NJA 2013 s. 1250

Dickson & Co. AB förde vid Nacka tingsrätt den talan mot M.A., H.B., J.G., M.H., H.K., O.N., M.P., M.S., D.S. och S.T. som framgår av tingsrättens dom.

Tingsrätten (rådmännen Gunnar Lavett och Thomas Arvefors samt tingsfiskalen Cecilia Eneman) anförde i mellandom den 23 juni 2011 följande.

Bakgrund

Inledning

Dickson & Co. AB (Dicksonbolaget) har väckt talan mot svarandena och har därvid yrkat att tingsrätten ska fastställa att dessa är skyldiga att solidariskt utge skadestånd till bolaget.

Målet rör i huvudsak dels frågan om det strider mot den i 7 kap. 47 § aktiebolagslagen (ABL) intagna generalklausulen rörande inskränkning i bolagsstämmans beslutanderätt att de aktieägare som innehar majoriteten av rösterna för aktierna i ett aktiebolag beslutar att likvidera bolaget i syfte att fortsätta den verksamhet som bedrivs i bolaget i ett annat aktiebolag vari en aktieägare i det likviderade bolaget inte ska ges möjlighet att vara aktieägare och att majoritetsägarna i det likviderade bolaget i samma syfte förvärvar rörelsen i bolaget på en av likvidatorn hållen offentlig auktion till ett lägre pris än vad aktiernas värde motsvarade före beslutet om likvidation, dels frågan om styrelsen och verkställande direktören i bolaget i samband därmed agerat i strid mot generalklausulen rörande inskränkningar i ställföreträdares kompetens i 8 kap. 41 § ABL, dels frågan om jäv för styrelsen och verkställande direktören enligt 8 kap. 34 § första stycket 2 ABL har förelegat när styrelseledamöterna och verkställande direktören har vidtagit åtgärder som syftade till likvidationsbeslutet.

Den av Dicksonbolaget tecknade bakgrunden till tvisten

Crisp AB, 556579-5183, (Crisp) bildades år 1999 på initiativ av K.D. Crisp hade till föremål för sin verksamhet att bedriva produktion, utbildning och försäljning inom mjukvaruutveckling för datorer. Verksamheten omfattade till övervägande del konsultuppdrag.

Crisp klarade krisen för IT-företag år 2000. Bolaget utvecklades därefter positivt. I takt med att verksamheten i Crisp utvecklades tillkom nya delägare i bolaget. Delägarna var aktiva i Crisp genom egna bolag som var underkonsulter åt Crisp när konsultuppdrag utfördes. K.D. var aktiv i Crisp genom Dicksonbolaget. Han bidrog starkt till Crisps positiva utveckling genom att arbeta framgångsrikt med bl.a. rekrytering och försäljning. Utöver delägarnas i Crisp bolag anlitades andra bolag som underkonsulter, varav en del genom sina ägare, s.k. teamare, kunde komma i fråga för delägarskap i Crisp.

Delägarna i Crisp upprättade den 22 maj 2006 ett aktieägaravtal. Aktieinnehavet fördelade sig därvid så, att envar av H.B., K.D., O.N., M.S. och S.T. ägde 123 aktier motsvarande en röstandel om 12,3 procent, att M.A. och M.H. ägde 108 aktier motsvarande en röstandel om 10,8 procent vardera, att J.G. ägde 92 aktier och hade en röstandel om 9,2 procent samt att H.K. ägde 77 aktier och hade 7,7 procent av rösterna. Aktieägaravtalet gällde tills vidare med en uppsägningstid av två månader.

Under våren 2007 fördes diskussioner om att låta M.P. och D.S. inträda som delägare i Crisp. Vid dessa diskussioner blev K.D., å ena sidan, och övriga delägare, M.P. och D.S., å den andra, oense i fråga om hur bolagets aktier generellt skulle värderas vid inträde och utträde av delägare. I början av februari 2008 stod det klart att de övriga delägarna inte var intresserade av att diskutera en kompromiss med K.D. rörande villkoren i ett aktieägaravtal som skulle ersätta avtalet från maj 2006. Oenigheten mellan K.D. och de övriga, inklusive M.P. och D.S., ledde till en konflikt som till slut blev så tillspetsad att de andra ville bli av med K.D. O.N. förde fram att han och de andra delägarna skulle besluta om likvidation av Crisp för att på för dem mest ekonomiskt fördelaktiga sätt bli av med K.D. Därefter skulle de övriga delägarna fortsätta den verksamhet som bedrevs inom ramen för Crisp under ”Crispliknande former”.

Den 23 februari 2008 sades aktieägaravtalet upp. Avtalet upphörde sålunda att gälla den 23 april 2008.

Som en följd av oenigheten om innehållet i ett nytt aktieägaravtal inleddes en diskussion om en försäljning av K.D:s aktier i Crisp till de andra delägarna. Dessa och K.D. kunde emellertid inte bli ense om priset. K.D. blev erbjuden att få sina aktier i Crisp inlösta med 450 000 kr, motsvarande ett bolagsvärde om cirka 3 750 000 kr. Han erbjöds också att lösa in de övriga delägarnas aktier med motsvarande belopp, men han avböjde erbjudandet, eftersom han saknade ekonomiska möjligheter att lösa in aktierna på dessa villkor. Även andra förslag att lösa den uppkomna situationen diskuterades.

K.D:s huvudsakliga intresse var att behålla sina aktier. Han föreslog att aktierna i Crisp skulle värderas av en utomstående värderingsman för att fastställa ett pris på hans aktier. K.D. var beredd att betala kostnaden för värderingen, eller 50 000-100 000 kr, under förutsättning att samtliga delägare skulle bli bundna av det värde som värderingsmannen kom fram till. Detta villkor gick emellertid inte de andra delägarna med på. I denna situation ville K.D. inte ådra sig kostnaden för en värdering. Han uppfattade de övriga delägarnas inställning så, att dessa befarade att hans aktier skulle åsättas ett värde som skulle bli för högt för att passa dem.

Sedan början av februari 2008 hade de andra delägarna sett till att Dicksonbolaget inte längre anlitades som underkonsult. Därigenom blev K.D. i praktiken utan inkomst. Förfarandet stred mot villkoren i aktieägaravtalet.

Vid ett styrelsesammanträde den 7 mars 2008 beslöt styrelsen att föreslå bolagsstämman att besluta om likvidation av bolaget. Den 2 juni 2008 beslöt bolagsstämman att likvidera bolaget. Endast K.D. röstade emot förslaget. S.T., som inte var närvarande vid stämman, avgav inte någon röst. K.D. invände vid stämman att beslutet stred mot ABL.

Bolagsverket utsåg den 17 juni 2008 advokaten M.F. till likvidator i Crisp.

M.F. fick omedelbart den uppfattningen att det fanns två intresseläger som kunde tänkas fortsätta verksamheten, varav det ena lägret bestod av svarandena jämte T.T. och det andra av K.D. K.D. hade emellertid inte någon möjlighet att ta över rörelsen, eftersom det i denna ingick ett hyresavtal avseende en lokal med en månadshyra om drygt 50 000 kr, vilket avtal hade en återstående löptid om drygt tre år. Ett sådant betalningsåtagande kunde K.D. inte göra som ensam konsult. Crisp hade anskaffat lokalen i början av år 2008 och hade flyttat in i denna efter styrelsens beslut att föreslå bolagsstämman att likvidera bolaget.

K.D. lämnade M.F. några förslag om spekulanter på Crisps rörelse, men det framkom att det var ointressant för någon av dessa att förvärva verksamheten, när - som det framgick av anbudet - konsulterna och teamarna hade ställt sig utanför.

M.F. höll den 8 juli 2008 offentlig auktion på Crisps rörelse. Startplattan 862339 Aktiebolag genom H.B. förvärvade rörelsen för 100 000 kr. Bakom budet stod även övriga svarande. Köpeskillingen täckte inte ens kostnaderna för likvidationen. Något överskott fanns således inte att skifta ut till aktieägarna i Crisp. Genom likvidationen hade K.D:s aktier i Crisp blivit värdelösa.

Lönsamheten i den verksamhet som hade bedrivits inom ramen för Crisp hade varit god. Vinsterna redovisades inte öppet i Crisp utan bokfördes i respektive delägares bolag genom internfakturering mellan Crisp och delägarnas bolag. Av resultaträkningen i Crisps årsredovisning för det räkenskapsår som avslutades den 30 april 2008 framgår det att andelen köpta tjänster utgjorde nästan hela omsättningen i bolaget. Omsättningen under det räkenskapsåret uppgick till 34,5 milj. kr, vilket innebar en ökning med cirka 20 milj. kr från föregående räkenskapsår. Per den 30 april 2008 bedömdes Crisps framtid vara god.

Av protokollet vid det styrelsesammanträde där det hade beslutats att föreslå bolagsstämman att likvidera bolaget framgår det också att styrelsen vid beslutet hade ansett att ”affärsläget” var gott samt att alla (utom Dicksonbolaget) hade uppdrag och att budgetrapporten såg bra ut. I anslutning till sammanträdet informerades samtliga teamare, att alla delägare, jämte M.P., D.S. och T.T., skulle sluta i bolaget och att dessa, med undantag för K.D., skulle fortsätta i en ny organisation i avsikt att driva verksamheten vidare under liknande former. Även protokollet vid ett styrelsesammanträde den 24 april 2008 ger vid handen att situationen i bolaget var god. Av protokollet framgår det att verksamheten hade tillförts en ny teamare. I protokollet vid ett styrelsemöte den 4 april 2008 hade det antecknats att styrelsen inte skulle ”vidta åtgärder för att dra in business till företaget”.

Sedan den 30 oktober 2007 hade styrelsen i Crisp utgjorts av O.N., D.S. och S.T. Den 9 juni 2008 lämnade S.T. styrelsen sedan han begärt sitt utträde.

Verkställande direktör i Crisp hade sedan den 5 december 2006 varit M.P.

Startplattan 862339 Aktiebolag ändrade sin firma till Crisp Stockholm AB, vilket registrerades av Bolagsverket den 25 september 2008. Styrelse i Crisp Stockholm AB var då H.B., J.G. och M.S. Sedermera tillkom M.H. Vid bolagsstämma i bolaget den 10 september 2009 ändrades firman till Crisp AB (Nya Crisp). Av bolagsordningarna för Crisp och Nya Crisp framgår det att föremålet för verksamheten i Nya Crisp är i princip identiskt med den verksamhet som bedrevs i Crisp. Aktierna i Nya Crisp ägs av envar av svarandena och T.T. med lika andel, eller cirka nio procent. Av Nya Crisps hemsida framgick det i december 2009 att verksamheten bedrevs som vanligt och att bolaget, som grundades år 1999, firade sitt tioårsjubileum. Verksamheten i Nya Crisp är alltså densamma som i Crisp. Nya Crisp har samma underleverantörer, samma kunder, marknadsförs på samma sätt och bedrivs i allt väsentligt av samma personer, med undantag för K.D., vilket sker i samma lokaler som tidigare.

Omständigheter anförda till grund för Dicksonbolagets talan

Vid bolagsstämman i Crisp den 2 juni 2008 beslöt sålunda M.A., H.B., J.G., M.H., H.K., O.N. och M.S. att likvidera Crisp. Avsikten med beslutet var att kunna föra över verksamheten i Crisp till ett nytt bolag som nämnda personer tillsammans med M.P., D.S., S.T. och T.T. kontrollerade. Genom beslutet blev K.D:s aktier i Crisp värdelösa. Vidare tillgodofördes genom beslutet övriga aktieägare i Crisp - alternativt M.P., D.S. och T.T. genom deras ägande av aktier i Nya Crisp - värdet av den andel av Crisps verksamhet som K.D:s aktier i bolaget motsvarade utan att K.D. erhöll något vederlag. Beslutet innebär ett missbruk av pluralitetsreglerna i aktiebolagslagen och fattades utan ett allvarligt menat likvidationssyfte. Med hänsyn till det anförda har M.A., H.B., J.G., M.H., H.K., O.N. och M.S. genom beslutet uppsåtligen eller av grov oaktsamhet tillfogat K.D. skada, vilken han alltså lidit i sin egenskap av aktieägare i Crisp. Mot denna bakgrund har beslutet inneburit en överträdelse av generalklausulen i 7 kap. 47 § aktiebolagslagen. M.A., H.B., J.G., M.H., H.K., O.N. och M.S. är därför skyldiga att enligt 29 kap. 3 § ABL ersätta K.D. hans skada.

Vid den tid som är i fråga utgjordes alltså styrelsen i Crisp av O.N., D.S. och S.T. Dessa beslöt sålunda vid styrelsesammanträdet den 7 mars 2008 att föreslå bolagsstämman i Crisp att besluta om bolagets likvidation i syfte att kunna föra över verksamheten i Crisp till ett nytt bolag som skulle kontrolleras av nämnda personer tillsammans med M.A., H.B., J.G., M.H., H.K. och M.S. jämte M.P. och T.T. Styrelsens beslut innebär ett missbruk av pluralitetsreglerna i aktiebolagslagen och fattades utan ett allvarligt menat likvidationssyfte. Efter detta beslut agerade O.N., D.S. och S.T. i strid mot Crisps och K.D:s intressen genom att verka för att verksamheten i Crisp utan vederlag genom ett formellt likvidationsbeslut fördes över till ett nytt bolag enligt vad som nyss angetts. De åtgärder som avses var i strid mot Crisps vinstintresse och föremålet för bolagets verksamhet enligt bolagsordningen. Genom beslutet och åtgärderna därefter blev K.D:s aktier i Crisp värdelösa. Vidare tillgodofördes övriga aktieägare i Crisp, alternativt M.P., D.S. och T.T. genom deras ägande av aktier i Nya Crisp, värdet av den andel av Crisps verksamhet som K.D:s aktier i bolaget motsvarade utan att K.D. erhöll något vederlag. O.N:s, D.S:s och S.T:s åtgärder har varit ägnade att ge en otillbörlig fördel dels för dem själva, dels för övriga aktieägare med undantag för K.D., dels för M.P. och T.T., till nackdel för K.D. i dennes egenskap av aktieägare i Crisp. Med hänsyn till det anförda har O.N., D.S. och S.T. genom åtgärderna uppsåtligen eller av grov oaktsamhet tillfogat K.D. skada, vilken han alltså lidit i sin egenskap av aktieägare i Crisp. Mot denna bakgrund har åtgärderna inneburit en överträdelse av generalklausulen i 8 kap. 41 § ABL. O.N., D.S. och S.T. är därför skyldiga att enligt 29 kap. 1 § ABL ersätta K.D. hans skada.

Genom att delta i styrelsens beslut att föreslå bolagsstämman att besluta att likvidera Crisp har O.N., D.S. och S.T. handlat i strid mot jävsregeln i 8 kap. 23 § första stycket 2 ABL och uppsåtligen eller av oaktsamhet tillfogat K.D. skada i dennes egenskap av aktieägare i Crisp. Styrelsens beslut utgjorde ett missbruk av pluralitetsreglerna i ABL och fattades utan ett allvarligt menat likvidationssyfte i avsikt att föra över Crisps verksamhet till ett bolag i vilket O.N., D.S. och S.T. skulle vara aktieägare med väsentliga direkta eller indirekta ekonomiska intressen. Något marknadsmässigt vederlag för Crisps verksamhet erlades inte. Genom beslutet blev K.D:s aktier i Crisp värdelösa. Mot denna bakgrund är O.N., D.S. och S.T. skyldiga att enligt 29 kap. 1 § ABL ersätta K.D. hans skada.

Verkställande direktör i Crisp vid aktuell tid var sålunda M.P. Efter styrelsens beslut att föreslå bolagsstämman att besluta om Crisps likvidation agerade M.P. i sin egenskap av verkställande direktör i strid mot Crisps och K.D:s intressen genom att verka för att verksamheten i Crisp utan vederlag till aktieägarna i Crisp genom ett formellt likvidationsbeslut fördes över till ett nytt bolag enligt vad som angetts ovan. Åtgärderna var i strid mot Crisps vinstintresse och föremålet för bolagets verksamhet enligt bolagsordningen. Genom åtgärderna blev K.D:s aktier i Crisp värdelösa. Vidare tillgodofördes övriga aktieägare i Crisp, alternativt M.P., D.S. och T.T. genom deras ägande av aktier i Nya Crisp, värdet av den andel av Crisps verksamhet som K.D:s aktier motsvarade utan att K.D. erhöll något vederlag. M.P:s åtgärder har varit ägnade att ge en otillbörlig fördel dels för O.N., D.S. och S.T. i deras egenskap av styrelseledamöter, dels för övriga aktieägare med undantag för K.D., dels för honom själv och T.T., till nackdel för K.D. i dennes egenskap av aktieägare i Crisp. Med hänsyn till det anförda har M.P. genom åtgärderna uppsåtligen eller av grov oaktsamhet tillfogat K.D. skada, vilken han alltså lidit i sin egenskap av aktieägare i Crisp. Mot denna bakgrund har åtgärderna inneburit en överträdelse av generalklausulen i 8 kap. 41 § ABL. M.P. är därför skyldig att enligt 29 kap. 1 § ABL ersätta K.D. hans skada.

Vidare har M.P. vid fullgörande av uppdraget som verkställande direktör i Crisp handlat i strid mot jävsregeln i 8 kap. 23 § första stycket 2 ABL och uppsåtligen eller av oaktsamhet tillfogat K.D. skada i dennes egenskap av aktieägare i Crisp. M.P. beslöt i samråd med styrelsen i Crisp att styrelsen skulle besluta att föreslå bolagsstämman i Crisp att besluta att likvidera bolaget. Det i samråd med styrelsen fattade beslutet utgjorde ett missbruk av pluralitetsreglerna i ABL och fattades utan ett allvarligt menat likvidationssyfte i avsikt att föra över bolagets verksamhet till ett bolag i vilket M.P. skulle vara aktieägare med väsentliga direkta eller indirekta ekonomiska intressen. Något marknadsmässigt vederlag för Crisps verksamhet erlades inte. Genom beslutet blev K.D:s aktier i Crisp värdelösa. Mot denna bakgrund är M.P. skyldig att enligt 29 kap. 1 § ABL ersätta K.D. hans skada.

K.D. har överlåtit sina skadeståndsanspråk på svarandena till Dicksonbolaget.

Svarandenas inställning till käromålet m.m.

Svarandena har bestritt Dicksonbolagets talan.

Svarandena - som har angett att meningsskiljaktigheterna mellan K.D. och övriga aktieägare i Crisp uppkom år 2006 och hade sin grund i att K.D. inte ville eller förmådde att bidra till verksamheten i den omfattning som krävdes, att han ville ha särskilda förmåner och att han var illojal mot bolaget - har till grund för bestridandet anfört i huvudsak att de aktieägare i ett bolag som innehar majoriteten av rösterna för aktierna har rätt att på bolagsstämman besluta att bolaget ska träda i likvidation oberoende av de skäl som utgör motiv till ett sådant beslut.

Tingsrätten har i beslut den 15 december 2010 förordnat att de frågor som framgår av domslutet ska prövas genom mellandom och - vilket svarandena av processekonomiska skäl föreslagit - att därvid de omständigheter som Dicksonbolaget dittills anfört i målet ska läggas till grund för prövningen, oavsett om omständigheterna är stridiga eller ej. Detta medgivande av svarandena gäller således inte längre om någon av de frågor som prövas i mellandomen har besvarats jakande i dom som vinner laga kraft.

Domskäl

Dicksonbolaget har åberopat två rättsutlåtanden avgivna av professor Erik Nerep den 20 oktober 2009 respektive den 31 januari 2011. Svarandena har hänvisat till ett rättsutlåtande av professor Lars Pehrson daterat den 11 juni 2010.

En princip i svensk aktiebolagsrätt är att den som äger aktier i ett bolag inte är skyldig att mot sin vilja kvarstå som ägare, såvida inte annat är bestämt i bolagsordningen eller aktieägaravtal. I överensstämmelse med detta har den eller de som äger rätt att besluta att upplösa ett aktiebolag genom likvidation rätt att likvidera bolaget (se prop. 1975:103 s. 500 och 2000/01:150 s. 32 samt Jan Andersson, Svante Johansson och Rolf Skog, Aktiebolagslagen - En kommentar, Del III, s. 25:4).

En aktieägare som inte längre vill äga aktier i ett bolag kan sälja aktierna under förutsättning att rätten att överlåta aktier i bolaget inte är inskränkt. Detta kan aktieägaren göra till högst det pris som aktörer på marknaden för dessa aktier är beredda att betala. Anser aktieägaren att detta pris inte är godtagbart, måste han stanna kvar i bolaget eller verka för att bolaget upplöses genom likvidation.

Av 25 kap. 1 § ABL framgår det att det alltid är bolagsstämman som beslutar om frivillig likvidation. Ett sådant beslut är enligt 2 § i samma kapitel giltigt om det har biträtts av aktieägare med mer än hälften av de avgivna rösterna, ifall bolagsordningen inte föreskriver annat. Varken lagtexten eller motiven till bestämmelsen ger vid handen att rätten att besluta om frivillig likvidation därutöver är villkorad i något annat avseende än att vissa föreskrifter i 25 kap. 3-8 §§ ABL av mer formell karaktär ska följas.

Under vissa förutsättningar kan likvidation ske på grund av beslut av rätten. Enligt 25 kap. 21 § ABL ska sålunda en domstol på talan av en aktieägare med minst en tiondel av aktierna besluta om likvidation, när en annan aktieägare genom att missbruka sitt inflytande i bolaget uppsåtligen har medverkat till en överträdelse av bl.a. ABL eller bolagsordningen och det finns särskilda skäl till likvidation på grund av missbrukets långvarighet eller någon annan anledning. I ett sådant mål kan dock domstolen enligt 25 kap. 22 § ABL på yrkande av bolaget i stället ålägga bolaget att inom en viss tid lösa in kärandens aktier. Dessa bestämmelser avser att skydda minoritetsägare från maktmissbruk av majoriteten. Andra bestämmelser som syftar till ett sådant skydd är de av Dicksonbolaget åberopade generalklausulerna i 7 kap. 47 § och 8 kap. 41 § ABL.

I förevarande fall har bolagsstämman i Crisp beslutat att bolaget ska träda i frivillig likvidation.

Bakgrunden till beslutet att likvidera Crisp var sålunda att det förelåg motsättningar mellan K.D. och övriga aktieägare. Meningsskiljaktigheterna ledde till att de andra aktieägarna inte ville att K.D. skulle vara kvar i bolaget. De erbjöd sig att köpa K.D:s aktier till ett pris som K.D. inte godtog. Denne var inte heller beredd att betala motsvarande pris för de övrigas aktier. Eftersom de andra aktieägarna erbjöd sig att sälja sina aktier, får det antas att de var inställda på att lämna bolaget om det var nödvändigt för att upplösa kompanjonskapet med K.D. Dicksonbolaget har anfört att även andra utvägar diskuterades före likvidationsbeslutet utan att detta ledde till enighet.

Dicksonbolaget har gjort gällande att övriga aktieägare var skyldiga att i den uppkomna situationen acceptera K.D:s förslag att låta en oberoende värderingsman värdera aktierna och att priset på K.D:s aktier därigenom skulle bli fastställt. Dicksonbolaget har emellertid inte åberopat någon omständighet - t.ex. att det förelåg ett avtal som stipulerade en sådan skyldighet för aktieägarna - som utgör stöd för denna ståndpunkt. Någon skyldighet för en kontrahent att träffa en överenskommelse av visst innehåll förekommer inte enligt svensk rätt.

Som alternativ till påstådda skyldighet har Dicksonbolaget hänvisat till att majoriteten var skyldig att godta att K.D. kvarstod som aktieägare. I detta får det anses ligga ett påstående om att det ålåg övriga aktieägare att äga aktier i samma bolag som K.D. för i princip all framtid eller till dess K.D. kunde sälja sina aktier, alternativt köpa de andras aktier, till ett pris som han kunde acceptera eller till dess övriga aktieägare kunde finna utomstående köpare för sina aktier. Inte heller har en sådan skyldighet förelegat.

Ett av ändamålen med likvidationsinstitutet är att lösa meningsskiljaktigheter mellan aktieägare när - som i förevarande fall - andra utvägar inte står till buds (jfr NJA 1967 s. 313).

Likvidationen i Crisp avslutades med underskott och har således inneburit att K.D:s aktier har blivit värdelösa. Även övriga aktieägares aktier har förlorat sitt värde. Dessa aktieägare har emellertid genom Nya Crisp förvärvat Crisps tillgångar för en köpeskilling som vida understeg t.ex. det värde på aktierna som deras tidigare lämnade bud till K.D. motsvarade, och de bedriver, tillsammans med M.P. och T.T., i Nya Crisp en verksamhet av samma innehåll som Crisp. K.D. har inte beretts möjlighet att bli aktieägare i Nya Crisp.

I 7 kap. 47 § ABL föreskrivs det att bolagsstämman inte får fatta ett beslut som är ägnat att ge en otillbörlig fördel åt en aktieägare eller någon annan till nackdel för bolaget eller någon annan aktieägare. Enligt 8 kap. 41 § ABL får styrelsen eller någon annan ställföreträdare för bolaget inte företa en rättshandling eller någon annan åtgärd som är ägnad- att ge en otillbörlig fördel åt en aktieägare eller någon annan till nackdel för bolaget eller någon annan aktieägare (första stycket).

Tillämpningsområdet för generalklausulerna är inte begränsat till att avse vissa förfaranden av bolagsstämman eller ställföreträdarna. Med hänsyn till det förut anförda måste det emellertid anses att utrymmet är litet - om det över huvud finns något - för en tillämpning av generalklausulerna på ett likvidationsbeslut.

Dicksonbolaget har gjort gällande att likvidationsbeslutet är att jämställa med en försäljning av Crisps inkråm till underpris och att K.D. till följd av beslutet har undandragits värden i bolaget som svarandena har kunnat tillgodogöra sig.

HD har i ett antal rättsfall behandlat förutsättningarna för inkråmsförsäljning beslutad av ägarmajoriteten i ett aktiebolag när överlåtelsen har inneburit att verksamheten i bolaget i praktiken upphört, se NJA 1874 s. 101, NJA 1903 s. 19, NJA 1924 s. 186, NJA 1967 s. 313 och NJA 2000 s. 404. I NJA 1967 s. 313 torde HD till skillnad från tidigare avgöranden ha ansett att en inkråmsförsäljning är att bedöma som en faktisk överträdelse av bolagsordningen och inte som ett beslut av innebörd att likvidera bolaget. Rättsfallet innebär en inskränkning av bolagsstämmans beslutanderätt till skydd för minoriteten. Det är emellertid att notera att HD i rättsfallet har hänvisat till möjligheten att likvidera bolaget för det fall inte samtliga aktieägare är ense om en försäljning. NJA 2000 s. 404 gällde till skillnad från NJA 1967 s. 313 frågan om skadeståndsskyldighet för styrelseledamöter på grund av ett beslut som således utgjorde en överträdelse av bolagsordningen och som innebar en otillbörlig fördel för majoritetsägaren till nackdel för bolaget och en minoritetsägare. Rättsfallet tillåter emellertid inte slutsatsen att ett likvidationsbeslut kan angripas med stöd av någon av generalklausulerna i ABL (rättsfallet är närmare kommenterat av Jan Andersson i JT 2001-01 s. 395-400). (Jfr prop. 2004/05:85 s. 371.)

Dicksonbolaget har inte närmare angett vad aktieägarnas meningsskiljaktigheter avsåg. Dicksonbolaget kan inte anses ha gjort gällande att majoriteten före de åtgärder som företogs i syfte att Crisp skulle gå i likvidation missbrukat sitt inflytande i Crisp eller på något annat sätt handlat otillbörligt mot K.D.

Efter likvidationsbeslutet utsåg Bolagsverket en likvidator enligt 25 kap. 28 § första stycket 2 ABL. En likvidator träder enligt 30 § första stycket i samma kapitel i styrelsens och den verkställande direktörens ställe och har i uppdrag att genomföra likvidationen. Det är ostridigt att likvidatorn var den som hade hand om likvidationen.

Dicksonbolaget har inte påstått att de aktieägare som fattade likvidationsbeslutet eller någon annan av svarandena har agerat i samförstånd med likvidatorn i syfte att förvärva bolagets tillgångar till underpris. Inte heller har Dicksonbolaget gjort gällande att någon av svarandena efter beslutet har vidtagit någon åtgärd som negativt påverkade det pris som erhölls för Crisps tillgångar på den av likvidatorn hållna offentliga auktionen. Dicksonbolaget har emellertid anfört att svarandena och teamarna inför försäljningen ”ställt sig utanför” - eller, som det får förstås, inte låtit sin arbetskraft, kunskap och erfarenhet i ett eller annat avseende innefattas i det likvidatorn bjöd ut till försäljning - och att priset vid auktionen därför har blivit lägre än annars. Någon skyldighet för svarandena, eller för någon annan, att utan avtal därom ställa sig till förfogande för en köpare har inte förelegat.

Sammanfattningsvis kan det konstateras att i målet ställs rätten att genom en frivillig likvidation upplösa ett bolag mot regler som avser att skydda en ägarminoritet. Det har inte framkommit något förhållande som kan vara anledning att åsidosätta principen att ingen ska vara skyldig att mot sin vilja fortsätta verksamheten i ett bolag.

På grund av det anförda leder de av Dicksonbolaget åberopade omständigheterna inte till slutsatsen att de aktieägare som beslöt att Crisp skulle träda i likvidation - eller M.A., H.B., J.G., M.H., H.K., O.N. och M.S. - kan anses ha överträtt generalklausulen i 7 kap. 47 § ABL. Vid detta förhållande kan O.N., D.S. eller S.T. inte anses ha handlat i strid mot generalklausulen i 8 kap. 41 § ABL eller jävsregeln i 8 kap. 23 § första stycket 2 ABL när de på styrelsemötet den 7 mars 2008 beslöt att föreslå bolagsstämman att besluta att Crisp skulle gå i likvidation. Motsvarande bedömning ska göras i fråga om M.P. och dennes åtgärd att i samråd med styrelsen besluta att föreslå stämman att fatta likvidationsbeslutet.

Visserligen har styrelsens beslut den 4 april 2008 att inte generera ytterligare uppdrag i verksamheten stått i strid mot Crisps vinstsyfte. Dicksonbolaget kan emellertid inte anses ha gjort gällande att denna omständighet har påverkat den köpeskilling som uppnåddes på auktionen. Omständigheterna kan därför inte anses ha varit sådana att 8 kap. 41 § ABL ska tillämpas på beslutet och kan i allt fall inte leda till skadeståndsskyldighet för dem som fattade beslutet.

Därmed är de frågor som mellandomsprövningen omfattar besvarade av tingsrätten.

Dickson & Co. AB överklagade i Svea hovrätt och yrkade bifall till bolagets vid tingsrätten förda talan i den del som prövats genom tingsrättens mellandom.

Motparterna bestred ändring.

Dickson & Co. AB överklagade och yrkade att HD - i enlighet med det vid tingsrätten uppställda mellandomstemat - skulle fastställa

a) att M.A., H.B., J.G., M.H., H.K., O.N. och M.S. har överträtt det i 7 kap. 47 § aktiebolagslagen (2005:551) uppställda förbudet när de beslöt att Crisp AB, 556579-5183, skulle träda i likvidation,

b) att O.N., D.S. och S.T. har handlat i strid med 8 kap. 23 § första stycket 2 eller 41 §aktiebolagslagen när de på styrelsemöte i Crisp AB beslöt att föreslå bolagsstämman att besluta att bolaget skulle träda i likvidation eller genom sitt handlande därefter, och

c) att M.P. har handlat i strid med 8 kap. 34 § första stycket 2 eller 41 §aktiebolagslagen när han i samråd med styrelsen i Crisp AB beslöt att föreslå bolagsstämman att besluta att bolaget skulle träda i likvidation eller genom sitt handlande därefter.

Motparterna motsatte sig att hovrättens dom ändrades.

Betänkande

Skiljaktig