SOU 1996:25

Från massmedia till multimedia att digitalisera svensk television : slutbetänkande

Typ: SOU
Källa: urn.kb.se

Till statsrådet och

chefen för

Kulturdepartementet

Den 8 juni 1995 beslutade regeringen om direktiv till denna utredning bilaga 1. Enligt direktiven skall utredaren redovisa underlag för ett beslut om en eventuell övergång till digital teknik för marksänd TV. Med stöd därav förordnades jag att genomföra detta utredningsarbete.

Arbetet är en fortsättning ett tidigare bemyndigande från den 25

juli 1991. Då förordnades dåvarande departementsrådet Göran Lannegren som särskild utredare med uppgift att ta fram ett tekniskt

underlagsmaterial i fråga om möjligheterna för utökade sändningar

av ljudradio och television till allmänheten. I december 1991 avgav utredaren betänkandet Tekniskt utrymme för reklamfinansierad radio SOU 1991:108.

Genom regeringsbeslut den 19 augusti 1993 erhöll utredaren till-

läggsdirektiv för den andra etappen av utredningsarbetet. Uppgiften

var att ta fram ett tekniskt underlag för beslut om nya möjligheter att sända marksänd TV. I februari 1993 avgav utredaren betänkandet Tekniskt utrymme för ytterligare TV-sändningar SOU 1994:34.

I det nu genomförda utredningsarbetet har medverkat bl.a. representanter från Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi ESO,

Konjunkturinstitutet, Post- Telestyrelsen, Sveriges Television AB,

Telia AB, Telia Research AB och TERACOM Svensk Rundradio AB.

I enlighet med mitt uppdrag har jag den 13 november 1995 till statsrådet och chefen för Kulturdepartementet överlämnat en preliminär rapport.

Jag överlämnar betänkandet Från massmedia till

nu multimedia att digitalisera svensk television.

—

Mitt uppdrag är därmed avslutat.

Stockholm i februari 1996

Lars Jeding

Innehåll

Förkortningar

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1¶Sammanfattning 13

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1.1¶Frågorna 13

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1.2¶Utredningsuppdraget 14

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.3 Den svenska televisionen historik och nuläge - . . 1.4 Omvärlden 16 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.5 Den digitala TV-tekniken 16 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.6 Modeller för digital distribution television 18 av . . . . . 1.7 Statens 20 engagemang . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.8 Ekonomiska konsekvenser 21 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1.9¶Digital TV i ett näringspolitiskt perspektiv 22

. . . . . . .

1.10¶Sammanfattning förslagen 23

av . . . . . . . . . . . . . . . . .

2¶Utredningsuppdraget 25

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.1 Direktiven till denna utredning 25 . . . . . . . . . . . . . . .

2.2¶Tidigare utredningsarbete 25

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.3 Televisionen i inforrnationssamhället 26 . . . . . . . . . . . 2.3.1 Televisionen i framtiden 26 . . . . . . . . . . . . . . 2.3.2 Informationssamhället 27 . . . . . . . . . . . . . . . . 2.4 Vad är television 29 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.5 Betänkandets disposition 29 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3 Den svenska televisionen historik och nuläge 31 — . . . . . . . . .

3.1¶Inledning 31

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2 Viktiga årtal i svensk TV-historia 31 . . . . . . . . . . . . .

3.3¶Sändningsnät och programbolag 33

. . . . . . . . . . . . . . 3.3.1 Marknät 33 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.3.2 Satellit 34 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.3.3 Kabel 35 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.3.4¶Analog och digital sändning 35

. . . . . . . . . . . .

3.3.5¶Finansiering 36

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

SOU 1996: 25

3.4 Publiken 36

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.5¶Medieteknologi i hemmen 40

. . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4 Omvärlden 43

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.1¶Inledning 43

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.2¶Ländergenomgång 43

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2.1 Norge 43

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2.2 Finland 44

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2.3 Danmark 45

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2.4 Storbritannien 45

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.2.5¶Tyskland 47

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2.6 Frankrike 48

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2.7 Övriga Europa 48

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2.8 USA 49

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2.9 Japan 51

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5 Den digitala TV-tekniken 53

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5.1¶Inledning 53

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2 Den digitala TV-teknikens egenskaper 54

. . . . . . . . . . 5.3 Användningsområden för digital TV-distribution 59

5.4¶Standardisering av digital TV 64

. . . . . . . . . . . . . . . .

6 Modeller för digital distribution av television 69

. . . . . . . . .

6.1¶Allmänna förutsättningar för övergång

till digital TV-teknik 69

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.2 Marknät 71

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6.2.1¶Inledning 71

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6.2.2¶Ett digitalt grundalternativ 73

. . . . . . . . . . . . 6.2.3 Andra digitala nät 78

. . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6.2.4¶Möjligheten till lokala/regionala sändningar 80

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6.2.5¶Utfasning av nuvarande analoga sändningar 81

. 6.2.6 Sammanfattande scenario 82

. . . . . . . . . . . . . . 6.3 Satellit 83

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6.3.1¶Inledning 83

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6.3.2¶Satellitsändning 83

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6.3.3¶Satellitmottagning 85

. . . . . . . . . . . . . . . . . . .

INNEHÅLL

6.3.4 Satellit som ensam distributionsform eller i

kombination med marksändningar 86

. . . . . . . 6.4 Kabel- och telenät 87

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6.4.1¶Inledning 87

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.4.2 Kabelnät 87

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.4.3 Cellulära rundstrålande högfrekvens-

sändare, s.k. LMDS 89

. . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.4.4 Telenät 90

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6.5¶Vissa beredskapsfrågor 94

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7¶Regleringsbehov och särskilda frågor 97

. . . . . . . . . . . . . . . 7.1 Nuvarande lagstiftning och avtal

med programföretagen 97

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7.1.1¶Programverksamhet 97

. . . . . . . . . . . . . . . . .

7.1.2¶Sändningsteknik och frekvensanvändning. 104

. . 7.1.3 EU 107

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.2 Införandet ny teknik 109

av m.m.

. . . . . . . . . . . . . . . .

7.2.1¶Legala förutsättningar 110

. . . . . . . . . . . . . . . . 7.2.2 Lagen om radiokommunikation m.m. 113

. . . . . 7.2.3 Avtalen med programföretagen 117

. . . . . . . . . 7.2.4 Tekniska standarder 118

. . . . . . . . . . . . . . . . .

7.2.5¶Övergångsreglering 118

. . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.3 Särskilda frågor 119

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7.3.1¶Multiplexoperatörer 119

. . . . . . . . . . . . . . . . . 7.3.2 Dekodrar och kryptering 127

. . . . . . . . . . . . . . 7.3.3 Vidaresändning i kabelnät must carry 134

- . .

7.4¶Statligt inflytande över programinnehållet 140

. . . . . . . 7.4.1 De olika distributionsformerna 141

. . . . . . . . . .

7.4.2¶Inflytande vid olika handlingsalternativ 146

. . . .

7.5¶Tillståndsgivningens omfattning 150

. . . . . . . . . . . . . . .

8 Vissa ekonomiska konsekvenser vid införande av digital

television i Sverige 155

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

8.1¶Inledning 156

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.2 Nollalternativet 159

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.3 Övergång till digitala terrestra sändningar 168

. . . . . . .

8.4¶Digitala sändningar av public service-kanalema

och TV4 via satellit/kabel 177

. . . . . . . . . . . . . . . . . . .

8.5¶Sammanfattning kalkylresultaten 180

. . . . . . . . . . . .

SOU 1996: 25

9¶Digital television i ett näringspolitiskt perspektiv 185

. . . . . . .

9.1¶Utgångspunkter 185

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

l Digitalisering, konvergens,

informationssamhälle 185 . . . . . . . . . . . . . . . .

9.1.2¶Digitalisering och strukturomvandling 188

. . . . 9.2 Direkta näringspolitiska effekter av ett beslut om

marksänd digital television 192 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.3 Multimedia 195 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.3.1 Teknik och ekonomi 195 . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.3.2 Politik 199 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

10 överväganden och förslag 209

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

10.1¶Överväganden 209

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

10.1.1¶Inledning 209

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

10.l.2 Mediepolitiska överväganden 209

. . . . . . . . . . . 10. l Tekniska överväganden 211 . . . . . . . . . . . . . . . 10.1.4 Ekonomiska överväganden 215 . . . . . . . . . . . .

10.1.5¶Legala överväganden 217

. . . . . . . . . . . . . . . .

10.2¶Förslag 218

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. l0.2.1 Utbyggnad marknätet 219 av . . . . . . . . . . . . . . 10.2.2 Näringspolitiska effekter 220 . . . . . . . . . . . . . .

l0.2.3 Expergrupp för multimediafrågor 222

. . . . . . .

Bilaga 1 Kommittédirektiv 225 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilaga 2 Beredskapsfrågor 233

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Förkortningar

ADSL Asymmetrical Digital Subscriber Line. System för

distribution av bildtjänster via telenät ATM Asynchroneous Transfer Mode. Signalformat för

dataöverföring via främst telenät, vari hög- och

låghastighetskanaler kan samsas

BBC British Broadcasting Corporation. Programbolag public

service för radio och TV i Storbritannien CD Compact disc CD-ROM Compact disc Read Only Memory. Lagringsmedium

för persondatorer CEPT Europeiska konferensen för post- och telekommuni-

kation. Samarbetsorgan för myndigheter inom bl.a. frekvensområdet

COFDM Coded Orthogonal Frequency Division Multiplexing.

Radioteknisk sändningsmetod som används för marksändning av digital TV och digital ljudradio

DAB Digital Audio Broadcasting. Digital ljudradio DSI Detailed Spectrum Investigation. Europeisk utredning

om framtida frekvensanvändning, som drivs i CEPT:s regi

DTV Digital TV DVB Digital Video Broadcasting. Europeiskt

utvecklingsprojekt för digital TV EES Europeiskt ekonomiskt samarbete EG Europeiska Gemenskapen, se EU EPG Elektroniska programguider. System som underlättar

TV-tittarens val och inställning av program ETSI European Telecommunications Standards Institute.

Europeiskt standardiseringsorgan inom telekommunikations- och radioområdet

EU Europeiska Unionen FCC Federal Communications Commission. Amerikansk

regleringsmyndighet FOA Försvarets Forskningsanstalt FoU Forskning och Utveckling FTTC Fibre To The Curb. Fiberanslutning framdragen nära

abonnenten; till t.ex. trottoarkanten eller motsvarande

SOU 1996: 25

FTTH Fibre to the Home. Fiberanlutning framdragen in i

hemmen GII Global Information Infrastructure GIS Global Information Society HDTV High Definition Television. Högupplösnings-TV IEC International Electrotechnical Commission. Globalt

standardiseringsorgan

ISO International Standardisation Organisation. Globalt

standardiseringsorgan

IT Informationsteknologi

ITC Independent Television Commission. Brittisk myndighet

för tillståndsgivning TV-området

ITU Internationella Teleunionen. Globalt

standardiseringsorgan.

IVA Ingenjörsvetenskapsakademien

ITV Independent Television Association. Sammanslutning av

kommersiella TV-bolag i Storbritannien LDTV Limited Definition Television.

Lågupplösnings-TV, motsvarande t.ex. VHS-kvalitet LMDS Local Multipoint Distribution Service. Ett sätt att

använda mikrovågslänkar för distribution TV-

program till hemmen som ett alternativ till

kabeldistribution

MAC Multiplexed Analogue Components. Benämning analoga TV-system vilka används i viss utsträckning via

satellit

MMDS Microwave Multichannel Distribution System. Ett sätt att

använda mikrovågslänkar för distribution TV-

av program till hemmen som ett alternativ till kabeldistribution

MMS Mediamätningar i Skandinavien AB

MPEG Moving Pictures Expert Group. Organ inom ISO/IEC

för framtagning av standard för bl a bild- och

ljudkodning

MVDS Multipoint Video Distribution Service. Ett sätt att

använda mikrovågslänkar för distribution av TV-

till hemmen som ett alternativ till kabel-TV program

Nippon Hoso Kyokai. Programbolag public service för

radio och TV i Japan

FÖRKORTNINGAR

NICAM Near-Instantaneously Companded Audio Multiplex.

Metod för ljudkodning och sändning av digitalt stereoljud i TV

NTL National Transcommunications Limited. Sändaroperatör

i Storbritannien

NRK Norsk Rikskringkasting. Programbolag service i Norge

NUTEK N ärings- och teknikutvecklingsverket

OECD Organization for Economic Cooperation and

Development

OFDM Orthogonal Frequency Division Multiplexing, se

COFDM OFTEL Office for Telecommunications Licensing. Myndighet i

Storbritannien som utfärdar teleoperatörstillstånd

PAL Phase Alternating Line. System för sändning av färg-TV

PC Personal Computer. Persondator PCMCIA Personal Computer Memory Card International

Association. Kort för olika funktioner modem etc. för

främst bärbara PC

RDS Radio Data System. System för datasändningar i

anslutning till FM-ljudradio

RF Regeringsformen

SDTV Standard Definition Television. Standard-TV

SES Société Européenne des Satellites. Satellitoperatör Astra baserad i Luxemburg

SI Service Infonnation. Information om de program- och

andra tjänster överförs till mottagaren, så att de kan

som

avkodas och visas

SOU Statens offentliga utredningar

SR Sveriges Radio

TDF Télédiffusion de France. Nätoperatör i Frankrike SVT Sveriges Television

Ultra High Frequency. Frekvensband, s.k.decimetervåg

Sveriges Utbildningsradio

YLE Yleisradio. Programbolag public service och

nätoperatör i Findland VDSL Very high bit-rate Digital Subscriber Lines. System för

distribution bildtjänster via telenätet

av Very High Frequency. Frekvensband, skmetervåg

SOU 1996: 25

VHS Video Home System. Det vanligaste systemet för

hemvideo. VOD Video Demand. Beställ-TV

YGL Yttrandefrihetsgrundlagen

l Sammanfattning

1.1¶Frågorna

Den allmänna debatten televisionen har i Sverige till stor del om handlat vad sänds och vad får sändas. Diskussionen har om som som

gällt innehållsmässiga regler våld, och pornografi. Diskus-

om sex sionen har gällt enskilda roat, upprört och väckt debatt. program som Diskussionen har gällt reklamens vara eller inte vara i TV. Det offentliga samtalet televisionen har också handlat om vem om sänder och skall få sända: SVT:s gynnade ställning, TV4 som ny som och publikt jämbördig med public service-kanalerna, Kinnevik, Nethold och andra aktörer. Dagens frågor televisionen fokuseras på hur man ska sända: om Över marknät, via satellit, i kabel Svaren dessa frågor inrymmer också till del på frågorna vad skall sändas och stor svaren om som vilka skall sända. som Men framför allt handlar det om allmänhetens, konsumenternas och

den enskilde tittarens makt och möjlighet att självständigt välja i ett

mångdubbelt större programutbud. I framtidens digitala TV-landskap

är det inte programtablåerna styr ett kollektivt tittarbeteende. som Med interaktiva möjligheter avgör den enskilde när det passar honom att ett visst och kanske kan han till och med välja bildse program vinklarna. Men frågan hur sänder gäller mer än TV-mediet och TVom man

marknaden. De digitala transmissionssystemen aktualiserar vida

nya perspektiv på informationssamhället och multimediasamhället. Ut-

byggnad digitala nät för TV-sändning kan mycket väl ses som ett

av steg på vägen mot utbyggnad av elektroniska motorvägar. en

1 .2

Utredningsuppdraget

Mitt uppdrag är att redovisa underlag för beslut eventuell över-

om gång till digital teknik för marksänd TV ersättning för

som nuvarande analoga sändningar. l det närmaste alla svenska hushåll skall kunna ta emot programmen från marksändare. Redovisningen skall sättas i relation till ett alternativ där marksändningar liksom är begrän-

nu sade till ett mindre antal analoga kanaler medan övriga

programtjänster sänds via satellit och i kabel. Också andra tänkbara utvecklingslinjer får beskrivas.

Jag skall beskriva tekniska och frekvensmässiga förutsättningar,

belysa möjligheter att sända lokal och regional TV, beräkna kostnader för samhället, allmänhet och TV-branschens företag, tidsper-

ange spektiv för övergång till ny teknik samt ge förslag statsmakternas

om beslut i dessa frågor. Också näringspolitiska konsekvenser och beredskapsfrågor skall behandlas. Graden av osäkerhet i bedömningarna skall redovisas.

1.3¶Den svenska televisionen historik och

— nuläge

Den svenska TV-historien i rubrikform: 1950-talet: TV-sändningarna startar. 1960-talet: TV:n finns i många svenska hem. Två TV-kanaler.

1970-talet: Färg-TV och regionala sändningar.

1980-talet: Kabel- och satellitsändningar. 1990-talet: En tredje markbunden TV-kanal.

Sändningsnäten

Idag kan nästan alla svenska hushåll direkt eller via kabel-TV-nät, nås

av sändningarna i det samhällsägda marknätet terrestra nätet. l

Sverige sänds tre rikstäckande kanaler via marknätet: SVT1, SVT2 och TV 4. Förutom rikssändningar sänds också regionala

program.

Regeringens tillstånd att utnyttja nätet förenas med vissa krav på

programverksamhetens utformning, sändningarnas geografiska räck-

vidd, regional och lokal produktion, beredskapsåtgärder, Dessa

m.m.

SAMMANFATTNING

så kallade public service-krav gäller i första hand SVT:s kanaler men delvis också TV4. Ett hundratal satellitkanaler kan tas emot i Sverige. Elva av dessa riktar sig särskilt till svensk publik. Cirka 600 000 svenska hushåll

har paraboler för direktmottagning satellitsändningar huvud-

av men sakligen vidarebefordras sändningarna i kabelnät till hushållen. För sändning satellitprogram krävs inte tillstånd och därmed av ställs inga krav på programinnehåll utöver EU:s kvoter och reklam-

regler.

Drygt hälften TV-hushållen är anslutna till kabel-TV-nät med i av

regel kapacitet för 30-40 kanaler. Också mark- och satellitsändningar

kan via kabel sista etappen till hemmen. 1,4 miljoner hushåll tar SVT1, SVT2 och TV4 direkt från marknätet medan 2,2 milemot joner hushåll tar emot dem från kabel. För TV-sändning via kabel krävs inte tillstånd. Enligt "must

carry-principen är kabel-TV-bolag skyldiga att utan ersättning för-

medla de marksända kanalerna. Drygt 3,4 miljoner svenska hushåll betalar TV-avgift som finansierar public service-företagen. SVT får numera också finansiera

programverksamheten med sponsring. TV4 finansieras huvudsakligen

med reklam och sponsring. Satellitkanalerna finansieras med reklam, abonnemangsavgifter och/eller avgifter per program.

Publiken

En genomsnittlig dag tittar drygt fyra svenskar fem TV. Tittarav ägnar TV genomsnittligt cirka två timmar dag mediet. TVna per konsumtionen har inte ökat nämnvärt trots det kraftigt ökade pro-

gramutbudet.

Hälften befolkningen ser på TV4, dvs. något mer än som ser på av service-kanalema SVT1 och SVT2. Reklamkanalema TV3 och

public

Femman har klart mindre publik och övriga TV-kanaler kan tas som emot i Sverige har tillsammans 9 procent av tittarna.

Publikundersökningarna mig anledning till följade reflexioner.

ger Public service-TV har stort värde för allmänheten också när det ett totala utbudet mångdubblas tillkomsten av andra programgenom

tjänster.

Också när svenskarna får tillgång till utländska TV-kanaler finns

stor efterfrågan svenskproducerade program som bara erbjuds i

inhemska kanaler, särskilt i public service-kanalema.

1.4¶Omvärlden

En redovisning av utvecklingen i fråga om TV-transmission i grannländerna, i andra ledande europeiska länder samt i USA och Japan visar att digital TV se nedan är på stark frammarsch. I min utred-

ning har jag främst intresserat mig för utveckligen digital mark-

av sänd terrester TV, fråga för närvarande behandlas i många

en som länder.

1.5¶Den TV-tekniken

digitala

TV-program kan sändas analogt eller digitalt. Idag sänds TV nästan

uteslutande med analog teknik. Reguljära digitala satellitsändningar

har påbörjats och försök med digitala markbundna sändningar i

Sverige genomfördes första gången i november 1995. Innan det finns

TV-apparater för digital mottagning i handeln, behöver tittaren

en tillsats till sin TV-mottagare set top-box för att kunna ta emot

digitala sändningar.

Den digitala TV-teknikens egenskaper

Den digital TV-distributionsteknikens viktigaste egenskaper:

Stor överföringskapacitet, dvs- flera programtjänster eller mer

—

information inom ett givet frekvensutrymme.

Möjlighet till lokaloberoende mottagning av marksändningar, ock-

så portabel mottagning inom- och utomhus med enkla eller inbyggda antenner. Ökad störtålighet brus och interferenser från andra

gentemot

radiosignaler och egna ekon.

SAMMANFATTNING

Flexibilitet med avseende på ett varierat utbud av TV-program och typer tjänster, också sådana med en hög grad av internya av aktivitet. Krypterbarhet för olika former av betal-TV eller av upphovs- rättsskäl. Lägre energi- och distributionskostnader. -

Användningsområden för digital TV-distribution

Med digital distributionsteknik möjliggörs t.ex. flera olika TVi sändning och flera kvalitetsnivåer program samma av samma program. Digitaltekniken kan också underlätta interaktiva TV-tjänster som

beställ-TV, utbildningsprogram, spelprogram, informationssök-

t.ex. ning. Med denna teknik öppnas vägen för former av TV, t.ex. nya HDTV, alternativ tidsläggning och tidsför-

högupplösnings-TV

utsändning, alternativa bildvinklar och alternativt innehåll.

skjuten

Standardisering av digital TV

En förutsättning för att ett komplicerat tekniskt samarbete med många aktörer skall fungera är att alla i viss utsträckning "gör lika", dvs. tillämpar standarder. Standarder är också förutsättgemensamma ningen för produktion i långa serier och till låga kostnader av utrustning ingår i systemet, t.ex. set top-boxar i TV-hemmen. som Beslut internationell standard för komprimering bild och om av ljud samt för multiplexering fattades under 1994. Beslut om europeisk standard för sändningsteknik för satellit och kabel fattades under 1994. Beslut europeiskt standardförslag för marksänd om fattades under 1995. Beslut formell standard kan fattas

digital-TV om

under 1996. I USA lades under 1995 fram ett förslag till standard för marksänd TV och HDTV. En amerikansk standard förväntas bli antagen under 1996.

1.6¶Modeller för distribution digital av television

l utredningen redovisas olika modeller för hur television i digital form skulle kunna distribueras till allmänheten.

Digitala sändningar i marknätet

Ett digitalt terrestert scenario innefattar totalt sex digitala nät med

en hushållstäckning minst 90 procent. Fyra nät bedöms ge minst 98

procent täckning. Näten kan göras regionalt nedbrytbara och möj-

ge lighet till lokaloberoende mottagning. Totalt kan upp till 24 rikstäckande digitala programtjänster distribueras i dessa nät. Om några av dessa kanaler reserveras för regionala lösningar kan ett stort antal TV-kanaler detta sätt kunna användas.

Om analoga eller digitala tätortsnät för lokalsändningar byggs ut i

stället för ett dessa digitala riksnät, begränsas antalet möjliga

digitala programtjänster med rikstäckning till 15-20 stycken.

Om nuvarande analoga nät avvecklas kan ytterligare 4-6 digitala nät byggas ut. Därmed kommer det att finnas totalt 10-12 rikstäckande digitala nät med utrymme för totalt uppemot 50 program-

tjänster och utrymme för lokala, digitala sändningar.

Även kan sändas. Det kräver för närvarande

högupplösnings-TV

ett helt digitalt nät, samma utrymme som fyra digitala programtjänster av normal kvalitet.

Satellitsändning

Den kapacitet som krävs för att sända en analog programtjänst via

satellit ger möjlighet till sändning av ca sex TV-programtjänster.

Satellitsändning ger god yttäckning till låg kostnad men är inte geo-

grafiskt nedbrytbar.

Satellitmottagning kräver fri sikt mot söder. Bl.a. i stadsbebyggda

områden kan det vara svårt att åstadkomma sådan placering. Till-

gång till kabelnät är där många gånger nödvändig som komplement.

Att helt förlita sig på satellit som ensam distributionsform eller i kombination med kabel-TV-nät för ur samhällssynpunkt angelägna

TV-programtjänster är av beredskapsskäl mindre lämpligt.

SAMMANFATTNING

Om marknätets täckning innebär att exempelvis 98 % hushållen av nås sändningarna kan resterande hushåll ta emot sändningarna från av satellit.

Sändning i kabel- och telenät

Ungefär hälften hushållen får sina TV-program via kabel eller av motsvarande. Kabel-TV-nät finns i regel i tätorter med relativt

koncentrerad bebyggelse. Digitala marksändningar kommer sannolikt

minska kabelnätens betydelse för programtjänster förmedlas i att som marknät. För att kabelhushållen skall få del ett väsentligt ökat digitalt av utbud krävs att kabelbolagen för fram program i digital form ända till den enskilde abonnenten. Ett kabel-TV-nät kan enkelt utrustas för

digital sändning. En digital kanal i kabelnät upptar frekvensmässigt

plats analog och medger transmission av 6-8 digitala

samma som en programtjänster normal teknisk kvalitet. av Vad gäller interaktivitet erbjuder kabeldistribution fördel en returkanalen kan förläggas i själva kabel-TV-nätet. Kabelgenom att TV-näten är delvis förberedda för retursignalering.

Telenät

Inom några år blir det tekniskt möjligt att via telenätet överföra bilder varierar från hemvideokvalitet till studiokvalitet, berosom

ende på överföringskapaciteten i den sista ledningslängden fram till

abonnenten. Tekniken har hittills bedömts för dyr för att tas i vara bruk med anslutning till så gott samtliga hushåll. som Överföring TV-program via telenätet till enskilda abonnenter av

förutsätter ledningar kan sända digital med hög hastighet sam-

som tidigt de används för telefonsamtal. Det kräver bl.a. en ny som generation växlar, s.k. ATM-växlar börjat införas i telenätet. som Distribution via telenätet kan tekniskt sett brytas ned ända till individnivå. Via telenätet skulle det t.ex. vara möjligt att erbjuda

beställ-TV-tjänster.

Övriga nätmöjligheter

I utredningen behandlas också framtida möjligheter att distribuera TV

i kopparnät, cellulära rundstrålande högfrekvenssändare och optisk

fiber.

1.7¶Statens engagemang

Aktiv statlig mediepolitik kräver framförhållning i tekniska frågor

vilket innebär att staten måste ta ställning till vilken strategi skall

som

gälla i fråga om digital television. ställningstaganden och regleringar

är beroende av beslut inom EU.

I medielagstiftningen finns ingen beredskap för övergång till

digitala sändningar. Den snabba tekniska utvecklingen av multimedia

kan medföra behov av helt ny lagstiftning. Gällande medielagstiftning och avtalen med programföretagen behandlar inte den digitala teknikens införande eller dess problem. Enligt den föreslagna nya radio-

och TV-lagen kan dock regeringen bestämma om sändningsteknik

villkor för tillstånd. Lagen radiokommunikation är prinsom om

cipiellt tillämplig även digital teknik. Regleringar inom området

kräver normalt lagform eftersom de berör yttrandefrihet.

Lagen om radiokommunikation m.m. Lagen om radiokommunikation medger inte att Post och Telestyrelsen tar initiativ för att införa digital teknik. Lagen möjliggör emellertid

hantering frågor kring tekniken när den väl införts. en av

Som följd digital teknik kan det uppstå fördelningspoblem,

en av om vilka lagen inte ger tillräcklig ledning och som kan behöva lösas

lagstiftning eller när sändningstillstånd Vid tillstånds-

genom ges. givning måste regeringen och Radio-och TV-verket därför överväga i vilken grad tillstånden skall göras beroende givna tekniska för-

utsättningar.

Lagen saknar procedurregler för de typer av anbudsförfaranden

internationellt förekommer inom radiokommunikationsområdet som och kan bli aktuella i framtiden. Bristen på internationella

som

SAMMANFATTNING

överenskommelser frekvensanvändning för digitala TV-sändom ningar utgör ett osäkerhetsmoment.

Avtalen med programföretagen

Avtalen med programföretagen beaktar inte den digitala teknikens frågor. Det råder bl.a. oklarheter om initiativ till digitalisering, pro-

gramföretagens möjlighet till betaltjänster och användandet av alter-

nativa distributionsformer. Den digitala teknikens frågor måste be-

handlas vid kommande omförhandling/tillståndsgiving.

Statligt inflytande över programinnehållet

Möjligheten till statligt inflytande över satellit- och kabelsändningar

är starkt begränsat. De formella kraven på verksamheten och pro-

graminnehållet är låga. Det finns problem att upprätthålla de befint-

liga reglerna.

rörliga bilder i telefonnätet kan komma att falla

Sändningar av utanför medielagstiftningen och YGL. Sändningar i telefonnät är

svåra att övervaka.

Den digitala utvecklingen minskar statens inflytande och kontroll

över förmedlingen rörliga bilder. Utvecklingen kan medföra ett

av behov helt lagstiftning rörande multimedia. av ny

1.8¶Ekonomiska konsekvenser

De ekonomiska konsekvenserna övergång till digital TV-sändning av har analyserats med tre räkneexempel: Ett nollalternativ där staten inte investerar i digital transmission, ett huvudalternativ med övertill sändningar och ett tredje alternativ där SVTgång terrestra kanalema och TV4 sänder digitalt via satellit och kabel.

Beräkningarna är beroende mycket osäkra antaganden om bl.a.

av hushållens beteende och prisutvecklingen på mottagarutrustning. Resultaten är därför inga utan främst räkneexempel för att prognoser illustrera vissa ekonomiska konsekvenser.

Övergång till digitala TV-sändningar kräver betydande investe-

ringar i mottagarutrustning hos framför allt hushållen. I nollalternativet atas dessa investeringar uppgå till 5,6 miljarder kronor under perioden 1996-2007, dvs. till i genomsnitt 500 miljoner kronor

per år.

Övergång till digitala terrestra sändningar ökar investeringsbe-

hovet, eftersom alla hushåll behöver mottagarutrustning för att

se SVT-kanalerna och TV4 när analoga sändningar stängs efter år

2007. Investeringarna antas uppgå till 9 miljarder kronor set top-

om boxarna är öppna och till 9,7 miljarder om boxarna är slutna.

I alternativet satellit/kabel med analoga sändningar avstängda efter år 2007 antas hushållsinvesteringarna uppgå till mellan 9 och 10 miljarder kronor vid Öppna set top-boxar respektive till mellan 9,8 och 10,8 miljarder kronor vid slutna set top-boxar.

Vid full utbyggnad digitala terrestra sändningar med 24 digitala

av kanaler fr.o.m. år 2001 antas transmissionskostnaden för SVTkanalerna och TV4 uppgå till 780 miljoner kr år under perioden

per 1997-2007 och till 170 miljoner kronor år efter det att de analoga

per

sändningarna upphört. Skulle de digitala terrestra sändningarna endast

omfatta tre kanaler blir transmissionskostnaderna för dessa kanaler högre, eftersom gemensamma kostnader då inte delas lika många

av kanaler. Transmissionskostnaderna antas i detta fall uppgå till 900 miljoner kronor år 1996-2007 och till 380 miljoner kronor

per per år därefter.

l alternativet att sända SVT-kanalerna och TV4 per satellit/kabel adderas kostnaderna för satellitsändningarna till kostnaderna för de

analoga marksändningarna. Av beredskapsskäl förutsätter det både

länk- och satellitsändning till de markbundna sändarstationerna. 1997- 2007 antas därmed de sammanlagda transmissionskostnaderna uppgå till 790 miljoner kronor år. När analoga sändningar stängts

per av återstår endast överföringskostnader för sändningar via satellit, vilka antagits uppgå till 70 miljoner kronor per år.

SAMMANFATTNING

1.9¶TV i näringspolitiskt

Digital perspektiv

Digital TV förebådar vad är möjligt i det framtida så kallade

som multimediasamhället. Olika medier, olika marknader och olika aktörer tenderar att närma sig varandra i en multimediamix.

Den digitala informationsteknologin kräver en avancerad infra-

struktur för att utvecklas samtidigt denna infrastruktur, väl på

som

plats, öppnar möjligheter till applikationer som knappast någon fullt

ut kan förutse.

Intresset för nya användningsområden knyts främst till de möjligheter informationstekniken erbjuder för oss som konsumenter

som

och medborgare att få tillgång till tjänster i hemmet. Från

nya en

utgångspunkt kan informationstekniken också beskrivas som en annan genombrottsteknologi som lägger grunden för helt nya varor och tjänster och också påverkar produktion och konsumtion av be-

som

fintliga och tjänster. I förlängningen av detta knyts stora för-

varor

hoppningar till informationstekniken i ett näringspolitiskt perspektiv.

1.10¶Sammanfattning av förslagen

STATSMAKTERNA bör våren 1996 fatta principbeslut om över-

gång till digital marksänd terrester TV i Sverige.

DET TERRESTRA SÄNDARNÄTET FÖR

UTBYGGNAD AV

DIGITAL SÄNDNING bör påbörjas senast 1997 och i sin första

etapp slutförd inom två år efter beslut. Denna första ut-

vara

byggnadsetapp bör sändningsmöjlighet för åtta rikstäckande

programtjänster, dvs. utöver SVT1, SVT2 och TV4 fem nya

programtjänster. Färdigutbyggt bör sändarnätet rymma 24

programtjänster.

NUVARANDE ANALOGA TERRESTRA TV-SÄNDNINGAR bör

upphöra snarast möjligt, dock senast tio år efter starten för

digitala terrestra sändningar.

2¶Utredningsuppdraget

2.1¶Direktiven till denna utredning

Inför framväxten av den nya digitala tekniken kommer statsmakterna att behöva fatta beslut om vilken omfattning den marksända televisionen skall ha i framtiden. Mitt uppdrag är att redovisa underlag för

ett sådant. Enligt utredningsdirektiven jfr bilaga l skall därvid

anges vilka förutsättningarna är för att bygga upp ett rikstäckande nät

av digitala marksändningar av TV med avsikt att på sikt kunna lägga

ner nuvarande analoga sändningar. I det närmaste hela den svenska befolkningen skall kunna ta emot programmen från marksändare men

satellitsändningar förutsätts kunna användas som komplement.

Redovisningen skall sättas i relation till ett alternativ där marksändningarna liksom nu är begränsade till ett mindre antal analoga kanaler, medan tillkommande TV-tjänster sänds annat sätt.

Även andra tänkbara utvecklingsscenarier får beskrivas.

I uppdraget ingår att beskriva de tekniska och frekvensmässiga för-

utsättningarna. Vilka kostnader som kan uppkomma för TV-företag,

allmänhet och övriga berörda skall anges liksom vilket tidsperspektiv det är fråga samt vilka beslut statsmakterna behöver fatta. Möjlig-

om heterna att bedriva lokal eller regional TV-verksamhet skall belysas. Även industripolitiska konsekvenser och beredskapsfrågor skall behandlas. Graden av osäkerhet i bedömningama skall redovisas.

2.2¶Tidigare utredningsarbete

Den utredningstekniska bakgrunden till uppdraget utgörs av de över-

väganden i februari 1994 presenterades i betänkandet SOU

som 1994:34 Tekniskt utrymme för ytterligare TV-sändningar. I betänkandet redovisades dels möjligheterna att anlägga flera sändarnät

för analog TV, dels läget i fråga utvecklingen av digital sänd-

ningsteknik.

Utredaren angav att det finns frekvensutrymme för ytterligare två sändarnät för analog TV i det s.k. riksnätsalternativet. Det

ena sändamätet, M4, skulle kunna nå 98 % befolkningen och det andra,

av M5, skulle kunna ha en befolkningstäckning på åtminstone 85 %. l

båda fallen skulle regionala/lokala sändningar möjliga. För såväl

vara M4- som M5-näten skulle krävas viss koordinering med grannländerna och såväl vissa huvudsändare vissa slavsändare skulle

som behöva byta frekvens m.m. Komplikationema skulle bli störst med M5-nätet.

Utredaren redovisade också ett alternativ där skulle kunna

program sändas ut över sändare med ca 30 km räckvidd i minst 22 områden med 70 000 invånare eller Ett realiserande detta s.k. tätorts-

mer. av alternativ skulle innebära att det inte skulle att etablera några ytterligare rikstäckande nät, dvs M4 och M5. Eftersom de berörda orterna i tätortsaltemativet inte skulle kunna få fler än ytterligare tre sändare jämfört med riksnätsalternativets två, ansåg utredaren i betänkandet att tätortsaltemativet inte skulle ha några stora fördelar.

Utredaren ansåg att det inte var möjligt att då ta ställning till

om digitala marksändningar av TV borde införas. Utredaren konstaterade emellertid att mindre man utnyttjar möjligheterna att sända med analog teknik, desto större handlingsutrymme har för att i fram-

man tiden introducera digitala sändningar. Staten har, menade utredaren, ett särskilt ansvar för utvecklingen av hur den digitala TV-tekniken

kommer att tillämpas vid marksändningar. Om ett beslut dröjer tills

digitala sändningar har hunnit etableras i andra distributionsmedier kan möjligheten att använda marknätet i praktiken komma att vara överspelad, oberoende hur fördelarna med marksändningar vär-

av deras. Utredaren ansåg det därför angeläget att statsmakterna kan

fatta beslut om digitala marksändningar så snart förutsättningarna kan

överblickas.

2.3¶Televisionen i informationssamhället

2.3.1 Televisionen i framtiden I direktiven sammanfattas de nya möjligheterna till distribution av

TV-program som den digitala tekniken öppnar. Tidigare har möjlig-

UTREDNINGSUPPDRAGET

heten: att sprida TV-program begränsats genom den knappa till-

gången på frekvenser för marksändningar. Numera är dessa möjlig-

heter större genom att ett stort antal programtjänster är tillgängliga genom satellit- och kabeldistribution. Digitaltekniken medger bl att

a fler TV-program kan överföras inom ett givet utrymme än vad den analoga tekniken tillåter. Distributionskapaciteten kan flerdubblas hos alla de nämnda distributionsformerna. Samtidigt kan digitalteknikens framväxt förstärka tendensen att rörliga bilder sprids på flera olika sätt.

Många tror att televisionens karaktär kommer att förändras när

publikens möjligheter att välja blir större. De frågor som ställs är om

utbudet blir för svårt att överblicka och om konsumenterna verkligen kommer att ha tid att ta till sig ett större sådant. Programutbudet måste vara lockande och innovativt om det skall kunna attrahera

publiken.

Genom att antalet överföringsmöjligheter ökar underlättas också möjligheterna till interaktivitet, dvs. till etablerandet av tjänster där tittaren, t.ex. via det vanliga telenätet eller sin fjärrkontroll, i någon mening kan ge sin reaktion på eller "påverka" det som sänds i TV. Digitaliseringen innebär således att masskommunikationen i viss utsträckning kan till individuella önskemål och att konsu-

anpassas menterna selektivt kan välja vad de vill och när de vill det.

mer se se

Framtidens TV-tittare kommer sannolikt att efterfråga ett mer varierat utbud tjänster med möjlighet till individuell anpassning. I

av vilken utsträckning och hur snabbt hushållen kommer att ta till sig den tekniken så att tittare omvandlas till interaktiva deltagare är

nya emellertid svårt att bedöma. En viktig förutsättning för att tekniken

skall kunna utnyttjas är att det finns lämplig och användarvänlig

mottagarutrustning till rimliga kostnader.

2.3.2 Informationssamhället Vi är snabbt på väg in i det allt oftare kallas informationssam-

som hället. Såväl nationellt internationellt ägnas informationstekno-

som

logins utveckling mycket stort intresse. Intresset för nya användnings-

områden knyts främst till de möjligheter informationstekniken

som erbjuder för konsumenter och medborgare att få tillgång till

oss som

tjänster i hemmet vi inte tidigare haft. Från en annan utgångs-

som punkt kan informationstekniken också beskrivas som en genombrotts-

teknologi lägger grunden för helt nya varor och tjänster och som

som också påverkar produktion och konsumtion av befintliga varor och

tjänster.

Inom hela informationsteknologiområdet är den digitala tekniken

avgörande betydelse. Radion och televisionen är bara ett av de av områden berörs. Utvecklingen innebär också att gränserna mel-

som lan radio- och TV- samt data- och telekommunikativa system blir alltmer flytande. Detta märks också terminalsidan. Tillverkning av vissa flerfunktionella terminaler har redan inletts. Multimediesamhället står för dörren.

Även det är svårt att i dag förutse hur det framtida medieland-

skapet kommer att gestalta sig i sina detaljer står det ganska klart att

de digitala distributionsformerna kommer att förändra de TV-tjänster vi har. Samtidigt är det också tydligt att det kommer att finnas en

nu fortsatt stor marknad för det televisionen står för, nämligen

som nu bildtjänster till många samtidigt. Dörren kommer att öppnas för andra sektorer i samhället, aktörer tidigare inte kunnat utnyttja

vars TV-mediet.

Televisionen är således bara ett av de användningsområden som berörs den digitala utvecklingen. Beslut om införandet av digital

av TV bör därför, enligt min mening, också bedömas i det vidare perspektivet vilken plats vi i Sverige tror oss få eller vill ha i

av informationssamhället. Som del detta finns också de närings-

en av politiska aspekterna ett införande digital TV. Dessa beror till en

av av del de teknikval görs. Än viktigare är ett införande

av som om av digital TV skall möjlighet att göra Sverige attraktivt för

ses som en

teknisk forsknings- och utvecklingsverksamhet och för företagsetable-

ringar. Den tekniska utvecklingen öppnar helt nya perspektiv. l ett lång-

siktigt sådant är det mycket som talar för att fiberoptiska nätlösningar

och internetliknande system kommer att vara de dominerande distributionsformerna. Den övergångsfas vi snabbt är väg in i och

nu där digital distribution sker parallellt med den traditionella analoga, kommer efter tid övergå i helt digital fas. Under dessa två

en att en faser kommer det vi hittills kallat television att distribueras via satellit

UTREDNINGSUPPDRAGET

och via terrestra distributionsformer liksom genom kabel- och telenät.

Grundfrågan är i vilken utsträckning den fortsatta vägen in i multimediesamhället skall vara renodlat marknadsdriven, där vi

som individer agerar som konsumenter av mer eller mindre interaktivt utformade kommersiella tjänster, och i vilken utsträckning den skall vara en väg som vi kan färdas på som medborgare och nyttjare av

offentliga tjänster.

2.4¶Vad är television

Den snabba tekniska utvecklingen radio- och TV-området medför att vissa begrepp håller att förlora sin självklara innebörd. En fråga av särskild vikt i detta sammanhang är vad som kan innefattas i begreppet television. För att svara den frågan har utgångspunkten

tagits i den definition som radiolagsutredningen använt i sitt förslag

SOU 1994: 105 till ny radio- och TV-lag. Där anges att lagen skall kunna tillämpas verksamhet består i att sätta och

en som samman låta sända televisionsprogram till allmänheten. Definitionen täcker i nuläget all förmedling av sådana program oavsett vilken teknik som används vid förmedlingen. Det är dock uppenbart att en följd av den tekniska utvecklingen är att det inom en snar framtid kommer att finnas televisionsliknande tjänster som inte faller inom denna

begreppsram. Tjänster i televisionsbegreppets gränsområde kommer

därför att uppmärksammas om de är av betydelse för det som behandlas i detta betänkande.

2.5¶Betänkandets disposition

Utredningsarbetet redovisas i följande nio kapitel samt i några

bilagor.

I det närmast följande kapitlet, kapitel beskriver jag kortfattat televisionen i Sverige i dag mot bakgrund av en historisk översikt. I kapitel 4 redovisar jag något det sammanhang inom vilket televisionen

befinner sig i ett nationellt och internationellt perspektiv samt beskriver hur den marknad ut vilken televisionen finns.

ser

I kapitel 5 presenterar jag den digitala TV-tekniken. Kapitlet utgörs till del en uppdaterad version av motsvarande avsnitt i

en av betänkandet SOU 1994:34 Tekniskt utrymme för ytterligare TV-

sändningar.

I kapitel 6 utvecklar jag de olika modeller för digital, huvudsakligen marksänd distribution kan tänkas under den första

som

perioden med digital teknik, kompletterat med vissa analoga sänd-

ningsmöjligheter. I det kapitlet söker jag också beskriva ett

senare satellitscenario samt ett kabel- och telenätsscenario i kombination med andra distributionsformer. Jag redovisar också mina slutsatser röran-

de beredskapsaspektema. Dessa ges en nämnare bakgrund i bilaga

I kapitel 7 beskriver jag inledningsvis nuvarande lagstiftning och de

avtalsförhållanden betydelse för televisionen. Jag utvecklar

som är av sedan vilka behov framtida ställningstaganden och reglering som

digitala marksändningar kan komma att kräva.

I kapitel 8 söker jag belysa de ekonomiska konsekvenser för staten, de inblandade aktörerna och allmänheten. I kapitel 9 belyser jag de i

betänkandet behandlade frågorna ur ett näringspolitiskt perspektiv.

I kapitel 10 söker jag en bild av den framtida digitala tele-

ge visionen i ett omvärldsperspektiv. och diskutera vilken roll staten bör ha. Jag redovisar också mina överväganden och förslag inkl de beslut jag bör fattas statsmakterna samt vilka frågor som bör ut-

anser av redas närmare.

Till utredningen har knutits vissa experter lämnat underlag till

som

utredningsarbetet. För sammanvägningen dessa underlag samt för

av förslagen svarar jag emellertid ensam.

3¶Den svenska

televisionen - historik

och nuläge

Inledning

Som bakgrund till beskrivningar och analyser i betänkandet i det

ges följande en översiktlig bild av den nuvarande situationen vad gäller

TV-sändningar i Sverige och TV-publiken.

Begreppet kanal kan programkanal eller fre-

avse programtjänst

kvenskanal. Det framgår sammanhanget vad med kanal.

av som avses

Bakgrundsbeskrivningen inleds med sammanställning en av några

viktiga händelser i televisionens historia.

3.2 årtal i svensk TV-historia

Viktiga

1950-talet: TV-sändningarna startar 1954 Första försökssändningen från Tekniska Högskolan i

Stockholm.

1955 Sydsvensk journal sänds varje vecka från Köpenhamns-

sändaren.

1956 Riksdagsbeslut införande TV i Sverige.

om av

Provsändningar över Göteborg i samarbete mellan Radiotjänst

och Chalmers Tekniska Högskola. Nackasändaren i drift.

tas

1957 Start för reguljära sändningar från Sveriges Radio.

1958 Första svenska Eurovisionssändningen, en operaföreställning.

Fotbolls-VM blir ett viktigt avstamp för TV i Sverige.

1960-talet: TV:n finns i många svenska hem. Två

TV-kanaler 1962 Första direktsändningarna via satellit mellan USA och

Europa.

1966 80 procent befolkningen nås TV-sändningar.

av nu av

Första färg-TV-sändningen i Sverige.

1969 TV 2 startar.

1970-talet: Färg-TV och regionala sändningar

1970 Reguljära färg-TV-sändningar inleds. Sydnytt, det första regional-TV-programmet, sänds från

Malmö.

1976 Försökssändningar med text-TV.

1979 Sveriges Radio blir moderbolag i en koncern med fyra

programbolag, där Sveriges Television är ett.

1980-talet: Kabel- och satellitsändningar

1980 Reguljära text-TV-sändningar börjar.

1983 Kabel-TV startar. 30 försöksområden finns utpekade. 1986 Sändningsmöjlighetema via kabel-TV pennanentas. TV-utbytet mellan Sverige och Finland inleds. 1987 Sveriges Televisions Kanal 1 blir rikskanal med Stockholm bas. TV 2 blir distriktsbaserad kanal Sverigekanalen. som en ABC-nytt startar i TV Därmed förekommer sändningar över åtta regional-TV-områden vilka tillsammans täcker hela landet.

Kinneviksägda TV3 börjar sända svenskspråkiga program per

satellit från utlandet. Sveriges Televisions monopol sådana sändningar har därmed brutits.

1988 Reguljära digitala stereosändningar i TV enligt NICAM-

systemet startar. 1989 Den första svenska satelliten, Tele-X, sänds upp.

1990-talet: En tredje markbunden TV-kanal 1990 Nordisk Television AB TV4 AB börjar sända TV4

numera

via Tele-X från svenska satellitpositionen 5° öst. 1991 TV4 får koncession för och startar reklamfinansierade

marksändningar. Det nätet byggs ut två år.

nya 1992 Ny yttrandefrihetsgrundlag och lag för kabel- och satellitny

TV. Envar får bedriva sändningsverksamhet.

Kabel-TV-utbyggnaden har stagnerat.

Statliga aktiebolaget Teracom bildas och övertar huvudmannaskapet för marknätet rundradionätet.

1993 Sveriges Radio-koncernen upplöses. Programverksamheten bedrivs i tre självständiga programföretag, varav Sveriges

DEN SVENSKA TELEVISIONEN HISTORIK OCH NULÄGE -

Television är ett. Sändningar av spelkanalen TV21 i kabel-TV-nät inleds. 1994 Den andra svenska TV-satelliten, Sirius, köps och flyttas till 5° OSI.

1995 Reguljära digitala satellitsändningar från satelliten Tele-X

startar. Ny myndighetsorganisation: Radio- och TV-verket samt Granskningsnämnden för radio och TV inrättas. Första digitala sändningen av de markbundna kanalerna Kanal TV TV4 och den finska kanalen görs från Nackasändaren. Samma frekvensutrymme som normalt

används för en analog sändning utnyttjas.

1996 Sveriges Televisions programtjänster döps om till SVT1 och SVT2. Uppdelningen i en Stockholmskanal och en distriktsbaserad kanal upphör.

3.3¶Sändningsnät och programbolag

Vad i lag och dagligt tal med television, dvs utsändning av som avses

rörliga bilder och ljud för omedelbar och samtidig mottagning i

hemmen, distribueras via sändare på marken, kabel och satellit. Som bakgrund till de inledande kapitlen behandlar jag här summariskt

televisionens olika sändningsnät och programbolag.

3 .3 1 Marknät . Det svenska marknätet det statliga bolaget TERACOM Svensk ägs av Rundradio AB. I nätet ingår 54 storstationer och drygt 630 mindre stationer, s.k. slavstationer. Nästan alla svenska hushåll kan idag, direkt eller via kabel-TV-nät, nås de markbundna terrestra av sändningarna. I Sverige sänds tre rikstäckande kanaler via marknätet: SVT1, SVT2 och TV4. Regeringens tillstånd att utnyttja nätet förenas med vissa krav på

programverksamhetens utformning, sändningarnas geografiska räck-

vidd, regional och lokal produktion, beredskapsåtgärder, m.m. Dessa

Z 6-0281

så kallade public service-krav gäller i första hand SVT:s kanaler men delvis också TV4.

Förutom rikssändningar sänder SVT2 också regionala program över nio regional-TV-områden. TV4 AB hyr ut del av sitt sändningsutrymme till lokala produktionsbolag flertalet delägda av TV4 i 16 lokal-TV-områden.

3.3.2 Satellit

Satellitsändning tas emot med parabolantenn. Vanligtvis vidarebeford-

sändningarna i kabelnät till hushållen. Dock har cirka 550 000 ras 550+50600' svenska hushåll paraboler för direktmottagning, flertalet riktade mot luxemburgska Astrasatelliterna. Cirka 50 000 hushåll delar gemensamma parabolantenner i s.k. SMATV-nät.

Antalet satellithushåll ökade kraftigt år 1995 introduktionen

genom

det s.k. Sverigepaketet. Denna antenn med endast 60 cm diameter av

möjlighet att ta emot sändningar från de svenska satelliterna ger Sirius och Tele-X.

Sirius och Tele-X ägs Nordiska Satellitaktiebolaget NSAB.

av Tele-X ersätts 1997 satellit, Sirius 2 med

sommaren av en ny

betydligt större kapacitet. Andra större satellitoperatörer i Norden är

norska Telenor, luxemburgska SES Société Européenne des Satellites och Eutelsat.

Cirka 170 satellitbaserade TV-programtjänster sänds ut över Europa ett 100-tal kan tas emot i Sverige. Elva dessa riktar

varav av sig särskilt till svensk publik: TV3, TV4, Femman, Z-TV, TVG och TV6 samt filmkanalerna TV1000, TV1000 Cinema, FilmNet Film- Net 2 och med start år 1996 Super Sport.

- -

För sändning satellitprogram krävs inte tillstånd och därmed

av ställs inga krav på programinnehåll utöver EU:s kvoter och reklamregler. Diskussioner och beslut framtiden för denna del av tv-

om marknaden är hänvisade till EU-nivån. Inom EU pågår översyn av

reglerna.

DEN SVENSKA TELEVISIONEN HISTORIK OCH NULÄGE

3.3.3 Kabel Drygt hälften av TV-hushållen är anslutna till kabel-TV-nät eller någon typ av gemensam antennanläggning. Av naturliga skäl är kabel- TV koncentrerat till tätorter med goda förutsättningar att förena många hushåll i ett och samma kabelnät. Kabelnäten har enligt Telia i regel kapacitet för 30-40 kanaler. Näten kan vara stjärnfonnade, dvs. varje abonnent kan nås via kabel. Vanligare är dock s.k.

en egen

kaskadnät på grund av att tidigare installerade kaskadkopplade

centralantennanläggningar utnyttjades när näten byggdes.

Också mark- och satellitsändningar kan via kabel sista etappen till hemmen. 1,4 miljoner hushåll tar emot SVT1, SVT2 och TV4 direkt från marknätet medan 2,2 miljoner hushåll tar emot dem från kabel. Likaså har 600 000 hushåll möjlighet att ta emot sändningar direkt från satellit. Till övriga hushåll förmedlas satellitkanalerna i varierande utsträckning via kabelnät.

För TV-sändning via kabel krävs inte tillstånd. Enligt "must

carry"-principen är kabel-TV-bolag skyldiga att utan ersättning för-

medla de marksända kanalerna.

Förutom must carry-kanaler och satellitkanaler distribueras i kabelnäten kommersiella och icke kommersiella program som bara är

tillgängliga för anslutna hushåll. Spelkanalen TV21 är exempel på det

förstnämnda medan flertalet lokala kabel-TV-programmen vanligen inte är kommersiella.

3.3.4¶Analog och digital sändning

TV-program överförs analogt eller digitalt. I dag sänds TV nästan

uteslutande med analog teknik. Vad som skiljer den digitala tekniken

från den analoga beskrivs utförligt i kapitel Följande måste dock

klargöras redan här:

Digital överföring kräver mindre frekvensutrymme, dvs man kan

sända fler program vid given kapacitet. För att ta emot digitala sändningar i hushållens analoga mottagare

krävs en tillsats set top-box.

Reguljära digitala satellitsändningar har påbörjats. Z-TV och TV6 i

dansk och norsk version distribueras digitalt till kabel-TV-nät i

Norden. Nethold FilmNet Filmnet Super Sport har annonserat start för digitala sändningar till svenska hushåll år 1996. Digitala

markbundna försökssändningar i Sverige genomfördes första gången i

november 1995 då Kanal TV TV4 och den finska kanalen överfördes digitalt från Stockholm/Nacka.

I ett tekniskt system med många samverkande måste operatörerna i

någon utsträckning "göra lika", dvs. det krävs sändningsstandarder. I

Europa har fastställt standarder för digitala mark-, satellit- och

man

kabelsändningar DVB, avsnitt 5.4.

3.3.5¶Finansiering

Drygt 3,4 miljoner svenska hushåll betalar avgift för innehav av TV-

TV-avgiften uppgår år 1996 till l 476 kr. Dessa medel mottagare. finansierar merparten den verksamhet som bedrivs av public

service-företagen Sveriges Television, Sveriges Radio och Sveriges

Utbildningsradio. SVT har också rätt att i begränsad utsträck-

numera

ning finansiera programverksamheten med sponsring.

TV4 finansieras huvudsakligen med intäkter från reklam och

sponsring.

Samtliga TV-program via Sirius liksom många andra satellitsända

är reklamfinansierade. Satellitkanaler finansieras också med program

abonnemangsavgifter och avgifter Avgifterna betalas av

per program.

hushållen direkt till programbolagen eller ingår i kabel-TV-avgif-

Abonnemangs- och betalkanaler är krypterade och därmed terna. otillgängliga för andra än kunderna.

3 .4 Publiken

Enligt Nordicoms Mediebarometer 1995 ägnar svensken en genom-

snittlig dag 5,5 timmar massmedier. Ungefär två tredjedelar av

denna tid ägnas radio l 14 minuter och TV 99 minuter. TV och video tillsammans för tredjedel mediekonsumtionen.

svarar en av

DEN SVENSKA TELEVISIONEN HISTORIK OCH NULÄGE

Den tid som befolkningen 9-79 år ägnar åt massmedier fördelade på olika medier 1995 %

Kassettband 4 %

CD/grammofonskiva 6 % Radi° 35 % Vecko-/ménadstidning 3 %

Specia|—/facktidskrift %2

Kvällstidning 2%

Böcker

Morgontidning 7 %

Video 3 %

Television 30 °/o

Källa: Nordicoms Mediebarometer 1995.

Inget annat medium har så stor räckvidd som TV. En genomsnittlig dag tittar drygt fyra svenskar fem TV. Nästan hela befolk-

ningen mellan 9 och 79 år tittar på TV någon gång en genomsnittlig

vecka. Andelen "veckotittare" överstiger till och med andelen som har tillgång till TV i bostaden.

Andelen tittare har ökat något under senaste 15 åren. De senaste åren har den dagliga räckvidden stabiliserats på nivå strax över 80

en procent.

De tittar TV ägnar genomsnittligt cirka två timmar per dag

som

mediet. TV-konsumtionen har inte ökat nämnvärt trots det kraftigt ökade programutbudet. Kvinnor och män ägnar lika lång tid TV, pensionärerna är storkonsumenter, barnens och ungdomarnas tittartid

ligger lägre än de vuxnas och bland vuxna minskar tittartiden med ökad

utbildning.

Tre kanaler dominerar konkurrensen TV-publiken. Hälften av

om befolkningen TV4 vilket är något mer än de som ser public

ser service-kanalema SVTl/Kanal l och SVT2/T V De övriga svenska reklamkanalema TV3 och Femman har klart mindre publik än någon av de tre stora kanalerna. Övriga TV-kanaler som kan tas emot i Sverige har tillsammans 9 procent av tittarna.

SVT2/TV 2 har störst publik bland äldre medan TV4 dominerar

kraftigt vad gäller den yngre publiken. Public service-publiken ökar med

ålder och utbildning, reklamkanalema däremot har störst publik bland

ungdomar under 25 år och tittare med lägre utbildning.

Tittare 9-79 år genomsnittlig dag 1995 procent

	Totalt	Kön Män Kvinnor 9-14 15-24 25-44 45-64 65-79 Låg Mellan Hög	Ålder Utbildning
Kanal 1	40 41 40		38 30 37 40 60 41 39 42
TV 2	41 44 38		18 24 34 52 71 52 37 42
SVT Totalt	59 60 58 45 39 53 68 83 64 55 63
TV3	15 18 12 23 20 17 10 8 12 17 l1
TV 4	50 50 50		68 55 48 44 51 51 53 36
Femman	6	6 6	8 10 6 4 3 5 7 5
Svensk	58 59 56		77 65 56 50 55 57 61 44

Reklam-TV Totalt Källa: Nordicoms Mediebarometer 1995.

Övriga kanalers räckvidd per dag: Sportkanaler 3 procent, film kanaler 3 procent, musikkanaler 2 procent, nyhetskanaler 1 procent, barnkanaler 0,5 procent och TV-shop 0,2 procent. Räckvidden för övriga kanaler totalt uppgår till 9 procent.

Tendenserna i medieundersökningen har kommenterats av Lennart

Weibull, professor i massmedieforskning vid Göteborgs universitet:

Den tid svenskarna ägnar medier kommer sannolikt inte att öka särskilt mycket, vilket innebär att existerande och nytillkommande medier konkurrerar om en i stort sett given publik.

Valet mellan underhållning och information avgör till stor del vad

läser, lyssnar och tittar på. Tendensen är att de reklamfinan sierade man kanalerna föredras tittare som väljer underhållning medan public

DEN SVENSKA TELEVISIONEN HISTORIK OCH NULÄGE

service-kanalerna har visst övertag i fråga den publik söker

sig till nyhets- och faktaprogram.

TV-tittarna är inte kanaltrogna i utsträckning radio-

samma som

lyssnarna. Man väljer i större utsträckning än kanal.

program snarare

Den begränsade tittartiden bland ungdomarna beror delvis på att de i mindre utsträckning är hemma kvällstid. Deras rörliga liv präglar också valet medier. Ungdomar lyssnar relativt mycket på de

rörliga medierna radio och CD/grammofonskivor.

Kulturutredningen har i sin rapport SOU 1995:85 Tjugo års

kulturpolitik utförligt redogjort för TV-utbudet i Sverige och publi-

kens fördelning på olika kanaler och programtyper. Jag vill i detta

sammanhang särskilt framhålla följande.

En analys av de svenska TV-kanalernas utbud under hundra dagar i början år 1994 visar att de reklamfinansierade kanalerna TV3,

av TV4 och Femman tävlar om publiken bästa sändningstid med 65-

85 procent andel långfilmer, TV-serier och underhållningsprogram.

Public service-kanalerna däremot har bara tredjedel sitt utbud

en av under bästa sändningstid koncentrerat till dessa programkategorier.

Konkurrensen från inhemsk TV i fråga förströelseprogram har

om påverkat public service-kanalernas utbud ganska lite.

Med det bör också framhållas att public service-kanaler i alla länder bidrar till möjligheterna att välja andra än underhåll-

program ningsprogram. Störst mångfald i det totala TV-utbudet har det engelska systemet tätt följt av det svenska. Också under bästa sänd-

ningstid kommer Sverige andraplats i fråga om spridning

utbudet på olika programkategorier.

Det bör vidare framhållas att, enligt studie utbudet år 1991,

en av tittarna i valet mellan public service-kanalerna föredrog inhemska program. Det gällde i synnerhet tittandet under bästa sändningstid och pensionärer som ägnade 93 procent av sin tittartid svenska

program. Ungdomar däremot lade 35 procent av sin tittartid på importerade

program.

Ovanstående mig anledning till följade reflexioner.

ger

Public service-TV har ett stort värde för allmänheten också när det totala utbudet mångdubblas tillkomsten andra

genom av program-

tjänster.

Också när svenskarna får tillgång till utländska TV-kanaler finns stor

efterfrågan svenskproducerade bara erbjuds i inhemska

program som kanaler, särskilt i public service-kanalema.

Koncentration public service-utbudet nyheter, fakta, kultur,

på av

bör kunna öka när efterfrågan på förströelse alltmer tillgodoses i m.m. reklamkanalema.

3.5¶Medieteknologi i hemmen

Svenska folket snabbt till sig möjligheten att television. Kurvorna tog se för spridningen de tre markkanalerna är nästan lika branta. Satellitav och kabelkanalema har däremot ett långsammare tempo, med undantag

för åren 1988-90 då kabelnätsutbyggnaden intensiv. Video och textvar har haft jämn och relativt hög tillväxt sedan 1980. tv en

Beståndet TV-apparater byts ut under period 8-10 år. Varje

av en år skaffar sig 10-12 procent hushållen en ny TV-apparat. av Andelen befolkningen med tillgång till olika typer av medieav teknologi i hemmen år 1995 har kartlagts av Nordicom, Göteborgs

universitet.

Medieteknologi 1995, tabell Andelen befolkningen 9-79 år som har av

tillgång till medieteknologi i hemmet 1995 %.

Ålder Utbildnimg Har i hemmet Totalt Kön tillgång till Män Kvinnor 9-14 15-24 25-44 45-64 65-79 Låg Mellam Hög

Text-TV 75 77 74 79 75 76 79 64 74 78 71 55 55 56 54 59 59 54 47 50 60 56 Satellit-TV 35 33 37 27 38 39 32 36 31 40 39 via kabel 20 22 19 27 22 21 22 l l 20 21 17 via parabo 79 72 91 81 86 76 34 62 82 76 Video 75 29 25 40 37 32 23 2 1l 26 47 Persondator 27 7 5 7 10 8 4 0 2 6 10 med CD-ROM 6 7 8 6 8 ll 9 6 l 2 8 13 med modem 3 3 2 4 5 4 2 O 1 2 6 med tillgång till internet 40 35 44 43 43 41 8 28 42 43 Mobiltelefon 38 10 ll 10 18 10 10 12 2 5 9 17 Fax

Källa: Nordicoms Mediebarometer 1995.

DEN SVENSKA TELEVISIONEN HISTORIK OCH NULÄGE

Som framgår ovanstående tabell har relativt nya medier som

av text-TV och mobiltelefon vunnit snabbt spridning i hemmen. Det-

gäller den distributionstekniken för television via satellit. samma nya

Man kan konstatera att i ett högteknologiskt samhälle med också

en i övrigt hög konsumtionsstandard som det svenska samhället investe-

hushållen jämförelsevis snabbt i teknik. Avgörande för den rar ny digitala TV-distributionens genombrott är att hushållen inom över-

skådlig tid anskaffar set top-boxar respektive byter ut sina analoga

mottagare mot digitala mottagare. Så torde bli fallet under en själv-

klart avgörande förutsättning: Att tittarna med dessa investeringar får

tillgång till ett totalt TV-utbud som de anser vara väsentligt mer attraktivt än det nu tillgängliga.

4 Omvärlden

4. l

Inledning

Utredningsuppdraget är inriktat på digital teknik för TV-transmission och då i första hand digitala marksändningar. Inom detta område gäller i hög grad truismen att "Sverige är del världen". Vårt

en av

handlingsutrymme i TV-världen och vår integration i de globala

informationsströmmarna förutsätter viss anpassning till lösningar

som förestavas av det internationella samhället.

Därför redovisas i detta kapitel utvecklingen av systern för TVdistribution, främst digital terrester TV, i våra grannländer, därutöver i några andra ledande europeiska länder samt i de tekniska stormakterna USA och Japan.

Uppgifterna i ländergenomgången är hämtade från olika källor

under utredning-sarbetet. Eftersom utvecklingen i fråga om digital

TV-transrnissiom för närvarande går snabbt kan vissa uppgifter

vara föråldrade redan vid publiceringen utredningen. Den allmänna bild

av som framträder i ländergenomgången torde likväl utgöra

tillräckligt hållfast grund för mina överväganden och förslag.

4.2¶Ländergenomgång

4.2. 1 Norge

Enligt antagande från den norska post- och telestyrelsen kan DVB-

standarden jfr avsnitt 5.4 introduceras först år 1999 i Norge.

Den avgiftsfinansierade public service-kanalen NRK, som sänds på sitt eget marknät, når 99 procent av hushållen och lägger beslag på hälften av den totala tittartiden i Norge. Den andra marksända kanalen TV 2 privat, reklamfinansierad, sänd på televerkets

marknät når 93 procent hushållen och för tredjedel

- av svarar en av TV-konsumtionen.

40 procent TV-hushållen har kabel, 15 procent har parabol för

av satellitmottagning. SVT:s kanaler sänds via satellit till de norska kabelhushållen. Detta möjliggörs att norsk lag tillåter att

genom

kabelbolag vidaresänder "overspill", dvs. TV-signaler som tas emot

nära gränsen från sändare i annat land.

NRK har börjar sända digitalt från satellit men det saknas digitala dekodrar för hushållen.

4.2.2 Finland

En statlig utredning har i januari 1996 förslagit att regeringen om-

gående skall fatta principbeslut om digitalisering av det terrestra TV-

nätet. Vidare föreslås att en ny landsomfattande kommersiell TVkanal skall beviljas koncession.

Idag är 37 procent TV-hushållen kabelanslutna medan endast 2 ä

av 3 procent har parabol. Finska TV-publiken delar sin tid i stort sett lika mellan å ena sidan de rikstäckande marksända public servicekanalerna YLE 1 och YLE å den andra den reklamfinansierade kanalen MTV 3 som ägs av en tidningskoncern och mobiltelefonföretaget Nokia. I MTV:s koncession finns bestämmelser som be-

gränsar tidningspressens ägarandel.

Det aktuella utredningsförslaget innebär att landsomfattande

en kommersiell TV-kanal tillkommer. Konsession skall sökas redan i

mars 1996, dvs innan regeringen slutligt beslutar om digitalisering av

marknätet. Likväl skall en ny operatör vara beredd att tillsammans med nuvarande operatörer bidra ekonomiskt till digitalisering. Med ett framtida digitaliserat terrestert nät skall det också bli möjligt att bevilja koncessioner för regional TV.

Enligt utredningsförslaget skall de sökandes programplaner till-

mätas stor betydelse vid behandling koncessionsansökningar. Obe-

av roende producenter bör svara för minst 30 procent av produktionen. Utöver hyra för sändningsnätet bör den kommersiella operatören

betala publik service-avgift till staten.

Med hänsyn till att ökad TV-reklam minskar tidningarnas intäkter bör tidningsföretag kunna ingå som ägare i TV-verksamhet. Förslaget motiveras också antagandet att olika massmedier kommer att

av om

smälta samman i en framtida digitaliserad multimediamiljö.

OMVÄRLDEN

Förslaget i dess helhet bygger på den mediapolitiska strategin att

balansera public service-verksamhet och kommersiell verksamhet för

motverka såväl statliga privata monopol inom TV-området. att som Dessutom bör det skapas garantier för tillräckligt stor inhemsk

en ägarandel i TV-verksamheten.

4.2.3 Danmark

Regeringen har lagt förslag om ett digitalt marknät med tre å fyra

kanaler två avsedda för Danmarks Radio DR. Kanalerna skall

varav

utnyttjas för att parallellt sända analogt och digitalt simulcasting.

Förslaget skall diskuteras i folketinget under år 1996.

60 procent Danmarks TV-hushåll har kabel. Inklusive direkt-

av mottagning med parabol uppgår andelen hushåll som tar emot satellitkanaler till 70 procent. Danmark har 6.500 kabel-TV-bolag, flest i

Europa.

Två tre marksända TV-kanaler är public service. Den huvud-

av sakligen licensfinansierade DR-kanalen drar till sig 30 procent av tittartiden medan den huvudsakligen reklamfinansierade kanalen TV 2 samlar 45 procent tittartiden. Båda kanalerna täcker samtliga

av hushåll. Drygt tre procent tittartiden ägnas den tredje marksända

av kanalen, privatägd regional reklamkanal i Köpenhamnsområdet.

Med start i april sänds DR:s digitalt via satellit för mat-

program ning markbundna sändare också för direktmottagning i

av men hemmen.

Av kabel- och satellitkanalerna lägger TV 3 beslag på nära tio procent tittartiden. Kanalen är danskspråkig version av

av en Kinneviks skandinaviska satellitutbud.

4.2.4 Storbritannien

Storbritannien är det land hunnit längst i frågan digitala riks-

som om täckande marksändningar. En regeringsproposition med sikte på att digitala TV-sändningar skall påbörjas under år 1997 behandlas i parlamentet i början år 1996. Förslaget innehåller i huvudsak

följande.

Det antas finnas utrymme för sändningar i digitala nät till-

sex

sammans med dagens analoga TV-sändningar. Varje digitalt nät be-

döms ha .kapacitet för tre programtjänster av hög teknisk kvalitet. Från varje sändare i ett nät utsänds multiplex signal kom-

en som

binerar tre ä fyra digitala TV-programsignaler. På det brittiska

marknätet kommer därmed 18-24 nationella digitala TV-kanaler att

kunna sändas parallellt med nuvarande analoga sändningar.

Efter myndighetsprövning skall multiplexoperatörer ges tillstånd

att sända kombinationer digitala TV-tjänster. Varje operatör skall

av kunna förfoga över högst de näten.

tre av sex

Tillståndet förutsätter att operatören har avtal med programföretag om distribution av TV-program och kan investera i snabb utbyggnad

av distributionssystemet. Det senare kan innefattande subventionering

av mottagarutmstningar. Med hänsyn till dessa investeringar betalar

operatören ingen koncessionsavgift under första tillståndsperioden.

Public service-företaget BBC föreslås tilldelas multiplex för

en BBCl och BBC2. Också programföretagen ITV, Channel 4 och Channel 5 skall prioriteras i de digitala näten. Villkoret för detta är

att dessa företag parallellt med digitala sändningar fortsätter att sända

analogt multicasting. När hälften av hushållen kan ta emot marksänd

digital TV aktualiseras frågan om att upphöra med analoga

sändningar, dock senast fem år efter första tillståndsperiodens början.

Nya programbolag som vill sända via marksänd digital TV skall dels träffa avtal med multiplexoperatör, dels söka rundradiokoncession.

Multiplexoperatörer och programbolag skall kunna använda be-

gränsad del av sändningskapaciteten för förmedling av andra digitala

tjänster än TV. Övriga operatörer av sådana tjänster måste söka

tillstånd enligt telelagen.

Statliga subventioner för att underlätta introduktionen av digital marksänd TV är inte aktuella.

Den brittiska regeringens satsning på snabb etablering av digitala

terrestra tjänster sammanhänger främst med mediepolitiska och

näringspolitiska motiv.

Det mediepolitiska motivet är att förebygga att marknätets public

service-TV skall hamna i sämre konkurrensläge gentemot TV-bolag som sänder via satellit och kabel och också satsar på

som

digitalisering.

OMVÄRLDEN

Det näringspolitiska motivet är att stimulera den inhemsk TV-

industri. År 1994 sysselsattes 21.000 i tillverkning TV-

personer av apparater, videobandspelare och liknande. Drygt halva produktionen exporterades till ett värde cirka 6,7 miljarder kronor. Produktion av TV-program är ännu större bransch med 40.000 anställda och av en omsättning 40 miljarder kronor. Efter USA är Storbritannien en världens största exportör av TV-program.

4 .2.5 Tyskland

Utvecklingen i Tyskland präglas starkt av två specifika förutsätt-

ningar. Den gäller bristen på frekvenser för digitala sändningar.

ena Den andra det politiska och juridiska huvudansvaret för TVavser

sändningar decentraliserat till de 16 delstatsmyndighetema.

som 65 procent hushållen kabelnät och 40 procent är av passeras av anslutna till näten. Den dominerande kabeloperatören Telekom som

tyska televerket avlägsnar antennutrustningar för markbundna

ägs av signaler när kablar installeras. Hushåll passeras av kabel har därsom

med inte möjlighet till direktmottagning markbundna analoga TV-

av signaler. Cirka vrar femte hushåll har antenn för direktmottagning av satellit-TV.

De tyska kabelbolagen har börjat sända digitalt mottagningen i

men hushållen sker analogt efter konvertering signalen. Det samarbete av inletts mellan Telekom och privata aktörer i kabel och satellit i som fråga digitala dekodrar, åtkomstkontroll och elektronisk proom

gramguide torde dock resultera i jämförelsevis snabb ökning av

hushåll med möjlighet att ta emot digitala signaler.

Denna utveckling kombinerad med utbredningen av kabel-TV verkar för interaktiva tjänster. Kabel-TV har i det avseendet fördelar jämfört med satellit- och markbunden TV. Pågående försöksverksamhet gäller inte bara video-on-demand med tillgång till videotek, politiska dokumentärer och filmer inom vetenskap och kultur utan

också homeshopping, undervisning, telespel och i senare skede

- distansarbete för anställda vid Daimler Benz. Intresset för utveckling interaktiva tjänster och digital multiav mediateknik sammanhänger också med den stora tyska marknad för konsumentelektronik utgör över hälften den europeiska marksom av

naden. Det kan jämföras med den nordiska andelen av denna marknad som uppgår till sex procent.

Det finns för närvarande inga tendenser till att Tyskland intar

tätposition vad gäller utveckling och införande av digital TV.

4.2.6 Frankrike Utvecklingen av digital terrester TV i Frankrike hämmas brist

av frekvenser. Sju marksända rikskanaler och några lokala kanaler förbrukar det utrymme som normalt är tillgängligt för analog TV.

Med avsikt att använda så kallade tabu-kanaler har den franska TVmyndigheten CSA likväl tagit initiativ till försök med regionalt

begränsade, kommersiellt finansierade digitala TV-sändningar. Målet

är att kunna erbjuda fyra marknät med fem program i vardera och en täckning drygt halva landet. Också utländska nätoperatörer väl-

av komnas att delta i försöket vid sidan av TDF.

Fyra digitala tjänster planeras i marknätet: Kabel- och satellitprogram, lokal kanal, en video on demand-tjänst och med

en program interaktivitet via telefon.

Andra förestående förändringar i den franska TV-miljön: Kabel-

TV-bolagen får nu erbjuda telefonitjänster i kablarna vilket kan öka

den låga andelen åtta procent kabelhushåll. Vidare diskuteras möjligheten att häva förbudet mot försäljning av frekvenser så att

nätoperatörer kan ta betalt av programbolag för sändningsutrymme.

Frankrike, Tyskland och Italien blir först i Europa med försäljning till allmänheten digitala dekodrar för satellitsändning. Betal-TV-

av kanalen Canal Plus lanserar digitala satellitkanaler och marknadsför digitala dekodrar med början år 1996.

4 .2.7 Övriga Europa

Från ytterligare några länder i Europa lämnas följande lägesrapporter

som tyder på starkt skiftande intresset och förutsättningar för digital terrester TV.

I Belgien anser de ansvariga myndigheterna att digitaliseringens

fördelar i fråga om frekvensanvändning och sändningskvalitet är så

OMVÄRLDEN

betydande att alla åtgärder bör vidtas för att introducera den nya tekniken. I Italien är inriktad att utveckla digital TV antingen på man mer satellit eller på kabel. Introduktionen av DVB-standarden för marksändningar stöter på problem eftersom UHF-bandet är starkt exploaterat lokala TV-företag. Endast lokala försök med markav

sändningar pågår.

Myndigheterna i Spanien däremot deklarerar en fast övertygelse

fördelarna med digital TV i marknätet. Man har konkreta och om

avancerade implementationsplaner.

I början år 1996 samlade Spanien intressenter från flertalet av länder i Europa för diskussion om en gemensam plattform Memorandum of Understanding skall underlätta införande av digital som terrester TV på europeisk nivå. Avsikten är att basera denna plattform på DVB-standard inklusive singelfrekvensmöjlighet se avsnitt 5.4. De första testsändningarna genomförs år 1997 i Madrid och året

därpå lanseras kommersiella tjänster i digital TV. Regelverket gällan-

de rundradio över med hänsyn till ändrade förutsättningar i ses spåren på den nya tekniken. I Schweiz gäller kabel i 80 procent TV-hushållen. Det nationella av

public service-företaget SBS planerar för digitala satellitsändningar.

Effektiv överföring, portabilitet, mobilitet med flera väsentliga

fördelar krävs för att digital TV skall kunna erövra marknader.

Tidsangivelser gällande introduktion digital TV saknas.

4.2.8 USA

Frågan utbyggnad digital markbunden TV i USA präglas och

om av intresset för HDTV, den statliga/

påverkas av högupplösnings-TV

federala mediepolitiken för att motverka monopolliknande situationer samt avsaknaden nationellt TV-nät och public service-bolag av av större betydelse. Digital terrester TV har fått hög aktualitet sedan Clinton nyligen annonserat vilja att påskynda utveck-

president en lingen med kraftig subventionering digitala mottagare i hemmen.

av Den strukturella basen för sändningar är 1.600 lokala TV-stationer blandar lokala med från stora bolag netsom program program

works. I utbyte mot program får storbolagen ett brett publikunderlag för sin reklam.

Kabelnäten passerar 96 procent av hushållen anslutningen till

men kabel-TV har stagnerat på strax över 60 procent av hushållen. Det förklaras främst av tillgången på ett relativt stort, för konsumenterna

kostnadsfritt programutbud.

Intresset för digitalisering har främst knutits till HDTV med bildformat 16:9 och detaljskärpa som motsvarar biograffilmens. Fler-

talet TV-program är redan anpassade till HDTV, varför TV-bolagen

omgående kan fylla programtiden när tekniska förutsättningar

föreligger.

Dessa förutsättningar är på sändarsidan stort sändningsutrymme 6

MHz och mottagarsidan flata bildskärmar i storfonnat. Genom att byta ut 220 miljoner analoga mottagare i 100 miljoner amerikanska hushåll hoppas man kunna återge nationens konsumentelektroniska industri en ledande roll på världsmarknaden. 1998 års olympiska vinterspel skulle kunna vara startpunkten för detta kommersiella uppsving liksom VM i fotboll år 1958 stimulerade svenska hushåll att skaffa sina första TV-mottagare.

Under senare år har emellertid HDTV som motiv för digitalisering ifrågasätts alltmer. Oberoende auktoriteter framhåller att sändningsutrymmet som krävs för HDTV i stället bör utnyttjas för att sända flera TV-program och andra digitala tjänster av större värde för konsumenterna.

Vad gäller mediepolitiken har den närmast varit del den

en av amerikanska näringspolitiken med traditionella restriktioner mot horisontella och vertikala fusioner som leder till dominans och i förlängningen till funktionella monopol. De i vid mening kulturella

mål som gäller för mediepolitiken i Europa inte minst i Sverige

- spelar en underordnad roll i amerikansk mediepolitik.

I december 1995 offentliggjorde Vita Huset förslaget att påskynda

genombrottet för digital markbunden TV. Utförsäljning av analoga

TV-frekvenser till högstbjudande skall inbringa 100 miljarder kronor att användas för subventionering digitala mottagare. Med beräknad

sändningsstart år 1997 och slopade analoga sändningar år 2005 får

hushållen åtta år på sig att anskaffa den subventionerade utrustningen.

Den federala myndigheten FCC utarbetar nu förslag om hur digitaliseringen av marknätet skall genomföras. Beslut om teknisk

OMVÄRLDEN

standard och genomförandeplan beräknas föreligga under sommaren 1996.

4.2.9¶Japan

Liksom i USA har frågan om digital markbunden TV i Japan mer fokuserats på teknisk kvalitet i form av Hi-Vision japansk motsvarighet till HDTV än ökat utbud av program och andra tjänster.

En statlig utredning "rundradiosystem i multimediaåldern" har

studerat såväl förutsättningarna för digitalisering som åtgärder för att

utveckla Hi-Vision. Gruppen anger följande områden där staten i någon form kan bidra till utveckling och introduktion av digital TV.

Stöd till teknisk utveckling och standardisering. Det saknas pris-

billiga mottagare och set top-boxar för konvertering av digitala signaler. Dessutom brådskar det med standardisering.

Säkra tillgången på och fördela frekvenser. Tekniska försök bör genomföras. Nuvarande och nya aktörer bör behandlas lika med avseende på utrymme och villkor för att utnyttja sändningsnät.

Utredning parallellsändning simulcasting för att tillvarata

- om konsumenternas intressen. Försöksverksamhet med simulcasting

bör genomföras.

Översyn lagstiftning. Digitalisering som leder till samman-

- av smältning massmedier till multimedia kräver en mer flexibel

av tillämpning nuvarande restriktioner mot att äga flera medier. I

fråga digital terrester TV bör lagen begreppsmässigt skilja

om programföretag och nätoperatörer. Det bör skapas gynnsamma

legala förutsättningar för nyföretagande inom detta område.

Slutligen bör den upphovsrättsliga lagstiftningen ses över.

Direkt statligt stöd kan gälla försöksverksamhet med digitala tjänster. Dessutom kan staten bidra till investeringar i digital TV med finansiella insatser och skattelättnader. Det finns ett industrikonsortium med syfte att ta fram system för digital marksänd TV inkluderande mobilitet och singelfrekvensmöjlighet. I konsortiet ingår alla

större japanska industriföretag, till exempel Sony, Matsushita och

NEC.

5 Den TV-tekniken

digitala

l Inledning

All elektronisk databehandling och datalagring bygger på digital

teknik. Digital teknik har sedan länge använts i stor skala inom telekommunikationsområdet och för produktion av filmer och TV-

program. Digitala ljudsystemNICAM-stereo, kompaktskivor m.m.

för konsumentmarknaden är redan mer än tio år gamla. Digitala ljudradiosändningar förekommer sedan några år tillbaka från satellit

medan marksänd digital ljudradio enligt DAB-systemet började att

introduceras under 1995 i bl.a. Sverige och Storbritannien. Digital teknik används också sedan flera år för lagring och återgivning

av text och stillbilder CD-ROM.

Vad däremot är relativt nytt är att processorer och minnes-

som

kretsar för databehandling med mycket stor kapacitet nu kan fram-

ställas till så låga kostnader att utrustningen kan installeras i apparater avsedda för konsumentmarknaden. Därmed skapas tekniska förut-

sättningar för att behandla de mycket stora informationsmängder som

ingår i TV-bild. De företag har kompetens inom informa-

en som tionsbehandlingsområdet kan på så sätt komma in på en ny marknad, televisionen.

I och med att det blivit allmänt accepterat att tiden nu är mogen för att använda digital teknik för TV-distribution, har de tidigare europeiska försöken att utveckla förbättrad analog teknik förlorat mycket sin aktualitet. Den ursprungliga intentionen att utveckla de

av digitala systemen för högupplösnings-TV har dock inte varit det

primära målet, främst på grund att framtagningen av stora flata

av bildskärmar dragit ut tiden. Istället har uppmärksamheten riktats

mot möjligheterna att med digital teknik sända ett mångdubbelt större

programutbud än tidigare och ibland till portabla mottagare via

marksändare samt på nya effektiva metoder att ta betalt av publiken. De hittills drivit på utvecklingen digital TV-teknik har i första

som av hand varit kommersiella aktörer som data- och distributionsföretag samt innehavare programrättigheter. Det har också vaknat ett

nationellt intresse i flera länder med inriktningen att i ett tidigt skede ta en aktiv del i utvecklingen och tillämpandet den tekniken,

av nya bl.a. mot bakgrund av de möjligheter till infrastrukturella lösningar

och industriella satsningar den erbjuder.

som

5.2¶Den digitala TV-teknikens

egenskaper

De viktigaste egenskaperna hos digital TV-distributionsteknik är

Stor överföringskapacitet, dvs flera programtjänster eller

- mer

information inom ett givet frekvensutrymme

Möjlighet till lokaloberoende mottagning av marksändningar,

inkl. portabel mottagning inom- och utomhus med enkla eller

inbyggda antenner

Ökad störtålighet brus och interferenser från andra

gentemot

radiosignaler och egna ekon

Flexibilitet med avseende på ett varierat utbud TV-

- av

program och nya typer av tjänster, inkl. sådana med hög

grad av interaktivitet

Krypterbarhet för olika former av betal-TV eller upphovs-

- av

rättsskäl

Lägre energi- och distributionskostnader

Överföringskapacitet

Den viktigaste orsaken till att digitaltekniken medger större över-

föringskapacitet än den analoga tekniken är att den lämpar sig väl för

bildkomprimering, dvs. en teknik som gör att hela TV-bildens informationsinnehåll inte behöver sändas ut.

I analog television motsvaras de olika egenskaperna ljushet, färg,

ljud elektriska signaler varierar kontinuerligt i förhållande

av som till den bild- eller ljudinformation som skall överföras. Det digitala systemet bygger i stället på att man gör en stor mängd separata avläsningar samplingar den elektriska vågrörelse som representerar bildinformationen och därefter översänder dessa avläsningar.

DEN DIGITALA TV-TEKNIKEN

Dessutom kan extra information läggas till nyttoinformationen för att eventuella fel som uppstått under överföringen ska kunna korrigeras

på mottagarsidan.

Vid transport i ledningar eller med hjälp av radio kan olika meddelanden sändas i digitaliserad form som en följd av talvärden en "bitström". På mottagningsstället kan bitströmmen tolkas med hjälp av styrsignaler som sänds ut tillsammans med de signaler som innehåller den utsända informationen.

En TV-bild innehåller en mycket stor informationsmängd. För att överföra det synliga bildinnehållet i en digitaliserad TV-signal av "studiokvalitet" behöver man transportera och behandla 165 888 000 observationer per sekund, eller avrundat 166 Mb/s megabits per sekund, miljoner databitar per sekund. Detta ställer mycket höga

krav på överföringskapacitet och teknik för informationsbehandling.

Med digitalteknikens hjälp kan man emellertid reducera den informationsmängd som behöver överföras. Med hjälp av avancerad

bildkodningsteknik som tar hänsyn till hur det mänskliga synsinnet

uppfattar rörliga bilder kan den överförda informationsmängden

minskas utan att publiken uppfattar att återgivningen försämras.

Med den bildkodningsmetodik man räknar med i dag är det

som möjligt att åstadkomma en TV-bild av standardkvalitet motsvarande kvaliteten i vårt nuvarande sändningssystem PAL vid en överförings-

hastighet ca 6 Mb/s. Mycket pekar på att komprimeringstekniken

av inom inte alltför avlägsen framtid kommer att vidareutvecklas så

att man kan komma ner till lägre överföringshastigheter med

bibehållen bildkvalitet. Om man accepterar lägre bildkvalitet kan

överföringshastigheten lägre. I dag erfordras överförings-

vara en hastighet på 1,5 Mb/s för "hemvideokvalitet".

Störtålighet

För radiosignal skall kunna uppfattas störningsfritt måste nytto-

att en signalen ha viss styrka i förhållande till oönskade signaler som

en brus och interferens. Brus orsakas huvudsakligen av olika komponenter i mottagaren. Interferens orsakas t.ex. av andra radiosignaler eller av ekon från den egna signalen.

För en analog TV-signal gäller att om nyttosignalen är svag i

förhållande till störningarna yttrar det sig som "snö" i bildrutan. Det

är emellertid möjligt att uppfatta en analog sändning även om signalen

är mycket dålig, dvs. bilden försämras successivt.

En digital sändning är lättare att skilja från brus och interferenser

än analog, dvs. nyttosignalen kan mycket svagare i för-

en vara hållande till störningarna. Om förhållandet mellan nyttosignalen och störningarna försämras under den gräns som systemet tillåter blir emellertid signalen omöjlig att tolka för mottagaren, dvs. bilden försvinner plötsligt. Detta är ett förhållande som måste vägas in vid

planeringen av digitala sändningsnät.

Flexibilitet

De delar radiofrekvensspektrum är avsedda för marksänd TV

av som är indelat i intervaller, "frekvenskanaler", med en viss bandbredd. I Sverige är kanalbredden 7 MHz i VHF-bandet och 8 MHz i UHFbandet. Denna bandbredd har valts eftersom den är tillräcklig för att överföra ett TV-program i PAL-standard.

Digitala system kan utformas så att de överför ett större eller mindre informationsinnehåll sekund. Mer komplexa modulations-

per

metoder hög överföringskapacitet men kräver högre sändareffekt

ger

och är mer störkänsliga.

En digital signal kan innehålla många varandra oberoende

av meddelanden kan särskiljas vid mottagningen. Proceduren kallas

som multiplexering och innebär att t.ex. ett större eller mindre antal olika TV-program kan blandas i digital signal för vidare bearbetning

eller transport. Multiplexering kan tvåstegsprocess där i

ses som en första steget ljud, bild och data för ett eller tjänst kom-

program en bineras. I nästa steg kan flera sådana programpaket läggas samman och kompletteras med andra nödvändiga data till en enda bitström för vidare transport. S.k. serviceinformation SI kan också läggas till, vilken kan innehålla funktioner text-TV, undertextning och elek-

som troniska programguider EPG för att hjälpa tittarna att navigera bland utbudet.

Med de digitala modulationsmetoder är aktuella i dag kan det

som

möjligt att överföra "nyttoinformation" med en hastighet av

vara

DEN DIGITALA TV-TEKNIKEN

vanligen 18-25 Mb/s i en frekvenskanal med bredden 8 MHz. Detta innebär att i sådan kanal kan överföra exempelvis 3-4

man en

i standardkvalitet ä 6 Mb/s eller ända till 16 program i program upp "hemvide0kvalitet" å 1,5 Mb/s.

En förutsättning för att högsta möjliga kapacitet skall uppnås i

marksändningar är att tas emot med fast monterade

programmen utomhusantenner. Om vill att signalen skall vara "oöm", dvs. att

man sändningarna även skall kunna tas emot med enklare antenner, t.o.m. inomhus, minskar överföringskapaciteten per frekvenskanal. Förhållandet mellan hur många TV-program kan överföras på en 8

som MHz frekvenskanal och signalens oömhet illustreras i figur 5.1.

Fig. 5.1 Förhållande mellan kapacitet och oömhet

Antal program 16 st i

Mer oöm signal

4 st "

I I I 9

| I |

Normalkvamel HDTV

Hemvideokvalilcl

6 Mbit/S 24 Mbit/s

1.5 MbIlS/S4 Bildens kvalitet.

Överfdringshastighet, netto

Krypterbarhet och åtkomstkontroll

För att man skall kunna uppfatta innehållet i en digital sändning måste man ha tillgång till avkodare kan tolka styrsignalerna. I

en som motsats till vad som gäller för analog TV är det mycket lätt att kryptera en digital TV-signal ett säkert sätt utan någon som helst kvalitetsförlust. Det är alltså lätt för den sändande att kontrollera att endast den som är auktoriserad kan få del programmet åt-

av komstkontroll. Digitaltekniken är därför lämplig för olika betal-TV-

också i de fall då t.ex. upphovsrättsskäl arrangemang, men man av

vill begränsa tillgängligheten.

Arbetet med att ta fram standard för åtkomstkontroll

en gemensam har resulterat i en paketlösning, vilken innehåller metod

en gemensam för räddning scrambling och ett gränssnitt för åtkomstkontroll, dvs.

anslutning för s.k. PCMClAl-kort med hjälp specifik

en vars en

räddade programtjänster kan återställas och göras åtkomgrupp av

liga. Under förutsättning att mottagartillsatserna utrustas med en

sådan kortplats, kan olika sådana kort för åtkomstkontroll användas. Tittaren kan då använda mottagartillsats för att ta emot

samma program från olika tjänsteleverantörer att endast skifta

genom PCMCIA-kort. På marknaden kommer det sannolikt också att finnas sådana mottagartillsatser saknar ett sådant gränssnitt för åtkomst-

som kontroll, vilka endast är avsedda för mottagning specifik

av en

operatörs programutbud.

EG har antagit direktivet 95/47/EG om tillämpning standarder

för sändning av televisionssignaler. Syftet med direktivet är att

underlätta införandet av avancerade TV-tjänster, såsom bredbilds-TV, högupplösnings-TV och digital TV. Direktivet innehåller vissa be-

stämmelser om hur TV-mottagare och avkodningsutrustning skall

vara utförda. Bl.a. sägs att den apparattillverkare rätt att

som ger en installera ett system för åtkomstkontroll inte skall kunna hindra att produkten förses med ett standardiserat gränssnitt eller särskild utrustning för ett annat tillgångssystem. En TV-mottagare med inbyggd digital avkodare skall kunna utrustas med åtminstone en Standardiserad kontakt tillåter anslutning utrustning för till-

som av

gångskontroll.

PCMCIA Personal Computer Memory Card International Association enligt

- PC Card Standard och enligt CENELEC-standard prEN 5022121995.

DEN DIGITALA TV-TEKNIKEN

5.3¶Användningsområden för TVdigital

distribution

Med digital distributionsteknik möjliggörs t.ex.:

Flera olika TV-program i samma sändning

0 - Portabel och lokaloberoende mottagning Flera kvalitetsnivåer - av samma program

Digitaltekniken kan också underlätta - Interaktiva TV-tjänster, t.ex.: Beställ-TV -

Utbildningsprogram

Spelprogram

Informationssökning

- ° Nya former av TV, t.ex.:

Högupplösnings-TV HDTV

Alternativ tidsläggning

Tidsförskjuten utsändning

- Alternativa bildvinklar — Alternativt innehåll -

Genom digital teknik kan antalet sändningsmöjligheter ökas kraf-

tigt. Det gäller oberoende av om sändningarna sker från satellit, i

kabel eller i marknätet. Därmed öppnas möjligheter till nya tjänster inte är praktiskt tillgängliga med nuvarande teknik. Vidare som minskar kostnaden för överföringskapaciteten i förhållande till andra

kostnader.

Portabel och lokaloberoende mottagning

Med markbundna digitala TV-nät kommer att kunna åstadkomma man en bra mottagningssituation även med enkla, ibland t.o.m. inbyggda, mottagarantenner i eller utanför de enskilda hushållens bostäder. En

god täckning bedöms kunna åstadkommas när det gäller en mycket

stor del de lokala, regionala eller nationella marknadsområdena. av Det är troligt att en relativt fri mottagning lokaloberoende kommer att bli allt större betydelse. Detta beror dels på möjligav heten att göra små och lätta terminaler, dels på den troligen ökande

andelen TV-terminaler per hushåll och dels på att nya tjänster

kommer att introduceras som bygger nyttjande utanför vardagsrummen.

Flera olika TV-program i samma sändning

Den egenskap hos digitaltekniken som för närvarande verkar tilldra sig det största intresset är möjligheten att sända ut flera olika

Om kapaciteten ökar så att det är möjligt att sända t.ex. fyra program. TV-program i dagens standardkvalitet på det utrymme som i dag behövs för ett program, skulle det underlätta t.ex. utsändning av

efterfrågas förhållandevis få, såsom specialinriktade

program som av

eller från invandrarnas hemländer. Även

betal-TV-program program

i dag sänds från satellit till den svenska publiken skulle program som kunna nå större del sin målgrupp de fördes fram i digitala

en av om

marksändningar.

Högupplösnings-TV

Det som ursprungligen drev fram utvecklingen av digitala sändnings-

system för TV att ville kunna sända högupplösnings-TV

var man HDTV i marknät. En HDTV-bild, som i jämförelse med den standard-TV vi hittills känner har avlångt bildformat, dubbelt

ett mer

så många horisontella bildlinjer och större detaljskärpa i varje bild-

linje, innehåller fem gånger så stor informationsmängd som en

ca konventionell TV-bild. Så mycket information kunde inte rymmas i marknätets frekvenskanaler, kanalbredd är högst 8 MHz. Sänd-

vars ningarna måste därför hänvisas till satellit. Satellittranspondrarnas kanalbredd är nämligen mycket större än den som används i marknät

När den amerikanska regleringsmyndigheten Federal Communications Commission FCC beslöt att infordra förslag till en ameri-

kansk överföringsstandard för högupplösnings-TV bestämde man

emellertid att sändningarna skulle markbaserade och anpassade

vara

till den kanalbredd finns i frekvensplanen för marksändningar.

som Detta beslut har inneburit kraftig stimulans för utvecklingen av

en frekvenssnåla digitala sändningssystem, inkl. sådana som kan inrymma HDTV.

DEN DIGITALA TV-TEKNIKEN

Fokuseringen högupplösnings-TV har dock inte varit lika påtaglig under år, den i utvecklingsarbetets initialskede. En

senare som var viktig orsak till detta är att en HDTV-bild för att komma till sin rätt behöver återges i stort format. Med dagens bildskärmsteknik blir

en TV-mottagare för storformat tung, skrymmande och mycket dyrbar. En lösning på detta problem skulle kunna vara att använda flata bildskärmar inte bygger tekniken med katodstrålerör. Sådana

som skärmar är först nu väg att lämna prototypstadiet. Det är svårt att i dag säkert bedöma när flata skärmar för vanlig TV och HDTV kommer att kunna introduceras konsumentmarknaden. Under det senaste året har dock del framsteg i den riktningen gjorts och

en prototyper har förevisats på internationella utställningar. I Japan bedrivs flera projekt med målsättningen att kunna leverera flata bildskärmar i tid till vinter-OS som arrangeras där under 1998.

Inom den europeiska utvecklingen av digital TV har ännu så länge

inte någon systemvariant för HDTV definierats, men systemspecifika-

tionerna kan lätt kompletteras med en sådan.

Nya former av TV Den stora överföringskapaciteten kan även användas för olika nya tillämpningar. Vilka dessa kan bli kan naturligtvis inte med säkerhet sägas i dag. Det ligger i sakens natur att ny teknik ger upphov till nya

konstnärliga och affärsmässiga möjligheter och att dessa inte kan

anges på förhand. Några användningsområden som har föreslagits

skall emellertid nämnas i det följande.

Alternativ tidsläggning

Inslagen i ett TV-program sänds i olika ordning för att tillgodose

tittare med olika vanor. Program som normalt sänds sent kvällen skulle t.ex. kunna sändas på "bästa sändningstid" och vice versa.

Tidsförskjuten utsändning

Ett och samma program, t.ex. en spelfilm, sänds ut flera gånger med

liten tidsförskjutning. På så sätt behöver tittaren aldrig vänta länge en

på att filmen skall börja. På engelska kallas detta "near instantaneous video demand".

Alternativa bildvinklar

När sänder från ett sportevenemang eller en konsert används ett

man stort antal kameror avbildar skeendet från olika vinklar. I

som kontrollrummet bestämmer bildproducenten vilken bild som skall

sändas ut till publiken. Om man har god tillgång till överförings-

kapacitet kan flera bilder sändas ut samtidigt. Den som ser på en fotbollsmatch kan då välja han vill t.ex. översikt av

om se en spelplanen eller närbild den spelare har bollen.

en av som

Alternativ handling

Även andra kan naturligtvis sändas ut i flera parallella

program versioner. Det enklaste exemplet är kanske att ett och samma program sänds utan reklaminslag till publik betalar och med sådana

en som inslag till publik erhåller gratis. Det är också

en som programmen möjligt att sända ut i olika språkversioner eller i versioner

program där "känsliga" utformats olika sätt.

scener

Interaktiva TV-tjänster

Digitaltekniken kan också underlätta interaktiva TV-tjänster. Det som

är tjänster där åskådaren på något sätt kan påverka det som avses sänds. Normalt har åskådaren förbindelse med programkällan via telenätet. Det är emellertid också möjligt att förse ett digitalt kabelnät med kanal för returinformation. Nedan anges några exempel på

en interaktiva tjänster.

Beställ-TV

Abonnenten beordrar att ett visst program, t.ex. en spelfilm, skall sändas till honom från central. Detta kan antingen till så att

en filmen sänds till ett lagringsminne hos abonnenten och spelas från

upp detta, eller att abonnenten står i förbindelse med centralen medan han

på filmen. ser

DEN DIGITALA TV-TEKNIKEN

Utbildningsprogram

Utbildnings- och instmktionsprogram kan t.ex. utformas på sådant

sätt att programmet ställer frågor som åskådaren/eleven besvarar med

hjälp av fjärrkontrollen eller telefonens knappsats. Svaret kommer

direkt i TV-rutan och eleven måste rätt för att kunna gå vidare.

svara Eleven kan också be programmet ledtrådar för komma fram

om att till det rätta svaret.

Spelprogram

Spelprogram kan byggas upp ungefär samma sätt utbildnings-

som programmen. Den spelande kan göra sina drag med hjälp fjärr-

av kontrollen och se resultatet direkt i TV-rutan.

Informationssökning

TV-tittaren kan koppla upp sig till olika databaser och söka sig fram till information av olika slag. Om informationen gäller t.ex. ställningen på innehavarens bankkonton kan tjänsten kombineras med

transaktionsmöjligheter. Den enskilde kan t.ex. flytta tillgodo-

havanden mellan olika konton.

Flera av de interaktiva tjänster som har räknats här kan byggas

upp upp kring det vanliga telenätet och är alltså inte beroende tillgång

till ett överföringsnät för TV.

5.4 TV

Standardisering av digital

Beslut internationell standard för komprimering av bild ° om I och ljud samt för multiplexering fattades under 1994 l ISO/IEC MPEG 2. Beslut europeisk standard för sändningsteknik för satellit ° om och kabel fattades under 1994. DVB och ETSI

Beslut europeiskt standardförslag för marksänd digital-TV

° om fattades under 1995 DVB. Beslut formell standard kan om fattas under 1996 inom ETSI. I USA lades under 1995 fram ett förslag till standard för ° marksänd TV och HDTV. En amerikansk standard förväntas bli antagen under 1996.

Den digitala tekniken förutsätter tillgång till nya elektroniska komponenter både i sändarledet och i de enskilda mottagarna. För att priserna skall kunna hamna nivå gör produkterna en som tillgängliga för vanliga konsumenter krävs tillverkning i stora serier. Standardisering är i sin tur förutsättning för detta. Stora resurser en

därför på att uppnå världsomspännande eller europeiska

satsas standarder för de viktigaste delarna i den nya tekniken.

Det europeiska projektet Digital Video Broadcasting DVB, vilket

för utvecklingen de digitala transmissionssystemen för svarat av TV, bildades i september 1993. Hela bredden aktörer inom

digital av

TV-världen finns representerade: programbolag, nätoperatörer, tillverkare samt regulativa myndigheter. Sedan bildandet har

organisationen kontinuerligt vuxit från ursprungligen 83 till i dag ca

180 medlemmar. Inom DVB-projektet har definierats vilka användarkrav som ställs på de tjänster vill kunna tillhandahålla, speciella krav på man kommersiell synvinkel är viktiga samt vad mottagarna som ur får kosta och när tjänster skall kunna introduceras. På mottagarna för marksänd TV har också ställts krav att frekvenssystemet ekonomin skall god, att systemet skall medge singelvara genom

Det skall vidare medge portabel mottagning med frekvensanvändning.

enkla och uppvisa robusthet gentemot störningar från antenner stor bl.a. analog TV.

DEN DIGITALA TV-TEKNIKEN

Baserat dessa användarkrav har, under åren 1994 och 1995, s.k.

systemspecifikationer för digitala TV-sändningar via kabel, satellit

och markbundna sändare utvecklats och överenskommits. En komplett

systemspecifikation innefattar rad olika komponenter bildkod-

en som

ning, ljudkodning, multiplexering, serviceinformation, åtkomst-

kontroll samt ett för varje överföringsmedium optimalt trans-

missionssystem. För bildkodningsdelen specificerar DVB bl.a. vilka

delar grundstandarden MPEG-2 skall användas. Service-

av som informationen SI information och andra tjänster,

ger om program s.k. navigeringsfunktioner, för att tittaren lättare skall kunna hitta bland det stora utbudet. De funktioner specificeras i dag

som uppfyller i stort endast den funktionalitet finns i dagens analoga

som TV-system. Nya tjänster som HDTV och interaktiva multimedia-

tjänster specificeras f.n. inte av DVB-projektet. Standarden för

MPEG-2 medger dock att dessa delar, tillsammans med andra

nya funktioner, kan specificeras i ett skede så att tjänster kan

senare nya införas efter hand utan att mottagarna för den skull behöver bytas ut. De kommer alltså i det läget att fungera sätt tidigare.

samma som

Även Standardisering är bra för TV-branschen helhet

om som och för konsumenterna kan enskilda företag dra fördel att standarder

av inte kommer till stånd eller att delar systemet inte omfattas

av av

obligatoriska standardkrav.

Försöken att komma fram till standarder har mycket riktigt varit mest lyckosamma när det gäller de delar av systemet som ligger längst från konsumenterna, dvs. systemen för komprimering och överföring, medan det har gått mera trögt att uppnå standard för åtkomstkontroll, dvs. det sätt vilket t.ex. betal-TV-program skall göras tillgängliga för abonnenten. Sedan standarder delvis även

nu föreligger för det området återstår det att se hur de tillämpas på marknaden.

Komprimering av bild och ljud. Olika kvalitetsnivåer.

Förslagen till de standarder beslutats för komprimering och

som

multiplexering av bildtjänster har lagts fram Motion Pictures

av Expert Group MPEG, en arbetsgrupp som har bildats de två

internationella standardiseringsorganisationerna International Orga-

3 16-0281 65

nisation for Standardisation ISO och International Electrotechnical Commission IEC.

MPEG utformade till att börja med en standard, kallad MPEG

för bildtjänster med relativt låga överföringshastigheter, motsvarande

"he1nvideokvalitet". Denna standard är avsedd för lagring av bild-

program på kompaktskivor.

Under november 1994 antogs ytterligare ett förslag till standard, "MPEG 2", för TV-överföring med högre överföringshastigheter upp till HDTV-kvalitet.

Inom dessa kan väljas bildkvalitet som kan variera mellan

ramar en "hemvideokvalitet" och "studiokvalitet" kombinerat med en ljudkvalitet varierar mellan enkelt monoljud och femkanals stereo.

som Antalet och dessas kvalitet skall kunna ändras löpande och

program mottagarna skall kunna sig automatiskt till sådana föränd-

anpassa

ringar.

När flera har kombinerats i en bitström är det möjligt att

program ta del ett utan att hela dataströmmen behöver avkodas.

av program Vidare kan i form olika bitströmmar kombineras till en

program av

bitström utan att hela bitströmmen behöver avkodas och utan att ny signalerna behöver avkodas och kodas på nytt. Kryptering av program kan ske i olika led av överföringskedjan.

Systemet för bildkodning och multiplexering är så långt möjligt

gemensamt för olika överföringsmedier satellit, kabel eller marksändningar och möjliggör enkel övergång från ett medium till ett annat.

MPEG 2-standarden är alltså utformad så att den kan användas för olika krav på bildkvalitet och med eller mindre avancerade

mer komprimeringsmetoder. Därför innehåller standarden fyra "nivåer" för bildkvaliteten, där "low" motsvarar hemvideostandard, "main"

mot dagens studiostandard medan de två olika nivåerna av svarar

"high" innebär högupplösningsstandard HDTV. Standarden inne-

håller också fem olika "profiler" för komprimeringsmetoderna.

Huvudprofilen "main" använder effektiv komprimering medan den

enklaste profilen "simple" ställer lägre krav minneskapacitet i mot-

Standardens tillämpning i Europa, för digital TV, inkluderar tagarna. för närvarande upplösningsnivåer upp till vad som motsvarar kvaliteten för standard-TV med fokusering main profile@main level, dvs. än så länge inte för HDTV. Både bildformaten 4:3 och

DEN DIGITALA TV-TEKNIKEN

16:9 skall kunna sändas. Formatet 16:9 innebär i dagligt tal bredbilds- TV.

Sändningsteknik

I december 1993 enades DVB-projektet ett förslag till europeisk

sändningsstandard för digitala TV-sändningar i satellit och kabel.

Förslaget antogs sedan av European Telecommunications Standards Institute ETSI som europeisk standard under 1994.

Vidare antog DVB ett förslag till standard för digitala marksändningar i december 1995. Ett beslut formell standard kommer

om en att kunna fattas inom ETSI under 1996.

De tekniska lösningar som valts för att karakterisera respektive sändningssystem har anpassats för de olika distributionsformerna satellit, kabelnät och marknät.

För satellit används väletablerad teknik med modulation på

bärvåg. Beroende på den använda satellitens transponderbandbredd

och den mängd felskydd som valts kommer allt mellan 18,9 Mbit/s och 68,5 Mbit/s att kunna sändas via en transponder i satellitsystemet. En hög överföringshastighet förutsätter dock en högre satelliteffekt och/eller att större mottagningsantenner måste användas. 38 Mbit/s brukar anges som en typisk överföringshastighet. Man räknar med att starta kommersiella sändningar under början 1996.

För kabel-TV är bandbredden maximalt 8 MHz. Samma typ

av felskydd som i satellitsystemet används. Maximalt kan 38 Mbit/s

ca per frekvensblock överföras via kabelsystemet. Tidplanen för introduktion av kabeldistribution uppges vara densamma som för satellit.

Standarden för marksändningar är baserad på modulation

av upp till ca 7 000 bärvågor COFDM inom en bandbredd 8 MHz. Två varianter av samma system har definierats, varav den ena innehåller ett färre antal bärvågor 2 000 st och därför inledningsvis kan

göra mottagarna något billigare. Den andra systemvarianten, med det

fulla antalet bärvågor, tilldrar sig ett större intresse därför att den

möjliggör användning av s.k. singelfrekvensnät, dvs. nät där alla

sändare använder samma frekvenskanal.

Robusthet Bithastighet Program

antal och typ

Normal 24 Mbit/s T.ex.: l HDTV eller ~ 4 eller 16 LDTV4 Hög 12 Mbit/s T.ex.: 2 SDTV eller ~ 8 LDTV Extra hög 6 Mbit/s T.ex.: l SDTV eller ~ 4 LDTV

Vid tillämpning standarden kan två val göras. Det ena valet av

grundar sig vilken grad robusthet och därmed bithastighet

av - önskar. Det andra valet grundar sig på hur denna bithastighet man används vad gäller antal och deras tekniska kvalitet. Vid program normal robusthet kan de tillgängliga 24 Mbit/s användas för sändning

exempelvis l HDTV-program, 4TV-program eller 16 TV-

av VHS-kvalitet. Vid högre grad robusthet kan program av en av liknande val göras inom för den då totalt tillgängliga dataramen

hastigheten.

Digitala marksändare kan under i övrigt lika förhållanden sända med betydligt lägre effekt än analoga. I den utbyggnadsmodell som

skisseras i kapitel 6.1 utgår från att den utsända effekten kan man reduceras 20 gånger. Som framgår ovan kommer det vidare att ca möjligt sända flera i digitala sändare. vara att program samma Kostnaderna för marksändning med digital teknik kan därför väntas

bli avsevärt lägre än för analoga sändningar.

2HDTV High Definition Television Högupplösnings-TV - 3SDTV Standard Definition Television Standard-TV - 4LDTV Limited Definition Television Lågupplösnings-TV, motsvarande t.ex. VHS- kvalitet

6¶Modeller för distribution

digital av

television

6.1¶Allmänna för till

förutsättningar övergång

digital TV-teknik

När det gäller utvecklingen digital TV-distribution ligger,

av som påpekades i betänkandet SOU 1994:34, initiativet främst hos de olika företag som bedriver verksamhet inom området. Statsmakterna kan

påverka utvecklingen genom att med lagstiftning ställa allmänna

upp villkor för användningen av ny distributionsreknik. Det sker dels

genom allmän lagstiftning, dels genom lagstiftning som är specifik för

massmedieområdet.

I fråga om digitala marksändningar har staten ett längre gående

ansvar än i andra fall. Staten beslutar om tillstånd att använda radiosändare och vilka villkor som skall gälla därvidlag. En förutsättning för att digitala marksändningar skall komma till stånd åtminstone i

någon större omfattning torde vara att det fattas ett politiskt beslut

— om att detta skall ske. Den politik som staten bedriver när det gäller

marknätets användning för analoga sändningar får stor betydelse för

möjligheterna att införa marksändningar med digital teknik.

Digitaltekniken innebär, tidigare beskrivits, att möjligheterna

som

att sprida TV-program ökar kraftigt. Den ökade överföringskapa-

citeten medför att distributionskostnaderna programtjänst kan bli

per avsevärt lägre än med analog teknik.

Läget i fråga om standardiseringsarbetet har inneburit att det varit tekniskt möjligt att starta digitala sändningar i satellit och kabel sedan 1995. Försök med distribution via marksändare och telenät har inletts

i begränsad omfattning. En introduktion förväntas ligga något år

längre fram i tiden. I Storbritannien är t.ex. siktet för närvarande

inställt på sändningsstart för marksändningar år 1997.

För närvarande pågår studie frekvensbehoven för bl.a. digi-

en av

tala mark-TV-sändningar. I det sammanhanget har det föreslagit att

europeisk frekvensplaneringskonferens skall hållas år 1998. Även

SOU 1996: 25

de tekniska förutsättningarna att börja sända kan föreligga redan

om år 1997 talar det mesta för att digitala marksändningar av TV inte kommer att kunna få någon bredare omfattning i Europa förrän några år senare.

Vid bedömning av utsikterna att introducera ny sändningsteknik och den takt med vilken denna kan slå igenom måste hänsyn inte bara tas till vad är tekniskt möjligt utan också till marknadsmässiga

som och institutionella förhållanden. Eftersom ett skifte av teknik medför kostnader och besvär krävs att de som använder den gamla tekniken finner övertygande skäl att byta för att den nya tekniken skall komma

till användning.

Hand i hand med digitalisering och med det ökade sändnings-

en utrymme denna erbjuder går det ökade intresset att utveckla nya

programtjänster eller andra typer av tjänster. Programverksamhet

inom exempelvis utbildningsområdet av det slag som skisseras i betänkandet SOU 1995:20 TV och utbildning jfr. s. 39 i betänkandet,

olika typer spelprogram eller försäljning av varor och tjänster via

av TV kan tas som exempel.

I detta kapitel redovisas olika alternativa modeller för hur television i digital form skulle kunna distribueras till allmänheten i Sverige.

Först avsnitt 6.2 redovisas resultatet av frekvensplaneringsstudier

mot bakgrund vissa angivna förutsättningar, anger vilket

som, av utrymmet för digitala sändningar över marknät i Sverige skulle kunna

I avsnittet redogörs också för möjligheten till lokala/regionala

vara.

sändningar.

Därefter avsnitt 6.3 beskrivs den digitala teknikens betydelse för distribution via satellit.

Slutligen avsnitt 6.4 redovisas hur framtiden kan se ut i fråga om TV-distribution via kabel- och telenät. I avsnittet redogörs också för den s.k. LMDS-tekniken.

Sist i kapitlet avsnitt 6.5 behandlas vissa beredskapsfrågor.

MODELLER FÖR DIGITAL DISTRIBUTION AV TELEVISION

6.2¶Marknät

6.2. 1 Inledning

Enligt direktiven är mitt uppdrag att redovisa underlag för ett beslut om eventuell övergång till digital teknik för marksänd TV. Därvid

en skall vilka förutsättningarna är för att bygga upp ett riks-

anges täckande nät av digitala marksändningar av TV med avsikt att på sikt kunna lägga ner nuvarande analoga sändningar. I det närmaste hela den svenska befolkningen skall kunna ta emot programmen från marksändare.

Redovisningen skall sättas i relation till ett alternativ där marksändningarna liksom är begränsade till ett mindre antal analoga

nu kanaler, medan tillkommande TV-tjänster sänds på annat sätt.

Genomförda studier I det följande redovisas resultatet av de studier som gjorts. Sammanfattningsvis visar dessa att det i ett rent digitalt perspektiv borde vara

möjligt att, sedan nödvändiga frekvenskoordineringar genomförts,

vid sidan de nuvarande analoga näten, bygga ut sammanlagt 6 riks-

av täckande eller så gott som rikstäckande digitala nät. Sammanlagt upp till 24 programtjänster av god teknisk kvalitet skulle kunna distribu-

i dessa. Om de nuvarande analoga näten avvecklas i en framtid eras skulle det kunna bli möjligt att bygga ut ytterligare 4-6 rikstäckande digitala TV-nät. Sammanlagt skulle därmed utrymme kunna etableras

för uppemot 50 programtjänster.

Den första studien som redovisas avser ett s.k. digitalt grundalternativ. Detta innebär att man, att utnyttja den frekvensplan

genom

utarbetats för ett fjärde analogt marknät, kan bygga ut ett digitalt som nät med kapacitet för 3-4 rikstäckande 98 % av befolkningen

programtjänster med god teknisk kvalitet som har samma möjligheter

till regional nedbrytning som nuvarande analoga nät.

Därefter visas vilka andra digitala nät skulle kunna

som åstadkommas att dels utnyttja ytterligare utrymme för analoga

genom sändningar i frekvenskanaler t.o.m.UHF-kanal 60 jämte frekven-

upp

inte alls kan utnyttjas för analogt bruk men väl digitalt, dels ser som UHF-kanalerna 61-69.

SOU 1996: 25

I ett avsnitt om möjligheter till lokala och regionala sändningar

redovisas hur lokala, analoga eller digitala programsändningar i

befolkningstäta områden skulle kunna etableras som ett komplement

till digitala rikssändningar.

Slutligen påpekas att, om och när de nuvarande terrestra, analoga

sändningarna av SVT1, SVT2 och TV4 läggs, ner frigörs ett betydligt

större utrymme för digital-TV-sändningar eller för andra ändamål.

Allmänna förutsättning för studierna

En av förutsättningarna för de studier som genomförts, särskilt de

gäller kostnadsuppskattningar och bedömningar frekvenskoor-

som av dineringsläget, har varit att befintlig infrastruktur används, dvs. att

den geografiska placeringen sändarstationerna så långt möjligt är

av densamma i det nuvarande marknätet. Skälen till det är dels att

som kostnaderna blir lägre än stationer skall byggas, dels att

om nya hushåll tar emot sändningarna med takantenner inte skall behöva

som rikta om dessa för att ta emot nya sändningar.

Med marksändningar är det lätt lokala eller regionala

att arrangera

sändningar. Transmissionstekniken för digitala marksändningar med-

också att de kan tas emot under sämre mottagningsförhållanden ger med hjälp enkla inomhusantenner. Därmed möjliggörs lokal-

oberoende, s.k. portabel mottagning.

Vid utvecklingen system för digitala sändningar från mark-

av sändare måste andra hänsyn tas än dem som gäller för satellit och kabel. Det beror på att det är större risk för störningar från andra sändare eller från reflexer mot byggnader eller naturföremål. Vidare är de digitala sändarna i praktiken hänvisade till den uppdelning av

frekvensutrymmet i kanaler som gäller för marksändningar, medan

vid satellitsändningar har större möjlighet att välja kanalbredd.

man

Frekvensutrymmet för marksändningar är hårt utnyttjat och överens-

kommelser frekvensanvändningen måste träffas mellan olika

om länder.

Digitala sändningar måste kunna samexistera med marksändningar

med analog teknik. Det sker enklast om digitala sändarnät anläggs

enligt frekvensplan de analoga sändningarna och i stället

samma som för dessa. I så fall blir överföringskapaciteten stor eftersom signa-

MODELLER FÖR DIGITAL DISTRIBUTION AV TELEVISION

lerna kan sändas ut med hög effekt. Olika sändare kan sända olika

program, vilket möjliggör lokala eller regionala sändningar.

Digitala sändningar kan emellertid också sändas ut på sådana sekundära frekvenser, s.k. tabukanaler, som på grund av störningsrisken inte kan användas för analoga sändningar.

Digitala sändningar kan även arrangeras i singelfrekvensnät, dvs.

nät där alla sändare använder samma frekvenskanal och på det sättet

samverkar. En förutsättning för att singelfrekvensnät skall kunna

användas är att sändningarna har innehåll överallt. Tekniken

samma med singelfrekvensnät ger fördelar även vid regionala och lokala sändningar men ger de största frekvensekonomiska vinsterna för

rikstäckande sändningar. Även den portabla mottagningen med enkla

antenner förbättras om flera sändare kan samverka.

6.2.2¶Ett digitalt grundalternativ

Som nämnts i direktiven att framträdande uppgift i

anges en

utredningsarbetet är att redovisa vilka förutsättningarna är för att

bygga upp ett rikstäckande nät av digitala marksändningar av TV med avsikt att på sikt kunna lägga ner nuvarande analoga sändningar. Vidare anges att i det närmaste hela den svenska befolkningen skall kunna ta emot programmen från marksändare men satellitsändningar förutsätts kunna användas som komplement.

Mot denna bakgrund har i båda de studerade scenarierna

en utgångspunkt varit att som del i analysen ta fram ett rikstäckande

digitalt nät som möjliggör att alla bor i Sverige får tillgång till

som åtminstone tre TV-programtjänster, dvs. det antal vi har i dag, god

av teknisk kvalitet. Detta digitala nät kan, så beslutas, användas för

parallellsändningar av de i dag enbart analogt sända programtjänster-

na SVT1, SVT2 och TV4. I så fall förutsätts parallellsändningar

vara nödvändiga under en förhållandevis lång övergångsperiod.

I dag når Sveriges Televisions sändningar SVT1 och SVT2 nära

av nog hela 99,8 % av befolkningen, medan TV4 har en täckning motsvarande 98 %. I de studerade alternativen har därför förutsätts att den andel fasta hushåll bör kunna ta emot de digitala sändning-

som arna med konventionella takantenner, dvs s.k. stationär mot-

genom tagning, bör vara minst 98 %. Om även de resterande hushållen skall

SOU 1996: 25

kunna nås sändningarna krävs mycket stora investeringar. För att

av illustrera detta kan påminnas om Sveriges Television i dag, utöver marknätets 54 storstationer, använder sig av drygt 630 mindre, s.k. slavstationer för analoga sändningar medan TV4 använder drygt 20 sådana stationer. I det digitala grundalternativet har därför förutsatts att dessa knappa 2 % av hushållen tar emot programmen annat sätt.

Mätning storstationerna med programsignalerna kan exempelvis

av ske på sätt för TV4, dvs. med satellit, kompletterat med

samma som

lokalmatning av regionala program.

En annan förutsättning för grundalternativet har varit att sändning-

skall vara regionalt nedbrytbara samma sätt som i nuvarande arna

analoga nät.

Vidare bör sändningarna medge lokaloberoende portabel mottagning, dvs. mottagning med små enkla antenner som kan placeras i närheten TV-mottagaren, oberoende den befinner sig

av av var inomhus eller utomhus, eller som byggs in i mottagaren. För mottagningen krävs alltså inte tillgång till exempelvis särskilda antennuttag,

naturligtvis kommer också befintliga utomhusantenner att kunna men användas. Lokaloberoende mottagning bör möjlig för huvud-

vara delen hushållen inom täckningsområdet, vilket också innebär att

av dessa hushåll kan ta emot signalerna utan förmedling genom kabelnät.

Inom för det utredningsarbete som presenterats i

ramen betänkandet SOU 1994:34 Tekniskt utrymme för ytterligare TV-

sändningar, togs preliminär frekvensplan fram för ett analogt

en fjärde marknät, kallat M4. Denna plan från år 1994 är till 80 % koordinerad med grannländerna och flertalet av de återstående koordineringarna bedömdes dåvarande Telestyrelsen ha goda utsikter att

av accepteras.

Frekvenserna för M4 kan utnyttas för digitala sändningar. De är visserligen planerade för analog TV, det bedöms snabbare att

men omkoordinera dessa till digitala tilldelningar än att koordinera andra helt frekvenser. Därtill kommer andra frekvenser är endast

nya att av

enstaka tilldelningar färdigkoordinerade. Om det skall att säker-

ställa snabb utbyggnad ett första digitalt riksnät bör M4-

en av frekvenserna inte användas för att etablera ytterligare ett analogt marknät. Om de i stället används för digitala sändningar kan 3-4 programtjänster åstadkommas och därmed, så vill, digitala

om man

parallellsändningar de nuvarande analoga TV-programtjänsterna.

MODELLER FÖR DIGITAL DISTRIBUTION AV TELEVISION

Mot denna bakgrund har plan för ett första digitalt riksnät, här

en benämnt M4D, tagits fram som ger tilldelningar för samtliga 54 stora stationer samt 22 mindre stationer, tillsammans 76 stationer. Sändar-

effekterna har i jämförelse med den analoga M4-planen genomgående

sänkts med en faktor 20 för storstationerna. Det innebär att flertalet storstationer skulle sända med effekten 50 kW. För några av de mindre stationerna har den relativa effektnivån höjts för att förbättra

möjligheten till portabel mottagning. Totalt innebär dock den digitala

tekniken avsevärd energibesparing. Vissa ytterligare justeringar

en av effektnivåerna upp eller ned kan komma att visa sig lämpliga.

vara

I figur 6.1 ges en bild av täckningen hos ett M4D-nät. Täckningen för stationär mottagning, dvs i princip den för TV4, med

anges orange färg och täckningen för lokaloberoende mottagning med röd

färg.

På några ställen har regionala singelfrekvensnät bildats, dvs. flera

minst två stationer i samma område har då tilldelats fre-

samma

kvens. Det gäller för storstationerna Malmö-Helsingborg-Hörby,

Karlshamn-Karlskrona, Halmstad-Varberg, Uddevalla-Trollhättan, Nässjö-Jönköping, Sunne-Karlstad och Östhammar-Uppsala. Dessutom har det generellt antagits att sändarna de mindre stationerna kan använda samma frekvens som sändarna resp moderstation.

Detta innebär sammantaget att nätet från frekvenssynpunkt kan

brytas ned i maximalt 46 olika regioner. Den befintliga region-

indelningen i såväl det nuvarande SVTZ-nätet TV4-nätet kan där-

som med realiseras. På några ställen kan dock några slavstationer behöva

tillkomma för att komplettera den regionala täckningen. Innan fre-

kvenserna kan tas i bruk måste också ett antal befintliga analoga slavsändare byta frekvens.

Fig 6.1. Täckningen för preliminärt M4D-nät. I röda områden är såväl stationär

ett

portabel mottagning möjlig. I områden är enbart stationär mottagning som orange möjlig.

MODELLER FÖR DIGITAL DISTRIBUTION AV TELEVISION

Utgående från täckningsbilden har beräknats hur stor del av befolk-

ningen kan nås sändningarna. För stationär mottagning mot-

som av svarar täckningen 98 % av de fasta hushållen och för lokaloberoende mottagning motsvarar den ca 65 %. En förbättrad täckning, framför allt när det gäller den lokaloberoende täckningen, kan åstadkommas

med effekthöjningar några av de befintliga slavstationerna och

komplettering med ytterligare sändare i vissa områden. En förbättring är i princip endast en fråga om kostnader för extra stationer. För att förbättra täckningen hos ett digitalt nät bedöms dock inte fullt så många sändare behövas som i ett analogt nät. Om en förbättring av den lokaloberoende mottagningen är angelägen, kan en sådan exempelvis ske i befolkningstäta områden och i områden med fritids-

bebyggelse.

Preliminära uppskattningar från Teracom att det totala priset

anger

för sändningar i ett digitalt riksnät som bygger på M4-planen, som

har överföringskapacitet motsvarande 3-4 TV-programtjänster

en av ordinär PAL-kvalitet och som medger sändningar över tio regional- TV-områden, skulle bli ca 160 miljoner kronor per år inkl satellitkostnader. Om nätet exempelvis utnyttjas för distribution av

fyra programtjänster skulle priset programtjänst således bli 40

per ca miljoner kronor per år. Priserna är angivna exklusive mervärdesskatt.

Om och i så fall när de analoga sändningarna av nuvarande TVprogramtjänster efter en förhållandevis lång övergångsperiod

~ kommer att avvecklas, kan de naturligtvis inte längre vara med och bära kostnaderna för marknätets infrastruktur i form av master,

elkraft Å andra sidan kommer det i sådant

byggnader, etc. ett läge

sannolikt att finnas andra programtjänster eller andra typer

av tjänster som kan vara med och bära de infrastrukturella kostnaderna. l avsnitt 6.2.3-6.2.5 i det följande kommer förutsättningarna för det i

form av möjliga nätutbyggnadsmöjligheter att redovisas.

En utbyggnad ett M4D-nät bör kunna vara helt genomförd inom

av två år efter beslut.

Under övergångsperiod, dvs innan det finns TV-apparater för

en digital mottagning i handeln, behöver tittaren, på samma sätt som vid andra distributionssätt jfr avsnitt 6.3 och 6.4, ha en tillsats till sin

TV-mottagare, s.k. set top-box, för att kunna ta emot de digitala,

en marksända programtjänsterna. Om tittaren vill ha möjlighet till inter-

SOU 1996: 25

aktivitet, kan det vanliga telenätet eller något av mobiltelefoninäten användas för att tillgodose behovet av en returkanal.

6.2.3 Andra digitala nät Utöver grundalternativet med ett första, rikstäckande digitalt marknät har studerats möjligheterna till andra digitala riksnät med utrymme för 3-4 programtjänster vardera av ordinär PAL-kvalitet.

Genom att utnyttja utrymme för analoga sändningar i frekvens-

kanaler t.0.m. UHF -kanal 60 jämte frekvenser inte alls kan

upp som

utnyttjas för analogt bruk, men väl digitalt, kan ytterligare tre digitala

nät tas fram. Dessa nät utnyttjar stationer och effektnivåer

samma

som i grundalternativets M4D-nät och ger ungefär samma möjligheter

till lokaloberoende mottagning. Näten kan också brytas ned regionalt på samma sätt.

Befolkningstäckningen hos dessa nät beror bl.a. av våra grannländers eventuella krav effektbegränsningar och vilken störnivå

som tillåts på befintliga analoga sändare i Sverige. En preliminär

beräkning visar dock näten borde kunna få täckning vid

att ett av en stationär mottagning motsvarande 98 hushållen och de båda

% av övriga näten täckning 90-95 %. Den lokaloberoende täckningen

en bedöms bli 60-65 % kan ökas om de ekonomiska förutsätt-

men

ningarna medger det.

De regionala singelfrekvensnät kan bildas avser samma om-

som råden och stationer M4D-nätets motsvarande nät.

som

Tidsplanen för .utbyggnad av de tre näten beror i hög grad av

hur snabbt frekvenskoordineringsarbetet kan genomföras, eftersom

frekvenserna i fråga inte annat än undantagsvis är koordinerade sedan

tidigare. Vidare måste ett antal befintliga analoga slavsändare byta

frekvens för att de digitala näten ska kunna realiseras.

Kostnaderna per nät för de tre digitala näten kan bli något högre än för M4D-nätet, eftersom del s.k. riktantenner kan komma att

en nya behövas.

Ytterligare ett alternativ har studerats. Det avser UHF -kanalerna 61-69, vilka i det internationella radioreglementet Radio Regulations avsatts för TV-tjänster och andra tjänster, men i många länder

MODELLER FÖR DIGITAL DISTRIBUTION AV TELEVISION

har annan, ofta militär användning. I Sverige är i dag samtliga

kanaler utom kanal 69 tillgängliga för användning.

I detta frekvensområde finns goda möjligheter att införa stora singelfrekvensnät. Det innebär i detta fall och frekvens

att en samma kan användas t.ex. i hela landet, vilket är den mest frekvensekonomiska lösningen. I singelfrekvensnät är det dessutom lättare att

skapa en mera sammanhängande lokaloberoende täckning.

För att säkra utbyggnadsmöjligheterna av digital, marksänd TV i

Sverige, men även för att lösa en del av de problem med frekvens-

ändringar befintliga analoga slavstationer som uppkommer vid

införandet digitala nät, är det största vikt att kanal 61-69 i

av av Sverige reserveras för TV. En strävan finns även i andra länder att

frigöra kanal 61-69 för TV-användning. En bedömning de svenska

möjligheterna måste därför ta hänsyn till grannländernas önskemål

om egna TV-tilldelningar eller skydd för andra tjänster. Den slutliga

redovisningen av sådana önskemål och krav kommer troligen inte att ske förrän i samband med den internationella frekvensplaneringskonferens för digital TV som förutses kunna anordnas under år 1998. Konferensen kommer troligen att diskutera samtliga UHF-kanaler, dvs såväl över under kanal 60. Även bilaterala överens-

som om kommelser har träffats före konferensen riskerar att dessa

man kommer att behöva rivas upp.

De kapacitetsstudier som genomförts visar att Sverige i kanalerna

över 60 borde kunna få tillgång till frekvenser motsvarar två

som rikstäckande nät med, i övriga digitala nät, utrymme för 3-4

som

programtjänster vardera. Befolkningstäckningen bör även för dessa

nät kunna nå upp till 98 % vid stationär mottagning och till 65 %

för lokaloberoende mottagning. Ju större singelfrekvensnät kan

som användas, desto mer frekvenseffektiva lösningar kan erhållas och desto lättare bedöms det vara att realisera näten. Singelfrekvensnäten skulle kunna täcka hela landet eller ett antal län grupperade till större enheter.

Kostnaden per nät bedöms vara i samma storleksordning som M4D, dvs. ca 160 miljoner kronor årligen.

SOU 1996: 25

6.2.4¶Möjligheter till lokala/regionala sändningar

I betänkandet SOU 1994:34 Tekniskt utrymme för ytterligare TVsändningar, redovisades utöver sändarnätet M4, två andra alternativ för analoga sändningar, nämligen dels ett MS-nät, dels ett s.k. tätortsalternativ jfr avsnitt 2.2. Mot denna bakgrund samt med beaktande

av utredningsuppdraget att belysa möjligheterna att bedriva lokal eller

regional TV-verksamhet, redogörs i det följande för möjligheterna

till lokala sändningar i befolkningstäta områden, i detalj vad gäller

analoga sändningar och som en översiktligt bedömning vad gäller

digitala sändningar.

Analoga sändningar

En preliminär plan har tagits fram för det analoga, lokala alternativa

innebär sändningsmöjligheter 23 olika större orter. Sändarnas som räckvidd är 20-30 km. Den totala täckningen baserad stationär mottagning har beräknats till 60 %. Kostnaden för att driva nätet

ca har uppskattats till 60 miljoner kronor per år exklusive mervärdes-

ca skatt.

Frekvenstilldelningen är baserad på de planer togs fram för

som det s.k. M5-nät det tätortsalternativ beskrevs i det tidigare

resp som nämnda betänkandet. Utgångspunkten har varit en utsänd effekt på

25 kW, ytterligare detaljerade studier bör genomföras för att

men med någorlunda säkerhet kunna slå fast vilka effekter och kanaler på

respektive plats det kan bli fråga om samt i vilken grad frekvensbyten

måste göras på befintliga slavsändare. Det stora flertalet av

sändningsmöjligheterna kräver koordinering med grannländerna.

Tidsplanen för utbyggnad bestäms huvudsakligen av hur snabbt

frekvenskoordineringsarbetet kan genomföras, inte av själva utbygg-

naden sändarnätet. Det går i stort sett lika snabbt att bygga ut ett

digitalt nät med utrymme för 3-4 programtjänster som att bygga ut

ett analogt nät.

Om alternativet med lokala analoga tätortssändare etableras har det till konsekvens att ett av de digitala nät som beskrivits i avsnitt 6.2.3 och skulle utnyttja frekvenser till kanal 60 inte kan reali-

som upp

eftersom det nätets frekvensutrymme då måste tas i anspråk. seras,

MODELLER FÖR DIGITAL DISTRIBUTION AV TELEVISION

Digitala sändningar

I likhet med de möjligheter till analoga sändningar 23 orter,

som redovisats i det föregående, kan ett alternativ motsvarande lokala

som sändningar etableras i digital form. I det digitala fallet kan,

som

tidigare beskrivits, 3-4 programtjänster inrymmas inom

samma frekvenskanal.

På samma sätt som för de analoga sändningarna skulle digitala,

lokala sändningar givetvis få som konsekvens att ett av de digitala riksnät som beskrivits i avsnitt 6.2.3 inte kan realiseras.

Någon närmare utredning om sändarnas räckvidd och i vilken utsträckning de kan realiseras andra eller ett större antal orter har inte gjorts inom ramen för detta utredningsarbete. Det är dock rim-

ligt att anta att åtminstone täckningsområden vid analoga

samma som sändningar torde kunna erhållas i ett digitalt alternativ och att de

frekvensmässiga begränsningarna blir mindre än i ett analogt nät.

6.2.5¶Utfasning av nuvarande analoga sändningar

En övergång till digitala marksändningar med inriktningen att på sikt

lägga ned de nuvarande analoga sändningarna av programtjänsterna

SVT1, SVT2 och TV4 skulle kunna ske i tre faser. Övergångarna

mellan faserna blir givetvis flytande.

För att inte hushållen skall tvingas att omedelbart köpa mottagare för digital teknik kommer det naturligtvis att vara nödvändigt att låta

sändningar programtjänsterna ske såväl analogt digitalt under

av som en övergångsperiod. I den första fasen anläggs därför ett rikstäckande marknät vilket utnyttjas för distribution av de digitala sändningarna av programtjänsterna. I den andra fasen anskaffar hushållen utrustning för att kunna ta emot de digitala programmen. I den tredje fasen

läggs de analoga sändningarna ner.

Det är viktigt att statsmakterna vid ett införande av digitala sändningar eller inte alltför lång tid därefter, klargör för allmänheten om

och i så fall när de analoga sändningarna kommer att upphöra.

De ekonomiska vinsterna med en övergång kommer under den tredje fasen, medan kostnaderna under de två första kommer

att vara

högre enbart sänder med analog teknik. Räkneexempel

än om man

4 l6—0Z8l

SOU 1996: 25

avseende kostnader och intäkter i samband med en övergång från

analoga till digitala marksändningar kommer att redovisas i kapitel

När teknikskiftet är genomfört och de analoga sändningarna av-

slutas uppstår avsevärd samhällsekonomisk vinst genom att vissa av

de sändningsfrekvenser i dag används för att analogt sända ut de

som tre marksända TV-programtjänsterna kan frigöras för annan använd-

ning.

I enlighet med vad vad som föreslås i den av CEPT initierade aktuella s.k. DSI-utredningenl den framtida frekvensanvändning-

under 1 GHz, kan VHF-banden I och III framgent behöva frigöras en

för användning. Det betyder att det frekvensutrymme som i

annan

dag huvudsakligen disponeras för SVT1 inte längre skulle stå till för-

fogande för televisionen.

DSI-utredningen bedömer övergång från analog till digital

att en teknik kommer att ske för i princip alla typer av radiosystem, inklusive TV.

Om samtliga de UHF-kanaler i dag används för sändningar av

som SVT2:s och TV4:s även efter sådan övergång kan

program en

användas för TV-sändningar bör ytterligare 4-6 rikstäckande digitala

nät kunna realiseras. Därutöver kan visst utrymme finnas för lokala,

digitala sändningar.

6.2.6 Sammanfattande scenario

Ett digitalt scenario vad gäller utbyggnad ytterligare marknät

rent av

i Sverige innebär sammanfattningsvis att totalt digitala nät med en

sex befolkningstäckning på minst 90 % bör kunna realiseras. Fyra av dessa nät bedöms kunna minst 98 % hushållstäckning. Näten kan

regionalt nedbrytbara och skulle goda möjligheter till

göras ge lokaloberoende mottagning.

I de flesta fall kommer det att räcka med att tittare använder mycket enkla antenner för att kunna ta emot sändningarna. Vidare behövs mottagartillsats, s.k. set top-box. Som returkanal vid

en en behov interaktivitet, är telenätet naturligt.

lDetailed Spectrum Investigation. phase DSI

MODELLER FÖR DIGITAL DISTRIBUTION AV TELEVISION

Totalt kan till 24 digitala programtjänster distribueras i dessa

upp nät. Det första av näten, det s.k. M4D, kan, om man så vill, användas

för parallellsändningar av de befintliga analoga markbundna pro-

och därmed utgöra första steget mot avveckling de grammen en av analoga TV-näten. Detta digitala nät kan snabbt byggas ut till rikstäckning och vara färdigt inom två år efter beslut.

Om analoga eller digitala tätortsnät för lokala sändningar byggs ut i

stället för ett av de övriga digitala riksnäten begränsas det totala

antalet möjliga digitala programtjänster med rikstäckning till 15-20

stycken.

Om och när de nuvarande analoga näten avvecklas kan det bli

möjligt att realisera ytterligare 4-6 digitala nät genom att utnyttja de

frekvenser då frigörs och får användas för TV.

som

I ett heldigitalt scenario kan således sammanlagt 10-12 rikstäckande, digitala nät vara möjliga att realisera, dvs. totalt uppemot 50 programtjänster med nuvarande bildkvalitet. Dessutom kan visst utrymme finnas för lokala, digitala sändningar.

Även HDTV-programtjänster kan givetvis sändas. Varje sådan

tjänst kräver i princip ett helt digitalt nät, dvs. kräver samma fre-

kvensutrymme som fyra digitala programtjänster av s.k. standard-

kvalitet.

6.3¶Satellit

6.3.1¶Inledning

Enligt direktiven till denna utredning får även andra tänkbara

scenarier beskrivas än de marknätsalternativ som redovisats i det föregående. I detta avsnitt 6.3 och det därpå följande 6.4 kommer därför distribution via satellit resp distribution via tele- och kabelnät att behandlas.

6.3.2¶Satellitsändning

Vid sändning via satellit utnyttjas eller flera av satellitens s.k.

transpondrar. Varje transponder ger normalt möjlighet till sändning

SOU l996: 25

analog TV-programtjänst eller digital signal innehåller

av en en som

flera TV-programtjänster.

En transponder kommer i de flesta fall att överföra en digital

signal 30-50 Mbit/s. Överföringskapaciteten i ett givet fall

om ca beror satellitens konstruktion men också hur robusta störnings-

tåliga önskar att sändningarna skall vara. Om överförings-

man kapaciteten är exempelvis ca 38 Mbit/s, vilket torde bli vanligt, och de enskilda programmen använder sig av ca 4-8 Mbit/s, ger det möjlig-

het att sända mellan 4 och 9 TV-programtjänster per satellittranspon-

der. För sändning med s.k. standardkvalitet 6 Mbit/s kan ungefär

6 programtjänster överföras. Den digitala tekniken innebär således att

överföringseffektiviteten hos en satellit kan höjas radikalt. Det är

troligt att den ökade kapaciteten kommer att skärpa konkurrensen

mellan olika satellitföretag.

Den digitala signalen kan delas mellan olika programtjänster

upp många sätt. Detta går dessutom vilket också är möjligt vid andra

distributionsformer att göra dynamiskt. Därmed att det sänd-

- avses

ningsutrymme, ett programföretag disponerar i en transponder

som och vid ett givet tillfälle kan användas, kan fördelas mellan ett

som större antal programtjänster lägre teknisk kvalitet eller ett mindre

av antal programtjänster högre kvalitet. På det sättet kan t.ex.

regionala sändas parallellt under en del av sändningen. Det

program

bör dock påpekas att samtliga programsignaler som en transponder

skall förmedla kan behöva sättas samman till en gemensam digital signal innan den, via den aktuella markstationen, länkas upp till satelliten.

Det programföretaget i fråga gör inför sändningarna är att

sammanställa bild, ljud, text-TV samt annan programanknuten information till s.k. programström, dvs en digital programsignal.

en Programströmmen överförs sedan via fiberoptiska förbindelser eller digital radiolänk till markstationen i fråga.

Från varje markstation kan upplänkning ske till en eller flera transpondrar i satellit eller till flera olika satelliter. Det enklaste

en från upplänkningssynpunkt markstationen är centralt placerad

är om

och det till denna finns digitala programförbindelser från samtliga

att aktuella programbolag samt deras eventuella regionala program-

produktionsorter. Programsignalerna till en viss transponder i en

satellit kan då sammanflätas till en s.k. transportström. Transport-

MODELLER FÖR DIGITAL DISTRIBUTION AV TELEVISION

strömmen utgör således den digitala information sänds i

som en

satellittransponder.

Med satellitsändningar går det att åstadkomma mycket god

en yttäckning till förhållandevis låg distributionskostnad. Täcknings-

en områdena är dock inte geografiskt nedbrytbara, det sätt är

som

möjligt vid marksändningar. Vid regionala sändningar sänds därför

samtliga regioners programtjänster ut över hela det täckningsområde

som satelliten har.

För de programföretag som i dag sänder över satellit skulle

övergång till digital sändningsteknik innebära att transponder-

kostnaden för den befintliga verksamheten skulle minska avsevärt.

Den minskade transponderkostnaden programtjänst skulle också

per göra det möjligt att introducera nya tjänster, t.ex. "near video

on demand.

Samtidigt måste ett programföretag ta hänsyn till att de tar

som emot måste betala inträdesbiljett i form utrust-

programmen en av

ning för att ta emot digitala sändningar.

6.3.3¶Satellitmottagning

Satellitmottagning kräver fri sikt mot söder. En riktningskänslig

parabolantenn måste monteras utomhus och riktas in mot satelliten. Bla. i stadsbebyggda områden kan det ofta vara svårt att åstadkomma

sådan placering. Tillgång till kabelnät eller form en annan av gemen-

sam antennanläggning är där många gånger nödvändig som komple-

ment. På detta sätt möjliggörs eller förenklas mottagningen för tittarna. Ungefär hälften av Sveriges befolkning får i dag sina TVprogram via kabel eller annan form av gemensam antennanläggning.

Utöver att vara en fristående komplett distributionsform, ingår

satellitsändningar således ofta ett led i distributionskedjan mellan

som programbolag och tittare. Förutom att stor del programutbudet

en av i kabel TV-nät matas via satellit, kan också markbundna sändare matas på det sättet. Ett sådant exempel är mätningen TV4-

av sändarna. För tittaren innebär givetvis också detta ett sätt att förenkla mottagningen av satellitsända program.

Inom de närmaste åren kommer många nya satelliter att sändas upp. Ett sådant exempel är SES som har för avsikt att under de

SOU 1996: 25

närmaste åren skjuta ett antal satelliter som är avsedda för digital

upp teknik. En svensk sådan satellit, Sirius skall skjutas upp 1997. För

Sveriges del betyder detta en kraftig ökning av antalet möjliga

satellitdistribuerade TV-program. Redan inom år kommer den

ett par sammanlagda kapaciteten med nordiskt täckningsområde sannolikt att

motsvara flera hundra digitala sändningsmöjligheter. Hur många av

dem i praktiken kommer att utnyttjas för programsändningar och

som hur många dessa i sin tur kommer att tas emot av svenska

av som hushåll är dock svårt att bedöma.

För den vanlige svenske satellit-TV-tittaren är det troligt att en relativt liten och fast monterad parabolantenn är fullt tillräcklig om

med denna från viss satellitposition kan ta emot bl.a. de man en nationella programtjänsterna. I de fall önskemålet är att kunna ta emot programtjänster från flera olika satelliter behövs en mer

komplicerad mottagningsanläggning. Med sådan anläggning kan

en tittaren själv utforma sitt totala programutbud behöver, utöver

men

s.k. set top-box för mottagning av de digitala signalerna, en

speciell satellitmottagare för att ta emot eventuella analogt sända

program.

Om returkanal från tittare önskas, krävs att, samma sätt som

för marksändningar, ett separat återgångsnät kan disponeras, t.ex.

telefonnätet.

6.3.4 Satellit distributionsform eller i

som ensam

kombination med marksändningar

Att helt förlita sig på satellit distributionsform, eller

som ensam satellit i kombination med kabel-TV-nät, förmedlare av för

som

samhället angelägna TV-programtjänster, är beredskapsskäl min-

av dre lämpligt jfr avsnitt 6.5 och bilaga 2. Distributionen bör därför i dessa fall ske via marknät. Matningen marknätets sändarstationer

av sker då sannolikt via markförbindelser såsom radiolänk eller fiberoptiska förbindelser.

Om marknätets täckning innebär att exempelvis 98 % av hushållen nås sändningarna kan resterande hushåll ta emot sändningarna från

av satellit. Satellitdistribution används sålunda för täckning av i första hand glest bebyggda områden. Därmed kan det stora antal slavsändare

MODELLER FÖR DIGITAL DISTRIBUTION AV TELEVISION

minskas som skulle behövas för att uppnå fullständig

annars yttäckning. Vidare kan kostnaderna för utsändningen reduceras

sam-

tidigt som visst frekvensutrymme frigörs. Portabiliteten och möjlig-

heten till nedbrytning till regionala eller lokala går dock

program förlorad i de områdena som endast betjänas satellitsändningarna.

6.4¶Kabel- och telenät

6.4.1¶Inledning

I detta avsnitt beskrivs främst möjligheterna till distribution dels

av TV-program i kabelnät och som ett komplement via cellulära rundstrålande högfrekvenssändare, dels via telenät.

6.4 .2 Kabelnät I dag får, nämnts tidigare, ungefär hälften den svenska

som av befolkningen sina TV-program via kabel eller annan form av gemensam antennanläggning. Kabel-TV-abonnenterna erbjuds viss mix

en av programtjänster och Övriga villkor. Denna mix varierar mellan

olika kabel-TV-operatörer. Operatörerna är dock skyldiga att distri-

buera Sveriges Televisions båda kanaler SVT1 och SVT2 samt TV4 utan särskild avgift för hushållen. Kabel-TV-operatörerna kan också erbjuda abonnentema digital-TV-tjänster som varken är satellit- eller markdistribuerade utan endast finns i kabel-TV-nät.

Digitala marksändningar kommer sannolikt att minska kabelnätens betydelse för de programtjänster förmedlas i marknät, eftersom

som endast en enkel antenn, nära mottagaren, kommer att fullgod

ge mottagningskvalitet för en stor del av tittarna jfr avsnitt 6.2.2 och 6.2.3.

Kabel-TV-nät finns i regel endast i tätorter med relativt koncentrerad bebyggelse. En förutsättning för distribution via kabel-TV, till

boende i flerfamiljshus eller annan gruppbebyggelse är att det be-

fintliga fastighetsnätet är relativt modernt.

Ett kabel-TV-nät kan med tämligen enkla medel bestyckas för transmission av digitala signaler och kan matas via marksändare,

SOU 1996: 25

satellit eller via digitala fiberoptiska transportnät. Frekvensmässigt

upptar digital kanal i kabelnät samma plats som en analog, dvs. 8 en MHz, och medger transmission av upp till 6-8 digitala programtjänster tekniska kvalitet förutsätts för marksändningav samma som

Det relativt stora antalet möjliga digitala programtjänster är en

ar. följd att kabeldistribution digitala signaler inte kräver ett lika av av robust system.

Om kabel-TV-företagen skulle välja att exempelvis inte alls sända

ut digitalt mottagna satellitprogram till abonnenterna eller att endast sända enstaka digitalt mottagna i analog form, skulle ut program större delen de svenska hushållen lämnas utanför marknaden för av satellitdistribuerade digitala TV-tjänster. För att kabelhushållen skall

kunna få del ett väsentligt ökat tjänsteutbud krävs att kabelbolagen

av väljer att föra fram i digital form ända till den enskilde program abonnenten. Abonnenterna måste då få tillgång till set top-box för en mottagning de digitala En sådan hanterar även av programmen. åtkomstkontroll och tillhandahåller s.k. elektronisk programguide en för att hjälpa tittaren vid val Om ett kabelbolag nöjer sig av program. med överföra del programutbudet i digital form och fortsätter en av överföras del i analog form kan både digital set topatt en annan en

box och analog mottagartillsats dekoder behövas. En sådan

en tillsats för mottagning det krypterade, analoga betal-TV-utbudet av finns redan i dag i många kabel-TV-hushåll.

Kabel-TV-operatören kan hantera omkonvertering samt åtkomst-

kontroll de signaler tas emot för vidare distribution i kabelav som nätet. Operatören kan med andra ord omkoda kodade signaler och så sätt få kontroll över utbudet i sina nät. Därmed kan operatören definiera vilka programtjänster tillhandahålls utan extra avgifter som eller vilka drivs som betalkanaler i egen regi. som som Troligen kommer olika inkompatibla system för åtkomstkontroll förekomma i samband med sändningar i marknät och via satellit. att Dessa kan kabeloperatör till ett enda system. av en ensas För erbjuda interaktiva tjänster kan, .på sätt som för att samma satellit- och marksändningar, returkanal över telefonnätet anen vändas. Kabeldistribution erbjuder i det sammanhanget fördel en returkanalen kan förläggas i själva kabel-TV-nätet. En genom att sådan returkanal kan åstadkommas frekvensdelning så att ett genom visst frekvensband, frekvensbandet 5-25 MHz, används i backt.ex.

MODELLER FÖR DIGITAL DISTRIBUTION AV TELEVISION

riktningen. Huvuddelen de kabel-TV-nät används i dag är

av som byggda för kommunikation i riktning och med samma signal till

en alla mottagare. De har dock delvis förberetts för retursignalering. Fastighetsnäten måste emellertid i regel byggas om eller modifieras

detta skall kunna åstadkommas. om

6.4.3 Cellulära rundstrålande högfrekvenssändare, s.k.

LMDS

LMDS Local Multipoint Distribution Service är ett radiobaserat system enligt uppgift från Telia inom något år kan användas för

som distribution digital TV och då även för interaktiva tjänster. LMDS

av skulle t.ex. kunna användas för att komplettera kabelnätsdistribution-

där denna praktiska, tekniska eller ekonomiska skäl är svår att en av

genomföra.

LMDS är ett s.k. cellulärt system genom att man använder sig av ett antal basstationer vardera hanterar cell med 5 km radie.

som en ca Som följd den täta cellsstrukturen kommer LMDS att ha sin

en av huvudsakliga tillämpning i tät- och förorter. Därmed finns det tekniska möjligheter att nå stor del befolkningen. För hushåll

en av utanför tät- och förorter är däremot LMDS på kort sikt en mindre

lämplig lösning.

Utrustning för LMDS-sändning beräknas enligt Telia finnas

framme i slutet av år 1996.

Utvecklingen LMDS har sina rötter i systemet MMDS

av Microwave Multichannel Distribution Systems. Sedan i början av 1980-talet förekommer i begränsad utsträckning internationell användning mikrovågssystem för TV-distribution i form MMDS.

av av Dessa system har hittills varit analoga samt förlagda till frekvensband

2,5 GHz med mycket begränsad kapacitet. Dessa frekvensband

kommer enligt Post- och Telestyrelsen inte att vara tillgängliga för

LMDS i Sverige.

De system hittills varit aktuella LMDS-sändningar för svensk

som del är sådana utnyttjar frekvenser i bandet 40,5-42,5 GHz. Om

som lägre frekvenser, exempelvis i 29 GHz-området, kan utnyttjas, kan räckvidden för sändningarna ökas från 5 km till mellan 15 och 20

ca km.

SOU 1996: 25

Användandet av LMDS-system för direkt hemmamottagning av TV

kräver med dagens radiolagstiftning att ett medgivande till rundradio-

sändning lämnas innan ett tillstånd enligt lagen radiokommunika-

om tion kan utfärdas. Enligt den lagrådsremiss om ny radio- och TV-lag som nyligen beslutats skall dock kravet på tillstånd slopas för sändningar frekvenser över 3 GHz. Syftet är att underlätta MMDS-

sändningar.

Specifikationer för hur digital videodistribution kan ske med hjälp

LMDS tas fram inom DVB-projektet. På så sätt kan LMDS av nu delvis utnyttja samma teknikbas som andra distributionssätt för digital TV.

6.4.4 Telenät

Generellt Så gott som varje hushåll i Sverige är anslutet till det allmänna telenätet. I telenätet har de stamlinjer som förbinder telefonstationerna i

olika delar av landet mycket hög överföringskapacitet. De ledningar

går mellan stationerna och de enskilda abonnenterna är dock i som

allmänhet vanliga dubbla koppartrådsledningar med begränsad

kapacitet.

Sedan ett tiotal år har det varit möjligt att förmedla enklare rörliga bilder över telenätet, s.k. bildtelefoni. Tidigare har man antagit att abonnentledningen skulle behöva bytas ut mot fiberkablar eller koaxialkablar med hög kapacitet om rörliga bilder av bättre kvalitet skall kunna distribueras i telenätet. Den utveckling av digitala modulations- och bildkodningsmetoder som skett på senare tid, gör det möjligt att via telenätet börja överföra bilder med en teknisk kvalitet varierar från s.k. hemvideokvalitet till inom några år

som studiokvalitet, beroende överföringskapaciteten hos den sista ledningslängden fram till abonnenten.

För att det vanliga telenätet skall kunna användas för att överföra TV-program till enskilda abonnenter krävs att abonnentledningen kan

användas för att sända en digital signal med hög hastighet samtidigt

ledningen också används för vanliga telefonsamtal. För det krävs som att ett särskilt modem placeras mellan telefonledningen och TVapparaten.

MODELLER FÖR DIGITAL DISTRIBUTION AV TELEVISION

Vanliga AXE-växlar klarar inte att koppla trafik med så hög data-

hastighet som krävs för TV-överföring. En ny generation växlar med

högre kapacitet, s.k. ATM-växlar Asynchroneous Transfer Mode

har börjat införas i telenätet med början 1995.

För distribution av digital TV via telenäten finns teoretiskt sett

ingen teknisk begränsning vad gäller den möjliga geografiska täck-

ningen. För del de alternativa möjligheter som finns är dock

en av tekniken ännu under utveckling eller för dyr för att tas i bruk i så stor skala att anslutning till så gott samtliga hushåll kan åstad-

en som kommas. I andra fall är tekniken mogen för en introduktion.

Investeringskostnaderna kommer att fördelas på ett stort antal

multimedietjänster där kostnadsfördelningen relateras till hur stor del

den totala kapaciteten tjänsten tar i anspråk. Utbyggnadstakten

av torde komma att styras av kundbehov och intäktsmöjligheter.

Distribution via telenätet kan tekniskt sett brytas ned ända ned på individnivå, så att den enskilde kan utforma sitt eget programpaket med hjälp det utbud tillhandahålls. Via telenätet skulle det

av som

t.ex. vara möjligt att erbjuda beställ-TV-tjänster.

På sätt som för mark-, satellit- och kabelalternativen kan en

samma distribution via telenätet erbjuda interaktivitet. Både symmetriska t.ex. 25/25 Mbit/s lösningar, dvs. lösningar med samma över-

föringskapacitet i båda riktningarna, och asymmetriska 50/2 Mbit/s

lösningar kommer enligt uppgift från Telia att börja finnas tillgäng-

liga efter år 1997. Även möjlighet till äkta "video demand, dvs.

utan fördröjning av begärd tjänst, kommer att kunna erbjudas.

Kabelanslutna lösningar erbjuder givetvis ingen portabilitet. Om de

kompletteras med radiolösningar kan dock en lokal portabilitet

erbjudas, varvid även inomhusantenn kan användas för mottagningen. Ett antal tekniska alternativ utvecklas nu internationellt och bedöms

kunna erbjuda portabilitet och bredbandig symmetrisk kommunika-

tion någon gång i början 2000-talet, vad gäller den lokala portabi-

av liteten något tidigare. De tillhörande praktiska och ekonomiska faktorerna måste dock studeras närmare, innan en bedömning kan göras hur tekniken kan tas i anspråk i stor skala.

SOU 1996: 25

Optisk fiber Fiberoptisk kommunikation har funnits i ca 20 år. Under denna tid

har teknikutvecklingen lett till att informationskapaciteten per fiber

ökat från 35 Mbit/s till 2,5 Gbit/s, dvs. ca 70 gånger. Fiberns

viktigaste egenskaper är att den kan erbjuda mycket stor bandbredd

och störningsfrihet. Fibertekniken är den transmissionsteknik som har tekniska förutsättningar att kunna ge den största informationsbredden.

Fiberlänkar har hittills huvudsakligen används till att förbinda telestationer med varandra. Nu börjar även företag i allt större utsträckning kunna anslutas till telenätet och till varandra med fiber. Tekniken är emellertid ännu för dyr för att enskilda hushåll skall kunna anslutas i någon större omfattning.

Telias bedömning är att fiber till hemmen FTTH, Fiber to the Home 3-5 år kommer att vara en så och ekonomisk

om pass mogen teknik att det går att börja introducera bredbandstjänster till hushållen. Det blir då möjligt att erbjuda en bandbredd flera hundra Mbit/s, kanske till och med Gbit/s, hem till en del abonnenter. En utbyggnad i stor skala, till så gott samtliga hushåll, är dock för-

som enad med mycket höga kostnader. Den största delen utgörs av

kostnader för dragning av optofiberkabel.

För att minska kostnaderna har hybridlösningar bestående

av en kombination mellan fiber och koaxialkabel utvecklats. Idén här är att utnyttja fibern bredbandig kommunikationskanal mellan en

som en distributionscentral för kabel-TV och ett lokalt kabel-TV-nät som sammanbinder ett antal hundra hushåll.

Kopparnät I dag sker snabb utveckling av teknik som möjliggör distribution

andra tjänster än konventionell telefoni och data via befintliga av

telefonledningar. Det skiljer distribution TV jämfört med

som av vanlig telefoni är att TV-signalen kräver betydligt mer frekvensutrymme än vad telefonisignalen kräver.

Den teknik som nu utvecklas bygger att utnyttja kopparkabelns

hela användbara bandbredd i stället för att begränsa sig till de 4 kHz

telefonitjänsten kräver. Hur hög bandbredd som kan distribueras som

MODELLER FÖR DIGITAL DISTRIBUTION AV TELEVISION

via kopparnätet beror i första hand varje kabels längd. Ju längre

kabel desto mindre bandbredd kan utnyttjas. En ofta förekommande indelning av olika telenätssystem som kan

aktuella för TV-överföring är de följande.

vara

ADSL Asymmetric Digital Subscriber Line utnyttjande av

— —

befintligt kopparnät.

VDSL Very high bit-rate Digital Subscriber Line utnyttjande - kopparnätets yttersta nätdelar med längder under 1 km. Fram av till denna punkt dras optisk fiber. FTTC/koppar Fibre To The Curb optisk fiber dras då ända - fram till punkt som kan motsvara trottoarkanten. Sista biten en fram till abonnenten, under 100 m, är kopparkabel. I fallet ADSL kan än 90 % Sveriges befolkning, dvs de som mer av är anslutna till telefonnätet med en total kabellängd under cirka fem kilometer, erbjudas programtjänster. Abonnenterna kommer inte att

samtidigt kunna ta emot samtliga programtjänster, utan får välja två

stycken samtidiga programtjänster ur ett större antal som finns

tillgängliga.

Högupplösnings-TV HDTV kommer dock inte att kunna distribueras via ADSL på grund av den begränsade digitala bandbredden 2, 4 eller 6 Mbit/s. ADSL kräver inte investering i nytt fysiskt nät utan enbart i nätoch abonnentterminaler. Tekniken är introducerad på marknaden.

Om VDSL-teknik utnyttjas kommer betydligt högre kapacitet, i

storleksordningen 25-50 Mbit/s, att kunna distribueras. Denna höga bandbredd kan utnyttjas för distribution av ca 5-20 samtidiga

programtjänster, även för distribution av l-2 HDTV-program-

men

tjänster. VDSL kräver i de flesta fall stora investeringar i befintligt

nät. FTTC i kombination med kopparkabel kan ge kapaciteter på upp till 155 Mbit/s, vilket naturligtvis skapar stor frihet för distribution både vanlig TV och HDTV. Kostnaden för detta koncept är hög av och ligger till största delen utbyggnad av fibernät.

SOU 1996: 25

Tidsperspektivet Teknisk utrustning för distribution av bredbandstjänster via telenätet beräknas börja finnas tillgänglig under perioden 1995-1997. Utrustning för distribution via kopparnätet på till 2 Mbit/s och för

upp distribution via optofiber finns redan nu framme. Utbyggnaden

av optofibernät till de enskilda hushållen är dock, som nämnts, i hög grad en kostnadsfråga. Tekniska lösningar för större bandbredder 50 Mbit/s beräknas enligt Telia finnas framme år 1997.

De tekniska och ekonomiska förutsättningarna för att med olika

telenätslösningar skapa bredbandiga transport- och accessnät varierar

beroende på vilken infrastruktur och investeringar som operatören redan har gjort. En stor del av tekniken finns framme. Utbyggnadstakten kommer till stor del att styras av marknadsbehoven.

6.5¶Vissa beredskapsfrågor

En genomgång har gjorts av de beredskapsmässiga aspekterna av en

digitalisering av TV-sändningarna. Denna presenteras i bilaga Där

presenteras också den nuvarande planeringen radio- och TV-verk-

samheten under krig och krigsfara, det utredningsarbete som för när-

varande genomförs av Kommittén Ku 1994:8 för utredning om radion och televisionen vid krig och krigsfara samt vissa bedöm-

ningar som bl.a. i det sammanhanget gjorts av FOA.

Mot bakgrund av denna genomgång har följande allmänna slut-

satser dragits.

Det är från beredskapssynpunkt fördel det finns flera olika - en om

vägar att distribuera television. Det går inte att ställa den ena

distributionsformen mot den andra med inriktningen att någon av

dem från beredskapssynpunkt är onödig.

Det är från beredskapssynpunkt angeläget att de programföretag

med vilka staten har avtal om verksamheten vid krig och krigsfara utnyttjar sådana distributionsformer att hela den svenska allmän-

heten kan nås av sändningarna i fråga.

Den från beredskapssynpunkt största fördelen digitalisering

- av en

drar marknäten med de möjligheter denna teknik ger till lokal-

oberoende mottagning, minskning av energiberoendet och en

MODELLER FÖR DIGITAL DISTRIBUTION AV TELEVISION

betydligt större motståndskraft mot inmatning av falska signaler i näten.

Frågor beredskapsåtgärder för att minska sårbarheten och öka om säkerheten hos markbunden, satellitburen kabelburen television resp behandlas Kommittén. Dessa frågor tas därför inte upp här. av

7 och särskilda

Regleringsbehov

frågor

7.1¶Nuvarande och avtal med

lagstiftning programföretagen

7.1.1¶Programverksamhet

Public service m.m.

När ljudradiosändningar till allmänheten etablerades i början detta

av sekel valde nationerna i västra Europa samma väg och lät ett eller några få nationella programföretag erhålla ensamrätt till sändningar.

I gengäld skulle programföretaget stå i allmänhetens tjänst. Sändning-

ar i Sverige inleddes dåvarande AB Radiotjänst till-

av som ensam ståndshavare. Tillkomsten televisionen ändrade inte detta mönster.

av Alla sändningar ljudradio och television till allmänheten sköttes

av med ensamrätt av Sveriges Radio AB.

En av anledningarna till att nationella radio- och TV-företag

gavs

ett faktiskt monopol sändningarna inom länderna var att tillgången

till frekvenser inom rundradioområdet begränsad. Det ansågs

var

vidare nödvändigt att ställa vissa krav på programverksamheten

eftersom sändningarna hade en stark påverkanskraft. Möjligheten att

samtidigt kunna nå många människor gjorde mediet till ett kraftfullt instrument som kunde brukas eller missbrukas i politiskt eller

kommersiellt syfte. Det tredje skälet att sändningarna ansågs

var

kunna ha en viktig uppgift i folkbildningens tjänst. Sändningsrätten

skulle av dessa skäl förbehållas företag med vissa förpliktelser mot det allmänna, som att tillhandahålla ett programutbud präglat

kvalitet, mångfald, respekt för den personliga integriteten och

hänsynstagande till särskilda grupper i samhället. Vidare förutsattes

att sändningarna skulle nå hela befolkningen. Förpliktelser denna

av art brukar sammanfattas i begreppet public service.

I Sverige har regeringen, enligt 5 § radiolagen 1966:755 är

som givare av tillstånd för rikstäckande radio- och TV-sändningar till all

SOU 1996: 25

mänheten, lämnat tillstånd till och träffat avtal med Sveriges Tele-

vision AB SVT, Sveriges Radio AB SR, Sveriges Utbildningsradio

AB UR samt Nordisk Television AB nu med namnet TV4 AB. Dessa programbolag avgör vad som skall förekomma i sändning.

Deras programverksamhet är dock reglerad på två sätt, dels

genom vissa bestämmelser i radiolagen, dels genom åtaganden i de avtal som tillståndshavarna har tecknat med staten.

I radiolagen finns grundläggande förpliktelser i form av krav på

opartiskhet och saklighet samt skyldighet att vid utövande av sänd-

ningsrätten beakta att en vidsträckt yttrande- och informationsfrihet skall råda i ljudradio och television. Programverksamheten skall därtill som helhet präglas av demokratins grundidéer och principen om människors lika värde och den enskildes frihet och värdighet.

I avtalen mellan staten och programföretagen har ytterligare vill-

kor uppställts. Dessa villkor rör skyldighet att respektera den enskil-

des privatliv, sända ett mångsidigt programutbud, ta hänsyn till me-

diernas särskilda genomslagskraft när det gäller programmens ämnen och utformning samt tiden för sändning av dessa, sända myndighetsmeddelanden, sända genmälen och beriktiganden samt sända vissa

beslut av granskningsmyndighet.

Avtalen innehåller också åtaganden om sändningarnas tekniska kvalitet och mottaglighet till uppfyllande av den för public service

viktiga principen om geografisk rättvisa.

Etableringsfrihet

Under år har av flera orsaker skett en omprövning av mo-

senare dellen med statligt skapade monopol inom radio- och TV-området. Dels har den tekniska utvecklingen möjliggjort satellit- och kabelsändningar radio och television till allmänheten som varit svåra att

av kontrollera för statsmakterna. Dels har den tidigare ordningen ifråga-

satts under åberopande yttrande- och etableringsfrihet.

En grundprincip etableringsfrihet inom radio- och TV-om-

ny om

rådet har uppställts i den yttrandefrihetsgrundlag YGL som trädde

ikraft den l januari 1992. I 3 kap. l § YGL tillförsäkras varje svensk medborgare och svensk juridisk person rätt att sända radio- .och televisionsprogram tråd, innebärande att inga tillståndskrav längre

genom

REGLERINGSBEHOV OCH SÄRSKILDA FRÅGOR

kan ställas för sådana sändningar. Enligt 3 kap. 2 § YGL kan

upp dock sändningar sker annat sätt än tråd regleras

som genom genom lag innehåller föreskrifter tillstånd och villkor för att sända,

som om varvid det allmänna skall sträva efter en frekvensanvändning som leder till vidaste möjliga yttrandefrihet och informationsfrihet.

De nya principerna har hittills främst inneburit förändringar på ljudradiosidan. Redan i början av 1980-talet innebar närradions tillkomst, som gav ett mycket stort antal juridiska personer möjlighet att sända till allmänheten, en betydelsefull uppluckring av det sedan länge rådande systemet. Kabellagen och satellitlagen från år 1992 förutsätter att sändningarna får bedrivas utan tillstånd. Den kommersiella lokalradions etablering under åren 1993 och 1994 kan dock betraktas

som det väsentliga genombrottet för tankarna om etableringsfrihet

grundprincip. Det allmänna avstod beträffande lokalradion från som att ställa några krav av större praktisk betydelse för programinnehåll eller verksamhetens bedrivande. Ett stort antal tillstånd har med-

nu delats. Vad gäller den eterbuma terrestra televisionen har under sena-

år endast tillkommit det programföretag bedriver sändningar re som under beteckning TV4 och ett antal företag som verkar lokalt genom

det företagets sändningsrätt.

Utvecklingen har således såväl i praktiken som formellt inneburit

förändring av statens roll och ett ifrågasättande av den verksamhet en

bedrivs i monopolställning av de s.k. public service-företagen

som under särskilda krav från staten.

Flera de ursprungliga ändamålen bakom regleringarna och till-

av ståndsgivningen på radio- och TV-området också ha förlorat

synes något av sin bärkraft.

Den tekniska utvecklingen, inte minst den digitala, erbjuder såväl

ett effektivt utnyttjande av frekvensutrymmet som ett antal alternativa distributionsformer. Ett stort antal samtidiga sändningar kan därmed äga och det är möjligt att lämna ytterligare ett antal tillstånd för

eller mindre rikstäckande eterbuma sändningar. Regleringar och mer tillståndsgivning inom området behövs visserligen för att styra an-

vändningen frekvensutrymmet, men ofta har det hävdats att en

av sådan tillståndsgivning kan begränsas till att ske utifrån tekniska kriterier.

Mediets särskilda genomslagskraft finns otvivelaktigt kvar i den bemärkelsen att radio och television möjlighet till stark psykisk

ger

SOU 1996: 25

påverkan på individen. Däremot är flödet av media genom det stora antalet tillgängliga radio- och TV-kanaler, såväl nationella inter-

som nationella, och tillgången till alternativa källor för kunskap och förströelse avsevärt mycket större än för bara några årtionden sedan. Även tiden för tittandet har utökats något när antalet

om program-

tjänster ökat torde betydelsen varje enskild sändning

av vara proportionellt mindre än tidigare.

Till detta kommer att det synes bli allt svårare för statsmakterna att genom regleringar förhindra att programmaterial som av olika skäl är oönskat når allmänheten genom andra distributionsformer.

Ändå visar den sammanställning remisser rörande den kultur-

av departementets skrift som givits namnet En radio och TV i allmän-

hetens tjänst Ds 1994:76 att tanken om statligt ansvarstagande inom

radio- och TV-området lever mycket stark. Majoriteten remiss-

av instanserna anser att staten bör ta ett ansvar för radio- och TV-verksamheten. Tankarna fortsatt statligt därvid ha fått

om ansvar synes en ny dimension vid sidan om traditionell public service, i det att staten skall garant för till medborgarens och samhällets bästa

vara en en fungerande medieverksamhet I detta ligger bland annat att motverka

ägarkoncentrationer och konkurrensbegränsning och verka för att den

vill sända inte utestängs från möjligheten. Enighet råder också som om att staten bör svara för att radio- och TV-sändningar blir riks-

täckande även i fortsättningen

Även radiolagsutredningen, avlämnat det betänkande i det

som som följande kommer att redovisas, har utgått ifrån att staten också i

fortsättningen skall ha en möjlighet att styra frekvensanvändningen

efter massmediepolitiskt betingade önskemål, innefattande en tillståndsgivning med särskilda villkor rörande sändningarnas innehåll m.m.

Radio- och TV—lagstiftning

Lagstiftningen rörande radio och TV är splittrad på ett flertal lagar

som tillkommit och ändrats vid olika tillfällen. En ny lagstiftning är under utarbetande och bör inom kort kunna underställas riksdagen

för antagande. En ändring myndighetsorganisationen inom om-

rådet har nyligen genomförts. Fyra mindre myndigheters uppgifter

REGLERINGSBEHOV OCH SÄRSKILDA FRÅGOR

renodlades och sammanfördes genom tillskapandet av Radio- och TVverket och Granskningsnämnden för Radio och TV. Verket har som

huvudsaklig uppgift tillståndsgivning för eterburna lokala sändningar

radioprogram närradio och lokalradio och till lokala programav

företag utnyttjar kabelnätet lokala kabelsändarföretag. Nämn-

som

den svarar huvudsakligen för efterhandsgranskning av program-

innehållet. Här skall kort redovisas de centrala lagarna och deras

väsentliga innehåll.

Radiolagen 1966:755 innehåller som noterats ovan regler om regeringens tillståndsgivning för rikstäckande trådlösa ljudradio- och

televisionssändningar till allmänheten och vissa grundläggande krav

för sådan sändningar, bland annat den s.k. demokratibestämmelsen,

samt ett bemyndigande att i avtal mellan regering och programföretag

ta in ytterligare villkor för sändningsrätten. Lagen reglerar enbart

sådana sändningar som sker från sändare här i landet. Sändningar direkt från satellit faller inte under lagen. Enligt radiolagen finns

även möjlighet att i avtal reglera annonsering och sponsring m.m.

Granskningsnämnden för Radio och TV skall efterhandsgranska de

sända programmens överensstämmelse med gällande regler och avtalsvillkor. Lagen innehåller också bestämmelser sanktioner och

tvångsmedel, liksom ett förbud mot censuringripanden. Vite är den

förekommande sanktionen.

Lagen 1991:2027 om kabelsändningar till allmänheten vilar på

den angivna principen i YGL att etableringsfrihet gäller för trådlösa

sändningar till allmänheten. Tillstånd krävs inte för kabelsändningar. Lagen tillämpas sändningar till allmänheten som når mer än 100

bostäder. Kabellagens viktigaste stadganden rör skyldigheten för nät-

ägarna att tillhandahålla de anslutna bostäderna de rikstäckande etersända televisionsprogrammen i SVT1, SVT2 och TV4 s.k. mustcarry samt att reservera en kanal för lokala programsändareföretag

erhållit tillstånd till sådana sändningar av Radio- och TV-verket. som I kabelnäten förekommer såväl vidaresändningar av program, exempelvis satellitsända program, som s.k. egensändningar, dvs. sändningar bara förekommer i kabelnäten. Innehållsbe-

av program som stämmelserna är begränsade. Lagen innehåller regler om reklam och sponsring samt sanktionsbestämmelser, väsentligen påbjudande vites-

förelägganden. Under vissa graverande omständigheter kan dock

sändningsförbud komma i fråga för s.k. egensändningar.

SOU 1996: 25

Lagen 1992:1356 om satellitsändningar av televisionsprogram till

allmänheten vilar den europeiska gemenskapens TV-direktiv som redan genom EES-avtalet införlivades i svensk rätt. TV-direktivet omfattar bland annat satellitsändningar till allmänheten. Lagen är tilllämplig på sändningar via satellit till de länder som är bundna av

nämnda avtal. Vidare krävs för tillämplighet att satellitprogramföre-

taget har hemvist i Sverige, alternativt att sändningen till satellit sker från sändare här i landet eller att sändningen från satellit sker med

användningen av satellitkapacitet som en svensk juridisk person för-

fogar över. De alternativa förutsättningarna tillämpas dock inte om

satellitprogramföretag har sin hemvist i annat land inom EES. Lagen

gäller inte sändningar samtidigt sker med tillstånd enligt radio-

som lagen. Tillstånd erfordras inte för att bedriva satellitsändningar. Däremot finns vissa krav anmälan för registrering. Innehållsmässiga krav finns bland annat i en s.k. demokratibestämmelse och i en bestämmelse om mediets särskilda genomslagskraft samt rörande

andelen europeiska program. Sanktionsmöjligheterna är begränsade.

Satellitprogramföretaget kan föreläggas vid vite att fullgöra av lagen

stadgad skyldighet att sända beriktiganden som föranletts av gransk-

fällande beslut. Även vid överträdelse reklambe-

ningsnämndens av

stämmelser kan vitesföreläggande ges.

Närradiolagen 1982:454 och Lokalradiolagen 1993:120 regle-

två former lokala ljudradiosändningar till allmänheten. rar av

Närradiolagen ideella föreningar och vissa andra organisatio-

ger

möjlighet att erhålla sändningstillstånd och utan avgift, eller för ner

låg sändningstidsavgift om sändningarna innehåller reklam, sända

en över ett mindre geografiskt område, aldrig större än kommunen där sändningarna äger Kraven för att erhålla tillstånd är låga, sed-

rum.

vanlig föreningsverksamhet är tillräcklig. Lagens krav på program-

innehållet inskränker sig till att skall producerade för

program vara tillståndshavarens egna sändningar. Sändning av centralt producerat programmaterial är således inte tillåtet.

Lokalradiolagen medger fysiska och juridiska personer att efter

auktionsförfarande erhålla ensamrätt till reklamfinansierade sändningar över viss frekvens inom ett större, i det närmaste regionalt område. Annat krav på programinnehållet än att en tredjedel skall

lokalt producerat finns inte. I bägge lagarna finns bestämmelser vara

reklam och sponsring m.m. om

REGLERINGSBEHOV OCH SÄRSKILDA FRÅGOR

Ny radio- och TV-lag

I radiolagsutredningens betänkande SOU 1994:105 "Ny lagstiftning

Radio- och TV föreslås att nuvarande nio lagar blir två lagar. En om lag rörande radio och TV-sändningar till allmänheten radio- och

TV-lagen och en lag om koncessionsavgifter lag om koncessions-

avgift för radio och TV. Förutom de tidigare nämnda lagarna skall

de två nya lagarna ersätta lagen 198623 om rundradiosändningar av

finländska televisionsprogram, lagen 1981:508 om radiotidningar,

lagen l966:78 om förbud i vissa fall mot rundradiosändning på öppna havet och lagen 1992:72 koncessionsavgift televiom sionens område. Lagen föreslås gälla för verksamhet som består i att sätta samman ljudradio- och televisionsprogram och sända eller låta sända dem till allmänheten I lagen finns också bestämmelser vidaresändning om av

samt om vissa skyldigheter för satellitentreprenörer.

program

Principen om etableringsfrihet avspeglas i den nya lagstiftningen.

Tillståndsfria blir sändningar via satellit, kabel och mikrovågs-

sändare, sändningar sökbar text-tv samt speciella sändningar till

av eller hörselskadade. Alla sändningar på frekvenser över 1 GHz är syn föreslagna tillståndsfria. I stället ställs vissa krav att den att vara bedriver verksamhet skall anmäla detta till Radio- och TV-verket som för att det skall kunna fastställas vem som är ansvarig för viss verksamhet. Anmälningsskyldigheten föreslås gälla även för satellitentreprenörer.

Regeringen skall tillståndsmyndighet för televisionssändningar

vara och för ljudradiosändningar i hela landet eller till utlandet, eftersom dessa tillståndsbeslut väntas bli få men av stor betydelse samt förknippade med tillståndsvillkor utformas olika i varje enskilt fall. som Radio- och TV-verket skall tillståndsmyndighet för närradio och vara lokalradio. Sändningar sker med stöd regeringens tillstånd skall inte få som av utformade så att de endast kan tas emot en begränsad del av vara av allmänheten i det sändningsområde bestäms i tillståndet, vilket som

innebär ett förbud mot kryptering av sändningarna.

De regler föreslås gälla för innehållet i alla slags sändningar som

i lagbestämmelser. För de sändningar som sker med regering-

anges tillstånd får regeringen dessutom ange villkor av olika slag, vilket ens

SOU 1996: 25

ersätter nuvarande ordning med avtal. Lagen innehåller uppräk-

en ning av möjliga villkor. Villkoren kan bland annat gälla sändningsverksamhetens omfattning och skyldighet att använda viss sändare

eller sändningsteknik.

Två allmänna regler för programinnehåll har uppställts i lagen.

Dels ett förbud mot att i television sända program med våldsframställningar eller pornografiska bilder under sådan tid och sådant sätt att barn kan programmen. Dels ett stadgande om en viss andel

europeiska i satellitsändningar eller sändningar som sker

program med stöd regeringens tillstånd samt vissa krav avseende program

svenska språket.

För marksänd television och andra sändningar som bedrivs med stöd regeringstillstånd föreslås att regeringen skall kunna uppställa

villkor motsvarande de gäller enligt den s.k. demokratiregeln

som nu

i radiolagen, dvs. krav opartiskhet och saklighet, beaktande av en

vidsträckt yttrande- och informationsfrihet I villkoren kan också

osv. ställas krav med anledning mediets särskilda genomslagskraft, krav

på ett mångsidigt programutbud, skyldighet att sända genmälen och

beriktiganden m.m.

I lagen finns vidare regler om sändningars beteckningar, om

reklam och sponsring, smygreklam och om försäljningsprogram i

om TV.

Vidare föreslås att de s.k. must carry-reglerna skall bestå in-

men skränkas till televisionsprogram. Innehavare kabelnät skall se till

av att de marksända TV-programmen utan kostnad för själva mottagningen kan tas emot hushåll anslutna till nätet. Regeln föreslås gälla

av redan när nätet omfattar än tio bostäder. Nätinnehavarens skyl-

mer dighet att tillhandahålla kanalutrymme för de lokala kabelsändareföretagens sändningar skall bestå i nät når än 100 bostäder.

som mer

Myndighetsrollerna blir i stort sett desamma som redan gäller efter

den angivna omorganisationen. Regler för olika sanktioner föreslås.

7.1.2¶Sändningsteknik och frekvensanvändning

Lagen om radiokommunikation

Den 1 juli 1993 började lagen 1993:599 om radiokommunikation att

gälla. Staten har ett övergripande för frekvensanvändningen

ansvar

REGLERINGSBEHOV OCH SÄRSKILDA FRÅGOR

nationellt och även internationellt eftersom tillgången på frekvenser

är begränsad och radiovågorna har egenskaper att breda ut sig över

de nationella gränserna. Lagen syftar till moderna och ändamålsenliga

regler för fördelning den begränsande resurs som för Sverige till-

gängliga radiofrekvenser utgör. Regleringen bygger på tillståndsplikt

vad gäller innehav och användande tekniska anordningar för sänd-

av ning. Post- och Telestyrelsen, som också svarar för den nationella

frekvensplaneringen, är tillståndsmyndighet. Utgångspunkten för

myndighetens tillståndsgivning är att tillstånd bör beviljas och att

myndigheten olika sätt har att verka för att så kan ske. Tillstånd skall ges om inte vissa särskilt angivna hinder föreligger, som exem-

pelvis skadlig inverkan radioanvändning och oförmåga att

annan

uppfylla tekniska krav. Radioanvändning betydelse för yttrande-

av och informationsfrihet samt den radioanvändning behövs inom

som försvaret skall beaktas särskilt och ha företräde i förhållande till

annan användning.

Det gäller således dubbel tillståndsplikt för den som önskar

en sända eterburen ljudradio eller television i landet. Dels krävs ett till-

stånd att bedriva programverksamhet från antingen regeringen eller

Radio- och TV-verket och dels krävs ett tillstånd från Post- och

Telestyrelsen radioanvändning för att tekniskt förverkliga sänd-

om ningarna. Det tekniska tillståndet kan dock även meddelas fristående operatör tillhandahåller tekniken för programföretagets sänd-

som

ningar. Några regler särskilt intresse för utredningen. Ett tek-

är av

niskt tillstånd till sändningar av tillståndspliktiga ljudradio- och tele-

visionssändningar får meddelas först när programtillstånd erhållits. Vidare skall tillståndsbeslutet gälla bestämd radioanvändning och

en innehålla de villkor, t.ex. frekvens och radiosändarens beskaffen-

het, gäller för användningen.

som

I lagen finns även bestämmelser återkallelse av meddelade till-

om stånd och förändringar tillstånden. Skäl för sådana åtgärder kan

bland annat förändringar inom radiotekniken och att nya använvara dare tillkommer. Lagen är emellertid skriven med utgångspunkten att

tillståndshavare skall kunna inrätta sin verksamhet i förlitande på en

hans användning är skyddad tillståndet. Mot denna bakatt genom grund är möjligheterna till återkallelse eller förändringar formulerade med viss restriktivitet.

SOU 1996: 25

Internationella åtaganden Ett omfattande internationellt samarbete bedrivs. Den internationella telekonventionen ITC innehåller överenskommelser och regler tele- och radiokommunikationsområdet. Sverige har ratificerat konventionen. Med konventionen som bas förekommer ett internationellt samarbete inom den internationella teleunionen ITU. Konventionsbestämmelserna har främst karaktären att

av vara gemensamma avsiktsförklaringar från de deltagande staterna. Det närmare innehållet ges genom de särskilda tillämpningsbestämmelserna, kallade reglementen, som kompletterar konventionen. I konventionen

anges bland annat att medlemsstaterna är skyldiga att se till att konventionen följs av sådana radioanvändare som fått tillstånd för radiotrafik

som innebär internationell påverkan. Enligt en grundläggande bestämmelse i konventionen skall medlemsstaterna sträva efter att begränsa antalet tilldelade frekvenser och frekvensutrymme till vad som behövs för att på ett tillfredsställande sätt tillgodose nödvändiga tjänster. Därvid skall de senaste tekniska framstegen utnyttjas så snart som möjligt. I konventionens radioreglemente utgörs en central del av den

s.k. frekvensfördelningstabellen som fördelar frekvensspektrumet för

olika slags radiotrafik. I radioreglementet finns även procedurer

angivna som länderna skall följa om planerad frekvensanvändning kan

orsaka störningar i annat land.

För markbundna TV-sändningar gäller sedan år 1961 interna-

tionell frekvensplan, den s.k. Stockholmsplanen. Planen uppdateras

fortlöpande genom tilläggsöverenskommelser rörande enstaka fre-

kvensanvändning, s.k. koordinering. En svensk nationell frekvensplan

finns upprättad.

Även inom den europeiska konferensen för och telekommuni-

postkation CEPT hanteras frågor om frekvensanvändning. Samarbete med sikte på att ta fram och nå överenskommelser om olika standarder för digitala sändningar har ägt rum bland annat i MPEG Moving Pictures Expert Group och DVB Digital Video Broadcasters.

EEG-rättslig reglering m.m. tas upp i särskilt avsnitt nedan.

REGLERINGSBEHOV OCH SÄRSKILDA FRÅGOR

Operatörer och .sändarnät Sändarnätet anlades ursprungligen för att betjäna Sveriges Radio och Sveriges Television. Televerket svarade ensamt fram till 1992 för sändarnät och annan teknik runt samtliga tillståndshavares sändningar. Inför Televerkets bolagisering bildades TERACOM Svensk Rundradio AB Teracom från den 1 juli 1992 och övertog ansvaret för programdistribution och sändarnät. Samtidigt gavs närradions tillståndshavare möjlighet att välja annan sändarleverantör, ett förhållande också gäller den därefter etablerade lokalradion. I viss

som utsträckning har dessa tillståndshavare valt andra sändarleverantör. Teracom är dock fortfarande den dominerande operatören. Vad

gäller televisionssändningar har Teracom behållit ställningen av

ensam operatör.

I programbolagens åtaganden gentemot staten ingår att sändnings-

tjänsterna skall köpas av Teracom. Detta gäller även för TV4 AB. I detta staten ålagda partsförhållande har även Teracom skyldighe-

ter. Bolaget skall exempelvis utföra sändningarna till självkostnads-

pris. I detta sammanhang kan noteras att i propositionen Den avgifts-

finansierade radio och TV verksamheten 1993-1996 mm. prop. 1991/92:14O s 82 finns bland annat uttalat att: Rundradionätet bör,

del samhällets grundläggande infrastruktur, behållas i helsom en av

statlig ägo. Bl.a. beredskapshänsyn talar för detta. Det statliga ägandet

bör också garanti för konkurrensneutralitet inom radio-

ses som en verksamheten, och för att priserna i den verksamhet som inte är kon-

kurrensutsatt, utsändningstjänsterna, inte blir oskäligt höga.

Detta operatörsförhållande kommer något att kommenteras i avsnittet 7.3.1

7.1.3 EU

Olika aspekter television har rönt betydande uppmärksamhet i den

europeiska gemenskapens och resulterat i handlingsplaner och

organ direktiv.

Vad gäller frågor med anknytning till programinnehåll och sänd-

ningsverksamhet är EG:s direktiv 89/552/EEG om gränsöverskri-

dande television det viktigaste dokumentet. Direktivet innehåller ett flertal betydelsefulla regler medlemsstaterna har att beakta. Vissa

som

SOU 1996: 25

principer har redan berörts, såsom hemlandsprincipen

ovan som av-

speglas i juristdiktionsregeln i lagen om satellitsändningar, regler om

europeisk programandel, språkpolitisk hänsyn samt skydd för

minderåriga och barn mot reklam, våld och pornografi. Vidare skall framhållas direktivets uttalade målsättning om fri rörlighet för tele-

visionssändningar, betraktas som en tjänst enligt det nämnda

som direktivet. I direktivets inledning framhålls staternas skyldighet att olika sätt verka för den fria rörligheten och bland artiklarna finns

ett förbud mot att begränsa vidaresändning av televisionssändningar

från andra medlemsstater. Emellertid lämnar direktivet samtidigt medlemsstaterna viss möjlighet att värna om den egna kulturen och det språket. Olika tolkningar innehållet i gällande rätt kan

egna av därför komma att hävdas. En sådan konflikt mellan nationella intressen och EG-rätt kommer att antydas nedan i avsnittet 7.4.2.

Även i tekniska frågor rörande television har förekommit ett antal direktiv och överenskommelser. Under 1995 har rådet antagit direktiv 95/47/EG tillämpning standarder för sändning och televi-

om av sionssignaler. Direktivet innehåller en rad artiklar av betydelse för digital TV-teknik.

Den bakgrund med statligt lämnade monopol som finns inom om-

rådet gör konkurrensrättsliga frågor särskilt vanskliga. Någon mot-

svarighet till telekommunikationssidans direktiv om konkurrens marknader för teletjänster 90/338/EEG finns inte beträffande radiokommunikationen. Utredningar pågår om hur radiokommunikationsoch mediemarknaderna fungerar. Ett av kommissionens direktorat

har nyligen infordrat anbud för en undersökning om jämvikten

mellan rättigheter och skyldigheter, för offentlig och privat television

i ett antal länder, bland annat i Sverige.

Gemenskapens portalstadganden kan vara av betydelse i vissa

hänseenden. Exempelvis kan principen om etableringsfrihet Romför-

dragets artikel 52 av vikt vid tillståndsgivning och, som nämts,

vara utgör regeln fri handel med tjänster samma fördrags artikel 59

om en bakgrund för det s.k. TV-direktivet.

REGLERINGSBEHOV OCH SÄRSKILDA FRÅGOR

7.2¶Införandet av teknik

ny m.m.

En aktiv statlig mediepolitik kräver framförhållning i tekniska

frågor. Staten måste ta ställning till digital sändningsteknik.

Ställningstaganden och regleringar är beroende av beslut inom

EU. I den gällande medielagstiftningen finns ingen uttalad

beredskap för en övergång till digitala sändningar. Den snabba

tekniska utvecklingen av multimedia kan medföra ett behov av

helt ny lagstiftning.

Synen statens roll, i förhållande dels till den tekniska utveck-

lingen och digitaliseringsprocessen inom radio och television, dels till programföretagen och sändningarnas innehåll, bestämmer till stor del de legala problem som måste lösas.

En passiv roll, med överlämnande av teknikförändringar enbart till marknadens krafter och låga krav sändningarnas innehåll, innebär att de lagliga övervägandena får göras efterhand olika problem krä-

någon form lösning. Delvis kan sådan process äga rum utan ver av en

lagregleringar, att lägre myndigheter utifrån givna

genom agerar

allmänna ramlagar, det sätt som exempelvis Post- och Telesty-

relsen reglerar frekvensanvändning med stöd radiokommunika-

av tionslagen. Det bör dock anmärkas att en allmän risk med ett passivt

förhållningssätt är att detta kan medföra svårigheter om utvecklingen

senare bedöms som oönskad. Att återreglera ett område som fritt har fått utvecklas eller där tillstånd är givna under vissa villkor kan vara i det närmaste omöjligt. Av praktiska skäl eftersom tekniska vägval redan är gjorda, formella skäl därför att staten har partsförplik-

av telser jfr exempelvis den privata lokalradion.

En aktiv statlig roll som syftar till att med samhällsnytta som

mer ändamål påverka och forma den tekniska utvecklingen, främja ett

önskat programinnehåll och bidra till en ur konkurrenssynpunkt väl

fungerande verksamhet kräver ett mått framförhållning. En del i

sådan statlig roll kan att främja övergången till digital teknik

en vara

politiska beslut systemskifte, villkor för ny teknik och genom om subventioner till företag och konsumenter.

Radiolagsutredningen förutsätter i förslaget till ny radio- och TVlag att statsmakterna även i framtiden kommer att vilja ställa krav

SOU 1996: 25

att de sända programmen skall ha viss kvalitet och mångfald och att vissa programföretag kommer att ha särskild allmännyttig ställ-

en ning. Det finns inte anledning att ifrågasätta denna slutsats, särskilt inte eftersom det finns allmän förväntan om fortsatt statligt

en ansvarstagande att döma de remissvar som givits över kultur-

av departementets skrift En radio och TV i allmänhetens tjänst. Staten kommer sannolikt att önska spela aktiv roll, åtminstone vad gäller

en vissa områden.

Behovet regleringar inom olika delområden är inte alldeles

av enkelt att förutse.

En mängd faktorer är svårbedömda och även svåra att nationellt påverka eftersom de är beroende internationell utveckling och

av beslut på överstatlig nivå. Särskilt gäller detta tekniska lösningar och

tekniska standarder. Statens mediepolitiska ställningstaganden måste

därtill harmoniseras med de beslut som fattas inom den europeiska

gemenskapen.

Till detta kommer att den tekniska utvecklingen snabbt förändrar

medielandskapet och informationsteknologin. Förändringarna kan

komma att bli så betydande att de definitioner och förutsättningar som gäller för de nuvarande lagstiftningen blir inaktuella. Ett nytt område

multimedia kan kräva en helt ny lagstiftning. - -

7.2.1¶Legala förutsättningar

Den gällande medielagstiftningen och avtalen med programföre-

tagen behandlar inte den digitala teknikens införande eller dess

problem. Enligt den föreslagna radio- och TV-lagen kan

nya

dock regeringen bestämma sändningsteknik som villkor för

om tillstånd. Lagen radiokommunikation är principiellt tillämp-

om lig även på digital teknik. Regleringar inom området kräver

normalt lagform eftersom de berör yttrandefrihet.

I den gällande medielagstiftningen finns inget större mått bered-

skap för övergång till digital teknik. Det digitala perspektivet har

en främst diskuterats i samband med frekvensteknisk planering där behovet frekvensspektrum för framtida digital rundradio har förut-

REGLERINGSBEHOV OCH SÄRSKILDA FRÅGOR

setts. Möjligheten till digitala sändningar i framtiden föranledde heller inga särskilda regler i den senast genomförda större lagreformen inom området, lagstiftningen rörande kommersiell lokalradio

med åtföljande förändringar av närradion.

De avtal som har träffats mellan regeringen och de programföretag vilka har tillstånd till rikstäckande sändningar innehåller ingen reglering av vilken sändningsteknik som skall användas.

En närmast försöksmässig verksamhet med digitala ljudradiosänd-

ningar har dock inletts efter smärre ändringar i radiolagen prop.

1994/ 952170 och träffandet av ett tilläggsavtal mellan regeringen och Sveriges Radio AB. Denna verksamhet skall vad gäller lokala sändningar kunna utvidgas att omfatta även andra intresserade

pro-

gramföretag.

Lagen om radiokommunikation är så utformad att tillståndsprövning föranledd av en digital utveckling bör kunna äga utan att

rum

regelsystemet behöver genomgå någon större förändring. Lagen

anger de grundläggande förutsättningarna för tillståndsgivning och

har avsiktligt formulerats utan alltför hög detaljnivå för att medge

följsamhet till den tekniska utvecklingen.

Allmänt ges frekvens- och sändaranvändning för radio- och TVändamål ett företräde gentemot radioanvändning. Vid tillämp-

annan ning av lagen skall radiokommunikationens betydelse för yttrandefriheten och informationsfriheten beaktas särskilt 1 § och tillstånd kan vägras en sökande om radioanvändningen kan komma att hindra

sådan radioanvändning är särskilt viktig med hänsyn till

annan som den fria åsiktsbildningen 9 § 1 st3 p.. Tillstånd enligt lagen

om radiokommunikation kan förknippas med olika tekniska villkor vad gäller radiosändarens beskaffenhet ll §. I vilken utsträckning

m.m

tillståndsmyndigheten, som är Post- och Telestyrelsen, med denna

bestämmelse som stöd kan ställa krav på digital teknik är osäkert. Däremot synes införandet av radioteknik under vissa förutsätt-

ny ningar vara ett tillräckligt skäl för återkallelse av eller förändringar

tidigare givna tillstånd 13 och 14 §§. Dessa frågor kommer något av att kommenteras nedan.

Den föreslagna Radio- och TV-lagen ger beträffande trådlösa

marksändningar av ljudradio och television, för vilka regeringen är

tillståndsgivare möjlighet att som särskilda tillståndsvillkor föreskriva att viss sändningsteknik skall användas eller att olika sändningsteknik

SOU 1996: 25

skall användas parallellt. Någon motsvarande möjlighet synes inte påtänkt för Radio- och TV-verkets tillståndsgivning för närradio och lokalradio.

Det är värt att notera att det ställs krav att regleringsåtgärder inom området är viss dignitet eftersom reglering frekvens-

av av

användning berör grundlagsskyddad yttrandefrihet och rätt att sända

ljudradio och television 2 kap l § regeringsformen och 3 kap 2 och

3 §§ yttrandefrihetsgrundlagen. Tillståndsgivning vad gäller sänd-

ningsrätt och reglering av rundradioanvändning utgör begränsningar

yttrandefriheten accepterats nödvändiga av särskilt vikav som som

tiga skäl enligt 2 kap 13 § 1 st regeringsformen.

Av detta följer att regleringar normalt skall ske genom lag och att

det inte är möjligt att delegera normgivningsmakten till de berörda

.myndigheterna I den nämnda bestämmelsen har dock i ett tredje stycke lämnats visst utrymme för föreskrifter. Föreskrifter anses inte

begränsningar yttrandefriheten om de utan avseende på

som av yttrandets innehåll närmare reglerar visst sätt att sprida eller mottaga yttrande. I propositionen till lagen radiokommunikation bedömdes

om dock detta utrymme som litet. De tillämpningsföreskrifter som myndigheterna kan ha behov att utfärda får därför karaktären av

av allmänna råd och blir närmast administrativ karaktär.

REGLERINGSBEHOV OCH SÄRSKILDA FRÅGOR

7.2.2 Lagen om radiokommunikation

m.m

Lagen om radiokommunikation medger inte att Post och Telestyrelsen tar initiativ till att införa digital teknik. Lagen möjliggör emellertid en hantering av frågor kring tekniken när denna väl införts. Som en följd av digital teknik kan det uppstå fördel-

ningspoblem, rörande vilka lagen inte ger tillräcklig ledning och

som kan behöva lösas genom lagstiftning eller vid givandet

sändningstillstånd. Regeringen och Radio- och TV-verket har

därför att vid tillståndsgivning överväga i vilken grad tillstånden

skall åtföljas givna tekniska förutsättningar. Lagen saknar

av procedurregler för de typer av anbudsförfaranden som internationellt förekommer inom radiokommunikationsområdet och som eventuellt kan bli aktuella i framtiden. Bristen på internationella överenskommelser om frekvensanvändning för digitala TV-sändningar utgör ett osäkerhetsmoment.

Såväl inom det område som lagen radiokommunikation regle-

rar som i gränslandet till den lagstiftning som rör själva mediet

aktualiserar digitaliseringen ett antal frågeställningar.

Om statsmakterna aktivt vill verka för digitalisering behövs lagliga instrument. Ovan har beskrivits regeringens möjlighet enligt den föreslagna radio- och TV-lagen att ställa upp villkor angående sändningsteknik och konstaterats att Radio- och TV-verket inte synes ha

sådan befogenhet. Detta föranleder frågan Post- och Telestyrelsen

om självständigt, enbart med stöd av lagen om radiokommunikation, kan

besluta om digital sändningsteknik som förutsättning för tillstånd att

använda radiosändare och det sättet introducera användandet

digital teknik.

I förarbetena till lagen har noterats att teknikval vid etablering av

sändarnät är fråga bör behandlas i riksdagen utifrån polinya en som tiska utgångspunkter och att frågan faller utanför ramarna för lagen

radiokommunikation. Visserligen kan tillståndsvillkor enligt ll § om 2 i lagen innefatta krav radiosändarens beskaffenhet utifrån typ-

p. godkännanden, internationella standarder och även i förhållandet till tekniken hos mottagaranordningen, men att med denna bestämmelse

5 16-0281

SOU 1996: 25

grund ställa krav digital sändarteknik torde bara låta sig göras som när väl digitala användningar blivit etablerade. Om samhället önskar att även annan tillståndsmyndighet än regeringen beslut skall kunna verka för digitalisering krävs således genom

ytterligare lagstiftning utöver den föreslagna Radio- och TV-lagen.

Principerna för återkallelse redan givna tillstånd eller ändringar av

i frekvenstilldelning grund ändringarna i radiotekniken är

huvudsakligen mycket restriktiva enligt 14 § i lagen om radio-

kommunikation. Tillståndshavaren skall skyddad i sin etablering vara

kan ha medfört betydande investeringar. En ändring förutsätter

som

att det med hänsyn till effektiv radioanvändning finns synnerliga

en skäl för sådan åtgärd. Bristande förutseende hos myndigheten skall en inte gå ut över tillståndshavaren. Enskilda tillstånd för radioanvändning förhindrar att ny effektiv teknik tillämpas bör dock kunna som ändras efter avvägning mellan det allmännas intresse av effektiv en

frekvensanvändning och omfattningen den enskildes skada.

Vad gäller just rundradioanvändning lättas dock principen upp

betydligt 14 § 2 st i lagen, medger ändring av frekvenstill-

av som

delning ändringen är behövlig för användare skall kunna

om att nya bedriva sådan verksamhet. En särskild flexibilitet anses därtill motiverad när behov ändringar uppkommer som en följd av internaav

tionella åtaganden.

Möjligheterna till ändringar inom det frekvensspektrum i vilket

rundradiosändingar bedrivs torde vara tillräckliga för att underlätta införandet av digital teknik.

Post- och Telestyrelsens frekvensfördelning och prioritering av

frekvensanvändning vilar dels myndigheten fastställd frekvens-

av plan med karaktär allmänna råd, ytterst antagen utifrån internaav tionellt radioreglemente och den likaså internationellt förankrade

Stocholmsplanen, dels på radiokommunkationslagens regler som ger

radiosändningar av betydelse för yttrandefrihet och åsiktsbildning

företräde. Det skall inledningsvis nämnas att de frågor här behandlas blir som mindre reell betydelse om Teracoms ställning som ensam operatör av för riktstäckande marktillstånd bibehålls. I det fallet kan Teracoms

faktiska ställning regulator medföra att Post- och Telestyrelsens

som myndighetsutövning på rundradioområdet betydligt förenklas. Istället blir givandet normer för Teracoms verksamhet och sättet för detta av

REGLERINGSBEHOV OCH SÄRSKILDA FRÅGOR

en central fråga. Normgivningen kompliceras Teracoms bolags-

ställning.

Genom digital sändningsteknik och interaktivitet kan paradoxalt

nog uppstå fördelningsproblematik. En digitalisering kommer att

medföra möjlighet och skyldighet att fördela ett antal tillstånd

en nya

till radioanvändning eftersom spektrumutnyttjandet kan effektiviseras.

Detta kommer emellertid att ske i ett läge när gränserna för vad

som är ljudradio och television är mindre klara än vad de tidigare varit

och digtalteknikens ivrigaste tillskyndare syftar till olika grad

interaktivitet eller specialiserade tjänster, exempelvis HDTV,

som

vilket i sig är utrymmeskrävande.

Fördelningen av frekvenser kan förväntas komma att ske till

användare som vill utöva olika former av betaltjänster inom ett avsatt spektrum, tjänster som kan vara mer eller mindre lika traditionella

televsionssändningar.

Myndigheten kan därvid prioriteringsskäl ha anledning att ta

ställning till vad som skall definieras televisionssändningar enligt

som

gällande begreppsdefinition, exempelvis den som framgår

av nya

radio- och TV-lagens tillämpningsområde. Emellertid kan sådan

analys inte alltid förväntas ge tillräcklig ledning för myndighetens

beslut. Motstående intressen kan exempelvis finnas hos innehavare

samma sorts rättigheter.

Vidare torde det särskilda skydd som ges för sändningar av bety-

delse för yttrandefrihet och åsiktsbildning vila föreställning

en om att sändningar av ljudradio och television normalt har sådan betydelse och därför förtjänar ett särskilt skydd. Framtiden kommer troligtvis att visa att så inte alltid är fallet. Redan i dag förekommer ett antal

företeelser som trots att de definitionsmässigt är televisionsprogram

framstår affärsverksamhet i form, exempelvis shopsnarare som ny

ping- och spelkanaler.

Vilka fördelningsproblem som i praktiken uppstår är dels beroende

av vilken ställning Teracom ges i framtiden, dels om rundradiosänd-

ningar kommer att äga rum genom multiplexering av digitala signa-

ler. I det senare fallet blir en separat lagstiftning troligen nödvändig oavsett Teracoms framtida ställning. I ett separat avsnitt tas de legala

komplikationerna med multiplexering upp till behandling avsnitt

SOU 1996: 25

Post- och Telestyrelsen har enligt förarbetena att uppmärksamma

och till lagstiftaren anmäla uppkommande fördelningsproblematik.

Prioriteringsproblem kan och bör självklart förebyggas redan vid

tillståndsgivningen till programbolagen. I de fall regeringen agerar

tillståndsgivare kan regeringen att ange tekniska villkor

som genom

förebygga att fördelningsproblem uppstår.

Ett exempel två skilda sätt att hantera de tekniska förutsättning-

för sändning lämnar Radio- och TV-verkets tillståndsgivning för arna närradio respektive lokalradio. Till närradiotillståndshavare lämnas ett tekniskt naket tillstånd att sända närradio i viss kommun. Sändningarnas maximalt tillåtna räckvidd regleras endast med en form av

ungefärlig geografisk bestämning, oftast att sändningarna får

vara "kommuntäckande". Vad gäller lokalradion är däremot till varje utauktionerad sändningsrätt knutet teknisk bestämning av tillståndet

en vad gäller frekvens, tänkt antennplacering Tillståndens olika

m.m. sidor förbereds i ett samarbete mellan myndigheterna.

Vid lämnande tillstånd med någon form av kommersiellt intresse

av är sannolikt den metoden att föredra, särskilt flera tillstånd

senare om till konkurrerande verksamhet är aktuella.

I ett tänkt alternativ att staten väljer att lämna tekniskt öppna programtillstånd och helt överlämnar tillståndshavaren att på en

marknad förverkliga sändningarna, blir det nödvändigt. inte minst för

att förebygga en ur konkurrenssynpunkt osund situation, att överväga

lagstiftning till ledning för den tekniska myndigheten. De problem

kan behöva lösas antyds i avsnittet om multiplexoperatörer, som 7.3.1.

Det bör noteras att lagen radiokommunikation inte innehåller

om några procedurregler för den typ anbudsförfaranden som ibland

av används inom radiokommunikationsområdet när begränsade frekvens-

utdelas till operatörer eller när radioanvändningar tillresurser nya kommer. Om sådana fördelningslösningar av de allmänna befinns

önskade bör lagstiftningsåtgärder initieras.

Den s.k. Stockholmsplanen för frekvensanvändning innefattar inte

frekvensanvändning för digitala sändningar. Statsmakterna bör därför

inför beslut digitalisering och tekniska villkors ställande beakta

problem kan uppkomma grund att någon internationell

som av frekvensplanering inte gjorts beträffande digital TV, alternativt inte handla innan sådan kommit till stånd.

REGLERINGSBEHOV OCH SÄRSKILDA FRÅGOR

7.2.3¶Avtalen med programföretagen

Avtalen med programföretagen beaktar inte den digitala teknikens frågor. Oklarheter råder bland annat vad gäller initiativ till

digitalisering, programföretagens möjlighet till betaltjänster och

användandet alternativa distributionsformer. Den digitala tek-

av nikens frågeställningar måste behandlas vid kommande omför-

handling/tillståndsgiving.

Avtalen med programföretagen förutsätter att Teracomzs sändarnät

används för programföretagens sändningar. Avtalen reglerar inte tek-

niken utan förutsätter endast att sändningarna äger över Tera-

rum

nät. Eftersom avtalen innehåller kravet att programföretagens comzs sändningar skall vara rikstäckande torde nuvarande formulering utgöra ett principiellt hinder för programföretagen att utan statsmaktens acceptans i digitala marksändningar sända annat än vad som samtidigt utsänds i det analoga nätet.

Likaså skulle det kunna ifrågasättas vara ett avtalsbrott om dessa

programföretag startar en programverksamhet som distribueras på

annat sätt än genom det befintliga marknätet. Formuleringarna av

åtaganden och rättigheter i respektive avtal är dock långt ifrån klara i

detta hänseende. TV4 torde rörande avtalets tolkning kunna hänvisa

till den allmänna etableringsfrihet som grundlagen erbjuder, alter-

nativ låta utföra sändningar i andra former genom dotterbolag. SVT är finansieringsformen mer låst och är, oavsett avtalsformu-

genom lering, beroende av statsmakternas inställning till sådana sändningar.

De försöksmässiga sändningar av digital ljudradio som äger rum

sedan slutet år 1995 sker med stöd tilläggsavtal mellan staten

av av och Sveriges Radio AB.

Programföretagen kan heller inte enligt nuvarande avtal avgränsa sina sändningar i marknätet genom att införa betaltjänster, något som den digitala tekniken underlättar, eftersom avtalen bygger på att alla

medborgare skall ha möjlighet att ta del av sändningarna.

Staten å sin sida torde inte i nuvarande avtalsförhållande kunna

ställa några krav programbolagen åtgärder som syftar till digi-

talisering.

SOU 1996: 25

Ett införande av digital teknik innebär att avtalen mellan staten och programföretagen måste ses över. Emellertid kommer avtalen omförhandlas inom kort, under 1996 och 1997, och då antagligen förvandlas till tillstånd med nya radio- och TV-lagens bestämmelser som

utgångspunkt. Därigenom kommer teknikfrågor, såsom spörsmål

rörande provsändningar i ny teknik, samsändning i analog och digital

teknik, principer geografisk täckning, möjlighet för program-

bolagen att tillhandahålla betaltjänster och dylikt naturligt upp till be-

handling. Om parterna då inte kan enas om villkor, av teknisk eller

natur, för fortsatta tilllstånd kan avtalsförhållandena upphöra annan och programbolagen övergå till icke tillståndspliktiga distributionsformer, något som i dagsläget kan te sig som ett hypotetiskt resonemang.

7.2.4 Tekniska standarder Det år uppenbart att behovet beslut om tekniska standarder är stort

av inte bara med hänsyn till de allmänna ekonomiska verkningarna av standardiseringar, i bemärkelsen minskade kostnader för konsumenter och producenter, hushållning med infrastruktur och frekvenser samt gynnande konkurrens. Även beträffande television och ljudradio

öppet och åtkomligt medium med de värdefulla egenskaper som som

tillvaratagits i public service-tanken är standardisering nödvändig.

Dock synes det gagnlöst att söka lösa övergripande standardiserings-

frågor nationell lagstiftning. Arbetet måste bedrivas interna-

genom tionellt. Möjligen kan den nationella lagstiftningen utgå från vad

som ratificerats efter internationella överenskommelser och nationellt söka

lösningar begränsade standardiseringsproblem, som t.ex. be-

egna träffande åtkomstkontroll till av regeringen beslutade marksändningar och dylikt. jfr avsnitt 7.3.2

7.2.5 övergångsregler-ing

Olika speciella problem i övergångssituation där analog och digital

en teknik samtidigt används kan förväntas. Av tidigare redovisade skäl kan även lösandet smärre problem kräva lagform. Det är därför av

av vikt att berörda myndigheter försöker förutse och beakta övergångs-

REGLERINGSBEHOV OCH SÄRSKILDA FRÅGOR

problematik redan vid tillståndgivningen och i den mån detta kan ske, genom formuleringar av tillståndsvilkoren söka lösningar.

Även lagändringar kan övervägas för underlätta

att en övergångs-

process, exempelvis i lagen om radiokommunikation och de lagar

som Radio- TV-verket har att tillämpa.

7.3¶Särskilda

frågor

7.3.1¶Multiplexoperatörer

Den digitala multiplexeringstekniken innebär legala komplika-

tioner. Med digitaltekniken följer ett antal frågeställningar

som inte besvaras av gällande lagstiftning. De frågor som aktualiseras

faller under flera olika departement och myndigheter. En regle-

ring torde vara nödvändig. Den närmare utformningen beror

dock av flera övergripande ställningstaganden. Ett sådant rör

kontrollen över sändarnäten. Det kan finnas skäl för bibehållande statlig kontroll, antingen tillståndsgivning

av genom eller genom Teracom. Det torde i dagsläget inte vara formellt uteslutet att låta Teracom behålla sin ensamställning.

Bakgrund

Digitaltekniken möjliggör att flera olika program kan blandas i en signal från en och samma sändare och sedan sorteras den mot-

upp av

tagande utrustningen. Vid sändningar med digital teknik är det därför

möjligt att flera programtjänster, från ett eller flera programföretag,

kan dela samma frekvensutrymme och sändarutrustning. Detta är

en av de stora fördelarna med den digitala tekniken och möjliggör ett större antal samtidiga sändningar än med den den analoga tekniken.

De tekniska system för digitala sändningar som har presenterats utmärks därtill av stor flexibilitet. Olika stort överföringsutrymme kan användas för olika program beroende på deras karaktär. Digitaltekniken är inte heller specifikt anpassad för radio eller TV, utan kan användas för att sända ut vilket innehåll som helst.

SOU 1996: 25

Proceduren att blanda signaler kallas multiplexering. Vid multi-

plexeringen bestäms de tjänster rundradioprogram eller andra

tjänster skall bäras av signalen och hur stort överföringsut-

som

skall tilldelas de olika tjänsterna. rymme som

Utbredningen marksändarnät för rundradio regleras indirekt,

tidigare beskrivits, genom en dubbel tillståndsgivning. Program-

som företaget erhåller ett tillstånd där villkoren för sändningsverksam-

heten Vissa begränsade tekniska bestämningar kan ingå, t.ex.

anges.

det rör sig ett lokalradiotillstånd. Inom de ramar som ställs om om

i dessa tillstånd får sedan sändarentreprenören tillstånd att anupp vända radiosändare efter teknisk prövning enligt radiokom-

munikationslagen.

Multiplexeringstekniken tillför länk i denna kedja. Någon skall

en blanda signaler från flera, kanske konkurrerande, programföretag

före utsändning.

Med multiplexeringstekniken följer legala problem. Den som be-

driver den tekniska sändningsverksamheten får en egen roll som avviker från, samtidigt bestämmer gränserna för, den roll som

men

programföretagen kan spela. Det eller de företag som kontrollerar

tekniken får ställning där deras beslut direkt kan påverka vilka

når den enskilde. Därigenom uppkommer en risk för program som att den kontrollerar tekniken också kan komma att reglera, ett

som

mediepolitiskt eller konkurrensmässigt oönskat sätt, vilka program

och programföretag kommer ut i sändning. När flera program-

som företag skall dela på signal kan heller inte som nu styra

en man

sändarnätens utbredning indirekt genom att reglera programföre-

tagen.

Den nuvarande lagstiftningen har inga självklara instrument att

hantera de problem kan förväntas. I den föreslagna radio- och

som TV-lagen har dock givits bestämmelse 3 kap 2 § 6 p. att rege-

en ringen tillståndslämnare kan föreskriva villkor om att använda

som viss radiosändare, bestämmelse uttryckligen motiverats av

en som behovet sammanföra konkurrerande programföretags sändningar i

att

samma signal. Det är inte troligt att enbart konkurrenslagstiftningen är tillräcklig

för motverka missförhållanden. Områdets speciella natur präglad

att

monopolstrukturer, frekvenshushållningshänsyn och önskan om

av utrymme för mediepolitiska överväganden talar för att verksamheten

REGLERINGSBEHOV OCH SÄRSKILDA FRÅGOR

inom radio-och TV-området knappast inom den närmaste framtiden

kan bringas att fungera väl med stöd av enbart konkurrenslagstift-

ning. Vidare är många av de nedan redovisade frågeställningarna av sådan betydelse för yttrandefriheten att de inte kan besvaras annat

sätt än genom lagstiftning.

Av skäl kan tillståndskrav behöva uppställas för multiplex-

samma operatörer. Vid fri etablering riskerar det allmänna att endast kunna ställa så begränsade krav i vissa centrala frågor, t.ex. om statliga till-

ståndshavares tillgång till näten, att konkurrensbegränsande och

mediepolitiskt hindrande effekter uppstår.

Sammantaget torde multiplexeringstekniken och den därigenom

förändrade operatörsrollen nödvändiggöra en särskild reglering.

Omfattningen av en sådan beror i mycket på frågor som ligger

utanför utredningens uppdrag att besvara, såsom exempel Teracoms framtida ställning. Nedan kommer dock en genomgång av ett antal relevanta problem att göras.

Regleringsbehov

En reglering kompliceras att så motstående intressen som mer eller

av mindre exklusiv tillståndgivning och konkurrensfrihet måste söka tillgodoses inom samma struktur.

En reglering kan förväntas beröra följande tre partsförhållanden.

staten multiplexoperatören

- -

multiplexoperatören programföretaget

- -

programföretag programföretag.

- -

Inom respektive partsförhållande finns ett varierande antal frågor

olika dignitet. Några övergripande väsentliga frågor är följande:

Skall statligt givna tillstånd medföra ett garanterad utrymme på ett -

digitalt sändarnät och i så fall hur

På vilket sätt skall företag erhålla ställning som multiplexoperatör

och, det skall ske samhällets försorg, efter vilka krite-

om genom

rier skall eller flera operatörer utses

Vilken eller vilka aktörerna skall få reglera den överkapacitet

av -

och flexibilitet kommer att finnas i de digitala sändarnäten

som och efter vilka principer

SOU 1996: 25

I det följande sorteras problemen efter partsförhållande, ett syste-

matiskt inte nödvändigtvis kommer att motsvara de

grepp som verkliga förhållandena. Ett företag kan mycket väl komma att verka i dubbla roller, allt beroende vad reglerna tillåter. Tillståndsgivning

för multiplexanvändning kan exempelvis riktas till befintliga

pro-

gramföretag. En sådan ordning kan dock ifrågasättas mindre

som

lämplig ur konkurrenssynpunkt. Utgångspunkten för de resonemang

nedan förs är ett förhållande där operatören intar självständig som en

ställning i förhållande till programföretagen.

Staten multiplexoperatören

- Om multiplexoperatörsskap skall förutsätta tillstånd måste en reglering innefatta urvalskriterier för hur operatören eller operatörerna skall utses av lämplig myndighet och under vilka villkor de skall verka.

Alternativen spänner från auktionsförfaranden till anbudsför-

rena faranden. Vill staten ställa ett större antal villkor för verksamhetens bedrivande kan ett anbudsförfarande eller ett s.k. open entry-förfarande var att föredra. I förfarandet kan finansiering, ägarskap,

nätuppbyggnad, geografisk täckning och möjlighet till lokala sänd-

ningar vara viktiga delar att bedöma.

Om ställningen som operatör skall innebära någon form av avgift till staten beror mängd faktorer. Av betydelse kan hur

av en vara exklusiv dennes ställning blir, denne tillåts fri prissättning och

om en hur denne tillåts använda eventuell Överkapacitet. Etableringen ett

av sändarnät kan förväntas innebära stora investeringar till nytta för allmänna ändamål t.ex. public service-verksamhet vilket kan tala

emot avgifter.

Sändarnätens utbredning är typiskt ett förhållanden som måste regleras denna nivå. Eftersom ett och nät skall kunna användas

samma av flera olika programföretag kan nätens utbredning inte bestämmas utifrån ett enstaka programföretags önskemål. Frågor nätens ut-

formning, exempelvis som s.k. singelfrekvensnät, för bästa kombina-

tion av nationell och lokal täckning hör också till denna kategori. Det måste finnas legal konstruktion harmoniserar med lagen

en som om radiokommunikation vad gäller den rent tekniska regleringen

om var sändare får eller skall inrättas. Hur stort utrymme i denna fråga

som

REGLERINGSBEHOV OCH SÄRSKILDA FRÅGOR

skall överlämnas marknadsmässiga bedömningar och i vilken

om-

fattning mediepolitiska överväganden skall vara bestämmande måste

övervägas.

Nätoperatörens rättighet till nätanvändning är fråga

annan en av central betydelse. Digitaltekniken kan inte bara användas för radio-

och TV-tjänster utan också för personsökning, dataöverföring

m.m. Även utsända radio- och i till vad

TV-tjänster gränsområdet som

innefattas i radiolagens föreslagna televisionsbegrepp kan bli vanligt.

Rörande detta måste önskvärdhet till ett effektivt frekvensutnyttjande ställas mot risken att utrymme för rundradiosändningar övergår till

andra användningar.

Tidigare erfarenheter talar för att nätoperatören bör ha ett

vunna

ansvar för programverksamhetens laglighet för att t.ex. undvika

en situation där operatören beroende partsförpliktelse enligt ingånga avtal eller av annat skäl drivs att fortsätta sändningar för vilka tillstånd saknas.

Omfattningen av ett sådant operatörsansvar är inte givet. Emellertid bör i vart fall krävas att nätoperatören skall kontrollera att det för programverksamhet finns tillstånd eller registrering när detta krävs enligt lag. Vid vidaresändning av program från utländska

programföretag kan det åligga operatören att förvissa sig om att programföre-

taget har sändningsrätt enligt hemlandets lagstiftning. Det förefaller

rimligt att låta operatören för att tillstånd finns för

svara programverksamheten och för att sändningarna sker i överensstämmelse med eventuella villkor teknisk natur. Däremot kan operatören knappast

av åläggas ansvar för sändningarnas innehåll.

Den i praktiken närmast myndighetsliknande ställning kan

som komma att erhållas eller ett begränsat antal multiplexoperatörer

av en väcker allmänna frågeställningar hur ansvarsfördelningen mellan

om operatörerna och Post- och Telestyrelsen skall bestämmas, liksom hur myndighetsuppgifter, tillsyn och sanktioner m.m. skall utformas.

Frågan om statliga tillstånds status att bereda tillträde till näten aktualiseras omedelbart eftersom det allmänna måste överväga

nu-

varande programföretags ställning vid övergång till digitala sänd-

ningar. Kan saken överlämnas till sändarföretag och programföretag

att träffa avtal eller skall lösningen ske lag eller tillstånds-

om genom villkor Som uppdragsgivare och avtalspart i nuvarande förhållanden

SOU 1996: 25

torde staten ha att verka för att problemet ges en tillfredställande

lösning.

Vidare måste beredskapsfrågor och tekniska frågor om standarder

övervägas. Visserligen kan radiokommunikationslagen utgöra ett stöd

för krav teknisk standard tidigare nämnts torde själva

om men som teknikskiftet påkalla beslut i annan form. Omfattningen av parallella

sändningar i analog och digital teknik torde i första hand regleras vid

tillståndsgivning mellan regering och programföretag men kan också

aktuell i förhållande till operatören. vara

Det är uppenbart att ett teknikskifte och eventuella nya statliga

marktillstånd nödvändiggör någon fom av ställningstagande till ord-

ningen med Teracom som ensam entreprenör för de rikstäckande

sändningarna. Som tidigare nämnts är denna ställning bruten vad

gäller lokala radiosändningar.

En allmän tanke konkurrensfrihet vilar såväl i medlemskapet i

den europeiska gemenskapen som i de avregleringar som förekommit

på rad områden under senare år. Den ökade betydelsen av kon-

en kurrensfrihet har ytterligare manifesterats i ny nationell lagstiftning och bildandet särskild myndighet till dess övervakande.

av en

Å andra sidan kan de eller mindre monopolliknande

noteras att mer

ställningar de sändarföretag betjänar rundradion har ännu

som som består i de flesta europeiska länderna samt att några egentliga överenskommelser att lämna detta förhållande inte träffats inom

gemenskapen. Tidigare har noterats att det i en propositionstext

rörande Teracoms verksamhet angivits att rundradionätet av olika skäl bör behållas i helstatlig ägo. Teracoms ställning av aktiebolag kan

något komplikation i detta hänseende. Legitimiteten i den

vara av en

exklusiva operatörsställningen förringas i någon mån av bolags-

formen. Samtidigt försvårar bolagsformen i praktiken statlig styr-

ning.

Genom att behålla strikt kontroll över infrastrukturen under-

en lättas naturligen för staten att föra mediepolitik och motverka en fortsatt internationell ägarkoncentration inom massmedierna. Risken med

fri etablering inom området är att ägare konkurrerande distrien av butionsformer övertar kontrollen över marknäten.

Att legala skäl ta klar ställning till frågan om Teracoms framtida

av roll låter sig inte göras. Om central betydelse får denna fråga

än av

allehanda aspekter här lämnas sidan. I det legala persom rymmer

REGLERINGSBEHOV OCH SÄRSKILDA FRÅGOR

spektivet kan den visserligen i praktiken vara av betydelse eftersom

regleringsbehovet sannolikt påverkas av antalet aktörer och deras ställning i förhållande till staten. Dock bör utgångspunkten i alla fall

att lagstiftningen så långt som möjligt skall utformas sätt som vara är neutralt för hur många faktiskt verksamma aktörer det för tillfället finns.

Multiplexoperatören programföretaget

- I förslaget till radio- och TV-lag synes utredaren utgå ifrån att en

princip publik öppenhet skall gälla även i fortsättningen vad gäller

om de tillstånd till rikstäckande marksändningar som lämnas av rege-

ringen. Med principen följer att programföretagens nättillträde måste

ägnas intresse. Om detta överlämnas till parterna att lösa genom avtal finns risk att de sändningar regeringen lämnat tillstånd för

en som inte kommer att förverkligas. I det sämsta tänkbara läget att nät-

operatören fritt får använda överkapacitet till andra ändamål än rundradio och/eller är kontrollerad av intressenter som står andra programföretag nära skulle detta kunna innebära att några sänd-

ningar aldrig kommer till stånd eller att sändningarna bara når be-

gränsade delar av befolkningen.

Det ligger nära till hands att, för det fall att multiplexoperatörsställning uppnås statligt tillstånd, föreskriva villkor som

genom garanterar statliga tillståndshavare nätplats för sin programverk-

samhet. En tillståndsreglering operatörskapet skulle i annat fall

vara tämligen meningslös.

Om operatörsskapet inte förbinds med tillstånd torde lagregler om

icke-diskriminering vara nödvändiga.

Operatörsbolag bör inte tillåtas bedriva konkurrerande programverksamhet. Ökad integration och koncentration inom medieområdet

rörande såväl ägande programmaterial har uppmärksammats som

som

problem. Även bestämmelse denna karaktär införs ett om en av vilken för övrigt kan enkel att kringgå genom olika bolags-

vara

konstruktioner löser detta knappast en djupare liggande proble-

—— matik. En problematik i värsta fall kan leda till att staten, för att

som tillgodose behovet konkurrens och nättillträde för oberoende

av programproducenter, ägande måste behålla kontrollen över

genom sändarnäten.

SOU 1996: 25

Den flexibilitet vad gäller utnyttjande frekvensutrymme den

av som

digitala tekniken erbjuder kräver ställningstagande inte bara till vilka

tjänster näten skall kunna upplåtas för, utan även till frågan

om vem

som skall få reglera överkapacitet.

I ett tillstånd med reglering operatörsrollen kan det inlednings-

av vis bli aktuellt att garantera programföretaget minsta överförings-

en kapacitet. Därefter uppkommer sannolikt frågan skall få

om vem som

reglera eventuell Överkapacitet. Om överkapacitet uppstår i själva

nätet torde som nämnts detta vara fråga mellan stat och operatör

en hur operatören får disponera den kapaciteten det finns dock ett antal

programanknutna tjänster rörande vilka även programföretagens

önskemål kan behöva vägas in. Om överkapacitet uppstår att

genom

programföretaget inte utnyttjar hela sitt garanterade överförings-

utrymme kan det finnas önskemål från programföretaget att självt få upplåta detta utrymme. Så länge detta sker tillfälligtvis och till annat

programföretag med sändningstillstånd borde lagstiftningen inte hind-

sådana lösningar det är tekniskt och praktiskt möjligt. Mer

ra om

tveksamt är om programföretagen skall tillåtas sälja sitt överförings-

utrymme till andra ändamål än rundradio.

Programföretag emellan

De överväganden som är nödvändiga i detta förhållande har redan nämnts och något behandlats. Detta gäller således främst möjligheten att i tillstånd hänvisa konkurrrerande programföretag till

samma sändare, bestämmande av minsta överföringskapacitet och möjlighet

att överlåta kapacitet. Om inte den minsta överföringskapaciteten

regleras kan konflikter uppstå mellan programföretagen natur-

som ligen strävar efter att kvalitets- och konkurrensskäl få största

möjliga frekvensutrymme för de egna sändningarna.

En lagstiftning

En reglering av operatörsrollen till följd av multiplexeringstekniken

kan sammanfattningsvis kräva ställningstaganden rörande dels för-

hållande mellan stat och operatör, dels själva verksamheten. I det

första partsförhållandet rör frågorna bland annat:

REGLERINGSBEHOV OCH SÄRSKILDA FRÅGOR

en eller flera operatörer -

Teracom -

urvalskriterier -

sändarnätets utbredning -

allmänna principer för nätanvändning

—

myndighetsansvar

nuvarande programföretags ställning

beredskapsfrågor

tekniska frågor —

Rörande själva verksamheten aktualiseras bland annat:

definitioner -

tillstånd och registrering

tillståndsvillkor —

programverksamhetens laglighet

programtillståndshavarnas nättillträde

konkurrensfrågor

bestämmande överföringskapacitetens storlek

- av

nätanvändning och kapacitetsöverlåtelse

De frågeställningar aktualiseras berör flera departement och

som ett antal myndigheter inom olika områden.

7.3.2 Dekodrar och kryptering

Bakgrund

Digitaltekniken möjliggör effektiv kryptering och förutsätter

dekoderinnehav. Detta innebär s.k. åtkomstkontroll. De bolag

kontrollerar infrastrukturen har stärkt sin ställning på be-

som

kostnad traditionella Åtkomstkontrollen kan

av programföretag.

medföra konkurrensbegränsningar. Inflytande över den en-

skildes programutbud kan utövas de bolag behärskar

av som

tittarnas åtkomst. Andra konkurrensfaktorer än programkvalitet

kan bli bestämmande för vilket programutbud som når den

enskilde.

SOU 1996: 25

Ett teknikskifte medför att konsumenterna under ett övergångsskede måste använda dekodrar för omvandling digitala signaler till

analoga. Den digitala TV-signalen är lätt att kryptera utan kvali-

tetsförluster. Krypteringen medger kontroll över tittarens åtkomst. Tillsatser för avkryptering kan integreras med eller anslutas till den nödvändiga dekodern. Den digitala tekniken underlättar på detta vis

olika betal-TV-arrangemang, vilket utgör en väsentlig drivkraft för

digitaliseringen. Samtidigt blir kontrollen tittarnas åtkomst

av genom dekodrar och krypteringen s.k. conditional allt viktigare.

access

Tillsammans med kontroll eller inflytande över distributionsnätet

kanske viktigare än själva programinnehållet konkurrensfaktor.

som

Utvecklingen inom den satellitbaserade televisionen åskådliggör de

olika konkurrensbegränsande verkningar användande dekod-

som av rar och kryptering kan få.

De företag som kontrollerar infrastrukturen, i form satelliter,

av kabelnät, dekodrar och kryptering har erhållit en mycket stark position. Dessa företag har stärkt sin ställning bekostnad av de traditionella programföretagen som producerar och sätter samman programmen. Programföretagen som utnyttjar satellit och kabelnät är för att nå framgång med sin verksamhet helt beroende vilka förut-

av sättningar som kan uppnås genom avtalen med de företag som kontrollerar infrastruktur och åtkomst.

Redan idag är televisionssändningar bara de tjänster

en av som satelliterna kan bära. I framtiden kan även i kabelnäten ske utveck-

en ling mot att tjänster som skiljer sig från dagens television blir allt

vanligare. En sådan förändring blir dock möjlig först efter digita-

lisering av näten. Utveckling kan komma att ytterligare försvaga de

traditionella programföretagens ställning. Deras tjänster får konkur-

rera med andra tjänster om utrymmet i näten.

Den viktigaste programreglerande rollen kan härigenom besättas av

infrastrukturens ägare, istället för programföretaget eller konsumenten. Utbudet från olika programföretag kan således

av program ytterst komma att bestämmas av den som kontrollerar konsumentens åtkomst. Den integration och koncentration finns inom området

som har medfört att det ofta finns ägarsamband mellan åtkomstkontrol-

lerande företag och programföretag. Möjligheten att reglera pro-

gramutbudet kommer därför till användning som ett konkurrensmedel.

REGLERINGSBEHOV OCH SÄRSKILDA FRÅGOR

Det beskrivna förhållandet kan ytligt betraktat synas vara väsentligen detsamma rått i de traditionella marknäten. Staten har

som kunnat välja vilka via näten skall nå den enskilde. Den

program som uppenbara skillnaden i de två fallen är drivkraften. Staten har traditionellt önskat använda sin roll som regulator för annat än att generera största möjliga ekonomiska vinst, vilket torde vara det normala för kommersiell aktör i samma roll. Staten har vidare

regulator både anledning och skyldighet att motverka konkur-

som rensbegräsningar. Ett kommersiellt bolag strävar däremot efter att

möjligt eliminera konkurrens. om

En digitalisering kommer vad gäller satellit och kabelnäten sannolikt medföra en ökad kryptering och färre okodade program.

Tendensen till programreglerande ägarkoncentrationer kan komma

att förstärkas. Det blir än viktigare för ett programföretag att finnas med i ett attraktivt sortiment, bestämt infrastrukturens ägare.

av Spelrummet för oberoende programföretag kan komma att minska.

Inom EU pågår ett standardiseringsarbete. En fullständig stan-

dardisering är svår att nå. Den enskilde kan behöva ha olika

utrustningar för olika programtjänster. Etablering av digitala

marknät kan gynna oberoende programföretag och standard-

lösningar.

Inom den europeiska gemenskapen pågår ett arbete med standar-

diseringar i olika avseenden. Syftet är bland annat att främja konkurrensfrihet.

Det europeiska samarbetet för att nå standardiserade lösningar vad

gäller digitala sändningar, kryptering och dekodrar har resulterat i ett

direktiv om tillämpning standarder för sändning televisions-

av av signaler 95/47/EG samt vissa frivilliga överenskommelser. Rörande de betydelsefulla systemen för åtkomstkontroll finns dock inga bindande överenskommelser. Slutna system är tillåtna. Detta innebär att det för konsumenten kan behövas olika tekniska utrustningar för

att avkoda olika krypterade programtjänster.

SOU 1996: 25

Enligt direktivet skall alla konsumentdekodrar klara att omvandla

digitala signaler och återge okodade signaler. Signalerna skall sändas

enligt en standard godtagen av ett erkänt europeiskt standardiserings-

organ.

En del direktivet rör s.k. villkorad tillgång, den åtkomstkontroll

av som uppnås genom dekodrar och kryptering. Vad gäller systemen för åtkomst skall enligt direktivet upplåtelse ske på lika, rimliga och icke diskriminerande villkor. Diskrimineringsförbudet rör dels förhållandet mellan programföretagen och den operatör som kontrollerar åtkomstsystem, dels förhållandet mellan den har immateriella

som rättigheter till systemen och den som önskar tillverka utrustningen för systemen.

Genom överenskommelser har en gemensam metod för kryptering av signaler bestämts. Vidare har överenskommits om en standard för de kort s.k. smartcards som konsumenten skall använda, vilket möj-

liggör en utveckling mot att åtkomma flera programtjänster

genom

samma mottagarutrustning.

I praktiken är emellertid flera av de för programföretagen och konsumenterna relevanta problemen ännu olösta. Detta gäller t.ex.

frågor om standardiserade krypteringssystem, om hur programföre-

tagen skall vinna tillträde med sina programtjänster i de slutna systemen eget kort i andras dekodrar eller upptas i systemen ingå i åtkomstbolagens programsortiment. För konsumenten kan således

olika sändningar kräva olika mottagarutrustningar.

Det är inte realistiskt att vänta sig lösningar i alla dessa delar på satellitsidan eftersom de som kontrollerar denna infrastruktur knappast är villiga att sin position så länge de har intressen i

ge upp

företag som producerar tjänster som bärs av näten.

Etablering av digitala marknät med kapacitet att bära många

programföretags sändningar erbjuder en alternativ och konkurreran-

de distributionsform. Detta kan gynna oberoende programföretag.

Det torde vara enklare att uppnå lösningar på standardfrågor i

marknät, åtminstone så länge marknäten kontrolleras av staten. Enbart förekomsten av ett konkurrerande marknät kan sätta en för konsumenter och programföretag gynnsam press de som kontrollerat åtkomsten i satellit- och kabelnät vad gäller Standardisering,

Självfallet gäller för att sådana positiva effekter skall uppnås att

m.m.

REGLERINGSBEHOV OCH SÄRSKILDA FRÅGOR

staten tillser att ägarna till satellit- och kabelnät inte tillåts kontrollera även eventuella digitala marknät.

Den publika öppenheten

Principen om marksändningarnas publika öppenhet kan behöva

omprövas om många sändningstillstånd beviljas i ett digitalt

marknät. Staten bör sträva efter att marknäten i tekniskt hän-

seende ges högsta möjliga grad av tillgänglighet. Regeringen bör

möjlighet att tillåta krypterad betal-TV i marknätet. ges

I Sverige finns ingen nationell lagstiftning med direkt betydelse för

frågor åtkomstkontroll. Konkurrenslagstiftning indirekt be-

om är av

tydelse otillåtet konkurrensbegränsande effekter uppstår. Utveck-

om lingen åtkomstkontrollen har skett inom satellitsänd television och

av därigenom blivit internationell fråga. Problem relaterade till

en åtkomstkontroll måste primärt lösas inom EU. Om staten väljer ett alternativ med fortsatta analoga marksändningar i nuvarande omfattning, eventuellt med tillskott av något ytterligare nät, torde det

vara tillräckligt att verka i det europeiska samarbetet. Etablering av

nationella digitala marknät förutsätter dock nationella ställnings-

taganden.

Av tradition gäller en princip om publik öppenhet för ljudradio

och televisionssändningar. Radiolagsutredningens förslag till ny radio

TV -lag upprätthåller denna princip. I 3 kap. 6 § 2 st anges att de

marksändningar regeringen lämnar tillstånd till skall kunna

som mottagas och Det är enligt förslaget således inte tillåtet med

av var en.

krypterade marksändningar. Det bör dock noteras att radiolagsutred-

ningen utgått från den analoga tekniken. Med analog teknik är det,

enligt den utredning som förelåg vid förslagets lämnande, möjligt

med eller ett ytterligare rikstäckande programtjänster. En

en par reservation sålunda för att framtida teknik kunde föranleda

gavs

omprövning av utredningens ställningstagande om sändningarnas

öppenhet. Ett ställningstagande som även fick betydelse för den s.k.

must carry-skyldighetens bibehållande.

SOU 1996: 25

Ett vidhållande av kravet på att alla sändningar i marknätet skall

vara okrypterade är problematiskt. Principen om publik öppenhet

härrör från public service-tanken. Emellertid kan inte förväntas

- om ett digitalt marknät också skall etableringsfrihet i etern och

gynna medföra ett flertal tillstånd att alla tillståndshavare skall underkastas

kvalificerade public service-villkor. Alla tillkommande marksändningar torde inte helt kunna finansieras med reklam och

sponsorintäkter utan att programkvaliteten blir lidande.

Om digitala marknät skall införas kräver detta först ett ställnings-

tagande till hur det skapade utrymmet för sändningar skall utnyttjas. I

det fall att enbart ett fåtal programföretag skall beredas plats i näten

kan public service-villkor, krypteringsförbud och must carry-skyl-

dighet eventuellt behållas. Även i det fallet torde krypteringsförbudet komma till diskussion eftersom programföretagen troligtvis ändå

upp är intresserade att finansiera delar av sin verksamhet med betal-

av TV-arrangemang.

För staten bör en allmän riktlinje vara att marknäten skall ha en

hög grad tillgänglighet för programföretag och tittare. Själva tek-

av niken i form sändarnät och åtkomstkontrollsystem skall med andra

av ord inte få verka begränsande. Det bör dock finnas en möjlighet för

regeringen tillståndsgivare att medge betal-TV-användning i

som näten.

Om marknäten skall rymma ett flertal programföretag krävs ett

ställningstagande till omfattningen public service. Det kan då bli

av aktuellt att begränsa public service-uppdraget till ett fåtal tillståndshavare och i förhållande till en sådan begränsning bestämma om publik öppenhet betal-TV, kryptering och vidden av must carry-

skyldigheten. Hur många programföretag skall rymmas i ett

som

digitalt marknät är främst en politisk fråga. ställningstagandet är

dock förbundet med legala aspekter se nedan under avsnitt 7.5 och

kan betydelse för regeringens möjlighet att ställa villkor

vara av

7.4.2, för marknätets attraktivitet och för den nämnda must

avsnitt

carry-skyldigheten avsnitt 7.3.3 m.m.

REGLERINGSBEHOV OCH SÄRSKILDA FRÅGOR

Sändningstillstånd och åtkomst.

Etablering marknät förutsätter att den praktiska tillgången till

sändningarna är löst. Ett fungerande dekodersystem är en förut-

sättning. Staten har att verka för öppna system, att dekodrarna för konsumenterna bästa möjliga utformning och att hanteges ringen dekodrar inte blir konkurrensfaktor. Krav rörande av en dekodrar kan ställas i samband med tillståndsgivning.

En del i utvecklingen digitala marknät är att lösa hur den enav skilde skall kunna ta del sändningarna. Staten har att verka för att av marksändningarna ett tekniskt enkelt sätt kan tas emot av så många

möjligt. Oavsett krypterade betalsändningar förekommer

som om eller i ett marknät så torde principen publik öppenhet komma om gälla för ett antal programtjänster. Eftersom de idag befintliga att TV-mottagarna arbetar med analog teknik är dekoder en förutsättning

för att kunna ta del av digitala sändningar.

Med utgångspunkten att principen publik öppenhet skall gälla

om åtminstone vissa sändningar måste den praktiska tillgången till sänd-

ningarna löst innan tillstånd för digitala marksändningar kan ges.

vara Tillståndsgivning förutsätter med andra ord ett fungerande system med dekodrar, omfattande såväl vilka tekniska krav skall ställas som på hur dekodrarna skall tillhandahållas. dessa som Det är inte minst konsumentsynpunkt nödvändigt att de dekodrar ur

skall användas uppnår högsta möjliga grad av standardisering. En

som

lösning kan utgöra praktisk förutsättning för färdig europeisk en

Eftersom det är osäkert i vilken grad sådan kan

tillståndsgivning. en

blir det avvägningsfråga nationellt skall avvakta uppnås en om man eller vidare med bästa möjliga tekniska lösning utfrån den standardnivå det nämnda direktivet. som ges av Dekodrarna för marksändning skall inte bara kunna omvandla från de öppna sändningarna. De måste också

okrypterade signaler

utformade för att på enklast möjliga sätt medge den enskilde att vara del eventuella betalsändningar i marknätet. Ur konsumentens ta av det naturligtvis bäst staten dessutom verkar för att

synvinkel är om

bedriver sändningar i andra distributions-

även programföretag som

former på enklast möjliga sätt smart cards blir tillgängliga genom

SOU 1996: 25

samma mottagarutrustning. Något tillspetsat skulle visserligen kunna

sägas att staten kanske inte har anledning konkurrerande

att gynna distributionsformer, särskilt inte om dekodrarna subventionerats och ägarna till konkurrerande former själva inte visat vilja att verka för enkla standardlösningar. Staten har dock också ett allmänt åliggande att verka för konkurrensfrihet på en öppen marknad.

Staten skall inte bara ta ett ansvar vad gäller standardiseringen. Det är även viktigt att skapa en ordning för tillhandahållandet de-

kodrar, förhindra att dekoderhanteringen blir en konkurrensbegrän-

sande faktor. Målet måste vara att den enskilde åtminstone i marknätet skall kunna välja program utan att hindras i sitt val av åtkomstkontrollerande faktorer.

Det förefaller naturligt att ta ställning till åtkomsten i samband med

tillståndsgivningen. Regeringen kan ställa villkor om sändare och sändningsteknik enligt den föreslagna radio- och TV-lagen. Åtkom-

sten kan som en del av den digitala sändningstekniken, alternativt

ses får lagen tillföras en sådan villkorsmöjlighet. Frågor rörande dekod-

och även kryptering, för det fall att betal-TV-arrangemang tillåts

rar i marknät, skulle kunna behandlas som villkor

Staten kan överväga att subventionera dekodrar för att genom

inflytande över den tekniska lösningen nå största möjliga öppenhet för

anslutande programtjänster s.k. öppet gränssnitt.

7.3.3 Vidaresändning i kabelnät must carry

Legala svårigheter att upprätthålla must carry-skyldigheten upp-

står vid etablering av digitala marknät med många programtjänster. Den nuvarande sändningsplikten måste omprövas. Den skulle kunna avskaffas de digitala sändarnäten blir så effek-

om tiva att mottagning med enklare inomhusantenn blir möjlig. Ett alternativ är att sändningsplikten begränsas till ett fåtal program-

tjänster. Även i det fall skyldigheten begränsas till fåtal

ett programtjänster bör eftersträvas att sändarnäten möjliggör god mot-

tagning övriga marksändningar med inomhusantenn. Under

ett övergångsskede kan must carry-skyldigheten behöva behållas.

REGLERINGSBEHOV OCH SÄRSKILDA FRÅGOR

Den riksstäckande radio- och TV-verksamhet som hittills bedrivits i Sverige med stöd tillstånd från regeringen har beaktat princip

av en

om publik öppenhet.

Tanken om publik öppenhet har vidhållits av radiolagsutredningen

och fått sitt uttryck även i förslaget till lagtext, som beskrivits i föregående avsnitt. Sändningar som sker med stöd av tillstånd av regeringen skall vara tillgängliga för var och en.

Genom den kraftiga utbyggnaden av kabelnät som ägt rum i

Sverige har majoriteten befolkningen kommit att erhålla sitt TV-

utbud kabeloperatöremas förmedling. De anslutna hushållen

genom har utan annan möjlighet att se televisionssändningar blivit hänvisade

till kabeloperatörens utbud.

Mot denna bakgrund har lagstiftaren funnit motiverat att ålägga kabeloperatörema skyldighet att vidaresända de marksända pro-

till de kabelanslutna hushållen för att dessa skall kunna se de grammen

vara tillgängliga för var och en. Denna sändnings-

program som avses plikt, s.k. must carry, gäller enligt 6 § kabellagen alla de program

sänds med tillstånd enligt 5 § radiolagen, vad gäller televisom sionsprogram således SVT1, SVT2 och TV4. Sändningsplikt omfattar formellt även de rikstäckande radioprogrammen men är där av mindre praktisk betydelse eftersom dessa kan mottagas annat sätt.

Skyldigheten till vidaresändning har sedan lagens tillkomst i mitten

av 1980-talet varit illa sedd av kabeloperatörema som ansett att den

utgjort oacceptabel inskränkning i deras ägande- och dispositions-

en rätt till näten. Tillämpning must carry-regeln, undantagen härifrån

av och den liknande skyldigheten att tillhandahålla en kanal för s.k. lokala kabelsändarföretag har upptagit en stor del av de berörda myn-

digheternas tid.

Upprätthållandet must carry-skyldigheten har ansetts så nöd-

av vändigt att möjligheten att genom lag ålägga skyldighet för nätinne-

havare att ge utrymme för vissa program i den utsträckning det behövs med hänsyn till allmänhetens intresse av tillgång till allsidig

upplysning inskrivits i 3 kap l § 2 st. yttrandefrihetsgrundlagen som

en begränsning av etableringsfriheten.

I radiolagsutredningens förslag till lag inom området bibehålls

ny must carry-skyldigheten och föreslås gälla även för tillkommande marksända TV-program oavsett om regeringen ställer innehållsmässiga villkor på programmen eller inte. Det skall dock noteras att

SOU 1996: 25

det, senast i Kulturdepartementets betänkande Ds 1994:105 Regler och villkor för marksänd TV, övervägts att upphäva skyldigheten att

upplåta plats för s.k. lokala kabelsändarföretag. Beträffande ljud-

radiosändningar föreslår radiolagsutredningen att bestämmelsen skall

avskaffas.

Kabelbolagen har även i de senaste remissomgångarna, rörande

utredningen SOU 1994:34 om tekniskt utrymme för ytterligare TV-

sändningar och radiolagsutredningens betänkande haft betydande erin-

ringar mot skyldigheten till vidaresändning, särskilt i en tänkt situa-

tion med övergång till digitala system och samtidig tillkomst av nya marksända kanaler.

Must carry-frågan är inte bara vikt för det enskilde hushållet

och kabelbolaget utan också för programföretagen.

Inför en eventuell digitalisering av marknäten bör vidaresändnings-

plikten ånyo övervägas.

I digitala marknät

l det följande kommer problemet redovisas utifrån ett perspektiv med digitala marknät. Kort kan vad gäller övriga alternativ sägas att om staten väljer att förhålla sig passiv till teknikövergång och låta

en marknätsändningarna fortsätta i sin nuvarande analoga form utan tillskott av digitala nät så borde must carry-skyldigheten kunna bestå. Detsamma gäller även det alternativet att det tillkommer någon enstaka tillståndshavare sänder analogt särskilt skyldigheten att

som om försörja de lokala kabelsändarföretagen med utrymme avskaffas. Ett satellitalternativ ger mycket annorlunda förutsättningar. En ålagd

sändningsplikt för satellitsända programtjänster av public service-

karaktär är inte formellt utesluten men torde vara svårare att motivera.

Kabelbolagen överväger en övergång till digital teknik. Den digi-

tala teknikens möjligheter i form ett stort antal kanaler och inter-

av aktiva betaltjänster kan komma att bli en förutsättning för att kunna konkurrera med andra distributionsformer. Kostnaderna för ett tekniksskifte är dock mycket stora och varierar från nät till nät och från

bolag till bolag.

REGLERINGSBEHOV OCH SÄRSKILDA FRÅGOR

Allmänt kan sägas att must carry-skyldigheten i det för ett kabel-

företag gynsammaste alternativet av bolaget genomförd digitalise-

ring och få must carry-kanaler inte skulle behöva vara så be- -

tungande. En digitalisering kan emellertid inte självklart genomföras

alla operatörer i alla nät eftersom tekniska och ekonomiska beav

gränsningar kan finnas. Om digitaliseringen inte kan genomföras kan bli mycket besvärande. Även i digitaliserade en must carry-skyldighet

kabelnät kan must carry-skyldigheten bli betungande i ett över-

gångsskede, i vart fall krav ställs täckning befintliga kanaler

om av och tillkommande tillståndshavare i både analog och digital teknik. Detta särskilt kabelföretagens verksamhet och vinning är beroensom

de konsumenternas vilja att byta sina analoga utrustningar mot

digitala sådana.

Även i ett väl digitaliserat kabelnät kan utrymmesbrist föreligga av

det skälet att operatören önskar tillhandahålla utrymmeskrävande betaltjänster eller form interaktivitet. annan av Staten kan givetvis inte heller ställa kräva att kabeloperatören påbörjar digitalisering näten för att underlätta ett bärande av en av must carry-kanalerna. I vart fall inte utan att subventionera digitaliseringen vilket olika skäl kan vara mindre lämpligt. av

Bibehållen utökad must carry

Ett bibehållande must carry-skyldigheten kommer vid en digitaav lisering marknäten i realiteten innebära utökad börda för av en

kabeloperatörerna på grund dubblering och tillståndshavares

av nya sändningar. För det fall att staten väljer att maximalt utnyttja utför kanaler, t.ex. för bildningsändamål och annan speciarymmet nya

liserad public service, skulle omfattningen av vidaresändningsskyl-

digheten väsentligen komma att öka.

Vägningen mellan det allmännas intresse av sändningars tillgäng-

och skyddet för operatörernas äganderätt blir allt vanskligare i lighet ändrat medielandskap. Hur långt principen om marksändningarnas

ett

tillgänglighet kan korrespondera med och motivera tillämpning av

den i grundlagen inskrivna möjligheten att ålägga vidaresändnings-

skyldighet är oklart.

SOU 1996: 25

Den grundlagsgivna möjligheten för staten att föreskriva sänd-

ningsplikt skall gagna "allmänhetens allsidiga upplysning. I ett läge

med ett stort flöde från olika nationella och interna-

av program tionella bolag genom olika distributionsforrner kan det svårt att

vara motivera att ytterligare en tillkommande marksänd kanal är av sådan

betydelse för allmänhetens allsidiga upplysning att ägandeskyddet

skall genombrytas. Särskilt svagt ett sådant i

synes resonemang vara det fallet att inga eller begränsade villkor om programinnehållet ställs

av regeringen. Först om det rör sig om en utpräglad public service-

verksamhet finns en klar bärkraft i detta motiv. Som nämnts har radiolagsutredningen dock ansett att frånvaron av villkor inte skall

påverka vidaresändningsplikten.

Radiolagsutredningen har knappast fullt ut beaktat det digitala

perspektivets möjligheter och problem vid detta ställningstagande.

Till detta kommer de nämnda komplikationerna i förhållandet gentemot kabelbolagen. Det är svårt för staten att utan motkrav och ersättning i form av subventioner ställa krav på operatörerna om digitalisering och nätplats. Vägande skäl talar mot att staten skall ge subventioner för att att garantera att de marksända blir

programmen tillgängliga näten. Subventioner komplicerat konkurrensen,

genom låser utvecklingen till distributionsform och skapar ett ömsesidigt

en beroendeförhållande mellan staten och kabelföretagen.

En särskild synpunkt som framförts är att redan must carryskyldigheten i sig är olycklig för konkurrensen inom radio- och TVbranschen.

Sammantaget kan sägas att upprätthållande av vidaresändnings-

plikten i dess nuvarande form är förenat med betydande svårigheter vid införandet ett digitalt marknät. Alternativa vägar till publik

av åtkomst bör prövas. Sådana lösningar kan vara tekniska eller legala eller kombination bådadera.

en av

I de tekniska redovisningarna har laborerats med uppskattningar av

i vilken grad de digitala marksändningarna kan mottagas i hemmen

med enklare hemutrustning. Om sådan mottaglighet bedöms i

en tillräcklig grad kunna åstadkommas skulle detta kunna vara en väg

runt problematiken med sändningsplikt.

Legalt kan övervägas begränsningar av must carry eller att ge vissa marksändningar lägre status, s.k. must offer. Allmänt bör dock

REGLERINGSBEHOV OCH SÄRSKILDA FRÅGOR

strävas efter legala lösningar som inte är onödigt komplicerade efter-

som redan övergångsskedet i sig skapar komplikationer.

Begränsad must carry

Ett alternativ förts tal är att begränsa must carry-skyldigheten

som till ett fåtal kanaler, t.ex. har från kabelbolag föreslagits nuvarande SVT1 och SVT2 Detta skulle innebära att kabelföretagens börda av

blir mindre. Även kriterierna för sådan avgränsmust carry om en ning kan vanskliga skulle den bättre harmonisera med den

vara

nämnda grundlagsregeln. Komplikationen skulle istället uppstå i för-

hållande till principen om marktillståndens publika öppenhet. Detta skulle kanske kunna lösas med effektiva sändarnät som medger till-

fredställande mottagning av övriga marksändningar med antenn. En

sådan lösning riskerar dock att minska attraktionen för det eller de

programföretag inte får must carry-status att överhuvudtaget

som välja marksändningar, med de krav från staten kan följa sådana

som tillstånd.

En tanke som ibland förs fram är ett omvänt synsätt innebärande att kabelföretagen skall få betala för att vidaresända de marksända kanalerna. En sådan lösning rimmar illa med principen om publik

öppenhet. Kostnaden för sändningsrätten och övriga kostnader för

sändningen kommer dessutom slutligen att falla den enskilde, åtminstone i de fall denne inte har möjlighet att få del av det

annan

aktuella sändningarna.

Avskafiande av must carry

En förutsättning för ett helt avskaffande av vidaresändningsplikten

torde att den publika öppenheten tillgodoses på annat sätt. Om

vara detta kan ske att sändningar i ett digitalt marknät kan mottagas

genom

enkelt sätt, ungefär sker med ljudradiosändningarna, skulle

som nu

must carry-skyldigheten kunna avvecklas varefter programföretagen

övergår till digitala sändningar. Detta förutsätter dock att alla marksändande programföretag på sikt lämnar den analoga tekniken. Det bör anmärkas att de förda är teoretiska och har en

nu resonemangen praktisk begränsning i att det kan finnas ett behov att av olika skäl, i

SOU 1996: 25

ett övergångsskede eller under längre tid, lokalt eller regionalt, sända

både analogt och digitalt. Vidaresändningsplikten kan därför

vara

nödvändig att behålla under ett övergångsskede.

De tekniska svårigheterna med att lösa must carry-problemet med

inomhusantenner måste värderas. Nackdelar kan bland annat vara att det medför högre kostnader för sändare och går ut över frekvensutrymmet. En nackdel är att den publika täckningen inled-

annan ningsvis kan bli dålig. Denna nackdel är dock svår att uppskatta eftersom den är starkt förbunden med andra förhållanden t.ex.

som

tillgång till dekodrar och kabeloperatörernas handlande om skyl-

digheten avskaffas.

Kabeloperatörerna kommer sannolikt konkurrenskäl fortsätta

att av att förmedla de aktuella Prissättningen av tjänsten blir

programmen. dock påverkad det förhållandet att konsumenterna kan nöja sig

av med det utbud erbjuds enbart genom inomhusantennen eller

som inomhusantennen i kombination med andra distributionsalternativ.

Slutligen skall påpekas att det ur vissa aspekter inte nödvändigtvis

behöver nackdel för det allmänna ett systern med inom-

vara en om husantenner med hög täckningsgrad minskar antalet möjliga kanaler.

Ett färre antal kanaler i ett marknät stärker attraktiviten att förekomma i nätet och kan godo för där förekommande program-

vara av bolagens ekonomi, vilket kan dem bättre möjlighet att uppfylla och

ge underkasta sig public service-krav.

7.4¶Statligt över programinnehållet

inflytande

Det har alltid funnits önskan hos det allmänna att kunna påverka

en och kontrollera innehållet i sändningarna med hänsyn till mediets särskilda och public service-ändamål. Detta beredde

genomslagskraft

problem när det analoga marknätet den enda distributions-

inga var

form existerade. Genom tillkomsten mängd alternativa

som av en distributionsformer och ökat flöde har det dock blivit

ett av program allt svårare för staten att utöva inflytande över programinnehållet.

till statlig påverkan varierar mycket beroende på i Möjligheten

vilken form eller informationen förmedlas, störst är

programmen kontrollen i den markbundna televisionen, minst i telefonät eller via

REGLERINGSBEHOV OCH SÄRSKILDA FRÅGOR

videogram. Staten har lättast att utöva inflytande på programinne-

hållet när ett tillståndskrav av något legitimt skäl kan upprätthållas för distributionsformen. Så har av frekvensskäl fallet varit med den marksända televisionen.

I de följande kommer skillnaderna i påverkansmöjlighet vid olika distributionsalternativ att belysas. Genomgången innefattar inte någon

redovisning av den nu gällande lagstiftningen. En utgångspunkt är att

de innehållsregler som finns föreslagna i den nya radio- och TV-lagen antas i väsentligen oförändrat skick. Den nya radio- och TV-lagen tillämpas verksamhet som består i att sätta samman ljudradio- eller televisionsprogram och sända eller låta sända dem till allmänheten.

Allmänt kan sägas att två nivåer innehållsmässig reglering

av gäller, lägre nivå för de tillståndsfria sändningarna via satellit och

en kabelnät och högre nivå för de tillståndspliktiga trådlösa mark-

sändningarna.

7.4.1 De olika distributionsformerna

Satellit och kabelnät

Möjligheten till statligt inflytande är litet över satellit- och kabelsändningar. De formella kraven verksamheten och programinnehållet är låga. Det finns problem att upprätthålla de befint-

liga reglerna.

Det krävs inga tillstånd för att bedriva sändningar i dessa former.

Den som bedriver sändningsverksamhet skall dock anmäla sig för registrering hos Radio- och TV-verket. En sådan skyldighet gäller

också för den för någon räkning bedriver sändnings-

som annans verksamhet över satellit

Reglerna om programinnehåll är harmoniserade med gällande EG-

direktiv men sträcker sig i vissa delar längre. De kvalitativa innehålls-

reglerna är mycket begränsade. Formellt gäller förbud att sända våld

och pornografi under sådan tid och på sådant sätt att det finns risk att barn ser programmen. Vidare finns en skyldighet för den som sänder

televisionsprogram över satellit att beriktiga felaktiga programupp-

SOU 1996: 25

gifter och tillse att en viss andel av programmaterialet är av europeiskt ursprung. De mer omfattande reglerna för reklam och spons-

ring är väsentligen desamma för alla former av televisionssändningar.

Av särskild praktisk betydelse är förbuden mot barnreklam och alkoholreklam eftersom dessa sträcker sig längre än vad EG-direktivet föreskriver i fråga om miniregler

Denna lägsta nivå av bestämmelser om programinnehållet gäller

även de tillståndspliktiga marksändningama.

I praktiken kan det svårt att tillse att över-

vara programmen ens enstämmer med den mininivå som EG-direktivet föreskriver.

Ett problem är jurisdiktionellt. Traditionellt riktas reglering av

medier och deras innehåll mot den som sänder programmen. Den nya

radio- och TV-lagens regler är tillämpliga satellitsändningar som

kan tas emot i länder inom EES-området, men primärt bara om den

bedriver sändningsverksamhet via satellit har hemvist Sverige, som

den s.k. hemlandsprincipen I annat fall utövas jurisdiktionen av det

EES-land där programföretaget har hemvist. Om programföretaget

inte har hemvist inom EES-land kan lagen tillämpas satellitentre-

om prenören står under svensk jurisdiktion. Inte alla programföretag som har svensk publik målgrupp för sina sändningar har hemvist i

som

Sverige. Programbolaget ansvarar för TV vars sändningar

som inte i alla delar varit förenlig med svenska regler, har exempelvis

hemvist i England.

Olika länder har olika regler och tolkar EG-direktivet olika sätt. I vissa länder kan förmågan och viljan svag att rikta sig mot

vara programföretag finns i landet inte bedriver sändningar till

som men

den egna befolkningen.

Programföretag kan utnyttja dessa förhållanden genom att välja

lämplig hemvist. Denna form bekvämlighetsflagg kan visserligen

förebyggas samarbete reglering och tillämpning inom EU.

genom om I realiteten torde dock problemet svårt att lösa eftersom den s.k.

vara upplänkningen programinnehåll till satellit kan äga från val-

av rum

fritt land. De programföretag finner vinning i att inte följa

som reglerna kan välja att förlägga sin verksamhet i land utanför gemen-

skapen.

Ett annat dilemma är den närliggande partsproblematiken. Lagen utgår från ansvaret ligger hos den faktiskt bedriver sänd-

att som ningsverksamheten. Det kan emellertid svårt att bestämma vilken

vara

REGLERINGSBEHOV OCH SÄRSKILDA FRÅGOR

juridisk eller fysisk person som är ansvarig för vissa sändningar

eftersom satellit och kabelsändningar inte kräver något tillstånd.

I en tillståndsfri ordning kan de egentliga aktörerna inför eller under ett

kalkylerat myndighetsingripande låta verksamheten vandra mellan

olika juridiska personer, för att i sista hand göra ett partsbyte

som

ställer programverksamheten utanför den nationella jurisdiktionen.

Inom området finns ett speciellt problem vid utövandet sank-

av tioner. Av olika skäl har ansetts att sändningsförbud bör undvikas.

Direkta ingripanden för att handgripligen avbryta sändningar före-

kommer inte. Vid satellitsändningar direkt till den enskilde via parabol finns inte ens möjligheten. Istället är olika former av ekonomiska sanktioner det gängse instrumentet. Emellertid inbjuder detta mindre nogräknade aktörer att begå lagöverträdelser utifrån kostnads/

intäktskalkyler, i vilka inbegrips möjligheterna att låsa myndighets-

beslut genom långdragna juridiska processer.

Sammantaget kan sägas att förutsättningarna för statligt inflytande

över de televisionssändningar som äger rum via satellit och i kabelnät

är mycket begränsade.

Telefoni

Sändningar av rörliga bilder i telefonnätet kan komma att falla

YGL.

utanför medielagstiftningen och Sändningar i telefonät är

svåra att övervaka. Den digitala utvecklingen minskar statens

inflytande och kontroll över förmedlingen rörliga bilder. Ut-

vecklingen kan medföra ett behov av helt ny lagstiftning rörande

multimedia.

I framtiden kommer med all sannolikhet telefonnätet användas för att förmedla rörliga bilder och musik med hög kvalitet. I det fall att sändningar i nätet kommer att falla under radio- och TV-lagen gäller den låga nivå för krav på innehållet som beskrivits.

En utveckling av förmedling av bilder genom telenätet, vilket redan idag är möjligt på sätt som sker via Internet, aktualiserar frågan vad som är television.

SOU 1996: 25

Radio- och TV-lagen omfattar verksamhet som består i att sätta och sända dem till allmänheten. I bestämningen samman program sätta samman ligger att bestämma att visst innehåll skall sändas ut, i s2inda till allmänheten att det skall röra sig om en samtidig utsändning till obestämd krets Begreppet program avser allt en personer. sändningsinnehåll. Lagen syftar till neutral i förhållande till att vara vilken teknik bilder och ljud når den enskilde. Lagens bestämgenom ning fokuserar televisionens egenskaper ett massmedium. som

Den utveckling allmänt förväntas den digitala kompri-

som genom meringstekniken, i synnerhet för telefonnätet, är att viss individuellt önskad information kommer att förmedlas mot betalning till den enskilde. Den enskilde kan samla från olika källor vad han vill se på bildskärm i hemmet. Bildskärmen kan uppkopplad till en vara allehanda källor, telefonnät, parabolantenn, egen dator, kabelnät som Sändningen kan exempelvis i telefonnätet till det sättet att osv. överförs och lagras i ett minne för att först så

programinnehållet

småningom spelas Därmed har samtliga de egenskaper som

upp. Radio- och TV-lagens definition gått förlorade. Program-

grundar

sammanställningen är gjord mottagaren, inte av den som sänder av materialet. Sändningen är individuell och sker inte till obestämd en krets. är inte samtidig. Radio- och TV-lagen är inte

Sändningen

tillämplig. Det är inte längre television.

längre

Sannolikt kommer rad mellanformer att existera även i nät som en på interaktivitet, former eller mindre lika den television

bygger mer

vi känner. Ett sammansatt kommer alltid som nu meny av program finna och säkert kommer det att finnas sändningar i

att avsättning

näten faller under radio- och TV-lagen. Med den höga grad av som interaktivitet åsyftas i telefonnät kan dock förväntas följa ett som utbud ställer denna lag och även YGL sidan.

av tjänster som

Det blir möjligt att förmedla material som inte kunnat

formellt

sändas i distributionsformer är underställda dessa lagar. som l blir det dessutom mycket svårt att hindra förmedling

praktiken

sådant material motiverat speciell lagstiftning, exempelvis av som eftersom den sänder via exempelvis telefonätet kan

barnporr, som

i världsdel och materialet är näst intill omöjligt befinna sig en annan

upptäcka i det väldiga flödet information. Digitaliseringen

att av

effektiv kryptering. Lagstiftningen måste då för att

medger dessutom verkan riktas innehavet viss information. En sådan ha någon mot av

REGLERINGSBEHOV OCH SÄRSKILDA FRÅGOR

modell för lagstiftning kommer dock automatiskt i konflikt med fundamentala demokratiska principer som tillvaratas i grundlagarna. Det handlar personlig integritet, yttrande- och informationsfrihet om m.m.

Sammantaget kan sägas att möjligheten för statligt inflytande be-

gränsas ytterligare vid en ökad digitalisering av distributionsformerna och utvecklandet av ett telefonnät som kan bära rörliga bilder. Den vill sända tveksamt material kan alltid göra detta genom att välja som

form formella eller praktiska skäl omöjliggör statliga

en som av

ingripanden.

Marknät

I marknätet kan staten ställa villkor programinnehåll och pub-

lic service. Möjligheterna att tillse att reglerna följs är tämligen

goda.

Eftersom etableringsfriheten i marknätet alltjämt är begränsad av

frekvenstekniska skäl lämnar den föreslagna Radio- och TV-lagen till

regeringen tillståndsgivare för alla trådlösa TV-sändningar i

att vara marknät. På tillståndshavaren är möjligt att ställas långtgående public service-krav rörande sändningarnas innehåll och täckningsgrad. Formellt är möjligt att lämna tillstånd under villkor opartiskom het och saklighet, beaktande demokratiska grundideal, sändanom av

de ett mångsidigt programutbud, hänsynstagande till mediets sär-

av skilda genomslagskraft, sändande genmälen, visande av respekt för av den enskildes privatliv. Vidare kan villkor ställas om täckningsgrad. sändningsteknik och reklarnfrihet m.m. om

I praktiken torde möjligheterna att upprätthålla de givna villkoren

tämligen goda. Tillståndshavare kan utses efter regeringens gottvara finnande och torde normalt juridisk person med hemvist i vara en

Sverige. Därigenom elimineras jurisdiktion- och partsproblematiken

präglar de tillståndsfria sändningsformerna. I praktiken har

som

visats det exempel TV4 givit att sanktionsystemet inte garan-

genom terar att givna villkor alltid följs. Möjligheten att ytterst inte förnya givet tillstånd torde dock sammantaget med att tillstånden lämnas ett

6 l6-028l

SOU 1996: 25

under för programföretaget realistiska villkor ge en god möjlighet att till efterlevnad.

7.4.2¶Inflytande vid olika handlingsalternativ

Marknät störst möjlighet att utöva mediepolitik. Om statligt

ger

ansvarstagande skall reell betydelse måste marksänd-

vara av

ningarna vara attraktiva både för programföretag och publik.

Olika önskemål måste balanseras mot varandra för att denna

effekt skall kunna uppnås. Digitalisering kan vara ett önskemål

från programföretag.

Störst möjlighet till inflytande och utövande av mediepolitik har det

allmänna i marknät. Starka marksändande programföretag med

tekniskt lättillgängliga sändningar och konkurrenskraftigt program-

utbud reell möjlighet till påverkan. Om statens mediepolitiska

ger en

ansvarstagande skall vara av någon betydelse krävs det att sändningar-

i marknätet attraherar många tittare. En förutsättning för bibena hållandet starka marknät är att programföretagen finner mark-

näten attraktiva. Digitalisering, hög täckningsgrad och möjlighet till

betaltjänster torde attraktivt för programföretagen. Andra

vara

önskemål från programföretag som exklusiv ställning, disposition

över stort överföringsutrymme, must carry-status och begränsade

public service-förpliktelser kan emellertid motstående de statliga

vara

intressena. De kan också legalt omöjliga. Vid tillståndsgivning

vara inför eventuell etablering digitala marknät måste önskemålen

en av balanseras. Statens ställning gentemot oberoende programföretag kommer därvid än tidigare eftersom konkurrerande

att vara svagare distributionsformer finns att tillgå.

I det alternativet att staten passivt vidhåller det analoga marknätet,

eventuellt med någon analog utbyggnad, kommer det troligen att

innebära att de nuvarande programföretagen tills vidare kan behålla

mycket stark publik ställning. Ett sådant förhållningsätt torde

en också bromsa övergång till digital teknik hos befolkningen, vilket gör

den statligt kontrollerade analoga televisionen fortsätter att ha att höga tittarsiffror.

REGLERINGSBEHOV OCH SÄRSKILDA FRÅGOR

Viljan hos den enskilde att investera i teknik är svårbedömd. ny

Om den digitala tekniken inte tillför några egentliga förbättringar för

konsumenten i form av bildkvalitet, tekniska finesser eller utökade

valmöjligheter kan drivkraften för systemskifte vara generellt låg. I

det fall att den av tekniska skäl är låg är det emellertid naturligt att de krafter önskar verka för en digitalisering kommer att skapa de som

nödvändiga incitamenten. Attraktiva sportsändningar i digital teknik i

kombination med fria dekodrar och rabatterade abonnemang är ett gott exempel sådan lockelse. en Ett passivt vidhållande analog teknik i marknätet innebär säkerav

ligen på sikt att marksändningarna proportionellt blir av mindre

betydelse. Problemet vid denna typ uppskattningar är att så av kommer att ske även vid en digitalisering av marknäten. Över satellitdistribuerad television har staten mycket litet inflytan-

de skäl som tidigare angivits. Satellitalternativ begränsar inflytan-

det enbart till de avgiftsfinansierade public service-företagen. Mycket

teoretiskt skulle staten avtalspart kunna få inflytande också över som andra programföretag som sänder via satellit genom att erbjuda must carry-status i kabelnäten eller andra förmåner. Såväl grundlagsur

konkurrensperspektiv torde dock sådan must carry-skyldighet

som en vara svår att motivera. Överhuvudtaget har staten svårt att laborera med kabelnäten som del i distributionslösningar eftersom ägarnas rätt till näten då måste

inskränkas ett principiellt betänkligt sätt.

EG-rätten och programinnehållet

Digital teknik medger att många tillstånd för marksändningar

meddelas. En motsättning kan uppstå mellan nationella intressen och EG-rätten. Ett stort antal tillstånd minskar möjligheten att ställa krav enligt svensk lag.

EG-rätten kan under vissa omständigheter innebära en begränsning i möjligheterna att ställa villkor programinnehåll i nationella om marknät och kanske även öva jurisdiktion över sändningarna. I det fall att ett stort antal tillstånd meddelas finns formellt en motsättning

SOU 1996: 25

mellan EG-rättens grundprinciper och möjligheten att värna nationella kulturella värden.

EG-direktivet om gränsöverskridande television är antaget som ett led i det arbete som syftar till att avveckla restriktioner i handeln med

tjänster i enlighet med artikel 59 i Romfördraget. EG-direktivet

att televisionssändningar normalt sett är tjänster enligt fördra-

anger

gets innebörd. Nationell lagstiftning som begränsar rörligheten för

tjänster skall avskaffas. Enligt artikel 2.2 i direktivet skall medlemsstaterna säkerställa fri mottagning och får inte begränsa återutsändning inom sina territorier TV-sändningar från andra medlems-

skäl omfattas i direktivet. Direktivet syftar således till stater av som att underlätta rörligheten TV-program mellan medlemsländerna.

av Direktivet bygger vidare hemlandsprincipen, dvs. att det är

tillräckligt att sändningarna följer lagarna i den stat varifrån sänd-

ningen sker och att jurisdiktionen utövas denna stat. I detta ligger

av även att det mottagande landet inte skall sätta upp ytterligare regler eller hindra spridning.

Den trettonde inledningssatsen i direktivet förbehåller nationerna

rätt till tillståndssystem och ansvarstagande över program-

egna innehåll hänsyn till den kulturella utvecklingen och mång-

av egna falden. Innebörden detta är långt ifrån klar. Det torde emellertid

av innebära rätt för nationerna att uppställa regler som indirekt kan

och försteg. Åtminsto-

ge nationella program programproducenter ett

när sändningskapaciteten är begränsad, såsom den varit i de ana-

ne loga marknäten.

I detta betänkande har redovisats den tekniska möjligheten till ett relativt stort antal sändningstillstånd i digitala nät. Detta kan innebära

distributionskapacitet vida överstigande vad behövs för

en som sändandet inhemska TV-program och upprätthållande av en public

av service-verksamhet. I ett sådant fall är det tveksamt skyddet för

om den kulturen är ett tillräckligt skäl för att kräva att alla program

egna i marknätet skall följa den egna landets lagstiftning. Krav på pro-

överstiger EG-direktivets miniregler skulle kunna grammen som

begränsa återutsändningar andra länders

uppfattas som en sätt att av

programmaterial.

En sådan konflikt kan tänkas ett formellt problem. En fråga

som

hur långt den inhemska lagstiftningen kan sträcka sig utan att om strida EG-direktivet, hur omfattande villkor som kan ställas

mot om

REGLERINGSBEHOV OCH SÄRSKILDA FRÅGOR

flera eller alla tillståndshavare utan att EG-direktivet över-

en, träds.

En sådan konflikt kan också yttra sig på ett senare stadium

som reella problem. Ett antal exempel kan tänkas. En tillståndshavare med svensk hemvist avviker i sina sändningar från de villkor som ställts, eller sänder programmaterial från annat EES-land som i något hänseende avviker från svensk lag, för att sedan åberopa direktivet till stöd. En tillståndshavare med svensk hemvist upplåter sin sändningsmöjlighet/kapacitet som normalt torde tilldelas denna exklusivt till utländskt programföretag, via satellit når kontakt med marknätet

som och återutsänder eget programmaterial, för att hävda att den svenska

tillståndgivningsreglerna står i strid med direktivet. Också exempel

aktualiserar jurisdiktionsproblem även i marknätet kan således som tänkas i de fall de inhemska reglerna står i strid med direktivet.

Den antydda problematiken bör inte förstoras. Säkerligen kommer det att finnas förståelse inom gemenskapens för national-

en organ

mediepolitiska behov. Att frågan inte bara teoretiskt staternas är av intresse har emellertid visats ifrågasättandet av franska och

genom irländska regler programinnehåll med nationell anknytning.

Sammantaget kan sägas att färre marktillstånd som beviljas desto större legal möjlighet har det allmänna till en mer omfattande reglering än EG-direktivets miniregler. Förhållandet kan också beskrivas

att kvalitativa villkor utöver direktivets miniregler kanske bara som

kan ställas på ett färre antal programföretags sändningar.

SOU 1996: 25

7.5¶Tillståndsgivningens omfattning.

Den digitala tekniken innebär att ett avsatt frekvensutrymme kan

användas för ett eller fler programföretags sändningar. Det

allmänna måste ta ställning till det skall meddelas färre antal

tillstånd än vad är tekniskt möjligt. Innebörden YGL

som av

aktualiseras. Under vissa förutsättningar torde begränsningar av

upplåtelsegraden kunna ske även av andra orsaker än rent

tekniska. En sådan förutsättning kan politisk bedömning

vara en

att yttrandefrihetliga mål inte obegränsad

gynnas av en upp-

låtelse.

En rörelse från en ordning med statligt tillskapade monopol till en

långt gående och grundlagsskyddad etableringsfrihet för radio- och

TV-sändningar har tidigare beskrivits. Vid introduktionen av den

privata lokalradion blev således utgångspunkten att efterfrågan på

sändningsmöjligheter skulle tillgodoses så långt detta tekniskt

som var

möjligt. Från grundprincipen etableringsfrihet gjordes ett väsent-

ligt undantag. Vissa begränsningar infördes för tidningsföretags

ägande.

Det redovisades inga överväganden om det av andra skäl än frekvensbrist fanns anledning eller legal möjlighet att begränsa antalet tillstånd. Inte heller tidigare har frågan ansetts väsentlig men då på grund av att förhållandena närmast varit de omvända. Frekvenstill-

gången har sagts kraftigt begränsa antalet möjliga kanaler och

monopolens bestånd har inte nämnvärt ifrågasätts.

Ett stort antal lokalradiotillstånd har meddelats. En kommitté har fått uppdrag att över lokalradioreformen i ett antal hänseenden

se sedan utfallet ifrågasätts som mindre lyckat.

Digitala marknät ger teroretiskt ett utrymme för ett stort antal

ytterligare program och programföretag. Av olika orsaker är

omfattningen tillståndsgivningen antalet tillstånd betydelse.

av - ~ av

Antalet tillstånd kan exempelvis indirekt betydelse för

vara av

möjligheten att vid tillståndsgivningen kunna ställa krav på bland

annat programverksamheten. I en situation med flera möjliga distributionsalternativ kan staten likt en vanlig avtalspart tvungen att

vara erbjuda något som är attraktivt för motparten för att kunna ställa

REGLERINGSBEHOV OCH SÄRSKILDA FRÅGOR

krav av public service-karaktär. För ett programföretag kan till exempel en mer eller mindre exklusiv ställning vara ett önskemål. Antalet tillstånd, tillståndens innebörd i form täckningsgrad, must

av carry-status och garanterad överföringskapacitet är sannolikt av stor betydelse för ett marknäts attraktivitet samt tillståndshavamas vilja och ekonomiska förutsättningar att bära public service-verksamhet.

Även komprimeringstekniken lyfter fram frågan tillståndsgiv-

ningens principer. I en komprimerad signal kan lika gärna

rymmas

flera programföretags sändningar som ett programföretags sändning

med högupplösning. Programföretagen kommer sannolikt att vilja ha

ett stort överföringsutrymme med hög mottaglighet, önskemål som

minskat utrymmet för många sändningtillstånd.

En eventuell etablering av digitala sändarnät nödvändiggör därför

ställningstaganden av direkt eller indirekt betydelse för hur många

programföretag som kan beredas sändningsmöjlighet.

Etableringsfrihet har ansetts som en viktig förutsättning för yttran-

defriheten. Vad gäller trådlösa sändningar har dock ansetts omöjligt

att upprätthålla etableringsfrihet eftersom antalet tillgängliga frekven-

inte är oändligt. Genom lag är begränsningar tillåtna enligt 3 kap.

ser 2 § 1 st YGL.

Antalet tillstånd kan följaktligen begränsas med hänsyn till hushållning med frekvenser vilket kan vara nödvändigt för att bevara ett

framtida handlingsutrymme för tillkommande radioanvändning.

Rundradioanvändning kan också i vissa lägen behöva stå tillbaka för

nödvändig radioanvändning. Det finns således ett för

annan ansvar frekvensplanering som utgör ett legitimt skäl till restriktivitet med

frekvensupplåtelse. Detta perspektiv ger dock bara en vidare och

ram

erbjuder till exempel ingen lösning hur många kanaler som skall

inrymmas i en för digitala rundradioändamål avsatt frekvens. En

tillståndsbegränsande faktor finns dock i tidigare nämnt direktiv

95/47/EG där det noteras att digitala nät bör medge överföring av tjänster i bredbildsformat.

Enligt 3 kap. 2 § YGL 2 st. skall det allmänna sträva efter att radiofrekvenser tas i anspråk ett sätt som leder till vidaste möjliga yttrandefrihet och informationsfrihet. Ideén om etableringsfrihet har

tillförts grundlagen förutsättning för yttrandefriheten. Lag-

som en

stiftningen syftar primärt till att värna yttrandefrihet, inte garantera

etableringsrätt. Visserligen har etableringsfrihet typiskt sätt ansetts

l5l

SOU 1996: 25

yttrandefrihet att skapa mångfald så inte skulle

gagna genom men om misstänkas bli fallet kan rätten att bedriva sändningar begränsas under vissa förutsättningar 3 kap. 3 § YGL jämfört med 2 kap. 12 § 2-5 st. och 13 § RF. Detta har också varit tanken bakom de nämnda

begränsningarna i lokalradiolagen vad gäller tidningsföretagens

ägande, tillkommit för att motverka dominans över nyhetsför-

som

medling och opinionsbildning. Begränsningen har accepterats av

lagrådet som grundlagsenlig.

Mot bakgrund lokalradioreformen kan komma att ifrågasättas

det finns ett givet samband mellan programföretagens antal och om

den erhållna samhällsnyttan i form av yttrandefrihet, åsiktsbildning

och mångfald. Om ett stort antal tillstånd olika orsaker inte

av bedöms leda till vidaste möjliga informations- och yttrandefrihet kan önskas att antalet tillstånd bestäms till färre än vad som är tekniskt

möjligt.

Även andra skäl t.ex erbjudande hög bildkvalitet och

av som av

tillvaratagande andra möjligheter som den digitala tekniken er-

av bjuder kan föranleda önskemål upplåtelse färre antal tillstånd.

om av

Ett sådant förhållningsätt torde inte ett anse som den typ av

vara

begränsning enligt 3 kap. 3 § YGL tillåtlighet skall vägas mot

vars regeringsformen. Att inte frigöra eller upplåta en frekvens synes inte

ett aktivt handlande begränsar yttrandefriheten, vilket den vara som

angivna inskränkningen i lokalradiolagen uppenbart var.

Däremot skulle allmän restriktivitet i sig kunna stå i konflikt

en med den allmänna målsättningen i 3 kap. 2 § att radiofrekvenser skall

tas i anspråk på ett sätt leder till vidaste möjliga yttrandefrihet.

som Lagrådet har också i remiss över den s.k. stopplag införts för att

som förhindra vidare upplåtelse lokalradiotillstånd vilket av lagrådet

av —

uppfattats att lediga radiofrekvenser står outnyttjade avstyrkt

som — lagförslaget utifrån ett sådant Lagrådet anmärkte dock

resonemang. att lagen möjligen skulle kunna godtas om det i ärendet blev utrett

den eftersträvade mångfalden och lokala förankringen inte skulle att

uppnås med den aktuella tillståndsgivningen. Utredningsmaterial som

pekade på att så inte fallet framlades, varefter lagen antogs.

var

Den ställningstagande behandlas restriktivitet i

typ av som nu -

tillståndsgivningen torde således kunna grundas överväganden av

politisk kan ifrågasättas inte rättsligen angripas. Den

natur som men

REGLERINGSBEHOV OCH SÄRSKILDA FRÅGOR

politiska på vad som är till förmån för yttrandefriheten kan

synen naturligen komma att ändras från tid till annan.

Sammantaget kan sägas att det finns ett visst utrymme för det allmänna att välja en lägre upplåtelsegrad än vad som är tekniskt möjligt, även av andra skäl än vämandet om frekvenser.

. M W

Ma:

8¶Vissa ekonomiska konsekvenser vid

införande av television

digital

i Sverige

Television i Sverige

Kostnaderna för television kan grovt delas in i tre delar. En stor del, sannolikt mer än hälften, kan hänföras till kostnader för

program, administration, m.m. Vissa dessa kostnader kan komma att på-

av verkas av en övergång till digital teknik, ingår inte i beräkning-

men arna i detta kapitel. Omkring en tredjedel totalkostnaden kan

beräknas gälla hushållens mottagarutrustning och omkring tiondel

en själva sändningen av programmen. Det är bara de båda sistnämnda

kostnadsslagen som behandlas i kapitlet.

I kapitlet redovisas tre räkneexempel. Samtliga exempel omfattar

perioden 1997-2007 beträffande transmissionskostnadema för

- nuvarande tre marksända kanaler perioden 1998-2007 och att

- avser illustrera konsekvenserna av att 1 staten inte investerar i digital sänd-

ningsteknik och de analoga marksändningarna fortsätter, 2 digitala

marksändningar inleds 1998 och de analoga sändningarna stängs

vid periodens slut samt 3 digitala sändningar public service-

av kanalerna och TV4 satellit/kabel inleds 1998 och de analoga sänd-

per ningarna stängs av vid periodens slut. Det skall betonas att samtliga resultat bygger på mycket osäkra antaganden bl.a. hushållens be-

teende och prisutvecklingen på mottagarutrustning. De skall därför

inte tolkas som prognoser utan endast som just räkneexempel.

Alla kostnader är uttryckta i 1996 års allmänna prisnivå. I det första exemplet, kallats nollalternativet, introduceras

som

digitala sändningar i enbart den kommersiella delen TV-sektom.

Övergången beräknas medföra investeringar i mottagarutrustning på

sammanlagt närmare 6 miljarder kronor under elvaårsperioden.

Transmissionskostnaderna för public service-kanalema och TV4 påverkas inte.

SOU 1996: 25

Om staten relativt snabbt, med start 1998, inleder digitala terrestra

sändningar krävs större investeringar i mottagarutrustning fram till

dess de analoga sändningarna stängs av. Investeringarna antas uppgå

till mellan 9 och knappt 10 miljarder kronor, med viss variation be-

roende på vilka tekniska förutsättningar som väljs. Sändningskost-

naderna för public service-kanalerna och TV4 antas under perioden 1998-2007 öka med 60 miljoner kronor året, under förutsätt-

ca om

ning att den ökade sändningskapaciteten sammanlagt 21 digitala

TV-kanaler antas uppkomma kan säljas. Skulle detta inte vara

som möjligt beräknas sändningskostnadema i stället öka med närmare 200

miljoner kronor om året under perioden. När de analoga sändning-

stängts antas de årliga sändningskostnaderna för public

arna av service-kanalerna och TV4 falla med 550 miljoner kronor vid full utbyggnad och med 340 miljoner kronor om de markbundna sändningarna endast omfattar 3 kanaler.

Skulle, slutligen, public service-programmen och TV4 sändas via

satellit i kombination med kabelöverföring antas investeringarna i

mottagarutrustning bli i stort sett desamma som i föregående altema-

tiv, dvs. mellan 9 och ll miljarder kronor. De årliga sändningskost-

naderna beräknas under perioden 1998-2007 bli omkring 70 miljoner kronor högre än i dag, för att därefter, när de analoga sändningarna stängs bli 650 miljoner kronor lägre än för närvarande.

av, ca

En avstängning de analoga sändningarna frigör frekvenser som

av därmed skulle kunna användas för andra ändamål. På grund den

av stora osäkerheten i vilken utsträckning sådan alternativ använd-

om ning kan bli möjlig och därmed om det ekonomiska värdet av fre-

kvenserna har det inte varit möjligt att ta hänsyn till dessa even-

tuella framtida intäkter i kalkylema.

En övergång till digital television kan finansieras på olika sätt. För

staten skulle möjliga finansieringskällor exempelvis kunna vara kon-

,cessionsavgifter eller höjda mottagaravgifter. Finansieringen av en

övergång till digital television behandlas dock inte i detta kapitel.

8.1¶Inledning

En övergång till digital television kan förväntas medföra ekonomiska konsekvenser i flera led. Som underlag för ett ställningstagande från

VISSA EKONOMISKA KONSEKVENSER

statens sida till att dels investera i utrustning för digitala sändningar, dels efter övergångsperiod stänga av de nuvarande analoga terresen tra sändningarna är främst tre slag av ekonomiska konsekvenser av intresse: Direkta kostnader för transmission TV-program, dvs. för - av

sändarutrustning m.m.

Kostnader för utrustning för att ta emot digitala -

sändningar. Eventuella dynamiska effekter av en övergång. Exempelvis kan

den teknologin utnyttjas för tillämpningar och på andra

nya nya områden. Andra effekter kan ökad efterfrågan på sändar- och vara mottagarutrustning samt ökad aktivitet i mediaindustrin till följd av de nya tekniska möjligheterna. Kostnaderna för transmission är betydelse för ett ställningsav tagande då det statliga beslutet i huvudsak avser investeringar i trans-

missionsutrustning. Detta gäller naturligtvis oavsett om utrustningen

finansieras med skattemedel eller intäkter från mottagaravgifter. Kostnaderna för mottagarutrustning är av betydelse för hur stor andel hushållen kan förväntas ha möjligheter att ta emot de av som

digitala sändningarna, dvs. för "täckningsgraden. Denna är i sin tur

dels allmän mediapolitisk betydelse, dels avgörande för när de ana-

loga sändningarna kan upphöra.

De dynamiska effekterna kan relevanta i ett närings- eller vara

arbetsmarknadspolitiskt perspektiv. Dessa effekter behandlas dock

inte i detta kapitel utan i kapitel 9 om näringspolitiska perspektiv

samt i kapitel 10. Beräkningarna i detta kapitel således endast kostnader för avser transmission och mottagarutrustning. Andra tänkbara ekonomiska konsekvenser som således inte omfattas av kalkylerna är påverkan - på TV-konsumtion, marknadsjämvikt mellan TV-bolag m.m. Bland de sistnämnda kan nämnas den eventuella försämring av de satellit-

sändande TV-företagens och kabelföretagens resultat som kan bli följ-

den vid övergång till digitala terrestra sändningar. En övergång

en till digital television kan också komma att förändra utbudet av TVvilket i sin tur påverkar kostnaderna för dem. program,

Syftet med kalkylerna är att i några räkneexempel visa kostnaderna

för att i princip alla hushåll skall ha möjlighet att ta emot sändningar public service-kanalerna, vilket i dag är ett politiskt mål, vid olika av

SOU 1996: 25

statliga handlingsalternativ. I kapitlet redovisas de beräknade kost-

naderna vid två sådana handlingsalternativ. För att illustrera vilka extra kostnader som det statliga agerandet kan komma att orsaka används ett nollalternativ som jämförelsenorm. I nollalternativet investerar staten inte i utrustning för transmission av digital TV under det närmaste decenniet. I punktform innebär de tre alternativen:

Nollalternativet: Inga statliga investeringar i digital transmission

Inga digitala sändningar via det terrestra nätet före år 2008. -

Inga nya analoga kanaler. Skulle en analog M4 introduceras torde -

detta dock förändra kalkylresultaten i endast måttlig omfattning.

Inga statliga engagemang i satelliter el. dyl. för TV-trans-

- nya

mission.

Huvuddelen av de principiella resonemangen och grunderna för kostnadsberäkningarna redovisas här. Mot nollalternativet ställs sedan

de olika statliga handlingsaltemativen. Huvudaltemativet är:

Övergång till digitala terrestra sändningar

Åtta digitala kanaler sänds via det terrestra nätet med början den -

1 januari 1998.

Som ett komplement introduceras fyra nya frekvenser som ger —-

utrymme till ytterligare 16 terrestra digitala kanaler.

De analoga sändningarna läggs ned vid utgången av år 2007.

Digitala sändningar av public service-kanalerna och TV4 via satellit/kabel

Nuvarande marksända kanaler sänds digitalt via satellit/kabel -

fr.o.m. den l januari 1998.

De analoga sändningarna läggs ned vid utgången år 2007.

- av

I alla scenarier antas staten föra ungefär samma politik beträffande public service-TV för närvarande. Det innebär bl.a. att i princip

som hela befolkningen skall ha tillgång till public service-kanalerna och TV4. I de båda statliga handlingsaltemativen antas andelen hushåll

kan ta emot public service-kanalerna och TV4 täckningsgraden som

densamma. Därigenom kommer skillnader mellan alternativen vara att framgå som skillnader i kostnader och i täckningsgrad, vilket underlättar tolkningen av resultaten.

Det skall starkt betonas att beräkningarna i detta kapitel bygger på

rad mycket osäkra antaganden. Resultaten kan därför inte tolkas en

VISSA EKONOMISKA KONSEKVENSER

som prognoser över den framtida utvecklingen, utan skall ses som

. Underlag för antaganden om priser och volymer har

främst erhållits från utredningens sekretariat och experter knutna till utredningen.

Nollalternativet presenteras i avsnitt 8.2, alternativet med övergång till digitala terrestra sändningar i avsnitt 8.3 och alternativet i vilket staten sänder digital TV med satellit/kabel i avsnitt 8.4. Kapitlet av-

slutas med en sammanfattning av kalkylresultaten i avsnitt 8.5.

8.2¶Nollalternativet

Nollalternativet innebär att sändningar av digital TV i Sverige under det närmaste decenniet, eller mer, kommer att handhas av privata aktörer, däribland de kommersiella TV-kanalerna. Det finns ingen säker grund för att bedöma hur snabb spridningen av digital TV kommer att bli i ett sådant scenario. Tidigare liknande tekniska förändringar som introduktionen av färg-TV och CD ger bara be-

- -

gränsad ledning då de skiljer sig viktiga punkter från den

aktuella övergången till digital TV. Förutsägelser av utvecklingen är

bl.a. av den anledningen mycket osäkra och nollalternativet är därför, som nämnts, inte någon prognos utan endast ett räkneexempel.

En utgångspunkt för beräkningarna är att varje konsuments intresse

för digital TV bestäms i en kostnads/nyttokalkyl. Kostnaderna för ett

hushåll redan tar emot satellitsändningar med parabolantenn eller

som

via kabelanslutning utgörs av en set top-box som omvandlar digitala

signaler till analog TV-bild och dessutom utför eventuell dekryp-

tering. Härtill kommer avgifter till TV-företaget. För hushåll i

som

utgångsläget saknar parabolantenn och inte är anslutna till något

kabelnät tillkommer kostnader för parabolantennen, inklusive installation. På intäktssidan för konsumenten står den ökade nyttan av bättre bild/ljud, samt fler kanaler eller möjligheter att fortsätta att titta på

vissa de existerande kanalerna de analoga sändningarna av dem

av om

stängs Med hjälp ytterligare utrustning telefonmodem m.m.

av. av - kan konsumenten på sikt också få tillgång till kompletterande tjänster

möjligheter att beställa eller bildvinklar, köpa varor som program och andra produkter, delta i spel m.m.

SOU 1996: 25

Vid en övergång till digital TV antas även Överföringen i kabel- TV-näten bli digital. En förutsättning för att kunna vidarebefordra digitala signaler som tas emot med parabolantenn i kabelnäten är att de behandlas med en s.k. omvandlare. För varje s.k. huvudcentral antas att det krävs en sådan omvandlare. Dessutom måste de kabel-

anslutna TV-apparaterna kompletteras med en set top-box för att

kunna ta emot de digitala signalerna. En fördel med digital överföring är att det frigörs utrymme i kabelnäten. Under en övergångsperiod kan det dock väntas att åtminstone vissa kanaler i kabelnäten kommer att sändas även analogt, för de hushåll inte anskaffat

som

någon set top-box.

Överföringen till kabelnäten kan ske via satellit, terrestra sändningar eller fiberkabelnät. Redan idag är det möjligt att distribuera program till kabelnät med hjälp av fiberkabel.

Det finns, som beskrivs i kapitel även andra transmissionstek-

niker än terrestra sändningar, satellitsändningar och kabelöverföring.

Det är framför allt distribution av TV-program genom telefonledningarna och med rundstrålande sändare med kort räckvidd, LMDS Local Multipoint Distribution Service. På grund den stora

av osäkerheten om dels i vilken utsträckning dessa tekniker kan komma att användas, dels vad de i så fall kommer att kosta så begränsas kalkylerna till att avse sådana tekniker som används i dag, dvs. terrestra

sändningar, satellitsändningar och kabelöverföring.

En mycket viktig fråga för utformningen av nollalternativet är vilka incitament kan finnas för att införa digital television. Det

som kan bedömas att hushållens incitament att ta på sig ytterligare utgifter

för att få se digital TV, åtminstone i utgångsläget, är måttliga. Det

krävs att utbudet av program och andra tjänster som bara finns på digital TV är attraktivare än det utbud som redan finns. I en inledningsfas antas det digitala utbudet vara begränsat, men öka i takt med att fler hushåll skaffar möjlighet att ta emot digital TV. Utvecklingen

marknaden antas således ske successiva ökningar av såväl av genom

antalet tittare mängden digitala TV-program och andra tjänster.

som

Inledningsvis antas denna utveckling relativt långsamt.

Kabelföretagen kan däremot vara intresserade av att gå över till

digital TV eftersom överföringskapaciteten i näten då ökar. Dessa

företag kan därför t.ex. välja att subventionera tittarnas inköp av set

top-boxar.

VISSA EKONOMISKA KONSEKVENSER

De förefaller ha störst intresse att digital television införs

som av är vissa TV-företag. Nyckelfrågan blir då hur dessa kommer att

Här uppkommer vidare ett komplicerat spel mellan TV-företag

agera.

och kabelföretag. En anledning är att kabelföretagen kan antas

komma att försöka få så stor del som möjligt av det belopp som konsumenterna är villiga att betala och släppa så litet möjligt till

som

TV-företagen.

De viktigaste aktörerna och deras relationer kan illustreras i

följande figur:

SOU 1996: 25

Figur 8.1 Viktiga aktörer m.m. inom TV-området

Program- Transmis- Avgifter från Reklam/spon

kostnader sionskostn. abonnenter intäkter

TV-bolag TV-bolag TV-bolag Säljare av tilläggs-

service i

M1T1tE1€xErZresTa1vs_t21ndi:g§TVTb31£’g,sa1jare_av_tH1§g§sTer7i,elle

transmissionsföreföretag

7 r r

Telenät Fibernät Satellit Marksänd-

ning

LMDS Kabelnät

Tittare/Hushåll

Avgifter:

TV-avgift obligatorisk, Abonnemangsavg.

Pay per view, Avg. för kompletterande

tjänster

VISSA EKONOMISKA KONSEKVENSER

Flödet programsignaler går uppifrån och ned i figuren. TV-

bolagen producerar, köper, förpackar och sammanställer digitala

vilka omvandlas till digital programsignal. Med TVprogram en

bolag programföretag vilka sänder programtjänster, som

menas exempelvis SVT, TV4, TV3 m.fl. På motsvarande sätt producerar

säljare tilläggsservice, olika slag information, spel etc. Därefter

av av

sammanställs, multiplexeras, ett antal programsignaler, eller mot-

svarande för säljare tilläggstjänster, till en transportström som av upptar bandbredd en nuvarande analog TV-kanal. I samma som

beräkningarna antas att varje analog kanal rymmer fyra digitala

kanaler, eller motsvarande tjänster. De som utför multiplexeringen

kan antingen självständiga företag, TV-företag eller trans-

vara

missionsföretag. Efter multiplexering sänds signalen ut till hushållen.

Detta antas i kalkylerna ske satellit, satellit/kabel eller markgenom

sändning, i figuren återges också med streckade linjer möjlig-

men heterna till överföring via telenätet, via ñberkabel och med LMDS.

Endast vissa slag betalningar återges i figuren; olika former av

av avgifter från tittarna till främst TV-företag och transmissions-

går

företag. Reklam- och sponsorsintäkter går till TV-företagen. Därtill

det finns kostnader för och transmission. anges att program

Utgångspunkten för kalkylerna är att digitalteknikens möjligheter

och behoven frekvensutrymme kommer att medföra en övergång av till digital TV även staten förhåller sig passiv. Hastigheten i överom gången är, nämnts, mycket svår att bedöma, men som en grund som för kalkylerna har följande scenario konstruerats:

SOU 1996: 25

Tabell 8.1 Utvecklingen av några nyckelfaktorer vid införande digital

av televison i nollalternativet

rsgenomsnitt respektive ställning vid slutet perioden

1996 1997- 2001-

2000 2007 Tusental hushåll med TV vid periodens slut

Totalt	3 900	3 900	4 000
satellit	600	800	900
kabel	2 200	2 200	2 300
bara marksänt	l 100	900	800

Med digital mottagning

totalt	-	800	2 700
satellit	-	400	900
kabel		400	l 800

Styckkostnader i 1996 års priser i genomsnitt under perioden

set top box för kabel/satellit, kr 5 000 2 500 l 500 parabol, kr 2 000 l 000 1 000

Transmissionskostnad per digital kanal och år, i genomsnitt under perioden

via satellit, mkr 7 7 7 i kabelnätet, mkr 7 7 7

Avser den fulla kostnaden. TV-/kabelföretag eller någon annan kan genom subventionering av inköpskostnaden sänka priset till konsument. Avser relativt enkelt utförande. Genomsnittspris under perioden vägt med antal köpta boxar.

Det totala antalet TV-hushåll antas i utgångsläget 3,9 miljoner.

vara Omkring 70 procent av hushållen har videobandspelare, 37 procent två TV-apparater och 12 procent tre eller fler TV-apparater, här

men har antagits att det bara krävs set top-box hushålll TV-

en per apparater i fritidshus antas i endast begränsad utsträckning ha möjlig-

heter till kabelanslutning eller satellitmottagning. För fritidshus som

har parabolantenn eller kabel-TV-anslutning antas att ägaren, åtmin-

1 För att kunna ta emot digitala sändningar krävs, med den teknik som finns f.n., en set top-box för varje TV-apparat eller videoapparat med egen mottagning. Antagandet om en set top-box per hushåll kan bl.a. motiveras med att därigenom uppnås i

— de statliga handlingsaltemativen full täckning av landets hushåll. Alternativa

antaganden är dock möjliga liksom beträffande de flesta parametrar i kalkylema.

—

VISSA EKONOMISKA KONSEKVENSER

inledningsvis, tar med sig sin set top-box från permanentstone bostaden. De analoga markbundna sändningarna antas pågå åtminstone t.o.m. år 2007. I avsnitt 8.4 redovisas ett alternativ där public servicekanalerna samt TV4 sänds via satellit/kabel och de analoga sändningavvecklas. arna Scenariot i tabell 8.1 bygger att främst TV-företagen och kanske i viss mån kabelföretagen kommer att subventionera inköp av set topboxar konsumenterna samtidigt tecknar abonnemang. Detta kan om också att konsumenten tillåts köpa set top-boxen på avses som betalning. Utvecklingen antas således komma att likna den som kunnat observeras för mobiltelefoner de senaste åren. Scenariot får anses innebära relativt snabb introduktion digital TV-teknik. en av Mellan år 1997 och år 2000 antas 200 000 hushåll skaffa sig

möjlighet att ta emot satellitsändningar med hjälp av parabolantenn.

Under den följande sjuårsperioden tillkommer ytterligare 100 000. relativt snabb ökning antalet hushåll som kan ta

Samtidigt antas en av digitala satellitsändningar så att de vid utgången av år 2000

emot till 400 000 och vid utgången år 2007 till 900 000, dvs.

uppgår en av

hushåll med parabolantenn antas vid denna tidpunkt ha

samtliga möjlighet digitala signaler. Denna utveckling förutsätts

att ta emot

kräva betydande subventionering set top-boxar från TV-företagen.

Subventioneringen utrustning för att ta emot digitala sändningar

av direkt från satellit påverka kabel-TV-företagen att relativt antas snabbt också skapa möjligheter att ta emot digitala program. En stor del näten förutsätts ha introducerat digitala kanaler redan vid slutet av år 2000. Det innebära investeringar i 5 000 omvandlare till av antas till denna tidpunkt År 2007 antas kostnad 38 000 kr. per styck en 10 000 huvudcentraler ha utrustats med omvandlare, liksom

samtliga

de 5 000 flerfamiljsfastigheter med centralantenn för vilka detta annödvändigt. Priset för omvandlare antas under denna

tagits vara

uppgå till i genomsnitt 23 000 kr.

period

2 Antalet omvandlare, och priserna dem, antas vara desamma i alla tre alternativen. De redovisas därför inte i tabellerna. Omvandlare används av kabelföretagen för behandla de digitala signalerna så att de kan skickas ut i att nätet.Omvandlare används motsvarande sätt av vissa flerfamiljshus med centralantenn

SOU 1996: 25

Många de hushåll med kabel-TV får möjlighet

av som att ta emot

digitala signaler antas dock inte köpa någon set top-box under den

första perioden. År 2000 400 000 kabelanslutna hushåll har

antas att sådan utrustning. Vid utgången 2007 förutsätts alla kabelnät ha

av digitala kanaler och 1,8 miljoner kabelanslutna hushåll antas ha

skaffat sig möjlighet att titta digitala TV-sändningar.

Analoga video-bandspelare kommer vid en övergång till digitala

sändningar liksom existerande TV-apparater att kunna användas

- av konsumenter som köper en set top-box. Boxen omvandlar de digitala signalerna till analoga som kan överföras till både TV-apparaten och till videobandspelaren. För att det skall vara möjligt att på ett

se TV-program och samtidigt spela in ett annat krävs dock med

nuvarande teknik två set top-boxar.

Kalkylerna bygger vidare formellt att tittarna kommer att ha en TV och en separat set top-box. I praktiken kan det förväntas att TV-

apparater för digital, eller digital och analog, mottagning så småning-

om kommer att säljas marknaden. Den angivna kostnaden för

en set top-box får då tolkas merkostnaden för digital eller kom-

som en binerad mottagare jämförd med en analog.

Priserna för set top-boxar är beräknade utifrån ett grundpris på 5 000 kr år 1996. Därefter antas priserna falla med 20 procent år

per t.o.m. år 2000. Det motsvarar i stora drag den prisutveckling som kunnat observeras för persondatorer. I tabellen det

anges genom-

snittliga priset för perioden 1997-2000. Eftersom inköpen set top-

av boxar beräknas öka snabbt under perioden antas det genomsnittliga priset under perioden vara detsamma som priset år 1999. För perioden 2001-2007 antas det genomsnittliga priset bli 25 procent lägre än år 2000.

För omvandlare och parabolantenner antas i princip pris-

samma

utveckling som för set top-boxar, med undantag för att priset

parabolantenner antas plana ut 1999 års nivå. Det sistnämnda antagandet grundas på att parabolantenner inte innehåller lika stor andel elektroniska komponenter som set top-boxar, och därför inte kan antas

falla i pris lika mycket.

Transmissionskostnaderna för en digital satellitdistribuerad kanal beräknas uppgå till 7 miljoner kronor. Transmissionskostnaderna för

kabelöverföring antas uppgå till samma årliga belopp och avser dels

VISSA EKONOMISKA KONSEKVENSER

distribution till, dels distribution inom, kabelnäten. Dessa kostnader antas vara realt oförändrade under perioden.

Samtliga priser och kostnader är marknadspriser, dvs. inklusive

mervärdesskatt, och uttryckta i 1996 års allmänna prisnivå.

Med hjälp antagandena i tabell 8.1 kan kostnaderna i noll-

av alternativet beräknas.

Tabell 8.2 Beräknade kostnader för mottagningsutrustning och transmission i nollalternativet Miljoner kronor, 1996 års priser

1997- 2001- 1997-

2000 2007 2007 Investeringar under resQ. Qeriod, mkr

Set top-boxar	2 000	2 850	4 850
Paraboler	200	100	300
Omvandlare	190	230	420
Summa	2 390	3 180	5 570

i transmissionskostnad för analoga sändningar, mkr 3 analoga kanaler Det nätet 700 700 700 terrestra Kabel 20 20 20

Tabell 8.2 syftar till att uppfattning utvecklingen av de ge en om totala kostnaderna för mottagare och transmission vid ett införande av

digital TV. Merparten kostnaderna kommer slutligen att bäras av av

hushållen avgifter, utgifter för utrustning, via prissättningen

- genom konsumentvaror för att betala reklam medan variationer i m.m. - TV- och kabelföretagens resultat bär den resterande delen.

På de översta fyra raderna utgifterna för investeringar i motanges under respektive period. Hela kostnaden för investe-

tagarutrustning

hänförs till den period när investeringen görs. I praktiken kan ringen

dock subventionerad och hushållet i stället betala

investeringen vara

via avgifter binder sig för under viss tid. Under

månatliga som man 1997-2000 investeringarna i set top-boxar uppgå till perioden antas

kronor och under perioden 2001-2007 till 2,9 miljarder

2 miljarder investeringarna i set top-boxar antas således kronor. De sammanlagda

4,9 kronor mellan 1997 och 2007. Motsvarande

uppgå till miljarder

i paraboler och omvandlare antas uppgå till 300 respek-

investeringar

SOU 1996: 25

tive 420 miljoner kronor. I genomsnitt antas investeringarna i set top-

boxar, omvandlare och paraboler bli 510 miljoner kronor år

per

under elvaårsperioden 1997-2007.

Till dessa investeringar skall läggas antaganden om årliga trans-

missionskostnader. Det antas att det efter några år kommer att finnas mellan 50 och 100 digitala satellitsända TV-kanaler. Huvuddelen av dessa satellitsändningar riktar sig dock även till andra länder än Sverige, vilket medför att endast del kostnaderna för satellit-

en av överföringarna kan hänföras till svenska tittare. Därtill kommer kostnader för överföring i de svenska kabelnäten, vilka når ungefär hälften hushållen. Det har bedömts inte vara meningsfullt att i

av tabellen redovisa beräkningar transmissionskostnaderna för digital

av satellitsänd kommersiell TV i nollalternativet, därtill är osäkerheten

alltför stor. För analysen av de statliga handlingsalternativen är

emellertid nivån på dessa transmissionskostnader av mindre betydelse då de antas vara i stort sett desamma i dessa alternativ som i nollalternativet.

Nederst i tabell 8.2 de årliga kostnaderna för de analoga

anges

sändningarna. Dessa kostnader analyseras närmare i de följande av-

snitten.

Det skall återigen betonas att utvecklingen i ett eventuellt noll-

alternativ egentligen är omöjlig att förutsäga. Syftet med redovis-

ningen är dels att illustrera att övergången till digital TV med största sannolikhet kommer att ske även utan statlig inblandning, dels att i

görligaste mån ge underlag för en bedömning av hur mycket kost-

naderna ändras vid ett statligt engagemang.

8.3¶Övergång till terrestra sändningar

digitala

En introduktion digitala marksändningar den 1 januari 1998 i

kombination med avveckling av de analoga sändningarna, vid

en utgången år 2007, torde medföra flera skillnader jämfört med

av nollalternativet. De viktigaste kan bedömas vara:

Ökade kostnader för investeringar i digital mottagarutrustning

och för att sända SVT1, SVT2 och TV4 både analogt och digitalt simulcasting till och med år 2007.

VISSA EKONOMISKA KONSEKVENSER

Sänkta fasta kostnader per programkanal Ökade kostnader för set top-boxar

pga: större antal boxar år 2007 än i nollalternativet,

att inköpen tidigareläggs och därmed sker innan priserna hunnit

falla lika mycket som i nollalternativet.

att boxar skall användas för både satellit-/kabelmottagning

som och mottagning de marksända signalerna i alternativet med

av öppna boxar måste kompletteras med en s.k. front end-del.

att, i alternativet där de kommersiella TV-företagen har slutna boxar, hushåll som tar emot terrestra sändningar antas behöva ytterligare

en box för att ta emot satellitsändningar med hjälp av parabol-

antenn Ändrad frekvensanvändning kan öka utrymmet för

som nya marksända TV-kanaler eller för andra användningar som mobiltelefoni. Beräkningarna i alternativet med övergång till digitala terrestra sändningar grundas således ett scenario med underaltemativen att set top-boxarna är öppna respektive slutna. Skillnaderna mellan öppna och slutna set top-boxar beskrivs i kapitel

SOU 1996: 25

Tabell 8.3 Utvecklingen av några nyckelfaktorer vid övergång till digitala terrestra sändningar

rsgenomsnitt respektive ställning vid slutet av perioden

1996 1997- 2001-

2000 2007 Tusentalhushåll medTV vid periodens slut

Totalt	3 900	3 900	4 000
satellit vid öppnaset top-boxar	600	700	700
satellit vid slutna set top-boxar	600	700	700
kabel	2 200	2 200	2 300

baramarksänt

vid öppnasettop-boxar 1 100 1 100 1 000

baramarksäntvid slutnasettop-boxar 1 100 1 100 1000

Med digital mottagning

Vid öppna set top-boxar, totalt	-	l 700	4 000
satellit	-	300	700
kabel	-	1 000	2 300
baramarksänt	-	400	l 000
Vid slutna set top-boxar, totalt	-	1 700	4 000
satellit	-	200	600
kabel	-	l 000	2 300
baramarksänt		500	1 100

Styckkostnaderi1996årspriser i genomsnittunderperioden Settop-box för terrestrasändningar,kr 6 000 3 100 1500 Front end-del, kr, 2 000 l 000 600

Transmissionskostnadper digital kanal ochår, i genomsnitt underperioden

via satellit,

i kabelnätet,

marksändning,särk0stnad* 40 40 40

Finns 1996. Priserna paraboler och övriga set top-boxar antas vara desamma som i nollalternativet

Genomsnittspris för tillsatser som behövs för att set top-box för terrester mottagning skall kunna ta emot satellit/kabel-signaler och för att set top-box för satellit/kabelmottagning skall kunna ta emot terrestra sändningar. * Vissa kostnader för marksändningarna är gemensamma för analoga och digitala sändningar. Vid beräkning genomsnittskostnaden ingår andel i dessa gemen-

av samma kostnader.

VISSA EKONOMISKA KONSEKVENSER

Introduktionen digital terrester TV förutsätts på några års sikt

av öka utbudet av marksända kanaler med 21 stycken. Det totala antalet digitala kanaler dvs. inklusive public service-kanalerna och TV4

— — antas vara 8 år 1998-99, 12 år 2000, och 24 år 2001. Detta antas på-

verka antalet hushåll väljer att köpa utrustning för mottagning

som av

digitala satellitsändningar. Om set top-boxarna är öppna antas antalet

utrustningar för mottagning digitala satellitsändningar bli 100 000

av lägre år 2000 och 200 000 lägre år 2007 än i nollalternativet. Skulle set top-boxarna i stället vara slutna så antas hushållen köpa ändå något

färre utrustningar för mottagning satellitsändningar, eftersom

av tittare vill ta emot både terrestra och satellitsändningar då be-

som höver två boxar.

Utbudet digitala satellitsända TV-program förutsätts i huvudsak

av vara internationellt bestämt. Antalet digitala satelitsända TV-kanaler antas därför vara ungefär lika stort som i nollalternativet.

En kalkylförutsättning är att i princip alla hushåll skall ha möjlig-

het att ta emot de digitala sändningarna public service-kanalerna

av och TV4 vid utgången år 2007. I alternativet med öppna set top-

av boxar antas alla som har utrustning för att ta emot digitala satellitsändningar köpa en front end-del för att också kunna ta emot de terrestra sändningarna. Kabelnäten antas sända alla terrestra sändningar av public service-kanalerna och TV4 frivilligt eller grund

— av must carry-regler samt en del av det övriga marksända utbudet.

- Även alla hushåll bara kan marksända ha

som ta emot signaler antas set top-boxar vid slutet år 2007.

Också i alternativet med slutna set top-boxar antas alla hushåll

som

kan ta emot digitala satellitsändningar skaffa möjlighet att även ta

emot terrestera sändningar. I detta alternativ krävs dock inköp

av en separat set top-box. Det kan anses vara ett orealistiskt antagande att denna andel är lika hög som i alternativet med öppna set top-boxar. Motivet för antagandet är dock, nämnts, att visa kostnaderna för

som att i princip alla hushåll skall kunna ta emot de digitala sändningarna av public service-kanalerna.

Kostnaderna för set top-boxar antas generellt internationellt

vara bestämda och påverkas inte av om Sverige beslutar att införa terrester digital television. Däremot kan priserna på front ends och boxar för mottagning av terrestra sändningar eventuellt bli något lägre vid en

svensk satsning.

SOU 1996: 25

För den skaffat set top-box medför avstängning av de som en

analoga sändningarna inte någon kapitalförstöring i den meningen att

gamla TV-apparater och videobandspelare blir oanvändbara. De extra

kostnader uppkommer beror i stället på att hushållen tvingas som köpa set top-boxar för att kunna fortsätta att titta TV. Till följd av

prisfallet på set top-boxar, eller minskande prisskillnader mellan

och digitala TV-apparater, blir kostnaden för övergång till

analoga en

digital TV lägre om den senareläggs.

Transmissionskostnaderna för terrestra sändningar grundas på

beräkningar gjorda Teracom, dock uppgifterna kostnader av om för distribution i kabelnäten. Kostnader för analoga och gemensamma

digitala sändningar sändarmaster uppgår till 200 miljoner

m.m. - kronor år. Dessa kostnader har fördelats i proportion till det per lokal- och varje kanal disponerar. Det innebär mastutrymme etc. som kostnaden kanal och därmed också för de analoga sändatt per sjunker något när fler digitala kanaler introduceras. Vid

ningarna

uthyrning nytillkommande sändningskapacitet antas att hyres-

av intäkterna inkluderar ersättning för de på nämnda sätt fördelade nyss kostnaderna. Teracoms beräkningar grundas vidare på gemensamma

de digitala terrestra sändningarna får samma täckningsgrad som

att

nuvarande marksändningar TV4.

av På motsvarande sätt för nollalternativet kan antagandena i som tabell 8.3 användas för beräkna kostnaderna för övergång till att digital marksänd TV.

VISSA EKONOMISKA KONSEKVENSER

Tabell 8.4 Beräknade kostnader för mottagningsutrustning och transmission vid övergång till digitala terrestra sändningar Miljoner kronor, 1996 års priser

1997- 2001- l 997- 2008

2000 2007 2007 Investeringa perioden mkr Vid öppnasettop-boxar

Set top-boxar för satellit och kabel	3 250	2 550	5 800
Settop-boxar för terrestra sändningar	1 240	900	2 140
Front ends	300	240	540
Paraboler	100	0	100
Omvandlare	190	230	420
Summa	5 080	3 920	9 000

Vid l na et to xar

Set top-boxar för satellit och kabel	3 000	2 550	5 550
Set top-boxar för terrestra sändningar	2 170	1 500	3 670
Paraboler	100	0	100
Omvandlare	190	230	420
Summa	5 460	4 280	9 740

Ägg transmissionskostnad,terrestrasändningar De 3 analogakanalerna

särkostnader	500	500	0
andel i gemensamma kostnader	130	70
kabel	20	20	0
Summa	650	590	610 0

Digitala kanaler

särkostnaderi terrestra nätet	280	960		960
andel i gemensamma kostnaderi terr. nätet	70	130		200
kabel	50	170		170
Summa	400	1 260	950	1 330
Summa transmissionskostnad	1 050	l 850	1 560 1 330
Därav: Public serviceoch TV4	820	750*	780*	170

Perioden 1997-2000 antas det finnas i 3 analoga och i genomsnitt 7 digitala kanaler. De fasta kostnaderna blir då med den använda fördelningsprincipen 3/3+7/420O 130 miljoner kronor. Perioden 2001-2007 antas det finnas 3 analoga och 24 digitala kanaler. De fasta kostnaderna blir då 3/3+24/467 vilket avrundats till 70 miljoner kronor.

8 digitala kanaler år 1998-99, 12 kanaler år 2000 och 24 kanaler år 2001 * Avser 1988-2000, resp. 1998-2007

SOU 1996: 25

Investeringarna i mottagarutrustning är beräknade på samma sätt

i nollalternativet. En skillnad är dock uppdelningen på undersom alternativen med öppna respektive slutna set top-boxar. Huruvida boxarna är öppna eller slutna är särskild betydelse för kostnaderna av vid till digital TV. Är de öppna behöver boxar en övergång terrester

för mottagning exempelvis satellitsändningar endast kompletteras

av s.k. front end-del till måttlig kostnad. Är de slutna krävs med en en de Även i nollseparat box för mottagning av terrestra sändningarna. alternativet kan kostnaderna, och antalet tittare väljer att skaffa som möjligheter att digital TV, påverkas av om boxarna är öppna se eller slutna. Skillnaden har dock antagits så liten i förhållande till vara den allmänna osäkerheten i kalkylerna att det inte bedömts som meningsfullt att i nollalternativet redovisa några underalternativ.

Kostnadsberäkningarna för de terrestra digitala sändningarna kom-

del kostnader är med existerande pliceras av att en gemensamma

analoga sändningar. Kalkylerna grundas uppgifter från Teracom

vilka särkostnaderna för de nuvarande tre analoga kanalerna

enligt

till 500 miljoner kr år och kostnader med uppgår per gemensamma de sändningarna till 200 miljoner kr år. Särkostnaden för

digitala per kanal uppgår enligt Teracoms beräkningar till 40 milvarje digital

joner kr per år. I tabellen kan tre effekter vid övergång till digitala terrestra För det första sjunker kostnaderna för de analoga

sändningar noteras.

sändningarna något att del de gemensamma kostnaderna genom en av

bärs de digitala sändningarna. För det andra uppkommer totalt sett

av extrakostnader till följd TV-program sänds både analogt och av att

För det tredje kan försäljning överföringskapacitet för digitalt. av

kanaler bidrag för att täcka transmissionskostnaderna

digitala ge ett

för nuvarande marksända kanalerna.Den sistnämnda effekten de tre

antagandet att försäljningspriserna inkluderar andel i de grundas

kostnaderna. Med de antaganden som gjorts blir transgemensamma missionskostnaderna för dessa kanaler totalt 820 miljoner kr per tre år 1998-2000, 750 miljoner kr år 2001-2007 och 170 miljoner per år efter år 2007. kr per Skulle det inte bli möjligt att avyttra den extra sändningskapacitet vid introduktion digital TV blir transmissions-

som uppkommer en av

kostnaderna för de nuvarande marksända kanalerna under petre l9982007 i stället 900 miljoner kr år. Efter år 2007 blir rioden per

VISSA EKONOMISKA KONSEKVENSER

kostnaderna för de tre kanalerna 380 miljoner kronor år sär-

per kostnader digitala sändningar 160 miljoner, kostnader

gemensamma 200 miljoner och överföring via kabelnätet 20 miljoner kr3

Med den uppläggning kalkylerna har beräknas till

en övergång

digitala terrestra TV-sändningar förorsaka merkostnader, jämfört med nollalternativet, i form investeringar i mottagarutrustning på

av mellan 3,4 och 4,2 miljarder kronor, i 1996 års priser.4

Hur kan övergång från analog till digital terrester TV ske

Kalkylen över kostnaderna anger inte hur dessa skall finansieras. Tänkbara finansiärer är bl.a. hushållen, TV-företagen och Av

staten. särskild betydelse i detta sammanhang är de kostnader kan

som staten behöva bestrida vid övergång till digitala terrestra sändningar.

en Staten har givet övergång är beslutad åtminstone två skäl

- att en - av

intresse av att så många möjligt skaffar sig möjligheter

tittare som att

ta emot de digitala terrestra sändningarna.

Det första skälet är att det underlättar avstängning de analoga

en av sändningarna. Som utvecklats i kapitel 7 det önskvärt att så

anses en stor del av befolkningen som möjligt skall kunna titta på public service-kanalerna samt TV4. Det kan definieras

som som statens nuvarande åtagande inom detta område är dels att säkerställa ett utbud

av public service-program, dels att sända ut dessa TV-program via

terrestra sändare. Däremot har staten inte medverkat till att finansiera hushållens köp mottagare, tvärtom har till innehavet TV-

av av mottagare knutits en skyldighet att betala mottagaravgift för att

en finansiera public service-verksamheten.

Det andra skälet är att många hushåll snabbt får möjlighet att

titta på digitala terrestra sändningar så ökar möjligheterna att säljal-

3 Beräkningen grundas att ett nät- omfattande maximalt 4 digitala kanaler har

en särkostnad på 160 miljoner kronor per år. Observera att alla övriga delar

av beräkningama, t.ex. angående antalet set top-boxar, grundas antagandet att alla tillgängliga terrestra digitala kanaler kan utnyttjas. Det finns således inte något konsekvent scenario avseende alternativet att endast de 3 nuvarande marksända kanalerna sänds digitalt. 4 Beräkningarna avser kostnader mätta i 1996 års allmänna prisnivå. Kostnaderna är sålunda inflationsjusterade, men inte därutöver diskonterade med någon real ränta.

SOU 1996: 25

hyra den sändningskapacitet tillkommer vid en övergång till

ut som

digitala sändningar.

Det finns flera möjliga metoder för att uppnå övergång från en till digitala terrestra sändningar. En metod är att sända enligt

analoga

båda metoderna simulcasting under så lång tid att i stort sett alla förbrukats och bytts ut mot digitala. En sådan

analoga TV-apparater

lång tid, kanske 15-20 år. process tar En metod är att helt enkelt stänga de analoga sändningannan av vid viss tidpunkt. Slutdatumet för sändningarna skulle kunna arna en flera år i förväg för att konsumenterna tid att skaffa annonseras ge för kunna emot de digitala sändningarna. I teorin kan

utrustning att ta sändningarna stängas när helst, men i praktiken de analoga av som

sannolikt hög andel tittarna har möjlighet att se på krävs att en av digital TV för att detta skall bli möjligt. metod med hjälp subventioner försöka förmå En tredje är att av

hushållen mottagarutrustningar tidigare än de annars

att köpa digitala

Subventionering har emellertid flera nackdelar. För det

skulle gjort.

den strida internationella överenskommelser inom första kan mot bl.a. EU. För det andra är subventionering statsfinansiellt dyrbar. en För det tredje finns stor risk att statlig subventionering av set topen boxar leder till andra aktörers finansiering minskar. Konsumenter att skulle köpt boxar bekostnad kan förutsättas välja att köpa som egen subventionerade, åtminstone de är liksådana som är statligt om med andra boxar. TV-företag kan komma att upphöra att

värdiga

boxar, de i stället kan utnyttja de statligt subventionera inköp av om subventionerade etc. Skulle ändå subventionering övervägas måste den finansieras på en Hittills har kostnaderna för statens inom TVnågot sätt. engagemang området i huvudsak finansierats med mottagaravgifter. En möjlighet

kunna belägga set top-boxar och digitala TV-

skulle därför vara att med särskild avgift, motsvarande den tidigare fanns mottagare en som En sådan modell skulle i viss mening också kunna sägas

för färg-TV.

de villkor finns mobiltelefonmarknaden,

likna exempelvis som

köpa mobiltelfon billigt under enligt vilka det är möjligt att en samtidigt tecknar ett telefonabonnemang.

förutsättning att köparen

kan också delvis beskrivas ett köp av set top-box

Avgiftsmodellen som

avbetalning.

VISSA EKONOMISKA KONSEKVENSER

Om staten inte subventionerar hushållens köp mottagarutrust-

av ning begränsas statens åtagande till kostnader för transmission av de marksända programmen. Ett sådant eventuellt åtagande kan finansieras på olika sätt, exempelvis över statsbudgeten eller med TVavgiftsmedel. Ovan har framgått att de årliga transmissionskostnaderna för de tre nuvarande marksända kanalerna under hela perioden 1998-2007 antas öka med mellan 60 och 180 miljoner kronor, jämfört med nollalternativet. Därav antas 20 miljoner kronor utgöras av kostnader för digital distribution av dessa kanaler i kabelnätet. Skall staten inte finansiera de sistnämnda kostnaderna, därför att kabelnäten har ett egenintresse distributionen eller till följd

av av en s.k. must carry-regel, har den statliga kostnaden för distributionen således antagits bli 40 miljoner kronor per år högre än i nollalternativet om alla digitala kanaler kan utnyttjas. Kan endast tre digitala kanaler utnyttjas har den statliga extrakostnaden antagits bli 160 miljoner kronor per år.

Till följd att transmissionskostnaderna sänks när de analoga

av sändningarna stängs av antas de statliga kostnaderna för transmissio-

minska med mellan 340 och 550 miljoner kronor år efter år nen per 2007.

8.4 av service-kanalerna

Digitala sändningar public

och TV4 via satellit/kabel

En utgångspunkt för beräkningarna är, som nämnts, att staten anser sig ha ett ansvar för att i stort sett hela befolkningen skall kunna ta emot public service-kanalerna och TV4. Detta kan givetvis ske genom att de nuvarande analoga sändningarna bibehålls, vilket har beskrivits

nollalternativet. Om övergång till digitala sändningar anses som en önskvärd kan denna genomföras med terrestra sändare såsom har beskrivits i avsnitt 8.3. Ett annat alternativ är att utnyttja det befintliga kabelnätet samt satellitsändare. En möjlighet är då att staten beslutar att införa digital television med hjälp satellit- och kabelöverföring.

av Ett sådant alternativ skisseras nedan.

De digitala terrestra sändningarna antas inledas den l januari 1998

och de analoga sändningarna stängas vid utgången år 2007. För

av av

7 I6-0281

SOU 1996: 25

att göra kostnadskalkylerna jämförbara antas, med några undan-

mer tag, utveckling olika nyckelfaktorer som i alternativet med

samma av övergång till digital terrester television. Huvudskillnaden är att alla

hushåll inte har kabel-TV-anslutning antas inneha utrustning för

som

att ta emot satellitsändningar via parabolantenn i slutet av perioden,

vilket krävs för att uppnå täckningsgrad i alternativet

samma som

med terrestra digitala sändingar. Befintliga öppna set top-boxar antas

kunna ta emot SVT1, SVT2 och TV4 utan extra kostnad eller till försumbar kostnad för mottagarutrustning. Slutna set top-boxar antas kunna användas för mottagning av public service-kanalerna samt TV4

kabelanslutna hushåll, inte hushåll med parabolantenn. De av men av sistnämnda antas köpa ytterligare en set top-box för att kunna ta emot dessa kanaler. De befintliga parabolantennerna antas dock kunna

tre

användas för mottagning. Beräkningsförutsättningama återges i tabell

8.5 och de beräknade kostnaderna i tabell 8.6

Tabell 8.5 Utvecklingen några nyckelfaktorer vid övergång till

av digitala sändningar public service-kanalerna och TV4 via

av satellit/kabel Ställning vid slutet perioden

1996 1997- 2001-

2000 2007 Tusental hushåll med TV vid periodens slut

Totalt	3 900	3 900	4 000
satellit	600	900	l 700
kabel	2 200	2 200	2 300
bara marksänt	l 100	800	0

Digital mottagning

Vid öppna set top-boxar, totalt	-	l 500	4 000
satellit	-	500	1 700
kabel	—	l 000	2 300
Vid slutna set top-boxar, totalt	-	1 400	4 000
satellit, antingen public eller övriga	serv. -	400	1 100
satellit, både public service och övriga	-	0	600
kabel		l 000	2 300

Anm. Styck- och transmissionskostnaderna antas vara desamma som i tabell 8.1 och 8.3.

VISSA EKONOMISKA KONSEKVENSER

Tabell 8.6 Beräknade kostnader för mottagningsutrustning och transmission vid övergång till digitala sändningar public service-

av kanalerna och TV4 via satellit/kabel Miljoner kronor, 1996 års priser

l997- 2001- 1997- 2008-

2000 2007 2007 Investeringar under Qerioden, mkr Vid öppna set top-boxar

Set top-boxar	3 750 3 750 7 500
Paraboler	300	800 l 100
Omvandlare	190	230 420
Summa	4 240 4 780 9 020

Vid slutna set top-boxar

Set top-boxar för satellit och kabel	3 500 4 800 8 300
Paraboler	200	900 l 100
Omvandlare	190	230 420
Summa	3 890 5 930 9 820

zflg transmissionskostnad, mkr De 3 analoga kanalerna

Terrestra sändningar	700	700
Kabel	20	20
Summa	720	720 720 0

Digitala sändningar av public service och TV4

Satellit	50	50
Kabel	20	20
Summa	70	70	70	70
Summa transmissionskostnad	790	790	790	70

Avser 1998-2000 resp. 1998-2007

Sammantaget krävs i alternativet med öppna set top-boxar och

enligt de antaganden som gjorts investeringar i mottagarutrustning

för 9 miljarder kronor till och med år 2007 för att hushållen skall kunna ta emot digital television. Det är 3,4 miljarder kronor mer än i nollalternativet. Med slutna boxar antas investeringskravet vara 9,8 miljarder kronor, eller 4,2 miljarder kronor än i nollalterna-

mer tivet.

En utgångspunkt för kalkylerna är att parabolantenner som an-

skaffats för att kunna ta emot andra TV-program också kan användas för att ta emot satellitsändningarna av public service-kanalerna och

SOU 1996: 25

TV4. Skulle detta inte möjligt krävs ytterligare investeringar i

vara

parabolantenner ca l miljard kronor.

Under den period då public service-kanalerna och TV4 sänds både analogt och digitalt simulcasting tillkommer transmissionskostnader för dessa kanaler 70 miljoner kronor per år, jämfört med nollalternativet. Dessa kostnader utgörs 50 miljoner kronor för ett av satellitsänt digitalt nät således bara kommer att innehålla 3 - som

digitala kanaler och 20 miljoner kronor för överföring 3 digitala

av —— kanaler i kabelnäten. När de analoga sändningarna stängts av blir transmissionskostnaderna däremot 650 miljoner kronor per år lägre än i nollalternativet.

8.5¶Sammanfattning av kalkylresultaten

De redovisade kalkylresultaten är, nämnts i inledningen till

som kapitlet, helt beroende de mycket osäkra antaganden om bl.a. av hushållens beteende och prisutvecklingen mottagarutrustning som gjorts. Resultaten kan därför inte tolkas prognoser utan skall ses som räkneexempel och ett sätt att illustrera vissa ekonomiska konsesom kvenser.

En övergång till digitala TV-sändningar kräver betydande in-

vesteringar i mottagarutrustning hos framför allt hushållen. I noll-

alternativet har dessa investeringar antagits uppgå till 5,6 miljarder

kronor under perioden 1997-2007, eller i genomsnitt 500 miljoner kronor år. per

Vid övergång till digitala terrestra sändningar ökar investerings-

en behovet, eftersom alla hushåll behöver digital mottagarutrustning för kunna på public service-kanalerna och TV4 när de analoga att se

sändningarna stängs vid utgången 2007. Investeringarna har

av av

antagits uppgå till 9 miljarder kronor i det fall set top-boxarna är

och till 9,7 miljarder boxarna är slutna. Skillnaden mellan öppna om underalternativen förklaras att hushåll vill ta emot både av som satellitsända och marksända måste investera i två boxar om program dessa är slutna. alternativet public service-kanalerna och TV4 sänds via I att satellit/kabel och de analoga sändningarna dessa kanaler stängs av av

VISSA EKONOMISKA KONSEKVENSER

vid utgången av 2007 antas investeringarna i mottagarutrustning

uppgå till mellan 9 och 10 miljarder kronor vid öppna set top-boxar. Det högre beloppet avser fallet att det krävs en särskild parabolantenn för att ta emot dessa tre satellitsända kanaler. Vid slutna set top-boxar antas investeringarna motsvarande sätt uppgå till mellan 9,8 och 10,8 miljarder kronor.

Investeringarna i mottagarutrustning sammanfattas i tabell 8.7.

Tabell 8.7 Investeringar i mottagarutrustning 1997-2007 i de tre alternativen. Miljarder kronor, 1996 års priser. Öppna set Slutna set top-boxar top-boxar Totala investeringar i mottagarutrustning 1997-2007 Nollalternativet 5,6 5,6 Digitala terrestra sändningar 9,0 9,7 Digitala satellit/kabelsändningar, befintliga paraboler används 9,0 9,8 paraboler krävs 10,0 10,8 nya Det kan vidare av intresse att analysera skillnaderna mellan vara

alternativen digitala marksändningar och digitala sändningar av public

service-kanalerna och TV4 per satellit/kabel.

Vid öppna boxar och under förutsättning att de befintliga parabol-

antennerna kan användas för att ta emot satellitsändningarna av public service-kanalerna så antas investeringarna totalt bli desamma vid terrestra sändningar vid sändningar via satellit/kabel. Detta resulsom tat döljer emellertid skillnader i vissa delar av kalkylen. Set top-boxen för terrestra sändningar är under perioden 1997-2000 dyrare än boxen för satellitsändningar, vilket gör det terrestra alternativet 240

miljoner kronor dyrare. Ytterligare 200 miljoner kronor tillkommer

grund att set top-boxarna antas köpas något tidigare i alter-

av nativet med terrestra sändningar. Extra utgifter för s.k. front end-

delar för mottagning terrestra sändningar medför investeringar

av 540 miljoner kronor i detta alternativ. Mot dessa extra kostnader vid

sändningar skall ställas att investeringarna i parabolantenner

terrestra är l miljard kronor större i alternativet med sändningar via satellit/kabel. Sammantaget uppgår således skillnaderna till 240+200+540-1000 -20 miljoner kronor.

SOU 1996: 25

Vid slutna set top-boxar kan skillnaden mellan alternativen delas

upp på följande sätt:

Dyrare set top-box för terrestra sändningar 420 Ökade utgifter tidigare inköp set top-boxar 500

pga. av

Högre investeringar i parabolantenner i satellitaltemativet 000

Skillnad netto -80

Transmissionskostnaderna för de nuvarande analoga marksändning-

antas uppgå till 700 miljoner kronor per år, i 1996 års allmänna arna prisnivå, under det närmaste dryga decenniet. Därtill antas att det kostar 20 miljoner kronor år att distribuera dessa kanaler i kabel-

per TV-näten, dvs sammanlagt 720 miljoner kronor per år.

Vid full utbyggnad av digitala terrestra sändningar, dvs. med 24

digitala kanaler fr.0.m. år 2001, antas transmissionskostnaden för public service-kanalerna och TV4 uppgå till 780 miljoner kr år

per under perioden 1998-2007 och till 170 miljoner kronor per år efter

det att de analoga sändningarna upphört. Skulle de digitala terrestra

sändningarna endast omfatta tre kanaler blir transmissionskostnadema för dessa kanaler högre, eftersom kostnader är gemensamma för

som alla TV-kanaler då inte delas lika många kanaler. Transmissions-

av kostnaderna antas i detta fall uppgå till 900 miljoner kronor år

per 1998-2007 och till 380 miljoner kronor år därefter.

per

I alternativet att sända public service-kanalerna och TV4 per satellit/kabel adderas kostnaderna för satellitsändningarna till kostnaderna för de analoga marksändningarna. Detta förutsätter både länk- och satellitsändning till de markbundna sändarstationerna, vilket motiveras beredskapsskäl. Mellan 1998 och 2007 antas därmed de

av sammanlagda transmissionskostnadema uppgå till 790 miljoner kronor år. När de analoga sändningarna stängts återstår endast

per av

överföringskostnader för satellitsändningarna, vilka antagits uppgå till

70 miljoner kronor per år.

De årliga transmissionskostnadema i de olika alternativen sammanfattas i tabell 8.8.

VISSA EKONOMISKA KONSEKVENSER

Tabell 8.8 Årliga kostnader för transmission public service-kanalerna

av och TV4 i de tre alternativen Milj. kronor, 1996 års priser.

1998- 2008-

2007 Nollalternativet 720 720 Digitala terrestra sändningar,

vid full utbyggnad	780	170
endast 3 kanaler	900	380
Digitala satellit/kabelsändningar	790	70

9 TV

Digital i ett näringspolitiskt

perspektiv

9.1¶Utgångspunkter

9.1.1¶Digitalisering, konvergens, informationsamhälle

Digital TV är ett exempel på vad är möjligt i det kallas

som som Informationssamhället. Internationellt tilldrar sig de två begreppen Global Information Infrastructures GII och Global Information Society GIS ett mycket stort intresse. Informationstekniken

baserad på digitalisering kräver allt avancerad infrastruktur

- mer för att utvecklas samtidigt som denna infrastruktur väl på plats

öppnar möjligheter till applikationer som knappast någon kan förutse.

En viktig och tidigare berörd aspekt denna utveckling är den

sammansmältning eller "convergence" sker mellan de tre olika

som

huvudgrupper av aktörer som är betydelsefulla i formandet

av informationssamhället. Produktionen och distributionen nya

av nätverksbaserade tjänster för information, underhållning inklu-

mm derar företag inom telekommunikation, kabel-TV och satellit för

överföring och distribution, dataföretag inom hård- och mjukvaru-

områdena content formatting, and termination och media-

access företag för produktion av innehåll i form bilder, text och ljud. I

grunden förklaras sammansmältningen av det digitala tekniksskiftet.

Infrastrukturen för bredbandstjänster kan användas lika väl data-

av branschen som för telekommunikation eller av massmedia. En yttring av konvergensen har varit att företag inom dessa tre olika områden fusionerats eller påbörjat strategiska samarbeten. Takten och omfatt-

ningen av konvergensen bestäms därutöver av anpassningsförmågan

hos företag och konsumenter och de institutionella förhållanden

av som statsmakterna ger i form av t.ex. regleringar av olika slag.

I informationssamhället blir utveckling och användning in-

av formation och kunskap en starkt drivande faktor för ekonomisk tillväxt. Detta påverkar såväl befintliga verksamheter som lägger

SOU 1996: 25

grunden för helt tjänster. Ett exempel på det senare är den

nya

utveckling produkter och tjänster som nu sker i spåren av den

av mycket snabba utveckling Internet och andra nätverk. Det något

diffusa begreppet multmediatjänster också mot det i den

svarar nya

förändringsprocess som sker.

Informationstekniken är det senaste exemplet vad kallas för

som genombrottsteknologier. Under historiens gång har sådana spelat

en viktig roll för att påskynda innovationer och uppfinningar inom breda användningsområden. Det gör dessa teknologier centrala för den

långsiktiga produktivitetsutvecklingen och tillväxttakten. Ångkraften

under den första industriella revolutionen, elektriciteten under det tidiga 1900-talet, optiska fibrer och mikroelektroniken under de senaste decennierna några exempel på sådana s.k. genom-

anses vara

brottsteknologier.

Det finns några egenskaper som gör att genombrottsteknologierna

skiljer sig från övriga innovationer och uppfinningar, och som gör

dem till viktig tillväxtmotor i ekonomin. För det första har de ett

en mycket brett användningsområde och kan användas i nästan alla samhällssektorer. För de andra har de stor potential till successiv

förbättring. För det tredje kan genombrottsteknologierna i sig direkt

upphov till produkter, skapar också förutsättningar för

ge nya men

innovationer både vad gäller produktionsprocess, produkter och nya

organisation.

Historiskt har det tagit företagen generation eller för att

en mera

verkligen kunna utnyttja nya vågor av teknologiska genombrott.

Amerikanska tillverkningsföretag började att använda den elektriska motorn redan på 1890-talet, den gav inga större produktivitets-

men effekter förrän den teknologin gjort sitt definitiva intåg i hela

nya industrin 30 år Det är över 40 år sedan IBM började sälja

senare. som sina första dataapparater. Under slutet 70-talet och hela 80-talet

gjordes mycket stora investeringar i informationsteknologin. Men det

gick inte utläsa några egentliga effekter i produktivitet och effekti-

att vitet förrän i slutet l980-talet. Nu i mitten 90-talet är informa-

av av

tionsteknologin mycket stor betydelse för produktivitet och till-

av växt.

Forskningen visar att den omedelbara effekten av en ny och mera produktiv teknik är att den snarast har negativ effekt tillväxten.

en Först när tekniken har blivit mera utvecklad och användarvänlig, när

DIGITAL TV I ETT NÄRINGSPOLITISKT PERSPEKTIV

tillräckligt många tillämpningar utvecklats och när spridningen inom

en samhällssektor eller hela samhället har nått viss kritisk nivå

en kommer de ekonomiska resultaten. Den relativt utdragna

process som

tycks karaktärisera sådana grundläggande teknikgenombrott beror

bland annat på att spridningsförloppen till betydande del bestäms

av graden av institutionell anpassning. Med institutioner här dels

avses

formella regler och förordningar, dels och attityder. När de

vanor tekniska, ekonomiska och institutionella anpassningarna genomförts blir effekten ofta dramatisk.

De politiska initiativ som tagits i Sverige och andra länder för att påskynda och underlätta framväxten informationssamhället ska

alltså mot bakgrund förväntningar att detta är avgörande

ses av om av betydelse för tillväxt och sysselsättning under lång tid framöver.

I ett

näringspolitiskt perspektiv är en huvudfråga på vilket sätt

som

digitaliseringen påverkar strukturomvandlingen i ekonomin. En

betydelsefull effekt av digitaliseringen är att den reducerar såväl transformations- som transaktionskostnader i ekonomin bl.a.

genom minskat arbetsinnehåll. För svensk del har denna

rationaliserings-

potential varit mycket tydlig. Men sagts skapar informa-

som nyss

tionstekniken också förutsättningar för produkter och tjänster och

nya nya arbetstillfällen. Det är från denna utgångspunkt ett beslut

som om införande digital TV betraktas i det här sammanhanget.

Att nu när vi fortfarande befinner i inledningen den digitala

oss av

tidsåldern söka förutsäga i detalj vilka förändringar kommer

mer som att ske är inte möjligt. Övertygelsen tycks dock stark såväl i

vara enskilda länder som i internationella organisationer OECD och

som

EU att förändringarna blir genomgripande. Inom OECD pågår två

nu större studier som behandlar dessa frågor och ska redovisas vid

som vårens ministermöte. Den behandlar de globala informations-

ena motorvägarna och informationssamhället och den andra sambanden

mellan teknik, produktivitet och sysselsättning. Båda analyserar dessa

frågor framförallt från ekonomiska eller så vill närings-

om man politiska utgångspunkter. Inom EU pågår ett arbete baserat den s.k. Bangemann-rapporten om informationssamhället.

En bärande idé i det arbete som sker inom OECD och EU är att de

enskilda regeringarna har mycket viktig uppgift när det gäller att

skapa de institutionella förutsättningarna för investeringar i den nöd-

vändiga infrastrukturen och utvecklingen produkter och tjänster

SOU 1996: 25

olika skäl privata aktörer och marknader måste vara men att av drivande för utvecklingen. Med hänsyn till att det här handlar om områden tidigare varit hårt reglerade och/eller där staten varit som viktig aktör telekommunikationsomrâdet och radio och TV en t ex

blir avreglering ett viktigt inslag i den rekommenderade politiken.

Den poäng görs är att teknikutvecklingen och globaliseringen

som kommit till punkt där nationella regeringar har mycket svårt att en hävda nationella intressen det slag varit vanliga medie- och av som telekommunikationsområdet samtidigt bibehållande av regsom leringar och monopol innebär att de positiva effekterna i termer av

arbetsplatser, tjänster och lägre priser inte

nya företag, nya nya realiseras. Uttryckt ett annat sätt föreligger därför en del möjliga målkonflikter mellan näringspolitiska intressen tillväxt och nya av

på område och fördelningspolitiska eller arbetsplatser ett nytt

kulturpolitiska intressen.

9.1.2¶Digitalisering och strukturomvandling

sker företagsplanet har för flertalet OECD-

De förändringar som

länder medfört strukturförändring i ekonomin så att s.k. kunskapsen intensiv verksamhet ökat relativt arbetskraftsintensiv och kapitalintensiv. Den har ökat med över 60 procent sedan 1980. Hit hör läkemedel, kemikalier, plaster, telekommunikation, transportmedel, instrument, maskin- och elektroindustri. Dessa förändringar speglar fokus från volym till värde. Industrisamhället utmärktes

att förflyttats

och masskonsumtion homogena produkter. För

av massproduktion av

få lönsamhet det utomordentligt viktigt att kunna tillvarata att var stordriftsfördelar i I takt med att konkurrensen ökat

produktionen.

har det blivit allt viktigare konkurrensmedel för företagen att ett sina till varje enskild kunds behov. Därmed har

anpassa produkter

kundanpassning och produktdifferentiering tillkommit som viktiga

konkurrensmedel. Med ett ekonomiskt språkbruk har betydelsen av

of ökat. Framgången för företag "produktmixen" economies scope

beror förmågan att utnyttja såväl skalekonomier som flerprodukts-

av dramatiskt minskade kostnaderna för att ta fram, befördelar. De arbeta och använda information informationstekniken medfört är som helt central betydelse i sammanhanget. Genom denna kan storav

DIGITAL TV I ETT NÄRINGSPOLITISKT PERSPEKTIV

driftsfördelar i produktionen förenas med långtgående kundanpass-

ning egenskaper. Den gör det också möjligt att utnyttja

av varors stordriftsfördelar i tjänsteproduktion.

Sammantagna har dessa krafter under de senaste 15-20 åren medfört stora förändringar inom och mellan branscher internationellt och i Sverige. En allt större del av de svenska företagen bygger sin konkurrenskraft på ett ökat kunskapsinnehåll i de produkter och tjänster levereras. Svenska företag ligger också i topp när det

som

gäller att satsa på forskning och utveckling, låt att satsningarna

vara är koncentrerade till ett fåtal företag. IVA konstaterar i rapport att

en de naturliga komparativa fördelarna för svensk basindustri avtagit i

betydelse. Den processtekniska utvecklingen har minskat betydelsen

högkvalitativa råvaror vid produktion standardprodukter. Nya

av av länder har kommit in marknaden och producerar nästan lika bra

produkter. Detta har medfört hård priskonkurrens där Sverige

en med sina höga lönekostnader haft svårt att klara sig.

Den knivskarpa konkurrensen har förstärkts ytterligare av att flertalet dessa marknader har tenderat att växa långsammare än

av tidigare. I huvudsak är det de nischer av basindustrin som har varit inriktade mot mer högpresterande produkter som har haft fortsatt framgång. Marknadstillväxten har där varit större och kunderna har varit villiga att betala ett högre pris. Basindustrin håller därmed i allt högre grad att utvecklas mot att bli en högteknologisk industri. Goda råvaror är då en nödvändig förutsättning men konkurrenskraften avgörs i allt högre grad av den mänskliga förmågan att ta

fram nya högpresterande produkter och processer samt att organisera

verksamheten ett effektivt sätt.

Verkstadsindustrin har också utvecklats i enlighet med en differentieringsstrategi. Verkstadsindustrin är i dag koncentrerad mot kund-

anpassade systemlösningar medan den standardiserade massproduk-

tionen produkter och komponenter i allt högre grad har kommit

av att lokaliseras till länder med lägre lönekostnader.

En förändring näringsstrukturen som också är nära förknippad

av med informationstekniken är den snabba tillväxten av olika slag av

företagstjänster. Till del är denna sysselsättningstillväxt ett resultat

utläggning produktion outsourcing från industrin men den

av av innehåller också ett mått "ren" tillväxt. Utmärkande för denna

verksamhet är den höga utbildningsnivån.

SOU 1996: 25

En viktig aspekt av strukturomvandlingen under de senaste de-

cennierna är den ökande specialiseringen inte bara inom länder utan också mellan länder och regioner på global nivå. Informationstekniken har haft stor betydelse i detta sammanhang. Dels är elektronikindustrin bransch ett tydligt exempel på den nya globala

som arbetsfördelningen, dels har informationstekniken underlättat kon-

trollen över globala produktionssystem och därmed bidragit till ökad

internationalisering. De bakomliggande drivkrafterna har varit att

komma i åtnjutande av lägre arbetskraftskostnader och närhet till marknader. När det gäller svenska företag visar de studier som gjorts

utländska investeringar att det motivet varit dominerande. av senare

Till inte oväsentlig del har därför utlandsinvesteringar bidragit till

att behålla jobb i Sverige.

Även riktningen strukturomvandlingen går mot högför-

om av mer ädlande och kunskapsbaserad verksamhet har takten i förändringen varit långsammare i Sverige än i många andra OECD-länder. En förklaring till detta kan statistisk i så motto att tillgänglig statistik

vara mäter förändringarna mellan branscher. Med den dominans av ett få-

tal företag som föreligger i Sverige är den strukturförändring som

sker inom företag sannolikt viktigare än i många andra länder och denna mäts bara de leder till branschförändringar. En annan kan

den svenska marknadens litenhet som innebär att hemmavara marknaden är begränsad samtidigt också innebär att svenska

men

företag får höga internationaliseringskostnader eftersom de forsk-

nings- och utvecklingskostnader krävs inte kan återvinnas enbart

som

från hemmamarknaden. Internationalisering är därför nödvändig.

Ett beslut införande digital TV är mot den här bakgrunden

om av intressant eftersom det kan medverka till skapandet av en marknad

för produkter och tjänster i svenska företag. Betydelsen skulle

nya sannolikt bli ännu större ett beslut digital TV "bäddades in" i

om om

strategi för multimedietjänster. I ett näringspolitiskt perspektiv

en blir den bredare avgränsningen intressantare därför att närings-

politiken handlar att skapa förutsättningar för företag. Det be-

tyder att de relevanta avgränsningarna måste göras med utgångspunkt

i teknik och marknader än indelningen i politiska och admini-

snarare strativa ansvarsområden.

Industriell förnyelse förutsätter, som professor Gunnar Eliasson hävdat i olika skrifter, att näringslivsklimatet är sådant att företag och

DIGITAL TV I ETT NÄRINGSPOLITISKT PERSPEKTIV

entreprenörer vågar ta risker och genomföra "experiment" med

nya produkter och tjänster. Samtidigt kan det konstateras att industrisammansättningen och de relationer som finns mellan företag blir allt viktigare för framgång. Företag i nätverk. Även de samarbets-

agerar relationer som finns mellan externa kunskapskällor universitet

som

och högskolor och företag blir allt viktigare. I forskningssamman-

hang talar man om nationella innovationssystem. När det gäller

kunskapsintensiv verksamhet som produkter och tjänster för multi-

media och digital TV är det också viktigt att notera betydelsen

av tidsfaktorn. Å sidan finns det skalekonomier

ena grund av och

snabbt ökad produktivitet genom learning by doing förutsättningar

för tidiga producenter att behålla sina konkurrensförsteg. Här handlar

det således att vinna s.k. first-mover-fördelar att få tids-

om genom

försprång. Ett beslut om digital TV skulle kunna vara betydelsefullt i

det perspektivet eftersom det innebär att en marknad skapas i Sverige

det "window of Ã andra sidan tiden, i

uppstår ett opportunity". är

meningen historien, också viktig i sammanhanget eftersom grund-

läggande kunskap tar lång tid att bygga upp. Om inte det finns en bas i forskning och högre utbildning relevanta områden och industriellt kunnande är det svårt de möjligheter erbjuds.

att ta vara som Den här aspekten kan förstås också ett visst underlag för att

senare ge bedöma de industriella konsekvenserna ett beslut. Detta betyder att

de näringspolitiska aspekterna av ett beslut om införande av digital

TV kan bedömas först om man har en föreställning om styrkan i existerande eller potentiella industriella kluster. Sådana industriella kluster innefattar såväl företag de externa FoU-miljöer

som som ger

väsentliga bidrag.

Det finns ytterligare en aspekt av informationstekniken och dess infrastruktur som är intressant från näringspolitiska utgångspunkter och det är vad som brukar kallas spridningseffekter overspill. Med detta avses att den kunskap och de erfarenheter som producenter och användare teknik skaffar sig på olika sätt sprider sig till

av en ny andra företag. Även skulle vilja kan inte kunskapen

om man monopo-

liseras. Det är uppenbart att genombrottsteknologi innehåller en

en stor potential för överspillning. Med de nya samarbetsformer som

utvecklas mellan företag sprids också kunskaperna. Poängen med

överspillning är således att via sådan kan man få en produktivitetseffekt i ekonomin helhet. Vad som bör uppmärksammas när det

som

SOU 1996: 25

gäller utbyggnaden infrastrukturen och tjänsterna för informa-

av tionssamhället är att eftersom denna ska ske på marknadsvillkor kommer ambitionerna från investerare att vara att så långt möjligt

söka begränsa överspillning. Eftersom överspillning inte ger direkta

intäkter för enskilda företag är den inte heller något som räknas in i

företagsekonomisk kalkyl. Förekomsten av överspillning betyder

en sålunda att den samhällsekonomiska lönsamheten investeringar i

infrastruktur kan högre än den företagsekonomiska.

vara

9.2¶Direkta näringspolitiska effekter av ett beslut

om marksänd digital television

Som framgått tidigare är digital TV produkt av den utveckling

skett informationstekniken. Frågan här är vilken betydelse den som av speciella tillämpningen informationstekniken som digital TV utgör

av kan tänkas få i ett näringspolitiskt perspektiv. Med detta avses hur ett tidigt införande marksänd digital TV på ett positivt sätt kan bidra

till produkter och tjänster utvecklas och produceras i landet

att nya

och kan utvecklas till exportprodukter. Som framgått av

som senare

teknikgenomgångarna i tidigare kapitel skulle denna uppgift kunna

preciseras till förutsättningarna att i Sverige tillverka dekod-

att avse

för mottagning digitala signaler och i förlängningen nya TV-

rar av

samt produkter och tjänster för omvandlingen av sänd-

mottagare

ningsutrustning från analoga till digitala sändningar. Det ska kraftigt

betonas att de bedömningar görs i det följande har karaktär av

som

räkneexempel. Osäkerheten förutsättningarna för beräkningar av

om effekterna Till detta kommer att de upphandlingar som sker

är stora. vid ett införande digital TV sker i internationell konkurrens.

En utgångspunkt för räkneexemplet är den beställning som Nokia

har fått från det tyska företaget Kirsch l miljon avkodare för digi-

tal satellitmottagning. Denna beställning motsvarar en omsättning av

några miljarder kronor och innebär att 300 arbetstillfällen skapas

nya

i Motala. Den innebär också investeringar omkring 250 miljoner

kronor i Motala och Kista. Till avkodaren kan anslutas CD-ROM, datorer, TV, telenätet, digitala skrivare, hemterminal m.m. vilket innebär Nokia lanserar denna avkodare en multimedie-

att som

DIGITAL TV I ETT NÄRINGSPOLITISKT PERSPEKTIV

terminal. Underleverantörer är svenska företag som gör till exempel mekaniska delar, plåtsvep, apparathöljet, kretskort samt delar av

Många dessa företag är lokaliserade till Österprogramvaran. av götlands län. Låt anta att arbetsvolymen i underleverantörsledet

oss motsvarar hälften av den direkta sysselsättningseffekten i Motala. Det skulle innebära att 1 miljon avkodare totalt sett skulle medföra 450

nya jobb.

Ett räkneexempel kan belysa betydelsen av ett svenskt beslut på

produktion och sysselsättning. Utgångspunkten är de uppgifter som

redovisades i föregående kapitel. Där antogs att kostnaden för

övergång till digital TV skulle omkring ll miljarder. Införandet

vara

beräknades ske över en 10-årsperiod och den genomsnittliga styck-

kostnaden i 1996 års priser till 3 000 kronor för 4,1 miljoner hushåll.

Med utgångspunkt från Nokia-exemplet skulle 4,1 miljoner avkodare

högst l 800 arbetstillfällen. Ett införande över tioårsmotsvara ca en period lär dock inte ge denna sysselsättningseffekt beroende på att

Nokia genomföra del grundinvesteringar i samband med den

synes en inledande ordern. Därtill kommer produktivitetseffekter över en lO-

årsperiod leder till lägre sysselsättningseffekt avkodare.

som en per

Därtill kan komma en sysselsättningseffekt av tillverkning av para-

boler. Summerat kan antalet arbetstillfällen hamna i intervallet 1 000-l 500. Teknikskiftet kommer också att medföra effekter i distributions- och detaljistledet. Storleken på dessa kan inte uppskattas.

Till effekten ett svenskt beslut ska läggas de möjligheter som kan

av finnas i andra länder diskuterar införande marksänd digital

som av TV. Utvecklingen i andra länder kan innebära en större marknad för

produkter och tjänster för marksänd digital TV samtidigt som den

också kan innebära skärpt konkurrens för svensk produktion på området. För ökad konkurrens talar att det nu finns en gemensam europeisk standard för digital TV. Denna standard synes dessutom bli den som Japan väljer.

Vilka förutsättningar finns dock för export Som redovisats i kap. 4 kommer digital TV att introduceras i flertalet länder inom de närmaste åren, i flertalet fall via satellitsändningar. Det är bara i Storbritannien det finns politiska beslut att introducera

som om markbunden digital TV även försök pågår också i Frankrike och

SOU 1996: 25

Italien. Också i Spanien finns en diskussion om detta. Marksänd digital TV övervägs också i Japan.

I Storbritannien är det helt klart att det övergripande målet med att införa ny digital markbunden TV och radio är att stimulera media-

och produktleverantörsindustrin i landet. Man ser stora möjligheter

till ökad konkurrenskraft och export för både media- och produktleverantörsledet. Målsättningen från regeringen är att stimulera i första hand företag i Storbritannien när inför digital mark-

man bunden teknik. Redan idag finns det en reglering som kräver att

majoriteten ägandet, i de verksamma TV- och radiobolagen i

av Storbritannien, skall brittiska intressen. Det är de nationella in-

vara tressena som man vill ta vara på i första hand genom att från regeringen styra införandet.

Marknadsbedömningarna avseende digital TV förutspår en täm-

ligen utdragen utveckling där broadcasting i traditionell bemärkelse

kommer att dominerande under ett antal år framåt. För att de

vara interaktiva tjänsterna ska kunna utvecklas i stor omfattning behövs också förbättringar telenätet i form ATM och uppgraderade

av av lokalnät. Av vad hittills redovisats framstår inte ett införande av

som

digital TV i sig själv som någon näringspolitiskt strategisk fråga. För

att analysera dess eventuella strategiska betydelse vidgas analysen till

att omfatta två olika problemställningar utgår från nyckel-

som begrepp i den utveckling som nu sker av informationssamhället. Den första är hur ett beslut om marksänd TV kan medverka till att förstärka svensk industris kompetens när det gäller mobil kommunikation. I det sammanhanget blir bland annat frågan om ny displayteknik intressant. Också den k OFDM-teknik utvecklingsföretaget HD-

s som Divine har kompetens inom är mycket intressant i sammanhanget lik-

förstås det förhållandet att Ericsson har en så stark ställning som inom detta område. Mot denna bakgrund har Närings- och teknikutvecklingsverket NUTEK påbörjat förstudie inom området med

deltagande från berörda företag.

Den infrastruktur digital marksänd TV förutsätter skulle för-

som utom distribution TV kunna användas för distribution av stora

av mängder information till mobila mottagare. Ett uttryck för att det här finns stor industriell potential är att det i Japan nyligen bildats en

organisation kallas för Advanced Digital Television Broadcasting

som

DIGITAL TV I ETT NÃRINGSPOLITISKT PERSPEKTIV

Laboratory med deltagande från samtliga de stora televisionsbolagen

samt Toshiba, NEC, Hitachi LTD, Matsushita och Sony.

Den andra frågan är hur ett införande av digital TV kan medverka till att utveckla den högre grad av interaktivitet som är en central egenskap för multimedia. Möjligheten till interaktivitet används i TV-

sammanhang för tillämpningar Video Demand VOD, home-

som on

shopping mm.

Dessa två aspekter på digital TV ska i det följande diskuteras i förhållande till informationstekniken i ett näringspolitiskt perspektiv.

9.3¶Multimedia

9.3.1 Teknik och ekonomi

I avsnitt 9.1.1 nämndes att den digitala tekniken leder till en sammansmältning mellan telekommunikation, mediebranschen inkl TV och elektronikindustrin. Det vanliga sättet att beskriva konvergensen mellan olika sektorer framgår av figur 9.2.

Kommunikationsindustri

telekom

kabelnâtverk

satellit

mobila

nätverk

television

Nätverks- Nätansluten

utrustning,

multimedia

Datorindustrin Fristående nfonnation/Innehåll

datorer multimedi databaser

mjukvara informationstjänster

gränssnitt audiovisuella

produkter

filmer

musik

foto

Dessutom pågår konvergens inom telekommunikationsindustrin

på grund att tidigare åtskilda nätverk börjar kunna erbjuda lik-

av nande tjänster. Näten för kabeltelevision används för telefoni. Telenät används för television. Utöver detta kommer också skillnaderna

SOU 1996: 25

mellan nätverk för mobil och "fast" kommunikation att minska. På motsvarande sätt smälter mediabranschen i ökande grad samman med företag kan utveckla mjuk- och hårdvara. Kommunikations-

som

nätverken har blivit betydelsefulla som en distributionsväg, som ett

sätt att knyta kontakter med kunder och för att erbjuda nya kvaliteter

interaktivitet. En endimensionell figur är dock något förledande som eftersom den bara visar sammansmältningen mellan sektorer. l själva verket sker konvergens ända till nivån av enskilda tjänster och

en ner

produkter. Sist och slutligen är utvecklingen av kommunikations-

nätverken i sig starkt drivande kraft till förändring av tele-

en kommunikationsbranschen och ekonomin helhet. Det är många

som

de intelligenta nätverken som en lika viktig vattendelare i som nu ser informationsteknikens utveckling som persondatorn.

En effekt digitaliseringen är att rörliga bilder kan distribueras

flera sätt än tidigare. Principiellt finns här två utvecklingsvägar.

Den kan symboliseras av den mycket snabba tillväxten av person-

ena datorer för hemmabruk utrustas för att fungera som "multi-

som

mediaplattformar" och med Internetanslutning. Uppkopplingen till

den globala informationsinfrastrukturen sker via telenätet. Det är tekniskt möjligt att distribuera såväl digital radio som digital TV över telenätet t.ex. via Internet. Utvecklingen kan beskrivas som att persondatorn och telenätet i förening gör det möjligt för den enskilde nyttjaren att kommunicera såväl "one to one" t.ex. via email som "one to many" genom att ladda ner information ur databaser. I klassisk mening är detta naturligtvis inte masskommunikation eller broadcasting som vi legalt och annat sätt definierat detta.

Denna utveckling är intressant i Sverige eftersom Sverige liksom för övrigt också flera de andra nordiska länderna har jämförelse-

av vis många abonnenter Internet vilket visas av följande figur.

DIGITAL TV I ETT NÄRINGSPOLITISKT PERSPEKTIV

lntemetanslutningjuli1995

Japan France Germany UK Netherlands Switzerland Australia Sweden Novway Finland Iceland

Utmärkande för Sverige och flera de andra nordiska länderna är av också den andelen användare persondator. I detta avseende

höga per

Finland med 13,81, Norge med 8,12 och Sverige med 7,12 i

ligger

Genomsnittet för OECD är 4,21. En förklaring till den

världstopp.

snabba Internettillväxten i Sverige är sannolikt att den avreglerade telemarknaden har medfört att priset anslutning och utnyttjande är relativt lågt. andra representeras den interaktivitet som

Den utvecklingsvägen av

digitaliseringen traditionell radio och TV. Med digi-

möjliggörs av av

också möjligheter att för den enskilde tittaren att

taliseringen ges

"kundanpassa" TV-utbudet efter intressen. Massmediet TV utegna därmed också i rikning multimedia så att tittaren eller vecklas mot inte bara ska kunna välja mellan kanaler och givna

lyssnaren

sätta ihop sin "programtablå". Digitaliprogramtablåer utan egen

innebär masskommunikationen i viss utsträckning kan

seringen att

till individuella önskemål. En del i denna utveckling är anpassas annan bildskärmar medger bättre bild samtidigt som i TVnya som in andra funktioner gör den intelligent och apparaten byggs som mer flerfunktionell. Infrastrukturen för detta kan ett markbundet vara sändningsnät eller satellit.

SOU 1996: 25

Trots denna sammansmältning föreligger fortfarande väsentlig

en skillnad mellan PC-användaren och TV-tittaren. PC-användaren håller i regel till på kontoret eller i arbetsrummet hukad över sin apparat medan TV-tittaren sitter tillbakalutad i vardagsrumssoffan och tar del av det utbud erbjuds. Denna skillnad i beteende är

som inte ointressant eftersom "kampen om vardagsrummet" många

av bedöms bli avgörande för vilka tjänster som kommer att efterfrågas i framtiden.

Som framgått är tanken att det är konsumenternas betalningsvilja för de nya tjänsterna som ska bereda vägen för de mycket omfattande investeringar krävs för att kunna åstadkomma den infrastruktur i

som bredbandsöverföring erfordras. Nuvarande infrastruktur tillåter

som endast envägskommunikation från sändare till mottagare tele-

som vision eller klarar inte de krav bandbredd och kapacitet som interaktiviteten ställer det nuvarande telenätet. Eftersom investerings-

besluten kommer att fattas primärt på företagsekonomiska grunder är

det inte givet att de höga förhoppningar knyts till multimedia och

som interaktiv televison kommer att infrias. Internationellt kan man se tecken att konsumenternas intresse för interaktiviteten inte synes

vara tillräckligt stor. Det finns flera exempel på att investeringar

skjutits framtiden. Tidskriften Economist hade nyligen en artikel med titeln "The failings of interactive TV". Slutsatsen i denna artikel är "for interactive TV likely to happen only where a

now, seems

has other reasons to build a fibre-optic network." Tidningen company fortsätter: in most countries, extensive broadband networks are unlikely to be ready until a decade or so into the next century. Until then, rather than the TV, the main interactive link in homes and offices will be the computer, through the Internet and its various

spinoffs."

Utbyggnaden kommunikationsnätverken inrymmer stora skal-

av fördelar och även economies of eftersom så många olika typer

scope

tjänster kan förmedlas via dem. Detta förhållande har redan som av

nämnts givit upphov till olika typer av företagssamarbeten. För

teleoperatörerna tillkommer det långsiktiga problemet att de fiber-

optiska näten när de väl är på plats på grund av sin kapacitet ger

mycket låga marginalkostnader för trafikökningar samtidigt som kon-

kurrensen kommer att pressa marginalerna på rena överföringstjänster. Det finns således starka skäl för teleoperatörer att bredda

DIGITAL TV I ETT NÄRINGSPOLITISKT PERSPEKTIV

verksamheten till andra och mer lönsamma delar av multimediasektorn. Sådana ambitioner hos dessa företag kan dock komma i konflikt med statsmakternas avsikter att hålla konkurrenstrycket på uppe denna marknad. För ett litet och ytstort land Sverige måste dessa som

överväganden också mot bakgrund av en bedömning av hur om-

fattande infrastrukturinvesteringar som "marknaden" kan generera. Multimedia och interaktiva tjänster förutsätter inte bara en upp-

gradering infrastrukturen även om naturligtvis de investeringar

av detta kräver i Sverige och i andra länder är näringspolitiskt som intressant med hänsyn till den betydelse som telekommunikationsindustrin, främst Ericsson, har för Sverige. Ur tillväxtsynpunkt och med avseende på tillkommande arbetstillfällen är sannolikt nya det kallas för information/content industry än viktigare. Här är som ett problem att Sverige är liten marknad och att svenska är ett litet en språk. Språkproblemet kan dock komma att minska i betydelse efter-

teknikutvecklingen också innebär att översättningar av program

som och kommer att bli mindre kostsamt. programvara

9.3.2 Politik

Mot bakgrund det tidigare sagts om informations- och av som

kommunikationsteknologins betydelse är fortsatta satsningar på dess

utveckling helt avgörande i innovationsinriktad politik. Det framen

går också regeringsförklaringen att detta är en av de uppgifter som

den svenska regeringen ger högst prioritet.

Svensk IT-politik har under ganska lång tid haft en tyngdpunkt på

att utveckla "hårdvaran". I IT 2 000 görs en tyngdpunktsförskjutning användningssidan. Skälet till detta är att kostnaderna i pengar och mot mänskliga för att utveckla grundteknologin är för höga för resurser litet land. Det är bl.a. mot den bakgrunden som EU:s industriett relaterade forskningsprogram ska bedömas. Om Europa ska kunna delta i teknikkapplöpningen med USA och Japan krävs gemensamma

insatser. Genom deltagande i EU:s forskningsprogram är det möjligt

för svenska företag att hänga med i teknikutvecklingen. Strategiska

allianser mellan företag är ett annat sätt att minska kostnaderna för FoU.

SOU 1996: 25

Mycket talar för att det är i tillämpningarna av informationstekniken det finns en chans för Sverige att utveckla nya som

produkter, tjänster och företag. Det är lättare att välja en nischstrategi

tillämpningssidan för att det sättet komma runt problemet med de höga kostnaderna. Viktigare är emellertid att kan förutse en man väsentligt snabbare marknadstillväxt tillämpningsområdet än inom själva elektronikindustrin. Det gäller tillämpningar såväl inom industrin i form tjänster och produkter för hushållen. Det ligger som av också i vår tradition att skickliga att ta upp nya tekniska vara framsteg och omsätta dem i industriell verksamhet. Informationstekniken kommer i framtiden sannolikt i ännu högre grad än hittills att handla vad vi idag kallar tjänstesektorn. om

Denna inriktning på att främja användningen informations-

av tekniken kommer till uttryck i direktiven till IT-kommissionen. Om lägger de utgångspunkter som angivits skulle ett man samman mål kunna att söka utveckla Sverige till en experiment- och vara testmarknad för avancerade tillämpningar av informationstekniken.

Förutsättningarna har vi dels i vårt näringslivs sammansättning dels i

svenska företag och konsumenter är öppna för nyheter. Se bara att den snabba spridningen fax, mobiltelefoner och användning av roav botar i industrin. Det senaste exemplet är den snabba tillväxten av Internetanvändare i Sverige. Det leder till uppgradering och fören

nyelse vårt näringsliv samtidigt som det samma sätt som på

av 1960-talet kan göra Sverige till intressant marknad för utländska en

företag. Detta förutsätter hög kvalitet på forskning och högre

en utbildning också att vi bättre än andra kan klara att etablera men av bryggor mellan universitet och näringsliv. I detta ligger också att vi

till att de uppfinningar som görs i Sverige i större utsträckning tas

ser till vara. Ett beslut att införa marksänd digital TV och att i anslutning om därtill koppla beslut med näringspolitiska förtecken skulle kunna ge synlighet sådana strävanden.

Mobilitet

Den snabba tillväxten mobiltelefoner visar att det finns en

mycket av

och växande marknad för mobil kommunikation. Enbart stor

DIGITAL TV I ETT NÄRINGSPOLITISKT PERSPEKTIV

Ericsson säljer mobiltelefoner för ca 30 miljarder kronor under detta år. Under hösten i år har NUTEK fört diskussioner bl.a. med Telia, Teracom, HD-Divine och Ericsson om att utveckla system och

produkter för "mobil broadcasting". En förutsättning för denna

diskussion är också att det i Sverige finns företag och forsknings-

miljöer som har hög kompetens när det gäller bild- och signalbehand-

ling. En svensk forskare vid Chalmers i Göteborg innehar också ett

patent avseende flytande kristaller för användning i platta displayer.

Att koppla ett beslut om att påbörja marksända digitala

samman TV-sändningar för stationär mottagning med beslut om att inleda ett FoU-program för mobil mottagning skulle vara ett sätt att förstärka

den näringspolitiska betydelsen ett "TV-beslut".

Interaktivitet

Med digitalisering följer stora möjligheter till interaktivitet. De

tillämpningar diskuterats i detta sammanhang är olika variantet

som

"beställ-TV". Dessa tillämpningar bygger att informationsflödet av är asymmetriskt, dvs att stora informationsmängder ställs till tittarens förfogande medan informationen från tittaren till distributören av informationen är begränsad till att göra enklare val från De

menyer. val tittaren gör förmedlas normalt via telefonnätet. Ju högre

som interaktiviteten är desto större krav ställs på infrastrukturen. Den måste klara bredbandsöverföring till och från den enskilde nyttjaren. Det är mot bakgrund detta diskussionen om informations-

av som samhället och användningen multimedia kommit att kretsa kring

av kvaliteteten i de s.k. accessnäten, eller som det ofta uttrycks, fiber i lokalnäten. Internationellt hög grad interaktivitet vara

synes en av något ligger bortom 2010. Detta beror dels på att kostnaderna

som

för att uppgradera infrastrukturen är utomordenligt höga, dels på att

de attityd- och beteendeförändringar interaktiviteten förutsätter

som tar tid.

Till detta ska läggas att utvecklingen av digital TV beror på om TV-tittaren vill bli den aktive deltagare möjligheterna till inter-

som aktivitet innebär och konsumenterna interaktiva tjänster har en

om av

tillräckligt stor betalningsvilja för att dels skaffa sig den utrustning

behövs, dels betala för de tjänster erbjuds. De försök som som som

SOU 1996: 25

genomförts i olika länder har hittills inte visat att denna betalningsvilja föreligger. En konsekvens av detta är att de tidpunkter för sänd-

ningsstart som tidigare angivits kan komma att flyttas fram.

Konsekvensen detta skulle alltså att marknadsdriven av vara en

utveckling med interaktiva TV-tjänster grund för investerings-

som beslut i uppgradering telenätet inte kommer att realiseras så en av snabbt diskuterats. Detta innebär också att det potentiella hot mot som traditionell broadcasting interaktiviteten utgör skulle vara som väsentligt mindre än vad anförts på sina håll. En effekt av detta som

bör rimligen också att teknikutvecklingen när det gäller utrust-

vara

ningen i hemmen kommer att långsammare, priserna kommer att

höga, standardiseringen kommer eventeullt att vara ett möjligt

vara hinder och totalt sett kommer det att långsam marknadsvara en tillväxt. Med detta perspektiv stärks naturligtvis argumenten för att digital TV kommer att distribueras via satellit eftersom den relativt

låga interaktivitet satellitsändningar erbjuder inte kommer att

som någon större konkurrensnackdel. Men även för digitala satellitvara sändningar kvarstår att konsumenterna måste ha tillgång till nya TVoch/eller avkodare samt parabol för att ta emot sändapparater en

ningarna.

Interaktiviteten är i dag framför allt tillgänglig för dem som surfar på Internet och/eller har PC utrustade med CD-ROM-spelare. som

De höga investeringskostnaderna innebär samtidigt att digitalise-

ringens frukter kommer att fördelas geografiskt ojämnt. Uppgrade-

ringen telenäten kommer att ske i de befolkningstäta områdena. av

För Sverige med sin ytstorlek och geografiskt utspridda befolkning är

detta förhållande ytterst påtagligt. I detta avseende har naturligtvis satellit och terrester teknik kostnadsfördel dock i sig inneen som håller ett näringspolitiskt dilemma formuleras på följande sätt: som För Sverige liksom andra länder ska få de infrastrukturella förutatt sättningarna för att förverkliga informationssamhället krävs omfattande investeringar i de lokala telekommunikationsnäten. Med dessa

investeringar följer ett mycket stort kapacitetstillskott. För svenska

förhållanden är det svårt att att dessa investeringar ska komma se inom tid inte TV är de tjänster ska distribueras rimlig om en av som via detta nät. Samtidigt är det på kort sikt inte möjligt att använda detta nät för TV. På kort sikt är satellit och/eller terestra sändningar

de tillgängliga alternativen för digital TV. Väljs dessa lösningar som

DIGITAL TV I ETT NÄRINGSPOLITISKT PERSPEKTIV

är bäst för TV försvåras sannolikt möjligheterna långsiktigt få den

att kvalitet i telenätet som är nödvändig för informationssamhället.

Från industriella och näringspolitiska synpunkter är detta dilemma centralt. I ett snävt mediepolitiskt perspektiv kan ett beslut

mera om införande digital TV tas utan att väga in de långsiktiga frågor-

av mer na om Sveriges möjligheter i informationssamhället. Om näringspolitiska aspekter vägs in i beslutet om ett införande digital TV är

av det dock svårt att bortse från det problem antytts. Den

som nyss

grundläggande frågan är i ett näringspolitiskt perspektiv vi i

Sverige har tillräckligt goda förutsättningar för att utnyttja inter-

aktivitet och om vi har industriella förutsättningar att delta i skapandet av produkter, tjänster och infrastruktur för att åstadkomma interaktivitet. Min bedömning att så är fallet. En konsekvens detta

av är bl a att diskussioner om de vidare frågorna förts med företrädare för IT-kommissionen och med den särskilde utredaren Teknik-

upphandling.

En annan konsekvens digitaliseringen är att kan förutse

av man en

allt större näringspolitisk betydelse av programproduktion och därtill

förknippade tjänster. Som exempel kan nämnas att filmproduktion

och multimedia skapat flera arbetstillfällen i södra Kalifornien

nya under de senaste 10-15 åren än alla andra branscher tillsammans.

Från näringspolitiska synpunkter betyder det att den programvolym

som finaniseras kollektivt kan tillmätas allt större betydelse att

men frågan samtidigt bör ställas hur sådana medel bästa sätt främjar utvecklingen av nya företag och nya tjänster inom detta område.

För att förtydliga detta resonemang redovisas i det följande några hållpunkter i "vision" det interaktiva Sverige.

en om

Drivande för realiserandet denna vision skulle att söka

av vara vinna tidsförsprång genom att tidigt bygga ut den infrastruktur

som behövs för interaktivitet. Detta skapar möjligheter till tjänster

nya som vi nu inte kan förutse. Om detta skulle göras i Sverige skulle det också kunna ge landet ställningen som en "hotspot" för utländska företag som vill pröva nya produkter och tjänster. Visionen om det interaktiva Sverige skiljer sig från det hittills diskuterats i så

som motto att den bygger på att vi inte bara är konsumenter tjänster

av över nätet utan att interaktiviteten också kan vara betydelsefull för att utveckla kultur och demokrati och dessutom att vara ett mycket

väsentligt inslag i det nationella kunskapslyft som nu planeras och där

SOU |996: 25

fort- och vidareutbildning yrkesverksamma står i centrum. Den

av frågan har utretts särskild utredare, Lars Engkvist, som senare av en kommit till slutsatsen att interaktivitet är förutsättning för en mer en

omfattande satsning från utbildningsanordnares sida.

Vad är det talar för att Sverige skulle kunna bli ett laborasom torium för experiment skilda slag inom interaktiva tjänster och av multimedia inklusive digital TV

Vi har i utgångsläget hög kvalitet telenäten.

Vi har betydande telekomindustri bör vara intresserad av b en som ATM och andra delar infrastruktur och distribution. av Vi har nyfikenhet teknik och vi har en geografi som c en ny borde göra det intressant att arbeta med interaktivitet.

Vi har mycket stark forskningsbas när det gäller bild-

d en

behandling och signalbehandling.

Den svenska marknaden är så liten att den inte representerar något

hot de vi kan tillåta att ligga i fronten; till detta mot stora; oss

bidrar de försök bedrivs marknadsmässig grund går

att som

långsammare än väntat vilket gör att nyfikenheten på vad mycket

den interaktiva världen innebär rimligen är stor. Vi har lokal nivå, kommunerna ligger långt framme och f en som viktig aktör i det interaktiva samhället liksom landssom är en

tingen

Vi har behov förnya verktygen för att åstadkomma ett g ett av att nationellt kunskapslyft där interaktivitet är ett nyckelbegrepp.

med inriktning att utveckla de idéer nyss redo- Ett program som i fristående från beslut införande digital TV. visats är sig ett om av mellan television och multimedia bedömer jag

Beröringspunkterna

dock i längre tidsperspektiv bli så påtagliga att det vore en fördel ett samordna ett beslut digital TV med ett beslut om ett program att om för utveckla multimedia. Inte minst kopplingen till tankarna om att att använda multimedia i ett nationellt kompetenslyft är intressanta. Detta

förutsätter utveckling pedagogik och annat. Kompetenslyftet är

av inriktat de enskilda medbogarna och dels på företagen i form dels

för kunskapshöjning. Bakom detta ligger två saker.

av ett program är avgörande fråga i ett tillväxt-

Den ena är att kompetenshöjning en

också detta är ett sätt att välja en annan inriktning

perspektiv men att

informationssamhället än andra länder där mass-

på utvecklingen av

och marknadsdriven utveckling styr mot de mera kort-

tillämpningar siktiga och betalningssäkra tillämpningarna. Som ett geografiskt stort

DIGITAL TV l ETT NÄRINGSPOLITISKT PERSPEKTIV

men befolkningsmässigt litet land har vi inte särskilt stora möjligheter att ligga i fronten i dessa sammanhang. Där ska vi lära andras

misstag. Vår profil bör vara test- och utvecklingsmarknaden för de

tillämpningar som ligger runt hörnet. För att klara finansiering och

en marknad för första tillämpningar behövs sannolikt former

nya av

statligt/privat partnerskap. Vi har den tekniska förmågan och nyfiken-

heten för detta. Finansiering kan vi rimligen också få från EU:s

program. Det pågår t ex multimediaprogram inom EU där Sverige

för närvarande inte deltar.

Grundfrågan är om den fortsatta vägen in i informationssamhället ska vara renodlat marknadsdriven där vi som individer agerar som konsumenter av mer eller mindre interaktivt utformade kommersiella tjänster eller vi också och ett komplement till denna väg vill

om som ha en stig som vi kan färdas som medborgare och som nyttjare av

offentliga tjänster. Med det språngvisa tillskott av sändningskapacitet

via satellit och via det markbundna nätet som följer av digitalisering i kombination med de minskade möjligheterna till reglering vill-

koren för trafiken på de globala informationsmotorvägarna kommer

möjligheten att värna de värden som vi förknippar med "public

service" stärkande av demokratin och värnandet av svensk kultur

framöver sannolikt inte bara att bestämmas av mediapolitiken utan också i stor utsträckning vad informationssamhället i stort

av erbjuder. Här är det viktigt att notera att uppemot 3/4 av befolkningen ännu inte har möjlighet att delta. Den breda spridningen dessa

av tjänster förutsätter således att hushållen skaffar sig tillgång till PC och/eller TV-apparat eller någon "hemterminal" kan ta

en annan som

emot digitala sändningar.

Med hänsyn till kostnaderna för att uppgradera telenäten måste detta betraktas som försök och demonstrationer i de mera befolkningstäta områden där det är mest ekonomiskt att göra investeringar i

bredbandsöverföring till hushållen. Tidpunkten för dessa investering-

bör ligga senast omkring sekelskiftet för att Sverige ska ha en med ar andra ledande länder jämförbar infrastruktur. I Japan är avsikten att

befolkningen ska ha tillgång till bredbandskommunikation år 60 % av 2005 och hela befolkningen år 2010. Beslutet bredbandsöver-

om föring har tagits det japanska post- och teleministeriet och ska

av verkställas NTT är den japanska motsvarigheten till Telia.

av som Detta är världens största telekomföretag. I Japan finns nu en om-

SOU 1996: 25

fattande diskussion regelreformering och avreglering som bl.a. om lett till diskussion att dela NTT i ett flera bolag. Bland en om upp

TV-bolagen NTT potentiell konkurrent. Styrkan i kon-

ses som en kurrensen från NTT och telenäten som distributionsforrn beror delvis hur avreglering sker. Om resultatet skulle bli en uppdelning av en NTT enligt amerikansk förebild från uppdelningen Bell minskar av de finansiella möjligheterna att genomföra programmet för investeringar i bredbandsöverföring inom det utsatta tiden. Därmed skulle också satellit- och marksänd TV behålla sitt försteg. Poängen är att

det beslutet infrastrukturutbyggnad tagits när man i Japan fort-

om farande betraktar denna kollektiv nyttighet. Med avreglering som en förändras infrastrukturen. De tjänster som förutses ansynen nya så integrerad del infrastrukturen att denna också blir en ses vara en av "vara" för vilken investeringar och finansiering kan ske marknadsmässiga grunder. Kärnan i det tänkande finns infonnationssom om samhället vilar denna grundläggande föreställning. Sammanfattningsvis kan det konstateras att ett beslut om digital TV

i själv inte har strategisk betydelse från näringspolitiska utgångssig punkter. Med hänsyn till den sammansmältning som digitaliseringen

innebär med avseende på infrastrukturens utnyttjande och tjänsteutbud framstår det svårt inte vidga underlaget för ett beslut om som att TV till det större området multimedia. Multimedia som helhet

digital

näringspolitiskt intresse i Sverige liksom i de flesta andra är av stort länder. Ett beslut införande digital TV skulle kunna ge synom av detta område bör dessutom kompletteras med andra

lighet nya men och utbildningsinsatser för att förstärka

FoU-, teknikupphandlings-

multimediamarknaden såväl med avseende på efterfrågan som utbudssidan. Totalt skulle detta mot strategi för att utsett svara en veckla den svenska marknaden till test- och demonstrationsen för TV och multimedia. En sådan strategi utgår från

marknad digital

förhållanden. Det första är att utnyttja det

fyra grundläggande

"window of opportunity" den avreglerade telemarknaden och ett som beslut införande digital TV innebär. Det andra att ut-

tidigt om av

från offentliga aktörer, inte minst kommuner och

nyttja efterfrågan för utvecklingen tjänster. Tillväxten

landsting, som pådrivande av nya

i Sverige och andra nordiska länder är för det

av Internetanslutningar

flera tecken på tjänster har tidig marknad i tredje ett av att nya en nordiska länderna finns nästan fjärdedel alla Sverige. I de nu en av

DIGITAL TV I ETT NÄRINGSPOLITISKT PERSPEKTIV

Internetanvändare i Europa. Det betyder i absoluta tal nästan lika många som i Tyskland. För det fjärde har vi stark position indu-

en striellt på telekommunikationsområdet och kan också

man notera en

ökning av antalet mindre företag på mjukvarusidan.

Om dessa styrkefaktorer ska vinna utslag beror bl.a.

om regering och riksdag snabbt kan omforma det regelverk idag finns

som för de olika delarna multimediasektorn till ett gemensamt regel-

verk. Denna uppgift förutsätter samordning över departements-

en och myndighetsgränser som kräver att multimedia begrepp

som ges

en politisk tydlighet som ännu saknas.

10¶Överväganden och

förslag

överväganden

l0.1.1 Inledning

I flera avseenden har väsentliga frågor tekniska

om förutsättningar

för utökade sändningar television blivit tydligare under av senare tid. Till skillnad mot vad läget för bara något år sedan finns var nu standarder för digital TV. En faktor

annan som förtydligat läget är

att samarbetet inom EU har avancerat i fråga om gemensamma

plattformar för utveckling digital TV. Därför finns förutsätt-

av nu

ningar att ge förslag i frågor tidigare utredningar televi-

som om sionen lämnat öppna.

Mitt utredningsuppdrag gäller tekniska för

förutsättningar TV-

sändningar. Under utredningens gång har det emellertid blivit uppenbart att denna fråga i sin förlängning gäller än tekniska

mer aspekter

på television och att den berör vidare områden än enbart television.

Strategiska val mellan olika sändningsalternativ är beroende

av svaren på frågan om varför statsmakterna över huvud taget skall engagera sig inom detta tekniska område. Jag har därför funnit det

nödvändigt att också belysa tänkbara mediepolitiska och närings-

politiska aspekter av utökade sändningsmöjligheter.

Det bör understrykas att mina förslag är avsedda att ange en

färdväg som grund för strategiska ställningstaganden från statsmak-

ternas sida. Denna utredning är sålunda inte färdig handlingsplan en

för digitalisering televisionen i Sverige.

10.1.2¶Mediepolitiska överväganden

Statens agerande i frågor gäller rundradio grundas på uppfatt-

som ningen att radio och särskilt TV är kraftfulla medier när det gäller påverkan. Statsmakterna har alltsedan television introducerades betonat vikten att TV-mediet huvudsakligen skall betjäna allmänna av och demokratiska intressen.

8 6-0281 209

Beskrivningen den svenska mediepolitiken i min delrapport

1995-11-13 kan sammanfattas enligt följande.

Villkoren för att få sända television grundas vidsträckt en yttrande- och informationsfrihet. Alla skall kunna ta emot sändningar

bor. Programverksamheten skall ge uttryck för

oavsett var man demokratins grundidé, principen människors lika värde samt den om enskildes frihet och värdighet. Programmen skall vara opartiska och sakliga. Genom mångsidighet och kvalitet skall TV-utbudet tillgodose skiftande behov och intressen. Programmen skall förmedla och komnyheter, allsidig information, stimulera till debatt, förmentera ge medla upplevelser och stimulera fantasin. Televisionen skall vara ett forum för det offentliga samtalet där skilda åsikter kommer till tals i opartiska programformer. Televisionen skall värna om svenska

språket och produceras svenska upphovsmän.

om program som av

Hets folkgrupp, barnpornografi, olaga våldsskildringar samt för-

mot

tal yttrandefrihetsbrott skall bekämpas.

Vill statsmakterna också i fortsättningen bedriva en mediepolitik med dessa förtecken Om inte, kan introduktionen teknik för av ny helt överlåtas marknadskrafterna utan statlig in-

TV-sändningar

blandning.

Jag utgår emellertid från att det motsatta gäller, dvs. att statsmakterna framgent vill hävda allmänna medborgerliga intressen i

fråga televisionen. Denna förutsättning har avgörande betydelse

för mina överväganden och förslag.

För driva mediepolitik inom televisionens område använder sig att statsmakterna instrument: Tillgång till respektive kontroll av tre över distributionsnät, lagar och andra regler för TV-sändning samt stöd till och främjande programverksamhet i public service-form. av Som påpekas i 4.3.3 och utvecklas i kapitel 7 har verkningssom regleringar avtagit till följd satellit-TV och branschens

graden av av internationalisering. Med ett genombrott för digital transmission för-

ändras förutsättningarna för statsmakternas möjlighet att bedriva

mediepolitik med samma medel som tidigare.

Med till uppgifterna allmänhetens medievanor och

hänvisning om

val kanaler och programtyper avsnitt 3.4 kan det

TV-publikens av

hävdas inte heller public service-verksamheten har samma medieatt signifikans för bara något årtionde sedan.

politiska som

ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG

Därmed ökar den relativa betydelsen av vad staten gör respektive avstår från att göra i distributionsledet. Det konstaterandet leder

vidare till följande tekniska överväganden.

10.1.3 Tekniska överväganden Utvecklingen i fråga om TV-transmission och övriga tekniska fakta till grund för mina förslag behandlas i kapitlen 5 och

Som redovisas i avsnitt 5.4 fattades år 1994 beslut om internationell

standard för komprimering av bild och ljud samt för multiplexering.

Följande år fastställdes europeisk standard för sändningsteknik för

satellit och kabel. En europeisk standard för marksänd digital TV beslutas formellt under innevarande år. Också amerikansk standard

en för marksänd TV och högupplösnings-TV HDTV förväntas bli antagen i år.

Digitala TV-sändningar pågår försöksmässigt och reguljärt i ett

flertal länder kap 4. I Sverige har reguljära digitala satellitsänd-

ningar påbörjats. Försök med digitala markbundna sändningar

genomfördes för första gången i november 1995 avsnitt 3.3.4. I några länder, bl a i Storbritannien och USA, har avgörande steg tagits

mot utbyggnad av marknät för digital sändning.

Det är sålunda uppenbart att digital television står inför ett

genombrott. Förekomsten standarder påskyndar utveckling på bred

av en

front. Statliga ställningstaganden inom detta område gäller därför inte

den sändningsteknikens eller inte. Vad frågan gäller är om

nya vara den digitala utvecklingen främst skall styras av marknadsintressen eller också statsmakterna skall påverka när, var, hur och för vilka

syften denna teknik skall utnyttjas.

Jämfört med analog transmission innebär digital transmission

sammanfattningsvis följande för TV-publiken.

Större programutbud eftersom flera TV-kanaler kan sändas inom -

det frekvensutrymme krävs för att sända en enda kanal med

som

nuvarande analoga teknik.

Bättre bild- och ljudkvalitet. —

Möjlighet att individuellt beställa program och produkter, välja -

bildvinklar, delta i spel, överblicka programutbud, m.m.

Möjlighet till portabel och lokaloberoende mottagning vid mark- -

sändningar

Möjlighet till interaktivitet. - Bättre förutsättningar att utveckla multimediaterminaler i hemmen för TV-, radio-, data- och telefonkommunikation.

Övergången från analog till digital television förutsätter att hushållen i ett inledande skede behöver så kallade set top-boxar för

omvandling digitala signaler för mottagning i dagens analoga TV-

av De samhällsekonomiska kostnaderna för detta redovisas mottagare.

nedan utförligt i kapitel

och mer Inom för det tekniskt och ekonomiskt möjliga grundas mina ramen

förslag system för utökade sändningarna överväganden vad

om gäller konsumenternas valfrihet, bredden i utbudet och förutsättningför public service-kanaler att konkurrera om publiken. arna

Konsumenternas valfrihet

Behovet teknisk utrustning i hemmen kan inverka bredden i det av tillgängliga utbudet och tittarnas valfrihet. I kapitel 5 redovisas olika möjligheter till åtkomstkontroll, dvs. skillnaden mellan öppna och slutna set top-boxar. Ett öppet systern är i princip tekniskt konkurrensneutralt i den konsumenten löpande kan välja kanaler och enskilda

meningen att

Öppna systern bidrar sålunda till en mer konsumentstyrd program. marknad. Slutna systern däremot begränsar konsumenternas valmöjligheter.

och nätoperatörer lyckas placera sina specifika

Programbolag som

i hushållen får keeper-roll med möjlighet att i viss mån system en gate bestämma villkoren för tillgänglighet och försvåra åtkomsten av

konkurrerande programtjänster.

Det enligt min mening till stor nackdel för hela samhället och vore för konsumenterna enstaka aktörer skulle få dominerande gate om en keeper-roll på den svenska TV-marknaden. Det är angeläget att hushållen öppet, i tekniskt avseende "konkurrensneutralt"

erbjuds ett

I sådan skall kommersiella aktörer kunna ta betalt system. ett systern för sina för viss period abonnemang eller för enstaka pro-

tjänster

betal-TV. Det är fullt möjligt. Tekniskt kan varje operatör gram

ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG

styra åtkomsten sina programtjänster utan att det begränsar

av konsumenternas valfrihet i det övriga utbudet.

Programutbudet

Som framgått ovan skall medborgarna erbjudas ett mångsidigt och

kvalitativt TV-utbud som tillgodoser skiftande behov och intressen.

Den digitala sändningstekniken bidrar till detta att vidga de

genom

frekvensmässiga gränserna för antalet programtjänster. Med digital

TV är det snarare ekonomiska faktorer än tillgången på frekvenser som sätter gränser för utbudet.

En första förutsättning för ett brett utbud är givetvis att sändningarna kan nås alla hushåll i landet. I praktiken har ambitionen

satts till den täckningsgrad som gäller för dagens analoga kanaler i

marknätet, dvs drygt 98 procent eller mer av hushållen för SVT1, SVT2 och TV4.

Programutbudet bör också ekonomiskt och tekniskt lättill-

vara

gängligt för publiken. Tittarnas programval bör kunna ske

momentant, dvs inte vara låst för lång tid genom avtal med nätoperatörer

som erbjuder begränsade programpaket. Det skall vara lätt för

tittarna att från länstolen vandra mellan olika programkanaler.

Public service-kanalernas ställning Det kan tyckas att behovet av public service-TV minskat när utbudet av alternativa programtjänster mångdubblats under senaste årtiondet.

Det kan tyckas att utökade sändningsmöjligheter till följd digital

av TV till och med marginaliserar betydelsen av ett public service-utbud.

Som framgått av kapitel 3 har nya kommersiella kanaler i första hand resulterat i ökat utbud av underhållnings- och sportprogram. En mediepolitisk ambition att erbjuda allmänheten ett balanserat utbud

mångfald understryker då behovet av programkanaler som värnar

om utbudet av nyheter, debatt, kultur m m som är kärnan i public service-TV.

Det framgår av ländergenomgången kap. 4 att förutsättningarna

för fortsatt public service-verksamhet står i förgrunden vid över-

väganden och ställningstaganden till den nya sändningstekniken.

om Det gäller i Finland där utredningsmannen understrukit behovet av

balans mellan YLE-kanalerna och renodlat kommersiella kanaler. Det

i England där regeringen förslagit att BBC skall tilldelas en gäller

multiplex för sina kanaler. Det gäller också i många andra länder med TV- och mediestruktur är jämförbar med den svenska. en som sålunda från att statsmakterna även i fortsättningen vill

Jag utgår

public service-verksamhetens särställning. Därför är det värna om min mening önskvärt att SVT-kanalerna återfinns i samma

enligt

mottagningstekniska miljö som merparten av övrigt programutbud.

bidrar till tittarna också fortsättningsvis skall "hitta" dessa Det att kanaler.

Slutsatser

modeller för digital distribution television kap.

Inventeringen av av

6 behandlar förutsättningarna för markbunden sändning, sändning

och sändning i kabel- och telenät. De olika modellerna via satellit förutsätter vanligen viss samverkan mellan olika typer av nät som varandra före slutsteget fram till mottagning i hemmen. Mina matar gäller emellertid främst detta sista steg som är av-

överväganden

konsumenterna själva eller aktörerna på TV-mark-

görande för om

naden skall valet kanaler och enskilda program. styra av via framtidens kabel- och telenät svarar mot högt

Överföring

täckningsgrad, utbudets bredd, valfrihet, interaktivitet, ställda krav kvalitet, En tänkbar strategi för statsmak-

mottagningsteknisk m.m.

därför stimulera utvecklingen är sådana distributionsterna är att och tills vidare fortsätta med analog men ökad M4 analog system att

terrester sändning.

blir sådana distributionssystem tekniska och ekono- Emellertid av inte inom de närmaste 10-20 åren. Det lämnar miska orsaker möjliga marknadens aktörer under mellantiden utveckla fältet fritt för att kommersiella grunder. Det är enligt min digital TV på renodlat i sådan utveckling säkerställa konsumen-

mening inte möjligt att en

bredd och public service-verksamternas valfrihet, programutbudets heten. för statsmakterna att motverka detta

Den främsta möjligheten

i erbjuda aktörerna alternativ sändligger, jag ser det, att en som

ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG

ningsmöjlighet i ett för Sverige gemensamt nät, dvs. det

terrestra nätet.

Mitt förslag utvecklas närmare i avsnitt 10.2.1 innebär det

som att terrestra nätet byggs ut för digital transmission. Utbyggnaden bör påbörjas senast år 1997 för att kunna slutföras i första etapp

en senast inom två år. För att säkerställa kravet på praktiskt total hus-

taget hållstäckning bör analoga sändningar nuvarande markbundna

av kanaler fortgå i avvaktan på att hushållen skaffat i utrustning för

mottagning av digitala signaler. Denna övergångsperiod bör dock inte

vara längre än tio år.

10.1.4 Ekonomiska överväganden

Min bedömning är sålunda att dagens mediepolitiska intentioner kan

hävdas också i teknisk TV-miljö förutsatt statsmakterna

en ny att verkar för skyndsam digital utbyggnad det terrestra sändarnätet.

Följdfrågan är då vilka ekonomiska förutsättningar föreligger

som

för övergång från analoga till digitala TV-sändningar.

Mina bedömningar grundas på de tre räkneexempel

som presen-

teras i kap. Jag betonar återigen att dessa räkneexempel grundas på

ett antal antaganden bland annat hushållens investeringsvilja och

om prisutvecklingen vad gäller mottagarutrustning.

Hushållens efterfrågan påverkas prisutvecklingen och omvänt

påverkas prisutvecklingen av hushållens efterfrågan. Vidare påverkas

hushållens efterfrågan utbudet i de TV-kanalerna i sin

av nya som tur påverkas av hur många tittare programbolagen kan tänkas nå via

dessa nät. Utvecklingen vad gäller ekonomin i sändarsystem är

nya därmed svårbedömd.

Övergången till digital TV får kostnadskonsekvenser med avseende

på programproduktion, sändning och mottagning. Kostnadsbilden för-

ändras från ett läge under övergången från analog till digital TV till ett annat läge när den analoga TV:n har fasats ut. Jag har i mina be-

dömningar utgått från övergångsperiod cirka tio år.

en av

Staten kan påverka utvecklingen med olika ekonomiska stimulansåtgärder som underlättar övergången till digital TV-distribution.

I utredningen har jag inte tagit fram underlag för att beräkna de

konsekvenserna för programbolag och fristående

kostnadsmässiga

programproducenter i produktionsledet.

Enligt bedömningar jag tagit del av bör emellertid den nya

som tekniken kunna innebära betydande besparingar framför allt genom ökad åtkomst och återanvändning tidigare insamlat programav material. Också kostnader för behandling och färdigställande rediinspelat programmaterial torde minska. Mina räkne-

gering av

innefattar dock inte dessa vinster i bland annat SVT:s verk-

exempel

samhet.

till TV-sändning kräver betydande investeringar i

Övergång digital

främst i hushållen. I de alternativ jag redovisat i

mottagarutrustning,

8 beräknas dessa kostnader uppgå till mellan 9 och 10 miljarder

kap.

oberoende övergången sker till digital satellitlkabelkronor, av om distribution eller digital terrester TV-distribution. utgör liten del de totala

I fråga om sändningskostnader, som en av

TV-kostnaderna, finns emellertid skillnader mellan dessa alternativ. för programtjänst i digital satellit/kabel

Medan sändningskostnaden en

kostar 5-10 miljoner kronor uppgår kostnaden för en pro-

årligen

marknät till 40-50 miljoner kronor. Dock är i

gramtjänst i ett digitalt

betydligt lägre än kostnaderna för

båda fallen sändningskostnaderna

distribution analoga TV-kanaler. av nät med utrymme för betydligt fler program- Ett digitalt terrestert tjänster än i det analoga nätet ger nätägaren, ytterst staten, som ryms till koncessionsintäkter. För koncessionsinnehavarna

möjlighet nya

resultera i bättre ekonomi jämfört med alterkan terrester sändning sända via satellit, inräknat värdet att med terrester nativet att av

sändning uppnå nästan lOO-procentig hushållstäckning.

digitaliseringen är politisk fråga kräver Finansieringen av en som

vad kan presenteras. Bland annat bör säkrare underlag än som nu

bland koncessionsinnehavare sonderas sedan

intresset presumtiva

först att bygga ut marknätet statsmakterna tagit principbeslut om Ett sådant beslut kan antas skapa delvis nya förutsättningar

digitalt.

inledande diskussioner mellan nätägaren och marknadens privata för aktörer.

ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG

10. l .5 Legala överväganden

Statliga regleringar av televisionen förekommer allmänt. Sverige avviker dock något från det internationella mönstret. Till skillnad från vad fallet är i många andra länder är TV-sändning i satellit och

kabel reglerat i mycket begränsad omfattning.

Likaså medger inte vår grundlagsskyddade yttrandefrihet viss inne-

hållsmässig reglering som kan förekomma i andra länder. Den relativa öppenheten i det svenska samhället, symboliserad och

realiserad genom offentlighetsprincipen och yttrandefrihetslagen,

kommer till uttryck också på massmedieområdet.

Men också i Sverige finns lagregler för vad får sägas och visas

som i TV. I några avseenden kräver de inhemska reglerna större återhållsamhet från programbolagens och distributörernas sida än de minimiregler som föreskrivs i EG-direktivet.

Som framgår av kapitel 7 har nya distributionsfonner och ökat TV-utbud förändrat samhällets inflytande över programinnehållet. Inflytandet varierar med förekomsten tillståndskrav i olika typer

av av sändarnät. Störst är kontrollen i markbunden television, minst i telefonnät och videogram. Allmänt sett gäller två nivåer innehålls-

mässig reglering: En lägre nivå för sändningarna via satellit och

kabelnät inte kräver tillstånd och högre nivå för tillstånds-

som en

pliktiga trådlösa marksändningar.

Men inte heller de begränsade krav som ställs på satellit- och

kabelsändningar kan övervakas och hävdas i godtagbar utsträckning.

Programföretagen kan till exempel välja hemvist i och länka upp

program till satellit från länder med låga krav innehållet. Ett annat

problem är frågan om partsförhållanden vid rättslig prövning

av lagöverträdelser. Det har varit svårt att bestämma vem som är

ansvarig för vissa sändningar eftersom satellit- och kabelsändningar inte kräver tillstånd.

Den nya radio- och TV-lagen torde inte innebära någon avgörande

förändring i dessa avseenden. Statens inflytande över TV-sändningar

via satellit och i kabelnät förblir begränsat.

Om samhället skall kunna ingripa mot våld, pornografi, förtal, m.m. i TV-program krävs längre sikt krävas helt nya insatser. Utgångspunkten bör vara den tekniska utveckling som torde leda till att olika medier löper samman i en gemensam multimediestruktur.

9 16-0281

Underlag för sådana insatser bör bl.a. tas fram den expertgrupp av för multimediefrågor jag föreslår skall inrättas. som På kort sikt bör strategin att försöka öka utbudet i marknätet vara och därmed minska betydelsen sändningar via satellit och i kabel. av Sändningar i marknätet staten bättre möjlighet att ställa villkor på ger

programinnehåll och tillse att reglerna följs.

För att det digitala marknätet skall kunna utgöra ett effektivt

mediepolitiskt verktyg måste statsmakterna göra grannlaga avväg-

Å sidan kan

ningar i fråga om regleringar. ena en långtgående regle-

ring minska programbolagens och andra aktörers intresse för att sända i marknätet. Å andra sidan kan återhållsam reglering inneen bära alltför stort mediepolitisk uppoffring. Det bör beaktas att vad en

gång avreglerats är svårt att nytt reglera.

som en I det digitala terrestra nätet med utrymme för avsevärt fler programtjänster än i det analoga marknätet sätter EG-rätten gränser för nationella innehållsmässiga och andra regler utöver den miniminivå EG-direktivet föreskriver. Med hänsyn härtill anser jag som att principer och villkor för att få rätt att sända i de nya näten bör formuleras. Detta kan bidra till ökat intresse för att sända via marknätet.

10.2¶Förslag

Mot bakgrund mina överväganden i det föregående föreslår jag

följande.

Statsmakterna bör våren 1996 fatta principbeslut om övergång

till digital marksänd terrester TV i Sverige.

Utbyggnad det terrestra sändarnätet för digital sändav ning bör påbörjas senast 1997 och i sin första etapp vara slutförd inom två år efter beslut. Denna första utbyggnadsetapp bör ge sändningsmöjlighet för åtta rikstäckande programtjänster, dvs. utöver SVT1, SVT2 och TV4 fem programtjänster. I andra etapp bör nya en sändarnätet kunna 24 programtjänster. Då de analoga sändrymma ningarna stängs kan emot 50 programtjänster sändas. av upp

ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG

Nuvarande analoga terrestra TV-sändningar bör upphöra

snarast möjligt, dock senast tio år efter starten för digitala terrestra

sändningar.

En expertgrupp bör inrättas för att fördjupa analysen de

av frågor ännu återstår att lösa. Expertgruppen kan också övervaka

som och delvis medverka till introduktion digital multimedieteknik

av samt väcka förslag om regleringar och andra insatser från samhällets sida som kan aktualiseras utvecklingen inom detta område.

10.2.1 Utbyggnad av marknätet Det rent digitala scenario som beskrivs i avsnitt 6.2.6 innebär

sammanfattningsvis att de tidigare planerna ett fjärde och sannolikt

också ett femte analogt marknät skrinläggs och att motsvarande

frekvensutrymme tas i anspråk för digital sändning.

Motivet för att påbörja digitala sändningar så snart det finns utrymme för åtta rikstäckande programtjänster är att snarast möjligt kunna erbjuda allmänheten ett digitalt markbundet alternativ till digitala sändningar via satellit och i kabel. För att motivera anskaffning av set top-boxar måste alternativet givetvis innehålla fler

programtjänster än de tre som nu kan tas emot utan extra mottagningsutrustning. Jag bedömer att åtta programtjänster skall kunna utgöra ett konkurrenskraftigt alternativ i ett första skede.

Successivt kan fler digitala nät byggas ut. Så längre analoga sänd-

ningar pågår se nedan begränsas utbyggnadsmöjligheten enligt de

bedömningar som utredningen gjort till 24 programtjänster. Om och

när de analogen näten avvecklas finns möjlighet att bygga ut nätet för

ytterligare så att utrymmet medger ett 50-tal programtjänster.

Redan i första utbyggnadsetappen skapas förutsättningar för regio-

nala och lokala sändningar och efter två år ytterligare möjligheter till

lokal nedbrytning av marknätet. Om någon eller några de riks-

av täckande kanalerna reserveras för regionala och lokala

programtjänster kan inom några år -tt hundratal koncessioner erbjudas.

Parallellt med digitala sändningar av dagens markbundna program-

tjänster bör de analoga sändningarna fortsätta tidigare hänsyn

som av

till hushåll som dröjer med anskaffning set top-boxar för digital

mottagning. Med hänsyn till att TV-mottagare normalt byts efter åtta

till tio år jag att hushållen ges tillräcklig respit om slutpunkten

anser för analoga sändningar sätts till tio år efter starten av utbyggnaden. Det bör uppgift för den föreslagna expertgruppen att följa vara en

utvecklingen och förslag om när tiden är mogen att slopa analoga

sändningar.

Det är vikt att snabbt få många programtjänster i marknätet som av

bli digital motorväg, allmänt trafikerad av programbolag

avses en

och via öppna top-boxar åtkomlig för publiken. Vad som skall

set locka kommersiella aktörer att välja det terrestra nätet är rikstäck-

sändningskostnader, rimliga regler vad gäller innehåll, rätt ning, låga

sända reklam och möjlighet att tekniskt enkelt och utan stora att administrativa omkostnader kunna ta betalt för sina program. Därtill kommer möjligheten att distribuera i samma miljö som de svenska public service-kanalerna. Inhemska program med svenskt med för publiken kända svenska medverkande och producerade

språk,

med kunskap svenskt kynne har hittills hävdat sig väl i konkurrens om med utländsk Kommersiella aktörer med huvudsak-

TV-produktion.

internationellt programutbud kan därför också ha intresse av att

ligen

finnas i den tekniska miljö där merparten hushållen hämtar sina av

program. talar den närmaste tiden ett Window of I England man om som för digital TV. Om denna form för TV-

Opportunity terrester

inte introduceras kan statens möjlighet att ta och behålla

sändning

initiativet detta område förspilld. Jag bedömer att detsamma på vara gäller den svenska TV-marknaden. motivet för statsmakterna redan våren 1996

Det är förslaget att skall fatta nätutbyggnad, att utbyggnaden bör på-

principbeslut om

redan följande år och att utbyggnaden skall vara genomförd börjas

två till år. En förutsättning för denna tidtabell är att inter-

inom fyra

nationella frekvenskoordineringar kan genomföras.

10.2.2¶Näringspolitiska effekter

digital TV-transmission skapar på sikt förutsätt-

Utvecklingen av

transmission inom andra områden och länkar in

ningar för digital

i globala informationsströmmar. Också i ett snävare perspek-

Sverige tiv anpassningen till internationella utvecklingslinjer av betydelse.

är

ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG

Det bör bland annat underlätta för svensk elektronikindustri att hävda sig på nya marknader som den digitala transmissionstekniken skapar.

När skiljelinjen mellan medierna suddas ut kommer aktörer

som tidigare varit verksamma åtskilda marknader att återfinnas på samma spelplan. Tre olika huvudgrupper av aktörer formar tillsammans informationssamhället. Produktion och distribution av nätverksbaserade tjänster för information, underhållning med

mera engagerar 1 företag inom telekommunikation, kabel-TV och satellit för överföring och distribution, 2 dataföretag inom hård- och mjukvaruområdena och 3 medieföretag för produktion innehåll i form

av av bild, text och ljud.

Integrationen dessa aktörsgrupper beror ett teknikskifte med

av digital TV startpunkt och multimediesamhället slutfas. Jag

som som instämmer i bedömningen att detta teknikskifte sker i tre faser:

Under den övergångsfas som nu inleds kommer TV att distribu- 0

såväl analogt som digitalt.

eras

I nästa fas är huvuddelen av all TV digital. Hur lång tid denna fas -

dröjer beror mycket på vilken strategi statsmakterna väljer. Enligt

mitt förslag skall vi i Sverige kunna vara inne i denna fas om

drygt tio år.

Tredje fasen som ibland kallas multimediefasen karaktäriseras av -

kommunikation nät som öppnar för applikationer av typen

Internet. I denna fas råder full interaktivitet bland annat i

fiberoptiska nät.

Svårigheterna att förutspå hur den digitala tekniken kommer att tas

till när erforderliga infrastrukturella förutsättningar föreligger

vara beror på dess karaktär genombrottsteknologi kap. 9. Därmed

teknologier som ligger till grund för innovationer och uppavses

finningar inom breda användningsområden. Genombrottsteknologier

blir centrala för varaktig produktivitetsutveckling och ekonomisk

tillväxt med följdverkningar i hela samhället.

Sålunda förefaller den digitala transmissionstekniken innehålla betydligt större möjligheter än enbart TV-transmission. Denna genombrottsteknik bör kunna driva på den ekonomiska tillväxten och få

betydelse för samhällsutvecklingen. Den skapar nya möjligheter för

information och kompetensutveckling, två väsentliga komponenter för

samhällets utveckling.

Frågan om eventuell övergång till digitala terrestra TV-sändningar

i Sverige gäller sålunda betydligt TV-publiken skall få

mer än om bättre bildkvalitet och fler kanaler att välja på. Jag ser snarare digital TV inkörsport för att snabbt dra nytta av en genombrottssom en teknologi. Skyndsamhet i det avseendet kan fördelar på interge nationella varu- och tjänstemarknader.

Sverige har förutsättningar att bli föregångsmarknad för digitala

en tjänster. De svenska hushållen ligger högt i världsstatistiken vad gäller innehav TV, telefon och hemdatorer. Transmissionsnätet för den av tekniken kan byggas ut snabbt och täcka hela landet. Vi har nya

företag med kompetens att utveckla industriprodukter krävs för

som denna teknik. Samtidigt är Sverige så begränsad marknad att större en industrinationer kan acceptera ett föregångsland. Det finns oss som ändå ingen risk för att vi därmed skall få ett ur dessa länders

synvinkel otillbörligt försprång.

För att förverkliga denna vision av en digital genombrottsteknologi

krävs infrastrukturella system för sändning och mottagning som är tillgängliga, samhälleliga och öppna för konkurrens. Motsatsen, dvs.

sluten, privat och monopoliserad infrastruktur skulle allvarligt

en försämra förutsättningarna för att bred front dra nytta av den digitala tekniken. Vad sker med samhällets terrestra sändarnät som

har därför strategisk betydelse.

10.2.3¶Expertgrupp för multimediefrågor

Som jag tidigare framhållit är mina förslag avsedda att ange en färd-

väg grund för statsmakternas strategiska ställningstaganden. Ut-

som

redningen är sålunda inte färdig handlingsplan för digitalisering.

en På rad områden måste analysen fördjupas. Mycket arbete återstår en innan nationell handlingsplan finns. en Jag har också konstaterat att den digitala teknikens utvecklings-

potential möjligheter för ett land vårt men att

rymmer stora som

kan göra säkra bedömningar tänkbara applikationer och ingen om

digitala tjänster.

Vidare har under utredningsarbetet noterat att det finns

jag

intressekonflikter inom detta område. Det gäller även mellan myndig-

ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG

heter och andra aktörer inom den offentliga sektorn. Dessa intressekonflikter riskerar självfallet att bromsa och försvåra utvecklingen.

statsmakterna bör hålla utvecklingen inom detta område under skärpt uppsikt och med hög beredskap för de förändrade förutsättningar som nu blir allt tydligare. Detta är särskilt viktigt eftersom

digitaliseringen griper in i flera departements och myndigheters

ansvarsområden.

Jag föreslår att expertgrupp för multimediafrågor in-

en snarast

rättas bland annat för att fördjupa analysen de frågor jag prin-

av som

cipiellt behandlat i detta betänkande. Expertgruppen bör fortlöpande

ge underlag för de nödvändiga politiska beslut som utvecklingen inom

det multimediala området kräver.

För att tidigt kunna uppmärksamma i vilka riktningar utvecklingen

går, bör expertgruppen särskilt bevaka vad sker i den tekniska

som

utvecklingsfronten.

Jag föreslår att expertgruppen därutöver tilldelas uppgifterna:

att fördjupa den ekonomiska analysen av digitaliseringen tele-

visionen i Sverige mot bakgrund statsmakternas principiellla

ställningstagande i denna fråga. Av särskilt intresse är att ana-

lysera de samhällsekonomiska konsekvenserna olika slag

av av

ekonomisk stimulans till hushållen och till näringslivet kan

som

underlätta och påskynda utvecklingen.

att analysera behovet av internationella frekvensöverenskommelser

till följd av statsmakternas ställningstagande.

att analysera behovet av att förändra ansvarsfördelning och organi-

sation av de myndigheter och statliga företag har uppgifter

som inom detta fält.

att fördjupa analysen av tekniska och frekvensmässiga konsekvenser

av ett beslut om digitalisering av televisionen. att underlätta kontakterna mellan olika aktörer inom detta område.

att koppla utvecklingen av digital TV och övriga medier till utbild-

ning och andra för samhället centrala områden. att utarbeta förslag till handlingsplaner de områden redo-

som

visats i detta betänkande.

BILAGA l

Kommittédirektiv

Tilläggsdirektiv till utredningen om tekniska Dir.

förutsättningar för utökade radio och 1995: 88

sändningar av

television till allmänheten U 1991:10

Beslut vid regeringssammanträde den 8 juni 1995

Sammanfattning av uppdraget

Utredningen skall redovisa underlag för ett beslut eventuell

om en övergång till digital teknik för marksänd TV. Utredningen skall be-

skriva tekniska och frekvensmässiga förutsättningar, kostnader

som kan uppkomma för TV-företag, allmänheten och övriga berörda, tidsperspektivet samt de beslut som behöver fattas statsmakterna. Möj-

av ligheten att bedriva lokal eller regional TV-verksamhet skall belysas. Även industripolitiska konsekvenser skall be-

samt beredskapsfrågor

handlas.

Utredningen skall lägga fram preliminär rapport senast den 1

en november 1995. Uppdraget skall redovisas slutligt före utgången

av år 1995.

Bakgrund

Tidigare utredning

Utredningen om tekniska förutsättningar för utökade sändningar

av radio och television till allmänheten avgav i februari 1994 betänkandet Tekniskt utrymme för ytterligare TV-sändningar SOU 1994:34. I betänkandet redovisas dels möjligheterna att anlägga flera sändamät

för analog TV, dels läget i fråga utvecklingen digital sänd-

om av

ningsteknik.

Utredningen angav att det finns frekvensutrymme för att anlägga

ytterligare två sändamät för analog TV, vilka det skulle kunna

av ena få 98% befolkningstäckning, medan det andra nätet kan få befolk-

ningstäckning på minst 85%. Ett alternativ är att anlägga sändare med lokal täckning. Tre sådana sändare skulle kunna anläggas i minst ett tjugotal områden med 70 000 invånare eller mer.

ansåg det inte möjligt att då ta ställning till om Utredningen att var

marksändningar TV borde införas, att ett beslut borde

digitala av men

fattas så förutsättningarna kunde överblickas. Vidare påpekade snart

utredningen att statsmakterna kan ta hänsyn till möjligheterna att

sända digital marksänd TV vid beslut TV-sändningar med analog om

teknik. Ju mindre utnyttjar möjligheten att bygga ut sändningar

man teknik, desto större handlingsutrymme har man att i

med analog

framtiden introducera digitala sändningar. Betänkandet har remissbehandlats. En sammanställning av remiss-

är i departementspromemorian Regler och villkor

yttrandena intagen

för marksänd TV Ds 1994:105. ny

Sändarnät för TV

förutsättning för den svenska televisionen har varit

En grundläggande

skall kunna tas emot alla, oavsett bostadsort. att programmen av därför för det har byggts ett riks- Staten har tagit ansvar att upp täckande sändare för TV. nät av Under 1950-talet, när sändarnätet för Sveriges Television började kunde endast distribueras från marksändare.

anläggas, TV-program

54 större sändarstationer. För att nå i Sändarnätets ryggrad utgörs av full 99,8% finns dessutom 600

det närmaste befolkningstäckning ca

sändarstationer. Dessa är belägna utanför de större sändarmindre räckviddsområden eller platser där mottagningen från stationernas den stationen är dålig. Programmen sänds ut till de större stastörre radiolänk eller kabel. De mindre stationerna tar ofta tionerna genom och vidaresänder signalen från de större stationerna "slavemot sändare". för TV tillkom i början 1990-talet, För sändarnätet som av stationsanläggningar och antennsystem. Vid sidan av används samma sändarstationerna ingår i detta sändarnät emellertid de 54 större 20-tal mindre stationer. Marknätet når därmed ca 98% av endast ett medan de bor räckhåll för marksändarna kan

befolkningen, som utom

BILAGA l

ta emot sändningarna från satellit. Satellitsändningen används även för att överföra till marksändarna.x program De nämnda sändarnäten ägs och drivs Teracom Svensk av Rundradio AB, ägs svenska staten. Tillgångarnas

som av återanskaffnings-

värde, som även innefattar utrustning inte är till

som hänförlig TV-

utsändning, har uppskattats till mellan fem och kronor.

sex miljarder

Det pris som ett TV-företag får betala för riks-

utsändning av ett

täckande program är i storleksordningen 200 miljoner kronor år. per Sändarna för Kanal l använder i huvudsak frekvenser inom det s.k. VHF-bandet 47-68, 174-230 MHz, medan TV 2 och TV 4 främst sänds i det s.k. UHF-bandet 470-862 MHz.

Nya distributionsvägar

Sedan början av 1980-talet har det utvecklats distributionsnya metoder för television, som kan fungera ersättning för eller som

komplement till marksändningarna. Genom satelliter kan TV-pro-

gram spridas över stora områden. Satelliter kan, nämnts, som användas för att mata marksändare med kan

program. Satellitsändningar

också tas emot för vidaresändning i kabelnät eller direkt enskilda av hushåll. För närvarande sänds 150 olika TV-program ca ut över satellit över Europa. Satellitdistribution är billigare än markbaserad distribution för programföretaget. Årskostnaden för sända att ut ett

TV-program över satellit är i storleksordningen 30 miljoner kronor.

Försäljningen av satellitmottagare har ökat kraftigt tid.

senare 10—15% befolkningen bedöms ha tillgång till satellitantenner. av egna Utbyggnaden av kabelnät för TV-distribution i synes nu vara stort sett avslutad. Cirka 2,2 miljoner svenska hushåll är anslutna till kabelnät, vilket kan jämföras med att drygt 3,3 miljoner hushåll

betalar TV-avgifter. Distributionskapaciteten varierar, torde

men som mest uppgå till ca 40 Kabelnäten används främst för vidareprogram. sändning av program från satellit och marksändare, det föremen kommer även endast sänds kabel. program som genom

Uppgiften om hur många som kan olika TV-program varierar

beroende på undersökningsmetod. En sammanvägning olika källor

ger vid handen att omkring 60% befolkningen har tillgång till

av andra program än Kanal TV 2 och TV

Digital sändningsteknik

TV-sändningssystem används i Sverige kallas PAL. Det är ett Det som för färg-TV-sändning har konstruerats för att analogt system som tillsammans med mottagare för svartvitt. Därmed möj-

även fungera

mjuk introduktion färg-TV-sändningar. PAL-syste-

liggjordes en av har kompletterats med ett digitalt system för stereoljud,

met senare NICAM. närvarande håller digitala system för TV-sändningar att För nya Standardiseringsarbetet är i stort sett avslutat och man

bli tillgängliga.

med digitalteknik från satellit kan räkna med att TV-sändningar under år 1995. Man kan bedöma att tekniska förkommer att inledas med digitalteknik kommer att finnas

utsättningar för marksändningar

något år senare. bild och ljud, dvs. de elektriska

Vid digital överföring digitaliseras

till talvärden. Dessa talvärden sänds sedan

svängningarna omformas

radio eller i ledningar, tillsammans med styrsignaler ut med hjälp av kan tolka meddelandets innebörd. som gör att mottagarapparaten användas för överföra alla slag information Digital teknik kan att av

som kan digitaliseras.

möjligheter för distribution av TV-

Digitaltekniken öppnar nya

minska mängden information som behöver överprogram. För att bort överflödig information föras kan man före utsändningen ta

är mycket lämplig för.

"komprimering", något som digitaltekniken

kan då överföras inom ett givet led- Ett större antal TV-program

Det innebär att distributionskostnaderna per program ningsutrymme.

utnyttjas bättre. Vidare kan även sjunker och att frekvensutrymmet

med överföringskapacitet, t.ex. vanliga tele-

distributionskanaler låg

användas för att överföra TV-program. Digitaltekniken

fonledningar, förutsättningar för att distribuera TV-program

skapar även praktiska bildkvalitet "Högupplösnings-TV". Trådlösa digitalsänd-

med högre tåliga störningar än analoga sänd-

ningar kan också göras mer mot

ningar.

TV-signal skall kunna tas emot krävs att mot- För att en digital med avkodare "förstår" de använda styrtagaren är försedd en som utförd på sådant sätt att endast den signalerna. Avkodaren kan vara abonnerar betal-TV-tjänst kan ta emot programmen. som t.ex. en

BILAGA l

En viktig fråga är vilken grad standardisering bör krävas

av som

för kodningssystem och avkodningsutrustning. I anslutning till ett pla-

nerat EG-direktiv om standarder för överföring televisionssignaler

av har det uppstått en livlig diskussion mellan dem att flera

som anser

kodningssystem skall kunna användas parallellt och anhängare till

uppfattningen att ett gemensamt kodningssystem bör användas på

varje nationell marknad.

Den europeiska konferensen för post- och telekommunikationer, CEPT, har tagit initiativ till översyn frekvensanvändningen

en av inom Europa. I en nyligen publicerad rapport rekommenderas att digital marksänd television skall introduceras med början år 1998 och

att nuvarande analoga marksändningar skall upphöra med början år

2008 Results of the Detailed Spectrum Investigation Phase II: 29,7

- 960 MHz. Från och med år 2020 bör enligt rapporten delar

av nuvarande frekvensband för TV kunna användas för andra ändamål. Rapporten är sammanställd av en arbetsgrupp och remissbehandlas för närvarande.

Utgångspunkter för uppdraget

Den tekniska utvecklingen inom TV-distributionens område innebär att förutsättningarna kraftigt har förändrats i förhållande till vad

som gällde då de nuvarande sändarnäten för TV planerades under 1950-

talet. Möjligheten att sprida TV-program begränsas inte längre av den

knappa tillgången på frekvenser för marksändningar, eftersom ett

mycket stort antal program kan göras tillgängliga satellit- eller

genom kabeldistribution. Ungefär två tredjedelar av de svenska permanenthushållen beräknas anslutna till någon form kabelnät för TV-

vara av distribution. En nästan lika stor andel befolkningen har tillgång till

av satellitprogram, antingen genom kabel eller egna satellitantenner.

Digitaltekniken kan komma att mångdubbla distributionskapaciteten

i satelliter och kablar. Den kan också att göra det möjligt att använda det vanliga telenätet för distribution rörliga bilder. Även mark-

sändningarna kan få högre kapacitet genom en övergång till digital

sändningsteknik.

Privata programföretag väntas inleda sändningar med digitalteknik

över satellit och genom kabel under år 1995.

Den tekniska utveckling som här har beskrivits har som nämnts redan fått till konsekvens att endast minoritet de svenska husen av hållen emot sina TV-program direkt från marksändare. Flertalet tar får de marksända oftast tillsammans med olika satellitprogrammen sända kabel. Det är också ett mindre antal som program - genom endast har möjlighet att marksända Den ökade tillgången se program. till TV-program beror främst på initiativ som tagits av kommersiella

aktörer. Digitalteknikens framväxt kan väntas förstärka tendensen att promed rörliga bilder sprids rad olika distributionsgram genom en vilka ingen har dominerande ställning. Många tror också vägar, av en televisionens karaktär kommer att förändras när publikens möjatt välja blir större. Något motsäger ett sådant antagande

lighet att som

emellertid TV-tittandet fortfarande så gott som helt avser TVär att kanaler traditionellt snitt även för hushåll som kan se ett stort av antal satellitsända TV-program.

En utveckling mot ett ökat inslag digitala sändningar kommer att

av medföra allt större andel Sveriges befolkning kommer att ha att en av med avkodare för digital-TV. Det är emellertid först

TV-mottagare

de nuvarande analoga sändningarna helt skulle ersättas av sändom med teknik alla måste skaffa utrustning för att ta

ningar digital som

emot digitalsändningar.

Inför framväxten teknik kommer statsmakterna att behöva av ny fatta beslut vilken omfattning den marksända televisionen skall ha om i framtiden. Utredningen tekniska förutsättningar för utökade om radio och television till allmänheten skall ta fram ett

sändningar av

underlag för ett sådant beslut.

Uppdraget

skall förutsättningarna för att bygga ett riks- Utredningen ange upp

täckande digitala marksändningar TV med avsikt att nunät av av

varande analoga sändningar sikt skall läggas ner. Satellitsändningar

användas komplement, i det närmaste hela förutsätts kunna som men skall kunna från marksändare. befolkningen ta emot programmen skall i relation till ett alternativ där marksänd-

Redovisningen sättas

liksom är begränsade till ett mindre antal kanaler som

ningarna nu

BILAGA 1

sänds ut med analog teknik, medan tillkommande TV-tjänster sänds annat sätt. Utredningen får också beskriva andra tänkbara utveck-

lingsscenarier.

Utredningen skall ange tekniska och frekvensmässiga förutsättningar, kostnader som kan uppkomma för TV-företag, allmänheten och övriga berörda, tidsperspektivet samt beslut behöver fattas

som av statsmakterna. Möjligheten att bedriva lokal eller regional TVverksamhet skall belysas. Även industripolitiska konsekvenser

samt beredskapsfrågor skall behandlas. Graden osäkerhet i bedöm-

av ningarna skall redovisas.

Utredningen skall samråda med Post- och telestyrelsen, Radio- och TV-verket, Utredningen om radion och televisionen vid krig och krigsfara Ku 1994:8, Teracom Svensk Rundradio AB samt med

programföretag och andra berörda företag.

Redovisning av uppdraget

För utredningsarbetet gäller regeringens direktiv till samtliga kom-

mittéer och särskilda utredare om att redovisa regionalpolitiska konsekvenser dir. 1992:50, att pröva offentliga åtaganden dir.

om 1994:23 och om att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser dir. 1994:124.

Utredningen skall lägga fram en preliminär rapport senast den l november 1995. Uppdraget skall redovisas slutligt före utgången

av år 1995.

Kulturdepartementet

BILAGA 2

Beredskapsfrågor

1¶Radio- och TV-verksamheten under krig och

vid allvarliga störningar i fredstid

Om Sverige skulle komma i krig eller utsättas för krigsfara kommer behovet information till allmänheten att öka kraftigt. Det gäller av

bl.a. nyhetsförmedling händelseutvecklingen och det allmänna

om läget, meddelanden har samband med övergången från freds- till som

krigsförhållanden och varningar till de delar av befolkningen som

hotas direkta krigshandlingar. Det är angeläget att massmedierna av då kan fungera på sådant sätt att allmänhetens informationsbehov tillgodoses och desinformation motverkas. Erfarenheter från krigs- och krisområden visar att radion och televisionen har mycket stor betydelse i krigs- och krissituationer. En radio- eller TV-sändning når mottagaren omedelbart, i sändnings-

ögonblicket. Snabbheten också uthålligheten är egenskaper hos

men etermedierna gör dem särskilt värdefulla informationssom som bärare. Radion och televisionen utgör därför viktiga inslag i det psykologiska försvaret vårt land och därmed i totalförsvaret. av Den svenska staten har särskilda avtal försäkrat sig om de genom svenska public service-företagens medverkan i totalförsvarsarbetet tre Av avtalen framgår Sverige kommer i krig, eller det råder att om om krigsfara och regeringen förordnar det, skall Sveriges Radio och

Sveriges Television bilda självständiga organisationer inom total-

försvaret och lyda direkt under regeringen. Sveriges Utbildnings-

radios tillförs de två andra bolagen. Bolagen skall bedriva resurser beredskapsplanering i fred och därvid dels följa de föreskrifter regeringen meddelar, dels samråda med Teracom resp berörda stat-

liga myndigheter.

TV4 AB har i koncessionsavtal förbundit sig att medverka i för-

handlingar företagets förpliktelser under krig och vid krigsfara.

om Några sådana förhandlingar har ännu inte påkallats från statens sida. Däremot har TV4 åtagit sig att i nödsituationer sända meddelanden

SOU 1996: 25

som är av vikt för allmänheten. Detta har Sveriges Radio och Sveriges Television också gjort. En motsvarande skyldighet har tillståndshavare för lokalradio.

Även när det gäller Teracom har avtalsvägen försäkrat

staten sig om medverkan i totalförsvaret. Bl.a. skall bolaget krig eller

krigsfara råder följa de anvisningar regeringen meddelar

som om totalförsvar och beredskapsplanering. Vidare skall bolaget utarbeta erforderliga beredskapsplaner. Också i Teracoms avtal är inskriven

en samrådsskyldighet med vederbörande statliga myndigheter samt

med public service-företagen. Public service-företagen ersätter

Teracom för beredskapsplaneringskostnader inom för de

ramen

offentliga medel TV-avgiftsmedel som programföretagen tilldelas

för sin verksamhet.

I detta sammanhang kan nämnas att ett av skälen till det helstatligt ägda Teracoms tillkomst och särskiljning från dåvarande Televerket

var just beredskapsargumentet. Det ansågs, mot bakgrund av verkets

planerade bolagisering och eventuella privatisering, som angeläget att

rundradionätet som en del av samhällets grundläggande infrastruktur samt beredskapsskäl och andra skäl skulle behållas i statlig ägo

av under en särskild huvudman vid sidan av Televerket jfr prop 1991/922140 s 82.

Alltsedan tillkomsten av funktionssystemet inom totalförsvaret har

public service-företagen varit knutna till funktionen Psykologiskt

försvar. Teracoms nära och helt nödvändiga samverkan med dessa

företag har gjort att anknytningen till denna funktion sågs

som självklar även för Teracoms del vid företagets bildande. Särskilda överenskommelser om samarbete har träffats mellan Styrelsen för

psykologiskt försvar och public service-företagen resp Teracom.

I detta sammanhang kan nämnas att kommittén för utredning om radion och televisionen vid krig och krigsfara jfr avsnitt 0.3 nedan bl.a. avser att ta frågor funktionsansvar och funktions-

upp om tillhörighet på radio- och TV-området.

BILAGA 2

2¶Vilka verksamheter skall i

upprätthållas

ofredstider

Det är viktigt i såväl freds- som ofredstider att programinformationen når fram. Tillgodoseendet av detta krav säkerställs genom ett nära verksamhetssamarbete mellan public service-företagen och Tera-

com och att försvarsberedskapsplaneringen bedrivs samma villkor.

Den grundläggande totalförsvarsprincipen att krigsorganisation och

samverkanskanaler i krig skall likna de fredstida förhållandena så

mycket som möjligt har därvid tillämpats. Vid omställning till

krigsdrift skall man således inte behöva göra fler förändringar än dem som är absolut nödvändiga.

Den nuvarande beredskapsplaneringen utgår från att följande

programtjänster skall upprätthållas vid krigsfara och i krig. För

totalbildens skull redovisas här även planeringen radiosidan.

Åt Sveriges Radio

P1 Sänds så länge omständigheterna

medger det.

P3 -

P4 —

RDS Sänds så länge resurserna medger det —

Utlandsprogram

Överföringstjänster

Åt Sveriges Television

SVT1 Sänds så länge omständigheterna

medger det.

SVT2 Regionala inslag sänds så länge

resurserna medger det.

Text-TV Sänds så länge resurserna medger det. ——

3¶Kommittén för

utredning om radions och

televisionen vid krig och

krigsfara

3. l Direktiven

I direktiven Dir 1994:55 till kommittén Ku 1994:8 för

utredning

om radion och televisionen vid krig och krigsfara, i det följande benämnd Kommittén, sägs bl.a. följande. Tillkomsten av former radio- och TV-sändningar och nya av ett

stort antal självständiga programföretag påverkar

förutsättningarna

för vad som skall gälla för radion och televisionen i krig och

krigs-

fara. De allra flesta radiolyssnare och TV-tittare har eller kommer att ha tillgång till ett stort antal programkanaler. Begreppen radio och

TV är inte längre självklart med de tidigare Sveriges

synonyma

Radio-företagens sändningar.

De tekniska förändringarna kan både öka och minska sårbarheten i en krigssituation. För att kabelanslutna hushåll skall kunna de ta emot svenska TV-sändningarna krävs att trådnäten fungerar eller det att

finns reservmöjligheter. Satellitsändningarna kan motståndare

ge en möjlighet att i krissituation sprida till den

en propagandasändningar

svenska befolkningen. Samtidigt möjliggör satellittekniken svenska

att sändningar kan spridas även nätet marksändare skulle bli om av skadat av krigshandlingar. Förekomsten ett stort antal självständiga av programföretag gör det svårt både för svenska myndigheter och för en motståndare att kontrollera vad sänds. som

Förändringarna inom radio- och TV-området anledning

ger att se över vad som skall gälla för radion och televisionen vid krig och

krigsfara.

I direktiven att följande frågor skall belysas. anges I vilken utsträckning kan och bör den fredstida strukturen inom radion och televisionen behållas även vid krig och krigsfara Bör även andra radio- och TV-företag än Sveriges Radio, Sveriges Television och Teracom ha särskilda uppgifter vid krig och krigsfara Vad bör gälla för de befintliga och tillkommande radio- - och TV-företag som inte har några sådana uppgifter Hur kan statsmaktens behov att nå ut med information till allmänheten av

tillgodoses

Har sändnings- och distributionstekniken tillfredsställande säkerhet

och uthållighet vid krig och krigsfara

BILAGA 2

4. Hur bör ansvarsförhållanden och samband mellan myndigheter och radio- och TV-företag i krissituationer utformas

Vidare sägs: Med hänsyn till att särskilt frågorna under l och 2 innefattar

principfrågor grundläggande betydelse för yttrandefrihet och

av informationsfrihet och frågorna under 3 handlar om betydande ekonomiska värden skall översynen utföras av en kommitté med

parlamentarisk sammansättning.

Kommitténs arbete beräknas avslutat i månadsskiftet marsvara

april 1996.

I direktiven till denna utredning sägs att även beredskapsfrågor skall behandlas och att samråd skall ske med Kommittén.

3 2 FOA:s studie . I samband med Kommitténs arbete har uppdragits Försvarets

forskningsanstalt FOA att göra studie om beredskapsåtgärder

en inom rundradiodistributionen. Syftet har varit att få belysta villkoren för öka säkerheten hos rundradiodistributionen med både nuatt varande teknik och kommande digitala lösningar samt ur teknisk

synvinkel föreslå beredskapsåtgärder samt göra uppskattningar av

kostnaderna för dessa. Som underlag för studien har Kommittén angett som sin arbetshypotes det skall finnas både rikstäckande och en länstäckande att en samt i viss utsträckning även kommunalt avgrän-

radioprogramtjänst

sade sändningar. När det gäller TV bör rimlig säkerhet eftersträvas

för rikstäckande TV-programtjänst.

Sammanfattningsvis gör FOA med anledning dessa studier och i

kommentarer till denna utredning följande bedömningar vad gäller

televisionen.

Beredskapsåtgärder

inom Teracoms nuvarande markdistributionssystem be- Säkerheten döms FOA relativt god. De enskilda objekten är visserligen av som förhållandevis lätta för angripare att slå ut, men det finns god en

SOU 1996: 25

tillgång till reservmöjligheter och flexibilitet. Det allvarligaste hotet

är utslagning av ett större antal FM/TV-stationer en gång.

Reservmöjligheterna för TV-distribution är något sämre än för radio, främst beroende på att det är förenat med större svårigheter för TV-tittaren att rikta in TV-mottagaren mot sändare än

en annan vad motsvarande är för radiolyssnaren. För TV-sändarna finns inte

heller möjligheten till programmatning via uppringd förbindelse i det

allmänna telenätet. Den stora svårigheten vad gäller TV är elberoen-

det för hushållsmottagning.

Den mest angelägna åtgärden från beredskapsynpunkt FOA

anser vara säkerställandet av alternativa distributionsvägar för radio och

TV. Bl.a. väcks frågan om utnyttjandet av TV4-utrustningen för

distribution av radio- och TV-program till FM/TV-stationerna. Vad

gäller satellit-TV pekar FOA på behovet av beredskapsåtgärder för

att skydda satellitdistribution mot störningar och felaktiga styr-

signaler.

Eftersom det i dag inte finns någon samlad bild av hur kabelnäten ser ut inkl. var det finns s.k. huvudcentraler eller hur många hushåll som är anslutna till dem, är en lämplig beredskapsåtgärd att genomföra en sådan kartläggning för att åstadkomma ett underlag för

prioritering reparationer m m under en kris- eller krigssituation.

av Sårbarheten i de olika kabelnäten är också dåligt kartlagd. Det finns

exempelvis ingen samlad kunskap hur många hushåll drabbas

om som vid olika typer av skador.

Allmän bedömning av distributionsalternativ

FOA att det från beredskapssynpunkt är bättre fler möjlig-

menar heter det finns att distribuera och sända TV-program. Detta har inte bara fördelar när det gäller att nå allmänheten med information. Genom att olika distributionsalternativ kräver olika bekämpningsmetoder blir det också betydligt svårare för angripare att slå ut

en informationen.

Enbart beredskapsskäl kan inte någon de enskilda distribu-

av av tionsformernas existens motiveras. Det centrala är att de i sammanhanget viktiga når allmänheten oavsett hur de distribu-

programmen

Mot bakgrund hur beredskapsplaneringen nu sker är det

eras. av

BILAGA 2

därför bra om marksändningarna fortsätter. Om de svenska

programföretag med vilka staten har avtal om verksamheten vid krig och krigsfara skulle börja sända dessa program över satellit, är det givetvis värdefullt även sådana sändningar kan fortsätta så långt

möjligt.

Båda slagen av distribution förutsätter i dag att kabelnät, där sådana finns, kan förmedla TV-programmen till hushållen. Vad beträffar TV-tjänster över Telenätet eller Internet kommer dessa inom överskådligt tid bara att kunna möjliga att ta del av för delar

vara av

befolkningen.

Den digitala TV-tekniken FOA för vissa resonemang rörande digital ljudradio. När det gäller digital television begränsar sig FOA dock till att ge en teknisk

beskrivning och konstaterar bl.a. att marksändningsalternativet har

fördelar framför satellit genom att existerande mottagningsantenner

kan användas, möjligheterna till portabel mottagning med

genom enkel sprötantenn samt möjligheterna till lokala och regionala

genom

sändningar.

Huruvida analog eller digital teknik är att föredra från sårbarhetssynpunkt är svårt att bedöma. Allmänt kan sägas att digital utrust-

ning är mindre energi- och utrymmeskrävande än analog utrustning,

vilket har betydelse vad gäller uthållighet och behovet av reservlösningar. Däremot finns tendens att digitala system blir mer

en beroende centralt placerad intelligens och elektronik, vilket kan

av sägas öka sårbarheten. Vid uppbyggnad av digitala system är det av

största vikt att den typen säkerhets-/sårbarhetsproblem tas i

av beaktande, anser FOA.

3 3 Kommitténs arbete

. Vid kontakter med kommitténs sekretariat har framkommit att Kommittén i sitt arbete har inriktat sig på att bedöma olika frågor i

ett tioårsperspektiv.

Kommittén har hittills prioriterat frågor som har med ljudradion att göra. Bakgrunden till det är inte enbart arbetsorganisatorisk utan

SOU 1996: 25

framför allt att ljudradiosändningarna måste bedömas mindre som sårbara i kris- eller krigssituation än

en televisionssändningar.

Kommittén har därför ännu inte tagit ställning till vilka krav

beredskapsplaneringen av ett rikstäckande TV-nät skall uppfylla,

exempelvis frågan om möjligheterna till regional nedbrytning

av nätet. Allmänt sett synes Kommittén dela FOA:s uppfattning det från att beredskapssynpunkt är bättre fler möjligheter det finns att distribu-

era TV-program och att det finns goda och flexibla reservsändnings-

möjligheter. Vidare är det fördel det finns alternativa en om matningsvägar till stationerna i ett marknät. Kommittén anser vidare att det är väsentligt att samtliga de

distributionsmöjligheter som finns är beredskapsanpassade så långt

möjligt.

4 vid

Beredskapskonsekvenser övergång till

digitala TV-sändningar

l det följande redovisas i vilka avseenden digitala sändningar via marknät, satellit kabel i beredskapshänseende skulle kunna skilja resp

sig från motsvarande analoga sändningar.

Marknät

Det torde inte allmänt sett innebära några stora skillnader att utnyttja digitala mark-TV-nät jämfört med nuvarande analoga nät. På ett par punkter kan dock skillnaderna bli märkbara, nämligen i fråga om

relämottagning, möjligheterna till obehörig programinmatning samt

beroendet energikällor:

av Vanligtvis överförs TV-programmen till de stora sändarstationerna

via radiolänk. Som reserv för programmatning kan relämottagning

användas. Det betyder att man tar emot programmet med särskild en mottagare från sändare tidigare i matningskedjan och matar in det en för återutsändning i den stationens sändare. I de nuvarande egna analoga sändarnäten använder närliggande sändare olika frekvenser. I digitala nät kan komma att använda singelfrekvensnät, dvs. vissa man

BILAGA 2

sändare i nätet sänder på samma frekvens. I delar ett singel-

frekvensnät kan relämottagning inte användas som reservmatningsväg

beroende dels svårigheter att isolera relämottagningsantennen från

den egna utsändningen, dels på att singelfrekvensnät kräver synkron

utsändning och inte kan acceptera den fördröjning uppstår vid

som mottagning och âterutsändning sändare i nätet. Reservmat-

av annan ningen till stationer i ett singelfrekvensnät måste därför lösas annat sätt. Detta sker enklast genom att programöverföringen till stationerna anordnas via radiolänkförbindelse från två håll, s.k. sling-

matning.

En analog TV-sändare matas med en videosignal och en ljudsignal.

I ett nät med flera digitala sändare måste bild- och ljudsignalen kodas och ofta multiplexeras med flera program. Signalen matas in i

som en sändare är därför betydligt mera komplex än i det analoga fallet. Detta gör att det blir betydligt svårare att mata in en obehörig, falsk

signal i ett digitalt nät än i ett analogt nät.

De digitala sändarnas effektförbrukning beräknas bli endast cirka

sjättedel förbrukningen för analoga sändare med motsvarande

en av

täckning. Räknat per Överförd programtjänst blir förbrukningen

givetvis ännu mindre eftersom en digital kanal kan rymma flera sådana tjänster. Förutom att energiåtgången blir mindre blir behovet

reservkraft mindre förutom att sådan lättare kan ordnas. av

Satellit

Från störningssynpunkt har det ingen egentlig betydelse om nytto-

signalerna är digitala eller analoga.

Effektförbrukningen blir i stort sett densamma oavsett om det är

fråga om analoga eller digitala sändningar. Det bör dock även här

observeras att den digitala signalen fler programtjänster än

rymmer

den analoga.

Allmänt sett är det möjligt att sända fler programtjänster med digital teknik från en satellitkanal än från ett marksänd kanal. Antalet programtjänster sänds ut från punkt är dock ointressant från

som en beredskapssynpunkt, eftersom det mest sannolika är att samtliga slås ut eller störs samtidigt. Distributionen av program till en satellit är

SOU 1996: 25

också mycket sårbar eftersom den är beroende och

av en samma

upplänk.

Kabel

Kabelnäten är till allra största delen beroende av de båda andra distributionsformerna, marknät och satellit. Uthålligheten i ett kabelnät som sådant bedöms vara densamma i ett digitalt nät i ett analogt

som nät.

Även i detta fall blir effektförbrukningen i densamma

stor sett

samtidigt som den digitala signalen dock rymmer fler

program-

tjänster än den analoga.

Om kabel-TV-operatör väljer att vidaresända inkommande digi-

en tala signaler i sina nät, blir det av samma skäl vid mark-

som distribution, betydligt svårare att lägga in enskilda obehöriga, falska signaler. Denna fördel erhålls inte om operatören väljer att i inmat-

ningspunktema omvandla de digitala signalerna till analoga.

Mottagning av digitala marksändningar kan göras lokaloberoende i

stor utsträckning, dvs sändningarna kan tas emot med en enkel sprötantenn och behöver då inte förmedlas via kabelnät.

Statens 1996

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Dennyagymnasieskolan hur går det U. . - Samverkansmönsteri svenskforsknings- . finansiering.U. Fritid i förändring. . Om kön och fördelningavfritidsresurser.C. Vem bestämmervad EU:sinternaspelreglerinför . regeringskonferensen1996.UD. Politikområdenunderlupp. Frågorom EU:s första . pelareinför regeringskonferensen1996.UD. Ett år medEU. Svenskastatstjänstemäns . erfarenheteravarbeteti EU. UD. Av vitalt intresse.EU:sutrikes-och . säkerhetspolitikinför regeringskonferensen.UD. Batterierna enladdadfråga. M. . - Omjärnvägenstrafikledningm.m. K. . 10.Forskningför vår vardag.C. ll. EU-mopeden.Ålders-och behörighetskravför två- ochtrehjuliga motorfordon.K. 12.Kommunerochlandstingmedbetalningssvårigheter.Fi. 13.Offentlig djurskyddstillsyn.Jo. 14.Budgetlag regeringensbefogenheter

finansmaktensområde.Fi. l5. Union för bådeöstochväst.Politiska,rättsliga och ekonomiskaaspekteravEU:ssjätte utvidgning. UD. l6. Förankringoch rättigheter.Om folkomröstningar, utträdesrätt,medborgarskapoch mänskliga rättigheteri EU. UD, 17.Bättretrafik medväginformatik.K, 18.Totalförsvarspliktigain95. Förslagomjobb/studier efter muck, bostadsbidrag,dagpenning, försäkringar. Fö. .Sverige, EU ochframtiden.EU 96-kommitténs bedömningarinför regeringskonferensen1996. UD. 20. Samordnadrollfördelning inomtekniskforskning. U. 24 Reform och förändring.Organisationoch . verksamhetvid universitetoch högskolorefter 1993års universitets-och högskolereform.U. 22. Inflytande riktigt Om eleversrätttill

inflytande,delaktighetochansvar.U. 23.Kartläggningoch analysavdenoffentliga sektorns upphandlingav varor och tjänstermed miljöpåverkan.N. 24.Från Maastrichttill Turin. Bakgrundoch övriga EU-låndersförslagochdebattinför regeringskonferensen1996.UD. 25.Från massmediatill

multimediaatt digitaliserasvensktelevision,Ku.

Statens 1996

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Utrikesdepartementet Kulturdepartementet Vem bestämmervad EU:s internaspelreglerinför Från massmediatill multimedia

regeringskonferensen1996.4 att digitaliserasvensktelevision.25 Politikområdenunderlupp. FrågoromEU:sförsta pelareinför regeringskonferensen1996.5 Näringsdepartementet En år med EU. Svenskastatstjänstemäns Kartläggningoch analysavdenoffentliga sektorns erfarenheter arbeteti EU. 6av upphandlingav varorochtjänstermed Av vitalt intresse.EU:s utrikes-och miljöpåverkan. 23 säkerhetspolitikinför regeringskonferensen.7 Unionför bådeöstochväst. Politiska,rättsliga Civildepartementet ochekonomiskaaspekteravEU:s sjätte Fritid i förändring. utvidgning. 15 Om kön och fördelning fritidsresurser.3

av Förankringoch rättigheter.Om folkomröstningar, Forskningför vår vardag.10 utträdesrätt,medborgarskapoch mänskliga rättigheteri EU. 16 Miljödepartementet Sverige,EU ochframtiden.EU 96-kommitténs

Batterierna enladdadfråga. 8 bedömningarinför regeringskonferensen -

1996.19 FrånMaastrichttill Turin. Bakgrundoch övriga EU-ländersförslagochdebattinför regeringskonferensen1996. 24

Försvarsdepartementet Totalförsvarspliktigam95. Förslagomjobb/studier efter muck, bostadsbidrag,dagpenning, försäkringar. 18

Kommunikationsdepartementet Omjärnvägenstrañkledningm.m. 9 EU-mopeden.Ålders-och behörighetskravför tvâ- ochtrehjuligamotorfordon.11 Bättretrafik medväginformatik.17

Finansdepartementet Kommuneroch landstingmedbetalningssvârigheter.12 Budgetlag regeringensbefogenheter

finansmaktensområde.14

Utbildningsdepartementet Dennyagymnasieskolan hur gär det l

- Samverkansmönsteri svenskforskningsfinansiering.2 Samordnadrollfördelning inomtekniskforskning. 20 Reformoch förändring.Organisationoch verksamhet vid universitetoch högskolorefter 1993års universitets-och högskolereform.21 Inflytande riktigt Om eleversrätttill

inflytande,delaktighetochansvar.22

Jordbruksdepartementet Offentlig djurskyddstillsyn.13

POSTADRESS:10647STOCKHOLM FAX08-2050 TELEFON08-690

21, 9190

ISBN 91-38-20185-2

ISSN 0375-250X