SOU 1995:20

Utan el stannar Sverige : [scenarion och överväganden om påfrestningar i det fredstida samhället] : delbetänkande

Till Statsrådet och chefen för Försvarsdepartementet

Regeringen bemyndigade den 21 december 1992 (dir. 1993z4) che- fen för Försvarsdepartementet att tillkalla en kommitté med uppgift att utreda påfrestningar och risker i det fredstida samhället och vissa frågor inom totalförsvarets civila del.

Med stöd av bemyndigandet förordnade chefen för Försvarsde- partementet den 12 februari 1993 som ledamöter landshövdingen Eric Krönmark, även ordförande, riksdagsledamöterna Åke Carnerö, Birgit Henriksson, Robert ]ousma och Göthe Knutson, f.d. riksdags- ledamoten Hans Lindblad, riksdagsledamoten Christer Skoog, f.d. riksdagsledamoten Oswald Söderqvist samt riksdagsledamöterna Rune Thorén, Karin Wegestål och Iréne Vestlund.

Till sakkunniga utsågs den 12 februari 1993 departementsrådet Suzanne Frigren, departementsrådet Marie Hafström och kanslirå— det Åke Sundin samt den 13 april 1993 departementssekreteraren Karin Lindgren. Frigren entledigades den 1 februari 1994. Som sak- kunnig förordnades samma dag departementsrådet Kerstin Kåks.

Som experter förordnades den 12 februari 1993 direktören jane Cederqvist, överdirektören Gunnar Holmgren, numera avdelnings- chefen Björn Sandborgh och generallöjtnanten Gustaf Welin samt den 1 september 1993 kanslirådet Ulf Bjurman, den 1 februari 1994 forskningschefen Roland Nordlund och den 1 april 1994 byråche- fen Ulf Broström. Jane Cederqvist ersattes den 15 april 1993 som expert i kommittén av sektionschefen Birgitta Ågren.

Som sekreterare i kommittén förordnades den 12 februari 1993 avdelningschefen Sven Rune Frid.

Kommittén har antagit namnet Hot- och riskutredningen. Utredningen har i enlighet med sina direktiv utarbetat ett antal scenarion som beskriver påfrestningar och risker i det fredstida sam- hället. Arbetet med scenariona har skett i samverkan med eller ge- nom inhämtande av synpunkter från företrädare för ett antal cen- trala statliga myndigheter, länsstyrelser, landsting, kommuner och andra organ som enligt utredningens bedömning skulle komma att beröras av händelseförloppen.

Utredningen har tidigare i delbetänkandet (SOU 1993:89) Mass- flykt till Sverige av asyl- och hjälpsökande redovisat det först utar— betade scenariot. Även resultaten av arbetet med de övriga scenariona redovisas i delbetänkanden. Samtliga dessa betänkanden innehåller

redogörelser för de tänkta händelseförloppen, huvuddragen i den rättsliga regleringen av de viktigaste verksamheterna som är berörda av händelseförloppen, överväganden om de problem som uppkom- mer för myndigheter, andra organ, företag och enskilda samt förslag till åtgärder som syftar till att eliminera eller minska problemen. Åt— gärderna kan vara förebyggande eller skadebegränsande.

En redogörelse för de allra flesta förslagen som har framkommit i arbetet med scenariona finns också i utredningens huvudbetänkande. I detta betänkande behandlar utredningen även de särskilda frågor _j som utredningen enligt direktiven och särskilda beslut av regeringen | har haft till uppgift att överväga. [

Utredningen får härmed överlämna huvudbetänkandet Ett säk- '; rare samhälle samt delbetänkandena Utan el stannar Sverige, Staden på vattnet utan vatten, Radioaktiva ämnen slår ut jordbruk i Skåne, Brist på elektronikkomponenter och Gasmoln lamslår Uppsala. Samt- liga betänkanden är enhälliga. Arbetet med delbetänkandet Störtflod i Dalälven kommer att slut—

föras under våren 1995 .

Stockholm den 11 januari 1995 1

Eric Krönmark

Åke Carnerö Birgit Henriksson Robert ]ousma Göthe Knutson Hans Lindblad Christer Skoog Oswald Söderqvist Rune Thorén Karin Wegestål

Iréne Vestlund

/Suen Rune Frid

Sammanfattning

Storm och kyla i södra och västra Sverige

I det första delscenariot drar en höststorm in över södra och västra Sverige. Luften innehåller mycket salt som avsätter sig på ledningar och ställverk. Det snöar också kraftigt i södra Värmland och stora delar av Västergötland. Det är blötsnö som lägger sig tungt på trä- den.

Saltbeläggningen i ställverken och på ledningarna i regionnätet orsakar med en gång kortare avbrott i elförsörjningen. Verksamhe- ten inom industrin och andra elberoende grenar av näringslivet kän- ner direkt av Störningarna framför allt raffinaderierna, den petro- kemiska industrin och processindustrin. Datorer och annan teknisk utrustning på kontoren inom industri, servicenäringar och förvalt- ning krånglar.

Senare rasar två ledningsstolpar och en 400 kV—ledning över Göta älv i den kraftiga stormen. Ett av de större ställverken i Göteborgs— området havererar också. Efter ett par timmar är de flesta tätorterna norr och söder om Göteborg strömlösa. Stormen och den tunga snön på träden slår vidare ut stora delar av eldistributionsnätet på lands- bygden.

Många lämnar sina arbeten. Trafiken är kaotisk. Det stockar sig i de större tätorterna och på åtskilliga vägar där träden har blåst ned. Räddningstjänsten och hälso- och sjukvården får betydligt mer att göra. Telefontrafiken drabbas av stora störningar. Järnvägstrafiken ligger helt nere.

Akutsjukhusen har någon form av reservkraft, men kapaciteten varierar. Primärvården har i allmänhet inga reservkraftaggregat och får efter hand dra ned verksamheten. Problemen blir av samma skäl mycket stora även vid många sjukhem med äldre och handikappade.

Livsmedelshandeln försöker hålla i gång verksamheten utan ström. De större butikerna har batterier för att kunna driva kassaapparater— na i fyra-fem timmar. Det är emellertid mörkt och börjar bli kallt i lokalerna. Bensinstationernas pumpar fungerar inte.

Mer än 800 000 människor är så småningom utan ström. Det är

redan kyligt i de flesta husen i de områden som elavbrottet har drab- bat. Temperaturfallet och den starka vinden bidrar till att byggna- derna blir ordentligt utkylda.

Länsstyrelserna ser som sin uppgift att följa utvecklingen och att bidra till att de kommuner och andra som behöver resurser av olika slag för att samhället inte ska kollapsa får detta.

De flesta kommunerna har satt i gång sina lednings- eller katastrof- grupper. Utredningen skildrar mer i detalj vad som händer i Göte- borg, Vara och Stenungsund under de drygt fem dygn som går innan strömmen börjar komma tillbaka. De äldre blir särskilt utsatta för problemen när det inte går att hålla bostäderna varma, när det inte finns något vatten och när det inte går att laga mat. Stora problem uppstår också med ordning och säkerhet. Det är till slut nödvändigt att utrymma stora delar av befolkningen i Göteborg och Stenung- sund.

Sabotage mot storkraftnätet

I det andra delscenariot har problem med silar och isolering gjort att fem kärnkraftreaktorer står avställda sedan två månader.

Det är en måndag i januari. SMHI aviserar sjunkande temperatu- rer i hela landet och räknar med att kylan ska fortsätta under hela den kommande veckan. I det läget skadas stamnätet genom en rad organiserade sabotageåtgärder. Nätet kollapsar och alla kärnkraft- verken snabbstoppar.

Strömavbrotten drabbar med en gång omkring 6 miljoner män- niskor. Händelseförloppet i delscenario 2 skiljer sig från förloppet i scenario 1 i framför allt dessa avseenden: Elförsörjningen är inte helt utslagen. Perioder utan ström varvas med perioder när elförsörjningen fungerar.

Elleverantörerna kan som regel ge besked om tiderna för leverans— respektive avbrott i elförsörjningen. Det tar på många håll betydligt längre tid än i delscenario 1 innan strömmen är tillbaka helt och hållet.

Förhållandena gör att de som svarar för olika slag av service kan planera verksamheten så att samhället hjälpligt fungerar. Högspän- ningskunderna bl.a. många industrier får ström hela tiden men är enligt avtal skyldiga att begränsa sin förbrukning.

De skadade delarna av stamnätet kommer i sin helhet att vara reparerade inom tidigast tre-fyra veckor. Den hårda kylan gör att ef— terfrågan på el fortsätter att vara stor. Om de fem kärnkraftreaktorer ' som är intakta inte får starttillstånd, kommer bristen att kvarstå. De flesta förbrukarna söder om Dalälven kommer under hela den kom-

mande veckan att få ström under sammanlagt mellan fem och 15 timmar per dygn.

Bevakning förekommer vid åtskilliga elanläggningar. Elområden, större elleverantörer, länsstyrelser, fo-befälhavare och polisen sam- råder om hur de ska förbättra bevakningen.

Utredningen belyser även i detta scenario mer i detalj vad som sker i Göteborg, Vara och Stenungsund.

Kärnenergiavställningen

Det tredje delscenariot börjar med ett snabbstopp i reaktorn Os— karshamn 2. Den hydrauliska styrstavsinskjutningen fungerar inte som den ska. För att åstadkomma den avställningsmarginal som for- dras måste personalen genomföra ett s.k. skruvstopp. Det gör att bränslet skadas.

Både Kärnkraftinspektionen och innehavarna av kärnkraftverket bedömer att felet i avställningssystemet berott på ett programmerings- fel. SKI beordrar av det skälet avställning av samtliga nio kokvatten- reaktorer till dess frågan blivit helt klarlagd och erforderliga säker- hetsåtgärder vidtagits.

Utredningsarbetet tar lång tid. Även leveranstiderna för några av de omkonstruerade komponenterna blir relativt långa. Efter en om- fattande granskning ger SKI tillstånd till drift igen vid de tre reak- torerna i Forsmark elva veckor efter händelsen i Oskarshamn. De övriga sex reaktorerna kommer i gång successivt under åtta veckor efter beslutet om Forsmark.

Utredningen beskriver i delscenario 3 konsekvenserna för elkraft- balansen av den beordade avställningen. Det sker med hjälp av den kraftbalansmodell som Krångedegruppens Samkörning AB (KGS) och Kraftdata AB utvecklat för att kunna beräkna hur landets el- kraftproduktion påverkas av bl.a. tillgången på vatten i reglerings- magasinen, möjligheterna att producera kärnkraft, importen och ex- porten av el, priset på olja och kol samt förbrukningen av el.

Den sammanlagda årsproduktionen för kärnkraften minskar från 73 TWh till 57 TWh i den avställningsbalans som beskriver läget sedan Kärnkraftinspektionen beordrat ett stopp i kokvattenreaktore- rna. Redan under ett år med normal tillrinning i vattenmagasinen blir det med en sådan minskning stora förändringar i energiproduk- tionen. Kraftproducenterna tvingas ta i anspråk en stor del av den olje- eller kolbaserade kraftproduktionen. Produktionsförmågan kommer emellertid i huvudsak att räcka till. Endast under några veckor strax före och under julhelgen uppstår en brist, dvs ett behov som inte går att tillgodose.

Under ett torrår blir förhållandena däremot mycket besvärliga. Under en lång period från mitten av november till slutet av februari är det brist på el. Det behov som inte kan tillgodoses är vid ett till- fälle så stort som 35 %. Alla kraftslag och möjligheterna till import utnyttjas så långt det går.

Utredningen belyser i scenariot de ekonomiska konsekvenserna av den minskade elproduktionen och skildrar en del av de åtgärder som statsmakterna måste besluta om för att samhället ska fortsätta att fungera. Åtgärderna består av information och propaganda samt av regleringar som ska minska elanvändningen.

Bedömningar och förslag

Utredningen har med stöd av iakttagelserna i delscenariona 1 och 2 dragit en rad slutsatser och redovisar i betänkandet ett antal förslag till åtgärder. De ska kunna vidtas vid avbrott i elförsörjningen och vid andra slag av allvarliga störningar i viktiga samhällsfunktioner. Det handlar om att producenter och förbrukare av el behöver förbe— reda sig för att klara de svårigheter som uppstår. Det gäller att kunna ordna en effektiv försörjning med reservkraft och att ha en bered- skap så att produktionen och distributionen efter ett avbrott snabbt kan komma i gång igen. Beredskapen för att informationen till all— mänheten behöver förbättras. Det gäller också förberedelserna för utrymning i stor skala från orter som drabbas av långvariga elavbrott. Bevakning ska kunna organiseras vid elanläggningar som är utsatta för hot om åverkan.

I flera av de här avseendena går det att använda de förberedelser som samhället har gjort inom räddningstjänsten alltså vid stora olyckor. Det gäller framför allt den samordnande ledning som behö- ver organiseras på lokal och regional nivå och de befogenheter att begära medverkan från andra myndigheter och enskilda och göra ingepp i andras rätt som ledningsorganen ska kunna utnyttja.

Kapitel

| 1

Utredningens sju scenarion en inledning

1.1 Nya risker och ökad säkerhet

Det svenska samhällets utveckling har länge präglats av de tekniska framstegen. Förändringarna i produktion, distribution och adminis- tration har lett till en storskalighet, som ökat specialiseringen och komplexiteten. Nya metoder för framställning och annan hantering av kemiska ämnen med tidigare okända risker har hela tiden föränd- rat hotbilden. De stora tekniska systemen har blivit alltmer inflätade i varandra.

De sociala förändringarna är en annan del av samhällsutvecklingen. Tillväxten av de tätbefolkade områdena har en gång för alla brutit sönder många för tidigare generationer viktiga sammanhang. Det har blivit svårare för var och en att själv bedöma riskerna för det som kan hota liv och egendom. Mycket av detta påverkar också människors eget beteende. Segregering och andra förändringar i sam- hället gör att många människor utsätter sig själva och andra för större risker än tidigare.

Samtidigt har kraven på säkerheten ökat. Utvecklingen har tvingat fram ett bättre skydd mot olika slag av påfrestningar. Tekniken har gjort det möjligt att förbättra detta skydd. Det gäller både de före- byggande åtgärderna och räddningstjänsten, hälso- och sjukvården eller de andra åtgärder som behövs när en allvarlig händelse trots det förebyggande arbetet har inträffat. De flesta människor har ge- nom ökad allmän utbildning och effektivare information om hur var och en kan undvika risker blivit mer säkerhetsmedvetna.

De ökande internationella kontakterna är ett annat dominerande drag iutvecklingen. Vi kan inte avskärma oss från risker som växer fram och de påfrestningar som förekommer i andra länder. Samti- digt har vi emellertid nytta av händelser och erfarenheter i andra länder. Informationssystemen sprider snabbt uppgifter om de olyckor, störningar i samhällsfunktionerna och annat som orsakar skador.

Kunskaperna om förbättringar i skyddet utomlands ökar i många fall säkerheten även i Sverige.

Genom ett samarbete mellan myndigheter, företag och organisa- tioner inom landet och internationellt går det att göra mycket för att förebygga de händelser som åstadkommer stora skador på männis- kor, egendom och miljö och att hindra eller minska följderna av dem.

1.2 Utredningens uppdrag

Hot- och riskutredningen ska enligt sina direktiv (Dir. 1993z4) ana-— lysera påfrestningar och risker i det fredstida samhället samt över- väga om beredskapsåtgärderna är tillräckliga. Analysen ska avse ris- ker och påfrestningar som härrör från såväl svenska som utländska . förhållanden. Utredningen bör beskriva ett antal scenarion och be- ) lysa konsekvenserna för samhället. Mot bakgrund av att någon sys- tematisk tvärsektoriell analys och bedömning hittills inte har gjorts bör utredningen därefter pröva om beredskapsåtgärderna på olika områden är tillräckligt samordnade och om erfarenheter från ett område kan utnyttjas i större utsträckning på andra områden.

Störningar i en samhällsfunktion kan få konsekvenser på många områden, framhåller departementschefen i direktiven till utredningen. Exempel på sådana områden är elförsörjningen och telekommuni- kationerna. Även datorberoendet leder till ökad sårbarhet. Den stor- skalighet som eftersträvas i produktion och distribution ökar ris- kerna för enstaka olyckor vid t.ex. tillverkning, lagring och trans- port av farliga ämnen. Sådana olyckor kan få allvarliga konsekven- ser för människor och miljö.

1.3 Utredningens syn på uppdraget

Samhället är utsatt för en lång rad påfrestningar och risker. En del har den karaktären att det är fråga om långsamt framväxande och långvariga skeenden. Andra påfrestningar inträffar plötsligt. Förlop- pet pågår ofta bara en kort tid. Det kan vara fråga om enstaka eller upprepade händelser, som ofta redan från början har en mycket dra— matisk karaktär. Verkningarna av de plötsligt inträffade händelserna kan givetvis vara långvariga.

Långsamt framväxande skeenden

De långsamt framväxande skeendena kan bestå av eller resultera i — t.ex.

Cl Stigande spänningar mellan olika grupper i samhället; El Förändringar i normer eller grundläggande värderingar som stri- der mot vårt rättssystem eller vårt sätt att se på problemen; CI Växande problem med missbruk av droger och en allmänt sett ökande brottslighet.

De långsamt framväxande skeendena kan vara tendenser som det tar tid att få kunskaper eller grepp om. De uppkommer på olika sätt och har ytligt sett olika karaktär. Om de långsamt framväxande ske- endena får ett ordentligt fäste, kan det dröja länge innan motåtgärde- rna verkar effektivt. De ekonomiska konsekvenserna kan bli så stora att de påverkar den allmänna utvecklingen i samhället.

De långsamt framväxande skeendena riskerar att radikalt påverka förutsättningarna för många människors liv och välfärd. Dessa ske- enden faller trots detta utanför ramen för de överväganden som ska göras när utredningen väljer scenarion. De svårigheter som det kan bli fråga om bör hanteras i andra sammanhang.

Plötsligt inträffade händelser

De påfrestningar och risker som utredningen ska behandla omfattar eller orsakas av händelser som inträffar plötsligt. Det kan vara en eller flera enstaka händelser stora olyckor eller allvarliga störningar i viktiga samhällsfunktioner.

Utredningen har i sina överväganden slagit fast att händelserna som ska kunna omfattas av arbetet med scenariona bör vara orsa- kade av omedelbara omständigheter som t.ex. Cl Skeenden i naturen, bl.a. kyla, vind, nederbörd och skred; :| Fel i teknisk utrustning eller i hanteringen av den; :| Fel i tekniska och administrativa system eller i hanteringen av dem; och C] Säkerhetspolitiska kriser som direkt eller indirekt berör Sverige eller sabotage mot verksamheten.

Utredningen har vid valet av ämnesområden också utgått från verk- ningarna av händelserna. Det är enligt utredningens mening natur- ligt att i det här sammanhanget knyta an till de tre begrepp som räddningstjänstlagen (1986:1102) använder. De händelser som bör ingå i scenariona ska med andra ord kunna vara sådana som leder till skador på människor eller egendom eller i miljön.

Utredningen har vidare i sina överväganden om principerna för valet av scenarion utgått från att verkningarna fortplantar sig snabbt

i samhället och breder ut sig över stora geografiska områden. Verk- ningarna är också kännbara under så lång tid att drabbade männis- kor får stora problem eller att egendom och miljö skadas på ett känn- bart sätt. Det behövs många olika slag av skadeavhjälpande och skadebegränsande åtgärder från myndigheters, organisationers och enskildas sida. Genomförandet fordrar en hög grad av samordning mellan aktörerna.

1.4 Vad är ett scenario?

Ett scenario ska enligt utredningens uppfattning vara ett exempel på ett skeende. Det ska skildra ett av många händelseförlopp som be- döms kunna inträffa. Beskrivningen av bakgrunden och orsakerna till händelserna behöver däremot inte vara grundad på någon be- dömning av vad som sannolikt kommer att hända. Den är inte heller någon prognos för utvecklingen inom scenariots område. 1

Utredningen vill med sina scenarion framför allt visa hur olika organ i samhället - myndigheter, organisationer och företag kan 1 tänkas handla med de rättsliga förhållanden och andra förutsätt- ningar som föreligger. Utredningen beskriver i sju rapporter ett antal händelser som får mycket svåra konsekvenser för de flesta berörda. Handlingen resulterar i påfrestningar som i de flesta scenariona lig- ger nära gränsen för vad myndigheter, företag och enskilda sanno- likt skulle kunna klara av utan att det uppstår en kollaps.

Utredningen har i syfte att kunna illustrera belastningar och re- sursbehov i en del av beskrivningarna angett omfattningen av det som sker och de åtgärder som de olika aktörerna vidtar. De siffror som lagts till grund för förloppen är godtyckligt valda. Även andra kvantiteter som beskriver verksamhetens omfattning och inriktning skulle ha fyllt en funktion i scenariona.

Utredningen har vid bedömningen av den tid som fordras för det som sker i händelseförloppen strävat efter så realistiska antaganden som möjligt. Det är möjligt att en del av åtgärderna i verkligheten skulle ta längre tid — eller kortare än som utredningen beräknat. Sådana skillnader har i allmänhet emellertid inte någon större bety- delse för slutsatserna i utredningens analyser av scenariona.

i l

1.5 Innehållet i utredningens sju scenarion

Utredningen har med tillämpning av de redovisade principerna valt sju olikascenarion för att illustrera de påfrestningar och risker som kan förekomma idet fredstida samhället och som det ankom- mer på utredningen att behandla.

1.5.1 Massflykt till Sverige av asyl— och hjälpsökande

Det första scenariot omfattar en massflykt av asyl- och hjälpsökande från de baltiska länderna och Ryssland till Sverige.

Beskrivningen och bedömningarna avser tre olika nivåer räknat efter antalet flyktingar som svenska myndigheter får till uppgift att ta hand om. Beskrivningen av de tänkta händelseförloppen, analy- sen av problemen och förslagen till åtgärder som utredningen anser att samhället behöver förbereda för att klara påfrestningarna har redovisats i det delbetänkande (SOU 1993:89) Massflykt till Sverige av asyl— och hjälpsökande som utredningen tidigare har lagt fram.

1.5.2 Stora delar av Sverige utan el

Utredningen skildrar i det betänkande som här föreligger ett långva- rigt avbrott i elförsörjningen i en stor del av landet.

Beskrivningen och analysen omfattar tre olika delscenarion: I det första fallet drabbar en mycket kraftig storm, stark kyla och en om- fattande isbildning så gott som hela distributionsnätet i västra Sverige. Försörjningen med elenergi slås ut i ett område som omfattar i hu- vudsak Göteborgs och Bohus län samt delar av Hallands, Älvsborgs och Skaraborgs län. Ett stort antal känsliga knutpunkter i eldistri- butionen skadas mycket allvarligt och det dröjer flera veckor innan hela området har fått tillbaka försörjningen. Utredningen beskriver mer detaljerat konsekvenserna för befolkningen i Göteborgs-områ- det, för industrin i Stenungsund och för jordbruket på en del av Västgötaslätten.

I det andra delscenariot uppstår omfattande skador på storkraft- nätet till följd av sabotage som en internationell terroristgrupp ge- nomför i Sverige. Skadorna hindrar överföringen av el från norra till södra Sverige. Området söder om Dalälven drabbas under veckor av återkommande längre eller kortare avbrott i elförsörjningen. Det tredje delscenariot syftar till att visa konsekvenserna för elförsörj— ningen i stort av en mycket omfattande tillfällig nedgång i kärnkrafts- produktionen.

Alla tre delscenariona ska illustrera de problem som olika slag av

elförbrukare ställs inför när de inte får någon elenergi, vilka beslut myndigheterna måste fatta för att minska verkningarna och vilka svårigheter producenterna och distributörerna av el har att återställa kapaciteten i ett distributionsnät som råkat ut för mycket omfat- tande skador.

Huvudinnehållet i scenariona har dragits upp i samarbete med Svensk Elberedskap AB. Från Svensk Elberedskap har ]onas Nils- son deltagit i arbetet.

Underlag för scenariona har utredningen vidare erhållit från de för skildringen av händelseförloppen valda kommunerna Göte- borg, Stenungsund och Vara — samt från elproducenter och eldistri- butörer, Kärnkraftinspektionen, Rikspolisstyrelsen, Socialstyrelsen, andra statliga myndigheter inom det civila området, Försvarsmak- ten, landsting samt företag som normalt förbrukar mycket el. I bear- betningen av underlaget har framför allt deltagit Solveig Agnevik, Vara kommun, ]an Billvik, Räddningstjänsten Göteborg-Mölndal; Ulf Gustavson, Säkerhetsföretaget Ulf Gustavsson, Nils Hiedland och Bengt Landén, Gävle kommun, Bert Isaksson, AB Göteborg Energi AB, Anders Larsson, Stenungsunds kommun, Lars A. Nils- son, Krångedegruppens Samkörning AB och Bengt Sundström Affärs- verket Svenska kraftnät..

Överläggningar om innehållet i delbetänkandet har skett med fö- reträdare för Ellagstiftningsutredningen (N 1992:04).

1.5.3 De övriga fem scenariona

Arbetet med de övriga fem scenariona1 har utförts inom arbetsgrup- per med företrädare för utredningens sekretariat och olika myndig- heter och andra organ som är berörda. Utredningen redogör i fort- sättningen av detta avsnitt för innehållet i stora drag i dessa scena— rion. Som utredningen har framhållit är strävan att i scenariona skildra händelseförlopp som ligger nära gränsen för vad samhället på ett tillfredsställande sätt skulle kunna klara av.

Staden på vattnet utan vatten

Utredningen beskriver följderna av ett långvarigt avbrott i försörj- ningen med vatten till hushåll, industrier, sjukhus, skolor och andra viktiga grupper av förbrukare i Stockholm och ett antal förorts- kommuner. Scenariot syftar till att visa hur de lokala och regionala myndigheterna hanterar problemen t.ex. vilka ledningsfunktioner som de organiserar, hur försörjningen med reservvatten går till och vilka svårigheter som informationsverksamheten för med sig.

' Titlar och SOU-nummer på redogörelserna finns på baksidan av omslaget till betänkandet. |

Arbetet har skett i samverkan med företrädare för bl.a. Livsmed- elsverket, Stockholm Vatten AB och Kommunalförbundet Norrvat- ten. Synpunkter och annat underlag har lämnats av Länsstyrelsen i Stockholms län, räddningstjänsten och andra kommunala förvalt- ningar i Stockholms stad, Rikspolisstyrelsen, polismyndigheten i Stockholm, Försvarsmakten och Socialstyrelsen.

Brist på elektronikkomponenter

Scenariot ska visa hur ett långvarigt avbrott i importen av viktiga komponenter som ingår i ADB-användarnas utrustning påverkar hanteringen av bl.a. betalnings- och socialförsäkringssystemen.

Ett underlag har utarbetats av ÖCB, som haft överläggningar med företrädare för producenter av datorutrustning och några använ- dare av stora ADB-system.

Radioaktiva ämnen slår ut jordbruk i Skåne

Utredningen skildrar de problem för delar av jordbruket i Skåne som sannolikt skulle bli följden vid ett stort nedfall av radioaktiva ämnen över en betydande del av landskapet. Beskrivningen av för- loppet och bedömningen av problemen belyser svårigheterna för i första hand jordbruket i någon mån även för trädgårdsnäringen och livsmedelsindustrin. Utredningen överväger bl.a. vilka sanerings- åtgärder som fordras.

Underlag för scenariot har utarbetats i en arbetsgrupp som bestått av företrädare för Strålskyddsinstitutet, ]ordbruksverket, Livsmed- elsverket, Räddningsverket och Länsstyrelsen i Malmöhus län.

Synpunkter och annat underlag har på utredningens begäran också lämnats av Rikspolisstyrelsen, Socialstyrelsen, Försvarsmakten, Läns- styrelsen i Kristianstads län, jordbrukets organisationer, livsmedels- industrier och olika forskningsinstitutioner.

Stort utsläpp av ammoniak från en järnvägstankvagn

Ammoniaken strömmar ut från en tankvagn som rämnat. Den när i scenariot mycket snabbt stora delar av innerstaden i Uppsala och drabbar framför allt de människor som befinner sig ute på gator och torg. Utredningen skildrar svårigheterna att varna dessa och de pro- blem hälso- och sjukvården möter när den akut ska ta hand om alla som inte hinner sätta sig i säkerhet. Många får smycket svåra skador. Redogörelsen syftar också till att illustrera den oro som händelsen kan skapa hos människor på andra orter där det förekommer trans- porter eller annan hantering av stor mängder skadliga ämnen. Scenariot har utformats i samverkan med företrädare för räddnings-

läns landsting, Länsstyrelsen i Uppsala län, SOS Alarm, Banverket, S] och Försvarets forskningsanstalt. Synpunkter och annat underlag har lämnats av bl.a. Rikspolisstyrelsen, Socialstyrelsen och Försvars- makten.

Störtflod i Dalälven

Scenariot ska skildra konsekvenserna av en långvarig och mycket kraftig vårflod i Österdalälvens och Västerdalälvens vattensystem. Översvämningarna orsakar stora skador på bostäder, industrier, jord- bruk och infrastruktur i sammanlagt ett tiotal kommuner inom tre län. En lång rad myndigheter på central, regional och lokal nivå kommer i scenariot att gripa in för att i den akuta fasen rädda män- niskor, egendom och miljö. Det kommer också att framgå vilka åt- gärder som myndigheter, fastighetsägare senare måste vidta för att sanera och så långt möjligt återställa anläggningar och annat som har förstörts av vattenmassorna.

Arbetet sker i samverkan med företrädare för bl.a. länsstyrelserna i de berörda länen och Vägverket. Synpunkter och annat underlag lämnas av bl.a. kommuner i området, SMHI, Rikspolisstyrelsen, Försvarsmakten, Socialstyrelsen och Dalälvens Vattenreglerings- företag. Arbetet med detta betänkande kommer att slutföras under

våren 1995 .

20. Sju scenarion tjänsten och stadsbyggnadskontoret i Uppsala kommun, Uppsala

Elförsörj ningen i stora drag

2.1 Produktion och distribution av el

2.1.1 Ägare och affärsformer

För den svenska elförsörjningen svarar ca 300 företag eller motsva- rande. Dessa levererar ström till landets omkring 5,2 miljoner elkunder.

Affärsformerna varierar. Verksamheten bedrivs antingen i bolags- form — med enskilt, kommunalt eller statligt ägande eller som kom- munal förvaltning eller kooperativ förening. Svenska Kraftnät är ett affärsdrivande statligt verk, som förvaltar storkraftnätet.

2.1.2 Produktion av el

Det svenska elkraftsystemet har byggts upp under drygt ett sekel för att tillgodose det successivt växande elbehovet. Vattenkraften var mycket länge den dominerande produktionskällan. Under 195 0- och 1960-talen fick elkraftsystemet de första oljeeldade kraftvärme- och kondenskraftverken. Utbyggnaden av kärnkraften kom under 1970- och 1980-talen att sätta prägel på produktionsstrukturen.

Elkraften produceras av tio större företag med sammanlagt ca tu- sen vattenkraftstationer och tolv kärnkraftreaktorer. Under normala förhållanden tillgodoser vatten- och kärnkraftverken nästan hela behovet av elkraft. För återstoden svarar de något mer än 100 olje- eller fastbränsleeldade aggregaten i kraftvärmeverken och anlägg— ningarna för industriellt mottryck Det finns dessutom ett tiotal stora värmekraftstationer s.k. oljekondensanläggningar som är avsedda att tas i bruk under år med liten nederbörd, lång och sträng vinter- kyla eller längre avställningar av kärnkraftverken. Det finns slutli- gen också omkring 40 gasturbiner, som i första hand ska kunna utnyttjas som en reserv vid plötsligt inträffade störningar när det är nödvändigt att snabbt få i gång en reservproduktion.

Som framgår av figur 2.1 med uppgifter om produktionsförmågan och den rörliga produktionskostnaden för de olika kraftslagen ger vattenkraften under ett normalår ungefär lika stor mängd elenergi som kärnkraften. Den rörliga kostnaden per MWh är dubbelt står stor för kärnkraften som för vattenkraften. Betydligt dyrare relativt sett är emellertid både kraftvärmen och kondenskraften. Den exakta nivån för de olje- och kolbaserade kraftslagen beror på hur mycket oljan eller kolet för tillfället kostar.

2.1.3 Distribution av el

Ägare till nätet för nationell överföring (400-220 kV) det s.k. stor— kraftnätet — är staten. Näten för regional överföring (130-40 kV) — de s.k. regionnäten — ägs till största delen av producenterna. Ca 280 företag eller motsvarande har hand om distributionsnäten (20 kV— 400 V). Dessa företag säljer och distribuerar elkraft med ensamrätt till slutkunderna inom sina respektive koncessionsområden. '

Ellagsutredningen har i sitt delbetänkande (SOU 1993:68) Elkan- kurrens med nätmonopol föreslagit åtgärder som ska leda till en reformering av den svenska elmarknaden. Statsmakterna har med betänkandet som underlag beslutat om ett nytt regelverk, som syftar till ett mer rationellt utnyttjande av produktionsresurserna och att förbrukarna ska få mer flexibla leveransvillkor. Avsikten är att kraft- företag och förbrukare ska kunna välja vilka de vill handla med. Själva överföringen av el regleras så att alla distributörer får tillgång till nätet. Affärsverket Svenska kraftnät ska svara för det nationella överföringssystemet och för det totala elsystemets säkerhet. Tidpunk- ten för reformens genomförande är inte fastställd. Ellagsutredningen har också till uppgift att utreda beredskapsfrågor inom elförsörjningsområdet. Utredningen kommer bl.a. att överväga vilket eller vilka organ som ska ha ansvaret för beredskapen inför störningar i fred och krig och vilka som ska svara för verkställigheten.

) 2.1.4 Avreglering av elmarknaden i

2.2 Störningar i verksamheten

Producenterna och distributörerna har sedan elektrifieringen bör- ; jade för ca 100 år sedan kontinuerligt strävat efter högre säkerhet . och kvalitet i elleveranserna. Tillförlitligare komponenter och appa-

Rörlig produktionskostnad, kr/MWh

Gasturbinkraft

Figur 2.1 Elkraftsystemets produktionsförmåga samt rör- liga produktionskostnader

KällazKrångedegruppens Samkörning AB

400 350 Kondenskraft Olja prisnivå 3 300

Kondenskraft Olja prisnivå 2

250. Kondenskraft Olja prisnivå 1

200. Kraftvärme Kol (kondens)

150. Kraftvärme Olja

Kraftvärme

100 . Kol (mottryck) Industrimottryck

lnternbränsle & 50 Kärnkraftverk

Vattenkraft

0 50 100 150 TWh

rater samt ökade dubbleringar i produktion och distribution har bidragit till utvecklingen. Trots detta kan det inträffa störningar. En del förbrukare har av det skälet vidtagit åtgärder för att gardera sig mot avbrott. Flera har skaffat reservaggregat. Andra har rustat sig med batterier eller förberett eloberoende rutiner. En kombination av åtgärder i produktionen och distributionen samt hos förbrukarna bedöms vara det ekonomiskt bästa sättet att begränsa riskerna för avbrott och minska konsekvenserna av att eltillförseln upphör.

Det produceras inte samlat och fortlöpande någon statistik, som beskriver omfattningen av de fel och störningar som inträffar inom elproduktionen och eldistributionen. Händelserna i följande sam- manställning är exempel på elstörningar under de senaste decennierna som det finns uppgifter om. Som framgår har inte alla störningar lett till avbrott i elförsörjningen hos förbrukarna.

Händelse År Elavbrott Kommentar

Stamnätsstöming 1955 Ja Stor störning i Jämtlands län

Brand i transfonna- 1962 Ja Centralorten utan ström torstation i Södertälje i ett dygn

Snöoväder 1966-67 Ja 10 000 förbrukare i övre Norrland utan el under i genomsnitt fyra dygn

Storm 1969 Ja 100 OOO-tals förbrukare utan ström i som mest tre dygn

Åskväder som leder 1969 Ja Katstrofiarm vid två raffi- til/ elavbrotti Göteborg naderier. som tvingades att snabbt stoppa driften — flera bränder uppstod som en följd av detta

Torrär som orsakat 1 969-70 — Användningsrestriktioner låga vattenstånd och elsparande —

ireglen'ngsmega- ransonering förbereddes sinen

Brand i transfonna- 1973 Ja Centralorten utan ström i tor och kabel nästan två dygn iHämösand

Oljekrisen 1973-74 - Användningsrestriktioner och elsparande — ransonering förbereddes

Helikopter havererar 1974 Ja Haveriet ägde rum vid ien stamledning inspektion av linjen

Händelse

Stamnätsstöming i Norrbottens län

Haveri i Trängs/et

Stamnä tsfel i Enköping

Spricka i Suon/a- dammen

Sabotage mot regionnätet i Västemoniands län

Sabotage mot ställverk och Iedningsnät i Göteborg

Brand i kabel i en tunnel i Stockholm

Sabotage mot en Iedningsstolpe Härjedalen

Sabotage mot en stamstation i Uppland Sto/prasi Västerbottens län

Stolpras I Dalarna Väderstömingar på region- och distribu- tionsnäteti Gävle- borgs län

Snöstorm

År

1 979

1 982

1983

1984

1 986

1988

1989

1 989

1990-92

1991

1991

1 992

1 992—93

Elavbrott

Ja

Ja

Ja

Ja

Ja

Ja

Ja

Kommentar

Sammanbrott av produk- tion och distribution i övre Norrland på grund av en nåtstörning fem timmars avbrott för en del förbmkare

Vattenkraftstationen vattenfylldes på grund av ett rörbrott

Strömlöst i södra och mel- lersta Sverige under som mest 10 timmar

Jordfyllnadsdamm — sprickan upptäcktes och tätades

Kostsamma avbrott i processindustrin

Syftet var att skada en viss industri elavbrottet drabbade ett bostadsom- råde och oljeraftinaderier- na

Avbrott i en stadsdel under som mest 17 timmar

En 400 kV-stolpe spräng- des av

Flera försök att skada en station som matar Stock— holm med ström

lslast Vindlast på ny typ av stolpar

Trädfällning och extrem isbildning

Upp till fyra dygns avbrott för som mest 100 000- tals förbrukare i södra och västra Sverige

2.3 Konsekvenser vid elavbrott

De konsekvenser som ett avbrott i elförsörjningen medför på olika håll i samhället varierar med hänsyn till karaktären på olika verk- samheter, de reservåtgärder som olika förbrukare har planerat för och de ömsesidiga beroendena mellan olika verksamheter. Följande sammanställning är ett sätt att schematiskt beskriva störnings- känsligheten inom ett antal funktioner, verksamheter eller motsva- rande. Förutsättningen för att konsekvensen ska uppstå är i samt- liga fall att det inte finns några reservaggregat som producerar kraft. Förhållandena varierar både mellan olika slag av anläggningar och mellan de enskilda strömförbrukande enheterna.

Avbrottets längd

12 1 sekund (eller mindre)

CI 1minut

12 10-15 minuter

D 15-30 minuter

D 30 minuter

D 2 timmar

D 6 timmar

CI 8 timmar

Funktion, verksam- het eller motsvarande

Processindustri

Datasystem

Flygtrafikledning lntensiwård Datorer med batteri- reserv Fjädertåuppfödning Hissar

Processindustri

Stora svinstallar

Vattenförsörjning

Smältande industri

Växthus

Vattenförsörjning

Värmeförsörjning

Konsekvens

Processen stannar (med lång återstarttid som följd)

Systemet stannar och information försvinner

Flygsäkerheten äventyras

Operationsbelysning, respiratorer, dialys m.m. fungerar inte

Systemet stannar men informationen går inte förlorad

Djuren i stora anläggningar dör Människor blir instängda

Ugnar och rör blir igensatta (återstarten kan ta flera

dygn)

Brist på ventilation kan leda till att djuren dör

Förbrukare i högt belägna områden blir utan vatten

Smältor stelnar i ugnar (många veckors stillestånd)

Skador genom torka eller frysning

Risk att förorenat vatten läcker in

Problem särskilt inom vård-

Avbrottets Funktion, verksam- Konsekvens längd het eller motsvarande

inrättningar och för äldre i egna bostäder

Mjölkkor Risk för juverinflammation och varaktig minskning i avkastningen

D 10 timmar Telestationer med Avbrott i teletrafiken batterireserv

12 12-24 timmar Människor och djur Brist på vatten och lämplig föda

Livsmedel Kylda och frysta livsmedel blir förstörda

Distributionen till detaljhandeln får svårigheter

Lokaler och bostäder Utkylning vintertid, risk för frysskador på vattenledningar

Avloppsreningsverk Orenat avloppsvatten rinner ut genom bräddavlopp

Cl Flera dygn Vardagslivet Arbetsplatser och serviceinrättningar måste hållas stängda

2.4 Ansvar och befogenheter för olika organ 2.4.1 Författningar

Elleveranser

Bestämmelser som reglerar elleveranserna finns i El Ellagen(1902:71 s. 1).

Ellagen ger en elleverantör ensamrätt till distribution av el inom det koncessionsområde som leverantören har tilldelats. Inom området gäller leveransplikt utom när det finns särskilda skäl till undantag. Staten har ett tillsynsansvar, som utövas av Närings- och teknik- utvecklingsverket (NUTEK).

Civilrättsliga avtal mellan leverantörer och förbrukare komplette- rar lagen. Avtalen kan gälla bl. a. inskränkningar 1 leveranserna. Även mellan företag som producerar, överför och distribuerar el finns en mängd överenskommelser. Dessa gör att elförsörjningen hänger sam- man i ett rikstäckande system.

Elleveranserna kan också påverkas av bestämmelserna i Cl Ransoneringslagen (1978z268).

Ransoneringslagen ger regeringen rätt att vid en utomordentlig hän- delse när det föreligger knapphet på förnödenhet inom riket av vikt för folkförsörjningen för en viss tid reglera handel och använd- ning. Regeringen kan också införa särskilda avgifter och för statens eller annans räkning ålägga en näringsidkare att avstå, medverka till framställning av, lagra och transportera förnödenheter. Regeringens föreskrifter ska inom en månad underställas riksdagen för prövning. En näringsidkare ska ersättas för ingreppet i sin rätt.

Det finns ett utkast till energiransoneringsförordning, som måste antas innan det kan börja tillämpas. Syftet är inte att reglera eleffekt- bristen eller att minska följderna av stora störningar. Förordningen ska enbart göra det möjligt att reglera elanvändningen över säsongen. Ransoneringsmyndigheten — NUTEK eller Elförsörjningsnämnden med sina regionala organ — beslutar om bl.a. tilldelning av energi och användningsrestriktioner, medan leverantörerna verkställer ge- nom bl.a. mätaravläsningar och avstängningar.

En utförligare beskrivning av lagstiftningen inom elområdet det gäller framför allt beredskapsfrågorna kommer att redovisas av Ellagstiftningsutredningen.

Skydd av samhällsviktiga anläggningar

Samhället behöver under fred och i krig skydda anläggningar som är viktiga för totalförsvaret mot bl.a. spioneri, sabotage och angrepp från terrorister.

Bestämmelser om detta finns i C] Lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m. (den s.k. skyddslagen); och i

C! Förordningen (1990:1334) om skydd för samhällsviktiga anlägg- ningar.

Överbefälhavaren har med stöd av dessa författningar gett ut Före-

skrifter (FFS 1991:1) om skydd för samhällsviktiga anläggningar.

Rikspolisstyrelsen har gett ut Föreskrifter och allmänna råd om utbildning, utrustning av skyddsvakter samt bevakning av civila skyddsobjekt (RPSFS 19915).

Försvarsområdesbefälhavaren får besluta att bl.a. statliga förvalt- ningsbyggnader och anläggningar eller områden som försvarsmak- , ten disponerar ska vara skyddsobjekt. En del anläggningar som är _ viktiga för det civila försvaret t.ex. energianläggningar blir skydds- objekt om länsstyrelsen beslutar det.

Enligt skyddslagen har obehöriga inte tillträde till ett skyddsobjekt. 1 Det kan bli nödvändigt att bevaka en byggnad, en anläggning eller

ett område som ska skyddas. Bevakningen får utföras av polismän eller av militär personal (t.ex. hemvärnspersonal), väktare och an- nan personal som är skyddvaktsutbildad. Militär personal som i fred bevakar civila skyddsobjekt gör det som skyddsvakter — inte som anställda, värnpliktiga eller frivilliga inom militära enheter.

En anläggning som har väsentlig betydelse för energiförsörjningen i landet kan skyddas mot skada genom bl.a. sabotage i samband med krig enligt bestämmelserna i El La en (1942:335) om särskilda skyddsåtgärder för vissa kraft- an äggningar m.m. Ägaren är enligt dessa bestämmelser skyldig att efter prövning i varje särskilt fall utforma anläggningen på ett sådant sätt att det minskar faran för eller begränsar verkningarna av en krigsskada. Det gäller större anläggningar — t.ex. ett kraftverk, en större tranformatorstation eller en ledning som ska ingå i storkraft- eller regionnätet.

Räddningstjänst, hälso- och sjukvård och socialtjänst

Med räddningstjänst avses de räddningsinsatser som samhället — sta- ten och kommunerna svarar för vid olyckshändelser och överhäng- ande fara för olyckshändelser för att hindra och begränsa skador på människor och egendom eller i miljön. Bestämmelser om detta finns i

El Räddningstjänstlagen (1986:1102); och D Räddningstjänstförordningen (1986:1107).

En skyldighet för samhället att ingripa föreligger endast om det med hänsyn till behovet av ett snabbt ingripande, det hotade intressets vikt, kostnaderna för insatsen och omständigheterna i övrigt är på- kallat att samhället svarar för insatsen.

Samhällets åtgärder inom hälso- och sjukvården, socialtjänsten och hälsoskyddet regleras i El Hälso- och sjukvårdslagen (1982z763); CI Socialtjänstlagen (1980z620); Cl Hälsoskyddslagen (1982:1080); och C] Smittskyddslagen (1988:1472).

Det åligger sjukvårdshuvudmännen landstingen och de tre kom- muner som står utanför landsting att planera hälso- och sjukvår- den med utgångspunkt i människornas behov. Planeringen ska en- ligt hälso- och sjukvårdslagen inriktas inte bara på det som sker under normala fredsförhållanden utan även på katastrofer under fred och på verksamheten i krig. Varje sjukvårdshuvudman har en katastroforganisation för att kunna ingripa med de mycket omfat- tande sjukvårdsresurser som kan fordras i fred vid stora olyckor eller andra liknande händelser.

Alla kommuner har efter den s.k. ädelreformen ett ansvar för den hälso- och sjukvård som är särskilt avsedd för äldre. Kommunerna svarar också för socialtjänsten och för hälsoskyddet

Försvarsmaktens medverkan

Allmänna bestämmelser om försvarsmaktens medverkan i samhäl- lets åtgärder vid t.ex. elavbrott finns i El görordningen (1986:1 1 11) om militär medverkan i civil verksam- et.

De militära myndigheterna får enligt denna förordning ställa perso— nal och materiel till förfogande för bl.a. transporter av sjuka och skadade. De får också utföra t.ex. transporter, andra arbeten och tjänster, om dessa kan inordnas som ett led i utbildningen av den militära personalen eller främjar staten eller ett annat samhällsin- tresse.

Användningen av hemvärnet regleras i El Förordningen om hemvärnsmäns medverkan vid bevakning och efterspaning (FFS 1985 :3). Överbefälhavarens Föreskrifter och allmänna råd om försvarsmakt- ens medverkan i räddningstjänst m.m. (FFS 1987z24) ger ytterligare vägledning om förutsättningarna för att de militära förbanden ska få delta i civil verksamhet.

2.4.2 Producenternas och distributörernas ansvar och uppgifter vid störningar

Producenterna och distributörerna av elkraft (leverantörerna) sva- rar i fredstid för elförsörjningen. De har hela ansvaret för verksam- heten men kan i olika situationer få stöd av myndigheterna.

Vid en störning svarar de olika leverantörerna för att elförsörj- ningen blir återställd till leveransstället. Om det råder brist på effekt eller om försörjningen helt har fallit bort, är det leverantörens sak att bestämma både vilka kunder som ska få el och vilka reparationer som ska prioriteras. De civilrättsligt ingångna avtalen mellan leve- rantören och kunderna innebär olika möjligheter till prioritering och bortkoppling av olika kunder och i en del fall skyldigheter att betala skadestånd och viten. Som ett komplement till avtalen finns det i några fall branschvisa överenskommelser t.ex. om att leveran- tören ska ge information om störningar som har inträffat och om hur långt ett avbrott beräknas bli.

Så länge ransoneringslagen inte är satt i tillämpning finns det inga bestämmelser som gör det möjligt för en myndighet att föreskriva

prioritering av leveranser till vissa kunder. En myndighet kan vid långvariga störningar framföra önskemål om en sådan prioritering. Önskemålen kan tillgodoses om de gällande avtalen medger avsteg från normalrutinerna. Ansvaret för sådana avsteg ligger i fredstid på producenterna och distributörerna av el.

Kapitel

Delscenario 1: Storm och kyla i södra och västra Sverige

3.1 Vädret

Lördagen den 27 november aviserar SMHI en höststorm över syd- västra Sverige. Den beräknas dra in över Västkusten natten till män- dag. Under söndagen går SMHI ut med flera varningar. Södra Bo- huslän, Göteborgs-området och delar av Dalsland och Västergöt- land väntas bli särskilt hårt drabbade. På Skagerack och Kattegatt kan det rent av bli orkan.

Måndag morgon den 29 november drar ovädret in över södra och västra Sverige. Vinden kommer till en början från sydväst. Tempera- turen är vid kusten + 5 (,C. Senare under dagen vrider vinden till väst och blir ordentligt byig. Luften innehåller mycket salt som avsätter sig på ledningar och ställverk. Säve flygplats har kl 13 en medelvind på 28 m/sek — i vindbyarna blåser det upp till 45 m/sek.

Under eftermiddagen sjunker temperaturen i Göteborg och områ- det runt omkring. Det snöar också kraftigt i södra Värmland och stora delar av Västergötland. Det är blötsnö som lägger sig tungt på träden. Innan den starka nordvinden senare når fram till dessa om- råden har det även där blivit mycket kallt och snön har frusit fast på tråden.

3.2 Konsekvenserna i stort inom de drabbade områdena

3 .2.1 Måndag (första dygnet)

De första påfrestningarna

När ovädret måndag morgon drar in över södra och västra Sverige är producenterna och distributörerna av el och en rad myndigheter

och andra organ som kan behöva agera med anledning av händelse— förloppet inte riktigt förberedda. De har trots SMHI:s varningar inte räknat med att svårigheterna ska bli så stora som visar sig vara fal- let. De flesta yrkesarbetande har hunnit ge sig i väg till sina arbeten. Skolveckan har börjat. Verksamheten är i gång i dag- och fritids— hem. Hälso- och sjukvården har tagit emot sina första patienter efter helgen. Butiker, banker, postkontor och andra serviceställen har öpp- nat när stormen tidigt under förmiddagen växer i styrka och elförsörjningen börjar svikta.

Saltbeläggningen i ställverken och på ledningarna i regionnätet orsakar kortare avbrott i elförsörjningen under förmiddagen. Fler och fler områden blir under kortare perioder utan ström. SOS Alarm i södra och västra Sverige får tre-fyra gånger så många samtal som vanligt - frågor från oroliga människor, felanmälningar och begäran om hjälp. SOS-personalen underrättar enligt larmplanerna alla som på olika sätt ska gripa in polisen, räddningstjänsten, hälso- och sjukvården, va-verken, energiföretagen, industrier och serviceföre- tag. Skadorna blir redan från början så stora att det inte går att med en gång vidta åtgärder med anledning av allt som rapporteras. SOS Alarm förmedlar uppgifterna till de ansvariga myndigheterna och till serviceföretagen som själva bedömer hur de ska prioritera.

Verksamheten inom industrin och andra elberoende grenar av näringslivet känner direkt av Störningarna framför allt raffinade- rierna, den petrokemiska industrin och processindustrin. För dessa företag gäller det att ”släcka ned” anläggningarna innan avbrotten orsakar skador. Alla är medvetna om att riskerna för bränder ökar vid plötsliga strömavbrott. Driften stannar emellertid även inom andra slag av anläggningar. Endast ett fåtal företag har reservkraft för stöd- funktioner i verksamheten. Datorer och annan teknisk utrustning på kontoren inom industri, servicenäringar och förvaltning krång- lar. De flesta processindustrierna beslutar att inte starta verksamhe- ten igen förrän distributörerna kan lova normal elförsörjning.

Vid 13-tiden rasar två ledningsstolpar och en 400 kV-ledning över Göta älv i den kraftiga stormen. Senare havererar ett av de större ställverken i Göteborgs-området.

Under eftermiddagen leder det som inträffat stormen, salt- beläggningen och haverierna i de tekniska anordningarna till mycket stora störningar i elförsörjningen. Vid 14-tiden är Göteborg, Kungs—

backa, Mölndal, Borås, Alingsås, Kungälv, Stenungsund, Uddevalla . och Lysekil med omgivande områden — totalt omkring 800 000 män-

niskor strömlösa. Elproducenterna och eldistributörerna startar '

röjning och felsökning. Den automatiska spolning som finns vid en

del av anläggningarna räcker inte till. De börjar också att manuellt rengöra de saltbelagda anläggningarna.

Stormen och den tunga snön på träden slår vidare ut stora delar av eldistributionsnätet (0,4-20 kV) på landsbygden. Vid 16-tiden är i runt tal 40 000 hushåll, jordbruk och mindre industri- och service- företag utanför tätorterna i Bohuslän, Dalsland, Västergötland och Halland strömlösa. Stormen drabbar också Bergslagen och Skåne med sammanlagt omkring 100 000 strömlösa elförbrukare.

Stora problem i trafiken och televerksamheten

Många lämnar under eftermiddagen sina arbeten. De flesta ska hem eller åker till anhöriga för att hjälpa dem. Trafiken är kaotisk. Det stockar sig i de större tätorterna och på åtskilliga vägar där träden har blåst ned. Fler trafikolyckor än normalt inträffar både inom och utanför tätorterna. Polisen försöker så långt det går att reglera och dirigera trafiken och hjälper också till med att klara upp olyckorna. Polispersonalen blir hårt ansträngd. Att upprätthålla ordning och säkerhet blir mycket svårare när det är mörkt överallt och larmen inte längre fungerar.

Även räddningstjänsten och hälso- och sjukvården får betydligt mer att göra som en följd av olyckorna. Telefontrafiken drabbas av stora störningar. Telestationerna på större orter eller knutpunkter har egna reservkraftaggregat, som fungerar så länge det finns bränsle. Vid alla de mindre telestationerna finns det batterier med kapacitet för mellan 6 och 12 timmars drift. Batteridrivna är också de s.k. koncentratorerna, som under senare har ersatt telestationerna i större tätorter. På landsbygden och i en del mindre tätorter uppkommer det störningar i teletrafiken redan under eftermiddagen. Mobiltelefon— systemet och minicalltjänsten är helt utslagna i de flesta områden som drabbas av elavbrottet. I närheten av FM/TV-masterna och an- dra ”telekomplex” kan det emellertid hända att mobiltelefonerna fungerar.

järnvägstrafiken ligger helt nere. Banverkets personal börjar att försöka få bort saltet på ledningarna utefter linjerna Göteborg- Alingsås och Göteborg-Trollhättan. Banorna måste också befrias från träden som blockerar. Elsystemen på Västkustbanan och Bohusbanan är svårt skadade och reparationerna kommer att ta flera dygn. Signal- systemen fungerar till en början. Alla sträckor har emellertid inte reservkraftsystem och en del anläggningar går ur när batterierna inte längre har den kapacitet som fordras.

Trafiken på Landvetters flygplats har reservkraft för 70 % av sitt normala behov. Det finns ström till belysningen på start- och landningsbanorna och i de flesta byggnaderna. Många kommer även i den här situationen att behöva flyga till eller från Göteborg och

flera plan landar eller lyfter. De störningar som uppstår beror till största delen på stormen. Säve flygplats på Hisingen har däremot ingen reservkraft och all civil flygverksamhet ligger nere. Däremot fungerar den militära flygverksamheten vid 12. helikopterdivisionen och polisens helikopterverksamhet, som båda har sina baser på Säve.

Sjukhusen, detaljhandeln och radion Alla sjukhus får redan under eftermiddagen stora problem. Förut- sättningarna för att ta hand om patienter som redan ligger inne för- sämras efter hand. Akutsjukhusen har någon form av reservkraft, men kapaciteten varierar. Primärvården har i allmänhet inga reserv- kraftaggregat och får efter hand dra ned verksamheten. Det gör det allt svårare att ta hand om människor som söker sig till vårdcentra- lerna. Problemen blir av samma skäl mycket stora även vid många sjukhem med äldre och handikappade.

Människor behöver få mer matvaror och livsmedelshandeln för- söker hålla i gång verksamheten utan ström. De större butikerna har batterier för att kunna driva kassaapparaterna fyra-fem timmar. Det är emellertid mörkt och börjar bli kallt i lokalerna. Verksamheten går trögt och det tar lång tid för kunderna att få det var och en behöver. De bilister som behöver tanka upptäcker att bensin- stationernas pumpar inte fungerar och att det inte går att få något bränsle.

Riksradion, lokalradion och de olika TV—kanalerna sänder med hjälp av sin reservkraft. Det är hela måndag eftermiddag en bland- ning av nyheter, reportage och myndighetsmeddelanden. Reportrarna söker genom intervjuer återge vad som händer ute på fältet. De följer myndigheternas verksamhet i bl.a. ledningscentralerna och utövar en press på dem som agerar. Rapporteringen innehåller både motsä- gelser och överdrifter. Informationen når emellertid bara dem som har tillgång till reservkraft eller är utrustade med batteriapparater. Efter hand kommer allt fler på att de kan använda bilradion för att lyssna på sändningarna och få information.

Producenterna och distributörerna av el

Reparationerna och rengöringen av ledningar och ställverk kommer i gång under eftermiddagen. Västra elområdets organisation för be- ' redskap mot storstörningar får uppgifter från samtliga distributörer ;

om läge, hjälpbehov och de reparationsresurser som var och en even— tuellt kan avvara. Med dessa uppgifter som underlag ger organisa— '

tionen besked till samtliga vad som går att disponera. Västra elområdet begär också att militära myndigheter ska delta med heli- koptrar och bandvagnar. Västra elområdet och Vattenfall sänder '

under eftermiddagen ut flera beskrivningar till massmedierna. De informerar också länsstyrelserna i västra Sverige. Vattenfall har bil- dat en katastrofgrupp, som ordnar en presskonferens.

Vid 19-tiden får Uddevalla-, Alingsås- och Boråsomrädena till- baka strömmen.

Temperaturen sjunker

Mer än 800 000 människor i Göteborg, Kungsbacka, Mölndal, Lerum, Kungälv, Stenungsund och Lysekil med omgivande områ— den är utan ström sedan 6-9 timmar. Orsakerna är saltbeläggning, islast och haverier i region- och stamnäten. De besvärliga väder- förhållandena försvårar felsökningen och reparationerna. Producen- ter och distributörer kan ännu inte säga något om när samtliga om- råden kan få tillbaka strömmen.

Stormfällningen har gjort att omkring 40 000 förbrukare på lands- bygden i övriga delar av Bohuslän, Dalsland, Västergötland och Halland — huvudsakligen hushåll och jordbruk är strömlösa sedan 4-6 timmar. Det gäller också drygt 15 000 elanvändare i Bergslagen och i runt tal 60 000 förbrukare i Skåne. Huvuddelen av dessa sam- manlagt lite mer än 100 000 elanvändare kan inte räkna med ström förrän tidigast torsdag kväll.

Det är redan kyligt i de flesta husen i de områden som elavbrottet har drabbat. Temperaturfallet och den starka vinden bidrar till att byggnaderna blir ordentligt utkylda. Bara de som har tillgång till reservkraft — dieselaggregat eller batterier kan åstadkomma dräg- liga förhållanden eller hjälpligt fortsätta verksamheten. Det gäller också många som har vedkamin, fotogen- eller gasolvärmare eller stadsgas.

Det har under kvällen blivit allt kallare. Saltbeläggningen på isolationsdetaljerna i ställverken och på ledningarna kan inte längre spolas bort. Det blir nödvändigt med handputsning och andra tids— krävande åtgärder. I några kommuner hjälper räddningstjänstens personal till. Allt talar för att det på de flesta håll kommer att dröja länge innan problemen är över.

Länsstyrelsernas och kommunernas ledningsgrupper

Länsstyrelserna i södra och västra Sverige har under eftermiddagen kallat in personal för sitt stabsarbete. Länsstyrelserna ser som sin uppgift att i stort följa utvecklingen och att bidra till att de kommu- ner och andra som behöver resurser av olika slag för att samhället inte ska kollapsa får detta. Personalen i länsstyrelsernas staber för- söker under eftermiddagen och kvällen genom kontakter med pro- ducenter och distributörer av el, statliga myndigheter, kommuner

och andra som på något sätt är berörda att få en översiktlig bild av läget. Det finns uppgifter om vilka områden som har drabbats av avbrottet men är betydligt svårare att få en bild av alla konsekven— serna.

De flesta kommunerna har satt i gång sina lednings- eller katastrof- grupper benämningarna varierar. Länsstyrelserna anser att kom- munen är den naturliga samarbetspartnern i den situation som har uppstått. De kommuner som inte har bildat någon slags lednings- grupp uppmanas av länsstyrelserna att göra det.

Ett problem är att de allra flesta kommunerna inte har reservkraft ; i sina kommunkontor. Flera placerar sin ledningsorganisation i rädd- ; ningstjänstens ledningscentral i brandstationen. Andra ordnar pro- visoriska hjälpmedel för belysning, värme och samband i kommun- kontoret. SOS Alarm blir ledningsplats för de länsstyrelser som inte har reservaggregat.

Räddningsverkets generaldirektör säger i en radiointervju att räddningstjänstens beredskap är till för att brandmän och befäl skall kunna göra insatser vid de olyckor som inträffar men att personalen om det behövs bör kunna hinna med även annat som samhället måste göra för att lindra verkningarna av elavbrottet. All den material som finns i civilförsvarsförråden kan givetvis disponeras av kommuner och statliga myndigheter.

Regeringens krisgrupp

Måndag kväll tillsätter statsministern efter samråd med flera av de övriga statsråden en krisgrupp, som ska följa utvecklingen och se till att det hos regeringen finns en beredskap för snabba beslut och informationsinsatser. Ansvaret för ledning av samhällets åtgärder lig- ger emellertid kvar på de regionala och lokala myndigheterna samt på de företag som producerar och distribuerar el. Svenska Kraftnät och Vattenfall har under dagen informerat Näringsdepartementet om situationen. Räddningsverket har underrättat Försvarsdepartemen- tet om läget inom räddningstjänsten. Nu får även krisgruppen en redogörelse för förhållandena.

Regeringens krisgrupp tar under kvällen också kontakt med flera av länsstyrelserna. Alla de uppgifter som gruppen får gör det svårt att få en överblick av läget. Hur reagerar människorna.? Vilka områ- den är ”säkra ”.? Situationen verkar vara kaotisk. Det finns i det här skedet inte tillräckligt underlag för planering av konkreta statliga hjälpinsatser.

Försvarsmaktens resurser

Regeringens krisgrupp framhåller för länsstyrelserna att regeringen inte ser något hinder för att militär personal och utrustning utnytt- l

jas. Två av länsstyrelserna har redan diskuterat situationen med Militärbefälhavaren. Västkustens Marinkommando har sagt att läns- styrelserna kan få disponera följande resurser för att ställa till hälso- och sjukvårdens förfogande: D Två rörliga förbandsplatstroppar för akutsjukvård och sjuktrans- porter; C! 150 sjukvårdstält med uppvärmning; Cl Varmluftsalggregat med elverk för uppvärmning av ca 1 600 m2 bostads- el er förrådsyta; Cl Ca 450 tältutrustningar, rörligt kök med egen kraft och ca 80 vedeldade kokspisar; Cl Nära 300 radiostationer; D Tält för ett tju otal samlingsplatser med Röda Kors-personal som ger Första hjä pen; Cl Engångslatriner; El Tunga och lätta terränggående fordon, bärgningsresurser samt tunga och lätta helikoptrar. Drygt 200 värnpliktiga ligger inne för grundutbildning. Det finns också lite mer än 200 yrkesofficerare inom området. Hemvärnet har kontrakt med mellan 100 och 200 man som kan delta. Ytterligare minst lika många hemvärnsmän medverkar sannolikt efter frivilligt åtagande, framgår det av Marinkommandots uppgifter.

Andra försvarsområden i närheten av det strömlösa området t.ex. Borås, Skövde och Halmstad - har liknande resurser att bidra med. Drivmedelsgrupper vid I 15, I 16, P 4 och T 2 kan med sina pumpar hjälpa bilisterna att fylla vid de bensinstationer som har bränsle.

3 .2.2 Tisdag (andra dygnet) Vädret

Under natten mot tisdagen drar ovädret bort. Det klarnar upp och temperaturen faller ytterligare. Under dygnet som följer är det mel- lan 5 och 15 grader kallt. SMHI bedömer att kylan och den friska vinden ska hålla i sig.

Nya påfrestningar

Västra elområdets begäran om hjälp med militära helikoptrar leder under tisdagens morgon till att 12. helikopterdivisionen deltar med två tunga helikoptrar som lyfter stolpar och ledningar på svårtill- gängliga ställen.

Tisdag förmiddag får de distributörer som har det svårt hjälp med reparatörer från andra delar inom västra elområdet. För rengöring och reparationer på region- och stamnätet behövs det emellertid stora resurser. Avlösningar måste ske av den personal som har arbetat mer eller mindre oavbrutet i snart ett dygn. Begäran om hjälp går till övriga elområden i landet. Ytterligare reparatörer och utrustning kommer på det sättet under onsdagen till de drabbade områden. Det är fråga om hela reparationsenheter ur Vattenfalls och andra större kraftföretags organisation. Resurserna från övre Norrland transpor- teras med militära Hercules-plan till skadeområdet. Under onsdagen anländer också en grupp vapenfria tjänstepliktiga som just har ryckt in till repetitionsutbildning. Dessa är utbildade till linjemontörer för kraftföretagens krigsorganisation och kan omedelbart börja delta i reparationsarbetena.

Länsstyrelserna i västra Sverige har olika meningar om hur repa- rationsresurserna ska fördelas mellan olika områden. Diskussionerna med ledningen för Västra elområdet resulterar inte i några föränd- ringar i planeringen av arbetena. Elleverantörernas strävan är att först vidta åtgärder mot de skador som snabbast kan hjälpa flest abonnenter. Elområdet anser det för övrigt inte nödvändigt att be- gära ytterligare hjälp från andra delar av landet. Det går enligt elleverantörerna inte att sätta in mer resurser. En av landshövdingar- na tar kontakt med Försvarsdepartementet och Näringsdeparte- mentet för att beskriva situationen och föreslår att regeringen ingri- per för att styra åtgärderna som gör att samhället får tillbaka ström- men.

Regeringens krisgrupp kallar vid 13-tiden företrädare för Svenska Kraftnät, Vattenfall, NUTEK och Svensk Elberedskap AB till en över- läggning. Försvarsministern säger senare i en intervju i TV 2 att Försvarsmakten givetvis ska hjälpa till på alla sätt med sina resurser för att skynda på reparationerna och för att hjälpa alla som får det svårt på grund av elavbrottet. Regeringen har emellertid inga planer på att gå in och styra användningen av de samlade reparations- resurserna. Det finns inget underlag för bedömning av hur resur— serna skulle fördelas och regeringen har inte heller några rättsliga befogenheter för att fatta ett sådant beslut.

Massmedierna börjar under eftermiddagen att kritisera myndig- heter och företag för att samhällets åtgärder som bl.a. Dagens Eko uttrycker det är sega. Regeringen ordnar en presskonferens för att förklara hur ansvarsförhållandena är och vad statsmakterna avser att göra.

3.3 Händelseförloppet i Vara kommun 3.3.1 Måndag (första dygnet)

I Vara kommun — som har drygt 17 000 invånare drabbar elavbrottet enstaka områden utanför centralorten. Träd som faller ned över led- ningarna gör så småningom att elförsörjningen under måndag efter- middag upphör inom stora delar av landsbygden i kommunen. Det innebär med en gång stora problem för de jordbrukare som har djur. Det finns bl.a. omkring 2 000 mjölkkor, 3 000 köttdjur, 28 000 slaktsvin, 5 000 suggor, 200 000 höns och 230 000 slaktkycklingar i kommunen.

Bara knappt 10 % av jordbruken i Vara kommun har någon form av reservkraft. På flera av de stora anläggningarna dör fjäderfäna efter bara någon halvtimmes avbrott i elförsörjningen. Det finns var- ken värme, ventilation eller vatten. Svinen klarar sig i de flesta fallen i flera timmar. För dem är kylan och bristen på vatten det stora pro- blemet. Natten till tisdagen börjar svårigheterna emellertid att bli akuta i många svinstallar på Varaslätten.

Industrin stannar

Tre cementvarufabriker en av dem är Benders Takpannefabrik behöver ha besked inom en halvtimme om elavbrottet blir långva- rigt. Fabrikerna har två timmar på sig att ösa ut bruket ur maski- nerna innan det stelnar. Ledningen för alla tre företagen tar det säkra före det osäkra och beslutar att avbryta tillverkningen. De chansar sedan inte utan tillverkningen ligger nere under hela den tid som går innan strömmen varaktigt är tillbaka. Andra industrier i de delar av kommunen som är utan ström tvingas också upphöra med verksam- heten. Det finns sammanlagt mellan 300 och 400 industriföretag i kommunen. Skador i produktionen på grund av stilleståndet i pro- duktionen uppstår hos en industri som tillverkar och lackerar kökssnickerier och hos en ytbehandlingsindustri.

Själva centralorten Vara med nära 4 000 invånare drabbas som framgått inte direkt av elavbrottet. Osäkerheten om vad som ska hända för kommunen i dess helhet är emellertid stor. Kommun- direktören tar under vid 14-tiden kontakt med eldistributionsföre- tagen, som beskriver situationen som mycket besvärlig. Skadorna på ledningarna är stora och det går enligt distributörerna inte att säga hur lång tid det tar innan alla i kommunen har el igen. Telestationerna går på batterier och det är ännu möjligt att ringa utom från de områ- den där träd har fallit över ledningarna. Det är inte känt vilka ställen som fortfarande har teleförbindelser.

Kommunens ledning försöker under eftermiddagen att få en bild

av vad som hänt men överblickar inte situationen och avvaktar av det skälet med att vidta åtgärder. För några delar av den kommunala förvaltningen är det emellertid nödvändigt att börja agera. Det gäl- ler framför allt hemtjänsten, som bedömer att den under kvällen måste mobilisera alla sina resurser för att hjälpa äldre och handi- kappade att klara värme, mat och vatten. Förhoppningen är att ström- men ska komma tillbaka under natten. Verksamheten präglas av improvisation. Arbetet är till början trevande.

3.3.2 Tisdag (andra dygnet)

i | 1 Tisdag morgon har vinden avtagit och det har slutat snöa. Det är [ emellertid mycket kallare än tidigare. Röjning och reparationer på ledningarna har pågått hela natten. Flera av distributörerna har till- gång till s.k. stödstyrkor och kan —- även om många av lantbrukarna som ingår har egna problem att lösa i stort sett fördubbla de nor- mala reparationsgrupperna. Resultaten är trots det begränsade. [ Reparatörerna börjar bli trötta. Arbetet går allt långsammare. Än så ' länge har bara några få hushåll 1 kommunen fått tillbaka strömmen. ) Samtidigt har andra blivit utan el under natten. , Problemen börjar under förmiddagen att torna upp sig i flera de- lar av kommunen. Många far illa i kylan. De som har möjligheter flyttar till anhöriga eller grannar som har braskamin eller vedeldad panna. Flera av de anställda på kommunkontoret bor i de delar av kommunen som är utan ström. De berättar på morgonen för kom- munalrådet och kommundirektören att situationen på många håll i kommunen kommer att bli mycket besvärlig. Hemtjänstens anställda oroar sig mer än andra för följderna av elavbrottet. Att trygghets- larmen inte fungerar och att det nu inte längre går att ringa till och från en del av de drabbade områdena gör det svårare att bistå dem som behöver hjälp. l

Kommunens krisgrupp

Kommunalrådet beslutar under eftermiddagen att kalla ihop en ledningsgrupp — kallad krisgruppen —- som består av kommun- styrelsens arbetsutskott, kommundirektören och cheferna för de olika kommunala förvaltningarna. Krisgruppen träffas första gången kl 17.00. Förvaltningscheferna redogör vid detta första sammanträde för läget inom sina verksamhetsområden.

Socialchefen framhåller att rätt många av bostadshusen på lands- bygden har braskamin eller är helt vedeldade. De som bor där kan hjälpligt hålla temperaturen uppe. Äldre människor tål emellertid kyla sämre än yngre. Bland de utvecklingsstörda som bor i grupp-

bostäder utanför centralorten har händelseförloppet framkallat stor oro. Ålderdomshemmen på landsbygden kommer enligt socialchefen inte att kunna klara värmen och de som bor där måste evakueras. Många kommer att kunna få hjälp av anhöriga och grannar som har vedeldning i sina hus. De flesta behöver emellerid inom några tim- mar flyttas in till lämpliga byggnader i centralorten.

Räddningschefen berättar att situationen inom hans område un- der dygnet som gått har varit mycket besvärlig. Träd, tak, skyltar och annat som blåst ned har orsakat stora skador. Flera svåra tra- fikolyckor har inträffat på riksväg E 20 och på några mindre vägar i kommunen. Räddningstjänsten har hela tiden haft fullt upp att göra och inte alltid med en gång kunnat rycka ut till olycksplatserna. Även ambulansen i Vara har haft svårt att hinna göra det som behövts. Flera skadade har fått vänta på att komma till läkare eller sjukhus. SOS Alarm undersöker möjligheterna att föra över ambulanser och personal från östra delen av länet till bl.a. Vara kommun. Taxi får svara för en stor del av sjuktransporterna.

Ont om vatten

Va-chefen säger i sin föredragning för krisgruppen att det kan bli nödvändigt att låta avloppssvattnet i några av reningsverken rinna ut orenat genom bräddavloppet. Bristen på vatten blir ett problem i flera mindre tätorter i kommunen, där det inte finns någon reserv- kraft i vattenverken. Det gäller bl.a. vattenverket i Levene, som också förser en stor del av centralorten med vatten. Reservkraftaggregaten i de övriga vattenverken är bensindrivna. Det får inte lagras några större mängder drivmedel och frågan är hur länge de kan gå utan att kommunen får påfyllning. Det behövs omkring 50 liter i timmen för alla reservaggregaten tillsammans.

Det blir enligt va-chefen sannolikt nödvändigt med någon slags ransonering av det kommunala vattnet i alla tätorterna. Företaget Tvättman kan få stänga helt och hållet. Många enskilda gårdar som varken har ström eller handdrivna pumpar kan inte heller få vatten. Tankar med vatten kommer att placeras ut på några platser utanför centralorten. Problem kan uppstå om temperaturen sjunker ytterli- gare och vattnet i behållarna fryser.

Skolchefen avser att låta eleverna stanna hemma från skolorna under de närmaste dagarna. Lärare och annan skolpersonal kom- mer att kunna användas för andra uppgifter i den kommunala verk- samheten under tiden som skolorna är stängda.

Krisgruppen har inget att invända mot de redovisade åtgärderna. Gruppen tar efter överläggningen kontakt med Radio Skaraborg och Närradion i Vara. Båda förklarar att de givetvis kommer att fort- sätta förmedla information till invånarna i kommunen. Krisgruppen

är osäker på vad den därutöver bör ta i itu med. Är det nödvändigt att skaffa ved åt dem som behöver.? Kommer det att finnas varm mat och dryck till dem som inte själva klarar sin mathållning? Hur går det för de sjuka.? Måste vattnet i centralorten ransoneras? Kommer det orenade avloppsvattnet som rinner ut att förstöra några vattentäkter?

Djuren dör

Under kvällen kommer två bekymrade jordbrukare till kommun— kontoret. De berättar för krisgruppen att de flesta av deras djur har dött. Några har de varit tvungna att avliva. De döda djuren är fort- farande kvar i ladugårdar och stallar. Frågan är vart de ska föras. jordbrukarna har varit i kontakt med andra djurhållare och med slakteriet i Skara men inte fått några besked. Inte heller chefen för miljö- och hälsoskyddsavdelningen har med en gång någon lösning på problemet. Krisgruppen uppdrar åt honom att så snart som möj— ligt komma med ett förslag.

Krisgruppen ger samtidigt i uppdrag åt två av miljöskyddsinspek- törerna i kommunen att undersöka hur läget är bland jordbrukarna i kommunen. De beskrivningar som gruppen senare får bekräftar att flera gårdar med stora djurbesättningar har svåra problem. Bara de , gårdar som har egen reservel kan få tillräckligt med vatten och foder i till djuren och har möjligheter att mjölka. Många jordbrukare med ; mjölkkor närmar sig den situationen när de måste bestämma om de i ska avliva djuren eller inte. Allt hänger på när strömmen kan komma ,

l l i l 1

tillbaka. Krisgruppen får besked från eldistributörerna att de med de resurser som finns inte kan forcera reparationerna.

Det har framgått av uppgifter i riksradion att reparatörer och materiel har sänts till de strömlösa områdena. Krisgruppen tar vid 20-tiden kontakt med Länsstyrelsen för att höra vem som beslutar om hur reparatörer och material ska fördelas. Länsstyrelsen svarar att den håller på att sätta sig in i hur reparationerna är organiserade och vilka områden som prioriteras. Länsstyrelsen ska bl.a. under- söka om det går att tillföra ytterligare resurser från olika håll i sam- hället utöver det som Västra elområdet har begärt från militära myndigheter och avser att återkomma till kommunen.

Oro bland många äldre

Tisdagskvällen går. De anställda i kommunen — framför allt social- tjänstens personal är trötta efter det besvärliga första dygnet. Hem- tjänsten har börjat söka upp alla äldre och handikappade ute på landsbygden och i de mindre tätorterna. Den s.k. Posom-gruppen — en stödgrupp sammansatt av företrädare för socialtjänsten, kyrkan,

skolan, primärvården och räddningstjänsten i kommunen lägger ned mycket arbete på hjälpa och lugna framför allt gamla och handi- kappade. Gruppen består av ett 25-tal deltagare och får efter hand som tiden går allt mer att göra.

Många äldre har under kvällen tagits om hand av anhöriga eller grannar. En del är emellertid mycket oroliga och flyttas till sjuk- hemmet och vårdcentralen i centralorten. Flera äldre är i akut behov av vård och transporteras till bassjukhuset i Lidköping med ambu- lans eller taxi.

Åtskilliga husägare som kan elda med ved har i det här läget inte bränsle för mer än några dygn. Krisgruppen beslutar vid en över- läggning som börjar kl 22.00 att ordna med vedförråd på några platser utanför centralorten där människor kan få hämta bränsle. Bensinen räcker inte längre för att kommunen hela tiden ska kunna köra reservkraften vid vattenverken. Det är blir nödvändigt att ran- sonera vattnet i centralorten och flera andra tätorter. Tvättman pro- testerar mot att kommunen helt kommer att stänga av vattnet till företaget.

Magsjuka

En hel del orenat avloppsvatten har runnit ut i vattendragen. Det oroar krisgruppen, som fått höra att ett 20-tal människor i en av tätorterna har svår magsjuka. Gruppen ger en av miljöskydds- inspektörerna i uppdrag att utarbeta föreskrifter för hälsoskyddet, som ska göra det möjligt att minska riskerna för sjukdomar hos både människor och djur. Den viktigaste åtgärden är enligt miljö- skyddsinspektören att alla kokar det vatten som de ska använda till dryck och matlagning. Han kommer att dela ut informationsblad till hushållen och se till att Radio Skaraborg upplyser om detta.

3.3.3 Onsdag-söndag (tredje-femte dygnen)

Många människor från de delar av kommunen som inte har ström tar sig under de närmaste dagarna in till centralorten för att skaffa förnödenheter. En del av dessa kommer till kommunkontoret för att få besked om läget. Krisgruppen förstärker receptionen med några tjänstemän som kan ge information. Lokalradion och närradion be- skriver fortlöpande situationen i kommunen och förmedlar infor- mation till invånarna. Kommunen trycker också upp ett informa- tionsblad som delas ut i butiker och på andra ställen. Bladet talar bl.a. om att det fortfarande är osäkert när strömmen kommer till- baka, var det finns vattenbehållare, hur kommunens invånare skyd- dar sig mot orenat vatten och vart de kan vända sig med sina frågor

eller problem. De lokala tidningarna i Västergötland innehåller en hel del råd som många kan ha glädje av.

Det blir efter hand ännu svårare att få vatten till djuren på går- darna. Fortfarande vet åtskilliga jordbrukare inte vad de ska göra med de döda djuren. Miljö- och hälsoskyddsavdelningen menar att kropparna måste grävas ned. Var och en får själv ta hand om sina djur. Om det på grund av tjälen inte är möjligt att gräva med dem, 1 ska de läggas i högar och täckas över. Avståndet till vattentäkten ) måste i så fall vara minst 200 meter. Om kommunen har en vatten— 1 täkti närheten får avståndet inte understiga 1 000 meter. Krisgruppen ) kommer att skicka ut personal som informerar jordbrukarna.

Strömmen tillbaka

Reparationerna på ledningsnätet fortgår med de resurser som står till förfogande. Länsstyrelsen har informerat kommunen om att det inte går att få fram mer personal. Reparatörerna är mycket trötta men arbetar vidare. Många elanvändare i Vara kommun får under onsdagskvällen tillbaka strömmen. Det dröjer emellertid till torsdag * kväll innan alla är inkopplade igen. [

Även under torsdagen ligger det en hel del träd kvar över vägarna. % Det går ännu inte att ringa från alla områden landsbygden i kommu- nen. Sedan ovädret började och elavbrottet inträffade har parti- ) handeln i Göteborg haft svårt att komma ut med sina varor. Det har drabbat även butikerna i Vara, som börjar få ont om livsmedel av olika slag. Färskvarorna tog slut redan första dagen. Batterier till ficklampor och radioapparater finns inte heller att köpa.

De bensinstationer som hela tiden har haft el till sina pumpar får inte någon påfyllning. Det innebär att kommunen — som behöver minst 200 liter bensin per dag bara till hemtjänsten måste skaffa drivmedel på annat sätt. Krisgruppen tar kontakt med Länsstyrel- sen, som efter några timmar ordnar så att det torsdag kväll ska komma en tankbil med ca 10 m3 bensin, som kommunen får dispo- nera.

Ekonomisk ersättning?

För många i kommunen varar elavbrottet två-tre dygn. Under den . tiden är de utan belysning, vatten, värme, tele, färska livsmedel och 1 bensin. De som inte har batteriradio eller som får slut på batterierna har också haft svårt att få information om läget. Många industrifö- retag och andra arbetsställen har tvingats hålla stängt. De har inte kunnat producera i den omfattning som varit planerad. Avbrotten har fått konsekvenser även för de företag som de är underleverantö- . rer till. l

Livet i Vara kommun har varit besvärligt särskilt för alla äldre och för de jordbrukare som har djur. Flera livsmedelsbutiker har fått sina kyl- och frysvaror förstörda. Det mesta var oförsäkrat. Andra har trots svårigheterna klarat sig förhållandevis bra. Det beror bl.a. på att centralorten hela tiden har haft ström. Kommunen har av det skälet kunnat driva stora delar av sin verksamhet —- och bl.a. haft möjligheter att ordna för dem som behövt hjälp av olika slag. Att elavbrotten drabbat landsbygden och de mindre tätorterna — där många har möjligheter att elda med ved — har bidragit till att svårig- heterna kunnat hanteras på ett tillfredsställande sätt. Många har emellertid gjort stora ekonomiska förluster i sin verksamhet, inte minst de 300-400 jordbrukarna i kommunen. Frågan är hur dessa och alla som fått frysskador i sina hus ska bestrida de kostnader som det är fråga om.

3.4 Händelseförloppet i Stenungsunds kommun

3.4.1 Måndag (första dygnet)

Stenungsund är en kustkommun, som har drygt 19 000 invånare. Centralorten med knappt 10 000 invånare ligger vid havet och drab- bas med en gång när stormen under måndag morgon drar in över land. Tak blåser av och skyltar faller ned. Det är farligt för männis- kor att vistas ute. Personbilar har på utsatta ställen svårt att hålla sig på vägen. Tjörnbron stängs under förmiddagen av för all trafik. Flera olyckor med svåra skador på människor inträffar på olika platser i kommunen.

Processindustrin drabbas med en gång

De stora processindustrierna i Stenungsund— Borealis Petrokemi AB, Borealis Polyeten AB, Neste Oxo AB, Akzo Berol AB, Hydroplast AB och Aga Gas AB — har reservkraft, men den räcker i huvudsak bara till det arbete som fordras för att personalen ska kunna avbryta driften. Det är svårt att få besked från elproducenterna och eldis- tributörerna. Mycket tyder emellertid på att det kommer att dröja innan strömmen är tillbaka. Alla de stora industrierna bestämmer sig av det skälet redan under förmiddagen för att avbryta verksam- heten. Det kommer att ta tre-fyra dagar att starta produktionen igen. Det dröjer innan företagen är uppe i full kapacitet och uppehållet orsakar miljonkostnader. Skadorna skulle emellertid bli mycket stora även om det i ett senare skede blev nödvändigt att omedelbart stoppa

verksamheten. Det är på grund av ovädret svårt för människor att Vistas utomhus. Teleförbindelserna inom företagen fungerar ibland inte. Inte heller den avveckling som nu sker går därför utan pro- blem.

En utförligare redogörelse för förhållandena inom processindustrin i Stenungsund följer i avsnittet som börjar på sid 55.

Kommunens ledningsgrupp

Efter några korta avbrott i elförsörjningen redan under de första timmarna är hela kommunen vid 14-tiden utan ström. De som har batteriradio får genom riks- och lokalradion veta att skadorna på elnätet kan komma att bli de värsta som någonsin drabbat Sverige. Reparationsarbetena har börjat, men det är inte klart hur lång tid det kommer att ta innan strömmen är tillbaka igen. Människor får bereda sig på stora påfrestningar, framgår det av meddelandena i lokalradion.

Kommunens ledning inser att något måste göras. Kommunkontoret är en naturlig plats för ledningen av kommunens åtgärder men har inte någon reservkraft. När kommunalrådet kl 16.00 kallar ihop en ledningsgrupp som består av kommunstyrelsens arbetsutskott, kansli- chefen och flera förvaltningschefer är det nästan mörkt och börjar bli kallt i huset. Ventilationen fungerar inte. Det går vidare inte att ringa och inte heller att utnyttja mobiltelefon. Räddningschefen har tagit med sig några radioutrustningar, som ledningsgruppen kan |

i l

använda för att nå andra med motsvarande utrustning bl.a. poli- sen, SOS Alarm, hälso- och sjukvården och Länsstyrelsen. Via SOS Alarm kan kommunen också komma ut på det allmänna telenätet. Radioutrustningen kan användas så länge batterierna i basstationen i Svanesund fungerar.

Det råder stor förvirring och går för tillfället inte att få fram mera information om läget i stort än den som Elverket redan har och den som riks- och lokalradion förmedlar.

Många äldre behöver hjälp

Kommunens ledningsgrupp bestämmer sig för att först ta itu med *. problemen för de äldre och handikappade i kommunen. Socialchefen anser att kommunen ska försöka samla så många som möjligt på Tallåsen - ett sjukhem med servicebostäder som ligger i centralorten. Tallåsen har ett reservelaggregat och det gör att värmen fungerar och att det går att laga mat.

Utrymmena på Tallåsen räcker emellertid inte till alla som har hemsjukvård i kommunen. Enligt socialchefen gäller det att klara ut i vilka bostäder och andra byggnader i kommunen som det går att

elda i braskaminer och vedpannor. Det blir nödvändigt att på dessa ställen bereda plats även för andra som behöver värme. Många äldre kommer att behöva hjälp av sina anhöriga. Stadsbyggnadskontoret får i uppgift att undersöka om det är möjligt att ordna ett antal värmestugor på olika platser i kommunen.

Ransonering av vattnet

Stadsbyggnadschefen berättar att det gått att ordna ström från Vattenfalls oljekraftverk till pumpstationen för råvatten från sjön Hällungen. Strömmen driver också vattenverket och distributions- pumparna som ligger inom Vattenfalls område. Det är emellertid osäkert hur länge detta kommer att kunna fortsätta och lednings- gruppen beslutar att vattnet i reservoarerna ska ransoneras genom att påsläppen i nätet tidsbegränsas. Stadsbyggnadschefen ska under- söka om det går att placera ut behållare med vatten på lämpliga ställen i kommunen.

Även avloppet blir ett problem. Det kommer att brädda vid flera av pumpstationerna till åarna och saltsjön. Enstaka byggnader ris- kerar att få in avloppsvatten i sina källare. Enligt miljöskyddschefen är det verkliga problemet i det här sammanhanget att människor som bor kvar inte kommer att kunna använda sina vattentoaletter. Kommunen måste hjälpa till att klara ut hur de ska lösa det proble- met.

Stort behov av information

Det är ett mycket stort behov av information både från allmänhetens och från massmediernas sida. Alla har svårt att greppa hela situatio- nen. Ledningsgruppen utser några tjänstemän i kommunen, som får till uppgift att arbeta med den utåtriktade informationen. De före- slår att hemskyddsorganisationen och dess informationsställen ska användas. Den på det här sättet bildade infogruppen tar kontakt med Radio Fyrstad, som har reservkraft. Närradion i Stenungsund förfogar inte över några egna elaggregat. Radio Fyrstad är beredd att förmedla information åt kommunen. Det går att nå alla som har batteriradio eller använder bilradion för att lyssna på sändningarna. Informationsgruppen vill vidare använda högtalarbilar och sätta upp plakat med fakta och tips på hemskyddets informationsställen och i kommunhuset.

De petrokemiska företagens informationschefer har under kväl— len fullt upp med att sprida uppgifter till anställda, ägare, kunder och kommunala myndigheter. Det förekommer mycket kontakter även mellan de olika företagen i dessa frågor. Vad sker inom den egna verksamheten.? H ur påverkar eli/brottet de anställdas arbeten.?

Vad händer med säkerheten i produktionen.? Problemet för indu- strin är att kunna mångfaldiga de texter som ger svar på dessa och andra frågor. Ledningarna från reservkraften är inte anpassade till behoven i den administrativa verksamheten.

Sent måndag kväll blåser det fortfarande mycket kraftigt. Nu har det också börjat snöa. Temperaturen sjunker. Det är mellan 15 och 20 grader kallt ute. Påfrestningarna ökar för människor som under natten försöker hålla temperaturen uppe i sina bostäder. Många äldre blir oroliga. Flera är i behov av vård och transporteras till läns- ! sjukhuset i Uddevalla. Vinden och kylan är ett stort problem för alla j som måste vistas utomhus. |

l l |

Storbrand i polyetenfabriken

Vid Borealis Polyeten fortsätter utlastningen av en del färdiga pro- dukter som måste i väg till kunderna. Klockan är 23.00. Långtra- dare, personbilar och truckar trafikerar vägarna i området. En belysningsstolpe viker sig i den kraftiga blåsten och faller ned över . körbanan. En personbil gitar undan och får sladd. Föraren upp- " täcker inte den mötande långtradaren. Fordonen kolliderar och lång- tradaren trycker in personbilen i en magasinsbyggnad. j

Personbilens bensintank skadas. Bensinen rinner ut och börjar ; brinna. Elden får fäste i polyetenpelletsen som förvaras i säckar och ” kartonger inne i magasinet. Det är mycket energi i polyetenen och l, branden växer snabbt. Det bildas också en mycket kraftig rök. I den starka nordvästliga vinden driver rökmolnen in mot bostadsområ- dena Ekbacken, Högenorum och Kyrkenorum. Räddningschefen be- slutar att dessa områden ska utrymmas.

Polisen har ansvar för genomförande av utrymningar. I det här läget finns det emellertid ingen polispersonal i Stenungsund. Rädd- ningschefen utser en brandförman och några brandmän att påbörja ! utrymningen och underrättar polisen i Kungälv. Röken som driver in över bostadsområdena är så kraftig att räddningspersonalen tar I med sig ett hundratal filtermasker, som förvaras i civilförsvarsförrådet , på brandstationen. De utrymmande, som visar sig vara drygt tusen personer, får besked om att de i mörkret ska ta sig till Hotell Sten- ungsbaden och Nösnässkolan. Skolan har en sim- och sporthall, där kommunen avser att provisoriskt ordna med inkvartering och ut- spisning. Ledningsgruppen avdelat ett 50-tal anställda i kommunen mest lärare och skolbespisningspersonal som ska hjälpa de ut- rymmande tillrätta. Förutsättningen är att det går att få reservkraft. Inga förberedelser har emellertid gjorts på något av ställena.

Magasinet som brinner har väggar av plåt, som efter ett tag börjar bukta sig i den starka värmen. Brandmännen kan till en början röra sig inne i byggnaden för att bekämpa branden men måste snart dra

sig tillbaka. I det skedet har flera av de brinnande fyra meter höga staplarna med polyeten rasat ned. En brandman har hamnat under en sådan stapel men kommer undan med lättare brännskador.

Branden sprider sig inne i lokalen. Räddningsinsatsen går ut på att hindra lågorna från att nå andra byggnader inom Borealis om- råde. En av brandvattenpumparna inom industriområdet går med el. Problemet när strömförsörjningen inte fungerar är att få fram tillräckligt med släckvatten till den krävande räddningsinsatsen.

Ställföreträdande räddningschefen är räddningsledare och har från början ett 20-tal befäl och brandmän från den egna kåren. Han inser med en gång att dessa inte kommer att räcka till. Räddningstjänsten i de allra närmaste kommunerna är själv hårt ansträngd och rädd- ningsledaren begär hjälp från Uddevalla och Trollhättan. Den första förstärkningen är på plats efter någon timme. Under de 10—12 tim- mar som branden rasar som mest finns det mellan 40 och 50 man i räddningsstyrkan. I den hårda vinden och starka värmen visar det sig vara omöjligt att hejda branden från att sprida sig. Det tänder även i ett av de lager som ligger alldeles intill. Företagets personal har emellertid lyckats få ut en stor del av polyetenen och branden skadar bara drygt halva byggnaden. Ytterligare några brandmän får brännskador.

3.4.2 Tisdag (andra dygnet)

Natten går. Flera i ledningsgruppen är kvar i kommunkontoret. Det är emellertid inte mycket de kan göra. När alla deltagarna i gruppen samlas vid 7-tiden tisdag morgon är läget mycket besvärligt. Många är frusna. Ingen har sovit ordentligt på många timmar. Flera har på vägen till kommunkontoret sett att människor spontant ger sig av från Stenungsund. Trafiken stockar sig på utfarterna.

Dröjer innan strömmen är tillbaka

Under morgonen börjar vinden avta. Det snöar inte längremen är fortfarande mycket kallt. Ledningsgruppen inser att det kommer att ta längre tid än den beräknat innan strömmen kommer tillbaka och att den måste ta itu med problemen på ett mer organiserat sätt än dagen innan. Många som hyggligt kan hålla värmen uppe i sina bo- städer låter grannar, släktingar och vänner bo hos sig. Socialchefen bedömer att fler skulle kunna ställa upp på samma sätt och vill att kommunen ska knacka dörr för att få plats för andra som behöver värme. Nösnässkolan har nu reservkraft och blir en värmecentral, där människor även kan få något varmt att äta och dricka.

Miljöskyddschefen använder radioutrustningen för att få infor-

mation från de regionala myndigheterna. Länsstyrelsen har under natten bildat en stabsgrupp, som under tisdag förmiddag meddelar kommunerna i länet att den ska försöka hjälpa till att skaffa det som kommunen eventuellt behöver, t.ex. filtar, tält, bränsle och anord- ningar för tillfällig utspisning. Länsstyrelsen kan behöva prioritera. Kommunen kan få hjälp av militär personal, framgår det också.

Verkskydden hjälper till

Branden hos Borealis Polyeten pågår sedan sent i går. Räddnings- ! tjänsten i Uddevalla och Trollhättan hjälper fortfarande till. Alla i räddningsstyrkan är emellertid trötta. Avlösningar har ägt rum vid flera tillfällen sedan kvällen innan och det börjar bli ont om räddnings- personal. I det läget har flera de petrokemiska industrierna och Vat- tenfall kallat in den personal ur verkskyddens räddnings- och samarit— grupper som inte behövs för att säkra driften inom anläggningarna. De som kan delta det är framför allt förrådsanställda, kontorsper- sonal och förpackningspersonal hjälper till med att dra slang, sköta pumpar och hämta utrustning åt räddningstjänsten. De har person- lig skyddsutrustning, lokalkännedom och kunskaper om riskerna i företagen. Verkskyddspersonalen är lätt gripbar och kan arbeta själv- ständigt i grupper.

Situationen börjar under eftermiddagen att bli ohållbar för de äldre och handikappade. De flesta bostäderna är helt utkylda. Flera husä- gare som har värme i sina bostäder vill inte ta emot andra männis- kor. Det går inte längre att ordna en effektiv tillsyn av de äldre och handikappade och ledningsgruppen överväger av det skälet att flytta dem. Socialchefen tar kontakt med Länsstyrelsen och får veta att även andra kommuner funderar på någon slags utrymning. Länsstyrelsen har resonerat med länsstyrelserna i andra län och ledningsgruppen får efter några timmar besked om att Trollhättan och Vänersborg är beredda att ta emot mellan 2 000 och 3 000 personer från Stenungsund. Ledningsgruppen meddelar Länsstyrel- sen att den vill att polisen ska leda utrymningen och att militär per- sonal ska hjälpa till med transporter och med utspisning av dem som inte själva klarar sin mathållning. Polisen i Kungälv åtar sig att svara för genomförandet att se till att det kommer fram transportresurser, att trafiken löper och att informera anhöriga som hör av sig. Livsmedelsaffärerna, bankerna och posten försöker även under kvällen att hålla öppet korta perioder. Betjäningen är manuell och det tar tid för kunderna att få de varor eller tjänster som de behöver. , Ännu är det inte brist på annat än färskvaror i butikerna. j

1 l l Ohållbart för de äldre | ?

Människor behöver få information och få råd om hur de ska klara av problemen. Ledningsgruppen ger i uppdrag åt kanslichefen att överväga vad kommunen kan göra. I—Ian resonerar med Länsstyrel- sen och får veta att jordbruksverket har utarbetat en broschyr av- sedd att underlätta mathållningen för människor i krig. Broschyren visar bl.a. vilka matvaror som hushållen bör försöka skaffa sig. Det är matvaror som håller sig även när frysen inte fungerar. I texten ger jordbruksverket också råd om hur hållbarheten kan ökas och livsmedelshygienen skötas. Länsstyrelsen avser att skaffa så många ex av broschyren att de kommuner som önskar kan dela ut den.

Svårt för polisen Länspolismästaren tar kontakt med ledningsgruppen. Han betonar att det kan bli svårt att upprätthålla ordning och säkerhet. Sönders- lagna fönsterrutor i affärerna visar att stölder har ägt rum. Polisen är orolig för att den brottsliga verksamheten ska öka när det blir mörkt igen och larmen som tidigare är ur funktion. Polisen och bevakningsbolagen har inte personal för att hindra en upptrapp- ning eller att bevaka all den egendom som kan behöva skydd. Poli- sen räknar inte med att få några förstärkningar utan uppmanar alla att själva så gott det går se till sin egendom.

Tisdag kväll beslutar ledningsgruppen att börja den planerade utrymningen av äldre och handikappade till Trollhättan och Vän- ersborg. Kommunen får själv svara för verksamheten. Arbetet går trögt. Ett skäl är att det inte finns tillräckligt med fordon för dem som är sängliggande. Ett annat problem är att hitta alla som behö- ver flyttas. I många fall är det svårt att övertyga de äldre om att de ska ge sig i väg hemifrån eller från anhöriga och grannar. Det går åt mycket personal för transporterna. Sent under kvällen kommer den första militära personalen en styrka från A 9 i Kristinehamn för att hjälpa till. Strax före midnatt har i runt tal 500 utrymmande kommit i väg. Efter ett uppehåll under natten fortsätter transpor- terna hela nästa dag.

3.4.3 Onsdag (tredje dygnet)

Onsdagen blir i alla avseenden besvärligare än de föregående dyg- nen. Det är fortfarande mycket kallt ute. Många vattenledningar har frusit sönder. De flesta bostäderna går inte längre att använda. Alla som stannar .kvar i Stenungsund är mycket trötta. Ingen verk- samhet fungerar längre normalt. Batterierna i radioapparaterna har tagit slut för de flesta. Det är svårt att få en ordentlig information om vad som sker. Ledningsgruppen har efter flera påstötningar hos

Länsstyrelsen fått veta att reparationsarbetena forceras, men att det kommer att ta ytterligare fyra-fem dygn innan strömmen är tillbaka helt och hållet.

Många av dem som valt att stanna tar sig till kommunkontoret för att få veta hur de ska klara av svårigheterna. Den militära perso- nalen hjälper till med att hålla i gång utspisningen vid Nösnässkolan. En del människor är stundtals mycket upprörda, men de flesta ver- kar ha accepterat situationen. Flera äldre har blivit allvarligt sjuka under det senaste dygnet och tagits om hand på sjukhuset i Udde- valla. För några av dem är tillståndet kritiskt. Den s.k. Posom-grup- pen — en stödgrupp sammansatt av företrädare för socialtjänsten, kyrkan, skolan, primärvården och räddningstjänsten i kommunen lägger ned mycket arbete på hjälpa och lugna framför allt gamla och handikappade.

Polisens farhågor om att inbrotten och Stölderna ska öka blir besannade. Det finns rent av tendenser till plundring inne i centrum. Två affärsinnehavare skadas i samband med att de vid inbrott som

54. Fjärde-sjätte dygnen äger rum onsdag kväll försöker skydda sin egendom. |

Räddningstjänstens beredskap

Branden vid Borealis Polyeten är under eftermiddagen så gott som släckt. Det har fordrat en mycket krävande insats från räddnings- tjänsten, som under tiden haft svårt att ta på sig andra uppgifter. Att det inte funnits ström har minskat uthålligheten i organisationen —