SOU 1995:20

Utan el stannar Sverige : [scenarion och överväganden om påfrestningar i det fredstida samhället] : delbetänkande

Till Statsrådet och chefen för Försvarsdepartementet

Regeringen bemyndigade den 21 december 1992 (dir. 1993z4) che- fen för Försvarsdepartementet att tillkalla en kommitté med uppgift att utreda påfrestningar och risker i det fredstida samhället och vissa frågor inom totalförsvarets civila del.

Med stöd av bemyndigandet förordnade chefen för Försvarsde- partementet den 12 februari 1993 som ledamöter landshövdingen Eric Krönmark, även ordförande, riksdagsledamöterna Åke Carnerö, Birgit Henriksson, Robert ]ousma och Göthe Knutson, f.d. riksdags- ledamoten Hans Lindblad, riksdagsledamoten Christer Skoog, f.d. riksdagsledamoten Oswald Söderqvist samt riksdagsledamöterna Rune Thorén, Karin Wegestål och Iréne Vestlund.

Till sakkunniga utsågs den 12 februari 1993 departementsrådet Suzanne Frigren, departementsrådet Marie Hafström och kanslirå— det Åke Sundin samt den 13 april 1993 departementssekreteraren Karin Lindgren. Frigren entledigades den 1 februari 1994. Som sak- kunnig förordnades samma dag departementsrådet Kerstin Kåks.

Som experter förordnades den 12 februari 1993 direktören jane Cederqvist, överdirektören Gunnar Holmgren, numera avdelnings- chefen Björn Sandborgh och generallöjtnanten Gustaf Welin samt den 1 september 1993 kanslirådet Ulf Bjurman, den 1 februari 1994 forskningschefen Roland Nordlund och den 1 april 1994 byråche- fen Ulf Broström. Jane Cederqvist ersattes den 15 april 1993 som expert i kommittén av sektionschefen Birgitta Ågren.

Som sekreterare i kommittén förordnades den 12 februari 1993 avdelningschefen Sven Rune Frid.

Kommittén har antagit namnet Hot- och riskutredningen. Utredningen har i enlighet med sina direktiv utarbetat ett antal scenarion som beskriver påfrestningar och risker i det fredstida sam- hället. Arbetet med scenariona har skett i samverkan med eller ge- nom inhämtande av synpunkter från företrädare för ett antal cen- trala statliga myndigheter, länsstyrelser, landsting, kommuner och andra organ som enligt utredningens bedömning skulle komma att beröras av händelseförloppen.

Utredningen har tidigare i delbetänkandet (SOU 1993:89) Mass- flykt till Sverige av asyl- och hjälpsökande redovisat det först utar— betade scenariot. Även resultaten av arbetet med de övriga scenariona redovisas i delbetänkanden. Samtliga dessa betänkanden innehåller

redogörelser för de tänkta händelseförloppen, huvuddragen i den rättsliga regleringen av de viktigaste verksamheterna som är berörda av händelseförloppen, överväganden om de problem som uppkom- mer för myndigheter, andra organ, företag och enskilda samt förslag till åtgärder som syftar till att eliminera eller minska problemen. Åt— gärderna kan vara förebyggande eller skadebegränsande.

En redogörelse för de allra flesta förslagen som har framkommit i arbetet med scenariona finns också i utredningens huvudbetänkande. I detta betänkande behandlar utredningen även de särskilda frågor _j som utredningen enligt direktiven och särskilda beslut av regeringen | har haft till uppgift att överväga. [

Utredningen får härmed överlämna huvudbetänkandet Ett säk- '; rare samhälle samt delbetänkandena Utan el stannar Sverige, Staden på vattnet utan vatten, Radioaktiva ämnen slår ut jordbruk i Skåne, Brist på elektronikkomponenter och Gasmoln lamslår Uppsala. Samt- liga betänkanden är enhälliga. Arbetet med delbetänkandet Störtflod i Dalälven kommer att slut—

föras under våren 1995 .

Stockholm den 11 januari 1995 1

Eric Krönmark

Åke Carnerö Birgit Henriksson Robert ]ousma Göthe Knutson Hans Lindblad Christer Skoog Oswald Söderqvist Rune Thorén Karin Wegestål

Iréne Vestlund

/Suen Rune Frid

Sammanfattning

Storm och kyla i södra och västra Sverige

I det första delscenariot drar en höststorm in över södra och västra Sverige. Luften innehåller mycket salt som avsätter sig på ledningar och ställverk. Det snöar också kraftigt i södra Värmland och stora delar av Västergötland. Det är blötsnö som lägger sig tungt på trä- den.

Saltbeläggningen i ställverken och på ledningarna i regionnätet orsakar med en gång kortare avbrott i elförsörjningen. Verksamhe- ten inom industrin och andra elberoende grenar av näringslivet kän- ner direkt av Störningarna — framför allt raffinaderierna, den petro- kemiska industrin och processindustrin. Datorer och annan teknisk utrustning på kontoren inom industri, servicenäringar och förvalt- ning krånglar.

Senare rasar två ledningsstolpar och en 400 kV—ledning över Göta älv i den kraftiga stormen. Ett av de större ställverken i Göteborgs— området havererar också. Efter ett par timmar är de flesta tätorterna norr och söder om Göteborg strömlösa. Stormen och den tunga snön på träden slår vidare ut stora delar av eldistributionsnätet på lands- bygden.

Många lämnar sina arbeten. Trafiken är kaotisk. Det stockar sig i de större tätorterna och på åtskilliga vägar där träden har blåst ned. Räddningstjänsten och hälso- och sjukvården får betydligt mer att göra. Telefontrafiken drabbas av stora störningar. Järnvägstrafiken ligger helt nere.

Akutsjukhusen har någon form av reservkraft, men kapaciteten varierar. Primärvården har i allmänhet inga reservkraftaggregat och får efter hand dra ned verksamheten. Problemen blir av samma skäl mycket stora även vid många sjukhem med äldre och handikappade.

Livsmedelshandeln försöker hålla i gång verksamheten utan ström. De större butikerna har batterier för att kunna driva kassaapparater— na i fyra-fem timmar. Det är emellertid mörkt och börjar bli kallt i lokalerna. Bensinstationernas pumpar fungerar inte.

Mer än 800 000 människor är så småningom utan ström. Det är

redan kyligt i de flesta husen i de områden som elavbrottet har drab- bat. Temperaturfallet och den starka vinden bidrar till att byggna- derna blir ordentligt utkylda.

Länsstyrelserna ser som sin uppgift att följa utvecklingen och att bidra till att de kommuner och andra som behöver resurser av olika slag för att samhället inte ska kollapsa får detta.

De flesta kommunerna har satt i gång sina lednings- eller katastrof- grupper. Utredningen skildrar mer i detalj vad som händer i Göte- borg, Vara och Stenungsund under de drygt fem dygn som går innan strömmen börjar komma tillbaka. De äldre blir särskilt utsatta för problemen när det inte går att hålla bostäderna varma, när det inte finns något vatten och när det inte går att laga mat. Stora problem uppstår också med ordning och säkerhet. Det är till slut nödvändigt att utrymma stora delar av befolkningen i Göteborg och Stenung- sund.

Sabotage mot storkraftnätet

I det andra delscenariot har problem med silar och isolering gjort att fem kärnkraftreaktorer står avställda sedan två månader.

Det är en måndag i januari. SMHI aviserar sjunkande temperatu- rer i hela landet och räknar med att kylan ska fortsätta under hela den kommande veckan. I det läget skadas stamnätet genom en rad organiserade sabotageåtgärder. Nätet kollapsar och alla kärnkraft- verken snabbstoppar.

Strömavbrotten drabbar med en gång omkring 6 miljoner män- niskor. Händelseförloppet i delscenario 2 skiljer sig från förloppet i scenario 1 i framför allt dessa avseenden: Elförsörjningen är inte helt utslagen. Perioder utan ström varvas med perioder när elförsörjningen fungerar.

Elleverantörerna kan som regel ge besked om tiderna för leverans— respektive avbrott i elförsörjningen. Det tar på många håll betydligt längre tid än i delscenario 1 innan strömmen är tillbaka helt och hållet.

Förhållandena gör att de som svarar för olika slag av service kan planera verksamheten så att samhället hjälpligt fungerar. Högspän- ningskunderna — bl.a. många industrier — får ström hela tiden men är enligt avtal skyldiga att begränsa sin förbrukning.

De skadade delarna av stamnätet kommer i sin helhet att vara reparerade inom tidigast tre-fyra veckor. Den hårda kylan gör att ef— terfrågan på el fortsätter att vara stor. Om de fem kärnkraftreaktorer ' som är intakta inte får starttillstånd, kommer bristen att kvarstå. De flesta förbrukarna söder om Dalälven kommer under hela den kom-

mande veckan att få ström under sammanlagt mellan fem och 15 timmar per dygn.

Bevakning förekommer vid åtskilliga elanläggningar. Elområden, större elleverantörer, länsstyrelser, fo-befälhavare och polisen sam- råder om hur de ska förbättra bevakningen.

Utredningen belyser även i detta scenario mer i detalj vad som sker i Göteborg, Vara och Stenungsund.

Kärnenergiavställningen

Det tredje delscenariot börjar med ett snabbstopp i reaktorn Os— karshamn 2. Den hydrauliska styrstavsinskjutningen fungerar inte som den ska. För att åstadkomma den avställningsmarginal som for- dras måste personalen genomföra ett s.k. skruvstopp. Det gör att bränslet skadas.

Både Kärnkraftinspektionen och innehavarna av kärnkraftverket bedömer att felet i avställningssystemet berott på ett programmerings- fel. SKI beordrar av det skälet avställning av samtliga nio kokvatten- reaktorer till dess frågan blivit helt klarlagd och erforderliga säker- hetsåtgärder vidtagits.

Utredningsarbetet tar lång tid. Även leveranstiderna för några av de omkonstruerade komponenterna blir relativt långa. Efter en om- fattande granskning ger SKI tillstånd till drift igen vid de tre reak- torerna i Forsmark elva veckor efter händelsen i Oskarshamn. De övriga sex reaktorerna kommer i gång successivt under åtta veckor efter beslutet om Forsmark.

Utredningen beskriver i delscenario 3 konsekvenserna för elkraft- balansen av den beordade avställningen. Det sker med hjälp av den kraftbalansmodell som Krångedegruppens Samkörning AB (KGS) och Kraftdata AB utvecklat för att kunna beräkna hur landets el- kraftproduktion påverkas av bl.a. tillgången på vatten i reglerings- magasinen, möjligheterna att producera kärnkraft, importen och ex- porten av el, priset på olja och kol samt förbrukningen av el.

Den sammanlagda årsproduktionen för kärnkraften minskar från 73 TWh till 57 TWh i den avställningsbalans som beskriver läget sedan Kärnkraftinspektionen beordrat ett stopp i kokvattenreaktore- rna. Redan under ett år med normal tillrinning i vattenmagasinen blir det med en sådan minskning stora förändringar i energiproduk- tionen. Kraftproducenterna tvingas ta i anspråk en stor del av den olje- eller kolbaserade kraftproduktionen. Produktionsförmågan kommer emellertid i huvudsak att räcka till. Endast under några veckor strax före och under julhelgen uppstår en brist, dvs ett behov som inte går att tillgodose.

Under ett torrår blir förhållandena däremot mycket besvärliga. Under en lång period från mitten av november till slutet av februari är det brist på el. Det behov som inte kan tillgodoses är vid ett till- fälle så stort som 35 %. Alla kraftslag och möjligheterna till import utnyttjas så långt det går.

Utredningen belyser i scenariot de ekonomiska konsekvenserna av den minskade elproduktionen och skildrar en del av de åtgärder som statsmakterna måste besluta om för att samhället ska fortsätta att fungera. Åtgärderna består av information och propaganda samt av regleringar som ska minska elanvändningen.

Bedömningar och förslag

Utredningen har med stöd av iakttagelserna i delscenariona 1 och 2 dragit en rad slutsatser och redovisar i betänkandet ett antal förslag till åtgärder. De ska kunna vidtas vid avbrott i elförsörjningen och vid andra slag av allvarliga störningar i viktiga samhällsfunktioner. Det handlar om att producenter och förbrukare av el behöver förbe— reda sig för att klara de svårigheter som uppstår. Det gäller att kunna ordna en effektiv försörjning med reservkraft och att ha en bered- skap så att produktionen och distributionen efter ett avbrott snabbt kan komma i gång igen. Beredskapen för att informationen till all— mänheten behöver förbättras. Det gäller också förberedelserna för utrymning i stor skala från orter som drabbas av långvariga elavbrott. Bevakning ska kunna organiseras vid elanläggningar som är utsatta för hot om åverkan.

I flera av de här avseendena går det att använda de förberedelser som samhället har gjort inom räddningstjänsten — alltså vid stora olyckor. Det gäller framför allt den samordnande ledning som behö- ver organiseras på lokal och regional nivå och de befogenheter att begära medverkan från andra myndigheter och enskilda och göra ingepp i andras rätt som ledningsorganen ska kunna utnyttja.

Kapitel

| 1

Utredningens sju scenarion — en inledning

1.1 Nya risker och ökad säkerhet

Det svenska samhällets utveckling har länge präglats av de tekniska framstegen. Förändringarna i produktion, distribution och adminis- tration har lett till en storskalighet, som ökat specialiseringen och komplexiteten. Nya metoder för framställning och annan hantering av kemiska ämnen med tidigare okända risker har hela tiden föränd- rat hotbilden. De stora tekniska systemen har blivit alltmer inflätade i varandra.

De sociala förändringarna är en annan del av samhällsutvecklingen. Tillväxten av de tätbefolkade områdena har en gång för alla brutit sönder många för tidigare generationer viktiga sammanhang. Det har blivit svårare för var och en att själv bedöma riskerna för det som kan hota liv och egendom. Mycket av detta påverkar också människors eget beteende. Segregering och andra förändringar i sam- hället gör att många människor utsätter sig själva och andra för större risker än tidigare.

Samtidigt har kraven på säkerheten ökat. Utvecklingen har tvingat fram ett bättre skydd mot olika slag av påfrestningar. Tekniken har gjort det möjligt att förbättra detta skydd. Det gäller både de före- byggande åtgärderna och räddningstjänsten, hälso- och sjukvården eller de andra åtgärder som behövs när en allvarlig händelse trots det förebyggande arbetet har inträffat. De flesta människor har ge- nom ökad allmän utbildning och effektivare information om hur var och en kan undvika risker blivit mer säkerhetsmedvetna.

De ökande internationella kontakterna är ett annat dominerande drag iutvecklingen. Vi kan inte avskärma oss från risker som växer fram och de påfrestningar som förekommer i andra länder. Samti- digt har vi emellertid nytta av händelser och erfarenheter i andra länder. Informationssystemen sprider snabbt uppgifter om de olyckor, störningar i samhällsfunktionerna och annat som orsakar skador.

Kunskaperna om förbättringar i skyddet utomlands ökar i många fall säkerheten även i Sverige.

Genom ett samarbete mellan myndigheter, företag och organisa- tioner inom landet och internationellt går det att göra mycket för att förebygga de händelser som åstadkommer stora skador på männis- kor, egendom och miljö och att hindra eller minska följderna av dem.

1.2 Utredningens uppdrag

Hot- och riskutredningen ska enligt sina direktiv (Dir. 1993z4) ana-— lysera påfrestningar och risker i det fredstida samhället samt över- väga om beredskapsåtgärderna är tillräckliga. Analysen ska avse ris- ker och påfrestningar som härrör från såväl svenska som utländska . förhållanden. Utredningen bör beskriva ett antal scenarion och be- ) lysa konsekvenserna för samhället. Mot bakgrund av att någon sys- tematisk tvärsektoriell analys och bedömning hittills inte har gjorts bör utredningen därefter pröva om beredskapsåtgärderna på olika områden är tillräckligt samordnade och om erfarenheter från ett område kan utnyttjas i större utsträckning på andra områden.

Störningar i en samhällsfunktion kan få konsekvenser på många områden, framhåller departementschefen i direktiven till utredningen. Exempel på sådana områden är elförsörjningen och telekommuni- kationerna. Även datorberoendet leder till ökad sårbarhet. Den stor- skalighet som eftersträvas i produktion och distribution ökar ris- kerna för enstaka olyckor vid t.ex. tillverkning, lagring och trans- port av farliga ämnen. Sådana olyckor kan få allvarliga konsekven- ser för människor och miljö.

1.3 Utredningens syn på uppdraget

Samhället är utsatt för en lång rad påfrestningar och risker. En del har den karaktären att det är fråga om långsamt framväxande och långvariga skeenden. Andra påfrestningar inträffar plötsligt. Förlop- pet pågår ofta bara en kort tid. Det kan vara fråga om enstaka eller upprepade händelser, som ofta redan från början har en mycket dra— matisk karaktär. Verkningarna av de plötsligt inträffade händelserna kan givetvis vara långvariga.

Långsamt framväxande skeenden

De långsamt framväxande skeendena kan bestå av — eller resultera i — t.ex.

Cl Stigande spänningar mellan olika grupper i samhället; El Förändringar i normer eller grundläggande värderingar som stri- der mot vårt rättssystem eller vårt sätt att se på problemen; CI Växande problem med missbruk av droger och en allmänt sett ökande brottslighet.

De långsamt framväxande skeendena kan vara tendenser som det tar tid att få kunskaper eller grepp om. De uppkommer på olika sätt och har ytligt sett olika karaktär. Om de långsamt framväxande ske- endena får ett ordentligt fäste, kan det dröja länge innan motåtgärde- rna verkar effektivt. De ekonomiska konsekvenserna kan bli så stora att de påverkar den allmänna utvecklingen i samhället.

De långsamt framväxande skeendena riskerar att radikalt påverka förutsättningarna för många människors liv och välfärd. Dessa ske- enden faller trots detta utanför ramen för de överväganden som ska göras när utredningen väljer scenarion. De svårigheter som det kan bli fråga om bör hanteras i andra sammanhang.

Plötsligt inträffade händelser

De påfrestningar och risker som utredningen ska behandla omfattar eller orsakas av händelser som inträffar plötsligt. Det kan vara en eller flera enstaka händelser — stora olyckor eller allvarliga störningar i viktiga samhällsfunktioner.

Utredningen har i sina överväganden slagit fast att händelserna som ska kunna omfattas av arbetet med scenariona bör vara orsa- kade av omedelbara omständigheter som t.ex. Cl Skeenden i naturen, bl.a. kyla, vind, nederbörd och skred; :| Fel i teknisk utrustning eller i hanteringen av den; :| Fel i tekniska och administrativa system eller i hanteringen av dem; och C] Säkerhetspolitiska kriser som direkt eller indirekt berör Sverige eller sabotage mot verksamheten.

Utredningen har vid valet av ämnesområden också utgått från verk- ningarna av händelserna. Det är enligt utredningens mening natur- ligt att i det här sammanhanget knyta an till de tre begrepp som räddningstjänstlagen (1986:1102) använder. De händelser som bör ingå i scenariona ska med andra ord kunna vara sådana som leder till skador på människor eller egendom eller i miljön.

Utredningen har vidare i sina överväganden om principerna för valet av scenarion utgått från att verkningarna fortplantar sig snabbt

i samhället och breder ut sig över stora geografiska områden. Verk- ningarna är också kännbara under så lång tid att drabbade männis- kor får stora problem eller att egendom och miljö skadas på ett känn- bart sätt. Det behövs många olika slag av skadeavhjälpande och skadebegränsande åtgärder från myndigheters, organisationers och enskildas sida. Genomförandet fordrar en hög grad av samordning mellan aktörerna.

1.4 Vad är ett scenario?

Ett scenario ska enligt utredningens uppfattning vara ett exempel på ett skeende. Det ska skildra ett av många händelseförlopp som be- döms kunna inträffa. Beskrivningen av bakgrunden och orsakerna till händelserna behöver däremot inte vara grundad på någon be- dömning av vad som sannolikt kommer att hända. Den är inte heller någon prognos för utvecklingen inom scenariots område. 1

Utredningen vill med sina scenarion framför allt visa hur olika organ i samhället - myndigheter, organisationer och företag — kan 1 tänkas handla med de rättsliga förhållanden och andra förutsätt- ningar som föreligger. Utredningen beskriver i sju rapporter ett antal händelser som får mycket svåra konsekvenser för de flesta berörda. Handlingen resulterar i påfrestningar som i de flesta scenariona lig- ger nära gränsen för vad myndigheter, företag och enskilda sanno- likt skulle kunna klara av utan att det uppstår en kollaps.

Utredningen har i syfte att kunna illustrera belastningar och re- sursbehov i en del av beskrivningarna angett omfattningen av det som sker och de åtgärder som de olika aktörerna vidtar. De siffror som lagts till grund för förloppen är godtyckligt valda. Även andra kvantiteter som beskriver verksamhetens omfattning och inriktning skulle ha fyllt en funktion i scenariona.

Utredningen har vid bedömningen av den tid som fordras för det som sker i händelseförloppen strävat efter så realistiska antaganden som möjligt. Det är möjligt att en del av åtgärderna i verkligheten skulle ta längre tid — eller kortare — än som utredningen beräknat. Sådana skillnader har i allmänhet emellertid inte någon större bety- delse för slutsatserna i utredningens analyser av scenariona.

i l

1.5 Innehållet i utredningens sju scenarion

Utredningen har med tillämpning av de redovisade principerna valt sju olikascenarion för att illustrera de påfrestningar och risker som kan förekomma idet fredstida samhället och som det ankom- mer på utredningen att behandla.

1.5.1 Massflykt till Sverige av asyl— och hjälpsökande

Det första scenariot omfattar en massflykt av asyl- och hjälpsökande från de baltiska länderna och Ryssland till Sverige.

Beskrivningen och bedömningarna avser tre olika nivåer räknat efter antalet flyktingar som svenska myndigheter får till uppgift att ta hand om. Beskrivningen av de tänkta händelseförloppen, analy- sen av problemen och förslagen till åtgärder som utredningen anser att samhället behöver förbereda för att klara påfrestningarna har redovisats i det delbetänkande (SOU 1993:89) Massflykt till Sverige av asyl— och hjälpsökande som utredningen tidigare har lagt fram.

1.5.2 Stora delar av Sverige utan el

Utredningen skildrar i det betänkande som här föreligger ett långva- rigt avbrott i elförsörjningen i en stor del av landet.

Beskrivningen och analysen omfattar tre olika delscenarion: I det första fallet drabbar en mycket kraftig storm, stark kyla och en om- fattande isbildning så gott som hela distributionsnätet i västra Sverige. Försörjningen med elenergi slås ut i ett område som omfattar i hu- vudsak Göteborgs och Bohus län samt delar av Hallands, Älvsborgs och Skaraborgs län. Ett stort antal känsliga knutpunkter i eldistri- butionen skadas mycket allvarligt och det dröjer flera veckor innan hela området har fått tillbaka försörjningen. Utredningen beskriver mer detaljerat konsekvenserna för befolkningen i Göteborgs-områ- det, för industrin i Stenungsund och för jordbruket på en del av Västgötaslätten.

I det andra delscenariot uppstår omfattande skador på storkraft- nätet till följd av sabotage som en internationell terroristgrupp ge- nomför i Sverige. Skadorna hindrar överföringen av el från norra till södra Sverige. Området söder om Dalälven drabbas under veckor av återkommande längre eller kortare avbrott i elförsörjningen. Det tredje delscenariot syftar till att visa konsekvenserna för elförsörj— ningen i stort av en mycket omfattande tillfällig nedgång i kärnkrafts- produktionen.

Alla tre delscenariona ska illustrera de problem som olika slag av

elförbrukare ställs inför när de inte får någon elenergi, vilka beslut myndigheterna måste fatta för att minska verkningarna och vilka svårigheter producenterna och distributörerna av el har att återställa kapaciteten i ett distributionsnät som råkat ut för mycket omfat- tande skador.

Huvudinnehållet i scenariona har dragits upp i samarbete med Svensk Elberedskap AB. Från Svensk Elberedskap har ]onas Nils- son deltagit i arbetet.

Underlag för scenariona har utredningen vidare erhållit från de för skildringen av händelseförloppen valda kommunerna — Göte- borg, Stenungsund och Vara — samt från elproducenter och eldistri- butörer, Kärnkraftinspektionen, Rikspolisstyrelsen, Socialstyrelsen, andra statliga myndigheter inom det civila området, Försvarsmak- ten, landsting samt företag som normalt förbrukar mycket el. I bear- betningen av underlaget har framför allt deltagit Solveig Agnevik, Vara kommun, ]an Billvik, Räddningstjänsten Göteborg-Mölndal; Ulf Gustavson, Säkerhetsföretaget Ulf Gustavsson, Nils Hiedland och Bengt Landén, Gävle kommun, Bert Isaksson, AB Göteborg Energi AB, Anders Larsson, Stenungsunds kommun, Lars A. Nils- son, Krångedegruppens Samkörning AB och Bengt Sundström Affärs- verket Svenska kraftnät..

Överläggningar om innehållet i delbetänkandet har skett med fö- reträdare för Ellagstiftningsutredningen (N 1992:04).

1.5.3 De övriga fem scenariona

Arbetet med de övriga fem scenariona1 har utförts inom arbetsgrup- per med företrädare för utredningens sekretariat och olika myndig- heter och andra organ som är berörda. Utredningen redogör i fort- sättningen av detta avsnitt för innehållet i stora drag i dessa scena— rion. Som utredningen har framhållit är strävan att i scenariona skildra händelseförlopp som ligger nära gränsen för vad samhället på ett tillfredsställande sätt skulle kunna klara av.

Staden på vattnet utan vatten

Utredningen beskriver följderna av ett långvarigt avbrott i försörj- ningen med vatten till hushåll, industrier, sjukhus, skolor och andra viktiga grupper av förbrukare i Stockholm och ett antal förorts- kommuner. Scenariot syftar till att visa hur de lokala och regionala myndigheterna hanterar problemen — t.ex. vilka ledningsfunktioner som de organiserar, hur försörjningen med reservvatten går till och vilka svårigheter som informationsverksamheten för med sig.

' Titlar och SOU-nummer på redogörelserna finns på baksidan av omslaget till betänkandet. |

Arbetet har skett i samverkan med företrädare för bl.a. Livsmed- elsverket, Stockholm Vatten AB och Kommunalförbundet Norrvat- ten. Synpunkter och annat underlag har lämnats av Länsstyrelsen i Stockholms län, räddningstjänsten och andra kommunala förvalt- ningar i Stockholms stad, Rikspolisstyrelsen, polismyndigheten i Stockholm, Försvarsmakten och Socialstyrelsen.

Brist på elektronikkomponenter

Scenariot ska visa hur ett långvarigt avbrott i importen av viktiga komponenter som ingår i ADB-användarnas utrustning påverkar hanteringen av bl.a. betalnings- och socialförsäkringssystemen.

Ett underlag har utarbetats av ÖCB, som haft överläggningar med företrädare för producenter av datorutrustning och några använ- dare av stora ADB-system.

Radioaktiva ämnen slår ut jordbruk i Skåne

Utredningen skildrar de problem för delar av jordbruket i Skåne som sannolikt skulle bli följden vid ett stort nedfall av radioaktiva ämnen över en betydande del av landskapet. Beskrivningen av för- loppet och bedömningen av problemen belyser svårigheterna för i första hand jordbruket — i någon mån även för trädgårdsnäringen och livsmedelsindustrin. Utredningen överväger bl.a. vilka sanerings- åtgärder som fordras.

Underlag för scenariot har utarbetats i en arbetsgrupp som bestått av företrädare för Strålskyddsinstitutet, ]ordbruksverket, Livsmed- elsverket, Räddningsverket och Länsstyrelsen i Malmöhus län.

Synpunkter och annat underlag har på utredningens begäran också lämnats av Rikspolisstyrelsen, Socialstyrelsen, Försvarsmakten, Läns- styrelsen i Kristianstads län, jordbrukets organisationer, livsmedels- industrier och olika forskningsinstitutioner.

Stort utsläpp av ammoniak från en järnvägstankvagn

Ammoniaken strömmar ut från en tankvagn som rämnat. Den när i scenariot mycket snabbt stora delar av innerstaden i Uppsala och drabbar framför allt de människor som befinner sig ute på gator och torg. Utredningen skildrar svårigheterna att varna dessa och de pro- blem hälso- och sjukvården möter när den akut ska ta hand om alla som inte hinner sätta sig i säkerhet. Många får smycket svåra skador. Redogörelsen syftar också till att illustrera den oro som händelsen kan skapa hos människor på andra orter där det förekommer trans- porter eller annan hantering av stor mängder skadliga ämnen. Scenariot har utformats i samverkan med företrädare för räddnings-

läns landsting, Länsstyrelsen i Uppsala län, SOS Alarm, Banverket, S] och Försvarets forskningsanstalt. Synpunkter och annat underlag har lämnats av bl.a. Rikspolisstyrelsen, Socialstyrelsen och Försvars- makten.

Störtflod i Dalälven

Scenariot ska skildra konsekvenserna av en långvarig och mycket kraftig vårflod i Österdalälvens och Västerdalälvens vattensystem. Översvämningarna orsakar stora skador på bostäder, industrier, jord- bruk och infrastruktur i sammanlagt ett tiotal kommuner inom tre län. En lång rad myndigheter på central, regional och lokal nivå kommer i scenariot att gripa in för att i den akuta fasen rädda män- niskor, egendom och miljö. Det kommer också att framgå vilka åt- gärder som myndigheter, fastighetsägare senare måste vidta för att sanera och så långt möjligt återställa anläggningar och annat som har förstörts av vattenmassorna.

Arbetet sker i samverkan med företrädare för bl.a. länsstyrelserna i de berörda länen och Vägverket. Synpunkter och annat underlag lämnas av bl.a. kommuner i området, SMHI, Rikspolisstyrelsen, Försvarsmakten, Socialstyrelsen och Dalälvens Vattenreglerings- företag. Arbetet med detta betänkande kommer att slutföras under

våren 1995 .

20. Sju scenarion tjänsten och stadsbyggnadskontoret i Uppsala kommun, Uppsala

Elförsörj ningen i stora drag

2.1 Produktion och distribution av el

2.1.1 Ägare och affärsformer

För den svenska elförsörjningen svarar ca 300 företag eller motsva- rande. Dessa levererar ström till landets omkring 5,2 miljoner elkunder.

Affärsformerna varierar. Verksamheten bedrivs antingen i bolags- form — med enskilt, kommunalt eller statligt ägande — eller som kom- munal förvaltning eller kooperativ förening. Svenska Kraftnät är ett affärsdrivande statligt verk, som förvaltar storkraftnätet.

2.1.2 Produktion av el

Det svenska elkraftsystemet har byggts upp under drygt ett sekel för att tillgodose det successivt växande elbehovet. Vattenkraften var mycket länge den dominerande produktionskällan. Under 195 0- och 1960-talen fick elkraftsystemet de första oljeeldade kraftvärme- och kondenskraftverken. Utbyggnaden av kärnkraften kom under 1970- och 1980-talen att sätta prägel på produktionsstrukturen.

Elkraften produceras av tio större företag med sammanlagt ca tu- sen vattenkraftstationer och tolv kärnkraftreaktorer. Under normala förhållanden tillgodoser vatten- och kärnkraftverken nästan hela behovet av elkraft. För återstoden svarar de något mer än 100 olje- eller fastbränsleeldade aggregaten i kraftvärmeverken och anlägg— ningarna för industriellt mottryck Det finns dessutom ett tiotal stora värmekraftstationer — s.k. oljekondensanläggningar — som är avsedda att tas i bruk under år med liten nederbörd, lång och sträng vinter- kyla eller längre avställningar av kärnkraftverken. Det finns slutli- gen också omkring 40 gasturbiner, som i första hand ska kunna utnyttjas som en reserv vid plötsligt inträffade störningar när det är nödvändigt att snabbt få i gång en reservproduktion.

Som framgår av figur 2.1 med uppgifter om produktionsförmågan och den rörliga produktionskostnaden för de olika kraftslagen ger vattenkraften under ett normalår ungefär lika stor mängd elenergi som kärnkraften. Den rörliga kostnaden per MWh är dubbelt står stor för kärnkraften som för vattenkraften. Betydligt dyrare relativt sett är emellertid både kraftvärmen och kondenskraften. Den exakta nivån för de olje- och kolbaserade kraftslagen beror på hur mycket oljan eller kolet för tillfället kostar.

2.1.3 Distribution av el

Ägare till nätet för nationell överföring (400-220 kV) — det s.k. stor— kraftnätet — är staten. Näten för regional överföring (130-40 kV) — de s.k. regionnäten — ägs till största delen av producenterna. Ca 280 företag eller motsvarande har hand om distributionsnäten (20 kV— 400 V). Dessa företag säljer och distribuerar elkraft med ensamrätt till slutkunderna inom sina respektive koncessionsområden. '

Ellagsutredningen har i sitt delbetänkande (SOU 1993:68) Elkan- kurrens med nätmonopol föreslagit åtgärder som ska leda till en reformering av den svenska elmarknaden. Statsmakterna har med betänkandet som underlag beslutat om ett nytt regelverk, som syftar till ett mer rationellt utnyttjande av produktionsresurserna och att förbrukarna ska få mer flexibla leveransvillkor. Avsikten är att kraft- företag och förbrukare ska kunna välja vilka de vill handla med. Själva överföringen av el regleras så att alla distributörer får tillgång till nätet. Affärsverket Svenska kraftnät ska svara för det nationella överföringssystemet och för det totala elsystemets säkerhet. Tidpunk- ten för reformens genomförande är inte fastställd. Ellagsutredningen har också till uppgift att utreda beredskapsfrågor inom elförsörjningsområdet. Utredningen kommer bl.a. att överväga vilket eller vilka organ som ska ha ansvaret för beredskapen inför störningar i fred och krig och vilka som ska svara för verkställigheten.

) 2.1.4 Avreglering av elmarknaden i

2.2 Störningar i verksamheten

Producenterna och distributörerna har sedan elektrifieringen bör- ; jade för ca 100 år sedan kontinuerligt strävat efter högre säkerhet . och kvalitet i elleveranserna. Tillförlitligare komponenter och appa-

Rörlig produktionskostnad, kr/MWh

Gasturbinkraft

Figur 2.1 Elkraftsystemets produktionsförmåga samt rör- liga produktionskostnader

KällazKrångedegruppens Samkörning AB

400 350 Kondenskraft Olja prisnivå 3 300

Kondenskraft Olja prisnivå 2

250. Kondenskraft Olja prisnivå 1

200. Kraftvärme Kol (kondens)

150. Kraftvärme Olja

Kraftvärme

100 . Kol (mottryck) Industrimottryck

lnternbränsle & 50 Kärnkraftverk

Vattenkraft

0 50 100 150 TWh

rater samt ökade dubbleringar i produktion och distribution har bidragit till utvecklingen. Trots detta kan det inträffa störningar. En del förbrukare har av det skälet vidtagit åtgärder för att gardera sig mot avbrott. Flera har skaffat reservaggregat. Andra har rustat sig med batterier eller förberett eloberoende rutiner. En kombination av åtgärder i produktionen och distributionen samt hos förbrukarna bedöms vara det ekonomiskt bästa sättet att begränsa riskerna för avbrott och minska konsekvenserna av att eltillförseln upphör.

Det produceras inte samlat och fortlöpande någon statistik, som beskriver omfattningen av de fel och störningar som inträffar inom elproduktionen och eldistributionen. Händelserna i följande sam- manställning är exempel på elstörningar under de senaste decennierna som det finns uppgifter om. Som framgår har inte alla störningar lett till avbrott i elförsörjningen hos förbrukarna.

Händelse År Elavbrott Kommentar

Stamnätsstöming 1955 Ja Stor störning i Jämtlands län

Brand i transfonna- 1962 Ja Centralorten utan ström torstation i Södertälje i ett dygn

Snöoväder 1966-67 Ja 10 000 förbrukare i övre Norrland utan el under i genomsnitt fyra dygn

Storm 1969 Ja 100 OOO-tals förbrukare utan ström i som mest tre dygn

Åskväder som leder 1969 Ja Katstrofiarm vid två raffi- til/ elavbrotti Göteborg naderier. som tvingades att snabbt stoppa driften — flera bränder uppstod som en följd av detta

Torrär som orsakat 1 969-70 — Användningsrestriktioner låga vattenstånd och elsparande —

ireglen'ngsmega- ransonering förbereddes sinen

Brand i transfonna- 1973 Ja Centralorten utan ström i tor och kabel nästan två dygn iHämösand

Oljekrisen 1973-74 - Användningsrestriktioner och elsparande — ransonering förbereddes

Helikopter havererar 1974 Ja Haveriet ägde rum vid ien stamledning inspektion av linjen

Händelse

Stamnätsstöming i Norrbottens län

Haveri i Trängs/et

Stamnä tsfel i Enköping

Spricka i Suon/a- dammen

Sabotage mot regionnätet i Västemoniands län

Sabotage mot ställverk och Iedningsnät i Göteborg

Brand i kabel i en tunnel i Stockholm

Sabotage mot en Iedningsstolpe Härjedalen

Sabotage mot en stamstation i Uppland Sto/prasi Västerbottens län

Stolpras I Dalarna Väderstömingar på region- och distribu- tionsnäteti Gävle- borgs län

Snöstorm

År

1 979

1 982

1983

1984

1 986

1988

1989

1 989

1990-92

1991

1991

1 992

1 992—93

Elavbrott

Ja

Ja

Ja

Ja

Ja

Ja

Ja

Kommentar

Sammanbrott av produk- tion och distribution i övre Norrland på grund av en nåtstörning — fem timmars avbrott för en del förbmkare

Vattenkraftstationen vattenfylldes på grund av ett rörbrott

Strömlöst i södra och mel- lersta Sverige under som mest 10 timmar

Jordfyllnadsdamm — sprickan upptäcktes och tätades

Kostsamma avbrott i processindustrin

Syftet var att skada en viss industri — elavbrottet drabbade ett bostadsom- råde och oljeraftinaderier- na

Avbrott i en stadsdel under som mest 17 timmar

En 400 kV-stolpe spräng- des av

Flera försök att skada en station som matar Stock— holm med ström

lslast Vindlast på ny typ av stolpar

Trädfällning och extrem isbildning

Upp till fyra dygns avbrott för som mest 100 000- tals förbrukare i södra och västra Sverige

2.3 Konsekvenser vid elavbrott

De konsekvenser som ett avbrott i elförsörjningen medför på olika håll i samhället varierar med hänsyn till karaktären på olika verk- samheter, de reservåtgärder som olika förbrukare har planerat för och de ömsesidiga beroendena mellan olika verksamheter. Följande sammanställning är ett sätt att schematiskt beskriva störnings- känsligheten inom ett antal funktioner, verksamheter eller motsva- rande. Förutsättningen för att konsekvensen ska uppstå är i samt- liga fall att det inte finns några reservaggregat som producerar kraft. Förhållandena varierar både mellan olika slag av anläggningar och mellan de enskilda strömförbrukande enheterna.

Avbrottets längd

12 1 sekund (eller mindre)

CI 1minut

12 10-15 minuter

D 15-30 minuter

D 30 minuter

D 2 timmar

D 6 timmar

CI 8 timmar

Funktion, verksam- het eller motsvarande

Processindustri

Datasystem

Flygtrafikledning lntensiwård Datorer med batteri- reserv Fjädertåuppfödning Hissar

Processindustri

Stora svinstallar

Vattenförsörjning

Smältande industri

Växthus

Vattenförsörjning

Värmeförsörjning

Konsekvens

Processen stannar (med lång återstarttid som följd)

Systemet stannar och information försvinner

Flygsäkerheten äventyras

Operationsbelysning, respiratorer, dialys m.m. fungerar inte

Systemet stannar men informationen går inte förlorad

Djuren i stora anläggningar dör Människor blir instängda

Ugnar och rör blir igensatta (återstarten kan ta flera

dygn)

Brist på ventilation kan leda till att djuren dör

Förbrukare i högt belägna områden blir utan vatten

Smältor stelnar i ugnar (många veckors stillestånd)

Skador genom torka eller frysning

Risk att förorenat vatten läcker in

Problem särskilt inom vård-

Avbrottets Funktion, verksam- Konsekvens längd het eller motsvarande

inrättningar och för äldre i egna bostäder

Mjölkkor Risk för juverinflammation och varaktig minskning i avkastningen

D 10 timmar Telestationer med Avbrott i teletrafiken batterireserv

12 12-24 timmar Människor och djur Brist på vatten och lämplig föda

Livsmedel Kylda och frysta livsmedel blir förstörda

Distributionen till detaljhandeln får svårigheter

Lokaler och bostäder Utkylning vintertid, risk för frysskador på vattenledningar

Avloppsreningsverk Orenat avloppsvatten rinner ut genom bräddavlopp

Cl Flera dygn Vardagslivet Arbetsplatser och serviceinrättningar måste hållas stängda

2.4 Ansvar och befogenheter för olika organ 2.4.1 Författningar

Elleveranser

Bestämmelser som reglerar elleveranserna finns i El Ellagen(1902:71 s. 1).

Ellagen ger en elleverantör ensamrätt till distribution av el inom det koncessionsområde som leverantören har tilldelats. Inom området gäller leveransplikt utom när det finns särskilda skäl till undantag. Staten har ett tillsynsansvar, som utövas av Närings- och teknik- utvecklingsverket (NUTEK).

Civilrättsliga avtal mellan leverantörer och förbrukare komplette- rar lagen. Avtalen kan gälla bl. a. inskränkningar 1 leveranserna. Även mellan företag som producerar, överför och distribuerar el finns en mängd överenskommelser. Dessa gör att elförsörjningen hänger sam- man i ett rikstäckande system.

Elleveranserna kan också påverkas av bestämmelserna i Cl Ransoneringslagen (1978z268).

Ransoneringslagen ger regeringen rätt att vid en utomordentlig hän- delse — när det föreligger knapphet på förnödenhet inom riket av vikt för folkförsörjningen — för en viss tid reglera handel och använd- ning. Regeringen kan också införa särskilda avgifter och för statens eller annans räkning ålägga en näringsidkare att avstå, medverka till framställning av, lagra och transportera förnödenheter. Regeringens föreskrifter ska inom en månad underställas riksdagen för prövning. En näringsidkare ska ersättas för ingreppet i sin rätt.

Det finns ett utkast till energiransoneringsförordning, som måste antas innan det kan börja tillämpas. Syftet är inte att reglera eleffekt- bristen eller att minska följderna av stora störningar. Förordningen ska enbart göra det möjligt att reglera elanvändningen över säsongen. Ransoneringsmyndigheten — NUTEK eller Elförsörjningsnämnden med sina regionala organ — beslutar om bl.a. tilldelning av energi och användningsrestriktioner, medan leverantörerna verkställer ge- nom bl.a. mätaravläsningar och avstängningar.

En utförligare beskrivning av lagstiftningen inom elområdet — det gäller framför allt beredskapsfrågorna — kommer att redovisas av Ellagstiftningsutredningen.

Skydd av samhällsviktiga anläggningar

Samhället behöver under fred och i krig skydda anläggningar som är viktiga för totalförsvaret mot bl.a. spioneri, sabotage och angrepp från terrorister.

Bestämmelser om detta finns i C] Lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m. (den s.k. skyddslagen); och i

C! Förordningen (1990:1334) om skydd för samhällsviktiga anlägg- ningar.

Överbefälhavaren har med stöd av dessa författningar gett ut Före-

skrifter (FFS 1991:1) om skydd för samhällsviktiga anläggningar.

Rikspolisstyrelsen har gett ut Föreskrifter och allmänna råd om utbildning, utrustning av skyddsvakter samt bevakning av civila skyddsobjekt (RPSFS 19915).

Försvarsområdesbefälhavaren får besluta att bl.a. statliga förvalt- ningsbyggnader och anläggningar eller områden som försvarsmak- , ten disponerar ska vara skyddsobjekt. En del anläggningar som är _ viktiga för det civila försvaret — t.ex. energianläggningar — blir skydds- objekt om länsstyrelsen beslutar det.

Enligt skyddslagen har obehöriga inte tillträde till ett skyddsobjekt. 1 Det kan bli nödvändigt att bevaka en byggnad, en anläggning eller

ett område som ska skyddas. Bevakningen får utföras av polismän eller av militär personal (t.ex. hemvärnspersonal), väktare och an- nan personal som är skyddvaktsutbildad. Militär personal som i fred bevakar civila skyddsobjekt gör det som skyddsvakter — inte som anställda, värnpliktiga eller frivilliga inom militära enheter.

En anläggning som har väsentlig betydelse för energiförsörjningen i landet kan skyddas mot skada genom bl.a. sabotage i samband med krig enligt bestämmelserna i El La en (1942:335) om särskilda skyddsåtgärder för vissa kraft- an äggningar m.m. Ägaren är enligt dessa bestämmelser skyldig att efter prövning i varje särskilt fall utforma anläggningen på ett sådant sätt att det minskar faran för eller begränsar verkningarna av en krigsskada. Det gäller större anläggningar — t.ex. ett kraftverk, en större tranformatorstation eller en ledning som ska ingå i storkraft- eller regionnätet.

Räddningstjänst, hälso- och sjukvård och socialtjänst

Med räddningstjänst avses de räddningsinsatser som samhället — sta- ten och kommunerna — svarar för vid olyckshändelser och överhäng- ande fara för olyckshändelser för att hindra och begränsa skador på människor och egendom eller i miljön. Bestämmelser om detta finns i

El Räddningstjänstlagen (1986:1102); och D Räddningstjänstförordningen (1986:1107).

En skyldighet för samhället att ingripa föreligger endast om det med hänsyn till behovet av ett snabbt ingripande, det hotade intressets vikt, kostnaderna för insatsen och omständigheterna i övrigt är på- kallat att samhället svarar för insatsen.

Samhällets åtgärder inom hälso- och sjukvården, socialtjänsten och hälsoskyddet regleras i El Hälso- och sjukvårdslagen (1982z763); CI Socialtjänstlagen (1980z620); Cl Hälsoskyddslagen (1982:1080); och C] Smittskyddslagen (1988:1472).

Det åligger sjukvårdshuvudmännen — landstingen och de tre kom- muner som står utanför landsting — att planera hälso- och sjukvår- den med utgångspunkt i människornas behov. Planeringen ska en- ligt hälso- och sjukvårdslagen inriktas inte bara på det som sker under normala fredsförhållanden utan även på katastrofer under fred och på verksamheten i krig. Varje sjukvårdshuvudman har en katastroforganisation för att kunna ingripa med de mycket omfat- tande sjukvårdsresurser som kan fordras i fred vid stora olyckor eller andra liknande händelser.

Alla kommuner har efter den s.k. ädelreformen ett ansvar för den hälso- och sjukvård som är särskilt avsedd för äldre. Kommunerna svarar också för socialtjänsten och för hälsoskyddet

Försvarsmaktens medverkan

Allmänna bestämmelser om försvarsmaktens medverkan i samhäl- lets åtgärder vid t.ex. elavbrott finns i El görordningen (1986:1 1 11) om militär medverkan i civil verksam- et.

De militära myndigheterna får enligt denna förordning ställa perso— nal och materiel till förfogande för bl.a. transporter av sjuka och skadade. De får också utföra t.ex. transporter, andra arbeten och tjänster, om dessa kan inordnas som ett led i utbildningen av den militära personalen eller främjar staten eller ett annat samhällsin- tresse.

Användningen av hemvärnet regleras i El Förordningen om hemvärnsmäns medverkan vid bevakning och efterspaning (FFS 1985 :3). Överbefälhavarens Föreskrifter och allmänna råd om försvarsmakt- ens medverkan i räddningstjänst m.m. (FFS 1987z24) ger ytterligare vägledning om förutsättningarna för att de militära förbanden ska få delta i civil verksamhet.

2.4.2 Producenternas och distributörernas ansvar och uppgifter vid störningar

Producenterna och distributörerna av elkraft (leverantörerna) sva- rar i fredstid för elförsörjningen. De har hela ansvaret för verksam- heten men kan i olika situationer få stöd av myndigheterna.

Vid en störning svarar de olika leverantörerna för att elförsörj- ningen blir återställd till leveransstället. Om det råder brist på effekt eller om försörjningen helt har fallit bort, är det leverantörens sak att bestämma både vilka kunder som ska få el och vilka reparationer som ska prioriteras. De civilrättsligt ingångna avtalen mellan leve- rantören och kunderna innebär olika möjligheter till prioritering och bortkoppling av olika kunder — och i en del fall skyldigheter att betala skadestånd och viten. Som ett komplement till avtalen finns det i några fall branschvisa överenskommelser t.ex. om att leveran- tören ska ge information om störningar som har inträffat och om hur långt ett avbrott beräknas bli.

Så länge ransoneringslagen inte är satt i tillämpning finns det inga bestämmelser som gör det möjligt för en myndighet att föreskriva

prioritering av leveranser till vissa kunder. En myndighet kan vid långvariga störningar framföra önskemål om en sådan prioritering. Önskemålen kan tillgodoses om de gällande avtalen medger avsteg från normalrutinerna. Ansvaret för sådana avsteg ligger i fredstid på producenterna och distributörerna av el.

Kapitel

Delscenario 1: Storm och kyla i södra och västra Sverige

3.1 Vädret

Lördagen den 27 november aviserar SMHI en höststorm över syd- västra Sverige. Den beräknas dra in över Västkusten natten till män- dag. Under söndagen går SMHI ut med flera varningar. Södra Bo- huslän, Göteborgs-området och delar av Dalsland och Västergöt- land väntas bli särskilt hårt drabbade. På Skagerack och Kattegatt kan det rent av bli orkan.

Måndag morgon den 29 november drar ovädret in över södra och västra Sverige. Vinden kommer till en början från sydväst. Tempera- turen är vid kusten + 5 (,C. Senare under dagen vrider vinden till väst och blir ordentligt byig. Luften innehåller mycket salt som avsätter sig på ledningar och ställverk. Säve flygplats har kl 13 en medelvind på 28 m/sek — i vindbyarna blåser det upp till 45 m/sek.

Under eftermiddagen sjunker temperaturen i Göteborg och områ- det runt omkring. Det snöar också kraftigt i södra Värmland och stora delar av Västergötland. Det är blötsnö som lägger sig tungt på träden. Innan den starka nordvinden senare når fram till dessa om- råden har det även där blivit mycket kallt och snön har frusit fast på tråden.

3.2 Konsekvenserna i stort inom de drabbade områdena

3 .2.1 Måndag (första dygnet)

De första påfrestningarna

När ovädret måndag morgon drar in över södra och västra Sverige är producenterna och distributörerna av el — och en rad myndigheter

och andra organ som kan behöva agera med anledning av händelse— förloppet inte riktigt förberedda. De har trots SMHI:s varningar inte räknat med att svårigheterna ska bli så stora som visar sig vara fal- let. De flesta yrkesarbetande har hunnit ge sig i väg till sina arbeten. Skolveckan har börjat. Verksamheten är i gång i dag- och fritids— hem. Hälso- och sjukvården har tagit emot sina första patienter efter helgen. Butiker, banker, postkontor och andra serviceställen har öpp- nat när stormen tidigt under förmiddagen växer i styrka och elförsörjningen börjar svikta.

Saltbeläggningen i ställverken och på ledningarna i regionnätet orsakar kortare avbrott i elförsörjningen under förmiddagen. Fler och fler områden blir under kortare perioder utan ström. SOS Alarm i södra och västra Sverige får tre-fyra gånger så många samtal som vanligt - frågor från oroliga människor, felanmälningar och begäran om hjälp. SOS-personalen underrättar enligt larmplanerna alla som på olika sätt ska gripa in — polisen, räddningstjänsten, hälso- och sjukvården, va-verken, energiföretagen, industrier och serviceföre- tag. Skadorna blir redan från början så stora att det inte går att med en gång vidta åtgärder med anledning av allt som rapporteras. SOS Alarm förmedlar uppgifterna till de ansvariga myndigheterna och till serviceföretagen som själva bedömer hur de ska prioritera.

Verksamheten inom industrin och andra elberoende grenar av näringslivet känner direkt av Störningarna — framför allt raffinade- rierna, den petrokemiska industrin och processindustrin. För dessa företag gäller det att ”släcka ned” anläggningarna innan avbrotten orsakar skador. Alla är medvetna om att riskerna för bränder ökar vid plötsliga strömavbrott. Driften stannar emellertid även inom andra slag av anläggningar. Endast ett fåtal företag har reservkraft för stöd- funktioner i verksamheten. Datorer och annan teknisk utrustning på kontoren inom industri, servicenäringar och förvaltning krång- lar. De flesta processindustrierna beslutar att inte starta verksamhe- ten igen förrän distributörerna kan lova normal elförsörjning.

Vid 13-tiden rasar två ledningsstolpar och en 400 kV-ledning över Göta älv i den kraftiga stormen. Senare havererar ett av de större ställverken i Göteborgs-området.

Under eftermiddagen leder det som inträffat — stormen, salt- beläggningen och haverierna i de tekniska anordningarna — till mycket stora störningar i elförsörjningen. Vid 14-tiden är Göteborg, Kungs—

backa, Mölndal, Borås, Alingsås, Kungälv, Stenungsund, Uddevalla . och Lysekil med omgivande områden — totalt omkring 800 000 män-

niskor — strömlösa. Elproducenterna och eldistributörerna startar '

röjning och felsökning. Den automatiska spolning som finns vid en

del av anläggningarna räcker inte till. De börjar också att manuellt rengöra de saltbelagda anläggningarna.

Stormen och den tunga snön på träden slår vidare ut stora delar av eldistributionsnätet (0,4-20 kV) på landsbygden. Vid 16-tiden är i runt tal 40 000 hushåll, jordbruk och mindre industri- och service- företag utanför tätorterna i Bohuslän, Dalsland, Västergötland och Halland strömlösa. Stormen drabbar också Bergslagen och Skåne med sammanlagt omkring 100 000 strömlösa elförbrukare.

Stora problem i trafiken och televerksamheten

Många lämnar under eftermiddagen sina arbeten. De flesta ska hem eller åker till anhöriga för att hjälpa dem. Trafiken är kaotisk. Det stockar sig i de större tätorterna och på åtskilliga vägar där träden har blåst ned. Fler trafikolyckor än normalt inträffar både inom och utanför tätorterna. Polisen försöker så långt det går att reglera och dirigera trafiken och hjälper också till med att klara upp olyckorna. Polispersonalen blir hårt ansträngd. Att upprätthålla ordning och säkerhet blir mycket svårare när det är mörkt överallt och larmen inte längre fungerar.

Även räddningstjänsten och hälso- och sjukvården får betydligt mer att göra som en följd av olyckorna. Telefontrafiken drabbas av stora störningar. Telestationerna på större orter eller knutpunkter har egna reservkraftaggregat, som fungerar så länge det finns bränsle. Vid alla de mindre telestationerna finns det batterier med kapacitet för mellan 6 och 12 timmars drift. Batteridrivna är också de s.k. koncentratorerna, som under senare har ersatt telestationerna i större tätorter. På landsbygden och i en del mindre tätorter uppkommer det störningar i teletrafiken redan under eftermiddagen. Mobiltelefon— systemet och minicalltjänsten är helt utslagna i de flesta områden som drabbas av elavbrottet. I närheten av FM/TV-masterna och an- dra ”telekomplex” kan det emellertid hända att mobiltelefonerna fungerar.

järnvägstrafiken ligger helt nere. Banverkets personal börjar att försöka få bort saltet på ledningarna utefter linjerna Göteborg- Alingsås och Göteborg-Trollhättan. Banorna måste också befrias från träden som blockerar. Elsystemen på Västkustbanan och Bohusbanan är svårt skadade och reparationerna kommer att ta flera dygn. Signal- systemen fungerar till en början. Alla sträckor har emellertid inte reservkraftsystem och en del anläggningar går ur när batterierna inte längre har den kapacitet som fordras.

Trafiken på Landvetters flygplats har reservkraft för 70 % av sitt normala behov. Det finns ström till belysningen på start- och landningsbanorna och i de flesta byggnaderna. Många kommer även i den här situationen att behöva flyga till eller från Göteborg och

flera plan landar eller lyfter. De störningar som uppstår beror till största delen på stormen. Säve flygplats på Hisingen har däremot ingen reservkraft och all civil flygverksamhet ligger nere. Däremot fungerar den militära flygverksamheten vid 12. helikopterdivisionen och polisens helikopterverksamhet, som båda har sina baser på Säve.

Sjukhusen, detaljhandeln och radion Alla sjukhus får redan under eftermiddagen stora problem. Förut- sättningarna för att ta hand om patienter som redan ligger inne för- sämras efter hand. Akutsjukhusen har någon form av reservkraft, men kapaciteten varierar. Primärvården har i allmänhet inga reserv- kraftaggregat och får efter hand dra ned verksamheten. Det gör det allt svårare att ta hand om människor som söker sig till vårdcentra- lerna. Problemen blir av samma skäl mycket stora även vid många sjukhem med äldre och handikappade.

Människor behöver få mer matvaror och livsmedelshandeln för- söker hålla i gång verksamheten utan ström. De större butikerna har batterier för att kunna driva kassaapparaterna fyra-fem timmar. Det är emellertid mörkt och börjar bli kallt i lokalerna. Verksamheten går trögt och det tar lång tid för kunderna att få det var och en behöver. De bilister som behöver tanka upptäcker att bensin- stationernas pumpar inte fungerar och att det inte går att få något bränsle.

Riksradion, lokalradion och de olika TV—kanalerna sänder med hjälp av sin reservkraft. Det är hela måndag eftermiddag en bland- ning av nyheter, reportage och myndighetsmeddelanden. Reportrarna söker genom intervjuer återge vad som händer ute på fältet. De följer myndigheternas verksamhet i bl.a. ledningscentralerna och utövar en press på dem som agerar. Rapporteringen innehåller både motsä- gelser och överdrifter. Informationen når emellertid bara dem som har tillgång till reservkraft eller är utrustade med batteriapparater. Efter hand kommer allt fler på att de kan använda bilradion för att lyssna på sändningarna och få information.

Producenterna och distributörerna av el

Reparationerna och rengöringen av ledningar och ställverk kommer i gång under eftermiddagen. Västra elområdets organisation för be- ' redskap mot storstörningar får uppgifter från samtliga distributörer ;

om läge, hjälpbehov och de reparationsresurser som var och en even— tuellt kan avvara. Med dessa uppgifter som underlag ger organisa— '

tionen besked till samtliga vad som går att disponera. Västra elområdet begär också att militära myndigheter ska delta med heli- koptrar och bandvagnar. Västra elområdet och Vattenfall sänder '

under eftermiddagen ut flera beskrivningar till massmedierna. De informerar också länsstyrelserna i västra Sverige. Vattenfall har bil- dat en katastrofgrupp, som ordnar en presskonferens.

Vid 19-tiden får Uddevalla-, Alingsås- och Boråsomrädena till- baka strömmen.

Temperaturen sjunker

Mer än 800 000 människor i Göteborg, Kungsbacka, Mölndal, Lerum, Kungälv, Stenungsund och Lysekil med omgivande områ— den är utan ström sedan 6-9 timmar. Orsakerna är saltbeläggning, islast och haverier i region- och stamnäten. De besvärliga väder- förhållandena försvårar felsökningen och reparationerna. Producen- ter och distributörer kan ännu inte säga något om när samtliga om- råden kan få tillbaka strömmen.

Stormfällningen har gjort att omkring 40 000 förbrukare på lands- bygden i övriga delar av Bohuslän, Dalsland, Västergötland och Halland — huvudsakligen hushåll och jordbruk — är strömlösa sedan 4-6 timmar. Det gäller också drygt 15 000 elanvändare i Bergslagen och i runt tal 60 000 förbrukare i Skåne. Huvuddelen av dessa sam- manlagt lite mer än 100 000 elanvändare kan inte räkna med ström förrän tidigast torsdag kväll.

Det är redan kyligt i de flesta husen i de områden som elavbrottet har drabbat. Temperaturfallet och den starka vinden bidrar till att byggnaderna blir ordentligt utkylda. Bara de som har tillgång till reservkraft — dieselaggregat eller batterier — kan åstadkomma dräg- liga förhållanden eller hjälpligt fortsätta verksamheten. Det gäller också många som har vedkamin, fotogen- eller gasolvärmare eller stadsgas.

Det har under kvällen blivit allt kallare. Saltbeläggningen på isolationsdetaljerna i ställverken och på ledningarna kan inte längre spolas bort. Det blir nödvändigt med handputsning och andra tids— krävande åtgärder. I några kommuner hjälper räddningstjänstens personal till. Allt talar för att det på de flesta håll kommer att dröja länge innan problemen är över.

Länsstyrelsernas och kommunernas ledningsgrupper

Länsstyrelserna i södra och västra Sverige har under eftermiddagen kallat in personal för sitt stabsarbete. Länsstyrelserna ser som sin uppgift att i stort följa utvecklingen och att bidra till att de kommu- ner och andra som behöver resurser av olika slag för att samhället inte ska kollapsa får detta. Personalen i länsstyrelsernas staber för- söker under eftermiddagen och kvällen genom kontakter med pro- ducenter och distributörer av el, statliga myndigheter, kommuner

och andra som på något sätt är berörda att få en översiktlig bild av läget. Det finns uppgifter om vilka områden som har drabbats av avbrottet men är betydligt svårare att få en bild av alla konsekven— serna.

De flesta kommunerna har satt i gång sina lednings- eller katastrof- grupper — benämningarna varierar. Länsstyrelserna anser att kom- munen är den naturliga samarbetspartnern i den situation som har uppstått. De kommuner som inte har bildat någon slags lednings- grupp uppmanas av länsstyrelserna att göra det.

Ett problem är att de allra flesta kommunerna inte har reservkraft ; i sina kommunkontor. Flera placerar sin ledningsorganisation i rädd- ; ningstjänstens ledningscentral i brandstationen. Andra ordnar pro- visoriska hjälpmedel för belysning, värme och samband i kommun- kontoret. SOS Alarm blir ledningsplats för de länsstyrelser som inte har reservaggregat.

Räddningsverkets generaldirektör säger i en radiointervju att räddningstjänstens beredskap är till för att brandmän och befäl skall kunna göra insatser vid de olyckor som inträffar men att personalen om det behövs bör kunna hinna med även annat som samhället måste göra för att lindra verkningarna av elavbrottet. All den material som finns i civilförsvarsförråden kan givetvis disponeras av kommuner och statliga myndigheter.

Regeringens krisgrupp

Måndag kväll tillsätter statsministern efter samråd med flera av de övriga statsråden en krisgrupp, som ska följa utvecklingen och se till att det hos regeringen finns en beredskap för snabba beslut och informationsinsatser. Ansvaret för ledning av samhällets åtgärder lig- ger emellertid kvar på de regionala och lokala myndigheterna samt på de företag som producerar och distribuerar el. Svenska Kraftnät och Vattenfall har under dagen informerat Näringsdepartementet om situationen. Räddningsverket har underrättat Försvarsdepartemen- tet om läget inom räddningstjänsten. Nu får även krisgruppen en redogörelse för förhållandena.

Regeringens krisgrupp tar under kvällen också kontakt med flera av länsstyrelserna. Alla de uppgifter som gruppen får gör det svårt att få en överblick av läget. Hur reagerar människorna.? Vilka områ- den är ”säkra ”.? Situationen verkar vara kaotisk. Det finns i det här skedet inte tillräckligt underlag för planering av konkreta statliga hjälpinsatser.

Försvarsmaktens resurser

Regeringens krisgrupp framhåller för länsstyrelserna att regeringen inte ser något hinder för att militär personal och utrustning utnytt- l

jas. Två av länsstyrelserna har redan diskuterat situationen med Militärbefälhavaren. Västkustens Marinkommando har sagt att läns- styrelserna kan få disponera följande resurser för att ställa till hälso- och sjukvårdens förfogande: D Två rörliga förbandsplatstroppar för akutsjukvård och sjuktrans- porter; C! 150 sjukvårdstält med uppvärmning; Cl Varmluftsalggregat med elverk för uppvärmning av ca 1 600 m2 bostads- el er förrådsyta; Cl Ca 450 tältutrustningar, rörligt kök med egen kraft och ca 80 vedeldade kokspisar; Cl Nära 300 radiostationer; D Tält för ett tju otal samlingsplatser med Röda Kors-personal som ger Första hjä pen; Cl Engångslatriner; El Tunga och lätta terränggående fordon, bärgningsresurser samt tunga och lätta helikoptrar. Drygt 200 värnpliktiga ligger inne för grundutbildning. Det finns också lite mer än 200 yrkesofficerare inom området. Hemvärnet har kontrakt med mellan 100 och 200 man som kan delta. Ytterligare minst lika många hemvärnsmän medverkar sannolikt efter frivilligt åtagande, framgår det av Marinkommandots uppgifter.

Andra försvarsområden i närheten av det strömlösa området — t.ex. Borås, Skövde och Halmstad - har liknande resurser att bidra med. Drivmedelsgrupper vid I 15, I 16, P 4 och T 2 kan med sina pumpar hjälpa bilisterna att fylla vid de bensinstationer som har bränsle.

3 .2.2 Tisdag (andra dygnet) Vädret

Under natten mot tisdagen drar ovädret bort. Det klarnar upp och temperaturen faller ytterligare. Under dygnet som följer är det mel- lan 5 och 15 grader kallt. SMHI bedömer att kylan och den friska vinden ska hålla i sig.

Nya påfrestningar

Västra elområdets begäran om hjälp med militära helikoptrar leder under tisdagens morgon till att 12. helikopterdivisionen deltar med två tunga helikoptrar som lyfter stolpar och ledningar på svårtill- gängliga ställen.

Tisdag förmiddag får de distributörer som har det svårt hjälp med reparatörer från andra delar inom västra elområdet. För rengöring och reparationer på region- och stamnätet behövs det emellertid stora resurser. Avlösningar måste ske av den personal som har arbetat mer eller mindre oavbrutet i snart ett dygn. Begäran om hjälp går till övriga elområden i landet. Ytterligare reparatörer och utrustning kommer på det sättet under onsdagen till de drabbade områden. Det är fråga om hela reparationsenheter ur Vattenfalls och andra större kraftföretags organisation. Resurserna från övre Norrland transpor- teras med militära Hercules-plan till skadeområdet. Under onsdagen anländer också en grupp vapenfria tjänstepliktiga som just har ryckt in till repetitionsutbildning. Dessa är utbildade till linjemontörer för kraftföretagens krigsorganisation och kan omedelbart börja delta i reparationsarbetena.

Länsstyrelserna i västra Sverige har olika meningar om hur repa- rationsresurserna ska fördelas mellan olika områden. Diskussionerna med ledningen för Västra elområdet resulterar inte i några föränd- ringar i planeringen av arbetena. Elleverantörernas strävan är att först vidta åtgärder mot de skador som snabbast kan hjälpa flest abonnenter. Elområdet anser det för övrigt inte nödvändigt att be- gära ytterligare hjälp från andra delar av landet. Det går enligt elleverantörerna inte att sätta in mer resurser. En av landshövdingar- na tar kontakt med Försvarsdepartementet och Näringsdeparte- mentet för att beskriva situationen och föreslår att regeringen ingri- per för att styra åtgärderna som gör att samhället får tillbaka ström- men.

Regeringens krisgrupp kallar vid 13-tiden företrädare för Svenska Kraftnät, Vattenfall, NUTEK och Svensk Elberedskap AB till en över- läggning. Försvarsministern säger senare i en intervju i TV 2 att Försvarsmakten givetvis ska hjälpa till på alla sätt med sina resurser för att skynda på reparationerna och för att hjälpa alla som får det svårt på grund av elavbrottet. Regeringen har emellertid inga planer på att gå in och styra användningen av de samlade reparations- resurserna. Det finns inget underlag för bedömning av hur resur— serna skulle fördelas och regeringen har inte heller några rättsliga befogenheter för att fatta ett sådant beslut.

Massmedierna börjar under eftermiddagen att kritisera myndig- heter och företag för att samhällets åtgärder — som bl.a. Dagens Eko uttrycker det — är sega. Regeringen ordnar en presskonferens för att förklara hur ansvarsförhållandena är och vad statsmakterna avser att göra.

3.3 Händelseförloppet i Vara kommun 3.3.1 Måndag (första dygnet)

I Vara kommun — som har drygt 17 000 invånare — drabbar elavbrottet enstaka områden utanför centralorten. Träd som faller ned över led- ningarna gör så småningom att elförsörjningen under måndag efter- middag upphör inom stora delar av landsbygden i kommunen. Det innebär med en gång stora problem för de jordbrukare som har djur. Det finns bl.a. omkring 2 000 mjölkkor, 3 000 köttdjur, 28 000 slaktsvin, 5 000 suggor, 200 000 höns och 230 000 slaktkycklingar i kommunen.

Bara knappt 10 % av jordbruken i Vara kommun har någon form av reservkraft. På flera av de stora anläggningarna dör fjäderfäna efter bara någon halvtimmes avbrott i elförsörjningen. Det finns var- ken värme, ventilation eller vatten. Svinen klarar sig i de flesta fallen i flera timmar. För dem är kylan och bristen på vatten det stora pro- blemet. Natten till tisdagen börjar svårigheterna emellertid att bli akuta i många svinstallar på Varaslätten.

Industrin stannar

Tre cementvarufabriker — en av dem är Benders Takpannefabrik — behöver ha besked inom en halvtimme om elavbrottet blir långva- rigt. Fabrikerna har två timmar på sig att ösa ut bruket ur maski- nerna innan det stelnar. Ledningen för alla tre företagen tar det säkra före det osäkra och beslutar att avbryta tillverkningen. De chansar sedan inte utan tillverkningen ligger nere under hela den tid som går innan strömmen varaktigt är tillbaka. Andra industrier i de delar av kommunen som är utan ström tvingas också upphöra med verksam- heten. Det finns sammanlagt mellan 300 och 400 industriföretag i kommunen. Skador i produktionen på grund av stilleståndet i pro- duktionen uppstår hos en industri som tillverkar och lackerar kökssnickerier och hos en ytbehandlingsindustri.

Själva centralorten Vara — med nära 4 000 invånare — drabbas som framgått inte direkt av elavbrottet. Osäkerheten om vad som ska hända för kommunen i dess helhet är emellertid stor. Kommun- direktören tar under vid 14-tiden kontakt med eldistributionsföre- tagen, som beskriver situationen som mycket besvärlig. Skadorna på ledningarna är stora och det går enligt distributörerna inte att säga hur lång tid det tar innan alla i kommunen har el igen. Telestationerna går på batterier och det är ännu möjligt att ringa utom från de områ- den där träd har fallit över ledningarna. Det är inte känt vilka ställen som fortfarande har teleförbindelser.

Kommunens ledning försöker under eftermiddagen att få en bild

av vad som hänt men överblickar inte situationen och avvaktar av det skälet med att vidta åtgärder. För några delar av den kommunala förvaltningen är det emellertid nödvändigt att börja agera. Det gäl- ler framför allt hemtjänsten, som bedömer att den under kvällen måste mobilisera alla sina resurser för att hjälpa äldre och handi- kappade att klara värme, mat och vatten. Förhoppningen är att ström- men ska komma tillbaka under natten. Verksamheten präglas av improvisation. Arbetet är till början trevande.

3.3.2 Tisdag (andra dygnet)

i | 1 Tisdag morgon har vinden avtagit och det har slutat snöa. Det är [ emellertid mycket kallare än tidigare. Röjning och reparationer på ledningarna har pågått hela natten. Flera av distributörerna har till- gång till s.k. stödstyrkor och kan —- även om många av lantbrukarna som ingår har egna problem att lösa — i stort sett fördubbla de nor- mala reparationsgrupperna. Resultaten är trots det begränsade. [ Reparatörerna börjar bli trötta. Arbetet går allt långsammare. Än så ' länge har bara några få hushåll 1 kommunen fått tillbaka strömmen. ) Samtidigt har andra blivit utan el under natten. , Problemen börjar under förmiddagen att torna upp sig i flera de- lar av kommunen. Många far illa i kylan. De som har möjligheter flyttar till anhöriga eller grannar som har braskamin eller vedeldad panna. Flera av de anställda på kommunkontoret bor i de delar av kommunen som är utan ström. De berättar på morgonen för kom- munalrådet och kommundirektören att situationen på många håll i kommunen kommer att bli mycket besvärlig. Hemtjänstens anställda oroar sig mer än andra för följderna av elavbrottet. Att trygghets- larmen inte fungerar och att det nu inte längre går att ringa till och från en del av de drabbade områdena gör det svårare att bistå dem som behöver hjälp. l

Kommunens krisgrupp

Kommunalrådet beslutar under eftermiddagen att kalla ihop en ledningsgrupp — kallad krisgruppen —- som består av kommun- styrelsens arbetsutskott, kommundirektören och cheferna för de olika kommunala förvaltningarna. Krisgruppen träffas första gången kl 17.00. Förvaltningscheferna redogör vid detta första sammanträde för läget inom sina verksamhetsområden.

Socialchefen framhåller att rätt många av bostadshusen på lands- bygden har braskamin eller är helt vedeldade. De som bor där kan hjälpligt hålla temperaturen uppe. Äldre människor tål emellertid kyla sämre än yngre. Bland de utvecklingsstörda som bor i grupp-

bostäder utanför centralorten har händelseförloppet framkallat stor oro. Ålderdomshemmen på landsbygden kommer enligt socialchefen inte att kunna klara värmen och de som bor där måste evakueras. Många kommer att kunna få hjälp av anhöriga och grannar som har vedeldning i sina hus. De flesta behöver emellerid inom några tim- mar flyttas in till lämpliga byggnader i centralorten.

Räddningschefen berättar att situationen inom hans område un- der dygnet som gått har varit mycket besvärlig. Träd, tak, skyltar och annat som blåst ned har orsakat stora skador. Flera svåra tra- fikolyckor har inträffat på riksväg E 20 och på några mindre vägar i kommunen. Räddningstjänsten har hela tiden haft fullt upp att göra och inte alltid med en gång kunnat rycka ut till olycksplatserna. Även ambulansen i Vara har haft svårt att hinna göra det som behövts. Flera skadade har fått vänta på att komma till läkare eller sjukhus. SOS Alarm undersöker möjligheterna att föra över ambulanser och personal från östra delen av länet till bl.a. Vara kommun. Taxi får svara för en stor del av sjuktransporterna.

Ont om vatten

Va-chefen säger i sin föredragning för krisgruppen att det kan bli nödvändigt att låta avloppssvattnet i några av reningsverken rinna ut orenat genom bräddavloppet. Bristen på vatten blir ett problem i flera mindre tätorter i kommunen, där det inte finns någon reserv- kraft i vattenverken. Det gäller bl.a. vattenverket i Levene, som också förser en stor del av centralorten med vatten. Reservkraftaggregaten i de övriga vattenverken är bensindrivna. Det får inte lagras några större mängder drivmedel och frågan är hur länge de kan gå utan att kommunen får påfyllning. Det behövs omkring 50 liter i timmen för alla reservaggregaten tillsammans.

Det blir enligt va-chefen sannolikt nödvändigt med någon slags ransonering av det kommunala vattnet i alla tätorterna. Företaget Tvättman kan få stänga helt och hållet. Många enskilda gårdar som varken har ström eller handdrivna pumpar kan inte heller få vatten. Tankar med vatten kommer att placeras ut på några platser utanför centralorten. Problem kan uppstå om temperaturen sjunker ytterli- gare och vattnet i behållarna fryser.

Skolchefen avser att låta eleverna stanna hemma från skolorna under de närmaste dagarna. Lärare och annan skolpersonal kom- mer att kunna användas för andra uppgifter i den kommunala verk- samheten under tiden som skolorna är stängda.

Krisgruppen har inget att invända mot de redovisade åtgärderna. Gruppen tar efter överläggningen kontakt med Radio Skaraborg och Närradion i Vara. Båda förklarar att de givetvis kommer att fort- sätta förmedla information till invånarna i kommunen. Krisgruppen

är osäker på vad den därutöver bör ta i itu med. Är det nödvändigt att skaffa ved åt dem som behöver.? Kommer det att finnas varm mat och dryck till dem som inte själva klarar sin mathållning? Hur går det för de sjuka.? Måste vattnet i centralorten ransoneras? Kommer det orenade avloppsvattnet som rinner ut att förstöra några vattentäkter?

Djuren dör

Under kvällen kommer två bekymrade jordbrukare till kommun— kontoret. De berättar för krisgruppen att de flesta av deras djur har dött. Några har de varit tvungna att avliva. De döda djuren är fort- farande kvar i ladugårdar och stallar. Frågan är vart de ska föras. jordbrukarna har varit i kontakt med andra djurhållare och med slakteriet i Skara men inte fått några besked. Inte heller chefen för miljö- och hälsoskyddsavdelningen har med en gång någon lösning på problemet. Krisgruppen uppdrar åt honom att så snart som möj— ligt komma med ett förslag.

Krisgruppen ger samtidigt i uppdrag åt två av miljöskyddsinspek- törerna i kommunen att undersöka hur läget är bland jordbrukarna i kommunen. De beskrivningar som gruppen senare får bekräftar att flera gårdar med stora djurbesättningar har svåra problem. Bara de , gårdar som har egen reservel kan få tillräckligt med vatten och foder i till djuren och har möjligheter att mjölka. Många jordbrukare med ; mjölkkor närmar sig den situationen när de måste bestämma om de i ska avliva djuren eller inte. Allt hänger på när strömmen kan komma ,

l l i l 1

tillbaka. Krisgruppen får besked från eldistributörerna att de med de resurser som finns inte kan forcera reparationerna.

Det har framgått av uppgifter i riksradion att reparatörer och materiel har sänts till de strömlösa områdena. Krisgruppen tar vid 20-tiden kontakt med Länsstyrelsen för att höra vem som beslutar om hur reparatörer och material ska fördelas. Länsstyrelsen svarar att den håller på att sätta sig in i hur reparationerna är organiserade och vilka områden som prioriteras. Länsstyrelsen ska bl.a. under- söka om det går att tillföra ytterligare resurser från olika håll i sam- hället — utöver det som Västra elområdet har begärt från militära myndigheter — och avser att återkomma till kommunen.

Oro bland många äldre

Tisdagskvällen går. De anställda i kommunen — framför allt social- tjänstens personal — är trötta efter det besvärliga första dygnet. Hem- tjänsten har börjat söka upp alla äldre och handikappade ute på landsbygden och i de mindre tätorterna. Den s.k. Posom-gruppen — en stödgrupp sammansatt av företrädare för socialtjänsten, kyrkan,

skolan, primärvården och räddningstjänsten i kommunen — lägger ned mycket arbete på hjälpa och lugna framför allt gamla och handi- kappade. Gruppen består av ett 25-tal deltagare och får efter hand som tiden går allt mer att göra.

Många äldre har under kvällen tagits om hand av anhöriga eller grannar. En del är emellertid mycket oroliga och flyttas till sjuk- hemmet och vårdcentralen i centralorten. Flera äldre är i akut behov av vård och transporteras till bassjukhuset i Lidköping med ambu- lans eller taxi.

Åtskilliga husägare som kan elda med ved har i det här läget inte bränsle för mer än några dygn. Krisgruppen beslutar vid en över- läggning som börjar kl 22.00 att ordna med vedförråd på några platser utanför centralorten där människor kan få hämta bränsle. Bensinen räcker inte längre för att kommunen hela tiden ska kunna köra reservkraften vid vattenverken. Det är blir nödvändigt att ran- sonera vattnet i centralorten och flera andra tätorter. Tvättman pro- testerar mot att kommunen helt kommer att stänga av vattnet till företaget.

Magsjuka

En hel del orenat avloppsvatten har runnit ut i vattendragen. Det oroar krisgruppen, som fått höra att ett 20-tal människor i en av tätorterna har svår magsjuka. Gruppen ger en av miljöskydds- inspektörerna i uppdrag att utarbeta föreskrifter för hälsoskyddet, som ska göra det möjligt att minska riskerna för sjukdomar hos både människor och djur. Den viktigaste åtgärden är enligt miljö- skyddsinspektören att alla kokar det vatten som de ska använda till dryck och matlagning. Han kommer att dela ut informationsblad till hushållen och se till att Radio Skaraborg upplyser om detta.

3.3.3 Onsdag-söndag (tredje-femte dygnen)

Många människor från de delar av kommunen som inte har ström tar sig under de närmaste dagarna in till centralorten för att skaffa förnödenheter. En del av dessa kommer till kommunkontoret för att få besked om läget. Krisgruppen förstärker receptionen med några tjänstemän som kan ge information. Lokalradion och närradion be- skriver fortlöpande situationen i kommunen och förmedlar infor- mation till invånarna. Kommunen trycker också upp ett informa- tionsblad som delas ut i butiker och på andra ställen. Bladet talar bl.a. om att det fortfarande är osäkert när strömmen kommer till- baka, var det finns vattenbehållare, hur kommunens invånare skyd- dar sig mot orenat vatten och vart de kan vända sig med sina frågor

eller problem. De lokala tidningarna i Västergötland innehåller en hel del råd som många kan ha glädje av.

Det blir efter hand ännu svårare att få vatten till djuren på går- darna. Fortfarande vet åtskilliga jordbrukare inte vad de ska göra med de döda djuren. Miljö- och hälsoskyddsavdelningen menar att kropparna måste grävas ned. Var och en får själv ta hand om sina djur. Om det på grund av tjälen inte är möjligt att gräva med dem, 1 ska de läggas i högar och täckas över. Avståndet till vattentäkten ) måste i så fall vara minst 200 meter. Om kommunen har en vatten— 1 täkti närheten får avståndet inte understiga 1 000 meter. Krisgruppen ) kommer att skicka ut personal som informerar jordbrukarna.

Strömmen tillbaka

Reparationerna på ledningsnätet fortgår med de resurser som står till förfogande. Länsstyrelsen har informerat kommunen om att det inte går att få fram mer personal. Reparatörerna är mycket trötta men arbetar vidare. Många elanvändare i Vara kommun får under onsdagskvällen tillbaka strömmen. Det dröjer emellertid till torsdag * kväll innan alla är inkopplade igen. [

Även under torsdagen ligger det en hel del träd kvar över vägarna. % Det går ännu inte att ringa från alla områden landsbygden i kommu- nen. Sedan ovädret började och elavbrottet inträffade har parti- ) handeln i Göteborg haft svårt att komma ut med sina varor. Det har drabbat även butikerna i Vara, som börjar få ont om livsmedel av olika slag. Färskvarorna tog slut redan första dagen. Batterier till ficklampor och radioapparater finns inte heller att köpa.

De bensinstationer som hela tiden har haft el till sina pumpar får inte någon påfyllning. Det innebär att kommunen — som behöver minst 200 liter bensin per dag bara till hemtjänsten — måste skaffa drivmedel på annat sätt. Krisgruppen tar kontakt med Länsstyrel- sen, som efter några timmar ordnar så att det torsdag kväll ska komma en tankbil med ca 10 m3 bensin, som kommunen får dispo- nera.

Ekonomisk ersättning?

För många i kommunen varar elavbrottet två-tre dygn. Under den . tiden är de utan belysning, vatten, värme, tele, färska livsmedel och 1 bensin. De som inte har batteriradio eller som får slut på batterierna har också haft svårt att få information om läget. Många industrifö- retag och andra arbetsställen har tvingats hålla stängt. De har inte kunnat producera i den omfattning som varit planerad. Avbrotten har fått konsekvenser även för de företag som de är underleverantö- . rer till. l

Livet i Vara kommun har varit besvärligt — särskilt för alla äldre och för de jordbrukare som har djur. Flera livsmedelsbutiker har fått sina kyl- och frysvaror förstörda. Det mesta var oförsäkrat. Andra har trots svårigheterna klarat sig förhållandevis bra. Det beror bl.a. på att centralorten hela tiden har haft ström. Kommunen har av det skälet kunnat driva stora delar av sin verksamhet —- och bl.a. haft möjligheter att ordna för dem som behövt hjälp av olika slag. Att elavbrotten drabbat landsbygden och de mindre tätorterna — där många har möjligheter att elda med ved — har bidragit till att svårig- heterna kunnat hanteras på ett tillfredsställande sätt. Många har emellertid gjort stora ekonomiska förluster i sin verksamhet, inte minst de 300-400 jordbrukarna i kommunen. Frågan är hur dessa — och alla som fått frysskador i sina hus — ska bestrida de kostnader som det är fråga om.

3.4 Händelseförloppet i Stenungsunds kommun

3.4.1 Måndag (första dygnet)

Stenungsund är en kustkommun, som har drygt 19 000 invånare. Centralorten med knappt 10 000 invånare ligger vid havet och drab- bas med en gång när stormen under måndag morgon drar in över land. Tak blåser av och skyltar faller ned. Det är farligt för männis- kor att vistas ute. Personbilar har på utsatta ställen svårt att hålla sig på vägen. Tjörnbron stängs under förmiddagen av för all trafik. Flera olyckor med svåra skador på människor inträffar på olika platser i kommunen.

Processindustrin drabbas med en gång

De stora processindustrierna i Stenungsund— Borealis Petrokemi AB, Borealis Polyeten AB, Neste Oxo AB, Akzo Berol AB, Hydroplast AB och Aga Gas AB — har reservkraft, men den räcker i huvudsak bara till det arbete som fordras för att personalen ska kunna avbryta driften. Det är svårt att få besked från elproducenterna och eldis- tributörerna. Mycket tyder emellertid på att det kommer att dröja innan strömmen är tillbaka. Alla de stora industrierna bestämmer sig av det skälet redan under förmiddagen för att avbryta verksam- heten. Det kommer att ta tre-fyra dagar att starta produktionen igen. Det dröjer innan företagen är uppe i full kapacitet och uppehållet orsakar miljonkostnader. Skadorna skulle emellertid bli mycket stora även om det i ett senare skede blev nödvändigt att omedelbart stoppa

verksamheten. Det är på grund av ovädret svårt för människor att Vistas utomhus. Teleförbindelserna inom företagen fungerar ibland inte. Inte heller den avveckling som nu sker går därför utan pro- blem.

En utförligare redogörelse för förhållandena inom processindustrin i Stenungsund följer i avsnittet som börjar på sid 55.

Kommunens ledningsgrupp

Efter några korta avbrott i elförsörjningen redan under de första timmarna är hela kommunen vid 14-tiden utan ström. De som har batteriradio får genom riks- och lokalradion veta att skadorna på elnätet kan komma att bli de värsta som någonsin drabbat Sverige. Reparationsarbetena har börjat, men det är inte klart hur lång tid det kommer att ta innan strömmen är tillbaka igen. Människor får bereda sig på stora påfrestningar, framgår det av meddelandena i lokalradion.

Kommunens ledning inser att något måste göras. Kommunkontoret är en naturlig plats för ledningen av kommunens åtgärder men har inte någon reservkraft. När kommunalrådet kl 16.00 kallar ihop en ledningsgrupp som består av kommunstyrelsens arbetsutskott, kansli- chefen och flera förvaltningschefer är det nästan mörkt och börjar bli kallt i huset. Ventilationen fungerar inte. Det går vidare inte att ringa och inte heller att utnyttja mobiltelefon. Räddningschefen har tagit med sig några radioutrustningar, som ledningsgruppen kan |

i l

använda för att nå andra med motsvarande utrustning — bl.a. poli- sen, SOS Alarm, hälso- och sjukvården och Länsstyrelsen. Via SOS Alarm kan kommunen också komma ut på det allmänna telenätet. Radioutrustningen kan användas så länge batterierna i basstationen i Svanesund fungerar.

Det råder stor förvirring och går för tillfället inte att få fram mera information om läget i stort än den som Elverket redan har och den som riks- och lokalradion förmedlar.

Många äldre behöver hjälp

Kommunens ledningsgrupp bestämmer sig för att först ta itu med *. problemen för de äldre och handikappade i kommunen. Socialchefen anser att kommunen ska försöka samla så många som möjligt på Tallåsen - ett sjukhem med servicebostäder som ligger i centralorten. Tallåsen har ett reservelaggregat och det gör att värmen fungerar och att det går att laga mat.

Utrymmena på Tallåsen räcker emellertid inte till alla som har hemsjukvård i kommunen. Enligt socialchefen gäller det att klara ut i vilka bostäder och andra byggnader i kommunen som det går att

elda i braskaminer och vedpannor. Det blir nödvändigt att på dessa ställen bereda plats även för andra som behöver värme. Många äldre kommer att behöva hjälp av sina anhöriga. Stadsbyggnadskontoret får i uppgift att undersöka om det är möjligt att ordna ett antal värmestugor på olika platser i kommunen.

Ransonering av vattnet

Stadsbyggnadschefen berättar att det gått att ordna ström från Vattenfalls oljekraftverk till pumpstationen för råvatten från sjön Hällungen. Strömmen driver också vattenverket och distributions- pumparna som ligger inom Vattenfalls område. Det är emellertid osäkert hur länge detta kommer att kunna fortsätta och lednings- gruppen beslutar att vattnet i reservoarerna ska ransoneras genom att påsläppen i nätet tidsbegränsas. Stadsbyggnadschefen ska under- söka om det går att placera ut behållare med vatten på lämpliga ställen i kommunen.

Även avloppet blir ett problem. Det kommer att brädda vid flera av pumpstationerna till åarna och saltsjön. Enstaka byggnader ris- kerar att få in avloppsvatten i sina källare. Enligt miljöskyddschefen är det verkliga problemet i det här sammanhanget att människor som bor kvar inte kommer att kunna använda sina vattentoaletter. Kommunen måste hjälpa till att klara ut hur de ska lösa det proble- met.

Stort behov av information

Det är ett mycket stort behov av information både från allmänhetens och från massmediernas sida. Alla har svårt att greppa hela situatio- nen. Ledningsgruppen utser några tjänstemän i kommunen, som får till uppgift att arbeta med den utåtriktade informationen. De före- slår att hemskyddsorganisationen och dess informationsställen ska användas. Den på det här sättet bildade infogruppen tar kontakt med Radio Fyrstad, som har reservkraft. Närradion i Stenungsund förfogar inte över några egna elaggregat. Radio Fyrstad är beredd att förmedla information åt kommunen. Det går att nå alla som har batteriradio eller använder bilradion för att lyssna på sändningarna. Informationsgruppen vill vidare använda högtalarbilar och sätta upp plakat med fakta och tips på hemskyddets informationsställen och i kommunhuset.

De petrokemiska företagens informationschefer har under kväl— len fullt upp med att sprida uppgifter till anställda, ägare, kunder och kommunala myndigheter. Det förekommer mycket kontakter även mellan de olika företagen i dessa frågor. Vad sker inom den egna verksamheten.? H ur påverkar eli/brottet de anställdas arbeten.?

Vad händer med säkerheten i produktionen.? Problemet för indu- strin är att kunna mångfaldiga de texter som ger svar på dessa och andra frågor. Ledningarna från reservkraften är inte anpassade till behoven i den administrativa verksamheten.

Sent måndag kväll blåser det fortfarande mycket kraftigt. Nu har det också börjat snöa. Temperaturen sjunker. Det är mellan 15 och 20 grader kallt ute. Påfrestningarna ökar för människor som under natten försöker hålla temperaturen uppe i sina bostäder. Många äldre blir oroliga. Flera är i behov av vård och transporteras till läns- ! sjukhuset i Uddevalla. Vinden och kylan är ett stort problem för alla j som måste vistas utomhus. |

l l |

Storbrand i polyetenfabriken

Vid Borealis Polyeten fortsätter utlastningen av en del färdiga pro- dukter som måste i väg till kunderna. Klockan är 23.00. Långtra- dare, personbilar och truckar trafikerar vägarna i området. En belysningsstolpe viker sig i den kraftiga blåsten och faller ned över . körbanan. En personbil gitar undan och får sladd. Föraren upp- " täcker inte den mötande långtradaren. Fordonen kolliderar och lång- tradaren trycker in personbilen i en magasinsbyggnad. j

Personbilens bensintank skadas. Bensinen rinner ut och börjar ; brinna. Elden får fäste i polyetenpelletsen som förvaras i säckar och ” kartonger inne i magasinet. Det är mycket energi i polyetenen och l, branden växer snabbt. Det bildas också en mycket kraftig rök. I den starka nordvästliga vinden driver rökmolnen in mot bostadsområ- dena Ekbacken, Högenorum och Kyrkenorum. Räddningschefen be- slutar att dessa områden ska utrymmas.

Polisen har ansvar för genomförande av utrymningar. I det här läget finns det emellertid ingen polispersonal i Stenungsund. Rädd- ningschefen utser en brandförman och några brandmän att påbörja ! utrymningen och underrättar polisen i Kungälv. Röken som driver in över bostadsområdena är så kraftig att räddningspersonalen tar I med sig ett hundratal filtermasker, som förvaras i civilförsvarsförrådet , på brandstationen. De utrymmande, som visar sig vara drygt tusen personer, får besked om att de i mörkret ska ta sig till Hotell Sten- ungsbaden och Nösnässkolan. Skolan har en sim- och sporthall, där kommunen avser att provisoriskt ordna med inkvartering och ut- spisning. Ledningsgruppen avdelat ett 50-tal anställda i kommunen — mest lärare och skolbespisningspersonal — som ska hjälpa de ut- rymmande tillrätta. Förutsättningen är att det går att få reservkraft. Inga förberedelser har emellertid gjorts på något av ställena.

Magasinet som brinner har väggar av plåt, som efter ett tag börjar bukta sig i den starka värmen. Brandmännen kan till en början röra sig inne i byggnaden för att bekämpa branden men måste snart dra

sig tillbaka. I det skedet har flera av de brinnande fyra meter höga staplarna med polyeten rasat ned. En brandman har hamnat under en sådan stapel men kommer undan med lättare brännskador.

Branden sprider sig inne i lokalen. Räddningsinsatsen går ut på att hindra lågorna från att nå andra byggnader inom Borealis om- råde. En av brandvattenpumparna inom industriområdet går med el. Problemet när strömförsörjningen inte fungerar är att få fram tillräckligt med släckvatten till den krävande räddningsinsatsen.

Ställföreträdande räddningschefen är räddningsledare och har från början ett 20-tal befäl och brandmän från den egna kåren. Han inser med en gång att dessa inte kommer att räcka till. Räddningstjänsten i de allra närmaste kommunerna är själv hårt ansträngd och rädd- ningsledaren begär hjälp från Uddevalla och Trollhättan. Den första förstärkningen är på plats efter någon timme. Under de 10—12 tim- mar som branden rasar som mest finns det mellan 40 och 50 man i räddningsstyrkan. I den hårda vinden och starka värmen visar det sig vara omöjligt att hejda branden från att sprida sig. Det tänder även i ett av de lager som ligger alldeles intill. Företagets personal har emellertid lyckats få ut en stor del av polyetenen och branden skadar bara drygt halva byggnaden. Ytterligare några brandmän får brännskador.

3.4.2 Tisdag (andra dygnet)

Natten går. Flera i ledningsgruppen är kvar i kommunkontoret. Det är emellertid inte mycket de kan göra. När alla deltagarna i gruppen samlas vid 7-tiden tisdag morgon är läget mycket besvärligt. Många är frusna. Ingen har sovit ordentligt på många timmar. Flera har på vägen till kommunkontoret sett att människor spontant ger sig av från Stenungsund. Trafiken stockar sig på utfarterna.

Dröjer innan strömmen är tillbaka

Under morgonen börjar vinden avta. Det snöar inte längremen är fortfarande mycket kallt. Ledningsgruppen inser att det kommer att ta längre tid än den beräknat innan strömmen kommer tillbaka och att den måste ta itu med problemen på ett mer organiserat sätt än dagen innan. Många som hyggligt kan hålla värmen uppe i sina bo- städer låter grannar, släktingar och vänner bo hos sig. Socialchefen bedömer att fler skulle kunna ställa upp på samma sätt och vill att kommunen ska knacka dörr för att få plats för andra som behöver värme. Nösnässkolan har nu reservkraft och blir en värmecentral, där människor även kan få något varmt att äta och dricka.

Miljöskyddschefen använder radioutrustningen för att få infor-

mation från de regionala myndigheterna. Länsstyrelsen har under natten bildat en stabsgrupp, som under tisdag förmiddag meddelar kommunerna i länet att den ska försöka hjälpa till att skaffa det som kommunen eventuellt behöver, t.ex. filtar, tält, bränsle och anord- ningar för tillfällig utspisning. Länsstyrelsen kan behöva prioritera. Kommunen kan få hjälp av militär personal, framgår det också.

Verkskydden hjälper till

Branden hos Borealis Polyeten pågår sedan sent i går. Räddnings- ! tjänsten i Uddevalla och Trollhättan hjälper fortfarande till. Alla i räddningsstyrkan är emellertid trötta. Avlösningar har ägt rum vid flera tillfällen sedan kvällen innan och det börjar bli ont om räddnings- personal. I det läget har flera de petrokemiska industrierna och Vat- tenfall kallat in den personal ur verkskyddens räddnings- och samarit— grupper som inte behövs för att säkra driften inom anläggningarna. De som kan delta — det är framför allt förrådsanställda, kontorsper- sonal och förpackningspersonal — hjälper till med att dra slang, sköta pumpar och hämta utrustning åt räddningstjänsten. De har person- lig skyddsutrustning, lokalkännedom och kunskaper om riskerna i företagen. Verkskyddspersonalen är lätt gripbar och kan arbeta själv- ständigt i grupper.

Situationen börjar under eftermiddagen att bli ohållbar för de äldre och handikappade. De flesta bostäderna är helt utkylda. Flera husä- gare som har värme i sina bostäder vill inte ta emot andra männis- kor. Det går inte längre att ordna en effektiv tillsyn av de äldre och handikappade och ledningsgruppen överväger av det skälet att flytta dem. Socialchefen tar kontakt med Länsstyrelsen och får veta att även andra kommuner funderar på någon slags utrymning. Länsstyrelsen har resonerat med länsstyrelserna i andra län och ledningsgruppen får efter några timmar besked om att Trollhättan och Vänersborg är beredda att ta emot mellan 2 000 och 3 000 personer från Stenungsund. Ledningsgruppen meddelar Länsstyrel- sen att den vill att polisen ska leda utrymningen och att militär per- sonal ska hjälpa till med transporter och med utspisning av dem som inte själva klarar sin mathållning. Polisen i Kungälv åtar sig att svara för genomförandet — att se till att det kommer fram transportresurser, att trafiken löper och att informera anhöriga som hör av sig. Livsmedelsaffärerna, bankerna och posten försöker även under kvällen att hålla öppet korta perioder. Betjäningen är manuell och det tar tid för kunderna att få de varor eller tjänster som de behöver. , Ännu är det inte brist på annat än färskvaror i butikerna. j

1 l l Ohållbart för de äldre | ?

Människor behöver få information och få råd om hur de ska klara av problemen. Ledningsgruppen ger i uppdrag åt kanslichefen att överväga vad kommunen kan göra. I—Ian resonerar med Länsstyrel- sen och får veta att jordbruksverket har utarbetat en broschyr av- sedd att underlätta mathållningen för människor i krig. Broschyren visar bl.a. vilka matvaror som hushållen bör försöka skaffa sig. Det är matvaror som håller sig även när frysen inte fungerar. I texten ger jordbruksverket också råd om hur hållbarheten kan ökas och livsmedelshygienen skötas. Länsstyrelsen avser att skaffa så många ex av broschyren att de kommuner som önskar kan dela ut den.

Svårt för polisen Länspolismästaren tar kontakt med ledningsgruppen. Han betonar att det kan bli svårt att upprätthålla ordning och säkerhet. Sönders- lagna fönsterrutor i affärerna visar att stölder har ägt rum. Polisen är orolig för att den brottsliga verksamheten ska öka när det blir mörkt igen och larmen som tidigare är ur funktion. Polisen och bevakningsbolagen har inte personal för att hindra en upptrapp- ning eller att bevaka all den egendom som kan behöva skydd. Poli- sen räknar inte med att få några förstärkningar utan uppmanar alla att själva så gott det går se till sin egendom.

Tisdag kväll beslutar ledningsgruppen att börja den planerade utrymningen av äldre och handikappade till Trollhättan och Vän- ersborg. Kommunen får själv svara för verksamheten. Arbetet går trögt. Ett skäl är att det inte finns tillräckligt med fordon för dem som är sängliggande. Ett annat problem är att hitta alla som behö- ver flyttas. I många fall är det svårt att övertyga de äldre om att de ska ge sig i väg hemifrån eller från anhöriga och grannar. Det går åt mycket personal för transporterna. Sent under kvällen kommer den första militära personalen — en styrka från A 9 i Kristinehamn — för att hjälpa till. Strax före midnatt har i runt tal 500 utrymmande kommit i väg. Efter ett uppehåll under natten fortsätter transpor- terna hela nästa dag.

3.4.3 Onsdag (tredje dygnet)

Onsdagen blir i alla avseenden besvärligare än de föregående dyg- nen. Det är fortfarande mycket kallt ute. Många vattenledningar har frusit sönder. De flesta bostäderna går inte längre att använda. Alla som stannar .kvar i Stenungsund är mycket trötta. Ingen verk- samhet fungerar längre normalt. Batterierna i radioapparaterna har tagit slut för de flesta. Det är svårt att få en ordentlig information om vad som sker. Ledningsgruppen har efter flera påstötningar hos

Länsstyrelsen fått veta att reparationsarbetena forceras, men att det kommer att ta ytterligare fyra-fem dygn innan strömmen är tillbaka helt och hållet.

Många av dem som valt att stanna tar sig till kommunkontoret för att få veta hur de ska klara av svårigheterna. Den militära perso- nalen hjälper till med att hålla i gång utspisningen vid Nösnässkolan. En del människor är stundtals mycket upprörda, men de flesta ver- kar ha accepterat situationen. Flera äldre har blivit allvarligt sjuka under det senaste dygnet och tagits om hand på sjukhuset i Udde- valla. För några av dem är tillståndet kritiskt. Den s.k. Posom-grup- pen — en stödgrupp sammansatt av företrädare för socialtjänsten, kyrkan, skolan, primärvården och räddningstjänsten i kommunen — lägger ned mycket arbete på hjälpa och lugna framför allt gamla och handikappade.

Polisens farhågor om att inbrotten och Stölderna ska öka blir besannade. Det finns rent av tendenser till plundring inne i centrum. Två affärsinnehavare skadas i samband med att de vid inbrott som

54. Fjärde-sjätte dygnen äger rum onsdag kväll försöker skydda sin egendom. |

Räddningstjänstens beredskap

Branden vid Borealis Polyeten är under eftermiddagen så gott som släckt. Det har fordrat en mycket krävande insats från räddnings- tjänsten, som under tiden haft svårt att ta på sig andra uppgifter. Att det inte funnits ström har minskat uthålligheten i organisationen — räddningspersonalen har inte kunnat värma sig tillräckligt, inte haft möjligheter att torka kläder och ofta inte fått någon varm mat eller dryck. Reservkraften på brandstationen räcker egentligen bara till larmfunktionerna och nödbelysningen. Det har sammantaget inne— burit att det inte alltid funnits en fullgod beredskap för andra olyckor som inträffat i kommunen under tiden som släckningen hos Borealis pågått. Det har förekommit flera mindre bränder, soteldar och tra- fikolyckor, men skadorna har i dessa fall varit begränsade.

Lagerbranden beräknas enligt Borealis Polyeten ha orsakat ska- dor för upp emot 100 milj. kronor.

3.4.4 Torsdag-lördag (fjärde-sjätte dygnen)

Fler människor ger sig under de kommande dygnen i väg till orter utanför det strömlösa området. I slutet av veckan är det bara mellan 3 000 och 4 000 invånare kvar. De flesta som stannar i Stenungsund gör det för att kunna bevaka sin egendom. Livsmedelsaffärerna har inte fått någon påfyllning sedan elavbrottet började och har till slut inte mycket varor att erbjuda. Stenungsund är ett spöksamhälle, när

strömmen under veckoslutet börjar komma tillbaka. Det sker de för- sta dagarna under perioder som växer från en till flera timmar.

Ledningsgruppen är hela tiden i verksamhet - tidvis på sparlåga. Frågan är nu om det går att styra elleveranserna på ett sätt som innebär att de mest angelägna behoven först blir tillgodosedda. Många tar kontakt med gruppen — fastighetsägare, affärsinnehavare och fö- reträdare för industrin — för att försöka få kommunen att påverka elförsörjningen så att just de får ström. Ledningsgruppen anser det viktigt att få el till anläggningarna i centrum, hälso- och sjukvårdens lokaler och telestationerna. Bostäderna kan vänta. Effekten räcker tills vidare inte till för industrins stora energibehov.

Stenungsunds Elverk räknar med att den ström som företaget får kan användas enligt ledningsgruppens önskemål. Alla prioriteringar fordrar omkopplingar i distributionsnnätet.

3.4.5 Konsekvenserna för processindustrin i Stenungsund

Krackern hos Borealis Petrokemi AB är den centrala delen i det pet- rokemiska industrikomplexet i Stenungsund: Cl Borealis Petrokemi AB tillverkar i sin ångkrackningsprocess eten, ropen, buten, butadien, yrolysbensin och vätgas. Det sker på Basis av nafta, LPG-gas oc gasolja, som transporteras till företa- get på fartyg från andra länder. Råvaran slås i processen sönder genom behandling vid hö t tryck och i hö temperatur till små molekyler. I de efterföljan e stegen av tillverkningen sker kompri- mering, torkning och fraktionering av produkterna. Borealis Petrokemi försörjer flera av de övriga företagen inom indu- strin i Stenungsund med produkter för en stor del av deras kemiska tillverkning: Cl Borealis Polyeten AB framställer flera olika slag av polyeten i polyeriseringsprocesser. Det innebär att etenmolekylerna ko plas ihop till långa kedjor. Genom tillsättning av små mängder emi- kalier får polyetenet olika egenskaper och färger. EI Akzo Berol AB tillverkar etenoxid och aminer i kontinuerliga pro- cesser. Råvarorna är eten och syre respektive etenoxid och ammo- niak. Företaget producerar också anjon-, nonjon- och katjon- tensider, s.k. restationskemikalier, som används vid tillverkning av bl.a. fettalkoholer och nonylfenol. D Hydro Plast AB tillverkar klor i en kloralkaliprocess med koksalt som råvara. Av kloret och etenet produceras vinylkorid, som i sin tur omvandlas till polyvinylklorid (PVC). Cl Neste Oxo AB använder ropen från Borealis Kemi för att till- verka buturaldehyd och oktanol i kontinuerli a processer. Före- taget framställer också mjukningsmedel för p aster, s.k. ftalater. Råvarorna är oktanol och ftalsyraanhydrid.

AKZO- & åsnor. åAGAG

%BOREALIS

0 PLAST ;KEMI

stamme- man

GAYEGÅRD

56 Industrin W Qi/ )

lkm

BOREALIS BOREALIS KEMI POLYETEN Lågtfycks Polyeten Vinylklorid —>— EDC. klor

—>— Polyvinylklorid Nana

EZSolja Aminer Glykoler Tensider

n-Butyraldehyd Oktanol Mjukgörare ((ftalater)

Ängkracker

! —>-— Högtrycks polyeten l l l

C.:-kolväten Pyrolysbensin ,; Bunker C (bränsle)

Figur 3.1 Processindustrin i Stenungsund - en översikt

För försörjningen av en petrokemiska industrin i Stenungsund sva- rar också två andra företag: El Etenförsörjning AB är en etenterminal, som har en lossningskaj för att kunna ta emot fartyg lastade med eten. Företaget försörjer Borealis Pol eten och Akzo Berol med eten som kompletterar le- veranserna rån Borealis Kemi. B Aga Gas AB utnyttjar luft som råvara för att tillverka syrgas, kvävgas och argon. Koldioxidöverskottet från Akzo Berol är ba- sen för tillverkning av kolsyra. Företaget levererar kvävgas till

samtliga petrokemiska industrier i Stenungsund. Syrgas levereras till Akzo Berol och Neste Oxo.

Risk för skador inom processindustrin En grafisk översikt över produktionen vid de redovisade företagen med tillsammans omkring 2 500 anställda finns i figur 3.1. Alla de tillverkande petrokemiska företagen i Stenungsund får samma slag av problem vid ett långvarigt avbrott i elförsörjningen. Anläggning- arna måste ”tas ned” när det inte längre finns någon ström. Trots övertid räcker personalen inte till för alla åtgärder som måste vidtas när oväntade problem uppstår och återstarten ska förberedas. Följ- den kan bli olika slag av felhantering, vilket äventyrar både den per- sonliga och materiella säkerheten inom anläggningarna.

Den starka kylan kan orsaka många läckor i anslutningar av olika slag. Risken är särskilt stor vid temperaturer under -100 C. Läckorna ökar risken för allvarliga bränder. Den brist på kvävgas som blir följden av att Aga inte kan leverera skapar andra slag av säkerhets- problem. Kvävet är nödvändigt för bl.a. avluftning av tankar, för att vissa system ska kunna hållas i gång och som ersättning för instrumentluft till t.ex. ventiler. Avbrotten i driften leder vid en del anläggningar också till kraftiga utsläpp av kolväten, brandfarliga gaser och tjock svart rök, s.k. sotande fackling.

Särskilda problem riskerar att uppstå vid de olika industrierna: Borealis Petrokemi kan vid en oplanerad neddragning av tillverk- ningen få brott på tuberna i ugnarna. Återstarten kan komma att variera mellan tre och elva dagar med hänsyn till hur väl neddrag- ningen har lyckats och hur kallt det är ute.

Borealis Polyeten har ett internt system för reservkraft med diesel- drivna aggregat som matar till säkerhetssystem: belysning, fläkt- system, luftkompressor, ångpannnor, manöverutrustningar och in- strument för säker neddragning av processerna, gasvarnare, rök- detektorer och brandlarm. Omkring 30 % av belysningen i process- områdena inom företagets anläggningar går på reservkraften.

Tre av företagets fyra brandvattenpumpar är dieseldrivna — den fjärde eldriven. Bortfallet av den senare reducerar tillgången på vat-

ten för sprinklersystemet. En av de dieseldrivna pumparna tar vatten från råvattenbassängen inom Vattenfalls värmekraftanläggning. Bas- sängen är tom efter några timmars brandsläckning. De båda återstå- ende pumparna får vatten från en brandvattendamm på 3 000 m3 inom fabriksområdet. När detta vatten är slut återstår bara saltvatten från havet via krackeranläggningens brandvattensystem.

Om det inte finns tillräckligt med kvävgas kan återstarten vid Borea- lis Polyetens två s.k. lågtrycksfabriker fördröjas i upp till två veckor efter strömavbrottets slut. Kapaciteten kan komma att bli reducerad med omkring hälften under ytterligare två veckor. Vid högtrycks- fabriken kan verksamheten komma i gång efter en vecka.

Akzo Berol får stora problem med vätskor som fryser under elavbrottet och återstarten kommer att ta lång tid.

Hydro Plast får stora svårigheter på grund av att ledningarna och tankarna med natriumhydroxid fryser igen. Företaget har för närva- rande begränsade möjligheter att få reservkraft. Tidigare skulle bl.a. brandvattensystemet ha slagits ut. Den anskaffning av nya diesel— pumpar som skett under det senaste året har emellertid eliminerat det problemet

Bristen på vatten leder till att ångpannorna hos Hydro Plast inte kan hållas i drift. Risken för överhettning är stor både i kracker- ugnen och i förbränningsugnen. Återstarten tar tre dygn om det finns vatten, kvävgas och reservkraft.

Neste Oxo har ett bergrum med 6 000 m3 brandvatten och diesel- drivna pumpar. Återstarten beräknas i bästa fall ta åtta dygn från det att krackern hos Borealis Petrokemi börjar att gå.

Aga Gas stänger sina anläggningar i ett säkert läge. För att företa- get ska kunna leverera till de andra företagen i Stenungsund och till andra kunder måste det få ånga från Berol Nobel. Återstarten till normal produktion tar åtta timmar.

Samtliga företag har i huvudsak samma slag av säkerhetsssystem som mer i detalj har redovisats ovan för Borealis Polyeten.

Tar tid att nå full produktion

Problemen för processindustrin i Stenungsund är i sammanfattning dessa:

:| Det kan ta upp till fem veckor från återstarten för hela industrin i Stenungsund att komma upp till normal produktion. Tiden mins- kari om det går att importera t.ex. eten med fartyg till Stenungs- un . CI Kylan kan orsaka svåra skador på anslutningar och ledningar.

U

Bristen på kvävgas kan skapa stora säkerhetsproblem.

D Det fordras dieselolja för att reservkraftaggregat och brandpumpar ska kunna drivas.

Cl Vattnet i bassänger ocb branddammar tar slut efter en tids släck- ningsarbete. Kostnaderna för ett stillestånd inom industrin i Stenungsund uppgår till omkring 20 milj. kronor per dygn.

3.5. Händelseförloppet i Göteborgs stad 3.5.1 Inledning

Göteborg har ett utsatt läge i det område som drabbas av ovädret. Stormen gör till en början att vattenståndet i hamnen och Göta älvs mynning stiger kraftigt. Saltet i stormbyarna lägger sig på isolatorer och ledningar. Svårigheter av detta slag har tidigare vid flera tillfäl- len visat att infrastrukturen är sårbar. Situationen blir till slut mycket besvärlig för de land-, sjö- och flygtransporter, den övriga offentliga och kommersiella service och de stora verkstadsindustrier och oljeraffinaderier som finns i Göteborg.

Det mesta av verksamheten i staden påverkas av stormen och av- brotten i elförsörjningen. Utredningen kommer av naturliga skäl inte att kunna behandla alla slag av konsekvenser. Den följande redogö- relsen är inriktad på händelser som berör mer omfattande grupper av invånare eller viktigare verksamhetsområden.

Katastrofledningen i verksamheten Räddningstjänsten följer från början mycket noga beskeden från SMHI i radio och TV och förbereder sig för att kalla samman delar av stadens s.k. katastrofledning. I den ingår i vanliga fall företrädare för räddningstjänsten, Stadskansliet, de tekniska kommunala förvalt- ningarna och företagen, stadsdelsförvaltningarna, hälso- och sjuk- vården, polisen och andra statliga verksamheter. Räddningschefen leder gruppens arbete. Verksamheten är reglerad genom den kata- strofplan som kommunen utarbetade efter stormen år 1969.

Några av deltagarna i katastrofledningen samlas söndag kväll på huvudbrandstationen i Gårda. Räddningschefen orienterar om läget och varskor den politiska ledningen i staden om att gruppen kom- mer att vidta de åtgärder som läget fordrar. Flera tidningar har erfa- rit att delar av katastrofledningen är samlad och hör av sig för att få veta vilka åtgärder som planeras. Radio Göteborg sänder redan vid 20-tiden de första intervjuerna med räddningschefen och polisens operative chef.

Strax före midnatt ökar vindhastigheterna. Göteborgs Hamn har informerat fartyg som planerat att anlöpa hamnen om de svårighe- ter som sannolikt kommer att uppstå på grund av ovädret. Katastrof-

ledningen talar med personalen vid vattenverket i Alelyckan, som vet att saltvattnet sannolikt kommer att tränga upp till råvattenintaget. Räddningschefen varnar i Radio Göteborg för att föremål av olika slag kan komma att falla ned från tak och husfasader och att det kan bli svårt för bilarna att ta sig över Älvsborgsbron. Polisen har en beredskap, så att det snabbt går att stänga av bron, om det skulle bli nödvändigt. Katastrofledningen informerar slutligen Länsstyrelsens vakthavande tjänsteman om att gruppen är samlad.

Göteborg Energi AB bedömer inte att det dåliga vädret i någon större omfattning ska drabba energiförsörjningen. Mindre avbrott kan möjligen komma att inträffa i ytterområdena, där bolaget fort- l farande använder luftledningar. Om dessa ledningar skadas eller inte , beror på hur mycket det kommer att blåsa, om det kommer att snöa '

j, (

och om snön fastnat på ledningarna och tynger ner dem.

3 .5 .2 Måndag (första dygnet)

Måndag morgon blåser det full storm — på gränsen till orkan. Många träd runt om i staden har fallit omkull. Flera tak är svårt skadade. , Räddningstjänsten har under natten haft fullt upp med att röja det j som hindrar framkomligheten på gator och vägar. Flera trafikolyckor i — i några fall med döda och allvarligt skadade människor — har in- l träffat i det hårda vädret. Det håller på att bli kaos i trafiken. Polisen 5 uppmanar människor att hålla sig inomhus. Räddningstjänsten och polisen har kallat in all sin lediga personal.

Katastrofledningen är i full verksamhet. Räddningschefen ser till att kommunstyrelsens ordförande och vice ordförande är informe- rade om vad som sker. Radio Göteborg följer katastrofledningens arbete och sänder under hela morgonen reportage och intervjuer. Det framgår att Störningarna i kollektivtrafiken är mycket stora och i att det är osäkert om det går att ta sig fram med egna fordon. Många i anställda inom företag och andra verksamheter funderar på om de ska försöka ta sig till sina arbetsplatser. Åtskilliga har tidigt försökt j ringa för att få besked men inte kommit fram. Försäkringsbolagen ; meddelar att de kommer att ha personal i tjänst dygnet runt. 5

Korta strömavbrott drabbar under förmiddagen delar av staden. " Göteborg Energi får besked från Vattenfall om att saltbeläggningen på isolatorer och ledningar går allt längre in i landet. Vattenfall tror emellertid att det inte ska ta mer än några timmar innan eltillförseln är stabil igen. Göteborg Energi räknar av det skälet med att kunna hantera situationen även om ovädret fortsätter in på nästa dygn.

Raffinaderierna utslagna

De korta Strömavbrotten är emellertid tillräckliga för att slå ut raffinaderierna på Hisingen. Risken för det är stor redan vid avbrott på ett par sekunder. Driftpersonalen måste tillfälligt ”släcka ner” processerna på ett säkert sätt. Strävan är att behålla alla aktivite- terna i anläggningarna, så att dessa så snabbt som möjligt kan börja producera fullt ut när strömmen kommer tillbaka. Den optimism som finns hos både Vattenfall och Göteborg Energi gör att raffinaderierna håller kvar personalen för att snabbt kunna komma i gång med verksamheten igen när strömmen kommer tillbaka. En- dast ett av raffinaderierna har reservkraft för att kunna fortsätta produktionen.

Hälso- och sjukvården samlar den drifttekniska ledningen som finns vid sjukhusen. De korta avbrotten har redan ställt till mycket bekymmer inom både Sahlgrenska sjukhuset och Östra sjukhuset. Driftledningen är beredd att kontinuerligt producera reservkraft en- ligt de katastrofplaner som gäller för de båda sjukhusen.

Svårt att sprida information

När strömmen vid 14-tiden försvinner helt år reservåtgärder i gång bara vid några få anläggningar i Göteborg. De lokala radiostatio- nerna tystnar. Sveriges Radios P 4 — Radio Göteborg — går med ström från reservkraftaggregaten. Det framgår av intervjuer och upprepade meddelanden om att läget nu är mycket allvarligare än tidigare. Beske- den om elförsörjningen kommer emellertid från olika håll och är ibland motsägelsefulla. Det är å andra sidan omöjligt att som vanligt gå ut på stor bredd med informationen. Meddelandena när bara dem som har batteriradioapparater eller lyssnar på bilradion. Fö- rarna i stadens bussar har i allmänhet tagit in P 4 och låter passage- rarna lyssna på sändningarna.

SOS Alarm får ett stort antal larm från hissar som har stannat. Hissfirmornas jourpersonal har fullt upp med att ta ut alla instängda. Räddningstjänsten hjälper i det här läget till i ett 30-tal fall där situa- tionen bedöms som livshotande. Många får sitta länge och vänta. Panik bryter ut på åtskilliga håll. Spårvagnarna går inte längre sedan strömmen försvunnit helt. Passagerarna har lämnat vagnarna där de har stannat ute på linjerna. Åtskilliga av spårvagnarna står i gatu- korsningar och hindrar trafiken. Det dröjer i många fall innan de kan bogseras bort. Trycket på busstrafiken blir mycket stort.

Med de tunga moln som drar fram är det mörkt ute redan vid 15— tiden. Bilarnas lyktor är det enda som lyser upp. Trafikljusen fung— erar inte. Problemen i trafiken är ännu större än tidigare.

Behovet av information till alla användare av el och fjärrvärme är redan under totalavbrottets första timme mycket stort. Göteborg Energi vill gå ut via Radio Göteborg för att ge kunderna informa- tion. Det kommunala bolaget är emellertid beroende av matningen från Vattenfall och kan inte säga mer än att felsökning pågår och att strömtillförseln är oberäknelig.

Problem med fjärrvärme och vatten

teborg. Naturgasnätet har visserligen tryck, men förbrukarna kan inte använda sina eldrivna cirkulationspumpar eller säkerhets- systemen. Processen stoppas av det skälet inom många industrier. Fjärrvärmesystemet slutar att fungera. Det kommer så småningom att bli kallt i bostadshusen. Reservkraften går i gång vid den gas- station som blandar stadsgas. Det gör att knappt 10 % av alla hus- hållen i Göteborg har gas i sina spisar och att omkring 150 restau- ranger i begränsad utsträckning kan fortsätta att laga mat . Vatten- verket vid Alelyckan har reservkraft till själva reningsprocessen. j Råvattenpumparna får emellertid ingen ström och verket kan inte ] Strömavbrottet påverkar givetvis flera tekniska verksamheter i Gö-

pumpa ut något vatten. Produktionen vid vattenverket i Lackare- I bäck fortsätter däremot. Pumparna har även här slutat gå men an- % läggningen ligger högt och relativt stora mängder går ut i nätet ge- i nom självfall. Ett 40-tal högt belägna områden som inte harl reservoarer blir emellertid utan vatten i kranarna. Det berör nästan 50 000 förbrukare.

Strömavbrottet löser ut många fler automatiska larm i Göteborg än i vanliga fall. Räddningstjänsten har under någon timme inte re- surser för att omedelbart kunna rycka ut till alla anläggningarna. Larm- och ledningscentralen måste ibland ringa och fråga om det har inträffat en brand eller om någonting annat har utlöst larmet. Det stora antalet drift— och övervakningslarm orsakar många priorite- ringsproblem även för polisen och bevakningsföretagen.

Tidningar, radio och TV trycker på hos Göteborg Energi, SOS Alarm och katastrofledningen för att få veta vad som händer. Radio Göteborg sänder oavbrutet reportage och intervjuer. Många av beskeden om läget ute på fältet är fortfarande motstridiga. Aktivite- _, ten inom redaktionen ger intryck av att lokalradion försöker styra myndigheternas verksamhet. Det finns ännu mycket lite information att ge om läget på elområdet. Göteborg Energi och Vattenfall förkla- ' rar att nya störningar inträffar hela tiden, att de har begärt repara- tionsresurser från elleverantörer i västra Sverige och tagit kontakter om bistånd från andra delar av Sverige.

I det läge som råder under eftermiddagen ska va-verket enligt sina instruktioner betrakta avbrottet som långvarigt. Detta innebär att11

I

mobila reservkraftaggregat kommer att tas i drift vid Lackarebäcks vattenverk för filterspolning och vid pumpstationerna som förser Sahlgrenska och Östra sjukhuset med vatten. Va-verket beslutar att installera reservkraft även vid några stationer för avledning av av- loppsvatten. Syftet är att hindra att vattnet går upp i källarna i en del bostadsområden. Kylan och den mycket hårda vinden gör emellertid att arbetet tar lång tid.

Stockningar i trafiken

Trafiken är fortfarande vid 16-tiden mycket tät. Trafikljusen fung- erar fortfarande inte. Polisen har personal ute för dirigering vid några av de farligaste korsningarna. Det stockar sig både i innerstaden och på anslutningarna till de stora trafiklederna. Riksväg E 6 är block- erad i nordgående riktning strax norr om gränsen mellan Mölndal och Göteborg. Det blåser lika mycket som tidigare. Vinden ökar kraftigt i byarna. Åtskilliga stora fönsterrutor har tryckts in. Lösa föremål flyger omkring. Ambulanserna har mycket att göra. Det är köer vid sjukhusens akutmottagningar av människor som vill få sina skador omsedda.

De fotgängare som trotsar uppmaningarna att hålla sig inomhus har svårt att ta sig fram i snöstormen. Polisen försöker dirigera trafi- ken och spärrar av på flera ställen där takplåtar och annat ser ut att kunna falla ned. Flera av skolorna vill inte släppa iväg barnen utan håller kvar dem tills föräldrarna hämtar dem. Alla skolor kommer att vara stängda under tisdagen. Personal kommer emellertid att fin- nas där — både för att bevaka lokalerna och för att kunna ge infor- mation om stängningen. Besked om hur det blir under de följande dagarna lämnas senare. Föräldrarna uppmanas att hålla sig infor- merade genom stadsdelsförvaltningarna.

Många butiker stängde redan när strömmen försvann vid 14-ti- den. En del av personalen har stannat kvar så att de kan öppna om strömmen skulle komma tillbaka. Bensinstationerna kan inte sälja drivmedel. De flesta stationerna har öppet men kan inte erbjuda annan energi än fotogen, rödsprit och batterier.

Många verksamheter fungerar inte längre

Efter fyra-fem timmars avbrott i elförsörjningen arbetar katastrof- ledningen intensivt för att skaffa sig en bild av läget i staden. Grup- pen har sett till att arbetet med de fyra s.k. informationspunkterna i stadens informationsplan kommit i gång. Det innebär att det finns förbindelser till de 21 stadsdelsförvaltningarna, som har egna informationsgrupper och kan få uppgifter från människor inom olika områden och ge besked om vilka åtgärder stadens myndigheter pla-

marinkommando (MKV) hör av sig till katastrofledningen och säger att han är beredd att ställa både personal och utrustning till förfo— gande åt de civila myndigheterna.

De vanliga teleförbindelserna fungerar med hjälp av reservkraften på telestationerna. Blockeringar uppstår periodvis på grund av den ständiga överbelastningen. De flesta radio- och TV—mottagarna be- höver nätström och går inte att använda. Batteri- och bilradio är det som gäller. Mobiltelefonnätet är redan från början helt utslaget. Kommunikationsradion hos några av de kommunala förvaltninga- rna, taxi och företag av olika slag fungerar inte heller.

Verksamheten vid de stora industrierna har stannat. Att det inte finns någon arbetsbelysning och att datorerna inte kan användas hindrar praktiskt taget allt arbete på kontor och i verkstäder. En del av företagen har reservkraft för att kunna vidta viktigare säkerhets- åtgärder. Bevakning mot stöld och brand sker enligt de säkerhets- planer som företagen i allmänhet har. Det innebär bl.a. en ständig

64 Andra dygnet nerar och vad invånarna själva måste göra. Chefen för Västkustens patrullering inom och runt byggnaderna.

Avbrottet blir långvarigt

Elleverantörerna har fortfarande när kvällen börjar inte möjligheter j att bedöma hur länge avbrottet kommer att vara. Göteborg Energi ger I så småningom ut information om att strömmen kan vara tillbaka om några timmar. Kvällen går, men det finns inga nya besked. Katastrof- ledningen börjar vid 21-tiden — efter en genomgång tillsammans med Göteborg Energi — tro att avbrottet blir långvarigt och planerar till slut också efter detta. Katastrofledningen gör en samlad bedömning av konsekvenserna och konstaterar bl. a. att

Cl Värmen försvinner ur bostäder och byggnader som behöver el för uppvärmning eller för att driva cirkulationspumpar; El Dricksvatten kommer inte att kunna leveras till alla; D Det kommer inte heller att finnas vatten i brandpostnätet inom höglänta områden för den brandsläckning som kan bli nödvän- dlg;

D Stora problem kommer att uppstå med ordning och säkerhet när belysningen och inbrottslarmen inte fungerar; Cl Sjukhusens reservkraftaggregat går kontinuerligt sedan 14-tiden; D Vårdcentralerna har däremot mgen reservkraft och kan inte ut- ij rätta mycket för dem som söker sig dit; !

Cl Det är svårt att nå ut med information till människor så länge de * inte har ström t1ll s1na radio- och TV-apparater. '

Det är hela tiden ett mycket stort tryck från massmedierna på Göte- .; borg Energi. Det kommunala bolaget har varit avvaktande i sin in- '

formation till radio, TV och tidningar om hur länge avbrottet kan komma att vara men försökt ge mer uttömmande beskrivningar av problemen för katastrofledningen och de myndigheter som planerar åtgärder för att göra det lättare för människor i staden. För massme- dierna verkar det som om den bild som Göteborg Enegi har av elavbrottet och den som katastrofledningen förmedlar inte stämmer överens. Radio Göteborg menar att det här skadar förtroendet för både myndigheterna och det kommunala företaget. Den politiska ledningen i staden måste göra någonting åt detta, t.ex. genom att överta ansvaret för verksamheten, anser flera företrädare för tidning- arna och etermedierna.

Påfrestningarna ökar

Oron hos allmänheten ökar. Många behöver få information. Stads- delsförvaltningarnas informationsgrupper har svårt att nå ut med meddelanden till invånarna i bostadsområdena. Efter några timmar är informationsgruppernas telefoner blockerade. Socialjouren ute i stadsdelarna förstärker med extra personal.

Trygghetslarmen fungerar inte. Situationen är under kvällen akut för ett par tusen äldre. Det gäller i många fall att snabbt ta hand om dem som annars inte överlever natten. Flera av stadsdelsförvaltningar- na tar kontakt med katastrofledningen. Ledningen för förvaltningar- na måste besluta vad som ska göras om elavbrottet fortsätter. De flesta stadsdelsförvaltningarna drar under kvällen i gång sina kris- grupper för tillsyn och omhändertagande av äldre. Grupperna bör- jar genast förbereda åtgärder för dem som har störst behov av hjälp.

Sahlgrenska sjukhuset och Östra sjukhuset kom redan vid 15- tiden i gång med sin reservkraftproduktion. Sahlgrenska har reserv- aggregat för att hålla värmen i lokalerna och få 90 % av den nor- mala elförsörjningen. Stadens vattenverket har inriktat sina reserv- åtgärder på att sjukhuset ska få vatten. Verksamheten kan därför fortsätta. Det innebär att sjukhuset tar hand om människor som råkar ut för skador i stormen. Köerna i akutmottagningarna är emel- lertid långa. Även ambulanssjukvården är hela tiden mycket hårt anlitad. Östra sjukhuset har inte samma reservkraftresurser som Sahl- grenska och får prioritera hårdare. Personalen på Östra hinner av det skälet inte ta hand om lika många patienter som personalen på Sahlgrenska.

Krav på bevakning

Polisen i Göteborg går kl 22.00 igenom läget för natten när det gäl- ler ordning och säkerhet. Det har redan kommit in alarmerande rap- porter om stölder. Situationen ser ut att bli mycket bekymmersam.

Om händelseförloppet drar ut på tiden, blir det nödvändigt att för- söka föra över poliser till Göteborg från andra delar av landet. Bevakningsföretagen har som en följd av elavbrottet fått många för- frågningar om uppdrag från myndigheter och företag av olika slag. Förhållandena gör också att företagen får betydligt fler larm än van- ligt från kunderna som de redan har och väktarna räcker inte till. De bevakningsföretag som har verksamhet i hela landet undersöker möjligheterna att förstärka med personal från andra områden. Två av företagen kan tillsammans sända mellan 400 och 500 anställda till Göteborg. Problemet är att snabbt hinna organisera deras arbete och att se till att de får mat och husrum.

Strax före midnatt meddelar driftledningen vid Rya avloppsrenings- verk Kungälvs, Ale och Partille kommuner att de ska stoppa pump— ningen av avloppsvattnet mot Rya och i stället släppa ut det orenat. Bräddpumpning kan också ske inne i Göteborg. Härryda kommu- ner måste däremot låta vattnet fortsätta att rinna mot Rya. Orenat bräddvatten går annars ut i Rådasjön, som är vattentäkt för Möln- dals kommun och reservvattentäkt för Göteborgs stad. Även Möln- dals kommun måste låta avloppsvattnet gå mot Rya.

Telenätet har under kvällen blivit utsatt för kraftiga överbelast- , ningar. Det har slitit hårt på batterierna, som efter hand tagit slut på '. de flesta knutpunkterna och i företagsväxlarna. Telia börjar vid mid- ( natt att göra upp förteckningar över vilka som behöver hjälp med ; laddning för att viktiga samhällsfunktioner ska kunna upprätthål- å las. Det sker i samråd med katastrofledningen. När strömmen så I

I

66. Första—andra dygnet ] l l l

småningom återkommer i Uddevalla, Alingsås och Borås kommer de mobila reservkraftaggregaten som Telia förfogar över där att flyt- tas till områden som saknar ström. Alla kan nu inte ringa 90 000. Räddningstjänsten är beredd att ställa radioutrustade fordon på lämp- liga platser i staden. I

3 .5 .3 Tisdag (andra dygnet)

Strax efter midnatt överväger flera stora industrier om de ska låta sina anställda stanna hemma nästa dag. Polisen har haft kontakt med flera av företagen för att få veta hur det kommer att bli. Polis- ' ledningen vill att så många som möjligt ska hålla sig borta från gator , och vägar under morgondagen och ser gärna att arbetet ligger nere. ; Kommunstyrelsens ordförande uttalar samma mening i en intervju 'i som Radio Göteborg sänder någon timme in på det nya dygnet.

Vattnet slut

Under de närmaste timmarna tar vattnet slut i de flesta reservoarer- . na. Fler högt belägna områden blir helt utan vatten. Det gäller drygt

70 000 invånare i bl.a. Högsbo, Biskopsgården och Guldheden. Sam- manlagt 120 000 personer saknar nu vatten i sina bostäder. Va-ver- ket öppnar ett antal brandposter på lågt belägna platser, där män- niskor kan hämta vatten. Toaletterna fungerar bara med det vatten som de boende i dessa områden kan förse sig med.

Hela natten pågår det verksamhet hos myndigheter och företag. Reservkraftaggregaten måste regelbundet ses till. Men det är ont om personal och en del av aggregaten stannar. Andra har redan havere- rat eller inte kommit i gång som de skulle. Telia hör till dem som gör upp ett schema för anskaffning av bränsle. Hos Volvo arbetar underhållspersonal en stor del av natten med att tappa av alla frys- hotade vattenbärande element och apparater. Det fordras i allmän- het tryckluft för att personalen ska få ut vattnet ur ledningarna och arbetet är tidskrävande. Även andra industrier vidtar åtgärder som % gör att byggnader och utrustning inte skadas av kylan.

Oron inför tisdagen är mycket stor — framför allt beroende på att det inte går att nå alla människor med information. Några göteborgs- tidningar kommer inte att ges ut under morgondagen. Tillsammans med räddningstjänsten håller polisen på att ordna rapportsamlings- ställen vid stadsdelsförvaltningarnas informationspunkter, där de både kan ta emot larm eller andra uppgifter och ge information till allmänheten. Utrymning har redan påbörjats av nästan 3 000 äldre, akut sjuka och handikappade som behöver tas om hand omedel- bart.

Några av kommunalråden åker tidigt under morgonen runt till rapportsamlingsställena för att skaffa sig en bild av hur människorna upplever situationen och själva kunna informera dem som har kom- mit dit.

Katastrofledningen går igenom läget

Klockan är 8.00. Det är frisk vind och ordentligt kallt. Det står klart för Vattenfall att avbrottet kommer att vara åtskilliga dagar. Göte- borg Energi meddelar följaktligen katastrofledningen att det sanno- likt dröjer en vecka innan strömmen är tillbaka fullt ut. Beskeden ökar problemen för alla myndigheterna och företagen som redan är hårt pressade. De som ska planera och genomföra reservåtgärder är trötta och frusna efter en första natt utan ström. Telia har det sär- skilt besvärligt på grund av den stora överbelastningen i telenätet redan tidigt under morgonen. Fler och fler blir utan dricksvatten. Under tisdagen gäller det så småningom omkring 15 0 000 männis- kor i staden.

Flera av de ledande politikerna deltar i katastrofledningens första genomgång för dagen, som börjar börjar kl 9.00. Genomgången vi- sar att avbrottet blir långvarigt — minst en vecka:

D Det blir efter hand allt kallare i husen — även i byggnader med fjärrvärme; Betydligt fler än hittills kommer att bli utan vatten; Teleförbindelserna kommer att fungera ännu sämre; Larmnumret 90 000 kommer att kunna användas bara i vissa områden;

DDD

Cl Många söker vård hos hälso- och sjukvården, som blir ännu mer »

ansträngd; El De sanitära problemen ute i samhället ökar hela tiden;

El Utrymning kommer att behöva ske även av andra äldre, sjuka och handikappade — det är sannolikt fråga om 10 OOO-tals människor. Trafiksituationen kommer även under tisdagen att bli besvärlig. Chefen för polisens trafikavdelning gör under förmiddagen tillsam- mans med företrädare för Vägverket och trafikkontoret upp en plan för hur trafiken ska regleras. Det är nödvändigt för att alla ange- lägna transporter ska kunna komma fram. De enas om att förbjuda trafik med privatfordon på vissa gator och vägar. Det gäller nu att placera ut så många polismän att det går att styra trafiken enligt planen. Det arbetet fordrar till en början — innan det finns skyltar och avspärrningar — sammanlagt ett 100—tal man.

Driften stannar vid de stora företagen

De stora industriföretagen i Göteborg har fått besked om att ström— avbrottet kommer att vara i flera dygn. Volvo hör till dem som redan mellan kl 10.00 och 11.00 på tisdagen beslutar att arbetet i verkstä- derna och en stor del av den administrativa verksamheten ska upp- höra. Det kan av förhandlingstekniska skäl ske först fr.o.m. kl 13.00. Omkring hälften av de ca 20 000 anställda vid koncernens anlägg- ningar i Göteborg har kommit till sina arbetsplatser under morgo- nen och är sysslolösa under förmiddagstimmarna. Många undrar hur det blir med lönen när de blir utestängda från sina arbeten.

En hel del underhållspersonal hos industriföretagen måste stanna kvar för att se till att ingenting blir förstört i kylan. Även bevak— ningen fordrar betydligt mer personal, när inga larm fungerar och det inte finns någon belysning. Det finns gott om anställda för dessa uppgifter. Den verkskyddspersonal som sjukhusen, S], Posten, Spär- vägen, de större livsmedelsföretagen, Volvo Lastvagnar och SKF har kan behöva tas i anspråk om det t.ex. börjar brinna. Tre av företa- gen sätter den här personalen i beredskap.

Den del av Volvos administration som måste fungera flyttar till företagets konferenscentrum i Nääs, som ligger utarför det ström- lösa området. Det är viktigt att försöka bedöma vilka konsekvenser elavbrottet får för leveranserna av färdiga bilar och att underrätta kunderna. Det gäller vidare att förhindra att underleveranserna på ;

fu. e..—_."— .

lastbilar och järnvägsvagnar från industrier runt om i Sverige fort- sätter att rulla in på Torslandaverken. Det här inverkar kraftigt på verksamheten även hos underleverantörerna. Flera utanför det ström- lösa området väljer att permittera delar av sin personal.

Posten i Göteborg samlar under förmiddagen sin krisgrupp för att planera verksamheten. Att de flesta postkontoren saknar tele— förbindelser via Postens växel begränsar verksamheten. De små kon- toren stänger under dagen. Alla post- och bankkontoren måste an- vända manuella rutiner för in- och utbetalningarna. Även bankerna koncentrerar sin verksamhet till ett begränsat antal kontor där det provisoriskt går att ordna ljus och värme. Bankpersonalen löser in checkar och effektuerar beställningar endast för kända kunder. I angelägna fall går det emellertid att ordna transaktioner per telefon via kontor utanför det strömlösa området. Polisen informerar om att antalet stölder har ökat i staden under det besvärliga första dyg- net utan ström. Både posten och bankerna måste se till att det finns någon slags extra bevakning. Ledningen för Posten i Göteborg vill använda den egna driftvärnspersonalen för dessa bevakningsuppgifter. Nästan alla är skyddsvaktsutbildade. Postledningen får besked om att postkontoren inte kan bli civila skyddsobjekt enligt bestämmel- serna i skyddslagen.

Förberedelser för utrymmning

Vid 1.3—tiden har temperaturen inne i hyreshus och andra byggnader sjunkit till omkring +100 C. I de flesta småhusen är det inte mer än ett par grader. Förhållandena är också i Göteborg mycket besvärliga för alla äldre. Även små barn far illa. Stadsdelsförvaltningarnas hem— tjänstorganisation håller på att samordna sina krisplaner. De gamla som bara behöver tillsyn kan få hjälp med enklare saker av hem- tjänsten. De som har möjligheter att själva ta sig till anhöriga eller bekanta utanför det strömlösa området bör göra det. Andra måste genom stadsdelsförvaltningarna flyttas till ställen utanför det ström- lösa området.

Stena Line har lagt två färjor i hamnen och låter katastrofledningen disponera dem. De ska fungera som uppehållsplats för nära 3 000 äldre som hemtjänsten placerar där. Stadsdelsnämnderna anser att det behövs fler platser av detta slag och vill att katastrofledningen ska undersöka möjligheterna att få ytterligare några färjor till Göte- borg. Katastrofledningen låter förslaget gå vidare till Länsstyrelsen, som hör sig för hos olika rederier i Sverige, Danmark och Norge. Det visar sig emellertid svårt att åstadkomma fler förstärkningar av detta slag. Inget rederi har möjligheter att omedelbart skicka färjor till det strömlösa området, men två förklarar att de kan förhandla om saken. Förhandlingarna ska börja under kvällen.

Stadsdelsförvaltningarna får i uppdrag av katastrofledningen att före kvällen redovisa hur många fler som behöver utrymmas och förbereda dem på det. Katastrofledningen förvissar sig om att poli- sen är beredd att svara för genomförandet — att samordna transpor- terna, att reglera trafiken och att ge upplysningar till anhöriga om var det finns besked att få om var och en som flyttat. Utrymningen börjar i liten skala några timmar senare. Spårvägen ställer efter hand omkring 150 bussar till förfogande för transporterna till ett antal kommuner utanför det strömlösa området. Ett 5 O-tal av dessa bus- sar är förberedda för att i krig kunna transportera liggande patien- ter. Uppgifter om vilka som flyttats finns hos stadsdelsförvaltninga- rna.

Katastrofledningen har svårt att få den överblick som är nödvän- dig för att den ska kunna samordna användningen av alla resur- serna. Ledningen vill bl.a. ge besked till Telia om vilka teleförbindelser som ska prioriteras. Information går ut via Radio Göteborg, stadsdels- förvaltningarna och de rapportsamlingsställen som polisen och räddningstjänsten inrättat: Människor måste bereda sig på att det blir ett veckolångt avbrott, heter det i meddelandena. Påfrestning- arna kommer att bli mycket stora.

Ska Länsstyrelsen ta över? I

Under eftermiddagen diskuterar katastrofledningen också med Läns- . styrelsen vilka åtgärder som statliga myndigheter kan vidta. Är den I verksamhet som fordras räddningstjänst.? Ska Länsstyrelsen i så fall ta över ansvaret för verksamheten.? Vilka resurser kan staten över huvud taget bidra med.? Länsstyrelsen tvekar inte: Samhällets åtgär- der är inte räddningstjänst och Länsstyrelsen kan inte överta ansva- ! ret för verksamheten. Staten kan däremot underlätta kommunernas åtgärder genom att ställa resurser från t.ex. det civila och det mili- tära försvaret till förfogande. Katastrofledningen i Göteborg måste återkomma och precisera sina önskemål om den medverkan som staden eventuellt vill ha, framhåller Länsstyrelsen. ) Under de ljusa timmarna är det rusning i detaljhandeln. Alla för- ' söker fylla på med livsmedel, stearinljus och batterier. Men de mest eftertraktade varorna tar efter hand slut och det går långsamt att manuellt expediera kunderna. Kollektivtrafiken håller i gång med bussar enligt nya tidtabeller som i en hast har gjorts upp. Länsstyrel- sen har efter samråd med katastrofledningen beslutat att några bensin- stationer i Göteborgs-området ska få låna batteridrivna reservpumpar som är avsedda för bensindistributionen under beredskap och krig. Polisen har pumparna i sina förråd och ser till att de kommer ut till stationerna. Totalt för hela Göteborg går det nu att betjäna upp till ett 700 år 800 personbilar och ca 300 lastbilar i timmen. Försälj-

ningen pågår så länge det är ljust och det finns drivmedel i stationer— nas cisterner. De flesta bilisterna har emellertid svårt att komma över tillräckligt med bensin eller dieselolja. Det blir bråk i de långa kö- erna. Måste det inte ske någon slags ransonering, frågar många som inte fått något drivmedel alls.

Snön är ett besvärligt hinder i trafiken. Det har kommit över en halv meter bara under det senaste dygnet. Många har fastnat i dri- vorna. Andra har slut på bränslet och lämnar sina fordon på ga- torna. Snöröjningen fungerar inte som den ska ens under de ljusa timmarna. Det blir ännu svårare när det är mörkt och inte finns någon gatubelysning. Bara de stora trafiklederna kan hållas öppna.

Akutmottagningarna blockerade

Av de två stora sjukhusen klarar Sahlgrenska som framgått nästan hela behovet av ström och värme med sina reservkraftaggregat. Ingen av vårdcentralerna har emellertid reservkraft och temperaturen är nu under +100 C i lokalerna. Inom hälso- och sjukvårdens katastrof- organisation har Sjukvårdsbefälhavaren befogenheter att samordna användningen av sjukvårdsresurserna hos Göteborgs stad och Bohus- landstinget. Efter en diskussion med företrädare för Länsstyrelsen kallar han till ett sammanträde, som äger rum sent tisdag eftermid- dag. I överläggningen deltar ett 20-tal personer. Det framgår av re- dogörelserna att tillfartsvägar, intagningsutrymmen och en stor del av verksamheten vid akutmottagningarna håller på att bli block- erad. Även vid många institutioner är situationen snart ohållbar.

Sjukvårdsbefälhavaren beslutar i samråd med cheferna för sjuk- husens kirurgi- och medicinkliniker att skaffa en överblick av läget. Om tillströmningen av patienter fortsätter är det nödvändigt att få till stånd någon slags prioritering. Det innebär att bara patienter med sjukdomssymtom kommer att tas emot. Många som är trötta och frusna — men inte direkt sjuka — kommer att få stanna i särskilda lokaler i anslutning till sjukhusen eller i tält som militära förband satt upp. Där kan de vila en stund och få något varmt att äta och dricka. En del av dessa kommer sannolikt att behöva transporteras till platser utanför det strömlösa området där de kan tas om hand.

Det framgår vidare av stadsdelsförvaltningarnas redogörelser att många av de gamla på sjukhemmen blir förvirrade när ingenting är sig likt. Flera har kollapsat och fått föras till sjukhus. Det är en tids- fråga innan det är nödvändigt att flytta även sjukhemmens i runt tal 2 500 patienter till områden där det finns ström. Katastrofledningen åtar sig att genom Länsstyrelsen söka efter kommuner i andra län som kan ta emot dessa patienter.

Vårdcentralernas personal har svårt att uträtta något i kalla och mörka lokaler. Verksamheten är kraftigt neddragen, men inga centra-

ler har ännu stängt. Behovet av personal i den uppsökande verksam- heten inom hemtjänsten har ökat och flera av stadsdelsförvaltningar- na börjar undersöka om de får använda de anställda vid vårdcentra- lerna. Det visar sig att även sjukhusen är intresserade av den här per- sonalen.

Skolorna och daghemmen är inte heller öppna längre. Föräldrar får själva se till att de barn som behöver någon form av tillsyn får det.

Frivilligorganisationerna en resurs

Ett stort problem är att teleförbindelserna bara fungerar sporadiskt. Batterierna i teleanläggningarna måste laddas med jämna mellan- rum. Det leder periodvis till uppehåll i den lokala teletrafiken inom flera stadsdelar. Den kommunikation som myndigheterna måste ha får gå med bud. En begränsad del av informationen kan förmedlas via radio. Räddningstjänsten har tagit ut ett antal radioapparater från civilförsvarsförråden och fördelar dessa mellan de kommunala förvaltningarna och stadsdelsförvaltningarna. Räddningsverket pla- nerar att skicka utrustning från förråd i andra delar av landet till det strömlösa området. Det är emellertid inte många av de anställda hos de lokala organen som kan hantera utrustningen. Flera av Frivilliga Radioorganisationens medlemmar har hört av sig och kommer att hjälpa till på de ställen där personalen inte själv kan sköta materi- elen.

Andra slag av frivilliga är också en resurs för stadsdelsförvaltinga- rna. Flera civilförsvarsföreningar har under tisdagen tagit kontakt med katastrofledningsgruppen. Föreningarna menar att hemskydds- ombuden kan hjälpa till med kontakterna mellan stadsdelsförvalt- ningarna och de boende ute i bostadsområdena. Hemtjänstpersonalen räcker inte till för att organisationen ska kunna nå alla och — vilket i många fall visar sig nödvändigt — förmå dem att lämna sina hem. Många av Röda Korsets medlemmar och åtskilliga bilkårister med- verkar i den arbetskrävande flyttningen av de äldre till andra orter. Det fordras mycket personal även i bussarna under själva transpor- ten. Sängliggande patienter flyttas med ambulanser från de motta- gande orterna. Spårvägen ändrar inredningen i ett 30-tal av sina bussar så att dessa kan användas för transport även av bårar.

Ännu kallare i bostäderna

Elavbrottet har under eftermiddagen gått in på sitt andra dygn. Tem- peraturen inne i bostäderna fortsätter att sjunka. Under natten som kommer räknar Göteborg Energi med att boende i hyreshus inte kommer att ha mer än drygt 5 0C inomhus. I de flesta småhusen blir

det snart minusgrader. De som har öppen spis kan möjligen hålla värmen uppe i det rum där spisen finns. Men det går är mycket ved. Många göteborgare har spontant gett sig i väg till släkt eller vänner som bor utanför det strömlösa området. De som har vinterbonade fritidshus har sannolikt valt det alternativet. Nu måste även andra ge sig av — framför allt de som har små barn.

Västkustens marinkommando har på katastrofledningens begä- ran tagit fram ca 300 tält och ett 5 O-tal vedeldade kokspisar. Det här gör att många av dem som åtminstone tills vidare måste vara kvar för att sköta viktiga uppgifter har någonstans att ta vägen när de behöver värma sig och vila. De som äger eller kommer över gasol- värmare har en bra värmekälla. Många av hushållen i Guldheden, ]ohanneberg och Södra Biskopsgården har gasspis och kan följakt- ligen laga varm mat. Det går också att värma upp en del av bostaden om alla gaslågorna brinner. Risken är förstås att trycket i systemet sjunker alltför mycket om många använder gasen som värmekälla. Partihandeln levererar livsmedel till butikerna från andra orter utan- för det strömlösa området. Katastrofledningen bedömer att det se- nast i morgon bitti är nödvändigt att sätta i gång en organiserad utrymning även för andra än de äldre.

En företrädare för Marinkommandot underrättar under tisdags- kvällen Länsstyrelsen om att de militära förbanden i västra Sverige har ett antal mobila reservelverk som inom ett dygn går att transpor- tera till Göteborg. Katastrofledningen förutsätter att det finns möj- ligheter att koppla in dem hos lämpliga elförbrukare. Om detta inte är förberett fordras det rätt stora installationer. Göteborg Energi kommer att kunna svara för dessa arbeten, men det tar lite tid. Katastrofledningen börjar överväga hur reservkraftaggregaten bäst ska fördelas mellan användarna.

Sanitära problemen ökar

Vid 21-tiden konstaterar va-verket att vattenreservoaren i Gårdsten nu är tömd. Det innebär att ytterligare 30 000 människor — sam- manlagt nära 200 000 — är utan vatten i sina bostäder. Drabbade är framför allt de högt belägna områdena i staden. De som har stannat kvar får hämta vatten vid de tappställen och tankar som va-verket har ordnat med. Vattnet räcker till matlagning. Enklare tvättning kan också ske. Svårare är det med toaletterna. Spolningen kräver mycket vatten för att det inte ska bli stopp i ledningarna längre ned i systemet. Avloppen fungerar, men vattnet renas inte. Va-verket tvingas att brädda på flera ställen. Orenat vatten rinner ut i åar och andra vattendrag.

Den automatiska hanteringen av soporna inne i de stora bostads- husen fungerar inte när det inte finns ström till utrustningen.

Fastighetsskötarna tvingas manuellt tömma tunnorna efter hand som de blir fyllda. Sopförbränningen för Göteborg och kranskommune- rna i GRAAB:s stora anläggning ute i Sävenäs står stilla på grund av elavbrottet. Renhållningens bilar hämtar soporna men kör dem till en deponeringsplats som GRAAB har försäkrat sig om. Avsikten är att senare transportera dem till sopförbränningen.

Det finns ca 400 flyttbara torrtoaletter - s.k. bajamajor — i Göte- borg. De militära förbanden har också ett antal toaletter av samma typ. De här torrtoaletterna har redan placerats ut i de områden som först blev utan vatten men räcker inte långt. Ytterligare 700 torr- toaletter kan sättas ut nästa dag. Det är emellertid alltid kö framför toaletterna och svårt för renhållningen att hinna tömma och se till att det är rent. Många uträttar sina behov i parker och på andra ställen. Det här kommer att leda till stora sanitära problem längre fram när temperaturen har stigit och det är plusgrader igen. Miljö- förvaltningen är orolig för konsekvenserna och beslutar att ge ut råd om hur invånarna ska ordna och sköta latringropar. Går det inte att använda skyddsrummens torrtoaletter? ;

! E I

Svårt med bränsle till bilarna

Reservpumpar kan med början sent tisdag kväll delas ut till fler bensinstationer än tidigare. Länsstyrelsen har fått in pumpar även från de delar av länet som ligger utanför det strömlösa området. Kontakterna med länsstyrelser i andra län visar att även dessa är beredda att skicka en del av sina pumpar till Göteborg. Länsstyrel- sen kommer också att begära att NUTEK ska bidra från den reserv som den centrala myndigheten förfogar över.

Katastrofledningen vill att de fordon som används inom viktiga funktioner i samhället ska få den tilldelning som dessa behöver. Frå- gan är emellertid hur den styrning som fordras ska komma till stånd. Bensinstationernas personal måste av säkerhetsskäl medverka vid all påfyllning. De kommer vidare att sköta all redovisning med hjälp manuella rutiner. Att tanka ett fordon kommer därför att ta betyd- ligt längre tid än i vanliga fall. De flesta bensinstationerna har lager för en veckas försäljning. Leveranser från oljeupplagen i Göteborg kan ske med självtryck, men lastningen tar lång tid. Även redovis- 1 ningen av de här volymerna är tekniskt krånglig. Ungefär en fjärde- del av distributionen fortsätter tills vidare. Bensin och olja kommer 3 om det behövs att kunna köras till Göteborg från depåer i andra 5 delar av landet. ,

All eldriven tågtrafik har under tiden som elavbrottet pågått varit * inställd. Så småningom kan en begränsad godstrafik komma i gång med dieseldrivna lok från hamntrafiken. När linjerna mot Alingsås och Trollhättan blivit klara för eldrift är det möjligt att släppa fram

en del av de fjärrgående person- och godstågen. Fjärrblockeringen fungerar inte och tågen expedieras manuellt. Efter beslut av chefen för Banverkets västra region ligger den lokala persontrafiken tills vidare helt nere.

Presskonferens på Länsstyrelsen

Landshövdingen håller en presskonferens kl 22.30 tisdag kväll. Ord- föranden i kommunstyrelsen i Göteborg, räddningschefen, sjukvårds- befälhavaren samt företrädare för polisen, Vattenfall och Västkus- tens marinkommando har kallats till Länsstyrelsen för att medverka. Massmedierna kritiserar myndigheterna för att krisplaneringen inte , varit bättre. En reporter från Göteborgs-Posten (GP) frågar om inte i Göteborg snart ska klassas som katastrofområde. Hur länge håller människor ut? Hur många dagar kan myndigheter och företag fort- sätta så här? Varför beslutar inte regeringen om undantagstillstånd? Går det verkligen att upprätthålla lag och ordning — att tillämpa rättssamhällets alla bestämmelser — i den situation som råder.? Landshövdingen förklarar att det inte finns någon lagstiftning med det innehåll som GP frågar efter. Räddningstjänstlagen tillämpas om det handlar om att hindra eller begränsa skador på människor och egendom eller i miljön. Det är sagt i riksdagens beslut om räddnings- tjänstlagen att det ska vara bränder, översvämningar, oljeutsläpp, trafikolyckor och liknande händelser. Statsmakterna har uttryckli- gen förklarat att de åtgärder som ska vidtas vid t.ex. ett elavbrott — det vi brukar kallar allvarliga störningar i viktiga samhällsfunktioner — inte är räddningstjänst. Vi ska enligt statsmakterna klara detta med det ansvar och de befogenheter och resurser som olika myndigheter och företag har. Landshövdingen är själv förvånad över att kommuner och företag i en del fall inte ställer upp som han anser att de ska göra. De har inte velat hjälpa till med resurser som de förfogar över men sannolikt inte behöver just i den situation som nu råder. Ännu mer förvånar det landshövdingen att en del kommuner — med hänvisning till kost- naderna för det som andra bidrar med — tvekar att begära hjälp. Företrädare för både tidningar och radion berättar att de flesta människorna vet väldigt lite om vad myndigheterna gör i den här situationen - framför allt hur det kommer att bli de närmaste dyg- nen. En företrädare för en av TV—kanalerna går till hårt angrepp mot de lokala myndigheterna för detta. Är det inte möjligt att förbättra informationen ute i bostadsområdena? Det är ju där folk finns. Ra— dion är en bra nyhetskälla för alla som har batteriradio eller lyssnar på bilradion. Andra börjar skaffa sig information hos dem som har radio. Företrädaren för GP meddelar i det sammanhanget att tid- ningen fr.o.m. i morgon kommer att tryckas i jönköping. Frågan är

hur den ska distribueras inom Göteborg. Det kommer i varje fall inte att gå lika smidigt som vanligt. Hur ska tidningsbuden få upp portarnas ellås? Kan myndigheterna hjälpa till med personal eller andra resurser för distributionen?

Landshövdingen sammanfattar läget och säger att det finns många problem just nu: D Det är inte klart när strömmen kommer tillbaka; j

Cl Det saknas vatten i bostäderna för minst 200 000 människor; CI Antalet överfall och stölder ökar hela tiden — det verkar som om fler och fler brottslingar söker sig till Göteborg i den här situatio- _” nen; ! Cl Det är svårt att nå alla med information om hur läget är och vad ) myndigheterna gör; i

El

Teleförbindelserna är inte att lita på; CI Det blir mycket att öra långt efter att strömmen kommit tillbaka, t.ex. på grund av a la stoppen i avloppssystemet; III De ekonomiska konsekvenserna av det som sker blir sannolikt 1 mycket stora. Samtidigt finns det också en del att glädja sig åt: :| Sjukhusen klarar det som de ska — till stor del tack vare vädjandena ; i lokalradion att bara de som är i akut behov av vård ska ta sig '!

dit; El Butiker, post och banker har öppet någon del av dagen och trafi- & ken rullar;

D Det har trots allt gått att evakuera aven stora grupper av mannls- ( kor till andra orter där det frnns ström. ( Enligt landshövdingen är det viktigt att människor försöker vara lugna och lyssnar på beskeden från myndigheterna. Personalen inom hälso- och sjukvården måste få ägna sig åt dem som verkligen är | sjuka. Andra som söker hjälp bör vända sig till de övriga organ i i samhället som ger hjälp eller till alla enskilda som har visat att de , kan medverka till att minska påfrestningarna. (

3 .5 .4 Onsdag (tredje dygnet)

Natten till onsdagen börjar det tredje dygnet utan ström i landets nästa största stad. Reparationerna på ledningsnätet pågår, men det kommer inte att finnas el igen i någon större utsträckning förrän om ett par dagar. Den starka kylan håller i sig. De som har tjänstgjort i katastrofledningen under natten får rapporter som tyder på att si- tuationen håller på att förändras. Fler och fler funktioner i samhället kommer sannolikt att börja svikta.

Temperaturen har sjunkit ytterligare i husen. På många håll under *- morgonen är det minusgrader inne i bostäderna. Va-verket har haft )

problem med reservkraften och ytterligare områden blir utan vatten. Även om många familjer redan gett sig av är det köer vid hämtnings- ställena och vid de torrtoaletter som har placerats ut. Det är också stora problem med ordningen på de här platserna. Trots uppma- ningar att försöka samsas uppstår svårigheter av olika slag. Männis— kor kivas i köerna och det är svårt att hålla rent.

Överfall och inbrott

Ännu värre påfrestningar leder den växande brottsligheten till. Poli- sen får allt fler anmälningar om överfall och inbrott. Det verkar inte som om den bevakning som många företag och andra ordnat med räcker till. I ett fall blev de anställda som haft till uppgift att vaka över en anläggning övermannade och tvingade att öppna lokaler och Säkerhetsskåp. Polisen vill — trots kylan, riskerna för överfall och andra påfrestningar — få så många som möjligt att stanna kvar och bevaka det som går. I annat fall blir det fritt fram att ta för sig. Polisen utnyttjar all personal mycket hårt och får efter hand allt fler förstärkningar från polisdistrikt utanför det strömlösa området. Hemtjänsten har efter det senaste dygnets utrymning av flera tu- sen äldre, akut sjuka och handikappade omkring 50 000 människor kvar att ta hand om. Det gäller bl.a. dem som inte vill utrymma. Avsikten är att under onsdagen hjälpa så många som möjligt till andra orter — även personer som inte vill lämna sina hem. Svårighe- ten är att finna ytterligare kommuner som är villiga att ta emot dem som behöver flyttas. De flesta kommunerna på nära håll har redan utnyttjat en så stor del av sina inkvarteringsresurser att det blir nöd- vändigt att söka sig längre bort. Många kommer fram till dess att utrymningen kan ske att förläggas i tält som de militära förbanden satt upp. Det finns torrtoaletter och fältkök i anslutning till tälten.

Reservkraft ska fördelas

Under förmiddagen kommer det fler reservelaggregat till Göteborg. Det är stora elverk på hjul som militära förband, eldistributörer och uthyrningsföretag ställer till förfogande. Göteborg Energi gör upp en prioriteringslista som är tänkt att vara ett underlag för besluten om hur elverken ska fördelas. Katastrofledningen lägger emellertid andra synpunkter på hur resurserna ska användas. Det visar sig vi- dare att personalen som ska göra installationerna inte räcker till. Så småningom kan det också bli svårt att få bränsle till alla aggregaten.

Det finns redan från början även ett stort antal små bärbara reserv- aggregat. Ett par hundra småhusägare — som regel ägare till hus där det går att elda med ved — har tillgång till sådan utrustning. Elagg- regaten ger en viss belysning och driver cirkulationspumpen i värme-

systemet. Många får också ström till oljepannan. Åtskilliga husä- gare och deras familjer lever på det här sättet ett betydligt drägligare liv än andra. Det gäller också en del av dem som förfogar över vin- terbonade husvagnar och har tillräckligt med gasol för flera dygns uppvärmning och matlagning.

Tidigare i veckan var det nödvändigt att tömma delar av fjärrvärme- nätet. Risken var annars stor att vattnet skulle frysa i ledningarna på de ställen — på broar och i anslutning till tunnlar — där dessa går 1 ovan jord. De skador som i så fall uppstod skulle sannolikt bli mycket stora. Fjärrvärmenätet hotas nu av frysning på utsatta ställen även i markkulvertarna. Inom ett dygn blir det nödvändigt att få i gång reservkraft, så att det finns en viss cirkulation. Katastrofledningen är klar över att stora ansträngningar måste göras för att staden ska kunna skydda fjärrvärmenätet.

Utrymning i stor skala

I Det framkommer under eftermiddagen att många som inte har några släktingar eller vänner på orter utanför det strömlösa området vill I lämna staden. Det gäller framför allt barnfamiljerna. Erfarenheten I visar att små barn far särskilt illa. Katastrofledningen beslutar att i rekommendera en utrymning i stor skala även för andra än äldre ! och sjuka. Strävan bör vara att under det närmaste dygnet utrymma ) minst 60 000 av de sammanlagt omkring 200 000 hushållen i Göte- borg. Katastrofledningen ber Länsstyrelsen om hjälp med att hitta mottagningsområden och utser en grupp kommunala tjänstemän som får till uppgift att i samarbete med polisen organisera transporterna. Bedömningen är att mindre än hälften kommer att kunna resa i egna bilar. Det fordras av det skälet också ett stort antal bussar. Gruppen väljer ut ett 30-tal platser i staden från vilka bussarna ska gå.

Katastrofledningen får under onsdagskvällen besked om att ett antal kommuner i Jönköpings län kommer att kunna ta hand om en stor del — kanske hälften - av de 50 000 hushåll som eventuellt kom- mer att vilja utrymma. Flera polispatruller kommer att köra runt i delar av bostadsområdena och med högtalare lämna information om att det finns möjligheter till inkvartering i bl.a. jönköping. De 3 som åker i egen bil kan stanna vid något av de informationsställen ( utefter riksväg 40 strax bortom Borås där personal från polisen och stadsdelsförvaltningarna i Göteborg tar emot anmälningar och ger besked om vart de utrymmande kan bege sig.

Har katastrofledningens den auktoritet som behövs?

De militära förbanden har efter beslut av chefen för MKV tagit fram utrustning för koktrossar och för att kunna hjälpa till med drivmedels- I

transporter. Det finns vidare militär personal — både värnpliktiga och frivilliga — som kan sätta upp tält och hålla värme i dem. De ord- nar också latriner i flera av parkerna.

Flera av stadsdelsförvaltningarna ifrågasätter emellertid besluten om hur de militära resurserna ska användas. Under onsdag efter- middag kommer även flera andra tecken på att katastrofledningen inte har tillräcklig auktoritet för att kunna leda all verksamhet som behöver samordnas. Flera lokala förvaltningar förklarar att de inte vill låta sina åtgärder styras av den kommunala katastrofledningen. I början gick det bra beroende på att problemen i det skedet inte var så stora. Andra hade inte kommit i gång med sin verksamhet. Efter hand som svårigheterna ökat har många blivit mer angelägna om det som var och en svarar för. Det här sammanhänger sannolikt i stor utsträckning med att katastrofledningen har svårt att överblicka allt. En del av besluten har i efterhand upplevts som felaktiga.

Till detta kommer att katastrofledningen hela tiden har svårt att nå ut med information till alla om vad som sker. Radio och TV sän- der lokala nyheter, men mängden information är stor och effekterna av myndigheternas meddelanden blir av det skälet begränsade. Många upplever att de massmedier som har en särskilt aktiv rapportering styr myndigheternas åtgärder.

3.5.5 Torsdag-söndag (fjärde-sjunde dygnen)

Många myndigheter och andra organ har under onsdagen kommit i gång med allt fler hjälpåtgärder. Det bidrar till att göra det svårare för katastrofledningen att få en överblick över vad som sker. De här problemen spetsas till under torsdagen och ännu mer under freda- gen, när strömmen börjar komma tillbaka. Liksom i Vara och Sten- ungsund sker det först under korta perioder. Förhoppningar finns hos många om att det snart ska finnas så mycket el att de kan driva verksamheten fullt ut. För åtskilliga företag har den gångna veckan inneburit stora ekonomiska förluster. Myndigheterna har fått im- provisera, viket gjort arbetet besvärligt. De flesta anställda är mycket slitna.

Hur ska strömmen fördelas?

Flera av de större företagen och några av de lokala myndigheterna trycker under lördagen på hos den politiska ledningen i Göteborg och kräver att just deras verksamhet ska få ström först. Skälen som de framför är att deras verksamhet är viktig och måste prioriteras. Göteborg Energi förklarar för katastrofledningen att detta tekniskt sett inte går att hantera hur som helst. Högspänningskunderna kan

få ström i den ordning som bolaget bestämmer men måste enligt avtal hanteras lika. Lågspänningskunderna kopplas in områdesvis. Det måste bedömas i ett sammanhang hur de olika områdena even- tuellt ska prioriteras. Göteborg Energi menar att bolaget visserligen har planer för roterande bortkoppling men dessa kan inte användas i den situation som råder. Leveransavtalen och de tekniska systemen styr det hela. Det är en sak för det kommunala bolaget och dess kunder att bestämma hur leveranserna ska ske.

Ledningen för ett av de större företagen kräver i överläggningar att omedelbart få ström för att kunna återuppta produktionen. Fö- retaget menar att det i avtal har försäkrat sig om en hög leveranssä- kerhet och att energibolaget nu inte lever upp till detta. Stämningen är stundtals mycket upprörd. En av deltagarna i överläggningen menar att företaget kan komma att kräva ett skadestånd på många miljoner kronor.

Svårt att få i gång verksamheten igen

Den kommande helgen går i stort sett är för diskussioner om hur ' den el som finns ska användas. Under tiden ökar perioderna med ström. I början av veckan som kommer är strömförsörjningen intakt igen. Det innebär bl.a. att vattnet kommer att kunna släppas på i ledningarna. Det är nödvändigt att spola rent i de delar av systemet som varit utan vatten. De prover som tas på vattnet visar att hus- hållen tills vidare måste koka det vatten som ska användas till dryck och matlagning. Ledningar som har fryst sönder under veckan som gått tinar så småningom upp och det uppstår åtskilliga vattenläckor runt om i staden.

Det visar sig svårt att få i gång fjärrvärmen till de stora industri- erna, serviceföretagen och bostadsområdena. En del av rörsystemen har fryst sönder. Det fordras mycket reparationer innan verksamhe- ten fungera som den ska. Göteborg Energi bedömer att det kommer att ta upp till en vecka innan det mesta är reparerat. Värmeledningar— na inne i många bostäder och andra lokaler har också fryst sönder. För åtskilliga människor dröjer det veckor innan de kan flytta till- baka. Försäkringsbolagen har ett stort intresse att hitta reparatörer och hjälper till med detta.

Alla trygghetslarmen hos äldre och handikappade slogs tidigt ut. De visar sig nu när strömmen kommit tillbaka att alla anordning- arna inte går i gång av sig själva. Socialtjänsen måste besöka många av dem som har larm för kontrollera om de fungerar.

Raffinaderierna behöver minst en vecka för att komma upp i full produktion. För andra industrier går det på ett par dagar att få i _ gång verksamheten. Det dröjer flera veckor innan allt är sig likt i , Göteborg och fungerar normalt igen. ;

Länsstyrelsen kallar i slutet av veckan efter avbrottet till en över- läggning med företrädare för staden. Det framkommer vid överlägg- ningen att Statens haverikommission inte har för avsikt att under- söka omständigheterna kring elavbrottet i västra Sverige. Länssty- relsen kommer att skriva till regeringen och begära en sådan under- sökning.

Kapitel

Delscenario 2: Sabotage mot storkraftnätet

4.1 Angreppet

Det är januari. Problem med silar och isolering har gjort att fem kärnkraftsreaktorer står avställda sedan två månader. Elproducenterna räknar med att det genom import av el, oljekondensdrift och hård körning av vattenkraften i norra Sverige går att klara elförsörjningen utan konsumtionsdämpande åtgärder. Enstaka dagar med mycket stark kyla, när överföringsförmågan i storkraftnätet inte räcker till, kan det emellertid bli problem i södra Sverige.

SMHI aviserar fredagen den 21 januari sjunkande temperaturer i hela landet och räknar med att kylan ska fortsätta under hela den kommande veckan.

Flera organiserade angrepp

Måndag morgon är det omkring 20 grader kallt i Götaland och 25 grader i Svealand. I det läget skadas storkraftnätet genom flera orga- niserade sabotageåtgärder. Nätet kollapsar och alla kärnkraftverken snabbstoppar. Hela Sverige söder om Dalälven blir utan el. Genom omkopplingar går det emellertid att få ström i delar av nätet — i många fall genom s.k. ö-drift. Nätdriftledningen vid Svenska Kraftnät för- söker att bygga upp en sammanhållen drift. Operatörerna kopplar in område efter område. Nya attacker mot ledningarna gör emeller- tid att det uppstår ytterligare störningar. Den tillgängliga effekten räcker inte till för alla behoven.

I ett meddelande till allmänheten informerar nätdriftledningen om att det är ett landsomfattande strömavbrott: Det hela beror på ledningsfel i storkraftnätet. Felsökning har börjat. Besked om när strömmen kommer tillbaka kommer att lämnas så snart som möjligt. Stäng av elektriska element, spis, torkskåp och andra elkrävande apparater, så att inte belastningen blir för stor när strömmen kom- mer tillbaka!

Linjepersonal från Vattenfall som inspekterar en av skadorna ser att det är fråga om sabotage och larmar polisen i distriktet där an- greppet har ägt rum. Polisen kontaktar fo-staben. Affärsverket Svenska kraftnät och Svensk Elberedskap får på olika vägar uppgif- ter om sabotagen.

Någon eller några vill på ett systematiskt sätt skada elförsörjningen. En febril verksamhet startar på olika nivåer — lokalt, regionalt och centralt — inom både polisen och försvarsmakten. Säkerhetspolisen börjar en omfattande efterforskning och kontroll. Den militära underrättelseorganisationen skaffar uppgifter och gör bedömningar enligt sina rutiner. Frågorna är många: Vern eller vilka har utfört sabotagen.? Vad är syftet.? Kommer angreppet att följas av fler.? Är det början till ett mer omfattande angrepp på Sverige.? Ska försvaret utöka bevakningen vid militära skyddsobjekt? Fordras det en be- vakning även av ett antal civila anläggningar.?

Under eftermiddagen får överbefälhavaren och rikspolischefen föredragningar grundade på de knappa uppgifter som har framkom- mit. Det finns till en början inte mer än en översiktlig bedömning av skadornas omfattning. Ingenting är ännu känt om avsikten med at— tackerna eller vilka som har utfört dem. Överbefälhavaren informe- rar regeringen.

Internationella terrorister

Sent måndag kväll tar en internationell terroristgrupp i ett samtal med TT på sig ansvaret för sabotageåtgärderna. Gruppen säger sig vilja visa att den genom sina angrepp kan lamslå en nation. Det framgår av uttalandet att den avser att skada elektriska anläggningar även i något av de tre storstadsområdena. Försvarsmakten och poli- sen ser mycket allvarligt på hotet men bedömer inte längre att det har en säkerhetspolitisk bakgrund — det är inte inledningen till ett militärt angrepp mot landet. Försvarsmakten minskar i det här läget sina aktiviteter.

Störningarna i nätdriften ökar risken för snabbstopp i kärnkraft- verken och vid midnatt beslutar SKI att ingen av reaktorerna får startas igen utan inspektionens tillstånd. SKI tar också hänsyn till att det finns en risk för nya sabotageåtgärder.

4.2 Konsekvenserna i stort inom de drabbade områdena

Strömavbrotten drabbar under huvuddelen av måndagen omkring 6 miljoner människor.

Händelseförloppet i delscenario 2 skiljer sig från förloppet i sce— nario 1 i framför allt dessa avseenden: :| Elförsörjningen är inte helt utslagen— perioder utan ström varvas med perioder när elförsörjningen fungerar;

Cl Elbortfallet drabbar en betydligt större del av landet — i huvudsak hela södra och mellersta Sverige; CI Elleverantörerna kan som regel ge besked om tiderna för leverans respektive avbrott 1 elförsörjningen; D Det blåser inte och snöar inte men är betydligt kallare; D Det tar å många håll betydligt längre tid innan strömmen är till- baka he t och hållet.

I de områden där det går att bedöma när strömmen periodvis kom- mer tillbaka bör det vara möjligt att efter hand planera olika verk- samheter så att samhället hjälpligt fungerat. Hälso- och sjukvården, delar av televerksamheten, detaljhandeln, bankerna och postkonto- ren kan sannolikt fungera på ett tillfredsställande sätt under de för- hållanden som råder. En stor del av högspänningskunderna — bl.a. många industrier - får ström hela tiden men är enligt avtal skyldiga att begränsa sin förbrukning. Avsikten är att alla ska minska lika mycket relativt sett.

Även järnvägstrafiken har förutsättningar att löpa. Den lokala tra- fiken glesas visserligen ut— bussar ersätter— men en del av fjärrtågen är i trafik. Den godstrafik som det är angeläget att kunna hålla i gång sker med diesellok.

Elläget i sammanfattning

De skadade delarna i storkraftnätet kommer i sin helhet att vara reparerade inom tidigast tre-fyra veckor. Genom provisoriska åtgär- der och enklare avsteg från tillämpningen av elsäkerhetsföreskrifterna skulle reparationstiden på en del platser kanske kunna minska till ungefär en vecka.

Den hårda kylan gör att efterfrågan på el fortsätter att vara stor. Om de fem kärnkraftsreaktorer som är intakta inte får starttillstånd, kommer bristen på el att kvarstå. De flesta förbrukarna söder om Dalälven kommer under hela den kommande veckan att få ström under sammanlagt mellan fem och 15 timmar per dygn. Förhållan- dena kommer emellertid att variera lokalt. Informationsrutinerna förbättras och perioderna med ström kommer allt oftare.

Flera stora industrier har långa återstarttider på grund av de fel i driften som de återkommande Störningarna i elförsörjningen orsa- kar. Stora problem uppstår inte minst för industrier som är beroende av löpande underleveranser från andra företag. Kostnaderna för pro- duktionen ökar och leder så småningom till konkurrenssvårigheter,

Reparationsresurserna är hårt utnyttjade. Förstärkningar kommer att ske med personal och reservmateriel från andra delar landet. En av svårigheterna är att få ut alla de extra resurserna till skadeplatserna. Det är mycket kallt och finns inte alltid vägar.

Alla elleverantörer i landet för dialoger med sin stora kunder om att dessa ska anpassa förbrukningen till de förhållanden som råder. Massmedierna - framför allt lokalradion — får kontinuerligt infor— mation om att bortkoppling av olika områden då och då kommer att ske och de perioder som leverantörerna väljer. Även de lokala myndigheterna får information från elleverantörerna om läget. Samma sak gäller länsstyrelserna och regeringen.

Svenska kraftnät etablerar en katastrofledningsgrupp med före- trädare för Vattenfall och Svensk Elberedskap. Katastroflednings- gruppen ordnar fr.o.m. måndag eftermiddag regelbundet presskon- ferenset.

Bevakning förekommer vid åtskilliga anläggningar. Elområden, större elleverantörer, länsstyrelser, fo-befälhavare och polisen sam- råder om hur de ska förbättra bevakningen vid anläggningar där det är angeläget. Företagen anlitar egna skyddsvakter eller också väk- tare och skyddsvakter från bevakningsföretagen. Andra anläggningar är bemannade av anställda inom driften som har till uppgift att göra iakttagelser och att rapportera det som de eventuellt ser.

Södra Sverige får under måndagskvällen och natten till tisdagen successivt tillbaka strömmen. Effektbristen gör emellertid att de flesta förbrukarna bara periodvis är försörjda med el.

Regeringens krisgrupp

Statsministern tillsätter även i detta delscenario en krisgrupp med företrädare för olika departement. Krisgruppen ska följa utvecklingen och se till att det hos regeringen finns en beredskap för snabba be- slut och informationsinsatser. Ansvaret för ledning ligger emellertid som i det tidigare scenariot på lokala och regionala myndigheter och på de företag som producerar och distribuerar el. Gruppen ska vi- dare följa arbetet hos säkerhetspolisen med att klargöra vilka terrorist- grupper som är verksamma i Sverige, deras internationella förgre- ningar och vilka mål de sannolikt strävar efter att uppnå. Ett samar- ! bete ska också ske med Försvarsmakten, som överväger om terro- ; ristattackerna kan vara inledningen till något större fientligt företag ( mot Sverige. Till ktisgruppens uppgifter hör slutligen att i samråd j

I I

I

med Rikspolisstyrelsen och Försvarsmakten överväga om det är nödvädigt att utöka bevakningen av viktigare objekt.

Tisdag morgon exploderar en gasturbin för produktion av el på , en ort i mellersta Sverige. )

Under det gångna dygnet har merparten av elanvändarna haft ström bara enstaka timmar.

4.3 Händelseförloppet i Vara kommun

Vara kommun har i delscenario 2 tillgång till omkring 30 % av sin normala elförsörjning. De lokala variationerna i kommunen är emel- lertid stora. Det finns ström under i genomsnitt 11/2 ä 2 timmar, men sedan är den borta 14-5 timmar. Elbortfallet drabbar i det här scena- riot även centralorten.

Händelseförloppet på landsbygden i kommunen blir till en början ungefär det som utredningen har skildrat i delscenario 1: Svårigheter uppstår med vatten och värme. Problemen blir allra störst för jord- brukare som har stora besättningar av fjäderfän och svin men inte förfogar över någon reservkraft. Fjäderfän och svin dör för många av uppfödarna redan under första dagen. Mjölkkorna klarar sig bättre sedan det visar sig att strömmen kommer tillbaka med förhållande- vis jämna mellanrum. jordbrukarna har en beredskap för att under den tiden skaffa vatten och foder och att mjölka om det behövs. De undersöker också möjligheterna att flytta djur från gårdar utan reserv- kraft till ställen som har det. '

Cementvarufabrikerna — bl.a. Benders Takpannefabrik — behöver även i detta scenario ha besked inom en halvtimme om elavbrottet blir långvarigt. Fabrikerna har två timmar på sig att ösa ut bruket ur maskinerna innan det stelnar. Ledningen för företaget tar det säkra före det osäkra och beslutar att avbryta tillverkningen. Företaget chansar sedan inte utan tillverkningen ligger nere under hela den tid som går innan strömmen varaktigt är tillbaka. Andra industriföre- tag i kommunen kan anpassa sig till variationerna i elförsörjningen, men perioderna med ström är till en början så korta att det inte är någon mening att hålla i gång verksamheten.

Kommunen agerar

Kommunen sammankallar även i detta delscenario den krisgrupp som består av kommunstyrelsens arbetsutskott, kommundirektören och förvaltningscheferna. Gruppen samlas under måndagen vid 14- tiden och försöker så snabbt som möjligt att få en bild av läget. Massmedierna beskriver utförligt situationen. Beskeden är emeller- tid många och ibland motsägande. Kommunalrådet tar redan under eftermiddagen — några timmar efter det första avbrottet — kontakt med Landshövdingen, som själv ännu inte har en fullständig bild av läget. Företrädare för Länsstyrelsen överlägger just med represen-

tanter för elförsörjningen och säger att den under dagen ska höra av sig till kommunerna i länet med information och eventuellt ett antal rekommendationer.

Kommunens krisgrupp ägnar en stor del av måndagen åt de äldres och handikappades problem. Socialchefen menar att de som bor på ålderdomshem, sjukhem och i gruppbostäder efter hand kommer att få svårt att hålla sig varma. Det är kallare än i det tidigare scenariot. I gengäld återkommer strömmen med 4-5 timmars mellanrum.

Kommunen flyttar successivt under måndagskvällen ett antal pa- tienter till sjukhemmet och vårdcentralen i centralorten, där det finns reservkraft. Det går att öka antalet sängar på de tre sjukhemsav- delningarna. Sammanlagt 200 personer från ålderdomshem och sjuk- hem behöver få andra övernattningsställen, anser socialchefen. '

Ett 50-tal hemtjänsttagare som bor i egen bostad inom central- orten men har ett stort vårdbehov ska också flyttas till vårdcentralen. Uthålligheten bland hemtjänsttagarna är större på landsbygden där det är vanligare med strömavbrott än i tätorterna och där det ofta finns braskaminer eller vedspis. De utvecklingsstörda i gruppbostäder kan bli oroliga om temperaturen blir alltför låg och socialchefen me- nar att de bör placeras i de lokaler som utgör deras dagcenter. Erfa- renheten visat att det i alla byggnader som inte har reservel blir svå- rare att hålla en dräglig temperatur. Det tar längre och längre tid att under den tid som strömmen är tillbaka värma upp de utrymmen som människor ska vistas i.

Va-chefen uppger även i detta scenario för krisgruppen att det kan bli problem med vattnet. Det leder i sin tur till stora sanitära svårig- heter. Det går t.ex. inte alltid att använda vattentoalettetna. Om ström- men som det verkar periodvis kommer tillbaka ska vattenverken emellertid då och då kunna gå för fullt. Människor kommer att få möjligheter att fylla upp badkar, hinkar och annat. Va-chefen avser emellertid att placera ut några behållare med vatten i centralorten. Det kan bli nödvändigt att sänka trycket i vattenledningsnäten. Ran- soneringar kommer att behöva ske i samtliga tätorter i kommunen. Han säger också att det kan bli nödvändigt att släppa ut orenat av- loppsvatten från reningsverken.

Räddningstjänsten har i det här scenariot — när det inte blåser eller snöar — betydligt mindre att göra och personalen kan utnyttjas även för sådana uppgifter som inte är räddningstjänst.

De två stora livsmedelsbutikerna i centralorten har batterier för att kunna driva verksamheten under fyra-fem timmar. De måste emel- lertid försöka hushålla med den kapaciteten och utnyttjar tiderna när det visar sig att det finns ström. Kommundirektören resonerar

I Problem med vattnet ]

med företrädarna för livsmedelshandeln som är beredda att hålla öppet för att människor några gånger under dygnet ska kunna få de varor som de behöver. Det kommer så småningom att bli brist på enstaka slag av färskvaror. Kommunen informerar genom bl.a. när- radion om vilka tider butikerna har öppet.

Länsstyrelsen har senare under måndagen endast en översiktlig information att ge. De åtgärder som behöver vidtas för att elförsörj- ningen ska fungera igen kan varken Länsstyrelsen eller kommunen påverka.

Stort behov av information

Många människor tar sig även i detta scenario in till centralorten för att skaffa förnödenheter. De kommer i allmänhet också till kommun- kontoret för att få besked om läget. Krisgruppen förstärker recep- tionen med några tjänstemän som kan ge information. Kommunen trycker också upp ett informationsblad som delas ut i butiker och på andra ställen. Bladet talar bl.a. om hur länge det kan komma att dröja innan strömmen är tillbaka, var det finns vattenbehållare och vart kommunens invånare kan vända sig med sina frågor eller pro- blem. De lokala tidningarna innehåller en hel del råd som männis- kor kan ha glädje av i den situation som har uppstått.

Dagarna går. Efter en tid blir mycket av verksamheten rutin. Efter- som det drar ut på tiden blir uppvärmningen av bostäderna det stora problemet. De som har möjligheter att elda med ved — och har till- gång till bränsle — tar hand om anhöriga och grannar. Få människor far direkt illa, även om det för många frestar på. Efter fem-sex dagar blir perioderna med ström allt längre. Även om kylan håller i sig minskar svårigheterna under den ytterligare vecka det tar innan elför- sörj ningen i huvudsak är tillbaka igen. En del av problemen kommer emellertid att kvarstå. Konsekvenserna kommer bl.a. för de industri- företag som inte kunnat utföra de leveranser som de åtagit sig att vara kännbara under lång tid i Vara kommun.

4.4 Händelseförloppet i Stenungsunds kommun

Stenungsunds kommun har i detta delscenario tillgång till omkring 40 % av sin normala elförsörjning. Det innebär att det finns ström under i genomsnitt 2 ä 3 timmar och att uppehållen ofta är 4 ä 5 timmar långa. Förhållandena blir på det sättet inte lika besvärliga som i scenario 1. Det är ibland brist på vatten och kylan kan vara ett problem. Det går emellertid i huvudsak att inom kommunen ta hand om de äldre och handikappade. De stora processindustrierna avveck-

lar även i detta scenario hela sin verksamhet. Stadsbyggnadschefen får i uppdrag att undersöka om det är möjligt att använda en del av den reservkraft som företagen kan producera. Den ska i så fall vara ett komplement under perioder utan ström för andra verksamheter i kommunen.

Svårt att veta när det blir strömlöst

! Problemet i Stenungsund är att det i detta scenario inte alltid är möjligt i att i förväg få veta när strömmen är tillgänglig och när det kommer i att vara strömlöst. Alla lär sig emellertid efter något dygn att leva ,_ med förändringarna. Efter en vecka ökar tillförseln av el och de ruti- ner som människor har skaffat sig fungerar allt bättre. *

Ordningsproblemen är inte heller så stora i delscenario 2 som i det tidigare scenariot. En del inbrott förekommer nattetid när det inte finns någon ström, men förlusterna är inte lika stora som tidi- gare och ingen blir skadad i samband med inbrotten.

Stenungsund är ett samhälle med många olika slag av verksamhe- ter. Kraven på prioriteringar av behoven som i första hand ska tillgo- ) doses är större i detta scenario när det finns ström att fördela. Flera industrier trycker på hos elleverantörerna för att få energi till hela sin produktion. Andra anser att de kan stå tillbaka. Mot den bak- grunden ser kommunen det som uppgift att i första hand stödja alla andra slag av användare och tar upp diskussioner med elleveran- törerna om hur den tillgängliga strömmen bör fördelas mellan olika områden i kommunen.

4.5 Händelseförloppet i Göteborgs stad

4.5.1 Verkningarna av elavbrottet

Även Göteborg har i detta delscenario tillgång till omkring 40 % av sin normala elförsörjning. Det innebär att det finns ström under i genomsnitt 2 ä 3 timmar och att uppehållen ofta är 4 a 5 timmar långa. Problemen blir på det sättet betydligt lindrigare än i scena- rio 1.

De ca 300 högspänningskunderna ska enligt avtal minska sin elanvändning i en utsträckning som är procentuellt sett lika för alla. Göteborg Energi fastställer den högsta tillåtna förbrukningen till 60 % av det normala uttaget men försöker få dem som kan att för- bruka ännu mindre. Flera industrier — bl.a. två av raffinaderierna — kommer ändå inte att kunna driva verksamheten. För andra är det sådana nackdelar med en drift i den skala som tillgången på el tillå- ter att företagen väljer att avstå. Det gäller verksamheter där stör— -

ningarna blir så stora att de riskerar att antingen skada utrustningen eller att allvarligt sänka standarden på produkterna.

Roterande bortkoppling Göteborg Energi vill genom frivilliga inskränkningar i förbrukningen skapa utrymme för t.ex. spårvagnstrafiken att få den ström som be- hövs för en drift i normal omfattning. Det är också angeläget att begränsa problemen för lågspänningskunderna — framför allt hus- håll, mindre industrier, kontor, butiker och restauranger. Dessa tvingas i de flesta fallen att minska elförbrukningen mera än högspännings— kunderna.

Genom s.k. roterande bortkoppling ser det kommunala energi- bolaget till att alla lågspänningskunder i princip blir utan ström un— der lika lång tid. Tekniskt är det nämligen svårt att förse enstaka mindre lågspänningsområden med el när lågspänningsförbrukare inom angränsande områden inte har ström. Till en början försöker Göteborg Energi att hitta rutiner som gör det möjligt att prioritera även lågspänningskunder som behöver el. Detta fordrar mycket manuellt arbete. ju längre avbrottet varar ju svårare blir det att för- söka prioritera mellan elanvändarna. Lågspänningskunder som finns i närheten av högspänningskunder kommer, antingen de behöver det eller inte, att kunna få mer ström än andra.

Göteborgarna lär sig emellertid rätt snart att leva med avbrotten. Det gäller både hushållen och de som på sina arbetsplatser måste fortsätta verksamheten. De flesta anpassar sig till de periodvisa till- och frånkopplingarna. Det fordras emellertid mycket information för att alla ska förstå hur systemet fungerar och accepterar det. Män- niskor måste planera både privatliv och arbete efter förutsättning- arna för eltillförseln. Det tar några dagar.

Problem i tekniska verksamheter

De praktiska problemen blir emellertid för de flesta enskilda män- niskorna betydligt lindrigare än i delscenario 1. Fjärrvärmen är prio- riterad men pumparna i husen går inte hela tiden och det blir kallare och kallare i bostäder och lokaler under perioderna utan ström. Många kommer att tycka att det är besvärligt men de flesta far inte illa. Någon utrymning i den skala som var nödvändig i delscenario 1 behövs inte. Efter några dagar kan det bli lämpligt att flytta ihop ett antal äldre till vissa sjukhem och servicehus där förhållandena är drägligare än på andra håll.

Den reservkraft som redan från början finns installerad är i gång. Det är emellertid inte nödvändigt att som i delscenario 1 köra reserv- aggregat från andra delar av landet till Göteborg.

Trycket i vattenledningarna sjunker till en början under perio- derna utan ström men kan hållas uppe på en i stort sett acceptabel nivå när va-verket kommit underfund med vilka pumpar som behö- ver ström och ser till att de antingen prioriteras via nätet eller får reservel. Störningar i teletrafiken förekommer i början men blir mer och mer sporadiska. Det gäller telefonerna. Fax och telex behöver ström ute på kontoren och de andra arbetsplatserna och fungerar i inte under avbrotten i eltillförseln. De flesta företagsväxlarna är kraf— | tigt störda.

Gatubelysningen är i stor utsträckning släckt även under perio- ! derna med ström. Det skapar samma typ av problem med ordning och säkerhet som i delscenario 1. Larm och trafiksignaler är tidvis ur funktion. Kraven på polisen — det gäller både bevakning och trafik- reglering — blir betydligt större än vad de i vanliga fall är.

I I

Människor lär sig leva med svårigheterna

Butiker, bensinstationer, banker, postkontor och andra serviceställen har öppet de perioder under dagen och kvällen när det finns ström. Människor lät sig att utnyttja dem under tider som de är öppna. I Den information som Göteborg Energi och olika serviceorgan spri- der genom radio, TV och tidningar underlättar människornas var- dagsliv. En viktig uppgift för dem som svarar för informationen är I att få alla att förstå hur elförsörjningen tekniskt fungerar i den här situationen och att de prioriteringar som sker ibland leder till att även oprioriterade förbrukare får ström. Människor står i allmän- het ut med inskränkningarna men kräver rättvisa — att alla som inte är prioriterade drabbas lika. Det framgår redan nu att många av dem som driver rörelse och gör ekonomiska förluster på grund av elavbrottet kommer att kräva skadestånd av Göteborg Energi. I I 4.5.2 Hot om nya angrepp De som skadat storkraftnätet i nedre Norrland har som framgått hotat att slå till direkt mot elförsörjningen i någon av de tre storstä- derna. Det finns till en början inget som säger vilket område som kommer att drabbas och hur angreppet ska ske. Polisen i Göteborg har fått besked från Rikspolisstyrelsen om att hotet bör tas på allvar. Chefen för Göteborg Energi och säkerhetschefen träffar ledningen för polisen och får en beskriving av hotet och tänkbara händelseför- I lopp. Deltagarna i överläggningen gör upp en lista över ett antal mål ' — framför allt de transformatorstationer som är särskilt känsliga i det här sammanhanget.

Skyddet av alla de olika anläggningarna är en viktig fråga för

Göteborg Energi, som emellertid inte har kunnande eller resurser för att i praktiken klara av detta. Det kommunala företaget utnyttjar sina egna resurser — bl.a. den del av driftvärnspersonalen som är skyddsvaktsutbildad — men har begärt hos Länsstyrelsen om förstärkt skydd av sina anläggningar. Den kommunala katastrofledningen i Göteborg är samlad för att minska effekterna av de periodvis åter- kommande avbrotten. Även katastrofledningen överväger i detta delscenario vilka åtgärder som skulle kunna begränsa verkningarna av ett angrepp som syftar till att åstadkomma ett totalavbrott.

Polisen har inte resurser för bevakning Ledningen för Göteborg Energi betonar att ett totalavbrott skulle komma att slå hårt mot hela samhället och att det måste vara en uppgift för de myndigheter som normalt har ansvaret för ordning och säkerhet att svara för skyddet. Göteborg Energi kan hjälpa till med planering och en del kompletterande skyddsåtgärder. För poli- sen, som har svårt att klara allt som uppstår redan på grund av de periodvisa avbrotten, finns det inga möjligheter att med polisperso- nal bevaka alla känsliga elanläggningar i Göteborg. Avbrotten drab- bar så gott som hela mellersta och södra Sverige och det finns inte heller så mycket personal att få från andra polisdistrikt. Länspolis- mästaren menar att hotet är diffust i tiden och rummet. Ständig be- vakning med personal kräver stora resurser. Det är alltid en avväg- ning hur mycket som det kan vara lämpligt att dra på.

Länspolismästaren framhåller att polisen och andra myndigheter hittills har varit försiktiga med information om hoten. Det har varit angeläget att undvika rädsla och panik hos människor. Frågan är om det inte är bättre att vara mer öppen och i stället förbereda förbru- karna på att det kan bli ett totalavbrott. Meningarna om detta bryter s1g.

Det går något dygn. Terroristerna hör av sig i telefon till polisen. De upprepar hotet om ett angrepp mot någon av storstäderna. Det finns i meddelandet en antydan om att någonting eventuellt kommer att hända i Göteborg. Ledningen för Göteborg Energi upprepar i överläggningar med polisen att bolaget inte kan svara för allt skydd som fordras. Polisen har ansvaret och får enligt Göteborg Energi bedöma vad som behövs. Polisens uppfattningar måste bli avgörande om meningarna skulle komma att skilja sig.

Polisen utarbetar i samråd med Göteborg Energi en plan för be— vakningen. Det framgår av planen att Göteborg Energi ska bidra med den personal som bolaget kan avvara. Den behövs för vägled- ning av den polispersonal som kommer att sättas in. Vägledningen är viktigt för att polispersonalen ska känna sig trygg i den farliga miljö med stora elinstallationer där den ska röra sig.

Militär personal kan inte medverka

Polisen beslutar att avdela ett antal bevakningsgrupper — var och en på högst ett par man — som får till uppgift att iaktta och om det behövs slå larm. De ska inte använda vapen om de inte själva blir angripna. De här styrkorna räcker emellertid inte till alla anlägg- ningarna. Göteborg Energi har redan tidigare föreslagit att militär personal skulle hjälpa till med bevakningen. Polisen har i det längsta undvikit att ta ställning till energibolagets propå. Genom det senaste hotet — med en något tydligare indikation om att Göteborg kan komma att drabbas — kommer frågan emellertid i ett annat läge. ( Biträdande länspolismästaren tar kontakt med chefen för Västkus— % tens marinkommando, som emellertid förklarar att skyddslagens ' bestämmelser inte ger honom möjlighet att låta den militära perso- nalen delta. Bevakning med militär personal får i fred bara gälla militära, inte civila skyddsobjekt. Det talas ibland i sådana här sam- manhang talas om att låta förbanden öva vid de civila skyddsobjekten, j men chefen för marinkommandot vill inte ta till sådana knep. I

Bevakningsföretagen Securitas och Partena Security håller på att I föra över personal från andra delar av Sverige till bl.a. Göteborg och kan bidra med tillsammans drygt 100 skyddsvaktsutbildade väk- tare. Dessa kan förstärka de väktare som redan finns i området och som kan placeras om för att delta i bevakningsarbetet.

En större och mycket välutrustad insatsstyrka som polisen håller i beredskap ska kunna gripa in om någon av anläggningarna skulle utsättas för ett angrepp.

Tiden går. Ingenting händer emellertid. Några ytterligare hot hörs inte. Strömmen kommer så småningom tillbaka. Polisen och Göte- borg Energi drar stegvis ned bevakningen.

Delscenario 3: Kärnenergiavställningen

5.1 Bakgrund 5 . 1 . 1 Ett programmeringsfel

Kärnkraftverken genomgår en fortlöpande modernisering. I detta delscenario har ägarna till kärnkraftverken sedan något år inriktat sig på att förbättra styr- och reglersystemen, framför allt genom att införa en programmerbar logik.

En dag i början av oktober inträffar ett snabbstopp i reaktorn Oskarshamn 2. I det sammanhanget fungerar inte den hydrauliska styrstavsinskjutningen som den ska. För att åstadkomma den avställ- ningsmarginal som fordras måste personalen genomföra ett s.k. skruv— stopp. Det går inte att hindra att bränslet skadas.

Både Kärnkraftinspektionen (SKI) och innehavarna av kärnkraft— verket misstänker att felet i avställningssystemet berott på ett prog- rammeringsfel, som fått betydelse under de speciella förhållanden som uppstod när störningen inträffade. Tester som genomförs i Bar- sebäck 1 och senare i Forsmark 2 verkar bekräfta antagandena. Det visar sig att driftpersonalen kan åstadkomma felfunktionen på konst- lad väg genom att simulera förhållandena i Oskarshamn 2. Åtgär- derna tyder emellertid på att orsakssammanhangen inte är helt klar- lagda.

Det går ytterligare några dagar. En vecka efter snabbstoppet i Oskarshamn 2 har det framkommit att de först antagna orsakerna inte förklarar hela förloppet. SKI beslutar av det skälet att beorda avställning av samtliga nio kokvattenreaktorer till dess frågan blivit helt klarlagd, erforderliga säkerhetsåtgärder vidtagits och SKI god- känt dessa.

5 . 1 .2 Långvarigt avbrott

Det går inte att fastställa hur länge reaktorerna ska behöva vara avställda. De första bedömningarna tyder på en eller ett par veckor.

Det visar sig emellertid att utredningsarbetet tar längre tid än så. Även leveranstiderna för några av de omkonstruerade komponen- terna blir relativt långa.

Efter en omfattande granskning ger SKI tillstånd till drift vid de tre reaktorerna i Forsmark elva veckor efter händelsen i Oskarshamn. De övriga sex reaktorerna kommer i gång successivt under åtta veckor efter beslutet om Forsmark. För de längst avställda reaktorerna är avbrottet alltså 19 veckor, alltså mellan tre och fyra månader.

5 .2 Konsekvenserna för elförsörjningen

5 .2.1 Förutsättningar för beräkningar av elkraftbalansen

Utredningen kommer i beskrivningen av delscenario 3 endast att behandla Cl Konsekvenserna för elkraftbalansen av den beordrade avställningen; CI Återverkningarna på de samlade kostnaderna för el roduktionen av förändringarna i kärnkraftverkens produkt1ons örmåga; och Cl Vilka åt ärder som fordras för att reglera elbristen som uppstår på grun av produktionsbortfallet. Krångedegruppens Samkörning AB (KGS) — ett samarbetsorgan för de privata kraftbolagen — har tillsammans med Kraftdata AB ut- vecklat en kraftbalansmodell (KR 90) för att kunna beräkna hur landets elkraftproduktion påverkas av bl.a. tillgången på vatten i regleringsmagasinen, möjligheterna att producera kärnkraft, impor- ten och exporten av el, priset på olja och kol samt förbrukningen av el. Tillrinningen i vattenmagasinen är enligt denna modell den fak- tor som i normala fall allra mest förändrar elkraftbalansen. Under år med liten nederbörd går det inte att få ut lika mycket vattenkraft som under år med normala regnmängder eller när det regnar mycket. Under förutsättning att behovet av el i sådana fall inte minskat — erfarenheten visar att förbrukningen i allmänhet inte sjunker från ett år till ett annat — blir det nödvändigt att låta andra kraftslag produ- cera mer energi.

Vid tilllämpning av sin kraftbalansmodell utgår KGS från uppgif- ter om vattenmängden enligt de senaste 40 årens tillrinningsstatistik. : I de beräkningar som gjorts för utredningens delscenario 3 har KGS använt dels ett genomsnittligt värde på tillrinningen för hela 40-års- perioden 1950-90 (mittår), dels ett värde för driftåret 1969/70 som har den lägsta tillrinningen i 40-årsserien (torrår). Redovisningen i de följande figurerna och tabellerna avser ett driftår som börjar den 1 maj 1994 och slutar den sista april 1995. Fördelen med ett på

detta sätt brutet driftår är att beskrivningen och analysen täcker en sammanhängande höst- och vintersäsong, alltså den del av året när behovet av elkraft är som störst och magasinen tappas för att kunna ta emot vatten efter snösmältningen.

Normalbalansen

De beräkningar för driftåret 1994/95 som utredningen redogör för i fortsättningen av detta kapitel skildrar till att börja med en situation — kallad normalbalansen — när kärnkraftproduktionen går med nor- mal tillgänglighet. Denna tillgänglighet har beräknats med ledning av de senaste tio årens statistik över driften vid de svenska kärnkraft- verken. Produktionsförmågan under icke revisionstid är enligt denna statistik 94 % för de nio kokvattenreaktorerna och 92 % för de tre tryckvattenreaktorerna. Med fem veckors revisionstid ger detta i normalbalansen en sammanlagd produktionförmåga för de fyra kärnkraftverken på ca 73 TWh.

Den övre delen av figur 5 .1 visar den sammanlagda elproduktionen i de svenska kärnkraftreaktorerna under ett driftår med normal till- gänglighet. Revisionsarbetena äger normalt rum under tiden från vecka 19 till vecka 41. Det innebär att det alltid finns en produktion på sammantaget minst omkring 6 000 MW i de reaktorer som är i drift. Revisionen tar i allmänhet fyra veckor för en kokvattenreaktor och fem veckor för en tryckvattenreaktor.

Avställningsbalansen

För den situation —i utredningens arbete kallad avställningsbalansen — som normalfallet ska jämföras med kommer som framgått alla nio kokvattenreaktorerna att med några dagars mellanrum tas ur drift. Samtliga dessa reaktorer är avställda från mitten av oktober till årets slut. Återstarten sker successivt med början första veckan efter nyår för tre av de nio reaktorerna. Samtliga är i drift igen i slutet av fe- bruari.

Den sammanlagda årsproduktionen för kärnkraften minskar från 73 TWh enligt normalbalansen till 57 TWh i den avställningsbalans som följer av att SKI beordrar ett stopp i kokvattenreaktorerna. Som framgår av den nedre delfiguren i figur 5 .1 leder avställningen till en omfattande nedgång i produktionen under hösten.

Elförbrukningen i landet ökar i KGS beräkningar av elkraftba- lansen från 133 TWh år 1993 till 136 TWh under produktionsåret 1994/95 . Denna förbrukning ligger i det nedre intervallet av den elanvändningsprognos som elproducenterna har utarbetat för pe- rioden fram till år 2000.

För beräkning av elkraftens rörliga produktionskostnadet har KGS

Normalbalansen

MW 10 000

soooågge _

6 000 4 000 2 000

0

1821242730333639424548512581114

1 7 Vecka

Förklaring:

_ Tryckvatten- reaktor

- Kokvatten- reaktor

Avställningsbalansen ._ Kalla: Krångedegruppens

MW Samkörning AB 10 000

8 000 6 000 4 000 2 000

0

1821242730333639424548512581114

1 7 Vecka

Figur 5.1 Kärnenergiproduktionen vid normal tillgänglighet och vid avställning av nio kokvattenreaktorer

för värmekraftens del utgått från 1993 års priser på olja och kol. Till de belopp som det är fråga om har lagts miljöavgifter och transport- kostnader. Några koldioxidavgifter ingår däremot inte i de beräk- nade kostnaderna.

5 .2.2 Resultaten av beräkningarna

Produktionen av el under driftåret 1994/95 när kärnkraftreaktorer- na går som avsikten är att de ska göra och tillrinningen i reglerings- magasinen svarar mot genomsnittet för de senaste 40 åren — normal- balansens mittår — framgår av den övre delen i figur 5 .2. Vattenkraf- ten och kärnkraften är de helt dominerande kraftslagen. Det finns under praktiskt taget hela året en export och import. Det beror på att eldistributörerna har både tillfälliga utbyten och långsiktiga leve- ransavtal med köpare respektive säljare 1 Danmark, Finland och Norge. Kraft i måttliga mängder produceras också under stora delar av året både i kraftvärmeverken och i industrins mottrycksanlägg- ningar i samband med värmeproduktion eller ångproduktion. Större delen av dessa och av de andra kostnadskrävande kraftslagen — i figuren rubricerade som ej utnyttjade produktionsresurser — behö- ver emellertid inte tas i anspråk.

Förhållandena blir i stor utsträckning annorlunda under det torr- år som nedre delen i figur 5 .2 avser. Det går inte att tappa reglerings- magasinen på lika mycket vatten som i mittårsalternativet. Under hösten blir det nödvändigt att tillföra ännu mer elenergi från de an- dra kraftslagen än undermittåret. Det är bara gasturbinerna och de- lar av kondenskraften med sina mycket höga rörliga produktions- kostnader som inte utnyttjas. Däremot måste de stora oljedrivna kondenskraftverken — bl.a. i Karlshamn och Stenungsund — produ- 1 cera åtskilligt med ström. Importen ökar enligt beräkningarna men också mottryckskraften från industrins anläggningar och kraftvärme- I verken. I

Stora förändringar i elenergiproduktionen

Situationen under avställningsbalansens torr- och mittår redovisas i figur 5.3. Redan under mittåret med normal tillrinning — den övre delfiguren — blir det stora förändringar i energiproduktionen. Kraft- producenterna tvingas ta i anspråk en stor del av den olje- eller kol- baserade kraftproduktionen. Produktionsförmågan kommer räcker emellertid i huvudsak att räcka till. Endast under några veckor strax före och under julhelgen uppstår en brist, dvs ett behov som inte går att tillgodose.

Torråret — den nedre del figuren — innebär att förhållandena däre-

mot blir mycket besvärliga. Under en lång period från mitten av november till slutet av februari är det brist på el. Det behov som inte kan tillgodoses är vid ett tillfälle så stort som 35 %. Alla kraftslag och möjligheterna till import utnyttjas så långt det går.

En sammanställning på årsbasis av de siffror som beräkningarna resulterat i följer i tabell 5 .1. Med de förutsättningar som gäller för normalbalansen framställer elproducenterna energi som gott väl räcker till den beräknade årsförbrukningen. Vattenkraften ger emel- lertid under torråret drygt 17 TWh mindre än under mittåret. Det innebär att kraftvärmeverken och mottrycksanläggningarna produ- cerar mer och att importen också blir större än under mittåret. Som framgår av tabellen förekommer det i båda fallen en export av el.

Tabell 5.1 Landets energibalans enligt normal- och avställnings- alternativen driftåret 1994/95

Måttenhet: TWh Kraftslag Tillgänglig Utnyttiad produktion produktion Mittär Torrår NORMALBALANSEN . Vattenkraft .. 64,8 47,4 K_ämkrafr 72,8 71,6 72,8 Övrig värmekraft 39,6 7,0 13,3 Import 8,5 3,9 6,2 Summa tillförsel 147,3 1 39,7 Elförbrukning 136,1 136,1 Brist - — — Export och elpannor 26,3 1 1 ,2 3,6 Summa användning 147,3 139,7 AVSTÄLLNINGSBALANSEN Vattenkraft .. 64,8 47,4 Kärnkraft 56,8 56,8 56,8 övrig vännekraft 39,6 14,1 23,8 Impon 8,5 5,4 6,6 Summa tillförsel 141 ,1 1 34,6 Elförbrukning 136,1 136,1 Bn'st — — 0,6 -4,7 Exportoch elpannor 26,3 5,6 3,2 Summa användning 141,1 134,6

Brist under torråret

Samma slag av siffror för avställningsbalansen — den nedre delen av tabellen - visar att kärnkraftproduktionen minskar kraftigt i detta alternativ. Trots att de övriga kraftslagen som framgått utnyttjas för

Mittår

4000. GWh/v

0 Vecka182124 27303336 394245485125811

17 0 500

1000. Ej utnyttjade produktionsresurser

Förklaring:

Vattenkraf I Import Gasturbinkraft Kondenskraft

Kraftvärme (mottryckskraft)

Industri (mottryckskraft)

Kärnkraft

IIIDD D D

Källa: Krångedegruppens Samkörning AB

Figur 5.2 Beräknad elkraftproduktion enligt

normalbalansen för driftåret 1994/1995

0 Vecka182124 27 30 33 36 39 42 45 48 512

Ej utnyttjade produktionsresurser

fullt under avställningsperioden blir bristen under torråret så stor som 4,7 TWh. Tillrinningen under mittåret innebär däremot att ba- lansen nästan går ihop. Den brist som redovisas i tabellen som ett årsvärde kommer att inträffa under en begränsad tid. Under några veckor kommer bristen att vara högst 10 %. Genomsnittet för alla de 28 veckorna från tidpunkten för avställningen till vårfloden kom- mer att vara omkring 5 % av landets normala elanvändning.

Som framgår av tabell 5 .2 ökar produktionskostnaderna inormal— balansen från mittår till torrår med 2,4 miljarder kronor. Merkost- naderna under mittåret i avställningsbalansen är ca 2 miljarder kro- nor och under torråret nästan 4,7 miljarder kronor. Om avbrotts- kostnaderna hos kunderna för de uteblivna leveranserna räknas in — dessa kostnader antas uppgå till 3 kronor/kWh — blir merkostna- derna under torråret hela 18,6 miljarder kronor. Till detta kommer kostnader för reglering av elkonsumtionen — sparkampanjer, ranso- nering m.m. — i storleksordningen 100 milj. kronor.

Tabell 5.2 Ökad produktionskostnad jämfört med ett normalläge Måttenhet Milj. kronor

Typ av balans Mittår Torrär Normalbalansen — 2 385 Avställningsbalansen 2 013 4 676 Dito inkl bristkostnad 4 676 18 623

5 .2.3 Åtgärder som måste vidtas vid en produktion som svarar mot avställningsbalansen

Behov av åtgärder

Avställningen av de nio kärnkraftreaktorernna i delscenario 3 orsa- kar periodvis brist på el. Trots att alla möjligheter till produktion inom landet och import har utnyttjats räcker inte den producerade mängden till den förbrukning som enligt erfarenhet äger rum under säsongen. Bristen är förhållandevis begränsad under det redovisade mittåret men blir under torråret relativt stor.

El kan inte lagras. Det måste i varje ögonblick produceras lika mycket som förbrukarna använder. Om produktionen inte tillgodo- - ser förbrukningen, måste användningen tvingas ned. En sådan balan- sering är nödvändig för att el med spänning och frekvens enligt standardnormen — 230 V och 50 Hz — ska kunna levereras. Om inte personalen i elleverantörernas driftcentraler och den tekniska auto- matiken tillsammans kan åstadkomma denna balans, kollapsar el- systemet - det inträffar en s.k. nätkollaps.

Effektbrist och energibrist

Bristen kan vara antingen en effektbrist eller en elenergibrist. Elle- verantörerna talar om en effektbrist när de vid ett visst tillfälle — trots att det t.ex. finns vatten i kraftverksmagasinen — inte kan tillgodose behoven. Det kan inträffa vid begränsningar i överföringen (som i delscenario 2) eller vid avställningar av produktion (som i delscenario 3). En effektbrist kan jämföras med det som händer när en bil — trots att det finns bränsle i tanken — inte orkar upp för en brant backe. Motorn är inte tillräckligt stark och det finns ingen som kan hjälpa till att skjuta på.

En elenergibrist uppkommer när resurserna inte är tillräck- liga för att tillgodose alla behoven under säsongen. Det händer t.ex. när vattnet i regleringsmagasinen inte räcker till. Leverantörerna kan välja mellan att i tid anpassa förbrukningen till bristen i magasinen eller att fortsätta producera. Det senare leder till att magasinen till slut står tomma och att det då uppstår en effektbrist. En elenergibrist kan jämföras med det som händer när bränslet i en bil inte räcker för hela sträckan och det inte finns någon möjlighet att tanka under vägen.

Det finns två sätt att minska elanvändningen. Det ena innebär att förbrukarna själva sänker sin förbrukning. Det andra sättet är att leverantörerna kopplar bort delar av förbrukningskällorna, hela fas- tigheter, ett område eller en region. En anpassning som innebär att användaren själv vidtar åtgärder ställer mycket stora krav på infor- mation.

Åtgärder mot effektbristen

Leverantörerna har förberett i huvudsak följande åtgärder för att kunna möta en effektbrist:

D Avkopplingsbara abonnemang — t.ex. användning av elpannor för fjärrvärme som kan utnyttja annat bränsle samt avkoppling av vissa förbrukningskällor med automatik (s.k. rundstyrning); Cl Vädjan från leverantörerna till abonnenterna via massmedierna om att dämpa förbrukningen; Cl Direktiv till en leverantörs högspänningskunder (lika för alla) om minskning av förbrukningen; Cl Roterande bortkopplin av områden med lågspänningskunder (bortkopplingen kan oc så gälla högspänningskunder som inte följer direktiven); Cl Automatiska åtgärder enligt en rogrammerad instruktion som kopplar bort förbrukningsområ en när frekvens eller spänning går under fastställda gränsvärden.

Samtliga åtgärder som syftar till att möta effektbristen sker inom den ordinarie drift- och försäljningsorganisationen. Det är fråga om åt-

gärder som i regel kan vidtas med kort varsel och mycket snabbt. Lägeter kräver stor förståelse för situationen från elanvändarnas sida.

Åtgärder som minskar elenergibristen

Det finns sedan 1970-talets energikriser en rad åtgärder förberedda för reglering av elförbrukningen vid en elenergibrist: D Sparkampanj; Cl Måttliga restriktioner med förbud för t.ex. motorvärmare, belys- ; ning i skyltfönster, uppvärmning av fritidshus och Viss väg- ! belysning; El Central kvotransonerin för kunder med en årsförbrukning över % 500 000 kWh — i huvu sak ca 4 000 industrier — som månadsvis ' får en tilldelning i relation till den tidigare årsförbrukningen;

CI Centrala överenskommelser med vissa myndigheter och organisa- tioner — t.ex. Banverket och Kommunförbundet — om att dessa ska verka för en minskning inom sina områden och att dessa om- råden ska undantas från kvotransonering; Cl Lokal kvotransonering för kunder med en årsförbrukning över 5 000 kWh — i huvudsak småhus och mindre företag — som får en tilldelning halvårsvis i relation till den tidigare årsförbrukningen; & El Hårda restriktioner med förbud för användning av el för t.ex. uppvärmnin över en fastställd inomhustemperatur, belysnin av vägar och i rottsplatser och delar av varu— och tjänstepro uk- tionen.

Stora tillfälliga skattehöjningar på el har diskuterats men ingår inte i planeringen av de åtgärder som är avsedda att minska konsekven- serna av elenergibristen.

Samtliga energibriståtgärder utom sparkampanjen kräver en sär- skild organisation med ransoneringsmyndigheter, en omfattande ad— , ministrativ verksamhet — föreskrifter, överklaganden och sanktioner — och förberedelser för databehandling. Till detta kommer att ' elleverantörerna får ett omfattande arbete med avläsning före och efter tilldelningsperioden, rapportering till ransoneringsmyndighe- terna och information till kunderna.

De olika åtgärdernas besparingspotential beror givetvis på vilket krismedvetande som det är möjligt att åstadkomma hos förbrukarna. En sparkampanj uppskattas ge en besparing på 5-10 %. Måttliga restriktioner — avsedda att understryka allvaret och förstärka spar- kampanjen — skulle kunna resultera i en minskning på ytterligare 3 %. Lika stor beräknas effekten vara av en central kvotransonering för industrin med t.ex. en tiondel av den tidigare årsförbrukningen. De i sammanställningen redovisade centrala överenskommelserna be- döms ge endast en mycket liten reduktion. En kvotransonering för småhus och mindre företag skulle kunna minska förbrukningen med

4—5 %. Hårda restriktioner har slutligen möjligheter att kanske ge en minskning med ytterligare 10 % utan att samhället helt har upphört att fungera. Med dessa metoder, som tas i bruk efter hand, går det sannolikt att uppnå besparingar på sammantaget omkring 30 %.

Strävan är enligt tidigare beslut av statsmakterna att sparkam- panj, restriktioner och centrala överenskommelser ska kunna börja verka två veckor efter ett beslut om att den ska genomföras. En kvot- ransonering har bedömts fordra två månaders förberedelser. En spar- kampanj kan drivas antingen av elleverantörerna eller av ransone- ringsmyndigheterna — eller av båda i samarbete. Ansvaret för res- triktioner och ransonering ligger på staten. Avsikten är att NUTEK och Elförsörjningsnämnden efter regeringens beslut ska svara för ge- nomförandet på central nivå.

Åtgärder under scenariots mittår

Situationen bör under ett mittår kunna bemästras genom åtgärder som syftar till att möta en eleffektbrist. Bristen är förutsägbar och leverantörerna kan av det skälet förbereda både sig själva och abon- nenterna på vad som fordras. Leverantörerna passar på att förhandla med större kunder om återköp och annan minskning av förbruk- ningen. De vädjar också om begränsningar i förbrukningen och bör- jar trimma rutinerna för roterande bortkoppling.

Elförsörjningsnämnden går i mitten av oktober vid sitt ordinarie sammanträde igenom elförsörjningsläget. Nämnden informerar cen- trala och regionala myndigheter om hur ansvaret är fördelat mellan dessa. Elleverantörernas organisationer börjar att förbereda en spar- kampanj. Regeringen tillsätter en krisgrupp med företrädare för flera departement. Gruppen ska följa utvecklingen och se till att det finns ett underlag för snabba beslut och informationsinsatser från reger- ingens sida om det skulle behövas. Det kan t.ex. bli nödvändigt att ändra någon eller några av de författningar som gäller.

Intresset från massmedierna för elsituationen är mycket stort. En bred allmän information, som startar i början av november, syftar till att alla ska minska sin förbrukning av el. Den tar också upp behovet av reservåtgärder. Kampanjen sker i samarbete mellan NUTEK och elleverantörerna.

Risken för elavbrott är uppenbar under den kommande julhelgen. Försäljningen av batterier, fotogenvärmare, gasolvärmare och reserv- kraftaggregat slår alla rekord. Det är årets julklapp. Civilförsvars- förbundet genomför en omfattande kampanj för att informera om hur människor ska bära sig åt för påfrestningarna ska bli så lindriga som möjligt.

Elanvändningen minskar något under veckorna fram till julhelgen. Under mellandagarna är det emellertid nödvändigt med en roterande

0 Vecka 18 21 24

Ej utnyttjade produktionsresurser

Tonår Förklaring:

Brist Vattenkraft Import

3 500 3 000 Gasturbinkraft

2500. Kondenskraft

Kraftvärme (mottryckskraft)

2 00 0 Industri

(mottryckskraft) Kärnkraft

DIIEDD |] []

1 500

Källa: Krångedegruppens Samkörning

1 000

Figur 5.3 Beräknad elkraft- produktion enligt avställ- nings-balansen för driftåret 1994/95.

500

0 Vecka182124 273033363942454851258111417

Ej utnyttjade produktionsresurser

bortkoppling. Den leder till en kraftig sänkning av förbrukningen. Leverantörerna genomför en omfattande bortkoppling vid två till- fällen i södra Sverige även under januari månad.

Åtgärder under scenariots torrår

Elförsörjningsnämnden diskuterar läget på elområdet vid ett extra sammanträde i mitten av september. Det är ovanligt lite vatten i regleringmagasinen och tillrinningen är dålig. Kärnkraften går emel- lertid som den ska och det finns inga tecken på störningar inom den internationella oljemarknaden. Elenergibalansen för säsongen ser ut att klara sig, men produktionen blir dyr för producenterna. Kon- denskraftverken förbereder sig för att skaffa mer olja än de tidigare planerat. Regeringen tillsätter en krisgrupp med de uppgifter som . har redovisats i föregående avsnitt. När kärnkraftproduktionen inom loppet av några dagar rasar blir % ! situationen med en gång mycket allvarlig. Nya kraftbalanser visar att bristen på el kan bli ett faktum redan om några veckor. Efter ett extra möte i Elförsörsörjningsnämnden får ordföranden i uppdrag att efter överläggningar med NUTEK föreslå att regeringen förbere- der konsumtionsreglerande åtgärder med stöd av ransoneringslagen. Regeringen beslutar på förslag av krisgruppen att Elförsörjnings- nämnden ska träda i funktion och i samråd med NUTEK svara för de förberedelser för att kunna spara el som är nödvändiga. Före- skrifter om restriktioner och prövning av överklaganden ska kunna utfärdas senast den 15 november. Förberedelser ska också ske för en central kvotransonering fr.o.m. den 1 januari för kunder som för- brukar mer än 5 GWh.

Elförsörjningsnämnden, NUTEK och branschorganisationerna tar initiativ till en bred sparkampanj, som börjar i slutet av oktober. Sam- tidigt överlämnar Elförsörjningsnämnden en hemställan till reger- ingen om medel för en första krismånad och ett förslag till ranso- neringsförordning med en ny överklagandeordning. Enligt förslaget till förordning ska länsstyrelsen vara regionalt ransoneringsorgan under Elförsörjningsnämnden. Branschorganisationerna kommer att medverka till att länsstyrelserna får personal från elleveran-törerna som kan bistå med kunnande i elfrågor.

I början av november sker utbildning på central nivå av den per- sonal som ransoneringsorganen har rekryterat. Information lämnas också till elleverantörerna inom vart och ett av elområdena.

Tiden går. Det är allt mer osäkert när alla kärnkraftreaktorerna kommer att kunna gå för fullt igen. Människor har goda möjligheter att följa vad som händer genom den mycket omfattande bevakningen från massmedierna. Daglig statistik i pressen och upprepade inter— vjuer i de magasinsprogram som regelbundet förekommer i TV gör

att många människor är väl insatta i problemen. Det går trots detta trögt med anpassningen av elkonsumtionen till det läge som råder.

I slutet av november inträffar de första elavbrotten på grund av effektbrist. Det ger sparkampanjen extra skjuts. När elleverantörerna begär minskningar i förbrukningen hos företag med stor elanvändning vill dessa förhandla om specialavtal.

Regeringen beslutar den 1 december efter överläggningar med Kärnkraftinspektionen, Elförsörjningsnämnden och NUTEK att ransoneringslagen med följdförfattningar omedelbart ska börja til- lämpas.

Elförsörjningsnämnden bestämmer två dagar senare att förbud mot användning av el ska gälla för bl.a.

Uppvärmning av fritidshus som inte används; Motorvärmare; Uppvärmning av garage;

Skyltbelysning och belysning i skyltfönster; Gatu- och vägbelysning (hälften får vara i drift); Större värmepumpar; Bostadsupåivärmning med vattenburna system om det finns kombi- panna me möjligheter att även använda olja, gas eller ved.

DDDEICIDEJ

Länsstyrelsen kan på begäran besluta om dispens från förbudet. Överklaganden av länsstyrelsens beslut prövas av Elförsörjnings- nämnden. Rikspolisstyrelsen uppmanar de lokala polismyndighete- rna att medverka i övervakning av bestämmelsernas efterlevnad och att rapportera ev överträdelser. En omfattande information äger rum genom massmedierna.

Åtgärderna ger omedelbart goda effekter. Roterande bortkoppling måste emellertid genomföras under delar av dygnen fram till jul- helgen inom södra Sverige. Mycket talar för att situationen ska kunna hanteras. Ett beslut om att starta central kvotransonering skjuts upp, bl.a. på grund av industrins aktiva åtgärder för att minska förbruk- ningen. Vattenföringen i älvarna ökar under januari sedan kraftverks- företagen fått tillstånd till en extra tappning ur långtidsmagasinen nedanför den normalt tillåtna sänkningsgränsen och situationen för- bättras efter hand som kärnkraftreaktorerna startas igen.

Utredningen vill framhålla att beskrivningen i delscenariot av den verksamhet som förekommer vidtar utgår från dagens system för stat- ligt reglerade åtgärder vid fredstida energikriser. Ellagstiftningsut- redningen har i uppdrag att se över ansvar och befogenheter för olika myndigheter. De åtgärder som utredningens förslag leder till kan komma att ändra förhållandena.

Kapitel

Problem i olika skeden av händelseförloppet

6.1 Ett system för analys av problemen

Elkraft är oumbärligt i det moderna samhället. Ett avbrott i den nor- mala eltillförseln leder på en del håll till att reservförsörjningen går i gång. Reservkraft finns emellertid vid förhållandevis få anläggningar. Kapaciteten hos reservsystemen är som regel begränsad och den till- fälliga produktionen ersätter i allmänhet bara en del av den reguljära tillförseln.

Påfrestningarna vid ett avbrott i elförsörjningen blir i utredning— ens tre delscenarion mycket stora för samhället. Svårigheterna varie- rar mellan scenariona. Det beror framför allt på att perioderna utan ström inte är lika långa i de tre händelseförloppen. Delscenario 1 visar vad som sker vid ett långvarigt avbrott i tätorter som Göteborg och Stenungsund och i ett landsbygdsområde som det utanför Vara. Delscenario 2 innebär att strömmen genom bl.a. roterande bort- koppling är borta för lågspänningskunderna i hela södra och meller- sta Sverige under perioder — till en början fyra-fem timmar i taget. Intervallen med ström är i allmänhet två-tre timmar men blir efter hand längre. I Vara kommun drabbar avbrotten i delscenario 2 även centralorten och problemen där blir av det skälet svårare att hantera än i delscenario 1. Avställningen av nio reaktorer inom de svenska kärnkraftverkan i delscenario 3 leder till andra slag av störningar än i de båda andra delscenariona.

Det är svårt att bedöma om de olika verksamheter som förekom- mer i scenariona i verkligheten skulle komma att fungera på ett så tillfredsställande sätt som händelseförloppen illustrerar — eller om påfrestningarna blir så allvarliga att samhället kollapsar. Klart är att långvariga avbrott i elförsörjningen får verkningar som i flera avse- enden skulle kunna bli värre än dem som utredningen beskriver. Det är egentligen bara fantasin som sätter gränser för omfattningen av de svårigheter som ett scenariona ger upphov till. Det ska å andra sidan

inte uteslutas att människor själva kommer att göra mer än vad ut- redningen har valt att beskriva i händelseförloppen.

Utredningen har för sina överväganden om problemen vid ett elavbrott delat in händelseförloppet i tidsskeden och verksamheten i verksamheter. Den uppdelning i tidsskeden som utredningen gjort av händelse- förloppet i delscenario 1 är följande:

(1 ) Korta störningar Strömmen försvinner då och då i detta sju timmar långa skede från kl 7 måndag morgon till kl 14 samma dag under vilket stormen är som kraftigast och de första skadorna på elnätet inträffar;

(2) Totalavbrott som bedöms bli kortvarigt I det skede som utredningen här behandlar — den första eftermidda- gen, kvällen och natten — är strömmen helt borta, men avbrottet bedöms inte komma att vara länge;

(3) Långvarigt totalavbrott Från tisdag morgon t.o.m. fredag finns det fortfarande ingen ström inom de områden som beskrivningen avser;

(4) Återkommande oregelbunden eltillförsel

Skedet omfattar lördag-måndag när elproducenterna håller på att bygga upp elförsörjningen igen;

(5) Återställning av verksamheten i samhället Strömmen är fr.o.m. tisdagen i andra veckan tillbaka i full omfatt- ning, men det tar tid innan allt fungerar normalt igen inom olika verksamheter i samhället.

De åtgärder som myndigheter och andra vidtar under de olika tids- skedena har utredningen delat in i följande tio verksamheter.

Information till allmänheten; Försörjning med reservkraft;

Ordning och säkerhet — räddningstjänst;

Omsorger om barn, äldre och handikappade;

Utrymning; Hälso- och sjukvård;

Försörjning med värme, vatten, kommunikationer, varor m.m. Driften av företag inom olika näringsgrenar;

DDUCJCJDUCI

Cl Åtgärder hos producenter och distributörer av el; Ci Ledning.

Matrisen på de följande sidorna innehåller en översikt över de pro- blem som enligt utredningens bedömning förekommer i olika tids- skeden och verksamheter inom ramen för delscenario 1. En motsva- rande genomgång för delscenario 2 skulle komma att visa på unge- fär samma slag av svårigheter som redogörelsen för scenario 1. Skill— naderna i analysen skulle huvudsakligen bero på olikheterna i pro— blemens omfattning och svårighetsgrad. Utredningen anser inte att det är nödvändigt att i betänkandet ge en redogörelse i matrisform även för problemen i delscenario 2. De olikheter som föreligger mel- lan de båda scenariona behandlar utredningen i stället i avsnitt 6.2 med kommentarer till texten i matrisen.

6.2 Kommentarer till texten i matrisen (delscenario 1 och 2)

6.2.1 Information till allmänheten

En effektiv informationsverksamhet är avgörande för om myndighe- ter och andra vid ett långvarigt elavbrott ska lyckas med sina åtgär- der. Hushållen och andra förbrukare av el kommer att ha ett mycket stort behov av information. Mycket lite har gjorts för att förbereda det omfattande informationsarbete som kommer att krävas i de svåra situationer som utredningen skildrar. Det skulle sannolikt komma att brista t.ex. i den samordning av informationsverksamheten — sektoriellt och geografiskt -— som behövs för att inte myndigheter och andra ska ge ”dubbla budskap”.

Det grundläggande problemet med informationen till allmänhe- ten är att ett elavbrott tystar till en början de flesta radiomottagarna och praktiskt taget alla TV-mottagare. Till detta kommer att de pri- vata radio- och TV-kanalerna i motsats till Sveriges Radio och TV 4 inte är ålagda att vidarebefordra meddelanden från myndigheterna. De flesta privata stationerna har å andra sidan ingen reservkraft och kommer av det skälet inte att kunna sända. Det skulle vid andra typer av händelser än elavbrott kunna minska informationsutbudet, om de i en situation som i delscenario 1 inte gick med på att lämna meddelanden från myndigheterna. Samma sak gäller givetvis vid ett elavbrott som beror på en roterande bortkoppling enligt händelse- förloppet i delscenario 2.

Tidningarna har inte reservkraft för att kunna trycka sina uppla- gor. Att teleförbindelserna är störda påverkar också kommunika- tionen mellan människor — och mellan människor och myndigheter

P oblem inom olika skeden och funktioner i elscenariot

Verksamhet

Kona störningar (Måndag kl 7-14)

1. Informa i n Det är svårt att i förväg få hushåll och andra elanvän- dare att ta till sig den infor- mation som har utarbetats om de omedelbara konse— kvensema av ett avbrott

Producenter och distribu— törer av el har svårt att be- döma hur omfattande och långvariga avbrotten blir -

Tata/a vbrott i som bedöms bli kortvarigt | (Måndag kl 14—tisdag kl 71

Långvarigt totala vhmtt (Tisdag kl 7-fredagl

Återkommande oregelbunden ehillförse/ (L ördag-måndagl

Återställning av verksamheten i samhället (Från tisdag andra veckan)

Producenterna och distributörerna har svårt att be— döma hur länge avbrottet kommer att vara och kan inte heller nu ge den information som elanvändarna behöver

Det går inte att via radio och TV nå ut t alla eftersom

' De flesta hushåll och arbetsplatser inte har batteri- drivna radio— och TV-apparater, ' Privata radio— och Tv-kanaler inte har reservkraft och inte kan sända,

de kan därför inte ge elan- vändarna den information som dessa behöver för att kunna besluta om vilka ät- gårder de ska vidta

Många av dem som behö- ver råd eller hjälp vet inte vart de ska vända sig Telefoni jerna till dem som kan lämna information blir snabbt blockerade

Det finns ingen i förväg planerad samordning av infor- mationen t.ex. från

" Producenterna och distributörerna av el om tillgången på ström, ' Räddningstjänsten om hur människor ska skydda sig mot olyckor, ' Andra organ om förhållandena inom bl.a. kollektivtra— fiken, hälso— och sjukvården och äldreomsorgen

' Privata radio— och TV-kanaler inte är ålagda att sända meddelanden från myndigheterna

Batterierna i många radio- apparater börjar ta slut — det finns inte tillräckligt med nya batterier att köpa

Behovet av råd och hj Ip ökar efter hand som problemen växer

Information sprider sig i stor utsträckning frän per- son till person och gör att rykten lätt uppstår

Störningarna i teleförbin- delserna försvårar kommu- nikationen mellan männi- skor som vill hålla kontakt med bl.a. anhöriga

Tidningarna har svårt att producera och distribuera sina upplagor

Det är svårt att bedöma hur den information som läm- nas påverkar människor och de åtgärder som dessa

vidtar

De flesta kan inte använda radio och TV hela tiden och får inte tidningar Alla får inte information om varför det är nödvändigt med en roterande bort- koppling och vilka priorite- ringar som måste ske

Rykten fortsätter att sprida sig

___—_____.—____l_

Återställning av verksamheten i samhället (Från tisdag andra veckan!

Tata/avbrott L Jngvari gt ' o te levern " Återkommande

som bedöms bli kortvarigt — _ oregelbunden eltr'I/fårsel (Måndag kl 14-tisdag kl 7! (Tisdag kl 7 fredag , (Lördag-måndag)

Karta stöminger

k/ 7— 14 Verksamhet (Måndag )

.j—

Många elanvändare med verksamheter som är känsliga för avbrott har ingen reservkraft

Många elanvändare som har reservaggregat får inte dessa att fungera

Nödströmsbatterier för vik— tiga funktioner laddas efter hand ur — det finns inte ut- rustning så att alla omedel- bart kan laddas en

Många av reservaggrega- ten har tidigare inte körts någon längre tid och prob- lem med driften kan uppstå efter ett antal timmar — det kan också vara svårt att få tag i tillräckligt med bränsle

Alla har inte planerat an- vändningen av reservkraft- aggregaten —— det är t.ex. inte säkert att belastningen svarar mot kapaciteten på reservkraften

Det finns inga i förväg ut- arbetade planer för utnytt— jande av reservaggregat som kan tillföras från t.ex. militäre förråd, civilför- svarsförråd eller uthyr— ningsföretag De som får tillgång till re- servaggregat när behovet uppstår har i allmänhet inte planerat för reservkraftför- sörjning - de har t.ex. inte förberett inkopplingar och inte beräknat hur stora delar av elsystemen som aggregaten kan försörja

Fler reservaggregat riskerar att haverera efter hand som tiden går — det blir snabbt brist på reservdelar

Många som får disponera reservaggregat har inte kunskaper om hur reserv- kraftförsörjningen fungerar och risken för elolyckor är stor

Resurserna för laddning av reservströmsbatterier räcker inte till

Det kan i enstaka fall vara angeläget att ta i anspråk reservaggregat eller batte— rier som enskilda förfogar över — ingen myndighet har några rättsliga befogenhe- ter att göra det

Verksamhet

Korta ståmingar (Måndag kl 7— (4)

_r___._

Tora/avbrott som bedöms bh kortvarigt (Måndag kl 14—tisdag kl 7)

Långvarigt totala vbrert ( Tisdag kl 7—fredagl

Återkommande oregelbunden eltillförsel (Lördag-måndag)

Återställning

av verksamheten i samhället

(Från tisdag andra veckan)

Elavbrottet utlöser många brand-, stöld— och driftiarm

Trafikljusen slutar att fun- gera inte och hissarna står stilla under de strömlösa perioderna

Spårvagnarna i Göteborg stannar omedelbart när strömmen förs ner och blir sannolikt på flera stäl- len ett hinder i trafiken

Elbortfallet utlöser ännu fler larm när systemen med reservströmsbatterier inte längre fungerar

Räddningstjänsten, polisen och bevakningsföretagen har inte resurser för att omedelbart rycka ut på grund

av de utlösta larmen

Trafikljusen har slocknat, en del spårvagnar står i vägen och det uppstår mycket svåra Stockningar i trafiken

Mörkret och bortfallet av larmfunk ner gör att an- talet st lder och inbrott ökar

Brand-, st " d- eller drift- Iarmen i bl.a. butiker, bank- er, postkontor, industrier och vapenförråd fungerar inte längre

Överfallen och inbrotten ökar i antal — det finns ten- denser till plundring En omfattande hamstring av viktiga förnödenheter äger rum

Provisorisk uppvärmning av bostäder och andra lokaler ökar riskerna för brand

Vattentrycket sjunker i ledningsnätet inom högt be— lägna områden och räddningstjänsten har svårt att få tillräckligt med släckvatten Brandskyddet i högt belägna byggnader med sprinkler— anläggningar fungerar inte

90. OOO-funktionen fungerar inte i områden där teleför- bindelserna är störda

Att räddningstjänstens, polisens och bevakningsföre- tagens personal räcker inte till för de arbetsuppgifter som föreligger skapar oro hos många människor

Militära enheter kan inte användas för bevakning av civila skyddsobjekt i fred

Brand-, stöld— och drift- larmen löses ut varje gång strömmen faller bort och återkommer

Många överfall och stölder äger fortfarande rum

Verksamhet j_.

4. msor er om barn äldre och handikappade

Korta störningar (Måndag kl 7-14l

Strömbortfallet skapar stor oro hos många äldre

Tata/avbrott som bedöms bli kortvarigt (Måndag kl 14-tisdag kl 7l

Trygghetslarm

Åtsk ga äldre och handi- kappade måste genast tas om hand

Ensamma äldre som tidi- gare klarat sig själva behö- ver nu någon form av till- syn eller vård

Långvarigt totalavbrott (Tisdag kl 7-fredag)

T—

en fungerar inte Oron ökar hos många äldre eller handikappade och åt- skilliga fa a

Hemtjänsten har svårt att få tillräckligt med personal

Det är svårt att snabbt or— ganisera och leda det ar- bete som alla frivr ga vill göra

Det är svårt att få en uppfattning om hur många äldre som behöver tillsyn eller vård

De allra flesta sjukhemmen och servicehusen har ingen

egen reservkraft

Det fi ns ingen planering eller andra förberedelser för utrymning av patienter i sjukhemmen -— inte hel r av äldre eller handikappade i servicehus och enskilt boen-

de

Hissar som inte fungerar skapar problem för äldre och handikappade

Ä terkommande oregelbunden eltillförsel (Lördag-måndag)

Det kan vara svårt att be— döma när verksamheten i

daghem, sjukhem och ser- vicehus kan påbörjas igen

av verksamheten i samhället (Från tisdag andra veckan]

Återställning

_l

Det kan vara svårt att be- döma när det går att låta dem som lämnat hemorten återvända

Återvändandet kräver mycket personal och andra resurser för transporter och registrering

5. Utrymning Ingen myndighet har befo- genheter att vid störningar

i viktiga samhällsfunktioner besluta om utrymning

Det är oklart vilken myndig- het som svarar för att en utrymning blir genomförd

Ingen planering eller andra förberedelser har gjorts för information, registrering, transporter och mottagan- de av utrymmande på and- ra orter

Det är oklart vilken myndig— het som bestrider kostna- derna för en allmän utrym- ning

Många upplever situatio- nen på hemorten som nor- mal och vill ätervända in- nan bostäderna är upp— värmda igen och myndig— heterna har resurser för att ta hand om dem som behöver tillsyn eller vård

Verksamhet

Korta störningar (Måndag kl 7-14)

Toto/avbrott som bedöms bli kortvarigt (Måndag kl 14—tisdag k/ 7)

Vårdcentralerna har ingen reservkraft och får problem redan från början

Några sjukhus har inte till- räckligt med reservkraft och verksamheten blir re— dan i inledningen kraftigt störd

Vårdcentralerna är helt utan ström och får stora problem med att fortsätta driften

Antalet patienter ökar vid sjukhusen -— en del av re- surserna kan inte användas

Väntetider uppstår sjuk— husen

Långvarigt totala vbrott (Tisdag kl 7-fredagl Ä terkommande oregelbunden eltillförsel (Lördag-måndag)

Återställning av verksamheten i samhället (Från tisdag andra veckan)

Vårdcentralerna har inte värme och belysning i Ioka- lerna —— många saknar vat- ten

Det är inte säkert att re- servaggregaten vid sjuk- husen kommer att fungera under den långa tid som avbrottet varar

Det är komplicerat och krä- ver mycket arbete att ut- rymma även delar av sjuk- husen

Sjukhusen har stora svårig— heter att värma upp vissa lokaler och behandlingen av patienterna tar lång tid

Socialtjänsten kan behöva placera en del av de äldre vid hälso- och sjukvårdens anläggningar

Det är svårt att bedöma när hälso- och sjukvården i sin helhet kommer att fun- gera igen

I'han el varor m.m.

Störningar uppkommer i kommunikationerna

Det börjar bli kallt i bostä- der och andra lokaler

Många vattenreservoarer b 'r snabbt tömda om män- niskor hamstrar vatten

Oron ökar hos många när teleförbindelserna tidvis faller bort och de inte kan kommunicera med andra

Mobiltelefon och telefax kan inte användas

Spårvagnstrafiken upphör och trycket på busstrafiken blir mycket stort

Bussarna får svårt att ta sig fram utan trafiksignaler och gatubelysning

De flesta bostäderna och övriga lokalerna är utkylda och kan inte användas

Tillgången på vatten mins- kar i höglänta områden så

att det blir svårt för männi- skor där att sköta den per- sonliga hygienen Det är svårt att hålla rent vid de utplacerade toalet— terna

Vattnet i ledningarna håller på att bli förorenat

Många kan inte få varm mat eller dryck

Vattnet som kan pumpas ut blir förorenat i ledningar- na

Vattenskador uppstår när vattnet pumpas ut i sönder— frysta rör och apparater

Det tar tid att få i gång

en del av de stora försörj- ningssystemen som slutade att fungera när strömmen föll bort

Verksamhet l_ 7. F"rs"r'nin m värme kgmmijnikatigngr, d l'h n el v r rm,m.

Korta sto'mingar (Måndag k/ 7-14l

Totala vbrott som bedöms bli kortvarigt (Måndag kl 14-tisdag kl 7)

Försäljningen av bensin upphör när de vanliga el- drivna pumparna inte fun- gerar

Detaljhandeln, posten och bankerna har mycket svårt att expediera kunderna — verksamheten upphör på måmga håll

|__—

Långvarigt totalavbrott (Tisdag kl 7-fredagl

Teleförbindelserna försäm- ras mer och mer

Företagens televäxlar har inte längre någon reserv- kraft

Det är svårt att utan eldriv— na maskiner reparera ut- rustning som har gått sön- der Det kan bli svårt med håll- barheten för en del 'vsme- del i lagerlokaler, restau- ranger och storkök

Detaljhandeln får inte den påfyllning av varor som be- hövs

Återkommande oregelbunden eltillförsel (Lördag—måndag)

Äta/ställning av verksamheten (samhället (Från tisdag andra veckan)

_l_________

8. Driften av företggen inom olika n"rin renar

Processindustrier, bl.a. raffinaderier, som inte har reservkraft till hela produk— tionen måste upphöra med driften

Störningar uppstår även inom många andra slag av industrier och i serviceverk- samheter

Jordbrukare och andra med stora djurbesättningar bör- jar få problem med värme, ventilation, mjölkning och vatten - för en del slag av djur blir svårigheterna med en gång mycket stora

Produktionen vid så gott som alla industri- och parti- handelsanläggningar stan- nar

Företagen kan inte bedöma hur långvarigt avbrottet blir och är av det skälet osäkra på vilka åtgärder de ska vidta Fler jordbrukare och andra med djurbesättningar får problem med värme, venti- lation och vatten till djuren

Många industrier har svårt att säkra sina anläggningar mot stölder och skador på utrustning och material

Underleveranser anländer även i fortsättingen till an- läggningar inom det ström- lösa området

Leverantörer och kunder utanför det strömlösa om- rådet behöver få besked om vilka åtgärder de ska vidta Störningar i produktionen uppstår också hos leveran- törer och kunder utanför det ström "sa området

Jordbrukare och andra med djurbesättningar har nu stora problem med värme, ventilation och vatten

Det tar tid att få i gång pro- duktionen igen

Större elförbrukare har svårt att anpassa produk- tionen till den mängd ström som de får — andra förbru— kare ska anpassa verksam- heten till de återkommande

avbrotten

Större skillnader än normalt kan uppstå i kvaliteten på strömmen (frekvenserna varierar) — det kan skada utrustningen i en del verk- samheter

Många företag vill ha er- sättning för de ekonomiska förluster som de gör på grund av bortfallet i pro- duktionen

Verksamhet

8. Driften av företggen

in m olika n rin

(Fortsl

Korta ståmingar (Måndag kl 7-14)

Totala vbrott som bedöms bli kortvarigt (Måndag kl 14—tisdag kl 7)

Långvarigt totala vhrott (Tisdag kl 7-fredagl

Detaljhandeln får arbeta manuellt för att expediera sina

kunder

Det finns inte ström till de reparationer som behöver ske i industrier och andra verksamheter

Återkommande oregelbunden ehillfb'rse/ (Lördag-måndag)

Återställning av verksamheten i samhället (Från tisdag andra veckan)

9.Å "rdrhs rdcn- 'ribu"rr I

På grund av ovissheten om skadornas omfattning och hur stora de till slut kom- mer att b är det svårt att planera reparationerna Det är svårt att upptäcka saltbeläggningen på led— ningarna

En stor del av reparatio- nerna måste ske i kyla och mörker

Hindren i trafiken försvårar reparationsarbetena

Reparationsresurserna räcker inte till

Den personal som kommer utifrån för att förstärka pro- ducenternas och distribu— törernas egna reparations— resurser har ingen lokal- kännedom

Förstärkningspersonalen behöver ledning, mat och husrum

Det kan bli nödvändigt att efter avvägningar mellan behoven inom olika verk- samheter i samhället styra användningen av reparera- tionsresurserna - ingen myndighet har befogenhe- ter att göra det

Störningarna i telekommu- nikationerna (tal och fjärr— kontroll) försvårar repara-

tionsarbetena

A.- A_ __.._Aw_w

Verksamhet

Korta ståmingar (Måndag kl 7-14)

Totala vbrott

som bedöms bli kortvarigt | (Måndag ki 14-tisdag kl 7l

Långvarigt totala vbrott (Tisdag kl 7-lredagl Å terlrommande oregelbunden eltillförsel (Lördag-måndag)

Ä terställning av verksamheten isamhäI/et (Från tisdag andra veckan)

Ledningsarbetet försvåras av de störningar i teleförbindelserna som förekommer och av att kommunerna i allmänhet inte har reservkraft i

kommunalkontoren

Det är svårt att på ett ti- digt stadium avgöra vilken ledningsorganisation - och vilka slag av Iedningsresur- sar - som kommer att be- hövas och att omedelbart komma i gång med ett effektivt ledningsarbete

En rad verksamheter om-

fattas av ledningsarbetet — det kan gör att många upp- gifter i den information som ingår i underlaget för led-

ningsorganisationens beslut kommer att vara motstridi-

ga

Det är särskilt svårt att be— döma hur länge avbrottet kommer att vara — det ska- par en tvekan om vilken räckvidd besluten ska ha och vilken ledningsorgani- sation som behövs

Osäkerheten om de eko— nomiska konsekvenserna försvårar ledningsarbetet

Den särskilda ledningsorga- nisation som skapas i varje kommun för att åstadkom- ma samordning har inget i lag fastställt ansvar eller någon skyldighet att vidta åtgärder

Ledningsorganisationen har inte heller några befo— genheter att ingripa, t.ex. att ta ut människor med tjänsteplikt, att beordra utrymning eller att göra ingrepp i annans rätt

Det finns utöver vanliga av- tal inga befogenheter för en myndighet att övergri- pande styra användningen av reservkraften

I en kommun som Göte- borg med 21 stadsdelsför— velt * gar är risken stor att åtgä derna kommer att va- riera i så stor grad mellan olika delar av kommunen att invånarna upplever det som orättvist Det är oklart vilken roll länsstyrelsen har i samord- ningen mellan kommuner inom ett län och hur sam— ordningen mellan län ska gå till

Om massmedierna börjar ifrågasätta myndigheter- nas åtgärder, minskar till- tron till vad samhället kan åstadkomma

Det kan bli nödvändigt att prioritera en del förbrukare med särskilt stora behov av el - ingen myndighet som har ett övergripande ansvar och kan göra det

eller andra hjälporgan. Isoleringen skapar oro hos många. Beskeden i radio och TV behöver kompletteras med muntlig direktinformation från en person till en annan. Det går sannolikt att organisera detta i kommuner eller på orter som inte är större än Vara och Stenungs- und. Att sprida information utan massmediernas medverkan blir avsevärt mycket svårare i en storstad som Göteborg.

Rykten och annan desinformation kommer inom alla slag av orter och områden att i hög grad försvåra den verksamhet som myndighe- ter och andra bedriver.

6.Z.2 Försörjning med reservkraft

Tillgången på reservkraft varierar mycket mellan olika verksamhets— områden — och inom ett verksamhetsområde mellan olika anlägg- ningar. Många detaljhandelsbutiker har batterier som gör det möj- ligt för dem att klara expedieringen i kassorna under kortare avbrott i elförsörjningen. Samma sak gäller företagens televäxlar. De diesel- drivna reservaggregat som finns på många håll är avsedda att möj- liggöra en uthållig försörjning. Som regel har det emellertid inte kapacitet för att arbetet inom olika verksamheter ska kunna fort- sätta i den omfattning som normalt sker.

Alla industrier och praktiskt taget alla andra arbetsplatser behö- ver el för att kunna upprätthålla driften. Många processindustrier använder den reservkraft som de har i huvudsak för att på ett säkert sätt ställa av produktionen. Ström behövs t.ex. för den allra nöd- vändigaste belysningen, för att de viktigaste säkerhetssystemen ska fortsätta att fungera och för att anordningar inte ska förstöras av kyla eller värme. Ett av raffinaderierna i västra Sverige har reserv- kraft för att fortsätta driften — de andra måste med en gång avbryta verksamheten. Det tar i dessa fall lång tid tid att komma upp i nor- mal produktion igen och de ekonomiska konsekvenserna av ett av- brott kan bli mycket allvarliga. Den petrokemiska industrin i Sten- ungsund beräknas förlora ca 20 milj. kronor per dygn på ett elavbrott.

För jordbrukare och andra företag som är djurhållare men inte har skaffat och förberett användningen av reservaggregat kan längre avbrott i elförsörjningen bli förödande. Det har framkommit genom uppgifter från jordbrukarnas organisationer att relativt få dj urhållare har egna anordningar för att kunna producera reservkraft. Andelen beräknas vara större bland dem som har stora fjäderfäbesättningar än inom andra grupper av djurhållare.

Inom hälso- och sjukvården finns det normalt ingen reservkraft vid primärvårdens vårdcentraler och verksamheten där kommer att reduceras kraftigt. Förhållandena är betydligt bättre vid sjukhusen men varierar mellan olika anläggningar. I Göteborg har Sahlgrenska

sjukhuset reservkraft som svarar mot 90 % av den normala förbruk— ningen. Det innebär att vården kan fortsätta i stort sett oförändrad även under totalavbrott som i delscenario 1. Östra sjukhuset i Göte- borg har däremot högst 50 % självförsörjningsgrad. Verksamheten kommer av det skälet att behöva dras ned i en betydande omfatt- ning.

Det finns i hela landet ca 90 akutsjuhus. Alla har någon form av reservkraft. Socialstyrelsen anser att alla akutsjukhus på egen hand ska kunna försörja sig med el till 65 % av förbrukningen under ”den värsta tiden”. Det kan vara vinter eller sommar. Reservkraft- aggregaten ska kunna gå kontinuerligt under minst en vecka, helst två veckor. En tredjedel av akutsjukhusen når upp till de krav som Socialstyrelsens har angett. Många ligger i intervallet 15—40 % av förbrukningen.

Reservkraften måste om den ska fylla sin funktion vara driftsäker. Reservaggregaten utnyttjas förhållandevis sällan. Många provkör då och då sina anläggningar. Vid dessa kontroller blir de emellertid inte utsatta för de stora påfrestningar som det kan bli fråga om under ett längre elavbrott. Erfarenheten visar att det efter några dygns oav- bruten drift ofta uppstår fel som inte med en gång kan avhjälpas. Många har inte tillräckliga kunskaper om hur reservkraftförsörj- ningen tekniskt sett ska ske och risken för elolyckor är stor.

Det finns på olika håll i landet ett antal rörliga reservaggregat som under ett avbrott kan fördelas mellan anläggningar som behöver ström. Utredningen har i scenariona gett exempel på hur militära aggregat kan utnyttjas där de för tillfället gör mest nytta. Problemet med sådana improviserade lösningar är att ägarna eller innehavarna till anläggningarna inte förberett några installationer som gör att aggregaten på ett enkelt sätt kan kopplas in. Till detta hör att ingen knappast heller har beräknat hur stor del av lasten som kan läggas på reservaggregaten eller förberett kopplingar som är avvägda med hänsyn till sådana beräkningar.

En effektiv användning av de rörliga reservkraftaggregaten for- drar en planering och andra slag av förberedelser som inte är gjorda. Det gäller också användningen av den utrustning som gör det möj- ligt att ladda batterier. Det finns ingen myndighet eller något annat organ som har ett samlat ansvar för sammanställning av uppgifter om tillgången på reservaggregat i landet.

6.2.3 Ordning och säkerhet — räddningstjänst

Uppgifterna inom verksamheten ordning och säkerhet kommer att bli mycket stora. Det gäller också räddningstjänsten. Ett långt utdra- get förlopp med extremt väder och elavbrott resulterar i ett mycket

stort antal olyckor och skador. Den typ av händelse som scenariot skildrar är den svåraste belastningen som larmcentralerna kan råka ut för. SOS Alarm i Göteborg betjänar både Älvsborgs och Göte- borgs och Bohus län. Larmoperatörerna tar emot i genomsnitt 2 500 samtal per dygn. Antalet stiger sannolikt under de första dygnen i utredningens scenario — alla larmcentralerna i landet har reservkraft — till mellan 5 000 och 7 500.

De problem utredningen beskriver i matrisen sammanhänger med att många tekniska skyddsanordningar — bl.a. brand-, stöld- och driftlarmen — fordrar el för att de ska fungera. Drift- och över- vakningscentraler av olika slag är viktiga delar av systemen. Om trycket i vattenledningsnätet sjunker på grund av att alla pumpsta- tionerna inte har ström kommer räddningstjänsten på många ställen att ha ont vatten för att kunna släcka bränder. Sprinkleranläggningar kommer inte att kunna fungera. Riskerna för bränder ökar också efter hand som elavbrottet varar och många försöker värma upp bostäder och andra lokaler med olika slag av eld.

Stora svårigheter uppstår vidare i trafiken. Tågtrafiken blir tidigt j_ utslagen. Biltrafiken flyter inte som den brukar i de större tätorterna

| i l

sedan trafikljus och gatubelysningar slocknat. Spårvagnarna i Göte- borg stannar där de befinner sig när avbrottet inträffar och kommer efter hand att transporteras bort så att de inte utgör hinder i trafi- ken. Trafikolyckorna kommer att bli betydligt fler än i vanliga fall.

Att det som i utredningens delscenario 1 är mörkt och att in- brottslarmen inte fungerar gör att antalet inbrott ökar. Risken är stor för plundring i butikerna och deras skyltfönster. Mer kontanter än vanligt är i omlopp när det inte längre går att registrera köpen med betalkort. Förhållandena kan komma att locka delar av den organiserade brottsligheten i andra delar av landet till de strömlösa områdena. Många som bor i dessa områden kommer att vara oro- liga över att samhället har svårt att skydda dem mot t.ex. olyckor, överfall, rån och skador på egendom. Det dåliga skyddet beror på att de automatiska larmen inte fungerar, att det inte överallt går att ringa 90 000 och att polisen och bevakningsföretagen inte har så mycket personal att det räcker för att de ska kunna upprätthålla ord- ning och säkerhet.

De driftvärn som några företag eller myndighet har kan inte an- vändas — däremot den personal som ingår i driftvärnen och som är

skyddsvaktsutbildad.

6.2.4 Omsorger om barn, äldre och handikappade

Ett elavbrott som leder till stora störningar i produktionen av värme och vatten drabbar framför allt de äldre och handikappade. Det gäl-

ler dem som bor i egna bostäder och i vanliga fall får hemtjänst men också många som normalt klarar sig själva. Även den oro som många känner när det är mörkt och bostäderna börjar bli utkylda kan vara mycket påfrestande. Det är svårt för myndigheterna att få en upp- fattning om vilka personer det gäller. Teleförbindelserna är störda. Radion fungerar bara — i varje fall vid ett totalavbrott — för dem som har batteriradio. Trygghetslarmen är obrukbara. Erfarenheten visar att de inte alltid startar igen när strömmen kommit tillbaka. Att his- sarna inte går gör det svårt eller omöjligt för många av dem att ta sig ut.

Det fordras mycket personal som ska bistå alla som behöver hjälp. Kommunerna har inte tillräckligt med anställda i den organisation som ska ta sig an dessa uppgifter. Det arbete som personal inom andra delar av den kommunala verksamheten, personer som är inlånade från andra kommuner eller frivilliga ska utföra inom det sociala området behöver organiseras och ledas.

Efter en tid blir svårigheterna med bl.a. värme och vatten så stora att det är nödvändigt att börja flytta äldre och handikappade till orter utanför det strömlösa området. Det gäller många som vårdas i hemmen men också alla som bor på sjukhemmen och i servicehusen, där det bara i undantagsfall finns reservkraft. Även själva genomför- andet av utrymningen fordrar mycket personal.

Det finns ingen planering eller andra förberedelser för de olika slagen av hjälpåtgärder -i de egna bostäderna, på sjukhemmen eller vid en utrymning. Det är svårt att snabbt skapa en organisation som klarar en hjälpverksamhet i den stora skala som det kan bli fråga om. Behovet av personal kommer att vara mycket stort även när de som har vistats utanför det strömlösa området senare ska återvända.

Ett särskilt problem uppkommer om det bland de äldre och han- dikappade finns många som vägrar att lämna sina bostäder. Ingen myndighet har befogenheter att med tvång flytta människor till orter utanför det strömlösa området.

6.2.5 Utrymning

I omsorgerna om de äldre och handikappade ingår som framgått att om det behövs ordna med uppehälle på platser utanför det ström- lösa området. Den utrymning av ett stort antal människor som ut- redningen behandlar under den här rubriken omfattar invånare i alla åldersgrupper. En mer omfattande utrymning sker först när för- hållandena är så allvarliga att det inte går att klara försörjningen för stora grupper i befolkningen. En stor del av denna utrymning sker sannolikt spontant. Det kan också vara så att försörjningen enligt myndigheternas bedömningar ser ut att bryta samman inom något

dygn eller så. En organiserad utrymning kan i det läget minska svå- righeterna. Ingen myndighet har emellertid befogenheter att med tvång genomföra en utrymning, om det skulle bli nödvändigt.

Det är också oklart vilken myndighet som ska svara för genom— förandet. Om det är räddningstjänst ligger ansvaret enligt en över- enskommelse mellan Räddningsverket och Rikspolisstyrelsen på po- lisen. Någon motsvarande bedömning har inte skett för de situatio- ner som delscenariot omfattar och som utredningen kallar allvarliga störningar i viktiga samhällsfunktioner. När utredningen i matrisen påpekar att det inte gjorts någon planering eller andra förberedelser för information, registrering, transporter eller mottagande av de ut- rymmande gäller det verksamheten i fred vid allvarliga störningar i viktiga samhällsfunktioner. För utrymning i krig finns det riktlinjer som beskriver hur utrymningen kan gå till.

Att polisen har ett ansvar för utrymningen vid olyckor som upp- fyller räddningstjänstlagens kriterier innebär att det för sådana hän- delser förekommer en viss lokal och regional planering. Även öv— ningar har genomförts. Rikspolisstyrelsen ger ut allmänna råd till polismyndigheterna i dessa frågor.

6.2.6 Hälso- och sjukvård

Situationen inom hälso- och sjukvården blir i utredningens scena- rion helt annan än vad den i vanliga fall är. Vårdcentralerna faller bort och trycket på sjukhusen ökar. Stormen i delscenario 1 gör att många människor får lätta eller allvarliga skador. Bristerna i hygie- nen kan orsaka smittsamma sjukdomar. Det är bl.a. av dessa skäl fler än vanligt som söker vård. Väntetiderna blir långa. De sjukhus som har betydligt mindre reservkraft än som svarar mot den nor- mala förbrukningen måste i grunden planera om sin verksamhet.

Den utrymning som blir nödvändig inom flera av sjukhusen i det strömlösa området kommer att kräva mycket arbete. Omplacering av patienter till sjukhus utanför det egna sjukvårdsområdet förutsät- ter att andra sjukvårdshuvudmän frivilligt tar emot dessa. Det finns inga bestämmelser som kan tvinga fram ett mottagande i situationer av det slag som utredningen beskriver i delscenario 1.

Försörjningen med vatten, fjärrvärme, kommunikationer m.m.

Försörjningen med vatten och fjärrvärme är beroende av att det finns reservkraft. Det har framkommit att förhållandena i det avseendet varierar mellan olika kommuner och inom dessa mellan olika geo- grafiska områden. Det går att tillfälligt förse t.ex. pumpstationer med reservkraftaggregat. Detta kräver emellertid installationer och tar tid.

Problemen blir även här större vid ett totalavbrott än när strömmen som i delscenario 2 återkommer i intervaller.

Ett omfattande avbrott i vattenförsörjningen kan så småningom innebära att förorenat vatten tränger in i det trycklösa lednings- systemet. Vattnet i delar av fjärrvärmenätet riskerar att frysa. Det tar tid att få i gång de stora försörjningssystemen som slutade att funge- ra när strömmen som i delscenario 1 föll bort helt och hållet.

Även delar av kommunikationssystemen bryter samman när det inte längre finns ström. Det gäller spårvagnstrafiken i Göteborg. järn- vägen får el från storkraftnätet Via egna omformarstationer i bl.a. Göteborg, Alingsås, Borås, Varberg och Uddevalla. Problemet i del- scenario 1 är att det inte kommer någon ström till dessa omformar- stationer. Det går varken att mata kontaktledningen (för tågdrift) eller att förse hjälpkraftledningen (för bl.a. signaler och ställverk) med ström. Ledningar och isolatorer är för övrigt belagda med salt. Banorna blockeras på många ställen av träd som fallit ned.

Elavbrotten i delscenario 1 drabbar omkring 800 telefonstationer i västra Sverige. Ett 50-tal telefonstationer —- som regel i större orter och knutpunkter — har egen reservkraft, som fungerar så länge det finns bränsle till reservaggregaten. Övriga stationer har batterier med kapacitet för mellan 6 och 12 timmar. Det finns också mobila ladd- ningsstationer som i begränsad utsträckning kan hålla ett antal sta- tioner i drift under ett långt elavbrott. Störningarna i teletrafiken kommer att bli mycket stora. På landsbygden och i mindre tätorter går det inte att ringa. I större tätorter kommer trafiken att fungera endast inom en del områden. Företag med egna televäxlar måste ha reservkraft för att kunna använda dessa.

Mobiltelefonnätets basstationer har ingen reservkraft och blir helt utslagna. Samma sak gäller minicalltjänsten. I enstaka mindre områ- den — t.ex. i närheten av FM/TV—master och andra ”telekomplex” — kan mobiltelefontrafiken emellertid komma att fungera. Störningar uppstår i datex- och telextrafiken.

Konsekvenserna för teletrafiken blir betydligt lindrigare i del- scenario 2 men är fortfarande mycket kännbara. Mobiltelefonerna kommer inte heller i detta scenario att fungera i områden där det inte finns ström.

En del livsmedelsbutiker har batterier som reservkraft till kassa- apparaterna men kapaciteten är begränsad. Det tar i delscenario 1 tid att expediera kunderna. Många varor är slut efter ett par dagar och butikerna har svårt att få påfyllningar. Banker, postkontor och försäkringskassekontor har ingen reservkraft men kommer sanno- likt att hålla öppet så länge kylan och mörkret inte hindrar. Data- terminalerna fungerar emellertid inte och personalen måste använda manuella rutiner. Många människor får svårt att skaffa kontanter. De som behöver bensin måste köa länge vid de bensinstationer som

så småningom får låna batteridrivna reservpumpar. Alla de här pro- blemen blir betydligt större i delscenario 1 än i delscenario 2, när det finns el några timmar i taget och öppettiderna kan planeras med

hänsyn till detta.

6.2.7 Driften av företagen inom olika näringsgrenar

Nästan alla industriföretagen upphör med sin tillverkning. För pro- cessindustrierna gäller det i alla tre delscenariona. Ett av raffinaderie- rna i Göteborg har reservkraft för att kunna fortsätta. Många andra i industrier kan bedriva någon slags produktion under perioder när , det finns ström — förutsatt att dessa perioder inte är alltför korta. Det kan också bli stora problem med kvaliteten på produkterna. De flesta företag behöver hålla kontakt med leverantörer och kunder och flyttar eventuellt delar av det administrativa arbetet till orter utanför det strömlösa området. Annars riskerar de att förlora mark— , nadsandelar. De ekonomiska konsekvenserna blir för de flesta före- tagen mycket stora. Utredningen har redan framhållit att den petro- kemiska industrin i Stenungsund beräknas förlora 20 milj. kronor per dygn vid ett elavbrott. För Volvo innebär varje dygn som pro- duktionen står stilla en kostnad på minst 60 milj. kronor. !

Partihandeln med livsmedel har ingen reservkraft och får stora ;' svårigheter när strömmen som i delscenario 1 försvinner helt. Frys- ; och kylvaror kommer att förstöras. En del av dessa varor går even- ' tuellt att lagra utomhus, om förvaringen är säker. Truckarna kom- mer emellertid inte att kunna laddas. Det kommer inte heller att fin- nas tillräckligt med ljus för att det ska gå att arbeta på lagren. De rikstäckande partihandelskedjorna kan förse detaljhandeln med va- ror från terminaler utanför det strömlösa området. Det blir under alla förhållanden brist på flera slag av varor i butikerna. Efter ett avbrott på en vecka tar det ytterligare minst en vecka innan allt fung- erar som det ska igen. Sannolikt går det upp till två veckor, innan alla butiker har fått de varor som de vill ha. I delscenario 2 kommer en stor del av verksamheten inom parti— handeln att kunna fortgå även när det inte finns el. Inköps- och ? försäljningspersonalen gör noteringar med papper och penna. Upp- gifterna registreras i datorerna när strömmen kommer tillbaka. Utredningen har i avsnittet om försörjningen med reservkraft be- rört de mycket stora problemen för många jordbrukare som är djur- hållare.

6.2.8 Åtgärder hos producenter och distributörer av el

Det tar lång tid att som i delscenario 1 få bort saltet från näten. Det är också tidsödande att reparera alla ledningar som gått sönder. Pro- blemen i delscenario 1 förvärras av att det är mörkt och kallt.

Reparationerna och saltsaneringen som fordras i delscenario 1 till följd av ovädret kräver mycket personal och utrustning. Det finns resurser i andra delar av landet som kan utnyttjas för att förstärka organisationen inom det strömlösa området. Även om mycket av detta är förberett kräver det åtskilligt arbete. Den tillkommande persona- len ska emellertid ha ledning, mat och husrum. Ingen av dem som kommer utifrån har någon lokalkännedom.

Bedömningen av hur reparationsresurserna ska användas sker en- bart hos kraftföretagen. Ingen myndighet har befogenheter att om det behövs kunna styra reparationsverksamheten med hänsyn till de övergripande målen för samhällets åtgärder mot elavbrotten.

6.2.9 Ledning

Långvariga avbrott i elförsörjningen av det slag som utredningen skildrar i delscenariona 1 och 2 orsakar stora problem inom prak- tiskt taget hela samhället. Nästan ingenting fungerar helt som det ska. Kraven på åtgärder som de olika samhällsorganen behöver vidta är mycket stora. Det blir framför allt nödvändigt att samordna det som myndigheter, företag och enskilda gör. Risken är annars stor att aktörerna fattar beslut som — visar det sig snart — inte går att förena och att elförbrukarna får motsägelsefulla besked. Bristen på avväg- ningar mellan olika hjälpbehov kan också leda till att den personal och materiel som står till förfogande inte utnyttjas på ett sätt som gagnar helheten. De avvägningar som utredningen syftar på måste ske lokalt i kommunerna och på den regionala nivån inom län eller i områden som omfattar flera län.

Kommunala ledningsgrupper kommer enligt utredningens beskriv- ning i delscenariona att bildas på den lokala nivån. Länsstyrelserna strävar efter att ta ett grepp om utvecklingen på den regionala nivån. Det förhållandet att ingen myndighet har en klart uttalad skyldighet att gripa in med samordnande åtgärder - och inte heller befogenhe- ter att vidta åtgärder som griper in i andra organs normala arbete — gör det sannolikt svårt att snabbt få i gång en samverkan mellan olika organ i samhället. Utredningen håller inte för uteslutet att den kommunala katastrofledningens beslut, som inte är grundade på ett i lag reglerat ansvar, kommer att ifrågasättas av andra organ i sam- hället och av enskilda. Även kommunala organ inom olika verksam-

hetsområden, inte minst de kommunala företagen, kan komma att hävda sina intressen gentemot den av kommunen organiserade sam- ordningen. Samma sak gäller de åtgärder som länsstyrelserna anser sig behöva vidta inom länen eller andra myndigheter inom områden som är större än länen.

En fråga inom elförsörjningsområdet är hur den ström som står till förfogande ska användas — vilka förbrukare som eventuellt ska prioriteras. Det senare kan vara ett problem under avbrottet när det finns reservkraft att fördela eller i uppbyggnadsskedet efter ett total- avbrott när strömmen börjar komma tillbaka. Samma sak är det när matningen som i delscenario 2 pågår hela tiden men inte räcker för att tillgodose alla behoven.

Om samhället lyckas med alla de åtgärder som myndigheter och andra vidtar i samband med en så omfattande påfrestning som det i scenariot skildrade elavbrotten är beror i hög grad på om det finns en effektiv ledningsorganisation och de personer som svarar för led— ning är lämpade och tränade för dessa uppgifter. En myndighet som svarar för ledning måste ha ett tydligt ansvar och även befogenheter att vidta de åtgärder som situationen kräver. Ledning kan i det här fallet behöva omfatta både beslut som är styrande för andra myn- digheters åtgärder och beslut som utgör ingrepp i enskildas rätt.

Räddningstjänstlagen (1986:1102) ålägger kommunen att vid bl.a. bränder, explosioner, trafikolyckor, ras, skred, översvämningar och utsläpp av skadliga ämnen ingripa för att hindra eller begränsa ska— dor på människor eller egendom eller i miljön. Om det fordras om- fattande insatser i kommunal räddningstjänst ska länsstyrelsen ta över ansvaret för räddningstjänsten i de kommuner som är berörda. Även regeringen kan svara för räddningstjänsten eller utse en annan myndighet än länsstyrelsen att göra det. Skyldighet att göra en rädd- ningsinsats föreligger endast om det med hänsyn till behovet av ett snabbt ingripande, det hotade intressets vikt, kostnaderna för insat- sen eller omständigheterna i övrigt är påkallat att kommunen eller staten svarar för insatsen. Till omständigheterna i övrigt hör de möj- ligheter som den hotade egendomens ägare har att själv avvärja eller begränsa skadorna. Det kan ske genom någon som han anlitar, t.ex. ett entreprenadföretag eller ett reparationsföretag.

Det råder i ett skede i delscenario 1 delade meningar bland de myndigheter som agerar om de åtgärder som elavbrottet fordrar är räddningstjänst eller inte. Räddningstjänstlagen är grundad på för- slag av Räddningstjänstkommittén, som i sitt slutbetänkande (SOU 1983:77) Effektiv räddningstjänst föreslog att räddningstjänst- begreppet skulle omfatta åtgärder som vidtas vid allvarliga störningar iviktiga samhällsfunktioner. Departementschefen konstaterade emel- lertid i propositionen (prop. 1985/86:170) att det knappast kan vara

lämpligt att de kommunala räddningsorganen ska svara för ingri- panden i alla de fall då någon viktig samhällsfunktion blir störd och skador eller risk för skador kan uppkomma. Vid ett avbrott i el-, vatten- eller värmedistributionen ska enligt departementschefen de som som svarar för en nyttighet se till att avbrottet upphör. En an- nan sak, framhåller departementschefen i propositionen, är att av- brottet kan leda till att det uppstår situationer som kräver ett rädd- ningstjänstingripande. Ett sådant ingripande är grundat på räddnings- tjänstens allmänna skyldighet att hindra och begränsa skador.

Åtgärder i samband med enskilda händelser som är en följd av elavbrottet kommer således att vara räddningstjänst om de uppfyller räddningstjänstlagens kriterier. En skyldighet att ingripa föreligger som utredningen nyss har redovisat om det med hänsyn till behovet av ett snabbt ingripande, det hotade intressets vikt, kostnaderna för insatsen eller omständigheterna i övrigt är påkallat att kommunen eller staten svarar för insatsen. Bedömningen av om räddningstjänsten är skyldig att ingripa måste kunna vara flexibel och anpassas till behovet i den aktuella situationen. Mycket av det som kommer att behöva göras kommer mot den bakgrunden sannolikt att vara rädd- ningstjänst.

Alla åtgärder kommer emellertid inte att kunna vidtas inom räddningstjänstens ram. Förutsättningen är för det första att händel- sen har inträffat eller att det är överhängande fara för att den ska inträffa. Ett behov av åtgärder i de situationer som utredningens överväganden avser kan emellertid uppstå redan innan det är över- hängande fara. Ett annat skäl som talar mot att alla åtgärder ska betraktas som räddningstjänst är att Störningarna i många fall kom- mer att lamslå praktiskt taget hela samhället. Långtgående åtgärder kommer att fordras inom t.ex. hälso- och sjukvården och social- tjänsten. Både landstinget och kommunen vidtar åtgärder som ligger vid sidan om det som kan hänföras till räddningstjänsten. Departe- mentschefens uttalanden i propositionen ger inte något stöd för att de olika behov av åtgärder som utredningen här syftar på skulle kunna tillgodoses med räddningstjänstlagen. Det finns inte heller något stöd för att de avvägningar mellan olika verksamheters behov som kan behöva ske när det är ont om t.ex. nyckelpersonal eller viktig materiel skulle vara räddningstjänst.

Det kommer under alla förhållanden i många situationer att be- dömas som oklart vilket ansvar de kommunala och statliga räddnings- organen har i det här sammanhanget. Samma sak kan gälla de cen- trala förvaltningsmyndigheterna. Oklarheter leder till förseningar eller gör att åtgärder, oavsett det rättsliga stödet, inte vidtas. Bristen på avvägningar mellan behoven inom olika verksamheter och inom olika kommuner leder till att de resurser som står till förfogande i den aktuella situationen inte utnyttjas på det för hela samhällets behov

effektivaste sättet. Det kan också leda till att ambitionerna att in- gripa varierar både mellan olika kommuner och mellan olika län.

Om det inte finns en myndighet med ett ansvar som går över verksamhets- och kommungränser kommer informationsutbytet mel- lan olika myndigheter inte att fungera. Den ena myndigheten vet inte vad den andra gör. Informationen till allmänheten kommer att vara ofullständig och splittrad. Risken för motstridiga uppgifter är stor. Det minskar tilltron till samhällets åtgärder hos människor som behöver hjälp för att klara de svåra påfrestningarna.

6.3 Konsekvenserna av stora elavbrott i krig 6.3.1 Inledning

Det är stor risk för omfattande elavbrott även under beredskap — till följd av t.ex. sabotage — och i krig som en direkt konsekvens av krigshandlingar. Utredningen har inte utformat något särskilt elscenario för beredskap och krig utan begränsar sig till att i texten som följer peka på skillnaderna i verkningarna i förhållande till freds— tida händelseförlopp av den typ som utredningen har skildrat.

Förutsättningarna för utredningens överväganden är att de råder krigstillstånd i Sverige men att inga strider äger rum inom det om- råde som drabbas av elavbrottet. Detta kan vara en följd av krigs- handlingar i andra delar av landet.

6.3.2 Skillnad mellan fred och krig

Konsekvenserna för elförsörjningen av ett militärt angrepp varierar beroende på om det sker plötsligt (strategiskt överfall) eller om det förekommer något slag av förvarning. Ett överraskande angrepp inne- bär att fredsorganisationens resurser är de enda som som står till förfogande — åtminstone i början av förloppet. En förvarning leder till att förberedelser för olika slag av åtgärder har kunnat ske. Den ledningsorganisation som behövs för att verkningarna av t.ex. stora elavbrott ska kunna reduceras har fått tillfälle att trimma persona— len. En del problem som har med ledning av verksamheten att göra har kunnat lösas. Felaktigheter i inledningen har rättats till. De flesta har funnit sina roller. Det gäller inte minst inom den särskilda bered- skapsorganisation som finns inom elområdet. De manuella rutiner som utgör en viktig grund för reservförfarandena i produktionen och distributionen av el har förberetts och fungerar sannolikt redan när avbrottet i strömförsörjningen inträffar.

Det finns med andra ord en bättre beredskap för krigsförhållanden än när långvariga avbrott helt oförutsett drabbar samhället i fred.

Ledningen och fältorganisationen inom olika sektorer har vidtagit förberedelser. Även förbrukarna har förberett sig på att en del varor och tjänster kommer att saknas. De flesta har sannolikt övervägt vilka reservmöjligheter det finns och hur de ska hantera de situatio- ner som uppkommer. Människor är påhittiga och har kanske redan en lösning när ett problem dyker upp. I fred är de betydligt mer oförberedda. Under krigsförhållanden kommer de sannolikt också att vara mer toleranta mot leverantörer av varor och tjänster än de är vid ett längre strömbortfall i fred.

Ett område som drabbas av elavbrott får — oavsett om det sker förvarning eller inte — sannolikt i betydligt större utsträckning än i fred klara sig utan hjälp från andra områden. Det kommer inte att finnas så mycket extra el eller resurser för reservproduktion att för- dela. Det gäller särskilt om det är oklart hur kriget kommer att ut- vecklas eller det är svårt att ordna med transporter för människor och materiel, t.ex. för reparation av ledningar eller transformator- stationer. Det kan också bli svårt att utrymma områden som inte längre har någon ström. Den mycket omfattande medverkan som militära förband lämnar i utredningens scenario får en starkt begrän- sad omfattning eller uteblir helt. Samma sak gäller den hjälp från andra länder som kommer att kunna vara en tillgång i fred.

Utredningen räknar vidare med att informationen till enskilda i en miljö med begränsade störningar når fram betydligt bättre än i fred. Det beror på att de flesta inser hur viktigt det är att lyssna på radio och TV och att läsa tidningar. Så länge de här tekniska syste- men fungerar har myndigheterna möjligheter att informera allmän- heten. Svårigheten kan vara att avgöra vilka uppgifter som har bety— delse för rikets säkerhet och av det skälet inte kan lämnas ut.

Även om elförsörjningen i krig blir utsatt för större risker så är det lättare att få förståelse för de prioriteringar som måste göras inom elförsörjningen eller inom andra verksamheter på grund av elbort- fallet. Många verksamheter kommer inte att bedrivas i krig och be- hovet av el minskar drastiskt för dessa. Ransoneringar möter större förståelse än i fred. De brister i kvantiteten eller kvaliteten på för- sörjningen som uppstår på grund av att det inte finns el — eller i varje fall inte tillräckligt med el för en bibehållen produktion — accepteras i större utsträckning än vid fredstida avbrott. Skillnaderna mellan det som sker i krig och förhållandena i fred blir särskilt tydliga om avbrottet drar ut på tiden.

Människor slits å andra sidan betydligt mera i en krigssituation än om avbrotten i elförsörjningen inträffar i fred. Det har att göra med att hela hotsituationen naturligtvis är mycket allvarligare. Kom- mer det här området också att utsättas för krigshandlingar? Hur går det för mina anhöriga som deltar i striderna? Överlever vi över hu- vud taget?

Ett omfattande och långvarigt elavbrott komplicerar med andra ord en redan mycket komplicerad situation. Den beredskap som finns inom elområdet reducerar sannolikt en del av problemen. Det hand- lar emellertid om att förbättra reservåtgärderna i den verksamhet hos myndigheter, andra organ och enskilda som behöver el. Flera av de åtgärder som utredningen föreslår i följande kapitel kan vara en hjälp vid bortfall av strömförsörjningen i både fred och krig.

En effektivare beredskap — 7 förslag till åtgärder

7.1 Inledning

De avbrott i elförsörjningen som utredningen skildrar i de tre del- scenariona leder till allvarliga störningar i flera viktiga samhälls- funktioner. Utredningen har valt att teckna händelseförloppet i delscenariona i huvudsak som myndigheterna ser det. Det är framför allt företrädare för samhällets olika organ som bedömer läget, fattar beslut och genomför åtgärder.

Det ligger i sakens natur att enskilda människor också vidtar en rad åtgärder för att minska konsekvenserna för dem själva. Samma sak gäller företagen som producerar eller distribuerar och förbrukar el. Enskilda människor förekommer i delscenariona 1 och 2 även som frivilliga — de vill hjälpa till med att lindra konsekvenserna för andra — eller ingår i kollektiv som reagerar mot de långvariga avbrot- ten i elförsörjningen.

Det finns två sätt att minska verkningarna: Det ena går ut på att vidta åtgärder i de verksamheter som behöver ström för att kunna fungera. Det andra innebär att producenterna och distributörerna av el så snabbt som möjligt återställer elförsörsörjningen. Elleveran-töre- rna har en organisation som gör det möjligt för dem att häva stora eller små störningar i produktionen eller distributionen. Det ligger i deras eget intresse att denna organisation är effektiv. De förslag till åtgärder som utredningen redovisar i de avsnitt som följer är av det skälet inriktade på förbättringar som underlättar verksamheten hos förbrukarna — hushåll, företag och offentliga organ — när det inte finns någon ström eller det är stora störningar i leveranserna.

Det fordras framför allt en samverkan mellan de myndigheter och andra organ som måste agera. Frågor om samordning och samver- kan behandlas i detta betänkande iavsnitt 7.10, som emellertid inne- håller endast en kortfattad redogörelse för utredningens övervägan- den. En utförligare diskussion och en redovisning av förslagen till åtgärder i frågor som avser ledning finns i utredningens huvudbetän-

kande (SOU 1995:19) Ett säkrare samhälle. Det gäller också en del av de ämnen som utredningen behandlar i de närmast följande av- snitten. Utgångspunkten för samtliga förslag är den diskussion om problemen som utredningen har redovisat i det föregående kapitlet i det här betänkandet.

7.2 Information till elförbrukarna

Ett händelseförlopp av det slag som utredningen tecknat i de tre del- scenariona kräver en mycket omfattande information till elförbru- karna. Ett fungerande utbyte av uppgifter inom och mellan myndig- heterna utgör grunden för en bra information till allmänheten. Ut- formningen av en sådan information måste utgå från människornas behov. Den ska vara enkel, sann och lämnas så tidigt som möjligt. Människor måste få veta hur länge avbrottet beräknas pågå och vilka åtgärder de själva kan vidta för att så långt möjligt klara av svårighe- terna. Det är viktigt att information från olika myndigheter är sam- ordnad och samstämmig, så att myndigheterna inte lämnar ”dubbla budskap”. Utredningen redovisar i sitt huvudbetänkande en utförli- gare diskussion om kraven på och principerna för kommunikationen mellan myndigheter, massmedier och medborgare.

De flesta myndigheter och andra organ med uppgifter av de olika slag som det är fråga om i utredningens scenarion har någon form av informationsberedskap. Det kan emellertid finnas skäl för de organ som blir berörda att överväga vilka särskilda krav på samordning av informationsverksamheten som ett avbrott i elförsörjningen skulle leda till. Det handlar enligt utredningens mening bl.a. om att klar— göra vilka fackkunskaper som det är nödvändigt att de personer har som ska svara för informationsarbetet.

Utredningen föreslår att Styrelsen för psykologiskt försvar får i uppdrag att i samråd med bl.a. den myndighet som kommer att sva- rar för beredskapen inom elområdet, Livsmedelsverket, Socialstyrel- sen, Rikspolisstyrelsen, Försvarsmakten, Räddningsverket, ÖCB, företrädare för länsstyrelserna, Landstingförbundet och Svenska Kommunförbundet utarbeta allmänna råd för informationsverk- samheten vid allvarliga störningar i viktiga samhällsfunktioner av den typ som utredningen skildrar i sina olika scenarion. Det är sär- skilt viktigt att det i det här sammanhanget utformas principer för en samverkan i informationsverksamheten mellan de organ av olika slag som har uppgifter vid de olika slag störningar som kan inträffa.

Flera myndigheter och andra organ bör tillsammans kunna in- rätta ett antal upplysningscentraler som är gemensamma för dem. Dit kan hushåll och andra vända sig med frågor av olika slag när ett omfattande avbrott i försörjningen med el har inträffat. Det skulle

sannolikt i många fall vara av värde om det i dessa upplysningscen- traler fanns företrädare även för t.ex. försäkringsgivarna. Upplys- ningscentralerna har också den fördelen att de avlastar den personal som svarar för ledning av de verksamheter som är berörda.

Det bör av råden framgå att myndigheterna och de övriga orga- nen ska förbereda meddelanden som kan lämnas i radio och TV vid ett avbrott i t.ex. elförsörjningen. De nya lokala radiostationerna har många lyssnare och antalet ökar sannolikt efter hand för åtskil- liga av dem. Ingen av dem är emellertid skyldiga att sända medde- landen från myndigheter. Många kommer sannolikt ändå att göra det. Det är enligt utredningens mening en fördel — det skapar säker- het och likformighet i informationssystemet - om skyldigheten att sända meddelanden regleras på samma sätt för samtliga radiokanaler.

Utredningen föreslår att även de privatägda radiostationerna ska vara skyldiga att sända meddelanden som avser verksamheten i vik- tiga samhällsfunktioner. Det får övervägas om ett åläggande ska ske i lagform eller — som nu är fallet för Sveriges Radio — genom ett åtagande i avtal mellan företaget och staten. Frågan är i alternativet med ett avtal om skyldigheten att sända ska tas upp i ett tillägg till gällande avtal eller om detta ska regleras i samband med att dessa nu löpande avtal inom två-tre år kommer att ersättas av nya överens- kommelser.

Avtalet mellan Sveriges Radio och staten som reglerar bl.a. skyl- digheten att sända meddelanden från myndigheter avser även TV- kanalerna. En överenskommelse av samma slag har träffats även för sändningarna i TV 4.

En stor del av tjänsterna inom viktiga samhällsfunktioner produ- ceras av kommunala, statliga och privatägda företag. Det sker i många fall på entreprenad, vilket innebär att uppdragsgivaren har kvar an- svaret. Med den utformning som avtalet mellan staten och Sveriges Radio har äger dessa företag inte rätt att få meddelanden i bolagets radio- och TV-kanaler vidarebefordrade. Sannolikt skulle en radio- station som inte är skyldig att sända meddelanden från sådana före- tag emellertid göra det. I de situationer med mycket stora påfrest- ningar som utredningens arbete tar sikte på finns det vidare ett antal kommunala eller statliga myndigheter med ansvar för åtgärder av olika slag. Vilket som helt av dessa organ kan givetvis använda sin egen rätt att sända meddelanden till att lämna besked från de kom- munala, statliga eller privatägda företagen till allmänheten. Det finns å andra sidan inga garantier för att det sker. Det kan av det skälet inte uteslutas att ett företag som bedriver verksamhet inom en viktig samhällsfunktion kan få svårt att nå ut med sitt budskap.

Utredningen föreslår att avtalet mellan staten och Sveriges Radio kompletteras så att även statliga, kommunala eller privatägda före- tag med uppgifter inom viktiga samhällsfunktioner — också de som

utför tjänster på entreprenad — får rätt att i radio och TV lämna meddelanden till allmänheten. Även avtalen med de privatägda radiokanalerna och med TV 4 bör utformas så att dessa blir skyl- diga att sända meddelanden från företagen.

En förutsättning för att radiokanalerna ska kunna sända vid ett elavbrott är att de har reservkraft till sin studioverksamhet. Sveriges Radio har sådana resurser — däremot inte de privatägda radiokanale— rna. Utredningen anser att det i samband med övervägandena om skyldigheten att sända meddelanden bör prövas om det ska finnas även en skyldighet att ha reservkraft.

Det underlättar om myndigheter och andra organ i förväg — innan ett avbrott i t.ex. elförsörjningen inträffar — har informerat hushåll och andra förbrukare om riskerna för störningar och vilka konse- kvenser dessa störningar kan få. Distributörerna av el har utarbetat och spridit information till omkring hälften av elanvändarna i lan- det om dessa risker och om konsekvenserna av stora störningar. NUTEK och Sveriges Civilförsvarsförbund har i samarbete framställt ett blad med tips om vilka åtgärder enskilda kan vidta om strömmen försvinner. Mer kan sannolikt göras för att i förväg informera för- brukarna. En sådan information bör avse flera slag av allvarliga stör— ningar i olika samhällsfunktioner. Det bör av informationen framgå att människor kan förbereda sig t.ex. genom att ha batteriradio- apparater och batterier till dessa för flera dygns drift. Hushåll och andra förbrukare kan också undvika många problem om de har vat- ten och enklare baslivsmedel för ett par dygns behov i reserv.

En informationsverksamhet av det slag som utredningen syftar på fordrar ett starkt engagemang och en väl förgrenad organsation på regional och lokal nivå. Det talar för att någon av frivilligorga- nisationerna inom totalförsvaret — helst någon som redan har ett nära samarbete med kommunerna — ska svara för planering och verk- ställighet. Utredningen har vägt olika alternativ mot varandra och kommit till att Sveriges Civilförsvarsförbund, som redan har bedri- vit olika slag av informationskampanjer bör utveckla sitt arbete med dessa frågor.

Utredningen föreslår att berörda myndigheter kommer överens med Sveriges Civilförsvarsförbund om att förbundet närmare klar- gör vad som behöver göras för att människor ska kunna öka sina kunskaper både om riskerna för allvarliga störningar i viktiga sam- ! hällsfunktioner och om de åtgärder som de själva kan vidta för att l skydda sig. Civilförsvarsförbundet bör sedan också få i uppdrag att l i samarbete med andra berörda genomföra de informationsåtgärder I som visar sig angelägna. ”'

l ]

7.3 Försörjningen med reservkraft

Tillgången på reservkraft är i de flesta fallen avgörande för om en verksamhet vid ett avbrott i den vanliga eldistributionen ska kunna fortsätta eller inte. En del större förbrukare har egna anordningar för att kunna producera reservkraft. Det gäller flera slag av sam- hällsviktiga verksamheter - t.ex. akutsjukhus, flygplatser och en del telestationer. Många kommuner har med statligt stöd skaffat reserv- kraftaggregat som ska kunna användas vid t.ex. kommunala vatten- försörjningsanläggningar. Ett antal industriföretag har också instal- lerat någon form av reservkraft. Det är ofta fråga om stora process- industrier. Även jordbruk och andra företag med stora besättningar av fjäderfän eller svin har investerat i reservkraftanordningar.

Skillnaderna i produktionsförmåga är stora mellan reservkraft- anläggningarna. En del verksamheter kan vid ett avbrott i den nor- mala försörjningen fortsätta i stort sett normalt. För andra räcker reservkraften i stort sett bara till de allra nödvändigaste behoven — för att säkerheten ska vara tryggad och människor eller utrustning inte ska komma till skada under tiden som strömmen är borta. För ADB-verksamheten gäller det att hinna avveckla utan att viktiga uppgifter försvinner. De allra flesta företag har emellertid ingen reserv- kraft alls. Det gäller bl.a. en för elavbrott så känslig grupp som jord- bruk och andra med stora djurbesättningar.

Inom elområdet går det att med dieseldrivna reservkraftverk pro- ducera åtminstone så mycket energi att verksamheten inom en an- läggning kan fortsätta i begränsad skala eller ställas av på ett säkert sätt. Problemet är att tillgången på sådana reservaggregat är mycket ojämn. Det är vidare oklart hur tåliga aggregaten är — hur länge de kan producera ström. De finns på olika håll i landet ett antal mobila reservkraftverk som kan sättas i drift vid anläggningar där de för tillfället gör mest nytta. De som behöver sådan tillförsel av reserv- kraft bör ha förberett inkoppling av aggregaten. Detta tar tid. Installa- tionerna kan bli en flaskhals om distributörerna vid ett avbrott be- höver utföra sådana arbeten på många ställen samtidigt.

Enligt utredningens mening måste strävan vara att varje verksam- het själv vidtar de åtgärder som fordras för att så långt möjligt upp- rätthålla sin elförsörjning. Samhällets uppgift är i första hand att stimulera ägare till anläggningar av olika slag att skaffa sig reserv- kraft — egna aggregat, batterier eller avtal med leverantörer som säl- jer reservkraft. Myndigheter eller andra organ bör emellertid i situa- tioner när det behövs kunna hjälpa till att förse ett antal verksamhe- ter med ytterligare kraftproducerande aggregat eller med batterier.

Det finns en risk att aktiva hjälpåtgärder från samhällets sida när det gäller reservkraftproduktionen motverkar en utveckling som inne- bär att de verksamheter som behöver reservkraft själva skaffar de

aggregat eller batterier de behöver. Utredningen anser för sin del att det i detta avseende går att kombinera åtgärder från enskildas och samhällets sida. Det måste emellertid tydligt kunna klargöras att åt- gärder från den som som driver en verksamhet är grunden och att myndigheterna genom sin medverkan bara kan komplettera den för- sörjning med reservkraft som behövs. Tillgången på reservresurser kommer att variera beroende på situationen. Det som är avsett för verksamheten i krig kommer att utnyttjas för de tänkta behoven och det finns av det skälet sannolikt inte lika mycket att fördela som vid en allvarlig störning i fred. Reservkraftverk i enskild verksamhet som inte ska drivas i krig kan emellertid bli en tillgång.

[ l

Medverkan innebär enligt utredningens mening att myndigheterna har tillgång till ett antal kraftproducerande aggregat eller batterier som de när avbrottet inträffar kan ställa till förfogande åt samhälls— viktiga verksamheter som behöver ström och som är viktiga för många människors behov. Utredningen anser vidare att det bör övervägas om en myndighet ska kunna ålägga förbrukare som bedriver verk- . samhet inom särskilt viktiga samhällsfunktioner att förse dessa med anordningar för produktion av reservkraft. ' De åtgärder som behöver vidtas måste grundas på ett allsidigt och ' tillförlitligt underlag. Flera länsstyrelser med erfarenheter av förhål- landevis stora elavbrott i de egna länen har genomfört eller håller på med inventeringar av tillgången på reservkraftanordningar. Det ska tilläggas att jordbrukarna under år 1994 har lämnat uppgifter till lantbruksregistret bl.a. om de har anordningar för produktion av reservkraft på sina gårdar.

Utredningen föreslår att länsstyrelserna får i uppdrag att för be— hoven vid störningar både i fred och krig sammanställa uppgifter om tillgången på reservkraft inom viktiga samhällsfunktioner i lan- det. Länsstyrelserna bör också i samråd med andra organ i samhället bedöma vilka slag av verksamheter som behöver skaffa reservkraft. Länsstyrelserna bör vidare med ledning av materialet utarbeta prin- ciper för användningen av de reservkraftresurser som kommer att kunna disponeras vid ett avbrott i den vanliga elförsörjningen från civila eller militära förråd. Det gäller både hur reservaggregaten ska fördelas mellan strategiska behov och vilka åtgärder som anläggning- sägarna behöver vidta för att elkraften ska kunna kopplas in. Arbe- » tet bör ske i samarbete med producenter och distributörer av elenergi. ?

Ett avbrott i elförsörjningen orsakar som framgått särskilt stora problem inom jordbruket. Utredningen föreslår mot den bakgrun- den att jordbruksverket får i uppdrag att överväga vilka åtgärder som jordbrukare bör vidta för att kunna disponera den reservkraft -* som de behöver. jordbruksverket bör också överväga om det för . vissa slag av djurbesättningar - av hänsyn till djurskyddet — ska fin— ) nas en skyldighet att ha reservkraft.

Ett åläggande att installera anordningar för reservkraft kan som utredningen framhållit vara motiverat även vid anläggningar inom ett antal särskilt viktiga samhällsfunktioner. Utredningen har över- vägt om det i olika former av speciallagstiftning — t.ex. hälso- och sjukvårdslagen, socialtjänstlagen, va-lagen och telelagen — bör infö— ras en skyldighet för den som svarar för viktigare verksamheter att ha utrustning för produktion av reservkraft. De skulle i så fall också ha anordningar som gör att reservkraften kan kopplas in omedel- bart när ett avbrott har inträffat. Förhållandena varierar emellertid från anläggning till anläggning. Det finns även andra sätt att redu- cera de problem som uppstår vid ett elavbrott. Enligt utredningens uppfattning skulle en generell skyldighet bli ett alltför onyanserat medel i strävandena att förbättra beredskapen.

Tillgången på reservkraft är emellertid en så viktig fråga att stats- makterna bör överväga även någon form av ekonomiska stimulan— ser. En från administrativ synpunkt enkel åtgärd skulle vara att låta företag och enskilda få göra en direktavskrivning av hela beloppet för anskaffning och installation av reservkraftaggregat. Möjligheten skulle kunna finnas under ett eller högst ett par år och skulle kunna kombineras med en allmän information om reservkraftproduktion- ens betydelse.

Utredningen föreslår att regeringen lägger fram förslag om möjlig- heter till direktavskrivning för anskaffning och installation av reserv- kraftaggregat med den inriktning som utredningen beskrivit.

7.4 Ordning och säkerhet

Ett elavbrott orsakar svåra störningar för olika slag av larmanord- ningar. Utredningen anser att räddningstjänsten i kommunerna bör överväga vilka krav som ska ställas på de brandlarm som har till- kommit efter krav från myndigheterna. Det kan också finnas skäl att försäkringsgivarna och de som svarar för olika verksamheter i sam- hället gör samma bedömning för inbrotts-, drift- och trygghetslarmen. De detaljhandelsföretag som får sina stöldlarm utslagna kan behöva förstärka bevakningen i butikerna.

Långvariga elavbrott kommer att innebära mycket stora krav på polisen. Som utredningen beskriver i scenariot är risken stor för t.ex. Stockningar i trafiken. Det finns inom polisen en ledningsorganisation för s.k. särskilda händelser. Hela polispersonalen i det område som elavbrottet drabbar kommer att utnyttjas hårt. Det blir så småningom nödvändigt med förstärkningar.

Inom länen är det administrativt enkelt att föra över personal från ett polisdistrikt till ett annat eller — om hela länet är ett polisdistrikt

— från en ort till en annan. Om överföringen däremot ska ske mellan län blir det mer komplicerat. Systemet för sådana förstärkningar går ut på att länspolismästarna kommer överens. Vem ska bestämma när behoven är stora i flera län samtidigt? Rikspolisstyrelsen får en- ligt instruktionen som gäller gripa in först när behoven inte kan till- godoses genom frivilliga överenskommelser. Den här ordningen kan fördröja överföringen och riskerar att skapa problem som det senare är svårt att lösa.

Utredningen föreslår i huvudbetänkandet att regeringen vid all- varliga störningar i viktiga samhällsfunktioner ska kunna uppdra åt en myndighet — t.ex. en länsstyrelse eller en civilbefälhavare — att fördela resurser som behövs i flera län. Regeringen kan givetvis också själv fatta sådana beslut. Detta gäller redan vid stora olyckor när insatsen sker enligt räddningstjänstlagen. Den här ordningen gör det möjligt att vid en händelsesom fordrar mycket resurser styra använd- ningen även av polisens personal.

7.5 Skydd mot sabotageåtgärder

De flesta producenter eller distributörer av el har många anlägg— ningar, som i de flesta fallen för själva driften inte kräver någon be- manning med personal . Det finns inte resurser som gör det möjligt och som regel inte anledning att vid dessa obemannade anläggningar hålla personal enbart för bevakning. En angripare kan genom sabo- tage slå ut anläggningar som är viktiga för försörjningen med el. Tekniska anordningar av olika slag — inhägnader, lås och larm — ger ett visst skydd men kan forceras eller manipuleras av den som vill skada en anläggning. Mer omfattande tekniska skyddsanordningar finns för övrigt endast vid de större elanläggningarna. Ledningsnätet är av naturliga skäl till största delen oskyddat.

Produktion och distribution av el är en mycket viktig funktion i samhället. Störningar av det slag som kan bli följden av sabotage får stora konsekvenser för många människor. Många anläggningar kan av det skälet behöva skyddas på ett effektivare sätt än som för när— varande sker. I vanliga fall, när det inte finns något uttalat hot mot elanläggningar över huvud taget eller mot en speciell anläggning, är det inte nödvändigt med något annat skydd än det som de tekniska anordningarna utgör och som driftpersonalen i förekommande fall svarar för. För en förbättring av skyddet i fred går det att knyta an till de förberedelser produenter och distributörer har gjort för verk— samheten i krig.

I situationer när det finns hot om sabotage mot elanläggningar fordras det i de flesta fallen också bevakning med personal. En av

polisens uppgifter är att svara för det skydd som behövs i ett sådant läge. Bevakningsföretagen kan också delta med personal. Om hotet drar ut på tiden och drabbar många anläggningar, kan både polisen och bevakningsföretagen emellertid få svårt att ge de uthålliga skydd som krävs.

Enligt lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m. (den s.k. skyddslagen) får militär personal användas för be- vakning av skyddsobjekt. Sådana objekt kan enligt skyddslagen vara militära anläggningar eller områden av olika slag och anläggningar eller områden som används eller är avsedda för bl.a. energiförsörj- ning, vattenförsörjning, radio- och telekommunikationer och trans- porter. Byggnader, anläggningar och områden som är Viktiga för verk- samheten inom det civila försvaret blir skyddsobjekt om länsstyrel- sen beslutar det. För byggnader, anläggningar och områden som huvudsakligen används för militära ändamål fattas besluten av För- svarsmakten.

Utredningen har i arbetet med några av scenariona funnit att det vid en del militära förband råder en viss tveksamhet om huruvida militära förband i fred får ställa militär personal till förfogande för bevakning av s.k. civila skyddsobjekt. Det finns emellertid inga före- skrifter i skyddslagen som hindrar en sådan bevakning. Frågan har inte heller berörts i förarbetena till skyddslagen (prop. 1989/90:54) eller i den till lagen hörande förordningen (1990:1334) om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m. Någon vägledning ger vidare inte bestämmelserna i förordningen (1986:1111) om militär med- verkan i civil verksamhet.

De grundläggande föreskrifterna om de uppgifter som Försvar- smakten har finns i förordningen (1994:642) med instruktion för Försvarsmakten. Det framgår redan i inledningen att Försvarsmak- ten ska försvara Sverige mot väpnade angrepp. Försvarsmakten ska ha en sådan krigsduglighet och beredskap att den verkar avhållande mot sådana angrepp. Försvarsmakten ska i fred hävda Sveriges terri- toriella integritet samt organisera krigsförband och förbereda förbandens användning för landets försvar. Försvarsmakten ska också kunna ställa en utlandsstyrka till förfogande för fredsbevarande verk- samhet utomlands och kunna delta i utbildning för fredsbevarande verksamhet.

Det kan inte med stöd av instruktionen hävdas att en bevakning av civila skyddsobjekt - när viktiga samhällsfunktioner i fred riske- rar att bli utsatta för allvarliga störningar — är en uppgift för Försvar- smakten. Bevakningen kan vara det om den är föranledd av ett säkerhetspolitiskt hot. I andra situationer kan Försvarsmaktens med— verkan bli en fråga om vad som är lämpligt med hänsyn till samhäl- lets intresse av att avvärja stora påfrestningar som människor an- nars kommer att drabbas av. Utbildningsnivån hos den militära per—

sonal som för tillfället står till förfogande är en omständighet av praktisk karaktär som kan påverka bedömningen.

Försvarsmaktens resurser kan vara en tillgång framför allt i lägen när polisen på grund av situationen som råder inte kan äta sig be- vakningen avcivila skyddsobjekt. Enligt utredningens mening bör det vara tydligt klarlagt att det principiellt sett inte finns några hin- der för en sådan användning av den militära personalen. En författningsbestämmelse skulle undanröja den tvekan som kan före- komma.

Utredningen föreslår att regeringen beslutar om en bestämmelse som klargör att det finns möjligheter att i fred använda militär per- sonal för att skydda även civila anläggningar och områden. Det kan ske t.ex. genom att förordningen om militär medverkan i civil verk- samhet kompletteras med en bestämmelse som anger att Försvar- smakten i situationer när det föreligger ett omfattande hot mot an- läggningar som har betydelse för verksamheten inom viktiga civila samhällsfunktioner får ställa personal till förfogande för bevakning av dessa anläggningar.

En bevakning av civila skyddsobjekt enligt utredningens förslag innebär att den militära personalen utövar polisiära befogenheter. Sådana befogenheter har den militära personalen redan nu vid be- vakning av militära skyddsobjekt i fred. Principiellt sett skulle en militär medverkan i bevakningen av civila skyddsobjekt av det skä- let inte vara någonting nytt.

1 en diskussion om möjligheterna att anlita militär personal för bevakning kan det också finnas skäl att överväga vilka civila anlägg- ningar som ska vara skyddsobjekt. Vatten- och elförsörjningsanlägg— ningar är enligt skyddslagen objekt som ska kunna få skydd. De principer som länsstyrelserna i praktiken grundar valet av sådana objekt på resulterar emellertid inte i att alla sådana anläggningar blir skyddsobjekt. Det kan i den fortsatta behandlingen av dessa frågor visa sig angeläget att se över de principer som myndigheterna tilläm- par så att åtminstone alla viktigare anläggningar inom de tekniska försörjningsystemen — el, vatten, värme och gas — kommer att vara skyddsobjekt i både fred och krig.

För den bevakning med personal som kan fordras bör också ingå en del enklare slag av förberedelser. Det kan i det sammanhanget finnas skäl att överväga om producenterna och distributörerna ska kunna åläggas att bedöma både hur mycket personal som behövs för bevakningen och hur denna personal ska användas. Bedömning- arna bör ske i samråd med den polismyndighet och de bevaknings- företag som kan komma att delta i skyddsverksamheten. Om även militär personal ska kunna användas vid bevakningen, bör ett sam- råd ske även med militära förband.

7.6 Socialtjänst och utrymning

Äldre och handikappade hör till de mest utsatta grupperna vid ett avbrott i eltillförseln av de olika slag som utredningen skildrar i scenariot. De som bor på sjukhem eller i servicehus — och de som normalt klarar sig själva isina bostäder eller med hjälp av hemtjänsten — kommer att fara mycket illa när tillgången på el minskar och ström- men så småningom försvinner helt. Det skulle underlätta för dem som bor på sjukhem eller i servicehus om det vid dessa anläggningar hade gjorts förberedelser för en viss försörjning med reserkraft.

Verksamheten i barndaghemmen kan inte fortsätta mer än på nå— got eller några ställen. Det drabbar givetvis också de föräldrar med arbete inom verksamheter som fortsätter under avbrottet.

Utredningen föreslår att Socialstyrelsen får i uppdrag att i samråd med Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet klargöra vilka problem som kan uppstå inom socialtjänsten vid långvariga avbrott i elförsörjningen. Det gäller framför allt att kunna hjälpa de äldre och handikappade som vid allvarliga störningar i viktiga sam- hällsfunktioner får svårt att klara sig själva. Det är också angeläget att ev problem i fördelningen av ansvaret mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården klaras ut, så att inte den ena verksamheten vältrar över problemen på den andra.

Förberedelserna kan gå ut på att de ansvariga ser över reserv- systemen, tänker igenom vilka förbättringar som de kan göra och vidtar åtgärder så att de anställda blir insatta i problemen. Syftet är att de i en akut situation ska kunna agera på ett effektivt sätt. Även det här arbetet måste ske regionalt och lokalt. Resultatet av överväg- andena bör ges ut som allmänna råd till kommunerna och lands- tingen.

För många äldre finns det i besvärliga situationer ingen annan lös- ning än utrymning. De lokala myndigheterna organiserar i flera av scenariona stora utrymningar av människor till orter som inte har drabbats av de allvarliga påfrestningarna. Detta gäller inte bara äldre, handikappade och barn. Utrymning i stor skala är också en av de åtgärder som kan behöva vidtas inom ramen för räddningstjänsten vid t.ex. en storbrand eller en svår kemikalieolycka. Arbetet kräver mycket arbete både i samband med själva omflyttningen och på mottagningsorterna.

Polisen har fått ansvaret för genomförande av den utrymning som ingår i räddningstjänsten. Det innebär att polisen gör den planering som behövs och leder verkställigheten. De utrymmande tas emot av de organ som det i förekommande fall är lämpligt att anlita. Ansva- ret är grundat på en överenskommelse den 15 oktober 1992 mellan Räddningsverket, Rikspolisstyrelsen och Socialstyrelsen. Någon mot-

svarighet finns inte för utrymning vid allvarliga störningar i viktiga samhällsfunktioner.

Utredningen föreslår att ansvaret för genomförande av utrymning ska framgå av en författning och inte, som för närvarande är fallet, av en överenskommelse mellan tre statliga myndigheter.

Utredningens föreslår vidare att ansvaret ska avse utrymning både vid räddningstjänst och vid allvarliga störningar i viktiga samhälls- funktioner.

7.7 Hälso- och sjukvård

Hälso- och sjukvården får vid långvariga avbrott i elförsörjningen mycket omfattande arbetsuppgifter som den inte är van vid. Ett av- brott innebär emellertid också att en väsentlig förutsättning för verk— samheten upphör. En samordning behövs mellan den hälso- och sjuk- vård som är en uppgift för landstingen samt den sjukvård i hemmen och på sjukhem som kommunen har ansvaret för.

Socialstyrelsen har ett övergripande ansvar för planering och för- sörjning inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och miljö- och hälsoskydd inför kriser och krig. Till myndighetens uppgifter hör också att få till stånd en planering av hälso— och sjukvårdens insatser vid fredstida katastrofer — framför allt livräddande åtgärder i stor skala ute på en skadeplats eller i ett skadeområde. Den mer detalje- rade planeringen inom hälso- och sjukvården — både av verksamhe- ten i krig eller krigsfara och av katastrofinsatser i fred — sker emeller- tid hos huvudmännen själva. Socialstyrelsen har utarbetat ett under— lag för planeringen som ger en inriktning av verksamheten. För be- redskapen i krig innebär det att Socialstyrelsen för vart och ett av civilområdena beräknar den operationskapacitet och det antal vård- platser som bör finnas i den civila hälso- och sjukvårdens krigsorga- nisation. Civilbefälhavarnas uppgift är att med sjukvårdshuvud— männen komma överens om uppdelningar mellan dessa.

En ökad beredskap för hälso- och sjukvårdens del handlar fram- för allt om att sjukhusen ska ha tillgång till reservkraft. Utredningen har i avsnitt 7.3 redovisat sina förslag till åtgärder i dessa frågor.

Även sjukhus kan behöva flytta patienter till andra sjukhus utan- för det av elavbrottet drabbade området. Att utrymma sjukhus är komplicerat och tidsödande. Det sker bara i situationer när det inte finns några andra åtgärder att ta till. Förberedelser för en utrymning har i allmänhet skett i den planering av verksamheten som sjukvårds- huvudmännen är skyldiga att göra. Det är givet att dessa förberedel- ser kommer att vara till nytta även vid fredstida händelser som for- drar utrymning av sjukhus.

En utrymning av patienter till andra sjukhus förutsätter att det finns en annan sjukvårdshuvudman som tar över vårdansvaret. Detta kommer sannolikt i de flesta fallen att ske på frivillig väg. Det finns anledning att anta att det alltid går att hitta ett sjukhus i ett annat sjukvårdsområde där de utrymmande patienterna kan tas om hand. Svårigheter kan uppstå vid särskilt omfattande och långvariga av- brott i elförsörjningen. Det kan om allvarliga problem ska undvikas vara nödvändigt med något slag av reglering som ger en statlig myn- dighet rätt att fördela patienter mellan olika sjukvårdshuvudmän och sjukvårdsområden.

Utredningen föreslår att Socialstyrelsen får i uppdrag att i samråd med Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet klargöra vilka problem som kan uppstå inom hälso- och sjukvården vid lång- variga avbrott i elförsörjningen. Socialstyrelsen bör också i samråd med Kommunförbundet och Landstingsförbundet bedöma både vilka åtgärder som i förväg kan behöva vidtas och vilka åtgärder som det är angeläget att genomföra när avbrottet har inträffat. Resultatet av Socialstyrelsens, Kommunförbundets och Landstingsförbundets över- väganden bör kunna ges ut som allmänna råd till sjukvårdshuvud- männen och till kommunerna.

7.8 Drift av företag inom olika näringsgrenar

En stor del av de problem som uppkommer löser de som svarar för verksamheten framför allt genom att ordna med reservkraft. Utred- ningen har i avsnitt 7.3 behandlat dessa frågor.

7.9 Verksamheten hos producenter och distributörer av el

Omfattningen av ett avbrott i elförsörjningen beror på omständig- heterna — vad det är som har havererat — men också på vilka åtgär— der producenter och distributörer av el har vidtagit för att begränsa bortfallet i produktionen och distributionen. Det handlar framför allt om att förbereda åtgärder som kan genomföras när strömmen fallit bort.

Det finns hos varje producent och distributör en plan för de åtgär- der som företaget ska vidta när matningen med el inte längre fung- erar. Planen har särskilt stor betydelse vid stora störningar i elpro- duktionen — när avbrottet varar länge eller drabbar ett mycket stort antal förbrukare. Det har framkommit i utredningens arbete att skill- naderna är stora i de förberedelser som olika företag har gjort.

Utredningen anser att det i annat sammanhang -— t.ex. i samband med beredningen av Ellagstiftningsutredningens betänkande om beredskapsfrågorna — kan övervägas om det ska finnas bestämmel- ser som föreskriver att producenterna och distributörerna ska förbe- reda åtgärder vid omfattande avbrott. Syftet ska vara att säkerställa en nivå på åtgärderna som svarar mot de krav som det med hänsyn till behoven inom viktiga samhällsfunktioner finns anledning att ställa. I förberedelserna bör i så fall ingå en planering för samarbete mellan producenter och distributörer i olika regioner.

En god beredskap i de avseenden som utredningen här diskuterar kan leda till extra kostnader för produktion och distribution. Ellag- stiftningsutredningen behandlar frågor om hur elberedskapen ska finansieras.

Erfarenheten visar att producenter och distributörer i allmänhet informerar förbrukarna om de avbrott som har inträffat eller som hotar. Det är särskilt viktigt att kommunerna och länsstyrelserna får en utförlig information som kan ligga till grund för deras åtgärder. , Utredningen föreslåratt producenter och distributörer ska vara skyl-

l l l l

diga att underrätta andra organ om de störningar som har inträffat eller som hotar att inträffa.

En del av de avvägningar som fordras mellan olika verksamheter kan ske redan genom utformningen av de avtal som förbrukare och leverantörer av el upprättar. Begränsningar i de tekniska förutsätt- ningarna att styra distributionen och att prioritera en del förbrukare kan som utredningen framhållit verka återhållande på sådana åtgär— der.

Det finns inom elproduktionen en särskild form av reservförfarande kallad ö-drift. Det innebär att en eller flera producenter vid stör- ningar i den nationella strömförsörjningen bygger upp en lokal eller regional distribution grundad på den eller de anläggningar som finns i området. Distributionsnätet skärmas av mot produktionen och dist- ributionen i andra delar av landet. Detta är tekniskt en komplicerad procedur. Verksamheten fordrar planering och rutin. Den utbildning, övning och anskaffning av utrustning som fordras drar i allmänhet stora kostnader. Producenterna i sydligaste och norra Sverige har enligt uppgifter till utredningen vidtagit betydligt större förberedel- ser för detta än producenterna i andra delar av landet.

Ö-driften kan i en del situationer vara ett effektivt medel för att i stora områden återställa försörjningen och minska de störningar som blir följden av elavbrottet. Detta gäller inte minst i krig. Utredningen anser att producenterna och distributörerna av el måste förbättra beredskapen i det här avseendet.

NUTEK har i civilbefälhavarenas underlag för verksamhets- planeringen på regional nivå för budgetåret 1994/95 — det s.k. FI- BER-underlaget — framhållit att länsstyrelserna mot bakgrund av

hotbilderna strategiskt överfall och begränsat anfall bör klara ut i vilken utsträckning behovet av livsnödvändig elproduktion kan till- godoses genom lokal kraftproduktion. Länsstyrelserna bör analy- sera hur stor lokal elproduktion det finns anledning att räkna med och om den s.k. prioriterade lasten är kopplad så att den livs- nödvändiga försörjningen kan åstadkommas utan onödiga kraft- förluster. Möjligheterna till lokal ö-drift bör beaktas.

Utredningen föreslår att den myndighet som ska svara för bered- skapen inom elområdet får i uppdrag att principiellt för hela elverksamheten i landet — och praktiskt för olika områden —- över- väga förutsättningarna för ö-drift. Myndigheten bör bl.a göra av— vägningar mot de andra åtgärder som kan vidtas i syfte att produk- tionen ska kunna upprätthållas även vid stora störningar samt före- slå producenterna och distributörerna — eller statsmakterna om det visar sig nödvändigt — att vidta de åtgärder som fordras.

7.10 Ledning 7.10.1 Allvarliga störningar i viktiga samhällsfunktioner

En väl fungerande lokal ledningsorganisation är avgörande för om samhället ska kunna vidta de åtgärder som fordras vid allvarliga störningar i viktiga samhällsfunktioner — bl.a. vid långvariga avbrott i elförsörjningen. En ledningsorganisation som tar itu med de speci- ella problem som uppstår måste finnas inom varje delverksamhet — t.ex. socialtjänsten, räddningstjänsten, polisen och hos producen- terna och distributörerna själva. De flesta lokala eller regionala or- gan som svarar för verksamhet inom viktiga samhällsfunktioner har sannolikt någon form av beredskapsorganisation som myndigheten kan mobilisera vid extraordinära händelser av den typ som utred- ningen beskriver i delscenariona.

Lika viktigt är att det finns en myndighet som har befogenheter att göra de avvägningar mellan olika verksamhetsområden som kom- mer att behövas när en händelse drabbar med så stor bredd som är fallet vid långvariga avbrott i elförsörjningen. Det kan ske med led- ning av de mål som bör gälla för olika verksamheter. Som utred- ningen tidigare framhållit kan det visa sig angeläget t.ex. att kunna styra leveranserna av den el som eventuellt finns och att samordna socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Scenariona skildrar emel- lertid den tvekan som kan finnas om vilket ansvar och vilka befo- genheter att leda som de olika myndigheterna har. Tvekan leder som regel till förseningar eller att åtgärder över huvud taget inte blir ge- nomförda. Konsekvenserna kan i båda fallen bli förödande.

Det är särskilt angeläget att i ett känsligt inledningskede se till att verksamheten kommer i gång. Principen måste vara att alla lokalt eller regionalt ansvariga samordningsorgan i ett område som drab- bas ska ha samma ansvar och befogenheter. Detta är en förutsätt- ning för att de ska kunna agera på ett ensartat sätt, vilket i sin tur kan vara nödvändigt för att de ska ingripa med den kraft som for- dras. En sådan likformighet gör det lättare att besluta om åtgärder som ska omfatta större områden —- flera kommuner eller flera län. Det system som fordras för ledning av samhällets åtgärder bör vara detsamma oavsett vilket slag av allvarliga störningar i viktiga samhällsfunktioner som det är fråga om. Det är lika angeläget att principerna för ledning av dessa åtgärder så mycket som möjligt över- ensstämmer med det som gäller insatser enligt räddningstjänstlagen— alltså vid olyckor när samhället har en skyldighet att ingripa. Utredningens sju scenarion illustrerar ett antal händelseförlopp av mycket olika slag. Utredningen belyser i en del av sina scenarion vilka krav på åtgärder som det finns anledning att ställa — framför allt vilken ledning som fordras. Dessa ledningsfrågor bör enligt ut- redningens mening övervägas i ett sammanhang för t.ex. de olika verksamhetsområden som scenariona behandlar. Detta sker i utred- ningens huvudbetänkande, som innehåller en redogörelse för utred- ningens samlade syn — vilket ansvar och vilka befogenheter myndig- heter eller andra organ i kommunen, i länet och på central nivå bör ha.

7.10.2 Några ledningsfrågor inom elområdet

Produktion och distribution av el sker i ett stort och sammanhäng- ande nät som är gemensamt för hela riket. Det finns anslutningar även till elproduktionen i andra länder. Det som händer på ett håll i nätet vid långvariga och omfattande avbrott i elförsörjningen påver— kar förhållandena i andra delar. Elleverantörernas verksamhetsom- råden följer i allmänhet varken kommun- eller länsgränser. Kommu- nernas eller länsstyrelsernas befogenheter att leda kommer av dessa skäl inte att kunna omfatta fördelningen av den begränsade mängd energi som eventuellt finns i systemet. Det är på samma grunder ingen uppgift för kommunen eller länsstyrelsen att besluta om hur repara- tionsresurserna ska användas. Användningen av de mobila reserv- kraftaggregat som kan disponeras inom en kommun eller ett län bör det däremot ankomma på kommunen eller länsstyrelsen att besluta om. Regeringens beslut ska däremot enligt utredningens uppfattning kunna omfatta även produktion och distribution av el och och om det behövs även användningen av reparationsresurserna. För detta talar att regeringens ansvar ju omfattar hela landet. Rikets ledning

har som regel tillgång till all den expertis i tekniska och andra frågor som fordras för att den ska kunna göra lämpliga avvägningar. Re- geringen kan emellertid också uppdra åt centrala eller regionala myndigheter att fatta beslut i frågor som måste avgöras. Det kan som framgår av övervägandena i huvudbetänkandet bli fallet om besluten avser två eller flera län.

Utredningen vill i det här sammanhanget framhålla att en kom- mun inte bör utgå från att den ska utnyttja den föreslagna möjlighe- ten till förfogande till att förse sin egen verksamhet med reservkraft. Varje kommun bör skaffa egna reservkraftaggregat eller förhandla om särskilda leveransvillkor för de anläggningar inom viktiga sam- hällsfunktioner i den egna verksamheten som förbrukar mycket el. För detta talar att den enskilda att kommunen i den akuta situatio- nen när elavbrottet har inträffat inte har några garantier för att det inom kommunens geografiska område finns tillräckligt många ag- gregat som den kan ställa krav på att få förfoga över.

Statens offentliga utredningar 1995

'.

Systematisk förteckning

J ustitiedepartementet

Pensionsrättigheter och bodelning. [8] Nya konsumentregler. [11]

Försvarsdepartementet

Muskövarvets framtid. [6] Analys av Försvarsmaktens ekonomi. [13] Ett säkrare samhälle. [19] Utan el stannar Sverige. [20] Staden på vatten utan vatten. [21] Radioaktiva ämnen slår ut jordbruk i Skåne. [22] Brist på elektronikkomponenter. [23] Gasmoln lamslår Uppsala. [24]

Socialdepartementet

Vårdens svåra val. Slutbetänkande av Prioriteringsutredningen. [5] Könshandeln. [15] Socialt arbete mot prostitutionen i Sverige. [16] Homosexuell prostitution. [17]

Finansdepartementet

Grön diesel — miljö— och hälsorisker. [3] Långtidsutredningen 1995. [4] Fullt ekonomiskt arbetsgivaransvar. [9] Översyn av skattebrottslagen. [10] Mervärdesskatt — Nya tidpunkter för redovisning och betalning. [12]

Arbetsmarknadsdepartementet

Arbetsföretag — En ny möjlighet för arbetslösa. [2] Obligatoriska arbetsplatskontakter för arbetslösa. [7]

Kulturdepartementet Konst i offentlig miljö. [18]

Näringsdepartementet Ett renodlat näringsförbud. [1] Ny Elmarknad + Bilagedel. [14]

Statens offentliga utredningar 1995

Kronologisk förteckning

. Ett renodlat näringsförbud. N. . Arbetsföretag — En ny möjlighet för arbetslösa. A. . Grön diesel — miljö- och hälsorisker. Fi. . Iångtidsutredningen 1995. Fi. . Vårdens svåra val. Slutbetänkande av Prioriteringsutredningen. S. . Muskövarvets framtid. Fö. . Obligatoriska arbetsplatskontakter för arbetslösa. A. . Pensionsrättigheter och bodelning. Ju. 9. Fullt ekonomiskt arbetsgivaransvar. Fi. 10. Översyn av skattebrottslagen. Fi. 11. Nya konsumentregler. Ju. 12. Mervärdesskatt - Nya tidpunkter för redovisning och betalning. Fi. 13. Analys av Försvarsmaktens ekonomi. Fö. 14. Ny Elmarknad + Bilagedel. N. 15.Könshandeln. S. 16. Socialt arbete mot prostitutionen i Sverige. S. 17. Homosexuell prostitution. S. 18. Konst i offentlig miljö. Ku. 19. Ett säkrare samhälle. Fö. 20. Utan el stannar Sverige. Fö. 21. Staden på vatten utan vatten. Fö. 22. Radioaktiva ämnen slår ut jordbruk i Skåne. Fö. 23. Brist på elektronikkomponenter. Fö. 24. Gasmoln lamslår Uppsala. Fö.