Inaktuell version
Förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.
- Departement
- Miljödepartementet
- Utfärdad
- 1998-09-03
- Ändring införd
- SFS 1998 i lydelse enligt SFS 2007:849
- Upphäver
- Naturvårdsförordning (1976:484)
- Källa
- Regeringskansliets rättsdatabaser
- Senast hämtad
- Övrigt
- Rättelseblad 2005:1159 har iakttagits.
Allmänna bestämmelser
1 § Denna förordning innehåller bestämmelser om skydd av områden enligt 7 kap.miljöbalken. I förordningen finns också bestämmelser om vilthägn enligt 12 kap. 11 § miljöbalken och om föreläggande om stängselgenombrott enligt 26 kap. 11 § miljöbalken.
I nationalparksförordningen (1987:938) finns bestämmelser om nationalparker.
2 § Naturvårdsverket har det centrala ansvaret för områdesskyddet. Riksantikvarieämbetet har dock det centrala ansvaret i fråga om kulturreservat och Skogsstyrelsen det centrala ansvaret för biotopskyddsområden enligt 6 §.
Länsstyrelsen ansvarar i länet för områdesskyddet. Kommunen ansvarar dock för det områdesskydd som den har förordnat om och Skogsstyrelsen ansvarar i länet för biotopskyddsområden enligt 6 §. Förordning (2005:1159).
Skötselplan för naturreservat och kulturreservat
3 § Länsstyrelsen eller kommunen skall fastställa en skötselplan för ett naturreservats eller kulturreservats långsiktiga vård. En skötselplan skall ingå i varje beslut om bildande av ett naturreservat eller kulturreservat. Om det finns särskilda skäl, får skötselplanen fastställas efter det att beslutet om bildande av reservatet har fattats.
Föreskrifter för naturminne
4 § Länsstyrelsen eller kommunen får meddela sådana föreskrifter som behövs för att skydda och vårda ett visst naturminne.
Biotopskyddsområde
5 § Sådana mark- eller vattenområden som anges i bilaga 1 utgör biotopskyddsområden enligt 7 kap. 11 § första stycket miljöbalken.
Länsstyrelsen får medge dispens enligt 7 kap. 11 § andra stycket miljöbalken, om det finns förutsättningar för det.
Länsstyrelsen får vidta de åtgärder som behövs för att vårda dessa biotopskyddsområden.
- MÖD 2006:16:Dispens från biotopskydd-----En jordbrukare ville lägga igen tre öppna diken för att skapa ett rationellare jordbruk och sökte dispens från biotopskyddet. Miljööverdomstolen fann att syftet med bestämmelsen var att för framtiden bevara växt- och djurliv i biotopen genom att förhindra igenläggning eller andra åtgärder som kunde skada denna miljö. Det var vidare uppenbart att biotopskyddet inte var till sådan nackdel att det enligt proportionalitetsprincipen skulle kunna motivera dispens med hänsyn till den rätt att få ersättning som fanns i 31 kap. miljöbalken. Enbart möjligheten till mer rationell jordbruksdrift kunde inte anses utgöra särskilda skäl för dispens.
- MÖD 2005:49:Dispens från biotopskyddsbestämmelser-----Fråga om en stenmur omfattas av biotopskyddsbestämmelserna eller inte, främst med hänsyn till om marken den är belägen på är att anse som jordbruksmark eller som skogsmark.
- MÖD 2005:73:Dispens från biotopskydd ----- Att alléer omfattas av ett generellt biotopskydd har inte ansetts innebära att varje specifik allé därmed har utpekats som värdefull. Det är biotoptypen som sådan som är det skyddsvärda. För att åstadkomma ökad trafiksäkerhet fann Miljööverdomstolen att det förelåg särskilda skäl att bevilja väghållaren dispens att beskära och hugga ner ett stort antal träd i en allé. Som villkor för dispensen föreskrev länsstyrelsen bl.a. att vissa träd skulle återplanteras i avsnitt av allén som bedömts värdefulla.
- MÖD 2012:12:Ansökan om biotopskyddsdispens ----- Mark- och miljööverdomstolen har fastställt en länsstyrelses beslut att inte bevilja dispens från biotopskyddsbestämmelserna för nedtagning av en ekallé. Allén har varit placerad på sådant sätt att den inte ligger i omedelbar anslutning till bebyggelse och har därigenom omfattats av områdesskydd för biotoper. Något sådant särskilt skäl som medger dispens från biotopskyddsbestämmelserna för att få ta ner träden, eller i varje fall stamma upp eller glesa ur träden, har inte förelegat.
- RH 2003:7:I mål om ansvar för brott mot miljöbalken har den åtalade gärningen bedömts som ringa, varför åtalet har ogillats.
6 § Skogsstyrelsen får inom områden som omfattas av bestämmelserna i skogsvårdslagen (1979:429) förklara sådana särskilt skyddsvärda mark- eller vattenområden som anges i bilaga 2 som biotopskyddsområden enligt 7 kap. 11 § första stycket miljöbalken. I Skogsstyrelsens beslut skall gränserna för biotopskyddsområdet anges.
Skogsstyrelsen får besluta om att sådana åtgärder skall vidtas som behövs för att vårda dessa biotopskyddsområden. Förordning (2005:1159).
/Träder i kraft I: 2008-01-01/
7 § Länsstyrelsen får inom områden som inte omfattas av bestämmelserna i skogsvårdslagen (1979:429) förklara sådana särskilt skyddsvärda mark- eller vattenområden som anges i bilaga 3 som biotopskyddsområden enligt 7 kap. 11 § första stycket miljöbalken. I länsstyrelsens beslut ska gränserna för biotopskyddsområdet anges.
Länsstyrelsen får besluta om sådana åtgärder som behövs för att vårda dessa biotopskyddsområden. Förordning (2007:849).
8 § Bestämmelserna i 5-7 §§ gäller inte mark- eller vattenområden i omedelbar anslutning till bebyggelse.
Även om ett mark- eller vattenområde utgör biotopskyddsområde enligt 5-7 §§ får de verksamheter bedrivas och åtgärder utföras som behövs för att genomföra en detaljplan eller områdesbestämmelser enligt plan- och bygglagen (1987:10), om detaljplanen eller områdesbestämmelserna har antagits när biotopskyddsområdet beslutas. Motsvarande gäller för verksamheter och åtgärder i enlighet med en arbetsplan enligt väglagen (1971:948) eller en järnvägsplan enligt lagen (1995:1649) om byggande av järnväg, om planen är fastställd.
Även om ett mark- eller vattenområde på ett av Försvarsmakten nyttjat övningsfält eller skjutfält utgör biotopskyddsområde enligt 5-7 §§ får Försvarsmakten bedriva verksamhet där. Djur- och växtskyddsområde
- MÖD 2012:12:Ansökan om biotopskyddsdispens ----- Mark- och miljööverdomstolen har fastställt en länsstyrelses beslut att inte bevilja dispens från biotopskyddsbestämmelserna för nedtagning av en ekallé. Allén har varit placerad på sådant sätt att den inte ligger i omedelbar anslutning till bebyggelse och har därigenom omfattats av områdesskydd för biotoper. Något sådant särskilt skäl som medger dispens från biotopskyddsbestämmelserna för att få ta ner träden, eller i varje fall stamma upp eller glesa ur träden, har inte förelegat.
9 § Länsstyrelsen eller kommunen får meddela dispens från föreskrifter som den har meddelat för ett djur- eller växtskyddsområde, om det finns särskilda skäl. En sådan dispens får ges endast om det är förenligt med föreskriftens syfte.
10 § Länsstyrelsen eller kommunen får meddela föreskrifter om förvaltningen av djur- och växtskyddsområden.
Strandskyddsområde
11 § Länsstyrelsen får meddela förordnanden och föreskrifter enligt 7 kap. 14 § första stycket, 15 § och 17 § andra stycketmiljöbalken.
- MÖD 2008:36:Strandskyddsdispens ----- En bäck i en ravin hade periodvis ett mycket litet vattenflöde och klaganden ifrågasatte att bäcken skulle omfattas av strandskydd på samma sätt som sjöar och större vattendrag. Miljööverdomstolen (MÖD) fann att bäcken var vattenförande och utgjorde ett vattendrag. Bäcken omfattades därmed av det generella strandskyddet. MÖD medgav strandskyddsdispens för uppförande av ett bostadshus på åkermark intill ravinen. Husets placering och tomtplatsens avgränsning innebar inte något hinder för allmänhetens tillträde till ravinen och skulle inte påverka livsvillkoren för växter och djur. MÖD fann att de allmänna intressen som strandskyddet avser att skydda i detta fall inte alls eller endast obetydligt skulle skadas genom den åtgärd som ansökan avsåg. En inskränkning av rätten att använda marken för uppförande av ett hus skulle gå längre än vad som krävs för att skyddet skall tillgodoses. Den kommunala nämndens beslut fastställdes.
12 § Länsstyrelsen får förordna att en kommun i stället för länsstyrelsen skall ha den befogenhet att ge dispens som länsstyrelsen har enligt 7 kap. 18 § första stycket miljöbalken. Ett sådant förordnande får inte avse byggande av en försvarsanläggning eller allmän väg.
Miljöskyddsområde
13 § Länsstyrelsen meddelar föreskrifter enligt 7 kap. 20 § första stycket miljöbalken.
Marinvetenskaplig forskning
14 § Marinvetenskaplig forskning får inte bedrivas inom svenskt sjöterritorium från forskningsfartyg som är registrerade i eller tillhör en annan stat utan tillstånd från Kustbevakningen. Om det finns särskilda skäl, får Kustbevakningen besluta om undantag från kravet på tillstånd.
Kustbevakningen får efter samråd med Naturvårdsverket och Sveriges geologiska undersökning meddela ytterligare föreskrifter i frågor om tillstånd.
Särskilda skyddade områden
/Träder i kraft I: 2008-01-01/
15 § Naturvårdsverket ska föra den förteckning över naturområden som avses i 7 kap. 27 § miljöbalken.
Förteckningen ska omfatta de områden som regeringen har
- förklarat som särskilda skyddsområden eller särskilda bevarandeområden enligt 7 kap. 28 § miljöbalken,
- föreslagit att ingå i det europeiska nät av sådana särskilda bevarandeområden, Natura 2000, som avses i rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter, senast ändrat genom rådets direktiv 2006/105/EG,
- beslutat ska föras upp på förteckningen med anledning av att Europeiska gemenskapernas kommission inlett ett samrådsförfarande enligt artikel 5 i direktiv 92/43/EEG, eller
- beslutat ska föras upp på förteckningen med anledning av ett internationellt åtagande eller nationellt mål om skydd för områden.
Förteckningen ska kungöras på det sätt som gäller för författningar som utfärdas av Naturvårdsverket. Kartor som utvisar områdenas avgränsningar ska finnas tillgängliga hos Naturvårdsverket. Naturvårdsverket ska se till att Skogsstyrelsen och berörda länsstyrelser har tillgång till förteckningen och kartorna samt får kännedom om tillägg och ändringar som görs i dem. Förordning (2007:849).
- MÖD 2002:78:Tillstånd till minikraftverk-----Miljödomstolen lämnade tillstånd till ett minikraftverk. Domen överklagades. Under handläggningen i Miljööverdomstolen (MÖD) förtecknades ån där kraftverket skulle ligga som särskilt bevarandeområde enligt 7 kap. 27 § miljöbalken (Natura 2000). MÖD fann att miljökonsekvensbeskrivningen var bristfällig i två avseenden. 0-alternativet skulle beskriva rådande förhållanden vid kvarnen med allt vatten rinnande i den naturliga huvudfåran så att konsekvenserna framgick av att verksamheten inte skulle komma till stånd. Vidare saknades uppgifter för prövning enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken, nämligen en redovisning av den livsmiljö och de vilda djur och växter som skulle skyddas i området samt konsekvenserna av verksamheten för det syfte som området avsåg. Domstolen återförvisade målet i denna del.
/Träder i kraft I: 2008-01-01/
16 § Myndigheterna ska prioritera skyddsarbetet för de områden som har förtecknats enligt 15 §. Inom ramen för sina befogenheter och ansvarsområden ska myndigheterna vidta de åtgärder som behövs eller är lämpliga med hänsyn till det skyddsintresse som föranlett att ett område förtecknats. I fråga om sådana områden som avses i 15 § andra stycket1-3 ska myndigheterna särskilt bevaka att en gynnsam bevarandestatus bibehålls eller återställs för berörda livsmiljöer och arter. Särskild hänsyn ska tas till prioriterade arter och prioriterade livsmiljötyper.
Med prioriterad art och prioriterad livsmiljötyp avses en sådan art eller livsmiljötyp som i bilaga 1 till artskyddsförordningen (2007:845) eller bilaga 4 till denna förordning har markerats med P.
Med bevarandestatus för en livsmiljö avses summan av de faktorer som påverkar en livsmiljö och dess typiska arter och som på lång sikt kan påverka dess naturliga utbredning, struktur och funktion samt de typiska arternas överlevnad på lång sikt. En livsmiljös bevarandestatus anses gynnsam när
- dess naturliga eller hävdbetingade utbredningsområde och de ytor den täcker inom detta område är stabila eller ökande,
- den särskilda struktur och de särskilda funktioner som är nödvändiga för att den ska kunna bibehållas på lång sikt finns och sannolikt kommer att finnas under en överskådlig framtid, och
- bevarandestatusen hos dess typiska arter är gynnsam.
Med bevarandestatus för en art avses summan av de faktorer som påverkar den berörda arten och som på lång sikt kan påverka den naturliga utbredningen och mängden hos dess populationer. En arts bevarandestatus anses gynnsam när
- uppgifter om den berörda artens populationsutveckling visar att arten på lång sikt kommer att förbli en livskraftig del av sin livsmiljö,
- artens naturliga eller hävdbetingade utbredningsområde varken minskar eller sannolikt kommer att minska inom en överskådlig framtid, och
- det finns och sannolikt kommer att fortsätta att finnas en tillräckligt stor livsmiljö för att artens populationer ska bibehållas på lång sikt. Förordning (2007:849).
17 § I fråga om de områden som har förtecknats enligt 15 § första stycket1-3 skall länsstyrelserna upprätta beskrivningar av bevarandesyftet samt de livsmiljöer och arter för vilka en gynnsam bevarandestatus skall upprätthållas eller återställas. Beskrivningarna skall vara ägnade att underlätta sådana prövningar som avses i 7 kap.28 a-29 §§miljöbalken. Beskrivningarna skall vara tillgängliga för allmänheten och andra som är berörda eller har intresse av dem. Förordning (2001:449).
18 § Bestämmelserna i 12 kap.1-3 §§plan- och bygglagen (1987:10) skall tillämpas på beslut att lämna lov eller förhandsbesked i fråga om verksamheter eller åtgärder som kan påverka miljön i ett naturområde som avses i 7 kap. 27 § första stycket 1 eller 2 miljöbalken. Förordning (2001:449).
19 § Myndigheter som meddelar ett beslut som kan påverka miljön i ett naturområde som avses i 7 kap. 27 § första stycket 1 eller 2 miljöbalken skall särskilt bevaka att en gynnsam bevarandestatus upprätthålls för de livsmiljöer och arter som behöver skyddas i området. Innan ett sådant beslut meddelas, skall myndigheten ha gjort en bedömning av beslutets konsekvenser för det ifrågavarande naturområdet. Bedömningen skall avse de förhållanden som anges i 16 §. Förordning (2001:449).
/Träder i kraft I: 2008-01-01/
20 § Om en tillåtlighetsprövning enligt 7 kap. 29 § miljöbalken avser en verksamhet eller åtgärd som kan påverka miljön i ett område som innehåller en prioriterad art eller en prioriterad livsmiljötyp, får vid prövningen endast beaktas sådana omständigheter som rör
- människors hälsa,
- den allmänna säkerheten,
- väsentliga miljöskyddsintressen, eller
- andra tvingande förhållanden som har ett allt överskuggande allmänintresse.
I fråga om sådana omständigheter som avses i första stycket 4 ska Europeiska gemenskapernas kommission beredas tillfälle att yttra sig innan ärendet avgörs.
Med prioriterad art och prioriterad livsmiljötyp avses en sådan art eller livsmiljötyp som i bilaga 1 till artskyddsförordningen (2007:845) eller bilaga 4 till denna förordning har markerats med P. Förordning (2007:849).
- MÖD 2006:44:Tillstånd till anläggande av en järnvägsbro m.m.-----Efter att regeringen vid prövning av en ansökan enligt 17 kap. miljöbalken tillåtit Banverket att bygga en järnväg (del av Botniabanan) ansökte Banverket hos miljödomstolen om tillstånd enligt 7 kap. 28 a § (avseende Natura 2000-områden) och 11 kap. miljöbalken (vattenverksamhet). Miljödomstolen meddelade tillstånd som överklagades. Miljööverdomstolen (MÖD) uttalade att en tillståndsmyndighet vid sin prövning av en ansökan om tillstånd enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken, måste anses vara bunden av regeringens föregående tillåtlighetsbedömning (17 kap. MB) som i detta fall inkluderade påverkan på Natura 2000-områdena. På grund av att prövningens omfattning bara kom att gälla villkor för tillståndet avslog MÖD begäran om att inhämta förhandsbesked från EG-domstolen angående alternativa järnvägssträckningar. I sak hade regeringen inte tagit slutlig ställning till frågan om vilka kompensationsåtgärder som krävdes för att meddela tillstånd. MÖD uttalade att en åtgärd, för att fylla sin funktion som kompensation, i huvudsak skall vara genomförd redan när intrånget i Natura 2000-området sker. Därför var det inte möjligt att sätta en av Banverket föreslagen kompensationsåtgärd, en våtmark som eventuellt skulle kunna komma i konflikt med flygsäkerhetsintressen, på prövotid. De kompensationsåtgärder som Banverket i övrigt hade presenterat befanns inte vara tillräckliga. MÖD upphävde miljödomstolens domar och visade målen åter till miljödomstolen för fortsatt handläggning.
20 a § I tillståndsärenden där kompensationsåtgärder krävs enligt 7 kap. 29 § miljöbalken skall tillståndsmyndigheten underrätta Europeiska gemenskapernas kommission om de kompensationsåtgärder som vidtagits. Förordning (2001:449).
Överlåtelse av förvaltning
21 § Länsstyrelsen eller kommunen får besluta att en annan myndighet, juridisk person eller markägare som har förutsättningar för att ha ett sådant ansvar skall förvalta ett naturreservat, kulturreservat, naturminne eller djur- och växtskyddsområde. Länsstyrelsen eller kommunen får återkalla ett sådant förordnande som den själv har meddelat.
Ordningsföreskrifter
22 § Länsstyrelsen får meddela föreskrifter enligt 7 kap. 30 § miljöbalken.
Föreskrifter enligt första stycket för ett djur- och växtskyddsområde får inte innebära någon inskränkning i det som kan ha föreskrivits för området med stöd av 7 kap. 12 § miljöbalken.
Vad som sägs i första stycket om länsstyrelsen skall gälla Skogsstyrelsen för biotopskyddsområden enligt 6 §.
Av 7 kap. 30 § första stycket sista meningen miljöbalken framgår att kommunen, i de fall den beslutar om skydd av ett område, får meddela sådana föreskrifter som avses i första stycket. Förordning (2005:1159).
Innehåll i ansökan om tillstånd och dispens
23 § En ansökan om tillstånd eller dispens enligt 7 kap.miljöbalken eller enligt föreskrifter meddelade med stöd av 7 kap.miljöbalken eller om tillstånd till vilthägn enligt 12 kap. 11 § miljöbalken skall vara skriftlig och åtföljd av en karta samt i den utsträckning som det behövs i det enskilda fallet en miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap.miljöbalken.
En ansökan enligt första stycket som avser en åtgärd som kan inverka negativt på ett särskilt skydds- eller bevarandeområdes bevarandestatus skall alltid vara åtföljd av en miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap.miljöbalken.
Om ett ärende som avses i första stycket är av stort allmänt intresse, skall ansökan och miljökonsekvensbeskrivningen kungöras även om detta inte krävs enligt 6 kap. 8 § miljöbalken. Kungörelsen skall föras in i ortstidning. I kungörelsen skall det anges att skriftliga synpunkter på miljökonsekvensbeskrivningen får lämnas inom den tid som länsstyrelsen eller kommunen har bestämt samt var beskrivningen hålls tillgänglig.
Föreläggande att yttra sig
24 § Innan länsstyrelsen eller kommunen fattar ett beslut enligt tredje stycket skall den förelägga ägare och innehavare av särskild rätt till marken att inom viss tid yttra sig över förslaget. Tiden får inte sättas kortare än en månad. Föreläggandet skall delges. Delgivning behöver dock inte ske med sakägare som skriftligen har godkänt förslaget till beslut.
Har alla sakägare med känt hemvist lämnat skriftligt godkännande får länsstyrelsen eller kommunen pröva ärendet utan att meddela föreläggande.
Beslut som avses i första stycket är
- beslut enligt 7 kap. 4, 9 eller 10 § miljöbalken att förklara ett område eller naturföremål som naturreservat, kulturreservat eller naturminne,
- beslut enligt 7 kap. 5 § tredje stycket miljöbalken om nya skäl eller ytterligare inskränkningar som avser naturreservat, kulturreservat eller naturminne,
- beslut enligt 7 kap. 6 § miljöbalken om förpliktelse att tåla intrång inom naturreservat, kulturreservat eller naturminne,
- beslut enligt 6 eller 7 § denna förordning att förklara ett område som biotopskyddsområde, varvid första och andra stycket skall tillämpas även på Skogsstyrelsens beslut enligt 6 §,
- beslut enligt 7 kap. 12 § miljöbalken om föreskrifter för djur- och växtskyddsområde,
- beslut enligt 7 kap. 14 § miljöbalken om utvidgning av strandskyddsområde, om förordnandet är avsett att gälla längre tid än sex månader,
- beslut enligt 7 kap. 20 § miljöbalken om föreskrifter för miljöskyddsområde, och
- beslut enligt 7 kap. 21 § miljöbalken att förklara ett område som vattenskyddsområde. Förordning (2005:1159).
- HFD 2018:45:I mål om rättsprövning har regeringens beslut om utvidgat strandskydd undanröjts eftersom reglerna om kungörelsedelgivning inte iakttagits.
Myndighetssamråd
25 § Länsstyrelsen och kommunen skall samråda med varandra innan de fattar beslut i frågor som anges i 24 § tredje stycket.
25 a § Myndigheter som enligt 7 kap.miljöbalken fattar beslut om ett sådant områdesskydd som berör fiske och vattenbruk skall samråda med Fiskeriverket innan beslutet fattas. Förordning (2001:449).
26 § Innan länsstyrelsen i ett ärende enligt 7 kap. eller 26 kap. 11 §miljöbalken fattar ett beslut som kan leda till ersättning eller inlösen enligt 31 kap.miljöbalken eller annan ekonomisk förpliktelse för staten eller ett annat beslut av vikt, skall länsstyrelsen samråda med Naturvårdsverket eller Riksantikvarieämbetet, om myndigheten kan beröras av ekonomiska åtaganden.
I ärenden som berör skogsmark skall yttrande hämtas in från Skogsstyrelsen, om det inte är uppenbart att ärendet saknar betydelse för Skogsstyrelsen.
I ärenden enligt 6 § skall Skogsstyrelsen hämta in yttrande från länsstyrelsen, om det inte är uppenbart att ärendet saknar betydelse för länsstyrelsen.
I ärenden om naturreservat, kulturreservat, naturminne eller vattenskyddsområde skall yttrande hämtas in från Sveriges geologiska undersökning, om det inte är uppenbart att ärendet saknar betydelse för Sveriges geologiska undersökning. Förordning (2005:1159).
Underrättelse om beslut
27 § När ett beslut enligt andra stycket meddelas eller ett redan tidigare meddelat beslut ändras eller upphävs skall beslutet snarast möjligt kungöras på det sätt som är föreskrivet för författningar i allmänhet. Kungörelse om beslutet skall också införas i ortstidning. Sökande och sakägare skall anses ha fått del av beslutet den dag kungörelsen var införd i ortstidning. Om det är uppenbart att beslutet berör endast viss eller vissa sakägare, får beslutet delges dessa sakägare i stället för att kungöras.
Beslut som avses i första stycket är
- beslut enligt 7 kap.miljöbalken att förklara ett område eller naturföremål som naturreservat, kulturreservat eller naturminne och beslut om föreskrifter för sådana områden och naturföremål,
- beslut enligt 7 kap. 6 § miljöbalken om förpliktelse att tåla intrång inom naturreservat, kulturreservat eller naturminne,
- beslut enligt 6 eller 7 § denna förordning att förklara ett område som biotopskyddsområde,
- beslut enligt 7 kap. 12 § miljöbalken om föreskrifter för ett djur- eller växtskyddsområde, om föreskrifterna gäller för markinnehavaren,
- beslut enligt 7 kap.14 eller 15 §miljöbalken att utvidga, undanta ett område från eller upphäva strandskydd, om det inte är fråga om upphävande av strandskydd inom ett område som avses att omfattas av en detaljplan eller områdesbestämmelser och motsvarande uppgifter har lämnats i kungörelsen vid förfarandet enligt 5 kap.24 och 25 §§plan- och bygglagen (1987:10),
- beslut enligt 7 kap. 20 § miljöbalken om föreskrifter för ett miljöskyddsområde,
- beslut enligt 7 kap. 21 § miljöbalken att förklara ett område som vattenskyddsområde och beslut enligt 7 kap. 22 § miljöbalken om föreskrifter för ett sådant område,
- beslut enligt 7 kap. 24 § miljöbalken om interimistiskt förbud, och
- beslut enligt 7 kap. 30 § miljöbalken om föreskrifter.
- HFD 2018:45:I mål om rättsprövning har regeringens beslut om utvidgat strandskydd undanröjts eftersom reglerna om kungörelsedelgivning inte iakttagits.
28 § Följande beslut skall sändas till de myndigheter som anges här.
- Beslut att skydda områden och naturföremål och beslut om föreskrifter för områden och naturföremål.
- Beslut om skötselplan enligt 3 §.
- Beslut att utse någon till förvaltare enligt 21 § och beslut att återkalla ett sådant förordnande.
- Beslut om tillstånd eller dispens som rör områden och naturföremål.
- Beslut om ersättning och inlösen enligt 31 kap.miljöbalken som rör områden och naturföremål.
- Beslut att meddela föreläggande eller förbud enligt 26 kap.miljöbalken som rör områden och naturföremål samt föreläggande enligt 26 kap. 11 § miljöbalken.
- Beslut om tillstånd enligt 12 kap. 11 § miljöbalken.
- Sådana beslut enligt 27 § andra stycket denna förordning som inte följer av 1.
- Beslut att förklara områden som naturreservat eller kulturreservat och beslut om föreskrifter för sådana områden.
- Beslut om skötselplan enligt 3 §.
- Beslut att utse någon till förvaltare enligt 21 § och beslut att återkalla ett sådant förordnande.
- Beslut om tillstånd eller dispens som rör naturreservat eller kulturreservat.
- Beslut om ersättning och inlösen enligt 31 kap.miljöbalken som rör naturreservat eller kulturreservat.
- Beslut att meddela föreläggande eller förbud enligt 26 kap.miljöbalken som rör kulturreservat.
Beslut om föreskrifter för områden och naturföremål, om föreskriften har betydelse för luftfarten.
Beslut enligt 27 § andra stycket denna förordning, om inte kännedom om beslutet uppenbart saknar betydelse för myndigheten.
- Beslut att förklara ett område som biotopskyddsområde enligt 7 § och beslut om ersättning enligt 31 kap. 4 § miljöbalken till följd av ett sådant beslut.
- Beslut att utse någon till förvaltare enligt 21 § för ett område eller naturföremål på mark som omfattas av bestämmelserna i skogsvårdslagen (1979:429) och beslut att återkalla ett sådant förordnande.
- Beslut om tillstånd eller dispens rörande områden och naturföremål på mark som omfattas av bestämmelserna i skogsvårdslagen.
- Beslut enligt 27 § andra stycket denna förordning som inte följer av 1, om inte kännedom om beslutet uppenbart saknar betydelse för Skogsstyrelsen.
Sveriges geologiska undersökning
Beslut om naturreservat, kulturreservat, naturminne eller vattenskyddsområde, om inte kännedom om beslutet uppenbart saknar betydelse för Sveriges geologiska undersökning.
- Beslut att skydda områden och naturföremål och beslut om föreskrifter för områden och naturföremål.
- Beslut om föreläggande om stängselgenombrott enligt 26 kap. 11 § första stycket miljöbalken.
- Beslut om ändring eller upphävande av sådana beslut som avses i 1-2.
- Beslut om ersättning och inlösen enligt 31 kap.4 och 8 §§miljöbalken.
- Beslut att meddela dispens enligt 7 kap. 18 § miljöbalken, om beslutet har betydelse för myndigheten.
- Beslut om tillstånd enligt 12 kap. 11 § miljöbalken, om beslutet har betydelse för myndigheten.
- Sådana beslut enligt 27 § andra stycket denna förordning som inte följer av 1, om beslutet har betydelse för myndigheten.
- Beslut att meddela dispens enligt 7 kap. 18 § miljöbalken, om beslutet har betydelse för myndigheten.
- Beslut om tillstånd enligt 12 kap. 11 § miljöbalken, om beslutet har betydelse för myndigheten.
- Beslut enligt 27 § andra stycket denna förordning, om beslutet har betydelse för myndigheten. Förordning (2005:1159).
29 § Följande beslut skall sändas till länsstyrelsen.
- Beslut att skydda områden och naturföremål och beslut om föreskrifter för områden och naturföremål.
- Beslut om ersättning enligt 31 kap. 4 § miljöbalken som rör biotopskyddsområde enligt 6 § denna förordning, om inte kännedom om beslutet uppenbart saknar betydelse för länsstyrelsen.
- Beslut enligt 7 kap. 18 § miljöbalken att meddela dispens från förbud inom strandskyddsområde.
- Sådana beslut enligt 27 § andra stycket denna förordning som inte följer av 1.
30 § Följande beslut skall sändas till kommunen.
- Beslut att skydda områden och naturföremål och beslut om föreskrifter för områden och naturföremål.
- Beslut enligt 7 kap. 18 § miljöbalken att meddela dispens från förbud inom strandskyddsområde.
- Beslut om tillstånd enligt 12 kap. 11 § miljöbalken.
- Sådana beslut enligt 27 § andra stycket denna förordning som inte följer av 1.
31 § Till markägaren skall sändas beslut att skydda områden och naturföremål, beslut om föreskrifter för områden och naturföremål och beslut om skötselplan enligt 3 §.
32 § Länsstyrelsen eller kommunen skall för anteckning i fastighetsregistrets allmänna del skriftligen underrätta lantmäterimyndigheten om förhållanden som avses i 9 § andra stycket lagen (1998:811) om införande av miljöbalken. Förordning (2000:331).
Naturvårdsregister
33 § Länsstyrelsen skall föra ett register över beslut enligt 7 kap.miljöbalken och andra förhållanden på naturvårdens område (naturvårdsregister) i enlighet med föreskrifter som meddelas av Naturvårdsverket efter samråd med Riksantikvarieämbetet och Skogsstyrelsen. Naturvårdsverket skall föra ett sammanfattande nationellt register över sådana beslut och förhållanden.
- NFS 2015:1: Naturvårdsverkets föreskrifter om registrering av beslut enligt 7 kap. miljöbalken.
Ersättning och inlösen
34 § I ärenden enligt 7 kap.miljöbalken skall länsstyrelsen på statens vägnar söka träffa uppgörelse med sakägare som gör anspråk på ersättning eller fordrar inlösen av fastighet. Samma skyldighet har Skogsstyrelsen i ärenden som rör biotopskyddsområden enligt 6 §.
Länsstyrelsen kan på begäran förskottera medel för ändamål som avses i 31 kap. 11 § miljöbalken. Förordning (2005:1159).
- HFD 2011 not 100:Ansökan av U.P. om rättsprövning av beslut ang. utvidgning av naturreservat. - Länsstyrelsen i Örebro län beslutade i december 2006 om inrättande av ett naturreservat benämnt Dunderklintarna i Lekebergs och Örebro kommuner. Frågan om inrättandet hade då varit aktuell under ett antal år och länsstyrelsens beslut avsåg endast en del av de fastigheter som var aktuella för reservatsbildningen. Arbetet med en utvidgning av naturreservatet upptogs därför omgående efter reservatsbildningen och omfattade del av fastigheten Arbohyttan 3:2 i Örebro kommun. Under beredningen av ärendet fattade länsstyrelsen beslut om förbud mot vissa åtgärder enligt 7 kap. 24 § miljöbalken, bl.a. för att förhindra avverkning av barrskog med höga naturvärden i det område som var aktuellt för den utvidgade reservatsbildningen. Beslut om utvidgning av naturreservatet fattades av länsstyrelsen den 26 oktober 2009 med stöd av bestämmelserna i 7 kap. 4 § miljöbalken. Som skäl för beslutet anförde länsstyrelsen bl.a. följande. Länsstyrelsen bedömer att den del av Arbohyttan 3:2 som genom detta beslut blir naturreservat utgör en central del av naturreservatet Dunderklintarna och är omistlig inom det skyddade området för friluftslivet, för naturupplevelsen och för naturvärdenas bevarande i hela reservatet. Avverkning av denna del av Arbohyttan 3:2 skulle allvarligt försämra förutsättningarna för att uppnå syftet med reservatsbildningen som helhet och även påverka Natura 2000-området negativt. Länsstyrelsen har därför ansett det nödvändigt att utan avtal med ägaren fatta beslut om naturreservat för att slå vakt om de höga naturvärdena
35 § Ingår en fastighet i en häradsallmänning eller annan samfällighet som enligt gällande bestämmelser inte får minskas, skall länsstyrelsen eller kommunen hålla inne ersättningsbelopp som samfälligheten har rätt till enligt 31 kap.4 och 8 §§miljöbalken, till dess det slutligen har avgjorts hur det skall förfaras med beloppet.
36 § Om talan om ersättning eller inlösen enligt 31 kap.miljöbalken förs i domstol, företräds staten av Kammarkollegiet. Kammarkollegiet skall samråda med den myndighet som enligt 2 § första stycket denna förordning har det centrala ansvaret för det aktuella skyddet.
Förskott på allmänna medel
37 § Kostnad för handräckning enligt 26 kap. 17 § miljöbalken i frågor som avses i 7 kap. eller 12 kap. 11 §miljöbalken kan på kronofogdemyndighetens begäran förskotteras av allmänna medel.
Mätning och kartläggning
38 § Länsstyrelsen eller kommunen skall se till att områden och naturföremål mäts och kartläggs, om det behövs. Närmare bestämmelser om mätning och kartläggning finns i mätningskungörelsen (1974:339).
Tillsyn och avgifter
39 § Bestämmelser om tillsyn och avgifter finns i förordningen (1998:900) om tillsyn enligt miljöbalken och förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken.
Överklagande
40 § Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, Skogsstyrelsen och Fiskeriverket får överklaga beslut som rör frågor som avses i 7 kap.miljöbalken. Naturvårdsverket får även överklaga beslut enligt 12 kap. 11 § miljöbalken.
- HFD 2012:70:En kommuns insatser och kostnader för att ställa i ordning och underhålla skidspår har ansetts vara av sådan omfattning att avgiftsbeläggning av spåren inte står i strid med allemansrätten. Laglighetsprövning enligt kommunallagen.
41 § En kommuns beslut enligt denna förordning får överklagas hos länsstyrelsen. Länsstyrelsens beslut enligt 3, 4, 10-13, 21 och 22 §§ och Kustbevakningens beslut enligt 14 § får överklagas hos regeringen.
Bestämmelser om överklagande till miljödomstolen och Miljööverdomstolen finns i 19 kap. 1 § och 23 kap. 1 §miljöbalken. Förordning (2005:1159).
Straff och förverkande
42 § I 29 kap.miljöbalken finns bestämmelser om straff och förverkande.
Bilaga 1
/Träder i kraft I: 2008-01-01/
- Allé
- Källa med omgivande våtmark i jordbruksmark
- Odlingsröse i jordbruksmark
- Pilevall
- minst fem träd med ett inbördes avstånd av högst 100 meter i en i övrigt öppen jordbruksmark eller invid en väg där marken mellan pilträden är plan eller upphöjd till en vall, eller
- minst tre träd, om vallen är väl utbildad, mer än 0,5 meter hög och två meter bred.
- Småvatten och våtmark i jordbruksmark
- Stenmur i jordbruksmark
- Åkerholme
Bilaga 2
/Träder i kraft I: 2008-01-01/
Särskilt skyddsvärda mark- och vattenområden som avses i 6 §
Brandfält
Lövbrännor
Äldre naturskogsartade skogar
Örtrika allundar
Ravinskogar
Mindre vattendrag och småvatten med omgivande mark
Örtrika sumpskogar
Äldre sandskogar
Äldre betespräglade skogar
Kalkmarksskogar
Rik- och kalkkärr
Alkärr
Hassellundar och hasselrika skogar
Källor med omgivande våtmarker
Myrholmar
Ras- eller bergbranter
Mark med mycket gamla träd
Bilaga 3 /Ny beteckning Bilaga 4 U:2008-01-01/
1. | KUSTER OCH SALTPÅVERKADE LIVSMILJÖER | ||
11. | Öppet hav och tidvattenområden | ||
S | - | 1110 | Sublittorala sandbankar |
- | P | 1120 oceanicae) | Posidonia-bankar (Posidonion |
S | - | 1130 | Estuarier |
S | - | 1140 blottas vid lågvatten | Ler- och sandbottnar som |
S | P | 1150 | Laguner |
S | - | 1160 | Stora grunda vikar och sund |
S | - | 1170 | Rev |
- | - | 1180 undervattensstrukturer bildade av gasläckage | Submarina |
12. steniga stränder | Havsklippor och klapperstensstränder eller | ||
S | - | 1210 | Annuell vegetation på driftvallar |
S | - | 1220 grusvallar | Perenn vegetation på sten och |
S | - | 1230 | Vegetationsklädda havsklippor |
- | - | 1240 vid medelhavskust med endemisk Limonium spp. | Vegetationsklädda havsklippor |
- | - | 1250 med endemiska växter vid makaronesisk kust | Vegetationsklädda havsklippor |
13. våtmarker och ängar | Atlantiska och kontinentala salta | ||
S | - | 1310 andra annueller | Ler- och sandsediment med glasört och |
- | - | 1320 | Spartina-mattor (Spartinion maritimi) |
S | - | 1330 | Salta strandängar |
- | P | 1340 | Salta ängar i inlandet |
14. våtmarker och strandängar | Mediterrana och thermo-atlantiska salta | ||
- | - | 1410 (Juncetalia maritimae) | Mediterrana salta strandängar |
- | - | 1420 buskmarker (Sarcocornetea fruticosi) | Mediterrana och thermo-atlantiska salta |
- | - | 1430 (Pegano-Salsoletea) | Salta och kväverika buskmarker |
15. | Inlandsstäpper av salt- eller gipstyp | ||
- | P | 1510 | Mediterrana saltstäpper (Limonietalia) |
- | P | 1520 | Iberiska gipsstäpper (Gypsophiletalia) |
- | P | 1530 våtmarker | Pannoniska saltstäpper och salta |
16. längs boreal Östersjökust | Skärgårdar, kust och landhöjningsområden | ||
S | - | 1610 littoral och sublittoral vegetation | Rullstensåsöar i Östersjön med |
S | - | 1620 | Skär och små öar i Östersjön |
S | P | 1630 | Havsstrandängar av Östersjötyp |
S | - | 1640 vegetation i Östersjön | Sandstränder med perenn |
S | - | 1650 | Smala vikar i Östersjön |
2. INLANDSSANDDYNER | KUSTNÄRA SANDDYNER OCH | ||
21. och Östersjön | Kustnära sanddyner i Atlanten, Nordsjön | ||
S | - | 2110 sanddyner | Kustnära embryonala vandrande |
S | - | 2120 med sandrör (vita dyner) | Kustnära vandrande sanddyner |
S | P | 2130 med örtvegetation (grå dyner) | Kustnära permanenta sanddyner |
S | P | 2140 sanddyner med kråkbär | Kustnära urkalkade permanenta |
- | P | 2150 sanddyner (Calluno-Ulicetea) | Atlantiska urkalkade permanenta |
- | - | 2160 rhamnoides | Sanddyner med Hippophaë |
S | - | 2170 | Kustnära sanddyner med sandvide |
S | - | 2180 | Kustnära trädklädda sanddyner |
S | - | 2190 | Kustnära dynvåtmarker |
- | - | 21A0 | Machairs |
- | P | 21A0 | Machairs i Irland |
22. | Kustnära sanddyner längs medelhavskusten | ||
- | - | 2210 typen Crucianellion maritimae | Permanenta strandsanddyner av |
- | - | 2220 | Sanddyner med Euphorbia terracina |
- | - | 2230 | Malcolmietalia sanddyngräsmarker |
- | - | 2240 annueller | Brachypodietalia sanddyngräsmarker med |
- | P | 2250 | Kustnära sanddyner med Juniperus spp. |
- | - | 2260 (Cisto-Lavenduletalia) | Sklerofyllbuskklädda sanddyner |
- | P | 2270 pinea och/eller Pinus pinaster | Trädklädda sanddyner med Pinus |
23. | Gamla, urkalkade inlandssanddyner | ||
- | - | 2310 (Calluna) och ginst (Genista) | Torra hedsanddyner med ljung |
S | - | 2320 kråkbär i inlandet | Torra sandhedar med ljung och |
S | - | 2330 gräsmarker med borsttåtel eller andra pionjärgräs | Inlandssanddyner med öppna |
- | P | 2340 | Pannoniska inlandssanddyner |
3. | SÖTVATTENMILJÖER | ||
31. | Stillastående vatten | ||
S | - | 3110 i slättområden | Oligotrofa mineralfattiga sjöar |
- | - | 3120 vatten på västligt mediterrana sandslätter med Isoetes spp. | Oligotrofa mineralfattiga |
S | - | 3130 strandpryl, braxengräs eller annuell vegetation på exponerade stränder | Oligotrofa-mesotrofa sjöar med |
S | - | 3140 med bentiska kransalger | Kalkrika oligo-mesotrofa vatten |
S | - | 3150 nate- eller dybladsvegetation | Naturligt eutrofa sjöar med |
S | - | 3160 | Dystrofa sjöar och småvatten |
- | P | 3170 | Mediterrana temporära småvatten |
- | P | 3180 | Turloughs |
- | - | 3190 | Sjöar av gipskarst |
- | P | 31A0 varma källor | Transsylvanska lotusbäddar i |
32. naturlig eller delvis naturlig dynamik (små, medelstora och stora flodbäddar) där vattenkvaliteten inte signifikant försämrats | Vattendrag - vattendragssträckor med | ||
S | - | 3210 fennoskandisk typ | Naturliga större vattendrag av |
S | - | 3220 strandvegetation | Alpina vattendrag med örtrik |
- | - | 3230 vegetation med | Alpina vattendrag och deras vedartade Myricaria germanica |
- | - | 3240 vegetation med Salix elaeagnos | Alpina vattendrag och deras vedartade |
- | - | 3250 vattendrag med Glaucium flavum | Ständigt vattenförande mediterrana |
S | - | 3260 akvatiska mossor | Vattendrag med flytbladsvegetation eller |
- | - | 3270 vegetation av Chenopodion rubri p.p. och Bidention p.p. | Vattendrag med dyiga stränder med |
- | - | 3280 vattendrag med arter av Paspalo-Agrostidion och hängande vegetation med Salix och Populus alba | Ständigt vattenförande mediterrana stora |
- | - | 3290 vattenföring och med arter av Paspalo-Agrostidion | Mediterrana vattendrag med periodisk |
4. | TEMPERERADE HEDAR OCH BUSKMARKER | ||
S | - | 4010 | Fukthed med klockljung |
- | P | 4020 fukthedar med Erica ciliaris och Erica tetralix | Tempererade atlantiska |
S | - | 4030 | Ris- och gräshedar nedanför trädgränsen |
- | P | 4040 | Torra atlantiska kusthedar med Erica vagans |
- | P | 4050 | Endemiska makaronesiska hedar |
S | - | 4060 | Rishedar ovanför trädgränsen |
- | P | 4070 Rhododendron hirsutum (Mugo-Rhododendrum hirsuti) | Buskmarker med Pinus mugo och |
S | - | 4080 | Videbuskmarker ovanför trädgränsen |
- | - | 4090 ärttörne | Endemiska mediterrana bergshedar med |
- | P | 40A0 buskmarker | Subkontinentala peripannoniska |
5. | SKLEROFYLLBUSKMARKER (MATORRAL) | ||
51. | Submediterrana och tempererade buskmarker | ||
- | - | 5110 sempervirens-buskmarker på kalkrika bergssluttningar (Berberidion p.p.) | Stabila xerotermofila Buxus |
- | - | 5120 | Cytisus purgans-buskmarker i bergsområden |
S | - | 5130 | Enbuskmarker nedanför trädgränsen |
- | P | 5140 marina fukthedar | Cistus palphinae-buskmarker på |
52. | Mediterrana trädbevuxna matorral | ||
- | - | 5210 | Trädbevuxna matorral med Juniperus spp. |
- | P | 5220 | Trädbevuxna matorral med Zyziphus |
- | P | 5230 | Trädbevuxna matorral med Laurus nobilis |
53. förstäppbuskmarker | Termo-mediterrana buskmarker och | ||
- | - | 5310 | Laurus nobilis-snår |
- | - | 5320 nära klippor | Marker med lågvuxen Euphorbia |
- | - | 5330 förstäppbuskmarker | Termomediterrana buskmarker och |
54. | Phrygana | ||
- | - | 5410 (Astragalo-Plantaginetum subulatae) på klipptoppar | Västlig mediterran frygana |
- | - | 5420 | Sarcopoterium spinosum-frygana |
- | - | 5430 | Endemisk frygana med Euphorbio-Verbascion |
6. | NATURLIGA OCH KULTURFORMADE GRÄSMARKER | ||
61. | Naturliga gräsmarker | ||
S | P | 6110 | Basiska berghällar |
S | P | 6120 | Sandstäpp |
- | - | 6130 Violetalia calaminariae | Galmejagräsmarker med |
- | - | 6140 med Festuca eskia | Pyreneiska silikatgräsmarker |
S | - | 6150 | Silikatgräsmarker ovanför trädgränsen |
- | - | 6160 Festuca indigesta | Iberiska bergsgräsmarker med |
S | - | 6170 | Kalkgräsmarker ovanför trädgränsen |
- | - | 6180 | Makaronesiska mesofila gräsmarker |
- | - | 6190 Festucetalia pallentis) | Pannoniska gräsmarker (Stipo- |
62. buskformationer | Delvis naturliga torra gräsmarker och | ||
S | - | 6210 | Kalkgräsmarker nedanför trädgränsen |
S | P | 6210 (viktiga orkidélokaler) | Kalkgräsmarker nedanför trädgränsen |
- | P | 6220 annueller av typen Thero-Brachypodietea | Stäppartade marker med gräs och |
S | P | 6230 nedanför trädgränsen | Artrika stagg-gräsmarker |
- | P | 6240 | Subpannoniska stäppartade gräsmarker |
- | P | 6250 | Pannoniska löss-stäppmarker |
- | P | 6260 | Pannoniska sandstäpper |
S | P | 6270 nedanför trädgränsen | Artrika silikatgräsmarker |
S | P | 6280 | Kalkhällmarker |
- | - | 62A0 gräsmarker (Scorzoneratalia villosae) | Östliga submedditerrana torra |
- | P | 62B0 Cypern | Gräsmarker med serpentinvegetation på |
63. | Sklerofyllartade betade skogar (dehesas) | ||
- | - | 6310 | Dehesas med vintergröna Quercus spp. |
64. | Delvis naturliga fuktängar av högörttyp | ||
S | - | 6410 | Fuktängar med blåtåtel eller starr |
- | - | 6420 sävängar av typen Molinio-Holoschoenion | Mediterrana fuktiga högörts- och |
S | - | 6430 | Högörtssamhällen |
- | - | 6440 som översvämmas | Cnidion dubii-ängar i floddalar |
S | - | 6450 | Nordliga översvämningsängar |
- | - | 6460 | Torvgräsmarker på Troodos |
65. | Mesofila gräsmarker | ||
S | - | 6510 | Slåtterängar i låglandet |
S | - | 6520 | Höglänta slåtterängar |
S | P | 6530 | Lövängar |
7. | MYRAR | ||
71. | Mossar och vissa kärr | ||
S | P | 7110 | Högmossar |
S | - | 7120 | Degenererade högmossar |
- | - | 7130 | Terrängtäckande mossar |
S | P | 7130 | Terrängtäckande mossar (endast aktiva) |
S | - | 7140 fattiga och intermediära kärr och gungflyn | Öppna svagt välvda mossar, |
- | - | 7150 | Rhynchosporion-depressioner i torv |
S | - | 7160 av fennoskandisk typ | Mineralrika källor och källkärr |
72. | Kalkkärr och rikkärr | ||
S | P | 7210 | Kalkkärr med ag |
S | P | 7220 | Källor med kalktuffbildning |
S | - | 7230 | Rikkärr |
S | P | 7240 med brokstarr eller svedstarr | Artrika alpina rikkärrsamhällen |
73. | Boreala myrar | ||
S | P | 7310 | Aapamyrar |
S | P | 7320 | Palsmyrar |
8. | GEOTYPER | ||
81. | Rasbranter i bergsområden | ||
S | - | 8110 | Silikatrasmarker |
S | - | 8120 | Kalkrasmarker |
- | - | 8130 termofila rasbranter | Västliga mediterrana och |
- | - | 8140 | Östliga mediterrana rasbranter |
- | - | 8150 rasbranter av silikattyp | Mellaneuropeiska höglands- |
- | P | 8160 kalktyp i bergsområden | Mellaneuropeiska rasbranter av |
82. | Chasmofytisk vegetation på bergssluttningar | ||
S | - | 8210 bergssluttningar | Klippvegetation på kalkrika |
S | - | 8220 bergssluttningar | Klippvegetation på silikatrika |
S | - | 8230 silikatrika bergsytor | Pionjärvegetation på |
S | P | 8240 | Karsthällmarker |
83. | Andra bergsmiljöer | ||
S | - | 8310 | Grottor |
- | - | 8320 | Lavafält och naturliga kratrar |
- | - | 8330 under vatten | Havsgrottor, helt eller delvis |
S | - | 8340 | Permanenta glaciärer |
9. | SKOGAR | ||
90. | Boreala Europas skogar | ||
S | P | 9010 | Västlig taiga |
S | P | 9020 | Boreonemoral ädellövskog |
S | P | 9030 | Skogar på landhöjningskust |
S | - | 9040 | Fjällbjörkskog |
S | - | 9050 | Näringsrik granskog |
S | - | 9060 | Åsbarrskog |
S | - | 9070 | Trädklädd betesmark |
S | P | 9080 | Lövsumpskog |
91. | Tempererade Europas skogar | ||
S | - | 9110 | Näringsfattig bokskog |
- | - | 9120 och ibland också med Taxus i buskskikt (Quercion robori-petraeae eller Ilici-Fagenion) | Atlantisk sur bokskog med Ilex |
S | - | 9130 | Näringsrik bokskog |
- | - | 9140 med Acer och Rumex arifolius | Mellaneuropeiska subalpina bokskogar |
- | - | 9150 med Cephalanthero-Fagion | Mellaneuropeiska kalkbokskogar |
S | - | 9160 avenbokskog | Näringsrik ekskog eller ek- |
S | - | 9170 | Ek-avenbokskog av måratyp |
S | P | 9180 | Ädellövskog i branter |
S | - | 9190 | Näringsfattig ekskog |
- | - | 91A0 Blechnum på brittiska öarna | Gammal ekskog med Ilex och |
- | - | 91B0 angustifolia-skogar | Termofila Fraxinus |
- | P | 91C0 | Kaledoniska skogar |
S | P | 91D0 | Skogbevuxen myr |
S | P | 91E0 | Svämlövskog |
S | - | 91F0 | Svämädellövskog |
- | P | 91G0 petraea och Carpinus betulus | Pannoniska skogar med Quercus |
- | P | 91H0 pubescens | Pannoniska skogar med Quercus |
- | P | 91I0 Quercus spp. | Euro-sibiriska stäppskogar med |
- | - | 91J0 brittiska öarna | Taxus baccata-skogar på |
- | - | 91K0 skogar (Aremonio-Fagion) | Illyriska Fagus sylvatica- |
- | - | 91L0 (Erythronio-Carpinion) | Illyriska ek-avenbokskogar |
- | - | 91M0 turkisk ek-dvärgek | Pannoniska-balkanska skogar med |
- | P | 91N0 inlandssanddyner (JuniperoPopuletum albae) | Pannoniska snår på |
- | - | 91P0 | Abietetum polonicum-skogar |
- | - | 91Q0 på kalkhaltig mark | Västkarpatiska Pinus sylvestris-skogar |
- | - | 91R0 med skotsk tall (Genisto januensis-Pinetum) | Dinariska-dolomitiska skogar |
- | - | 91T0 skotsk tall och lavar | Centraleuropeiska skogar med |
- | - | 91U0 | Sarmatiska stäpptallskogar |
- | - | 91V0 | Dakiska bokskogar (Symphyto-Fagion) |
92. | Mediterrana lövskogar | ||
- | P | 9210 och Ilex | Apenninska bokskogar med Taxus |
- | P | 9220 alba och bokskogar med Abies nebrodensis | Apenninska bokskogar med Abies |
- | - | 9230 Quercus robur och Quercus pyrenaica | Galicisk-portugisisk ekskog med |
- | - | 9240 Quercus canariensis-skog | Iberisk Quercus faginea- och |
- | - | 9250 | Quercus trojana-skog |
- | - | 9260 | Castanea sativa-skog |
- | - | 9270 borisii-regis | Grekisk bokskog med Abies |
- | - | 9280 | Quercus frainetto-skog |
- | - | 9290 Cupression) | Cupressus-skog (Acero- |
- | - | 92A0 Populus alba | Galleriskog med Salix alba och |
- | - | 92B0 Salix och andra längs tidvis vattenförande mediterrana vattendrag | Strandskog med Rhododendron ponticum, |
- | - | 92C0 Liquidambar orientalis-skog (Platanion orientalis) | Platanus orientalis och |
- | - | 92D0 tätvegetation (Nerio-Tamaricetea och Securinegion tinctoriae) | Sydliga galleristrandskogar och |
93. | Mediterrana sklerofyllskogar | ||
- | - | 9310 | Aegisk Quercus brachyphylla-skog |
- | - | 9320 | Olea och Ceratonia-skog |
- | - | 9330 | Quercus suber-skog |
- | - | 9340 rotundifolia-skog | Quercus ilex och Quercus |
- | - | 9350 | Quercus macrolepis-skog |
- | P | 9360 Ocotea) | Makaronesisk lagerskog (Laurus, |
- | P | 9370 | Dadelpalmlund av Phoenix-typ |
- | - | 9380 | Ilex aquifolium-skog |
- | P | 9390 skogsvegetation med Quercus alnifolia | Buskmark och låg |
- | - | 93A0 infectoria (Anagyro foetidaeQuercetum infectoriae) | Skogsmark med Quercus |
94. | Tempererade barrskogar i bergsområden | ||
- | - | 9410 bergsområden upp till alpina zonen (Vaccinio-Piceetea) | Picea-skog på sura marker i |
- | - | 9420 och/eller Pinus cembra | Alpin skog med Larix decidua |
- | - | 9430 områden och i bergsområden | Pinus uncinata-skog i subalpina |
- | P | 9430 områden och i bergsområden (på gips- eller kalksubstrat) | Pinus uncinata-skog i subalpina |
95. | Mediterrana och makaronesiska bergsbarrskogar | ||
- | P | 9510 | Syd-appenninsk Abies alba-skog |
- | - | 9520 | Abies pinsapo-skog |
- | P | 9530 endemisk Pinus nigra | (Sub)mediterransk tallskog med |
- | - | 9540 endemisk mesogeisk tall | Mediterransk tallskog med |
- | - | 9550 | Endemisk tallskog på Kanarieöarna |
- | P | 9560 | Endemisk skog med Jupinerus spp. |
- | P | 9570 | Tetraclinis articulata-skog |
- | P | 9580 | Mediterrana Taxus baccata-skog |
- | P | 9590 (Cedrosetum brevifoliae) | Cedrus brevifolia-skog |
Förordning (2006:1018). |
Bilaga 3
/Träder i kraft I: 2008-01-01/
Särskilt skyddsvärda mark- och vattenområden som avses i 7 §
Rik- och kalkkärr i jordbruksmark
Ängar
Naturbetesmarker
Naturliga vattendrag
Ras- eller bergbranter
Naturliga vattenfall med omgivande mark
Naturliga forsar med omgivande mark
Naturliga sjöutlopp med omgivande mark
Mynningsområden vid havskust
Rev av ögonkorall
Naturliga sjöar och andra vatten som är naturligt fisktomma
Helt eller delvis avsnörda havsvikar
Grunda havsvikar
Ålgräsängar
Bilaga 4
/Träder i kraft I: 2008-01-01/
1. | KUSTER OCH SALTPÅVERKADE LIVSMILJÖER | ||
11. | Öppet hav och tidvattenområden | ||
S | - | 1110 | Sublittorala sandbankar |
- | P | 1120 oceanicae) | Posidonia-bankar (Posidonion |
S | - | 1130 | Estuarier |
S | - | 1140 blottas vid lågvatten | Ler- och sandbottnar som |
S | P | 1150 | Laguner |
S | - | 1160 | Stora grunda vikar och sund |
S | - | 1170 | Rev |
- | - | 1180 undervattensstrukturer bildade av gasläckage | Submarina |
12. steniga stränder | Havsklippor och klapperstensstränder eller | ||
S | - | 1210 | Annuell vegetation på driftvallar |
S | - | 1220 grusvallar | Perenn vegetation på sten och |
S | - | 1230 | Vegetationsklädda havsklippor |
- | - | 1240 vid medelhavskust med endemisk Limonium spp. | Vegetationsklädda havsklippor |
- | - | 1250 med endemiska växter vid makaronesisk kust | Vegetationsklädda havsklippor |
13. våtmarker och ängar | Atlantiska och kontinentala salta | ||
S | - | 1310 andra annueller | Ler- och sandsediment med glasört och |
- | - | 1320 | Spartina-mattor (Spartinion maritimi) |
S | - | 1330 | Salta strandängar |
- | P | 1340 | Salta ängar i inlandet |
14. våtmarker och strandängar | Mediterrana och thermo-atlantiska salta | ||
- | - | 1410 (Juncetalia maritimae) | Mediterrana salta strandängar |
- | - | 1420 buskmarker (Sarcocornetea fruticosi) | Mediterrana och thermo-atlantiska salta |
- | - | 1430 (Pegano-Salsoletea) | Salta och kväverika buskmarker |
15. | Inlandsstäpper av salt- eller gipstyp | ||
- | P | 1510 | Mediterrana saltstäpper (Limonietalia) |
- | P | 1520 | Iberiska gipsstäpper (Gypsophiletalia) |
- | P | 1530 våtmarker | Pannoniska saltstäpper och salta |
16. längs boreal Östersjökust | Skärgårdar, kust och landhöjningsområden | ||
S | - | 1610 littoral och sublittoral vegetation | Rullstensåsöar i Östersjön med |
S | - | 1620 | Skär och små öar i Östersjön |
S | P | 1630 | Havsstrandängar av Östersjötyp |
S | - | 1640 vegetation i Östersjön | Sandstränder med perenn |
S | - | 1650 | Smala vikar i Östersjön |
2. INLANDSSANDDYNER | KUSTNÄRA SANDDYNER OCH | ||
21. och Östersjön | Kustnära sanddyner i Atlanten, Nordsjön | ||
S | - | 2110 sanddyner | Kustnära embryonala vandrande |
S | - | 2120 med sandrör (vita dyner) | Kustnära vandrande sanddyner |
S | P | 2130 med örtvegetation (grå dyner) | Kustnära permanenta sanddyner |
S | P | 2140 sanddyner med kråkbär | Kustnära urkalkade permanenta |
- | P | 2150 sanddyner (Calluno-Ulicetea) | Atlantiska urkalkade permanenta |
- | - | 2160 rhamnoides | Sanddyner med Hippophaë |
S | - | 2170 | Kustnära sanddyner med sandvide |
S | - | 2180 | Kustnära trädklädda sanddyner |
S | - | 2190 | Kustnära dynvåtmarker |
- | - | 21A0 | Machairs |
- | P | 21A0 | Machairs i Irland |
22. | Kustnära sanddyner längs medelhavskusten | ||
- | - | 2210 typen Crucianellion maritimae | Permanenta strandsanddyner av |
- | - | 2220 | Sanddyner med Euphorbia terracina |
- | - | 2230 | Malcolmietalia sanddyngräsmarker |
- | - | 2240 annueller | Brachypodietalia sanddyngräsmarker med |
- | P | 2250 | Kustnära sanddyner med Juniperus spp. |
- | - | 2260 (Cisto-Lavenduletalia) | Sklerofyllbuskklädda sanddyner |
- | P | 2270 pinea och/eller Pinus pinaster | Trädklädda sanddyner med Pinus |
23. | Gamla, urkalkade inlandssanddyner | ||
- | - | 2310 (Calluna) och ginst (Genista) | Torra hedsanddyner med ljung |
S | - | 2320 kråkbär i inlandet | Torra sandhedar med ljung och |
S | - | 2330 gräsmarker med borsttåtel eller andra pionjärgräs | Inlandssanddyner med öppna |
- | P | 2340 | Pannoniska inlandssanddyner |
3. | SÖTVATTENMILJÖER | ||
31. | Stillastående vatten | ||
S | - | 3110 i slättområden | Oligotrofa mineralfattiga sjöar |
- | - | 3120 vatten på västligt mediterrana sandslätter med Isoetes spp. | Oligotrofa mineralfattiga |
S | - | 3130 strandpryl, braxengräs eller annuell vegetation på exponerade stränder | Oligotrofa-mesotrofa sjöar med |
S | - | 3140 med bentiska kransalger | Kalkrika oligo-mesotrofa vatten |
S | - | 3150 nate- eller dybladsvegetation | Naturligt eutrofa sjöar med |
S | - | 3160 | Dystrofa sjöar och småvatten |
- | P | 3170 | Mediterrana temporära småvatten |
- | P | 3180 | Turloughs |
- | - | 3190 | Sjöar av gipskarst |
- | P | 31A0 varma källor | Transsylvanska lotusbäddar i |
32. naturlig eller delvis naturlig dynamik (små, medelstora och stora flodbäddar) där vattenkvaliteten inte signifikant försämrats | Vattendrag - vattendragssträckor med | ||
S | - | 3210 fennoskandisk typ | Naturliga större vattendrag av |
S | - | 3220 strandvegetation | Alpina vattendrag med örtrik |
- | - | 3230 vegetation med | Alpina vattendrag och deras vedartade Myricaria germanica |
- | - | 3240 vegetation med Salix elaeagnos | Alpina vattendrag och deras vedartade |
- | - | 3250 vattendrag med Glaucium flavum | Ständigt vattenförande mediterrana |
S | - | 3260 akvatiska mossor | Vattendrag med flytbladsvegetation eller |
- | - | 3270 vegetation av Chenopodion rubri p.p. och Bidention p.p. | Vattendrag med dyiga stränder med |
- | - | 3280 vattendrag med arter av Paspalo-Agrostidion och hängande vegetation med Salix och Populus alba | Ständigt vattenförande mediterrana stora |
- | - | 3290 vattenföring och med arter av Paspalo-Agrostidion | Mediterrana vattendrag med periodisk |
4. | TEMPERERADE HEDAR OCH BUSKMARKER | ||
S | - | 4010 | Fukthed med klockljung |
- | P | 4020 fukthedar med Erica ciliaris och Erica tetralix | Tempererade atlantiska |
S | - | 4030 | Ris- och gräshedar nedanför trädgränsen |
- | P | 4040 | Torra atlantiska kusthedar med Erica vagans |
- | P | 4050 | Endemiska makaronesiska hedar |
S | - | 4060 | Rishedar ovanför trädgränsen |
- | P | 4070 Rhododendron hirsutum (Mugo-Rhododendrum hirsuti) | Buskmarker med Pinus mugo och |
S | - | 4080 | Videbuskmarker ovanför trädgränsen |
- | - | 4090 ärttörne | Endemiska mediterrana bergshedar med |
- | P | 40A0 buskmarker | Subkontinentala peripannoniska |
- | - | 40B0 | Potentilla fruticosa-snår i Rodopibergen |
- | P | 40C0 | Ponto-sarmatiska lövsnår |
5. | SKLEROFYLLBUSKMARKER (MATORRAL) | ||
51. | Submediterrana och tempererade buskmarker | ||
- | - | 5110 sempervirens-buskmarker på kalkrika bergssluttningar (Berberidion p.p.) | Stabila xerotermofila Buxus |
- | - | 5120 | Cytisus purgans-buskmarker i bergsområden |
S | - | 5130 | Enbuskmarker nedanför trädgränsen |
- | P | 5140 marina fukthedar | Cistus palphinae-buskmarker på |
52. | Mediterrana trädbevuxna matorral | ||
- | - | 5210 | Trädbevuxna matorral med Juniperus spp. |
- | P | 5220 | Trädbevuxna matorral med Zyziphus |
- | P | 5230 | Trädbevuxna matorral med Laurus nobilis |
53. förstäppbuskmarker | Termo-mediterrana buskmarker och | ||
- | - | 5310 | Laurus nobilis-snår |
- | - | 5320 nära klippor | Marker med lågvuxen Euphorbia |
- | - | 5330 förstäppbuskmarker | Termomediterrana buskmarker och |
54. | Phrygana | ||
- | - | 5410 (Astragalo-Plantaginetum subulatae) på klipptoppar | Västlig mediterran frygana |
- | - | 5420 | Sarcopoterium spinosum-frygana |
- | - | 5430 | Endemisk frygana med Euphorbio-Verbascion |
6. | NATURLIGA OCH KULTURFORMADE GRÄSMARKER | ||
61. | Naturliga gräsmarker | ||
S | P | 6110 | Basiska berghällar |
S | P | 6120 | Sandstäpp |
- | - | 6130 Violetalia calaminariae | Galmejagräsmarker med |
- | - | 6140 med Festuca eskia | Pyreneiska silikatgräsmarker |
S | - | 6150 | Silikatgräsmarker ovanför trädgränsen |
- | - | 6160 Festuca indigesta | Iberiska bergsgräsmarker med |
S | - | 6170 | Kalkgräsmarker ovanför trädgränsen |
- | - | 6180 | Makaronesiska mesofila gräsmarker |
- | - | 6190 Festucetalia pallentis) | Pannoniska gräsmarker (Stipo- |
62. buskformationer | Delvis naturliga torra gräsmarker och | ||
S | - | 6210 | Kalkgräsmarker nedanför trädgränsen |
S | P | 6210 (viktiga orkidélokaler) | Kalkgräsmarker nedanför trädgränsen |
- | P | 6220 annueller av typen Thero-Brachypodietea | Stäppartade marker med gräs och |
S | P | 6230 nedanför trädgränsen | Artrika stagg-gräsmarker |
- | P | 6240 | Subpannoniska stäppartade gräsmarker |
- | P | 6250 | Pannoniska löss-stäppmarker |
- | P | 6260 | Pannoniska sandstäpper |
S | P | 6270 nedanför trädgränsen | Artrika silikatgräsmarker |
S | P | 6280 | Kalkhällmarker |
- | - | 62A0 gräsmarker (Scorzoneratalia villosae) | Östliga submedditerrana torra |
- | P | 62B0 Cypern | Gräsmarker med serpentinvegetation på |
- | P | 62C0 | Ponto-sarmatiska stäpper |
- | - | 62D0 | Oro-moesiska acidofila gräsmarker |
63. | Sklerofyllartade betade skogar (dehesas) | ||
- | - | 6310 | Dehesas med vintergröna Quercus spp. |
64. | Delvis naturliga fuktängar av högörttyp | ||
S | - | 6410 | Fuktängar med blåtåtel eller starr |
- | - | 6420 sävängar av typen Molinio-Holoschoenion | Mediterrana fuktiga högörts- och |
S | - | 6430 | Högörtssamhällen |
- | - | 6440 som översvämmas | Cnidion dubii-ängar i floddalar |
S | - | 6450 | Nordliga översvämningsängar |
- | - | 6460 | Torvgräsmarker på Troodos |
65. | Mesofila gräsmarker | ||
S | - | 6510 | Slåtterängar i låglandet |
S | - | 6520 | Höglänta slåtterängar |
S | P | 6530 | Lövängar |
7. | MYRAR | ||
71. | Mossar och vissa kärr | ||
S | P | 7110 | Högmossar |
S | - | 7120 | Degenererade högmossar |
- | - | 7130 | Terrängtäckande mossar |
S | P | 7130 | Terrängtäckande mossar (endast aktiva) |
S | - | 7140 fattiga och intermediära kärr och gungflyn | Öppna svagt välvda mossar, |
- | - | 7150 | Rhynchosporion-depressioner i torv |
S | - | 7160 av fennoskandisk typ | Mineralrika källor och källkärr |
72. | Kalkkärr och rikkärr | ||
S | P | 7210 | Kalkkärr med ag |
S | P | 7220 | Källor med kalktuffbildning |
S | - | 7230 | Rikkärr |
S | P | 7240 med brokstarr eller svedstarr | Artrika alpina rikkärrsamhällen |
73. | Boreala myrar | ||
S | P | 7310 | Aapamyrar |
S | P | 7320 | Palsmyrar |
8. | GEOTYPER | ||
81. | Rasbranter i bergsområden | ||
S | - | 8110 | Silikatrasmarker |
S | - | 8120 | Kalkrasmarker |
- | - | 8130 termofila rasbranter | Västliga mediterrana och |
- | - | 8140 | Östliga mediterrana rasbranter |
- | - | 8150 rasbranter av silikattyp | Mellaneuropeiska höglands- |
- | P | 8160 kalktyp i bergsområden | Mellaneuropeiska rasbranter av |
82. | Chasmofytisk vegetation på bergssluttningar | ||
S | - | 8210 bergssluttningar | Klippvegetation på kalkrika |
S | - | 8220 bergssluttningar | Klippvegetation på silikatrika |
S | - | 8230 silikatrika bergsytor | Pionjärvegetation på |
S | P | 8240 | Karsthällmarker |
83. | Andra bergsmiljöer | ||
S | - | 8310 | Grottor |
- | - | 8320 | Lavafält och naturliga kratrar |
- | - | 8330 under vatten | Havsgrottor, helt eller delvis |
S | - | 8340 | Permanenta glaciärer |
9. | SKOGAR | ||
90. | Boreala Europas skogar | ||
S | P | 9010 | Västlig taiga |
S | P | 9020 | Boreonemoral ädellövskog |
S | P | 9030 | Skogar på landhöjningskust |
S | - | 9040 | Fjällbjörkskog |
S | - | 9050 | Näringsrik granskog |
S | - | 9060 | Åsbarrskog |
S | - | 9070 | Trädklädd betesmark |
S | P | 9080 | Lövsumpskog |
91. | Tempererade Europas skogar | ||
S | - | 9110 | Näringsfattig bokskog |
- | - | 9120 och ibland också med Taxus i buskskikt (Quercion robori-petraeae eller Ilici-Fagenion) | Atlantisk sur bokskog med Ilex |
S | - | 9130 | Näringsrik bokskog |
- | - | 9140 med Acer och Rumex arifolius | Mellaneuropeiska subalpina bokskogar |
- | - | 9150 med Cephalanthero-Fagion | Mellaneuropeiska kalkbokskogar |
S | - | 9160 avenbokskog | Näringsrik ekskog eller ek- |
S | - | 9170 | Ek-avenbokskog av måratyp |
S | P | 9180 | Ädellövskog i branter |
S | - | 9190 | Näringsfattig ekskog |
- | - | 91A0 Blechnum på brittiska öarna | Gammal ekskog med Ilex och |
- | - | 91B0 angustifolia-skogar | Termofila Fraxinus |
- | P | 91C0 | Kaledoniska skogar |
S | P | 91D0 | Skogbevuxen myr |
S | P | 91E0 | Svämlövskog |
S | - | 91F0 | Svämädellövskog |
- | P | 91G0 petraea och Carpinus betulus | Pannoniska skogar med Quercus |
- | P | 91H0 pubescens | Pannoniska skogar med Quercus |
- | P | 91I0 Quercus spp. | Euro-sibiriska stäppskogar med |
- | - | 91J0 brittiska öarna | Taxus baccata-skogar på |
- | - | 91K0 skogar (Aremonio-Fagion) | Illyriska Fagus sylvatica- |
- | - | 91L0 (Erythronio-Carpinion) | Illyriska ek-avenbokskogar |
- | - | 91M0 turkisk ek-dvärgek | Pannoniska-balkanska skogar med |
- | P | 91N0 inlandssanddyner (JuniperoPopuletum albae) | Pannoniska snår på |
- | - | 91P0 | Abietetum polonicum-skogar |
- | - | 91Q0 på kalkhaltig mark | Västkarpatiska Pinus sylvestris-skogar |
- | - | 91R0 med skotsk tall (Genisto januensis-Pinetum) | Dinariska-dolomitiska skogar |
- | P | 91S0 | Västpontiska bokskogar |
- | - | 91T0 och lavar | Centraleuropeiska skogar med skotsk tall |
- | - | 91U0 | Sarmatiska stäpptallskogar |
- | - | 91V0 | Dakiska bokskogar (Symphyto-Fagion) |
- | - | 91W0 | Moesiska bokskogar |
- | P | 91X0 | Bokskogar i Dobrogea |
- | - | 91Y0 | Dakiska ek- och avenbokskogar |
- | - | 91Z0 | Moesiska silverlindskogar |
- | P | 91AA | Östliga vitekskogar |
- | - | 91BA | Moesiska silvergranskogar |
- | - | 91CA Balkanbergen | Skogar med skotsk tall i Rodopi- och |
92. | Mediterrana lövskogar | ||
- | P | 9210 och Ilex | Apenninska bokskogar med Taxus |
- | P | 9220 alba och bokskogar med Abies nebrodensis | Apenninska bokskogar med Abies |
- | - | 9230 Quercus robur och Quercus pyrenaica | Galicisk-portugisisk ekskog med |
- | - | 9240 Quercus canariensis-skog | Iberisk Quercus faginea- och |
- | - | 9250 | Quercus trojana-skog |
- | - | 9260 | Castanea sativa-skog |
- | - | 9270 borisii-regis | Grekisk bokskog med Abies |
- | - | 9280 | Quercus frainetto-skog |
- | - | 9290 Cupression) | Cupressus-skog (Acero- |
- | - | 92A0 Populus alba | Galleriskog med Salix alba och |
- | - | 92B0 Salix och andra längs tidvis vattenförande mediterrana vattendrag | Strandskog med Rhododendron ponticum, |
- | - | 92C0 Liquidambar orientalis-skog (Platanion orientalis) | Platanus orientalis och |
- | - | 92D0 tätvegetation (Nerio-Tamaricetea och Securinegion tinctoriae) | Sydliga galleristrandskogar och |
93. | Mediterrana sklerofyllskogar | ||
- | - | 9310 | Aegisk Quercus brachyphylla-skog |
- | - | 9320 | Olea och Ceratonia-skog |
- | - | 9330 | Quercus suber-skog |
- | - | 9340 rotundifolia-skog | Quercus ilex och Quercus |
- | - | 9350 | Quercus macrolepis-skog |
- | P | 9360 Ocotea) | Makaronesisk lagerskog (Laurus, |
- | P | 9370 | Dadelpalmlund av Phoenix-typ |
- | - | 9380 | Ilex aquifolium-skog |
- | P | 9390 skogsvegetation med Quercus alnifolia | Buskmark och låg |
- | - | 93A0 infectoria (Anagyro foetidaeQuercetum infectoriae) | Skogsmark med Quercus |
94. | Tempererade barrskogar i bergsområden | ||
- | - | 9410 bergsområden upp till alpina zonen (Vaccinio-Piceetea) | Picea-skog på sura marker i |
- | - | 9420 och/eller Pinus cembra | Alpin skog med Larix decidua |
- | - | 9430 områden och i bergsområden | Pinus uncinata-skog i subalpina |
- | P | 9430 områden och i bergsområden (på gips- eller kalksubstrat) | Pinus uncinata-skog i subalpina |
95. | Mediterrana och makaronesiska bergsbarrskogar | ||
- | P | 9510 | Syd-appenninsk Abies alba-skog |
- | - | 9520 | Abies pinsapo-skog |
- | P | 9530 endemisk Pinus nigra | (Sub)mediterransk tallskog med |
- | - | 9540 endemisk mesogeisk tall | Mediterransk tallskog med |
- | - | 9550 | Endemisk tallskog på Kanarieöarna |
- | P | 9560 | Endemisk skog med Jupinerus spp. |
- | P | 9570 | Tetraclinis articulata-skog |
- | P | 9580 | Mediterrana Taxus baccata-skog |
- | P | 9590 (Cedrosetum brevifoliae) | Cedrus brevifolia-skog |
- Förordning (2007:849). | - | 95A0 | Högt belägna oro-mediterrana tallskogar |
Ändringar och övergångsbestämmelser
Förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.
Övergångsbestämmelse
- Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1999, då naturvårdsförordningen (1976:484) skall upphöra att gälla.
- En skötselplan som har fastställts med stöd av äldre bestämmelser skall fortsätta att gälla. Skötselplanen skall anses ha tillkommit med stöd av 3 §.
- I fråga om biotopskydd som har beslutats före ikraftträdandet gäller fortfarande 19 e § andra stycket naturvårdsförordningen (1976:484).
- Ett förordnande med stöd av 28 a § naturvårdsförordningen (1976:484) om att en kommunal nämnd skall ha den befogenhet som länsstyrelsen har att medge dispens enligt 16 a § naturvårdslagen (1964:822) skall fortsätta att gälla. Förordnandet skall anses vara meddelat med stöd av 12 § denna förordning.
- Naturvårdsförvaltare som har utsetts med stöd av äldre bestämmelser skall efter ikraftträdandet anses som förvaltare enligt 21 §.
- Innehas en fastighet som fideikommiss tillämpas 35 §.
- CELEX-nr
- 397L0062
- Ikraftträder
- 1999-01-01
Förordning (1999:1202) om ändring i förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.
- Omfattning
- ändr. 6 §, bil. 2
- Ikraftträder
- 2000-01-01
Förordning (2000:331) om ändring i förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.
- Omfattning
- ändr. 32 §
- Ikraftträder
- 2000-07-01
Förordning (2001:449) om ändring i förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken
- Omfattning
- upph. rubr. närmast före 16 §; nuvarande bil. 3 betecknas bil.4; ändr. 15, 16, 17, 18, 19, 20 §§, rubr. närmast före 15 §, nya bil. 4; nya 20 a, 25 a §§, bil. 3
- CELEX-nr
- 31997L0062
- Ikraftträder
- 2001-07-01
Förordning (2001:712) om ändring i förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.
- Omfattning
- ändr. bil. 1
- Ikraftträder
- 2001-11-01
Förordning (2002:28) om ändring i förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.
- Omfattning
- upph. bil. 4
- Ikraftträder
- 2002-03-01
Förordning (2004:1128) om ändring i förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.
- Omfattning
- ändr. 28 §
- Ikraftträder
- 2005-01-01
Förordning (2005:1159) om ändring i förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.
Övergångsbestämmelse
- Omfattning
- ändr. 2, 6, 15, 22, 24, 26, 28, 34, 41 §§
- Ikraftträder
- 2006-01-01
Förordning (2006:1018) om ändring i förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.
- Omfattning
- ändr. 15 §, bil. 3
- CELEX-nr
- 32003R1882
- Ikraftträder
- 2006-09-01
Förordning (2007:849) om ändring i förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.
- Omfattning
- nuvarande bil. 3 betecknas bil. 4; ändring 7, 15, 16, 20 §§, bil. 1, 2, 4; ny bil. 3
- CELEX-nr
- 32006L0105
- Ikraftträder
- 2008-01-01
Förordning (2008:1196) om ändring i förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.
- Omfattning
- ändr. 28 §
- Ikraftträder
- 2009-01-01
Förordning (2009:622) om ändring i förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.
- Omfattning
- upph. 12 §; ändr. 11, 24, 27, 28, 29, 30, 40 §§
- Ikraftträder
- 2009-07-01
Förordning (2009:1044) om ändring i förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.
- Omfattning
- ändr. 28 §
- Ikraftträder
- 2010-01-01
Förordning (2009:1328) om ändring i förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.
- Omfattning
- ändr. 5, 6, 7 §§
- Ikraftträder
- 2010-01-01
Förordning (2010:171) om ändring i förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken
- Omfattning
- ändr. 38 §
- Ikraftträder
- 2010-07-01
Förordning (2010:319) om ändring i förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.
- Omfattning
- ändr. 8, 24, 25 a, 26, 27, 28, 29 §§, bil. 2, 3; nya 7 a, 8 a, 8 b, 25 b, 25 c §§
- Ikraftträder
- 2010-06-08
Förordning (2010:960) om ändring i förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.
- Omfattning
- ändr. 41 §
- Ikraftträder
- 2011-05-02
Förordning (2010:1189) om ändring i förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.
- Omfattning
- ändr. 15, 20, 20 a §§, bil. 4
- Ikraftträder
- 2010-12-21
Förordning (2011:29) om ändring i förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.
- Omfattning
- ändr. 39 §
- Ikraftträder
- 2011-03-01
Förordning (2011:371) om ändring i förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.
- Omfattning
- ändr. 8 a, 18 §§
- Ikraftträder
- 2011-05-02
Förordning (2011:629) om ändring i förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.
- Omfattning
- ändr. 2, 14, 15, 25 a, 26, 28, 33, 40 §§; nya 14 a, 28 a, 28 b, 28 c, 28 d, 28 e, 28 f, 33 a, 33 b §§
- Ikraftträder
- 2011-07-01
Förordning (2012:709) om ändring i förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.
- Omfattning
- ändr. 8 a §
- Ikraftträder
- 2013-01-01
Förordning (2017:974) om ändring i förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.
- Omfattning
- ändr. 23 §; ny 23 a §, rubr. närmast före 23 a §
- Ikraftträder
- 2018-01-01