Upphävd författning

Lag (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt

Departement
Finansdepartementet
Utfärdad
1997-06-05
Ändring införd
SFS 1997:323 i lydelse enligt SFS 2007:545
Ikraft
1997-07-01
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad

Inledande bestämmelser

1 §  Förmögenhetsskatt skall betalas till staten enligt bestämmelserna i denna lag.

[S2]Bestämmelser om Skatteverket och förfarandet vid taxering till statlig förmögenhetsskatt finns i taxeringslagen (1990:324).

[S3]Termer och uttryck som används i denna lag har samma betydelse och tillämpningsområde som i inkomstskattelagen (1999:1229) och omfattar också motsvarande utländska företeelser om inte annat anges eller framgår av sammanhanget. Lag (2003:719).

Prop. 1996/97:117: Bestämmelsen motsvarar delvis 1 § SFL.

Hänvisningarna i SFL till bestämmelser i KL och SIL som är tillämpliga vid taxeringen till förmögenhetsskatt ersätts med en mer allmänt hållen anvisning om gemensam begreppsanvändning i de olika lagarna. En sådan är behövlig bl.a. med hänsyn till att det inte finns någon definition i den nya lagen av begreppen marknadsnoterad eller privatbostadsfastighet. De använda begreppen ...

Skattepliktig förmögenhet

2 §  Den skattepliktiga förmögenheten utgörs av värdet av den skattskyldiges tillgångar efter avdrag för dennes skulder.

[S2]Den skattepliktiga förmögenheten bestäms med hänsyn till förhållandena vid utgången av beskattningsåret. Med beskattningsår avses kalenderåret före taxeringsåret.

Prop. 1996/97:117: Ändringarna i första stycket är endast språkliga. Som huvudregel är det ägaren av tillgångarna som är skattskyldig för dessa. I 8 § finns dock bestämmelser om skattskyldighet för vissa andra rättighetshavare än ägare.

Reglerna i andra stycket har sin motsvarighet i SFL. Den skattepliktiga förmögenheten bestäms alltid med hänsyn till förhållandena ...

  • RÅ 2005:93:En lotterivinst i form av månatliga utbetalningar under ett visst antal år har ansetts utgöra en förmögenhetsskattepliktig tillgång. Förmögenhetstaxering 2002 och 2003.
  • RÅ 2000:28:En arbetsgivare har ansetts berättigad att vid sin inkomsttaxering göra avdrag för medel som överförs till en på Guernsey bildad s.k. trust, vilken åtagit sig att för de överförda medlen liksom avkastningen av dem förvärva en försäkring (skattemässigt en kapitalförsäkring) åt en av arbetsgivarens anställda den dag denne lämnar sin anställning. Den anställde har ansetts skyldig att vid nämnda tidpunkt som intäkt av tjänst ta upp ett belopp motsvarande den av trusten erlagda försäkringspremien. Han har inte ansetts skattskyldig till förmögenhetsskatt för vare sig den förmögenhet som förvaltas av trusten eller för värdet av försäkringen. Han har inte heller ansetts som innehavare av försäkringen vid tillämpning av lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel. Förhandsbesked angående inkomstskatt, m.m.

3 §  Vid beräkning av den skattepliktiga förmögenheten skall som tillgång tas upp

  1. privatbostadsfastighet och privatbostadsrätt,
  2. småhus med tillhörande tomtmark på lantbruksenhet som på grund av ägarens begäran enligt 2 kap. 9 § tredje stycket inkomstskattelagen (1999:1229) är näringsfastighet,
  3. den del av en näringsfastighet som inrymmer en bostadslägenhet som används eller är avsedd att användas av fastighetsägaren för eget eller närståendes boende,
  4. aktie i ett aktieslag som är inregistrerat vid en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet i det land där aktiebolaget är hemmahörande samt marknadsnoterad aktie i ett aktiebolag som är hemmahörande i Sverige om ett aktieslag i bolaget den 29 maj 1997 var eller senare har varit inregistrerat vid en svensk börs eller en reglerad marknad i Sverige med undantag för huvuddelägares aktie,
  5. aktie i ett aktieslag som inte är marknadsnoterat i det land där aktiebolaget är hemmahörande med undantag för huvuddelägares aktie i ett aktiebolag i vilket finns ett aktieslag som är marknadsnoterat,
  6. annan sådan delägarrätt som avses i 48 kap. 2 § första stycket inkomstskattelagen än aktie om delägarrätten inte är marknadsnoterad samt andel i handelsbolag med undantag för andel i juridisk person till den del den juridiska personen är skattskyldig,
  7. annan marknadsnoterad delägarrätt än aktie, marknadsnoterad fordringsrätt och marknadsnoterad tillgång som avses i 52 kap.inkomstskattelagen,
  8. livförsäkring med undantag för
    1. pensionsförsäkring samt
    2. livförsäkring som enbart avser olycks- eller sjukdomsfall eller dödsfall senast vid 70 års ålder och som inte är återköpsbar,
  9. rätt till livränta eller därmed jämförlig utbetalning med undantag för rätt till
    1. utbetalning på grund av försäkring,
    2. utbetalning på grund av tidigare anställning samt
    3. underhållsbidrag,
  10. kontobehållning med undantag för behållning på pensionssparkonto,
  11. fordran i pengar och liknade betalningsmedel samt fordran avseende marknadsnoterad tillgång som anges i 4, 5 eller 7,
  12. pengar och liknande betalningsmedel till den del de sammanlagt överstiger 25 000 kronor,
  13. lösöre med undantag för
    1. inre lösöre för personligt bruk,
    2. yttre lösöre för personligt bruk till den del det enskilda föremålets värde understiger 10 000 kronor,
    3. fordon som avses i 2 kap. 2 § första stycket vägtrafikskattelagen (2006:227) samt
    4. lösöre som är deponerat på museum eller liknande inrättning,

[S2]om tillgången inte ingår i sådan näringsverksamhet som avses i 13 kap.1 och 11 §§inkomstskattelagen i annat fall än enligt 2 och 3.

[S3]Undantaget i första stycket 4 och 5 för huvuddelägares aktie tillämpas på

  1. aktie i ett aktiebolag i vilket aktier var inregistrerade vid börs vid utgången av år 1991, om aktien har innehafts direkt eller indirekt av en huvuddelägare sedan denna tidpunkt,
  2. aktie i ett aktiebolag i vilket aktier har inregistrerats vid en börs, en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet första gången efter utgången av år 1991, om aktien har innehafts direkt eller indirekt av en huvuddelägare sedan inregistreringen,
  3. aktie i ett aktiebolag i vilket aktier har marknadsnoterats första gången efter utgången av år 1996, om aktien har innehafts direkt eller indirekt av en huvuddelägare sedan marknadsnoteringen,
  4. aktie som har förvärvats med stöd av aktie som avses i 1-3, om aktien har innehafts direkt eller indirekt av en huvuddelägare sedan detta förvärv,
  5. aktie som avses i 1-4 och som har förvärvats av ett barn eller barnbarn till huvuddelägaren och i förekommande fall därefter åter förvärvats av huvuddelägaren och som har innehafts direkt eller indirekt av ett barn, barnbarn eller av huvuddelägaren sedan först nämnda förvärv.

[S4]Med huvuddelägare avses sådan aktieägare som, ensam eller tillsammans med närstående, innehade aktier direkt eller indirekt motsvarande minst 25 procent av röstvärdet för aktierna i bolaget vid utgången av år 1991 i fråga om aktier i ett aktiebolag i vilket aktier var inregistrerade vid den tidpunkten och i övriga fall vid tidpunkten för inregistrering eller marknadsnotering som avses i andra stycket. Som huvuddelägare anses även dödsboet efter sådan aktieägare.

[S5]Med pensionsförsäkring likställs i denna paragraf en sådan livförsäkring som

  1. avses i 58 kap. 2 § andra stycket andra meningen inkomstskattelagen (1999:1229), eller
  2. uppfyller villkoren i 58 kap.6-16 §§inkomstskattelagen, om den har meddelats i en sådan verksamhet som avses i 2 kap. 1 § 2 lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares verksamhet i Sverige. Lag (2007:545).

Prop. 2005/06:65: Hänvisningen i första stycket 13 c) ersätts med en hänvisning till 2 kap. 2 § första stycket vägtrafikskattelagen vari de s.k. veteranfordonen definieras. I bestämmelsen anges att de fordon som på grund av sin ålder inte är skattepliktiga för fordonsskatt inte heller skall tas upp som tillgång vid beräkning av den skattepliktiga förmögenheten. Bestämmelsen har justerats i enlighet med Lagrådets förslag.

Prop. 2004/05:31: I ett nytt fjärde stycke utvidgas kretsen av försäkringar som inte skall tas upp som tillgång vid beräkning av statlig förmögenhetsskatt. Det är samma typ av försäkringar som skall beskattas med den lägre skattesatsen för avkastningsskatt, jfr kommentaren till 9 § lagen om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel.

Prop. 1996/97:117: En uttömmande uppräkning görs i första stycket av tillgångar som är skattepliktiga. Dessa kan finnas inom och utom Sverige. Även eventuella undantag från huvudregeln anges. Första stycket innehåller även den regel som delvis ersätter nuvarande punkt 1 av övergångsbestämmelserna till upphävandelagen. Däri undantas företagstillgångar hänförliga till jordbruk och rörelse från skatteplikt. Till skillnad från dessa regler förslås nu att även tillgångar i fastighetsförvaltning skall undantas från ...

  • RÅ 2001:21:Fråga om inkomst- och förmögenhetsbeskattning av s.k. omvända konvertibler (I) respektive förmögenhetsbeskattning av aktieindexobligation (II). Förhandsbesked angående inkomstskatt och förmögenhetsskatt.
  • RÅ 2008:3:En marknadsnoterad obligation vars avkastning beror på värdeutvecklingen hos tre alternativa kombinationer av aktie-, råvaru- och ränteinstrument har inte ansetts som en tillgång som till konstruktion eller verkningssätt liknar en delägarrätt. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 1999:14:Ett avtal om räntegaranti (CAP-avtal) avses att komma till användning dels som ett fristående värdepapper dels som ett avtal direkt kopplat till en låneförbindelse. En fristående garanti har behandlats som en marknadsnoterad option. Premien för en garanti kopplad till ett lån har ansetts utgöra ränta och utbetalningarna återbetalning av ränta. Förhandsbesked angående inkomstskatt och förmögenhetsskatt.
  • RÅ 2008:54:Ett avtal som har ingåtts med ett försäkringsföretag i Bermuda och som angetts avse en kapitalförsäkring med en årlig avgift på 1,2 procent och ett riskinnehåll på 0,1 procent har bedömts inte vara ett avtal om en livförsäkring. Inkomst- och förmögenhetstaxering 2001-2003.
  • RÅ 2006:69:Fråga om flytträtt för kapitalpension. Förhandsbesked angående avkastningsskatt på pensionsmedel och förmögenhetsskatt.
  • RÅ 2004:84:Livförsäkring, som tecknas i en försäkringsrörelse som är etablerad i en annan medlemsstat inom EU och som uppfyller samtliga villkor som ställs på en pensionsförsäkring - utom villkoret att försäkringen skall vara tecknad i en i Sverige bedriven försäkringsrörelse - har ansetts likställd med en pensionsförsäkring såvitt avser taxering till avkastningsskatt och förmögenhetsskatt. Förhandsbesked angående inkomstskatt, avkastningsskatt och förmögenhetsskatt.
  • RÅ 2005:93:En lotterivinst i form av månatliga utbetalningar under ett visst antal år har ansetts utgöra en förmögenhetsskattepliktig tillgång. Förmögenhetstaxering 2002 och 2003.
  • RÅ 1999:19:Som anskaffningsvärde för tillgångar i en verksamhet som efter ändring av ett dubbelbeskattningsavtal skall börja beskattas i Sverige har ansetts skola gälla tillgångarnas marknadsvärden. Också fråga om värdering av aktier i utländskt bolag. Förhandsbesked angående inkomstskatt och förmögenhetsskatt.

4 §  Vid beräkning av den skattepliktiga förmögenheten skall alla skulder dras av från värdet av tillgångarna.

[S2]Som avdragsgill skuld räknas dock inte

  1. skuld i sådan näringsverksamhet som avses i 13 kap.1 och 11 §§inkomstskattelagen (1999:1229) med undantag för skuld hänförlig till tillgång som anges i 3 § första stycket 2 och 3,
  2. skuld hänförlig till aktie som är undantagen från skatteplikt,
  3. skuld hänförlig till delägarrätt som är skattepliktig enligt 3 § första stycket 5 eller 6 till den del tillgångar och skulder i den juridiska personen inte beaktas vid värdering enligt 14 §,
  4. förpliktelse på grund av marknadsnoterad option eller termin och därmed jämförlig förpliktelse till den del det sammanlagda beloppet avseende sådana förpliktelser överstiger det sammanlagda värdet på rättigheter på grund av sådana avtal,
  5. förpliktelse vars motsvarande rättighet hos annan är av sådant slag att den är undantagen från skatteplikt,
  6. skuld hänförlig till lösöre som är av sådant slag att det är undantaget från skatteplikt,
  7. annan skuld hos begränsat skattskyldig enligt 7 § än sådan som är hänförlig till tillgång som anges i den paragrafen,
  8. skuld hänförlig till tillgång som är undantagen från beskattning till följd av dubbelbeskattningsavtal,
  9. skatt som avses i 1 kap. 1 § skattebetalningslagen (1997:483) som ännu inte debiterats. Lag (1999:1298).

Prop. 1996/97:117: Första stycket i paragrafen innehåller den allmänna regeln om avdragsrätt för skulder. Återbetalningspliktiga studiemedel jämte påförda avgifter är avdragsgilla. En särskild bestämmelse om detta är överflödig.

Andra stycket reglerar de skulder som inte är avdragsgilla. I många fall är skulder inte avdragsgilla därför att de är hänförliga till tillgångar som är skattefria. Med “hänförlig” avses att skuldsättningen har sin grund i anskaffande eller förbättring av ...

5 §  Fordran är skattepliktig och skuld är avdragsgill endast om det är fråga om rättighet respektive förpliktelse som kan bestämmas till belopp och vars uppkomst inte är beroende av villkor. Avdrag medges dock för förpliktelse som avses i 4 § andra stycket 4 i den omfattning som anges i den bestämmelsen.

Prop. 1996/97:117: Paragrafen innehåller en regel som innebär att endast fordringar och skulder som uppfyller vissa förutsättningar påverkar förmögenhetsberäkningen. De krav som ställs är att de skall vara bindande, ovillkorliga och kunna bestämmas till belopp. Bestämmelser som reglerar denna fråga finns i punkt 3 andra stycket av anvisningarna till 3 och 4 §§ samt i 5 § SFL.

Utgångspunkten är således att avdrag medges för vad ...

  • RÅ 1999:14:Ett avtal om räntegaranti (CAP-avtal) avses att komma till användning dels som ett fristående värdepapper dels som ett avtal direkt kopplat till en låneförbindelse. En fristående garanti har behandlats som en marknadsnoterad option. Premien för en garanti kopplad till ett lån har ansetts utgöra ränta och utbetalningarna återbetalning av ränta. Förhandsbesked angående inkomstskatt och förmögenhetsskatt.
  • RÅ 2005:93:En lotterivinst i form av månatliga utbetalningar under ett visst antal år har ansetts utgöra en förmögenhetsskattepliktig tillgång. Förmögenhetstaxering 2002 och 2003.

Skattskyldighet

6 §  Förmögenhetsskatt för skattepliktig förmögenhet skall betalas av

  1. fysisk person som är obegränsat skattskyldig vid beskattningsårets utgång,
  2. dödsbo efter den som vid sin död var obegränsat skattskyldig,
  3. svensk förening eller svenskt samfund utom till den del en medlem genom sin andel har del i dess förmögenhet,
  4. svensk stiftelse.

[S2]En fysisk person som inte är svensk medborgare och som vistas i Sverige under en begränsad tid av högst tre år behandlas som begränsat skattskyldig.

[S3]Juridisk person som avses i 7 kap. 2 §, 3 § första stycket, 7 § första stycket, 15-17, 19 eller 20 § inkomstskattelagen (1999:1229) är inte skattskyldig. Detta gäller också registrerat trossamfund som uppfyller kraven i 7 kap. 7 § första stycket nämnda lag. Lag (1999:1298).

Prop. 1996/97:117: Första stycket motsvarar i huvudsak 6 § 1 mom. a och b samt 17 § SFL.

För de subjekt som räknas upp i paragrafen gäller som huvudregel att alla skattepliktiga tillgångar inom och utom Sverige beskattas. Bosättningsbegreppet är detsamma som i KL och SIL genom hänvisningen till dessa lagar i 1 §. I andra stycket likställs stadigvarande vistelse i Sverige med bosättning här.

Svenska ...

  • RÅ 2006:42:En stiftelse som förvaltas av en ideell förening som främjar religiös verksamhet har ansetts oinskränkt skattskyldig. Inkomst- och förmögenhetstaxering 1998.

7 §  En fysisk person som är begränsat skattskyldig vid beskattningsårets utgång skall betala förmögenhetsskatt för skattepliktig förmögenhet avseende sådan i Sverige belägen tillgång som anges i 3 § första stycket 1 och 2. Lag (1999:1298).

Prop. 1996/97:117: Paragrafen reglerar skattskyldigheten för fysiska personer som inte är bosatta i Sverige eller stadigvarande vistas här (jfr. 6 § andra stycket). Bestämmelserna har förenklats och skattskyldigheten har anpassats till de dubbelbeskattningsavtal som träffats med andra länder. Förmögenhetsskatt betalas endast för fastighet och bostadsrätt belägen i Sverige efter avdrag för skulder som är hänförliga till fastigheten respektive bostadsrätten (jfr. 4 § andra stycket 7). Av 8 § framgår att vissa rättighetshavare ...

8 §  I fråga om skyldighet att betala skatt anses som ägare

  1. den som enligt 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) skall anses som ägare av fastighet,
  2. den som innehar lös egendom med fideikommissrätt,
  3. den som under sin livstid har rätt till avkastning av tillgång som tillhör annan fysisk person,
  4. den som har rätt till avkastning av tillgång som tillhör familjestiftelse,
  5. den som i övrigt har rätt till avkastning av annans tillgång och som skäligen bör betraktas som tillgångens ägare,
  6. sådan förmånstagare som har förfoganderätt till livförsäkring.

[S2]Skattskyldighet föreligger inte för ägaren av en tillgång till vilken någon annan anses som ägare enligt denna paragraf.

[S3]Med familjestiftelse avses i denna lag stiftelse, annat liknande subjekt eller annan tillgångsmassa som enligt stiftelseförordnandet eller motsvarande bestämmelser har till huvudsakligt ändamål att tillgodose viss släkts, vissa släkters eller bestämda fysiska personers ekonomiska intressen.

Prop. 1996/97:117: Denna paragraf har sin motsvarighet i 7 § SFL och innehåller den reglering som medför att vissa nyttjanderätts– och avkastningshavare behandlas som ägare av egendomen i stället för den person som egentligen äger den.

I punkt 1 hänvisas till ägarbegreppet i 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152). Som ägare anses således bl.a. ...

  • RÅ 2000:28:En arbetsgivare har ansetts berättigad att vid sin inkomsttaxering göra avdrag för medel som överförs till en på Guernsey bildad s.k. trust, vilken åtagit sig att för de överförda medlen liksom avkastningen av dem förvärva en försäkring (skattemässigt en kapitalförsäkring) åt en av arbetsgivarens anställda den dag denne lämnar sin anställning. Den anställde har ansetts skyldig att vid nämnda tidpunkt som intäkt av tjänst ta upp ett belopp motsvarande den av trusten erlagda försäkringspremien. Han har inte ansetts skattskyldig till förmögenhetsskatt för vare sig den förmögenhet som förvaltas av trusten eller för värdet av försäkringen. Han har inte heller ansetts som innehavare av försäkringen vid tillämpning av lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel. Förhandsbesked angående inkomstskatt, m.m.

Värdering

Tillgångar

9 §  Tillgång tas upp till marknadsvärdet om inte annat följer av 10-17 §§.

Prop. 1996/97:117: Paragrafen innehåller huvudregeln för värdering av tillgångar. All egendom skall i princip tas upp till marknadsvärdet vid beskattningsårets utgång. Marknadsvärdet utgörs av det värde som noteras eller annars generellt gäller vid den allmänna omsättningen av tillgångar av det aktuella slaget. Bestämmelserna i 10–17 §§ är mer utförliga föreskrifter angående värdering av vissa tillgångar. I några fall innebär de direkta avsteg från huvudprincipen i denna paragraf.

  • RÅ 1999:69:Behandlingen i inkomst- och förmögenhetsskattehänseende av en s.k. valutaobligation. Förhandsbesked.

10 §  Fastighet i Sverige tas upp till det värde som gäller som underlag för fastighetsskatt enligt lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt. Har underlaget beräknats enligt 1 § lagen (2006:1340) om fastighetsskatt i vissa fall vid 2007-2009 års taxeringar, skall värdet, i förekommande fall, beräknas även med tillämpning av 2 a § lagen om statlig fastighetsskatt. Om fastigheten innehas med tomträtt tas den upp till den del av värdet som avser byggnad. Om taxeringsvärde saknas vid beskattningsårets utgång anses fastigheten inte ha något värde.

[S2]Fastighet utomlands tas upp till 75 procent av marknadsvärdet. Förordning (2006:1341).

Prop. 2001/02:43: Ändringen i paragrafen innebär endast att begreppet basvärde har ändrats till taxeringsvärde.

Prop. 2000/01:121: Ändringen i paragrafen är en följdändring med anledning av att 7 kap. 13 § FTL upphävs.

Prop. 1996/97:117: Första stycket reglerar värderingen av fastighet i Sverige och motsvarar delar av första stycket i 4 § SFL. Med fastighet i denna paragraf avses detsamma som vid inkomstbeskattningen genom hänvisningen till KL i 1 §. Det innebär att regler som avser fastighet även gäller byggnad på ofri grund. I detta stycke finns även regleringen av fastighet som innehas med tomträtt. Bestämmelsen innebär att värderingen enligt praxis ...

11 §  Privatbostadsrätt tas upp till ett värde som motsvarar medlemmens eller delägarens andel i föreningens eller bolagets behållna förmögenhet. Denna förmögenhet bestäms med utgångspunkt i ett värde på föreningens eller bolagets fastighet beräknat enligt 10 § och med hänsyn till föreningens eller bolagets övriga tillgångar och skulder enligt bokslutet för det räkenskapsår som avslutats närmast före den 1 juli under beskattningsåret. Lag (1999:1298).

12 §  Marknadsnoterad delägarrätt med undantag för andel i sådan investeringsfond som avses i 48 kap. 21 § inkomstskattelagen (1999:1229) tas upp till 80 procent av det vid beskattningsårets utgång senast noterade värdet om inte annat följer av 13 §. Marknadsnoterad fordringsrätt, andel i sådan investeringsfond som avses i 48 kap. 21 § samt marknadsnoterad tillgång som avses i 52 kap. nämnda lag, tas upp till det vid beskattningsårets utgång senast noterade värdet. Om det noterade värdet inte omfattar upplupen avkastning skall värdet ökas med sådan avkastning. Lag (2004:62).

Prop. 1996/97:117: Paragrafen behandlar marknadsnoterade aktier, optioner och andra marknadsnoterade tillgångar. Ett instrument är marknadsnoterat om det är föremål för notering på inländsk eller utländsk börs eller annan kontinuerlig notering av marknadsmässig omsättning, som är allmänt tillgänglig (jfr. 27 § 2 mom. andra stycket SIL). Med det vid beskattningsårets utgång senast noterade värdet avses den senaste betalkursen för året.

Vissa obligationer och fondandelar noteras utan att hänsyn ...

  • RÅ 2008:3:En marknadsnoterad obligation vars avkastning beror på värdeutvecklingen hos tre alternativa kombinationer av aktie-, råvaru- och ränteinstrument har inte ansetts som en tillgång som till konstruktion eller verkningssätt liknar en delägarrätt. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 1999:69:Behandlingen i inkomst- och förmögenhetsskattehänseende av en s.k. valutaobligation. Förhandsbesked.

13 §  Om det i ett aktiebolag finns skilda aktieslag av vilka ett eller flera är inregistrerade vid en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, tas aktie i bolaget som inte är inregistrerad upp till samma värde som de inregistrerade aktierna. Är flera aktieslag inregistrerade, tas aktie som inte är inregistrerad upp till samma värde som de inregistrerade aktier som har den lägsta kursen.

[S2]Om det i ett aktiebolag som är hemmahörande i Sverige finns skilda aktieslag av vilka ett eller flera är marknadsnoterade utan att vara inregistrerade vid en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och ett aktieslag i bolaget den 29 maj 1997 var eller senare har varit inregistrerat vid en svensk börs eller en reglerad marknad i Sverige, tas aktie i bolaget som inte är marknadsnoterad upp till samma värde som de marknadsnoterade aktierna. Är flera aktieslag marknadsnoterade, tas aktie som inte är marknadsnoterad upp till samma värde som de marknadsnoterade aktier som har den lägsta kursen. Lag (2007:545).

Prop. 1996/97:117: Motsvarigheten till paragrafen finns i punkt 5 tredje stycket av anvisningarna till 3 och 4 §§ SFL. I fortsättningen och till skillnad från lagrådsremissens förslag gäller regeln dock förhållandet mellan aktier som är inregistrerade vid börs och övriga aktier.

14 §  Vid värdering av delägarrätt som avses i 48 kap. 2 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229) och som inte är marknadsnoterad samt andel i handelsbolag beaktas tillgångar och skulder i den juridiska personen respektive i handelsbolaget i den omfattning som skulle ha gällt om de innehafts direkt av delägaren och inte annat följer av andra stycket eller 13 §. Om tillgången eller skulden ingår i en rörelse hos den juridiska personen respektive handelsbolaget, anses detsamma gälla för delägaren, dock inte i fråga om tillgång som för delägaren vid direkt innehav omfattas av 3 § första stycket 1 och därtill hänförlig skuld.

[S2]Aktie i ett aktiebolag som är hemmahörande i Sverige och som inte är marknadsnoterad tas upp till 80 procent av marknadsvärdet om ett aktieslag i bolaget har varit inregistrerat vid en reglerad marknad i Sverige under beskattningsåret.

[S3]Har en andel i ett handelsbolag ett negativt värde, får detta beaktas av delägare som inte har förbehållit sig ett begränsat ansvar för bolagets förbindelser. Lag (2007:545).

Prop. 1996/97:117: I paragrafen anges att vid värderingen av aktier och liknande tillgångar som inte är marknadsnoterade samt andelar i handelsbolag, ekonomiska föreningar och europeiska ekonomiska intressegrupperingar skall tillgångar och skulder i verksamheten beaktas i samma omfattning som om delägarna ägt dem direkt. Motsvarigheten till bestämmelsen finns i punkt 1 av övergångsbestämmelserna till upphävandelagen. Tillgångar och skulder i rörelse och jordbruk medräknas alltså inte vid värderingen. Detsamma gäller ...

  • RÅ 2005:89:En fysisk person äger icke marknadsnoterade aktier i ett bolag. Ett dotterbolag till detta äger marknadsnoterade aktier som är näringsbetingade eftersom röstetalet är minst 10 procent. Vid tillämpning av 14 § lagen om statlig förmögenhetsskatt har dessa aktier ansetts inte ingå i rörelse hos den fysiska personen.
  • RÅ 2004:137:Aktierna i ett bolag ägs av två personer med samma ägarandel och röstetal. Som säkerhet för pensionsutfästelser till delägarna avser bolaget att teckna och pantsätta kapitalförsäkringar. Försäkringarna har vid tillämpningen av reglerna om skalbolag ansetts som likvida tillgångar medan varken försäkringarna eller utfästelserna beaktats vid värderingen av aktierna i bolaget. Förhandsbesked angående inkomstskatt och förmögenhetsskatt.
  • RÅ 1999:19:Som anskaffningsvärde för tillgångar i en verksamhet som efter ändring av ett dubbelbeskattningsavtal skall börja beskattas i Sverige har ansetts skola gälla tillgångarnas marknadsvärden. Också fråga om värdering av aktier i utländskt bolag. Förhandsbesked angående inkomstskatt och förmögenhetsskatt.

15 §  Livförsäkring tas upp till sitt på försäkringstekniska beräkningsgrunder framräknade återköpsvärde med tillägg för beräknad upplupen andel i livförsäkringsrörelsens överskott. Lag (1999:1132).

Prop. 1998/99:142: I paragrafen har en redaktionell ändring av tidigare nämnt slag föreslagits.

Prop. 1996/97:117: Innehållet i paragrafen är delvis hämtat från punkt 6 andra stycket av anvisningarna till 3 och 4 §§ SFL. Även utländska försäkringar omfattas av de nya reglerna. I framtiden skall dock utöver det tekniska återköpsvärdet, vilket motsvarar det värde försäkringsgivaren minst är skyldig att betala till försäkringstagaren, hänsyn även tas till upplupen återbäring o.d. vid värderingen. Se även avsnitt 5.9 och ...

16 §  Rätt till sådan utbetalning som är skattepliktig enligt 3 § första stycket 9 tas upp till sitt nuvärde. Detta beräknas med hänsyn till marknadsräntan, det värde som förmånen motsvarar för ett helt år och den bestämda eller beräknade tiden under vilken förmånen ges ut.

Prop. 1996/97:117: Bestämmelserna i paragrafen avser värdering av rätt till olika framtida utbetalningar. Motsvarande bestämmelser finns i 4 § sjunde–tionde styckena SFL. Värderingen kan underlättas genom att de till SFL fogade tabellerna ersätts med rekommendationer från RSV. Till skillnad från SFL är förmån som utgår först vid en senare tidpunkt också skattepliktig tillgång och skall värderas med ledning av denna paragraf.

17 §  Fordran i pengar och liknande betalningsmedel som inte är marknadsnoterad och som löper med ränta tas upp till sitt nominella belopp med tilllägg för förfallen ränta. Om en sådan fordran löper med ränta som betydligt understiger marknadsräntan eller är räntelös, tas den upp till sitt nuvärde beräknat med hänsyn till marknadsräntan, avtalad ränta och löptid.

[S2]Osäker fordran tas upp till det belopp som kan förväntas bli betalt. Värdelös fordran tas inte upp. Lag (1997:954).

Prop. 1996/97:117: I paragrafen anges vad som gäller vid värderingen av fordringar som inte omsätts marknadsmässigt. Räntelösa fordringar och fordringar med ränta som avviker betydligt nedåt från marknadsräntan skall tas upp till sitt nuvärde genom att det nominella beloppet räknas om med hänsyn till de i lagrummet uppräknade faktorerna. Även vid värdering enligt denna paragraf kan rekommendationer från RSV underlätta (jfr. under 16 §). Reglerna har hämtats från 4 § fjärde och femte styckena SFL.

Skulder

18 §  Skuld tas upp till belopp som beräknas enligt de grunder som anges för värdering av tillgångar i 9, 16 och 17 §§. Löper en skuld med ränta som betydligt understiger marknadsräntan och utgår räntan efter en fast räntesats, tas skulden dock upp till sitt nominella belopp med tillägg för förfallen ränta om räntesatsen var marknadsmässig när skulden uppkom. Även i de fall då ränta utgår efter en räntesats som bestäms författningsenligt tas skuld upp till sitt nominella belopp med tillägg för förfallen ränta.

[S2]Förpliktelse på grund av marknadsnoterad option eller termin och därmed jämförlig förpliktelse tas upp till belopp som motsvarar det vid beskattningsårets utgång senast noterade värdet på optionen, terminen eller den därmed jämförliga tillgången. Lag (1997:954).

Prop. 1996/97:117: Skulder värderas på motsvarande sätt som fordringar och rätt till framtida utbetalningar. Vissa undantag gäller dock. Således skall lån till fast ränta inte nuvärdesberäknas under vissa förutsättningar. Nuvärdesberäkning sker inte heller av studieskulder och andra lån från staten om räntesatsen regleras i lag eller annan författning.

I andra stycket finns en särskild regel för värdering av förpliktelse på grund av optionsavtal, terminsavtal o.d. Sådan förpliktelse skall ...

Skatteberäkning

Beskattningsbar förmögenhet

19 §  Skatten beräknas på den beskattningsbara förmögenheten.

[S2]Beskattningsbar förmögenhet är den del av den skattepliktiga förmögenheten som överstiger ett fribelopp. Den beskattningsbara förmögenheten avrundas nedåt till helt tusental kronor.

[S3]Fribeloppet uppgår till

  1. 1 500 000 kronor för fysisk person, dödsbo, familjestiftelse samt för fall som avses i 21 § första stycket 4,
  2. 3 000 000 kronor för fall som avses i 21 § första stycket1-3, och
  3. 25 000 kronor för annan juridisk person än dödsbo och familjestiftelse. Lag (2004:1039).

Prop. 1996/97:117: Reglerna i SFL angående beräkning av skatten är svåröverskådliga eftersom skattepliktig och beskattningsbar förmögenhet är samma sak.

Detta föreslås ändrat genom att den beskattningsbara förmögenheten uppkommer först efter att hänsyn tagits till fribeloppet.

Tredje stycket innehåller bestämmelser om fribeloppens storlek....

Skattesats

20 §  För fysisk person, dödsbo och familjestiftelse är skattesatsen 1,5 procent. För annan juridisk person är skattesatsen 1,5 promille.

Prop. 1996/97:117: Paragrafen innehåller bestämmelser om skattesatserna.

Sambeskattning

21 §  Sambeskattning skall ske av

  1. makar som levt tillsammans under beskattningsåret,
  2. sambor som tidigare har varit gifta med varandra eller som har eller har haft barn tillsammans,
  3. föräldrar som sambeskattas enligt 1 eller 2 och deras hemmavarande barn under 18 år, och
  4. en förälder, som inte sambeskattas enligt 1 eller 2, och dennes hemmavarande barn under 18 år.

[S2]Makar sambeskattas inte det beskattningsår då de ingår äktenskap, om de inte skall sambeskattas enligt första stycket 2. Sambor sambeskattas inte det beskattningsår då den omständighet som medför att de skall sambeskattas inträffar. Vid ena makens eller sambons död sambeskattas makarna respektive samborna det beskattningsår då dödsfallet inträffade. Om det i annat fall inträffar ändring i något förhållande som har betydelse för frågan om makar eller sambor skall sambeskattas ett visst beskattningsår, bedöms frågan efter förhållandena under den större delen av beskattningsåret.

[S3]Frågan om barn är hemmavarande eller under 18 år bedöms efter förhållandena den 1 november beskattningsåret. Fosterbarn anses inte som hemmavarande barn. Lag (2000:1422).

Prop. 1996/97:117: Bestämmelsen reglerar sambeskattning av såväl makar o.d. som föräldrar och barn. Innebörden av begreppen hemmavarande barn, makar m.m. regleras i 65 § KL till vilken paragraf en hänvisning görs. Begreppet underårig är hämtat från 9 kap. 1 § föräldrabalken. Någon ändring mot reglerna i SFL har inte skett utom vad gäller möjligheterna att avräkna underskott inom ...

22 §  Den skattepliktiga förmögenheten beräknas för var och en för sig. Om ett barn inte skall lämna självdeklaration för beskattningsåret enligt 2 kap. 2 § lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter, räknas dock barnets tillgångar och skulder in i föräldrarnas skattepliktiga förmögenheter.

[S2]Den beskattningsbara förmögenheten beräknas gemensamt för de personer som skall sambeskattas. Om skulderna överstiger värdet av tillgångarna vid beräkning av en persons skattepliktiga förmögenhet avräknas underskottet vid beräkning av den beskattningsbara förmögenheten. Skatten beräknas och fördelas på dessa personer efter förhållandet mellan deras skattepliktiga förmögenheter. Lag (2001:1238).

Prop. 1996/97:117: Reglerna om dubbelbeskattning i 20 § SFL har tidigare tagits bort genom punkt 7 av övergångsbestämmelserna till upphävandelagen eftersom reglerna ansetts onödiga och föråldrade. I paragrafen finns reglerna i 23 § SFL med språkliga ändringar.

Dubbelbeskattning

23 §  Om skattskyldig blivit beskattad för samma förmögenhet såväl i Sverige som i utländsk stat, kan regeringen på ansökan av den skattskyldige efterskänka skatten. För sådant beslut krävs ömmande omständigheter eller i övrigt synnerliga skäl. Lag (1999:1298).

Ändringar och övergångsbestämmelser

Lag (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt

    Övergångsbestämmelse

    1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997 och tillämpas vid beräkning av preliminär skatt för tid efter ikraftträdandet och i övrigt första gången vid 1998 års taxering med de undantag som anges i punkterna 2-4.
    2. För livförsäkring som tagits i överensstämmelse med ansökan som kommit in till försäkringsgivarens huvudkontor före den 13 september 1986 skall övergångsbestämmelserna till lagen (1986:1227) om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt alltjämt tillämpas
    3. För försäkringsavtal som ingåtts före den 1 juli 1995 skall övergångsbestämmelserna till lagen (1995:1541) om ändring i lagen (1991:1850) om upphävande av lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt alltjämt tillämpas.
    4. Har ett rättsförhållande uppkommit före utgången av år 1996 tillämpas äldre bestämmelser i fråga om förpliktelse vars motsvarande rättighet hos annan avser sådan nyttjanderätt eller avkastningsrätt till fastighet som inte är skattepliktig.
    5. Vid 1998 års taxering skall i fråga om 11 § hänsyn tas till föreningens eller bolagets övriga tillgånger och skulder enligt bokslutet för det räkenskapsår som avslutats under tiden den 1 juli - den 31 december 1997 i stället för enligt bokslutet för det räkenskapsår som avslutats närmast före den 1 juli under beskattningsåret. Saknas sådant bokslut skall hänsyn tas till föreningens eller bolagets övriga tillgångar och skulder vid utgången av beskattningsåret. Om den skattskyldige begär det får dock hänsyn tas till föreningens eller bolagets övriga tillgångar och skulder enligt bokslutet för det räkenskapsår som avslutats närmast före den 1 juli 1997. Lag (1997:954).
    Förarbeten
    Rskr. 1996/97:252, Prop. 1996/97:117, Bet. 1996/97:SkU20
    Ikraftträder
    1997-07-01

Lag (1997:954) om ändring i lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt

    Övergångsbestämmelse

    1. Denna lag träder i kraft den 30 december 1997 och tillämpas första gången vid beräkning av preliminär skatt för 1998 och i övrigt vad gäller 3, 12, 13, 14, 17 och 18 §§ första gången vid 1998 års taxering och vad gäller 4 § första gången vid 1999 års taxering med de undantag som anges i punkterna 2 och 3.
    2. Marknadsnoterad aktie i ett aktiebolag som är hemmahörande i Sverige och med ett aktieslag i bolaget som den 29 maj 1997 var eller senare har varit inregistrerat vid svensk börs tas vid 1998 års taxering upp till 80 procent av det vid beskattningsårets utgång senast noterade värdet. Har sådant värde inte noterats efter ikraftträdandet tas aktien upp till 80 procent av marknadsvärdet.
    3. Bestämmelsen i 14 § andra stycket gäller inte vid 1998 års taxering om aktieslaget har avregistrerats under tiden den 1 januari - den 28 maj 1997.
    Förarbeten
    Rskr. 1997/98:35, Prop. 1997/98:1, Bet. 1997/98:FiU1
    Omfattning
    ändr. 3, 4, 12, 13, 14, 17, 18 §§; ny 5 p övergångsbest.
    Ikraftträder
    1997-12-30

Lag (1999:1132) om ändring i lagen (1997:323) om förmögenhetsskatt

Förarbeten
Rskr. 1999/2000:47, Prop. 1998/99:142, Bet. 1999/2000:FiU8
Omfattning
ändr. 15 §
Ikraftträder
2000-01-01

Lag (1999:1298) om ändring i lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången vid 2002 års taxering.
Förarbeten
Rskr. 1999/2000:117, Prop. 1999/2000:2, Bet. 1999/2000:SkU2
Omfattning
nuvarande 22 § betecknas 23 §, rubr. närmast före 22 § sätts närmast före 23 §; ändr. 1, 3, 4, 6, 7, 11, 12, 14, 21 §§; ny 22 §
Ikraftträder
2000-01-01

Lag (2000:1011) om ändring i lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001 och tillämpas första gången vid 2002 års taxering.
Förarbeten
Rskr. 2000/01:36, Prop. 2000/01:1, Bet. 2000/01:FiU1
Omfattning
ändr. 12 §
Ikraftträder
2001-01-01

Lag (2000:1345) om ändring i lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt

Förarbeten
Rskr. 2000/01:108, Prop. 2000/01:22, Bet. 2000/01:SkU9
Omfattning
ändr. 3, 14 §§
Ikraftträder
2001-01-01

Lag (2000:1422) om ändring i lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001 och tillämpas första gången vid 2002 års taxering.
Förarbeten
Rskr. 2000/01:129, Prop. 2000/01:31, Bet. 2000/01:SkU11
Omfattning
ändr. 19, 21 §§
Ikraftträder
2001-01-01

Lag (2001:547) om ändring i lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2001.
  2. Vid 2002-2006 års taxeringar gäller följande. Om fastigheten innehas med tomträtt och om den del av taxeringsvärdet som avser byggnaden innefattar värdet av både byggnaden och tillhörande tomt enligt bestämmelserna i 7 kap. 13 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) i dess lydelse intill den 1 augusti 2001, avräknas den del av värdet som avser tomten.
Förarbeten
Rskr. 2000/01:271, Prop. 2000/01:121, Bet. 2000/01:SkU25
Omfattning
ändr. 10 §
Ikraftträder
2001-08-01

Lag (2001:836) om ändring i lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002 och tillämpas första gången vid 2003 års taxering.
Förarbeten
Rskr. 2001/02:34, Prop. 2001/02:1, Bet. 2001/02:FiU1
Omfattning
ändr. 19 §
Ikraftträder
2002-01-01

Lag (2001:1220) om ändring i lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002 och tillämpas första gången vid 2004 års taxering.
Förarbeten
Rskr. 2001/02:121, Prop. 2001/02:43, Bet. 2001/02:SkU11
Omfattning
ändr. 10 §
Ikraftträder
2002-01-01

Lag (2001:1238) om ändring i lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002 och tillämpas första gången vid 2003 års taxering.
Förarbeten
Rskr. 2001/02:124, Prop. 2001/02:25, Bet. 2001/02:SkU10
Omfattning
ändr. 22 §
Ikraftträder
2002-01-01

Lag (2003:719) om ändring i lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt

Förarbeten
Rskr. 2003/04:17, Prop. 2002/03:99, Bet. 2003/04:SkU2
Omfattning
ändr. 1 §
Ikraftträder
2004-01-01

Lag (2004:62) om ändring i lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2004.
  2. Vad som sägs i 12 § om andel i investeringsfond skall också gälla andel i sådan värdepappersfond som förvaltas av fondbolag eller annan fondförvaltare som med stöd av 3 § lagen (2004:47) om införande av lagen (2004:46) om investeringsfonder driver verksamhet enligt lagen (1990:1114) om värdepappersfonder.
Förarbeten
Rskr. 2003/04:139, Prop. 2002/03:150, Bet. 2003/04:FiU14
Omfattning
ändr. 12 §
Ikraftträder
2004-04-01

Lag (2004:1039) om ändring i lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005 och tillämpas första gången vid 2006 års taxering.
Förarbeten
Rskr. 2004/05:47, Prop. 2004/05:1, Bet. 2004/05:FiU1
Omfattning
ändr. 19 §
Ikraftträder
2005-01-01

Lag (2004:1305) om ändring i lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005 och tillämpas första gången vid 2006 års taxering.
  2. De nya bestämmelserna i 3 § fjärde stycket 1 tillämpas endast på försäkringsavtal som ingåtts efter ikraftträdandet.
Förarbeten
Rskr. 2004/05:132, Prop. 2004/05:31, Bet. 2004/05:SkU14
Omfattning
ändr. 3 §
Ikraftträder
2005-01-01

Lag (2006:235) om ändring i lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 maj 2006 och tillämpas första gången vid 2007 års taxering.
Förarbeten
Rskr. 2005/06:167, Prop. 2005/06:65, Bet. 2005/06:SkU15
Omfattning
ändr. 3 §
Ikraftträder
2006-05-01

Lag (2006:1341) om ändring i lagen (1998:323) om statlig förmögenhetsskatt

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007 och tillämpas första gången vid 2007 års taxering.
Förarbeten
Rskr. 2006/07:9, Prop. 2006/07:1, Bet. 2006/07:FiU1
Omfattning
ändr. 10 §
Ikraftträder
2007-01-01

Lag (2007:545) om ändring i lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 november 2007 och tillämpas första gången vid 2008 års taxering.
  2. Vid tillämpningen av 14 § andra stycket vid 2008 års taxering jämställs med aktieslag som har varit inregistrerat vid en reglerad marknad i Sverige aktieslag som har varit inregistrerat vid en svensk börs.
Förarbeten
Rskr. 2006/07:211, Prop. 2006/07:115, Bet. 2006/07:FiU25
Omfattning
ändr. 3, 13, 14 §§
Ikraftträder
2007-11-01

Lag (2007:1403) om upphävande av lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt

Övergångsbestämmelse

Enligt riksdagens beslut föreskrivs att lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt ska upphöra att gälla vid utgången av år 2007. Den upphävda lagen gäller dock fortfarande vid 2007 och tidigare års taxeringar.
Förarbeten
Rskr. 2007/08:92, Prop. 2007/08:26, Bet. 2007/08:SkU15
Omfattning
upph.