Anställningsskyddslagen

REDIRECT SFS/1982:80

Rättsfall39

AD 1998 nr 88: Fråga i tvist om uppsägning på grund av arbetsbrist vid en statlig myndighet om tillämpning av turordningsreglerna i 3 § TurA-S. Skulle en arbetstagare med vissa arbetsuppgifter med kartmaterial hänföras till en turordningskrets avseende kartproduktion eller en krets avseende allmänna kontorsarbetsuppgifter?
AD 1996 nr 56: En arbetstagare sades upp på grund av arbetsbrist från en anställning vid en arbetsgivares lokalkontor i Landskrona. Senare blev en tjänst ledig vid samma kontor. Arbetsgivaren tillsatte tjänsten genom att omplacera en arbetstagare från arbetsgivarens regionhuvudkontor i Helsingborg. Den tjänst som blev ledig i Helsingborg tillsattes med en utifrån kommande sökande. Frågor om arbetsgivaren åsidosatte reglerna i 25 § anställningsskyddslagen om företrädesrätt till ny anställning antingen genom att omplacera till tjänsten i Landskrona eller genom att nyanställa till tjänsten i Helsingborg. I det förra fallet prövar domstolen om arbetsgivaren gjort sig skyldig till ett otillbörligt kringgående av reglerna om företrädesrätt till återanställning och i det senare fallet om lokalkontoret i Landskrona och huvudkontoret i Helsingborg utgjort skilda driftsenheter.
AD 1998 nr 30: Fråga huruvida arbetsgivare haft rätt att avskeda en anställd som misshandlat en annan anställd i samband med färd med personalbuss till arbetsplatsen. Betydelsen av den omständigheten att arbetstagaren när misshandeln skedde befunnit sig i ett labilt sinnestillstånd som har samband med psykiska besvär.
AD 1994 nr 162: Ett bolag har som grund för avskedande av en arbetstagare åberopat att arbetstagaren hotat bolagets ägare och verkställande direktör till livet genom att säga att han skulle skjuta denne, om bolaget sänkte hans lön. Fråga huruvida bolaget mot arbetstagarens bestridande styrkt sitt påstående om ifrågavarande hot. - "En utgångspunkt för prövningen är att det ankommer på arbetsgivaren att visa att det förelegat laga grund för ett avskedande. Detta innebär att arbetsgivaren, när det som i detta fall föreligger tvist om den faktiska omständighet som lagts till grund för avskedandet, har att fullt ut styrka denna. Den bevisskyldighet som sålunda åvilar arbetsgivaren medför att brister i bevisningen om vad som faktiskt inträffat - i detta fall om vad som sagts - går ut över arbetsgivaren".
AD 1997 nr 28: En undersköterska vid ett kommunalt sjukhem har sagts upp från sin anställning på grund av omständigheter som är hänförliga till att en åldrig boende inom kommunens äldreomsorg genom ett gåvobrev överlät en fastighet till undersköterskans far. Arbetsdomstolen har funnit att kommunen har haft saklig grund för uppsägningen.
AD 1998 nr 121: Fråga om viss verksamhet som har bedrivits av den statliga lantmäterimyndigheten i ett län har gått över till en kommun i länet i den mening som avses 6 b § anställningsskyddslagen. I domen berörs frågan om betydelsen av att förändringen skulle kunna betraktas som ett huvudmannaskapsbyte.
AD 1997 nr 52: Fråga om en arbetsgivare har brustit i uppfyllandet av de krav som kan ställas när det gäller arbetsanpassning och rehabilitering av en anställd som drabbats av en arbetsskada. Arbetsdomstolen finner att arbetsgivarens åtgärd att säga upp den anställde var sakligt grundad.
AD 1996 nr 143: En hotellanställd uppsökte efter arbetstidens slut en hotellgäst på dennas rum. Han förtärde i hotellgästens sällskap en betydande mängd vin och kvarstannade i rummet över natten. Hotellgästen framförde påföljande morgon klagomål över det inträffade till hotelledningen. - Arbetsdomstolen har funnit hotellföretaget vara berättigat att avskeda arbetstagaren.
AD 1996 nr 82: En idrottslärare vid en gymnasieskola har avskedats. Som grund för avskedandet har kommunen angivit att läraren på olika sätt misskött sin lärartjänst, såsom genom att använda ett grovt och kränkande språk med sexuella anspelningar gentemot elever och arbetskamrater samt genom att uppträda respektlöst och illojalt mot skolans rektor. Betydelsen av att idrottsläraren efter det att han erhållit vad som får uppfattas som en skarp varning under en så förhållandevis lång tid som drygt sex månader inte låtit sig komma något till last. - Arbetsdomstolen finner att avskedandet har skett under omständigheter som inte ens skulle ha varit tillräckliga för en giltig uppsägning av idrottsläraren.
AD 1996 nr 92: Fråga i tvist om företrädesrätt till återanställning för kabinanställda i ett svenskt charterflygföretag huruvida företaget eller del av detta har övergått till ett nystartat danskt flygföretag. I målet tillämpas anställningsskyddslagens företrädesrättsregler i lydelsen före den 1 januari 1995. - Arbetsdomstolen, som vid sin prövning konstaterar att svensk rätt skall tillämpas, finner att en övergång av företag eller del av detta har skett. I domskälen behandlas frågan huruvida viss kollektivavtalsreglering innefattar en överenskommelse om turordning vid återanställning.
AD 2005 nr 78: Fråga om det förelegat grund för avskedande av en präst. Påståenden bl.a. om att prästen låtit församlingen stå för kostnaderna för mat som inte kommit verksamheten till del och att hon gjort otillbörliga blomsterinköp samt ställt in gudstjänster utan giltiga skäl. Tillika fråga om vilka omständigheter som kan ligga till grund för prövningen av avskedandet.
AD 1995 nr 108: I ett företag har inför uppsägningar av anställda på grund av arbetsbrist upprättats en turordningslista. Listan har överlämnats till fackklubbens ordförande för granskning. Denne har därefter i brev lämnat ett för arbetsgivaren positivt besked om granskningen. Arbetsdomstolen finner att ett kollektivavtal därmed har kommit till stånd mellan arbetsgivaren och fackklubben. - Fråga huruvida lokalt träffade kollektivavtal rörande företrädesrätt till återanställning varit förenliga med det mellan SAF och PTK gällande trygghetsavtalet (numera ersatt av omställningsavtalet den 1 september 1994). - Arbetsdomstolen har ansett att inför förestående uppsägningar träffade kollektivavtal om avvikelse från anställningsskyddslagens regler om företrädesrätt till återanställning utgjort en sådan urholkning av arbetstagares rättigheter som måste anses stridande mot lagens grunder och därmed ogiltiga. I domen görs uttalanden rörande föreliggande begränsning i möjligheterna att göra avsteg från semidispositiva lagbestämmelser i eljest tvingande arbetsrättslig lagstiftning.
AD 1998 nr 73: Ett företag har träffat kollektivavtal om avvikelse från anställningsskyddslagens turordningsregler med en facklig organisation. Med stöd av avtalet har företaget därefter sagt upp en anställd som varit medlem i en annan facklig organisation. Har en giltig turordningsöverenskommelse kommit till stånd? Fråga om det av SAF och PTK antagna omställningsavtalet blivit gällande mellan företaget och den senare organisationen. - Fråga tillika om företaget varit skyldigt att förhandla med den andra fackliga organisationen på grund av bestämmelsen i 13 § medbestämmandelagen.
AD 1996 nr 6: En lagerarbetare vid ett företag som med stöd av tillstånd från tullmyndigheten säljer skatte- och tullfria varor till företag och beskickningar påstås ha stulit eller ha försökt stjäla ett antal juiceburkar. Tvist föreligger om lagerarbetaren lagligen kunnat avskedas.
AD 1997 nr 130: Fråga om avräkning från ekonomiskt skadestånd med ersättningsbelopp av skilda slag.
AD 2005 nr 86: Fråga om det förelegat grund för avskedande eller saklig grund för uppsägning av en kriminalvårdare som dömts för narkotikabrott och dopningsbrott.
AD 1995 nr 41: En lärare har under vikariat som rektor i strid med skolchefens besked inköpt en mobiltelefon. Senare har han likaledes i strid med skolchefens besked beställt en persondator för skolans räkning. Kommunen avskedade läraren och uppgav i besked om åtgärden endast den senare omständigheten. Vid prövningen beaktades endast denna omständighet. Saklig grund för uppsägning avsågs föreligga men inte grund för avskedande.
AD 1995 nr 96: Yrkande om interimistiskt förordnande. Ett företag innehade entreprenader för linjetrafik inom tre skilda områden. Efter förnyad upphandling gick företaget emellertid miste om entreprenaderna, som övertogs av andra entreprenörer. Företaget sade med anledning härav upp ett antal anställda på grund av arbetsbrist. Arbetstagarsidan har anfört att skiftet i de tre fallen av entreprenör utgör en sådan övergång av verksamhet som avses med de nya bestämmelserna om arbetstagares ställning vid övergång av företag, verksamheter och delar av verksamheter som gäller fr.o.m. den 1 januari 1995 och att företaget därför haft att iaktta bestämmelsen i 7 § tredje stycket anställningsskyddslagen om förbud mot uppsägning vid övergång av verksamhet. - Arbetsdomstolen finner att det inte har ägt rum någon övergång av verksamhet i de tre aktuella fallen i den mening som avses i 6 b § anställningsskyddslagen. Något hinder har därför inte förelegat för företaget att säga upp anställda på grund av arbetsbrist som följd av att de tre entreprenaderna förlorades.
AD 1997 nr 132: Arbetstagarens fackliga organisation påkallade förhandling i frågan om skadestånd på grund av att dennes företrädesrätt till återanställning blivit åsidosatt. Arbetstagaren väckte senare talan under påstående att han blivit uppsagd från sin anställning utan att saklig grund härför har förelegat. Arbetsdomstolen finner att arbetstagaren inte genom vad som förekom vid förhandlingen kan anses ha underrättat arbetsgivaren om sitt anspråk. Talan har därför gått förlorad.
AD 1998 nr 52: En anställd har brukat och förvarat marijuana på arbetsplatsen och förvarat andra narkotikarelaterade föremål där. Saklig grund för uppsägning har ansetts föreligga men inte skäl för avskedande.
AD 1995 nr 152: En arbetstagare har blivit uppsagd från sin anställning under åberopande av arbetsbrist. Skedde uppsägningen i själva verket av personliga skäl? Hade arbetsgivaren fullgjort sin omplaceringsskyldighet?
AD 1995 nr 60: Enligt 7 § tredje stycket anställningsskyddslagen i dess lydelse fr.o.m. den 1 januari 1995 är vid en övergång av ett företag, en verksamhet eller en del av en verksamhet övergången i sig inte saklig grund för att säga upp arbetstagaren. Arbetsdomstolen konstaterar att lagrummet innebär att en uppsägning i den avsedda situationen är angriplig såsom inte sakligt grundad men att uppsägningen inte är utan vidare verkningslös. En arbetstagare som vill få uppsägningen undanröjd måste alltså föra ogiltighetstalan och därvid iaktta anställningsskyddslagens preskriptionsbestämmelser. - Arbetsdomstolen finner vid prövning av en preskriptionsinvändning i tvist om ogiltigförklaring av uppsägning att arbetstagarsidan vid tvisteförhandling inte tillräckligt tydligt angav att man ville förhandla inte bara rörande skadestånd utan även om ett yrkande om ogiltigförklaring av uppsägning. Inte heller finner arbetsdomstolen att överläggningarna kan anses ha gällt även denna fråga. Som följd härav finner domstolen att det inte kan anses att arbetsgivaren har gått miste om rätten att göra preskriptionsinvändning genom att inte under förhandlingen framställa invändningen.
AD 1996 nr 149: En kommun har sagt upp ett stort antal hemspråkslärare från deras anställningar på grund av arbetsbrist. Tvist huruvida uppsägningarna har varit sakligt grundade. Från arbetstagarsidan har gjorts gällande att hemspråkslärarna blivit diskriminerade samt att kommunen har åsidosatt sin omplaceringsskyldighet. I vad mån påverkas omplaceringsskyldigheten av att arbetsbristen har gällt ett stort antal arbetstagare? - Särskild fråga vilken turordningskrets kommunen skulle ha tillämpat. Kommunen har gjort gällande att som turordningskrets skall betraktas giltighetsområdet för den specialbestämmelse som omfattar lärare. Arbetsdomstolen konstaterar att som turordningskrets skall gälla det mellan parterna gällande lokala kollektivavtalets giltighetsområde.
AD 1996 nr 35: Fråga huruvida värdet av tjänstebilsförmån skall beaktas vid fastställande av månadslönens belopp vid tillämpning av 39 § anställningsskyddslagen.
AD 2005 nr 124: Fråga om det förelegat grund för avskedande av en lärare på en folkhögskola. Till stöd för avskedandet åberopades bl.a. att läraren skriftligen och muntligen med ett grovt språkbruk framfört kränkande påståenden och omdömen om bl.a. skolans rektor till folkhögskolans styrelse och personal. Fråga också om arbetsgivaren är skadeståndsskyldig eftersom beskedet om avskedande inte lämnats till arbetstagaren personligen eller i rekommenderat brev.
AD 1996 nr 94: Fråga i tvist om företrädesrätt till återanställning om arbetstagare har haft tillräckliga kvalifikationer för befattning som utbildare inom fordonsteknik. - I målet uppkommer vid prövning av frågor om ekonomiskt skadestånd huruvida avräkning skall ske för ersättning som uppburits från arbetslöshetskassa. Yttrande har inhämtats från tillsynsmyndigheten för arbetslöshetskassorna.
AD 1995 nr 90: Innebörden av att ett avskedande ogiltigförklaras är att anställningen består på samma villkor som tidigare. Anställningen skall alltså fortgå som om avskedandet aldrig hade skett. I enlighet härmed har arbetsdomstolen vid prövning av en invändning om preskription funnit att ersättning som en avskedad arbetstagare har fordrat för tid efter avskedandet men före ogiltigförklaringen skall betraktas som lön och inte som ekonomiskt skadestånd.
AD 2001 nr 110: I en anställningsskyddstvist uppkom frågan om svensk eller dansk rätt skulle tillämpas på tvisten. Arbetstagaren var anställd av ett danskt bolag men utförde sitt arbete i Sverige och var då han blev uppsagd även bosatt i Sverige. Arbetsdomstolen fann att de av arbetstagaren i tvisten åberopade bestämmelserna i anställningsskyddslagen bör anses utgöra sådana internationellt tvingande regler till förmån för arbetstagaren som är tillämpliga oberoende av vilken rättsordning som i övrigt kan vara tillämplig på rättsförhållandet.
AD 1996 nr 114: Fråga huruvida en inför uppsägningar på grund av arbetsbrist överenskommen avtalsturlista kan anses i visst hänseende stridande mot god sed på arbetsmarknaden eller eljest otillbörlig. Arbetsdomstolen, som finner att listan inte kan frånkännas verkan i omtvistat hänseende, gör vissa allmänna uttalanden rörande upprättandet av avtalsturlistor.
AD 1998 nr 16: Fråga huruvida arbetsgivare enligt 7 § fjärde stycket anställningsskyddslagen försuttit sin rätt att åberopa de händelser arbetsgivaren lagt en arbetstagare till last som grund för uppsägningen. Medför det förhållandet att lång tid förflutit mellan underrättelsen enligt 30 § anställningsskyddslagen och uppsägningen att tvåmånadersfristen i stället skall räknas från uppsägningen?
AD 1996 nr 88: Prövning av yrkande om interimistiskt förordnande. Under tjänstgöring som spärrexpeditör vid Stockholms tunnelbana har en arbetstagare gjort sig skyldig till olovligt anskaffande av alkoholdrycker. Sedan han för denna gärning dömts till ett bötesstraff, har han avskedats från sin anställning. I mål om bl.a. ogiltigförklaring av avskedandet har tingsrätten interimistiskt förordnat att anställningen skall bestå medan tvisten prövas. Arbetsdomstolen har upphävt tingsrättens beslut och förordnat att arbetstagarens anställning skall upphöra med utgången av dagen för beslutet.
AD 1995 nr 66: I samband med att ett företags verksamhet till stora delar skall avvecklas blir tre arbetstagare uppsagda på grund av arbetsbrist. På föranledande av arbetsgivaren kvarstår arbetstagarna i anställningarna efter den i uppsägningsbeskeden angivna uppsägningstidens utgång. Har uppsägningarna härigenom förfallit och arbetstagarna blivit skilda från anställningarna genom avskedande eller har uppsägningstiderna förlängts genom överenskommelser mellan arbetsgivaren och de anställda i varje enskilt fall?
AD 1996 nr 109: Fråga om en arbetsgivare genom att åsidosätta sitt rehabiliteringsansvar mot en anställd föranlett den anställde att själv säga upp sig från anställningen samt om arbetsgivarens vägran att godta den anställdes återtagande av uppsägningen strider mot god sed på arbetsmarknaden eller om uppsägningen under de förhållanden som är för handen skall lämnas utan avseende med tillämpning av bestämmelserna i 33 eller 36 § avtalslagen.
AD 1995 nr 163: Ett företag A bedrev för viss tidsperiod enligt entreprenadavtal med Länstrafiken i Malmöhus län linjetrafik med buss inom två skilda områden. Vid upphandling avseende senare tid förlorade företaget A entreprenaderna till företagen B och C. Tvist huruvida entreprenörsskiftet från företaget A till företagen B och C är att anse som en övergång av verksamhet i den mening som avses i 6 b § anställningsskyddslagen och det inom EU gällande överlåtelsedirektivet. Arbetsdomstolen konstaterar att varken företaget B eller företaget C har övertagit vare sig arbetskraft, administration, fordon, fastigheter eller andra materiella tillgångar från företaget A. Dessa förhållanden talar enligt domstolens mening med avsevärd styrka för att "verksamheten" inte bevarat sin identitet vid entreprenörsskiftet. Domstolen finner sammantaget att någon övergång av verksamhet i överlåtelsedirektivets mening inte har ägt rum och därmed inte heller i anställningsskyddslagens mening.
AD 1994 nr 82: En säljares underlåtenhet att lämna skriftliga dagrapporter har ansetts utgöra saklig grund för uppsägning. - Sedan tingsrätt förordnat interimistiskt om upphörande av en anställning, har arbetsdomstolen efter överklagande upphävt beslutet. Yrkande om ogiltigförklaring av uppsägningen har sedermera avslagits. Arbetsdomstolen har ansett att ett anställningsförhållande förelåg även under mellantiden från tingsrättens förordnande till dess tingsrättens beslut upphävdes.
AD 1995 nr 97: Prövning av yrkande om interimistiskt förordnande. Ett företag handhade driften och bemanningen av bostadsplattformar enligt ett managementavtal. Som följd av att plattformarna överläts till annat företag upphörde avtalet att gälla. Arbetsbrist uppstod hos företaget och anställda sades upp. Uppsägningarna ägde rum innan de nya bestämmelserna i anställningsskyddslagen om arbetstagares ställning vid övergång av verksamhet hade trätt i kraft. Rörande en av plattformarna skedde emellertid förändringen beträffande driften och bemanningen efter ikraftträdandet. Den uppkomna situationen har givit arbetsdomstolen anledning att gå in på frågan om verkan enligt de nya bestämmelserna av tidigare arbetsgivares uppsägning mot arbetsgivare till vilken verksamhet gått över. Domstolen finner att uppsägningen inte har någon rättsverkan mot denne.
AD 1996 nr 85: En manlig syo-konsulent vid en högstadieskola har avskedats från sin anställning. Som grund för avskedandet har åberopats att syo-konsulenten skulle ha utsatt kvinnliga elever för sexuella trakasserier vid ett flertal tillfällen under arbete som syo-konsulent. Arbetsdomstolen finner att avskedandet har varit lagligen grundat.
AD 1995 nr 8: Sedan ett företag överlåtit viss verksamhet till ett annat företag träffar det senare företaget anställningsavtal med vissa utvalda anställda i det överlåtande företaget utan att beakta turordning. Härefter säger detta företag upp vissa av de kvarvarande anställda. Arbetsdomstolen finner att dessa inte har företrädesrätt till återanställning avseende de redan tillsatta befattningarna i det förevarande företaget (jfr AD 1986 nr 144).
AD 1998 nr 59: I mål om skadestånd för åsidosättande av företrädesrätten till återanställning uppkommer skilda frågor enligt följande. 1. En arbetsgivare åsidosatte återanställningsrätten genom att inte anställa arbetstagaren A vid ett första anställningstillfälle. Om A hade anställts vid detta tillfälle, skulle arbetstagaren B med sämre företrädesrätt rätteligen ha anställts vid ett senare anställningstillfälle. Då anställde arbetsgivaren emellertid A. Arbetsdomstolen fann att arbetsgivaren inte åsidosatte B:s företrädesrätt genom att anställa A vid detta senare tillfälle i stället för vid det första. - 2. Om arbetsgivaren hade återanställt arbetstagare i enlighet med anställningsskyddslagens regler, skulle arbetstagaren C inte ha erhållit någon anställning. C blev emellertid förbigången av arbetstagare med sämre företrädesrätt eller utan företrädesrätt. Arbetsdomstolen fann att arbetsgivaren var skyldig att utge allmänt skadestånd till C för turordningsbrott (jfr AD 1977 nr 159). - 3. Frågor om skyldighet att avräkna inkomst av arbete från skadestånd. Arbetsdomstolen har funnit att i visst fall avräkningsskyldighet inte föreligger för övertidsersättning och inte heller för inkomst av deltidsarbete vid sidan av heltidsanställning. I ett annat fall har arbetsdomstolen ansett att provisionsinkomst skall fördelas jämt över ett antal månader, innan avräkning sker. - 4. En arbetstagare, vars företrädesrätt till återanställning har blivit åsidosatt av arbetsgivaren A, erhöll anställning hos arbetsgivaren B. Denne gick senare i konkurs och arbetstagaren blev arbetslös. Domstolen har ansett att rätt till ekonomiskt skadestånd avseende tid efter konkursen inte föreligger från arbetsgivaren A för åsidosättande av företrädesrätten.

Om lagen.nu

Ansvarsfriskrivning

Kontaktinformation

Hostas av Lysator