ww 1996: 154 w Utbildningsdepartementet

Tre rapporter om studiecirklar

Studieförbundens roll i vuxenutbildningen Reflektioner i anslutning till en analys av ULF-data

Kjell Rubenson

”man lär sig mer än man tror genom att träffas” En studie av samhällsinriktade studiecirklar

Petros Gougoulakis

Rockmusik som folkbildning

En kvalitativ undersökning av studieförbundens musikverksamhet Thomas Öhlund

Betänkande av

Utredningen för statlig utvärdering av folkbildningen Stockholm 1996

• Sida 2
•  Original

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor.

Beställningsadress : Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 91 90

Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993. — En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss.

Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningskontor Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08—405 10 10 Telefon: 08—405 10 25

Illustration: Uggla och mus, Lasse Åberg

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91—38—20400—2 Stockholm 1996 ISSN 0375-250X

• Sida 3
•  Original

Studieförbundens Roll I Vuxenutbildningen

ReHektioner i anslutning till en analys av ULF-data

Kjell Rubenson

• Sida 4
•  Original

• Sida 5
•  Original

Förord

Föreliggande studie är utförd inom ramen för den statliga utvärderingen av folkbildningen, SUFO 96 (Dir. 1994:12). Studien bidrar, tillsammans med de andra projekten, underlag till departementets utvärdering, men är ett självständigt forskningsprojekt. De resultat som här redovisas svarar författaren själv för.

Studiens syfte är att med hjälp av SCB:s Undersökning av levnadsför- hållanden (ULF) analysera hur rekryteringen till studieförbundens cir— kelverksamhet och annan vuxenutbildning gestaltat sig sedan mitten av 1970-talet.

Jämförelser mellan ULF—data och andra källor visar på en viss under- rapportering i ULF för vissa kursarrangörer, främst studieförbund. Frå- gans utformning i ULF är av sådan karaktär att det är högst troligt att per- soner som deltagit i t.ex. ett studieförbunds körsångsaktivitet eller en föreningskurs inte uppfattat att han/hon i själva verket varit registrerad som cirkeldeltagare. Det finns anledning att anta att underrapporteringen ser relativt likartad ut vid de olika mättillfällena och att det därför är möj— ligt att göra jämförelser över tid, som är ett av syftena med föreliggande studie. Det är emellertid viktigt att uppmärksamma att ULF främst fång- ar upp dem som uppfattat sig ha deltagit i någon form av utbildning, kurs och/eller studiecirkel. Deltagarsiffroma i denna studie är därför inte di- rekt jämförbara med dem som tidigare redovisats av Jonsson och Gähler i Folkbildning och vuxenstudier. Rekrytering omfattning och erfarenheter (SOU 19952141).

Jag vill framföra ett stort tack till Carl-Gustaf Andrén, Agneta Char— pentier och Lars Göransson, som ansvarar för SUFO 96, för ett mycket gott samarbete.

Linköping i september 1996 Kjell Rubenson

• Sida 6
•  Original

Författaren

. Kjell Rubenson, f. 1944. Professor i vuxenpedagogik vid University of British Columbia, Kanada och adjungerad professor vid Linköpings uni- versitet, där han tidigare innehade professuren i vuxenpedagogik. Under senare år har hans forskning främst berört frågor kring vuxenutbildning och jämlikhet, kopplingen mellan arbetsliv och utbildning samt forsk- ningens utnyttjande i policyprocessen.

• Sida 7
•  Original

5. AMU—center

6. AMS (Arbetsmarknadsstyrelsen) 7 8

. Radio/T V (och skaffat kursboken) . Folkhögskola 9. Kommunal vuxenutbildning 10. Statens skolor för vuxna (Norrköping, Härnösand) 11. Grundskolan 12. Gymnasieskolan 13. Universitet eller högskola 14. Annan

Vid redovisning av kursarrangör ingår den intervjuade endast en gång. Statistiken ger information om antalet personer som deltagit t.ex. i studi- eförbundens cirklar under mätperioden och inte antalet kursdeltagare. I

• Sida 20
•  Original

ULF insamlas för varje person uppgift om högst fyra kursarrangö- rer.

Jämförelser mellan ULF-data och andra källor visar på en viss under— rapportering i ULF för vissa kursarrangörer, främst studieförbund. Enligt SCB torde underrapporteringen främst avse (SCB, 1991: 34f): ' kortare, ej kompetensgivande kurser (t.ex. hobbybetonade kurser)

' studiecirklar som är löpande föreningsaktiviteter

' personer, som under perioden deltagit i lier än fyra utbildningsformer ' personer med studieavbrott.

Härtill bör läggas dem som inte uppfattar den aktivitet som de deltagit i som kurs eller utbildning. Frågans utformning i ULF är av sådan karaktär att det är högst troligt att personer som deltagit i t.ex. ett studieförbunds körsångsaktivitet eller en föreningskurs inte uppfattat att han/hon i sj älva verket varit registrerad som cirkeldeltagare. Under åren 1978—1989 inne— höll listan över kursarrangörer även ”klubb/förening.” Av den ”vuxna be- folkningen” var det 4,1 procent som under året deltagit i denna verksam- het. Det är högst sannolikt att större delen av dessa kurser i formell mening arrangerats av ett studieförbund. Betraktas samtliga ha varit stu- diecirklar stiger deltagandet för 1986 från 13,9 till 17,5 procent (personer som deltagit i båda formerna räknas enbart en gång). Våra beräkningar ger anledning att anta att de personer som rapporterat att de följt en kur- scirkel anordnad av klubb och/eller förening delvis skiljer sig från dem som rapporterat att arrangören varit ett studieförbund. De förra var yngre och hade något högre utbildning och vidare var könsfördelningen jämna- re än bland studiecirkeldeltagama.

Om man, som SCB, antar att underrapporteringen eller glömskan främst drabbar dem som deltagit i många kurser bör gruppskillnadema vara något större än vad ULF-data visar (SCB, 1991). Eftersom det pri- mära i ULF inte är att skatta den exakta omfattningen av enskilda kursar- rangörers verksamhet utan främst ge en bild ur ett fördelningspolitiskt perspektiv är underskattningen mindre problematisk. Det är emellertid viktigt att, som diskuterats ovan, uppmärksamma att ULF främst fångar upp dem som uppfattat sig ha deltagit i någon form av utbildning och/el- ler kurs och kan missa kulturaktiviteter som formellt registreras som stu- diecirkel (se Jonsson och Gähler, 1996). Det finns anledning att anta att underrapporteringen ser relativt likartad ut vid de olika mättillfällena och att det därför är möjligt att göra jämförelser över tid, som är ett av syfte- na med föreliggande studie. Vår diskussion börjar med folkbildningens samhörighet med folkrörelsema.

• Sida 21
•  Original

Samhörighet med folkbildningsrörelsen

ULF-92 innehöll frågan: I det svenska samhället finns det olika slags sammanslutningar och rörelser. Hur pass stor samhörighet känner du personligen med... ? Listan, som upptog ll sammanslutningar/ rörelser, innehöll bl.a. alternativet folkbildningsrörelsen, t.ex. studieförbund som ABF och vuxenskolan. Svaret angavs i form av en skattning enligt skalan 0 till 10, där 0 betyder känner ingen alls samhörighet med och 10 känner mycket stark samhörighet med. Av Tabell 1 framgår i vilken grad de till— frågade kände samhörighet med de olika rörelserna. I tabellen har svaren grupperats enligt följande, 0: inte alls, 1—5= viss och 6—10= hög och vi- dare redovisas medelvärdet dels totalt och dels för män respektive kvin- nor.

Tabell 1: Samhörighet med olika folkrörelser/sammanslutningar enligt ULF-92. Procent och medelvärde (n = 4959).

Rörelse/ Ingen Viss Hög Medel- Medelv. Medelv. t-värde sammanslutning (0) (1—5) (6—10) värde män kvinnor män-kv. Idrottsrörelsen 31,9 30,9 37,2 4.27 4.98 3.55 13.81 ** Miljörörelsen 31,7 38,1 30,3 3.84 3.69 3.99 3.12** Intemat. hjälprörelsen 37,2 33,0 29,8 3.69 3.36 4.01 6.47** Fackförenings-rörelsen 36,7 41,6 21,7 3.20 3.35 3.05 3.3 l ** Fredsrörelsen 46,2 28,4 25,4 3.14 2.83 3.45 6.12** Folkbildnings—rörelsen 46,6 32,2 21,2 2.82 2.66 2.99 3.57** Svenska kyrkan 43,1 43,8 13,1 2.44 2.03 2.86 10.32** Konsument-koperativet 49,1 36,6 19,3 2.35 2.26 2.41 2.07* Kvinnorörelsen 58,2 27,2 14,6 2.12 1.71 2.51 9.34** Nykterhetsrörelsen 66,6 23,0 10,3 1.60 1.45 1.73 3.69** Frikyrkorörelsen 79,0 15,3 5,7 0.92 0.82 1.01 2.83** ** p(0.01

* p(0.05

Det är också av intresse att se vilket samband som finns mellan samhö- righet med folkbildningsrörelsen och övriga rörelser, vilket finns redovi- sat i Tabellbilaga A.

Nästan hälften sade sig inte känna någon gemenskap alls med folk— bildningsrörelsen medan ungefär en femtedel (personer som angivit vär— dena 6—10) upplevde mycket stark samhörighet. Vid en jämförelse mellan de olika rörelserna hamnar folkbildningsrörelsen i mitten. Svenska folket kände samhörighet med i första hand idrottsrörelsen, miljörörelsen och

• Sida 22
•  Original

internationella hjälprörelsen och i viss mån också fackföreningsrörelsen och fredsrörelsen. Däremot var man förhållandevis ljummare' till frikyr- ko-, nykterhets- och kvinnorörelsen. Med undantag för idrotts— och fack- föreningsrörelsen kände kvinnorna större gemenskap med de listade rö- relserna. Av korrelationskoefficientema i Tabell A:1 framgår att folk— bildningsrörelsen uppvisade relativt höga samband med freds-, kvinno-, ! internationella hjälp- samt miljörörelsen. Detta innebär att närhet till folk- bildningsrörelsen kan ses som del av ett större engagemang omfattande också dessa andra rörelser. Sambanden med idrottsrörelsen, frikyrkan och svenska kyrkan var relativt låga.

Med tanke på folkbildningens framtid är det oroande att samhörighets- känslan förefaller sämre utvecklad bland yngre än äldre personer. 1 grup- pen under 30 år var det bara omkring 14 procent som uppgav sig ha hög gemenskap med folkbildningsrörelsen medan 60 procent helt saknade samhörighet. Folkbildningsrörelsen tycks ha ett mycket starkt stöd bland de politiskt aktiva av vilka hälften kände stor samhörighet. Bland dem som inte var medlem i något politiskt parti var det något mindre än en femtedel som var av motsvarande uppfattning. Det förelåg inga säker- ställda skillnader med avseende på region.

• Sida 23
•  Original

Folkbildningens roll i vuxen- utbildningen

I Sverige var vuxenutbildning länge synonymt med folkbildning. Det är inte förrän under 1960—talet i och med tillkomsten av kommunal vuxen- utbildning som begreppet vuxenutbildning blir allmänt. Inrättandet av en kommunal vuxenutbildning och skapandet av en fast organisation för te- levision och radioprogram för utbildningsändamål innebar en differentie- ring av vuxenutbildningen, där folkbildningen inte kom att inta samma särställning som tidigare utan ryms, som en av fiera utbildningsformer, under paraplyet vuxenutbildning. Inom den statliga byråkratin, departe- ment och Skolöverstyrelsen inrättas särskilda avdelningar för vuxenut— bildning och vuxenutbildningen får en särskild post i budgeten under vil- ken folkbildningen ingår. Folkbildningsbegreppet behåller emellertid en stark ställning och folkbildningens företrädare håller fast vid språkbruket ”folkbildning och vuxenutbildning” för att markera den egna verksamhe- tens särart. I och med 1991 års vuxenutbildningsreform upphör vuxenut- bildningen att vara samlingsnamn och ett enhetligt policyområde. Den kommunala vuxenutbildningen förs till det kommunala skolsystemet och blir en integrerad del av skolan. AMU hade redan tidigare blivit en en- skild myndighet och folkbildningen kom att ledas av en ideell förening med myndighetsansvar.

Trots den differentiering som skedde i och med 1967 års reform kom, som framgår av Tabell 2 och 3, studieförbunden att förbli en domineran- de kursarrangör. Den explosionsartade utvecklingen av personalutbild- ningen sedan mitten av 1980-talet orsakade emellertid en dramatisk för- ändring av vuxenutbildningens struktur. Utvecklingen mot den s.k. informationsekonomin med ökade krav på arbetskraftens kompetens åter— speglas i siffrorna över deltagandet i olika former av vuxenutbildning. Den kraftiga ökningen av personalutbildningen framgår delvis av tabel- lerna 2 och 3 samt Figur 3, som visar på en ökning av kurser anordnade av arbetsgivaren från 5,1 procent av befolkningen 16—74 år 1975 till 14,8 procent 1993 (5,5 respektive 15,7 procent av den vuxna befolkningen).

• Sida 24
•  Original

Tabell 2: Studiedeltagande under 1975, 1979, 1986, 1990, 1993 efter kursarrangör. Hela befolkningen 16—74 år, procent.

Kursarrangör År

1975 1979 1986 1990 1993 n=l 1229 n=9146 n=4365 n=5708 n=5698 Studieförbund 13,2 15,4 12,7 12,8 9,8 Korrespondensinstitut 0,7 0,3 0,1 0,2 0,0 Arbetsgivare 5,2 9,2 14,4 14,2 14,5 Fackförening 1,4 3,5 2,9 3,0 2,5 AMU-Center AMS 0,6 0,8 0,8 0,8 1,6 Radio TV 0,1 0,1 0,2 0,1 0,1 Folkhögskola 0,2 0,2 0,2 0,4 0,5 Kommunal vuxenut- bildning 1,5 1,9 l,9 2,3 2,1 Statens skolor för vuxna — 0,1 0,1 0,1 0,1 Grundskolan 3,0 2,3 0,1 1,5 1,6 Gymnasieskolan 4,7 3,4 1,8 3,7 3,8 Universitet, Högskola 2,1 2,1 4,0 3,1 3,9 Annan arrangör 5,3 5,3 2,9 3,3 3,4 Klubb / förening — 0,6 4,2 — — Samtliga studiedeltagare 32,1 36,9 38,5 38,7 37,6 Ej studiedeltagare 67,8 63,1 61,5 61,3 62,4

Tabell 3: Studiedeltagande under 1975, 1979, 1986, 1990, 1993 efter kursarrangör. ”Vuxna befolkningen” 16—74 år, procent.

Kursarrangör År

1975 1979 1986 1990 1993

n=10799 n=8749 n=3982 n=5232 n=5166 Studieförbund 13,3 15,6 12,9 13,0 10,1 Korrespondensinstitut 0,6 0,3 0,1 0,2 0,0 Arbetsgivare 5,5 9,7 15,4 15,2 15,7 Fackförening 1,5 3,6 3,1 3,2 2,7 AMU-Center AMS 0,7 0,9 0,8 0,8 1,6 Radio TV 0,1 0,1 0,2 0,1 0,1 Folkhögskola 0,3 0,2 0,2 0,4 0,5 Kommunal vuxenut- bildning l,6 1,9 1,8 2,2 2,2 Statens skolor för vuxna — 0,1 0,1 0,1 0,1 Grundskolan 0,6 0,4 0,1 0,3 0,0 Gymnasieskolan 2,5 1,3 0,2 1,3 1,0 Universitet, Högskola 1,4 1,5 1,5 2,1 2,6 Annan arrangör 5,0 4,9 1,9 3,1 3,2 Klubb / förening — 0,5 3,8 — — Samtliga studiedeltagare 28,8 34,2 35,4 35,9 34,5

Ej studiedeltagare 71,2 65,8 64,6 64,0 65,5

• Sida 25
•  Original

Under motsvarande period skedde först en uppgång i deltagandet i studi- eförbundens verksamhet fram till slutet av 1970-talet när den uppgick till 15,4 procent och därefter en kraftig nedgång till 9,8 procent 1993 (15,6 och 10,1 av den vuxna befolkningen). Som följd härav minskade studie— förbundens andel av den totala verksamhet från 41 procent 1975 till 25 procent 1993, se Figur 3. Under samma period ökade andelen av kurser anordnade av arbetsgivaren från 16 till 40 procent.

Figur 3: Deltagande i kurser arrangerade av studieförbund och arbetsgivare totalt och i procent av totala deltagandet, 1975—1993

45 40 V. ³⁵ ?- 30 '

25

Procent

20 '.

1975 1979 1985 1993 År

Förändringarna i vuxenutbildningens struktur med en alltmer dominerande roll för personalutbildningen har inneburit att en allt större del av vuxenut- bildningen ligger utanför statens direkta infiytande och styrs av andra mål, i detta fall produktions— och lönsamhetskriterier. Vidare har utvecklingen av uppdragsutbildning och utnyttjande av folkbildning och allmän vuxenut- bildning i arbetsmarknadspolitiska syften inneburit att den av samhället till- handahållna vuxenutbildningen knutits närmare arbetslivet. (Vi återkom- mer till denna utveckling i den avslutande diskussionen (se sidan 35).

Vad gäller övriga former av vuxenutbildning, har utifrån ett befolk- ningsperspektiv inga dramatiska förändringar inträffat under perioden 1975—1993. Andelen i befolkningen, som studerat vid KOMVUX och el- ler högskola, har successivt ökat något. Det totala deltagandet steg från 32,1 procent 1975 till 38,7 procent 1990 för att sedan sjunka något till 37,6 procent 1993. Dessa siffror är lägre än vad som framkommit i SU- FO—enkäten och det internationella projektet om vuxnas läsfärdigheter, där man rapporterar ett deltagande på cirka 50 procent av befolkningen

• Sida 26
•  Original

(Jonsson och Gähler, 1995; OECD, 1995). Skillnaden kan till viss del be- ro på att ULF-data gäller året 1992 och de två andra studierna rapporterar läget 1994. Den viktigaste orsaken torde emellertid bero på olikheter i un- dersökningamas uppläggning. Det finns därför anledning att tro att siff- rorna i Tabell 2 och 3 representerar en mer strikt och traditionell defini- tion av begreppet studier än de undersökningar som rapporterat ett betydligt högre deltagande. Det intressanta är emellertid att se hur delta- gandet utvecklats över tid. Härvidlag kan konstateras att den totala ök- ningen tycks ha planat ut efter den kraftiga expansionen under senare de- len av 1970-talet.

Folkbildningen skiljer sig i fiera väsentliga avseenden från andra for- mer av vuxenutbildning. Till skillnad från kurser anordnade av arbetsgi- varen och kompetensinriktade utbildningar ses inte studierna som ett led i yrkeskvalifikationen utan bedrivs för nöjes skull, se Tabell 4. Kom- vuxstuderande liksom personer i andra längre utbildningar såg nästan ute— slutande studiema som ett led i yrkeskvalifikationen. Däremot angav fy- ra av fem studiecirkeldeltagare motivet hobby/kurs för nöjes skull. Som tidigare diskuterats är det troligt att personer som uppgivit klubb som ar- rangör i formell mening troligen varit registrerad som cirkeldeltagare. Motiven för dessa deltagare överensstämmer i stort med dem som studi- ecirkeldeltagama angav. De som följt kurser arrangerade av fackföre- ningen angav betydligt oftare än andra ”annat skäl”. Med tanke på studi- eförbundens dubbla roll, medborgarutbildning och kurser för rörelsens medlemmar är det möjligen något förvånande att inte en större andel av studieförbundens cirkeldeltagare angivit ”annat skäl.” Antingen var det få som deltog av andra än nöjes- och i viss mån också yrkesskäl eller så har man inkluderat rörelserelaterade skäl under nöjes/hobby kategorin. Det faktum att en så stor andel av fackföreningsdeltagama och i viss ut— sträckning också folkhögskolans elever utnyttjat möjligheten att ange ”annat skäl” kan möjligen tala för att få studiecirkeldeltagare ansåg sig ha andra än de angivna motiven.

• Sida 27
•  Original

Tabell 4: Vuxenstudiernas syfte efter kursarrangör, 1993.

Typ av vuxenutbildning Hobby/kurs för Led i yrkes- Annat nöjes skull kvalihkation Studieförbund (n=629) 81 17 2 Klubb (n=95) 74 22 4 Annan (n=215) 30 58 12 Folkhögskola (n=27) 17 69 15 KOMVUX (n=125) 14 79 7 Fackförening (n=l68) 11 45 45 Universitet (n=l49) 5 94 ] Gymnasium (n=59) 2 95 3 AMU (n=94) 1 89 10 Arbetsgivaren (n=1087) 99 ]

Nedgången i cirkelverksamheten, liksom motiven för att söka sig dit, kan ses som en utveckling från en kollektivistisk kunskapsinhämtning i rikt- ning mot mer individuella former och från självbildning till utbildning och yrkesutbildning (se Arvidson, 1993).

• Sida 28
•  Original

Förändringar i deltagarstrukturen 1975-1993

I detta avsnitt redovisas hur deltagandet gestaltat sig med avseende på ål— der, utbildning, kön, hemort och nationalitet under den aktuella perioden. Beräkningarna är utförda med s.k. logistisk regression och anger benä- genheten (oddset) för att en viss grupp skall delta i förhållande till benä- genheten för deltagandet i en referensgrupp vars oddskvot sätts till 1. En lägre oddskvot än 1 anger att benägenheten för att gruppen i fråga delta- git är lägre än benägenheten för referensgruppen medan en kvot över 1 anger att den är större. En * anger att skillnaden är statistiskt säkerställd i 95 fall av hundra och ** markerar att skillnaden är ”sann” i 99 fall av hundra. Oddskvotema har beräknats utan kontroll (u. k.) och med kon- troll (m. k.). I det senare fallet anges hur sambandet t.ex. mellan delta- gandet i studiecirklar och ålder ser ut om man håller andra variabler under kontroll t ex ålder, utbildningsbakgrund, samhällsklass, kön och hemort. För att inte tynga läsningen med sida upp och sida ner med tabeller har huvuddelen av dessa samlats i en tabellbilaga.

Ålder — utbildningsnivå

Tabellema B. l—B.4 visar hur deltagandet i studieförbundens verksamhet, kompetensgivande utbildning (KOMVUX, högskola, Grundvux, gymna- sieskola, statens skolor för vuxna, korrespondensutbildning och även folkhögskola), kurser anordnade av arbetsgivaren samt det totala delta— gandet fördelar sig med avseende på ålder och utbildningsnivå.

Innan analyserna redovisas skall nämnas att under perioden 1975—1993 har befolkningens utbildningsbakgrund förändrats dramatiskt. 1975 hade 42 procent av befolkningen i åldrarna 16—74 mindre än 9-årig förgymna- sial utbildning. 1993 hade deras andel sjunkit till 17 procent. Inkluderas samtliga som saknar någon form av gymnasial utbildning har andelen un- der den aktuella perioden sjunkit från 54 till 29 procent, se Figur 4. Under samma period steg andelen med högre utbildning från 12 procent till 25 procent. Med stigande utbildningsnivå har uppfattningen om vad som skall betraktas som korttidsutbildad förändrats. Nivån mindre än 9 års förgymnasial utbildning var relevant i slutet på 1960-talet när diskussio- nen om överbryggande utbildning initierades. Redan vid denna tidpunkt stod det emellertid klart att allt eftersom så gott som alla ungdomar utöver

• Sida 29
•  Original

grundskola också genomgår gymnasieskola borde begreppet korttidsut— bildad vidgas. De som saknade tvåårig gymnasieskolutbildning borde därför få del av satsningen på överbryggande utbildning (SOU 1971:80). ? Kommittén om ett nationellt kunskapslyft för vuxna återkommer till den fråga och föreslår att individernas rätt till vuxenutbildning utsträcks till att omfatta utbildning på gymnasial nivå (SOU 1996227, 5. 10). Kommit- tén föreslår att rättigheten skall omfatta tillägnandet av kunskaper via kurser i gymnasieskolans kärnämnen och karaktärsämnen eller motsva- rande på en nivå motsvarande fyra terminer i gymnasieskolan. I detta per- spektiv kan det vara av särskilt intresse att observera eventuella skillnader i studiecirkel- liksom vuxenutbildningsbeteende i allmänhet mellan dem som genomgått längre och kortare gymnasieutbildningar.

Figur 4 : Befolkningens utbildningsnivå, 16—74 år, 1975—1993.

5 I Förgymnasial utbildning [Gymnasial utbildning kortare än 3 år :i Gymnasial utbildning 3 år i: Högre utbildning

Procent

1975 1979 1986 1993 År

Vid jämförelsema har vi valt att låta gruppen ”24 år och yngre”, liksom de med en förgymnasial utbildning utgöra referensgrupp varför benägen- heten för deras deltagande genomgående anges till 1 i tabellerna.

Under perioden har det skett en dramatisk förändring i riktning mot ett allt högre relativt deltagande bland personer 60 år och äldre i studiecirklar (se Tabell 3.1 i bilaga B). 1975 var benägenheten att de skulle delta 33 procent lägre än för gruppen under 25 år. Efter en gradvis, och under se- nare år accelererande, relativ uppgång bland de äldre var rollerna ombyt- ta. 1975, 1979 och 1986 uppvisade 25—49-åringar den största benägenhe- ten att delta medan det 1993 inte fanns någon skillnad mellan ålders— gruppema 25—49, 50—59 och 60—. De äldre befinner sig i ett läge på livs- cykeln där utbildningar, som främst syftar till yrkeskvalifikation, saknar

• Sida 30
•  Original

relevans. Det är därför helt naturligt att de i mycket liten utsträckning del- tar i kompetensgivande former av vuxenutbildning. Som framgår av Tabell B.2 domineras denna form av vuxenutbildning av personer under 25 år. Situationen härvidlag har inte ändrats under den aktuella perioden. Däremot är åldersstrukturen jämnare för kurser anordnade av arbetsgiva— ren, Tabell B.3. I tabellen anges deltagandet dels för hela den vuxna po- pulationen dels för de anställda. Härigenom underlättas jämförelse med andra former av vuxenutbildning. Äldersskillnaden för denna form av vuxenutbildning har gradvis ökat under perioden och gruppen 25—59 år har i förhållande till de yngre fått en allt större del av kakan. Det är något förvånande att deltagandet bland personer 60 och över som fortfarande befann sig i arbetslivet var så högt som det var. I ULF—93 rapporterade nästan en av fem i denna grupp att de året innan deltagit i en kurs anord- nad av arbetsgivaren. Bland dem under 25 år var det bara 12,1 procent som deltagit i en sådan kurs.

Hur vuxenutbildning totalt fördelar sig över livscykeln visas i Tabell B.4. Av denna framgår att deltagandet under den aktuella perioden flyttats upp i åldrarna och att den markerade skiljelinje, som tidigare gick mellan grupperna 25—49 och 50—59 nu förskjutits 10 år uppåt i åldrarna och går mellan åldrarna 50—59 och 60—. Vi måste emellertid vara uppmärksamma på att det totala deltagandet består av mycket olika former av vuxenut- bildningar, som, vilket framgått ovan, uppvisar helt olika åldersstrukturer. Att slå ihop dessa till ett totalmått, som vanligen görs, är därför ganska tveksamt och kan försvåra en diskussion om hur olika typer av vuxenut- bildning kan spela olika roller i en övergripande vuxenutbildningsstrate— gl.

Helt i enlighet med vad som genomgående rapporterats i litteraturen är deltagandet högst bland de högskoleutbildade och lägst bland dem med endast en förgymnasial utbildning.

Det är emellertid intressant att notera att skillnaden med avseende på utbildningsnivå är betydligt mindre för studieförbundens verksamhet än för kompetensgivande utbildningar, kurser anordnade av arbetsgivaren eller vuxenutbildning totalt. Ser vi t.ex. på ULF-75 var oddskvoterna (utan kontroll) vid jämförelse mellan de högst och lägst utbildade 1.98 för studieförbund, 7.54 för kompetensgivande utbildning, 5.61 för kurser an- ordnade av arbetsgivaren (om vi ser till dem som hade anställning) och 4.85 för vuxenutbildning totalt. Vad gäller kurser anordnade av arbetsgi- varen försvinner skillnaden mellan de högst och lägst utbildade när vi tar hänsyn till samhällsklass, vilket inte är fallet för övriga utbildningar (se Tabell B l-B4 under kolumn ”oddskvoter med kontroll”).

Skillnaden mellan de högst och lägst utbildade har, med undantag för kompetensgivande utbildning, avtagit något och vid 1993 års mätning var

• Sida 31
•  Original

den mindre än vid någon av de tre föregående insamlingstillfällena. Vad gäller studieförbundens verksamhet innebär detta att nedgången i delta-

, gande inte varit lika dramatisk bland de korttidsutbildade som bland dem med högre utbildning. 1979, då deltagandet var som högst, hade 21,1 pro- cent av dem med högre utbildning gått i en cirkel medan endast 11,8 pro- cent deltagit 1993. Motsvarande siffror för dem med förgymnasial ut— bildning var 12,9 procent och 7,6 procent. Med tanke på senaste tids diskussioner kring nödvändigheten av ett kunskapslyft bland dem som saknar gymnasial utbildning inger siffrorna över deltagande i kompetens- givande utbildning en delvis nedslående läsning. Trenden bland dem med bara en förgymnasial utbildning tycks ha varit ett minskande deltagande snarare än ett ökat. Detta hänger naturligtvis samman med att alltfier ge- nomgår gymnasiet som ungdomsstuderande. De som valt att inte fortsät- ta är ofta negativa till utbildning medan de som kommit upp i åldrarna i allmänhet saknar anledning att genomgå en längre formell utbildning. Det är därför inte underligt att dessa grupper är svåra att rekrytera till den- na form av utbildning. En annan aspekt som är av intresse i anslutning till kunskapslyftet är förhållandet mellan personer med korta och långa gym— nasieutbildningar. Med undantag för studieförbundens cirkelverksamhet uppvisar de med långa gymnasieutbildningar ett något högre deltagande än de med korta utbildningar. Skillnaden är emellertid mindre än den mellan personer med en förgymnasial utbildning och de som genomgått en kortare gymnasieutbildning.

Samhällsklass

Resultaten 1 Tabell B.8 bekräftar återigen att möjligheterna att genom ar- betet få del av utbildning är olikt fördelade. 1993 genomgick 45,2 procent av högre tjänstemän en kurs eller utbildning anordnad av arbetsgivaren medan motsvarande siffra för icke facklärda bara uppgick till 16,4 pro- cent. Sedan 1979 har skillnaden mellan dessa två grupper i stort legat kvar på samma höga nivå. 1975 och 1979 var det tjänstemän på mellan— nivå som oftast fick del av utbildning anordnad av arbetsgivaren. Sedan 1980-talet har det främst varit högre tjänstemän som följt denna typ av ut- bildning. Samtidigt som utbildning kommit att få en mer central roll i den ekonomiska debatten tycks deltagandet i utbildning anordnad av arbets- givaren få en allt tydligare hierarkisk fördelning. Skillnaderna kvarstår, om än på en något lägre nivå, när vi kontrollerar för utbildning, ålder, kön och hemort. Jämför vi oddskvoterna i Tabell B.8 och Tabell B.3 framgår, som förväntat, att möjligheten att få tillgång till utbildning anordnad av arbetsgivaren i högre grad beror på var i yrkeshierarkien man befinner sig

• Sida 32
•  Original

än en persons utbildningsnivå.

Vad gäller studieförbunden är bilden en annan. Anslutningen till studi- ecirklar har genomgående varit högst bland lantbrukare vars benägenhet att delta 1993 var i det närmaste fyra gånger så hög som icke facklärdas. Efter hand har skillnaden mellan tjänstemän och arbetare avtagit och 1993 förelåg inga signifikanta skillnader.

Kön

Skillnaden mellan kvinnor och män har, som framgår av Tabell B.5 (män utgör referenskategorin), kommit att bli mest påtaglig vad gäller delta- gande i studieförbundens verksamhet. Benägenheten för kvinnor att söka sig till denna verksamhet har varit ca två gånger högre än männens. I samband med det sjunkande deltagandet i cirkelverksamheten drabbades kvinnorna värst. Det har sålunda skett en viss utjämning vilken har kom- mit till stånd inte genom att männen ökat sitt deltagande utan på grund av att kvinnornas minskning varit betydligt kraftigare. Kvinnorna överväger också något i kompetensgivande utbildning även om de absoluta skillna- derna varit relativt små. Mer intressant är utvecklingen inom kurser an- ordnade av arbetsgivaren. 1975 var förhållandet mellan könen i stort sett det omvända till deltagande i studiecirklar dvs. två gånger högre bland männen. Efter en successiv utjämning förelåg det 1993 inte längre någon statistiskt säkerställd skillnad mellan grupperna. Detta faktum gäller oav— sett om vi ser till personer i arbetslivet eller befolkningen i stort.

Ortstyp

Nordhaug (1991:94) diskuterar, med anknytning till vuxenutbildningen i Norge, social kontra regional jämlikhet. Hans utgångspunkt är att det är rimligt att anta att det kan föreligga en viss motsättning mellan dessa två ambitioner. Anledningen är att lägre socialgrupper dominerar på lands- bygden medan ansträngningarna att nå de utbildningsmässigt eftersatta grupperna främst sker i städerna. I detta perspektiv är det intressant att notera att skillnaderna i deltagarstruktur mellan skilda regioner i Sverige varit relativt små, särskilt jämfört med de sociala olikheterna. Som fram- går av Tabell B.6 (Stockholm utgör referenskategori) har skillnaderna, även om de i vissa fall varit statistiskt Säkerställda, varit mycket måttliga. För studieförbunden gäller att Södra mellanbygden genomgående tycks uppvisa ett högt deltagande och Stockholm tenderar att ligga något lägre.

• Sida 33
•  Original

Etnisk bakgrund

Senaste årtiondens stora invandring har inneburit en övergång från ett i hög grad homogent samhälle till ett mångkulturellt. Enligt ULF-93 hade sammanlagt 15,7 procent av befolkningen i åldrarna 16—74 år någon form av invandrarbakgrund. Detta är en kraftig ökning sedan 1975 då deras an- del av befolkningen uppgick till 11,7 procent. Ungefär två tredjedelar ha— de själva invandrat medan övriga var s.k. andra generationens invandrare. Allteftersom invandrarnas andel vuxit har deras situation i det svenska samhället väckt ökat intresse i samhällsdebatten. Maktutredningens med- borgarundersökning visar att det föreligger, om inte dramatiska, så i alla fall signifikanta skillnader mellan invandrare och övriga. Invandrarna an- såg sig, i jämförelse med dem som är födda i Sverige, ha mindre möjlig- heter att påverka sin situation och svagare samhörighet med organiserade rörelser. Dessutom kände de sig mer politiskt utanförstående (Petterson, Westholm och Blomberg, 1989). Invandrarnas situation uppmärksamma- des tidigt av folkbildningen, som ursprungligen svarade för SFI-under— visningen och inom ramen för försöksverksamheten med uppsökande verksamhet i början av 1970—talet ingick invandrarna som en av mål- gruppema (SOU 1974: 54). Hur väl man lyckats framgår delvis av Tabell B.7, som visar sambandet mellan nationalitet och deltagande. Trots att andel invandrare är relativt stor är det endast ett begränsat antal som kom— mer med i stickprovsundersökningar av typ ULF. Det går därför inte att närmare studera speciella undergrupper, t.ex. vilket land personen här- stammar från.

Ser vi till andel deltagare i studiecirklar (Tabell B.7) förelåg det inga Säkerställda skillnader 1975, 1979 eller 1986. Vid senaste mätningen, 1993, ökade skillnaden och utländska medborgare från icke nordiska län- der var mindre benägna att delta än svenskfödda. Denna negativa utveck- ling kan möjligen förklaras av att det under senare år är andra grupper som invandrat till Sverige och vidare kan det minskade statsanslaget ha påverkat rekryteringen till studiecirklar. När vi kontrollerar för utbild- ningsbakgrund, socioekonomisk grupptillhörighet och ålder är skillnaden inte längre statistiskt säkerställd. Situationen ser något annorlunda ut för den kompetensgivande utbildningen där medborgare från icke nordiska länder 1993 deltog i högre grad än övriga nationella grupper. Detta torde förklaras av att SFI-utbildningen i allmänhet bedrivs vid KOMVUX, att Grundvux samlar ett betydande antal invandrare och vidare att de på grund av högre arbetslöshet oftare kommer i åtnjutande av kompetensgi— vande utbildning. Det visar sig också att när hänsyn tas till yrkessituatio- nen så försvinner skillnaden.

• Sida 34
•  Original

Läget inom kurser anordnade av arbetsgivaren liknar i stort det för stu- diecirklar. Ser vi till de anställda var det endast 1993 som det förelåg sta- tistiskt Säkerställda skillnader då utomnordiska medborgare uppvisade ett lägre deltagande.

En viktig förutsättning för invandrares möjlighet att aktivt påverka sin situation och bidra till ett civilt mångkulturellt samhälle är att de någor- lunda behärskar svenska. Personer, födda utomlands som var 6 år eller äl- dre när de kom till Sverige fick frågan; Hur skulle Ni själv bedöma Er egen förmåga att läsa svenska. Tycker Ni att Ni läser svenska mycket bra, ganska bra, ganska dåligt eller mycket dåligt? Enligt ULF—data var det mycket få, knappt 2 procent, av de tillfrågade som ansåg sig läsa svenska ganska eller mycket dåligt. Med tanke på det begränsade antalet invan- drare som kommer med vid varje intervjutillfälle och problemet med att få de som inte kan svenska att ställa upp är siffran troligen en underskatt- ning. Inte förvånande deltar denna grupp sällan i vuxenutbildning. 1992—93 hade bara 3,8 procent följt en studiecirkel, jämfört med 9,9 pro- cent av dem som hade svenska som modersmål. Situationen för denna, visserligen lilla, men troligen mycket utsatta grupp har inte förbättrats un- der den aktuella 20-årsperioden. Att situationen vad gäller medverkan i studiecirkelverksamheten för invandrare generellt kan ha försämrats be- kräftas i dessa analyser. 1992—93 uppvisade, till skillnad från tidigare år, de invandrare som ansåg sig läsa svenska bra signifikant lägre deltagande än de som hade svenska som modersmål. Samma utveckling gäller för ut- bildning anordnad av arbetsgivaren och vuxenutbildning totalt.

• Sida 35
•  Original

Deltagande i förhållande till politisk, facklig och föreningsaktivitet

l ULF ingår frågor om medlemskap och aktivitetsgrad i olika organisa- tioner och föreningar samt politiska partier. Tyvärr finns samtliga frågor bara vissa år vilket gör att det inte är möjligt att jämföra utvecklingen un- der hela perioden 1975 till 1993.

Vår diskussion tar inledningsvis upp relationen mellan grad av politisk och facklig aktivitet och deltagande i studiecirklar och annan vuxenut- bildning 1979 och 1993. Utifrån de olika frågorna har befolkningen inde- lats i fyra grupper efter politisk respektive facklig aktivitetsgrad: ' ej medlem i politiskt parti respektive fackförening

' medlem

' medlem och går på möten ' medlem som går på möten och deltar aktivt i verksamheten

Inledningsvis skall framhållas att endast en mindre del av befolkningen överhuvudtaget har något samröre med ett politiskt parti. 1979 var det ba- ra 15,2 procent som på något sätt var knutna till ett politisk parti och 1993 hade andelen sjunkit till 11,6 procent. Som framgår av Tabell 5, föreligger ett tydligt samband mellan politisk aktivitetsgrad och deltagande i studi- eförbundens cirklar. Ju mer aktiv, enligt den skala som använts här, ju större benägenhet för att delta i en cirkel. De som var medlemmar och deltog aktivt i ett politiskt parti hade, i jämförelse med icke medlemmar, ungefär tre och en halv gång så stor benägenhet att delta i en cirkel. Däremot fanns inte samma tydliga relation mellan politisk aktivitetsgrad och deltagande vad gäller andra former av vuxenutbildning.

• Sida 36
•  Original

Tabell 5: Deltagande i olika former av vuxenutbildning, totalt efter facklig och politisk aktivitetsg procent och oddskvoter.

Variabel Kategori Studieförbund Arbetsgivaren Vuxenutb. totalt Oddskvot Oddskvot Oddskvot n % u. k. m. k.” % u. k. m. k. % u. k. m. k.

Fackligt Deltagitaktivt 22,2 1.51**1.35* 22,5 3.32** 2.77** 61,5 2.73** 2.51** aktiva Gått på möte 17.5 1.12 1.03 19,0 2.67** 2.37** 44,0 l.34** l.27** anställda -79 Medlem 13,7 0.83 0.80* 12,4 l.61** l.56** 33,3 0.86* 0.85* Ej medlem 15,9 1 1 8,1 l 1 36,9 1 1

Fackligt Deltagit aktivt 14,2 l.97** l.90** 33,8 2.22** 1.92** 61,4 2.56** 2.68** aktiva Gått på möte 10,7 1.43 1.41 29,9 l.85** l.67** 44,6 1.30* l.37** anställda -93 Medlem 10,0 1.33 1.32 25,0 1.44** 1.40* 42,0 1.16 1.26* Ej medlem 7,7 l 1 18,7 1 1 32,3 1 l

Politiskt Deltagit aktivt 33,6 3.08** 3.05** 20,9 l.57** l.48** 55,7 2.64” 2.73** aktiva-79 Gåttpå möte 23,5 1.88** l.85** 18,2 1.33 1.28 47,3 1.88** 1.93** Medlem 16,4 1.20 1.20 14,5 1.01 1.01 33,5 1.06 1.11 Ej medlem 14,1 1 1 14,4 1 1 32,3 1 ]

Politiskt Deltagitaktivt 26,7 3.63** 3.49** 30,4 1.22 1.10 48,9 l.86** 2.l3** aktiva-93 Gåttpåmöte 18.5 2.26** 2.21** 25,0 0.93 0.87 42,0 1.41* 1.66**

Medlem 13,5 1.55** 1.53** 28,7 1.13 1.14 32,9 0.95 1.19 Ej medlem 9,1 1 1 26,3 1 1 34,0 1 l ** p(0.01 ” Utbildning och ålder

* p(0.05

Det kan här vara av intresse att knyta an till Johansson (1991) som disku- terar huruvida studieförbundens verksamhet står i bättre överensstäm- melse med den elitistiska än den radikala demokratiuppfattningen. Det finns enligt författaren tecken, som skulle kunna tolkas som att verksam- heten styrs av den elitistiska demokratiuppfattningen. Sålunda tycks, me- nar Johansson, studieförbundens samhällssektor utbilda en elit för upp- drag i olika samhälleliga besluts- och ledningsfunktioner. Resultaten 1 Tabell 5 skulle kunna ses som en bekräftelse på denna tes. Det finns emel— , lertid, framhåller Johansson, en annan bild än den som folkbildningsor- ganisationemas informationsskrifter förmedlar. Oavsett hur studieplaner och läromedel är utformade och hur verksamheten presenteras i informa- tionsskriftema utgör, enligt denna bild, arbetsformen i sig en träning i en- lighet med den radikala demokratiuppfattningen. Vestlunds enkät till stu- diecirkeldeltagare ger visst stöd för denna tolkning, då även deltagare i praktisk—estetiska och språkcirklar ansåg att de genom cirkeln fått ökad förståelse för demokrati och blivit politiskt mer aktiva (Vestlund, 1985). Vi måste naturligtvis komma ihåg att det här rör sig om deltagarnas upp- 1 fattning och att Vestlunds undersökning inte följt upp huruvida deltagar- l

• Sida 37
•  Original

na blivit mer politiskt aktiva. Tyvärr saknar ULF information av det slag, som krävs för att direkt pröva antagandet att verksamhetsformema i sig bidrar till politisk träning. Vidare kan påståendet om elitism i den mening Johansson använder det ifrågasättas. Det faktum att personer med olika utbildningsbakgrund inte skiljer sig åt i politisk aktivitet enligt våra ana- lyser av ULF-93 skulle kunna ses som att vissa delar av studieförbundens cirkelverksamhet förser breda grupper med de kunskaper och färdigheter som krävs för att medverka i det politiska livet. Härigenom bidrar de till att möjliggöra en alternativ kanal till makten (se Maktutredningen SOU 1990:44, s 400).

Facklig aktivitetsgrad har grupperats enligt samma skala som politisk aktivitetsgrad. Som Tabell 6 visar, fanns det tydligaste sambandet mellan facklig aktivitetsgrad och deltagande i kurser anordnade av arbetsgivaren. Ju högre aktivitetsgrad — ju större benägenhet att ha deltagit i en kurs an- ordnad av arbetsgivaren. Däremot var det enbart de mest fackligt aktiva som, jämfört med icke medlemmar, uppvisade ett något högre deltagande i cirkelverksamheten.

1992 och 1993 innehöll ULF frågor om medlemskap och förtroen- deuppdrag i föreningar och organisationer. Utifrån dessa har vi skapat ett aktivitetsindex med tre skalsteg: ' ej medlem i någon förening och/eller organisation ' medlem men har inget förtroendeuppdrag ' har förtroendeuppdrag i någon eller några föreningar

Tabell 6: Deltagande i olika former av vuxenutbildning 1992 efter medverkan i förening och organisationer, procent och oddskvoter.

Studieförbund Arbetsgivare Vuxenutbildning totalt Delt. Oddskvoter Dell. Oddskovter Delt.0ddskvoter % u. k. mk." % u. k. m. k. % u. k. m. k. Ej medlem n=4013 6,7 1 1 20,5 1 1 28,1 1 1 Medlem n=49l7 10,9 l.70** l.65** 27,5 1.47** 132” 36,2 1.52** l.54** Styrelse- uppdrag n=2192 15,7 2.60** 2.50** 31,6 1.79** l.50** 46,1 2.28** 2.02**

**p(0.01 ” Utbildning och ålder *p(0.05

Resultaten i Tabell 6 visar att personer, som var medlemmar i föreningar också hade större benägenhet att komma med i någon studiecirkel, sär— skilt de som hade styrelseuppdrag. Samma relation gällde för kurser an-

• Sida 38
•  Original

ordnade av arbetsgivaren, även om olikheterna var något mindre. Det tycks sålunda som om personer som var allmänt aktiva också i högre grad sökte sig till vuxenutbildning. Detta visar sig också när vi ser på olika for- mer av fritidsaktiviteter. Personer som ofta deltog i körsång, slöjd eller sömnad samt läste böcker och tidskrifter hade ungefär dubbelt så stor be- nägenhet att söka sig till en studiecirkel jämfört med dem som aldrig äg- nar sig åt dessa och liknande aktiviteter.

• Sida 39
•  Original

Jämlikhet i ett återkommande utbildningsperspektiv

Analysema hitintills har, med hjälp av olika årgångar av ULF, beskrivit hur deltagande gestaltat sig under perioden 1975—1993. Vi byter nu fokus och riktar intresset mot hur utvecklingen över tid gestaltat sig för den en- skilde individen. Härvidlag utnyttjas panelen, som består av drygt 4000 individer. Dessa intervjuades först i anslutning till ULF—79 och sedan åter i ULF—86/87. Härigenom kan vi följa dessa personers deltagande under perioden 1979—86/87. I ULF—86/87 ingick, förutom den vanliga frågan om deltagande under det senaste året också en fråga rörande vuxenut- bildningsaktiviteter under perioden mellan de två ULF-enkätema: Deltog Du i någon utbildning eller kurs under åren 1980—1984? I Tabell 7 redo- visas hur panelens deltagande i vuxenutbildning sett ut under de tre aktu- ella perioderna, 1979, 1980—84/85, 1986/87.

Tabell 7: Longitudinell redovisning av deltagande 1979, 1980—84 och 86/87 efter ålder 1979, procent, n=3840.

Deltagande Ålder 1979

79, 80—84, Totalt _24 2549 50—59 60—74 86/87 (n=537) (n=1953) (n=636) (n=714) Ja-Ja-Ja 15,8 14,9 22,0 11,2 3,6 Ja-Ja-Nej 9,5 12,3 11,1 9,4 3,2 Nej—Ja—Ja 10,0 16,0 12,5 5,8 2,2 Ja-Nej-Ja 3,2 4,7 3,9 1,9 1,3 Ja-Nej-Nej 18,6 8,9 7,2 10,5 10,5 Nej-Ja-Nej 12,3 18,1 13,3 12,1 5,3 Nej-Nej—Ja 5,3 5,4 6,2 5,8 2,2 Nej-Nej-Nej 35,3 19,7 23,8 43,2 71,6

Av Tabell 7 framgår att en mindre grupp, 15,8 procent, deltagit vid samt- liga tillfällen medan 35,3 procent aldrig deltagit. Vidare kan vi se att 22,7 procent deltog under två av de tre perioderna medan 36,2 procent stude— rade under en av perioderna. Av dem som 1979 sade sig ha följt någon form av vuxenutbildning under de föregående året deltog drygt 40 pro- cent_ också 80—84 och 85/86 medan bara knappt en fjärdedel aldrig åter- kom till studier. Detta understryker den allmänna uppfattningen att när någon väl kommit med i vuxenutbildning är benägenheten hög att perso- nen återkommer för ytterligare studier.

• Sida 40
•  Original

Styrkan med de tvärsnittsstudier som redovisats ovan är att de ger en bild av hur selektionen sett ut vid olika tidpunkter. Däremot missar de en väsentlig aspekt nämligen att belysa i vilken utsträckning skillnaden mel- lan olika grupper ackumuleras över tid. Ur perspektivet livslångt lärande vill vi veta i vilken grad ojämlikheten med avseende på t.ex. utbildnings— bakgrund utvecklas som ett resultat av att de mer utbildningsbenägna kontinuerligt frivilligt och/eller ofrivilligt söker sig till utbildning. Det longitudinella materialet ger viss möjlighet att komma åt denna aspekt.

Tabell 8: Olika gruppers deltagande i vuxenutbildning över tid samt benägenhet att a) delta vid samtli tillfällen och b) att aldrig delta, procent och oddskvoter.

Utbildning/Älder/ Aldrig Deltagit Deltagit Deltagit Oddskvoter Samhällsklass deltagit l period 2 perio- 3 perio— Delt. vid samt Aldrig deltagi der der liga tillfäll.

% % % u. k. m. k." u. k. m. k.

Utbildn Förgymnasial n=1730 51,8 25,0 15,5 7,7 7.70** . 1979 Gymnasie43 år n=119l 26,7 28,7 26,8 17,8 2.60** l.89** 4.26** 1.58 Gymnasie3år n=372 20,2 26,6 30,4 22,8 3.56** 2.35** 2.96** 1.14 Högskola n=547 12,2 24,1 31,3 32,4 5.74** 2.64** 1 1 Ålder -24 år n=537 19,7 32,4 33,0 14,9 463” 3.37** 1 1 1979 25-49 n=l953 23,8 26,7 27,5 22,0 7.47** 4.07** 3.30** 1.75

50-59 n=636 43,2 28,5 17,1 11,2 3.32** 2.32** 8.06** 3.34 60- 74 n=714 71,6 18,1 6,7 3,6 1 1 10.23** 8.22 Kön Man n=l852 37,0 26,9 21,3 14,7 1 1 1.15* 1.47 1979 Kvinna n=1988 33,8 25,5 23,9 16,8 1.17 1.34** 1 ]

Samhkl Högr. tjä, akad. n=275 12,7 28,0 30,2 29,1 2.11** 1.91** 1 1 1979 Tjä. mellan nivå n=44l 12,0 24.7 30.8 32.4 0.24** 2.47** 0.94 0.84 Lägre tjänstemän n=472 15,9 26,1 33,5 24,6 O.22** 1.91** 1.29 1.01 Företagare n=l85 45,4 28,6 15,1 10,8 0.30** 0.95 5.70** 3.22 Lantbrukare n=115 49,6 i 22,6 13,0 14,8 1.34 1.88* 6.73** 2.47 Facklärda n=462 33,3 28,6 25,5 12,6 1.58* 1.00 3.42** 2.44 Ej facklärda n=942 38,3 29,7 20,7 11,3 1 1 4.26** 2.85 Ej i arbetsliv. n=948 56,8 21,6 14,6 7,1 0.80 0.90 8.99** 3.09 __________—._——————————é ** p(0.01 " Utbildning, ålder, kön, samhällsklass, nationalitet och onstyp * p(0.05

Hur deltagandet fördelar sig med avseende på utbildningsnivå, samhälls-

klass och ålder 1979 redovisas i Tabell 8. Vid dessa analyser skiljer vi . mellan personer som aldrig deltagit, deltagit under en, två respektive & samtliga perioder. ; Det kan vara fruktbart att först se på ”extremgrupperna” dvs de som al- drig deltog och de som vid varje period var engagerade i någon form av

• Sida 41
•  Original

vuxenutbildning. Resultaten i Tabell 8 visar att det förelåg ett klart sam- band med utbildning, ålder och samhällsklass. Endast 7,7 procent av dem med en förgymnasial utbildning hade deltagit vid samtliga tillfällen med— an drygt 50 procent aldrig sökt sig till vuxenutbildning. Motsvarande siff— ror för gruppen högskoleutbildade var 32,4 och 12,2 procent. Uttryckt på annat sätt, högskoleutbildade hade, jämfört med personer med en för- gymnasial utbildning, nästan sex gånger högre (5.74) benägenhet att ha deltagit vid varje tillfälle. Ser vi till den andra extremen, gruppen som al— drig deltagit gällde det omvända. Benägenheten för dem med en förgym— nasial utbildning att tillhöra denna grupp var nästan åtta gånger högre (7,70) än för de högskoleutbildade. Tjänstemän, särskilt på mellannivå, återkom i hög grad till studier medan det omvända gällde för arbetare och lantbrukare samt egna företagare. Som framgår av oddskvoterna kvarstår klasskillnadema när utbildningsnivå konstanthålles.

Helt enligt förväntan återkom de som 1979 redan hade kommit upp i sextioårsåldem endast i liten utsträckning till vuxenutbildning. I denna grupp var det drygt 70 procent som aldrig deltagit. Det var främst perso- ner i åldrarna 25—49 år som studerade vid samtliga tillfällen. Det tycks förhålla sig så att deltagandet är något lägre i de yngsta åldrarna för att därefter öka. Sålunda var det något färre bland de yngsta jämfört med 25—49-åringar som aldrig deltagit. Könsskillnadema var signifikanta med större benägenhet bland kvinnor att återkomma. Dessa var emellertid mindre uttalade än de ålders—, utbildnings— och socioekonomiska olikhe- ter som förelåg.

I ett försök att longitudinellt, och med utnyttjande av samma statistiska metod som vid tvärsnittsanalysen (logistisk regression), fånga benägen— heten att delta vid de tre perioderna låter vi 1 Tabell 9 tidigare deltagande ingå som oberoende variabel. Frågan som ställs är, givet deltagande 1979, vad är oddset att delta 1980—84? För deltagandet 86/87 vill vi veta oddset givit deltagandet vid de två föregående perioderna.

Mycket förenklat bekräftar oddskvoterna 1 Tabell 9 att deltagande fö- der senare deltagande. Vidare framgår att även när tidigare deltagande be— aktas slår ålder, utbildningsbakgrund och samhällsklass igenom på sena- re deltagande. Benägenheten att söka sig till vuxenutbildning 1986/87 bland dem som studerat under perioden 80—84 var ungefär sex gånger hö- gre än för icke studerande. När hänsyn tas till skillnader i ålder, utbild- ning, samhällsklass, kön och ortstyp föreligger fortfarande en betydande skillnad i benägenhet (oddskvoten m.k. 3.55). Ser vi till utbildningsbak- grund och klass visar resultaten att de sociala skillnaderna förstärks under livscykeln. Givet tidigare deltagande kvarstår sålunda klass och utbild- ningsskillnader.

• Sida 42
•  Original

Tabell 9: Ojämlikhet och deltagande över tid, oddskvoter.

Kategori Oddskvoter Oddskvoter Oddskvoter Deltagit 79 Deltagit 80—84 Deltagit 86/87 n. k. m. k." u. k. m. k.” u. k. m. k.” Ålder-79 -24 år 1 1 1 1 1 1 25—49 3.01** 2.33** 9.38** 7.11** 6.70** 3.06** 50-59 3.45** 2.15** 8.49** 4.75** 7.81** 3.23** 60- 74 2.15** l.66** 3.72** 2.69** 3.17** 1.77** Utbildning—79 Förgymnasial l 1 1 1 1 l

Gymnasie43 år 2.13** 1.65** 2.48** l.50** 2.40** 1.44** Gymnasie 3 år 2.31** l.70** 3.60** 2.23** 3.48** 1.86** Högskola 3.79** 2.12** 6.18** 2.60** 4.08** 1.35*

Samhkl.-79 Högr. tjä, akad. 2.18** 1.52** 3.64” 2.17** 2.47** 1.49* Tjä. mellan nivå 3.01** 2.30** 3.22** 1.96** 2.73** l.59** Lägre tjänstmän 2.25** l.82** 2.7 1 ** 2.01** 2.16** 1.37* Företagare 0.80 0.87 0.77 0.90 0.88 0.99 Lantbrukare 1.00 1.35 0.71 1.11 0.83 1.45 Facklärda 1.07 1.03 1.49** l.44** 1.05 0.81 Ej facklärda 1 1 1 1 1 1 Ej i arbetsliv. 0.68** 0.92 0.55** 1.04 0.53** 0.88 Kön-79 Man 1 1 1 l 1 1 Kvinna 1.23** 1.35** 1.12 l.29** 1.11 1.13 H-reg.-79 Stockholm 1 l l 1 l 1 Gbg.-Malmö 0.80 0.88 0.94 1.14 1.01 1.18 Större. st. 0.65** 0.81 0.67** 0.95 0.82* 1.17 Södra mel. 0.66** 0.87 0.72** 1.15 0.80* 1.15 Norra tät. 0.90 1.07 1.05 1.43* 1.22 1.48* Norra gles. 0.54** 0.73* 0.58** 0.94 0.75 1.24 Deltagande —79 Ja 3.93** 2.76** 3.26** 1.87** Nej 1 1 1 1 Deltag. 80-85 Ja 6.13** 3.55** Nej 1 1

** p(0.01 " Utbildning, ålder, samhällsklass, kön, och ortstyp * p(0.05 ” Faktorema under ” plus deltagande 1979, ” Samma som ” plus deltagande 1979 och deltagande 1980—84.

• Sida 43
•  Original

Form av vuxenutbildning och benägen- het att återkomma till studier

Vi har tidigare berört vuxenutbildningens förändrade struktur med en allt större dominans av kurser anordnade av arbetsgivaren. I ett perspektiv av livslångt lärande är det av intresse att fråga huruvida benägenheten att återkomma till studier påverkas av vilken form av vuxenutbildning man bedrivit. I ett försök att besvara frågan utgår vi från dem som vuxenstu— derade 1979 och jämför benägenheten bland personer som enbart följt en studiecirkel, en kurs anordnad av arbetsgivaren eller en kompetensgivan- de vuxenutbildning och övriga vuxenstuderande (andra former och/eller deltagit i flera former av vuxenutbildning). Resultaten framgår av Tabell 10. I analysen av deltagandet 86/87 har hänsyn tagits inte bara till delta- gande 1979 utan också till deltagande 80—84. Det senare har skett genom att låta deltagande 80—84 ingå som oberoende variabel.

Tabell 10: Benägenhet att återkomma till vuxenutbildning efter olika former av vuxen-

studier 1979. Deltagande i Deltagande 80—84 Deltagande 86—87 vuxenutbildning 1979 Andel Oddskvoter Andel Oddskvoter Delt. Delt. % u. k. m. k.” % u. k. m. k.” Enban studieförbund n=483 69,6 1 1 47,4 1 1 Enbart arbetsgivare n=264 68,6 1.30 .77 53,0 1.25 .89 Enbart kompetens- givande n=170 73,5 1.65* .93 54,7 1.34 .95 Övrig vuxenutbildning n=507 71,6 1.50* .94 52,7 1.23 .87

** p(0.01 ” utbildning—79, ålder, samhällsklass, kön, ortstyp och deltagande 80—84 * p(0.05

Det förelåg en liten om än statistiskt säkerställd skillnad med avseende på benägenhet att återkomma till utbildning. Personer som enbart deltagit i kompetensgivande vuxenutbildning 1979 samt gruppen övriga vuxenstu- derande uppvisade ett något högre deltagande för perioden 80—84 än de som 1979 enbart deltog i en studiecirkel Detta kan hänföras till olikhet i ål- der, utbildningsbakgrund och samhällsklass och när dessa faktorer hölls under kontroll fanns inga Säkerställda skillnader. För deltagande 1986/87 förelåg överhuvudtaget inga olikheter med avseende på vilken form av vuxenutbildning man deltagit i 1979. Detta visar åter att det mindre rör sig

• Sida 44
•  Original

om vilken form av vuxenutbildning man ursprungligen rekryteras till och mer att de fiesta former av vuxenutbildning tycks stimulera till senare del- tagande. Sålunda återkom de som enbart följt en kurs anordnad av arbets- givaren till studier i minst lika hög grad som de vilka valt att söka sig till ett studieförbund. Vidare kan i detta sammanhang nämnas att benägenhe- ten att återkomma till studier bland dem som 1979 enbart gått i en studie— cirkel var ungefär lika hög i åldersgruppema 30—39, 40—49 och 50—59 år.

I samband med satsningen på studieförbundens cirkelverksamhet un— der 1970-talets fördelningspolitiska reformperiod hävdades emellanåt att om personer rekryteras till studiecirklar ökar deras benägenhet att senare söka sig till längre kompetensinriktade utbildningar. Panelen ger oss viss möjlighet att pröva detta antagande. Analysen utgår från dem som 1979 rapporterade att de gått en studiecirkel och försöker belysa i vilken ut— sträckning dessa senare bedrivit kompetensgivande studier. Tyvärr saknas uppgift om vilken form av utbildning de tillfrågade bedrev under perio— den 1980—84. I stället har vi fått utgå från utbildningens samlade längd. I de fall studierna omfattat minst ett års heltidsutbildning har de förts till kategorin kompetensgivande utbildning. Vid analysen, som återtinns i Tabell 11 har de som 1979 bedrev andra former av vuxenutbildning ute- slutits. Beräkningarna visar att personer, vars enda vuxenutbildningsakti- vitet 1979 var att gå i en studiecirkel, återkom till kompetensgivande ut- bildning i högre grad än personer som överhuvudtaget inte vuxenstuderade. Vidare framgår att denna skillnad kvarstår när vi kon- trollerar för ålder.

Tabell 11: Deltagande i kompetensgivande vuxenutbildning 1980—1986/87 med avseende på ålder och studiecirkeldeltagande 1979.

Total Ålder —29 30—49 40—59 Stud.c Ej vux. Stud.c. Ej vux. Stud.c. Ej vux. Stud.c. Ej vux. 79 79 79 7 9 79 79 79 79 Delt. i kom- petensgi- vande utb. % 13,0 5,5 19,0 12,1 14,8 5,5 7,2 1,7 11: 483 2416 160 571 216 838 167 1007 Chi 2 36.9** 3.57 21.8** 18.0** ** p(0.01 * p(0.05

Hitintills har enbart berörts hur förhållandet mellan tidigare vuxenstudier och senare deltagande i kompetensgivande utbildning gestaltar sig med avseende på studiecirkeldeltagande. Det är emellertid också nödvändigt

• Sida 45
•  Original

att beakta hur motsvarande förhållande ser ut för andra former av vuxen— utbildning. Vi har därför jämfört benägenheten för att någon som gick i en studiecirkel skall återkomma till kompetensgivande utbildning med motsvarande benägenhet för andra former av vuxenstudier, se Tabell 12.

Tabell 12: Deltagande i kompetensgivande utbildning 1980—86/87 med avseende på typ av vuxenstudier 1979, procent och oddskvot.

Typ av vuxenstudier Delt. kompe- Oddskvot tensgiv. utb. u. k. m. k.” n 1980—86/87 Enbart studiecirklar 13,0 1 1 483 Enbart kurser anordnade av arbetsgivaren 8,0 0.57* 0.47* 264 Enbart kompetensgivande utbildning 24,7 2.19** 1.34 170 Övriga vuxenstuderande 15,4 1.21 0.88 507 Ej vuxenstuderande 5,5 0.39** 0.39** 2416

** p(0.01 " Utbildning-79 och ålder * p(0.05

Det förelåg betydande skillnader mellan deltagande i olika former av vuxenutbildning och senare kompetensgivande studier. De som 1979 be- drev kompetensgivande studier återkom oftare än övriga. Detta är relativt självklart då många yngre som studerade 1979 fortsatte och avslutade si- na studier nästföljande år. Av oddskvoterna i Tabell 12 framgår också att denna skillnad försvinner då ålder och utbildningsnivå hålls under kon— troll. Det är intressant att notera att de som enbart deltagit i studieförbun— dens verksamhet i jämförelse med dem som 1979 enbart gick en kurs an— ordnad av arbetsgivaren, hade dubbelt så hög benägenhet att senare bedriva kompetensgivande utbildning. Som väntat var det mer sällan som personer vilka överhuvudtaget inte vuxenstuderade 1979 kom att ägna sig åt denna form av studier.

Enligt den fördelningspolitiska ambitionen skall de utbildningsmässigt svagaste genom att delta i vuxenutbildning kunna överbrygga klyftorna. För att detta skall ske bör det samband vi konstaterat mellan deltagande i studiecirkel och senare längre studier omfatta de utbildningsmässigt sva- gaste grupperna. Detta tycks emellertid inte vara fallet. Bland dem med. För att detta skall ske bör det samband vi konstaterat mellan deltagande i studiecirkel och senare kortare gymnasial utbildning och universitetsut— bildning uppvisade de som 1979 följt en studiecirkel högre senare delta- gande i kompetensgivande studier medan så inte var fallet bland dem med en förgymnasial utbildning.

• Sida 46
•  Original

Leder uttalat intresse till deltagande?

I rekryteringsstudier ingår vanligen någon fråga om eventuellt intresse för att senare ägna sig åt vuxenstudier. ULF-75, 79 och 87 utgör härvidlag inget undantag utan tar också upp denna aspekt. Genom panelen kan vi studera i vilken utsträckning personer som 1979 sade sig vara intressera— de verkligen kom att påbörja några studier. Våra resultat bekräftar svårig- heten att förutsäga hur människor kommer att bete sig, se Tabell 13. Inte oväntat var det vanligare att intresserade än ointresserade kom att delta. Däremot är det anmärkningsvärt att nästan hälften, som 1979 uppgav att det inte fanns någon kurs eller utbildning de skulle vilja delta i, faktiskt kom att ägna sig åt någon form av studier. Vidare kan noteras att närma- re en av tre som ville delta aldrig kom att studera. Härtill kommer att skillnaden i utbildningsintensitet mellan intresserade och ointresserade, om än statistiskt säkerställd, var ganska obetydlig.

Tabell 13: Samband mellan intresse för att delta och faktiskt deltagande, procent.

Intresse 79 Ej deltagit Deltagit Deltagit Deltagit 80— n 80—84 86/87 84 och 86/87

Ej intres. 79 54,9 18,2 7,8 19,1 2107 Intres. 79 30,6 26,1 9,3 34,0 1733

Tidigare erfarenheter från vuxenutbildning, se Tabell 14, förutsåg bättre senare deltagande än uttalat intresse för vuxenstudier. Av dem som delta— git men angav sig sakna intresse för att återkomma till studier kom hela 70,6 procent att senare ägna sig åt vuxenutbildning. Motsvarande siffra för intresserade icke-deltagare var 58,6 procent.

Tabell 14: Samband mellan tidigare deltagande, intresse att delta och senare deltagande, procent och oddskvoter.

Deltagande 79/ Ej deltagit Deltagit Oddskvot n intresse 80—84, 86/87 och/eller 86/87

Delt.-intr. 18,5 81,5 8.34** 813 Delt.-ej intr. 29,4 70,6 4.53** 609 Ej dek-intr. 41,4 58,6 2.67** 920 Ej den.—ej intr. 65,3 34,7 1 1492

Att personer som deltagit och sagt sig ha intresse av fortsatta studier ha- de drygt åtta gånger så hög benägenhet att senare studera jämfört med

• Sida 47
•  Original

icke-deltagare som var ointresserade är föga förvånande. Däremot är det överraskande att en tredjedel av de senare faktiskt kom att ägna sig åt vuxenstudier. Med hjälp av tillgängligt material har vi så långt möjligt försökt utreda om deras studiemönster påtagligt avviker från andra vux- enstuderandes. För perioden 1980—84/85 finns enbart information om ut- bildningens längd. Mönstret i Tabell 14 upprepar sig vad gäller utbild— ningens omfattning dvs de som deltog 1979 och sade sig vilja återkomma kom att bedriva längre studier än övriga grupper. Skillnaderna, som är statistiskt Säkerställda, var relativt måttliga. Vad gäller personer som be- drev vuxenstudier 1986/87 fanns inga skillnader beträffande deltagande i studiecirklar och/eller kurser anordnade av arbetsgivaren. Däremot var det mer sällsynt att de som oväntat återkom till studier sökte sig till kom- petensgivande utbildning. Detta kan förklaras av att gruppen var äldre än övriga vuxenstuderande. Sammanfattningsvis kan konstateras att när per— soner som tidigare inte deltagit och som sagt sig sakna intresse faktiskt kom att delta, skilde sig deras deltagarmönster inte markant från andra vuxenstuderandes.

• Sida 48
•  Original

Slutsatser och diskussion

I det föregående har ett stort antal siffror, inte alltid överskådliga och lätt- olkade, presenterats. I detta avsnitt görs ett försök att diskutera dessa i an— slutning till den inledande beskrivningen av folkbildningens målsättning och särart. Härvidlag berörs naturligtvis frågan om studieförbundens roll i en övergripande vuxenutbildningsstrategi bl a i anslutning till det s.k. kunskapslyftet. Inledningsvis anknyts till studieförbundens fördelnings- politiska ambition.

Fördelningspolitik — hur har rekryteringen utvecklats?

Utifrån ett övergripande perspektiv kan noteras att skillnaderna med av- seende på tidigare utbildning, den faktor som generellt bäst förklarar del- tagande, var något mindre 1993 jämfört med 1975. Detta beror främst på den utjämning som skett i anslutning till expansionen av kurser anordna- de av arbetsgivaren. För studieförbunden gäller att situationen i stort för- blivit oförändrad. Skillnaderna, som är mindre än inom andra former av vuxenutbildning, har sålunda förblivit på ungefär samma nivå. Däremot är det viktigt att beakta att andelen av befolkningen som nås av studieför- bundens cirkelverksamhet, enligt ULF-data, minskat med 50 procent. Detta innebär att även om den relativa andelen korttidsutbildade som nås av cirklar förblivit oförändrad är det i absoluta tal betydligt färre som kommeri åtnjutande av studiecirklar. Samtidigt är det ett allt större antal korttidsutbildade som berörs av kurser anordnade av arbetsgivaren. 1979 nåddes 11,5 procent av de med en förgymnasial utbildning av ett studie- förbund men bara 4,9 procent av en kurs anordnad av arbetsgivaren. 1993 var talen 7,6 respektive 7,1 procent. Än allvarligare framstår situationen när man ser på korttidsutbildade i åldrarna 40—59 år. I denna grupp var det 50 procent fler som fick del av en kurs anordnad av arbetsgivaren. Av diskussionen kan man kanske förledas tro att de två utbildningsforrnerna skall ses som konkurrerande. Så är naturligtvis inte fallet. Avsikten har varit att visa vuxenutbildningens allt starkare knytning till arbetslivet samt initiera en diskussion om vad detta innebär med avseende på den av staten uttalade målsättningen. I ett perspektiv av livslångt lärande riktas fokus mot vad man lärt snarare än var man lärt sig detta.

Det är naturligtvis positivt att alltfler kommer i åtnjutande av personal-

• Sida 49
•  Original

utbildning. Utvecklingen rymmer emellertid flera problem och det är vik- tigt att närma beakta vilken roll dessa två utbildningsformer har och kan ha. Här skall bara kort nämnas att medan den ena, studiecirkel, utgår från principen fritt och frivilligt, styrs den andra, personalutbildning, av före- tagets behov och intressen. Folkbildningen däremot skall bl a, som anges i motiveringen för statsanslag (proposition 1990/91:82), möjliggöra för människor att påverka sina livsvillkor och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen. Vidare skall den bidra till att utjämna utbildnings— klyftorna i samhället. En viktig skillnad är att variationerna inom perso- nalutbildningen är stora och positionen på arbetsplatsen styr vem som får delta, under vilka former detta sker och vilken typ av utbildning som kan komma ifråga. Ju högre position desto större möjlighet att vidga vyerna och höja kompetensen (Rubenson, 1996). Engeström (1995) pekar i sin genomgång av yrkesutbildning på att denna ofta är upplagd så att den istället för att stimulera till självständigt tänkande förstärker invanda mönster och existerande hierarkier. Däremot finns anledning att förmoda att studiecirklarna ser mer lika ut och att eventuella olikheter inte på sam- ma sätt är knutna till klasstillhörighet. Här öppnar sig intressanta forsk- ningsuppgifter inte minst i kopplingen mellan studier kring lärande i stu— diecirklar och forskning om lärande i arbetslivet.

I regeringens stora vuxenutbildningssatsning (se proposition 1995/96: 150) är det varken personalutbildning eller studieförbundens cirkelverk- samhet som står i förgrunden. I strävan att åstadkomma ett kunskapslyft avses kommunerna erhålla 90.000 av de föreslagna 100.000 nya studie- platsema. Dessa förväntas huvudsakligen gå till KOMVUX. Enligt vårt ULF-material bedrev 1993 en procent av korttidsutbildade i åldrarna 40—59 studier vid KOMVUX.

Att acceptera idén om livslångt lärande borde i konsekvensens namn innebära att jämlikhet behandlas i ett livscykelperspektiv. Denna aspekt har ytligt kunnat beröras i panelansatsen. Resultaten visar att deltagande föder senare deltagande och att den sociala selektionen förstärks över tid. Utöver dessa analyser är det viktigt att konstatera att ojämlikheter i re- krytering till organiserade former av kunskapsinhämtande bara utgör top— pen av ett isberg. Väl så viktigt är de klyftor som finns vad gäller att i var- dagssituationen lära och framför allt använda vad som har lärts (Larsson,

1996, OECD, 1995, Rubenson, 1996).

• Sida 50
•  Original

Folkrörelseanknytning och det civila samhället

Vi måste nämna att ULF—data endast på en övergripande nivå kommer åt denna aspekt. Vi kunde sålunda, liksom andra, konstatera att de som var aktiva i föreningslivet också var mer involverade i studieförbundens verksamhet. Möjligen är det en poäng att dessa samband och då främst det politiska, framkom tydligare för folkbildningen än för andra typer av vuxenstudier. Den stora frågan är naturligtvis vad som är orsak och vad som är verkan. I anslutning till panelen har vissa försök gjorts att på indi- vidnivå se efter om deltagandet resulterat i högre politisk aktivitet. Frågornas utformning i ULF-79 och 86/87 lämpar sig emellertid dåligt för denna typ av analys. 1 ett övergripande perspektiv är det, som bl a Maktutredningen (SOU 1990:44) rapporterat, få som är partipolitiskt ak- tiva. Jämförelserna mellan ULF-79 och ULF—93 visar att trenden varit sjunkande.

Demokratirådet konstaterar i sin rapport Demokrati som dialog (Roth- stein, 1995) att folkrörelsernas betydelse för det demokratiska tillståndet har minskat. I anslutning härtill bör noteras det tydliga samband som framkom vid våra bearbetningar mellan att känna samhörighet med å ena sidan folkbildningsrörelsen och å den andra freds-, kvinno-, internatio- nella hjälp- samt miljörörelsen. Detta antyder en koppling till det demo— kratiska projektet inte enbart i form av kommunikativ demokrati som ut- vecklas i det dagliga cirkelarbetet (se Andersson, Laginder, Larsson och Sundgren, 1996; Johansson, 1991) utan också genom idémässig koppling till folkrörelsema.

I detta sammanhang är det, som nämnts ovan, oroande att samhörig- hetskänslan med, vad som i ULF benämnts folkbildningsrörelsen, var då- ligt utvecklad bland gruppen under 30 år. Vill man vara optimistisk kan man förklara detta med att samhörighetskänsla är något som utvecklas över tid. De yngres inställning bör emellertid också ses i skenet av vad som kommit att betecknas som organisations-Sveriges problem och de traditionella folkrörelsernas försvagade ställning (se SOU 1990:44).

En av de mest dramatiska utvecklingarna i deltagarstrukturen under den studerade perioden måste vara de relativa åldersförskjutningama bland cirkelstuderande. Innan några långtgående slutsatser görs angående de äldres medverkan i samhällsdebatten och deras infiytande över sin egen situation, måste vi komma ihåg att den relativa utjämningen skett i tider av kraftigt sjunkande rekrytering. Sålunda steg deltagandet i studie- cirklar bland personer 60 år och äldre från 8,5 procent 1975 till 12,5 pro— cent 1986 för att därefter falla till 10,2 procent. Vad som har skett är helt enkelt att raset varit betydligt större bland yngre personer.

• Sida 51
•  Original

Folkbildningen och skolan

I inledningsavsnittet berördes kortfattat kopplingen mellan folkbildning- en och skolan. Utbildningsväsendets utveckling och befolkningens snabbt stigande utbildningsnivå föranleder en närmare granskning av denna fråga. För folkbildningens pionjärer stod det klart att rörelsens folkbildning tvingades utgöra ett komplement till skolan och ta på sig uppgiften att meddela elementära kunskaper och hålla dessa vid liv (Arvidson, 1985z71). Sålunda innehöll Arbetarnas Studiehandbok studie- handledningar i skolämnen som historia, svenska, geografi, fysik, kemi etc. År 1930 hade nio av tio av Sveriges befolkning i åldrarna 16—59 år en högsta utbildning motsvarande folkskola/grundskola (SCB, 1995: 14). Det är därför föga förvånande att man på 1930-talet inom arbetarrörelsen ansåg att ett av folkbildningens mål var att komplettera skolan då det all- männa utbildningsväsendet inte var i stånd att ta sig an detta. Fortfarande under 1970—talet, då andelen med folkskola/grundskola sjunkit till 60 pro- cent, fanns den komplementerande funktionen klart uttalad. I syfte att uppmuntra till deltagande i studiecirkelverksamhet, som har till syfte att utjämna utbildningsklyftan, infördes 1970 ett tilläggsbidrag (det 5 k prio- bidraget) för cirklar i svenska, matematik, engelska och samhällskunskap motsvarande grundskolans nivå. Detta kan tolkas som att kunskaper, lik- som utbildningsklyftan, definierades i termer av skolkunskaper, och att det var det formella skolsystemet som utgjorde riktpunkten. Detta bidrag försvann i samband med 1981 års folkbildningsreform då ett nytt statsbi- dragssystem infördes (proposition 1980/8 1 : 127).

1994 hade andelen med folkskola/grundskola i de aktuella åldrarna sjunkit till 25 procent och är under snabbt avtagande. I detta läge förelig- ger inte längre ett behov att vara ett komplement till det formella utbild— ningsväsendet, i alla fall inte med grundskolenivå som riktmärke. På 1930—talet argumenterade Oscar Olsson för införandet av en gemensam enhetsskola vilken skulle utgöra en stabil grund för ett fritt och frivilligt folkbildningsarbete (Olsson, 1930:25f). Siffrorna över befolkningens ut- bildningsstruktur skulle kunna ses som ett uttryck för att vi idag skulle ha den grund som Olsson talade om. Problemet är bara att ribban nu flyttats upp och kvalifikationsgränsen satts till lägst två års gymnasial utbildning. I enlighet med det kompletteringsperspektiv som kunnat spåras från se— klets början och fram till 1970—talet skulle man kunna argumentera att be— hovet fortsatt kvarstår men att ambitionen höjts. Det förslag som nu lagts för att åstadkomma kunskapslyftet bygger helt på ett utnyttjande av det formella utbildningsväsendet och har valt att inte se folkbildningen som ett komplement till skolan. Om vi istället för formell kunskap utgår från

• Sida 52
•  Original

reell kunskap och tillåter att cirkelns längd får variera beroende på kun- skapskravet skulle det av flera skäl vara rimligt att se en roll också för folkbildningen även när ribban höjts. Utifrån resultaten i panelanalysen finns det däremot inget stöd för tesen att studiecirkeln kan ses som en in- körsport för korttidsutbildade att senare bedriva längre kompetensgivan- de studier vid t ex KOMVUX. Deras bidrag till kunskapslyftet bör därför bedömas utifrån tillskottet i reell kompetens.

• Sida 53
•  Original

Referenser

Anderson, E., Laginder, A-M., Larsson, S. och Sundgren, G. (1996). Cirkelsamhället. (SOU 1996:47). Stockholm: Fritzes. Arvidson, L. (1985). Folkbildning i rörelse. Pedagogisk syn i folkbildning inom svensk arbetarrörelse och frikyrkorörelse under 1900-talet — en jämförelse. Malmö: Liber. Arvidson, L. (1993). Folkbildning — folkets bildning eller bildning åt fol- ket? I V. Haugerud (Red.). F olkeopplysning — Voksenpedagogikk — Kompetanse. Tre sider av samma sak? Trondheim: NVI. Engeström, Y. (1995). Training for change: New approaches to instruc- tion and learning in working life. Geneve: ILO. Folkbildningsrådet. Sammanfattning av folkbildningen. Folkbildnings- rådets fördjupade anslagsframställning för budgetperioden 1994/95, 1995/96 och 1996/97. Stockholm: 1993. Johansson, 1. (1991). Folket makten och bildningen — Ett debattinlägg. Stockholm: ABF. Jonsson, J. och Gähler, M. (1995). Folkbildning och vuxenstudier. Rekrytering, omfattning och erfarenheter. (SOU19952141). Stock- holm: Fritzes. Larsson, S. (1996). Vardagslärande och vuxenstudier. I P-E. Ellström, B. Gustavsson och S. Larsson (Red.). Livslångt lärande. Lund: Stu- dentlitteratur. Nerman, T. (1952). Studiecirkeln. Historik kring ett halvsekelminne. Stockholm: Oskar Eklunds bokförlag. Nordhaug, 0. (1991). The shadow educational system. Adult resource de- velopment. Oslo: Norwegian University Press. OECD (1995). Literacy, economy and society. Paris: OECD. Petterson, O., Westholm, A. och Blomberg, G. (1989). Medborgarnas makt. Stockholm: Carlssons. Proposition 1963:36. Proposition 1967:85. Proposition 1980/81:20. Proposition 1990/82. Rubenson, K. (1996). Livslångt lärande: mellan ekonomi och utopi. I P- E. Ellström, B. Gustavsson och S. Larsson (Red.). Livslångt läran- de. Lund: Studentlitteratur.

SCB (1991). Vuxnas studiedeltagande 1975—1989. Stockholm: SCB. SCB (1995). Utbildningsstatistisk årsbok 1995. Stockholm: SCB. SOU 1946:68. SOU 1961:44.

• Sida 54
•  Original

SOU 1971:80. SOU 1979:85. SOU 1990:44. SOU 199627. Van Gent, B. (1992). Netherlands. I P. Jarvis (Red.). Perspectives on adult education in Europe. Leicester: NIAE.

• Sida 55
•  Original

Tabellbilagor

Tabell A.]: Samband mellan inställning till olika folkrörelser/sammanslutningar (Pear-

sons r) (n=4959). ldrottr.Miljör.Frikyr. Sv. Ny- Fack— Konsu.Folkb. Fredsr. Kvin- In. Kyr. kt. r. för. no. Hjä. Idrottr. 1.00 Milj_r. .30** 1.00 Frikyrk. .03** .13** 1.00 Sv. Kyr. .10** .24** .35*'* 1.00 Nykt. r. .16** .34** .37** .40** 1.00 Fackf_r. .23** .35** .11** .18** .29** 1.00 Konsu. .14** .29** .12** .21** .29** .44** 1.00 Folkb. .22** .48** .20** .27** .38** .39** .40**l.00

Fredsr. .22** .63** .18** .25** .44** .37** .33** .57**1.00 Kvinno. .17** .53** .17** .25** .43** .37** .35** .54** .70**l.00 ln.Hjä. .21** .58** .23** .32** .41** .33** .31** .53** .72** .62**l.00

** p(0.01 * p(0.05

• Sida 56
•  Original

Tabell B.]: Deltagande i studieförbundens cirkelverksamhet efter ålder och utbildning. Procent samt oddskvoter.

Variabel Kategori n Andel Oddskvoter deltagare % u. k. 111. k.” Ålder —75 —24 1340 10,7 1 1 28—49 5078 16,3 I.62** 1.62** 50—59 1923 13.5 1.30* 1.42** 60—74 2457 8.5 0.77* 0.90 Ålder -79 —24 1033 12,9 1 1 25—49 4182 18,7 |.58** 1.54** 50—59 1534 13,5 1.08 1.17 60—74 2000 12.0 0.94 1.10 Ålder -86 —24 425 11,5 1 1 25—49 2006 15,6 1.46* 1.43* 50—59 643 13,3 1.22 1.31 60—74 908 12.5 1.15 1.31 Ålder -93 —24 488 7,9 1 1 25—49 2725 10,2 1.32 1.26 50—59 836 10,6 137 1.43 60—74 1117 10,2 1.38 1.58* Utbildning -75 Förgym. 5689 10,2 1 1 Gymnasie43år 2731 16,8 1.78** 1.67** Gymnasie 3år 1101 15,8 1.59** 1.44** Högreutb. 1278 18,3 1.98** 1.71 ** Utbildning -79 Förgym. 4199 11,5 1 1 Gymnasie(3år 2560 20,1 1.95** 1.87** Gymnasie 3år 793 14,2 1.28* 1.19 Högreutb. 1197 21,1 2.07** 1.83** Utbildning —86 Förgym. 1402 11,0 1 1 Gymnasie(3år 1356 14,5 1.28* 1.29* Gymnasie 3år 423 16,7 1.67** 1.69** Högreutb. 800 18,1 l.68** 1.62** Utbildning -93 Förgym. 1339 7,6 1 ] Gymnasie(3år 1867 11,2 1.54** l.68** Gymnasie 3år 654 9.0 1.20 1.33 Högreutb. 1303 11,8 l.62** 1.75** ** p(0.01 " Utbildning, ålder, kön, samhällsklass, nationalitet och ortstyp

* p(0.05

• Sida 57
•  Original

Tabell 3.2: Deltagande i kompetensgivande utbildning efter ålder och utbildning. Procent samt oddskvoter.

Variabel Kategori n Andel Oddskvoter deltagare % u. k. m. k." Ålder -75 —24 1340 23,4 1 1 25—49 5078 5,2 0.18** 0.12** 50—59 1923 1,4 0.05** 0.04** 60—74 2457 0,7 0.02** 0.02** Ålder -79 —24 1033 11,2 1 1 25—49 4182 5,2 0.42** 0.30** 50—59 1534 3,2 0.26** 0.23** 60—74 2000 0,8 0.06** 0.07** Ålder —86 —24 425 17,1 1 1 2549 2006 3,0 0.15** 0.14** 50—59 643 0,7 0.03** 0.04** 60—74 908 1,0 0.05** 0.06** Ålder —93 —24 488 15,7 1 1 25—49 2725 4,7 0.26** 0.17** 50—59 836 3,3 0.18** 0.15** 60—74 1117 0,8 0.04** 0.05** Utbildning -75 Förgym. 5689 2,5 l 1 Gymnasie43år 2731 7,2 3.07** l.98** Gymnasie 3år 1101 6.3 2.67** 1.83** Högreutb. 1278 16.0 7.54** 8.60** Utbildning —79 Förgym. 4199 2,6 1 1 Gymnasie43år 2560 4,2 1 .66** 1.19 Gymnasie 3år 793 4,9 1.98** 1.56* Högreutb. 1197 12,4 5.41** 4.86** Utbildning -6 Förgym. 1402 1,3 l 1 Gymnasie43år 1356 4,5 3.58** 2.02* Gymnasie 3år 423 7,8 6.36** 3.84 Högreutb. 800 4,2 3.23** 2.93W Utbildning -93 Förgym. 1339 0,6 1 l Gymnasie(3år 1867 3,2 5.35** 3.48** Gymnasie 3år 654 6,6 11.39** 6.59** Högreutb. 1303 9,5 17.10** 15.44**

** p(0.01 * p(0.05

” Utbildning, ålder, kön, samhällsklass, nationalitet och onstyp

• Sida 58
•  Original

Tabell B.3z Deltagande i kurser anordnade av arbetsgivaren efter ålder och utbildning. Procent samt oddskvoter.

Variabel

Ålder _ 75

Ålder -79

Ålder _ 86

Ålder _ 93

Utbildning -75

Utbildning —79

Utbildning -86

Utbildning -93

** p(0.01 * p(0.05

Kategori

_24 2549 50—59 60—74

_24 2549 50—59 60—74

_24 25—49 50—59 60—74

_24 25—49 5m59 60—74

Förgym. Gymnasie(3år Gymnasie 3år Högreutb.

Förgym. Gymnasie43år Gymnasie 3år Högreutb.

Förgym. Gymnasie43år Gymnasie 3år Högreutb.

Förgym. Gymnasie43år Gymnasie 3år Högreutb.

1340 5078 1923 2457

1033 4182 1534 2000

425 2006 643 908

488 2725 836 1 1 17

5689 2731 1 101 1278

4199 2560

793 1197

1402 1356 423 800

1339 1867

654 1303

Andel deltaga- re %

5,3 7,6 5,7 1,0

7,3 13,4 11,1

2,2

10,7 22,8 21,0

2,6

8,1 22,7 22,0

2,7

2,4 6,3 11,2 12,3

4,9 10,9 18,3 18,2

6,6 15,5 23,9 28,7

7,1 14,9 18,0 26,1

Andel deltaga-

re av an— ställda %

6,4 8,7 7,2 3,3

8,9 16,5 15,6 11,3

12,8 26,3 25,8 17,2

12,1 28,6 28,5 19,2

3,8 8,0 13,1 14,4

9,4 14,9 24,0 21,5

14,5 21,1 32,5 34,3

18,1 23,5 27,7 34,8

Oddskvoter

u. k.

1 1.45** 1.08 0.l8**

] 1.95** 1.57** 0.28**

1 2.47** 2.22** O.3l**

1 3.35** 3.22** 0.45**

1 2.70** 5_04** 5.61**

1 2.37** 4.34** 4.29**

1 2.23** 3.77** 4.84**

1 1.93** 2.41** 3.86**

m. k."

1 1.31* 1.23 0.25**

1

1.72** l.72** O.36**

1 2.29** 2.57** 0.40**

1 2.00** 3.25** 0.51**

1 2.29** 4.08** 4.42**

1 2.02** 3.52** 3.28**

1

1.88** 3.25** 3.59**

1

1.49** 1.96** 2.65**

” Utbildning, ålder, kön, samhällsklass, nationalitet och ortstyp

anställda m. k.

1.26 1.25 0.61*

l.83** l.99** 1.42

2.28** 2.68** 1.57

2.68** 2.94” 1.86**

2.13** 3.64** 4.01**

1.76** 3.05” 2.53**

1.70** 3.12** 3.02**

l.42** E 1.86** ' 2.31

• Sida 59
•  Original

Tabell BA: Deltagande i vuxenutbildning totalt efter ålder och utbildning. Procent samt

oddskvoter. Variabel Kategori n Andel Oddskvoter deltagare % u. k. m. k.” Ålder -75 _24 1340 45,4 1 1 25—49 5078 34,6 0.64** 0.56” 50—59 1923 23,5 0.37** 0.40** 60—74 2457 11,8 0.16** 0.19** Ålder -79 _24 1033 39,1 1 1 25—49 4182 42,6 1.16* 1.05 50—59 1534 31,0 0.70** 0.75** 60—74 2000 16,7 0.3 l ** 0.37** Ålder —86 _24 425 41,8 1 1 25—49 2006 46,9 1 . 18 1.06 50—59 643 37,0 0.80 0.86 60—74 908 18,4 0.31** 0.38** Ålder -93 _24 488 45,4 1 1 25—49 2725 42,8 0.90 0.79* 50—59 836 38,2 0.74* 0.75* 60—74 1117 16,8 0.24** 0.28** Utbildning -75 Förgym. 5689 18,2 1 1 Gymnasie43år 2731 35,8 2.5** 2.03** Gymnasie 3år 1101 39,0 2.87** 2.31 ** Högreutb. 1278 51,9 4.85** 4.15** Utbildning -79 Förgym. 4199 23,3 1 1 Gymnasie43år 2560 40,4 2.23** 1.87** Gymnasie 3år 793 43,4 2.53** 2.07** Högreutb. 1197 53,1 3.74** 2.97** Utbildning —86 Förgym. 1402 21,2 1 1 Gymnasie43år 1356 36,8 2.00** 1.61” Gymnasie 3år 423 45,4 3.24** 2.64** Högreutb. 800 57,5 4.61 ** 3.59** Utbildning -93 Förgym. 1339 20,9 1 1 Gymnasie(3år 1867 36,7 2.19** 1.7 1 ** Gymnasie 3år 654 41,5 2.69** 2.05** Högreutb. 1303 50,5 3.87** 3.01**

** p(0.01 ” Utbildning, ålder, kön, samhällsklass, nationalitet och ortstyp * p(0.05

• Sida 60
•  Original

Tabell 8.5: Deltagande i olika former av vuxenutbildning efter kön. Procent samt Oddskvoter

___________________—____—_—————————————

1975 1979 1986 1993 Studie— Kompe- Arbets- Vuxenb Studie— Kompe— Arbets— Vuxenb Studie— Kompe— Arbets— Vuxenb Studie— Kompe— Arbets- Vuxenb förbund tensgiv. givare tot. förbund tensgiv. givare tot. förbund tensgiv. givare tot. förbund tensgiv. givare tot.

___________.___—___—__——-——-———————_

Män n=5294 =4242 n=1977 n=2593 Delt % 9,1 6,6 7,1 26,3 10,6 4,8 11,6 31,8 8,9 3,3 18,9 36,0 7,7 5,6 17,7 35,0 Oddskv. 1 1 1 1 1 1 l 1 1 1 l l 1 l 1 1

Kvinnor n=5505 n=4507 n=2004 n=2572 Delt % 17,5 7,3 3,9 31,2 20,2 6,8 7,9 36,5 18,9 4,9 14,8 40,6 12,6 7,1 16,5 38,3 Oddskv. 2.12** 1.11 0.53** 1.27** 2.12** 1.47** 0.66** 1.23** 2.39” 1.52** 0.74** 1.21** 1.73” 1.29* 0.92 1.13* m.k. 2.41** 1.07 0.81* 1.55** 2.22** 1.46** 0.86 1.44** 2.55** 1.55** 0.77** 1.34** 1.68” 1.29* 0.94 1.18**

_________________—_———————————-———_

** p(0.01 " Utbildning, ålder, samhällsklass, och ortstyp * p(0.05

• Sida 61
•  Original

__ _ . . V__Å —-—-——_'

Tabell B.6: Deltagande i olika former av vuxenutbildning efter ortstyp. Procent samt Oddskvoter

Variabel Kategori n Studieförbund Arbetsgivaren Vuxenutbildning totalt Delt. u. k. m. k." Delt. % Delt. u. k. m. k. m. k. Delt. u. k. m. k. % anställda % anställda %

H-reg. -75 Stockholm 1920 12,2 1 1 7,8 10,3 1 l 1 31,6 1 l Gbg.—Malmö 1551 10,8 0.87 0.92 5,6 7,8 0.69** 0.78 080 27,5 0.82** 0.91 Större st. 3435 13,9 1.16 1.27** 5,5 7,6 0.69** 0.85 087 29,3 0.89 1.07 Södra mel. 2482 14,0 1.17 l.34** 4,2 5,8 0.52** 0.71 0.72* 26,8 0.79** 1.05 Norra tät. 842 15,2 1.29* l.41** 5,4 8,0 0.68* 0.85 0.92 29,9 0.92 1.13 Norra gles. 569 15,0 1.26 l.50** 2,8 4,7 0.34** 0.52 0.60 26,5 0.78* 1.10

H—reg. -79 Stockholm 1574 14,1 1 1 14,8 19,7 1 1 1 40,2 1 ] Gbg.-Malmö 1247 15,4 1.11 1.14 10,2 15,2 0.65** 0.70** 0.77* 35,5 0.82** 0.86 Större st. 2817 15,7 1.13 1.22* 8,3 12,8 0.53** 0.61** 0.65** 33,2 0.74** 0.83** Södra mel. 1894 16,2 1.17 1.29** 7,1 11,9 0.44** 0.55** 0.63** 31,0 0.67** 0.80” Norra tät. 617 19,3 l.45** 1.49** 12,8 19,7 0.85 0.97 1.05 38,0 0.91 0.99 Norra gles. 600 12,9 0.90 0.99 6,8 12,8 0.42** 0.54** 0.69* 26.7 0.54** 0.65**

H-l'eg. -86 Stockholm 755 12,3 1 1 20,0 26,0 1 1 1 41,1 1 1 Gbg.-Malmö 577 10,7 O.86** 0.89 20,4 27,9 1.03 1.13 1 . 17 39,5 0.94 1.03 Större st. 1244 15,0 1.26* 1.36* 15,3 21,7 0.72** 0.86 0.88 38,4 0.89 1.08 Södra mel. 844 14,6 1.22** 1.36* 13,3 19,5 0.62** 0.79 0.82 33,4 0.72** 0.93 Norra tät. 302 15,1 1.27** 1.41 22,6 23,1 1.17 1.50* l.62** 43,2 1.09 1.40* Norra gles. 260 17,1 1.47* 1.67** 11,9 21,2 0.54** 0.72 088 38,2 0.88 1.19

H-reg. -93 Stockholm 990 8,4 1 1 20,2 29,2 1 1 1 40,2 1 ] Gbg.-Malmö 764 10,8 1.32 1.32* 18,2 29,0 0.85 0.87 0.99 41,5 1.06 1.09 Större st. 1819 9,9 1.19 1.24 16,7 25,6 0.77** 0.87 0.90 34,8 0.79** 0.90 Södra mel. 1000 11,9 1.46* 1.57** 13,4 22,7 0.59** 0.75* 0.83 33,5 0.75** 0.95 Norra tät. 309 10,0 1.21 1.25 19,8 29,9 0.95 1.11 1.11 38,4 0.93 1.08 Norra gles. 283 9,5 1.14 1.20 14,7 24,0 0.66* 0.82 0.86 32.7 0.72* 0.88

** p(0.01 ” Utbildning, ålder, kön, samhällsklass och nationalitet * p(0.05

• Sida 62
•  Original

Tabell 13.7: Deltagande i olika former av vuxenutbildning efter etnicitet. Procent och Oddskvoter

Sv. medborgare, Naturaliserad invandrare Nordisk medborgare Övriga utländska båda föräldrarna svenska medborgare Delt. Odds Odds Delt. Odds Odds Delt. Odds Odds Delt. Odds Odds År Kategori % u. k. m. k." % u. k. m. k. % u. k. m. k. % u. k. m. k.

1975 n=9796 n=362 n=277 n=364 Studieförbund 13,6 1 1 13,2 0.97 0.89 9,9 070 0.72 10,] 0.72 0.75 Arbetsgivare 5,5 1 4,3 0.76 0.63 4,8 0.87 1.01 5,7 1.04 1.11 Arbetsgivare” 7,7 1 5,9 0.75 0.64 4,8 0.60 0.77 7.0 0.89 1.08 Kompetensgivande 7,1 1 5,8 0.81 1.04 4,2 0.58 0.49* 7,4 1.06 0.84 Vuxenutbildning. 29,0 1 26,7 0.89 0.83 25,2 0.83 0.78 26,2 0.87 0.79 1979 n=7963 n=326 n=216 n=243 Studieförbund 15,8 1 13,7 0.82 0.82 12,1 0.62* 0.70 12,4 0.70 0.79 Arbetsgivare 9.6 12.2 1.30 1.28 9,9 1.03 0.98 8,9 0.91 0.91 Arbetsgivare” 13,3 16,5 1.29 1.30 11,7 0.86 1.00 10,8 0.79 0.92 Kompetensgivande 5,7 7,3 1.30 1.27 8,3 1.51 1.25 7,2 128 0.83 Vuxenutbildning. 34,2 35,7 1.07 1.02 31,8 0.90 0.77 34,5 1.01 0.86 1986 n=3564 n=212 n=99 n=107 Studieförbund 14,2 1 9,4 0.63 0.60* 14,] 0.99 0.99 12,9 0.89 0.84 Arbetsgivare 17,0 18,4 1.10 1.20 12,8 0.72 0.59 13,0 0.73 0.74 Arbetsgivare” 24,1 27 ,7 1.20 1.23 16,0 0.60 0.60 17,1 0.65 0.71 Kompetensgivande 4,1 6,0 1.49 1.99* 5,2 1.27 1.00 10.5 2.73** 2.17* Vuxenutbildning. 38,3 37,5 0.97 1.01 34,3 084 0.72 46,7 1.41 1.31

1993 n=4611 n=274 n=1 13 n=168 Studieförbund 10,5 1 1 8,1 0.75 0.78 8,4 0.78 0.82 5,4 0.49* 0.53 Arbetsgivare 17,6 1 15.4 0.85 0.95 17,1 0.97 0.79 7.5 0.38** 0.41** Arbetsgivare” 27,0 1 25,3 0.91 0.95 22,1 0.77 0.79 15,6 0.50* 0.56

1 1

___—n.— ——4—-— v—lv—du—tv—l

v—ll—qu—u—tu—t

Kompetensgivande 6,8 5,8 0.84 0.76 5,5 0.79 0.69 13,0 l.96** 1.04 Vuxenutbildning. 37,3 29.0 0.69** 0.70* 32,0 0.79 0.67 35,9 0.93 0.83

v—nv—q—q—l

** p(0.01 ” Utbildning, ålder, kön, samhällsklass och ortstyp * p(0.05 ” I arbetskraften

• Sida 63
•  Original

Studieförbund Kompetensgivande Arbetsgivaren Vuxenutbildning totalt Delt. Odds Odds Delt. Odds Odds Delt. % Delt. Odds Odds m. k. Delt. Odds Odds n % u. k. m. k." % u. k. m. k. anställda % u. k. m. k. anställd % 11. k. m. k.

Samhkl.-75 Högr.tjä,akad. 636 15,0 1.49** 1.32 14,8 2.60** 1.49* 17,7 17,4 541” 4.42” 4.54** 52,1 3.48” 2.40**

Tjä. mellan nivå 916 18.2 1.88** 1.67** 8,7 1.42* 0.96 19,3 19,3 6.13** 4.88” 4.91 ** 46,8 282” 2.18** Lägre tjänstmän 1140 19,2 2.01 ** 1.62" 9.3 1.53** 1,18 9,2 9.0 2.54" 2.24** 2.28** 40,4 2.17** 1.73” Företagare 581 13,0 1.26 1.38* 2,4 0.37” 0.71 1,0 1,0 0.25** 0.23** 0.23" 20.9 0.85 1.02 Lantbrukare 347 23,5 2.59** 3.09** 4,8 0.75 1.78* 0,5 0,5 0.13** 0.15* 0.15* 31.6 l.48** 2.31** Facklärda 1261 10,6 1.00 1.24 6,5 1.04 0.89 6,6 6,4 1.77** 1 .45* 1.5 1 ** 28,3 1.26** 1.25** Ej facklärda 2567 10,6 1 1 6,3 1 1 3,8 3,8 1 1 - 1 23,8 1 1 Ej i arbetsliv. 3351 11,8 1.13 1.16 5.9 0.94 2.01** 2.5 0,5 0.12** 0.16** 0.72 20.5 0.83** 1.19*

Samhkl. —79 Högt. tjä, akad. 607 18.7 1.57** 1.56** 12,7 2.63** 1.36 22,8 22,6 3.89” 3.43** 3.47** 52,2 2.49** 1.95** Tjä. mellan nivå 938 20,1 1.72" 1.61 ** 8.2 1.61** 1.05 28,8 28,1 5.20** 4.36** 4.38** 54,4 2.75” 2.25** Lägre tjänstmän 1001 21,1 1.82** 1.48** 8,7 1.73** 1.32 18,9 18,6 3.04** 2.72** 2.75** 50.3 2.33** 1.90** Företagare 443 12.4 0.97 1 . 14 4,1 0.77 1.09 0.6 0,6 0.09* * 0.08** 0.08* * 23,5 0.7 1 ** 0.79 Lantbrukare 250 23,1 206” 2.52" 1,0 0.19** 0.36 0.4 0,4 0.05** 0.05** * 0.05** * 29,7 0.97 1.35** Facklärda 968 12,0 0.93 1.09 3,7 0.69 0.74 11,5 11,2 1.68** 1.42* ].46** 35,2 1.25** 1.23* Ej facklärda 2019 12,8 1 1 5,2 1 1 7,1 7,0 l 1 1 30,3 1 1

Ej i arbetsliv. 2524 14,3 1.14 1.26* 4,3 0.81 l.59** 1,7 0.3 0.04** 0.05** 0.25* 21,2 0.62" 0.90

Samhkl.—86

Högt. tjä, akad. 311 14,0 1.28 1.39 2,3 0.38* 0.52 40,7 38,9 4.11** 2.99” 320” 63,8 3.50” 2.68** Tjä. mellan nivå 547 17,5 1.68** 1.47* 4,6 0.80 0.83 36,7 35,9 3.62” 2.87” 2.91** 59,7 2.95** 2.17** Lägre tjänstmän 481 18,5 1.79** 1.55** 5,2 0.90 0.95 27,4 26.6 2.34** 2.05** 2.13** 50,9 2.06” 1 .85** Företagare 192 13,1 1.20 1.34 2,5 0.43 0.67 0,0 4,7 0.32* * 0.25* * 0.03 27.5 0.76 0.74 Lantbrukare 61 22,9 2.54" 3.64** 6,3 1.18 3.31 * 0,0 0,0 000 0.01 0.05 30,6 0.96 1.38 Facklärda 501 9.1 0.79 1.00 4.5 0.77 0.73 [16,3 15,8 1.21 1.03 1.04 33,6 1.01 100 Ej facklärda 877 11,3 1 1 5,7 1 1 13,6 13,4 1 1 1 33,5 1 1

Ej i arbetsliv. 1379 10,8 1.28 1.41* 2,8 0.63* 1.97** 14,2 1,3 0.12” 0.18** 1.09 17,0 0.56** 0.93

Samhkl.—93

Högr. tjä, akad. 494 10,0 1.03 0.97 10,5 270” 1.53 45,2 39,7 3.50" 2.85** 3.56** 58,6 2.73** 2.15** Tjä. mellan nivå 701 12,7 1.36 1.21 8,1 2.05** 1.17 33,6 32,7 2.59” 2.23" 2.31" 50,6 1.98" 1.59** Lägre tjänstmän 572 10,5 1.09 1.00 7,2 1.79* 1.38 25,9 23,7 1.65** 1 .50** 1.64” 42.9 l.45** 1.29* Företagare 282 6,3 0.63 0.71 1.7 0.39 0.51 0,0 5,3 0.30** 0.27* * 0.02 21.3 0.52** 0.56** Lantbrukare 57 28,6 3.74** 3.97** 0,0 002 0.04 0,0 0,0 000 0.00 0.02 34,4 1.01 1.30 Facklärda 651 6.9 0.69 0.70 4,8 1.18 1.13 22,7 20,5 1.37* 1.25 1.35* 37,2 1 . 14 1.06 Ej facklärda 914 9,7 l 1 4,1 1 1 16,4 15,8 1 1 1 34,2 1 1 Ejiarbetsliv. 1966 10,4 1.10 1.08 6,9 2.29** 4.36** 12,3 1,5 0.11" 0.15** 0.68 21.5 0.63** 0.98 ___—___—

** p(0.01 ” Utbildning, ålder, kön, nationalitet och ortstyp * p(0.05

• Sida 64
•  Original

• Sida 65
•  Original

”man lär sig mer än man tror genom att träffas”

— en studie av samhällsinriktade studiecirklar

Petros Gougoulakis

• Sida 66
•  Original

• Sida 67
•  Original

Förord

Föreliggande studie är utförd inom ramen för den statliga utvärderingen av folkbildningen, SUFO 96 (Dir. 1994: 12). Studiens övergripande syfte är att ur ett deltagarperspektiv söka belysa och förstå studieförbundens samhällsinriktade cirkelverksamhet med fokus bl.a. på motiv för delta- gande, lärandeprocess och effekter.

Det formella ansvaret för uppdraget har vilat på Robert Höghielm och Lena Borgström. Arbetet har delegerats till Petros Gougoulakis som ge— nomfört datainsamling, sammanställningar och analyser av resultat. Med utgångspunkt från gemensamma diskussioner har Petros Gougoulakis slutligen sammanställt föreliggande rapport.

Vi vill särskilt framföra ett stort tack till alla de intervjupersoner — stu- diecirkelledare, studiecirkeldeltagare samt studieförbundsansvariga — som vänligt ställt upp och delat med sig av sina tankar, upplevelser och erfarenheter. Utan deras medverkan hade denna rapport inte blivit möjlig.

Slutligen vill vi tacka Agneta Charpentier och Lars Göransson på SUFO 96 för ett mycket gott samarbete.

Stockholm i mars 1996

Robert Höghielm Lena Borgström

Petros Gougoulakis

• Sida 68
•  Original

Petros Gougoulakis, f. 1958. Universitetsadjunkt och doktorand vid in- stitutionen för pedagogik, Lärarhögskolan i Stockholm. Undervisar i pe— dagogik på lärarutbildningen. Har tidigare arbetat som hemspråkslärare på Knutbyskolan i Rinkeby, som cirkelledare i olika studieförbund och som projektledare inom Kommunförbundet Stockholms Läns (KSL) ut- bildningsavdelning. Under några år arbetat som journalist inom bl a riks- radions invandraredaktion (RINVA) och som programledare på Sveriges Televisions invandrarsändningar. För närvarande deltar Petros Gougou- lakis som forskningsassistent i projektet Lärande i studiecirkel, som fl- nansieras av Folkbildningsrådet.

Docent Robert Höghielm och fil. dr Lena Borgström, som varit an- svariga för projektet, är båda universitetslektorer vid Lärarhögskolan i Stockholm och verksamma inom den vuxenpedagogiska forskningsgrup— pen vid institutionen för pedagogik.

Robert Höghielm disputerade 1985 på avhandlingen ”Undervisning i Komvux -ideal och verklighet i grundskolekurser” och har under åren publicerat en rad rapporter rörande vuxenpedagogik.

Lena Borgström disputerade 1988 på avhandlingen ”Vuxnas kun— skapssökande — en studie av självstyrt lärande”.

• Sida 69
•  Original

InnehåH

Del I

Del II

Studiens bakgrund och metodologiska ansats

Om projektets bakgrund och syfte Bakgrund

Samhällsinriktade studiecirklar Deltagare i samhällsinriktade cirklar Undersökningens syfte

Teoretisk ansats och genomförande

Teoretisk ansats Urval

Genomförande Studiecirklar i undersökningen ”Kulturkunskap/Samhällskunskap” ”Datakunskap” ”Samhällskunskap/ABF-skolan”” ”Antikviteter” ”Friidrott & Gemenskap” ”Sätt framtiden på dagordningen” ”Socialdemokratisk ideologi” ”Kommunalpolitisk ideologi” ”Din gård i EU”

Analys av undersökningsmaterialet

Studieförbundens samhällsinriktade studiecirklar Redovisning av enkäten Mål och överväganden

Omfattning och prioritet Profilverksamhet Prioriterade målgrupper: exemplet invandrare Sammanfattning

Bilder av en avdelnings samhällsinriktade verksamhet ”Kulturkram: Ett projekt för arbetslösa kvinnor mot främlingsfientlighet” Avdelningens samhällsinriktade verksamhet Deltagarporträtt

73

75 75 76 80 81

83 83 84 87 88 88 88 89 89 90 91 91 92 92

93

95 95 95 97 99 100 102 105

105 106 110

• Sida 70
•  Original

4 Cirkeldeltagarna och deras studiemotiv 127 Cirkeldeltagarnas bakgrund 127 Motiv för deltagande 129 Yttre tryck 129 Inre behov 135 Sammanfattning 1 38 5 Studiecirkeln som studieform 141 En kollektiv lärandemiljö 141 En informell studiesituation 142 Träning för vidare (formella) studier 143 En arbetslivsanpassad studieform 144 Arena för samhällsorienterad kommunikation 144 Sammanfattning 145 6 Studiecirkelns inre liv 147 Initiering och planering av studiecirkeln 147 Probleminitierad 1 47 Utbudsbaserad 148 Sammanfattning 1 50 Inlämingsfaktorer 15 1 Arbetssätt 158 Sammanfattning — Kommentarer 165 7 Uppfattningar om lärandet 169 Kollektiv bearbetning 169 Lära av andras erfarenheter 169 Lära av målinriktat samarbete 171 Självaktivitet 172 Undersöka och framföra muntligt 172 Att utföra något . 173 Sammanfattning 173 8 Effekter av deltagandet i samhällsinriktade studiecirklar 1 75 1 Individuell kompetens 175 1 Medborgerlig kompetens 176 ' Föreningskompetens 1 77 5 Social kompetens 178 [ Studiemedvetenhet 1 78 1 Ingen effekt 179 i 1 Sammanfattning 179

• Sida 71
•  Original

Del III Diskussion

9 Avslutande diskussion och slutsatser 183 Slutord 192 Referenser 194

Bilaga 196

• Sida 72
•  Original

• Sida 73
•  Original

Del I

Studiens bakgrund och metodologiska ansats

• Sida 74
•  Original

• Sida 75
•  Original

1. Om projektets bakgrund och syfte

Bakgrund

En ny ansvarsfördelning mellan staten och den organiserade folkbild- ningen trädde i kraft från och med budgetåret 1991/92. Den nya ord- ningen möjliggör en ökad självförvaltning av tilldelade resurser och en större pedagogisk frihet än tidigare. Regelstyming ersattes av målstyr- ning.

Numera är det folkbildningen själv som ansvarar för verksamhetens mål och inriktning, fördelning av statsbidrag, organisation, administration samt uppföljning och utvärdering. Statens roll begränsas till att fastställa övergripande mål och motiv som ligger till grund för att bevilja statsbi- drag samt till att följa upp och utvärdera hur dessa bidrag används.

I regeringens proposition om folkbildning anger föredragande minister att syftet med den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av folk— bildningsverksamheten skall vara att belysa dess ”grundläggande känne— tecken och hur dessa förverkligas” (prop. 1990/91:82, bet. 1990/91:UbU 18, rskr. 1990/91:358). Bildningsarbetets grundläggande kännetecken uppges vara dess frihet och frivillighet, dess oberoende av stat och mark- nad och dess avgränsning mot läroplansstyrda eller marknadsanpassade utbildningar. Folkbildningens allra viktigaste kännemärke antas vara dess ”demokratiska bildningssyn”. Denna får sitt uttryck i ett fritt och gemen- samt kunskapssökande där deltagarnas erfarenheter och behov styr studieinnehållet och arbetsformerna. Det är framför allt det som brukar uppfattas som folkbildningsarbetets väsen och som kodifieras i begreppet *folkbildningsmässighet” .

Den statliga målstymingen faställer samtidigt en vidare ram inom vil— ken verksamheten förväntas få konkret gestaltning och inriktning. Verk— samhet som t ex syftar till att utjämna utbildningsklyftor och höja utbild- ningsnivån i samhället ”skall prioriteras”. Även verksamhet som riktas till personer som är socialt eller kulturellt missgynnade ”skall särskilt pri- oriteras”, varvid invandrare ”särskilt skall uppmärksammas”. Samhällets principiella grundinställning får sitt uttryck inom folkbildningen i den målformulering som fastslår att den fria och frivilliga folkbildningen ”främjar demokrati, jämlikhet, jämställdhet samt internationell och kul— turell förståelse och utveckling” (prop. 1990/91:82, s. 6).

När folkbildningens uppgifter diskuteras och analyseras görs det mot bakgrund av de aktuella problem som samhällsutvecklingen medför. En

• Sida 76
•  Original

av dess viktiga uppgifter blir då att uppmärksamma de nya frågeställ- ningar som förändringarna i samhället medför, att belysa uppkomna pro- blem och att introducera nya kunskapsområden. Det genomgående syftet med folkbildningsverksamheten skall vara att stärka människors möjlig— heter att påverka sina egna livsvillkor och skapa engagemang för aktivt socialt deltagande.

Ett av de områden som av hävd anses allmänt prioriterade inom den fria och frivilliga folkbildningen är de samhällsinriktade ämnena' (jmf SOU 1993:64). Dessa förutsätts ”stärka människors möjligheter att på— verka sina livsvillkor och tillsammans med andra förändra förhållandena enligt egna värderingar och idéer” (prop. 1990/91:82, s 6).

Som en del av bakgrunden för denna studie kommer nedan en oriente— ring i den samhällsinriktade studiecirkelverksamheten att ske med hjälp av tillgängliga statistiska data.

Samhällsinriktade studiecirklar

I detta avsnitt görs en översiklig presentation av några statistiska data rö- rande bildningsförbundens samhällsinriktade studiecirkelverksamhet. Uppgifterna är hämtade från Statistiska centralbyråns årliga samman- ställningz.

' Med samhällsinriktade menas här alla de ämnen som ingår i huvudämnes- gruppen Samhällsvetenskap, information som är beteckningen på en av nio sta- tistiska kategorier för redovisning av studiecirkelverksamheten. Löpande i tex- ten kommer benämningar som samhällsinriktade eller samhällscirklar att användas för att beteckna en och samma cirkelfamilj, nämligen cirklar i huvud- ämnesguppen Samhällsvetenskap, information. 2 Uppgifterna är hämtade från SCB:s Statistiska meddelanden om ”studieför— bund”. Redovisningen av studieförbundens verksamhet sker från och med 1 juli 1991 genom Folkbildningsrådet. Verksamhetsforrner som redovisas är studie- cirklar, kulturprogram och övrig folkbildningsverksamhet. För att underlätta studieförbundens redovisningsrutiner har Folkbildningsförbundet utfärdat föl- jande riktgivande karakteristik av studiecirkeln:

”I studiecirkeln bygger arbetet på deltagarnas eget kunskapssökande utifrån upplevda behov och intressen. Arbetsformema ska präglas av demokratiska värderingar och där människors erfarenhetsutbyte och egna analyser sätts i för- grunden. Studierna förutsätter deltagarnas aktiva insats i planering och genom- förande.

Organisatoriskt är studiecirkeln en liten grupp människor, som under en längre tid återkommande träffas och planmässigt bedriver studier eller utövar kulturverksamhet under ledning av godkänd ledare”.

• Sida 77
•  Original

Huvudämnesområdet Samhällsvetenskap, information

Studieförbundens studiecirkelverksamhet sammanförs i statistiken i nio olika sk huvudämnesgrupper. Dessa huvudämnesgrupper i sin tur in- rymmer olika ämnesgrupper.

Huvudämnesområdet Samhällsvetenskap, information omfattar ett 30— tal ämnesinriktningar som tex arbetsmiljö, föreningskunskap, samhälls— kunskap, info-kommunikation-media samt internationella frågor. För en mera detaljerad orientering i studiecirkelstatistiken hänvisas läsaren till SCB:s årligen publicerade sammanställningar3.

Nedan presenteras i några tabeller och figurer huvudämnesområdet Samhällsvetenskap, information för de senaste tre verksamhetsperio- dema, d v s 1992/93, 1993/94 och 1994/95.

___—__.-.

Tabell 1. Huvudämnesområdet Samhällsvetenskap, information. Cirklarnas fördelning : över studieförbund 1992/93, 1993/94, 1994/95 (Källa: SCB)

Studieförbund(*) 1992/93 1993/94 1994/95 Cirklar Procent Cirklar Procent Cirklar Procent ABF 22 143 36 21 916 37 24 697 34 FS 897 1 909 2 988 l FU 1 086 2 1 343 2 1 470 2 Sfr 3 641 6 3 928 7 4 520 6 KFUK-KFUM 415 1 413 1 397 1 SV 9021 15 8241 14 10132 14 NBV 3 207 5 2 999 5 3 177 4 SISU 9 347 15 10 023 17 12 872 18 . Mbsk 1 734 3 1 432 2 3 418 5 ; SKS 2 099 3 1 263 2 1 486 2 TBV 8 422 14 7 034 12 8 804 12 Summa 62 012 100 59 501 100 71 961 100

” (*) Initialförkortningarna i tabellen betecknar följande studieförbund: Arbetarnas bildnings- förbund (ABF), Frikyrkliga studieförbundet (FS), F olkuniversitetet (FU), KFUK-KFUM:s stu- dieförbund (KFUK-KFUM), Studieförbundet Vuxenskolan (SV), Nykterhetsrörelsens bild- ningsverksamhet (NBV), Svenska idrottsrörelsens studieförbund (SISU), Medborgarskolan (Mbsk), Sveriges Kyrkliga Studieförbund (SKS), Tjänstemännens bildningsverksamhet (TBV).

Följande figur 1 visar samma sak som tabell 1 men uttryckt i form av ett histogram.

³ Statistiska Centralbyrån: Statistiska meddelanden Ku 10 SM 9501, Ku 10 SM 9401, Ku 10 SM 9301.

• Sida 78
•  Original

Figur 1. Huvudämnesområdet Samhällsvetenskap, information. Cirklarnas fördelning över studieförbund 1992/93, 1993/94, 1994/95 (Procent)

40 35 .1992/93 l1993/94 30 [1994/95 25 20 15 10 () å- _ _ "_ u- w D :: 2 > > 3 == to > ,, :: = .. ; .. e a % ef. & 52 : LL se

Av tabell ] framgår att den samhällsinriktade studiecirkelverksamheten minskar med 4 procent mellan verksamhetsperiodema 1992/93 och 1993/94. Minskningen verkar emellertid vara tillfällig och vänds till en markant ökning mellan 1993/94 och 1994/95 med nästan 21 procent. Ök- ningen kan delvis förklaras av att statistikredovisningen över huvud- ämnesområdet efter 1993/94 även inräknar de arbetsmarknadsanpassade utbildningarna vilka genomförs med stöd av särskilda anslag.

För att åskådliggöra det samhällsinriktade ämnesområdets position in— om bildningsförbundens totala studiecirkelverksamhet under perioden 1992/93—1994/95 presenteras i tabell 2 antalet studiecirklar efter huvud- ämnesgrupp.

• Sida 79
•  Original

Tabell 2. Studiecirklar efter huvudämnesgrupp 1992/93, 1993/94, 1994/95 (Källa:SCB)

Huvudämnesgnlpp 1992/93 1993/94 1994/95 Cirklar Procent Cirklar Procent Cirklar Procent

Beteendevetenskap, humaniora 30 083 9 32 107 10 31 531 9 Estetiska ämnen 125 008 39 131 833 40 135 266 40 Företagsekonomi, ' handel, kontor 3 311 1 3 997 1 3 269 1 , Matematik, natur— . vetenskap 24 400 8 26 421 8 26 223 8 1 Medicin, hälso- ' och sjukvård 7 827 2 8 364 3 8 661 3 1 Samhällsvetenskap, | information 62 012 20 59 501 18 71 961 21 ] Språk 34 022 11 34 375 10 34 012 10 Teknik 10019 3 11871 4 11831 3 Andra ämnes- grupper 20 168 6 21 227 6 19 633 6 Summa 316 850 100 329 696 100 342 387 100

I figur 2 redovisas i histogramform samma värden som i tabell 2.

Figur 2. Studiecirklar efter huvudämnesgrupp 1992/93, 1993/94, 1994/95 (Procent).

40 35 .1992/93 .1993/94 30 .1994/95 25 20 15 10 I I ,, _ _-

” (V _ '"C X X '— G'JQE .se: 0 % e"51: ';,Qo (i; 'E (D uge En) (”__—E ix 50,5 =m-5 5. x & Cm: ur: E -—"' 2.> :mxm :» No. CD:n-1 "JE ca 0 ..:: "5034 _:u) w ,_ __:1 3925 51:16 327". 23 11117; 555 25, mg:, 1.1.1 205 ,,,o 223 1552 ($ m>.:: 375-g ga (”>: % 3 ._ N Zu

Av tabell 2 framgår att cirka en femtedel av den totala studiecirkelverk— , samheten utgörs av cirklar i Samhällsvetenskap, information. Cirkel- ' verksamheten inom detta huvudämnesområde är sålunda den näst största medan tätpositionen innehas av den estetiska ämnesgruppen. I tabell 3

• Sida 80
•  Original

presenteras studieförbundens samlade cirkelverksamhet vilka ställs mot de samhällsinriktade cirklarna med avseende på antal deltagare per cirkel, fördelade efter kön och antal timmar per studiecirkel.

Tabell 3. Total studiecirkelverksamhet i jämförelse med den samhällsinriktade med avse- ende på antal deltagare och studietimmar i genomsnitt under 1992/93, 1993/94 och 1994/95

Total cirkelverksamhet Samhällsvetenskap, information 1992/93 1993/94 1994/95 1992/93 1993/94 1994/95

Antal cirklar 316 850 329 696 342 387 62 012 59 501 71 961 Deltagare totalt 2 723 473 2 795 076 2 887 976 518 501 490 563 596 803 . Därav kvinnori % 57 57 58 51 50 51 [ Deltagare per cirkel 8,6 8,5 8,4 8,4 8,2 8,3 Timmar per cirkel 34,3 35,4 35,6 29,1 30,8 30,5 ;

Av tabell 3 framgår att under perioden 1992/93—1994/95 hade en studi- ecirkel i allmänhet 8,5 deltagare i genomsnitt och omfattade ca 35 studie- timmar. Deltagargenomsnittet i det studerade huvudämnesområdets cirk- lar under samma period avviker inte från det allmänna genomsnittet och fördelas lika mellan könen. Antalet timmar per cirkel i de samhällsinrik— tade studiecirklarna var däremot konstant lägre med ungefär fem timmar jämfört med motsvarande allmänna genomsnittet. Uppenbarligen hade denna skillnad blivit ännu större om den samhällsinriktade huvudämnes- området ej hade inräknats i det allmänna genomsnittet.

När det gäller antalet deltagare som under ett år deltar i någon cirkel med samhällsinriktning är det värt att notera den kraftiga ökningen som ägde rum mellan 1993/94 och 1994/95 med över hundra tusen deltagare. Ökningen förmodas vara ett utslag av det starka medborgarengagemang- et inför folkomröstningen om landets EU-anslutning samt det tidigare nämnda inslaget i statistikredovisningen av de s.k. marknadsanpassade utbildningarna.

Deltagare i samhällsinriktade cirklar

Alvar Svenssons (1994) undersökning av deltagare i studieförbundens cirkelverksamhet 1992 har visat att . Yngre väljer samhällsvetenskapliga ämnen i påtagligt mindre utsträck- ning jämfört med alla deltagare. — Bara en av tio jämfört med nästan var femte deltagare totalt.

• Sida 81
•  Original

1 l l

. Fördelningen mellan män och kvinnor i samhällscirklama är ojämn till männens fördel. . Deltagare med enbart folkskola väljer något oftare en samhällscirkel än deltagare med utbildning från högskola eller universitet. 0 En lägre andel studerande och hemarbetande studerar i samhällsinrik- tade cirklar jämfört med andra grupper. . För deltagare med utländsk bakgrund dominerar det samhällsveten- skapliga ämnesvalet. — Nästan var tredje väljer en samhällcirkel.

Ovannämnda uppgifter utgår från en analys av det statistiska huvudäm- nesområdet samhällsvetenskap, information. Jonsson & Gähler (1995) väljer i en nyligen presenterad undersökning, som omfattar ett represen- tativt urval av hela populationen, att underordna detta huvudämnesornrå— de i en för folkbildningen övergripande funktion: att bibringa allmän medborgerlig bildning. Med denna avses kunskaper och färdigheter som antas stärka individen i sin medborgarroll. Enligt nämnda utvidgade deli- nition, konstaterar Jonsson & Gähler, att 36 procent av befolkningen har någon gång följt en studiecirkel som de hänför till ”allmän medborgerlig bildning”. Deras analys pekar samtidigt på en snedrekrytering till denna typ av cirklar som förutom samhällsvetenskapliga ämnen även inkluderar ekonomi och konsumentfrågor, språk, litteratur, matematik, naturveten- skap, arbetsmiljö och arbetsliv samt juridik. Med tanke på att folkbild— ningens främsta uppgift är att aktivera de grupper som av olika skäl har begränsade möjligheter att studera och stärka deras kompetens och för— måga att tillvarata sina intressen i samhället, finner de i stället att tjänste— män och jordbrukare deltar i högre utsträckning än så kallade resurssva— ga individer.

Statistiken ger oss utan tvivel en viss uppfattning om fenomenet studiecirkel, som engagerar tusentals människor i hela landet året runt. Men dessa statistiska mått säger oss inte något om fenomenets inre kraft och innebörd för den enskilde deltagaren. Det är just detta mikroperspek- tiv på studiecirkeln som vi med denna studie avser att utforska och förstå.

Undersökningens syfte

Syftet med denna studie är att söka nå en ökad förståelse av den sam- hällsinriktade studieverksamheten, dess pedagogiska gestaltning samt dess betydelse för deltagarnas lärande. Mer precist är avsikten att belysa följande frågor:

2. Teoretisk ansats och genom- förande

Teoretisk ansats

Studiens syfte och inriktning anger ett kunskapsintresse som bedömdes kräva dels en kvantitativ bearbetning av i huvudsak befintlig statistik, dels en kvalitativ forskningsansats med hjälp av observationsbesök, intervjuer i samtalsform med ett urval informanter, som i denna studie bestod av cir- kelledare4 och studiecirkeldeltagare samt ett frågeformulär med öppna svarsalternativ. Datainsamlingen kompletterades efter hand med skriftlig dokumentation som studieförbundsavdelningarna producerar, som tex ¹ kurskataloger och verksamhetsberättelser.

Eftersom huvudsyftet med studien är att få en ökad förståelse av den samhällsinriktade studiecirkelverksamheten, dess pedagogiska gestalt- ning samt dess betydelse för deltagarnas lärande har tyngdpunkten legat på den kvalitativa analysen av intervjuer. När kvalitativ metod används förläggs undersökningen i regel till miljöer som är inbördes olika varan- dra. Logiken i detta förfaringssätt är att ett fenomen synliggörs lättare när kontraster kan iakttas i undersökningsmaterialet. Syftet med denna ansats är inte att kunna uttala sig om hur vanliga t.ex. vissa förhållningssätt är, utan att förstå deras innebörder. Vår forskningsambition är inspirerad av dels den s.k. Grounded Theory-traditionen5 där avsikten med analysen av undersökningsmaterialet är att producera ”upptäckter eller begrepp eller hypoteser”*", dels ett hermeneutisk arbetssätt7 med dess betoning av tolk- ning och förståelse.

, Framställningen av den empiriska studien kommer att spinnas kring två teman: ett beskrivande och ett tolkande, vilka båda är relaterade till de 1 grundläggande frågeställningama vad, hur och varför.

, * Av tidsskäl har bearbetningen av cirkelledarintervjuema uteblivit i denna rap- port. Vår avsikt är emellertid att vid ett senare tillfälle publicera en rapport med cirkelledarnas uppfattningar relaterade till de resultat som presenteras här. ⁵ Se t ex Glaser & Strauss, (1967);A1vesson & Sköldberg, (1994); Svensson & Starrin, (1996). & Jmf Svensson & Starrin, (1996), s. 118. ⁷ Se tex Ödman, P-J, (1979).

• Sida 84
•  Original

Genom vad- och hur-frågan syftar undersökningen till att presentera verkligheten utifrån olika aktörers perspektiv. Genom varför—frågan strä- var vi efter att nå en ökad förståelse kring det pedagogiska fenomenet stu- diecirkel uppfattat som ett ”offentligt rum” eller kollektiv arena där del av det offentliga samtalet upprätthålls. Vår ansats har varit explorativ och upptäckande av studiefenomenets otaliga uttrycksformer såsom dessa uppfattas och återges av några av fe- _ nomenets omedelbara aktörer. , Intervjuforrnen som användes i undersökningen vilar på antagandet att | människors sätt att vara, tänka och värdera är sammanhangsbundna. ; Detta betyder att intervjupersonemas svar måste förstås och tolkas i rela— tion till deras livssituation. Vi har därmed ansträngt oss att bereda de in- 1 tervjuade möjligheter att avge svar som de anser vara de mest relevanta och väsentliga i olika sammanhang. I Den intervjuansats som använts innebär att intervjuaren driver inter- , vjun genom att täcka av ett antal teman. Denna metod, stundom kallad * kvalitativ forskningsintervju (Thång, 1984; Naeslund, 1991) innebär inte att proceduren är standardiserad eller följer en given sekvens. Den kan tvärtom likna ett naturligt samtal där intervjuaren på ett följsamt sätt tar upp ledtrådar i direkt anslutning till intervjupersonens berättelse. Det är emellertid meningen att intervjuaren under intervjuns gång ska täcka av samtliga ”nyfikenhetsområden” som ingår i intervjuplanen men även er— hålla annan viktig information om sådant som inte kunnat förutses. Avsikten med ett sådant arbetssätt är att finna eventuella mönster som tillåter osalatt dra slutsatser om studiefenomenets kvaliteter. För att få en så fullständig bild som möjligt av hur lärandeprocessen i de samhällsinriktade cirklarna har gestaltats och vilket innebörd cirkel— deltagarna tillmäter denna har deltagarna intervjuats vid två tillfällen.

Urval

Urvalet av studieförbund, ort, studiecirklar och deltagare skedde inte slumpmässigt utan styrdes strategiskt för att största möjliga variation i materialet skulle uppnås. Undersökningen förlades till fyra olika orter, nämligen:

. en storstadsförort . en medelstor stadskommun . en centralort i glesbygd, samt . en norrlandskommun

Valet av kommuntyper har skett med hänsyn till olikheter i geografisk be-

• Sida 85
•  Original

lägenhet, folkmängd, befolknings- och näringslivsstruktur samt utbild— ningsutbud.

Styrande principer för valet av studieförbund var bildningsförbundens profil i fråga om deltagare, relation till medlemsorganisationer samt äm- nesinriktning (jmf. Svensson, 1994). Med hänsyn till ovannämnda krite— rier bedömdes följande tre studieförbund vara intressanta att ingå i stu— dien, nämligen SISU, Medborgarskolan och ABF. Dessa tre studie- förbund skulle idealt sett vara representerade på var och en av de fyra or- terna.

Valet av studiecirkel skedde i samråd med avdelningarna. Cirkeln skul- le vara en nybörjarcirkel och rapporteras som samhällsinriktad av studie- förbundet. Där flera än ett cirkelaltemativ fanns att tillgå försökte vi ”sty- ra” valet utifrån den övergripande principen att åstadkomma en så stor variation i materialet som möjligt. Eftersom ett av syftena var att särskilt uppmärksamma invandrare och ungdomar tillämpades ytterligare en ur- valsprincip. Detta innebar att så fort någon av dessa grupper var re- presenterade bland deltagarna valdes dessa personer ut automatiskt för in- tervjuer. I materialet finns också en överrepresentation av arbetslösa. Detta är dock oavsiktligt. När vi hade valt ut nystartade samhällsinrikta- de studiecirklar visade sig att det var en övervikt av cirklar som var in- riktade mot arbetslösa.

Under ett observationsbesök i respektive studiecirkel bestämdes slutli- gen vilka deltagare som kunde bli aktuella (se kriterier ovan) för inter- vjuer, men medverkan var frivillig. Högst tre deltagare per cirkel kom att bli intervjuade. Sammanlagt tjugofem cirkeldeltagare och nio cirkelleda- re intervjuades

I tabell 4 presenteras en sammanställning av de nio studiecirklar, vilka representerar lika många studiefördundsavdelningar, som utgör underla- get för denna studie med hänsyn tagen till målgrupp och förbund samt an- tal deltagare (exklusive cirkelledama). I tabellen redovisas också de in- tervjuades kön och ålder. En utförligare presentation av de cirklar som ligger till grund för undersökningen kommer att ske i nästa avsnitt.

• Sida 86
•  Original

Tabell 4. Studiecirklar i denna undersökning fördelade efter målgrupp och studieför- bund samt antal intervjuade deltagare per cirkel fördelade efter kön och ålder.

(N=25) Studiecirkel Målgrupp Studie— Inter- Män Kvin- Ålder förbund vjudelt nor ”Kulturkram” Arbetslösa Mbsk-storstads- 3 3 30/50/54 kvinnor förort Datakunskap Arbetslösa ABF—storstads- 3 1 2 45, 25/59 förort Samhälls- Arbetslösa ABF-medelstor 3 2 1 20/40, 26 kunskap stadskommun Antikviteter "Allmän” Mbsk-medelstor 3 2 1 17/58, 32 stadskommun 1 ) Fliidrott— Föreningsledare SISU-medelstor 2 2 29/34 1 Gemenskap stadskommun 1 Ledarutveckling Styrelsemed- SISU-centralort 3 l 2 45, 35/48 ; lemmar i glesbygd Socialdemo- Ungdomsför— ABF-centralort 3 1 2 18, 16/17 1 kratisk ideologi bundsmedl. i glesbygd Kommunal- Förtroendevalda ABF-norrlands 3 1 2 40, 48/50 politik kommun "Din gård i EU” Lantbrukare SV—norrlands- 2 1 1 60, 25 kommun

Endast ett studieförbund — ABF — är representerat på samtliga de fyra ut— valda ortema. Att inte alla tre studieförbund är representerade på varje ort beror på att det vid tiden för undersökningen inte fanns någon sam- hällscirkel som fyllde det uppställda kriteriet att cirkeln skulle vara en ny— startad nybörjarcirkel.

Studieförbundet Vuxenskolan (SV) utgör ett undantag från den ursprungliga avgränsningen vad gäller urval av studieförbund. Skälet till att SV kom att ingå i denna studie var att två av ovannämnda studieför- bund vid den aktuella orten (norrlandskommun) inte hade någon nystar- tad samhällsinriktad cirkelverksamhet när undersökningen ägde rum un- der våren 1995. På grund av denna omständighet kontaktades Vuxen- skolan och ett samarbete inleddes kring cirkeln ”Din gård i EU” vilken bedömdes komplettera urvalet och ge den eftersträvade variationen i ma- terialet. .

Ingen av de tillfrågade cirkelledama hade någon invändning mot att

• Sida 87
•  Original

delta i projektet. Man önskade naturligtvis diskutera frågan med sina re- spektive cirkeldeltagare.

Genomförande

Förutom intervjuerna har informationsdata erhållits via observationsbe- sök (minst en observation i varje cirkel), ett frågeformulär samt skriftlig dokumentation från studieförbundsavdelningarna, tex kurskataloger och verksamhetsberättelser.

Cirkeldeltagama intervjuades vid två tillfällen. Första intervjun gjordes vid cirkelns start, i regel efter den första sammankomsten. Denna hade fo- kus på deltagarnas bakgrund, förväntningar, motiv och delaktighet i cir- kelplaneringen. Andra intervjun genomfördes när cirkeln hade avslutats eller var nära att avslutas och inriktade sig på deltagarnas uppfattningar . och reflexioner om cirkelsammankomstema samt den betydelse cirkeln

hade för den enskilde deltagaren.

Observationsbesöket föregick alltid intervjuerna och inföll vid andra eller tredje sammankomsten. Första sammankomsten undveks för att inte skapa onödig nervositet hos gruppen eller störa den pedagogiska proces— sen.

Tidsskillnaden mellan första och andra intervjun var aldrig mindre än två månader. Samtliga intervjuer spelades in på band. Platsen för inter- vjuinspelningen var oftast studielokalen eller en lokal i närheten, utom i några få fall, beroende på rent ”praktiska” skäl.

Två deltagare ”föll bort” vid andra intervjun och kunde inte nås. Anledningen var att de vid tiden då andra intervjun skulle göras vistades på annan ort. Tre av Cirkeldeltagama intervjuades en andra gång, trots att de hade avbrutit'sina studier i cirkeln på grund av att de fick annan sys- selsättning som tidsmässigt kolliderade med studiecirkeln de deltog i. Det totala antalet cirkeldeltagarintervjuer uppgår sålunda till fyrtioåtta.

Varje intervju varade i genomsnitt drygt en timme. Till varje studieförbundsavdelning skickades ett frågeformulär med

¹ frågor kring avdelningens mål, rekryteringsprocedurer och innehåll för ' sin samhällsinriktade cirkelverksamhet under den senaste treårsperioden. Genom att rikta formuläret till avdelningen och inte till en viss funktio- när8 inom den ville vi markera en önskan om svar som var representativa

* Ursprungligen var det tänkt att göra en intervju med avdelningarnas funktio— närer. Efterhand skrinlades detta beslut eftersom en enkät bedömdes ge den in- formation vi eftersökte.

-._9_.____.- ...

• Sida 88
•  Original

för hela avdelningen. Enkäten till avdelningarna skickades i början av sommaren 1995 när de flesta studiecirklar i vår undersökning hade full- följts. Av totalt nio avdelningar har endast en underlåtit att besvara enkä- ten trots upprepade påminnelser och erhållna löften om att den skulle be- svaras.

Övrigt insamlat skriftligt material från avdelningarna har använts som kompletterande informationskälla i redovisningen av dessas verksamhet.

Studiecirklar i undersökningen

Studiecirklama i urvalet företräder olika ämnen som enligt studiear- rangören tillhör huvudämnesområdet Samhällsvetenskap, information. Nedan presenteras studiecirklarna i den ordning som de är uppställda i ta- bell 4.

”Kulturkunskap/Samhällskunskap”

Studiecirkeln kulturkunskap/samhällskunskap som arrangerades av Medborgarskolan i en storstadsförort beskrivs utförligare i kapitel 3. Kulturkunskapscirkeln var en bland flera studiecirklar som erbjöds i form av ett ALU-projekt finansierat av länsarbetsnämnden. Den vände sig till dels invandrarkvinnor dels svenska kvinnor, som var arbetssökande, för att de förra ”skall bli insatta i svenskt arbets-, samhälls- och kulturliv” och de senare ”skall lära sig mer om olika länders samhälls- och kulturliv samt invandringens orsaker och effekter””. Deltagarna i projektets studie- cirkelverksamhet förutsattes ha ”en positiv inställning till invandrarfrå- gor”. Cirkeln var avgiftsfri för deltagarna och pågick liksom hela projek- tet en hel termin. Varje enskild cirkelsammankomst varade i tre studie- timmar.

”Datakunskap”

Det andra studieförbundet i storstadsförorten var ABF. Studiecirkeln som valdes ut för denna studie var en datakurs för nybörjare. Målet för cirkeln formulerades av cirkelledaren på följande sätt:

”[Deltagarna] ska kunna våga trycka på knapparna och göra någonting.

⁹ Citaten är hämtade ur ett flygblad som avdelningen har delat ut.

• Sida 89
•  Original

Det är inte så svårt som man tror (...)"). [Deltagarna ska känna] att *jag kan också göra det,, att det är inte något bara för specialister utan även för vanligt folk” (Cirkelledaren i datakunskap). »

Cirkeln erbjöds till arbetssökande avgiftsfritt och omfattade tolv tre- timmars sammankomster.

”SamhäIlskunskap/ABF-skolan”

Studiecirkeln i ämnet samhällskunskap, som ABF i en medelstor stads— kommun anordnade, var ett av fem olika ämnen som ingick i kursplanen för en lZ—veckors sammanhållen utbildning vilken går under beteck- ningen ABF-skolan. Enligt avdelningens föreståndare samt cirkelledaren för den aktuella cirkeln kunde namnet uppfattas som vilseledande. Men det intygades att hela utbildningen bedrevs i studiecirkelform. Enligt cir- kelledaren var målet för samhällskunskap följande:

”Det är att bli uppkäftig (...) Att lyfta sig själv och våga engagera sig i saker och ting som händer. (...) Många av de här människorna — de flesta är arbetslösa — tappar gnistan. (...) Man börjar diskutera, man börjar kän- na igen myndigheterna. (...) Kunskaper om hur samhället fungerar” (Cirkelledaren i samhällskunskap).

ABF-skolans Studieverksamhet genomfördes i samarbete med LO— sektionen som även ansvarat för rekryteringen av deltagare till denna bland sina arbetslösa medlemmar. Inga deltagaravgifter förekom.

"Antikviteter”

Medborgarskolan var det andra av de tre studieförbund som vi har kunnat studera i den medelstora stadskommunen. Avdelningskonsulenten före- slog för studiens ändamål en studiecirkel i antikviteter. Cirkeln rapporte- rades, utifrån dess innehåll och inriktning, som samhällsinriktad.

Cirkeln annonserades öppet och vände sig till alla med intresse för antikviteter. Deltagandet var avgiftsbelagt. Målet för cirkeln var enligt cirkelledaren att deltagarna skulle

'” Tecknet (...) används i citaten för att markera att del( ar) från ett samman- hängande svar hoppats över.

I citaten används också tecknet /.../ som markerar att del(ar) av samtalet i in- tervjun utelämnats. Konstpaus inom ett citat betecknas med tre bara punkter.

• Sida 90
•  Original

”lära sig att känna igen olika stilar så att om de ser en stol i en antikaf— fär kunna bedöma ungefär när den är gjord eller vilken stil den tillhör. /.../

[Deltagarna skall också veta] vilken tid det var och vad som hände. När industrialismen kom och hur man inredde och vilka ideal som fanns. (...) Man ska kunna se vilka olika klasser i samhället som har de olika stilar- na. (...) Det brukar jag ta upp lite grann” (Cirkelledaren i antikviteter).

Antikvitetscirkelns omfattning var fem sammankomster, tre timmar varje vecka.

”Friidrott & Gemenskap”

Det tredje studieförbundet i medelstor stadskommun var SISU, som näst— an uteslutande opererar inom idrottsrörelsen. Studiecirkeln som valdes för denna undersökning genomfördes inom ramen för ett pågående större projekt som delvis finansieras av SIDA. Projektets övergripande tema är ”Idrott — Invandrare” och syftar till att skapa mötesplatser för ”goda rela- tioner mellan nya flyktingar och ortsbefolkningen i kommunema” med idrottsföreningamas hjälp. Projektets mer precisa mål är bl a ”— att underlätta invandrarnas delaktighet i det svenska föreningslivet

— att skapa tolerans och förståelse mellan olika befolkningsgrupper — att främja goda etniska relationer — att öka antalet invandrare i vår föreningsverksamhet.”ll

Initiativtagare till projektet var ortens ledande friidrottsförening som till— ika är medlem i SISU-avdelningen. Studiecirkeln F riidrott-Gemenskap tillkom med anledning av ett kom- munalt initiativ att erbjuda meningsfull sysselsättning, under åtta 1 sommarveckor, för ett stort antal ungdomar med invandrarbakgrund. , Nämnda friidrottsförening kontaktades och ombads att bidra med aktivi- ' teter för dessa ungdomar genom att ställa upp med bl a ledare. För- 1 eningens engagemang i sommaraktiviteten beskrivs av invandrarprojek- 1 tets ledare och därjämte cirkelledare på följande sätt i vårt samtal: 1 ”Vi ska då från SISUzs sida stötta upp det här och jobba i en cirkel. Vi ska försöka att så många som möjligt av dem som jobbar med det här är invandrare. Blanda svenska ledare och invandrare, så att de känner att de får göra någonting under den tiden de inte läser svenska. De går ju snart på sommarlov och vill ha nånting att göra och hjälpa till med i före-

” Citatetet är hämtat ur projektbeskrivningen. Pga anonimitetsskyddet anges inga flera uppgifter.

• Sida 91
•  Original

ningen. I studiecirkeln ska vi diskutera och planera olika aktiviteter för ungdomarna, men även fördela ansvaret hos deltagande ledare.”

”Sätt framtiden på dagordningen”

SISU—avdelningen på en centralort i glesbygd representeras i materialet med studiecirkeln Sätt framtiden på dagordningen som en handikapsför- ening anordnade för sin styrelse. Sätt framtiden på dagordningen är ock- så rubriken på en stor satsning från Riksidrottsförbundet och SISU med ”ambition att inspirera till ett brett utvecklingsarbete i hela idrottsrörel— sen” (Riksidrottsförbundet — SISU, 1994).

Mot bakgrund av hela idrottsrörelsens prioritering av utvecklingsarbe- te med sikte på framtiden har ovannämnda lokala handikappsförening fat— tat ett beslut att diskutera konkreta förändringar i föreningens omgivning, t.ex. bidragsminskningar och medlemstillströmning, i syfte att höja beredskapen inför framtida utmaningar. ”Målsättningen”, berättar före- 1 ningens ordförande och tillika cirkelledare, ”är att få folk att titta framåt. Inget är omöjligt och man måste titta framåt hela tiden. Världen förändras och man måste följa med. Ungdomarna blir mer upplysta (...) Och det är viktigt att styrelsen är på alerten. Den ska ju helst ligga lite före alla an- dra”.

Studiecirkelns sammankomster ägde rum i nära anslutning till styrel- sens ordinarie sammanträden.

"Socialdemokratisk ideologi”

Den socialdemokratiska ungdomsklubben på centralorten i glesbygd an- ordnade i ABF:s regi en studiecirkel för sina medlemmar kring socialde-

, mokratins idéer. Cirkelledaren beskriver cirkelns innehåll och bakgrund i

1 följande ordalag:

* ”Den heter Sosse och den handlar om socialdemokratin, grundidéer och tankar, solidaritet och jämlikhet. Men grundidén med cirkeln i sig är väl att de som går den ska lära sig lite om hur en SSU-klubb fungerar och hur en styrelse fungerar.

Det fungerar inte riktigt som det ska i vår klubb, så vi håller oss inte strikt till boken”” (Cirkelledaren i Socialdemokratisk ideologi).

'2 Cirkelledaren hänsyftar till studiematerialet ”SOSSE. Ett idématerial för SSU-klubbarna” som cirkeln använde som Studiebok.

• Sida 92
•  Original

Studiecirkeln startade relativt sent på våren och hade ett långt avbrott under sommaren. När andra intervjun gjordes med deltagarna, strax efter sommaren, pågick cirkeln fortfarande.

”Kommunalpolitisk ideologi”

Studiecirkeln i kommunalpolitisk ideologi i en norrlandskommun anord- nades av de förtroendevalda socialdemokratema i kommunens social- nämnd i ABF:s regi.

”Cirkelns mål är att diskutera frågor som har anknytning till social- nämnden. Det är också att ha tid att diskutera lite politik och såna frågor. Ofta är det så att i själva nämnden är det mycket sakfrågor och man har gruppmöten där det gäller att hinna med direkta sakfrågor, där man mås- te ta ställning. I den här studiecirkeln tror jag att vi har möjlighet att sitta och prata lite ideologi också. Och att man inte är så väldigt starkt styrd av sakfrågorna. Det är klart att man kan prata sakfrågor utifrån ideologisk bakgrund, men i alla fall att det finns tid för det mera allmänna, som man inte har tid med annars” (Cirkelledaren i kommunalpolitisk ideologi).

Som cirkelledare i cirkeln för de socialdemokratiska representanterna i socialnämnden fungerade ordföranden i socialnämnden som själv var so- cialdemokrat. Sammankomstema var inte faställda från början utan grup- pen sammankallades av cirkelledaren allteftersom detta ansågs nödvän- digt. När andra intervjun med deltagarna spelades in var cirkeln inte avslutad.

”Din gård i EU”

Initiativtagarna till studiecirkeln ”Din gård i E U ” var en grupp bönder i norrlandskommunen. Cirkeln arrangerades i Vuxenskolans regi och om- fattade sju sammankomster. Bakgrunden till denna cirkel var, enligt cir- kelledaren, Sveriges EU-inträde vilket har medfört en ”stor del nya och ganska svåra frågor för lantbruket”. I en strävan att bemöta den nya si- tuationen, tillägger cirkelledaren, ”försöker [vi] lära ut allt som berör EU inom lantbruket. Vilka möjligheter vi har att jobba och vad det krävs för att vi ska få allt vad man kan få. Det är ändamålet” (Cirkelledaren i Din gård i EU).

• Sida 93
•  Original

Del II

Analys av undersök- ningsmaterialet

• Sida 94
•  Original

• Sida 95
•  Original

3. Studieförbundens samhällsinrikta- de studiecirklar

I detta kapitel redovisas först svaren från samtliga enkäter som deltagan- de studieförbundsavdelningar lämnade in”.

I kapitlets andra del presenteras mera ingående i form av ”porträtt” en av de avdelningar som omfattas av denna studie, nämligen Medborgar- skolan i en storstadsförort.

A. Redovisning av enkäten

Genom enkätförfarandet har vi velat tillförsäkra oss svar som uttryckte avdelningarnas syn på en rad aspekter vilka bedömdes kunna belysa de frågeställningar som ställdes inledningsvis i rapporten. Redogörelsen nedan koncentreras därmed kring avdelningarnas profil, mål och övervä- ganden samt omfattning och målgruppsprioriteringar med avseende på den samhällsinriktade studiecirkelverksamheten.

Mål och överväganden

l enkäten ombads avdelningarna bl a att beskriva dels syftet med sin sam— hällsinriktade studiecirkelverksamhet dels presentera bakgrunden och tankarna som föregick planeringen av denna verksamhet.

Mål

Syftesbeskrivningarna fokuserar på antingen individens eller medlemsor- ganisationens utveckling.

1. Inriktningen på individen har olika innebörd hos de olika förbunden i materialet: a. Framträdande syfte för Medborgarskolan och Vuxenskolan är den personliga allmänbildningen som ett mål i sig:

'3 Antalet enkäter denna redovisning bygger på uppgår till åtta. En avdelning - ABF i norrlandskommun - valde att inte besvara enkäten.

• Sida 96
•  Original

”Att öka människors allmänbildning och kunskap ” ( Mbsk i medel- stor stadskommun)

"Att ge deltagarna ökade kunskaper om samhället som hela tiden förändras " (SV i norrlandskommun )

b. SISU och ABF avser med den samhällsinriktade cirkelverksamheten att öka den enskilde deltagares resurser för att underlätta aktiv delaktighet i det civila samhället:

”Att stärka den enskilda individen i föreningslivet" (SISU i medel- stor stadskommun)

”Att ge människor redskap för att påverka vardagen och ta del av samhällsdebatten och politik" (ABF i storstadsförort)

c. Från syftesbeskrivningama med fokus på den enskilde har vi urskiljt ytterligare en kategori som avser det ökade självförtroendet för ett ”dräg— ligare” socialt liv eller vidare studier. Tre studieförbund (SISU, ABF, SV) ger underlag för denna syn:

”Att ge människor stöd i en förändrad livssituation, tex vid arbets- löshet ” (SV i norrlandskommun )

"[Att utveckla] ökad självförtroende och [ skajfa ] ökade kunskaper för vidare studier och nya arbetsuppgifter” (ABF — centralort i glesbygd) ”Att utveckla deltagarnas kunskaper personligt och socialt" (SISU — centralort i glesbygd)

2. Den samhällsinriktade cirkelverksamheten som led i föreningslivets or— ganisatoriska och demokratiska utveckling uttrycks i SlSU:s och ABF:s svar:

”Att stärka föreningarna, dess organisation och demokrati ” (SISU i medelstor stadskommun)

”Att utbilda organisationernas medlemmar för uppgifter i före- ningsliv, arbetsliv och samhälle” (ABF i medelstor stadskommun)

Överväganden

Genom att fråga i enkäten om de överväganden som ligger bakom plane- ringen av avdelningarnas samhällsinriktade verksamhet har vi velat bilda oss en uppfattning om de faktorer som påverkar det faktiska cirkelutbu- det. Två mönster kan utläsas från svaren beronde på var tyngdpunkten ligger:

• Sida 97
•  Original

a. Det ena mönstret bildas av de svar som Medborgarskolan avger där principer som ”allmänhetens intresse” och ”tillgänglighet för alla” lyfts fram. En möjlig konsekvens av detta kan vara att endast den verksamhet som efterfrågas blir intressant att organisera.

"Utifrån ett humanistisk ideal försöker vi fånga allmänhetens in- tresse för aktuella händelser i samhället” (Medborgarskolan i stor- stadsförort)

b. Tyngdpunkten i det andra svarsmönstret utgår från mera uttalade mo— raliskt—ideologiska principer som ”jämställdhet” och ”människovärde” samt omsorgen om medlemsorganisationernas behov. Enligt vår tolkning handlar det om att organisera studiecirklar som studieförbunden priorite- t rar utifrån ideologiska ställningstaganden. För den enskilde är det inte | ovanligt att en del av dessa cirklar uppfattas ha ett lågt ”nyttovärde” och * därför sällan utgör ett prioriterat val. Det förekommer därför att studie- förbunden försöker underlätta rekryteringen av deltagare till sådana cir- klar genom att undanröja eventuella hinder som tros påverka deltagartill- strömningen genom att tex minska eller helt avskaffa deltagarav- gifterna”.

”I verksamhetsplanen prioriterar vi (.. ) inriktningar där t ex 'före- ningsutveckling *, jämställdhet och invandrarfrågor ingår” (SISU — centralort i glesbygd)

”Att hålla det 'ojfentliga samtalet, öppet [och se till] att verksam- heten överensstämmer med ABF:s och medlemsorganisationernas mål och värderingar” (ABF i medelstor stadskommun)

”[Vi tar] lägre deltagaravgifter [i de samhällsinriktade cirklarna] ” (ABF — centralort i glesbygd)

Omfattning och prioritet

Från enkätsvaren framgår att huvuddelen av de arrangerade samhällsin— riktade studiecirklarna sker i samarbete med medlemsorganisationema. Studieförbundet SISU avviker från alla andra studieförbund genom att nästan uteslutande bedriva sin verksamhet bland medlemsorganisatio- nema. Eftersom denna verksamhet handlar om föreningskunskap och för— eningsutveckling i största allmänhet rapporteras den som samhällsinrik-

” Endast två studiecirklar i denna studie var avgiftsbelagda, ”Din gård i EU”- SV och ”Antikviteter”—Mbsk.

• Sida 98
•  Original

tad. Annorlunda uttryckt kan sägas att medlemsföreningarnas primära studiecirkelverksamhet är samhällsinriktad och i princip genomförs med hjälp av det ”tillhörande” studieförbundet. Därmed inte sagt att alla före- ningar bedriver studieverksamhet”. Som exempel kan nämnas att av 92 föreningar som är medlemmar i ABF i medelstor stadskommun endast 52 bedriver Studieverksamhet i aktivt samarbete med studieförbundet, och motsvarande för SISU i samma stad är 28 av 69 föreningar.

Alla avdelningar som besvarat enkäten har uppgett att de samhälls- inriktade ämnena har hög prioritet inom deras verksamhet. I en enkät sak- nades dock svar på den aktuella frågan:

”I diskussionerna med våra medlemsorganisationer framhåller vi samhällsstudiema ” (ABF — centralort i glesbygd)

”Samhällsfrågorna är ett av de mest prioriterade områden i vår verksamhet [som till] 80% bedrivs med medlemsorganisationerna ” (SV i norrlandskommun )

”Som studieförbund är det vår uppgift att öka människors allmän- bildning och kunskap. Dessa cirklar har givetvis högsta prioritet” (Mbsk i medelstor stadskommun) ”[Ämnesgruppen har] högsta prioritet vilket markeras med att vi internt fördelar en högre andel statsbidrag till samhällsstudier än till andra ämnesområden ” (ABF i medelstor stadskommun)

I ett försök att presentera en bild över de studiecirklar som arrangeras lo- kalt på de orter som undersökningen var förlagd till har avdelningarna fått fylla i ett särskilt formulär. I detta formulär ombads avdelningarna lämna uppgifter om de samhällsinriktade studiecirklar som genomfördes under de senaste tre verksamhetsperiodema dvs 1992/93, 1993/94 och 1994/95. Skälet till de efterfrågade uppgifterna var att skaffa oss en uppfattning om cirklarnas ”innehåll”, deltagarmålgrupp och eventuella medarrangörer in- nan dessa omvandlas till statistiska kategorier i den ordinarie rapporte- . ringen. Eftersom dessa cirklars omfattning är stor har vi valt att redovisa ett representativt axplock av dem i en bilaga (se bilaga). '

'5 Vi känner å andra sidan inte till om det förekommer Studieverksamhet inom studieförbundsanslutna föreningar som inte förmedlas via studieförbunden.

• Sida 99
•  Original

Profilverksamhet

Studieförbundens profilering har länge framhävts vara önskvärt och ef- tersträvansvärt. Inte minst bidragsgivaren framhåller detta i senaste pro— positionen (Prop. 1990/91:82, s 14).

I enkäten ombads avdelningarna att beskriva sin profil och den del av sin verksamhet som är uttryck för en egen profil. De ombads även redo— göra för vad som kännetecknar det egna förbundet från de övriga.

Av svaren framkommer att en avdelnings särskiljande profil kan ha sin grund i 1) uttalade ideologiska premisser, 2) medlemsorganisationernas utvecklingsbehov, 3) närsamhällets utvecklingsbehov, eller 4) ”speciella” cirkelämnen.

1. De studieförbund som motiverar sin profil utifrån ideologiska pre— misser utgår antingen från en individualistisk bildningssyn, där individen och dess bildningsbehov upphöjs till norm, eller från en kollektivistisk syn som underställer bildningsprocessen ett samhälleligt ideal. I vårt ma— terial är det Medborgarskolan som ger uttryck för en individualistisk bild- ningssyn medan ABF framhäver en mer samhällsengagerad bildningssyn i samklang med bestämda värderingar:

”Vi har humanismen som grundval. Vi ställer människan i centrum och låter henne tänka fritt och ta egna beslut” (Mbsk i storstads- förort)

"[Vi vill] främja och själv deltaga i en samhällsomdaning i över- ensstämmelse med arbetarrörelsens grundläggande värderingar” (ABF i medelstor stadskommun)

Trots olika ideologiska utgångslägen och ”ägarbakgrund” understryker både Medborgarskolan och ABF sin karaktär av bildningsrörelser ”för al— la”. För Medborgarskolan har dock denna inriktning programmatisk ka— raktär medan ABF-avdelningama även lyfter fram prioriterade målgrup— per som objekt för sin primära verksamhet:

”Målgrupperna är allmänheten. Vem som helst är välkommen” ( Mbsk-centralort i glesbygd) ”Vi försöker ge mest till dem som fått minst” (ABF i storstadsförort)

2. Studie- och kulturverksamheten inom medlemsorganisationema verkar inta en framträdande ställning hos alla — utom Medborgarskolans — avdel- ningar. Inriktningen på medlemsorganisationema uppges samtidigt vara dessa avdelningars ”kännetecken” i jämförelse med andra studieförbund:

”Vi arbetar för ungdomar i framtiden eftersom idrotten är en ung-

• Sida 100
•  Original

domsrörelse. Vi arbetar genom medlemsorganisationema utifrån deras behov ” (SISU i medelstor stadskommun)

"[Avdelningen har] stor verksamhet bland medlemsorganisationer— na som PRO, handikappföreningar, politiska föreningar, LO-för- bund. Mycket samhällsinriktad verksamhet erbjuds helt gratis eller till reducerade priser” (ABF -centralort i glesbygd)

”Basen i Vuxenskolan är studie- och kulturverksamhet i våra egna grund-, medlems- och samverkande organisationer. /.../ Handi- kappverksamheten är en viktig del av vårt arbete ” ( S Vi norrlands- kommun)

3. En avdelning har i enkätsvaren utmärkt sig från alla de övriga studie— förbundsavdelningama genom att uppge som egen profil sin målmedvet- na satsning på närsamhällets behov:

”Verksamheten fokuserar kring områdena kultur, miljö och socialt. Studieförbundet Vuxenskolan i ( norrlandskommun) skall utveckla verksamheten i byarna ! ex i form av cirkelverksamhet och utöka utbudet av kulturaktiviteter i byarna. Lokala kulturgrupper skall främjas. Lokala utvecklingsgrupper som bygdegårdar, byalag mfl skall stödjas för att få i gång landsbygdsutvecklingen” ( S Vi norr- landskommun)

4. En del avdelningar framhäver viss kursverksamhet som ”exklusiv”. Det kan gälla speciella ämnen som avdelningen är ensam om att erbjuda i kombination med annan aktivitet som t ex föreläsningar vilka ges i nära * anslutning till en studiecirkel. Nämnda verksamheter marknadsförs som avdelningens ”nisch” i den öppna (ut)bildningsmarknaden:

"Det som Medborgarskolan är kanske mest kända för är 'Båt- ägarskolan ' där vi utbildar i olika steg. Den finns inte hos något an- nat förbund. Språk är också ett av våra kännetecken” ( Mbsk i me- delstor stadskommun) =

”Vi satsar mest på grundutbildningar och baskunskaper” (ABF i storstadsförort)

Prioriterade målgrupper: exemplet invandrare

Från den tidigare redovisningen av enkätsvaren kunde avdelningarnas ”prioriterade målgrupper” identifieras i grova drag. Förbundens ”ägar- struktur”, inte minst, ger oss samtidigt en fingervisning om vilka de po- tentiella målgruppema kan vara. Det bör noteras att ingen av de avdel-

• Sida 101
•  Original

ningar som har besvarat enkäten har uppgett att deltagarnas ”bakgrund” antecknas vilket föranleder tolkningen att det är utbudet som i första hand föreskriver målgruppen”. En del avdelningar är dessutom angelägna om att understryka att deras studiecirklar är riktade till ”vem som helst”.

Invandrare är en av de grupper som bidragsgivaren särskilt utpekat som prioriterad för folkbildningen. Det är just studiecirkelverksamheten riktad till gruppen invandrare som vi valt att belysa genom särskilda frå- gor i formuläret.

Det övergripande syftet med invandrarverksamheten anger avdelning- arna vara att dels motverka främlingsfientligheten i samhället dels under- lätta invandrarnas integration genom skapandet av ”mötesplatser” där svenskar och invandrare kan träffas, umgås och lära känna varandra. För SISU-avdelningar gäller dessutom syftet att integrera invandrarna i den svenska idrottsrörelsen. För övrigt bör det påpekas att långt ifrån alla av— delningar som undersökts bedriver verksamhet för målgruppen invandra— re, men i svaren understryks ambitionen att snarast möjligt ”komma igång” med just invandraraktiviteter.

Störst verksamhet bland invandrare uppvisar av naturliga skäl de studie— förbundsavdelningar som har invandrarföreningar som medlemmar. I dessa fall arrangeras studieverksamheten huvudsakligen i samarbete med invandrarföreningarna och är till övervägande del samhällsinriktad. Vi har från svaren angående invandrarverksamheten även kunnat konstatera en anmärkningsvärd omständighet, nämligen att nästan alla avdelningar som bedriver verksamhet för invandrare företrädesvis gör det i form av ad hoc projekt som finansieras i mindre eller större utsträckning av ”extema” bidragsgivare. Dessa kan t ex vara Länsarbetsnämnden, en organisation eller kommunen. Förutom ovannämnda omständighet har vi även kunnat konstatera att alla de projekt som vi haft möjlighet att närmare studera har uteslutande vänt sig till arbetslösa invandrare och i synnerhet till kortut- bildade arbetslösa invandrarkvinnor.

I samband med presentationen av undersökningens studiecirklar hade vi möjlighet att beskriva innehållet i två invandrarprojekt . För att ytterliga- re komplettera beskrivningen av den invandrarverksamhet som förekom- mer i vårt material kommer nedan en översiktlig skildring göras av några aktiviteter som arrangerades under verksamhetsperioden 1994/95.

”" En avdelning, nämligen Mbsk i medelstor stadskommun, har i målgrupps- sammanhanget gett uttryck för en konfiikt mellan statens mål avseende priorite- rade målgrupper och avdelningens praxis eftersom man ogillar/vägrar att regis- trera deltagarna efter deras ursprung eller handikapp.

• Sida 102
•  Original

En avdelning startade under våren 95, enligt projektbeskrivningen, ”en helt ny typ av verksamhet” som vände sig till liyktingar och genomfördes på uppdrag av det lokala invandrarkontoret. Deltagarna studerade varje dag under ca ett år olika ämnesområden med inriktning på det svenska samhället och den svenska kulturen; allt från historia, geografi och sam- hällskunskap till svensk matlagning, traditioner och vardagsliv. Syftet var att orientera sig kring och ”bli delaktig i sitt nya hemland”. Ett annat projekt för arbetslösa invandrarkvinnor, i annan avdelnings re- ' gi, hade det uttalade syftet ”att ge invandrare möjlighet till en bredare kunskaps- och erfarenhetsbas” för att möta arbetsmarknadens förändrade krav och öka deras självförtroende. Verksamheten bestod av cirklar i hantverkstekniker och samhällsfrågor samt olika kulturaktiviteter som t ex föreläsningar, musikarrangemang och studiebesök.

Övrig invandrarverksamhet (i studiecirkelform) med samhällsinnehåll kunde huvudsakligen handla om svensk arbetslivs- och samhällsoriente- ring, valen till riksdag och kommun, föreningskunskap, olika datakun- ! skapskurser, cirklar kring religiösa livsåskådningar samt cirklar om ak- tuella internationella frågor, som t ex EU.

Sammanfattning

Svaren vi har erhållit genom frågeformuläret ger oss en deskriptiv bild av hur ett studieförbund lokalt förhåller sig till en rad aspekter som frågorna har berört. Enkäten inbjöd till öppna svar för att ge ett tillfälle till något mer utvecklade och även nyanserade resonemang än det annars hade bli- vit om endast fasta svarsalternativ fanns att tillgå. Den möjligheten verkar inte ha utnyttjats tillräckligt utan många svar har varit ganska lakoniska i sin formulering och icke så innehållsrika medan andra t o rn har lämnats obesvarade. En viss försiktighet är därför befogad när svaren skall tolkas eftersom man inte är säker på om dessa uttrycker hela ”sanningen”. En möjlig förklaring till varför vissa svar var ”torftiga” på innehåll kan vara att studieförbunden har en viss svårighet i att redovisa för utomstående vad deras verksamhet går ut på. Särskilt märkbart är detta i de fall avdel- ningarna ombeds att förklara sin profilverksamhet. Antingen beskrivs den i generella termer eller inte alls. En annan förklaring till varför vissa saker exkluderas i enkätsvaren kan möjligen vara att studieförbunden lokalt saknar kunskaper och färdighet i att just hantera ett ”professionellt språk”.

I frågeformuläret ombads de undersökta studieförbunden beskriva dels syftet med sin samhällsinriktade studiecirkelverksamhet dels de faktorer,

• Sida 103
•  Original

tankar och idéer som står bakom ämnesutbudet i dessa cirklar. Från mål- beskrivningama kunde vi konstatera antingen en inriktning på individens bildning eller medlemsorganisationens utveckling.

Inriktningen på individen framhäver bildningen som a) ett egenvärde, b) en resurs för aktivt samhällsengagemang, c) ett medel för ökat självförtroende i det sociala livet.

Inriktningen på medlemsorganisationen har till syfte att främja utveck- lingen av ett demokratiskt och aktivt föreningsliv i samhället.

samhällscirklar utgår från två skilda synsätt. Enligt det ena synsättet pla- neras och erbjuds studiecirklar (inklusive samhällsinriktade) om och när det existerar en ”marknad” för dessas ämnesinnehåll. En underförstådd princip av ”tillgång och efterfrågan” verkar styra det faktiska cirkelutbu- det. Enligt det andra synsättet styrs planeringen av den samhällsinriktade cirkelverksamheten av mer uttalade ”moralisk-ideologiska” ställningsta- ganden, som tex jämställdhet eller omsorgen om medlemsorganisatio- nens behov.

! I . De överväganden avdelningarna gör i samband med planeringen av sina l

Enkätsvaren tyder på att huvuddelen av de samhällsinriktade studiecir— klarna genomförs i samarbete med de föreningar som är medlemmar i re- spektive studieförbundsavdelning. Därigenom svarar cirklarnas studiein- nehåll mot föreningarnas behov av utveckling och sammanhållning.

Vad avser lokalavdelningarnas profil framkom fyra olika varianter beroende på uttalade ideologiska utgångspunkter, inriktning på bestämda målgrupper, relation till närsamhället eller ämnesinnehåll i cirklarna.

Utifrån ideologiska premisser är det Medborgarskolan och ABF som främst motiverar sin särart genom att betona en individualistisk respekti- ve en kollektivistisk bildningssyn.

Alla avdelningar, förutom Medborgarskolan, uppger som känneteck— nande drag för den egna profilen inriktningen på medlemsorganisationer- nas studiebehov.

Endast en avdelning — SV — har beskrivit sin profil utifrån den målmed- vetna satsning som avdelningen gör på lokalsamhällets kulturella och sociala utveckling.

En del avdelningar framhäver i enkäten sin profil med att ange viss cir- kelverksamhet som ”exklusiv”.

Avdelningarnas potentiella målgrupper för den samhällsinriktade cirkel- verksamheten återfinns bland de föreningar och organisationer som är medlemmar i respektive studieförbund. Indirekt kan avdelningarnas mål— grupper identifieras genom cirklarnas ämnesinnehåll. I frågeformuläret

• Sida 104
•  Original

koncentrerades vårt intresse kring en av de av staten utpekade som priori- terade målgrupper, nämligen gruppen ”invandrare”. Det övergripande syftet med invandrarverksamheten — där den förekommer — är att mot- verka främlingsfientlighet samt underlätta invandrarnas integration i det svenska samhället. Studieverksamheten för invandrare är av naturliga skäl störst bland de studieförbund som har invandrarföreningar som medlemmar. En till omfattningen ganska stor Studieverksamhet för in- vandrare tycks vara organiserad kring särskilda ”projekt” vilka finansie- ras med ”extema” bidrag i form av arbetsmarknadsanslag och diverse projektmedel. Dessa projekt inriktas nästan uteslutande till arbetslösa in- vandrare och består av cirklar i samhällsorientering, svenska och data— kunskap. De övriga ”vanliga” cirklarna handlar mest om svensk arbetsliv och samhälle, föreningskunskap, datakunskap samt cirklar kring aktuella internationella frågor.

• Sida 105
•  Original

B. Bilder av en avdelnings samhällsinriktade verksamhet

I denna del övergår presentationen av det insamlade materialet från en ge- nerell nivå till en individuell. Nedan avbildas en studieförbundsavdel- nings samhällsinriktade verksamhet|7 — nämligen Medborgarskolan i en storstadsförort. Detta sker genom en detaljerad redovisning av svaren i formuläret och genom en porträttering — baserad på intervjuer av delta- garna och cirkelledaren i den studiecirkel som ingick i undersökningen.

Avsikten med detta tillvägagångssätt är att visa på en så komplett bild så möjligt av den valda avdelningens samhällsinriktade cirkelverksamhet. Samtidigt, och mot bakgrund av den undersökta studiecirkeln, vill vi med våra personbeskrivningar ”levandegöra” de deltagande individerna ge- ' nom att utgå från de bandade samtal som vi har genomfört. Alla tre med- verkande deltagare samt ledaren i nämnda avdelnings studiecirkel por- trätteras var för sig. Ytterligare ett syfte med porträttet är att för läsaren presentera ett ”smakprov” av den information vi erhållit via enkäten och intervjuerna och som har legat till grund för analysarbetet och resultaten av denna studie.

”Kulturkram: Ett projekt för arbetslösa kvinnor mot främlingsfientlighet”

Studiecirkeln som analyseras nedan ingår i ett större projekt — Projektet Kulturkram — som arrangerades av Medborgarskolan i en invandrartät storstadsförort i samarbete med Länsarbetsnämnden. Projektet bestod av en rad ämnen av allmänbildande och estetisk karaktär som studerades i form av studiecirklar. En av dessa studiecirklar definierades av lokalav- delningen som samhällsinriktad utifrån syftet att deltagarna skall bli in- satta i svenskt och andra länders samhälls- och kulturliv.

Projektet riktade sig till dels utomnordiska dels svenska kvinnor som skulle bilda en blandad multietnisk studiegrupp av totalt tio arbetslösa kvinnor (hälften utländskor och hälften svenskor). Den styrda rekryte— ringen motiverades i avdelningens annonsering på föjande sätt:

” Valet av avdelning och cirkeldeltagare som skulle porträtteras är fullständigt ”slumpmässigt”. Med det menar vi att det lika gärna hade kunnat bli en annan - vilken som helst - av de sammanlagt nio avdelningar som ingår i undersökning- en.

• Sida 106
•  Original

"Vi vill använda invandrarkvinnors kulturarv och erfarenheter samt tillvarata svenska kvinnors intresse och kunskaper för att öka förståelsen för ett mångkulturellt samhälle och för att förbättra in- tegrationen. ”

Villkoren för att delta i projektets verksamhet var att deltagarna skulle va- ra arbetssökande vid anmälningstillfället och ha ”en positiv inställning till invandrarfrågor”. På ett mer handfast plan var syftet med verksamheten att på heltid och under fem månader . lära sig olika textila tekniker, tex sömnad, mjuka dockor, lapptäckstek- nik och vävning . få utbildning i svenska, engelska, friskvård och att söka jobb

Genom den multietniska blandningen i studiegruppen ville man åstad- komma ett erfarenhetsutbyte i avsikt att medvetandegöra invandrarkvin— norna om svenskt arbets-, samhälls- och kulturliv och ge en möjlighet åt svenskorna att lära sig mer om andra länders samhälls- och kulturliv. Det genomgående diskussionstemat skulle vara invandringens orsaker och ef- fekter.

Projektet var ett så kallad ALU-projekt vilket innebär att deltagarna var berättigade till A-kasseersättning under studietiden. Fullgod närvaro i projektets aktiviteter skulle i sin tur leda till en förnyad ersättningsperiod från A-kassan.

Studiecirkeln i samhällskunskap'8 ingick i vår undersökning. Cirkel- ledaren och tre deltagare intervjuades och avdelningen besvarade en en- kät. En av de intervjuade deltagarna lämnade studierna kort efter den för- sta intervjun på grund av att hon blev antagen till en attraktiv specia- listutbildning arrangerad av ett stort och framgångsrikt företag i samar- bete med Länsarbetsnämnden.

Avdelningens samhällsinriktade verksamhet

Redovisningen av avdelningens samhällsinriktade verksamhet bygger på den information som avdelningen lämnade i frågeformuläret (se 3. 16).

'” När intervjuerna genomfördes uppfattade jag det som om cirkeln i samhälls- kunskap kallades även ”kulturkunskap” och att det var en och samma. I efter- hand och i samband med analysarbetet av intervjuutskriftema och frågeformu- läret insåg jag att det handlade om två, formellt sett, olika cirklar. Cirklarna ser dock ut att gå in i varandra och utgöra en helhet i fråga om innehåll och arbets- sätt. Deltagarna har definitivt inte varit medvetna om att det handlade om två avgränsade studiecirklar.

• Sida 107
•  Original

Enstaka svar förblir dock oredovisade här eftersom de bedömdes beröra frågor som sträcker sig utöver ramen för denna studie.

1. Från frågeformuläret som avdelningen besvarade framgår de villkor avdelningen ställer för att en studiecirkel skall betecknas och/eller rap- porteras som samhällsinriktad. Som samhällsinriktade karakteriseras ; de studiecirklar som behandlar områden inom arbetsliv, information, i kommunikation, media, juridik, samhällsplanering, samhällsekonomi,

' statskunskap och sociala ämnen.

Vad avser syftet med avdelningens samhällscirklar anges i enkäten att det är att öka deltagarnas kunskaper och insikter i aktuella ämnen.

| |

2. På frågan om hur avdelningen resonerar i samband med planeringen av samhällsinriktade studiecirklar fick vi svaret att

"Eftersom Medborgarskolan har humanismen som grundval, så bygger hela vårt bildningsideal på vårt tänkande om humanismen. Vi följer upp de aktuella händelser som sker i samhället och försö- ker fånga allmänhetens intresse för dessa frågor".

3. Avdelningen ställer inga krav på att studiecirklarna skall redovisa nå- gon formell studieplan. Detta kan i och för sig vara ett uttryck för Studiecirkelns ”suveränitet” vilket innebär att ledaren och deltagarna åtnjuter total handlingsfrihet i planeringen och genomförandet av stu- diecirkelarbetet.

4. På frågan om vilken prioritet samhällsinriktade ämnen har inom av- delningen erhöll vi inget svar.

5. En del frågor i frågeformuläret avsåg att kartlägga avdelningens ”handläggning” av de s.k. prioriterade målgruppema. Särskilda frågor om relationen till målgruppen ”invandrare” togs upp i enkäten. Av- delningen var i sitt svar av den bestämda uppfattningen att ingen åt- skillnad görs i fråga om olika grupper:

”All vår verksamhet är riktade till invandrare och svenskar. I alla våra verksamheter är alla lika välkomna! ”

Inte heller förekommer, enligt enkäten, någon dokumentation eller regis— trering av deltagarnas bakgrund. Denna hållning överensstämmer väl med moderförbundets officiella hållning som ”vägrar” registrering av

• Sida 108
•  Original

deltagarnas bakgrund ”oavsett handikapp”? Principen att inte urskilja nå- gon eller några utifrån bakgrund ruckas delvis av det faktum att cirkeln, som var föremål för vår studie, riktade sig inte minst till gruppen ”utom— nordiska invandrarkvinnor”. Det övergripande målet för avdelningens in- vandrarverksamhet, när sådan bedrivs, är för övrigt ”att motverka främ— lingsfientlighet”.

6. Avdelningen har endast två föreningar som medlemmar (Moderata samlingspartiets och Aktiv Ungdoms lokala föreningar) med vilka det existerar ett samarbete kring olika verksamheter ”när de så önskar”.

7. Marknadsföringen av verksamheten sker vanligtvis via kurskatalog, fiygblad och annonser i den lokala pressen. Medlemsspecifik kurs- verksamhet kommer till stånd på föreningarnas initiativ.

8. Ett 40-tal cirkelledare är involverade i avdelningens verksamhet som objektsanställda. Ingen av dem är för närvarande tillsvidareanställd och ganska många av dem arbetar även på andra studieförbund. Man undviker att kommentera detta förhållande. Vi får således inte veta av- delningens inställning till en principiellt viktig fråga om relationen mellan cirkelledama och studieförbundets profil. Det vi får veta är att avdelningens grundval är ”humanismen” vilket förklaras på föjande sätt:

”Vi ställer människan i centrum och låter henne tänka fritt och ta egna beslut. Humanismens medel är också vårt mål

De krav som avdelningen ställer för att en cirkelledare skall bli anställd är vederbörandes pedagogiska förmåga och kunnighet i det ämne man kom- mer att undervisa. Alla cirkelledare erbjuds, enligt svaret, gedigna ut- vecklingsmöjligheter genom cirkelledarutbildning i olika ämnen.

9. Avdelningen redovisade i frågeformuläret de samhällsinriktade studie- cirklar som arrangerades under de senaste tre verksamhetsperiodema genom att uppge cirkelns rubrik, målgrupp, antal deltagare fördelade efter kön, arrangör och var cirkeln var förlagd (i egen eller annan lo- kal). Redovisningen illustreras i tabell 5 nedan”.

'9 Se artikel Studieförbund - en kulturkrajt i Medborgarskolans tidskrift TIDS- SPEGEL, Nr 2/94, 5. 6-8. ” Förekommande ortsnamn ersätts med omskrivningar för att undvika identifie- ringen.

• Sida 109
•  Original

Tabell 5. Avdelningens samhällsinriktade studiecirklar under verksamhetsperiodema 1992/93, 1993/94, 1994/95.

Cirkelns Målgrupp Antal Män Kvinnor rubrik deltagare 1992/93 Paris Pensionärer 25 15 10 Minnesträning Senildementa 10 5 5 Din kommun är Din Moderater 6 6 — ' EG — Ja eller Nej Personalen 4 — 4 l Minnesträning Senildementa 10 5 5 [ Kandidatskolan Moderata förtroendevalda 17 l 1 6 Sverige i Europa Moderater i (storstadsförort) 11 9 2 Sverige i Europa Moderater i (storstadsförort) 10 6 4 Sverige i Europa Moderater i (storstadsförort) 11 8 3 Sverige i Europa Moderater i (storstadsförort) 11 6 5 1993/94 Wien Pensionärer 30 13 17 London Pensionärer 13 7 6 EG-kunskap Moderater 12 6 6 ' Din kommun är Din Moderater 6 6 — I Europa Moderater 18 12 6 Kandidatskolan Moderata förtroendevalda 15 10 5 Argumentationsteknik Moderata nämndemän 4 4 — 1994/95 Mervetare Kvinnor 4 — 4 Din kommun är Din Moderata nämndemän 6 6 — (Storstadsföron) Invandrarkvinnor/ Svenska kvinnor 8 — 8 Samhällskunskap/ Invandrarkvinnor/ Invandrarkunskap Svenska kvinnor 8 — 8

Övervägande delen av den samhällsinriktade verksamheten förefaller ske inom medlemsorganisationer och verkar i första hand uppfylla dessa or- ganisationers behov av ökad representationskompetens.

En annan grupp deltagare som förekommer i redovisningen av den samhällsinriktade verksamheten är pensionärerna. Den studiecirkelverk- samhet de deltar i ser dock ut att vara av ett speciellt slag, t.ex. studier om platser man sedan besöker/reser till, där det personliga välbefinnandet un- der sällskapliga former verkar vara det primära motivet.

Framträdande plats under perioden 1992—94 intar studiecirklar om Sverige och den Europeiska Unionen vilket förklaras av frågans aktuali- tet under samma period.

En fråga i frågeformuläret handlade om var studiecirklarna brukar äga rum. Nästan alla studiecirklar som består av deltagare från medlemsorga-

• Sida 110
•  Original

nisationema har sina sammankomster i andra lokaler än studieförbundets egna studielokaler. Med avseende på cirkelverksamhetens omfattning ty- der detta på en inbyggd fiexibilitet i studieförbundens förmåga att organi- sera studier när behov föreligger.

Deltagarporträtt ”Sarah, 29 år”21

När första intervjun gjordes hade Sarah varit borta från arbetslivet i två och ett halvt år p.g.a. arbetslöshet eller föräldraledighet. Senast hon arbe- tade var hon anställd hos en ”storstädare” i fyra år. Dessförinnan hade hon arbetat på olika ställen och har numera erfarenhet av barnpassning, vaktmästeri, arbete i korvfabrik samt yrkesintroduktion vid en skivaffär och ett socialkontor. Vid 16 års ålder fiyttade hon från (medelstora staden) till (storstad) och bosatte sig så småningom i (storstadsförorten A) hos sin bror. Sin första egna lägenhet fick hon i (storstadsförort B) när hon börja- de arbeta på en hamburgerrestaurang. Sedan mitten av 80-talet flyttade hon tillbaka till (storstadsförorten A) igen där hon nu bor med sina två småbarn.

Sarah har bara gått nio år i grundskolan och sen hon avbröt gymnasiet efter bara tre veckor har hon inte gått någon utbildning alls. Hon slutade studera för att hon inte orkade, för att hon var ”skoltrött”. Inte heller idag kan hon tänka sig att studera på något mera systematiskt sätt som att t ex ta igen grundskolekompetensen.

— Då är det att plugga, plugga, plugga. Jag skulle inte ens orka, för jag har två små barn hemma. Jag skulle inte kunna sätta mig och plugga förrän de har gått och lagt sig och då är jag så trött så då orkar jag inte. Jag är inte så mycket för att plugga på det här viset. Jag är en riktig arbetarkvinna. Jag vill jobba och jobba med krop- pen, känna att jag gör nånting.

Eftersom Sarah inte hade någon barnomsorg kunde hon inte få något ar- bete direkt. Därför letade hon efter lämpliga ALU-projekt på arbetsför- medlingen. Hon blev intresserad när hon fick syn på projektet ”Kultur- kram” och tog kontakt med Mbsk som stod för arrangemanget. Det som lockade hennes intresse för utbildningen var att hon skulle

2' De porträtterade individernas namn är fingerade. Ortsbenämningama ersattes med omskrivningar i parentes.

• Sida 111
•  Original

1 i

”lära sig olika tekniker i att sy och väva och få träffa tjejer från an- dra länder också, inte bara svenska kvinnor: Det är intressant att få höra om deras kulturer; vilket man inte vet så mycket om. Man väx- te med olika kulturer och har fått lära sig olika saker”.

Sarah har inte riktigt klart för sig vilken utbildning hennes föräldrar har. Hon tror att mamma har gått på barnskötarutbildning och att pappa som var sjöman så småningom arbetade upp sig till ingenjör. Att utbilda sig var det inget som hon minns förekom i familjen.

— Det fanns helt enkelt inte tid och rum för det. Jag tror att mamma gick nånting sen, när vi blev stora. Då klarade vi oss själva. Gjorde keramik och såna saker.

Erfarenhet av studiecirklar saknar Sarah helt. Hennes fritidsintressen är också obefintliga inte så mycket för att fritidsutbudet saknas — (att gå på teater är hon inte så intresserad av) — utan för att hon är fullt upptagen med sina barn. Socialt sett placerar hon sig inom arbetarklassen utifrån helt ekonomiska kriterier. Hon räknar sig inte bland de ”finare” som, en- ligt henne, har råd att köpa kläder, åka i fina bilar, bor i fina villor. Hon tillägger att en del av dem ”är väldigt nedlåtande mot oss som bor i för- orterna och inte har så mycket pengar”.

Cirkeln i samhällskunskap-kulturkunskap betraktar hon inte som ovik- tig för ”man vill ju veta saker och ting om sin kommun”. Men hon före- drar att hålla på med praktiska saker som roar henne som att sy, väva och liknande för att hon inte har ”läshuvud”. Fast i skolan tyckte hon om engelska och konst..

F. Innan du kom till den här cirkeln eller kursen, hur trodde du att arbetet skulle gå till? S. Det är svårt... Jag tänkte nog inte direkt på hur det skulle bli. Jag är en sån att jag tar tag i saker när jag kommer dit. Då får jag re- da på saker och ting. F. Men någon tanke hade du säkert. Förväntade du dig att det skul- le stå en lärare där och undervisa, eller vad?

S. Jag hade nog inga speciella förväntningar på hur det skulle bli.

Trots att allting var planerat och bestämt i förväg tycker Sarah att de ar- betar efter ett bra schema.

F. Nu har du lite erfarenhet av att vara i en studiecirkel. Försök att tänka ut hur det skulle kunna vara med själva arbetet i studiecir- keln. När man träffas första gången, hur skulle man då gå till vä- ga för att planera studiecirkeln? Vilket vore det bästa sättet?

• Sida 112
•  Original

S. Jag tycker inte att det är något fel som det är nu. Jag vet inte rik- tig vad du menar.

F. Vi pratade innan om att kanske Margot ( cirkelledaren ) hade be- stämt schemat på något sätt...vad som skulle tas upp i varje lektion. Tycker du att det skall vara så? S. Jo, då händer ju hela tiden nya saker. Man får lära sig nya saker i hela tiden, inte bara att man tragglar på med samma sak, utan man

får lära sig nya saker, att det tas upp nya saker. Sen är det mycket det här att vi ska lära oss prata inför publik. Det är någonting som jag alltid har haft svårt för. Jag blir kallsvett och tänker *nej, gud,

skall jag prata inför alla de här? 'Det ska vi komma över , |

Cirkelledaren, enligt Sarahs övriga uttalanden, skall ”kunna lära ut saker så att man förstår och lyssna på elevema”. En cirkelledare skall ta hänsyn till olika deltagares förutsättningar och kunna mer än deltagarna. Det är vad hon förväntar sig. Men när det gäller cirkelledaren i kulturkunskap, tillägger hon, kan man inte begära att hon skall kunna hur mycket som helst för ”hon bor inte ens här”. I det fallet tycker hon att cirkelledaren skall lära från deltagarna om hur det är att bo och leva i (storstadsföror- ten). Hennes uppfattning om Medborgarskolan är att det är en skola men ”ingen vanlig skola” och hon tror att den finansieras med statliga bidrag. För övrigt har hon ingen aning om vilka medlemsorganisationer som står bakom studieförbundet och att hon hade kunnat välja vilken annan studi- eorganisatör som helst bara de erbjöd samma kurs. Men hade Sarah valt cirkeln i samhällskunskap-kulturkunskap om hon inte var beroende av A— kasseersättningen som det aktuella projektet berättigade till?

S. Om jag hade gjort det om jag hade arbetat? Då hade jag inte haft behov av att studera så här Förstår du vad jag menar? I såfall skulle jag göra det efter arbetstid och då skulle jag inte behöva det. Nu gör jag det för att jag har något att göra och jag har något bak- om mig när det här är slut. Jag har vissa kunskaper som jag har fått här

F Men om du skulle få lära dig de här kunskaperna fast du hade ar- bete ?

S. Jag hade inte orkat. Jag är så trött på kvällarna. Det räcker med att jag går och gympar för att hålla kroppen i gång. Man kan inte vara borta jämt.

Begreppet studiecirkel är för Sarah inte helt okänt. Studiecirklar, säger hon, finns överallt och man får hem reklamblad där man kan läsa om

• Sida 113
•  Original

dem. Hon tycker att studiecirkelverksamheten är bra och därför skall samhället fortsätta ge sitt ekonomiska stöd. Skall då samhället finansiera alla möjliga studiecirklar?

— Det är svårt att säga. Man vet ju inte allting som finns. I och med att jag inte har gått på någonting tidigare... Men det här är någon- ting bra. Är det inte bättre att de som går hemma och är arbetslösa får göra någonting, i stället för att bara gå och dra och tycka att li- vet är hopplöst för att man inte får något jobb. Det mår ju ingen bra av.

När hon utfrågas om sin inställning till studiecirkelavgifter svarar hon:

— Det beror Vissa saker; som man kanske egentligen skulle vilja gö- ra, kanske är för dyrt. Man anser sig inte ha råd. Du kanske ska be- tala 600 plus studiematerial. Det är mycket pengar, beroende på vem man är: Man kämpar för de pengar man har.

Att delta i en studiecirkel med deltagare från olika nationaliteter, tycker Sarah, är ”kul” för sådan kontakt får en att se saker på olika sätt och lära om andra kulturer. Diskussionerna i en ”blandad” grupp blir av en annan karaktär och man får reda på mycket eftersom alla kommer från olika kulturer och har åtskilliga åsikter. Sammanhållningen i gruppen har varit bra för att alla accepterade varandra med sina egenskaper. Det kan dock bli svårt, säger hon, ”för mig som är svensk att förstå en muslim och de- ras religion, att man trycker ner kvinnorna och så vidare”. Men för övrigt, berättar Sarah har gruppen pratat mycket om fördomar.

Sarah visste inte vad som skulle hända innan hon började utbildningen. Men nu när det hela närmar sig sitt slut anser hon att hon har lärt sig en del. Hon är lite osäker när det gäller speciellt samhällskunskapsdelen ef- tersom den omfattade ”en så liten bit av alltihopa”. Och hon fortsätter

— Vi harju lärt oss att väva...och vem av oss har suttit i en vävstol förut? Jag trodde att det bara var att gå dit och sätta igång och vä— va, men det är det inte. Du ska sätta upp en varp och alla trådar. Det är ju meningen att man skall ha grundkunskaperna i vävning, att man ska veta hur man gör och hur man räknar. Vi har fått lära oss att sy och brodera och förbättra engelskan lite.

Hon berättar också om att de har haft möjlighet att Öva i att använda da- torn för att bl a skriva meritförteckning och ett personligt brev. Deltagandet i studiecirkelverksamheten har för Sarah inte enbart gett henne nya kunskaper och färdigheter. På det rent personliga planet har kontakten med de andra deltagarna betytt att hon har fått nya vänner, fått bryta sig loss ifrån sin ensamhet och upplever sitt gamla jag igen.

• Sida 114
•  Original

— Jag började känna mig lite tillbakadragen i och med att man inte hade någon kontakt med folk längre. Man gick hemma med ungar- na. Nu är jag mitt gamla jag igen, pratar om allt med alla.

De lärdomar Sarah har fått från dessa studiecirklar, hon för första gång i sitt liv deltagit i, är att man ”lär sig utav varandra” och att det är ett bra sätt för folk att träffas och umgås. Men samtidigt uttrycker hon en viss tvekan om i fall hon själv skulle vilja fortsätta att umgås i studiecirklar el- ler tänka sig fortsätta inom det område hon har studerat under våren. Men hon är intresserad av att gå en grundutbildning i data i hopp om att

”sen kanske få ett bättre jobb än att gå och städa. Det sliter på kroppen. Jag menar att städjobb är ett jobb precis som alla andra. Jag jobbade med det i åtta år, men jag orkade inte längre. Det är väl mina framtidsutsikter”. /.../

F. Kommer du att sakna någonting nu när utbildningen tar slut och i så fall vad?

S. Gemenskapen kommer jag nog att sakna. ”

”Jag är ett krigets barn”, svarar Ludmilla, när hon ombeds att berätta om sin bakgrund. Hon föddes i Moskva vid andra världskrigets slut i en rysk”segrarfamilj”. När föräldrarna träffades var fadern officer i Röda ar- mén och modern tjänstgjorde inom det militära sambandsenheten. Hon växte upp och uppfostrades i efterkrigets Sovjet som ett priviligierat barn utan ”sådana problem som kanske många andra har”. Morfar var dess- utom domare.

Efter gymnasiet fortsatte Ludmilla studera vid universitetet på kvällstid på matematiklinjen ”med data som spetskurs”, samtidigt som hon var tvungen att arbeta på dagarna. Anledning till kvällstidstudiema var inte en fråga om val utan om en politik som gav studenterna födda på landet fö- reträde att läsa på dagtid. Redan vid 20 årsåldern, när hon fortfarande var på sitt tredje studieår, fick hon undervisa matematik på universitetet. Vid samma tid träffade Ludmilla den man som hon senare gifte sig med och fick tvillingar, en pojke och en fiicka. Han var en gäststudent, ditskickad av (U-landets) befrielseregering efter kolonialmaktens sammanbrott, för att praktisera på en charkfabrik under en kort period. De gifte sig efter fem år när hon var klar med sina studier. Efter ett halvt års kamp med den sovjetiska byråkratin lyckades hon utverka utresetillstånd och flyttade till (U-landet). Där försörjde hon sig som lektor i Matematik på secondary school och ett Maritimt institut (sjöfolksutbildning). Fem år klarade

! l ”Ludmilla, 50” l l

• Sida 115
•  Original

i l

Ludmilla av att leva i (U-landet), ett muslimskt land med seder och bruk hon ibland haft svårt att rätta sig efter, som t ex omskärelse av flickor. När även det ekonomiska läget förvärrades bestämde hon sig att flytta med barnen till Moskva utan sin man.

Ludmillas man fiydde efter tre och ett halvt år (U-landet) p g a regim- skyfte och via Saudiarabien kom till Italien där han sökte och fick asyl i Sverige. Han tog kontakt med familjen och bad dem följa med honom till det nya landet. Året var 1980 och förläggningen hette Flen.

Sin första utbildning i svenska fick hon redan på förläggningen. Hon fortsatte inom AMU när hon flyttade till storstadsförort X. Sedan försökte hon skaffa sig ett arbete — ”men ingenstans tog de emot mig. Inte ens där det inte behövdes någon utbildning alls”. Kontakten med den svenska ar- betsmarknaden blev för henne en chockartad upplevelse. Hon var med andra ord ”överkvalificerad”.

— Och sen för att komma på marknaden som jag har utbildning för; det var omöjligt. Jag kunde inte så bra svenska. Jag kunde inte un- dervisa i matematik på svenska.

Hon rekommenderades därför att söka sig till KomVux för att få gymna- siekompetens.

— Först var jag så dämpad. Hur kunde de förolämpa mig och sätta mig på en sån utbildning? Jag har redan undervisat på högre nivå, och jag måste göra så...

Ludmilla försökte se det positiva i det och klarade av sina kurser på gym- nasienivå på en termin . Strax efter fick hon via arbetsförmedlingen ett beredskapsarbete på (högskolan A) med uppgift att korrigera facit på en ny studenträknebok. Via en annons i DN lyckades hon till slut hitta ett fast arbete som datakonsult på ett företag. Och där har hon varit i 10 år när hon p g a arbetsbrist blev arbetslös förra året.

På arbetsförmedligen frågade hon om någon lämplig utbildning. Hon erbjöds ingen, men hon råkade ”bläddra” i ett annonsblad från Med- borgarskolan och fastnade för rubriken ”ALU-utbildning”.

— Det var om textilteknik — detär min hobby. Då läste jag det. Va? De ska lära mig väva. Och sen engelska och svenska och textiltek- nik... Jag trodde inte mina ögon. Jag ringde Margot ( cirkelledaren ).

Samtidigt med detta fick hon information via Internationella ingenjörer om en 24 veckors PC-utbildning med praktik som ett framgångsrikt ex- portföretag inom elektronikbranschen var i färd med att arrangera. Av 50 erbjudna skulle 15 väljas. Ludmilla var ensam kvinna och bland dem som till sist valdes ut. Detta inträffade efter vår första intervju när hon fortfa-

• Sida 116
•  Original

och sa fin miljö och jag lär mig. Det är som på dagis. Jag går på dagis. Jag har aldrig varit på dagis. Det är så roligt. Man lever fak- tiskt. Forut jobbade och jobbade man, men idag lever jag. (...) Jag

116 Del II. Analys av undersökningsmaterialet SOU 19961154 rande deltog 1 Medborgarskolans kurser. Man kunde då ana en viss klu- venhet inför den nya utbildningen. — Jag kan inte ens förutspå vad som är bast for mig. Jag kan bara gissa att det skulle vara bra om jag fortsatter här. Jag har så roligt

kan inte påstå att jag är glad om jag får det, eller jag är inte glad om jag inte får det.

Citatet ovan ger oss även en antydan om vad hon lägger in i begreppet studiecirkel och hur hon uppfattar den.

—Man höjer sin kunskapsnivå på ett ledigt, avslappnat och roligt sätt. /.../ Cirkeln ska vara ett sätt att umgås, ett sätt att utveckla sig själv. Hur kan man utveckla sig? Ja, då måste man lyssna på andra.

Ludmilla har egen erfarenhet av den svenska folkbildningen och har t o m genomgått en cirkelledarutbildning iABF:s regi genom den lokala hyres— , gästföreningen hon är kassör i.

— Man måste ju på något sätt involvera folk runt omkring. (.) Då måste man bilda dem på något sätt. Så jick vi möjlighet att studera och lära oss att vara kursledare.

När hon ombeds att reflektera kring folkbildningen i Sovjet och i Sverige berättar hon:

— Folkbildning, som hyresgästföreningen eller studieförbunden har här, fanns inte. Man kan lära sig sticka eller sy, men det var mera kommersiellt än folkbildning. (.) Egentligen vill man [i Sverige] hålla traditionen i livet, eller hur? Det är inte för att jag väver mat- ta och det blir billigare än att köpa. Men där var det på så sätt att det var billigare att sy egna kläder än att köpa. Det var på något sätt ett ekonomiskt intresse./..]

Jag kommer ihåg att min mamma betalade för min utbildning, när jag ville sy.

Det Ludmilla förväntade sig av kulturkram-projektet var att tillfredställa sin nyfikenhet på hur man väver. ”Jag ville väva, men det är dyrt. För länge sen ville jag väva”.

F Du pratar ganska mycket om vävning och textil, men det finns också en kurs i kulturkunskap?

• Sida 117
•  Original

S, Ja, men det är lyxför mig. F Vilken information fick ni om kulturkunskapscirkeln? Hur gick det till när ni träffades för att prata om kulturkunskap? S. Inte så mycket. Jag kan inte påstå att jag fick mycket information. Okej — ( Stostadsförortens) kultur Men det var inte preciserat. /.../ F. Så det var på något sätt bestämt i förväg?

S. Ja, man måste ju ha något att börja med. Sen var det idé att det bästa sätt är att gå och leta i bibliotek i ( Storstadsförort). Vad har vi för information därifrån? Det var inte så att vi jick en bok att läsa. Vi fick leta själva.

Att lära sig om (storstadsförorten) tycker hon är bra för ”vi bor här och vet ingenting”. Vad gäller gruppsammansättningen anser hon att det är ut- märkt för man lär sig ”andra sätt att leva, att prata..” För Ludmilla är detta ett sätt att umgås som man i normala fall saknar.

— Jag kan inte påstå att jag umgås [med svenskar], men jag stäng- er inte dörren. Jag kan inte påstå att jag har en svensk vännina som kommer till mig varje dag och vi bakar bullar. (...) Men bekanta har jag... Men problemet är att man har inte tid. Man måste vara här och sen går jag på komvux på kvällen. Jag har inte tid i dag för mitt barnbarn.

Cirkelledaren, tycker Ludmilla, skall vara ”snäll” mot gruppen, intresse- rad av sitt ämne, allmänbildad och inte uppleva sitt arbete som tvång ba- ra för att tjäna pengar. Cirkelledarskapet uppfattar hon som en hobby och inte som ett yrke. Om studieförbundet som arrangerar cirklarna hon deltar i kan hon ba- ra gissa om vilka som står bakom:

— Jag tycker om namnet ”Medborgarskolan”, skolan för medbor- gare...

För övrigt spelar det för henne ingen roll om vem som gör kursen:

— Men däremot spelar det roll vilken lärare man får Kanske det är viktigt, kanske de som är fattiga inte har råd med en bättre lärare. Jag vet inte...

När vi träffades för den andra intervjun gick Ludmilla på sin dataut- bildning vilken hon och de övriga i (data)gruppen är väldigt besvikna över. Praktiken däremot hade hon haft tur med eftersom hon fick göra den inom (ett dotterbolag till nämnda företag) där det finns stort utvecklings- potential som kan leda till eventuell anställning. Kulturprojektet var hon

• Sida 118
•  Original

orten samt prata lite om hur man söker jobb och beter sig på en anställ- ningsintervju. Hennes omdöme om cirkelledaren är att hon var kunnig och duktig diskussionsledare som kunde ”styra på ett smidigt sätt”. Hon . kan inte uttala sig på något mer konkret sätt kring hur saker och ting ut—

118 Del II. Analys av undersökningsmaterialet SOU 1996: 154 tvungen att lämna efter att ha deltagit där i cirka en månad. Där trivdes hon jättebra. Det hon hann med i samhällskunskap var att jobba med en grupparbetsuppgift kring ämnet ungdom och arbetslöshet i storstadsför-

vecklades i cirkeln, men informerad höll hon sig om gruppens framsteg via sin ryska vännina som var kvar i cirkeln.

Ludmillas uppfattning om vilket som är det bästa sättet att lära sig är när man kommer till en lärare som kan berätta för en och hålla ens intres- se vid liv. Det handlar för henne om en speciell sort av förmedling

—Om du kan förmedla det som jag inte kan läsa själv är det viktigt, för det är inte all information man kan läsa själv.

Studiematerialet tycker hon också är viktigt under förutsättning att det är genomtänkt och koncentrerat för man inte alltid orkar ”gå till biblioteket och rota i alla böckema”. Självstudier ger hon inte mycket för eftersom det förutsätter att

”Man måste vara utan familj och utan hobbies och allt sånt. Man måste vara galen på något sätt för att studera själv nånting. Eller man kan kanske har ambitionen att skriva en doktorsavhandling. Men för vanliga människor som vill leva och uppleva — då räcker det på arbetstid. ”

Gruppens betydelse för det man lär sig värdesätter hon däremot högt ef- tersom de andra i gruppen kan uppmärksamma en på saker man inte ser. Särskilt föredrar hon blandade grupper med avseende på kulturbakgrund.

För ”rena grupper skapar oskrivna regler” medan i blandade grupper där såna regler inte existerar ”beter man sig naturligt”.

— Det blir lättare att leva i ett samhälle om man har kunskap om hur det fungerar, vad det är för oskrivna regler Det jinns regler som är oskrivna, som alla svenskar känner till. Men vi känner inte till dem. Det är det som är viktigt med samhällskunskap.

E Har folkbildningen och studiecirkeln någon funktion här? S Ja. Inte bara folkbildningen har en funktion. Även stora tvättstu- gor har en social funktion, som idag avskajfas mer och mer i Sverige. (...)

F. Du menar att studiecirkelns funktion och även andra såna ojfent- liga platsers ska vara att göra folk medvetna om oskrivna lagar?

• Sida 119
•  Original

S Ja. Jag tror svenskarna blev som de blev på grund av sån verk- samhet i historien. Det misstänker jag. Varför har vi inte såna [verksamheter] där borta? (.) Kanske på grund av det hade vi in- te ett sånt system som har skapats här. Det är min teori.

Ludmilla ombads även att fundera över och ta ställning till eventuell so- cial tillhörighet utifrån hur hon upplever sin situation. Hennes svar kom snabbt och var kategoriskt:

— Ekonomiskt är jag arbetarklass. (...) Utbildningsmässigt över— klass.

Ludmilla lämnar inga tvivel om vilka värderingar hon bekänner sig till:

— Mina barn fick uppfostran som arbetarklassbarn. Det är inte överklassvärderingar, där man utnyttjar andra och bara hittar på sätt att leva bättre på andras bekostnad. Man kan inte leva bättre utan att utnyttja andra. Det går bara inte.

”Sirpa, 54”

Sirpa växte upp i Finland i en familj med sju syskon, två pojkar och fem Hickor. Hon var 23 år gammal och redan mor till ett litet barn när hon följde med sin man till 60—talets Sverige som ropade efter arbetskraft. Hennes man började arbeta med detsamma han satte sin fot på svensk mark. Hon tog hand om hemmet och ytterligare två barn som föddes i det nya landet. Efter tio år bestämde hon sig att gå ut på arbetsmarknaden och fick under fyra år arbeta på deltid som kassörska i en livsmedelsbutik. Sen trivdes hon inte längre så bra. Hon sa upp sig och gick till komvux för att skaffa sig grundskolekompetensen. Utbildningen hon hade med sig från Finland var kort, sju år i folkskolan och ett års kontorsutbildning. Var jätteduktig på skrivmaskin och fick så småningom jobb på en ingenjörs- firma som kontorist. Under tiden hon arbetade på kontoret (i Finland) för- sökte hon på kvällarna läsa bl a svenska och matematik. Det hon lärde sig på svenskkursen vari princip hennes enda språkkunskaper i det nya lan- dets tungomål. Svenska började hon läsa igen mer systematiskt mot slutet av den tid hon var hemma.

Första sommarlovet på komvux fick hon ett vikariat som städerska på SE-banken. Vikariatet utvecklades till en fastare anställning för att efter nå- gra år upphöra p g & omorganisering. Så småningom fick hon ett erbjudan- de som innebar uppflyttning till bankens huvudkassa. På två år lyckades Sirpa arbeta upp sig till huvudkassörska med ansvar för kassettuppräkning- en och sedelbuntarna samt bankens mottagning och utskick av valuta från

• Sida 120
•  Original

och till Sverige. Kort tid efter drabbades Sirpa av en ny omorganisering och arbetsplatsen lades ned. Hon flyttades till ett annat ställe inom banken som låg långt hemifrån där hon återigen räknade upp ”kassetter”.

”Det var ganska tråkigt och resan var jättelång. Man fick stå och vänta på bussar och tåg och sen tänkte jag att jag tar det där av- ! gångsvederlaget. ” i | |

Bortsett från en kort allmän introduktion erbjöds hon aldrig någon ut- bildning under alla sina år på banken, varken för de uppgifter hon arbe- tade med eller för att skolas in i nya.

Sirpa verkar vara osäker om var hon bör placera sig rent socialt.

”Arbetarklass är i alla fall de som jobbar på verkstäder Överklass är såna där som har fått mycket utbildning, tycker jag. Men i F inland jobbade jag på kontor och här har jag jobbat i livsmedels- affären och i banken. Jag vet inte riktigt om jag hör till arbetar- klassen eller medelklassen. ”

Som arbetssökande besökte hon arbetsförmedlingen ”Finans och Eko- ' nomi” när hennes A-kasseperiod närmade sig sitt slut. Där, mer eller min- | dre, talade de om för henne att hennes chanser till arbete var nästan obe- | fintliga med tanke på att många fler i hennes situation hade bättre utbildning än hon själv. Hon hänvisades därför till sin lokala arbets- förmedling i (storstadsförort):

”Och här blev det sen klart direkt. Hon visade den där blanketten [om ALU-projektet ] och jag tyckte att det var så trevligt... Jag kän— ner mig lite osäker annars, att ta något riktigt jobb... Jag har redan varit borta ganska länge... och man behöver ha data nästan jämt, fast vi hade ingen data där i huvudkassan...

Jag blev arbetslös på hösten och I 0 januari började jag ordbe- handling och bokföring, en snabbkurs på tre veckor vardera. Men jag är inte så... Jag gillar inte riktigt maskiner Jag tycker att det där data...det går inte för mig. Om jag aldrig förut har använt data och sen på tre veckor gå igenom allt... Jag vågar bara inte. Om man går till en arbetsplats tycker jag att man borde kunna sen... Samma sak med bokföring... Men för det andra så verkar inte vara så mycket problem, för de vill inte ha en när man så gammal. Det spelar nästan ingen roll om man kan eller inte. ”

Sirpa blev glad när hon såg vad ”kulturkram”-projektet gick ut på. Det som lockade mest var handarbetsdelen som hon tror kommer att vara till nytta den dagen hon blir pensionär. Hon skulle också träffa och lära kän- na kvinnor från andra länder:

• Sida 121
•  Original

"(...) och de verkar ju vara alldeles vanliga och trevliga. Man tyck- er i TV ibland att de gillar inte varandra och kanske de bråkar.. ”

Att bilda studiecirklar med folk av olika bakgrund finner Sirpa vara en bra lösning inte minst för invandrarna som då lättare lär sig svenska.

"Det blir alltid att man pratar på rasterna med varandra och smäl- ter ihop mycket bättre, när det nu har blivit så att det är mycket in- vandrare i Sverige. Det är bättre att man inte isolerar sig utan att man är ihop”.

Sirpa har aldrig själv deltagit i en studiecirkel tidigare. När hon ombeds att berätta vad är det första hon tänker på när hon hör ordet ”studiecirkel” svarar hon:

”Att man går och... Att man har lärare... Om man nu läser engelska eller svenska med läraren och sen brukar man få hemläxor och så där ”

Om studieförbundet hon studerar på vet hon inte särskilt mycket, inte hel— ler om det finns andra liknade utbildningsanordnare. Men hon har för sig att hon har fått ”några reklamlappar hem” som hon nu inte kommer ihåg vad och av vem. Hon hade för övrigt kunnat studera samma ämnen hos en annan arrangör bara det inte var ”hur långt bort som helst”. Men skul- le Sirpa kunna alls tänka sig söka samma utbildning om det inte var ett ALU-projekt och hon inte var arbetslös?

— Om jag jobbade på heltid så ingen kurs för mig. Då är det ändå så mycket att göra. Men om jag inte behövde jobba alls, om man var så rik, så visst skulle jag kunna lära mig att väva och de här an- dra sakerna. Man ska ju kunna engelska och svenska. Men inte gå hela dagen, utan kortare... Jag tycker att allting är bra... Sen vet jag inte om jag har någon nytta av det här..om jag får något arbete. Det här ärinte precis sånt som jag har nytta av då... Men jag gick ju den där korta ordbehandlings- och bokföringskursen...men det har inte hjälpt heller

Sirpas inställning till studiecirklar är positiv, inte minst för de unga.

”Visst är det bra att folk går på kurser och lär sig. Kanske många yngre som inte går så mycket på kurser är där ute och klottrar och slår sönder och allt möjligt”.

Positivt inställd är hon också i fråga om deltagaravgifter, men endast om det skulle handla om mindre summor.

”men om det blir för dyrt är det inte många som går De harju in- te råd”.

• Sida 122
•  Original

l samhällskunskapscirkeln informerades hon om att de i första hand skul— le lära känna storstadsförorten och sedan olika länder. Från början fick de inte säga så mycket om vad de skulle ta upp i cirkeln. Fast helt ”fastspi- kat”, säger hon, 'är det heller inte utan möjligheten finns att göra även an- nat som kan vara intressant, som t ex när de föreslog att göra ett studiebe— sök i storstadsförortens kyrka. Personligen är hon nöjd med innehållet och arbetssättet i kulturkunskapscirkeln. Hon tillägger samtidigt att hon är ”väldigt dålig” på att komma med egna önskemål och känner sig lite ”nervös och spänd” inför redovisningen av de uppgifter som grupperna skall göra. Men å andra sidan anser hon att det är bra för dem alla att de skall lära sig uppträda framför andra och inte vara så spända. Att lära sig hur man söker arbete hör också till cirkelns mål.

Kunskaper, anser Sirpa, kan man skaffa sig genom att själv vara aktiv men ibland skulle hon vilja veta ”hur man skall göra om man vill veta nån- ting”. Hon kan tänka sig att besöka de platser man studerar och biblioteket kan ge henne mer kunskap för ”när man själv söker kommer man kanske ihåg det mycket bättre sen”. Iden frågan uttrycker hon dock en viss skep- sis i fall det är gångbart och praktiskt att alltid söka allting själv, särskilt när man har familj att ta hand om. Cirkelledaren, anser Sirpa, skall kunna det hon lär ut och även klara av att väcka deltagarnas intresse:

inte bli så mycket av. Hon leder det hela... ja som lärare. ”

Cirkelledaren skall också vara som en handledare som ser till att ordet fördelas till alla, även till sådana som hon som är mycket blyg och kanske inte alltid vågar säga vad hon tänker.

Bilden av hur en cirkelledare skall vara, tycker Sirpa, stämmer ganska bra med cirkelledaren de har haft i samhällskunskap.

Vid vårt andra samtal bad jag Sirpa tänka tillbaka på hela den tid hon har varit med i samhällskunskapscirkeln och berätta om sina upplevelser och erfarenheter av att ha deltagit i denna studiecirkel. ”Det har varit trev- ligt att komma hit” till sammankomsterna, säger hon. De har gett henne en chans att träffa andra kvinnor som hon annars inte umgås med på friti- den, för det finns varken tid eller ork utöver familjelivet. Hon har också lärt sig att berätta inför andra om något hon har läst om. Om nyttan av det hon har lärt sig i arbetslivet låter hon vara osagt, men tycker istället att ”det är alltid trevligt om man vet lite mer, att man inte bara lever som i en glasburk”. Hade Sirpa då valt en samhällscirkel om hon gavs möjlighet att välja bland de cirklar som omfattades i kulturkramsprojektet?

”Det är hon som liksom drar...och ordnar lite. Annars skulle det väl

” Jag skulle nog ha valt handarbetet och vävningen. Jag tycker att jag nu har klarat mig hittills utan engelska... Det kanske är bra om

• Sida 123
•  Original

[ | | |

man vill resa att kunna engelska, men kulturen tror jag hade kom- mit i sista hand. Men visst är det intressant. Jag vet så lite om de här sakerna. Jag har inte haft ork och tid att vara intresserad. Många gånger har jag knappt tittat på nyheterna

”Margot, Cirkelledare”

Det var av ren slump Margot blev cirkelledare. Det var också samma slump som avgjorde varför det blev Medborgarskolan som kom att bli hennes arbetsplats under hela hennes verksamma liv.

Margot läste på universitetet när hon såg en annons i tidningen om att Medborgarskolan i medelstor stad sökte personal till sin avdelning. På så sätt började hon leda studiecirklar i engelska för att så småningom över- gå till administration. Idag är hon chef för avdelningen i storstadsförort, men cirkelledarskapet har hon inte lagt åt sidan. Hon försöker kombinera arbetet som administratör med uppgiften som pedagog. Sin roll som cir- kelledare uppfattar hon som en bisyssla, ”men en väldigt rolig bisyssla”. Det är denna roll hon upplever som mest stimulerande och mest givande. Margot har alltid velat bli lärare, det var hennes mål. Hennes första rikti- ga jobb direkt efter gymnasiet var ett helt årsvikariat som lärare. Den ti- dens höga intagningskrav till Lärarhögskolan avvisade henne från en lä- rarbana. Istället vände hon sig till universitetet och lyckades så småningom skaffa sig en fil.mag. i språk och företagsekonomi. Drömmen om läraryrket ledde henne till folkbildningen.

Sedan hon kom till Medborgarskolan har hon haft möjlighet att stän- digt fortbilda sig och utvecklas i egenskap av dels administratör dels cirkelledare. Hon har även hunnit med att utbilda sig under ett helt år till friskvårdare.

Båda Margots föräldrar kommer från jordbrukarfamiljer i Dalarna re- spektive Gästrikland. Pappa började som springschas på en sportaffär för att så småningom öppna en egen sportaffär. Mamma har jobbat i den affä- ren. Föräldrarna brukade inte delta i studiecirklar och kurser beroende mest på att affären krävde mycket tid. Men mamma gör det nu när hon har mer tid som pensionär.

När Margot tänker på begreppet ”studiecirkel” ser hon framför sig en grupp människor som sitter tillsammans för att lära sig någonting och som kanske har möjlighet att själva påverka sin situation, vilket man kan- ske inte har annars.

Folkbildningen som en bildningsrörelse, fortsätter Margot, står för an- dra uppgifter idag än för kanske femtio år sedan, när Medborgarskolan bildades. Då handlade det om att erbjuda möjligheter ”att lära sig något

• Sida 124
•  Original

som man inte lärde sig i skolan direkt”. Idag gäller det att göra folk med- vetna om olika aktuella frågor som t ex EU och försöka få dem att ta ställ- ning. Där tror Margot att folkbildningen fyller en viktig uppgift: ”Att få den vanliga människan att engagera sig i stora frågor”. Men vad är det som skiljer studiecirkeln som studieform från studier i mer skolmässiga , sammanhang? Margot utpekar som mest framträdande skillnad att studi- ' ecirkeln är en fri och frivillig studieform som inte har slutbetyg som yt- tersta mål. Men man söker sig till studiecirkeln, säger hon, inte enbart för att stilla sitt kunskapsbehov utan även för att delta i en social gemenskap.

Det kanske mest framträdande med studier i studiecirklar, tänker Margot, är ”att du har väldigt stor möjlighet att påverka inriktningen på utbildningen”, medan i det traditionella skolväsendet är man som lärare bunden av läroplan som anger när, hur och i vilken omfattning olika ämnesområden skall behandlas.

En bra cirkelledare, säger Margot, skall ha någon form av utstrålning. | Naturligt nog kan hon inte definiera mer exakt vad hon egentligen menar i med det. Cirkelledaren måste också tycka om människor och ha ”viss pe- ) dagogisk insikt i hur folk reagerar och inte reagerar på olika sätt”. Men skall cirkelledaren ha någon särskild utbildning? Det är avhängigt det äm- & ne man undervisar i, svarar Margot, och tar som exempel upp en cirkel i vävning och en sk diskussionscirkel om EU. I vävningscirkeln, tillägger Margot, är det en stor fördel om ledaren vet hur vävning går till, ”annars är det hopplöst”. När det gäller den andra cirkeln behöver cirkelledaren inte vara ”den som vet mest på alla områden”. I sådana fall kommer del- tagarnas kunnande och erfarenheter att utgöra en resurs. Ledaren om— vandlas då till en ”diskussionsledare som kan dra fram det som är mest positivt hos varje deltagare”

Margots motiv att ställa upp som cirkelledare i ämnet samhällskun- skap/kulturkunskap har varit själva ämnet som ligger henne ”väldigt varmt om hjärtat”. Hon anser det vara mycket angeläget att arbeta mot främlingsfientlighet, särskilt i en kommun med många invandrare och stora problem. Att hon har varit med om samma utbildning en gång tidi- gare och i kombination med ”ett material som är väldigt bra att jobba med just när det gäller de här frågoma” gör att det är naturligt för henne att ta hand om just den delen av projektet. Margot är nästan lyrisk när hon pra— tar om sina erfarenheter från den tidigare gruppen.

— Jag ser en så fantastisk skillnad när folk lär känna varandra, oav- sett var man kommer ifrån. Det är människan som betyder och det är jättekul, man blir så lycklig.

Arbetssättet som Margot tillämpar i den aktuella cirkeln har sin utgångs- punkt i målet att lära känna den egna kommunen. Deltagarna fick som

• Sida 125
•  Original

uppgift att besöka kommunalhuset och samla på all den information som riktas till de boende i storstadsförorten. När deltagarna kom tillbaka satte de sig ner och delade upp inforrnationsmaterialet på olika områden. Avsikten var att parvis välja ett ämne som de sen skulle jobba med och presentera för de övriga i gruppen.

— Baktanken jag har med det är att jag vill att de skall lära sig att tala inför andra människor utan att vara blyga, för det ingår också sen när de ska söka jobb. Att man inte ska få hjärtklappning när man ska sitta hos en arbetsgivare och berätta vem man är

Som cirkelledare är hennes uppfattning om deltagarna att de skall vara in- tresserade av det de har anmält sig till. Om de sen skall befinna sig på samma kunskapsnivå eller inte avgörs av ämnet. I samhällskunskapscir- | keln är det t o m en fördel om deltagarna har olika bakgrund och erfa— ' renheter för då får man ”liksom en annan insikt”, som när de berättar om hur de har bott och levt i sina länder.

— Vad en del av tjejerna som är från andra länder beskriver är att de kanske har samma bakgrund som mina föräldrar De kommer li- te efter på något vis, i bekvämlighet och utveckling osv. Man här hur de hämtar vatten ute på gården — det gjorde min morfar och mormor fram till 1968.

Målet för cirkeln faställdes genom att Margot presenterade ett förslag till deltagarna angående uppläggning och arbetssätt. Dessa uppmanades att inkomma med eventuella synpunkter och önskemål till ändringar, under cirkelns gång. Studiecirkelns arbetsform är för Margot ”fantastisk” på att anpassa sig till nya uppkomna situationer. Detta kräver från cirkelledaren en vis beredskap till flexibilitet. Och just sådan beredskap har Margot fått utveckla under alla de cirklar hon har administrerat och - framförallt — lett inom Medborgarskolan. Men kan hon tänka sig som cirkelledare att arbeta på något annat studieförbund?

—Jag det kan jag göra. Det är sant. Som cirkelledare skulle jag kun- na jobba för ett annat studieförbund. Den här cirkeln är inte bun- den speciellt till Medborgarskolan. Nu har jag visst material som är Medborgarskolans, men uppläggningen och inriktningen kan vara likartad inom ett annat studieförbund. /.../

F. På vilket sätt märker en deltagare i en studiecirkel på Medborgarskolan att detta är 'Medborgarskolan '?

— Jag tror att det många gånger är så att en deltagare som anmäler sig till en kurs i engelska oftast i första hand anmäler sig till en bra kväll, en lokal i närheten och kanske också tittar lite på priset.

• Sida 126
•  Original

Att betala avgifter för att delta i studiecirklar, tycker Margot, är ganska naturligt eftersom verksamheten inte bedrivs helt ideellt idag. Samhället säger Margot skall ekonomiskt stödja studiecirkelverksamheten och stu- dieförbunden eftersom dessa

”fyller en viktig funktion för dem som är ”resurssvaga”, som går på sån här verksamhet och som kanske vågar sig ut därför att det är just en studiecirkel... ”

Rent generellt betraktar hon studiecirkelverksamheten som den bildningsforrn som ”väldigt många människor” vänder sig till som annars

”inte skulle gå ut och träjfa andra människor och förkovra, utan de skulle bara sitta hemma. ”

Margot anser också att studiecirkelverksamheten bör vara tillgänglig ”för alla”. Att man skall avsätta medel för insatser som är inriktade till behö— vande grupper.

"F. Ska vissa grupper prioriteras mer än andra när det gäller folk- bildning?

— Vi vill inte rapportera hur många deltagare tillhör den ena eller den andra gruppen utan istället vill vi rapportera om verksamhe- tens innehåll och miljö varit tillgängligt för alla...]ag tycker att verksamheten skall vara integrerad, för det är roligast så när man är cirkelledare. ”

• Sida 127
•  Original

4. Cirkeldeltagama och deras studie- motiv

] I detta och följande kapitel kommer resultaten av intervjustudien att pre- ; senteras. De intervjuade Cirkeldeltagarnas motiv för sitt deltagande samt deras uppfattningar om studiecirkeln som studieform redovisas i de två första kapitlen (kap 4 och 5). I det därpå följande kapitlet 6 redovisar vi de resultat som rör det inre arbetet i studiecirkeln — vad har hänt under sammankomsterna, sett utifrån deltagarnas perspektiv. Deltagarnas upp- fattningar om det egna lärandet presenteras i kapitel 7 och slutligen de ef- ) fekter de intervjuade kan se att deltagandet har lett till eller kommer att ,) medföra (kapitel 8). ' Tolkningsarbetet har inneburit att vi försökt att bryta utsagomas helhet- » liga ”naturalistiska” bildmotiv mot en ”kubistisk” version där uppfatt- ningarnas säregna drag tydligare fått ge sig till känna i distinkta mönster. Redovisningen av dessa mönster har formen av en framställning som samtidigt också är kommenterande och analyserande.

Cirkeldeltagarnas bakgrund

Av de sammanlagt 25 cirkeldeltagare som intervjuades i denna studie är 14 kvinnor och 11 män. . Åldersmässigt representerar deltagarna i vårt material en stor spridning som täcker flera generationer. Den yngsta kvinnliga deltagaren är en- dast 16 år och den yngste manlige 17, medan de äldsta är 59 respektive 62 år gamla. . När det gäller utbildningsbakgrund har fem av kvinnorna högst 9—årig grundskola och tre erfarenheter av studier på högskolenivå. De övriga sex har minst 2 års utbildning på gymnasienivå.

Fem av de manliga deltagarna har en utbildning som ligger på eftergymnasial nivå, huvudsakligen yrkesinriktad, som t ex lärarutbild- ning, fysioterapeututbildning eller idrottsinstruktörsutbildning. De öv- riga sex har en utbildning som motsvarar antingen 2- eller 3-årigt gym- nasium. Att anmärka är att ingen av de manliga deltagarna i materialet tillhör kategorin ”lågutbildad”. . Med avseende på de intervjuades ställning på arbetsmarknaden var fem

kvinnor och tre män — vid båda intervjutillfällena — långtidsarbetslösa. En kvinnlig deltagare som var deltidsarbetslös när hon började i studie-

• Sida 128
•  Original

cirkeln avbröt efter mer än halva tiden på grund av att hon erbjöds an- ställning på heltid. Så blev också fallet med en manlig deltagare som fick ett tidsbegränsat vikariat på en trädgårdsskola. Alla arbetslösa identifierade sig mer eller mindre med arbetarklassen fast två av de kvinnliga hade svårighet med placeringen eftersom de tror att de har in— lett en resa mot medelklassen. Generellt sett identifierar sig männen i större utsträckning med arbetarklassen än vad kvinnorna gör även i de fall de har likvärdiga positioner på arbetsmarknaden.

Både männen och kvinnorna — med undantag för gymnasieelevema — uppvisar en omfattande meritlista av arbetslivserfarenhet från skilda sektorer. . Sju av de intervjuade — fem kvinnor och två män — hade ingen direkt erfarenhet av studiecirklar innan de anmälde sig i den aktuella studie— cirkeln. Bland dessa fanns två flickor och en pojke som fortfarande gick i gymnasiet. Den andre manlige deltagaren var nyinflyttad i landet.

När vi betraktar deltagarnas bakgrund med avseende på fritidsintres- se och föreningsaktivitet finner vi två kvinnor som varken utövade ett fritidsintresse utanför familjen eller var medlemmar i en förening. Dessutom ingick dessa två kvinnor bland dem som inte tidigare hade deltagit i en studiecirkel. Alla de övriga hade erfarenheter av både före- nings(samfunds-, organisations-)livet och studiecirkelverksamhet. Även de tre gymnasistema utan tidigare studiecirkelerfarenhet var en- gagerade i föreningslivet.

. Sammanlagt åtta deltagare, lika många kvinnor som män, har en ut- ländsk bakgrund. Nästan alla kan dock anses vara ”väletablerade” i Sverige med tanke på att de har bott i landet länge eller till och med är födda här. Endast två av dem har ett utomeuropeisk bakgrund. En är uppvuxen i Sverige medan den andre kom som flykting för två år se- dan.

Bilden som träder fram i urvalsmaterialet är alltså att deltagarna . har erfarenheter från många olika sysselsättningar huvudsakligen inom tjänstesektorn . företräder en stor variation i fråga utbildnings- och etnisk bakgrund. . är engagerade i varierande fritidsaktiviteter, som även inbegriper deltagande i studiecirklar, samt . representerar olika åldersgrupper

Nära hälften av deltagarna i materialet är 40 år eller äldre; störst erfa— renhet av studiecirklar har de med gymnasieutbildning eller högre studier. Högt cirkeldeltagande uppvisas genomgående av alla som är aktiva med- lemmar i olika föreningar (idrottsliga, fackliga eller politiska), oavsett

• Sida 129
•  Original

formell utbildnings- eller etnisk bakgrund. I dessa fall avser deltagandet mest studiecirklar som föreningen erbjuder till sina medlemmar.

Som resultat av det urvalsförfarande som tillämpats av intervjuobjek- ten uppvisar materialet en viss ”överrepresentation” av ungdomar och personer med invandrarbakgrund jämfört med alla dem som studerar i samhällscirklar. Oavsiktligt kom också arbetslösa att bli en överrepresen- terad grupp (se under Urval i kapitel 2).

Motiv för deltagande

De motiv deltagarna har haft för att delta i en samhällsinriktad studiecir- kel har i denna studie bedömts vara av stor betydelse eftersom dessa an- tas påverka cirkelarbetets uppläggning och genomförande. De utsagor som refererar till motiv har klassificerats i två huvudkategorier, dels mo- tiv som kan ses som sammanhängande med någon form av yttre tryck, dels motiv som kan ses som uttryck för inre behov.

Yttre tryck

Som yttre tryck identifierar vi alla de yttre omständigheter som fungerar motiverande för en viss handling. Det är omständigheter som individen inte riktigt har kontroll över eller möjlighet att styra och anpassa till sin fördel. Tvärtom är det individen som ”nödgas” anpassa sig för att detta verkar vara det mest ändamålsenliga för hennes välbefinnande. Att söka sig till en studiecirkel är en av de strategier som individen kan utnyttja för att tackla omställningsbetingelser och för att skaffa sig resurser som kan möjliggöra en förändring av just de yttre förhållanden som man för till- fället inte bemästrar. Yttre tryck kan vara sådan påverkan som har med omstruktureringar på arbetsmarknaden att göra, med en individs sociala förpliktelser, med övergripande förändringar i omvärlden eller ett tryck från den nära umgängeskretsen.

Arbetsmarknadsskäl — sysselsättningsåtgärd

Under denna kategori återfinns utsagor från deltagare som i stort sett var arbetssökande när de fick information om studiecirkeln. De primära mo- tiven för deltagandet var att ”göra någonting” istället för att ”gå sysslo- lös” samt utveckla kvalifikationer för arbetslivet. Två av dessa studiecir-

• Sida 130
•  Original

klar ingick dessutom i större ”utbildningspaket” vilka kunde berättiga till förnyad A-kasseersättningsperiod.

Det är viktigt att understryka att ingen av deltagarna ställdes inför en direkt tvångssituation från arbetsförrnedlingens sida. Snarare fungerade rätten till en förnyad A—kasseomgång som en sorts ”morot”.

"Jag gick upp och kollade efter ALU-projekt som fanns i och med jag inte hade någon barnomsorg och inte fick något jobb”( Sarah )

Under vårt samtal gav Sarah uttryck för andra motiv än själva ”ersätt- ningstvånget” när hon berättar att hon lockades av projektets innehåll för att hon ville ”lära sig olika tekniker i att sy och väva och få träffa tjejer från andra länder också, inte bara svenska kvinnor”. Det är motiv som har sin grund i behoven att lära sig nya färdigheter och utveckla sociala kon- takter. Trots det kan hon absolut inte tänka sig att studera om hon inte får betalt för det.

Av intervjun framgår att Sarah är medveten om utbildningens betydel- se på arbetsmarknaden men hon kan ändå inte föreställa sig att på egen hand utbilda sig eller offra tid och eventuellt pengar. Att studera i största allmänhet eller delta i studiecirklar i synnerhet är något som inte ingår i hennes strategier för att påverka sin sociala situation. Hon uppfattar att samhället är skyldigt för hennes situation och därför samhället måste stäl- la upp och exempelvis finansiera hennes utbildning. Gör samhället det ”då har jag nånting att söka på när jag söker jobb”, förklarar hon. En möj- lig tolkning av detta är att utstötningen från arbetsmarknaden har lett till en förlamande uppgivenhet och passivitet.

Att notera är att Sarah saknar tidigare erfarenhet av studiecirklar. Inte heller var cirkeldeltagande något naturligt inslag i föräldrahemmet. Mot bakgrund av detta blir det intressant att se vilken uppfattning hon ger ut- tryck för när det gäller studiecirkeln som studiefenomen. Av hennes svar framgår att studiecirkeln är något man går till för att ha någonting att gö- ra, ”istället för att bara gå och dra och tycka att livet är hopplöst för att man inte får något jobb”.

Ovanstående exempel illustrerar hur olika motiv kan komma att påver— ka en individs beslut att delta i en studiecirkel. Nedan presenteras några utsagor som enligt vårt förmenande hör till denna underkategori av motiv för studiecirkeldeltagandet, d v s motiv uppkomna av arbetsmarknads/ sysselsättningsskäl.

"Det var på grund av att arbetsförmedlingen inte kunde ge mig en kurs förrän i april. Då hade jag ingenting att göra och då frågade jag om det fanns kurser De sa att det finns i vuxenutbildning och i ABF så jag kom till ABF och frågade om det fanns någon utbild-

!

• Sida 131
•  Original

ning för arbetslösa. Då sa de att de skulle börja med en IZ-veckors kurs i svenska, engelska, matte, samhälle och data " (Donald)

”F : Hur har du fått information om den här kursen?

S: Det var genom mitt fack, eftersom jag började på 70 procent, i stället för heltid. Då ingår jag i något som heter arbetslöshetspro- jektet. Då skickade de ut ett frågeformulär och frågade om man var intresserad av att läsa. Och nu när man har jobbat ett tag, så tyck- te jag att det kunde vara roligt. (.. ). De harju samarbete med ABE och då tipsade de om den här IZ-veckorskursen, där alla fem äm— i nena ingick: matte, svenska, engelska, data och samhällskunskap. ' Det är ju grunden i allafall, och det kan ju vara bra att fräscha upp | 1 | 1

minnet. Då nappade jag på det” (Petra)

”Hon [ på arbetsförmedlingen ] visade den där blanketten [om ALU-projektet] och jag tyckte att det var så trevligt. Jag känner mig lite osäker annars att ta något riktigt jobb. Jag har varit borta gan— ska länge och man behöver ha data nästan jämt” (Sirpa)

”Jag känner att datorn är ett komplement i alla arbeten i dag. /.../ Arbetena jag har sökt på sista tiden har frågat om jag har någon datavana. (. ) Så målet är att få det här som ett komplement till mitt arbetssökande " (Hans)

De studiecirklar som ovannämnda personer deltar i har uppkommit som ”ad hoc'l-betonade utbildningsinsatser för arbetssökande. En annan skill- nad mellan dessa cirklar och övriga ”öppna” som riktar sig till allmänhe- ten är att de förra är avgiftsfria. För övrigt skall det inte finnas några som helst andra skillnader vad avser innehåll, arbetsätt och inriktning, något som de inblandade avdelningarna framhållit. I realiteten kan dock indivi- dens ställning på arbetsmarknaden skapa speciella förhållanden när det gäller studiecirkelverksamhet som inte alltid överenstämmer med vad som är föreskrivet i de offentliga dokumenten i fråga om verksamhetens ”frihet och frivillighet”. Som arbetssökande händer det att man blir er— bjuden att delta i en utbildning bestående av flera studiecirklari ett studi- eförbunds regi. Så har fallet varit i vår studie med t ex kulturkrams-pro- jektet som även går under beteckningen ALU-projekt. De ”anställda” i ett ALU—projekt är införstådda med de regler som kringgärdar denna ar- betsmarknadspolitiska åtgärd:

”Det [är] så att ALU-projekt är egentligen en slags sysselsättning för arbetslösa, men man måste söka jobb eller söka utbildning, så hela tiden måste man vara i rörelse” (Ludmilla)

Utsagan ovan yttrades apropå frågan om varför personen i fråga avbröt

• Sida 132
•  Original

cirkelverksamheten. Följande svar, som föranleddes av frågan om någon deltagare hade lämnat cirkeln, illustrerar tydligt ALU-regelverkets ”obarmhärtiga intrång” i Studiecirkelns ”integritet”:

”Det är tre stycken, tycker jag [som har lämnat cirkeln]. En har fått !

jobb och en jick inte gå längre, för hon hade haft ett ALU innan. Man får bara gå fem eller sex månader och då fick inte hon avslu- ta kursen. Det tyckte vi var synd " (Sarah)

Det faktum att den studiecirkelverksamhet som bedrivs i sysselsättnings- .

politiskt syfte (arbetsmarknadsåtgärd) är invecklad i ekonomiska aspekter i kan komplicera dess relation till måldokumentens normativa formule- '

ringar. Därmed inte sagt att detta är ett problem ur den enskildes per-

spektiv: . l |

"[Jag hade kunnat tänka mig att välja samma utbildning] om jag hade fått betalt, för jag har inte råd utan betalt. (.) Samtidigt när jag går det här så får jag 300 nya dagar[s arbetslöshetsersätt- ning] "(Sarah)

Det framkommer också atti utbildningar som bestod av ett ”paket” studi- ecirklar kunde intresset för innehållet för en del deltagare vara koncen- trerat primärt på vissa cirklar. Om tex ”paketet” bestod av både hant- verkscirklar och samhällscirklar kunde de senare uppfattas som mindre prioriterade (eller uppfattas, som en deltagare har uttryckt det, som ren ”lyx”). Möjlighet att välja bort en del studiecirklar från utbildningspake- tet existerade inte.

Föreningsåtagande — föreningsutveckling

Medlemskap i en förening/organisation innebär för medlemmarna vissa . förpliktelser som inte sällan regleras formellt i stadgarna. Föreningen/or- ' ganisationen sörjer i sin tur för medlemmarnas skolning, vilken innefattar ' en socialisations- och en utvecklingsaspekt, och sin egen medlemsrekry- tering. Att lära sig vissa kunskaper och spelregler som hör till ett specifikt åtagande är för en novis lika angeläget som att inlemmas i en gemenskap.

”Jag är ny inom politiken och då kom jag in i socialnämnden som ordinarie och då skulle vi ha en studiecirkel för att lära oss mer om de sociala områderna, alla paragraferna. (..) Vi skulle lära känna varandra också” (Roland)

"Vi har möte med klubben varje torsdag och då diskuterar vi olika saker som vi ska göra. Bland annat studiecirklar då. Vi (..) kom

• Sida 133
•  Original

överens att vi skulle ha den här sossecirkeln. Den inriktar sig på att vi ska lära oss grunderna, vad socialdemokratin står för. /.../ Det är viktigt att man gör det om man är med och vet vad de står för Och hur man kan jobba i en klubb” (Ann Margret)

Motivet för att ställa upp i en föreningsverksamhet som bedrivs i studie- cirkelform kan vara direkt kopplat till själva syftet med att engagera sig i föreningen:

"Det är för att komma närmare inpå handikappidrotten och försö- ' ka hjälpa föreningen så gott man kan, eftersom de ställde upp [för * mig när] jag förstörde ryggen. (.) Så försöker man att ge tillbaks | nu då, om man klarar av det... " (Knut) » Lojaliteten till föreningen och omsorgen om dess bästa framhävs för öv- i rigt i utsagorna från deltagare i föreningscirklar.

"(..) Vi skulle köra den här cirkeln för att vi behöver få igång klub- ben mycket bättre. Det har inte gått så bra på ett tag" (Tora)

"Man vill föreningens bästa. Man kan ju komma på att man vill gö- ra något för sin verksamhet. /.../ En inblick över vad man ska göra i framtiden. Det är svårt att veta vad framtiden innebär för före- ningen " (Anna)

"(...) så att vi kan sitta tillsammans och diskutera kring friidrott, vad vi ska göra nästa år eller vad vi behöver göra till nästa år så att klubben kan bli bättre i Sverige " (Mafud) "Jag ser mig väl lite som hjälpledare till [ cirkelledaren ], i och med att vi har drivit mycket av de här frågorna i klubben...att involvera de som är nya i klubbens verksamhet (..) För min egen del är det att lära känna (.) alla de här killarna. Lära mig förstå hur de tän- ker och liksom ta tillvara deras erfarenheter så att vi kanske ytter— ligare kan utveckla vår verksamhet” (Jonas)

Social representation

En särskild form av yttre tryck som framträder i intervjuerna har att göra med de krav och förväntningar som är behäftade med olika samhälleliga positioner och/eller förtroendeuppdrag en individ innehar. Deltagande i studiecirklar syftar till att stärka en individs förmåga och självförtroende, för att bättre lyckas leva upp till förväntningarna på sin sociala roll. Deltagare som ger uttryck för denna typ av motiv är nästan uteslutande

• Sida 134
•  Original

aktiva medlemmar i en organisation eller förening och agerar utåt i egen— skap av företrädare för denna. En del av dessa medlemmars handlingar är inriktade på förändringar som berör en mycket större krets av människor än enbart organisationens medlemmar. I sådana fall blir deltagandet i en studiecirkel ett sätt att stärka den egna handlingsinriktade kompetensen för att tillgodose faktiska förpliktelser gentemot omvärlden samtidigt som man får möjlighet att ”samköras” med sina medbröderl-systrar.

"Dels är det viktigt att vi lär känna varandra /.../ ännu bättre, för

på mötena har man oftast inte samma chans och samma dialog som här /.../

[Dels diskutera] vårat partiprogram. Det är där vi har skrivit val- löften, som gäller för valperioden i kommunen /.../ och hur vi ska förverkliga det. Vi är ju så många olika och många nya. Man kan- ske har ett program och man kan tolka det på olika sätt” (Josefin)

"[Att få] bättre insikt i det som vi ska besluta om [i kommunfull- mäktige] " (Lena)

Att leva i ett öppet samhälle som är under ständig utveckling ställer krav på individuell eller institutionell omställning. Behovet av anpassning till omgivningen accentueras inte minst av nya villkor orsakade av politiska beslut eller av strukturella förändringar som kan vara en följd av tillta- gande intemationalisering av näringslivet. Att söka sig till en studiecirkel ingår i en individs eller organiserad grupps anpassningsstrategi för att ori- entera sig i ”det nya” och samtidigt få tillfälle att bearbeta och få struktur i omdaningsprocessen med andra i samma situation.

"Det måste väl vara allt det här nya inom jordbruket som kommer i samband med [EU]. (.) Man måste liksom följa med i utveck- lingen. Det var mycket nytt inom lantbruket i samband med det" 1_ (Mats) !

'Vi spelar boccia. Det var SM förut men 1992—93 så tog de bort det. De fick inte ha SM nå 't mer. Så, så fort kursen började gick vi igenom och kollade vad som stod i boken om vad man skulle säga ; och tala om vad man tyckte och så här..och så riv i om inte det pas- sar/..] Det största målet var ju att försöka få SM tillbaks, i boccia ” (Knut)

"[ Vi försöker att få kommunen att dra] tillbaka det här med ålders-

Omvärldsförändringar i

• Sida 135
•  Original

gränsen. För åldersgränsen för att få pengar från kommunen har varit över 25 år tidigare för handikappföreningar /.../ Det är myck— et inom det kommunala som jag tycker att man måste engagera sig lite mera i" (Madelene)

Umgängestryck

' Att bli deltagare i en studiecirkel ärinte alltid resultatet av en målmedve— ten individuell ”behovsanalys”. Detta betyder på intet sätt att intresset för studieämnet saknas men det primära är att sluta upp bakom den nära om- givningens gemensamma aktiviteter.

' "F. Hur bestämde du dig för att gå på den cirkeln som du deltar i?

S. Ja...bestämde och bestämde... Det var mamma som hade sett en annons i tidningen och frågade mig om jag var intresserad av att följa med då, eftersom de redan hade bestämt sig att de skulle gå med. Och eftersom jag har redan intresset hemifrån, lite innan då, och var ganska intresserad [av ämnet] själv så tyckte jag att det lät intressant... " (Claes)

"Redan på ett tidigt stadium fick vi veta att den här kursen fanns och att man rekommenderade oss att gå den. Eftersom jag också satt med i klubbstyrelsen så gick vi också ut till våra medlemmar och informerade dem om den här utbildningen och rekommendera- de dem att ta den " (Rolf)

Inre behov

De motiv vi fört till denna kategori handlar om motiv som den enskilde individen styrs av och där syftet i första hand synes vara att tillfredställa egna upplevda behov av t ex social gemenskap eller personlig utveckling.

Socialt behov

Studiecirkeln är per definition ett ”rum" för socialt umgänge. Resultaten i denna undersökning avviker inte från tidigare studier på den här punk- ten.

”Att komma ut bland medmänniskorna ”(Anna )

• Sida 136
•  Original

"Jag tyckte att det är väl trevligt att träjfa lite [ kvinnor] från andra länder också, att lära känna dem närmare "( Sirpa )

Förutom att studiecirkeln i sig är ett sätt att umgås kan den också funge- ra som ett instrument för att utveckla den enskildes sociala kompetens för den privata och offentliga livssfären.

"När jag jobbar som avbytare är jag hos olika bönder och sen har vi jordbruk hemma, så detär intressant att veta vad som händer och utbyta erfarenheter och åsikter med andra bönder Det är ganska trevligt"( Vera)

Allmänbildning: kunskaps-, färdighets- och personlig- hetsutveckling

i i ! Varför en individ söker kunskap verkar vara en företeelse som har såväl | subjektiva som objektiva grunder. Den subjektiva utgår från existerande [ erfarenheter och intressen för ett visst ämne medan den objektiva handlar om att tillägna sig ”bildningsgods” i form av omistliga kunskaper.

Motivet bakom ett studiecirkelval är ibland uttryck för en instrumentell hållning till kunskap, där nyttoinriktningen är framträdande. Men det fö- rekommer också utsagor från enstaka deltagare, vilka ger uttryck för bå- de nyttan av studierna — för exempelvis arbetslivet — och ett person— ligt/medborgerligt bildningsintresse där kunskapandet har ett värde i sig.

Kunskap som instrument

Till denna kategori har förts utsagor som enligt vårt förmenande tyder på en instrumentell kunskapssyn, dv s syftet med cirkelstudierna är att få kunskaper och utveckla färdigheter som gör det möjligt för individen att hantera olika uppgifter nu eller i framtiden. Det kan t ex röra sig om kun- skaper i datoranvändning för att minska beroendet av andras hjälp eller för att självständigt kunna orientera sig och ta ställning i olika angelä- genheter:

"Jag har tänkt länge att jag skulle vilja lära mig data. Både min bror och min pojkvän är duktiga och det är de som har lagt upp budget åt mig när jag skulle flytta hemifrån. (.) Men sen också att man söker jobb och skriver ansökningar (...) Men jag är inte egentligen intresserad av data (. ) Det är först nu (... ) jag kände att det var kul " (Margareta)

• Sida 137
•  Original

"Jag vill lära mig hur man snirklar sig... Hur man fyller i blanket- ter. Det är så mycket nytt nu så det är bra att man får lära sig" (Vera)

"[Jag vill ha mer] kunskap om antikviteter Vad som är gammalt och vad som är nytt. Hur jag ska kunna förhoppningsvis fynda på auktioner och sånt" ( Ingegärd )

* En särskild typ av instrumentellt beteende är när studiecirkelstudiema ut- , nyttjas i avsikt att ”sondera” den egna förmågan att studera på ett mera systematiskt sätt: 1

"Jag vill (..) se om jag tyckte att det var roligt att plugga igen, för att kanske sedan söka någon skola, när jag vet vad jag vill bli. Jag ; hade inga förväntningar eller någonting. Det blir som det blir — jag 1 hade inget direkt mål. Jag ville gå klart den, för jag tyckte att det * var roligt att läsa i höstas. Jag tyckte att jag ville gå klart de här fem veckorna " (Petra)

"Mina motiv är att känna mig för hur det känns att studera teore— tiska ämnen efter så lång tid, som det har gått för mig sedan jag gick i skolan. I en vidareutveckling tänker jag mig att eventuellt fortsätta studera " (Roine)

Kunskap som egenvärde

För en del individer erbjuder studiecirkeln möjligheter att förkovra sig i största allmänhet oavsett dess direkta nytta. Att veta mera är målet i sig och det som ger den stora tillfredsställelsen. Upplevelsen av att hänga med är den som skänker tilltro till den egna förmågan:

"Man måste hänga med i utvecklingen. Det är personligt, att känna att man...ungefär som att kunna få in historia eller lära sig sam- hällskunskap. Det tillhör allmänbildningen, att man inte känner sig outbildad (.) Att man känner att man hänger med " (Margareta)

"Jag ville veta mera om data, från grunden. /.../

Jag tycker att mina barn har haft en väldig fördel när de har fått välja om de vill studera eller inte. Man hade själv velat studera , men man var för fattig. Jag kommer från en familj där vi var nio barn. Sen fck man själv barn och då hade man inte heller råd att studera och inte tid på kvällarna " (Katie)

• Sida 138
•  Original

Fritidssysselsättning (— att förädla ett fritidsintresse)

De utsagor som ryms under denna kategori härstammar från deltagare i en antikvitetscirkel. Cirkeln har uppfattats som samhällsinriktad från så- väl studieförbundsavdelningen som deltagarna22 och även rapporterats som samhällsinriktad i avdelningens statistik.

Intresset för antikviteter verkar prägla deltagarnas fritidsaktiviteter ge- nom museibesök, auktionsvistelser och läsning av speciallitteratur. Antikviteter är för dessa deltagare en hobby som avspeglas i den egna hemmiljön. Följande citat belyser på ett elegant sätt motivet bakom det aktuella studiecirkelvalet:

i ”Min fru och jag sysslar med antikviteter. Vi har en prylmarknad, kan man väl säga, som är ganska stor sådan som vi har i egen regi helt och hållet. Det är ganska stora lokaliteter och det måste då ge- nerera lite grann för att det ska vara försvarbart att ha en sådan ; fastighet ute på landet (.) Och då har det blivit så att man lär sig ' undan för undan och vill ha reda på saker och ting. Det här var ett bra tillfälle att starta upp även om cirkeln är alldeles för kort för att man ska kunna komma på djupet. Men det var ett bra tillfälle, tyck- te vi, att sätta av tid till att verkligen titta lite systematiserat på vad man håller på med " (Göran)

"(...) Antikviteter ärju ett (fritids)intressejag har" (Ingegärd)

Sammanfattning

De studiemotiv som framkommer har grovt kategoriserats som samman- hängande med yttre tryck eller inre behov. Detta är naturligtvis inte två helt skilda kategorier, inte heller kan deltagarna alltid klassificeras som

” Vid andra intervjutillfället med deltagarna i antikvitetscirkeln togs frågan om cirkelns (samhälls)inriktning upp. Följande sekvens ur intervjun med Göran är illustrativ för de intervjuade deltagarnas uppfattning: " ”F. Har du uppfattad denna cirkel som samhällsinriktad? ' S. Ja...det tycker jag faktiskt. På något sätt så tycker jag att den här lördags— föreläsningen knöt ihop det hela väldigt fint därför att det gav ett perspektiv åt att vi är alldeles för vårdslösa med vårt kulturarv när det gäller möbler och såna delar. Om vi ser de här gamla möblerna typ utdragssoffor och byråar och sånt här de håller på att försvinna ur Sverige. Det är grossister så köper upp det, det handlar om hundratal, det kan vara upp till tusen och sen så går det på export i stora konteiners. Och i och med att vi har gått med i EU nu så finns det inget exportförbud längre på de här delarna. Det kommer att tömmas...”(Göran)

• Sida 139
•  Original

motiverade av antingen yttre tryck eller inre behov. Ofta motiveras cir- keldeltagaren av flera faktorer, både yttre och inre. Inte sällan har det dock varit möjligt att ur intervjusvaren uttolka en viss aspekt som mer be- tydelsefull än en annan.

De samhällsinriktade studiecirklarna lockar deltagare utifrån vitt skilda utgångspunkter. Motiven att delta spänner över ett brett spektrum. Det handlar om behov av kompetens för arbetslivet, kompetens för förtro- endeuppdrag, behov av kunskaper för att utveckla eller lösa problem i sin förening eller i sin vardag. Vidare handlar det om behov av att utvecklas själv, behov av gemenskap med andra människor och att göra något på sin fritid. Motivbilden sammanhänger med Studiecirkelns inriktning och ämne. I figur 3 visas i punktform de i analysen presenterade cirkeldelta- l garmotiven.

Figur 3. Deltagarnas motiv för studier i samhällscirklar.

Motiv för cirkelstudier

* Arbetsmarknadsskäl * Föreningsutveckling * Social representation * Omvärdsförändringar * Umgängestryck

* Socialt behov * Allmänbildnlng * Fritidsintresse

Verksamheten med studiecirklar som riktar sig till arbetslösa innebär san- nolikt att många människor för första gången upptäcker cirkeln som stu- dieform och som annars inte skulle sökt sig till sådana studier. Samtidigt innebär denna verksamhet vissa problem genom att de speciella villkor som gäller inte alltid harmonierar med premisserna om Studiecirkelns fri- het och frivillighet.

Vad gäller föreningscirklar har vi under analysens gång kommit att fundera över relationen mellan en individs motiv för cirkeldeltagande och dennes motiv för medlemskap i föreningen. Från materialet kan vi inte di- rekt avläsa detta eftersom frågan inte avhandlades som sådan under in-

• Sida 140
•  Original

tervjuema. — I en del exempel har vi dock kunnat konstatera att motivet för en föreningsmedlem att delta i en studiecirkel som arrangeras inom ramen för en förenings ordinarie verksamhet synes vara underordnat det ursprungliga motivet att söka sig till det sociala sammanhang som före- ningen i fråga konstituerar.

• Sida 141
•  Original

Sammanfattning

Bilden som träder fram av de intervjuade deltagarnas uppfattningar om studiecirkeln är variationsrik och nästan oreserverat positiv. Uppfatt- ningama om studiecirkeln ger oss en antydan om denna studieforrns ”marknadsvärde” och dess fördelar gentemot andra bildningsamman- hang.

Våra resultat ligger helt i linje med andra studier som också visar den stora variation i betydelser som studiecirkeln har”. Tre karaktäristika hos cirkeln framträder som särskilt väsentliga när det gäller att förstå den po- sitiva bild som våra intervjuade deltagare ger:

1. den kollektiva lärandemiljön — att man studerar tillsammans med andra som man hela tiden kommunicerar med,

2. den informella karaktären hos studiesituationen — den lättsamma stäm— ningen, frånvaron av stress, de fria arbetsformema,

3. det gemensamma och genuina intresset för cirkelns ämne — där finns varken betygshets eller meriteringsbehov.

Kombinationen av dessa karakteristika tycks skapa en studieform som , svarar mot många människors skiftande behov och som också har peda- gogiska fördelar genom att den möjliggör bearbetning av ett stoff utifrån flera olika vinklingar. Kanske ligger studiecirkelns särart i den balanse- ring mellan målinriktat lärande och informell samvaro som är möjlig att åstadkomma i denna speciella studieform. Följande figur illustrerar delta- garnas uppfattningar om studiecirkeln som arbetsform:

” Jmf Cirkelsamhället, SOU l996:47.

• Sida 146
•  Original

Figur 4. Deltagarnas uppfattningar om studiecirkeln som studieform.

arbetslivsanpassad studieform

kollektiv lärandemiljö /

&

STUDIECIRKELN SOM STUDIEFORM

arena för samhällsorienterad kommunikation

informell studiesituation

X

träning för vidare studier

• Sida 147
•  Original

Sammanfattning

De studiecirklar med samhällsinriktat innehåll som studerats kan sägas ha två framträdelseformer:

• Sida 151
•  Original

1. I cirklar där målet inte på förhand är angivet är deltagarmedverkan vid utformning av mål och innehåll självskriven. Denna probleminriktade an- sats har vi funnit i de samhällsinriktade cirklarna som arrangeras inom or- ganisationslivet eller uppkommer på initiativ av bestämda yrkeskollektiv. Bakgrunden för cirklarnas initiering har varit ett för alla deltagare ge- mensamt problem eller åtagande som i sin tur utgör basen för arbetet i cirkeln. De probleminriktade cirklarna syftar till att bearbeta detta.

2. Den andra framträdelseformen, den utbudsbaserade, har vi funnit kännetecknar studiecirklar som uppkommer på initiativ av bildningsför- bunden och riktar sig till en öppen marknad. I dessa cirklar är målet redan faställt i förväg. Det är på den premissen den enskilde medborgaren fattar ett beslut att delta i sådana studiecirklar. Deltagarnas inflytande i den mån det förekommer är begränsat till perifera aspekter av cirkelarbetet som in- te berör dess föreskrivna grundstruktur och inriktning. I den bemärkelsen har de förekommande planeringsdiskussionema en delvis skenbar ka- raktär. De utbudsbaserade cirklarnas huvudsakliga inriktning är att för- medla en viss kunskap eller information med hjälp av en ämneskunnig och i förväg utsedd cirkelledare. De behandlade framträdelseformema il- , lustreras i figur 5.

Figur 5. Studiecirklarnas olika framträdelseformer

MÅLFORMULERING

A

PROBLEMINITIERAD UTBUDSBASERAD

inriktad på reellt inriktad mot begränsat förändring deltagar— kunskaps- deltagar- inflytande förmedling inflytande

lnlärningsfaktorer

Som inlärningsfaktorer definieras här alla de omständigheter, som enligt deltagarna har betydelse för att ta till sig en viss information.

De inlärningsfaktorer som i ovannämnda betydelse har kunnat identifi- eras i deltagarnas utsagor är cirkelledaren, det tryckta studiematerialet,

• Sida 152
•  Original

studiekamraterna, föreläsningen, studiebesöket, biblioteket. Naturligtvis kan man tänka sig att det faktiskt finns andra faktorer av betydelse, vilka deltagarna inte uppmärksammat. Inlämingsfaktorema uppfattas i denna studie som nödvändiga förutsättningar för skapandet av en s.k.”potentiell utvecklingszon”, i Vygotskys mening, för att lärande24 skall kunna äga rum. Under dessa betingelser kan allehanda aktiviteter äga rum. Genom att deltagarna bearbetar informationen integreras denna och blir till ny kunskap för individerna.

Cirkelledarrollen

Beträffande Cirkelledarrollen framträder vissa skillnader mellan proble- minitierade och utbudsbaserade cirklar.

Cirkelledarens roll i de probleminitierade studiecirklarna är att vara ani- matör, diskussionssamordnare och kanal för gruppens förändringsvilja.

"Det är han som ska sammankalla och se till att cirkeln blir av. l Annars är det lätt att man skiter i det" (Anna) i

"Hon har varit lite som ordförande om det blir för mycket diskus- sioner så har hon delat ut lite vem som ska säga vad. Det behövs ibland att det är någon som går emellan " (Tora)

"Han har inte haft den [rollen] som lärare utan som diskussionsle- dare" (Madelene)

"Han har varit sammankallande i det hela och att hålla i trådarna och att mellan träjfarna hålla kontakten och se att projektet fort— skrider" (Jonas)

Ledaren åläggs ansvaret att hålla aktiviteterna inom vissa ramar — inne- hålls- och tidsmässigt — utifrån vad gruppen har resonerat sig fram till. Det gemensamma sökandet efter kunskap och möjliga handlingsaltema- tiv är verksamhetens grund. Ledaren har inte tolkningsföreträde när det gäller studiecirkelns ”agenda”.

"[ Cirkelledaren ] är där så att det inte spårar ur.. Men han ska in- te komma med några rätta lösningar" (Roland)

Ledaren i de probleminitierade cirklarna grundar sin legitimitet och status på vunna erfarenheter och ”relevant” bakgrund som denne delar eller har

” Det sätt på vilket lärandebegreppet uppfattas här är inspirerat av de diskussio— ner som bl a förs i Mattsson(1995); Mogensen (1994); Marton et.a1. (1986) och (1995).

• Sida 153
•  Original

gemensam med övriga deltagare.

"Gruppen ville ha [——- ] som ledare för att han är äldst, han har mer erfarenhet och han arbetar med många...och sen är han andre mannen i klubbens ledning. Han har också erfarenhet av att arbeta med invandrare och det är väldigt viktigt" (Mafud ) "Nu är det så braför (cirkelledaren) har själv djur så han har eget intresse och vet själv vad han vill veta. Så det är en fördel att alla har samma intresse " (Vera)

Ofta är cirkelledaren för denna kategori av studiecirklar en person som inom föreningen som initierar cirkeln tycks vanligen inneha en framträ- dande position — en demokratiskt vald ledare. I regel förutsätts att deras uppgift skall vara att ansvara för administrationen och — inte sällan — för rekryteringen av deltagarna. Cirkelträffarna uppfattas många gånger som naturliga inslag i organisationernas löpande verksamhet. Gränserna mel- lan en studiecirkel och ett vanligt sammanträde — under antagande att det handlar om olika ting — kan då bli suddiga. Studiecirkeln löper en fara att omvandlas till förlängt sammanträde med redan inövade roller bland del- tagarna. Om detta vittnar inte minst ordvalet i utsagorna:

"Vi var med och bestämde dagordningen gemensamt. Annars är det ingen demokrati " (Madelene) "Han [ cirkelledaren ] är nyvald ordförande (..); hälsade oss väl- komna och tyckte att det var roligt att vi hade kunnat ställa upp på så kort tid " (Josefin)

F. Behövs han som ledare?

S. Ja, han har kontakterna med (studieförbundet). Men han ska också se till att gruppen samlas, se till att alla är aktiva och om man behöver mer kunskaper så ska han ta fram de kunskaperna"

(Josefin)

'Vi har [studiecirkeln] som en stående punkt [i dagordningen] på styrelsesammanträdet. Det får vi inte glömma” (Peder)

I de utbudsbaserade cirklarna framträder en viss assymetri i samtalet mel- lan ledaren och deltagarna. Där har ledaren i högre grad en professionell status med därtill hörande krav på både ämneskunnighet och auktoritativt ledarskap. Cirkelledarfunktionen i dessa cirklar påminner om lärarens i ett institutionaliserad utbildningssammanhang. Deltagarna använder i si- na utsagor ofta ordet ”lärare” när de berättar om sin cirkelledare och till- skriver honom/henne rollen av pedagog med ansvar för utlärning och styrning av studiearbetet.

• Sida 154
•  Original

"[ Cirkelledaren ] måste...styra bestämd...men samtidigt på ett smi- digt sätt. Annars blir det tyst och det är farligt. Om man tystar gruppen blir det inget liv längre, men [ cirkelledaren ] klarade det perfekt " (Ludmilla)

"I allafall måste han kunna det som hon ska lära oss och göra oss intresserade. Jag tycker att M. är ganska bra. /.../ Det är hon som liksom drar...och ordnar lite. Annars skulle det väl inte bli så mycket av. Hon leder det hela... ja, som lärare ” (Sirpa) ”Cirkelledaren har varit den som har förmedlat baskunskaperna. För det är ju det det handlar om. Och sen har hon också tycker jag lyckats att följa upp det på ett trevligt sätt och se vad vi kommer ihåg " (Göran)

"Han har haft rollen som utbildare och lärare. /.../ Jag tycker att han ska vara (.) lite auktoritär också, för min del. Alltså auktoritär inom citationstecken. (..) Men det ska jinnas pon- dus där också, att det är han som är kursledare " (Hans)

”Jag tycker det har varit bra. Bra lärare, som kan lära ut i allafall. Det är huvudsaken, att de är duktiga lärare, så att man lär sig nå- gonting " (Petra)

Utan tvivel har ledaren en central ställning i studiecirkeln. Ledarens funk- tion däremot varierar beroende på om det är en probleminitierad eller en utbudsbaserad studiecirkel.

Det tryckta studiematerialet25

Det fanns endast ett undantag beträffande användning av skrivet studie- material i de undersökta cirklarna. Undantaget var en renodlad diskus— sionscirkel tillhörande de probleminitierade studiecirklarna. Studie- materialet i de övriga cirklarna tillmättes stor vikt och användes på lite olika sätt beroende på ändamålet. Studiematerialet har dock haft en

25 Det kan verka egendomligt att endast det tryckta materialet förekommer som studiematerial i studiecirklarna. Faktum är att i en studiecirkel användes som undervisningsmaterial - utöver det tryckta - bilder i form av diabilder och några föremål. Följande citat var det enda i materialet som vittnar om en mer syste— matisk användning av andra informationsmedier i undervisningen än det tryck- ta. ”Det har skett med hjälp av diabilder och föremål som [cirkelledaren] och del- tagarna har haft med sig. Så vi har haft lite personligt anknutna föremål också

• Sida 155
•  Original

grundläggande funktion i alla de cirklar där man försett deltagarna med faktakunskaper. Det finns ingenting som tyder på att ”boken” har utnytt- jats på ett medvetet reflekterande sätt som en text bland andra, som ett ut- tryck för bestämda uppfattningar om verkligheten. Inläsningen av mate- rialet skedde individuellt antingen hemma eller under sammankomsterna, eller kollektivt genom högläsning av ledaren, alternativt deltagarna.

Följande utsagor belyser de olika metoder som har tillämpats för inläs- ning av aktuellt kursmaterial.

, "Men vi gick väl lite efter boken och kollade och diskuterade runt 1 där" (Petra)

"F. Är det viktigt att ni har böcker?

1 S Ja, det tror jag. Även om man lär sig mycket [på studiesamman- komsterna ] så är det bra att ha hemma att studera i lugn och ro "

(Claes)

i "Dels har vi en bok som de flesta har köpt, sen har vi beroende på

bakgrund då — man har sysslat med det här tidigare — har man ju

, skaffat en del egen litteratur som vi också har kunnat använda oss ', utav. Sen har [cirkelledaren] gjort stencilmaterial med utgångs- ' punkt ifrån böcker och liknande med egna kommentarer som vi har

i fått vid varje tillfälle. Och sen har vi haft referenslitteratur när vi själva har försatts i situationen att identifiera möbler och föremål till tid och försöka att komma fram lite grann till prismässigt var det kan ligga.(... ) [Referenslitteraturen ] den hade [cirkelledaren ] med sig då, hon hade en del egna böcker och så hade hon lånat li- te på biblioteket. Med utgångspunkt från den litteraturen så hade hon valt ut vissa...skåp, stolar..som vi skulle försöka att identifiera då tidsmässigt och prismässigt " (Göran) "Vi skulle gå igenom boken men vi behövde inte ta det kapitel för kapitel. För tog ett kapitel två gånger så fick det ta den tiden. Tills det var färdigdiskuterat" (Madelene)

"En del har varit så att läraren har skajfat material och kopierat någonting, som har handlat om Finland eller om de andra länder— na och hur de har detdär Vi har läst var sin bit och sen har vi dis- kuterat det. Det har varit intressant” (Sirpa)

Studiekamraterna

Studiecirkeln som informell studiesituation är befriad från formella pre- stationskrav och utvärderingar i syfte att mäta deltagarnas kunskaper. Inte

• Sida 156
•  Original

heller avger cirkelledaren betygsliknande omdömen som skulle kunna ha inflytande på deltagarnas studiebeteende och påverka deras relation till varandra. Studiecirkelföreträdare har alltid framhållit den demokratiska deltagarinteraktionen och det gemensamma kunskapssökandet.

Beträffande deltagarnas betydelse för varandra i studiearbetet har vi i materialet inte funnit annat än en bekräftelse på att deltagarna faktiskt ut- gör en värdefull bildningsresurs och tillgång när det gäller deltagargrup- pens måluppnåelse. Studiekamratemas erfarenheter och kunnande är i de undersökta samhällsinriktade cirklarna en omistlig inlämingsfaktor för den enskilde deltagaren. Ur denna aspekt kan sägas att cirkelsamman- komstema konstituerar en offentlig arena för lärande, samtal och socialt umgänge. Det vittnar inte minst följande utsagor om:

"Eleverna kan hjälpa varandra. Det är jättebra. Då får man själv tänka vad det var man gjorde (.. ) Det är bra för en själv om man upprepar det man har gjort en gång till /.../ Man lär sig mer än man tror genom att trajfas " (Margareta)

sig den vägen " (Mats)

"Där [i samhällskunskap] var det mest att man försökte lära sig av andra det de kunde" (Donald)

"Och var och en [ av kurskamraterna ] rapporterar vad man har gjort för sitt ansvarsområde. Så det typiska harju varit att vi försö- ker att hålla varandra informerade om hur det framskrider" (Jonas)

"Framförallt så tycker jag väl kanske var det roligt med formen som sådan, att man får träffa andra människor som har samma in- tressen. Det är ju någonting som är värdefullt. Att bara titta på bil- der, lyssna på TVeller läsa det blir ju lite enkelriktat. Men just det—

ta att man har möjligheten att kommunicera med andra, att diskutera lite grann och ha olika synpunkter och skratta ihop och 1

så där..det är väldigt viktigt. Så gruppgemenskapen, formen för det , l 1

"En del har väl kanske lite bättre svar än annan har och man lär

hela har naturligtvis en stor betydelse. En slags gemenskap, som man kan skapa i gruppen " (Göran)

Studiebesök — Föreläsningar — Samverkande cirklar

Förutom den vanliga ”traditionella” sammankomsten förekommer att stu- diecirkeldeltagama gör studiebesök i t ex något företag eller myndighet som varit föremål för diskussion vid något tillfälle, deltar i en föreläsning i nära anslutning till ett ämne som har avhandlats eller samverkar med an-

• Sida 157
•  Original

dra studiecirklar kring ett gemensamt ärende. Det kan handla om att bju- da in en utomstående expert som skall föreläsa eller att behandla en aktu- ell fråga som är aktuell i samverkan med andra studiecirklar.

"På något sätt så tycker jag att den här lördagsföreläsningen knöt ihop det hela väldigt fint" (Göran)

, "Vi har nästan haft varje gång sakkunniga (...) Vi har haft två stycken [sammankomster] som inte har varit tillsammans med de i andra [ studiecirklarna runt om i byarna] /.../ Det har gått ganska hett till. Vi pressade dem som har varit sak- kunniga (.) på så mycket information så möjligt (.) Vi har disku— terat om vad man ska göra åt eländet" (Vera)

En upptäckt i materialet är att studiecirklar som är fixerade vid och upp- byggda kring ett studiematerial är mindre benägna att variera arbetsfor- merna. Sammankomsttiden upptas av det innehåll som studiematerialet föreskriver som därmed begränsar aktiviteterna inom vissa ramar. Ju min- dre styrd en studiecirkel är av en kursbok desto större blir flexibiliteten i planeringen av aktiviteterna och öppenheten för andra former för bil- dande verksamheter, som t ex att bjuda in föreläsare eller att göra studie- besök. I sådana cirklar utnyttjas också deltagarnas kreativitet i studiearbe- tet mera påtagligt.

"Vi kanske har dåligt med arbetsmaterial — du såg ju att det inte var mer än några blad... Det var inga rena frågeställningar, utan man får kanske själv komma med olika synpunkter och frågor. /.../ Där kommer ju diskussionerna, detär som en annan uppläggning " (Mats)

Inslaget av arbetsformer som föreläsningar, studiebesök och även biblio- l teksstudier som medveten komponent i cirkelns bildningsarbete är dock ett relativt sällsynt fenomen. En möjlig förklaring kan vara den begrän- ! sade tid en del deltagare har att disponera för studiecirkeln. En annan för- klaring som nästan uteslutande gäller de utbudsbaserade cirklarna är att formerna för arbetet redan är bestämda när cirkeln marknadsförs. Vanligen planeras inte andra inslag än nödvändigt, vilket kan bero på cir- | kelns budget”.

”* I denna rapport kommer vi inte att beröra ekonomins (dvs cirkelbudget, delta- garavgifter osv) betydelse för utformningen av arbetssättet. Under intervjuerna har vi dock tagit upp denna aspekt och den kommer att redovisas vid ett senare tillfälle.

• Sida 158
•  Original

"Sen var det en idé att det bästa sättet är att gå och leta i bibliote- ket(... ) Det var inte så att vi fick en bok att läsa. Vi jick leta själva " (Ludmilla)

"Så varenda gång har vi haft en föreläsare. Och nu var det plane— rat till den 25:e att veterinären skulle komma. Det har behandlat det nya med EU med veterinär och från slakteriet och den delen. Vi hade en från lantmäteriet. Och hon från länsstyrelsen berättade ju allt om mjölkkvoter och arealer Och olika stöd. Det har varit fakta hela tiden" (Mats)

”Jag tycker att det har fungerat bra. Egentligen har vi slutat våran kurs men ikväll har vi en extra gång. Ett par av våra deltagare har en prylmarknad...en sån liten antikvitets...som vi ska åka hem till idag (.) Och nästan alla ställer upp. Så det tycker jag är bra bevis på god sammanhållning " ( Ingegärd)

Arbetssätt

Under detta avsnitt har vi behandlat utsagor som refererar till de aktivite- ter som har tillämpats i de undersökta studiecirklarna. Det skall under- strykas att fokus läggs på utsagor som berättar om hur deltagarna uppfat- tar att arbetssättet faktiskt har varit under cirkelns gång och inte om hur de skulle vilja ha det. Med beteckningen arbetssätt menas här de arbets- former som en studiecirkel begagnar sig av i sin strategi för lärande. Man skulle också kunna betrakta arbetssätten som olika former av lärandeak- tiviteter.

Den mest typiska arbetsformen för studiecirkeln i denna studie har va- rit den tidsbestämda återkommande sammankomsten. Sammankomster- nas ”schemaläggning” antingen föreskrivs redan i kursprogrammet eller fastställs vid första sammankomsten så att möjlighet ges till alla att pla- nera sin fritid utan att riskera missa något tillfälle. Inom de probleminiti- erade cirklama förekommer även en tredje variant nämligen att tiden för cirkelträffen bestäms från sammankomst till sammankomst eller överläts till en i gruppen (vanligtvis cirkelledaren) att bestämma.

Arbetssättet kan, som nämnts, ses som en form av olika lärandeaktivi- teter. Det handlar om allt det som den enskilde gör själv eller i gruppen för att bearbeta den informationsmängd, som presenterats i cirkeln. Resultatet framträder i form av ny kunskap. Det bör erkännas att just den— na aspekt av studiecirkelns arbete är ett oerhört komplicerat, mångtydigt och svårfångat händelseförlopp som i metaforisk bemärkelse kan liknas

• Sida 159
•  Original

vid ett scenarios förvecklingar i ett gammalt grekiskt drama — i svensk tappning.

"Vi pratar och vi frågar och konfronterar dem som kommer så att man verkligen får ut någonting /.../ Vi har ifrågasatt varför det ska vara si och varför det ska vara så. Mycket av det här är så himla dumt. Det är bara nerskrivet på pappret så här ska det vara... " (Vera)

De arbetssätt i form av lärandeaktiviter som har kunnat urskiljas i de un- dersökta studiecirklarna är det fokuserade samtalet dvs den målinriktade, tidsbestämda och strukturerade diskussionen, gruppuppgifter, individuel- la redovisningar, konfrontationer Upprinnelsen till dessa aktivitetsformer är presentationen av ett specifikt ämne eller krav som betingas av grupp— medlemamas verksamhet i samhället. I en och samma cirkel kan en eller flera former av lärandeaktiviter tillämpas. En av dessa är dock gemensam för alla studiecirklar i undersökningen nämligen olika former av diskus- sioner eller s.k. fokuserade samtal.

Det fokuserade samtalet

I motsats till den improviserade diskussionen betecknar termen fokuserat samtal den fas i studiecirkelns arbetssätt som följer efter ett informa- tionspass kring ett visst ämne. Samtalet är strukturerat och tidsbestämt och syftar till att belysa ämnet utifrån deltagarnas olika synvinklar. Studiecirklar som var inriktade på faktaförrnedling kännetecknades av en interaktionsform som nästan uteslutande bestod av ett fråga/svar-mön- ster. Det pedagogiska förloppet skiljer sig kvalitativt sett åt beroende på varifrån stoffunderlaget hämtas. Detta kan hämtas från ett kapitel i en stu- diebok — studiematerialbaserat samtal, en kort föreläsning/inledning » kring ett ämne av cirkelledaren — ledarbaserat samtal, ett faktiskt pro- blem eller aktuell fråga som gruppen upplever som angelägen — problem- baserat samtal, samt deltagarnas egna erfarenheter — deltagarbaserat samtal.

Studiematerialbaserat samtal

I nästan alla studiecirklar i studien förekommer någon form av skriftligt studiematerial. Det kan vara en för kursen specialproducerad bok att an- vändas under cirkelsammankomstema, en text ur en tidningsartikel eller en sammanställning av fakta ur en bok eller böcker vanligen samman-

• Sida 160
•  Original

ställd av cirkelledaren. Genomgång av innehållet i dessa texter är sam- mankomstens inledande sekvens. Orienteringen kring innehållet sker an- tingen kollektivt genom att ledaren eller deltagarna läser högt ur texten eller att ledaren, och ibland deltagarna själva, presenterar samma text på ett översiktligt sätt. Därefter följer en diskussion kring innehållet och hur man har uppfattat det.

I de studiecirklar som är utbudsbaserade avslutas sammankomsten i och med denna diskussionssekvens. I de cirklar däremot, som är probleminitierade, vidtar en tredje avrundningssekvens, där hänsyn tas till de framförda synpunkterna. Detta utmynnar sedan i ett beslut om kon- kreta aktiviteter som gruppen skall utföra.

"Det finns olika kapitel om olika fall och då har läraren strukit un- der vad han tycker är viktigast. Så antingen läser han upp själv el- ler så får vi läsa det. Och sedan tar han upp det och skriver på tav- lan de viktigaste punkterna och så får vi prata lite om det" ' (Donald) ! "Det är en bok som det står grejer i olika avsnitt. Då läser vi ige— nom den och så pratar vi igenom det när vi träjfas i kommittén. Vad kan man göra så att det blir bättre...förhoppningsvis " (Knut) "Det står ju i början på boken hur sammanträden ska fungera och vad som ska göras " (Madelene)

"Vi har blad om olika kulturer, som vi har suttit och läst. Alla har

fått läsa ett stycke var och vi har diskuterat vad vi tycker om det. /.../ En gång jick vi var sin tidning, bland annat, där alla fick läsa olika saker /.../ Vi fle presentera det där och läsa upp det. Alla ha— de sin bit" (Sarah)

Ledarbaserat samtal

Samtalet i studiecirklar som leds av en person med gediget ämneskun- nande blir mera beroende av ledaren. Ledaren ”tillåts” dominera sam- mankomsterna, ges tolkningsföreträde och bestämmer diskussionsagen- dan. I kraft av sin position kan ledaren utöva makt genom att välja diskussionsämnen och avgöra när ett ämne är avslutat. Det ledarbaserade samtalet återfinns framför allt i de utbudsbaserade cirklarna, vilka ofta i första hand är inriktade på kunskapsförmedling.

Ledarbaserade studiecirklar är nästan uteslutande fakta- och kunskaps- inriktade, delvis bildande, men sällan hanlingsinriktade. Handlingsinriktade ledarbaserade studiecirklar däremot återfinns i vårt

• Sida 161
•  Original

material inom organisationslivet, där cirkelledaren även är ”bossen" för organisationen som arrangerar studiecirkeln ifråga. I sådana cirklar är ris- ken stor att det råder och utövas samma beslutskultur som inom organi- sationen.

S. Han är väldigt vältalig och vill prata mycket, man får ju lyfta handen och begära ordet så att han lyssnar, han också. Han är god talare men en god talare också, tycker jag i allafall, till de här sam— mankomsterna som vi har haft. Han styr inte, vi får ta upp det vi ) tycker och tänker" (Josefin) [ Om cirkelledaren: "Hon delade ut fakta och sen försökte hon få , med oss att bearbeta materialet som hon hade tagit fram. Hon frå- , gade oss hela tiden om vi förstår och ville gärna få veta om vi för- stått eller inte. Som en central person (...)" (Claes) 3 "Läraren tog upp ämnet för dagen och talade om det. Sen vidtog * fria diskussioner" (Ronny)

"Ledaren är ju viktig för han harju kunnandet i sig, som vi inte har (.) Så man lyssnar ju till honom mest plus ens egna anteckningar" (Hans)

”Han visade på svarta tavlan för oss, vad vi skulle gå in på, vad som händer Vi fick steg för steg se vad som hände. Och så väntade han alltid tills alla var inne i det innan vi fortsatte igen" (Katie)

Problembaserat samtal

Till skillnad från de övriga samtalstyper utgår det problembaserade sam- talet från ett existerande och väldefinierat problem som gruppen skall ori- entera sig kring och ta ställning till hur det skall behandlas. Problemet är antingen självskrivet och behöver ingen närmare presentation eftersom alla uppfattar det, eller också är det presenterat av någon som är mera in- satt. Ett symmetriskt samtal och deltagarnas erfarenheter och uppfatt- ningar är avgörande för hur nästa sekvens i cirkelarbetet skall utformas. Ledarens roll i ett sådant symmetriskt samtal är att fördela ordet och se till att alla säger sin mening.

"Och då har vi träffats kring ett bord som ett möte nästan. Och gått igenom vad detär som ska göras. Och var och en rapporterar vad man har gjort för sitt ansvarsområde. Så det typiska harju varit att vi försöker att hålla varandra informerade om hur det framskrider" (Jonas)

• Sida 162
•  Original

Deltagarbaserat samtal

Som studieform är studiecirkeln per definition mindre formell än andra institutionella studiesammanhang. Inga formella krav ställs för deltagan- de och inga betyg ges. Studiecirkeln utgör dock en slags offentlighet in- om vilken samtalet förs i en skämingspunkt där det personliga möter det offentliga. I denna offentlighet dryftas angelägna frågor, kontaktnät ska- pas och meningsskapande aktiviteter äger rum. Ju större intimitet som utvecklas mellan deltagarna desto större utrymme skapas för den infor— mella interaktionen som en bas för lärandet. Det personliga blir offentligt och därmed upplöses varje antydan från ledarens sida att utöva social kontroll. Cirkeln omvandlas till en gemytlig tillställning. Det personliga kan handla om deltagarnas ”vardagliga bekymmer” eller utgöra speciella kunskaper och erfarenheter en deltagare besitter. Detta får status av dis- kussions- och lärandeunderlag som styr interaktionen i gruppen. I studie- cirklar, som i vår studie är uppbyggda kring ett fast ämnesinnehåll som skall förmedlas och läras in, sker det informella samtalet under kafferas- ten, om tiden tillåter en kafferast. Denna bild framträder i de utbudsbase- rade cirklarna.

Föreningscirklar eller probleminitierade cirklar samt cirklar där delta- garna redan känner varandra har lättare att gå över den gräns som håller åtskilt det personliga från det institutionella eller formella. Även gränsen mellan kafferastens informella samvaro och sammankomstens mera re- gelstyrda umgänge kan överträdas åt båda riktningarna. Vi har inte kunnat identifiera någon speciell ”pedagogisk” struktur i de sammankomster där en deltagarstyrd samtalsform tillämpas.

"Och då har vi pratat själva om vad vi vill göra, och prata lite så här vardagliga bekymmer..om vad man kan göra, för det är alltid någon som har några synpunkter" (Vera)

"Men när man börjar prata så kan man komma in på vad man har sett på TVoch så pratar man om det. Politikerdebatt som har varit och så. EU har vi pratat om mycket och om skolan och sjukdomar" (Tora)

"Där [i samhällskunskap] var det mest att man försökte lära sig av andra det de kunde " (Donald)

Gruppuppgifter

Med tanke på deltagarantalet är studiecirkelarbetet per definition ett grupparbete. I lärande sammanhang brukar grupparbetet uppfattas som en

• Sida 163
•  Original

verksamhet, kännetecknad av att en konstellation av individer samarbetar kring ett gemensamt problem, t.ex. att skriva en uppsats eller undersöka ett fenomen huvudsakligen utanför ordinarie studietid, för att sedan redo- visa resultatet. På grund av cirkelgruppemas storlek — i snitt 7 till 8 delta- gare per cirkel — har hela cirkeln fungerat som ett enda ”grupparbete”. Det enda som egentligen krävdes av medlemmarna i dessa grupper var en ”disciplinerad” närvaro och ”intresse” för cirkelämnet. Inte i någon av de undersökta cirklarna har särskilda uppgifter tilldelats eller initierats av deltagarna för att besvaras i mindre grupper utanför studiesammankom— sten.

Mindre gruppkonstellationer har endast förekommit i en studiecirkel, mest beroende på att antalet deltagare översteg det vanliga (ca 15). Dessa mindre grupper bildades under en viss sammankomst för att diskutera nå- gon enstaka fråga. Men det är inte alla gånger entydigt vad en deltagare uppfattar som grupparbete. Följande utsagor från en och samma deltaga- re uttrycker diametralt olika uppfattningar om saken:

'Vi diskuterade i grupp. Det var oftast grupparbeten " (Rolf) "F. Har det hänt att ni fick någon särskild uppgift, individuellt eller i grupp, som ni skulle utveckla vidare?

S. Nej, inte i samhällskunskap" (Rolf)

Individuella redovisningar

Ett vanligt inslag i våra undersökta studiecirklar är individuella redovis- ningar eller mindre inlägg av informativ eller reflekterande karaktär. Redovisningarna, med undantag för en cirkel, har aldrig dikterats av upp- gifter som ingick i cirkelns uppläggning utan var självpåtagna. Redovis- ningarna, där de ingick som ett medvetet planerat inslag i studiecirkelns arbete, byggde på uppgifter deltagarna samlade in på egen hand eller ef- ter handledning av ledaren. Syftet torde vara att utveckla deltagarnas kommunikativa förmåga samt öka självförtroendet för att kunna stå och prata inför en grupp.

"En del lektioner har varit så att vi har haft hemuppgifter, att be- rätta om vårt land eller något annat, om [Storstads kommun]... Sen har vi stått framför klassen eller suttit på plats och berättat. Andra har fått fråga och vi har diskuterat" (Sirpa)

För den enskilde förekom utforskande aktiviteter av det lärorika slaget.

'Vi fick tema för att samla information, tex om [Storstad].

• Sida 164
•  Original

Information som de egentligen kastar i brevlådorna, men man bru- kar inte titta på den. Men däremot när man har en uppgift, då är det en annan femma. Då läser man det och jämför det och börjar fundera. ”Så ung befolkning i [Storstad] och så hög arbetslöshet'. Jag tycker det är jättebra " (Ludmilla)

Konfrontationer

Med konfrontationer menas här alla de medvetna aktiviteter, utöver grup- pens inre interaktion, som i pedagogisk syfte utnyttjas för ett konkret sammanförande med ”verkligheten”. Denna verklighet kan vara sakkun- niga personer, olika ”föremål” (t. ex. en byggnadsritning), eller en offent— lig verksamhet eller institution.

"[ Vi studerade först ritningarna som en tjänsteman presenterade för oss]. Sen har jag ju själv varit där med studiekamraterna och

tittat på de här lokaliteterna " (Lena) [ "Vi hade ett besök av en kille som kom från Uganda. F. Vem bjöd in honom? S. Det var läraren. Han berättade om sig själv och sitt liv. /.../ Det var väl fortsättningen på en diskussion om invandring och flyk-

tingar" (Rolf)

"Det har skett med hjälp av diabilder och föremål som [ cirkelleda- ren] och deltagarna har haft med sig. Så vi har haft lite personligt anknutna föremål också som vi har kunnat illustrera det vi håller på med då” (Göran)

”Det har gått ganska hett till. Vi pressade dem som har varit sak- kuniga (.. ) på så mycket information så möjligt (.. ) Vi har diskute- rat om vad man ska göra åt eländet" (Vera)

Självstudier

Självstudier i bemärkelsen inläsning av ett stycke ur studiematerialet in- för en sammankomst lyser i stort sett med sin frånvaro i de studerade cir- klarnas arbetsrutiner. Texten som står till grund för diskussionerna läses eller presenteras på sammankomsten. Därmed inte sagt att självstudier in— te förekommer överhuvudtaget. I sådana fall handlar det om frivilliga stu— dier av eget intresse och inte dikterade av cirkelns studieuppläggning.

• Sida 165
•  Original

"Hon har bara talat om vad vi ska ha nästa gång så om man själv ville forska vidare eller ta reda på mer så kunde man... Det är främst diabilder och diskussioner som har varit runt om allt — hur

och varför" (Claes)

”Man tar ju en bok och lägger sig när man ska sova och då blir det ju alltid såna härfrån SISU" (Knut)

7. Uppfattningar om lärandet

I det föregående har vi redovisat studiecirkelns inre liv såsom den fram- träder i deltagarnas berättelser. I detta kapitel uppmärksammas utsagor som uttrycker deltagarnas uppfattningar kring lärandet i allmänhet. Frågorna som ställdes under samtalet handlade om de sätt man begagnar sig av när man vill lära sig någonting. Genom att försöka utforska delta- garnas uppfattningar har vi velat se om det går att peka ut vissa ”lärstilar" hos deltagarna i de undersökta studiecirklarna.

, De individuella svaren består vanligen av utsagor som anspelar på fler än ett ”lärsätt” men kommer att behandlas var för sig under respektive kategori. Följande två grundtyper kan urskiljas: — kollektiv bearbetning; dvs att ingå i en studiegrupp och utbyta erfa- renheter och konfronteras med olika ståndpunkter. — självaktivitet; dvs man lär sig om man får möjlighet att pröva själv an- tingen genom att söka information på egen hand, sammanställa och re- dovisa den för andra eller genom att göra saker ”med kroppen”.

Ovannämnda grundformer för tillägnande av information och för ”kun- skapande”, utesluter inte på något vis kombinationsformer av både en- skild och kollektiv lärstil. Det betydelsefulla är sammanhanget inom vil- ket lärandet äger rum.

Kollektiv bearbetning

Människan som social varelse befinner sig i ständigt umgänge med andra. Utmärkande drag i detta umgänge är kommunikationen i olika former. Den övervägande kommunikationsformen som deltagarna i denna under- sökning säger sig föredraga är samtalet i mindre grupper kring bestämda ämnen. Samtalet utgör således grunden för den gemensamma kunskaps- bearbetningen i cirkeln. Vi kunde särskilt urskilja två aspekter av den kol- lektiva bearbetningen nämligen lära av andras erfarenheter samt lära av målinriktat samarbete.

Lära av andras erfarenheter

En framträdande uppfattning i intervjuerna med avseende på vilka aktivi- teter som främjar lärandet är när man aktivt får bearbeta ett ämne till-

• Sida 170
•  Original

sammans med andra. Det är samtalet i den lilla gruppen som utgörs av studiecirkeln som är det betydelsefulla.

Att ingå i en grupp för att studera någonting är en omständighet behäf- tad med en del förväntningar på sig själv och andra. I intervjuutsagorna består dessa förväntningar av att läsa en text tillsammans, att delta aktivt i diskussioner genom att lyssna på andras synpunkter, att argumentera för egna ståndpunkter och att överhuvudtaget lära av varandras kunskaper och erfarenheter. Varje individ använder sig naturligtvis av olika strategi— er.

”[Man lär sig] när vi läser tillsammans och sen diskuterar” (Sirpa) ”Man lyssnar och iakttar i förhållande till bilderna och försöker man vara med i diskussionen som har varit här och bidra med det man tror att man kan ” (Göran)

"Jag tycker att det är bra när vi sitter och pratar tillsammans. Varje deltagare har idéer. För att prata om min person, jag lyssnar på alla när jag är med på ett möte och antecknar när jag fått höra något nytt.(..) Jag tar det bästa från olika idéer och skapar sen en egen uppfattning” ( Mafud)

Det är inte alla deltagare som förmår att delta aktivt i studiecirkeln eller gruppens ”gemensamma angelägenheter” beroende på exempelvis bris— tande förkunskaper och/eller lågt självförtroende. I sådana fall söker man sig till en grupp för att lyssna till de som kan och primärt till ”läraren”.

”Det kan man ha i början av en kurs, när man kommer som novis och inte kan någonting. Då kan man ha en lärare som förmedlar baskunskaper. Alltefter att man förkovrar sig mer kan man förändra studieformen till mindre grupper och rena självstudier” (Rolf) ”Kanske när man diskuterar riktigt. Läraren gör frågor och man är med och tänker Men sen också om man har att göra hemma, att man måste berätta något för klassen. Då blir det också att det kan- ske fastnar i huvudet lite mer (.) men man tänker att även när vi läser tillsammans och sen diskuterar"( Sirpa )

”[ Det bästa sättet att lära sig saker är] inte att läsa. Det får vara praktiskt eller lyssna på folk. Jag kan läsa en sak tio gånger och jag fattar ingenting. /.../

Eller om jag läser...att det finns någon som förklarar om jag inte förstår. Men om jag gör det praktiskt så lär jag mig det på en gång istället”( Petra )

Enligt deltagarnas uppfattningar ligger styrkan i gruppsamtalet, jämfört med att studera enskilt, i den allsidiga belysningen av en frågeställning

• Sida 171
•  Original

utifrån olika infallsvinklar, i det direkta kamratstödet, i den konstruktiva responsen från gruppen.

”Gruppens betydelse är jättestor. Om du är ensam ser du bara med två ögon. Sen kanske någon annan säger något som du inte har sett. Och sen diskussioner” (Ludmilla)

”Man lär sig mer än man tror genom att tråjfas. Man har någon som leder, som kan mer än en själv, och sen att man tillsammans kommer fram till saker och lär sig och hjälper varandra. Jag tror att det är en väldigt bra form ” (Margareta)

”Det viktiga är vad man tycker och tänker i en studiecirkel. Har man en annan uppfattning så reagerar de och säger emot. Man lär sig hela tiden, på grund av att man kommunicerar” (Donald) ”Sedan tror jag att jag kommer att få mycket erfarenhet för i och med att de andra cirkeldeltagarna tycker på vissa sätt och man själv på vissa sätt så kommer man att lära sig otroligt mycket”(Tor)

Att lära sig genom att samtala tillsammas med andra människor uppfattas av somliga som ett lämpligt arbetssätt för vuxna. Vuxnas ”livserfarenhe- ter” tillmäts och tillerkänns stort värde.

”Diskussionsform, när det gäller vuxenutbildning. Man tar ett givet ämne och har en diskussion om det” (Rolf)

”Men jag tycker att bland vuxna, som har ett halvt liv bakom sig, så är det att diskutera med andra. Dryfta sina tankar med andra tror jag är jätteviktigt” (Lena)

”(...) att träffa nya människor för man lär sig alltid något. Folk har områden där de kan vara väldigt duktiga så man kan alltid lära sig något av sina medmänniskor" (Göran)

Lära av målinriktat samarbete

Som en speciell form av gemensamma gruppsaktiviteter betonar en del intervjuade samarbetet med andra för att undersöka en viss fråga, att skri- va en uppsats om ett ämne eller att utarbeta ett förslag om ett angeläget problem. Gruppaktiviteten är här inriktad på ett bestämd mål som kan va— ra en handling, en skriven produkt eller ett konkret resultat i en verk— samhet.

”Det man lär sig mycket av det är att få ett grupparbete. Med EU till exempel /.../ Så kan man sätta sig i grupper och skriva ner vad

• Sida 172
•  Original

man tycker. Sedan kan någon från varje grupp berätta vad hela den gruppen tycker och vad de andra tycker. Och så kan man diskutera det också och komma fram till en lösning ” (Tor)

Självaktivitet

Ett antagande är att människor av naturen är aktiva, nyf1kna och kun- skapssökande. Självaktiviteten kan anta olika former hos olika individer i lärandesammanhang något som vi velat kartlägga i samtalen med studie- cirkeldeltagama. Följande aktiviteter där den egna insatsen anses vara en förutsättning för det egna lärandet kan urskiljas från intervjuerna: att un- dersöka, att framföra muntligt samt att utföra något.

Undersöka och framföra muntligt

Ett av de mest överlägsna sätten att skaffa sig kunskap uppges vara det egna sökandet. Sökandet kan ha sin upprinnelse i olika behov, såväl inre som yttre. I studiesammanhang kan olika ”tillrättalagda problem” använ- das för utvecklande genom ett undersökande förhållningssätt. Oavsett vil- ken bakgrunden är uppfattas det undersökande arbetssättet som en lärorik aktivitet. Undersökningsakten upplevs ofta som en tidskrävande lärande- form som innefattar en rad delaktiviteter vilka kräver olika förmågor, som t ex läsa, iaktta, anteckna och ta kontakt med människor. Stimulering av det egna tankearbetet är en annan form, vilket antas bidra till nytt lärande.

”— Men vi kanske får uppgifter att vi ska undersöka olika saker. (... ) När man själv söker kommer man kanske ihåg det mycket bätt- re sen. /.../ — Läraren gör frågor och man är med och tänker. /.../ — Att man själv ska söka allting tar kanske så mycket tid att man in- te hinner så mycket när man har familj ” (Sirpa)

”Om man får en uppgift själv och måste göra den, då lär man sig den i och med att man måste kunna presentera den för de andra” (Sarah)

"Det är en viktig sak att kunna leta kunskaper själv ” (Tor)

• Sida 173
•  Original

Att utföra något

En variant av det egna kunskapssökandet uppges vara när man får möjlig- het att praktisera. När deltagarna talar om att prova saker i praktiken läg— ger de huvudsakligen betoningen på den fysiskt eller kroppsligt utförda verksamheten. Men gränsen mellan att göra något med kroppen eller med huvudet visar sig i de individuella utsagorna vara Hytande.

”[ Det bästa sättet att lära sig saker är] inte att läsa. /.../ Eller om jag läser:..att det jinns någon som förklarar om jag inte förstår. Men om jag gör det praktiskt så lär jag mig det på en gång istället" (Petra)

l ”— I första steget kanske ledaren gör en introduktion och lägger en ) grundplatta. Ju mer man avancerar och ju längre man kommer så tror jag att man måste göra saker själv — ta reda på själv, presente- ra själv. Åtminstone inom idrotten. Allting handlar om att göra sa- ker i praktiken /.../ — Genom att själv prova på och ha möjligheter att göra misstag. Att prova på praktiskt arbete är oftast det bästa. Man kan lära sig en hel massa i teorin, men kan du inte utföra det rent praktiskt... "

(Jonas)

”En kombination av praktik och teori. Sen egna idéer” (Hans)

Av utsagorna framgår att man inte vill skilja på relationen tanke och handling. Detta kanske inte heller är så märkligt eftersom sambandet i normalfallet inte låter sig upplösas.

Sammanfattning

Svaren på frågor om hur man lär sig och under vilka betingelser är rela— terade till det faktum att intervjuerna genomfördes i studiecirkelmiljö. Man utgår vanligen från cirkeln i sina resonemang om lärandet. Två hu- vuddrag kunde urskiljas nämligen kollektiv bearbetning och självaktivi- tet. Inom den kollektiva bearbetningen framhöll man betydelsen av att ta del av andras erfarenheter och ett samarbete som initierats av en gemen- sam målinriktning. Det fanns också deltagare som framhöll betydelsen av Självaktivitet, ett begrepp som enligt deltagarna betydde undersökande aktiviteten att få framföra något muntligt samt att utföra något.

Det finns ett drag av självbildning i svaren, ett välkänt begrepp inom folkbildningsvärlden. Man är dock inte beredd att förorda det helt egna kunskapssökandet som det lämpligaste sättet att lära sig. Man vill ha en

• Sida 174
•  Original

möjlighet att pröva sin förmåga eller att diskutera tolkningen av stoffet. Det förefaller som om många deltagare anser att man lär sig bäst om lä— randet omfattar någon form av faktisk aktivitet. En intressant redektion är att denna inställning till lärande har stöd från många didaktikexperter.

• Sida 175
•  Original

8. Effekter av deltagandet i samhälls- inriktade studiecirklar

Efter att ha gått igenom intervjuerna och valt ut alla de utsagor som be— rättar om vilka effekter deltagarna upplever att cirkeldeltagandet lett till, finner vi dels ett samband mellan mål och resultat dels en social effekt.

Nedan presenteras effekterna av den studerade cirkelverksamheten i fem kategorier individuell kompetens, medborgerlig kompetens, före- ningskompetens, social kompetens, Studiemedvetenhet samt ingen efekt.

Med termen kompetens åsyftas den upplevda förmågan att utföra vissa ändamålsenliga handlingar.

Individuell kompetens

Med individuell kompetens menas den mentala, kunskapsmässiga och färdighetsmässiga utrustning med vilken individen klarar av att ta vara på sig själv, att framhäva sin särart och sina önskemål, att syssla med sådant som ökar det individuella välbefinnandet eller att ”hänga med” i utveck-

lingen.

"Privat, definitivt. Man skriver ansökningar [med hjälp av datorn]. Kanske brev också, bara för att det är roligt. Kanske man gör aj??- scher till bandet jag sjunger i. /.../ Man måste hänga med i utvecklingen. Det är personligt, att känna att man kan...ungefär som att kunna få in historia eller lära sig samhällskunskap. Det tillhör allmänbildningen ” (Margareta) "Jag tycker att jag har lärt mig väldigt mycket. Mer än jag hade trott trots att jag tycker att det är för lite. Men ändå så märker man när de har ett program om datorer på TVatt man hänger med på ett annat sätt. Nu försöker man att lyssna och förstår man lite grann så känner man sig nöjd. Jag tycker jag har lärt mig mycket. Mer än jag hade hoppats” (Hans)

Individuell kompetens avser också alla de erfarenheter individen berikas med och som kan komma till nytta i ett mindre eller större socialt sam- manhang.

”Jag har hunnit att hjälpa en gammal gubbe från Chile som har

• Sida 176
•  Original

svårt med språket med hans dator Jag visade honom hur han skul- le göra ” (Donald)

”F. När du är med din familj, med dina landsmän...händer det att

du berättar för de om dina erfarenheter från studiecirkeln och vad ni gör här?

S. Javisst. Varje gång vi träjfas, och det är ofta, antingen hemma el- ler på gatan pratar vi om våra erfarenheter. Vi gör alltid jämförel- ser mellan [Land Y ]27 och Sverige och säger att om det eller det l l

fanns i [Land Y] så hade vi kunnat göra si eller så...(skratt). T ex säg att vi, samma grupp, återvänder till [Land Y], och regimen för- stås är bra, då tror jag att vi kan göra de bästa sakerna för vårt land med vår erfarenhet från Sverige. Om du kunde överföra sam- ma situation som råder här till [Land Y] och med tanke på att [Land Y] är ett rikt land skulle det bli mycket lättare för männis- korna att bli bättre och bättre på alla områden " ( Mafud )

Medborgerlig kompetens

Med medborgerlig kompetens uppfattas den totala beredskap en individ utvecklar genom social praktik, kunskaper och erfarenheter för att orien— tera sig i det offentliga livet och för att effektivt och självständigt tillva— rata sina egna intressen. Detta inbegriper å ena sidan en anpassningsa- spekt till samhällets norm- och regelsystem och å andra sidan en tendens att förändra desamma.

”[Jag har lärt mig] hur viktigt det är attfölja reglerna (skratt). Jag har lärt mig massa alltså som tiden när en massa ska fyllas in, hur det ska göras...fast vadjag inte har lärt mig än är varför för det är ingen som kan säga varför... ” (Vera)

”För i början så visste man ingenting. Då satte man sig ner och funderade över vad man skulle säga. Men nu vet man ju vad man håller på med. Vi harju i princip gjort upp en plan. Så man vet ju vad man ska diskutera när man kommer dit. Det gjorde man ju al- drigförr/../ Nu kan man ju vara med om det är nåt stort möte och avbryta och tala om vad man tycker är fel. Förut satt man bara och lyssna och titta ” (Knut)

37 Beteckningen Land Y används istället för det faktiska namnet för att undvika identifieringen.

• Sida 177
•  Original

”Jag tror ju att man ser arbetet på kommunen på ett annat sätt. Man får en annan inblick i deras arbetssätt tror jag. Då kanske man förstår mer vad som händer och sker Att det inte blev som det blev. /.../ Ja vi kommer nog att fortsätta med att försöka få bidragen. Och få bort den här åldersgränsen " (Madelene)

"Det blir lättare att leva i ett samhälle om man har kunskap om hur det fungerar, vad det är för oskrivna regler Det finns regler som är oskrivna, som alla svenskar känner till. Men vi [invandrare] känner inte till dem. Det är det som är viktigt med samhällskun- skap”( Ludmilla )

Föreningskompetens

Med föreningskompetens åsyftas en socialt engagerad persons förmåga att leva upp till de krav som ställs på en, antingen man är en vanlig med- lem i en idrottsklubb eller en förtroendevald politiker. Individens referens i det här fallet är inte primärt den egna personliga vinningen utan utfallet av ens gärningar för medlemskollektivet eller allmänheten. Effekter lik- nande dessa påträffar vi av naturliga orsaker hos de probleminitierade cir- klarnas deltagare.

”Det är väldigt viktigt att vi [som politiker] kan såna här saker och har funderat kring dem. Vi ska ju informera våra väljare bland an- nat...och det är inte alltid så väldigt enkla frågor faktiskt, utan man måste sätta sig in i dem så att man kan lämna riktig information. Det tycker jag är det allra viktigaste som politiker, sen så vet jag in- te om jag personligen har någon nytta ” (Lena)

"Det största målet var ju att försöka få SM tillbaks, i boccia. Och det lyckades vi med. Så nu nästa mål blir att försöka få tillbaks SM i curling. De harju tydligen tagit bort det också. F Har cirkeln betytt något mer för dig personligen?

S. Nej det vet jag inte. Man kanske har läst mer Det är vad man brukar göra. Man tar ju en bok och lägger sig när man ska sova och då blir det ju alltid såna här från SIS U ” (Knut)

Men studiecirkeln i en förening kan också utnyttjas rent taktiskt i syfte att skapa bättre socialisationsbetingelser för medlemmarna. Annorlunda ut- tryckt blir studiecirkeln ett instrument för föreningens/klubbens överlev- nad:

• Sida 178
•  Original

”Det var så att vi nästan skulle lägga ner eller gå över till vänstern för alla var så ledsna på sossarna. Vi tyckte att allt var blä. Men nu har vi läst vad vi står för egentligen ” (Tora)

Social kompetens

En av de mest väldokumenterade effekter som studiecirkeln har för den enskilde deltagaren är det sociala umgänget, samhörighetskänslan och de sociala kontaktnäten som kan bildas eller som man kan ingå i. Studiecirkeln är ett socialt sammanhang där medborgarna får möjlighet att skapa eller utöka sitt sociala nätverk eller organisationskapital.

”Ja största nyttan för mig är det just att jag jobbade med de här människorna att jag känner dem och att jag kommer att ha nytta av det i andra sammanhang när jag kanske jobbar med annat. (.) Men det viktiga är nog den utökade kontakten med andra idrottsle- dare i andra sporter. På hög nivå. Det fyller andra funktioner för mig som cheftränare i Råby att ha det här kontaktnätet" (Jonas)

”Möjligen är väl det då att man har fått ett antal nya kontakter, per- soner framförallt, som man naturligtvis kommer att träjfa då och då. Sånt är alltid viktigt. Ens kontaktnät har ökats ” (Göran) ”Man får samhörighet och hittar nya kompisar. Och man får prata om sin situation ” (AnnMargret)

En samhällsinriktad studiecirkel kan i föreningssammanhang utnyttjas som ett mjukt inskolningsinstrument av nya medlemmar i kollektivets verksamhet genom skapandet av ”vi-anda”:

”Vi är många nya som inte känner varandra. Det har varit bra /.../ man känner mer samhörighet. /.../ Kommit närmare dem som man ska jobba med i fyra år” (Josejin )

Studiemedvetenhet

Deltagande i en studiecirkel kan också stimulera nyfikenheten för vidare studier inom det aktuella ämnet eller något annat område. Möjligen kan detta vara ett utslag av en mognadsprocess och nyvunna positiva erfaren- heter av att studera under annorlunda former än vad man är van vid. Det kan även vara så att studiecirkelns totala pedagogiska miljö erbjuder gynnsamma och av den enskilde uppskattade betingelser för lärande. Ett lärande som är motiverande i sig och sporrar till vidare studier.

• Sida 179
•  Original

"Jag är nöjd. Den här kursen har fått en att vilja lära sig mer. När jag började så tyckte jag att jag kunde ingenting om data” (Margareta)

”Nu tycker jag det är roligt att läsa för det tyckte jag aldrig i sko- lan. Då tyckte jag att det var jättetråkigt" (Petra)

Ingen effekt

Endast en deltagare har gett utryck för att deltagandet inte har gett någon effekt. Delvis kan det bero på att denne saknade motivation för ämnet men känt sig ”tvingad” att delta även i samhällskunskapscirkeln som in- gick i ett större kurspaket.

”Jag tror inte att jag kommer att ha så stor nytta av den rent per— sonligt, eftersom jag är ganska engagerad i ämnet genom mitt fack- liga engagemang. Det ger ingenting extra, men det är i allafall ett intressant ämne. /.../ Jag har redan innan ett fast socialt liv, så jag har inte haft känslan eller behovet av att utöka mitt sociala liv” (Rolf)

Sammanfattning

Deltagarnas berättelser ger ett intryck av att alla har haft stor behållning av de samhällsinriktade studierna och att verksamheten ur deltagarnas synvikel är en stor framgång. Det vi däremot inte känner till är om ökade kunskaper som upplevd effekt också får sitt uttryck i handling eller om de leder till ett konkret socialt engagemang. Av utsagorna att döma synes dock vissa probleminitierade studiecirklars aktiviteter ha lett till förän- dringar som är önskvärda för en viss förening.

• Sida 180
•  Original

• Sida 181
•  Original

Del III

Diskussion

• Sida 182
•  Original

• Sida 183
•  Original

9. Avslutande diskussion och slut- satser

Studieförbundens samhällsinriktade verksamhet skall ha som syfte att bl a stärka människors möjlighet att påverka sina livsvillkor och tillsammans med andra förändra förhållandena enligt egna värderingar och idéer samt att ge stöd och stimulans till ett idéburet studiearbete i folkrörelser och föreningar. Detta slås fast i folkbildningspropositionen. Innehållet i dessa formuleringar uttrycker samtidigt, i koncentrerad form, samhällets syn på folkbildningen och dess betydelse för den enskilde medborgaren och för demokratin i stort. Folkbildningen har historiskt sett alltid stått i en dialektisk relation till rådande politiska, ekonomiska och sociala för- hållanden och verkat under inflytande av förekommande idéströmningar i samhället. En genomgång av tidigare offentliga utredningar vittnar om det frivilliga bildningsarbetets ”nära förbindelse med den folkliga själv- styrelsens idé”. Grundantagandet har alltid varit att upplysta medborgare är en garanti för en välfungerande demokrati.

Den svenska folkbildningens historia är sammanHätad med de sociala rörelsemas historia. Utan överdrift kan folkbildningen uppfattas som ”rö- relsemas” bildningsrörelse; det civila samhällets pedagogiska instrument. Den bygger på och samverkar med frivilliga organisationer vilka har in— tagit en plats i den samhälleliga organisationsstrukturen. Samtidigt bidrar den till en effektivt fungerande samhällsförvaltning via ett mer eller min— dre tydligt formulerat ”socialt kontrakt” från vilket dess uppgifter fram— går. Verksamheter som därför inte inryms i vad som föreskrivs i detta so- ciala kontrakt åtnjuter heller inget statligt stöd. Folkbildningen präglas på grund av sin folkrörelseförankring organisatoriskt och ideologiskt av de tillhörande folkrörelsema i fråga om ”kvaliteter” som ideologi, demo- kratisk värdegrund samt oberoende gentemot myndigheter och kommer— siella intressen. Folkbildningens huvuduppgift har alltsedan det demokra— tiska genombrottet varit att bibringa medborgerlig bildning. Den med- borgerliga bildningen har alltid förmedlats med hjälp av inte minst sam- hällsinriktade ämnen. Englund (1981) har i sina studier av samhällskun— skapsämnet konstaterat ett späningsfält mellan å ena sidan ämnets roll för den sociala ordningen och, å andra sidan, ämnets samhällsförändrande roll, ”i termer av medel för ökat medinflytande”.

Föremål för denna studie har varit de samhällsinriktade studiecirklarna som studieförbunden arrangerar och administrerar. Över 300000 män- niskor (eller nästan en av fem som deltar i studiecirklar) studerar varje år ett samhällsvetenskapligt ämne i studiecirkelform. I den officiella statisti-

• Sida 184
•  Original

ken sammanförs dessa ämnen under ämnesgruppen Samhällsvetenskap, information. Att anordna studiecirklar i samhällsinriktade ämnen uppfat- tas vara en prioriterad verksamhet för folkbildningen.

Syftet med vår undersökning har varit att utifrån några studieförbunds- avdelningars samhällscirklar försöka nå en ökad förståelse för den peda— gogiska processen i just dessa studiecirklar.

i

Bland de intervjuade cirkeldeltagarna i föreliggande studie finns flera ar- betslösa, invandrare och ungdomar jämfört med alla dem som studerar ett samhällsämne i studiecirklar. Alla dessa grupper brukar räknas till kate- gorin ”resurssvaga” eftersom de många gånger saknar reella möjligheter att påverka sin utsatta situation. De statliga målen för folkbildningen ut- pekar just dessa grupper som prioriterade för den statligt finansierade bildningsverksamheten. Gruppen ”invandrare” och hur studieförbunds- avdelningama förhåller sig till den har vi försökt att uppmärksamma mer ingående. Det vi kan konstatera är att långt ifrån alla avdelningar kunnnat för den undersökta perioden redovisa någon speciell verksamhet för den- na grupp. Där sådan verksamhet äger rum framskymtar ett genomgående mönster som tyder på att individer som tillhör någon av grupperna ”ar— betslösa” eller ”invandrare” (eller både och) deltar i samhällscirklar som finansieras med ”särskilda medel”. Ofta anordnas den aktuella cirkeln som en del i ett större studiepaket bestående av flera cirklar i olika ämnen. Cirklama som i regel är avgiftsfria ingår inte i studieförbundens ordinarie cirkelutbud utan tillkommer som ”ad hoc”-satsningar i samarbete med ut- omstående finansiärer. Dessa finansiärer kan t ex vara arbetsmarknads- myndigheter, kommuner eller andra organisationer. Vi kan här inte uttala oss om fenomenets utbredning eller karaktär utöver det vi har haft möj- lighet att studera.

Behovet av bildningsinsatser bland exempelvis arbetslösa och invan- drare existerar och växer i takt med de ökade kraven på den svenska ar- betsmarknaden. Uppgifter från Folkbildningsrådet visar att drygt 5 pro— cent — 18 769 cirklar — av samtliga studiecirklar under 1994/95 anordna- des som arbetsmarknadsanpassade utbildningar för arbetslösa och linan- sierades med särskilda anslag. En annan omständighet är att Folkbild- ningsrådet i sin budget avsätter medel i form av förstärkningsbidrag för deltagare med funktionshinder och deltagare med språkliga och sociala handikapp. Vi ser en överhängande fara i förekomsten av tillfälliga anslag för specialinriktad Studieverksamhet bland prioriterade grupper eftersom dessa anslag riskerar att påverka studieförbundens verksamhet vad gäller just dessa grupper. Detsamma gäller förstås de sk ”öronmärkta” förstärk- ningsbidragen. Enligt vår uppfattning kan dessa resursposter på ett felak-

• Sida 185
•  Original

tigt sätt signalera att verksamhet som inriktas till prioriterade grupper är någonting annat än och skild från den övriga folkbildningsverksamheten och att den kan upprätthållas endast när särskilda medel tillförs. Det kan samtidigt tolkas som att det vore nödvändigt att öronmärka resurser för prioriterade grupper trots att detta är ett uppdrag för folkbildningen. För det har visat sig att studieförbunden nästan alltid lyckas rekrytera priori- terade grupper till sin verksamhet när de har fått extra resurser.

Utan att ta ställning till huruvida öronmärkta anslag är att föredra eller ej vill vi avsluta detta vårt resonemang med följande fråga: Är det verkli- gen nödvändigt att statsmakterna måste anslå särskilda medel för att stu- dieförbunden skall leva upp till sitt uppdrag att anordna verksamhet för prioriterade grupper?

Många invandrarföreningar samverkar med bildningsförbunden och anordnar bl a studiecirklar för sina medlemmar. I denna undersökning har vi inte haft möjlighet att närmare studera sådan cirkelverksamhet. Inte heller kan vi uttala oss om denna verksamhets omfattning och innehåll. Samtliga intervjuade deltagare med invandrarbakgrund underströk vikten av att invandrare ges möjlighet att umgås med svenskar i olika sociala sammanhang. Särskild ”blandade” studiecirklar och ”svenska” förening- ar nämndes som utmärkta exempel på ”mötesplatser”. Det samlade in- trycket från samtalen med cirkeldeltagare med annan etnisk bakgrund är att dessa personer deltar i studiecirklar inte primärt av personliga skäl, dvs av inneboende fritt intresse, utan av yttre nödvändighet. En befogad fråga är om dessa har hamnat i en ”åtgärdsspiral”.

Målgruppsdiskussionen är för övrigt behäftad med vissa problem av etisk natur som gör dess praktiska hantering problematisk. Ett problem när det gäller att belysa rekryteringen av målgruppema är studieförbun- dens obenägenhet att registrera deltagarnas bakgrund. Ingen av de avdel- ningar som besvarade vårt formulär har velat kännas vid någon som helst formell registrering av Cirkeldeltagarnas bakgrund.

De ungdomar som ingick i vår undersökning har antingen deltagit i cir- klar för arbetslösa eller i en cirkel som arrangerades av föreningen de var aktiva medlemmar i. Utan att dra allför vittgående slutsatser av det be- gränsade underlaget verkar det som om ett sätt att få in ungdomar i folk- bildningen är via föreningar som bedriver en stor del av sina aktiviteter i form av studiecirklar.

Ö

Ett ”spänningsfält” mellan kunskap för anpassning och kunskap för fö- rändring har vi kunnat identifiera i våra samtal med deltagarna när syftet med deltagandet i den aktuella samhällscirkeln togs upp.

Studieförbundsavdelningamas enkätsvar rörande målet för den sam—

• Sida 186
•  Original

hällsinriktade cirkelverksamheten innehåller dels en ”profil”,-inriktning dels en gemensam kärna. Som profilerat tolkas ett mål som överensstäm- mer med de bakomliggande rörelsemas ideologiska profil och priorite- ringar. Gemensamma är de mål som alla avdelningar uppger i sina svar och vilka uteslutande handlar om att öka individens kunskaper om sam— hället för en starkare medborgarroll. Medlems- och samverkande organi— sationers Studieverksamhet består uteslutande av studiecirklar med sam- hällsvetenskapligt innehåll anpassat till dessa organisationers (bild- nings)behov och ideologiska inriktning. Just dessa studiecirklar står för majoriteten av de studerade avdelningarnas redovisade samhällsinriktade cirklar medan resten riktas till allmänheten. Det typiska i sammanhanget är att studieförbundet har rollen av samordnare av verksamheten utan nå— got infiytande på vare sig innehållet eller arbetssättet i dessa studiecirklar. Studieförbundet kan när det efterfrågas ställa upp med material och cir— kelledarutbildning. För övrigt är det föreningen som arrangerar cirkeln, som ”definierar” studiecirkelns pedagogiska praxis och verksamhetens ”profil”. Detta bekräftas av både Cirkeldeltagarnas och cirkelledarnas svar.

Den övervägande delen av de intervjuade uppgav att de inte kände till om det fanns någon skillnad mellan de olika studieförbunden. Ofta upp- fattar deltagarna studieförbundens profil som en fråga om visst ämnesut- bud och aldrig som bärare av viss ideologi. I bästa fall nöjde de sig med att påpeka det aktuella bildningsförbundets organisatoriska anknytning till vissa rörelser.

En annan omständighet vi kunnat konstatera med utgångspunkt från vårt material är att långt ifrån alla medlems- eller samverkande förening— ar i ett visst studieförbund bedriver studiecirkelverksamhet som förmed— las via studieförbundet. Långt under hälften av en avdelnings föreningar har ett fungerande samarbete med studieförbundet i fråga. Ett antagande är att antingen existerar dessa föreningar som ”stämpelföreningar” och därmed är inaktiva eller så existerar inget självklart samarbete mellan bildningsförbundet och de föreningar som upptas i dess medlemsregister. Om den organiserade folkbildningen skall lyckas leva upp till sitt upp- drag att ”ge stöd och stimulans” åt föreningslivet återstår en hel del ar- bete att göra från folkbildningsorganisationemas sida i föreningslivet. Undantaget från ovanstående resonemang är studieförbundet SISU som nästan uteslutande bedriver sin bildningsverksamhet bland idrottsrörel- sens organisationer.

Vi har inte haft möjlighet att göra något djupare studium av ämnesinne— hållet i de samhällsinriktade studiecirklarna som avdelningarna har redo- visat i enkäten. En ytlig betraktelse av ämnesbeteckningama samt mål— gruppema tyder på att det förekommer i princip tre slags samhälls- vetenskapliga cirkelinriktningar.

• Sida 187
•  Original

Den första cirkeltypen utgörs av föreningscirklar och behandlar ämnen som direkt anknyter till föreningars behov av kunskaper och kompetens. Deltagarna i dessa cirklar är aktiva medlemmar i sin förening eller orga- nisation och innehar ofta olika förtroendeuppdrag inom denna.

Den andra typen består av de 5 k öppna cirklarna. Dessa vänder sig till den breda allmänheten och syftar till att uppfylla ett behov av orientering kring aktuella samhällsfrågor.

Den tredje typen av samhällsinriktade studiecirklar syftar till att med- dela grundläggande samhällsorientering och medborgerlig bildning till socialt, språkligt och kulturellt svaga personer.

i

Det mest karakteristiska draget i all studiecirkelverksamhet är att den är fri och frivillig. Inte heller kan man föreskriva hur man skall studera i en studiecirkel. Intresset att utföra en handling, som i vårt fall är liktydigt med att delta i en studiecirkel med samhällsinriktat innehåll, kan vara den sammantagna effekten av en rad faktorer som antingen kan ha sin upprin- nelse i en viss social miljö eller också komma från inre behov och motiv som kan vara mer eller mindre medvetna, mer eller mindre artikulerade. Ett motiv framträder nästan aldrig ensamt hos en och samma individ utan som en samling motiv för att tillfredställa olika behov. Denna bild har av— tecknat sig i de intervjuade deltagarnas motivangivelser för att delta i en samhällsinriktad cirkel.

Det är föga originellt att påstå att individen inte existerar i något ”soci— alt vakuum”. I kraft av sin egen personlighet och olika sociala och medborgerliga förpliktelser deltar varje individ i ett samspel som ställer ömsesidiga krav. Även reglerna för detta samspel är föremål för förän- dring. I normala tillstånd fungerar individens relationer till sin omgivning utifrån intemaliserade normsystem. Ett sådant normsystem föreskriver vad som är rätt och fel och vad som är, för att anknyta till studie- cirkelverksamheten, fritt och frivilligt. Individen ställs dessutom inför ständiga valsituationer. I extrema fall påtvingar dock de yttre omständig- heterna nödval. Med detta menas val som individen tvingas till av ren överlevnad trots att man gärna skulle vilja syssla med någonting annat. I situationer av nödval kan t ex arbetslösa riskera att hamna. Detta fram- kom tydligt i samtalen med de cirkeldeltagare som var arbetslösa. Om de hade en reell möjlighet att välja skulle de först och främst vilja arbeta.

Mot bakgrund av denna omständighet får deltagandet i en studiecirkel en annorlunda karaktär och olika innebörd för olika individer. Studie— cirkeln fungerar då i praktiken som en kompensation för icke självförvål- lad sysslolöshet, med allt vad det innebär för den egna självbilden. Om nödvalssituationen förvandlar cirkeln till en kompensatorisk sysselsätt-

• Sida 188
•  Original

ning utesluter inte detta att samma cirkel kan upplevas som en möjlighet; en möjlighet till personlig utveckling, till nya kunskaper, insikter och fär- digheter samt till nya sociala relationer och till nya intressen. Intervjuade deltagare, oavsett motiv, har med tydlig förtjusning framhävt de positiva erfarenheter som cirkelstudierna inneburit för deras vidkommande. För några av deltagarna som aldrig tidigare hade studerat i studiecirkelform har det visat sig att studiecirkeln har blivit ett lämpligt forum för fortsatt förkovran. Det sammantagna intrycket från analysen med utgångspunkt från deltagarnas motiv och upplevda effekter är att cirkelverksamheten kan anses vara en stor framgång. Vad vi inte vet är om de nyvunna erfa— renheterna från studiecirkeln har stärkt individens förmåga att aktivt ar- beta för att påverka sociala förhållanden till det bättre för sig själv och för andra.

i

Ett av syftena med föreliggande undersökning har varit att studera de samhällsinriktade cirklarnas ”inre liv” såsom det gestaltas i deltagarnas berättelser. Med avseende på hur involverade deltagarna är i studiecir- * kelns uppkomst, planering och genomförande framträder — i renodlad form — två skilda cirkeltyper/modeller: en som vi har valt att kalla pro- bleminitierad och en utbudsbaserad. Kännetecknande för den problemi- nitierade modellen är att den uppkommer med anledning av ett upplevt _ behov orsakat av ett faktiskt problem av vilket deltagarna berörs direkt el- i ler indirekt. Utifrån det gemensamma problemet utformas cirkelarbetet och är inriktad på förändring av de faktorer som orsakar problemet. Vanligen tillhör deltagarna ett organiserat kollektiv där studiecirkelfor- men används som en lämplig handlingstrategi. Det ligger därför i sakens natur att alla blir delaktiga i analysen av kollektivets behov och genomfö- randet av de beslut som fattas. Exempel på sådana beslut är att faställa ett visst arbetssätt i studiearbetet eller välja kurslitteratur. Eftersom studie- cirklarna ingår som en naturlig del i föreningarnas verksamhet uppfattas ofta deltagandet som ett medlemsåtagande.

Att vara cirkelledare i en probleminitierad cirkel ställer krav på ledare- genskaper som bygger på gedigna erfarenheter av visst verksamhetsom— råde, organisatorisk förmåga samt förmåga att kommunicera. Studie— gruppen utser som regel en person, som innehar en ledande position, inom föreningen som initierat cirkeln. Dennes roll påminner ibland om en mötesordförandes. Eftersom det förekommer att cirkelsammankomstema äger rum i nära anslutning till ordinarie föreningsaktiviteter som t ex sty— relsesammanträden kan det hända att gränserna mellan dem Byter in i va- randra. Ett antagande rörande de probleminitierade cirklarna med an- knytning till föreningslivet kan vara att gällande former för interaktionen

• Sida 189
•  Original

inom föreningen omplanteras i cirkelsammankomstema. Men även det motsatta förhållandet kan vara giltigt; att studiecirkelns interaktionsmön— ster och umgängeskultur omplanteras och påverkar föreningslivets ar- betsformer. Om detta antagande vore sant ligger det nära till hands att sät- ta likhetstecken mellan studiecirkelpedagogik och föreningslivets sammanträdesteknik. Ett bevis på att folkbildningens och föreningslivets arbetsformer ömsesidigt har inspirerat varandra finner vi i gemensamma traditioner som har kommit att utkristalliseras i en kod vilken föreskriver och reglerar ett fritt, frivilligt och demokratiskt umgänge.

Kännetecknande för den utbudsbaserade cirkelmodellen är att den upp- kommer på initiativ av studieförbunden. Cirkelutbudet är ett resultat av de analyser förbunden gör av de bildningsbehov som allmänheten eller bestämda grupper antas ha. Studieförbunden spelar här en ”ställföreträ- dande” roll och tolkar den enskildes bildningsönskemål genom att erbju- da cirklar med olika innehåll och inriktningar. Varje enskild medborgare har i princip möjlighet att anmäla sig till en cirkel som studieförbunden marknadsför öppet. Individens beslut att delta bygger på ett redan fast- ställt mål som beskrivs i annonseringen av cirkeln. Som deltagare i den cirkel man har valt har individen olika förväntningar beroende på tidiga- re erfarenheter av studiecirklar eller studier överhuvudtaget. Förutom en fungerande social gemenskap ställs det krav på ledarens professionella status i fråga om ämneskunnighet och pedagogisk förmåga. Ledarens roll är central i de utbudsbaserade cirklarna, och då inte enbart som förmed— lare av vissa kunskaper utan även som ”ambassadör” för de ideal och för- hållningssätt studieförbundet och folkbildningen överlag står för. Det handlar om Cirkelledarens ”folkbildarkompetens” och studieförbundens ”profil” vilket primärt är en angelägenhet för folkbildningens organisa- tioner. Från intervjuerna med deltagare från utbudsbaserade cirklar fram- kom att deltagarinflytandet i cirkelns alla faser har varit begränsat till pe- rifera aspekter och att ”samtalet” mellan deltagare och ledare är assy- metriskt. Ledaren är utsedd av studieförbundet och besitter formell ”makt” som ofta uttrycks i termer av tolkningsföreträde och med rätt att fördela ordet i gruppen.

Jämfört med den probleminitierade cirkelmodellen uppvisar den ut- budsbaserade en mindre fiexibilitet i planeringen av arbetsformerna. Beträffande Cirkelledarrollen kan konstateras en grundläggande skillnad som hänförs till dennes bakgrund och relation till deltagarna. För övrigt är den upplevda bilden av Cirkelledarrollen samstämmig i de fiesta delta- garnas berättelser. Ledaren har varit en diskussionssamordnare, idégiva- re och intresseväckare. Detta utesluter emellertid inte att interaktions- mönstret mellan ledaren och deltagarna har mycket gemensamt med den traditionella lärar-elev-interaktionen. Det kan inte förnekas att vissa män—

• Sida 190
•  Original

niskor söker sig till studiecirklar för att de vill bli ”undervisade” av någon som är specialist på ett område.

Ö

Tiden fram till första sammankomsten präglas av ett informellt samta- lande genom vilket individen försöker förankra sitt beslut om deltagande i studiecirkeln till sin omedelbara privata livssfär. Denna aktivitet är ge- mensam för både dem som i egenskap av medlemmar skall delta i en för— eningscirkel och dem som anmäler sig till en öppen cirkel helt privat. I cirkelsammankomsten förs samtalet i en mer eller mindre tydligt struktu- rerad offentlighet styrd av regler och konventioner i syfte att skapa och omskapa den sociala verkligheten. Den typiska arbetsformen för de sam— hällsinriktade studiecirklarna har visat sig vara den tidsbestämda åter- kommande sammankomsten. Analysen av arbetssättet har gjorts med ut— gångspunkt i dels inlärningsfaktorer, dvs faktorer kring vilka studie— arbetet utformas, dels lärandeaktiviteter genom vilka det pedagogiska stoffet bearbetas och lärs in (arbetssätt). Som inlärningsfaktorer har iden- tifierats cirkelledaren, det tryckta studiematerialet, studiekamraterna, fö- reläsningen, studiebesöket samt biblioteket.

Studiematerialet i form av kursbok förekommer i nästan alla studiecir- klar och har haft funktionen av både faktaförmedlare och diskussionsun- derlag. Det framkom inte klart i intervjuerna om ”boken” har använts på ett medvetet reflekterande sätt som blott en text bland andra. Snarare ver- kar det som om kursboken uppfattas som normgivande för det den be— handlar. I vissa fall utgör kursboken ett slags nav kring vilket samman- komstema utformas. Det är boken som definierar cirkelns kursplan, antal träffar och även föreskriver inlämingsaktiviteter. Ju mer ”pedagogiskt” upplagt studiematerialet är desto större blir fixeringen vid detta. Med pe— dagogiskt menas om innehållet organiseras i relation till sammankom- stemas längd, om det innehåller instuderings- och diskussionsfrågor samt om det förutsätter bestämda arbetssätt. Ett sådant studiematerial står med andra ord för cirkelarbetets inramning. En skillnad tycker vi oss dock märka när deltagarinitierade och studieförbundsinitierade cirklar jämförs beträffande förhållandet till kursboken. De förra tycks vara mer flexibla på så sätt att man i mindre utsträckning är bunden till ett visst studiema— terial. Flexibiliteten kan även uttryckas i större benägenhet att välja andra arbetsformer än de gängse. Som sådana identifierades i intervjumaterialet studiebesök, öppna föreläsningar samt samverkan med andra studiecir— klar som behandlar gemensamma frågor. Detta förekommer dock i myck— et begränsad omfattning. Ett konstaterande i sammanhanget är den totala frånvaron av elektroniska/audiovisuella läromedel i cirkelarbetet, med undantag, av naturliga skäl, för datacirklarna.

• Sida 191
•  Original

Vid en närmare betraktelse finner man att den konkreta utformningen av cirkelarbetet har varit underställd vissa ramfaktorer, som t ex antal stu- dietimmar per sammankomst, tillgång till studielokal och även begrän- sade resurser, vilka minskar gruppens pedagogiska handlingsutrymme. Trots detta visar det sig att en av studiecirkelns fördelar ligger i dess självständighet gentemot den formella utbildningens centralt fastställda studieplaner och annat regelverk. Detta förhållande gör studiecirkeln mindre sårbar av yttre ramar men mer avhängig av studiegruppens sam- lade förmåga och kreativitet till fungerande alternativ.

Studiekarnratema utgör för de flesta deltagarna en omistlig resurs och deras kunskaper och erfarenheter värderas högt. Frånvaron av konkurrens om betyg och kunskapskontroll skapar ett samarbetsklimat som har sin grund i ömsesidig respekt och mottaglighet för varandras bidrag till det gemensamma kunskapssökandet. Just på grund av detta får ledarens roll ett annorlunda innehåll än den traditionella kunskapsförmedlarens med ensamrätt till sanningen. Att deltagarna ger ledaren en medstuderanderoll — en like bland likar — kan gissningsvis vara ett särskilt framträdande drag för de samhällsinriktade cirklarna där ämnesinnehållet bygger på olika antaganden om verkligheten vilket förutsätter personliga ställningstagan- den.

i

Människan är involverad i en lärandeprocess som varar hela livet igenom. Denna process är på grund av sin komplexitet en svårfångad företeelse. I de undersökta studiecirklarna dominerar det fokuserade samtalet i form av målinriktade, tidsbestämda och strukturerade diskussioner i studie- gruppens interaktion. Men det förekommer, fast i mycket mindre ut- sträckning, också andra arbetssätt i lärandesyfte, som dock verkar vara mera beroende av vilken typ av studiecirkel det är fråga om. Detta är in- dividuella redovisningar av ett visst ämne, samarbete i små grupper kring en uppgift under cirkelsammankomsten (men aldrig mellan samman- komstema) samt ”konfrontationer” med ””verkligheten”. Gruppen ställs då inför verkliga situationer som vanligen anknyter till behandlade frågor under sammankomstema. De intervjuade uppger därutöver självstudier och besök på biblioteket som andra sätt att ”kunskapa”. Självstudier i meningen inläsning av ett visst material hemma inför sammankomsten ingår inte i de undersökta deltagarnas studierutiner. Inte heller utnyttjas biblioteket i cirklarna på ett medvetet sätt i lärandearbetet. Trots detta in- tar biblioteket en framträdande plats i deltagarnas föreställningsvärld som en självklar resurs för självbildning.

Samtalet som lärandeaktivitet i de samhällsinriktade studiecirklarna är den förhärskande metoden. Dess dominerande ställning är troligen äm-

• Sida 192
•  Original

nesbunden och har tydlig fokus på en ofta gemensam fråga. När underla- get för samtalet är förmedling av fakta kännetecknas interaktionen av ett fråga—svarsmönster. I annat fall utgår samtalet från deltagarnas erfarenhe- ter och uppfattningar och blir därmed reflekterande till både innehåll och struktur. Beroende på det pedagogiska stoffunderlagets ursprung kan samtalet karakteriseras som studiematerialbaserat, ledarbaserat, pro- blembaserat samt deltagarbaserat. Dessa samtalstyper skiljer sig från va- randra i ytterligare ett avseende. I studiecirklar som är kunskapsinriktade handlar samtalet om att presentera och utbyta information. I de cirklar som är inriktade på handling avslutas samtalet alltid med en avrundning- spass i avsikt att, utifrån framförda synpunkter, fatta beslut om konkreta åtgärder gruppen skall utföra.

Slutord

Vuxnas val att studera i en studiecirkel är en medveten handling som för— etas mot bakgrund av individens totala sociala situation och livserfaren— heter. Detta anger inte enbart vilka behov individen har för att lära sig de kunskaper och färdigheter som bedöms utvecklande och ändamålsenliga i ett vidare samhälleligt sammanhang. De bestämmer handlingsutrymmet och de möjligheter som individen har till sitt förfogande för att agera. Valet av studiecirkeln som forum för lärandet torde vara avhängigt de motiv individen har med sina studier och de föreställningar man hyser om cirkelns arbetssätt. Arbetssättet förväntas motsvara den egna lärstilen. Deltagarnas berättelser utmålar studiecirkeln som en pedagogisk form med i vissa avseenden unika drag jämfört med andra institutionella for- mer. Studiecirkeln är en, numerärt sett, liten social grupp som delar sam- ma intresse. Dess fria och frivilliga karaktär, utan prestationstryck och be- tygshets, gör den mer lämpad att i praktiken utgå från deltagarnas förutsättningar och behov. Studiecirkeln sägs också i intervjuerna präglas av en ”lättsam stämning” och en ”smidighet” i uppläggningen av studie— arbetet. Där studiecirkeln uppges vara underlägsen kompetensgivande ut- bildningar är i studiernas intensitet vilket dock kompenseras av gruppge- menskapen och det demokratiska samtalsklimatet. För individer med kort utbildning uppfattas cirkelns pedagogiska miljö som en ”inkörsport” till vidare formella studier.

Det är ett ontologiskt axiom att människan lär sig av dels anpassning- en till miljön, dels av sin drivkraft att utveckla sig själv och förändra sina livsbetingelser. Hela denna process är en meningsskapande aktivitet som bygger på ständiga tolkningar av världen och av individens relation till denna. Studiecirkeln — den samhällsinriktade studiecirkeln — omvandlas

• Sida 193
•  Original

då till en arena inom vilken en meningsfull konstruktion av den sociala verkligheten äger rum. Ty lärandet sker alltid inom en bestämd kontext och i vissa sammanhang i interaktion med andra. Så ock i studiecirklar.

Sammanfattningsvis kan den samhällsinriktade studiecirkeln, såsom den framträder i denna studie, liknas vid ett offentligt torg där samtalet fokuserar på frågor som det offentliga livet betingar. Att delta i detta sam- tal på lika villkor blir möjligt i en studiecirkel. Studiecirkeln har kommit att delvis ersätta andra tiders offentliga mötesplatser. I mötet med andra belyses och bearbetas kollektiva problem. Med hjälp av de erfarenheter, kunskaper och värdeperspektiv som bryts mot varandra under samtalet försöker människor orientera sig i tillvaron genom att skapa en mening och eventuellt finna former för gemensamma problemlösningar. Mot bak- grund av vårt material kan, avslutningsvis, sägas att studiecirkeln utgör en yttre offentlighet inom vilken samtalet förs i en skämingspunkt mellan det personliga och det offentliga.

• Sida 194
•  Original

Referenser

Alvesson, Mats och Sköldberg, Kaj (1994): Tolkning och reflektion. Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur Andersson, Eva; Laginder, Ann—Marie; Larsson, Staffan; Sundgren, Gunnar (SOU 1996:47): Cirkelsamhället. Studiecirklars betydelser för individ och lokalsamhälle. Stockholm: Utbildningsdeparte- mentet Englund, Tomas (1981): Samhällskunskapsämnet och medborgarfostran - inför ekonomisk demokrati. I Lundgren U.P., Svingby, G., Wallin, E. (red.): Innehållsrelaterad pedagogisk forskning, s. 55—90. Rap- port 14 från forskningsgruppen för läroplansteori och kulturrepro- duktion. Högskolan för lärarutbildning i Stockholm. Institutionen för pedagogik. Folkbildningsnytt, nr 2/96: Information från Folkbildningsrådet. Folk— bildningsrådets anslagsframställning för budgetåret 1997 samt Del— rapport om 1995/96 års utbildningar för arbetslösa. Jonsson, Jan 0. & Gähler, Mats (1995): Folkbildning och vuxenstudier. Rekrytering, omfattning, erfarenheter. SOU 1995:141: Delbetän— kande av Utredningen för statlig utvärdering av folkbildningen. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Marton-Dahlgren—Svensson-Säljö (1977): Inlärning och omvärldsupp- fattning. Stockholm: Almqvist & Wiksell Förlag AB.

Marton-Hounsell-Entwistle (1995): Hur vi lär. Kristianstad: Rabén Pris— ma (andra upplagan) Mattsson, Peter (1995):Generativt lärande. En miljöpedagogisk studie av kunskapsintensiva industriföretag 1991—1993. Stockholm: Industri— litteratur. Naeslund, Lars (1991): Vuxnas liv och lärande. Högskolan för lärarut— bildning i Stockholm, Institutionen för pedagogik: Forskningsgrup— pen för vuxenpedagogik.

Proposition 1990/91:82. Folkbildning.

SOU 1993:64: Frågor om folkbildningen. Betänkande av Utredningen om utvärdering. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Statistik 1991/92 — 1992/93. Studieförbundens verksamhet. Folkbild- ningsrådet. Svensson, Alvar. (1994): Vilka deltar i studiecirklar? . Rapport från en

undersökning av deltagare i studieförbundens cirkelverksamhet hösten 1992. Folkbildningsrådet.

Svensson, Per-Gunnar & Starrin, Bengt. red (1996): Kvalitativa studieri teori och praktik. Lund: Studentlitteratur '

! l i

• Sida 195
•  Original

Thång, Per Olof (1984): Vuxenlärarensförhållningssätt till deltagarerfa- renheter. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis (Göteborg Studies in Educational Sciences 47) TIDSSPEGEL (Nr 2/94). Medborgarskolans tidskrift. Uppsala. U l994z03. Statens utvärdering av folkbildningen 1996 (SUFO 96). Sta- tistiska uppgifter om studieförbund och studiecirklar. Årsbok om folkbildning (1995): Forskning och Utveckling. Stockholm: Föreningen för folkbildningsforskning. Ödman, Per Johan (1979): Tolkning, förståelse, vetande. Hermeneutik i teori och praktik. Stockholm: AWE/Gebers.

• Sida 196
•  Original

Bilaga

BILAGA. Sammanställning av undersökta avdelningars samhällsinriktade studiecirklar i urval efter rubrik, målgrupp, medarrangör och antal deltagare för perioden 1992—1995.

Cirkelns rubrik Målgrupp Antal Män Kvin- Studie deltagare nor förbund 1992/93 Paris Pensionärer 25 15 10 Mbsk storstads- förort Minnesträning Seni ldementa 10 5 5 _”— Din kommun är Din Moderater 6 6 — —"— EG — Ja eller Nej Personalen 4 — 4 — ”— Kandidatskolan Moderata förtroendevalda 17 l 1 6 —”— Sverige i Europa Moderater i (Storstadsförort) 10 6 4 —”— Föreningskunskap Kören 12 — 12 Mbsk— medelstor stads— kommun ”Gör en tidning” Uppgift saknas 4 4 — — — Ja till EU Moderaterna 17 9 8 —"— Kommunikationsteknik Allmänheten 12 9 3 —”— Datautbildning Allmänheten 8 8 — —”'— Jägarskolan Allmänheten 10 8 2 —”— ”Bättre tider” Idrottsklubbsaktiva 12 9 3 SISU— centralen i glesbygd Temakvällar Idrottsklubbsfunktionärer 10 9 l —”— ”Samla laget” Fottbollsaktiva 7 1 6 —”— Utveckla ungdoms- hockeyn Styrelsen 10 9 ] -”— Snöskoterledare—steg l Ledare 5 5 — —'”— "Rygghälsa för Dig" Motionärer 13 13 -— —”— ”Hole in one”” Golfaktiva 7 7 — —"— ”Kick off” ” — Fotboll Aktiva ungdomar 9 9 — — ”— Vår trygghet Sjukhusanställda 8 — 8 ABF- centralort i glesbygd Bli äldre i (-) Pensionärer 10 4 6 —"— ”3 x rättvisa" Handelsanställda 6 — 6 —”— Sverige och EG Allmänhet 7 5 2 -”— Nycklar till arbetsmiljön LO-medlemmar 9 7 2 _"— Ädelreformen Pensionärer (PRO) 12 6 6 —”— Datorn och jobben Allmänhet 8 4 4 —”— Kommunalpolitik S-ledamöter 9 8 1 —”— Barns rätt att utvecklas Daghemspersonal 14 — 14 —”——

(Kommunal avd.—)

• Sida 197
•  Original

Cirkelns rubrik

Målgrupp

Antal deltagare

Män Kvin- nor

Studie förbund

Kompostera mera Bybor 5 SV— norrlands- kommun

I samhället Utvecklingsstörda 5 3 2 —”— I Europa Folkpartister 9 4 5 —”— Vår rätt att äga skog Skogsägare (LRF) 11 11 — —”— Kommunalpolitik Centerpartister 10 8 2 —”— Kvinnoliv i Norrbotten Centerkvinnor 7 — 7 —””— Finn Finland SPF—föreningen 14 2 12 _”— Tjejboken Unga tjeer 7 — 7 —"— Föreningskunskap HSB bostadsförening 8 2 6 —'”—

1993/94

Wien Pensionärer 30 13 17 Mbsk EG-kunskap Moderater 12 6 6 —””— Din kommun är Din Moderater 6 6 — —"— I Europa Moderater 1 8 1 2 6 —”— Kandidatskolan Moderata förtroendevalda 15 10 5 —”-—

Argumentationsteknik Moderata nämndemän 4 4 — —”— Åland/Litteratur Vävcirkeldeltagama 5 — 5 Mbsk— medelstor stads— kommun

Föreningskunskap Kören 6 — 6 —”— Det kommunala nämndearbetet Moderaterna 20 12 8 _”— Landskap/Småland Röda Korset 10 5 5 —”— Datautbildning Lärare 9 3 6 ——”— Kustskeppare Allmänheten 16 13 3 _”— Datautbildning Arbetslösa 12 8 4 —”— Aktiekunskap Allmänheten 16 13 3 _"— "Planering" Ledare 12 10 2 SISU- centralort i glesbygd Ny i förening Balettföreningstyrelsen 9 — 9 Fotbollsskolan Ledare 5 5 — Ansvar för personal/ Valberedningen 4 4 — ledare En cup Föräldrar till U-spelare 6 5 1 ””Se om Din klubb” Styrelsen i HIF 8 5 3 Strategi och fram- Folkets hus styrelsen 12 7 5 ABF- tidsvisioner centralort i glesbygd Föreningskunskap FMLS-medlemmar 6 5 1

DATA-fortsättning Almänheten 8 3 5

Våra 6—årigar — Daghemspersonal 13 — 13

På väg till skolan (Kommunalsektionen)

• Sida 198
•  Original

Cirkelns rubrik Målgrupp Antal Män Kvin- Studie

deltagare nor förbund

På färd mot framtiden Kommunalanställda 8 3 5 Sverige och EG Pensionärer (PRO) 9 4 5 Kyrkopolitik S-medlemmar 17 5 12 Deklaration Metallanställda (Metall) 8 8 — DATA steg 4 Metallanställda (Metall) 8 8 — Ny i förening Utvecklingsstörda 6 2 4 SV- norrlands- kommun Lokal handl.program Centerpartister 7 3 4 —”— Presentera politiken Centerpartister 9 7 2 _”— Presentera politiken Folkpartister 9 5 4 —”— Kvinna Du vågar Centerkvinnor 8 — 8 —”— Kulturvård i skogen Skogsägarna 14 12 2 _"— Föreningskunskap SFF:s styrelse 4 2 2 —”— EU Centerpartister 7 6 1 —"—

1994/95

Mervetare Kvinnor 4 — 4 Mbsk Din kommun är Din Moderata nämndemän 6 6 — —”— SamhällskunskapI Invandrarkvinnor/ 8 — 8 —”—

Invandrarkunskap Svenska kvinnor

Föreningskunskap Kören 10 — 10 Mbsk— medelstor stads— kommun Konsthistoria Allmänheten 10 — 10 —”'— Landskap/Åland Vävcirkeldeltagama 5 — 5 —'”— Guideutbildning Guideföreningen 8 — 8 _”— Kina Allmänheten 14 7 7 —”— Datautbildning Allmänheten 8 5 3 —”— Yrkesskeppare Allmänheten 5 3 2 _”—

Föreningsutveckling Ishockeyklubbsstyrelse 10 9 1 SISU— centralen i glesbygd

Sponsorboken Marknadsföringsboken 4 4 — _”— Att arrangera alpina AK:s arrangörsgrupp 6 6 — —”'—

tävlingar

”Sätt framtiden på SK:s styrelse 7 7 — —”—

dagordningen”

Idé blir verklighet DK:s musikutvgrupp 5 2 3 —"— Generation 2000 Balettföreningens dansråd 10 — 10 —"— Idrotten och skatten Balettföreningens 4 - 4 _”—

ekonomisektion

Att fånga buskryttare Ridklubbens U—sektions- 4 — 4 —”—

medlemmar

Korpen mot 20-hundra Styrelsen 7 4 3 —"—

• Sida 199
•  Original

Cirkelns rubrik Målgrupp Antal Män Kvin— Studie deltagare ner förbund

Arbets glädje Kemmunalanställda 15 15 AB F- och effektivitet centralort

i i glesbygd

EG och maten Keep.medlemmar 8 — 8 _”— (Konsum) Utvärdering av kom— S-lokalpolitiker 9 4 5 —"— munens skolplan Löneavtalet Kommunalanställda 8 1 7 —”-

' Föreningskunskap LO-styrelse 15 10 5 —”— ) DATA steg 1 Allmänheten 9 6 3 —”— ) Praktisk samhälls— Allmänheten 8 3 5 —”—

) kunskap Styrelsens samordnade ABF:s styrelse 11 5 6 —”— arbetsuppgifter Styrelsen i arbete HSB:s styrelse 5 4 l —”— Föreningskunskap SPFzs styrelse 6 4 2 SV-

norrlands- kommun

Presentera politiken Centerpartister 11 7 4 _”— Synen på äldre dar SPFzs styrelse 15 5 10 —”— Alla tiders skog Skogsägare (LRF) 10 10 — _”— Byns utveckling Bybor 7 2 5 Att stödja människor Brottsofferjourens 8 5 3 i kris medlemmar Din gård i EU Lantbrukare 8 7 ] _”— Känslor Arbetslösa kvinnor 7 — 7 —”'—

* Tyvärr har inte alla avdelningar lämnat de uppgifter som efterfrågades i ”frågeformulär B”. Istället för en detaljerad cirkelvis framställning valde en del att redovisa sin samhällsinriktade cirkelverksamhet ämnesvis. Utan att utesluta ett eventuellt missförstånd om vad formuläret ef- terlyste antar jag att orsaken till den uteblivna informationen har varit det tidskrävande arbetet i att leta bland gamla listor i avdelningarnas arkiv. ABF-avdelningama i storstadsförort och i medelstor stadskommun redovisade sina samhälls- cirklar för de aktuella perioderna i ämnesgrupper, dock utan att ange målgrupper. I tabellen nedan visas, som ett exempel, en sammanställning av de samhällscirklar som ABF-avdelning- en i storstadsförort har angivit.

• Sida 200
•  Original

Sammanställning av ABF-avdelningens i storstadsförort samhällscirklar under perioden 1992—1995. Antal cirklar Ämne 92/93 93/94 94/95 Arbetsmiljö 2 3 3 Avtalsfrågor — 1 16 Fackliga frågor 10 6 3 Arbetsliv — l 1 Företagsdemokrati 4 — — Info, media 6 2 — Juridik 1 — — Folkrörelser — 1 2 Föreningskunskap 10 10 9 Intemat. frågor,EU 49 27 19 Kommunala frågor 5 6 6 Politiska ideologier 6 5 — Invandrarna och valet — — 7 Handikappfrågor 3 2 1 Övr. sociala ämnen 5 10 13 Samhällskunskap 2 3 4 Miljövård 14 12 14 Arbetslivsorientering 5 l — Svenskt samhällsliv — — 5 Deklaration 2 l — Totalt 124 91 103 Antal timmar totalt 3.873 3.468 3.329 Timmarper cirkel 31,2 38,1 32,3 Antal deltagare 935 667 768 Kvinnor 509 334 449 Deltagare per cirkel 7,5 7,3 7,5

En annan avdelning — SISU i medelstor stadskommun — valde, istället för den begärda detalj— redovisningen av sina samhällscirklar under de senaste verksamhetsåren, att skicka endast en sammanställning av studiecirklar riktade till gruppen ”invandrare” under 94/95. Dessa cirklar arrangerades av en enda idrottsförening och en antydan om vad de innehöll kan man exem- pelvis få av följande rubriker: ”Att vara flykting", "Svenska seder och bruk”, ”Att leva med islam”, ”Tillsammans i det svenska samhället”.

• Sida 201
•  Original

Rockmusik som folkbildning

en kvalitativ undersökning av studie- förbundens musikverksamhet

av Thomas Öhlund

• Sida 202
•  Original

• Sida 203
•  Original

Förord

Denna rapport är en redovisning av en studie utförd inom ramen för den statliga utvärderingen av folkbildningen SUFO 96 (Dir 1994:12). Studien är en kvalitativ undersökning av studieförbundens öppna verksamhet för t populärmusik. Studien syftar till att fördjupa kunskapen om vilka läro- processer som ingår i rockspelandet beroende av hur studieförbunden har , organiserat musikverksamheten och hur deltagarna, rockbanden, upple- * ver musicerandet i en studiecirkel i studieförbundens regi. , Projektet är en självständig del i statens utvärdering av folkbildningen * och utgör tillsammans med övriga projekt ett underlag till Utbildnings— ) departementets utvärdering. Projektet påbörjades 1 februari 1995 och av-

slutades i augusti 1996.

Jag vill ge ett stort tack till Agneta Charpentier och Lars Göransson för deras insatser och stöd. Jag vill även tacka referensgruppen för de lärorika l diskussioner och synpunkter som de har gett under studiens gång och då ' speciellt professor Roger Säljö för en aldrig sinande intellektuell skärpa.

Stockholm, augusti 1996. Thomas Öhlund

• Sida 204
•  Original

Författaren

Thomas Öhlund, f. 1959. Fil. Lic och doktorand vid institutionen för Socialt arbete, Umeå Universitet. Innehavare av HSFRs doktorandtjänst i ungdomskultur 1990—1993. Ungdemsforskare, utredare och sakkunnig vid Ungdomsstyrelsen (fd. Statens ungdomsråd) 1993—1996. Arbetar som konsult och håller på att slutföra sin avhandling om ungdomar med soci- ala problem, deras kulturer och möte med socialarbetare i boken Norma- liseringspraktiker i det moderna samhället. Har sedan mitten av 1980-ta- let forskat om ungdomar med inriktning på ungdomskultur, rockmusik och sociala problem. Publicerat en rad artiklar inom dessa forskningsfält. 1988 publicerades Rockbandet — kultur och läroprocess hos en kamrat— grupp i yngre tonåren (lic. avh.). Fungerat som redaktör för antologiema Ungdomsforskning — kritik, reflektioner och framtida möjligheter (1994) och K rokig väg till vuxen — F yra forskare om fritid, massmedia, skola och arbete (1996). Projektledare och utredare för ett regeringsuppdrag redo— visat i rapporten Svensk ungdomsforskning — inriktning, organisation och finansiering (Dnr 39-284/95).

• Sida 205
•  Original

Del I

Del II

Del III

lnnehållsförteckning

Ungdomars uppväxt i det moderna samhället

Inledning

— ungdomstiden i det moderna samhället — ungdomskulturernas framväxt — ungdomars identitetsarbete — fritidens betydelse under ungdomars uppväxt

Undersökningen — syfte

Forskning om rockmusik

Rockmusik — adolescens och modernitet — ett perspektiv på samhällets modernisering — rockmusikens funktion i ungdomars identitetsarbete — läroprocesser i rockmusiken — olika typer av lärande

Rockmusik som alternativ läroprocess och kom- munikation

— gruppens kultur — repetitionerna

— relation till ungdomskulturen — relation till föräldrar och skola

— alternativt lärande

Studieförbundens musikverksamhet

Folkbildningsperspektivet och organiseringen av musikverksamheten

Medborgarskolan Studiefrämjandet

ABF

207

209 209 210 211 212

215 215

217

219 219 222 223 224

227 227 229 230 231 232

233

235 235 243

• Sida 206
•  Original

6 Musikverksamhetens utformning Medborgarskolan Studiefrämjandet, musikhuset Tryckeriet i Sundbyberg ABFs musikverksamhet i Fryshuset Musikverksamheten i Fryshuset Reckgruppen WOOD

Del IV Avslutande diskussion 7 Rockmusik som folkbildning

Referenser

Bilaga 1

255 255 259 266 270 282

291 293 299

301

• Sida 207
•  Original

Del 1

Ungdomars uppväxt i det moderna samhället

• Sida 208
•  Original

• Sida 209
•  Original

Forskning om rockmusik

• Sida 218
•  Original

• Sida 219
•  Original

Studieförbundens musikverksamhet

• Sida 234
•  Original

• Sida 235
•  Original

——m:—r3)>

40 20

"IS—18 19-21 22-25 31-35 35-

Källa: ABFs utvärdering 1992/93.

Rockverksamhet kräver en rad resurser, i form av instrument och utrust- ning. Det viktigaste är dock att ha en lokal där man kan repetera. Nästan alla band inom ABFs verksamhet delar rep-lokal med ett, två eller tre an— dra band. Detta skapar givetvis en del problem. De problem som uppges är följande: ”städningen, lån av grejor utan lov — förstörelse. Problem med reptider, kommunikationen mellan banden, etc.” Jag tolkar de upp- räknade problemen som en del av bandens sociala lärande. Att dela rep- lokal innebär att vara tvingad till att lära sig att samarbeta om rep-tider och all den utrustning som finns i lokalen, att respektera andra bands olik- heter vad gäller genre och ungdomskulturell stil. Banden uppger också att samarbetet mellan banden fungerar bra, 270 av 310 personer svarade i ut— värderingen att samarbetet är bra.

De flesta cirkeldeltagarna delar lokal med minst 2 andra band, 185 per- soner uppger att de ingår i ett band som delar lokal med två andra band. 95 personer uppgav att de delade replokal med ett annat band.

• Sida 272
•  Original

Figur 2. Antal personer som ingår i band som delar lokal

200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0

—m:—r3)>

inget band

Källa: ABFs utvärdering 1992/93.

1 band 2 band

3 band

De fiesta, 181 personer, uppgav att de spelade i ett band som repeterar un- gefär två gånger per vecka. Medan 72 personer spelade i band som repe— terar en gång per vecka och 43 personer ingick i band som repeterade tre gånger per vecka.

Figur 3. Antal medlemmar i band och antalet repetioner per vecka

200

" 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0

—mn3)>

e P e t I

t i

o n e r

1/mån. var 14:e dag

Källa: ABFs utvärdering 1992/93.

1 /vecka 2/vecka 3/vecka 4/vecka

• Sida 273
•  Original

Cirkeldeltagarnas synpunkter på verksamheten kan delas in i två olika grupper. Synpunkter som rör musikverksamheten är nästan odelat positi- va medan lokalerna som används kritiseras.

Att lokalerna är och kan vara ett problem för musikverksamhet är gan- ska vanligt. Musikverksamhet ställer speciella krav på de lokaler som an- vänds. Ett första och oavhängigt krav är att musikvolymen inte stör grannhusen. Ett annat är att rum och faciliteter är så stora att utrustning, PA-anläggning och förstärkare ryms. Hur många musikhus är inte place— rade i olika industriområden eller i nedlagda fabriker? Dessa lokaler pas- sar å ena sidan för musikverksamhet på grund av sin avskildhet från bo— endehus. Å andra sidan är de sällan utrustade med tillräckliga toaletter eller med ordentlig värme. Om musikhusen även är belägna avsides, ökar dessutom inbrottsrisken.

Bandens synpunkter på ABFs information är nästan odelat positiv, 266 personer tycker att den är bra medan 31 personer tycker att den är dålig.

Hur kan då de olika bandens deltagande i ABFs musikverksamhet be- skrivas? De representerar en rad musikstilar, allt från rock och blues, soul/funk över reggae, afro och latin till hårdrock och death— och trash- metal. Alla utom 48 personer spelade inför publik från ganska sällan till en gång per vecka. Spelningarna är många gånger inte speciellt inkomst- bringande utan ett sätt för att överhuvudtaget få komma ut. 227 personer svarade att de skulle vilja ha hjälp av ett produktionsbolag då de bokar spelningar och turnéer etc. Av de som inte hade ett behov av en sådan hjälp själva fanns band som antingen menade att de var bra på att ordna spelningar eller inte hade ett behov av hjälp därför att de inte spelar ute. Omkring 50 personer uppgav att de aldrig uppträder inför publik. Det finns dock en ambition eller dröm hos många av bandens medlemmar att lyckas, att slå igenom. Av de 161 personer som betraktade sig som ama- törer, svarade omkring 100 personer att de hade en målsättning att bli se- miprofessionella eller professionella. Nedan visas i figur 4 hur bandmed- lemmarna ser på sin egen status och vilken målsättning de har inför framtiden.

• Sida 274
•  Original

Figur 4. Medlemmars syn på om bandet är amatörer, semi-professionella eller professio- nella och vilken målsättning man har

180

% lVi betraktar oss som:

160 T' ?. lVi har målsättningen att t %* 140 bli: .;

120] 100

amatörer semi- professionella professionella

Källa: ABFs utvärdering 1992/93.

Av alla cirkeldeltagare, 310 stycken, tyckte bara 5 personer att ABFs in- förande av ”verklighetsprincipen” var mycket sämre än den tidigare ”re- gelprincipen”. Banden är också mycket positiva till kraven på att de ska göra en skriftlig och musikalisk redovisning och en utvärdering av sina cirklar. ABFs krav på att cirkelledaren ska gå en ledarutbildning upplev- des också positivt. De ungdomar som har hunnit gå cirkelledarutbild- ningen, har spridit sina nya kunskaperna tillbaka till de egna bandmed- lemmarna. Ett konkret resultat är att ledaren utbildats på att spela in på en porta-studio, vilket kommer det egna bandet tillgodo.

banddagboken - banden om sitt lärande

Alla band får skriva i en sk banddagbok där bandets olika aktiviteter un- der en vecka beskrivs. De banddagböcker som redovisas nedan är ett ur- val från ABFs musikverksamhet på Fryshuset under verksamhetsåret 1994/1995. Genom böckerna ges en översiktlig bild över bandets ter- minsvisa lärande samtidigt som medlemmarna tvingas refiektera över lä- roprocessen. Det är givetvis skiftande kvalite' på dessa banddagböcker, från att vissa skrivs av bandets cirkelledare, till att de diskuteras igenom av bandmedlemmarna. En del är skrivna för hand och kanske fåordiga

• Sida 275
•  Original

medan andra är skrivna på dator och har laserutskrifter. Många dagböck- er har som bärande terna vad som görs under bandens repetioner, anting- en redovisas vart och ett av varje repetionstillfälle eller vad som sker veckovis eller under en månad. Repetionernas grund är, med en viss självklarhet att på olika sätt spela tillsammans, att lära sig nya låtar, an- tingen egenkomponerade eller andras. En del av banden ägnar dessutom mycket tid till att träna in olika detaljer i olika låtar, andra försöker kan- ske träna upp körsången eller utprova i vilken genre, eller i vilket ”groo- ve” en särskild låt ska spelas i. Vidare ägnas tid åt att repetera in en re- pertoar till kommande spelningar antingen man spelar ute sällan (kanske en gång per år eller termin) eller ofta, t. ex, en gång i veckan eller i må— naden. Att döma av de språkliga skillnader som finns i banddagböckerna kan man ana olika sociala bakgrunder hos de som ingår i verksamheten. I böckerna beskrivs hur spelandet är intimt förknippad med andra kringlig- gande aktiviteter där banden utvecklar kringkunskaper, till exempel olika slags inspelningar, både med kassettbandspelare och i en inspelningsstu- dio. Genom studieo-inspelningar introduceras digitala inspelningstekni- ker vilket gör att datorn blir ett redskap. En del provar även att spela in rockvideos, andra ser på videos för att inhämta kunskap medan andra band läser i musikböcker för att få en ökad teoretisk förståelse för musi- cerandet. Studieförbundens verksamhet med inriktning mot populärmu— sik ger sina utövare en rad viktiga multimediala kunskaper som kan an- vändas inom andra områden.

studiecirkeln och bandens utvärderingar

Att repetera (repa) är ingen homogen process. Repetitionemas art skiftar mellan olika band och även mellan olika repetitioner. Spelandets process skiftar mellan progression, strävan mot att lära sig något nytt, och regres— sion, behovet att vila ut i en psykologisk mening och få känna trygghet. Ett band började terminens spelande på följande rationella sätt:

"Planeringstrajf hemma hos Mats: terminens låtar och lite snack om vilket stuk det hela skall ha'.

Efter den första planeringsträffen började bandet sina repetitioner:

"Ett första rep med mycket improvisationer och upptåg. 'Pass the Peas ' prövades om, bland annat i långsammare tempo. Svårt att få riktigt gung, men idén är nog riktigt bra ".

Bandet spelar i en genre där man använder blåsinstrument, vilket gör att de varvar repetitioner med att skriva ned blåsarrangemangen på noter

• Sida 276
•  Original

samt att lyssna på potentiella låtar att kunna ta med i repertoaren. Under terminen varvar sedan bandet med repetitioner och notskrivning. Instrumenteringen förändras, man provar dragspel på en del låtar i sö- kandet efter rätt ”sound”. Under terminen slutar en av gruppens medlem- mar, vilket gör att bandet mer eller mindre tvingas arrangera om låtarna:

"Peters avhopp gör att vi måste tänka på att få ett 'fylligt sound' hela tiden.

När bandet skriver ner sin utvärdering av studiecirkeln har bandet lyckats vända en medlems avhopp till något positivt för sin utveckling:

"Terminen var lite svår i början, vilket berodde på att Peter hoppa- de av. Det var rätt svårt att tänka om i spelandet, han lämnade ett viss tomrum efter sig, tycker jag. Samtidigt när det väl tog fart, så fick hela bandet lite nytt liv efter detta. Det gällde att satsa lite ext- ra och det tyckte jag att vi gjorde".

Bandet tar även i utvärderingen upp hur repetitionerna har fungerat ”ar— betsmässigt” och hur de sociala relationerna har utvecklats. De skriver även om vad de vill bli bättre på till nästa studiecirkel:

"Våra möten hemma hos varandra har varit bra, både socialt och arbetsmässigt; vi har fått gjort en hel del kring notskrivandet och arrangemanget överhuvud taget. Vi har inte haft några egentliga spelningar; och detta måste vi jixa till nästa termin, det sporrar trots allt rättså mycket på repen ".

Hos ett annat band i en annan genre fungerar repetitionerna som delmål mot en spelning som de ska ha längre fram under terminen:

"Feb.: Repade in nytt material inför en spelning som skulle ske un— der mars.

Mars: repade och samlade allt material under ett tak. Försökte att hitta någon gemensam nämnare för att få en lugn men ejfektfull klang inför spelningen. April: Efter spelningen brukar alltid luften gå ur bandet.

Maj: Skillnaden är att vissa känslor börjat att ta form. Börjar bli en del av oss så att säga”.

Redovisningen av terminen tyder på att spelningen inför publik — att få en chans att exponera sig — är mycket laddad. Syftet med repetitionerna är att förbereda spelningen. Efter denna ges nästan en känsla av att det kol- lektiva projektet, bandet, inleder en depressiv fas. Självkänslan och den egna förståelsen av bandets musik har dock stärkts och musikens emotio-

• Sida 277
•  Original

nella innehåll förtydligats. Musicerandets process att vara ett kollektivt projekt, att utvecklas både tekniskt och musikaliskt samt emotionellt är tydligt när bandets utvärdering av studiecirkelterrninen skrivs:

”Det känns som att gruppen utvecklas hela tiden. Naturligt går det som en konjunktur; men alltid en känsla av en rörelse framåt".

Ytterligare ett band har lämnat hobbyspelandet, spelar ute på kommersi- ella spelningar och får även ett skivkontrakt under terminen. På den här nivån finns en seriositet som gör att spelandet nästan uttrycks som ett ar- bete:

"Man kan säga att det har lossnat denna vårtermin, vi har haft en del spelningar och fått skivkontrakt. Därför har repandet hela tiden anpassats till näraliggande projekt. Vi har blivit mer ejfektiva, del- vis beroende på pressen från spelningar som måste funka ".

Repetitionema försöker man få så effektiva som möjligt och bygger på en helhetsprincip, om någon medlem får förhinder ställer man in repetitio- nen. I Banddagboken räknas alla speltillfällen och skivinspelningar upp som ett bevis på bandets begynnande inträde i den mer professionella de- len av musikbranschen. De har också lyckats skapa en begynnande pu- blik. Utvärderingen av terminen ser ut på följande sätt:

"Vi är fantastiskt nöjda med terminen som gått! Vi har inte bara fått igång ett intresse för vår musik utan också blivit bättre att spela, vi lärdeoss massor i studion [skivinspelningen]. Framtiden ser ljus ut, närmast spelar vi in vår andra EP och inriktar oss på diverse festivaler under sommaren ".

Det vanligaste är dock att bandet består av amatörer och att spelandet fun- gerar som en hobby. Ett av banden följer det mer traditionella studiecir- kelspråket och skriver om de arton träffar de har haft. Den första handlar om upplägget:

”Vi gick igenom kursplaneringen och diskuterade upplägget och det musikaliska materialet".

Under de olika studiecirkelträffama blandas musicerandet med analytiska diskussioner om hur man ska spela på varje specifik låt. Bandet använder sig även av inspelningar för att bedöma de olika låtarna och för att höra om vissa delar och/eller partier borde bytas ut. Användandet av andra me- dia, främst band— men även studioinspelningar, är ett viktigt komplement. Läroprocessen kan därmed pendla mellan en låts olika delar och dess hel- het. Här är ett exempel på hur ett band utgår från det låtmaterial de har när terminen börjar för att sedan arbeta mer ”analytiskt”:

• Sida 278
•  Original

"Vi började att spela ihop oss med hjälp av bejintligt material. Prövade olika "groover" och arrangemang".

Utifrån denna första inventering används bandinspelningar för att fördju- pa kunskapen och för att prova olika alternativa lösningar på hur låtarna ska spelas:

'Vi spelade in olika varianter av låtarna på DAT [digital inspel- ningsteknik ] med två mickar i taket, lyssnade, diskuterade oss fram till de bästa versionerna".

När bandet hade diskuterat fram en lämplig version av låten, används en portastudio för att ånyo spela in:

"Spelade in på portastudion[ traf9 ]. Gjorde pålägg på inspelning— en[träff IO]. Lyssnade igenom inspelningen noga, bit för bit, och diskuterade resultatet om vad vi borde ändra på [ trä]?r ] ] ]".

När bandet har sin artonde och sista träff diskuterar de terminen som gått och skriver i sin utvärdering följande:

"Vi tycker att vi i stort sett har funnit en bra form att jobba på, men en del kan göras effektivare. Framförallt vill vi jobba ännu mer med bandspelare, eftersom detär lättare att analysera & diskutera musiken när man lyssnar på den utan att spela samtidigt. Vi bör också jobba mer med nya kompositioner [.. ] Vi bör också studera körarrangemang mer".

Bandets inställning till spelandet kan analyseras som inriktat mot en ana- lytiskt diskuterande process där man försöker utvecklas genom att effek— tivisera musicerandet dels via hjälpmedel och dels genom att utvecklas musikaliskt.

De band som spelar ”covers", spelar andra bands låtar — ofta kända så— dana — har en delvis annorlunda läroprocess än de som skapar sin egen musik. Cover—banden är dock inte så många, troligen beroende på att de lite äldre studiecirkelmedlemmarna har blivit så bra att de finner mer till— fredsställelse i att utpröva möjligheten att skapa sin egen musik. Att spe- la andras musik innebär dock ett konkret lärande om hur olika genrer spe- las och hur låtar kan byggas upp. Det är därför inte ovanligt att i princip alla band spelar covers någon gång — om än bara för att träna eller att ha kul. Band som har satsat på att bygga upp sin repertoar på covers har dock möjligheter att spela på fester och agera som dansmusiker. Att spe- la egen musik kan i motsats till covers innebära en större osäkerhet. Är lå— ten bra? Hur ska den låta när den är färdig? Läroprocessen när man spe- lar eget material blir därmed både öppnare och osäkrare på samma gång:

• Sida 279
•  Original

"[ Februari ] har vi nosat på lite nytt material där vår gitarrist har skrivit några låtar som vi har försökt att repetera in, men det är all- tid känsligt när man håller på med eget, det är många viljor, alla vill vara med att bestämma. Men det är väldigt spännande att se vad det blir av det. Här har man ju inget original att gå efter utan man måste verkligen tänka till och bestämma sig vad det ska vara för sound etc.

När egen musik komponeras, kan låtar antingen växa fram genom impro- visationer (jamm) eller, som i citat ovan, genom att någon i bandet pre- senterar en mer eller mindre klar låt som sedan omvandlas i ett mer eller mindre strukturerat arbete. Det är detta som är det vanligaste tillväga— gångssättet. Låtskrivningsprocessen kan därmed liknas vid ett tagande och givande under grupparbetsliknande former.

Valet av instrument är mer prövande när man börjar att spela musik. Pojkar börjar ofta med gitarr för att sedan kanske byta om bandet behöver en basist. När banden blir äldre har de fiesta, trots att de till en del har lärt sig vissa knep på andra instrument, hittat ett instrument som känns rätt. Det kan dock vara viktigt att prova på andra slags instrument för att bred- da den musikaliska förståelsen. Sången kan dock vara en käpphäst — och då främst hos yngre band. Att sjunga är en nästan privat och skyddad form av exponering som gör att vissa undviker detta. Att våga prova på att sjunga är dock ett viktigt individuellt och bandmässigt inslag i läro- processen:

"Nu är vissa i bandet så tuffa så man börjar nosa på andra instru- ment. Gitarristen sjunger en lead—sång, sångerskan testar att spela gitarr [...] Här gäller det att resten av gänget hänger på och "stöt- tar" ( oj så pedagogiskt det lät!)

När ett band repar minst två kvällar per vecka eller mer under en termin, kan det starta en process som utvecklar musiken åt helt andra håll än vad bandmedlemmarna har planerat:

"Första delen av denna termin ägnades åt att försöka repa in låtar som Ålund gjort på sin sequenser. Låtarna var i funk-latin stil

I detta första försök bestämmer sig bandet för att låta sångerskorna och trumslagaren bli vilande tills grunderna för låtarna har repeterats in:

"Desvärre fungerade inte konceptet eftersom kravet på bandet blev att efterlikna en maskin. Men istället stack musiken iväg och börja— de utvecklas till groove-jam".

Bandets pendlande mellan att försöka definiera och bestämma musiken

• Sida 280
•  Original

och att låta improviserandet föra musiken dit den vill är föremål för re— fiektion vid bandets utvärdering av terminen:

Vi har hela tiden pendlat mellan improvisation och fastare arran- gemang. För att undvika ett oändligt trevande eller "rätt" metod att möta musiken har vi bestämt att försöka bejaka jammandet [.] Dessa groove [gjorde på sequenser] får sedan "upptäcka sig själv" i mötet med alla andra bandmedlemmar och improvisationer. Målet är att skapa en pendling mellan en stadig svängande puls och ett universum utan lag. När den balansen fungerar går vi in i stu- dion ".

Repertoaren bildar ett sammanhållande kitt för ett band. Det innebär att nystartade band måste satsa all energi på att skapa denna gemensamma erfarenhetsbas. Att bandet byter ut låtar och rent av hela repertoaren kan tolkas som att det gemensamma projektet har utvecklats till något annat som behöver uttryckas annorlunda. Musicerandet är en process som hela tiden strävar mot ett gemensamt sound där repetitioner och nytänkande blandas. När detta första huvudmål har uppfyllts förvandlas det till ett delmål när de musikaliska processerna fortsätter att utvecklas och bandet vill försöka inkorperera nya eller annorlunda uttrycksätt i spelandet. Nedan följer ett citat från ett nystartat band som i början arbetar intensivt för att etablera ett gemensamt uttryckssätt, en egen repertoar:

"[Mars ] Vi repar in de två första låtarna. [April] Vi arrangerar och repar in ytterligare 7 låtar, alla skapade av ovanstående musikan- ter. Vi gör en del opretantiösa inspelningar på vanlig bandspelare i replokalen. [Maj] Ytterligare 3 låtar uppstår. [Våra] låtar spelas in på en 4—kanalig bandspelare i replokalen. Dessa är relativt ”välar- rangerade " (dvs vi är nöjda med dem). Och vi ser fram emot att fir.- na spelningar för att få ventilera dem ".

Bandet konstitueras, blir till på riktigt, först när man uppträder inför pu- blik genom att de enskilda individerna, gruppen och den gemensamma musiken exponeras och bedöms vid publikkontakten.

I dagens cirkelverksamhet används inte teoriböcker i samma utsträck- ning som under 1980—talet, då kursmaterialet kom som ett brev på posten. Dock var det inte ovanligt att det ”kastades” in i ett hörn för att samla damm eller i bästa fall användas som uppslagsböcker för specifika frågor och behov. Borttagandet av de ”obligatoriska studieböckema” har gjort att musikspelandet inte längre är så skolliknande som förut och att bar- dens läroprocesser och utveckling utgår från det konkreta spelandet. En del band har dock ett behov att kunna gå ett ytterligare steg genom att få sig till dels en musikteoretisk förståelse av sitt eget musicerande. Studie-

• Sida 281
•  Original

förbunden har idag en beredskap att kunna stödja dessa band genom den kompetens som finns bland de musikansvariga.

Nedan följer några utdrag ur en banddagbok där man återigen blir kon- funderad över den rationella inställning till sitt eget musikaliska lärande som finns bland många Hobby—band:

"Vi har pratat om hur vi ska kunna gå vidare med våra låtar och ef- ter ett tag kom vi fram till att vi behöver en gemensam teoretisk grund. Det är därför vi har bestämt oss för att använda en bok av Sten lngelf som heter "Jazz & popharmonik". [..] Kjell ville följa bokens uppläggning och Magnus tyckte att vi skulle repa som vi har brukat göra och bara använda boken när vi stötte på problem. Till slut kom vi fram till att vi skulle ta en låt i taget och se vad vi kun- de hitta i boken som kunde hjälpa oss att förstå hur låten är upp- byggd harmoniskt. "

Bandet enas om att var och en i bandet får läsa det den är intresserad av och sedan kommentera låten utifrån detta. Bandet märker ganska snart att de både tillämpar en hel del av popens harmonilära men även avviker från standardlösningarna utan att vara medvetna om det. En del egna påfund som används i låtarna kunde även bandet återfinna omskrivna i boken:

"Peter spelar mycket ledtoner och väljer ofta andra toner än grundtonen i basen. Vifunderade hur det påverkar den harmoniska upplevelsen och hittade ett avsnitt om trinusgångar i Ingelfs bok (s. 1 08 ). Det var kul att vi kunde tillämpa boken så direkt på vårt ma- terial

Bandets lärande formaliseras också när man beslutar att en av medlem- marna, som är mest intresserad av harmonilära, ska fungera som ”studie— cirkelledare" under några repetitioner:

"Eftersom Kjell var den som var mest intresserad av att läsa boken och förstå vad det är vi gör rent harmoniskt så tyckte vi att Kjell kunde få vara lite studiecirkelledare. Följande gånger repeterade vi våra låtar och Kjell gav kommentarer utifrån vad han hade läst. Det blev lite diskussioner om hur användbar boken egentligen var eftersom vi ju inte spelar varken jazz eller pop, men Kjell visade ganska bra att den gick att använda. Efter några sammankomster var det rätt uppenbart att det harmoniska förloppet hade med dra- matiken i musiken att göra och att även trummorna/slagverket på- verkades av detta ".

Bandet skriver också vid utvärderingen av den gågna terminen att boken har hjälpt dem att få en ökad förståelse för musikspelandet:

• Sida 282
•  Original

"På det hela taget är vi nöjda med det vi har gjort. [..] Det märks mest på repen när någon fäller en kommentar om att vi skulle le- na byta ett ackord eller lägga om en sekvens för att höja dramati- ken eller skapa en stämning".

Band kan även identifiera sig med idolband tillhörande en specifik genre eller subkultur. En dimension i denna process är att ”skriva in sig" i gen— rens eller subkulturens språk. Ett vanligt tillvägagångssätt är att försöka få fram samma ”sound" och attityd som idolerna, att låta sig influeras. De band som är tydligt genre eller subkulturellt inriktade har en strävan mot att uppleva sig och att upplevas autentiska inom sin genre eller kultur :

'Vi repar 2—3 dagar/vecka. Vi spelar någon form av punkindierock, och vår främsta inspirationskälla är väl Dinosaur JR. [. ] Vi spelar bara eget material, inga covers. Vi kanske har 15—20 låtar ( säg 15 som vi kan spela på begäran, färdiggjorda ) ".

Alla band har inte råd att köpa de instrument och den utrustning som de behöver. De kan då låna och samsas med det band som de delar replokal med:

"Vi lånar det mesta av vår utrustning av våra vänner, vår replokals andra band. [.] Våra kompisar (kompisbandet i lokalen) har flyt— tat ut, ack ack!/ Vi har inga egna grejer. Vi väntar på nästa band el- ler egna grejer. Och vi ska städa replokalen snart".

Rockgruppen WOOD

Jag har valt att presentera hur rockgruppen WOOD ser på sitt rockspe- lande och musikcirklama. De spelar på Fryshuset och har en studiecirkel iABFs regi. Genom att bandets medlemmar är i åldern 24—28 år har de en kunskap och erfarenhet som de flesta yngre band inte har. De har därmed kommit lite längre på karriärstegen och kan ge en bild av hur det är att va- ra semi-professionell musiker. Intervjun gjordes med bandets gitarrist, Emil, och klaviaturspelaren, Jocke, i deras replokal på Fryshuset somma— ren 1996 samtidigt som de höll på att färdigställa en demo-inspelnirg istället för att vara lediga och ute i sommarvärmen.

Rockgruppen WOOD spelar en rockbaserad musik med många influ— enser som påverkar dem i olika riktningar. Infiuenserna är främst från 70- talet och namn som nämns är Beatles, Jimi Hendrix, Frank Marino, Yes och Queen. Bandet har fem medlemmar. Sättningen är trummor, bas, kla- viatur och gitarr samt sång. Bandet är nystartat i nuvarande sättning och har funnits under sju månader. Medlemmarna har erfarenhet av att ha spe-

• Sida 283
•  Original

lat i många band som förr eller senare har självdött. I detta band har man tänkt att gå mer grundligt tillväga genom att arbeta fram en egen reperto- ar som alla i bandet kan stå för innan man börjar spela offentligt. Grundidéen är att bandet skall fungera efter demokratiska principer och utan någon formell ledare. Rockgruppen inriktar sig även på att spela in demo-kassetter som ska skickas till olika skivbolag för ett eventuellt framtida skivkontrakt.

Bandmedlemmarna ger en tydlig bild om det allvar som finns när man i en demokratisk grupp ska komma fram till en repertoar som alla kan stå för:

"Det är mycket bättre att vara oerhört grundlig i uppbyggnaden av repertoaren. Så att man verkligen kan stå för allt vad man gör. Oavsett om det gäller det musikaliska eller textmässigt".

Genom att WOOD satsar all energi på att göra egna låtar har den första ti- den tillsammans varit kreativ samtidigt som det är viktigt att alla är med i skapelseprocessen:

"Det är intressant hur en idé kan utvecklas till något helt annat i slutskedet".

Genom att bandets medlemmar har olika influenser är det speciellt viktigt att alla är öppna och inte låser sig för hur det ska låta. Slutprodukten har därmed med något från alla i bandet vilket gör att bandets gemensamma projekt förtydligas och fördjupas.

WOOD repeterar ungefär 3 gånger/vecka i fryshusets lokaler. Bandet repeterar ofta under dagtid då medlemmarna saknar heltidsjobb och då kan repetitionerna bli upp till 10 timmar långa.

Jocke kan i framtiden tänka sig att klara sig på ett halvtidsarbete så att han får tillräckligt med fritid att spela musik på:

"För detär musiken som gäller".

Rockbandet delar replokalen med två andra band vilket de tycker funge— rar bra:

”Det funkar bra att dela lokal, det är viktigt att man känner dom som man delar med så att man kan samsas om tider och vågar läm- na grejerna".

• Sida 284
•  Original

att börja spela musik

Under högstadiet började Emil att spela gitarr och bilda olika band med kamratema. Han kommer ursprungligen från Lycksele och menar att det inte fanns så mycket att göra där om man inte idrottade. Han minns fort- farande första gången han försökte spela ett instrument:

"Det är egentligen svårt att säga när man egentligen började att spela musik. Jag satt och spelade akustisk gitarr redan på fritids utan att kunna spela ".

Jocke som kommer från Stockholm och spelar klaviatur i bandet berättar om sin musikaliska bakgrund:

"Jag tog ut Gubben Noah på ett piano när jag var fyra eller fem år; men det var inte min grej, jag ville spela trummor, det var lite tujfa- re. Så jag höll på med det till jag var 15—16 år".

Spelandet minskade under tonåren genom att han dansade klassisk balett vid Operan:

"Det tog stor del av min tid så jag hade inte så mycket tid till att spela. Samtidigt kände jag. Jag måste spela. Det känns inte rätt att hålla på så här Jag började med keyboard eftersom jag ville skriva musik, göra låtar".

Jocke spelade för sig själv hemma i sin lägenhet. Han sökte sedan in till rockmusikerlinjen som drivs i samarbete med Fryshuset och Birka folk- högskola. Han gick den ett-åriga utbildningen under läsåret 1994—95.

Emil och Jocke har börjat att etablera en musikeridentitet snarare än en ungdomskulturell eller genrebetonad sådan. De talar gärna om att det är viktigt att få uttrycka sig genom musik:

"Detjinns inget som är bättre än musik. Vi har glidit in på rocksl- dan eftersom detär närmast en själv. "

repet - att spela tillsammans

Varje repetition börjar med uppvärmning, ett uppvärmningsjam, genom att trumslagam startar med ett ”groove”.

Tillkomsten av låtar startar för det mesta med att någon i bandet — of— tast gitarristen — har en första idé som presenteras under en repetition och som övriga i bandet hjälper till att utveckla. När sedan detaljer ska repe- teras in, spelas och upprepas ett fåtal takter i en låt för att sedan diskute-

• Sida 285
•  Original

ras. Det är dock sällan att bandet bara ”repar” och nöter in olika låtar ge— nom att de fortfarande är i en kreativ och låtskapande process. Därför koncentreras repetitionerna på att arrangera och få ihop olika delar i en låt. Som hjälpmedel används inspelningar på bandkassett flitigt:

"Då kan vi höra arrangemangen och man tar även hem bandet för att lyssna igenom det".

Inspelningar används kontinuerligt av bandet som hjälpmedel när de gör sina låtar för att få klart texter, bestämma sig för olika arrangemang och vilken instrumentering som fungerar bäst. Medlemmarna spelar även in sina nya idéer i hemmet som spelas upp för de övriga medlemmarna un— der repetitionerna. Genom att spela in idéer, glöms inte dessa och de kan ibland plockas fram vid ett senare tillfälle.

Målet med WOOD uttrycks via ett autenticitetskriterium, dvs bandets medlemmar vill kunna stå för låtarna innan de är mogna att komma ut och spela. De siktar även längre genom att de drömmer om ett framtida skivkontrakt:

"Första målet är att känna sig nöjd själv och kunna stå för det vi gör och förhoppningsvis kunna uttrycka nånting. På längre sikt är det att komma ut och spela, spela in en skiva.

Bandet håller på att spela in en demokassett som man ska skicka till oli- ka skivbolag. De arbetar intensivt med denna och försöker vara så no— granna som möjligt. Bandet vet att chanserna är små att få ett skivbolag att nappa på en demo. De vet också att deras 70-tals rock inte är något för hitlistoma, men de tror på den stil som de håller på att utveckla.

Rockbandet har idag 10 låtar som är klara eller som kommer att bli det under den närmaste tiden:

"Och så har vi en jäkla massa idéer som nästan är låtar; men ändå inte. Det är ibland svårt när det blir för mycket idéer. Man vet inte hur man ska pussla ihop det. De låtar som blir bäst är de som bara tar en eftermiddag att göra klara ".

Engelska som uttrycksmedel upplevs som naturligt av bandets medlem— mar genom att de är uppvuxna med anglosaxisk rockmusik och att de tycker att engelska passar deras musikstil bättre än svenska. Att sjunga på engelska innebär också att man håller drömmen om en internationell kar- riär vid liv:

"Texterna sjöngs på engelska och skrivs till största delen av Göran som sjunger i bandet. Vi har i och för sig inga jätteambitioner med våra texter. Bara de är originella och kommer ifrån de värsta cha-

• Sida 286
•  Original

blonerna för att fånga en stämning. Men det är jättesvårt med tex- ter. Om man sjunger på svenska är man begränsad. Sjunger man på engelska kan man nå vilket land som helst"

fryshusets musikverksamhet

Fryshuset erbjuder möjligheter till kontakter med andra musiker. Det hin- der även att de blir inbjudna till att ”jamma” med andra band i deras lo- kaler. Jocke spelar tex förutom med WOOD i två andra grupper eller ”projekt" som han uttrycker sig. I dessa andra grupper spelar man covers, kända låtar från andra band. Cover-band har mycket lättare att få spel- ningar än band som spelar eget material.

Replokalen kostar 750:—/månad, vilket är en överkomlig summa för bandet. Om de skulle ha råd med en egen lokal skulle fördelen vara att de kan spela när de vill och att de skulle kunna inreda den helt efter egen smak. Bandet anser dock att det fungerar bra på frysen på grund av den goda stämningen och genom att de har ”fria händer”, vilket de tycker fun— gerar bra. Genom att lokalerna inte är speciellt ljudisolerade, händer det att man störs av andra band eller av sågverket som är granne med Fryshuset:

"Det kan vara lite störande ibland. Det finns band som matar tri/.m- mor till förbannelse. Man kan störas och man stör väl folk också. "

Fryshusets rep-lokaler kritiseras också genom att de inte är speciellt re- noverade:

"Att huset är nedgånget motverkar en kreativ process

Trots att nästan alla populärmusikaliska genres finns representerade på Fryshuset, blir det att bandets medlemmar umgås med dem som är mer eller mindre likasinnade i sitt musikval. Det har utvecklats ett nätverk av musiker med ungefär likadant musikintresse och musikstil. Att Fryshuset ligger centralt uppges också vara en stor fördel.

Bandet ser Fryshusets flyttning till nya lokaler positivt och då särskilt om det blir en scen där band ges en chans att uppträda på. Jocke och Emil tycker också att studieförbunden borde kunna hjälpa band i deras sitJa— tion att komma ut och få en chans att ordna mera "riktiga spelningar” på klubbar, restauranger och olika festivaler.

• Sida 287
•  Original

rockmusikerlinjen

Emil började att gå på Fryshuset utan att ha någon rep-lokal för tre år se- dan. Han började lära känna olika personer och på så sätt blev han kvar. Emil började på rockmusikerlinjen året efter. Antagningen till rockmusi- kerlinjen sker genom en skriliig anmälan och av uppspelning. Man får välja en egen låt och ”kompas” av egna kompisar eller av linjens fjolår- selever. Alla ska även spela en blueslåt, oavsett instrument, vid uppspel- ningen samt göra ett teori-prov. Teori-provet är dock inte avgörande för antagning. Utbildningen består sedan av att spela i grupp, teorilektioner samt att lära sig spela piano för bruks-behov. Till detta kommer instru- mentundervisning samt en del övriga saker som midi-kunskap och scen- framställan.

Varje år utbildas tjugo elever, fyra personer per instrumentering, vilket gör att man kan spela i olika konstellationer. Utbildningens två terminer utgörs av att gå igenom rockhistorien från 1950-talet och fram till nutid. Man kan antingen bli tilldelad eller själv få välja låtar från 1950-talet och repetera in dessa. Blocket examineras sedan genom att man gör en spel- ning på Fryshuset där man försöker låta så autentiskt som möjligt för att man ska lära sig genren. Sedan ges eleverna möjlighet att uppträda med de inrepeterade låtarna ute på stan. Under dessa uppträdanden ges elever— na möjlighet att lägga till sin egen stil i de olika låtarna. Utbildningens sista block är att man gör eget material som man repeterar in:

"Genom att vi fick chans att utveckla vår egen stil har vi kunnat ut- veckla våra musikaliska personligheter. Annars blir det bara plagi- at och då utvecklas man inte, säger Jocke

Det musikaliska uttrycket är samtidigt ett uttryck för personligheten:

"Jag har svårt att förklara varför musik är så viktigt, det handlar om att uttrycka sin personlighet".

Huvuddelen av undervisningen vid rockmusikerlinjen går ut på att spela tillsammans i grupp:

”Det är också nog den enda vägen att lära sig att spela rockmusik på, säger Emil ".

På rockmusikerlinjen undervisas även eleverna om hur musikbranschen fungerar. De har idag en bättre kunskap om hur STIM fungerar samt vad man ska tänka på ifall man skriver under ett skivkontrakt. Rockmusi- kerlinjen anordnar även work-shops och clinics.

" Det är lärorikt att se hur olika band och kända musiker bygger

• Sida 288
•  Original

upp sina låtar. Vilken individuell stil de har Alla har sina knep, så- ger Jocke

Genom Fryshusets storlek finns det olika stämningar och möjligheter att möta andra musiker. Emil och Jocke har dock sin bas bland dem som har gått rockmusikerlinjen som finns på Fryshuset, vilket gör att de trivs mycket bra och inte vill lämna verksamheten än på ett tag.

musikcirkeln

Bandmedlemmarna beskriver musikcirkeln i ett praktiskt perspektiv när de berättar hur den startades:

"Cirkeln startas genom att man besöker musikavdelningen på Fryshuset och anmäler att man söker rep—lokal, de kallar om det

finns plats någonstans. Vi fyllde sedan i personuppgifter på alla i studiecirkeln

Så fort de fick rep-lokal började rockbandets arbete med att spela ihop och göra sina egna låtar. Spelar det någon roll för bandet att de har studi- ecirkeln hos ABF?

"Nej, någon sån koll har man inte direkt. Jag vet inte hur stor skill- nad det är hos olika studieförbund. Man ser ganska krasst på det där. Den stora fördelen är att man har subventionerad hyra, liksom. Det är inga speciella studiematerial, säger Emil

För rockbandet fungerar studiecirkeln som en möjlighet främst genom att den ger dem tillgång till en överkomlig hyra i en rep-lokal. Både Jocke och Emil har en seriös attityd och konkreta drömmar hur de ska kunna komma ut och spela med bandet.

"Vi jobbar som djur för att komma ut och spela och utan att ha pengar. Vi är oerhört glada att det är så pass billig hyra. Det kostar 1500.'— att hyra plats i en rep-lokal per månad om man inte är med i en studiecirkel och halva priset om man har en. Vi har ju också tillgång till en porta—studio genom att vi har musikcirkel och repar på F ryshuset".

Jocke är bandets cirkelledare och lämnar in en rapport en gång i halvåret om hur mycket de har utnyttjat lokalen samt antal timmar per reptillfälle för att visa att studiecirkeln fungerar. Studiecirklama brukar även redovi- sas i form av en bandinspelning. Bandet skriver också banddagbok som cirkelredovisning:

• Sida 289
•  Original

"Det är svårt, det blir i stora drag. Det blir lite att man skriver där- för att man ska

Grunden för bandets intresse för att ha en musikcirkel är att det ger möj— lighet att spela genom att man får en plats i en rep-lokal:

"Replokalen är själva grunden, för att kunna spela. På samma sätt som att man behöver en lägenhet för att ha nånstans att bo och kän- na sig trygg".

Emil och Jocke har haft musikcirklar under flera års tid och tycker att da- gens studiecirklar i mindre utsträckning använder sig av skrifiigt materi- al. Vilket båda tycker är bra.

Emil undervisar också som gitarrlärare hos ABF:

"I den cirkeln används tex studiematerialet, Rockskolan, som ele— verna måste köpa. Jag tycker det är lite värdelöst. Dels att man ska vara bunden till ett material och och dels därför att bokens känns förlegad genom att den börjat bli gammal. Jag är lite skeptisk. Det ska vara frivilligt, om man vill ha ett studiematerial ska man kunna få välja".

Emil avslutar sina cirklar med att visa musikvideos till skillnad mot det tråkiga studiematerialet:

"Det är ett ganska roligt studiemedel

om spelningar

Bandet vet att det är lättare för cover-band att få spelningar om man inte har gett ut en skiva med eget material. Det finns heller inte speciellt många spelställen i Stockholm för oetablerade band. En möjlighet är att försöka ordna speltillfällen i andra städer i Stockholms närhet.

Bandmedlemmarna beskriver hur viktigt det är att spela inför publik. Rockspelandet skulle inte attrahera så pass mycket om det inte vore för möjligheten att få uppträda inför publik:

"Det är obeskrivbart, om allting funkar Det är toppen, det primä- ra målet att stå på scenen och lira för folk. Det är ganska sjukt egentligen, all den tid som läggs ned i replokalen, allt 'roddande' med utrustning för att spela kanske en timma och så får man ett par hundralappar Och så tillbaka med all utrustning mitt i natten. Ett sånt djävla slit i förhållande till de pengar man får Men det är värt det tycker både Jocke och Emil

• Sida 290
•  Original

• Sida 291
•  Original

Del 4

Avslutande diskussion

• Sida 292
•  Original

• Sida 293
•  Original

Referenser

Arvidsson Bremmers Per, Sivenberg Keith. Rockcirklar är folkbildning. Fönstret nr. 3/1995 Bjurström E. Spelar rocken någon roll? Statens ungdomsråd. Gotab, Stockholm, 1993 Cohen S. Folk Devils and moral panics: the creation of the mods and rockers. Basil Blackwell, Oxford, 1972/1980 Economou, K. Making Music Work — Culturing youth in an institutional setting. Universitetet i Linköping, 1994 Eriksson Jan. Musiklärande i rockcirklar Avdelningen för Musikveten- skap, stencil, 1989 Fine G. A. Shared Fantasy — Role-Playing games as Social Worlds. The University of Chicago Press, Chicago and London, 1983 Fomäs J. mfl. Under Rocken — Musikens roll i tre unga band. Symposion. Stockholm/Lund, 1988 — Speglad Ungdom. Forskningsreception i tre rockband. Symposion, Stockholm/Stehag, 1990 - Fomäs mfl. Unga Stilar och Uttrycksformer PUS-Rapport 4. Sym- posion, Stockholm/Stehag, 1992

Haberrnas J. The Theory of Communicative Action, (2 volymer). Beacon press, Boston l984,1987 Hall S. & Jefferson T. Resistance through rituals. Youth subculture in post-war Britain. Hutchinson, London, 1976 Hebdige D. Subculture. The meaning of Style. Methuen, London, 1979 — Hiding in the Light. On Images and Things. Routledge, London, 1988

Lodén Mats. Rockmusik — En rapport och ett diskussionsunderlag. Sten- cil, Studiefrämjandet.

Nilsson P. Den allvarsamma fritiden. Statens ungdomsråd. Ekblads tryc- keri Västervik, 1994

— Fritiden — Tidsfördriv eller investering? Artikel i Krokig väg mot vuxen del 2 — Fyra forskare om fritid, massmedia, skola och arbete. Ungdomsstyrelsen, Västervik, 1996 Nissen J. Pojkarna vid datorn — unga entusiaster i datateknikens värld.

Symposion Graduale, Stockholm/Stehag, 1993 SCB, Fritid 1976—1991. Levnadsförhållanden. Rapport nr. 85. Stock-

holm, 1993 Semhede 0. Av drömmar väver man... Om ungdomskultur, socialisa-

tion och ungdomsarbete. Socialstyrelsen/Utbildningsproduktionen. Stockholm/Malmö, 1984 — Modernitet adolescens & kulturella uttryck. Kompendiet, Göteborg,

1995

• Sida 300
•  Original

Trondman M. Rocksmaken. Om rock som symboliskt kapital. En studie av ungdomars musiksmak och eget musikutövande. Högskolan i Växjö, 1989 Uppväxtvillkor. Musik, dans och nya ungdomsrörelser Statens ungdoms- råd, Stockholm Nr 2/1991 Willis P. Fostran till lönearbete. Röda Bokförlaget, Göteborg, 1977/1983 — Common Culture. Symbolic work at play in the everyday cultures of the young. Open University Press, Milton Keynes, 1990 Ziehe T. Ny Ungdom — om ovanliga läroprocesser Norstedts, Stockholm, 1986

Ziehe T. Kulturanalyser: Ungdom, utbildning, modernitet. Stockholm] Stehag: Symposion, 1989

Öhlund T. Rockbandet — kultur och läroprocess hos en kamratgrupp i yngre tonåren. Umeå universitet, 1988 — Från Rockrijf till Samhällskritik. Artikel i Uppväxtvillkor Nr 4/1989 — Identitet, text och makt. Ett poststrukturalistiskt perspektiv på identitet. Artikel i Bortom all förenkling — Människan som väsen och oväsen. Mether & Nygren (red). Daidalos, 1992 — Diskurser i svensk ungdomskulturforskning. I antologin: Ungdoms-

forskning — kritik, reflektioner och framtida möjligheter Red: Öh- lund/Bolin, Ungdomskultur vid Stockholms universitet. Akade- mitryck,1994

— Politik och föreningsliv. I årsbok om Ungdom. Ungdomstid. Ungdomsstyrelsen, Stockholm, 1994

• Sida 301
•  Original

Bilaga 1

Personer som har blivit intervjuade hos de tre studieförbunden:

Riksnivå

Medborgarskolan: Totte Freidenfelt, musikansvarig

Studiefrämjandet: Mirja Eräpuro, musikansvarig

Karin Ekerman, kulturansvarig Magnus Nilsson, inforrnationsansvarig

ABF : Marianne Högmark, kulturansvarig

Distriktsnivå och musikhus

Medborgarskolan: Lillemor Olsson, Umeå

Studiefrämjandet: Fredrik Bergström, musikhuset Tryckeriet

ABF : Kurt Stern, Stockholm Hans Lindgren , Fryshuset (2 intervjuer)

Rockgruppen WOOD, Fryshuset, och de band som medverkade i ABFs utvärdering av verksamheten vid Fryshuset 1992/93 samt ett urval av banddagböcker från ABF, Fryshuset, från verksamhetsåret 1994/95.

• Sida 302
•  Original

Kronologisk förteckning

1. Den nya gymnasieskolan — hur går det? U. 26. Ny kurs i trafikpolitiken + Bilagor. K. . Samverkansmönster i svensk forsknings— finansiering. U. . Fritid i förändring. Om kön och fördelning av fritidsresurser. C. . Vem bestämmer vad? EU:s interna spelregler inför regeringskonferensen 1996. UD. . Politikområden under lupp. Frågor om EU:s första pelare inför regeringskonferensen 1996. UD. . Ett år med EU. Svenska statstjänstemäns erfarenheter av arbetet i EU. UD.

. Av vitalt intresse. EU:s utrikes- och säkerhetspolitik inför regeringskonferensen. UD. . Batterierna — en laddad fråga. M. . Om järnvägens trafikledning m.m. K. . Forskning för vår vardag. C.

.EU-mopeden. Ålders— och behörighetskrav för två- och trehjuliga motorfordon. K. .Kommuner och landsting med betalnings- svärigheter. Fi. .Offentlig djurskyddstillsyn. Jo. .Budgetlag — regeringens befogenheter på finansmaktens område. Fi.

. Union för både öst och väst. Politiska, rättsliga och ekonomiska aspekter av EU:s sjätte utvidgning. UD. . Förankring och rättigheter. Om folkomröstningar, utträdesrätt, medborgarskap och mänskliga rättigheter i EU. UD. . Bättre trafik med väginformatik. K. .Totalförsvarspliktiga m95. Förslag om jobb/studier efter muck, bostadsbidrag, dagpenning, försäkringar. Fö. .Sverige, EU och framtiden. EU 96-kommitténs bedömningar inför regeringskonferensen 1996. UD.

.Samordnad rollfördelning inom teknisk forskning. U. .Reform och förändring. Organisation och verksamhet vid universitet och högskolor efter 1993 års universitets— och högskolereform. U.

. Inflytande på riktigt — Om elevers rätt till inflytande, delaktighet och ansvar. U. .Kartläggning och analys av den offentliga sektorns upphandling av varor och tjänster med miljöpåverkan. N. . Från Maastricht till Turin. Bakgrund och övriga EU-länders förslag och debatt inför regeringskonferensen 1996. UD. . Från massmedia till multimedia — att digitalisera svensk television. Ku.

27

28

29 30

31.

32.

33. 34. 35.

36. 37. 38. 39.

40. 41 42.

43.

44.

45. 46. 47.

48.

49. 50. 51.

52. 53. 54. 55. 55. 55. 56.

57.

.En strategi för kunskapslyft och livslångt lärande. U. .Det forskningspolitiska landskapet i Norden på 1990—talet. U. .Forskning och Pengar. U. .Borgenärsbrotten — en översyn av 11 kap.

brottsbalken. Fi. Attityder och lagstiftning i samverkan + bilagedel. C. Möss och människor. Exempel på bra lT-användning bland barn och ungdomar. SB. Banverkets myndighetsroll m.m. K. Aktiv arbetsmarknadspolitik + expertbilaga. A.

Kriminalunderrättelseregister

DNA-register. Ju. Högskola i Malmö. U. Sveriges medverkan i FN:s familjeår. S. Nationalstadsparker. M. Rapport från klimatdelegationen 1995. Klimatrelaterad forskning. M. Elektronisk dokumenthantering. Ju. .Statens maritima verksamhet. Fö.

Demokrati och öppenhet. Om folkvalda parlament och offentlighet i EU. UD. Jämställdheten i EU. Spelregler och verklighetsbilder. UD. Översyn av skatteflyktslagen. Reformerat förhandsbesked. Fi. Presumtionsregeln i expropriationslagen. Ju. Enskilda vägar. K. Cirkelsamhället. Studiecirklars betydelser för individ och lokalsamhälle. U. Shaping Sustainable Homes in an Urbanizing World. Swedish National Report for Habitat II. N. Regler för handel med el. N. Förbud mot vapen på allmän plats m.m. Ju. Grundläggande drag i en ny arbetslöshetsförsäk— ring — alternativ och förslag. A. Precisering av handelsändamålet i detaljplan. M. Kalkning av sjöar och vattendragM. Kooperativa möjligheter i storstadsområden. S. Sverige, framtiden och mångfalden. A. På väg mot egenföretagande. A. Vägar in i Sverige. A. Hälften vore nog — om kvinnor och män på 90—talets arbetsmarknad. A. Pensionssamordning för svenskar i EU-tjänst. Fi. .Finansieringen av det civila försvaret. Fö.

• Sida 303
•  Original

Kronologisk förteckning

59.

60.

Europapolitikens kunskapsgrund. En principdiskussion utifrån

EU 96-kommitténs erfarenheter. UD. Miljö och jordbruk. Om EU:s miljöregler och utvidgningens effekter på den gemensamma jordbrukspolitiken. UD.

6l.Olika länder — olika takt. Om flexibel integration

62.

63. 64.

65.

66. 67.

68. 69. 70. 71.

72. 73.

73.

74.

74.

75. 76.

77.

78.

79. 80.

81. 82.

83. 84. 85.

och förhållandet mellan stora och små stater i EU. UD. EU, konsumenterna och maten — Förväntningar och verklighet. Jo. Medicinska undersökningar i arbetslivet. A. Försäkringskassan Sverige — Översyn av socialförsäkringens administration. S. Administrationen av EU:s jordbrukspolitik i Sverige. Jo. Utvärderat personval. Ju.

Medborgerlig insyn i kommunala entreprenader. Fi. Några folkbokföringsfrågor. Fi. Kompetens och kapital + bilaga. N. Samverkan mellan högskolan och näringslivet. N. Lokal demokrati och delaktighet i Sveriges städer och landsbygd. ln. Rättspsykiatriskt forskningsregister. S. Svensk kärnteknisk tillsynsverksamhet.

Volym 1 — En granskning. M. Swedish Nuclear Regulatory Activities. Volume 1 — An Assessment. M.

Svensk kärnteknisk tillsynsverksamhet.

Volym 2 — Faktaredogörelser. M. Swedish Nuclear Regulatory Activities. Volume 2 — Descriptions. M. Värden i folkhögskolevärlden. U. EU:s regeringskonferens - procedurer, aktörer, formalia. Sammanfattning av ett seminarium i april 1996. UD. Utländska försäkringsgivare med verksamhet i Sverige. Fi.

Elberedskapen. Organisation, ansvarsfördelning och finansiering. N. Översyn av revisionsreglema. Fi. Viktigt meddelande.

Radio och TV i Kris och Krig. Ku. Skydd för sparande i sparkasseverksamhet. Fi. En översyn av luft- sjö- och spårtrafikens tillsynsmyndigheter. K. Allmänt pensionssparande. S. Ekobrottsforskning. Ju. Egon Jönsson — en kartläggning av lokala sam- verkansprojekt inom rehabiliteringsområdet. S.

86.

87. 88. 89. 90. 91.

92. 93. 94. 95. 96. 97. 98. 99.

100.

101.

102. 103.

104. 105.

106.

107.

108. 109.

110.

Utvecklad samordning inom det civila försvaret och fredsräddningstjänsten. Kartläggning, överväganden och förslag. Fö. Tredimensionell fastighetsindelning. Ju. Kameraövervakning. Ju. Samverkan mellan högskolan och de små och medelstora företagen. N. Sammanhållet studiestöd. U. Den privata vårdens omfattning och framtida ersättningsformer — En översyn av de nationella taxorna för läkare och sjukgymnaster. S. IT i miljöarbetet. M. Ny yrkestrafiklagstiftning. K. Nationell teleadresskatalog. K. Botniabanan. K. Strukturförändring och besparing. En uppföljning av genomförda förändringar inom försvarsmaktens ledningsorganisation. Fö. Effektivare försvarsfastigheter! Utvärdering av en reform. Fö. Vem styr försvaret? Utvärdering av effekterna av LEMO-reformen. Fö. Avveckling med inlärning. Erfarenheter från LEMO-reformens avveckling av personal. Fö. Ett nytt system för skattebetalningar. Del A. Ett nytt system för skattebetalningar. Del B. Författningsförslag, författningskommentarer och bilagor. Fi. Kärnavfall — teknik och platsval. KASAMs yttrande över SKBs FUD-Program 95. M. TUFF — Teckenspråksutbildning för föräldrar. U. Miljöbalken. En skärpt och samordnad miljölagstiftning för en hållbar utveckling. Del 1 och 2. M. Konsumentskydd på elmarknaden. C. Att främja donationer till universitet och högskolor. U. EU och Sverige — från Kiruna till Malmö. Sammanfattning av fyra regionala möten 1995—96. UD. Union utan gränser — konsekvenser, möjligheter, problem. Sammanfattning av ett seminarium i november 1995. UD. Konsumenterna och miljön. C. Från åkerlotter till Paradis — ett delbetänkande från Utredningen om universitetsfastigheter m.m. angående överlåtelser och tomträttsupplätelser av vissa högskolefastigheter. Fi. Inför ett Svenskt kultumät — IT och framtiden inom kulturområdet. Ku.

• Sida 304
•  Original

Kronologisk förteckning

. Bevakad övergång. Åldersgränser för unga upp till 30 år. C .Integrering av miljöhänsyn inom den statliga förvaltningen. M. . En allmän och aktiv försäkring vid sjukdom och rehabilitering. De] 1 och 2. S. En körkorlsreform. K. Barnkonventionen och utlänningslagen. S. Artikel 6 i Europakonventionen och skatte- utredningen. Fi. Expertrapporter från Skatteväxlingskommittén. Fi. Station Stockholm Nord. K. Lättnad i dubbelbeskattningen av mindre företags inkomster. Fi.

Högskolan i Malmö — Slutbetänkande. U. Spår, miljö och stadsbild i centrala Stockholm. K. Kunskapssyn och samhällsnytta i hantverkscirklar och hantverksutövande. U.

.lakttagelser och förslag efter omstruktureringen av försvarets ledning och stöd. Fö. .Miljö för en hållbar hälsoutveckling.

Betänkande. Förslag till nationth handlingsprogram. S. Bilaga 1. Miljörelaterade hälsorisker. S. Bilaga 2. Aktörer och verktyg i miljöhälsoarbetet. S. Environment for Sustainable Health Development _ an Action Plan for Sweden. S. Droger i trafiken. Ju. Doping i folkhälsoperspektiv. Del A och Del B. S. Folkbildningens institutioner. U. Skyddet av kulturmiljön. En översyn av kulturrninneslagens bestämmelser om byggnader och kulturmiljöer, prästgårdar, kyrkstäder och ortnamn. Ku. Den kommunala självstyrelsen och grundlagen. In. De två kulturema. Rapporter av Klaus Richard Böhme, Bo Huldt, Carl—Einar Stålvant samt Kent Zetterberg. Bilagor med underlagsmaterial till UTFÖst slutbetänkande sou 1996:123. Fö. . Extern värdering av hot och förmåga. Bilagor med underlagsmaterial till UTFÖst slutbetänkande SOU l996:123. Fö.

. Det stora och snabba greppet. Om LEMO—reformens metoder och resultat. Bilagor med underlagsmaterial till UTFÖst slutbetänkande SOU l996:123. Fö. Jämställd vård. Olika Vård på lika villkor. S. Jämställd vård. Möteni vården ur ett lvärvetenskapligt perspektiv. S. . Fibromyalgi och Duchennes muskeldystrofl. Kunskapsläge och behov av framtida FoU. S. . Effekter av EU:s jordbrukspolitik. Jo.

. Kommunalförbund och gemensam nämnd —

två former för kommunal samverkan. In. . Ny behörighetsreglering på hälso- och sjukvårdens

område m.m. S.

. Skatt på avfall. Fi. . KOzs biträde åt enskilda. ln. . Vårdavgifter vid rättspsykiatrisk vård, m.m. S. . Länsstyrelsernas roll i infrastrukturplaneringen. K. . Krock eller möte — Om den mångkulturella skolan. U. . Ökad konkurrens i handeln med livsmedel. .Nl. . Arbetstid

längd,förläggning och inflytande + bilagedel. A.

. Att återerövra vardagen. S. . Overgångsbestämmelser till miljöbalken. M. . Oversyn av förvärvslagen och hyreslagen Borgen och pant. Ju.

.Elberedskapen. Författningsfrågor. N. . En allmän och sammanhållen arbetslöshets—

försäkring. A.

. Bidrag genom arbete — En antologi. S. . Gruvoma och framtiden. N. . Hållbar utveckling i Sveriges skärgårdsområden. M.

. Tre rapporter om studiecirklar. U.

___—___—

• Sida 305
•  Original

Statsrådsberedningen

Möss och människor. Exempel på bra lT—användning bland barn och ungdomar. [32]

J ustitiedepartementet

Kriminalunderrättelseregister DNA—register. [35] Elektronisk dokumenthantering. [40] Presumtionsregeln i expropriationslagen.[45] Förbud mot vapen på allmän plats m.m. [50] Utvärderat personval. [66] Ekobrottsforskning. [84] Tredimensionell fastighetsindelning. [87] Kameraövervakning. [88] Droger i trafiken. [125] Översyn av förvärvslagen och hyreslagen Borgen och pant. [148]

Utrikesdepartementet

Vem bestämmer vad? EU:s interna spelregler inför regeringskonferensen 1996. [4] Politikområden under lupp. Frågor om EU:s första pelare inför regeringskonferensen 1996. [5] Ett är med EU. Svenska statstjänstemäns erfarenheter av arbetet i EU. [6] Av vitalt intresse. EU:s utrikes— och säkerhetspolitik inför regeringskonferensen. [7] Union för både öst och väst. Politiska, rättsliga och ekonomiska aspekter av EU:s sjätte utvidgning. [15] Förankring och rättigheter. Om folkomröstningar, utträdesrätt, medborgarskap och mänskliga rättigheter i EU. [16] Sverige, EU och framtiden. EU 96—kommitténs bedömningar inför regeringskonferensen 1996. [19] Från Maastricht till Turin. Bakgrund och övriga EU-länders förslag och debatt inför regeringskonferensen 1996. [24] Demokrati och öppenhet. Om folkvalda parlament och offentlighet i EU. [42] Jämställdheten i EU. Spelregler och verklighetsbilder. [43]

Europapolitikens kunskapsgrund. En principdiskussion utifrån

EU 96—kommitténs erfarenheter. [59] Miljö och jordbruk. Om EU:s miljöregler och utvidgningens effekter på den gemensamma jordbrukspolitiken. [60] Olika länder — olika takt. Om flexibel integration och förhållandet mellan stora och små stater i EU. [61] ___—___—

Systematisk förteckning

EU:s regeringskonferens — procedurer, aktörer, formalia. Sammanfattning av ett seminarium i april 1996. [76] EU och Sverige — från Kiruna till Malmö. Sammanfattning av fyra regionala möten 1995—96. [106] Union utan gränser — konsekvenser, möjligheter, problem. Sammanfattning av ett seminarium i november 1995. [107]

Försvarsdepartementet

Totalförsvarspliktiga m95. Förslag om jobb/studier efter muck, bostadsbidrag, dagpenning, försäkringar. [18] Statens maritima verksamhet. [41] Finansieringen av det civila försvaret. [58] Utvecklad samordning inom det civila försvaret och fredsräddningstjänsten. Kartläggning, överväganden och förslag. [86] Strukturförändring och besparing. En uppföljning av genomförda förändringar inom försvarsmaktens ledningsorganisation. [96] Effektivare försvarsfastigheter!

Utvärdering av en reform. [97] Vem styr försvaret? Utvärdering av effekterna av LEMO—reformen. [98]

Avveckling med inlärning. Erfarenheter från LEMO-reformens avveckling av personal. [99] lakttagelser och förslag efter omstruktureringen av försvarets ledning och stöd. [123] De två kulturerna. Rapporter av Klaus Richard Böhme, Bo Huldt, Carl-Einar Stålvant samt Kent Zetterberg. Bilagor med underlagsmaterial till UTFÖst slutbetänkande sou 1996:123. [130] Extern värdering av hot och förmåga. Bilagor med underlagsmaterial till UTFÖst slutbetänkande SOU 1996:123. [131] Det stora och snabba greppet. Om LEMO-reformens metoder och resultat. Bilagor med underlagsmaterial till UTFÖst slutbetänkande SOU 1996:123. [132]

Socialdepartementet

Sveriges medverkan i FN:s familjeår. [37] Kooperativa möjligheter i storstadsområden. [54] Försäkringskassan Sverige — Översyn av socialförsäkringens administration. [64] Rättspsykiatriskt forskningsregister. [72] Allmänt pensionssparande. [83]

Egon Jönsson — en kartläggning av lokala samverkansprojekt inom rehabiliteringsområdet. [85]

• Sida 306
•  Original

Systematisk förteckning

Den privata vårdens omfattning och framtida ersättningsformer — En översyn av de nationella taxorna för läkare och sjukgymnaster. [91] En allmän och aktiv försäkring vid sjukdom och rehabilitering. Del 1 och 2. [113] Barnkonventionen och utlänningslagen. [115] Miljö för en hållbar hälsoutveckling. Betänkande. Förslag till nationth handlingsprogram. [124] Bilaga 1. Miljörelaterade hälsorisker. [124] Bilaga 2. Aktörer och verktyg i miljöhälsoarbetet. [124] Environment for Sustainable Health Development — an Action Plan för Sweden. [124] Doping i folkhälsoperspektiv. Del A och Del B. [126] Jämställd vård. Olika vård på lika villkor. [133] Jämställd vård. Möten i vården ur ett

tvärvetenskapligt perspektiv. [134] Fibromyalgi och Duchennes muskeldystrofi. Kunskapsläge och behov av framtida FoU. [135] Ny behörighetsreglering på hälso- och sjukvårdens område m.m. [138]

Vårdavgifter vid rättspsykiatrisk vård, m.m. [141] Att återerövra vardagen. [146] Bidrag genom arbete — En antologi. [151]

Kommunikationsdepartementet

Om järnvägens trafikledning m.m. [9] EU-mopeden. Ålders— och behörighetskrav för två- och trehjuliga motorfordon. [ll] Bättre trafik med väginformatik. [17] Ny kurs i trafikpolitiken + Bilagor. [26] Banverkets myndighetsroll m.m. [33] Enskilda vägar. [46] En översyn av luft— sjö- och spårtrafikens tillsynsmyndigheter. [82]

Ny yrkestrafiklagstiftning. [93] Nationell teleadresskatalog. [94] Botniabanan. [95]

En körkortsreform [114] Station Stockholm Nord. [118] Spår, miljö och stadsbild i centrala Stockholm. [121] Länsstyrelsernas roll i infrastrukturplaneringen. [142]

Finansdepartementet

Kommuner och landsting med betalnings- svårigheter. [ 12] Budgetlag — regeringens befogenheter på finansmaktens område. [14] Borgenärsbrotten — en översyn av 11 kap. brottsbalken. [30] Översyn av skatteflyktslagen. Reformerat förhandsbesked. [44]

Pensionssamordning för svenskar i EU-tjinst. [57] Medborgerlig insyn i kommunala entreprenader. [67] Några folkbokföringsfrågor. [68] Utländska försäkringsgivare med verksamhet i Sverige. [77] Översyn av revisionsreglema. [79] Skydd för sparande i sparkasseverksamhet. [81] Ett nytt system för skattebetalningar. Del A. Ett nytt system för skattebetalningar. Del B. Författningsförslag, författningskommentarer och bilagor. [100]

Från åkerlotter till Paradis — ett delbetänkande från Utredningen om universitetsfastiglietcr m.m. angående överlåtelser och tomträttsupplåtelser av vissa högskolefastigheter. [109] Artikel 6 i Europakonventionen och skatte— utredningen. [116]

Expertrapporter från Skatteväxlingskommittén. [117] lättnad i dubbelbeskattningen av mindre företags inkomster. [119] Skatt på avfall. [139]

Utbildningsdepartementet

Den nya gymnasieskolan — hur går det" [1] Samverkansmönster i svensk forslmingsfinansiering. [2]

Samordnad rollfördelning inom teknisk forskning. [20] Reform och förändring. Organisation cch verksamhet vid universitet och högskolor efter 1993 års universitets- och högskolereform. [21]

Inflytande på riktigt — Om elevers rätt till

inflytande, delaktighet och ansvar. [22] En strategi för kunskapslyft och livslångt lärande. [27] Det forskningspolitiska landskapet i Ncrden på 1990-talet. [28] Forskning och Pengar. [29] Högskola i Malmö. [36] Cirkelsamhället. Studiecirklars betydelser för individ och lokalsamhälle. [47] Värden i folkhögskolevärlden. [75] Sammanhållet studiestöd. [90]

TUFF — Teckenspråksutbildning för föräldrar. [102] Att främja donationer till universitet

och högskolor. [105]

Högskolan i Malmö — Slutbetänkande. j120] Kunskapssyn och samhällsnytta i hantverkscirklar och hantverksutövande. [122]

Folkbildningens institutioner. [127] Krock eller möte — Om den mångkulturela skolan. [143] Tre rapporter om studiecirklar. [154]

___—___—

• Sida 307
•  Original

J ordbruksdepartementet

Offentlig djurskyddstillsyn. [13]

EU, konsumenterna och maten — Förväntningar och verklighet. [62] Administrationen av EU:s jordbrukspolitik i Sverige. [65] Effekter av EU:s jordbrukspolitik. [136]

Arbetsmarknadsdepartementet

Aktiv arbetsmarknadspolitik + expertbilaga. [34] Grundläggande drag i en ny arbetslöshetsförsäkring — alternativ och förslag.[51] Sverige, framtiden och mångfalden. [55] På väg mot egenföretagande. [55] Vägar in i Sverige. [55]

Hälften vore nog — om kvinnor och män på 90-ta1ets arbetsmarknad. [56] Medicinska undersökningar i arbetslivet. [63] Arbetstid

längd,förläggning och inflytande + bilagedel. [145] En allmän och sammanhållen arbetslöshets- försäkring. [150]

Kulturdepartementet

Från massmedia till multimedia — att digitalisera svensk television. [25]

Viktigt meddelande. Radio och TV i Kris och Krig. [80]

Inför ett Svenskt kulturnät — IT och framtiden inom kulturområdet. [110]

Skyddet av kulturmiljön. En översyn av kulturminneslagens bestämmelser om byggnader och kulturmiljöer, prästgårdar, kyrkstäder och ortnamn. [128]

Näringsdepartementet

Kartläggning och analys av den offentliga sektorns upphandling av varor och tjänster med miljöpåverkan. [23] Shaping Sustainable Homes in an Urbanizing World. Swedish National Report for Habitat II. [48] Regler för handel med el. [49] Kompetens och kapital + bilaga. [69] Samverkan mellan högskolan och näringslivet. [70] Elberedskapen. Organisation, ansvarsfördelning och finansiering. [78] Samverkan mellan högskolan och de små och medelstora företagen. [89]

Systematisk förteckning

Närings- och handelsdepartementet

Ökad konkurrens i handeln med livsmedel. [144] Elberedskapen. Författningsfrågor. [149] Gruvoma och framtiden. [152]

Civildepartementet

Fritid i förändring. Om kön och fördelning av fritidsresurser. [3] Forskning för vår vardag. [10] Attityder och lagstiftning i samverkan + bilagedel. [31] Konsumentskydd på elmarknaden. [104] Konsumenterna och miljön. [108] Bevakad övergång. Åldersgränser för unga upp till 30 år. [111]

Inrikesdepartementet

Lokal demokrati och delaktighet i Sveriges städer och landsbygd. [71] Den kommunala självstyrelsen och gnmdlagen. [129] Kommunalförbund och gemensam nämnd — två former för kommunal samverkan. [137] KO:s biträde åt enskilda. [140]

Miljödepartementet

Batterierna — en laddad fråga. [8] Nationalstadsparker. [38]

Rapport från klimatdelegationen 1995. Klimatrelaterad forskning. [39] Precisering av handelsändamålet i detaljplan. [52] Kalkning av sjöar och vattendrag [53] Svensk kärnteknisk tillsynsverksamhet. Volym 1 — En granskning. [73] Swedish Nuclear Regulatory Activities. Volume 1 — An Assessment. [73] Svensk kärnteknisk tillsynsverksamhet. Volym 2 — Faktaredogörelser. [74] Swedish Nuclear Regulatory Activities. Volume 2 — Descriptions. [74] IT i miljöarbetet. [92]

Kärnavfall — teknik och platsval. KASAMs yttrande över SKBs FUD—Program 95. [101] Miljöbalken. En skärpt och samordnad miljölagstiftning för en hållbar utveckling. Del 1 och 2. [103]

Integrering av miljöhänsyn inom den statliga förvaltningen. [112] Övergångsbestämmelser till miljöbalken. [147] Hålle utveckling i Sveriges skärgårdsområden. [153]

• Sida 308
•  Original

• Sida 309
•  Original

• Sida 310
•  Original

• Sida 311
•  Original

• Sida 312
•  Original