SOU 1996:149

Elberedskapen : författningsfrågor : slutbetänkande

Typ: SOU
Källa: urn.kb.se

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Elberedskapen

Författningsfrågor

soumezm

i . i .1

MKB

Occ Sot

l Møé E

Statens offentliga utredningar

WW 29

1996:149

§7 Närings- och handelsdepartementet

Elberedskapen

Författningsfrågor

Slutbetänkande Elberedskapsutredningen

av Stockholm 1996

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Fax: 08-20 50 21

Telefon: 08-690 91 90

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993.

En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - Broschyren kan beställas hos:

Regeringskansliets förvaltningskontor

Distributionscentralen

103 33 Stockholm

Fax: 08-405 10 10

Telefon: 08-405 10 25

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-38-20394-4 Stockholm 1996 ISSN 0375-25OX

Till statsrådet och chefen för

Närings-

och handelsdepartementet

Den 7 mars 1996 bemyndigade regeringen chefen för Närings-

och handelsdepartementet att tillkalla en särskild utredare med

uppdrag att föreslå ansvarsfördelning, organisation och de lag-

ändringar som behövs inom elberedskapsområdet.

Med stöd av bemyndigandet förordnades den 7 1996

mars

finansrådet Gunnar Holmgren särskild utredare. numera som Som experter förordnades enhetschefen Margareta Bergström, säkerhetschefen Lars Johansson, ingenjören Kerstin Keereweer- Höglund, läraren Britt Kjellin, direktören Folke Pämerteg, kanslirådet Åke Sundin, direktören Eva Sylvén, departements-

sekreteraren Bengt Toresson och departementssekreteraren

Andreas Zsiga. Den 9 april 1996 förordnades Helene Blomberg

som expert i utredningen.

Utredningen redovisade i maj 1996 sitt första betänkande El-

beredskapen organisation, ansvarsfördelning och finansiering

SOU 1996:78.

Genom beslut den 13 juni 1996 förlängde regeringen utredningstiden till den 30 september 1996. Den 1 juli 1996 ent-

ledigades experterna Bergström, Blomberg, Johansson, Keere-

weer-Höglund, Kjellin, Sundin, Sylvén och Toresson. Samma

dag förordnades hovrättsassessorn Maj Johansson och hovrättsassessorn Bertil Persson att vara experter i utredningen

Utredningens sekretariat har bestått av konsulten Ulf Wennerberg och fr.o.m. den 13 augusti 1996 kammarrättsassessorn

- - Dag Valinder. Jeanette Lindström vid Statens oljelager har svarat för utredningens administration.

SOU 1996. 149 Utredningen har antagit namnet Elberedskapsutredningen N 1996:02. Utredningen får härmed överlämna sitt slutbetänkande Elbered-

skapen -författningsfrågor SOU 1996:149.

Utredningens uppdrag är härmed slutfört. Stockholm i oktober 1996

Gunnar Holmgren

/ Dag Valinder

Ulf Wennerberg

7¶Författningskommentarer

7.1 Elberedskapslagen 65

7.2 Lagen 1984:1049 om beredskapslagring

av olja och koi 87

7.3 Lagen 1971:309 om behörighet för allmän

förvaltningsdomstol att pröva vissa måi 89

7.4 Lagen 1994:1720 om civilt försvar ,.89

Büagon

Utredningens direktiv Dir. 1996:23 2. Remissmöte den 26 juni 1996 om utredningens första betänkande 3. Ellagstiftningsutredningens förslag till lag om beredskapsåtgärder

vid vissa elektriska anläggningar SOU 1995:51 4. Den norska beredskapsiagstiftningen inom elomrádet

SOU 1996: 149

Sammanfattning

Den särskilda utredaren skall enligt direktiven lämna förslag till:

myndighetsorganisation för det fredstida arbetet med el- -

beredskapen

ansvarig myndighet för den centrala ledningen elför-

- av

sörjningen vid höjd beredskap

fördelning av ansvar och arbetsuppgifter mellan myndig-

heter och näringsidkare inom elberedskapen

avgiftssystem för finansiering av elberedskapen

behövlig lagstiftning.

Frågor om organisationsstruktur, ansvarsfördelning och finan-

siering av elberedskapen behandlades i utredningens första be-

tänkande Elberedskapen organisation, ansvarsfördelning och

finansiering SOU 1996:78. I detta betänkande behandlas be-

hovet av lagstiftning och övriga författningsändringar inom el-

beredskapen.

I betänkandet föreslår viatt de grundläggande bestämmelserna

om elberedskapen samlas i en elberedskapslag. Tillämpnings-

området för lagen bör omfatta beredskapsförberedelser

som

syftar till att ge elförsörjningen erforderlig förmåga att motstå de

påfrestningar som uppstår vid höjd beredskap eller i andra

situationer då elförsörjningen är allvarligt hotad. Lagen

annars

föreslås bli tillämplig på produktion, överföring och handel med

el.

Uppgiften att tillämpa lagen föreslås läggas särskild

myndighet elberedskapsmyndigheten. I vårt första betänkande

föreslog vi att denna uppgift skall läggas Affärsverket

sven-

ska kraftnät Svenska kraftnät. Elberedskapsmyndigheten bör

ha vissa befogenheter gentemot elföretagen och de övriga

organ som omfattas av lagen. Myndighetens beslutanderätt bör avse de

beredskapsförberedelser som dessa organ skall genomföra för

SOU 1996. 149

att erforderlig förmåga skall kunna uppnås vid höjd beredskap

eller annars då elförsörjningen är allvarligt hotad. Regeringen

bör elberedskapsmyndigheten rätt att meddela verkställighets-

ge föreskrifter inom detta område.

Beredskapsåtgärder avser fredstida hot och risker bör enligt

som vår mening inte berättiga till ersättning. Av detta skäl bör el-

beredskapsmyndighetens befogenheter att tvinga elföretagen att

genomföra åtgärder mot fredstida hot och risker begränsas. I elberedskapslagen föreslår vi därför en regel som innebär att

elberedskapsmyndigheten inte bör tvinga företagen att ge-

nomföra åtgärder mot fredstida hot och risker om dessa åtgärder

framstår oskäligt betungande.

som

Elberedskapslagen bör inte i detalj ange vilka beredskaps-

åtgärder elföretagen bör vidta. Det är enligt vår mening inte

som möjligt uppräkning eller annat sätt exakt definiera

att genom de beredskapsåtgärder som behöver vidtas. Det bör istället an-

komma elberedskapsmyndigheten att inom ramen för de

beslut statsmakterna har fattat precisera vilka bered-

som skapsåtgärder behöver vidtas för att elförsörjningen skall

som kunna upprätthållas vid höjd beredskap och i de övriga situa-

tioner åsyftas i lagen. I sammanhanget bör understrykas att

som

elberedskapsmyndigheten inte kan besluta om mer långtgående

beredskapsåtgärder än vad kan finansieras med medel från

som

det särskilda beredskapskonto står till myndighetens

som förfogande. Vad gäller fredstida åtgärder föreslår vi som nämnts

en särskild begränsningsregel.

Vi föreslår vidare att bestämmelser om anmälningsskyldighet vid förändringari anläggningar och verksamhet tas in i elbered-

skapslagen. Syftet med dessa bestämmelser är att elberedskaps-

myndigheten i god tid skall få reda vilka förändringar som

planeras och vid behov kunna vidta åtgärder. Anmälnings-

skyldigheten föreslås gälla dels för fysiska åtgärder i elektriska

anläggningar dels vad gäller väsentliga verksamhetsförändringar

SOU 1996. 149

i övrigt. Elberedskapsmyndigheten föreslås befogenhet att i

vissa situationer bevilja undantag från anmälningsskyldigheten.

Som nämnts föreslår att rätten till ersättning för beredskaps-

åtgärder skall begränsas till åtgärder som syftar till att tillgodose

elförsörjningen vid höjd beredskap. Beredskapsåtgärder som

de övriga situationer som omfattas av lagen förutsätts inte avser

bli ersättningsberättigade. Också i övrigt föreslås vissa begräns-

ningar i rätten till ersättning.

I vårt första betänkande har vi föreslagit att elberedskapen skall

finansieras med en elberedskapsavgift. I elberedskapslagen an-

därför att avgift för detta ändamål får tas ut från den ges en som innehar nätkoncession. Avgiften får användas för att finansiera

ersättningsberättigade beredskapsåtgärder samt den tillsynsverk-

samhet som elberedskapsmyndigheten skall bedriva.

I övrigt föreslår vi att lagen 1984:1049 beredskapslagring

olja och kol ändras i syfte att göra det möjligt att ersätta inneav havare av vissa elproduktionsanläggningar för de kostnader som

uppstår vid beredskapslagring av bränslen för elproduktion vid

höjd beredskap. De anläggningar som berörs av vårt förslag är i

första hand gasturbiner, oljekondensverk och kraftvärmeverk.

I övrigt innebär de förslag som vi har redovisat att en rad författningar måste ändras. Detta gäller bl.a. vissa myndigheters instruktioner samt förordningen 1995:1296 om elsäkerhets-

avgift och nätövervakningsavgift. I kapitel 6 förtecknas de för-

fattningar berörs våra förslag.

som av

u; mziapm

SOU 1996. 149

Författningsförslag

1¶Förslag till elberedskapslag

Härigenom föreskrivs följ ande.

Inledande bestämmelser

1 § Denna lag innehåller bestämmelser om elberedskap vid produktion och överföring av samt vid handel med el.

Syftet med bestämmelserna är att tillgodose elförsörjningen i landet vid höjd beredskap eller då elförsörjningen annars är allvarligt hotad.

2 § Bestämmelser om tillträdesskydd finns i lagen 1990:217 om skydd för vissa samhällsviktiga anläggningar m.m. och i säkerhetsskyddslagen 1996:627.

Bestämmelser om verkskydd finns i lagen 1994:1720 om civilt försvar.

Definitioner

3 §Med beredskapsåtgärder avsesi denna lag åtgärder som behövs för att verksamheten avseende produktion och överföring av

samt handel med skall kunna upprätthållas vid höjd beredskap eller då elförsörjningen annars är allvarligt hotad.

Med höjd beredskap avses detsamma som i lagen 1992:1403 om höjd beredskap samt med elektriska anläggningar och handel med el detsamma som i ellagen 1997:000.

Beslutande myndighet

4 § Beslut om beredskapsåtgärder meddelas av den myndighet som regeringen bestämmer elberedskapsmyndigheten.

Beredskapsåtgärder

Skyldighet att vidta beredskapsåtgärder

5 § Den som driver sådan verksamhet som anges i l § skall vidta de beredskapsåtgärder som behövs för att tillgodose elförsörjningen i landet vid höjd beredskap.

Bestämmelser om ersättning för kostnader för beredskapsåtgärder som vidtas i syfte att tillgodose elförsörjningen vid höjd beredskap finns i ll

6 § Skyldigheten enligt 5 § första stycket att vidta beredskapsåtgärder gäller även åtgärder som har till syfte att tillgodose elförsörjningen vid andra allvarliga hot än när höjd beredskap råder. Sådana beredskapsåtgärder får dock inte göras mer ingripande än vad som är skäligt med hänsyn till en verksamhets ekonomiska förutsättningar och dess betydelse för elförsörjningen.

7 § Regeringen eller efter regeringens bemyndigande elberedskapsmyndigheten får meddela föreskrifter om beredskapsåtgärder.

Anmälningsskyldighet

8 § En elektrisk anläggning får inte uppföras, byggas om eller på annat sätt ändras innan anmälan härom gjorts till elberedskapsmyndigheten och denna beslutat om beredskapsåtgärder.

Elberedskapsmyndigheten får för vissa slag av elektriska anläggningar eller ändringar visst slag av sådana anläggningar

av medge undantag från anmälningsskyldigheten.

9 § Den som driver en elektrisk anläggning som inte undantagits från anmälningsskyldigheten enligt 8 § skall till elberedskapsmyndigheten anmäla verksamheten överlåts, läggs ned eller

om ändras annat sätt, om verksamhetsförändringen är av väsentlig betydelse för elförsörjningen. Anmälan skall göras innan verksamhetsförändringen vidtas.

Det sägs i första stycket gäller också när annan sådan verk-

som samhet som anges i 1 § startas eller ändras.

10 § En ändring eller åtgärd som anmälts enligt 8 eller 9 § annan skall påbörjas inom två år från det att elberedskapsmyndigheten meddelade sitt beslut.

Ersättning för kostnader för beredskapsåtgärder

11 § Om inte annat följer av andra stycket utbetalas skälig ersättning för kostnader för beredskapsåtgärder som vidtas med stöd denna lag i syfte att tillgodose elförsörjningen vid höjd beredav skap. Ersättning betalas inte ut för kostnader för åtgärder enligt 12 § skall vidtas egen bekostnad, som för uppgiftslämnande och medverkan vid planeringen av eguppgifter inom totalförsvaret, eller na som kan anses som ringa. Ersättning för kostnader för beredskapsåtgärder beslutas av elberedskapsmyndigheten.

12 § Om anmälningsskyldigheten enligt 8 § inte iakttagits, får elberedskapsmyndigheten förelägga den som driver anläggningen eller verksamheten att på bekostnad vidta nödvändiga beredegen

skapsåtgärder.

Om föreläggandet vidta beredskapsåtgärder inte följs, får åtatt gärderna genomföras elberedskapsmyndigheten den förav sumliges bekostnad.

Tillsyn

13 § Elberedskapsmyndigheten har tillsynen över att denna lag och de föreskrifter meddelats med stöd av lagen följs. som

14 § Elberedskapsmyndigheten har rätt att för tillsynen på begäran få de upplysningar och handlingar som behövs, och få tillträde till områden, lokaler och andra utrymmen, dock inte bostäder, där verksamhet som omfattas av denna lag bedrivs. Elberedskapsmyndigheten har rätt att få verkställighet hos kronofogdemyndigheten beslut åtgärder för tillsynen av som avser enligt första stycket och då det skall vidtas åtgärder som beslutats enligt 12 § andra stycket eller 15 § andra stycket.

15 § Elberedskapsmyndigheten får meddela de förelägganden och förbud som behövs i enskilda fall för att denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd lagen skall följas. av Om ett föreläggande att vidta beredskapsåtgärder inte följs, får åtgärderna genomföras elberedskapsmyndigheten. av

16 § Ett föreläggande eller förbud enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen får förenas med vite.

17 § Vid ändrade förhållanden får elberedskapsmyndigheten, utan hinder av vad som tidigare bestämts, besluta att nya eller ändrade beredskapsåtgärder skall vidtas.

Avgift

18 § Den som innehar nätkoncession enligt ellagen 1997:000 skall betala avgift elberedskapsavgzft för finansiering av de beredskapsåtgärder som ersätts enligt 11 och elberedskapsmyndighetens verksamhet enligt denna lag. Avgiften skall grundas det antal elabonnenter som är anslutna till den avgiftsskyldiges nät. En högre avgift får tas ut för högspänningsabonnemang än för lågspänningsabonnemang. Elberedskapsavgift påförs av elberedskapsmyndigheten. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om elberedskapsavgift.

Tystnadsplikt

19 § Den som grund bestämmelser i denna lag eller föreav skrifter som meddelats med stöd av lagen får kännedom om enskilds affärs- eller driftförhållanden eller förhållande är som av betydelse för totalförsvaret eller annars för rikets säkerhet får inte obehörigen röja eller utnyttja uppgifterna. I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekretesslagen 1980:100.

Överklagande

20 § Elberedskapsmyndighetens beslut enligt denna lag eller enligt föreskrifter regeringen har meddelat med stöd av lagen

som får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Ett beslut inte påförande av avgift, gäller omedelbart

som avser om inte annat bestäms i beslutet.

Övriga bestämmelser

21 § Mål tillstånd enligt vattenlagen 1983:291 till anlägg-

om ning omfattas bestämmelserna i denna lag eller till vä-

som av sentlig ombyggnad, ändring eller utvidgning sådan anlägg-

av en ning får inte avgöras innan prövning enligt denna lag har skett.

Första stycket äger motsvarande tillämpning för ärende om nätkoncession enligt ellagen 1997:000 anläggningen omfattas

om av bestämmelserna i denna lag.

22 § Den ökning i byggnadskostnadema föranleds åtgär-

som av der enligt denna lag skall inte räknas med vid den prövning som avses i 3 kap. 4§ vattenlagen 1983:291.

Vid meddelande tillstånd i 21 § första stycket skall

av som anges beaktas de föreskrifter om vattenanläggningars utförande som meddelats med stöd av denna lag.

Denna lag träder i kraft den l juli 1997.

Genom lagen upphävs lagen 1942:335 om särskilda skyddsåtgärder för vissa kraftanläggningar m.m.

I ärenden och mål har anhängiggjorts före ikraft-

som trädandet skall äldre bestämmelser fortfarande tillämpas.

SOU 1996: 149

2¶Förslag till lag om ändring i lagen 1984:1049 om beredskapslagring av olja och kol

Härigenom föreskrivs i fråga lagen 1984:1049 beredom om skapslagring olja och kol av dels att 19 och 20 §§ skall upphöra att gälla, dels att 16, 18, 18 a och 25 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6§2

Denna lag tillämpas inte kol annat än såvitt avser kol annat än såvitt avser lagringsskyldighet för värme- lagringsskyldighet för värmeverk och kraftvärmeverk en- produktion i värmeverk och ligt 18 a kraftvärmeverk enligt 18 a bränsle som utvinns inom landet eller framställs råvara som ur som har utvunnits inom landet, bränsle som säljs för utförsel, bränsle som förbrukas för drift av fartyg i utrikes trafik eller som införs i landet annat transportmedel för detta transportmedels drift, gasol som används som råvara i petrokemisk industri, bränsle som används för elproduktion. Att lagringsskyldigheten i Att lagringsskyldigheten i vissa fall kan annat än vissa fall kan än avse avse annat lagringsbränsle framgår av 14 lagringsbränsle framgår 14 av och 19 21 §§. och 21 §§. -

Senaste lydelse av 19 § 1995:921 20§ 1995:921. 2 Senaste lydelse 1995:921.

8§3

Storleken det beredskapslager som en lagringsskyldig skall

av hålla beräknas på grundval av mängden sålda eller, för förbrukare

infört lagringsbränsle till landet, förbrukade bränslen bassom mängden.

Basmängden motsvarar den mängd försålda bränslen som medför lagringsskyldighet enligt 7 § med avdrag för bränslen som sålts direkt till eller för leverans till

någon under kalenderåret närmast före försäljningen sålt

som bränsle inom varuslag i sådan omfattning att lagrings-

samma skyldighet uppkommit enligt 7

någon vid tiden för någon som vid tiden för

som försäljningen lagrings- försäljningen var lagrings-

var skyldig enligt 18, 18 19, 20 skyldig enligt 18, 18 a eller

a, eller 21 21

någon statlig myndighet vid tiden för försäljningen

som enligt beslut regeringen skyldig att lagra bränsle inom

av var

varuslag, bränslet enligt beslutet får dras av. samma om

För förbrukare infört lagringsbränsle till landet motsvarar

som basmängden den mängd förbrukade bränslen som medför lagringsskyldighet enligt 7

Till ledning för tillsynsmyndighetens beslut enligt 15 § skall den är lagringsskyldig enligt 7 § eller 18 § tredje stycket före

som den l februari närmast efter basåret en deklaration rörande

avge sin försäljning eller förbrukning under basåret av lagringsbräns-

len.

Till ledning för beslut om Till ledning för beslut om lagringsmängder skall den lagringsmängder skall den

är lagringsskyldig enligt som är lagringsskyldig enligt som 18 20 §§ inom tid 18 a § inom samma tid lämna

a - samma lämna deklaration deklaration avseende dels

en avseen- en de dels förbrukningen under förbrukningen under basåret

basåret lagringsbränslen av lagringsbränslen och natur-

av och naturgas, dels behovet dels behovet av bränsle

av gas, bränsle och energi för och energi för att driva

annan annan att driva anläggningen. anläggningen.

Senaste lydelse 1995:921. 4 Senaste lydelse 1995:921.

Deklarationen skall avges heder och samvete.

För värmeverk och kraft- För värmeverk och kraftvärmeverk, gasturbinanlägg- värmeverk samt anläggningar ningar för framställning av för framställning stadsgas

av elektrisk kraft, oljekondens- gäller 18 och 21 §§ i stället

a verk och anläggningar för för vad i 7 11 och

som framställning av stadsgas 15 §§ samt 17 § första stycket gäller 18 a 21 §§ i stället är föreskrivet lagrings-

- om för vad som i 7 11 och skyldighetens omfattning,

- 15 §§ samt 17 § första stycket fullgörande och fastställande. är föreskrivet om lagrings- För anläggningar för framskyldighetens omfattning, ställning stadsgas fullgörs

av fullgörande och fastställande. och fastställs lagringsskyldig- För anläggningar för fram- het enligt 21 ställning av stadsgas fullgörs och fastställs lagringsskyldighet enligt 21

Regeringen beslutar med Regeringen beslutar med utgångspunkt i beredskapsbe- utgångspunkt i beredskapsbehovet för anläggningar som hovet för anläggningar

som anges i 18 a 20 §§ om rikt- i 18 20 §§ rikt-

- anges a - om linjer för fastställande av linjer för fastställande

av lagringsskyldigheten för dem. lagringsskyldigheten för dem.

Den som är lagringsskyldig Den som är lagringsskyldig

eller har ålagts lagringsskyl- eller har ålagts lagringsskyl-

dighet enligt 18 19, 20 eller dighet enligt 18 a eller 21 § 21§ och som under basåret och som under basåret har sålt har sålt annat lagringsbränsle annat lagringsbränsle än kol än kol är också skyldig att är också skyldig att under under lagringsåret hålla be- lagringsåret hålla beredskapsredskapslager för motsvaran- lager för motsvarande mängd de mängd bränsle inom bränsle inom samma varuslag samma varuslag med avdrag med avdrag för bränsle

som för bränsle som sålts till sålts till någon i

som anges någon som anges i 8 § andra 8 § andra stycket l

stycket 1

5 Senaste lydelse 1995:921.

SOU 1996.149 17

18 a§°

Den vid basårets utgång innehar ett värmeverk får av

som regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer åläggas att under lagringsåret hålla i lager sådant bränsle som behövs för att driva verket, vid anläggningen under basåret

om förbrukats

minst 5 000 kubikmeter eldningsolja eller dieselbrännolja,

minst 4 000 ton gasol,

minst 8 000 ton kol,

minst 5 miljoner kubikmeter naturgas eller

bränsle anges i l 4 motsvarande minst 5 000 kubik-

som meter olja.

Vid beräkning förbrukningen av bränslen enligt första

av stycket 5 skall 1 kubikmeter olja motsvara 0,8 ton gasol, 1,6

anses ton kol eller l 000 kubikmeter naturgas.

Den vid basårets ut- Den vid basårets ut-

som som gång innehar ett kraftvärme- gång innehar ett kraftvärmeverk med installerad elekt- verk med en installerad elekt-

en risk effekt minst 5 mega- risk effekt av minst 5 mega-

av watt får regeringen eller watt får av regeringen eller

av den myndighet som regering- den myndighet som regering-

bestämmer åläggas att en bestämmer åläggas att en under lagringsåret hålla i under lagringsåret hålla i lager sådant bränsle som lager sådant bränsle som behövs för att driva verket. behövs för att driva verket

avseende värmeproduktion.

Lagringsskyldigheten en- Lagringsskyldigheten en-

ligt första och tredje stycket ligt första och tredje stycket skall olja, gasol eller kol- skall avse olja, gasol eller kol-

avse bränslen. Lagringsmängden bränslen. Lagringsmängden bestäms regeringen eller bestäms av regeringen eller

av den myndighet regering- den myndighet som regering-

som

bestämmer med utgångs- bestämmer med utgångsen en punkt i värmeverkets eller punkt i värmeverkets eller kraftvänneverkets eget bered- kraftvänneverkets eget beredskapsbehov. skapsbehov avseende värme-

produktion.

6 Senaste lydelse 1995:921.

18 SOU 1996. 149

Om till följd av allvarlig försörjningskris tillförseln lagrings-

av bränsle till landet eller viss del landet avbryts eller försvåras, får

av regeringen medge att beredskapslager tas i anspråk den

av lagringsskyldige iden utsträckning är påkallad med hänsyn

som till rådande förhållanden. Vid höjd beredskap får sådant medgivande lämnas även av den myndighet regeringen bestäm-

som mer.

Om i andra fall än

som anges i första stycket särskilda skäl föreligger, får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer medge att beredskapslager för oljekondensverk tillfälligt tas i anspråk för anläggningen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

Ett beslut om att hålla beredskapslager bränsle

av som används för elproduktion som har meddelats enligt äldre bestämmelser skall fortsätta att gälla enligt dessa till dess att frågan om lagringsskyldighet prövats på nytt.

7 Senaste lydelse 1995:921.

SOU 1996.149 19

3¶Förslag till lag om ändring i lagen 1971:309 behörighet för allmän förvaltningsdomstol

om att pröva vissa mål

Härigenom föreskrivs l § lagen 1971:309 behörighet för att om allmän förvaltningsdomstol att pröva vissa mål skall ha följande

lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Om besvär beslut, vilket meddelats med stöd av lag eller mot författning utfärdats före den l januari 1972, enligt annan som vad hittills gällt skall anföras hos Konungen, skall besvären, i den mån föreskrives i 2 i stället anföras hos kammarrätt i annat följande mål: mål val till befattning eller uppdrag, mål om val för uppom rättande förslag till befattning eller uppdrag, av mål ersättning enligt författning utgår av statsom annan som medel, såvida författningen hänvisar den gör anspråk på som ersättning att vid tvist anhängiggöra talan hos allmän domstol eller expropriationsdomstol eller ersättning enligt författningen utgår till kommun eller kommunal förvaltningsenhet eller fråga annan ersättning eller hittelön enligt lagen 1942:350 om fornär om minnen eller ersättning enligt naturvårdslagen 1964:822, om mål beslut tullmyndighet i samband med in- eller om av utförsel med undantag dock för sådant beslut om befrielse av vara från eller nedsättning eller återbetalning av tull, skatt eller annan avgift meddelats med stöd regeringens bemyndigande, som av

mål tillstånd att hålla provianteringsfrilager,

om mål beslut rörande statens, kommunens eller annan om kommunal förvaltningsenhets uttagande enligt gällande föreskrift

skatt eller avgift, såvida beslutet avser nedsättning eller av annan befrielse och meddelats med stöd av regeringens bemyndigande

eller fråga är oljeavgift eller avgift, vars uttagande genom om utmätning förutsätter beslut allmän domstol, av mål beslut rörande återbetalning utskylder, böter eller om av andra allmänna medel, såvida beslutet meddelats med stöd av

Senaste lydelse 1994:1728.

20 SOU 1996. 149

regeringens bemyndigande eller avgift uttagande avser vars genom utmätning förutsätter beslut av allmän domstol, anmärknings- och avkortningsmål, mål tillsyn över stifom telser, mål beslut enligt författning eller föreskrift rörande om som den allmänna hälsovården, rörande förebyggande eller bekämpande av djur- eller växtsjukdomar eller rörande djurs vård eller behandling i särskilt fall meddelats angående förbud, föreläggande, föreskrift, tillstånd eller godkännande eller angående omhändertagande, smittrening, oskadliggörande eller liknande åtgärd, såvida fråga är skyldighet, enligt författning om som åvilar kommun eller kommunal förvaltningsenhet, eller annan om beslut enligt arbetarskyddslagen 1949:l eller med stöd därav meddelade föreskrifter, allmänna ordningsstadgan 1956:617, lagen 1956:618 allmänna sammankomster eller strålskyddsom lagen 1958:110 eller i ärende i skogsförläggsom avses ningslagen 1963:246, 11. mål om föreläggande 11. mål föreläggande om vid vite, såvida fråga är vid vite, såvida fråga är om om skyldighet, som enligt författ- skyldighet, enligt författsom ning åvilar kommun eller ning åvilar kommun eller an- annan kommunal förvaltnings- kommunal förvaltningsnan enhet, eller om föreläggande enhet, eller föreläggande om enligt lagen 1919:240 enligt lagen 1919:240 om om fondkommissionsrörelse och fondkommissionsrörelse och fondbörsversamhet, lagen fondbörsversamhet, lagen 1942:335 särskilda 1948:433 försäkringsom om skyddsåtgärder för vissa rörelse, lagen 1950:272 om kraftanläggningar, lagen rätt för utländsk försäkrings- 1948:433 om försäkrings- anstalt att driva försäkringsrörelse, lagen 1950:272 om rörelse här i riket, lagen rätt för utländsk försäkrings- 1950:596 rätt till fiske, om anstalt att driva försäkrings- lagen 1955:183 bankom rörelse här i riket, lagen rörelse, lagen 1955:416 om 1950:596 om rätt till fiske, sparbanker, lagen 1956:216 lagen 1955:183 om bank- om jordbrukskasserörelsen, rörelse, lagen 1955:416 om lagen 1959:73 med vissa sparbanker, lagen 1956:216 bestämmelser inländsk om om jordbrukskasserörelsen, försäkringsrörelse vid krig lagen 1959:73 med vissa lagen 1959:118 m.m., om bestämmelser inländsk krigsansvarighet för liv- och om försäkringsrörelse vid krig invaliditetsförsäkring, lagen

lagen 1959:118 1963:76 om kreditaktiem.m., om krigsansvarighet för liv- och bolag, jordförvärvslagen invaliditetsförsäkring, lagen 1965:290, förordningen 1963:76 kreditaktie- 1968:576 om Konungariket

om bolag, jordförvärvslagen Sveriges stadshypotekskassa 1965:290, förordningen och om stadshypoteksföre- 1968:576 Konungariket ningar, miljöskyddslagen

om Sveriges stadshypotekskassa 1969:387, jordhävdslagen och stadshypoteksföre- 1969:698, lagen 1970:65

om ningar, miljöskyddslagen om Sveriges allmänna hypo- 1969:387, jordhävdslagen teksbank och om landshypo- 1969:698, lagen 1970:65 teksföreningar, lagen

Sveriges allmänna hypo- 1970:596 om förenklad om teksbank och landshypo- aktiehantering eller lagen

om teksföreningar, lagen 1971:827 om registrering av 1970:596 förenklad aktieinnehav,

om aktiehantering eller lagen 1971:827 registrering av

om aktieinnehav,

12. mål utdömande av vite,

13. mål beslut i särskilt fall meddelats angående be-

om som handlingen häktad eller den som anhållits eller gripits för brott

av eller eljest hålles i förvar tillfälligt eller angående verk-

som ställighet straff eller brottspåföljd eller av intagning i

av annan arbetsanstalt,

14. mål handräckning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

I mål har anhängiggjorts före ikraftträdandet skall äldre

som bestämmelser fortfarande tillämpas.

4¶Förslag till lag om ändring i lagen 1994:1720

om civilt försvar

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 4 § lagen 1994:1720 civilt om försvar skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap. 4 § Vad som föreskrivs i denna Vad föreskrivs i som lag gäller inte om annat sägs i denna lag gäller inte annat om lagen 1942:335 om särskil- följer elberedskapslagen av da skyddsåtgärder för vissa 1997:000. kraftanläggningar m.m.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

1¶Bakgrund

1.1¶Utredningsuppdraget

Enligt direktiven Dir. 1996:23 skall den särskilde utredaren

lämna förslag till organisation, ansvarsfördelning, lagstiftning

samt avgiftssystem för finansiering av elberedskapen. Frågor

organisationsstruktur, ansvarsfördelning och finansiering av

om elberedskapen behandlades i utredningens första betänkande

Elberedskapen Organisation, ansvarsfördelning och finan-

siering SOU 1996:78. En sammanfattning av de förslag som

lämnades i detta betänkande finns i avsnitt 1.3.

Vad gäller lagstiftningsfrågorna framhålles i direktiven att utredaren skall överväga om det ansvar och de befogenheter

följer med det centrala ledningsansvaret för elberedskapen

som vid höjd beredskap behöver lagfästas. Motsvarande överväganden skall göras beträffande behovet av en central ledning i samband med svåra påfrestningar på elförsörjningen i fredstid.

Enligt direktiven skall utredaren också bedöma behovet av

förändringar i lagen 1982:1004 om skyldighet för närings-

idkare, arbetsmarknadsorganisationer fl. att delta i total-

m. försvarsplaneringen. Detta skall ske i syfte att säkerställa el-

företagens medverkan i beredskapsarbetet. I sammanhanget

framhålles att utredaren bör beakta erfarenheterna av hur dessa

frågor hanterats i den norska ellagstiftningen.

Utredaren skall också uppmärksamma om gällande författningar

inom beredskapsornrådet behöver ändras till följd av de förslag

redovisas under utredningsarbetet. Vidare framhålles i som direktiven att utredaren skall utgå från att lagen 1942:335 om

särskilda skyddsåtgärder för vissa kraftanläggningar m.m. ersätts med lagstiftning i enlighet med Ellagstiftningsutred-

ningens förslag i betänkandet Elförsörjning i SOU

ofred

1995:51.

Regeringen förlängde genom beslut den 13 juni 1996 tiden för

slutredovisning av utredningens uppdrag till den 30 september

1996.

Utredningens direktiv redovisas i bilaga

1.2¶Arbetets uppläggning

Utredningsarbetet har koncentrerats att utarbeta ett förslag till en ny elberedskapslag. I det lagförslag som redovisas har vi

samlat de grundläggande bestämmelserna elberedskapen. Vi

om föreslår dock även ändringar i vissa andra författningar.

Detta gäller bl.a. lagen 1984:1049 beredskapslagring

om av olja och kol samt vissa myndigheters instruktioner. Också den

förordning som reglerar uttaget av avgifter för myndighets-

tillsynen inom elområdet behöver ändras.

Under arbetets gång har vi haft anledning att sätta in i det oss

övriga lagstiftningsarbete som pågår inom elområdet. Vi har

försökt att så långt möjligt våra förslag till det som anpassa övriga arbete som pågår.

Vi har också haft underhandskontakter för diskussion vissa av frågor med företrädare för Överstyrelsen för civil beredskap ÖCB, och

Närings- teknikutvecklingsverket NUTEK samt

Svenska kraftnät.

Vidare har vi yttrat oss över Elbörsutredningens betänkande Regler för handel med SOU 1996:49.

1.3¶Etapp I av utredningsarbetet

Etapp I av utredningsarbetet avsåg som nämnts organisation,

ansvarsfördelning och finansiering av elberedskapen. I detta

avsnitt lämnas sammanfattning av de förslag som redo-

en visades i betänkandet.

Beträffande rollfördelningen inom elberedskapen föreslog vi att

funktionen energiförsörjning även i fortsättningen skall hållas

samman med NUTEK som funktionsansvarig myndighet.

NUTEK:s uppgifter i egenskap av funktionsansvarig myndighet

borde enligt förslaget koncentreras till uppgifter som är

för funktionen energiförsörjning.

gemensamma

Elförsörjningsuppgiften borde enligt förslaget ges ställning som

delfunktion inom funktionen energiförsörjning. Med elförsörj-

ningsuppgiften avsåg vi uppgiften att vid höjd beredskap styra

elsystemet i landet ett sådant sätt att det blir möjligt att

tillgodose de elbehov regeringen och övriga ledningsorgan i

som samhället prioriterar. Till denna uppgift räknade vi också ansvaret för till att erforderliga beredskapsåtgärder vidtas

att se

av företag och andra berörda. Vi föreslog att elförsörjnings-

uppgiften skulle läggas Svenska kraftnät.

Uppgiften att vid höjd beredskap prioritera samhällets behov av

elkraft borde enligt förslaget hållas isär från övriga uppgifter

inom elberedskapen. Vi konstaterade att prioriteringsuppgiften

enligt gällande ansvarsfördelning inom totalförsvaret åvilar

regeringen och under denna de civila ledningsorgan som har

- ett områdesansvar civilbefälhavama, länsstyrelserna och

kommunstyrelsema. På central myndighetsnivå omfattar

ÖCB:s samordningsansvar också frågor resursprioritering.

Med utgångspunkt från denna rollfördelning föreslog vi en

myndighetsstruktur inom elberedskapen på central nivå bör

som bestå NUTEK, Svenska kraftnät och Statens kärnkrafts-

26 SOU 1996. 149

inspektion. Den sistnämnda myndigheten föreslogs

få samma uppgifter vid höjd beredskap i fred. NUTEK:s och Sven-

som ska kraftnäts uppgifter har redan defmierats.

Beträffande Svenska kraftnäts inre organisation föreslog vi att ett beredskapsråd skall inrättas. Rådet föreslogs bestå företrädare

av för elkraftsindustrin och vissa beredskapsmyndigheter. Rådets ledamöter bör i

enligt förslaget utses av regeringen.

Vad gäller den regionala organisationen föreslog vi att antalet

elområden sikt skall minskas till tre eller fyra med gränser

så långt möjligt sammanfaller med civilområdenas som som

gränser. Elbefälhavarorganisationen bör behållas. Några föränd-

ringar i elbefálhavamas ställning i fred föreslogs inte.

Våra förslag till myndighetsstruktur för elberedskapen innebär

att Elförsörjningsnämnden och Krigsskyddsnämnden för kraft-

anläggningar kan avvecklas. Förslaget innebär också att Statens strålskyddsinstitut inte längre skall ha uppgifter inom funktionen

energiförsörjning.

Elföretagen föreslogs åläggas ett ansvar för att vidta de beredskapsåtgärder som erfordras för att verksamheten skall kunna

upprätthållas vid höjd beredskap. Vi föreslog också att detta

ansvar skall regleras i en särskild lag elberedskap. Vidare

bör enligt förslaget ersättning utgå för alla större kostnader

som

elföretagen åsamkas genom sin medverkan i beredskapsarbetet.

Vad gäller finansieringen av elberedskapen föreslog vi att

elberedskapsavgift införs i syfte att täcka myndigheternas och

företagens kostnader för tillsyn och beredskapsåtgärder inom

elberedskapen. Elberedskapsavgiften föreslogs uttas som en

nätägaravgift som bör administreras samma sätt den

som

befintliga nätövervakningsavgiften. Olika avgifter föreslogs utgå

för hög- och lågspänningsabonnemang i proportionen 600: 1 l.

SOU 1996.149 27

Avgiftsmedlen bör enligt förslaget samlas ett räntebärande

konto med kreditmöjligheter i Riksgäldskontoret.

Det är inte vår uppgift att föreslå en ambitions- och kostnadsnivå

för elberedskapen. Däremot gjorde vi vissa beräkningar i syfte

att ta reda vilken kostnadsnivå som nuvarande ambitionsnivå inom elberedskapen svarar emot. Vi kom fram till att elberedskapen med dagens ambitionsnivå kostar 237 miljoner kronor per år. De kostnader som ingår i detta belopp specificeras i bilaga 4i utredningens första betänkande. Ett beslut om ekonomiska ramar för elberedskapen kommer att tas i höstens försvarsbeslut.

Vi föreslog att den nya organisationen bör träda ikraft den l januari 1997. Svensk Elberedskap AB kommer att avvecklas

vid denna tidpunkt. Svenska kraftnät föreslogs regeringens

uppdrag att förbereda genomförandet av den nya organisationen.

1.4 Remissmöte om utredningens första betän-

kande

För att få synpunkter utredningens betänkande anordnades ett remissmöte den 26 juni 1996 med deltagande av företrädare för berörda myndigheter, organisationer och andra intressenter. I det

följande lämnas en kort sammanfattning av de synpunkter som

redovisades mötet. Minnesanteckningama från mötet redo-

visas i bilaga

Samtliga deltagande myndigheter och organisationer ställde sig

bakom utredningens överväganden och förslag i stort. De påpe-

kanden som gjordes gällde enskildheter i betänkandet.

Vad gäller organisationsfrågoma kommenterades särskilt det beredskapsråd utredningen föreslår skall inrättas vid

som Svenska kraftnät. Från branschföreningamas sida underströks

28 SOU 1996: 149

att beredskapsrådet måste ha ett reellt inflytande myndighetens beslut vad gäller beredskapen. Svenska kraftnät ställde

sig bakom utredningens förslag men betonade att myndigheten

måste kunna fatta beslut också i situationer då rådet inte kan samlas.

Beträffande finansieringen anförde NUTEK att lagregleringen

av elföretagens ansvar måste anpassas till de finansierings-

principer som finns i näringsidkarlagen. Sydkraft AB och El-

verksföreningen påpekade att det bör framgå av lagstiftningen att

elberedskapsavgiften får föras vidare till elabonnentema. Några deltagare bl.a. Svenska kommunförbundet ansåg att elbered-

- skapen i egenskap av kollektiv nyttighet borde skatteñnansieras.

Beträffande lagstiftningen diskuterades i övrigt frågan om den

föreslagna elberedskapslagen bör vara tillämplig samtliga

elföretag eller endast företag över en viss storlek. Kravet konkurrensneutralitet ansågs tala för den förstnämnda lösningen.

Vad gäller genomförandet av utredningens förslag betonade de

närmast berörda Svenska kraftnät, Kraftverksföreningen och

- Svensk Elberedskap AB att det är angeläget att förberedelse-

arbetet kan inledas i sådan tid att organisationsförändringama kan träda ikraft den 1januari 1997.

2¶Nuvarande

reglering

2. 1 Allmänt

Den beredskapslagstiftning som är tillämplig elförsörjningen

utgörs dels av generell beredskapslagstiftning dels av lagstift-

ning som endast eller huvudsakligen är tillämplig elförsörj-

ningen. Den generella beredskapslagstiftningen är omfattande

och gäller verksamheten inom flera totalförsvarsfunktioner i

vissa fall verksamheten inom hela totalförsvaret.

I det följande beskrivs kortfattat den med hänsyn till elförsörjningen viktigaste lagstiftningen inom dessa båda områden.

Framställningen bygger i stor utsträckning den beskrivning

som finns i Ellagstiftningsutredningens betänkande Elförsörj-

ning i ofred SOU 1995:51.

2.2¶Den generella beredskapslagstiftningen

Lagen 1992:1403 om höja beredskap

Denna lag reglerar förutsättningarna för beredskapshöjningar

inom totalförsvaret. Lagen är tillämplig då Sverige är i krig eller krigsfara eller då andra utomordentliga förhållanden råder. Med det sistnämnda uttrycket avses att krig råder i Sveriges närhet eller att landet har varit i krig eller krigsfara. Lagen gäller inte vid fredskriser.

Lagen omfattar två beredskapsnivåer: skärpt beredskap och

högsta beredskap. Högsta beredskap råder då Sverige är i krig

oavsett om detta har meddelats av regeringen eller Myndigheter och andra organ som kan konstatera att landet är i krig

skall agera som om ett regeringsbeslut föreligger om att högsta

beredskap skall gälla. Skärpt beredskap kan anbefallas i mindre

30 SOU 1996: 149

allvarliga lägen än krig och krigsfara. Ett beslut om höjd bered-

skap kan gälla hela landet eller endast en del av detta eller alternativt en viss verksamhet.

Lagen 1982:1004 om skyldighet för näringsidkare, arbets-

marknadsorganisationer att delta i totalförsvarsplane-

ringen

Näringsidkare, arbetsmarknadsorganisationer m. fl. är skyl-

diga att begäran av totalförsvarsmyndighet delta i totalför-

svarsplaneringen. Bestämmelser om detta finns i lagen 1982:1004 om skyldighet för näringsidkare, arbetsmark-

nadsorganisationer m. fl. att delta i totalförsvarsplaneringen

samt i tillämpningsförordningen till denna lag.

Enligt lagen skall näringsidkare m. fl. lämna de upplysningar

om produktionsförhållandena i den egna verksamheten som

totalförsvarsmyndighetema behöver för sitt arbete. Skyldighet

föreligger också att medverka vid planeringen de egna

av uppgifterna inom totalförsvaret.

T0talförsvarsmyndighetema får utfärda de förelägganden som

behövs för att lagen skall följas samt har möjlighet att sätta ut vite. Den grund bestämmelserna i lagen har fått

som av utföra ett arbete har medfört betydande kostnader har

som möjlighet att få ersättning för detta av allmänna medel.

Lagen innehåller även bestämmelser om sekretess samt straffbestämmelser.

Ransoneringslagen 1978:268

Regeringen får med stöd av ransoneringslagen 1978:268

meddela föreskrifter om försäljning, användning m.m. av

förnödenheter som har betydelse för totalförsvaret eller folkförsörjningen. Regeringen kan exempelvis förbjuda försäljning av vissa varor eller ange de villkor som skall gälla för försäljning i sådana fall 6§.

Ransoneringslagen kan till skillnad mot förfogandelagen tillämpas såväl vid säkerhetspolitiska kriser och krig vid

som fredskriser. De fredstida händelser som kan föranleda ransoneringslagens tillämpning skall dock vara av undantagskaraktär. I lagen används begreppet utomordentlig händelse.

Ransoneringslagen innehåller även vissa bestämmelser

om förfogande, 13 17 §§. Dessa bestämmelser bör ses mot

bakgrund av att förfogandelagen har ett snävare tillämpningsområde än ransoneringslagen. Ransoneringslagens bestämmelser om förfogande är av särskilt intresse för elförsörjningen.

Förfogande enligt ransoneringslagen får ske enbart när det är oundgängligen nödvändigt för att ransonering skall kunna genomföras. Därigenom markeras att förfogande får ske först när andra rimliga utvägar inte står till buds. Det bör observeras att förfogande enligt ransoneringslagen enbart kan rikta sig mot näringsidkare. Näringsidkarbegreppet skall emellertid fattas i vidsträckt bemärkelse, dvs. varje fysisk eller juridisk person som yrkesmässigt driver verksamhet av ekonomisk art faller under tillämpningsområdet.

Den från elberedskapssynpunkt mest intressanta möjligheten till förfogande regleras i 13 punkt Enligt denna punkt är det möjligt att ålägga näringsidkare som i sin rörelse innehar bl.a. industrianläggning att utöva verksamhet eller annat sätt medverka till framställning av förnödenhet som omfattas av regleringen.

2 16-1272

32 SOU 1996. 149

I samband med ransonering av elektricitet kan särskilda avgifter uttas för att hindra att än tillåten mängd energi för-

mer brukas. I detta syfte har en bestämmelse om överförbruk-

ningsavgift tagits in i 38 § ransoneringslagen.

Den mest effektiva sanktionsformen mot överförbrukning av

ledningsbunden energi är givetvis avstängning. Avstängning är

långtgående åtgärd men lagstiftaren har ansett det nödvänen

digt att denna möjlighet finns tillgänglig, bl.a. vid upprepad

överförbrukning. Myndighet som regeringen bestämmer ges

därför i 39 § möjlighet att stänga förbrukare från ytterligare

av tilldelning eller att tilldela honom mindre än han annars skulle ha fått.

F örfogandelagen 1978:262

Förfogandelagen är endast tillämplig vid höjd beredskap.

Lagens 4 6 §§ träder automatiskt i kraft då landet är i krig. I

denna del lagen finns de grundläggande bestämmelserna

förfogande. Förfogande innebär att egendom genom beslut

myndighet tas i anspråk för att tillgodose totalförsvarets av en

eller folkförsörjningens ofrånkomliga behov.

Inom för förfogandelagen får endast försörjnings-

ramen

politiska intressen tillgodoses. Detta innebär att förfogande

endast får omfatta egendom som har betydelse för total-

försvaret eller folkförsörjningen. Förfogande får inte ske om

totalförsvarets eller folkförsörjningens ofrånkomliga behov av

egendom eller tjänster utan olägenhet kan tillgodoses på annat

sätt.

Förfogande får inte riktas mot staten. Egendom som ägs av staten juridisk kan således inte omfattas av

som person

förfogande. Hur förfogandet skall ske regleras i 5 Här

stadgas bl.a. att fastighet skall tas i anspråk genom nytt-

janderätt. Annan egendom skall tas i anspråk genom ägande-

rätt eller nyttjanderätt.

Enligt 7 § förfogandelagen är det regeringen eller myndighet

som regeringen bestämmer som beslutar om förfogande. Förfogande skall riktas mot en bestämd ägare eller innehavare

av egendomen. Vid högsta beredskap krig eller krigsfara får

- -

regeringen meddela generella förfogandebeslut, dvs. beslut

som avser alla eller viss krets av ägare eller innehavare av den aktuella typen av egendom.

2.3¶Beredskapslagstiftning inom elområdet

Frågor om beredskapslagring av olja och kol regleras i lagen

1984:1049 om beredskapslagring av olja och kol. Denna lag berör även lagring av bränslen för elproduktionsändamål. Detta

har betydelse för innehavare av gasturbiner, oljekondensverk

m. fl. anläggningar. Vi återkommer till lagen beredskaps-

lagring av olja och kol i kapitlen 5 och

Lagen 1942:335 om särskilda skyddsåtgärder för vissa kraft-

anläggningar m.m.

Endast lagen om särskilda skyddsåtgärder för vissa kraft-

anläggningar m.m. krigsskyddslagen är exklusivt inriktad

skyddet av elektriska anläggningar. Genom komplettering

gjordes år 1978 är lagen dock även tillämplig rörledsom ningar för olja och gas.

Lagens tillämpningsområde framgår av l Där anges att

lagens bestämmelser skall gälla beträffande anläggning av

väsentlig betydelse för energiförsörjningeni fråga om åtgärder

till skydd mot skada genom luftanfall eller krigs-

annan

handling eller sabotage.

storleksgränser och andra karakteristika för anlägg- 12 § anges

ningar som omfattas av lagen. Storleksgränserna har höjts

flera gånger. Lagen kan numera sägas omfatta större kraftverk

och vattenregleringsanläggningar samt storkraftnätet. Redan

vid lagens tillkomst anfördes att det inte enbart är storleken av

anläggning avgör vilken betydelse den har. Också en som

anläggningens funktion i elsystemet har betydelse.

När det gäller omfattningen av skyldigheten att vidta skydds-

åtgärder ansågs det omöjligt att precisera vilka enskilda åtgär-

der skall vidtas. I 3 § anges därför endast att en anlägg-

som ning i lagen skall utföras ett med hänsyn till för-

som avses hållandena i varje särskilt fall lämpligt sätt. Detsamma gäller

ombyggnad, ändring eller utvidgning sådan anläggning.

av en

Vad gäller befintliga anläggningar anges i 4 § att ägaren är

skyldig att vidta erforderliga åtgärder till minskandet av faran för sådan skada i 1 § samt åtgärder för att begränsa

som avses

verkningarna uppkomna skador.

En anläggning som prövats enligt 3 § skall vara lämpligt utformad från skyddssynpunkt. Denna bedömning torde kunna ändras efterhand tiden går och förhållandena ändras. En

som anläggning lämpligt utformad med hänsyn till den

som var militära teknik fanns och de hotbilder som gällde

som 1950-talet är inte för den skull lämplig för 1990-talets beredskapskrav. Den skall då kunna prövas enligt 4 § även om den inte byggs om, ändras eller utvidgas.

Vad gäller de skyddsåtgärder skall vidtas vid befintliga

som

anläggningar ansågs det mest ändamålsenligt att utforma be-

stämmelserna så att en skälighets- och lämplighetsbedömning

är möjlig i varje enskilt fall. I 4 § finns exemplifiering där

en några de viktigaste åtgärderna anges för att minska faran för

och verkningarna av krigshandlingar.

I 5 § krigsskyddslagen anges att åtgärderna inte får

vara oskäligt betungande. Detta måste enligt förarbetena bedömas

med hänsyn till ett företags avkastning. Åtgärderna fick inte

vara så kostsamma att ett företags tillkomst eller utveckling hindrades. Det ansågs bättre från totalförsvarets och folk-

vara

försörjningens synpunkt att en oskyddad anläggning byggdes

än att det överhuvudtaget inte byggdes någon anläggning. I de

fall önskvärda skyddsåtgärder inte helt kunde bäras av en

anläggnings ägare borde därför enligt förarbetena statsbidrag

kunna utgå.

För prövning av bl.a. frågor om vilka åtgärder som bör utföras vid en anläggning finns inom NUTEK en särskild

nämnd, Krigsskyddsnämnden för kraftanläggningar. Nämn-

dens verksamhet regleras i NUTEK:s instruktion 38 44 §§.

Den som skall bygga en anläggning som i krigs-

avses

skyddslagen eller verkställa väsentlig ombyggnad, ändring

eller utvidgning av sådan anläggning skall enligt ll § anmäla

anläggningen för prövning till Krigsskyddsnämnden. Om an-

mälningsskyldigheten försummas kan den försumlige dömas

till böter eller fängelse i högst månader.

sex

Inhämtande Krigsskyddsnämndens utlåtande är obligato-

av riskt i vissa mål om tillstånd enligt vattenlagen 1983:291 och

vid koncessionsprövning för starkströmsledning enligt ellagen.

Krigsskyddsnämnden får enligt 16 § krigsskyddslagen före-

lägga den som skall utföra en åtgärd att göra detta. Vite kan

kan dömas ut. Om åtgärden ändå inte utförs kan den annars

enligt samma paragraf utföras den försumliges bekostnad.

Krigsskyddsnämnden kan då begära handräckning läns-

styrelsen.

3 inom el-

Tidigare Iagstiftningsförslag beredskapsomrâdet

3. 1 Förslag till lag om beredskapsâtgärder vid vissa elektriska anläggningar SOU 1995:51

Ellagstiftningsutredningen behandlade elberedskapsfrågoma

un-

der utredningsarbetets andra etapp. Utredningen redovisade sina

förslag i betänkandet Elförsörjning i ofred SOU 1995:51. I detta sammanhang behandlas endast det förslag till lag

om beredskapsåtgärder vid elektriska anläggningar som redovisades

av utredningen.

Den föreslagna lagen avses ersätta lagen 1942:335 sär-

skilda skyddsåtgärder för vissa kraftanläggningar krigs-

m.m.

skyddslagen. Utredningen ansåg att denna lag är föråldrad bl.a.

med hänsyn till hotbildens förändring och den ökade tekniska

integrering som skett av elsystemet. Den nya lagen föreslås

ett vidare tillämpningsområde vad gäller anläggningstyper och

funktionskrav än den gamla lagen.

Syftet med den lag som föreslogs av utredningen är att den skall

möjliggöra beslut beredskapsåtgärder vid de elektriska

om an-

läggningar som omfattas av lagen. Lagen gäller för anläggningar

som bedöms vara av väsentlig betydelse för elförsörjningen i

landet. För anläggningar av viss storlek föreslogs dessutom an-

mälningsplikt vid uppförande eller ändring av anläggningen.

I lagförslaget finns bestämmelser om att en anläggning skall vara utformad ett sådant sätt att dess funktion vid störda förhållanden underlättas. Anläggningen bör också utformas på ett

sådant sätt att reparations- och underhållsåtgärder underlättas.

Samtidigt föreslogs en begränsningsregel innebärande att ett

beslut beredskapsåtgärder inte får göras omfattande

om mer

eller ingripande än vad skäligen kan krävas med hänsyn till

som

anläggningens omfattning och betydelse.

Beredskapsåtgärd som genomförs i samband med att en anlägg-

ning uppförs, byggs eller ändras skulle enligt förslaget inte

vara ersättningsberättigad. Den ovan nämnda begränsnings-

regeln är dock avsedd att fungera som en spärr mot alltför kost-

nadskrävande förelägganden från prövningsmyndighetens sida.

Den föreslagna författningstexten redovisas i bilaga

3.2 Remissinstanserna

De remissinstanser yttrade sig i frågan är i huvudsak

som

positivt inställda till lagförslaget. NUTEK ansåg dock att lagen

bör kompletteras med en bestämmelse om anmälnings-

skyldighet vid nedläggning eller avstängning av en elektrisk

anläggning. ÖCB ansåg det inte kan uteslutas att det också

att

kan behövas lagstiftning beredskapsansvar hos producenter

om och leverantörer av elström.

Huvuddelen av de som yttrade sig om utredningens betänkande

berörde inte alls lagförslaget utan begränsade sina yttranden till

andra delar av utredningens förslag.

4¶Tidigare Iagstiftningsförslag inom el-

området

4.1¶Förslag till ny ellag SOU 1995:108

Ellagstiftningsutredningen har redovisat ett förslag till ny ellag i

betänkandet Ny ellag SOU 1995:108. Den nya lagen föreslås ersätta den gällande ellagen l902:71 som har blivit för-

nu åldrad.

Den ellagen föreslås gälla vid produktion, överföring och

nya användning av el samt vid handel med m.m.

Kapitel 2 i lagförslaget innehåller bestämmelser om nätkoncession. I författningstexten stadgas att nätkoncession skall krä-

för byggande och användning av en elektrisk starkströmsvas anläggning. Nätkoncession kan för linje eller område och får

ges

beviljas anläggningen är lämplig från allmän synpunkt och

om uppfyller vissa andra villkor.

Kapitel 3 innehåller bestämmelser om nätverksamhet. Bestämmelserna innebär att juridisk person som bedriver nätverk-

en samhet inte får bedriva produktion eller handel med el.

av Vidare finns bestämmelser om skyldighet för nätkoncessionsinnehavare att skäliga villkor ansluta elektrisk anläggning

en till nätet och att överföra till de som är anslutna till nätet.

Kapitel 4 innehåller bestämmelser om nättariffer. Bl. a. stadgas att nättariffema skall skäliga och utformas sakliga grun-

vara der. I övrigt detaljbestämmelser hur nättariffema skall

ges om utformas och beräknas.

Kapitel 8 innehåller bestämmelser om systemansvar och balans-

ansvar. I kapitlet stadgas att den systemansvariga myndigheten

har rätt att beordra ett elföretag att mot ersättning öka, minska

40 SOU 1996.149

eller helt stänga av produktionen av om frekvenshållningen inom elsystemet kräver detta.

Kapitel 9 innehåller bestämmelser om elsäkerhet. I kapitlet stadgas att en elektrisk anläggning och anslutna elektriska anordningar skall vara beskaffade och placerade samt brukas ett sådant sätt att betryggande säkerhet erhålles mot skadeverkningar av el. I övrigt innehåller kapitlet bestämmelser som syftar till att precisera vem som i olika situationer har ansvar för att vidta och bekosta skyddsåtgärder.

Kapitel 10 innehåller bestämmelser om skadeståndsansvar för skador orsakade av elektrisk ström.

Kapitel 11 innehåller bestämmelser tillsyn över efterlev-

naden av lagen och om befogenhet för tillsynsmyndigheterna att

meddela förelägganden och förbud. Föreläggande och förbud får förenas med vite.

Förslaget till ny ellag bereds för närvarande inom regeringskansliet. Lagen kan tidigast träda i kraft den 1juli 1997.

4.2 Förslag till ny lag om handel med el m.m. SOU

1996:49

Elbörsutredningens förslag redovisas i betänkandet Regler för

handel med el SOU 1996:49. Förslaget omfattar två delar. Den

dessa innehåller regler för elbörsverksamhet. Den andra ena av innehåller bestämmelser om Utrikeshandel med el. Utredningens förslag vad gäller elbörsverksamheten har samlats i ett förslag till ny lag om elhandel. De bestämmelser som gäller utrikeshandel med föreslås föras in i den befintliga lagen 1994:618 om handel med m.m.

lagen elhandel del I i betänkandet föreslås gälla Den nya om - för handel med el, mellanhandsverksamhet elmarknaden och elbörsverksamhet. I lagen finns bestämmelser tillstånd till

om elmarknadsrörelse samt olika villkor som skall vara uppfyllda för att ett sådant tillstånd skall beviljas. Som ett generellt krav för handel med anges att denna verksamhet skall bedrivas ett sådant sätt att allmänhetens förtroende för elmarknaden upprätthålls och att elhandeln i övrigt sker i enlighet med god sed elmarknaden.

Elbörsverksamhet föreslås endast bedrivas efter tillstånd

av regeringen. Som förutsättning för tillstånd att den avsedda

anges verksamheten inte får antas komma att rubba allmänhetens förtroende för elmarknaden, medföra risker för elförsörjningen eller vara till skada för elmarknaden. Vidare anges som förutsättning för tillstånd att sådant endast får meddelas företag som uppfyller de villkor som enligt lagen 1992:543 om börsoch clearingverksamhet gäller för auktorisation som börs.

Också clearingverksamhet avseende görs tillståndspliktig.

Clearingverksamhet föreslås endast få bedrivas företag

av som fått tillstånd för clearingverksamhet enligt ovan nämnda lag om

börs- och clearingverksamhet.

Tillsyn över efterlevnaden av lagen föreslås utövas av en eltill-

synsmyndighet och vad gäller företag som har tillstånd att

bedriva elbörsverksamhet av Finansinspektionen.

Beträffande utrikeshandeln med del i betänkandet före-

- slås vissa ändringari lagen 1994:618 om handel med m.m. Dessutom föreslås vissa ändringar i ellagen l902:7l.

De lagändringar föreslås är relativt begränsade. I lagen om

som handel med föreslås en bestämmelse om att regeringen under

perioder då den svenska försörjningstryggheten är hotad skall ha

möjlighet att införa krav koncession för export av el.

I ellagen föreslås ändring till största delen utgår från

en som

Ellagstiftningsutredningens förslag till ny ellag. Elbörsutred-

ningen har dock gjort tillägget att man vid prövning av konces-

sion för utlandsförbindelse särskilt skall beakta hur sökanden avser att säkerställa att ledningen kommer att upplåtas på ickediskriminerande villkor.

SOU 1996. 149 43

5¶Ny lagstiftning inom elberedskapen

5.1¶Ny elberedskapslag

U tgångspunkter

I Vårt första betänkande föreslog att de grundläggande be-

stämmelserna elberedskapen bör samlas i en elberedskaps-

om lag. Med grundläggande bestämmelser avser en reglering av

skyldigheten att vidta beredskapsâtgärder, elberedskapsmyndig-

hetens befogenheter, rätten till ersättning för de kostnader som

beredskapsverksamheten upphov till samt grunderna för det

ger

avgiftssystem bör skapas för finansieringen av bered-

som skapskostnadema inom elornrådet. Vi föreslog också att

uppgiften att fungera elberedskapsmyndighet bör ligga

som Svenska kraftnät och att administrationen av elberedskapsavgiften bör skötas av Elsäkerhetsverket.

I utredningsarbetet har vi haft att beakta Ellagstiftnings-

utredningens förslag till lag beredskapsåtgärder vid vissa

om elektriska anläggningar SOU 1995:51. I våra direktiv

m.m. uttalar regeringen att vi skall utgå från att lagen 1942:335 om särskilda skyddsåtgärder för vissa kraftanläggningar m.m. er-

sätts med lagstiftning i enlighet med Ellagstiftningsutred-

ningens förslag. Vi har också tagit del den norska lag-

stiftningen ledningsförhållandena inom elförsörjningen i

krigssituationer. Ett utdrag den norska lagstiftningen finns i

bilaga

Ellagstiftningsutredningens förslag till ny ellag SOU 1995: 108

bereds för närvarande inom regeringskansliet. I våra överväganden har vi utgått från att den befintliga lagstiftningen ersätts med

lagstiftning i huvudsak enligt Ellagstiftningsutredningens

förslag. De förslag vi framlägger är dock inte beroende av

som detta. Om den fortsatta beredningen förslaget till ellag leder

till lagstiftning bör hänvisning till elberedskapslagen införas i

ellagen. En sådan sammanlänkning lagarna är angelägen för

av att markera att beredskapsfrågoma är betydelsefull del den en av samlade regleringen inom elområdet. Hänvisningen kan dock införas oavsett vilken lag kommer att gälla. Då vi i det som följ ande använder uttrycket ellagen vi ingenting annat avser - om

sägs Ellagstiftningsutredningens förslag till ellag.

- ny

I denna etapp av utredningsarbetet har vi nytt övervägt frågan

om de grundläggande bestämmelserna elberedskapen bör

om arbetas in i det förslag till ellag har utarbetats Ellagny som av stiftningsutredningen eller om bestämmelserna bör samlas i en särskild lag elberedskapslag. Allmänt sett det önskvärt vore

med en längre gående samordning lagstiftningen inom

av elområdet. Flera olika lagförslag har redovisats så gott som samtidigt av olika utredningar. Detta har resulterat i viss en överlappning mellan de bestämmelser föreslås. Det finns som

därför anledning att i anslutning till beredningen förslaget till

av ny ellag överväga om alla bestämmelser inom elområdet bör samlas en gemensam lag. Det ankommer dock inte att oss pröva denna fråga.

Elbörsutredningen har föreslagit att möjligheter till reglering

av utrikeshandeln med skapas i situationer då landets försörjningstrygghet är hotad SOU 1996:49. Detta förutsätts ske genom ett latent koncessionssystem för export el. Bestämav melser om detta föreslås tas in i lagen 1994:618 handel om

med m.m. Den reglering Elbörsutredningen föreslår

som tillgodoser enligt vår mening även de behov kan tänkas som

uppstå vid höjd beredskap eller då elförsörjningen är

annars

allvarligt hotad.

Mot bakgrund vad anförts i det föregående finns det av som

enligt vår mening inte anledning att inordna de grund-

läggande bestämmelserna elberedskapen i ellag.

om en ny Kravet tydlighet och överskådlighet torde istället bäst tillgodoses om bestämmelserna inom elberedskapen i det här

skedet samlas i särskild lag. Vi står därför fast vid vårt ur-

en sprungliga förslag att dessa bestämmelser bör samlas i en

särskild lag en elberedskapslag.

Vissa avgränsningsfrågor

Vid utfornmingen förslaget till elberedskapslag har vi strävat

efter så långt möjligt bygga den reglering som finns i

att som

den generella beredskapslagstiftningen. Särbestämmelser för

elberedskapsområdet bör införas endast då detta är nödvändigt.

Förfogandelagen 1978:262, ransoneringslagen 1978:268, la-

1982:1004 skyldighet för näringsidkare, arbetsmark-

gen om

nadsorganisationer m. fl. att delta i totalförsvarsplaneringen samt

viss generell beredskapslagstiftning är kraftfulla styrme-

annan

del som medger en långtgående reglering av beredskapsverk-

samheten. Behovet särbestämmelser är därför begränsat.

Elberedskapslagens tillämpningsområde kan avgränsas olika

sätt. En möjlighet är att lagen samma eller i huvudsak samma

tillämpningsområde den ellag som har föreslagits av

som nya

Ellagstiftningsutredningen. En möjlighet är att knyta la-

annan

tillämpningsområde till ägande eller innehav av en elektrisk gens

anläggning.

I denna fråga bör framhållas att det är en brist att den nu gällande beredskapslagstiftningen inom elornrådet är så starkt inriktad

åtgärder i fysiska anläggningar kraftverk, transformatorstationer

m.m.. Enligt vår mening är det väsentligt att tillämpa ett mer

systerninriktat synsätt enligt vilket rad olika verksamheter

en måste bidra till elförsörjningen förmåga till att motstå de

att ge påfrestningar kan uppstå i samband med ett krig eller andra

som

allvarliga påfrestningar elsystemet.

Vi föreslår därför att det förstnänmda avgränsningsaltemativet

väljs. Elberedskapslagen bör därför med ett undantag ges

- -

46 SOU 1996. 149

samma tillämpningsområde som den nya ellagen. Undantaget

gäller användningen av el. I linje med det förslag till

ansvarsfördelning mellan berörda myndigheter lämnades i vårt som

första betänkande bör elberedskapsmyndighetens

ansvarsområde inte omfatta prioritering behovet vid höjd beredav av skap. Denna uppgift bör skötas av andra myndigheter med stöd

av den generella beredskapslagstiftningen.

Vissa särbestämmelser kan behövas beträffande elektriska

anläggningar med hänsyn till dessas betydelse för elförsörj-

ningen. Vi har valt att ta in de dessa bestämmelser i vårt förslag till elberedskapslag. Därvid har vi i huvudsak utgått från Ellag-

stiftningsutredningens förslag till lag om beredskapsåtgärder vid

vissa elektriska anläggningar. I de delar finansiesom avser

ringen av beredskapsåtgärdema finns emellertid grundläggande skillnader jämfört med vad Ellagstiftningsutredningen har före-

slagit.

En annan fråga är om elberedskapslagen endast bör omfatta

påfrestningar som uppstår vid höjd beredskap eller om den även

bör omfatta andra allvarliga påfrestningar elsystemet. Med

det senare avser vi hot och risker inte har någon som

säkerhetspolitisk bakgrund. Den breddning totalförsvarets

av uppgifter som har skett etapp I försvarsbeslutet prop. genom av 1995/96:12, bet. FöU1, bet. UFöUl, rskr. 44-46 talar för att lagens tillämpningsområde bör omfatta även andra situationer än

höjd beredskap. De beredskapsförberedelser vidtas med

som stöd av lagen bör därför kunna också andra allvarliga hot avse

mot elförsörjningen än krig och krigsfara. Det kan

ex. vara fråga om naturkatastrofer, kärnkraftsolyckor, terrorism m.m.

Det är dock inte rimligt att ersättning utgår för åtgärder som ligger inom ramen för elföretagens fredstida verksamhetsansvar. Sådana åtgärder ersätts inte enligt gällande regler och bör inte nu heller ersättas i framtiden. Statsmaktemas avsikt med att bredda totalförsvarets uppgifter torde inte att fredstida säkerhetsvara

åtgärder skall bekostas med allmänna medel. Mot denna bak-

grund föreslår vi att ersättningsrätten begränsas till bered-

skapsåtgärder som avser påfrestningar vid höjd beredskap.

Beredskapsåtgärder fredstida hot och risker bör

som avser således inte berättiga till ersättning. Samtidigt innebär detta att

elberedskapsmyndighetens befogenheter att tvinga elföretagen

att genomföra åtgärder mot fredstida hot och risker bör

begränsas. Av detta skäl föreslår vi att elberedskapsmyndigheten

inte bör få tvinga företagen att genomföra beredskapsåtgärder

mot fredstida hot och risker dessa åtgärder framstår som

oskäligt betungande.

Några huvudfrågor i elberedskapslagen

Inledningsvis nämndes att elberedskapslagen bör innehålla

grundläggande bestämmelser om skyldigheten att vidta bered-

skapsåtgärder, elberedskapsmyndighetens befogenheter, rätten

till ersättning för de kostnader som beredskapsverksamheten ger

upphov till samt grunderna för det avgiftssystem som skapas

för att finansiera beredskapsåtgärdema. I det följande kommenteras vissa av dessa frågor.

Elberedskapslagen bör inte i detalj ange vilka beredskaps-

åtgärder elföretagen bör vidta. Det är inte möjligt att genom

som uppräkning eller på annat sätt exakt definiera de beredskapsåtgärder behöver vidtas. Det bör istället ankomma

som elberedskapsmyndigheten att inom ramen för de beslut som

statsmakterna har fattat precisera vilka beredskapsåtgärder som

behöver vidtas för att elförsörjningen skall kunna upprätthållas vid höjd beredskap och i de övriga situationer som åsyftas i

lagen. I sammanhanget bör understrykas att elberedskapsmyn-

digheten inte kan besluta om mer långtgående beredskapsåtgär-

der än vad kan finansieras med medel från det särskilda

som

beredskapskonto som står till myndighetens förfogande.

48 SOU 1996. 149

Elberedskapsmyndigheten bör ha vissa befogenheter gentemot

elföretagen och de övriga organ som omfattas lagen. Myn-

dighetens beslutanderätt bör de beredskapsförberedelser

avse som dessa organ skall genomföra för att erforderlig förmåga skall kunna uppnås vid höjd beredskap eller då elförsörj-

annars

ningen är allvarligt hotad. Regeringen bör elberedskapsmyn-

digheten rätt att meddela verkställighetsföreskrifter inom detta

område. Detta innebär att företagens åligganden i enskilda fall bestäms genom beslut som fattas av elberedskapsmyndigheten

inte genom avtal som sluts med företagen.

Vi har valt att inte ta in bestämmelser verksamheten vid höjd

beredskap i lagen. Enligt vår bedömning är de bestämmelser

som finns i ransoneringslagen och förfogandelagen tillräckliga

för den reglering som behöver ske vid höjd beredskap. Ransoneringslagen är tillämplig också i andra situationer än vid höjd

beredskap. Regeringen kan då med stöd av lagen besluta att

- -

ge den myndighet som regeringen finner lämplig befogenhet att

vidta ransoneringsåtgärder. Vi har dock i vårt första betänkande

föreslagit att det regelverk som styr genomförandet

av en energiransonering bör ses över. Detta förslag kvarstår.

Då förändringar planeras i elektrisk anläggning har

en som betydelse från beredskapssynpunkt är det angeläget att elberedskapsmyndigheten får reda detta i så god tid att bered-

skapsåtgärder kan vidtas vid genomförandet av förändringen.

Beredskapsåtgärderna avser i regel fysiska åtgärder fortiñkato-

riskt skydd, dubblering av vissa funktioner, etc. som inte alls eller endast till mycket stor merkostnad kan genomföras vid andra tillfällen än vid en ny- eller ombyggnad av en anläggning.

I syfte att ge elberedskapsmyndigheten möjlighet att pröva

behovet av sådana åtgärder föreslår vi att anmälningsskyldighet

skall gälla vid förändringar i elektriska anläggningar. Bestäm-

melser om detta har tagits in i förslaget till elberedskapslag.

Möjlighet bör också finnas att undanta förändringar har

som

mindre betydelse från anmälningsskyldigheten.

Också viktigare förändringar i elföretagens verksamhet i övrigt

bör omfattas anmälningsskyldigheten. Det bör ankomma

av elberedskapsmyndigheten att precisera vilka verksamhetsförändringar skall anmälas. Vi föreslår att bestämmelser om an-

som

mälningsskyldighet också i dessa fall tas in i elberedskapslagen.

Grundprincipen bör att elföretagen beviljas ersättning för

vara

beredskapsåtgärder som syftar till att säkra elförsörjningen vid

höjd beredskap. I vårt första betänkande har vi föreslagit att vissa undantag görs från rätten till ersättning. Dessa gäller bl.a.

åtgärder omfattas av lagen om skyldighet för näringsidkare,

som

arbetsmarknadsorganisationer fl. att delta i totalförsvars-

planeringen och beredskapskostnader får ringa.

som anses vara Rätten till ersättning bör även omfatta de beredskapsåtgärder

elberedskapsmyndigheten förutsätts vidta i sin egen

som verksamhet. Också kostnaderna för den tillsynsverksamhet som

elberedskapsmyndigheten skall bedriva bör täckas med avgifts-

medel.

Avgiftssystemets utfomning behandlades utförligt i vårt första

betänkande SOU 1996:78, 53 59. I linje med vad vi då

s. föreslog bör i elberedskapslagen tas in bestämmelser om att nätkoncessionsinnehavare skall skyldiga att betala elbered-

vara

skapsavgift, att avgiften skall utgåi proportion till antalet anslut-

högspännings- och lågspänningsabonnemang och att en hög-

avgift får tas ut för högspänningsabonnemang än för låg-

spänningsabonnemang. Regeringen bör meddela närmare be-

stämmelser om elberedskapsavgifteni den förordning som reglerar övriga avgifter inom elområdet.

Några särskilda straffbestämmelser bör inte tas i elberedskapslagen. Det borde tillräckligt med de konsekvenser

vara

blir följden anläggning uppförs eller ändras utan att

som om en

detta har anmälts till elberedskapsmyndigheten. Elberedskaps-

myndigheten har också möjlighet att utfärda vite som stöd för de förelägganden och förbud som utfärdas.

50 SOU 1996. 149

Lagen 1942:335 om särskilda skyddsåtgärder för vissa kraft-

anläggningar m.m. är även tillämplig rörledningar för tran-

sport av råolja, naturgas och produkter av råolja eller naturgas. Behovet av skyddsåtgärder för sådana anläggningar bör enligt

vår mening kunna tillgodoses i samband med utformningen

av villkor för koncession för rörledningar detta slag. Koncession

krävs enligt lagen 1978: 160 om vissa rörledningar.

Elberedskapslagens innehåll och disposition

Bestämmelserna i elberedskapslagen bör sammanföras i några huvudområden. Dessa

bör vara:

Tillämpningsområde och definitioner

Här preciseras lagens tillämpningsområde. Vidare

anges innebörden av vissa begrepp är centrala för lagens tillärnp-

som

ning beredskapsåtgärder, höjd beredskap, elektrisk anläggning

m. fl. Tillämpningsornrådet bör med ett undantag överens-

- stämma med det tillämpningsområde som har föreslagits för den nya ellagen. Detta innebär att alla som är verksamma inom

elförsörjningen kommer att åläggas att genomföra beredskaps-

åtgärder om detta behövs. Det närmare innehållet i dessa

åtgärder bör regleras i en förordning eller efter bemyndigande

av regeringen i föreskrifter som meddelas av elberedskaps-

myndigheten.

Skyldighet att vidta beredskapsåtgärder

Här preciseras elföretagens skyldighet att vidta beredskaps-

åtgärder och att underkasta sig de föreskrifter elberedskaps-

som myndigheten meddelar för beredskapsåtgärdema. Däremot finns inga bestämmelser om att elföretagens och övriga berördas skyldighet att upprätthålla verksamheten vid höjd beredskap. Som

nämnts är det tillräckligt med den reglering som finns i den

generella beredskapslagstiftningen. Det viktiga är att beredskaps-

förberedelser har genomförts. Om detta har gjorts kan förfo-

gandelagen 1978:262 tillämpas om ett företag skulle välja att

lägga ned verksamheten vid ett krigsutbrott.

Skyldighet att anmäla planerade förändringar av elektriska

anläggningar och viss verksamhet vid elföretagen

Här bör tas in bestämmelser anmälningsskyldighet vid om förändringar i elektriska anläggningar och för viss verksamhet bedrivs elföretagen. Syftet med bestämmelsen är att som av skall reda planerade föränd-

elberedskapsmyndigheten

ringar i sådan tid att behovet beredskapsåtgärder kan prövas av och ett beslut fattas om vilka kompletteringar som anläggningsägaren eller den driver verksamheten skall genomföra. Elsom

beredskapsmyndigheten bör ha möjlighet att begränsa anmäl-

ningsskyldigheten till viktigare anläggningar, ex. produktions-

anläggningar viss storlek, transforrnatorstationer och andra av överföringsanläggningar i de delar av nätet som har störst betydelse för att tillgodose prioriterade behov, större driftcentraler

och kommunikationsanläggningar, etc. Beträffande verksam-

hetsförändringar föreslås anmälningsskyldigheten redan i lagen

begränsas till att förändringar som har väsentlig betydelse

avse

för elförsörjningen.

Tillsyn över beredskapsverksamheten

Här finns olika bestämmelser den tillsyn efterlevnaden av om av lagen elberedskapsmyndigheten förutsätts utöva. Avsnittet som innehåller också bestämmelser om rätt för elberedskaps-

myndigheten att meddela förelägganden och förbud. Myndig-

hetens förelägganden och förbud bör kunna förenas med vite. Dessutom finns bestämmelser om att elberedskapsmyndigheten

i egenskap tillsynsmyndighet har rätt att få de upplysningar

52 SOU 1996: 149

från företag och andra krävs för att skall

som tillsynsuppgiften

kunna fullgöras.

Ersättning for beredskapsåtgärder samt avgifter för finansiering av beredskaps- och tillsynsåtgärder

Här regleras frågor ersättning och avgifter. Bl.a.

om anges att rätt till ersättning föreligger för beslutade och genomförda bered-

skapsåtgärder. Vidare preciseras vilka beredskapsåtgärder

som

inte berättigar till ersättning enligt lagen samt grunderna för

beräkning av elberedskapsavgiften. Ersättningens storlek i det enskilda fallet fastställs elberedskapsmyndigheten.

5.2 Beredskapslagring olja och kol för av elproduk-

tionsändamål

Ivårt första betänkande vi SOU 1996:78, sid 54

föreslog 55

att elberedskapsavgiften också skall kunna användas för att finansiera kostnaderna för den beredskapslagring olja av m.m.

som sker för att möjliggöra elproduktion vid höjd

beredskap. Det rör sig bl.a. beredskapslagring syftar till

om som att möjliggöra drift av gasturbiner och oljekondensverk under dessa förhållanden.

Motivet för vårt förslag är att snedvridningseffekter mellan olika

typer av elproduktionsanläggningar kan uppstå om ersättning

inte kan erhållas för beredskapslagring elproduktionssom avser ändamål. Kostnaden för denna är

beredskapslagring betydande.

Det finns därför risk för att viss reservkapacitet avvecklas om

inte ersättning utgår. Detta enligt vår uppfattning vore olyckligt

från beredskapssynpunkt.

Mot denna bakgrund föreslår vi att lagen 1984:1049 beredom skapslagring av olja och kol med tillhörande förordning ändras ett sådant sätt att beredskapslagring bränslen för elprodukav

tionsändamål undantas från lagen. Det bör ankomma elberedskapsmyndigheten att bedöma hur mycket bränslen som be-

höver beredskapslagras för elproduktionsändamål och att be-

kosta denna lagring med medel som täcks av elberedskaps-

avgiften.

Vårt förslag berör i första hand lagringen av bränslen vid

oljekondensverk och kraftvärmeverk. Den sist-

gasturbiner,

nämnda typen anläggningar producerar såväl som värme.

av Förslaget innebär att den del av bränslelagringen som avser

undantas från lagen. I samtliga fall måste

elproduktionsändamål

samråd ske mellan elberedskapsmyndigheten och den myndig-

het är tillsynsmyndighet enligt lagen om beredskapslagring

som

olja och kol för närvarande NUTEK. av

5.3¶Förslag

I detta kapitel har föreslagits:

att bestämmelser elberedskapen vid produktion, över-

föring och handel med samlas i en elberedskapslag

att syftet med bestämmelserna i elberedskapslagen skall vara

att tillgodose elförsörjningen i landet vid höjd bereskap eller då elförsörjningen än allvarligt hotad

annars

att beredskapslagring bränslen för elproduktionsändamål

undantas från lagen beredskapslagring olja och kol.

om av

SOU 1996. 149 55

6¶Övriga författningsfrågor

6.1 Allmänt

De förslag presenterats i vårt första betänkande motiverar

som

ändringar i ett antal författningar. Inledningsvis har föreslagits en

lag elberedskapsåtgärder en elberedskapslag. Genom

ny om -

den lagen upphävs lagen 1942:335 om särskilda skyddsåtgär-

der för vissa kraftanläggningar Vidare har lagts fram för-

m.m.

slag ändringar i lagen 1984: 1049 om beredskapslagring av

olja och kol, lagen 1971:309 behörighet för allmän förvalt-

ningsdomstol att pröva vissa mål och lagen 1994:1720 om

civilt försvar.

I det följande förtecknas ytterligare författningar som berörs av

våra förslag. Härutöver behöver ändringar göras i ett antal för-

fattningar utfärdats de förvaltningsmyndigheter som har

som av

uppgifter elberedskapsområdet. Dessa författningar behand-

las emellertid inte här.

I vårt första betänkande föreslog vi att det regelverk som styr

genomförandet energiransonering bör ses över då bestäm-

av en melserna inom detta område är föråldrade SOU 1996:78 s. 63. Vi vill i detta sammanhang nytt understryka behovet av en sådan översyn.

6.2¶Ellagstiftningsutredningens förslag till ellag

I våra överväganden med förslag till elberedskapslag har vi ut-

gått från att det förslag till ellag som presenterats i Ellagstiftningsutredningens slutbetänkande Ny ellag SOU 1995:108 leder till lagstiftning. Någon ändring föreslås därför inte i lagen l902:71 s.1 innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar. Samtidigt har framhållits att en ny ellag inte är en

förutsättning för att vårt förslag till elberedskapslag skall kunna

sättas i kraft. Vad som däremot bör göras oavsett vilken grundläggande lagstiftning elornrådet som gäller är att det i den

aktuella lagen bör tas in hänvisning till elberedskapslagen. På

en så sätt tydliggörs sambandet mellan lagarna och det görs klart

att det i annan lagstiftning finns särskilda bestämmelser skyl-

om dighet att vidta beredskapsåtgärder för den driver verksam-

som het avseende produktion el, överföring eller handel med

av av el.

Som också påpekats i det tidigare är ett annat alternativ att ta in

bestämmelserna om elberedskap i ellagen. Möjligheterna att

det sättet samordna en del av regleringen elområdet bör lämp-

ligen prövas i samband med beredningen Ellagstiftnings-

utredningens förslag till ellag och vårt förslag till elberedskaps-

lag.

6.3 Instruktioner för vissa myndigheter

Förordningen 1988:520 med instruktion för Elförsörjnings-

nämnden

I vårt tidigare betänkande SOU 1996:78 39 har föreslagits

att Elförsörjningsnämnden avvecklas. Med hänsyn härtill bör

förordningen 1988:520 med instruktion för Elförsörjnings-

nämnden upphävas.

Elförsörjningsnämndens uppgifter enligt förordningen bör tas

över av Svenska kraftnät. Denna myndighets uppgifter i

egen-

skap av delfunktionsansvarig myndighet för elförsörjningen bör

regleras i förordningen 1991:2013 med instruktion för Affärsverket svenska kraftnät.

Förordningen 1988:1041 med instruktion för Totalförsvarets

chefsnämnd

Enligt 3 § förordningen 1988:1041 med instruktion för Totalförsvarets chefsnämnd är ordföranden i Elförsörjningsnämnden ledamot i chefsnämnden. Med hänsyn till förslaget att avveckla

Elförsörjningsnämnden och den föreslagna ändrade ansvars-

fördelningen bör generaldirektören i Svenska kraftnät ingå i

chefsnämnden.

Förordningen 1988: 112 1 med instruktion för civilbefälhavare

I förordningen 1988:1121 med instruktion för civilbefalhavare regleras civilbefalhavarnas ansvar och uppgifter m.m. Förord-

ningen bör ändras med anledning av de förslag som lagts fram i

vårt tidigare betänkande SOU 1996:78 s. 47 48. I7 § förord-

ningen bör tilläggas att civilbefälhavaren inom elförsörjningen

skall ägna särskild uppmärksamhet att ange områden och verksamheter som skall prioriteras såvitt avser leverans av elkraft.

Förordningen 1990: 151 0 med länsstyrelseinstruktion

Som föreslagits i vårt första betänkande bör länsstyrelsernas

uppgift inom elförsörjningen vid höjd beredskap vara att

utarbeta underlag för civilbefälhavarnas prioriteringar av behovet

elkraft. Bestämmelser härom bör lämpligen tas in i 56 § av

förordningen 1990:1510 med länsstyrelseinstruktion, jfr. för-

ordningen 1988:1121 med instruktion för civilbefälhavare.

58 SOU 1996. 149

Förordningen 1991:810 med instruktion för Närings- och

teknikutvecklingsverket

NUTEK:s roll som ansvarig myndighet för funktionen Energi-

försörjning framgår av 10 12 §§ förordningen 1991:810 med

instruktion för Närings- och teknikutvecklingsverket.

Förordningen bör ändras med anledning de förslag vi

av som tidigare redovisat om att delfunktionsansvaret för elförsörjningen bör läggas Svenska kraftnät SOU 1996:78 37

s. - 38.

I 10 § första stycket förordningen bör uttryckligt föreskrivas att

NUTEK skall samråda med Svenska kraftnät för att säkerställa totalförsvarets krav avseende energiförsörjning.

Vidare kan det övervägas det i denna förordning bör

om anges att ansvaret för beredskapsplanering inom delfunktionen Elkraft skall ligga Svenska kraftnät. I så fall bör i förordningen sägas även att det är Svenska kraftnät som har ansvaret för att vid höjd beredskap leda och samordna elförsörjningens resurser.

Ändringar i förordningen bör vidtas även såvitt nuvarande

avser

reglering rörande Krigsskyddsnämnden för kraftanläggningar.

Således bör 28 § ändras och 38 45 §§ upphävas.

Förordningen 1991:2013 med instruktion för Ajjfärsverket

svenska kraftnät

Förordningen 1991:2013 med instruktion för Affársverket svenska kraftnät bör ändras i enlighet med de förslag till ändrade uppgifter m.m. för Svenska kraftnät som vi har redovisat i vårt tidigare betänkande. Av förordningen bör vidare framgå att

Svenska kraftnät är elberedskapsmyndighet enligt elberedskaps-

lagen.

Svenska kraftnäts ansvar som delfunktionsansvarig myndighet

energiområdet bör regleras i förordningen. Således bör anges

att ansvaret för beredskapsplanering inom delfunktionen Elkraft skall ligga Svenska kraftnät, jfr. 2 § förordningen. Det bör också framgå förordningen att Svenska kraftnät har ansvaret

för att vid höjd beredskap leda och samordna elförsörjningens

resurser.

Som föreslagits i vårt tidigare betänkande bör ett beredskapsråd knytas till Svenska kraftnät. Beredskapsrådet skall ha råd-

en givande funktion. Rådet bör höras innan beslut tas i frågor om

beredskapsåtgärder är större betydelse. Syftet med den-

som av

ordning berörda intressenter insyn i och möjligheter na är att ge

att påverka beredskapsplaneringen och utformningen av de

beredskapsåtgärder vidtas inom delfunktionen Elkraft. I

som

beredskapsrådet bör ingå experter beredskapsfrågor och el-

Företrädare för Försvarsmakten, ÖCB, NUTEK

försörjning.

och elindustrin bör ingå i rådet.

Beredskapsrådets funktion och sammansättning m.m. bör regleras i förordningen med instruktion för Affärsverket svenska kraftnät. Bland annat bör att andra ledamöter i delega-

anges

tionen än generaldirektören utses av regeringen för en bestämd

tid. Det bör också framgå vilka ärenden om beredskapsåtgärder

skall tas i rådet, dvs. frågor om beredskapsåtgärder

som upp

är större betydelse. Beredskapsrådet bör emellertid höras som av

i varje fråga beredskapsåtgärder och ersättning för sådana

rör Svenska kraftnät med det undantaget att brådskande som ärenden bör få avgöras utan att rådet hörs. Om ett ärende avgjorts att beredskapsrådet hörts, bör det anmälas rådets

utan nästkommande sammanträde.

6.4 Bestämmelser om vissa avgifter inom el-

området

Förordningen 1995:1296 om elsäkerhetsavgift och nätövervakningsavgift innehåller bestämmelser avgifter avsedda att

om finansiera statlig elsäkerhetsverksamhet elsäkerhetsavgift och

verksamheten vid nätmyndigheten nätövervakningsavgift.

Som anförts i vårt första betänkande SOU 1996:78 63 bör

s. förordningen kompletteras med bestämmelser om den elbered-

skapsavgift som skall betalas enligt förslaget till elberedskaps-

lag.

Avgiftens konstruktion nätägaravgift och närmare utform-

som ning i övrigt har behandlats i vårt första betänkande SOU 1996:78 s. 56 59. Vissa i sammanhanget centrala begrepp har

definieras i betänkandet Ny ellag SOU 1995: 108 s. 205 207.

I samband med ändringarna i förordningen bör övervägas

om den i stället bör rubriceras förordning vissa avgifter el-

om området.

6.5¶Ändringar av vissa övriga författningar

Förordningen 1982:551 särskilda skyddsåtgärder för

vissa kraftanläggningar m.m.

Förordningen 1982:551 om särskilda skyddsåtgärder för vissa

kraftanläggningar m.m. ansluter till lagen 1942:335 sär-

skilda skyddsåtgärder för vissa kraftanläggningar Liksom

m.m. lagen bör förordningen, som innehåller bestämmelser

Krigsskyddsnärrmden för kraftanläggningar, upphävas när el-

beredskapslagen sätts i kraft.

SOU 1996. 149 61

Som föreslagits i vårt första betänkande bör Krigsskyddsnämnden för kraftanläggningar avvecklas SOU 1996:78 s. 39.

I en ny förordning en elberedskapsförordning bör tas in

- -

bestämmelser om ansvarig myndighet elberedskapsområdet

och ges de normgivningsbemyndiganden m.m. som behövs för

elberedskapslagens tillämpning. Som tidigare nämnts har

föreslagit att Svenska kraftnät skall vara elberedskapsmyndighet.

Totalförsvarets folkrättsförordnin 1 990: 12

I 24 § totalförsvarets folkrättsförordning 1990: 12 föreskrivs att NUTEK skall se till att kärnkraftverkens reaktorbyggnader märks ut med det internationella kännetecknet för anläggningar innehållande farliga krafter. Den uppgiften bör tas över av Svenska kraftnät och förordningen ändras i enlighet härmed.

Förordningen 1990:1334 om skydd för samhällsviktiga an-

läggningar m.m.

Förordningen 1990:1334 om skydd för samhällsviktiga an-

läggningar innehåller bestämmelser om verkställigheten

m.m.

av lagen 1990:217 om skydd för samhällsviktiga anläggningar

m.m.

I 3 § förordningen sägs att länsstyrelsen innan ett beslut fattas om att egendom, till vilken staten har äganderätt eller nyttjanderätt, skall skyddsobjekt skall ge den myndighet som dis-

vara

egendomen tillfälle att yttra sig, om det kan ske utan att ponerar beslutet onödigt fördröjs. I ärenden rörande egendom som dis-

både myndigheter som bedriver militär verksamhet poneras av och myndigheter bedriver civil verksamhet föreskrivs att

som Försvarsmakten skall höras.

I paragrafen bör göras ett tillägg innebärande att samråd med Svenska kraftnät skall ske i ärenden rörande elektriska anlägg-

ningar.

Beredskapsförordnin 1993:242

gen

Beredskapsförordningen 1993:242 innehåller bestämmelser om bl.a. indelning av myndigheters funktionsansvar inom olika samhällssektorer, se 14 16 §§. I bilagan till förordningen för-

tecknas berörd funktion, ansvarig myndighet och i förekommande fall övriga myndigheter med uppgifter inom funktionen.

Bilagan till förordningen bör ändras så till vida att Elförsörj-

ningsnämnden och Statens strålskyddsinstitut inte skall kvarstå

som övriga myndigheter med uppgifter inom funktionen SOU

1996:78 s. 39.

Förordningen I 995 .23 8 totalförsvarsplikt

I4 kap. 5 § förordningen 1995:238 om totalförsvarsplikt finns

bestämmelser om skyldigheten att lämna uppgifter begäran

vissa angivna myndigheter. En sådan skyldighet bör finnas

av även begäran av Svenska kraftnät.

Förordningen 1995:971 om beredskapslagring av olja och

kol

Idet tidigare har föreslagits vissa ändringar i lagen 1984:1049

om beredskapslagring av olja och kol avsnitt 5.2. I konsekvens

härmed bör även förordningen 1995:971 om beredskaps-

lagring av olja och kol ändras. Tillsynsmyndighetens, dvs.

NUTEK:s, befogenhet i 3 § att besluta om lagringsskyldighet

bör således inte längre avse kraftvärmeverk avseende dessas

SOU 1996. 149 63

elproduktion och inte heller gasturbinanläggningar eller oljekon-

densverk.

6.6¶Förslag

I detta kapitel har föreslagits:

att en hänvisning till den av oss föreslagna elberedskaps-

lagen införs i ellagen

att Elförsörjningsnärnndens instruktion upphävs

att instruktionerna för Totalförsvarets chefsnämnd, civil-

befalhavarna, länsstyrelserna, Närings- och teknikutvecklingsverket samt Affärsverket svenska kraftnät ändras

att förordningen om elsäkerhetsavgift och nätövervaknings-

avgift kompletteras med bestämmelser om den elbered-

skapsavgift som vi har föreslagit

att vissa övriga förordningar inom beredskapsområdet änd-

ras.

3 16-1272

7¶Författn ingskommentarer

7.1¶Elberedskapslagen

Den föreslagna regleringen innehåller bestämmelser bered-

skapen på elornrådet och syftar till att tillgodose elförsörjningen i

riket vid höjd beredskap eller då elförsörjningen är all-

annars varligt hotad. De bestämmelser om elberedskapen behövs

som

har tagits in i en ny lag en elberedskapslag.

Ett alternativ som övervägts och som bör prövas vidare i

samband med beredningen av detta förslag är att arbeta bestäm-

melserna om elberedskap i det förslag till ellag Ellagstift-

som ningsutredningen presenterat i betänkandet Ny ellag SOU 1995:108. Beredningen detta förslag pågår för närvarande

av inom regeringskansliet. I detta skede har vi emellertid valt att samla bestämmelserna elberedskap i särskild lag. Häri-

om en genom görs det tydligt vilka föreskrifter som det finns behov

av för att trygga elförsörjningen. Ett motiv för tydlighet i nämnda hänseende är bl.a. den förändrade situationen elmarknaden med nya aktörer, ökad konkurrens och ett ökat inslag ut-

ländskt ägande.

Den nya marknadssituationen har vidare ansetts motivera att även regleringen i sig görs tydlig främst i fråga vilka

om upp-

gifter och befogenheter den elberedskapsområdet ansvariga

myndigheten har.

Den nya lagen ersätter lagen 1942:335 särskilda skydds-

åtgärder för vissa kraftanläggningar m.m.

Inledande bestämmelser

1§

I paragrafen anges lagens innehåll och syfte. Bestämningen i

första stycket i fråga innehållet i lagen utgår från den

om som

används i Ellagstiftningsutredningens förslag till ellag SOU

1995:108. Att som i nämnda lagförslag med tillägget "m.m." särskilt peka ut verksamheten vid kommunala elföretag har inte ansetts nödvändigt i förevarande lag. Någon skillnad i sak i detta hänseende är emellertid inte avsedd.

Som bestämmelser om elberedskap anses föreskrifter om de förberedelser av olika slag som görs i fred i syfte att trygga

elförsörjningen vid bl.a. höjd beredskap. Särskild betydelse har

då de elektriska anläggningarna och funktionen hos dessa. Men även verksamheten i övrigt elområdet såvitt produktion

avser och överföring av samt handel med har inte sällan väsentlig

betydelse för elförsörjningen.

Hur den faktiska verksamheten vid produktion och överföring av och vid handel med samt användningen av vid bl.a. höjd beredskap skall styras är inte frågor som bestämmelserna i förevarande lag reglerar. Termen användning finns därför inte med när det anges vad lagen innehåller. En annan sak är att beredskapsåtgärder olika slag indirekt kan få betydelse för

av verksamheten elområdet och användningen av el. I fråga om den direkta styrningen av verksamheterna och användningen

vid höjd beredskap och andra situationer då elförsörjningen är

allvarligt hotad finns bestämmelser i bl.a. ransoneringslagen

1978:268, jfr. även 8 kap. 2 § förslaget till ellag SOU

1995:108 samt 2 a § förslaget till lag om ändring i lagen

1994:618 om handel med el, m.m. SOU 1996:49 s. 201, 214 215 och 245.

Andra stycket anger regleringens syfte och gränserna för dess tillämpningsområde. Bestämmelserna i lagen syftar till att

elförsörjningen i Sverige skall kunna tillgodoses i situationer när

denna är allvarligt hotad. De beslut fattas med stöd lagen

som av måste alltid kunna återföras till syftesbestämmelsen.

Med elförsörjningen i landet inte enbart landet helhet

avses som utan även elförsörjningen inom en viss ort eller ett visst område.

Som anges uttryckligt i paragrafen är elförsörjningen allvarligt

hotad vid höjd beredskap, dvs. när höjd beredskap beslutats

enligt lagen 1992: 1403 om höjd beredskap, kommentarerna

se till 3 § andra stycket.

Som andra allvarliga hot mot elförsörjningen kan bl.a.

anses terrorism, dvs. brott som innebär användning våld, hot eller

av tvång för politiska syften även om brotten inte hotar rikets

säkerhet, omfattande sabotage eller skadegörelse, bojkotter och

ekonomiska sanktioner, större naturkatastrofer, omfattande bränder, extrem torka och andra extrema väderförhållanden samt

stora tekniska störningar i delar av elförsörjningssystemet

oav-

sett anledningen till störningarna, jfr ransoneringslagen

1978:268.

Till en del är de beredskapsåtgärderi form fysiskt skydd och

av planering m.m. som inriktas förhållandena vid höjd bered-

skap tillräckliga för att trygga elförsörjningen även under freds-

tida kriser, alltså då elförsörjningen är allvarligt hotad. Av

annars

naturliga skäl skiljer sig emellertid i väsentliga hänseenden det

krigstida scenariot med luftanfall mot centrala anläggningar från

det skyddsbehov som motiveras av exempelvis bojkotter,

ekonomiska sanktioner, extrema väderförhållanden eller större tekniska rnissöden. Effekter av krigshandlingar bedöms

upp-

komma i de högre spänningssystemen medan störningarna i

fred, t.ex. grund av extrema väderförhållanden, regelmässigt

drabbar lägre spänningssystem. Ytterligare skillnader i skydds-

68 SOU 1996. 149

behovet har sin grund i att det anläggningsskydd som vidtas för krigssituationer leder till att sabotage och skadegörelse i fred

riktas mot andra enheter i elförsörj ningssystemen.

Också den beredskapsplanering inriktas förhållandena

som

vid höjd beredskap skiljer sig från den planläggning och de öv-

riga förberedelser tar sikte fredskriser. Den krigstida

som

regleringen elförbrukningen i första rummet effekt-

av avser

ransonering, dvs. bortkoppling av abonnenter i syfte att fördela

momentant disponibel elkraft enligt civilbefälhavarnas prioriteringar. Den fredstida regleringen avser däremot främst ranso-

nering elkraft, dvs. långsiktiga regleringsåtgärder i syfte att

av ett så likabehandlande sätt som möjligt minska användningen av

under viss period. Beredskapsplaneringen för sistnämnda

en fredstida störningar inte inom den planläggning som sker

ryms inriktad förhållandena vid höjd beredskap.

2§

Regleringen i förevarande lag tar sikte bl.a. fysiska åtgärder

hänför sig till byggnadskonstruktioner och utrustning som

som tillhör elektriska anläggningar. Den emellertid inte åtgärder

avser

gäller anordnande bevakning eller av verkskydd. I dessa som av

hänvisas därför till den särskilda lagstiftning som finns

frågor

skydd för samhällsviktiga anläggningar samt de särskilda

om bestämmelserna om verkskydd.

Definitioner

3§

I första stycket vad med beredskapsåtgärder. I

anges som menas

princip är varje åtgärd beslutas i enlighet med lagens syfte

som

att tillgodose elförsörjningen i riket vid höjd beredskap eller då

elförsörj ningen annars är allvarligt hotad en beredskapsåtgärd.

Bland olika åtgärder kan nämnas fysiska skyddsåtgärder vid

elektriska anläggningar, t.ex. anläggnings placering, val

en av

byggnadsmaterial, dimensionering av grund, väggar och tak,

inhägnad och larm, anskaffande och lagring reservdelar, av

komplettering med systemtekniska delar, utbildning

av repara-

tionspersonal, utbildning och övning av egen och krigsplacerad

personal, krigsplanläggning av driften vid en elektrisk anläggning samt krigsplanläggning av annan verksamhet omfattas som av lagens bestämmelser.

För mindre elektriska anläggningar torde det inte annat än i undantagsfall vara befogat med åtgärder avseende s.k. fortifikatoriskt skydd, medan detta kan komma i fråga vid större anläggningar som i krig kan väntas bli utsatta för stridshandlingar. Även mindre anläggningar kan emellertid spela en stor roll för elsystemet varför tekniska kompletteringar leder till ökad leveranssäkerhet. Framhållas bör att det vid elektriska anläggningar är så att många åtgärder att förstärka grundkonstruksom avser tionen och öka motståndskraften mot brand och sprängskador svårligen och endast till stora kostnader kan vidtas sedan anlägg-

ningen väl uppförts. Det är därför angeläget att frågan

om beredskapsåtgärder prövas redan ett inledande stadium, 8 § se och kommentarerna till denna paragraf.

Åtgärder för att öka produktions- och överföringssystemens

uthållighet under höjd beredskap eller därmed jämförbara förhållanden genomförs i dag inte enbart i form traditionella av

skyddsåtgärder mot brand- och sprängverkan. Exempelvis är

det en strävan att förbättra möjligheterna att starta och driva separata delsystem i händelse av att storkraftnätet skulle sättas ur funktion. Åtgärder här kommer i fråga omfattar bl.a. som

tekniska förstärkningsåtgärderi kontroll- och fjärrstymings-

system,

förberedelser vid produktionsanläggningar för dödnätsstart, husturbindrift och drift separata delsystem vilket kräver

installation av frekvensregleringsutrustning, dieselaggregat,

komplettering regionala och lokala nät, komplettering av

driftövervakningsutrustning samt manualer, utbildning och

övning för drift under höjd beredskap och andra förhållanden

då elförsörjningen är utsatt för störningar,

åtgärder i ledningsnät för säkrare matning,

anskaffning reservkomponenter till vissa produktions- och

av -

distributionsanläggningar samt

installation styr- och reglerteknik för målinriktade leveran- - av ser.

Andra exempel beredskapsåtgärder som kan nämnas är

beredskapslagring olja och kol för elproduktion, jfr lagen

1984: 1049 beredskapslagring olja och kol.

om av

Mängden beredskapsåtgärder kan aktualiseras är stor och

som kan förväntas variera över tiden. Att ytterligare precisera eller exemplifiera förekommande beredskapsåtgärder är därför mindlämpligt, vidare 5 § och kommentarerna till denna paragraf. re se

Vilka åtgärder somi det enskilda fallet skall genomföras vid en anläggning eller i verksamhet kommer det elbered-

en an skapsmyndigheten att besluta om, se 4 och 5 §§. Avgörande är då bl.a. förhållandena vid den aktuella anläggningen, anlägg-

ningens placering och roll i elsystemet samt anläggningens be-

tydelse för användarna. Myndigheten skall härvid skaffa sig det

underlag behövs för att kunna göra en riktig bedömning.

som Att inte alla kostnader för beredskapsåtgärder som skall vidtas ersätts framgår av ll

I syfte åstadkomma tydlighet i andra stycket att inne-

att anges börden vissa uttryck i förevarande lag har samma betydelse

i lagstiftning. Enligt 1 § lagen 1992:1403 om höjd

som annan

beredskap är höjd beredskap antingen skärpt beredskap eller

högsta beredskap. Om Sverige är i krigsfara råder högsta bered-

skap. Om Sverige är i krigsfara eller råder det sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av att det är krig utanför Sveriges gränser eller av att Sverige har varit i krig eller

krigsfara kan det råda skärpt eller högsta beredskap. Beslut här-

om fattas av regeringen. I fråga om vad som avses med elektrisk anläggning och handel med hänvisas till SOU 1995:108 s. 167 169 resp. s. 72 och 199 200, jfr. beträffande handel

- med förslaget till lag om elhandel SOU 1996:49 s. 182

- 183.

Beslutande myndighet

4§

Paragrafen anger den enligt lagen elberedskapsornrådet beslu-

tande myndigheten i lagen kallad elberedskapsmyndigheten.

Det ankommer regeringen att ta ställning till vilken myndig-

het som skall vara elberedskapsmyndighet.

Vilka specifika uppgifter som myndigheten har i egenskap

elberedskapsmyndighet framgår av lagen i Övrigt. Ytterligare

preciserade uppgifter kan tillkomma grundval av föreskrifter

som meddelas av regeringen.

Elberedskapsmyndighetens beslut skall kunna återföras till

lagens syfte att tillgodose elförsörjningen i riket vid höjd bered-

skap eller då elförsörjningen är allvarligt hotad.

annars

I fred och i övrigt under förhållanden då elförsörjningen inte är

allvarligt hotad har myndigheten att besluta om beredskaps-

åtgärder, finansieringen av dessa, utöva tillsyn, etc. Det är emel-

lertid inte elberedskapsmyndighetens uppgift att bestämma om

prioriteringen mellan olika behov av vare sig vid höjd bered-

skap eller då elförsörjningen är allvarligt hotad. Vid höjd

annars

72 SOU 1996.149

beredskap görs sådana prioriteringar av regeringen eller av de

myndigheter under regeringen som har att svara för ledning och

samordning av totalförsvarets verksamhet. Motsvarande gäller i

andra fall då elförsörjningen är allvarligt hotad och ransonerings-

lagen 1978:268 satts i kraft.

Beredskapsåtgärder

Skyldighet att vidta beredskapsåtgärder

5§

I första stycket regleras den grundläggande skyldigheten i fråga

om fredstida åtgärder för dem som omfattas av lagens bestämmelser. Beredskapsåtgärder skall vidtas i verksamhet avseende

produktion och överföring samt handel med el. Skyldig-

av heten att vidta åtgärder vilar den som driver den verksamhet

är aktuell, dvs. ägaren eller i förekommande fall nyttjandesom rättshavaren.

Atti lag ange vilka beredskapsåtgärder som skall genomföras i

olika fall låter sig inte göras. Mängden förekommande beredskapsåtgärder kan bli aktuella att vidta är stor. Det är också

som så att formerna för beredskapsåtgärder varierar över tiden med vad för närvarande kan betecknas övergång från ett

som som en

objektsorienterat till ett systemorienterat synsätt. Självfallet har

den tekniska utvecklingen betydelse. Ändrade synsätt och

stor

tekniker gör att det i dag inte kan förutses vad som i framnya

tiden krävs för en tillräcklig elberedskap. Den ständigt pågående

utvecklingen gör det därför mindre lämpligt att i lagtexten låsa

fast eller ens exempliñera vilka specifika beredskapsåtgärder

kan bli aktuella i olika fall. som

De beredskapsåtgärder beslutas skall givetvis kunna åter-

som föras till lagens syfte. Det innebär att beredskapsåtgärderna skall

vara inriktade att tillgodose elförsörjningen dels vid höjd beredskap, dels under andra förhållanden då elförsörjningen är

allvarligt hotad se 6 §.

Beslut om beredskapsåtgärder i enskilda fall fattas av elbered-

skapsmyndigheten. Det är således elberedskapsmyndigheten

som i första instans avgör både vad för ett visst företag

som skall betecknas som en beredskapsåtgärd och omfattningen av

de beredskapsåtgärder som företaget har att vidta. Elberedskaps-

myndigheten beslutar också kostnadsersättning med anled-

ning av vidtagna beredskapsåtgärder, se ll

Självfallet är det av yttersta vikt att alla behövliga beredskaps-

åtgärder vidtas för att trygga elförsörjningen vid höjd beredskap.

Det är ett av skälen för att det utgår ersättning för de kostnader som det för med sig att genomföra åtgärderna. För att framhålla sambandet mellan skyldigheten att vidta beredskapsåtgärder och

rätten till kostnadsersättning har i andra stycket tagits in

en upp-

lysning om ersättningsbestämmelsemai ll Samtidigt bör på-

pekas att en beredskapsåtgärd skall vidtas endast den skyd-

om dar mot det allvarliga hot mot elförsörjningen som kan förväntas i situationer då höjd beredskap råder. I det sammanhanget är det

av betydelse bl.a. hur väsentlig en anläggning eller verksamhet

är för elförsörjningen. Det ligger vidare i sakens natur att beredskapsåtgärdema inte får förfela sitt syfte att hindra

genom en

verksamhets funktion i elförsörjningssystemet.

6§

I fråga om beredskapsåtgärder inriktade fredstida kriser av

skilda slag, dvs. då elförsörjningen annars är allvarligt hotad se

l §, utgår inte någon kostnadsersättning. Beträffande sådana

förhållanden kan konstateras att varje tänkbart hot mot elförsörjningssystemet i dess olika delar inte motiverar en kom-

prornisslös skyldighet att vidta beredskapsåtgärder. Redan att det

74 SOU 1996: 149

skall vara fråga om ett hot mot elförsörjningen som är allvarligt

innebär inskränkning området för de beredskapsåtgärder

en av

elberedskapsmyndigheten kan lägga företagen att vidta.

som Genom förevarande paragraf markeras ytterligare att nyttan av

beredskapsåtgärd för fredstida kriser noga måste vägas mot en de kostnader och övriga olägenheter som åtgärden för med sig för det företag som skall vidta den. De kostnader som läggs den driver den aktuella verksamheten måste stå i rimlig

som

proportion till de fördelar från beredskapssynpunkt som vinns

beredskapsåtgärdema genomförs. Beredskapsåtgärderna får

om således inte ingripande för den enskilde än vad som är

vara mer skäligt att kräva med hänsyn till en anläggnings eller verksam-

hets ekonomiska förutsättningar och betydelse för elförsörj-

ningen.

7§

I paragrafen uttryckligt att regeringen eller efter rege-

anges

ringens bemyndigande elberedskapsmyndigheten får meddela

föreskrifter beredskapsåtgärder. Genom generella men pre-

om ciserade föreskrifter har sin grund i lagens syfte och i övrigt

som vad sägs i förevarande paragraf kan en god förutsebarhet

som

skapas i fråga skyldighetema i beredskapshänseende för den

driver verksamhet som omfattas av lagens bestämmelser som eller att starta sådan verksamhet.

som avser

Anmälningsskyldighet

8§

Första stycket innehåller föreskrifter om anmälningsskyldighet i

fråga fysiska förändringar av elektriska anläggning.

Innebörden av att en elektrisk anläggning omfattas av denna

skyldighet är att de krav beredskapsåtgärder som beredskaps-

myndigheten beslutar måste iakttas. Ytterst är det den som dri-

elektrisk anläggning skall ändras eller som avser att ver en som uppföra elektrisk anläggning som har ansvaret för att en an-

en mälan görs, dvs. ägaren eller i förekommande fall nyttj anderättshavaren.

Särskilt vid större anläggningar är det så att åtgärder avser

som

att exempelvis förstärka grundkonstruktionen och öka mot-

ståndskraften mot brand och sprängskador svårligen och endast till stora kostnader kan genomföras sedan anläggningen uppförts. Det är därför angeläget att det ett tidigt stadium prövas

vilka beredskapsåtgärder behövs. Förutsättningar härför

som

finns anmälningsskyldigheten iakttas. Som anges i regle-

om ringen får den aktuella byggnadsåtgärden inte vidtas förrän el-

beredskapsmyndigheten prövat vilka beredskapsåtgärder som

skall genomföras. Uppförandet av en anläggning eller ett ändringsarbete får således inte påbörjas före myndighetens beslut.

Enligt 12 § kan den som utan att anmäla det uppför, bygger om eller på annat sätt ändrar elektrisk anläggning själv få stå för

kostnaderna för nödvändiga beredskapsåtgärder.

De förändringar skall anmälas skall givetvis ha sådan bety-

som

delse för beredskapen att anmälningen tjänar något syfte. I and-

stycket elberedskapsmyndigheten därför utrymme att

ra ges

medge undantag från anmälningsskyldigheten. Härigenom ska-

möjligheter för elberedskapsmyndigheten att från området

pas

för anmälningsplikt undanta vissa anläggningstyper liksom

mindre ändringar eller ändringar som av annat skäl inte bedöms

påverka elberedskapen. Det kan exempelvis vara fråga om an-

läggningar eller ändringar i anläggningar som endast har lokal

betydelse eller inte berör abonnenter med beredskaps-

som uppgifter och därför generellt kan undantas från anmäl-

som ningsskyldigheten. Påpekas bör emellertid att även mindre kraft-

anläggningar kan ha ett särskilt beredskapsvärde dels genom att

de försörjer viktiga försvarsanläggningar, dels att de kan

genom fungera som s.k. startmotorer för andra kraftstationer.

Innebörden att undantag från anmälningsskyldigheten med-

av ges är att beredskapsåtgärder inte behöver vidtas vid anlägg-

ningen.

Bestämmelserna i paragrafen är avsedda att kompletteras med

verkställighetsföreskrifter. Efter bemyndigande av regeringen

kan elberedskapsmyndigheten meddela sådana föreskrifter.

Härigenom kan dels generella undantag från anmälningsskyl-

digheten föreskrivas, dels meddelas föreskrifter formerna

för anmälningar m.m.

Strykas under bör att det blir elberedskapsmyndighetens uppgift

att skapa former för ett smidigt fungerande anmälningsför-

farande. Exempelvis kan anmälningsskyldigheten till stor del

komma att fullgöras i samband med den löpande beredskaps-

planeringen, vilken förutsätts ske i dialog med företagen på el-

marknaden. På så sätt och möjligheten till undantag från

genom

skyldigheten att göra anmälningar kan det betungande inslaget i

denna skyldighet begränsas.

9§

Genom paragrafen markeras betydelsen av att också andra större förändringar i verksamheten vid elektrisk anläggning eller i

övrigt av produktions- eller överföringsverksamhet eller verk-

samhet avseende handel med anmäls. Det gäller både när

en verksamhet startas och när en pågående verksamhet förändras eller läggs ned. Det är härvid tillräckligt att den åtgärd som planeras anmäls innan den vidtas. Ett beslut av elberedskapsmyndigheten om nya eller ändrade beredskapsåtgärder behöver inte avvaktas.

SOU 1996.149 77

Främst är syftet med att dessa förändringar anmäls att elbered-

skapsmyndigheten skall kunna följa de ändringar elmark-

naden är större betydelse från beredskapssynpunkt.

som av

Anmälningsskyldigheten enligt förevarande paragraf är därför

inskränkt till verksamhetsförändringar som är av väsentlig bety-

delse för att möta allvarliga hot mot elförsörjningen. Några

sanktioner som tar sikte särskilt om anmälningsskyldigheten i dessa fall inte fullgjorts har för närvarande inte ansetts motiverade. Till stor del kommer anmälningsskyldigheten att kunna

fullgöras vid den löpande beredskapsplaneringen och övriga

kontakter mellan elberedskapsmyndigheten och elföretagen. En

förändring kan omfattas anmälningsskyldigheten kan

som av

exempelvis nedläggning eller överlåtelse eller en väsentlig

vara neddragning eller utvidgning av verksamheter som har en

central roll i elförsörjningssystemet.

Anmälningsskyldigheten kommer att gälla bl.a. den som driver

dels större elektriska anläggningar, dels mindre kraftanlägg-

vilkas ändå 8 Även

ningar beredskapsvärde är stort, se

omfattande verksamhet avseende handel med kan ha väsentlig

betydelse för elförsörjningen inte minst från planeringssyn-

punkt.

Bestämmelserna i första och andra styckena är avsedda att

kompletteras med verkställighetsföreskrifter, jfr 8

10§

Paragrafen innehåller bestämmelser om giltigheten av en anmälan. Om åtgärd anmälts inte påbörjats inom före-

en som skriven tid skall anmälan göras. I så fall gäller således 8

en ny och 9 §§.

Ersättning för beredskapsåtgärder

11 §

Första stycket innehåller huvudregeln ersättning för kost-

om nader för beredskapsåtgärder som vidtas med stöd lagen, av dvs. beredskapsåtgärder och kostnader för varit föremål för som

elberedskapsmyndighetens prövning och beslut.

En första förutsättning för att kostnadsersättning skall betalas ut

är att de beredskapsåtgärder som är i fråga är inriktade på de förhållanden råder vid höjd beredskap. Kostnader för åtsom gärder som saknar betydelse för verksamheten elornrådet under sådana förhållanden ersätts alltså inte. Rätten till ersättning

är härigenom snävare än lagens tillämpningsområde, eftersom

en skyldighet finns att även vidta beredskapsåtgärder tar som sikte vad kan kallas fredstida kriser, 1 § andra stycket. som se

Ibland går det inte att säga viss beredskapsåtgärd tjänar sitt att en syfte enbart i fredstid eller enbart vid höjd beredskap. Åtgärder kan inte sällan ha dubbla funktioner. Beträffande sådana sam-

mansatta beredskapsåtgärder får en proportionering göras mel-

lan fredsnyttan av åtgärden och behovet åtgärden vid höjd

beredskap. Proportioneringen får härefter ligga till grund när

ställning tas till hur stor del kostnaderna skall ersättas. av som Vidare kan det i vissa fall svårt att i förväg kostvara ange naderna och därmed ersättningens storlek annat sätt än att en kostnadsram För att den praktiska hanteringen skall underges. lättas anges därför att skälig ersättning skall betalas ut för kostnaderna i fråga. Innebörden härav är således inte att den aktuella ersättningen inte skall täcka samtliga kostnader för åtgärder som

vidtagits enligt lagens syfte.

I andra stycket räknas de undantagsfall i vilka ersättning inte

upp betalas ut.

Som framgår 12 § kan beslut fattas om att bl.a. den som

av producerar eller överför elektrisk kraft bekostnad skall

egen

genomföra ersättningsgilla beredskapsåtgärder. Som

annars

förutsättning härför gäller att anmälningsskyldigheten i 8 § för-

summats. Undantaget i punkt 1 nämnda situation.

avser

Enligt punkt 2 betalas ersättning inte ut för kostnader för upp-

giftslämnande och medverkan vid planeringen av egna uppgifter

inom totalförsvaret. Däremot kan liksom i fråga andra

- om

näringsidkare i vissa fall ersättning betalas ut enligt 2 § lagen

1982:1004 skyldighet för näringsidkare, arbetsmarknads-

organisationer m.fl. att delta i totalförsvarsplaneringen. Enligt

den lagen kan ersättning betalas ut till ägare eller innehavare av industriella anläggningar och andra näringsidkare för arbete avseende uppgiftslämnande personal, lokaler, maskiner och

utrustning, produktion, förbrukning energi, råvaror och

annan av andra förnödenheter, lagerhållning, inköp, leveranser och annat

dylikt totalförsvarsmyndighetema behöver för sitt plane-

som

ringsarbete. Ersättning kan utgå också för medverkan vid plane-

ringen de uppgifterna inom totalförsvaret. För att ersätt-

av egna

skall betalas krävs emellertid enligt nämnda lag att arbe-

ning ut

tet medfört betydande kostnader.

Enligt förevarande lag skall kostnader för företagens egen krigs-

samt utbildnings- och övningsverksamhet inte erplanläggning

får bäras företagen själva. Om emellertid elberedsättas, utan av

skapsmyndigheten beslutar exempelvis särskild övnings-

om verksamhet kan ersättning komma att betalas ut under förutsättning att kostnaderna inte är ringa.

I syfte förenkla den administrativa hanteringen föreskrivs i

att punkt 3 kostnader är ringa inte ersätts. Vad som i det

att som enskilda fallet kan anses som ringa är det elberedskapsmyndighetens sak ställning till. I vissa situationer kan kostnaderna

att ta

i absoluta tal. Det kan också så att kostanses som ringa vara naderna ställda i relation till den aktuella verksamheten anses

80 SOU 1996. 149

som ringa även om de i sig inte är obetydliga. Givetvis behöver inte de kostnader i ett fall bedöms ringa

som som anses som ringa i ett annat.

För att vinna tydlighet föreskrivs i tredje stycket att det är el-

beredskapsmyndigheten som beslutar om ersättning för bered-

skapsåtgärder.

Bestämmelser om betalning av avgift för finansiering kost-

av naderna för beredskapsåtgärder finns i 18

12§

Som framgår av 11 § skall med vissa undantag ersättning

- betalas ut för kostnader för de beredskapsåtgärder beslutas

som

av elberedskapsmyndigheten. Rätten till kostnadsersättning kan

emellertid förlorad anmälningsskyldigheten i 8 § inte

om iakttas. Har således en anläggning uppförts eller ändrats utan att föreskriven anmälan gjorts och visar det sig efter prövning att

åtgärder enligt lagen borde ha vidtagits kan enligt första stycket

den som driver anläggningen föreläggas att vidta åtgärderna på

egen bekostnad. Detta gäller även om det är föregående innehavare som varit försumlig, vilket innebär att ägare bör

en ny kontrollera sådana förhållanden innan ett förvärv görs.

Följs inte ett sådant föreläggande i första stycket

som avses ges genom föreskrifterna i andra stycket elberedskapsmyndigheten

möjlighet att genomföra beslutade beredskapsåtgärder. Den som

driver anläggningen eller verksamheten kan då tvingas att stå för kostnaderna och dessutom betala vite sådant satts ut. Det

om effektivaste sättet att få åtgärder genomförda torde i regel att

vara just sätta ut ett lämpligt avpassat vite.

Bestämmelser som ger elberedskapsmyndigheten befogenhet att

låta genomföra beredskapsåtgärder i andra fall finns i 15

Tillsyn

13 och 14 §§

I 13 och 14 §§ finns bestämmelser om tillsyn.

I 14 § föreskrivs skyldighet för den som innehar en anläggen ning eller driver verksamhet som omfattas av som en annan

lagen att begäran lämna de upplysningar och handlingar som

behövs för tillsynen. Det kan exempelvis fråga om att till-

vara handahålla ritningar och andra handlingar som behövs för att

elberedskapsmyndigheten skall få det underlag som behövs för

sitt beslut vilka åtgärder skall vidtas. Ett föreläggande om som lämna handlingar kan förenas med vite, 15 och 16 §§. att ut se

har också rätt att tillträde till områ-

Elberedskapsmyndigheten

den, lokaler och andra utrymmen, dock inte bostäder, där verksamhet omfattas förevarande lag bedrivs, t.ex. i syfte att som av besiktiga eller kontrollera anläggning eller i övrigt vidta åtgären der enligt lagen. Besiktningen eller kontrollen skall ha samband

med tillämpningen lagen och kunna återföras till regle-

av ringens syfte. Ett motiv för att kräva tillträde till en anläggning kan undersöka anläggningen i syfte att bedöma vilka vara att

åtgärder som bör komma i fråga.

I undantagsfall kan det förekomma att elberedskapsmyndigheten

tillträde till anläggning. I sista hand, liksom i brådvägras en skande fall, kan myndigheten det är nödvändigt få verk- - om -

ställighet hos kronofogdemyndigheten beslut som avser

för tillsynen. Detsamma gäller medgivande till till-

åtgärder om

träde till anläggning inte ges i de fall elberedskapsmyndig-

en heten skall låta genomföra beredskapsåtgärder med stöd av 12 § andra stycket eller 15 § andra stycket.

82 SOU 1996. 149

15§

Första stycket ger elberedskapsmyndigheten generell befo-

en genhet att meddela de förelägganden och förbud i enskilda

som

fall behövs för lagens tillämpning.

I praktiken kommer förelägganden, ytterst kan förenas med

som vite, att användas enbart i de fall det inte är möjligt för elberedskapsmyndigheten att lösa sina uppgifter i samförstånd med el-

företagen. I fråga om exempelvis det uppgiftslämnande kan

som bli aktuellt enligt lagen förutsätts att detta kan ske vid formlösa kontakter mellan elberedskapsmyndigheten och aktörerna marknaden.

Bestämmelser om vite finns i 16

Föreskrifterna i andra stycket gör det möjligt för elberedskaps-

myndigheten att genomföra beredskapsåtgärder i de fall exem-

pelvis en anläggningsinnehavare vägrar att utföra dem. Om i

behörig ordning ändringar av en anläggning anmälts till elbered-

skapsmyndigheten skall ersättning betalas ut för de beredskaps-

åtgärder som elberedskapsmyndigheten låter utföra. Den

som förelagts att vidta aktuella åtgärder drabbas således i detta fall endast att betala vite sådant förelagts.

av om

I 12 § finns särskilda bestämmelser elberedskapsmyndig-

om hetens möjligheter att vidta åtgärder för annans räkning när

anmälningsskyldigheten i 8 § inte iakttagits.

I6§

Alla förelägganden enligt lagen skall kunna förenas med vite. Vite bör således kunna sättas ut även i de fall där den

som försummar att vidta beslutade åtgärder riskerar att drabbas att

av åtgärderna utförs egen bekostnad. Om vitet sätts tillräckligt

SOU 1996.149 83

kan detta förmå innehavaren anläggningen eller verk-

högt av samheten själv genomföra åtgärderna, vilket kan vara en

att

snabbare väg att få åtgärder vidtagna än att elberedskapsmyndig-

heten exempelvis anlitar särskild entreprenör för byggnadsen arbeten.

17§

motsvarande bestämmelse verkan ändrade förhållan- En om av

i 1942:335 särskilda skyddsåtgärder för

den finns lagen om vissa De skäl då anfördes och som

kraftanläggningar m.m. som

fortfarande är giltiga bl.a. att det torde, inte minst med hänvar till kraven anläggnings luftskydd kunde ändras till syn att en erfarenheter, nödvändigt att det fanns följd av nyvunna vara meddela eller ändrade föreskrifter.

möjlighet att nya

Avgift

18 §

innehåller bestämmelser elberedskapsavgift. Av-

Paragrafen om

skall dels finansiera de beredskapsåtgärder som kostnads-

giften

skall för, dels täcka kostnaderna för elbered-

ersättning utgå

skapsmyndighetens verksamhet enligt lagen.

Den kretsen har avgränsats till de som innehar

avgiftsskyldiga

nätkoncession enligt det förslag till ellag för närvarande som bereds inom regeringskansliet SOU 1995: 108.

konstruktion nätägaravgift har behandlats i SOU

Avgiftens som

1996:78 56 57. s. -

skall utformas fast avgift grundad antalet

Avgiften som en

är anslutna till den avgiftsskyldiges nät SOU elabonnenter som

84 SOU 1996.149

1996:78 57 59. Avgiften

s. - per högspänningsabonnemang skall kunna vara högre än avgiften lågspänningsabonne-

per mang. Se vidare SOU 1995:108 205 207 och SOU 1996:78 s. s. 57 58 i fråga relationen mellan avgifterna, jfr. förord- - om

ningen 1995:1296 om elsäkerhetsavgift och nätövervaknings-

avgift som innehåller föreskrifter avgifter avsedda om att finansiera statlig elsäkerhetsverksamhet elsäkerhetsavgift och

verksamheten vid nätmyndigheten nätövervakningsavgift.

Kostnaderna för elberedskapsmyndighetens tillsynsverksamhet

enligt lagen kan antas bli begränsade. Avgift för detta ändamål

kan därför tas ut efter grunder tillämpas i fråga samma som om

avgiften för finansiering av beredskapsåtgärder.

För den närmare utformningen avgiftssystemet i tredje

av ges

stycket regeringen eller den myndighet regeringen bestäm-

som mer ett bemyndigande att meddela föreskrifter om elberedskapsavgift. Som redovisats i SOU 1996:78 kan, regeringen beom stämmer det, Elsäkerhetsverket komma att ha del i att adrninis-

trera avgiften.

Tystnadsplikt

19 §

Den som driver kraftanläggning eller verksamhet en annan som omfattas av lagens bestämmelser kommer att vidta beredskapsåtgärder av betydelse för totalförsvaret eller för rikets annars

säkerhet. Av just försvarshänsyn är det avgörande betydelse

av att uppgifter om beredskapen inte röjs. Föreskrifter härom finns iförsta stycket. Motsvarande gäller i förhållande till enskilda i de fall någon i samband med att beredskapsåtgärder vidtas eller vid höjd beredskap får del uppgifter enskilds affärs- eller av om driftförhållanden. Särskilt olika företag samordningsskäl om av

används i beredskapsplaneringen regional nivå kan dessa

komma få del uppgifter inte i något fall får utnyttjas att av som eller föras vidare.

Bestämmelserna omfattar är eller har varit verkpersoner som inom sådana företag omfattas av lagen, främst samma som

grundval av anställning eller uppdrag.

Endast den obehörigen för en uppgift vidare bryter mot

som

tystnadsplikten. Att exempelvis till elberedskapsmyndigheten el-

ler domstol lämna uppgifter tystnadsplikt gäller för innesom

bär inte att uppgifterna lämnas obehörigen.

Som framgår upplysningen i andra stycket gäller sekretess-

av lagens 1980:100 bestämmelser i det allmännas verksamhet. Verksamheten hos elberedskapsmyndigheten omfattas således sekretesslagens bestämmelser. Inom ramen för den myndigav hetens arbete blir härmed sekretesslagen tillämplig också ledamöterna i beredskapsrådet SOU 1996:78 s. 41.

Bestämmelser straff för den som bryter mot tystnadsplikten om i förevarande paragraf finns i 20 kap. 3 § brottsbalken.

Överklagande

20 §

I första stycket regleras rätten att överklaga beslut som har

meddelats i särskilda fall enligt lagen och enligt föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd lagen. Häri innefattas bl.a. av beslut avseende skyldigheten att vidta beredskapsåtgärder,

förelägganden att på bekostnad genomföra sådana åtgärder,

egen

beslut elberedskapsmyndigheten att låta utföra beredskaps-

åtgärder, beslut ersättning för kostnader för beredskaps-

åtgärder, förelägganden och förbud i övrigt samt beslut om på-

förande av avgift.

På sätt som föreskrivs i andra stycket är huvudregeln elatt

beredskapsmyndighetens beslut förutom i fråga påförande

- om av avgift skall gälla omedelbart. Annorlunda kan förordnas i visst fall om exempelvis myndigheten att så kan ske utan anser

fara i beredskapshänseende.

Övriga bestämmelser

21 §

Motsvarande bestämmelser finns i lagen 1942:335 särom

skilda skyddsåtgärder för vissa kraftanläggningar Skälet

m.m. till att den finns där och inte i vattenlagen 1902 års ellag har resp. ansetts vara fördelen att ha alla bestämmelser skyddsom

åtgärder samlade i en lag. Likalydande bestämmelser har tagits

in i förevarande lag.

22§

Förevarande paragraf innehåller bestämmelser som har sin motsvarighet i lagen 1942:335 om särskilda skyddsåtgärder för

vissa kraftanläggningar

m.m.

Enligt 3 kap. 4 § vattenlagen gäller att ett vattenföretag får

komma till stånd endast fördelarna från allmän och enskild om synpunkt av företaget överväger kostnaderna samt skadorna och olägenhetema av det. Vid beräkningen dessa kostnader skall av således inte beaktas kostnader föranletts enligt

som av åtgärder

förevarande lag.

Ikraftträdande och Övergångsbestämmelser

Den nya lagen föreslås träda i kraft den l juli 1997.

SOU 1996. 149 87

Elberedskapslagen ersätter lagen 1942:335 särskilda

om för vissa kraftanläggningar Äldre bestäm-

skyddsåtgärder m.m.

skall emellertid fortfarande tillämpas i ärenden och mål melser har anhängiggjorts före ikraftträdandet. som

7.2¶Lagen 1984:1049 om beredskapslagring av

olja och kol

hålla beredskapslager i förevarande lag omfattar

Skyldigheten att

bl.a. bränsle för elproducerande anläggningar, dvs. framför allt och kondenskraftverk. Denna skyldighet avses fort-

gasturbiner

elberedskapslagen 1997:000 med sättningsvis regleras genom

till ersättning för de kostnader lagringen för med sig rätt som

avsnitt 5.2.

6§

I vissa undantag från lagens tillämpnings-

paragrafen anges

område. Av bestämmelserna följer att lagen i fråga om kol gäller värmeverk och kraftvärmeverk. Ändenbart kol används i som

ringarna i paragrafen har sin grund i att någon lagringsskyldighet

avseende bränsle för elproduktion inte skall föreskrivas enligt

förevarande lag. Detta framgår tillägget i första stycket

8§

Andra 2 har ändrats med hänsyn till att 19 och 20 §§

stycket med bestämmelser elproducerande anläggningar upphävs.

88 SOU 1996.149

16§

Andra stycket har ändrats med hänsyn till 19 och 20 §§ med att

bestämmelser elproducerande anläggningar upphävs.

18§

Eftersom lagen inte skall reglera bränsle

lagringsskyldighet av

för elproduktion, har första stycket ändrats i enlighet härmed.

Andra och tredje styckena har ändrats med hänsyn till 19 och att 20 §§ med bestämmelser elproducerande

om anläggningar

upphävs.

18a§

Tredje stycket, som innehåller bestämmelser kraftvärmeom verk, har ändrats, eftersom lagringsskyldigheten bränsle för av sådana anläggningars elproduktion inte skall

längre regleras

genom förevarande lag.

Fjärde stycket har ändrats motsvarande sätt.

19 och 20 §§

Paragrafema, som reglerar lagring av bränsle för att driva

gas-

turbinanläggningar resp. oljekondensverk, upphävs. Motsva-

rande lagringsskyldighet i stället kunna beslutas med stöd avses

av elberedskapslagen 1997:000.

SOU 1996. 149 89

25§

Andra stycket slopas med hänsyn till att frågor om bered-

skapslager för oljekondensverk inte längre skall regleras genom

förevarande lag.

Ikraftträdande och Övergångsbestämmelser

De föreslagna lagändringama träda i kraft samtidigt som

avses

elberedskapslagen 1997:000, dvs. den 1 juli 1997. Av prak-

tiska skäl skall beslut om lagringsskyldighet enligt äldre bestäm-

melser gälla till dess att elberedskapsmyndigheten hunnit pröva

frågan beredskapslagring av bränsle för elproduktion nytt

med tillämpning bestämmelserna i elberedskapslagen. Syftet

av är att elberedskapsmyndigheten den tid som behövs för ut-

redning och beslut om beredskapsåtgärder m.m.

7.3¶Lagen 1971:309 om behörighet för allmän förvaltningsdomstol att pröva vissa mål

I konsekvens med att lagen 1942:335 om särskilda skydds-

åtgärder för vissa kraftanläggningar m.m. upphävs och då hän-

visningen till lagen även i övrigt blivit inaktuell slopas nämnda

hänvisning.

7.4 Lagen 1994:1720 om civilt försvar

I paragrafen har tagits in en hänvisning till elberedskapslagen

ersatt lagen 1942:335 särskilda skyddsåtgärder för som om

vissa kraftanläggningar m.m. Någon ändring i sak är inte av-

sedd. Bestämmelsernai elberedskapslagen och föreskrifter som

meddelats med stöd av lagen samt det beslutas med stöd

som av nämnda bestämmelser skall alltså gälla framför lagen civilt

om försvar.

Bilaga 1

Sid 1

Kommittédirektiv

Dir.

Ansvarsfördelning och organisation inom 1996:23

elberedskapsområdet

Beslut vid regeringssammanträde den 7 mars 1996

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare skall lämna förslag till

myndighetsorganisation för det fredstida arbetet med elbered- skapen,

ansvarig myndighet för den centrala ledningen elförsörj-

av ningen i krig och vid höjd beredskap,

fördelning och arbetsuppgifter inom elbered- - av ansvar skapen mellan myndigheter och näringsidkare inom elförsörjningen,

den lagstiftning som kan behövas, och -

system för avgiftsfinansiering av elberedskapen. -

Uppdraget skall slutfört senast den 31 maj 1996.

vara

Ellagstiftningsutredningen

Nuvarande organisation och ansvarsfördelning inom beredskapen på elförsörjningens område

Enligt beredskapsförordningen 1993:242 är Närings- och teknikutvecklingsverket NUTEK ansvarig myndighet för funk-

Bilaga 1 Sid 2

tionen Energiförsörjning inom totalförsvarets civila del. Funktionen omfattar försörjning med bränslen, drivmedel och elkraft. Inom NUTEK finns en särskild beslutande nämnd, Krigsskyddsnämnden KSN, som prövar ärenden enligt lagen 1942:335 om särskilda skyddsåtgärder för vissa kraftanläggningar m.m. krigsskyddslagen. NUTEK har i krig eller vid höjd beredskap samordningsansvaret för landets energiförsörjning, och ett direkt ansvar för försörjningen med bränslen och drivmedel. Övriga myndigheter med uppgifter inom funktionen är Affärsverket svenska kraftnät Svenska kraftnät, Statens kärnkraftinspektion SKI, Statens strålskyddsinstitut SSI, Statens oljelager SOL och Elförsörjningsnämnden EFN. Av dessa myndigheter träder EFN i verksamhet endast i krig eller när regeringen

annars bestämmer det för att planera, leda och samordna elförsörjningen. Nämnden övertar då NUTEK:s totalförsvarsuppgifter inom elförsörjningsområdet.

Svenska kraftnät har till uppgift att utöva systemansvaret för elektrisk ström enligt 15 a § lagen 1902:71 s.1, innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar ellagen. Svenska kraftnät har därmed det övergripande ansvaret för att elektriska anläggningar samverkar driftsäkert så att balans inom hela eller delar av landet kortsiktigt upprätthålls mellan produktion och förbrukning av el.

NUTEK ansvarar för de fredstida beredskapsuppgifterna inom elförsörjningen. Huvuddelen av beredskapsarbetet utförs av bolaget Svensk Elberedskap AB i enlighet med ett avtal med NUTEK. Svensk Elberedskap AB ägs och finansieras av Svenska Kraftverksföreningen. Bolaget är fredskansli EFN. På regional nivå svarar sju s.k. elområdeskanslier för beredskapsförberedelserna i enlighet med avtal med Svensk Elberedskap AB. Kansliema är knutna till enskilda företag inom elförsörjningen och finansieras delvis av dessa.

Ellagstzjiningsutredningens förslag

Ellagstiftningsutredningen ELU redovisade i delbetänkandet Elförsörjning i ofred SOU 1995:51 förslag till ändringar av bl.a. beredskapsorganisationen på elförsörjningens område.

Bilaga 1

Sid 3

Enligt förslaget delas funktionen Energiförsörjning i två nya funktioner, nämligen Bränsle- och drivmedelsförsörjning samt Elförsörjning. NUTEK föreslås behålla funktionsansvaret för Bränsle- och drivmedelsförsörjning samt ansvaret för övergripande frågor vid energiransoneringar.

Vidare föreslås, med hänvisning till den s.k. ansvarsprincipen, att EFN inrättas som en myndighet i fredstid med ansvar för den nya funktionen Elförsörjning. EFN:s huvudsakliga arbetsuppgifter i fredstid skall enligt förslaget vara planläggning, utbildning och övning. EFN:s uppgifter i krig föreslås vara oförändrade. Svenska kraftnät skall i krig eller vid höjd beredskap utöva sina operativa uppgifter som systemansvarig myndighet under EFNzs ledning. Därutöver skall SKI ingå i funktionen.

Elbranschens medverkan iberedskapsarbetet i såväl fred som krig bör enligt ELU i första hand säkerställas genom avtal. EFN förutsätts bedriva sin verksamhet i nära samarbete med elkraftbranschen. I EFN skall enligt förslaget ingå företrädare för såväl allmänna som branschanknutna intressen.

ELU föreslår att elberedskapen skall finansieras med medel över statsbudgeten i ungefär nuvarande omfattning. Det förutsätts att elbranschen liksom hittills skall finansiera huvuddelen av sina beredskapskostnader.

ELU förslår vidare en ny lag om beredskapsåtgärder vid vissa elektriska anläggningar m.m. som skall ersätta krigsskyddslagen. Enligt förslaget skall KSN avvecklas och att dess uppgifter övertas av EFN.

Remissinstanserna

Delbetänkandet har remissbehandlats. Beträffande förslaget att dela upp funktionen Energiförsörjning i två nya funktioner är remissopinionen delad. Flera remissinstanser förordar att funktionen hålls samman. Förslaget att inrätta EFN i fredstid tillstyrks av flera remissinstanser, däribland Försvarsmakten, Riksrevisionsverket, Svenska Elverksföreningen och Svenska Kraftverksföreningen. Andra instanser, bl.a. Överstyrelsen för civil beredskap och NUTEK, anför att nuvarande ordning bör behållas. Några remissinstanser framhåller att den verksamhet som EFN

Bilaga 1 Sid 4

enligt förslaget skall bedriva i fred skiljer sig väsentligt från EFN:s centrala ledningsuppgifter i krig.

Några remissinstanser ifrågasätter EFN:s möjligheter att hävda sin myndighetsställning mot bakgrund av bl.a. nämndens sammansättning, frånvaron lagstadgade krav elföretagens med-

av verkan i beredskapsarbetet och de föreslagna samverkansformerna mellan nämnden och elbranschen.

Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget att avveckla KSN och förslaget till ny lag om beredskapsåtgärder vid vissa elektriska anläggningar.

Majoriteten av remissinstansema tillstyrker ELU:s förslag till finansiering. Flera remissinstanser anser dock att den föreslagna anslagsnivân är för låg.

Utgångspunkter för uppdraget

F unktionsindelningen inom energiförsörjningsområdet

Det finns en viss utbytbarhet mellan energislagen i energisystemet. Denna flexibilitet bör tillvaratas i samband med långvariga försörjningsproblem inom energiområdet i fred och krig. Det förutsätter viss samordning försörjningen med å ena sidan

en av bränsle- och drivmedel och å andra sidan elkraft. Även i det fredstida beredskapsarbetet inom energiområdet finns det behov av samordning. Det övergripande ansvaret för beredskapsuppgifterna inom energiområdet bör därför även i fortsättningen hållas samman inom en funktion Energiförsörjning.

Genom uppdelning funktionen Energiförsörjning i två

en av delfunktioner, Bränsle- och drivmedelsförsörjning samt Elförsörjning, skapas förutsättningar för en tydligare ansvarsfördelning. Samtidigt tillgodoses behovet av samordning. Som central förvaltningsmyndighet inom energiområdet bör NUTEK ha ansvaret för funktionen Energiförsörjning. En utgångspunkt för utredaren bör vara att NUTEK ansvarar för delfunktionen Bränsle- och drivmedelsförsörjning.

Bilaga 1 Sid 5

Det fredstida ansvaret för delfunktionen Elförsörjning

Arbetet med de fredstida beredskapsuppgiftema inom elförsörjningsområdet förutsätter ett nära samarbete med företagen inom elbranschen. Svenska kraftnät har genom systemansvaret operativa uppgifter inom elförsörjningen och samarbetar med företagen inom elbranschen i systemanknutna frågor. Av detta följer att Svenska kraftnät har viktiga uppgifter i det fredstida beredskapsarbetet inom elförsörjningen. Det bör råda en klar boskillnad mellan den ansvariga myndigheten och de företag som bedriver kommersiell verksamhet inom elförsörjningen. Myndighetsarbetet inom elberedskapsområdet bör organiseras så att det kan bedrivas oberoende av andra intressen. Det motiverar att ansvaret för det fredstida elberedskapsarbetet läggs på en särskild myndighet. Myndigheten bör dock organiseras så det skapas förutsättningar för att kompetensen inom Svenska kraftnät och det redan etablerade samarbetet med företagen inom elbranschen tas till vara. ELU bedömer att den centrala fredstida organisationen för elberedskapen behöver ha personalstyrka 10 en ca personer. Remissinstansema instämmer i huvudsak i denna bedömning. Utredningens bedömning bör kunna ligga till grund för ett mer detaljerat förslag till organisation för den centrala myndighet som skall arbeta med elberedskapsfrågor i fredstid.

Den centrala ledningen elförsörjningen i krig och höjd av beredskap

I krig och vid höjd beredskap finns ett omfattande och mer långtgående behov av central ledning och samordning elav försörjningen än under normala förhållanden. Enligt nuvarande ordning skall EFN inrättas i krig eller då regeringen så bestämmer för att utöva den centrala ledning som behövs. Ett alternativ är att den myndighet som skall för ansvara elberedskapen i fred också är central ledningsmyndighet för elförsörjningen i krig och vid höjd beredskap. Svenska kraftnäts uppgift att utöva systemansvaret för elekrisk ström har likheter med de uppgifter en central ledningsmyndighet skall fullgöra i krig och vid höjd beredskap. Det kan motivera att

4 16-1272

Bilaga 1 Sid 6 i

Svenska kraftnät skall vara central ledningsmyndighet i dessa situationer. ELU föreslår i slutbetänkandet SOU 1995:108 Ny ellag att det i lagen uttryckliga möjligheter för den system-

ges ansvariga myndigheten att beordra innehavare av nätkoncession att avbryta eller begränsa leveransen av till en elkonsument.

Det bör övervägas det kan finnas behov av att i samband

om med svåra påfrestningar inom elförsörjningen i fredstid införa en central ledning motsvarande den i krig eller vid höjd beredskap.

Behov lagstöd inom elberedskapsområdet

ELU:s förslag innebär inga förändringar av EFN:s uppgifter i krig. EFN:s befogenheter är inte reglerade i ellagen till skillnad från exempelvis Svenska kraftnäts befogenheter när det gäller systemansvaret. ELU lämnar inget förslag till reglering. Det bör övervägas det finns behov av att i lag föreskriva om lednings-

om och befogenhetsförhållandena i krig och andra situationer som kräver central ledning av elförsörjningen.

Bestämmelser om medverkan i totalförsvarsplaneringen finns i lagen 1982:1004 om skyldighet för näringsidkare, arbetsmarknadsorganisationer m.fl. att delta i totalförsvarsplaneringen näringsidkarlagen. Det bör övervägas om det finns behov av kompletteringar till näringsidkarlagen för att säkerställa elföretagens medverkan i elberedskapsarbetet.

I Norge regleras ledningsförhållanden inom elförsörjningen i krigsituationer i lagstiftningen. Lagstiftningen ställer bl.a. krav på att kraftföretagen i krig skall ingå i en gemensam beredskapsorganisation.

Finansiering elberedskapen

Enligt krigsskyddslagen kan ägaren till en anläggning över en viss storlek åläggas att anläggningen ett utförande som är lämpligt

ge från skyddssynpunkt. Likaså kan ägare till vissa större elproducerande anläggningar åläggas att hålla vissa oljelager med stöd av lagen 1984:1049 beredskapslagring av olja och kol. För

om vissa andra slag beredskapsåtgärder lämnas statsbidrag sedan år

av 1987. Företag inom elbranschen svarar därutöver för vissa kostnader för elberedskapen.

Bilaga 1

Sid 7

Inom oljeförsörjningsområdet kommer de lagringsskyldiga från den 1 juli 1996 med stöd lagen 1984:1049 bered-

av om skapslagring av olja och kol att åläggas ansvaret för lagringen

av olja för det civila försvarets behov i krigssituationer prop. l994/95:l76, bet. 1994/95:NU25, rskr. 1994/95:393. De lagringsskyldiga skall därmed också svara för finansieringen

av lagringen i likhet med vad som gäller för lagringen för fredstida oljekriser.

En utgångspunkt bör vara att även elförsörjningsområdet bör svara för sina beredskapskostnader. Ett avgiftssystem för att finansiera elberedskapens kostnader bör övervägas. Avgiftssystemet bör vara konkurrensneutralt.

För närvarande avgiftsfinansieras statens verksamhet med elsäkerhet och nättillsyn. Avgifterna regleras i förordningen 1995:1296 om elsäkerhetsavgift och nätövervakningsavgift. Uppbördssystemet administreras av Elsäkerhetsverket.

Efter bemyndigande av regeringen tillkallade chefen för Försvarsdepartementet nyligen en särskild utredare med uppdrag att se över principerna för finansiering av beredskapsåtgärder inom det civila försvaret dir. 1995:152.

Utredningsuppdraget

Allmänt

En särskild utredare tillkallas för att lämna förslag till fördelning av ansvar och arbetsuppgifter inom elberedskapen mellan myndigheter och näringsidkare inom elförsörjningen. Utredaren skall lämna förslag till den lagstiftning kan behövas.

som Utredaren skall vidare föreslå organisation för den myndighet som skall ha ansvaret för elberedskapen i fredstid. Utredaren skall överväga var myndighetsansvaret för den centrala ledningen av elförsörjningen i krig och vid höjd beredskap bör läggas. Utredaren skall även lämna förslag till ett konkurrensneutralt systern för avgiftsfinansiering av elberedskapen.

Bilaga 1 Sid 8

Organisation myndighet för elberedskap

av en

Ansvaret för uppgifterna inom elberedskapen i fred bör samlas på

myndighet. En utgångspunkt skall vara att myndigheten knyts en till Svenska kraftnät. Utredaren bör pröva lämpligheten av att lägga verksamheten inom eller utanför Svenska kraftnäts organisation. En uppgift för utredaren är att lämna förslag till organisation, ledningsform och beslutsordning för verksamheten.

Vidare skall utredaren överväga var myndighetsansvaret för den centrala ledningen elförsörjningen i krig och vid höjd

av beredskap bör läggas. Utredaren skall i detta sammanhang överväga och beakta det eventuella behovet av central ledning i samband med omfattande påfrestningar inom elförsörjningen i fredstid. Utredaren bör i första hand pröva tre alternativ. Det första alternativet är att dagens ordning med EFN som centralt ledningsorgan behålls. Det andra är att den myndighet som skall ha ansvaret för det fredstida arbetet med elberedskap också ges ansvaret för den centrala ledningen av elförsörjningen i krig eller andra extraordinära situationer. Det tredje är att ansvaret läggs helt

Svenska kraftnät. Utredaren bör överväga vilket alternativ som är mest ändamålsenligt. Utredaren skall därvid lämna förslag till de ändringar i ledningsform och beslutsordning vid berörda myndigheter följer utredarens överväganden. Därvid bör

som av även behovet ändringar i de berörda myndigheternas

av instruktioner beaktas.

Utredarens förslag till organisation för elberedskapen skall även omfatta den regionala nivån.

Ansvarsfördelning inom området för elberedskap

Utredaren skall hur och arbetsfördelningen för

ange ansvarsuppgifter inom elberedskapen bör fördelas mellan å ena sidan den myndighet skall ha för elberedskapen i fredstid och å

som ansvar andra sidan övriga myndigheter och näringsidkare inom elförsörjningen, såsom NUTEK, Svenska kraftnät, Elsäkerhetsverket, elproducenter och nätföretag. Motsvarande förslag skall lämnas för och arbetsfördelning i krig, höjd beredskap

ansvars-

Bilaga 1 Sid 9

eller andra situationer som kräver central ledning elförsörjen av ningen. I uppdraget ingår att föreslå och befogenhetsansvarsförhållanden som bör gälla för elberedskapens regionala organisation. Utredaren skall beskriva de uppgifter som ligger i samordningsansvaret inom funktionen Energiförsörjning. I uppdraget ingår också att lämna förslag till ansvarsfördelning i fråga om ransonering av elkraft.

Behov av lagstöd inom elberedskapsområdet

Utredaren skall överväga det och de befogenheter om ansvar som följer med det centrala ledningsansvaret för elförsörjningen i krig och vid höjd beredskap bör lagfästas. Utredaren skall göra motsvarande överväganden i fråga om det eventuella behovet av central ledning i samband med svåra påfrestningar inom elförsörjningen i fredstid. Utredaren skall lämna förslag till den reglering som bedöms nödvändig. Utredaren skall även bedöma behovet förändringar i av näringsidkarlagen för att säkerställa elföretagens medverkan i beredskapsarbetet inom elförsörjningen. I uppdraget ingår att lämna förslag till den reglering bedöms nödvändig. som Utredaren bör härvid beakta erfarenheterna hur dessa frågor av hanteras i den norska ellagstiftningen. Även i övrigt bör utredaren uppmärksamma eventuella behov ändringar i gällande av författningar inom beredskapsområdet till följd sina av överväganden och förslag. Utredaren skall utgå från att krigsskyddslagen ersätts med lagstiftning i enlighet med ELU:s ny förslag.

Finansiering av elberedskapen

I uppdraget ingår att lämna förslag till ett konkurrensneutralt system för avgiftsfinansiering elberedskapen. Även förslag till av den lagreglering som behövs i sammanhanget skall redovisas. Utredaren bör i första hand överväga lösningar som innebär att befintliga uppbördssystem inom elornrådet kan utnyttjas.

Bilaga 1 Sid 10

Tidsplan, arbetsformer m.m.

Utredaren bör fri att ta även andra frågor som utred-

vara upp ningsarbetet kan föranleda.

För utredaren gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående redovisning av regionalpolitiska konsekvenser dir. 1992:50, att pröva offentliga

om åtaganden dir. 1994:23 samt att beakta jämställdhetspolitiska konsekvenser dir. 1994: 124.

I tillämpliga delar skall utredaren också beakta principerna i regeringens beslut den 1 september 1994 en ordning för

om systematisk genomgång i regeringskansliet företagsregler.

av Särskilt skall beslutet beaktas vad gäller marknadseffektiviteten och de i beslutet nämnda checklistoma.

Utredaren skall i fråga finansiering samråda med den

om särskilda utredare som nyligen tillkallats chefen för För-

av svarsdepartementet för över principerna för finansiering av

att se beredskapsåtgärder inom det civila försvaret dir. 1995:152.

Utredaren skall redovisa sitt uppdrag senast den 31 maj 1996.

Näringsdepartementet

SOU 1996.149 Bilaga 2

Sid 1

Remissmöte den 26 1996 om

juni utredning-

ens första betänkande

Minnesanteckningar från remissmöte i Närings- och handelsdepartementet den 26 juni 1996 Elberedskapsutredningens

om delbetänkande Elberedskapen Organisation, ansvarsfördelning

och finansiering SOU 1996:78

Remissinstanserna

Näringsdepartementet har inbjudit berörda myndigheter, företag och organisationer till ett remissmöte för att inhämta synpunkter på Elberedskapsutredningens EBU betänkande Elberedskapen

- Organisation, ansvarsfördelning och finansiering SOU 1996:78. Vid remissmötet, som genomfördes den 26 juni 1996, deltog företrädare för följande myndigheter och organisationer.

Överstyrelsen för civil beredskap ÖCB, Civilbefälhavaren i mellersta civilområdet CB M, Statskontoret, Affärsverket svenska kraftnät Svenska kraftnät, Elsäkerhetsverket, Konkurrensverket, Närings- och teknikutvecklingsverket NUTEK, Statens kärnkraftinspektion SKI, Svenska Kommunförbundet Kommunförbundet, Riksförbundet Energileverantörerna REL, Svenska Kraftverksföreningen Kraftverksföreningen, Svenska Elverksföreningen Elverksföreningen, Svensk Elberedskap AB och Sydkraft AB.

De myndigheter, som hade blivit inbjudna till mötet

men som inte deltog, är Försvarsmakten, Statens Räddningsverk, Försvarets forskningsanstalt, Riksgäldskontoret, Riksrevisionsverket och Krigsskyddsnämnden för kraftanläggningar.

Allmänna synpunkter

Av dem som deltog vid remissmötet samtliga i huvudsak posi-

var tiva till utredningens förslag.

ÖCB anförde förslaget åstadkoms tydlig

att genom en ansvarsfördelning inom funktionen. ÖCB påpekade åtgärder för

att

Bilaga 2 Sid 2

förbättra elberedskapen även innefattar åtgärder hos elanvänatt dama och att dessa åtgärder bör i finansieringssammanhang vägas mot åtgärder hos elföretagen. CB M anförde att förslaget innebär en tydlig ansvarsfördelning med helhetssyn på elberedskapen i fred och krig. Svenska kraftnät anförde att finansieringsfrågan genom utredningens förslag får tillfredställande och konkurrensneutral en lösning. Verket anförde, tillsammans med Kraftverksföreningen och Svensk Elberedskap AB, att det är angeläget med ett tidigt beslut så att de organisatoriska förändringar som krävs kan inledas i god tid före 1 januari 1997. Elsäkerhetsverket anförde att förslaget innebär att en nära anknytning mellan det freds- och det krigstida myndighetsarbetet åstadkoms. NUTEK anförde att NUTEK som funktionsansvarig myndighet har omfattande än det utredningen föreslagit ett mer ansvar när det gäller frågor om prioriteringar. SKI instämde i utredningens överväganden och förslag. Utredningen har enligt inspektionens mening åstadkommit en tydlig ansvarsfördelning inom elberedskapen. Kommunförbundet och Elverksföreningen anförde att elberedskapen är kollektiv nyttighet bör finansieras med en som skattemedel. Sydkraft AB anförde att utredningens förslag innebär en balans mellan myndigheternas och företagens ansvar, samt mellan på central och regional nivå. Vad gäller finansieansvaret ringsförslaget är det enligt Sydkrafts mening angeläget att det tydligt framgår nätföretagen har rätt att föra vidare kostnader att för den föreslagna avgiften.

Förutsättningar för organisation inom elbereden ny skapen

dem deltog i remissmötet tillstyrkte samtliga utredningens Av som förslag. Svensk Elberedskap AB anförde att utredningens förslag att lagstadga elföretagens skyldighet att fortsätta sin verksamhet i om krig skapar goda arbetsförutsättningar för elberedskapsarbetet.

Bilaga 2

Sid 3

4. Rollfördelning inom elberedskapen

Av dem som deltog i remissmötet tillstyrkte samtliga i huvudsak utredningens förslag.

NUTEK anförde att verkets ansvar för prioriteringar av behovet av elkraft bör vara mer omfattande än utredningen föreslår. Som funktionsansvarig myndighet med övergripande kunskap om utbytbarhet och samband inom energisystemet bör NUTEK ha till uppgift att prioritera energiförsörjningen och göra avvägningar mellan olika användarkategorier med utgångspunkt i riktlinjer från regeringen och ÖCB.

ÖCB anförde att ansvaret för att göra prioriteringar bör ligga hos de organ som har ett ornrådesansvar. Genom att lägga ansvaret hos sektorsmyndighetema riskerar suboptimeringar att uppstå. Sektorsmyndighetema har ett betydande ansvar för analys och information inom sektorns verksamhetsområde.

Svensk Elberedskap AB anförde att NUTEK:s roll som funktionsansvarig för funktionen Energiförsörjning bör vara att säkerställa samhällets behov av energi men att ansvaret för prioriteringar av energileveranser mellan olika förbrukarkategorier bör ligga hos de områdesansvariga myndigheterna.

5. Organisationsalternativ vad gäller elberedskapen på

central nivå

Av dem som deltog i remissmötet tillstyrkte samtliga utredningens förslag.

Kraftverksföreningen tillstyrkte förslaget att lägga myndighetsansvaret för elberedskapen vid Svenska kraftnät, men betonade vikten av att verksamheten särskiljs i Svenska kraftnäts verksamhet och organisation.

Elverksföreningen tillstyrkte utredningens förslag men konstaterade att det föreslagna beredskapsrådet måste vara kraftfullt och ha ett reellt inflytande. Vidare underströk föreningen att den enhet som skall arbeta med beredskapsfrågor bör ha en självständig ställning. Nätmyndighetens ställning inom NUTEK kan enligt föreningen tjäna som förebild i detta sammanhang.

Svenska kraftnät anförde att beredskapsarbetet måste särskiljas från verkets övriga verksamhet.

Bilaga 2 Sid 4

6. Myndighetsstruktur och ansvarsfördelning inom elbered-

skapen i fred

Av dem som deltog i remissmötet tillstyrkte samtliga i huvudsak utredningens förslag.

SKI och Elverksföreningen anförde att beredskapsrådets ställning i Svenska kraftnäts krigsorganisation är otydlig i utredningens förslag.

Svenska kraftnät anförde att strävan bör vara att rådet kan sammankallas i krig och bistå generaldirektören för Svenska kraftnät i beslutsfattandet. Det är dock viktigt att Svenska kraftnät kan fatta beslut även i skeden då rådet inte kan samlas. Rådet bör därför ha en rådgivande ställning.

Svensk Elberedskap AB anförde vad gäller beredskapsrådets uppgifter i krig att erfarenheter från övningar med Elförsörjningsnämnden visar att det är viktigt att förankra beslut hos de berörda elföretagen, men att förutsättningarna måste finnas för ett snabb och samlat beslutsfattande.

ÖCB föreslog från elföretagen krigsplaceras vid

att personer Svenska kraftnät i likhet med den lösning valts inom ÖCB för

som funktionen industriell varuförsörjning.

Elsäkerhetsverket anförde att Svenska kraftnät enligt utredningens förslag får en passiv ställning när det gäller att påverka beredskapsåtgärderna.

ÖCB anförde att uppgiften att samordna och inrikta medger en stark styrning av elföretagens beredskapsansträngningar från Svenska kraftnäts sida.

7. Myndighetsstruktur och ansvarsfördelning inom elbered-

skapen under säkerhetspolitiska kriser och i krig

Vid remissmötet framfördes inga synpunkter på utredningens förslag i dessa delar.

8. Elföretagens beredskapsansvar

Vid remissmötet framfördes inga synpunkter utredningens förslag i dessa delar.

Bilaga 2

Sid 5

9. Finansiering av beredskapsförberedelserna

Av dem som deltog i remissmötet tillstyrkte huvuddelen utredningens förslag.

NUTEK anförde att den föreslagna lagregleringen elföre-

av tagens ansvar för att betala administrativa beredskapskostnaderna bör överensstämma med de regler som finns i den s.k. näringsidkarelagen. Vidare anfördes att frågan om vem som skall stå för drift- och underhållskostnader i beredskapsinvesteringar klargöras tydligare än i betänkandet. NUTEK anförde vidare att verket bör uttolka regeringens och ÖCB:s inriktning och i samråd med Svenska kraftnät föreslå inriktning för delfunktionen.

Svensk Elberedskap AB anförde att den föreslagna lösningen innebär att elföretag får planeringsuppgifter i proportion till det enskilda företagets storlek, vilket är konkurrensneutralt. Elberedskap anförde vidare att det är ytterst angeläget att de medel som inflyter genom beredskapsavgiften enbart används för åtgärder inom elberedskapen.

ÖCB framhöll statsmakterna införa avgifts-

att genom att en finansiering reducerar möjligheterna att göra avvägningar mellan olika funktioner när det gäller civilförsvarsmedlens användning. ÖCB förordade därför elberedskapsavgiftens användnings-

att område definieras så brett möjligt.

som

Sydkraft och Elverksföreningen anförde att det bör framgå i lagstiftningen eller annat sätt att den föreslagna beredskapsavgiften får föras vidare till elkundema.

10. Behov av ny lagstiftning

Av dem som deltog i remissmötet tillstyrkte samtliga i huvudsak utredningens förslag.

Elsäkerhetsverket anförde när det gäller företagens skyldighet att fortsätta sin verksamhet i krig undre gräns för

att en företagsstorlek bör införas i lagstiftningen.

Svensk Elberedskap AB anförde att skyldigheten bör

omfatta samtliga företag oavsett storlek. Därigenom åstadkoms enligt Elberedskap en konkurrensneutral lösning.

Bilaga 2 Sid 6

Elverksföreningen noterade att det kommande lagstiftningsarbetet rör två frågor; dels lag om elberedskap, dels frågor om

författningsstöd när det gäller ransonering av el. av

11. Särskilda frågor

Vid remissmötet framfördes inga synpunkter utredningens förslag i dessa delar.

12. Vissa genomförandefrågor

Svenska kraftnät, Kraftverksföreningen och Svensk Elberedskap AB anförde att det är angeläget att organisationsförändringama inleds snarast så att de kan genomföras i tid till den l januari 1997. I övrigt anfördes inga synpunkter utredningens förslag.

13. Övriga frågor tillsynsansvaret för beredskapslagring av

olja vid elektriska anläggningar

Kraftverksföreningen och Svensk Elberedskap AB anförde att ansvaret för beredskapslagringen av olja och kol vid elproducerande anläggningar i enlighet med ansvarsprincipen bör föras över från NUTEK till Svenska kraftnät. Därmed får Svenska kraftnät ett helhetsansvar när det gäller elförsörjningen. Man bör enligt Elberedskap skilja mellan två myndighetsuppgifter när det gäller bränslelagringen; dels uppgiften att bestämma lagervolymer, dels tillsynen över lagren. Svenska kraftnät bör ha till uppgift att i samråd med NUTEK fastställa bränslelagringens omfattning.

NUTEK och ÖCB anförde att NUTEK även fortsättningsvis bör för de myndighetsuppgifter hänger samman med

ansvara som bränslelagringen vid elproducerande anläggningar. Därigenom underlättas NUTEK:s uppgift att göra avvägningar mellan olika energianvändningsområden. NUTEK bör ha till uppgift att i samråd med Svenska kraftnät fastställa bränslelagringens omfattning.

Bilaga 3

Sid 1

Ellagstiftningsutredningens förslag till lag

om vid vissa elektri-

beredskapsåtgärder ska anläggningar SOU 1995:51

Förslag till lag beredskapsåtgärder vid vissa elektriska

anläggningar m.m.

Härigenom föreskrivs följande

1 § Denna lag gäller anläggningar för produktion och överföring

samt ledningscentraler för nätdrift och produktion av el, av vilka väsentlig betydelse för elförsörjningen i riket eller

är av inom ort eller ett område. I fråga om sådana anläggningar kan

en enligt denna lag beslutas att beredskapsåtgärder mot inverkan av stridshandlingar skall vidtas.

Bestämmelser om tillträdesskydd finns i lagen 1990:217 om skydd för vissa samhällsviktiga anläggningar m.m.

Bestämmelser verkskydd finns i lagen 1994:1720 om

om civilt försvar.

2 § Regeringen får föreskriva att vissa anläggningar med hänsyn till effekt, spänning, storlek eller funktion är sådana anläggningar som avses i l

En anläggning omfattas föreskrift enligt första stycket

som av får uppföras, byggas om eller annat sätt väsentligt ändras innan anmälan skett till den myndighet regeringen bestämmer prövningsmyndigheten för prövning enligt 4

Har arbetet inte påbörjats inom två år från det prövningsmyndigheten meddelade sitt beslut, skall ny anmälan göras.

3 § En anläggning som omfattas av föreskrift enligt 2 § första stycket skall utformad med beaktande av kravet på god

vara funktion under störda förhållanden. Den skall utföras med sådant material och på sådant sätt att reparations- och underhållsåtgärder underlättas.

4 § För anläggning omfattas föreskrift enligt 2 § första

en som av stycket kan prövningsmyndigheten utfärda föreläggande angående de åtgärder som krävs för att uppfylla kraven enligt 3 Ett

Bilaga 3 Sid 2

sådant föreläggande får göras omfattande eller ingripande

mer än vad som skäligen kan krävas med hänsyn till anläggningens omfattning och betydelse.

Avser föreläggandet en anläggning som skall uppföras, byggas om eller väsentligt ändras skall föreläggandet riktas mot den som för egen räkning avser att utföra eller låta utföra arbetena.

I annat fall än som avses i andra stycket skall föreläggandet riktas mot den som äger anläggningen. Ett sådant föreläggande får även riktas mot den som bedriver verksamheten.

5 § Prövningsmyndigheten får utfärda föreläggande enligt 4 § även för annan anläggning än som omfattas av föreskrift enligt 2 § första stycket.

6§ Vid ändrade förhållanden får prövningsmyndigheten, utan hinder av vad den förut bestämt, meddela nya eller ändrade föreskrifter.

7 § Mål om tillstånd enligt vattenlagen 1983:291 till anläggning som omfattas av föreskrift enligt 2 § första stycket denna lag eller till väsentlig ombyggnad, ändring eller utvidgning av en sådan anläggning får inte avgöras innan prövning enligt denna lag har skett.

Första stycket äger motsvarande tillämpning för ärende nät-

om koncession enligt lagen 1902:71 s.1, innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar om anläggningen omfattas av föreskrift enligt 2 § första stycket.

8 § Den ökning i byggnadskostnaderna som föranleds

av åtgärder enligt denna lag skall inte tas i beräkning vid den prövning som avses i 3 kap. 4 § vattenlagen 1983:291.

Vid meddelande tillstånd i 7 § första stycket skall

av som anges beaktas de föreskrifter prövningsmyndigheten har meddelat i fråga om vattenanläggningars utförande.

9 § Har någon vidtagit åtgärd efter ett föreläggande grundas

som

annat än att anläggningen skall uppföras, byggas om eller på annat sätt väsentligt ändras, har han rätt till ersättning av staten för de kostnader som åtgärden föranlett om sådant förhållande som avses i 10 § föreligger.

Ersättning enligt första stycket utgår inte om kostnaderna är ringa.

Bilaga 3

Sid 3

10 § Om en anläggning som omfattas av föreskrift enligt 2 § första stycket uppförts, byggts om eller på annat sätt väsentligt ändrats utan att anmälan skett enligt andra stycket samma lagrum kan anläggningens ägare föreläggas att vidta åtgärder egen bekostnad för att anläggningen skall uppfylla de krav som anges i 3

11 § Ett föreläggande enligt denna lag får förenas med vite.

12 § Om ett föreläggande enligt 4 § eller 10 § inte följs, får åtgärderna vidtas av prövningsmyndigheten. En sådan åtgärd får vidtas den försumliges bekostnad.

13 § Tillsynen över efterlevnaden av denna lag och av förelägganden som har meddelats med stöd av lagen utövas

av prövningsmyndigheten.

14 § Prövningsmyndigheten har rätt att på begäran få de upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen samt för klarläggande av vilka åtgärder som är påkallade för att anläggningen skall uppfylla kraven enligt 3 Myndigheten har också rätt att för samma ändamål få tillträde till anläggningen.

15 § Polismyndigheten skall lämna det biträde som behövs för att tillträde enligt 14 § skall kunna ske och åtgärder med tillämpning av 12 § skall kunna genomföras.

16 § Den som utan att göra anmälan som avses i 2 § andra stycket påbörjar, uppför, bygger om eller annat sätt väsentligt ändrar en anläggning som omfattas av föreskrift enligt 2 § första stycket döms till böter eller fängelse högst sex månader.

17 § Beslut av prövningsmyndigheten i frågor enligt 10, 11 eller 12 §§ får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

18 § Ett beslut som prövningsmyndigheten under höjd beredskap meddelar enligt denna lag eller enligt föreskrift som meddelats med stöd av lagen skall gälla omedelbart om inte annat bestäms i beslutet.

Bilaga 3 Sid 4

Denna lag träder i kraft den

Genom lagen upphävs lagen 1942:335 om särskilda skydds-

åtgärder för vissa kraftanläggningar m.m. I mål och ärenden som

har anhängiggjorts innan den nya lagen träder i kraft skall äldre

bestämmelser tillämpas.

Beträffande åtgärder som vidtagits eller skolat vidtagas enligt

äldre bestämmelser gäller i frågor om rörledningar lagen

1978:160 om vissa rörledningar och i övrigt den nya lagen.

Bilaga 4 Sid 1

Den inom el-

norska beredskapslagstiftningen

området

Bestämmelser elberedskap meddelas i den norska energiom

lagen Energiloven. Kapitel 6 i lagen behandlar frågor om el-

beredskap. Detaljbestämmelser finns i en förordning som knu-

tits till energilagen Forskrift om produksjon, omformning,

overføring, omsetning fordeling energi, m.m.. I det föl-

og av

jande redovisas författningstexten till kapitel 6 i den norska

energilagen.

Lag om produksjon, omforming, overføring, omsetning fordelning energi, 29 juni 1990 nr. 50

og av m.m.

Kap. Beredskap

§ 6-1. Kraftforsyningens beredskapsorganisasjon

Kraftforsyningen skal under beredskap og i krig underleg- Kraftforsyningens beredskapsorganisasjon. I denne organisagas sjon inngår de enheter som står under kraftforsyningen i fred. Norges vassdrags- energiverk skal samordne beredskapsog planleggingen lede kraftforsyningen under beredskap og i og krig. For å Norges vassdrags- og energiverk råd om planlegging gjennomføring beredskapsarbeidet ifredstid oppnevog av departementet et beredskapsråd. Departementet gir instruks ner for rådet.

§ 6-2. Vedtaksmyndighet m.v.

Etter dette kapittel kan Norges vassdrags- og energiverk treffe vedtak forsvarsmessig sikring av kraftforsyningsanlegg om betydning for landets kraftforsyning og av kraftforsyningens av ledelse drift. Viktige og prinsipielle saker skal Norges vassog drags- energiverk forelegge før Beredskapsrådet for kraftforog syningen. Rådets standpunkt skal fremgå av saken. Dersom Norges vassdrags- energiverk treffer vedtak i og strid med Beredskapsrådets anbefalinger, kan et flertal i Rådet bringe saken inn for departementet til overprøvning.

Bilaga 4 Sid 2

Vedtak om tiltak for å sikre organisasjonens ledelse drift

og ved beredskap og i krig kan treffes både med hensyn til personell, materiell og bygningstekniske sikringstiltak.

§ 6-3. Sikringstiltak

Vedtak etter dette kapittel om tiltak for sikring mot skade ved krigshandling eller sabotasje kan treffes for bestående anlegg, anlegg under bygging eller planlagte anlegg som er eller trolig vil bli av betydning for landets kraftforsyning.

Ved anlegg som nevnt i første ledd forstås: a. Kraftverk med generatoreffekt på minst 15.000 kVA. b. Transformator- eller koblingsstasjon med gjennomgangs-

effekt på minst 2.000 kVA. c. Elektrisk kraftledning, beregnet minst 132 kV nominell

spenning. d. Damanlegg eller andre reguleringsanlegg, kan magasi-

som

nere minst 5 millioner kubikmeter vann. e. Fjemvarrneanlegg som har ytelse minst 10 MJ/s

10.000 kW

Driftssentraler

Når saerlige forhold tilsier det, kan Norges vassdrags-

og energiverk bestemme at også anlegg som ikke fyller de minstekrav som er nevnt i andre ledd, skal anses som anlegg betyd-

av ning for landets kraftforsyning.

§ 6-4. Pålegg

Selskaper som driver virksomhet som omfattas av dette kapittel, kan pålegges for egen regning å sette i verk de sikringstiltak mot krigsskade og sabotasje Norges vassdrags-

som og energiverk i hvert enkelt tilfelle finner påkrevd. Medfører gjennomføringen av et pålegg vesentlige utgifter for selskapet som ikke oppveies av motsvarende fordelar, fastsetter Norges

vassdrags- och energiverk det vederlag selskapet skal ha.

Når det anses nødvendig og uten hensyn til tidligare pålegg, kan nye eller endrede tiltak kreves satt i verk.

Pålegg kan ikke omfatte anskaffelse av våpen.

§ 6-5. Fordeling av utgifter og vederlag

Når et anlegg ikke drives for eierens regning, kan utgifter og vederlag etter § 6-4 fordeles mellom eler og bruker ut fra hva som anses rimelig.

Blir pålegg om sikringstiltak gjennomført vesentlig av hensyn til enkelte avtakere av elektrisk kraft eller vanneenergi, kan de utgifter dette medfører helt eller delvis belastes avtakeme.

Bilaga 4

Sid 3

§ 6-6. Meldeplikt

Den vil bygge, bygge om, endre eller utvide anlegg

som som nevnt i §6-3, skal før arbeidet settes igang melde fra till Norges vassdrags- energiverk for å få fastsatt de sikringstiltak

ocg som skal gjøres ved anlegget. Meldingen skal vaere vedlagt de planer, beskrivelser, tegninger karter som er nødvendige for at

og vedtak kan treffes.

Eier eller bruker anlegg er pliktig til å departementet,

av Norges vassdrags- och energiverk og de disse gir fullmakt, de opplysninger de ber og adgang til anlegg mot skriftlig

om, legitimasjon.

§ 6-7. Gebyr til dekning av utgifter

Kongen kan bestemme at det skal utlignes gebyr til dekning

utgifteme ved Norges vassdrags- ocg energiverks arbeid med av kraftforsyningsberedskap. Utgiftema utlignes på eiere og brukere

de anlegg dette kapittel omfattar. av

Statens 1996

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Dennyagymnasieskolan hur gár det U. 26.Ny kurs i trafikpolitiken + Bilagor. K. . - Samverkansmönstersvenski forsknings- 27. Enstrategiför kunskapslyftoch livslångtlärande. . finansiering.U. U.

Fritid i förändring. 28.Detforskningspolitiskalandskapeti Norden . Om kön och fördelningavfritidsresurser.C. 1990-talet.U.

Vem bestämmervad EU:sinternaspelreglerinför 29. Forskningoch Pengar.U. . regeringskonferensen1996.UD. 30. Borgenärsbrotten enöversynav 11 kap.

- Politikområdenunderlupp. Frågorom EU:s första brottsbalken.Fi. . pelare inför regeringskonferensen1996.UD. 3 Attityder ochlagstiftning samverkani

. Ett är medEU. Svenskastatstjänstemäns + bilagedel.C. . erfarenheteravarbeteti EU. UD. 32. Mössoch människor.Exempelpå bra

Av vitalt intresse.EU:s utrikes-och IT-användningbland barn och ungdomar.SB. . säkerhetspolitikinför regeringskonferensen.UD. 33. Banverketsmyndighetsrollm.m. K.

Batterierna enladdadfråga.M. 34.Aktiv arbetsmarknadspolitik expertbilaga.+ A. . - Omjärnvägenstrañkledningm.m. K. 35.Kriminalunderrättelseregister . 10.Forskningför vår vardag.C DNA-register. Ju.

. 11.EU-mopeden.Ålders-ochbehörighetskravför 36. Högskolai Malmö. U.

tvá- och trehjuligamotorfordon.K. 37 Sverigesmedverkani FN:s familjeár. S.

. 12.Kommunerochlandstingmedbetalnings- Nationalstadsparker.M.

. svárigheter.Fi. 39. Rapportfrån klimatdelegationen1995.

13.Offentlig djurskyddstillsyn.Jo. Klimatrelateradforskning. M.

14.Budgetlag regeringensbefogenheterpä 40. Elektroniskdokumenthantering.Ju.

finansmaktensområde.Fi. 41. Statensmaritimaverksamhet.Fö.

15.Union för bådeöstochväst.Politiska, rättsliga 42.Demokratiochöppenhet.Om folkvalda parlament

och ekonomiskaaspekteravEU:s sjätte och offentligheti EU. UD.

utvidgning. UD. 43. Jämställdheteni EU. Spelregleroch

16.Förankringoch rättigheter.Om folkomröstningar, verklighetsbilder.UD. utträdesrätt,medborgarskapoch mänskliga 44.Översyn skatteflyktslagen.

av rättigheteri EU. UD. Reformeratförhandsbesked.Fi.

17.Bättretrafik medväginformatik.K. 45. Presumtionsregelni expropriationslagen.Ju.

18.Totalförsvarspliktigam95. Förslagomjobb/studier 46. Enskildavägar.K.

efter muck, bostadsbidrag,dagpenning, 47.Cirkelsamhället.Studiecirklarsbetydelserför

försäkringar.Fö. individ och lokalsamhälle.U.

19.Sverige,EUoch framtiden.EU 96-kommitténs 48. ShapingSustainableHomesin anUrbanizing

bedömningarinför regeringskonferensen1996. World. SwedishNationalReportfor Habitatll. N.

UD. 49. Reglerför handelmedel. N.

20. Samordnadrollfördelning inomteknisk forskning. 50. Förbudmotvapenpä allmän platsm.m. Ju.

U 51. Grundläggandedrag i en ny arbetslöshetsförsäk-

2 .Reform och förändring. Organisationoch ring alternativoch förslag. A.

verksamhetvid universitetoch högskolorefter 52.Preciseringavhandelsändamâleti detaljplan.M.

1993ârs universitets-ochhögskolereform.U. 53. Kalkningavsjöar ochvattendrag.M.

22. Inflytande riktigt Om eleversrätt till 54. Kooperativa möjligheteri storstadsområden.S.

inflytande, delaktighetochansvar.U. 55.Sverige,framtidenoch mångfalden.A.

23.Kartläggningoch analysavdenoffentliga sektorns 55.Pâväg motegenföretagande.A.

upphandlingav varor och tjänstermed 55. Vägarin i Sverige.A.

miljöpåverkan.N. 56. Hälftenvore nog omkvinnor ochmänpá

- 24. Från Maastrichttill Turin. Bakgrundoch övriga 90-taletsarbetsmarknad.A.

EU-ländersförslagoch debattinför 57. Pensionssamordning svenskarför i EU-tjänst.Fi.

regeringskonferensen1996.UD. 58. Finansieringen det civilaav försvaret.Fö.

25. Frän massmediatill multimedia

att digitaliserasvensktelevision.Ku.

Statens l996

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

59.Europapolitikenskunskapsgrund. 86. Utveckladsamordninginom det civila försvaret Enprincipdiskussionutifrân och fredsräddningstjänsten.Kartläggning, EU 96-kommitténserfarenheter.UD. övervägandenoch förslag. Fö. 60.Miljö ochjordbruk. Om EU:s miljöregleroch 87.Tredimensionellfastighetsindelning.Ju. utvidgningenseffekter dengemensamma 88.Kameraövervakning.Ju. jordbrukspolitiken. UD. 89. Samverkanmellanhögskolanoch de småoch 6l.0lika länder olika takt. Omflexibel integration medelstoraföretagen.N. och förhållandetmellanstoraochsmåstateri EU. 90.Sammanhålletstudiestöd.U. UD. 91. Den privatavårdensomfattningochframtida 62. EU, konsumenternaoch maten de nationella ersättningsformer En översynav- Förväntningarochverklighet. Jo. taxornaför läkareoch sjukgymnaster.S. - 63. Medicinskaundersökningari arbetslivet.A. 92. IT i miljöarbetet.M. 64.FörsäkringskassanSverige Översynav - 93. Ny yrkestrafiklagstiftning.K. Socialförsäkringensadministration.S. 94.Nationell teleadresskatalog.K. 65.Administrationenav EU:sjordbrukspolitik Botniabanan.K. . i Sverige.Jo. 96.Strukturförändringoch besparing. 66. Utvärderatpersonval.Ju. En uppföljning genomfördaförändringar av 67.Medborgerliginsyn i kommunalaentreprenader. inom försvarsmaktensledningsorganisation.Fö. Fi. 97.Effektivare försvarsfastigheter 68. Någrafolkbokföringsfrâgor.Fi. reform. Fö. Utvärderingav en .Kompetensoch kapital + bilaga. N. 98. Vem styr försvaret Utvärderingav 70.Samverkanmellanhögskolanoch näringslivet.N. LEMO-reformen.Fö. effekternaav 71.Lokal demokratioch delaktigheti Sverigesstäder 99. Avvecklingmed inlärning.Erfarenheterfrån och landsbygd.In. LEMO-reformensavvecklingav personal.Fö. 72.Rättspsykiatrisktforskningsregister.S. 100.Ett nytt systemför skattebetalningar.Del A. 73. Svenskkämteknisktillsynsverksamhet. Ett nytt systemför skattebetalningar.Del B. Volym 1 En granskning.M. Författningsförslag,författningskommentarer - 73. SwedishNuclearRegulatoryActivities. och bilagor. Fi. Volume l An Assessment.M. 101.Kärnavfall teknik och platsval.KASAMs - - 74.Svenskkämteknisktillsynsverksamhet. yttrandeöver SKBsFUB-Program95. M. Volym 2 Faktaredogörelser.M. 102.TUFF Teckenspráksutbildningför föräldrar. U. - - 74.SwedishNuclearRegulatoryActivities. 103.Miljöbalken. En skärptoch samordnad Volume 2 Descriptions.M. miljölagstiftning för hållbarutveckling. - en 75. Värdeni folkhögskolevärlden.U. Del l och2. M. 76. EU:s regeringskonferens procedurer,aktörer, 104.Konsumentskydd elmarknaden.C. formalia. Sammanfattning ettav seminariumi 105.Att främja donationertill universitet april 1996.UD. ochhögskolor. U. 77.Utländskaförsäkringsgivaremedverksamheti 106.EU och Sverige från Kirunatill Malmö. - Sverige.Fi. Sammanfattning fyra regionalamöten av 78. Elberedskapen.Organisation,ansvarsfördelning 1995-96.UD. och finansiering.N. 107.Unionutangränser konsekvenser,möjligheter, - 79.Översyn revisionsreglerna.Fi. seminariumi av problem.Sammanfattningavett 80. Viktigt meddelande. november1995.UD. RadioochTV i Kris ochKrig. Ku. 108.Konsumenternaochmiljön. C. 81.Skyddför sparandei sparkasseverksamhet.Fi. 109.Frånåkerlottertill Paradis delbetänkande - ett 82. En översynavluft- sjö- ochspârtrafikens från Utredningen Lmiversitetsfastigheter om m.m. tillsynsmyndigheter.K. angáendeöverlâtelseroch tomträttsupplâtelserav 83.Allmänt pensionssparande.S. vissahögskolefastigheter.Fi. 84.Ekobrottsforskning.Ju. 110.Inför ett Svensktkulturnät IT ochframtiden - 85. EgonJönsson enkartläggningavlokalasam- inomkulturområdet.Ku. verkansprojektinomrehabiliteringsområdet.

Statens 1996

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

lll. Bevakadövergång.Åldersgränserför ungaupp 137.Kommunalförbundochgemensamnämnd

till 30 år. C tvá former för kommunalsamverkan.ln. 112.Integreringavmiljöhänsyninom denstatliga 138.Ny behörighetsreglering hälso-ochsjukvårdens

förvaltningen.M. områdem.m. S. 113.En allmänoch aktiv försäkringvid sjukdomoch 139.Skatt avfall. Fi.

rehabilitering.Del l och 2. S. 140.KO:s biträde enskilda.ln. 114.En körkortsreform.K. 141.Vårdavgiftervid rättspsykiatriskvård,m.m. S. 115.Barnkonventionenoch utlänningslagen. 142.Länsstyrelsemasroll i infrastrukturplaneringen.K. 116.Artikel 6 i Europakonventionenoch skatte- 143.Krock eller Om denmångkulturella

möte-

utredningen.Fi. skolan.U. 117.Expertrapporterfrån Skatteväxlingskommittén.Fi. 144.Ökadkonkurrensi handelnmedlivsmedel.N. 118.StationStockholmNord. K. 145.Arbetstid längdförläggninginflytande.A.

- 119.Lättnadi dubbelbeskattningen mindre företagsav 146.Att återerövravardagen.S.

inkomster.Fi. 147.Övergångsbestämmelserm1miljöbalken.M. 120.Högskolani Malmö Slutbetänkande.U. 148.Översynavförvärvslagenochhyreslagen

- 121.Spâr, miljö och stadsbildi centralaStockholm.K. Borgenochpant.Ju. 122.Kunskapssynoch samhällsnyttai hantverkscirklar 149.Elberedskapen.Författningsfrágor.N.

och hantverksutövande.U. 123.Iakttagelseroch förslag efter omstruktureringenav

försvaretsledningoch stöd. Fö. 124.Miljö för enhållbar hälsoutveckling.

Betänkande.Förslagtill nationellthandlingsprogram.S.

Bilaga Miljörelateradehälsorisker.

Bilaga Aktörer ochverktygi miljöhälsoarbetet.S.

Environmentfor SustainableHealthDevelopment-

anAction Planfor Sweden.S. 125.Drogeri trafiken.Ju. 126.Dopingi folkhälsoperspektiv.Del A ochDel B. S. 127.Folkbildningensinstitutioner.U. 128.Skyddetavkulturmiljön.En översynav

kulturminneslagensbestämmelserom byggnader

ochkulturmiljöer,prästgárdar,kyrkstäderoch

ortnarrm.Ku. 129.Denkommunalasjälvstyrelsenochgnmdlagen.In. 130.De tvâ kulturema.RapporteravKlausRichard

Böhme,Bo Huldt, Carl-EinarStâlvantsamtKent

Zetterberg.Bilagormedunderlagsmaterialtill

UTFÖR:sslutbetänkandeSOU 1996:123.Fö. 13 Externvärderingavhot och förmåga.Bilagormed

underlagsmaterialtill UTFöRzsslutbetänkande

SOU 1996:123.Fö. 132.Det storaochsnabbagreppet.Om LEMO-reformens

metoderochresultat.Bilagormedunderlagsmaterial

till UTFöRzsslutbetänkandeSOU 1996:123.Fö. 133.Jämställdvård. Olika vård lika villkor. S. 134.Jämställdvärd.Möteni vårdenur ett

tvärvetenskapligtperspektiv.S. 135.Fibromyalgioch Duchennesmuskeldystrofi.

KunskapslägeochbehovavframtidaFoU. S. 136.EffekteravEU:sjordbrukspolitik.Jo.

Statens 1996

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen EU:s regeringskonferens procedurer,aktörer,

formalia. Sammanfattningav ettseminariumi Mössoch människor.Exempel bra

april 1996.76 IT-användningbland barn och ungdomar.32

EUoch Sverige från Kiruna till Malmö.

- Justitiedepartementet Sammanfattning fyra regionalamötenav

1995-96.106 Kriminalunderrättelseregister

Unionutangränser konsekvenser,möjligheter, DNA-register. 35 -

problem.Sammanfattningavett seminariumi Elektroniskdokumenthantering.40

november1995. 107 Presumtionsregelni expropriationslagen.45

Förbudmotvapen allmänplatsm.m. 50 Försvarsdepartementet

Utvärderatpersonval.66

Totalförsvarspliktigam95. Förslagomjobb/studier Ekobrottsforskning.84

efter muck,bostadsbidrag,dagpenning, Tredimensionellfastighetsindelning.87

försäkringar. 18 Kameraövervakning.88

Statensmaritimaverksamhet.41 Drogeri trafiken.125

Finansieringen det civilaav försvaret. 58 Översynavförvärvslagenochhyreslagen

Utveckladsamordninginom detcivila försvaret Borgenochpant.148

och fredsräddningstjänsten.Kartläggning,

Utrikesdepartementet övervägandenoch förslag. 86

Strukturförändringochbesparing. Vem bestämmervad EU:s internaspelreglerinför

Enuppföljningavgenomfördaförändringar regeringskonferensen1996. 4

inom försvarsmaktensledningsorganisation.96 Politikområdenunder lupp. Frågorom EU:s första

Effektivare försvarsfastigheter pelareinför regeringskonferensen1996.5

Utvärderingav en reform. 97 Ett ár medEU. Svenskastatstjänstemäns

Vem styr försvaret Utvärderingav erfarenheteravarbeteti EU. 6

effekternaav LEMO-reformen. 98 Av vitalt intresse.EU:s utrikes- och

Avvecklingmed inlärning. Erfarenheterfrån säkerhetspolitikinför regeringskonferensen.7

LEMO-reformensavvecklingav personal.99 Union för bådeöstochväst.Politiska, rättsliga

Iakttagelserochförslagefter omstruktureringenav och ekonomiskaaspekterav EU:s sjätte

försvaretsledningoch stöd. 123 utvidgning. 15

Detvâ kulturema.Rapporter Klausav Richard Förankringoch rättigheter.Om folkomröstningar,

Böhme,Bo Huldt, Carl-EinarStålvantsamtKent utträdesrätt,medborgarskapoch mänskliga

Zetterberg.Bilagormedunderlagsmaterialtill rättigheteri EU. 16

UTFÖR:sslutbetänkandeSOU 1996:123.130 Sverige,EU ochframtiden.EU 96-kommitténs

Externvärderingavhot och förmåga.Bilagormed bedömningarinför regeringskonferensen1996.19 UTFÖR:s

underlagsmaterialtill slutbetänkande Från Maastrichttill Turin. Bakgrundochövriga

SOU 1996:123.131 EU-ländersförslagoch debattinför

Detstoraochsnabbagreppet.Om LEMO-reformens regeringskonferensen1996. 24

metoderochresultat.Bilagor medunderlagsmaterial Demokratioch öppenhet.Om folkvalda parlament UTFÖR:s

till slutbetänkandeSOU 1996:123.132 och offentligheti EU. 42

Jämställdheten EU. Spelregleri och Socialdepartementet

verklighetsbilder. 43

Sverigesmedverkani FN:s familjeâr. 37 Europapolitikenskimskapsgrund.

Kooperativamöjligheteri storstadsomrâden.54 Enprincipdiskussionutifrån

FörsäkringskassanSverige Översyn EU 96-kommitténserfarenheter.59 - av

socialförsäkringensadministration.64 Miljö ochjordbruk. Om EU:s miljöregler och

Rättspsykiatrisktforskningsregister.72 utvidgningenseffekter den gemensamma

Allmänt pensionssparande.83 jordbmkspolitiken. 60

EgonJönsson enkartläggningavlokala Olika länder olika takt. Om flexibel integration -

- samverkansprojektinom rehabiliteringsområdet.85 och förhållandetmellanstoraoch småstateri EU.

Statens 1996

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Den privata vårdensomfattningochframtida

Pensionssamordningför svenskari EU-tjänst. 57 ersättningsformer En översynavde nationella

- Medborgerliginsyn i kommunalaentreprenader.67 taxornaför läkareoch sjukgymnaster.91

Några folkbokföringsfrágor. 68 En allmänoch aktiv försäkringvid sjukdomoch

Utländskaförsäkringsgivaremed verksamheti rehabilitering. Del 1 och 2. 113

Sverige.77 Barnkonventionenoch utlånningslagen.115 Översyn

av revisionsreglerna.79 Miljö för enhållbarhälsoutveckling.

Skyddför sparandei sparkasseverksamhet.81 Betänkande.Förslagtill nationellthandlingsprogram.124

Ett nytt systemför skattebetalningar.Del A. Bilaga Miljörelateradehälsorisker. 124

Ettnytt systemför skattebetalningar.Del B. Bilaga 2. Aktörer och verktyg i miljöhälsoarbetet.124

Förfartningsförslag,författningskommentarer Environmentfor SustainableHealthDevelopment an

- och bilagor. 100 Action Planfor Sweden.124

Från åkerlottertill Paradis ett delbetänkande Doping folkhålsoperspektiv.i Del A ochDel B. 126 -

från Utredningenomuniversitetsfastigheterm.m. Jämställdvård.Olika vårdpå lika villkor. 133

angåendeöverlåtelseroch tomträttsupplâtelserav Jämställdvård.Möteni vårdenur ett

vissahögskolefastigheter.109 tvärvetenskapligtperspektiv.134

Artikel 6 i Europakonventionenoch skatte- Fibromyalgioch Duchennesmuskeldystroñ.

utredningen.116 KunskapslågeochbehovavframtidaFoU. 135

Expertrapporterfrån Skåtteväxlingskommittén.117 Ny behörighetsreglering hälso-ochsjukvårdens

Lättnadi dubbelbeskattningen mindre företagsav områdem.m. 138

inkomster. 119 Vårdavgiftervid rättspsykiatriskvård,m.m. 141

Skatt avfall. 139 Att återerövravardagen.146

Utbildningsdepartementet Kommunikationsdepartementet

Dennyagymnasieskolan hur går det 1 Om järnvägenstrafikledning 9 -

m.m. Samverkansmönsteri svenskforskningsfinansiering. EU-mopeden.Ålders-och behörighetskravför

21 två- och trehjuligamotorfordon. 11

Samordnadrollfördelning inom teknisk forskning. Bättretrafik medväginformatik. 17

20 Ny kurs i trafikpolitiken + Bilagor. 26

Reformochförändring. Organisationoch verksamhet Banverketsmyndighetsrollm.m. 33

vid universitetochhögskolorefter 1993års Enskildavägar. 46

universitets-och högskolereform.21 Enöversynavluft- sjö- och spârtrañkens

Inflytande riktigt Om eleversrätt till tillsynsmyndigheter.82 -

inflytande, delaktighetochansvar.22 Ny yrkestrafiklagstiftning.93

En strategiför kunskapslyftoch livslångt lärande.27 Nationell teleadresskatalog.94

Det forskningspolitiskalandskapeti Norden Botniabanan.95

1990-talet.28 En körkortsreform114

Forskningoch Pengar.29 StationStockholmNord. 118

Högskolai Malmö. 36 Spår, miljö och stadsbildi centralaStockholm.121

Cirkelsamliället.Studiecirklarsbetydelserför Länsstyrelsernasroll i infrasttukturplaneringen.142

individ och lokalsamhälle.47

Värden i folkhögskolevärlden.75 Finansdepartementet

Sammanhálletstudiestöd.90 Kommuneroch landstingmedbetalnings-

TUFF Teckenspráksutbildningför föräldrar. 102

svårigheter.12

Att främjadonationertill universitet Budgetlag regeringensbefogenheter

- och högskolor. 105 finansmaktensomrâde.14

Högskolani Malmö Slutbetänkande.120

- Borgenärsbrotten en översynav 11kap. i hantverkscirklar

- Kunskapssynoch samhällsnytta brottsbalken.30

och hantverksutövande.122 Översyn skatteflyktslagen.

av Folkbildningensinstitutioner.127

Reformeratförhandsbesked.44

Krockeller Om denmångkulturellaskolan.143

möte-

Statens 1996

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Jordbruksdepartementet Civildepartementet Offentlig djurskyddstillsyn.13 Fritid i förändring. EU, konsumenternaochmaten Om könoch fördelningav fritidsresurser.3

Förväntningarochverklighet.62 Forskningför vár vardag. 10 - AdministrationenavEU:sjordbrukspolitik Attityder ochlagstiftningi samverkan i Sverige.65 + bilagedel. 31 Effekterav EU:sjordbrukspolitik.136 Konsumentskydd elmarknaden.104

Konsumenternaochmiljön. 108 Arbetsmarknadsdepartementet Bevakadövergång.Åldersgränserför till

ungaupp Aktiv arbetsmarknadspolitik+ expertbilaga.34 30år. 111 Grundläggandedrag en nyi arbetslöshetsförsäkring

- Inrikesdepartementet alternativochförslag.51 Sverige,framtidenochmångfalden.55 Lokal demokratiochdelaktigheti Sverigesstäderoch Påväg motegenföretagande.55 landsbygd.71 Vägarin i Sverige.55 Denkommunalasjälvstyrelsenochgrundlagen.129 Hälftenvorenog om kvinnor ochmän Kommunalförbundochgemensamnämnd

- - 90-taletsarbetsmarknad.56 tvâ formerför kommunalsamverkan.137 Medicinskaundersökningari arbetslivet.63 KO:sbiträde enskilda.140 Arbetstid längdförläggninginflytande.145

Miljödepartementet Kulturdepartementet Batterierna laddadfråga. 8

- en Frånmassmediatill multimedia Nationalstadsparker.38

attdigitaliserasvensktelevision.25 Rapportfrån klimatdelegationen1995. Viktigt meddelande. Klimatrelateradforskning. 39 Radiooch TV i Kris ochKrig. 80 Preciseringavhandelsändamáleti detaljplan.52 Inför ett Svensktkulturnät IT ochframtiden Kalkning avsjöaroch vattendrag53

inomkulturområdet.110 Svenskkärnteknisktillsynsverksamhet. Skyddetavkulturmiljön.Enöversynav Volym l Engranskning.73

kulturminneslagensbestämmelserombyggnader SwedishNuclearRegulatoryActivities. ochkulturmiljöer,prästgårdar,kyrkstäderoch Volume 1 An Assessment.73

ortnamn.128 Svenskkärnteknisktillsynsverksamhet.

Volym 2 Faktaredogörelser.74

- Näringsdepartementet SwedishNuclearRegulatoryActivities. Kartläggningoch analysav denoffentligasektorns Volume 2 Descriptions.74

upphandlingavvaror och tjänstermed IT i miljöarbetet.92 miljöpåverkan.23 Kärnavfall teknik och platsval.KASAMs

- ShapingSustainableHomes Urbanizing yttrandeöver SKBsFUD-Program95. 101

an World. SwedishNationalReportfor Habitat II. 48 Miljöbalken. En skärptoch samordnad Reglerför handelmedel. 49 miljölagstiftning för enhållbar utveckling. Kompetensoch kapital+ bilaga. 69 Del 1och2. 103 Samverkanmellanhögskolanochnäringslivet.70 Integreringav miljöhänsyninomden statliga Elberedskapen.Organisation,ansvarsfördelningoch förvaltningen. 112 finansiering.78 Övergångsbestämmelsertill miljöbalken.147 Samverkanmellanhögskolanoch desmåoch medelstoraföretagen.89

Närings- och handelsdepartementet Ökadkonkurrensi handelnmedlivsmedel. 144 Elberedskapen.Författningsfrâgor.149

9F/ :D50 Q