SOU 1995:20

Utan el stannar Sverige : [scenarion och överväganden om påfrestningar i det fredstida samhället] : delbetänkande

Typ: SOU
Källa: urn.kb.se

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

stannar

Utan

Sverige

Delbetänkande av

HOT- OCH RISKUTREDNINGEN

74ir

Statens offentliga utredningar 389889 1995 20 [M Försvarsdepartementet

Utan stannar

Sverige

Delbetänkande Hot- och av riskutredningen Stockholm 1995

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds

svarar

Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm 5

Fax: 08-20 50 21

Telefon: 08-690 90 90

Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrâdsberednjngen, 1993.

En liten boschyr som underlättar arbetet för den som skall svara remiss. - Broschyren kan beställas hos:

Regeringskansliets förvaltningskontor Arkiv- och informationsenheten 103 33 Stockholm Fax: 08-790 09 86 Telefon: 08-763 24 81

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-38-13892-1 Stockholm 1995 ISSN 0375-250X

Till Statsrådet och chefen för

Försvarsdepartementet

Regeringen bemyndigade den 21 december 1992 dir. 1993:4 chefen för Försvarsdepartementet att tillkalla kommitté med uppgift

en att utreda påfrestningar och risker i det fredstida samhället och vissa frågor inom totalförsvarets civila del.

Med stöd bemyndigandet förordnade chefen för Försvarsde-

av partementet den 12 februari 1993 ledamöter landshövdingen

som

Eric Krönmark, även ordförande, riksdagsledamöterna Åke Carnerö,

Birgit Henriksson, Robert Jousma och Göthe Knutson, f.d. riksdagsledamoten Hans Lindblad, riksdagsledamoten Christer Skoog, f.d.

riksdagsledamoten Oswald Söderqvist samt riksdagsledamöterna

Rune Thorén, Karin Wegestål och Iréne Vestlund.

Till sakkunniga utsågs den 12 februari 1993 departementsrådet

Suzanne Frigren, departementsrådet Marie Hafström och kanslirå-

det Åke Sundin den 13 april 1993 departementssekreteraren

samt Karin Lindgren. Frigren entledigades den 1 februari 1994. Som sak-

kunnig förordnades dag departementsrådet Kerstin Kâks.

samma

Som experter förordnades den 12 februari 1993 direktören Jane

Cederqvist, överdirektören Gunnar Holmgren, avdelnings-

numera chefen Björn Sandborgh och generallöjtnanten Gustaf Welin samt den 1 september 1993 kanslirådet Ulf Bjurman, den 1 februari 1994

forskningschefen Roland Nordlund och den 1 april 1994 byråche-

fen Ulf Broström. Jane Cederqvist ersattes den 15 april 1993

som expert i kommittén sektionschefen Birgitta Ågren.

Som sekreterare i kommittén förordnades den 12 februari 1993

avdelningschefen Sven Rune Frid.

Kommittén har antagit namnet I-lot- och riskutredningen.

Utredningen har i enlighet med sina direktiv utarbetat ett antal scenarion som beskriver påfrestningar och risker i det fredstida

samhället. Arbetet med scenariona har skett i samverkan med eller

ge-

inhämtande synpunkter från företrädare för antal nom av ett cen-

trala statliga myndigheter, länsstyrelser, landsting, kommuner och andra enligt utredningens bedömning skulle komma

organ som att

beröras händelseförloppen.

Utredningen har tidigare i delbetänkandet SOU 1993:89 Massflykt till Sverige asyl- och hjälpsökande redovisat det först

av utarbetade scenariot. Även resultaten arbetet med de övriga scenariona

av redovisas i delbetänkanden. Samtliga dessa betänkanden innehåller

redogörelser för de tänkta händelseförloppen, huvuddragen i den

rättsliga regleringen de viktigaste verksamheterna är berörda

av som

händelseförloppen, överväganden de problem uppkom-

av om som

för myndigheter, andra företag och enskilda samt förslag

mer organ, till åtgärder syftar till eliminera eller minska problemen. Åt-

som att

gärderna kan förebyggande eller skadebegränsande.

vara

En redogörelse för de allra flesta förslagen har framkommit i

som arbetet med scenariona finns också i utredningens huvudbetänkande.

i I detta betänkande behandlar utredningen även de särskilda frågor

utredningen enligt direktiven och särskilda beslut regeringen é som av har haft till uppgift att överväga. å

Utredningen får härmed överlämna huvudbetänkandet Ett säk- i

samhälle samt delbetänkandena Utan stannar Sverige, Staden rare på vattnet utan vatten, Radioaktiva ämnen slår ut jordbruk i Skåne, Brist på elektronikkomponenter och Gasmoln lamslår Uppsala. Samt-

liga betänkanden är enhälliga.

Arbetet med delbetänkandet Störtflod i Dalälven kommer att slutföras under våren 1995.

Stockholm den 11 januari 1995

Eric Krönmark

Åke Carnerö Birgit Henriksson Robert [ousma

Göthe Knutson Hans Lindblad Christer Skoog

Oswald Söderqvist Rune Thorén Karin Wegestål

Iréne Vestlund

Suen Rune Frid

Sammanfattning

Storm och kyla i södra och västra

Sverige

I det första delscenariot drar höststorm in över södra och västra

en Sverige. Luften innehåller mycket salt avsätter sig på ledningar

som och ställverk. Det snöar också kraftigt i södra Värmland och

stora delar Västergötland. Det är blötsnö lägger sig på trä-

av som tungt den.

Saltbeläggningen i ställverken och på ledningarna i regionnätet

orsakar med gång kortare avbrott i elförsörjningen. Verksamhe-

en ten inom industrin och andra elberoende näringslivet kän-

grenar av

direkt störningarna framför allt raffinaderierna, den

ner av - petrokemiska industrin och processindustrin. Datorer och teknisk

annan

utrustning på kontoren inom industri, servicenäringar och förvalt-

ning krånglar.

Senare två ledningsstolpar och 400 kV-ledning över Göta

rasar en älv i den kraftiga stormen. Ett de större ställverken i Göteborgs-

av området havererar också. Efter timmar är de flesta tätorterna

ett par

och söder Göteborg strömlösa. Stormen och den snön norr om tunga på tråden slår vidare ut stora delar eldistributionsnätet på lands-

bygden.

Många lämnar sina arbeten. Trafiken är kaotisk. Det stockar sig i de större tätorterna och på åtskilliga vägar där träden har blåst ned.

Räddningstjänsten och hälso- och sjukvården får betydligt

mer att göra. Telefontrafiken drabbas störningar. Järnvägstrafiken

av stora ligger helt nere.

Akutsjukhusen har någon form reservkraft, kapaciteten

av men varierar. Primärvården har i allmänhet inga reservkraftaggregat och får efter hand dra ned verksamheten. Problemen blir skäl

av samma mycket stora även vid många sjukhem med äldre och handikappade.

Livsmedelshandeln försöker hålla i gång verksamheten ström.

utan De större butikerna har batterier för kunna driva kassaapparater-

att na i fyra-fem timmar. Det år emellertid mörkt och börjar bli kallt i lokalerna. Bensinstationernas fungerar inte.

pumpar

Mer än 800 000 människor är så småningom utan ström. Det är

10 Sammanfattning

redan i de flesta husen i de områden elavbrottet har drab- i

kyligt som

bat. Temperaturfallet och den starka vinden bidrar till att byggna-

derna blir ordentligt utkylda. Länsstyrelserna sin uppgift att följa utvecklingen och att

ser som bidra till de kommuner och andra behöver olika att som resurser av slag för samhället inte ska kollapsa får detta. att De flesta kommunerna har i gång sina lednings- eller katastrofsatt Utredningen skildrar i detalj vad händer i Götegrupper. mer som borg, Vara och Stenungsund under de drygt fem dygn som går innan strömmen börjar komma tillbaka. De äldre blir särskilt utsatta för problemen när det inte går hålla bostäderna när det inte att varma, finns något vatten och när det inte går att laga mat. Stora problem uppstår också med ordning och säkerhet. Det är till slut nödvändigt

delar befolkningen i Göteborg och Stenung-

att utrymma stora av sund.

mot storkraftnätet

Sabotage

I det andra delscenariot har problem med silar och isolering gjort att fem kärnkraftreaktorer står avställda sedan två månader. Det är måndag i januari. SMHI aviserat sjunkande temperatuen i hela landet och räknar med kylan ska fortsätta under hela rer att den kommande veckan. I det läget skadas stamnätet rad genom en

organiserade sabotageåtgärder. Nätet kollapsar och alla kärnkraft-

verken snabbstoppar.

Strömavbrotten drabbar med en gång omkring 6 miljoner män-

niskor. Händelseförloppet i delscenario 2 skiljer sig från förloppet i

scenario 1 i framför allt dessa avseenden: Elförsörjningen är inte helt

utslagen. Perioder utan ström varvas med perioder när elförsörjningen

fungerar.

Elleverantörerna kan regel besked tiderna för leveranssom ge om

respektive avbrott i elförsörjningen. Det tar på många håll betydligt

längre tid än i delscenario 1 innan strömmen är tillbaka helt och hållet. Förhållandena de för olika slag service kan gör att som svarar av planera verksamheten så att samhället hjälpligt fungerar. Högspänningskunderna bl.a. många industrier får ström hela tiden - - men

är enligt avtal skyldiga att begränsa sin förbrukning.

De skadade delarna stamnätet kommer i sin helhet att av vara reparerade inom tidigast tre-fyra veckor. Den hårda kylan gör att efterfrågan på fortsätter stor. Om de fem kärnkraftreaktorer att vara som är intakta inte får starttillstånd, kommer bristen att kvarstå. De flesta förbrukarna söder Dalälven kommer under hela den komom

Sammanfattning 1 1

mande veckan att ström under sammanlagt mellan fem och 15 timmar per dygn.

Bevakning förekommer vid åtskilliga elanläggningar. Elområden,

större elleverantörer, länsstyrelser, fo-befälhavare och polisen

samråder hur de ska förbättra bevakningen.

Utredningen belyser även i detta scenario i detalj vad

mer som

sker i Göteborg, Vara och Stenungsund.

Kärnenergiavställningen

Det tredje delscenariot börjar med snabbstopp i reaktorn Os-

ett

karshamn Den hydrauliska styrstavsinskjutningen fungerar inte

den ska. För att åstadkomma den avställningsmarginal forsom som

dras måste personalen genomföra s.k. skruvstopp. Det gör

ett att bränslet skadas.

Både Kärnkraftinspektionen och innehavarna kärnkraftverket

av bedömer att felet i avställningssystemet berott på programmerings-

ett fel. SKI beordrar det skälet avställning samtliga nio kokvatten-

av av reaktorer till dess frågan blivit helt klarlagd och erforderliga säker-

hetsåtgärder vidtagits.

Utredningsarbetet lång tid. Även leveranstiderna för några

tar av de omkonstruerade komponenterna blir relativt långa. Efter

en omfattande granskning SKI tillstånd till drift igen vid de reak-

ger tre torerna i Forsmark elva veckor efter händelsen i Oskarshamn. De övriga reaktorerna kommer i gång successivt under åtta veckor

sex efter beslutet Forsmark.

Utredningen beskriver i delscenario 3 konsekvenserna för elkraftbalansen den beordade avställningen. Det sker med hjälp den

av av

kraftbalansmodell Krångedegruppens Samkörning AB KGS

som och Kraftdata AB utvecklat för kunna beräkna hur landets el-

att

kraftproduktion påverkas bl.a. tillgången på vatten i reglerings-

magasinen, möjligheterna att producera kärnkraft, importen och

exporten av priset på olja och kol samt förbrukningen el.

Den sammanlagda årsproduktionen för kärnkraften minskar från 73 TWh till 57 TWh i den avställningsbalans beskriver läget

som sedan Kärnkraftinspektionen beordrat ett stopp i kokvattenreaktorerna. Redan under ett år med normal tillrinning i vattenmagasinen

blir det med sådan minskning förändringar i energiproduk-

en stora

tionen. Kraftproducenterna tvingas ta i anspråk del den

en stor av

olje- eller kolbaserade kraftproduktionen. Produktionsförmågan

kommer emellertid i huvudsak räcka till. Endast under

att några

veckor strax före och under julhelgen uppstår brist, dvs behov

en ett

som inte går att tillgodose.

12 Sammanfattning

Under ett torrår blir förhållandena däremot mycket besvärliga. Under lång period från mitten november till slutet av februari

en av är det brist på el. Det behov inte kan tillgodoses är vid ett till-

som

fälle så 35 %. Alla kraftslag och möjligheterna till import

stort som

utnyttjas så långt det går.

Utredningen belyser i scenariot de ekonomiska konsekvenserna

den minskade elproduktionen och skildrar del de åtgärder av en av

statsmakterna måste besluta för att samhället ska fortsätta som om

fungera. Åtgärderna består information och propaganda samt att av

regleringar ska minska elanvändningen.

av som

Bedömningar och förslag

Utredningen har med stöd iakttagelserna i delscenariona 1 och 2

av dragit rad slutsatser och redovisar i betänkandet ett antal förslag

en till åtgärder. De ska kunna vidtas vid avbrott i elförsörjningen och vid andra slag allvarliga störningar i viktiga samhällsfunktioner.

av Det handlar producenter och förbrukare behöver förbe-

om att av reda sig för klara de svårigheter uppstår. Det gäller att kunna

att som ordna effektiv försörjning med reservkraft och att ha bered-

en en skap så produktionen och distributionen efter ett avbrott snabbt

att kan komma i gång igen. Beredskapen för att informationen till allmänheten behöver förbättras. Det gäller också förberedelserna för utrymning i skala från orter drabbas långvariga elavbrott.

stor som av Bevakning ska kunna organiseras vid elanläggningar som är utsatta för hot åverkan.

I flera de här avseendena går det att använda de förberedelser

samhället har gjort inom räddningstjänsten alltså vid stora som olyckor. Det gäller framför allt den samordnande ledning som behö-

organiseras på lokal och regional nivå och de befogenheter att

ver begära medverkan från andra myndigheter och enskilda och göra ingepp i andras rätt ledningsorganen ska kunna utnyttja.

som

Kapitel

Utredningens sju

scenarion - en

inledning

1.1 risker och ökad säkerhet

Nya

Det svenska samhällets utveckling har länge präglats de tekniska

framstegen. Förändringarna i produktion, distribution och adminis-

tration har lett till storskalighet, ökat specialiseringen och

en som

komplexiteten. Nya metoder för framställning och hantering

annan

kemiska ämnen med tidigare okända risker har hela tiden förändav rat hotbilden. De stora tekniska systemen har blivit alltmer inflätade i varandra.

De sociala förändringarna del samhällsutvecklingen.

är en annan av Tillväxten de tätbefolkade områdena har gång för alla brutit

av en

sönder många för tidigare generationer viktiga sammanhang. Det

har blivit svårare för och att själv bedöma riskerna för det

var en

kan hota liv och egendom. Mycket detta påverkar också som av människors eget beteende. Segregering och andra förändringar i

samhället gör att många människor utsätter sig själva och andra för större

risker än tidigare.

Samtidigt har kraven på säkerheten ökat. Utvecklingen har tvingat fram ett bättre skydd olika slag påfrestningar. Tekniken har

mot av gjort det möjligt att förbättra detta skydd. Det gäller både de före-

byggande åtgärderna och räddningstjänsten, hälso- och sjukvården

eller de andra åtgärder behövs när allvarlig händelse

som en trots det förebyggande arbetet har inträffat. De flesta människor har

ge-

ökad allmän utbildning och effektivare information hur nom om

och kan undvika risker blivit säkerhetsmedvetna. var en mer

De ökande internationella kontakterna dominerande

är ett annat drag iutvecklingen. Vi kan inte avskärma från risker växer

oss som fram och de påfrestningar förekommer i andra länder. Samti-

som digt har emellertid händelser och erfarenheter i andra

nytta av

länder. Informationssystemen sprider snabbt uppgifter de olyckor,

om störningar i samhällsfunktionerna och annat orsakar skador.

som

14 Sju scenarion

Kunskaperna förbättringar i skyddet utomlands ökar i många

om fall säkerheten även i Sverige.

Genom samarbete mellan myndigheter, företag och organisa-

ett tioner inom landet och internationellt går det göra mycket för att

att förebygga de händelser åstadkommer stora skador på männis-

som kor, och miljö och hindra eller minska följderna dem.

egendom att av

1.2¶Utredningens uppdrag

I-Iot- och riskutredningen ska enligt sina direktiv Dir. 1993:4

ana-

påfrestningar och risker i det fredstida samhället samt över-

lysera väga beredskapsåtgärderna är tillräckliga. Analysen ska ris-

om avse ker och påfrestningar härrör från såväl svenska utländska

som som förhållanden. Utredningen bör beskriva ett antal scenarion och be- i lysa konsekvenserna för samhället. Mot bakgrund av att någon sys- ; tematisk tvärsektoriell och hittills inte har gjorts i

analys bedömning

bör utredningen därefter pröva beredskapsåtgärderna på olika

om områden är tillräckligt samordnade och erfarenheter från ett

om område kan utnyttjas i större utsträckning på andra områden.

Störningar i samhällsfunktion kan konsekvenser på många

en områden, framhåller departementschefen i direktiven till utredningen. Exempel på sådana områden är elförsörjningen och telekommunikationerna. Även datorberoendet leder till ökad sårbarhet. Den stor-

eftersträvas i produktion och distribution ökar ris-

skalighet som

kerna för enstaka olyckor vid t.ex. tillverkning, lagring och trans-

farliga ämnen. Sådana olyckor kan allvarliga konsekvenport av

för människor och miljö. ser i

1.3 på uppdraget Utredningens syn

Samhället för lång rad påfrestningar och risker. En del

är utsatt en har den karaktären det är fråga långsamt framuäxande och

att om

långvariga skeenden. Andra påfrestningar inträffar plötsligt. Förlop-

pågår ofta bara kort tid. Det kan fråga enstaka eller pet en vara om j

upprepade händelser, ofta redan från början har mycket dra-

som en matisk karaktär. Verkningarna de plötsligt inträffade händelserna

kan givetvis vara långvariga.

Sju scenarion 15

Långsamt framväxande skeenden

De långsamt framväxande skeendena kan bestå eller resultera i av - - t.ex.

CI Stigande spänningar mellan olika i samhället;

grupper

D Förändringar i eller grundläggande värderin stri-

normer ar som der mot vårt rättssystem eller vårt sätt på prob att se emen; D Växande problem med missbruk droger och allmänt av en sett

ökande brottslighet.

De långsamt framväxande skeendena kan tendenser det vara som tar tid att kunskaper eller De uppkommer på olika sätt grepp om. och har ytligt sett olika karaktär. Om de långsamt framväxande ske-

endena får ett ordentligt fäste, kan det dröja länge innan motåtgärde-

verkar effektivt. De ekonomiska konsekvenserna kan bli så rna stora att de påverkar den allmänna utvecklingen i samhället.

De långsamt framväxande skeendena riskerar radikalt påverka att förutsättningarna för många människors liv och välfärd. Dessa skeenden faller trots detta utanför för de överväganden ska ramen som göras när utredningen väljer scenarion. De svårigheter det kan som bli fråga bör hanteras i andra sammanhang. om

Plötsligt inträffade händelser

De påfrestningar och risker utredningen ska behandla omfattar som eller orsakas händelser inträffar plötsligt. Det kan av som vara en eller flera enstaka händelser olyckor eller

- stora allvarliga störningar

i viktiga samhällsfunktioner.

Utredningen har i sina överväganden slagit fast händelserna att som ska kunna omfattas arbetet med scenariona bör av vara orsa-

kade omedelbara omständigheter

av som t.ex. u Skeenden i naturen, bl.a. kyla, vind, nederbörd och skred;

Fel i teknisk utrustning eller i hanteringen den; EI av ü Fel i tekniska och administrativa eller i hanteringen system av

dem; och

c: Säkerhetspolitiska kriser direkt eller indirekt berör Sverige som eller sabotage mot verksamheten.

Utredningen har vid valet ämnesområden också utgått från verzav ningarna händelserna. Det är enligt utredningens mening av natur-

ligt att i det här sammanhanget knyta till de begrepp

an tre som räddningstjänstlagen 1986:1102 använder. De händelser bör som ingå i scenariona ska med andra ord kunna sådana leder vara som till skador på människor eller egendom eller i miljön.

Utredningen har vidare i sina överväganden principerna för

valet scenarion utgått från verkningarna fortplantar snabbt

av att sig

16 Sju scenarion

i samhället och breder sig över geografiska områden. Verkut stora ningarna är också kännbara under så lång tid att drabbade människor får problem eller egendom och miljö skadas på ett kännstora att bart sätt. Det behövs många olika slag skadeavhjälpande och av

skadebegränsande åtgärder från myndigheters, organisationers och

enskildas sida. Genomförandet fordrar en hög grad av samordning

mellan aktörerna.

1.4¶Vad är ett scenario

Ett scenario ska enligt utredningens uppfattning vara ett exempel på

skeende. Det ska skildra ett många händelseförlopp som beett av döms kunna inträffa. Beskrivningen bakgrunden och orsakerna av till händelserna behöver däremot inte grundad på någon bevara dömning vad sannolikt kommer hända. Den är inte heller av som att någon för utvecklingen inom scenariots område. prognos Utredningen vill med sina scenarion framför allt visa hur olika

i samhället myndigheter, organisationer och företag kan

organ - tänkas handla med de rättsliga förhållanden och andra förutsättningar föreligger. Utredningen beskriver i sju rapporter ett antal som händelser får mycket svåra konsekvenser för de flesta berörda. som Handlingen resulterar i påfrestningar i de flesta scenariona ligsom nära gränsen för vad myndigheter, företag och enskilda ger sannolikt skulle kunna klara utan att det uppstår en kollaps. av

Utredningen har i syfte kunna illustrera belastningar och

att resursbehov i del beskrivningarna angett omfattningen det en av av sker och de åtgärder de olika aktörerna vidtar. De siffror som som till för förloppen är godtyckligt valda. Även andra

som lagts grund

kvantiteter beskriver verksamhetens omfattning och inriktning som skulle ha fyllt funktion i scenariona. en Utredningen har vid bedömningen den tid fordras för det av som sker i händelseförloppen strävat efter så realistiska antaganden som

möjligt. Det är möjligt att en del åtgärderna i verkligheten

som av skulle längre tid eller kortare än utredningen beräknat. ta - - som Sådana skillnader har i allmänhet emellertid inte någon större betydelse för slutsatserna i utredningens analyser scenariona. av

Sju scenarion 17

1.5¶Innehållet i scenarion

utredningens sju

Utredningen har med tillämpning de redovisade principerna

av valt sju olikascenarion för att illustrera de påfrestningar och risker

kan förekomma idet fredstida samhället och som det ankomsom

på utredningen att behandla.

mer

1.5.1¶Massflykt till Sverige asyl- och hiälpsökande

Det första scenariot omfattar massflykt asyl- och hjälpsökande

en av från de baltiska länderna och Ryssland till Sverige.

Beskrivningen och bedömningarna tre olika nivåer räknat

avser efter antalet flyktingar svenska myndigheter får till uppgift att

som

ta hand Beskrivningen de tänkta händelseförloppen, analy-

om. av

problemen och förslagen till åtgärder utredningen

sen av som anser att samhället behöver förbereda för att klara påfrestningarna har redovisats i det delbetänkande SOU 1993:89 Massflykt till Sverige

asyl- och hjälpsökande utredningen tidigare har lagt fram.

av som

1.5.2 Stora delar utan

av Sverige

Utredningen skildrar i det betänkande här föreligger ett långva-

som rigt avbrott i elförsörjningen i stor del landet.

en av

Beskrivningen och analysen omfattar tre olika delscenarion: I det första fallet drabbar mycket kraftig storm, stark kyla och en om-

en fattande isbildning så hela distributionsnätet i västra Sverige.

gott som Försörjningen med elenergi slås ut i ett område omfattar i hu-

som vudsak Göteborgs och Bohus län samt delar Hallands, Älvsborgs

av och Skaraborgs län. Ett stort antal känsliga knutpunkter i eldistributionen skadas mycket allvarligt och det dröjer flera veckor innan hela området har fått tillbaka försörjningen. Utredningen beskriver

detaljerat konsekvenserna för befolkningen i Göteborgs-områ-

mer det, för industrin i Stenungsund och för jordbruket på del

en av

Västgötaslätten.

I det andra delscenariot uppstår omfattande skador på storkraftnätet till följd sabotage internationell terroristgrupp

av som en genomför i Sverige. Skadorna hindrar överföringen från till

av norra södra Sverige. Området söder Dalälven drabbas under veckor

om av återkommande längre eller kortare avbrott i elförsörjningen. Det tredje delscenariot syftar till att visa konsekvenserna för elförsörjningen i stort mycket omfattande tillfällig nedgång i kärnkrafts-

av en

produktionen.

Alla tre delscenariona ska illustrera de problem olika slag

som av

2 15-0206

18 Sju scenarion

elförbrukare ställs inför när de inte får någon elenergi, vilka beslut myndigheterna måste fatta för att minska verkningarna och vilka svårigheter producenterna och distributörerna har att återställa

av kapaciteten i ett distributionsnät råkat ut för mycket omfat-

som tande skador.

Huvudinnchållet i scenariona har dragits i samarbete med

upp Svensk Elberedskap AB. Från Svensk Elberedskap har jonas Nils-

deltagit i arbetet. son

Underlag för scenariona har utredningen vidare erhållit från de för skildringen händelseförloppen valda kommunerna Göte-

av borg, Stenungsund och Vara samt från elproducenter och eldistri-

butörer, Kärnkraftinspektionen, Rikspolisstyrelsen, Socialstyrelsen,

andra statliga myndigheter inom det civila området, Försvarsmakten, landsting samt företag normalt förbrukar mycket el. I bear-

som

betningen underlaget har framför allt deltagit Solveig Agnezik,

Vara kommun, ]an Billuik, Räddningstjänsten Göteborg-Mölndal;

Ulf Gustavson, Säkerhetsföretaget Ulf Gustavsson, Nils Hiedland och Bengt Landén, Gävle kommun, Bert Isaksson, AB Göteborg Energi AB, Anders Larsson, Stenungsunds kommun, Lars A. Nils-

Krångedegruppens Samkörning AB och Bengt Sundström Affärs-

son, verket Svenska kraftnät..

överläggningar innehållet i delbetänkandet har skett med fö-

reträdare för Ellagstiftningsutredningen N 1992:04.

1.5.3¶De scenariona

övriga fem

Arbetet med de Övriga fem scenariona har utförts inom arbetsgrup-

med företrädare för utredningens sekretariat och olika myndigper heter och andra organ är berörda. Utredningen redogör i fort-

som sättningen detta avsnitt för innehållet i drag i dessa

av stora scenarion. Som utredningen har framhållit är strävan att i scenariona skildra händelseförlopp ligger nära gränsen för vad samhället

som på ett tillfredsställande sätt skulle kunna klara

av.

Staden på vattnet utan vatten

Utredningen beskriver följderna ett långvarigt avbrott i försörj-

av ningen med vatten till hushåll, industrier, sjukhus, skolor och andra viktiga förbrukare i Stockholm och ett antal förorts-

grupper av kommuner. Scenariot syftar till att visa hur de lokala och regionala

myndigheterna hanterar problemen t.ex. vilka ledningsfunktioner

de organiserar, hur försörjningen med reservvatten går till och som vilka svårigheter informationsverksamheten för med sig.

som

Titlar och SOU-nummerpå redogörelsernafinnspå baksidanavomslagettill betänkandet.

Sju scenarion 19

Arbetet har skett i samverkan med företrädare för bl.a. Livsmedelsverket, Stockholm Vatten AB och Kommunalförbundet Norrvat-

ten. Synpunkter och annat underlag har lämnats Länsstyrelsen i

av Stockholms län, räddningstjänsten och andra kommunala förvalt-

ningar i Stockholms stad, Rikspolisstyrelsen, polismyndigheten i

Stockholm, Försvarsmakten och Socialstyrelsen.

Brist på elektronikkomponenter

Scenariot ska visa hur ett långvarigt avbrott i importen av viktiga

komponenter ingår i ADB-användarnas utrustning påverkar

som

hanteringen bl.a. betalnings- och socialförsäkringssystemen.

Ett underlag har utarbetats ÖCB, haft överläggningar med

av som företrädare för producenter datorutrustning och några använ-

dare stora ADB-system.

Radioaktiva ämnen slår ut jordbruk i Skåne

Utredningen skildrar de problem för delar jordbruket i Skåne

sannolikt skulle bli följden vid ett stort nedfall radioaktiva som av

ämnen över betydande del landskapet. Beskrivningen för-

en av av

loppet och bedömningen problemen belyser svårigheterna för i

av första hand jordbruket i någon mån även för trädgårdsnäringen

och livsmedelsindustrin. Utredningen överväger bl.a. vilka sanerings-

åtgärder fordras.

som

Underlag för scenariot har utarbetats arbetsgrupp bestått

i en som

företrädare för Strålskyddsinstitutet, jordbruksverket, Livsmed-

elsverket, Räddningsverket och Länsstyrelsen i Malmöhus län. Synpunkter och annat underlag har på utredningens begäran också lämnats Rikspolisstyrelsen, Socialstyrelsen, Försvarsmakten, Läns-

av styrelsen i Kristianstads län, jordbrukets organisationer, livsmedels-

industrier och olika forskningsinstitutioner.

Stort utsläpp ammoniak från järnvägstankvagn

av en

Ammoniaken strömmar ut från tankvagn rämnat. Den når i

en som scenariot mycket snabbt stora delar innerstaden i Uppsala och

av drabbar framför allt de människor befinner sig ute på gator och

som torg. Utredningen skildrar svårigheterna dessa och de

att varna problem hälso- och sjukvården möter när den akut ska ta hand om alla

inte hinner sätta sig i säkerhet. Många får smycket svåra skador. som Redogörelsen syftar också till att illustrera den händelsen

oro som kan skapa hos människor på andra orter där det förekommer transporter eller hantering stor mängder skadliga ämnen.

annan av

Scenariot har utformats i samverkan med företrädare för räddnings-

20 Sju scenarion

tjänsten och stadsbyggnadskontoret i Uppsala kommun, Uppsala läns landsting, Länsstyrelsen i Uppsala län, SOS Alarm, Banverket, S] och Försvarets forskningsanstalt. Synpunkter och annat underlag har lämnats bl.a. Rikspolisstyrelsen, Socialstyrelsen och Försvars-

av makten.

Störtflod i Dalälven

Scenariot ska skildra konsekvenserna av en långvarig och mycket kraftig vårflod i Österdalälvens och Västerdalälvens

vattensystem.

Översvämningarna orsakar stora skador på bostäder, industrier, jord-

bruk och infrastruktur i sammanlagt ett tiotal kommuner inom tre

län. En lång rad myndigheter på central, regional och lokal nivå

kommer i scenariot att gripa in för att i den akuta fasen rädda människor, egendom och miljö. Det kommer också att framgå vilka åt-

gärder som myndigheter, fastighetsägare måste vidta för att

senare

och så långt möjligt återställa anläggningar och annat

sanera som har förstörts vattenmassorna.

Arbetet sker i samverkan med företrädare för bl.a. länsstyrelserna

i de berörda länen och Vägverket. Synpunkter och annat underlag

lämnas bl.a. kommuner i området, SMHI, Rikspolisstyrelsen,

Försvarsmakten, Socialstyrelsen och Dalälvens Vattenreglerings-

företag. Arbetet med detta betänkande kommer att slutföras under våren 1995.

Kapitel

Elförsörj ningen

i stora

drag

2.1¶Produktion och distribution av

2.1.1¶Ägare och affärsformer

För den svenska elförsörjningen 300 företag eller motsva-

svarar ca rande. Dessa levererar ström till landets omkring 5,2 miljoner elkunder.

Affärsformerna varierar. Verksamheten bedrivs antingen i bolagsform med enskilt, kommunalt eller statligt ägande eller kom-

- - som

munal förvaltning eller kooperativ förening. Svenska Kraftnät

är ett affärsdrivande statligt verk, förvaltar storkraftnätet.

som

2.1.2¶Produktion

Det svenska elkraftsystemet har byggts under drygt ett sekel för

upp att tillgodose det successivt växande elbehovet. Vattenkraften

var mycket länge den dominerande produktionskällan. Under 1950- och 1960-talen fick elkraftsystemet de första oljeeldade kraftvärme- och kondenskraftverken. Utbyggnaden kärnkraften kom under 1970-

och 1980-talen att sätta prägel på produktionsstrukturen.

Elkraften produceras tio större företag med sammanlagt

av ca tusen uattenzraftstationer och tolv kärnkraftreaktorer. Under normala förhållanden tillgodoser vatten- och kärnkraftverken nästan hela behovet elkraft. För återstoden de något än 100 olje-

av svarar mer eller fastbränsleeldade aggregaten i kraftvärmeverken och anläggningarna för industriellt mottryck Det finns dessutom ett tiotal stora

värmekraftstationer s.k. oljekondensanläggningar är avsedda

- - som att tas i bruk under år med liten nederbörd, lång och sträng vinterkyla eller längre avställningar kärnkraftverken. Det finns slutli-

av gen också omkring 40 gasturbiner, i första hand ska kunna

som utnyttjas vid plötsligt inträffade störningar när det är

som en reserv

nödvändigt att snabbt i gång reservproduktion.

22 Elförsörjningen

Som framgår figur 2.1 med uppgifter produktionsförmågan

av om

och den rörliga produktionskostnaden för de olika kraftslagen

ger vattenkraften under ett normalår ungefär lika stor mängd elenergi

kärnkraften. Den rörliga kostnaden MWh är dubbelt står som per

för kärnkraften för vattenkraften. Betydligt dyrare relativt stor som sett är emellertid både kraftvärmen och kondenskraften. Den exakta nivån för de olje- och kolbaserade kraftslagen beror på hur mycket oljan eller kolet för tillfället kostar.

2.1.3¶Distribution

Ägare till nätet för nationell överföring 400-220 kV det s.k. stor-

kraftnätet är staten. Näten för regional överföring 130-40 kV

- de s.k. regionnäten ägs till största delen producenterna. Ca 280

- av företag eller motsvarande har hand distributionsnäten 20 kV-

om 40O V. Dessa företag säljer och distribuerar elkraft med ensamrätt till slutkunderna inom sina respektive koncessionsområden.

2.1.4¶Avreglering elmarknaden

Ellagsutredningen har i sitt delbetänkande SOU 1993:68 Elkonkurrens med nätmonopol föreslagit åtgärder ska leda till

som en reformering den svenska elmarknaden. Statsmakterna har med

av betänkandet underlag beslutat ett nytt regelverk, syftar

som om som

till ett rationellt utnyttjande produktionsresurserna och att

mer av förbrukarna ska flexibla leveransvillkor. Avsikten är att kraft-

mer företag och förbrukare ska kunna välja vilka de vill handla med.

Själva överföringen av regleras så att alla distributörer får tillgång

till nätet. Affärsverket Svenska kraftnät ska för det nationella

svara

överföringssystemet och för det totala elsystemets säkerhet. Tidpunk-

för reformens genomförande är inte fastställd. ten

Ellagsutredningen har också till uppgift att utreda beredskapsfrågor inom elförsörjningsområdet. Utredningen kommer bl.a. att överväga

vilket eller vilka ska ha ansvaret för beredskapen inför

organ som störningar i fred och krig och vilka ska för verkställigheten.

som svara

2.2 i verksamheten

Störningar

Producenterna och distributörerna har sedan elektrifieringen började för 100 år sedan kontinuerligt strävat efter högre säkerhet

ca och kvalitet i elleveranserna. Tillförlitligare komponenter och

appa-

Elförsorjningen 23

m N t F x u v.

S

1

w -

24 Elförsörjningen

samt ökade dubbleringar i produktion och distribution har rater bidragit till utvecklingen. Trots detta kan det inträffa störningar. En del förbrukare har det skälet vidtagit åtgärder för att gardera sig

avbrott. Flera har skaffat reservaggregat. Andra har rustat sig mot med batterier eller förberett eloberoende rutiner. En kombination

av åtgärder i produktionen och distributionen samt hos förbrukarna bedöms det ekonomiskt bästa sättet att begränsa riskerna för

vara avbrott och minska konsekvenserna att eltillförseln upphör.

Det produceras inte samlat och fortlöpande någon statistik,

som beskriver omfattningen de fel och störningar inträffar inom

av som elproduktionen och eldistributionen. Händelserna i följande

sammanställning är exempel på elstörningar under de senaste decennierna

det finns uppgifter Som framgår har inte alla störningar lett som om. till avbrott i elförsörjningen hos förbrukarna.

Händelse År Elavbrott Kommentar

Stamnätsstöming 1955 Ja Storstörning i Jämtlands län

Brand i transforma- 1962 Ja Centralortenutan ström torstaiion i Södertälje iett dygn

Snöoväder 1966-67 Ja 10 000förbrukare iövre

Norrland utan under

igenomsnitt fyra dygn

Storm 1969 Ja 100000-tals förbrukare

utan ström isom mest

tredygn

Åskväder somleder 1969 Ja Katstroilarm vid två raffitill elavbrottl Göteborg naderier, somtvingadesatt

snabbt stoppadriften

flera bränder uppstod som

en följd avdetta

Torrársom orsakat 1969-70 Användningsrestriktioner

låga vattenstånd och eisparande

i regleringsmaga- ransoneringförbereddes sinen

Brand i transforma- 1973 Ja Centralorten utan ström i toroch kabel nästantvå dygn iHämösand

Oljekrisen 1973-74 Användningsrestriktioner

och eisparande

ransonering förbereddes

Helikopterhavererar 1974 Ja Haveriet ägde rumvid ien stamledning inspektion avlinjen

Elförsörjningen 25

Händelse Elavbrott Kommentar

Stamnätsstöming 1979 Ja sammanbrott av produk- Norrbottens län tion och distribution i övre

Norrland på grund av en

nätstörning tem timmars

avbrottför en del

förbrukare

Haveri i lrängset 1982 - Vattenkraftstationen

vattenfylldespá grund

av ett rörbrott

Stamnåtsfel 1983 Ja Strömlöst i södra och mel- Enköping IerstaSverige under som

mest 10timmar

{ Spricka i Suona- 1984 Jordtyllnadsdamm

dammen - sprickan upptäcktes och i tätades

Sabotagemot 1986 Ja Kostsammaavbrott i regionnätet processindustrin i Västernorrlandslän

Sabotage motstålverk 1988 Ja Syftetvar att skada en och edningsnät viss industri elavbrottet

i Göteborg drabbade ett bostadsom-

rådeocholjeraffinaderier-

Brand kabeli 1989 Ja Avbrott i en stadsdel ien tunnel undersommest 17 timmar i iStockholm

Sabotage mot en 1989 En 400 kV-stolpe spräng-

edningsstolpe des av . Härjedalen

Sabotagemoten 1990-92 Flera försök att skadaen

stamstation i Uppland station som matarStock- 3

holm med ström

Stolpras i Västerbottens 1991 lslast

län

Stolpras l Dalarna 1991 Vindlast pá nytyp av

stolpar

Våderstömingarpá 1992 Ja Trädfällning och extrem region- och distribu- isbildning tionsnâteti Gävleborgs län l i Snöstorm 1992-93 Ja Upp till fyra dygns avbrott

för som mest 100 000l tals förbrukare i södra och i

västra Sverige

26 Elförsörjningen

2.3¶Konsekvenser vid elavbrott

De konsekvenser ett avbrott i elförsörjningen medför på olika

som håll i samhället varierar med hänsyn till karaktären på olika verksamheter, de reservåtgärder olika förbrukare har planerat för

som och de ömsesidiga beroendena mellan olika verksamheter. Följande sammanställning är ett sätt att schematiskt beskriva störningskänsligheten inom antal funktioner, verksamheter eller motsva-

ett rande. Förutsättningen för att konsekvensen ska uppstå är i samtliga fall att det inte finns några reseruaggregat som producerar kraft. Förhållandena varierar både mellan olika slag anläggningar och

av mellan de enskilda strömförbrukande enheterna.

Avbrottets Funktion, verksam- Konsekvens längd heteller motsvarande

C11sekund Processindustri Processenstannar med lång eller mindre äterstarttidsomföljd

Datasystem Systemetstannar och

information försvinner

Flygtralikledning Flygsäkerhetenäventyras

Cl 1minut lntensiwärd Operationsbelysnlng, respiratorer,

dialys m.m.fungerar inte

ü 10-15minuter Datorer medbatten- Systemetstannarmen

reserv informationengär inte förlorad

u 15-30minuter Fjäderfäuppiödning Djuren istora anläggningardör

Hissar Människor blir instängda

30 minuter Processindustri Ugnar och rör blir igensatta

áterstarten kantaflera

dygn

El2 timmar Stora svinstallar Brist på ventilation kan ledatill

attdjuren dör

Vattenförsörjning Förbrukare i högtbelägna

områden blirutanvatten i

i ü 6timmar Smältandeindustri Smältor stelnar iugnar många

veckorsstillestánd §

Växthus Skadorgenomtorka eller

frysning l

Cl8 timmar Vattenförsörjning Risk attförorenat vatten

läcker

värmeförsörjning Problem särskilt inom värd-

Elförsörjningen 27

Avbrottets Funktion, verksam- Konsekvens längd het eller motsvarande

inrättningaroch för äldre i egna bostäder

Mjölkkor Risk förjuverinflammation och varaktig minskning i avkastningen

Cl10timmar Telestationer med Avbrott iteletrafiken

batterireserv

D 12-24 timmar Människor och djur Bristpa vattenoch lämplig

föda

Livsmedel Kylda ochfrysta livsmedel blir förstörda

Distributionentill detaljhandelnfår svårigheter

Lokaler och bostäder Utkylningvintertid, risk för frysskadorpávattenledningar

Avloppsreningsverk Orenatavloppsvattenrinner ut genombräddavlopp

Flera dygn vardagslivet Arbetsplatseroch serviceinrättningarmåste hållas stängda

2.4¶Ansvar och befogenheter för olika

organ

2.4.1¶Författningar

Elleveranser g

Bestämmelser reglerar elleveranserna finns i

som El Ellagen 1902:71 s. 1.

Ellagen elleverantör ensamrätt till distribution inom det

ger en av koncessionsområde leverantören har tilldelats. Inom området

som gäller leveransplikt utom när det finns särskilda skäl till undantag. Staten har ett tillsynsansvar, utövas Nârings- och teknik-

som av

utuecklingsverket NUTEK.

Civilrättsliga avtal mellan leverantörer och förbrukare komplette-

lagen. Avtalen kan gälla bl.a. inskränkningar i leveranserna. Även rar mellan företag producerar, överför och distribuerar finns

som en mängd överenskommelser. Dessa gör att elförsörjningen hänger

sam-

i ett rikstäckande system. man

28 Elförsörjningen

Elleveranserna kan också påverkas bestämmelserna i

EI Ransoneringslagen 1978:268.

Ransoneringslagen regeringen rätt att vid en utomordentlig hän-

ger delse när det föreligger knapphet på förnödenhet inom riket

- av vikt för folkförsörjningen för en viss tid reglera handel och använd-

ning. Regeringen kan också införa särskilda avgifter och för statens

eller räkning ålägga näringsidkare att avstå, medverka till

annans en

framställning lagra och transportera förnödenheter. Regeringens

av, föreskrifter ska inom månad underställas riksdagen för prövning.

en En näringsidkare ska ersättas för ingreppet i sin rätt.

Det finns ett utkast till energiransoneringsförordning, måste

som antas innan det kan börja tillämpas. Syftet är inte att reglera eleffektbristen eller att minska följderna stora störningar. Förordningen

av ska enbart göra det möjligt att reglera elanvändningen över säsongen.

Ransoneringsmyndigheten NUTEK eller Elförsörjningsnämnden

med sina regionala beslutar bl.a. tilldelning energi

organ - om av och användningsrestriktioner, medan leverantörerna verkställer

ge-

bl.a. mätaravläsningar och avstängningar.

nom

En utförligare beskrivning lagstiftningen inom elområdet det

av gäller framför allt beredskapsfrågorna kommer att redovisas

- av

Ellagstiftningsutredningen.

Skydd av samhällsviktiga anläggningar

Samhället behöver under fred och i krig skydda anläggningar är

som viktiga för totalförsvaret mot bl.a. spioneri, sabotage och

angrepp från terrorister.

Bestämmelser detta finns i

u Lagen 1990:217 om skydd för samhällsviktiga anläggningar

m.m. den s.k. skyddslagen; och i

D Förordningen 1990:1334 om skydd för samhällsviktiga anlägg-

ningar.

Överbefälhavaren har med stöd dessa författningar Före-

av gett ut

skrifter FFS 1991:1 om skydd för sambällsviktiga anläggningar.

Rikspolisstyrelsen har gett ut Föreskrifter och allmänna råd

utbildning, utrustning av skyddsvakter samt bevakning av civila skyddsobjekt RPSFS 1991:5.

Försvarsområdesbefälhavaren får besluta att bl.a. statliga förvalt-

i ningsbyggnader och anläggningar eller områden försvarsmak-

som

ten disponerar ska skyddsobjekt. En del anläggningar är

vara som viktiga för det civila försvaret energianläggningar blir skydds-

- t.ex. -

objekt länsstyrelsen beslutar det.

Enligt skyddslagen har obehöriga inte tillträde till ett skyddsobjekt.

Det kan bli nödvändigt att bevaka byggnad, anläggning eller

en en

Elförsörjningen 29

område ska skyddas. Bevakningen får utföras polismän ett som av eller militär personal t.ex. hemvärnspersonal, väktare och

av an-

personal är skyddvaktsutbildad. Militär personal i fred

nan som som bevakar civila skyddsobjekt gör det som skyddsuakter inte som

anställda, värnpliktiga eller frivilliga inom militära enheter.

En anläggning har väsentlig betydelse för energiförsörjningen

som i landet kan skyddas mot skada bl.a. sabotage i samband

genom med krig enligt bestämmelserna i

La 1942:335 särskilda skyddsåtgärder för vissa kraft- El en om

an äggningar m.m.

Ägaren är enligt dessa bestämmelser skyldig att efter prövning i varje särskilt fall utforma anläggningen på ett sådant sätt att det minskar

faran för eller begränsar verkningarna av en krigsskada. Det gäller

större anläggningar kraftverk, större tranformatorstation

- t.ex. ett en eller ledning ska ingå i storkraft- eller regionnätet.

en som

Räddningstjänst, hälso- och sjukvård och socialtjänst

Med räddningstjänst de räddningsinsatser samhället sta-

avses som -

och kommunerna för vid olyckshändelser och överhängten - svarar ande fara för olyckshändelser för hindra och begränsa skador på

att människor och egendom eller i miljön. Bestämmelser detta finns i

Räddningstjänstlagen 1986:1102; och

ü Räddningstjänstförordningen 1986:1107.

En skyldighet för samhället att ingripa föreligger endast det med

om hänsyn till behovet snabbt ingripande, det hotade intressets

av ett vikt, kostnaderna för insatsen och omständigheterna i övrigt är påkallat att samhället för insatsen.

svarar

Samhällets åtgärder inom hälso- och sjukvården, socialtjänsten

och hälsoskyddet regleras i

Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763; E1

Cl Socialtjänstlagen 1980:620;

Cl Hälsoskyddslagen 1982:1080; och D Smittskyddslagen 1988:1472.

Det åligger sjukvårdshuvudmännen landstingen och de tre kom-

står utanför landsting att planera hälso- och sjukvår-

muner som den med utgångspunkt i människornas behov. Planeringen ska enligt hälso- och sjukvårdslagen inriktas inte bara på det sker

som under normala fredsförhållanden utan även på katastrofer under fred och på verksamheten i krig. Varje sjukvårdshuvudman har en

katastroforganisation för att kunna ingripa med de mycket omfat-

tande sjukvårdsresurser kan fordras i fred vid stora olyckor

som eller andra liknande händelser.

30 Elförsörjningen

Alla kommuner har efter den s.k. ädelreformen för den

ett ansvar hälso- och sjukvård är särskilt avsedd för äldre. Kommunerna

som

också för socialtjänsten och för hälsoskyddet

svarar

Försvarsmaktens medverkan

Allmänna bestämmelser försvarsmaktens medverkan i samhäl-

om lets åtgärder vid t.ex. elavbrott finns i

1986:1 1 11 militär medverkan i civil verksam- CJ om

förordningen

et.

De militära myndigheterna får enligt denna förordning ställa personal och materiel till förfogande för bl.a. transporter sjuka och

av skadade. De får också utföra t.ex. transporter, andra arbeten och tjänster, dessa kan inordnas ett led i utbildningen den

om som av militära personalen eller främjar staten eller ett annat samhällsin-

tresse.

Användningen hemvärnet regleras i

av a Förordningen hemvärnsmäns medverkan vid bevakning och

efterspaning FFS 1985:3.

Överbefälhavarens Föreskrifter och allmänna råd försvarsmakt-

medverkan i räddningstjänst FFS 1987:24 ytterligare

ens m.m. ger vägledning förutsättningarna för att de militära förbanden ska

delta i civil verksamhet.

2.4.2¶Producenternas och distributörernas och

ansvar

uppgifter vid störningar

Producenterna och distributörerna elkraft leverantörerna

av sva-

i fredstid för elförsörjningen. De har hela ansvaret för verksamrar heten kan i olika situationer stöd myndigheterna.

men av

Vid störning de olika leverantörerna för att elförsörj-

en svarar ningen blir återställd till leveransstället. Om det råder brist på effekt eller försörjningen helt har fallit bort, är det leverantörens sak

om att bestämma både vilka kunder ska och vilka reparationer

som

ska prioriteras. De civilrättsligt ingångna avtalen mellan levesom rantören och kunderna innebär olika möjligheter till prioritering och bortkoppling olika kunder och i del fall skyldigheter att

av - en betala skadestånd och viten. Som ett komplement till avtalen finns det i några fall branschvisa överenskommelser t.ex. att leveran-

om tören ska information störningar har inträffat och

ge om som om hur långt ett avbrott beräknas bli.

Så länge ransoneringslagen inte är satt i tillämpning finns det inga

bestämmelser gör det möjligt för myndighet att föreskriva

som en

Elförsörjningen 31

prioritering leveranser till vissa kunder. En myndighet kan vid

av lån vari störnin framföra önskemål sådan rioriterin

g g a ar om en p g

g .

Onskemålen kan tillgodoses de gällande avtalen medger avsteg

om från normalrutinerna. Ansvaret för sådana avsteg liggeri fredstid producenterna och distributörerna el.

Kapitel

Delscenario

3 södra

Storm och i

kyla

och Västra

Sverige

3.1¶Vädret

. Lördagen den 27 november aviserar SMHI höststorm över syd-

en västra Sverige. Den beräknas dra in över västkusten natten till måndag. Under söndagen går SMHI ut med flera varningar. Södra B0-

huslän, Göteborgs-området och delar Dalsland och Västergöt-

av land väntas bli särskilt hårt drabbade. På Skagerack och Kattegatt kan det rent bli orkan.

Måndag den 29 november drar ovädret in över södra och

morgon västra Sverige. Vinden kommer till början från sydväst. Tempera-

en turen är vid kusten 5 °C. Senare under dagen vrider vinden till väst

+ och blir ordentligt byig. Luften innehåller mycket salt avsätter

som sig på ledningar och ställverk. Säve flygplats har medelvind

13 en på 28 msek i vindbyarna blåser det till 45 msek.

- upp

Under eftermiddagen sjunker temperaturen i Göteborg och området runt omkring. Det snöar också kraftigt i södra Värmland och stora delar Västergötland. Det är blötsnö lägger sig på

av som tungt träden. Innan den starka nordvinden når fram till dessa

senare områden har det även där blivit mycket kallt och snön har frusit fast på träden.

3.2¶Konsekvenserna i stort inom de drabbade

områdena

3.2.1¶Måndag första dygnet

De första påfrestningarna

När ovädret måndag drar in över södra och västra Sverige

morgon är producenterna och distributörerna el- och rad myndigheter

av en

4 15-0206

34 Första dygnet

och andra kan behöva med anledning händelseorgan som agera av förloppet inte riktigt förberedda. De har trots SMHI:s varningar inte räknat med ska bli så visar sig falatt svårigheterna stora som vara let. De flesta yrkesarbetande har hunnit sig i väg till sina arbeten. ge Skolveckan har börjat. Verksamheten är i gång i dag- och fritidshem. Hälso- och sjukvården har tagit emot sina första patienter efter helgen. Butiker, banker, postkontor och andra serviceställen har öpp-

när tidigt under förmiddagen växer i styrka och

nat stormen

elförsörjningen börjar svikta. Saltbelåggningen i ställverken och ledningarna i regionnätet

orsakar kortare avbrott i elförsörjningen under förmiddagen. Fler och fler områden blir under kortare perioder ström. SOS Alarm utan i södra och västra Sverige får tre-fyra gånger så många samtal som

vanligt -frågor från oroliga människor, felanmälningar och begäran

SOS-personalen underrättar enligt larmplanerna alla om hjälp. som

på olika sätt ska gripa in polisen, räddningstjänsten, hälso- och va-verken, energiföretagen, industrier och serviceföre-

sjukvården,

Skadorna blir redan från början så stora att det inte går att med tag. gång vidta åtgärder med anledning allt rapporteras. SOS en av som

Alarm förmedlar uppgifterna till de ansvariga myndigheterna och

till serviceföretagen själva bedömer hur de ska prioritera.

som Verksamheten inom industrin och andra elberoende grenar av näringslivet känner direkt störningarna framför allt raffinadeav rierna, den petrokemiska industrin och processindustrin. För dessa företag gäller det släcka ned anläggningarna innan avbrotten att orsakar skador. Alla är medvetna att riskerna för bränder ökar om vid plötsliga strömavbrott. Driften stannar emellertid även inom andra slag anläggningar. Endast fåtal företag har reservkraft för stödav ett funktioner i verksamheten. Datorer och teknisk utrustning annan

på kontoren inom industri, servicenäringar och förvaltning krång-

lar. De flesta processindustrierna beslutar att inte starta verksamheigen förrän distributörerna kan lova normal elförsörjning. ten Vid 13-tiden två ledningsstolpar och 400 kV-ledning över rasar en Göta älv i den kraftiga stormen. Senare havererar ett de större av

ställverken i Göteborgs-området.

Under eftermiddagen leder det inträffat stormen, saltsom -

beläggningen och haverierna i de tekniska anordningarna till mycket

- j

stora störningar i elförsörjningen. Vid 14-tiden är Göteborg, Kungsbacka, Mölndal, Borås, Alingsås, Kungälv, Stenungsund, Uddevalla g

och Lysekil med omgivande områden totalt omkring 800 000 mån- - 4 niskor strömlösa. Elproducenterna och eldistributörerna startar -

röjning och felsökning. Den automatiska spolning finns vid

som en i

Första dygnet 35

del anläggningarna räcker inte till. De börjar också manuellt av att

rengöra de saltbelagda anläggningarna.

Stormen och den tunga snön på träden slår vidare delar ut stora av eldistributionsnätet 0,4-20 kV på landsbygden. Vid 16-tiden är i runt tal 40 000 hushåll, jordbruk och mindre industri- och service-

företag utanför tätorterna i Bohuslän, Dalsland, Västergötland och

Halland strömlösa. Stormen drabbar också Bergslagen och Skåne med sammanlagt omkring 100 000 strömlösa elförbrukare.

Stora problem i trafiken och televerksamheten

Många lämnar under eftermiddagen sina arbeten. De flesta ska hem eller åker till anhöriga för hjälpa dem. Trafiken är kaotisk. Det att stockar sig i de större tätorterna och på åtskilliga vägar där träden har blåst ned. Fler trafikolyckor än normalt inträffar både inom och utanför tätorterna. Polisen försöker så långt det går reglera och att dirigera trafiken och hjälper också till med klara olyckorna. att upp

Polispersonalen blir hårt ansträngd. Att upprätthålla och ordning

säkerhet blir mycket svårare när det är mörkt överallt och larmen

inte längre fungerar.

Även och hälso- och

räddningstjänsten sjukvården får betydligt

mer att göra som en följd av olyckorna. Telefontrafiken drabbas av

stora störningar. Telestationerna på större orter eller knutpunkter

har reservkraftaggregat, så det finns bränsle.

egna som fungerar länge

Vid alla de mindre telestationerna finns det batterier med

kapacitet

för mellan 6 och 12 timmars drift. Batteridrivna också de s.k. är koncentratorerna, som under har ersatt telestationerna i större senare tätorter. På landsbygden och i del mindre tätorter uppkommer en det störningar i teletrafiken redan under Mobiltelefon-

eftermiddagen.

systemet och minicalltjänsten är helt utslagna i de flesta områden som drabbas elavbrottet. I närheten FMTV-masterna och av av andra telekomplex kan det emellertid hända mobiltelefonerna att

fungerar.

Järnvägstrafiken ligger helt Banverkets personal

nere. börjar att försöka bort saltet på ledningarna utefter linjerna

Göteborg-

Alingsâs och Göteborg-Trollhättan. Banorna måste också befrias från träden blockerar. Elsystemen på Västkustbanan som och Bohusbanan är svårt skadade och reparationerna kommer flera

att ta dygn. Signal-

systemen fungerar till början. Alla sträckor har emellertid inte en

reservkraftsystem och del anläggningar går när batterierna

en ur inte

längre har den kapacitet fordras.

som Trafiken på Landuetters flygplats har reservkraft för 70 % av sitt normala behov. Det finns ström till

belysningen på start- och landningsbanorna och i de flesta byggnaderna. Många kommer

även i den här situationen behöva flyga till eller från

att Göteborg och

36 Första dygnet

flera landar eller De störningar uppstår beror till

plan lyfter. som

delen på Säve flygplats på Hisingen har däremot största stormen. ingen reservkraft och all civil flygverksamhet ligger nere. Däremot

fungerar den militära flygverksamheten vid 12. helikopterdivisionen

och polisens helikopterverksamhet, båda har sina baser på Säve. som

Sjukhusen, detaljhandeln och radion

Alla sjukhus får redan under eftermiddagen stora problem. Förutför hand patienter redan ligger inne försättningarna att ta om som efter hand. Akutsjukhusen har någon form reservkraft, sämras av varierar. Primärvården har i allmänhet inga reserv-

men kapaciteten

och får efter hand dra ned verksamheten. Det gör det

kraftaggregat

allt svårare hand människor söker sig till vårdcentraatt ta om som lerna. Problemen blir skäl mycket även vid många av samma stora

sjukhem med äldre och handikappade.

Människor behöver och livsmedelshandeln förmer matvaror söker hålla i verksamheten ström. De större butikerna har

gång utan

batterier för kunna driva kassaapparaterna fyra-fem timmar. Det att emellertid mörkt och börjar bli kallt i lokalerna. Verksamheten är och det lång tid för kunderna det och går trögt tar att var en behöver. De bilister behöver tanka upptäcker att bensinsom stationernas inte fungerar och att det inte går att något pumpar bränsle. Riksradion, lokalradion och de olika TV-kanalerna sänder med

sin reservkraft. Det är hela måndag eftermiddag bland-

hjälp av en ning nyheter, reportage och myndighetsmeddelanden. Reportrarna

av söker intervjuer återge vad händer ute på fältet. De följer genom som

verksamhet i bl.a. ledningscentralerna och utövar myndigheternas

på dem Rapporteringen innehåller både motsäen press som agerar. och överdrifter. Informationen når emellertid bara dem som

gelser

har till reservkraft eller är utrustade med batteriapparater.

tillgång

Efter hand kommer allt fler de kan använda bilradion för att att på sändningarna och information.

lyssna

Producentema och distributörerna av

och rengöringen ledningar och ställverk kommer

Reparationerna av

i under eftermiddagen. Västra elområdets organisation för be-

gång

storstörningar får uppgifter från samtliga distributörer

redskap mot

och i

läge, hjälpbehov och de reparationsresurser som var en even-

om tuellt kan Med dessa uppgifter som underlag ger organisa- g avvara. tionen besked till samtliga vad går att disponera. Västra som elområdet begär också militära myndigheter ska delta med heliatt och bandvagnar. Västra elområdet och Vattenfall sänder

koptrar

Första dygnet 37

under eftermiddagen ut flera beskrivningar till massmedierna. De informerar också länsstyrelserna i västra Sverige. Vattenfall har bil-

dat en katastrofgrupp, ordnar presskonferens.

som en

Vid 19-tiden får Uddevalla-, Alingsås- och Boråsområdena tillbaka strömmen.

Temperaturen sjunker

Mer än 800 000 människor i Göteborg, Kungsbacka, Mölndal,

Lerum, Kungälv, Stenungsund och Lysekil med omgivande områ-

i den är utan ström sedan 6-9 timmar. Orsakerna är saltbeläggning, s islast och haverier i region- och stamnäten. De besvärliga väder-

; förhållandena försvårar felsökningen och reparationerna. Producenter och distributörer kan ännu inte säga något när samtliga

om områden kan tillbaka strömmen.

Stormfällningen har gjort att omkring 40 000 förbrukare på lands-

bygden i övriga delar Bohuslän, Dalsland, Västergötland och

av Halland huvudsakligen hushåll och jordbruk är strömlösa sedan l - - 4-6 timmar. Det gäller också drygt 15 000 elanvändare i Bergslagen s och i runt tal 60 000 förbrukare i Skåne. Huvuddelen dessa

av sammanlagt lite mer än 100 000 elanvändare kan inte räkna med ström

förrän tidigast torsdag kväll.

1 Det är redan kyligt i de flesta husen i de områden elavbrottet

som har drabbat. Temperaturfallet och den starka vinden bidrar till att

byggnaderna blir ordentligt utkylda. Bara de har tillgång till

som reservkraft dieselaggregat eller batterier kan åstadkomma dräg-

- liga förhållanden eller hjälpligt fortsätta verksamheten. Det gäller

också många har vedkamin, fotogen- eller gasolvärmare eller

som

stadsgas.

Det har under kvällen blivit allt kallare. Saltbeläggningen på

isolationsdetaljerna i ställverken och på ledningarna kan inte längre

spolas bort. Det blir nödvändigt med handputsning och andra tids-

krävande åtgärder. I några kommuner hjälper räddningstjänstens

personal till. Allt talar för att det på de flesta håll kommer dröja

att

länge innan problemen är över.

Länsstyrelsernas och kommunernas ledningsgrupper

Länsstyrelserna i södra och västra Sverige har under eftermiddagen kallat in personal för sitt stabsarbete. Länsstyrelserna sin l ser som

l uppgift att i stort följa utvecklingen och att bidra till att de kommul och andra behöver olika för samhället ner som resurser av slag att l inte ska får detta. Personalen

kollapsa i länsstyrelsernas staber för-

söker under eftermiddagen och kvällen kontakter med

genom producenter och distributörer statliga myndigheter, kommuner

38 Första dygnet

och andra på något sätt är berörda att översiktlig bild

som en av läget. Det finns uppgifter vilka områden har drabbats

om som av avbrottet är betydligt svårare att bild alla konsekven-

men en av serna.

De flesta kommunerna har satt i gång sina lednings- eller katastrof-

benämningarna varierar. Länsstyrelserna att kom-

grupper - anser

är den naturliga samarbetspartnern i den situation har

munen som

uppstått. De kommuner inte har bildat någon slags lednings-

som

länsstyrelserna att göra det.

grupp uppmanas av

Ett problem är att de allra flesta kommunerna inte har reservkraft i sina kommunkontor. Flera placerar sin ledningsorganisation i räddningstjänstens ledningscentral i brandstationen. Andra ordnar provisoriska hjälpmedel för belysning, värme och samband i kommunkontoret. SOS Alarm blir ledningsplats för de länsstyrelser inte

som har reservaggregat.

Räddningsverkets generaldirektör säger i en radiointervju att

räddningstjänstens beredskap är till för att brandmän och befäl skall kunna göra insatser vid de olyckor inträffar men att personalen

som

det behövs bör kunna hinna med samhället måste om även annat som göra för lindra verkningarna elavbrottet. All den material

att av som finns i civilförsvarsförråden kan givetvis disponeras kommuner

och statliga myndigheter.

Regeringens krisgrupp

Måndag kväll tillsätter statsministern efter samråd med flera av de

övriga statsråden krisgrupp, ska följa utvecklingen och till

en som se att det hos regeringen finns beredskap för snabba beslut och

en informationsinsatser. Ansvaret för ledning samhällets åtgärder lig-

emellertid kvar på de regionala och lokala myndigheterna samt ger på de företag producerar och distribuerar el. Svenska Kraftnät

som och Vattenfall har under dagen informerat Näringsdepartementet

situationen. Räddningsverket har underrättat Försvarsdepartemen-

läget inom räddningstjänsten. Nu får även krisgruppen

tet om en redogörelse för förhållandena.

Regeringens krisgrupp tar under kvällen också kontakt med flera

länsstyrelserna. Alla de uppgifter får gör det svårt

av som gruppen att överblick läget. Hur människorna Vilka områ-

en av reagerar den är säkra Situationen verkar kaotisk. Det finns i det här

vara

skedet inte tillräckligt underlag för planering konkreta statliga

hjälpinsatser.

Försvarsmaktens

resurser

Regeringens krisgrupp framhåller för länsstyrelserna att regeringen

inte något hinder för att militär personal och utrustning utnytt-

ser

Första-andra dygnet 39

jas. Två länsstyrelserna har redan diskuterat situationen med av Militärbefälhavaren. Västkustens Marinkommando har sagt att länsstyrelserna kan disponera följande för ställa till hälsoresurser att

och sjukvårdens förfogande:

Cl Två rörliga förbandsplatstroppar för akutsjukvård och sjuktrans-

porter;

Cl 150 sjukvårdstält med uppvärmning;

CI med elverk för uppvärmning 1 600 m2 av ca

Varmluftsalggregatbostads- förrådsyta;

er El Ca 450 tältutrustningar, rörligt kök med kraft och 80 egen ca

vedeldade kokspisar;

El Nära 300 radiostationer;

Tält för ett tju otal samlingsplatser med Röda Kors-personal

El som ger Första hjä pen;

CI Engångslatriner;

El Tunga och lätta terränggående fordon, bärgningsresurser samt

tunga och lätta helikoptrar.

Drygt 200 värnpliktiga ligger inne för grundutbildning. Det finns

också lite än 200 yrkesofficerare inom området. Hemvärnet har mer kontrakt med mellan 100 och 200 kan delta. Ytterligare man som minst lika många hemvärnsmän medverkar sannolikt efter frivilligt

åtagande, framgår det Marinkommandots uppgifter.

av Andra försvarsområden i närheten det strömlösa området av t.ex. Borås, Skövde och Halmstad har liknande bidra - resurser att med. Drivmedelsgrupper vid I 15, I 16, P 4 och T 2 kan med sina pumpar hjälpa bilisterna att fylla vid de bensinstationer har som bränsle.

3.2.2¶Tisdag andra dygnet

Vädret

Under natten mot tisdagen drar ovädret bort. Det klarnar och upp temperaturen faller ytterligare. Under dygnet följer är det melsom lan 5 och 15 grader kallt. SMHI bedömer kylan och den friska att vinden ska hålla i sig.

Nya påfrestningar

Västra elområdets begäran hjälp med militära helikoptrar leder om

under tisdagens till 12. helikopterdivisionen deltar med

morgon att

två tunga helikoptrar lyfter stolpar och ledningar på svårtill-

som

gängliga ställen.

40 Andra dygnet

Tisdag förmiddag får de distributörer har det svårt hjälp med

som reparatörer från andra delar inom västra elområdet. För rengöring och reparationer på region- och stamnätet behövs det emellertid stora

Avlösningar måste ske den personal har arbetat resurser. av som mer eller mindre oavbrutet i snart ett dygn. Begäran hjälp går till

om övriga elområden i landet. Ytterligare reparatörer och utrustning kommer på det sättet under onsdagen till de drabbade områden. Det är fråga hela reparationsenheter Vattenfalls och andra större

om ur kraftföretags organisation. Resurserna från övre Norrland transporteras med militära Hercules-plan till skadeområdet. Under onsdagen

anländer också vapenfria tjänstepliktiga just har ryckt

en grupp som in till repetitionsutbildning. Dessa är utbildade till linjemontörer för

kraftföretagens krigsorganisation och kan omedelbart börja delta i

reparationsarbetena.

Länsstyrelserna i västra Sverige har olika meningar hur

om reparationsresurserna ska fördelas mellan olika områden. Diskussionerna med ledningen för Västra elområdet resulterar inte i några förändringar i planeringen arbetena. Elleverantörernas strävan är att

av först vidta åtgärder mot de skador snabbast kan hjälpa flest

som abonnenter. Elomrädet det för övrigt inte nödvändigt att be-

anser gära ytterligare hjälp från andra delar landet. Det går enligt

av elleverantörerna inte att sätta in mer resurser. En av landshövdingar-

kontakt med Försvarsdepartementet och Näringsdeparte-

na tar mentet för beskriva situationen och föreslår att regeringen ingri-

att

för att styra åtgärderna gör att samhället får tillbaka strömper som men.

Regeringens krisgrupp kallar vid 13-tiden företrädare för Svenska Kraftnät, Vattenfall, NUTEK och Svensk Elberedskap AB till över-

en läggning. Försvarsministern säger i intervju i TV 2 att

senare en Försvarsmakten givetvis ska hjälpa till på alla sätt med sina

resurser för skynda på reparationerna och för hjälpa alla får det

att att som svårt på grund elavbrottet. Regeringen har emellertid inga planer

av på att in och styra användningen de samlade reparations-

Det finns inget underlag för bedömning hur

resurserna. av resur-

skulle fördelas och regeringen har inte heller några rättsliga serna befogenheter för att fatta ett sådant beslut.

Massmedierna börjar under eftermiddagen att kritisera myndigheter och företag för att samhällets åtgärder bl.a. Dagens Eko

- som

uttrycker det är Regeringen ordnar presskonferens för att

- sega. en

j förklara hur ansvarsförhållandena är och vad statsmakterna avser

att göra.

Första dygnet 41

3.3¶Händelseförloppet i Vara kommun

3.3.1¶Måndag första dygnet

I Vara kommun har drygt 17 000 invånare drabbar elavbrottet - som enstaka områden utanför centralorten. Träd faller ned över ledsom

ningarna gör så småningom att elförsörjningen under måndag efter-

middag upphör inom stora delar landsbygden i kommunen. Det av

innebär med gång problem för de jordbrukare har djur.

en stora som Det finns bl.a. omkring 2 000 mjölkkor, 3 000 köttdjur, 28 000 slaktsvin, 5 000 200 000 höns och 230 OOO slaktkycklingar suggor, i kommunen. Bara knappt 10 °o jordbruken i Vara kommun har någon form av

reservkraft. På flera de anläggningarna dör fjäderfäna

av av stora efter bara någon halvtimmes avbrott i elförsörjningen. Det finns varventilation eller Svinen klarar sig i de flesta fallen ken värme, vatten. i flera timmar. För dem är kylan och bristen på vatten det stora problemet. Natten till tisdagen börjar svårigheterna emellertid att bli akuta i många svinstallar på Varaslätten.

Industrin stannar

Tre cementvarufabriker dem är Benders Takpannefabrik - en av behöver ha besked inom halvtimme elavbrottet blir långvaen om rigt. Fabrikerna har två timmar på sig att ösa ut bruket maskiur innan det stelnar. Ledningen för alla tre företagen tar det säkra nerna före det osäkra och beslutar avbryta tillverkningen. De chansar att sedan inte tillverkningen ligger under hela den tid går utan nere som innan strömmen varaktigt är tillbaka. Andra industrier i de delar av kommunen är ström tvingas också upphöra med verksamsom utan heten. Det finns sammanlagt mellan 300 och 400 industriföretag i kommunen. Skador i produktionen på grund stilleståndet i av produktionen uppstår hos industri tillverkar och lackerar en som

kökssnickerier och hos ytbehandlingsindustri.

en Själva centralorten Vara med nära 4 000 invånare drabbas - framgått inte direkt elavbrottet. Osäkerheten vad som av om som ska hända för kommunen i dess helhet är emellertid stor. Kommundirektören under vid 14-tiden kontakt med eldistributionsföretar beskriver situationen mycket besvärlig. Skadorna på tagen, som som ledningarna är stora och det går enligt distributörerna inte att säga hur lång tid det tar innan alla i kommunen har igen. Telestationerna går på batterier och det är ännu möjligt ringa utom från de områatt den där träd har fallit över ledningarna. Det är inte känt vilka ställen fortfarande har teleförbindelser. som Kommunens ledning försöker under eftermiddagen att bild en

42 Första-andra dygnet

vad hänt överblickar inte situationen och avvaktar av som men av det skälet med att vidta åtgärder. För några delar den kommunala av

förvaltningen är det emellertid nödvändigt börja Det gäl-

att agera. ler framför allt hemtjänsten, bedömer den under kvällen som att måste mobilisera alla sina för hjälpa äldre och handiresurser att kappade att klara värme, mat och vatten. Förhoppningen är strömatt ska komma tillbaka under Verksamheten präglas men natten. av improvisation. Arbetet är till början trevande.

Tisdag andra dygnet

Tisdag har vinden avtagit och det har slutat snöa. Det är morgon emellertid mycket kallare än tidigare. Röjning och reparationer på ledningarna har pågått hela natten. Flera distributörerna har tillav gång till s.k. stödstyrkor och kan många lantbrukarna - även om av som ingår har problem att lösa i stort sett fördubbla de egna - nor-

mala reparationsgrupperna. Resultaten är trots det begränsade. Reparatörerna börjar bli trötta. Arbetet går allt långsammare. Än så

länge har bara några hushåll i kommunen fått tillbaka strömmen. Samtidigt har andra blivit utan under natten. Problemen börjar under förmiddagen sig i flera deatt torna upp lar kommunen. Många far illa i kylan. De har

av som möjligheter

flyttar till anhöriga eller har braskamin eller vedeldad grannar som panna. Flera de anställda på kommunkontoret bor i de delar av av kommunen är utan ström. De berättar på för komsom morgonen munalrådet och kommundirektören att situationen på många håll i kommunen kommer att bli mycket besvärlig. Hemtjänstens anställda oroar sig mer än andra för följderna elavbrottet. Att trygghetsav larmen inte fungerar och att det inte längre går ringa till och nu att från del de drabbade områdena gör det svårare bistå dem en av att behöver hjälp. som

Kommunens krisgrupp

Kommunalrådet beslutar under eftermiddagen kalla ihop att en

ledningsgrupp kallad krisgruppen består kommun-

- - som av styrelsens arbetsutskott, kommundirektören och cheferna för de olika kommunala förvaltningarna. Krisgruppen träffas första gången kl 17.00. Förvaltningscheferna redogör vid detta första sammanträde för läget inom sina verksamhetsområden. Socialchefen framhåller rått många bostadshusen på landsatt av bygden har braskamin eller är helt vedeldade. De bor där kan som hjälpligt hålla Äldre människor tål emellertid temperaturen uppe. kyla sämre än yngre. Bland de utvecklingsstörda bor i som grupp-

Andra dygnet 43

bostäder utanför centralorten har händelseförloppet framkallar stor

Ålderdomshemmen på landsbygden kommer enligt socialchefen

oro. inte att kunna klara värmen och de bor där måste evakueras.

som Många kommer att kunna hjälp anhöriga och har

av grannar som Vedeldning i sina hus. De flesta behöver emellerid inom några tim-

flyttas in till lämpliga byggnader i centralorten. mar

Räddningschefen berättar att situationen inom hans område

un-

der dygnet gått har varit mycket besvärlig. Träd, tak, skyltar

som och annat blåst ned har orsakat stora skador. Flera svåra tra-

som fikolyckor har inträffat på riksväg E 20 och på några mindre vägar i kommunen. Räddningstjänsten har hela tiden haft fullt att göra

upp och inte alltid med gång kunnat rycka till olycksplatserna. Även

en ut ambulansen i Vara har haft svårt att hinna göra det behövts.

som Flera skadade har fått vänta på att komma till läkare eller sjukhus. SOS Alarm undersöker möjligheterna att föra över ambulanser och personal från östra delen länet till bl.a. Vara kommun. Taxi får

för stor del av sjuktransporterna.

svara en

Ont vatten

Va-chefen säger i sin föredragning för krisgruppen att det kan bli

nödvändigt att låta avloppssvattnet i några reningsverken rinna

orenat bräddavloppet. Bristen på vatten blir ett problem i ut genom flera mindre tätorter i kommunen, där det inte finns någon

reservkraft i vattenverken. Det gäller bl.a. uattenverket i Leuene, som också förser stor del centralorten med vatten. Reservkraftaggregaten

en av i de övriga vattenverken är bensindrivna. Det får inte lagras några större mängder drivmedel och frågan är hur länge de kan utan att kommunen får påfyllning. Det behövs omkring 50 liter i timmen för alla reservaggregaten tillsammans.

Det blir enligt va-chefen sannolikt nödvändigt med någon slags ransonering det kommunala vattnet i alla tätorterna. Företaget

av Tvättman kan stänga helt och hållet. Många enskilda gårdar

som varken har ström eller handdrivna kan inte heller vatten.

pumpar Tankar med vatten kommer att placeras ut på några platser utanför centralorten. Problem kan uppstå temperaturen sjunker ytterli-

och vattnet i behållarna fryser. gare

Skolchefen att låta eleverna stanna hemma från skolorna

avser under de närmaste dagarna. Lärare och skolpersonal kom-

annan

att kunna användas för andra uppgifter i den kommunala verkmer samheten under tiden som skolorna är stängda.

Krisgruppen har inget att invända mot de redovisade åtgärderna. Gruppen tar efter överläggningen kontakt med Radio Skaraborg och Närradion i Vara. Båda förklarar de givetvis kommer att fort-

att sätta förmedla information till invånarna i kommunen. Krisgruppen

44 Andra dygnet

är osäker på vad den därutöver bör i itu med. Är det nödvändigt

ta att skaffa ved åt dem behöver Kommer det att

som finnas varm mat och dryck till dem inte själva klarar sin mathållning Hur går

som det för de sjuka Måste vattnet i centralorten ransoneras Kommer

det orenade avloppsvattnet rinner ut att förstöra några

som vattentäkter

Djuren dör

Under kvällen kommer två bekymrade jordbrukare till kommunkontoret. De berättar för krisgruppen de flesta deras djur har

att av dött. Några har de varit avliva. De döda djuren är fort-

tvungna att farande kvar i ladugårdar och stallar. Frågan de ska föras.

är vart Jordbrukarna har varit i kontakt med andra djurhållare och med slakterier i Skara inte fått några besked. Inte heller chefen för

men

miljö- och hälsoskyddsavdelningen har med gång någon lösning

en på problemet. Krisgruppen uppdrar åt honom att så snart möj-

som ligt komma med ett förslag.

Krisgruppen ger samtidigt i uppdrag åt två miljöskyddsinspek-

av törerna i kommunen att undersöka hur läget är bland jordbrukarna

i kommunen. De beskrivningar får bekräftar

som gruppen senare att flera gårdar med stora djurbesättningar har svåra problem. Bara de gårdar har reservel kan tillräckligt med och foder

som egen vatten

till djuren och har möjligheter att mjölka. Många jordbrukare med

mjölkkor närmar sig den situationen när de måste bestämma de

om ska avliva djuren eller inte. Allt hänger på när strömmen kan komma tillbaka. Krisgruppen får besked från eldistributörerna de med de

att

finns inte kan forcera reparationerna. resurser som

Det har framgått uppgifter i riksradion reparatörer och

av att materiel har sänts till de strömlösa områdena. Krisgruppen vid

tar 20-tiden kontakt med Länsstyrelsen för att höra beslutar

vem som om hur reparatörer och material ska fördelas. Länsstyrelsen

svarar att den håller på att sätta sig in i hur reparationerna är organiserade och vilka områden prioriteras. Länsstyrelsen ska bl.a. under-

som söka det går att tillföra ytterligare från olika håll i

om resurser samhället utöver det Västra elområdet har begärt från militära

- som myndigheter och att återkomma till kommunen.

- avser

Oro bland många äldre

Tisdagskvällen går. De anställda i kommunen framför allt social-

tjänstens personal- är trötta efter det besvärliga första dygnet. Hemtjänsten har börjat söka alla äldre och handikappade på

upp ute landsbygden och i de mindre tätorterna. Den s.k. Posom-gruppen

företrädare för j

en stödgrupp sammansatt av socialtjänsten, kyrkan,

Tredje-femte dygnen 45

skolan, primärvården och räddningstjänsten i kommunen lägger

ned mycket arbete på hjälpa och lugna framför allt gamla och handikappade. Gruppen består 25-tal deltagare och får efter hand av ett tiden går allt att göra. som mer Många äldre har under kvällen tagits hand anhöriga eller om av En del är emellertid mycket oroliga och flyttas till sjukgrannar. hemmet och vårdcentralen i centralorten. Flera äldre är i akut behov

vård till bassjukhuset i Lidköping med ambu-

av och transporteras lans eller taxi. Åtskilliga husägare kan elda med ved har i det här läget inte som bränsle för än några dygn. Krisgruppen beslutar vid övermer en läggning börjar kl 22.00 ordna med vedförråd på några som att utanför centralorten där människor kan hämta bränsle.

platser

Bensinen räcker inte längre för att kommunen hela tiden ska kunna

köra reservkraften vid vattenverken. Det är blir nödvändigt att ran-

vattnet i centralorten och flera andra tätorter. Tvättman prosonera kommunen helt kommer stänga vattnet till testerar mot att att av

företaget.

Magsjuka

En hel del avloppsvatten har runnit ut i vattendragen. Det

orenat krisgruppen, fått höra att ett 20-tal människor i oroar som en av tätorterna har svår magsjuka. Gruppen ger en av miljöskydds-

inspektörerna i uppdrag att utarbeta föreskrifter för hälsoskyddet, ska göra det möjligt minska riskerna för sjukdomar hos som att

både människor och djur. Den viktigaste åtgärden är enligt miljö-

skyddsinspektören alla kokar det vatten de ska använda till att som och matlagning. Han kommer dela ut informationsblad till

dryck att

hushållen och till Radio Skaraborg upplyser detta. se att om

3.3.3¶Onsdag-söndag tredje-femte dygnen

Många människor från de delar kommunen inte har ström av som sig under de närmaste dagarna in till centralorten för att skaffa tar förnödenheter. En del dessa kommer till kommunkontoret för att av

besked läget. Krisgruppen förstärker receptionen med några

om tjänstemän kan information. Lokalradion och närradion besom ge skriver fortlöpande situationen i kommunen och förmedlar information till invånarna. Kommunen trycker också ett informaupp tionsblad delas i butiker och på andra ställen. Bladet talar som ut bl.a. det fortfarande är osäkert när strömmen kommer tillom att baka, det finns vattenbehållare, hur kommunens invånare skydvar dar sig vatten och vart de kan vända sig med sina frågor mot orenat

46 Tredje-femte dygnen

eller problem. De lokala tidningarna i Västergötland innehåller

en hel del råd många kan ha glädje som av. Det blir efter hand ännu svårare till djuren på gåratt vatten darna. Fortfarande vet åtskilliga jordbrukare inte vad de ska göra

med de döda djuren. Miljö- och hälsoskyddsavdelningen

menar att kropparna måste grävas ned. Var och får själv ta hand sina en om

djur. Om det på grund tjälen inte är möjligt gräva ned dem,

av att ska de läggas i högar och täckas över. Avståndet till vattentäkten måste i så fall minst 200 Om kommunen har vara meter. en vattentäkt i närheten får avståndet inte understiga 1 000 Krisgruppen meter. kommer att skicka ut personal informerar jordbrukarna. som

Strömmen tillbaka

Reparationerna på ledningsnätet fortgår med de står

resurser som till förfogande. Länsstyrelsen har informerat kommunen det om att

inte går att fram personal. Reparatörerna är mycket trötta

mer arbetar vidare. Många elanvändare i Vara kommun får under men onsdagskvällen tillbaka strömmen. Det dröjer emellertid till torsdag kväll innan alla är inkopplade igen. Även under torsdagen det hel del träd kvar ligger en över vägarna. Det går ännu inte att ringa från alla områden landsbygden i kommunen. Sedan ovädret började och elavbrottet inträffade har partihandeln i Göteborg haft svårt att komma ut med sina Det har varor. drabbat även butikerna i Vara, börjar livsmedel som ont om av olika slag. Färskvarorna tog slut redan första dagen. Batterier till

ficklampor och radioapparater finns inte heller köpa.

att De bensinstationer hela tiden har haft till sina får som pumpar inte någon påfyllning. Det innebär att kommunen behöver - som minst 200 liter bensin dag bara till hemtjänsten måste skaffa per drivmedel på annat sätt. Krisgruppen kontakt med Länsstyreltar sen, som efter några timmar ordnar så det torsdag kväll ska att komma tankbil med 10 m3 bensin, kommunen får dispoen ca som nera.

Ekonomisk ersättning

För många i kommunen elavbrottet två-tre dygn. Under den varar tiden är de utan belysning, vatten, värme, tele, färska livsmedel och bensin. De inte har batteriradio eller får slut på batterierna som som har också haft svårt att information läget. Många industriföom retag och andra arbetsställen har tvingats hålla stängt. De har inte kunnat producera i den omfattning varit planerad. Avbrotten som har fått konsekvenser även för de företag de är underleverantösom till. rer

Första dygnet 47

Livet i Vara kommun har varit besvärligt särskilt för alla äldre

och för de jordbrukare har djur. Flera livsmedelsbutiker har fått

som sina kyl- och frysvaror förstörda. Det mesta oförsäkrat. Andra

var har svårigheterna klarat sig förhållandevis bra. Det beror bl.a.

trots på att centralorten hela tiden har haft ström. Kommunen har det

av skälet kunnat driva delar sin verksamhet och bl.a. haft

stora av möjligheter att ordna för dem behövt hjälp olika slag. Att

som av elavbrotten drabbat landsbygden och de mindre tätorterna där

många har möjligheter att elda med ved har bidragit till att svårig-

heterna kunnat hanteras på ett tillfredsställande sätt. Många har emellertid gjort stora ekonomiska förluster i sin verksamhet, inte minst de 300-400 jordbrukarna i kommunen. Frågan är hur dessa

och alla fått frysskador i sina hus ska bestrida de kostnader

som -

det är fråga

som om.

3.4¶Händelseförloppet i Stenungsunds

kommun

3.4.1¶Måndag första dygnet

Stenungsund är kustkommun, har drygt 19 000 invånare.

en som Centralorten med knappt 10 000 invånare ligger vid havet och drabbas med gång när stormen under måndag drar in över

en morgon land. Tak blåser och skyltar faller ned. Det är farligt för männis-

av kor att vistas ute. Personbilar har på utsatta ställen svårt att hålla sig på vägen. Tjörnbron stängs under förmiddagen för all trafik. Flera

av olyckor med svåra skador på människor inträffar på olika platser i kommunen.

Processindustrin drabbas med gång

De stora processindustrierna i Stenungsund- Borealis Petrokemi AB,

Borealis Polyeten AB, Neste Oxo AB, Akzo Berol AB, Hydroplast AB och Aga Gas AB har reservkraft, den räcker i huvudsak

- men bara till det arbete fordras för att personalen ska kunna avbryta

som driften. Det är svårt att besked från elproducenterna och eldistributörerna. Mycket tyder emellertid på att det kommer att dröja innan strömmen är tillbaka. Alla de stora industrierna bestämmer sig det skälet redan under förmiddagen för att avbryta verksam-

av heten. Det kommer att ta tre-fyra dagar att starta produktionen igen.

Det dröjer innan företagen i full kapacitet och uppehållet

är uppe orsakar miljonkostnader. Skadorna skulle emellertid bli mycket stora även det i ett skede blev nödvändigt att omedelbart stoppa

om senare

48 Första dygnet

verksamheten. Det är på grund ovädret svårt för människor att

av vistas utomhus. Teleförbindelserna inom företagen fungerar ibland inte. Inte heller den avveckling sker går därför utan

som nu problem.

En utförligare redogörelse för förhållandena inom processindustrin i Stenungsund följer i avsnittet börjar på sid 55.

som

Kommunens ledningsgrupp

Efter några korta avbrott i elförsörjningen redan under de första timmarna är hela kommunen vid 14-tiden utan ström. De som har batteriradio får riks- och lokalradion veta att skadorna på

genom elnätet kan komma att bli de värsta någonsin drabbat Sverige.

som

Reparationsarbetena har börjat, det är inte klart hur lång tid

men det kommer att ta innan strömmen är tillbaka igen. Människor får bereda sig på stora påfrestningar, framgår det meddelandena i

av lokalradion.

Kommunens ledning inser att något måste göras. Kommunkontoret

är en naturlig plats för ledningen kommunens åtgärder har

av men inte någon reservkraft. När kommunalrådet kl 16.00 kallar ihop

ledningsgrupp som består kommunstyrelsens arbetsutskott, kansli-

av chefen och flera förvaltningschefer är det nästan mörkt och börjar bli kallt i huset. Ventilationen fungerar inte. Det går vidare inte att ringa och inte heller att utnyttja mobiltelefon. Räddningschefen har

tagit med sig några radioutrustningar, ledningsgruppen kan

som använda för nå andra med motsvarande utrustning bl.a. poli-

att -

SOS Alarm, hälso- och sjukvården och Länsstyrelsen. Via SOS sen, Alarm kan kommunen också komma ut på det allmänna telenätet. Radioutrustningen kan användas så länge batterierna i basstationen i Svanesund fungerar.

Det råder stor förvirring och går för tillfället inte att fram

mera information läget i stort än den Elverket redan har och den

om som

riks- och lokalradion förmedlar. som

Många äldre behöver hjälp

Kommunens ledningsgrupp bestämmer sig för att först ta itu med problemen för de äldre och handikappade i kommunen. Socialchefen anser att kommunen ska försöka samla så många möjligt på

som Tallåsen ett sjukhem med servicebostäder ligger i centralorten.

- som Tallåsen har ett reservelaggregat och det gör att värmen fungerar och att det går att laga mat.

Utrymmena på Tallåsen räcker emellertid inte till alla har

som hemsjukvård i kommunen. Enligt socialchefen gäller det att klara ut i vilka bostäder och andra byggnader i kommunen det går

som att

Första dygnet 49

elda i braskaminer och vedpannor. Det blir nödvändigt att på dessa ställen bereda plats även för andra behöver värme. Många äldre

som

kommer att behöva hjälp sina anhöriga. Stadsbyggnadskontoret

av får i uppgift undersöka det är möjligt att ordna ett antal

att om värmestugor på olika platser i kommunen.

Ransonering av vattnet

Stadsbyggnadschefen berättar att det gått att ordna ström från Vattenfalls oljekraftverk till pumpstationen för råvatten från sjön Hällungen. Strömmen driver också vattenverket och distributions-

ligger inom Vattenfalls område. Det är emellertid pumparna som osäkert hur länge detta kommer att kunna fortsätta och lednings-

beslutar att vattnet i ska gruppen reservoarerna ransoneras genom

påsläppen i nätet tidsbegränsas. Stadsbyggnadschefen ska under-

att söka det går att placera ut behållare med vatten på lämpliga

om ställen i kommunen.

Även avloppet blir problem. Det kommer brädda vid flera

ett att

pumpstationerna till åarna och saltsjön. Enstaka byggnader ris-

kerar att in avloppsvatten i sina källare. Enligt miljöskyddschefen

är det verkliga problemet i det här sammanhanget att människor

bor kvar inte kommer att kunna använda sina vattentoaletter. som Kommunen måste hjälpa till att klara ut hur de ska lösa det proble-

met.

Stort behov av information

mycket stort behov information både från allmänhetens Det är ett av och från massmediernas sida. Alla har svårt att greppa hela situatio-

Ledningsgruppen utser några tjänstemän i kommunen, får nen. som till uppgift arbeta med den utåtriktade informationen. De före-

att slår hemskyddsorganisationen och dess informationsställen ska

att användas. Den på det här sättet bildade infogruppen tar kontakt med Radio Fyrstad, har reservkraft. Närradion i Stenungsund

som

förfogar inte över några elaggregat. Radio Fyrstad är beredd

egna att förmedla information åt kommunen. Det går att nå alla som har batteriradio eller använder bilradion för att lyssna på sändningarna.

Informationsgruppen vill vidare använda högtalarbilar och

sätta upp plakat med fakta och tips på hemskyddets informationsställen och i kommunhuset.

De petrokemiska företagens informationschefer har under kvällen fullt med att sprida uppgifter till anställda, ägare, kunder

upp och kommunala myndigheter. Det förekommer mycket kontakter även mellan de olika företagen i dessa frågor. Vad sker inom den

verksamheten Hur påverkar elrbrottet de anställdas arbeten egna

5 15-0206

50 Första dygnet

Vad händer med säkerheten i produktionen Problemet för industrin är att kunna mångfaldiga de texter på dessa och

som ger svar andra frågor. Ledningarna från reservkraften är inte anpassade till behoven i den administrativa verksamheten.

Sent måndag kväll blåser det fortfarande mycket kraftigt. Nu har det också börjat snöa. Temperaturen sjunker. Det är mellan 15 och 20 grader kallt ute. Påfrestningarna ökar för människor under

som natten försöker hålla temperaturen i sina bostäder. Många äldre

uppe blir oroliga. Flera är i behov vård och transporteras till läns-

Uddevalla. Vinden och för alla j sjukhuset i kylan är ett stort problem

måste vistas utomhus. som

Storbrand i polyetenfabriken

Vid Borealis Polyeten fortsätter utlastningen del färdiga

av en produkter måste i väg till kunderna. Klockan är 23.00. Långtra-

som dare, personbilar och truckar trafikerar vägarna i området. En belysningsstolpe viker sig i den kraftiga blåsten och faller ned över

körbanan. En personbil girar undan och får sladd. Föraren i

upptäcker inte den mötande Fordonen kolliderar och A

långtradaren. långtradaren trycker in personbilen i en rnagasinsbyggnad.

Personbilens bensintank skadas. Bensinen rinner ut och börjar brinna. Elden får fäste i polyetenpelletsen förvaras i säckar och

som

kartonger inne i magasinet. Det är mycket energi i polyetenen och

branden växer snabbt. Det bildas också mycket kraftig rök. I den

en starka nordvästliga vinden driver rökmolnen in mot bostadsområ-

dena Ekbacken, Högenorum och Kyrkenomm. Räddningschefen be-

slutar att dessa områden ska utrymmas.

Polisen har för genomförande utrymningar. I det här

ansvar av läget finns det emellertid ingen polispersonal i Stenungsund. Räddningschefen utser en brandförman och några brandmän att påbörja utrymningen och underrättar polisen z Kungälv. Röken driver

som in över bostadsområdena är så kraftig att räddningspersonalen tar med sig ett hundratal filtermasker, förvaras i civilförsvarsförrådet

som på brandstationen. De utrymmande, visar sig drygt tusen

som vara

får besked att de i mörkret ska ta sig till Hotell Stenpersoner, om ungsbaden och Nösnässkolan. Skolan har sim- och sporthall, där i

en kommunen avser att provisoriskt ordna med inkvartering och utspisning. Ledningsgruppen avdelar ett 50-tal anställda i kommunen

mest lärare och skolbespisningspersonal ska hjälpa de ut-

- - som

k rymmande tillrätta. Förutsättningen är att det går att reservkraft. Inga förberedelser har emellertid gjorts på något ställena.

Magasinet brinner har väggar plåt, efter ett tag börjar

som av som bukta sig i den starka värmen. Brandmännen kan till början röra

, sig inne i byggnaden för att bekämpa branden måste snart dra

men

Första-andra dygnet 51

sig tillbaka. I det skedet har flera de brinnande fyra meter höga

av staplarna med polyeten ned. En brandman har hamnat under

rasat

sådan stapel kommer undan med lättare brännskador. en men

Branden sprider sig inne i lokalen. Räddningsinsatsen går ut på

hindra lågorna från att nå andra byggnader inom Borealis att område. brandvattenpumparna inom industriområdet går med

En av el. Problemet när strömförsörjningen inte fungerar är att fram

tillräckligt med släckvatten till den krävande räddningsinsatsen.

Ställföreträdande räddningschefen är räddningsledare och har från början ett 20-tal befäl och brandmän från den egna kåren. Han inser med gång att dessa inte kommer att räcka till. Räddningstjänsten

en i de allra närmaste kommunerna är själv hårt ansträngd och räddningsledaren begär hjälp från Uddevalla och Trollhättan. Den första förstärkningen är på plats efter någon timme. Under de 10-12 tim-

branden mest finns det mellan 40 och 50 man i mar som rasar som räddningsstyrkan. I den hårda vinden och starka värmen visar det sig omöjligt att hejda branden från att sprida sig. Det tänder

vara även i de lager ligger alldeles intill. Företagets personal

ett av som har emellertid lyckats ut stor del polyetenen och branden

en av skadar bara drygt halva byggnaden. Ytterligare några brandmän får brännskador.

Tisdag andra dygnet

Natten går. Flera i ledningsgruppen är kvar i kommunkontoret. Det är emellertid inte mycket de kan göra. När alla deltagarna i

gruppen samlas vid 7-tiden tisdag är läget mycket besvärligt. Många

morgon är frusna. Ingen har sovit ordentligt på många timmar. Flera har på vägen till kommunkontoret sett att människor spontant sig

ger av från Stenungsund. Trafiken stockar sig på utfarterna.

Dröjer innan strömmen är tillbaka

Under börjar vinden avta. Det snöar inte längremen är

morgonen fortfarande mycket kallt. Ledningsgruppen inser det kommer

att att ta längre tid än den beräknat innan strömmen kommer tillbaka och att den måste ta itu med problemen på organiserat sätt än

ett mer dagen innan. Många hyggligt kan hålla värmen i sina bo-

som uppe städer låter grannar, släktingar och vänner bo hos sig. Socialchefen bedömer att fler skulle kunna ställa på sätt och vill att

upp samma kommunen ska knacka dörr för att plats för andra behöver

som värme. Nösnässkolan har reservkraft och blir vårmecentral,

nu en där människor även kan något varmt att äta och dricka.

Miljöskyddschefen använder radioutrustningen för att infor-

52 Andra dygnet

mation från de regionala myndigheterna. Länsstyrelsen har under

natten bildat stabsgrupp, under tisdag förmiddag meddelar

en som kommunerna i länet att den ska försöka hjälpa till att skaffa det

som kommunen eventuellt behöver, t.ex. filtar, tält, bränsle och anord-

ningar för tillfällig utspisning. Länsstyrelsen kan behöva prioritera.

Kommunen kan hjälp av militär personal, framgår det också.

Verkskydden hjälper till

Branden hos Borealis Polyeten pågår sedan sent i går. Räddningstjänsten i Uddevalla och Trollhättan hjälper fortfarande till. Alla i

räddningsstyrkan är emellertid trötta. Avlösningar har vid

ägt rum flera tillfällen sedan kvällen innan och det börjar bli räddnings-

ont om personal. I det läget har flera de petrokemiska industrierna och Vattenfall kallat in den personal verkskyddens räddnings- och Samarit-

ur grupper inte behövs för att säkra driften inom anläggningarna.

som De kan delta det är framför allt förrådsanställda, kontorsper-

som -

sonal och förpackningspersonal hjälper till med att dra slang, sköta

och hämta utrustning åt räddningstjänsten. De har pumpar person-

lig skyddsutrustning, lokalkännedom och kunskaper riskerna i

företagen. Verkskyddspersonalen är lätt gripbar och kan arbeta själv-

ständigt i grupper.

Ohållbart för de äldre

Situationen börjar under eftermiddagen att bli ohållbar för de äldre och handikappade. De flesta bostäderna är helt utkylda. Flera husä-

har värme i sina bostäder vill inte ta emot andra männisgare som kor. Det går inte längre att ordna effektiv tillsyn de äldre och

en av

handikappade och ledningsgruppen överväger det skälet att flytta

av dem. Socialchefen tar kontakt med Länsstyrelsen och får veta att även andra kommuner funderar på någon slags utrymning.

Länsstyrelsen har resonerat med länsstyrelserna i andra län och ledningsgruppen får efter några timmar besked att Trollhättan

om och Vänersborg är beredda att ta emot mellan 2 000 och 3 000

från Stenungsund. Ledningsgruppen meddelar Länsstyrel-

personer

att den vill att polisen ska leda utrymningen och att militär sen personal ska hjälpa till med transporter och med utspisning dem

av som

inte själva klarar sin mathållning. Polisen i Kungälv åtar

sig att svara för genomförandet att till att det kommer fram transportresurser,

- se att trafiken löper och att informera anhöriga hör sig.

som av

Livsmedelsaffärerna, bankerna och posten försöker även under kvällen att hålla öppet korta perioder. Betjäningen är manuell och det tar tid för kunderna att de eller tjänster de behöver.

varor som Ännu är det inte brist på än färskvaror i butikerna.

annat

Andra-tredje dygnet 53

Människor behöver information och råd hur de ska klara

problemen. Ledningsgruppen i uppdrag åt kanslichefen att

av ger överväga vad kommunen kan göra. Han med Länsstyrel-

resonerar

och får veta att jordbruzsuerzet har utarbetat en broschyr avsen

underlätta mathållningen för människor i krig. Broschyren

sedd att visar bl.a. vilka hushållen bör försöka skaffa sig. Det

matvaror som är håller sig även när frysen inte fungerar. I texten ger

matvaror som Jordbruksverket också råd hur hållbarheten kan ökas och

livsmedelshygienen skötas. Länsstyrelsen att skaffa så många

avser

broschyren de kommuner önskar kan dela ut den. ex av att som

Svårt för polisen

Länspolismästaren kontakt med ledningsgruppen. Han betonar

tar

det kan bli svårt upprätthålla ordning och säkerhet. Söndersatt att lagna fönsterrutor i affärerna visar att stölder har ägt Polisen

rum. är orolig för den brottsliga verksamheten ska öka när det blir

att mörkt igen och larmen tidigare funktion. Polisen och

som är ur bevakningsbolagen har inte personal för att hindra en upptrappning eller bevaka all den egendom kan behöva skydd. Poli-

att som

räknar inte med några förstärkningar utan alla sen att uppmanar att själva så gott det går till sin egendom.

Tisdag kväll beslutar ledningsgruppen att börja den planerade

utrymningen äldre och handikappade till Trollhättan och Vän-

av ersborg. Kommunen får själv för verksamheten. Arbetet går

svara trögt. Ett skäl är det inte finns tillräckligt med fordon för dem

att

är sängliggande. Ett problem är hitta alla behösom annat att som

flyttas. I många fall är det svårt att övertyga de äldre att de ver om ska sig i väg hemifrån eller från anhöriga och grannar. Det går åt

ge mycket personal för transporterna. Sent under kvällen kommer den första militära personalen styrka från A 9 i Kristinehamn -för

- en

hjälpa till. Strax före midnatt har i runt tal 500 utrymmande att kommit i väg. Efter ett uppehåll under natten fortsätter transporterna hela nästa dag.

3.4.3¶Onsdag tredje dygnet

Onsdagen blir i alla avseenden besvärligare än de föregående dyg- Det är fortfarande mycket kallt ute. Många vattenledningar

nen. har frusit sönder. De flesta bostäderna går inte längre att använda. Alla stannat kvar i Stenungsund är mycket trötta. Ingen verk-

som

samhet fungerar längre normalt. Batterierna i radioapparaterna har

tagit slut för de flesta. Det är svårt att ordentlig information

vad sker. Ledningsgruppen har efter flera påstötningar hos om som

54 Fjärde-sjätte dygnen

Länsstyrelsen fått veta att reparationsarbetena forceras, det

men att kommer att ta ytterligare fyra-fem dygn innan strömmen är tillbaka helt och hållet. Många av dem som valt att stanna tar sig till kommunkontoret för att veta hur de ska klara svårigheterna. Den militära av personalen hjälper till med hålla i gång utspisningen vid Nösnässkolan. att En del människor är stundtals mycket upprörda, de flesta men verkar ha accepterat situationen. Flera äldre har blivit allvarligt sjuka under det senaste dygnet och tagits hand på sjukhuset i Uddeom valla. För några dem är tillståndet kritiskt. Den s.k. Posom-grupav pen stödgrupp sammansatt företrädare för socialtjänsten, - en av

kyrkan, skolan, primärvården och räddningstjänsten i kommunen

lägger ned mycket arbete på hjälpa och lugna framför allt gamla och

handikappade.

Polisens farhågor inbrotten och stölderna ska öka blir om att besannade. Det finns tendenser till plundring inne i rent av centrum. Två affärsinnehavare skadas i samband med att de vid inbrott som äger rum onsdag kväll försöker skydda sin egendom.

Räddningstjänstens beredskap

Branden vid Borealis Polyeten är under eftermiddagen så gott som släckt. Det har fordrat mycket krävande insats från räddningsen tjänsten, som under tiden haft svårt att ta på sig andra uppgifter. Att det inte funnits ström har minskat uthålligheten i organisationen -

räddningspersonalen har inte kunnat värma sig tillräckligt, inte haft

möjligheter att torka kläder och ofta inte fått någon eller varm mat dryck. Reservkraften på brandstationen räcker egentligen bara till

larmfunktionerna och nödbelysningen. Det har inne-

sammantaget burit att det inte alltid funnits fullgod beredskap för andra olyckor en inträffat i kommunen under tiden släckningen hos Borealis som som pågått. Det har förekommit flera mindre bränder, soteldar och trafikolyckor, skadorna har i dessa fall varit begränsade. men Lagerbranden beräknas enligt Borealis Polyeten ha orsakat skador för emot 100 milj. kronor. upp

Torsdag-lördag fjärde-sjätte dygnen

Fler människor sig under de kommande dygnen i väg till ger orter utanför det strömlösa området. I slutet veckan är det bara mellan av 3 000 och 4 000 invånare kvar. De flesta i Stenungsund som stannar gör det för att kunna bevaka sin egendom. Livsmedelsaffärerna har inte fått någon påfyllning sedan elavbrottet började och har till slut

inte mycket varor att erbjuda. Stenungsund är ett spöksamhälle, när

Industrin 55

strömmen under veckoslutet börjar komma tillbaka. Det sker de för-

dagarna under perioder växer från till flera timmar. sta som en Ledningsgruppen är hela tiden i verksamhet tidvis på sparlåga. - Frågan är det går styra elleveranserna på ett sätt som nu om att innebär de mest angelägna behoven först blir tillgodosedda. Många att kontakt med -fastighetsägare, affärsinnehavare och fötar gruppen reträdare för industrin för att försöka kommunen att påverka -

elförsörjningen så just de får ström. Ledningsgruppen det

att anser viktigt till anläggningarna i centrum, hälso- och sjukvårdens att lokaler och telestationerna. Bostäderna kan vänta. Effekten räcker

tills vidare inte till för industrins stora energibehov. Elverk räknar med den ström företaget får

Stenungsunds att som

kan användas enligt ledningsgruppens önskemål. Alla prioriteringar

fordrar omkopplingar i distributionsnnätet.

3.4.5¶Konsekvenserna för processindustrin i Stenungsund

Krackern hos Borealis Petrokemi AB är den centrala delen i det pet-

rokemiska industrikomplexet i Stenungsund:

Borealis Petrokemi AB tillverkar i sin ångkrackningsprocess eten, Cl buten, butadien, och vätgas. Det sker på ropen,

basis nafta, LPG-gas plyrolysbensingasolja, till företa-

av oc som transporteras på fartyg från andra länder. Råvaran slås i sönder get processen behandling vid hö tryck och i hö temperatur till små genom t

molekyler. I de efterföljan tillverkningensker kompri-

e stegen av

mering, torkning och fraktionering produkterna.

Borealis Petrokemi försörjer flera de övriga företagen inom induav strin i Stenungsund med produkter för del deras kemiska en stor av

tillverkning:

Borealis Polyeten AB framställer flera olika slag av polyeten i Cl

polyeriseringsprocesser. Det innebär att etenmolekylerna ko plas

ihop till långa kedjor. Genom tillsättning av små mängder emi-

kalier får polyetenet olika egenskaper och färger.

Akzo Berol AB tillverkar etenoxid och aminer i kontinuerliga pro- D Råvarorna och respektive etenoxid och cesser. är eten syre ammoniak. Företaget producerar också anjon-, nonjon- och katjontensider, s.k. restationskemikalier, används vid tillverkning som

bl.a. fettalkoholeroch nonylfenol.

av Hydro Plast AB tillverkar klor i kloralkaliprocess med koksalt Cl en råvara. Av kloret och etenet produceras vinylkorid, som i sin som tur omvandlas till polyvinylklorid PVC.

Neste Oxo AB använder från Borealis Kemi för att till- E ropen verka buturaldehyd och oktanoli kontinuerli a processer. Före-

framställer också mjukningsmedel för aster, s.k. ftalater. taget p Råvarorna är oktanol och ftalsyraanhydrid.

56 Industrin

än--- fø

stanna:-

man

GATEGÅRD

Högtrycks polyeten BOREALIS Eten BOREALIS

POLY + Lágtrycks polyeten KEMI I

: Ete Vinylklorid

HYDRO : : EDC, klor

PLAST

Polyvinylklorid

Nafta Ifvävgaâj

e AGA á LPG-- l

Aminer GasojaI F

AKZO l -F Glykoler Ete BEROL g + Tensider

n-Butyraldehyd 1 Ångkracke, Propen NESTE Oktanol

oxo Mjukgörare

ä vätgas

malater

j--u-á- Cukolväten

---- Pyrolysbensin

_:-____ Bunker C bränsle

Figur 3.1 Processindustrin i Stenungsund översikt

- en

Industrin 57

För försörjningen petrokemiska industrin i Stenungsund

av en sva-

också två andra företag: rar

Etenförsörjning AB är etenterminal, har lossningskaj

El en som en

för att kunna ta emot fartyg lastade med eten. Företaget försörjer

Borealis Pol eten och Akzo Berol med eten kompletterar le-

som

rån Borealis Kemi.

veranserna

Aga Gas AB utnyttjar luft råvara för att tillverka D som syrgas,

kväv och Koldioxidöverskottet från Akzo Berol är ba-

as argon.

ör tillverkning kolsyra. Företaget levererar kvävgas till

sen av

samtliga petrokemiska industrier i Stenungsund. Syrgas levereras

till Akzo Berol och Neste Oxo.

Risk för skador inom processindustrin

En grafisk översikt över produktionen vid de redovisade företagen med tillsammans omkring 2 500 anställda finns i figur 3.1. Alla de

tillverkande petrokemiska företagen i Stenungsund får slag

samma

problem vid ett långvarigt avbrott i elförsörjningen. Anläggning-

måste tas ned när det inte längre finns någon ström. Trots arna övertid räcker personalen inte till för alla åtgärder måste vidtas

som när oväntade problem uppstår och återstarten ska förberedas. Följden kan bli olika slag felhantering, vilket äventyrar både den

av personliga och materiella säkerheten inom anläggningarna.

Den starka kylan kan orsaka många läckor i anslutningar olika

av slag. Risken är särskilt stor vid temperaturer under -10° C. Läckorna ökar risken för allvarliga bränder. Den brist på kvävgas som blir följden att Aga inte kan leverera skapar andra slag säkerhets-

av av

problem. Kvävet är nödvändigt för bl.a. avluftning tankar, för att

av vissa systern ska kunna hållas i gång och ersättning för

som instrumentluft till t.ex. ventiler. Avbrotten i driften leder vid del

anläggningar också till kraftiga utsläpp kolväten, brandfarliga

och tjock svart rök, s.k. sotande fackling. gaser

Särskilda problem riskerar att uppstå vid de olika industrierna: Borealis Petrokemi oplanerad neddragning tillverk-

kan vid en av

ningen brott på tuberna i Återstarten kan komma

ugnarna. att variera mellan tre och elva dagar med hänsyn till hur väl neddragningen har lyckats och hur kallt det är ute.

Borealis Polyeten har ett internt system för reservkraft med dieseldrivna aggregat matar till säkerhetssystem: belysning, fläkt-

som

system, luftkompressor, ångpannnor, manöverutrustningar och in-

strument för säker neddragning rök-

av processerna, gasvarnare, detektorer och brandlarm. Omkring 30 % belysningen

av i processområdena inom företagets anläggningar går på reservkraften.

Tre företagets fyra brandvattenpumpar är dieseldrivna den

av fjärde eldriven. Bortfallet den reducerar tillgången på vat-

av senare

58 Industrin

ten för sprinklersystemet. En de dieseldrivna tar vatten

av pumparna

från råvattenbassängen inom Vattenfalls värmekraftanläggning. Bas-

sängen är tom efter några timmars brandsläckning. De båda återstående får vatten från brandvattendamm på 3 000 m3

pumparna en inom fabriksområdet. När detta vatten är slut återstår bara saltvatten

från havet via krackeranläggningens brandvattensystem.

Om det inte finns tillräckligt med kvävgas kan återstarten vid Borea-

i

lis Polyetens två s.k. lågtrycksfabriker fördröjas till två veckor

i upp

, efter strömavbrottets slut. Kapaciteten kan komma att bli reducerad

med omkring hälften under ytterligare två veckor. Vid högtrycks- E

fabriken kan verksamheten komma i gång efter vecka. l

Akzo Berol får stora problem med vätskor fryser under

som elavbrottet och återstarten kommer lång tid. l

att ta

Hydro Plast får stora svårigheter på grund att ledningarna och

av tankarna med natriumhydroxid fryser igen. Företaget har för närvarande begränsade möjligheter att reservkraft. Tidigare skulle bl.a.

ha diesel- l

brandvattensystemet slagits ut. Den anskaffning av nya

skett under det senaste året har emellertid eliminerar pumpar som

det problemet

Bristen på vatten leder till att ångpannorna hos Hydro Plast inte kan hållas i drift. Risken för överhettning är stor både i kracker-

och i förbränningsugnen. Återstarten dygn det finns

ugnen tar tre om vatten, kvävgas och reservkraft.

Neste Oxo har ett bergrum med 6 000 m3 brandvatten och dieseldrivna Återstarten beräknas i bästa fall åtta dygn från det

pumpar. ta att krackern hos Borealis Petrokemi börjar att gå.

Aga Gas stänger sina anläggningar i ett säkert läge. För att företaget ska kunna leverera till de andra företagen i Stenungsund och till andra kunder måste det ånga från Berol Nobel. Återstarten till normal produktion tar åtta timmar.

Samtliga företag har i huvudsak slag säkerhetsssystem

samma av

i detalj har redovisats för Borealis Polyeten. som mer ovan

Tar tid att nå full produktion

Problemen för processindustrin i Stenungsund är i sammanfattning

dessa:

CI Det kan ta upp till fem veckor från återstarten för hela industrin i

Stenungsund att komma till normal produktion. Tiden mins-

upp

kar det går att importera t.ex. eten med fartyg till Stenungs-

und.

Kylan kan svåra skador på anslutningar och ledningar.

D orsaka

U Bristen på kvävgas kan skapa stora säkerhetsproblem.

El Det fordras dieselolja för att reservkraftaggregat och brandpumpar

ska kunna drivas.

Första dygnet 59

Vattnet i bassänger och branddammar tar slut efter tids släck- C1 en

ningsarbete.

Kostnaderna för ett stillestånd inom industrin i Stenungsund uppgår

till omkring 20 milj. kronor dygn.

per

3.5 i stad

Händelseförloppet Göteborgs

3.5.1¶Inledning

Göteborg har ett utsatt läge i det område drabbas ovädret.

som av Stormen gör till början att vattenståndet i hamnen och Göta älvs

mynning stiger kraftigt. Saltet i stormbyarna lägger sig på isolatorer och ledningar. Svårigheter detta slag har tidigare vid flera tillfäl-

av len visat att infrastrukturen är sårbar. Situationen blir till slut mycket

besvärlig för de land-, sjö- och flygtransporter, den övriga offentliga

och kommersiella service och de stora verkstadsindustrier och

oljeraffinaderier finns i Göteborg.

som

Det mesta verksamheten i staden påverkas stormen och

av av av-

brotten i elförsörjningen. Utredningen kommer naturliga skäl inte

av att kunna behandla alla slag konsekvenser. Den följande redogö-

av relsen är inriktad på händelser berör omfattande

som mer grupper

invånare eller viktigare verksamhetsområden. av

Katastrofledningen i verksamheten

Räddningstjänsten följer från början mycket beskeden från

noga SMHI i radio och TV och förbereder sig för att kalla delar

samman av stadens s.k. katastrofledning. I den ingår i vanliga fall företrädare

för räddningstjänsten, stadskansliet, de tekniska kommunala förvalt-

ningarna och företagen, stadsdelsförvaltningarna, hälso- och sjukvården, polisen och andra statliga verksamheter. Räddningschefen

leder arbete. Verksamheten är reglerad den kata-

gruppens genom strofplan kommunen utarbetade efter stormen år 1969.

som

Några av deltagarna i katastrofledningen samlas söndag kväll på

huvudbrandstationen i Gårda. Räddningschefen orienterar läget

om och varskor den politiska ledningen i staden att kom-

om gruppen

att vidta de åtgärder läget fordrar. Flera tidningar har erfamer som rit att delar katastrofledningen är samlad och hör sig för

av av att veta vilka åtgärder planeras. Radio Göteborg sänder redan vid

som

ZO-tiden de första intervjuerna med räddningschefen och polisens operative chef.

Strax före midnatt ökar vindhastigheterna. Göteborgs Hamn har informerat fartyg planerat anlöpa hamnen de svårighe-

som att om ter sannolikt kommer att uppstå på grund ovädret. Katastrof-

som av

60 Första dygnet

ledningen talar med personalen vid vattenverket i Alelyckan,

som

saltvattnet sannolikt kommer att tränga till råvattenintaget. vet att upp Räddningschefen i Radio Göteborg för att föremål olika

varnar av slag kan komma att falla ned från tak och husfasader och att det kan

bli svårt för bilarna att ta sig över Älvsborgsbron. Polisen har

en beredskap, så att det snabbt går att stänga bron, det skulle bli

av om

nödvändigt. Katastrofledningen informerar slutligen Länsstyrelsens

vakthavande tjänsteman att är samlad.

om gruppen

Göteborg Energi AB bedömer inte att det dåliga vädret i någon

större omfattning ska drabba energiförsörjningen. Mindre avbrott

kan möjligen komma inträffa i där fort- i

att ytterområdena, bolaget

farande använder Om dessa ledningar skadas eller inte l

luftledningar.

beror på hur mycket det kommer att blåsa, om det kommer att snöa

och snön fastnar på ledningarna och tynger dem.

om ner

3.5.2¶Måndag första dygnet

blåser det full till orkan. å Måndag morgon storm på gränsen Många

träd staden har fallit omkull. Flera tak skadade. ,å

runt om i är svårt Räddningstjänsten har under haft fullt med röja det i

natten upp att

hindrar framkomligheten på gator och vägar. Flera trafikolyckor

som

i några fall med döda och allvarligt skadade människor har in- - träffat i det hårda vädret. Det håller på att bli kaos i trafiken. Polisen i

människor att hålla sig inomhus. Räddningstjänsten och uppmanar

polisen har kallat in all sin lediga personal. Katastrofledningen är i full verksamhet. Räddningschefen till

ser att kommunstyrelsens ordförande och vice ordförande är informe-

rade vad sker. Radio Göteborg följer katastrofledningens

om som arbete och sänder under hela reportage och intervjuer.

morgonen Det framgår att störningarna i kollektivtrafiken är mycket stora och

att det är osäkert det går att ta sig fram med fordon. Många

om egna anställda inom företag och andra verksamheter funderar på de

om ska försöka ta sig till sina arbetsplatser. Åtskilliga har tidigt försökt

ringa för att besked inte kommit fram. Försäkringsbolagen

men meddelar att de kommer att ha personal i tjänst dygnet runt. i

Korta strömavbrott drabbar under förmiddagen delar staden.

. Göteborg Energi får besked från Vattenfall att saltbeläggningen

v på isolatorer och ledningar går allt längre in i landet. Vattenfall tror

emellertid att det inte ska än några timmar innan eltillförseln

ta mer är stabil igen. Göteborg Energi räknar det skälet med att kunna

av hantera situationen även ovädret fortsätter in på nästa dygn.

Första dygnet 61

Raffinaderierna utslagna

De korta strömavbrotten är emellertid tillräckliga för att slå ut raffinaderierna på Hisingen. Risken för det redan vid avbrott

är stor

på sekunder. Driftpersonalen måste tillfälligt släcka ner

ett par processerna på ett säkert sätt. Strävan är att behålla alla aktivite-

terna i anläggningarna, så att dessa så snabbt möjligt kan börja

som producera fullt ut när strömmen kommer tillbaka. Den optimism

finns hos både Vattenfall och Göteborg Energi gör att som raffinaderierna håller kvar personalen för att snabbt kunna komma i gång med verksamheten igen när strömmen kommer tillbaka. Endast ett raffinaderierna har reservkraft för att kunna fortsätta

av ;

produktionen.

Hälso- och sjukvården samlar den drifttekniska ledningen

som finns vid sjukhusen. De korta avbrotten har redan ställt till mycket

bekymmer inom både Sahlgrenska sjukhuset och Östra sjukhuset.

Driftledningen är beredd att kontinuerligt producera reservkraft

en-

ligt de katastrofplaner som gäller för de båda sjukhusen.

Svårt att sprida information

När strömmen vid 14-tiden försvinner helt är reservåtgärder i gång bara vid några anläggningar i Göteborg. De lokala radiostatio-

tystnar. Sveriges Radios P 4 Radio Göteborg går med ström nerna - -

från reservkraftaggregaten. Det framgår intervjuer och upprepade

meddelanden att läget är mycket allvarligare än tidigare. Beske-

om nu den elförsörjningen kommer emellertid från olika håll och är

ibland motsägelsefulla. Det är å andra sidan omöjligt vanligt

att som gå ut på stor bredd med informationen. Meddelandena når bara dem har batteriradioapparater eller lyssnar på bilradion. Fö-

som

i stadens bussar har i allmänhet tagit in P 4 och låter rarna passage-

rarna lyssna på sändningarna.

SOS Alarm får ett stort antal larm från hissar har

som stannat. Hissfirmornas jourpersonal har fullt med att ta ut alla instängda.

upp Räddningstjänsten hjälper i det här läget till i 30-tal fall där situa-

ett tionen bedöms livshotande. Många får sitta länge och vänta.

som

Panik bryter ut på åtskilliga håll. Spårvagnarna går inte längre sedan

strömmen försvunnit helt. Passagerarna har lämnat där de

vagnarna har stannat ute på linjerna. Åtskilliga spårvagnarna står i

av gatukorsningar och hindrar trafiken. Det dröjer i många fall innan de kan bogseras bort. Trycket på busstrafiken blir mycket

stort.

Med de tunga moln drar fram är det mörkt redan vid 15-

som ute tiden. Bilarnas lyktor är det enda lyser Trafikljusen fung-

som upp.

inte. Problemen i trafiken är ännu större än tidigare. erar

62 Första dygnet

Behovet information till alla användare och fjärrvärme är av av redan under totalavbrottets första timme mycket stort. Göteborg Energi vill via Radio Göteborg för att kunderna informaut ge tion. Det kommunala bolaget är emellertid beroende matningen av från Vattenfall och kan inte säga än att felsökning pågår och att mer strömtillförseln är oberäknelig.

Problem med fjärrvärme och vatten

Strömavbrottet påverkar givetvis flera tekniska verksamheter i Göteborg. Naturgasnätet har visserligen tryck, förbrukarna kan men inte använda sina eldrivna cirkulationspumpar eller säkerhets- Processen det skälet inom många industrier. systemen. stoppas av

Fjärrvärmesystemet slutar att fungera. Det kommer så småningom

bli kallt i bostadshusen. Reservkraften går i gång vid den gasatt station blandar stadsgas. Det gör att knappt 10 % alla hussom av hållen i Göteborg har i sina spisar och att omkring 150 restaugas i begränsad utsträckning kan fortsätta att laga mat Vattenranger . verket vid Alelyckan har reservkraft till själva reningsprocessen. Råvattenpumparna får emellertid ingen ström och verket kan inte något Produktionen vid vattenverket i Lackarepumpa ut vatten. j bäck fortsätter däremot. Pumparna har även här slutat men anläggningen ligger högt och relativt stora mängder går ut i nätet gesjälvfall. Ett 40-tal högt belägna områden inte har nom som blir emellertid i kranarna. Det berör nästan reservoarer utan vatten 50 000 förbrukare. Strömavbrottet löser ut många fler automatiska larm i Göteborg

än i vanliga fall. Räddningstjänsten har under någon timme inte

reför att omedelbart kunna rycka ut till alla anläggningarna. surser Larm- och ledningscentralen måste ibland ringa och fråga om det har inträffat brand eller någonting annat har utlöst larmet. en om antalet drift- och övervakningslarm orsakar många priorite- Det stora

ringsproblem även för polisen och bevakningsföretagen. Tidningar, radio och TV trycker på hos Göteborg Energi, SOS

Alarm och katastrofledningen för att veta vad händer. Radio som Göteborg sänder oavbrutet reportage och intervjuer. Många av beskeden läget ute på fältet är fortfarande motstridiga. Aktiviteom g inom redaktionen intryck lokalradion försöker styra ten ger av att myndigheternas verksamhet. Det finns ännu mycket lite information i läget på elområdet. Göteborg Energi och Vattenfall förkla- f att ge om att störningar inträffar hela tiden, att de har begärt repararar nya g tionsresurser från elleverantörer i västra Sverige och tagit kontakter bistånd från andra delar Sverige. om av I det läge råder under eftermiddagen ska va-verket enligt sina som instruktioner betrakta avbrottet långvarigt. Detta innebär

som att;

Första dygnet 63

mobila reservkraftaggregat kommer att tas i drift vid Lackarebåcks vattenverk för filterspolning och vid pumpstationerna förser 50m Sahlgrenska och Östra sjukhuset med Va-verket beslutar vatten. att installera reservkraft även vid några stationer för avledning av avloppsvatten. Syftet är att hindra att vattnet går i källarna i del upp en bostadsområden. Kylan och den mycket hårda vinden gör emellertid att arbetet tar lång tid.

Stockningar i trafiken

Trafiken är fortfarande vid 16-tiden mycket tät. Trafikljusen fungfortfarande inte. Polisen har personal för dirigering vid några erar ute de farligaste korsningarna. Det stockar sig både i innerstaden och av på anslutningarna till de stora trafiklederna. Riksväg E 6 är blockerad i nordgående riktning strax gränsen mellan Mölndal norr om och Göteborg. Det blåser lika mycket tidigare. Vinden ökar som kraftigt i byarna. Åtskilliga stora fönsterrutor har tryckts in. Lösa

föremål flyger omkring. Ambulanserna har mycket göra. Det är att

köer vid sjukhusens akutmottagningar människor vill sina

av som skador omsedda.

De fotgängare trotsar uppmaningarna att hålla sig inomhus som har svårt att ta sig fram i snöstormen. Polisen försöker dirigera trafi-

ken och spärrar på flera ställen där takplåtar och av annat ser ut att kunna falla ned. Flera skolorna vill inte släppa iväg barnen av utan håller kvar dem tills föräldrarna hämtar dem. Alla skolor kommer

att vara stängda under tisdagen. Personal kommer emellertid finatt nas där både för att bevaka lokalerna och för kunna infor- - att ge mation om stängningen. Besked hur det blir under de följande om dagarna lämnas Föräldrarna att hålla sig inforsenare. uppmanas

merade stadsdelsförvaltningarna.

genom Många butiker stängde redan när strömmen försvann vid 14-tiden. En del personalen har kvar så de kan öppna av stannat att om strömmen skulle komma tillbaka. Bensinstationerna kan inte sälja drivmedel. De flesta stationerna har öppet kan inte erbjuda men annan

energi än fotogen, rödsprit och batterier.

Många verksamheter fungerar inte längre

Efter fyra-fem timmars avbrott i elförsörjningen arbetar katastrof-

ledningen intensivt för att skaffa sig bild läget i staden. Grupen av har sett till att arbetet med de fyra s.k. informationspunkterna i pen stadens informationsplan kommit i gång. Det innebär det finns att

förbindelser till de 21 stadsdelsförvaltningarna, har

som egna informationsgrupper och kan uppgifter från människor inom olika

områden och besked vilka åtgärder stadens myndigheter plage om

64 Andra dygnet

och vad invånarna själva måste göra. Chefen för Västkustens nerar marinkommando MKV hör sig till katastrofledningen och säger

han är beredd ställa både personal och utrustning till förfoatt att

gande åt de civila myndigheterna.

De vanliga teleförbindelserna fungerar med hjälp reservkraften

på telestationerna. Blockeringar uppstår periodvis på grund av den

ständiga överbelastningen. De flesta radio- och TV-mottagarna be-

höver nätström och går inte att använda. Batteri- och bilradio är det

gäller. Mobiltelefonnätet är redan från början helt utslaget. som Kommunikationsradion hos några de kommunala förvaltninga-

taxi och företag olika slag fungerar inte heller. rna, av

Verksamheten vid de stora industrierna har stannat. Att det inte finns någon arbetsbelysning och att datorerna inte kan användas

hindrar praktiskt taget allt arbete på kontor och i verkstäder. En del

företagen har reservkraft för att kunna vidta viktigare säkerhetsav åtgärder. Bevakning stöld och brand sker enligt de säkerhets-

mot planer företagen i allmänhet har. Det innebär bl.a. ständig

som en

patrullering inom och runt byggnaderna.

Avbrottet blir långvarigt

Elleverantörerna har fortfarande när kvällen börjar inte möjligheter

att bedöma hur länge avbrottet kommer att vara. Göteborg Energi ger så småningom information strömmen kan tillbaka

ut om att vara om några timmar. Kvällen går, det finns inga besked. Katastrof-

men nya ledningen börjar vid ZI-tiden efter genomgång tillsammans med

- en Göteborg Energi tro att avbrottet blir långvarigt och planerar till

slut också efter detta. Katastrofledningen samlad bedömning

gör en

konsekvenserna och konstaterar bl.a. att av

Värmen försvinner bostäder och byggnader behöver för D ur som

uppvärmning eller för att driva cirkulationspumpar;

Dricksvatten kommer inte att kunna leveras till alla;

Det kommer inte heller att finnas vatten i brandpostnätet inom D

höglänta områden för den brandsläcknmg kan bli nödvän-

som

dig;

Stora problem kommer uppstå med ordning och säkerhet när D att

belysningen och inbrottslarmen inte fungerar;

Sjukhusens reservkraftaggregat går kontinuerligt sedan 14-tiden;

Vårdcentralerna har däremot ingen reservkraft och kan inte ut- D

rätta mycket för dem söker sig dit;

som

Det är svårt att nå ut med information till människor så länge de D

inte har ström till sina radio- och TV-apparater. s

massmedierna i Det är hela tiden ett mycket stort tryck från på Göteborg Energi. Det kommunala bolaget har varit avvaktande i sin in-

Första dygnet 65

formation till radio, TV och tidningar hur länge avbrottet kan

om komma att försökt uttömmande beskrivningar

vara men ge mer av

problemen för katastrofledningen och de myndigheter som planerar

åtgärder för att göra det lättare för människor i staden. För

massmedierna verkar det den bild Göteborg Enegi har

som om som av elavbrottet och den som katastrofledningen förmedlar inte stämmer överens. Radio Göteborg att det här skadar förtroendet för

menar

både myndigheterna och det kommunala företaget. Den politiska

ledningen i staden måste göra någonting åt detta, t.ex. att

genom överta ansvaret för verksamheten, flera företrädare för tidning-

anser

och etermedierna. arna

Påfrestningarna ökar

Oron hos allmänheten ökar. Många behöver information. Stads-

delsförvaltningarnas informationsgrupper har svårt att nå ut med

meddelanden till invånarna i bostadsområdena. Efter några timmar är informationsgruppernas telefoner blockerade. Socialjouren ute i stadsdelarna förstärker med extra personal.

Trygghetslarmen fungerar inte. Situationen är under kvällen akut för ett tusen äldre. Det gäller i många fall att snabbt ta hand

par om dem inte överlever natten. Flera Stadsdelsförvaltningar-

som annars av

tar kontakt med katastrofledningen. Ledningen för förvaltningar-

måste besluta vad ska göras elavbrottet fortsätter. De na som om flesta stadsdelsförvaltningarna drar under kvällen i gång sina kris-

grupper för tillsyn och omhändertagande äldre. Grupperna bör-

av jar genast förbereda åtgärder för dem har störst behov hjälp.

som av

Sahlgrenska sjukhuset och Östra sjukhuset kom redan vid 15-

tiden i gång med sin reservkraftproduktion. Sahlgrenska har

reservaggregat för att hålla värmen i lokalerna och 90 % den

av normala elförsörjningen. Stadens vattenverket har inriktat

sina reservåtgärder på att sjukhuset ska vatten. Verksamheten kan därför fortsätta. Det innebär att sjukhuset tar hand människor

om som råkar ut för skador i stormen. Köerna i akutmottagningarna är emel-

lertid långa. Även ambulanssjukvården är hela tiden mycket hårt

anlitad. Östra sjukhuset har reservkraftresurser Sahl-

inte samma som grenska och får prioritera hårdare. Personalen på Östra hinner

det skälet inte ta hand lika många patienter personalen på

om som

Sahlgrenska.

Krav på bevakning

Polisen i Göteborg går kl 22.00 igenom läget för natten när det gäller ordning och säkerhet. Det har redan kommit in alarmerande

rapporter stölder. Situationen ut att bli mycket bekymmersam.

om ser

6 15-0206

66 Första-andra dygnet

Om händelseförloppet drar ut på tiden, blir det nödvändigt att försöka föra till från andra delar landet. p

över poliser Göteborg av Bevakningsföretagen har följd elavbrottet fått många för-

som en av

frågningar uppdrag från myndigheter och företag olika slag.

om av Förhållandena gör också företagen får betydligt fler larm än

att vanligt från kunderna de redan har och väktarna räcker inte till. De

som bevakningsföretag har verksamhet i hela landet undersöker

som möjligheterna att förstärka med personal från andra områden. Två

företagen kan tillsammans sända mellan 400 och 500 anställda av till Göteborg. Problemet snabbt hinna organisera deras arbete

är att och att till att de får mat och husrum.

Strax före midnatt meddelar driftledningen vid Rya avloppsrenings-

vere Kungälvs, Ale och Partille kommuner att de ska stoppa pump-

ningen avloppsvattnet mot Rya och i stället släppa ut det orenat.

Bräddpumpning kan också ske inne i Göteborg. Härryda kommu-

måste däremot låta vattnet fortsätta att rinna mot Rya. Orenat ner bräddvatten går ut i Rådasjön, är vattentäkt för Möln-

annars som dals kommun och reservvattentäkt för Göteborgs stad. Även Möln-

dals kommun måste låta avloppsvattnet mot Rya.

Telenätet har under kvällen blivit utsatt för kraftiga överbelastningar. Det har slitit hårt på batterierna, efter hand tagit slut på

som

de flesta knutpunkterna och i företagsväxlarna. Telia börjar vid mid-

natt att göra förteckningar över vilka behöver hjälp med

upp som laddning för att viktiga samhällsfunktioner ska kunna upprätthållas. Det sker i samråd med katastrofledningen. När strömmen så

småningom återkommer i Uddevalla, Alingsås och Borås kommer

de mobila reservkraftaggregaten Telia förfogar över där att flyt-

som tas till områden saknar ström. Alla kan inte ringa 90 000.

som nu Räddningstjänsten är beredd att ställa radioutrustade fordon på lämp-

liga platser i staden.

3.5.3¶Tisdag dygnet

andra

Strax efter midnatt överväger flera stora industrier om de ska låta sina anställda stanna hemma nästa dag. Polisen har haft kontakt med flera företagen för att veta hur det kommer att bli. Polis-

av ledningen vill att så många möjligt ska hålla sig borta från gator

som och vägar under morgondagen och gärna att arbetet ligger

ser nere.

Kommunstyrelsens ordförande uttalar samma mening i en intervju

Radio Göteborg sänder någon timme in på det dygnet. som nya

Vattnet slut

Under de närmaste timmarna tar vattnet slut i de flesta

reservoarer-

Fler högt belägna områden blir helt utan vatten. Det gäller drygt na.

Andra dygnet 67

70 000 invånare i bl.a. Högsbo, Biskopsgården och Guldheden. Sammanlagt 120 000 saknar vatten i sina bostäder. Va-ver-

personer nu

ket öppnar ett antal brandposter på lågt belägna platser, där män-

niskor kan hämta vatten. Toaletterna fungerar bara med det vatten

de boende i dessa områden kan förse sig med. som

Hela natten pågår det verksamhet hos myndigheter och företag.

Reservkraftaggregaten måste regelbundet till. Men det

ses är ont om personal och del aggregaten stannar. Andra har redan havere-

en av

eller inte kommit i gång de skulle. Telia hör till dem gör rat som som

ett schema för anskaffning bränsle. Hos Volvo arbetar upp av underhållspersonal stor del natten med att tappa alla frys-

en av av hotade vattenbärande element och apparater. Det fordras i allmän-

het tryckluft för att personalen ska ut vattnet ledningarna och

ur arbetet är tidskrävande. Även andra industrier vidtar åtgärder

som gör att byggnader och utrustning inte skadas kylan.

Oron inför tisdagen är mycket stor -framför allt beroende på att det inte går att nå alla människor med information. Några göteborgstidningar kommer inte att ut under morgondagen. Tillsammans

ges

med räddningstjänsten håller polisen på att ordna rapportsamlings-

ställen vid stadsdelsförvaltningarnas informationspunkter, där de

både kan ta emot larm eller andra uppgifter och information till

ge allmänheten. Utrymning har redan påbörjats nästan 3 000 äldre,

av akut sjuka och handikappade som behöver tas hand omedel-

om bart.

Några kommunalråden åker tidigt under runt till

av morgonen rapportsamlingsställena för att skaffa sig bild hur människorna

en av upplever situationen och själva kunna informera dem har kom-

som mit dit.

Katastrofledningen går igenom läget

Klockan är 8.00. Det är frisk vind och ordentligt kallt. Det står klart för Vattenfall att avbrottet kommer åtskilliga dagar. Göte-

att vara

borg Energi meddelar följaktligen katastrofledningen det

att sannolikt dröjer vecka innan strömmen är tillbaka fullt Beskeden

en ut.

ökar problemen för alla myndigheterna och företagen redan är

som

hårt pressade. De ska planera och genomföra reservåtgärder är

som trötta och frusna efter första natt utan ström. Telia har det sär-

skilt besvärligt på grund den stora överbelastningen i telenätet

av redan tidigt under Fler och fler blir utan dricksvatten.

morgonen.

Under tisdagen gäller det så småningom omkring 150 000 männis-

kor i staden.

Flera de ledande politikerna deltar i katastrofledningens första

genomgång för dagen, börjar börjar kl 9.00. Genomgången vi-

som

att avbrottet blir långvarigt minst vecka: sar - en

68 Andra dygnet

Det blir efter hand allt kallare i husen även i byggnader med D -

fjärrvärme;

Betydligt fler än hittills kommer att bli utan vatten;

D D Teleförbindelserna kommer att fungera ännu sämre;

Larmnumret 90 000 kommer att kunna användas bara i vissa D

områden;

Många söker vård hos hälso- och sjukvården, blir ännu

D som mer

ansträngd;

De sanitära problemen ute i samhället ökar hela tiden;

D D Utrymning kommer att behöva ske även andra äldre, sjuka och

handikappade det är sannolikt fråga om 10 000-tals människor.

- l Trafiksituationen kommer även under tisdagen att bli besvärlig.

Chefen för polisens trafikavdelning gör under förmiddagen tillsam-

mans med företrädare för Vägverket och trafikkontoret en plan

upp för hur trafiken ska regleras. Det är nödvändigt för att alla

angelägna transporter ska kunna komma fram. De att förbjuda

enas om trafik med privatfordon på vissa gator och vägar. Det gäller att

nu placera så många polismän det går styra trafiken enligt

ut att att planen. Det arbetet fordrar till början innan det finns skyltar

en -

och avspärrningar sammanlagt ett 100-tal

- man.

Driften vid de företagen ,

stannar stora

De stora industriföretagen i Göteborg har fått besked att ström-

om avbrottet kommer att i flera dygn. Volvo hör till dem redan

vara som mellan kl 10.00 och 11.00 på tisdagen beslutar att arbetet i verkstäderna och del den administrativa verksamheten ska

en stor av upphöra. Det kan förhandlingstekniska skäl ske först fr.o.m. 13.00.

av Omkring hälften de 20 000 anställda vid koncernens anlägg-

av ca ningar i Göteborg har kommit till sina arbetsplatser under

morgo-

och är sysslolösa under förmiddagstimmarna. Många undrar

nen hur det blir med lönen när de blir utestängda från sina arbeten.

En hel del underhållspersonal hos industriföretagen måste stanna

kvar för till ingenting blir förstört i kylan. Även bevak-

att se att

ningen fordrar betydligt personal, när inga larm fungerar och 1

mer det inte finns någon belysning. Det finns gott anställda för dessa

uppgifter. Den verkskyddspersonal som sjukhusen, Sj, Posten, Spår-

vägen, de större livsmedelsföretagen, Volvo Lastuagnzr och SKF har kan behöva tas i anspråk det t.ex. börjar brinna. Tre företa-

om av

sätter den här personalen i beredskap. gen

Den del Volvos administration som måste fungera flyttar till

av företagets konferenscentrum i Nääs, ligger utanför det ström-

som lösa området. Det är viktigt att försöka bedöma vilka konsekvenser elavbrottet får för leveranserna färdiga bilar och underrätta i

av att kunderna. Det gäller vidare att förhindra att underleveranserna på

Andra dygnet 69

lastbilar och järnvägsvagnar från industrier runt i Sverige fort-

om sätter rulla in på Torslandaverken. Det här inverkar kraftigt på

att verksamheten även hos underleverantörerna. Flera utanför det ström-

lösa området väljer att permittera delar sin personal.

Posten i Göteborg samlar under förmiddagen sin krisgrupp för

planera verksamheten. Att de flesta postkontoren saknar teleatt förbindelser via Postens växel begränsar verksamheten. De små kon-

stänger under dagen. Alla post- och bankkontoren måste toren använda manuella rutiner för in- och utbetalningarna. Även bankerna koncentrerar sin verksamhet till ett begränsat antal kontor där det

provisoriskt går ordna ljus och värme. Bankpersonalen löser in

att checkar och effektuerar beställningar endast för kända kunder. I angelägna fall går det emellertid ordna transaktioner telefon

att per via kontor utanför det strömlösa området. Polisen informerar om

antalet stölder har ökat i staden under det besvärliga första dygatt

ström. Både och bankerna måste till att det finns net utan posten se

någon slags bevakning. Ledningen för Posten i Göteborg vill

extra

använda driftvärnspersonalen för dessa bevakningsuppgifter.

den egna

Nästan alla är skyddsvaktsutbildade. Postledningen får besked

postkontoren inte kan bli civila skyddsobjekt enligt bestämmel-

att

serna i skyddslagen.

Förberedelser för utrymmning

Vid 13-tiden har temperaturen inne i hyreshus och andra byggnader sjunkit till omkring +10° C. I de flesta småhusen är det inte än

mer

grader. Förhållandena är också i Göteborg mycket besvärliga ett par för alla äldre. Även små barn far illa. Stadsdelsförvaltningarnas hem-

tjänstorganisation håller på att samordna sina krisplaner. De gamla

bara behöver tillsyn kan hjälp med enklare saker hemsom av tjänsten. De har möjligheter att själva ta sig till anhöriga eller

som bekanta utanför det strömlösa området bör göra det. Andra måste

stadsdelsförvaltningarna flyttas till ställen utanför det strömgenom lösa området.

Stena Line har lagt två färjor i hamnen och låter katastrofledningen

disponera dem. De ska fungera uppehållsplats för nära 3 000

som äldre hemtjänsten placerar där. Stadsdelsnämnderna att

som anser det behövs fler platser detta slag och vill att katastrofledningen

ska undersöka möjligheterna ytterligare några färjor till Göte-

att

borg. Katastrofledningen låter förslaget gå vidare till Länsstyrelsen,

hör sig för hos olika rederier i Sverige, Danmark och Norge. som Det visar sig emellertid svårt att åstadkomma fler förstärkningar

av detta slag. Inget rederi har möjligheter att omedelbart skicka färjor till det strömlösa området, två förklarar att de kan förhandla

men

saken. Förhandlingarna ska börja under kvällen. om

70 Andra dygnet

Stadsdelsförvaltningarna får i uppdrag katastrofledningen

av att före kvällen redovisa hur många fler behöver och som utrymmas förbereda dem på det. Katastrofledningen förvissar sig att poliom är beredd att för genomförandet att samordna sen svara - transpor-

terna, att reglera trafiken och upplysningar till anhöriga

att ge om det finns besked att och flyttat. Utrymningen var om var en som börjar i liten skala några timmar Spårvägen ställer efter hand senare. omkring 150 bussar till förfogande för transporterna till antal ett kommuner utanför det strömlösa området. Ett 50-tal dessa busav i är förberedda för att i krig kunna liggande patiensar transportera

ter. Uppgifter vilka flyttats finns hos stadsdelsförvaltninga-

om som rna. Katastrofledningen har svårt att den överblick är nödvänsom dig för att den ska kunna samordna användningen alla av resur- Ledningen vill bl.a. besked till Telia vilka teleförbindelser serna. ge om ska prioriteras. Information går ut via Radio Göteborg, stadsdelssom

förvaltningarna och de rapportsamlingsställen polisen och i

som inrättat: Människor måste bereda det i

räddningstjänsten sig på att

blir ett veckolångt avbrott, heter det i meddelandena. Påfrestningkommer bli mycket i arna att stora.

Ska Länsstyrelsen ta över

Under eftermiddagen diskuterar katastrofledningen också med Länsstyrelsen vilka åtgärder statliga myndigheter kan vidta. Är den

som verksamhet fordras räddningstjänst Ska Länsstyrelsen i så fall som ta över ansvaret för verksamheten Vilza kan staten över resurser huvud taget bidra med Länsstyrelsen tvekar inte: Samhällets åtgär-

der är inte räddningstjänst och Länsstyrelsen kan inte överta

ansvaret för verksamheten. Staten kan däremot underlätta kommunernas åtgärder genom att ställa resurser från t.ex. det civila och det mili-

tära försvaret till förfogande. Katastrofledningen i Göteborg måste

återkomma och precisera sina önskemål den medverkan om som staden eventuellt vill ha, framhåller Länsstyrelsen. Under de ljusa timmarna är det rusning i detaljhandeln. Alla för-

söker fylla på med livsmedel, stearinljus och batterier. Men de

mest eftertraktade tar efter hand slut och det går långsamt varorna att manuellt expediera kunderna. Kollektivtrafiken håller i gång med bussar enligt tidtabeller i hast har gjorts Länsstyrelnya som en upp. har efter samråd med katastrofledningen beslutat att några bensinsen stationer i Göteborgs-området ska låna batteridrivna reservpumpar är avsedda för bensindistributionen under beredskap och krig. som Polisen har i sina förråd och till de kommer till pumparna ser att ut stationerna. Totalt för hela Göteborg går det betjäna till nu att upp ett 700 å 800 personbilar och 300 lastbilar i timmen. Försäljca

Andra dygnet 71

ningen pågår så länge det är ljust och det finns drivmedel i stationercisterner. De flesta bilisterna har emellertid svårt att komma över nas tillräckligt med bensin eller dieselolja. Det blir bråk i de långa kö-

Måste det inte ske någon slags ransonering, frågar många som erna. inte fått något drivmedel alls. Snön är besvärligt hinder i trafiken. Det har kommit över en ett halv bara under det senaste dygnet. Många har fastnat i drimeter Andra har slut på bränslet och lämnar sina fordon på vorna. ga- Snöröjningen fungerar inte den ska under de ljusa torna. som ens timmarna. Det blir ännu svårare när det är mörkt och inte finns någon gatubelysning. Bara de trafiklederna kan hållas öppna. stora

Akutmottagningama blockerade

Av de två stora sjukhusen klarar Sahlgrenska som framgått nästan

hela behovet ström och värme med sina reservkraftaggregat. Ingen av vårdcentralerna har emellertid reservkraft och temperaturen är av under +10° C i lokalerna. Inom hälso- och sjukvårdens katastrofnu

organisation har sjukvårdsbefälhavaren befogenheter att samordna

användningen sjukvårdsresurserna hos Göteborgs stad och Bohus-

av landstinget. Efter diskussion med företrädare för Länsstyrelsen en kallar han till ett sammanträde, som äger rum sent tisdag eftermid-

dag. I överläggningen deltar ett 20-tal Det framgår

personer. av re-

dogörelserna tillfartsvägar, intagningsutrymmen och stor del

att en verksamheten vid akutmottagningarna håller på att bli blockav erad. Även vid många institutioner är situationen snart ohållbar.

Sjukvårdsbefälhavaren beslutar i samråd med cheferna för sjukhusens kirurgi- och medicinkliniker att skaffa överblick läget. en av

Om tillströmningen patienter fortsätter är det nödvändigt att

till stånd någon slags prioritering. Det innebär att bara patienter

med sjukdomssymtom kommer att tas emot. Många som är trötta och frusna inte direkt sjuka kommer stanna i särskilda men - att lokaler i anslutning till sjukhusen eller i tält militära förband som Där kan de vila stund och något varmt att äta och satt upp. en dricka. En del dessa kommer sannolikt att behöva transporteras av till platser utanför det strömlösa området där de kan hand. tas om

Det framgår vidare stadsdelsförvaltningarnas redogörelser att

av många de gamla på sjukhemmen blir förvirrade när ingenting är av sig likt. Flera har kollapsat och fått föras till sjukhus. Det tidsär en fråga innan det är nödvändigt att flytta även sjukhemmens i runt tal 2 500 patienter till områden dår det finns ström. Katastrofledningen

åtar sig Länsstyrelsen söka efter kommuner i andra län att genom kan ta emot dessa patienter. som Vårdcentralernas personal har svårt att uträtta något i kalla och

mörka lokaler. Verksamheten är kraftigt neddragen, men inga centra-

72 Andra dygnet

ler har ännu stängt. Behovet personal i den uppsökande verksam-

av heten inom hemtjänsten har ökat och flera Stadsdelsförvaltningar-

av na börjar undersöka de får använda de anställda vid vårdcentra-

om lerna. Det visar sig att även sjukhusen är intresserade den här

av personalen.

Skolorna och daghemmen är inte heller öppna längre. Föräldrar får själva till att de barn behöver någon form tillsyn får

se som av det.

Frivilligorganisationerna en resurs

Ett stort problem är att teleförbindelserna bara fungerar sporadiskt. Batterierna i teleanläggningarna måste laddas med jämna mellan-

Det leder periodvis till uppehåll i den lokala teletrafiken inom rum. flera stadsdelar. Den kommunikation myndigheterna måste ha

som får med bud. En begränsad del informationen kan förmedlas

via radio. Räddningstjänsten har tagit ut ett antal radioapparater

från civilförsvarsförråden och fördelar dessa mellan de kommunala

förvaltningarna och stadsdelsförvaltningarna. Räddningsverket pla-

nerar att skicka utrustning från förråd i andra delar landet till det

av strömlösa området. Det är emellertid inte många de anställda hos

av de lokala kan hantera utrustningen. Flera Frivilliga

organen som av Radioorganisationens medlemmar har hört sig och kommer

av att hjälpa till på de ställen där personalen inte själv kan sköta materielen.

Andra slag frivilliga är också för stadsdelsförvaltinga-

av en resurs

Flera civilförsvarsföreningar har under tisdagen tagit kontakt

rna.

med katastrofledningsgruppen. Föreningarna att hemskydds-

menar ombuden kan hjälpa till med kontakterna mellan stadsdelsförvaltningarna och de boende ute i bostadsområdena. Hemtjänstpersonalen räcker inte till för att organisationen ska kunna nå alla och vilket i

många fall visar sig nödvändigt förmå dem lämna sina hem.

- att Många Röda Korsets medlemmar och åtskilliga bilkårister med-

av verkar i den arbetskrävande flyttningen de äldre till andra

av orter. Det fordras mycket personal även i bussarna under själva

transporten. Sängliggande patienter flyttas med ambulanser från de

mottagande orterna. Spårvägen ändrar inredningen i ett 30-tal sina

av bussar så att dessa kan användas för transport även bårar.

Ännu kallare i bostäderna

Elavbrottet har under eftermiddagen gått in på sitt andra dygn. Temperaturen inne i bostäderna fortsätter att sjunka. Under natten

som kommer räknar Göteborg Energi med att boende i hyreshus inte kommer att ha än drygt 5 °C inomhus. I de flesta småhusen blir

mer

Andra dygnet 73

det snart minusgrader. De har öppen spis kan möjligen hålla

som värmen i det där spisen finns. Men det går åt mycket ved.

uppe rum Många göteborgare har spontant gett sig i väg till släkt eller vänner

bor utanför det strömlösa området. har vinterbonade som De som fritidshus har sannolikt valt det alternativet. Nu måste även andra

sig framför allt de har små barn. ge av - som

Västkustens marinkommando har på katastrofledningens begä-

tagit fram 300 tält och ett 50-tal vedeldade kokspisar. Det här ran ca

många dem åtminstone tills vidare måste kvar gör att av som vara för att sköta viktiga uppgifter har någonstans att ta vägen när de behöver värma sig och vila. De äger eller kommer över gasol-

som värmare har bra värmekälla. Många hushållen i Guldheden,

en av

johanneberg och Södra Biskopsgården har gasspis och kan följakt-

ligen laga varm mat. Det går också att värma upp en del av bostaden

alla gaslågorna brinner. Risken är förstås att trycket i systemet om sjunker alltför mycket många använder gasen som värmekälla.

om Partihandeln levererar livsmedel till butikerna från andra orter utanför det strömlösa området. Katastrofledningen bedömer att det

senast i bitti är nödvändigt att sätta i gång organiserad

morgon en utrymning även för andra än de äldre.

En företrädare för Marinkommandot underrättar under tisdagskvällen Länsstyrelsen att de militära förbanden i västra Sverige

om har ett antal mobila reservelverk inom ett dygn går att transpor-

som tera till Göteborg. Katastrofledningen förutsätter att det finns möjligheter att koppla in dem hos lämpliga elförbrukare. Om detta inte är förberett fordras det rätt stora installationer. Göteborg Energi kommer att kunna för dessa arbeten, det tar lite tid.

svara men

Katastrofledningen börjar överväga hur reservkraftaggregaten bäst

ska fördelas mellan användarna.

Sanitära problemen ökar

Vid ZI-tiden konstaterar va-verket att vattenreservoaren i Gårdsten

är tömd. Det innebär att ytterligare 30 000 människor nu - sammanlagt nära 200 000 är utan vatten i sina bostäder. Drabbade är

framför allt de högt belägna områdena i staden. De har stannat

som kvar får hämta vatten vid de tappställen och tankar va-verket

som har ordnat med. Vattnet räcker till matlagning. Enklare tvättning kan också ske. Svårare är det med toaletterna. Spolningen kräver mycket vatten för att det inte ska bli stopp i ledningarna längre ned i systemet. Avloppen fungerar, vattnet inte. Va-verket

men renas tvingas att brädda på flera ställen. Orenat vatten rinner ut i åar och

andra vattendrag.

Den automatiska hanteringen inne i de stora bostads-

av soporna husen fungerar inte när det inte finns ström till utrustningen.

74 Andra dygnet

Fastighetsskötarna tvingas manuellt tömma tunnorna efter hand

som

de blir fyllda. Sopförbränningen för Göteborg och kranskommune-

rna i GRAAB:s stora anläggning ute i Sävenäs står stilla på grund

av elavbrottet. Renhållningens bilar hämtar kör dem till

soporna men en deponeringsplats som GRAAB har försäkrat sig Avsikten är

om. att senare transportera dem till sopförbränningen.

Det finns 400 flyttbara torrtoaletter s.k. bajamajor i Göte-

ca - borg. De militära förbanden har också ett antal toaletter

av samma typ. De här torrtoaletterna har redan placerats ut i de områden

som först blev utan vatten räcker inte långt. Ytterligare 700

men torrtoaletter kan sättas ut nästa dag. Det är emellertid alltid kö framför toaletterna och svårt för renhållningen att hinna tömma och till

se att det är rent. Många uträttar sina behov i parker och på andra ställen. Det här kommer att leda till stora sanitära problem längre fram när temperaturen har stigit och det är plusgrader igen. Miljöförvaltningen är orolig för konsekvenserna och beslutar råd

att ge ut om hur invånarna ska ordna och sköta latringropar. Går det inte att använda skyddsrummens torrtoaletter

Svårt med bränsle till bilarna

Reservpumpar kan med början sent tisdag kväll delas ut till fler bensinstationer än tidigare. Länsstyrelsen har fått in även

pumpar från de delar länet ligger utanför det strömlösa området.

av som Kontakterna med länsstyrelser i andra län visar även dessa är

att beredda att skicka del sina till Göteborg. Länsstyrel-

en av pumpar

kommer också att begära att NUTEK ska bidra från den sen reserv som den centrala myndigheten förfogar över.

Katastrofledningen vill att de fordon används inom viktiga

som funktioner i samhället ska den tilldelning dessa behöver. Frå-

som

är emellertid hur den styrning fordras ska komma till stånd. gan som Bensinstationernas personal måste av säkerhetsskäl medverka vid all påfyllning. De kommer vidare att sköta all redovisning med hjälp manuella rutiner. Att tanka ett fordon kommer därför att ta betydligt längre tid än i vanliga fall. De flesta bensinstationerna har lager för veckas försäljning. Leveranser från oljeupplagen i Göteborg

Även å kan ske med självtryck, lastningen tar lång tid. redovis-

men

ningen de här volymerna är tekniskt krånglig. Ungefär fjärde-

av en del distributionen fortsätter tills vidare. Bensin och olja kommer 5

av om det behövs att kunna köras till Göteborg från depåer i andra delar landet.

All eldriven tågtrafik har under tiden elavbrottet pågått varit

som

inställd. Så småningom kan begränsad godstrafik komma i gång

en med dieseldrivna lok från hamntrafiken. När linjerna Alingsås j

mot och Trollhättan blivit klara för eldrift är det möjligt släppa fram

att

Andra dygnet 75

del de fjärrgående och godstågen. Fjärrblockeringen

en av personfungerar inte och tågen expedieras manuellt. Efter beslut chefen

av för Banverkets västra region ligger den lokala persontrafiken tills vidare

helt nere.

Presskonferens på Länsstyrelsen

Landshövdingen håller presskonferens kl 22.30 tisdag kväll. Ord-

föranden i kommunstyrelsen i Göteborg, räddningschefen, sjukvårds-

befälhavaren samt företrädare för polisen, Vattenfall och Västkus-

marinkommando har kallats till Länsstyrelsen för att medverka. tens Massmedierna kritiserar myndigheterna för att krisplaneringen inte varit bättre. En reporter från Göteborgs-Posten GP frågar inte

om Göteborg ska klassas katastrofområde. Hur länge håller

snart som

människor ut Hur många dagar kan myndigheter och företag fort-

sätta så här Varför beslutar inte regeringen om undantagstillstånd

Går det verkligen att upprätthålla lag och ordning att tillämpa

rättssamhällets alla bestämmelser -i den situation råder

som

Landshövdingen förklarar att det inte finns någon lagstiftning med det innehåll GP frågar efter. Råddningstjänstlagen tillämpas om

som det handlar hindra eller begränsa skador på människor och

om att

egendom eller i miljön. Det är sagt i riksdagens beslut räddnings-

tjänstlagen att det ska bränder, översvämningar, oljeutsläpp,

vara trafikolyckor och liknande händelser. Statsmakterna har uttryckli-

förklarat att de åtgärder ska vidtas vid t.ex. ett elavbrott gen som det brukar kallar allvarliga störningar i viktiga samhällsfunktioner -inte är räddningstjänst. Vi ska enligt statsmakterna klara detta med

det och de befogenheter och olika myndigheter

ansvar resurser som

och företag har.

Landshövdingen är själv förvånad över att kommuner och företag i del fall inte ställer han att de ska göra. De har inte

en upp som anser velat hjälpa till med de förfogar över sannolikt

resurser som men inte behöver just i den situation råder. Ännu förvånar

som nu mer det landshövdingen del kommuner med hänvisning till kost-

att en naderna för det andra bidrar med tvekar att begära hjälp.

som -

Företrädare för både tidningar och radion berättar att de flesta människorna vet väldigt lite vad myndigheterna gör i den här

om situationen framför allt hur det kommer att bli de närmaste dyg-

En företrädare för TV-kanalerna går till hårt mot nen. en av angrepp de lokala myndigheterna för detta. Är det inte möjligt förbättra

att informationen ute i bostadsområdena Det är där folk finns. Radion är bra nyhetskälla för alla har batteriradio eller lyssnar

en som på bilradion. Andra börjar skaffa sig information hos dem har

som radio. Företrädaren för GP meddelar i det sammanhanget att tid-

ningen fr.o.m. i kommer att tryckas ijönköping. Frågan är

morgon

76 Andra-tredje dygnet

hur den ska distribueras inom Göteborg. Det kommer i varje fall

inte att lika smidigt vanligt. I-Iur ska tidningsbuden

som upp portarnas ellås Kan myndigheterna hjälpa till med personal eller andra för distributionen resurser Landshövdingen sammanfattar laget och sager att det finns många

problem just nu:

D Det är inte klart når strömmen kommer tillbaka;

D Det saknas vatten i bostäderna för minst 200 000 människor;

D Antalet överfall och stölder ökar hela tiden det verkar - som om fler och fler brottslingar söker sig till Göteborg i den här situatio-

nen; Det är svårt att nå alla med information hur läget är och vad D om

myndigheterna gör;

D Teleförbindelserna är inte att lita på;

D Det blir mycket att långt efter att strömmen kommit tillbaka,

på grund göra i avloppssystemet;

t.ex. av a stoppen D De ekonomiska konsekvenserna det sker blir sannolikt av som

mycket stora.

Samtidigt finns det också del att glädja sig åt: en Sjukhusen klarar det de ska -till stor del tack vädjandena D som vare i lokalradion att bara de är i akut behov vård ska sig som av ta dit;

Butiker, post och banker har öppet någon del dagen och trafi- D av

ken rullar;

Det har trots allt gått evakuera även männis- D att stora grupper av kor till andra orter där det finns ström.

Enligt landshövdingen är det viktigt att människor försöker

vara lugna och lyssnar på beskeden från myndigheterna. Personalen inom hälso- och sjukvården måste ägna sig åt dem verkligen år som sjuka. Andra som söker hjälp bör vända sig till de övriga i organ samhället hjälp eller till alla enskilda har visat de som ger som att kan medverka till att minska påfrestningarna.

3.5.4¶Onsdag tredje dygnet

Natten till onsdagen börjar det tredje dygnet ström i landets utan

nästa största stad. Reparationerna på ledningsnätet pågår, det

men kommer inte att finnas igen i någon större utsträckning förrän om ett par dagar. Den starka kylan håller i sig. De har tjänstgjort i som katastrofledningen under natten får rapporter tyder på sisom att tuationen håller på att förändras. Fler och fler funktioner i samhället kommer sannolikt att börja svikta.

Temperaturen har sjunkit ytterligare i husen. På många håll under är det minusgrader inne i bostäderna. Va-verket har haft morgonen

Tredje dygnet 77

problem med reservkraften och ytterligare områden blir utan vatten.

Även många familjer redan sig är det köer vid hämtnings-

om gett av ställena och vid de torrtoaletter har placerats ut. Det är också

som

stora problem med ordningen på de här platserna. Trots uppma-

ningar att försöka uppstår svårigheter olika slag. Männis-

samsas av kor kivas i köerna och det är svårt att hålla rent.

Överfall och inbrott

Ännu värre påfrestningar leder den växande brottsligheten till. Poli-

får allt fler anmälningar överfall och inbrott. Det verkar inte sen om

den bevakning många företag och andra ordnat med

som om som räcker till. I ett fall blev de anställda haft till uppgift att vaka

som över anläggning övermannade och tvingade att öppna lokaler

en och säkerhetsskåp. Polisen vill trots kylan, riskerna för överfall

och andra påfrestningar så många möjligt att stanna kvar

- som och bevaka det går. I annat fall blir det fritt fram att ta för sig.

som Polisen utnyttjar all personal mycket hårt och får efter hand allt fler förstärkningar från polisdistrikt utanför det strömlösa området.

Hemtjänsten har efter det senaste dygnets utrymning flera tu-

äldre, akut sjuka och handikappade omkring 50 000 människor sen kvar att ta hand Det gäller bl.a. dem inte vill utrymma.

om. som Avsikten är att under onsdagen hjälpa så många möjligt till

som andra orter även inte vill lämna sina hem. Svårighe-

- personer som ten är att finna ytterligare kommuner är villiga att ta emot dem

som

behöver flyttas. De flesta kommunerna på nära håll har redan som

utnyttjat så stor del sina inkvarteringsresurser att det blir nöd-

en av vändigt att söka sig längre bort. Många kommer fram till dess att utrymningen kan ske att förläggas i tält de militära förbanden

som

Det finns torrtoaletter och fältkök i anslutning till tälten. satt upp.

Reservkraft ska fördelas

Under förmiddagen kommer det fler reservelaggregat till Göteborg.

Det är stora elverk på hjul militära förband, eldistributörer och

som

uthyrningsföretag ställer till förfogande. Göteborg Energi gör

upp

prioriteringslista är tänkt att ett underlag för besluten

en som vara

hur elverken ska fördelas. Katastrofledningen lägger emellertid om andra synpunkter på hur resurserna ska användas. Det visar sig vidare att personalen ska göra installationerna inte räcker till. Så

som småningom kan det också bli svårt att bränsle till alla aggregaten.

Det finns redan från början även ett stort antal små bärbara

reservaggregat. Ett hundra småhusägare regel ägare till hus där

par - som

det går att elda med ved har tillgång till sådan utrustning. Elagg-

regaten viss belysning och driver cirkulationspumpen i värme-

ger en

78 Tredje dygnet

systemet. Många får också ström till oljepannan. Åtskilliga husä-

och deras familjer lever på det här sättet ett betydligt drägligare gare liv än andra. Det gäller också del av dem som förfogar över vin-

terbonade husvagnar och har tillräckligt med gasol för flera dygns uppvärmning och matlagning. Tidigare i veckan det nödvändigt att tömma delar av fjärrvärme-

var nätet. Risken stor att vattnet skulle frysa i ledningarna på

var annars de ställen på broar och i anslutning till tunnlar där dessa går

- -

jord. De skador i så fall uppstod skulle sannolikt bli mycket ovan som

Fjärrvärmenätet hotas frysning på utsatta ställen även i

stora. nu av markkulvertarna. Inom ett dygn blir det nödvändigt att i gång

reservkraft, så att det finns viss cirkulation. Katastrofledningen är

en klar över stora ansträngningar måste göras för att staden ska

att

kunna skydda fjärrvärmenätet.

Utrymning i stor skala

Det framkommer under eftermiddagen att många inte har några

som

släktingar eller vänner på orter utanför det strömlösa området vill

sl lämna staden. Det gäller framför allt barnfamiljerna. Erfarenheten 5

l visar små barn far särskilt illa. Katastrofledningen beslutar att l

att rekommendera utrymning i stor skala även för andra än äldre

en och sjuka. Strävan bör att under det närmaste dygnet utrymma

vara minst 60 000 de sammanlagt omkring 200 000 hushållen i Göte-

borg. Katastrofledningen ber Länsstyrelsen hjälp med att hitta

om mottagningsområden och utser kommunala tjänstemän

en grupp som får till uppgift atti samarbete med polisen organisera transporterna. Bedömningen är att mindre än hälften kommer att kunna i

resa egna bilar. Det fordras det skälet också ett stort antal bussar. Gruppen

av väljer ut ett 30-tal platser i staden från vilka bussarna ska gå.

Katastrofledningen får under onsdagskvällen besked att ett

om antal kommuner i Jönköpings län kommer att kunna ta hand om en stor del- kanske hälften de 50 000 hushåll eventuellt kom-

- av som

att vilja utrymma. Flera polispatruller kommer att köra runt i mer delar bostadsområdena och med högtalare lämna information

att det finns möjligheter till inkvartering i bl.a. Jönköping. De

åker i bil kan stanna vid något de informationsställen som egen av utefter riksväg 40 strax bortom Borås där personal från polisen och

stadsdelsförvaltningarna i Göteborg tar emot anmälningar och

ger besked vart de utrymmande kan bege sig.

om i

Har katastrofledningens den auktoritet behövs

som

De militära förbanden har efter beslut chefen för MKV tagit fram

av utrustning för koktrossar och för att kunna hjälpa till med drivmedels-

Fjärde-sjunde dygnen 79

transporter. Det finns vidare militär personal både värnpliktiga

och frivilliga kan sätta tält och hålla värme i dem. De ord-

- som upp

också latriner i flera parkerna. nar av

Flera stadsdelsförvaltningarna ifrågasätter emellertid besluten

hur de militära ska användas. Under onsdag efterom resurserna middag kommer även flera andra tecken på att katastrofledningen inte har tillräcklig auktoritet för att kunna leda all verksamhet

som behöver samordnas. Flera lokala förvaltningar förklarar att de inte vill låta sina åtgärder styras av den kommunala katastrofledningen. I början gick det bra beroende på att problemen i det skedet inte

var så stora. Andra hade inte kommit i gång med sin verksamhet. Efter i

hand som svårigheterna ökat har många blivit mer angelägna om

det och för. Det här sammanhänger sannolikt i

som var en svarar i med katastrofledningen har svårt överblicka

stor utsträckning att att

allt. En del besluten har i efterhand upplevts som felaktiga.

Till detta kommer att katastrofledningen hela tiden har svårt att nå ut med information till alla vad sker. Radio och TV sän-

om som der lokala nyheter, mängden information är stor och effekterna

men

myndigheternas meddelanden blir det skälet begränsade. Många

av av upplever att de massmedier har särskilt aktiv rapportering

som en

styr myndigheternas åtgärder.

Torsdag-söndag ñärde-sjunde dygnen

Många myndigheter och andra har under onsdagen kommit i

organ gång med allt fler hjälpåtgärder. Det bidrar till att göra det svårare för katastrofledningen att överblick över vad sker. De här

en som problemen spetsas till under torsdagen och ännu under freda-

mer gen, när strömmen börjar komma tillbaka. Liksom i Vara och Sten-

ungsund sker det först under korta perioder. Förhoppningar finns

hos många att det snart ska finnas så mycket att de kan driva

om verksamheten fullt ut. För åtskilliga företag har den gångna veckan inneburit stora ekonomiska förluster. Myndigheterna har fått improvisera, viket gjort arbetet besvärligt. De flesta anställda är mycket slitna.

Hur ska strömmen fördelas

Flera de större företagen och några de lokala myndigheterna

av av

trycker under lördagen på hos den politiska ledningen i Göteborg

och kräver att just deras verksamhet ska ström först. Skälen

som de framför är att deras verksamhet är viktig och måste prioriteras. Göteborg Energi förklarar för katastrofledningen detta tekniskt

att sett inte går att hantera hur helst. Högspänningskunderna kan

som

80 Fjärde-sjunde dygnen

ström i den ordning bolaget bestämmer måste enligt

som men avtal hanteras lika. Lågspänningskunderna kopplas in områdesvis. Det måste bedömas i ett sammanhang hur de olika områdena

even-

tuellt ska prioriteras. Göteborg Energi menar att bolaget visserligen

har planer för roterande bortkoppling dessa kan inte användas

men i den situation råder. Leveransavtalen och de tekniska systemen

som styr det hela. Det är sak för det kommunala bolaget och dess

en kunder att bestämma hur leveranserna ska ske.

kräver ,j

Ledningen för ett av de större företagen i överläggningar

att omedelbart ström för att kunna återuppta produktionen. Företaget att det i avtal har försäkrat sig om en hög leveranssä-

menar kerhet och att energibolaget inte lever till detta. Stämningen

nu upp

är stundtals mycket upprörd. En deltagarna i överläggningen

av menar att företaget kan komma att kräva ett skadestånd på många miljoner kronor.

få verksamheten i

Svårt att i gång igen

z Den kommande helgen går i stort sett åt för diskussioner hur

om den finns ska användas. Under tiden ökar perioderna med i

som ström. I början veckan kommer är strömförsörjningen intakt

av som igen. Det innebär bl.a. att vattnet kommer att kunna släppas på i ledningarna. Det är nödvändigt att spola rent i de delar av systemet

varit De på visar att hus- i som utan vatten. prover som tas vattnet hållen tills vidare måste koka det vatten ska användas till dryck

som och matlagning. Ledningar har fryst sönder under veckan

som som gått tinar så småningom och det uppstår åtskilliga vattenläckor

upp runt i staden.

Det visar sig svårt att i gång fjärrvärmen till de stora industri-

serviceföretagen och bostadsområdena. En del rörsystemen erna, av har fryst sönder. Det fordras mycket reparationer innan verksamheten fungera den ska. Göteborg Energi bedömer att det kommer

som

till vecka innan det mesta är reparerar. Värmeledningaratt ta upp en

inne i många bostäder och andra lokaler har också fryst sönder. na För åtskilliga människor dröjer det veckor innan de kan flytta tillbaka. har intresse hitta j

Försäkringsbolagen ett stort att reparatörer och hjälper till med detta.

Alla trygghetslarmen hos äldre och handikappade slogs tidigt ut.

De visar sig när strömmen kommit tillbaka att alla anordning- 7

inte går i gång sig själva. Socialtjänsen måste besöka många

arna av ;

dem har larm för kontrollera de fungerar. i av som om

Raffinaderierna behöver minst vecka för att komma i full

en upp produktion. För andra industrier går det på ett dagar att i

par

j gång verksamheten. Det dröjer flera veckor innan allt är sig likt i g

Göteborg och fungerar normalt igen.

Fjärde-sjunde dygnen 81

Länsstyrelsen kallar i slutet veckan efter avbrottet till en över-

av läggning med företrädare för staden. Det framkommer vid överläggningen Statens hauerikommission inte har för avsikt att under-

att

söka omständigheterna kring elavbrottet i västra Sverige. Länssty-

relsen kommer skriva till regeringen och begära sådan under-

att en

sökning.

7 IS-OZOF

Kapitel

Delscenario

4 mot storkraftnätet

Sabotage

4.1¶Angreppet

Det är januari. Problem med silar och isolering har gjort att fem kärnkraftsreaktorer står avställda sedan två månader. Elproducenterna räknar med att det import oljekondensdrift och hård

genom av

körning vattenkraften i Sverige går att klara elförsörjningen

av norra

konsumtionsdämpandc åtgärder. Enstaka dagar med mycket

utan stark kyla, när överföringsförmågan i storkraftnätet inte räcker till, kan det emellertid bli problem i södra Sverige.

SMHI aviserar fredagen den 21 januari sjunkande temperaturer i hela landet och räknar med att kylan ska fortsätta under hela den kommande veckan.

Flera organiserade

angrepp

Måndag är det omkring 20 grader kallt i Götaland och 25

morgon grader i Svealand. I det läget skadas storkraftnätet flera

genom organiserade sabotageåtgärder. Nätet kollapsar och alla kärnkraftverken snabbstoppar. Hela Sverige söder Dalälven blir utan el. Genom

om omkopplingar går det emellertid att ström i delar nätet -i många

av fall s.k. ö-drift. Nätdriftledningen vid Svenska Kraftnät för-

genom söker att bygga sammanhållen drift. Operatörerna kopplar

upp en in område efter område. Nya attacker mot ledningarna gör emellertid att det uppstår ytterligare störningar. Den tillgängliga effekten räcker inte till för alla behoven.

I ett meddelande till allmänheten informerar nätdriftledningen

om att det är ett landsomfattande strömavbrott: Det hela beror på

ledningsfel i storkraftnätet. Felsökning har börjat. Besked när

om strömmen kommer tillbaka kommer att lämnas så snart möjligt.

som Stäng av elektriska element, spis, torkskåp och andra elkräuande apparater, så att inte belastningen blir för stor när strömmen kommer tillbaka

84 De drabbade områdena

Linjepersonal från Vattenfall som inspekterar en av skadorna

ser att det är fråga sabotage och larmar polisen i distriktet där

om angreppet har ägt Polisen kontaktar fo-staben. Affärsverket

rum. Svenska kraftnät och Svensk Elberedskap får på olika vägar uppgif-

ter om sabotagen.

Någon eller några vill på ett systematiskt sätt skada elförsörjningen.

En febril verksamhet startar på olika nivåer lokalt, regionalt och

centralt inom både polisen och försvarsmakten. Säkerhetspolisen

börjar omfattande efterforskning och kontroll. Den militära

underrättelseorganisationen skaffar uppgifter och gör bedömningar

enligt sina rutiner. Frågorna är många: Vem eller vilka har utfört sabotagen Vad är syftet Kommer angreppet att följas fler Är

av det början till ett omfattande angrepp på Sverige Ska försvaret

mer utöka bevakningen vid militära skyddsobjekt Fordras det be-

vakning även ett antal civila anläggningar

Under eftermiddagen får överbefälhavaren och rikspolischefen föredragningar grundade på de knappa uppgifter har framkom-

som mit. Det finns till början inte mer än en översiktlig bedömning

en av skadornas omfattning. Ingenting är ännu känt avsikten med at-

om tackerna eller vilka har utfört dem. Överbefälhavaren informe-

som

rar regeringen.

Internationella terrorister

Sent måndag kväll tar en internationell terroristgrupp i ett samtal med IT på sig ansvaret för sabotageåtgärderna. Gruppen säger sig vilja visa att den sina kan lamslå nation. Det

genom angrepp en framgår uttalandet att den att skada elektriska anläggningar

av avser även i något de tre storstadsområdena. Försvarsmakten och poli-

mycket allvarligt på hotet bedömer inte längre att det sen ser men

har säkerhetspolitisk bakgrund det är inte inledningen till ett

en militärt mot landet. Försvarsmakten minskar i det här läget

angrepp sina aktiviteter.

Störningarna i nätdriften ökar risken för snabbstopp i kärnkraftverken och vid midnatt beslutar SKI att ingen reaktorerna får

av startas igen utan inspektionens tillstånd. SKI tar också hänsyn till att

det finns risk för sabotageåtgärder.

en nya

4.2¶Konsekvenserna i stort inom de drabbade

områdena

Strömavbrotten drabbar under huvuddelen måndagen omkring

av 6 miljoner människor.

De drabbade områdena 85

Händelseförloppet i delscenario 2 skiljer sig från förloppet i

scenario 1 i framför allt dessa avseenden:

Elförsörjningen är inte helt utslagen perioder utan ström varvas CI -

med perioder när elförsörjningen fungerar;

Elbortfallet drabbar betydligt större del landet -i huvudsak

Cl en av

hela södra och mellersta Sverige;

Elleverantörerna kan regel besked tiderna för leverans

c: som ge om

respektive avbrott i elförsörjningen;

Det blåser inte och snöar inte är betydligt kallare; El men

å många håll betydligt längre tid innan strömmen är till- El Det tar

baka he t och hållet.

I de områden där det går bedöma när strömmen periodvis kom-

att

tillbaka bör det möjligt att efter hand planera olika verkmer vara samheter samhället hjälpligt fungerar. Hälso- och sjukvården,

så att delar televerksamheten, detaljhandeln, bankerna och postkonto-

kan sannolikt fungera på tillfredsställande sätt under de förren ett hållanden råder. del högspänningskunderna bl.a.

som En stor av många industrier -får ström hela tiden år enligt avtal skyldiga

men

begränsa sin förbrukning. Avsikten är att alla ska minska lika att mycket relativt sett.

Även järnuägstrafiken har förutsättningar att löpa. Den lokala trafiken glesas visserligen ut bussar ersätter men en del av fjärrtågen

- är i trafik. Den godstrafik det är angeläget att kunna hålla i

som gång sker med diesellok.

Elläget i sammanfattning

De skadade delarna i storkraftnätet kommer i sin helhet att vara

reparerade inom tidigast tre-fyra veckor. Genom provisoriska åtgär-

der och enklare från tillämpningen elsäkerhetsföreskrifterna

avsteg av skulle reparationstiden på del platser kanske kunna minska till

ungefär vecka.

Den hårda kylan gör att efterfrågan på fortsätter att vara stor. Om de fem kärnkraftsreaktorer är intakta inte får starttillstånd,

som kommer bristen på att kvarstå. De flesta förbrukarna söder om Dalälven kommer under hela den kommande veckan att ström under sammanlagt mellan fem och 15 timmar dygn. Förhållan-

per dena kommer emellertid att variera lokalt. Informationsrutinerna förbättras och perioderna med ström kommer allt oftare.

Flera industrier har långa återstarttider på grund de fel i

stora av driften de återkommande störningarna i elförsörjningen

som orsakar. Stora problem uppstår inte minst för industrier är beroende

som

löpande underleveranser från andra företag. Kostnaderna för av pro-

duktionen ökar och leder så småningom till konkurrenssvårigheter,

86 De drabbade områdena

Reparationsresurserna är hårt utnyttjade. Förstärkningar kommer

att ske med personal och reservmateriel från andra delar landet. En

svårigheterna är att ut alla de extra till skadeplatserna. av resurserna Det är mycket kallt och finns inte alltid vågar.

Alla elleverantörer i landet för dialoger med sin stora kunder

om att dessa ska förbrukningen till de förhållanden råder.

anpassa som Massmedierna framför allt lokalradion får kontinuerligt infor-

- mation om att bortkoppling av olika områden då och då kommer

ske och de perioder leverantörerna väljer. Även de lokala att som myndigheterna får information från elleverantörerna läget. Samma

sak gäller länsstyrelserna och regeringen.

Svenska kraftnät etablerar katastrofledningsgrupp med före-

trädare för Vattenfall och Svensk Elberedskap. Katastrofledningsordnar fr.o.m. måndag eftermiddag regelbundet presskon-

gruppen ferenser.

Bevakning förekommer vid åtskilliga anläggningar. Elområden, större elleverantörer, länsstyrelser; fo-befälhauare och polisen

samråder hur de ska förbättra bevakningen vid anläggningar där det

om är angeläget. Företagen anlitar skyddsvakter eller också väk-

egna

tare och skyddsvakter från bevakningsföretagen. Andra anläggningar

är bemannade anställda inom driften har till uppgift att göra

av som iakttagelser och att rapportera det de eventuellt

som ser.

Södra Sverige får under måndagskvällen och natten till tisdagen successivt tillbaka strömmen. Effektbristen gör emellertid att de flesta förbrukarna bara periodvis är försörjda med el.

Regeringens krisgrupp

Statsministern tillsätter även i detta delscenario krisgrupp med

företrädare för olika departement. Krisgruppen ska följa utvecklingen

och till att det hos regeringen finns beredskap för snabba be-

se en slut och informationsinsatser. Ansvaret för ledning ligger emellertid

i det tidigare scenariot på lokala och regionala myndigheter och som på de företag producerar och distribuerar el. Gruppen ska vi-

som dare följa arbetet hos Säkerhetspolisen med att klargöra vilka terrorist-

är verksamma i Sverige, deras internationella förgregrupper som ningar och vilka mål de sannolikt strävar efter att uppnå. Ett

samarbete ska också ske med Försvarsmakten, överväger terro-

som om ristattackerna kan inledningen till något större fientligt företag

vara

mot Sverige. Till krisgruppens uppgifter hör slutligen att i samråd

med Rikspolisstyrelsen och Försvarsmakten överväga det är

nödvädigt att utöka bevakningen viktigare objekt.

Tisdag morgon exploderar gasturbin för produktion på

en av

ort i mellersta Sverige. en

Vara kommun 87

Under det gångna dygnet har merparten elanvändarna haft ström

av bara enstaka timmar.

4.3¶Händelseförloppet i Vara kommun

Vara kommun har i delscenario 2 tillgång till omkring 30 % sin

av normala elförsörjning. De lokala variationerna i kommunen är emellertid stora. Det finns ström under i genomsnitt 112 â 2 timmar, men sedan är den borta i 4-5 timmar. Elbortfallet drabbar i det här scenariot även centralorten.

Händelseförloppet på landsbygden i kommunen blir till början

ungefär det utredningen har skildrat i delscenario Svårigheter

som uppstår med och värme. Problemen blir allra störst för jord-

vatten

brukare har besättningar fjäderfän och svin inte

som stora av men förfogar över någon reservkraft. Fjäderfän och svin dör för många

uppfödarna redan under första dagen. Mjölkkorna klarar sig bättre av sedan det visar sig att strömmen kommer tillbaka med förhållandevis jämna mellanrum. jordbrukarna har beredskap för att under

en den tiden skaffa och foder och att mjölka det behövs. De

vatten om undersöker också möjligheterna att flytta djur från gårdar utan

reservkraft till ställen har det.

som

Cementvarufabrikerna bl.a. Benders Takpannefabrik behöver

- även i detta scenario ha besked inom halvtimme elavbrottet

en om blir långvarigt. Fabrikerna har två timmar på sig att ösa ut bruket

ur maskinerna innan det stelnar. Ledningen för företaget tar det säkra före det osäkra och beslutar att avbryta tillverkningen. Företaget chansar sedan tillverkningen ligger under hela den tid

inte utan nere

går innan strömmen varaktigt är tillbaka. Andra industriföresom

i kommunen kan sig till variationerna i elförsörjningen, tag anpassa

perioderna med ström är till början så korta att det inte är men en någon mening att hålla i gång verksamheten.

Kommunen agerar

Kommunen sammankallar även i detta delscenario den krisgrupp

består kommunstyrelsens arbetsutskott, kommundirektören som av

och förvaltningscheferna. Gruppen samlas under måndagen vid 14-

tiden och försöker så snabbt möjligt att bild läget.

som en av Massmedierna beskriver utförligt situationen. Beskeden är emellertid många och ibland motsågande. Kommunalrådet tar redan under eftermiddagen några timmar efter det första avbrottet kontakt

- -

med Landshövdingen, själv ännu inte har fullständig bild

som en av läget. Företrädare för Länsstyrelsen överlägger just med represen-

88 Vara kommun

tanter för elförsörjningen och säger att den under dagen ska höra av sig till kommunerna i länet med information och eventuellt antal ett rekommendationer. Kommunens krisgrupp ägnar stor del måndagen åt de äldres en av

och handikappades problem. de bor på

Socialcbefen menar att som

ålderdomshem, sjukhem och i gruppbostäder efter hand kommer

att svårt att hålla sig Det är kallare än i det tidigare scenariot. varma. I gengäld återkommer strömmen med 4-5 timmars mellanrum. Kommunen flyttar successivt under måndagskvällen ett antal patienter till sjukhemmet och vårdcentralen i centralorten, där det finns reservkraft. Det går öka antalet sängar på de sjukhemsav- 3 att tre delningarna. Sammanlagt 200 personer från ålderdomshem och sjukhem behöver andra övernattningsställen, socialchefen. anser Ett 50-tal hemtjänsttagare bor i bostad inom centralsom egen orten har ett stort vårdbehov ska också flyttas till vårdcentralen. men

Uthålligheten bland hemtjänsttagarna är större på landsbygden där

det är vanligare med strömavbrott än i tätorterna och där det ofta

finns braskaminer eller vedspis. De utvecklingsstörda i gruppbostäder

kan bli oroliga temperaturen blir alltför låg och socialchefen om meatt de bör placeras i de lokaler utgör deras dagcenter. Erfanar som renheten visar att det i alla byggnader inte har reservel blir svåsom att hålla dräglig temperatur. Det tar längre och längre tid rare en att under den tid strömmen är tillbaka värma de som upp utrymmen människor ska vistas som

Problem med vattnet

Va-chefen även i detta scenario för krisgruppen att det kan uppger bli problem med vattnet. Det leder i sin tur till sanitära svårigstora heter. Det går t.ex. inte alltid använda vattentoaletterna. Om strömatt det verkar periodvis kommer tillbaka ska vattenverken men som emellertid då och då kunna för fullt. Människor kommer att möjligheter att fylla badkar, hinkar och annat. Va-chefen upp avser emellertid att placera ut några behållare med i centralorten. vatten

Det kan bli nödvändigt sänka trycket i vattenledningsnäten. Ran-

att soneringar kommer att behöva ske i samtliga tätorter i kommunen. Han säger också att det kan bli nödvändigt släppa att ut orenat av-

loppsvatten från reningsverken.

Räddningstjänsten har i det här scenariot när det inte blåser eller snöar betydligt mindre att göra och personalen kan utnyttjas -

även för sådana uppgifter inte är räddningstjänst.

som De två stora livsmedelsbutikerna i centralorten har batterier för att kunna driva verksamheten under fyra-fem timmar. De måste emellertid försöka hushålla med den kapaciteten och utnyttjar tiderna när det visar sig att det finns ström. Kommundirektören resonerar

Stenungsunds kommun 89

med företrädarna för livsmedelshandeln är beredda hålla

som att öppet för att människor några gånger under dygnet ska kunna de

de behöver. Det kommer så småningom bli brist på varor som att enstaka slag färskvaror. Kommunen informerar bl.a. när-

av genom radion vilka tider butikerna har öppet.

Länsstyrelsen har under måndagen endast översiktlig

senare en information att De åtgärder behöver vidtas för elförsörj-

ge. som att ningen ska fungera igen kan varken Länsstyrelsen eller kommunen

påverka.

Stort behov information

Många människor tar sig även i detta scenario in till centralorten för att skaffa förnödenheter. De kommer i allmänhet också till kommunkontoret för att besked läget. Krisgruppen förstärker

om receptionen med några tjänstemän kan information. Kommunen

som ge trycker också ett informationsblad delas uti butiker och på

upp som andra ställen. Bladet talar bl.a. hur länge det kan komma att

om dröja innan strömmen är tillbaka, det finns vattenbehållare och

var vart kommunens invånare kan vända sig med sina frågor eller

problem. De lokala tidningarna innehåller hel del råd männis-

en som kor kan ha glädje i den situation har uppstått.

av som

Dagarna går. Efter tid blir mycket verksamheten rutin. Efter-

en av

det drar ut på tiden blir uppvärmningen bostäderna det som av stora problemet. De har möjligheter att elda med ved och har till-

som gång till bränsle tar hand anhöriga och Få människor

- om grannar. far direkt illa, även det för många frestar på. fem-sex dagar

om Efter

blir perioderna med ström allt längre. Även kylan håller i sig

om minskar svårigheterna under den ytterligare vecka det innan elför-

tar sörjningen i huvudsak är tillbaka igen. En del problemen kommer

av emellertid att kvarstå. Konsekvenserna kommer bl.a. för de industriföretag inte kunnat utföra de leveranser de åtagit sig

som som att

kännbara under lång tid i Vara kommun. vara

4.4 i

Händelseförloppet Stenungsunds

kommun

Stenungsunds kommun har i detta delscenario tillgång till omkring 40 % av sin normala elförsörjning. Det innebär att det finns ström under i genomsnitt 2 â 3 timmar och att uppehållen ofta är 4 ä 5 timmar långa. Förhållandena blir på det sättet inte lika besvärliga som i scenario Det är ibland brist på vatten och kylan kan

vara ett problem. Det går emellertid i huvudsak inom kommunen hand

att ta

de äldre och handikappade. De processindustrierna avveckom stora

90 Göteborgs stad

lar även i detta scenario hela sin verksamhet. Stadsbyggnadschefen får i uppdrag undersöka det är möjligt att använda del

att om en av den reservkraft företagen kan producera. Den ska i så fall

som vara

komplement under perioder utan ström för andra verksamheter i ett kommunen.

Svårt när det blir strömlöst

att veta

Problemet i Stenungsund det i detta scenario inte alltid är möjligt

är att

i förväg när strömmen är tillgänglig och när det kommer att veta

strömlöst. Alla lär sig emellertid efter något dygn att leva i att vara med förändringarna. Efter vecka ökar tillförseln och de ruti-

en av

allt bättre. 3

människor har skaffat sig fungerar ner som

Ordningsproblemen är inte heller så stora i delscenario 2 som i det tidigare scenariot. En del inbrott förekommer nattetid när det inte finns någon ström, förlusterna är inte lika stora som tidi-

men

och ingen blir skadad i samband med inbrotten. gare

är samhälle med många olika slag verksamhe-

Stenungsund ett av i

Kraven på prioriteringar behoven i första hand ska tillgoter. av som

, doses är större i detta scenario när det finns ström att fördela. Flera i

industrier trycker på hos elleverantörerna för att energi till hela å sin produktion. Andra att de kan stå tillbaka. Mot den bak-

anser

kommunen det uppgift att i första hand stödja alla

grunden ser som

andra slag användare och diskussioner med elleveran-

av tar upp törerna hur den tillgängliga strömmen bör fördelas mellan olika

om områden i kommunen.

4.5¶Händelseförloppet i Göteborgs stad

4.5.1¶Verkningarna av elenbrottet

Även Göteborg har i detta delscenario tillgång till omkring 40 % av sin normala elförsörjning. Det innebär att det finns ström under i genomsnitt 2 å 3 timmar och att uppehållen ofta är 4 å 5 timmar långa. Problemen blir på det sättet betydligt lindrigare än i scena-

rio

De 300 högspänningskunderna ska enligt avtal minska sin

elanvändning i utsträckning är procentuellt sett lika för alla.

en som ; Göteborg Energi fastställer den högsta tillåtna förbrukningen till 60 % det normala försöker dem kan att för-

av uttaget men som bruka ännu mindre. Flera industrier bl.a. två raffinaderierna

- av kommer ändå inte kunna driva verksamheten. För andra är det

att sådana nackdelar med drift i den skala tillgången på tillå-

en som

företagen väljer avstå. Det gäller verksamheter där störter att att

Göteborgs stad 91

ningarna blir så stora att de riskerar att antingen skada utrustningen

eller att allvarligt sänka standarden på produkterna.

Roterande bortkoppling

Göteborg Energi vill frivilliga inskränkningar i förbrukningen

genom

skapa utrymme för t.ex. spårvagnstrafiken den ström be-

att som

hövs för drift i normal omfattning. Det är också angeläget

en att

begränsa problemen för lågspänningskunderna framför allt hus-

l -

håll, mindre industrier, kontor, butiker och Dessa tvingas

restauranger.

i de flesta fallen att minska elförbrukningen än högspännings-

i mera

kunderna.

Genom s.k. roterande bortkoppling det kommunala energi-

ser

bolaget till att alla lågspänningskunder i princip blir ström

utan ung der lika lång tid. Tekniskt är det nämligen svårt förse enstaka

att

mindre lågspänningsområden med när lågspänningsförbrukare

inom angränsande områden inte har ström. Till början försöker

Göteborg Energi att hitta rutiner gör det möjligt prioritera

som att i l även lågspänningskunder behöver el. Detta fordrar

som mycket

manuellt arbete. Ju längre avbrottet svårare blir det för-

varar att

söka prioritera mellan elanvändarna. Lågspänningskunder finns g som

i närheten högspänningskunder kommer, antingen de behöver det i av z eller inte, att kunna ström än andra.

mer j Göteborgarna lär sig emellertid rätt leva med avbrotten.

snart att j Det gäller både hushållen och de på sina arbetsplatser måste

som | fortsätta verksamheten. De flesta till de till-

anpassar sig periodvisa

j och frånkopplingarna. Det fordras emellertid mycket information

för att alla ska förstå hur fungerar och det. Män-

systemet accepterar | niskor måste planera både privatliv och arbete efter förutsättningj för eltillförseln. Det

arna tar några dagar.

Problem i tekniska verksamheter

De praktiska problemen blir emellertid för de flesta enskilda män-

niskorna betydligt lindrigare än i delscenario Fjärrvärmen är

l prio-

riterad i husen går inte hela tiden och det blir kallare 1 men pumparna l och kallare i bostäder och lokaler under perioderna ström.

utan

Många kommer att tycka att det är besvärligt de flesta far inte

men

illa. Någon utrymning i den skala nödvändig i delscenario 1

som var

behövs inte. Efter några dagar kan det bli lämpligt flytta ihop

att ett

antal äldre till vissa sjukhem och servicehus där förhållandena är

drägligare än på andra håll.

Den reservkraft redan från början finns installerad är i gång.

som

Det är emellertid inte nödvändigt i delscenario 1 köra

att som reserv-

aggregat från andra delar landet till Göteborg.

92 Göteborgs stad

Trycket i uattenledningarna sjunker till början under perio-

en derna ström kan hållas på i stort sett acceptabel

utan men uppe en nivå när va-verket kommit underfund med vilka behö-

pumpar som

ström och till att de antingen prioriteras via nätet eller får ver ser reservel. Störningar i teletrafiken förekommer i början blir

men mer och sporadiska. Det gäller telefonerna. Fax och telex behöver

mer ström på kontoren och de andra arbetsplatserna och fungerar

ute inte under avbrotten i eltillförseln. De flesta företagsväxlarna är kraftigt störda.

Gatubelysningen är i stor utsträckning släckt även under perio-

derna med ström. Det skapar typ problem med ordning

samma av och säkerhet i delscenario Larm och trafiksignaler är tidvis

som ur funktion. Kraven på polisen det gäller både bevakning och trafik-

reglering blir betydligt större än vad de i vanliga fall är.

Människor lär sig leva med svårigheterna

Butiker, bensinstationer, banker, postkontor och andra serviceställen har öppet de perioder under dagen och kvällen när det finns ström. Människor lär sig utnyttja dem under tider de är öppna.

att som Den information Göteborg Energi och olika serviceorgan spri-

som der radio, TV och tidningar underlättar människornas

genom vardagsliv. En viktig uppgift för dem för informationen är

som svarar

förstå hur elförsörjningen tekniskt fungerar i den här att alla att situationen och de prioriteringar sker ibland leder till att

att som även oprioriterade förbrukare får ström. Människor står i allmänhet med inskränkningarna kräver rättvisa att alla som inte

ut men är prioriterade drabbas lika. Det framgår redan att många

nu av dem driver rörelse och gör ekonomiska förluster på grund

som av elavbrottet kommer att kräva skadestånd Göteborg Energi.

4.5.2 Hot

om nya angrepp

De skadat storkraftnätet i nedre Norrland har som framgått

som hotat slå till direkt mot elförsörjningen i någon de tre storstä-

att av derna. Det finns till början inget säger vilket område

en som som kommer att drabbas och hur angreppet ska ske. Polisen i Göteborg har fått besked från Rikspolisstyrelsen att hotet bör tas på allvar.

om Chefen för Göteborg Energi och säkerhetschefen träffar ledningen för polisen och får beskriving hotet och tänkbara händelseför-

en av

lopp. Deltagarna i överläggningen gör lista över ett antal mål

upp en

framför allt de transformatorstationer är särskilt känsliga i - som

det här sammanhanget.

Skyddet alla de olika anläggningarna viktig fråga för

av är en

Göteborgs stad 93

Göteborg Energi, som emellertid inte har kunnande eller för resurser att i praktiken klara detta. Det kommunala företaget utnyttjar av sina egna resurser bl.a. den del driftvärnspersonalen är - av som

skyddsvaktsutbildad har begärt hos Länsstyrelsen förstärkt

- men om

skydd av sina anläggningar. Den kommunala katastrofledningen i

Göteborg är samlad för att minska effekterna de periodvis återav kommande avbrotten. Även överväger i detta

katastrofledningen

delscenario vilka åtgärder skulle kunna begränsa verkningarna

som av ett angrepp som syftar till att åstadkomma ett totalavbrott.

Polisen har inte för bevakning resurser

Ledningen för Göteborg Energi betonar att ett totalavbrott skulle komma att slå hårt mot hela samhället och det måste att vara en

uppgift för de myndigheter normalt har för ordning

som ansvaret

och säkerhet för skyddet. Göteborg Energi kan hjälpa till

att svara

med planering och del kompletterande skyddsåtgärder. För poli-

en har svårt att klara allt uppstår redan på grund de sen, som som av

periodvisa avbrotten, finns det inga möjligheter med polisperso-

att

nal bevaka alla känsliga elanläggningar i Göteborg. Avbrotten drab-

bar så gott hela mellersta och södra Sverige och det finns inte som

heller så mycket personal att från andra polisdistrikt. Länspolis-

mästaren menar att hotet är diffust i tiden och rummet. Ständig bevakning med personal kräver stora Det är alltid avvägresurser. en

ning hur mycket det kan lämpligt dra på.

som vara att Länspolismästaren framhåller att polisen och andra myndigheter hittills har varit försiktiga med information hoten. Det har varit om angeläget att undvika rädsla och panik hos människor. Frågan är om det inte är bättre öppen och i stället förbereda förbruatt vara mer karna på att det kan bli ett totalavbrott. Meningarna detta bryter om sig. Det går något dygn. Terroristerna hör sig i telefon till polisen. av De upprepar hotet ett mot någon storstäderna. Det om angrepp av finns i meddelandet antydan någonting eventuellt kommer en om att

att hända i Göteborg. Ledningen för Göteborg Energi i

upprepar

överläggningar med polisen att bolaget inte kan för allt skydd

svara fordras. Polisen har och får enligt Göteborg som ansvaret Energi bedöma vad behövs. Polisens uppfattningar måste bli avgörande som

om meningarna skulle komma att skilja sig.

Polisen utarbetar i samråd med Göteborg Energi plan för been

vakningen. Det framgår av planen att Göteborg Energi ska bidra

med den personal bolaget kan Den behövs för som avvara. vägledning den polispersonal kommer sättas in. Vägledningen av som att är viktigt för att polispersonalen ska känna sig i den farliga trygg miljö med stora elinstallationer där den ska röra sig.

94 Göteborgs stad

Militär personal kan inte medverka

Polisen beslutar avdela ett antal bevakningsgrupper var och en

att på högst får till uppgift att iaktta och det

ett par man - som om behövs slå larm. De ska inte använda de inte själva blir

vapen om angripna. De här styrkorna räcker emellertid inte till alla anlägg-

Göteborg Energi har redan tidigare föreslagit att militär

ningarna.

personal skulle hjälpa till med bevakningen. Polisen har i det längsta undvikit ställning till energibolagets propå. Genom det senaste

att ta hotet med något tydligare indikation att Göteborg kan

en om

komma drabbas kommer frågan emellertid i ett annat läge.

att - Biträdande länspolismästaren kontakt med chefen för Västkus- i

tar

marinkommando, emellertid förklarar att skyddslagens tens som bestämmelser inte honom möjlighet att låta den militära

ger personalen delta. Bevakning med militär personal får i fred bara gälla militära, inte civila skyddsobjekt. Det talas ibland i sådana här

sammanhang talas låta förbanden öva vid de civila skyddsobjekten, g

om att

chefen för marinkommandot vill inte till sådana knep. 5 men ta

Securitas och Partena Security håller på att

Bevakningsföretagen

föra över personal från andra delar Sverige till bl.a. Göteborg och

av kan bidra med tillsammans drygt 100 skyddsvaktsutbildade väk-

Dessa kan förstärka de väktare redan finns i området och tare. som

kan placeras för att delta i bevakningsarbetet.

som om

En större och välutrustad insatsstyrka polisen håller i

mycket som

beredskap ska kunna gripa in någon anläggningarna skulle

om av utsättas för ett angrepp.

Tiden går. Ingenting händer emellertid. Några ytterligare hot hörs inte. Strömmen kommer så småningom tillbaka. Polisen och Göte-

borg Energi drar stegvis ned bevakningen.

Kapitel

Delscenario

5 Kärnenergiavställningen

5.1¶Bakgrund

5.1.1 Ett

programmeringsfel

Kärnkraftverken genomgår fortlöpande modernisering. I detta

en delscenario har ägarna till kärnkraftverken sedan något år inriktat sig på att förbättra styr- och reglersystemen, framför allt

genom att

införa programmerbar logik.

En dag i början av oktober inträffar ett snabbstopp i reaktorn

Oskarshamn 2. I det sammanhanget fungerar inte den hydrauliska

styrstavsinskjutningen den ska. För åstadkomma den avställ-

som att

ningsmarginal fordras måste personalen genomföra s.k. skruv-

som ett stopp. Det går inte att hindra att bränslet skadas.

Både Kärnkraftinspeztionen SKI och innehavarna kärnkraft-

av verket misstänker att felet i avställningssystemet berott på

ett prog-

rammeringsfel, fått betydelse under de speciella förhållanden

som som uppstod när störningen inträffade. Tester genomförs i Bar-

som sebäck 1 och i Forsmark 2 verkar bekräfta antagandena. Det

senare visar sig att driftpersonalen kan åstadkomma felfunktionen på konstlad väg simulera förhållandena i Oskarshamn 2.

genom att Åtgärderna tyder emellertid på orsakssammanhangen inte är helt klar-

att

lagda.

Det går ytterligare några dagar. En vecka efter snabbstoppet i

Oskarshamn 2 har det framkommit de först orsakerna

att antagna inte förklarar hela förloppet. SKI beslutar det skälet beorda

av att avställning av samtliga nio kokvattenreaktorer till dess frågan blivit

helt klarlagd, erforderliga säkerhetsåtgärder vidtagits och SKI god-

känt dessa.

5.1.2 avbrott

Lânguarigt

Det går inte att fastställa hur länge reaktorerna ska behöva

vara avställda. De första bedömningarna tyder på eller veckor.

en ett par

96 Kärnenergiavställningen

Det visar sig emellertid utredningsarbetet tar längre tid än så. att Även leveranstiderna för några de omkonstruerade komponenav terna blir relativt långa. Efter omfattande granskning SKI tillstånd till drift vid de en ger reaktorerna i Forsmark elva veckor efter händelsen i Oskarshamn. tre De övriga reaktorerna kommer i gång successivt under åtta veckor sex efter beslutet Forsmark. För de längst avställda reaktorerna är om avbrottet alltså 19 veckor, alltså mellan tre och fyra månader.

5.2¶Konsekvenserna för elförsörjningen

5.2.1¶Förutsättningar för beräkningar av

elkraftbalansen

Utredningen kommer i beskrivningen delscenario 3 endast att av behandla

Konsekvenserna för elkraftbalansen den beordrade avställningen; EI av Återverkningarna på de samlade kostnaderna roduktionen

CI för

förändringarna i kärnkraftverkens produktions örmåga; och

av Vilka åt ärder fordras för att reglera elbristen som uppstår Cl som

på grun av produktionsbortfallet.

Samkörning AB KGS ett samarbetsorgan för

Krångedegruppens -

de privata kraftbolagen har tillsammans med Kraftdata AB ut- vecklat kraftbalansmodell KR 90 för att kunna beräkna hur en

landets elkraftproduktion påverkas bl.a. tillgången på vatten i

regleringsmagasinen, möjligheterna att producera kärnkraft, impor-

och el, priset olja och kol samt förbrukningen av ten exporten av el. Tillrinningen i vattenmagasinen är enligt denna modell den faki normala fall allra förändrar elkraftbalansen. Under år tor som mest med liten nederbörd går det inte att ut lika mycket vattenkraft under år med normala regnmängder eller när det mycket. som regnar Under förutsättning behovet i sådana fall inte minskar att av erfarenheten visar förbrukningen i allmänhet inte sjunker från ett att år till blir det nödvändigt att låta andra kraftslag produett annat -

cera mer energi. Vid tilllämpning sin kraftbalansmodell utgår KGS från uppgif-

vattenmängden enligt de senaste 40 årens tillrinningsstatistik.

ter om

I de beräkningar gjorts för utredningens delscenario 3 har KGS

som använt dels genomsnittligt värde på tillrinningen för hela 40-årsett perioden 1950-90 mittår, dels ett värde för driftåret 196970 som

har den lägsta tillrinningen i 40-årsserien torrâr. Redovisningen i

de följande figurerna och tabellerna ett driftår börjar den avser som 1 maj 1994 och slutar den sista april 1995. Fördelen med ett på

Kärnenergiavställningen 97

detta sätt brutet driftår är att beskrivningen och analysen täcker

en sammanhängande höst- och vintersäsong, alltså den del året när

av behovet elkraft är störst och magasinen tappas för att kunna

av som

vatten efter snösmältningen.

ta emot

Normalbalansen

De beräkningar för driftåret 199495 utredningen redogör för i

som fortsättningen detta kapitel skildrar till att börja med en situation

kallad normalbalansen när kärnkraftproduktionen går med - - normal tillgänglighet. Denna tillgänglighet har beräknats med ledning

de tio årens statistik över driften vid de svenska kärnkraftav senaste verken. Produktionsförmägan under icke revisionstid är enligt denna statistik 94 % för de nio kokvattenreaktorerna och 92 % för de tre tryckvattenreaktorerna. Med fem veckors revisionstid detta i

ger

normalbalansen sammanlagd produktionförmåga för de fyra

en kärnkraftverken på 73 TWh.

Den övre delen figur 5.1 visar den sammanlagda elproduktionen

av i de svenska kärnkraftreaktorerna under ett driftår med normal tillgänglighet. Revisionsarbetena äger normalt under tiden från

rum vecka 19 till vecka 41. Det innebär att det alltid finns produktion

en på sammantaget minst omkring 6 000 MW i de reaktorer som är i drift. Revisionen tar i allmänhet fyra veckor för kokvattenreaktor

och fem veckor för tryckvattenreaktor.

Avställningsbalansen

För den situation -i utredningens arbete kallad avställningsbalansen

normalfallet ska jämföras med kommer framgått alla nio - som som kokvattenreaktorerna att med några dagars mellanrum drift.

tas ur Samtliga dessa reaktorer är avställda från mitten oktober till årets

av slut. Återstarten sker successivt med början första veckan efter nyår

för tre de nio reaktorerna. Samtliga är i drift igen i slutet av fe-

av bruari.

Den sammanlagda årsproduktionen för kärnkraften minskar från 73 TWh enligt normalbalansen till 57 TWh i den avställningsbalans

följer att SKI beordrar ett stopp i kokvattenreaktorerna. Som som av

framgår den nedre delfiguren i figur 5 leder avställningen till

av en omfattande nedgång i produktionen under hösten.

Elförbrukningen i landet ökar i KGS beräkningar elkraftba-

av lansen från 133 TWh år 1993 till 136 TWh under produktionsåret 199495. Denna förbrukning ligger i det nedre intervallet den

elanvändningsprognos elproducenterna har utarbetat för

som perioden fram till år 2000.

För beräkning elkraftens rörliga produktionskostnader har KGS

8 15-0206

98 Kärnenergiavställningen

2 m o e N

Kårnenergiavställningen 99

l |

E 2 o 2 a 0 e N

100 Kärnenergiavställningen

för värmekraftens del utgått från 1993 års priser på olja och kol. Till

de belopp det är fråga har lagts miljöavgifter och transport-

som om kostnader. Några koldioxidavgifter ingår däremot inte i de beräknade kostnaderna.

5.2.2¶Resultaten

av beräkningarna

Produktionen under driftåret 199495 när kärnkraftreaktorer-

går avsikten är att de ska göra och tillrinningen i regleringsna som magasinen svarar mot genomsnittet för de senaste 40 åren normal-

balansens mittår framgår den övre delen i figur 5.2. Vattenkraf-

- av w ten och kärnkraften är de helt dominerande kraftslagen. Det finns under praktiskt taget hela året export och import. Det beror på

en att eldistributörerna har både tillfälliga utbyten och långsiktiga leveransavtal med köpare respektive säljare i Danmark, Finland och Norge. Kraft i måttliga mängder produceras också under stora delar

året både i kraftvärmeverken och i industrins mottrycksanläggav

ningar i samband med värmeproduktion eller ångproduktion. Större

delen dessa och de andra kostnadskrävande kraftslagen i

av av -

figuren rubricerade utnyttjade produlztionsresurser behö-

som -

emellertid inte tas i anspråk. ver

Förhållandena blir i stor utsträckning annorlunda under det torrår nedre delen i figur 5.2 Det går inte att tappa reglerings-

som avser. magasinen på lika mycket vatten i mittårsalternativet. Under

som hösten blir det nödvändigt att tillföra ännu elenergi från de

mer andra kraftslagen än undermittåret. Det är bara gasturbinerna och delar kondenskraften med sina mycket höga rörliga produktions-

av kostnader inte utnyttjas. Däremot måste de stora oljedrivna

som kondenskraftverken bl.a. i Karlshamn och Stenungsund produ-

- -

åtskilligt med ström. Importen ökar enligt beräkningarna

cera men också mottryckskraften från industrins anläggningar och kraftvärmeverken.

Stora förändringar i elenergiproduktionen

Situationen under auställningsbalansens torr- och mittår redovisas i figur 5.3. Redan under mittåret med normal tillrinning den övre

delfiguren blir det stora förändringar i energiproduktionen. Kraft-

producenterna tvingas ta i anspråk stor del den olje- eller kol-

en av

baserade kraftproduktionen. Produktionsförmågan kommer räcker

emellertid i huvudsak att räcka till. Endast under några veckor strax före och under julhelgen uppstår brist, dvs ett behov inte går

en som

att tillgodose.

Torråret den nedre del figuren -innebär att förhållandena däre-

Kärnenergiavställningen 101

mot blir mycket besvärliga. Under lång period från mitten

en av november till slutet av februari är det brist på el. Det behov inte

som kan tillgodoses är vid ett tillfälle så stort 35 %. Alla kraftslag

som

och möjligheterna till import utnyttjas så långt det går.

En sammanställning på årsbasis de siffror beräkningarna

av som resulterat i följer i tabell 5.1. Med de förutsättningar gäller för

som normalbalansen framställer elproducenterna energi gott väl

som räcker till den beräknade årsförbrukningen. Vattenkraften emel-

ger lertid under torråret drygt 17 TWh mindre än under mittåret. Det innebär att kraftvårmeverken och mottrycksanläggningarna produ-

och att importen också blir större än under mittåret. Som cerar mer framgår tabellen förekommer det i båda fallen export el.

av en av

Tabell 5.1 Landets energibalans enligt normal- och avställnings-

alternativen driftáret 199495

Mamma: TWh

Krattslag Fillgánglig utnyttjad produktion

produktion Mittár Tonår

NORMALBALANSEN

Vattenkraft	..	64,8	47.4
Kärnkraft	72,8	71	72,8
Övrig vånnekraft	39,6	7.0	13,3
Import	8.5	3,9	6,2
Summa tillförsel		147,3	139,7
Ellörbnrkning		136,1	136.1

Brist

- - - Export och elpannor 26,3 11,2 3,6 Summa användning 147,3 139,7

AVSTÃLLNlNGSBALANSEN

Vattenkraft	..	64,8	47,4
Kärnkraft	56,8	56,8	56,8
Övrig värmekraft	39,6	14,1	23,8
Import	8,5	5,4	6,6
Summa tillförsel		141,1	134,6
Elförbrukning		136,1	136,1
Brist	-	0,6 -	-4,7
Exportoch elpannor	26,3	5,6	3,2
Summa användning		141,1	134,6

Brist under torråret

Samma slag siffror för avställningsbalansen den nedre delen

av - av

tabellen visar att kårnkraftproduktionen minskar kraftigt i detta

alternativ. Trots att de övriga kraftslagen framgått utnyttjas för

som

102 Kärnenergiavställningen

C C C C C C LD C LO 4 F F N 2 1 1

Kärnenergiavställningen 103

N H

l n n n

v m m N N w . w

104 Kärnenergiavställningen

fullt under avställningsperioden blir bristen under torråret så stor

4,7 TWh. Tillrinningen under mittåret innebär däremot att basom lansen nästan går ihop. Den brist redovisas i tabellen ett

som som årsvärde kommer att inträffa under begränsad tid. Under några

en veckor kommer bristen högst 10 %. Genomsnittet för alla

att vara de 28 veckorna från tidpunkten för avställningen till vårfloden kom-

att omkring 5 % landets normala elanvändning.

mer vara av

Som framgår tabell 5.2 ökar produktionskostnaderna inormal-

av balansen från mittår till torrår med 2,4 miljarder kronor. Merkost-

naderna under mittåret i avställningsbalansen 2 miljarder kro-

är ca

och under torråret nästan 4,7 miljarder kronor. Om avbrottsnor kostnaderna hos kunderna för de uteblivna leveranserna räknas in

dessa kostnader antas uppgå till 3 kronorkWh blir merkostna-

derna under torråret hela 18,6 miljarder kronor. Till detta kommer kostnader för reglering elkonsumtionen sparkampanjer,

av - ranso-

nering i storleksordningen 100 milj. kronor.

m.m. -

Tabell 5.2 Ökad produktionskostnad jämfört med ett normallâge

Máltenhet. Milj. kronor

Typ av balans Mlttár Torrár

Normalbalansen 2 385

- Avställningsbalansen 2 013 4 676 Dito inkl bristkostnad 4 676 18 623

5.2.3 måste vidtas vid produktion

Åtgärder som en

som svarar mot avställningsbalansen

Behov åtgärder

Avställningen de nio kärnkraftreaktorernna i delscenario 3

av orsakar periodvis brist el. Trots att alla möjligheter till produktion inom landet och import har utnyttjats räcker inte den producerade mängden till den förbrukning enligt erfarenhet under

som äger rum säsongen. Bristen är förhållandevis begränsad under det redovisade mittåret blir under torråret relativt stor.

men

El kan inte lagras. Det måste i varje ögonblick produceras lika mycket förbrukarna använder. Om produktionen inte tillgodo-

som

förbrukningen, måste användningen tvingas ned. En sådan balan-

ser sering är nödvändig för att med spänning och frekvens enligt standardnormen 230 V och 50 Hz ska kunna levereras. Om inte

- personalen i elleverantörernas driftcentraler och den tekniska auto-

: matiken tillsammans kan åstadkomma denna balans, kollapsar el-

. systemet det inträffar s.k. nätkollaps.

- en

Kärnenergiavställningen 105

Effektbrist och energibrist

Bristen kan antingen effektbrist eller elenergibrist. Elle-

vara en en verantörerna talar effektbrist när de vid ett visst tillfälle trots

om en att det t.ex. finns vatten i kraftverksmagasinen inte kan tillgodose

behoven. Det kan inträffa vid begränsningar i överföringen i

som

delscenario 2 eller vid avställningar produktion i delscenario

av som

3. En effektbrist kan jämföras med det händer när bil- trots

som en att det finns bränsle i tanken inte orkar för brant backe.

- upp en Motorn är inte tillräckligt stark och det finns ingen kan hjälpa

som

till att skjuta på.

En elenergibrist uppkommer när inte är tillräck-

resurserna liga för att tillgodose alla behoven under säsongen. Det händer t.ex. när vattnet i regleringsmagasinen inte räcker till. Leverantörerna kan välja mellan att i tid förbrukningen till bristen i magasinen

anpassa eller att fortsätta producera. Det leder till magasinen till

senare att slut står tomma och att det då uppstår effektbrist. En elenergibrist

en kan jämföras med det händer när bränslet i bil inte räcker för

som en hela sträckan och det inte finns någon möjlighet att tanka under vägen.

Det finns två minska elanvändningen. Det innebär

sätt att ena att förbrukarna själva sänker sin förbrukning. Det andra sättet

är att leverantörerna kopplar bort delar förbrukningskällorna, hela fas-

av tigheter, ett område eller region. En anpassning innebär

en som att användaren själv vidtar åtgärder ställer mycket stora krav på infor-

mation.

Åtgärder mot effektbristen

Leverantörerna har förberett i huvudsak följande åtgärder för att kunna möta effektbrist:

Cl Avkopplingsbara abonnemang t.ex. användning elpannor för

- av

fjärrvärme kan utnyttja annat bränsle avkoppling

som samt av

vissa förbrukningskällor med automatik s.k. rundstyrning;

Cl Vädjan från leverantörerna till abonnenterna via massmedierna

om att dämpa förbrukningen;

CI Direktiv till leverantörs högspänningskunder lika för alla

en om

minskning av förbrukningen; a Roterande bortkopplin områden med lågspänningskunder

bortkopplingen kan så gälla högspänningskunder inte

oc som

följer direktiven;

E Automatiska åtgärder enligt rogrammerad instruktion

en som

kopplar bort förbruknin när frekvens eller spänning

går under fastställda gränsvärden.

Samtliga åtgärder som syftar till att möta effektbristen sker inom den

ordinarie drift- och försäljningsorganisationen. Det är fråga åt-

9 15-0206

106 Kärnenergiavställningen

gärder i regel kan vidtas med kort varsel och mycket snabbt.

som Lä eter kräver stor förståelse för situationen från elanvändarnas sida.

Åtgärder minskar elenergibristen

som

Det finns sedan 1970-talets energikriser rad åtgärder förberedda

för reglering elförbrukningen vid elenergibrist:

av en

El Sparkampanj;

Måttliga restriktioner med förbud för t.ex. motorvärmare, belys- CI

ning i skyltfönster, uppvärmning fritidshus och viss väg-

belysning;

Central kvotransonerin för kunder med i

a en årsförbrukning över

500 000 kWh i huvu sak 4 000 industrier som månadsvis

- ca -

får tilldelning i relation till den tidigare årsförbrukningen;

Centrala överenskommelser med vissa myndigheter och organisa- CI

tioner t.ex. Banverket och Kommunförbundet att dessa i

- - om

ska verka för minskning inom sina områden och att dessa

en om- f

råden ska undantas från kvotransonering;

Lokal kvotransonering för kunder med årsförbrukning över CI en

5 000 kWh -i huvudsak småhus och mindre företag får

- som en

tilldelning halvårsvis i relation till den tidigare årsförbrukningen;

Hårda restriktioner med förbud för användning för t.ex. El av

uppvärmnin över fastställd momhustemperatur, belysnin

en av

vägar och i rottsplatser och delar och tjänstepro uk-

av varu-

tionen.

Stora tillfälliga skattehöjningar på har diskuterats men ingår inte

i planeringen de åtgärder är avsedda att minska konsekven-

av som

serna av elenergibristen. i

Samtliga energibriståtgärder utom sparkampanjen kräver sär-

en 2 skild organisation med ransoneringsmyndigheter, omfattande ad-

en ministrativ verksamhet föreskrifter, överklaganden och sanktioner

och förberedelser för databehandling. Till detta kommer att elleverantörerna får ett omfattande arbete med avläsning före och

efter tilldelningsperioden, rapportering till ransoneringsmyndighe-

terna och information till kunderna.

De olika åtgärdernas besparingspotential beror givetvis på vilket

krismedvetande det är möjligt att åstadkomma hos förbrukarna.

som

En sparkampanj uppskattas besparing på 5-10 %. Måttliga

ge en restriktioner avsedda att understryka allvaret och förstärka

- spar-

kampanjen skulle kunna resultera i en minskning på ytterligare

- 3 %. Lika stor beräknas effekten en central kvotransonering för

vara av industrin med t.ex. tiondel den tidigare årsförbrukningen. De

en av i sammanställningen redovisade centrala överenskommelserna be-

döms endast mycket liten reduktion. En kvotransonering för

ge en småhus och mindre företag skulle kunna minska förbrukningen med

Kärnenergiavställningen 107

4-5 %. Hårda restriktioner har slutligen möjligheter kanske

att ge en minskning med ytterligare 10 % utan samhället helt har upphört

att att fungera. Med dessa metoder, tas i bruk efter hand, går det

som sannolikt att uppnå besparingar på sammantaget omkring 30 %.

Strävan är enligt tidigare beslut statsmakterna att sparkam-

av panj, restriktioner och centrala överenskommelser ska kunna börja verka två veckor efter ett beslut att den ska genomföras. En kvot-

om ransonering har bedömts fordra två månaders förberedelser.

En sparkampanj kan drivas antingen elleverantörerna eller

av av ransoneringsmyndigheterna eller båda i samarbete. Ansvaret för

- av restriktioner och ransonering ligger på Avsikten är NUTEK

staten. att

och Elförsörjningsnämnden efter regeringens beslut ska för

svara genomförandet på central nivå.

Åtgärder under scenariots mittår

Situationen bör under ett mittår kunna bemästras åtgärder

genom som syftar till att möta eleffektbrist. Bristen är förutsägbar och

en leverantörerna kan det skälet förbereda både sig själva och abon-

av nenterna på vad fordras. Leverantörerna på att förhandla

som passar med större kunder återköp och minskning förbruk-

om annan av

ningen. De vädjar också begränsningar i förbrukningen och bör-

om jar trimma rutinerna för roterande bortkoppling.

Elförsörjningsnämnden går i mitten oktober vid sitt ordinarie

av sammanträde igenom elförsörjningslåget. Nämnden informerar

centrala och regionala myndigheter hur är fördelat mellan

om ansvaret dessa. Elleverantörernas organisationer börjar förbereda

att en sparkampanj. Regeringen tillsätter krisgrupp med företrädare för flera

departement. Gruppen ska följa utvecklingen och till det finns

se att ett underlag för snabba beslut och informationsinsatser från

regeringens sida det skulle behövas. Det kan bli nödvändigt

om t.ex. att

ändra någon eller några de författningar gäller.

av som

Intresset från massmedierna för elsituationen är mycket En

stort. bred allmän information, i början november, syftar

som startar av till att alla ska minska sin förbrukning el. Den också

av tar upp behovet reservåtgärder. Kampanjen sker i samarbete mellan

av NUTEK och elleverantörerna.

Risken för elavbrott är uppenbar under den kommande julhelgen.

Försäljningen av batterier, fotogenvärmare, gasolvärmare och

reservkraftaggregat slår alla rekord. Det är årets julklapp. Civilförsvarsförbundet genomför en omfattande kampanj för att informera

om hur människor ska bära sig åt för påfrestningarna ska bli så lindriga

som möjligt.

Elanvändningen minskar något under veckorna fram till julhelgen. Under mellandagarna är det emellertid nödvändigt med roterande

108 Karnenergiavs tä Ilningen

3 E m m u 5 8

ä 8 8 8

e m m N N w

Kärnenergiavs tällningen 109

H H H

l n l

m N

8 8 m 8

o o m m N N . . .

110 Kärnenergiavställningen

bortkoppling. Den leder till kraftig sänkning förbrukningen.

en av Leverantörerna genomför omfattande bortkoppling vid två till-

en fällen i södra Sverige även under januari månad.

Åtgärder under scenariots torrår

Elförsörjningsnämnden diskuterar läget på elområdet vid ett extra sammanträde i mitten av september. Det är ovanligt lite vatten i

regleringmagasinen och tillrinningen är dålig. Kärnkraften går emel-

lertid den ska och det finns inga tecken på störningar inom den

som

internationella oljemarknaden. Elenergibalansen för säsongen ut

ser

att klara sig, produktionen blir dyr för producenterna. Kon-

men denskraftverken förbereder sig för att skaffa olja än de tidigare

mer

planerat. Regeringen tillsätter krisgrupp med de uppgifter i

en som har redovisats i föregående avsnitt.

När kärnkraftproduktionen inom loppet av några dagar rasar blir

situationen med en gång mycket allvarlig. Nya kraftbalanser visar att bristen på kan bli ett faktum redan några veckor. Efter ett

om extra möte i Elförsörsörjningsnämnden får ordföranden i uppdrag att efter överläggningar med NUTEK föreslå att regeringen förbere-

der konsumtionsreglerande åtgärder med stöd ransoneringslagen.

Regeringen beslutar förslag krisgruppen att Elförsörjnings-

av nämnden ska träda i funktion och i samråd med NUTEK för

svara de förberedelser för att kunna är nödvändiga. Före-

spara som skrifter restriktioner och prövning överklaganden ska kunna

om av utfärdas senast den 15 november. Förberedelser ska också ske för

en central kvotransonering fr.o.m. den 1 januari för kunder för-

som brukar än 5 GWh.

mer

Elförsörjningsnämnden, NUTEK och branschorganisationerna tar

initiativ till en bred sparkampanj, som börjar i slutet av oktober. Sam-

tidigt överlämnar Elförsörjningsnämnden hemställan till

en regeringen medel för första krismånad och ett förslag till

om en ranso-

neringsförordning med överklagandeordning. Enligt förslaget

en ny

till förordning ska länsstyrelsen regionalt ransoneringsorgan

vara

under Elförsörjningsnämnden. Branschorganisationerna kommer att

medverka till att länsstyrelserna får personal från elleveran-törerna

kan bistå med kunnande i elfrågor. som g

I början av november sker utbildning på central nivå den

av per-

sonal som ransoneringsorganen har rekryterat. Information lämnas

också till elleverantörerna inom och elområdena. l

vart ett av

Tiden går. Det år allt osäkert när alla kärnkraftreaktorerna l

mer kommer att kunna för fullt igen. Människor har goda möjligheter att följa vad händer den mycket omfattande bevakningen

som genom från massmedierna. Daglig statistik i och upprepade inter-

pressen

vjuer i de magasinsprogram regelbundet förekommer i TV gör

som

Kärnenergiavställningen 111

att många människor är väl insatta i problemen. Det går trots detta trögt med anpassningen elkonsumtionen till det läge råder. av som I slutet av november inträffar de första elavbrotten på grund av effektbrist. Det sparkampanjen extra skjuts. När elleverantörerna ger

begär minskningar i förbrukningen hos företag med stor elanvändning

vill dessa förhandla specialavtal. om Regeringen beslutar den 1 december efter överläggningar med

Kärnkraftinspektionen, Elförsörjningsnämnden och NUTEK att ransoneringslagen med följdförfattningar omedelbart ska börja til-

lämpas. Elförsörjningsnämnden bestämmer två dagar att förbud mot

senare användning ska gälla för bl.a. av

Uppvärmning fritidshus inte används;

av som Motorvärmare;

Uppvärmning av garage; Skyltbelysning och belysning i skyltfönster; Gatu- och vägbelysning hälften får i drift;

vara Större värmepumpar; med vattenburna det finns kombisystem om Bostadsupâvärmningmöjligheter även använda olja, eller ved. panna me att gas

Länsstyrelsen kan på begäran besluta dispens från förbudet. om

Överklaganden länsstyrelsens beslut prövas Elförsörjnings-

av av

nämnden. Rikspolisstyrelsen de lokala polismyndighete-

uppmanar att medverka i övervakning bestämmelsernas efterlevnad och rna av att rapportera överträdelser. En omfattande information äger ev rum genom massmedierna. Åtgärderna ger omedelbart goda effekter. Roterande bortkoppling

måste emellertid genomföras under delar dygnen fram till julav helgen inom södra Sverige. Mycket talar för att situationen ska kunna hanteras. Ett beslut att starta central kvotransonering skjuts om upp, bl.a. på grund industrins aktiva åtgärder för att minska förbrukav ningen. Vattenföringen i älvarna ökar under januari sedan kraftverks-

företagen fått tillstånd till extra tappning långtidsmagasinen

en ur nedanför den normalt tillåtna sänkningsgränsen och situationen förbättras efter hand kärnkraftreaktorerna igen. som startas Utredningen vill framhålla att beskrivningen i delscenariot den av verksamhet förekommer vidtar utgår från dagens för som system stat-

ligt reglerade åtgärder vid fredstida energikriser. Ellagstiftningsut-

redningen har i uppdrag över och befogenheter för olika att se ansvar

myndigheter. De åtgärder utredningens förslag leder till kan

som komma att ändra förhållandena.

Kapitel

Problem i olika skeden

händelseförloppet

6.1¶Ett för

system analys av problemen

Elkraft är oumbärligt i det moderna samhället. Ett avbrott i den

normala eltillförseln leder på del håll till att reservförsörjningen går i

en gång. Reservkraft finns emellertid vid förhållandevis anläggningar. Kapaciteten hos reservsystemen är regel begränsad och den till-

som

fälliga produktionen ersätter i allmänhet bara del den reguljära

en av tillförseln.

Påfrestningarna vid ett avbrott i elförsörjningen blir i utredning-

tre delscenarion mycket stora för samhället. Svårigheterna varieens rar mellan scenariona. Det beror framför allt på perioderna

att utan ström inte är lika långa i de tre händelseförloppen. Delscenario 1 visar vad sker vid ett långvarigt avbrott i tätorter Göteborg

som som och Stenungsund och i landsbygdsområde det utanför Vara.

ett som Delscenario 2 innebär att strömmen bl.a. roterande bort-

genom koppling är borta för lågspånningskunderna i hela södra och meller-

sta Sverige under perioder till början fyra-fem timmar i

- en taget. Intervallen med ström är i allmänhet två-tre timmar blir efter

men hand längre. I Vara kommun drabbar avbrotten i delscenario 2 även

centralorten och problemen där blir det skälet svårare hantera

av att än i delscenario Avställningen nio reaktorer inom de svenska

av kärnkraftverkan i delscenario 3 leder till andra slag störningar än

av i de båda andra delscenariona.

Det är svårt att bedöma de olika verksamheter förekom-

om som mer i scenariona i verkligheten skulle komma fungera på så

att ett tillfredsställande sätt händelseförloppen illustrerar eller

som om

påfrestningarna blir så allvarliga att samhället kollapsar. Klart är

att

långvariga avbrott i elförsörjningen får verkningar i flera

som avseenden skulle kunna bli värre än dem utredningen beskriver. Det

som är egentligen bara fantasin sätter gränser för omfattningen de

som av svårigheter som ett scenariona upphov till. Det ska å andra sidan

ger

10 15-0206

114 Problemen

inte uteslutas människor själva kommer att göra än vad utatt mer

redningen har valt att beskriva i händelseförloppen. Utredningen har för sina överväganden problemen vid ett

om elavbrott delat in händelseförloppet i tidsskeden och verksamheten i verksamheter. Den uppdelning i tidsskeden utredningen gjort händelsesom av förloppet i delscenario 1 är följande:

1¶Korta störningar

Strömmen försvinner då och då i detta sju timmar långa skede från kl 7 måndag till kl 14 dag under vilket stormen är morgon samma kraftigast och de första skadorna på elnätet inträffar; som

2¶Totalavbrott bedöms bli kortvarigt

som

I det skede utredningen här behandlar den första eftermidda-

som kvällen och natten är strömmen helt borta, avbrottet gen, - men bedöms inte komma att vara länge;

3¶Långvarigt totalavbrott

Från fredag finns det fortfarande ingen ström tisdag morgon t.o.m. inom de områden som beskrivningen avser;

4¶Återkommande oregelbunden eltillförsel

Skedet omfattar lördag-måndag när elproducenterna håller på att bygga upp elförsörjningen igen;

5¶Återställning verksamheten i samhället

Strömmen är fr.o.m. tisdagen i andra veckan tillbaka i full omfattning, det tid innan allt fungerar normalt igen inom olika men tar verksamheter i samhället.

De åtgärder myndigheter och andra vidtar under de olika tidssom skedena har utredningen delat in i följande tio verksamheter:

Information till allmänheten; Försörjning med reservkraft;

Ordning och säkerhet räddningstjänst;

- Omsorger barn, äldre och handikappade; om

Utrymning; Hälso- och sjukvård;

Försörjning med värme, kommunikationer, vatten, varor nm.

Driften företag inom olika näringsgrenar;

Problemen 115

D Åtgärder hos producenter och distributörer av

c: Ledning.

Matrisen de följande sidorna innehåller översikt över de en pro-

blem enligt utredningens bedömning förekommer i olika tids-

som skeden och verksamheter inom för delscenario En ramen motsvarande genomgång för delscenario 2 skulle komma visa på att ungefär slag svårigheter redogörelsen för scenario Skillsamma av som naderna i analysen skulle huvudsakligen bero på olikheterna i pro-

blemens omfattning och svårighetsgrad. Utredningen inte

anser att det är nödvändigt att i betänkandet redogörelse i matrisform ge en även för problemen i delscenario 2. De olikheter föreligger melsom lan de båda scenariona behandlar utredningen i stället i avsnitt 6.2 med kommentarer till texten i matrisen.

6.2¶Kommentarer till texten i matrisen

1 och 2

delscenario

6.2.1 till allmänheten

Information

En effektiv informationsverksamhet är avgörande för

om myndighe-

ter och andra vid långvarigt elavbrott ska lyckas med sina

ett åtgär-

der. Hushållen och andra förbrukare kommer ha mycket av att ett stort behov information. Mycket lite har gjorts för förbereda av att det omfattande informationsarbete kommer krävas i de svåra som att situationer som utredningen skildrar. Det skulle sannolikt komma

att brista t.ex. i den samordning informationsverksamheten

av sektoriellt och geografiskt behövs för inte myndigheter och - som att andra ska dubbla budskap. ge

Det grundläggande problemet med informationen till allmänhe-

ten är att ett elavbrott tystar till början de flesta

en radiomottagarna

och praktiskt taget alla TV-mottagare. Till detta kommer de

att pri-

vata radio- och TV-kanalerna i till Sveriges Radio och TV 4 motsats inte är ålagda att vidarebefordra meddelanden från myndigheterna. De flesta privata stationerna har å andra sidan reservkraft och

ingen

kommer det skälet inte kunna sända. Det skulle vid andra av att typer händelser än elavbrott kunna minska informationsutbudet, av om de i en situation i delscenario 1 inte gick med på lämna som att meddelanden från myndigheterna. Samma sak gäller givetvis vid ett elavbrott beror på roterande bortkoppling händelse-

som en enligt

förloppet i delscenario

Tidningarna har inte reservkraft för att kunna trycka sina uppla-

gor. Att teleförbindelserna år störda påverkar också kommunikationen mellan människor och mellan människor och

- myndigheter

116 Problemen

vs ø

| .s 3 m R m S

R i w w m 3 s G .o m . u . ö

E I

3 m m .o m ..

_ c

E .

Problemen 117

| å 2 i n u ö n a

R I | 5 3 w | t m

118 Problemen

S W m m 2 | m R Q w 3 5 i

i m

Problemen 119

é E

: W i 3

_ m

I c å a

R 1 m E å

å E

120 Problemen

.u m. w i

Y S u a u m. w Q r ö E E R I E E m 3 I | å

c F

Problemen 121

.s _

8 u 5 | .a

3 3 w

R i I ä S

m B i m

m c

2 S ä

. . c c F .

122 Problemen

m c I

R E 3

S i m

Problemen 123

å m

W | .o

o 5

i i m

5 E . w n R | i 1 I w m

ø r I m i

124 Problemen

eller andra hjälporgan. Isoleringen skapar hos många. Beskeden

oro i radio och TV behöver kompletteras med muntlig direktinformation från till Det går sannolikt att organisera detta i

en person en annan. kommuner eller på orter inte är större än Vara och Stenungs-

som und. Att sprida information utan massmediernas medverkan blir avsevärt mycket svårare i storstad Göteborg.

en som

Rykten och desinformation kommer inom alla slag orter

annan av och områden att i hög grad försvåra den verksamhet myndighe-

som ter och andra bedriver.

6.2.2¶Försörjning med

reservkraft

Tillgången på reservkraft varierar mycket mellan olika verksamhetsområden och inom ett verksamhetsområde mellan olika anlägg-

ningar. Många detaljhandelsbutiker har batterier gör det möj-

som ligt för dem att klara expedieringen i kassorna under kortare avbrott

i elförsörjningen. Samma sak gäller företagens televäxlar. De diesel-

drivna reservaggregat finns på många håll är avsedda att möj-

som

liggöra uthållig försörjning. Som regel har det emellertid inte

en kapacitet för att arbetet inom olika verksamheter ska kunna fortsätta i den omfattning normalt sker.

som

Alla industrier och praktiskt taget alla andra arbetsplatser behö-

för att kunna upprätthålla driften. Många processindustrier

ver använder den reservkraft de har i huvudsak för att på ett säkert

som sätt ställa produktionen. Ström behövs t.ex. för den allra nöd-

vändigaste belysningen, för att de viktigaste säkerhetssystemen ska

fortsätta att fungera och för att anordningar inte ska förstöras

av kyla eller värme. Ett raffinaderierna i västra Sverige har

av reservkraft för att fortsätta driften de andra måste med gång avbryta

- en verksamheten. Det tar i dessa fall lång tid tid att komma i

upp normal produktion igen och de ekonomiska konsekvenserna ett

av av-

brott kan bli mycket allvarliga. Den petrokemiska industrin i Sten-

ungsund beräknas förlora 20 milj. kronor dygn på ett elavbrott.

ca per

För jordbrukare och andra företag är djurhållare inte

som men har skaffat och förberett användningen reservaggregat kan längre

av avbrott i elförsörjningen bli förödande. Det har framkommit

genom

uppgifter från jordbrukarnas organisationer att relativt djurhållare

har anordningar för att kunna producera reservkraft. Andelen

egna beräknas större bland dem har stora fjäderfäbesättningar

vara som

än inom andra djurhållare.

grupper av

Inom hälso- och sjukvården finns det normalt ingen reservkraft vid primärvårdens vårdcentraler och verksamheten där kommer att reduceras kraftigt. Förhållandena är betydligt bättre vid sjukhusen

men varierar mellan olika anläggningar. I Göteborg har Sahlgrenska

Problemen 125

sjukhuset reservkraft mot 90 % den normala förbruk-

som svarar av ningen. Det innebär att vården kan fortsätta i stort sett oförändrad även under totalavbrott i delscenario Östra sjukhuset i Göte-

som

borg har däremot högst 50 % självförsörjningsgrad. Verksamheten

kommer det skälet att behöva dras ned i betydande omfatt-

av en ning.

Det finns i hela landet 90 akutsjuhus. Alla har någon form

ca av

reservkraft. Socialstyrelsen att alla akutsjukhus på hand

anser egen ska kunna försörja sig med till 65 % förbrukningen under

av den värsta tiden. Det kan vinter eller Reservkraft-

vara sommar. aggregaten ska kunna kontinuerligt under minst vecka, helst

en två veckor. En tredjedel akutsjukhusen når till de krav

av upp som Socialstyrelsens har angett. Många ligger i intervallet 15-40 %

förbrukningen.

Reservkraften måste den ska fylla sin funktion vara driftsäker.

Reservaggregaten utnyttjas förhållandevis sällan. Många provkör då

och då sina anläggningar. Vid dessa kontroller blir de emellertid inte utsatta för de stora påfrestningar det kan bli fråga under ett

som om längre elavbrott. Erfarenheten visar att det efter några dygns

oavbruten drift ofta uppstår fel inte med gång kan avhjälpas.

som en

Många har inte tillräckliga kunskaper hur reservkraftförsörj-

om ningen tekniskt sett ska ske och risken för elolyckor är stor.

Det finns på olika håll i landet ett antal rörliga reservaggregat

som under ett avbrott kan fördelas mellan anläggningar behöver

som ström. Utredningen har i scenariona gett exempel på hur militära aggregat kan utnyttjas där de för tillfället gör mest nytta. Problemet med sådana improviserade lösningar är att ägarna eller innehavarna till anläggningarna inte förberett några installationer gör att

som aggregaten på ett enkelt sätt kan kopplas in. Till detta hör att ingen knappast heller har beräknat hur stor del lasten kan läggas

av som på reservaggregaten eller förberett kopplingar är avvägda med

som

hänsyn till sådana beräkningar. En effektiv användning de rörliga reservkraftaggregaten for-

av drar planering och andra slag förberedelser inte är gjorda.

en av som

Det gäller också användningen den utrustning gör det möj-

av som ligt att ladda batterier. Det finns ingen myndighet eller något annat

har ett samlat för sammanställning uppgifter

organ som ansvar av

tillgången på reservaggregat i landet. om

6.2.3 och säkerhet

Ordning - räddningstjänst

Uppgifterna inom verksamheten ordning och säkerhet kommer att

bli mycket stora. Det gäller också räddningstjänsten. Ett långt utdra-

get förlopp med extremt väder och elavbrott resulterar i ett mycket

126 Problemen

stort antal olyckor och skador. Den typ händelse scenariot

av som skildrar är den svåraste belastningen larmcentralerna kan råka

som ut för. SOS Alarm i Göteborg betjänar både Älvsborgs och Göteborgs och Bohus län. Larmoperatörerna tar emot i genomsnitt 2 500 samtal dygn. Antalet stiger sannolikt under de första dygnen i

per utredningens scenario alla larmcentralerna i landet har reservkraft

till mellan 5 000 och 7 500. -

De problem utredningen beskriver i matrisen sammanhänger med

att många tekniska skyddsanordningar bl.a. brand-, stöld- och

driftlarmen fordrar för att de ska fungera. Drift- och över-

vakningscentraler olika slag är viktiga delar systemen. Om

av av

trycket i vattenledningsnätet sjunker på grund av att alla pumpsta-

tionerna inte har ström kommer räddningstjänsten många ställen att ha ont vatten för att kunna släcka bränder. Sprinkleranläggningar kommer inte att kunna fungera. Riskerna för bränder ökar också efter hand elavbrottet och många försöker värma

som varar upp bostäder och andra lokaler med olika slag eld.

Stora svårigheter uppstår vidare i trafiken. Tågtrafiken blir tidigt utslagen. Biltrafiken flyter inte den brukar i de större tätorterna

som sedan trafikljus och gatubelysningar slocknat. Spårvagnarna i Göteborg stannar där de befinner sig när avbrottet inträffar och kommer efter hand att transporteras bort så att de inte utgör hinder i trafi-

ken. Trafikolyckorna kommer att bli betydligt fler än i vanliga fall.

Att det i utredningens delscenario 1 är mörkt och in-

som att brottslarmen inte fungerar gör att antalet inbrott ökar. Risken är stor för plundring i butikerna och deras skyltfönster. Mer kontanter

än vanligt är i omlopp när det inte längre går att registrera köpen

med betalkort. Förhållandena kan komma att locka delar den

av organiserade brottsligheten i andra delar landet till de strömlösa

av områdena. Många som bor i dessa områden kommer att vara

oroliga över att samhället har svårt att skydda dem mot t.ex. olyckor,

överfall, rån och skador på egendom. Det dåliga skyddet beror på

att de automatiska larmen inte fungerar, att det inte överallt går

att ringa 90 000 och att polisen och bevakningsföretagen inte har så mycket personal att det räcker för att de ska kunna upprätthålla ordning och säkerhet.

De driftvärn några företag eller myndighet har kan inte

som användas däremot den personal ingår i driftvärnen och är

- som som

skyddsvaktsutbildad.

6.2.4 barn, äldre och

Omsorger om handikappade

Ett elavbrott leder till stora störningar i produktionen värme

som av och vatten drabbar framför allt de äldre och handikappade. Det gäl-

Problemen 127

ler dem bor i bostäder och i vanliga fall får hemtjänst

som egna men också många normalt klarar sig själva. Även den många

som oro som känner när det är mörkt och bostäderna börjar bli utkylda kan

vara

mycket påfrestande. Det är svårt för myndigheterna att

en uppfattning vilka det gäller. Teleförbindelserna är störda.

om personer Radion fungerar bara -i varje fall vid ett totalavbrott -för dem

som har batteriradio. Trygghetslarmen är obrukbara. Erfarenheten visar att de inte alltid startar igen när strömmen kommit tillbaka. Att hissarna inte går gör det svårt eller omöjligt för många dem att ta sig

av ut.

Det fordras mycket personal ska bistå alla behöver hjälp.

som som Kommunerna har inte tillräckligt med anställda i den organisation

ska ta sig dessa uppgifter. Det arbete personal inom som an som andra delar den kommunala verksamheten, är

av personer som inlånade från andra kommuner eller frivilliga ska utföra inom det sociala området behöver organiseras och ledas.

Efter tid blir svårigheterna med bl.a. värme och vatten så stora

en att det är nödvändigt att börja flytta äldre och handikappade till orter utanför det strömlösa området. Det gäller många vårdas i

som hemmen men också alla som bor på sjukhemmen och i servicehusen, där det bara i undantagsfall finns reservkraft. Även själva genomför-

andet utrymningen fordrar mycket personal.

Det finns ingen planering eller andra förberedelser för de olika

slagen hjälpåtgärder -i de bostäderna, på sjukhemmen eller

av egna

vid utrymning. Det är svårt att snabbt skapa organisation

en en som klarar hjälpverksamhet i den stora skala det kan bli fråga

en som

Behovet personal kommer att mycket stort även när de om. av vara som har vistats utanför det strömlösa området ska återvända.

senare

Ett särskilt problem uppkommer det bland de äldre och han-

om dikappade finns många som vägrar att lämna sina bostäder. Ingen

myndighet har befogenheter att med tvång flytta människor till orter

utanför det strömlösa området.

Utrymning

I de äldre och handikappade ingår framgått

omsorgerna om som att

det behövs ordna med uppehälle på platser utanför det strömom lösa området. Den utrymning ett stort antal människor ut-

av som redningen behandlar under den här rubriken omfattar invånare i alla åldersgrupper. En omfattande utrymning sker först när för-

mer hållandena är så allvarliga att det inte går att klara försörj ningen för stora i befolkningen. En stor del denna utrymning sker

grupper av sannolikt spontant. Det kan också så att försörjningen enligt

vara

myndigheternas bedömningar ser ut att bryta samman inom något

128 Problemen

dygn eller så. En organiserad utrymning kan i det läget minska svå-

righeterna. Ingen myndighet har emellertid befogenheter att med tvång genomföra utrymning, det skulle bli nödvändigt.

en om Det är också oklart vilken myndighet ska för som svara genomförandet. Om det år räddningstjänst ligger ansvaret enligt en över-

enskommelse mellan Räddningsverket och Rikspolisstyrelsen på

polisen. Någon motsvarande bedömning har inte skett för de situatiodelscenariot omfattar och utredningen kallar allvarliga ner som som

störningar i viktiga samhällsfunktioner När utredningen i matrisen

påpekar det inte gjorts någon planering eller andra förberedelser att

för information, registrering, transporter eller mottagande de ut-

rymmande gäller det verksamheten i fred vid allvarliga störningar i

viktiga samhällsfunktioner. För utrymning i krig finns det riktlinjer beskriver hur utrymningen kan till. som

Att polisen har ett för utrymningen vid olyckor

ansvar som uppfyller räddningstjänstlagens kriterier innebär att det för sådana händelser förekommer viss lokal och regional planering. Även öven

ningar har genomförts. Rikspolisstyrelsen ut allmänna råd till

ger

polismyndigheterna i dessa frågor.

6.2.6¶Hälso- och sjukvård

Situationen inom hälso- och sjukvården blir i utredningens scenarion helt än vad den i vanliga fall är. Vårdcentralerna faller annan bort och trycket på sjukhusen ökar. Stormen i delscenario 1 gör att många människor får lätta eller allvarliga skador. Bristerna i hygiekan orsaka smittsamma sjukdomar. Det är bl.a. dessa skäl nen av fler än vanligt söker vård. Väntetiderna blir långa. De sjukhus som har betydligt mindre reservkraft än mot den som som svarar normala förbrukningen måste i grunden planera sin verksamhet. om

Den utrymning blir nödvändig inom flera sjukhusen i det

som av strömlösa området kommer att kräva mycket arbete. Omplacering patienter till sjukhus utanför det sjukvårdsområdet förutsätav egna ter att andra sjukvårdshuvudmän frivilligt tar emot dessa. Det finns inga bestämmelser kan tvinga fram ett mottagande i situationer som det slag utredningen beskriver i delscenario av som

Försörjningen med vatten, fjärrvärme, kommunikationer m.m.

Försörjningen med vatten och fjärrvärme är beroende att det finns av reservkraft. Det har framkommit att förhållandena i det avseendet varierar mellan olika kommuner och inom dessa mellan olika geo-

grafiska områden. Det går att tillfälligt förse t.ex. pumpstationer med

reservkraftaggregat. Detta kräver emellertid installationer och tar tid.

Problemen 129

Problemen blir även här större vid ett totalavbrott än när strömmen

i delscenario 2 återkommer i intervaller. som

Ett omfattande avbrott i vattenförsörjningen kan så småningom innebära att förorenat vatten tränger in i det trycklösa ledningssystemet. Vattnet i delar fjärrvärmenätet riskerar att frysa. Det

av tar

tid att i gång de stora försörjningssystemen slutade funge-

som att ra när strömmen i delscenario 1 föll bort helt och hållet.

som

Även delar bryter det

av kommunikationssystemen samman när

inte längre finns ström. Det gäller spårvagnstrafiken i Göteborg. Järn-

vägen får från storkraftnätet via omformarstationer i bl.a.

egna Göteborg, Alingsås, Borås, Varberg och Uddevalla. Problemet i delscenario 1 är att det inte kommer någon ström till dessa omformar-

stationer. Det går varken att mata kontaktledningen för tågdrift

eller att förse hjälpkraftledningen för bl.a. signaler och ställverk med ström. Ledningar och isolatorer är för övrigt belagda med salt. Banorna blockeras på många ställen träd fallit ned.

av som

Elavbrotten i delscenario 1 drabbar omkring 800 telefonstationer i västra Sverige. Ett 50-tal telefonstationer regel i större

- som orter

och knutpunkter har reservkraft, fungerar så länge det

- egen som finns bränsle till Övriga stationer har batterier med

reservaggregaten. kapacitet för mellan 6 och 12 timmar. Det finns också mobila ladd-

ningsstationer som i begränsad utsträckning kan hålla ett antal sta-

tioner i drift under ett långt elavbrott. Störningarna i teletrafiken kommer att bli mycket stora. På landsbygden och i mindre tätorter går det inte att ringa. I större tätorter kommer trafiken fungera

att endast inom del områden. Företag med televäxlar måste ha

en egna reservkraft för att kunna använda dessa.

Mobiltelefonnätets basstationer har ingen reservkraft och blir helt

utslagna. Samma sak gäller minicalltiänsten. I enstaka mindre områ-

den t.ex. i närheten FMTV-master och andra telekomplex

- av

kan mobiltelefontrafiken emellertid komma fungera. Störningar

att uppstår i datex- och telextrafiken.

Konsekvenserna för teletrafiken blir betydligt lindrigare i delscenario 2 är fortfarande mycket kännbara. Mobiltelefonerna

men kommer inte heller i detta scenario att fungera i områden där det inte finns ström.

En del livsmedelsbutiker har batterier reservkraft till kassa-

som apparaterna men kapaciteten är begränsad. Det tar i delscenario 1 tid att expediera kunderna. Många är slut efter dagar

varor ett par och butikerna har svårt att påfyllningar. Banker, postkontor och

försäkringskassekontor har ingen reservkraft kommer

men sannolikt att hålla öppet så länge kylan och mörkret inte hindrar. Dataterminalerna fungerar emellertid inte och personalen måste använda manuella rutiner. Många människor får svårt skaffa kontanter.

att De behöver bensin måste köa länge vid de bensinstationer

som som

11 15-0206

130 Problemen

så småningom får låna batteridrivna Alla de här reservpumpar. problemen blir betydligt större i delscenario 1 än i delscenario när det

finns några timmar i taget och öppettiderna kan planeras med

hänsyn till detta.

6.2.7 av företagen inom olika näringsgrenar

Driften

Nästan alla industriföretagen upphör med sin tillverkning. För pro-

cessindustrierna gäller det i alla delscenariona. Ett raffinaderietre av f i Göteborg har reservkraft för kunna fortsätta. Många andra rna att industrier kan bedriva någon slags produktion under perioder när

det finns ström förutsatt dessa perioder inte är alltför korta. att - Det kan också bli problem med kvaliteten på produkterna. De stora flesta företag behöver hålla kontakt med leverantörer och kunder arbetet till g och flyttar eventuellt delar det administrativa orter av utanför det strömlösa området. Annars riskerar de att förlora mark-

nadsandelar. De ekonomiska konsekvenserna blir för de flesta före- Ö

mycket Utredningen har redan framhållit att den petrotagen stora. kemiska industrin i Stenungsund beräknas förlora 20 milj. kronor 5

dygn vid elavbrott. För Volvo innebär varje dygn som per ett produktionen står stilla kostnad på minst 60 milj. kronor. en Partihandeln med livsmedel har ingen reservkraft och får stora

när strömmen i delscenario 1 försvinner helt. Frys-

svårigheter som

och kylvaror kommer förstöras. En del dessa varor går evenatt av tuellt lagra utomhus, förvaringen är säker. Truckarna komatt om emellertid inte kunna laddas. Det kommer inte heller att finmer att g tillräckligt med ljus för det ska gå att arbeta på lagren. De nas att

rikstäckande partihandelskedjorna kan förse detaljhandeln med

vafrån terminaler utanför det strömlösa området. Det blir under ror alla förhållanden brist på flera slag i butikerna. Efter ett av varor avbrott vecka det ytterligare minst vecka innan allt fungen tar en det ska igen. Sannolikt går det till två veckor, innan Ä erar som upp alla butiker har fått de de vill ha. varor som I delscenario 2 kommer stor del verksamheten inom partien av handeln kunna fortgå även när det inte finns el. Inköps- och att

försäljningspersonalen gör noteringar med och Upp-

papper penna. gifterna registreras i datorerna när strömmen kommer tillbaka.

Utredningen har i avsnittet försörjningen med reservkraft beom

rört de mycket problemen för många jordbrukare som är djur-

stora hållare.

Problemen 131

6.2.8 hos och distributörer

Åtgärder producenter

Det tar lång tid att som i delscenario 1 bort saltet från näten. Det

är också tidsödande alla ledningar gått sönder. Proatt reparera som blemen i delscenario 1 förvärras att det är mörkt och kallt. av Reparationerna och saltsaneringen fordras i delscenario 1 till som

följd ovädret kräver mycket personal och utrustning. Det finns

av i andra delar landet kan utnyttjas för förstärka resurser av som att organisationen inom det strömlösa området. Även mycket detta om av är förberett kräver det åtskilligt arbete. Den tillkommande personalen ska emellertid ha ledning, mat och husrum. Ingen dem av som kommer utifrån har någon lokalkännedom.

Bedömningen hur reparationsresurserna ska användas sker

av en-

bart hos kraftföretagen. Ingen myndighet har befogenheter

att om det behövs kunna reparationsverksamheten med hänsyn till de styra övergripande målen för samhällets åtgärder elavbrotten. mot

Ledning

Långvariga avbrott i elförsörjningen det slag utredningen

av som skildrar i delscenariona 1 och 2 orsakar problem inom prakstora tiskt taget hela samhället. Nästan ingenting fungerar helt det som ska. Kraven på åtgärder de olika samhällsorganen behöver vidta som är mycket stora. Det blir framför allt nödvändigt att samordna det

som myndigheter, företag och enskilda gör. Risken är stor att annars aktörerna fattar beslut visar det sig inte går förena som - snart - att och att elförbrukarna får motsägelsefulla besked. Bristen på avväg-

ningar mellan olika hjälpbehov kan också leda till den personal att och materiel står till förfogande inte utnyttjas på sätt som ett som gagnar helheten. De avvägningar utredningen syftar på måste som ske lokalt i kommunerna och på den regionala nivån inom län eller i

områden omfattar flera län. som

Kommunala ledningsgrupper kommer enligt utredningens beskriv-

ning i delscenariona bildas på den lokala nivån. Länsstyrelserna att strävar efter utvecklingen på den regionala nivån. att ta ett grepp om Det förhållandet att ingen myndighet har klart uttalad

en skyldighet

att gripa in med samordnande åtgärder och inte heller befogenhe- ter att vidta åtgärder griper in i andra normala arbete som organs gör det sannolikt svårt snabbt i gång samverkan mellan att en olika i samhället. Utredningen håller inte för uteslutet den organ att

kommunala katastrofledningens beslut, inte är grundade på

som ett i lag reglerat ansvar, kommer att ifrågasättas andra i av organ samhället och enskilda. Även kommunala inom olika verksamav organ

132 Problemen

hetsområden, inte minst de kommunala företagen, kan komma att hävda sina intressen gentemot den kommunen organiserade av sam-

ordningen. Samma sak gäller de åtgärder som länsstyrelserna anser

sig behöva vidta inom länen eller andra myndigheter inom områden

är större än länen. som

En fråga inom elförsörjningsområdet är hur den ström står

som till förfogande ska användas vilka förbrukare eventuellt ska - som prioriteras. Det kan problem under avbrottet när det senare vara ett finns reservkraft fördela eller i uppbyggnadsskedet efter ett totalatt avbrott när strömmen börjar komma tillbaka. Samma sak är det när mätningen i delscenario 2 pågår hela tiden inte räcker för som men tillgodose alla behoven. att

Om samhället lyckas med alla de åtgärder myndigheter och

som andra vidtar i samband med så omfattande påfrestning som det i en scenariot skildrade elavbrotten är beror i hög grad på om det finns effektiv ledningsorganisation och de för leden personer som svarar ning är lämpade och tränade för dessa uppgifter. En myndighet som för ledning måste ha tydligt och även befogenheter svarar ett ansvar vidta de åtgärder situationen kräver. Ledning kan i det här att som fallet behöva omfatta både beslut är styrande för andra som mynåtgärder och beslut utgör ingrepp i enskildas rätt.

digheters som Räddningstjänstlagen 1986:1102 ålägger kommunen att vid bl.a.

bränder, explosioner, trafikolyckor, skred, översvämningar och

ras, utsläpp skadliga ämnen ingripa för att hindra eller begränsa skaav dor på människor eller egendom eller i miljön. Om det fordras omfattande insatser i kommunal räddningstjänst ska länsstyrelsen ta över för räddningstjänsten i de kommuner är berörda. ansvaret som Även regeringen kan för räddningstjänsten eller utse en annan svara

myndighet än länsstyrelsen göra det. Skyldighet att göra rädd-

att en ningsinsats föreligger endast det med hänsyn till behovet av ett om snabbt ingripande, det hotade intressets vikt, kostnaderna för insateller omständigheterna i övrigt är påkallat att kommunen eller sen för insatsen. Till omständigheterna i övrigt hör de möjstaten svarar ligheter den hotade egendomens ägare har att själv avvärja eller som begränsa skadorna. Det kan ske någon han anlitar, t.ex. genom som

entreprenadföretag eller ett reparationsföretag.

ett Det råder i skede i delscenario 1 delade meningar bland de ett myndigheter de åtgärder elavbrottet fordrar är som agerar om som

räddningstjänst eller inte. Räddningstjänstlagen är grundad på förslag Räddningstjänstkommittén, i sitt slutbetänkande SOU

av som

1983:77 Effektiv räddningstjänst föreslog att räddningstjänst-

begreppet skulle omfatta åtgärder vidtas vid allvarliga störningar som i viktiga samhällsfunktioner. Departementschefen konstaterade emel-

lertid i propositionen prop. 198586:170 att det knappast kan

vara

Problemen 133

lämpligt att de kommunala räddningsorganen ska svara för ingri-

panden i alla de fall då någon viktig samhällsfunktion blir störd och skador eller risk för skador kan uppkomma. Vid ett avbrott i el-, vatten- eller värmedistributionen ska enligt departementschefen de

för nyttighet till att avbrottet upphör. En som som svarar en se an-

sak, framhåller departementschefen i propositionen,

nan är att avbrottet kan leda till att det uppstår situationer kräver ett rädd-

som

ningstjänstingripande. Ett sådant ingripande är grundat på räddnings-

tjänstens allmänna skyldighet att hindra och begränsa skador.

Åtgärder i samband med enskilda händelser är följd

som en av

elavbrottet kommer räddningstjänst de uppfyller

således att vara om

räddningstjänstlagens kriterier. En skyldighet att ingripa föreligger

utredningen har redovisat det med hänsyn till behovet som nyss om

ett snabbt ingripande, det hotade intressets vikt, kostnaderna för av insatsen eller omständigheterna i övrigt är påkallat att kommunen eller staten för insatsen. Bedömningen av om räddningstjänsten

svarar är skyldig att ingripa måste kunna flexibel och till

vara anpassas behovet i den aktuella situationen. Mycket det kommer att

av som behöva göras kommer mot den bakgrunden sannolikt att rädd-

vara

ningstjänst.

Alla åtgärder kommer emellertid inte att kunna vidtas inom

räddningstjänstens Förutsättningen är för det första att händel-

ram.

har inträffat eller att det är överhängande fara för att den ska sen inträffa. Ett behov åtgärder i de situationer som utredningens

av överväganden kan emellertid uppstå redan innan det är över-

avser hängande fara. Ett annat skäl talar mot att alla åtgärder ska

som betraktas räddningstjänst är att störningarna i många fall kom-

som

att lamslå praktiskt taget hela samhället. Långtgående åtgärder mer kommer att fordras inom t.ex. hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Både landstinget och kommunen vidtar åtgärder som ligger vid sidan det kan hänföras till räddningstjänsten. Departe-

om som mentschefens uttalanden i propositionen inte något stöd för att

ger

de olika behov åtgärder utredningen här syftar på skulle

av som

kunna tillgodoses med räddningstjänstlagen. Det finns inte heller

något stöd för att de avvägningar mellan olika verksamheters behov

kan behöva ske när det är ont t.ex. nyckelpersonal eller som om

viktig materiel skulle räddningstjänst.

vara

Det kommer under alla förhållanden i många situationer att bedömas oklart vilket de kommunala och statliga räddnings-

som ansvar

har i det här sammanhanget. Samma sak kan gälla de organen centrala förvaltningsmyndigheterna. Oklarheter leder till förseningar eller gör att åtgärder, oavsett det rättsliga stödet, inte vidtas. Bristen på avvägningar mellan behoven inom olika verksamheter och inom olika kommuner leder till att de resurser som står till förfogande i den aktuella situationen inte utnyttjas på det för hela samhällets behov

134 Problemen

effektivaste sättet. Det kan också leda till att ambitionerna att ingripa varierar både mellan olika kommuner och mellan olika län.

Om det inte finns myndighet med ett går över

en ansvar som

verksamhets- och kommungränser kommer informationsutbytet mel-

lan olika myndigheter inte att fungera. Den ena myndigheten vet inte vad den andra gör. Informationen till allmänheten kommer att

ofullständig och splittrad. Risken för motstridiga uppgifter är

vara

Det minskar tilltron till samhällets åtgärder hos människor stor. som behöver hjälp för att klara de svåra påfrestningarna.

6.3¶Konsekvenserna av stora elavbrott i krig

6.3.1¶Inledning

Det är stor risk för omfattande elavbrott även under beredskap till

följd sabotage och i krig direkt konsekvens

av t.ex. - som en av krigshandlingar. Utredningen har inte utformat något särskilt elscenario för beredskap och krig utan begränsar sig till att i texten

följer peka på skillnaderna i verkningarna i förhållande till fredssom

tida händelseförlopp den typ utredningen har skildrat.

av som

Förutsättningarna för utredningens överväganden är att de råder

krigstillstånd i Sverige att inga strider äger inom det

men rum område drabbas elavbrottet. Detta kan en följd av krigs-

som av vara handlingar i andra delar landet.

6.3.2¶Skillnad mellan och krig

fred

Konsekvenserna för elförsörjningen ett militärt angrepp varierar

av beroende på om det sker plötsligt strategiskt överfall eller om det förekommer något slag förvarning. Ett överraskande inne-

av angrepp bär att fredsorganisationens är de enda som som står till

resurser

förfogande åtminstone i början förloppet. En förvarning leder

- av till förberedelser för olika slag åtgärder har kunnat ske. Den

att av

ledningsorganisation behövs för att verkningarna av t.ex. stora

som elavbrott ska kunna reduceras har fått tillfälle att trimma

personalen. En del problem har med ledning verksamheten att göra

som av har kunnat lösas. Felaktigheter i inledningen har rättats till. De flesta har funnit sina roller. Det gäller inte minst inom den särskilda beredskapsorganisation finns inom elområdet. De manuella rutiner

som

utgör viktig grund för reservförfarandena i produktionen som en och distributionen har förberetts och fungerar sannolikt redan

av när avbrottet i strömförsörjningen inträffar.

Det finns med andra ord bättre beredskap för krigsförhållanden

en än när långvariga avbrott helt oförutsett drabbar samhället i fred.

Problemen 135

Ledningen och fältorganisationen inom olika sektorer har vidtagit

förberedelser. Även förbrukarna har förberett sig på del

att en varor och tjänster kommer att saknas. De flesta har sannolikt övervägt vilka reservmöjligheter det finns och hur de ska hantera de situatio-

uppkommer. Människor är påhittiga och har kanske redan ner som

lösning när ett problem dyker I fred är de betydligt

en upp. mer oförberedda. Under krigsförhållanden kommer de sannolikt också att toleranta mot leverantörer och tjänster än de

vara mer av varor är vid ett längre strömbortfall i fred.

Ett område drabbas elavbrott får oavsett det sker

som av - om förvarning eller inte sannolikt i betydligt större utsträckning än i

fred klara sig utan hjälp från andra områden. Det kommer inte att finnas så mycket extra eller för reservproduktion att för-

resurser dela. Det gäller särskilt det är oklart hur kriget kommer att ut-

om vecklas eller det är svårt att ordna med transporter för människor och materiel, t.ex. för reparation ledningar eller transformator-

av stationer. Det kan också bli svårt att utrymma områden inte

som längre har någon ström. Den mycket omfattande medverkan

som militära förband lämnar i utredningens scenario får starkt begrän-

en sad omfattning eller uteblir helt. Samma sak gäller den hjälp från andra länder kommer att kunna tillgång i fred.

som vara en

Utredningen räknar vidare med att informationen till enskilda i

miljö med begränsade störningar når fram betydligt bättre än i

en fred. Det beror på att de flesta inser hur viktigt det är att lyssna på radio och TV och att läsa tidningar. Så länge de här tekniska syste-

fungerar har myndigheterna möjligheter att informera allmän-

men heten. Svårigheten kan att avgöra vilka uppgifter har bety-

vara som delse för rikets säkerhet och det skälet inte kan lämnas ut.

Även elförsörjningen i krig blir för större risker så är det

om utsatt lättare att förståelse för de prioriteringar måste göras inom

som elförsörjningen eller inom andra verksamheter på grund elbort-

av fallet. Många verksamheter kommer inte att bedrivas i krig och behovet minskar drastiskt för dessa. Ransoneringar möter större

av förståelse än i fred. De brister i kvantiteten eller kvaliteten på försörjningen uppstår på grund att det inte finns el- eller i varje

som av fall inte tillräckligt med för bibehållen produktion accepteras

en i större utsträckning än vid fredstida avbrott. Skillnaderna mellan det som sker i krig och förhållandena i fred blir särskilt tydliga om avbrottet drar ut tiden.

Människor slits å andra sidan betydligt i krigssituation

mera en än avbrotten i elförsörjningen inträffar i fred. Det har att göra

om med att hela hotsituationen naturligtvis är mycket allvarligare. Kom-

det här området också att utsättas för krigshandlingar Hur går mer det för mina anhöriga deltar i striderna Överlever över hu-

som

vud taget

136 Problemen

Ett omfattande och långvarigt elavbrott komplicerar med andra 0rd redan mycket komplicerad situation. Den beredskap finns

en som inom elområdet reducerar sannolikt del problemen. Det hand-

en av lar emellertid att förbättra reservåtgärderna i den verksamhet

om hos myndigheter, andra och enskilda behöver el. Flera

organ som av

de åtgärder utredningen föreslår i följande kapitel kan

som vara en

hjälp vid bortfall strömförsörjningen i både fred och krig.

Kapitel

En effektivare -

beredskap

till åtgärder

förslag

7.1¶Inledning

De avbrott i elförsörjningen utredningen skildrar i de tre del-

som scenariona leder till allvarliga störningar i flera viktiga samhälls-

funktioner. Utredningen har valt att teckna händelseförloppet i

delscenariona i huvudsak myndigheterna det. Det är framför

som ser allt företrädare för samhällets olika bedömer läget, fattar

organ som

beslut och genomför åtgärder.

Det ligger i sakens natur att enskilda människor också vidtar

en rad åtgärder för att minska konsekvenserna för dem själva. Samma sak gäller företagen producerar eller distribuerar och förbrukar

som el. Enskilda människor förekommer i delscenariona 1 och 2 även

frivilliga de vill hjälpa till med att lindra konsekvenserna för som andra eller ingår i kollektiv mot de långvariga avbrot-

- som reagerar

ten i elförsörjningen.

Det finns två sätt att minska verkningarna: Det går ut på att

ena vidta åtgärder i de verksamheter behöver ström för att kunna

som fungera. Det andra innebär att producenterna och distributörerna

så snabbt som möjligt återställer elförsörsörjningen. Elleveran-törerna har en organisation som gör det möjligt för dem att häva stora eller små störningar i produktionen eller distributionen. Det ligger i deras eget intresse att denna organisation är effektiv. De förslag till åtgärder utredningen redovisar i de avsnitt följer är det

som som av skälet inriktade på förbättringar underlättar verksamheten hos

som förbrukarna hushåll, företag och offentliga när det inte

- organ finns någon ström eller det är stora störningar i leveranserna.

Det fordras framför allt samverkan mellan de myndigheter och

en andra måste Frågor samordning och

organ som agera. om samverkan behandlas i detta betänkande iausnitt 7.10, emellertid inne-

som håller endast kortfattad redogörelse för utredningens övervägan-

den. En utförligare diskussion och redovisning förslagen till

en av

åtgärder i frågor ledning finns i utredningens huvudbetän-

som avser

138 Förslag till åtgärder

kande SOU 1995:19 Ett säkrare samhälle. Det gäller också del

de ämnen utredningen behandlar i de närmast följande av som avsnitten. Utgångspunkten för samtliga förslag är den diskussion

problemen utredningen har redovisat i det föregående kapitlet i

som det här betänkandet.

7.2¶Information till elförbrukarna

Ett händelseförlopp det slag utredningen tecknat i de tre del-

av som scenariona kräver mycket omfattande information till elförbru-

en karna. Ett fungerande utbyte uppgifter inom och mellan myndig-

av heterna utgör grunden för bra information till allmänheten. Ut-

en formningen sådan information måste utgå från människornas

av en behov. Den ska enkel, och lämnas så tidigt möjligt.

vara sann som Människor måste veta hur länge avbrottet beräknas pågå och vilka

åtgärder de själva kan vidta för att så långt möjligt klara svårighe-

av terna. Det är viktigt att information från olika myndigheter är

samordnad och samstämmig, så att myndigheterna inte lämnar dubbla budskap. Utredningen redovisar i sitt huvudbetânkande utförli-

diskussion kraven på och principerna för kommunikationen gare om

mellan myndigheter, massmedier och medborgare.

De flesta myndigheter och andra med uppgifter de olika

organ av slag det är fråga i utredningens scenarion har någon form

som om av informationsberedskap. Det kan emellertid finnas skäl för de

organ

blir berörda att överväga vilka särskilda krav på samordning som av informationsverksamheten ett avbrott i elförsörjningen skulle

som leda till. Det handlar enligt utredningens mening bl.a. att klar-

om göra vilka fackkunskaper det är nödvändigt att de personer har

som

ska för informationsarbetet. som svara

Utredningen föreslår att Styrelsen för psykologiskt försvar får i

uppdrag att i samråd med bl.a. den myndighet kommer att

som sva-

för beredskapen inom elområdet, Livsmedelsverket, Socialstyrel-

rar

Rikspolisstyrelsen, Försvarsmakten, Räddningsverket, ÖCB,

sen, företrädare för länsstyrelserna, Landstingförbundet och Svenska Kommunförbundet utarbeta allmänna råd för informationsverksamheten vid allvarliga störningar i viktiga samhällsfunktioner

av den typ utredningen skildrar i sina olika scenarion. Det är sär-

som

x skilt viktigt att det i det här sammanhanget utformas principer för

samverkan i informationsverksamheten mellan de olika en organ av slag har uppgifter vid de olika slag störningar kan inträffa.

som som

Flera myndigheter och andra bör tillsammans kunna in-

organ rätta ett antal upplysningscentraler är för dem.

som gemensamma Dit kan hushåll och andra vända sig med frågor olika slag när ett

av omfattande avbrott i försörjningen med har inträffat. Det skulle

Förslag till åtgärder 139

sannolikt i många fall värde det i dessa upplysningscen-

vara av om traler fanns företrädare även för t.ex. försäkringsgivarna. Upplysningscentralerna har också den fördelen att de avlastar den personal

för ledning de verksamheter är berörda. som svarar av som

Det bör råden framgå att myndigheterna och de övriga

av orga-

ska förbereda meddelanden kan lämnas i radio och TV vid nen som ett avbrott i t.ex. elförsörjningen. De lokala radiostationerna

nya har många lyssnare och antalet ökar sannolikt efter hand för åtskilliga dem. Ingen dem är emellertid skyldiga att sända medde-

av av landen från myndigheter. Många kommer sannolikt ändå att göra

det. Det är enligt utredningens mening fördel det skapar säker-

en -

het och likformighet i informationssystemet skyldigheten att

- om sända meddelanden regleras på sätt för samtliga radiokanaler.

samma

Utredningen föreslår att även de privatägda radiostationerna ska

skyldiga att sända meddelanden verksamheten i vikvara som avser tiga samhällsfunktioner. Det får övervägas ett åläggande ska ske

om i lagform eller är fallet för Sveriges Radio ett

- som nu - genom åtagande i avtal mellan företaget och staten. Frågan är i alternativet med ett avtal skyldigheten att sända ska tas i tillägg till

om upp ett gällande avtal eller detta ska regleras i samband med att dessa

om nu löpande avtal inom två-tre år kommer att ersättas överens-

av nya kommelser.

Avtalet mellan Sveriges Radio och staten reglerar bl.a. skyl-

som digheten att sända meddelanden från myndigheter även TV-

avser kanalerna. En överenskommelse slag har träffats även för

av samma

sändningarna i TV 4.

En stor del tjänsterna inom viktiga samhällsfunktioner produ-

ceras av kommunala, statliga och privatägda företag. Det sker i många

fall på entreprenad, vilket innebär att uppdragsgivaren har kvar

ansvaret. Med den utformning avtalet mellan staten och Sveriges

som Radio har äger dessa företag inte rätt att meddelanden i bolagets radio- och TV-kanaler vidarebefordrade. Sannolikt skulle radio-

en station som inte är skyldig att sända meddelanden från sådana företag emellertid göra det. I de situationer med mycket påfrest-

stora ningar som utredningens arbete tar sikte på finns det vidare ett antal kommunala eller statliga myndigheter med för åtgärder

ansvar av olika slag. Vilket helt dessa kan givetvis använda sin

som av organ egen rätt att sända meddelanden till att lämna besked från de kommunala, statliga eller privatägda företagen till allmänheten. Det finns å andra sidan inga garantier för att det sker. Det kan det skälet

av inte uteslutas att ett företag bedriver verksamhet inom viktig

som en samhällsfunktion kan svårt nå med sitt budskap.

att ut

Utredningen föreslår att avtalet mellan staten och Sveriges Radio kompletteras så att även statliga, kommunala eller privatägda företag med uppgifter inom viktiga samhällsfunktioner också de

- som

140 Förslag till åtgärder

utför tjänster på entreprenad får rätt att i radio och TV lämna

meddelanden till allmänheten. Även avtalen med de privatägda radiokanalerna och med TV 4 bör utformas så att dessa blir skyldiga att sända meddelanden från företagen.

En förutsättning för att radiokanalerna ska kunna sända vid ett elavbrott är att de har reservkraft till sin studioverksamhet. Sveriges Radio har sådana däremot inte de privatägda radiokanale-

resurser -

Utredningen att det i samband med övervägandena

rna. anser om skyldigheten att sända meddelanden bör prövas det ska finnas

om även skyldighet att ha reservkräft.

Det underlättar myndigheter och andra i förväg innan

om organ -

avbrott i elförsörjningen inträffar har informerat hushåll ett t.ex. och andra förbrukare riskerna för störningar och vilka konse-

om kvenser dessa störningar kan få. Distributörerna har utarbetat

av och spridit information till omkring hälften elanvändarna i lan-

av det dessa risker och konsekvenserna stora störningar.

om om av NUTEK och Sveriges Civilförsvarsförbund har i samarbete framställt ett blad med tips vilka åtgärder enskilda kan vidta strömmen

om om försvinner. Mer kan sannolikt göras för att i förväg informera förbrukarna. En sådan information bör flera slag allvarliga stör-

avse av ningar i olika samhällsfunktioner. Det bör informationen framgå

av att människor kan förbereda sig t.ex. att ha batteriradio-

genom apparater och batterier till dessa för flera dygns drift. Hushåll och andra förbrukare kan också undvika många problem de har vat-

om ten och enklare baslivsmedel för ett dygns behov i

par reserv.

En informationsverksamhet det slag utredningen syftar på

av som fordrar ett starkt engagemang och en väl förgrenad organsation på regional och lokal nivå. Det talar för att någon frivilligorga-

av nisationerna inom totalförsvaret helst någon redan har ett

- som nära samarbete med kommunerna ska svara för planering och verk-

ställighet. Utredningen har vagt olika alternativ mot varandra och kommit till att Sveriges Civilförsvarsförbund, redan har bedri-

som vit olika slag informationskampanjer bör utveckla sitt arbete med

dessa frågor. Utredningen föreslår att berörda myndigheter kommer överens

med Sveriges Civilförsvarsförbund att förbundet närmare klar-

om gör vad behöver göras för att människor ska kunna öka sina

som

kunskaper både riskerna för allvarliga störningar i viktiga

om samhällsfunktioner och de åtgärder de själva kan vidta för att

om som skydda sig. Civilförsvarsförbundet bör sedan också i uppdrag att

i samarbete med andra berörda genomföra de informationsåtgärder visar sig angelägna.

som

Förslag till åtgärder 141

7.3¶Försörjningen med reservkraft

Tillgången på reservkraft är i de flesta fallen avgörande för

om en verksamhet vid ett avbrott i den vanliga eldistributionen ska kunna fortsätta eller inte. En del större förbrukare har anordningar

egna för att kunna producera reservkraft. Det gäller flera slag

av sam-

hällsviktiga verksamheter t.ex. akutsjukhus, flygplatser och del

- en telestationer. Många kommuner har med statligt stöd skaffat

reservkraftaggregat ska kunna användas vid t.ex. kommunala vatten-

som

försörjningsanläggningar. Ett antal industriföretag har också instal-

5 lerat någon form reservkraft. Det är ofta fråga stora

av om processindustrier. Även jordbruk och andra företag med besättningar

stora a

fjäderfän eller svin har investerat i reservkraftanordningar.

Skillnaderna i produktionsförmåga är stora mellan reservkraftanläggningarna. En del verksamheter kan vid ett avbrott i den

normala försörjningen fortsätta i stort sett normalt. För andra räcker reservkraften i stort sett bara till de allra nödvändigaste behoven

för att säkerheten ska tryggad och människor eller utrustning

vara inte ska komma till skada under tiden som strömmen är borta. För ADB-verksamheten gäller det att hinna avveckla utan att viktiga uppgifter försvinner. De allra flesta företag har emellertid ingen

reservkraft alls. Det gäller bl.a. för elavbrott så känslig jord-

en grupp som bruk och andra med stora djurbesättningar.

Inom elområdet går det att med dieseldrivna reservkraftverk producera åtminstone så mycket energi att verksamheten inom

en anläggning kan fortsätta i begränsad skala eller ställas på ett säkert

av sätt. Problemet är att tillgången på sådana reservaggregat är mycket ojämn. Det är vidare oklart hur tåliga aggregaten är hur länge de

kan producera ström. De finns på olika håll i landet ett antal mobila reservkraftverk kan sättas i drift vid anläggningar där de för

som tillfället gör mest nytta. De behöver sådan tillförsel

som av reservkraft bör ha förberett inkoppling aggregaten. Detta tar tid. Installa-

av tionerna kan bli flaskhals distributörerna vid ett avbrott be-

en om höver utföra sådana arbeten på många ställen samtidigt.

Enligt utredningens mening måste strävan att varje verksam-

vara het själv vidtar de åtgärder fordras för att så långt möjligt

som upprätthålla sin elförsörjning. Samhällets uppgift är i första hand att stimulera ägare till anläggningar olika slag att skaffa sig

av reservkraft aggregat, batterier eller avtal med leverantörer säl-

- egna som jer reservkraft. Myndigheter eller andra bör emellertid i situa-

organ tioner när det behövs kunna hjälpa till att förse ett antal verksamheter med ytterligare kraftproducerande aggregat eller med batterier.

Det finns risk att aktiva hjälpåtgärder från samhällets sida när

det gäller reservkraftproduktionen motverkar utveckling inne-

en som bär att de verksamheter behöver reservkraft själva skaffar de

som

142 Förslag till åtgärder

aggregat eller batterier de behöver. Utredningen för sin del att

anser det i detta avseende går att kombinera åtgärder från enskildas och samhällets sida. Det måste emellertid tydligt kunna klargöras att åtgärder från den driver en verksamhet är grunden och att

som som myndigheterna genom sin medverkan bara kan komplettera den försörjning med reservkraft behövs. Tillgången

som reservresurser kommer att variera beroende på situationen. Det är avsett för

som verksamheten i krig kommer att utnyttjas för de tänkta behoven och det finns det skälet sannolikt inte lika mycket att fördela vid

av som

allvarlig störning i fred. Reservkraftverk i enskild verksamhet en som inte ska drivas i krig kan emellertid bli tillgång.

Medverkan innebär enligt utredningens mening att myndigheterna

har tillgång till ett antal kraftproducerande aggregat eller batterier

de när avbrottet inträffar kan ställa till förfogande åt samhällssom viktiga verksamheter behöver ström och är viktiga för många

som som människors behov. Utredningen vidare att det bör övervägas

anser

myndighet ska kunna ålägga förbrukare bedriver verkom en som samhet inom särskilt viktiga samhällsfunktioner att förse dessa med

anordningar för produktion reservkraft.

De åtgärder behöver vidtas måste grundas på ett allsidigt och

som tillförlitligt underlag. Flera länsstyrelser med erfarenheter förhål-

av landevis elavbrott i de länen har genomfört eller håller på

stora egna

med inventeringar tillgången på reservkraftanordningar. Det ska

av tilläggas att jordbrukarna under år 1994 har lämnat uppgifter till

lantbruksregistret bl.a. de har anordningar för produktion

om av reservkraft på sina gårdar.

Utredningen föreslår att länsstyrelserna får i uppdrag att för be-

hoven vid störningar både i fred och krig sammanställa uppgifter

tillgången på reservkraft inom viktiga samhällsfunktioner i lanom det. Länsstyrelserna bör också i samråd med andra i samhället

organ bedöma vilka slag verksamheter behöver skaffa reservkraft.

av som Länsstyrelserna bör vidare med ledning materialet utarbeta prin-

av ciper för användningen de reservkraftresurser kommer att

av som kunna disponeras vid ett avbrott i den vanliga elförsörjningen från civila eller militära förråd. Det gäller både hur reservaggregaten ska

fördelas mellan strategiska behov och vilka åtgärder anläggning-

som sägarna behöver vidta för att elkraften ska kunna kopplas in. Arbe-

, tet bör ske i samarbete med producenter och distributörer av elenergi.

Ett avbrott i elförsörjningen orsakar framgått särskilt stora

som

problem inom jordbruket. Utredningen föreslår mot den bakgrun-

den att Jordbruksverket får i uppdrag att överväga vilka åtgärder

jordbrukare bör vidta för att kunna disponera den reservkraft som

de behöver. Jordbruksverket bör också överväga om det för som

vissa slag djurbesättningar hänsyn till djurskyddet ska fin- i

av - av -

skyldighet ha reservkraft. nas en att

Förslag till åtgärder 143

Ett åläggande att installera anordningar för reservkraft kan

som utredningen framhållit motiverat även vid anläggningar inom

vara ett antal särskilt viktiga samhällsfunktioner. Utredningen har Övervägt det i olika former speciallagstiftning hälso- och

om av - t.ex.

sjukvårdslagen, socialtjänstlagen, va-lagen och telelagen bör infö-

ras en skyldighet för den för viktigare verksamheter

som svarar att ha utrustning för produktion reservkraft. De skulle i så fall också

av ha anordningar gör att reservkraften kan kopplas in omedel-

som bart när ett avbrott har inträffat. Förhållandena varierar emellertid från anläggning till anläggning. Det finns även andra redu-

sätt att

de problem uppstår vid ett elavbrott. Enligt utredningens

cera som

uppfattning skulle generell skyldighet bli alltför

en ett onyanserat medel i strävandena att förbättra beredskapen.

Tillgången på reservkraft är emellertid så viktig fråga att stats-

en makterna bör överväga även någon form ekonomiska stimulan-

En från administrativ synpunkt enkel åtgärd skulle låta ser. vara att

företag och enskilda göra direktavskrivning hela beloppet

en av

för anskaffning och installation reservkraftaggregat. Möjligheten

av skulle kunna finnas under ett eller högst år och skulle kunna

ett par kombineras med allmän information reservkraftproduktion-

en om

ens betydelse. Utredningen föreslår att regeringen lägger fram förslag möjlig-

heter till direktavskrivning för anskaffning och installation

av reserv-

kraftaggregat med den inriktning utredningen beskrivit.

som

7.4 och säkerhet

Ordning

Ett elavbrott orsakar svåra störningar för olika slag larmanord-

ningar. Utredningen att räddningstjänsten i kommunerna bör

anser överväga vilka krav ska ställas på de brandlarm har till-

som som kommit efter krav från myndigheterna. Det kan också finnas skäl

att försäkringsgivarna och de för olika verksamheter i

som svarar sam-

hället bedömning för inbrotts-, drift- och trygghetslarmen.

gör samma De detaljhandelsföretag får sina stöldlarm utslagna kan behöva

som förstärka bevakningen i butikerna.

Långvariga elavbrott kommer att innebära mycket stora krav på polisen. Som utredningen beskriver i scenariot är risken stor för

t.ex.

stockningar i trafiken. Det finns inom polisen ledningsorganisation

en för s.k. särskilda händelser. Hela polispersonalen i det område

som elavbrottet drabbar kommer att utnyttjas hårt. Det blir så småningom

nödvändigt med förstärkningar.

Inom länen är det administrativt enkelt att föra över personal från ett polisdistrikt till ett annat eller hela länet är ett polisdistrikt

- om

144 Förslag till åtgärder

från ort till Om överföringen däremot ska ske mellan - en en annan. län blir det komplicerat. Systemet för sådana förstärkningar går mer länspolismästarna kommer överens. Vem ska bestämma ut att när behoven är stora i flera län samtidigt Rikspolisstyrelsen får enligt instruktionen gäller gripa in först när behoven inte kan tillsom

godoses frivilliga överenskommelser. Den här ordningen kan

genom

fördröja överföringen och riskerar att skapa problem som det

senare är svårt att lösa. Utredningen föreslår i huvudbetänkandet att regeringen vid allvarliga störningar i viktiga samhällsfunktioner ska kunna uppdra åt myndighet länsstyrelse eller civilbefälhavare att en - t.ex. en en fördela behövs i flera län. Regeringen kan givetvis också resurser som själv fatta sådana beslut. Detta gäller redan vid stora olyckor när

insatsen sker enligt räddningstjänstlagen. Den hår ordningen gör det

möjligt vid händelsesom fordrar mycket styra användatt en resurser

ningen även av polisens personal.

7.5¶Skydd mot sabotageåtgärder

De flesta producenter eller distributörer har många anläggav ningar, i de flesta fallen för själva driften inte kräver någon besom manning med personal Det finns inte gör det möjligt resurser som . och regel inte anledning att vid dessa obemannade anläggningar som hålla personal enbart för bevakning. En angripare kan sabogenom

slå anläggningar är viktiga för försörjningen med el.

tage ut som

Tekniska anordningar olika slag inhägnader, lås och larm

av - - ger visst skydd kan forceras eller manipuleras den vill ett men av som skada anläggning. Mer omfattande tekniska skyddsanordningar en finns för övrigt endast vid de större elanläggningarna. Ledningsnätet naturliga skäl till största delen oskyddat. är av Produktion och distribution mycket viktig funktion i av är en samhället. Störningar det slag kan bli följden sabotage får av som av konsekvenser för många människor. Många anläggningar kan stora det skälet behöva skyddas effektivare sätt än för närav ett som varande sker. I vanliga fall, när det inte finns något uttalat hot mot

elanläggningar över huvud taget eller mot speciell anläggning, är

en det inte nödvändigt med något annat skydd än det de tekniska som

anordningarna utgör och driftpersonalen i förekommande fall

som

för. För förbättring skyddet i fred går det att knyta

svarar en av an till de förberedelser produenter och distributörer har gjort för verk-samheten i krig. I situationer när det finns hot sabotage mot elanläggningar om fordras det i de flesta fallen också bevakning med personal. En av

Förslag till åtgärder 145

polisens uppgifter är att för det skydd behövs i ett sådant

svara som

läge. Bevakningsföretagen kan också delta med personal. Om hotet

drar ut på tiden och drabbar många anläggningar, kan både polisen

och bevakningsföretagen emellertid svårt de uthålliga skydd

att ge

krävs. som

Enligt lagen 1990:217 skydd för samhällsviktiga anläggningar

den s.k. skyddslagen får militär personal användas för bem.m.

vakning skyddsobjekt. Sådana objekt kan enligt skyddslagen

av vara militära anläggningar eller områden olika slag och anläggningar

av eller områden som används eller är avsedda för bl.a. energiförsörjning, Vattenförsörjning, radio- och telekommunikationer och transporter. Byggnader, anläggningar och områden är viktiga för verk-

som samheten inom det civila försvaret blir skyddsobjekt länsstyrel-

beslutar det. För byggnader, anläggningar och områden sen som huvudsakligen används för militära ändamål fattas besluten För-

av svarsmakten.

Utredningen har i arbetet med några scenariona funnit att det

av vid del militära förband råder viss tveksamhet huruvida

en en om militära förband i fred får ställa militär personal till förfogande för bevakning s.k. civila skyddsobjekt. Det finns emellertid inga före-

av skrifter i skyddslagen hindrar sådan bevakning. Frågan har

som en inte heller berörts i förarbetena till skyddslagen prop. 198990:54 eller i den till lagen hörande förordningen 1990:1334 skydd

för samhällsviktiga anläggningar Någon vägledning vidare

m.m. ger inte bestämmelserna i förordningen 1986:1111 militär med-

om verkan i civil verksamhet.

De grundläggande föreskrifterna de uppgifter Försvar-

om som smakten har finns i förordningen 1994:642 med instruktion för Försvarsmakten. Det framgår redan i inledningen att Försvarsmakten ska försvara Sverige mot väpnade Försvarsmakten ska

angrepp. ha sådan krigsduglighet och beredskap att den verkar avhållande

en mot sådana Försvarsmakten ska i fred hävda Sveriges terri-

angrepp. toriella integritet samt organisera krigsförband och förbereda förbandens användning för landets försvar. Försvarsmakten ska också kunna ställa utlandsstyrka till förfogande för fredsbevarande verk-

en samhet utomlands och kunna delta i utbildning för fredsbevarande verksamhet.

Det kan inte med stöd instruktionen hävdas bevakning

av att en

civila skyddsobjekt när viktiga samhällsfunktioner i fred riskeav -

att bli utsatta för allvarliga störningar är uppgift för Försvarrar - en smakten. Bevakningen kan det den är föranledd ett

vara om av säkerhetspolitiskt hot. I andra situationer kan Försvarsmaktens medverkan bli fråga vad är lämpligt med hänsyn till samhäl-

en om som lets intresse att avvärja stora påfrestningar människor

av som an-

kommer att drabbas Utbildningsnivån hos den militära nars av. per-

12 15-0206

146 Förslag till åtgärder

sonal för tillfället står till förfogande omständighet

som är en av

praktisk karaktär kan påverka bedömningen.

som

Försvarsmaktens kan tillgång framför allt i lägen

resurser vara en när polisen på grund situationen råder inte kan åta sig be-

av som

vakningen avcivila skyddsobjekt. Enligt utredningens mening bör

det tydligt klarlagt att det principiellt sett inte finns några hin-

vara der för sådan användning den militära personalen. En

en av författningsbestämmelse skulle undanröja den tvekan kan före-

som komma.

Utredningen föreslår regeringen beslutar bestämmelse

att om en

klargör det finns möjligheter att i fred använda militär som att personal för skydda även civila anläggningar och områden. Det kan

att ske förordningen militär medverkan i civil verk-

t.ex. genom att om samhet kompletteras med bestämmelse att Försvar-

en som anger smakten i situationer när det föreligger ett omfattande hot mot

anläggningar har betydelse för verksamheten inom viktiga civila

som samhällsfunktioner får ställa personal till förfogande för bevakning

dessa anläggningar.

En bevakning civila skyddsobjekt enligt utredningens förslag

av innebär att den militära personalen utövar polisiära befogenheter. Sådana befogenheter har den militära personalen redan vid be-

vakning militära skyddsobjekt i fred. Principiellt sett skulle

av en militär medverkan i bevakningen civila skyddsobjekt av det skä-

av let inte vara någonting nytt.

I diskussion möjligheterna anlita militär personal för

en om att bevakning kan det också finnas skäl överväga vilka civila anlägg-

att

ningar ska skyddsobjekt. Vatten- och elförsörjningsanlägg-

som vara

ningar är enligt skyddslagen objekt ska kunna skydd. De

som

principer länsstyrelserna i praktiken grundar valet sådana

som av objekt på resulterar emellertid inte i att alla sådana anläggningar blir

skyddsobjekt. Det kan i den fortsatta behandlingen dessa frågor

visa sig angeläget att över de principer myndigheterna tilläm-

se som

så åtminstone alla viktigare anläggningar inom de tekniska par att försörjningsystemen vatten, värme och kommer att

- gas - vara skyddsobjekt i både fred och krig.

För den bevakning med personal kan fordras bör också ingå

som

del enklare slag förberedelser. Det kan i det sammanhanget en av finnas skäl överväga producenterna och distributörerna ska

att om kunna åläggas bedöma både hur mycket personal behövs

att som för bevakningen och hur denna personal ska användas. Bedömning-

bör ske i samråd med den polismyndighet och de bevakningsarna företag kan komma att delta i skyddsverksamheten. Om även

som militär personal ska kunna användas vid bevakningen, bör ett samråd ske även med militära förband.

Förslag tiII åtgärder 147

7.6¶Socialtjänst och utrymning

Äldre och handikappade hör till de vid

mest utsatta grupperna ett avbrott i eltillförseln de olika slag utredningen skildrar i

av som scenariot. De bor på sjukhem eller i servicehus och de

som - som normalt klarar sig själva i sina bostäder eller med hjälp hemtjänsten

kommer att fara mycket illa när tillgången på minskar och ström- -

så småningom försvinner helt. Det skulle underlätta för dem men som bor sjukhem eller i servicehus det vid dessa anläggningar

om hade gjorts förberedelser för viss försörjning med reserkraft.

Verksamheten i bamdaghemmen kan inte fortsätta än på nå-

mer got eller några ställen. Det drabbar givetvis också de föräldrar med arbete inom verksamheter fortsätter under avbrottet.

som

Utredningen föreslår att Socialstyrelsen får i uppdrag att i samråd

med Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet klargöra

vilka problem kan uppstå inom socialtjänsten vid långvariga

som avbrott i elförsörjningen. Det gäller framför allt att kunna hjälpa de

äldre och handikappade vid allvarliga störningar i viktiga

som samhällsfunktioner får svårt att klara sig själva. Det är också angeläget

att problem i fördelningen ansvaret mellan socialtjänsten och

ev av hälso- och sjukvården klaras ut, så att inte den verksamheten

ena vältrar över problemen på den andra.

Förberedelserna kan ut på att de ansvariga över

ser reservsystemen, tänker igenom vilka förbättringar de kan göra och

som vidtar åtgärder så att de anställda blir insatta i problemen. Syftet är att de i akut situation ska kunna på effektivt sätt. Även

en agera ett det här arbetet måste ske regionalt och lokalt. Resultatet överväg-

av andena bör ut allmänna råd till kommunerna och lands-

ges som

tingen.

För många äldre finns det i besvärliga situationer ingen lös-

annan

ning än utrymning. De lokala myndigheterna organiserar i flera

av scenariona stora utrymningar människor till orter inte har

av som

drabbats de allvarliga påfrestningarna. Detta gäller inte bara äldre,

av handikappade och barn. Utrymning i stor skala är också de

en av åtgärder kan behöva vidtas inom för räddningstjänsten

som ramen vid t.ex. storbrand eller svår kemikalieolycka. Arbetet kräver

en en mycket arbete både i samband med själva omflyttningen och på

mottagningsorterna.

Polisen har fått ansvaret för genomförande den utrymning

av som

ingår i räddningstjänsten. Det innebär att polisen gör den planering behövs och leder verkställigheten. De utrymmande

som tas emot av de organ det i förekommande fall är lämpligt att anlita. Ansva-

som ret är grundat på överenskommelse den 15 oktober 1992 mellan

Räddningsverket, Rikspolisstyrelsen och Socialstyrelsen. Någon mot-

148 Förslag till åtgärder

svarighet finns inte för utrymning vid allvarliga störningar i viktiga

samhällsfunktioner.

Utredningen föreslår att ansvaret för genomförande av utrymning ska framgå författning och inte, för närvarande är fallet,

av en som

överenskommelse mellan tre statliga myndigheter. av en

Utredningens föreslår vidare att ansvaret ska utrymning både

avse

vid räddningstjänst och vid allvarliga störningar i viktiga samhälls-

funktioner.

7.7¶Hälso- och sjukvård

Hälso- och sjukvården får vid långvariga avbrott i elförsörjningen mycket omfattande arbetsuppgifter den inte vid. Ett

som är van avbrott innebär emellertid också väsentlig förutsättning för verk-

att en samheten upphör. En samordning behövs mellan den hälso- och sjukvård är uppgift för landstingen samt den sjukvård i hemmen

som en och på sjukhem kommunen har ansvaret för.

som

Socialstyrelsen övergripande för planering och för-

har ett ansvar

sörjning inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och miljö- och hälsoskydd inför kriser och krig. Till myndighetens uppgifter hör

också till stånd planering hälso- och sjukvårdens insatser

att en av vid fredstida katastrofer framför allt livräddande åtgärder i stor

skala på skadeplats eller i ett skadeområde. Den detalje-

ute en mer rade inom hälso- och sjukvården både verksamhe-

planeringen - av

i krig eller krigsfara och katastrofinsatser i fred sker emellerten av tid hos huvudmännen själva. Socialstyrelsen har utarbetat ett underlag för planeringen inriktning verksamheten. För be-

som ger en av

redskapen i krig innebär det Socialstyrelsen för vart och ett

att av civilområdena beräknar den operationskapacitet och det antal vårdplatser bör finnas i den civila hälso- och sjukvårdens krigsorga-

som nisation. Civilbefälhavarnas uppgift är att med sjukvårdshuvudmännen komma överens uppdelningar mellan dessa.

En ökad beredskap för hälso- och sjukvårdens del handlar framför allt sjukhusen ska ha tillgång till reservkraft. Utredningen

om att har i avsnitt 7.3 redovisat sina förslag till åtgärder i dessa frågor.

Även sjukhus kan behöva flytta patienter till andra sjukhus utan-

för det elavbrottet drabbade området. Att utrymma sjukhus är

av komplicerat och tidsödande. Det sker bara i situationer när det inte finns några andra åtgärder till. Förberedelser för utrymning

att ta en har i allmänhet skett i den planering verksamheten som sjukvårds-

av huvudmännen är skyldiga att göra. Det är givet att dessa förberedel-

kommer till även vid fredstida händelser forser att vara nytta som

drar utrymning sjukhus.

Förslag till åtgärder 149

En utrymning av patienter till andra sjukhus förutsätter att det finns sjukvårdshuvudman tar över vårdansvaret. Detta

en annan som kommer sannolikt i de flesta fallen att ske på frivillig väg. Det finns anledning att anta att det alltid går att hitta ett sjukhus i ett annat

sjukvårdsområde där de utrymmande patienterna kan hand.

tas om

Svårigheter kan uppstå vid särskilt omfattande och långvariga

avbrott i elförsörjningen. Det kan allvarliga problem ska undvikas

nödvändigt med något slag reglering statlig

vara av som ger en myn-

dighet rätt att fördela patienter mellan olika sjukvårdshuvudmän och sjukvärdsområden.

Utredningen föreslår att Socialstyrelsen får i uppdrag att i samråd

med Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet klargöra vilka problem kan uppstå inom hälso- och sjukvården vid lång-

som variga avbrott i elförsörjningen. Socialstyrelsen bör också i samråd med Kommunförbundet och Landstingsförbundet bedöma både vilka åtgärder i förväg kan behöva vidtas och vilka åtgärder det

som som är angeläget att genomföra när avbrottet har inträffat. Resultatet

Socialstyrelsens, Kommunförbundets och Landstingsförbundets över-

väganden bör kunna ut allmänna råd till sjukvårdshuvud-

ges som männen och till kommunerna.

7.8¶Drift av inom olika

företag näringsgrenar

En stor del de problem uppkommer löser de för

av som som svarar verksamheten framför allt att ordna med reservkraft. Utred-

genom ningen har i avsnitt 7.3 behandlat dessa frågor.

7.9¶Verksamheten hos och

producenter

distributörer av

Omfattningen av ett avbrott i elförsörjningen beror på omständig-

heterna vad det har havererat också på vilka åtgär-

- är som - men der producenter och distributörer har vidtagit för begränsa

av att bortfallet i produktionen och distributionen. Det handlar framför allt att förbereda åtgärder kan genomföras när strömmen

om som fallit bort.

Det finns hos varje producent och distributör plan för de åtgär-

en der som företaget ska vidta när mätningen med inte längre fung-

Planen har särskilt betydelse vid störningar i elpro-

erar. stor stora duktionen när avbrottet länge eller drabbar ett mycket

- varar stort antal förbrukare. Det har framkommit i utredningens arbete skill-

att naderna är stora i de förberedelser olika företag har gjort.

som

150 Förslag till åtgärder

Utredningen att det i annat sammanhang t.ex. i samband anser -

med beredningen Ellagstiftningsutredningens betänkande

av om beredskapsfrågorna kan övervägas det ska finnas bestämmel- - om föreskriver producenterna och distributörerna ska förbeser som att reda åtgärder vid omfattande avbrott. Syftet ska att säkerställa vara nivå på åtgärderna mot de krav det med hänsyn en som svarar som till behoven inom viktiga samhällsfunktioner finns anledning att ställa. I förberedelserna bör i så fall ingå planering för samarbete en mellan producenter och distributörer i olika regioner. En god beredskap i de avseenden utredningen här diskuterar som kan leda till kostnader för produktion och distribution. Ellagextra

stiftningsutredningen behandlar frågor hur elberedskapen ska

om finansieras. Erfarenheten visar att producenter och distributörer i allmänhet informerar förbrukarna de avbrott har inträffat eller om som som hotar. Det är särskilt viktigt kommunerna och länsstyrelserna får att utförlig information kan ligga till grund för deras åtgärder. en som

Utredningen föreslåratt producenter och distributörer ska skyl-

vara underrätta andra de störningar har inträffat diga att organ om som eller hotar att inträffa. som En del de avvägningar fordras mellan olika verksamheter av som kan ske redan utformningen de avtal förbrukare och genom av som leverantörer upprättar. Begränsningar i de tekniska förutsättav ningarna distributionen och att prioritera del förbrukare att styra en utredningen framhållit verka återhållande sådana åtgärkan som der. Det finns inom elproduktionen särskild form reservförfarande en av kallad ö-drift. Det innebär att eller flera producenter vid stören

ningar i den nationella strömförsörjningen bygger lokal eller

upp en regional distribution grundad på den eller de anläggningar som finns i området. Distributionsnätet skärmas mot produktionen och distav ributionen i andra delar landet. Detta är tekniskt komplicerad av en procedur. Verksamheten fordrar planering och rutin. Den utbildning,

övning och anskaffning utrustning fordras drar i allmänhet

av som kostnader. Producenterna i sydligaste och Sverige har stora norra

enligt uppgifter till utredningen vidtagit betydligt större förberedel-

för detta än producenterna i andra delar landet. ser av Ö-driften kan i del situationer ett effektivt medel för att i en vara områden återställa försörjningen och minska de störningar stora som blir följden elavbrottet. Detta gäller inte minst i krig. Utredningen av producenterna och distributörerna måste förbättra anser att av beredskapen i det här avseendet. NUTEK har i civilbefälhavarenas underlag för verksamhetsplaneringen på regional nivå för budgetåret 199495 det s.k. FI- -

BER-underlaget framhållit att länsstyrelserna mot bakgrund av

Förslag till åtgärder 151

hotbilderna strategiskt överfall och begränsat anfall bör klara i

vilken utsträckning behovet livsnödvändig elproduktion kan till-

godoses lokal kraftproduktion. Länsstyrelserna bör analy-

genom

hur stor lokal elproduktion det finns anledning att räkna med sera och den s.k. prioriterade lasten är kopplad så att den livs-

om nödvändiga försörjningen kan åstadkommas utan onödiga kraftförluster. Möjligheterna till lokal ö-drift bör beaktas.

Utredningen föreslår att den myndighet ska för bered-

som svara skapen inom elområdet får i uppdrag att principiellt för hela elverksamheten i landet och praktiskt för olika områden över-

- -

väga förutsättningarna för ö-drift. Myndigheten bör bl.a göra

avvägningar mot de andra åtgärder kan vidtas i syfte att produk-

som tionen ska kunna upprätthållas även vid stora störningar samt föreslå producenterna och distributörerna eller statsmakterna det

- om visar sig nödvändigt att vidta de åtgärder fordras.

- som

7.10¶Ledning

7.10.1¶Allvarliga störningar i viktiga

samhälIsfunztioner

En väl fungerande lokal ledningsorganisation är avgörande för

om samhället ska kunna vidta de åtgärder som fordras vid allvarliga störningar i viktiga samhällsfunktioner bl.a. vid långvariga avbrott

i elförsörj ningen. En ledningsorganisation tar itu med de speci-

som ella problem uppstår måste finnas inom varje delverksamhet

som -

t.ex. socialtjänsten, räddningstjänsten, polisen och hos producen-

terna och distributörerna själva. De flesta lokala eller regionala

or-

för verksamhet inom viktiga samhällsfunktioner har gan som svarar

sannolikt någon form beredskapsorganisation myndigheten

av som kan mobilisera vid extraordinära händelser den typ utred-

av som ningen beskriver i delscenariona.

Lika viktigt är att det finns myndighet har befogenheter

en som att göra de avvägningar mellan olika verksamhetsområden kom-

som

att behövas när händelse drabbar med så stor bredd är mer en som fallet vid långvariga avbrott i elförsörjningen. Det kan ske med ledning de mål bör gälla för olika verksamheter. Som utred-

av som ningen tidigare framhållit kan det visa sig angeläget kunna

t.ex. att styra leveranserna den eventuellt finns och att samordna

av som socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Scenariona skildrar emellertid den tvekan som kan finnas vilket och vilka befo-

om ansvar genheter att leda de olika myndigheterna har. Tvekan leder

som som regel till förseningar eller att åtgärder över huvud taget inte blir

genomförda. Konsekvenserna kan i båda fallen bli förödande.

152 Förslag till åtgärder

Det är särskilt angeläget att i ett känsligt inledningskede se till att

verksamheten kommer i gång. Principen måste att alla lokalt

vara

eller regionalt ansvariga samordningsorgan i ett område drab-

som bas ska ha och befogenheter. Detta är förutsätt-

samma ansvar en ning för att de ska kunna på ett ensartat sätt, vilket i sin tur

agera kan nödvändigt för att de ska ingripa med den kraft for-

vara som dras. En sådan likformighet gör det lättare att besluta åtgärder

ska omfatta större områden flera kommuner eller flera län. som -

Det systern fordras för ledning samhällets åtgärder bör

som av

detsamma oavsett vilket slag allvarliga störningar i viktiga vara av samhällsfunktioner det är fråga Det är lika angeläget att

som om. principerna för ledning dessa åtgärder så mycket möjligt över-

av som

ensstämmer med det som gäller insatser enligt räddningstjänstlagen

alltså vid olyckor när samhället har skyldighet att ingripa. - en

Utredningens sju scenarion illustrerar ett antal händelseförlopp

mycket olika slag. Utredningen belyser i del sina scenarion

av en av vilka krav på åtgärder det finns anledning att ställa framför

som allt vilken ledning fordras. Dessa ledningsfrågor bör enligt ut-

som redningens mening övervägas i ett sammanhang för t.ex. de olika verksamhetsområden scenariona behandlar. Detta sker i utred-

som

ningens huvudbetänkande, innehåller redogörelse för utred-

som en ningens samlade vilket och vilka befogenheter myndig-

syn - ansvar heter eller andra i kommunen, i länet och på central nivå bör

organ ha.

7.10.2 ledningsfrâgor inom elområdet Några

Produktion och distribution sker i ett stort och sammanhäng-

av ande nät är gemensamt för hela riket. Det finns anslutningar

som även till elproduktionen i andra länder. Det händer på ett håll i

som

nätet vid långvariga och omfattande avbrott i elförsörj ningen påver-

kar förhållandena i andra delar. Elleverantörernas verksamhetsområden följer i allmänhet varken kommun- eller länsgränser. Kommu-

eller länsstyrelsernas befogenheter att leda kommer av dessa

nernas skäl inte att kunna omfatta fördelningen den begränsade mängd

av energi eventuellt finns i systemet. Det är samma grunder ingen

som uppgift för kommunen eller länsstyrelsen att besluta om hur

reparationsresurserna ska användas. Användningen de mobila

av reservkraftaggregat kan disponeras inom kommun eller ett län bör

som en det däremot ankomma på kommunen eller länsstyrelsen att besluta

om.

Regeringens beslut ska däremot enligt utredningens uppfattning

kunna omfatta även produktion och distribution och och

av om

det behövs även användningen reparationsresurserna. För detta

av talar att regeringens omfattar hela landet. Rikets ledning

ansvar

Förslag till åtgärder 153

regel tillgång till all den expertis i tekniska och andra frågor har som

fordras för att den ska kunna göra lämpliga avvägningar. Resom geringen kan emellertid också uppdra åt centrala eller regionala myndigheter fatta beslut i frågor måste avgöras. Det kan

att som

framgår övervägandena i huvudbetänkandet bli fallet om som av besluten två eller flera län.

avser

Utredningen vill i det här sammanhanget framhålla att en kom-

inte bör utgå från den ska utnyttja den föreslagna möjlighe-

mun att

till förfogande till förse sin verksamhet med reservkraft. ten att egen Varje kommun bör skaffa reservkraftaggregat eller förhandla

egna

särskilda leveransvillkor för de anläggningar inom viktiga om samhällsfunktioner i den verksamheten förbrukar mycket el.

egna som För detta talar den enskilda kommunen i den akuta situatio-

att att

när elavbrottet har inträffat inte har några garantier för att det nen inom kommunens geografiska område finns tillräckligt många ag-

gregat den kan ställa krav på att förfoga över.

som

1995 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Pensionsrättigheterochbodelning.[8] Nya konsumentregler.[ll]

Försvarsdepartementet 1 Muskövarvetsframtid. [6] i Analys av Försvarsmaktensekonomi. [13] g Ett säkraresamhälle.[19] f Utan starmarSverige.[20] l Staden vattenutanvatten.[21] 1 Radioaktivaämnenslårutjordbruk i Skåne.[22] Brist elektronikkomponenter.[23] GasmolnlamslárUppsala.[24]

Socialdepartementet Várdenssvåraval. slutbetänkandeav Prioriteringsutredningen.[5] Könshandeln.[15] Socialtarbetemotprostitutioneni Sverige.[16] Homosexuellprostitution. [17]

Finansdepartementet Gröndiesel miljö- ochhälsorisker.[3] - Lángtidsutredningen1995.[4] Fullt ekonomisktarbetsgivaransvar.[9] Översynav skattebrottslagen.[10] Mervärdesskatt Nyatidpunkterför redovisningoch betalning.[12]

Arbetsmarknadsdepartementet Arbetsföretag En ny möjlighetför arbetslösa.[2] - Obligatoriskaarbetsplatskontakterför arbetslösa.[7]

Kulturdepartementet Konsti offentlig miljö. [18]

Näringsdepartementet Ett renodlatnäringsförbud.[l] Ny Elmarknad+ Bilagedel.[14]

Statens offentliga 1995 utredningar

Kronologisk förteckning

Ett renodlatnäringsförbud.N. . Arbetsföretag Ennymöjlighet för arbetslösa.A. . - Grön diesel miljö- ochhälsorisker.Fi. . - Långtidsutredningen1995.Fi. . Várdenssvåraval. . slutbetänkande Prioriteringsutredningen.S.av

Muskövarvetsframtid. Fö. . Obligatoriskaarbetsplatskontakterför arbetslösa.A. . Pensionsrättigheteroch bodelning.Ju. . Fullt ekonomisktarbetsgivaransvar.Fi. ..Översyn skattebrottslagen.Fi.av

ll. Nya konsumentregler.Ju.

12.Mervärdesskatt Nya tidpunkterför

redovisningoch betalning.Fi.

13.AnalysavFörsvarsmaktensekonomi.Fö.

14.Ny Elmarknad+ Bilagedel.N.

15.Könshandeln.S.

16.Socialtarbetemotprostitutioneni Sverige.S.

17.Homosexuellprostitution. S.

18.Konst i offentlig miljö. Ku.

19.Ett säkraresamhälle.Fö.

20. Utan stannarSverige.Fö.

21.Staden vattenutanvatten.Fö.

22. Radioaktivaämnenslårutjordbruk i Skåne.Fö.

23.Brist på elektronikkomponenter.Fö.

24.GasmolnlamslårUppsala.Fö.