AD 1997 nr 130

Fråga om avräkning från ekonomiskt skadestånd med ersättningsbelopp av skilda slag.

Parter:

Lärarförbundet; ALMEGA Tjänsteförbunden; AmuGruppen Öst Aktiebolag

Nr 130

Lärarförbundet

mot

ALMEGA Tjänsteförbunden och AmuGruppen Öst Aktiebolag i Arlandastad.

BAKGRUND

Arbetsmarknadsutbildning har tidigare bedrivits av myndigheter. Det fanns en central myndighet, AMU-styrelsen, och 23 länsmyndigheter. Efter ett riksdagsbeslut ombildades myndigheterna till ett moderbolag, AmuGruppen AB, och tio regionala dotterbolag. Ett av dotterbolagen är AmuGruppen Öst AB. Utbildningsverksamheten bedrivs sedan den l juli 1993 av bolagen.

Inför omläggningen av verksamheten slöt AmuGruppen AB för de regionala bolagens räkning å ena sidan samt SACO-S och TCO-OF/C för bl.a. Lärarförbundets räkning å andra sidan den 10 maj 1993 ett kollektivavtal angående tillsättning av tjänster inom koncernen, det s.k. tillsättningsavtalet.

Mellan Lärarförbundet och ett antal av de regionala bolagen har tvister uppkommit med anledning av att medlemmar av Lärarförbundet med anställning hos myndigheter inom AMU-gruppen inte erhållit anställning i bolagen. I vissa fall har parterna nått överenskommelse vid tvisteförhandlingar. I andra fall har parterna träffat överenskommelser sedan talan väckts vid arbetsdomstolen. Ett antal tvister kvarstår.

Tvisterna handlades till en början i en gemensam rättegång. I en mellandom den 3 april 1996, AD 1996 nr 39, uttalade sig arbetsdomstolen i vissa tvistiga frågor rörande innebörden av tillsättningsavtalet.

Arbetsdomstolen har genom dom den 28 augusti 1996, AD 1996 nr 94, avgjort kvarstående tvister rörande AmuGruppen Väst AB. Domen innebär bl.a. att bolaget förpliktades att utge ekonomiskt och allmänt skadestånd till två arbetstagare medan talan avslogs beträffande en arbetstagare samt att bolaget förpliktades att utge allmänt skadestånd till Lärarförbundet för åsidosättande av tillsättningsavtalet.

Numera kvarstår tvister mellan å ena sidan Lärarförbundet och å andra sidan AmuGruppen Småland AB (mål A 111/95), AmuGruppen Norr AB (mål A 113/95), AmuGruppen Öst AB (det mål som denna dom rör) och AmuGruppen Västerbotten AB (mål A 127/95). I vart och ett av de sålunda kvarstående målen meddelas dom denna dag.

Lärarförbundets talan rörande AmuGruppen Öst AB avser förbundets medlemmar H.H., K.J., K.K., P.R., S.R., P.T. och A.V.. Dessa innehade anställningar hos AMU-Gruppen med placering vid skilda utbildningsenheter inom Stockholms och Uppsala län. I samband med bolagiseringen anmälde de företrädesrätt till och sökte skilda befattningar i AmuGruppen Öst AB. De erhöll inte anställning hos bolaget och sades upp från sina anställningar vid AMU-Gruppen.

Tvisten gäller dels allmänt skadestånd till de sju arbetstagarna, dels ekonomiskt skadestånd till dessa utom A.V., dels allmänt skadestånd till Lärarförbundet för åsidosättande av tillsättningsavtalet.

YRKANDEN M. M.

Lärarförbundet har yrkat att arbetsdomstolen skall förplikta AmuGruppen Öst AB att utge skadestånd enligt följande uppställning.

1. Allmänt skadestånd till envar av H.H., K.J., K.K., P.R., S.R., P.T. och A.V. med 50 000 kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen från dagen för delgivning av stämning tills betalning sker.

2. Ekonomiskt skadestånd till H.H. fr.o.m. den 1 augusti 1993 t.o.m. den 31 maj 1994 med 16 042 kr per månad med avräkning för uppsägningslönen under samma period om 16 042 kr samt fr.o.m. den 1 juni 1994 t.o.m. den 30 september 1996 med 16 042 kr per månad, allt jämte ränta enligt 6 § räntelagen från den sista i varje månad tills betalning sker.

3. Ekonomiskt skadestånd till K.J. fr.o.m. den 1 augusti 1993 t.o.m. den 31 juli 1994 med 16 584 kr per månad med avräkning för uppsägningslönen under samma period om 16 584 kr samt fr.o.m. den 1 augusti 1994 t.o.m. den 30 september 1996 med 16 584 kr per månad, allt jämte ränta enligt 6 § räntelagen från den sista i varje månad tills betalning sker.

4. Ekonomiskt skadestånd till K.K. fr.o.m. den 1 juli 1993 t.o.m. den 30 juni 1994 med 17 000 kr per månad med avräkning för uppsägningslönen under samma period om 17 000 kr samt för augusti 1994 med 7 207 kr, för september 1994 med 13 330 kr, för november 1994 med 11 500 kr, för december 1994 med 12 284 kr, för januari 1995 med 7 789 kr, för februari 1995 med 16 794 kr, för mars 1995 med 9 291 kr, för april 1995 med 12 893 kr, för maj 1995 med 15 346 kr, för juni 1995 med 12 400 kr, för juli 1995 med 14 662 kr, för augusti 1995 med 10 899 kr, för september 1995 med 5 489 kr, för oktober 1995 med 408 kr, för januari 1996 med 15 671 kr, för februari 1996 med 15 600 kr, för mars 1996 med 15 644 kr, för april 1996 med 15 986 kr, för maj 1996 med 17 000 kr, för juni 1996 med 14 432 kr, för juli och augusti 1996 med 17 000 kr per månad samt för september 1996 med 14 375 kr, allt jämte ränta enligt 6 § räntelagen från den sista i varje månad tills betalning sker.

5. Ekonomiskt skadestånd till P.R. fr.o.m. den 1 juli 1993 t.o.m. den 15 augusti 1993 med 15 384 kr per månad med avräkning för uppsägningslönen under samma period om 15 384 kr samt för tiden den 8 - 30 april 1994 med 11 794 kr, för maj 1994 med 15 384 kr, för tiden den 1 - 15 juni 1994 med 7 692 kr, för augusti 1994 med 6 960 kr, för januari 1995 med 5 694 kr, för april 1995 med 20 kr och för augusti 1996 med 10 653 kr, allt jämte ränta enligt 6 § räntelagen från den sista i varje månad tills betalning sker.

6. Ekonomiskt skadestånd till S.R. fr.o.m. den 1 juli 1993 t.o.m. den 16 augusti 1993 med 16 883 kr per månad med avräkning för uppsägningslönen under samma period om 16 883 kr samt för tiden den 17 - 31 augusti 1993 med 84 kr och för september - december 1993 med 173 kr per månad, allt jämte ränta enligt 6 § räntelagen från den sista i varje månad tills betalning sker.

7. Ekonomiskt skadestånd till P.T. fr.o.m. den 1 juli 1993 t.o.m. den 21 april 1994 med 16 184 kr per månad med avräkning för uppsägningslönen under samma period om 16 184 kr samt för tiden den 22 - 30 april 1994 med 4 855 kr, för maj - augusti 1994 med 16 184 kr per månad, för september 1994 med 13 184 kr, för oktober 1994 med 11 384 kr, för november 1994 med 12 784 kr, för december 1994 med 12 184 kr, för januari 1995 med 6 384 kr, för februari 1995 med 8 184 kr, för mars 1995 med 10 184 kr, för april 1995 med 5 684 kr, för maj 1995 med 11 384 kr, för juni - oktober 1995 med 16 184 kr per månad, för november 1995 med 11 684 kr, för december 1995 med 16 184 kr, för januari 1996 med 14 684 kr, för februari 1996 med 13 184 kr, för mars 1996 med 2 684 kr, för april 1996 med 5 684 kr, för maj 1996 med 9 184 kr och för juni - september 1996 med 16 184 kr per månad, allt jämte ränta enligt 6 § räntelagen från den sista i varje månad tills betalning sker.

8. Allmänt skadestånd till Lärarförbundet med 40 000 kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen från dagen för delgivning av stämning tills betalning sker

Lärarförbundet har förbehållit sig rätten att i senare rättegång framställa yrkanden om ekonomiskt skadestånd för tid efter den 30 september 1996.

I det fall arbetsdomstolen skulle finna att avräkning skall ske medges avräkning endast med de belopp som medlemmarna själva uppgivit att de erhållit för aktuell period och som framgår av förbundets inlaga av den 17 december 1996.

Arbetsgivarparterna har medgivit skadeståndsskyldighet gentemot Lärarförbundet med yrkat belopp jämte ränta och har inte framställt någon erinran beträffande yrkandena om förbehåll.

Arbetsgivarparterna har medgivit att utge allmänt skadestånd med 50 000 kr jämte ränta på beloppen till var och en av de sju arbetstagarna.

Arbetsgivarparterna har beträffande P.R. och S.R. medgivit att utge ekonomisk skadestånd jämte ränta i enlighet med förbundets yrkanden.

Arbetsgivarparterna har beträffande H.H. medgivit att utge ekonomiskt skadestånd jämte ränta och har vitsordat de yrkade belopp som skäliga i och för sig men har gjort gällande att avräkning skall ske dels för olika bidrag som H.H. erhållit från Trygghetsstiftelsen, dels för vad han uppburit vid deltagande i ALU och dels för vad som utbetalats till honom i särskilt vuxenstudiestöd (svuxa-bidrag) från Centrala studiestödsnämnden.

Arbetsgivarparterna har beträffande K.J. medgivit att utge ekonomiskt skadestånd jämte ränta och har vitsordat yrkade belopp som skäliga i och för sig men har gjort gällande att avräkning skall ske med vad K.J. har uppburit vid deltagande i ALU och från Trygghetsstiftelsen.

Arbetsgivarparterna har beträffande K.K. medgivit att utge ekonomiskt skadestånd jämte ränta och har vitsordat yrkade belopp som skäliga i och för sig men har gjort gällande att avräkning skall ske för de bidrag som K.K. uppburit från Trygghetsstiftelsen avseende tiden efter uppsägningen.

Arbetsgivarparterna har beträffande P.T. medgivit att utge ekonomiskt skadestånd jämte ränta och har vitsordat yrkade belopp som skäliga i och för sig men har gjort gällande att avräkning skall ske dels med vad P.T. uppburit vid deltagande i ALU, dels med vad han uppburit i utbildningsbidrag från försäkringskassan.

Parterna har yrkat ersättning för rättegångskostnader.

Arbetsdomstolen har med stöd av 4 kap. 10 § tredje stycket arbetstvistlagen företagit målet till avgörande utan huvudförhandling.

Parterna har till utveckling av talan anfört i huvudsak följande.

PARTERNAS SAKFRAMSTÄLLNINGAR

(Sakframställningarna innefattar endast sådant som rör kvarstående tvistefrågor. Uppgifter om belopp har uteslutits.)

Lärarförbundet

Talan avseende H.H.

H.H. sades upp den 1 augusti 1993 med sista anställningsdag den 31 maj 1994. Han har under denna tid uppburit uppsägningslön. Han har varit arbetslös under tiden den 1 juni - 4 september 1994.

H.H. har efter uppsägningstidens utgång från Trygghetsstiftelsen uppburit månadsbidrag vid utbildning, utfyllnad av svuxa-bidrag, reseersättning i samband med studier samt ersättning för kursavgift. Under tiden september - november 1994 och februari - mars 1995 har han erhållit månadsbidrag vid studier från Trygghetsstiftelsen. Fr.o.m. den 18 december 1995 t.o.m. den 3 juni 1996 har han deltagit i ALU. Under tiden den 20 augusti - 30 september 1996 har han bedrivit studier, som finansierats med svuxa-bidrag.

Talan avseende K.J.

K.J. har varit arbetslös sedan han sades upp från AmuGruppen. Han har uppburit ersättning vid deltagande i ALU fr.o.m. den 15 april 1996 och fortfarande. Han har även uppburit ersättning för kursavgifter från Trygghetsstiftelsen.

Talan avseende K.K.

K.K. har under tiden juli - oktober 1994 uppburit månadsbidrag vid starta eget från Trygghetsstiftelsen.

Talan avseende P.T.

P.T. sades upp den 21 april 1993 med sista anställningsdag den 21 april 1994 och har under denna tid uppburit uppsägningslön. Under tiden den 21 augusti - 15 september 1995 har han genomgått utbildning och erhållit av Länsarbetsnämnden beslutat utbildningsbidrag som utbetalats från försäkringskassan. Under tiden maj-september 1996 har P.T. uppburit ersättning vid deltagande i ALU-anställning.

Skall avräkning ske för ersättningar från Trygghetsstiftelsen?

Enligt förbundets mening kan de ersättningar som har utgått från Trygghetsstiftelsen jämföras med de ersättningar som med stöd av PA-KL utgick till medlemmarna i det s.k. hemspråklärarmålet AD 1996 nr 149. I detta mål fann domstolen att ersättningarna inte skulle avräknas från det ekonomiska skadeståndet. Det kan vidare noteras att flera typer av ersättningar avser att täcka kostnader eller avser bidrag som inte kan jämställas med avräkningsbar inkomst. Mot denna bakgrund och då ersättningen grundas på en kollektivavtalsreglerad försäkring är det förbundets uppfattning att avräkning inte skall ske.

Skall avräkning ske för ersättning vid deltagande i ALU?

Bestämmelserna om rätt till ALU finns i förordningen (1992:1333) om arbetslivsutveckling. ALU är en arbetsmarknadspolitisk åtgärd som syftar till att den arbetslöse ska hålla kontakten med arbetslivet och ta till vara den arbetslöses vilja till aktivitet och utveckling och göra det lättare att återvända till den reguljära arbetsmarknaden. Definitionsmässigt är den som deltar i ALU-verksamhet fortfarande arbetslös och står även till arbetsmarknadens förfogande, vilket bl.a. innebär att den arbetslöse under ALU-tiden är skyldig att acceptera erbjudet arbete från arbetsförmedlingen. Något anställningsförhållande föreligger inte mellan den enskilde och den arbetsgivare där vederbörande är sysselsatt. ALU kan vidare användas för olika typer av aktiviteter, t.ex. för att förbereda drivandet av egen verksamhet. Förutsättningen för deltagande i ALU-projekt är att vederbörande uppbär ersättning från arbetslöshetskassa (A-kassa) eller kontant arbetsmarknadsstöd (KAS). Den som avböjer deltagande i ett ALU-projekt kan avstängas från A-kassan eller KAS.

Förbundet bestrider att ersättning som utgått i samband med deltagande i ALU skall avräknas från det ekonomiska skadeståndet. Förbundet hänvisar till arbetsdomstolens dom AD 1994 nr 4.

Skall avräkning ske för utbildningsbidrag som utbetalats av Försäkringskassan?

Vid tillämpning av 13 § anställningsskyddslagen skall en arbetsgivare äga rätt till avräkning för utbildningsbidrag från uppsägningslön under tid då sådant bidrag som tillerkänts av arbetsmarknadsmyndighet utgått. Detta innebär emellertid inte att samma förhållande ska gälla vid tillämpning av skadeståndsbestämmelserna. Utbildningsbidrag utgår som en arbetsmarknadspolitisk åtgärd för arbetslösa. Utbildningsbidrag kan utgå för arbetsmarknadsutbildning, inskrivning vid AMI och deltagande i arbetsplatsinstruktion. Rätten till utbildningsbidrag beslutas av Länsarbetsnämnden och ersättning utbetalas av Försäkringskassan. Ersättningen utbetalas med dagpenningbelopp enligt vad som gäller enligt arbetslöshetsförsäkringen. Dagpenningen minskas om vederbörande samtidigt uppbär lön från anställning m.m.

Enligt information från AMS är den som genomgår utbildningen samtidigt anmäld hos Arbetsförmedlingen och står till arbetsmarknadens förfogande. Den som genomgår utbildningen har rätt att avbryta denna om vederbörande förmedlas ett arbete eller på annat sätt erhåller anställning.

Det sistnämnda skulle innebära att rätt till utbildningsbidrag inte heller skall föreligga i den situationen att en anställd erhåller ett ekonomiskt skadestånd som motsvarar lön för motsvarande tidsperiod som utbildningsbidraget utgått. Det förefaller därför som om utbetalda utbildningsbidrag ska återbetalas i det fall ekonomiskt skadestånd utgår. Det föreligger därmed inte någon rätt till avräkning från det ekonomiska skadeståndet.

Skall avräkning ske för utbildning som finansierats med svuxa-bidrag?

Enligt förbundet mening kan utbildning som finansieras med svuxa-bidrag jämställas med sådan arbetsmarknadspolitisk utbildning som finansieras genom utbildningsbidrag utbetalt via försäkringskassan.

Arbetsgivarparterna

Beträffande P.R., S.R. och A.V. har arbetsgivarparterna inte några invändningar.

H.H.

De ersättningar som H.H. erhållit från Trygghetsstiftelsen och som utgått efter uppsägningstidens utgång skall avräknas från det ekonomiska skadeståndet liksom ersättningen vid deltagande i ALU. Även svuxa- bidraget, som också är ett bidrag enligt den arbetsmarknadspolitiska lagstiftningen, skall avräknas.

K.J.

Avräkning skall ske från det ekonomiska skadeståndet med vad K.J. har uppburit i ersättning vid deltagande i ALU samt vissa ersättningar som denne erhållit från Trygghetsstiftelsen och som inte är återbetalningspliktiga.

K.K.

De ersättningar som K.K. erhållit från Trygghetsstiftelsen avseende tiden efter uppsägningstidens utgång skall avräknas från det ekonomiska skadeståndet.

P.T.

Utbildningsbidraget från försäkringskassan liksom den ersättning som P.T. uppburit vid deltagande i ALU skall avräknas från det ekonomiska skadeståndet.

Skall avräkning ske för ersättningar från Trygghetsstiftelsen?

Lärarförbundet hänvisar till domen AD 1996 nr 149. De ersättningar som det där var fråga om, studiestöd och starta eget bidrag, hade dock inte utgetts av Trygghetsstiftelsen utan av Stockholms stad. Dessutom hade ersättningarna utgetts under hemspråklärarnas uppsägningstid och utgått utöver uppsägningslönen. Omständigheterna var alltså helt annorlunda i 1996 års dom jämfört med det aktuella målet. Lärarförbundets jämförelse är därför inte relevant. Det avgörande är i stället om arbetstagarna är skyldiga att återbetala uppburna ersättningar från Trygghetsstiftelsen när de erhåller ekonomiskt skadestånd.

Skall avräkning ske för ersättning vid deltagande i ALU samt utbildningsbidrag från försäkringskassan ?

Med anledning av att Lärarförbundet gör gällande att sådana inkomster inte skall avräknas från det ekonomiska skadeståndet gör svarandeparterna följande invändningar.

Såvitt kunnat utredas föreligger inte återbetalningsskyldighet vare sig för inkomst som utgått vid deltagande i ALU eller sådant utbildningsbidrag som utbetalats av försäkringskassan, om arbetstagaren senare erhåller lön eller motsvarande ersättning från sin tidigare arbetsgivaren för samma tid.

Det skall tilläggas att bidrag enligt den arbetsmarknadspolitiska lagstiftningen, som utgår efter beslut av arbetsmarknadsmyndighet och som utbetalas till arbetstagaren själv och som är avsett att utgöra ersättning för bortfallen lön, skall avräknas mot ekonomiskt skadestånd.

Beträffande ersättning vid deltagande i ALU har Lärarförbundet åberopat domen AD 1994 nr 4. Jämförelsen är inte relevant eftersom arbetsgivarparten inte hade förebringat någon utredning i avräkningsfrågan. Arbetsdomstolens ställningstagande i 1994 års dom grundade sig därför på ett antagande att återbetalningsskyldighet förelåg.

Utbildningsbidrag har beslutats av Länsarbetsnämnden och betalats ut av Försäkringskassan. Vad som sägs i prop. 1973:129, sid 143, första stycket avser visserligen utbildningsbidrag enligt arbetsmarknadskungörelsen (1966:368), men torde ha relevans i dessa mål. Det är ju uppenbarligen fråga om bidrag enligt den arbetsmarknadspolitiska lagstiftningen som utgått efter beslut av en arbetsmarknadsmyndighet.

DOMSKÄL

Tvistefrågorna

I tvisten mellan Lärarförbundet å ena sidan samt ALMEGA Tjänsteförbunden och AmuGruppen Öst AB å andra sidan angående åsidosättande av företrädesrätt till återanställning har framställts yrkanden dels om allmänt och ekonomiskt skadestånd till ett antal arbetstagare, dels om allmänt skadestånd till Lärarförbundet.

Yrkandena har i huvudsak medgivits av arbetsgivarsidan. De återstående tvistefrågorna gäller avräkning från ekonomiskt skadestånd som i och för sig är vitsordat.

Prövningen avser också Lärarförbundets yrkande om ersättning för rättegångskostnader.

Avräkning från yrkat ekonomiskt skadestånd

Allmänt

Ersättningsbelopp för vilka arbetsgivarparterna har yrkat att avräkning skall ske förekommer av följande olika slag.

Avseende H.H.

1.ersättning för kostnader under utbildning från Trygghetsstiftelsen

2. månadsbidrag vid utbildning från Trygghetsstiftelsen

3. ersättning vid deltagande i ALU

4. svuxa-bidrag från Centrala Studiestödsnämnden

5. utfyllnad av svuxa bidrag från Trygghetsstiftelsen

Avseende K.J.

1. ersättning för kostnader under utbildning från Trygghetsstiftelsen

2. ersättning vid deltagande i ALU

Avseende K.K.

1. månadsbidrag vid starta eget från Trygghetsstiftelsen

Avseende P.T.

1. utbildningsbidrag från försäkringskassan

2. ersättning vid deltagande i ALU

Skall avräkning ske för ersättning för kostnader?

Lärarförbundet har uppgivit att H.H. och K.J. har uppburit ersättningsbelopp av skilda slag från Trygghetsstiftelsen avseende kostnader vid utbildning.

Arbetsdomstolen gör följande bedömande.

Yrkandena i målet om ekonomiskt skadestånd till arbetstagarna avser lön som skulle ha utgått till dem, om de erhållit återanställning. Avräkning från detta skadestånd för ersättning som arbetstagare har uppburit från annat håll kommer ifråga enligt skadeståndsrättsliga principer, i den mån det med fog kan göras gällande att den uppburna ersättningen utges i stället för lön. Har ersättningen denna karaktär, kan arbetstagaren i motsvarande mån inte anses ha lidit någon skada genom att lönen uteblev.

De nu aktuella ersättningsbeloppen avser kostnader för utbildning. Sådana ersättningsbelopp kan inte anses vara utgivna i stället för lön. Någon avräkning skall därför inte ske.

Skall avräkning ske för månadsbidrag vid utbildning och vid starta eget samt för utfyllnad av svuxa-bidrag från Trygghetsstiftelsen?

Lärarförbundet har uppgivit att H.H. har uppburit månadsbidrag vid utbildning och utfyllnad av svuxa-bidrag från Trygghetsstiftelsen och att K.K. har uppburit månadsbidrag vid starta eget från Trygghetsstiftelsen.

Arbetsdomstolen gör följande bedömande.

Månadsbidragen vid utbildning och vid starta eget samt utfyllnaden av svuxa-bidrag får anses vara utgivna i stället för lön. Enligt domstolens mening får arbetstagarna till belopp som motsvarar tilläggen inte anses ha lidit någon skada som skall kompenseras med ekonomiskt skadestånd från bolaget. Arbetsdomstolen finner därför att avräkning skall ske för de nu ifrågavarande ersättningsbeloppen.

Skall avräkning ske för utbildningsbidrag från försäkringskassan och för svuxa-bidrag?

Lärarförbundet har uppgivit att P.T. under tiden 21 augusti - 15 september 1995 har uppburit utbildningsbidrag från försäkringskassan.

Vidare har förbundet uppgivit att H.H. uppburit svuxa-bidrag från Centrala studiestödsnämnden.

Arbetsdomstolen för följande bedömande.

Utbildningsbidraget som uppburits av P.T. får anses utgivet i stället för lön. Det har inte framkommit att bidraget återkrävs av försäkringskassan med anledning av att ekonomiskt skadestånd avseende utebliven lön utges för samma tid. Avräkning skall därför ske med belopp motsvarande det uppburna bidraget.

Vad som nu anförts om utbildningsbidrag från försäkringskassan har motsvarande tillämplighet i fråga om svuxa-bidraget. Centrala studiestödsnämnden har uppgivit att något återkrav inte sker i fråga om detta bidrag.

Skall avräkning ske för ersättning vid deltagande i ALU?

Lärarförbundet har uppgivit att H.H., K.J. och P.T. under viss tid har uppburit ersättning medan de har deltagit i ALU.

Arbetsdomstolen gör följande bedömande.

Enligt 4 § förordningen (1992:1333) om arbetslivsutveckling (ALU) får länsarbetsnämnden anvisa ALU till den som uppbär ersättning enligt lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring eller lagen om (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd. Detta innebär att den arbetslöse under den tid som avses med ALU behåller sin ersättning från arbetslöshetskassan eller den ersättning som utgår i form av kontant arbetsmarknadsstöd.

I domen AD 1974 nr 43 uttalade arbetsdomstolen att det bör vara självklart att rätten till arbetslöshetsersättning är beroende av att arbetstagaren inte sedermera kommer i åtnjutande av lön eller annan ersättning från arbetsgivaren för samma tid. I domen konstaterade domstolen att beslutet om utgivande av ersättning från arbetslöshetskassa med hänsyn härtill får anses grundat på förutsättningen att ersättningen skall återbetalas, om arbetstagaren senare skulle erhålla lön eller motsvarande ersättning från arbetsgivaren för samma tid. Arbetsdomstolen fann med anledning därav att arbetstagaren i det aktuella målet var skyldig att återbetala uppburen ersättning från arbetslöshetsförsäkringen i den mån denne tilldömdes skadestånd avseende förlust av inkomst för tid som ersättningen avsåg. Arbetsdomstolen ansåg därför att någon avräkning inte skulle ske från arbetstagaren tillkommande ekonomiskt skadestånd (jfr även AD 1996 nr 94).

Det synsätt som arbetsdomstolen sålunda gav uttryck åt i 1974 års dom har därefter blivit praxisbildande. En arbetstagare som under tid för vilken han uppbär arbetslöshetsersättning anvisas deltagande i ALU bör enligt arbetsdomstolens mening inte behandlas annorlunda i avräkningshänseende än varje annan arbetstagare som uppbär arbetslöshetsersättning. Återbetalningsskyldighet får anses föreligga i fråga om den uppburna arbetslöshetsersättningen i den mån skadestånd avseende utebliven lön döms ut. Någon avräkning skall därmed inte ske.

Avräkning avseende H.H.

Ställningstagandet i det föregående innebär att avräkning avseende H.H. skall ske för månadsbidrag vid utbildning från Trygghetsstiftelsen, för svuxa-bidrag från Centrala Studiestödsnämnden samt för utfyllnad av svuxa-bidrag från Trygghetsstiftelsen.

Under perioderna september-november 1994 och februari-mars 1995 har H.H. erhållit månadsbidrag med ett månadsbelopp av 13 219 kr från Trygghetsstiftelsen.

Under perioden den 20 augusti - 30 september 1996 har H.H. erhållit svuxa-bidrag. I målet saknas uppgift om hur stort belopp som utbetalats i svuxa-bidrag. Av lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa framgår emellertid att särskilt vuxenstudiestödet lämnas enligt bestämmelserna i 7 kap. 5a samt 7a §§ studiestödslagen (1973:349). Av angivna bestämmelser framgår att särskilt vuxenstudiestöd utgår för varje kalenderdag som en person bedriver studier. Vid heltidsstudier utgår för varje tidsperiod om 15 dagar, vuxenstudiestöd med 65 procent av det belopp som den studerande skulle ha fått i utbildningsbidrag enligt bestämmelserna om dagpenning för heltidsstudier under samma tidsperiod, om han kunnat erhålla sådant bidrag. Härmed avses sådant utbildningsbidrag som utgår enligt förordningen (1987:406) om arbetsmarknadsutbildning. Av 20 § nämnda förordning framgår att dagpenningen vid utbildningsbidrag motsvarar det belopp som den enskilde skulle ha ägt rätt att erhålla från arbetslöshetskassan vid heltidsarbete. Av utredningen i målet framgår att H.H:s ersättning från arbetslöshetskassan uppgår till 564 kr per dag eller 12 408 kr per månad (564 kr x 22 dagar). Det särskilda vuxenstudiestödet skall därför vid en uppskattning anses ha utgått med 8 065 kr (65 procent av 12 408 kr) per månad eller 269 kr per dag under totalt 42 dagar under augusti och september vilket motsvarar en ersättning om totalt 11 298 kr. H.H. har under augusti 1996 erhållit ersättning under 12 dagar vilket motsvarar ett belopp om 3 328 kr (269 kr x 12 dagar). Under september 1996 har ersättning utgått för 30 dagar vilket motsvarar ett belopp 8 070 kr (269 kr x 30 dagar). Avräkning skall således ske med 3 328 kr för augusti 1996 och med 8 070 kr september 1996.

För augusti och september 1996 har H.H. erhållit utfyllnad till svuxa- bidraget med 5 452 kr per månad.

Efter avräkning av nu nämnda belopp

(13 219 + 13 219 + 13 219 + 13 219 + 13 219 + 3 328 + 5 452 + 8 070 + 5 452) uppgår det H.H:s tillkommande ekonomiska skadeståndet till 360 779 kr.

Avräkning avseende K.J.

Ställningstagandet i det föregående innebär att avräkning inte skall ske för de ersättningar K.J. uppburit.

Avräkning avseende K.K.

Såvitt avser den tid under vilken det framställts yrkanden om ekonomisk skadestånd har K.K. uppburit månadsbidrag vid starta eget från Trygghetsstiftelsen med ett månadsbelopp av 17 510 kr avseende augusti och september 1994. För dessa månader har Lärarförbundet yrkat skadestånd med 7 207 kr respektive 13 330 kr. Efter avräkning av dessa belopp (7 207+13 330) uppgår K.K:s tillkommande ekonomiska skadestånd till 272 463 kr.

Avräkning avseende P.T.

Ställningstagandet i det föregående innebär att avräkning avseende P.T. skall ske för utbildningsbidrag från försäkringskassan.

Utbildningsbidrag har uppburits för tiden den 21 augusti - 15 september 1995 med totalt 11 280 kr. Avräkning skall ske med detta belopp fördelat på augusti och september 1995. Efter denna avräkning uppgår det P.T. tillkommande ekonomiska skadeståndet till 368 611 kr.

Arbetsdomstolens ställningstagande till yrkandena om allmänt och ekonomiskt skadestånd

Arbetsgivarparterna har medgivit Lärarförbundets yrkanden om allmänt och ekonomiskt skadestånd i sådana delar som inte berörs av den i det föregående behandlade avräkningsfrågan.

På grundval av detta medgivande och under beaktande av vad arbetsdomstolen i det föregående har kommit fram till i avräkningsfrågan skall Lärarförbundets yrkanden om allmänt och ekonomiskt skadestånd bifallas.

Rättegångskostnaderna

Arbetsdomstolen finner att vad Lärarförbundet har tappat endast är av ringa betydelse. Lärarförbundet bör därför erhålla ersättning för sina rättegångskostnader.

Lärarförbundet har yrkat ersättning med totalt 246 980 kr, varav 246 875 kr avseende ombudsarvode. Förbundet har angivit att arvodet avser arbete i 197,5 timmar samt att 19 timmar gäller arbete som nedlagts inför mellandomen, 23 timmar gäller arbete som varit gemensamt med övriga i arbetsdomstolen anhängiggjorda mål rörande bolagen inom AmuGruppen AB samt att ytterligare 155,5 timmar gäller arbete i detta mål.

Som skälig tidsåtgång har arbetsgivarparterna vitsordat endast 10 timmar för arbete inför mellandomen, 15 timmar för övrigt gemensamt arbete samt 94,5 timmar för ytterligare arbete som nedlagts i detta mål. Sammanlagt har arbetsgivarparterna vitsordat ett arvode avseende arbete i 119,5 timmar.

Arbetsdomstolen gör följande bedömning. Domstolen har att ta ställning till om ombudsarvodet har varit skäligen påkallat för att tillvarata kärandesidans rätt. Härvid har domstolen att beakta inte bara arbetet i detta mål utan också arbetet i de tre övriga aktuella målen. Domstolen vill först framhålla att ombudsinsatsen har präglats av skicklighet och omsorg. Målen får anses ha varit komplicerade rättsligt och framför allt utredningsmässigt. Domstolen har inte det allmänna intrycket att ombudsinsatsen har överarbetats. Det kan emellertid göras gällande att tidsåtgången för arbete särskilt avseende detta mål är väl omfattande. Ombudet kan dock inte kritiseras för att förberedelsearbetet inför den utsatta huvudförhandlingen drevs alltför långt. Det får anses ha varit rimligt att arbetet i huvudsak utfördes på det sätt som gjordes för att den avsedda handläggningen av de skilda målen skulle kunna genomföras. Vid ett samlat övervägande av omständigheterna finner domstolen att den tid som nedlagts i målet får anses ha varit skäligen påkallad. Detta betyder att Lärarförbundet skall tillerkännas yrkad ersättning för ombudsarvode.

Arbetsgivarparterna skall med hälften var ersätta Lärarförbundet för rättegångskostnaderna.

DOMSLUT

1. Arbetsdomstolen förpliktar AmuGruppen Öst AB att till H.H. utge

a. ekonomiskt skadestånd med trehundrasextiotusensjuhundrasjuttionio (360 779) kr avseende förlust av lön under tiden juni 1994 - september 1996 jämte ränta enligt 6 § räntelagen på 16 042 kr från den sista i varje månad under tiden juni - augusti 1994, på 2 823 kr från den sista i varje månad under tiden september - november 1994, på 16 042 kr från den sista i varje månad under tiden december 1994 - januari 1995, på 2 823 kr från den sista i varje månad under tiden februari 1995 - mars 1995, på 16 042 kr från den sista i varje månad under tiden april 1995 - juli 1996, på 7 262 kr från den 31 augusti 1996 och på 2 520 kr från den 30 september 1996 allt till dess betalning sker samt