SOU 1996:78

Elberedskapen

Typ: SOU
Källa: urn.kb.se

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

lberedskapen

Organisation, ansvarsfördelning

och

finansiering

. KK

72%

:ÖJ

C155

tar/as; 30

Statens offentliga utredningar WW 1996:78

W Näringsdepartementet

Elberedskapen

Organisation, ansvarsfördelning och finansiering

Betänkande av Elberedskapsutredningen Stockholm 1996

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskansliets forvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 91 90

Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrâdsberedningen, 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara pâ remiss. - Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningskontor Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-38-20276-X Stockholm 1996 ISSN 0375-250X

Till statsrådet och chefen för

Näringsdepartementet

Den 1996 bemyndigade regeringen chefen för Närings-

7 mars departementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att

föreslå ansvarsfördelning och organisation inom elberedskaps-

området.

Med stöd bemyndigandet förordnade chefen för Närings-

departementet den 7 1996 generaldirektören Gunnar

mars Holmgren särskild utredare. Som experter förordnades en-

som hetschefen Margareta Bergström, säkerhetschefen Lars Johans-

ingenjören Kerstin Keereweer-Höglund, läraren Britt Kjel-

son, lin, direktören Folke kanslirådet Åke Sundin, direktö-

Pärnerteg,

Eva Sylvén, departementssekreteraren Andreas Zsiga. Den

ren 9 april 1996 förordnades Helene Blomberg som expert i utred-

ningen.

Som sekreterare utsågs konsulten Ulf Wennerberg. Som ansvarig för utredningens administration utsågs Jeanette Lindström

vid Statens oljelager.

Utredningen har antagit namnet Elberedskapsutredningen N

1996:2.

Utredningen får härmed överlämna betänkandet Elberedskapen

SOU 1996:78.

Stockholm i maj 1996

Gunnar Holmgren

/ Ulf Wennerberg

Sammanfattning

Den särskilda utredaren skall enligt direktiven lämna förslag till:

myndighetsorganisation för det fredstida arbetet med elberedskapen ansvarig myndighet för den centrala ledningen av elförsörjningen i krig och vid höjd beredskap fördelning ansvar och arbetsuppgifter inom elbered-

av skapen mellan myndigheter och näringsidkare inom elförsörjningen behövlig lagstiftning avgiftssystem för finansiering av elberedskapen.

Vissa övergripande frågor vad gäller elberedskapen behandlas i kapitlen 5 och Ikapitel 5 behandlas grundläggande frågor om rollfördelningen mellan olika aktörer inom elberedskapen. I kapitlet föreslås att:

funktionen energiförsörjning även i fortsättningen skall hållas ihop Närings- och teknikutvecklingsverket även i fortsättningen skall funktionsansvarig myndighet för funktionen

vara energiförsörjning Närings- och teknikutvecklingsverkets uppgifter i egenskap funktionsansvarig myndighet för funktionen

av energiförsörjning bör koncentreras till uppgifter som är

för funktionen gemensamma uppgiften att prioritera samhällets behov av elkraft under

regeringen läggs de civila ledningsorgan som har ett

områdesansvar Överstyrelsen för civil beredskap, civilbefälhavarna, länsstyrelserna och kommunstyrelserna

elförsörjningsuppgiften bör ha ställning som delfunktion

inom funktionen energiförsörjning.

I våra direktiv har regeringen lagt fast att elberedskapsuppgifter

bör anknytas till Svenska kraftnät. I kapitel 6 behandlas olika sätt göra detta. I kapitlet föreslås att:

uppgiften att svara för delfunktionsansvaret för elförsörj- -

ningen läggs Svenska kraftnät

särskilda insyns- och inflytandeformer skapas vid Sven-

ska kraftnät för utomstående intressenter möjlighet

att ge

att påverka beredskapsarbetet

den personal som skall arbeta med beredskapsuppgiftema

skall vara anställd vid Svenska kraftnät och i alla

avseen-

den vara underställd denna myndighets ledning.

Myndighetsstrukturen och ansvarsfördelningen inom elbered-

skapen i fred behandlas i kapitel I kapitlet föreslås att Närings-

och teknikutvecklingsverket, Svenska kraftnät och Statens käm-

kraftsinspektion i fortsättningen skall ha uppgifter central nivå

inom elberedskapen. Detta innebär att Elförsörjningsnänmden

och Krigsskyddsnämnden för kraftanläggningar kan avvecklas.

Beträffande den regionala organisationen föreslås inga föränd-

ringar. I kapitlet föreslås att:

Närings- och teknikutvecklingsverket, Svenska kraftnät

och Statens kärnkraftsinspektion skall ha uppgifter inom elberedskapen i fred

Elförsörjningsnämnden avvecklas

Krigsskyddsnämnden för kraftanläggningar avvecklas

Statens strålskyddsinstitut inte längre skall ha uppgifter

inom funktionen energiförsörjning

ett beredskapsråd med företrädare för elindustrin och vissa -

myndigheter knyts till Svenska kraftnät ledamöterna av beredskapsrådet utses av regeringen

antalet elområden sikt minskas till tre eller fyra med -

gränser som så långt som möjligt sammanfaller med civilområdenas gränser

elbefälhavama inte heller i fortsättningen ges myndighets- status i fred

beredskapsförberedelsema inom elbefálhavarorganisatio-

även i fortsättningen skall skötas av vissa företag nen

Svenska kraftnät skall sluta avtal med de företag som -

sköter beredskapsförberedelsema inom elbefálhavarorga-

nisationen.

Motsvarande frågor beträffande myndighetsstrukturen och an-

svarsfördelningen under säkerhetspolitiska kriser och i krig be-

handlas i kapitel Krigsorganisationen överensstämmer enligt

våra förslag i huvudsak med fredsorganisationen. På regional

nivå dock elbefälhavama inom för Svenska kraftges - ramen

myndighetsstatus. I kapitlet föreslås att: näts krigsorganisation

myndighetsstrukturen central nivå inom elförsörjningen

inte ändras vid övergång till krigsorganisation samma

myndigheter bör ha uppgifter under säkerhetspolitiska kri-

och i krig som i fred ser

Närings- och teknikutvecklingsverkets krigsuppgift bör

att hålla regeringen underrättad om läget inom funkvara

tionen energiförsörjningoch föreslå regeringen de åtgärder

läget kräver som

Svenska kraftnäts krigsuppgift bör vara att leda och sam- -

ordna elförsörjningen samt att vidtaga de åtgärder i elsys-

temet krävs för att prioriterade behov skall kunna som

tillgodoses

Statens kämkraftsinspektion bör ha samma uppgifter

under säkerhetspolitiska kriser och i krig som myndig-

heten har i fred

elbefálhavama skall ingå i Svenska kraftnäts krigsorga- nisation

elbefalhavamas krigsuppgift bör vara att leda och sam- ordna den verksamhet regional nivå som krävs för att

prioriterade behov elkraft skall kunna tillgodoses. av

SOU 1996.78

Elföretagens beredskapsansvar behandlas i kapitel Vi föreslår

att elföretagen skall vara skyldiga att upprätthålla verksamheten

under säkerhetspolitiska kriser och i krig samt genomföra de

beredskapsförberedelser som detta kräver.

Finansieringen av beredskapsförberedelsema behandlas i kapitel

10. Vi föreslår att myndigheternas och företagens beredskaps-

kostnader skall finansieras med elberedskapsavgift och att de

en medel som avgiften inbringar skall samlas ett räntebärande konto i Riksgäldskontoret. Avgiftens nivå bör fastställas i försvarsbesluten. I kapitlet föreslås att:

myndigheternas och företagens kostnader för beredskaps-

förberedelser inom elförsörjningsområdet finansieras med

en elberedskapsavgift

avgiftsnivån fastställs i försvarsbesluten

elberedskapsavgiften uttas som en offentligrättsligt regle-

rad nätägaravgift administreras sätt

som samma som

den befintliga nätövervakningsavgiften

elberedskapsavgiften utformas som fast avgift ut-

en som

går med olika belopp för hög- och lågspänningsabonne-

mang

proportionen mellan hög- och lågspänningsavgiften bör

vara 600/11

de medel som inflyter elberedskapsavgiften samlas

genom på ett räntebärande konto med kreditmöjligheter i Riks-

gäldskontoret

behållningen kontot i Riksgäldskontoret endast får användas för att bekosta beredskapsåtgärder inom delfunk-

tionen elförsörjning

kontot i Riksgäldskontoret disponeras Svenska kraftnät

regeringen i regleringsbrev eller annat sätt meddelar

an-

visningar för hur behållningen kontot i Riksgälds-

kontoret får användas Svenska kraftnät årligen utarbetar ett förslag till

disponering av medlen kontot i Riksgäldskontoret och

att detta förslag behandlas i det civila försvarets pro-

gramplanearbete.

De förslag vi har lämnat behöver ges lagstöd. I kapitel 11 som föreslår vi att grundläggande bestämmelser om elberedskapen

skall samlas i lag elberedskap. Vidare bör vissa fören om ordningar över. I kapitlet föreslås att: ses

grundläggande bestämmelser elberedskapen samlas i

om -

en ny lag om elberedskap

den Ellagstiftningsutredningen föreslagna lagen om be-

- av redskapsåtgärder vid vissa elektriska anläggningar arbetas

in i lagen om elberedskap

hänvisning till lagen elberedskap tas in i den nya

en om -

ellagen

vissa myndighetsinstruktioner ändras i enlighet med det

förslag till ändrade myndighetsuppgifter tidigare har

som lagts fram i detta betänkande

reglerna energiransonering över i syfte att mo-

om ses -

dernisera regelverket

utarbetandet ett förslag till ny lag om elberedskap, m.m. - av bör ske inom ramen för ett fortsatt utredningsarbete.

Vi föreslår den organisationen skall träda i kraft den 1 att nya januari 1997. Fortsatt utredningsarbete krävs vad gäller vissa

författningsfrågor.

Våra förslag avlastar statsbudgeten med 71 miljoner kronor

räknat med utgångspunkt från budgetåret 1995/96 12 månader.

negativa konsekvenser bedöms uppstå från regionalpolitisk

Inga

eller jämställdhetspolitisk synpunkt.

1¶Bakgrund

1.1 Direktiven

Enligt direktiven Dir. 1996:23 skall den särskilde utredaren lämna förslag till

myndighetsorganisation för det fredstida arbetet med el- -

beredskapen

ansvarig myndighet för den centrala ledningen av elför-

sörjningen i krig och vid höjd beredskap

fördelning och arbetsuppgifter inom elbered-

av ansvar mellan och näringsidkare inom elför-

skapen myndigheter

sörjningen

behövlig lagstiftning

avgiftssystem för finansiering av elberedskapen.

I direktiven vissa förutsättningar för uppdraget. En av

anges

dessa är att det övergripande ansvaret för beredskapsuppgiftema

inom också i fortsättningen skall hållas ihop

energiområdet

inom funktion. Det är således inte aktuellt att bryta ut en elförsörjningen och denna verksamhet status som självge

ständig funktion. Ytterligare förutsättning är att Närings- och

teknikutvecklingsverket NUTEK skall vara funktionsansvarig

myndighet för funktionen energiförsörjning.

I direktiven betonas också att uppgifterna inom elberedskapen

bör samlas myndighet och att denna myndighet bör knytas

en till Svenska kraftnät SvK. Olika sätt att utforma anknytningen

till SvK skall belysas i utredningsarbetet.

Vad finansieringen beredskapsförberedelserna bör

gäller av

utgångspunkten enligt direktiven vara att beredskapskostnadema

inom elförsörjningen skall avgiftsñnansieras. Avgiftssystemet

bör konkurrensneutralt. Så långt som möjligt bör befintliga vara

uppbördssystem inom elornrådet utnyttjas.

Allmänt skall behovet förändringar i lagstödet för

elberedskapen övervägas. En förutsättning för arbetet skall dock

vara att nu gällande krigsskyddslag skall ersättas med

lagstiftning i enlighet med Ellagstiftningsutredningens ELU

förslag.

Utredningens direktiv redovisas i bilaga

1.2¶Arbetets uppläggning

Uppläggningen av utredningsarbetet har präglats av att relativt

kort tid har stått till buds för uppdraget drygt två månader. Tyngdpunkten i arbetet har därför lagts överläggningar med de myndigheter och branschintressen är närmast berörda

som av frågorna. Samråd har också hållits med den särskilde utredare

som har sett över principerna för finansiering beredskaps-

av åtgärder inom det civila försvaret. Denne utredare har redovisat sina förslag i betänkandet Finansieringen det civila försvaret

av SOU 1996:58. De förslag lämnas i detta betänkande har

som

fungerat som en utgångspunkt för våra överväganden finan-

sieringen av elberedskapen.

Arbetet har också präglats av att ELU nyligen har utrett de aktuella frågorna. ELU har sammanställt ett omfattande faktamaterial som har kunnat utnyttjas grund för vårt arbete.

som en Kompletteringar har dock behövt göras beträffande den regio-

nala organisationen. Denna nivå belystes mycket knapphändigt i

ELU:s betänkande. I övrigt har visst material beträffande kostnaderna för elberedskapen inhämtats från NUTEK. Material har också erhållits från Svensk Elberedskap AB.

överläggningar i intervju- och samtalsform har hållits med

företrädare för ett stort antal myndigheter, branschorganisationer

och företag. Bland myndigheterna har överläggningar hållits

med Överstyrelsen för civil beredskap ÖCB, SvK, NUTEK,

Riksgäldskontoret och samtliga civilbefälhavarkanslier. I övrigt

har diskussioner förts med företrädare för Svensk Elberedskap AB, flertalet elområdeskanslier, Svenska Kraftverksföreningen, Svenska Elverksföreningen, Vattenfall AB, Sydkraft AB samt Stockholm Energi AB.

En sammanfattning de förslag lämnas i Finansieringen

av som

det civila försvaret SOU 1996:58 finns i bilaga av

1.3 Vissa begrepp

Med beredskapsförberedelser avser vi de förberedelser som en i fred för att verksamheten skall

verksamhetsansvarig genomför

kunna under säkerhetspolitiska kriser och i krig.

upprätthållas

Förberedelser för s.k. fredskriser omfattas därmed inte av be-

greppet beredskapsförberedelser.

höjd beredskap definieras i lagen 1992:1403 om Begreppet beredskap. Enligt denna lag består höjd beredskap av höjd beredskapstillstånden skärpt beredskap och högsta beredskap.

Då landet i råder högsta beredskap. Vid krigsfara råder är krig

skärpt eller högsta beredskap.

I texten har vi valt att inte använda begreppet höjd beredskap. används under säkerhetspolitiska kriser och i

Istället uttrycket

med detta begrepp. Detta uttryck torde vara mer krig synonymt

lättillgängligt för den genomsnittlige läsaren.

Med i det följande elproduktionsföretag, elhan-

elföretag avses

delsföretag och ägare till elnät. Elindustrin omfattar samtliga

dessa företag.

2¶Tidigare utredningar

2.1¶Ellagstiftningsutredningen SOU 1995:51

ELU har under åren 1992 1995 utrett frågor om en ny ellag,

koncessionsbestämmelser för starkströmsledningar och elbered-

skapen. Utredningens förslag beträffande elberedskapen redo-

visades i delbetänkandet Elförsörjning i ofred SOU 1995:51.

ELU föreslog i korthet att funktionen energiförsörjning skulle

på två funktioner: bränsle- och drivmedelsförsörjning delas upp samt elförsörjning. NUTEK föreslogs få funktionsansvar för den funktionen bränsle- och drivmedelsförsörjning och

nya dessutom ha ansvaret för övergripande frågor vid energiransoneringar. Funktionsansvaret för den nya funktionen el-

försörjning föreslogs läggas Elförsörjningsnämnden EFN.

EFN föreslogs också få till uppgift att i fred förbereda el-

ransoneringar. Inga förslag till förändringar i EFN:s krigs-

uppgifter framlades.

Härutöver förslog ELU att lagen 1942:335 särskilda

om skyddsåtgärder för vissa kraftanläggningar, m.m. skall ersättas

med lagstiftning beredskapsåtgärder vid vissa elektriska

ny om

anläggningar, EFN föreslogs bli prövningsmyndighet

m.m.

enligt den lagen. Som ett resultat härav föreslogs att Krigs-

nya

skyddsnämnden för kraftanläggningar KSN skall avskaffas.

ELU föreslog vidare att elindustrins medverkan i beredskapsarbetet skall säkerställas avtal. EFN förutsattes

genom bedriva sin verksamhet i nära samarbete med elkraftsbranschen. Enligt förslaget borde i EFN ingå företrädare för såväl allmänna som branschanknutna intressen.

Beträffande finansieringen föreslog ELU att elberedskapen

under det första året skall finansieras med medel över stats-

budgeten i ungefär nuvarande omfattning. Utredningen förut-

satte att elindustrin -liksom hittills skall finansiera huvuddelen

av sina beredskapskostnader med medel. Ett definitivt

egna mer underlag skulle tas fram vid ett senare tillfälle för att belysa den

fortsatta kostnadsfördelningen.

2.2 Remissyttrandena över Ellagstiftningsutredning-

ens delbetänkande

ELU:s delbetänkande om elberedskapen remissbehandlades under sommaren 1995. I det följande redovisas ett kort

sammandrag av remissinstansernas synpunkter.

Remissopinionen var delad i frågan om en uppdelning

av funktionen energiförsörjning i två funktioner. Antalet

nya

remissinstanser tillstyrker förslaget är ungefär lika många

som som de som avstyrker eller inte tydligt tar ställning. Detsamma gäller förslaget att EFN skall inrättas i fredstid med funktionsansvar för funktionen elförsörjning. I detta fall finns det dock en tydlig uppdelning av remissinstanserna såtillvida att

nästan samtliga myndigheter inom det civila försvaret avstyrker

förslaget att ge EFN funktionsansvar för funktion

en ny elförsörjning. Det är i första hand organ utanför det civila

försvaret som tillstyrker detta förslag.

Några remissinstanser har hämtöver ifrågasatt EFN:s möj-

ligheter att hävda sin myndighetsställning mot bakgrund bl.

av a.

nämndens sammansättning, frånvaron lagstadgade krav

elföretagens medverkan i beredskapsarbetet och de föreslagna

samverkansformema mellan nämnden och branschen.

Huvuddelen av remissinstanserna kommenterar inte frågan

den regionala organisationen. De som kommenterar frågan

understryker att den regionala organisationen är viktig. Huvud-

delen av de remissinstanser kommenterar frågan att

som anser

utredningen inte tillräckligt har belyst de regionala organens roll i

beredskapsarbetet. SvK pekar vikten av att även den regionala

beaktas eftersom det är där stora delar av det

organisationen som

praktiska beredskapsarbetet utförs. Den regionala organisatio-

roll måste enligt SvK framgå tydligt.

nens

ELU:s förslag lag vad gäller beredskapsåtgärder vid

om en ny vissa elektriska anläggningar tillstyrks av flertalet remissinstanser. Många kommenterar dock inte förslaget i detalj. För-

slaget att lägga ned Krigsskyddsnämnden för kraftanläggningar

då den lagen införs tillstyrks de remissinstanser som

nya av kommenterar frågan.

Flertalet remissinstanser tillstyrker ELU:s förslag att kostnaderna för elberedskapen skall skatteñnansieras. I vissa fall är det dock oklart i sitt ställningstagande avser alla kost-

om man nader för elberedskapen eller endast de kostnader som tidigare

har anslagsfinansierats.

En kort sammanfattning remissvaren redovisas i bilaga

3 Nuvarande förhållanden

De redovisas i detta kapitel har hämtats från

faktauppgifter som

ELU:s delbetänkande Elförsörjning i ofred SOU 1995:51. är mycket kortfattad. Den läsare som vill

Nulägesbeskrivningen

ha utförlig beskrivning de förhållanden som redovisas en mer av i detta kapitel hänvisas till ELU:s delbetänkande.

3.1 Produktion och överföring elkraft i Sverige av

totala uppgick år 1993 till 140 Twh.

Sveriges elproduktion

Produktionen är koncentrerad till ett begränsat antal kraftföretag. De åtta största kraftföretagen svarade år 1993 för 92% av den totala Omfattande strukturförändringar sker f.n.

elproduktionen.

inom elindustrin.

Vattenkraften under ett norrnalår för ungefär hälften av svarar landets Resten utgörs i huvudsak kärnkraftsel.

elproduktion. av

60% vattenkraften utvinnes ur de fyra största älvar-

Ungefär av

I landet finns fyra kärnkraftverk med totalt 12 reaktorer. na.

Största delen vattenkraften utvinnes i Norrland medan huvudav

delen elförbrukningen sker i Syd- och Mellansverige. Kraft-

av överföring måste därför ske över långa sträckor. Överföring

mellan olika delar landet sker det s.k. Storkraftnätet. Detta av omfattar kraftledningar med spänning 220 400 kV. en - Storkraftnätet ägs staten genom SvK. av

Från storkraftnätet transformeras elkraften ned till lägre spänoch överförs därefter regionala nät. Spänningen de

ning

näten varierar mellan 130 kV och 30 kV. Därefter sker

regionala

transformering till lägre spänning och överföring

en ytterligare

lokala nät med varierar mellan 20 kV och

en spänning som

V. ägs till största delen de större elföre-

400 Regionnäten av

tagen. Lokalnäten ägdes 1993 till 70% kommuner eller

kommunägda bolag.

El kan inte lagras. Elproduktionen måste därför i varje stund

vara i balans med förbrukningen. SvK har det övergripande

ansvaret för att balans kan upprätthållas kort sikt i elnätet. Detta ansvar benämns systemansvar. Balans i elsystemet uppnås

ge-

nom kortsiktig in- och urkoppling produktion och förbruk-

av ning av elkraft.

3.2¶Myndigheter och andra har uppgifter

organ som

inom elberedskapen

NUTEK är funktionsansvarig myndighet för funktionen energi-

försörjning. Myndigheten har också det övergripande samord-

ningsansvaret för landets energiförsörjning under säkerhets-

politiska kriser och i krig. Dessutom har NUTEK ett övergripande ansvar för att förbereda förbrukningsregleringar inom

energiområdet.

KSN har till uppgift att pröva ärenden enligt lagen särskilda

om skyddsåtgärder för vissa kraftanläggningar, m.m. KSN är knuten till NUTEK.

EFN träder i verksamhet i krig eller när regeringen

annars bestämmer det. EFN leder och samordnar elförsörjningen under

säkerhetspolitiska kriser och i krig. EFN:s beredskapsförbe-

redelser utförs i huvudsak av Svensk Elberedskap AB.

SvK driver och förvaltar det svenska storkraftnätet och de statligt ägda utlandsförbindelserna. SvK är ett affärsverk

som säljer överföringskapacitet storkraftnätet. Härutöver har SvK

som nämnts systemansvaret för det svenska elnätet. - -

Statens kämkraftsinspektion är tillsynsmyndighet för säkerheten i Olika Kärnteknisk verksamhet. Uppgiften är oföränd-

typer av

rad under säkerhetspolitiska kriser och i krig.

Statens är tillsynsmyndighet enligt strålstrålskyddsinstitut

skyddslagen. Verket granskar bl. strålskyddet vid kärnkraft-

a. verken.

Svensk Elberedskap AB Svenska kraftverksföreningen

är ett av

med uppgift att bedriva beredskapsverksamhet inom

ägt bolag elförsörjningen. Bolaget organiserar dessutom den beredskaps-

verksamhet sker inom de s.k. elområdena. Detta sker ge-

som

avtal med vissa större kraftföretag. I krig leds elornrådena nom

elbefálhavare fungerar som regionala organ EFN. av som

Elbefalhavama är således myndigheter under säkerhetspolitiska

kriser och i krig.

3.3¶Lagstiftning som har tillämpning på elberedskapen

I det följande beskrivs kortfattat viss lagstiftning som har

tillämpning elberedskapen. Framställningen är intet sätt

fullständig. För utförlig genomgång gällande regler hän-

en av visas till ELU:s tidigare omnämnda delbetänkande. Huvuddelen

de bestämmelser gäller för elberedskapen finns dessav som

samlade i Totalförsvarets författningshandbok 1995/96. utom

Den lagstiftning reglerar inom totalförsvarets

generella som

verksamhet gäller även för elberedskapen. Företagens ansvar för

medverka i beredskapsarbete regleras i den s.k. näringsatt

idkarlagen 1982:1004. Enligt denna lag har näringsidkare,

arbetsmarknadsorganisationer. fl. skyldighet att medverka i

totalförsvarsplaneringen.

Under säkerhetspolitiska kriser och i krig kan bl. a. ranso-

neringslagen 1978:268 och förfogandelagen 1978:262 sättas

i tillämpning. Båda dessa lagar samhället långtgående befo-

ger

genheter att reglera produktion, överföring och förbrukning

av elkraft. Förfogandelagen tillåter i princip statligt

Övertagande av

den egendom som behövs för totalförsvarets behov.

Av betydelse är också lagen 1990:217 skydd för samhälls-

viktiga anläggningar. Lagen innehåller bl. bestämmelser

a. om

skyddsobjekt och om företagens skyldighet att vidtaga åtgärder

för att skydda totalförsvarsviktiga anläggningar sabotage,

mot terrorism, m.m.

Utöver den generella lagstiftningen finns viss lagstiftning

som har särskild inriktning elkraftsornrådet. Hit hör bl. den a.

tidigare Omnämnda krigsskyddslagen 1942:335. Enligt denna

lag har ägare av större kraftanläggningar skyldighet att vidtaga

åtgärder för att skydda anläggningen mot vapenverkan,

m.m.

3.4 Samhällets kostnader för elberedskapen

ELU har gjort ett försök att uppskatta samhällets totalkostnader

för elberedskapen. Detta är inte helt okomplicerat då vissa

uppgifter är osäkra och en del kostnader ingår delar i anslag som som är avsedda också för andra ändamål. På år har senare skillnaden dessutom varit stor mellan de belopp har som anslagits för elberedskapen och det faktiska kostnadsutfallet för detta ändamål. Av olika skäl har anslagen inte kunnat

utnyttjas

fullt ut.

Statens kostnader för elberedskapen utgörs i första hand av

planerings-, utbildnings- och övningskostnader samt projekt-

medel för beredskapsinvesteringar och andra åtgärder i

elsystemet. Huvuddelen av kostnaden bärs NUTEK och av SvK. NUTEK:s kostnader finansieras över vissa anslag medan SvK:s kostnader i huvudsak finansieras med driftmedel. Statens

anslag till elberedskapen uppgick budgetåret 1995/96 till 71

miljoner kronor räknat årsbasis inklusive kostnader för

utbildning av civilpliktiga. Utfallet anslaget under föregående

dock väsentligt anslagsbeloppet. Den faktiska

understeg

kostnaden kan därför komma att understiga anslagsbeloppet också för detta budgetår. SvK:s kostnader för beredskaps-

kan uppskattas till 11 miljoner kronor per 1995.

åtgärder

Elindustrins kostnader för elberedskapen exklusive kostnaden

för beredskapslagring olja uppgick år 1994 till 118 miljoner

av kronor. Av denna kostnad svarade verksamheten vid Svensk Elberedskap AB och vid elområdeskansliema för totalt 19

kronor. Kostnaderna för beredskapslagring olja kan

miljoner av

till 62 miljoner kronor 1995. Denna

uppskattas per

beredskapslagring i första hand drift gasturbiner och

avser av kondenskraftverk reservanläggningar. Till detta kommer vissa

kostnader för lagring kämbränslen. Kämbränslelagringen är

av dock främst avsedd för andra ändamål än användning under krig och bör därför inte räknas beredskapskostnad. Totalt

som en

branschens kostnader för elberedskapen således till 180

uppgår

miljoner kronor.

innebär samhällets totalkostnad för elberedskapen kan

Detta att

till 225 260 miljoner kronor för budgetåret 1994/95.

uppskattas

fjärdedel denna kostnad utgörs kostnader för En dryg av av

beredskapslagring av olja.

En detaljerad redovisning kostnaderna för elberedskapen

mer av

finns i bilaga

4¶Förutsättningar för en organisation inom

ny elberedskapen

4.1 Problem med nuvarande organisation

Nuvarande organisation inom elberedskapen tillkom då affärsverket Vattenfall bolagiserades år 1992. Frågan om beredskapsorganisationen löstes då inte slutgiltigt. Varken elindustrins eller

myndigheternas för beredskapsfrågoma klargjordes fullt

ansvar ut. Flera de problem som finns med nuvarande organisation

av får ses mot denna bakgrund.

De intervjuer har genomförts under utredningsarbetets

som

har givit uppfattning de problem och brister gång oss en om

finns i nuvarande organisation. Enligt vår uppfattning bör som nedanstående omständigheter framhållas särskilt.

Nuvarande organisation inom elberedskapen präglas av otyd-

i vissa avseenden. Detta gäller särskilt den centrala nivån.

lighet

Otydligheten beror delvis att alltför många myndigheter och

andra är engagerade i beredskapsfrågoma. Berörda organ

organ har dessutom ofta haft olika uppfattningar om ansvarsfördelningen. Denna situation har skapat osäkerhet om vem som

för vad. ansvarar

Den s.k. ansvarsprincipen är grundläggande för ansvars-

fördelningen inom det civila försvaret. Denna princip tillämpas

inte fullt ut inom elberedskapen. I krig överförs väsentliga

till myndighet Elförsörjningsnämnden som inte

uppgifter en - -

bedriver någon egentlig verksamhet i fred. En strikt tillämpning

ansvarsprincipen innebär att man utgår från den myndighets-

av struktur och uppgiftsfördelning finns i fred och ändrar

som

denna i så liten utsträckning som möjligt.

Väsentliga delar beredskapsuppgiftema inom elförsörjningen

av sköts Svensk Elberedskap AB. Detta bolag sattes upp av el-

26 SOU 1996.78

industrin för att sköta de branschinriktade beredskapsuppgifterna

då Vattenfall bolagiserades 1992. Det finns ingen anledning

att rikta kritik mot det sätt vilket detta företag har skött sina

uppgifter. Däremot det från principiell synpunkt tveksamt

att

beredskapsuppgifter av det slag som Elberedskap utför skall

utföras av ett privatägt aktiebolag.

Den regionala organisationen består f.n. sju elornråden med

av i krig var sin elbefalhavare. Varje civilbefälhavare måste därför samverka med två, tre eller i ett fall fyra elområden/elbefal- - havare. Ytterst beror detta att elornrådena är uppbyggda med utgångspunkt från elsystemets tekniska struktur medan indelningen i civilornråden följer indelningen i militärornråden. De senare har givetvis byggts upp med utgångspunkt från helt andra principer än elornrådena. Bristen överensstämmelse mellan

de regionala indelningama skapar vissa problem. Färre elornrå-

den skulle bidra till att effektivisera samarbetet mellan elornrådena och civilbefalhavarna.

Beredskapsförberedelserna inom elförsörjningen har hittills

byggt ett omfattande och aktivt engagemang från elindustrin. Bl. a. har branschen tagit sig betydande del kostnaderna en av

för elberedskapen. Detta är givetvis tillgång.

engagemang en Vissa inslag i utvecklingen medför dock att detta engagemang kan komma att minska i framtiden. Avregleringen elmarkav naden och hårdnande konkurrens mellan företagen kan en ge sådana effekter. Detsamma gäller det ökade inslaget utländskt av ägande inom elindustrin.

4.2¶Krav på en ny organisation

Av föregående avsnitt framgick att erfarenheterna nuvarande av

organisation inom elberedskapen delvis är negativa. Det är

väsentligt att de brister som har konstaterats kan undanröjas vid

övergången till en ny organisation. Enligt vår uppfattning är det

angeläget att följande principer iakttas vid utformningen av den

nya organisationen:

Ansvarsprincipen bör tillämpas konsekvent. Det är olämpligt 0 att föra över från en myndighet till en annan vid ett

ansvar krigsutbrott. Det är inte heller lämpligt att sätta upp nya

myndigheteri ett kris- eller krigsläge. Organisationsförändringarna vid övergång från freds- till krigsorganisation bör

en därför vara så små som möjligt.

Organisationen utsätts för de största påfrestningarna i ett krig 0

berör stora delar landet och medför en omfattande som av bekämpning infrastrukturella mål. Denna hotsituation bör

av därför dimensionerande för den krigsorganisation som

vara

byggs upp inom elförsörjningen.

Krigsorganisationen bör ha sådan flexibilitet att den i 0 en

tillämpliga delar kan fungera också i andra lägen fullt krig.

Möjlighet måste finnas att anpassa organisationen till de

behov uppstår i mindre påfrestande lägen. Övergången

som från freds- till krigsorganisation bör kunna ske stegvis.

Uppgifter med starka inbördes samband bör inte splittras upp 0

flera myndigheter. Inom elförsörjningen innebär detta att

de behovsprioriterande uppgifterna bör hållas åtskilda från

uppgiften att styra elsystemeti kris och krig. En tydlig gräns

bör dessutom dras mellan funktionsansvaret för funktionen

energiförsörjning och ansvaret för elberedskapen.

Antalet myndigheter och andra organ som har uppgifter inom 0

elberedskapen bör begränsas. En tydlig relation måste finnas

mellan huvuduppgiftema inom elberedskapen och myndig-

hetsstrukturen. Detta bör gälla såväl beredskapsuppgifterna

verksamheten under säkerhetspolitiska kriser och i krig. som

0 Elföretagen bör ha skyldighet att upprätthålla sin verksamhet också under säkerhetspolitiska kriser och i krig och för att

genomföra de beredskapsförberedelser krävs för att

som

detta skall vara möjligt. Myndigheternas uppgift bör vara att

stödja, prioritera och i extrema lägen leda och samordna

- företagens verksamhet.

5¶Rollfördelning inom elberedskapen

Nuvarande organisatoriska brister inom elberedskapen beror i

väsentlig utsträckning att man inte har lyckats precisera

rollerna för berörda organ. Kopplingen mellan huvuduppgifterna

inom elberedskapen och den befintliga myndighetsstrukturen är

Idetta kapitel definieras de huvuduppgifter enligt vår

svag. som

mening bör styrande för rollfördelningen inom elbered-

vara skapen. De roller uppgifterna emot bör hållas isär

som svarar

organisatoriskt. Syftet med detta kapitel är att lägga fast vissa

principer för rollfördelningen mellan olika organ. Berörda myndigheters uppgifter beskrivs närmare i kapitlen 7 och Elföretagens ansvar definieras i kapitel

5.1 Funktionsansvaret för funktionen energiförsörj-

ning

I våra direktiv lägger regeringen fast att det övergripande

ansvaret för beredskapsuppgiftema inom energiområdet även i

fortsättningen skall hållas samman i en funktion. Någon uppdelning verksamheten i en funktion för elförsörjning och en

av funktion för övrig energiförsörjning bör därför inte ske. Däremot kan det bli aktuellt att dela upp funktionen energiförsörjning i delfunktioner varav elförsörjningen kan vara en. Regeringen

lägger också fast att NUTEK i egenskap av central förvaltnings-

myndighet inom energiområdet också i fortsättningen bör vara

funktionsansvarig myndighet för funktionen energiförsörjning.

I utredningsarbetet har ingenting framkommit som ger oss

anledning att ifrågasätta den bedömning som regeringen gör vad

gäller sammansättningen av funktionen energiförsörjning. De

samband finns mellan olika energislag gör det motiverat att

som hålla ihop funktionen. Inte heller finns det anledning att lägga ansvaret funktionen energiförsörjning en annan myndighet än

den centrala förvaltningsmyndigheten inom energiområdet. Be-

redskapsuppgiftema inom detta område bör naturlig

ses som en

del av energimyndighetens uppgifter.

Innebörden av en myndighets funktionsansvar definieras i beredskapsförordningen 1993:242. I fred omfattar funktions-

ansvaret enligt förordningen följande uppgifter:

utarbeta underlag för statsmakternas beslut om målen för

funktionen i krig i samråd med andra myndigheter inom

funktionen

samordna beredskapsförberedelsema inom funktionen

S samordna planering och budgetering av de beredskapsförbe-

redelser som utförs inom funktionen

samordna och genomföra krigsplanläggning inom funktionen

svara för att personal utbildas

svara för att övningar genomförs

regelbundet till regeringen redovisa beredskapsläget inom

funktionen.

Vid skärpt beredskap skall den funktionsansvariga myndigheten

samordna verksamheten inom funktionen. Vid behov skall verksamheten samordnas också med verksamhet inom

annan totalförsvaret.

Vid högsta beredskap skall den funktionsansvariga myndig-

heten hålla regeringen underrättad om händelseutvecklingen, det

aktuella tillståndet och den förväntade utvecklingen inom funktionen. Regeringen skall också hållas underrättad de

om åtgärder som har vidtagits eller planeras inom funktionen.

I syfte att åstadkomma en tydlig ansvarsfördelning inom funk-

tionen energiförsörjning finns det anledning att precisera vissa

inslag i det fredstida funktionsansvaret. Att i detalj göra detta ankommer berörda myndigheter. I detta sammanhang vill dock betona att NUTEK:s uppgifter i egenskap av funktionsansvarig myndighet bör renodlas till att avse för funktionen ge-

frågor. Det är också lämpligt att funktionen energi-

mensamma

försörjning delas upp i delfunktioner varav elförsörjningen bör vara en.

Enligt vår uppfattning innebär detta att NUTEKrs uppgifter i

egenskap funktionsansvarig myndighet för funktionen

av energiförsörjning bör koncentreras till följande områden:

utarbeta underlag för statsmaktemas beslut om inriktningen

funktionens verksamhet under säkerhetspolitiska kriser av

och i krig i samverkan med elberedskapsmyndigheten

utarbeta programplan och andra för funktionen gemensamma

planeringsdokument

samlat för funktionen redovisa beredskapsläge och de resultat

har uppnåtts i verksamheten som

4. samordna funktionsgemensamma beredskapsförberedelser

och krigsplanläggningen inom funktionen i den utsträckning

som detta behövs

svara för sådan utbildnings- och övningsverksamhet som bör

gemensam för funktionen.

vara

5.2 Prioritering behovet av elkraft

Den behovsprioriterande uppgiften innebär att man identifierar och avväger samhällets behov av elkraft under säkerhetspolitiska kriser och i krig. I fred innebär uppgiften att man så långt som möjligt förbereder de prioriteringar måste göras under

som säkerhetspolitiska kriser och i krig. Detta kan göras genom

framtagning av grundprioriteringar, m.m. De organ som svarar

för denna uppgift kan betraktas samhällets beställare av

som

elkraft under säkerhetspolitiska kriser och i krig. Denna uppgift

bör hållas åtskild från uppgiften att tillhandahålla elkraft under dessa förhållanden.

Inom det civila försvaret har ledningsorganen respektive nivå

regeringen, civilbefälhavama, länsstyrelserna och kommun- -

2 16-0590

styrelserna ansvar för behovsprioriteringama inom de verk-

samheter som bedrivs respektive nivå. Regeringen in-

anger riktningen i stort. Det ankommer ÖCB att vid behov preci-

den övergripande inriktningen. ÖCB samverkar då med öv-

sera riga myndigheter inom det civila försvaret.

5.3¶Styrning av elsystemet

Elsystemet omfattar de produktions- och överförings-

anläggningar som behövs för att tillgodose samhällets behov

elkraft. Under säkerhetspolitiska kriser och i krig är uppgiften

för berörda organ att styra elsystemet ett sådant sätt att de

behov av elkraft som prioriteras av regeringen och övriga

ledningsorgan så långt möjligt kan tillgodoses. De

som organ som svarar för denna uppgift har således en utförarroll inom

elförsörjningen.

I fred omfattar uppgiften att styra elsystemet alla de beredskaps-

förberedelser som krävs för att kris- och krigsuppgiften skall klaras. Detta innebär att de beredskapsuppgifter som har

direkt koppling till elsystemets funktion under säkerhetspolitiska

kriser och i krig bör hållas ihop. Avsteg från denna princip bör endast göras om starka skäl talar för det.

Uppgiften att styra elsystemet under säkerhetspolitiska kriser

och i krig med tillhörande beredskapsuppgifter bör

- - som nämnts ha ställning som en delfunktion inom funktionen energi-

försörjning. En sådan lösning tillgodoser både behovet

av samordning inom energiförsörjningen i stort och behovet av att hålla

ihop de beredskapsförberedelser som avser elförsörjningen un-

der säkerhetspolitiska kriser och i krig.

5.4¶Förslag

I detta kapitel har föreslagits:

att funktionen energiförsörjning även i fortsättningen skall

hållas ihop

att Närings- och teknikutvecklingsverket även i fortsättningen

skall funktionsansvarig myndighet för funktionen

vara

energiförsörjning

att Närings- och teknikutvecklingsverkets uppgifter i egenskap funktionsansvarig myndighet för funktionen

energiförsörjning bör koncentreras till uppgifter som är

gemensamma för funktionen att uppgiften att prioritera samhällets behov av elkraft under

regeringen läggs de civila ledningsorgan som har ett

områdesansvar Överstyrelsen för civil beredskap, civil-

befálhavarna, länstyrelsema och kommunstyrelserna

att elförsörjningsuppgiften bör ha ställning som delfunktion

inom funktionen energiförsörjning.

6 Organisationsalternativ vad gäller elbered-

skapen på central nivå

6.1¶Förutsättningar

De förslag lämnades ovan innebär att funktionsansvaret för

som

funktionen energiförsörjning preciseras och ges en tydlig

organisatorisk hemvist. Detsamma gäller den behovspriorite-

rande uppgiften. Dessa förslag innebär i huvudsak en precisering gällande förhållanden. Däremot är det en öppen fråga

av nu vilken myndighet bör ha för delfunktionen elförsörj-

som ansvar

ning elförsörjningsuppgiften.

I sammanhanget kan erinras om att ELU föreslog att EFN skulle ha funktionsansvar för en nyinrättad funktion elförsörj-

ning och bedriva verksamhet i egenskap av funktionsansvarig

myndighet för denna funktion redan i fred. EFN skulle därmed bli den enda renodlade beredskapsmyndigheten utanför För-

svarsdepartementets ansvarsområde. Regeringen har inte tagit

ställning för detta förslag.

I våra direktiv understryker regeringen att en anknytning till SvK

bör eftersträvas för beredskapsuppgiften inom elförsörjningsområdet. Detta kan ske olika sätt. Syftet med detta kapitel är att beskriva och värdera de alternativ som finns för en anknyt-

ning det vi har benämnt elförsörjningsuppgiften till

av som SvK. Mot bakgrund hur direktiven har utformats i denna

av fråga har inte funnit anledning att pröva att anknyta uppgiften till

någon myndighet än SvK.

annan

I sammanhanget bör understrykas att SvK redan nu har det s.k. systemansvaret för elsystemet. Systemansvaret innebär att SvK har det övergripande ansvaret för att anläggningar som är anknutna till elsystemet samverkar ett sådant sätt att balans inom hela eller delar landet kortsiktigt kan upprätthållas mel-

lan produktion och förbrukning av elkraft.

Enligt vår uppfattning har det vi har benämnt elför-

som sörjningsuppgiften en nära koppling till systemansvaret. Denna koppling är ett väsentligt skäl till att delfunktionsansvaret för

elförsörjningen bör läggas SvK. Av betydelse är också att

SvK har en oberoende ställning i förhållande till branschens företag och är den enda aktör som har rikstäckande

en organisation.

6.2 Modeller för anknytning till Svenska kraftnät

Anknytningen till Svenska kraftnät kan ske olika sätt. Följ de alternativ är möjliga:

Delñmktionsansvaret för elförsörjningen läggs på fristå-

ende myndighet med egen instruktion, egen budget och egen

personal. Anknytningen till SvK består i att den myndig-

nya heten köper administrativa tjänster från SvK.

Delfunktionsansvaret för elförsörjningen läggs på fristå-

en ende myndighet med egen instruktion och budget. Upp-

egen

giften att fungera som kansli den nya myndigheten läggs

SvK. Denna myndighet svarar för beredning och verk-

ställighet av de beslut som den nya myndigheten fattar.

Delfunktionsansvaret för elförsörjningen läggs SvK.

SvK:s instruktion kompletteras med bestämmelser att

om vissa beslut vad gäller den nya uppgiften i fred skall fattas efter hörande av ett beredskapsråd. Den personal som skall

arbeta med elberedskapsfrågorna anställs vid SvK och år i

alla avseenden underställd SvK:s ledning. Myndigheten tilldelas medel för att sköta beredskapsuppgiftema.

4. Delfunktionsansvaret för elförsörjningen läggs på SvK utan

att några nya insyns- eller beslutandefonner tillskapas vid myndigheten. I SvK:s instruktion anges endast att myndigheten har de uppgifter som följer av delfunktionsansvaret för

elförsörjningen. Den personal som skall arbeta med beredskapsuppgiftema anställs vid SvK och är i alla avseenden underställd SvK:s ledning. Myndigheten tilldelas medel för

att sköta beredskapsuppgiftema.

Alternativ 1 innebär i allt väsentligt fristående beredskaps-

att en myndighet inrättas. Det krav anknytning till SvK som regeringen har uttalat i våra direktiv tillgodoses därmed inte. För

övrigt finns det ingen anledning att den nya myndigheten skall

köpa sitt administrativa stöd från just SvK. En möjlighet

som ligger närmare till hands är Kammarkollegiet som inom ramen för sin uppdragsverksamhet svarar för administrativt stöd små och medelstora myndigheter.

Alternativ 2 har nackdelen att oklarhet skapas om vem som har ansvar för den personal som fungerar som kansli beredskapsmyndigheten och för de åtgärder som denna personal vidtar i egenskap kanslipersonal. Erfarenheterna från liknande kon-

av struktioner andra håll inom statsförvaltningen visar att kom-

petenstvister ibland uppstår mellan värd- och gästmyndig-

hetemas ledningar om vem som skall leda personalens arbete,

vilken kompetens som skall efterfrågas vid nyrekryteringar, etc.

Det är m.a.o. svårt att ett entydigt sätt avgränsa värd- och gästmyndighetemas ansvar från varandra.

I alternativet 3 läggs ansvaret för beredskapsuppgiftema helt

SvK. Samtidigt tillskapas beredningsforrner som ger elindustrin

och andra intressenter insyn i och möjligheter att påverka såväl

beredskapsförberedelsema som verksamheten i krig. Detta alter-

nativ tillgodoser både kravet tydlighet i ansvarsfördel-

m.a.o. ningen och kravet insyn och inflytande från branschen och

vissa myndigheter.

Också alternativ 4 tillgodoser kravet tydlighet. Delfunktionsansvaret för elförsörjningen läggs också i detta alternativ helt

SvK. Däremot tillgodoses inte kravet insyn och inflytande

38 SOU 1996.78

från utomstående intressenter beredskapsförberedelserna och verksamheten i krig. Detta är en väsentlig nackdel då sådana möjligheter såvitt vi kan bedöma har stor betydelse för elindu-

strins engagemang i beredskapsfrågorna.

Enligt vår uppfattning är alternativ 3 den modell för anknytningen till SvK som bäst tillgodoser de krav som man bör ställa

den nya organisationen. Den närmare innebörden av detta alternativ framgår då SvK:s beredskapsuppgifter beskrivs ingående i nästa kapitel.

6.3¶Förslag

I detta kapitel har föreslagits:

att uppgiften att svara för delfunktionsansvaret för elförsörj-

ningen läggs Svenska kraftnät

att särskilda insyns- och inflytandefonner skapas vid Sven-

ska kraftnät för utomstående intressenter möjlighet

att ge

att påverka beredskapsarbetet

att den personal som skall arbeta med beredskapsuppgiftema

skall vara anställd vid Svenska kraftnät och i alla avse-

enden vara underställd denna myndighets ledning.

7¶Myndighetsstruktur och ansvarsfördelning

inom elberedskapen ifred

7.1 Central nivå

Tre myndigheter bör ha uppgifter central nivå inom elbered-

skapen i fred: NUTEK, SvK och Statens kärnkraftsinspektion.

NUTEK:s bör begränsas till sådant som har en direkt

ansvar koppling till funktionsansvaret för funktionen energiförsörjning. SVK bör ha för delfunktionen elförsörjning och svara för

ansvar beredskapsåtgärder vad gäller storkraftnätet. Statens kärnkrafts-

inspektion bör även i fortsättningen ha ställning som bered-

skapsmyndighet och genomföra de beredskapsförberedelser

krävs för att myndigheten skall kunna ta sitt ansvar för som kärnkraftssäkerheten i under säkerhetspolitiska kriser och i krig.

Detta medför att två myndigheter som nu har uppgifter inom elberedskapen i fred kan avvecklas. Detta gäller EFN och KSN. EFN bedriver normalt ingen verksamhet i fred men kan träda i funktion regeringen beslutar detta. I krig har EFN ett

om om

övergripande för elförsörjningen. KSN är knuten till

ansvar

NUTEK och handlägger ärenden enligt lagen 1942:335 om

särskilda skyddsåtgärder för vissa kraftanläggningar, m.m. De

frågor närrmden f.n. handlägger vad gäller gasledningar bör

som efter nämndens nedläggning skötas av NUTEK.

Statens strålskyddsinstitut har enligt beredskapsförordningen uppgifter inom funktionen energiförsörjning. Någon krigs-

uppgift inom elberedskapen dock inte ha fastställts för in-

synes stitutet. Det är tveksamt verksamheten har sådan kopp-

om en ling till elberedskapen att institutet bör kvarstå som beredskaps-

myndighebmed uppgifter inom funktionen energiförsörjning.

övervägande skäl talar för att så inte bör vara fallet.

NUTEK:s beredskapsuppgifter i egenskap av ansvarig myndig-

het för funktionen energiförsörjning deñnierades i avsnitt 5.1.

Uppgifter som inte har en direkt koppling till funktionsansvaret bör följd härav överföras till den myndighet som en som tilldelas ansvaret för delfunktionen elförsörjning SvK. Detta gäller i första hand nedanstående uppgifter:

0 prövning av skyldigheten att genomföra beredskaps- och

skyddsåtgärder vid elkraftsanläggningar enligt särskild lag-

stiftning

0 myndighetsuppgifter inklusive förmånshantering för civil-

- -

pliktig personal som i krig avses utnyttjas för reparation och

drift av elkraftsanläggningar

0 uppgiften av vara personalkontrollmyndighet för personal

som är anställd eller krigsplacerad inom elförsörjningen.

SvK:s beredskapsuppgifter bör omfatta ansvaret för delfunk-

tionen elförsörjning och ansvaret för de beredskapsförberedelser

som SvK har att genomföra i egenskap ägare till storkraftav nätet.

Delfunktionsansvaret innebär att SvK ett övergripande ges an-

svar för att elsystemet skall kunna tillgodose prioriterade behov

under kriser och i krig. Följande uppgifter bör i fred ingå i delfunktionsansvaret:

0 medverka i planeringsarbete och studieverksamhet som

genomförs inom funktionen energiförsörjning

0 samverka med den funktionsansvariga myndigheten vid ut-

arbetandet funktionens programplan och beredskapsav

lägesredovisning

0 ha dispositionsrätten till det konto i Riksgäldskontoret

som inrättas för den beredskapsavgift föreslås finansiera elsom

beredskapen

0 samordna och inrikta elindustrins beredskapsförberedelser

0 sluta erforderliga avtal beredskapsförberedelser med el-

företag

SOU 1996.78 41

pröva ärenden enligt särskild lagstiftning beredskaps- och 0 om

skyddsåtgärder vid elkraftsanläggningar

utbilda och öva krigsplacerad personal inom elförsörjningen

inklusive civilpliktiga

medverka i funktionsövningar och andra för funktionen

gemensamma övningar

anskaffa och lagra reservmateriel och annan utrustning som 0

behövs för reparationer elsystemet i krig i regi eller

av egen

avtal med olika företag

genom

handlägga vissa myndighetsuppgifter vad gäller personal-

kontroll, civilpliktiga, m.m.

SvK bör vidare huvudman för elbefälhavarorganisationen. I

vara

fred bör beredskapsförberedelsema inom denna organisation

skötas vissa företag. SvK bör sluta avtal med dessa som nu - av

företag inriktningen och omfattningen av beredskaps-

om förberedelsema. I krig bör elbefälhavarna med kanslier ingå i

SvK:s krigsorganisation.

Ett beredskapsråd bör knytas till SvK. Beredskapsrådet bör

regeringen och ha rådgivande uppgifter. Bestämmelser

utses av bör in i SvK:s instruktion att rådet skall höras innan

tas om

beslut tas i viktigare frågor om inriktningen av beredskaps-

förberedelsema. Syftet med beredskapsrådet bör vara att ge företrädare för elindustrin samt vissa myndigheter insyn i och

möjligheter påverka beredskapsförberedelsema inom del-

att

funktionen elförsörjning.

Beredskapsrådet bör sammansättas av experter beredskaps-

Bland bör ÖCB,

frågor och elförsörjning. myndigheterna

NUTEK och Försvarsmakten företrädda. Elindustrin bör

vara bl. företrädas branschföreningarna. I rådet bör också finnas

a. av företrädare för den regionala och lokala organisationen såväl

myndighetssidan som på företagssidan.

7.2¶Regional nivå

I fred består den regionala myndighetsorganisationen civil-

befälhavare och länsstyrelser.

Civilbefälhavama utfärdar anvisningar för krigsplanläggningen

regional nivå och utarbetar grundprioritering för behovet

en av elkraft i olika kris- och krigslägen. Det sker i samråd

senare med berörda länsstyrelser och kommuner samt med elområdeskansliema.

Elbefälhavarna finns inte som myndigheter i fred. Beredskapsförberedelserna utförs av ett elområdeskansli i enlighet med ett avtal mellan Svensk Elberedskap AB och ett av företagen inom elområdet. Detta sätt att arbeta har hittills fungerat tillfredsställande.

Enligt vår mening finns det ingen anledning att elbefal-

ge havama myndighetsstatus i fred. Fredstida störningar i samband med snöstormar och annat kan hanteras inom ramen för ett informellt samarbete mellan företagen. Detta sker redan idag. Ingenting hindrar att företagen eget initiativ utvecklar

sam-

arbetet. Några ytterligare åtgärder behöver inte genomföras i

fred.

Ett utredningsarbete pågår inom Svensk Elberedskap AB med

inriktning mot att minska antalet elornråden. Det är önskvärt att

indelningen i elornråden så långt som möjligt bringas att

sammanfalla med indelningen i civilornråden. På sikt bör antalet elornråden kunna minskas till tre eller fyra. Ytterligare utred-

ningsarbete krävs dock innan detta kan genon1föras.

Som nämnts bör SvK i fortsättningen huvudman för el-

vara befälhavarorganisationen. Det bör ankomma SvK att slutföra det utredningsarbete som har påbörjats beträffande elbefäl-

havarorganisationen. SvK bör också ta över uppgiften att sluta

avtal med de företag i fred svarar för elbefälhavarsom

organisationens beredskapsförberedelser.

7.3¶Förslag

I detta kapitel har föreslagits:

att Närings- och teknikutvecklingsverket, Svenska kraftnät

och Statens kärnkraftsinspektion skall ha uppgifter inom

elberedskapen i fred

att Elförsörjningsnänmden avvecklas

att Krigsskyddsnämnden för kraftanläggningar avvecklas

att Statens strålskyddsinstitut inte längre skall ha uppgifter

inom funktionen energiförsörjning

att beredskapsråd med företrädare för elindustrin och vissa ett myndigheter knyts till Svenska kraftnät

att ledamöterna av beredskapsrådet utses av regeringen

att antalet elområden sikt minskas till tre eller fyra med gränser så långt möjligt sammanfaller med civilsom som områdenas gränser att elbefälhavarna inte heller i fortsättningen ges myndighetsstatus i fred

att beredskapsförberedelsema inom elbefálhavarorganisatio-

även i fortsättningen skall skötas av vissa företag nen att Svenska kraftnät skall sluta avtal med de företag som

sköter beredskapsförberedelsema inom elbefálhavarorga-

nisationen.

8¶Myndighetsstruktur och ansvarsfördelning inom elförsörjningen under säkerhetspolitiska

kriser och i krig

8.1¶Allmänt om krigsorganisering

Säkerhetspolitiska kriser och krig kan ha mycket varierande

förlopp och varaktighet. De kan också skilja sig med hänsyn

till vilka delar landet berörs. I 1996 års försvarsbeslut av som ställs krav att det civila försvaret skall bidra till att stärka samhällets förmåga att hantera svåra nationella påfrestningar. Ett väpnat dock även i fortsättningen vara det allangrepp anses varligaste hotet. Denna hotsituation bör därför vara styrande vid

utformningen krigsorganisationen. Mindre påfrestande situa-

av tioner får hanteras med den flexibilitet som bör byggas in i organisationen.

Allmänt är det önskvärt att organisationen inom verksett en samhet skall upprätthållas i under säkerhetspolitiska kriser som

och i krig undergår så små förändringar som möjligt vid en

Omorganisationeri samband med ett krigskrigsorganisering.

utbrott kan leda till störningar som allvarligt sätter ned myndigheternas ledningsfönnåga i ett läge ställer extremt höga som krav i detta avseende. Av detta skäl har inom det civila förman svaret strävat efter att krigsorganisationen för en senare verksamhet så långt möjligt skall överensstämma med som

fredsorganisationen.

Det finns också tydlig trend inom det civila försvaret att man en så möjligt vill försöka leda verksamheten från länge som myn-

digheternas fredsuppehållsplatser. Man vill så sätt i det längsta undvika flyttning verksamheten till krigsuppehållsplats

en av

i läge då betydande förvirring kan råda i landet till följd av

ett en

begynnande stridshandlingar. Den betoning som senare

har skett korta och snabba krigsförlopp har förstärkt dessa av tendenser.

Ansvarsprincipen är grundläggande för ansvarsfördelningen

inom det civila försvaret. Ansvarsprincipen innebär den att som har ansvar för en samhällsverksamhet i fred också har ansvar för verksamheten i under säkerhetspolitiska kriser och i krig om den skall upprätthållas under dessa förhållanden. I ingår ansvaret också att vidta de beredskapsförberedelser erfordras för som att verksamheten skall kunna hållas igång under säkerhetspolitiska

kriser och i krig. Ansvarsprincipen är ytterligare sätt

ett att understryka kravet nära överensstämmelse mellan fredsen

och krigsorganisationen.

8.2 Organisation på central nivå under säkerhetspoli-

tiska kriser och i krig

I kapitel 7 föreslogs att EFN skall avvecklas. Nämndens uppgifter bör överföras till SvK. Denna åtgärd medför det inte att

längre finns något behov att ändra myndighetsstrukturen

av central nivå inom elförsörjningen under säkerhetspolitiska kriser och i krig. Samma myndigheter kan verka under dessa förhållanden som i fred. Med hänsyn till vad framfördes som ovan är detta stor fördel. f en

Myndighetsstrukturen central nivåi krig bör således bestå av NUTEK, SvK och Statens kärnkraftsinspektion. Dessa myndigheter bör ha nedanstående krigsuppgifter.

NUTEK:s krigsuppgift bör att hålla regeringen underrättad vara om läget inom funktionen energiförsörjning samt att föreslå

regeringen de åtgärder läget kräver. I övrigt bör NUTEK

som utföra de uppdrag regeringen kan komma lämna till som att

myndigheten.

SvK:s krigsuppgift i egenskap delfunktionsansvarig myndig-

av het för elförsörjningen bör att leda och samordna den vara

verksamhet som bedrivs inom elförsörjningen i krig. Myndig-

heten bör ha ett övergripande för de åtgärder krävs ansvar som

för att elsystemet under säkerhetspolitiska kriser och i krig skall

kunna tillgodose prioriterade behov. SvK bör vidare besluta om

omfördelning av reparationspersonal, reservmateriel och andra

resurser mellan olika delar av landet. Härutöver bör SvK leda och samordna elbefälhavamas verksamhet. Elbefálhavarna med

kansliet bör ingå i SvK:s krigsorganisation.

SvK bör i egenskap av ägare till storkraftnätet vidtaga de åtgärder som krävs för att detta nät skall fungera under säkerhets-

politiska kriser och i krig. Denna uppgift är nära kopplad såväl

till SvK:s systemansvar som också består under säkerhets-

politiska kriser och i krig som till myndighetens övergripande

uppgift att vara delfunktionsansvarig myndighet för elförsörj-

ningen.

SvK:s beredskapsråd bör kvarstå under säkerhetspolitiska kriser och i krig. Rådet bör således ingå i SvK:s krigsorganisation. Med hänsyn till att vissa uppgifter övertas från EFN kan dess-

utom delar av denna myndighets krigsorganisation behöva över-

tas av SvK. Denna fråga bör prövas i särskild ordning av SvK.

Statens kärnkraftsinspektion bör också i krig pröva frågor om

säkerheten vid landets kärnkraftverk. Myndighetens bedömningar måste dock anpassas till den speciella riskrniljö som

råder under säkerhetspolitiska kriser och i krig.

8.3¶Organisation på regional och lokal nivå under säkerhetspolitiska kriser och i krig

I krig bör den regionala organisationen bestå av civilbefälhavare, elbefälhavare och länsstyrelser. Elbefálhavama bör som nämnts

ingå i Svenska kraftnäts krigsorganisation.

Civilbefálhavarnaskrigsuppgift bör att prioritera behovet

vara av elkraft inom civilområdet med utgångspunkt från de anvisningar

regeringen lämnar. Civilbefälhavaren svarar också för som

lägesrapportering till regeringen och centrala myndigheter. Dess-

utom skall civilbefälhavaren hålla elbefalhavaren underrättad om de militära operationer kan komma att beröra civilornrådet.

som

Elbefälhavarens krigsuppgift bör vara att leda och samordna de

åtgärder krävs inom elförsörjningen regional nivå för att

som prioriterade behov av elkraft skall kunna tillgodoses. Om storkraftnätet inte längre fungerar och om kommunikationerna med centrala myndigheter är brutna skall elbefälhavaren kunna

svara för regional ledning och samordning av elförsörjningen.

Länsstyrelsemas uppgift inom elförsörjningen under säkerhets-

politiska kriser och i krig bör vara att utarbeta underlag för civilbefälhavarens prioriteringar av behovet av elkraft. De länsvisa prioriteringarna bör utarbetas i samråd med kommunerna. Kommunernas krigsuppgift bör att lämna underlag för

vara behovsprioriteringarna och att tillse att verksamheten vid de egna

energiföretagen kan hållas igång.

8.4¶Förslag

l detta kapitel har föreslagits:

att myndighetsstrukturen central nivå inom elförsörjningen

inte ändras vid en övergång till krigsorganisation samma

myndigheter bör ha uppgifter under säkerhetspolitiska

kriser och i krig som i fred

att Närings- och teknikutvecklingsverkets krigsuppgift bör

vara att hålla regeringen underrättad om läget inom funk-

tionen energiförsörjning och föreslå regeringen de åtgärder

som läget kräver att Svenska kraftnäts krigsuppgift bör vara att leda och

samordna elförsörjningen samt att vidtaga de åtgärder i elsystemet krävs för att prioriterade behov skall

som

kunna tillgodoses

att Statens kämkraftsinspektion bör ha samma uppgifter under säkerhetspolitiska kriser och i krig som myndig-

heten har i fred

att elbefalhavama skall ingå i Svenska kraftnäts krigsorgani-

sation att elbefálhavarnas krigsuppgift bör vara att leda och

samordna den verksamhet på regional nivå som krävs för

att prioriterade behov av elkraft skall kunna tillgodoses.

9¶Elföretagens beredskapsansvar

Elföretagens medverkan i beredskapsarbetet är avgörande för

möjligheterna att uppnå en god elberedskap. Med elföretag avses

i detta sammanhang elproduktionsföretag, elhandelsföretag, äga-

elnät, fl. F.n. regleras elföretagens medverkan i beredre av m.

skapsarbetet i den s.k. näringsidkarlagen 1982:1004 samt i

viss speciallagstiftning främst gäller för elkraftsornrådet.

som

Det är väsentligt att det läggs fast att elföretagen har en skyldig-

het upprätthålla sin verksamhet också under säkerhetspolitiska kriser och i krig. Av detta följer att de bör ha ett ansvar för att

vidtaga de beredskapsförberedelser som behövs för att detta

skall möjligt. Det bör ankomma SvK att precisera om-

vara

fattningen och karaktären av de beredskapsförberedelser som

företagen bör genomföra. Som nämnts bör avtal om detta slutas

med elföretagen.

Vi föreslår att företagens ansvar för att upprätthålla verksamheten under säkerhetspolitiska kriser och i krig lagregleras. Denna skyldighet bör gälla alla elföretag. Därmed kan den kompetens och kännedom anläggningar och nät som finns hos

företagen utnyttjas också under säkerhetspolitiska kriser och i

krig. SvK:s uppgift i fred bör vara att prioritera företagens

och att kontrollera att överenskomna åt-

beredskapsförberedelser

gärder har utförts. Under säkerhetspolitiska kriser och i krig

leder och samordnar SvK företagens verksamhet.

Företagen bör även i fortsättningen vara skyldiga att genomföra

fysiska skyddsåtgärder i elkraftsanläggningar av större bety-

delse. ELU har föreslagit en ny lag som reglerar omfattningen

och karaktären dessa åtgärder. Enligt förslaget bör företagen

av också ha skyldighet att till den myndighet som regeringen bestämmer enligt vårt förslag SvK anmäla en planerad ny- eller

- -

52 SOU 1996.78

ombyggnad eller annan väsentlig förändring i den typ anlägg-

ning som åsyftas i lagen.

De praktiska möjligheterna att ålägga företagen att genomföra

beredskapsförberedelser är beroende av att ñnansieringsfrågan

löses. Det avgiftssystem som vi föreslår i nästa kapitel innebär att bidrag utgår till alla större kostnader företagen åsamkas

som genom sin medverkan i beredskapsarbetet.

Ikapitel 11 föreslår vi lag elberedskap. Bestämmelser

en ny om om företagens skyldighet att upprätthålla verksamheten under

säkerhetspolitiska kriser och i krig samt att genomföra bered-

skapsförberedelser bör tas in i denna lag.

10¶Finansiering av beredskapsförberedelserna

10.1¶Förutsättningar

Enligt direktiven bör vi utgå från att elförsörjningsområdet skall

för sina egna beredskapskostnader. Vi bör därför överväga svara

att införa ett avgiftssystem för att finansiera beredskapskost-

nadema inom elförsörjningen. Avgiftssystemet bör enligt direk-

tiven vara konkurrensneutralt.

Utredningen det civila försvarets finansiering har nyligen

om avlämnat ett betänkande SOU 1996:58. I betänkandet föreslås

att beredskapskostnadema inom elförsörjnings-, telekommu-

nikations- och rundradioområdena avgiftsñnansieras. Vad gäller rundradioverksamheten bör detta enligt utredningen ske genom avsättning fast del licensavgiften för radio och TV till

av en av

beredskapsändamål.

I sammanhanget kan nämnas att statens verksamhet vad gäller elsäkerhet och nättillsyn finansieras med avgifter. Elsäkerhets-

avgiften är konstruerad en abonnentavgift. En lågspän-

som

ningsabonnent betalar f.n. 6 kronor per i avgift. Högspän-

ningsabonnenter betalar 500 kronor per år.

Avgiften för nättillsynen nätövervakningsavgiften tas ut av

- innehavare av nätkoncession. Avgiften beräknas efter antalet elabonnenter och utgår år med 600 kronor per högspännings-

per

abonnemang och 3 kronor per lågspänningsabonnemang.

10.2¶Finansieringsmetod

Utredningen det civila försvarets finansiering har föreslagit

vissa generella principer för finansieringen av beredskaps-

förberedelser inom det civila försvaret. Dessa innebär i korthet

att ansvarsprincipen bör vägledande också vid fördelningen

vara

54 SOU 1996.78

av kostnadsansvaret för de beredskapsförberedelser behövs

som för att klara krig och andra svåra nationella påfrestningar.

Avgifts- och egenfinansiering bör enligt utredningen därför

användas i större utsträckning än nu för finansieringen av bered-

skapsförberedelser inom det civila försvaret. Utredningen anför

också statsfinansiella skäl för att avgiftsfinansiering bör komma

ifråga.

Vi ansluter oss till utredningens principiella synsätt vad gäller

avgiftsfinansieiing av beredskapsförberedelser. Enligt vår

uppfattning talar flera skäl för att avgiftsfinansiering är lämp-

lig finansieringsform för beredskapskostnadema inom elförsörj-

ningen. Ett skäl är att är en förnödenhet som så gott som alla

samhällsmedborgare är beroende i såväl fred krig.

av som Brukarkollektivet överensstämmer därför relativt väl med kollektivet av skattebetalare. Ett annat skäl är att avgifter redan

används inom elförsörjningen för finansiering av statliga åtagan-

den inom elsäkerhets- och nättillsynsområdena. Fungerande

avgiftssystem finns således att tillgå. Ytterligare ett skäl är att

statens kostnader för elberedskapen skulle öka kraftigt om de kostnader som nu bärs av näringslivet skulle behöva skattefinansieras.

10.3¶Utformning avgiftssystemet

I princip bör samtliga beredskapskostnader inom delfunktionen

elförsörjning finansieras med en beredskapsavgift. Detta gäller

oavsett om det är myndigheter eller företag som utför beredskapsåtgärdema. Undantag bör endast göras för de adminis-

trativa beredskapskostnadema, dvs. kostnaderna för företagens

egen krigsplanläggning samt utbildnings- och övningsverk-

samhet. Dessa kostnader bör i enlighet med gällande lag-

stiftning bäras av företagen själva.

Beredskapsavgiften bör också finansiera kostnaderna för den

beredskapslagring av olja som sker för att möjliggöra elproduk-

tion under säkerhetspolitiska kriser och i krig. Det rör sig om beredskapslagring syftar till att möjliggöra drift av gas-

som turbiner och kondenskraftverk under dessa förhållanden. Också kostnaderna för företagens driftvämsverksamhet samt kostnaderna för utbildning och förmåner till de civilpliktiga som

få uppgifter inom elförsörjningen under säkerhetspolitiska

avses kriser och i krig bör finansieras med hjälp av beredskaps-

avgiften.

Av bilaga 4 framgår att elberedskapen exklusive de kostnader

företagen enligt skall bära själva f.n. kostar 237 milsom ovan -

kronor år. Detta belopp mot den ambitionsnivå joner per svarar

just gäller inom elberedskapen. Om beredskapsavgiften

som nu skulle beräknas med utgångspunkt från dagens kostnader och ambitionsnivå skulle därför beloppet 237 miljoner kronor per år

utgöra beräkningsunderlag.

De medel avgiften inbringar bör samlas ett räntebärande

som

konto i Riksgäldskontoret. Kreditmöjligheter bör finnas kon-

tot. Kontot bör disponeras SvK i egenskap av delfunktions-

ansvarig myndighet för elförsörjningen. De medel som finns

kontot förutsätts inte kunna användas för andra ändamål än för

beredskapsförberedelser inom delfunktionen elförsörjning.

Nivån på beredskapsavgiften bör fastställas i försvarsbesluten. Avgiften bör i princip ligga fast under hela försvarsbeslutsperioden. Eventuella över- och underskott kontot vid för-

svarsbeslutsperiodens slut får regleras då avgiften fastställs för

den därefter kommande försvarsbeslutsperioden.

Regler för hur beredskapskontot får disponeras bör meddelas av

regeringen i regleringsbrev eller annat sätt. Förslag om årliga uttag samt inriktning beredskapsförberedelsema bör utarbetas

SvK och behandlas i det civila försvarets programplaneav arbete.

10.4¶Beredskapsavgiftens konstruktion

Beredskapsavgiften kan tekniskt konstrueras olika sätt. Fyra

grundkonstruktioner är möjliga. Dessa är:

Del av avgiften för storkraftsnätet

Producentavgift

Nätägaravgift

Abonnentavgift

Vid valet av avgiftskonstruktion bör flera aspekter beaktas. En är kravet att avgiften skall konkurrensneutral. Detta krav

vara tillgodoses bäst av alternativen 3 och Alternativ l är olämpligt från denna synpunkt då endast del den totala elförbruk-

en av ningen transporteras storkraftsnätet. I vissa fall utnyttjas endast regionoch lokalnäten för överföring elkraften från

av producent till konsument. Anknytning till avgiften för storkraftnätet är olämplig också av andra skäl.

En annan aspekt avgiftssystemet är att det måste

vara lättadministrerat och helst kunna anslutas till ett redan befintligt

avgiftssystem. Detta talar emot en producentavgift. Det finns

f.n. inget system som möjliggör direktuttag avgifter från

såväl elkraftsproducenter och från producenter nät-

som av tjänster. Att bygga upp och administrera ett sådant system kan bli kostnadskrävande.

Det avgiftssystem som torde vara lättast att administrera och som samtidigt tillgodoser kravet konkurrensneutralitet är

en nätägaravgift. Ett sådant system kan konstrueras sätt

samma som det system som f.n. används för nätövervakningsavgiften. Administrationen kan skötas av Elsäkerhetsverket.

En abonnentavgift av den typ som används inom elsäkerhetsområdet har nackdelen att den berör många fler aktörer än

nätägaravgift. Abonnentavgiften berör samtliga elabonnenter.

N ätägaravgiften berör endast de företag som innehar en nätkoncession.

Vi föreslår att beredskapsavgiften utformas nätägar-

som en

avgift. Regler om avgiften bör tas in i den lag om elberedskap

vi föreslår i nästa kapitel. I lagen bör stå att nätkoncessom sionsinnehavaren har rätt att ta ut avgiften och att den i sin helhet

skall betalas in till den statliga myndighet som regeringen be-

stämmer skall förvalta avgiftssystemet. Närmare bestämmelser

om avgiften kan meddelas i den förordning som reglerar ut-

formningen av elsåkerhets- och nätövervakningsavgiftema

1995:1296. Enligt förordningen förvaltas avgiftssystemet f.n.

av Elsäkerhetsverket.

10.5 Fast eller rörlig avgift

Såväl nätövervakningsavgiften som elsäkerhetsavgiften är fasta

avgifter, dvs. de utgår med ett fast belopp per abonnemang eller

abonnent och år. Båda avgifterna har olika belopp för högspän-

ningsabonnemang/högspänningsabonnenter respektive lågspän-

ningsabonnemang/lågspänningsabonnenter. Avgiftssystemen

skiljer sig dock vad gäller betalningsskyldigheten. Nätkonces-

sionsinnehavaren är betalningsskyldig för nätövervakningsavgif-

ten medan elabonnenten är betalningsskyldig för elsäkerhets-

avgiften.

En rörlig avgift är volymberoende i den meningen att den utgår

med ett visst belopp kilowattimme. Tekniskt föreligger inga

per hinder mot att konstruera beredskapsavgiften som en rörlig avgift. Inte heller från administrativ synpunkt föreligger några

egentliga hinder. Ett avgiftssystem med rörliga avgifter är inte

krångligare att administrera än ett avgiftssystem med fasta avgifter. Det starkaste argumentet mot ett avgiftssystem med rörliga avgifter är istället att det slår mycket hårt mot storkonsumenter av elström. Vid en totalkostnad för elberedskapen

300 miljoner kronor per år skulle de största industrikunderna

betala en avgift 3,5 4 miljoner kronor per företag och år.

- Detta är oacceptabelt med tanke att flera av dessa företag med stor sannolikhet skulle stängas av vid störningar den omfat-

av tning som kan förväntas under krigsförhållanden.

Tabellen redovisar de beredskapsavgifter som skulle utgå vid olika kostnadsnivâer för elberedskapen. Den fasta avgiften har

delats upp i en avgift högspänningsabonnemang och avgift

lågspänningsabonnemang. Med lågspänningsabonnent avses

i detta sammanhang en abonnent som är ansluten till nät med

spänningar 1000 V och lägre. Vid fördelningen av avgiften

har proportionen 600/11 använts. Det är den fördelning mellan

hög- och lågspänningsabonnenter som användes i det förslag

som ELU utarbetade då utredningen övervägde alternativ till

skatteñnansiering.

Kostnader för Fast avgift Rörlig avgift

elberedskapen

Högspännings- Lágspännings-

abonnemang abonnemang

100 Mkr 980 kr/år 18 kr/år 0,08 öre/kWh

200 Mkr 1960 kr/år 36 kr/år 0,15 öre/kWh

300 Mkr 2940 kr/år 54 kr/år 0,23 öre/kWh

Källa: NUTEK

Vi föreslår att beredskapsavgiften utformas som fast avgift

en med olika nivåer för hög- och lågspänningsabonnemang. Fördelningen mellan dessa avgiftsnivåer bör överensstämma med

den fördelning som ELU använde i sina beräkningar 600/11.

Det ankommer inte oss att föreslå en ambitionsnivå för elberedskapen. Vi konstaterar endast att dagens ambitionsnivå i nuläget svarar mot en viss kostnadsnivå 237 miljoner kronor

år. Frågan lämplig kostnadsnivå för elberedskapen

per om en och därmed för elberedskapsavgiften bör behandlas i höstens

SOU 1996.78

försvarsbeslut. Underlag för ett beslut i denna fråga finns i

NUTEK:s programplan för perioden 1997 2001.

10.6¶Förslag

I detta kapitel har föreslagits:

att myndigheternas och företagens kostnader för beredskaps-

förberedelser inom elförsörjningsområdet finansieras med

en elberedskapsavgift

att avgiftsnivån fastställs i försvarsbesluten -

att elberedskapsavgiften uttas som en offentligrättsligt regle-

rad nätägaravgift som administreras samma sätt som

den befintliga nätövervakningsavgiften

att elberedskapsavgiften utformas som en fast avgift som ut-

går med olika belopp för hög- och lågspänningsabonne-

mang

att proportionen mellan hög- och lågspänningsavgiften bör

vara 600/ 11

att de medel som inflyter genom elberedskapsavgiften samlas

ett räntebärande konto med kreditmöjligheter i Riks-

gäldskontoret

att behållningen kontot i Riksgäldskontoret endast får an-

vändas för att bekosta beredskapsåtgärder inom delfunk-

tionen elförsörjning

att kontot i Riksgäldskontoret disponeras av Svenska kraftnät

att regeringen i regleringsbrev eller annat sätt meddelar

anvisningar för hur behållningen kontot i Riksgälds-

kontoret får användas att Svenska kraftnät årligen utarbetar ett förslag till dis-

ponering medlen kontot i Riksgäldskontoret och att

av detta förslag behandlas i det civila försvarets program-

planearbete.

1 1 Behov av ny lagstiftning

11.1¶Ellagstiftningsutredningens förslag

ELU föreslog bl. a. att lagen 1942:335 om särskilda skyddsåtgärder för vissa kraftanläggningar, m.-m. skall ersättas med

en ny lag. I våra direktiv anger regeringen att vi skall utgå från att

krigsskyddslagen ersätts med ny lagstiftning i enlighet med

ELU:s förslag.

Som framgår nästa avsnitt har vi funnit att grundläggande

av bestämmelser om elberedskapen bör samlas i en ny lag om elberedskap. Vi anser att den av ELU föreslagna lagen om beredskapsåtgärder vid vissa elektriska anläggningar bör arbetas in i

den nya lagen om elberedskap.

11.2¶Lag om elberedskap

Grundläggande bestämmelser om elberedskapen bör således

samlas i en ny lag om elberedskap. Denna lag bör reglera

elföretagens och vissa myndigheters åligganden inom detta om-

råde. Vidare bör generella bestämmelser den fore-

om av oss

slagna elberedskapsavgiften tas in i lagen.

Vad gäller elföretagen bör lagen elberedskap innehålla be-

om stämmelser om att dessa har skyldighet att upprätthålla produktion och distribution av elkraft under säkerhetspolitiska kri-

och i krig. Det bör också att elföretagen skall ser anges genomföra de beredskapsförberedelser som erfordras för att verksamheten skall kunna upprätthållas under säkerhetspolitiska kriser

och i krig.

Av lagen bör vidare framgå att elföretagen skall ha rätt till

ersättning för de kostnader som beredskapsverksamheten ger

upphov till med de undantag som angavs i kapitel 10. Detta

förutsätter att lagen 1984:1049 om beredskapslagring av olja

och kol ändras. Vidare bör anges att omfattningen och inrikt-

ningen av beredskapsförberedelsema bör regleras i ett avtal

mellan elföretaget SvK eller annat sätt framgå av de anvis-

ningar som denna myndighet lämnar.

Vad gäller elberedskapsavgiften bör anges att denna skall erläg-

gas av nätägama i proportion till det antal hög- och lågspänningsabonnemang som dessa förvaltar. Det bör framgå att avgiften skall utgå som en fast avgift per abonnemang och och att olika avgifter skall tas ut beroende om det är fråga om

ett hög- eller lågspänningsabonnemang. Vidare bör framgå att

nätägaren skall betala in avgiftsmedlen till den myndighet som

regeringen bestämmer.

Vad gäller myndigheternas ansvar bör framgå att SvK skall leda och samordna elförsörjningen under kriser och i krig och att

denna myndighet samordna och inrikta de beredskapsförbe-

redelser som krävs för att elförsörjningen skall kunna upprätthållas under säkerhetspolitiska kriser och i krig.

I övrigt bör lagen elberedskap innehålla tillämpliga delar

om av

den av ELU föreslagna lagen om beredskapsåtgärder vid elek-

triska anläggningar. Detta lagförslag behöver dock arbetas över i olika avseenden.

Frågan om en ny ellag bereds inom regeringskansliet. Enligt vår

mening måste arbetet med lagen om elberedskap samordnas med arbetet med en ny ellag. Bl. a. finns det anledning att överväga vilka bestämmelser som bör finnas i den generella lagstiftningen och vilka bestämmelser som bör tas in i beredskapslagen. Vi föreslår därför ett fortsatt utredningsarbete vad gäller

dessa frågor.

11.3¶Ändring av vissa förordningar

De förslag vi har lämnat får konsekvenser för vissa för-

som ordningar. Dessa konsekvenser beskrivs kortfattat i det följ

Förordningen 1995: 1296 om elsäkerhetsavgift och nätöver-

vakningsavgift bör kompletteras med bestämmelser om elbered-

skapsavgiften.

Förordningen 1991:2013 med instruktion för Affarsverket svenska kraftnät bör ändras i enlighet med de förslag till för-

ändrade uppgifter för SvK som tidigare har framlagts i detta

betänkande.

Förordningen 1991:960 med instruktion för Närings- och tek-

nikutvecklingsverket bör ändras i enlighet med de förslag till

förändrade uppgifter för NUTEK som tidigare har framlagts i

detta betänkande.

Vidare bör övervägas om Elsäkerhetsverket genom en ändring

av beredskapsförordningen 1993:243 bör ges ställning som

beredskapsmyndighet.

Vi anser också att det regelverk som styr genomförandet av en energiransonering bör ses över. Reglerna inom detta område är föråldrade och bör uppdateras. Vidare bör möjligheterna att anföra besvär över ransoneringsbeslut ses över.

Översynen av ovan nämnda förordningar bör ske inom ramen för det fortsatta utredningsarbete som nämndes i föregående avsnitt.

11.4¶Förslag

I detta kapitel har föreslagits:

3 16-0590

64 SOU 1996.78

att grundläggande bestämmelser om elberedskapen samlas i

en ny lag om elberedskap

att den av Ellagstiftningsutredningen föreslagna lagen om

beredskapsåtgärder vid vissa elekriska anläggningar arbe-

tas in i lagen om elberedskap

att hänvisning till lagen om elberedskap tas in i den nya el-

lagen

att vissa myndighetsinstruktioner ändras i enlighet med det

förslag till ändrade myndighetsuppgifter som tidigare har

lagts fram i detta betänkande

att reglerna energiransonering ses över i syfte att m0-

demisera regelverket

att utarbetandet av ett förslag till ny lag om elberedskap, m.m.

bör ske inom ramen för ett fortsatt utredningsarbete.

12 Särskilda frågor

12.1 Driftvärn vid elföretagen

Chefen för Svensk Elberedskap AB har f.n. Rikshemvärns-

chefens uppdrag att samordna frågor om elkraftsföretagens

driftväm. Frivilliga driftväm finns vid femtiotal företag inom elkraftsindustrin. Enligt bilaga 4 uppgår de totala kostnaderna för företagens driftväm till ungefär 30 miljoner kronor år.

per

Driftvärnens framtid kommer att behandlas i 1996 års försvarsbeslut. Om driftvämen behålles och krav ställs att verksamheten skall hållas samman som hittills bör uppgiften att samordna driftvämsverksamlneten övertas SvK. Det bör också

av ankomma SvK att bedöma hur stora bidrag som bör utgå till företagen för deras driftvämsverksamhet.

12.2¶Skydd och bevakning vid elkraftsanläggningar

Lagen 1990:217 skydd för samhällsviktiga anläggningar,

innehåller bestämmelser om åtgärder som skall vidtas till m.m.

skydd mot spioneri, sabotage, terrorism, m.m. Lagen reglerar

vilka anläggningar som får utses till skyddsobjekt, företagens

skyldigheter att vidta särskilda skyddsåtgärder vid känsliga

anläggningar, m.m. Länsstyrelserna är f.n. tillämpningsmyndig-

heter för lagen. Det ankommer således länsstyrelserna att fatta beslut vilka elkraftsanläggningar som skall vara

skyddsobjekt, vilka skyddsåtgärder som det enskilda elföretaget

skall vidta vid olika anläggningar, m.m.

Enligt vår mening är det angeläget att den myndighet som har

ansvaret för elberedskapen enligt vårt förslag SvK har möj-

- -

lighet att påverka länsstyrelsernas beslut om bevaknings- och

skyddsåtgärder. Under utredningsarbetets gång har det fram-

kommit att samverkan mellan vissa länsstyrelser och de organ

som nu sköter elberedskapen i vissa fall inte fungerar tillfredsställande. Därmed försämras möjligheterna att göra en

helhetsbedömning av skyddssituationen vid en elkraftsanlägg-

ning.

Vi vill inte föreslå någon ändring i gällande ansvarsfördel-

nu ning inom detta område men vill starkt understryka betydelsen

att länsstyrelserna i framtiden samråder med SvK vilka av om

bevaknings- och skyddsåtgärder som elföretagen bör åläggas att

vidtaga. Med det ñnansieringssystem som vi har föreslagit an-

kommer det dessutom SvK att med avgiftsmedel finansiera

de bevaknings- och skyddsåtgärder som genomförs med stöd

lagen åtgärderna är så långtgående att företagen är berät-

av om

tigade till ersättning från staten.

13¶Vissa genomförandefrågor

13.1¶Genomförandeprocessen

Svensk Elberedskap AB kommer att avvecklas den 31 decem-

ber 1996. Den nya organisationen för elberedskapen bör därför

träda ikraft den l januari 1997. För att detta skall vara möjligt bör följande beslut tas av statsmakterna före utgången inne-

av varande år:

Beslut om förändrade uppgifter för NUTEK och SvK Beslut om inrättande av ett beredskapsråd vid SvK

Beslut om ny huvudman för elbefálhavarorganisationen

Beslut om nedläggning av EFN och KSN Beslut om införande ett avgiftssystem för finansie-

ring av beredskapskostnadema inom elförsörjningen

Fastställande av en lämplig ambitions- och kostnadsnivå för elberedskapen under den kommande försvarsbe-

slutsperioden

Beslut om ny lag om elberedskap

Ändring av vissa myndighetsinstruktioner och andra

förordningar

Överföring av vissa anslagsreservationer och projekt-

medel till SvK.

Regeringen bör uppdra SvK att förbereda genomförandet av

den nya organisationen. SvK bör bl. a. bemyndigas att påbörja

rekrytering av personal till den beredskapsenhet vid myndig-

heten som skall ha ansvaret för de nya uppgifterna. Detta kan

ske så snart som regeringen har lagt fram propositionen i ären-

det. Det bör ankomma SvK att dimensionera beredskapsenheten.

4 16-0590

EFN och KSN saknar anställd personal. Detta underlättar

avvecklingen av dessa myndigheter. Regeringen bör uppdra

SvK respektive NUTEK att genomföra det avvecklingsarbetet

som erfordras arkivering av handlingar, m.m..

Som nämnts krävs ett fortsatt utredningsarbete beträffande en ny lag elberedskap, m.m. Detta arbete bör vara klart under hös-

om ten 1996 nämnda tidsplan skall kunna hållas.

om ovan

13.2 Ekonomiska konsekvenser

Etableringen av ett avgiftssystem för finansieringen av elbered-

skapen medför att statsbudgeten avlastas vissa kostnader. Det gäller kostnader som budgetåret 1995/96 finansieras med medel från tolfte huvudtiteln, anslaget E2, tolfte huvudtiteln, anslaget E1 del och fjärde huvudtiteln, anslaget G16 del. Totalt avlastas statsbudgeten 71 miljoner kronor genom denna åtgärd räknat på årsbasis.

Tidigare har nämnts att det inte ankommer att föreslå

oss en ambitionsnivå för elberedskapen. Vi konstaterar dock att kostnadsnivån för den ambitionsnivå tillämpas inom el-

som nu

beredskapen är 237 miljoner kronor år. Frågan den

per om framtida arnbitions- och kostnadsnivån för elberedskapen kommer att behandlas i höstens försvarsbeslut.

Det underlag som f.n. finns i denna fråga är NUTEK:s pro-

gramplan för perioden 1997 2001. I programplanen föreslås

- en kostnadsnivå för elberedskapen för den kommande försvarsbeslutsperioden 257 miljoner kronor för periodens första år.

Denna nivå är för försvarsbeslutsperiodens sista år ungefär 330

miljoner kronor. Jämfört med den kostnadsnivå som nu gäller innebär dessa belopp viss höjning ambitionsnivån.

en av

De angivna beloppen innefattar kostnaderna för beredskaps-

lagring olja för vissa elproduktionsändamål samt kostnaderna

för civilpliktig personal förutsätts uppgifter inom elförsörj-

ningen under säkerhetspolitiska kriser och i krig. Kostnaderna

för beredskapslagring av olja uppgår f.n. till 62 miljoner kronor

år. Kostnaden för den civilpliktiga personalen uppgår till

per

ungefär 24 miljoner kronor per år.

13.3 Övriga konsekvenser

Enligt regeringens generella direktiv till samtliga kommittéer

och särskilda utredare skall vi redovisa de regionalpolitiska och

jämställdhetspolitiska konsekvenserna våra förslag samt

av pröva de offentliga åtagandena inom det område berörs

som av

utredningsarbetet.

Vi kan inte att våra förslag har några negativa regional-

politiska eller jämställdhetspolitiska konsekvenser. Prövningen

av de offentliga åtagandena inom elberedskapen har skett i sam-

band med att vi har tagit ställning till ansvarsfördelningen

mellan

elkraftsindustrin och de statliga myndigheter föreslås få

som uppgifter inom detta område.

sou 1996:78 Bilaga 1 Sid 1

än

Kommittédirektiv

E W

Ansvarsfördelning och organisation inom Dir. elberedskapsområdet 1996:23

Beslut vid regeringssammanträde den 7 1996 mars

Sammanfattning uppdraget av En särskild utredare skall lämna förslag till myndighetsorganisation för det fredstida arbetet med elberedskapen, ansvarig myndighet för den centrala ledningen elförsörj- - av ningen i krig och vid höjd beredskap, fördelning och arbetsuppgifter inom - av ansvar elberedskapen mellan myndigheter och näringsidkare inom elförsörjningen, den lagstiftning kan behövas, och - som system för avgiftsñnansiering elberedskapen. - av Uppdraget skall vara slutfört senast den 31 maj 1996.

Ellagstiftningsutrcdningen

Nuvarande organisation och ansvarsfördelning inom beredskapen på elförsörjningens område

Enligt beredskapsförordningen 1993:242 är Närings- och teknikutvecklingsverket NUTEK ansvarig myndighet för funktionen Energiförsörjning inom totalförsvarets civila del. Funktionen omfattar försörjning med bränslen, drivmedel och elkraft. Inom NUTEK finns särskild beslutande nämnd, en Krigsskyddsnämnden KSN, prövar ärenden enligt lagen som

Bilaga 1 Sid 2

1942:335 om särskilda skyddsåtgärder för vissa kraftanlâggningar krigsskyddslagen. NUTEK har i krig eller vid

m.m. höjd beredskap samordningsansvaret för landets energiförsörjning och ett direkt ansvar för försörjningen med bränslen och drivmedel. Övriga myndigheter med uppgifter inom funktionen är Affärsverket svenska kraftnät Svenska kraftnät, Statens kämkraftinspektion SKI, Statens strålskyddsinstitut SSl, Statens oljelager SOL och Elförsörjningsnämndcn EFN. Av dessa myndigheter träder EFN i verksamhet endast i krig eller när regeringen annars bestämmer det för att planera, leda och samordna elförsörjningen. Nämnden övertar då NUTEK:s totalförsvarsuppgifter inom elförsörjningsomrädet.

Svenska kraftnät har till uppgift att utöva systemansvaret för elektrisk ström enligt 15 a § lagen l902:7l s.l, innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar ellagen. Svenska kraftnät har dämied det övergripande ansvaret för att elektriska anläggningar samverkar driftsäkert sa att balans inom hela eller delar av landet kortsiktigt upprätthålls mellan produktion och förbrukning av el.

NUTEK ansvarar för de fredstida bcredskapsuppgiftcma inom elförsörjningen. Huvuddelen av beredskapsarbetet utförs av bolaget Svensk Elberedskap AB i enlighet med ett avtal med NUTEK. Svensk Elberedskap AB ägs och finansieras av Svenska Kraftverksföreningen. Bolaget är frcdskansli EFN. Pa regional nivä svarar sju s.k. elomrädeskanslier lör beredskapsförberedelserna i enlighet med avtal med Svensk Elberedskap AB. Kanslierna är knutna till enskilda företag inom elförsörjningen och finansieras delvis ax dessa.

lillagslifiningsulredningens förslag

Ellagstiftningsutredningen ELU redovisade i delbetänkandet Elförsörjning i ofred SOU 1995:51 förslag till ändringar av bl.a. beredskapsorganisationen på elförsörjningens område.

Enligt förslaget delas funktionen Energiförsörjning i tvá nya funktioner, nämligen Bränsle- och drivmedelsförsörjning samt Elförsörjning NUTEK föreslas behålla funktionsansvaret för

Bilaga 1 Sid 3

Bränsle- och drivmedelsförsörjning samt ansvaret för övergripande frågor vid energiransoneringar. Vidare föreslås, med hänvisning till den s.k. ansvarsprincipen, att EFN inrättas som en myndighet i fredstid med ansvar för den funktionen Elförsörjning. EFN:s nya huvudsakliga arbetsuppgifter i fredstid skall enligt förslaget vara planläggning, utbildning och övning. EFN:s uppgifter i krig föreslås vara oförändrade. Svenska kraftnät skall i krig eller vid höjd beredskap utöva sina operativa uppgifter som systemansvarig myndighet under EFN:s ledning. Därutöver skall SKI ingå i funktionen. Elbransehens medverkan i beredskapsarbetet i såväl fred som krig bör enligt ELU i första hand säkerställas genom avtal. EFN förutsätts bedriva sin verksamhet i nära samarbete med elkraftbranschen. I EFN skall enligt förslaget ingå företrädare för såväl allmänna branschanknutna intressen. som ELU föreslår att elberedskapen skall finansieras med medel över statsbudgeten i ungefär nuvarande omfattning. Det förutsätts att elbranschen liksom hittills skall finansiera huvuddelen av sina beredskapskostnader. ELU föreslår vidare en ny lag om beredskapsåtgärder vid vissa elektriska anläggningar skall ersätta m.m. som krigsskyddslagen. Enligt förslaget skall KSN avvecklas och dess uppgifter övertas EFN. av

Remissinstanserna

Delbetänkandet har remissbehandlats. Beträffande förslaget att dela upp funktionen Energiförsörjning i två funktioner är nya remissopinionen delad. Flera remissinstanser har förordat att funktionen hålls samman. Förslaget att inrätta EFN i fredstid har tillstyrkts av flera remissinstanser, däribland Försvarsmakten, Riksrevisionsverket, Svenska Elverksföreningen och Svenska Kraftverksföreningen. Andra instanser, bl.a. Överstyrelsen för civil beredskap och NUTEK, har anfört att nuvarande ordning bör behållas. Några remissinstanser har framhållit att den verksamhet som EFN enligt förslaget skall

Bilaga 1 sou 1996:78 Sid 4

bedriva i fred skiljer sig väsentligt fran EFN:s centrala ledningsuppgifter i krig.

Några remissinstanser har ifrågasatt EFN:s möjligheter att hävda sin myndighetsställning mot bakgrund av bl.a. nämndens sammansättning, frånvaron av lagstadgade krav på elföretagens medverkan i beredskapsarbetet och de föreslagna samverkansfonnema mellan nämnden och elbranschen.

Flertalet remissinstanser har tillstyrkt förslaget att avveckla KSN och förslaget till ny lag om beredskapsåtgärder vid vissa elektriska anläggningar.

Majoriteten av remissinstansema har tillstyrkt ELU:s förslag till finansiering. Flera remissinstanser har dock ansett att den föreslagna anslagsnivån är för låg.

Utgångspunkter för uppdraget

Funktionsvndelningen inom energiförsärj/ningsområdet

Det finns en viss utbytbarhet mellan energislagen i energisystemel. Denna flexibilitet bör tillvaratas i samband med långvariga försörjningsproblem inom energiområdet i fred och krig. Det förutsätter viss samordning av försörjningen med

sidan bränsle- och drivmedel och å andra sidan elkraft. ä ena Även i det fredstida beredskapsarbetet inom energiområdet finns det behov samordning. Det övergripande ansvaret för

av beredskapsuppgiftema inom energiområdet bör därför även i fortsättningen hållas samman inom en funktion Energiförsörjning.

Genom uppdelning funktionen Energiförsörjning i två

en av delfunktioner, Bränsle- och drivmedelsförsörjning samt Elförsörjning, skapas förutsättningar för en tydligare ansvarsfördelning. Samtidigt tillgodoses behovet av samordning. Som central förvaltningsmyndighet inom energiområdet bör NUTEK ha ansvaret för funktionen Energiförsörjning. En utgångspunkt för utredaren bör att NUTEK för delfunktionen

vara ansvarar Bränsle- och drivmedelsförsörjning.

Bilaga 1 Sid 5

Det fredslida ansvaret för de/jimklionen Elförsörjning

Arbetet med de fredstida beredskapsuppgifterna inom elförsörjningsområdet förutsätter ett nära samarbete med företagen inom elbranschen. Svenska kraftnät har genom systemansvaret operativa uppgifter inom elförsörjningen och samarbetar med företagen inom elbranschen i systemanknutna frågor. Av detta följer att Svenska kraftnät har viktiga uppgifter i det fredstida beredskapsarbetet inom elförsörjningen. Det bör råda en klar boskillnad mellan den ansvariga myndigheten och de företag som bedriver kommersiell verksamhet inom elförsörjningen. Myndighetsarbetet inom elberedskapsområdet bör organiseras så att det kan bedrivas oberoende av andra intressen. Det motiverar att ansvaret för det fredstida elberedskapsarbetet läggs särskild en myndighet. Myndigheten bör dock organiseras så att det skapas förutsättningar för att kompetensen inom Svenska kraftnät och det redan etablerade samarbetet med företagen inom elbranschen tas till vara. ELU bedömer att den centrala fredstida organisationen för clberedskapen behöver ha en personalstyrka på ca 10 personer. Remissinstanserna instämmer i huvudsak i denna bedömning. Utredningens bedömning bör kunna ligga till grund för ett mer detaljerat förslag till organisation för den centrala myndighet som skall arbeta med elberedskapsfrägor i fredstid.

Den centrala ledningen av e/försör/ningen i krig och vid höjd beredskap

l krig och vid höjd beredskap finns omfattande och ett mer Iangtgaende behov central ledning och samordning av av elförsörjningen än under nonnala förhållanden. Enligt nuvarande ordning skall EFN inrättas i krig eller då regeringen sa bestämmer för att utöva den centrala ledning behövs. som Ett alternativ är att den myndighet skall för som ansvara clberedskapen i fred ocksa är central ledningsmyndighet för

Bilaga 1 Sid 6

elförsörjningen i krig och vid höjd beredskap.

Svenska kraftnäts uppgift att utöva systemansvaret för elekrisk ström har likheter med de uppgifter en central ledningsmyndighet skall fullgöra i krig och vid höjd beredskap. Det kan motivera att Svenska kraftnät skall vara central ledningsmyndighet i dessa situationer. ELU föreslår i slutbetänkandet SOU 1995:108 Ny ellag att det i lagen ges uttryckliga möjligheter för den system ansvariga myndigheten att beordra innehavare av nätkoncession att avbryta eller begränsa leveransen av till en elkonsument.

Det bör övervägas om det kan finnas behov att i samband

av med svåra påfrestningar inom elförsörjningen i fredstid införa en central ledning motsvarande den i krig eller vid höjd beredskap.

Behov av lagslöc/ inom elleredskapsomrac/er

ELU:s förslag innebär inga förändringar av EFN:s uppgifter i krig. EFN:s befogenheter är inte reglerade i ellagen till skillnad frän exempelvis Svenska kraftnäts befogenheter när det gäller systeinansvaret. ELU lämnar inget förslag till reglering. Det bör övervägas om det finns behov av att i lag föreskriva om lednings- och befogenhetsförhållandena i krig och andra situationer som kräver central ledning av elförsörjningen.

Bestämmelser om medverkan i totalförsvarsplaneringen finns i lagen l982:IOU4 om skyldighet för näringsidkare. arbersinarknadsorganisationer 111.11. att delta i totalförsvarsplaneringen náringsidkarlagen. Det bör övervägas om det finns behov kompletteringar till näringsidkarlagcn för att

av säkerställa elföretagens medverkan i elberedskapsarbetet.

l Norge regleras ledningsförhållanden inom elförsörjningen i krigsituationer i lagstiftningen. Lagstiftningen ställer bl.a. krav pä att kraftföretagen i krig skall inga i en gemensam beredskapsorganisation.

Bilaga 1 Sid 7

Finansiering av elberedskapen

Enligt krigsskyddslagen-kan ägaren till en anläggning över en viss storlek åläggas att anläggningen ett utförande är ge som lämpligt frän skyddssynpunkt. Likaså kan ägare till vissa större clproducerande anläggningar åläggas att hälla vissa oljelager med stöd av lagen 1984:1049 om bercdskapslagring av olja och kol. För vissa andra slag beredskapsåtgärder lämnas av statsbidrag sedan år l987. Företag inom elbranschen svarar därutöver för vissa kostnader för elberedskapen. lnom oljeförsörjningsområdet kommer de lagringsskyldiga från den l juli 1996 med stöd lagen 1984:1049 av om bercdskapslagring olja och kol att åläggas ansvaret för av lagringen av olja för det civila försvarets behov i krigssituationer prop. l994/95zl76, bet. l994/95zNU25, rskr. l994/9ñz393. De lagringsskyldiga skall dämied också för svara finansieringen av lagringen i likhet med vad gäller för som lagringen för fredstida oljekriser. En utgångspunkt bör vara att även elförsörjningsom rådet bör svara lör sina beredskapskostnader. Ett avgiftssystem för att finansiera elberedskapens kostnader bör övervägas. Avgiftssystemet bör vara konkurrensneutralt. För närvarande avgiftsfmansieras statens verksamhet med elsäkerhet och nättillsyn. Avgifterna regleras i förordningen 1995:1296 om elsäkerhetsavgift och nätövervakningsavgift. Uppbördssystemcl administreras Elsäkerhetsverket. av Efter bemyndigande regeringen tillkallade chefen för av . Försvarsdepartementet nyligen en särskild utredare med uppdrag att se över principerna för finansiering av beredskapsåtgärdcr inom det civila försvaret dir. 1995:152.

Utrcdningsuppdraget

Allmän

En särskild utredare tillkallas för att lämna förslag till fördelning av ansvar och arbetsuppgifter inom elberedskapen

Bilaga 1

Sid 8

mellan myndigheter och näringsidkare inom elförsörjningen. Utredaren skall lämna förslag till den lagstiftning som kan behövas. Utredaren skall vidare föreslå organisation för den myndighet som skall ha ansvaret för elberedskapen i fredstid. Utredaren skall överväga var niyndiglietsansvaret för den centrala ledningen av elförsörjningen i krig och vid höjd beredskap bör läggas Utredaren skall även lämna förslag till ett konkurrensneutralt system för avgiftsftnansiering

av elberedskapcn.

Organisation av en myndighet för e/beredskap

Ansvaret för uppgifterna inom elberedskapen i fred bör samlas på en myndighet. En utgångspunkt skall vara att myndigheten knyts till Svenska kraftnät. Utredaren bör pröva lämpligheten av att lägga verksamheten inom eller utanför Svenska kraftnäts organisation. En uppgift för utredaren är att lämna förslag till organisation. ledningsform och beslutsordning för verksamheten.

Vidare skall utredaren överväga var myndighetsansvaret för den centrala ledningen av elförsörjningen i krig och vid höjd beredskap bör läggas. Utredaren skall i detta sammanhang överväga och beakta det eventuella behovet av central ledning i samband med omfattande påfrestningar inom elförsörjningen i fredstid. Utredaren bör i första hand pröva tre alternativ. Det första alternativet är att dagens ordning med EFN som centralt ledningsorgan behålls. Det andra är att den myndighet som skall ha ansvaret för det fredstida arbetet med clbcredskap ocksa ges ansvaret for den centrala ledningen av elförsörjningen I krig eller andra extraordinära situationer. Det tredje är att ansvaret läggs helt pa Svenska kraftnät. Utredaren bör överväga vilket alternativ som är mest ändamalsenligt. Utredaren skall därvid lämna förslag till de ändringar i ledningsform och beslutsordning vid berörda myndigheter som följer av utredarens överväganden. Därvid bör även behovet av ändringar i de berörda myndigheternas instruktioner beaktas.

Bilaga 1

Sid 9

Utredarens förslag till organisation för elberedskapen skall även omfatta den regionala nivån.

Ansvarsjördelning inom området för elberedskap

Utredaren skall hur och arbetsfördelningen för

ange ansvarsuppgifter inom elberedskapen bör fördelas mellan å ena sidan den myndighet skall ha för elberedskapen i fredstid

som ansvar och å andra sidan övriga myndigheter och näringsidkare inom elförsörjningen, såsom NUTEK, Svenska kraftnät, Elsäkerhetsverket, elproducenter och nätföretag. Motsvarande förslag skall lämnas för ansvars- och arbetsfördelning i krig, höjd beredskap eller andra situationer som kräver en central ledning elförsörjningen.

l uppdraget ingår att föreslå ansvars- och befogenhetstörhållanden bör gälla för elberedskapens regionala

som organisation.

Utredaren skall beskriva de uppgifter som ligger i sainordningsansvarel inom funktionen Energiförsörjning. l uppdraget ingår också att lämna förslag till ansvarsfördelning i fråga om ransonering av elkraft.

Behov av lagslöd inom elberedskapsområciet

Utredaren skall överväga det och de befogenheter

om ansvar

följer med det centrala ledningsansvaret för elförsörjningen som i krig och vid höjd beredskap bör lagfästas. Utredaren skall göra motsvarande överväganden i fråga om det eventuella behovet central ledning i samband med svåra påfrestningar

av inom elförsörjningen i fredstid. Utredaren skall lämna förslag till den reglering bedöms nödvändig.

som

Utredaren skall även bedöma behovet av förändringar i näringsidkarlagen för att säkerställa elföretagens medverkan i beredskapsarbetet inom elförsörjningen. I uppdraget ingår att lämna förslag till den reglering bedöms nödvändig.

som Utredaren bör härvid beakta erfarenheterna av hur dessa frågor hanteras i den norska .ellagstiftningen Även i övrigt bör

Bilaga 1 sou 1996:78 Sid 10

utredaren uppmärksamma eventuella behov ändringar i av gällande författningar inom beredskapsområdet till följd sina av överväganden och förslag. Utredaren skall utgå från att krigsskyddslagen ersätts med lagstiftning i enlighet med ny ELU:s förslag.

Finansieringav elberedskapen

l uppdraget ingår att lämna förslag till ett konkurrensneutralt system för avgiftsfmansiering elberedskapen. Även förslag av till den lagreglering som behövs i sammanhanget skall redovisas. Utredaren bör i första hand överväga lösningar som innebär att befintliga uppbördssystem inom elområdet kan utnyttjas.

Tidsplan, arbetsformer m.m.

Utredaren bör vara fri att ta upp även andra frågor som utredningsarbetet kan föranleda. För utredaren gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående redovisning av regionalpolitiska konsekvenser dir. 1992:50, att pröva om offentliga åtaganden dir. 1994:23 samt att beakta jämställdhetspolitiska konsekvenser dir. l994:l24. l tillämpliga delar skall utredaren också beakta principerna i regeringens beslut den l september 1994 ordning för om en systematisk genomgång i regeringskansliet företagsregler. av Särskilt skall beslutet beaktas vad gäller marknadseffektiviteten och de i beslutet nämnda checklistoma. Utredaren skall i fråga finansiering samråda med den om särskilda utredare som nyligen tillkallats av chefen för Försvarsdepartementet för att se över principerna för finansiering av beredskapsåtgärder inom det civila försvaret dir. 1995:152. Utredaren skall redovisa sitt uppdrag senast den 3l maj 1996. Näringsdepartementet

Bilaga 2 Sid 1

SOU 1996:58

Sammanfattning av

Den särskilde utredaren skall enligt direktiven föreslå vilka prin-

ciper som skall gälla för finansieringen av beredskapsåtgärder

inom det civila försvaret. I uppgifterna ingick också att överväga

skall ingå i den ekonomiska planeringsramen för det

vad som civila försvaret. Hänitöver skall vissa frågor om finansieringen reservanordningar i kommunalteknisk och sjukhusteknisk av

försörjning belysas.

Principema för finansiering det civila försvaret behandlas i av I kapitlet framhålles att den s.k. ansvarsprincipen bör

kapitel

vägledande också vid fördelningen kostnadsansvaret för vara av beredskapsåtgärdema. Av detta skäl och med hänsyn till beho- att avlasta statsbudgeten förordas en ökad användning av vet av avgifts- och egenfinansiering inom det civila försvaret.

I kapitel 3 framläggs följ ande förslag:

bör vägledande också vid fördel-

Ansvarsprincipen vara

kostnadsansvaret för det civila försvarets bered-

ningen av

skapsåtgärder. Beredskap bör inte betraktas som en tjänst det ankommer staten att upphandla från andra som sarnhällsaktörer.

Vid ansvarsprincipen inom det ñnan-

tillämpningen av

siella området måste hänsyn tas till faktorer som branschens och den verksamhetsansvariges ekonomiska bärkraft, konkurrens- och rättviseaspekter, etc. En helhetsbedömning måste därför göras i varje särskilt fall.

Beredskapsåtgärder kan finansieras med statlig skatt, av-

gifter eller direkt av den verksamhetsansvarige egenfinan-

siering. I konsekvens med den grundsyn har redosom visats och hänsyn till det statsfinansiella läget bör av- - av -

Bilaga 2 Sid 2

gifts- och egenñnansiering användas i större utsträckning

än nu. Statlig skatt bör användas då det olika skäl är av

omöjligt eller olämpligt att egen- eller avgiftsñnansiera

beredskapsåtgärden eller då staten har ett behov att av kunna detalj styra hur beredskapsmedlen skall användas.

För de statliga förvaltningsmyndighetema medför de före-

slagna ñnansieringsprincipema att den anslagsstruktur

som tillämpas vad gäller beredskapskostnadema bör

ses över. Antalet fristående beredskapsanslag bör minskas och småanslag räknas in i myndighetens ordinarie förvaltningsanslag motsvarande. De medel som används för att bestrida civilbefälhavamas och länsstyrelsernas bered-

skapskostnader bör inordnas i ett nytt anslag för regional

totalförsvarsverksarnhet. Detta anslag bör i sin helhet avvägas inom den ekonomiska planeringsramen.

För de statliga affärsverken och för de statliga aktiebolag som bedriver beredskapsverksamhet medför finansie-

ringsprincipema att avgifts- eller egenñnansiering bör

an-

vändas som huvudsaklig ñnansieringsmetod. Endast

särskilda skäl föreligger bör skattefmansiering användas.

Avgiftsfmansiering föreslås för telekommunikations-,

rundradio- och elbranschema. Egenñnansiering föreslås beträffande Sjöfartsverket ochvPosten AB.

Transportsektorns beredskapskostnader bör finansieras

med hjälp av avgifter som knyts till utnyttjandet respek-

av tive infrastrukturella system landsvägar, järnvägar och

flygplatser. Utfommingen av avgiftssystemen bör utredas

i särskild ordning.

Beträffande kommuner och.. landsting konstateras att dessa i jämförelse med andra sektorer har givits förmånlig en

behandling vid finansieringen av beredskapsåtgärdema.

Med hänsyn till de överenskommelser har nåtts föresom

Bilaga 2

Sid 3

slås dock inte några förändringar i de finansierings-

nu principer som gäller för denna sektor.

Näringslivet bär redan kostnadsansvaret för sektorns

beredskapsverksamhet. Några förändringar i de grundläggande fmansieringsprinciper gäller för denna sektor

som föreslås inte.

Det civila försvarets ekonomiska planeringsrarn behandlas i

kapitel I detta kapitel understryks planeringsramens betydelse avvägningsinstrument. Vidare föreslås vissa åtgärder i

som syfte att utveckla planeringsrarnen i detta avseende. Bl. a. föreslås översyn anslagsstrukturen inom det civila för-

en av svaret i syfte att göra denna struktur mer lättöverskådlig. Vidare föreslås att beredskapsinvesteringar skall lånefmansieras genom

investeringslån i Riksgäldskontoret. Dessutom föreslås vissa

förändringar i den ekonomiska planeringsramens samman-

sättning.

I kapitel 4 framläggs följande förslag:

En översyn av anslagsstrukturen inom det civila försvaret bör göras. Översynen bör syfta till att minska antalet fristående beredskapsanslag, till en bättre koppling mellan

funktionsindelningen och anslagsstrukturen och till att an-

slagsmässigt hålla isär drifts-, underhålls- och investe-

ringskostnader.

Kostnaderna för beredskapsinvesteringar bör lånefman-

sieras investeringslån i Riksgäldskontoret. Åtgär-

genom der bör vidtas för att definiera begreppet beredskaps-

investering och för att fastställa lämpliga avskrivningstider

för olika typer av beredskapsinvesteringar.

Bilaga 2 Sid 4

De årliga uttagen från de beredskapsfonder bildas

som

inom rundradio-, telekommunikations- och elförsörjnings-

områdena bör avvägas inom den ekonomiska planerings-

ramen. Däremot bör det inte vara möjligt att omfördela

medel från fonderna till andra ändamål inom det civila

försvaret. Nivån beredskapsavgiftema bör ligga fast

under en femårsperiod och fastställas i försvarsbesluten.

Vad gäller den ekonomiska planeringsramens sammansättning

framläggs följande förslag:

Följande anslag bör läggas in i den ekonomiska planerings-

ramen: 1 Kostnader för beredskapslagring av livsmedel, m.m.

J0/G4

2¶Del av länsstyrelserna, m.m. C/Al

Följande anslag bör inordnas i något annat anslag inom eller utom den ekonomiska planeringsramen:

3¶Kompetensutveckling och stöd till länsstyrelserna Fö/C4

4 ÖCB: industriella åtgärder Fö/F2

5¶Arbetsmarknadsverket del: Förvaltningskostnader

A/Al

Följande anslag bör utgå helt:

6 Ersättning för fritidsbåtsändamål, Delpost för bered-

m.m.

skapsåtgärder inom totalförsvaret K/B 1

7¶Upphandling av särskilda samhällsåtaganden K/D2

8¶Åtgärder inom elförsörjningen N/E2

SOU 1996.78 Bilaga 2

Sid 5

Frågan finansieringen av reservanordningar för kom-

munalteknisk och sjukhusteknisk försörjning behandlas i kapitel

I detta kapitel behandlas också vissa frågor om bolagisering och privatisering av kris- och krigsviktig kommunal och lands-

tingskommunal verksamhet.

I kapitel 5 framläggs följande förslag:

Nuvarande finansieringssystem för reservanordningar bör

bibehållas tills statens avtal med Svenska kommunförbundet skall omförhandlas år 1999.

Genomförda bolagiseringar och privatiseringar av primär-

och landstingskommunal verksamhet synes inte ha lett till

några större problem från beredskapssynpunkt. I nuläget

krävs därför inga åtgärder inom detta område.

Genomförandet utredningens förslag behandlas i kapitel

av Den korta tid som har stått till buds för utredningsarbetet medför att vissa frågor måste utredas vidare. Detta gäller framförallt den

närmare utformningen av de avgiftssystem som har föreslagits

inom rundradio-, telekommunikations- och elförsörjningsområdena.

De förslag lämnas förutsätter ny lagstiftning inom vissa

som områden. Lagstiftningsbehovet är framförallt knutet till de

avgiftssystem som har föreslagits. Med hänsyn till att denna

fråga måste utredas vidare lägger utredningen inte fram något

förslag till författningstext.

Utredningens förslag leder till en utgiftsminskning stats-

budgeten drygt 300 miljoner kronor år.

per

Bilaga 3

Sid 1

Sammanställning av remissvar avseende

SOU 1995:51

I det följande redovisas schematisk sammanställning av de

remissvar avgavs vad gäller Ellagstiftningsutredningens

som delbetänkande Elförsörjning i SOU 1995:51. En full-

ofred

ständig rentissammanställning finns tillgänglig Närings-

departementet N95/1147/E. Syftet med denna bilaga är att ge

läsaren uppfattning hur de olika remissinstansema har tagit

ställning i huvudfrågoma.

Svensk Elberedskap AB och Svenska kraftverksföreningen har

avgivit ett gemensamt remissyttrande.

EL U:s förslag:

Funktionen energiförsörjning bör delas i funktion för brän-

sle- och drivmedelsförsörjning och en funktion för elförsörjning

Tillstyrker Avstyrker Tar tydlig Tar ställning

ställning

Försvarsmakten Post- och tele- CB N Kammarrätten i ÖCB styrelsen CB M GBG SPF Lsty C-Iän Statskontoret Räddningsverket CB S Lsty N-län Jordbruksverket FOA Civilförsvars- Lsty X-Iän Svenska kraftnät Konkurrensverket förbundet NUTEK SKI Banverket Kommun- SSI SJ förbundet LRF RRV STOSEB Livsmedelsverket Elsäkerhetsverket ST/SVT Malmö kommun lndustriförbundet HEL Svenska Elverksföreningen Svenska Kraft-

verksföreningen

Bilaga 3 Sid 2

ELU:s förslag:

Elförsärjningsnämnden bör inrättas i med funktions-

fredstid

ansvar för funktionen elförsörjning

Tillstyrker Tillstyrker Avstyrker Tar ställning

med

invändningar

Försvarsmakten RRV ÖCB Kammarrätten i Livsmedelsverket Svenska Kraftnät SPF GBG Elsäkerhets- CB S Räddningsverket verket CB N FOA Civilförsvars- CB M Konkurrensverket förbundet Statskontoret SKI Banverket Jordbruksverket SSI SJ NUTEK LRF ST/SVT Kommun- Malmö kommun lndustriförbundet förbundet Fjärrvärme- REL Post- och tele- föreningen Svenska Elverks- styrelsen föreningen Lsty C-Iän Svenska Kraft- Lsty N-lân verksföreningen Lsty X-län STOSEB

Bilaga 3

Sid 3

ELU:s förslag:

Kostnaderna för elberedskapen bör i huvudsak skattefinan-

sieras

Tillstyrker Tveksamma Avstyrker Tar ställning Försvarsmakten Statskontoret Kammarrätten i ÖCB GBG FOA Räddningsverket CB M CB S Post- och tele- CB N styrelsen SPF Banverket Elsäkerhets- SJ verket RRV Konkurrensverket Jordbruksverket SKI Livsmedelsverket SSI NUTEK SR/SVT Svenska kraftnät Malmö kommun lndustriförbundet LRF Konmmun- Lsty C-Iän förbundet Lsty N-Iän REL Lsty X-län Svenska Elverks- Fjärrvärmeföreningen föreningen Svenska Kraftverksföreningen STOSEB

Bilaga 3 Sid 4

ELU:s förslag:

Den statliga anslagsnivån bör inledningsvis ligga på 62 miljo-

ner kronor år per

Väl avpassad För hög Tar ställning ÖCB Försvarsmakten Lsty C-Iän Kammarrätten

i FOA Civilförsvars- GBG Kommun- förbundet Räddningsverket förbundet Banverket CB S Svenska Kraft- SJ CB N

. verksföreningen Livsmedelsverket CB M Elsäkerhets- SPF verket Post- och telelndustriförbundet styrelsen HEL Jordbruksverket Svenska Elverks- Svenska kraftnät föreningen NUTEK Konkurrensverket SKI SSI SFR/SVT Malmö kommun Kommunförbundet LRF STOSEB Lsty N-Iän Lsty X-län

Statskontoret RRV

Statskontoret och RRV förordar att ett bättre underlag tas fram innan

Bilaga 4 Sid 1

av samhällets kostnader för

Sammanställning

elberedskapen

I det följande redovisas de kostnader staten och elbranschen som

bedöms ha för elberedskapen. På grund av brister i underlaget

har det ibland varit nödvändigt att redovisa anslagsbelopp istället för kostnader. Som nämnts kan differensen mellan anslagsbeloppen och det faktiska utfallet ibland vara betydande.

I kapitel 10 föreslås att samtliga kostnadsposter i nedanstående tabeller utom 7 skall ingå i underlaget för beräkning av den - nr -

elberedskapsavgift föreslås av utredningen. Avgiftsunder-

som laget uppgår således 237 miljoner kronor enligt vad som

till

framgår av tabellerna.

Statens anslag, m.m. miljoner kronor

Ansla N Mdamå--

1395/96

budgetåret 12-månadersbelopp 1 Tolfte huvudtitelns anslag E1 17 3 HancMgsberedskap del 2 Tolfte huvudtitelns anslag E2 442 Åtgärderinom elförsörjningen 3 Fjärde huvudtite/s anslag G16 9 1 Utbildninggv civilpliktiga del 4 Beredskapskostnader vid 11 0 Svenska Kraftnät driftmedel SUMMA 1 8 1 6 ,

Källa: NUTEK och Svenska Kraftnät

Noter: 1 Varav 71 miljoner kronor över statsbudgeten.

Bilaga 4 Sid 2

2. Elbranschens kostnader miljoner

kronor

Ändamå. Utgift eller kostnad Nr 1994 eller 1995 1 Svensk Elberedskap AB 8 Elområdenas kanslier 11

Beredskapsplanering hos elkrafts- 25 företagen 8 Åtgärder har genomförts med stöd som 30 av statliga medel 2

9 Åtgärder enligt krigsskyddslagen	5
10 Driftvärn	30
11 Krigsuppehállsplatser, mm	9

12 Beredskapslagring av olja enligt lag

1984:1049 3

S UMMA 1 8 0

Källa: Svensk Elberedskap AB och NUTEK

Noter:

1 Kostnadsposterna 5 11 avser situationen år 1994

- 2 Viss del av detta belopp uppskattningsvis 20 30 %

- - - av-

ser fredsnytta 3 Kostnaden för år 1995 enligt uppskattning NUTEK.

åiå

w l

öoxuoå

Statens 1996

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Dennyagymnasieskolan hur går det U. 26. Ny kurs i trafikpolitiken + Bilagor. K. . - 2. Samverkansmönsteri svenskforsknings- 27. En strategiför kunskapslyftochlivslångt lärande. finansiering.U. U. Fritid i förändring. 28. Det forskningspolitiskalandskapeti Norden Om kön ochfördelningav fritidsresurser.C. l990-talet. U. 4. Vem bestämmervad EU:s internaspelreglerinför 29. Forskningoch Pengar.U. regeringskonferensen1996.UD. 30.Borgenärsbrotten enöversynav 11 kap.

- Politikomrádenunderlupp. FrågoromEU:sförsta brottsbalken.Fi. pelareinför regeringskonferensen1996.UD. 31.Attityder ochlagstiftningi samverkan Ettår medEU. Svenskastatstjänstemåns + bilagedel.C. erfarenheteravarbetet i EU. UD. 32. Möss och människor.Exempel bra 7. Av vitalt intresse.EU:s utrikes-och IT-användningblandbarn och ungdomar.SB. säkerhetspolitikinför regeringskonferensen.UD. 33. Banverketsmyndighetsrollm.m. K. Batterierna enladdadfråga.M. 34. Aktiv arbetsmarlcnadspolitik expertbilaga.A.+

- Omjärnvägenstrafikledningm.m. K. 35.Kriminalunderrättelseregister 10.Forskningfor vårvardag.C. DNA-register.Ju. 1l. EU-mopeden.Ålders-och behörighetskravför 36.Högskolai Malmö. U. två-ochtrehjuligamotorfordon.K. 37. Sverigesmedverkani FN:sfamiljeår. S. 12.Kommunerochlandstingmedbetalnings- 38.Nationalstadsparker.M. svårigheter.Fi. 39.Rapportfrån klimatdelegationen1995. 13.Offentlig djurskyddstillsyn.Jo. Klimatrelateradforskning. M. 14.Budgetlag regeringensbefogenheterpå 40.Elektronisk dokumenthantering.Ju.

fmansmaktensområde.Fi. 41. Statensmaritima verksamhet.Fö. 15.Union för bådeöstochväst.Politiska,rättsliga 42. Demokratioch öppenhet.Om folkvaldaparlament ochekonomiskaaspekteravEU:s sjätte och offentlighet i EU. UD. utvidgning. UD. 43. Jämställdheteni EU. Spelregleroch l6. Förankringoch rättigheter. Om folkomröstningar, verklighetsbilder.UD. utträdesrätt,medborgarskapoch mänskliga 44.Översyn skatteflyktslagen.

av rättigheteri EU. UD. Reformeratförhandsbesked.Fi. 17.Bättretrafik medväginformatik.K. 45. Presumtionsregelni expropriationslagen.Ju. 18.Totalförsvarspliktigam95. Förslagomjobb/studier 46. Enskildavägar.K. efter muck,bostadsbidrag,dagpenning, 47. Cirkelsamhället.Studiecirklarsbetydelserför försäkringar.Fö. individ och lokalsamhälle.U. 19.Sverige,EU och framtiden. EU 96-kommitténs 48. ShapingSustainableHomesin anUrbanizing bedömningarinför regeringskonferensen1996. World. SwedishNationalReportfor HabitatII. N. UD. 49. Reglerför handelmedel. N. 20. Samordnadrollfördelning inom tekniskforskning. 50. Förbudmotvapen allmänplatsm.m. Ju. U. 51. Grundläggandedrag i en ny arbetslöshetsförsäk- 21.Reform och förändring.Organisationoch ring alternativoch förslag. A.

verksamhetvid universitetoch högskolorefter 52. Preciseringavhandelsändamåleti detaljplan.M. 1993årsuniversitets-ochhögskolereform.U. 53. Kalkning avsjöar och vattendrag.M. 22.Inflytande riktigt Om eleversrått till 54.Kooperativa möjligheteri storstadsornråden.S.

inflytande,delaktighetochansvar.U. 55. Sverige,framtidenochmångfalden.A. 23.Kartläggningoch analysavdenoffentligasektorns 55. Påväg mot egenföretagande.A. upphandlingav varor och tjänstermed 55. Vägar i Sverige.A. miljöpåverkan.N. 56.Hälftenvore nog omkvinnor ochmän

- 24.Från Maastrichttill Turin. Bakgnmdoch övriga 90-taletsarbetsmarknad.A. EU-ländersförslagoch debattinför 57.Pensionssamordningför svenskari EU-tjänst. Fi. regeringskonferensen1996.UD. 58. Finansieringenavdet civila försvaret.Fö. 25.Från massmediatill multimediaattdigitaliserasvensktelevision.Ku.

Statens 1996

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

59. Europapolitikensktmskapsgnmd.

En principdiskussionutifrån EU 96-kommitténserfarenheter.UD.

60. Miljö ochjordbruk. Om EU:s miljöregler och

utvidgningenseffekter den gemensamma

jordbrukspolitiken. UD. 6l.Olika länder olikatakt. Om flexibel integration

och förhållandetmellanstoraoch småstateri EU.

UD. 62. EU, konsumenternaoch maten

Förväntningaroch verldighet.Jo.

- 63.Medicinskaundersökningari arbetslivet.A. 64. FörsäkringskassanSverige Översynav

Socialförsäkringensadministration.S. 65. Administrationenav EUzsjordbrukspolitik

i Sverige.Jo. 66. Utvärderatpersonval.Ju. 67. Medborgerliginsyn i kommunalaentreprenader.

Fi. 68. Någrafolkbokföringsfrâgor.Fi. 69. Kompetensoch kapital + bilaga. N. 70. Samverkanmellanhögskolanoch näringslivet.N. 71. Lokal demokratiochdelaktigheti Sverigesstäder

och landsbygd.ln. 72. Rättspsykiatrisktforskningsregister.S. 73. SwedishNuclearRegulatoryActivities.

Volume 1 An Assessment.M.

- 74. SwedishNuclearRegulatoryActivities.

Volume 2 Descriptions.M.

- 75. Värdeni folkhögskolevärlden.U. 76. EU:s regeringskonferens procedurer,aktörer,

formalia. Sammanfattningavett seminariumi april 1996.UD.

77. Utländskaförsäkringsgivaremedverksamheti

Sverige.Fi. 78. Elberedskapen.Organisation,ansvarsfördelning

och finansiering.N.

Statens 1996

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Försvarsdepartementet

Mössoch människor.Exempel bra Totalförsvarspliktigam95. Förslagomjobb/studier IT-användningbland barn och ungdomar.32 efter muck, bostadsbidrag,dagpenning,

försäkringar. 18 Justitiedepartementet Statensmaritima verksamhet.41 Krirninalunderrättelseregister Finansieringen det civila försvaret. 58av DNA-register. 35

Socialdepartementet

Elektroniskdokumenthantering.40 Presumtionsregelni expropriationslagen.45 Sverigesmedverkani FN:s familjeâr. 37 Förbudmot vapen allmänplatsm.m. 50 Kooperativamöjligheteri storstadsomräden.54 Utvärderatpersonval.66 FörsäkringskassanSverige Översyn

- av

socialförsäkringensadministration.64 Utrikesdepartementet Rättspsykiatrisktforskningsregister.72 Vem bestämmervad EU:s internaspelreglerinför

Kommunikationsdepartementet regeringskonferensen1996. 4 Politikomrádenunderlupp. FrågoromEU:s första Om järnvägenstrafikledningm.m. 9 pelareinför regeringskonferensen1996.5 EU-mopeden.Ålders-och behörighetskravför Ett âr medEU. Svenskastatstjänstemäns tvá- och trehjuliga motorfordon. l 1 erfarenheteravarbeteti EU. 6 Bättretrafik medväginformatik.l7 Av vitalt intresse.EU:s utrikes-och Ny kurs i trañkpolitiken + Bilagor. 26 säkerhetspolitikinför regeringskonferensen.7 Banverketsmyndighetsrollm.m. 33 Union för bådeöstochväst. Politiska, rättsliga Enskildavägar.46 och ekonomiskaaspekteravEU:s sjätte utvidgning. 15 Finansdepartementet Förankringoch rättigheter.Om folkomröstningar, Kommuneroch landstingmedbetalningsutträdesrätt,medborgarskapoch mänskliga svårigheter.12 rättigheter EU.i 16 Budgetlag regeringensbefogenheter

- Sverige,EU och framtiden.EU 96-kommitténs ñnansmaktensområde. 14 bedömningarinför regeringskonferensen1996. 19 Borgenärsbrotten en översynav ll kap.

- Fran Maastrichttill Turin. Bakgrundoch övriga brottsbalken.30 EU-ländersförslagoch debattinför Översyn skatteflyktslagen.

av regeringskonferensen1996. 24 Reformeratförhandsbesked.44 Demokratioch öppenhet.Om folkvalda parlament Pensionssamordningför svenskari EU-tjänst. 57 ochoffentligheti EU. 42 Medborgerliginsyn i kommunalaentreprenader.67 Jämställdheteni EU. Spelregleroch Några folkbokföringsfrågor. 68 verklighetsbilder.43 Utländskaförsäkringsgivaremedverksamheti Europapolitikenskunskapsgrund. Sverige.77 En principdiskussionutifrån EU 96-kommitténserfarenheter.59 Utbildningsdepartementet Miljö ochjordbruk. Om EU:s miljöregler och Den gymnasieskolan hur går det 1

nya utvidgningenseffekter den gemensamma Samverkansmönsteri svenskforskningsfinansiering.2 jordbrukspolitiken. 60 Samordnadrollfördelning inom tekniskforskning. 20 Olika länder olika takt. Om flexibel integration Reform och förändring. Organisationochverksamhet

och förhållandetmellanstoraoch småstateri EU. vid universitetoch högskolorefter 1993års 61 universitets-och högskolereform.21 EU:s regeringskonferens procedurer,aktörer, Inflytande riktigt Om eleversrätt till

- formalia. Sammanfattningavett seminariumi inflytande,delaktighetoch 22

ansvar. april 1996.76 En strategiför kunskapslyftoch livslångtlärande.27

Detforskningspolitiskalandskapeti Norden

1990-talet.28

Statens 1996

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Forskningoch Pengar.29 Inrikesdepartementet Högskolai Malmö. 36

Lokal demokratioch delaktigheti Sverigesstäderoch Cirkelsamhället.Studiecirklarsbetydelserför

landsbygd.71 individ och lokalsamhälle.47 Värdeni folkhögskolevärlden.75

Miljödepartementet Jordbruksdepartementet

Batterierna enladdadfråga. 8 Offentlig djurskyddstillsyn.13 -

Nationalstadsparker.38 EU, konsumenternaoch maten

Rapportfrån klimatdelegationen1995.

Förväntningaroch verklighet. 62 - Klimatrclateradforskning. 39 Administrationenav EU:s jordbrukspolitik

Preciseringavhandelsändamáleti detaljplan.52 i Sverige.65

Kalkningavsjöar och vattendrag53

SwedishNuclearRegulatoryActivities. Arbetsmarknadsdepartementet

Volume l An Assessment.73 Aktiv arbetsmarknadspolitik expertbilaga.34 -

+ SwedishNuclearRegulatoryActivities. Grundläggandedrag i en ny arbetslöshetsförsäkring

- Volume 2 Descriptions.74

alternativoch förslag.5l Sverige,framtidenoch mångfalden.55 Påväg mot egenföretagande.55 Vägarin i Sverige.55 Hälftenvore nog om kvinnor ochmänpå

- 90-taletsarbetsmarknad.56 Medicinskaundersökningari arbetslivet.63

Kulturdepartementet Från massmediatill multimediaatt digitaliserasvensktelevision.25 Viktigt meddelande.

Näringsdepartementet Kartläggningoch analysavdenoffentliga sektorns upphandlingav varor ochtjänstermed miljöpåverkan.23 ShapingSustainableHomes anUrbanizing World. SwedishNationalReportfor Habitatll. 48 Reglerför handelmedel. 49 Kompetensoch kapital + bilaga. 69 Samverkanmellanhögskolanoch näringslivet.70 Elberedskapen.Organisation,ansvarsfördelningoch finansiering.78

Civildepartementet

Fritid i förändring. Om kön ochfördelningavfritidsresurser.3 Forskningför vår vardag. 10 Attityder ochlagstiftningi samverkan + bilagedel.31