller, att resurservarav två extra. Ett av distrikten föreslås na vid djurkliniken i Dingle bör utnyttjas. bli s. k. stationsdistrikt.

Yttrandena Utredningens synpunkter och förslag

Länsstyrelsens yttrande har avgetts efter Utredningens preliminära förslag upptar tre samråd med lantbruksnämnden. Länssty- distrikt, varav ett stationsdistrikt. Länsstyrelsen förordar en distriktsindelning av lä- relsen, som åberopar länsveterinärens yttnet i enlighet med länsveterinärens förslag. rande, anser det mindre lämpligt att i detta Detta framgår av tabeller, där det beteck- län inrätta distrikt av denna typ. Länsstynats såsom länsstyrelsens. Detta upptar lika relsen har i stället förordat att länet skall många tjänster som utredningens preliminä- delas in i fyra distrikt med sammanlagt sju ra eller sammanlagt sju. veterinärer, varav två extra eller samma an-

SOU 1971: 3 177

12-07190

aa

ovuøxmuom ä

_aszemuå_

å”

mm

o?

ä

_aaaåuam_

S.:

-øxinnüom

v?

o A_ m

ä G e; m_ 2 I

As... mom _m_ m2 8_ V_ E.. vä a_ at. ä.. m?

s A03 now 9.3 so: §5 5.: §3 MSV eos Gus

13:4» sååå: :små

2.5 N o a .Sam -..så :aim ä ä 2 om nu m_ 2 3 2 NN

nxmøm

.to 538m

aøåwøamäa

82 o

En

an...? .§02 så

umâäwñö

.. Ä

3a m8 En cow So o.: ma. oem 8a ma. mt mä oc.. ca

. v n m _ . e n m N så. .Eat S.: S 2 o_

.mxøunuuon

Sw os. So cow com oc» 8» 8a o.: 8a 8a 8a 80 80 Sn

m u :uüoøänsäêow n: 2 s. ä om S I om ä nu S. a 2 ä

-unna ?En

uvzuxxmxuue

eaaimxmv

åbummb

.N

.ERZ »Eâåo zmmâm _vsmä _aueiaz _2553_ ugozaäz :E0 0:353 En? ?§00

mspsno _äamaøäü umaaøå ouugøaøaâ. åâoøøb

...u 00

3. Förslag till ny veterinärdistriktsindelning för Göteborgs och Bohus län 3: 1 Veterinärväsendeutredningens preliminära förslag

; Total Beräknade is landareal Jämförelsetal › v

jämförelsetal _

“ Distrikt omfattande för distr. Antal vet. Stationeringsnedanst. kommunblock ha 1966 1969 1975 1980 inom distr. orter i

Strömstad Tanumshede Munkedal 236 600 16 780 15 530 10878 8 766 2+] extra Tanum Lysekil _ Gravarne Göteborg - Kungälv Mölndal Mölnlycke

Stenungsund

274 200 21 870 17 734 14 054 11 300 3+1 extra (stat., 2+1 extra) grus? artille

› Kun älv g Stenungsund Tjörn Uddevalla Öckerö »

Summa 510800 38650 33264 24932 20066 v

Summa antal l | I vet. 5 + 2 extra

1 tal utredningen ursprungligen föreslagit. Uti

redningen godtar länsstyrelsens förslag till indelning och föreslår att sammanlagt sju veterinärer fördelas på de stationeringsorter, som framgår av tabeller; till dessa hänvisas också när det gäller detaljerna i övrigt i förslagen, som med något undantag ansluter sig till gällande kommunblocksindelning. Beroende på tidpunkten när en ny distriktsindelning kan genomföras, kan det övergångsvis bli aktuellt att placera en extra veterinäri Mölndal.

Utredningen föreslår alltså att Göteborgs och Bohus län delas in i fyra veterinärdistrikt med sammanlagt sju veterinärer, fyra ordinarie och tre extra.

SOU 1971: 3 179

3. Förslag till ny veterinärdistriktsindelning för Göteborgs och Bohuslän

3: 2 Länsstyrelsens förslag

Total ; Beräknade Distrikt omfattande landareal Jämförelsetal iämförelsetal nedanst. kommunblock förtdistr. Antal vet. Statiöneringsm. m. ha - 1966 1969 1975 1980 inom distr. orter

Strömstad

.. (Den extra vete-

› . 138 500 s 946 3173 . 5 552 4 447 extra rinären bör ev.

e 1+1

d

senare placeras

i Tanumshede) Munkedal

95 481 7 707 7 249 5 147 4 259 1+1 extra Dingle

fyfgâjnlfwmSkam

församling |

l

1 Orust Stenungsund

146 819 13 161 11201 8 364 6 692 2 Uddevalla Varen] Skaftö församling i Lysekils kommun

Kungälv Öckerö Göteborg , . Mölndal -. = _121 305 8 357 6 218 5 S30 4 536 1 Kungälv Partille Mölnlycke utom Björketorp

Summa 502105 38 171 32 841 24 693 19 934

Summa antal vet. 5+2 extra

Anm. Biörketorps kommun föreslås förd till distrikt i Älvsborgslän

SOU 1971: 3

å.

till för Göteborgs och Bohus län 3. Förslag ny veterinärdistriktsindelning * 3: 3 Veterinärväsendeutredningens definitiva förslag

Total Beräknade

landareal J ämförelsetal jämförelsetal .› . _ _ Distrikt omfattande nedanst. kommuner för distr. Antal vet. Stationeringsm. m. ha 1966 1969 1975 1980 inom distr. orter

l. Tanums distrikt

. 1 Tanum Strömstad 8 173 5 652 4 447 extra

138 500 8 946 1+] Strömstad (extra) Tanum

2. Dingle distrikt Munkedal Svarteborg Sörbygden

Dingle ›

95 481 7 707 7 249 s 147 4 259 1 + 1 extra

ååörâegotenäs « (extra)

. - Lysekil

Tossene samt Lysekils kommun utom Skaftö församling

3. Uddevalla distrikt

Orust

. . _ Stenungsund

Uddevalla Tjörn 146 819 13 161 11 201 8 364 6 1+] extra Uddevalla samt Varekü (extra) i Skaftö församling i

Lysekils kommun N 4. Kungälvs distrikt Askim Göteborg Styrsö

: v .

Kungälv * v

121 305 s 357 6 21a s 530» 4 535 1 Kungälv

_

äjltâfg

. . . . Öckerö

- : : , Härryda kommun

- i utom Björketorps församling

Summa 502105 38171 32 841 24693. 19 934

Sumlnlta antal

vel. 4+3 extra

församling i Härryda kommun Anm. Till distrikt redovisat för Älvsborgs län har förts Bjdrketorps

u-,u

7.9.15 Älvsborgs län är därtill slakt. Utredningens jämförelsetal

för inte rättvisande. Hänsyn har inte tagits i Länet är indelat i 36 kommuner. Kom- till bl; a. förekomsten av avelssvin. Även

munblockens antal uppgår till 17. djursjukvård för sällskapsdjur, viss upplys-

Åkerarealen omfattade 1966 sammanlagt ningsverksamhet och förebyggande djursjuk- 171 350 ha, varav 81 650 ha (48%) anges vård bör räknas in i veterinärernas arbe-

som långsiktigt bestående och 33 750 ha te. I sina allmänna för beräkanvisningar

(20 %) som marginell. Antalet bruknings- ningen av storleken av de olika distrikten

enheter var 1966 14 408 och beräknas inte ha beaktat dessa artotalt synes utredningen

1980 vara 4900. Antalet kor var förstnämnbetsuppgifter. da år 73 600 och antas sistnämnda år bli ansluter länsveteri- Länsstyrelsen sig till 37 600. Besättningarnas antal förutsätts un- närens förslag om inrättande av statsbidragsder samma tid minska från 11 368 till 3 191, berättigade kommunala veterinärtjänster för

vilket motsvarar 6,4 respektive att behovet av veterinär 11,8 kor per betjäning i glesbyg-

besättning. . . derna skall kunna tillgodoses. Lämpligheten Länet är indelat i 19 veterinärdistrikt. av sådana tjänster bör utredas.

Jämförelsetalen uppgick 1966 till mellan Länsstyrelsen föreslår den distriktsindel- 1606 (Bengtsfors) och 9 487 (Ulricehamn). av tabeller. ning som framgår

Länsstyrelsens förslag innebär att länet

l. Nuvarande i skall delas i nio distrikt 19 veterinärdistriktsindelning med sammanlagt

/flvsborgs län (antal: 19) tjänster, varav åtta extra. Två av distrikten

avses bli stationsdistrikt. I några fall förut- Jämförelsetal Landareal *j sätter att distrikten snart kan länsstyrelsen Veterinärdistrikt ha 1961 1966 komma att behöva slås samman med andra

distrikt för att ge tillräckligt underlag. Alingsås 59 172 6 123 4 676 Bengtsfors 85 748 2 563 1 606 Lantbruksnämnden anser att utredning- Borås 70 243 6 123 4 534 ens uppdelning på olika typer av distrikt Brålanda 48 243 8 640 7 955 Dals-Ed 84 586 4 080 3 108 knappast synes organisatoriskt motiverad. En

Färgelanda 57 430 4 872 3 953 rationellare indelning på sikt erhålles enligt Herrljunga 64 654 10 348 8 512 nämndens mening om länet delas in i endast Horred 38 663 5 578 5 123 Lilla Edet 33 319 3 238 2 465 en typ av distrikt, enmansdistrikt med i hu-

Limmared 69 955 4 620 3 632 vudsak nuvarande och stationeomfattning Mellerud 44 966 7 222 4 751 Rävlanda 55 221 3 748 ringsorter. Distriktsgränsema bör inte fast- 2 964 Skene 70 923 5 273 4 027 låsas till kommunblocksgränser utan anpas- Sollebrunn 34 038 5 480 4 326 sas till i första hand kravet på korta rese- Svenljunga 112 524 7 164 5 606 Trollhättan - 45 794 6 212 avstånd och en hög utryckningsberedskap. 4 731 Ulricehamn 101 847 12 271 9 487 Tre av lantbruksnämndens ledamöter har re- Åmål V, _ _47 675 2 534 1 795, i . serverat anser att en ra- 71 381* 5 584 sig. Reservanterna Älvängen 3 906 tionell indelning på sikt erhålles, om länet Summa 111 673 87 157 delas in i endast en typ av distrikt, nämligen

stationsdistrikt med en fast distriktscentral

Enligt veterinärväsendeutredningens pre- (veterinärstation) och en eller flera rörliga

liminära förslag skall länet delas in i fyra filialer, som kan förstärkas eller dras in ef- 3: distrikt med sammanlagt tolv veterinärer, ter hand som behovet påfordrar. Som lämp- 15- 2

varav fem extra. liga distriktscentraler föreslås Brålanda, Vår- xs:

?i gårda, Kinna och Ulricehamn. Yttrandena Länsveterinären föreslår två skilda indel-

Länsstyrelsen framhåller bl. a. att det på ningsalternativ som i huvudsak överensstäm-

vissa håll inom Älvsborgs län förekommer mer med länsstyrelsens förslag.

uppfödning av svin samt även av ungnöt i I länsstyrelsens yttrande återges vidare

182 SOU 1971: 3

NNN NHH NNN NNN NNN NHN NvN NNN NNN NHN NNN NNN NNN NNN NHN NNN HNN NNN

H N N v N H v H N H N v N N

ommH Nv

NNN NNN SN NvN NNN HNN vNN HNv NNN NNN NNH NvN NNN vvH

NNN NNN 08 HNo

H N N v N H v H N N N 0 N N

NNNH vN

ouwnøwaum _Hsommzwuøñ_

NNN HNN NvN vHN NNH NNN NNN NNN oNv HNN NNN NNN SN NHN NNN NNN NNN NHv

H N N N N H H N N v N N N v N H

NNNH v HN

NNN NNN NvN NHN NNN HoN vNN NNN vNN NNN oNv NNN NNN H8 NNN NNN

HoN Nvo H

H v N v N N H N N N v N v N v N

NNNH oN

_Nuomñunwêmm

NNH NNN ovN vNN NoN 83 NNN NvvNNv SN NNN NNN NNN NvN HHN HNv

oNN Hov N33 SNC ?vb ?m0 NvvNN av:

H RHS H små N HNoNN N SNS N ?v9HNNNN H SN: N HNNvN H GNU N ?m3 N N N v H så NH NH

NHH HNN NNN HvN NNN NNN NNN NNN NvN NNN

NvN NNH vvNvHN NNN NvN ?NH v8 eHH HNHNN H SHS

H 803 ?m8 C03 HNvNN HNNNH H HNvHN N HNNNN v sNs N HNNNN N GvNH N HNNN. N GNvN N v N HvNNN

wømu .om N v N N N c S

uwxanvuo_

O;

NNH NNN NNN SH G8 NNH NHv NNH Nov NNN NNN NNN owH NNN vNN

vNN vNv vNN HNH: ?.08 SNS HNNNN HvNNN Ck.: HNvs ASS :oc 85

SN: HNNNN SNNV HNNNH 85V Hvvs

?gå .väx

Eowømcxwu

N NN NN NN NN NH NH NN NH oH NH NN NN NH NN NH NN

:Jm Eommm -NNE HHåN

NN NH NN Nv NN Nv NN Nv NN NN NN NN Nv NN NN NN NN

.§5

Eoooum vEnuon_

2.5¶NNNH

NNN NNH NNN NNH NNN NNN NNN NNN SN NNH NNN NNv NNN oNN SN SN NNN

H H N N N N N H H v v v H NH NH

.Nää .§5 :å

hMNQNNNSCvN .N

a:

NNN NNN SN NNH NNN NNv NNN NNN NNN NNN ooN NNN NNN NNN oNN NNH NNv

N N N N N N N N N N N N HH NH NH vH NN

H05.. .amma NNNH

.âaâzâ

NNN SN SN SN SN SN SN So SN SN SH SN

ooH SN SN So 8a

NN NN NN NN NN HN NN HN NN vN NN Nv vN Nv

:Müusåtäatsoü NNH NHH SH

.H53 ?ons NHH

uvzaxbmxuuc

som

.Näämmb

.N NNSNH Nää EES NEA 23m HNEN.

sâz Nmäazø. NNÃHENH 23:02Nwqøzøøå 0805kr :asmazøuh NEN9N Nsaaosä

Näsmaum auømñwåm HHENnoBNHD

SOU 1971 3 183

3. Förslag till ny veterinärdistriktsindelning fär Älvsborgs län

3: 1

Veterinärväsendeutredningens preliminära förslag

Total Beräknade landareal J ämförelsetal jämförelsetal Distrikt omfattande för distr. Antal vet. Stationeringsnedanst. kommunblock ha 1966 1969 1975 1980 inom distr. orter

Bengtsfors Åmål 259 400 ll 765 10 197 7 377 6 095 l+l extra Mellerud Mellerud l

Vänersborg 189 800 19 774 17 422 14 359 13 103 extra Lula Edet 2+l (l__+1 extra) j Färgelanda Fargelanda

Herrljunga _ Vårgårda Herrljunga Alingsås 182 800 17 207 15 029 1 l 691 9 902 c 2+ 1 extra (1 +1 extra) Surte Alingsås Lerum

Ulricehamn gtlrråsehamn (l + 1 extra) 393 100 23 487 20 935 14 696 11 553 extra Sveåljunga 2+2 Svenljunga

Tranemo

Såå:)

Summa 1 025 100 72 233 63 583 48 123 40 653

Summa antal vet. 7 + 5 extra

Anm. Kinna kommunblock föreslås fört till Hallands län

stort de synpunkter och förslag som fram- som varit principer vägledande för andra förts i övriga av länsstyrelsen inhämtade ytt- län gjort upp ett nytt förslag för detta läns

tanden. ansluter del. Förslaget sig nära till den re-

gionindelning länsstyrelsen tillämpat och Utredningens synpunkter och förslag innebär samtidigt att veterinärer kommer Såsom framgår av det föregående föreligger att stationeras på betydligt fler än platser betydande skiljaktigheter mellan veterinär- vad tänkt utredningen ursprungligen sig, väsendeutredningens preliminära förslag och 15 mot tidigare åtta. I föreslagna några länsstyrelsens. Ett genomförande av det se- distrikt kommer visserligen djurunderlaget nare skulle innebära att länet fick en indelatt ganska snart vara svagt men med hän-

ning som redan i mitten av 1970-talet måste syn till länets arrondering och övriga förantas vara föråldrad och som i väsentliga hållanden kan detta inte undvikas, om inte avseenden skulle vara grundad på andra avstånden skall bli alltför stora. - Beträf- 4 principer än dem som tilllämpas för andra fande de närmare detaljerna i förslaget län. Även länsstyrelsen synes f. ö. vara med- som praktiskt taget helt ansluter sig till gäl-

veten om att dess förslag snabbt kan bli för- lande - hänvisas kommunblocksindelning åldrat, då det upptar inte mindre än åtta till tabellariska Härav sammanställningar. extra tjänster. I några fall förutsätts också framgår att utredningen föreslår att i länet

att de föreslagna distrikten ganska snart kan skall finnas var- 15 distriktsveterinärtjänster, komma att behöva förenas med andra distav tre extra, fördelade på sammanlagt nio rikt för att ge tillräckligt underlag. distrikt. Dessutom bör övervägas att över-

Utredningen har med tillämpning av de gångsvis förstärka det föreslagna Herrljunga-

184 SOU 1971: 3

ê

3. Förslag till ny veterinärdistriktsindelning för Älvsborgs län j

Länsstyrelsens förslag

5173:2

i

Total Beräknade r Distrikt omfattande landareal Jämförelsetal jämförelsetal

nedanst. kommunblock för distr. Antal vet. Stationerings- _m. m. ha 1966 1969 1975 1980 inom distr. orter

Åmål 168 300 7 528 6 907 5 222 4 570 l Åmål i Säffle (Värmlands län) .F

Bengtsfors 160 800 4 046 3 201 1 862 l 119 l extra Dals-Ed å å Mellerud Brålanda(stat., 3)

Färgelanda 173 900 18 917 17 360 14 599 13 700 3+1 extra Färgelanda Vänersborg (extra) Trollhättan Lilla Edet Lilla Edet

127 600 10 744 8 896 7 020 5 972 1+1 extra Surte Älvängen (extra) Lerum

Herrljunga Vårgårda Alingsås

› Stora Mellby, Magra, 143 526 16 223 14 075 11 321 9 858 2+] extra Vårgårda (stat.)

Erska och Lagmansered förf samlingar i Ulricehamn utom Ulricehamn

Fivlereds församling 179 460 13 194 11 790 8 305 6 538 1+2 extra

fågfjtjjifáextra)

Tranemo N (extra)

Bmâs Bwâs

126 995 6 178 5 370 3 607 2 664 2 1 Björketorps kommun Rävlanda

Kinna Skene

109 206 10151 9 246 7 434 6 584 1+1 extra Kungsåters kommun Herred (extra)

Svenljunga 92 300 4 374 4 097 2 884 2 373 1 extra Svenljunga

Summa l 282 087 91 355 80 942 62 254 53 378

Summa antal

vet. 11 + 8 extra

distriktet med en extra veterinär i Solle- Utredningen har också noga övervägt, om brunn. Ett genomförande av detta förslag Åmåls kommunblock bör föras samman bör bli beroende av förhållandena när en med Säffle kommunblock i Värmlands län ny distriktsindelning genomförs. Utredning- till ett distrikt men har ansett att blocket en vill tillägga att utredningen bl. a. övervägt bör bilda ett distrikt tillsammans med att föreslå att Bengtsfors, Åmåls, Färgelan- Bengtsfors kommunblock. I annat fall skulda och Melleruds kommunblock borde bilda le ett distrikt omfattande endast sistnämnda ett distrikt för att få en utjämning av vete- block mycket snabbt få ett alltför svagt unrinärernas arbetsbörda. Utredningen har derlag. dock stannat för den indelning som fram- Utredningen föreslår alltså att Älvsborgs går av tabeller. På längre sikt kan det dock län delas in i nio veterinärdistrikt med sambli aktuellt att förenhetliga ifrågavarande manlagt 15 veterinärtjänster, tolv ordinarie kommunblock i ett veterinärdistrikt. och tre extra.

SOU 1971: 3 185

3. Förslag till ny veterinärdistriktsindelning för Älvsborgs län

3: 3 Veterinärväsendeutredningens definitiva förslag

Total Beräknade Distrikt omfattande landareal J ämförelsetal jämförelsetal nedanst. kommuner för distr. Antal vet. Stationeringsm. m. ha 1966 1969 1975 1980 inom distr. orter

l. Bengtsfors distrikt Bengtsfors

208 500 5 841 4 707 2 795 l 790 1 Bengtsfors

Åm 1 Dalâ-Ed

2. Färgelanda distrikt Färgelanda ..

58 900 4 392 3 914 3 070 2 729 1 Fargelanda Högsäter

3. Melleruds distrikt Mellenlsd 50 900 5 924 5 490 4 582 4 305 1 Mellerud

4. Brålanda distrikt Brålanda

Brålanda Främkm”

64 100 s 601 7 959 6 947 6 666 1 + 1 ex ra t v b « mg Vänersborg Västra Tunhem (ex m;Tegs

5. Lilla Edets distrikt Lerum Lilla Edet Nödinge Lilla Edet

127 600 10 744 8 896 7 020 5 972 l+1 extra Skepplanda Älvängen (extra) Starrkärr Trollhättan

6. Herrljunga distrikt Alingsås Hemsjö Gäsene . Herrljunga 122 000 13 244 11 682 9 013 7 638 2

gfimllânga ngsas

Vårgårda samt Långareds församling i Bjärke kommun

7. Borås distrikt Bollebygd Borås Dalsjöfors Fristad Sandhult Viskafors 126 995 6 178 5 370 3 607 2 664 1 Borås I detta distrikt ingår även Björketorps församling i Härryda kommun i Göteborgs och Bohus län

SOU 1971: 3

Total Beräknade Distrikt omfattande landareal Jämförelsetal jämförelsetal nedanst. kommuner för distr. Antal vet. Stationeringsm. m. ha 1966 1969 1975 1980 inom distr. orter

8. Ulricehamns distrikt Hökerum Ulricehamn Åsunden Dalstorp Tranemo samt Blidsbergs, Böne, Ulricehamn Dalums, Gullereds, 179 460 13194 11790 8 305 6 538 2 Tranemo alt. Humla, Hössna, Limmared Knätte, Kölaby, Kölingareds, Liareds, Strängsereds och Timmele församlingar i Redvägs kommun

9. Svenljunga distrikt Mark Svenljunga samt Kungsäters,

Svenljunga Grimmareds, Karl-

201 506 14 525 13 343 10318 8957 2-|-lextra Horred Gustavs och Gunnarsjö

Skene (extra) församlingar i Varbergs kommun i j Hallands län

Summa l 139 961 82 643 73 151 55 657 47 259

Summa antal

vet. 12+3 extra

Anm. Till distrikt redovisade för Skaraborgs län har förts Erska, Lagmansereds, Magra och Stora Mellby församlingar i Bjärke kommun samt Fivlereds, Norra Åsarps, Smula och Solberga församlingar i Redvägs kommun

SOU 1971: 3 187

7.9.16 Skaraborgs län nämndens sida, nämligen att nuvarande vete-

rinärorganisation i länet fungerar i stort sett Länet är fördelat på 28 kommuner. Antalet tillfredsställande. Den ändrade organisatiokommunblock är numera 15. nen, vilken tar sikte på framtida förhållan-

Enligt 1966 års jordbruksräkning utgjorde den, bör genomföras successivt och så mjukt åkerarealen 282 000 ha. Härav beräknas som möjligt. Utredningens förslag att i orga- 226 950 (80 %) vara långsiktigt bestående nisationen inrymma ett antal inte fast anoch 20 200 (7 %) marginell. Antalet bruk- ställda veterinärer finner länsstyrelsen i likningsenheter var nämnda år 13 101 och an- het med länsveterinären vara rationellt, då tas 1980 utgöra 6 300 samtidigt som antalet härigenom den veterinära arbetskraften blir kor väntas minska från 83 500 till S4 800. mera effektivt utnyttjad. Detta innebär att medeltalet kor per besätt- Länsstyrelsen har inte några invändningning stiger från 8,7 till 15,1. ar mot s. k. stationsdistrikt men vill anmär-

Länet är indelat i 17 veterinärdistrikt. ka mot att sammanlagda antalet veterinärer Jämförelsetalen för dessa uppgick 1966 till i länet enligt utredningens förslag blir 17, lägst 2 679 (Karlsborg) och högst till 12 697 inklusive rekryteringstjänster, mot f. n. 20, (Falköping). extra tjänster inberäknade.

Länsstyrelsens indelningsförslag innebär

att länsstyrelsen har särskilt uppmärksam- 1. Nuvarande veterinärdistriktsindelning i

mat vad utredningen anfört i fråga om för- Skaraborgs län (antal: 17) delarna med stationsdistrikt. Därest en in-

delning skulle gjorts upp utan att eftersträ-

J ämförelsetal

---?- va bildandet av sådana distrikt, skulle in-

Landareal

Lidköping

den få en egen station, vilken dessutom skul-

le kunna betjäna i vart fall större delen av

Habo kommun. Lantbruksnämndens förslag

Enligt veterinärväsendeutredningens preli- avviker från

på några punkter gränserna minära planer skall länet delas in i fem

för den blivande kommunindelningen. veterinärdistrikt, varav tre stationsdistrikt,

Lantbruksnämnden framhåller bl. a. att med sammanlagt 17 veterinärer, 13 ordina-

även en tvåveterinärstation bör ha tillgång rie, tre rekryteringstjänster och en extra.

till biträde. Distriktsveterinärorganisationen

anses vidare böra utrustas med kommuni- Ytrrandena

kationsradio och detta synes böra ske redan

Länsstyrelsen understryker vad som fram- nu. I vart fall bör sådana anläggningar till-

hållits från länsveterinärens och lantbruks- komma i samband med omorganisationen.

188 SOU 1971: 3

I en senare skrivelse har de övriga distrikt inom Skaraborgs län bör till länsstyrelsen

lantbruksnämnden överlämnat ytterligare två anstå till slutet av l970-talet. alternativ Dessa inne- har inhämtat yttranden från till distriktsindelning. Länsstyrelsen bär bl. a. att a) hela Habo kommun tas länets samtliga kommuner. 15 av 41 kom-

muner tillstyrker utredningens förslag, 14 med, b) antalet stationer ökas till sju genom att även Skövde får en station, c) antalet tillstyrker länsveterinärens förslag med even-

veterinärer ökas med en. tuell möjlighet att fördela veterinärema på

olika platser inom distriktet. Tolv av kom- För att undvika större variationer i djurmunerna önskar bibehålla den nuvarande antalet (kor och modersuggor) per veterinär distriktsindelningen. Även Vartofta södra överförs i ett av alternativen Kälvene, Var- RLF -förbund har uttalat betänkligheter mot tofta-Åsaka, Näs, Yllestad och Vistorps att ändra nuvarande förhållanden. Vissa socknar från Falköpingsområdet till Tida- RLF -avdelningar anser, att en flerveterinärholmsområdet. Lantbruksnämnden räknar station bör inrättas i Nossebro och betjäna även med att Bjärka socken tillhörande Fal- Essunga storkommun samt större delen av köpings kommunblock förs över till Skara- Bjärke kommun i Älvsborgs län. distriktet. Samarbetsnämnden för Habo kommun- Länsveterinären tillstyrker i huvudsak ut- delen av block uttalar att det för större redningens förslag. Beträffande vissa av de Habo kommunblock innebär en väsentlig föreslagna distrikten anför länsveterinären veterinär från fördel att anlita Jönköping. följande. förslag tillstyrks. Det förut- Utredningens Länsveterinären och berörda distriktsvete- sätts dock att de djurägare för vilka det är

rinärer anser Skara vara olämplig som sta- bör kunna anlita veterinär fördelaktigare tionsort. Med tanke och det från (de västligaste delarna av på djurantalet Falköping geografiska läget är Lidköping att föredra. kommunblocket).

Endast under förutsättning att veterinärhög-

skolan får en fältstation förlagd till Skara, kan Skara diskuteras som en stationsort. I Utredningens synpunkter och förslag

så fall bör en eller två av veterinärema pla- Skaraborgs län kännetecknas av en intensiv ceras i Lidköping. animalieproduktion och är med hänsyn här- Karlsborgs kommunblock bör hänföras till väl lämpat enligt utredningens mening till Töreboda distrikt. Därvid skulle två or- för stationsdistrikt. Denna såsom underlag dinarie och en extra veterinär placeras i uppfattning delas i stort sett av vederböran- Skövde och samma antal i Töreboda. Djur- En annan omständigde remissmyndigheter. antalet i Karlsborgs kommun är litet och i detta het att beakta för distriktsindelningen sjunkande. Avståndet från Hjo till kraftigt län är att på grundval av Kungl. Maj:ts pronorra delen av Karlsborgs kommunblock är 1970: 37 beslutats position att frågan om i mer än fem mil. vilka former ett ökat utnyttjande av djurma-

Länsveterinären anser att principen med terialet i Skaraborgs län för undervisning

flerveterinärstationer med tanke på djur- och forskning lämpligast bör äga rum skall

tätheten inom länet är en bra lösning. Att utredas. Denna utredning torde enligt jord-

Habo kommunblock förs över till Jönkö- bruksutskottet (utl. 23) även böra belysa i

finner länsveterinären vilken utsträckning klinisk utbildning bör pings veterinärdistrikt vara tillfredsställande. I praktiken förläggas till Skara. Med hänsyn till detta mycket detta redan nu, vilket är helt na- beslut har veterinärväsendeutredningen antillämpas turligt med hänsyn till den geografiska be- sett sig böra avstå från att såsom tidigare Beslut om överförande av Habo avsetts utreda förutsättningarna för att inlägenheten. samt rätta en station - utkommunblock till Jönköpings distrikt i Skara, vid vilken

inrättande av Falköpings flerveterinärdistrikt över sedvanliga distriktsveterinära uppgifter beslut röran- - skulle kunna bedrivas bl. a. visst utkan fattas redan nu, medan

SOU 1971: 3 189

SN Sv o: m.: NG va m2 Nå vovNS m2. v8 mom Nä E_

os âo

m _ v N N _ o m o m m _ v v om.: v. N_ :w

ovvoom mmN mNm »Nm oä oom mä omm vom ooN o: .Nov ooN v2 mN. mom

m _ v N N _ o m o m o H v v m5 m_ N_ vw

ovañmfom _voomeomå_

omm Noo Nmv moo Nvo m: mmm Nmm oov mvm mom o: oâ SN ooo mmm

m _ m m m _ v N v m H m v

33 o_ oo mo

mmNN_

_NN :v Eb vmo vom oov ma. evoNå Mao So mvm ooo ooo ooN omm NHN

v _ m m m _ v o v o N m m o_ : v_

oo_

_voåeooåm

oN_ o G_

ovN :NN ooN v2.m8 voo EN mNN Awâo. omv EN Nom å_ vmm mi. oNv Nä 32

o avs soc m AvmNo m :m: _ sms m ams Avos o Q5 .N Gvvo_ c Avvco ÅvmNo

Em om c o_ vm o_ : .v o

Nvo GS omm mom vNm ooo N_o Nov oo_ mmN os ooo av o: EN 5

m av: _ soc v §3 :m0 m §3 _ §5 §3 AvvsEvo :v8 :ovo :mm

33 c N AmvNoN v N v m _ AmoNo v sovo v

.SM m_ omoo o

-mxeâåá

v?

ä

mmm mv_ se vN_

.vumm ANNE so: :o:

_Saav aomaøå.

N m FBVIWQOOUOCG

.Saw -..m8 :aim oN o_ oN

:så

E0005 oEooB

:E

ooâ

mNv ms mNo m: mNo m: mNm omo mN_ m5 oom ooN mNo omm mNo om_

N N o N m m o .Så _N m_ m_ vn o v_ m_ _N v_ om

.§5 .äns

mmaocaåoxm. .o

å_

ooN om» mNN mNN ooo oom omo omo mov oom mNo omm oom mNN m5 omm

v o v m .så .EMMA83 om v. o_ o_ om o_ n_ o_ MN 2 2 om

.åñoEom

oov oov ooo oom ooN ooo oom ooo oom oov ooo oom ooo ooN oom ooo

oN NN ov mm oN mv oo oo mv vv S _N Nm vm oo

:moxwaoezzååaa Koka å mo_

-våg

»wzaxbtuma

Nåxvmmnb

.N oi

osvz ?Rogan E350 åäâoo 0.550 oov: .SSG ooâxm 38h. mä

E2228_ moaoaoü oaoøutvå Enoâoz Sagvan “Sanne

.nu O SOU 1971 3

3. Förslag till ny veterinärdistriktsindelning för Skaraborgs län 3: 1 Veterinärväsendeutredningens preliminära förslag

Total Beräknade

landareal Jämförelsetal jämförelsetal Distrikt omfattande för distr. Antal vet. Stationeringsnedanst. kommunblock ha 1966 1969 1975 1980 inom distr. orter

Grästorp Vara 141 700 27 665 23 500 22 519 22 266 3+1 rt Vara (stat.) Nossebro

Lidköping Skara 153 400 22 597 19 822 18 176 17 930 3+1 rt Skara (stat.) Götene

155 600 24 830 24 155 20 240 18 971 3+1 rt Falköping (stat.)

Skövde Tibro Sköv e (2)d

162 400 15 789 14 492 11 941 11 388 2+ 1 extra Hjo Hjo (extra) Karlsborg Mariestad Töreboda 142 400 11 947 10 944 8 983 8 632 2 Töreboda Gullspång

Summa 755 500 102 828 92 913 81 859 79187

Summa antal

vet. 13 + 3 rt+

1 extra

Anm. Habo kommunblock föreslås fört till Jönköpings län

vecklings- och försöksarbete i vad avser am- terinärema bör en stationeras i Nossebro och

bulant veterinär verksamhet. Avsikten var en i Tidaholm. Nämnas må att i Falköping att låta stationen bli en viss motsvarighet i viss mån redan bedrivits stationsverksamhet till läkarstationen i Dalby. Utredningen för- av vilken erfarenheterna är utomordentligt

utsätter att frågan härom i stället kommer goda. Dessa kompletterar därför på ett ut-

att närmare undersökas av den utredning märkt sätt bl. a. den försöksverksamhet med

som tillkallats med anledning av riksdagens flerveterinärstationer som utredningen ge-

förenämnda beslut. nomfört. I andra distrikt än stationsdistrikt

Även om det sålunda f. n. är osäkert föreslår utredningen att samtliga veterinärer

vilken veterinär verksamhet som i framtiden stationeras på skilda orter, varigenom bl. a.

kan komma att bedrivas i Skara, har utred- reseavstånden kan minskas i de mera peri-

dock för sin del vid uppgörandet av fera delarna av länet.

ningen

till distriktsindelning för länet räknat Utredningens slutliga förslag upptar sam-

förslag

med att en veterinärstation av den typ ut- manlagt 18 tjänster, vilket med hänsyn till

avser bör tillkomma på denna inslaget av veterinärstationer i realiteten in-

redningen plats och omfatta sammanlagt fyra veteri- nebär en kapacitetsförstärkning i förhållan-

närer. En av dessa bör dock stationeras i de till nuvarande förhållanden. Förslaget in-

Lidköping. I övrigt anser utredningen att nebär alltså att utredningen föreslår en tjänst

stationer bör tillkomma i Vara och Falkö- mindre än vad länsstyrelsen förordar men

ping; av de vid dessa stationer placerade ve- då är att märka att utredningen, i enlighet

SOU 1971: 3 191

3. F ärslag till ny veterinärdistriktsindelning för Skaraborgs län

3: 2 Länsstyrelsens förslag

Total Beräknade

landareal J ämförelsetal jämförelsetal Distrikt omfattande för distr. Antal vet.

Stationeringsnedanst. kommunblock ha 1966 1969 1975 1980 inom distr. orter

Vara Grästorp 141 700 27 665 23 500 22519 22 266 Vara (stat.) Essunga

Skara

84 500 10 651 9 470 8 193 7 962 2 Skara G.. otene

Lidköping 68 900 11 946 10 352 9 983 9 968 2

Lidköping

i Falköping 106 440 19 441 19 037 15 579 14 383 3

Falköping (stat.)

i

Tidaholm .

105 400 8 993 8 261 7 528 7 210 2 Tidaholm Habo

Mariestad

185 700 13 640 12 497 10 292 9 807 3 Töreboda (stat.)

*fâiâiâgj

Gullspång

Skövde Tibro 119 100 14 096 12 939 10 632 10 213 3 Skövde (stat.) Hjo

Summa 811 740 106 432 96 236 84 726 81 809

Summa antal

vet. 19

3. Förslag till ny veterinärdistriktsindelning för Skaraborgs län