Inaktuell version

Förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.

Departement
Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet
Utfärdad
1998-09-03
Ändring införd
SFS 1998 i lydelse enligt SFS 2005:1159
Upphäver
Naturvårdsförordning (1976:484)
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad
Övrigt
Rättelseblad 2005:1159 har iakttagits.

Allmänna bestämmelser

1 §  Denna förordning innehåller bestämmelser om skydd av områden enligt 7 kap.miljöbalken. I förordningen finns också bestämmelser om vilthägn enligt 12 kap. 11 § miljöbalken och om föreläggande om stängselgenombrott enligt 26 kap. 11 § miljöbalken.

[S2]I nationalparksförordningen (1987:938) finns bestämmelser om nationalparker.

/Träder i kraft I: 2006-01-01/

2 §  Naturvårdsverket har det centrala ansvaret för områdesskyddet. Riksantikvarieämbetet har dock det centrala ansvaret i fråga om kulturreservat och Skogsstyrelsen det centrala ansvaret för biotopskyddsområden enligt 6 §.

[S2]Länsstyrelsen ansvarar i länet för områdesskyddet. Kommunen ansvarar dock för det områdesskydd som den har förordnat om och Skogsstyrelsen ansvarar i länet för biotopskyddsområden enligt 6 §. Förordning (2005:1159).

Skötselplan för naturreservat och kulturreservat

3 §  Länsstyrelsen eller kommunen skall fastställa en skötselplan för ett naturreservats eller kulturreservats långsiktiga vård. En skötselplan skall ingå i varje beslut om bildande av ett naturreservat eller kulturreservat. Om det finns särskilda skäl, får skötselplanen fastställas efter det att beslutet om bildande av reservatet har fattats.

Föreskrifter för naturminne

4 §  Länsstyrelsen eller kommunen får meddela sådana föreskrifter som behövs för att skydda och vårda ett visst naturminne.

Biotopskyddsområde

5 §  Sådana mark- eller vattenområden som anges i bilaga 1 utgör biotopskyddsområden enligt 7 kap. 11 § första stycket miljöbalken.

[S2]Länsstyrelsen får medge dispens enligt 7 kap. 11 § andra stycket miljöbalken, om det finns förutsättningar för det.

[S3]Länsstyrelsen får vidta de åtgärder som behövs för att vårda dessa biotopskyddsområden.

  • MÖD 2006:16:Dispens från biotopskydd-----En jordbrukare ville lägga igen tre öppna diken för att skapa ett rationellare jordbruk och sökte dispens från biotopskyddet. Miljööverdomstolen fann att syftet med bestämmelsen var att för framtiden bevara växt- och djurliv i biotopen genom att förhindra igenläggning eller andra åtgärder som kunde skada denna miljö. Det var vidare uppenbart att biotopskyddet inte var till sådan nackdel att det enligt proportionalitetsprincipen skulle kunna motivera dispens med hänsyn till den rätt att få ersättning som fanns i 31 kap. miljöbalken. Enbart möjligheten till mer rationell jordbruksdrift kunde inte anses utgöra särskilda skäl för dispens.
  • MÖD 2005:49:Dispens från biotopskyddsbestämmelser-----Fråga om en stenmur omfattas av biotopskyddsbestämmelserna eller inte, främst med hänsyn till om marken den är belägen på är att anse som jordbruksmark eller som skogsmark.
  • MÖD 2005:73:Dispens från biotopskydd ----- Att alléer omfattas av ett generellt biotopskydd har inte ansetts innebära att varje specifik allé därmed har utpekats som värdefull. Det är biotoptypen som sådan som är det skyddsvärda. För att åstadkomma ökad trafiksäkerhet fann Miljööverdomstolen att det förelåg särskilda skäl att bevilja väghållaren dispens att beskära och hugga ner ett stort antal träd i en allé. Som villkor för dispensen föreskrev länsstyrelsen bl.a. att vissa träd skulle återplanteras i avsnitt av allén som bedömts värdefulla.
  • MÖD 2012:12:Ansökan om biotopskyddsdispens ----- Mark- och miljööverdomstolen har fastställt en länsstyrelses beslut att inte bevilja dispens från biotopskyddsbestämmelserna för nedtagning av en ekallé. Allén har varit placerad på sådant sätt att den inte ligger i omedelbar anslutning till bebyggelse och har därigenom omfattats av områdesskydd för biotoper. Något sådant särskilt skäl som medger dispens från biotopskyddsbestämmelserna för att få ta ner träden, eller i varje fall stamma upp eller glesa ur träden, har inte förelegat.
  • RH 2003:7:I mål om ansvar för brott mot miljöbalken har den åtalade gärningen bedömts som ringa, varför åtalet har ogillats.

/Träder i kraft I: 2006-01-01/

6 §  Skogsstyrelsen får inom områden som omfattas av bestämmelserna i skogsvårdslagen (1979:429) förklara sådana särskilt skyddsvärda mark- eller vattenområden som anges i bilaga 2 som biotopskyddsområden enligt 7 kap. 11 § första stycket miljöbalken. I Skogsstyrelsens beslut skall gränserna för biotopskyddsområdet anges.

[S2]Skogsstyrelsen får besluta om att sådana åtgärder skall vidtas som behövs för att vårda dessa biotopskyddsområden. Förordning (2005:1159).

7 §  Länsstyrelsen får förklara rik- och kalkkärr i jordbruksmark, ängar eller naturbetesmarker som biotopskyddsområden. Länsstyrelsen får meddela sådana beslut även för naturliga bäckfåror och ras- eller bergbranter för mark som inte omfattas av skogsvårdslagen (1979:429). I länsstyrelsens beslut skall gränserna för biotopskyddsområdet anges.

[S2]Länsstyrelsen får besluta om att sådana åtgärder skall vidtas som behövs för att vårda dessa biotopskyddsområden.

8 §  Bestämmelserna i 5-7 §§ gäller inte mark- eller vattenområden i omedelbar anslutning till bebyggelse.

[S2]Även om ett mark- eller vattenområde utgör biotopskyddsområde enligt 5-7 §§ får de verksamheter bedrivas och åtgärder utföras som behövs för att genomföra en detaljplan eller områdesbestämmelser enligt plan- och bygglagen (1987:10), om detaljplanen eller områdesbestämmelserna har antagits när biotopskyddsområdet beslutas. Motsvarande gäller för verksamheter och åtgärder i enlighet med en arbetsplan enligt väglagen (1971:948) eller en järnvägsplan enligt lagen (1995:1649) om byggande av järnväg, om planen är fastställd.

[S3]Även om ett mark- eller vattenområde på ett av Försvarsmakten nyttjat övningsfält eller skjutfält utgör biotopskyddsområde enligt 5-7 §§ får Försvarsmakten bedriva verksamhet där. Djur- och växtskyddsområde

  • MÖD 2012:12:Ansökan om biotopskyddsdispens ----- Mark- och miljööverdomstolen har fastställt en länsstyrelses beslut att inte bevilja dispens från biotopskyddsbestämmelserna för nedtagning av en ekallé. Allén har varit placerad på sådant sätt att den inte ligger i omedelbar anslutning till bebyggelse och har därigenom omfattats av områdesskydd för biotoper. Något sådant särskilt skäl som medger dispens från biotopskyddsbestämmelserna för att få ta ner träden, eller i varje fall stamma upp eller glesa ur träden, har inte förelegat.

9 §  Länsstyrelsen eller kommunen får meddela dispens från föreskrifter som den har meddelat för ett djur- eller växtskyddsområde, om det finns särskilda skäl. En sådan dispens får ges endast om det är förenligt med föreskriftens syfte.

10 §  Länsstyrelsen eller kommunen får meddela föreskrifter om förvaltningen av djur- och växtskyddsområden.

Strandskyddsområde

11 §  Länsstyrelsen får meddela förordnanden och föreskrifter enligt 7 kap. 14 § första stycket, 15 § och 17 § andra stycketmiljöbalken.

  • MÖD 2008:36:Strandskyddsdispens ----- En bäck i en ravin hade periodvis ett mycket litet vattenflöde och klaganden ifrågasatte att bäcken skulle omfattas av strandskydd på samma sätt som sjöar och större vattendrag. Miljööverdomstolen (MÖD) fann att bäcken var vattenförande och utgjorde ett vattendrag. Bäcken omfattades därmed av det generella strandskyddet. MÖD medgav strandskyddsdispens för uppförande av ett bostadshus på åkermark intill ravinen. Husets placering och tomtplatsens avgränsning innebar inte något hinder för allmänhetens tillträde till ravinen och skulle inte påverka livsvillkoren för växter och djur. MÖD fann att de allmänna intressen som strandskyddet avser att skydda i detta fall inte alls eller endast obetydligt skulle skadas genom den åtgärd som ansökan avsåg. En inskränkning av rätten att använda marken för uppförande av ett hus skulle gå längre än vad som krävs för att skyddet skall tillgodoses. Den kommunala nämndens beslut fastställdes.

12 §  Länsstyrelsen får förordna att en kommun i stället för länsstyrelsen skall ha den befogenhet att ge dispens som länsstyrelsen har enligt 7 kap. 18 § första stycket miljöbalken. Ett sådant förordnande får inte avse byggande av en försvarsanläggning eller allmän väg.

Miljöskyddsområde

13 §  Länsstyrelsen meddelar föreskrifter enligt 7 kap. 20 § första stycket miljöbalken.

Marinvetenskaplig forskning

14 §  Marinvetenskaplig forskning får inte bedrivas inom svenskt sjöterritorium från forskningsfartyg som är registrerade i eller tillhör en annan stat utan tillstånd från Kustbevakningen. Om det finns särskilda skäl, får Kustbevakningen besluta om undantag från kravet på tillstånd.

[S2]Kustbevakningen får efter samråd med Naturvårdsverket och Sveriges geologiska undersökning meddela ytterligare föreskrifter i frågor om tillstånd.

Särskilda skyddade områden

/Träder i kraft I: 2006-01-01/

15 §  Naturvårdsverket skall föra den förteckning över naturområden som avses i 7 kap. 27 § miljöbalken.

[S2]Förteckningen skall omfatta de områden som regeringen har

  1. förklarat som särskilda skyddsområden eller särskilda bevarandeområden enligt 7 kap. 28 § miljöbalken,
  2. föreslagit att ingå i det europeiska nät av sådana särskilda bevarandeområden, Natura 2000, som avses i rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter, senast ändrat genom direktiv 97/62/EG,
  3. beslutat skall föras upp på förteckningen med anledning av att Europeiska gemenskapernas kommission inlett ett samrådsförfarande enligt artikel 5 i direktiv 92/43/EEG,
  4. beslutat skall föras upp på förteckningen med anledning av ett internationellt åtagande eller nationellt mål om skydd för områden.

[S3]Förteckningen skall kungöras på det sätt som gäller för författningar som utfärdas av Naturvårdsverket. Kartor som utvisar områdenas avgränsningar skall finnas tillgängliga hos Naturvårdsverket. Naturvårdsverket skall se till att Skogsstyrelsen och berörda länsstyrelser har tillgång till förteckningen och kartorna samt får kännedom om tillägg och ändringar som görs i dem. Förordning (2005:1159).

  • MÖD 2002:78:Tillstånd till minikraftverk-----Miljödomstolen lämnade tillstånd till ett minikraftverk. Domen överklagades. Under handläggningen i Miljööverdomstolen (MÖD) förtecknades ån där kraftverket skulle ligga som särskilt bevarandeområde enligt 7 kap. 27 § miljöbalken (Natura 2000). MÖD fann att miljökonsekvensbeskrivningen var bristfällig i två avseenden. 0-alternativet skulle beskriva rådande förhållanden vid kvarnen med allt vatten rinnande i den naturliga huvudfåran så att konsekvenserna framgick av att verksamheten inte skulle komma till stånd. Vidare saknades uppgifter för prövning enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken, nämligen en redovisning av den livsmiljö och de vilda djur och växter som skulle skyddas i området samt konsekvenserna av verksamheten för det syfte som området avsåg. Domstolen återförvisade målet i denna del.

16 §  Myndigheterna skall prioritera skyddsarbetet för de områden som har förtecknats enligt 15 §. Inom ramen för sina befogenheter och ansvarsområden skall myndigheterna vidta de åtgärder som behövs eller är lämpliga med hänsyn till det skyddsintresse som föranlett att ett område förtecknats. I fråga om sådana områden som avses i 15 § andra stycket1-3 skall myndigheterna särskilt bevaka att en gynnsam bevarandestatus bibehålls eller återställs för berörda livsmiljöer och arter. Särskild hänsyn skall tas till prioriterade arter och prioriterade livsmiljötyper.

[S2]Med prioriterad art och prioriterad livsmiljötyp avses en sådan art eller livsmiljötyp som i bilagan till artskyddsförordningen (1998:179) eller bilaga 3 till denna förordning har markerats med P.

[S3]Med bevarandestatus för en livsmiljö avses summan av de faktorer som påverkar en livsmiljö och dess typiska arter och som på lång sikt kan påverka dess naturliga utbredning, struktur och funktion samt de typiska arternas överlevnad på lång sikt. En livsmiljös bevarandestatus anses gynnsam när

  1. dess naturliga eller hävdbetingade utbredningsområde och de ytor den täcker inom detta område är stabila eller ökande,
  2. den särskilda struktur och de särskilda funktioner som är nödvändiga för att den skall kunna bibehållas på lång sikt finns och sannolikt kommer att finnas under en överskådlig framtid, och
  3. bevarandestatusen hos dess typiska arter är gynnsam.

[S4]Med bevarandestatus för en art avses summan av de faktorer som påverkar den berörda arten och som på lång sikt kan påverka den naturliga utbredningen och mängden hos dess populationer. En arts bevarandestatus anses gynnsam när

  1. uppgifter om den berörda artens populationsutveckling visar att arten på lång sikt kommer att förbli en livskraftig del av sin livsmiljö,
  2. artens naturliga eller hävdbetingade utbredningsområde varken minskar eller sannolikt kommer att minska inom en överskådlig framtid, och
  3. det finns och sannolikt kommer att fortsätta att finnas en tillräckligt stor livsmiljö för att artens populationer skall bibehållas på lång sikt. Förordning (2001:449).

17 §  I fråga om de områden som har förtecknats enligt 15 § första stycket1-3 skall länsstyrelserna upprätta beskrivningar av bevarandesyftet samt de livsmiljöer och arter för vilka en gynnsam bevarandestatus skall upprätthållas eller återställas. Beskrivningarna skall vara ägnade att underlätta sådana prövningar som avses i 7 kap.28 a-29 §§miljöbalken. Beskrivningarna skall vara tillgängliga för allmänheten och andra som är berörda eller har intresse av dem. Förordning (2001:449).

18 §  Bestämmelserna i 12 kap.1-3 §§plan- och bygglagen (1987:10) skall tillämpas på beslut att lämna lov eller förhandsbesked i fråga om verksamheter eller åtgärder som kan påverka miljön i ett naturområde som avses i 7 kap. 27 § första stycket 1 eller 2 miljöbalken. Förordning (2001:449).

19 §  Myndigheter som meddelar ett beslut som kan påverka miljön i ett naturområde som avses i 7 kap. 27 § första stycket 1 eller 2 miljöbalken skall särskilt bevaka att en gynnsam bevarandestatus upprätthålls för de livsmiljöer och arter som behöver skyddas i området. Innan ett sådant beslut meddelas, skall myndigheten ha gjort en bedömning av beslutets konsekvenser för det ifrågavarande naturområdet. Bedömningen skall avse de förhållanden som anges i 16 §. Förordning (2001:449).

20 §  Om en tillåtlighetsprövning enligt 7 kap. 29 § miljöbalken avser en verksamhet eller åtgärd som kan påverka miljön i ett område som innehåller en prioriterad art eller en prioriterad livsmiljötyp, får vid prövningen endast beaktas sådana omständigheter som rör

  1. människors hälsa,
  2. den allmänna säkerheten,
  3. väsentliga miljöskyddsintressen, eller
  4. andra tvingande förhållanden som har ett allt överskuggande allmänintresse.

[S2]I fråga om sådana omständigheter som avses i första stycket 4 skall Europeiska gemenskapernas kommission beredas tillfälle att yttra sig innan ärendet avgörs.

[S3]Med prioriterad art och prioriterad livsmiljötyp avses en sådan art eller livsmiljötyp som i bilagan till artskyddsförordningen (1998:179) eller bilaga 3 till denna förordning har markerats med P. Förordning (2001:449).

  • MÖD 2006:44:Tillstånd till anläggande av en järnvägsbro m.m.-----Efter att regeringen vid prövning av en ansökan enligt 17 kap. miljöbalken tillåtit Banverket att bygga en järnväg (del av Botniabanan) ansökte Banverket hos miljödomstolen om tillstånd enligt 7 kap. 28 a § (avseende Natura 2000-områden) och 11 kap. miljöbalken (vattenverksamhet). Miljödomstolen meddelade tillstånd som överklagades. Miljööverdomstolen (MÖD) uttalade att en tillståndsmyndighet vid sin prövning av en ansökan om tillstånd enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken, måste anses vara bunden av regeringens föregående tillåtlighetsbedömning (17 kap. MB) som i detta fall inkluderade påverkan på Natura 2000-områdena. På grund av att prövningens omfattning bara kom att gälla villkor för tillståndet avslog MÖD begäran om att inhämta förhandsbesked från EG-domstolen angående alternativa järnvägssträckningar. I sak hade regeringen inte tagit slutlig ställning till frågan om vilka kompensationsåtgärder som krävdes för att meddela tillstånd. MÖD uttalade att en åtgärd, för att fylla sin funktion som kompensation, i huvudsak skall vara genomförd redan när intrånget i Natura 2000-området sker. Därför var det inte möjligt att sätta en av Banverket föreslagen kompensationsåtgärd, en våtmark som eventuellt skulle kunna komma i konflikt med flygsäkerhetsintressen, på prövotid. De kompensationsåtgärder som Banverket i övrigt hade presenterat befanns inte vara tillräckliga. MÖD upphävde miljödomstolens domar och visade målen åter till miljödomstolen för fortsatt handläggning.

20 a §  I tillståndsärenden där kompensationsåtgärder krävs enligt 7 kap. 29 § miljöbalken skall tillståndsmyndigheten underrätta Europeiska gemenskapernas kommission om de kompensationsåtgärder som vidtagits. Förordning (2001:449).

Överlåtelse av förvaltning

21 §  Länsstyrelsen eller kommunen får besluta att en annan myndighet, juridisk person eller markägare som har förutsättningar för att ha ett sådant ansvar skall förvalta ett naturreservat, kulturreservat, naturminne eller djur- och växtskyddsområde. Länsstyrelsen eller kommunen får återkalla ett sådant förordnande som den själv har meddelat.

Ordningsföreskrifter

/Träder i kraft I: 2006-01-01/

22 §  Länsstyrelsen får meddela föreskrifter enligt 7 kap. 30 § miljöbalken.

[S2]Föreskrifter enligt första stycket för ett djur- och växtskyddsområde får inte innebära någon inskränkning i det som kan ha föreskrivits för området med stöd av 7 kap. 12 § miljöbalken.

[S3]Vad som sägs i första stycket om länsstyrelsen skall gälla Skogsstyrelsen för biotopskyddsområden enligt 6 §.

[S4]Av 7 kap. 30 § första stycket sista meningen miljöbalken framgår att kommunen, i de fall den beslutar om skydd av ett område, får meddela sådana föreskrifter som avses i första stycket. Förordning (2005:1159).

Innehåll i ansökan om tillstånd och dispens

23 §  En ansökan om tillstånd eller dispens enligt 7 kap.miljöbalken eller enligt föreskrifter meddelade med stöd av 7 kap.miljöbalken eller om tillstånd till vilthägn enligt 12 kap. 11 § miljöbalken skall vara skriftlig och åtföljd av en karta samt i den utsträckning som det behövs i det enskilda fallet en miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap.miljöbalken.

[S2]En ansökan enligt första stycket som avser en åtgärd som kan inverka negativt på ett särskilt skydds- eller bevarandeområdes bevarandestatus skall alltid vara åtföljd av en miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap.miljöbalken.

[S3]Om ett ärende som avses i första stycket är av stort allmänt intresse, skall ansökan och miljökonsekvensbeskrivningen kungöras även om detta inte krävs enligt 6 kap. 8 § miljöbalken. Kungörelsen skall föras in i ortstidning. I kungörelsen skall det anges att skriftliga synpunkter på miljökonsekvensbeskrivningen får lämnas inom den tid som länsstyrelsen eller kommunen har bestämt samt var beskrivningen hålls tillgänglig.

Föreläggande att yttra sig

/Träder i kraft I: 2006-01-01/

24 §  Innan länsstyrelsen eller kommunen fattar ett beslut enligt tredje stycket skall den förelägga ägare och innehavare av särskild rätt till marken att inom viss tid yttra sig över förslaget. Tiden får inte sättas kortare än en månad. Föreläggandet skall delges. Delgivning behöver dock inte ske med sakägare som skriftligen har godkänt förslaget till beslut.

[S2]Har alla sakägare med känt hemvist lämnat skriftligt godkännande får länsstyrelsen eller kommunen pröva ärendet utan att meddela föreläggande.

[S3]Beslut som avses i första stycket är

  1. beslut enligt 7 kap. 4, 9 eller 10 § miljöbalken att förklara ett område eller naturföremål som naturreservat, kulturreservat eller naturminne,
  2. beslut enligt 7 kap. 5 § tredje stycket miljöbalken om nya skäl eller ytterligare inskränkningar som avser naturreservat, kulturreservat eller naturminne,
  3. beslut enligt 7 kap. 6 § miljöbalken om förpliktelse att tåla intrång inom naturreservat, kulturreservat eller naturminne,
  4. beslut enligt 6 eller 7 § denna förordning att förklara ett område som biotopskyddsområde, varvid första och andra stycket skall tillämpas även på Skogsstyrelsens beslut enligt 6 §,
  5. beslut enligt 7 kap. 12 § miljöbalken om föreskrifter för djur- och växtskyddsområde,
  6. beslut enligt 7 kap. 14 § miljöbalken om utvidgning av strandskyddsområde, om förordnandet är avsett att gälla längre tid än sex månader,
  7. beslut enligt 7 kap. 20 § miljöbalken om föreskrifter för miljöskyddsområde, och
  8. beslut enligt 7 kap. 21 § miljöbalken att förklara ett område som vattenskyddsområde. Förordning (2005:1159).

  • HFD 2018:45:I mål om rättsprövning har regeringens beslut om utvidgat strandskydd undanröjts eftersom reglerna om kungörelsedelgivning inte iakttagits.

Myndighetssamråd

25 §  Länsstyrelsen och kommunen skall samråda med varandra innan de fattar beslut i frågor som anges i 24 § tredje stycket.

25 a §  Myndigheter som enligt 7 kap.miljöbalken fattar beslut om ett sådant områdesskydd som berör fiske och vattenbruk skall samråda med Fiskeriverket innan beslutet fattas. Förordning (2001:449).

/Träder i kraft I: 2006-01-01/

26 §  Innan länsstyrelsen i ett ärende enligt 7 kap. eller 26 kap. 11 §miljöbalken fattar ett beslut som kan leda till ersättning eller inlösen enligt 31 kap.miljöbalken eller annan ekonomisk förpliktelse för staten eller ett annat beslut av vikt, skall länsstyrelsen samråda med Naturvårdsverket eller Riksantikvarieämbetet, om myndigheten kan beröras av ekonomiska åtaganden.

[S2]I ärenden som berör skogsmark skall yttrande hämtas in från Skogsstyrelsen, om det inte är uppenbart att ärendet saknar betydelse för Skogsstyrelsen.

[S3]I ärenden enligt 6 § skall Skogsstyrelsen hämta in yttrande från länsstyrelsen, om det inte är uppenbart att ärendet saknar betydelse för länsstyrelsen.

[S4]I ärenden om naturreservat, kulturreservat, naturminne eller vattenskyddsområde skall yttrande hämtas in från Sveriges geologiska undersökning, om det inte är uppenbart att ärendet saknar betydelse för Sveriges geologiska undersökning. Förordning (2005:1159).

Underrättelse om beslut

27 §  När ett beslut enligt andra stycket meddelas eller ett redan tidigare meddelat beslut ändras eller upphävs skall beslutet snarast möjligt kungöras på det sätt som är föreskrivet för författningar i allmänhet. Kungörelse om beslutet skall också införas i ortstidning. Sökande och sakägare skall anses ha fått del av beslutet den dag kungörelsen var införd i ortstidning. Om det är uppenbart att beslutet berör endast viss eller vissa sakägare, får beslutet delges dessa sakägare i stället för att kungöras.

[S2]Beslut som avses i första stycket är

  1. beslut enligt 7 kap.miljöbalken att förklara ett område eller naturföremål som naturreservat, kulturreservat eller naturminne och beslut om föreskrifter för sådana områden och naturföremål,
  2. beslut enligt 7 kap. 6 § miljöbalken om förpliktelse att tåla intrång inom naturreservat, kulturreservat eller naturminne,
  3. beslut enligt 6 eller 7 § denna förordning att förklara ett område som biotopskyddsområde,
  4. beslut enligt 7 kap. 12 § miljöbalken om föreskrifter för ett djur- eller växtskyddsområde, om föreskrifterna gäller för markinnehavaren,
  5. beslut enligt 7 kap.14 eller 15 §miljöbalken att utvidga, undanta ett område från eller upphäva strandskydd, om det inte är fråga om upphävande av strandskydd inom ett område som avses att omfattas av en detaljplan eller områdesbestämmelser och motsvarande uppgifter har lämnats i kungörelsen vid förfarandet enligt 5 kap.24 och 25 §§plan- och bygglagen (1987:10),
  6. beslut enligt 7 kap. 20 § miljöbalken om föreskrifter för ett miljöskyddsområde,
  7. beslut enligt 7 kap. 21 § miljöbalken att förklara ett område som vattenskyddsområde och beslut enligt 7 kap. 22 § miljöbalken om föreskrifter för ett sådant område,
  8. beslut enligt 7 kap. 24 § miljöbalken om interimistiskt förbud, och
  9. beslut enligt 7 kap. 30 § miljöbalken om föreskrifter.

  • HFD 2018:45:I mål om rättsprövning har regeringens beslut om utvidgat strandskydd undanröjts eftersom reglerna om kungörelsedelgivning inte iakttagits.

28 §  Följande beslut skall sändas till de myndigheter som anges här.

[S2]Naturvårdsverket

  1. Beslut att skydda områden och naturföremål och beslut om föreskrifter för områden och naturföremål.
  2. Beslut om skötselplan enligt 3 §.
  3. Beslut att utse någon till förvaltare enligt 21 § och beslut att återkalla ett sådant förordnande.
  4. Beslut om tillstånd eller dispens som rör områden och naturföremål.
  5. Beslut om ersättning och inlösen enligt 31 kap.miljöbalken som rör områden och naturföremål.
  6. Beslut att meddela föreläggande eller förbud enligt 26 kap.miljöbalken som rör områden och naturföremål samt föreläggande enligt 26 kap. 11 § miljöbalken.
  7. Beslut om tillstånd enligt 12 kap. 11 § miljöbalken.
  8. Sådana beslut enligt 27 § andra stycket denna förordning som inte följer av 1.

[S3]Riksantikvarieämbetet

  1. Beslut att förklara områden som naturreservat eller kulturreservat och beslut om föreskrifter för sådana områden.
  2. Beslut om skötselplan enligt 3 §.
  3. Beslut att utse någon till förvaltare enligt 21 § och beslut att återkalla ett sådant förordnande.
  4. Beslut om tillstånd eller dispens som rör naturreservat eller kulturreservat.
  5. Beslut om ersättning och inlösen enligt 31 kap.miljöbalken som rör naturreservat eller kulturreservat.
  6. Beslut att meddela föreläggande eller förbud enligt 26 kap.miljöbalken som rör kulturreservat.

[S4]Luftfartsstyrelsen

[S5]Beslut om föreskrifter för områden och naturföremål, om föreskriften har betydelse för luftfarten.

[S6]Fiskeriverket och Boverket

[S7]Beslut enligt 27 § andra stycket denna förordning, om inte kännedom om beslutet uppenbart saknar betydelse för myndigheten.

[S8]/Upphör att gälla U:2006-01-01/ Skogsvårdsstyrelsen

  1. Beslut att förklara ett område som biotopskyddsområde enligt 7 § och beslut om ersättning enligt 31 kap. 4 § miljöbalken till följd av ett sådant beslut.
  2. Beslut att utse någon till förvaltare enligt 21 § för ett område eller naturföremål på mark som omfattas av bestämmelserna i skogsvårdslagen (1979:429) och beslut att återkalla ett sådant förordnande.
  3. Beslut om tillstånd eller dispens rörande områden och naturföremål på mark som omfattas av bestämmelserna i skogsvårdslagen.
  4. Beslut enligt 27 § andra stycket denna förordning som inte följer av 1, om inte kännedom om beslutet uppenbart saknar betydelse för skogsvårdsstyrelsen.

[S9]/Träder i kraft I:2006-01-01/ Skogsstyrelsen

  1. Beslut att förklara ett område som biotopskyddsområde enligt 7 § och beslut om ersättning enligt 31 kap. 4 § miljöbalken till följd av ett sådant beslut.
  2. Beslut att utse någon till förvaltare enligt 21 § för ett område eller naturföremål på mark som omfattas av bestämmelserna i skogsvårdslagen (1979:429) och beslut att återkalla ett sådant förordnande.
  3. Beslut om tillstånd eller dispens rörande områden och naturföremål på mark som omfattas av bestämmelserna i skogsvårdslagen.
  4. Beslut enligt 27 § andra stycket denna förordning som inte följer av 1, om inte kännedom om beslutet uppenbart saknar betydelse för Skogsstyrelsen.

[S10]Sveriges geologiska undersökning

[S11]Beslut om naturreservat, kulturreservat, naturminne eller vattenskyddsområde, om inte kännedom om beslutet uppenbart saknar betydelse för Sveriges geologiska undersökning.

[S12]Lantmäterimyndigheten

  1. Beslut att skydda områden och naturföremål och beslut om föreskrifter för områden och naturföremål.
  2. Beslut om föreläggande om stängselgenombrott enligt 26 kap. 11 § första stycket miljöbalken.
  3. Beslut om ändring eller upphävande av sådana beslut som avses i 1-2.
  4. Beslut om ersättning och inlösen enligt 31 kap.4 och 8 §§miljöbalken.
  5. Beslut att meddela dispens enligt 7 kap. 18 § miljöbalken, om beslutet har betydelse för myndigheten.
  6. Beslut om tillstånd enligt 12 kap. 11 § miljöbalken, om beslutet har betydelse för myndigheten.
  7. Sådana beslut enligt 27 § andra stycket denna förordning som inte följer av 1, om beslutet har betydelse för myndigheten.

[S13]Väghållningsmyndigheten

  1. Beslut att meddela dispens enligt 7 kap. 18 § miljöbalken, om beslutet har betydelse för myndigheten.
  2. Beslut om tillstånd enligt 12 kap. 11 § miljöbalken, om beslutet har betydelse för myndigheten.
  3. Beslut enligt 27 § andra stycket denna förordning, om beslutet har betydelse för myndigheten. Förordning (2005:1159).

29 §  Följande beslut skall sändas till länsstyrelsen.

  1. Beslut att skydda områden och naturföremål och beslut om föreskrifter för områden och naturföremål.
  2. Beslut om ersättning enligt 31 kap. 4 § miljöbalken som rör biotopskyddsområde enligt 6 § denna förordning, om inte kännedom om beslutet uppenbart saknar betydelse för länsstyrelsen.
  3. Beslut enligt 7 kap. 18 § miljöbalken att meddela dispens från förbud inom strandskyddsområde.
  4. Sådana beslut enligt 27 § andra stycket denna förordning som inte följer av 1.

30 §  Följande beslut skall sändas till kommunen.

  1. Beslut att skydda områden och naturföremål och beslut om föreskrifter för områden och naturföremål.
  2. Beslut enligt 7 kap. 18 § miljöbalken att meddela dispens från förbud inom strandskyddsområde.
  3. Beslut om tillstånd enligt 12 kap. 11 § miljöbalken.
  4. Sådana beslut enligt 27 § andra stycket denna förordning som inte följer av 1.

31 §  Till markägaren skall sändas beslut att skydda områden och naturföremål, beslut om föreskrifter för områden och naturföremål och beslut om skötselplan enligt 3 §.

32 §  Länsstyrelsen eller kommunen skall för anteckning i fastighetsregistrets allmänna del skriftligen underrätta lantmäterimyndigheten om förhållanden som avses i 9 § andra stycket lagen (1998:811) om införande av miljöbalken. Förordning (2000:331).

Naturvårdsregister

33 §  Länsstyrelsen skall föra ett register över beslut enligt 7 kap.miljöbalken och andra förhållanden på naturvårdens område (naturvårdsregister) i enlighet med föreskrifter som meddelas av Naturvårdsverket efter samråd med Riksantikvarieämbetet och Skogsstyrelsen. Naturvårdsverket skall föra ett sammanfattande nationellt register över sådana beslut och förhållanden.

  • NFS 2015:1: Naturvårdsverkets föreskrifter om registrering av beslut enligt 7 kap. miljöbalken.

Ersättning och inlösen

/Träder i kraft I: 2006-01-01/

34 §  I ärenden enligt 7 kap.miljöbalken skall länsstyrelsen på statens vägnar söka träffa uppgörelse med sakägare som gör anspråk på ersättning eller fordrar inlösen av fastighet. Samma skyldighet har Skogsstyrelsen i ärenden som rör biotopskyddsområden enligt 6 §.

[S2]Länsstyrelsen kan på begäran förskottera medel för ändamål som avses i 31 kap. 11 § miljöbalken. Förordning (2005:1159).

  • HFD 2011 not 100:Ansökan av U.P. om rättsprövning av beslut ang. utvidgning av naturreservat. - Länsstyrelsen i Örebro län beslutade i december 2006 om inrättande av ett naturreservat benämnt Dunderklintarna i Lekebergs och Örebro kommuner. Frågan om inrättandet hade då varit aktuell under ett antal år och länsstyrelsens beslut avsåg endast en del av de fastigheter som var aktuella för reservatsbildningen. Arbetet med en utvidgning av naturreservatet upptogs därför omgående efter reservatsbildningen och omfattade del av fastigheten Arbohyttan 3:2 i Örebro kommun. Under beredningen av ärendet fattade länsstyrelsen beslut om förbud mot vissa åtgärder enligt 7 kap. 24 § miljöbalken, bl.a. för att förhindra avverkning av barrskog med höga naturvärden i det område som var aktuellt för den utvidgade reservatsbildningen. Beslut om utvidgning av naturreservatet fattades av länsstyrelsen den 26 oktober 2009 med stöd av bestämmelserna i 7 kap. 4 § miljöbalken. Som skäl för beslutet anförde länsstyrelsen bl.a. följande. Länsstyrelsen bedömer att den del av Arbohyttan 3:2 som genom detta beslut blir naturreservat utgör en central del av naturreservatet Dunderklintarna och är omistlig inom det skyddade området för friluftslivet, för naturupplevelsen och för naturvärdenas bevarande i hela reservatet. Avverkning av denna del av Arbohyttan 3:2 skulle allvarligt försämra förutsättningarna för att uppnå syftet med reservatsbildningen som helhet och även påverka Natura 2000-området negativt. Länsstyrelsen har därför ansett det nödvändigt att utan avtal med ägaren fatta beslut om naturreservat för att slå vakt om de höga naturvärdena

35 §  Ingår en fastighet i en häradsallmänning eller annan samfällighet som enligt gällande bestämmelser inte får minskas, skall länsstyrelsen eller kommunen hålla inne ersättningsbelopp som samfälligheten har rätt till enligt 31 kap.4 och 8 §§miljöbalken, till dess det slutligen har avgjorts hur det skall förfaras med beloppet.

36 §  Om talan om ersättning eller inlösen enligt 31 kap.miljöbalken förs i domstol, företräds staten av Kammarkollegiet. Kammarkollegiet skall samråda med den myndighet som enligt 2 § första stycket denna förordning har det centrala ansvaret för det aktuella skyddet.

Förskott på allmänna medel

37 §  Kostnad för handräckning enligt 26 kap. 17 § miljöbalken i frågor som avses i 7 kap. eller 12 kap. 11 §miljöbalken kan på kronofogdemyndighetens begäran förskotteras av allmänna medel.

Mätning och kartläggning

38 §  Länsstyrelsen eller kommunen skall se till att områden och naturföremål mäts och kartläggs, om det behövs. Närmare bestämmelser om mätning och kartläggning finns i mätningskungörelsen (1974:339).

Tillsyn och avgifter

39 §  Bestämmelser om tillsyn och avgifter finns i förordningen (1998:900) om tillsyn enligt miljöbalken och förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken.

Överklagande

40 §  Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, Skogsstyrelsen och Fiskeriverket får överklaga beslut som rör frågor som avses i 7 kap.miljöbalken. Naturvårdsverket får även överklaga beslut enligt 12 kap. 11 § miljöbalken.

  • HFD 2012:70:En kommuns insatser och kostnader för att ställa i ordning och underhålla skidspår har ansetts vara av sådan omfattning att avgiftsbeläggning av spåren inte står i strid med allemansrätten. Laglighetsprövning enligt kommunallagen.

/Träder i kraft I: 2006-01-01/

41 §  En kommuns beslut enligt denna förordning får överklagas hos länsstyrelsen. Länsstyrelsens beslut enligt 3, 4, 10-13, 21 och 22 §§ och Kustbevakningens beslut enligt 14 § får överklagas hos regeringen.

[S2]Bestämmelser om överklagande till miljödomstolen och Miljööverdomstolen finns i 19 kap. 1 § och 23 kap. 1 §miljöbalken. Förordning (2005:1159).

Straff och förverkande

42 §  I 29 kap.miljöbalken finns bestämmelser om straff och förverkande.

Bilaga 1

Biotopskyddsområden som avses i 5 §
  1. Alléer
Lövträd planterade i en enkel eller dubbel rad som består av minst fem träd längs en väg eller det som tidigare utgjort en väg eller i ett i övrigt öppet landskap. Träden skall till övervägande del utgöras av vuxna träd.
  1. Källor med omgivande våtmark i jordbruksmark
Områden i terräng där grundvatten koncentrerat strömmar ut och där den våtmark som uppkommer till följd av det utströmmande vattnet uppgår till högst ett hektar.
  1. Odlingsrösen i jordbruksmark
På eller i anslutning till jordbruksmark upplagda ansamlingar av stenar med ursprung i jordbruksdriften.
  1. Pilevallar
Hamlade pilar i en rad som består av antingen minst fem träd med ett inbördes avstånd av högst 100 meter i en i övrigt öppen jordbruksmark eller invid en väg där marken mellan pilträden är plan eller upphöjd till en vall, eller av tre träd, om vallen är väl utbildad, mer än 0,5 meter hög och två meter bred. Biotopen omfattar trädradens längd med den bredd den vidaste trädkronans projektion på marken utgör. För det fall vallen är bredare än trädkronornas projektion på marken omfattar biotopen vallen i sin helhet.
  1. Småvatten och våtmarker i jordbruksmark
Småvatten och våtmarker med en areal av högst ett hektar i jordbruksmark som ständigt eller under en stor del av året håller ytvatten eller en fuktig markyta såsom kärr, gölar, vätar, översilningsmarker, kallkällor, märgelgravar, öppna diken och dammar. Arealbegränsningen avser inte linjära element som öppna diken. Dammar anlagda för bevattningsändamål innefattas inte i denna biotop.
  1. Stenmurar i jordbruksmark
Uppbyggnader av på varandra lagda stenar som har en tydlig, långsträckt utformning i naturen och som har eller har haft hägnadsfunktion eller som funktion att avgränsa jordbruksskiften eller någon annan funktion.
  1. Åkerholmar
Holmar av natur- eller kulturmark med en areal av högst 0,5 hektar som omges av åkermark eller kultiverad betesmark. Förordning (2001:712).

Bilaga 2

Särskilt skyddsvärda mark- och vattenområden som avses i 6 §
Brandfält Lövbrännor Äldre naturskogsartade skogar Örtrika allundar Ravinskogar Mindre vattendrag och småvatten med omgivande mark Örtrika sumpskogar Äldre sandskogar Äldre betespräglad skog Kalkmarksskogar Rik- och kalkkärr Alkärr Hassellundar och hasselrika skogar Källor med omgivande våtmarker Myrholmar Ras- eller bergbranter Mark med mycket gamla träd Strand- eller svämskogar Förordning (1999:1202).

Bilaga 3

Förteckning över livsmiljötyper
Denna förteckning innehåller en uppräkning av de livsmiljötyper som enligt rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter4, senast ändrat genom direktiv 97/62/EG5, har ett sådant gemenskapsintresse att särskilda bevarandeområden behöver utses.
Bokstavsmarkeringen P betyder att livsmiljötypen är prioriterad enligt direktiv 92/43/EEG.
Den sifferkod som anges vid varje livsmiljötyp motsvarar den Natura 2000-kod som avses i direktiv 92/43/EEG.
  1. KUSTER OCH SALTPÅVERKADE LIVSMILJÖER
  2. Öppet hav och tidvattenområden
    • 1110 Sublittorala sandbankar
P 1120 Posidonia-bankar (Posidonion oceanicae)
  • 1130 Estuarier
  • 1140 Ler- och sandbottnar som blottas vid lågvatten
P 1150 Kustnära laguner
  • 1160 Stora grunda vikar och sund
  • 1170 Rev
- 1180Marina undervattensstrukturer i grunda vatten orsakade av gasläckage
12. stränderHavsklippor och klapperstensstränder eller steniga
- 1210Annuell vegetation på driftvallar
- 1220Perenn vegetation på steniga stränder
- 1230Vegetationsklädda havsklippor i Atlantkust eller Östersjökust
- 1240Vegetationsklädda havsklippor i medelhavskust med endemisk Limonium spp.
- 1250Vegetationsklädda havsklippor i makaronesisk kust
13.Atlantiska och kontinentala salta våtmarker och ängar
- 1310Ler- och sandsediment med glasört och andra annueller
- 1320Spartina-mattor (Spartinion maritimi)
- 1330Atlantiska havsstrandängar (Glauco-Puccinellietalia maritimae)
P 1340Salta ängar i inlandet
14. strandängarMediterrana och thermo-atlantiska salta våtmarker och
- 1410Mediterrana salta strandängar (Juncetalia maritimae)
- 1420Mediterrana och thermo-atlantiska salta buskmarker (Sarcocornetea fruticosi)
- 1430Salta och kväverika buskmarker (Pegano-Salsoletea)
15.Inlandsstäpper av salt- eller gipstyp
P 1510Mediterrana saltstäpper (Limonietalia)
P 1520Iberiska gipsstäpper (Gypsophiletalia)
P 1530Pannoniska saltstäpper och marina våtmarker
16. ÖstersjökustSkärgårdar, kust och landhöjningsområden längs boreal
- 1610Rullstensåsöar i Östersjön med littoral och sublittoral vegetation
- 1620Boreala skär och småöar i Östersjön
P 1630Boreala strandängar av Östersjötyp
- 1640Boreala sandstränder med perenn vegetation i Östersjön
- 1650Smala vikar i boreal Östersjökust
2.KUSTNÄRA SANDDYNER OCH INLANDSSANDDYNER
21.Kustnära sanddyner i Atlanten, Nordsjön och Östersjön
- 2110Embryonala vandrande sanddyner
- 2120Kustnära vandrande sanddyner med sandrör - 'vita sanddyner'
P 2130Permanenta kustnära sanddyner med örtvegetation - 'grå sanddyner'
P 2140Urkalkade permanenta sanddyner med kråkbär
P 2150Atlantiska urkalkade permanenta sanddyner (Calluno-Ulicetea)
- 2160Sanddyner med Hippophaë rhamnoides
- 2170Sanddynområden med Salix repens ssp. argentea (Salicion arenariae)
- 2180Trädklädda sanddyner i atlantisk, kontinental och boreal region
- 2190Dynvåtmarker
- 21A0Machairs
P 21A0Machairs i Irland
22.Kustnära sanddyner längs medelhavskusten
- 2210Permanenta strandsanddyner av typen Crucianellion maritimae
- 2220Sanddyner med Euphorbia terracina
- 2230Malcolmietalia sanddyngräsmarker
- 2240Brachypodietalia sanddyngräsmarker med annueller
P 2250Kustnära sanddyner med Juniperus spp.
- 2260Sklerofyllbuskklädda sanddyner (Cisto-Lavenduletalia)
P 2270Trädklädda sanddyner med Pinus pinea och/eller Pinus pinaster
23.Gamla, urkalkade inlandssanddyner
- 2310Torra hedsanddyner med ljung och ginst
  • 2320 Torra sanddyner och sandfält med ljung- och kråkbärhedar
  • 2330 Gräsmarkssanddyner med borsttåtel och rödven
P 2340 Pannoniska inlandssanddyner
3.SÖTVATTENMILJÖER
31.Stillastående vatten
- 3110Oligotrofa mineralfattiga vatten på atlantiska sandslätter med amfibisk vegetation bestående av notblomster, strandpryl och braxengräs
- 3120Oligotrofa mineralfattiga vatten på västligt mediterrana sandslätter med Isoetes spp.
- 3130Oligotrofa-mesotrofa stillastående vatten med vegetation av strandpryl och braxengräs eller annuell vegetation på exponerade stränder
- 3140Kalkrika oligo-mesotrofa vatten med bentiska kransalger
- 3150Naturligt eutrofa sjöar med nate- eller dybladsvegetation
- 3160Naturliga dystrofa sjöar och småvatten
P 3170Mediterrana temporära småvatten
P 3180Turloughs
32. naturlig dynamik (små, medelstora och stora flodbäddar) där vattenkvaliteten inte signifikant försämratsVattendrag - vattendragssträckor med naturlig eller nära
- 3210Naturliga större vattendrag av fennoskandisk typ
- 3220Alpina vattendrag med örtrik strandvegetation
- 3230Alpina vattendrag med klådris längs stränderna
- 3240Alpina vattendrag och deras vedartade vegetation med Salix elaeagnos
- 3250Ständigt vattenförande mediterrana vattendrag med Glaucium flavum
- 3260Vattendrag med flytbladsvegetation eller akvatiska mossor
- 3270Submontana vattendrag med Chenopodietum rubri
- 3280Ständigt vattenförande mediterrana stora vattendrag av PaspaloAgrostidion-arter med hängande vegetation med Salix och Populus alba
- 3290Mediterrana vattendrag av typen Paspalo-Agrostidiun med periodisk vattenföring
4.TEMPERERADE HEDAR OCH BUSKMARKER
- 4010Nordatlantiska fukthedar med klockljung
P 4020Tempererade atlantiska fukthedar med Erica cliaris och Erica tetralix
- 4030Torra hedar (alla typer)
P 4040Torra atlantiska kusthedar med Erica vagans
P 4050Endemiska makaronesiska hedar
- 4060Fjällhedar och boreala hedar
P 4070Buskmarker med Pinus mugo och Rhododendron hirsutum (MugoRhododendrum hirsuti)
- 4080Subarktiska videbuskmarker
- 4090Endemiska oro-mediterrana hedar och ärttörne
5. 51.SKLEROFYLLBUSKMARKER (MATORRAL) Submediterrana och tempererade buskmarker
- 5110Stabila xerotermofila Buxus sempervirens-buskmarker på kalkrika bergssluttningar (Berberidion p.p.)
- 5120Cytisus purgans-buskmarker i bergsområden
- 5130Enbuskmarker på hedar och kalkgräsmarker
P 5140Cistus palphinae-buskmarker på marina fukthedar
52.Mediterrana trädbevuxna matorral
- 5210Trädbevuxna matorral med Juniperus spp.
P 5220Trädbevuxna matorral med Zyziphus
P 5230Trädbevuxna matorral med Laurus nobilis
53.Termo-mediterrana buskmarker och förstäppbuskmarker
- 5310Laurus nobilis-snår
- 5320Marker med lågvuxen Euphorbia nära klippor
- 5330Termomediterrana och förstäppbuskmarker
54.Phrygana
- 5410Västmediterrana phrygana av typen (Astragalo-Plantaginetum subulatae) på klipptoppar
- 5420Sarcopoterium spinosum phrygana
- 5430Endemiska phrygana Euphorbio-Verbascion-typer
6.NATURLIGA OCH KULTURFORMADE GRÄSMARKER
61.Naturliga gräsmarker
P 6110Gräsmarker på kalkhällar
P 6120Sandstäpp
- 6130Galmejagräsmarker med Violetalia calaminariae
- 6140Pyreneiska silikatgräsmarker med Festuca eskia
- 6150Alpina och subalpina silikatgräsmarker
- 6160Oroiberiska silikatgräsmarker Festuca indigesta
- 6170Alpina och subalpina kalkgräsmarker
- 6180Makaronesiska mesofila gräsmarker
62. successionsfaserKulturformade torra gräsmarker och buskbeväxta
- 6210Kalkgräsmarker
P 6210Kalkgräsmarker (viktiga orkidélokaler)
P 6220Stäppartade marker med gräs och annueller av typen TheroBrachypodietea
P 6230Artrika stagg-gräsmarker på silikatsubstrat
P 6240Subpannoniska stäppartade gräsmarker
P 6250Pannoniska löss-stäppmarker
P 6260Pannoniska sandstäpper
P 6270Artrika torra-friska låglandsgräsmarker av fennoskandisk typ
P 6280Nordisk alvar och prekambriska kalkhällmarker
63.Sklerofyllartade betade skogar (dehesas)
- 6310Dehesas med vintergröna Quercus spp.
64.Kulturformade fuktängar av högörttyp
- 6410Fuktängar med blåtåtel och starr
- 6420Mediterrana fuktiga högörts- och sävängar av typen MolinioHoloschoenion
- 6430Högörtängar
- 6440Cnidion dubii-ängar i floddalar som översvämmas
- 6450Nordliga, boreala alluviala ängar
65.Friska gräsmarker
- 6510Slåtterängar i låglandet (Alopecurus pratensis, Sanguisorba officinalis)
- 6520Höglänta slåtterängar
P 6530Lövängar av fennoskandisk typ
7.MYRAR
71.Mossar och vissa kärr
P 7110Aktiva högmossar
- 7120Degenererade högmossar ännu med förmåga att naturligt regenerera
- 7130Terrängtäckande mossar
P 7130Terrängtäckande mossar (endast aktiva)
- 7140Öppna svagt välvda mossar, fattigkärr, intermediära kärr och gungflyn
- 7150Rhynchosporion-depressioner i torv
- 7160Mineralrika källor och källkärr av fennoskandisk typ
72.Kalkkärr och rikkärr
P 7210Kalkkärr med Cladium mariscus och Caricion davallianae-arter
P 7220Källkärr med kalktuffbildning (Cratoneurion)
- 7230Rikkärr
P 7240Alpina pionjärsamhällen med Caricion bicoloris-atrofuscae
73.Boreala myrar
P 7310Aapamyrar
P 7320Palsmyrar
8.GEOTYPER
81.Rasbranter i bergsområden
- 8110Silikat-rasbrant
- 8120Basisk rasbrant
- 8130Västliga mediterrana och alpina termofila rasbranter
- 8140Östliga mediterrana rasbranter
- 8150Mellaneuropeiska höglands-rasbranter av silikattyp
P 8160Mellaneuropeiska rasbranter av kalktyp i bergsområden
82.Chasmofytisk vegetation på bergssluttningar
- 8210Klippvegetation på kalkrika bergssluttningar
- 8220Klippvegetation på silikatrika bergssluttningar
- 8230Pionjärvegetation av Sedo-Scleranthion eller Sedo albiVeronicion dillenii-typer på silikatbergytor
P 8240Uppspruckna kalkstenshällmarker
83.Andra bergsmiljöer
- 8310Grottor som inte är öppna för allmänheten
- 8320Lavafält och naturliga kratrar
- 8330Havsgrottor, helt eller delvis under vatten
- 8340Permanenta glaciärer
9.SKOGAR
90.Boreala Europas skogar
P 9010Västlig taiga
P 9020Boreonemorala äldre naturliga ädellövskogar av fennoskandisk typ med rik epifytflora
P 9030Naturliga primärskogar i landhöjningskust
- 9040Nordisk fjällbjörkskog
- 9050Örtrika näringsrika skogar med gran av fennoskandisk typ
- 9060Barrskogar på eller i anslutning till rullstensåsar
- 9070Trädklädda betesmarker av fennoskandisk typ
P 9080Lövsumpskogar av fennoskandisk typ
91.Tempererade Europas skogar
- 9110Bokskog av fryle-typ
- 9120Atlantisk sur bokskog med Ilex och ibland också med Taxus i buskskikt (Quercion robori-petraeae eller Ilici-Fagenion)
- 9130Bokskog av Asperulo-Fagentum-typ
- 9140Mellaneuropeiska subalpina bokskogar med Acer och Rumex arifolius
- 9150Kalkbokskog
- 9160Ek-avenbokskog av buskstjärnblomma-typ
- 9170Ek-avenbokskog av måra-typ
P 9180Lind-lönnskogar i sluttningar och raviner
- 9190Äldre ekskogar på sura, sandiga slättmarker
- 91A0Gammal ekskog med Ilex och Blechnum på brittiska öarna
- 91B0Termofila Fraxinus angustifolia-skogar
P 91C0Kaledoniska skogar
P 91D0Skogbevuxen myr
P 91E0Alluviala lövskogar med Alnus glutinosa eller Fraxinus excelsior (Alno-Padion, Alnion incanae, Salicion albae)
- 91F0Ek-alm-ask-blandskog längs vattendrag
P 91G0Pannoniska skogar med Quercus petraea och Carpinus betulus
P 91H0Pannoniska skogar med Quercus pubescens
P 91I0Euro-sibriska stäppekskogar med Quercus spp.
P 91J0Taxus baccata-skogar på brittiska öarna
92.Mediterrana lövskogar
P 9210Appenniniska bokskogar med Taxus och Ilex
P 9220Appenniniska bokskogar med Abies alba och bokskogar med Abies nebrodensis
- 9230Galicisk-portugisisk ekskog med Quercus robur och Quercus pyrenaica
- 9240Iberisk Quercus faginea- och Quercus canariensis-skog
- 9250Quercus trojana-skog
- 9260Castanea sativa-skog
- 9270Grekisk bokskog med Abies borisii-regis
- 9280Quercus frainetto-skog
- 9290Cupressus-skog (Acero-Cupression)
- 92A0Galleriskog med Salix alba och Populus alba
- 92B0Strandskog med Rhododendron ponticum, Salix och andra längs tidvis vattenförande mediterrana vattendrag
- 92C0Platanus orientalis och Liquidambar orientalis-skog (Platanion orientalis)
- 92D0Sydliga galleristrandskogar och tätvegetation (NerioTamaricetea och Securinegion tinctoriae)
93.Mediterrana sklerofyllskogar
- 9310Aegisk Quercus brachyphylla-skog
- 9320Olea och Ceratonia-skog
- 9330Quercus suber-skog
- 9340Quercus ilex och Quercus rotundifolia-skog
- 9350Quercus macrolepsis-skog
P 9360Makaronesisk lagerskog (Laurus, Ocotea)
P 9370Dadelpalmlund av Phoenix-typ
- 9380Ilex aquifolium-skog
94.Tempererade barrskogar i bergsområden
- 9410Picea-skog på sura marker i bergsområden upp till alpina zonen (Vaccinio-Piceetea)
- 9420Alpin skog med Latrix decidua och/eller Pinus cembra
- 9430Pinus uncinata-skog i subalpina områden och i bergsområden
P 9430Pinus uncinata-skog i subalpina områden och i bergsområden (på gips- eller kalksubstrat)
95.Mediterrana och makaronesiska bergsbarrskogar
P 9510Syd-appenninsk Abies alba-skog
- 9520Abies pinsapo-skog
P 9530(Sub)mediterransk tallskog med endemisk Pinus nigra
- 9540Mediterransk tallskog med endemisk mesogeisk tall
- 9550Endemisk tallskog på Kanarieöarna
P 9560Endemisk skog med Jupinerus spp.
P 9570Tetraclinis articulata-skog
P 9580Mediterrana Taxus baccata-skog
Förordning (2001:449).
Bilaga 4 Har upphävts genom förordning (2002:28).

Ändringar och övergångsbestämmelser

Förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.

Övergångsbestämmelse

  1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1999, då naturvårdsförordningen (1976:484) skall upphöra att gälla.
  2. En skötselplan som har fastställts med stöd av äldre bestämmelser skall fortsätta att gälla. Skötselplanen skall anses ha tillkommit med stöd av 3 §.
  3. I fråga om biotopskydd som har beslutats före ikraftträdandet gäller fortfarande 19 e § andra stycket naturvårdsförordningen (1976:484).
  4. Ett förordnande med stöd av 28 a § naturvårdsförordningen (1976:484) om att en kommunal nämnd skall ha den befogenhet som länsstyrelsen har att medge dispens enligt 16 a § naturvårdslagen (1964:822) skall fortsätta att gälla. Förordnandet skall anses vara meddelat med stöd av 12 § denna förordning.
  5. Naturvårdsförvaltare som har utsetts med stöd av äldre bestämmelser skall efter ikraftträdandet anses som förvaltare enligt 21 §.
  6. Innehas en fastighet som fideikommiss tillämpas 35 §.
CELEX-nr
397L0062
Ikraftträder
1999-01-01

Förordning (1999:1202) om ändring i förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.

Omfattning
ändr. 6 §, bil. 2
Ikraftträder
2000-01-01

Förordning (2000:331) om ändring i förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.

Omfattning
ändr. 32 §
Ikraftträder
2000-07-01

Förordning (2001:449) om ändring i förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken

Omfattning
upph. rubr. närmast före 16 §; nuvarande bil. 3 betecknas bil.4; ändr. 15, 16, 17, 18, 19, 20 §§, rubr. närmast före 15 §, nya bil. 4; nya 20 a, 25 a §§, bil. 3
CELEX-nr
31997L0062
Ikraftträder
2001-07-01

Förordning (2001:712) om ändring i förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.

Omfattning
ändr. bil. 1
Ikraftträder
2001-11-01

Förordning (2002:28) om ändring i förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.

Omfattning
upph. bil. 4
Ikraftträder
2002-03-01

Förordning (2004:1128) om ändring i förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.

Omfattning
ändr. 28 §
Ikraftträder
2005-01-01

Förordning (2005:1159) om ändring i förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.

Övergångsbestämmelse

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2006. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för överklagande av beslut av en skogsvårdsstyrelse som meddelats före den 1 januari 2006. Ärenden som inte har avgjorts före den 1 januari 2006 skall överlämnas till Skogsstyrelsen.
Omfattning
ändr. 2, 6, 15, 22, 24, 26, 28, 34, 41 §§
Ikraftträder
2006-01-01

Förordning (2006:1018) om ändring i förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.

Omfattning
ändr. 15 §, bil. 3
CELEX-nr
32003R1882
Ikraftträder
2006-09-01

Förordning (2007:849) om ändring i förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.

Omfattning
nuvarande bil. 3 betecknas bil. 4; ändring 7, 15, 16, 20 §§, bil. 1, 2, 4; ny bil. 3
CELEX-nr
32006L0105
Ikraftträder
2008-01-01

Förordning (2008:1196) om ändring i förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.

Omfattning
ändr. 28 §
Ikraftträder
2009-01-01

Förordning (2009:622) om ändring i förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.

Omfattning
upph. 12 §; ändr. 11, 24, 27, 28, 29, 30, 40 §§
Ikraftträder
2009-07-01

Förordning (2009:1044) om ändring i förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.

Omfattning
ändr. 28 §
Ikraftträder
2010-01-01

Förordning (2009:1328) om ändring i förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.

Omfattning
ändr. 5, 6, 7 §§
Ikraftträder
2010-01-01

Förordning (2010:171) om ändring i förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken

Omfattning
ändr. 38 §
Ikraftträder
2010-07-01

Förordning (2010:319) om ändring i förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.

Omfattning
ändr. 8, 24, 25 a, 26, 27, 28, 29 §§, bil. 2, 3; nya 7 a, 8 a, 8 b, 25 b, 25 c §§
Ikraftträder
2010-06-08

Förordning (2010:960) om ändring i förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.

Omfattning
ändr. 41 §
Ikraftträder
2011-05-02

Förordning (2010:1189) om ändring i förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.

Omfattning
ändr. 15, 20, 20 a §§, bil. 4
Ikraftträder
2010-12-21

Förordning (2011:29) om ändring i förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.

Omfattning
ändr. 39 §
Ikraftträder
2011-03-01

Förordning (2011:371) om ändring i förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.

Omfattning
ändr. 8 a, 18 §§
Ikraftträder
2011-05-02

Förordning (2011:629) om ändring i förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.

Omfattning
ändr. 2, 14, 15, 25 a, 26, 28, 33, 40 §§; nya 14 a, 28 a, 28 b, 28 c, 28 d, 28 e, 28 f, 33 a, 33 b §§
Ikraftträder
2011-07-01

Förordning (2012:709) om ändring i förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.

Omfattning
ändr. 8 a §
Ikraftträder
2013-01-01

Förordning (2017:974) om ändring i förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.

Omfattning
ändr. 23 §; ny 23 a §, rubr. närmast före 23 a §
Ikraftträder
2018-01-01