Svenskt fiske : nuläge och utvecklingsmöjligheter : delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

M

Svenskt fiske

- nuläge och utvecklingsmöjligheter

U

S

1992136

Delbetänkande av utredningen om

fiskerinäringens

utvecklingsmöjligheter

Statens offentliga utredningar 383% 1992136

@ Jordbruksdepartementet

Svenskt fiske

nuläge och utvecklingsmöjligheter

-

Delbetänkande av utredningen om fiskerinäringens

utvecklingsmöjligheter

Stockholm 1992

SOU och Ds kan köpasfrån Allmänna Förlagetsomingår i C E FritzesAB. Allmänna Förlaget ombesörjerockså, uppdragavRegeringskanslietsforvaltningskontor, remissutsänd-ningar av SOU och Ds.

Beställningsadress Fritzeskundtjänst

10647 Stockholm

Fax 08-20 50 21

Telefon 08-690 90 90

REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL A ISBN 91-38-13252-4 Stockholm 1992 ISSN 0375-250X

Till statsrådet och chefen för

Jordbruksdepartementet

Genom beslut de 8 juli 1992 bemyndigade regeringen chefen för Jordbruksdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utreda fiskerinäringens utvecklingsmöjligheter.

Med stöd av detta bemyndigande förordnades samma dag generaldirektören Per Wramner att vara särskild utredare. Den 26 augusti 1992 utsågs till sakkunniga direktören Yngve Björkman, förbundsordföranden Reine Johansson, förbundsordföranden Sven Kollberg samt generalsekreteraren Thomas Söderberg. Vidare utsågs till experter departementssekreteraren Johan Bodegård, avdelningschefen Tore Gustavsson, överdirektören Stefan de Maré, verkställande direktören Roger Mattiasson, departementssekreteraren Agne Pettersson samt departementssekreteraren Christina Tuvelind.

Genom beslut den 24 september 1992 bildades en referensgrupp till utredningen i vilken följande ledamöter av riksdagen förordnades att ingå Erling Bager, Lisbet Calner, Kaj Larsson, Roland Mattisson, Carl G Nilsson, Carl Olov Persson, Sven-Olof Petersson och Claus Zaar.

Till sekreterare förordnades den 8 juli 1992 avdelningschefen Bengt Strömblom.

Utredningen får härmed överlämna sitt delbetänkande SOU 1992136 Svenskt fiske nuläge och utvecklingsmöjligheter.

-

Göteborg i december 1992

Per Wramner

Bengt Strömblom

Innehåll

Sida

Inledning 1.1 Uppdraget 1.2 Betänkandet

Förutsättningar 2.1 Svenska fiskeresurser 11 2.1.1 Bakgrund 11 2.1.2 Kvoter och fiske i Östersjön 11 2.1.3 Kvoter och fiske i Västerhavet 15 2.1.4 Insjöfisket 18 2.1.5 Kvoter och kvotvärden sammanfattning 19

- en 2.1.6 Förväntade svenska kvottillgångar 1993 20 2.2 EGs fiskeripolitik 21 2.2.1 EGs fiskeripolitik översikt 21

- en 2.2.2 Marknadsreglering av fisk 23 2.2.3 Stöd till investeringar 25 2.2.4 Stöd till beredning och avsättning 29 2.2.5 EGs strukturfonder 30 2.3 Ny fiskelagstiftning 32 2.3.1 Nuvarande regler 33 2.3.2 EES-avtalet 33 2.3.3 Förslag om nya regler 34

Finansiellt stöd till fisket 37

Ekonomiskt stöd till fisket via Jordbruksdepartementets

titel D Fiske 37 3.1.1 Det ekonomiska stödet en sammanfattning 37

- 3.1.2 Anslag D Främjande av fiskerinäringen, reservationsanslag 3.1.3 Anslag D Isbrytarhjälp fiskarbefolkningen, förslagsanslag 40 3.1.4 Anslag D 4. Bidrag till fiskets rationalisering m m, förslagsanslag 40 3.1.5 Anslag D Lån till fiskerinäringen, reseivationsanslag 3.1.6 Anslag D Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till

fiske, förslagsanslag 49 3.2 Prisregleringen 50 3.2.1 Prisregleringssystemet en sammanfattning 50

- 3.2.2 Rörliga pristillägg 52

Sida 3.2.3 Fasta pristillägg 53

3.2.4¶Överskottshanteringen 56

3.2.5 Sociala åtgärder 56 3.2.6 Administrationskostnader 56 3.2.7 Offensiva åtgärder 57 3.2.8 Regleringskassans utgifter och inkomster 60 3.3 Övrigt stöd till fisket 60 3.3.1 Allmänt 60 3.3.2 Statligt stöd till fartygsfinansiering 61 3.3.3 Regionalpolitiskt stöd 61 3.3.4 Sveriges Fiskares erkända arbetslöshetskassa 62

Några områden av särskilt intresse 63 4.1 Utsättningar av fisk 63 4.1.1 Bakgrund 63 4.1.2 Genomförda utsättningar av fisk 64 4.1.3 Utsättningamas lönsamhet 67 4.2 Statistik 69 4.2.1 Inledning 69 4.2.2 Landningsstatistiken 69 4.2.3 Utgångspunkter för förändrad landningsstatistik 70

en 4.2.4 Proposition 199293101 den statliga statistikens finansiering

om

och samordning 74 4.3 Konsumentfrämjande åtgärder 76 4.3.1 Bakgrund 76 4.3.2 Svensk Fisk 77 4.3.3 Fiskeriverkets förslag 78 4.4 Vattenbruket 80 4.4.1 Bakgrund 80 4.4.2 Några förutsättningar för svenskt vattenbruk 81 4.4.3 Vattenbrukets problem 83 4.5 Några inslag i EGs fiskeripolitik 84 4.5.1 Kontroll av fisk och fiskprodukter 84 4.5.2 Producentorganisation 88

4.5.3¶Överskottshantering 92

överväganden och förslag 95

5.1 Utredningens uppdrag 95 5.2 Fiskerinäringens situation 97

Sida 5.3 Nuvarande stöd till fisket 98 5.4 Stödet till fisket huvudsaklig inriktning 103 - 5.4.1 Nuvarande inriktning 103 5.4.2 Framtida inriktning 104 5.5 Rationaliseringsstödet 106 5.5.1 Stödets överensstämmelse med EGs regelsystem 106 5.5.2 Förändringar av dagens rationaliseringsstöd 107 5.6 Konsumentfrämjande åtgärder 109 5.7 Utsättningar av fisk 110 5.8 Regionalt stöd 112 5.9 Vattenbruket 113 5.10 Bildande av producentorganisation 115 5.11 Prisregleringssystemets avveckling 116 5.11.1 Restitution för inneliggande lager 117 5.1 1.2 Svensk Fisk 117 V 5.1 1.3 Övriga övergångskostnader 118 5.12 Kontrollorganisation 119 5.13 Statistik 120 5.14 Finansiering 120

6 Lagförslag 125 6.1 Bakgrund 125 6.2 Ändringar i förordningen stöd till yrkesfisket om 128 6.3 Markandsregleringslag och marknadsregleringsförordning allmänmotivering 128 - 6.4 Specialmotiveringar till förslaget till marknadsregleringslag MRL 130 6.5 Specialmotiveringar till förslaget till marknadsregleringsförordning MRF 134

Bilagor

Bilaga l Förordning om ändring i förordningen 1985439 om statligt stöd till yrkesfisket m.m. Bilaga Lag marknadsreglering fiskets område. om Bilaga Förordning om marknadsreglering på fiskets område

SOU 1992136 Kapitel 1

l Inledning

1.1¶Uppdraget

Vid sammanträdet den 8 juli 1992 beslöt regeringen att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utreda den svenska fiskerinäringens utvecklingsmöjligheter. Utredningen har i uppgift att bedöma det svenska yrkesfiskets förutsättningar och utvecklingsmöjligheter på kort

bl europaintegreringen och beståndsoch lång sikt med beaktande av a utvecklingen inom den svenska ñskezonen och angränsande vatten. Utredningen skall vidare bedöma situationen och det eventuella behovet

åtgärder inom den samlade fiskerinäringen, dvs fisket, förstahandsav mottagarna, beredningsindustrin och parti- och detaljhandeln i syfte att förbättra och underlätta tillgången på och en stabil avsättning av fisk och ñskprodukter av hög kvalitet i hela landet.

I uppdraget betonas särskilt att utredningen skall analysera möjligheterna att utveckla det yrkesmässiga insjöñsket och det kustnära fisket, bedöma regionalpolitiskt stöd kan lämnas samt analysera fisk-

om erinäringens kostnads-, marknads- och konkurrenssituation i jämförelse med Sveriges viktigaste konkurrentländer på fiskets område.

Utredningen skall lämna sitt slutbetänkande senast den 1juli 1993. I direktiven påpekas dock att utredningen innan dess skall bedöma behovet särskilda åtgärder den 1 juli 1993 och lämna förslag om så-

av per dana åtgärder, exempelvis kvalitetskontroll, sorteringsbestämmelser, överskottshantering samt administrationen av dessa i ett övergångsskede till ett eventuellt medlemskap i EG.

1.2 Betänkandet

Utredningen redovisar i detta delbetänkande förslag till sådana åtgärder bör träda i kraft den 1juli 1993.

som

Utredningen lägger sina förslag mot bakgrund av dels Sveriges internationella åtaganden, dels av den kris som det svenska fisket och den svenska beredningsindustrin befinner sig främst beroende på

10 Kapitel 1 SOU 1992136

det sviktande torskbeståndet i Östersjön. I avsnitt 5.2 går utredningen närmare in på krisens orsaker.

I proposition 199192120 om reglering av priserna fisk m m anges att EES-avtalet skall träda i kraft fiskets område den l juli 1993, vilket bl a innebär att prisregleringsavgiften avvecklas liksom alla generella pristillägg.

I kapitel två redovisas de viktigaste förutsättningarna för utredningens förslag. De tillgängliga svenska fiskeresursema redovisas 2.l. Därefter görs en genomgång av grunddragen i EGs fiskeripolitik 22. Dessutom berörs i avsnittet relevanta delar av EGs strukturpolitik. I avsnitt 4.5 återkommer utredningen med en något noggrannare genomgång av några delar av EGzs fiskeripolitik, nämligen kontrollorganisation, överskottshantering och producentorganisation.

Även det i Ds 199270 Enklare fiskebestämmelser lagda förslagen refereras i korthet i de delar det berör yrkesfisket och fiskerinäringen avsnitt 2.3.

Eftersom betänkandet primärt skall utgöra grunden för en proposition kring det ekonomiska stödet till fisket under budgetåret 199394 och hur detta stöd skall utfonnas så att det uppfyller internationella åtaganden, lämnas i kapitel 3 en relativt utförligt redogörelse för dagens ekonomiska stöd till fisket, vilket huvudsakligen kanaliseras via statsbudgetens titel D. Fiske under Jordbruksdepartementets huvudtitel avsnitt 3.1. Stöd till fisket finansieras även via prisregleringssystemet, vilket beskrivs i avsnitt 3.2. Avslutningsvis redovisas i avsnitt 3.3 övrigt stöd till fisket via statsbudgeten.

Utredningen återkommer i sitt slutbetänkande med en rad studier som skall bilda underlag för utredningens slutliga överväganden och förslag. Redan här redovisas dock några fördjupade studier i frågor som bör regleras till den l juli 1993. En genomgång av gjorda fiskutsättningar lämnas i avsnitt 4.1. Statistik och konsumentfrämjande åtgärder redovisas i avsnitt 4.2 resp 4.3. En särskild genomgång av vattenbrukets förhållanden görs i avsnitt 4.4.

SOU 1992136 Kapitel 2 11

2¶Förutsättningar

2.1 Svenska fiskeresurser

2.1.1 Bakgrund I detta avsnitt skall en genomgång göras av de fiskeresurser som står till det svenska yrkesfiskets förfogande liksom något om den fiskeflotta som fiskar på de olika bestånden.

Med biologiska undersökningar i våra omgivande hav som grund och i internationellt samarbete inom ramen för Internationella Havsforskningsrådet ICES utfärdas rekommendationer av ICES rådgivande kommitté för fiskevård ACFM. Råden utgör det biologiska grundmaterial som används vid de internationella förhandlingarna.

För det svenska fisket sker förhandlingarna inför det nya fiskeåret under hösten. I september påbörjas förhandlingarna med ett möte inom Baltiska Fiskerikommissionen. Vid detta möte beslutas om de totala tilllåtna fångstuttagen, TACema TACTotal Allowable Catch, i Östersjön sill, skarpsill, torsk och lax samt eventuella föränd-

av om ringar i de gemensamma ñskereglema. Vid dessa förhandlingar fördelas även de totalt tillåtna fångstuttagen mellan de olika strandstatema. Denna fördelning resulterar i att varje stat tilldelas zon-TACer, som är de totala mängder som får fiskas inom respektive lands zon. Genom de senare bilaterala avtalen möjliggörs ett utbyte av kvoter och därmed också fiske utanför den egna fiskezonen.

För Västerhavet sluts överenskommelser dels bilateralt mellan Sverige och EG, dels trilateralt med EG och Norge.

2.1.2 Kvoter och fiske i Östersjön För 1991, 1992 och 1993 har nedan redovisade kvotöverenskommelser träffats. För 1993 kan dock vissa förändringar inträffa om någon av parterna inom 90 dagar efter mötet med den Baltiska Fiskerikommissionen i september inte accepterar den nedanstående fördelningen.

12 Kapitel 2 SOU 1992136

Tabell TACzeri Östersjön1991.1992ochpreliminärt1993

SILL SKARP- SILL 1993 1992 1991 1993 1992 1991 ton ton ton ton ton ton

MU3 omrnorromN59°30 MU3Svenskdel+ Finskdel sammanlagt90.00 ton Tabell1 forts. TACzeri Östersjön1991,1992ochpreliminärt1993

TORSK LAX

1993 1992 1991 1993 1992 1991

ton ton ton antal ton ton

l lnkl.Finskaviken009.000 Denna fördelning av total-TACzn är utgångspunkten för varje stats bilaterala förhandlingar.

Som framgår av tabell 1 har TACn för sill ökat kraftigt från 486 000 ton 1992 till 675.000 ton 1993. Anledningen är att beståndet f n

SOU 1992136 Kapitel 2 13

är mycket starkt, vilket också gäller det andra pelagiska beståndet, skarpsill. För skarpsill har total-TACn ökats från 290.000 ton 1992 till 350.000 ton 1993.

För torsken har situationen försämrats mycket snabbt från en totalfångst under 1984 som uppgick till minst 445.000 ton. Siffran är förmodligen betydligt högre eftersom vissa nationer betraktade den vita zonen som i princip fritt hav. Fångstema minskade sedan successivt och var 1991 nere i 131.000 ton. TACn har från 1989, det år då det för första gången upprättades en TAC för torsk, minskat från 220 000 ton till 40.000 ton 1993.

En överenskommelse om en lax-TAC träffades för första gången för 1991. Den uppgick då till 3.780 ton. För 1992 ökades den till 3.980 ton. Den preliminära TACn för 1993 har satts till 759.000 laxar, vilket motsvarar kvot 3.795 ton om man antar att medel-

en ca laxen väger 5 kg. Därmed är laxkvoten i stort sett oförändrad i jämförelse med 1992.

Efter mötet inom Baltiska Fiskerikommissionen påbörjades för svensk del utbyte kvoter i Östersjön vid bilaterala möten med Ös-

av tersjöns strandstater. Resultatet av dessa överenskommelser innebar för det svenska fisket 1991 och 1992 att följande kvantiteter av de kvoterade arterna var tillgängliga för svenska fiskare.

Tabell2. Svenskakvoterochfångsterenl fiskeloggbokiÖstersjön1991ochhittilk 1992

Värdeavsvenskasyd-ochostkustlandningar1991enligtSCB.

Zon Fiskslag Kvotvârde Kvot Fångst Kvot Fångst

1992 1992 l992tjan- 1991 1991

milj kr ton okt;ton ton ton

värde1992

14 Kapitel 2 SOU 1992136

Den för fisket i Östersjön och även den för hela det svenska yrkesmässiga fisket helt dominerande arten har under de senaste tio åren varit torsken. Beståndssituationen är dock för närvarande mycket bekymmersam, vilket speglas i de senaste årens kraftigt reducerade kvoter och fångster. Trots den kraftiga reduktionen den disponibla

av kvoten är torsken även under 1992 den i kvotvärde dominerande

arten. 1992 års kvotvärde för torsken uppgår till 231 milj kr, vilket

ca utgör 46% det totala kvotvärdet i Östersjön. Sillen är den näst vik-

av tigaste arten. Med rådande beståndssituation kommer sillen tillsammans med skarpsillen att vara den mest betydelsefulla arten i Östersjöfisket de närmaste åren.

Kvotvärdet för skarpsill är i tabellen hämtat västkustlandningar

ur där större delen avsätts för konsumtion. Värdet av skarpsill för industriändamål, vilket f n är den huvudsakliga användningen skarpsill

av från Östersjön, uppgår till maximalt 054 krkg. Detta medför att kvotvärdet för skarpsill minskar från 135 milj kr till 24 milj kr, vilket innebär en reduktion av totala kvotvärdet från 497 milj kr till 386 milj kr. För 1993 förväntas dock ett ökat fiske i Östersjön skarpsill

av för mänsklig konsumtion.

De fiskefartyg som bedriver fiske i Östersjön är av mycket varierande storlek. De minsta kustfiskebåtama som bedriver ålfiske och fiske med fasta redskap är ofta en- och tvåmansbåtar från 5 meters längd och uppåt. Gamfiske bedrivs yrkesmässigt med båtar som är 6 meter och längre. I det kustnära trålfisket används båtar i storlekar från 10 meter och uppåt. De vanligaste är 15-20 meter långa. Sillñske, torskfiske och laxfiske större avstånd från kusten bedrivs med fartyg av samma storlek som de i Skagerrak och Kattegatt.

Antalet fartyg, med en längd större än 8 meter, som 1990 var hemmahöriga i en Östersjöhamn uppgick 1990 till 1.013 st, varav 240 st bedrev fiske med trål enligt SCBs uppgifter. Detta kan jämföras med det totala antalet fiskefartyg i Sverige som 1990 uppgick till ca 1.600 st. Antalet svenska fartyg bedriver fiske i Östersjön är

som dock betydligt fler än de 1.013 st som har Östersjöhamnar hem-

som mahamnar, eftersom ett stort antal västkustfartyg mer eller mindre regelbundet fiskar i Östersjön.

SOU 1992136 Kapitel 2 15

2.1.3 Kvoter och fiske i Västerhavet a Norsk nordsjözon När det gäller de svenska fisktillgångama i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt träffas årligen överenskommelser med Norge och EG.

I norsk nordsjözon erhåller svenska fiskefartyg årliga kvoter av de arter som traditionellt fångats inom detta område. Under 1991 och 1992 erhölls följande kvoter.

Tabell3. Svenskakvoterochfångsterenl frskeloggboki Norsknordsjözon1991ochhittills

Bleka

8a kvotvårde 45,052

Avtalet med Norge ger Sverige möjlighet att bedriva fiske med 41 sillfartyg, 5 makrillfartyg och 69 fartyg med huvudsaklig inriktning på fisk torsk, kolja, gråsej m m samt riktat fiske efter räka.

De värdemässigt viktigaste arterna i den norska zonen är kolja, gråsej, räka, torsk och makrill se tabell 3. Under år 1991 bedrevs sillfiske huvudsakligen under maj-oktober, makrillfiske under septemberoktober, fiske efter torsk, kolja och gråsej under januari-oktober samt räkfiske under februari-april. Sillfisket har under 1992 bedrivits under perioden maj-december.

De olika typerna av fiske bedrivs med fiskefartyg av varierande storlek. Det riktade fisket efter sill och makrill sker med fartyg med en längd av 25-40 meter medellängd ca 35 m och ett bruttotonnage brt av 150-500 brt medeltonnage 300 brt. Fiske efter torsk, kolja,

16 Kapitel 2 SOU 1992136

gråsej, räka m m bedrivs med något mindre fartyg. Den vanligaste storleken här är 15-39 meter medellängd 25 meter där räkbåtama mestadels är mindre än de båtar som fiskar torsk, kolja eller gråsej. Tonnaget varierar inom intervallet 85-360 brt medeltonnage 200 brt.

b EGs nordsjözon I EGs nordsjözon erhåller svenska fiskare fiskerättigheter i utbyte mot att EG-fartyg får fiska i den svenska fiskezonen i Östersjön. För 1991 och 1992 erhöll svenska fiskare nedanstående kvantiteter i EGs nordsjözon tabell 4.

Liksom i den norska zonen är allt fiske i EGs nordsjözon licensierat. Under 1992 utfärdar EG högst 53 licensermånad för fiske efter sillskarpsillmakrill och maximalt 14 licensermånad för fiske efter övriga arter. Den värdemässigt viktigaste arten är här makrillen, men även fisket efter sill, kolja och torsk är av stor betydelse. De fartyg som bedriver fiske i EGs nordsjözon är huvudsakligen av samma typ som de i den norska zonen. De viktigaste fiskeperiodema under 1991 var för makrill september-oktober, för sill maj-december samt för kolja och torsk augusti-november. Tabell4. Svenskakvoterochfångsterenl Fuskeloggboki EGsnordsjözon1991ochhittills199

Szavärde 47,407

c Skagerrak och Kattegatt För uppdelning av fiskerättighetema i Skagerrak och Kattegatt träffas årligen överenskommelser om nationella kvoter av vissa ñskslag. För

SOU 1992136 Kapitel 2 17

Skagerrak sker detta genom trilaterala möten mellan Norge, EG och Sverige och för Kattegatt genom bilaterala möten mellan EG och Sverige.

Resultatet för svensk del av dessa förhandlingar framgår av nedanstående sammanställning.

Tabell5.Svenskakvoterochfångsterenl fskeloggboki SkagerrakochKattegatt

Värde svenskaav västkustlandningar1991enligtSCB.

Område Fiskan Kvotvärde Kvot Fångst Kvot Fångst

1992 1992 92jan- 1991 1991

milj kr ton okt;ton ton ton

Skagerrak Rödspotta 6.639 448 321 500 461

Kattegatt Rödspotta 150 280 173 200 229

4,

Skagerrak Nordhavsräka l13,238 1.943 1.605 1.430 1.579

Szavärde 322,322

sammanivåsom1981dvsca1.500ton.

I Skagerrak och Kattegatt förekommer ett fiske dels de ovannämnda kvoterade arterna, dels ett värdemässigt mycket betydande fiske på okvoterade arter. Enligt ovanstående tabell uppgår värdet av 1992 års svenska kvoter till ca 322 milj kr. Av de kvoterade arterna svarar nordhavsräkan för det högsta värdet kvotvärde ca 113 milj kr.

Fisket efter havskräftfisket är det mest betydelsefulla. Här uppgick värdet av landningama 1991 till 72 milj kr. Andra viktiga okvoterade arter är ål, rödtunga, bergtunga, äkta tunga, kummel, bleka, havskatt, pigghaj, hummer och krabba. Det sammanlagda värdet av de okvoterade artema i Skagerrak och Kattegatt uppgår årligen till ca 150 milj kr.

De fiskefartyg som bedriver fiske i Skagerrak och Kattegatt är av mycket varierande storlek. De minsta kustfiskebätama som bedriver ålfiske är ofta enmansbåtar från 5 meters längd och uppåt. Gamfiske

18 Kapitel 2 SOU 1992136

och fiske med havskräftburar bedrivs yrkesmässigt med båtar som är 6 meter och längre. I det kustnära trålfisket efter fisk och kräfta

används båtar i storlekar från 10 meter och uppåt där den vanligaste längden är 15-20 meter. Sillfiske, makrillñske, fiske efter torsk, kolja, gråsej m m och räkfiske på större avstånd från kusten bedrivs med fartyg av samma storlek som de i Nordsjön.

Antalet fartyg, med en längd större än 8 meter, som bedriver fiske i Skagerrak och Kattegatt var 566 st år 1990, varav 344 st bedrev fiske med trål.

2.1.4 Insjöfisket Det svenska yrkesmässiga fisket i sötvatten uppgick, som framgår av tabell under 1991 till 2.132 ton med ett värde i förstahandelsledet av 34,1 milj kr. Den mest betydelsefulla arten i det yrkesmässiga sötvattenfisket är gösen, som svarar för 24% av värdet eller 8,3 milj kr. Andra betydelsefulla arter är siklöja och ål. Värdet löjrom uppgick

av 1991 till 5,1 milj kr och värdet av ålfångsten uppgick till 5,8 milj kr.

Tabell6. Detyrkesmässigainsjöfsketsfångster1991SCB

Totala antalet fiskefartyg som bedriver yrkesmässigt fiske i sötvatten uppgår till ca 229 st varav 54 st är längre än 8 meter. Av dessa fartyg

SOU 1992136 Kapitel 2 19

är 9 st utrustade för trålfiske. De trålutrustade fartygen bedriver ett riktat fiske efter siklöja i Vänern huvudsakligen under hösten. Övrigt fiske i insjöama bedrivs huvudsakligen med nät av olika slag samt med fasta redskap m m.

2.1.5 Kvoter och kvotvärden en sammanfattning

- I nedanstående tabell sammanfattas det totala förstahandsvärdet av det svenska yrkesfiskets landningar under 1991 enligt SCBs uppgifter.

Tabell7. TotalaRimtahandsvärdetdelsvenskayrkesfsketslandningar1991av enligtSCB.

424 2642 3 1

l

0 5 6

- 471740 132606 34079 926

20 Kapitel 2 SOU 1992136

Tabell8. Totalavärdetavdesvenskafisktillgñngama1991fångstvärdenoch1192

kvotvärden 1991årsIandningarenligtSCB.

Område Värde

milj kr

Nordsjön;norskzon 45,052

kvotvårde

Nordsjön;EG-zon 47,407

kvotvârdc

SkagerrakKattegatt 322,322

kvotvärde

Östersjön 497 8l

kvotvårde

lnsjöñske 34,079

fångstvârde1991

Szakvoleratfiske 911.999

kvotvårde

Szaokvoteratfiske 178,165

Totalsumma 1090164

Av ovanstående tabell framgår att det nuvarande totala värdet av för svenska fiskare tillgängliga resurser uppgår till ca en miljard kr. Av det totala värdet utgör de kvoterade tillgångarna ca 84% och de okvoterade ca 16% av det totala värdet.

2.1.6 Förväntade svenska fisktillgångar 1993 a Nordsjön Beträffande bottenlevande fiskslag som torsk, kolja, gråsej m m kommer inget ökat fiske att ske under 1993. Däremot finns möjligheter för ett relativt gott fiske efter räka.

Inom den norska zonen i Nordsjön kan man förvänta sig i stort sett samma kvoter som under 1992, se tabell

De svenska kvotema för 1993 i EGs nordsjözon blir i stort sett desamma som 1992. Sverige fick dock avstå en viss mängd lax till EG i

svensk zon i Östersjön.

b Skagerrak och Kattegatt Torskens lekbiomassa i Skagerrak är relativt stabil på en acceptabel nivå, medan den i Kattegatt ligger en lägre nivå. Räkbeståndet i

SOU 1992136 Kapitel 2 21

Skagerrak är f n mycket gott och här borde ett utökat uttag kunna tillåtas. Utgångspunkten är ett fortsatt räkfiske på oförändrat hög nivå.

c Östersjön Det största problemet i Östersjön är det f mycket torskbestån-

n svaga det som värdemässigt utgjort ryggraden i det svenska yrkesñsket från början av åttiotalet. För de pelagiska bestånden sill och skarpsill är beståndssituationen bättre än på åtskilliga år och här kan fångsterna ökas betydligt.

I Östersjön kommer med anledning den kraftigt minskade

av TACn för torsk, från 100.000 ton år 1991 till 40.000 ton år 1992 för hela Östersjön och från 23.900 till 9.560 för den svenska se

zonen tabell 1, det totala värdet av fångsten att minska från ca 500 milj kr till ca 400 milj kr.

2.2¶EGs fiskeripolitik

2.2.1 EGs fiskeripolitik en översikt

- EGs gemensamma fiskeripolitik består av följande tre huvudelement

Marknadsreglering. Bestämmelser som rör marknadsregleringen på fiskets område finns i Council Regulation EEC No 368791 of 28 November 1991 on the common organization of the market in fishery products. Avsnitt 2.2.2.

Strukturåtgärder på fiskets område investerings- och rationaliseringsstöd. Regler som rör investeringsstöd m m finns i Council Regulation EEC No 402886 of 18 December 1986 on Community measures to improve and adapt structures in the fisheries and aquaculture sector. Dessutom finns regler om stöd till beredning och avsättning i Council Regulation EEC No 404289 of 19 December 1989 on the improvement of the conditions under which fishery and aquaculture products are processed and marketed. Avsnitt 2.2.3 resp. 2.2.4.

Generella strukturåtgärder. För att utjämna de ekonomiska skillnaderna mellan olika regioner inom EG har tre strukturfonder skapats; regionalfonden, socialfonden och jordbruksfonden. Dessa fonder regleras i Council Regulation EEC No 205288 of 24 June 1988 on

22 Kapitel 2 SOU 1992136

the tasks of the Structural Funds and their effectiveness and coordi-

on nations of their activities between themselves and with the operations of the European Investment Bank and the other existing financial instruments. Avsnitt 2.2.5.

Till detta kommer EGs resurspolitik, innehåller reglerande åt-

som gärder av typ fiskeregler, fastställande av totalkvoter, kvotfördelning, fiskekontroll m m.

EGs generella regler för statsstöd finns formulerade i Romfördragets artiklar 92-94. Här sägs bl a att statsstöd eller stöd som beviljas med hjälp av statliga medel i princip är oförenligt med den gemensamma marknaden i den mån det påverkar handeln mellan medlemsstaterna och samtidigt snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att ge fördelar vissa företag eller viss produktion.

Förenli ga med den gemensamma marknadens bestämmelser är dock bl a enligt artikel 92.2

1 Stöd av social karaktär till enskilda konsumenter, förutsatt att det beviljas utan diskriminering med hänsyn till varomas ursprung.

2 Stöd, vars ändamål är att råda bot skador, som är förorsakade av naturkatastrofer eller av andra exceptionella händelser.

Vidare kan följande anses vara förenligt med den gemensamma marknaden artikel 92.3

1 Stöd för att främja den ekonomiska utvecklingen i områden, där levnadsstandarden är osedvanligt låg, eller där det råder allvarlig

en arbetslöshet.

2 Stöd som kan främja tillkomsten av viktiga projekt av intresse för EG eller avhjälpa en allvarlig störning i en medlemsstats ekonomi.

3 Stöd för att främja utvecklingen av vissa näringsgrenar eller ekonomiska regioner, när det inte ändrar handelsvillkoren på ett sätt som strider mot gemenskapens intresse.

4 Andra former av stöd där Rådet förslag från Kommissionen fattar beslut med kvalificerat flertal.

SOU 1992 l 36 Kapitel 2 23

2.2.2 Marknadsregleringen av fisk Bestämmelser som rör marknadsregleringen på fisk finns i Council Regulation No 368791. Till grund för marknadsregleringen ligger följande principer

enhetlig marknad,

-

företräde för EG-produktionen samt

-

ekonomisk solidaritet.

-

Marknadsregleringen har följande målsättningar

a att stabilisera marknaden, b att garantera ett säkert och jämnt utbud på marknaden samt c att tillförsäkra konsumenterna skäliga priser och god kvalitet.

Marknadsregleringen består av fyra delelement

1 Försäljningsbestämmelser marketing standards

omfattar gemensamma kvalitets- och marknadsföringsbestämmelser, vilka är tvingande i EGs marknadsreglering. I dessa bestämmelser finns bl a storlekssorteringar och rent livsmedelshygieniska regler om t.ex färskhet. Medlemsstaten för att bestämmelserna efterlevs.

ansvarar

2 Producentorganisation är en av medlemslandet godkänd organisation som upprättats på initiativ av producentema, dvs fartygsägama, och som har i uppgift att vidta åtgärder för att säkra ett rationellt fiske och goda försäljningsvillkor.

3 Prisregleringen ger möjlighet till EG-finansiering på följande områden

överskottshantering,

-

lagringsstöd samt

-

pristillägg för sardiner, tonfisk samt lax och hummer pristillägg

för lax och hummer har dock aldrig tillämpats

4 Handel med tredje land. EGs gemensamma bestämmelser gentemot omvärlden syftar till att ge den inhemska produktionen ett försteg den egna marknaden. EGs regelsystem omfattar i huvudsak två element, dels gemensam tullrnur, dels ett system med referenspriser, vilket är ett slags minimiprissystem som syftar till att förhindra import till lägre priser än dem som EGs prisreglering ger utrymme för.

24 Kapitel 2 SOU 1992136

EGs förordningar och riktlinjer statligt stöd omfattar hela fiske-

om sektorn inklusive odling. Dock gäller förordningama inte fritidsfiske. EGs fiskeförordningar omfattar allt offentligt stöd, oavsett om det kommer från centrala eller regionala myndigheter. Bestämmelserna omfattar således alla slags bidrag, subventionerade lån, lånegarantier, skattenedsättningar, förmånliga avskrivningsregler och nedsättning av sociala avgifter.

Följande aspekter på den svenska ordningen inom marknadsområdet kan vara av särskilt intresse

a Inkomster till prisregleringskassan Enligt artikel 95 i Romfördraget och EG-domstolens utslag är sådana avgifter förbjudna som läggs på import och egenproduktion, och där inkomsterna används för att stödja den egna produktionen. Skälet till detta är att en sådan konstruktion innebär att konkurrensen snedvrids till egenproduktionens förmån. Så är exempelvis den svenska prisregleringsavgiften inte förenlig med EGs regelsystem.

b Import- och exportlicenser EGs fiskeripolitik innebär att ett gemensamt tull- och gränsskydd skapats. Nationella kvantitativa restriktioner gentemot ett annat medlemsland är inte förenligt med EGs regelsystem. Det svenska systemet med importlicenser är därför inte förenligt med EGs regler då det svenska systemet under senare âr primärt syftat till att förhindra import av färsk sill och torsk när svenskproducerad vara funnits tillgänglig på marknaden.

c Fasta och rörliga pristillägg Enligt EGs bestämmelser skall allt stöd syfta till att främja produktivitet och effektivitet. Detta betyder att stöd som sänker produktionskostnaderna eller ökar intäkterna inte är tillåtna. De former av pristillägg som i dag finns inom ramen för den svenska regleringen är därför inte tillåtna enligt EGs marknadsreglering. EG har undantagsvis tillämpat pristillägg på vissa arter tonfisk och sardiner, dvs arter som är av ringa intresse för svenskt fiske.

Den sannolika, sammantagna effekten av en EG-anpassning av prisregleringen bör innebära att beredningsindustrin får vissa kostnadsfördelar, medan främst sillfisket får vidkännas en försämrad lönsam-

SOU 1992136 Kapitel 2 25

het till följd av uteblivna pristillägg och en ökad självfinansiering av överskotten.

2.2.3 Stöd till investeringar Reglerför investeringsstöd m m finns i Council Regulation 402886. Förordningen är EGs grundläggande dokument om reglering av investeringsstöd till fiske och vattenbruk. Förordningen anger bl a de kriterier som avgör om stöd skall kunna beviljas och stödets storlek.

En förutsättning för stöd från EG är att även berörd medlemsstat beviljar stöd till åtgärden. Storleken EGs stöd kan variera beroende på i vilket land som åtgärden genomförs. Ett högre investeringsstöd kan ges inom mindre gynnade regioner, vanligtvis i Sydeuropa. EGs stöd till danska fiskare beviljas som regel efter den lägsta procentsatsen. Vid bedömning av det svenska stödets förenlighet med EGs bestämmelser har jämförelser gjorts med de regler som gäller för EG-stöd till danska fiskare. För vissa åtgärder kan det nationella stödet variera inom ett visst intervall. Det är då medlemsstaten själv som avgör storleken på det nationella stödet inom det givna intervallet.

F Ieråriga utvecklingsprogram och områdesplaner Medlemsstaten är skyldig att utarbeta utvecklingsplaner och vissa andra planeringsdokument som skall godkännas av Kommissionen.

Kommissionen kan besluta att visst stöd inte skall beviljas under en bestämd tidsperiod. Så beslutade EG exempelvis att bidrag till nybyggnad av ñskefartyg inte skulle beviljas under 1992 grund av den överkapacitet som råder inom EGs fiskeflotta.

Omstrukturering och förnyelse av fiskeflottan EGs bidrag till nybyggnad av fiskefartyg uppgår till viss andel av investeringskostnaden. Bidraget varierar dels efter fartygets storlek och utrustning, dels efter var det är hemmahörande. Fartyget måste ha en längd av minst 5 meter för att stöd skall kunna utgå. Stöd utgår enligt följande

26 Kapitel 2 SOU 1992 136

1 Fartyg med en längd under 9 m, alternativt 12 är i stånd att

m som bedriva trålfiske EG-stöd 20 eller 35 % Nationellt stöd mellan 5 och 25 %

2 Fartyg under 33 m med en minsta längd av 9 m, alternativt 12 m som är i stånd att bedriva trålfiske EG-stöd 15 eller 30 % Nationellt stöd mellan 5 och 25 %

3 Fartyg med en längd överstigande 33 m EG-stöd 5 eller 20 % Nationellt stöd mellan 5 och 25 %

EG-stödet kan ökas med fem procentenheter i vissa fall, tex om fiskaren, som söker stöd, fyllt 40 år.

Modernisering av fiskeflottan De åtgärder som kan stödjas i syfte att modernisera fiskeflottan är

exempelvis rationalisering av fisket, bättre lagring av fångsterna, energibesparing samt förbättring av besättningens arbetsvillkor och säkerhet. Investeringen skall vara omfattande och för olika storleksklasser på fartyg finns minimibelopp angivet för att stöd skall kunna utgå. Som exempel kan nämnas att för fartyg med en längd av minst 12 meter skall investeringen uppgå till minst 25.000 ECU. Investeringen får emellertid inte överstiga 50 % värdet för ett motsvarande nytt

av fartyg.

Utveckling av vattenbruk samt byggnadskonstruktioner i kustområden Stödet till utveckling av vattenbruk samt byggnadskonstruktioner i kustområdet kan omfatta bidrag till byggande av t ex fasta anläggningar i havet för att odla fisk, skaldjur eller blötdjur. Vidare kan stöd utgå till konstruktioner för att åstadkomma skydd och bättre utnyttjande av kustområden.

SOU 1992136 Kapitel 2 27

Bidraget för vattenbruk uppgår till EG-stöd 25 eller 40 % Nationellt stöd mellan 10 och 30 %

Bidraget för byggnader i kustområden uppgår till EG-stöd 50 % Nationellt stöd mellan 10 och 35 %

Försöksfiske Stödet till kommersiellt försöksfiske syftar till att finna nya fisken som kan utnyttjas kommersiellt. Bidrag utgår till vissa specificerade kostnader enligt följande

EG-stöd 40 % Nationellt stöd mellan 10 och 20 %

Omställning av fiske Stödet till omställning av kommersiellt fiske syftar till att utnyttja tiskresurser i vatten som tillhör tredjeland eller i vatten som tillhör någon stat. Avsikten med fisket skall i första hand vara att försörja EGmarknaden. En förutsättning för att bidrag skall kunna utgå är bl a att åtgärden beräknas ge ett stabilt, permanent och lönsamt utnyttjande av fiskresursema.

Bidraget för omställning av fiske är beroende på fartygets storlek. Som exempel kan nämnas att fartyg under 25 bruttoregisterton erhåller 81 ECUfiskedag medan fartyg från 100 brt till 200 brt 650 ECU fiskedag. Det nationella bidraget skall utgöra mellan 10% och 20% av bidragsbeloppet.

Gemensamma projekt Stödet till gemensamma projekt har utgått till fartygsägare inom EG som genomför tidsbegränsade samarbetsprojekt med företag utanför EG för att utnyttja fiskresursema i tredjeland. Syftet med stödet är att öka tillgången på fisk på EG-marknaden. Villkoren är desamma som

28 Kapitel 2 SOU 1992136

för stöd till omställning av fiske. Bidrag kan även beviljas till bl a beredning och avsättning av produkter som har samband med projektet.

Gemensamma företag Stöd kan utgå till fiskeföretag som är gemensamma för ett EG-land och ett tredjeland. Liksom för bidraget till omställning av fiske och till gemensamma projekt skall avsikten vara att utnyttja ñskresurser i tredjelands farvatten med sikte på att i första hand försörja EG-marknaden. Bland villkoren kan nämnas att fartyget skall vara registrerat i en medlemsstat och att det skall överföras till det samarbetande företaget i det andra landet.

Det maximala bidraget varierar mellan 600 och 6.000 ECUbruttoregisterton. Det högre beloppet gäller små fartyg medan det lägre avser större fartyg. Till detta kommer en ersättning på mellan 75.000 och 1.012.500 ECU beroende på fartygsstorlek. Det nationella bidraget skall utgöra mellan 20% och 50% av bidraget.

Anpassning av kapaciteten Bidrag kan utgå till anpassning, dvs neddragning, av fiskekapaciteten. Ersättningen kan exempelvis utgå för stillaliggande eller definitivt upphörande av fiske skrotning, försäljning till tredjeland eller övergång till annan verksamhet inom EG. Medlemsstaten betalar ut bidraget som till 50% täcks av EG, såvida det inte är fråga om skrotning då 70% av beloppet täcks.

Bidraget för stillaliggande är beroende av fartygets storlek. För fartyg under tio år är ersättningen mellan 200 och 3.500 ECUdag och för fartyg tio år eller äldre är den mellan 150 och 3.000 ECUdag.

Utrustning ifiskhamnar Bidrag kan beviljas till utrustning i fiskehamnar. Bidraget kan bl a avse utrustning för produktion, lagring och distribution av is, kyllager, Vattenförsörjning, fisklandningsutrustning, bränsleförsörjning, installationer för underhåll av fiskefartyg samt åtgärder på kajer för

SOU 1992136 Kapitel 2 29

att förbättra säkerheten vid lossning och lastning. För dessa åtgärder utgår stödet enligt följande

EG-stöd 25 eller 50 % Nationellt stöd mellan 5 och 30 %

Främjande av nya marknader Bidrag kan för marknadsföring syftar till att stimulera till

ges som konsumtion är biologiskt underutnyttjade samt arter från

av arter som vattenbruket. EG finansierar dubbelt så mycket som det nationella bidraget, dock högst 50 % av den totala kostnaden.

2.2.4 Stöd till beredning och avsättning Regler för stöd till beredning och avsättning finns i Council Regulation 404289. Förordningen behandlar reglerna för de bidrag som syftar till att förbättra beredning och avsättning av produkter från fisket och vattenbruket. EG kan delta i finansieringen av åtgärder som uppfyller ett eller flera av de tolv nedan angivna målen.

ekonomisk och social samhörighet inom EG.

1 Bidrar till en

2 Tar hänsyn till behoven i de mindre gynnade regionerna.

3 Bidrar till att förbättra situationen inom sektorn fiske- och vattenbruksprodukter och särskilt producentema en lämplig och var-

ger aktig del av intäkterna.

4 Bidrar till den styrning produktion och beredning som åsyftas

av med den ñskeripolitiken genom vissa av de stmkturåt-

gemensamma gärder som är fastställda i förordning 402886.

5 Långsiktigt förbättrar berednings- och avsättningsstrukturen för fiske- och vattenbruksprodukter.

6 Förbättrar avsättnings- och distributionsnätet för fiske- och vattenbruksprodukter.

7 Bidrar till förbättring kvalitet, hållbarhet och för-

en av varomas packning eller till bättre användning av biprodukter.

8 Stöder teknisk förnyelse samt beredning och avsättning av nya arter eller arter som är underutnyttjade.

9 Bidrar till att beredda produkter anpassas till konsumenternas efterfrågan.

30 Kapitel 2 SOU 1992136

10 Bidrar till att skapa stabilitet på marknaden för fiskevaror och vattenbruksprodukter.

ll Medverkar till att upprätthålla regelbunden och tillräcklig råvarutillförsel till beredningsindustrin eller öka flexibiliteten inom industrin.

12 Tar hänsyn till underskottet på fiskeprodukter i EG och till behovet av ett balanserat utnyttjande de interna

av resurserna.

I förordningen finns även anvisningar att varje stat skall upprätta

om en sektorplan för hela fiske- och vattenbrukssektom.

EGs ekonomiska stöd till beredning och avsättning utgör maximalt 30 % eller SO % av de stödberättigade utgifterna, beroende på i vilken region investeringen görs. Medlemsstaten skall delta i finansieringen med ett belopp som svarar mot minst 5 % kostnaden. Det

av finns även regler för egeninsats från företagaren.

Stödet kan bl a avse maskinell utrustning för beredning samt förbättring av kvalitet och hygien i produktionen. Stöd kan beviljas för beredning och avsättning av produkter från det de lossas i fiskhamnen till dess de köps upp av detaljist.

2.2.5 EGs strukturfonder För att utjämna de ekonomiska skillnaderna mellan olika regioner finns inom EG tre strukturfonder regionalfonden, socialfonden och jordbruksfonden. Förordningen angående fonderna är Council Regulation 205288.

Även de fonderna har mål och principer

om tre gemensamma att arbeta efter, så sträcker sig respektive fonds verksamhetsområde inte över alla de fem målen. Av medel som anslås till regionalfonden lämnas stöd till program som omfattar målen 2 och 5b. Från jordbruksfonden stöds insatser som syftar till att uppfylla mål l samt 5a och 5b. Från socialfonden slutligen kan stöd lämnas till samtliga mål utom till 5a.

Under perioden 1989-1993 fördelades totalt 47 miljarder ECU

ca ur de tre fonderna. Av dessa användes drygt 36 miljarder för att främ-

utvecklingen i svagt utvecklade regioner mål 1. Insatser

som avser att omstrukturera regioner med industrier på tillbakagång har uppgått till knappt 4 miljarder ECU mål 2. För bekämpande av långtids-

SOU 1992136 Kapitel 2 31

arbetslöshet samt för att underlätta ungdomars inträde på arbetsmarknaden har drygt 4 miljarder fördelats mål 3 och 4. Till åtgärder enligt det jordbrukspolitiska målet mål 5 har ca 2,5 miljarder ECU anvisats.

Målen för EGs strukturpolitik kan i korthet beskrivas på följande sätt

Mål Att främja utvecklingen i svagt utvecklade regioner. Den övervägande delen av det ekonomiska stödet, går till EGs ekonomiskt minst utvecklade områden. Dit räknas de regioner som har en BNP capita som är minst 25% lägre än EGs genomsnitt. Stödet utgår till hela Grekland, Irland och Portugal. Dessutom kan det bl a gå till delar av Spanien, södra Italien och Nordirland. Insatsema avser huvudsakligen infrastrukturprojekt och företagsinvesteringar som syftar till att diversifiera näringslivet.

Mål 2. Att omstrukturera regioner med industrier på tillbakagång. Detta mål berör huvudsakligen urbaniserade regioner, vilka är relativt välutvecklade, men som i fråga om BNP, sysselsättningsgrad och arbetslöshet avviker negativt från EGs genomsnitt. Storbritannien är det största mottagarlandet, men även Spanien och Frankrike har regioner som stöds. Åtgärderna avser bl a insatser för nyetableringar och nyföretagande, men även forsknings- och utvecklingsinsatser.

Mål 3. Att bekämpa långtidsarbetslöshet. För att motverka långtidsarbetslöshet lämnar EG stöd till åtgärder som riktar sig till personer

är äldre än 25 år och varit arbetslösa längre tid år. Åtsom som än ett gärderna avser bl a utbildnings- och starta-eget-insatser samt insatser som särskilt riktas till arbetsmarknadens svaga grupper.

Mål Att underlätta ungdomars inträde arbetsmarknaden. Stödet utgör ett komplement till stödet enligt mål 3 och syftar till att underlätta ungdomars inträde på arbetsmarknaden. Stödet sker exempelvis i form av sysselsättningsprojekt i små och medelstora företag och kompetenshöjande utbildning. Storbritannien är den största mottagaren av stöd enligt mål 3 och

Mål 5a. Att påskynda omstruktureringen av jordbruket. För att komma tillrätta med jordbrukets överproduktion behöver jordbruket omstruktureras. Detta delmål syftar till att uppnå en bättre jämvikt mellan produktion och efterfrågan. Denna form av stöd lämnas till alla medlemsstater utan någon geografisk begränsning. Bidragen från jordbruksfonden kan lämnas till bl a trädesläggning av åkerareal, om-

Kapitel 2 SOU 1992136

ställning av produktion, marknadsföring, miljöskyddande åtgärder och till unga jordbrukare. Mål 5b. Att främja utvecklingen på jordbruksbygder. Detta stöd från strukturfondema lämnas för att utveckla, diversifiera och vitalisera jordbruksomrâden samt för att stödja sådana regioner på-

som verkas negativt av den gemensamma jordbrukspolitiken. Stöder ges till 56 s k NUTS lll-regioner dvs regioner med i genomsnitt

ca 390.000 invånare, de flesta i regionerna ligger i Frankrike,

som också är det största enskilda mottagarlandet.

Förutsättningarna för att stöd skall kunna lämnas enligt mål 5b är att regionen uppfyller följande villkor

andelen sysselsatta i jordbrukssektom är stor, -

inkomsten från jordbruksverksamhet är relativt hög och -

regionen har en låg BNPcapita. -

I vissa fall kan även perifert belägna regioner med låg befolkningstäthet eller stor avfolkning få stöd. Prioriterade åtgärder vad gäller mål 5b är bl a

insatser för att finna alternativa inkomstkällor för jordbrukare, -

utveckling av produkter som det inte finns överskott av, -

förbättrad infrastruktur, -

marknadsföring av turism på landsbygd, -

återställande av skadad miljö och -

skydd av ekologiskt viktiga platser och av landskapet. -

Av de medel som delas ut genom strukturfondema är det f n en mycket ringa del som går till åtgärder med anknytning till fiskerinäringen. Till följd av beslut som fattades vid det s k Maastrichtmötet kan det i framtiden finnas även andra fonder ocheller målsättningar än de som nämnts ovan. Så diskuteras exempelvis ett sjätte mål som är parallellt till det femte målet, som rör jord- och skogsbruk, men som skall avse fisket.

2.3¶Ny fiskelagstiftning

I promemorian Ds 199270 Enklare fiskebestämmelser lämnas förslag till en delvis ny fiskelagstiftning. Den nya fiskelagen och ñskeförord-

SOU 1992136 Kapitel 2 33

ningen föreslås träda i kraft den 1 juli 1993. I detta avsnitt görs en kortfattad genomgång av de förslag som primärt berör yrkesfisket och därmed också utredningens uppdrag.

2.3.1 Nuvarande regler Enligt gällande regler krävs innehav. av yrkesfiskelicens vid fiske i utländska zoner. Fiskets organisationer lämnar listor över de svenska fartyg som önskar fiska i en sådan zon till Fiskeriverket som vidarebefordrar uppgifterna till den utländska staten.

Yrkesfiskelicens är vidare en förutsättning för statligt ekonomiskt stöd i form av bl a prisstöd och rationaliseringsstöd. När frågan om licens prövas bedömer Fiskeriverket ñsktillgången, marknadsutsikterna samt den sökandes förutsättningar att bedriva ett rationellt fiske. Krav ställs också på att fartyget skall vara svenskregistrerat. Licensen är däremot inte någon förutsättning för rätten att utöva yrkesfiske. Om fiskaren är svensk, har ett svenskregistrerat fartyg och är beroende av fisket för sin försörjning ger den nuvarande lagstiftningen honom rätt att fiska med trål i svenska vatten.

.

2.3.2 EES-avtalet Nuvarande särregler för utländska medborgare när det gäller rätten att yrkesfiska och rätten att registrera ñskebåtar i Sverige är inte förenliga med EES-avtalet. Avtalets bestämmelser om kapitalets fria rörlighet innebär även etableringsfrihet. En EES-medborgare som flyttar till Sverige är berättigad att ta med sig sitt fiskefartyg hit och få det registrerat under svensk flagg. Svenskt medborgarskap kommer i framtiden inte att kunna krävas för rätten att bedriva fiske och inte heller för att inregistrera ett fartyg i det svenska fartygsregistret. Fartyget måste dock även fortsättningsvis vara svenskregistrerat eftersom fiskekvotema är nationella.

När EES-avtalet träder i kraft kommer sålunda möjligheter att finnas för EES-fiskare att etablera sig i Sverige. I allmänhet har de fiskekvoter som stått till svenska fiskares förfogande varit tillräckliga för att undvika fiskestopp. Även Sverige infört flera stopp under

om 1991 och 1992 har periodvisa fiskestopp varit betydligt vanligare i flera EG-länder, bl a i Danmark, framför allt beroende på att EGs fångstkapacitet kraftigt överstiger tillgängligt fångstutrymme. Det kan

34 Kapitel 2 SOU 1992136

därför finnas ett intresse, främst bland danska fiskare, att etablera sig i Sverige. l dag finns dock inte något biologiskt utrymme för ut-

en ökad kapacitet inom det svenska yrkesfisket. De flesta kommersiellt viktiga arter är kvoterade och merparten kvoter fullt utnyttjade

varför en ökning av antalet svenskregistrerade fartyg kommer att leda till allt frekventare fångststopp även i Sverige.

För att uppnå en balans mellan antalet fiskare och tillgängliga fiskekvoter krävs i de flesta EES-länder beslut av en myndighet för att en person skall kunna etablera sig som yrkesfiskare. I Sverige kommer, genom det nya lagförslaget, rätten till yrkesfiske att kopplas till innehav av yrkesfiskelicens. Därmed kan en överetablering i förhållande till ñskbeståndens storlek undvikas. Kravet på licens kommer att gälla för såväl svenska som utländska medborgare då någon diskriminering på grund av nationalitet inte får förekomma.

2.3.3 Förslag om nya regler Yrkesfiskelicens 5 27-29 §§ F iskelagen, 19 § Fiskeförordningen Genom den nya fiskelagen görs rätten att bedriva yrkesfiske beroende av innehav av yrkesfiskelicens. För att kunna söka sådan licens fordras bl a att sökanden äger ett svenskregistrerat fartyg. Vidare beaktas tillgången på fisk och möjligheterna att bedriva ett rationellt fiske. För att ett fiskeföretag skall beviljas licens krävs att företaget innehas eller drivs av någon för vars försörjning fisket är av väsentlig betydelse. En tidsbegränsad licens kan beviljas fiskare som inte uppfyller försörjningskravet och som har gjort stora investeringar i utrustning som är förbehållen det yrkesmässiga fisket. Genom den tidsbegränsade licensen kan fiskaren ges skälig tid att avveckla fisket och redskapsinnehavet. Förslaget innebär att yrkesfiskelicens beviljas av Fiskeriverket eller, efter verkets bemyndigande, av länsstyrelse.

Utlänningarsfiskerätt 11 27 § F iskelagen, 21-22 §§ F iskeförordningen Utländska medborgare som beviljats yrkesfiskelicens får fiska samma villkor som svenska fiskare med licens. Bestämmelsema om svenska medborgares rätt att fiska med handredskap gäller även utländska medborgare som utövar fritidsfiske. För fiske med andra redskap än

SOU 1992136 Kapitel 2 35

handredskap och utan stöd av yrkesfiskelicens eller enskild fiskerätt krävs tillstånd av länsstyrelsen om det bedrivs av

utländska medborgare som inte är stadigvarande bosatta här i landet,

V

juridiska personer som till hälften eller mer ägs av utländska medborgare.

Den fria etableringsrätten kommer dock under en tvåårsperiod att undanta fiskeföretag. Under samma period kommer, för yrkesmässigt fiske, kravet på minst två års stadigvarande boende i Sverige för att utländsk medborgare skall vara likställd med svensk medborgare att fortsätta att gälla. Först från och med 1995 räcker det med stadigvarande bosättning, oavsett tid, för att jämställas med svensk medborgare även vid annat fiske än fiske med handredskap.

Fiske i utländsk zon 25 § Fiskeförordningen Fiskeriverket skall efter hörande av yrkesfiskets organisationer formellt godkänna de fiskare som tillåts fiska i utländsk zon.

Redskapsbegränsning 18 § Firkelagen, 14 § Fiskeförordningen Yrkesfisket förbehålls fortsättningsvis de mest fångstintensiva fiskeredskapen t ex trål. För fritidsfisket införs en antalsbegränsning av vissa redskap, bl a nät, krokredskap som inte är handredskap, ryssjor och burar. Övriga yrkesfiskeredskap skall uteslutande användas av yrkesfiskare.

SOU 1992 l 36 Kapitel 3 37

3¶Finansiellt stöd till fisket

3.1 Ekonomiskt stöd till fisket via Jordbruksdepartementets titel D Fiske

3.1.1 Det ekonomiska stödet en sammanfattning

- De medel i statsbudgeten som avser fisket anvisas till största delen via Jordbruksdepartmentets titel D. Fiske. Visst stöd fördelas även över andra anslag. De viktigaste av dessa redovisas i avsnitt 3.3. De anslag under Jordbruksdepartementets titel D. Fiske som huvudsakligen rör yrkesfisket och fiskerinäringen i övrigt är under innevarande budgetår

D Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti

till fisket, förslagsanslag 1.000 D Prisreglerande åtgärder på fiskets omrâde,

förslagsanslag 1.000

Anslaget D Prisreglerande åtgärder på fiskets område är ett förslagsanslag 1.000 kr. Detta anslag behandlas utförligare i nästa avsnitt 3.2.

3.1.2 Anslag D 2. Främjande av fiskerinäringen, reservationsanslag Anslaget D 2 skall användas för bidrag till fiskets organisationer, fisketillsyn samt för att bestrida kostnader för utvecklingsarbete och försöksverksamhet på fiskets område.

38 Kapitel 3 SOU 1992136

Anslaget uppgår för innevarande budgetår till 4.541.000 kr och är

i regleringsbrevet fördelat på följande poster

4. Bidrag till fiskare med anledning

av avlysning av fiskevatten 1.000 Totalt 4.541.000

Bidraget till fiskarorganisationer på 457.000 kr har halverats till innevarande budgetår och bör enligt budgetpropositionen avvecklas helt

0 m budgetåret 199394.

Bidraget till fisketillsyn. Fisketillsynsmännen utgör ettkomplement till den övervakning av fiskebestämmelsema polis och kustbe-

som vakning svarar för. Bidraget fördelas av Fiskeriverket till länsstyrelserna som har möjlighet att förordna särskilda fisketillsynsmän. Medan Kustbevakningen i praktiken ensam svarar för övervakningen

av havsfisket och fisket i de yttre skärgårdsområdena spelar fisketillsynsmännen en stor roll i de inre skärgårdama och i inlandsvattnen. För innevarande budgetår uppgår bidraget enligt regleringsbrevet till högst 330.000 kr.

FoU på fiskets område. Fiskeriverket gör i sin fördjupade anslagsframställning följande bedömning av behovet inom området forskning och utveckling under den kommande treårsperioden.

Flertalet av FoU-projekten vid Fiskeriverket är mycket långsik-

av tig karaktär, exempelvis beståndsövervakning och studier miljöin-

av verkan på fisket. Även projekt rör fiskevård och fiskodling är

som med nödvändighet till sin karaktär långvariga.

För att åtminstone lokalt förbättra beståndssituationen för torsken i Östersjön har under senare år medel avsatts för att utveckla metoder för odling och utsättning av torskungar. Mycket arbete återstår dock. Under 199293 kommer detta arbete att fortsätta och huvudsakligen finansieras genom att prisregleringsmedel ställts till förfogande.

För beståndsuppskattningar och annan biologisk prognosverksamhet kommer flerartsmodeller att få ökad betydelse. Detta kräver bl

a ett intensifierat metodutvecklingsarbete. Även det utvecklingsarbete

SOU 1992136 Kapitel 3 39

som syftar till att åstadkomma en bättre selektering i olika redskap behöver intensifieras.

Olika miljöproblem har aktualiserats i Ryssland och de baltiska staterna. För att kartlägga konsekvenserna och anvisa lösningar krävs internationella undersökningar. Samtidigt kvarstår de stora undersökningsbehoven inom området försumingkalkning.

Av avgörande betydelse för fiskerinäringen är de dåliga avsättningsmöjligheterna för sill och strömming. Fiskeriverket stöder ett projekt för utveckling av sillmassa för bred användning i olika fiskprodukter. Detta utvecklingsarbete har under föregående budgetår finansierats med D 2-medel. Efter reduceringen av detta anslag används under innevarande budgetår prisregleringsmedel.

En ökad betydelse av kustfisket kan förutses. På ostkusten kan finnas outnyttjade reserver av sik, gädda, abborre och plattfisk, medan det på västkusten mer är en fråga om hur fisket bedrivs mest ekonomiskt. För att utveckla kustfisket krävs undersökningar av produktionsförutsättningarna liksom att regelbundna beståndsuppskattningar av kustbestånden genomförs.

Genom minskad ålyngelinvandring är situationen besvärlig för det för kustfisket viktiga ålfisket. Därför krävs att nya metoder inom fiskevården utvecklas, exempelvis i form av utsättningar. Sådana är även aktuella för plattfisk, gös och havsöring. Andra för kustfisket viktiga utvecklingsinsatser rör metoder för fiske efter nya arter och för fiskhantering liksom regionala studier av kustfiskets ekonomi och förut sättningar.

Inom sötvattenområdet måste stor vikt läggas vid bevarandefrågorna. Det gäller t ex de skyddsvärda stammarna av lax och öring samt flodkräftan. En förväntad ökning av fisketurismen till Sverige kommer att påverka fiskresursema. Behovet av undersökningar kring kapacitetsutnyttjande liksom utveckling av fiskevârdsmetoder, inte minst i rinnande vatten, kommer därför att öka. Frågor som rör fiskevården i de norrländska reglerade sjöarna med bestånd av öring och röding måste i högre grad uppmärksammas liksom undersökningar av effekter på sysselsättning och regional ekonomi.

I såväl sötvatten som kustvatten utgör undersökningar av fiskbeståndens status en viktig del av miljöövervakningen. I samband med den nuvarande översynen av miljöövervakningsprogrammen behöver insatser göras i form av en regelbunden monitoringverksamhet.

40 Kapitel 3 SOU 1992136

Situationen på fisksjukdomssidan har försämrats under de senaste åren. Särskilt smittspridningen från odlade till vilda bestånd måste klarläggas. Bl a hotas programmet för kompensationsodling lax

av av kraftigt ökad dödlighet hos yngel. De bakomliggande faktorerna för denna ökade dödlighet är okända.

Om Sverige vill ha reellt utbyte av internationell FoU-verksamhet krävs ett aktivt deltagande. EGs resurser satsas huvudsakligen i stora projekt. Detta innebär att också medlemsstaternas egeninsatser blir stora. För att Sverige skall kunna vara med i det internationella samarbetet krävs därför att särskilda medel finns avsatta. I flertalet EGländer svarar sektorsforskningen för en större andel av landets totala FoU-budget än i Sverige, vilket innebär att institutioner motsvarande Fiskeriverkets laboratorier har större möjlighet att engagera sig i intemationellt samarbete. Samma förhållande gäller för övrigt också inom ramen för det nordiska samarbetet.

3.1.3 Anslag D 3. Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen, förslagsanslag Från anslaget D Isbrytarhjälp fiskarbefolkningen lämnas bidrag och ersättning i samband med isbrytning för fiskets och fiskarbefolkningens behov. Anslaget är ett LOOO-kronorsanslag som kan belastas med de faktiska kostnaderna för isbrytarhjälp i enlighet med uppställda regler. Eftersom Sverige inte har haft några isvintrar under senare år har anslaget varit lågt utnyttjat.

Anslaget möjliggör för fiskeflottan att komma till och från sina ñskeplatser under isvintrar. l och med detta kan den företagsekonomiska avkastningen i fiskerinäringen fisket och beredningsindustrin i någon mån upprätthållas. Den svenska marknaden kan också försörjas med färsk fisk.

Anslaget bör inte strida mot bestämmelsema i EES-avtalet.

3.1.4 Anslag D 4. Bidrag till fiskets rationalisering m m, förslagsanslag Anslaget uppgår för innevarande budgetår till 9.388.000 kr. Från anslaget lämnas bidrag bl a till investeringar i fiskeförctug, vid fångstbegränsning och vid skada fiskeredskap samt skrotningspremier

SOU 1992136 Kapitel 3 41

för äldre fiskefartyg som tas ur fiskeflottan. Närmare bestämmelser finns i förordningen 1985439 om statligt stöd till yrkesfisket m m.

Bidragen syftar till att öka effektiviteten och konkurrenskraften i den svenska fiskerinäringen. Fiskeriverket har att i sina bedömningar särskilt modernisering den Östersjöbaserade

beakta behovet av en av fiskeflottan.

Sammanfattningsvis kan bidrag utgå för följande ändamål

Nybyggnad eller inköp av begagnat fartyg i gott skick

.

Övergång till annan fångstinriktning

.

Bränslebesparande åtgärder

.

Förbättrad arbetsmiljö

.

Viss säkerhetsutmstning

.

Skada på redskap

.

Skrotning av fiskefartyg

.

Stöd vid fångstbegränsning

.

Underhåll och drift av fiskefyrar samt utmärkning av fiskegränser

.

Bidrag för nybyggnad eller inköp av begagnat fartyg i gott skick 1985439,10§ p 1 Investeringsbidrag kan lämnas i form av avskrivningslån till nybyggda fartyg. Lån får lämnas med högst 10% av godkänd kostnad för förvärvet. Bidrag har under budgetåret 199192 utgått till fem fiskeföretag, totalt med 583.X0 kr. Dessutom har 1,4 milj kr beviljats till sex företag för förvärv av begagnat skepp. Av sammanlagt beviljade ca 2,0 milj kr har i det närmaste hälften avsett Göteborgs och Bohus län.

Nybyggnadsbidragen har, tillsammans med övriga åtgärder som Fiskeriverket förfogar över bl a lånegarantier och fiskerilån, bidragit till att medelåldern i fiskeflottan minskat.

Den licensierade fiskeskeppsflottan fartyg över 12 meter utgjordes i maj 1992 av 468 skepp medan den i maj 1987 bestod av 491 skepp. Det sammanlagda bruttotonnaget ökade dock under samma period från 37.000 bruttoregisterton till 44.000. Medelskeppet var i maj 1992 28 år gammalt 31 år 1987, hade maskinstyrka 363 kW

en 312 kW, längd på 21 meter 20,6 m samt ett bruttotonnage

en 98 brt 78 brt.

42 Kapitel 3 SOU 1992136

Den licensierade fiskebåtsflottan fartyg under 12 meter uppgick i maj 1992 till 1.169 båtar med en sammanlagd längd av ca 10.000 meter. I maj 1987 utgjordes båtflottan av 617 enheter på sammanlagt 5.800 meter. På grund ändrade licensbestämmelser är dock inte dessa siffror jämförbara. Medelbåten var 1992 8,5 meter och 22 år

gammal. Motorstyrkan var 57 kW.

Fiskeskeppsflottans ålder har mellan 1987 och 1991 minskat med i snitt tre år från 31 år till 28 år. Fiskeskeppsflottan har minskat med ca 5% medan fartygens bmttotonnage ökat med 25%. Det är framför allt i tre distrikt som förnyelsen gått snabbt, nämligen i Göteborg, Simrishamn och Sölvesborg Nogersund. Tyngdpunkten i Fiskeriverkets engagemang har legat på Simrishamns- och Sölvesborgsområdena. I Göteborg har förnyelsen som främst avsett större skepp

- åstadkommits utan att Fiskeriverket aktivt sökt påverka utvecklingen.

Fömyelsen fiskeflottan har skett i ungefär takt i Östersjö-

av samma hamnama och på Västkusten. En viktig orsak till denna balanserade utveckling är att verkets insatser, i enlighet med de riktlinjer som statsmakterna gett, har koncentrerats till Östersjöhamnama.

Bidraget som ges till nybyggda fiskefartyg får inte överstiga 10% av investeringen, vilket är mindre än vad som utgår inom EG. Det bör dock noteras att EG f n inte beviljar stöd till nybyggnad. Det finns dock inga skäl att mot bakgrund av EES-avtalet ändra de svenska reglerna. Bidrag till inköp av begagnat fartyg kan däremot enligt EGs regler bara utgå i vissa fall.

Förordningen om statligt stöd till yrkesfisket behöver i dessa avseenden inte ändras med anledning av EES-avtalet. Det bör i stället ankomma på Fiskeriverket att tillämpa bestämmelserna i ljuset av EGs regler.

Bidrag för övergång till annan fängstinriktning 1 985 3439, 10§ p 2 Bidrag i form av avskrivningslån kan beviljas för att företag skall kunna övergå till annan mer lönsam fångstinriktning. Lånen, som utgår med högst 50% av godkänd kostnad, har under budgetåret 199192 beviljats sex företag om sammanlagt 1.056.000 kr. Av dessa medel har ca 70% gått till företag i Göteborgs och Bohus län.

Fiskeriverket har genom punktinsatser kunnat stimulera till fiske efter andra arter än de traditionella. Genom åtgärder från verkets si-

SOU 1992136 Kapitel 3 43

da har ett visst fiske efter bl a strömsill och skoläst kunnat inledas. Verket har också stimulerat till användning av andra typer av redskap och till fiske på nya områden. Fiskeriverket bedömer att genom de åtgärder som vidtagits har nya arter och nya fiskesätt snabbare kunnat introduceras i Sverige än vad som annars skulle varit fallet.

Bidrag till övergång till annan fångstinriktning ingår inte i EGs stödfonner, annat än som ett led i en omställning av fisket så att fiskresurser i vatten som tillhör tredjeland kan utnyttjas. Den nuvarande svenska författningstexten måste emellertid ändras. De åtgärder, som fått bidrag, faller i allmänhet under EGs definition av sådana allmänna investeringar, som kan komma i fråga för stöd.

Bidrag för bränslebesparande åtgärder 1 985 3130, I 0§ 3

p Fiskeriverket har under senare år inte prioriterat insatser för bränslebesparande åtgärder. Några bidrag har därför inte beviljats. Enligt EGs regelsystem är ekonomiskt stöd till bränslebesparande åtgärder tillåtna.

-Bidragför att förbättra arbetsmiljön samt bidrag för viss säkerhetsutrustning 1 985 .439, 10§ 4 5

p resp p Fiskeriverket kan lämna bidrag i form av avskrivningslån till arbetsmiljöförbättrande åtgärder. Under budgetåret 199192 har sådant stöd lämnats till sex ñskeföretag med sammanlagt 1.050.000 kr. Bidrag till förvärv av livräddningsflotte och brandskyddsutrustning för fiskefartyg har under budgetåret 199192 beviljats till 48 företag med sammanlagt 547.000 kr.

Bidraget är maximerat till 12.000 kr, vilket betyder att subventionen för de små fartygen, relativt sett, är större än för de stora.

Genom det statliga stödet är standarden i dessa avseenden hög inom den svenska fiskeflottan.

EG har möjligheter att bevilja bidrag för modernisering av fiskeflottan, inklusive förbättring av besättningens arbetsvillkor och säkerhet. Bidrag till förbättrad arbetsmiljö, säkerhetsutrustning och räddningsdräkter bedöms därför vara förenligt med EGs regler. En nedjustering av bidragsbeloppens storlek syns dock vara nödvändig, efter-

44 Kapitel 3 SOU 1992136

som bidrag enligt de svenska bestämmelserna kan utgå med 50-80% av investeringen, vilket är mer än EGs bestämmelser tillåter.

EG har regler för en investerings minsta storlek för att bidrag skall kunna utgå. Denna nedre gräns varierar från 3.000 ECU för fartyg kortare än 5 meter till 25.000 ECU för fartyg på 12 meter och därutöver. Om EGs regler om minsta investeringsbelopp överförs till svenska förhållanden torde detta medföra att antalet bidrag blir färre än under de senaste åren.

Skada på redskap 1 985.439, 15-1 7 §§ Yrkesfiskare som bedriver fiske med fasta fiskeredskap har möjlighet att ansluta redskapen till det statliga stormskadeskyddet. Att stormskadeskyddet införts beror svårigheterna att få försäkra redskapen i de kommersiella försäkringsbolagen.

Vid anslutning till skyddet skall fiskaren inbetala en årlig avgift på två procent av redskapens värde. Skadas redskapen vid storm erhåller fiskaren ersättning med 60% av redskapens värde minus självrisk

en på 1.000 kr. Från statens sida är tanken att systemet skall själv-

vara finansierat. Under de tre senaste åren har inbetalningama varit 0,2

ca milj kr per år. Utbetalade ersättningar har varierat mellan 0,6 och 1,0 milj kr.

Under de senaste åren har ett 70-tal fiskare anslutit sig till det statliga stormskadeskyddet. Samtliga anslutna företag är små och de

anmälda redskapen representerar för det enskilda företaget stor kapi-

en talinsats. Om det statliga stödet försvann skulle risken för avsevärd ekonomisk skada kraftigt öka. Eftersom en sådan ökning innebär att företagets existens kan sättas spel, skulle antalet redskap på vissa utsatta fiskeplatser minska, vilket i sin tur skulle leda till mindre fångster.

Fiskeriverket bedömer att det statliga bidragssystemet har medfört att ett större antal fiskare har kunnat klara sin försörjning i Östersjöns södra och mellersta skärgårdar.

Enligt Romfördraget artikel 92.2 är det förenligt med den gemensamma marknaden att bevilja stöd för att råda bot på skador som är förorsakade av naturkatastrofer eller av andra exceptionella händelser. Fiskeriverket har vid sin genomgång av EGs stöd till fisket inte kunnat finna att någon motsvarande stödforrn tillämpas. Eftersom systemet skall vara självfinansierat och avses ge en kompensation vid

SOU 1992136 Kapitel 3

exceptionella händelser bör stödet vara förenligt med EGs bestämmelser.

Bidrag för skrotning fiskefartyg 1985439, 18-19 §§

av För att möjliggöra förnyelse ñskeflottan, utan att den ökar i ka-

en av pacitet, finns det möjligheter för de fiskare som skrotar sina gamla fartyg att erhålla bidrag. Storleken är beroende på fartygets bruttotonnageoch skick samt kan endast beviljas till skepp. Bidrag kan utgå med maximalt 2 500 krbrt eller om fartyget är yngre än 40 år

- med maximalt 3 500 krbrt.

Under budgetåret 199192 beviljades skrotningsbidrag till 12 fiskefartyg. Det sammanlagda, beviljade beloppet uppgick till 2.763.000 kr. Hälften av fartygen kom från Göteborgs och Bohus län. Dessa fartyg svarade för nära 60 % av det utbetalade stödet.

Skrotningsbidragen har medverkat till moderniseringen av den svenska ñskeflottan. Eftersom de flesta fiskare har sitt kapital bundet i det gamla fartyget kan företaget inte köpa ett nyare innan det gamla har sålts eller skrotats. I många fall har det då uppstått kedjor där i slutändan ett gammalt fartyg skrotas. Modemiseringen har också haft positiva effekter sjösäkerheten.

Genom bl a bidraget för skrotning av fiskefartyg har den svenska fångstkapaciteten hittills kunnat hållas inom de ramar som den biologiska produktionen i havet medger. Den mycket svåra situationen för Östersjöns torskbestånd har dock ornkullkastat tidigare planering. Åtminstone under de närmaste tre till fyra åren kommer den svenska fångstkapaciteten att vara för stor.

EGs skrotningsbidrag är betydligt förmånligare än det svenska både vad gäller bidragets storlek och de fartygsstorlekar som kan fâ bidrag. Stödet är därför förenligt med EGs bestämmelser. Fiskeriverket har därför föreslagit att skrotningsbidrag bör få lämnas i enlighet med EGs regler. Styrande för verkets bidragsgivning bör då bli dels EGs regelsystem, dels storleken på de anslag som ställs till förfogande.

Stöd vid fångstbegränsning 1985439, 14 § Stöd, i form lån eller bidrag, får lämnas till fiskeföretag som på

av grund förbud mot fortsatt havsfiske fått likviditetssvårigheter.

av

46 Kapitel 3 SOU 1992136

Under senare år har detta stöd utnyttjats i mycket ringa utsträckning. Under budgetåren 198586-199091 beviljades inga bidrag alls till stillaliggande. Under 199192 utbetalades 0,7 milj kr till 27 laxñskefartyg och 51 räkfiskefartyg.

Bidrag på grund av förbud mot fortsatt havsfiske får enligt förordningen lämnas med högst 625 kr per fartyg och arbetsdag. Fiskeriverket har differensierat bidraget så att det utgår med 625 krdag för skepp och 425 kr dag för båtar. Bidraget prövas och utbetalas av Fiskamas erkända arbetslöshetskassa. Under budgetåret 199192 utbetalades 740.000 kr.

Tidigare har fångststopp i allmänhet inte behövt tillgripas. Denna situation förändrades dock under 1991 då fångststopp infördes för både lax och räka. Utvecklingen pekar på att fångststopp kommer att bli vanliga under de kommande åren.

Stödet vid fångstbegränsningar har primärt till syfte att ersätta den inkomstförlust som fiskaren får vidkännas. För mindre fartyg med relativt låga kapitalkostnader är bidraget sannolikt tillräckligt för att klara de kostnader som kvarstår vid ett stillaliggande. Besättningen har vid fångststopp möjlighet att få bidrag som vid arbetslöshet. För fartyg med stora kapitalkostnader har bidraget dock mindre betydelse. Fiskeriverket bedömer att bidraget täcker kapitalkostnadema för en investering på ca 1 milj kr.

Motsvarande stöd finns inte i EGs bestämmelser. EG anvisar andra vägar för att lösa överkapaciteten. Förutom skrotningsbidrag finns möjlighet till ersättning vid mer eller mindre permanent stillaliggande. Stillaliggandeersättningen betalas dock endast ut vid längre, planerade stillaligganden. Dessutom utgår stödet endast till fartyg över 12 meter.

Underhåll och drift av fiskefyrar samt utmärkning av fiskegränser I anslutning till mindre fiskehamnar där trafiken består av fiskebåtar finns ett antal fyrar för vilka Sjöfartsverket inte ansett sig kunna stå för skötsel och drift. För fiskets del är det av säkerhetsskäl viktigt att dessa fyrar kan drivas och att de också underhålls. För detta ändamål disponerar Fiskeriverket under budgetåret 199293 högst 150.000 kr.

För utmärkning av fiskegränser disponerar Fiskeriverket för budgetåret 199293 högst 250.000 kr.

SOU 1992136 Kapitel 3

3.1.5 Anslag D 5. Lån till fiskerinäringen, reservationsanslag Från anslaget beviljas fiskerilån enligt förordningen 1985439 om statligt stöd till yrkesfisket Låneramen har varit 40,0 milj kr de

m m. senaste budgetåren.

Fiskerilån är en låneform med subventionerad ränta. Ränta erläggs med två tredjedelar av riksbankens diskonto. De två första åren är som regel ränte- och amorteringsfria. Maximala lånebeloppet till ett företag är 2,5 milj kr inklusive eventuellt beviljat avskrivningslån. Förordningen anger ingen högsta godkänd procentsats av investering vanned lån får beviljas. Anslaget för fiskerilån har de senaste budgetåren varit 40,0 milj kr och hela anslaget har som regel utnyttjats. Syftet med stödfonnen är främst att genom goda lånevillkor stimulera till investeringar som gör fiskeflottan rationellare. Fiskeriverket har även möjlighet att lämna upp till två års ränte- och amoiteringsfrihet.

Under budgetåret 199091 beviljades fiskerilån enligt följande

Åtgärd Antal bev lån Totalt bev belopp

Av de 119 lån som beviljades avsåg 61 drygt 50% fartyg från Göteborgs och Bohus län. Ca 10% av lånen avsåg Kalmar respektive Hallands län. Av den totala lånesumman avsåg drygt 23 milj kr eller 58 % Göteborgs och Bohus län. Lånen till Halland motsvarade 15%.

De åtgärder, till vilka fiskerilån normalt beviljas, är i de flesta fall sådana som är stödberättigade också i EG. Dock finns i EG små möjligheter att stödja inköp av begagnade fartyg. EG är dessutom för närvarande mycket restriktiv till stöd för motorbyte. Beviljas sådant stöd skall åtgärden stå i överensstämmelse med planer att reducera kapaciteten. Detta betyder att fiskaren kan stöd vid installation av en motor med mindre effekt än den befintliga.

Merparten av de investeringar, som torde bli aktuella för framtida svenskt stöd avser fiskefartyg i den storleksklass 9-33 meter där

48 Kapitel 3 SOU 1992136

EG-fartyg har möjligheter att få EG-stöd jämte nationellt stöd på sammanlagt högst 40%. För svenska investeringar kan f n fiskerilån erhållas med en procentsats som i praktiken uppgår till högst 70% vid investeringar i nybyggda fartyg. Det kan även beviljas statsbidrag på högst 10% av investeringen, dock högst 300 000 kr. I praktiken beviljas lån och bidrag tillsammans till ett belopp som högst får uppgå till 70% av investeringen. Medan de svenska fiskerilånen är lån till subventionerad ränta är EG-stödet ett rent bidrag.

Ett beviljat fiskerilåns värde för låntagaren kan beräknas på följande sätt. Den åtgärd som ger det högsta procentuella stödet är inve-

en stering i ett nybyggt fiskeskepp på 3,6 milj kr. Amorteringstiden är oftast tolv år inklusive två ränte- och amorteringsfria år. Räntesubventionen kan antas vara 6 % under lånets löptid, med undantag av de två första åren då den antas vara 12%. Används en nuvärdefaktor på 12% blir nuvärdet av subventionen för detta fiskerilån ca 900.000 kr. Till detta bör läggas statsbidraget vilket gör att den totala subventionen uppgår till ca 1.200.000 kr. Detta kan jämföras med motsvarande subvention inom EG som maximalt uppgår till ca 1.600.000 kr. Det bör dock noteras att subventionen förändras vid ändringar av ränteläge ocheller amorteringstid.

Med tanke på den likartade subventionsnivån är det enligt Fiskeriverkets bedömning möjligt att fiskerilånen kan finnas kvar efter en EG-anpassning med viss inskränkning i låneändamålen och med viss modifiering av minimibeloppet för investeringens storlek.

Ett förhållande som kan uppkomma vid fiskerilån och som normalt inte förekommer vid EGs stödgivning med bidrag, är att staten gör förluster beviljat lån grund av låntagarens oförmåga att ekonomiskt klara sitt företag. Dessa förluster torde inte kunna betraktas som subventioner.

F iskerilånens subventionsvärde Fiskeriverket föreslog i sin fördjupade anslagsframställning att verket skulle bemyndigas att minska fiskerilånen för att i stället öka bidraget enligt anslag D 4 med nuvärdet av den subvention som beviljandet av ett fiskerilån skulle innebära. En sådan omräkning bör ske följande sätt.

SOU 1992136 Kapitel 3 49

Ett genomsnittligt fiskerilån kan beskrivas på följande sätt. De två första åren är ränte- och amorteringsfria. Vid en marknadsränta på 12% uppgår alltså räntesubventionen till 12% per år i två år. Till detta kommer amorteringsfriheten. Efter de två första åren

värdet av är räntesubventionen 6% skillnaden mellan fiskerilåneräntan som är 23 diskontot och marknadsräntan; diskontot antas vara 9%. Den

av totala amorteringstiden är i genomsnittsfallet 12 år inklusive två ränte- och amorteringsfria år. Subventionen minskar i takt med att lånet amorteras.

För att kunna göra en bedömning av nuvärdet av en subvention som kommer att utfalla i framtiden måste, med hänsyn till penningvärdeförsämring och alternativ användning av pengarna, en s.k nuvärdeberäkning göras. Den s.k kalkylräntan som används vid beräkningen återspeglar kapitalkostnad och altemativavkastning för pengarna.

För den totala lånesumman av 40 milj kr kan nuvärdet av subventionen över länets hela livstid beräknas till 16,1 milj kr vid en kalkylränta på 10% och till 15,5 milj kr vid 12% kalkylränta.

Under en längre tid har det funnits en tendens till allt längre amorteringstider för fiskerilånen. Denna utveckling kommer enligt Fiskeriverkets bedömning inte att brytas inom de närmaste åren. Om man vid nuvärdeberäkningen utgår från en total återbetalningstid på 14 år i stället för 12 år inklusive två ränte- och amorteringsfria år kan nuvärdet av 40 milj kr i fiskerilån beräknas till 17,2 milj kr vid 10% kalkylränta och till 16,4 milj kr vid 12% kalkylränta.

Om man vid beräkning av subventionsvärdet utgår från att alla lån löpte på tjugo år inklusive de två ränte- och amorteringsfria åren, dvs den maximal lånetiden, skulle subventionen bli totalt 20,0 milj kr vid 10% kalkylränta och 18,8 milj kr vid 12% ränta.

3.1.6 Anslag D Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till fiske, förslagsanslag Fiskeriverket kan lämna garantier för lån i bank till yrkesfisket och fiskberedningsindustrin. Stödet är attraktivt främst under perioder då det är svårt att låna pengar på den öppna kapitalmarknaden. Under 1980-talet har det därför varit en jämförelsevis liten efterfrågan.

För utestående lånegaranti skall låntagaren erlägga en avgift till staten på 1% av beloppet. Denna avgift skall täcka både de förluster som

50 Kapitel 3 SOU 1992 136

staten kan drabbas av i samband med att garantier blir inlösta och de administrationskostnader lånegarantisystemet medför.

som

Totalt får Fiskeriverket ha 75 milj kr utestående i garantier. Under budgetåret 199192 beviljades lånegarantier sammanlagt 3,9

sex ca milj kr. De ändamål lånegarantiema beviljades till inköp

som var av begagnade skepp 3 st, begagnade båtar l st och teknisk utrustning 4 st. Samtidigt som låneramen under budgetåret 199192 belastades med kostnader motsvarande 3,9 milj kr var inkomsterna 590.000 kr till följd av återbetalningar tidigare infriade garantier

av samt 344.000 kr i form av garantiavgifter. Dessa inkomster bokförs under separata inkomsttitlar. Utestående garantier uppgår för närvarande till ca 33 milj kr.

Tillsammans med nybyggnadsbidrag och fiskerilån har de statliga kreditgarantiema verksamt bidragit till att förnya den svenska fiskeflottan. Garantiema har också använts vid rekonstruktion sådana

av företag som bedömts kunna bli livskraftiga på sikt.

En målsättning med lånegarantiformen är att den skall själv-

vara finansierad. Subventionen är ringa, oftast någon procents räntereduktion, och torde därför inte överstiga vad som är tillåtet i EG.

Lånegarantiema bör vara förenliga med EGs bestämmelser. Dock kan garantier enbart beviljas till sådana åtgärder som är tillåtna i EGs stödförordning.

3.2¶Prisregleringen

3.2.1 Prisregleringssystemet en sammanfattning

- Fiskeriverket har sedan den l juli 1991 myndighetsansvaret för prisregleringen på fiskets område. För handhavandet av prisregleringen finns även en regleringsförening, Svensk Fisk. Föreningens ändamål är, enligt dess stadgar, att med beaktande av det allmännas intressen, handha marknadsreglerande åtgärder ifråga i Sverige ilandförd

om fisk, såsom köp och försäljning samt export, ävensom andra uppgifter som är förenliga härmed.

Svensk Fisk är en ekonomisk förening som har tretton medlemmar Sveriges Fiskares Riksförbund, Svenska Västkustfiskamas Centralförbund, Skånes Fiskareförbund, Svenska Sydkustfiskarnas Centralförbund, Svenska Ostkustfiskarenas Centralförbund, Kooperativa Förbun-

SOU 1992 136 Kapitel 3 51

det, Sveriges Grossistförbund, Sveriges Fiskgrossister, Svenska Fiskhandelsförbundet, Sveriges Sill-, Fisk- och Skaldjursproducenters förening, Sveriges Livsmedelsindustriförbund, Sveriges Livsmedelshandlareförbund samt Fiskbranschens Riksförbund.

Svensk Fisks huvuduppgift är att handha prisregleringen, vilket bl a innebär utbetalning av pristillägg, överskottshantering och viss statistikproduktion. Svensk Fisk har också kontrollanter anställda. Dessa kontrollerar att den till försäljning utbjudna fisken uppfyller bestämmelserna för erhållande av pristillägg se vidare avsnitt 4.5.1. Svensk Fisk bedriver även en informationsverksamhet som syftar till ökad fiskkonsumtion se vidare avsnitt 4.3.2.

I proposition 199192120 sägs att förutsättningarna för Svensk Fisk att fortsätta sin verksamhet efter den 1 juli 1993 förändras eftersom den prisregleringsavgift som i dag finansierar prisregleringen liksom alla generella pristillägg på fisk avvecklas till följd av internationella överenskommelser i och med regleringsåret 199293. Det framhålls dock i propositionen att det är angeläget att den kompetens som finns hos Svensk Fisk tas till vara för att i linje med anpassningen till EG underlätta bildandet och driften av en producentorganisation. l propositionen sägs vidare att den betydelsefulla informationsverksamhet som Svensk Fisk i dag bedriver bör fortsätta, men att finansiering får förutsättas ankomma på fiskbranschen i vid bemärkelse.

Prisregleringssystemet finansieras med en prisregleringsavgift högst 6% import och egenproduktion av vissa fiskarter. Dessa medel samt vissa införselavgifter tillförs prisregleringskassan som administreras av Fiskeriverket och regleringsföreningen Svensk Fisk. Denna prisregleringsavgift liksom generella pristillägg försvinner alltså i och med utgången av regleringsåret 199293 till följd av internationella överenskommelser.

Sammanfattningsvis finansieras följande åtgärder i dag via prisregleringsmedlen.

Kapitel 3 SOU 1992 136 Fördelning av kostnader för prisregleringen på fisk regleringsåren 199091-199293 milj kr

199091 199192 199293

Utfall Utfall Beräknat Pristillägg

Offensiva åtgärder

3.2.2 Rörliga pristillägg Sillströmming Under regleringsåret 199192 utbetalades i rörligt pristillägg för sill strömming 23,3 milj kr till stor sill och lika mycket till liten sill strömming, sammanlagt 46,6 milj kr, vilket kan jämföras med 54,3 milj kr under föregående regleringsår. För regleringsåret 199192 var norrnkvantiteten för sillströmming dvs den kvantitet för vilket prisstöd får utgå 40.000 ton. Inom denna ram kan Fiskeriverket fastställa olika andelar stödberättigade kvantiteter för olika kuststräckor.

Nonnpriset för stor sill var förra regleringsåret 355 krkg och för liten sillströmming 275 krkg. För stor sill har normpriset innevarande regleringsår satts till 300 krkg och för liten sillströmming till

SOU 1992136 Kapitel 3 53

275 krkg. Anledningen till att norrnpriset sänkts enbart för stor sill är att de större sorteringama har haft en något bättre marknadssituation än de mindre. Pristillägg utgår till fiskaren med 75 % av skillnaden mellan normpriset och genomsnittliga försäljningspriset jämförelsepriset.

Torsk För torsk finns en nedre prisgräns fastställd. Denna gräns är under andra halvåret 1992 fastställd till 700 krkg och under första halvåret 1993 till 650 krkg. Under innevarande regleringsår får pristillägg lämnas skillnaden mellan den nedre prisgränsen och

med 75% av jämförelsepriset. Eftersom de genomsnittliga försäljningsprisema för förra regleringsåret var 1071 krkg och tillgången på svensklandad torsk minskar bedömer Fiskeriverket att några pristillägg inte heller under innevarande regleringsår behöver utbetalas för torsk.

w

3.2.3 Fasta pristillägg Under innevarande regleringsår utgår fasta pristillägg till följande arter och ändamål

räka, -

gädda, gös, sik, lake, abborre och Siklöja, -

sillströmming för export till vissa östeuropeiska länder, -

regionala tillägg för foderfisk samt -

regionala tillägg för sillströmming. -

Tidigare har dessutom fasta pristillägg utgått för

makrill och -

foderfisk. -

Makrill och räka Kostnaderna för prisreglering på makrill har de senaste regleringsåren varit mycket låg. Till innevarande regleringsår har pristilläggen för makrill helt slopats, eftersom prisutvecklingen varit relativt gynnsam.

54 Kapitel 3 SOU 1992136

Under regleringsâret 199192 uppgick kostnaderna för pristilläggen på räka till 4,0 milj kr. För innevarande regleringsår uppgår pristillägget till 200 krkg.

Gädda, gös, sik, lake, abborre och siklöja Under regleringsåret 199192 uppgick kostnaderna för pristillägg på dessa sötvattensarter till 2,9 milj kr. Pristillägg utgår för innevarande regleringsår med 210 krkg för gädda, gös, sik och rensad eller flâdd lake samt med 170 krkg för abborre och siklöja. Pristilläggen utbetalas endast om fisken är avsedd för mänsklig konsumtion och avsätts till minst ett pris som motsvarar pristilläggets storlek.

Sillströmming för export till vissa Östeuropeiskt länder Under regleringsåret 199091 uppgick kostnaderna för pristillägg till export av sillströmming till vissa östeuropeiska länder de tidigare statshandelsländema till 11,7 milj kr. Under regleringsåret 199192 fick pristillägg lämnas med högst 080 krkg och kostnaderna

var maxirnerade till 8,5 milj kr. Denna utnyttjades under reglerings-

ram året.

För innevarande regleringsår får pristillägg för export till vissa östeuropeiska länder lämnas med högst 030 krkg och enbart avse sill strömming fångats i Östersjön. Det totala beloppet har be-

som gränsats till 6,0 milj kr.

F oderfi sk De generella pristilläggen för foderfisk har tagits bort till innevarande regleringsår. För de båda senaste regleringsåren uppgick kostnaderna till 5,4 milj kr resp 6,5 milj kr.

Regionala tillägg för foderfisk Under regleringsåret 199192 uppgick kostnaderna för dessa pristillägg till 0,3 milj kr. Pristillägg lärrmades till fiskare bosatta på norra ostkusten Uppsala län och norrut med högst 025 krkg för fo-

SOU 1992136 Kapitel 3 55

derfisk som fångats i saltvatten och levererats och sålts till förstahandsmottagare på norra ostkusten eller landats på norra ostkusten och levererats och sålts till en fiskmjölsfabrik på västkusten. Dessutom lämnades pristillägg med högst 075 krkg för foderfisk som fångats i insjöar.

Regleringsåret 199293 omfattas även fiskare på Gotland av det regionala pristillägget för foderfisk. Skäletitill denna vidgning är de höga fraktkostnadema för det gotländska fisket. I övrigt gäller oförändrade belopp och villkor för regleringsåret 199293.

Regionala tillägg för sillströmming Regleringsåret 199192 uppgick kostnaderna för regionala pristillägg för sillströmming till 5,4 milj kr. Av detta stöd avsåg 1,8 milj kr norra ostkusten, 0,7 milj kr södra ostkusten samt 2,9 milj kr sydkusten.

Under regleringsåret 199192 lämnades inom ramen för normkvantiteten ett fast pristillägg för sillströmming, avsedd för mänsklig konsumtion, med

020 krkg till fiskare bosatta på sydkusten Blekinge, Kristian-

stads och Malmöhus län för kvantitet levererad och såld till förstahandsmottagare på syd- och ostkusten.

035 krkg till fiskare bosatta på södra ostkusten Stockholms län

och söderut för kvantitet levererad och såld till förstahandsmottagare på ostkusten samt med 020 krkg för kvantitet levererad och såld till förstahandsmottagare på Sydkusten.

085 krkg till fiskare bosatta på norra ostkusten Uppsala län och

norrut för kvantitet levererad och såld till förstahandsmottagare på norra ostkusten, med 035 krkg för kvantitet levererad och såld till förstahandsmottagare på södra ostkusten samt med 020 krkg för kvantitet levererad och såld till förstahandsmottagare sydkusten.

Under regleringsåret 199293 får fiskare på Gotland samma villkor som fiskare på norra ostkusten. Skälet till detta är liksom beträffan-

de det regionala tillägget för foderfisk de höga fraktkostnadema för

det gotländska fisket. I övrigt gäller samma regler och villkor för regleringsåret 199293 som för föregående regleringsår.

56 Kapitel 3 SOU 1992136

3.2.4¶Överskottshanteringen

Svensk Fisk övertog under regleringsåret 199192 6.170 ton, huvudsakligen sillströmming, som överskott. Detta innebar totalt sett en minskning överskottskvantiteten med 10%. Överskotten mins-

av ca kade på västkusten medan de ökade syd- och ostkusten jämfört med regleringsåret 199091.

Föreningens försäljning uppgick under regleringsåret 199192 till ca 2,5 milj kr. Merparten av de övertagna kvantitetema, förutom kokräkan, har försålts som djurföda eller fiskmjöl. Nettokostnadema för denna överskottshantering uppgick till 7,1 milj kr, vilket innebar en kostnad på 115 krkg.

Under regleringsåret 199293 har Svensk Fisk bemyndigats att överta fångster och fastställa överskottspriser för följande fiskslag sill strömming, torsk, makrill, kokräka, gråsej, vitling, sandskädda, pigghaj, kolja, rödspätta, havskatt, lyrtorsk, kummel, rödtunga, bergtunga, lubb, skrubba och homgädda. Överskottspriset får uppgå till högst 75% av lägstapriset.

Kostnadsramen för överskottshanteringen har för innevarande regleringsår satts till oförändrade 6,3 milj kr.

3.2.5 Sociala åtgärder Fiskets kollektiva trygghetsförsäkring, som omfattar ersättning vid arbetsskada och dödsfall samt efterlevandeskydd, finansieras med medel ur prisregleringskassan. Premien fastställs per kalenderår och uppgick 1991 till 4,8 milj kr och 1992 till 7,7 milj kr. Omräknat till regleringsår blir kostnaderna 6,4 milj kr för 199091 och 6,2 milj kr för 199192. Under innevarande regleringsår beräknas kostnaderna till 8,0 milj kr. I proposition 1991922120 om reglering av priserna på fisk m m sägs att den kollektiva trygghetsförsäkringen på fiskets område framgent bör bli en fråga för yrkesfisket.

3.2.6 Administrationskostnader Svensk Fisks kostnader för administration och kontroll är för innevarande regleringsår maximerade till 7,3 milj kr. Till detta kommer Fiskeriverkets kostnader för uppbörd och kontroll av prisregleringsavgiftema. Dessa uppgår till 1,2 milj kr.

SOU 1992136 Kapitel 3 57

3.2.7 Offensiva åtgärder Utsättning av fisk Fiskutsättningar kan bl a medföra att lönsamheten i ett pågående fiske upprätthålls eller ökas. På grund av att de bestånd, som utgör grunden för det traditionella havsfisket, sviktar på många håll, finns det internationellt ett stort intresse för odling och utsättning av marina arter. Stora program har satts igång och planeras i flera länder, främst i Norge och i EG.

Under regleringsåret 199192 används 6,8 milj kr av prisregleringsmedlen för fiskutsättningar. För 199293 har ramen utökats till 9,2 milj kr. I denna ram ingår bl a kustutsättningar av för 1,3 milj kr. Utsättningar av ål längs östersjökusten har medfört att blankålsfångsterna kunnat hållas på en hög nivå trots det minskade insteget av ålyngel till Östersjön. Vidare görs utsättningar i insjöar för 5,5 milj kr, till större delen i form av utplantering av i vissa sjöar, där ett lönsamt yrkesfiske därigenom kan upprätthållas. I Vänern och Vättern görs även utsättningar av laxsmolt. I övrigt sker smärre utsättningar av lax längs östersjökusten. Ett nytt projekt för att kartlägga de ekonomiska och biologiska förutsättningarna för gösutsättningar startas.

De minskade bestånden av östersjötorsk beror bl a på försämrade möjligheter för torskens ägg och larver att överleva. Fiskeriverket har därför utökat försöken med att odla fram yngel och larver av torsk för utsättning i syfte att hålla beståndet uppe. Odlingen kommer att bedrivas i Lysekil och, i samarbete med Stockholms Universitet, i Ar på Gotland. Om försöken är framgångsrika kommer sedan utsättningar att göras i Bottenhavet och i Stockholms skärgård. För detta projekt beräknas en kostnad på ca 2 milj kr.

Informations- och upplysningsverksamhez Svensk Fisk bedriver en informationsverksamhet som syftar till att öka fiskkonsumtionen. Föreningens informationsinsatser har dels bestått i receptsamlingar, utbildningsinsatser, mediakontakter och allmän inforrnation, dels i konsumentinriktade kampanjer. Under hösten 1991 beslutades om kompletteringar i den gällande marknadsföringsplanen. Beslutet innebar att föreningens informationsverksamhet skul-

ha samma inriktning även framöver, dock med en delvis ny inrikt-

58 Kapitel 3 SOU 1992136

ning av konsumentinforrnationen. För informations- och upplysningsverksamhet har under innevarande regleringsår avsatts 4,3 milj kr.

Särskilt stöd till yrkesfisket på ostkusten Det särskilda stödet till ostkusten syftar till att stimulera till en fömyelse av fiskeflottan. Stödet inkluderar bl förhöjd skromingspre-

a en mie samt bidrag till nybyggen och till inköp begagnade fartyg i

av gott skick. Stödet skall också stimulera till rationaliseringsåtgärder ombord och till åtgärder för beredning och distribution av fisk.

Under regleringsåret 199192 anvisade regeringen Fiskeriverket en medelsram på 5,0 milj kr ur prisregleringskassan för ändamålet, varav 3,3 milj kr utnyttjades för strukturella åtgärder. Resterande 1,7 milj kr användes till att förstärka prisstödet till ostkusten. Då behovet att mer långsiktigt stödja regionens fiskeföretag kvarstår, har en stödram på 5,0 milj kr anvisats även för innevarande regleringsår.

Stödet har under regleringsåret 199192 huvudsakligen använts för modernisering av fiskeflottan och kvalitetshöjande åtgärder 2,1 milj kr. I övrigt har stödet använts till nybyggnad av fartyg 0,3 milj kr, inköp av begagnade fartyg i gott skick 0,7 milj kr samt skrotning 0,2 milj kr.

Av det utbetalade stödet på 3,3 milj kr har störst andel använts för åtgärder i Norrbottens län 32% samt i Kalmar län 27%.

Produktutveckling av sillströmming Det svenska fisket är beroende av relativt få arter. Traditionellt har sill strömming och torsk varit helt dominerande. Under de senaste åren har torskbeståndet i Östersjön minskat drastiskt. Bestånden

av sillströmming runt våra kuster är däremot goda eller mycket goda. Avsättningsmöjlighetema till lönsamma priser är dock begränsade.

I syfte att förbättra avsättningsmöjlighetema bedömer Fiskeriverket, i sin skrivelse till regeringen angående åtgärder inom ramen för prisregleringssystemet under regleringsåret 199293, att av störst intresse är att för mänsklig konsumtion ta fram alternativ till rund eller filead sillströmming. Denna traditionella avsättning för dessa produkter har stagnerat eller minskat trots betydande insatser för att motverka utvecklingen.

SOU 1992136 Kapitel 3 59

Bland tänkbara, alternativa användningar av sillströmming nämns i första hand fars eller massa. Trots betydande utvecklingsinsatser både i Sverige och i andra länder finns en hel del problem förknippade med dessa produkter. Det gäller t ex att få kontroll över härskningsprocessen och att få fram en ur konsumenternas synvinkel attraktiv produkt.

Vid Institutet för livsmedelsforskning SIK har relativt omfattande resurser lagts ned på att söka lösa de grundläggande problemen med att utveckla nya produkter med sillrnassa som bas. Fiskeriverket bedömer att en ytterligare insats relativt snabbt kan ge positiva resultat. På verkets förslag avsattes därför under innevarande regleringsår 2,0 milj kr för ändamålet.

Investeringsbidrag För att stärka svenska fiskeföretags konkurrensmöjligheter infördes till innevarande regleringsår ett särskilt bidrag som syftar till ytterligare investeringar som ger ökad kvalitet i hanteringen av fisk. En väsentlig förutsättning för en hög kvalitet är att fisken förvaras i kyla under hela tiden från fångst till mottagare. Det traditionella sättet i svenskt fiske har varit att isa fisken i lådor. Effektivare metoder finns framtagna för ishantering och nedläggning i lådor och container. På vissa kuststräckor kan exempelvis behov finnas av ismaskin ombord. Fiskefartyg kan också behöva isolera sina lastrum för att inte isåtgången skall bli alltför stor. En annan metod är att förvara fisken i kylt vatten i tankar, s k RSW-tankar Refrigerated Sea Water. Ytterligare en metod är att förvara fisken i container tillsammans med vatten och lS.

Under innevarande regleringsår har Fiskeriverket möjlighet att lämna bidrag till investeringar för att höja kvaliteten på den fångade fisken med sammanlagt högst 5,0 milj kr.

Kompetensutveckling Liksom inom andra områden är det även inom fisket viktigt med duktiga företagare som driver sin rörelse företagsekonomiskt rationellt. Det finns exempel på fiskeföretag, där infiskningen gått mycket bra men där lönsamheten varit låg, bl a på grund av att delägarna icke

60 Kapitel 3 SOU 1992136

haft nödvändig insikt i och förståelse för hur ett företag skall drivas på sunda företagsekonomiska grunder.

För detta ändamål har under innevarande regleringsår avsatts 1,7 milj kr för utbildning i företagsekonomi och företagsledning. Syftet med utbildningen är att höja kunskapsnivån och intresset för företagsekonomiskt tänkande vilket skulle leda till mer rationellt skötta fiskeföretag. Förutom stöd för täckandet av själva utbildningskostnaderna lämnas även ersättning för förlorad fiskeinkomst.

3.2.8 Regleringskassans utgifter och inkomster Behållningen i regleringskassan den 1 juli 1991 var 135,7 milj kr. Av dessa medel fanns 43,9 milj kr reserverad för framtida regleringsverksamhet hos Svensk Fisk medan resterande 91,8 milj kr fanns hos Fiskeriverket.

Under regleringsåret 199091 var intäkterna totalt 83,6 milj kr, varav 64,0 milj kr avsåg regleringsavgift på importerad och svenskfångad fisk. Resterande 19,6 milj kr utgjordes av finansiella intäkter.

Under förra regleringsåret uppgick intäkterna totalt till 103,2 milj kr, dvs drygt 20 milj kr mer än föregående regleringsår. Prisregleringsavgiften svarade för intäkter motsvarande 89,5 milj kr en ök-

ning med 25,5 milj kr eller 40% medan de finansiella intäkterna

uppgick till 11,4 milj kr.

Tillgångarna i regleringskassan var inför regleringsåret 199293 sammanlagt 125,9 milj kr, varav 100,1 milj hos Fiskeriverket och 25,8 milj kr hos Svensk Fisk.

3.3 Övrigt stöd till fisket

3.3.1 Allmänt Som visats ovan fördelas stödet till fisket huvudsakligen via Jordbruksdepartementets titel D. Fiske samt via prisregleringssystemet. Vid sidan av detta förekommer även annat statligt stöd. Nedan berörs varvsstödet, det regionalpolitiska stödet samt arbetslöshetskassan. Förutom detta kan nämnas att forsknings och utvecklingsinsatser, som kommer fiskerinäringen till del, finansieras SJFR Skogs- och jordbrukets

av forskningsråd. Lantbruksuniversitetet bedriver forsknings- och ut-

SOU 1992136 Kapitel 3 61

vecklingsarbete inom området vattenbruk. För bekämpande av vissa fisksjukdomar anvisas medel via Jordbruksdepartmentets anslag F Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar.

3.3.2 Statligt stöd till fartygsfinansiering I syfte att främst stödja svensk varvsindustri har Nutek möjligheter att bevilja stöd för ny- eller ombyggnad vid svenskt varv enligt Förordningen om statligt stöd till fartygsfinansiering. För att stöd skall kunna beviljas måste emellertid fartyget vara minst 200 bruttoregisterton och kostnaden uppgå till minst 1,5 milj kr. Stödet utgår i form av kontantstöd.

Kontantstödets storlek bestäms av Nutek med utgångspunkt från skillnaden mellan räntekostnaden för en tänkt kredit enligt OECDs fartygsexportöverenskommelse och räntekostnaden för samma kredit med marknadsmässig ränta. För närvarande utgår kontantstödet med 5,6% av godkänt stödberättigat kontraktsbelopp. Från november 1987 till i dag har stöd utgått till sammanlagt åtta fiskefartyg.

Inom EG tillämpar ett flertal länder varvsstöd med olika utfonnning. EG tillåter emellertid f n inte att varvsstödet används vid finansiering av fiskefartyg. Detta rådsbeslut är taget mot bakgrund av överkapaciteten i EGs flotta. Fiskeriverket bedömer mot denna bakgrund att användningen av denna stödfonn vid finansiering av fiskefartyg f n inte är förenlig med EGs bestämmelser.

3.3.3 Regionalpolitiskt stöd Regionalpolitiskt stöd kan utgå i stödområden. Stödet har ett flertal former. Den stödform som varit viktigast för fiskerinäringen är glesbygdsstödet. Sådant stöd kan lämnas till företag i glesbygder och till kommersiell service i glesbygder. Glesbygdsstöd, som kan utgå i form av avskrivningslån eller lånegaranti, får inte beviljas om annat statligt stöd har lämnats eller bedöms kunna lämnas för samma ändamål. Stödärenden prövas av länsstyrelsen eller den regionala utvecklingsfonden.

Avskrivningslân får uppgå till högst 50% av kostnaden för investeringen, dock högst 450.000 kr. Länet är ränte- och amorteringsfritt

62 Kapitel 3 SOU 1992136

och skrivs av enligt en avskrivningsplan. För lânegaranti skall betalas en avgift om en procent av utestående belopp.

Fiskeriverket har i en enkät undersökt hur mycket glesbygdsstöd som lämnats till företag inom fiske och vattenbruk under perioden 198687 t o m 198990. Under dessa år har det enligt enkäten beviljats 38 st lånegarantier till ett sammanlagt belopp 7,5 milj kr och 337

av st avskrivningslån till ett sammanlagt belopp av 30,8 milj kr.

Stöd utgick till följande åtgärder

Den 1 juli 1990 ändrades stödområdesindelningen. Enligt den nu gällande indelningen ingår inte, sånär som ett fåtal undantag, kustregionen i de områden som omfattas av glesbygdsstöd.

De regionala utvecklingsfondema har till uppgift att stödja små och medelstora företagen med service och riskñnansiering. Fonderna kan erbjuda rörelselån och utvecklingskapital i form av lån ocheller bidrag samt teckna låne- och bankgarantier.

3.3.4 Sveriges Fiskares erkända arbetslöshetskassa Sveriges Fiskares erkända arbetslöshetskassa har drygt 2.600 medlemmar. De tre senaste åren har kassan till medlemmarna årligen betalat ut mellan 25 och 30 milj kr.

Under de tre senaste åren har mellan 65% och 75% betalats ut som ersättning vid stillaliggande på grund av väderlekshinder.

Arbetslöshetskassan finansieras till ca 95% via statsbidrag och till ca 5% av egenavgifter.

SOU 1992136 Kapitel 4 63

4 områden av särskilt intresse

Några

4.1¶Utsättningar av fisk

4.1.1 Bakgrund Odling av fisk för utplantering har lång tradition i Sverige. Utsättningar har skett för att introducera nya arter eller stammar i ett vattenområde eller för att förstärka befintliga bestånd, främst i fall då den naturliga reproduktionen har minskat eller upphört. Betydande summor avsätts varje år för utplantering av främst ål, lax och öring.

Tidigare fanns 70 laxförande älvar runt Östersjön. I dag återstår

ca bara ett tjugotal laxälvar, varav 13 i Sverige. l första hand vattenkraftutbyggnaden, men även föroreningar, har slagit ut den naturliga reproduktionen i de flesta älvarna. Laxfisket i Östersjön har dock kunnat upprätthållas genom odling och utsättningar. Svenska kraftföretag sätter årligen ut ca 2 miljoner laxungar, smolt, som kompensation för bortfallet av naturlig smoltproduktion. Finland har ökat sina utsättningar och sätter ut ungefär lika mycket.

Utsättningama i Östersjön har dock inneburit ett ökat fiske även de naturligt reproducerade bestånden, som minskat i storlek under senare år. I dag är inte mer än en av tio laxar av vilt ursprung och den naturliga reproduktionspotentialen utnyttjas bara till en mindre del eftersom allt för få laxar återvänder till älvarna för att leka. Genom fiskereglerande åtgärder, framför allt en total fiskekvot TAC för laxfisket i Östersjön, försöker man komma till rätta med detta problem. Möjligheterna att bedriva ett lönsamt yrkesfiske är på vissa platser beroende av att utsättningar äger rum. Genom förstärkningsutsättningar kan befintliga bestånd kompletteras och lönsamheten i fisket bibehållas och sikt ökas. Utsättningama har också stor betydelse för sportfisket, och därmed turistnäringen, samt för husbehovsfisket.

Målsättningen är att utsättningama skall vara en ekonomiskt lönsam åtgärd, dvs att värdet av fångsten skall överstiga kostnaden för utsättning och fångst. Kunskap hur olika fiskarter samverkar och hur

om olika fångstredskap påverkar fisket helhet är mycket viktig för

som att kalkylen inte skall bli alltför snäv. Utplantering av en art kan t ex

64 Kapitel 4 SOU 1992136

möjliggöra ett lönsamt fiske även efter andra Även sådana effek-

arter. ter bör vägas in i en bedömning. Utöver värdet för yrkesfisket och den direkta ekonomiska lönsamheten bör även andra aspekter utsättningar beaktas, tex sysselsättningseffekt och rekreationsvärde. Utredningen avser att i sitt slutbetänkande återkomma med mer utförliga beräkningar av vilken lönsamhet som uppnåtts genom olika typer av utsättningar.

4.1.2 Genomförda utsättningar av fisk En omfattande försöksverksamhet kring utsättningar genomförs vid Fiskeriverkets laboratorier och försöksstationer. Förutom genom domar i vattenmål finansieras fiskutsättningar av prisregleringsmedel, fiskevårdsavgifter och EG-medel. Vissa utsättningar finansieras också med regionala medel. Ett sådant exempel är Laxfond Vänern. Dessutom sker privata utsättningar i stor omfattning av framför allt fiskevårds- och sportfiskeföreningar, skogsbolag m fl.

a Kraftverksföretagens utsättningar Vattenkraftföretagen har i vattendomar ålagts att odla och sätta ut stora mängder fisk som kompensation för skador på fiskbestånd till följd av vattenkraftutbyggnaden. Kraftverksföretagen bekostar årligen utsättningar av lax och öring i storleksordningen 30 ä 40 milj kr. Till detta kommer 20 milj kr som satsas forskning kring utsättningar.

Under 1991 har enligt Laxforskningsinstitutet följande utsättningar av lax och öring gjorts.

Under 1991 har utsättningar gjorts av nästan 2 milj laxungar och

ca 580.000 havsöringungar i Östersjön.

Västkusten. I Lagan, Nissan, Ätran, Viskan och Göta älv har

- under 1991 drygt 173.000 laxungar satts ut. Antalet havsöringsungar som sattes ut i Smedjeån, Lagan och Göta älv var samma år drygt 23.000.

Insjöar. Utsättningama i Vänern uppgick till knappt 80.000 lax-

ungar och ca 35.000 öringungar under 1991. En mindre mängd laxungar har även satts ut i Vättern.

SOU 1992136 Kapitel 4 65

b Prisregleringsmedel För budgetåret 199192 avsattes 6,8 milj kr ur prisregleringskassan för utsättning av ål, lax, torsk och rödspätta. Medlen har använts enligt följande.

Utsättning ål. Ålutsättningar har gjorts på ostkusten för

- av 900.000 kr varav 25% i Kalmar län, på sydkusten för 100.000 kr

ca och i Ivösjön i Skåne för 100.000 kr.

Utsättning lax. Utsättningar av lax har gjorts i Mörrum för

- av 250.000 kr.

Utsättning torsk. 500.000 kr har använts i ett projekt för od-

- av ling och utsättning av torskungar i Östersjön och Västerhavet.

Utsättning rödspätta. På västkusten har rödspätta satts ut till ett

- av belopp av 50.000 kr.

Fördröjd utsättning lax i Östersjön. För utvärdering av tidiga-

- av re utsättningar och uppföljning av fisket har använts 300.000 kr.

Insjöar. Sättål har satts ut för knappt 3,3 milj kr kr, 23 av belop-

-

utsättningar i Vänern, Mälaren, Hjälmaren och Bolmen. Ålpet avser yngel för 350.000 kr har satts ut i Mälaren. För utplantering av laxfisk i Vänern, Vättern och Sommen har 950.000 kr tagits i anspråk.

I allmänhet är det länsstyrelsen i respektive län som i samråd med fiskets organisationer ansvarar för genomförandet av utsättningarna. Länsstyrelserna rapporterar därefter företagna utsättningar till Fiskeriverket.

För innevarande budgetår har 9,2 milj kr ur prisregleringskassan avsatts för utsättningar. Av dessa medel avser ca 2 milj kr försök med odling och utsättning av torsk.

c Fiskeavgiftsmedel Under budgetåret 199192 har drygt 11 milj kr av fiskeavgiftsmedel återgått till fisket i form av beslut om fiskvägar, utsättningar, biotopfrämjande åtgärder etc. De största posterna avser byggande av laxtrap-

i Örekilsälven, byggande, underhåll och drift avelsñskestapor av en tion i Gullspång samt utsättningar av främst öring och lax, men även i viss utsträckning ål. Särskilt för fisket efter havsöring spelar dessa utsättningar på många håll en betydande roll.

66 Kapitel 4 SOU 1992136

d EG-medel Sverige genomför omfattande åtgärder för att främja laxreproduktionen i Östersjön. Åtgärderna är även till fördel för de fiskare från EGs medlemsstater bedriver fiske i Östersjön. En överenskom-

som melse har därför träffats mellan Sverige och EG om ett årligt finansiellt bidrag till de svenska utsättningarna. Bidraget skall täcka kostnaderna för den odling, märkning och utsättning som krävs för att generera den mängd lax som motsvarar den icke-ömsesidiga laxkvot som EG tilldelas i den svenska fiskezonen. Bidraget fastställs därför varje år i samband med förhandlingarna om fiskekvoter. Bidraget från EG uppgick 1991 till 5,8 milj kr och för 1992 till 6,1 milj kr. För 1993 är bidraget 9,0 milj kr.

d Laxfond Vänern Stiftelsen Laxfond Vänem har bildats länsstyrelserna i Älvsborgs,

av Skaraborgs och Värmlands län samt kommunerna runt Vänern. Verksamheten finansieras, förutom av medel från stiftama, genom medel ur Vänerns regleringsfond, regionala utvecklingsanslag samt frivilliga bidrag från sportfiskeföreningar. Under 1991 bekostade laxfonden utsättningar av ca 165.000 lax- och öringungar.

e Fiskeriverket Fiskeriverkets havsfiskelaboratorium, kustlaboratorium sötvattenslaboratorium samt försöksstationema i Älvkarleby och Kälarne bedriver en omfattande undersöknings- och försöksverksamhet kring utsättningar. Dessa projekt finansieras av prisregleringsmedel, D 2-anslag, verkets förvalmingsanslag samt ñskeavgiftsmedel. Som exempel på pågående projekt kan följande nämnas.

Studier av förutsättningarna för ålutsättningar i sjöar samt värde-

ring av utbytet av sådana utsättningar.

Undersökningar av avkastningen i ålfisket i Mälaren och Hjälma-

ren samt studier av kräftbeståndets och unggösens utveckling i Hjähnaren.

Studier av överlevnad, tillväxt och vandringsmönster hos olika

havsöringstammar.

Återintroducering av bestånd av vandringsöring ismå vattendrag.

-

SOU 1992136 Kapitel 4 67

Utveckling av kassodlingsteknik för öring och utsättningsförsök

med ettårig laxsmolt.

Pilotförsök för odling och utsättning av rödspätta i norra Bohus-

län.

Odling och utsättning av småhummer.

-

Odling och utsättning flodkräfta i Norrland.

- av

Som exempel på projekt som kan få stor betydelse för framtidens utsätmingsverksamhet kan följande nämnas

Försök med odling av torskungar för utsättning i Bottenhavet och

- Östersjön.

Studier av gösens miljökrav och dess betydelse för fisksamhällena

i näringsrika sjöar samt utvärdering av gjorda gösutsättningar.

4.1.3 Utsättningarnas lönsamhet Ett ekonomiskt mått på laxutsättningamas lönsamhet är utbytet beräknat som återfångad vikt per utsatt smolt. Måttenheten kg1000 smolt har blivit standard vid bearbetning av märkningsdata och används ibland även då utsättningarna till stor del gjorts med icke-smoltifierade laxungar.

Lönsamhetsstudier görs sålunda genom märkning av en mängd fisk och därefter undersökning av hur stor del av den märkta fisken som återfångats. Metoden anses ge relativt tillförlitliga uppgifter även

om den är behäftad med vissa svagheter märkningen i sig kan orsaka ökad dödlighet hos fisken, märken kan förloras, motivationen att skicka in märken kan variera etc.

För utsättningar av lax, som bekostats av kraftföretagen, har återfångsterna under perioden 1980-1990 uppgått till i genomsnitt ca 600 kg per 1000 utsatta i Östersjön och till ungefär hälften

ungar därav västkusten enligt uppgift från Laxforskningsinstitutet. Återfångstema varierar kraftigt mellan åren. Produktionskostnaden kan uppskattas till ca 20 kr per utsatt laxsmolt.

Betydande utsättningar av laxöring görs även i insjöar, framför allt i Vänern och Vättern, och i allmänhet har fångstens värde överstigit kostnaden för dessa utsättningar.

Tekniken med fördröjd utsättning, där smolten får i en kasse utsläppspunkten en tid innan de släpps ut, har tillämpats under ett fler-

68 Kapitel 4 SOU 1992136

tal fullskaleförsök under senare år. Försöken har gett mycket goda resultat med återfångster runt 1 400 kg per 1000 utsatta laxungar. Forskare anser att en ytterligare ökning av återfångsterna jämfört med vad man får vid normal utsättning i älvarna är möjlig när metoden är färdigutvecklad och stordriftsfördelar kan uppnås.

Öringfisket bedrivs till största del för rekreationsändamål och återfångsterna är generellt lägre än för laxfisket.

Det har varit relativt svårt att uppskatta lönsamheten i ålutsättningar beroende bl a på att tillfredsställande märkning inte har kunnat göras samt att naturlig uppvandring har skett. I några sjöar i Skåne finns dock tillförlitlig statistik som visar att det ekonomiska utfallet av utsättningarna har varit mycket bra. Återfångstvärdet har avsevärt överstigit kostnaden för utsättningsmaterialet. I Hjälmaren har ålutsättning-

på 4 tonår gett avkastning i fisket på 15-20 tonår. Även i ar ca en Mälaren har noterats goda återfångster.

Ett flertal samverkande faktorer är av avgörande betydelse för att utsättningarna skall ge ett tillfredsställande resultat. Det är därför viktigt att pågående forskningsprojekt kan fortgå och att ytterligare resurser satsas i studier kring bl a

val av utsätmingsplats, utsättningstidpunkt och utsättningsstorlek,

-

åtgärder för att minska risken för spridning av smittsamma fisk-

sjukdomar,

val av fiskart och fiskstam,

-

åtgärder för att minska risken för förändring av de ursprungliga

genetiska egenskaperna hos fisken,

ekonomiska faktorer t ex

-

uppfödningskostnader

transportkostnader

investeringar i kassar

foderautomatik,

långsiktiga ekonomiska utvärderingar av gjorda utsättningar,

-

utveckling av metoder för värdering av utsättningarna i ett hel-

hetsperspektiv, dvs där även andra aspekter än de rent ekonomiska kan mätas eller uppskattas.

SOU 1992136 Kapitel 4 69

4.2¶Statistik

4.2.1 Inledning Den svenska fiskestatistiken består huvudsakligen fångststatistik

av och landningsstatistik. Fångststatistiken har sin grund i loggbokssystemet och landningsstatistiken, som bl a innehåller ekonomisk infonnation, baseras på avräkningsnotor från förstahandsmottagare. Landningsstatistikens utformning motiveras till stor del av de krav som prisregleringssystemet ställer. Därmed förändras också förutsättningarna för landningsstatistiken i och med att prisregleringen upphör den 1 juli 1993. I detta kapitel behandlas därför i första hand landningsstatistiken.

Den definitiva årliga ñskestatistiken baseras på både fångststatistiken och landningsstatistiken. Fiskestatistiken består dessutom av fiskeriräkningar, statistik över fiskeflottan, deklarationsundersökning av yrkesfiskare samt årliga undersökningar vattenbruket.

av

Fiskeriräkningar genomförs vart femte år och detaljerad infor-

ger mation om fiskarkåren och fiskeflottan. Den senaste räkningen avsåg förhållandena den 1januari 1990. Mer begränsade uppgifter fiske-

om flottan publiceras även mellan fiskeriräkningarna. Undersökningar om yrkesfiskamas inkomster och utgifter, baserade på självdeklarationer, har genomförts sedan början av 1940-ta1et. Huvudsyftet med dessa undersökningar är att belysa de relativa förändringarna i yrkesfiskamas ekonomiska förhållanden.

Det svenska loggbokssystemet antas finnas kvar och anpassas till det loggbokssystem som finns inom EG. Loggbokssystemet kommer även framdeles att utgöra en viktig del i den definitiva årsstatistiken, där den bl a användes för att beskriva var fisken fångats.

4.2.2 Landningsstatistiken Nuvarande system för insamling av landningsstatistik baseras huvudsakligen de krav prisregleringssystemet ställer. Detta har resulterat i regleringar av förstahandsmottagamas skyldigheter och fastställer detaljeringsgraden i rapporteringen, tidhållning m m.

De insamlade uppgifterna ligger till grund för såväl landningsstatistiken som för utbetalning av prisstöd till enskilda fiskare inom normprissystemets ram. SCB levererar datalagrat underlag varje vecka till

70 Kapitel 4 SOU 1992136

Svensk Fisk som vidarebearbetar detta material. Inom Svensk Fisk används materialet, förutom som underlag för utbetalning av prisstöd, även till statistik och andra sammanställningar av intresse för föreningens verksamhet.

4.2.3 Utgångspunkter för förändrad landningsstatistik

en De förutsättningar som bör vara styrande för ett framtida statistikinsamlingssystem är följande

Det nationella statistikbehovet. De krav på statistikredovisning som EES-avtalet ställer.

De krav på statistikredovisning som ställs av internationella organisationer såsom Internationella havsforskningsrådet ICES, FAO och OECD.

4. Tillkommande krav till följd av ett svenskt medlemskap i EG.

Kommande kravönskemål EG-kommissionen kan ha på utvecklingen av statistik för att kunna genomföra och följa upp EGs fiskenpolitik.

Det informationsbehov svenska producentorganisationer kan ha.

Nationella statistikbehov Det finns behov av att följa utvecklingen av svenska fiskares fångster och landningar vad avser mängd och värde fördelat på arter. Behovet avser statistik över de totala fångsterna inom det yrkesmässiga fisket i form av dels kontinuerlig preliminär månadsstatistik, dels definitiva årssammanställningar. Landningsstatistiken skall belysa mängd och värde av de svenska fiskamas fångster oavsett i vilket land de landas. Fångstema bör fördelas efter landningar utomlands och efter kuststräckor inom Sverige. Det är också nödvändigt att särskilja fisk som är avsett för mänsklig konsumtion från foderfisk. Statistiken skall avse mängd och värde i första omsättningsledet.

Dessa krav innebär att statistiken måste bygga uppgifter från förstahandsmottagare. Uppgifterna om inköpen från fiskare måste innehålla inköpta kvantiteter och värden och dessa mäste vidare vara artfördelade och som mest avse inköp under en kalendermånad. Inköpen från svenska fiskare måste skiljas från inköpen från utländska fiskare.

SOU 1992136 Kapitel 4 71

Uppgifter om svenska fiskares landningar utomlands måste också samlas in och ingå i statistiken.

Någon form av registrering av förstahandsmottagama torde även komma att vara nödvändig.

EES-avtalet Enligt EES-avtalet förbinder sig EFTA-ländema att senast 1995 fullgöra samma skyldigheter som EG-länderna vad gäller statistikrapportering inom fiskets område till EGs statistiska kontor, EUROSTAT. De förordningar som gäller inom EG för närvarande är dels två om fångststatistik, dels en om landningsstatistik.

Den förordning om fångststatistik som berör Sverige är 388191. Förordningen fångster i nordöstra Atlanten, dit Östersjön räk-

avser nas. Rapporteringen enligt denna förordning är identisk med den som sker till Internationella havsforskningsrådet ICES. Denna rapportering fullföljer Sverige sedan lång tid. Rapporteringen grundas på den definitiva svenska årsstatistiken, som bygger på såväl fångststatistiken som landningsstatistiken.

Den andra förordningen om fångststatistik är 388091. Den avser fångster i nordvästra Atlanten och är inte aktuell för svenskt vidkommande då något svenskt fiske i detta område inte förekommer.

I förordningen om landningsstatistik 138291 fastställs att de tota-

landningama i respektive land skall rapporteras månadsvis. Statistiken skall avse kalendermånad och vara artfördelad med uppgift om mängd och värde. Landningama skall fördelas efter mänsklig konsumtion och annan användning. Vidare skall uppgifterna fördelas efter landningar av EG-medlemmar och landningar av icke EG-medlemmar. I och med EES-avtalet kommer med all sannolikhet förordningen att kompletteras så att landningar av EFTA-medlemmar också skall framgå.

Enligt EES-avtalet krävs att fler uppgifter samlas in än de som är motiverade av Sveriges nationella statistikbehov. Det blir således nödvändigt att också ta in uppgiftema fördelat efter de ñskandes nationalitet. Även foderfiskens artsammansättning måste specificeras.

72 Kapitel 4 SOU 1992136

Rapportering till internationella organisationer Uppgifter som baseras på landningsstatistiken rapporteras för närvarande till FAO, ICES, OECD och Nordiska Rådet. Några krav utöver de ovan nämnda torde emellertid knappast komma att ställas.

Det samarbete som i dag finns mellan ICES och EG på fiskestatistikens område kommer med all sannolikhet att ytterligare utvecklas. Den under 1991 antagna EG-förordningen om fångststatistik 388191 är exempelvis identisk med den uppgiftsinsamling som sker inom ramen för ICES.

EG-medlemskap Vid ett svenskt medlemskap tillkommer ytterligare krav på uppgiftslämnande från svensk sida. I första hand ,rör det sig om uppgifter som behövs för att EGs fiskeripolitik skall kunna genomföras.

Som tidigare nämnts avsnitt 2.2.2 blir Sverige vid ett EG-medlemskap bundet av förordningen om marknadsordning 368791. I denna stadgas bl a om handelsnorrner och prisordning.

Enligt handelsnomiema indelas fiskprodukter efter kvalitetsgrad, storleks- och viktklass och behandlingsgrad. Enligt prisordningen fastställs orienteringspriser för viktigare fiskslag på respektive marknader, vilket sker med utgångspunkt i statistik över avräkningspriserna från tidigare perioder och med hänsyn till förväntad utveckling.

För de viktigaste fiskslagen fastställs också återtagspris för krabba och havskräfta fastställs ett gemensamt försäljningspris. Återtagspriser fungerar som ett kombinerat minimi- och garantipris och utgör det lägsta pris till vilket fisken får säljas. Om fisken är osäljbar vid detta pris övertas den av producentorganisationen.

För att kunna upprätthålla marknadsordningen krävs att EG-kommissionen har tillgång till en hel del information. Medlemsstaten skall exempelvis lämna nödvändig information för att orienteringspriser skall kunna fastställas 368791, artikel ll, punkt 1. Denna inforrnation finns närmare specificerad i förordning 110690 där det framgår att för de viktigaste fiskslagen och för varje representativ marknad eller hamn skall följande meddelas.

Månadsvisa data

a. Medelpris beräknat på försålda kvantiteter

för varje produkt och

-

SOU 1992136 Kapitel 4 73

för varje produktkategori som används för fastställande av orien-

teringspriser.

Den totala försålda kvantiteten av berörda produkter och produktkategorier.

c. Den totala kvantiteten återtag från marknaden.

Halvårsvisa data

a. Medelpris över sex månader för varje produktkategori.

Den försålda kvantiteten fördelad på produktkategori.

Vid tider med kraftigt prisfall eller annan oro på marknaden skall pris- och kvantitetsuppgiftema lämnas veckovis med uppdelning på varje försäljningsdag.

För djupfrysta och saltade fiskprodukter skall uppgifter lämnas varje halvår. Dessutom skall mer ingående information om återtagna varor lämnas varje halvår.

De uppgifter som månadsvis skall lämnas till EG-kommissionen om priser hänför sig till fiskslag som är ekonomiskt betydelsefulla för gemenskapen och för landet. Det förefaller heller inte uteslutet att de fiskslag och marknader som omfattas kan variera över tiden.

För att kunna lämna dessa uppgifter krävs således att berörda fiskslag inte bara fördelas efter arter utan det krävs även att varje art fördelas efter storlekssortering, kvalitetsgrad och beredningsgrad enligt indelningen i produktkategorier. Krav ställs även i vissa fall på en rapportering per försäljningsdag.

Kravönskemål från EG-kommissionen Det har från EG-kommissionen aviserats önskemål om utveckling av landningsstatistiken så att statistikinsamlingen även omfattar fördelning viktigare landningshamnar och att detaljeringsgraden ökas. Skälet till denna förändring är att den statistikinsamling som i dag sker direkt till EG-kommissionen om priser för vissa arter i vissa hamnar skulle kunna elimineras och nödvändig information i stället skulle kunna erhållas från EUROSTAT.

Svensk producentorganisation En producentorganisation är beroende av detaljerad information om de priser gäller för de olika varukategorier som deras medlem-

som

74 Kapitel 4 SOL 1992136

mar säljer. Producentorganisationen skall omhänderta fångster

som inte kan säljas till lägst återtagspriser för att sälja dessa vidare utan att det påverkar marknaden för andra partier. Producentorgarisationen skall vidare betala fiskarna för fångsterna och de skall få kompensation enligt gällande bestämmelser.

I Danmark förser förstahandsmottagama producentorgarisationerna med information. Löpande får de uppgifter hur mycket fisk

om av olika arter som förstahandsmottagaren mottagit från organisationens medlemmar och hur mycket fisk som inte uppnått lägstapriset. Förstahandsmottagama drar också en särskild medlemsavgift inbetalas

som till producentorganisationen. All information från förstahmdsledet samlas hos producentorganisationen dag för dag och sammanställs månadsvis för ansökan om EG-stöd. Denna ansökan går via Fiskeriministeriet som har en kontrollfunktion.

Ett utvecklingsarbete har påbörjats i Danmark, syftar till att

som en av producentorganisationema, i stället för att få information från förstahandsmottagaren, får nödvändiga uppgifter från Fiskeriministeriet. Om detta realiseras kommer man att få ett förhållande som påminner om det vi för närvarande har i Sverige, nämligen att Svensk Fisk får del av material från SCB som efter vidarebearbetning anvinds

som underlag för utbetalning av stöd.

Den information som producentorganisationen behöver får att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter bör vara den som återfinns på medÄ lemmamas avräkningsnotor.

4.2.4 Proposition l99293zl0l den statliga statistikens

om finansiering och samordning Den 29 oktober lade regeringen fram proposition 19929310] om den statliga statistikens finansiering och samordning. I denna proposition ges några väsentliga förutsättningar för utredningens förslag på statistikområdet.

Som grund för sina förslag lägger regeringen i propositionen fast en fördelning av ansvar och finansiering inom den statliga statistiken. Enligt denna skall SCB ansvara för följande verksamhet som också skall vara anslagsfinansierad.

Förvaltningsuppgifter såsom grundläggande metodutveckling, sta-

tistiksamordning, nomenklaturarbete, internationellt statistiksamarbe-

SOU 1992136 Kapitel 4 75

te, publiceringsverksamhet och informationsservice samt biblioteksoch arkivservice.

Officiell statistik som griper över flera sektorer, som saknar enty-

dig huvudanvändare eller där det påtagligt gagnar förtroendet för statistiken.

Vissa centrala databaser.

-

Olika sektorsmyndighet och andra användare skall ansvara för.

Officiell statistik för avgränsade sektorsområden. Denna statistik

skall finansieras genom anslag hos berörda sektorsmyndigheter.

Övrig statistik och statistiska tjänster. Dessa skall finansieras

- av beställaren.

Som följd av. denna ändrade ansvarfördelning kommer för-

en en ny delning av resurserna för statistik mellan SCB och övriga berörda myndigheter att göras.

I propositionen sägs Officiell statistik som någon annan myndighet än SCB föreslås få ansvar för är sådan statistik som har en huvudanvändare och är starkt sektorsanknuten. Vidare måste de praktiska förutsättningarna att ta över ansvaret för statistiken finnas. Sådana områden finns inom t ex arbetsmiljöstatistiken, jordbruksstatistiken, utbildningsstatistiken och viss statistik inom socialsektom. Vilken statistik som i övrigt bör komma ifråga får klaras ut i en genomförandeprocess med berörda intressenter.

Vidare sägs att de redovisade principerna kommer att leda till att SCBs anslagsfinansierade verksamhet minskar till ca 50% av nuvarande verksamhets volym. Hur omfördelningen av medel bör ske i samband med att statistikansvaret överförs till annan myndighet kommer att föreslås i särskild ordning.

Den nya ansvarsfördelningen bör enligt propositionen genomföras successivt i samråd med berörda myndigheter och departement. En genomförandekommitté inrättas för att mer i detalj planera hur förändringarna skall genomföras. Kommittén skall mot bakgrund av de principer och förslag som redovisats i propositionen i samråd med departement och myndigheter i genom vilka effekter den nya ansvarsfördelningen mellan SCB och övriga myndigheter får för de enskilda statistikproduktema och berörda myndigheters anslag. En tidsplan för förändringarna skall redovisas senast den 1 april 1993.

76 Kapitel 4 SOU 1992136

4.3¶Konsumentfrämjande åtgärder

4.3.1 Bakgrund l proposition l98687137 om reglering av priserna fisk m m föreslog regeringen att 15 milj kr av medlen i prisregleringskassan borde reserveras för konsumentfrämjande åtgärder.

Till grund för regeringens ställningstagande låg en skrivelse från Statens jordbruksnämnd. Där konstaterade Jordbruksnämnden att priserna torsk under långa perioder legat över normprisema och att anledningen till de höga priserna i första hand varit höga intemationella priser, huvudsakligen till följd av minskade torskfângster. Under de överläggningar Jordbruksnämnden hade med producent- resp konsumentdelegationema kunde enighet inte nås om några konkreta åtgärder för att kompensera konsumenterna för den höga prisnivån. Dock nåddes enighet om att ett belopp om högst 15 milj kr av prisregleringsmedlen borde reserveras för konsumentfrämjande åtgärder.

Inför påföljande regleringsär återkom Jordbruksnämnden till behovet av konsumentfrämjande åtgärder. Nämnden föreslog att ytterligare 15 milj kr av prisregleringsmedlen skulle avsättas för ändamålet. Dessa medel borde tillsammans med tidigare avsatta 15 milj kr

- användas till nedsättningar av konsumentpriset på torskfilé under 198889.

Regeringen följde Jordbruksnämndens förslag och menade i propositionen l98788zll7 att ytterligare 15 milj kr skulle reserveras för ändamålet. Regeringen gav senare Statens jordbruksnämnd i uppdrag att lämna förslag om hur de avsatta medlen borde disponeras.

I det förslag som Jordbruksnämnden i september 1989 lämnade till regeringen förordades att stödet i första hand skulle utgå i form av rabattkuponger till konsumenterna. Framför allt talade önskemålet om maximal valfrihet för konsumenten både vad gäller butiksval

och produktval till förmån för detta alternativ. Jordbruksnämnden

föreslog att nämnden skulle bemyndigas att genomföra en eller vid behov flera prissänkningskampanjer i huvudsaklig överensstämmelser med de riktlinjer som redovisades.

Till Jordbruksnämndens förslag fogades ett gemensamt yttrande från Sveriges Fiskares Riksförbund och Fiskbranschens Riksförbund. Förslaget innebar att en tredjedel av de anslagna medlen skulle användas för inrättande av en miljöfond inom fiskeområdet. Fondens upp-

SOU 1992136 Kapitel 4 77

gift skulle vara att stödja åtgärder, undersökningar m m i syfte att skapa en bättre miljö i insjöar, vattendrag och hav samt att förbättra kvaliteten på fisk och fiskprodukter. Den andra tredjedelen skulle enligt förslaget användas för en informationskampanj för att öka konsumenternas intresse för fisk som livsmedel. Den sista tredjedelen skulle användas för prisnedsättningar i konsumentledet i form av rabattkuponger för olika fiskprodukter.

I proposition 1988891102 om reglering av priserna på fisk m m behandlades inte Jordbruksnämndens förslag.

I Statens jordbruksnämnds och Fiskeristyrelsens skrivelse till regeringen i november 1991 angående prisreglering på fisk under budgetåret 199192 lämnas ett nytt förslag till hur de för konsumentfrämjande åtgärder avsatta medlen borde användas. Förslaget innebar att medlen skulle användas för en temporär sänkning av prisregleringsavgiften. Jordbruksnänmden avsåg i så fall sänka avgiften för samtliga fiskslag utom sillströmming till 4% eller motsvarande öresbelopp senast den 1 juli 1991 och behålla denna nivå så länge som avsatt belopp beräknades räcka.

Regeringen tog i proposition 19909187 om näringspolitik för tillväxt, där bl a prisregleringen för fisk behandlas, inte ställning till förslaget om användning av medlen till konsumentfrämjande åtgärder.

I proposition 1991922120 om reglering av priserna på fisk m m nämndes att Fiskeriverket har i uppdrag att senast den 1 juni 1992 redovisa förslag till anpassningar på fiskets område med anledning av EES-avtalet. Bl a skall verket lämna förslag som underlag för regeringens beslut till mera långsiktigt verkande åtgärder som bör finansieras med de medel som reserverats för konsumentfrämjande åtgärder se vidare 4.3.3.

4.3.2 Svensk Fisk Som framgår av proposition 1991922120 om reglering av priserna på fisk m rn kommer förutsättningarna för regleringsföreningen Svensk Fisk att förändras den 1 juli 1993 eftersom den prisregleringsavgift, som i dag helt finansierar dess verksamhet, då kommer att avvecklas till följd av internationella överenskommelser.

78 Kapitel 4 SOU 1992136

Svensk Fisk bedriver i dag en informationsverksamhet som syftar till att öka fiskkonsumtionen. Föreningens informationsinsatser har dels bestått i receptsamlingar, utbildningsinsatser, mediakontakter och allmän information, dels i konsumentinriktade kampanjer. Under hösten 1991 beslutades om kompletteringar i den gällande marknadsföringsplanen. Beslutet innebar att föreningens informationsverksamhet skulle ha samma inriktning även framöver, dock med en delvis in-

ny riktning av konsumentinformationen.

I sin skrivelse till regeringen inför regleringsåret 199293 bedömde Fiskeriverket det som mycket viktigt att Svensk Fisk även under kommande regleringsår bedriver en informationsverksamhet och att den av Svensk Fisk angivna inriktningen fullföljs. Särskild tyngdpunkt bör dock, enligt Fiskeriverket, läggas vid insatser av typ utbildningsinsatser, mediakontakter, receptservice m m.

I proposition 199192120 betonades vikten av att den infonnationsverksamhet Svensk Fisk i dag bedriver fortsätter också framdeles, men att finansieringen får förutsättas ankomma fiskbranschen i vid bemärkelse.

För regleringsåret 199293 anvisades Svensk Fisk samma resurser som föregående regleringsår 4,3 milj kr för informationsverk-

- samhet.

4.3.3 Fiskeriverkets förslag I regeringens uppdrag till Fiskeriverket sägs att verkets förslag till användning av de 30 milj kr som reserverats för konsumentfrämjande åtgärder skall avse mera långsiktigt verkande åtgärder. Fiskeriverket menade i sitt PM 1992-06-01 Konsumentfrämjande åtgärder att prissänkningar av den typ som Jordbruksnämnden föreslagit inte kan betecknas som en mera långsiktigt verkande åtgärd.

Förutom att åtgärderna skall ha en långsiktig karaktär bör de även, enligt Fiskeriverket, fördelas över flera år. Perioden får dock inte bli så lång att karaktären av en samlad insats försvinner. Fiskeriverket menade därför att insatserna bör genomföras under en period på tre ä fyra år.

Fiskeriverket föreslog att medlen huvudsakligen skulle användas för en väl utarbetad informationskampanj som syftar till att långsiktigt öka intresset för fisk och fiskprodukter, vilket måste betraktas

SOU 1992 l 36 Kapitel 4 79

som en åtgärd som gynnar såväl det svenska fisket som de svenska konsumenterna, inte minst från folkhälsosynpunkt.

För att ta till vara de kunskaper och erfarenheter som finns inom Svensk Fisk och för att möjliggöra en framtida infonnationsverksamhet som finansieras av fiskbranschen i vid bemärkelse måste, enligt Fiskeriverket, den informationsverksamhet Svensk Fisk bedriver delvis ändra karaktär. Insatser måste exempelvis, för att få ökad bredd, kombineras med andra insatser som organisationer och företag inom fiskbranschen genomför.

Att insatserna fördelas över en period på tre ä fyra år innebär att den organisation som får ansvaret för insatserna bör ha möjlighet att planera sina insatser långsiktigt. Genomförandet av de konsumentfrämjande åtgärderna skulle därför enligt Fiskeriverket underlättas av att Svensk Fisk bestod och kunde åta sig uppgiften. På detta sätt skulle regeringens intentioner om en fortsättning av den informationsverksamhet som Svensk Fisk i dag bedriver, men finansierad av fiskbranschen i vid bemärkelse, kunna fullföljas. Ansvarsfördelningen skulle då bli följande.

Regeringen beslutar vid ett tillfälle om översiktliga riktlinjer för de konsumentfrämjande åtgärderna, om totalram samt en årlig medelsram. Regeringen beslutar även att ställa medlen till Fiskeriverkets förfogande för att kunna disponeras i enlighet med regeringens riktlinjer. Regeringen beslutar även att insatserna bör genomföras av Svensk Fisk helt eller delvis. Fiskeriverket godkänner de årliga insatserna på förslag från Svensk Fisk och följer upp gjorda insatser. Svensk Eis$ genomför insatserna.

Om Svensk Fisk upphör eller om regeringen av annat skäl väljer att helt eller delvis genomföra insatserna på annat sätt föreslog Fiskeriverket följande ansvarsfördelning.

Liksom i föregående fall beslutar regeringen om översiktliga riktlinjer, totalram och fördelning i tiden. Regeringen ställer liksom i föregående fall medlen till Fiskeriverkets disposition. Regeringen beslutar om att tillsätta en ledningsgrupp med ansvar för genomförandet av insatserna samt vilka organisationer som bör vara representerade i gruppen. Ledningsgruppen bör huvudsakligen bestå av representanter för fiskbranschen i vid bemärkelse. Även konsumentberedningen bör vara representerad. Fiskeriverket godkänner de årliga insatserna på förslag från ledningsgruppen. Verket godkänner även gruppens sam-

80 Kapitel 4 SOU 1992136

mansättning samt betalar ut medlen. Ledningsgruppen har det direkta genomförandeansvaret för insatserna. Till gruppen knyts en ansvarig tjänsteman.

Genom att låta ett ombildat Svensk Fisk eller att någon

annan organisation med brett stöd bland fiskets och fiskbranschens organisationer svara för insatserna skapas förutsättning för att kombinera de statligt finansierade insatserna med de insatser som näringen själv

svarar för.

4.4 Vattenbruket

4.4.1 Bakgrund Vattenbruk akvakultur omfattar odling av alla slags djur och väx-

- ter i vatten. I Sverige har extensiva former av fiskodling förekommit i hundratals år t ex odlingar av karp. Under 1900-talets omfattande utbyggnad av vattenkraften har odling och utsättning av lax- och havsöringsungar tillkommit i syfte att kompensera för bortfallet natur-

av liga reproduktionsområden. Under 1980-talet har ett ökande antal företag startat intensivodlingar av matfisk och av musslor.

Svenskt vattenbruk består huvudsakligen av

kompensationsodling,

-

sportfiskeodling,

-

matfiskodling,

-

kräftodling och

-

musselodling.

-

Konsumtionsodlingen är i dag den ekonomiskt mest betydelsefulla för fiskodlama. De viktigaste arterna är regnbåge, lax och musslor. Andra arter som är aktuella för kommersiell odling i större skala är röding, kräfta och ål. Torsk- och ostronodling är under utveckling och kan få stor betydelse i framtiden.

Utvecklingen fram till och med 1988 visar en jämn och hög tillväxt av antalet producerande odlingar. Denna utveckling bröts 1989 och antalet matfiskodlingar har därefter minskat, medan antalet kräftodlingar ökat.

Värdet i förstahandsledet uppgick 1991 till ca 157 milj kr, vilket var en minskning med ca 20% från föregående år. Av försäljnings-

SOU 1992136 Kapitel 4 81

värdet svarade regnbåge för 85% eller 133 milj kr. I övrigt

ca var försäljningsvärdet

av ål 10 milj kr medan laxen svarade för 7 milj kr.

Den totala produktionen matfisk uppgick 1991 till 5.389 ton i slaktad vikt, vilket motsvarar 6.352 ton i beräknad hel färskvikt. Slakten av matfisk avsåg till ca 90 % regnbåge. Under 1992 sker fortsatt

en minskning av matfiskproduktionen till volym mellan 4.500 och

en 5.000 ton i färskvikt och för 1993 är

prognosen ca 4 000 ton.

För en stor del av produktionen regnbåge relativt

av svarar stora företag i södra och östra Sverige Östergötlands, Kalmar och Blekinge län. Stor produktion kan också noteras i Värmlands län. Ungefär hälften regnbågsproduktionen, hela produktionen lax och

av av hela musselskörden kommer från kustbaserade odlingar.

Antalet företag med produktion konsumtionsfärdiga produkter

av uppgick 1991 till 367 st. Av dessa bedrev 252 företag matfiskodling och de flesta, 237 st, med inriktning på regnbåge. Utöver de företag som producerar konsumtionsfärdiga produkter fanns 115 företag verksamma endast med uppfödning sättfisk eller kräftor för utsätt-

av ning här ingår vattenkraftsföretagens odlingar. Under 1991 har antalet matfiskodlare minskat jämfört med 1990, medan antalet kräftodlare har ökat.

Under 1991 har 25 odlingsföretag försatts i konkurs. Motsvarande siffra för 1990 var 18 företag. Under 1992 har till och med

september månad 18 odlingsföretag försatts i konkurs. Till stor del rör det sig om företag i glesbygd, som har stor betydelse för den lokala

arbetsmarknaden.

4.4.2 Några förutsättningar för svenskt vattenbruk I ett internationellt perspektiv kan konstateras att det svenska vattenbruket är av relativt blygsam omfattning. Som jämförelse kan näm-

en nas att den svenska produktionen på 6,4 milj

ton motsvaras av en produktion i Norge på 160,7 milj ton. Den danska produktionen uppgick till 41,0 milj ton och den finska till 19,3 milj ton.

Matfiskodlingen har till följd av internationell överproduktion och låga priser lidit av svåra marknadsproblem. Odlingen har även hämmats av ogynnsamma handelsavtal i form av exempelvis exporttullar samtidigt som importen till Sverige varit fri.

82 Kapitel 4 SOU 1992136

Prognoserna pekar på att i stort sett en halvering av matñskproduktionen har skett sedan 1989 om prognoserna för 1993 slår in. Risken är därmed stor att den minskande näringen inte kan klara alla de kostnader som är förknippade med en väl utbyggd fiskhälsokontroll, ett lovande avelsprogram och en fungerande branschorganisation.

De svenska fiskodlama har inte någon central organisation med inriktning på distribution och marknadsföring av odlad fisk. Avsaknaden av ett samordningsorgan kan ha bidragit till den ogynsamma lönsamhetsutvecklingen genom att internationella prisuppgångar återspeglats på den svenska marknaden först efter en omotiverat lång tid. En sådan organisation är särskilt viktigt nu då de internationella priserna på regnbåge är på uppåtgående.

Kompensationsodlingen är en annan sektor av vattenbruket och syftar till att kompensera för skador på fiskbestånd till följd av vattenkraftsutbyggnaden. Denna odling har lång tradition och kännetecknas av stor kontinuitet och pågår i oförändrad omfattning. Sättñskodlingen för sportfiskevatten har gett goda resultat och ökar i omfattning. Kräftodlingen har expanderat kraftigt och är av stort intresse för framtiden. Värdefull kunskap har byggts upp om odling av ål och röding och förutsättningar har skapats för en framtida volymökning. Musselodlingen visar också mycket lovande resultat och ökar i omfattning efter att tidigare ha brottats med allvarliga problem. Torskoch ostronodlingen befinner sig på försöksstadiet.

Sjukdomsproblemen framstår som en viktig begränsning för vattenbrukets vidare utveckling. Smitta från en odling kan dessutom lätt överföras till vilda fiskbestånd till skada för fiskevården och fiskets avkastning. För att skydda hela fiskenäringen krävs en noggrann kontroll.

Fiskhälsokontroll i odlingama görs kontinuerligt av Fiskhälsan AB. Med hänsyn till fiskodlamas ekonomiska situation är den fortsatta finansieringen av Fiskhälsans verksamhet bekymmersam.

Enligt villkor i odlingstillstånden kan odlare bli skyldiga att genomföra en total utslaktning av fisk på grund av fisksjukdomar. Vid andra fisksjukdomar än de som särskilt nämns i epizootilagen sjukdomarna IPN och VHS finns det i dag ingen möjlighet för odlaren att få ersättning för kostnaden av staten.

SOU 1992136 Kapitel 4 83

4.4.3 Vattenbrukets problem Utredningen har diskuterat vattenbrukets problem med Vattenbrukarnas Riksförbund VRF, även lämnat skrivelse till utredsom en ningen. VRF menar bl a att det är rimligt att även sportfisket bidrar till finansieringen Fiskhälsan AB och att statligt i fråav ett engagemang gan är önskvärt. VRF menar vidare att ersättning i någon form bör kunna utgå även vid saneringsslakt till följd andra sjukdomar än de av som nämns i epizootilagen. VRF har även tagit upp bl följande punkter a a Miljöavgifter. Vattenbrukama betalar i dag miljöavgift, en som är baserad på producerat tonnage. Utöver detta får vattenbrukama bära en relativt stor del kostnaderna för miljöundersökningar av - undersökningar som visar samtliga föroreningskällors inverkan på det undersökta vattnet. VRF efterlyser bredare bas för miljökostnaen dema framdeles. b Investeringar. Det kärva ekonomiska klimat för närvarande som råder har även drabbat fiskodlama. Bankernas villighet ställa att upp med riskkapital för investeringar har minskat kraftigt. Detta har inneburit att nödvändiga investeringar inte har kunnat göras. c Export. Utrikeshandeln med regnbåge har tidigare varit blygsam. Handeln med lax har däremot varit betydande. 1991 uppgick exporten av fryst regnbåge till drygt 1 000 ton, eller nästan halveen ring jämfört med 1990. De exportrnarknader som bedöms ha den största potentialen är Japan, Nordamerika och EG. EG-länderna får med hänsyn till sin närhet bedömas som särskilt intressanta. Det föreligger dock svårigheter att exportera regnbåge till EG beroende på den tull utgår som vid export till EG-ländema ca 12 %. d Gloriaprojektet. Detta avelsprojekt på regnbåge, SLU drisom ver, har genererat fisk med betydligt bättre tillväxt och kvalitet än på regnbåge i allmänhet och bedöms som mycket värdefullt för vattenbrukets framtida utveckling. Projektet har hittills finansierats via fodermedelsavgiften. Då avgiften försvinner från den 1 juli 1993 måste alternativa finansieringsformer sökas och ett utökat statligt stöd till projektet är då nödvändigt enligt VRF.

84 Kapitel 4 SOU 1992136

4.5¶Några inslag i EGs fiskeripolitik

4.5.1 Kontroll av fisk och fiskprodukter Nuvarande kontroll i Sverige a Kontroll till sjöss Kustbevakningen svarar för övervakning bl a av fisket till havs

- och i kustvattnen samt i Vänern och Mälaren. Detta framgår av lagen om Kustbevakningens medverkan vid polisiär övervakning samt av den till lagen hörande förordningen. Kustbevakningens kontrollerande verksamhet regleras vidare i 37 § lagen om rätt till fiske samt i 43 § fiskeriförordningen, i förordningen om internationell fiskekontroll samt i Fiskeriverkets föreskrifter.

Kustbevakningens kontroll omfattar svenska fiskefartyg såväl i den svenska fiskezonen som Sveriges sjöterritorium. Kustbevakningen kontrollerar även utländska fartyg som bedriver fiske i den svenska zonen och svenskt sjöterritorium samt svenska fartyg som har bedrivit fiske på utländskt fiskeområde.

Med hjälp av egna flygplan och bevakningsfartyg kontrollerar Kustbevakningen t ex att fiskefartygen fiskar på tillåtna tider och tillåtet område, att fångsten är i överensstämmelse med gällande bestämmelser och med uppgifterna i fartygets fiskeloggbok samt att fisket bedrivs med tillåtna redskap.

b Kontroll av landad fisk När fisken landas i Sverige transporteras den som regel till fiskauktion, beredningsindustri eller grossist. Där kontrolleras den av den kommunala miljö- och hälsoskyddsnämnden, som svarar för kontroll av all livsmedelshantering inom kommunen. Nämnden kan bl a besluta om saluförbud om fisken bedöms som otjänlig som människoföda.

Kustbevakningen kan även kontrollera att fisk, efter det att den landats, uppfyller bestämmelser om minimimått.

Svensk Fisk, ekonomisk förening, ansvarar bl a för kontroll av att den till försäljning utbjudna fisken uppfyller bestämmelserna för erhållande av pristillägg. Så kontrolleras exempelvis att fisken är korrekt storlekssorterad, förpackad och isad. Fisken skall dessutom vara av fullgod beskaffenhet, vilket bl a innebär att kvaliteten skall vara sådan att fisken bedöms tåla transport i färskt tillstånd till gängse

SOU 1992136 Kapitel 4 85

marknader samt lämplig för infrysning. Legalt stöd för vara att utföra denna kontroll finns bl i prisregleringslagen. Huvudsakligen a utförs kontrollen, på uppdrag från Svensk Fisk, privat kontrollav ett företag, SGS Sweden AB, har anställda avdelade för ändasom tre målet. Dessa kontrollanter arbetar inom sitt område västkusten, var Sydkusten resp ostkusten. Till detta kommer kontrollant en som är anställd direkt Svensk Fisk och bevakar fiskförsäljningen i av som Göteborgs hamn. De årliga kostnaderna för denna kontroll uppgår till ca 1,5 milj kr.

c Kontroll av fasta anläggningar Anvisningar för hur lokaler, där fisk hanteras, skall utformade vara för att tillfredsställa de hygieniska kraven utfärdas Statens livsmedelsav verk. Lokalerna skall även godkända Livsmedelsverket eller vara av miljö- och hälsoskyddsnämnd. Kontroll fiskberedningsindustrier, ñskauktioner dyl av o görs av miljö- och hälsoskyddsnämnd medan exportanläggningar och större fiskberedningsanläggningar kontrolleras Livsmedelsverket. av

EGs bestämmelser kontroll fisk och fiskprodukter om av I EGs rådsförordning 10376 19 januari 1976, angående nr av gemensamma marknadsstandarder för viss färsk och kyld fisk, fastställs för vissa viktiga fiskslag marknadsnormer, bl omfattar friskhetssom a klasser och storleksklasser. Friskheten bestäms med hjälp bedönmingsschema. De klasser av ett som är aktuella för mänsklig konsumtion är Extra, A och B. Klassificeringen görs med avseende på utseende, beskaffenhet och lukt. Storlekssortering fisk sker i EG efter vikt fisk eller efter av per antal fiskar per kg till skillnad från den svenska sorteringen med som, undantag för sillströmming, sker efter fiskens längd. I förordningen 10376 att det är för näringen anges representanter som företar klassificering efter friskhetsklass och storlek. EGs huvudförordning för marknadsregleringen fisk är rådsförav ordning 368791 av 28 november 1991 angående den gemensamma marknadsorganisationen för fiskprodukter se även avsnitt 2.2.2. I förordningens artikel 4 att medlemsstaten -i de fall där anges gemensamma marknadsnormer finns skall kontrollera att landad fisk -

86 Kapitel 4 SOU 1992136

uppfyller de uppställda kraven. Denna kontroll kan genomföras i alla handelsled samt under transport. Medlemsstaten skall också meddela övriga medlemsstater och Kommissionen vilket organ som har ansvaret för kontrollen.

I rådsdirektiv 9l493EEG 22 juli 1991 om fastställande av hy-

av gienkrav för produktion och marknadsföring fiskprodukter fastslås

av att den ansvariga myndigheten godkänner beredningsföretag och fabriksfartyg samt registrerar grossistmarknader och auktionslokaler om de uppfyller kraven i direktivet. Kontrollmyndigheten skall även upprätta en lista över godkända respektive registrerade företag.

Enligt direktivet fisk och fiskprodukter inte hind-

får avsättning av ras av att medlemsstater har olika hygieniska krav. Samtidigt bör konsumenterna tillförsäkras produkter av hög kvalitet. Därför fastställs grundläggande krav korrekt hygienisk hantering av fisk och bearbetade fiskprodukter i alla produktionsled samt under lagring och transport. Det åvilar först och främst fiskerinäringen att se till att varorna uppfyller de hygieniska krav som ställs.

Medlemsstatens ansvariga kontrollmyndighet skall genom kontroll och inspektion säkra att producenter och fabrikanter uppfyller ställda krav.

Direktivet innehåller bl a detaljerade regler om hantering av fiskprodukter, egenkontroll, godkännande av företag och import från tredjeland.

Hygiendirektivet ingår i det veterinära området, vilket innebär att direktivets bestämmelser skall börja tillämpas först nio månader efter det att EES-avtalet trätt i kraft.

F iskerikontrollen i Danmark a Organisation Den danska fiskerikontrollen, som är underställd Fiskeriministeriet, är uppdelad i sex inspektorat belägna i Esbjerg, Fredericia, Fredrikshavn, Nyköbing Mors, Randers och Roskilde. Inspektoraten har dessutom tillsammans 12 lokala fiskerikontrollstationer. Den danska fiskerikontrollen förfogar över sex fartyg som används för kontroll- och räddningsuppgifter.

Antalet anställda inom den landbaserade kontrollorganisationen är

145 st och antalet anställda ombord på fartygen är 110 st. Även ca ca

SOU 1992136 Kapitel 4 87

på Fiskeriministeriet arbetar viss personal med uppgifter inom fiskerikontrollen.

b Arbetsuppgifter Fiskeriinspektoraten har bl till uppgift att utöva tillsyn över eftera levnaden av de bestämmelser reglerar fisket, utföra kvalitetssom kontroll av fisk och fiskprodukter samt kontrollera att EG-förordningarna om kvoter samt marknadsordningen efterlevs. Fiskerikontrollen kan via sina fartyg företa kontroll fiskeav fartygen till havs och där kontrollera t fisket bedrivs samt ex var fångsten och redskapen. Yrkesfiskama skall inlämna sina fiskeloggböcker med fångstuppgifter, vilka kontrolleras av fiskerikontrollen. Genom stickprovskontroll vid landningar, i auktionshallar m m där fisk förvaras kontrolleras att de faktiska landningama de svarar mot upplysningar som angetts i loggböcker och avräkningsnoter. Samtidigt kontrolleras att marknadsnormema efterlevs. Finner kontrollen att de sorteringar och klassificeringar sälsom jare gjort inför försäljning inte är korrekta kan föreskriva att man varorna skall sorteras eller klassificeras om. l de fall ñsk inte uppnår minstapris och skall tas tillbaka från marknaden meddelar producentorganisationen fiskerikontrollen vilka kvantiteter och fiskslag, fördelade sorteringar och klasser, är aktusom ella. Fiskerikontrollen kan då godkänna att fisken tas bort från marknaden. Fiskerikontrollen utövar tillsyn över nybyggnad och ombyggnad hos de auktoriserade fiskberedningsföretagen. Fiskerikontrollen genomför dessutom regelbundet inspektioner av företagen och, om vissa förhållanden är otillfredsställande, kan föreskriva att verksamman heten avbryts tills åtgärder vidtagits. Den auktorisation som krävs för att ett företag skall få bereda fisk är förenad med en årlig avgift för olika beredningsåtgärder som - varierar mellan 2.500 och 16.500 Dkr. För företag som använder olika beredningsmetoder utgår avgift för var och en av metoderna. Avgiften är som regel inte relaterad till produktionsvolymen. Fiskerikontrollens intäkter från avgifterna har de senaste åren varit 9 milj ca Dkrår.

88 Kapitel 4 SOU 1992136

Fiskerikontrollen granskar även vattenbruksanläggningar, utfärdar certifikat för fisk som skall exporteras samt genomför provtagning på importerad fisk. Fiskerikontrollen har även en omfattande service till fiskare och allmänhet.

c Ekonomi Enligt Fiskerikontrollen Årsrapport 1990 uppgick de totala utgifterna under år 1990 till följande milj Dkr

Fiskerikontrollen i övriga EG-länder Fiskerikontrollen är organiserad på olika sätt i EG-ländema. Även omfattningen växlar. Utredningen avser att i sitt slutbetänkande mer utförligt redovisa fiskerikontrollens organisation och omfattning i några EG-länder.

Vanligen är fiskerikontrollen inom EG uppdelad mellan tvâ eller flera myndigheter. Oftast svarar en myndighet för kontroll fångs-

av ter, loggböcker m m medan myndighet har för land-

en annan ansvar ningskontroll. En sådan fördelning finns bl i Tyskland, Holland och

a Storbritannien.

4.5.2 Producentorganisation EGs regler för bildande och drift av producentorganisation Tillsammans med övriga delar av EGs marknadsreglering som be-

skrevs i avsnitt 2.2.2 utgör producentorganisationema grundvalen

för genomförandet av EGs marknadspolitik.

En producentorganisation är en godkänd organisation, eller sammanslutning av sådana organisationer, som är upprättad på initiativ av producenterna fartygsägama i syfte att vidta åtgärder, som är äg-

SOU 1992136 Kapitel 4 89

nade att säkra ett rationellt bedrivande av fisket och att förbättra försäljningsvillkoren för medlemmarnas varor.

Producentorganisationema bidrar till att stabilisera marknaden genom att de planlägger fisket, arbetar inom ett givet regelsystem samt svarar för försäljningen av den egna produktionen.

Det är dock inte tillåtet för en producentorganisation att inta en dominerande ställning på den gemensamma marknaden.

Befogenheten att godkänna eller återkalla ett godkännande av en producentorganisation har den medlemsstat på vars område organisationen har sitt huvudkontor. Godkännandet, som ges efter ansökan från organisationen, kan ges om verksamheten omfattar en eller flera varor under position 03.01-03.07 i den gemensamma tulltaxan dvs i huvudsak färsk, kyld, fryst, torkad, saltad eller rökt fisk eller ñskfiléer, dock med undantag av rökta produkter som inte rökts ombord på fiskefartyg.

Avslår en medlemsstat en ansökan om godkännande av en producentorganisation skall medlemsstaten underrätta Kommissionen och upplysa om skälen för sitt beslut.

Bland de villkor en producentorganisation skall uppfylla för att godkännas kan nämnas

Näringsmässiga villkor

dokumentation av en tillräcklig minsta produktion, -

antagande av gemensamma regler för produktion fångstplan och

avsättning samt

kvalitetsfrärnjande åtgärder och Standardisering av produktionen. - Rättsliga villkor

uteslutande av varje form av diskriminering i behandling av pro-

ducenter från EG-länder på grund av nationalitet eller hemort,

besittning av den rättsliga handlingsförmåga, som krävs i förhål-

lande till nationell lagstiftning samt

bundet medlemskap för enskilda medlemmar under en period av

minst tre år.

Finansiella villkor

särskild bokföring för varje verksamhetsområde samt -

upprättande av en interventionsfond för finansiering av återtagsåt-

gärdema.

90 Kapitel 4 SOU 1992136

När det gäller kravet på en minsta produktion skall en producentorganisation för att uppfylla kraven årligen ha följande landningar av arter som förekommer i Nordeuropa

Lokalt kustfiske. Fângstresoma i genomsnitt under två dagar. Årligen skall landas minst 1.000 ton färsk fisk.

Närfiske. Fångstresorna i genomsnitt 2-9 dagar. Årligen skall landas minst 2.500 ton färsk fisk.

Högsjöfiske. Fångstresoma i genomsnitt 10-23 dagar. Årligen skall landas minst 15.000 ton färsk och 10.000 tan saltad fisk.

4. Fjärrfiske. Fångstresoma i genomsnitt 24 dagar eller däröver. Årligen skall landas 15 .000 ton frusen och 10.000 ton saltad fisk.

Annat fiske. Årligen skall landas minst 500 ton musslor, 250 ton kräft- och blötdjur eller 250 ton sötvattensñsk.

Medlemsstaten har möjlighet att kräva större .nfiskning än de ovan nämnda om producentorganisationens medlemmar bedriver lokalt kustfiske, närñske eller annat fiske enligt punkt 5 ovan. Större mängder än 10.000 ton kan dock inte krävas. Dessa minimifångster motiveras av att en effektiv koncentration av utbudet bara kan uppnås genom upprättande av producentorganisationer av tillräcklig ekonomisk storlek.

Möjligheten att godkänna producentorganisationer med mindre fångstmängder finns också, men enbart för viss särskilt angivna områden i Sydeuropa där det varit svårt att få producentorganisationer bildade.

En producentorganisation skall årligen utarbeta fångstplaner som syftar till att anpassa fångsterna till efterfrågan. Fångstplanen skall innefatta en uppskattning av hur stor mängd som bör fångas av var art, såväl med hänsyn till disponibla bestånd som förväntade avsättningsmöjligheter.

Vissa producentorganisationer har av medlerrsstatema blivit ålagda att administrera fiskekvoter.

Ett godkännande av en producentorganisticn skall återkallas när den inte längre uppfyller de fastställda villkoren. Ett återkallande skall dock inte ske om det på grund av force majeure eller naturbetingade skäl är omöjligt för organisationen att tppnå de årliga minsta fångsterna. Under perioden 1984-1988 har medlemsstaterna återkallat godkännandet för sex producentorganisationer.

SOU 1992136 Kapitel 4 91

En producentorganisation som inte godkänts av medlemsstaten kan bedriva sin verksamhet, dock utan ekonomisk kompensation. Det är då således inte fråga om en producentorganisation som agerar inom marknadsordningens ramar. Försäljningsbestämmelsema skall dock alltid följas.

Medlemsstaterna kan ekonomiskt stödja bildandet av producentorganisationer. Stöd beviljas för de tre första verksamhetsåren. Stödets storlek är beroende av dels organisationens produktion, dels dess administrationskostnader. Under första året får stödet uppgå till högst 60% av organisationens administrationskostnader, andra året till högst 40% och under det tredje till högst 20% av dessa kostnader. Dessutom får stödet inte under det första året uppgå till mer än 3% av

- omsättningen. Motsvarande nivå är 2% resp 1% för det andra och det tredje verksamhetsåret.

Under de första fem åren kan medlemsstaten bevilja lån till producentorganisationen särskilda villkor för att täcka dess omkostnader för återtag.

Bestämmelser finns om minsta medlemstid på tre år i en producentorganisation. Syftet är att skapa stabila organisationer.

För att stärka en producentorganisation och därigenom främja stabiliteten på marknaden kan en medlemsstat under vissa förutsättningar låta producenter, som inte är medlemmar, men som avsätter sina varor i ett visst område, vara underkastade de regler som organisationen har beslutat skall gälla för dess medlemmar. De enda priser som på detta sätt kan göras obligatoriska är dock EGs återtagspriser. Medlemsstater som önskar göra vissa regler, som är fastställda av en producentorganisation, obligatoriska skall först underställa Kommissionen dem.

Producentorganisationer inom EG Vid utgången av 1989 fanns det inom EG 147 erkända producentorganisationer. Antalet organisationer varierar kraftigt mellan de olika medlemsstaterna. I Spanien fanns det 37 st, i Frankrike 31 st medan Belgien hade en. Producentorganisationema hade totalt 38.601 medlemmar med 14.135 fartyg, varav de danska organisationerna 3 st hade 2.247 medlemmar och 1.975 fartyg.

92 Kapitel 4 SOU 1992136

Flertalet av producentorganisationerna 85 st producerar och marknadsför färsk fisk. Vissa är inriktade på frusna varor medan andra handlar med skal- och blötdjur. I vissa medlemsstater har producentorganisationema bildat beredningsföretag filetering, infrysning och lagring för att kunna öka medlemmarnas inkomster. För några producentorganisationer är denna verksamhet betydande.

De mängder färsk och frusen fisk samt skal- och blötdjur, som omsattes genom producentorganisationema under åren 1986-88, uppgick till 54% av den landade fångsten inom EG. Det bör då observeras att i den landade fångsten ingick direktlandad importfisk.

4.5.3¶Överskottshantering

Den svenska överskottshanteringen Den svenska överskottshanteringen omfattar följande fiskslag sillströmming, torsk, makrill, kokräka, gråsej, vitling, sandskädda, pigghaj, kolja, rödspätta, havskatt, lyrtorsk, kummel, rödtunga, bergtunga, lubb, skrubba och homgädda.

För överskottshanteringen svarar Svensk Fisk, ekonomisk förening. Svensk Fisk fastställer överskottspriser som får uppgå till högst 75% av lägstapriset. Den totala överskottshanteringen omfattade regleringsåret 199192 6.170 ton. Av detta svarade sillströmming för 98% 6.051 ton. Vid sidan av sillströmmingöverskottet fanns ett överskott på 66 ton kokräka.

EGs överskottshantering För att en överskottshantering överhuvudtaget skall få ske inom EG måste fiskarna bilda en producentorganisation se föregående avsnitt 4.5.2. Först efter ett erkännade kan en producentorganisation fungera som auktoriserad mottagare av överskottskvantiteter och bidrag för denna verksamhet.

Producentorganisationens återtagspriser måste ligga inom de av EG angivna ramarna. Förutom genom bidrag från EG finansierar en producentorganisation sin verksamhet med försäljningsavgifter från sina medlemmar samt intäkter från försålda överskottskvantiteter. Överskotten får dock inte säljas till mänsklig konsumtion.

SOU 1992136 Kapitel 4 93

Nedan beskrivs EGs överskottshantering så som reglema är formulerade i december 1992. På rådets bord ligger dock förslag som kan innebära förändringar under 1993.

Överskottsgrupp I

Till Överskottsgrupp I hör följande arter rödspotta, glasvar, sill, torsk, sardin, kolja, gråsej, makrill, pigghaj, kungsñsk, vitling, långa, äkta ansjovis, kummel, havsbrax, marulk och sandräka. För dessa arter utgår följande bidrag till PO

85% av återtagspriset för kvantiteter som inte överskrider 5% av producentorganisationens årliga försäljning. 70% av återtagspriset för kvantiteter som överskrider 5% men inte 10% av den årliga försäljningen. För kvantiteter mellan 10% och 15% uppgår âtertagspriset till 55%, medan 40% av återtagspriset ges i bidrag för kvantiteter mellan 15% och 20%.

För kvantiteter som för respektive art överskrider 20% av producentorganisationens försäljning utgår inga bidrag.

I denna grupp är följande arter gemensamma mellan EGs och Sveriges nuvarande överskottssystem rödspotta, sill, torsk, kolja, gråsej, makrill, pigghaj, vitling och kummel.

För vissa arter i denna Överskottsgrupp kan i stället för Överskottsbidrag utgå ett förädlingsbidrag, bl a för frysning, saltning och torkning. De kvantiteter som kan komma ifråga för detta bidrag får inte överskrida 15 % av producentorganisationens totala årliga försäljning av arten i fråga. EG-kommissionen har i förordningen nr 386791 fastställt de arter som för 1992 är aktuella för förädlingsbidrag. Det kan noteras att sill finns med på EGs lista och att för frysning och lagring utgår 82 ECUton, för filetering i samband med lagring och infrysning 145 ECUton och för saltning eller torkning 130 ECUton. Bidraget får dock inte överskrida 50 % av EGs återtagspris för råvaran.

Överskottsgrupp

Denna grupp omfattar krabba och havskräfta. För dessa arter kan en producentorganisation få ett lagringsbidrag om den inte säljer dessa arter under EGs försäljningspris. Bidraget utgår endast till kvantiteter som inte överstiger 20% av producentorganisationens försälj-

94 Kapitel 4 SOU 1992 136

ning. Bidraget får inte överskrida de tekniska och finansiella kostnaderna för hanteringen. Enligt förordning 386891 utgår för havskräfta under 1992 följande bidrag per ton

första per följande

månaden månad frysning och lagring, hela 210 ECU 21 ECU

stjärtar 126ECU 31 ECU huvudkapning, 108ECU 2l ECU frysning och lagring kokning, frysning 227 ECU Zl ECU och lagring

Överskottsgrupp III

Följande arter finns i denna grupp sandskädda, bergtunga, olika arter av tonfisk, bleka lyrtorsk, blåvitling, skäggtorsk, oxögonfisk, picarel, havsål, knot, taggmakrill, multe och rocka.

För dessa arter ges inget bidrag till de kvantiteter som överstiger 10% av producentorganisationens försäljning. EGs bidrag är 75% av återtagspriset om fisken avsätts till ändamål som inte stör den normala marknaden. Producentorganisationen kan också välja att förädla och lagra fisken. I det fallet utgår bidraget med högst 50% av återtagspriset eller kostnaden för förädlingen. Bidrag utbetalas till det alternativ som är billigast.

I denna grupp är följande arter gemensamma mellan EGs och Sveriges överskottssystem sandskädda, bergtunga och bleka lyrtorsk.

Överskottsgrupp IV

Under vissa specifika omständigheter kan en producentorganisation få lagringsstöd. Följande arter kan komma ifråga för sådant bidrag sardiner, havsruda, olika arter av bläckfisk och tonfisk.

SOU 1992 l 36 Kapitel 5 95

5 och

överväganden förslag

5.1¶Utredningens uppdrag

Utredningen om fiskerinäringens utvecklingsmöjligheter har som sin huvuduppgift att bedöma det svenska yrkesfiskets förutsättningar och utvecklingsmöjligheter på kort och lång sikt samt att med utgångspunkt i denna bedömning föreslå åtgärder inom den samlade fiskerinäringen. Särskilt har utredningen att beakta europaintegreringen och beståndsutvecklingen. Vidare skall utredningen analysera möjlighetema att utveckla det yrkesmässiga insjöfisket och det kustnära fisket. Utredningen har även att bedöma om regionalpolitiskt motiverat stöd kan lämnas. Senast den l juli 1993 skall utredningen avlämna sitt slutbetänkande.

I utredningens uppdrag ingår även att bedöma behovet av särskilda åtgärder per den l juli 1993 samt lämna förslag om sådana åtgärder. Primärt är det denna uppgift, dvs att föreslå åtgärder som rör nästa budgetår, som redovisas i detta delbetänkande. Utredningen har dock i möjligaste mån försökt betrakta de här föreslagna åtgärderna i ett längre tidsperspektiv.

I vissa delar redovisar utredningen redan i detta delbetänkande preliminära studier av mer övergripande slag. Så görs exempelvis en genomgång av förutsättningarna för vattenbruket. En relativt utförlig genomgång görs även av de biologiska resurserna, dagens statliga stöd till fisket, prisregleringssystemet samt EGs regelsystem.

I andra delar vill utredningen däremot återkomma i sitt slutbetänkande. Det gäller exempelvis den mer fullständiga belysningen av fiskerinäringen och framför allt dess regionala och lokala betydelse. Utredningen återkommer även med förslag som särskilt syftar till att utveckla det kustnära fisket liksom en analys av fiskerinäringens kostnads-, marknads- och konkurrenssituation i jämförelse med viktigare konkurrentländer.

Utredningen har i sina ställningstaganden särskilt tagit fasta på följande uttalande i proposition 1991922120 om reglering av priserna på fisk m m Mot bakgrund av EES-avtalet och ett förestående medlemskap i EG är det av största vikt att rationaliseringen av fiskeflottan

96 Kapitel 5 SOU 1992136

fortsätter och att hanteringen fångsterna i de efterföljande leden

av förbättras och effektiviseras i syfte att möta den ökade internationella konkurrensen. De medel som finns till förfogande inom för

ramen prisregleringen fisk bör därför i större utsträckning än hittills

användas för åtgärder som främjar detta syfte. Uttalandet rör primärt insatser inom prisregleringens ram under innevarande budgetår,

men bör, enligt utredningen, även ligga till grund för kommande statliga insatser.

Den viktigaste utgångspunkten för utredningens överväganden och förslag är således att inom oförändrade medelsramar förutsättning-

ge ar för fisket och beredningsindustrin att kunna klara akuta problem på ett sätt som på sikt ger möjligheter till effektiv och konkurrens-

en kraftig fiskerinäring. Förutom att stödet till fisket skall ske inom givna medelsramar skall det också rymmas inom de internationella åtaganden som Sverige gjort.

Ytterligare förutsättningar för förslagen är, enligt utredningens direktiv, den inriktning av näringspolitiken lagts fast riksda-

som av gen, vilken innebär att statliga insatser skall inriktas på att genom generella åtgärder, t ex skattesänkningar, skapa goda förutsättningar för företagandet och att konkurrenssnedvridande och selektiva företagsstöd skall avvecklas.

I proposition 1991921120 anges ytterligare några förutsättningar för utredningens förslag

Den avgift, som i dag helt finansierar prisregleringen, avvecklas liksom alla generella pristillägg.

Den kompetens som finns hos Svensk Fisk bör tas till för att

vara underlätta bildandet av en producentorganisation.

Staten bör bidra med vissa prisregleringsmedel till uppbyggnaden av en producentorganisation.

Den inforrnationsverksamhet som Svensk Fisk bedriver bör fortsätta, men finansieringen förutsätts ankomma på fiskbranschen i vid bemärkelse.

Finansiering av utsättning av fisk och den kollektiva trygghetsförsäkringen på fiskets område, som i dag bekostas av prisregleringsmedel, blir en fråga för yrkesfisket.

SOU 1992136 Kapitel 5 97

5.2¶Fiskerinäringens situation

Det svenska fisket och den svenska beredningsindustrin befinner sig i dag i en djup kris. Flera faktorer samverkar. l detta avsnitt vill utredningen särskilt lyfta fram några. Beståndssituationen, framför allt för torsken i Östersjön, allvarlig. Samtidigt har fiskeflottans kapital-

är kostnader ökat drastiskt. Genom avregleringen förändras därtill förutsättningarna radikalt för stora delar av fiskeflottan. De sammantagna effekterna av dessa förändringar blir störst för fiskeföretagen på sydoch ostkusten.

Situationen för Östersjöns torskbestånd Internationella

bedömdes av havsforskningsrådet så allvarlig att rådet för 1993 rekommenderade ett totalt torskfiskestopp för området öster om Bornholm. Huvudskälet till det svaga torskbeståndet är uteblivna saltvattensinbrott i kombination med hårt fisketryck, bl a i form av ett tidigare delvis oreglerat fiske, samt miljöstömingar.

Fiskerikommissionen för Östersjön har fastslagit totalt tillåten

en fångstmängd på 40.000 ton torsk för 1993. Detta är en kraftig minskning från 171.000 ton 1991 och 100.000 ton för 1992. Den svenska kvoten för 1993 är 9.560 ton, en minskning från 23.900 ton året innan.

Torsken i Östersjön är den viktigaste enskilda arten för det svenska fisket. Trots den minskande kvoten svarade den i fjol för ca 40% av det samlade fångstvärdet. Bristen på torsk i Östersjön har inneburit att kostnaderna för torskfisket blivit så höga att det i många fall inte är företagsekonomiskt lönsamt att bedriva ett fiske. Det är därför osäkert om årets svenska kvot blir helt uppfiskad trots att den är avsevärt lägre än föregående års. Det är dessutom förenat med stora svårigheter för fartyg som normalt bedriver torskfiske att övergå till fiske efter andra arter, då fisket efter i stort sett alla kommersiellt viktiga arter är kvoterat. Sådana övergångar leder till stopp i andra fisken.

De uteblivna landningama torsk från Östersjön medför stora

av problem för de företag som specialiserat sig på beredning av torsk. För närvarande har fiskberedningsföretag som representerar mer än hälften av den totala svenska beredningskapaciteten på torsk antingen ställt in sina betalningar eller gått i konkurs.

Till följd av internationella åtaganden avskaffas normprissystemet den 1 juli 1993, vilket medför svårigheter för många fiskeföretag

98 Kapitel 5 SOU 1992136

som bedriver sillfiske. Liksom för de fiskeföretag som specialiserat sig på torskfiske är möjligheterna att övergå till annat fiske små. Även viss rationaliseringspotential bör finnas liksom möjlig-

om en heter att övergå till industrifiske kan stora svårigheter förutses, framför allt för ñskeföretag syd- och ostkusten. På dessa kuststräckor finns ca 200 företag där prisregleringen svarar för viktig del av de totala intäkterna 20% eller mer.

Stora satsningar har under senare år gjorts från bankernas, statens och de involverade företagens sida för att modernisera den svenska fiskeflottan. Denna modernisering riskerar nu att spolieras kort tid genom ett stort antal konkurser. För att den sikt livskraftiga delen av den svenska fiskeflottan skall klara sig krävs därför ekonomiska insatser, bl a från staten. Situationen innebär också att fiskeföretagen i hög grad är beroende av bankernas agerande.

Samtidigt som beredningsindustrin har det svårt med råvaruförsörjning av vitfisk, framför allt torsk, har de företag som arbetar med sill och sillprodukter avsättningsproblem, huvudsakligen beroende på ofördelaktiga konkurrensförhållanden, i första hand gentemot EG. EES-avtalet innebär i detta avseende inte några fördelar för de viktiga sill strömmingproduktema.

Marknaden för odlad fisk kännetecknas av stort utbud samtidigt som priserna är stagnerande eller fallande. På något eller några års sikt bedömer utredningen att prisnivån är sådan att förutsättningarna är goda att nå företagsekonomisk lönsamhet inom flertalet vatten-

av brukets företag. EES-avtalet medför en successiv sänkning av den tull som belastar den svenska exporten av regnbåge, den för svenskt vattenbruk viktigaste arten, till EG vilket på sikt också stärker konkurrenskraften.

5.3 Nuvarande stöd till fisket

Det statliga stödet till fisket lämnas huvudsakligen via Jordbruksdepartementets titel D. Fiske. Såsom visats i avsnitt 3.3 finansieras även vissa för fisket viktiga åtgärder via andra anslag. Detta gäller exempelvis statligt stöd till fartygsinvesteringar, regionalpolitiskt stöd, bidrag till bekämpandet av fisksjukdomar, forskning fiskets område och arbetslöshetsförsäkring.

SOU 1992136 Kapitel 5 99

Förutom till generella pristillägg används prisregleringskassan även för mer riktade insatser. Någon generell prisregleringsavgift är emellertid, som fastslagits i proposition 1991922120 om regleringen av priserna på fisk m m, inte tillåten efter den 1 juli 1993. Inte heller är det tillåtet med generella pristillägg.

Inriktningen av det nuvarande stödet till fisket oavsett om det

finansieras via statsbudgeten eller prisregleringskassan kan beskri-

vas på följande sätt

Åtgärder som syftar till att förbättra fiskets förutsättningar Dessa åtgärder syftar till att förbättra de biologiska förutsättning-

arna, exempelvis genom beståndsuppskzittningar, utsättning av fisk och bekämpande av fisksjukdomar, eller att förbättra de marknadsmässiga förutsättningarna, exempelvis genom inforrnationsverksamhet. Åtgärderna kan också utbildningsinsatser riktar sig till

avse som fiskare.

a Forsknings- och utvecklingsinsatser. Dessa insatser görs i första hand vid Fiskeriverkets laboratorier samt, för vattenbrukets del, vid Lantbruksuniversitetet. De FoU-insatser som är av primärt intresse för yrkesfiskets del finansieras huvudsakligen via Fiskeriverkets förvaltningsanslag, anslaget D Skogs- och jordbrukets forskningsråd SJFR samt vad avser vandringsfisk och insjöfisk även vattenavgiftsmedel enligt 106 vattenlagen. Insatserna i aktuella

avser avseenden i första hand beståndsuppskattningar, metodutveckling i

samband med beståndsuppskattningar, rcdskapsutveckling, utsättningsmetodik och fisksjukdomar.

Medel för FoU-insatser har också avsatts från prisregleringskassan, som finansierar ett projekt som syftar till att utveckla produkter med sillströmming som råvara. För ändamålet har 2,0 milj kr avsatts.

b Utsättningar av fisk. Att utveckla nya metoder för utsättning av fisk är en viktig del av FoU-programmet. Förutom dessa insatser görs också direkta utsättningar, huvudsakligen av lax och ål. Dessa finansieras bl a via prisregleringskassan. För regleringsâret 199293 avsätts 9,2 milj kr för utsättning av fisk, varav 2,0 milj kr används för att utveckla metodik för torskodling.

c Infonnations- och upplysningsverksamhet. Inom ramen för prisregleringen har medel avsatts för infomiations- och upplysningsinsatser. För innevarande regleringsår uppgår dessa medel till 4,3 milj kr.

100 Kapitel 5 SOU 1992136

d Kompetenshöjande insatser inom fisket. För att ge fiskare möjlighet till utbildning i företagsekonomi har 1,7 milj kr avsatts inom prisregleringen.

Åtgärder syftar till rationalisera fiskeflottan

som att Rationaliseringsstöd lämnas i tre former

avskrivningslånbidrag, -

ñskerilân och -

lånegarantier. -

a Avskrivningslånbidrag. Inom anslaget D 4 har 8,2 milj kr avsatts för ändamålet. Fiskeriverket skall inom denna ram prioritera mellan olika åtgärder. För budgetåret 199192 användes D 4-medlen

följande sätt

Skrotning av fiskefartyg; 2,8 milj kr.

-

Nybyggnad eller inköp av begagnat fartyg i gott skick; 2,0 milj kr.

-

Övergång till annan fångstinriktning; 1,1 milj kr. -

Förbättrad arbetsmiljö; 1,1 milj kr. -

Säkerhetsutrustning; 0,5 milj kr. -

Inom medelsramen 8,2 milj kr faller även stöd vid fångstbegränsningar 0,7 milj kr under budgetåret 199192. Detta stöd är av delvis annan karaktär än de övriga se vidare punkt 4 nedan.

Liksom för regleringsåret 199192 har för innevarande regleringsår avsatts medel ur prisregleringskassan för att förstärka de rationaliseringsinsatser som finansieras via statsbudgeten. Detta sker genom ett särskilt stöd till ostkusten som bl a omfattar förhöjd skromingspremie samt bidrag till nybyggen och inköp av begagnade fartyg i gott skick. För ändamålet användes under förra regleringsâret 3,3 milj kr, huvudsakligen till att modernisera fiskefartyg och till kvalitetshöjande åtgärder sammanlagt 2,1 milj kr.

Förutom det särskilda ostkuststödet lämnas för innevarande regleringsår även ett särskilt bidrag till investeringar som syftar till att höja kvaliteten på fångstema. I första hand används dessa medel till att införa effektivare och mindre arbetskrävande metoder för att kylhålla fisk på fiskefartyg. Stödet uppgår till 5,0 milj kr.

b Fiskerilån. Låneramen för dessa subventionerade lån är 40 milj kr per år. Den totala lånestocken är 230 milj kr. Ramen har varje år använts fullt ut. Inriktningen av långivningen har dock förändrats under de senaste åren varom mer nedan i avsnitt 5.4.1. Budgetåret

SOU 1992136 Kapitel 5 101

199192 lämnades lån till inköp fiskefartyg 2,8 milj kr, in-

av nya köp av begagnade fartyg i gott skick l4,4 milj kr samt till motorer och teknisk utrustning 22,8 milj kr.

c Statliga kreditgarantier. Staten kan lämna garantier för lån i bank till yrkesfisket och fiskberedningsindustrin. Efterfrågan på kreditgarantier har dock under senare år varit begränsad. Den totala ramen för de statliga kreditgarantiema är 75 milj kr. De utestående garantiema uppgår för närvarande till ca 33 milj kr.

Pristillägg

- Generella pristillägg rörliga och fasta är under innevarande regleringsår maximerade till 47,4 milj kr. Förutom de generella pristilläggen förekommer två typer av pristillägg av annan karaktär, exportstöd till Östeuropa samt regionala pristillägg.

Under regleringsåret 199192 lämnades stöd till export av sillströmming till vissa östeuropeiska länder de f d statshandelsländema. Stödet uppgick till 8,5 milj kr högst 080 krkg. Under innevarande regleringsår är totalbeloppet maximerat till 6,0 milj kr. Stödet utgår med högst 030 krkg och avser endast sillströmming som fångats i

Östersjön.

Regionala pristillägg utgick under föregående regleringsår med sammanlagt 4,9 milj kr och avsåg dels foderfisk, dels sillströmming. Stödet är högst för norra ostkusten och Gotland där pristillägget för sill strömming uppgår till 085 krkg. Av det totala regionala pristillägget går dock ca 23 till sydkusten. Stödet till norra ostkusten samt Gotland är i storleksordningen 2 milj kr.

Insatser av försäkringskaraktär Insatsema är av skiftande karaktär, men har som gemensam nämnare att de syftar till att kompensera fiskaren för svârförutsebara kostnader i verksamheten.

a Den kollektiva trygghetsförsäkringen för fisket omfattar huvudsaldigen ersättning vid arbetsskada och i samband med dödsfall. Denna försäkring finansieras via prisregleringskassan. För innevarande regleringsår uppgår kostnaderna till 8,0 milj kr.

b Ersättning vid fångstbegränsning. När fisket stoppas till följd av internationella fångstbegränsningar betalas ersättning ut, dels via arbetslöshetskassa, dels som ett stillaliggandebidrag som skall täcka kapi-

102 Kapitel 5 SOU 1992136

talkostnadema för fartygen. För förra budgetåret uppgick stillaliggandeersättningen till 0,7 milj kr. Ersättningen ingick i ramen för rationaliseringsstödet D 4.

c Ersättning för skada på redskap. Yrkesfiskare som bedriver fiske med fasta redskap har möjlighet att ansluta sig till det statliga storrnskadeskyddet, eftersom det saknas möjlighet att försäkra redskapen i de kommersiella försäkringsbolagen. Systemet skall i princip vara självfinansierat. Medel disponeras inom ramen för anslaget D 4.

d Isbrytarhjälp ñskarbefolkningen. Detta 1.000 kr-anslag får belastas för godkända ersättningar i samband med isbrytning för fiskets och fiskarbefolkningens behov. Under de senaste åren har belastningen på anslaget grund av milda vintrar varit låg.

- -

Övervakning, kontroll m m

Förutom den övervakning och kontroll som Fiskeriverket, Kustbevakningen, Polisen, länsstyrelserna och andra statliga myndigheter fullgör inom ramen för sina ordinarie åligganden finns några särredovisade kostnader för denna typ av insatser.

a Fisketillsyn. Fisketillsynen utgör ett komplement till den övervakning av fiskebestämmelsema som polis och kustbevakning svarar för. Fisketillsynsmännen, som utses av länsstyrelsema, spelar en stor roll i bevakningen i de inre skärgårdama och i inlandsvattnen. För ändamålet finns under anslag D 2 avsatt 0,3 milj kr.

b Inom ramen för prisregleringssystemet finns en kontrollverksamhet som syftar till att granska kvaliteten den fisk som landas i svenska hamnar. Kostnaden för denna kontrollverksamhet uppgår till 1,5 milj kr.

c Underhåll och drift av fiskefyrar samt utmärkning av ñskegränser. I anslutning till mindre fiskhamnar, där trafiken främst består av fiskebåtar finns ett antal fyrar som Sjöfartsverket inte ansvarar för, men som det för fiskets del av säkerhetsskäl finns behov av att driva och underhålla. För detta ändamål samt för att utmärka fiskegränser disponerar Fiskeriverket 0,4 milj kr.

SOU 1992136 Kapitel 5 103

5.4¶Stödet till fisket- huvudsaklig inriktning

5.4.1 Nuvarande inriktning Rationaliseringsstöd ges, som tidigare redovisats, i flera olika former. Stödet kan utgå i form av bidrag, lån eller lånegaranti. Stödet kan avse följande typer av åtgärder

Byggande av nya fartyg

Förvärv av begagnat fartyg i gott skick

Anpassning och upprustning av befintligt fartyg

Skrotning av fartyg

5. Ersättning vid fån gstbegränsning ej rationaliseringsstöd

Under de tre senaste budgetåren har stödet fördelats enligt följande

Dessa insatser bör, för budgetåret 199192, kompletteras med de insatser av samma typ som finansierats med prisregleringsmedel; 3,3 milj kr har avsatts för insatser på ostkusten. Detta stöd har huvudsakligen använts för modernisering av fiskefartyg samt kvalitetshöjande åtgärder 2,1 milj kr. l övrigt har det använts till nybyggnad av fartyg 0,3 milj kr, inköp av begagnade fartyg 0,7 milj kr samt skrotning 0,2 milj kr.

Om ostkuststödet inkluderas samtidigt som redovisningen förenklas så att lånens värde omräknas till bidrag ett lån 1,0 milj kr har ett subventionsvärde på ca 0,4 milj kr fördelar sig insatserna följande sätt

104 Kapitel 5 SOU 1992136

198990 199091 199192 Nytt 6,6 milj kr 5,4 milj kr 2,0 milj kr Begagnat 7,7 milj kr 7,4 milj kr 7,9 milj kr Upprustning 7,8 milj kr 9,0 milj kr 13,9 milj kr

Det statliga stödet till inköp av begagnade fartyg har varit istort sett oförändrat under de tre senaste budgetåren. Stödet till inköp

av nya fartyg har samtidigt minskat kraftig. Däremot

har stödet till anpassning eller upprustning av befintliga fartyg ökat. Denna inriktning accentueras ytterligare genom de särskilda insatser som gjorts via 0stkuststödet. Under förra budgetåret lämnades för första gången stöd vid fångstbegränsning.

Under innevarande budgetår kan behovet av stöd vid fångstbegränsning förväntas öka medan behovet av investeringar i fartyg kom-

nya mer att vara mycket begränsat. Bidragen till upprustning fartyg

av förstärks under innevarande budgetår med 5,0 milj

kr, som reserverats ur prisregleringskassan, till investeringar som syftar till att höja kvaliteten på fisk.

5.4.2 Framtida inriktning Under de två senaste åren har det statliga rationaliseringsstödet i ökande omfattning använts till upprustning och anpassning fiskeflottan.

av Av det samlade rationaliseiingsstödet 199192 avsåg nästa exakt hälften av insatserna modernisering. Under innevarande budgetår kan uppemot 23 av de samlade insatserna komma att avse detta ändamål.

Utredningen menar att det är största vikt att denna inriktning

av behålls även framgent. Dessa insatser måste dock kompletteras med insatser som syftar till att anpassa fiskeflottans storlek och beskaffenhet till framtida fångstvolymer och fångstinriktning. Det statliga stödet mäste, såsom framhålls i det inledningsvis refererade propositionsuttalandet, inriktas att effektivisera den svenska fiskeflottau i mötet med ökad internationell konkurrens. Syftet bör vara att skapa företagsekonomiskt lönsamma företag. Stödet bör därför inriktas att stimulera investeringar för att rusta upp fiskefartyg, den. till

anpassa nya

SOU 1992 l 36 Kapitel 5 105

fångstinriktningar samt komplettera deras utrustning så att konkurrenskraften ökar. Såsom skett under de senaste åren bör åtgärder som avser ostkusten prioriteras.

Detta offensiva synsätt bör, enligt utredningens mening, bl ta sig

a uttryck i att vissa allmänna riktlinjer för rationaliseringsstödets inriktning lämnas till Fiskeriverket. Denna inriktning bör dock kompletteras med åtgärder som i vissa avseenden syftar till att begränsa fångstkapaciteten.

Även de medel är för konsumentfrämjande åtgärder

som avsatta bör kunna stärka avsättningen av fiskprodukter på den svenska marknaden se vidare avsnitt 5.6. På samma vis fungerar utsättningar

som ett sätt att ge det svenska fisket bättre förutsättningar avsnitt 5.7.

Förutsättningarna för det svenska fisket förbättras även genom att slopandet av prisregleringavgiften på 6% ger utrymme för lägre konsumentpriser på fisk och fiskprodukter, vilket i sin tur kan leda till ökad konsumtion.

Även insatser som syftar till att underlätta för den svenska exporten av fisk och fiskprodukter bör vidtas. Av vital betydelse är att Sverige i internationella förhandlingar kan förhandla sig till sänkta tullar eller tullfria kvoter. Detta kan kompletteras exportfräm-

med olika typer av jande åtgärder. Utredningen föreslår att detta stöd utformas

som en parallell till det stöd som utgår på jordbruksområdet. Målsättningen bör då vara att underlätta för företag att exportera fiskprodukter samt att stärka profilen för svenska fiskprodukter i utlandet. Stödet bör utgå för begränsade projekt.

Projekten bör exempelvis kunna syfta till att

öka kunskap och kompetens inom områden som strategiutveck- -

ling, utformning av handlingsprogram och exportmarknadsföring av svenska fiskprodukter,

öka kunskaperna om nya eller delvis förändade förutsättningar

för svensk export,

underlätta och förbättra marknadsföring och öka försäljningen av

svenska fiskprodukter, t ex genom mässdeltaganden,

utveckla och marknadsföra en gemensam svensk profil som kom-

plement till den egna profilen, samt

utveckla markndsbevakning samt kontakt- och nätverksbyggande,

främst inom Europa, i syfte att öka exporten av svenska fiskprodukter.

106 Kapitel 5 SOU 1992136

För ändamålen bör prisregleringskassans medel reserveras 5,0 milj

ur kr under vart och ett av de båda kommande budgetåren. Medlen bör förvaltas av Fiskeriverket, som också bör få besluta om deras närmare användning. Ansvarig för beslut om medlens användning bör vara en särskild styrgrupp med representanter för berörda intressen.

5.5¶Rationaliseringsstödet

5.5.1 Stödets överensstämmelse med EGs regelsystem I föregående avsnitt redovisades en mer offensiv inriktning av rationaliseringsstödet. Utöver detta bör, enligt utredningens mening, vissa förändringar göras så att en anpassning åstadkommes, dels till de åtaganden Sverige gjort inom ramen för EES-avtalet, dels för att effektivisera stödet.

1 Byggande av nya fartyg EGs bidrag är mer generösa än de svenska. Dock måste en beräkning göras av det samlade värdet det bidrag och den länesubvention inom ramen för fiskerilånet som utgår vid nybyggnad. Som redovisats i avsnitt 3.1.5 hamnar den sammantagna subventionsnivån i Sverige på ungefär samma nivå som den av EG tillåtna.

2 Förvärv av begagnat fartyg i gott skick Bidrag till inköp av begagnat fartyg kan enligt EGs regler ges om vissa kriterier är uppfyllda, bl a om fartygets ålder och bidragets storlek. Det svenska stödet kan bibehållas med de justeringar som krävs för att bidraget skall rymmas inom EGs regelsystem.

3 Anpassning och upprustning av befintligt fartyg De svenska bidragen för anpassning och upprustning av fartyg faller i allmänhet under den definition på allmänna investeringar som tillåts enligt EGs regelsystem. Dock lämnar EG endast bidrag till större investeringar medan det svenska stödet i flera avseenden omfattar bidrag även till mindre investeringar, exempelvis till säkerhetsutrustning. Utredningen menar att de stöd som i dag utgår till anpassning och upprustning av fartyg bör kunna finnas kvar. Att beloppen i vissa

SOU 1992136 Kapitel 5 107

fall är lägre än i EGs regelsystem bör inte nu föranleda någon ändring.

4 Skrotning av fartyg EGs skrotningsbidrag är betydligt förmånligare än det svenska bidraget. Utredningen instämmer i det av Fiskeriverket framförda förslaget att skrotningsbidrag skall få lämnas upp till den nivå som tillåts enligt EGs regler.

5 Ersättning vid fångstbegränsning

. , Vid fångststopp till följd av internationella överenskommelser utgår dels ersättning från arbetslöshetskassa, dels en ersättning för fartyget på 625 krdag för skepp och 425 krdag för båtar. Den högre nivån motsvarar en ungefärlig kapitalkostnad för en fartygsinvestering på ca 1 milj kr. Motsvarande regler finns inte inom EG, som däremot har en ersättning vid mer eller mindre permanent, planerat stillaliggande. Denna ersättning utgår enbart till skepp. Ersättningen är dock väsentligt högre än den svenska. Någon särskild arbetslöshetsersättning utgår inte. Utredningen menar att den svenska ersättningen som utgår vid internationella fångstbegränsningar kan behållas, även om den inte, som i EGs system, är planerad. Dock bör en justering göras så att ersättningen bättre svarar mot de faktiska kostnaderna vid stillaliggande. Utredningen menar vidare att ett ersättning vid planerat stillaliggande, en stödform som i dag inte förekommer i Sverige, bör införas, varom mer nedan.

Utredningen menar, sammanfattningsvis, att det är möjligt för Sverige att i stort behålla de bidragsforrner som i dag finns. Dock bör det ankomma på Fiskeriverket att vid tillämpningen av stödförordningen anpassa stödnivåer och ändamål till de inom EG gängse.

5.5.2 Förändringar av dagens rationaliseringsstöd Utredningen menar att vissa förändringar i dagens rationaliseringsstöd bör genomföras för att stödet skall kunna bli mer effektivt. Förslagen avser införandet av ett planerat stillaliggande samt att det statliga stödet i stället för att utgå dels i form av bidragavskrivningslån, dels i form fiskerilån framgent enbart bör utgå som bidraglavskriv-

av ningslån.

108 Kapitel 5 SOU 1992136

Av de riktlinjer som bör lämnas till Fiskeriverket angående tillämpningen av reglema om skrotningsbidrag bör, enligt utredningens mening, framgå att skrotningsersättning i första hand skall utgå för det äldre tonnaget.

Som ett alternativ till skrotning ett fartyg vill utredningen före-

av slå ett närmande till EGs regelsystem på så sätt att det skall bli möjligt att använda planerat stillaliggande metod för att tillfälligt

som en minska fångstkapaciteten. Ersättningen måste i dessa fall till

anpassas EGs nivåer och beräknas så att den inom tillåtna täcker

- ramar fiskeföretagets faktiska kostnader. Denna stillaliggaxide bör

typ av vara en metod som Fiskeriverket har att använda inom den ekonomiska ram som D 4-anslaget ger. Ersättningen bör ses som ett alternativ till skrotningsbidrag i de fall då det är sannolikt att fångstkapaciteten inom en relativt kort tid åter kan komma att behövas. Bidrag av den här typen ger Fiskeriverket möjlighet att delta i en planerad begränsning av fångstkapaciteten i sådana havsområden och efter sådana arter där kvotema annars snabbt riskerar fiskas upp. Vid planerade stillaliggande bör möjlighet beredas för fiskare att delta i kompetenshöjande utbildning.

Som tidigare redovisats utgår statligt stöd ofta både som lån och bidragavskrivningslån vid olika rationaliseringsinsatser. EG praktiserar ett system med enbart bidrag. Det bör bl a därför övervägas om inte en liknande ordning med fördel kan införas även i Sverige. Bidrag kan då kombineras med att staten lämnar kreditgarantier

samma sätt som i dag sker. Utredningen menar dock att de bidrag ut-

som går även framgent bör ha formen av avskrivningslån.

Med hänsyn till de aktuella behoven av statliga rationaliseringsinsatser bör en minskning av dagens budgetram inte bli aktuell. Det statliga stöd som i dag har formen av fiskerilån bör räknas om så att subventionselementet i dessa lån omräknas till bidrag. Detta skulle innebära, såsom visats i avsnitt 3.1.5, att de 40 milj kr årligen

som beviljas i subventionerade fiskerilån omvandlas

till 17 milj kr som ges i form av bidragavskrivningslån.

I kapitel 6 redovisar utredningen de ändringar i förordningen om stöd till yrkesfisket som föranleds av de i detta avsnitt föreslagna förändringarna.

SOU 1992136 Kapitel 5 109

5.6¶Konsumentfrämjande åtgärder

l avsnitt 4.3.3 refererades det förslag som Fiskeriverket lämnade till regeringen den 1 juni 1992 om användningen de 30 milj kr som i

av prisförhandlingama 1987 och 1988 avsattes för konsumentfrämjande åtgärder. Tidigare förslag har i första hand avsett att ge konsumentema möjlighet till rabatterade inköp av fisk.

Fiskeriverkets förslag innebar i korthet följande. Medlen bör användas för en väl genomarbetad informationskampanj som syftar till att långsiktigt öka intresset för fisk och fiskprodukter. Insatsen bör göras under en period på tre ä fyra år och den organisation som blir ansvarig för genomförandet av åtgärderna bör huvudsakligen bestå av representanter för fiskbranschen i vid bemärkelse. Om Svensk Fisk fortsätter sin verksamhet efter den 1 juli 1993 kan organisationen, enligt Fiskeriverkets uppfattning, mycket väl svara för genomförandet av insatserna. Dock påpekades vikten av att informationsverksamheten måste få en delvis ändrad karaktär. För att nå en ökad bredd bör insatserna i högre grad kombineras med andra insatser som organisationer och företag inom fiskbranschen genomför.

Utredningen menar att Fiskeriverkets förslag i allt väsentligt bör genomföras. Dock vill utredningen på vissa punkter kommentera eller modifiera verkets förslag.

Trots att medlen avsattes för snart fem år sedan har regeringen inte fattat beslut om deras användning. l och med att prisregleringssystemet från och med den 1 juli 1993 avvecklas måste ställning tas till medlens användning.

Utredningen vill framhålla att medlen mycket väl kan användas under en längre period än de tre ä fyra år som Fiskeriverket har föreslagit. Det är då viktigt att medlen fonderas och ränteinkomstema används till att förstärka de avsatta medlen. Används medlen för långsiktiga insatser måste de, för att ändå få karaktären av en mer samlad insats, kompletteras med finansiering från fiskbranschen i vid bemärkelse. Även samarbete med det nystartade Folkhälsoinstitutet bör

ett initieras.

Utredningen vill även lyfta fram en del av det förslag som Sveriges Fiskares Riksförbund och Fiskbranschens Riksförbund tidigare lämnat till Jordbruksnämnden. Där föreslogs att som en del i användningen av medlen kunde ingå insatser som syftar till att förbättra kvaliteten på fisk och fiskprodukter. Det är rimligt att insatser av detta slag,

110 Kapitel 5 SOU 1992136

åtminstone till viss del, finansieras via de medel som avsatts för konsumentfrämjande åtgärder och besluten fattas av en grupp där fiskbranschen i vid bemärkelse finns representerad. Det bör också ankomma gruppen att inom givna ramar prioritera mellan produktutveckling och informationsinsatser.

Det är, enligt utredningens mening, rimligt att det i den beslutande gruppen, förutom närmast berörda organisationer inom fisket och fiskerinäringen, även ingår representanter för allmänintresset. Det skulle vidare, enligt utredningens mening, vara av stort värde om det kunnande som finns representerat inom Svensk Fisk kunde tas till vara i det fortsatta arbetet med konsumentfrämjande åtgärder.

5.7¶Utsättningar av fisk

Fiskutsättningar är i många fall en samhällsekonomiskt lönsam ñskevårdsåtgärd som bl a kan medföra att lönsamheten i ett pågående fiske upprätthålls eller ökas. På grund av att de bestånd, som utgör grunden för det traditionella havsfisket, sviktar många håll, finns det internationellt ett stort intresse för odling och utsättning även av marina arter. Stora program har satts igång eller planeras, främst i Norge och i EG.

Utredningen avser att i sitt slutbetänkande mer i detalj beskriva utsättningsverksamheten och dess samhällsekonomiska lönsamhet samt även lämna förslag till ändrad inriktning, finansiering och omfattning av utsättningarna. Utredningen menar dock att det, av flera skäl, är av största vikt att en utsättningsverksamhet på i stort sett nuvarande nivå behålls under det kommande budgetåret och att medel även reserveras för budgetåret 199495.

I slutbetänkandet återkommer utredningen även med mer strukturellt inriktade förslag som syftar till att stärka förutsättningarna för det yrkesmässiga insjöfisket, en fråga som särskild pekas ut i utredningens direktiv. I de kontakter som utredningen haft med insjöfiskets representanter framhålls att den viktigaste insatsen som kan göras för insjöfisket är att fortsätta med utsättningar, framför allt av ål.

Under budgetåret 199192 användes 6,8 milj kr av prisregleringsmedel för fiskutsättningar. Denna ram utökades för innevarande budgetår till 9,2 milj kr. Av dessa medel avsätts 1,3 milj kr till kustutsättningar av ål. Dessa ålutsättningar har medfört att blankålsfångst-

SOU 1992136 Kapitel 5 lll

ema kunnat hållas på en hög nivå trots minskat insteg av ålyngel till Östersjön. Vidare görs utsättningar i insjöar för 5,5 milj kr. Större delen av dessa medel avser utplantering av i vissa insjöar, där ett lönsamt yrkesfiske därigenom kunnat upprätthållas. I Vänern och Vättern sker även utsättningar av laxsmolt. Dessutom görs smärre laxutsätmingar längs östersjökusten.

De minskade bestånden av östersjötorsk beror bl a på försämrade möjligheter för torskens ägg och larver att överleva. Vid Fiskeriverkets havsñskelaboratorium och Stockholms Universitets fältstation vid Ar på Gotland genomförs därför försök med att odla fram yngel och larver torsk för utsättning. Om försöken blir framgångsrika kom-

av mer utsättningar att göras i Bottenhavet och i Stockholms skärgård. Projektets kostnad beräknas till drygt 2 milj kr. En vetenskaplig utvärdering av torskförsöken kommer att göras under våren.

Inom ramen för FoU-anslaget D 2 genomförs vid Fiskeriverkets laboratorier även försök med odling och utsättning av sötvattenskräfta, plattfisk, hummer, och gös.

Utsättningama bekostas även via andra medel än prisregleringskassan. Stora utsättningar bekostas exempelvis av företag som byggt i vatten och som enligt vattendom har att svara för kompensationsutsättningar eller ekonomisk ersättning. Dessa utsättningar avser främst lax och öring.

..

Fiskeriverket har regeringsbeslut 1992-06418 fått i uppdrag

genom att utreda förutsättningarna för införandet av en särskild fiskevårdsavgift för Vänern. Syftet med avgiften är i första hand att få in medel för finansiering av de laxutsättningar som fordras för att Vänerns potential som laxsjö skall kunna tillvaratas. Uppdraget, som kommer att avrapporteras till regeringen i början av 1993, studerar bl a hur en avgift, som belastar olika kategorier fiskande i relation till deras utnyttjande av laxbestånden, bör utformas.

De förslag som läggs av utredningen om en särskild fiskevårdsavgift för Vänern bör beaktas när ställning tas till hur utsättningsverksamheten generellt bör organiseras och finansieras. Det bör dock vara möjligt att redan nu skissera en framtida fördelning av finansieringen.

Det bör ankomma på staten att svara för forskning och metodutveckling. Den primära finansieringen av dessa insatser bör ske via D 2-ans1aget eller med andra medel som är avsedda för FoU-ändamål. Dessa forskningsinsatser bör emellertid även framgent kunna komplet-

112 Kapitel 5 SOU 1992136

teras med insatser som finansieras via andra källor. De pågående försöken med torskutsättningar finansieras, exempelvis, delvis av prisregleringskassan.

I övrigt bör utsättningar i princip finansieras så att kostnaderna belastar de olika grupperna fiskande i förhållande till hur de utnyttjar bestånden.

5.8¶Regionalt stöd

I proposition 19919212O om reglering av priserna på fisk m m sägs att generella pristillägg inte är tillåtna efter den 1 juli 1993. I prisregleringssystemet ingår dock även vissa stöd som är av delvis annan karaktär, exempelvis det regionala stödet till ostkusten.

Som framgått av avsnitt 5.2 är situationen för fisket på syd- och ostkusten så allvarlig att särskilda insatser krävs för dessa kuststräckor. De begränsade torsktillgångarna i kombination med att prisregleringen upphör gör att lönsamheten i den östersjöbaserade fiskeflottan drastiskt minskar.

Utredningen menar att den viktigaste åtgärd som kan göras på dessa kuststräckor är att modernisera fiskeflottan och samtidigt anpassa den till kommande fångstvolymer och fångstinriktning i enlighet med de

riktlinjer som skisserades i avsnitt 5.4.2. Det bör därför klart uttalas att rationaliseringsstödet även framgent särskilt bör inriktas på fiskeflottan i Östersjön. Dessa åtgärder bör emellertid kompletteras.

En metod för att temporärt anpassa fångstvolymen till fisktillgången är att tillämpa den möjlighet till planerat stillaliggande som utredningen föreslår avsnitt 5.5.2.

Såsom framgår av avsnitt 2.2.5 finns för EGs regionalpolitik fem mål. Det femte målet, som avser jord- och skogsbruk, är tvådelat. Det avser dels insatser för att omstrukturera jord- och skogsbruket SA, dels insatser för att underlätta utvecklingen i jordbruksbygder SB. Det diskuteras inom EG att de regionalpolitiska målen skall kompletteras med ett sjätte mål, som skall avse fisket. Till sin konstruktion skulle det likna det mål som gäller för jord- och skogsbruk.

Mål 5A avser insatser som syftar till att skapa en bättre balans mellan produktion och efterfrågan på jordbruksprodukter.

Den typ av åtgärder som kan ingå i mål 5B är exempelvis insatser för att finna alternativa inkomstkällor, utveckla produkter som det inte finns över-

SOU 1992136 Kapitel 5 113

skott av, förbättra infrastrukturen, marknadsföra turism på landsbygden, återställa skadad miljö samt skydda ekologiskt viktiga platser.

Utredningen avser att i sitt slutbetänkande återkomma med dis-

en kussion kring ett regionalpolitiskt stöd inom den EG

som ryms av fastlagda regionalpolitiken. Detta kommer att ske med utgångspunkt i förutsättningarna för ett kustnära fiske, framför allt på ostkusten. Emellertid vill utredningen redan föra fram vissa ytterligare för-

nu slag till stöd för ostkusten.

I EG-kommissionens yttrande över Sveriges ansökan medlem-

om skap hänvisas till att hänsyn måste tas i EGs strukturpolitik till de klimatmässiga och demografiska förhållanden kännetecknar de

som arktiska och subarktiska regionerna. De viktigaste kännetecknen för dessa områden är långa avstånd och låg befolkningstäthet.

Detta uttalande kan exempelvis användas som motiv för att det befintliga stödet till isbrytarhjälp fiskarbefolkningen behålls.

Är långa avstånd och låg befolkningstäthet motiv för ett regionalt stöd, menar utredningen att de områden som kan komma i fråga för ett sådant stöd är norra ostkusten Gävleborgs län och norrut samt Gotland. l avvaktan på definitiva uttolkningar Sverigeavins

mer av formuleringar, bör därför ett regionalpolitiskt motiverat stöd utgå till dessa kuststräckor.

Eftersom det huvudsakliga motivet till ett regionalt stöd till dessa kuststräckor är långa avstånd och gles befolkning, utredningen

menar att stödet bör utformas som ett transportstöd som avser att täcka den merkostnad för transporter som dessa förhållanden medför.

Medan transportkostnadema för fisk i genomsnitt uppgår till 25 ä 30 örekg är kostnaderna i dessa områden drygt 100 krkg. Utredningen föreslår därför att ett regionalt pristillägg utgår med 85 örekg för fisk som är avsedd för mänsklig konsumtion. Den totala kostnaden för ett sådant transportstöd kan beräknas till 2 milj kr.

ca

5.9¶Vattenbruket

Vattenbrukets produktion har under flera år minskat. Förutom stagnerande eller fallande priser till följd av en omfattande import har utbrott av fisksjukdomar bidragit till problemen. Mot denna bakgrund menar utredningen att det är angeläget att insatser görs för att stödja vattenbruket. Detta stöd bör ha samma inriktning som stödet till fisket

114 Kapitel 5 SOU 1992 136

i övrigt, nämligen att göra näringen bättre rustad för att möta en ökad internationell konkurrens.

Bl a för att förbättra det svenska vattenbrukets konkurrenskraft föreslår utredningen att Sverige skaffar sig status som approved zone sjukdomsfri zon. Ett sådant godkännande är även av stor betydelse för fiskevården generellt. EGs direktiv 9167 om veterinära frågor inom vattenbrukets område avses träda i kraft nio månader efter EES-avtalets ikraftträdande. EG-direktivet har tillkommit i syfte att förhindra spridningen av smittsamma sjukdomar och avser transport av levande fisk. Målsättningen för EG är fri handel även med levande fisk, vilket innebär att risken för spridning av fisksjukdomar ökar avsevärt. Enligt EGs direktiv kan dock ett land ansöka om status som sjukdomsfri zon till vilken det inte får föras in levande fisk, om den inte kommer från någon annan zon med samma status. En försämrad sjukdomssituation skulle kunna innebära stora ekonomiska förluster för det svenska vattenbruket.

För att erhålla och behålla status som godkänd zon krävs ett omfattande kontrollprogram med frekventa provtagningar i alla odlingar. Den årliga kostnaden för dessa provtagningar kan uppskattas till mellan 2 och 4 milj kr. Jordbruksverket, som är ansvarigt för bekämpandet av djursjukdomar, har till sitt förfogande ett särskilt anslag F Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar i vilket inkluderas en särskild anslagspost som avser bidrag till utveckling och genornförande av sjukdomskontroller 10,0 milj kr. Ur denna anslagspost är avsatt medel för framtagande av underlag för ansökan om sjukdomsfri zon för fisk. Det är av största vikt att det inom anslagsposten även framgent avsätts medel för att Sverige skall kunna upprätthålla status som sjukdomsfri zon.

På grund av den svenska jordbruksprisregleringen är det svenska vattenbrukets kostnader för foder högre än vad konkurrenterna på världsmarknaden får betala. Denna beräknade foderfördyring för fiskodlingen avsätts till en särskild fond som Fiskeriverket disponerar. Dessa medel används för insatser av generell karaktär på vattenbrukets område. Så har exempelvis en del av Fiskhälsans verksamheten finansierat via dessa foderavgiftsmedel. Dessutom har vissa utvecklingsprojekt och marknadsföringsinsatser finansierats via medlen. Även organisationsbidrag har utgått.

SOU 1992136 Kapitel 5 115

När foderavgiftsmedlen avskaffas till följd av förändringar inom jordbruksregleringen innebär det bl a att denna finansiering av generella insatser upphör. Samtidigt förbättras naturligtvis vattenbrukets konkurrenskraft genom att foderkostnaden minskar. Utredningen avser mot denna bakgrund att i sitt slutbetänkande återkomma till behovet av insatser av mer generell karaktär samt med förslag om långsiktig finansiering av eventuella insatser.

Från näringen har man pekat på svårigheterna att få lån för att utveckla sin verksamhet. Utredningen menar att ett sätt att underlätta för vattenbruksföretagen är att de får möjlighet till lånegarantier inom den statliga garantiram på 75 milj kr som i dag står till Fiskeriverkets förfogande för garantiâtaganden till fisketlottan och beredningsindustrin. Under senare år har efterfrågan på lånegarantier varit liten och mindre än hälften av ramen utnyttjas för närvarande. Näringen bedömer att sådana statliga garantier i hög grad skulle underlätta för odlama att få låna pengar på den öppna kapitalmarknaden och på så sätt stimulera till nödvändiga investeringar.

Den tull på 12 % som utgår vid export av regnbåge till EG-länderna kommer successivt att trappas ned som en följd av EES-avtalet för att helt avskaffas vid ett medlemskap i EG. Övergångstidens längd är dock en förhandlingsfråga. Näringen menar att denna tull är mycket betungande för de svenska exportörema och att den i avsevärd grad begränsar exporten. Liksom näringen utredningen att fram

menar till ett EG-medlemskap en tullfri kvot för export av regnbåge skulle

ha mycket stor betydelse för näringen. Utredningen menar att förutsättningarna för en sådan kvot snarast bör undersökas.

5.10¶Bildande producentorganisation

av Producentorganisationema utgör en väsentlig del i EGs fiskeripolitik. En producentorganisation är en godkänd organisation som upprättats på initiativ av producentema fartygsägama i syfte att vidta åtgärder, som är ägnade att säkra ett rationellt bedrivande av fisket och en förbättring av försäljningsvillkoren för sina varor.

Det medlemsland i vilket producentorganisationen har sitt huvudkontor har att godkänna denna. Det ställs i detta sammanhang ett antal krav en producentorganisation. Dessa krav har redovisats i avsnitt 4.5.3. Kraven är av näringsmässig, rättslig och finansiell karaktär.

ll6 Kapitel 5 SOU 1992136

Det finns även krav på en minsta produktion för att organisationen skall godkännas. I kapitel 6 redovisas ett förslag till lag om marknadsordning på fiskets område. I denna lag preciseras bl a de krav som utredningen menar bör ställas på en svensk producentorganisation.

Enligt EGs regler kan bidrag utgå till bildandet av producenterganisation. I proposition 199192120 om reglering av priserna på fisk rn m sägs att bidrag bör utgå ur prisregleringskassan till uppbyggnaden av en producentorganisation. Utredningen menar att det är rimligt att detta stöd utgår enligt EGs normer till den eller de producentorganisationer som bildas och godkänns.

Det har i dag inte bildats någon producentorganisation i Sverige. Enligt vad utredningen erfar pågår diskussioner kring bildandet av flera producentorganisationer. Formellt kan en sådan organisation inte godkännas förrän en särskild lag har trätt i kraft. Utredningen lämnar i kapitel 6 förslag till utformningen av en sådana lag. Då det i dag inte går att förutsäga hur många producentorganisationer som kommer att bildas och godkännas går det inte heller att beräkna det bidrag som bör utgå för bildande av producentorganisation. Utredningen menar att det är rimligt att för ändamålet reservera 4,0 milj kr.

Det utgår även enligt EGs regelsystem bidrag till en producentorganisation för dess överskottshantering. Utredningen menar att det är rimligt att en svensk producentorganisation får lika stort bidrag som organisationen skulle haft om Sverige varit medlem i EG. Detta stöd bör finansieras av prisregleringskassan.

De kostnader som Svensk Fisk i dag har för överskottshantering uppgår till ca 6 milj kr. lett system där producentorganisationer handhar en överskottshantering i enlighet med EGs normer bör kostnaden bli lägre än i dagsläget. Utredning räknar med att för överskottshantering bör reserveras 4,0 milj kr per år.

5.11¶Prisregleringssystemets avveckling

Som redovisats i avsnitt 3.2.1 visar en preliminär beräkning att det i prisregleringskassan per den l juli 1993 finns knappt 100 milj kr. Av dessa medel är 30 milj kr reserverade för konsumentfréimjande åtgärder. De resterande medlen utgör en väsentlig finansiell grund för fi-

SOU 1992136 Kapitel 5 117

nansieringen av de statliga insatser som syftar till att omdana det svenska fisket och anpassa det till nya konkurrensförhållanden.

Skulle EES-avtalet träda i kraft vid tidpunkt än den l juli

en senare 1993 står det Sverige fritt att behålla prisregleringssystemet under ytterligare ett halvår, dvs fram till den 1 januari 1994, då EFFA-avtalet träder i kraft. Ett prisregleringssystem står även i strid med bestämmelserna i BETA-avtalet.

Utredningen utgår emellertid här från att prisregleringen avvecklas per den 1 juli 1993. Avveckling kräver emellertid vissa insatser, som medför kostnader av engångsnatur. De insatser utredningen föreslår

och som utvecklas vidare i det följande är restitution för innelig-

gande lager ca 4,0 milj kr, kostnader för Svensk Fisk ca 3,0 milj kr samt andra övergângskostnader ca 2,0 milj kr.

5.11.1 Restitution för inneliggande lager Fiskbranschens Riksförbund har föreslagit att restitution bör ges för de partier för vilka prisregleringsavgift erlagts och som finns i lager den 1 juli 1993 hos beredningsföretag och grossister. Utredningen instämmer i de av Fiskbranschens Riksförbund framförda kraven. Det skall dock påpekas att det ingår i Fiskeriverkets mandat att sänka eller återbetala prisregleringsavgiften, exempelvis i form av den föreslagna restitutionen prisregleringsavgiften, varför verket att

av uppmanas vidta denna åtgärd. En beräkning vid handen att kostnaden för

ger den föreslagna restitutionen blir högst 4 milj kr.

ca

5.1l.2 Svensk Fisk Prisregleringssystemets avveckling innebär att den generella prisregleringsavgiften upphör och därmed också grunden för finansiering

av regleringsföreningen Svensk Fisk, vars huvuduppgift är att handha marknadsreglerande åtgärder ifråga om i Sverige ilandförd fisk. Föreningen kan dock även, enligt sina stadgar, handha andra uppgifter som är förenliga med huvuduppgiften. Den ändring av förutsättningarna som sker per den l juli 1993 innebär att det huvudändanrål som anges i föreningens stadgar måste ändras.

Den överskottshantering som Svensk Fisk i dag svarar för blir efter den 1 juli 1993 en fråga för producentorganisationema. Någon möjlig-

-

118 Kapitel 5 SOU 1992136

het att ha en överskottshantering utanför en producentorganisation ges inte i EES-avtalet. Dock kan vissa övergångslösningar krävas.

Det är en statlig uppgift att kontrollera att försäljningsbestämmelserna i EES-avtalet efterlevs. Utredningen återkommer i avsnitt 5.12 till hur denna kontrollverksamhet bör vara organiserad. Svensk Fisk producerar även viss marknadsstatistik. Utredningen lämnar i avsnitt 5.13 ett översiktligt förslag om den framtida statistikhanteringen inom fiskets område. Svensk Fisks kompentens bör även kunna utnyttjas i samband med de i avsnitt 5.6 föreslagna informationskampanjema.

Det bör dock ankomma Svensk Fisks medlemmar att avgöra om föreningen skall upplösas eller få ett nytt ändamål för sin verksamhet. Stadgeändring fordrar dock Fiskeriverkets medgivande.

Regleringsverksamheten upphör i och med regleringsårets utgång den 30 juni 1993. Efter denna tidpunkt återstår dock arbete för kansliet några månader. Därefter följer uppgiften att avsluta prisregleringen. Kostnaderna för detta liksom de kostnader som uppstår samband med att Svensk Fisk får en förändrad roll eller avvecklas bör belasta prisregleringskassan. Hur stora dessa kostnader blir beror delvis på i vilken mån den personal finns i kansliet kan tas över

som och därmed finansieras av en producentorganisation. De administra-

tiva kostnader som kan komma att belasta regleringskassan under budgetåret 199394 bör beräknas till högst 3,0 milj kr.

Utredningen föreslår att en särskild utredningsman förordnas för att klara ut vissa praktiska frågorna i samband med att prisregleringen upphör. Det bör bli utredningsmannens uppgift att sondera möjligheterna till en fortsatt verksamhet för Svensk Fisk, vilket inkluderar alternativ finansiering. Går det inte att finna ett sådant alternativ bör utredningsmannen svara för verksamhetens avveckling.

5.11.3 Övriga övergångskostnader Även andra övergångskostnader bör uppkomma i samband med att prisregleringen upphör, exempelvis att Fiskeriverket, liksom Svensk Fisk, måste avsluta administrationen av prisregleringssystemet. Vidare kan det krävas olika former av övergångslösningen, exempelvis beträffande överskottshanteringen. För dessa ändamål bör det ur prisregleringskassan reserveras 2 milj kr.

SOU 1992136 Kapitel 5 119

5.12¶Kontrollorganisation

Genom EES-avtalet har Sverige åtagit sig att harmonisera konkurrensvillkoren för produktion av fisk och fiskprodukter. Detta innebär bl a att Sverige måste ha en kontrollorganisation.

Svensk Fisk svarar för den kontroll av landad fisk i dag finns.

som Genom EES-avtalet kommer emellertid andra omfattande

och mer krav på kontroll av landad fisk att ställas. Förutom en storlekssortering skall även en kvalitetsklassiñcering göras.

Det betonas i EGs regelsystem att kvalitetskontrollen är en myndighetsuppgift. Det finns dock, enligt utredningens mening, ingen anledning att i en ny kontrollorganisation involvera den kontroll av fisket som i dag görs av Kustbevakningen. Det finns samma sätt inte heller något anledning att till den nya organisation lägga den kontroll av fiskberedningsindustri, fiskauktioner 0 dyl som i dag utförs av miljöoch hälsoskyddsnämndema. Den uppgift en kontrollorganisation skall ha bör primärt vara att bevaka landningen av fisk.

-

Utredningen föreslår att Fiskeriverket får ansvaret för denna kontrollverksamhet. De skäl som huvudsakligen talar för denna lösning är att kvalitetskontrollen utgör en del av det marknadsregleringssystem på fiskets område, som Fiskeriverket har huvudansvaret för, samt att kontrollen inte är någon strikt livsmedelshygienisk kontroll utan primärt avser sorteringsbestämmelser etc.

Som visades i avsnitt 4.5.1 är den danska kontrollorganisationen mycket omfattande. Den omfattar både kontroll till sjöss och i ham-

en nama. Den totala kostnaden var för 1990 ca 135 milj Dkr. Utredningen avser att i sitt slutbetänkande även redovisa kontrollorganisationens organisation och omfattning i några andra EG-länder.

Utredningen återkommer även med ett mer detaljerat förslag till hur en kontrollorganisation bör vara organiserad och dimensionerad samt hur den skall samordnas med de kontrollinsatser som Kustbevakningen och Livsmedelsverketmiljö- och hälsoskyddsnämndema genomför. Dock menar utredningen att det är olämpligt att avveckla den kontroll som i dag finns och som sker i Svensk Fisks regi. Utredningen föreslår därför att det för nästa budgetår avsätts 1,5 milj kr för kontrollåtgärder, dvs att den nuvarande kontrollnivån kan behållas, men att denna kontroll utförs i Fiskeriverkets regi.

I avvaktan utredningens slutliga ställningstagande bör medel reserveras under budgetåret 199495 för kontrollinsatser.

120 Kapitel 5 SOU 1992136

l 3 Statistik

I avsnitt 4.3 gjordes en genomgång av statistiken inom fiskets område. Den består huvudsakligen fångststatistik och landningsstatistik. Inom ramen för EG ställs krav på båda typerna av statistik. Det kommer dock förmodligen att krävas förändringar inom båda statistiksystemen.

Regeringen har i oktober lämnat proposition 1992932101 om den statliga statistikens finansiering och samordning. I propositionen lämnas ett principförslag om en framtida ansvarsfördelning mellan SCB och sektorsmyndigheter. Förslaget innebär att en ny ansxarsfördelning diskuteras fram sektorsvis. En genomförandekommitté föreslås bli inrättad. Den skall till den l april 1993 till regeringen lämna en tidsplan för det fortsatta arbetet. Kommittén skall bl a gå igenom vilka effekter en ny ansvarsfördelning mellan SCB och övriga myndigheter, där sektorsmyndighetema ges ett ökat ansvar, får för de enskilda statistikproduktema och berörda myndigheters anslag.

Dagens landningsstatistik, som bygger de avräkningsnotor som upprättas mellan fiskare och förstahandsmottagare, har primärt varit en del i prisregleringssystemet. Så vitt utredningen kan bedöma kommer det att krävas uppgifter på denna detaljeringsnivå vid ett medlemskap i EG. Det är också viktigt att producentorganisationerra får möjlighet att delta i diskussionen kring vilka krav bör ställas utformningen och finansieringen av den framtida statistiken.

Det är rimligt att frågan om den framtida statistiken på fiskets område i första hand tas upp till behandlingen av den aviserade genomförandekommittén. I avvaktan på kommitténs ställningstagande talar starka skäl för att nuvarande statistik bibehålls.

5.14¶Finansiering

Som tidigare nämnts finansieras de insatser som i dag görs på fiskets område huvudsakligen via titel D. Fiske under Jordbruksdepartementets huvudtitel samt via prisregleringskassttn. Till detta kommer visst stöd till fisket som finansieras via andra titlar inom statsbudgeten.

Utredningen utgår från att behovet av insatser på fiskets område kommer att vara mycket stort, åtminstone under de närmaste åren. Denna bedömning grundas de problem som näringen har och som

SOU 1992136 Kapitel 5 121

beskrivits i avsnitt 5.2. Utredningen kan, i enlighet med de generella utredningsdirektiven, dock inte föreslå ökade utgifter utan utgår därför från oförändrade insatser via statsbudgeten. Utredningen föreslår emellertid flera förändringar, bl a att det stöd i dag utgår i form

som av fiskerilån ändras så att det kan utgå i form avskrivnings-

av lånbidrag se vidare avsnitt 5.5.

I prisregleringskassan finns per den l juli 1993 97 milj kr. Denna beräkning grundar sig på att det den 30 juni 1992 fanns 126 milj kr i kassan. Inkomstema för förra regleringsåret var 89 milj kr. Till detta kom 11 milj kr i ränteintäkter. För innevarande regleringsår har inkomsterna beräknats till 79 milj kr, vilket innebär minskning med

en 10 milj kr i jämförelse till föregående regleringsår. Till detta kommer ränteinkomster på ca 10 milj kr. Anledningen till denna beräknade minskning är en förväntad nedgång i de svenska landningama samt en viss stagnation i importen. För innevarande regleringsår har utgiftsramen av riksdagen fastställts till 111 milj kr. Till detta kommer det extra ränte- och amorteringsstöd på 7 milj kr till torskñskande fartyg i Östersjön som regeringen särskilt beslutat Detta

om. ger sammantaget en behållning per den 30 juni 1993 på 97 milj kr.

Utredningen har i det föregående föreslagit följande

Stöd till exportfrämjande åtgärder 5t4.2; 5,0 milj kr under vart och ett av de båda kommande budgêtåren;

.

Rationaliseringsstödet 5.5; Ändringar inom befintlig budgetram.

Konsumentfrämjande åtgärder 5.6; 30 milj

kr reserveras ur prisregleringskassan för ändamålet.

Utsättningar av fisk 5.7; 9,0 milj kr för vart och ett av de båda kommande budgetåren.

Regionalt stöd 5.8; 2,0 milj kr för vart och de båda kom-

ett av mande budgetåren.

Vattenbruket 5.9; Fortsatta insatser inom ramen sjukdomsbekämpning, tillgång till det statliga kreditgarantisystemet samt tillgång till tullfri kvot för regnbåge. Förslagen innebär inte någon ytterligare budgetbelastning.

Bildande av producentorganisation 5.10; högst 4,0 milj kr engångsvis för stöd vid bildande av producentorganisation samt 4,0 för vart och ett av de båda kommande budgetåren för stöd till Överskottshantering.

122 Kapitel 5 SOU 1992136

Prisregleringssystemets avveckling 5.11; 4,0 milj kr engångsvis för restitution för inneliggande lager, 3,0 milj kr engångsvis för kostnader i samband med Svensk Fisks nya roll samt 2,0 milj kr engångsvis för övriga övergångskostnader. En utredningsman tillsätts för att lösa praktiska frågor i samband med prisregleringens upphörande.

Kontrollorganisation 5.12; 1,5 milj kr för budgetåret 199394 samt att medel reserveras för det kommande budgetåret.

Statistik 5.l3; Frågan bör diskuteras vidare inom ramen för den av regeringens aviserade genomförandekommittén.

De förslag utredningen lagt innebär att det för budgetåret 199394 krävs en finansiering ur prisregleringskassan på 34,5 milj kr. Detta avser dels kostnader för budgetåret 199394, dels kostnader av engångskaraktär. Till detta kommer att 30 milj kr reserveras särskilt för konsumentfrämjande åtgärder.

I proposition 1991922120 om reglering av priserna fisk rn m sägs bl a att utsättningar och trygghetsförsäkring skall bekostas av näringen. Beträffade den långsiktiga omfattningen och finansieringen av utsättningar vill utredningen återkomma i sitt slutbetänkande. Utredningen menar att den långsiktiga finansieringen av trygghetsförsäkringen på fiskets område bör vara parallell med de lösningar som väljs inom jordbruket. Dock bör kostnaden för det kommande budgetåret finansieras via prisregleringskassan. Denna kostnad uppgår till 8,0 milj kr.

Sammanfattningsvis innebär detta utgifter för budgetåret 199394

ca 42,5 milj kr.

De åtgärder som föreslås för budgetåret 199495 har kostnadsberäknats till 20 milj kr. Till detta kommer de medel som utredningen menar bör reserveras för en kontrollorganisation. Utgiftema som utredningen föreslår uppgår därmed till 92,5 milj kr. Kostnadsramen för kontrollorganisationen bör vara högst 5 milj kr.

Flera av posterna är av uppskattade, varför det svårt att förutse exakt utfall av såväl inkomster som utgifter. De beräkningar som gjorts får betecknas som försiktiga. De visar på att det den l juli 1993 finns knappt 100 milj kr i regleringskassan. Till detta kommer ytterligare förräntning på medel i storleksordning 5-10 milj kr. Utredningen förutsätter dock att omfattningen av de olika stöden under budgetåren

SOU 1992136 Kapitel 5 123

199495 justeras när såväl kostnader intäkter säkrare kan beräk-

som nas.

Utredningen utgår i sina överväganden från att Sverige blir medlem i EG den 1 januari 1995. Dock menar utredningen att det även efter denna tidpunkt uppstår kostnader som kan behöva täckas pris-

ur regleringskassan, exempelvis i avvaktan på ett nytt finansieringssystem där nationellt stöd via statsbudgeten kombineras med de bidrag som ges med EG-medel fungerar fullt ut. Utredningen avser att i sitt slutbetänkande även diskutera altemativa, långsiktiga finansieringsformer vid sidan av statsbudgeten, exempelvis i form avgift på

av en svenskfängad tisk.

SOU 1992136 Kapitel 6 125

Lagförslag

6.1¶Bakgrunc

För anpassning av den svenska lagstiftningen statligt stöd och

om marknadsreglering inom fiskerisektom till EES-avtalet föreslår utredningen att omfattande ändringar företas i förordningen 1985439 om statligt stöd till yrkesfisket samt att lagen 1974226 prisreg-

om lering på fiskets område och förordningen 1986428 prisregle-

om ring på fiskets område ersätts av en ny lag och en ny förordning om marknadsreglering på fiskets område.

I 2 § förslaget ill lag ett Europeiskt ekonomiskt samarbetsom-

om råde EES anges att huvudbestämmelsema i EES-avtalet avtalet den 2 maj 1992 mellan EG och dess medlemsstater samt medlemsstaterna i den Europeiska Frihandelssammanslutningen EFI A ett Euro-

om peiskt ekonomisk samarbetsomrâde, artiklarna l-l29,

och vissa av de till avtalet hörande protokollen skall gälla som lag här i landet Se prop 199192l70 om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet EES, del bilaga bilaga 1.1.

Enligt artikel 20 i EES-avtalet .finns bestämmelser

och arrangemang som avser fisk och andra marina produkter i det till avtalet hörande protokoll Detta protokoll, on trade in fish and other marine products, som efter vad som följer ovannämnda lagförslag

av inte införlivas mej den svenska rättsordningen inkorporering,

genom innehåller förutom bestämmelser gällande övergivande tullar och

av kvantitativa restriktioner, en artikel 4 bl föreskriver att

som a

Aid granted trough State to the fisheries sector which

resources

distorts competition shall be abolished.

Legislation relating to the market organisation in the fisheries c-

s e

tor shall be adjusted so as not to distort competition.

Beträffande tolkningen av nämnda bestämmelser har i EES-avtalet infogats en Joint Declaration on the Agreed Interpretation of Article 4

126 Kapitel 6 SOU 1992136

1 and 2 of Protokol 9 on Trade in Fish and other Marine Products Joint Declaration. I denna fastslås följande.

While the EFTA States will not take over the acquis communautaire concerning the fishery policy understooi that, where reference made to aid granted through State resources, any distortion of competition to be assessed by the Contracting Parties in the context of Articles 92 of the EEC Treaty and in relation to relevant provisions of the acquis communautaire conceming the fishery policy and the content of the Joint Declaration regarding Article 61 3 c of the Agreement.

2. While the EFTA States will not take over the acquis communautaire concerning the fishery policy understo0l that, where reference made to legislation relating to the organization of the market, any distortion of competition caused by such legislation to be assessed in relation to the priciples of the acquis communautaire conceming the common organization of the market.

Whenever an EFTA State maintains or introduccs national provisions on market organization in the fisheries sector, such provisions shall be considered a priori to be compatible with the principles, referred to in the preceding subparagraph, they contain at least the following elements

a the legislation on producers organizations reflect the principles of the acquis communautaire regarding

establishment on the producers initiative;

-

freedom to become and cease to be member;

-

absence of dominant position, unless necessary in pursuance of

- a objectives corresponding to those specified in Articie 39 of the EEC Treaty;

b whenever the rules of producers organizations are extended to nomnembers of producers organizations, the provisions to be applied correspond to those laid down in Article 7 of Regulation EEC No. 368791;

SOU 1992136 Kapitel 6 127

c whenever provisions in respect of interventions to support prices exist or are established, they correspond to those specified in Title III of Regulation EEC No. 368791.

Föreskrifter om statligt stöd och om marknadsreglering inom fiskerisektom finns för närvarande i

lagen 1974226 om prisreglering på fiskets område PRL,

.

lagen 1984151 om punktskatter och prisregleringsavgifter,

.

förordningen 1985439 om statligt stöd till yrkesfisket YFF,

.

förordningen 1986428 om prisreglering på fiskets område PRF,

.

förordningen FIFS 19915 om import- och exportlicenser inom

.

Fiskeriverkets område,

förordningen FIFS 199229 om prisstöd på fiskets område för

regleringsåret 199293,

Fiskeriverkets föreskrifter FIFS 19917 om import- och export-

licenser,

Fiskeriverkets föreskrifter FIFS 19918 om prisreglerings- och

införselavgifter,

Fiskeriverkets föreskrifter FIFS 199230 om pristillägg på fiskets

område för regleringsåret 199293.

Fiskeriverkets, med stöd av bemyndiganden i nämnda lagar och förordningar, utfárdade föreskrifter har i huvudsak karaktären av verkställighets- och tillämpningsföreskrifter. EES-avtalet innebär emellertid att Sverige för undvikande av en snedvridning av konkurrensen på fiskets område måste beakta vilka föreskrifter som EG vid varje tillfälle tillämpar beträffande marknadsreglering, ändamål för vilka bidrag är tillåtna och tillåtna bidragsnivåer. Eftersom det kan förväntas ske fortlöpande frekventa förändringar i den tillämpliga EG-rätten synes det lämpligt att underlätta smidiga ändringar i den svenska lagstiftningen genom att i så stor utsträckning som möjligt lägga beslutanderätten för dessa föreskrifter myndighetsnivå. Detta bör även ur användarsynpunkt vara en stor fördel. Fiskeriverket bör således av regeringen generella bemyndiganden än de gällande att efter

ges mer nu beaktande av vad som följer av EES-avtalet och EES-lagen utfärda bestämmelser. Den nuvarande nivåfördelningen mellan förordning och myndighetsföreskrifter bör således inte bibehållas.

Kapitel 6 SOU 1992136

6.2¶Ändringar i förordningen om statligt stöd till

yrkesfisket

Av redovisade skäl bör förordningen ändras så att den erhåller karaktären av en utpräglad ramförfattning med få detaljbestämmelser och relativt vida bemyndiganden för Fiskeriverket att inom givna anslagsramar lämna bidrag efter beaktande av vad som följer av EES-avtalet och EES-lagen. Utredningens förslag har utformats som en ändring i förordningen. Eftersom förslaget innebär att ett stort antal paragrafer strykes kan dock ifrågasättas om inte en formellt sett ny förordning bör utfärdas.

6.3¶Marknadsregleringslag och marknadsregleringsförordning allmänmotivering

- De marknadsreglerande bestämmelserna måste efter EES-avtalets ikraftträdande vara förenliga med principerna i EGs marknadsordning på fiskets område. För att tillfredsställa detta krav bör bestämmelserna åtminstone omfatta föreskrifter om producentorganisationer och marknadsreglering enligt EGs rådsförordning nr 368791 on the common organization of the market in fishery products.

Eftersom stora förändringar krävs i den svenska marknadsreglerande lagstiftningen föreslår utredningen att prisregleringslagen och prisregleringsförordningen upphävs och ersätts av en ny lag och en ny förordning om marknadsreglering på fiskets område. Till de nya författningama bör från nu gällande föreskrifter överföras bemyndiganden för Fiskeriverket att föreskriva om import- och exportlicenser samt om införsel- och utförselavgifter för varor som införs till respektive utförs från landet till eller från annat land än EES-land. Vid ikraftträdandet, som anpassas till tidpunkten för EES-avtalets ikraftträdande, bör prisregleringslagen och prisregleringsförordning-

upphävas. Ärenden anhänggigjorts före ikraftträdande bör en som dock handläggas enligt de gamla bestämmelserna.

I författningsförslagen har inlagts noter som inte är avsedda att ingå i den slutliga författningstexten. Notema är tänkta som stöd när bestämmelserna jämförs med vad som gäller inom EG. Vid utforrnningen förslagen har element, med hänvisning till vad som följer

av

SOU 1992136 Kapitel 6 129

av EES-avtalet och i övrigt av utredningen ansetts lämpligt, hämtats från följande rättsakter gällande inom EG.

Rådsförordning rf 368791 MOF Council Regulation EEC

nr No 368791 the organization of the market in fishery

on common products.

Rådsförordning 10376 Council Regulation EEC No 10376

nr of 19 January 1976 laying down common marketing standards for certain fresh or chilled fish.

Rådsförordning nr 10576 Council Regulation EEC No 105f6 of 19 January 1976 on the recognition of producers organisations in the fishing industry.

Rådsförordning nr 177282 Council Regulation EEC No 177282 of 29 June 1982 laying down general rules concerning the extension of certain rules adopted by producers organizations the fisheries sector.

Rådsförordning nr 314082 Council Regulation EEC No 314082 of 22 November 1982 on granting and ñnancing aid granted by Member States to producers organizations in the fishery products sector.

6. Kommissionsförordning kf 145283 Commission Regulation

nr EEC No 145283 of 6 June 1983 defining the administrative

expences of producers organizations in the fishery products

sector.

7. Kommissionsförordning nr 206280 Commission Regulation EEC No 206280 of 31 July the conditions and procedure for

on granting or withdrawing recognition of producers organizations and associations thereof in the fishing industry.

Kommissionsförordning nr 319082 Council Regulation EEC No 319082 of 29 November

1982 laying down detailed rules for the extension of certain rules adopted by producers organizations in the fisheries sector to nonmembers.

Kommissionsförordning nr 150183 Commission Regulation EEC No 150183 of 9 June 1983 the disposal of certain fishery

on

130 Kapitel 6 SDU 1992136

products which have been the subject of measures to stablize the market.

Rättsakter av intresse för marknadsregleringen är även

10. Kommissionsförordning nr 220282 Council Regulation EEC No 220282 of 28 July 1982 laying down general rules or the granting of financial compensation in respect of certain fishery products.

ll. Kommissionsförordning 313782 Commission Regulation

nr EEC No 313782 of 19 November 1982 laying down cetailed rules for the granting of financial compensation in respec of certain fishery products.

12. Kommissionsförordning nr 370385 Commission Regulation EEC No 370385 of 23 December 1985 laying down etailed rules for applying the marketing standars for ceruin fresh or

common chilled fish.

6.4¶Specialmotiveringar till förslaget till maiknadsregleringslag MRL

1 § Bestämmelsen för övriga marknadsreglerarde föreskrif-

anger en ram ter. Varuförteckningen överensstämmer med den i artiiel 1 i EGs rådsförordning nr 368791 MOF. Eftersom EES-lagei innebär en anpassning till EGs föränderliga regelverk bör detaljtxstämmelser utfärdas på regerings- eller myndighetsnivå.

2 § Det nödvändigt att i lagen hänvisa till EES vid angivande av

synes tillämpningsområdet för bestämmelser om licenser ochavgifter för import- och export.

3 § Bemyndigande som, på samma sätt som artikel 2 i MOF, anger en

för handelsnorrner. Av skäl som anges i motiveringar till l § bör ram detaljregler beslutas på myndighetsnivå.

sou 1992136 Kapitel 6 131

4 § EG har under senare tid lagt stor vikt vid åtgärder ägnade att förstärka tillsyn och kontroll. Bestämmelsen motsvaras artikel 4 i MOF.

av Fiskeriverket bör kunna överlåta det praktiska kontrollarbetet

annan myndighet såsom länsstyrelse eller kommun eller ett enskilt kontrollföretag på sätt sker SGS Sweden AB.

som nu

5 § Föreskrifter om producentorganisationer bör tas in i lag eftersom kraven på och villkoren för dessa organisationers verksamhet inte enbart är hänförliga till den statliga bidragsgivningen utan utgör

en del i ett system för reglering av priserna på och utbudet fiskeri-

av varor i syfte att stabilisera marknaden. Producentorganisationemas verksamhet regleras därvid på ett sätt som för de enskilda medlemmarna innebär inskränkningar i den personliga och ekonomiska friheten. Både medlemmar och, efter särskilda beslut, andra än medlemmar blir bundna av producentorganisationemas bestämmelser oavsett om något statligt stöd utgår eller inte. Föreskriften är förenlig med föreskriften i 8 kap 2 § 3 regeringsformen att före-

som anger skrifter om enskildas personliga ställning deras personliga

samt om och ekonomiska förhållanden inbördes skall meddelas lag.

genom

6 § Villkoren för erkännande motsvarar dem i artikel 5 första stycket MOF och i artikel 2 punkt 2 i rådsförordning nr 10576. Villkoret under punkt om bundet medlemsskap i tre år, synes inte helt korrespondera med punkt 2 a strecksats 2 i Joint declaration, sti-

som pulerar freedom to become and cease to be a member, skall

men jämföras med artikel 2 punkt 1 d bb i rådsförordning 10576.

nr Villkoret under punkt 3 är avsett att kompletteras med föreskrifter på regerings- och myndighetsnivå beträffande avgränsning de

av varugrupper som skall vara föremål för producentorganisationemas verksamhet. Bestämmelser härom återfinns artikel 1 i rådsförordning nr 10576. Villkoret under punkt 4 b skall jämföras med 7 § tredje stycket förslaget till marknadsregleringsförordning och med artikel 2 i kommissionsförordning nr 206280.

132 Kapitel 6 SOU 1992136

7 § Återkallelseförbehåll bör finnas i den författning på vilken till-

en ståndsgivning grundar sig. Retroaktiviteten utgör ett reprassivt inslag som i sig motiverar att bestämmelsen läggs på lagnivå.

8 § Orienteringspriser och återtagspriser skall ligga till grunc för prisreglerande marknadsinterventioner. Prisregleringen utgör inte enbart grund för bidragsgivning utan är avsedd att bidra till stabilitet på marknaden. Av samma skäl som anförts under kommentaren till 5 § bör bestämmelsen tas i lag.

9 § Föreskriften reglerar producentorganisationers inbördes förhållanden och har dessutom betydelse för organisationemas utnyttjande av det statliga bidragssystemet. Om föreskriften i 13 § i detta lagförslag tilllämpas blir bestämmelsen av betydelse även för andra än medlemmar. Av samma skäl som anförts under kommentaren till 5 §bör bestämmelsen tas i lag.

10 § Bestämmelsen innebär i praktiken att återtagen fisk får inte försäljas för mänsklig konsumtion.

11 § Anger att producentorganisationer skall finansiera återtag av fisk från marknaden genom avgifter från medlemmama.

12 § Kravet på information från producentorganisationerna motsvarar i huvudsak artikel 9 punkt 4 i MOF.

13 § Av Joint Declaration följer att Sverige till uppfyllande av förpliktelserna i EES-avtalet i den nationella lagstiftningen bör bereda möjlighet att utfärda föreskrifter av i paragrafen angivet slag. Endast vid ett fåtal tillfällen har sådana bestämmelser utfärdats inom EG. Det är dock möjligt att situationer kan uppstå då det är angeläget m söka und-

SOU 1992136 Kapitel 6 133

vika prisdumpningar. Föreskrifter som regeringen eller Fiskeriverket meddelar med stöd av bemyndigandet bör avfattas så att det tydligt framgår att det är producentorganisationens regler vid en given tidpunkt som upphöjs till nonner. Om förändringar sker i organisationens regelverk skall detta enligt 12 § anmälas till den norrngivande myndigheten som har att ändra i de offentliga föreskrifterna. Jämför med artikel 7 i MOF.

14 § Föreskrifter om sådan betalningsskyldighet motiveras av att ickemedlemmar också kan utnyttja producentorganisationens avsättningsoch återtagshantering. Jämför med artikel 7 punkt 5 i MOF.

15-22 §§ Bestämmelserna om licenser och avgifter för import och export av fiskerivaror har i huvudsak oförändrade överförts från prisregleringslagen PRL. Vid den slutliga utformningen bör beaktas i vilken omfattning EFT A-ländema kommer att ratificera EES-avtalet.

23-29 §§ En väl fungerande tillsyns- och kontrollfunktion är av central betydelse för marknadsregleringen. Vissa föreskrifter tillsyn, kontroll

om och uppgiftsskyldighet har därför intagits direkt i lagtexten. Därutöver bör dock regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Fiskeriverket ges möjlighet att föreskriva om ytterligare bestämmelser. De grundläggande bestämmelserna om uppgiftsskyldighet är avsedda att omfatta alla personkategorier och verksamheter inom området för marknadsregleringen. Vid utformningen av föreskrifterna har element hämtats både från gällande prisregleringsförfattningar och från lagen 1992888 om uppgiftsskyldighet på jordbrukets område. I 4 § sistnämnda författning finns bestämmelser som är tillämpbara för ändamålet att insamla de statistiska uppgifter som behövs för marknadsregleringen. Det synes dock fördelaktigt att integrera dessa bestämmelser i marknadsregleringslagen. Därigenom blir användaren hänvisad till så få författningar som möjligt.

134 Kapitel 6 SOU 1992136

30 § Föreskriften är utformad med förutsättningen att ansvarsbestämmelser endast skall återfinnas på lagnivå. Eftersom de viktigaste detaljbestämmelsema förutsätts bli meddelade på regerings- och myndighetsnivå blir hänvisningen till sådan normgivning viktig.

32 § Bemyndigandet är utformat för att möjliggöra en smidig anpassning av de svenska marknadsreglerande föreskrifterna till förändringar i EGs regelverk och vad i övrigt beslutas i internationella överenskommelser.

6.5¶Specialmotiveringar till förslaget till marknadsregleringsförordning MRF

1 § Tillämpningsområdet som avgränsas genom en hänvisning till marknadsregleringslagen innefattar sådan import- och exportreglering som har ett marknadsreglerande syfte. Detta har dock inte som i 1 § prisregleringsförordningen explicit uttryckts. I andra stycket har dock intagits en hänvisning till föreskrifter om import- och exportreglering inom fiskesektom som föranleds av utrikespolitiska överväganden och åtaganden.

2 § Det finns anledning att i förordningen på samma sätt som i marknadsregleringslagen definiera vissa begrepp med anknytning till Sveriges åtaganden med anledning av EES-avtalet.

3 § Bestämmelsen ger Fiskeriverket ett vitt bemyndigande att meddela kompletterande föreskrifter. Dessa kan avse sådana föreskrifter om emballage och märkning av varor som anges i 3 § förslaget till marknadsregleringslag men även annat somutvecklingen inom EES-området ger anledning till. Vid tillämpning av bemyndigandet bör verket beakta de begränsningar som kan följa av 8 kap regeringsformen.

SOU 1992136 Kapitel 6 135

4 § Bestämmelsen avgränsar tillämpningsområdet för sådan klassificering som avses i 3 § andra meningen förslaget till marknadsregleringslag samt överlåter åt Fiskeriverket att meddela närmare föreskrifter. Utformningen har skett med utgångspunkt från artikel 12 i MOF och artikel 2 i rådsförordning nr 10376.

5 § Bestämmelser gällande prövningsförfarandet vid erkännande av producentorganisation bör kunna meddelas av Fiskeriverket med stöd av bemyndigandet i 30 § att meddela verkställighetsföreskrifter. Skyldigheten i andra stycket för Fiskeriverket att övervaka att erkända producentorganisationer även fortsättningsvis uppfyller villkoren för erkännande har tillkommit för att effektivisera återkallelseförbehållet i 7 § förslaget till marknadsregleringslag.

6 § Första stycket motiveras av åliggandet i punkt 2 andra stycket a strecksats tre i Joint Declaration.

I andra stycket görs en avgränsning av producentorganisationemas verksamhetsområde i enlighet med artikel 1 punkt 2 i rådsförordning nr 10376.

Produktionskraven är hämtade ur artikel 2 i kommissionsförordning nr 206280.

7 § Bestämmelsen är utformad med utgångspunkt från artikel 6 i MOF. Jämför även rådsförordning nr 134082 och kommissionsförordning nr 145283.

8-9 §§ Beträffande behovet av dessa föreskrifter hänvisas till vad som anförts under 13 § i motiveringen till förslaget till marknadsregleringslag.

136 Kapitel 6 SOU 1992136

10 § Av Joint Declaration punkt 2 c följer att bestämmelserna under rubriken Prisordning i MOF avsnitt III, artiklarna 9-21 bör beaktas vid beslut om statliga prisstödsåtgärder.

Föreskrifter om statliga stödåtgärder faller under regeringens förordningsmakt. Kapitlet Marknadsstöd återfinns därför inte i förslaget till marknadsregleringslag. Bestämmelsen utgör ett vitt bemyndigande för Fiskeriverket att inom givna ramar besluta om bidrag.

I andra stycket är en exemplifiering. Stödfonnema är hämtade ur artiklarna 13-21 i MOF.

12 § Bestämmelsen är utformad med förebild i artiklarna 10 och 12 i MOF.

14-28 §§ Bestämmelserna är i huvudsak överförda från prisregleringsförordningen.

29 § Förslaget till marknadsregleringslag ger regeringen möjlighet att disponera över frågor om erkännande av producentorganisationer ge-

delegation prövningsrätten till Fiskeriverket. Överprövning nom av av sådana ärenden bör göras av regeringen.

30 § Bemyndigandet för Fiskeriverket att meddela verkställighetsföreskrifter har, efter mönster i fiskeriförordningen, kompletterats med rätt för verket att komplettera normgivningen på marknadsregleringsområdet med föreskrifter föranledda av internationella överenskommelser eller rekommendationer. Vid tillämpning av bemyndigandet bör verket beakta de begränsningar kan följa av 8 kap regerings-

som formen.

I andra stycket har intagits en hänvisning till EES. Eftersom delar

EES-avtalet bli inkorporerade med svensk rätt bör regeringav avses

vid bemyndiganden till myndigheter att meddela föreskrifter, kunen,

åberopa avtalet likväl EES-avtalet och annan svensk lagstiftna som ning vid avgränsning bemyndigandets omfattning.

av

Förslag1992-12-14 Bilaga 1 I 2

Förordning om ändring i förordningen 1985439 statligt om stöd till yrkesfisket m.m.;

utfärdadden

Regeringenföreskriveri frågaomförordningen1985439 omstatligtstöd till yrkcsñsketm.m. delsattll. 12,13.16, 19,34.35,36.37,38och39§§skallupphöra gälla.att deLratt 10.14och15 skallhaföljandelydelse. deLr deti förordningenatt skallinföras paragraf.14 enny a avföljandelydelse.

Inledande bestämmelser 1 § Statligtstödfår i månavtillgång medelochmedbeaktande avvadsom följeravbestämmelsemai lagen1993000 omettEuropeisktekonomisktsamarbetsområdeEES lämnasenligtdennaförordning till investeringariñskeföretag. vid fângstbegränsning, vid skada ñskeredskap. 4. vid skrotning fiskefaityg,av till investeringarifiskberedningsföretag.

2 § Stödetlämnasi formavbidragochstatliggarantiför lånlânegaranti.

Investeringar i fiskeförefag

8 § Lånegarantifår lämnasför förvärvavñskefartygeller utrustningellerredskap behövsför av som ett rationelltfiskeochsomharekonomisklivslängd kanberäknasöverstiga som tre 31. åtgärdersomkan förbättrafisketeller kan som förbättraarbetsmiljöniett ñskefartygellerminskadriftskostnader-naförettsådantfartyg. uppförande mindreanläggningför beredningav avfisk ellerfor fiskodling. omverksamhetenskallbedrivasi kombinationmedyrkesfiske.

10§ statsbidragfår lämnastill åtgärdsombehövsför attrationalisera fiske-ett företag.

. , Fångstbegränsning 14§ Bidrag får lämnasmedhögstXXX kronor fartygocharbetsdag

per ñskeföretagsom gnmdavförbudmotfortsatthavsfiskeharfåttlikviditetssvå righeter.

14 § Bidragfår lämnastill ñskeföretaga sompågrundavminskadefångstmöj ligheterplanerar stillaliggandeett medsittñskefartyg.

Skada på flskeredskap

15 Harfastñskeredskapsomanväntsför Iax-ellerâlñskeskadatsellerförlc ratsi sambandmedstorm.fårbidraglänmasomredskapetföreskadanvari full gott skick och åtgärderså långt sommöjligt vidtagits för att avvärjaelle begränsaskadan. Med fast ñskeredskapavsessådantredskapsomenligt 2 § tredjestycketlagen 1950596 omrätttill fiskeärfastredskap.dockinteñskebyggnad.

Dennaförordningträderi kraftdenl juli 1993.Äldreföreskriftergällerforfa randeifrågaomstödsomharbeviljatsföreiloaftträdandet

Utredningenföreslår bidragetatt justerasså ersättningenatt bättresvararmotde faktiskakostnadernavidstillaliggande. Ändringeninnebär lånintelängreatt utgörstödform.

Förslag1992-12-14 Bilaga 2 1 m

Lag marknadsreglering på fiskets område; om

utfärdadden

Enligtriksdagensbeslutföreskrivsföljande.

Inledande bestämmelser För regleramarknadenpå fisketsomrâde]skallbestämmelsernai denna 1§ att lagtillämpaspå näringsverksamhetmedavseende varoravföljandeslagenl98710682. ligt 16.19och23kap.tulltaxelagen

Tulltaxenr Varunr Varuslag 03.01-03.07 Samtligavaruslag 05.11 910 Produkteravñskelleravkräftdjur.blötdjurellerandra ryggradslösaVattendjur;dödadjuravsådanaslagsom 3 kap.,otjänligatill människofoda omfattasav 16.04 Fisk.bereddellerkonserverad;kaviar 16.05 lQ-äftdjur.blötdjurochandraryggradslösaVattendjur, bereddaellerkonserverade 19.02 Pastaproduktermedinnehållöver20viktprocentavfisk. ur lcräftdjur,blötdjurellerandraVattendjur 23.01 200 Mjöl ochpelletaravfiskelleravlqäftdjur,blötdjureller andraryggradslösaVattendjur

2§ [dennalagavsesmed EES-länderdeländer omfattasavavtaletden2maj 1992mellanEG som ochdessmedlemsstatersamtmedlemsstaternai EFIA omEuropeiskaekonomiskaSamarbetsområden EES-lagenlagen1993000 ett Europeisktekonomisktsamarbetsom områdeEES.

Försäljnlngsbestämmelser 3§ Varor deslag i l §fårmarknadsföras.utbjudas.försäljaseller av somanges på sättbringasi omsättningendast deuppfyllerdeföreskriftergällande annat om handelnmed sommeddelasavregeringeneller, efterregeringensbevarorna Jfrart20i EES-avtaletsomhänvisartillprotokoll9 i avtalet. dettaSe prof..art4., pktl och Bindandeföreskrifterfinnsi JointDeclaration theon Agreed lnterpraationofArticle4 l and2 ofProtocol9onTradeinFishandother MarineProduas.Materiellabestämmelserfinnsiavsn1iEâzsrådsförordningur 368791on thecommontxganizationofthemarketinñsheryproductsMOF och irådsföradningarnanr10306.10576.177282och314082samti EG-komnriscioneusförordningarnr145283.206280.319082och150183 1 Jfrrt 1MOF

myndigande,Fiskeriverket.Sådanaföreskrifterkansärskiltavseklassificeringi varukategoriefter farskhet,storlekeller vikt. emballage,bearbetningsgradoch märkningl.

4 Fiskeriverketskallkontrolleraattvarorsomomfattasavsådanaföreskrifi 3 §överensstämmermeddessa.Kontrollfår skei allaharrdelsled tersomavses ochundertransport. Om Fiskeriverketvidkontrollfinnerattklassificeringenbeträffandeenviss varaärfelaktigfår verketändraklassificeringen. överlåta utförakontrollen Fiskeriverketfår annanatt

Producentorganisationefl

5 § Medpmducentorganisatianavsesi dennalagen organisation,ellersammanslutning organisationer,avproducentersomhartillkommitpåproducenav temasegetinitiativ i syfteatt främjaåtgärderägnadeatt säkraett rationellt bedrivande fisketoch förbättringavförsäljningsvillkorenför derasprodukav en och vunniterkännande särskiltbeslutavregeringeneller, efter ter som genom regeringensbemyndigande,Fiskeriverket. Åtgärder i förstastycketskall särskiltgälla genomförandeav somavses fângstplaner,koncentrationavutbudochregleringavpriser.

Erkännande

6 § Förattvinnaerkännandeskallenproducentorganisationuppfyllaföljande villkors. Organisationensmedlemmarskall,for attfrämjadei 5 § avseddaåtgärder-

na,varaförpliktadeatt a producentorganisationenavsättahelaproduktionenavdenellerde genom skulldeharblivit medlemmar.organisationenkandockbeslutaatt varorför vars förpliktelseninteskallgällai defalLavsättningenskerefteri förvägfastställda

gemensammaregler, b vid produktionochavsättningfölja dereglersomproducentorganisationen fastställtmedsärskiltsyfteattförbättravaromaskvalitetochattanpassautbudet till efterfrågan. Medlemsskapetiorganisationenskallförenskildapersonervara bundeti enperiodavminsttre . Organisationensverksamhetskall omfattaenellerflera varor av sådana slag i föreskriftersommeddelasavregeringeneller,efterregeringens somanges Fiskeriverket7. bemyndigande, Organisationenskall a hasitt sätei Sverige,

Motsvararramföreslaifteniart2MOFomhandelsnormer.Föreskriftermotsvarande art12MOFochi 10376tas regerings-ochmyndighetsnivå. 7 Jfrart4MOF 3 Lagenbörtillåtaattkontrollfttnktionenöverlåtestill annanmyndighetsåsom länsayrelsenellerförändamåletinrättadmyndighetsåsomdendanska Fiskerikontrollenellertill ettprivatföretag.Närmarebestämmelsertillsynom och kontroll undertas särskildkapitelrubrik. Föreskrifterhärom tasbör ilagi enlighetmed8 kap2§3regeringsformen Villkorenlm5 stl MOFochartZpkt l rf 10576 JfrJointDeelaration strecksats2a 2 Jfrartl 10576

b kunnadokumentera minstaårligproduktionenligtvaden somangesi före- MRL skriftersommeddelas regeringeneller,efterregeringensbemyndigande.Fis-

av ker-iverket.

c ha antagitreglersomuteslutervarje form avdiskriminering enskilda

av producenterellerproducentorganisationerfrånEES-länderpågrund nationali-

av tetella hemort,

d hadenrättsligahandlingsförrnåga krävsförsom attfullgörasinauppgifter, e föranpassning produktionentill efterfråganhaantagitav

gemensammare-

gleromårligafångstplanerochavsättning.

f haantagitenplan för kvalitetsfrämjandeåtgärderoch for Standardisering avproduktionen.

g enligt dessstadgarvaraskyldigatt upprättasärskildbokföringför varje verksamhetsområdesomärföremålför erkännande.

h haupprättateninterventionsfondför finansiering återtagsåtgärderbe-

av träffandesådanavarorsomintekunnatavsättas marknaden.

Regeringeneller. efterregeringensbemyndigandeFiskeriverket,får meddela föreskrifteromdeytterligarevillkor för erkännande producentorganisationer

av sombehövsför marknadsregleringen.

7 § Ett erkännandeskall återkallasom enproducentorganisationinte längre uppfyller de fastställdavillkorenellerom erkännandet grundatär felaktiga upplysningar.Om produeentorganisationenfdrfarit svikligt skall återkallelsen gällaretroaktivt.

Återkallelseskall inte skeomdet grundavforcemajeure eller naturbetingadeskälblivit omöjligtattuppnådeminstaårliga fångstersomfastställtsi föreskriftersoiriavsesi 6 §4 b.

Prisreglering

Orientering-priserochálertagspriser

- 8 § Föratterhålla fastprisnivåen till ledningförstatensochproducentorganisationemasmarknadsinterventioneri prisreglerandesyfte skall regeringeneller. efterregeringensbemyndigande.Fiskeriverketårligenförefångstsäsongenseller fångstperiodernasbörjanfor varjesådantvaruslag i föreskriftermed-

somanges deladeavregeringeneller, efterregeringensbemyndigande,Fiskeriverketfastställaför helalandetgällandeorienxeringspriserochátertagspriser.

Orienteringprisernasom.förutomattligga till grundför statligastödåtgärder till producentorgnisationerochsådanaorganisationersstödtill sinamedlemmar, hartill syfteatt

stabiliseramarknadspriserna förebyggaoch attöverskottuppstår,

hjälpatill attupprätthållaproducenternasinkomster,

tillvaratakonsumenternasintressen.

Föreskrifteromberäkningen orienterings-av ochåtertagsprisermeddelas

av regeringeneller.efterregeringensbemyndigande,Fiskeriverket.

9 § Enproducentorganisationkanför varorsomavsesi l § fastställa förett

organisationengällandeåtertagsprisundervilket dennaintesäljer medlemmarna

av inlevereradevarorl.

Jfran9MOF

Om återtagsprisharfastställts

skall producentorganisationenersättamedlemmarnaför från marknaden återtagnamängderavsådanavarorsomavsesi 8

kanproducentorganisationenersättamedlemmarnafor andrai l § angivna varorändei8 §avsedda.

10§ Enproducentorganisationfår endastdisponeraöveråtertagnavaror ett sådantsätt att den normalaavsättningen deav berördavarukategoriernainte hindras.

11§ För finansieringav återtagsâtgärdemaskall avproducentorganisationer upprättasintervenliønsfandersom finansierasgenomavgifter beräknadepå grundval devarumängdersomsaluförsellerharsittursprungi ettfördelnings-

av system.

12§ Producentorganisationemaskall till regeringenellerdenmyndighetsom regeringenbestämmermeddelaföljandeuppgifterl.

En förteckningöverdevarorför vilka organisationenavsertillämpadet i 9 § beskrivnaåtertagssystemet.

Dentidsperiodundervilkenåtertagsprisemaärtillämpbara. Avseddaochtillämpadeåtertagsprisersstorlek. Meddelaförändringariorganisationensregelverk.

Tillämpningavproducenlarganisationerxreglerpå andraänmedlemmar

13§ Om enproducentorganisationbedömssomrepresentativför produktion

Iandningsställenzfår ochavsättningi ettvisstkustomrâdeeller ett eller flera regeringeneller, efterregeringensbemyndigande.Fiskeriverket,forattfrämjaen störrestabilitet marknaden,beslutaatt deregler beträffandeavsättningoch återtagav varorsomorganisationenantagitfor sinaegnamedlemmarskallgälla ävenförproducentersominteärmedlemmaravorganisationenochsomavsätter eneller fleravaroravdeslagsomavsesi l §i sammakustområdeeller sam-

landningsplatsera. ma 14§ Vid tillämpningav13§ fårbeslutasattproducentersominteärmedlemar i producentorganisationenpliktigaär attbetalahelaellerendelavsådanavgift sombetalasav organisationensmedlemmari den mân avgiftenär avseddatt täckaadministrationskosmadersom uppkommitgenomtillämpningenavdeni 13§ avseddaordningen4.

Licenser för import och export 15 § Regeringeneller, efter bemyndigandeav regeringen,Fiskeriverketfår i marknadsxeglerandesyfteföreskrivaattsådanavarorsomanges1 somvid import-ellerexporttillfälletinte omfattasavbestämmelsernai EES-lagenintefår förasin i ellerut urlandetutansärskilttillstånd;impartlicensellerexportlicens.

16 § AnsökningaromlicensprövasavFiskeriverket. I Jfrm 9pkt MOF4 3 Norm bedömningenför enlart2kf 319082 3 Jfrut 7MOF

Jfrut 7pktSMOF

Införselavgift och utförselavgift MRL

lryärselavgiji

17§ Regeringeneller. efter bemyndigandeavregeringen.Fiskeriverketfår i marknadsreglerandesyfteföreskrivaattdetför sådanavarorsomangesl som vid importillfálletinteomfattas bestämmelsernaav i EES-lagen,ochsomförsin ilandet importñsk skallbetalasinjörselavgrft.

18 Införselavgift§ skall,ominteFiskeriverketeftersamrådmedGeneraltullstyrelsenföreskriverannat,betalastill Tullverketi denordningsomgällerför tull. Även i övrigt gäller sådanti fall i tillämpligadelarvadsomärföreskrivetom tull. Avgiftsmedlenskall inlevererastill Fiskeriverketi denordningregeringen bestämmer.

Uqärselavgij

19§ Regeringeneller, efterbemyndigandeavregeringen,Fiskeriverket fö-får reskrivaattdetför sådanavarorsomanges1 ochsomvid exoprttillfalletinte omfattasavbestämmelsernai EES-lagen.ochsomförsuturlandetexportñsk skallbetalasraförselavgiji.

Föreliggeravgiftsskyldighetfår,omFiskeriverketintemedgerannat,utförsel skeendastombevisattavgiftenharerlagtsföretesför tullmyndigheten.

Fiskeriverketfår somvillkor för medgivandeenligtandrastycketföreskriva attsäkerhetskallställasfor avgiftsbeloppet.

Ganensanvnabestämmelser

21 § Avgift somavsesi dennalagberäknasefterdenprocentav varansvärde eller det beloppför kvantitetsomregeringeneller, efterregeringensbemyndigande.Fiskeriverketbestämmer.

21 § Regeringeneller,efterregeringensbemyndigande.Fiskeriverket medgefår befrielsefrånavgiftelleråterbetalningavavgift.

22 § Avgiftsmedelsominteåtgårtill uppbördellerkontroll användstill andra åtgärderpåfisketsområdeenligtföreskriftersomregeringeneller,efterregeringensbemyndigande.Fiskeriverketmeddelar.

Tillsyn och kontroll m.m.1

23 § Fiskeriverketutövartillsyn överefterlevnaden dennalag ochmedstödav av lagen meddeladeföreskrifter. Fiskeriverketkontrollerarävenatt uppgifter somsamlatsin medstödavlagenärriktiga Fiskeriverketfår överlåta annan attutövatillsynen.

24 § För tillsynenharFiskeriverketrätt attfåtillträdetill områden.lokaleroch andrautrymmenoch därgöraundersökningarochta prover.Fiskeriverkethar

Jfratt4pkt1MOFochlagen099288 omuppgiftsskyldighetpåjadbrukets område

rätt att begäran defå upplysningarochhandlingarsombehövsför tillsynen och kontrollen. Polismyndighetenskall begäranlämnadenhjälpsombehövsvid tillsynen.

Uppgifisskyldighelmm

25§ En näringsidkaresomtarbefattning medellersomlevererarvaror som användsvid framställningavsådanavarorsomavsesi 1 är§ skyldigattlämna myndighet regeringenbestämmer uppgiftomsinverksamhettill den som 26 § Skyldighetenenligt25 § omfattaruppgifterom marknadsreglerade avsändningsland,ursprungsland,kvantitetoch varors värdez, denbenämningundervilkenenrörelsedrivs.person-eller organisatonsnummerochadress, ñskares personnummerochadresseller, i frågaomfiskelag,namn. namn, ochadressför densomharutsettsattföreträdalaget,samtñske personnummer fartygetsdistriktsbeteckningochigenkänningssignal, 4. inköptaellerförsåldakvantitetermeduppdelning aner,sorteringaroch klassificeringar, inköps-ellerförsäljningsprisförfångstperarLsorteringochklassificering, mottagnings-elleravlämningsplatsför inköptaellerförsåldafångster, datumför köpellerförsäljning.

Användningavuppgifterna

27§ Uppgifter samlatsin medstödavdennalagfår användasavFiskerisom verketi dessverksamhetoch Statistiskacentralbyrånför statistiskaändamål av ochför förandeavregister. Användsinsamladeuppgifterförframställningavoñciellstatistikgäller.med undantagför uppgiftsskyldigheten,lagen1992889 om denoficiellastatisti ken.

Insamlandemyndighet

28 § Uppgifternaskalllämnastill denmyndighetsomregeringenbestämmer. Regeringenellerdenmyndighetsomregeringenbestämmerfår meddelanärföreskrifteromdeuppgiftersomskalllämnassamtomsättetochtidenför mare uppgiftslämnandet

29 § Denmyndighet uppgiftskalllämnastill fårmeddeladeföreläggansomen den behövsför attuppgiftsskyldighetenenligtlagenskallfullgöras.I beslut som omföreläggandefårmyndighetensättautvite.

Ansvarsbestämmelse 30 § Till bötereller fängelsei högsttvå dömsdensommeduppsåtellerav oaktsamhet brytermotföreskrifter meddelatsmedstödavbemyndigandei denna som lag,

Jfr23aåPRLoch21-25 PRF.§§ 1 MotsvZl §PRL

inte efterföljtproducentorganisationsregleromavsättningochåtertagdär MRL sådanareglergjortstillämpligaför andra medlemmarenligtän bestämmelsernai 13

brytermotbestämmelseni lO §

4. hindrarellerförsvårartillsyn ellerkontroll,

intefullgöruppgiftsskyldigbetenligtdennalagellerlämnaroriktiguppgift.

Till ansvarskallintedömasomgärningen belagdmedstraff enligtbrotts-är balkenellerlagen1960418 omstraffför varusmuggling.

Allmäntåtalför brottenligtförstastycket5 får

väckasbaraefteranmälanav denmyndighetsomuppgiftenharellerskullehalämnatstill.

Densomöverträttvitesföreläggandeellervitesförbuddömsintetill ansvarenligt dennalagfor gärningsomomfattas föreläggandeellerförbudeLav

Övriga bestämmelser

31§ BeslutsomFiskeriverketisärskiltfall meddelatenligt dennalag fåröverklagashoskammarrätten. 32§ Ytterligareföreskrifterfor tillämpningenavdennalag,samtsådanaföreskrifterommarknadsregleringenpå fisketsområdesomärgrundade internationella överenskommelsereller rekommendationer,meddelasav regeringen eller,efterregeringensbemyndigande,Fiskeriverket.

Dennalagträderi kraftdenljuli 1993, lagen1974226då omprisreglering

fisketsområdeskallupphöraattgälla.Äldre föreskriftergällerdockfortfarande frågai omärendenbänförligatill tidenföreden juli 1993.l Bestämmelser röranderegleringsföreningenSvenskñsk. ekonomiskföreninggäller till dess föreningenharavvecklats.

Förslag1992-12-14 Bilaga 3 1 ö

Förordning om marknadsreglering på fiskets område

utfärdadden

Regeringenföreskriverföljande

Inledande bestämmelser 1 § I dennaförordningmeddelasföreskrifterommarknadsregleringmed avseendepâsådanavarorsomangesi 1 lagen1993000§ marknadsregleringpå om fisketsområde. Ytterligare bestämmelserom import och export finns i förordningen 1984253omirnport-ochexportregleringochi förordningenFIFS 19915 om import-ochexportlicenserinomFiskeriverketsljcensomrâde.

2 § I dennaförordningavsesmed EES-avtaletavtaletden2 maj 1992mellanEG och dessmedlemsstater samtmedlemsstaternai EFTAomEuropeiskaekonomiskaSamarbetsområden EES-länder.deländersomomfattas EES-avtalet,av EES-lagenlagen1993000 omett EuropeisktekonomisktsamarbetsområdeEES. 4. nrarbzadsregleringslagenlagen1993000 ommarknadsreglering ñsketsområde. marbzadsregleradevarorsådanavarorsomangesi l § marknadsregleringslagen. avsättninglförstautbudellerförstaförsäljningefter ankomsttill varomas landet, bearbetningsgrad tillstånddet vari fiskenutbjudcs; ex.hel,rensad.utan huvud.

Försäljningsbestärrmielser 3§ Marknadsregleradevarorfåravsättasendast deuppfyllerbestämmelserom nai 4 ochi deytterligareföreskrifter§ omhandelnmedsådana medvarorsom delas Fiskeriverket.av

4§ Varoravdeslagsomavsesi undertulltaxenurnmer03.02i 3 kap.tulltaxelagen19871068 skall,eftervadsomnärmareföreskrivs Fiskeriverket,av avsäljaren föreförstaförsäljningåsättas beteckningen somutvisarvarukategøriefter färskhet,storlekellervikt ochbearbetningsgradz Bestämmelsenförstai stycketgällerintesmåmängderfisksomavkustñskare levererasdirekttill detaljhandlareellerkonsumenta.

Definitionen6-7motsvarardemiartl i rf 10376 7 Jfrut 12i MOFochut 2pktl i rf l03fl6,omrnarknadsnormerförvissfärskeller kyldfisk. 3 Jrnn pm rf 10376

Produoentorgunisationer

Erkännande

5 § Frågor erkännandeav sådanproducentorganisationsomavsesi 5 § om marknadsregleringslagenprövasefteransökanavFiskeriverket. Verketskallvidprövningensärskiltbeakta.ochsedanerkännandemeddelats. fortlöpandeövervaka villkorenatt förerkännandei 6 §marlmadsregleringslagen ochvillkoreni 6 §dennaförordningäruppfyllda.

6 § En producentorganisation intefår inta en dominerandeställningpå den omfattas EES-avtaletl. marknadsom av Organisationensverksamhetskallomfattaenellerflera varorundertulltax- 03.01-03.07i tulltaxelagen19871068 medundantagavröktaproenummer ombord ñskefartygzlfr 1pkt2 rf 1057 duktersominteröks art Denminstaårligaproduktionenenligt6 §4 b marknadsregleringslagenskall utgörasavfiskeochlandningarenligtföljande. Lokaltkuxtjfiske.Fângstresorskallhaenvaraktighetavi genomsnittunder tvådagar.Årligenskalllandasminstl 000tonfärskfisk. Närfske.Fångstresorskallha varaktighet i genomsnitt2-9dagar.Åren av ligenskalllandasminst2500tonfärskfisk. Hägsjöfixke.Fângstresomaskall haenvaraktighetavi genomsnitt10-23 dagar.Årligenskalllandasminst15000tonfärskavaroroch10000tonsaltade varor. Fjärrjiske.Fångstresorskall haenvaraktighetav i genomsnitt24 dagar ellerdäröver.Årligenskalllandas15000tonfrusnavaroroch10000tonsaltad fisk. Annatfiske.Årligenskalllandasminst500tonmusslor,250tonkräft- och blötdjureller250tonsötvattensñsk. Om producentorganisationensmedlemmarbedriverlokaltkusqiske,näçfiske ellerannafiske enligttredjestycketfårFiskeriverketkrävastörreinfisloiingän deni förstastycketangivna.Störremängderän10000tonkandock krävas.

Bidragfdr bildandemm.

7 § Fiskeriverketfår i månavtillgång medellämnabidragför bildandetav produoentorganisationeroch for att underen övergångstidunderlättadessas verksamhet.Bidragfår beviljaslängstför detreförstaåreneftererkännandet. Underdeförstafemårenfår lån särskildavillkor beviljasför att täckaomkostnaderför återtag frånmarknadena. avvaror Bidragetberäknasmedutgångspunktfrånorganisationensproduktions-och administrationsomkostrtaderenligtdenärmareföreskriftersommeddelasavFiskeriverket4.

Tillämpningavpraducenzarganisatiønersreglerpåandraänmedlemmar

8 § Fiskeriverketfâri defall somavsesi 13§marknadsregleringslagenbesluta attdereglerbeträffandeavsättningochåtertagavvarorsomenprodueentorgani-

l Jr an.5pkt2MOF 2 3 Jfrm GMOFochrfnr314082 Jfrart6MOFochanlldnrl45283

sationantagitför sinaegnamedlemmarskallgällaävenförproducenter sominte MRF ärmedlemmar organisationen.av

Enproducentorganisationsátertagspris fårdockgörasallmäntgällandeendast omdettaöverensstämmermeddet enligt bestämmelserna i 12 § officiellt fast-

ställdaåtertagspriseLl

Vid tillämpningavföreskriftemai13§marknadsregleringslagen skallenproducentorganisationanses representativför produktion vara och avsättningi ett visstkustområdeeller påett eller flera landningsställendådess ellerdess egen medlemmarsavsättningöverstiger75procentavdei området marknaden avsattamängdernaoch antaletfiskareombord de frskefartygsomanvändsav medlemmarnai organisationenutgöröver50 dettotala procentav antaletfiskare somärhemmahörandei området .

9 § Fiskeriverketfår i defall somavsesi 14§ marknadsregleringslagen medbe aktande bestämmelsernaav i EES-lagenochi artikel20 EES-avtalet beslutaatt andraänmedlemar pliktigaär attbetalahelaeller del sådanavgift en av sombetalas medlemmariorganisationen.av

Marknadsstöd

10§ Inomramenför marknadsregleringenfår Fiskeriverket,i månavtillgång påmedel.förvaroravdeslagoch denomfattningi i föreskrifter somanges som meddelas verket.lärrmanrarknadsrtädav till produeentorganisation komsom pensationför de interventionsåtgämer organisationensom genomförttill förmån för de medlemari organisationensominte kunnatavsättasinaprodukterpå

marknaden . Marknadsstödkan utgåi form avsäverskortsbidrag. färädlingsbidrag,lagringsbidragochfast bidrag.

Marknadsstöd får lämnasendasttill sådanerkändproducentorganisationsom avsesi 5 § marknadsregleringslagenoch till sådana personersom,utanattvara medlemmarienproducentorganisation,enligtföreskrifter somavsesi 9 § denna förordning bundnaär avproducentorganisationensregler .

11 § Fiskeriverketfår föreskrivaomvillkor för erhållande marknadsstöd.Såav dantvillkor kanvaraförpliktelseattförakronologiskanoteringarochlagerräken-

skaper.,

Prisreglering

Orienteringsprisochårerragspris

12§ Fiskeriverketskall för varjesådantvaruslagsomavsesi 8 § marknadsm-

gleringslagen fastställaför helalandetgällandearienteringspriserochåtenagspriser.

l Jfrm 12MOF 1 Jfr.n 2Id319032och 12MOF m Jfr.n pkt 5MOF Hurt 13-21MOP i Jfrm 13.15MOF JfHrtSMOF

Producemørganisatiansuppgtfisskyldighet

13§ Producentorganisationemaskalltill Fiskeriverketfortlöpandefullgöraden uppgiftsskyldighetsomangesi 12§marknadsneglcringslagen.

Licenser för import och export 14§ Fiskeriverketfår meddelaföreskrifteromimport-ochexportlicensenligt 15och 16 §§marknadsregleringslagcn.Gentemotläs-länder får dockingaimport-ellerexportbegränsandeåtgärdervidtas.

Införselavgift och utförselavgift Irtörselavgiftl

15§ Fiskeriverketfår besluta införselavgiftenligt 17 §marknadsreglerings-att lagenskallbetalasvid införseltill landetav varorundertulltaxenummer03.01i 3 kap. tulltaxelagen19871086. Avgift får dockinteföreskrivasför införsel frånEES-länder.

I frågaomvarasursprungochvillkor för för förmånsbehandlingskallbesämmelsemai frihandclsförordningen19771194 tillämpas.

16§ Varorsomharförts frånenort inomlandettill enfrihamnskall.omde försfrånfrihamnenutansambandmedutförsel,förtullaseller behandlas det sättsomangesi7 § förstastycketl och2 tullagen19871065. Vid förtullning-

skallbetalasinförselavgiftenligtmarknadsregleringslagen. en

17§ Införselavgiftskall intebetalasomvarornaförsin undersådanaomständighetersomför enimportlicenspliktigvaramedförrätt till införselutanlicens enligt6 § förordningen1984253 import-ochexportregleringa.

om Utförselavgifñ

18§ Fiskeriverketfår beslutaomutförselavgiftenligt19§ marknadsregleringslagen.Avgift fårdockinteföreslaivasför utförseltill EES-länder.

19§ Utförselavgiftskall intebetalasom varornaförsut undersådanaomständighetersomför enexportlicenspliktigvaramedförrätt till utförselutanlicens enligt9 § förordningen198453 omimport-ochexportreglering.

avgåis Restitutianav

20 § Fiskeriverketfår vid utförselavenvaramedgeåterbetalning införselav-av gift. Medutförsel attvaranförstill enfrihamn.

Jfr7§PRF

Jfrl0§PRF

Jfr1l§PRF

Jfr8§PRF

Jfr12-15§§PRF

Fiskeriverketfår äveni andrafall än det somavsesi förstastycketmedge återbetalning ellerbefrielsefrån avgiftenligtmarknadregleringslagenav omdet finnssärskildaskäl.

21§ Ansökanomåterbetalning införselavgiftskallhakommit till Fiskeri-av verketinan ett från utforseln.Fiskeriverket kani särskildafall medgeattansökningstidenförlängs.

22 § Åtabetalning avinförselavgiftvid utförselfår medgesför förtulladevaror somförsuti oförändrateller förändratskick.Detsammagäller frågai utförom selavavsådanavaror till mängdochbeskaffenhet förtullade som motsvarar varor. Återbetalningmedgesinteom meräntvå harförflutit från det att varorna angavstill förtullningtill dessatt förutsättningarnaför återbetalninginträdde. Frskerivaketfåri särskildafall medgeförlängning tidsfristen.av

23 § Vid utförselavvarorför vilka söksbidrageller begärsåterbetalning av eller befrielsefrånavgiftskallanspråkenanmälastill tullmyndighetenidenordningGeneraltullstyrelseneftersamrådmedFiskeriverketbestämmer.

24§ Föreskrifteromkontrollvid utförsel sådana i 24 § och av varorsomavses av varorför vilka utförselavgiftskall betalasmeddelas Generaltullstyrelsenav eftersamrådmedFiskeriverket.

Tillsyn och kontroll m.m.

Uppgifrsskyldighet

25 § Närmarknadsreglerade anmälstill förtullningskalldentullskyldige, varor enligt föreskriftersommeddelas Fiskeriverket,lämnaskriftliga uppgiftertill av tullmyndighetenom varornasavsändningslandochursprungsland, kvantitetoch värdesamtföretehandlingarfor attstyrkauppgiftemasriktighet.

26 § Fiskerivaketfår begränsauppgiftsskyldighetenenligt25 och26 marknadsregleringslageneller bestämmaatt ytterligareuppgifter behövsför som marknadsregleringenskalllämnas.

27§ Uppgifterlämnaspåblankett faställs Fiskeriverket som av och den0rd-i ningsomverketbestämmer.

28 § Ytterligareföreskrifteromtillsyn ochkontrollenligtmarknadsregleringslagenmeddelas Fiskeriverket.av

Övriga bestämmelser

29 § BeslutsomFiskeriverketi särskiltfall meddelatenligt dennaförordning, ellerenligtföreskriftersomharmeddelatsmedstöd förordnin fåröverklaav gashoskammarrätten.Verketsbesluti ärende erkännande producentorgaom av nisationöverklagasdockhosregeringen.

30§ Ytterligareföreskrifteromverkställigheten hestämmelsemaav i marknadsregleringslagen ioch dennaförordning,samtsådanaföreskrifter marknadsre-

om gleringen på fiskets område som är grundade på internationella överenskommelserellerrekommendationer,meddelas Fkkeriverket.

av

Hskeriverketskallnärföreskrifterbeslutassärskiltbeaktavad följer

som av bestämmelsemai EES-lagenochi artikel20i EES-avtalet.

31 § Vid meddelande föreskrifterenligtdennaförordningav skallFiskeriverket vid behovsamrådamedGeneraltullstyrelsenochStatistiskacentralbyrån.

Dennaförordningträderi kraft denl juli 1993.dåförordningenomprisregleringpåfisketsområdeskallupphöra gällaatt Äldre föreskriftergällerdock fortfarande frågai omärendenhänförligatill tidenföredenl juli 1993.BestämmelsernaröranderegleringsföreningenSvenskfisk. ekonomiskföreninggäller till dessföreningenharavvecklats.

Statens offentliga utredningar 1992

Kronologisk förteckning

1.Frihet- ansvar kompetens.Grundutbildningens37.Psykiatrinochdesspatienter levnadsförhållanden,

- -

villkor i högskolan.U. vårdensinnehållochutveckling. 2,Reglerför risker.Ettseminarium varförom 38.Friståendeskolor.Bidragochelevavgiñer.U.

tillåtermerföroreningarinneänute.M. 39.Begreppetarbetsskada.

Psykisktstördassituationi kommunerna 40.Risk-ochskadehanteringi statligverksamhet.Fi.

-en probleminventering socialtjänstensur 4 .Angåendevattenskotrar.M.

perspektivS. 42.Kretslopp Basenför hållbarstadsutveckling.M.

- 4.Psykiatrini Norden-cttjämförandeperspektiv. 43.EcocyclesTheBasisof SustainableUrban

- 5.Koncessionför försäkr gssammanslutningar.Fi. Development.M. 6.Ny mervårdesskattelag. 44.Resurser högskolansför grundutbildning.U.

- Motiv.Del 45.Miljöfarligtavfall ochriktlinjer.M.

- ansvar

- Författningstextochbilagor.Del Fi. 46.Livskvalitetför psykisktlångtidssjukaforskning

-

Kompetensutveckling nationellstrategi.A.- en kringservice,stödochvård. 8.Fastighetstaxering Bostadsrätter.Fi. 47. Avregleradbostadsmarknad,Delll. Fi.

m.m.-

Ekonomiochråtti kyrkan.C. 48.EffektivarestatistikstymingDenstatliga

l0.Ett nyttbolagför rundradiosändningar.Ku. statistikensfinansieringochsamordning.Fi. llfastighetsskatt.Fi. 49.EES-au|,aSSl1lngav marknadsföringslagstiftningen. l2. Konstnärlighögskoleutbildning.U. C. I3.Bundnaaktier.Ju. 50.Avgifterochhögkostnadsskyddinomäldre-och 14.Mindrekadmiumi handelsgödsel.Jo. handikappomsorgen.S 15.Ledningochledarskapi högskolan några 5l .Översynavsjöpolisen.Ju.

-

perspektivochmöjligheter.U. 52.Ettsamhälleför alla. 16.Kroppenefterdöden.S. 53.Skattpådieselolja.Fi. l7. Densistaundersökningenobduktionen- i ett 54.Merförmindre nyastyrfonnerför barn-och

-

psykologisktperspektiv. ungdomspolitiken.C. l8.Tvångsvårdi socialtjänstenansvarochinnehåll. 55.Rådför forskning transporteroch

- om 19.Långtidsutredningen1992.Fi. kommunikation.K. 20.Statenshundskola.Ombildningfrånmyndighettill Rådför forskningomtransporteroch

aktiebolag.S. kommunikation.Bilagor.K. lLBostadsstödtill pensionärer. 56.Fårjorochfarleder.K. 22.EES-anpassningkreditupplysningslagen.av Ju. 57.Beskattning vissanaturaförmånerav m.m.Fi. 23.KontrolIfrågori tulldatoriseringenm.m.Fi. 58.Miljöskulden.Enrapportomhurmiljöskulden 24.Avregleradbostadsmarknad.Fi. utvecklas ingentinggör.M.

om 25.Utvärdering försöksverksamhetenav med3-årig 59.Läraruppdraget.U.

yrkesinriktadutbildningi gymnasieskolan.U. 60.Enklarereglerför statsanställda.Fi. 26.Rättentill folkpension kvaliñkationsregler- i 6l.Ett reformeratåklagarväsende.Del. ochA B.Ju.

internationellaförhållanden. 62.Forskningochutvecklingförtotalförsvaretförslag 27.Årsarbetstid. -

A. till åtgärder.Fö. 28.Kartlåggning kasinospel enligtinternationella63.Regionalaav - roller enperspektivstudie.C.

-

regler.Fi. 64.Utsiktmotframtidensregioner sjudebattinlägg.C.

- 29.Smittskyddsinstitutet organisationny för Sveriges 65.Kartboken.C.

-

nationellasmittskyddsfunktioner. 66.Västsverigeregioni utveckling.C.

- 30.KreditförsäkringNågraaktuellaproblem.Fi.- 67.Fortsattreformering företagsbeskattningen.av Del 3l.Lagstiñningomsatellitsändningarav Fi.

TV-programKu. 68.Långsiktigmiljöforskning.M, 32.NyaInlandsbanan.K. 69.Meningsfullvistelse asylförläggning.Ku. 33.Kasinospelsverksamheti folkrörelsernastjänst C. 70.Telelag.K. 34.Fastighetsdatasystemetsdatorstruktur.M. 7l.Bostadsfönnedlingi former.Fi.

nya 35.Kart-ochmätningsutbildningari nyaskolfonner.M. 72.Detkommunalamedlemskapet.C. 36.RadioochTV iett.Ku.

Statens 1992

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

73.Välfärdochvalfrihet service,stödochvårdför 105.Administrativtstödtill Försvarsmakten.Fö. psykisktstörda.S. 106.Civilbefälhavamz.Fö.

74.Provaprivat ProvningochmätteknikinomSP l07.Kulturstödvidonbyggnad.Ku. ochSMPi europaperspektiv.N. 108.VAL, OrganisationTeknikEkonomi.Ju.

75.Ekonomiskpolitikunderkriserochi krig.Fi. 109.Investeringari arendejordbruketochandra

76.Skogspolitikeninför2000-talet.Huvudbetän- arrenderättsligafågor.Ju.

kande.Skogspolitikeninför2000-talet.Bilagor ll0. lnfonnationochlennyalnformationsTeknologin

Skogspolitikeninför2000-talet.Bilagorll. Jo. straff-ochprocessrättsligafrågorm.m.Ju. - 77.Psykisktstördai socialförsäkringenett lll. Denframtidasktgsvårdsorganisationen.Jo. kunskapsunderlag.S. 112.Administrationeni kanslihuset.

78.Utredningenomvissainternationellainsolvens- KlaraadministraionenBilaga.Fi. frågor.Ju. H3. Lagomföretagsekonstruktion.Ju.

Statensfastigheterochlokaler organisation. ll4. Malmöregionenstrafiksystem.Överenskommelse - ny . Fi. omåtgärderi traikensinfrastruktur.K.

Kriminologiskochkriminalpolitiskforskning.Ju. ll5. Kontrolli konkurensavvecklingavABSvensk . - .Trafikpolisenmerändubbeltbättre.Ju. Bilprovningsmoiopolpåkontrollbesiktning.K.

Genteknik enutmaning.Ju. ll6. Privatförmedlingochuthyrningavarbetskraft.A. . - AktiebolagslagenochEG.Ju. 117.KonsumenternaIChlågprisbutiken.Enstudieav . Ersättningförkränkninggenombrott.Ju. ändradeköpvanoi dagligvaruhandeln.Jo. . läkare. Förvaltningavförsvarsfastigheter.Fö. ll8. Arvodenforvårthosprivatpraktiserande . utvecklings- Ettnyttbetygssystem.U. ll9. Svenskträdgårdsnäringnulägeoch - . ÅtgärderförattförberedaSverigesjordbrukoch möjligheter.Jo.

. livsmedelsindustriför EG förslagomvegeta- 120.Allmännaarvsfoiden. biliesektorn,livsmedelsexportenochdenekolo l2l. Vissamervärdeslattefrågor.Fi.

giskaproduktionen.Jo. 122.Socialbakgrundstudiestödochövergångtill

Veterinärverksamhetbehov,organisationoch högrestudier.U. . finansiering.Jo. 123.EtthavavmöjligheterAMU-Gruppen vägmo - Bostadsbidragenklare rättvisare- billigare.S. 2000-taletsutbillningsmarknad.A. . - - Biobränslenförframtiden.Jo. l24.Biståndunderonprövning.Översynavdetsvenske . Biobrånslenför framtiden.Bilagedel.Jo. utvecklingssamabetetmedMoçambique.UD. . jordbrukoch Pliktleverans.U. 125.ÅtgärderförattförberedaSveriges . Svenskskolai världen.U. livsmedelsindusniför EG förslagomanimalie- . - Skolaförbildning.U. sektom.lo. . Densvenskamarknadenförprojektkapital 126.SwedishEnvironmentalDebt.M. . statensnuvarandeochframtidaroll.N. l27.Boverket uppgñerochverksamhet.Fi. - - Förbudmotetniskdiskrimineringi arbetslivet. 128.Kommunaluppaagsverksamhet.C. . Ku. 129.Merkostnadervil sjukdomochhandikapp.S.

97.Sparar för lite Hushållssparandeti samhälls- 130.Vinnaellertörsiinna folkrörelsemaslotterierocl ekonomin.Fi. speli framtidenC.

98.Kommunernassocialbidragenkartläggningav l3l. GrovtRattfylleriochSjöfylleri.Ju. kostnaderm.m.S. l32.Frivilligverksanhetförtotalförsvaretettmålnormer, - 99.Rådgivningeninomjordbruketochträdgårds- ochresultatperspzktiv.Fö.

näringen.Jo. 133.Mottagandetavisylsökandeochflyktingar.Ku.

100.Statenocharbetsgivarorganisationema.Fi. 134.Handlingsoffentlghethoskommunalaföretag.C.

l0l. Försvarsmaktenshälso-ochsjukvård.Fö. 135.Miljöskadeförsälringochhandräckningskostnader

102.Myndigheternasförvaltningskostnader M.

budgeteringavpris-ochlöneförändringar.Fi. 136.Svensktfiske iulägeochutvecklingsmöjligheter. - - 103.FHU92.A. Jo.

104.VåruppgiñefterRio svenskhandlingsplan inför2000-talet.M.

Statens offentliga 1992 utredningar

Systematisk förteckning

Utrikesdepartementet vårdensinnehållochutveckling.[37]

Översyn Begreppetarbetsskada.[39] Biståndunderomprövning. avdetsvenska utvecklingssamarbetet Livskvalitetför psykisktlångtidssjuka

medMoçambique.[124]

- forskningkringservice,stödochvård.[46]

Justitiedepartementet Avgifterochhögkostnadsskyddinomäldre-och

handikappomsorgen.[50] Bundnaaktier.[13]

Ettsamhälleforalla.[52] EES-anpassningkreditupplysningslagen.av [22] Översyn Välfärdochvalfrihet service,stodochvårdför-

avsjöpolisen.[51]

psykisktstörda.[73] Ettreformeratåklagarväsende.Del ochA B.[61]

Psykisktstördai socialförsäkringen kunskaps-ett Utredningenomvissainternationellainsolvens- -

underlag.[77] frågor.[78] Kriminologisk Bostadsbidragenklare rättvisare billigare.[89]- - -

ochkriminalpolitiskforskning.[80]

Kommune socialbidragnas enkartläggningav Trafikpolisenmerändubbeltbättre.[81] -

normer,kostnaderm.m.[98] Genteknik enutmaning.[82]

- Arvoden vårdhosprivatpraktiserandeläkare.för 18] AktiebolagslagenochEG.[83]

Allmännaarvsfonden.[120] Ersättningför kränkninggenombrott.[84]

Merkostnadervid sjukdomochhandikapp.[129] VAL, OrganisationTeknikEkonomi.[108]

Investeringari arrendejordbmketochandraarrende- Kommunikationsdepartementet

rättsligafrågor.[109] informationoch den NyaInlandsbanan.[32]

nyalnfonnationsTeknologin

4 Rådför forskning ochkommunikation. straff-ochprocessrättsligafrågor [110] omtransporter

m.m.

Rådfor forskningomtransporterochkommunikation. Lagomföretagsrekonstruktion.[113]

Bilagor.[55] GrovtRattfylleriochSjöfylleri.[131]

Färjorochfarleder.[56]

Försvarsdepartementet Telelag.[70]

Malmöregionenstrafiksystem.Överenskommelse Forskningochutvecklingför totalförsvaretforslag

-- omåtgärderi trafikensinfrastruktur. 14] till åtgärder.[62]

Kontrolli konkurrensavveckling- avABSvensk Förvaltning försvarsfastigheter.av [85]

Bilprovningsmonopol kontrollbesiktning.[115] Försvarsmaktenshålso-ochsjukvård.[101]

Administrativtstödtill Försvarsmakten.[105] Finansdepartementet

Civilbefälhavama.[106] Frivilligverksamhet totalförsvaretför Koncessionför försäkringssammanslutningar.[5]

- ettmålochresultatperspektiv.[132] Ny mervärdesskattelag.

Motiv.Del

Socialdepartementet Författningstextochbilagor.Del [6]

-

Fastighetstaxeringm.m. Bostadsrätter.[8] Psykisktstördassituationi kommunerna -

Fastighetsskatt.[11] -enprobleminventeringsocialtjänstensur perspektiv.[3]

Långtidsutredningen1992.[19] PsykiatriniNorden ettjämförandeperspektiv.[4]

- Kontrollfrågori tulldatoriseringen [23] Kroppeneñerdöden.[16] m.m.

Avregleradbostadsmarknad.[24] Densistaundersökningenobduktioneni ett

- Kartläggning kasinospelenligtinternationellaav psykologisktperspektiv.[17] -

regler.[28] Tvångsvårdi socialtjänstenansvarochinnehåll.[18]

-- KreditRSrsäkringNågraaktuellaproblem.[30] Statenshundskola.Ombildningfrånmyndighettill -

Risk-ochskadehanteringi statligverksamhet.[40] aktiebolag.[20]

Avregleradbostadsmarknad,Delll. [47] Bostadsstödtill pensionärer.[21]

EffektivarestatistikstymingDenstatligastatistikens Rättentill folkpension kvalifikationsregleri -

- finansieringochsamordning.[48] internationellaförhållanden.[26]

Skatt dieselolja.[53] Smittskyddsinstitutet organisation- ny för Sveriges

Beskattning vissanaturafönnånerav m.m.[57] nationellasmittskyddsfunktioner.[29]

Enklarereglerfor statsanställda.[60] Psykiatrinochdesspatienter levnadsförhållanden,

e

Statens 1992

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Fortsattrefonneringavföretagsbeskattningen.Del Svenskträdgårdsnäringnulägeochutvecklings

- [67] . möjligheter.[119] Bostadsfönnedlingi nyaformer.[71] ÅtgärderförattförberedaSverigesjordbrukoch

Ekonomiskpolitikunderkriserochi krig.[75] livsmedelsindustri EGfor förslagomanimalie

- Statensfastigheterochlokaler nyorganisation.[79] sektorn.[125]

- Sparar for lite Hushållssparandeti samhälls- Svensktfiske nulägeochutvecklingsmöjligheter.[136

ekonomin.[97] Statenocharbetsgivarorganisationema.[100] Arbetsmarknadsdepartementet

Myndigheternasförvaltningskostnader Kompetensutveckling nationellstrategi.[7]

en

budgetering pris-ochav löneforändringar.[102] Årsarbetstid.[27] - Administrationeni kanslihuset. FHU92[103]

Klaraadministrationen- Bilaga.[112] PrivatFörmedlingochuthyrningavarbetskraft. lo]

Vissamervärdeskattefrågor.[121] Etthav möjligheter AMU-Gruppen vägmot

av v Boverket uppgifterochverksamhet.[127] 2000-taletsutbildningsmarknad.[123]

-

Utbildningsdepartementet Kultu rdepartementet

Frihet ansvar kompetens.Grundutbildningens Ettnyttbolagfor rundradiosändningar.[10]

- villkor Lagstiftning satellitsändningarTV-program.[31]

om av i högskolan.[l] RadioochTV ett.i [36]

Konstnärlighögskoleutbildning.[12] Meningsfullvistelsepåasylforläggning.[69] Ledningochledarskapi högskolan någraperspektiv Förbud etniskdiskrimineringiarbetslivet.[96]

- mot ochmöjligheter.[15] Kulturstödvid ombyggnad.[107] Utvärdering försöksverksamhetenav med3-ârig Mottagandet asylsökande flyktingar.och [133]

av yrkesinriktadutbildningi gymnasieskolan.[25] Friståendeskolor.Bidragochelevavgifter.[38] Näringsdepartementet

Resurserför högskolansgrundutbildning.[44] privat ProvningochmätteknikinomSPoch

Prova v Läraruppdraget.[59] i europaperspektiv.[74]

SMP Ettnyttbetygssystem.[86] svenskamarknadenfor projektkapital

Den - statens Pliktleverans.[92] nuvarandeochframtidaroll. [95] Svenskskolai världen.[93]

Skolaför bildning.[94] Civildepartementet

Socialbakgrund- studiestödochövergångtill

Ekonomiochrätti kyrkan.[9] högrestudier.[122]

Kasinospelsverksamheti folkrörelsernastjänst [33

EES-anpassningav marknadsföringslagstiñningen.[49] Jordbruksdepartementet

Merformindre nyastyrformerfor bam-och i

- Mindrekadmiumi handelsgödsel.[14] ungdomspolitiken.[54] SkogspolitikeninförZOOO-talet.Huvudbetänkande.[76] Regionala perspektivstudie.[63]

roller en SkogspolitikeninforZOOO-talet.Bilagor [76] framtidensregioner sjudebattinlägg.[64]

Utsiktmot - Skogspolitikeninför2000-talet.Bilagorll. [76] Kanboken.[65]

] ÅtgärderförattförberedaSverigesjordbrukoch

Västsverigeregioni utveckling.[66] livsmedelsindustri EGför förslag vegetabilie- -

-- om Detkommunalamedlemskapet.[72] l sektorn.livsmedelsexportenochdenekologiska Kommunaluppdragsverksamhet.[128]

produktionen.[87] Vinnaellerförsvinna folkrörelsernaslotterieroch

Veterinärverksamhetbehov.organisationoch speli framtiden.[130]

finansiering.[88] Handlingsoffentlighethoskommunalaföretag.[134] Biobränslenfor framtiden.[90]

Biobränslenför framtiden.Bilagedel.[91]

Rådgivningeninomjordbruketoch

trädgårdsnäringen.[99] Denframtidaskogsvârdsorganisationen.ll]

KonsumenternaochIågprisbutiken.Enstudieav ändradeköpvanoridagligvaruhandeln,[117]

l Statens offentliga 1992 utredningar

l

Systematisk förteckning

Miljö- och naturresursdepartementet Reglerför risker.Enseminarium varför tillåterom merföroreningarinneänute.[2] Fastighetsdatasystemetsdatorstruktur.[34] Kan-ochmätningsutbildningari nyaskolformer.[35] Angåendevattenskotrar. Kretslopp Basenför hållbarstadsutveckling.[42]

- EcocyclesTheBasisofSustainableUrbanDevelop-

ment.[43] Miljöfarligtavfall ansvarochriktlinjer,[45]

- Miljöskulden.Enrapportomhurmiljöskuldenutvecklasomvi ingentinggör.[58] Långsiktigmiljöforskning.[68] VåruppgifteñerRio svenskhandlingsplaninför

w 2000-talet.[104] SwedishEnvironmentalDebt.[126] Miljöskadeförsäkringoch handräckningskostnader. [135]

1993 -01-13

å

1r3."u.

i V.