Dir. 2006:90
Behandling av personuppgifter inom studie-
Kommittédirektiv
Behandling av personuppgifter inom studie-
stödsområdet
Dir.
2006:90
Beslut vid regeringssammanträde den 31 augusti 2006.
Sammanfattning av uppdraget
En särskild utredare skall granska regleringen och använd-
ningen av personregister och annan behandling av personupp-
gifter vid Centrala studiestödsnämnden och andra myndigheter
inom studiestödsområdet. Utredaren skall, utifrån den rättsliga
analysen, föreslå de författningsändringar som behövs för en
framtida behandling av personuppgifter i denna verksamhet.
Utredaren skall särskilt beakta behovet av en rättslig reglering
som inte är beroende av att vissa tekniska lösningar används
och som ger myndigheterna möjlighet att hantera nödvändig
information på ett bra sätt. Samtidigt skall utredaren särskilt
beakta och väga in rättssäkerhetsaspekterna och enskildas be-
hov av skydd för sin personliga integritet.
Gällande bestämmelser
Regler om dataskydd
Den 24 oktober 1998 trädde personuppgiftslagen (1998:204) i
kraft. Personuppgiftslagen har sin utgångspunkt i Europaparla-
mentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995
om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av
personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter, det
2
s.k. dataskyddsdirektivet. Sedan den 1 oktober 2001 tillämpas
personuppgiftslagen i princip fullt ut på all automatiserad be-
handling av personuppgifter, om inte annat framgår av någon
annan författning.
Personuppgiftslagens syfte är att skydda människor mot att
deras personliga integritet kränks i samband med att deras per-
sonuppgifter behandlas. Enligt dataskyddsdirektivet får med-
lemsstaterna dock inte begränsa eller förbjuda det fria flödet av
personuppgifter mellan medlemsstaterna av skäl som har sam-
band med skyddet av fysiska personers grundläggande fri- och
rättigheter.
Regleringen av personuppgiftsbehandlingen enligt person-
uppgiftslagen bygger på att all behandling av personuppgifter
bara får ske om den är förenlig med de särskilda hanteringsreg-
ler som lagen stadgar. Lagen innehåller endast generella regler
och det förutsattes vid dess tillkomst att behov av undantag och
preciseringar för speciella områden skulle tillgodoses genom
särskild lagstiftning.
Den 1 januari 2007 träder vissa ändringar i personuppgifts-
lagen i kraft. Genom ändringarna kompletteras lagens han-
teringsregler med bestämmelser som beträffande ostrukturerade
personuppgifter mer utgår från att förbjuda missbruk av person-
uppgifterna. Behandling av personuppgifter i ostrukturerat ma-
terial får inte ske om den innebär en kränkning av den registre-
rades personliga integritet (prop. 2005/05:173, 2005/06:KU37
och rskr. 2005/06:254).
Regler om studiestöd
Det statliga studiestödssystemet utgör en central del av utbild-
ningspolitiken. Studiestödsområdet omfattar i dag ett antal olika
stödformer där studiemedelssystemet intar en huvudroll. Stu-
diehjälp lämnas enligt studiestödslagen (1999:1395) och studie-
stödsförordningen (2000:655) för studier i gymnasieskolan eller
annan gymnasial utbildning till och med vårterminen det år den
studerande fyller 20 år. Studiemedel lämnas enligt studie-
stödslagen och studiestödsförordningen till studerande på efter-
gymnasial nivå och till vuxenstuderande på grundskole- och
3
gymnasienivå. Studiemedel består av studiebidrag och studie-
lån.
Studiestödssystemet kompletteras av andra stödformer som
riktar sig till särskilda grupper. Rekryteringsbidrag är ett särskilt
bidrag som enligt lagen (2002:624) om rekryteringsbidrag till
vuxenstuderande kan lämnas under högst ett år vid studier på
grundskole- eller gymnasienivå. Ytterligare bestämmelser om
bidraget finns i förordningen (2002:744) om rekryteringsbidrag
till vuxenstuderande. Korttidsstöd kan enligt förordningen
(2001:362) om bidrag vid korttidsstudier lämnas vid studier av
mindre omfattning och för studier om eget eller närståendes
funktionshinder. Bidrag vid studier kan också lämnas enligt
förordningen (1995:667) om bidrag till vissa funktionshindrade
elever i gymnasieskolan och enligt förordningen (1997:1158)
om statsbidrag för teckenspråksutbildning för vissa föräldrar.
Utredningsbehovet
Förändringar på studiestödsområdet
Studiestödssystemet har genomgått stora förändringar under
senare år. Studiemedelsreformen 2001 innebar bl.a. att de sär-
skilda vuxenstudiestöden (svux, svuxa) och särskilt utbild-
ningsbidrag (ubs) togs bort samt att ett nytt system för återbe-
talning av studielån infördes. Ett nytt rekryteringsbidrag för
vuxna infördes 2003. Studiehjälpen för unga studerande i gym-
nasieskolan har varit föremål för utredning men översynen har
ännu inte resulterat i någon genomgripande förändring (SOU
2003:28). Under 2006 har studiemedelssystemet och rekryte-
ringsbidraget till vuxenstuderande förstärkts bl.a. med ett
tilläggsbidrag till studerande med barn. Vidare har studiestödet
anpassats till vissa EG-direktiv. Med anledning av bland annat
förändringarna på området behöver personuppgiftsbehandlingen
i regelverken ses över.
4
Stor mängd uppgifter och många aktörer
För verksamheten på studiestödsområdet är det nödvändigt med
en omfattande behandling av personuppgifter. Varje uppgift är
inte alltid i sig integritetskänslig, men olika uppgifter om en-
skilda personer kan sammanställda utgöra ett hot mot den per-
sonliga integriteten om de inte hanteras på ett riktigt sätt. På
studiestödsområdet inhämtas uppgifter från den enskilde, myn-
digheter, utbildningsanordnare och organisationer. Behand-
lingen är till stor del automatiserad.
Den myndighet som främst bedriver studiestödsverksamhet
är Centrala studiestödsnämnden (CSN). Beslut om studiestöd
kan överklagas till Överklagandenämnden för studiestöd. Beslut
i ärenden om återbetalning kan överklagas till allmän förvalt-
ningsdomstol. För att administrera studiestöden krävs det ett
omfattande samarbete med ett stort antal aktörer som Verket för
högskoleservice, Högskoleverket, Skatteverket, Försäkrings-
kassan, universitet och högskolor, andra utbildningsanordnare
samt Kronofogdemyndigheten. Vidare administreras bidrag vid
korttidsstudier av Socialstyrelsens institut för särskilt utbild-
ningsstöd, Landsorganisationen i Sverige, Tjänstemännens
Centralorganisation och Sametinget.
Vid handläggning av studiestödsärenden använder CSN per-
sonregistret ”Studiestödsregistret”, tidigare benämnt ”Studie-
stödets informationssystem”. Personregistret innehåller såväl
uppgifter som avser samtliga studiestöd och rekryteringsbidrag
som uppgifter som rör återbetalning av studielån. För registret
hade Datainspektionen utfärdat tillstånd och föreskrifter som
upphörde den 1 oktober 2001 i samband med personuppgifts-
lagens fulla ikraftträdande.
Enligt lagen (1998:527) om det statliga personadressregistret
och förordningen (1998:1234) om det statliga personadress-
registret hämtar CSN in personuppgifter om studerande med
studiehjälp. Personuppgifter som avser övriga studerande och
låntagare hämtar CSN in från Skatteverket med stöd av lagen
(2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets
folkbokföringsverksamhet.
5
Inkomstkontroller görs utifrån uppgifter som lämnas med
stöd av förordningen (2001:588) om behandling av uppgifter i
skatteförvaltningens beskattningsverksamhet. I vissa fall är det
också nödvändigt med kontakter med Migrationsverket, och då
behöver uppgifter inhämtas med stöd av bl.a. förordningen
(2001:720) om behandling av personuppgifter i verksamhet en-
ligt utlännings- och medborgarskapslagstiftningen. Vidare får
CSN information från Försäkringskassan för att kontrollera
uppgifter om den sökande i ärendehandläggningen. Bestäm-
melser om detta återfinns i bl.a. lagen (2003:763) om behand-
ling av personuppgifter inom socialförsäkringens administra-
tion.
CSN lämnar även ut personuppgifter till arbetslöshets-
kassorna med stöd av bestämmelser i lagen (1997:238) om
arbetslöshetsförsäkring. Kontakter och informationsutbyte med
kommunerna är också av central betydelse inte minst vid han-
teringen av studiehjälpen. Även vid hanteringen av rekry-
teringsbidrag till vuxenstuderande, där kommunerna prövar om
den sökande tillhör målgruppen för bidraget, är informations-
utbytet av stor betydelse. Bestämmelser om detta finns i studie-
stödslagen (1999:1395) och i lagen (2002:624) om rekry-
teringsbidrag till vuxenstuderande och förordningen (2002:744)
om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande.
På högskoleområdet hämtar CSN in uppgifter från LADOK
(lokalt ADB-baserat dokumentationssystem) som är universi-
tetens och högskolornas register. I förordningen (1993:1153)
om redovisning av studier m.m. vid universitet och högskolor
regleras informationsutbytet mellan berörda myndigheter. I för-
ordningen om register med vissa uppgifter i gymnasieskolan
som kungjorts i CSN:s författningssamling (CSNFS 1986:25)
finns även bestämmelser om informationsutbyte mellan CSN
och Statistiska centralbyrån.
6
Ofullständig författningsreglering
Någon lagstiftning som direkt avser behandling av person-
uppgifter som förekommer inom studiestödsområdet finns i
princip inte. Det finns dock en rad bestämmelser som mer gene-
rellt tar sikte på behandling av personuppgifter oberoende av i
vilket sammanhang personuppgifterna behandlas. Inom studie-
stödsområdet finns dessutom bestämmelser beträffande vissa
stödformer som syftar till att säkra integritetsskyddet för en-
skilda i samband med studiestödshanteringen. Genom att viss
behandling av personuppgifter är författningsreglerad medan
annan behandling saknar reglering behöver bristerna på området
klarläggas.
I det följande redovisas några viktiga bestämmelser när det
gäller behandling av personuppgifter inom studiestödsområdet.
gäller sekretess i ärende om studiestöd och rekryteringsbidrag
till vuxenstuderande, om vissa närmare förutsättningar i lagen
är uppfyllda. Enligt 6 kap.6 och 7 §§studiestödslagen är läro-
anstalterna och Försäkringskassan skyldiga att till CSN och
Överklagandenämnden för studiestöd lämna vissa uppgifter
som behövs för studiestödsadministrationen. Motsvarande
gäller hanteringen av rekryteringsbidrag enligt 19 a och 19 b §§
lagen om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande. Bestämmel-
serna i övrigt återfinns i annan lagstiftning än i studiestödsför-
fattningarna. Reglerna för utbyte av personuppgifter mellan
CSN och olika myndigheter har redan kortfattat redovisats.
Riksdagen har i skilda sammanhang påpekat att myndighets-
register som innehåller ett stort antal registrerade personer och
som har ett särskilt känsligt innehåll skall regleras i lag (se bl.a.
bet. 1990/91:KU11 s. 11, jfr prop. 1997/98:44 s. 41). En regis-
terförfattning innebär en specialreglering i förhållande till per-
sonuppgiftslagen. Specialregleringen syftar till att komplettera
personuppgiftslagen eller i vissa delar ersätta den. En särskild
författning anses under vissa förutsättningar innebära en bättre
garanti för utformningen av integritetsskyddet i särskilt känsliga
register. Registerförfattningar finns i dag inom flera områden
7
och omfattar bl.a. behandling av personuppgifter om totalför-
svarspliktiga, inom skatte-, tull- och exekutionsväsendet, i vård-
och hälsodataregister samt inom socialtjänstens och polisens
verksamhet.
I en skrivelse till regeringen (U2000/4901/SV) har CSN be-
gärt att en utredning skall tillsättas för att utreda behovet av en
författningsreglering av studiestödsregistret.
Riksdagens ombudsman (JO) har i sitt yttrande med an-
ledning av Informationsutbytesutredningens betänkande Rätt
underlag – rätt beslut. Ökat informationsutbyte mellan de all-
männa försäkringskassorna, Riksförsäkringsverket, Centrala
studiestödsnämnden, länsarbetsnämnderna och arbetslöshets-
kassorna (SOU 2000:97) framhållit att det bör övervägas om
inte behandling av personuppgifter i CSN:s verksamhet bör re-
gleras i lag.
Regeringen har tidigare aviserat att en utredning skall till-
sättas för att genomföra en översyn av behandlingen av person-
uppgifter inom studiestödsområdet (prop. 2001/02:161, s. 47).
Behovet av utökat informationsutbyte mellan myndigheter
aktualiseras kontinuerligt. Inom ramen för regeringens på-
gående arbete med att bekämpa felaktiga utbetalningar av för-
måner och bidrag har regeringen bl.a. gett Statskontoret i upp-
drag att utvärdera det existerande informationsutbytet mellan
Försäkringskassan, arbetslöshetskassorna och CSN. En av åt-
gärderna som föreslogs i Statskontoret rapport 2006:7 var att en
utredning skulle tillsättas med uppdrag att ta fram en databaslag
för CSN. Vidare har regeringen tillkallat en utredare med upp-
gift att pröva om det är lämpligt att utökade möjligheter till
elektroniska informationsutbyten mellan myndigheter införs
(dir. 2005:91). Uppdraget skall redovisas senast vid utgången
av oktober 2006.
Det är särskilt nödvändigt för CSN och Överklagande-
nämnden för studiestöd att ha möjlighet att utnyttja modern in-
formationsteknik för att höja effektiviteten och kvaliteten i ar-
betet. Det gäller dels arbetet med enskilda ärenden, dels möjlig-
heten att svara mot ökade krav i fråga om ärende- och
verksamhetsdokumentation. En särskild författningsreglering av
behandlingen av personuppgifter på studiestödsområdet är an-
8
gelägen för att verksamheten skall kunna utföras på ett effektivt
och rättssäkert sätt samtidigt som ett fullgott skydd för den per-
sonliga integriteten garanteras.
Uppdraget
Utredaren skall kartlägga och granska regleringen och använd-
ningen av personregister och annan behandling av personupp-
gifter i studiestödsverksamheten inom främst CSN och Över-
klagandenämnden för studiestöd. Om personuppgifter behand-
las inom studiestödsområdet av andra myndigheter eller organi-
sationer med ansvar för förvaltningsuppgifter som innefattar
myndighetsutövning, skall granskningen avse även denna be-
handling. Utredaren skall analysera behovet av särskilda för-
fattningsbestämmelser för myndigheternas behandling av per-
sonuppgifter och lämna förslag till de författningsbestämmelser
som behövs. Utredaren skall i det sammanhanget uppmärk-
samma frågor om sekretess, bevarande och gallring samt be-
handling av personuppgifter för forsknings- och statistikända-
mål.
Utredaren bör anlägga ett helhetsperspektiv och inrikta sig
på att en framtida reglering skall bli ändamålsenlig och sam-
tidigt passa väl in i gällande regelsystem. Ett mål för uppdraget
är att skapa enkla, tydliga och hållbara regler som inte är bero-
ende av att vissa tekniska lösningar används och som uppfyller
kravet på ett fullgott skydd för den personliga integriteten vid
behandling av personuppgifter. De författningsändringar som
föreslås skall gälla utöver personuppgiftslagen och begränsas
till att avse frågor som är specifika för de verksamheter som
omfattas av författningsregleringen. Behoven att utbyta person-
uppgifter med mottagare inom och utanför EU bör uppmärk-
sammas.
Den rättsliga analysen bör även utgå från att myndigheterna
skall kunna arbeta minst lika effektivt som i dag. Det är också
av betydelse att regelverket ger möjligheter att utveckla data-
system som underlättar utbytet av nödvändig information såväl
mellan olika myndigheter, nationellt och internationellt, som
mellan enskilda och myndigheterna.
9
Redovisning av uppdraget
Utredaren skall redovisa sitt uppdrag senast den 2 april 2007.
(Utbildnings- och kulturdepartementet)