Ds 2004:52

Fördraget om upprättande av en konstitution för Europa

5

1. Promemorians innehåll

Regeringskonferensen om ett nytt konstitutionellt fördrag för Europa inleddes i Rom den 4 oktober 2003. Konferensens uppgift var att ta ställning till det förslag till nytt konstitutionellt fördrag som framlagts av konventet om EU:s framtid (framtidskonventet) samt ändringsförslag från medlemsstaterna. Regeringskonferensen avslutades i Bryssel den 18 juni 2004, då stats- och regeringscheferna vid Europeiska rådets möte enades om utformningen av det nya fördraget. Det konstitutionella fördraget undertecknades i Rom den 29 oktober 2004 och träder ikraft den 1 november 2006, förutsatt att samtliga medlemsländer då har ratificerat fördraget.

För att Sverige skall kunna ratificera det konstitutionella fördraget måste ändringar göras i lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen (anslutningslagen). I avsnitt 2 finns ett författningsförslag. Förutom ändringarna i anslutningslagen måste också en rad konsekvensändringar göras i andra lagar. Dessa ändringar kommer dock inte att behandlas i denna promemoria utan tas upp i en senare promemoria.

I avsnitt 3 redovisas tillkomsten av det konstitutionella fördraget. En beskrivning ges av förberedelserna inför regeringskonferensen, regeringskonferensen i sig och de frågor Sverige prioriterade där samt den dialog som förevarit med riksdagen.

I avsnitt 4 görs en sammanfattning av förhandlingsresultatet. I avsnitt 5 ges en översiktlig beskrivning av det konstitutionella fördragets fyra delar samt de protokoll, bilagor och förklaringar som fogats till fördraget.

Promemorians innehåll Ds 2004:52

22

I avsnitt 6 redovisas de överväganden som görs i frågan om Sveriges tillträde till det konstitutionella fördraget. I avsnittet redovisas översiktligt de bestämmelser som är nya i förhållande till de nuvarande fördragen samt de konstitutionella övervägandena. Avsnittet innehåller bl.a. redovisning av i vilken uträckning det konstitutionella fördraget förutsätter överlåtelse av beslutanderätt.

I avsnitt 7 redovisas definitionen av unionen och dess mål såsom detta kommer till uttryck i det konstitutionella fördraget. Avsnittet innehåller grundläggande bestämmelser om upprättande av unionen, unionens värden och mål, grundläggande friheter och icke-diskriminering, förbindelserna mellan unionen och medlemsstaterna, unionsrättens företräde samt bestämmelser om unionen som juridisk person och unionens symboler.

I avsnitt 8 behandlas grundläggande rättigheter – som bl.a. innefattar att unionen skall erkänna de rättigheter, friheter och principer som fastställs i Europiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna som fördragsfästs genom det nya fördraget – och unionsmedborgarskap.

I avsnitt 9 ges en beskrivning av de olika befogenheter som tilldelas unionen i det nya fördraget och som står i huvudsaklig överensstämmelse med hittillsvarande ordning. På vissa områden tilldelas unionen exklusiv eller delad befogenhet medan unionen på andra områden endast skall ha befogenhet att vidta stödjande, samordnande eller kompletterande åtgärder.

I avsnitt 10 behandlas unionens institutioner och organ och de förändringar av dessa som det konstitutionella fördraget föreskriver. Avsnittet ger bl.a. en beskrivning av bestämmelserna i fördraget rörande sammansättningen av kommissionen, det roterande ordförandeskapet i rådet, en vald ordförande i Europeiska rådet samt omröstningsreglerna.

I avsnitt 11 beskrivs de nationella parlamentens roll och deras ökade inflytande genom framförallt bestämmelserna i protokollet om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna.

Ds 2004:52 Promemorians innehåll

23

I avsnitt 12 ges en redovisning av unionens utövande av sina befogenheter som bl.a. innefattar en beskrivning av de nya rättsliga instrumenten och de nya lagstiftningsprocedurerna (det ordinarie lagstiftningsförfarandet och särskilda lagstiftningsförfaranden) som introduceras genom det konstitutionella fördraget.

I avsnitt 13 ges en beskrivning av bestämmelserna om unionens demokratiska liv innefattande bl.a. en beskrivning av principerna om demokratisk jämlikhet, representativ demokrati samt deltagandedemokrati.

I avsnitt 14 behandlas unionens finanser där det bl.a. ges en beskrivning av den beslutsprocedur för unionens budget som skall gälla enligt det nya fördraget.

I avsnitt 15 ges en beskrivning av det konstitutionella fördragets bestämmelser rörande unionen och dess närmaste omvärld.

I avsnitt 16 redovisas bl.a. fördragets bestämmelser om villkor för medlemskap och förfaranden för anslutning till unionen. Här redovisas också den nyinförda bestämmelsen om frivilligt utträde ur unionen.

I avsnitt 17 redovisas Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna som genom det konstitutionella fördraget fördragsfästs och bildar del II i fördraget.

I avsnitt 18 redovisas fördragets bestämmelser om unionens verksamhet inom olika politikområden. Här beskrivs bestämmelser som direkt berör unionens olika politikområden. I huvudsak skall bestämmelserna i denna del återspegla nu gällande bestämmelser med undantag för att en anpassning görs till den rationalisering av rättsliga instrument och beslutsprocedurer som genomförs i det konstitutionella fördraget. Förändringar av unionens befogenheter görs framförallt när det gäller rättsliga och inrikes frågor.

I avsnitt 19 redovisas bestämmelser som har att göra med associering av utomeuropeiska länder och territorier.

I avsnitt 20 ges en beskrivning av det avsnitt i fördraget som samlar alla unionens yttre åtgärder i ett gemensamt avsnitt. I

Promemorians innehåll Ds 2004:52

24

avsnittet ingår en beskrivning av bestämmelserna om den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (inklusive den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken), den gemensamma handelspolitiken, samarbetet med tredjeland och humanitärt bistånd, restriktiva åtgärder, internationella avtal, unionens förbindelser med internationella organisationer och tredjeland och unionens delegationer samt solidaritetsklausulen.

I avsnitt 21 redovisas vissa gemensamma bestämmelser. I avsnitt 22 redovisas vissa allmänna bestämmelser och slutbestämmelser som bl.a. innefattar bestämmelser om upphävande av tidigare fördrag samt ratificering och ikraftträdande av det nya fördraget.

I det sista avsnittet, avsnitt 23, kommenteras den författningsändring som krävs för att Sverige skall kunna tillträda det konstitutionella fördraget.

Förteckningar över artiklar i det konstitutionella fördraget där det ordinarie lagstiftningsförfarandet respektive särskilda lagstiftningsförfaranden skall tillämpas finns som bilaga 1 och bilaga 2. Det konstitutionella fördraget i svensk text finns som bilaga 3. De protokoll och bilagor som regeringskonferensen beslutade finns som bilaga 4. Slutakten med förklaringar finns som bilaga 5.

25

2. Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen

Härigenom föreskrivs att 2, 3, och 4 §§ samt rubriken närmast före 2 § lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Införlivande av gemenskapernas regler

Föreslagen lydelse

Införlivande av Europeiska unionens regler

2 §

De fördrag och andra instrument som anges i 4 § samt de rättsakter, avtal och andra beslut som före Sveriges anslutning till Europeiska unionen har antagits av Europeiska gemenskaperna gäller här i landet med den verkan som följer av dessa fördrag och andra instrument.

De fördrag och andra instrument som anges i 4 § gäller här i landet med den verkan som följer av dessa fördrag och andra instrument.

3 §

Europeiska gemenskaperna får efter Sveriges anslutning till Europeiska unionen fatta beslut som gäller här i landet i den omfattning och med den verkan som följer av de fördrag

Europeiska unionen eller Europeiska atomenergigemenskapen får fatta beslut som gäller här i landet i den omfattning och med den verkan som följer av de fördrag

Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1500) … Ds 2004:52

26

och andra instrument som anges i 4 §.

och andra instrument som anges i 4 §.

4 §

1

De fördrag och andra instrument som avses i 2 och 3 §§ är:

1. Fördraget den 25 mars 1957 om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen

1. Fördraget den 29 oktober 2004 om upprättande av en konstitution för Europa

2. Fördraget den 25 mars 1957 om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen

3. Konventionen den 13 november 1962 om ändring av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen i syfte att göra den särskilda ordningen för associering av utomeuropeiska länder och territorier som behandlas i fjärde delen av detta fördrag tillämplig med avseende på Nederländska Antillerna

4. Protokollet den 8 april 1965 om Europeiska gemenskapernas immunitet och privilegier

5. Fördraget den 22 april 1970 om ändring av vissa budgetbestämmelser i fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna och i fördraget om upprättandet av ett gemensamt råd och en gemensam kommission för

1

Senaste lydelse 2003:1208.

Ds 2004:52 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1500) …

27

Europeiska gemenskaperna

6. Fördraget den 22 januari 1972 om Konungariket Danmarks, Irlands, Konungariket Norges och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands anslutning till Europeiska ekonomiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen

7. Fördraget den 10 juli 1975 om ändring av vissa bestämmelser i protokollet om Europeiska investeringsbankens stadga

8. Fördraget den 22 juli 1975 om ändring av vissa finansiella bestämmelser i fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna och i fördraget om upprättandet av ett gemensamt råd och en gemensam kommission för Europeiska gemenskaperna

9. Akten den 20 september 1976 om allmänna direkta val av företrädare i församlingen (Europaparlamentet) samt beslutet av Europeiska unionens råd av den 25 juni och den 23 september 2002 om ändring av nämnda akt

3. Akten den 20 september 1976 om allmänna direkta val av företrädare i församlingen (Europaparlamentet) samt beslutet av Europeiska unionens råd av den 25 juni och den 23 september 2002 om ändring av nämnda akt

10. Fördraget den 28 maj 1979 om Hellenska republikens anslutning till Europeiska

Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1500) … Ds 2004:52

28

ekonomiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen

11. Fördraget den 13 mars 1984 om ändring av fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna i fråga om Grönland 12. Fördraget den 12 juni 1985 om Konungariket Spaniens och Portugisiska republikens anslutning till Europeiska ekonomiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen 13. Europeiska enhetsakten den 17 och 28 februari 1986 14. Fördraget den 7 februari 1992 om Europeiska unionen 15. Fördraget den 24 juni 1994 om Konungariket Norges, Republiken Österrikes, Republiken Finlands och Konungariket Sveriges anslutning till Europeiska unionen 16. Amsterdamfördraget den 2 oktober 1997 om ändring av Fördraget om Europeiska unionen, fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna och vissa akter som hör samman med dem, med förklaring av Sverige enligt artikel K 7.2 och K 7.3 b i Fördraget om Europeiska

Ds 2004:52 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1500) …

29

unionen i deras lydelse enligt Amsterdamfördraget

17. Nicefördraget den 26 februari 2001 om ändring av Fördraget om Europeiska unionen, fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna och vissa akter som hör samman med dem 18. Fördraget den 16 april 2003 om Republiken Tjeckiens, Republiken Estlands, Republiken Cyperns, Republiken Lettlands, Republiken Litauens, Republiken Ungerns, Republiken Maltas, Republiken Polens, Republiken Sloveniens och Republiken Slovakiens anslutning till Europeiska unionen 19. Bilagor och protokoll som hör till de fördrag och andra instrument som anges i 1-18.

4. Bilagor och protokoll som hör till de fördrag och andra instrument som anges i 1-3.

_____________

1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

2. De rättsakter, avtal och beslut som antagits av Europeiska gemenskaperna före ikraftträdandet skall fortsätta att gälla här i landet med den verkan som följer av de fördrag och andra instrument som anges i 4 § i sin äldre lydelse.

31

3. Tillkomsten av fördraget om upprättande av en konstitution för Europa

3.1. Regeringskonferensen

Bakgrund

Fördragen utgör grunden för unionen och reglerar dess institutionella uppbyggnad och dess arbete. Medlemsstaternas regeringar har vid olika tillfällen sett behov av att göra förändringar i fördragen. Regeringarna har vid dessa tillfällen i enlighet med den procedur som fördragen föreskriver inrättat ett särskilt forum för förhandlingar. I dessa så kallade regeringskonferenser har regeringsföreträdare förhandlat och beslutat om anpassningar och ändringar i fördragen. Sådana konferenser föregick 1992 års Maastrichtfördrag, 1997 års Amsterdamfördrag och 2001 års Nicefördrag.

Regeringskonferensen om ett nytt konstitutionellt fördrag inleddes i Rom den 4 oktober 2003 och avslutades i Bryssel den 18 juni 2004, då stats- och regeringscheferna vid Europeiska rådets möte enades om utformningen av det nya fördraget.

Förberedelserna

Framtidskonventet

Vid regeringskonferensen under Europeiska rådets möte i Nice i december år 2000 antogs en förklaring om unionens framtid.

Tillkomsten av fördraget om upprättande av en konstitution för Europa Ds 2004:52

32

Stats- och regeringscheferna framhöll i förklaringen att en bredare och djupare debatt om unionens framtida utveckling var önskvärd. Man beslöt att sammankalla en ny regeringskonferens under 2004 för att besvara fyra frågor. Dessa frågor rörde

– hur EU:s och medlemsstaternas befogenheter skall avgränsas, – vilken ställning stadgan om de grundläggande rättigheterna, som tidigare antagits som ett politiskt dokument, skall ha, – hur fördragen skall förenklas och göras tydligare samt – vilken roll de nationella parlamenten skall ha i EU- arbetet.

Vid Europeiska rådets möte i Laeken i december 2001 antogs ytterligare en förklaring om unionens framtid. I Laekenförklaringen breddades den kommande regeringskonferensens uppdrag till att även gälla maktbalansen mellan institutionerna och EU:s anslutning till Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Europeiska rådet enades också om att ett konvent skulle förbereda den kommande regeringskonferensen. Konventet antog namnet Europeiska konventet om EU:s framtid (framtidskonventet) och fick i uppgift att sammanställa ett underlag som regeringskonferensen kunde arbeta utifrån.

Framtidskonventet bestod av 105 ordinarie ledamöter och 102 ersättare. Konventet leddes av ordföranden Valéry Giscard d’Estaing. Varje land deltog med en regeringsrepresentant och två representanter för det nationella parlamentet. Också de dåvarande tio kandidatländerna samt Bulgarien, Rumänien och Turkiet deltog. Sverige representerades av tidigare vice statsminister Lena Hjelm-Wallén som statsministerns personliga representant i konventet med dåvarande förbundssekreterare Lena Hallengren som suppleant till och med den 26 november 2002 och därefter ambassadör Sven-Olof Petersson samt två riksdagsledamöter. Därtill ingick representanter för

Ds 2004:52 Tillkomsten av fördraget om upprättande av en konstitution för Europa

33

Europaparlamentet och kommissionen. Representanter för Ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén, EUombudsmannen och arbetsmarknadens parter i Europa fick observatörsstatus. Konsultationer med europeiska folkrörelser och intresseorganisationer genomfördes under arbetets gång och ett särskilt möte med ungdomar från samtliga länder företrädda i konventet genomfördes också (ungdomskonventet).

Konventet inleddes den 28 februari 2002 och avslutades i juni 2003, då resultatet av konventet presenterades vid Europeiska rådets möte i Thessaloniki. Europeiska rådet välkomnade konventets utkast till konstitutionellt fördrag och ansåg att det utgjorde en god grund för att inleda regeringskonferensen.

Departementspromemoriorna och regeringsskrivelsen

Regeringskansliet utarbetade en departementspromemoria om konventets utkast till konstitutionellt fördrag (Ds 2003:36 Europeiska konventet om EU:s framtid – Resultat och utgångspunkter inför nästa regeringskonferens) och genomförde en remissomgång med ett stort antal svenska remissinstanser under sommaren 2003. I en departementspromemoria presenterades en sammanställning av remissvaren (Ds 2003:58). En regeringsskrivelse, Europeiska konventet om EU:s framtid, överlämnades därefter till riksdagen den 2 oktober 2003 (skr. 2003/04:13).

Riksdagsbehandlingen

Riksdagen ansåg vid sin behandling av regeringens skrivelse (bet. 2003/04:KUU1, rskr. 2003/04:57) att konventets arbete hade varit framgångsrikt. Konventets förslag innebar, enligt riksdagen, ett angeläget förtydligande av samarbetets natur och omfattning genom att reglerna fördes samman i ett samlat och välstrukturerat fördrag. Konventets förslag var enligt riksdagen en bra grund för regeringskonferensen och skulle med de förändringar som riksdagen förordade bilda en god helhet. Det

Tillkomsten av fördraget om upprättande av en konstitution för Europa Ds 2004:52

34

låg, enligt riksdagen, i medlemsstaternas och EU-medborgarnas intresse att huvuddragen i konventets förslag förverkligades.

Regeringskonferensen

Regeringskonferensen om det nya konstitutionella fördraget inleddes av stats- och regeringscheferna i Rom den 4 oktober 2003. Förhandlingarna fördes sedan på såväl stats- och regeringschefsnivå som på utrikesministernivå. En grupp bestående av kontaktpersoner på tjänstemannanivå från de olika medlemsstaternas regeringskanslier möttes vid ett antal tillfällen för att förbereda utrikesministrarnas möten.

En juridisk-teknisk översyn av det konstitutionella fördraget genomfördes under hösten 2003 och våren 2004.

Under hösten 2003 behandlades ett stort antal frågor i regeringskonferensen. De allra flesta av dessa kunde man utan omfattande förhandlingar uppnå enighet om. Förändringarna i den institutionella strukturen och utformningen av viktningen av röster vid omröstning i ministerrådet förblev dock svårlösta. Vid Europeiska rådets möte i Bryssel den 12-13 december konstaterade det italienska ordförandeskapet att det inte gick att enas i de institutionella frågorna. Europeiska rådet uppdrog åt det inkommande irländska ordförandeskapet att undersöka förutsättningarna för att nå en lösning vid en senare tidpunkt.

Det irländska ordförandeskapet genomförde under vintern 2004 omfattande konsultationer med medlemsstaternas regeringar. I mars 2004 presenterade ordförandeskapet en rapport om läget i regeringskonferensen och förutsättningarna för framsteg. Ordförandeskapet ansåg att förutsättningar fanns för att regeringskonferensen skulle kunna slutföras. Man beslöt att förhandlingar skulle återupptas i utrikesministerkretsen. I de förhandlingar som därefter följde låg fokus främst på utformningen av institutionerna samt på omfattningen av beslut med kvalificerad majoritet. Till detta kom ett antal specifika frågor som prioriterats av olika medlemsstater.

Ds 2004:52 Tillkomsten av fördraget om upprättande av en konstitution för Europa

35

Slutförhandlingen ägde rum vid Europeiska rådets möte i Bryssel den 17-18 juni 2004. Stats- och regeringscheferna avhandlade konferensens sista utestående frågor. Främst utgjordes dessa av röstviktningen, kommissionens sammansättning samt vissa frågor om omfattningen av beslut med kvalificerad majoritet.

Under juli - september 2004 genomfördes en sedvanlig språklig och teknisk granskning av det konstitutionella fördraget. Fördraget undertecknades den 29 oktober 2004 i Rom.

3.2. Sveriges prioriterade frågor

Regeringen lade fast sina utgångspunkter för förhandlingen i sin skrivelse till riksdagen (skr. 2003/04:13). Genom riksdagens behandling av skrivelsen framgick att regeringens utgångspunkter i huvudsak fick stöd av en bred riksdagsmajoritet.

Framtidskonventets förslag var från svensk synpunkt en god grund för de vidare förhandlingarna.

Viktiga utgångspunkter för Sverige var att en uppgörelse om de centrala institutionella frågorna måste utgöras av en tillfredsställande helhetslösning, där alla institutioner stärks samtidigt som balansen mellan institutionerna behålls. Sverige var avvisande till konventets förslag om en vald ordförande i Europeiska rådet.

Det stod tidigt under förhandlingarna klart att förutsättningarna var små att nå enighet om en väsentligt annorlunda lösning än den som föreslagits av framtidskonventet. Enighet nåddes emellertid om att organisera ordförandeskapet i ministerrådet i på förhand bestämda grupper med tre medlemsstater i 18-månadersperioder istället för de ettåriga ordförandeskap som konventet föreslagit. Enighet nåddes vidare om att en begränsning av antalet ledamöter i kommissionen skulle ske på sikt i enlighet med Nicefördragets intentioner och med likabehandling av alla medlemsstater. Framtidskonventets förslag om kommissionsledamöter med respektive utan rösträtt avvisades. Europaparlamentets storlek och sammansättning

Tillkomsten av fördraget om upprättande av en konstitution för Europa Ds 2004:52

36

justerades något. Inget stöd fanns för att ompröva konventets förslag om en vald ordförande i Europeiska rådet. Uppgifterna för unionens framtida utrikesminister klargjordes. Det framkom tidigt i förhandlingen att stöd inte fanns för en mer omfattande och djupgående behandling av framtidskonventets förslag utanför det institutionella området. Det gällde särskilt de sakpolitiska målen för unionens verksamhet, t.ex. på det jordbrukspolitiska området.

I vissa sakpolitiska frågor verkade Sverige för förändringar i konventsförslaget. Detta gällde bland annat utformningen av bestämmelserna om jämställdhet, restriktiva åtgärder (frysning av tillgångar), folkhälsa, miljö och beslutsregler för vissa delar av tjänstehandeln.

Sverige fick gehör för att jämställdhet skulle skrivas in i artikel I-2 om unionens värden. Det innebär att jämställdhet mellan kvinnor och män klargörs som ett av unionens grundläggande värden i anslutning till frihet, demokrati, rättsstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.

En annan prioriterad fråga för Sverige var utvecklandet av det rättsliga och inrikes samarbetet, inte minst för att bekämpa gränsöverskridande brottslighet och få till stånd en human europeisk asyl- och invandringspolitik. Sverige tog en aktiv del i förhandlingsarbetet i denna del, bl.a. genom att lägga förslaget som innebär att tvistiga frågor i vissa fall kan lyftas till Europeiska rådet för ställningstagande. Denna möjlighet visade sig vara en förutsättning för att vissa medlemsstater skulle kunna acceptera ett utvidgat unionssamarbete på området.

En annan förändring som Sverige förespråkade rörde restriktiva åtgärder mot individer och frysning av tillgångar. Sverige förordade och fick gehör för tydliga bestämmelser om att åtgärderna måste innefatta nödvändiga bestämmelser om rättsliga garantier. I en förklaring underströks betydelsen av klara och tydliga kriterier i syfte att garantera en rättslig prövning av beslut om restriktiva åtgärder. På svensk begäran tydliggjordes också att endast terrorism och verksamhet som är

Ds 2004:52 Tillkomsten av fördraget om upprättande av en konstitution för Europa

37

relaterad till terrorism kan utgöra grund för frysning av tillgångar för individer och grupper inom unionens eget område.

Folkhälsa var i regeringskonferensen en högt prioriterad fråga för Sverige. I förhandlingen arbetade Sverige för att alkohol och tobak skall ses inte enbart som varor utan även som hot mot folkhälsan. Följden blev en referens i det konstitutionella fördraget till alkoholens och tobakens skadeverkningar. Det innebär att unionen kan vidta åtgärder till stöd för medlemsstaternas insatser för att motverka sådana skadeverkningar.

Under regeringskonferensen verkade Sverige för att försiktighets- och substitutionsprinciperna skulle föras in i de miljörelaterade artiklarna i fördraget. Något stöd från andra medlemsländer för dessa förslag erhölls emellertid inte.

Sverige lade tillsammans med ytterligare några medlemsstater stor vikt vid att få till stånd en förändring av de föreslagna beslutsreglerna om förhandling av och beslut om internationella avtal på tjänstehandelsområdet. I förhandlingens slutskede fick Sverige gehör för att enhällighet även i fortsättningen skall gälla på sådana områden som rör handel med sociala tjänster och tjänster som avser utbildning och hälso- och sjukvård, om internationella avtal riskerar att allvarligt störa den nationella organisationen av sådana tjänster och inverka negativt på medlemsstaternas ansvar för att tillhandahålla dessa tjänster.

Sverige agerade framgångsrikt – i samarbete med Irland, Österrike och Finland – för att i fördraget klargöra att den nationella militära alliansfriheten inte påverkas av fördraget.

3.3. Dialogen med riksdagen

Riksdagens ordinarie ledamöter i framtidskonventet var Sören Lekberg (s) och Göran Lennmarker (m) med Kenneth Kvist (v) respektive Ingvar Svensson (kd) som ersättare.

Under regeringskonferensen förhandlade regeringen i nära samråd med riksdagen. Inför varje möte i regeringskonferensen på stats- och regeringschefsnivå respektive utrikesministernivå

Tillkomsten av fördraget om upprättande av en konstitution för Europa Ds 2004:52

38

ägde möten med EU-nämnden rum. Även avrapportering skedde efter varje förhandlingstillfälle antingen i EU-nämnden eller i kammaren. EU-nämndens beredningsgrupp hölls härutöver löpande informerad om aktuella frågor i konferensen. Under Europeiska rådets möten informerade regeringen i de fall nya förslag lades fram under förhandlingens gång och samrådde med nämnden genom telefonkonferenser.

Inför stats- och regeringschefernas möten höll nämnden offentliga TV-sända sammanträden. Vid dessa tillfällen deltog statsministern eller utrikesministern i utfrågningar med ledamöterna.

39

4. Sammanfattning av förhandlingsresultatet

Fördragets grundläggande struktur

Det nya, konstitutionella fördraget ersätter fördragen om Europeiska unionen och Europeiska gemenskapen. Detta innebär att unionens samlade verksamhet regleras i ett enhetligt fördrag. Samarbetets natur och omfattning förtydligas och beskrivs på ett översiktligt och lättillgängligt sätt.

Unionen ersätter Europeiska gemenskapen (EG) som juridisk person och ges rätt att bl.a. ingå internationella överenskommelser inom ramen för unionens befogenheter på hela dess verksamhetsområde.

Som en följd härav upphör den hittillsvarande indelningen av samarbetet i tre pelare om gemenskapspolitiken med bl.a. den inre marknaden (första pelaren), den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (andra pelaren) respektive polis- och straffrättsliga frågor (tredje pelaren).

Polissamarbetet och det straffrättsliga samarbetet förstärks genom ändrade beslutsformer och nya rättsliga instrument där Europaparlamentet ges ett större inflytande. De hittillsvarande formerna för beslut består inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken.

Unionens värden och mål

Unionens värden innefattar respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstatsprincipen och mänskliga rättigheter. Dessa värden är gemensamma för medlemsstaterna i

Sammanfattning av förhandlingsresultatet Ds 2004:52

40

ett samhälle där mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och principen om jämställdhet mellan kvinnor och män råder.

Unionens målsättningar återger den övergripande inriktning som unionen skall arbeta efter.

Unionen skall främja fred, unionens värden och folkens välfärd. Den skall erbjuda sina medborgare ett område med frihet, säkerhet och rättvisa utan inre gränser samt en inre marknad. Den skall verka för bl.a. hållbar utveckling med en välavvägd ekonomisk tillväxt, en social marknadsekonomi där full sysselsättning och sociala framsteg eftersträvas, samt en hög nivå av skydd för miljön och en bättre miljö.

Unionen skall också motverka social utestängning och diskriminering samt främja social rättvisa och socialt skydd, jämställdhet mellan kvinnor och män, solidaritet mellan generationerna och skydd av barnets rättigheter.

Den skall i sina förbindelser med omvärlden verka för fred, säkerhet och hållbar utveckling, solidaritet och ömsesidig respekt mellan folken, fri och rättvis handel, utrotning av fattigdomen och skydd för de mänskliga rättigheterna, särskilt barnets rättigheter, samt strikt efterlevnad och utveckling av internationell rätt, inklusive respekt för principerna i Förenta nationernas stadga.

Grundläggande rättigheter

EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna införlivas i fördragets del II och unionen skall även ansöka om anslutning till den Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, som medlemsstaterna redan är anslutna till. Dessa två åtgärder kompletterar varandra. Tillsammans säkerställer de att unionen fullt ut respekterar de grundläggande rättigheterna.

Ds 2004:52 Sammanfattning av förhandlingsresultatet

41

Unionens befogenheter

Unionen förblir i grunden ett samarbete mellan suveräna stater och bygger på principen om tilldelade befogenheter. Unionen får agera endast inom ramen för de befogenheter som medlemsstaterna har gett den. Varje befogenhet som inte har tilldelats unionen skall tillhöra medlemsstaterna. Dessa grundläggande principer var också en av förutsättningarna vid folkomröstningen 1994 om svenskt medlemskap i unionen.

Behörighetsfördelningen inom unionen tydliggörs genom att fördraget, i enlighet med etablerad rättspraxis i EG-domstolen, beskriver unionens befogenheter som antingen exklusiva för unionen, eller delade med medlemsstaterna respektive stödjande, samordnande eller kompletterande åtgärder till stöd för medlemsstaterna. Därtill tillkommer en flexibilitetsklausul för åtgärder som är nödvändiga för att uppnå unionens målsättningar. Denna klausul kan dock inte användas för att ge EU nya befogenheter.

Antalet rättsliga instrument som unionen förfogar över för att utöva sina befogenheter minskas från femton till sex. Instrumenten förses med beteckningar som anknyter till motsvarande nationella benämningar, till exempel lagar och ramlagar. Också antalet förfaranden för att fatta beslut reduceras. Beslutsfattande med kvalificerad majoritet och tillämpning av det s.k. ordinarie lagstiftningsförfarandet, vilket motsvarar nuvarande ordning med medbeslutande för Europaparlamentet, utvidgas.

Unionsrättens företräde och respekten för nationell identitet

Principen om unionsrättens företräde skrivs in i fördraget. Principen återspeglar etablerad domstolspraxis sedan lång tid tillbaka, vilket bekräftas i en gemensam förklaring av regeringskonferensen. Samtidigt betonas att unionen skall respektera medlemsstaternas nationella identitet, som kommer

Sammanfattning av förhandlingsresultatet Ds 2004:52

42

till uttryck i deras politiska och konstitutionella grundstrukturer. Det regionala och lokala självstyret lyfts fram särskilt.

Institutionernas sammansättning och funktionssätt

Viktiga förändringar görs i institutionernas sammansättning och sätt att fungera. Förändringarna bör ses i ett sammanhang där alla institutioner stärks, samtidigt som balansen mellan dem består.

Europeiska rådet och ministerrådet

För att stärka kontinuitet och effektivitet i Europeiska rådets arbete, skall en ordförande väljas för en tid av två och ett halvt år. Detta uppdrag ersätter det nuvarande roterande ordförandeskapet. Trots att frågan var starkt omdiskuterad under framtidskonventet, fanns i regeringskonferensen ingen opinion emot en vald ordförande.

Ordförandeskapet i ministerrådet fortsätter att rotera mellan medlemsstaterna. Enda undantaget är rådet för utrikes frågor, som kommer att ledas av unionens utrikesminister.

Enligt ett separat utkast till beslut av Europeiska rådet, fogat till fördraget genom förklaring (4), förutses att ordförandeskapet i ministerrådet innehas av på förhand bestämda grupper med tre medlemsstater under 18 månader. Medlemsstaterna inom gruppen bistår varandra på grundval av ett gemensamt program. Varje medlem i gruppen skall i tur och ordning vara ordförande för alla råd i sex månader. Denna ordning bör samlat verka för stadga och kontinuitet i rådets arbete.

Beslutsfattande med kvalificerad majoritet i ministerrådet görs till huvudregel med undantag för utrikes- och säkerhetspolitiken där enhällighet fortsatt skall gälla. Också på enstaka andra områden skall enhällighet fortsatt gälla. Skatter är ett sådant område. Bland de områden där beslutsfattande med kvalificerad majoritet ökar märks särskilt rättsliga och inrikes frågor.

Ds 2004:52 Sammanfattning av förhandlingsresultatet

43

Samtidigt ändras röstreglerna. En ny definition av kvalificerad majoritet börjar tillämpas från den 1 november 2009. Den grundas på principen att minst 55 % av medlemsstaterna, som företräder minst 65 % av den samlade befolkningen i unionen, krävs för att beslut skall kunna fattas. Det hittillsvarande systemet, där varje medlemsland har ett visst antal röster, upphör.

En viktig utgångspunkt har varit att respektera de mindre medlemsstaternas möjlighet till inflytande i EU med bibehållande av unionens legitimitet och stärkande av dess effektivitet. Samtidigt måste också de stora länderna uppfatta systemet som trovärdigt. Med de nya röstreglerna blir det enklare att fatta beslut i rådet. Lösningen är hållbar i bemärkelsen att den inte behöver ändras varje gång unionen får nya medlemmar.

I en union med utökat antal medlemmar växer betydelsen av ett löpande och nära samarbete mellan medlemsländer som har näraliggande intressen i de sakfrågor som är under förhandling. Formell omröstning förekommer endast i ett begränsat antal fall. De flesta frågor löses i rådet genom förhandlingar under trycket av att beslut med kvalificerad majoritet kan komma till stånd. Särskilt för mindre och medelstora länder, vars enskilda röstvikt under såväl det hittillsvarande som det nya systemet är begränsad, är detta en allt viktigare aspekt.

Även om den nya definitionen av kvalificerad majoritet ger ökad vikt åt medlemsländer med större befolkning bör denna lösning, i beaktande av andra institutionella förändringar, sammantaget vara tillfredsställande.

Kommissionen

Inledningsvis består under det konstitutionella fördraget principen om en kommissionsledamot per medlemsland. I enlighet med den grundsats som slogs fast redan i Nicefördraget skall en övergång ske till en mindre kommission. När den andra kommissionen efter fördragets ikraftträdande tillträder – dvs.

Sammanfattning av förhandlingsresultatet Ds 2004:52

44

sannolikt år 2014 – skall antalet ledamöter motsvara två tredjedelar av medlemsstaterna. I tillsättningen av kommissionsledamöter behandlas medlemsstaterna absolut lika, oavsett befolkningsstorlek. Uppdragen skall rotera på jämlik grund mellan ledamöter från alla medlemsstater.

Nyordningen bör öka kommissionens effektivitet. Kommissionen får även en tydligare roll som initiativtagare till och verkställare av unionens politik. Den särskilt utsedda utrikesministern, som också är vice ordförande i kommissionen, får ett särskilt ansvar för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och för samordningen av unionens övriga politik gentemot omvärlden.

Europaparlamentet

Europaparlamentets budgetfunktion och lagstiftande funktion stärks bland annat genom att det som regel skall vara medbeslutande i lagstiftningsfrågor. Antalet ledamöter fastställs till maximalt 750. Fördelningen av dessa platser – minst sex och högst 96 – mellan medlemsländerna skall förhandlas och beslutas inför 2009 års val till Europaparlamentet.

Europeiska unionens domstol

Domstolens behörighet skall gälla det konstitutionella fördragets samtliga områden om det inte uttryckligen anges att behörigheten är begränsad. Uttryckliga undantag från domstolens behörighet görs dels för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, dels för området med frihet, säkerhet och rättvisa där domstolen inte skall vara behörig att pröva giltigheten eller proportionaliteten av insatser som polis eller andra brottsbekämpande organ gör i en medlemsstat. Detsamma gäller när medlemsstaterna fullgör sina skyldigheter att upprätthålla lag och ordning och skyddet av den inre säkerheten.

Ds 2004:52 Sammanfattning av förhandlingsresultatet

45

De nationella parlamentens roll

De nationella parlamenten ges ökade möjligheter att påverka unionens politik genom en politisk mekanism, som direkt involverar de nationella parlamenten för kontroll av subsidiaritetsprincipens efterlevnad. Vidare skall parlamenten delges information om rådets arbete genom att dagordningar för, och resultatet av, rådets möten direkt skickas till medlemsstaternas parlament. Skärpta krav föreslås när det gäller tidsgränser i rådets arbete för att de nationella parlamenten skall hinna granska lagförslag.

Den delvis nya roll på EU-nivå som riksdagen får genom subsidiaritetsmekanismen påverkar inte relationen mellan riksdag och regering i EU-frågor. Regeringen skall även framdeles informera och samråda med riksdagen. Ett yttrande enligt den nya mekanismen kommer att ta formen av ett uttalande av riksdagen.

Demokrati och öppenhet

Det konstitutionella fördraget framhåller grundläggande principer för den europeiska demokratin. Formerna för det civila samhällets deltagande definieras. Arbetsmarknadens parters betydelse erkänns. Vidare erkänns kyrkornas och de religiösa sammanslutningarnas och samfundens ställning liksom de filosofiska och konfessionslösa organisationernas ställning.

Unionens institutioner skall fullgöra sina uppgifter så öppet som möjligt och bidra till att medborgarnas möjligheter till insyn i unionens arbete ökar. Offentlighetsprincipen skall gälla för handlingar hos alla unionens institutioner, myndigheter och organ. Det ger en ökad insyn i unionens verksamhet jämfört med i dag, eftersom EG-fördraget endast föreskriver en rätt att få ta del av Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar.

En annan viktig reform är att rådets sammanträden skall vara offentliga när förslag till lagstiftning diskuteras och antas.

Sammanfattning av förhandlingsresultatet Ds 2004:52

46

Unionens institutioner skall vidare föra en öppen och regelbunden dialog med det civila samhället. För att unionens åtgärder skall vara så enhetliga och öppna som möjligt skall kommissionen samråda med berörda parter innan förslag läggs fram. Detta påminner om det svenska remissförfarandet och motsvarar även kommissionens nuvarande praxis.

Dessutom understryks att unionens institutioner, myndigheter och organ skall ha en öppen, effektiv och självständig förvaltning. En rättslig grund för en europeisk lag om god förvaltning införs. Bindande regler om god förvaltning för samtliga institutioner, myndigheter och organ gör det tydligt för medborgaren vilka krav på en god och effektiv förvaltning som kan ställas på EU och dess tjänstemän. Ombudsmannen får en central plats i det konstitutionella fördraget som framhäver dennes viktiga uppgift att säkra en öppen och god förvaltning inom EU.

Genom ett s.k. medborgarinitiativ kan unionsmedborgare efter insamling av en miljon namnunderskrifter från ett betydande antal medlemsstater uppmana kommissionen att lägga fram förslag.

Unionens finanser

Beslut om hur unionen skall finansieras – s.k. egna medel – fattas av rådet med enhällighet efter Europaparlamentets hörande. Nationellt godkännande krävs av medlemsstaterna i enlighet med deras respektive författningar. Bestämmelser om genomförande beslutas av rådet med kvalificerad majoritet efter godkännande av Europaparlamentet, om huvudbeslutet avseende egna medel förutser sådana regler om genomförande.

Unionens långtidsbudget – det finansiella perspektivet – byter namn till den fleråriga finansieringsramen och ges en rättslig grund. Ramen fastställs av rådet med enhällighet efter godkännande av Europaparlamentet, som skall fatta beslut med en majoritet av sina ledamöter. Europeiska rådet får enhälligt

Ds 2004:52 Sammanfattning av förhandlingsresultatet

47

besluta om övergång till beslut med kvalificerad majoritet i rådet för fastställandet av ramen.

Unionens årliga budget fastställs i enhetliga beslutsprocedurer för samtliga utgifter. Uppdelningen mellan s.k. obligatoriska och icke-obligatoriska utgifter försvinner. Europaparlamentet får därmed till skillnad från i dag en viktig roll även i fråga om jordbruksutgifter. Antalet läsningar av budgetförslaget reduceras. I det fall rådet och Europaparlamentet inte är överens och inte heller en förlikningskommitté kan enas om en lösning, skall kommissionen lägga ett nytt budgetförslag. Detta behandlas på samma sätt som det första förslaget. Förändringarna bör sammantaget verka för en stärkt budgetdisciplin.

Ekonomisk-politisk samordning

Samordningen av medlemsstaternas ekonomiska politik förblir en uppgift främst för medlemsstaterna, även om vissa viktiga delar av denna samordning följer gemensamma förfaranden. Kommissionen får bl.a. möjlighet att utfärda varningar till medlemsstater som inte bedöms följa de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken. Samarbetet mellan de länder som ingår i euroområdet formaliseras och förstärks, bl.a. genom att en ordförande för denna grupp väljs för en tid om två och ett halvt år. Sammantaget består de etablerade principerna för samordningen av medlemsstaternas ekonomiska politik.

Unionens yttre åtgärder

I och med att pelarstrukturen avskaffas blir det möjligt att slå fast övergripande mål för unionens yttre agerande i alla dess delar: utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik, handelspolitik, utvecklingspolitik, humanitära insatser, restriktiva åtgärder, internationella avtal och yttre representation. Detta möjliggör ökad effektivitet, förbättrad samordning och samstämmighet mellan politikområdena samt en tydligare representation

Sammanfattning av förhandlingsresultatet Ds 2004:52

48

gentemot omvärlden. Unionens utrikesminister får en central roll när det gäller att formulera och genomföra unionens yttre politik.

Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken

Enhällighet behålls som huvudregel för beslutsfattande i den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken.

Beslut med kvalificerad majoritet blir – som under nuvarande fördrag – möjligt att använda i rådet för genomförande av bl.a. strategier och målsättningar som Europeiska rådet enhälligt har lagt fast. En nyhet är att majoritetsbeslut är möjligt när utrikesministern i rådet lägger fram förslag på särskild uppmaning av Europeiska rådet.

Enskilda medlemsstater kan motsätta sig antagandet av ett majoritetsbeslut som går emot viktiga nationella intressen. Europeiska rådet kan enhälligt besluta om utvidgning av användning av omröstning med kvalificerad majoritet. Det absoluta kravet på enhällighet kvarstår i frågor som har militära eller försvarsmässiga konsekvenser.

Inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken vidareutvecklas och effektiviseras krishantering som en uppgift för unionen, så att det täcker in såväl konfliktförebyggande som fredsfrämjande insatser med civila och militära resurser. Fördraget innehåller också två nya samarbetsformer som syftar till att förbättra medlemsstaternas möjligheter att bidra med militära resurser till unionens krishanteringsförmåga. Det rör sig om en gemensam byrå för utveckling av försvarskapacitet och för forskning, anskaffning och försvarsmateriel, och ett s.k. permanent strukturerat samarbete öppet för alla medlemsstater. Fördragets skrivning om gemensamt försvar innebär alltjämt att ett sådant först förutsätter enhälligt beslut av Europeiska rådet och godkännande enligt nationella konstitutionella bestämmelser. Det tydliggörs i fördraget att denna skrivning, liksom den om stöd och bistånd i händelse av ett väpnat angrepp, inte skall inverka på militärt

Ds 2004:52 Sammanfattning av förhandlingsresultatet

49

alliansfria medlemsstaters säkerhetspolitiska hållning. Fördraget innehåller även bestämmelser som innebär att administrationen av finansieringen av krishanteringsinsatser kan effektiviseras.

Den gemensamma handelspolitiken

Unionens uppgifter i den gemensamma handelspolitiken tydliggörs. Området blir i sin helhet exklusiv befogenhet för unionen. Möjligheten att tillämpa kvalificerad majoritet som beslutsregel utvidgas. Europaparlamentet får en viktigare roll. Samtidigt upprätthålls den nationella vetorätten bl.a. i vissa tjänstesektorer, som hälsa och utbildning, med nära anknytning till nationell politik.

Samarbete med tredjeland och humanitärt bistånd

Målen för samarbete med tredjeland har utvecklats och inbegriper bl.a. hållbar utveckling och fattigdomsbekämpning, förebyggande av konflikter samt respekt för demokrati och mänskliga rättigheter.

Sanktioner

De nuvarande artiklarna om sanktioner (restriktiva åtgärder) i EG-fördraget förs samman och tydliggörs i en artikel. En nyhet är också att en särskild rättslig grund införs om sanktioner mot fysiska eller juridiska personer samt mot grupper eller enheter som inte är stater. Sanktioner mot personer, grupper och enheter används redan i viss utsträckning. I dag saknas en enhetlig rättslig grund för detta.

Enligt en ny bestämmelse kan unionen för att förebygga och bekämpa terrorism och liknande verksamhet vidta åtgärder angående kapitalrörelser och betalningar, såsom frysning av tillgångar.

Betydelsen av grundläggande rättssäkerhetskrav framhålls i fördragstexten.

Sammanfattning av förhandlingsresultatet Ds 2004:52

50

Solidaritetsklausul

I fördraget uttrycker medlemsstaterna sin politiska vilja att solidariskt hjälpa varandra om en medlemsstat skulle utsättas för en terroristattack, eller drabbas av en naturkatastrof eller av människor orsakad katastrof.

Frihet, säkerhet och rättvisa

Området frihet, säkerhet och rättvisa innefattar straffrättsligt samarbete och polissamarbete, samarbete om asyl, migration och gränskontroll samt civilrättsligt samarbete. Inom området skall som huvudregel samma beslutsformer och beslutsprocedurer användas som för övriga politikområden, dvs. europeiska lagar och ramlagar som antas av rådet tillsammans med Europaparlamentet enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet.

Det har funnits en bred enighet om denna inriktning på fördragsreformen. Den ökade användningen av beslut med kvalificerad majoritet är av avgörande betydelse för att unionen skall kunna agera kraftfullt och aktivt på ett område där de gemensamma utmaningarna är stora. Tillsammans med de övriga förändringar som redovisas nedan skapas bättre möjligheter att bemöta olika former av hot mot medborgarna och i förlängningen bidra till att upprätta ett område med frihet, säkerhet och rättvisa i Europa.

De rättsliga och inrikes frågorna har en särskild karaktär genom att de berör kärnuppgifter för nationalstaten som att upprätthålla lag och ordning och svara för myndighetsutövning gentemot enskilda medborgare. Det konstitutionella fördraget innehåller därför ett antal särregler för dessa frågor. Det anges t.ex. att området med frihet, säkerhet och rättvisa skall respektera de grundläggande rättigheterna och de olika rättssystemen och rättsliga traditionerna i medlemsstaterna. Det finns vidare särskilda bestämmelser för bl.a. Europeiska rådet, nationella parlamentens medbestämmande, medlemsstaternas

Ds 2004:52 Sammanfattning av förhandlingsresultatet

51

initiativrätt, formerna för att fatta beslut och domstolens behörighet.

I sammanhanget finns skäl att framhålla den bestämmelse som införs för det straffrättsliga samarbetet om att en ramlag i vissa fall får överlämnas till Europeiska rådet för ställningstagande. Den har för vissa medlemsstater varit en förutsättning för att kunna ställa sig bakom reformeringen av samarbetet på det straffrättsliga området.

Kontroll vid gränser, asyl och invandring

Unionen skall utarbeta en politik i syfte att stegvis införa ett system för förvaltning av unionens yttre gränser och vidta alla nödvändiga åtgärder för införandet av detta system. Den faktiska innebörden av detta blir föremål för fortsatta förhandlingar om enskilda förslag till lagstiftning.

Den tidigare målsättningen om en gemensam och enhetlig asyl- och invandringspolitik befästs. Övergången till beslut med kvalificerad majoritet inom asyl- och migrationsområdet är den enda realistiska beslutsmodellen, särskilt i en utvidgad union.

Unionen får en ny befogenhet att besluta om åtgärder för att stimulera och stödja medlemsstaternas arbete för att främja integrationen av invandrare. Det kan dock inte handla om harmonisering av medlemsstaternas lagar eller andra regler.

Den gemensamma asyl- och invandringspolitiken skall ha en hög nivå vad avser humanitet. En harmoniserad asylpolitik för hela unionen, där medlemsstaterna tillämpar samma bestämmelser och erkänner varandras beslut, ger en sammantaget bättre ordning för medlemsstaterna och för den enskilde samt en mer rättvis ansvarsfördelning mellan medlemsstaterna.

Civilrättsligt samarbete

Bestämmelsen om civilrättsligt samarbete överensstämmer väsentligen med vad som gäller i dag. Principen om ömsesidigt erkännande av domar och beslut, som varit vägledande för

Sammanfattning av förhandlingsresultatet Ds 2004:52

52

utvecklingen på detta område, fördragsfästs nu uttryckligen som grunden för det fortsatta arbetet.

Straffrättsligt samarbete och förebyggande av brottslighet

Även på det straffrättsliga området fördragsfästs principen om ömsesidigt erkännande. Det ges också en grund för fortsatt tillnärmning av straff- och straffprocessuella bestämmelser när det behövs för att säkerställa tillämpningen av denna princip samt garantera den enskildes rättssäkerhet och brottsoffers rättigheter.

Tillnärmning av materiell straffrätt skall kunna ske genom att det införs minimiregler om brottsrekvisit och påföljder för särskilt allvarlig brottslighet med gränsöverskridande inslag. Sådan tillnärmning behövs främst för att underlätta det rättsliga samarbetet mot sådan brottslighet mellan brottsbekämpande myndigheter i olika medlemsstater.

Tillnärmning av materiell straffrätt kan även ske på områden som redan omfattas av andra åtgärder för harmonisering, om det visar sig nödvändigt för att säkerställa att unionens politik genomförs effektivt.

En särskild ordning har införts i fördraget i nu nämnda delar genom att en medlemsstat under vissa förutsättningar kan begära att ett utkast till ramlag överlämnas till Europeiska rådet för ställningstagande.

En uttrycklig möjlighet skapas för vissa stödjande insatser i syfte att utveckla brottsförebyggande arbete i medlemsstaterna.

Åklagarsamarbetet

Fördraget möjliggör en förstärkning och fördjupning av åklagarsamarbetet inom Eurojust. Det öppnas även en möjlighet att i framtiden inrätta en europeisk åklagarmyndighet utifrån Eurojust. Ett beslut om detta förutsätter dock enhällighet i rådet och Europaparlamentets samtycke.

Ds 2004:52 Sammanfattning av förhandlingsresultatet

53

Polissamarbete

Genom fördraget utökas möjligheterna att fördjupa det europeiska polissamarbetet, bl.a. genom att det skapas en rättslig grund för att ersätta den nuvarande Europolkonventionen med en europeisk lag om Europols uppgifter och organisation. Därigenom förenklas också möjligheterna att över tiden anpassa Europols uppgifter och uppbyggnad till den brottslighet som skall bekämpas.

Det ges också en rättslig grund för att utforma ett samarbete mellan nationella myndigheter när det gäller medlemsstaternas inre säkerhet i syfte att förebygga, upptäcka och utreda brott. En huvuduppgift i detta arbete under kommande år blir att förbättra informationsutbytet rörande gränsöverskridande brottslighet med beaktande av kraven på rättssäkerhet och integritetsskydd för den enskilde.

Polis- och tullfrågornas starka nationella anknytning motiverar vissa begränsningar för vad ett operativt unionssamarbete kan omfatta. Som exempel kan nämnas att tvångsåtgärder mot enskilda på svenskt territorium även i framtiden blir en uppgift för våra nationella myndigheter. Det förblir även en nationell uppgift att avgöra hur polisen och tullen skall vara organiserad på nationell nivå.

Övriga politikområden

Vissa rättsliga grunder införs som antingen utvidgar unionens befogenhet eller klarlägger utövandet av denna befogenhet på områden inom vilka unionen redan är verksam. Också ett antal andra viktiga förändringar görs för att effektivisera unionens verksamhet.

Allmänna bestämmelser

Ett krav på samstämmighet gäller för unionens verksamhet på olika politikområden och alla dess åtgärder. Vissa bestämmelser

Sammanfattning av förhandlingsresultatet Ds 2004:52

54

skall beaktas eller respekteras i unionens olika verksamheter. Bestämmelserna omfattar jämställdhet mellan kvinnor och män, socialt skydd, bekämpande av diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning samt miljöskydd, konsumentskydd och djurskydd. Liknande bestämmelser finns sedan tidigare men med det konstitutionella fördraget sker en modernisering och anpassning i enlighet med den övergripande målbeskrivningen för unionens verksamhet.

I detta sammanhang kan noteras att vissa bestämmelser, som tidigare varit tillämpliga endast i gemenskapsrätten, i det nya fördraget får giltighet för unionens samlade verksamhet. Det gäller rättslig grund för skydd av personuppgifter samt även bestämmelser om förbud mot diskriminering på grund av nationalitet samt åtgärder för att bekämpa diskriminering på grund av kön, ras, etniskt ursprung, religion, eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning.

Tjänster av allmänt ekonomiskt intresse

En ny rättslig grund skapas enligt vilken principer och villkor, särskilt ekonomiska och finansiella, som gäller tjänster av allmänt ekonomiskt intresse skall fastställas. Åtgärderna på unionsnivå får dock inte påverka medlemsstaternas befogenheter att tillhandahålla, beställa och finansiera sådana tjänster.

Diplomatiskt skydd i tredjeland

Unionen ges möjlighet att anta de åtgärder som behövs för att underlätta det diplomatiska och konsulära skyddet i tredjeland för unionsmedborgare som medlemsstaterna skall säkerställa.

Immateriella rättigheter

Immaterialrätten får en egen rättslig grund. Beslut skall fattas med kvalificerad majoritet enligt det ordinarie lagstiftnings-

Ds 2004:52 Sammanfattning av förhandlingsresultatet

55

förfarandet. När det gäller språkanvändning krävs dock enhällighet.

Social trygghet och arbetsmarknad

Beslut om social trygghet skall antas enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet, vilket innebär att framtida ändringar i gällande bestämmelser om arbetskraftens fria rörlighet kan beslutas med kvalificerad majoritet i rådet. Kompetensfördelningen mellan medlemsstaterna och unionen påverkas inte.

Jordbruks- och fiskepolitiken

Europaparlamentet ges ett ökat inflytande. Lagstiftningsförfarandet, dvs. medbeslutande för Europaparlamentet, föreslås bli tillämpat vid antagandet av de europeiska lagar och europeiska ramlagar genom vilka den gemensamma politiken för fiske och jordbruk genomförs. Undantaget från medbeslutande av parlamentet är fastställande av priser, avgifter, stöd och kvantitativa begränsningar samt fastställande och fördelning av fiskemöjligheter.

Rymden

Unionen får utarbeta en europeisk rymdpolitik. För att uppnå syftet för politiken får unionen främja gemensamma initiativ, stödja forskning och teknisk utveckling samt samordna insatser för att utforska och utnyttja rymden.

Energi

Energifrågorna får en egen rättslig grund, som anpassar fördraget till hur politikområdet praktiskt redan behandlas. Medlemsstaternas rätt att bestämma villkoren för utnyttjande av energikällor, val mellan energikällor eller energiförsörjningens allmänna struktur påverkas inte. Fördraget avspeglar därigenom

Sammanfattning av förhandlingsresultatet Ds 2004:52

56

mer korrekt unionens nuvarande verksamhet. Bland de mål som nämns i den nya artikeln anges utveckling av nya och förnybara energikällor.

Folkhälsa

Utgångspunkten är liksom i nuvarande fördrag att frågor som rör folkhälsopolitikens utformning utgör ett nationellt ansvar. Unionens befogenhet på detta område handlar främst om att gemenskapen kan genomföra åtgärder som främjar samarbetet mellan medlemsstaterna. Unionen får nu större möjligheter att fastställa regler för kvalitet på läkemedel och bekämpa allvarliga gränsöverskridande hot på hälsoområdet.

Unionen får även anta stödåtgärder som direkt avser skydd av folkhälsan avseende tobak och missbruk av alkohol. Fördraget betonar samtidigt att medlemsstaternas ansvar för sin hälso- och sjukvårdspolitik måste respekteras.

Kultur

På kulturområdet ges rådet möjlighet att fatta beslut med kvalificerad majoritet om stimulansåtgärder istället för som i dag med enhällighet. Unionens möjligheter att agera på kulturområdet förblir begränsade. Harmonisering av medlemsstaternas lagar eller andra författningar är uteslutet.

Turism

En ny rättslig grund införs för stöd till medlemsstaternas insatser inom turistsektorn. Unionens insatser skall kunna gynna företagsutvecklingen inom denna sektor och främja samarbetet mellan medlemsstaterna. Harmonisering av medlemsstaternas lagar eller andra författningar är uteslutet.

Ds 2004:52 Sammanfattning av förhandlingsresultatet

57

Idrott

Unionen ges framöver befogenhet att främja europeisk idrott, särskilt i fråga om rättvisa och öppenhet i idrottstävlingar, samarbete mellan idrottsorganisationer samt skydd av idrottsutövarnas fysiska och moraliska integritet. Idrottens frivilliga grund och dess sociala och pedagogiska funktion framhålls. Harmonisering av medlemsstaternas lagar eller andra författningar är emellertid uteslutet.

Skydd och beredskap (räddningstjänst)

Skydd och beredskap skrivs in i fördraget som ett område där unionen kan vidta stödjande åtgärder. I dag finns det ingen gemensam definition i unionen för detta begrepp, som i Sverige tidigare har översatts med räddningstjänst. Innebörden motsvarar närmast övergripande frågor om skydd mot och beredskap att hantera konsekvenser av olyckor och kriser inom olika samhällsfunktioner.

Administrativt samarbete

Unionen får stödja medlemsstaternas ansträngningar att förbättra sin förmåga att genomföra unionsrätten till exempel genom att främja utbildningsprogram.

Öppna samordningsmetoden

Den öppna samordningsmetoden innebär att medlemsstaterna kan samordna nationell politik genom gemensamma mål och utvärdering samt samverka i övrigt i syfte att uppnå unionens mål. Samordning enligt denna metod innebär således inte en harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning. Sysselsättningsområdet är ett av de områden där den öppna samordningsmetoden har kommit att utvecklas mest.

Sammanfattning av förhandlingsresultatet Ds 2004:52

58

Det konstitutionella fördraget innehåller ingen allmän klausul om den öppna samordningsmetoden. I stället har samordningsmetoder, som påminner om den öppna samordningsmetoden, fördragsfästs inom fyra särskilda politikområden: socialpolitik; forskning, teknisk utveckling och rymden; folkhälsa; samt industri. Detta innebär ett tydliggörande av samordningsmetoden som ett viktigt verktyg för unionsarbetet.

Fördjupat samarbete

Möjligheten ökar för medlemsstater att använda s.k. fördjupat samarbete utan deltagande av alla medlemsstater. En tredjedel av medlemsstaterna måste delta. Strukturen för bestämmelserna om fördjupade samarbete förenklas till följd av avskaffandet av pelarstrukturen. Särskilda regler gäller dock för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken.

Ändringar av fördraget

Ändringar av fördraget skall ske på traditionellt sätt enligt folkrätten, dvs. efter nationellt godkännande i medlemsstaterna i enlighet med vad deras nationella författningar föreskriver.

Europeiska rådet kan med enhällighet utöka tillämpningen av beslut med kvalificerad majoritet på ytterligare områden utan krav på nationellt godkännande. Det gäller även utökande av Europaparlamentets medbeslutande. Sådana initiativ från Europeiska rådet skall översändas till de nationella parlamenten. Om något parlament invänder, kan Europeiska rådets beslut inte antas. Detta ger således varje nationellt parlament en vetorätt. I frågor som har militära eller försvarsmässiga konsekvenser gäller alltid kravet på nationellt godkännande i enlighet med vad som krävs för ändringar i unionens befogenheter.

Bestämmelserna innebär att det grundläggande kravet på nationellt godkännande består vid förändringar av unionens uppgifter. Möjlighet finns för nationella parlamentet att hindra övergång till majoritetsomröstning. Härigenom klargörs att det

Ds 2004:52 Sammanfattning av förhandlingsresultatet

59

är medlemsstaterna som avgör vad unionen får respektive inte får göra i enlighet med den grundläggande principen om tilldelade befogenheter.

Frivilligt utträde ur unionen

En ny artikel införs med ett förfarande som skall följas i det fall en medlemsstat frivilligt beslutar att utträda ur unionen. Förfarandet vägleds delvis av motsvarande procedur i 1969 års Wienkonvention om traktaträtten men innehåller mer specifika bestämmelser. En uttrycklig bestämmelse om frivilligt utträde tydliggör dels att en enskild stats vilja att frånträda det konstitutionella fördraget måste respekteras, dels att det finns ett rättsenligt sätt för en medlemsstat att även utan övriga medlemsstaters medgivande utträda ur unionen.

Övergångsbestämmelser

Gällande övergångsbestämmelser och undantag i fördraget om Sveriges anslutning till unionen kommer att bestå.

61

5. Fördragets uppbyggnad

5.1. Fördragets bestämmelser

Det konstitutionella fördragets bestämmelser finns intagna i artiklar som numrerats löpande (artiklarna I-1–IV-448). Den romerska siffra som finns angiven före varje artikelnummer visar till vilken del i fördraget artikeln hör.

Fördraget har indelats i fyra olika delar. Efter den inledande ingressen kommer del I (artiklarna I-1–I-60) som innehåller ett antal grundläggande bestämmelser. Till skillnad från de övriga delarna saknar denna del en särskild rubrik. Del I innehåller nio avdelningar, nämligen Avdelning I, Definition av unionen och dess mål, Avdelning II, Grundläggande rättigheter och unionsmedborgarskap, Avdelning III, Unionens befogenheter, Avdelning IV, Unionens institutioner och organ, Avdelning V, Utövande av unionens befogenheter, Avdelning VI, Unionens demokratiska liv, Avdelning VII, Unionens finanser, Avdelning VIII, Unionen och dess närmaste omvärld och Avdelning IX, Medlemskap i unionen.

Del II (artiklarna II-61–II-114) bär titeln Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och innebär att denna stadga, som hittills inte varit fördragsfäst, intas som en del i fördraget. Denna del består av sju avdelningar, nämligen Avdelning I, Värdighet, Avdelning II, Friheter, Avdelning III, Jämlikhet, Avdelning IV, Solidaritet, Avdelning V, Medborgarnas rättigheter, Avdelning VI, Rättskipning och

Fördragets uppbyggnad Ds 2004:52

62

Avdelning VII, Allmänna bestämmelser om tolkning och tillämpning av stadgan.

Del III (artiklarna III-115–III-436) är den textmässigt längsta delen och bär titeln Unionens politik och funktion. Här återfinns bestämmelser som direkt berör unionens olika politikområden. I huvudsak skall bestämmelserna i denna del återspegla nu gällande bestämmelser med undantag för att en anpassning görs till den rationalisering av rättsliga instrument och beslutsprocedurer som görs i del I. Denna del av det konstitutionella fördraget består av sju avdelningar, nämligen Avdelning I, Allmänna bestämmelser, Avdelning II, Ickediskriminering och medborgarskap, Avdelning III, Inre politik och åtgärder, Avdelning IV, Associering av utomeuropeiska länder och territorier, Avdelning V, Unionens yttre åtgärder, Avdelning VI, Unionens funktion och Avdelning VII, Gemensamma bestämmelser.

Del IV (artiklarna IV-437–IV-448) är den textmässigt kortaste och bär titeln Allmänna bestämmelser och slutbestämmelser och innehåller bl.a. bestämmelser om upphävande av tidigare fördrag och om ratificering och ikraftträdande av detta fördrag.

5.2. Protokoll och bilagor bifogade fördraget

Till själva fördraget finns fogat ett antal protokoll. Protokollen utgörs av bestämmelser som har anknytning till fördraget men där medlemsländerna av olika skäl funnit det mest lämpligt att dessa intas i protokoll som fogats till fördraget. Sammanlagt rör det sig om 36 protokoll som upptar bestämmelser rörande en rad olika områden. Till själva fördraget finns dessutom fogat två bilagor.

Enligt en särskild artikel i fördraget (artikel IV-442) utgör protokollen och bilagorna en integrerad del av fördraget och ges således samma rättsliga status som fördragstexten. Protokollen och bilagorna redovisas närmare i avsnitt 22.4.

Ds 2004:52 Fördragets uppbyggnad

63

5.3. Förklaringar bifogade fördraget

Slutligen finns ett antal förklaringar fogade till fördraget. De flesta av dessa är gemensamma förklaringar om bestämmelser i fördraget eller i protokollen som samtliga medlemsstater ställt sig bakom. Det finns emellertid också ett mindre antal förklaringar som endast ett eller några medlemsstater ställt sig bakom. Sammantaget rör det sig om 50 förklaringar som fogats till fördraget.

Det är allmänt accepterat i folkrätten att en förklaring som fogats till ett avtal skall tas i beaktande vid tolkningen av avtalet. Betydelsen av en förklaring beror på innehållet och på hur många av avtalsparterna som ställer sig bakom den. Gemensamma förklaringar visar den gemensamma partsavsikten medan ensidiga får bedömas bl.a. utifrån förekomsten av motförklaringar.

65

6. De konstitutionella förutsättningarna för Sveriges tillträde till det nya fördraget

För att åskådliggöra samarbetet inom EU brukar detta beskrivas som ett samarbete inom tre pelare.

Det traditionella gemenskapssamarbetet återfinns i den första pelaren och grundar sig på EG-fördraget. I denna pelare finns även det samarbete som grundas på Euratomfördraget. Till samarbetet i den första pelaren hör bl.a. tull- och handelspolitiska frågor, den inre marknaden, den ekonomiska och monetära unionen (EMU), miljöpolitiken, socialpolitiken, visering, asyl och invandring samt civilrättsligt samarbete. På grundval av fördragen och gemenskapslagstiftningen har en särskild rättsordning, EG-rätten eller gemenskapsrätten, utvecklats. Samarbetet brukar betecknas som överstatligt bl.a. på grund av att medlemsstaterna har bestämt sig för att överlämna en del av sin nationella beslutanderätt till ett gemensamt utövande inom EG. Medlemsländerna har alltså i viss mån avstått från att ensidigt fatta beslut för att istället i motsvarande mån fatta beslut tillsammans med övriga medlemsstater i unionen. De beslut som fattas på den första pelarens område kan ha företräde framför nationella regler. Gemenskapsreglerna kan också skapa rättigheter och skyldigheter för enskilda i medlemsstaterna utan förmedling av nationella rättsakter eller beslut. Kommissionen och EG-domstolen vakar över att reglerna följs och det finns rättsliga sanktioner som kan drabba försumliga medlemsstater.

Samarbetet i den andra pelaren rör den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP). Samarbetet i den tredje pelaren rör polisiärt och straffrättsligt samarbete. Samarbetet i dessa pelare grundar sig på Unionsfördraget. Medlemsstaterna är

De konstitutionella förutsättningarna för Sveriges tillträde till det nya fördraget Ds 2004:52

66

bundna av de gemensamma besluten på i princip samma sätt som följer av ett internationellt samarbete enligt folkrättens regler. Det finns emellertid inte några rättsliga sanktioner som kan drabba medlemsstater som inte rättar sig efter de gemensamma besluten. EU-samarbetet i andra och tredje pelaren har karaktären av ett mellanstatligt samarbete inom vilket medlemsländerna bl.a. ingår olika överenskommelser med varandra. Sådana överenskommelser betraktas i många fall som internationella överenskommelser i regeringsformens mening och kräver därmed regeringsbeslut, i vissa fall också riksdagsgodkännande, innan regeringen i rådet kan rösta för att överenskommelsen skall ingås.

Det nya fördraget, som bl.a. innebär att indelningen i tre olika pelare försvinner, är att betrakta som en sedvanlig folkrättslig överenskommelse. Fördraget skall, i enlighet med artikel IV-447, ratificeras av samtliga medlemsländer i enlighet med deras respektive konstitutionella bestämmelser. För att Sverige skall kunna tillträda det nya fördraget måste därför de konstitutionella förutsättningarna för detta vara uppfyllda.

I det följande presenteras först regeringsformens bestämmelser om överlåtelse av beslutanderätt. Därefter görs en exemplifierande genomgång av i vilken utsträckning det nya fördraget förutsätter att ytterligare beslutanderätt förs över till unionen och om de konstitutionella förutsättningarna för ett tillträde är uppfyllda. Slutligen görs en bedömning av vilka ändringar i den s.k. anslutningslagen som är nödvändiga.

6.1. Konstitutionella bestämmelser som rör internationella avtal

Enligt 10 kap. 1 § regeringsformen (RF) är behörigheten att ingå internationella överenskommelser med annan stat eller mellanfolklig organisation förbehållen regeringen.

I vissa fall krävs att riksdagen godkänner den internationella överenskommelsen. Enligt 10 kap. 2 § första stycket RF får regeringen inte ingå en för riket bindande internationell

Ds 2004:52 De konstitutionella förutsättningarna för Sveriges tillträde till det nya fördraget

67

överenskommelse utan att riksdagen har godkänt denna, om överenskommelsen förutsätter att lag ändras eller upphävs eller att ny lag stiftas eller om överenskommelsen i övrigt gäller något ämne i vilket riksdagen skall besluta. Dessutom krävs enligt 10 kap. 2 § tredje stycket RF att riksdagen godkänner överenskommelser som är av större vikt, även om de inte förutsätter någon åtgärd inom riksdagens behörighetsområde.

Bestämmelserna i 10 kap. 5 § RF reglerar frågor om överlåtelse av beslutanderätt. Överlåtelse av beslutanderätt innebär att befogenheter att fatta beslut som annars tillkommer svenska organ, t.ex. riksdagen eller regeringen, överlämnas till exempelvis ett mellanstatligt organ. Det kan t.ex. vara fråga om att överlåta befogenheten att meddela bindande föreskrifter, dvs. normgivningsmakt.

Enligt 10 kap. 5 § första stycket RF är det möjligt att överlåta beslutanderätt ”inom ramen för samarbete i Europeiska unionen”. Det är riksdagen som beslutar om överlåtelsen och beslutet skall fattas med tre fjärdedels majoritet eller i den ordning som gäller för stiftande av grundlag. En förutsättning för att riksdagen skall kunna besluta om överlåtelse av beslutanderätt till EU är att EU har ett fri- och rättighetsskydd som motsvarar det som ges i regeringsformen och i Europakonventionen. Härtill kommer att överlåtelsen inte får röra principerna för statsskicket.

Det sistnämnda villkoret tillkom genom en grundlagsändring som trädde i kraft den 1 januari 2003. Av förarbetena (prop. 2001/2002:72, bet. 2001/2002:KU18) framgår att syftet med denna ytterligare förutsättning för överlåtelse var att kodifiera förarbetsuttalanden som gjordes i samband med grundlagsändringarna inför Sveriges anslutning till EU (prop. 1993/94:114, bet. 1993/94:KU21). Då uttalades att överlåtelse av beslutanderätt inte utan grundlagsändring kan ske i sådan omfattning att regeringsformens bestämmelser om statsskickets grunder upphör att vara giltiga. Konstitutionsutskottet betonade i samma lagstiftningsärende också att riksdagens ställning som det främsta statsorganet inte genom överlåtelse av

De konstitutionella förutsättningarna för Sveriges tillträde till det nya fördraget Ds 2004:52

68

normgivningsmakt får urholkas i väsentlig grad. Vidare framhölls att 10 kap. 5 § första stycket RF inte kan anses öppna en möjlighet att överlåta beslutsbefogenheter på det område som omfattar bestämmelser som bär upp grundläggande principer i vårt konstitutionella system. Här pekade utskottet särskilt på den fria åsiktsbildningens stora betydelse för vårt statsskick samt på den allmänna och lika rösträtten. Andra grundläggande konstitutionella principer som utskottet särskilt pekade på var offentlighetsprincipen, meddelarfriheten, förbudet mot censur, skyddet av uppgiftslämnare, ansvarighetssystemet samt andra viktiga principer i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen som har stor betydelse för den fria åsiktsbildningen.

Konstitutionsutskottet utvecklade sitt resonemang i det lagstiftningsärende som utmynnade i den senaste grundlagsändringen och framhöll att det inte är möjligt att i några entydiga termer ange hur långt EU-samarbetets räckvidd kan sträcka sig utan att grundlagen behöver ändras. Utskottet betonade att det i varje enskilt fall, med utgångspunkt i grundlagsbestämmelsernas innehåll, måste bestämmas i vilka fall en grundlagsändring behöver ske på grund av ny överlåtelse av beslutanderätt. Utskottet framhöll också att dess uttalanden från grundlagsärendet år 1993/94 inte kan uppfattas syfta till att i några mer precisa termer

”avgränsa vilken överlåtelse av beslutanderätt som kan ske utan respektive inte utan samtidig ändring av grundlag. Uttalandena kan i stället ses som en erinran till framtida riksdagar att i samband med överlåtelse av ny beslutanderätt i synnerhet bevaka den typ av principiellt viktiga grundlagsområden som uttalandena tar sikte på”.

Konstitutionsutskottet framhöll också att uttalandena från år 1993/94 inte kan uppfattas som uttömmande. Utskottet valde att särskilt peka på principer som enligt utskottet hade betydelse för den fria åsiktsbildningen (bet. 2001/02:KU18, s. 42 f).

När det gäller frågan om vad som gäller om EG antar regler som från svensk sida framstår som konstitutionellt oacceptabla uttalade konstitutionsutskottet 1993/94 (bet. 1993/94:KU21,

Ds 2004:52 De konstitutionella förutsättningarna för Sveriges tillträde till det nya fördraget

69

s. 29) att den svenska hållningen inte bör vara att tala om en konflikt mellan EG-rätt och nationell rätt. Vad frågan istället bör gälla, menade konstitutionsutskottet, är om EG-organet haft rätt att med verkan för Sverige fatta ett sådant beslut som det fattat och om den beslutade rättsakten ligger inom det område där beslutanderätten överlåtits. Om rättsakten ligger utanför detta område menade konstitutionsutskottet att den inte är giltig som EG-rätt i Sverige. Uttalandet har härefter upprepats av riksdagen, senast av det sammansatta konstitutions- och utrikesutskottet (bet. 2003/04:KUU1, s. 51).

Historik

För att ytterligare förtydliga innebörden av 10 kap. 5 § RF kan det finnas anledning att närmare redogöra för bestämmelsens tillkomst och tidigare förarbetsuttalanden.

I 1809 års regeringsform saknades uttryckliga grundlagsregler som gjorde det möjligt att till icke-svenska organ överlåta beslutanderätt som enligt grundlagen tillkom svenska statsorgan. Mot bakgrund av att Sverige i början av 1960-talet ansökt om associering till EEC, infördes emellertid år 1965 en bestämmelse som gjorde det möjligt att i viss uträckning överlåta beslutanderätt till internationella organ (SOU 1963:17, prop. 1964:140). I propositionen konstaterade regeringen att mellanfolkliga överenskommelser var av skiftande art och att de berörde en mångfald olika områden. Regeringen uttalade bl.a. följande (s. 102).

”I det traditionella mellanfolkliga avtalet, som 1809 års regeringsform närmast tar sikte på, upptages preciserade rättigheter och förpliktelser för de avtalsslutande parterna. De skyldigheter som åvilar de kontraherande staterna är sålunda fullständigt bestämda i själva traktaten. Av allmänna folkrättsliga principer följer att varje fördragsslutande stat är skyldig att tillse att dess interna rätt är sådan att staten kan fullgöra samtliga åtaganden den gjort. Vid genomförandet av lagreglering, som kan påkallas av viss traktats innehåll, har varje stat självfallet att iaktta sina konstitutionella bestämmelser. Allteftersom det mellanfolkliga samarbetet med

De konstitutionella förutsättningarna för Sveriges tillträde till det nya fördraget Ds 2004:52

70

tiden kommit att bli intimare, har nyssnämnda form av internationella överenskommelser, som grundar sig på principen om absolut suveränitet för de avtalsslutande staterna, kompletterats med en ny typ av traktater, vari staterna i viss utsträckning efterger denna sin absoluta självbestämmanderätt. Som regel sker detta därigenom att staterna i traktaten åtager sig att underkasta sig framtida beslut av oftast samtidigt upprättade mellanfolkliga organisationer. Staterna blir genom dessa traktater folkrättsligt förpliktade att ställa sig organisationernas beslut till efterrättelse. I de fall organisationerna äger träffa avgöranden genom majoritetsbeslut blir besluten förpliktande även för den stat som röstat däremot.”

I propositionen konstaterades vidare att Sverige var medlem av ett stort antal internationella organisationer av skiftande karaktär samt att medlemskapet i allmänhet inte syntes ha medfört några konstitutionella problem. Vidare anfördes följande (s. 103).

”Efter det andra världskriget har ett tredje slags traktater kommit i blickfånget, vilka manifesterar strävanden mot ett ännu närmare mellanfolkligt samarbete, framför allt i Västeuropa. Genom dessa traktater upprättas mellanfolkliga organisationer, vilka tillerkännes en betydligt mer omfattande beslutanderätt än den som tillkommer den tidigare nämnda gruppen av organisationer. Framför allt karakteriseras dessa efterkrigstidens organisationer emellertid av att de avtalsslutande parterna på dem i större eller mindre utsträckning överlåter egna konstitutionella befogenheter. Dessa nya organisationers beslut skapar sålunda rättigheter och förpliktelser ej blott för medlemsstaterna själva utan understundom även direkt för deras myndigheter och enskilda rättssubjekt. I den mån som befogenhet på det lagstiftande, dömande eller verkställande området avstås till organisationen får medlemsstaternas organ och myndigheter vidkännas en inskränkning i sina egna konstitutionella befogenheter.”

Beträffande EEC anfördes bl.a. följande (s. 104).

”De förpliktelser Romfördraget ålägger medlemsstaterna kan uppdelas i två huvudgrupper. Fördraget upptar dels förpliktelser för medlemsstaterna av sedvanlig folkrättslig art, vilka binder staternas handlingsfrihet, och dels åligganden för medlemsstaterna att överlåta delar av sin statsmyndighet på organisationen.”

Ds 2004:52 De konstitutionella förutsättningarna för Sveriges tillträde till det nya fördraget

71

Resultatet av lagstiftningsärendet blev således att det år 1965 infördes en möjlighet att i begränsad omfattning överlåta konstitutionella befogenheter till internationella organ, genom att ett nytt tredje stycke fogades till 81 § i 1809 års regeringsform (se även bet. KU 1964:19).

Vid författningsreformen år 1974 överfördes det tredje stycket i 81 § i 1809 års regeringsform i stort sett oförändrat till 10 kap. 5 § i den nya regeringsformen. Samtidigt infördes i samma paragraf ett nytt stycke om överlåtelse av rättskipnings- och förvaltningsuppgifter till icke-svenska organ. I samband med att det år 1977 infördes ett utvidgat skydd för grundläggande fri- och rättigheter i 2 kap. RF infördes också ett förbud mot överlåtelse av befogenhet att begränsa någon sådan fri- och rättighet. När möjligheten till beslutande folkomröstning i grundlagsfrågor infördes år 1980 gjordes möjligheten till folkomröstning tillämplig också på beslut om överlåtelse som fattas i grundlagsordning.

Bestämmelserna ändrades härefter år 1985 då möjligheten att överlåta konstitutionella befogenheter avgränsades till normgivnings-, finans- och traktatmakt samtidigt som möjligheten att överlåta andra förvaltnings- och rättskipningsuppgifter vidgades något (SOU 1984:14, prop. 1984/85:61).

I samma lagstiftningsärende behandlades även frågan om det fanns anledning att vidga tillämpningsområdet för 10 kap. 5 § RF så att bestämmelsen skulle vara tillämplig inte bara då rätt att besluta om föreskrifter som är direkt bindande för enskilda här i landet överförs till ett internationellt organ, utan även då en organisation som Sverige är medlem i fattar beslut, med kvalificerad majoritet eller enhällighet, som är folkrättsligt bindande för medlemsländerna.

I denna del uttalade regeringen bl.a. följande (prop. 1984/85:61, s. 20).

De konstitutionella förutsättningarna för Sveriges tillträde till det nya fördraget Ds 2004:52

72

”Även om Sverige för att fullgöra sina åtaganden enligt en konvention måste göra betydande ingrepp i den nationella lagstiftningen eller bevilja medel av avsevärd storlek, och även om åtagandena avser en längre tidsperiod – t.ex. årliga anslag till en internationell organisation – är det, så länge förpliktelserna endast är av folkrättslig art, tillräckligt med ett vanligt majoritetsbeslut. Det är endast då det är fråga om formliga överlåtelser av beslutanderätt – t.ex. rörande normgivning eller beviljande av anslag – som riksdagens godkännande måste ges i särskild form. Att ett svenskt organ, för att Sverige skall uppfylla sina folkrättsliga förpliktelser, nödgas genomföra vad ett icke-svenskt organ beslutat, föranleder däremot inte avsteg från huvudregeln om formen för riksdagens godkännande.”

Vidare anfördes också (s. 21):

”Om Sverige ansluter sig till en internationell överenskommelse som kan ändras genom ett sådant majoritetsbeslut, innebär det att Sverige åtar sig att införa de ändringar som kan komma att beslutas i sin interna rättsordning. En underlåtenhet att införliva ändringarna med svensk rätt skulle innebära ett brott mot åtagandena i överenskommelsen. I praktiken kan det vara omöjligt eller åtminstone förenat med avsevärda olägenheter att frånträda konventionen. Handlingsutrymmet är därför ofta begränsat. Sverige tvingas i realiteten att stå fast vid överenskommelsen och att infria sina folkrättsliga förpliktelser genom att överföra de beslutade ändringarna till svensk rätt.

Bundenheten är således endast folkrättslig. Det är handlingsfriheten för Sverige som stat som påverkas. Ändringarna kommer inte automatiskt att tillämpas internt i Sverige. En svensk anslutning till en konvention med bestämmelser om förenklat ändringsförfarande innebär inte i och för sig någon formlig överlåtelse av beslutanderätt till ett icke-svenskt organ. Genom konventionen tillskapas inte heller något organ av överstatlig karaktär. Den svenska normgivaren har kvar befogenheten att bestämma innehållet i svenska föreskrifter, men möjligheten att befria sig från den folkrättsliga förpliktelsen att införliva ändringarna med svensk rätt kan som nyss har nämnts vara ytterst begränsad.”

Regeringen ansåg följaktligen att det inte fanns skäl att ändra tillämpningsområdet för 10 kap. 5 § RF i nu aktuellt hänseende,

Ds 2004:52 De konstitutionella förutsättningarna för Sveriges tillträde till det nya fördraget

73

däremot infördes regler om inkorporering av framtida ändringar i internationella överenskommelser (nuvarande tredje stycket). Riksdagen delade regeringens bedömning (bet. KU 1984/85:21, bet. KU 1985/86:1).

För att Sverige skulle kunna ansluta sig till EU krävdes att bestämmelserna om överlåtelse av beslutanderätt i 10 kap. 5 § RF ändrades. Regeringen lade därför år 1993 fram ett förslag om en på medlemskap särskilt inriktad regel i 10 kap. 5 § första stycket RF som möjliggjorde överlåtelse av beslutanderätt till EG (prop. 1993/94:114). Den nya lydelsen trädde i kraft den 1 december 1994. Som enda uttrycklig förutsättning gällde att EG:s fri- och rättighetsskydd motsvarade det som ges i regeringsformen och i den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Som tidigare har framgått fanns emellertid ytterligare förutsättningar för överlåtelse vilka endast gick att utläsa av förarbetena (bet. 1993/94:KU21, s. 27 f). Dessa förutsättningar är nu kodifierade och uttrycks på så sätt att överlåtelsen inte får röra principerna för statsskicket (se ovan).

6.2. Konstitutionella överväganden

6.2.1. Inledning

Genom det nya fördraget upphävs stora delar av den nuvarande primärrätten, däribland EG-fördraget och Unionsfördraget. Dessa skall alltså upphöra att gälla som självständiga folkrättsliga instrument och i stället skall medlemsstaterna tillträda det nya fördraget till vilket delar av bestämmelserna i de gamla fördragen förs över samtidigt som andra bestämmelser ändras och nya tillkommer. Genom det nya fördraget försvinner t.ex. den nuvarande indelningen i tre olika pelare samtidigt som unionen skall ersätta EG som juridisk person.

De konstitutionella förutsättningarna för Sveriges tillträde till det nya fördraget Ds 2004:52

74

Inledningsvis kan konstateras att det förhållandet att EG- och Unionsfördraget skall upphöra att gälla och ersättas av ett helt nytt fördrag, inte förutsätter att den beslutanderätt som Sverige sedan tidigare har överlåtit till EG – vid anslutningen till EU (prop. 1994/95:19) samt genom Amsterdamfördraget (prop. 1997/98:58) och Nicefördraget (prop. 2001/02:8) – måste överlåtas på nytt till den nya mottagaren, dvs. till unionen. Det förhållandet att de folkrättsliga instrument enligt vilka den tidigare överlåtna beslutanderätten skall utövas nu förändras innebär nämligen endast att mottagaren av beslutanderätten har omorganiserat sig (jämför prop. 2003/04:67, s.117f, bet. 2003/04:TU9).

Inte heller det förhållandet att unionen nu blir en juridisk person förutsätter i sig någon ny överlåtelse av beslutanderätt. Avgörande för frågan om en anslutning till det nya fördraget förutsätter överlåtelse av beslutanderätt är istället om unionen härigenom tilldelas nya beslutsbefogenheter, dvs. befogenheter som EG enligt nu gällande fördrag inte redan har och som, sedda för sig, förutsätter ytterligare överlåtelse av beslutanderätt.

Nedan görs en exemplifierande genomgång av i vilken utsträckning fördragets olika delar bedöms förutsätta att ytterligare beslutanderätt förs över till unionen.

6.2.2. Allmänna utgångspunkter

Inledningsvis bör slås fast att det för frågan huruvida en anslutning till fördraget förutsätter överlåtelse av beslutanderätt principiellt inte spelar någon roll vilken beslutsform som tillämpas av EU:s beslutande organ (jämför prop. 1993/94:114, s. 21 och bet. 1997/98:UU13, s. 30). I detta hänseende är det alltså inte någon skillnad mellan gemensamma beslut som fordrar enhällighet och sådana som kan fattas med kvalificerad majoritet. Den avgörande frågan är i stället om det sker någon överlåtelse av beslutanderätt som annars tillkommer svenska organ, dvs. om EU tilldelas nya befogenheter att fatta beslut som automatiskt får företräde framför nationella normer och som kan bli

Ds 2004:52 De konstitutionella förutsättningarna för Sveriges tillträde till det nya fördraget

75

omedelbart tillämpliga i Sverige utan något mellanliggande internrättsligt beslut.

En övergång från beslutsfattande med enhällighet till kvalificerad majoritet förutsätter således inte med automatik någon tillämpning av 10 kap. 5 första stycket RF. Däremot kan en sådan övergång naturligtvis påverka såväl balansen mellan unionen och medlemsstaterna som medlemsstaterna emellan. En ändring av beslutsproceduren kan därför vara av stor politisk betydelse. Här bör framhållas att Sverige under förhandlings- och beslutsprocesserna i unionen naturligtvis alltid, oavsett hur besluten fattas, kan påverka övriga medlemsstater i en för Sverige förmånlig riktning och ju också deltar i beslutsfattandet. Sverige har i vissa avseenden valt att avstå från att ensidigt fatta beslut för att istället i motsvarande mån fatta beslut tillsammans med övriga medlemsstater i unionen, eftersom denna ordning vid en samlad bedömning är till vår fördel. En övergång från beslutsfattande med krav på enhällighet till beslutsfattande med kvalificerad majoritet förutsätter alltså inte i sig någon överlåtelse av beslutanderätt.

Här finns också anledning att i förtydligande syfte redogöra något för det svenska konstitutionella synsättet på dels traditionella internationella överenskommelser, dels samarbetet inom EU.

Om Sverige ansluter sig till en internationell överenskommelse som förutsätter lagstiftning på nationell nivå och som kan ändras genom majoritetsbeslut som blir folkrättsligt bindande för samtliga medlemsstater, förbinder sig staten Sverige att införa de beslutade ändringarna i den svenska rättsordningen. En underlåtenhet att införliva ändringen med svensk rätt skulle innebära ett brott mot åtagandena i överenskommelsen. Bundenheten är emellertid endast folkrättslig vilket innebär att den svenska normgivaren vid varje ändringstillfälle tar ställning till frågan om ändringen ska införlivas i svensk rätt – låt vara att normgivaren i realiteten kan ha små möjligheter att inte införliva det fattade ändringsbeslutet. Ett svenskt tillträde till en sådan överenskommelse förutsätter

De konstitutionella förutsättningarna för Sveriges tillträde till det nya fördraget Ds 2004:52

76

inte i sig någon överlåtelse av beslutanderätt eftersom ändringarna inte automatiskt kommer att tillämpas i Sverige; det är fortfarande den svenska normgivaren som beslutar om detta. Skyddet för den svenska suveräniteten ligger i detta fall i att ändringsförfarandet – och den folkrättsliga bundenhet ett sådant förfarande ger upphov till – kan förutses innan ett tillträde till överenskommelsen sker. Riksdagen har härmed möjlighet att i förekommande fall välja att inte godkänna överenskommelsen.

Att beakta i detta sammanhang är att t.ex. beslut och rambeslut i den nuvarande tredje pelaren samt avtal med tredje land på både andra och tredje pelarens område har bedömts vara helt nya, självständiga internationella överenskommelser som i sig kräver regeringsbeslut och, om förutsättningarna i 10 kap. 2 § RF är uppfyllda, också riksdagens godkännande innan regeringen kan rösta ja till ett antagande i rådet.

När det gäller EG, dvs. nuvarande första pelaren, har Sverige redan i enlighet med de särskilda bestämmelserna i 10 kap. 5 § första stycket RF överlåtit beslutanderätt i den omfattning som i dag följer av gemenskapsrätten. Sådan överlåtelse har, som nämnts ovan, skett vid tre tillfällen, nämligen vid anslutningen till EU (prop. 1994/95:19) samt genom Amsterdamfördraget (prop. 1997/98:58) och Nicefördraget (prop. 2001/02:8). Frågan om ett fördrag förutsätter överlåtelse av beslutsbefogenheter är, som nämnts ovan, oberoende av om beslut fattas med enhällighet eller med kvalificerad majoritet. Avgörande är istället om de gemensamt fattade besluten kan bli omedelbart tillämpliga i Sverige, dvs. direkt bindande för domstolar, myndigheter och enskilda utan något mellanliggande internrättsligt beslut och dessutom har företräde framför eventuellt motstridande nationell lagstiftning (jämför prop. 1993/94:114, s. 21). Att beslutsordningen inom EU ändras på områden där beslutanderätt redan har överlåtits, förutsätter alltså inte någon ytterligare överlåtelse av beslutanderätt.

Ds 2004:52 De konstitutionella förutsättningarna för Sveriges tillträde till det nya fördraget

77

6.2.3. Några övergripande bestämmelser

Principen om unionsrättens företräde

I det nya fördraget fördragsfästs principen om unionsrättens företräde (artikel I-6). Denna princip innebär i sig ingenting nytt; att beslut som unionen fattar på det överstatliga området har företräde framför nationell rätt, alltså även framför nationella grundlagsbestämmelser, slog EG-domstolen fast redan år 1964 (i rättsfallet C-6/64 Costa/ENEL, REG 1964 s. 585). Att principen nu fördragsfästs innebär endast att domstolens praxis kodifieras. Någon ändring av rättsläget är alltså inte avsedd. Detta är medlemsländerna eniga om och regeringskonferensen har i en gemensam förklaring (1), som fogats till slutakten, konstaterat att artikel I-6 endast återspeglar befintlig rättspraxis från EG-domstolen och förstainstansrätten. Bestämmelsen förutsätter således inte att ytterligare beslutanderätt förs över till unionen.

Enligt den grundläggande principen om tilldelade befogenheter (artikel I-11.1-2) har unionen befogenhet att handla endast om medlemsländerna genom det konstitutionella fördraget har tilldelat unionen en sådan befogenhet. Varje befogenhet som inte har tilldelats unionen tillhör alltså alltjämt medlemsstaterna. Av detta följer att unionsrätten kan ha företräde framför nationell rätt bara på de områden där unionen av medlemsstaterna har tilldelats lagstiftande befogenheter och då naturligtvis bara i den mån befogenheterna har utnyttjats. Den exakta avgränsningen av dessa områden har medlemsstaterna uppdragit åt domstolen att bestämma. Principen får sin huvudsakliga betydelse för unionsrätt som har s.k. direkt effekt. Med direkt effekt avses att vissa bestämmelser kan ge upphov till individuella rättigheter och skyldigheter, som kan göras gällande av enskilda inför nationella domstolar och myndigheter. För att en bestämmelse skall ha direkt effekt krävs enligt EG-domstolen att den är ovillkorlig, klar och precis. Den får inte vara beroende

De konstitutionella förutsättningarna för Sveriges tillträde till det nya fördraget Ds 2004:52

78

av en lämplighetsbedömning och den skall kunna tillämpas utan att några kompletterande åtgärder behöver vidtas. Om en unionsrättslig bestämmelse har direkt effekt kan den alltså i en nationell domstol i det konkreta fallet komma att ställas mot en motstridande nationell bestämmelse och det är i en sådan situation företrädesrätten får sin huvudsakliga betydelse.

Det finns också anledning att beröra frågan om vilket utrymme det finns för nationella domstolar och myndigheter att vägra att tillämpa unionsrätt som de anser ligger utanför det område som överlåtits. Här kan det konstateras att om unionen fattar beslut på ett område där medlemsländerna har överlåtit lagstiftande befogenheter till unionen, råder det inte någon som helst tvekan om att unionsrätten har företräde framför nationella bestämmelser, alltså även framför grundlagsbestämmelser. Detta innebär att så länge EU håller sig inom det område där beslutanderätt har överlåtits gäller det som EU har beslutat utan hinder av vad som annars föreskrivs i svensk rätt. Om däremot en regel i en rättsakt skulle befinnas ligga utanför det område där Sverige och övriga medlemsstater i fördragsenlig ordning har överlåtit beslutanderätt är rättsakten, enligt vad riksdagen uttalat, inte giltig som unionsrätt – dvs. den saknar rättsverkan – i Sverige (jämför bet. 1993/94:KU21, s. 29 och bet. 2003/04:KUU1, s. 51, se avsnitt 6.1 ovan).

Här bör också noteras att skyldigheten att respektera de nationella identiteterna har lyfts fram i det nya fördraget och i artikel I-5.1 stadgas uttryckligen att unionen skall respektera medlemsländernas ”nationella identitet, som kommer till uttryck i deras politiska och konstitutionella grundstrukturer”. Detta innebär att den unionsrätt som medlemsstaterna gemensamt beslutar om måste respektera medlemsstaternas grundläggande politiska och konstitutionella strukturer.

Flexibilitetsklausulen

Ytterligare en central bestämmelse i det nya fördraget är flexibilitetsklausulen (artikel I-18). Redan det nuvarande EG-

Ds 2004:52 De konstitutionella förutsättningarna för Sveriges tillträde till det nya fördraget

79

fördraget innehåller en sådan klausul, nämligen artikel 308. Om fördraget inte ger annan befogenhet kan rådet ändå fatta beslut med stöd av artikel 308, om de åtgärder som behövs för att inom den gemensamma marknadens ram förverkliga något av gemenskapens mål. Rådets beslut skall fattas med enhällighet, på förslag av kommissionen och efter att Europaparlamentet har hörts. Artikeln har varit viktig för den inre marknadens framväxt, funktion och effektivitet. Det är angeläget att ett nytt fördrag innehåller en motsvarande mekanism.

Den nya artikeln innebär att tillämpningsområdet för flexibilitetsklausulen utvidgas. Flexibilitetsklausulen kan användas om en åtgärd från unionens sida skulle visa sig nödvändig för att inom ramen för den politik som anges i del III nå något av de mål som fastställs genom det konstitutionella fördraget, och fördraget inte innehåller de nödvändiga befogenheterna härför. Artikeln förutsätter härmed att beslutanderätt i motsvarande mån förs över till unionen. Bestämmelsen kan dock inte användas för lagharmonisering på områden där unionen inte har sådan befogenhet, t.ex. på områden för stödjande, samordnande eller kompletterande åtgärder (artikel I-18.3). Inte heller de instrument, europeiska beslut, som skall användas inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken möjliggör sådan lagharmonisering.

När rådet antar en rättsakt med stöd av flexibilitetsklausulen skall beslutet fattas med enhällighet på förslag av kommissionen och efter godkännande av Europaparlamentet. Att beslut skall fattas med enhällighet har regeringen bedömt vara en garanti för att bestämmelsen inte kommer att tillämpas på ett sådant sätt att unionens befogenheter utvidgas. Härtill kommer att t.ex. kommissionen enligt protokollet om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna alltid skall skicka sina utkast till europeiska lagstiftningsakter till de nationella parlamenten samtidigt som de översänds till unionslagstiftaren, dvs. till rådet och Europaparlamentet (artikel 4 i protokollet). Riksdagen har alltså möjlighet att kontrollera användandet av flexibilitetsklausulen dels genom regeringen, dels genom att avge

De konstitutionella förutsättningarna för Sveriges tillträde till det nya fördraget Ds 2004:52

80

ett yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande och anföra att den anser att förslaget inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen (artikel 6 i protokollet, se avsnitt 11 nedan).

I sammanhanget bör också noteras att medlemsstaterna i det nya fördraget täcker in och förtydligar alla de områden som EU kan ägna sig åt. Mot den bakgrunden kan det förutses att det inte kommer att anses nödvändigt att i särskilt hög utsträckning tillämpa den nya flexibilitetsklausulen för att förverkliga unionens mål.

Former för ett förenklat ändringsförfarande, s.k. passereller

Fördraget innehåller flera artiklar med mekanismer för förenklat ändringsförfarande, bl.a. artiklarna IV-444 och IV-445 (s.k. passereller).

Dessa bestämmelser väckte under behandlingen av konventets förslag uppmärksamhet och riksdagen uttalade att regeringen borde verka för att passerellerna inte fanns med i regeringskonferensens slutliga överenskommelse.

Det kan konstateras att de ovan nämnda bestämmelserna i regeringskonferensen ändrades i förhållande till de förslag som konventet lade fram vilket bl.a. innebär att de nationella parlamenten nu har möjlighet att motsätta sig ändringar enligt det förenklade förfarandet.

Artikel IV-444 innebär för det första att Europeiska rådet när det gäller del III i det konstitutionella fördraget skall kunna besluta om övergång från beslutsfattande i rådet med enhällighet på ett visst område eller i ett visst fall, till beslutsfattande med kvalificerad majoritet. För det andra skall Europeiska rådet när det gäller del III kunna besluta om en övergång från ett särskilt lagstiftningsförfarande till det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Europeiska rådet skall i båda fallen besluta med enhällighet efter godkännande av Europaparlamentet som skall besluta med en majoritet av dess ledamöter. Varje initiativ från Europeiska rådet till ändring av beslutsproceduren skall översändas till de

Ds 2004:52 De konstitutionella förutsättningarna för Sveriges tillträde till det nya fördraget

81

nationella parlamenten. Om en invändning från ett nationellt parlament meddelas inom sex månader från översändandet skall något beslut om ändring inte antas. Artikeln förutsätter ingen ytterligare överlåtelse av beslutanderätt.

Enligt artikel IV-445 får Europeiska rådet besluta om ändring av samtliga eller delar av bestämmelserna i avdelning III i del III i det konstitutionella fördraget som rör unionens inre politik och åtgärder. Europeiska rådet skall besluta med enhällighet efter att ha hört Europaparlamentet och kommissionen samt Europeiska centralbanken när det gäller institutionella ändringar på det monetära området. Ett beslut enligt artikel IV-445 träder i kraft först efter att det har godkänts av medlemsstaterna i enlighet med deras respektive konstitutionella bestämmelser och får inte utöka unionens befogenheter. Artikeln förutsätter ingen ytterligare överlåtelse av beslutanderätt.

6.2.4. Övriga bestämmelser

Ändringar gällande den nuvarande gemenskapsrätten m.m.

När det gäller nuvarande första pelaren kan konstateras att det konstitutionella fördraget innebär att antalet slag av rättsliga instrument minskas och att beslutsprocedurerna förenklas (se vidare avsnitt 12). Europeiska lagar och ramlagar skall normalt antas enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet i artikel III-396. Detta innebär att det finns ett antal områden där beslut tidigare har fattats, helt eller delvis, med enhällighet men där det nya fördraget anger att beslut skall fattas med kvalificerad majoritet. Ett exempel på en sådan bestämmelse är artikel III-136 som gäller social trygghet för migrerande arbetstagare och egenföretagare. På området införs dock en möjlighet för medlemsstaterna att i särskilda fall begära att antagandet av en rättsakt hänskjuts till Europeiska rådet. Så kan ske om en medlemsstat t.ex. anser att antagandet av en rättsakt negativt skulle påverka grundläggande aspekter på dess sociala

De konstitutionella förutsättningarna för Sveriges tillträde till det nya fördraget Ds 2004:52

82

trygghetssystem. Ett annat exempel är artikel III-141 om utövandet av förvärvsverksamhet för egenföretagare. Ytterligare ett exempel är artikel III-187.3 om ändringar i vissa artiklar i stadgan för ECB och ECBS.

En övergång från beslutsfattande med enhällighet till kvalificerad majoritet innebär, som ovan har konstaterats, en inskränkning av medlemsstaternas självständighet på så sätt att de inte längre kan motsätta sig att beslut som är förpliktande för dem fattas. Ändringarna förutsätter dock inte i sig någon ytterligare överlåtelse av beslutanderätt.

Det nya fördraget innebär också att ett antal nya rättsliga grunder har skapats. Ett exempel är artikel I-51 som gäller skydd för personuppgifter. Enligt artikeln skall bestämmelser om skydd för enskilda personer i fråga om behandling av personuppgifter hos unionens institutioner, organ och myndigheter och i medlemsstaterna, när dessa utövar verksamhet som omfattas av unionsrättens tillämpningsområde, samt om den fria rörligheten för sådana uppgifter, meddelas i europeiska lagar eller ramlagar. Genom den nya artikeln får unionen befogenhet att anta rättsakter om skydd för personuppgifter inom hela det konstitutionella fördragets tillämpningsområde medan EG:s nuvarande befogenhet endast omfattar den första pelaren. Eftersom EU:s befogenhet genom det nya fördraget således utvidgas förutsätter artikeln att beslutanderätt i motsvarande mån förs över till unionen. Detsamma gäller beträffande flera andra artiklar vars tillämpningsområde på motsvarande sätt utvidgas, t.ex. artiklarna III-123 gällande förbud mot diskriminering på grund av nationalitet och III-124 som gäller åtgärder för att bekämpa diskriminering på grund av kön, ras, etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning.

Ett annat område på vilket unionens befogenhet utvidgas gäller folkhälsa. Enligt artikel III-278.4 – som utgör ett område där unionens och medlemsstaternas befogenheter enligt artikel I-14.2 k är delade – skall europeiska lagar eller ramlagar bidra till att de mål som anges i artikeln uppnås genom att vissa åtgärder

Ds 2004:52 De konstitutionella förutsättningarna för Sveriges tillträde till det nya fördraget

83

föreskrivs. I punkt 4 d föreskrivs åtgärder för övervakning av, tidig varning för och bekämpning av allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa. EG har tidigare inte haft befogenhet att lagstifta på detta område. Artikeln förutsätter följaktligen att beslutanderätt i motsvarande mån förs över till EU.

Ett exempel på en ny rättslig grund som inte förutsätter någon ytterligare överlåtelse av beslutanderätt är artikel III-176 som anger att det får föreskrivas åtgärder i europeiska lagar eller ramlagar för att skapa europeiska rättigheter som säkerställer ett enhetligt skydd för immateriella rättigheter i unionen och för att upprätta centraliserade system för beviljande av tillstånd, samordning och kontroll på unionsnivå. Sådana regler skall meddelas i en europeisk lag som rådet skall anta genom enhälligt beslut efter att Europaparlamentet har hörts. När det gäller immateriella rättigheter har gemenskapen tidigare fattat beslut om harmonisering av immaterialrätt och inrättande av gemenskapsrättigheter, då med artiklarna 95 eller 308 i EGfördraget som rättslig grund. Denna nya rättsliga grund förutsätter således ingen ytterligare överlåtelse till EU utan är endast ett förtydligande av vad som redan gäller i dag.

Ytterligare ett exempel på förtydligande är artikel III-231.2 i avsnittet om jordbruk och fiskeri. I den aktuella artikeln stadgas att den gemensamma organisationen av jordbruksmarknaderna och övriga bestämmelser som behövs för att uppnå målen för den gemensamma politiken för jordbruk och fiskeri, skall anges i en europeisk lag eller ramlag. Fiskeri nämns inte uttryckligen i nuvarande artikel 37.2 i EG-fördraget men gemenskapen har tidigare antagit rättsakter gällande fiske med stöd av denna artikel.

Ett tredje exempel är artikel III-256 enligt vilken en uttrycklig rättslig grund för energi införs. Unionen har dock redan enligt det nuvarande EG-fördraget beslutat om åtgärder på energiområdet, bl.a. inom ramen för den inre marknaden och skyddet av miljön och ett ministerråd för energifrågor har exempelvis funnits sedan länge.

De konstitutionella förutsättningarna för Sveriges tillträde till det nya fördraget Ds 2004:52

84

Några andra områden som särskilt bör nämnas är de på vilka unionen får befogenhet att vidta åtgärder för att stödja, samordna eller komplettera medlemsstaternas åtgärder. I artikel I-17 anges att unionen får vidta sådana åtgärder på områdena skydd för och förbättring av människors hälsa, industri, kultur, turism, utbildning, ungdom, idrott och yrkesutbildning, skydd och beredskap samt administrativt samarbete. Fördraget i denna del förutsätter ingen ytterligare överlåtelse av lagstiftande befogenheter eftersom det i artikel I-12.5 uttryckligen sägs att unionens åtgärder inte skall ersätta medlemsstaternas befogenheter på dessa områden. Unionen har således endast befogenhet att besluta om kompletterande åtgärder. Härtill kommer att unionens rättsakter enligt artikel I-12.5 andra stycket inte får innebära någon harmonisering av medlemsstaternas lagar eller andra författningar. Som tidigare har nämnts är tillämpning av flexibilitetsklausulen uttryckligen undantagen på sådana områden.

I samband härmed bör också det europeiska rymdprogrammet nämnas. Enligt artikel I-14.3 skall unionen när det gäller forskning, teknisk utveckling och rymden ha befogenhet att vidta åtgärder, bland annat genom att besluta om och genomföra program. Unionens befogenhet får dock inte leda till att medlemsstaterna hindras från att utöva sina befogenheter. När det gäller forskning och teknisk utveckling har EG redan nu befogenhet att genomföra bl.a. program men genom det nya fördraget utökas alltså unionens befogenhet till att också avse rymden. Detta förutsätter dock inte någon ytterligare överlåtelse av beslutanderätt eftersom medlemsstaterna har kvar sina befogenheter och unionens åtgärder endast skall komplettera dessa.

Handelsavtal

När det gäller ingående av avtal med ett eller flera tredjeländer eller internationella organisationer på den gemensamma handelspolitikens område kan konstateras att huvudregeln enligt

Ds 2004:52 De konstitutionella förutsättningarna för Sveriges tillträde till det nya fördraget

85

det nya fördraget innebär att beslut skall fattas med kvalificerad majoritet. När det gäller förhandlingar om och ingående av avtal inom handeln med tjänster och handelsrelaterade aspekter av immateriella rättigheter samt utländska direktinvesteringar, skall beslut dock fattas med enhällighet om avtalet innehåller bestämmelser för vilka enhällighet krävs för att interna regler skall kunna antas (artikel III-315.4). Detta motsvarar i stort nuvarande regler i artikel 133.4-5 i EG-fördraget om ingående av avtal på områden som rör handel med tjänster och handelsrelaterade aspekter av immateriella rättigheter.

Enligt det nya fördraget gäller vidare att det är rådet som med enhällighet skall besluta beträffande förhandlingar om och ingående av avtal på dels sådana områden som rör handel med kulturella och audiovisuella tjänster, om dessa avtal riskerar att negativt påverka unionens kulturella och språkliga mångfald (artikel III-315.4 tredje stycket a), dels sådana områden som rör handel med sociala tjänster och tjänster som avser utbildning och hälso- och sjukvård, om dessa avtal riskerar att allvarligt störa den nationella organisationen av sådana tjänster och inverka negativt på medlemsstaternas ansvar för att tillhandahålla dessa (artikel III-315.4 tredje stycket b). Enligt de nuvarande bestämmelserna i EG-fördraget, artikel 133.6, skall avtal på dessa områden ingås gemensamt av gemenskapen och medlemsstaterna, dvs. både EG och medlemsstaterna står som parter på den ena sidan av avtalen. För svenskt vidkommande innebär det att avtalen kräver regeringsbeslut och i vissa fall också riksdagsgodkännande innan de kan ingås. Enligt bestämmelserna i det nya fördraget är det emellertid unionen som ensam ingår avtalen. Härigenom kommer regeringsbeslut och riksdagsgodkännande inte att behöva inhämtas utan avtalen kan, om förutsättningarna för s.k. direkt effekt är uppfyllda, genom unionens beslut bli direkt bindande i förhållande till enskilda här i landet. Artikel III-315 förutsätter i motsvarande mån att beslutanderätt förs över till unionen. Här bör framhållas att det av artikel III-315.6 framgår att unionens externa befogenhet inte får påverka den interna befogenheten.

De konstitutionella förutsättningarna för Sveriges tillträde till det nya fördraget Ds 2004:52

86

Ett område med frihet, säkerhet och rättvisa

Det som i det nya fördraget benämns ett område med frihet, säkerhet och rättvisa utgörs av det som oftast brukar kallas för unionens rättsliga och inrikes frågor. Dessa består av straffrättsligt och civilrättsligt samarbete, polissamarbete samt samarbete i frågor om gränskontroll, asyl och invandring.

De rättsliga och inrikes frågorna regleras på olika sätt i de nuvarande fördragen. Straffrättsligt samarbete och polissamarbete regleras i Unionsfördraget och utgör kärnan i det mellanstatliga samarbete som brukar kallas unionens tredje pelare. Yttre gränskontroll, asyl och invandringspolitik samt samarbete i vissa civilrättsliga frågor regleras däremot i EGfördraget och ingår i det som brukar kallas första pelaren.

Det konstitutionella fördraget skapar en enhetlig ram för de rättsliga och inrikes frågorna genom att det ordinarie lagstiftningsförfarandet nu, med vissa undantag, blir tillämpligt på hela området. Detta innebär att de rättsakter som skall användas som huvudregel är europeiska lagar och ramlagar. Härigenom kommer det straffrättsliga samarbetet och polissamarbetet att i huvudsak omfattas av samma rättsliga instrument och beslutsprocedurer som kommer att gälla för exempelvis samarbetet rörande den inre marknaden. Detta innebär t.ex. att regeringsbeslut och, i förekommande fall riksdagsgodkännande, inte kommer att behöva inhämtas innan regeringen kan rösta ja till en rättsakt som unionen antar på dessa områden. Områdena polis- och straffrättsligt samarbete blir alltså föremål för gemensamt beslutsfattande på samma sätt som skedde när områdena yttre gränskontroller, asyl- och invandringspolitik samt samarbete i vissa civilrättsliga frågor genom Amsterdamfördraget fördes över från tredje pelaren till gemenskapssamarbetet i första pelaren. Vidare gäller att kommissionen kommer att kunna kontrollera om medlemsstaterna har genomfört de gemensamt fattade besluten och hur det har skett, något som naturligtvis är viktigt för att bekämpandet av den gränsöverskridande brottsligheten skall

Ds 2004:52 De konstitutionella förutsättningarna för Sveriges tillträde till det nya fördraget

87

kunna bli effektivt. Det polisiära och straffrättsliga samarbetet kommer också att i stort omfattas av de allmänna bestämmelserna om EU-domstolens behörighet i del III i fördraget, dvs. EU-domstolens behörighet på området vidgas. Fördraget i denna del förutsätter att beslutanderätt i motsvarande mån förs över till unionen.

Det ordinarie lagstiftningsförfarandet blir tillämpligt också när det gäller yttre gränskontroll, asyl och invandringspolitik samt samarbete i vissa civilrättsliga frågor. Unionens befogenhet på dessa områden utvidgas inte i förhållande till vad som nu gäller enligt EG-fördraget med undantag av personkontroll vid gränser (se avsnitt 18.6.2). Unionen får när det gäller invandringspolitik en ny befogenhet, nämligen att besluta om åtgärder för att stimulera och stödja medlemsländernas verksamhet för att främja integrationen av medborgare i tredjeland (artikel III-267.4). Sådana åtgärder får dock inte omfatta någon harmonisering av medlemsstaternas lagar eller andra författningar och förutsätter ingen överlåtelse av beslutanderätt till unionen.

En annan ändring gäller proceduren för ingående av avtal med tredje land och internationella organisationer på områdena för polis- och straffrättsligt samarbete. I detta avseende innebär det nya fördraget att i den utsträckning unionen övertar medlemsstaternas befogenhet att lagstifta övertar unionen också rätten att ingå internationella avtal. Detta förutsätter att beslutanderätt i motsvarande mån lämnas över till unionen. Här bör nämnas att regeringskonferensen enades om en gemensam förklaring (25) om medlemsstaternas förhandlingar om och ingående av internationella avtal avseende ett område med frihet säkerhet och rättvisa. I förklaringen bekräftar konferensen att medlemsstaterna får förhandla om och ingå avtal med tredjeland eller internationella organisationer på områdena civilrättsligt och straffrättsligt samarbete samt polissamarbete, om avtalen i fråga överensstämmer med unionsrätten.

De konstitutionella förutsättningarna för Sveriges tillträde till det nya fördraget Ds 2004:52

88

Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken

Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken intar en särställning i det nya fördraget. Detta följer bl.a. av att den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken nämns i en särskild punkt 4 i den artikel som specificerar unionens olika befogenhetskategorier (artikel I-12). Härtill kommer att unionens befogenheter på området anges i en särskild artikel (I-16) och, till skillnad från t.ex. området med frihet, säkerhet och rättvisa, inte ingår i den katalog över olika områden på vilka unionen och medlemsstaterna skall ha delade befogenheter.

Beslutsinstrumenten på området skall vara europeiska beslut som, med några undantag, antas genom enhälligt beslut av Europeiska rådet eller rådet på förslag av en medlemsstat, utrikesministern eller av denne med stöd av kommissionen (artikel I-40.6). Ett europeiskt beslut är enligt artikel I-33.1 en icke-lagstiftningsakt som till alla delar skall vara bindande. Europeiska lagar och ramlagar är uttryckligen undantagna som beslutsinstrument på den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitikens område.

Enligt artikel I-40.8 skall Europaparlamentet höras om de viktigaste aspekterna och de grundläggande valen när det gäller den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken samt informeras om hur samarbetet utvecklas. Europaparlamentets roll är dock begränsad eftersom det inte ges något konkret inflytande över beslutsfattandet.

Av bestämmelserna om den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken i del III framgår vidare att det, liksom i det nuvarande Unionsfördraget, finns möjlighet till s.k. konstruktivt avstående, dvs. möjlighet att avstå från att rösta (artikel III-300.1 andra stycket). I ett sådant fall blir medlemsstaten inte skyldig att tillämpa beslutet, men skall godta att det är förpliktande för unionen. Även den nuvarande möjligheten enligt Unionsfördraget att med hänvisning till ”väsentliga uttalade skäl som rör nationell politik” förhindra att beslut antas med kvalificerad majoritet finns kvar (artikel III-300.2 andra stycket).

Ds 2004:52 De konstitutionella förutsättningarna för Sveriges tillträde till det nya fördraget

89

Vidare skall EU-domstolen enligt artikel III-376 inte vara behörig på området, dock med undantag för bl.a. laglighetsprövning av europeiska beslut om restriktiva åtgärder mot enskilda.

Sammantaget innebär bestämmelserna om den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken att området även efter det nya fördragets ikraftträdande kommer att vara ett i huvudsak mellanstatligt samarbetsområde. Enligt huvudregeln skall beslut även i fortsättningen fattas med enhällighet och genomföras av varje medlemsstat i enlighet med dess konstitutionella bestämmelser. Något system för kontroll av att medlemsstaterna genomför besluten, eller hur de genomförs, införs inte och domstolens behörighet på området är uttryckligen undantagen. Fördraget i denna del förutsätter således ingen överlåtelse av lagstiftande befogenheter till EU.

När det gäller unionens befogenhet att ingå avtal på området för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken kan konstateras att sådana avtal i princip skall ingås enligt samma regler som gäller för övriga avtal. En viktig skillnad gäller dock Europaparlamentets roll. Enligt vad som gäller för unionens övriga avtal skall Europaparlamentet antingen lämna sitt godkännande till att ett avtal ingås eller samråd dessförinnan hållas med parlamentet. Beträffande avtal som endast gäller den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken gäller dock att Europaparlamentet varken behöver lämna sitt godkännande eller att samråd måste hållas (artikel III-325.6 andra stycket). Härtill kommer att rådet skall besluta med enhällighet när avtalet avser en fråga där enhällighet hade krävts för att anta en unionsrättsakt (artikel III-325.8 andra stycket). Detta innebär att avtal på området enligt huvudregeln skall ingås med enhälligt beslut.

Som ovan har konstaterats förutsätter inte bestämmelserna om unionens interna beslut på den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitikens område någon överlåtelse av beslutanderätt utan samarbetet kommer att fortsätta att vara ett i huvudsak mellanstatligt samarbete. På motsvarande sätt förutsätter inte heller bestämmelserna om ingående av avtal på området att

De konstitutionella förutsättningarna för Sveriges tillträde till det nya fördraget Ds 2004:52

90

beslutsbefogenheter förs över till unionen eftersom samarbetets karaktär inte ändras av att bestämmelser tas in i ett avtal med t.ex. tredje land. Att så är fallet framgår bl.a. av artikel III-303 i kapitlet om den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Enligt den artikeln får unionen ingå avtal med en eller flera stater eller internationella organisationer på de områden – alltså de mellanstatliga områden – som kapitlet omfattar. För svenskt vidkommande innebär det att regeringsformens bestämmelser i 10 kap. RF om ingående av internationella överenskommelser även i fortsättningen måste iakttas fullt ut på detta område.

EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna

Det nya fördraget innebär att EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna förs in fördraget som dess del II.

Bestämmelserna i stadgans avslutande avdelning, som innehåller de horisontella artiklarna, syftar till att klargöra och säkerställa bl.a. stadgans tillämpningsområde (artikel II-111) och de garanterade rättigheternas räckvidd (artikel II-112). Här kan konstateras att det av artikel II-111.2 följer att stadgan inte innebär någon utvidgning av tillämpningsområdet för unionsrätten utanför unionens befogenheter, inte medför någon ny befogenhet eller någon ny uppgift för unionen och heller inte ändrar de befogenheter och uppgifter som fastställs i andra delar av det konstitutionella fördraget. Enligt artikel II-112.2 skall de rättigheter i stadgan för vilka bestämmelser finns i andra delar i fördraget, utövas på de villkor och inom de gränser som fastställs i dessa. Av bestämmelserna följer således att stadgan inte utvidgar unionens befogenheter och heller inte kan användas för att harmonisera medlemsstaternas lagstiftning på de områden som stadgan innehåller. Rättsliga grunder för unionens rättsakter på olika områden finns istället i fördragets del I och III och det är dessa, tillsammans med målbestämmelsen i artikel I-3, som syftar till att ange och avgränsa unionens befogenheter. Stadgan skall alltså inte användas som rättslig grund för nya rättsakter utan dess huvudsyfte är att samla de rättigheter som enligt

Ds 2004:52 De konstitutionella förutsättningarna för Sveriges tillträde till det nya fördraget

91

existerande regler och praxis redan erkänns av EU i ett dokument, så att de blir överskådliga och lättförståeliga för unionens medborgare och myndigheter. Att stadgan förs in i fördraget förutsätter således inte att lagstiftande befogenheter förs över till unionen.

EU-domstolens behörighet

Förändringarna i reglerna om domstolssystemet är främst en följd av att Unionsfördraget och EG-fördraget ersätts av det nya fördraget. Som utgångspunkt gäller att domstolen skall vara behörig på samtliga områden.

EU-domstolens uppgift är att säkerställa att lag och rätt följs vid tolkning och tillämpning av det konstitutionella fördraget (artikel I-29.1). På samma sätt som enligt nu gällande fördrag kommer det att vara domstolen som normalt sett, från fall till fall, avgör var gränserna för unionens befogenhet går. EUdomstolen kan vid sin prövning t.ex. finna att unionen har fattat beslut på ett område där medlemsländerna inte har tilldelat den någon beslutanderätt och därför ogiltigförklara beslutet.

Från domstolens generella behörighet undantas bestämmelserna om den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, förutom när det gäller att kontrollera att artikel III-308 följs och laglighetsprövning av beslut om restriktiva åtgärder mot enskilda (artikel III-376). För området frihet, säkerhet och rättvisa gäller den begränsningen att domstolen inte är behörig att pröva giltigheten eller proportionaliteten av insatser som polis eller andra brottsbekämpande organ gör i en medlemsstat (artikel III-377). Detsamma gäller när medlemsstaterna fullgör sina skyldigheter att upprätthålla lag och ordning och skyddet för den inre säkerheten.

Eftersom domstolens behörighet enligt det nya fördraget skall vara generell, med undantag av de begränsningar som anges i artiklarna III-376 och III-377, förutsätter fördraget att beslutanderätt i motsvarande mån förs över till unionen. Detta

De konstitutionella förutsättningarna för Sveriges tillträde till det nya fördraget Ds 2004:52

92

gäller i första hand de områden som tidigare reglerades i den tredje pelaren, dvs. polisiärt och straffrättsligt samarbete. Ett annat område är stadgan om de grundläggande rättigheterna (del II i fördraget). Som ytterligare exempel på ett område där domstolens behörighet utvidgas kan nämnas upprättandet av fördjupade samarbeten (artiklarna I-44 och III-416-423).

Härutöver utvidgas domstolens behörighet något såvitt gäller dess behörighet att avgöra tvister som rör industriellt rättsskydd (artikel III-364). Det tidigare kravet på att medlemsstaterna ska anta sådana bestämmelser i enlighet med sina respektive konstitutionella bestämmelser har tagits bort. I detta avseende förutsätter fördraget att viss beslutanderätt överförs till unionen.

Som har framgått ovan får EU-domstolen genom det nya fördraget befogenhet att laglighetspröva europeiska beslut om restriktiva åtgärder mot fysiska eller juridiska personer som rådet har antagit på den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitikens område. Bestämmelsen innebär att domstolen kan ogiltigförklara ett sådant beslut på någon av grunderna bristande behörighet, åsidosättande av väsentliga formföreskrifter, åsidosättande av det konstitutionella fördraget eller av någon rättsregel som gäller dess tillämpning eller i fråga om maktmissbruk. Det förhållandet att fördraget ger domstolen denna behörighet innebär emellertid inte någon överföring av intern beslutanderätt från medlemsstaterna till domstolen. Domstolen kan inte ålägga medlemsstaterna att vidta några åtgärder. Däremot bortfaller medlemsstaternas folkrättsliga bundenhet att genomföra beslutet. Vad domstolen vid en sådan laglighetsprövning gör är att den prövar om beslutet ligger inom ramen för det samarbete som regleras i fördraget. Några ytterligare beslutsbefogenheter förs härmed inte över till unionen.

EU-domstolen skall också ha behörighet att kontrollera att artikel III-308 följs. Enligt artikel III-308 skall genomförandet av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken inte påverka tillämpningen av unionens övriga befogenhetskategorier och vice versa. Inte heller denna bestämmelse förutsätter någon överlåtelse av beslutanderätt eftersom domstolens behörighet i

Ds 2004:52 De konstitutionella förutsättningarna för Sveriges tillträde till det nya fördraget

93

detta avseende endast omfattar frågan om fattade beslut är fördragsenliga; domstolen kan vid en sådan prövning inte ålägga medlemsstaterna någonting. Detsamma gäller beträffande domstolens behörighet (artikel III-325.11) att på begäran av en medlemsstat, Europaparlamentet, rådet eller kommissionen, lämna ett yttrande om huruvida ett planerat avtal är förenligt med det konstitutionella fördraget.

6.2.5. En samlad bedömning

När det gäller omfattningen av de befogenheter som tidigare har förts över till EG och de som nu förutsätts föras över till unionen kan inledningsvis konstateras att befogenheterna härleds ur fördragets olika bestämmelser. Varje rättsakt som unionen antar måste vara grundad på en eller flera enskilda fördragsbestämmelser. Den rättsliga grunden måste dessutom särskilt anges i eller på annat sätt tydligt framgå av varje enskild rättsakt. Detta innebär att omfattningen av befogenhetsöverföringen, förutom av de uttryckliga begränsningarna i regeringsformen, också begränsas av fördraget i sig eftersom unionen inte själv kan utvidga sin befogenhet till nya områden. Exempelvis innebär bestämmelsen om förenklat ändringsförfarande på området för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (artikel I-40.7) endast att unionen kan övergå till nya beslutsformer på ett i fördraget redan givet område.

När det så gäller frågan huruvida den samlade effekten av fördraget, i förening med vad som tidigare har överförts, är förenlig med 10 kap. 5 § första stycket RF kan konstateras att polis- och straffrättsligt samarbete, dvs. nuvarande tredje pelaren, blir föremål för gemensamt beslutsfattande. Förslaget förutsätter i motsvarande mån att beslutanderätt förs över till unionen. Här måste emellertid framhållas att den speciella karaktären på de rättsliga och inrikes frågorna har motiverat en rad särbestämmelser på området (se vidare avsnitt 18.6). Som exempel kan nämnas att de nationella parlamenten har en stärkt roll vid subsidiaritetskontrollen (artikel 7 i protokollet om

De konstitutionella förutsättningarna för Sveriges tillträde till det nya fördraget Ds 2004:52

94

tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna), att både kommissionen och medlemsstaterna har initiativrätt (artikel III-264), att bestämmelserna inte skall påverka medlemsstaternas ansvar för att upprätthålla lag och ordning och skydda den inre säkerheten (artikel III-262) samt att medlemsstaterna har möjlighet att i vissa fall begära att ett utkast till ramlag överlämnas till Europeiska rådet för ställningstagande, den s.k. nödbromsen.

Flexibilitetsklausulen, vars tillämpningsområde utvidgas, förutsätter också att viss ytterligare beslutanderätt förs över till unionen. Härtill kommer att unionen genom fördraget bedöms få utökade befogenheter på vissa sakområden såsom t.ex. folkhälsa. Vidare innebär fördraget att EU-domstolens behörighet utvidgas. I olika avseenden innebär fördraget också att balansen mellan Sverige och unionens organ förändras, utan att ändringarna för den skull förutsätter någon ytterligare överlåtelse av beslutanderätt. Detta är bl.a. en följd av att beslutsfattande i rådet med kvalificerad majoritet görs till huvudregel.

Som tidigare har redovisats gäller enligt 10 kap. 5 § första stycket RF som förutsättning för överlåtelse av beslutanderätt att EU har ett fri- och rättighetsskydd som motsvarar det som ges i 2 kap. RF och i Europakonventionen. Härtill kommer att överlåtelsen inte får röra principerna för statsskicket.

Vid Sveriges anslutning till EU och vid tillträdet till Amsterdam- och Nicefördragen gjorde riksdagen bedömningen att fri- och rättighetsskyddet inom EG ligger i nivå med det som gäller i Sverige. Det nya fördraget innebär inte någon ändring i detta avseende, snarare innebär fördraget att fri- och rättighetsskyddet har stärkts genom att det har kommit till tydligare uttryck.

När det gäller kravet på att överlåtelsen inte får röra principerna för statsskicket kan konstateras att det nya fördraget förutsätter att beslutanderätt i viss utsträckning förs över till unionen. Unionens beslutsbefogenheter på områden där grundläggande principer i vårt konstitutionella system berörs är

Ds 2004:52 De konstitutionella förutsättningarna för Sveriges tillträde till det nya fördraget

95

emellertid, som också tidigare har bedömts vara fallet, utomordentligt begränsade (jämför bet. 1993/94:KU21 s. 28). Överlåtelsen är således varken i sak eller i omfattning av sådant slag att den kan sägas röra principerna för statsskicket. Inte heller tillsammans med vad som tidigare har överlåtits till EG är överlåtelsen av sådan omfattning att den kan anses röra principerna för statsskicket. Det finns således inga konstitutionella hinder för att Sverige skall kunna tillträda det nya fördraget.

Genom det nya konstitutionella fördraget har samarbetets natur och omfattning förtydligats och beskrivits på ett mer översiktligt och lättillgängligt sätt. Ändringarna innebär bl.a. att unionens demokratiska legitimitet stärks samtidigt som samarbetet görs effektivare. Det polisiära och straffrättsliga samarbetet har förstärks genom att nya rättsliga instrument och ändrade beslutsformer har införts. Härigenom ökar förutsättningarna för unionen och medlemsstaterna att kraftfullt bekämpa den gränsöverskridande brottsligheten. När det gäller unionens yttre åtgärder möjliggör det nya fördraget bl.a. en förbättrad samordning mellan olika politikområden och en tydligare representation gentemot omvärlden. Sammantaget innebär det nya fördraget viktiga steg framåt för det europeiska samarbetet i en riktning som i allt väsentligt överensstämmer med svenska intressen. Sverige bör därför tillträda fördraget.

6.3. Lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen

I Sverige tillämpas den principen att ett internationellt avtal som Sverige har tillträtt inte omedelbart blir en del av den svenska rätten, utan på ett eller annat sätt måste införlivas med svensk rätt för att bli gällande inför svenska domstolar och andra myndigheter (SOU 1974:100, s. 44). En sådan metod är inkorporering. Inkorporeringen innebär att det i en lag eller en annan författning anges att det internationella avtalet eller delar av det skall gälla i Sverige. Detta innebär i sin tur att

De konstitutionella förutsättningarna för Sveriges tillträde till det nya fördraget Ds 2004:52

96

avtalsbestämmelserna, utan att omarbetas, överförs till svensk rätt och blir direkt tillämpliga som svensk författningstext. En annan metod är transformering. Denna metod innebär att det internationella avtalet eller delar av det omarbetas till svensk författningstext.

Mot bakgrund av detta dualistiska synsätt i Sverige på förhållandet mellan svensk rätt och traktaträtt ansågs det krävas någon form av nationell lagstiftning för att 1994 års anslutningsfördrag skulle kunna införlivas med svensk rätt (prop. 1994/95:19, del 1, s. 500). Övergripande bestämmelser om Sveriges anslutning till EU har därför tagits in i lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen, den s.k. anslutningslagen. I anslutningslagen föreskrivs att anslutningsfördraget och de grundläggande fördragen m.m. gäller här i landet med den verkan som följer av fördragen (2 §). Vidare föreskrivs i 3 § i lagen att gemenskapernas beslut gäller här i landet i den omfattning och med den verkan som följer av bl.a. de fördrag som anges i 4 §. I 3 § kommer således överlåtelsen av beslutanderätt till gemenskaperna till uttryck. I 4 § räknas de fördrag och andra instrument upp som avses i 2 och 3 §§.

Det nya fördraget förutsätter att anslutningslagen ändras, dels genom att mottagaren av beslutanderätten ändras från Europeiska gemenskaperna till Europeiska unionen eller Europeiska atomenergigemenskapen, dels genom att de fördrag och instrument som upphävs genom det nya fördraget tas bort från 4 § (se vidare avsnitt 23).

Lagändringen skall träda i kraft vid fördragets ikraftträdande. Enligt artikel IV-447 skall fördraget ratificeras av de höga fördragsslutande parterna i enlighet med deras respektive konstitutionella bestämmelser. Fördraget träder i kraft den 1 november 2006, förutsatt att samtliga ratifikationsinstrument har deponerats, eller, om så inte är fallet, den första dagen i den andra månad som följer efter det att samtliga ratifikationsinstrumentet har deponerats hos Republiken Italiens regering.

Ds 2004:52 De konstitutionella förutsättningarna för Sveriges tillträde till det nya fördraget

97

Det kan inte nu förutses när samtliga förutsättningar för ikraftträdande av fördraget är uppfyllda. Det bör ankomma på regeringen att bevaka detta och besluta när lagändringen skall träda i kraft.

99

7. Definition av unionen och dess mål

7.1. Upprättande av unionen

7.1.1. Bakgrund

Samarbetet inom EU regleras genom folkrättsliga fördrag mellan suveräna stater. Medlemsstaterna har genom de grundläggande fördragen tilldelat gemenskaperna vissa beslutsbefogenheter eller kompetenser. Befogenheternas omfång och utövande är underkastade fasta rättsliga ramar och bestäms av fördragen. Dessa har erkänts av medlemsstaterna och kan ändras endast av dem.

7.1.2. Förhandlingsresultatet

Den inledande bestämmelsen i del I i det konstitutionella fördraget behandlar unionens upprättande och beskriver dess grundläggande drag (artikel I-1). Det klargörs att unionen tilldelas befogenheter från medlemsstaterna för att deras gemensamma mål skall uppnås. På samma sätt som enligt nuvarande fördrag härleds således EU:s agerande ur de befogenheter som medlemsstaterna tilldelar unionen. Det anges uttryckligen i det konstitutionella fördraget att de befogenheter

Definition av unionen och dess mål Ds 2004:52

100

som inte har tilldelats unionen i fördraget skall tillhöra medlemsstaterna (artikel I-11.2).

För varje kategori av befogenheter anges vilka följder unionens sätt att utöva dessa befogenheter har. Fördelningen av befogenheter mellan institutionerna samt mellan dem och medlemsstaterna regleras politikområde för politikområde. I det sammanhållna fördraget blir det betydligt lättare att hitta i dessa bestämmelser. Unionens befogenheter behandlas närmare i avsnitt 9.

Befogenheten att ändra det konstitutionella fördraget ligger liksom enligt nuvarande fördrag kvar hos medlemsstaterna (se avsnitt 22.5).

Villkoren för unionstillhörigheten formuleras även i den inledande bestämmelsen i fördraget. Unionen skall vara öppen för alla europeiska stater som respekterar dess värderingar och förbinder sig att gemensamt främja dem. Villkor för medlemskap och förfaranden för anslutning till unionen, upphävande av rättigheter och utträde ur unionen behandlas i avsnitt 16.

7.2. Unionens värden och mål

7.2.1. Bakgrund

De grundläggande gemensamma principer som utgör själva grundvalen för samarbetet inom EU kommer till uttryck i artikel 6.1 i Unionsfördraget. Unionen bygger på principerna om frihet, demokrati och respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna samt på rättsstatsprincipen, vilka principer är gemensamma för medlemsstaterna.

Uppgifterna för Europeiska gemenskapen formuleras i artikel 2 i EG-fördraget. Tyngdpunkten låg ursprungligen på de ekonomiska faktorerna men stegvis har nya mål utvecklats.

Ds 2004:52 Definition av unionen och dess mål

101

7.2.2. Förhandlingsresultatet

Unionens värden

Unionens grundläggande värden återges på ett allmängiltigt och principiellt sätt (artikel I-2). I bestämmelsen framhävs respekten för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstatsprincipen samt respekt för de mänskliga rättigheterna. Dessa värden skall vara gemensamma för medlemsstaterna i ett samhälle där mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och principen om jämställdhet mellan kvinnor och män råder. Syftet är att understryka de värden som förenar medlemsstaterna och som därför är de grundvalar som unionen skall vila på. Ett allvarligt åsidosättande av dessa värden från en medlemsstats sida kan räcka för att utlösa ett varnings- och sanktionsförfarande mot denna medlemsstat (se avsnitt 16.2). Jämfört med framtidskonventets förslag omnämns rättigheter för personer som tillhör minoriteter särskilt. Vidare har jämställdhet mellan kvinnor och män lyfts fram vid sidan av jämlikhet. I artikel I-3 om unionens mål anges också jämställdhet mellan kvinnor och män.

Även på andra ställen i fördraget nämns ytterligare eller mer detaljerade inslag i unionens värden, t.ex. i ingressen, i artikel I-3 om unionens allmänna mål, i stadgan om de grundläggande rättigheterna, i avdelning VI i del I om unionens demokratiska liv och i de bestämmelser där de särskilda målen för de olika politikområdena fastställs i del III i det konstitutionella fördraget.

Unionens mål

Unionens mål skall vara att främja fred, unionens värden och folkens välfärd (artikel I-3). Unionen skall erbjuda medborgarna ett område med frihet, säkerhet och rättvisa utan inre gränser samt en inre marknad med fri och inte snedvriden konkurrens. Unionen skall arbeta för en hållbar utveckling som bygger på välavvägd ekonomisk tillväxt och på prisstabilitet, på en social

Definition av unionen och dess mål Ds 2004:52

102

marknadsekonomi med hög konkurrenskraft där full sysselsättning och sociala framsteg eftersträvas samt på en hög nivå av skydd och förbättring av miljön. Prisstabilitet är nytt jämfört med framtidskonventets förslag. Unionen skall även främja vetenskapliga och tekniska framsteg.

Dessutom skall unionen motverka social utestängning, diskriminering och främja social rättvisa och socialt skydd, jämställdhet mellan kvinnor och män, solidaritet mellan generationerna och skydd av barnets rättigheter. Jämfört med framtidskonventets förslag har barnets rättigheter lyfts fram i stället för barnens rättigheter.

Unionen skall vidare främja ekonomisk, social och territoriell sammanhållning samt solidaritet mellan medlemsstaterna.

Unionen skall respektera den kulturella och språkliga mångfalden och sörja för att det kulturella arvet skyddas och utvecklas.

Unionen skall även i sina externa relationer bekräfta och främja sina värderingar och intressen. Ledord för unionens agerande skall vara fred, säkerhet, hållbar utveckling, solidaritet och ömsesidig respekt mellan folken, fri och rättvis handel, utrotning av fattigdomen och skydd för mänskliga rättigheter, särskilt barnets rättigheter, strikt efterlevnad och utveckling av internationell rätt, inklusive respekt för principerna i Förenta nationernas stadga.

Beroende på de befogenheter som medlemsstaterna tilldelar unionen i det konstitutionella fördraget skall unionen eftersträva målen med lämpliga medel.

I del III i det konstitutionella fördraget anges de mer specifika mål som eftersträvas inom unionens politik på olika områden.

Ds 2004:52 Definition av unionen och dess mål

103

7.3. Grundläggande friheter och icke-diskriminering

7.3.1. Bakgrund

Principen om icke-diskriminering eller likabehandlingsprincipen innebär att varje form av negativ särbehandling på grund av nationalitet är förbjuden. Detta grundläggande diskrimineringsförbud finns i artikel 12 i EG-fördraget. Det definieras och utvecklas närmare i EG-fördragets regler om varor, tjänster, personer och kapital. Även reglerna om jämställdhet mellan kvinnor och män, där negativ särbehandling på grund av kön förbjuds, baseras på principen om ickediskriminering.

7.3.2. Förhandlingsresultatet

På grund av dess avgörande betydelse för unionens rättsliga utveckling tas förbudet mot all diskriminering på grund av nationalitet upp i de inledande bestämmelserna i det konstitutionella fördraget (artikel I-4.2). Bestämmelsen motsvarar i sak regleringen i nuvarande fördrag. De rättsliga grunderna för bestämmelser om icke-diskriminering på grund av nationalitet och för att bekämpa vissa andra former av diskriminering finns i del III i det konstitutionella fördraget (artiklarna III-123 och III-124). Bestämmelserna i del III motsvarar nuvarande bestämmelser i artiklarna 12 och 13 i EGfördraget. Tillämpningsområdet för artiklarna utvidgas dock till att omfatta hela det konstitutionella fördragets område. En ny beslutsprocedur införs när det gäller åtgärder för att bekämpa diskriminering. Rådet skall med enhällighet anta europeiska lagar eller ramlagar efter Europaparlamentets godkännande. Enligt

Definition av unionen och dess mål Ds 2004:52

104

nuvarande fördrag krävs endast yttrande från Europaparlamentet.

Även de fyra friheterna räknas upp redan i de inledande bestämmelserna i det konstitutionella fördraget på grund av deras betydelse; fri rörlighet för personer, tjänster, varor och kapital samt etableringsfrihet (artikel I-4.1). Etableringsfriheten utgör en integrerad del av den fria rörligheten för personer och tjänster.

7.4. Förbindelserna mellan unionen och medlemsstaterna

7.4.1. Bakgrund

EG-rätten bygger på en allmän lojalitetsprincip som finns i artikel 10 i EG-fördraget och har vidareutvecklats genom praxis. Medlemsstaterna och gemenskapens institutioner är förpliktade att lojalt samarbeta med varandra. Medlemsstaterna måste respektera varandras och gemenskapens intressen. Unionen skall också enligt artikel 6.3 i Unionsfördraget respektera den nationella identiteten hos sina medlemsstater.

7.4.2. Förhandlingsresultatet

Centrala principer som fastställer förhållandet mellan unionen och medlemsstaterna har skrivits in i del I i det konstitutionella fördraget (artikel I-5). Principen om respekt för de nationella identiteterna innebär en utvidgning av gällande rätt. Det klargörs i bestämmelsen att respekten för medlemsstaternas nationella identitet omfattar bland annat deras politiska och konstitutionella grundstrukturer. Samtidigt har också det regionala och lokala självstyrets ställning erkänts. Unionen skall även respektera medlemsstaternas väsentliga statliga funktioner.

Ds 2004:52 Definition av unionen och dess mål

105

Bland dessa framhålls särskilt funktioner vars syfte är att hävda deras territoriella integritet, upprätthålla lag och ordning och skydda den nationella säkerheten. Nytt jämfört med framtidskonventets förslag är att det fördragsfästs att unionen skall respektera medlemsstaternas likhet inför det konstitutionella fördraget.

Principen om lojalt samarbete kodifierar och förtydligar i huvudsak de principer som redan fastställs i nuvarande fördrag och praxis. Jämfört med framtidskonventets förslag har bestämmelsen om medlemsstaternas skyldigheter i artikel I-5.2 andra stycket i det konstitutionella fördraget flyttats fram från avdelning III om unionens befogenheter till avdelning I om unionen och dess mål i del I.

7.5. Unionsrättens företräde

7.5.1. Bakgrund

Principen om gemenskapsrättens företräde har vuxit fram genom EG-domstolens rättspraxis och gäller i dag endast samarbetet i första pelaren (EG-rätten). I korthet innebär principen att samtliga myndigheter och domstolar i medlemsstaterna är skyldiga att tillämpa gemenskapsrätten i dess helhet. Rättigheter som enskilda direkt erhållit på grundval av gemenskapsrätten skyddas genom att nationella myndigheter och domstolar skall underlåta att tillämpa varje bestämmelse i den nationella lagstiftningen som kan strida mot gemenskapsrätten. EG-rättens anspråk på företräde gäller även i förhållande till medlemsstaternas konstitutionella bestämmelser.

Definition av unionen och dess mål Ds 2004:52

106

7.5.2. Förhandlingsresultatet

I det konstitutionella fördraget fördragsfästs principen om unionsrättens företräde (artikel I-6). Det konstitutionella fördraget och den rätt som antas av unionens institutioner när de utövar de befogenheter som unionen har tilldelats skall ha företräde framför medlemsstaternas rätt. Jämfört med framtidskonventets förslag har principen flyttats fram i fördraget från avdelning III om unionens befogenheter till avdelning I om unionen och dess mål i del I. I en gemensam förklaring (1) till artikel I-6 anges att bestämmelsen återspeglar existerande rättspraxis från EG-domstolen och förstainstansrätten.

7.6. Unionen som juridisk person och unionens symboler

7.6.1. Bakgrund

Enligt de nuvarande fördragen är EG och Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom) juridiska personer medan EU saknar status som juridisk person. Situationen är tvetydig i flera avseenden. Den gör det bland annat svårt att hävda unionens identitet på den internationella arenan, vilket är av yttersta vikt i förbindelser med tredjeland och internationella organisationer.

7.6.2. Förhandlingsresultatet

Unionen som juridisk person

Genom det konstitutionella fördraget tilldelas Europeiska unionen status som juridisk person och ersätter EG i denna

Ds 2004:52 Definition av unionen och dess mål

107

egenskap (artikel I-7). Det kommer att innebära praktiska fördelar och undanröja de tvetydigheter som i dag finns. Det är också en förutsättning för unionens anslutning till Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (se avsnitt 8.1). Unionen blir ett folkrättssubjekt, vid sidan av medlemsstaterna, som kan ingå avtal med tredjeland eller internationella organisationer för unionens räkning. Euratom bibehåller sin status som självständig juridisk person (se avsnitt 22.1).

Regler om unionens status som rättssubjekt i medlemsstaterna anges i del III i det konstitutionella fördraget (artikel III-426). Dessa regler motsvarar i sak samma bestämmelser som gällt för EG i enlighet med artikel 282 i EG-fördraget. Unionen skall i varje medlemsstat ha den mest vittgående rättskapacitet som tillerkänns juridiska personer enligt den nationella lagstiftningen. Unionen skall särskilt kunna förvärva och avyttra fast och lös egendom samt föra talan inför domstol och andra myndigheter. Den skall i sådana fall företrädas av kommissionen. Den skall dock företrädas av varje institution i frågor som rör dess funktion.

Sammanslagning av fördragen

Det konstitutionella fördraget ersätter EG-fördraget och Unionsfördraget som upphör att gälla. Det är en logisk följd av att Europeiska unionen tilldelas status som juridisk person. Detta och frågor angående succession och rättslig kontinuitet mellan den nya “Europeiska unionen” och Europeiska gemenskapen och den gamla Europeiska unionen behandlas närmare under avsnitt 22.1 och 22.2.

Pelarstrukturen avskaffas i det konstitutionella fördraget. Detta betyder emellertid inte att unionens samtliga åtgärder börjar omfattas av en enhetlig beslutsordning. Unionen har endast de befogenheter som fördraget uttryckligen ger den på respektive politikområde. Unionen kan således inte skapa sin egen kompetens. De nya befogenheter som unionen föreslås få

Definition av unionen och dess mål Ds 2004:52

108

inom det polisiära och straffrättsliga området är i sig inte en följd av pelarstrukturens avskaffande utan beror – förutom vissa andra förändringar i sak – på att den hittillsvarande gemenskapens övergripande principer görs tillämpliga också inom den nuvarande s.k. tredje pelaren.

Med avskaffandet av pelarna försvinner en oprecis kategoriindelning. Unionen får en mer enhetlig och förenklad struktur. Det blir tydligt att unionsbegreppet omfattar såväl de gemensamma institutionerna som medlemsstaterna när de samverkar inom ett politikområde som täcks av fördraget.

Unionens symboler

Unionens symboler skrivs in i det konstitutionella fördraget. Till symbolerna hör flagga, hymn, gemensamt valspråk (motto), valuta samt Europadagen den 9 maj (artikel I-8). Jämfört med framtidskonventets förslag har denna bestämmelse flyttats från del IV till del I i det konstitutionella fördraget.

109

8. Grundläggande rättigheter och unionsmedborgarskap

8.1. Grundläggande rättigheter

8.1.1. Bakgrund

Respekten för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna är principer som EU redan i dag bygger på. EU har dock tidigare inte haft något samlat dokument där enskildas grundläggande rättigheter anges. Enskildas rättigheter har på unionsnivån garanterats främst genom regler i olika rättsliga instrument och genom EG-domstolens rättspraxis.

Genom EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna, som tillkännagavs av Europaparlamentet, rådet och kommissionen i december 2000, togs dock ett första steg mot ett mer tydligt befästande av dessa rättigheter och principer. Stadgan var emellertid endast en politisk deklaration utan juridiskt bindande verkan. Framtidskonventet fick därför i uppgift att överväga frågan om vilken ställning stadgan skulle få i ett framtida fördrag.

Sedan en tid tillbaka har på Europanivå förts en diskussion om en eventuell anslutning av unionen till Europakonventionen. Såväl Europaparlamentet som kommissionen har förespråkat en sådan anslutning. Framtidskonventet fick mot denna bakgrund i uppgift att överväga om EU skulle ansluta sig till

Grundläggande rättigheter och unionsmedborgarskap Ds 2004:52

110

Europakonventionen. Här i Sverige har riksdagen vid flera tillfällen förespråkat en sådan anslutning (bet. 2002/03:KUU1 och bet. 2003/04:KUU1).

Framtidskonventets förslag gick ut på att EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna skulle fördragsfästas i sin helhet och att unionen skulle ansöka om anslutning till Europakonventionen.

8.1.2. Förhandlingsresultatet

EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna fördragsfästs i del II i det konstitutionella fördraget. Unionen skall erkänna de rättigheter, friheter och principer som fastställs i stadgan (artikel I-9.1). Beskrivning av stadgans uppbyggnad, allmänna bestämmelser om tolkning och tillämpning av stadgan samt beskrivning av de förklaringar som har anknytning till denna finns i avsnitt 17.

Det konstitutionella fördraget innehåller också en bestämmelse om att unionen skall ansluta sig till Europakonventionen (artikel I-9.2). Unionen ges därigenom en rättslig grund för anslutning som för närvarande saknas.

Även Europarådet har skapat en rättslig grund för att unionen skall kunna ansluta sig till Europakonventionen. Detta har åstadkommits genom en särskild bestämmelse i det nyligen antagna protokoll nr 14 till Europakonventionen. Artikel 17 i detta protokoll föreskriver att det skall införas ett nytt stycke i artikel 59 i konventionen, enligt vilket Europeiska unionen får ansluta sig till konventionen. Det återstår dock att lösa en del rättsliga frågor när det gäller anslutningen. En anslutning kräver formella beslut både av EU och Europarådet.

I artikel I-9.2 finns en bestämmelse om att anslutningen inte skall ändra unionens befogenheter såsom de definieras i det konstitutionella fördraget. I protokollet om artikel I-9.2 i konstitutionen angående unionens anslutning till Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna anges att det kommande

Ds 2004:52 Grundläggande rättigheter och unionsmedborgarskap

111

anslutningsavtalet skall avspegla nödvändigheten av att bevara unionens och unionsrättens särdrag. Detta gäller särskilt vid unionens deltagande i kontrollmyndigheterna enligt Europakonventionen och när det gäller de mekanismer som är nödvändiga för att säkerställa att talan som väcks av tredjestater och framställningar från enskilda korrekt riktas till medlemsstaterna och/eller unionen, beroende på det enskilda fallet. Viljan att särdragen i unionens rättsordning skall bevaras vid en anslutning har även kommit till uttryck i en gemensam förklaring (2) till artikel I-9.2. I förklaringen noteras vidare den regelbundna dialogen mellan Europeiska unionens domstol och Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna och att en sådan dialog kan förstärkas när unionen ansluts till Europakonventionen.

Artikel I-9.3 anger att de grundläggande rättigheterna, såsom de garanteras i Europakonventionen och såsom de följer av medlemsstaternas gemensamma konstitutionella traditioner, skall ingå i unionsrätten som allmänna principer.

8.2. Unionsmedborgarskapet

8.2.1. Bakgrund

I artiklarna 17-22 i EG-fördraget finns bestämmelser om unionsmedborgarskapet. Innebörden av dessa är att varje person som är medborgare i en medlemsstat skall ha unionsmedborgarskap. Unionsmedborgarskapet skall komplettera och inte ersätta det nationella medborgarskapet. Unionsmedborgarna skall ha – rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier, – rösträtt och valbarhet vid val till Europaparlamentet samt

Grundläggande rättigheter och unionsmedborgarskap Ds 2004:52

112

vid kommunala val i den medlemsstat där unionsmedborgaren är bosatt, på samma villkor som medborgarna i den staten,

– rätt till skydd inom ett tredjelands territorium, där den medlemsstat i vilken de är medborgare inte är representerad, av varje medlemsstats diplomatiska eller konsulära myndigheter, på samma villkor som medborgarna i den staten, och – rätt att göra framställningar till Europaparlamentet och att vända sig till Europeiska ombudsmannen samt rätt att vända sig till unionens institutioner och rådgivande organ på något av fördragets språk och få svar på samma språk.

Rådet har möjlighet att anta bestämmelser i syfte att genomföra dessa bestämmelser.

8.2.2. Förhandlingsresultatet

Bestämmelser om unionsmedborgarskap finns i del I (artikel I-10). I del III (artiklarna III-125–III-129) i det konstitutionella fördraget finns de rättsliga grunderna för att vidta åtgärder för att säkerställa de rättigheter som är knutna till unionsmedborgarskapet. Bestämmelserna motsvarar i huvudsak bestämmelserna i EG-fördraget. Bestämmelserna har anpassats med hänsyn till den rationalisering av rättsliga instrument och beslutsprocedurer som har gjorts i del I i det konstitutionella fördraget. I vissa bestämmelser har beslutsproceduren ändrats och i något fall har rådet fått utökade befogenheter.

I artikel 18 i EG-fördraget anges i dag att varje unionsmedborgare skall ha rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier. Rådet får anta bestämmelser i syfte att underlätta utövandet av denna rätt. Rådet skall då besluta med kvalificerad majoritet enligt det s.k. medbeslutandeförfarandet. Ett undantag gäller dock för bestämmelser om pass, identitetskort, uppehållstillstånd eller

Ds 2004:52 Grundläggande rättigheter och unionsmedborgarskap

113

andra jämförbara dokument och även för bestämmelser om social trygghet eller socialt skydd. I det konstitutionella fördraget saknas detta undantag och rådet får i en europeisk lag eller ramlag anta bestämmelser även på detta område. Rådet skall besluta med enhällighet efter att ha hört Europaparlamentet (artikel III-125.2).

Om en unionsmedborgare befinner sig inom ett tredjeland där hans eget hemland inte är representerat skall han, enligt artikel 20 i EG-fördraget, kunna vända sig till och få skydd av annan medlemsstats diplomatiska och konsulära myndigheter som finns i det landet. Medlemsstaterna skall på mellanstatlig basis komma överens om de inbördes regler som kan behövas för detta ändamål och inleda de internationella förhandlingar som krävs för att säkerställa detta skydd. I det konstitutionella fördraget får rådet, genom antagande av en europeisk lag, möjlighet att föreskriva de åtgärder som behövs för att underlätta detta skydd. Rådet skall besluta med kvalificerad majoritet efter att ha hört Europaparlamentet (artikel III-127).

Enligt gällande bestämmelser skall kommissionen vart tredje år rapportera till bl. a Europaparlamentet om tillämpningen av bestämmelserna om unionsmedborgarskap. Rådet får på grund av denna rapport genom enhälligt beslut på förslag av kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet anta bestämmelser för att komplettera dessa rättigheter. Medlemsstaterna skall anta dessa bestämmelser i enlighet med sina konstitutionella bestämmelser.

I det konstitutionella fördraget får motsvarande kompletterande bestämmelser meddelas genom europeiska lagar eller ramlagar. Rådet skall besluta med enhällighet efter Europaparlamentets godkännande. Europaparlamentets inflytande stärks således. Att medlemsstaterna skall anta bestämmelserna i enlighet med sina konstitutionella bestämmelser kvarstår (artikel III-129).

115

9. Unionens befogenheter

9.1. Bakgrund

Samarbetet inom EU och EG vilar på principen om tilldelade befogenheter, dvs. institutionerna har de befogenheter som medlemsstaterna har beslutat att tilldela dem. Nuvarande fördrag innehåller en mängd bestämmelser och principer för utövande av dessa befogenheter, men de är svåröverskådliga eftersom de anges på flera ställen i fördragen.

Eftersom det inte varit möjligt att förutse alla eventuella fall där institutionerna kan behöva agera för att uppfylla gemenskapens mål utgör artikel 308 i EG-fördraget en restkompetens. Rådet kan med stöd av den bestämmelsen vidta nödvändiga åtgärder för att, inom ramen för den gemensamma marknaden, förverkliga gemenskapens mål om fördraget inte innehåller nödvändiga befogenheter.

9.2. Förhandlingsresultatet

Allmänt

I del I i det konstitutionella fördraget beskrivs unionens olika befogenhetskategorier och det anges mer i detalj för varje kategori vilka följder unionens sätt att utöva sina befogenheter leder till när det gäller medlemsstaternas befogenheter

Unionens befogenheter Ds 2004:52

116

(artiklarna I-12–I-17). Indelningen i huvudsakliga befogenhetskategorier syftar till att skapa ökad tydlighet och överskådlighet samt underlätta ansvarsutkrävandet.

Unionens befogenheter delas in i tre huvudkategorier utifrån den befogenhet att lagstifta som unionen tilldelats allteftersom denna befogenhet har tilldelats unionen ensam (exklusiv befogenhet), delas mellan unionen och medlemsstaterna (delad befogenhet) eller i huvudsak omfattas av medlemsstaternas befogenhet (områden för stödjande åtgärder).

Omfattningen av och de närmare villkoren för utövandet av unionens befogenheter fastställs för varje område i del III (artikel I-12.6). Syftet med hänvisningen till del III är att ange att räckvidden för och unionens befogenheter på varje område avgörs av de särskilda bestämmelserna i denna del. Härigenom säkerställs att det inte görs några ändringar i förhållande till den nuvarande situationen utöver dem som regeringskonferensen uttryckligen har beslutat.

Ändringar i sak när det gäller befogenhetsfördelningen rör sådana politikområden där fördragsbestämmelserna även i övrigt har reviderats på ett mer övergripande sätt. Detta gäller särskilt området med frihet, säkerhet och rättvisa som redovisas närmare i avsnitt 18.6.

Samordningen av medlemsstaternas ekonomiska politik och sysselsättningspolitik samt den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken har inte kunnat inordnas under de tre huvudkategorier som unionens befogenheter indelats i. I det konstitutionella fördraget har särskilda bestämmelser införts i syfte att beakta att unionens befogenheter på dessa områden är av särskild art (artiklarna I-15 och I-16).

Del I innehåller även en flexibilitetsklausul som i sina huvuddrag motsvarar nuvarande artikel 308 i EG-fördraget (artikel I-18.)

Ds 2004:52 Unionens befogenheter

117

Befogenhetskategorier

Områden med exklusiva befogenheter

På de områden där unionen har exklusiv befogenhet får endast unionen lagstifta och anta rättsligt bindande akter, medan medlemsstaterna får göra detta endast efter bemyndigande från unionen eller för att genomföra akter som har antagits av unionen.

Unionen skall ha exklusiv befogenhet på följande områden:

a) Tullunionen. b) Fastställandet av de konkurrensregler som är nödvändiga för den inre marknadens funktion. c) Den monetära politiken för de medlemsstater som har euron som valuta. d) Bevarandet av havets biologiska resurser inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken. e) Den gemensamma handelspolitiken.

Unionen skall även ha exklusiv befogenhet att ingå internationella avtal om ingåendet av avtalet föreskrivs i en unionslagstiftningsakt, eller om ingåendet är nödvändigt för att den skall kunna utöva befogenheterna internt eller i den mån det kan påverka gemensamma regler eller ändra räckvidden för dessa (artikel I-13.2). Bestämmelsen återspeglar i huvudsak domstolens rättspraxis avseende unionens exklusiva befogenhet när det gäller ingåendet av internationella avtal. Internationella avtal behandlas närmare i avsnitt 20.6.

Förteckningen över områdena med exklusiv befogenhet är uttömmande. På de områden där unionen har exklusiv befogenhet tillämpas inte subsidiaritetsprincipen.

Områden med delade befogenheter

På områden med delad befogenhet har både unionen och medlemsstaterna befogenhet att lagstifta och anta rättsligt

Unionens befogenheter Ds 2004:52

118

bindande akter. Medlemsstaterna utövar sin befogenhet i den mån som unionen inte utövat sin befogenhet eller har beslutat att inte längre utöva den. Unionen skall, enligt subsidiaritetsprincipen, endast utnyttja sin befogenhet om målen för den planerade åtgärden uppnås bättre på unionsnivå.

Unionen och medlemsstaterna skall ha delade befogenheter på följande huvudområden: a) Inre marknaden. b) Socialpolitik, i fråga om aspekter som anges i del III. c) Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning. d) Jordbruk och fiske, med undantag av bevarandet av havets biologiska resurser.

e) Miljö.

f) Konsumentskydd.

g) Transport.

h) Transeuropeiska nät.

i) Energi. j) Området med frihet, säkerhet och rättvisa. k) Gemensamma angelägenheter i fråga om säkerhet när det gäller aspekter på folkhälsa som anges i del III.

De områden som omfattas av delad befogenhet i det konstitutionella fördraget är sådana som inte omfattas av exklusiv befogenhet eller är områden för stödjande åtgärder. Genom att hänvisa till "huvudområden" i förteckningen över områden med delad befogenhet undviker man att närmare behöva fastställa varje område. Den exakta definitionen och räckvidden för varje område med delade befogenheter fastställs genom de relevanta bestämmelserna i del III i det konstitutionella fördraget.

Jordbruk och fiske med undantag av bevarandet av havets resurser hör till områden med delad befogenhet. Bevarandet av havets biologiska resurser inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken hör till områden med exklusiv befogenhet (se ovan under exklusiva befogenheter). Bestämmelserna om jordbruk och fiske redogörs för närmare under avsnitt 18.5.4.

Ds 2004:52 Unionens befogenheter

119

Det bör särskilt uppmärksammas att området med frihet, säkerhet och rättvisa omfattas av delad befogenhet. Det innebär bl.a. att unionen får delad befogenhet även för polissamarbete och straffrättsligt samarbete (nuvarande tredje pelaren) i enlighet med vad som anges i del III. Samtidigt införs rättsliga grunder för att skapa en gemensam invandringspolitik och ett gemensamt asylsystem. Bestämmelserna på området med frihet, säkerhet och rättvisa redovisas närmare under avsnitt 18.6.

Vidare omfattas energi av uppräkningen över områden med delade befogenheter. En uttrycklig rättslig grund för detta område skapas i del III (artikel III-256). Bestämmelsen om energi redogörs för närmare under avsnitt 18.5.10.

Gemensamma angelägenheter i fråga om säkerhet när det gäller folkhälsa hör till den delade befogenheten medan skydd för och förbättring av människors hälsa hör till områdena för stödjande, samordnande eller kompletterande åtgärder. Denna indelning återspeglas i den reviderade artikeln om folkhälsa i del III (artikel III-278.4). Bestämmelsen om folkhälsa redovisas närmare under avsnitt 18.7.1.

Forskning och teknisk utveckling, där området för rymdfrågor ingår, samt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd har lagts in i separata bestämmelser för att understryka dessa områdens särprägel i förhållande till övriga områden som faller under delad befogenhet (artikel I-14.3 och I-14.4). Medlemsstaterna behåller sina befogenheter på dessa områden även om unionen utövar sina befogenheter. En särskild rättslig grund för rymdpolitik införs i fördraget (artikel III-254). Bestämmelserna om forskning, teknisk utveckling och rymden redovisas närmare under avsnitt 18.5.9.

Områden för stödjande, samordnande eller kompletterande åtgärder

Områdena för stödjande åtgärder definieras som områden där unionen skall ha befogenhet att vidta åtgärder för att stödja, samordna eller komplettera medlemsstaternas åtgärder, utan att

Unionens befogenheter Ds 2004:52

120

för den skull ersätta medlemsstaternas befogenheter på dessa områden. De rättsligt bindande akter som antas av unionen på grundval av de särskilda bestämmelserna för dessa områden får inte innebära harmonisering av medlemsstaternas bestämmelser i lagar och andra författningar.

Områdena för stödjande, samordnande eller kompletterande åtgärder är följande: a) Skydd för och förbättring av människors hälsa.

b) Industri.

c) Kultur.

d) Turism. e) Utbildning, ungdom, idrott och yrkesutbildning.

f) Skydd och beredskap.

g) Administrativt samarbete.

Förteckningen över områdena med stödjande åtgärder är uttömmande.

I del III skapas särskilda rättsliga grunder för turism, idrottsfrågor, skydd och beredskap samt administrativt samarbete vilka saknas i de nuvarande fördragen. Jämfört med framtidskonventets förslag har turism tillkommit som nytt område för stödjande åtgärder och administrativt samarbete har uttryckligen angivits som ett sådant område. Områden för stödjande åtgärder behandlas närmare under avsnitt 18.7.

Samordning av den ekonomiska politiken och sysselsättningspolitiken

I del I i det konstitutionella fördraget har en särskild bestämmelse angående samordningen av medlemsstaternas ekonomiska politik och sysselsättningspolitik samt tillämpliga delar av medlemsstaternas socialpolitik införts för att klargöra den särskilda karaktären hos denna samordning (artikel I-15). På detta område har det jämfört med framtidskonventets förslag klargjorts att det är medlemsstaterna som skall samordna sin ekonomiska politik och sysselsättningspolitik inom unionen och

Ds 2004:52 Unionens befogenheter

121

att unionens befogenhet endast består av att meddela närmare föreskrifter om denna samordning (artikel I-12.3).

Medlemsstaterna skall samordna sin ekonomiska politik inom unionen särskilt genom rådets allmänna riktlinjer. Särskilda bestämmelser skall tillämpas på de medlemsstater som har euron som valuta. Unionen skall vidare vidta åtgärder för att säkerställa samordningen av medlemsstaternas sysselsättningspolitik, särskilt genom att ange riktlinjer för denna politik. Unionen får även ta initiativ för att säkerställa samordningen av medlemsstaternas socialpolitik.

Fördraget bevarar den nuvarande grundstrukturen, där den ekonomiska politiken och sysselsättningspolitiken inbegrips i medlemsstaternas befogenhet och den monetära politiken inbegrips i unionens exklusiva befogenhet (se ovan under områden med exklusiva befogenheter).

Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik

Unionens befogenhet i fråga om den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (nuvarande andra pelaren) skall även i fortsättningen omfatta alla utrikespolitiska områden samt alla frågor som rör unionens säkerhet, inbegripet den gradvisa utformningen av en gemensam försvarspolitik som kan leda till ett gemensamt försvar om Europeiska rådet enhälligt beslutar om det. I det konstitutionella fördraget har en särskild bestämmelse införts i del I i syfte att beakta att unionens befogenheter på dessa områden är av särskild art (artikel I-16).

Bestämmelsen i artikel I-16.2 syftar till att närmare ange medlemsstaternas särskilda skyldigheter då de utövar sina befogenheter på detta område. Medlemsstaterna skall stödja unionens gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik i en anda av lojalitet och ömsesidig solidaritet och skall respektera unionens åtgärder på området. De skall avstå från varje åtgärd som strider mot unionens intressen eller riskerar att minska dessas effektivitet. Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken behandlas närmare under avsnitt 20.2.

Unionens befogenheter Ds 2004:52

122

Flexibilitetsklausul

Det konstitutionella fördraget innehåller en flexibilitetsklausul (artikel I-18) som i sina huvuddrag motsvarar artikel 308 i EGfördraget. Tillämpningsområdet för klausulen utvidgas dock. Unionen skall få vidta åtgärder, inom ramen för den politik som anges i del III, om det visar sig nödvändigt för att uppnå något av unionens fördragsfästa mål och det konstitutionella fördraget inte innehåller de nödvändiga befogenheterna. Hänvisningen till unionens mål syftar till att ge systemet en viss flexibilitet, medan hänvisningen till ramen för den politik som fastställs i del III skall säkerställa att de åtgärder som antas respekterar gränserna för de befogenheter som unionen tilldelas i det konstitutionella fördraget. Bestämmelsen kan därför inte användas för att utvidga unionens befogenheter.

De bestämmelser som antagits på grundval av denna artikel får inte innebära en harmonisering av medlemsstaternas bestämmelser i lagar och andra författningar i de fall där det konstitutionella fördraget utesluter en sådan harmonisering. Syftet med den bestämmelsen är att införa en begränsning av tillämpningsområdet för klausulen som avspeglar EGdomstolens aktuella rättspraxis.

Kommissionen skall uppmärksamma medlemsstaternas nationella parlament på de förslag som bygger på bestämmelsen, eftersom de nationella parlamenten har till uppgift att kontrollera att subsidiaritetsprincipen efterlevs.

Beslut om att använda flexibilitetsklausulen skall fattas av rådet med enhällighet. Europaparlamentet skall delta i antagandet av akter på grundval av denna bestämmelse genom att ge sitt godkännande och inte genom ett enkelt yttrande som är fallet enligt nuvarande fördrag. Detta förfarande föreslås för att begränsa användningen av klausulen men även för att skynda på förfarandet i de fall då den måste användas.

Ds 2004:52 Unionens befogenheter

123

Principer för utövande av befogenheterna

Det konstitutionella fördraget innehåller bestämmelser om principerna för utövandet av unionens befogenheter. Dessa är principen om tilldelade befogenheter, subsidiaritetsprincipen och proportionalitetsprincipen (artikel I-11). Principen om tilldelade befogenheter skall styra avgränsningen av unionens befogenheter. Principerna om subsidiaritet och proportionalitet skall styra utövandet av dessa befogenheter.

Enligt principen om tilldelade befogenheter skall unionen handla inom ramen för de befogenheter som medlemsstaterna har tilldelat den i det konstitutionella fördraget för att nå de mål som fastställs däri. På samma sätt som enligt nuvarande fördrag härleds alltså EU:s agerande ur de befogenheter som medlemsstaterna tilldelar unionen. Till skillnad mot nuvarande fördrag anges uttryckligen i det konstitutionella fördraget att de befogenheter som inte har tilldelats unionen i fördraget tillhör medlemsstaterna. Principen om tilldelade befogenheter är av grundläggande betydelse för såväl den politiska som den rättsliga kontrollen av hur unionen utövar sin makt.

Enligt subsidiaritetsprincipen skall unionen vidta en åtgärd endast om målet som skall uppnås inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna själva (och därför bättre kan uppnås på unionsnivå). En nyhet är att subsidiaritetsprövningen skall innehålla en bedömning av om målen för en planerad åtgärd i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna även på regional eller lokal nivå. På de områden där unionen har exklusiva befogenheter tillämpas inte subsidiaritetsprincipen.

Enligt proportionalitetsprincipen skall unionen inte vidta någon åtgärd som till innehåll och form går utöver vad som är nödvändigt för att nå målen i det konstitutionella fördraget.

Unionens institutioner skall tillämpa subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna i enlighet med protokollet om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, som fogats till det konstitutionella fördraget. De nationella parlamenten får ökade möjligheter att pröva dessa principer.

Unionens befogenheter Ds 2004:52

124

Enligt protokollet finns en ”mekanism för tidig varning” som ger de nationella parlamenten möjlighet att pröva hur principerna tillämpas. Protokollet behandlas närmare i avsnitt 11.

125

10. Unionens institutioner och dess organ

10.1. Unionens institutionella ram

10.1.1. Bakgrund

I artiklarna 7-9 i EG-fördraget finns bestämmelser om unionens institutioner och organ. Närmare bestämmelser om dem finns i femte delen i EG-fördraget. Motsvarande bestämmelser för Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom) ges i Euratomfördraget.

I den regeringskonferens som ledde fram till Nicefördraget år 2001 gjordes en grundlig översyn av institutionerna och den institutionella grunden för utvidgningen lades fast för ett scenario med tolv nya medlemsstater och ett ikraftträdande den 1 januari 2005. Närmare redogörelser för Nicefördraget samt anpassningarna genom anslutningsfördraget och anslutningsakten för 2004 års utvidgning av unionen med tio nya medlemsstater finns i regeringens proposition rörande Nicefördraget (prop. 2001/02:8) samt i regeringens proposition angående Europeiska unionens utvidgning 2004 (prop. 2003/04:25).

Unionens institutioner och dess organ Ds 2004:52

126

10.1.2. Förhandlingsresultatet

Unionens institutionella ram anges i artikel I-19. Den institutionella ramen omfattar Europaparlamentet, Europeiska rådet, ministerrådet, Europeiska kommissionen och Europeiska unionens domstol. Dess syfte är att främja unionens värderingar, sträva efter att förverkliga dess mål, tjäna dess medborgare och medlemsstaternas intressen samt säkerställa konsekvens, effektivitet och kontinuitet i dess politik och verksamhet. Genom bestämmelsen framhävs de huvudsakliga målsättningarna för de fem institutioner som ingår i den institutionella ramen. En nyhet är att Europeiska rådet får formell status som institution.

10.2. Europaparlamentet

10.2.1. Bakgrund

I artiklarna 189-201 i EG-fördraget finns bestämmelser om Europaparlamentet som dels har rådgivande uppgifter, dels i vissa frågor är medbeslutande med ministerrådet.

Efter ändringar genom Nicefördraget år 2001 och fördraget om 2004 års utvidgning av unionen fördelas Europaparlamentets 732 platser på 25 medlemsstater. Platsfördelningen bygger på medlemsstaternas befolkningsstorlek. Flest platser har Tyskland med 99 platser medan Malta har fem. Sverige har 19 platser.

10.2.2. Förhandlingsresultatet

Institutionella bestämmelser om Europaparlamentet finns i del I (artikel I-20) och i del III (artiklarna III-330–III-340) i det konstitutionella fördraget.

Ds 2004:52 Unionens institutioner och dess organ

127

Uppgifter

I det konstitutionella fördraget klargörs att Europaparlamentet tillsammans med rådet har ett lagstiftande uppdrag och att det skall utöva budgetfunktionen (artikel I-20.1). Genom fördraget ges Europaparlamentet en utökad roll som medbeslutare i lagstiftningsfrågor (ordinarie lagstiftningsförfarandet) och i fråga om unionens budget (se avsnitt 12.2 och 14). Europaparlamentet skall även bl.a. välja kommissionens ordförande på förslag av Europeiska rådet (se avsnitt 10.5). I dag utses ordföranden av Europeiska rådet sedan den nominerade kandidaten har godkänts av Europaparlamentet (artikel 214 i EG-fördraget).

Sammansättning

Regeringskonferensen enades om att öka antalet platser i Europaparlamentet till högst 750 (artikel I-20.2). Samtidigt anges det lägsta antalet ledamöter per medlemsstat till sex. Ingen medlemsstat får tilldelas fler än 96 platser. Europeiska rådet skall enhälligt på Europaparlamentets initiativ och med dess godkännande besluta om fördelningen av platserna med respekt för principen om degressiv proportionalitet. En närmare definition av denna princip ges inte i fördraget. Med degressiv proportionalitet menas att fördelningen av platser i grunden är proportionell i förhållande till medlemsstaternas folkmängd, men att en viss överrepresentation ges åt de mindre medlemsstaterna. Enligt artikel 1 i protokollet om övergångsbestämmelser för unionens institutioner och organ skall Europeiska rådets beslut om fördelning av platserna i Europaparlamentet fattas i god tid före 2009 års val till Europaparlamentet. Europaparlamentets nuvarande sammansättning består således fram till år 2009.

I en gemensam förklaring (40) om protokollet om övergångsbestämmelser för unionens institutioner och organ framgår vilken ståndpunkt medlemsstaterna kommer att inta vid

Unionens institutioner och dess organ Ds 2004:52

128

konferenserna om Rumäniens och Bulgariens anslutning till unionen när det gäller fördelningen av platser i Europaparlamentet.

Resultatet från regeringskonferensen skiljer sig något från framtidskonventets förslag. Framtidskonventet föreslog – med verkan från år 2009 – en mindre justering till 736 platser med ett lägsta antal om fyra ledamöter per medlemsstat.

Beslutsfattande m.m.

Europaparlamentet skall fatta beslut med en majoritet av de avgivna rösterna, om inte annat föreskrivs i det konstitutionella fördraget (artikel III-338). Denna beslutsregel gäller sedan tidigare (artikel 198 i EG-fördraget).

Övrigt

De närmare bestämmelserna om Europaparlamentet och dess uppgifter som finns i del III i det konstitutionella fördraget (artiklarna III-330–III-340) motsvarar i huvudsak bestämmelserna i EG-fördraget. Följande kan dock noteras.

I artikel III-333 regleras den möjlighet till tillfälliga undersökningskommittéer som redan finns enligt EG-fördraget. Närmare föreskrifter om utövandet av undersökningsrätten skall meddelas i en europeisk lag antagen av Europaparlamentet. Europaparlamentet skall på eget initiativ besluta efter rådets och kommissionens godkännande. I dag fastställs dessa föreskrifter av Europaparlamentet, rådet och kommissionen i samförstånd (artikel 193 sista stycket i EG-fördraget).

I artikel III-337 införs en bestämmelse om att, utöver rådet, även Europeiska rådet kan höras av Europaparlamentet. I dag skall endast rådet höras (artikel 197 sista stycket i EGfördraget). Detta ligger i linje med att Europeiska rådet ges ställning som formell institution.

Ds 2004:52 Unionens institutioner och dess organ

129

10.3. Europeiska rådet

10.3.1. Bakgrund

Europeiska rådet har i dag inte status som EU-institution. Europeiska rådets uppgifter och sammansättning anges i artikel 4 i Unionsfördraget. Europeiska rådet skall ge unionen de impulser som behövs för dess utveckling och fastställa allmänna politiska riktlinjer för denna utveckling. Europeiska rådet består av medlemsstaternas stats- eller regeringschefer samt kommissionens ordförande, biträdda av medlemsstaternas utrikesministrar och en ytterligare medlem av kommissionen.

Europeiska rådet nämns även på andra ställen i nuvarande fördrag. Till exempel skall Europeiska rådet enligt artikel 13 i Unionsfördraget bestämma principerna och de allmänna riktlinjerna för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP), inklusive för frågor som har försvarsmässiga konsekvenser.

10.3.2. Förhandlingsresultatet

Bestämmelser om Europeiska rådet finns i del I (artiklarna I-21 och I-22) och i del III (artikel III-341) i det konstitutionella fördraget.

Uppgifter

Europeiska rådet får formell status som en av EU:s institutioner (artikel I-19). Europeiska rådets uppgift skall även i fortsättningen vara att ge unionen de impulser som behövs för dess utveckling och bestämma dess allmänna politiska riktlinjer och prioriteringar (artikel I-21). Det skall inte ha någon lagstiftande funktion.

Unionens institutioner och dess organ Ds 2004:52

130

Sammansättning

Europeiska rådet skall även i fortsättningen bestå av medlemsstaternas stats- och regeringschefer samt kommissionens ordförande (artikel I-21.2 och I-21.3). Om dagordningen kräver det kan var och en av Europeiska rådets medlemmar besluta att han eller hon skall biträdas av en minister. Denna behöver till skillnad mot nuvarande fördrag således inte vara medlemsstatens utrikesminister. Kommissionens ordförande kan biträdas av en kommissionsledamot. Härtill kommer den nya befattningen som ordförande för Europeiska rådet. Unionens utrikesminister skall också delta i Europeiska rådets arbete.

Beslutsfattande m.m.

Det slås fast att Europeiska rådet skall fatta beslut med konsensus, om inte annat föreskrivs i det konstitutionella fördraget (artikel I-21.4). Det innebär att enskilda medlemsstater även i fortsättningen kan lägga in sitt veto mot ställningstaganden i Europeiska rådet. Vidare fördragsfästs att Europeiska rådet skall fatta beslut med enkel majoritet i förfarandefrågor och när det antar sin arbetsordning (artikel III-341.3).

I vissa fall skall Europeiska rådet fatta beslut med kvalificerad majoritet (exempelvis artikel I-24.7 om ordförandeskap i rådet). Definitionen av kvalificerad majoritet i Europeiska rådet utvecklas närmare i avsnitt 10.4.

Ingen medlem av Europeiska rådet får vid omröstning företräda mer än en annan medlem. Den omständigheten att personligen närvarande eller företrädda medlemmar avstår från att rösta hindrar inte att Europeiska rådet fattar beslut som kräver enhällighet (artikel III-341).

Europeiska rådet skall sammanträda var tredje månad, dvs. fyra gånger per år, eller när situationen i övrigt kräver det (artikel

Ds 2004:52 Unionens institutioner och dess organ

131

I-21). I dag möts Europeiska rådet i praktiken minst två gånger under varje ordförandeskap (artikel 4 i Unionsfördraget).

Europaparlamentets talman kan av Europeiska rådet inbjudas att höras. Europeiska rådet skall biträdas av rådets generalsekretariat.

Europeiska rådets ordförande

I det konstitutionella fördraget införs som nyhet att Europeiska rådet skall välja sin ordförande med kvalificerad majoritet för en period av två och ett halvt år. Uppdraget kan förnyas en gång (artikel I-22). I händelse av förhinder eller allvarlig försummelse får ordföranden avsättas enligt samma förfarande. Ordföranden får inte inneha ett nationellt mandat samtidigt. I dag roterar ordförandeskapet mellan medlemsstaterna i perioder om sex månader. I en gemensam förklaring (3) till artiklarna I-22, I-27 och I-28 anges att hänsyn bör tas till behovet att respektera de geografiska och demografiska skillnaderna inom unionen och dess medlemsstater vid valet av den person som skall inneha befattningen som Europeiska rådets ordförande.

Europeiska rådets ordförande skall leda Europeiska rådets arbete och driva det framåt, säkerställa förberedelserna av och kontinuiteten i Europeiska rådets arbete i samarbete med kommissionens ordförande och på grundval av arbetet i rådet för allmänna frågor på samma sätt som de hittillsvarande roterande ordförandeskapet har gjort. Ordföranden skall vidare verka för att underlätta sammanhållning och konsensus inom Europeiska rådet och lägga fram en rapport för Europaparlamentet efter varje möte i Europeiska rådet. Europeiska rådets ordförande skall också på sin nivå representera unionen utåt i de frågor som omfattas av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, utan att unionens utrikesministers befogenheter åsidosätts (se avsnitt 10.6).

Regeringskonferensen har inte resulterat i några ändringar av framtidskonventets förslag om en vald ordförande i Europeiska rådet. Avsikten med en vald ordförande är att stärka

Unionens institutioner och dess organ Ds 2004:52

132

samordningen och effektiviteten i Europeiska rådet. Förändringarna bör ses sammanvägda med de övriga institutionella förändringar som fördraget lägger fast i fråga om ministerrådet, kommissionen och parlamentet.

10.4. Ministerrådet

10.4.1. Bakgrund

I artiklarna 202-210 i EG-fördraget finns bestämmelser om Europeiska unionens råd (rådet) som är unionens beslutande institution. Ett medlemsland är ordförande för rådet och EU:s löpande arbete sex månader i taget enligt ett rullande schema.

Bestämmelserna i EG-fördraget om röstviktningen i rådet ändrades genom Nicefördraget år 2001 och fördraget om 2004 års utvidgning av unionen. En övergångslösning medför att Nicefördragets röstviktningsbestämmelser, såsom de har anpassats, trädde i kraft den 1 november 2004.

När rådets beslut skall fattas med kvalificerad majoritet skall medlemsstaternas röster vägas. Systemet innebär att varje medlemsstats röst har en viss vikt. De större medlemsstaterna har fler röster men inte i proportion till deras folkmängd. De mindre medlemsstaterna är därmed överrepresenterade. Detta brukar kallas degressiv proportionalitet. Det totala antalet röster i rådet uppgår för närvarande till 321. Flest har Tyskland, Frankrike, Italien och Storbritannien med vardera 29. Minst antal röster har Malta med 3. Sverige har 10 röster. För kvalificerad majoritet krävs 232 röster av 321 i nuvarande EU med 25 medlemsstater. Dessutom krävs två tredjedelar av medlemsstaterna i de fall beslut fattas utan att något kommissionsförslag föreligger. Medlemsstaterna har vidare möjlighet att kräva att medlemsstater som utgör den kvalificerade majoriteten motsvarar minst 62 % av unionens hela befolkning. Om detta villkor inte är uppfyllt skall beslutet inte

Ds 2004:52 Unionens institutioner och dess organ

133

antas. Denna regel gäller inte automatiskt utan först om någon medlemsstat begär att den skall tillämpas.

10.4.2. Förhandlingsresultatet

Institutionella bestämmelser om ministerrådet (rådet) finns i del I (artiklarna I-23–I-25) och i del III (artiklarna III-342–III-346) i det konstitutionella fördraget.

Uppgifter

Det konstitutionella fördraget klargör att rådet tillsammans med Europaparlamentet skall lagstifta och utöva budgetfunktionen. Rådet skall vidare, i likhet med nuvarande fördrag, fastställa politik och fungera samordnande i enlighet med de villkor som anges i respektive sakpolitiskt sammanhang.

Sammansättning

Rådet skall även i fortsättningen bestå av en företrädare på ministernivå för varje medlemsstat med befogenhet att fatta bindande beslut för regeringen i den medlemsstat som han eller hon företräder och att utöva dess rösträtt.

Ministerrådets konstellationer

Till skillnad från nuvarande fördrag införs vissa bestämmelser om rådets olika konstellationer (artikel I-24). Rådet för allmänna frågor och rådet för utrikes frågor nämns i fördraget. Vilka övriga råd skall vara anges inte utan skall fastställas genom beslut av Europeiska rådet. Europeiska rådet skall besluta med kvalificerad majoritet. Särskilda övergångsbestämmelser finns i artikel 3 i protokollet om övergångsbestämmelser för unionens institutioner och organ.

Rådet för allmänna frågor har ett särskilt ansvar för att samordna de olika rådens arbete och följdriktigheten i deras

Unionens institutioner och dess organ Ds 2004:52

134

arbete. Rådet skall också tillsammans med Europeiska rådets ordförande och kommissionen förbereda och säkerställa uppföljningen av Europeiska rådets möten. Rådet för utrikes frågor skall utforma unionens yttre åtgärder på grundval av de strategiska riktlinjer som Europeiska rådet anger och säkerställa följdriktigheten i unionens åtgärder.

Framtidskonventets förslag om en särskild rådskonstellation för unionens alla lagstiftningsfrågor vann inte gehör i regeringskonferensen.

Öppenhet

En viktig förändring i förhållande till nuvarande fördrag är att alla möten i rådet när det överlägger och röstar om ett utkast till en lagstiftningsakt skall vara offentliga.

Beslutsfattande

Rådet skall besluta med kvalificerad majoritet om inte annat föreskrivs i det konstitutionella fördraget (artikel I-23). I dag skall rådet fatta beslut med enkel majoritet i de frågor där särskilda beslutsregler inte anges (se artikel 205.1 i EGfördraget).

I likhet med nuvarande fördrag skall rådet fatta beslut med enkel majoritet i förfarandefrågor liksom vid antagandet av rådets arbetsordning samt i vissa andra frågor (artiklarna III-344-346).

Definition av kvalificerad majoritet i Europeiska rådet och rådet

Den nuvarande röstviktningen med på förhand angivna röstetal för varje medlemsstat överges i det konstitutionella fördraget. I stället införs en regel med så kallad dubbel majoritet. Den innebär att kvalificerad majoritet uppnås med minst 55 % av rådets medlemmar, dock minst 15 rådsmedlemmar, vilka skall

Ds 2004:52 Unionens institutioner och dess organ

135

företräda medlemsstater vars befolkning omfattar minst 65 % av unionens befolkning. En blockerande minoritet skall omfatta minst fyra rådsmedlemmar. Framtidskonventet angav tröskelvärdena till 50 % respektive 60 %. Den mindre höjningen med fem procentenheter medför att det blir något lättare att blockera beslut.

När rådet inte beslutar på förslag av kommissionen eller unionens utrikesminister, skall kvalificerad majoritet definieras som minst 72 % av rådets medlemmar, vilka skall företräda medlemsstater som tillsammans omfattar minst 65 % av unionens befolkning. I nuvarande fördrag finns liknande högre krav på kvalificerad majoritet då beslut fattas utan att kommissionen har lagt fram förslaget.

Den nya definitionen av kvalificerad majoritet träder i kraft den 1 november 2009 (se artikel 2 i protokollet om övergångsbestämmelser för unionens institutioner och organ). Till dess tillämpas det system för beslutsfattande i rådet som anges i Nicefördraget såsom detta har anpassats genom fördraget om unionens utvidgning 2004 (se artikel 2.2 i protokollet om övergångsbestämmelser för unionens institutioner och organ). Nuvarande ordning kommer alltså fortsätta att gälla till och med den 31 oktober 2009.

I ett antal artiklar i fördraget förutses omröstning i frågor där inte alla medlemsstater deltar. I dessa artiklar klargörs att kvalificerad majoritet skall bestämmas med ovannämnda procentsatser avseende de av medlemsländerna som ingår i sådant beslutsfattande. Det klargörs också hur stor en blockerande minoritet skall vara i detta sammanhang. Föreskrifter av detta slag finns exempelvis i artiklarna I-44.3 om fördjupade samarbeten, I-59.5 om tillfälligt upphävande av vissa rättigheter som följer av medlemskap i unionen, I-60.4 om frivilligt utträde ur unionen, III-179.4 om allmänna riktlinjer för medlemsstaternas och unionens ekonomiska politik, III-184.6 om offentliga underskott samt III-312.3 om permanenta strukturerade samarbeten. Övergångsbestämmelser angående

Unionens institutioner och dess organ Ds 2004:52

136

dessa artiklar finns i artikel 2.4 i protokollet om övergångsbestämmelser för unionens institutioner och organ.

Regeringskonferensen enades om att särskilda hänsyn skall tas till de medlemsstater vars mening inte vinner stöd hos en kvalificerad majoritet. I en gemensam förklaring (5) till artikel I-25 anges att en fråga under vissa förhållanden skall fortsatt diskuteras. Detta gäller om rådsmedlemmar, som företräder minst tre fjärdedelar av den befolkning eller minst tre fjärdedelar av det antal medlemsstater som krävs för att utgöra en blockerande minoritet, uppger att de motsätter sig att rådet antar en akt med kvalificerad majoritet. Under denna fortsatta diskussion skall rådet göra allt som står i dess makt för att, inom rimlig tid och utan att det påverkar de obligatoriska tidsgränser som anges i unionsrätten, nå en tillfredsställande lösning för att bemöta de farhågor som framförs. En liknande ordning med möjlighet att skjuta upp beslut finns redan enligt en överenskommelse i rådet 1994 (”Ioanninakompromissen”).

Definitionen av kvalificerad majoritet skall även gälla för Europeiska rådets beslut.

I en gemensam förklaring (40) om protokollet om övergångsbestämmelser för unionens institutioner och organ framgår vilken ståndpunkt medlemsstaterna kommer att inta vid konferenserna om Rumäniens och Bulgariens anslutning till unionen vad avser viktningen av röster i Europeiska rådet och rådet.

Ordförandeskapet i rådet

Ordförandeskap i andra råd än det för utrikes frågor skall även i fortsättningen rotera mellan medlemsstaterna (artikel I-24.7). Systemet för denna rotation beslutas av Europeiska rådet med kvalificerad majoritet.

I en gemensam förklaring (4) till artikel I-24.7 anges att Europeiska rådet bör börja utarbeta det europeiska beslutet så snart det konstitutionella fördraget undertecknats och ge sitt

Ds 2004:52 Unionens institutioner och dess organ

137

politiska godkännande inom sex månader. Ett utkast till beslut är fogat till förklaringen. Av utkastet till beslut framgår följande.

Med undantag av rådet för utrikes frågor, skall ordförandeskapet i rådet innehas av på förhand bestämda grupper med tre medlemsstater under en period av 18 månader. Dessa grupper skall sättas samman genom jämlik rotation mellan medlemsstaterna med hänsyn till deras olikartade karaktär och den geografiska jämvikten inom unionen.

Varje medlem i gruppen skall i tur och ordning vara ordförande för alla råd i sex månader, med undantag av rådet för utrikes frågor. Övriga medlemmar av gruppen skall bistå ordförandeskapet i alla dess uppgifter på grundval av ett gemensamt program. Gruppens medlemmar får sinsemellan besluta om alternativa arrangemang.

Ordförandeskapet för kommittén med de ständiga representanterna för medlemsstaternas regeringar (”Coreper”) skall innehas av en företrädare för den medlem av gruppen som innehar ordförandeskapet i rådet för allmänna frågor. Ordförandeskapet i Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik skall innehas av en företrädare för unionens utrikesminister (se om dess uppgifter artikel III-307).

Ordförandeskapet i förberedande organ för de olika råden skall, med undantag av rådet för utrikes frågor, ombesörjas av den medlem av gruppen som innehar ordförandeskapet i rådet ifråga.

I utkastet till beslut om ordförandeskap i rådet understryks att rådet för allmänna frågor i samarbete med kommissionen skall upprätta en flerårig programplanering för de olika rådens verksamheter.

Övrigt

Övriga bestämmelser om rådet och dess uppgifter som finns i del III i det konstitutionella fördraget motsvarar i huvudsak bestämmelserna i EG-fördraget. I artikel 5 i protokollet om övergångsbestämmelser för unionens institutioner och organ finns

Unionens institutioner och dess organ Ds 2004:52

138

en övergångsbestämmelse angående rådets generalsekreterare, höge representanten för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken samt rådets biträdande generalsekreterare som innebär att deras mandattid löper ut den dag då det konstitutionella fördraget träder i kraft. Rådet skall utnämna en generalsekreterare i enlighet med artikel III-344.2 i fördraget.

10.5. Europeiska kommissionen

10.5.1. Bakgrund

I artiklarna 211-219 i EG-fördraget finns bestämmelser om kommissionen som har ansvaret för initiativ till nya regler och övervakar att regler som antas följs.

Med den kommission som tillträdde den 22 november 2004 frångicks den gamla ordningen med två ledamöter från vart och ett av de fem största medlemsländerna (Tyskland, Spanien, Frankrike, Italien och Storbritannien). I kommissionen ingår från och med den 22 november 2004 en medborgare från varje medlemsstat.

När unionen består av 27 medlemsstater skall enligt Nicefördraget antalet ledamöter i kommissionen vara lägre än antalet medlemsstater. Detta sker när den första kommissionen tillträder efter den 27:e medlemsstatens inträde. Rådet skall då enhälligt besluta om antalet ledamöter. Ledamöterna skall utses på grundval av en jämlik rotation där alla medlemsstater, oavsett storlek, behandlas lika. Rådet beslutar enhälligt om hur denna rotation skall se ut.

Ds 2004:52 Unionens institutioner och dess organ

139

10.5.2. Förhandlingsresultatet

Institutionella bestämmelser om kommissionen finns i del I (artiklarna I-26 och I-27) och i del III (artiklarna III-347–III-352) i det konstitutionella fördraget.

Uppgifter

Kommissionens huvudsakliga uppgifter och roll består i nuvarande form. Det konstitutionella fördraget tydliggör kommissionens ansvar för initiativ, övervakning, genomförande och förvaltning. Fördraget preciserar också kommissionens uppgift att genomföra budgeten, förvalta program och att ta initiativ till unionens årliga och fleråriga programplanering (artikel I-26).

Det kan noteras att en unionslagstiftningsakt får antas endast på förslag av kommissionen om inte annat föreskrivs i fördraget. Andra akter skall antas på förslag av kommissionen om det föreskrivs i fördraget.

Sammansättning

Regeringskonferensen enades om att den första kommission som tillsätts när det konstitutionella fördraget har trätt i kraft skall bestå av en medborgare per medlemsstat, inklusive ordföranden och unionens utrikesminister.

Därefter skall antalet ledamöter, inklusive ordföranden och utrikesministern, motsvara två tredjedelar av antalet medlemsstater, om inte Europeiska rådet enhälligt beslutar något annat. Nuvarande system med en kommissionsledamot per medlemsstat frångås alltså på sikt i enlighet med Nicefördragets principer. Ledamöterna skall utses bland medlemsstaternas medborgare på grundval av ett system med jämlik rotation (artikel I-26.6).

Unionens institutioner och dess organ Ds 2004:52

140

Systemet för denna rotation skall regleras i ett beslut som skall antas med enhällighet av Europeiska rådet. Två principer skall vara vägledande när rotationen fastställs.

För det första skall medlemsstaterna behandlas fullständigt jämlikt när det fastställs i vilken ordning och hur länge deras medborgare skall vara ledamöter av kommissionen. Skillnaden mellan det totala antalet mandatperioder för medborgare från två givna medlemsstater får aldrig överstiga ett. För det andra skall var och en av de på varandra följande kommissionerna ha en sådan sammansättning att det på ett tillfredsställande sätt speglar samtliga medlemsstaters demografiska och geografiska spännvidd.

I artikel 4 i protokollet med övergångsbestämmelser för unionens institutioner och organ anges att de kommissionsledamöter som tjänstgör vid den tidpunkt då det konstitutionella fördraget träder i kraft skall förbli i tjänst till dess deras mandattid löper ut. Det betyder i princip att den kommission som tillträdde den 22 november 2004 består mandattiden ut till 2009.

I en gemensam förklaring (6) till artikel I-26 understryks bland annat att kommissionen – när den inte längre innefattar medborgare från alla medlemsländer – särskilt bör uppmärksamma nödvändigheten av full öppenhet i sina förbindelser med alla medlemsstater.

Regeringskonferensens förslag skiljer sig från framtidskonventets förslag. Enligt konventets förslag skulle kommissionen bestå av en ledamot från varje medlemsstat. Ett kollegium med ordföranden, utrikesministern och 13 ytterligare ledamöter skulle ha rösträtt. Posterna med rösträtt i kommissionen skulle rotera på jämlik grund mellan medborgare från alla medlemsstater.

Beslutsfattande

Kommissionen skall i likhet med nuvarande fördrag besluta med en majoritet av sina ledamöter (artikel III-351).

Ds 2004:52 Unionens institutioner och dess organ

141

Kommissionens ordförande

I dag nominerar rådet, på stats- eller regeringschefsnivå och med kvalificerad majoritet, den person som det vill utse till kommissionens ordförande. Rådet utser ordföranden genom beslut med kvalificerad majoritet efter Europaparlamentets godkännande (artikel 214.2 i EG-fördraget).

Enligt de nya bestämmelserna i fördraget skall Europeiska rådet med kvalificerad majoritet – med hänsyn till valen till Europaparlamentet och efter lämpligt samråd – föreslå Europaparlamentet en kandidat till befattningen som kommissionens ordförande (artikel I-27.1). Denna kandidat skall väljas av Europaparlamentet genom majoritetsbeslut.

Rådet skall i samförstånd med den valde ordföranden anta förteckningen över de övriga personer som det föreslår till ledamöter av kommissionen. Dessa skall väljas på förslag av medlemsstaterna. Ordföranden, unionens utrikesminister och de övriga ledamöterna av kommissionen skall kollektivt godkännas vid en omröstning i Europaparlamentet. På grundval av detta godkännande utses kommissionen av Europeiska rådet med kvalificerad majoritet.

Vid valet av den person som skall inneha befattningen som kommissionens ordförande bör hänsyn tas till behovet av att respektera de geografiska och demografiska skillnaderna inom unionen och dess medlemsstater (gemensam förklaring (3) till artiklarna I-22, I-27 och I-28). I en gemensam förklaring (7) till artikel I-27 understryks att Europaparlamentet och Europeiska rådet har ett gemensamt ansvar för att processen som leder fram till valet av kommissionsordförande löper smidigt.

Kommissionens ordförande skall ange riktlinjer för kommissionens uppgifter, besluta om den interna organisationen och se till att den arbetar effektivt som ett kollektivt organ samt utse vice ordförande, med undantag av den post som vice ordförande som tillkommer unionens utrikesminister.

Unionens institutioner och dess organ Ds 2004:52

142

Övrigt

Övriga institutionella bestämmelser (artiklarna III-347–III-352) om kommissionen motsvarar i huvudsak bestämmelserna i EGfördraget. Här avses bl.a. bestämmelserna om kommissionens ledamöters skyldigheter och ämbete, bestämmelser om fördelningen av kommissionens olika ansvarsområden och om dess arbetsordning.

Möjligheten för Europaparlamentet att rösta om misstroendevotum mot kommissionen som helhet består (artiklarna I-26.8 och III-340). En kommissionsledamot skall avgå om kommissionens ordförande begär det (artikel I-27.3).

10.6. Unionens utrikesminister

10.6.1. Bakgrund

Enligt artikel 18 i Unionsfördraget företräder rådets ordförandeland unionen i frågor som omfattas av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och ansvarar för dess genomförande. I denna kapacitet uttrycker ordförandeskapet i princip unionens positioner i internationella organisationer och konferenser. Ordförandeskapet biträds av rådets generalsekreterare, som fungerar som hög representant när det gäller den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Kommissionen skall medverka fullt ut i dessa uppgifter.

10.6.2. Förhandlingsresultatet

En ny befattning som unionens utrikesminister inrättas genom det konstitutionella fördraget. Institutionella bestämmelser om utrikesministern finns i del I (artikel I-28).

Ds 2004:52 Unionens institutioner och dess organ

143

Utrikesministern skall utnämnas av Europeiska rådet med kvalificerad majoritet och med godkännande av kommissionens ordförande. Europeiska rådet får entlediga utrikesministern enligt samma procedur. Vid valet av den person som skall inneha befattningen som unionens utrikesminister bör hänsyn tas till behovet av att respektera de geografiska och demografiska skillnaderna inom unionen och dess medlemsstater (gemensam förklaring (3) till artiklarna I-22, I-27 och I-28).

Utrikesministern skall kombinera de uppgifter som nu åligger kommissionsledamoten för yttre förbindelser och höge representanten för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Utrikesministern skall vara en av kommissionens vice ordförande. I artikel 4 i protokollet om övergångsbestämmelser för vissa institutioner och organ anges vissa övergångsbestämmelser i samband med att utrikesministern utnämns.

Utrikesministern skall säkerställa samstämmigheten i unionens yttre åtgärder. I kommissionen skall utrikesministern ha det ansvar som åligger denna för de yttre förbindelserna och för samordningen av övriga delar av unionens yttre åtgärder. Vid utövandet av detta ansvar omfattas utrikesministern av de förfaranden som reglerar kommissionens arbete.

I rådet skall utrikesministern leda och bidra till utformningen av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Utrikesministern har självständig initiativrätt inom området för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (artikel III-299). Utrikesministern skall såsom rådets bemyndigade ställföreträdare verkställa denna politik. Utrikesministern skall handla på samma sätt i fråga om den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken.

Utrikesministern skall även vara ordförande i rådet för utrikes frågor. Därigenom svarar utrikesministern också för organisation och koordination av rådets interna arbete när det gäller de yttre förbindelserna samt övervakar verkställigheten av Europeiska rådets och rådets beslut.

Utrikesministern skall också svara för den politiska dialogen med tredjepart samt framföra unionens ståndpunkt inom

Unionens institutioner och dess organ Ds 2004:52

144

internationella organisationer och vid internationella konferenser (artikel III-296.2). Dessutom skall unionens utrikesminister svara för samordningen av medlemsstaternas uppträdande vid internationella organisationer och konferenser inom området för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (artikel III-305).

Till stöd för utrikesministern skall inrättas en europeisk avdelning för yttre åtgärder. Den skall bestå av tjänstemän från rådets generalsekretariat, kommissionen och utsänd personal från medlemsstaternas nationella diplomattjänster (artikel III-296.3). Avdelningens närmare organisation och uppgifter skall anges i ett europeiskt beslut som antas av rådet. Rådet skall besluta på förslag av utrikesministern efter att ha hört Europaparlamentet och efter kommissionens godkännande.

I en gemensam förklaring (24) till artikel III-296 förklaras att så snart det konstitutionella fördraget har undertecknats bör rådets generalsekreterare, höge representanten för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, kommissionen och medlemsstaterna inleda det förberedande arbetet med den europeiska avdelningen för yttre åtgärder.

10.7. Europeiska unionens domstol

10.7.1. Bakgrund

Unionens domstolssystem består i dag av Europeiska gemenskapernas domstol och Europeiska gemenskapernas förstainstansrätt. Förstainstansrätten utgör inte formellt en egen institution utan är knuten till domstolen. Förstainstansrättens avgöranden kan överklagas till domstolen. Genom Nicefördraget infördes möjligheten att, genom enhälligt beslut av rådet, inrätta specialdomstolar för att i första instans avgöra vissa typer av mål, till exempel mål mellan institutionerna och deras anställda. Specialdomstolarnas avgöranden kan överklagas till

Ds 2004:52 Unionens institutioner och dess organ

145

förstainstansrätten och i undantagsfall kan förstainstansrättens avgöranden i sådana mål också prövas av domstolen. Specialdomstolarna knyts till förstainstansrätten på samma sätt som förstainstansrätten till domstolen.

Domstolen har till uppgift att säkerställa att lag och rätt följs vid tolkning och tillämpning av EG-fördraget och Euratomfördraget men är i dag inte generellt behörig att pröva frågor som rör områden som regleras i Unionsfördraget. Genom Nicefördraget infördes också en bestämmelse genom vilken rådet kan besluta om att ge domstolen behörighet att avgöra tvister som rör industriellt rättsskydd. Enligt Nicefördraget förutsätts i det fallet också att medlemsstaterna antar bestämmelserna i enlighet med medlemsstaternas konstitutionella regler.

Bestämmelserna om unionens domstolssystem finns främst i artiklarna 220-245 i EG-fördraget och i protokollet om domstolens stadga.

Framtidskonventets förslag innefattade inte någon genomgripande översyn av domstolssystemet.

10.7.2. Förhandlingsresultatet

Institutionella bestämmelser om domstolssystemet finns i del I (artikel I-29) och i del III (artiklarna III-353–III-381) i det konstitutionella fördraget. Närmare bestämmelser om domstolen finns i protokollet om stadgan för Europeiska unionens domstol.

Allmänt

Förändringarna i reglerna om domstolssystemet är främst en följd av att Unionsfördraget och EG-fördraget ersätts av det sammanhängande konstitutionella fördraget. Domstolens behörighet skall som utgångspunkt gälla samtliga områden i det konstitutionella fördraget och domstolens namn ändras därför till Europeiska unionens domstol. Förstainstansrätten skall i

Unionens institutioner och dess organ Ds 2004:52

146

fortsättningen benämnas Europeiska unionens tribunal för att motsvara rättens ställning i domstolssystemet i förhållande till domstolen. Tribunalen skall även enligt det konstitutionella fördraget vara knuten till domstolen. Detsamma gäller specialdomstolarna som heller inte formellt kommer att utgöra egna institutioner.

Sammansättning

Reglerna om domstolens och tribunalens sammansättning ändras inte jämfört med nuvarande fördrag. Antalet domare skall därmed som nu vara en per medlemsstat i domstolen och minst en per medlemsstat i tribunalen. Domare och generaladvokater utses också fortsättningsvis av medlemsstaterna i samförstånd, efter nominering av respektive medlemsstat. Genom det konstitutionella fördraget inrättas dock en rådgivande kommitté som skall avge yttrande om kandidaternas lämplighet (artikel III-357).

Domstolens behörighet

Domstolens uppgift är att säkerställa att lag och rätt följs vid tolkning och tillämpning av det konstitutionella fördraget. Från domstolens generella behörighet för det konstitutionella fördragets samtliga områden undantas bestämmelserna om den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, förutom vad gäller beslut om restriktiva åtgärder mot enskilda och kontroll av att artikel III-308 följs (artikel III-376). För området frihet, säkerhet och rättvisa gäller den begränsningen att domstolen inte är behörig att pröva giltigheten eller proportionaliteten av insatser som polis eller andra brottsbekämpande organ gör i en medlemsstat (artikel III-377). Detsamma gäller när medlemsstaterna fullgör sina skyldigheter att upprätthålla lag och ordning och skyddet för den inre säkerheten.

Ds 2004:52 Unionens institutioner och dess organ

147

Talan mot akter som har beslutats av unionens institutioner, organ och myndigheter

I artikel III-365 i det konstitutionella fördraget klargörs att ogiltighetstalan kan väckas mot samtliga akter som har rättsverkan mot tredjeman. Av artikeln framgår numera därför uttryckligen att ogiltighetstalan kan väckas inte enbart mot akter som har beslutats av unionens institutioner utan också mot akter som har antagits av unionens organ eller myndigheter. Som en följd av att Europeiska rådet får status som institution i det konstitutionella fördraget anges i artikel III-365 att domstolens behörighet också omfattar akter som har beslutats av Europeiska rådet och som skall ha rättsverkan i förhållande till tredje man.

Motsvarande förändringar har införts i fråga om passivitetstalan (artikel III-367). Passivitetstalan kan därmed enligt det konstitutionella fördraget väckas också mot Europeiska rådet samt unionens organ och myndigheter. Domstolens behörighet att meddela förhandsavgöranden omfattar i enlighet härmed giltigheten och tolkningen av akter som har beslutats av unionens institutioner, organ och myndigheter (artikel III-369). Det uttryckliga omnämnandet av unionens organ och myndigheter i bestämmelserna om domstolens behörighet har också medfört följdändringar i artiklarna III-368 och III-378.

Enskildas talerätt

I det konstitutionella fördraget görs en försiktig utvidgning av enskildas möjligheter att föra talan direkt vid unionsdomstolarna mot regleringsakter som inte medför genomförandeåtgärder (artikel III-365.4). När det gäller enskildas talan mot akter som beslutats av unionens organ eller myndigheter framgår av artikel III-365.5 att särskilda villkor och former för sådan talan kan föreskrivas i beslutet om inrättande av organet respektive myndigheten.

Unionens institutioner och dess organ Ds 2004:52

148

Domstolens möjlighet att yttra sig över internationella avtal

Möjligheten för en medlemsstat, Europaparlamentet, rådet eller kommissionen att begära att domstolen yttrar sig i frågan om ett planerat internationellt avtal är förenligt med fördraget kvarstår men regleras i det konstitutionella fördraget i artikel III-325.11 i det nya särskilda kapitlet om internationella avtal (kapitel VI). Möjligheten att inhämta yttrande omfattar samtliga internationella avtal. Omfattningen av domstolens behörighet när det gäller ett tilltänkt avtal som skall ingås inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken får bedömas med hänsyn till den begräsning av domstolens behörighet på detta område som framgår av artikel III-376 i domstolsavsnittet.

Specialdomstolar

Bestämmelsen om inrättande av specialdomstolar finns i artikel III-359 i det konstitutionella fördraget. Enligt denna artikel gäller att specialdomstolar inrättas genom europeiska lagar. De skall antas enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet. I dag fattar rådet beslut med enhällighet efter Europaparlamentets yttrande (artikel 225a i EG-fördraget).

Effektiviserat förfarande när det gäller överträdelseärenden

I det konstitutionella fördraget har vissa ändringar gjorts i syfte att effektivisera förfarandet i ärenden där en medlemsstat inte har fullgjort sina skyldigheter enligt fördraget (överträdelseärenden). Enligt artikel III-362.2 gäller att kommissionen, om kommissionen anser att medlemsstaten inte har följt domstolens dom i ett överträdelseärende, har rätt att direkt väcka en ny talan vid domstolen utan att först ha avgivit ett så kallat motiverat yttrande.

Genom artikel III-362.3 införs dessutom möjligheten för domstolen att redan i samband med den första domstolsprövningen av ett överträdelseärende som gäller

Ds 2004:52 Unionens institutioner och dess organ

149

underlåtenhet att underrätta kommissionen om åtgärder för införlivande av en europeisk ramlag ålägga medlemsstaten att betala ett standardbelopp eller ett vite.

Tvister som rör industriellt rättsskydd

Vad gäller möjligheten att ge domstolen behörighet att avgöra tvister som rör industriellt rättsskydd får domstolen, enligt artikel III-364 i det konstitutionella fördraget, ges sådan behörighet genom europeiska lagar. De skall antas enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet. I dag fattar rådet beslut om sådan utvidgad behörighet för domstolen med enhällighet efter Europaparlamentets yttrande och medlemsstaterna skall anta sådana bestämmelser i enlighet med sina konstitutionella regler (artikel 229a i EG-fördraget).

Mål om förhandsavgörande mot frihetsberövad person

I bestämmelsen om domstolens behörighet att meddela förhandsavgöranden (artikel III-369) har det tillägget gjorts att det uttryckligen anges att om målet vid den nationella domstolen rör en frihetsberövad person så skall förhandsavgörandet meddelas inom kortast möjliga tid.

Ändring av domstolens stadga

Också ändringsproceduren för protokollet om domstolens stadga ändras. I dag fattar rådet beslut med enhällighet efter Europaparlamentets yttrande (artikel 245 i EG-fördraget). Enligt artikel III-381 i det konstitutionella fördraget får, med undantag för avdelning I och artikel 64 (som rör språkregimen), bestämmelserna i stadgan ändras genom europeiska lagar. De skall antas enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Ändringen av beslutsformen för stadgeändring har medfört den följdändringen i artikel 13 i stadgan att ett beslut att utse biträdande referenter vid domstolarna fortsättningsvis fattas

Unionens institutioner och dess organ Ds 2004:52

150

genom en europeisk lag i stället för som tidigare genom enhälligt beslut.

Enligt artikel IV-437 i det konstitutionella fördraget upphävs tidigare gällande fördrag och protokoll. I artikel 65 i protokollet om domstolens stadga som fogas till det konstitutionella fördraget finns dock en övergångsregel som innebär att bestämmelserna i stadgan som antagits mellan undertecknandet och ikraftträdandet av det konstitutionella fördraget skall fortsätta att gälla. När det konstitutionella fördraget trätt i kraft skall dessa ändringar officiellt kodifieras genom en europeisk lag. Den skall antas av rådet på begäran av domstolen. När den europeiska kodifieringslagen träder i kraft skall artikel 65 i stadgan upphöra att gälla.

10.8. Europeiska centralbanken

10.8.1. Bakgrund

I artiklarna 112 och 113 i EG-fördraget finns institutionella bestämmelser om Europeiska centralbanken (ECB). ECB utgör tillsammans med de nationella centralbankerna det Europeiska centralbankssystemet (ECBS) (artikel 107.1 i EG-fördraget). ECBS:s huvudmål är att upprätthålla prisstabilitet (artikel 105.1 i EG-fördraget). Utan att åsidosätta detta mål skall ECBS stödja den allmänna ekonomiska politiken inom gemenskapen i syfte att bidra till att förverkliga gemenskapens mål.

ECBS leds av ECB:s beslutande organ, dvs. dess råd och direktionen (artikel 107.3 i EG-fördraget). ECB:s direktion består av ordförande, vice ordförande och fyra andra ledamöter (artikel 112.2 i EG-fördraget).

ECB utformar självständigt unionens monetära politik och har ensamrätt på att tillåta sedelutgivning inom gemenskapen (artiklarna 105 och 106 i EG-fördraget). Den skall årligen till Europaparlamentet, rådet, kommissionen och Europeiska rådet

Ds 2004:52 Unionens institutioner och dess organ

151

överlämna en årsrapport om verksamheten inom ECBS och om den monetära politiken under det föregående och innevarande året (artikel 113.3).

ECB skall inom sitt behörighetsområde höras om varje utkast till unionsrättsakt samt om varje utkast till rättsregler på nationell nivå (artikel 105.4).

Närmare bestämmelser om ECBS och ECB finns i ett protokoll om stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken.

10.8.2. Förhandlingsresultatet

Institutionella bestämmelser om ECB finns i del I (artikel I-30) och i del III (artiklarna III-382 och III-383) i det konstitutionella fördraget. Bestämmelserna motsvarar i huvudsak motsvarande bestämmelser i EG-fördraget. Närmare bestämmelser om ECB finns i protokollet om stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken.

Uppgifter

ECB får formell status som en av EU:s institutioner (artikel I-30). Det innebär att ECB omfattas av öppenhetsreglerna (se avsnitt 13.4).

ECB skall, i likhet med nuvarande fördrag, tillsammans med de nationella centralbankerna utgöra det Europeiska centralbankssystemet (ECBS). ECBS och ECB ges i det konstitutionella fördraget samma huvudmål och uppgift som i dag.

ECB och de nationella centralbankerna i de medlemsstater som har euron som valuta utgör Eurosystemet. De skall föra unionens monetära politik. Endast ECB får tillåta utgivning av euron.

Unionens institutioner och dess organ Ds 2004:52

152

Procedur för utseende av ECB:s direktion

En nyhet är att ECB:s direktion skall utses av Europeiska rådet, som skall besluta med kvalificerad majoritet, på rekommendation av rådet och efter att Europaparlamentet och ECB-rådet har hörts (artikel III-382). Det är en förändring i förhållande till konventets förslag som förespråkade den nuvarande ordningen att direktionen utses genom överenskommelse mellan medlemsstaternas regeringar på stats- eller regeringschefsnivå, på rekommendation av rådet som skall ha hört Europaparlamentet och ECB-rådet (artikel 112.2 i EG-fördraget).

10.9. Revisionsrätten

10.9.1. Bakgrund

I artiklarna 246-248 i EG-fördraget finns bestämmelser om revisionsrätten som reviderar unionens räkenskaper. Revisionsrätten består av en ledamot från varje medlemsstat vilka skall utses av rådet efter att ha hört Europaparlamentet. Revisionsrätten är en institution (artikel 7 i EG-fördraget).

10.9.2. Förhandlingsresultatet

Bestämmelser om revisionsrätten finns i del I (artikel I-31) och i del III (artiklarna III-384 och III-385) i det konstitutionella fördraget. Bestämmelserna motsvarar i huvudsak bestämmelserna i EG-fördraget.

Ds 2004:52 Unionens institutioner och dess organ

153

10.10. Unionens rådgivande organ

10.10.1. Bakgrund

I artiklarna 257-265 i EG-fördraget finns bestämmelser om Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén som har rådgivande uppgifter (artikel 7.2 i EG-fördraget).

Kommittéerna får inte ha mer än 350 ledamöter vardera. Sverige har tolv ledamöter i respektive kommitté.

10.10.2. Förhandlingsresultatet

Bestämmelser om Regionkommittén och Ekonomiska och sociala kommittén finns i del I (artikel I-32) och i del III (artiklarna III-386–III-392) i det konstitutionella fördraget. Bestämmelserna motsvarar i huvudsak bestämmelserna i EGfördraget. Följande ändringar kan särskilt noteras.

Uppgifter

En nyhet är att Regionkommittén och Ekonomiska och sociala kommittén även skall bistå Europaparlamentet med rådgivande uppgifter (artikel I-32.1). I dag bistår kommittéerna rådet och kommissionen (artikel 7.2 i EG-fördraget).

Sammansättning

En annan nyhet gäller fördelningen av platser i kommittéerna mellan medlemsstaterna. Kommittéernas sammansättning skall regleras i ett europeiskt beslut som antas av rådet med enhällighet på förslag av kommissionen (artikel III-386 och III-389). Platsfördelningen av ledamöter regleras i dag direkt i

Unionens institutioner och dess organ Ds 2004:52

154

fördraget (artiklarna 258 och 263 i EG-fördraget). Särskilda övergångsbestämmelser finns i artiklarna 6 och 7 i protokollet om övergångsbestämmelser för unionens institutioner och organ.

Vidare skall rådet regelbundet se över hur kommittéerna skall vara sammansatta (enligt artikel I-32.2 och I-32.3) för att ta hänsyn till den ekonomiska, sociala och demografiska utvecklingen inom unionen. Rådet skall på förslag av kommissionen anta europeiska beslut för detta ändamål (artikel I-32.5).

Regionkommittén skall, i likhet med nuvarande fördrag, bestå av företrädare för regionala och lokala organ som antingen har valts till ett regionalt eller lokalt organ eller är politiskt ansvariga inför en vald församling (artikel I-32.2).

Ekonomiska och sociala kommittén skall vara sammansatt av företrädare för organisationer för arbetsgivare, löntagare och andra företrädare för det civila samhället, särskilt inom socioekonomiska, medborgerliga områden och fackområden samt kulturella områden (artikel I-32.3). I dag anges att kommittén skall vara sammansatt av de olika ekonomiska och sociala grupperingarna i det organiserade civila samhället, särskilt företrädare för tillverkare, jordbrukare, transportföretag, arbetstagare, köpmän, hantverkare, fria yrken, konsumenter och allmänna samhällsintressen (artikel 257 i EG-fördraget).

Mandattider

Kommittéernas ledamöter och suppleanter skall utses för en tid av fem år (artikel III-386 och III-390). I dag utses de för en tid av fyra år (artiklarna 259 och 263 i EG-fördraget).

Ordföranden och presidiet i respektive kommitté skall väljas för en tid av två och ett halvt år (artikel III-387 och III-391). I dag väljs de för en tid av två år (artiklarna 260 och 264 i EGfördraget).

Ds 2004:52 Unionens institutioner och dess organ

155

Regionkommitténs talerätt vid domstolen

Regionkommittén skall vara behörig att väcka talan vid Europeiska unionens domstol när det gäller en europeisk lagstiftningsakt som enligt det konstitutionella fördraget inte kan antas utan att kommittén har hörts (se härom i avsnitt 11).

Övrigt

Kommittéerna kan även sammankallas på begäran av Europaparlamentet (artiklarna III-387 och III-391). I dag sammankallas de på begäran av rådet eller kommissionen (artiklarna 260 och 264 i EG-fördraget).

10.11. Europeiska investeringsbanken

10.11.1. Bakgrund

I artiklarna 266 och 267 i EG-fördraget finns bestämmelser om Europeiska investeringsbanken (EIB). EIB har till uppgift att genom att anlita kapitalmarknaderna och utnyttja egna medel bidra till en balanserad och störningsfri utveckling av den gemensamma marknaden i gemenskapens intresse. Medlemmarna i EIB är medlemsstaterna.

Närmare bestämmelser om EIB finns i ett protokoll om Europeiska investeringsbankens stadga.

10.11.2. Förhandlingsresultatet

Bestämmelser om Europeiska investeringsbanken finns i del III i det konstitutionella fördraget (artiklarna III-393 och III-394). Bestämmelserna avseende bankens huvuduppgifter motsvarar i huvudsak bestämmelserna i EG-fördraget.

Unionens institutioner och dess organ Ds 2004:52

156

EIB:s stadga

Närmare bestämmelser om EIB finns i ett protokoll om Europeiska investeringsbankens stadga. Bankens stadga har i huvudsak uppdaterats och moderniserats och därmed anpassats till dagens förhållanden. Detta avser bl.a. bestämmelser som var relevanta när banken en gång skapades, men som inte är det i dag.

Europeiska investeringsbankens stadga får ändras i sin helhet genom en europeisk lag som skall antas av rådet med enhällighet, efter hörande av Europaparlamentet och kommissionen (om begäran kommer från banken) eller efter hörande av Europaparlamentet och banken (om förslaget kommer från kommissionen) (artikel III-393). Denna bestämmelse har införts för att underlätta ändring av stadgan. I dag kan endast de delar som avser bankens kapital och ägande samt dess styrning och storlek på den totala utlåningen ändras (artikel 266 i EGfördraget). Regeringskonferensens resultat skiljer sig på denna punkt från framtidskonventets förslag. Framtidskonventet föreslog att endast vissa bestämmelser i stadgan skulle få ändras genom europeisk lag i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet.

10.12. Gemensamma bestämmelser för unionens institutioner, organ och myndigheter

10.12.1. Bakgrund

Vissa allmänna bestämmelser för institutionerna finns på olika håll i det nuvarande EG-fördraget. Det gäller bland annat beslut om att ändra kommissionens förslag (artikel 250) och proceduren för Europaparlamentets medbeslutande (artikel 251). Vidare finns en bestämmelse om regleringen av interinstitutionella avtal (artikel 218), en rättslig grund för att

Ds 2004:52 Unionens institutioner och dess organ

157

meddela föreskrifter om tillgång till allmänna handlingar (artikel 255), en rättslig grund för att fastställa löner, arvoden och pensioner för vissa högre tjänstemän och funktioner (artikel 210 och 247.8) samt en bestämmelse om verkställbarhet av akter om betalningsskyldighet för andra än medlemsstater (artikel 256).

10.12.2. Förhandlingsresultatet

I del III i det konstitutionella fördraget har dessa och liknande gemensamma bestämmelser för unionens institutioner, organ och myndigheter samlats i artiklarna III-395–III-401.

I artikel III-395 finns, i likhet med nuvarande fördrag, en bestämmelse med krav på enhällighet i rådet för att ändra kommissionens förslag. I bestämmelsen anges uttryckligen vissa undantag. Det gäller den fleråriga finansieringsramen (artikel I-55), unionens budget (artikel I-56, III-404 och III-405.2) och förlikningskommittén inom ramen för det ordinarie lagstiftningsförfarandet (artikel III-396.10 och III-396.13). I artikel III-395 anges vidare att kommissionen när som helst före rådets beslut kan ändra i det förslag som den har lagt fram.

Artikel III-396 reglerar proceduren för det ordinarie lagstiftandeförfarandet. Bestämmelsen behandlas närmare i avsnitt 12.2.

I artikel III-398 införs en ny allmän föreskrift om att unionens institutioner, organ och myndigheter skall stödja sig på en öppen, effektiv och oberoende administration. En rättslig grund införs för antagandet av regler om god förvaltning för samtliga institutioner, myndigheter och organ. Artikel III-399 reglerar verkställighet av artikel I-50 om tillgång till allmänna handlingar. Bestämmelserna behandlas i avsnitt 13.4.

Övriga bestämmelser motsvarar i huvudsak bestämmelserna i EG-fördraget. Det gäller interinstitutionella avtal (artikel III-397), löner, arvoden och pensioner för högre tjänstemän och funktioner (III-400) samt verkställbarhet av akter om betalningsskyldighet för andra än medlemsstater (III-401).

159

11. De nationella parlamentens roll

11.1. Bakgrund

De nationella parlamentens roll i unionens arbete har under senare år uppmärksammats allt mer. Genom Amsterdamfördraget tillkom protokollet om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. I protokollet anges bl.a. att gemenskapens åtgärder skall begränsas till frågor som har gränsöverskridande aspekter eller som inte i tillräcklig utsträckning kan hanteras på nationell nivå. Gemenskapen skall endast lagstifta i den mån det är nödvändigt och de åtgärder som gemenskapen vidtar skall lämna så mycket utrymme som möjligt för beslut på nationell nivå. Gemenskapens institutioner skall noga pröva om och motivera varför åtgärder skall vidtas på gemenskapsnivå.

Genom Amsterdamfördraget tillkom också protokollet om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen. Protokollet är uppdelat i två delar och den första delen handlar om den information som skall lämnas till de nationella parlamenten. Den viktigaste bestämmelsen stadgar att en tidsfrist på minst sex veckor skall förflyta från den dag då ett lagstiftningsförslag, eller ett förslag inom ramen för den tredje pelaren, av kommissionen görs tillgängligt för Europaparlamentet och rådet på alla de officiella språken, till den dag då förslaget sätts upp på rådets dagordning för beslut. Härigenom underlättas de nationella parlamentens deltagande i beslutsprocessen. I protokollets andra

De nationella parlamentens roll Ds 2004:52

160

del finns bestämmelser som innebär att samarbetsorganet för de nationella parlamenten, COSAC, ges en fördragsfäst rådgivande roll.

I framtidskonventet diskuterades och föreslogs ändringar i båda de ovan nämnda protokollen. Förslagen, som under förhandlingarna i regeringskonferensen ändrades endast i vissa mindre avseenden, ger de nationella parlamenten ökade möjligheter att påverka EU-politiken dels genom sina respektive regeringar, dels direkt på EU-nivå.

Vid riksdagsbehandlingen av regeringens skrivelse Europeiska konventet om EU:s framtid (skr. 2003/04:13) välkomnade riksdagen den stärkta roll som konventet föreslår för nationella parlament. Utskottet erinrade om att Riksdagskommittén fått tilläggsdirektiv rörande riksdagens arbete med EU-frågor. Kommittén skulle bl.a. kartlägga och analysera konsekvenserna för riksdagen av det nya konstitutionella fördraget både vad gäller formella regler och sakligt innehåll. I detta sammanhang skulle formerna för hur riksdagen skulle arbeta med den nya subsidiaritetsmekanismen diskuteras (bet. 2003/04: KUU1, rskr. 2003/04:57).

11.2. Förhandlingsresultatet

Genom det konstitutionella fördraget ges de nationella parlamenten ökade möjligheter att påverka EU-politiken genom sina respektive regeringar och direkt på EU-nivå.

Protokollet om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna

De viktigaste ändringarna finns i protokollet om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. Ändringarna innebär bl.a. att det införs en politisk mekanism som ger de nationella parlamenten en direkt roll i kontrollen av att subsidiaritetsprincipen efterlevs. De nya bestämmelserna (artikel 4) innebär att bl.a. kommissionen skall skicka sina utkast till

Ds 2004:52 De nationella parlamentens roll

161

europeiska lagstiftningsakter till de nationella parlamenten samtidigt som den skickar utkasten till unionslagstiftaren, dvs. till rådet och Europaparlamentet. Vidare skall samtliga utkast till europeiska lagstiftningsakter motiveras med avseende på subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. Härtill kommer att ett utkast till lagstiftningsakt skall ta hänsyn till att det ekonomiska eller administrativa ansvar som vilar på t.ex. regionala eller lokala myndigheter så långt som möjligt begränsas och står i proportion till det mål som skall uppnås (artikel 5). Inom sex veckor från avsändandet har de nationella parlamenten och kamrarna i sådana parlament möjlighet att genom ett motiverat yttrande – ställt till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande – framföra att det aktuella utkastet enligt parlamentets eller kammarens uppfattning inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen (artikel 6).

Varje nationellt parlament förfogar över två röster. I parlament med två kammare skall varje kammare tilldelas en röst (artikel 7). Om så många yttranden kommer in att de motsvarar minst en tredjedel av samtliga röster skall förslaget omprövas. För frågor på området för frihet, säkerhet och rättvisa gäller att förslaget skall omprövas om yttranden som motsvarar minst en fjärdedel av samtliga röster har inkommit. Efter omprövningen kan kommissionen, eller den som har lagt fram förslaget, antingen stå fast vid sitt förslag, ändra det eller dra tillbaka det. Beslutet skall i samtliga fall vara motiverat.

Härutöver gäller (artikel 8) att Europeiska unionens domstol skall vara behörig att pröva en talan om åsidosättande av subsidiaritetsprincipen som väcks av en medlemsstat eller överlämnas av den på dess nationella parlaments vägnar eller för en kammare i detta parlament, i enlighet med dess interna rättsordning. Även Regionkommittén skall vara behörig att väcka talan när det gäller en europeisk lagstiftningsakt som enligt det konstitutionella fördraget inte kan antas utan att kommittén har hörts.

I ytterligare en viktig bestämmelse (artikel 2) stadgas att kommissionen skall hålla ett omfattande samråd innan den

De nationella parlamentens roll Ds 2004:52

162

föreslår en europeisk lagstiftningsakt. Vid sådana samråd skall den regionala och lokala dimensionen av de planerade återgärderna beaktas. Det är således en form av remissförfarande som nu regleras i protokollet.

Riksdagskommitténs referensgrupp för riksdagens arbete med EU-frågor har den 27 maj 2004 lagt fram ett förslag till hur riksdagen ska kunna arbeta effektivare med EU-frågor (Riksdagens arbete med EU-frågor Rapport från Riksdagskommitténs referensgrupp för riksdagens arbete med EUfrågor). Där finns också en arbetsordning för den särskilda laggranskningen i enlighet med protokollet om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. Huvudinriktningen är att fackutskotten ska ta huvudansvar för genomgången av utkasten och att kammaren sedan skall anta riksdagens slutsats.

Protokollet om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen

Enligt ändringarna i protokollet om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen skall parlamenten bl.a. delges information om rådets arbete genom att dagordningarna för, och resultaten av, rådets möten direkt skickas till medlemsstaternas nationella parlament. Skärpta krav införs när det gäller tidsgränser i rådets arbete för att de nationella parlamenten skall hinna granska lagförslag. Som tidigare har nämnts stadgar det nuvarande protokollet att minst sex veckor skall förflyta från den dag då ett lagstiftningsförslag, eller ett förslag inom ramen för den tredje pelaren, av kommissionen görs tillgängligt för Europaparlamentet och rådet på alla de officiella språken, till den dag då förslaget sätts upp på rådets dagordning för beslut. Detta förtydligas nu så att minst sex veckor måste förflyta mellan den dag då ett förslag görs tillgängligt för de nationella parlamenten på unionens officiella språk och den dag då förslaget förs upp på rådets dagordning för beslut. Till detta läggs ytterligare en tidsgräns som fastställer att det från den dag då ett förslag förs

Ds 2004:52 De nationella parlamentens roll

163

upp på rådets dagordning och till dess att det antas en gemensam ståndpunkt i normalfallet skall förflyta tio dagar. Slutligen införs en bestämmelse som anger att om Europeiska rådet överväger att använda det förenklade förfarandet för att ändra i fördraget (de s.k. passerellerna) skall de nationella parlamenten underrättas om Europeiska rådets initiativ minst sex månader innan ett europeiskt beslut antas.

165

12. Utövande av unionens befogenheter

12.1. Unionens rättsakter

12.1.1. Bakgrund

De europeiska gemenskaperna kan i dag meddela bestämmelser som är rättsligt bindande för medlemsstaterna. En typ av bestämmelse är förordningar vilka är bindande för medlemsstaterna på i princip samma sätt som en nationell lag fungerar i det enskilda landet. En annan typ av bestämmelse är direktiv. Dessa är bindande på så sätt att medlemsstaterna skall uppnå vad som föreskrivs i direktivet. Förordningar, direktiv och andra typer av bestämmelser kallas inom gemenskapsrätten för rättsakter.

Artikel 249 i EG-fördraget innehåller en uppräkning av gemenskapsrättsakter och deras rättsverkan. Där görs skillnad mellan bindande rättsakter (förordningar, direktiv och beslut) samt icke bindande rättsakter (rekommendationer och yttranden). Enligt artikel 202 i EG-fördraget skall rådet ge kommissionen befogenhet att genomföra de regler som rådet beslutar. Rådet får uppställa närmare villkor för utövande av denna befogenhet. Dessa regler antas av rådet med enhällighet efter yttrande från Europaparlamentet.

Utövande av unionens befogenheter Ds 2004:52

166

Förteckningen i artikel 249 i EG-fördraget är inte uttömmande. De nuvarande fördragens bestämmelser omfattar även andra instrument t.ex. för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (andra pelaren) respektive polissamarbetet och det straffrättsliga samarbetet (tredje pelaren).

12.1.2. Förhandlingsresultatet

Instrument

Antalet rättsliga instrument som unionen förfogar över för att utöva sina befogenheter minskas genom det konstitutionella fördraget från femton till sex. Instrumenten förses med beteckningar som skall vara lätta att förstå för medborgarna.

I det konstitutionella fördraget anges följande rättsakter som institutionerna har till sitt förfogande för att utöva sina befogenheter (artikel I-33) nämligen – europeiska lagar – europeiska ramlagar – europeiska förordningar – europeiska beslut – rekommendationer – yttranden.

Fördragets rättsakter skall tillämpas inom alla områden som det konstitutionella fördraget omfattar, också sådana som enligt nuvarande fördrag omfattas av andra och tredje pelaren. Beträffande den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och området med frihet, säkerhet och rättvisa behålls dock särskilda bestämmelser samtidigt som de rättsliga instrumenten harmoniseras. På den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitikens område är det inte möjligt att använda sig av europeiska lagar eller ramlagar (artikel I-40.6). Minskningen av antalet rättsliga instrument gör systemet mer begripligt.

Ds 2004:52 Utövande av unionens befogenheter

167

Europeiska lagar motsvarar till sin rättsverkan nuvarande fördrags förordningar. De skall till alla delar vara bindande och direkt tillämpliga i varje medlemsstat.

Europeiska ramlagar motsvarar till sin rättsverkan nuvarande direktiv. De skall med avseende på det resultat som skall uppnås vara bindande för varje medlemsstat som de riktar sig till, men överlåta åt de nationella myndigheterna att bestämma form och tillvägagångssätt för genomförandet.

Europeiska förordningar motsvarar till sin rättsverkan antingen nuvarande fördrags förordningar eller direktiv. Europeiska förordningar skall tillämpas för genomförandet av europeiska lagar och europeiska ramlagar, och vissa särskilda bestämmelser i det konstitutionella fördraget.

Ett europeiskt beslut skall till alla delar vara bindande och behöver till skillnad mot nuvarande fördrag inte ange vem eller vilka det riktar sig till. Om beslutet är riktat skall det bara vara bindande för dem som det är riktat till. Ett av syftena med den utvidgade definitionen är att det blir möjligt att använda europeiska beslut på den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitikens område.

Rekommendationer och yttranden förblir liksom enligt nuvarande fördrag icke bindande akter.

Enligt det konstitutionella fördraget skall lagstiftaren (Europaparlamentet och rådet) avstå från att anta akter som inte anges i det lagstiftningsförfarande som är tillämpligt på det berörda området (artikel I-33.2). Regeln finns redan i artikel 7 i rådets beslut 2002/682/EG, Euratom om antagande av rådets arbetsordning.

I fördraget görs en åtskillnad mellan å ena sidan rättsakter som skall antas i enlighet med ett lagstiftningsförfarande (lagstiftningsakter) och å andra sidan akter som inte förutsätter sådant förfarande (icke-lagstiftningsakter). Rättsakter som antas i enlighet med lagstiftningsförfarandet skall benämnas europeiska lagar och europeiska ramlagar (artikel I-33). Endast unionens lagstiftare (Europaparlamentet och rådet) får anta europeiska

Utövande av unionens befogenheter Ds 2004:52

168

lagar och ramlagar. Lagstiftningsförfarandet behandlas närmare nedan under avsnitt 12.2.

Europeiska förordningar och europeiska beslut är akter som inte förutsätter ett lagstiftningsförfarande (ickelagstiftningsakter). Europeiska förordningar och beslut får antas av de båda institutioner som utövar den verkställande funktionen, antingen rådet eller kommissionen (artikel I-35). Liksom enligt nuvarande artikel 110 i EG-fördraget skall även Europeiska centralbanken anta förordningar och beslut för att fullgöra sina uppgifter i de fall som särskilt anges i det konstitutionella fördraget. Även Europeiska rådet skall anta europeiska beslut i de fall som särskilt anges i fördraget.

Rekommendationer omfattas också av denna senare kategori som inte förutsätter ett lagstiftningsförfarande. Rekommendationer skall antas av rådet som skall besluta på förslag av kommissionen i samtliga fall där det i fördraget föreskrivs att rådet skall anta akter på förslag av kommissionen. Rådet skall besluta enhälligt på de områden där enhällighet krävs för antagandet av en akt. Även kommissionen, samt Europeiska centralbanken i de särskilda fall som anges i fördraget, skall anta rekommendationer. Jämfört med framtidskonventets förslag har bestämmelsen om rekommendationer preciserats.

Om fördraget inte anger vilken typ av akt som skall antas får institutionerna välja typ av akt i det enskilda fallet. I det konstitutionella fördraget erinras om att proportionalitetsprincipen skall styra valet av rättsakt för utövande av befogenheterna (artikel I-38). I fördraget återges också principen om att rättsakter skall vara motiverade som finns i nuvarande artikel 253 i EG-fördraget.

Normhierarki

Enligt nuvarande fördrag skall rådet ge kommissionen befogenhet att genomföra de regler som rådet beslutar. Rådet får uppställa närmare villkor för utövande av denna befogenhet.

Ds 2004:52 Utövande av unionens befogenheter

169

Dessa regler antas av rådet med enhällighet efter yttrande från Europaparlamentet.

Normhierarkin omfattar i princip tre nivåer när det gäller sekundärrätt som kan antas med stöd av det konstitutionella fördraget. Den kan i huvudsak beskrivas på följande sätt.

De centrala bestämmelserna på ett visst område antas genom lagstiftningsförfarande i form av europeiska lagar och ramlagar (lagstiftningsakter) (artikel I-34).

I det konstitutionella fördraget införs en ny kategori akter som innebär en förstärkt ställning för Europaparlamentet (delegerade europeiska förordningar) (artikel I-36). Syftet är att uppmuntra lagstiftaren att koncentrera sig på de grundläggande inslagen och undvika att europeiska lagar och ramlagar blir alltför detaljerade. I lagarna och ramlagarna skall det uttryckligen fastställas mål, innehåll, omfattning och varaktighet för delegeringen av befogenheten. De väsentliga delarna av ett område får inte delegeras. Villkoren för delegeringen skall fastställas av lagstiftaren från fall till fall. Dessa villkor kan bestå i att Europaparlamentet eller rådet får besluta om att återkalla delegeringen och/eller att den delegerade förordningen får träda i kraft endast om Europaparlamentet eller rådet inte har gjort några invändningar inom den tidsfrist som anges i den europeiska lagen eller ramlagen. I en gemensam förklaring (8) till artikel I-36 noterar regeringskonferensen att kommissionen, i enlighet med sin fasta praxis, avser att fortsätta höra experter som utsetts av medlemsstaterna vid utarbetandet av kommissionens utkast till delegerade europeiska förordningar på området finansiella tjänster (s.k. Lamfalussy-förfarandet).

För genomförande av unionens rättsligt bindande akter får europeiska genomförandeförordningar och europeiska genomförandebeslut antas. I det konstitutionella fördraget klargörs principen enligt vilken det är medlemsstaterna som har befogenhet att genomföra unionens rättsligt bindande akter (artikel I-37). Undantaget från denna princip är om enhetliga villkor för genomförandet av unionens rättsligt bindande akter krävs. Bestämmelsen återger i princip lydelsen av artikel 202

Utövande av unionens befogenheter Ds 2004:52

170

tredje strecksatsen i EG-fördraget. I allmänhet antas genomförandeakterna av kommissionen och i särskilda fall av rådet, särskilt när det gäller den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Vad gäller medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (nuvarande beslut enligt kommittéförfarandet) skall allmänna regler och principer för detta, på samma sätt som enligt nuvarande fördrag, fastställas i förväg. En europeisk lag skall antas i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, dvs. av rådet och Europaparlamentet tillsammans och med kvalificerad majoritet. Ändringen innebär en förstärkt ställning för Europaparlamentet, i och med att dessa regler skall antas gemensamt av rådet och Europaparlamentet.

Offentliggörande och ikraftträdande

Det konstitutionella fördraget innehåller bestämmelser om de olika akternas offentliggörande, genom publicering i Europeiska unionens officiella tidning (EUT), och ikraftträdande som är väsentliga för att garantera rättssäkerheten (artikel I-39). Det rör sig om en anpassning av nuvarande artikel 254 i EG-fördraget till de nya rättsinstrumenten.

12.2. Lagstiftningsförfarandet

12.2.1. Bakgrund

Den lagstiftande makten tillkommer enligt nuvarande fördrag antingen rådet och Europaparlamentet gemensamt (medbeslutandeförfarandet) eller rådet med medverkan av Europaparlamentet i de flesta fall. Kommissionen har också stor betydelse genom sin initiativrätt när det gäller lagstiftning. Institutionernas respektive roller avgränsas från fall till fall i fördragen enligt ett stort antal förfaranden.

Ds 2004:52 Utövande av unionens befogenheter

171

12.2.2. Förhandlingsresultatet

Antalet beslutsförfaranden reduceras genom det konstitutionella fördraget. Beslutsfattande med kvalificerad majoritet och tillämpning av det s.k. ordinarie lagstiftningsförfarandet (motsvarar det nuvarande medbeslutandeförfarandet) utvidgas.

Huvudregeln i det konstitutionella fördraget är att europeiska lagar och europeiska ramlagar skall antas i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (artikel I-34.1). Förfarandet motsvarar, med vissa anpassningar, medbeslutandeförfarandet enligt artikel 251 i EG-fördraget. Benämningen det ordinarie lagstiftningsförfarandet skall bättre ge uttryck för dess nya rang som allmän regel för antagande av lagstiftning och vara lättare att förstå för medborgarna. De viktigaste delarna av förfarandet har införts i del I i det konstitutionella fördraget (förslag från kommissionen och gemensamt beslut av Europaparlamentet och rådet). En detaljerad beskrivning av förfarandet görs i en särskild bestämmelse i del III i fördraget (artikel III-396). Beslutsfattande med kvalificerad majoritet skall tillämpas generellt i rådet där det ordinarie lagstiftningsförfarandet används. En förteckning över artiklar där det ordinarie lagstiftningsförfarandet skall tillämpas återfinns i bilaga 1 till departementspromemorian. I de fall där det ordinarie lagstiftningsförfarandet skall användas, hänvisas i det konstitutionella fördraget till europeiska lagar och europeiska ramlagar.

Särskilda bestämmelser har införts för de fall en lag eller ramlag lagts fram på initiativ av en grupp av medlemsstater eller på rekommendation av Europeiska centralbanken eller på begäran av domstolen eller Europeiska investeringsbanken (artikel III-396.15).

I särskilda fall skall europeiska lagar och ramlagar antas av Europaparlamentet med deltagande av rådet eller av rådet med deltagande av Europaparlamentet i enlighet med särskilda lagstiftningsförfaranden (artikel I-34.2). En förteckning över artiklar där särskilda lagstiftningsförfaranden skall tillämpas finns i bilaga 2 till departementspromemorian. Det förfarande

Utövande av unionens befogenheter Ds 2004:52

172

som skall följas när särskilda lagstiftningsförfaranden tillämpas anges i varje artikel särskilt.

Uppdelningen i det ordinarie lagstiftningsförfarandet och särskilda lagstiftningsförfaranden bidrar till att förtydliga vilket beslutsförfarande som skall gälla. Det blir härigenom tydligt för enskilda vilka akter som får antas på ett visst område och vem inom EU som fattar beslut om lagstiftningen.

Från den allmänna regeln att europeiska lagar och ramlagar antas på förslag av kommissionen finns undantag, i likhet med nuvarande fördrag. I de fall som anges särskilt i det konstitutionella fördraget skall europeiska lagar och ramlagar antas på initiativ av en grupp medlemsstater eller av Europaparlamentet, på rekommendation av Europeiska centralbanken eller på begäran av domstolen eller Europeiska investeringsbanken (artikel I-34.3). Denna bestämmelse har preciserats jämfört med framtidskonventets förslag.

I det konstitutionella fördraget finns även en mekanism med ett förenklat ändringsförfarande (en s.k. passerell) som innebär att Europeiska rådet med enhällighet skall kunna besluta om övergång från det särskilda lagstiftningsförfarandet till det ordinarie lagstiftningsförfarandet (artikel IV-444.2 och 3). Bestämmelsen redovisas närmare under avsnitt 22.5.

12.3. Områden med särskilda bestämmelser för utövande av unionens befogenheter

12.3.1. Förhandlingsresultatet

I del I i det konstitutionella fördraget införs särskilda bestämmelser om den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP, artikel I-40), om den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (ESFP, artikel I-41) och om ett område med frihet, säkerhet och rättvisa (artikel I-42). Artiklarna i del I införs för att särskilt markera särdragen i

Ds 2004:52 Utövande av unionens befogenheter

173

unionens åtgärder på dessa områden. Strukturen förändras genom det konstitutionella fördraget till följd av att pelarindelningen avskaffas.

Den närmare regleringen av dessa politikområden återfinns i del III. Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken inklusive den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken behandlas närmare i avsnitt 20.2. Området med frihet, säkerhet och rättvisa behandlas närmare i avsnitt 18.6.

En ny solidaritetsklausul införs i del I i det konstitutionella fördraget (artikel I-43). Klausulen har en övergripande räckvidd eftersom den föreskriver att både unionens instrument och nationella militära resurser kan utnyttjas. Klausulen skall gälla om en medlemsstat utsätts för en terroristattack eller drabbas av en naturkatastrof eller en katastrof som har orsakats av människor. Den rättsliga grunden för genomförandet av bestämmelsen finns i del III i det konstitutionella fördraget (artikel III-329). Solidaritetsklausulen och dess genomförande redovisas närmare i avsnitt 20.8.

12.4. Fördjupade samarbeten

12.4.1. Bakgrund

Allmänt

Allmänna bestämmelser om närmare samarbete som skall tillämpas på alla områden inom ramen för unionen återfinns i artiklarna 43-45 i Unionsfördraget. Vidare finns särskilda bestämmelser för de områden som omfattas av EG-fördraget i artiklarna 11 och 11 a i EG-fördraget, för polissamarbetet och det straffrättsliga samarbetet i artiklarna 40-40b i Unionsfördraget och för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP) i artiklarna 27a-27e i Unionsfördraget. Det förekommer andra typer av närmare

Utövande av unionens befogenheter Ds 2004:52

174

samarbete som organiseras direkt i EG-fördraget som rör t.ex. Schengenregelverket och den gemensamma valutan. Sådant samarbete berörs inte i detta avsnitt.

De medlemsstater som önskar upprätta ett närmare samarbete sinsemellan kan använda sig av unionens institutioner och utöva dess befogenheter inom vissa gränser och villkor. Samarbetet får exempelvis inte avse ett område som faller under gemenskapens exklusiva befogenheter. Närmare samarbete får endast inledas som en sista utväg, när det i rådet har fastställts att de mål som eftersträvas genom samarbetet inte kan uppnås inom rimlig tid med tillämpning av relevanta bestämmelser i fördragen. Minst åtta medlemsstater måste delta i samarbetet. Alla rådets medlemmar får delta i rådets överläggningar, men endast de rådsmedlemmar som företräder de medlemsstater som deltar i det närmare samarbetet får delta i beslutsfattandet. Akter som antas inom ramen för ett närmare samarbete skall endast vara bindande för de deltagande medlemsstaterna.

Första pelaren

När det gäller samarbete på de områden som omfattas av EGfördragets bestämmelser (första pelaren) kan ett närmare samarbete bara inledas på grundval av ett förslag från kommissionen. Ett beslut om att inleda ett närmare samarbete antas enligt huvudregeln av rådet med kvalificerad majoritet efter hörande av Europaparlamentet. Om det närmare samarbetet omfattar ett område som faller under medbeslutandeförfarandet krävs Europaparlamentets samtycke. En medlemsstat kan emellertid begära att frågan om att inleda närmare samarbete hänskjuts till Europeiska rådet.

Andra pelaren

Ett närmare samarbete inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP, andra pelaren) kan endast avse genomförande av gemensamma åtgärder och

Ds 2004:52 Utövande av unionens befogenheter

175

gemensamma ståndpunkter. Samarbete som har militära eller försvarsmässiga konsekvenser är uttryckligen undantaget. Ett närmare samarbete måste respektera principer, mål, allmänna riktlinjer och samstämmighet inom GUSP samt de beslut som fattats inom ramen för GUSP. Samarbetet måste också respektera unionens och gemenskapens befogenheter. De medlemsstater som avser delta i ett närmare samarbete skall rikta en begäran om det till rådet. Begäran skall översändas till kommissionen för yttrande och till Europaparlamentet för kännedom. Beslutet om att inleda ett närmare samarbete fattas av rådet med kvalificerad majoritet. En medlemsstat har möjlighet att åberopa ett nationellt veto för den händelse staten i fråga motsätter sig att en grupp medlemsstater inleder ett sådant samarbete. Frågan kan då komma att hänskjutas till Europeiska rådet för enhälligt beslut.

Tredje pelaren

Närmare samarbete inom ramen för polissamarbetet och det straffrättsliga samarbetet (tredje pelaren) upprättas i princip på samma sätt som i den första pelaren. En skillnad är att medlemsstaterna inom den tredje pelarens område själva kan lägga fram ett förslag om att inleda ett samarbete om kommissionen väljer att inte göra det.

Förfarande för deltagande i ett pågående närmare samarbete

Varje medlemsstat som önskar tillträda ett närmare samarbete skall anmäla sin avsikt till rådet och kommissionen. Kommissionen fattar beslut i frågan när det gäller områden som faller inom ramen för den första pelaren. Rådet fattar beslut när det gäller andra och tredje pelaren.

Utövande av unionens befogenheter Ds 2004:52

176

12.4.2. Förhandlingsresultatet

Nuvarande närmare samarbeten benämns i den svenska versionen av det konstitutionella fördraget fördjupade samarbeten. I del I i det konstitutionella fördraget finns en bestämmelse som redovisar grunddragen för regleringen av fördjupade samarbeten (artikel I-44). Särskilda övergångsbestämmelser när det gäller omröstning i rådet enligt artikel I-44.3 finns i artikel 2.4 i protokollet om övergångsbestämmelser för unionens institutioner och organ som fogas till det konstitutionella fördraget. Villkor och närmare bestämmelser för genomförandet av fördjupade samarbeten, förfarandet för bemyndigande och förfarandet när det gäller andra medlemsstaters deltagande i ett senare skede finns i del III (artiklarna III-416–III-423). Strukturen för bestämmelserna om fördjupade samarbeten förenklas genom det konstitutionella fördraget till följd av att pelarindelningen avskaffas. Några ändringar i sak i bestämmelserna om fördjupade samarbeten införs också.

Villkor för fördjupade samarbeten

De allmänna villkoren för fördjupade samarbeten är huvudsakligen desamma som enligt nuvarande fördrag och de görs tillämpliga på samtliga samarbetsområden inom ramen för det konstitutionella fördraget. Möjligheten att inleda ett fördjupat samarbete inom GUSP begränsas inte längre till att endast avse genomförande av en gemensam åtgärd eller en gemensam ståndpunkt. Hela GUSP omfattas, inklusive den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken.

En nyhet i det konstitutionella fördraget består i att uttryckligen föreskriva att man i beslutet om bemyndigande att inleda ett fördjupat samarbete kan fastställa särskilda villkor för deltagande i samarbetet. Villkoren för deltagande skall vara desamma för de medlemsstater som deltar i det fördjupade

Ds 2004:52 Utövande av unionens befogenheter

177

samarbetet från början som för de medlemsstater som tillträder senare (artikel III-418.1).

Tröskeln för deltagande

En annan nyhet är att det krävs att minst en tredjedel av unionens medlemsstater deltar i ett fördjupat samarbete (artikel I-44.2).

Förfarande för bemyndigande att upprätta ett fördjupat samarbete

Förfarandena för bemyndigande att upprätta fördjupade samarbeten förändras. Ett beslut om att inleda ett samarbete skall antas av rådet med kvalificerad majoritet på förslag av kommissionen efter Europaparlamentets godkännande (artikel III-419.1). Detta innebär att Europaparlamentet får vetorätt samtidigt som medlemsstater inte längre får hänskjuta frågan till Europeiska rådet.

Särskilda förfaranden upprätthålls när det gäller fördjupade samarbeten inom ramen för GUSP. Rådet skall anta beslutet om bemyndigande med enhällighet efter yttrande från unionens utrikesminister och kommissionen (artikel III-419.2). Varje medlemsstat har alltså en vetomöjlighet på området, vilket är ett förtydligande i förhållande till framtidskonventets förslag. Europaparlamentet skall endast informeras.

Inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken förekommer vissa särskilda förfaranden som redovisas i avsnitt 20.2.2.

Inom ramen för det straffrättsliga samarbetet finns även särskilda bestämmelser om fördjupat samarbete (artiklarna III-270.4 och III-271.4, se avsnitt 18.6.4).

Utövande av unionens befogenheter Ds 2004:52

178

Förfarande för deltagande i ett pågående fördjupat samarbete

Varje medlemsstat som önskar delta i ett pågående fördjupat samarbete skall, i likhet med nuvarande bestämmelser, anmäla sin avsikt till rådet och kommissionen. Kommissionen skall bekräfta deltagandet. Om kommissionen anser att villkoren för deltagande inte är uppfyllda kan den berörda medlemsstaten hänskjuta frågan till rådet för beslut med kvalificerad majoritet (artikel III-420.1). Inom ramen för GUSP skall dock medlemsstaten anmäla sin avsikt till rådet, unionens utrikesminister och kommissionen. Rådet skall enhälligt bekräfta deltagandet efter samråd med unionens utrikesminister (artikel III-420.2). Kravet på enhällighet är ett förtydligande i förhållande till framtidskonventets förslag.

Förenklat förfarande för att ändra beslutsprocedur

En ny bestämmelse införs i det konstitutionella fördraget som ger de medlemsstater som deltar i ett fördjupat samarbete möjlighet att enhälligt besluta om att övergå till beslutsfattande med kvalificerad majoritet på de områden där enhällighet tillämpas i rådet enligt det konstitutionella fördraget (artikel III-422.1). Samma sak skall gälla beslut om att övergå från ett särskilt lagstiftningsförfarande till det ordinarie lagstiftningsförfarandet (artikel III-422.2). I det senare fallet skall rådet besluta efter att ha hört Europaparlamentet. Bestämmelsen är dock inte tillämplig på beslut som har militära eller försvarsmässiga konsekvenser (artikel III-422.3). Sistnämnda undantag är nytt jämfört med framtidskonventets förslag. Enligt en gemensam förklaring (27) till artikel III-419 får medlemsstaterna redan när de gör en begäran om fördjupat samarbete ange om de avser att använda sig av ovan nämnda möjligheter i artikel III-422.

Ds 2004:52 Utövande av unionens befogenheter

179

Övrigt

Övriga bestämmelser om fördjupade samarbeten i del III motsvarar i huvudsak bestämmelserna i EG-fördraget.

12.5. Den öppna samordningsmetoden

12.5.1. Bakgrund

Den så kallade öppna samordningsmetoden används i EU:s arbete på ett antal områden. Den innebär att medlemsstaterna kan samordna nationell politik genom gemensamma mål och utvärdering samt samverka i övrigt i syfte att uppnå unionens mål. Samordning enligt denna metod innebär således inte en harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning.

Sysselsättningsområdet är ett av de områden där den öppna samordningsmetoden har kommit att utvecklas mest (se avsnitt 18.5.1).

12.5.2. Förhandlingsresultatet

Det konstitutionella fördraget innehåller ingen allmän klausul om den öppna samordningsmetoden. I stället har samordningsmetoder, som påminner om den öppna samordningsmetoden, fördragsfästs inom fyra särskilda politikområden: socialpolitik (artikel III-213); forskning, teknisk utveckling och rymden (artikel III-250); folkhälsa (artikel III-278) samt industri (artikel III-279). Detta innebär ett tydliggörande av samordningsmetoden som ett viktigt verktyg för unionsarbetet (se avsnitten 18.5.2, 18.5.9, 18.7.1 och 18.7.2).

181

13. Unionens demokratiska liv

13.1. Principer för den europeiska demokratin

13.1.1. Bakgrund

Vid Europeiska rådets möten i Nice 2000 och i Laeken 2001 konstaterades att unionen måste bli mer demokratisk, öppen och effektiv i syfte att föra unionens institutioner närmare medlemsstaternas medborgare. Framtidskonventet föreslog att en särskild avdelning i det konstitutionella fördraget skulle behandla frågor om demokrati och öppenhet.

13.1.2. Förhandlingsresultatet

I del I i det konstitutionella fördraget anges de principer som den europeiska demokratin anses vila på. Dessa är principen om demokratisk jämlikhet, principen om representativ demokrati och principen om deltagandedemokrati (artiklarna I-45–I-47).

Principen om demokratisk jämlikhet

Unionen skall i all sin verksamhet respektera principen om jämlikhet mellan dess medborgare (artikel I-45). Unionens medborgare skall få lika uppmärksamhet från unionens

Unionens demokratiska liv Ds 2004:52

182

institutioner, organ och myndigheter som skall ta hänsyn till detta i sina relationer till de europeiska medborgarna. Denna principbestämmelse stärker betydelsen av alla människors lika värde.

Principen om representativ demokrati

Unionens sätt att fungera skall bygga på principen om representativ demokrati (artikel I-46). Detta avspeglas genom Europaparlamentet som företräder medborgarna på unionsnivå. Det avspeglas vidare genom att medlemsstaterna i Europeiska rådet företräds av sin stats- eller regeringschef och i ministerrådet av sin regering, vilka själva är demokratiskt ansvariga inför de nationella parlamenten eller sina medborgare. Medborgarna skall också ha rätt att delta i unionens demokratiska liv och besluten skall fattas så öppet och så nära medborgarna som möjligt. Medborgarnas vilja framgår också via de politiska partierna på europeisk nivå som skall bidra till att skapa medvetande bland medborgarna för europeisk politik och till att uttrycka medborgarnas vilja. Genom denna princip betonas vikten av att denna typ av demokrati skall utgöra ett fundament i det europeiska samhället.

Den nuvarande bestämmelsen om politiska partier i artikel 191 andra stycket i EG-fördraget införs i del III i det konstitutionella fördraget (artikel III-331). Enligt bestämmelsen skall regler för politiska partier på europeisk nivå, särskilt bestämmelser om deras finansiering, meddelas i europeiska lagar i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet.

Principen om deltagandedemokrati

I enlighet med principen om deltagandedemokrati skall unionens institutioner ge medborgarna och de representativa sammanslutningarna möjlighet att uttrycka och offentligt diskutera sina åsikter på alla unionens åtgärdsområden (artikel I-47). Unionens institutioner skall också föra en öppen, tydlig och

Ds 2004:52 Unionens demokratiska liv

183

regelbunden dialog med de representativa sammanslutningarna och det civila samhället. Sammanslutningar nämns vid sidan av det civila samhället eftersom det finns sammanslutningar av annat slag än det civila samhället, t.ex. arbetsgivar- och arbetstagarföreningar. För att unionens åtgärder skall vara så enhetliga och öppna som möjligt skall kommissionen ha ett omfattande samråd med berörda parter innan förslag läggs fram. Detta påminner om det svenska remissförfarandet.

Genom principen om deltagandedemokrati markeras att en öppen dialog och diskussion med medborgarna, de representativa sammanslutningarna och det civila samhället utvecklar, fördjupar och breddar demokratin. En förutsättning för en väl fungerande demokrati är att medborgarna deltar såväl i unionens beslutsprocesser som i utvecklingen inom unionen i stort.

Medborgarinitiativ

I det konstitutionella fördraget införs också en möjlighet till medborgarinitiativ (artikel I-47.4). Ett antal unionsmedborgare som uppgår till minst en miljon personer och som kommer från ett betydande antal medlemsstater får ta initiativ till att uppmana kommissionen att, inom ramen för sina befogenheter, lägga fram förslag i en fråga där en unionsrättsakt krävs för att tillämpa det konstitutionella fördraget. Bestämmelser om förfaranden och villkor för att lägga fram ett sådant medborgarinitiativ skall meddelas i en europeisk lag som skall antas enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet.

Unionens demokratiska liv Ds 2004:52

184

13.2. Arbetsmarknadens parter och den sociala dialogen

13.2.1. Bakgrund

I EG-fördraget ges arbetsmarknadens parter en specifik roll på det socialpolitiska området. Artikel 138 innehåller en allmän bestämmelse om denna typ av samråd samt en skyldighet för kommissionen att samråda med företrädarna för arbetsmarknadens parter innan den lägger fram förslag på det socialpolitiska området. Artikel 137 ger medlemsstaterna möjlighet att överlåta åt arbetsmarknadens parter att genomföra vissa direktiv. Artikel 139 omtalar möjligheten för arbetsmarknadens parter att ingå avtal som, på parternas begäran, senare kan få gemenskapsstatus genom direktiv.

I mars 2003 fattade rådet ett beslut om att inrätta ett socialt trepartstoppmöte för tillväxt och sysselsättning som skall ersätta den Ständiga sysselsättningskommittén. Toppmötet skall fungera som samrådsorgan mellan rådet, kommissionen och arbetsmarknadens parter. Det skall ge arbetsmarknadens parter på europeisk nivå möjlighet att inom ramen för den sociala dialogen bidra till de olika delarna av Lissabonstrategin. Toppmötet skall sammanträda minst en gång om året före Europeiska rådets vårmöte.

13.2.2. Förhandlingsresultatet

I det konstitutionella fördraget erkänns betydelsen av arbetsmarknadens parter och den sociala dialogen på unionsnivå (artikel I-48). Det sociala trepartsmötet som nämnts ovan fördragsfästs. Den bestämmelsen är ny jämfört med framtidskonventets förslag.

Ds 2004:52 Unionens demokratiska liv

185

De allmänna bestämmelserna om samråd med arbetsmarknadens parter finns i artikel III-211 i det konstitutionella fördraget och parternas roll i gemenskapslagstiftningen i artikel III-210 respektive III-212 (se avsnitt 18.5.2).

13.3. Europeiska ombudsmannen

13.3.1. Bakgrund

Enligt artikel 195 i EG-fördraget skall Europaparlamentet utse en ombudsman med uppgift att ta emot klagomål om missförhållanden i EU:s institutioner eller organ med undantag för domstolen och förstainstansrätten i deras rättsvårdande uppgifter. Ombudsmannen skall utses efter varje val till Europaparlamentet för dess valperiod. Ombudsmannen skall vara fullständigt oavhängig i sin ämbetsutövning.

Ombudsmannen skall undersöka klagomål eller ta upp frågor på eget initiativ. I de fall ombudsmannen konstaterar missförhållanden skall berörd institution inom tre månader ge sina synpunkter. Därefter skall ombudsmannen lämna en rapport till Europaparlamentet och den berörda institutionen. Ombudsmannen skall avge en årlig rapport om sin verksamhet till Europaparlamentet.

13.3.2. Förhandlingsresultatet

Bestämmelser om den Europeiska ombudsmannen finns i del I (artikel I-49) och i del III (artikel III-335) i det konstitutionella fördraget. Bestämmelserna motsvarar i huvudsak bestämmelserna i EG-fördraget. Ombudsmannen skall ta emot klagomål om fall av dålig förvaltning när det gäller verksamhet inom unionens institutioner, organ eller myndigheter med undantag för Europeiska unionens domstol när den utövar sina

Unionens demokratiska liv Ds 2004:52

186

domstolsfunktioner. Enskilda medborgares rätt att vända sig till ombudsmannen framgår av artikel I-10.2 d i det konstitutionella fördraget.

13.4. Öppenhet

13.4.1. Bakgrund

Allmänhetens rätt att få tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar slås fast i artikel 255 EGfördraget. De närmare principerna, villkoren och gränserna för denna rätt anges i Europaparlamentets och rådet förordning (EG) nr 1049/2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar. Vidare har de decentraliserade EG-myndigheterna antagit bestämmelser som innebär att de skall tillämpa samma regler om handlingsoffentlighet som gäller för Europaparlamentet, rådet och kommissionen.

Det följer av artikel 8 i rådets beslut 2002/682/EG, Euratom om antagande av rådets arbetsordning, att kommissionens presentation av viktigare lagstiftningsförslag som skall antas med medbeslutandeförfarandet och den debatt som sedan hålls i rådet skall vara offentliga. Det är ordförandeskapet som rekommenderar vilka lagstiftningsförslag som anses vara de viktigaste. Listan över sådana förslag antas sedan av rådet efter samråd med kommissionen. Vidare skall rådets möten vara offentliga när rådet röstar om rättsakter som skall antas med medbeslutandeförfarande.

13.4.2. Förhandlingsresultatet

I det konstitutionella fördraget införs en övergripande bestämmelse om att arbetet i unionens institutioner,

Ds 2004:52 Unionens demokratiska liv

187

myndigheter och organ skall bedrivas så öppet som möjligt i syfte att främja en god förvaltning och det civila samhällets deltagande (artikel I-50.1). Bestämmelsen återger tanken om öppenhet i artikel 1 andra stycket i Unionsfördraget.

God förvaltning

En ny rättslig grund införs för antagandet av regler om god förvaltning för samtliga institutioner, myndigheter och organ (artikel III-398). Enligt bestämmelsen skall sådana regler antas i europeiska lagar. De skall antas enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Bindande regler om god förvaltning gör det tydligt för medborgaren vilka krav på en god och effektiv förvaltning som kan ställas på EU och dess tjänstemän. Bestämmelsen får ses som ett viktigt steg mot ett öppnare och effektivare EU.

Öppna rådsmöten

Vidare anges i fördraget att Europaparlamentets och rådets möten skall vara öppna när lagstiftningsförslag diskuteras och antas (artikel I-50.2). Som nämnts ovan är vissa av rådets möten redan i dag öppna. Nyheten är att detta nu läggs fast i fördraget och att det inte endast är de möten som rådet väljer ut som är öppna. Föreskriften innebär framförallt att all debatt i rådet om lagstiftning skall ske offentligt. Öppenheten är inte heller något som rådet kan ändra i sin interna arbetsordning.

Handlingsoffentlighet

Bestämmelser om handlingsoffentlighet finns i del I (artikel I-50.3 och I-50.4) och i del III (artikel III-399) i det konstitutionella fördraget. Bestämmelserna motsvarar i huvudsak bestämmelserna i EG-fördraget med följande ändringar.

Unionens demokratiska liv Ds 2004:52

188

Den rätt till handlingsoffentlighet som följer av bestämmelserna i nuvarande fördrag utsträcks till att gälla unionens samtliga institutioner, myndigheter och organ. Detta innebär att samma principer om handlingsoffentlighet kommer att gälla för all EU:s verksamhet. Det bidrar till att medborgarnas möjligheter till insyn i unionens arbete ökar. Ändringen får till följd att varje ny myndighet och varje nytt organ som skapas måste ha regler om handlingsoffentlighet som följer de fastslagna principerna. Den innebär också att redan existerande myndigheter och organ måste ändra sina interna regler om de inte redan följer gällande principer. Det finns dock en begränsning i detta avseende. Europeiska centralbanken (ECB), den Europeiska investeringsbanken (EIB) och Europeiska unionens domstol skall omfattas av reglerna om handlingsoffentlighet endast beträffande deras administrativa verksamhet. Europarlamentet och rådet skall också säkerställa att handlingar som gäller lagstiftningsförfaranden offentliggörs.

13.5. Skydd för personuppgifter

13.5.1. Bakgrund

Bestämmelser om skydd för personuppgifter finns i dag i Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter, såvitt gäller behandling av personuppgifter i medlemsstaterna. Direktivet grundar sig på artikel 95 i EG-fördraget. Vidare finns sådana bestämmelser i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter, såvitt gäller behandling av personuppgifter inom

Ds 2004:52 Unionens demokratiska liv

189

gemenskapens institutioner och organ. Förordningen grundar sig på artikel 286 i EG-fördraget.

Det finns också sådana bestämmelser i flera olika rättsakter som antagits inom ramen för tredje pelaren. I rättsakterna finns bl.a. bestämmelser om att oberoende tillsynsmyndigheter skall kontrollera att bestämmelserna om skydd för personuppgifter följs. Bestämmelser som ger ett skydd för personuppgifter finns också i artikel 8 i Europakonventionen och i Europarådets dataskyddskonvention.

13.5.2. Förhandlingsresultatet

I det konstitutionella fördraget införs en särskild rättslig grund om skydd för enskilda personer i fråga om behandling av personuppgifter hos unionens institutioner, organ och myndigheter och i medlemsstaterna, när dessa utövar verksamhet som omfattas av unionsrättens tillämpningsområde, samt om den fria rörligheten för sådana uppgifter (artikel I-51). Som en följd av att pelarstrukturen avskaffas kommer bestämmelsen att kunna bli tillämplig även på de områden som nu motsvarar andra och tredje pelaren. Bestämmelser skall meddelas i europeiska lagar eller ramlagar som skall antas enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Vidare anges att oberoende myndigheter skall kontrollera att dessa bestämmelser följs. I en gemensam förklaring (10) till artikel I-51 anges att hänsyn måste tas till skyddet för den nationella säkerheten vid utformandet av bestämmelser om skydd för personuppgifter.

Unionens demokratiska liv Ds 2004:52

190

13.6. Kyrkors och konfessionslösa organisationers ställning

13.6.1. Bakgrund

I anslutning till Amsterdamfördraget antogs en gemensam förklaring (11) om att unionen skall respektera och inte ingripa i kyrkors och religiösa sammanslutningars och samfunds ställning i medlemsstaterna. Unionen skall på samma sätt även respektera filosofiska och konfessionslösa organisationers ställning.

13.6.2. Förhandlingsresultatet

I det konstitutionella fördraget införs en bestämmelse som återger texten i förklaring (11) till Amsterdamfördraget (artikel I-52). Till texten fogas två tillägg. Det första tillägget förtydligar att unionen i sitt förhållande till kyrkors, religiösa sammanslutningars och samfunds ställning samt filosofiska och konfessionslösa organisationers ställning skall respektera nationell lagstiftning. Det andra tillägget innebär att unionen skall erkänna deras identitet och deras specifika bidrag och upprätthålla en öppen, tydlig och regelbunden dialog med dessa kyrkor och organisationer.

Det bör understrykas att artikeln inte framhäver en trosinriktning framför den andra och att föreskriften i praktiken bekräftar nuvarande ordning.

191

14. Unionens finanser

14.1. Budgetmässiga och finansiella principer

14.1.1. Bakgrund

I dag finns ett antal grundläggande principer för arbetet med unionens budget. Bland annat handlar det om att budgeten skall innehålla unionens samtliga inkomster och utgifter, att den skall vara i balans och att den skall genomföras i enlighet med sund ekonomisk förvaltning. Principerna regleras bl.a. i artiklarna 268, 270, 271 och 274 i EG-fördraget och i sekundärlagstiftning.

14.1.2. Förhandlingsresultatet

Bestämmelser om unionens budgetmässiga och finansiella principer samlas i artikel I-53 i det konstitutionella fördraget. Bestämmelserna motsvarar i huvudsak bestämmelserna i nuvarande EG-fördrag och sekundärlagstiftning.

Unionens finanser Ds 2004:52

192

14.2. Unionens egna medel

14.2.1. Bakgrund

I artikel 269 i EG-fördraget finns en bestämmelse om unionens egna medel. I dag fattas beslut om systemet för unionens egna medel, dvs. EU-budgetens inkomster och medlemsstaternas EUavgifter, av rådet med enhällighet efter att ha hört Europaparlamentet. Medlemsstaterna skall sedan ratificera beslutet.

14.2.2. Förhandlingsresultatet

Unionens egna medel regleras i artikel I-54 i det konstitutionella fördraget. I artikeln anges att bestämmelser om systemet för egna medel skall meddelas i en europeisk lag som, i likhet med nuvarande fördrag, skall antas av rådet med enhällighet efter hörande av Europaparlamentet. Genom ett sådant enhälligt beslut kan bl.a. nya inkomstkategorier inrättas eller befintliga inkomstkategorier avvecklas. Liksom i dag skall medlemsstaterna därefter ratificera den europeiska lagen.

Genomförandebestämmelser för systemet för unionens egna medel skall emellertid fastställas i en europeisk lag utfärdad av rådet med kvalificerad majoritet, dock endast i den mån som detta föreskrivs i den grundläggande lag som antagits med enhällighet. Rådet skall besluta efter godkännande av Europaparlamentet.

Med andra ord beslutar rådet med enhällighet om vissa grundläggande bestämmelser samt om vad som skall anses vara genomförandebestämmelser och som därmed skall fastställas med kvalificerad majoritet. Beträffande vilken typ av inkomstkategorier som skall finnas gäller alltid enhällighet.

Ds 2004:52 Unionens finanser

193

Resultatet från regeringskonferensen skiljer sig från framtidskonventets förslag. Konventet föreslog att endast taket för EU:s inkomster samt införandet och avskaffandet av inkomstkategorier skulle beslutas av rådet med enhällighet efter att ha hört Europaparlamentet. Mer detaljerade bestämmelser än så skulle rådet besluta om med kvalificerad majoritet efter Europaparlamentets godkännande.

14.3. Den fleråriga finansieringsramen

14.3.1. Bakgrund

Den fleråriga finansieringsramen kallas i dag för det finansiella perspektivet och är ett flerårigt budgettak för EU:s utgifter. Det finansiella perspektivet regleras i ett interinstitutionellt avtal mellan rådet, Europaparlamentet och kommissionen. Beslut om det interinstitutionella avtalet har, för rådets räkning, fattats av det Europeiska rådet och således har enhällighet gällt vid beslutet.

14.3.2. Förhandlingsresultatet

Det finansiella perspektivet byter namn till den fleråriga finansieringsramen och ges en rättslig grund i del I i det konstitutionella fördraget (artikel I-55). Den fleråriga finansieringsramen skall fastställas av rådet med enhällighet i en europeisk lag efter godkännande av Europaparlamentet som skall fatta beslut med en majoritet av sina ledamöter. Det anges dock att Europeiska rådet med enhällighet får anta ett europeiskt beslut om bemyndigande för rådet att besluta om övergång till omröstning med kvalificerad majoritet för fastställandet av den fleråriga finanseringsramen.

Unionens finanser Ds 2004:52

194

Finansieringsramen skall huvudsakligen innehålla beloppsmässiga tak för olika utgiftskategorier i EU:s budget vilket regleras närmare i del III i det konstitutionella fördraget (artikel III-402). Ramen skall fastställas för en period på minst fem år. Om man inte lyckas enas om en ny finansieringsram skall den tidigare ramen fortsätta att gälla till dess man enats om en ny.

I en gemensam förklaring (26) till artikel III-402.4, kopplad till den fleråriga finansieringsramen, konstateras först att föregående periods ram skall gälla om man inte enas om en ny finansieringsram, i enlighet med bestämmelserna i artikel III-402.4. Därefter anges att om beslut om en ny ram inte har fattats före utgången av 2006 skall tilldelningen av anslag till medlemsstaterna, dvs. EU-stöd, fastställas på grundval av samma kriterier för samtliga medlemsstater. Syftet med deklarationen är att de nya medlemsstaterna inte skall diskrimineras i förhållande till gamla medlemsstater i det fall det inte finns någon ny finansieringsram, dvs. den gamla gäller, och därmed sannolikt mindre pengar till EU-stöd.

Resultatet från regeringskonferensen skiljer sig från framtidskonventets förslag. Konventet föreslog att den fleråriga finansieringsramen skall fastställas av rådet med kvalificerad majoritet efter godkännande från Europaparlamentet. Konventet föreslog emellertid även en övergångslösning som innebar att den första finansieringsramen efter det nya fördragets ikraftträdande skulle beslutas av rådet med enhällighet.

14.4. Unionens budget

14.4.1. Bakgrund

I artiklarna 271-276 i EG-fördraget finns bestämmelser om unionens budget. I dag gäller för den årliga budgetprocessen att rådet har sista ordet om jordbruksutgifterna – de s.k.

Ds 2004:52 Unionens finanser

195

obligatoriska utgifterna – medan Europaparlamentet har den slutliga makten beträffande i princip samtliga övriga utgifter – de s.k. icke obligatoriska utgifterna. Således gäller olika beslutsregler för de respektive institutionerna beroende på vilken typ av utgifter det är fråga om. Rådet och Europaparlamentet gör två läsningar var av kommissionens budgetförslag.

14.4.2. Förhandlingsresultatet

Bestämmelser om unionens budget finns i del I (artikel I-56) och i del III (artiklarna III-403–III-409) i det konstitutionella fördraget. Unionens årliga budget skall fastställas i en europeisk lag.

I fördraget slås fast att en och samma beslutsprocedur skall gälla för hela årsbudgeten. Detta innebär att uppdelningen mellan obligatoriska och icke obligatoriska utgifter försvinner. Det innebär också att Europaparlamentet får ökat formellt inflytande över jordbruksutgifterna samtidigt som rådet får ökat formellt inflytande över övriga utgifter.

I stället för dagens två läsningar skall rådet och Europaparlamentet endast göra en läsning var av kommissionens budgetförslag. Om institutionerna inte är överens skall en förlikningskommitté bestående av representanter för rådet och Europaparlamentet sammankallas. Om förlikningskommittén kommer överens skall rådet och Europaparlamentet bekräfta överenskommelsen för att budgeten skall anses antagen. Om förlikningskommittén inte kommer överens skall kommissionen lägga ett nytt budgetförslag som hanteras på samma sätt som det första förslaget. Har man i detta stadium passerat årsskiftet får unionen, liksom i dag, varje månad använda en tolftedel av föregående års anslag till dess en ny budget antagits.

Resultatet från regeringskonferensen skiljer sig från framtidskonventets förslag. Framtidskonventet föreslog förvisso att antalet läsningar av budgetförslaget skulle reduceras från två till en var för rådet och Europaparlamentet samt att en och samma beslutsprocedur skulle gälla för samtliga utgifter.

Unionens finanser Ds 2004:52

196

Konventet föreslog dock att i det fall institutionerna inte är överens, och inte heller en förlikningskommitté kan enas om en lösning, så kan Europaparlamentet genom beslut av en majoritet av sina ledamöter och tre femtedelar av de avgivna rösterna bekräfta sina ändringar jämfört med rådets uppfattning och därmed anta budgeten. Konventets förslag gav alltså betydligt större makt till Europaparlamentet jämfört med vad regeringskonferensen kommit överens om.

14.5. Gemensamma bestämmelser

14.5.1. Bakgrund

I artiklarna 277-279 i EG-fördraget finns på det finansiella området en slags restpost med bestämmelser bl.a. om i vilken valuta budgeten skall upprättas (artikel 277) och om hur kommissionen skall agera vid valutaväxling (artikel 278). Därtill anges att rådet med enhällighet, fram till 2007, efter Europaparlamentets hörande skall anta en budgetförordning med mer detaljerade regler om hur budgeten ställs upp, genomförandet av budgeten, redovisning och revision samt olika aktörers roller och ansvar (artikel 279.1). Det anges också att rådet genom enhälligt beslut efter att ha hört Europaparlamentet skall fastställa vissa mer detaljerade bestämmelser avseende EUbudgetens inkomstsida (artikel 279.2).

14.5.2. Förhandlingsresultatet

Vissa gemensamma finansiella bestämmelser finns i artiklarna III-410–III-414 i det konstitutionella fördraget. Artiklarna III-410–III-412 motsvarar i huvudsak bestämmelserna i EGfördraget. Följande kan noteras särskilt.

Ds 2004:52 Unionens finanser

197

I artikel III-410 slås fast att den fleråriga finansieringsramen och den årliga budgeten skall upprättas i euro.

Beslutsproceduren i artikel III-412 ändras. I europeiska lagar skall det, i likhet med nuvarande fördrag, meddelas budgetregler med närmare detaljer om budgeten och regler om kontroll av det ansvar som aktörerna i budgetförvaltningen har. Vidare skall det, i likhet med nuvarande fördrag, i en europeisk förordning meddelas närmare bestämmelser och förfaranden för hur budgetinkomster skall ställas till kommissionens förfogande samt nödvändiga åtgärder vid likviditetsbehov. Rådet skall besluta med enhällighet till och med den 31 december 2006. När det gäller förordningarna skall rådet besluta efter att ha hört Europaparlamentet. Från och med den 1 januari 2007 skall rådet besluta med kvalificerad majoritet både när det gäller lagarna och förordningarna.

I artikel III-413 införs en ny bestämmelse om att Europaparlamentet, rådet och kommissionen skall se till att det finns finansiella medel tillgängliga för att unionen skall kunna fullgöra sina rättsliga förpliktelser gentemot tredjeman.

Vidare införs i artikel III-414 en ny bestämmelse om att regelbundna möten skall sammankallas mellan Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande på kommissionens initiativ inom ramen för budgetförfarandet.

14.6. Bekämpning av bedrägeri

14.6.1. Bakgrund

I artikel 280 i EG-fördraget finns allmänna bestämmelser om att gemenskapen och dess medlemsstater skall arbeta med att bekämpa bedrägerier och all annan olaglig verksamhet som riktar sig mot gemenskapens ekonomiska intressen. Detta arbete skall samordnas mellan aktörerna. Det anges också att kommissionen

Unionens finanser Ds 2004:52

198

i samarbete med medlemsstaterna skall presentera en årlig rapport för Europaparlamentet om åtgärder mot bedrägerier.

14.6.2. Förhandlingsresultatet

Bekämpning av bedrägerier regleras i artikel III-415 i det konstitutionella fördraget. Några större förändringar av denna bestämmelse har inte skett under regeringskonferensen.

199

15. Unionen och dess närmaste omvärld

15.1. Bakgrund

Framtidskonventet föreslog en särskild artikel om unionens relation till dess närmaste omvärld. Syftet var att särskilt framhålla betydelsen av förbindelser med närbelägna stater i syfte att skapa ett område med välstånd och god grannsämja som grundar sig på unionens värderingar och kännetecknas av nära och fredliga förbindelser. Särskilda avtal, t.ex. associeringsavtal, med ömsesidiga rättigheter och skyldigheter skall kunna ingås. Det finns ingen motsvarande artikel i nuvarande fördrag.

15.2. Förhandlingsresultatet

En ny bestämmelse om unionens relation till dess närmaste omvärld införs i det konstitutionella fördraget. (Artikel I-57). I artikeln fastslås att unionen skall utveckla särskilda förbindelser med närbelägna länder (grannskapspolitik). Regeringskonferensens resultat överensstämmer med framtidskonventets förslag. Under senare år har unionen redan utvecklat särskilda avtalsformer och speciella relationer till grannländer och länder i unionens närområde. Den nya artikeln framhäver dessa relationer på en central plats i fördraget och ger länderna på så sätt en särställning i unionens yttre förbindelser. I en gemensam förklaring (11) till artikel I-57 anges att unionen kommer att

Unionen och dess närmaste omvärld Ds 2004:52

200

beakta den särskilda situationen för länder med litet territorium som har särskilda närhetsförbindelser med unionen.

201

16. Medlemskap i unionen

16.1. Villkor för medlemskap och förfaranden för anslutning till unionen

16.1.1. Bakgrund

Kriterierna för medlemskap i unionen redovisas i dag ganska allmänt i Unionsfördraget. I artikel 49 i Unionsfördraget står det att varje europeisk stat som respekterar de principer som anges i artikel 6.1 i Unionsfördraget får ansöka om medlemskap. De principer som därvid avses är principerna om frihet, demokrati och respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna samt rättsstatsprincipen. Även förfarandet för anslutning till unionen finns i dag i artikel 49 i Unionsfördraget.

16.1.2. Förhandlingsresultatet

Även i det konstitutionella fördraget hänvisas, beträffande kriterierna för medlemskap i unionen, tillbaka till beskrivningen av unionens gemensamma värden som definieras i artikel I-2 (artikel I-58). Dessa värden behandlas ovan i avsnitt 7.2 men här kan ändå sägas att det i huvudsak är fråga om samma principer som gällt hittills. Det konstitutionella fördragets bestämmelser är dock något mer specifika än den hittillsvarande regleringen, då

Medlemskap i unionen Ds 2004:52

202

de anger att stater som ansöker om medlemskap skall förbinda sig att gemensamt främja dessa värden.

Det konstitutionella fördragets bestämmelser om anslutning motsvarar i huvudsak dagens ordning. Det fördragsfästs att medlemsstaternas nationella parlament skall underrättas om en ansökan om anslutning. Jämfört med framtidskonventets förslag har tekniska justeringar gjorts i texten.

16.2. Tillfälligt upphävande av vissa rättigheter som följer av medlemskap i unionen

16.2.1. Bakgrund

Bestämmelser om ett förfarande för situationer där det finns risk för att en medlemsstat allvarligt åsidosätter unionens gemensamma värden finns redan i dag i artikel 7 i Unionsfördraget samt i artikel 309 i EG-fördraget.

16.2.2. Förhandlingsresultatet

I det konstitutionella fördraget anges de varnings- och sanktionsförfaranden som kan beslutas mot en medlemsstat som åsidosätter unionens värden (artikel I-59). De ändringar förslaget innebär i förhållande till nuvarande bestämmelser är nödvändiga tekniska justeringar för att beakta sammanslagningen av fördragen. Jämfört med framtidskonventets förslag har tekniska justeringar gjorts i texten. Särskilda övergångsbestämmelser när det gäller omröstning i rådet enligt artikel I-59.5 finns i artikel 2.4 i protokollet om övergångsbestämmelser för unionens institutioner och organ som fogas till det konstitutionella fördraget.

Ds 2004:52 Medlemskap i unionen

203

16.3. Frivilligt utträde ur unionen

16.3.1. Bakgrund

Frågan om möjlighet till utträde är visserligen inte reglerad i nuvarande fördrag. Det har ändå ansetts fullt möjligt för ett land att lämna samarbetet och några rättsliga hinder häremot kan inte anses föreligga. Att de andra medlemsstaterna i ett sådant fall inte skulle respektera den berörda statens vilja har inte bedömts som ett realistiskt politiskt scenario. Att utträdesbestämmelser saknas kan dock ge upphov till praktiska problem. Bestämmelser om frivilligt utträde finns i många andra internationella organisationer där suveräna stater är medlemmar.

16.3.2. Förhandlingsresultatet

Det konstitutionella fördraget innehåller en ny bestämmelse med ett förfarande som skall följas i det fall en medlemsstat frivilligt beslutar att utträda ur unionen (artikel I-60). Förfarandet vägleds delvis av motsvarande procedur i 1969 års Wienkonvention om traktaträtten, men innehåller mer specifika bestämmelser.

En medlemsstat som beslutar att utträda skall anmäla detta till Europeiska rådet. Europeiska rådet skall sedan ta fram riktlinjer, mot bakgrund av vilka unionen skall förhandla fram ett avtal med den berörda medlemsstaten om villkoren för utträdet, med beaktande av medlemsstatens framtida förbindelser med unionen. Kommissionen skall lägga fram rekommendationer till rådet som skall anta ett förhandlingsmandat och utse förhandlare av avtalet (artikel III-325.3). Avtalet skall ingås på unionens vägnar och rådet skall fatta beslut om dess antagande med kvalificerad majoritet efter Europaparlamentets godkännande. Medlemsstaten ifråga får därvid inte delta i Europeiska rådets eller rådets beslut eller överläggningar.

Medlemskap i unionen Ds 2004:52

204

Det konstitutionella fördraget skall upphöra att gälla för den berörda medlemsstaten antingen när avtalet träder i kraft eller, om något avtal inte finns, två år efter medlemsstatens anmälan om utträde. Europeiska rådet kan dock, i samförstånd med den berörda medlemsstaten, enhälligt besluta att förlänga denna tidsfrist. Förekomsten av ett avtal är alltså inte tvingande för möjligheten till utträde.

En uttrycklig bestämmelse om frivilligt utträde tydliggör dels att en enskild stats vilja att frånträda det konstitutionella fördraget måste respekteras, dels att det finns en rättslig procedur för en medlemsstat att även utan övriga medlemsstateras medgivande utträda ur unionen.

En medlemsstat som utträtt ur unionen, men som på nytt vill ansluta sig, skall omfattas av det normala förfarandet för anslutning. Jämfört med framtidskonventets förslag har tekniska justeringar gjorts i texten. Särskilda övergångsbestämmelser när det gäller omröstning i rådet enligt artikel I-60.4 finns i artikel 2.4 i protokollet om övergångsbestämmelser för unionens institutioner och organ som fogas till det konstitutionella fördraget.

205

17. Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna

17.1. Bakgrund

EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna utarbetades av ett tidigare stadgekonvent och antogs av Europeiska rådet i Nice i december 2000 som en politisk deklaration. Framtidskonventet fick i uppgift att överväga frågan om vilken ställning stadgan skulle få i ett framtida fördrag. Framtidskonventet föreslog att EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna skulle fördragsfästas i sin helhet.

17.2. Förhandlingsresultatet

Allmänt

EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna införlivas nu i sin helhet i del II i det konstitutionella fördraget. Vissa justeringar och tillägg har dock gjorts i förhållande till den politiska deklaration som antogs i Nice. De rör främst de avslutande allmänna bestämmelserna i avdelning VII i stadgan och syftar bl.a. till att ytterligare klargöra att stadgan inte innebär att unionen får utvidgade befogenheter.

Stadgan hämtar sin inspiration från medlemsstaternas gemensamma författningstraditioner och internationella förpliktelser, bl.a. Europeiska konventionen om skydd för de

Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna Ds 2004:52

206

mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen), unionens och Europarådets sociala stadgor samt från den praxis som utvecklats i EG-domstolen och Europadomstolen i Strasbourg. Införandet av stadgan innebär inte att unionen får utvidgade befogenheter. Stadgan kan således inte utgöra rättslig grund för att få till stånd en harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning. Stadgans tillämpningsområde är vidare begränsat såtillvida att bestämmelserna i stadgan riktar sig till unionens institutioner, organ och myndigheter samt till medlemsstaterna endast när dessa tillämpar unionsrätten.

Del II i det konstitutionella fördraget består av 54 artiklar uppdelade på sju avdelningar: Avdelning I Värdighet (artiklarna II-61–II-65), Avdelning II Friheter (artiklarna II-66–II-79), Avdelning III Jämlikhet (artiklarna II-80–II-86), Avdelning IV Solidaritet (artiklarna II-87–II-98), Avdelning V Medborgarnas rättigheter (artiklarna II-99–II-106), Avdelning VI Rättskipning (artiklarna II-107–II-110) samt Avdelning VII Allmänna bestämmelser om tolkning och tillämpning av stadgan (artiklarna II-111–II-114).

I en gemensam förklaring (12) om förklaringarna avseende stadgan om de grundläggande rättigheterna anges överskådligt varifrån inspiration har hämtats till var och en av artiklarna, t.ex. från Europadomstolens eller från EG-domstolens praxis. I förklaringarna ges också vägledning vid tolkningen av stadgan. Förklaringarna skall enligt artikel II-112.7 vederbörligen beaktas av unionens och medlemsstaternas domstolar.

Ingressen

I ingressen anges ett antal utgångspunkter för stadgan. Här bekräftas Europas folks beslutsamhet att skapa en fastare sammanhållning och en fredlig framtid, att EU bygger på odelbara och universella värden om människans värdighet, frihet, jämlikhet och solidaritet samt på demokrati och rättsstatsprincipen. Vidare bekräftas att unionen skall främja en balanserad och hållbar utveckling och trygga fri rörlighet för

Ds 2004:52 Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna

207

personer, tjänster, varor och kapital samt etableringsfriheten. Det är mot denna bakgrund medborgarnas rättigheter bör göras mer synliga. Stadgan skall tolkas av domstolarna i unionen och dess medlemsstater med vederbörlig hänsyn till de förklaringar till stadgan som fastställdes under ledning av stadgekonventets presidium och uppdaterades av framtidskonventets presidium. Åtnjutandet av stadgans rättigheter medför ansvar och skyldigheter mot andra människor, mot mänskligheten och mot kommande generationer. Slutligen slås fast att Europeiska unionen erkänner de rättigheter, friheter och principer som stadgan innehåller.

Värdighet

Avdelning I (artiklarna II-61–II-65) bär rubriken Värdighet. Den första artikeln utgör också en bestämmelse om människans värdighet (artikel II-61). Människans värdighet är okränkbar och människans värdighet skall respekteras och skyddas. Vidare finns bestämmelser om rätt till liv (artikel II-62) och rätt till integritet (artikel II-63). Var och en har rätt till liv och ingen får dömas till döden eller avrättas. Var och en har rätt till fysisk och mental integritet. Inom medicin och biologi skall i synnerhet förbudet mot rashygieniska metoder och förbud mot reproduktiv kloning av människor respekteras. Vidare återfinns här förbud mot tortyr och omänsklig eller förnedrande bestraffning och behandling (artikel II-64) och förbud mot slaveri och tvångsarbete (artikel II-65).

Bestämmelserna i denna avdelning har enligt förklaringarna sin grund framför allt i FN:s allmänna förklaring 1948 om de mänskliga rättigheterna och Europakonventionen.

Friheter

Avdelning II (artiklarna II-66–II-79) bär rubriken Friheter. Avdelningen innehåller bestämmelser om rätt till frihet och säkerhet (artikel II-66) och respekt för privatlivet och

Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna Ds 2004:52

208

familjelivet (artikel II-67). Var och en har rätt till respekt för sitt privatliv och familjeliv, sin bostad och sina kommunikationer. Vidare innehåller avdelningen bestämmelser om skydd av personuppgifter (artikel II-68). Var och en har rätt till skydd av de personuppgifter som rör honom eller henne. Uppgifterna skall behandlas lagenligt för bestämda ändamål och en oberoende myndighet skall kontrollera att reglerna efterlevs. Det finns också bestämmelser om rätt att ingå äktenskap och rätt att bilda familj (artikel II-69) och att var och en skall ha rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet (artikel II-70). Yttrandefrihet och informationsfrihet behandlas också (artikel II-71), liksom att mediernas frihet och mångfald skall respekteras. Mötes- och föreningsfrihet (artikel-72), frihet för konsten och vetenskapen (artikel II-73), rätt till utbildning (II-74), fritt yrkesval och rätt att arbeta (artikel II-75), näringsfrihet (artikel II-76), rätt till egendom (artikel II-77), rätt till asyl (artikel II-78) och skydd vid avlägsnande, utvisning och utlämning (artikel II-79) är andra fri- och rättigheter som också omfattas av denna avdelning.

Enligt förklaringarna har huvuddelen av bestämmelserna i denna avdelning helt eller delvis sin grund i Europakonventionen. När det gäller bestämmelserna om rätt till utbildning (artikel II-74), rätt till egendom (artikel II-77) samt skydd vid avlägsnande, utvisning och utlämning (artikel II-79) har grunderna i huvudsak hämtats från tilläggsprotokollen till konventionen. I vissa fall har bestämmelserna helt eller delvis sin grund i artiklar i nuvarande EG-fördrag och rättsakter som utfärdats med stöd av dessa. Det gäller bestämmelserna om skydd av personuppgifter (artikel II-68), som i huvudsak hämtar sin grund i artikel 286 i nuvarande EG-fördrag samt direktiv 95/46/EG om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter. Det gäller också bestämmelserna om rätt till asyl (artikel II-78) som hämtar sin grund i artikel 63 i nuvarande EGfördrag. I andra fall har i förklaringarna i första hand gjorts hänvisningar till den rättspraxis som vuxit fram genom EG-

Ds 2004:52 Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna

209

domstolens domar. Det gäller exempelvis bestämmelsen om näringsfrihet (artikel II-76) och bestämmelsen om att mediernas frihet och mångfald skall respekteras (artikel II-71.2). Bestämmelserna om mötes- och föreningsfrihet (artikel II-72.1) motsvarar bestämmelserna i Europakonventionen och bestämmelserna om fritt yrkesval och rätt att arbeta (artikel II-75) bygger i huvudsak på bestämmelser i den Europeiska sociala stadgan och gemenskapsstadgan om arbetstagares grundläggande sociala rättigheter (en politisk avsiktsförklaring från 1989 som samtliga dåvarande medlemsstater utom Storbritannien ställde sig bakom).

Jämlikhet

Avdelning III (artiklarna II-80–II-86) bär rubriken Jämlikhet. Alla människor skall vara lika inför lagen (artikel II-80) och all diskriminering på grund av nationalitet eller på grund av bl.a. kön, ras, hudfärg, etniskt eller socialt ursprung, genetiska särdrag, språk, religion eller övertygelse, politisk eller annan åskådning, tillhörighet till nationell minoritet, förmögenhet, börd, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning skall vara förbjuden (artikel II-81). Vidare finns här bestämmelser om kulturell, religiös och språklig mångfald (artikel II-82), jämställdhet mellan kvinnor och män (artikel II-83), barnets rättigheter (artikel II-84), äldres rättigheter (artikel II-85) samt integrering av personer med funktionshinder (artikel II-86).

Alla människors likhet inför lagen är enligt förklaringarna en allmän rättslig princip som återfinns i alla europeiska konstitutioner och som av EG-domstolen fastställts vara en grundläggande princip i gemenskapsrätten. Bestämmelserna om icke-diskriminering (artikel II-81), kulturell, religiös och språklig mångfald (artikel II-82) och jämställdhet mellan kvinnor och män (artikel II-83) bygger i huvudsak på artiklar från nuvarande EG-fördrag. Det poängteras särskilt att bestämmelserna om antidiskriminering inte skapar någon befogenhet att anta antidiskrimineringslagar. En sådan

Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna Ds 2004:52

210

befogenhet, med delvis annan räckvidd, ges i en annan del av fördraget (artikel III-124). Bestämmelsen här träffar endast diskriminering från unionens egna institutioner och organ samt diskriminering från medlemsstaterna när dessa tillämpar unionsrätten. Bestämmelsen om jämställdhet mellan kvinnor och män bygger, förutom på artiklar i EG-fördraget, på den reviderade sociala stadgan, gemenskapsstadgan om arbetstagares rättigheter och rådets direktiv 76/207/EEG om genomförandet av principen om likabehandling av kvinnor och män i fråga om tillgång till anställning, yrkesutbildning och befordran samt arbetsvillkor. Barnets rättigheter (artikel II-84) bygger på FN:s konvention om barnets rättigheter, som antogs av FN:s generalförsamling 1989. De äldres rättigheter (artikel II-85) och integrering av personer med funktionshinder (artikel II-86) har sin grund i den Europeiska sociala stadgan och gemenskapsstadgan om arbetstagares grundläggande sociala rättigheter.

Solidaritet

Avdelning IV (artiklarna II-87–II-98) bär rubriken Solidaritet. Avdelningen innehåller till största delen bestämmelser som rör arbetslivet och arbetstagarnas rättigheter. Här finns emellertid också bestämmelser om hälsoskydd, tillgång till tjänster av allmänt ekonomiskt intresse, miljöskydd och konsumentskydd.

Arbetstagarna eller deras representanter skall på lämpliga nivåer garanteras rätt till information och samråd (artikel II-87). Arbetstagare och arbetsgivare, eller deras respektive organisationer, har i enlighet med unionsrätten samt nationell lagstiftning och praxis rätt att förhandla och ingå kollektivavtal på lämpliga nivåer och att i händelse av intressekonflikter tillgripa kollektiva åtgärder för att försvara sina intressen, inbegripet strejk (artikel II-88). Var och en skall ha rätt till kostnadsfri arbetsförmedling (artikel II-89), varje arbetstagare skall ha rätt till skydd mot uppsägning utan saklig grund (II-90) och varje arbetstagare skall ha rätt till hälsosamma, säkra och värdiga arbetsförhållanden och rätt till en begränsning av den

Ds 2004:52 Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna

211

maximala arbetstiden samt ha rätt till dygns- och veckovila och årlig betald semester (artikel II-91). Barnarbete är förbjudet (artikel II-92) och skyddet av familjen på det rättsliga, ekonomiska och sociala planet skall säkerställas (artikel II-93). Unionen skall erkänna och respektera rätten till tillgång till social trygghet och sociala förmåner som garanterar skydd i sådana fall som moderskap, sjukdom, olyckor i arbetet, omsorgsbehov eller ålderdom samt vid arbetslöshet i enlighet med närmare bestämmelser i unionsrätten samt nationell lagstiftning och praxis (artikel II-94).

Var och en har rätt till tillgång till förebyggande hälsovård och till medicinsk vård på de villkor som fastställs i nationell lagstiftning och praxis (artikel II-95). Unionen skall för att främja social och territoriell sammanhållning i unionen erkänna och respektera den tillgång till tjänster av allmänt ekonomiskt intresse som föreskrivs i nationell lagstiftning och praxis i enlighet med det konstitutionella fördraget (artikel II-96). En hög nivå i fråga om miljöskydd och förbättring av miljöns kvalitet skall integreras i unionens politik och tryggas i enlighet med principen om hållbar utveckling (artikel II-97) och en hög nivå ifråga om konsumentskydd skall tryggas i unionens politik (artikel II-98).

När det gäller bestämmelserna om arbetslivet och arbetstagarnas rättigheter har grunderna för dessa i huvudsak hämtats från den Europeiska sociala stadgan, den reviderade sociala stadgan samt gemenskapsstadgan om arbetstagares rättigheter. Inspiration har också hämtats från ett antal direktiv på det arbetsrättsliga området såsom exempelvis direktiv 2002/14/EG om en allmän ram för information och samråd med arbetstagare i Europeiska gemenskapen, direktiv 2001/23/EG om skydd av arbetstagares rättigheter vid överlåtelse av företag, direktiv 80/987/EEG om skydd för arbetstagarna vid arbetsgivaren insolvens, direktiv 89/391/EEG om åtgärder för att främja förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet, direktiv 94/33/EG om skydd av minderåriga i arbetslivet och direktiv 92/85/EEG om åtgärder för att förbättra säkerhet

Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna Ds 2004:52

212

och hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare som är gravida, nyligen har fött barn eller ammar.

Grunderna för hälsoskydd (artikel II-95), miljöskydd (artikel II-97) och konsumentskydd (II-98) har hämtats från bestämmelser i det nuvarande EG-fördraget. När det gäller hälsoskydd har inspiration också hämtats från den Europeiska sociala stadgan. Bestämmelsen om miljöskydd har dessutom inspirerats av vissa nationella författningar. Tillgång till tjänster av allmänt ekonomiskt intresse (artikel II-96) överensstämmer fullt ut med artikel III-122 i fördraget.

Medborgarnas rättigheter

Avdelning V (artiklarna II-99–II-106) bär rubriken Medborgarnas rättigheter. Avdelningen innehåller bestämmelser om rösträtt och valbarhet. Varje unionsmedborgare skall ha rösträtt och vara valbar vid val till Europaparlamentet i den medlemsstat där han eller hon är bosatt, på samma villkor som medborgarna i den staten (artikel II-99). Varje unionsmedborgare skall vidare ha rösträtt och vara valbar i kommunala val i den medlemsstat där han eller hon är bosatt, på samma villkor som medborgarna i den staten (artikel II-100). Vidare finns bestämmelser om rätt till god förvaltning (artikel II-101), rätt till tillgång till handlingar (artikel II-102) samt bestämmelser om den Europeiska ombudsmannen (artikel II-103). Varje unionsmedborgare och varje fysisk eller juridisk person som är bosatt eller har sitt säte i en medlemsstat har rätt att vända sig till den Europeiske ombudsmannen vid missförhållanden i unionens institutioners, organs eller myndigheters verksamhet, med undantag för Europeiska unionens domstol då den utövar sina domstolsfunktioner. Slutligen finns bestämmelser om rätt att göra framställningar till Europaparlamentet (artikel II-104), om rörelse- och uppehållsfrihet inom medlemsstaternas territorier (artikel II-105) samt om diplomatiskt och konsulärt skydd (artikel II-106).

Ds 2004:52 Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna

213

Huvuddelen av artiklarna i denna avdelning har sin grund i bestämmelser som återfinns i övriga delar i det konstitutionella fördraget. Bestämmelsen om rätten till god förvaltning (artikel II-101) som handlar om att var och en har rätt att få sina angelägenheter behandlade opartiskt, rättvist och inom skälig tid av unionens institutioner, organ och myndigheter har också vuxit fram ur EG-domstolen rättspraxis, där bland annat god förvaltning slagits fast som en allmän rättsprincip.

Rättskipning

Avdelning VI (artiklarna II-107–II-110) bär rubriken Rättskipning och tar upp vissa principer som skall gälla för domstolar i deras rättstillämpning. Avdelningen innehåller bestämmelser om rätt till effektivt rättsmedel och till en opartisk domstol (artikel II-107). Var och en vars unionsrättsligt garanterade fri- och rättigheter har kränkts har rätt till ett effektivt rättsmedel inför en domstol. Han eller hon skall vidare ha rätt att inom skälig tid få sin sak prövad. Rättshjälp skall ges till personer som inte själva har tillräckliga medel. Vidare innehåller avdelningen bestämmelser om att var och en som blivit anklagad för en lagöverträdelse skall betraktas som oskyldig till dess hans eller hennes skuld lagligen fastställts och han eller hon skall garanteras respekt för rätten till försvar (artikel II-108). Vidare fastslås principerna om laglighet och proportionalitet i fråga om brott och straff (artikel II-109) samt rätten att inte bli dömd eller straffad två gånger för samma brott (artikel II-110).

Bestämmelserna grundar sig huvudsakligen på motsvarande bestämmelser i Europakonventionen och på den praxis som vuxit fram på detta område genom Europadomstolens och EGdomstolens avgöranden.

Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna Ds 2004:52

214

Allmänna bestämmelser om tolkning och tillämpning av stadgan

Avdelning VII (artiklarna II-111–II-114) bär rubriken Allmänna bestämmelser om tolkning och tillämpning av stadgan. Avdelningen innehåller bestämmelser om stadgans tillämpningsområde (artikel II-111), rättigheternas och principernas räckvidd och tolkning (artikel II-112), skyddsnivån (artikel II-113) samt förbud mot missbruk av rättigheter (artikel II-114).

Tillämpningsområdet

När det gäller tillämpningsområdet riktar sig, med beaktande av subsidiaritetsprincipen, bestämmelserna i stadgan till unionens institutioner, organ och myndigheter samt till medlemsstaterna endast när dessa tillämpar unionsrätten. Institutionerna, organen, myndigheterna och medlemsstaterna skall därför respektera rättigheterna, iaktta principerna och främja tillämpningen av dem i enlighet med sina respektive befogenheter och under iakttagande av gränserna för unionens befogenheter enligt andra delar av det konstitutionella fördraget (artikel II-111.1). Stadgan innebär inte någon utvidgning av tillämpningsområdet för unionsrätten utanför unionens befogenheter. Inte heller medför den någon ny befogenhet eller någon ny uppgift för unionen och den ändrar inte heller de befogenheter och uppgifter som fastställs i andra delar av fördraget (artikel II-111.2).

Enligt en gemensam förklaring (12) om förklaringarna avseende stadgan om de grundläggande rättigheterna är avsikten med denna artikel att tydligt slå fast att stadgan först och främst är tillämplig på unionens institutioner och organ, med iakttagande av subsidiaritetsprincipen. Med ”institutioner” avses Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, kommissionen, Europeiska unionens domstol, Europeiska centralbanken och Revisionsrätten. Uttrycket ”organ och myndigheter” används

Ds 2004:52 Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna

215

allmänt i fördraget för att avse alla organ som inrättas genom fördraget eller sekundärrätten.

Det är emellertid inte bara unionens institutioner och organ som skall iaktta bestämmelser i stadgan utan också medlemsstaterna. I denna del hänvisar förklaringen till EGdomstolens rättspraxis som slagit fast att medlemsstaterna är skyldiga att respektera de grundläggande rättigheter som fastställts inom ramen för unionen endast när de fattar beslut inom tillämpningsområdet för unionsrätten. Medlemsstaternas skyldighet att iaktta stadgan inskränks således till de fall då medlemsstaten tillämpar unionsrätt. Regeln gäller såväl medlemsstatens centrala myndigheter som regionala och lokala instanser och offentliga organ när de tillämpar unionsrätten.

I förklaringen till denna artikel anges vidare att bestämmelserna i artikeln bekräftar att stadgan inte får medföra någon utvidgning av de befogenheter och uppgifter som unionen ges i andra delar av det konstitutionella fördraget. Det handlar om att uttryckligen nämna det som logiskt följer av subsidiaritets-principen och av att unionen endast har de befogenheter den har tilldelats. Stadgan utgör alltså inte i sig någon rättslig grund för unionen att agera. De grundläggande rättigheter som garanteras i unionen har ingen verkan utanför ramen för de befogenheter som fastställs i delarna I och III av fördraget.

Stadgans förhållande till svensk rätt

Bestämmelserna i stadgan innehåller för svenskt vidkommande inte några nyheter. Europakonventionen är införlivad i svensk rätt genom lag (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och på så sätt är många av rättigheterna i avdelningarna I och II redan garanterade i svensk rätt. Vidare innehåller regeringsformen (2 kap. 23 §) ett uttryckligt förbud mot att lag eller annan föreskrift meddelas i strid med Sveriges åtaganden enligt Europakonventionen. Många av stadgans fri-

Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna Ds 2004:52

216

och rättigheter är även fastslagna i andra internationella instrument till skydd för de mänskliga rättigheterna som Sverige förbundit sig att följa. Som exempel kan nämnas FN:s olika konventioner om mänskliga rättigheter. EG-fördraget och Unionsfördraget utgör också svensk rätt genom lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen (anslutningslagen). Av lagen framgår att de rättsakter, avtal och beslut som före Sveriges anslutning till Europeiska unionen antagits av Europeiska gemenskaperna gäller här i landet med den verkan som följer av dessa fördrag. Även de beslut av Europeiska gemenskaperna som fattats efter Sveriges anslutning gäller här i landet i samma utsträckning. Övriga stadgerättigheter motsvaras också av bestämmelser i svensk rätt.

Rättigheternas och principernas räckvidd och tolkning

När det gäller rättigheternas och principernas räckvidd och tolkning anges att varje begränsning i utövningen av de rättigheter och friheter som erkänns i stadgan skall vara föreskriven i lag och förenlig med det väsentliga innehållet i dessa rättigheter och friheter. Begränsningar får, med beaktande av proportionalitetsprincipen, endast göras om de är nödvändiga och faktiskt svarar mot mål av allmänt samhällsintresse som erkänns av unionen eller behovet av skydd för andra människors rättigheter och friheter (artikel II-112.1).

I förklaringen anges att artikel II-112.1 behandlar begränsningssystemet. I den använda formuleringen har, enligt förklaringen, inspiration hämtats från EG-domstolens rättspraxis enligt följande: ”Det följer emellertid av en väl etablerad rättspraxis att dessa rättigheter kan begränsas, särskilt inom ramen för en gemensam organisation av marknaden, förutsatt att dessa begränsningar faktiskt svarar mot mål av allmänintresse som gemenskapen eftersträvar och i förhållande till dessa mål inte utgör ett orimligt och oacceptabelt ingripande som påverkar själva innehållet i dessa rättigheter.”

Ds 2004:52 Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna

217

Rättigheter som motsvarar rättigheter som finns i andra delar av fördraget

De rättigheter som erkänns i stadgan och för vilka bestämmelser återfinns i andra delar av det konstitutionella fördraget skall, enligt stadgan, utövas på de villkor och inom de gränser som fastställs i dessa (artikel II-112.2).

I förklaringen anges att denna bestämmelse tar sikte på rättigheter som redan uttryckligen garanterades i EG-fördraget och har erkänts i stadgan och som nu finns i andra delar av det konstitutionella fördraget (framför allt de rättigheter som följer av unionsmedborgarskapet). I artikel II-112.2 klargörs det att dessa rättigheter även i fortsättningen skall utövas på de villkor och med de begränsningar som gäller för den unionsrätt som de grundas på och som nu fastställs i delarna I och III av fördraget. Det rättighetssystem som följer av EG-fördraget och som nu ersätts av delarna I och III av det konstitutionella fördraget ändras inte av stadgan.

Rättigheter som motsvarar rättigheter som garanteras i Europakonventionen

I den mån stadgan omfattar rättigheter som motsvaras av sådana rättigheter som garanteras av Europakonventionen skall de, enligt stadgan, ha samma innebörd och räckvidd som i konventionen. Detta hindrar dock inte unionsrätten från att tillförsäkra ett mer långtgående skydd (artikel II-112.3).

Enligt förklaringen syftar denna bestämmelse till att trygga det nödvändiga sammanhanget mellan stadgan och Europakonventionen genom att fastställa regeln att rättigheterna i denna stadga, i den mån de svarar mot rättigheter som garanteras även i konventionen, skall ha samma innebörd och räckvidd, även i fråga om tillåtna begränsningar, som i konventionen. Därav följer särskilt att lagstiftaren vid fastställande av begränsningar i dessa rättigheter skall respektera samma normer som fastlagts i det detaljerade systemet för begränsningar i

Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna Ds 2004:52

218

konventionen som därigenom blir tillämpliga för de rättigheter som omfattas av denna punkt, utan att detta inkräktar på unionsrättens och Europeiska unionens domstols autonomi.

Vidare anges i förklaringen att hänvisningen till Europakonventionen gäller såväl konventionen som protokollen. De garanterade rättigheternas innebörd och räckvidd bestäms inte endast av ordalydelsen i dessa instrument utan också av rättspraxis vid Europadomstolen och Europeiska unionens domstol. Syftet med den sista meningen i bestämmelsen är att göra det möjligt för unionen att säkerställa ett mer omfattande skydd. I alla händelser får den skyddsnivå som erbjuds genom stadgan aldrig vara lägre än den som garanteras i konventionen.

Medlemsstaternas gemensamma konstitutionella traditioner

I den mån som grundläggande rättigheter enligt medlemsstaternas gemensamma konstitutionella traditioner erkänns i stadgan, skall rättigheterna tolkas i samstämmighet med dessa traditioner (artikel II-112.4).

Enligt förklaringen till denna punkt bör de berörda rättigheterna, hellre än en rigorös ”minsta gemensamma nämnare”, tolkas så att de erbjuder en högre skyddsnivå som är adekvat för unionsrätten och i harmoni med de gemensamma konstitutionella traditionerna.

Genomförande av principerna i stadgan

Enligt stadgetexten får de bestämmelser i stadgan som innehåller principer genomföras genom lagstiftningsakter och verkställighetsakter som beslutas av unionens institutioner, organ och myndigheter och genom medlemsstaternas akter när de vid utövandet av sina respektive befogenheter genomför unionsrätten. De får endast prövas i domstol med avseende på tolkningen av dem och avgöranden om sådana akters laglighet (artikel II-112.5).

Ds 2004:52 Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna

219

Enligt förklaringen klargörs i denna bestämmelse gränsdragningen mellan ”rättigheter” och ”principer” i stadgan. Enligt denna gränsdragning skall subjektiv rätt respekteras medan principer skall iakttas. Principerna får genomföras genom rättsakter eller verkställighetsakter och de blir viktiga för domstolarna endast när sådana akter tolkas eller ses över. De ger dock inte upphov till krav på positiv särbehandling från unionens institutioner eller medlemsstaternas myndigheter. Som exempel på principer anges i förklaringen äldres rättigheter (artikel II-85), integrering av person med funktionshinder (artikel II-86) samt miljöskydd (artikel II-97). Det ges i förklaringen även exempel på artiklar som innehåller inslag både av rättigheter och principer, nämligen jämställdhet mellan kvinnor och män (artikel II-83), familjeliv och yrkesliv (artikel II-93) och social trygghet, socialt stöd och stöd till boendet (artikel II-94).

Beaktande av nationell lag och praxis samt förklaringarna till stadgan

Enligt stadgetexten skall nationella lagar och nationell praxis beaktas fullt ut i enlighet med vad som anges i stadgan (artikel II-112.6) och förklaringarna som fogats till fördraget till vägledning för tolkningen skall vederbörligen beaktas av unionens och medlemsstaternas domstolar (artikel II-112.7).

Skyddsnivån

När det gäller skyddsnivån anges i stadgan att ingen bestämmelse i stadgan får tolkas som att den inskränker eller inkräktar på de mänskliga rättigheter och grundläggande friheter som inom respektive tillämpningsområde erkänns i unionsrätten, internationell rätt och de internationella konventioner i vilka unionen eller samtliga medlemsstater är parter, särskilt Europakonventionen, samt i medlemsstaternas författningar (artikel II-113).

Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna Ds 2004:52

220

Förbud mot missbruk av rättigheter

När det slutligen gäller förbud mot missbruk av rättigheter anges i stadgan att ingen bestämmelse i stadgan får tolkas som att den medför rätt att bedriva verksamhet eller utföra handlingar som syftar till att sätta ur spel någon av de rättigheter och friheter som erkänns i stadgan eller att inskränka dem i större utsträckning än vad som medges i stadgan (artikel II-114).

221

18. Unionens verksamhet inom olika politikområden

Del III i det konstitutionella fördraget innehåller de detaljerade målen och rättsliga grunderna för unionens verksamhet inom de olika politikområdena.

Politikområdena indelas på nytt sätt. Inledningsvis i avdelning I samlas de horisontella bestämmelser som skall beaktas eller respekteras i all unionens verksamhet. Därefter finns en avdelning II med rättsliga grunder för icke-diskriminering och unionsmedborgarskap (se avsnitt 7.3 och 8.2).

I avdelning III som gäller unionens inre politik och åtgärder ingår: inre marknaden, ekonomisk och monetär politik, politik på andra områden (sysselsättning, socialpolitik, ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, jordbruk och fiske, miljö, konsumentskydd, transporter, transeuropeiska nät, forskning och teknisk utveckling, rymden samt energi), området med frihet, säkerhet och rättvisa samt områden där unionen får besluta om att genomföra stödjande, samordnande eller kompletterande åtgärder (folkhälsa, industri, kultur, turism, utbildning, ungdoms- och idrottsfrågor och yrkesutbildning, skydd och beredskap samt administrativt samarbete).

I avdelning V som gäller unionens yttre åtgärder samlas bestämmelser om den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, den gemensamma handelspolitiken, samarbete med tredjeland och humanitärt bistånd, restriktiva åtgärder, internationella avtal, unionens förbindelser med internationella organisationer och tredjeland, unionens delegationer, samt bestämmelser om genomförande av

Unionens verksamhet inom olika politikområden Ds 2004:52

222

solidaritetsklausulen (se avsnitt 20). Syftet är att åstadkomma ökad samstämmighet i unionens externa agerande.

Dessutom finns en avdelning IV med bestämmelser om associering av utomeuropeiska länder och territorier (se avsnitt 19). Vidare finns en avdelning VI som behandlar unionens funktion och som innefattar närmare institutionella och finansiella bestämmelser samt närmare bestämmelser om fördjupade samarbeten (se avsnitt 10, 12.4 och 14). Slutligen finns vissa gemensamma bestämmelser i avdelning VII (se avsnitt 21).

Bestämmelserna i del III motsvarar till stor del de detaljerade målen och rättsliga grunderna för gemenskapens verksamhet inom de olika politikområdena i EG-fördraget. Till följd av att pelarindelningen avskaffas lyfts närmare bestämmelser om den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (nuvarande andra pelaren) in i del III i det konstitutionella fördraget. På samma sätt lyfts de närmare bestämmelser som rör området med frihet, säkerhet och rättvisa in i del III i fördraget. Där samlas bestämmelser om politik som gäller kontroll vid gränser, asyl och invandring och civilrättsligt samarbete (nuvarande första pelaren) samt straffrättsligt samarbete och polissamarbete (nuvarande tredje pelaren).

Bestämmelserna i del III har anpassats med hänsyn till bestämmelserna i del I i det konstitutionella fördraget, bland annat till den rationalisering av rättsliga instrument och beslutsprocedurer som gjorts i del I. Detta innebär i vissa fall en utvidgning av beslutsfattande med kvalificerad majoritet och tillämpning av det ordinarie lagstiftningsförfarandet (nuvarande medbeslutandeförfarandet). Vidare har bestämmelserna förbättrats juridiskt-tekniskt.

Vissa nya rättsliga grunder införs i det konstitutionella fördraget som antingen utvidgar unionens befogenhet eller klarlägger utövandet av denna befogenhet på områden inom vilka unionen redan är verksam.

Ds 2004:52 Unionens verksamhet inom olika politikområden

223

18.1. Allmänna bestämmelser

18.1.1. Bakgrund

I nuvarande fördrag återfinns de allmänna bestämmelser som skall beaktas, respekteras eller integreras i all gemenskapens verksamhet både som principer i EG-fördragets första del och i anknytning till respektive politikområde.

18.1.2. Förhandlingsresultatet

Bestämmelser som skall beaktas i all unionens verksamhet

I avdelning I i del III i det konstitutionella fördraget samlas bestämmelser med övergripande tillämpning (artiklarna III-115– III-121). Kravet på samstämmighet gäller enligt det konstitutionella fördraget all unionens politik och alla dess åtgärder (artikel III-115). Bestämmelserna i artiklarna III-116– III-121 skall beaktas eller respekteras i all unionens verksamhet även på områden som enligt nuvarande fördrag ligger inom andra och tredje pelaren. Bestämmelserna omfattar jämställdhet mellan kvinnor och män, socialt skydd, bekämpande av diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning, samt miljöskydd, konsumentskydd och djurskydd. Vissa horisontella principer finns också i anknytning till politikområdena (t.ex. i artikel III-278).

Jämställdhet mellan kvinnor och män

I all verksamhet som avses i del III i fördraget skall unionen syfta till att undanröja bristande jämställdhet mellan kvinnor och män och att främja jämställdhet mellan dem (artikel III-116). Bestämmelsen motsvarar artikel 3.2 i EG-fördraget.

Unionens verksamhet inom olika politikområden Ds 2004:52

224

Enligt en gemensam förklaring (13) till artikel III-116 skall unionen, i sina allmänna insatser för att undanröja bristande jämställdhet mellan kvinnor och män, inom sina olika politikområden sträva efter att bekämpa alla slag av våld i hemmet. Medlemsstaterna bör vidta alla nödvändiga åtgärder för att förhindra och bestraffa dessa brott samt att stödja och skydda brottsoffren.

Socialt skydd

Vid fastställandet och genomförandet av den politik och verksamhet som avses i del III skall unionen beakta de krav som är förknippade med främjande av hög sysselsättning, garantier för ett fullgott socialt skydd, kampen mot social utestängning samt en hög utbildningsnivå och en hög hälsoskyddsnivå för människor (artikel III-117). Bestämmelsen motsvarar huvudsakligen nuvarande målsättningar för gemenskapens socialpolitik (artikel 136 i EG-fördraget). Bestämmelsen är ny jämfört med framtidskonventets förslag.

Bekämpande av diskriminering

Det införs ytterligare en ny horisontell bestämmelse. Vid utformningen och genomförandet av den politik och den verksamhet som avses i del III skall unionen söka bekämpa all diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning (artikel III-118). En rättslig grund för bekämpande av sådan diskriminering finns i artikel III-124 (se avsnitt 7.3).

Miljöskydd

Miljöskyddskraven skall integreras i utformningen och genomförandet av den politik och verksamhet som avses i del III i fördraget, särskilt i syfte att främja en hållbar utveckling (artikel III-119). Bestämmelsen motsvarar artikel 6 i EG-fördraget.

Ds 2004:52 Unionens verksamhet inom olika politikområden

225

Konsumentskydd

Konsumentskyddskraven skall beaktas när unionens övriga politik och verksamhet utformas och genomförs (artikel III-120). Bestämmelsen motsvarar artikel 153.2 i EG-fördraget.

Djurskydd

Vid utformningen och genomförandet av unionens politik ifråga om jordbruk, fiskeri, transport, inre marknad, forskning samt teknisk utveckling och rymden, skall unionen och medlemsstaterna fullt ut ta hänsyn till kraven på välbefinnande för djuren i deras egenskap av kännande varelser. Samtidigt skall unionen och medlemsstaterna respektera medlemsstaternas lagstiftning och sedvänjor särskilt i fråga om religiösa riter, kulturella traditioner och regionalt arv (artikel III-121). Artikeln motsvarar i huvudsak protokollet om djurskydd och djurens välbefinnande som finns fogat till nuvarande fördrag. Artikeln ersätter protokollet. Hänsyn till djurens välbefinnande framhävs genom att denna övergripande artikel tas in i fördraget. Artikeln är ny jämfört med framtidskonventets förslag.

18.2. Tjänster av allmänt ekonomiskt intresse

18.2.1. Bakgrund

Under de senaste åren har tjänster av allmänt ekonomiskt intresse, såsom post, el, vatten och kommunikationer i stor utsträckning avreglerats av medlemsstaterna. Mot den bakgrunden infördes genom Amsterdamfördraget en bestämmelse som syftar till att garantera att den nya konkurrensen på dessa områden inte påverkar tillgången till, kvaliteten hos och karaktären av de tjänster som tillhandahålls medborgarna. Enligt artikel 16 i EG-fördraget skall

Unionens verksamhet inom olika politikområden Ds 2004:52

226

gemenskapen och medlemsstaterna sörja för att tjänster av allmänt ekonomiskt intresse utförs. Genom bestämmelsen markeras den betydelse tjänster av allmänt ekonomiskt intresse har för unionens gemensamma värderingar och den roll som dessa tjänster spelar när det gäller att främja social och territoriell sammanhållning. Gemenskapen och medlemsstaterna skall sörja för att tjänsterna utförs på grundval av principer och villkor som gör det möjligt för dem att fullgöra sina uppgifter. Åliggandet för gemenskapen och medlemsstaterna gäller inom ramen för deras respektive befogenheter och inom ramen för fördragets tillämpningsområde.

I artikel 16 klargörs att den artikeln inte påverkar fördragets regler om statsstöd och konkurrens i artiklarna 73, 86 och 87 i EG-fördraget. Företag som anförtrotts att utföra tjänster av allmänt ekonomiskt intresse omfattas av bestämmelserna i EGfördraget – särskilt konkurrensbestämmelserna – i den utsträckning som dessa bestämmelser inte hindrar företaget att fullgöra sina uppgifter. Handelns utveckling får dock inte påverkas i en omfattning som strider mot gemenskapens intresse (artikel 86 i EG-fördraget). I den mån finansieringen av tjänsterna kan tolkas som statligt stöd kan den rättsliga grunden för gruppundantag (artikel 89 i EG-fördraget) utnyttjas för att klargöra finansieringsvillkoren.

För närvarande antar gemenskapen sektor för sektor lagstiftning för tjänster av allmänt ekonomiskt intresse.

18.2.2. Förhandlingsresultatet

Tjänster av allmänt ekonomiskt intresse regleras i artikel III-122 i det konstitutionella fördraget. Bestämmelsen motsvarar bestämmelsen i EG-fördraget. I artikeln införs en ny rättslig grund enligt vilken principer och villkor, särskilt ekonomiska och finansiella, som gäller tjänster av allmänt ekonomiskt intresse skall fastställas i europeiska lagar. De skall antas enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Dessa lagar får dock inte påverka medlemsstaternas befogenheter att, i överensstämmelse

Ds 2004:52 Unionens verksamhet inom olika politikområden

227

med fördraget, tillhandahålla, beställa och finansiera sådana tjänster (detta tillägg är nytt jämfört med framtidskonventets förslag).

Bestämmelsen om konkurrensreglernas tillämpning på företag som anförtrotts att tillhandahålla sådana tjänster (artikel III-166.2) och den rättsliga grunden som möjliggör gruppundantag från reglerna om statligt stöd (artikel III-169) är i princip oförändrade jämfört med nuvarande fördrag.

18.3. Inre marknaden

18.3.1. Den inre marknadens upprättande och funktion

Bakgrund

Generella bestämmelser om den inre marknadens upprättande och funktion finns i artiklarna 14 och 15 samt artiklarna 297 och 298 i EG-fördraget. Bestämmelserna återger de grundläggande förutsättningarna för den inre marknaden och reglerna om hur medlemsstaterna bör agera för att motverka påfrestningar på den inre marknaden som kan följa av åtgärder som medlemsstaterna kan känna sig tvingade att utföra på grund av allvarliga interna störningar m.m.

Förhandlingsresultatet

Bestämmelser om den inre marknadens upprättande och funktion finns i artiklarna III-130–III-132 i det konstitutionella fördraget. Bestämmelserna motsvarar i huvudsak bestämmelserna i EG-fördraget.

I det konstitutionella fördraget samlas reglerna om den inre marknaden i ett kapitel (III-130–III-176). Det ger en bra överblick och bidrar till en ökad förutsebarhet i tillämpningen av reglerna. Utgångspunkten för kapitlet är de fyra friheterna som

Unionens verksamhet inom olika politikområden Ds 2004:52

228

möjliggör den inre marknaden; fri rörlighet för personer, tjänster, varor och kapital (artikel I-4.1). Inre marknaden hör inom indelningen i befogenhetskategorier till områden med delad befogenhet (artikel I-14). Tullunionen och fastställandet av de konkurrensregler som är nödvändiga för den inre marknadens funktion hör dock till områden med exklusiv befogenhet (artikel I-13). Den centrala ställning som bestämmelserna om inre marknaden haft i EG-fördraget förändras således inte i det konstitutionella fördraget.

18.3.2. Fri rörlighet för personer och tjänster

Bakgrund

Fri rörlighet för personer och tjänster och etableringsrätten regleras i artiklarna 39-55 i EG-fördraget. I artikel 294 i EGfördraget finns vidare en bestämmelse om kapitalplacering i bolag.

Förhandlingsresultatet

Bestämmelser om fri rörlighet för personer och tjänster och etableringsrätten samt en bestämmelse om kapitalplacering i bolag finns i artiklarna III-133–III-150 i det konstitutionella fördraget. Bestämmelserna motsvarar i stort sett bestämmelserna i EG-fördraget förutom att vissa beslutsprocedurer har ändrats.

Arbetstagare

I europeiska lagar eller ramlagar skall de åtgärder som är nödvändiga för att skapa social trygghet för migrerande arbetstagare föreskrivas. De skall antas enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet (artikel III-136). I dag fattar rådet beslut med enhällighet enligt medbeslutandeförfarandet (artikel 42 i EG-fördraget).

Ds 2004:52 Unionens verksamhet inom olika politikområden

229

Det införs dock i fördraget en möjlighet för medlemsstaterna att vända sig till Europeiska rådet om en lagstiftningsakt skulle påverka det nationella trygghetssystemet på ett negativt sätt. Bestämmelsen om Europeiska rådet är ny jämfört med framtidskonventets förslag. Om en medlemsstat väljer att vända sig till Europeiska rådet skall lagstiftningförfarandet upphävas tillfälligt. Inom fyra månader ska Europeiska rådet besluta om det ska hänskjuta frågan till rådet, varvid det tillfälliga upphävandet avbryts, eller om det skall vända sig till kommissionen och begära att den lägger fram ett nytt förslag. Utöver ändringen av beslutsproceduren görs ett förtydligande genom att egenföretagare läggs till i bestämmelsen.

Etableringsfrihet

I europeiska lagar eller ramlagar får undantag för viss verksamhet från bestämmelserna om etableringsfrihet föreskrivas. De skall antas enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet (artikel III-139 andra stycket). I dag fattar rådet ensamt beslut med kvalificerad majoritet (artikel 45.2 i EG-fördraget).

Europeiska ramlagar skall göra det lättare för personer att starta och utöva förvärvsverksamhet som egenföretagare. De skall syfta till ömsesidigt erkännande av examens-, utbildnings- och andra behörighetsbevis eller samordning av medlemsstaternas bestämmelser i lagar och andra författningar om upptagande och utövande av förvärvsverksamhet som egenföretagare. De skall antas enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet (artikel III-141). I dag fattar rådet beslut med enhällighet enligt medbeslutandeförfarandet när det gäller vissa aspekter av yrkeslagstiftningen (artikel 47.2 i EG-fördraget).

Frihet att tillhandahålla tjänster

Genom europeiska lagar eller ramlagar får friheten att tillhandahålla tjänster tillämpas även på tredjelandsmedborgare som tillhandahåller tjänster och som har etablerat sig inom

Unionens verksamhet inom olika politikområden Ds 2004:52

230

unionen. De skall antas enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet (artikel III-144). I dag fattar rådet ensam beslut med kvalificerad majoritet (artikel 49 i EG-fördraget).

I europeiska ramlagar skall åtgärder för att genomföra liberaliseringen av en särskild tjänst föreskrivas. De skall antas enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet (artikel III-147). I dag fattar rådet beslut om sådana åtgärder med kvalificerad majoritet efter Europaparlamentets yttrande (artikel 52 i EGfördraget).

18.3.3. Fri rörlighet för varor

Bakgrund

Artiklarna 23-31 i EG-fördraget innehåller bestämmelser om fri rörlighet för varor. Förbuden mot import- och exportrestriktioner är centrala för den fria rörligheten för varor på den inre marknaden. Bestämmelserna finns i artiklarna 28-30 i EG-fördraget. Det finns en mängd vägledande rättsfall baserade på artiklarna ifråga.

Vidare innehåller artikel 135 i EG-fördraget en bestämmelse om tullsamarbete. Tullsamarbetet syftar till att effektivt ingripa mot överträdelser av gemenskapens tull- och jordbruksregler vid import och export.

Förhandlingsresultatet

Bestämmelser om tullunionen, tullsamarbete och förbud mot kvantitativa restriktioner finns i artiklarna III-151–III-154 i det konstitutionella fördraget. Vidare finns i artikel III-155 en bestämmelse om statliga handelsmonopol. Bestämmelserna motsvarar i huvudsak bestämmelserna i EG-fördraget.

Ds 2004:52 Unionens verksamhet inom olika politikområden

231

18.3.4. Kapital och betalningar

Bakgrund

I artiklarna 56-60 i EG-fördraget finns bestämmelser om kapital och betalningar. Där stadgas inledningsvis att restriktioner för kapitalrörelser och betalningar mellan medlemsstater samt mellan medlemsstater och tredjeland är förbjudet. De följande artiklarna innehåller vissa undantag från principen om fri rörlighet för kapital och betalningar. Exempelvis skall principen – under vissa förutsättningar – inte påverka medlemsstaternas rätt att tillämpa skattebestämmelser som skiljer mellan skattebetalare som har olika bostadsort. Inte heller påverkas rätten att vidta nödvändiga åtgärder för att förhindra överträdelser av nationella lagar och andra författningar eller att vidta åtgärder som är motiverade med hänsyn till allmän ordning eller allmän säkerhet.

Förhandlingsresultatet

Bestämmelser om kapital och betalningar finns i artiklarna III-156–III-160 i det konstitutionella fördraget. De viktigaste ändringarna i förhållande till motsvarande bestämmelser i EGfördraget är följande.

Kapitalrörelser till eller från tredjeland

Under regeringskonferensen tillkom en bestämmelse i artikel III-157.1 som gäller Estland och Ungern. Förbudet mot restriktioner för kapitalrörelser och betalningar skall inte påverka tillämpningen mot tredjeland av restriktioner som var i kraft i dessa båda länder den 31 december 1999.

I europeiska lagar eller ramlagar skall åtgärder föreskrivas om kapitalrörelser till eller från tredjeland. De skall enligt huvudregeln antas enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet

Unionens verksamhet inom olika politikområden Ds 2004:52

232

(artikel III-157.2). I dag fattar rådet ensamt beslut med kvalificerad majoritet (artikel 57.2 i EG-fördraget).

Åtgärder som utgör ett steg tillbaka inom unionsrätten skall, liksom i dag, beslutas av rådet med enhällighet. Europaparlamentet skall dock först höras (artikel III-157.3).

Restriktiva skatteåtgärder

En nyhet är att kommissionen enligt artikel III-158.4, på ansökan av en medlemsstat, får fatta ett beslut om att restriktiva skatteåtgärder som en medlemsstat vidtar skall anses förenliga med det konstitutionella fördraget. Om beslut saknas tre månader efter ansökan, får rådet med enhällighet anta ett sådant europeiskt beslut. Bestämmelsen tillkom i ett sent skede i regeringskonferensen och någon motsvarighet till artikeln finns inte i nuvarande fördrag.

Administrativa åtgärder avseende kapitalrörelser och betalningar

Artikel III-160 innebär att en särskild rättslig grund skapas för åtgärder avseende kapitalrörelser och betalningar. Om det är nödvändigt för att uppnå målen på området frihet, säkerhet och rättvisa, när det gäller att förebygga och bekämpa terrorism och därmed sammanhängande verksamhet, skall det fastställas en ram för administrativa åtgärder avseende kapitalrörelser och betalningar. Denna kan avse frysning av tillgångar, finansiella medel eller ekonomiska vinster som tillhör, ägs eller innehas av fysiska eller juridiska personer, av grupper eller av enheter som inte är stater. De åtgärder som vidtas skall fastställas i europeiska lagar som skall antas enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Rådet skall genomföra de europeiska lagarna i europeiska beslut eller förordningar.

Artikeln fick sin slutliga utformning under regeringskonferensen och skiljer sig från framtidskonventets förslag på så sätt att organiserad brottslighet och människohandel inte längre uttryckligen anges som grund för åtgärd enligt artikeln. En

Ds 2004:52 Unionens verksamhet inom olika politikområden

233

bestämmelse om att akterna måste innefatta nödvändiga bestämmelser om rättsliga garantier har vidare lagts till.

På svenskt initiativ anges i en gemensam förklaring (15) till artiklarna III-160 och III-322 att beslut om att vidta restriktiva åtgärder enligt artikeln måste grunda sig på klara och tydliga kriterier som bör vara anpassade till det specifika innehållet i varje restriktiv åtgärd. Detta för att möjliggöra en grundlig rättslig prövning av beslutet. Se också avsnitt 20.5 om restriktiva åtgärder.

18.3.5. Konkurrensregler

Bakgrund

Artiklarna 81-89 i EG-fördraget utgör grunden för EU:s konkurrenslagstiftning. Europeiska kommissionen och ministerrådet har med dessa artiklar som grund utfärdat ett stort antal rättsakter som ytterligare förtydligar och förklarar hur dessa artiklar skall tillämpas. EG-domstolen har dessutom utvecklat en rättspraxis till vägledning för såväl privata som offentliga aktörer.

Artiklarna 81-86 i EG-fördraget riktar sig till privata och offentligt ägda företag. Reglerna uppställer förbud mot konkurrensbegränsande avtal och missbruk av dominerande ställning. Dessutom regleras grunderna för kommissionens befogenheter vid övervakandet av marknadens aktörer. Artiklarna 87-89 innehåller regler om förhandskontroll av statligt stöd samt under vilka förutsättningar statligt stöd kan lämnas så att det inte snedvrider konkurrensen.

Förhandlingsresultatet

Bestämmelser om konkurrensregler finns i artiklarna III-161– III-169 i det konstitutionella fördraget. Området hör inom indelningen i befogenhetskategorier till områden med exklusiv

Unionens verksamhet inom olika politikområden Ds 2004:52

234

befogenhet (artikel I-13). Det konstitutionella fördraget innebär i huvudsak ett tydliggörande av artiklarna i EG-fördraget.

Förordningar för tillämpningen av de regler som gäller förbud mot konkurrensbegränsande avtal och missbruk av dominerande ställning skall antas av rådet på förslag av kommissionen efter att ha hört Europaparlamentet.

Några smärre förändringar har gjorts rörande kommissionens möjligheter att anta vissa genomförandebestämmelser för gruppundantag (artikel III-165.3 och III-168.4).

I artikel III-167.2c som rör statligt stöd med anledning av Tysklands tidigare delning, har ett tillägg införts som anger att beslut kan fattas om att upphäva bestämmelsen tidigast fem år efter det att det konstitutionella fördraget trätt i kraft. Bestämmelsen är ny jämfört med framtidskonventets förslag. I en gemensam förklaring (16) till artikel III-167.2c noterar konferensen att bestämmelsen skall tolkas i enlighet med befintlig rättspraxis från EG-domstolen och förstainstansrätten.

Artikel III-167.3a utvidgas på så sätt att stöd till vissa avlägsna franska och spanska områden alltid, med hänsyn till dessa regioners strukturella, ekonomiska och sociala situation kan anses förenligt med den inre marknaden. Bestämmelsen är ny jämfört med framtidskonventets förslag.

18.3.6. Bestämmelser om skatter

Bakgrund

Artiklarna 90-93 i EG-fördraget innehåller bestämmelser om skatter. Där stadgas inledningsvis att medlemsstaterna inte vare sig direkt eller indirekt får belasta varor från andra medlemsstater med avgifter som är högre än motsvarande avgifter för inhemska varor. Vidare finns en rättslig grund för harmonisering av lagstiftningen om omsättningsskatter, punktskatter och andra indirekta skatter eller avgifter på den inre marknaden.

Ds 2004:52 Unionens verksamhet inom olika politikområden

235

Förhandlingsresultatet

Bestämmelser om skatter finns i artiklarna III-170 och III-171 i det konstitutionella fördraget. Bestämmelserna motsvarar i huvudsak bestämmelserna i EG-fördraget.

I artikel III-171 om harmonisering av lagstiftningen om omsättningsskatter, punktskatter och andra indirekta skatter eller avgifter på den inre marknaden görs ett förtydligande. Som nödvändig förutsättning för att harmonisera lagstiftning anges som tillägg “att undvika snedvridning av konkurrensen”. Rådet skall, i likhet med nuvarande fördrag, fatta beslut med enhällighet i skattefrågor efter att ha hört Europaparlamentet.

Regeringskonferensens resultat skiljer sig från framtidskonventets förslag. Framtidskonventet föreslog att rådet som huvudregel skulle fatta beslut med enhällighet i skattefrågor. Om rådet enhälligt konstaterar att ett förslag till rättsakt avser administrativt samarbete, bekämpning av bedrägeri eller bekämpning av skatteflykt skulle rättsakten däremot antas med kvalificerad majoritet. Det förslaget vann inte gehör i regeringskonferensen.

18.3.7. Gemensamma bestämmelser

Bakgrund

Artiklarna 94-97 i EG-fördraget återger möjligheten att harmonisera lagstiftningen på den inre marknaden. Det finns en stor volym sekundärrätt med utgångspunkt i artikel 95 EGfördraget samt en omfattande praxis på området. Möjligheten till harmonisering av medlemsstaternas lagar och författningar är en förutsättning för den inre marknadens bibehållande och fortsatta funktion.

Rättslig grund för åtgärder inom ramen för den inre marknaden avseende immaterialrätt har hittills varit artikel 95 eller artikel 308 i EG-fördraget. Med dessa artiklar som grund har åtgärder kunnat vidtas för harmonisering av immaterialrätt

Unionens verksamhet inom olika politikområden Ds 2004:52

236

och inrättande av gemenskapsrättigheter. Enligt artikel 95 fattas beslut av rådet med kvalificerad majoritet enligt medbeslutandeförfarandet. Artikel 308 i EG-fördraget föreskriver enhälligt beslut i rådet och att Europaparlamentet skall höras.

Förhandlingsresultatet

Bestämmelser om harmonisering av lagstiftningen på den inre marknaden finns i artiklarna III-172–III-175 i det konstitutionella fördraget. Bestämmelserna motsvarar i huvudsak bestämmelserna i EG-fördraget. Åtgärder för att eliminera snedvridning av konkurrensvillkoren på den inre marknaden skall föreskrivas genom europeiska ramlagar. De skall antas enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet (artikel III-174 andra stycket). I dag fattar rådet ensam beslut med kvalificerad majoritet (artikel 96 andra stycket i EG-fördraget).

Immaterialrätt

I det konstitutionella fördraget införs en särskild rättslig grund när det gäller gemenskapens lagstiftningsåtgärder på immaterialrättsområdet (artikel III-176). Bestämmelsen innebär större tydlighet på ett område som har stor betydelse för den europeiska industrin och ekonomin. I fråga om befogenheten att lagstifta på detta rättsområde motsvarar den bestämmelserna i EG-fördraget. Enligt artikeln skall det inom ramen för den inre marknadens upprättande eller funktion föreskrivas åtgärder i europeiska lagar eller ramlagar för att skapa europeiska rättigheter på immaterialrättens område. Lagarna skall antas enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Detta innebär att flera beslut kan fattas med kvalificerad majoritet än som är möjligt i dag. När det gäller bestämmelser om språkanvändning i samband med sådana rättigheter uppställer dock artikel III-176 krav på enhälligt beslut av rådet efter hörande av Europaparlamentet.

Ds 2004:52 Unionens verksamhet inom olika politikområden

237

18.4. Ekonomisk och monetär politik

18.4.1. Bakgrund

Den ekonomiska politiken är medlemsländernas befogenhet även om den samordnas inom unionen. Rådet antar varje år allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken. I riktlinjerna görs en bedömning av det ekonomiska läget och vilka åtgärder som medlemsländerna bör vidta för att främja en hållbar ekonomisk tillväxt. Rådet övervakar med kommissionens hjälp den ekonomiska utvecklingen i medlemsländerna och bedömer hur deras ekonomiska politik överensstämmer med de allmänna riktlinjerna. Det finns också bestämmelser om att undvika alltför stora underskott. De referensvärden som härvidlag gäller definieras i protokollet om förfarandet vid alltför stora underskott bifogat det konstitutionella fördraget. Kommissionen skall övervaka utvecklingen av budgetsituationen i medlemsländerna och undersöka om budgetdisciplinen iakttas enligt särskilda kriterier.

Den ekonomiska och monetära unionen (EMU) är ett samarbete inom EU som syftar till att samordna medlemsländernas ekonomiska politik och att införa en gemensam valuta. EMU har genomförts i tre etapper. Den sista etappen inleddes 1999 och innebär en fullbordad valutaunion med gemensam centralbank (Europeiska centralbanken) samt gemensam valuta och penningpolitik. En förutsättning för valutaunionen har varit och är att de deltagande ländernas ekonomier befinner sig på ungefär samma nivå. Ett antal ekonomiska krav som ett land måste uppfylla för att få delta i valutaunionen har därför ställts upp, de s.k. konvergenskriterierna. För att säkerställa sunda offentliga finanser inom unionen har därför EU inrättat den s.k. stabilitets- och tillväxtpakten.

Unionens verksamhet inom olika politikområden Ds 2004:52

238

18.4.2. Förhandlingsresultatet

Bestämmelser om unionens ekonomiska och monetära politik finns i artiklarna I-15 och III-177–III-202 i det konstitutionella fördraget.

Fördelningen av befogenheter mellan institutionerna

Det konstitutionella fördraget innebär inte några genomgripande förändringar i regelverket eller i fördelningen av befogenheter på det ekonomisk-politiska området. Antagandet av de allmänna riktlinjerna skall fortfarande ske på samma sätt som tidigare, med den skillnaden att endast euroländerna får rösta om de rekommendationer som riktar sig till dessa länder (artikel III-194).

En viss förskjutning görs dock i riktning mot mer inflytande för kommissionen. Bestämmelserna syftar till att säkerställa genomförandet av medlemsstaternas åtaganden. Kommissionen skall till exempel få möjlighet att utfärda den första varningen till en medlemsstat som inte bedöms efterleva de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken. Rådet kommer dock, på samma sätt som i dag, med kvalificerad majoritet och på rekommendation av kommissionen, kunna besluta om att lämna den berörda medlemsstaten de rekommendationer som behövs. Skillnaden gentemot nuvarande bestämmelser är att den berörda medlemsstaten inte får delta i detta beslut (artikel III-179).

Om kommissionen bedömer att en medlemsstat har ett alltför stort underskott lämnar kommissionen i dag en rekommendation till rådet att slå fast detta. Enligt det konstitutionella fördraget kommer kommissionen istället att lämna ett förslag i denna fråga. Denna skillnad innebär att rådet, för att ändra innehållet i förslaget från kommissionen, måste uppnå enhällighet om ändringsförslaget. Vid en rekommendation från kommissionen, såsom fallet är i dag, har rådet möjlighet att ändra texten med kvalificerad majoritet.

I en gemensam förklaring (17) till artikel III-184 bekräftar regeringskonferensen bl.a. att stabilitets- och tillväxtpakten är

Ds 2004:52 Unionens verksamhet inom olika politikområden

239

ett viktigt instrument för att uppnå en ökning av tillväxten och ett säkerställande av sunda offentliga finanser.

Euroområdet

Genom det konstitutionella fördraget kommer beslutsfattandet i euroområdet att stärkas. Redan i dag finns ett antal frågor där euroländerna själva fattar beslut, bl.a. sanktioner i stabilitets- och tillväxtpakten, växelkurspolitik och tekniska frågor som rör euromynten. Genom det nya konstitutionella fördraget kommer euroländerna att kunna samordna sin ekonomiska politik på ett mer formellt sätt. Artikel III-194 i det konstitutionella fördraget fastställer att euroländerna ska utarbeta riktlinjerna för den ekonomiska politiken och se till att dessa överensstämmer med de riktlinjer som har antagits för hela unionen.

Redan i dag finns ett informellt samarbete mellan finansministrarna från medlemsländerna i valutaunionen, den s.k. eurogruppen. I det konstitutionella fördraget ges den s.k. eurogruppen en fastare ställning genom att den omnämns i fördraget (artikel III-195) och får en vald ordförande på två och ett halvt år. Till det konstitutionella fördraget är fogat ett nytt protokoll om eurogruppen.

Euroländernas externa agerande

När frågor av särskilt intresse för valutaunionen diskuteras vid internationella finansiella institutioner och konferenser skall enligt dagens bestämmelser i EG-fördraget beslut om vilken ståndpunkt gemenskapen skall framföra fattas med kvalificerad majoritet av rådet. Beslutet fattas på förslag av kommissionen samt efter att ha hört Europeiska centralbanken. Nuvarande fördrag specificerar inte på vilket sätt den gemensamma ståndpunkten skall förmedlas, dvs. hur euroländerna skall vara representerade. I det konstitutionella fördraget stärks euroländernas s.k. externa agerande. Detta sker dels genom att endast euroländer får delta i beslutsfattandet om gemensamma

Unionens verksamhet inom olika politikområden Ds 2004:52

240

ståndpunkter i frågor av särskild betydelse för valutaunionen och om hur dessa ståndpunkter skall framföras, dels genom stärkt stimulans för enad representation vid internationella finansiella institutioner och konferenser (artikel III-196).

Institutionella bestämmelser

I EG-fördraget regleras den ekonomiska och finansiella kommittén genom artikel 114. Inledningen i denna artikel är dock obsolet då den reglerar den monetära kommittén. Monetära kommittén upphörde i och med valutaunionens start och ersattes med den ekonomiska och finansiella kommittén. I det konstitutionella fördraget görs därför en uppdatering av dessa bestämmelser (artikel III-192).

Ändring av beslutsprocedurerna

För att säkerställa en fastare samordning av den ekonomiska politiken skall rådet i dag på grundval av rapporter från kommissionen övervaka den ekonomiska utvecklingen i varje medlemsstat och inom unionen samt den ekonomiska politikens överensstämmelse med de allmänna riktlinjerna och regelbundet göra en samlad bedömning. För denna multilaterala övervakning skall medlemsstaterna lämna erforderliga uppgifter till kommissionen. Rådet kan enligt artikel 99 i EG-fördraget anta närmare föreskrifter om detta multilaterala övervakningsförfarande med stöd av det s.k. samrådsförfarandet (Europaparlamentet skall höras innan slutligt beslut fattas). I det konstitutionella fördraget kommer sådana närmare föreskrifter att kunna meddelas i europeiska lagar med tillämpning av det ordinarie lagstiftningsförfarandet (artikel III-179.6). Ändringen innebär således en förstärkt ställning för Europaparlamentet.

Enligt en särskild bestämmelse i fördraget kan i dag en rad artiklar i stadgan för Europeiska centralbanken ändras av rådet antingen genom beslut med kvalificerad majoritet på rekommendation av Europeiska centralbanken och efter att ha

Ds 2004:52 Unionens verksamhet inom olika politikområden

241

hört kommissionen eller genom enhälligt beslut på förslag av kommissionen och efter ha hört Europeiska centralbanken (artikel 107 i EG-fördraget). I båda fallen krävs Europaparlamentets samtycke. I det konstitutionella fördraget kommer ändringar att kunna ske genom europeiska lagar med tillämpning av det ordinarie lagstiftningsförfarandet (artikel III-187.3). Den huvudsakliga skillnaden blir att något krav på enhällighet inte längre kommer att finnas när förslaget till ändringar kommer från kommissionen. Europaparlamentets inflytande kommer att öka med tillämpningen av det ordinarie lagstiftningsförfarandet.

I det konstitutionella fördraget skall nödvändiga åtgärder för att använda euron som gemensam valuta föreskrivas i europeiska lagar eller ramlagar som skall antas efter det att Europeiska centralbanken har hörts (artikel III-191). Någon motsvarande bestämmelse om nödvändiga åtgärder för att använda euron finns inte i dag och den rättsliga grunden för antagande av bestämmelserna är således ny.

Inom ramen för den monetära politiken får rådet i dag genom enhälligt beslut på förslag från kommissionen efter att ha hört Europeiska centralbanken och med Europaparlamentets samtycke tilldela Europeiska centralbanken särskilda uppgifter i samband med tillsynen över kreditinstitut och andra finansinstitut med undantag av försäkringsföretag. I det konstitutionella fördraget får Europeiska centralbanken i en europeisk lag som antas av rådet tilldelas dessa särskilda uppgifter. Rådet skall besluta med enhällighet efter att ha hört Europaparlamentet och Europeiska centralbanken (artikel III-185.6). En viss försvagning sker här av Europaparlamentets inflytande i och med att dess samtycke ersätts med dess hörande.

I ett flertal fall på detta område skall rådet fatta beslut med kvalificerad majoritet enligt den nya definition av detta begrepp som det konstitutionella fördraget innehåller. Det rör sig om rådsbeslut om rekommendationer till en medlemsstat som för en politik som inte är förenlig med de allmänna riktlinjerna eller har ett alltför stort underskott (artikel III-179.4, artikel III-184.6

Unionens verksamhet inom olika politikområden Ds 2004:52

242

och 7), rådsbeslut om antagande av landsspecifika riktlinjer (artikel III-194.2), rådsbeslut om åtgärder för att säkerställa ett enat externt handlande (artikel III-196.3) och olika rådsbeslut som rör de s.k. medlemsstaterna med undantag (artikel III-197.4 och III-198.2). Enligt de övergångsbestämmelser som finns i artikel 2.4 i protokollet om övergångsbestämmelser för unionens institutioner och organ skall den nya definitionen av kvalificerad majoritet i dessa artiklar dock få verkan först den 1 november 2009.

18.5. Politik på andra områden

18.5.1. Sysselsättning

Bakgrund

En hög sysselsättningsnivå är ett av unionens övergripande mål. I enlighet med artiklarna 125-130 i EG-fördraget skall medlemsstaterna och gemenskapen främja en samordning av medlemsstaternas sysselsättningspolitik genom att utveckla en gemensam sysselsättningsstrategi. Bestämmelserna innebär inte att sysselsättningspolitiken harmoniseras på gemenskapsnivå, utan huvudansvaret för sysselsättningspolitiken ligger hos medlemsstaterna. Den gemensamma sysselsättningsstrategin bygger på ett årligt multilateralt övervakningsförfarande bestående av en gemensam bedömning av sysselsättningsläget i gemenskapen, gemensamma mål och riktlinjer för sysselsättningspolitiken samt återrapporteringar från medlemsländerna.

Förhandlingsresultatet

Bestämmelser om sysselsättning finns i artiklarna III-203–III-208 i det konstitutionella fördraget. Förhandlingsresultatet

Ds 2004:52 Unionens verksamhet inom olika politikområden

243

innebär vidare att den fördragsfästa samordning, som i dag gäller, tydliggörs i artiklarna I-12.3 och I-15.2 där den särskilda karaktären hos denna samordning klargörs. Bestämmelserna motsvarar i huvudsak bestämmelserna i EG-fördraget.

Målsättningarna för sysselsättningssamarbetet stärks i och med att full sysselsättning ingår som ett av unionens övergripande mål (artikel I-3.3), jämfört med dagens målsättning om hög sysselsättning.

18.5.2. Socialpolitik

Bakgrund

Artiklarna 136-148 i EG-fördraget reglerar gemenskapens samarbete inom det socialpolitiska området. I artikel 136 anges att målet skall vara att främja sysselsättning, att förbättra levnads- och arbetsvillkor, att åstadkomma ett fullgott socialt skydd, en dialog mellan arbetsmarknadens parter och en utveckling av de mänskliga resurserna för att möjliggöra en varaktigt hög sysselsättning samt att bekämpa social utslagning. Begreppet socialpolitik omfattar således, förutom socialpolitik i mer traditionell mening, också områden som arbetsrätt, arbetsmiljö och jämställdhet mellan kvinnor och män.

Genom en rad direktiv har medlemsstaternas lagstiftningar harmoniserats på detta område. Artikel 137.3 i EG-fördraget gör det möjligt för en medlemsstat att, på gemensam begäran av arbetsmarknadens parter, överlåta åt dessa att genomföra direktiv på det arbetsrättliga området. Medlemsstaten skall dock vidta alla nödvändiga åtgärder för att kontinuerligt kunna säkerställa de resultat som föreskrivs i direktivet.

EG-fördraget anvisar också en metod (den öppna samordningsmetoden) som kan vidtas för att förstärka samarbetet mellan medlemsstaterna. Enligt artikel 140 i EGfördraget skall kommissionen, för att nå de mål som anges i artikel 136, främja samarbetet mellan medlemsstaterna och underlätta för dem att samordna sina åtgärder på det

Unionens verksamhet inom olika politikområden Ds 2004:52

244

socialpolitiska området. Kommissionen skall därför i nära kontakt med medlemsstaterna företa utredningar, avge yttranden och organisera samråd.

Förhandlingsresultatet

Bestämmelser om socialpolitik finns i artiklarna III-209–III-219 i det konstitutionella fördraget. Området hör till områden med delad befogenhet mellan unionen och medlemsstaterna i fråga om de aspekter som regleras i del III i fördraget (artikel I-14). Bestämmelserna motsvarar i huvudsak bestämmelserna i EGfördraget.

I artikel III-210.4 tillförsäkras att arbetsmarknadens parter på nationell nivå kan ges i uppgift att genomföra sådana europeiska ramlagar som antagits enligt denna artikel och även europeiska förordningar eller beslut som har sin grund i ett kollektivavtal på EU-nivå i enlighet med artikel III-212.

Samordning av nationell politik inom unionen, den s.k. öppna samordningsmetoden, klargörs på det socialpolitiska området i artikel III-213 i det konstitutionella fördraget (se avsnitt 12.5). I en gemensam förklaring (18) till artikel III-213 klargörs att politikområdet i artikeln i huvudsak faller inom medlemsstaternas behörighetsområde samt att unionens åtgärder på området är av kompletterande karaktär och inte syftar till att harmonisera nationella system.

18.5.3. Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning

Bakgrund

Sammanhållningspolitiken regleras i artiklarna 158-162 i EGfördraget. Ett av unionens mål är enligt nuvarande fördrag att stärka den ekonomiska och sociala sammanhållningen och särskilt sträva efter att minska skillnaderna gentemot de minst gynnade regionerna eller öarna, vilka också omfattar landsbygdsområden. För att uppnå detta mål vidtar unionen

Ds 2004:52 Unionens verksamhet inom olika politikområden

245

åtgärder genom strukturfonderna (utvecklingssektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket, Europeiska socialfonden, Europeiska regionala utvecklingsfonden) och Europeiska investeringsbanken. Kommissionen skall vart tredje år lägga fram en rapport för Europaparlamentet, rådet, Regionkommittén och Ekonomiska och sociala kommittén om de framsteg som gjorts för att uppnå ekonomisk och social sammanhållning.

Bestämmelser om strukturfonderna och sammanhållningsfonden antas i dag genom enhälligt beslut av rådet efter Europaparlamentets samtycke. En övergång till beslut med kvalificerad majoritet i rådet från och med den 1 januari 2007 förutskickas dock i EG-fördraget, om vissa förutsättningar uppfylls (artikel 161 i EG-fördraget).

Förhandlingsresultatet

Sammanhållningspolitiken återfinns i artiklarna III-220–III-224 i det konstitutionella fördraget. Området hör inom indelningen i befogenhetskategorier till områden med delad befogenhet (artikel I-14). Bestämmelserna motsvarar i huvudsak bestämmelserna i EG-fördraget.

De nuvarande målen ekonomisk och social sammanhållning kompletteras med territoriell sammanhållning. Därutöver har skrivningarna nyanserats avseende de minst gynnade regionerna. Fördragstexten anger att särskild hänsyn ska visas dels landsbygdsområden, dels områden som påverkas av strukturomvandlingar, dels regioner med allvarliga och permanenta naturbetingade eller demografiska nackdelar såsom de nordligaste regionerna med mycket låg befolkningstäthet, öregioner, gränsregioner och bergsregioner (artikel III-220). Enligt en gemensam förklaring (19) till artikel III-220 kan öregioner även inbegripa hela östater.

Den rapport som kommissionen skall lägga fram vart tredje år skall också, förutom ekonomisk och social sammanhållning,

Unionens verksamhet inom olika politikområden Ds 2004:52

246

omfatta de framsteg som gjorts för att uppnå territoriell sammanhållning (artikel III-221).

Beslutsproceduren för att anta bestämmelser om strukturfonderna ändras. Europeiska lagar skall ange strukturfondernas uppgifter, huvudmål och organisation. Genom en europeisk lag skall även inrättas en sammanhållningsfond som skall lämna ekonomiska bidrag till projekt på miljöområdet och till transeuropeiska nät inom infrastrukturen på transportområdet (III-223.1). Lagarna skall antas enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet.

De första bestämmelserna om strukturfonderna och om sammanhållningsfonden, som antas efter de bestämmelser som gäller vid tidpunkten för undertecknandet av det konstitutionella fördraget, skall dock beslutas av rådet med enhällighet efter Europaparlamentets godkännande (III-223.2).

I protokollet om anslutningsfördragen och anslutningsakterna för Konungariket Danmark, Irland och Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirland, Republiken Grekland, Konungariket Spanien och Republiken Portugal samt Republiken Österrike, Republiken Finland och Konungariket Sverige anges det gleshetskriterium som fastställdes för Sveriges och Finlands del i protokoll 6 om mål 6 inom ramen för strukturfonderna i samband med anslutningen till unionen (se avsnitt 22.1.2).

18.5.4. Jordbruk och fiske

Bakgrund

I artiklarna 32-38 i EG-fördraget finns de grundläggande bestämmelserna om den gemensamma jordbrukspolitiken. Den gemensamma marknaden omfattar jordbruket och handeln med jordbruksprodukter (dvs. bl. a. jordens, husdjursskötselns och fiskets produkter). De varor som avses tas upp i en särskild lista, som finns i bilaga I till EG-fördraget. Målen för jordbrukspolitiken är att höja jordbrukets produktivitet, tillförsäkra jordbruksbefolkningen en skälig levnadsstandard,

Ds 2004:52 Unionens verksamhet inom olika politikområden

247

stabilisera marknaderna, trygga försörjningen och ge konsumenterna tillgång till varor till skäliga priser.

Den gemensamma organisationen av jordbruksmarknaderna kan innebära gemensamma konkurrensregler, samordning av nationella marknadsorganisationer och upprättande av en europeisk marknadsorganisation. Den gemensamma organisationen får omfatta allt som behövs för att uppnå jordbrukspolitikens mål, särskilt prisreglering, produktions- och saluföringsstöd, lagring samt import- och exportreglering. Diskriminering mellan konsumenter eller producenter inom gemenskapen är förbjuden. Utvecklings- och garantifonder för jordbruket får bildas.

Jordbrukspolitiken kan innefatta samordning av yrkesutbildning, forskning och kunskapsöverföring samt konsumtionsfrämjande åtgärder. Jordbruksområdet undantas från konkurrensreglerna om inte rådet beslutar annat. Stöd tillåts särskilt till företag som missgynnas genom struktur- eller naturförhållanden och inom ramen för ekonomiska utvecklingsprogram.

Rådet får efter hörande av Europaparlamentet med kvalificerad majoritet utfärda förordningar, direktiv och beslut. Rådet får även utfärda rekommendationer. Under vissa förutsättningar får rådet enligt samma beslutsförfarande ersätta nationella marknadsorganisationer med en gemensam organisation.

Utjämningsavgifter fastställs av kommissionen och har till syfte att återställa jämvikten när nationella marknadsorganisationer och liknande påverkar konkurrensläget i andra medlemsstater.

Förhandlingsresultatet

Bestämmelser om jordbruk och fiske finns i artiklarna III-225– III-232 i det konstitutionella fördraget. De jordbruksprodukter som avses i artikel III-226 finns förtecknade i bilaga I till det konstitutionella fördraget. Området hör till områden med delad

Unionens verksamhet inom olika politikområden Ds 2004:52

248

befogenhet mellan unionen och medlemsstaterna (artikel I-14). Undantag gäller dock för bevarandet av havets biologiska resurser inom fiskeripolitiken, som faller under unionens exklusiva befogenheter (artikel I-13). Bestämmelserna och bilaga I motsvarar i huvudsak bestämmelserna i EG-fördraget.

Det tydliggörs i fördraget att den gemensamma jordbrukspolitiken och användningen av benämningen ”jordbruk” också skall omfatta fiskerisektorn.

Europaparlamentets möjligheter att påverka jordbruks- och fiskepolitiken ökar genom att man i artikel III-231 övergår till det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Enligt artikeln skall den gemensamma organisationen av jordbruksmarknaderna och övriga bestämmelser som behövs för att uppnå målen för jordbruks- och fiskepolitiken anges i en europeisk lag eller ramlag. De skall antas enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Samma beslutsprocedur skall användas enligt artikel III-230.1 vid undantag från begränsningen i tillämpningen av konkurrensreglerna och enligt artikel III-231.4 vid ersättande av nationella marknadsorganisationer med en gemensam organisation. I dag fattar rådet beslut om sådana bestämmelser med kvalificerad majoritet efter Europaparlamentets yttrande (artikel 37.2 i EG-fördraget).

Fastställande av priser, avgifter, stöd och kvantitativa begränsningar samt fastställande och fördelning av fiskemöjligheter skall dock enligt artikel III-231.3 antas av rådet i europeiska förordningar eller beslut. Detsamma gäller enligt artikel III-230.2 när det gäller tillåtande av stöd till missgynnade företag och stöd inom ramen för ekonomiska utvecklingsprogram.

Enligt artikel III-232 fastställs utjämningsavgifter av kommissionen i europeiska förordningar eller beslut.

Ds 2004:52 Unionens verksamhet inom olika politikområden

249

18.5.5. Miljö

Bakgrund

I artiklarna 174-176 i EG-fördraget finns bestämmelser på politikområdet miljö. I bestämmelserna slås de allmänna målen för miljön fast. Vidare anges principer som skall tillämpas vid beslut på området (förebyggande åtgärder skall vidtas, föroreningar skall hejdas vid källan och förorenaren skall betala). Rådet skall enligt medbeslutandeförfarandet med kvalificerad majoritet besluta om vilka åtgärder som skall vidtas av gemenskapen för att uppnå de mål som anges för gemenskapens miljöpolitik. Med avvikelse från denna beslutsordning skall rådet enhälligt besluta om a) bestämmelser av främst skattekaraktär, b) åtgärder som påverkar fysisk planering, kvantitativ förvaltning av vattenresurser eller sådana åtgärder som direkt eller indirekt berör tillgången till dessa resurser, och markanvändning utom avfallshantering samt c) åtgärder som väsentligen påverkar en medlemsstats val mellan energikällor och den allmänna strukturen hos dess energiförsörjning. Miljöreglerna är minimiregler som tillåter de medlemsstater som så vill att tillämpa strängare miljökrav. Sådana åtgärder måste vara förenliga med fördraget.

Förhandlingsresultatet

Bestämmelserna på politikområdet miljö finns i artiklarna III-233 och III-234 i det konstitutionella fördraget. Området hör till områden med delad befogenhet mellan unionen och medlemsstaterna (artikel I-14). Bestämmelserna motsvarar i huvudsak bestämmelserna i EG-fördraget.

En hög miljöskyddsnivå och en bättre miljö skrivs in bland unionens mål i del I i fördraget (artikel I-3). Principen att miljöskyddskraven skall integreras i utformningen och genomförandet av unionens politik och verksamhet, särskilt i

Unionens verksamhet inom olika politikområden Ds 2004:52

250

syfte att främja en hållbar utveckling, har lagts fast i del III i fördraget (artikel III-119). Principen motsvarar den som finns angiven i artikel 6 i EG-fördraget. Den helhet inom det konstitutionella fördraget som gäller miljön får därmed anses tillfredsställande.

18.5.6. Konsumentskydd

Bakgrund

Konsumentskyddet regleras i artikel 153 i EG-fördraget. För att främja konsumenternas intressen och säkerställa en hög konsumentskyddsnivå skall gemenskapen bidra till att skydda konsumenternas hälsa, säkerhet och ekonomiska intressen samt till att främja deras rätt till information och utbildning och deras rätt att organisera sig för att tillvarata sina intressen.

Målen på området skall uppnås genom åtgärder som beslutas inom ramen för förverkligandet av den inre marknaden i enlighet med artikel 95 i EG-fördraget. Med den artikeln som grund har åtgärder kunnat vidtas för att harmonisera lagstiftning där så är möjligt och lämpligt.

Vidare uppnås målen genom bestämmelser som understödjer, kompletterar och övervakar medlemsstaternas politik. Dessa åtgärder är av minimikaraktär och möjliggör alltså för medlemsstaterna att nationellt införa strängare skyddsbestämmelser. Samtliga åtgärder på konsumentområdet beslutas av rådet enligt medbeslutandeförfarandet.

Förhandlingsresultatet

En bestämmelse om konsumentskydd finns i artikel III-235 i det konstitutionella fördraget. Området hör till områden med delad befogenhet mellan unionen och medlemsstaterna (artikel I-14). Artikeln motsvarar i huvudsak bestämmelsen i EG-fördraget.

Bestämmelsen att konsumentskyddskraven skall beaktas när unionens övriga politik och verksamhet utformas och genomförs

Ds 2004:52 Unionens verksamhet inom olika politikområden

251

flyttas till artikel III-120 i det konstitutionella fördraget. Det konstitutionella fördraget tydliggör med denna ändring såväl konsumentpolitikens betydelse för en fungerande inre marknad som dess del av välfärdspolitiken.

18.5.7. Transporter

Bakgrund

I artiklarna 70-80 i EG-fördraget finns bestämmelser om transportpolitik. Medlemsstaterna skall inom ramen för en gemensam transportpolitik förverkliga fördragets mål om en gemensam marknad på transportområdet.

Rådet skall i enlighet med medbeslutandeförfarandet fastställa gemensamma regler för internationella transporter till eller från en medlemsstats territorium eller genom en eller flera medlemsstaters territorier, villkoren för att transportföretag som hör hemma utomlands skall få utföra transporter i en medlemsstat, åtgärder för att förbättra transportsäkerheten och alla andra lämpliga åtgärder. Bestämmelser som avser principerna för regleringen av transportväsendet och som skulle kunna få allvarliga återverkningar på levnadsstandarden och sysselsättningen i vissa regioner samt på utnyttjandet av transportutrustningen skall dock beslutas av rådet med enhällighet efter att Europaparlamentet hörts. De åtgärder som hittills vidtagits har syftat till att åstadkomma gemensamma regler och villkor för transporter inom unionen samt även till att bland annat förbättra transportsäkerheten.

Vid transporter inom gemenskapen skall all diskriminering avskaffas som består i att transportföretag tillämpar olika fraktsatser och befordringsvillkor för att frakta samma slag av gods samma väg på grund av godsets ursprungs- eller bestämmelseland. Rådet skall med kvalificerad majoritet utfärda föreskrifter för att genomföra sådana bestämmelser.

Unionens verksamhet inom olika politikområden Ds 2004:52

252

Förhandlingsresultatet

Bestämmelser på det transportpolitiska området finns i artiklarna III-236–III-245 i det konstitutionella fördraget. Området hör till områden med delad befogenhet mellan unionen och medlemsstaterna (artikel I-14). Bestämmelserna motsvarar i huvudsak bestämmelserna i EG-fördraget.

Kravet på enhällighet avskaffas i fråga om bestämmelser vilkas tillämpning skulle kunna få allvarliga återverkningar på levnadsstandarden och sysselsättningen i vissa regioner samt på utnyttjandet av transportutrustningen. Istället föreskrivs att sådana fall skall beaktas vid antagandet av europeiska lagar eller ramlagar (artikel III-236.3). Lagarna och ramlagarna skall antas enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Bestämmelsen i artikel III-236.3 är ny jämfört med framtidskonventets förslag.

Beslutsproceduren för att genomföra avskaffande av diskriminering vid transporter inom gemenskapen ändras på så sätt att Europaparlamentet skall höras innan rådet fattar beslut med kvalificerad majoritet (artikel III-240.3).

Vidare har i det nya fördraget införts en möjlighet för rådet att, efter fem år från ikraftträdandet av fördraget, upphäva artikel III-243, som möjliggör att vissa åtgärder vidtas för att uppväga de ekonomiska nackdelar som uppkommit genom Tysklands delning för näringslivet i vissa av de områden i förbundsrepubliken som påverkats av delningen. Bestämmelsen är ny jämfört med framtidskonventets förslag. I en gemensam förklaring (20) till artikel III-243 anges att bestämmelsen skall tillämpas i enlighet med gällande praxis från EG-domstolen och förstainstansrätten.

18.5.8. Transeuropeiska nät

Bakgrund

I artiklarna 154-156 i EG-fördraget finns bestämmelser om transeuropeiska nät. Gemenskapen ska bidra till att upprätta och

Ds 2004:52 Unionens verksamhet inom olika politikområden

253

utveckla transeuropeiska nät för infrastruktur inom transport, telekommunikation samt energi. Gemenskapens insatser skall, inom ramen för öppna och konkurrensutsatta marknader, inriktas på att främja de nationella nätens samtrafikförmåga, driftskompatibilitet samt tillträde till näten. För att förverkliga dessa mål ska gemenskapen fastställa riktlinjer och prioriteringar för projekt av gemensamt intresse samt upprätta allmänna regler för beviljandet av finansiellt stöd från gemenskapen. Riktlinjerna och övriga åtgärder skall antas av rådet i enlighet med medbeslutandeförfarandet. Riktlinjer och projekt som angår en medlemsstats territorium kräver den berörda medlemsstatens samtycke.

Förhandlingsresultatet

Bestämmelser om transeuropeiska nät finns i artiklarna III-246 och III-247 i det konstitutionella fördraget. Området hör till områden med delad befogenhet mellan unionen och medlemsstaterna (artikel I-14). Bestämmelserna motsvarar i huvudsak bestämmelserna i EG-fördraget. Riktlinjerna och övriga åtgärder skall antas av rådet enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Riktlinjer och projekt som angår en medlemsstats territorium kräver den berörda medlemsstatens samtycke.

18.5.9. Forskning och teknisk utveckling samt rymden

Bakgrund

I artiklarna 163-173 i EG-fördraget finns bestämmelser om forskning och teknisk utveckling.

Gemenskapen och medlemsstaterna skall samordna sin verksamhet inom forskning och teknisk utveckling för att säkerställa det inbördes sammanhanget mellan medlemsstaternas politik och gemenskapens politik. Samarbetet inom EU har de senaste åren på grund av inrättandet av det europeiska

Unionens verksamhet inom olika politikområden Ds 2004:52

254

forskningsområdet, ERA, blivit allt intensivare, då forskningens strategiska betydelse för ekonomisk tillväxt särskilt har uppmärksammats i Lissabonarbetet.

Nuvarande fördrag anger ingen särskild rättslig grund för samarbete inom rymdpolitiken på unionsnivå. Europeiskt rymdsamarbete bedrivs i dag inom ramen för det europeiska rymdorganet, European Space Agency (ESA). Samarbetets syfte är att för uteslutande fredliga ändamål tillhandahålla och främja samarbete mellan Europas stater inom rymdforskning, teknologiutveckling och rymdtillämpningar genom att bl.a. utarbeta och implementera en europeisk rymdpolitik. Under flera år har ESA och kommissionen bedrivit ett samarbete som har byggt på att rymdteknologi är ett användbart verktyg för genomförande av sektorspolitiken inom EU (transport, miljö, jordbruk m.fl.). Samarbetet har bl.a. lett till att ESA och EU år 2000 antog varsin likalydande resolution om en gemensam europeisk rymdstrategi samt att ESA och kommissionen ingick ett ramavtal år 2003.

Förhandlingsresultatet

Bestämmelser om forskning, teknisk utveckling och rymden finns i artiklarna III-248–III-255 i det konstitutionella fördraget. När det gäller detta område skall unionen ha befogenhet att vidta åtgärder, bland annat att besluta om program. Utövandet av unionens befogenhet får dock inte leda till att medlemsstaterna hindras från att utöva sina befogenheter (artikel I-14.3).

Forskning och teknisk utveckling

Bestämmelserna om forskning och teknisk utveckling motsvarar bestämmelserna i EG-fördraget. Unionen och medlemsstaterna skall, liksom i nuvarande fördrag, samordna sin verksamhet inom forskning och utveckling för att säkerställa det inbördes sammanhanget mellan medlemsstaternas politik och unionens politik. I nära samarbete med medlemsstaterna får

Ds 2004:52 Unionens verksamhet inom olika politikområden

255

kommissionen ta lämpliga initiativ för att främja denna samordning.

Syftet med unionens verksamhet preciseras på så sätt att den skall stärka unionens vetenskapliga och tekniska grund genom att åstadkomma ett europeiskt forskningsområde med fri rörlighet för forskare, vetenskapliga rön och teknik, att främja utvecklingen av unionens konkurrensförmåga, inbegripet inom unionens industri (artikel III-248.1).

Enligt en gemensam förklaring (21) till artikel III-248 är regeringskonferensen enig om att unionen kommer att beakta de grundläggande riktlinjerna och valen i medlemsstaternas forskningspolitik när den vidtar åtgärder inom forskning och teknisk utveckling.

Fördraget kompletteras med en skrivning som klargör att kommissionen särskilt får ta initiativ med syfte att fastställa riktlinjer och indikatorer, organisera utbyte av bästa metoder och utforma de delar som behövs för periodisk övervakning och utvärdering (artikel III-250.2) (den s.k. öppna samordningsmetoden se avsnitt 12.5). Europaparlamentet skall informeras fullt ut.

I fördraget införs vidare en ny rättslig grund som gör det möjligt att, som komplement till det fleråriga ramprogrammet, genom europeiska lagar föreskriva nödvändiga åtgärder för att genomföra det europeiska forskningsområdet (artikel III-251.4). De skall antas enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Bestämmelsen är ny jämfört med framtidskonventets förslag.

Rymden

Rymdpolitik införs som ett nytt område. Den rättsliga grunden regleras i artikel III-254. Enligt denna artikel skall unionen utarbeta en europeisk rymdpolitik i syfte att främja vetenskapliga och tekniska framsteg, industriell konkurrenskraft och genomförandet av unionens politik. I detta syfte kan unionen främja gemensamma initiativ, stödja forskning och teknisk

Unionens verksamhet inom olika politikområden Ds 2004:52

256

utveckling samt samordna de nödvändiga insatserna för att utforska och utnyttja rymden.

Åtgärder skall föreskrivas i europeiska lagar eller ramlagar och kan få formen av ett europeiskt rymdprogram. Lagarna och ramlagarna skall antas enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Regeringskonferensen resulterade också, i förhållande till framtidskonventets förslag, i ett tillägg om att unionen skall upprätta alla lämpliga kontakter med ESA.

18.5.10. Energi

Bakgrund

Åtgärder på området energi inkluderas i listan över gemenskapens aktiviteter i artikel 3.1 u i EG-fördraget. Energi har dock i nuvarande fördrag ingen särskild rättlig grund som ett eget politikområde. Såväl förordningar som direktiv har antagits på energiområdet men då grundats bland annat på artiklar på områdena inre marknad (artikel 95), transeuropeiska nätverk (artikel 155), miljö (artikel 175) och flexibilitetsklausulen (artikel 308).

Förhandlingsresultatet

Artikel III-256 i det konstitutionella fördraget innebär att en särskild rättslig grund skapas för åtgärder på energiområdet. Området hör till områden med delad befogenhet mellan unionen och medlemsstaterna (artikel I-14). Enligt den nya rättsliga grunden skall målet för unionens energipolitik vara att garantera att energimarknaden fungerar, garantera energiförsörjningen i unionen och främja energieffektivitet och energibesparingar samt utveckling av nya och förnybara energikällor. Detta skall ske inom ramen för förverkligandet av den inre marknaden samt med hänsyn till kravet på att bevara och förbättra miljön.

Åtgärder som är nödvändiga för att uppnå målen skall föreskrivas i europeiska lagar eller ramlagar. De skall antas enligt

Ds 2004:52 Unionens verksamhet inom olika politikområden

257

det ordinarie lagstiftningsförfarandet. För åtgärder av i huvudsak fiskal karaktär gäller särskilda bestämmelser. Sådana åtgärder skall antas av rådet med enhällighet efter att ha hört Europaparlamentet.

Åtgärder på unionsnivå skall dock inte påverka medlemsstaternas rätt att besluta om villkoren för utnyttjande av dess energiresurser, val mellan olika energikällor eller den allmänna strukturen av hur energiförsörjningen läggs upp.

I en gemensam förklaring (22) till artikel III-256 anges att bestämmelsen inte påverkar medlemsstaternas rätt att införa de bestämmelser som behövs för att säkerställa sin energiförsörjning.

18.6. Ett område med frihet, säkerhet och rättvisa

18.6.1. Allmänna bestämmelser

Bakgrund

Bestämmelserna om polissamarbetet och det straffrättsliga samarbetet återfinns i avdelning VI i Unionsfördraget (tredje pelaren). Bestämmelser om visering, asyl, invandring och annan politik som rör fri rörlighet för personer finns i avdelning IV i tredje delen i EG-fördraget. Hela samarbetsområdet syftar till att gradvis upprätta ett område med frihet, säkerhet och rättvisa.

Genom 1996–97 års fördragsrevision samlades i Amsterdamfördraget frågor om polissamarbete, tullsamarbete och straffrättsligt samarbete, visering, asyl- och invandringspolitik samt vissa civilrättsliga frågor under den gemensamma beteckningen ett område med frihet, säkerhet och rättvisa. På detta sätt markerades att det fanns ett egenvärde i ett närmare unionssamarbete för att bekämpa gränsöverskridande brottslighet, skapa enhetliga normer för en human europeisk asyl- och invandringspolitik samt förbättra det civilrättsliga

Unionens verksamhet inom olika politikområden Ds 2004:52

258

samarbetet. En grundläggande skillnad mellan de olika delarna av det samlade området var att polissamarbetet, tullsamarbetet och det straffrättsliga samarbetet – det som kallas för EU:s tredje pelare – alltjämt var rent mellanstatligt, medan asyl- och invandringspolitik samt civilrättsligt samarbete fördes över till första pelaren och fick vissa överstatliga karaktärsdrag.

Det stod tidigt klart att formerna för samarbetet på det rättsliga och inrikes området inte svarade mot de ökade ambitioner som kom till uttryck i Amsterdamfördraget och de förväntningar på resultat som detta förde med sig. Denna motsättning mellan de mål som skulle uppnås och de medel som stod till förfogande för uppgiften blev än tydligare efter Europeiska rådets möte i Tammerfors i oktober år 1999 om genomförandet av ett område med frihet, säkerhet och rättvisa. De slutsatser som då antogs lade grunden för ett mycket omfattande lagstiftningsarbete som ännu inte är genomfört i alla delar.

Kravet på enhällighet för beslut på det rättsliga och inrikes området har ofta inneburit långdragna förhandlingar om detaljfrågor och urvattnade rättsakter. Användandet av konventioner för polissamarbete, tullsamarbete och straffrättsligt samarbete har krävt tidsödande nationella förfaranden. Det har heller inte funnits någon fördragsreglerad ordning för kontroll av genomförandet i medlemsstaterna av de fattade besluten.

Mot denna bakgrund var det naturligt att en genomgripande översyn av området med frihet, säkerhet och rättvisa skulle bli en av huvuduppgifterna för framtidskonventet och regeringskonferensen. En utgångspunkt under arbetet har varit att avskaffa pelarstrukturen och att så långt möjligt reglera beslutsformer och rättsliga instrument på ett enhetligt sätt. För det rättsliga och inrikes samarbetet har detta i det konstitutionella fördraget kommit att innebära mer av överstatliga inslag. Det har funnits en bred enighet under hela förhandlingsarbetet om denna inriktning på reformarbetet.

Ds 2004:52 Unionens verksamhet inom olika politikområden

259

Förhandlingsresultatet

I del I i det konstitutionella fördraget införs särskilda bestämmelser om ett område med frihet, säkerhet och rättvisa (artikel I-42). Artikeln i del I införs för att särskilt markera särdragen i unionens åtgärder på detta område. Strukturen förändras genom det konstitutionella fördraget till följd av att pelarindelningen avskaffas. Den närmare regleringen av dessa politikområden återfinns i del III (artiklarna III-257–III-277). Området hör inom indelningen i befogenhetskategorier till områden med delad befogenhet (artikel I-14).

Genom det konstitutionella fördraget införs som en huvudregel att samma instrument och beslutsprocedurer skall användas på området med frihet, säkerhet och rättvisa som för övriga politikområden, dvs. europeiska lagar och ramlagar som antas enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet.

Den enhetliga rättsliga ram som det konstitutionella fördraget skapar innebär inte att regelverket behöver vara identiskt på alla samarbetsområden. Den speciella karaktären på området med frihet, säkerhet och rättvisa, som ju berör kärnuppgifter för nationalstaten som att upprätthålla lag och ordning och svara för myndighetsutövning mot enskilda medborgare, har motiverat en rad särskilda bestämmelser. Redan i inledningsartikeln till fördragsavsnittet slås t.ex. fast att området med frihet, säkerhet och rättvisa skall respektera de grundläggande rättigheterna och de olika rättssystemen och rättsliga traditionerna i medlemsstaterna (artikel III-257). Det finns vidare särskilda bestämmelser för bl.a. Europeiska rådet, de nationella parlamenten, medlemsstaternas initiativrätt, formerna för att fatta beslut och domstolens behörighet som alla motiveras av den starka nationella anknytning som utmärker de rättsliga och inrikes frågorna.

Unionens verksamhet inom olika politikområden Ds 2004:52

260

Europeiska rådet

I det konstitutionella fördraget föreskrivs att Europeiska rådet skall besluta om strategiska riktlinjer för lagstiftning och operativa åtgärder på området med frihet, säkerhet och rättvisa (artikel III-258). Besluten skall fattas med konsensus. Artikeln kan sägas fördragsfästa den ordning som etablerades vid Europeiska rådets möte i Tammerfors, då stats- och regeringscheferna som nämnts antog slutsatser om genomförandet av det nya samarbetsområdet.

De nationella parlamenten

Särskilda regler gäller för de nationella parlamentens subsidiaritetskontroll av straffrättsligt samarbete och polissamarbete (artikel III-259). På dessa områden räcker det med att en fjärdedel av de nationella parlamenten har invändningar enligt den subsidiaritetskontroll av förslag till rättsakter som redogjorts för ovan (se avsnitt 11) för att kommissionen måste ompröva sitt förslag. På övriga områden är tröskeln en tredjedel av medlemsstaternas parlament.

De nationella parlamenten skall tillsammans med Europaparlamentet också informeras om innehållet i och resultatet av de ömsesidiga utvärderingar som genomförs av hur medlemsstaterna genomför unionens politik på området med frihet, säkerhet och rättvisa (artikel III-260). Det anges vidare att de tillsammans med Europaparlamentet på olika sätt skall få insyn i verksamheten i Eurojust, Europol och den kommitté för operativt samarbete som föreslås bli inrättad i rådsstrukturen (artiklarna III-261, III-273 och III-276).

Initiativrätten

Ett utmärkande drag för det straffrättsliga samarbetet, polissamarbetet och tullsamarbetet är att både medlemsstaterna och kommissionen har rätt att lägga fram förslag till rättsakter.

Ds 2004:52 Unionens verksamhet inom olika politikområden

261

Detta utgör ett avsteg från den ordning som gäller inom den nuvarande första pelaren, där kommissionen i princip har exklusiv initiativrätt. I det konstitutionella fördraget finns den delade initiativrätten kvar med den begränsningen att ett initiativ av medlemsstaterna måste stödjas av minst en fjärdedel av dessa (artikel III- 264). Avsikten med bestämmelsen är att å ena sidan ta hänsyn till nationalstatens särskilda ansvar och uppgifter på det polisiära och rättsliga området och å andra sidan förhindra att unionens dagordning rubbas av att enskilda medlemsstater lägger fram förslag som mera speglar inrikespolitiska prioriteringar än ett verkligt unionsintresse. Bestämmelsen kan sägas befästa en ordning som alltmer har etablerats på samarbetsområdet och som innebär att det som huvudregel är kommissionen som lägger fram förslag. Ett undantag är dock tullsamarbetsområdet, där initiativ från medlemsstaterna hittills har varit dominerande.

Formerna för att fatta beslut

För det civilrättsliga och straffrättsliga samarbetet samt polis- och tullsamarbetet finns vissa särregler för beslutsfattandet som avviker från tillämpningen av det ordinarie lagstiftningsförfarandet. I en del fall, t.ex. när det gäller operativt polissamarbete och familjerätten, finns kravet på enhällighet för beslut kvar. Formerna för Europaparlamentets medverkan i lagstiftandet varierar. I vissa fall begränsas parlamentets medverkan till att det skall höras innan rådet fattar beslut. I andra fall gäller ett krav på parlamentets godkännande utan att för den skull det ordinarie lagstiftningsförfarandet tillämpas. För tillnärmning av lagstiftning på vissa områden, såsom materiell straffrätt, gäller att enbart ramlagar skall kunna användas.

En betydelsefull nyhet i det konstitutionella fördraget, i förhållande till framtidskonventets förslag, är den möjlighet som införts för medlemsstaterna att hänvisa ett utkast till ramlag till Europeiska rådet för ställningstagande (artiklarna III-270 och III-271). Bestämmelsen gäller för straffrättsligt samarbete och tillnärmning av materiell straffrätt om en ramlag skulle påverka

Unionens verksamhet inom olika politikområden Ds 2004:52

262

grundläggande aspekter av medlemsstatens straffrättsliga system (se närmare under avsnitt 18.6.4). Denna s.k. nödbroms har tillkommit inte minst på svenskt initiativ och har för vissa medlemsstater varit en förutsättning för att de skulle kunna acceptera de förstärkta beslutsmekanismer som införs genom det nya fördraget. Bestämmelsen är inspirerad av den nuvarande artikel 23 i Unionsfördraget, som innehåller en liknande reglering för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken.

I redogörelsen nedan om de specifika samarbetsområdena uppmärksammas vissa av de föreslagna särreglerna för beslutsfattandet närmare.

Domstolen

EG-domstolens behörighet är i dag föremål för en särskild reglering på det rättsliga och inrikes området.

Det konstitutionella fördraget ger domstolen behörighet även på området med frihet, säkerhet och rättvisa. Det innebär att området med frihet, säkerhet och rättvisa omfattas av de allmänna bestämmelserna om domstolen i del III i det konstitutionella fördraget (se avsnitt 10.7).

I det konstitutionella fördraget behålls den nuvarande bestämmelsen i artikel 35.5 i Unionsfördraget som innebär att domstolen inte skall vara behörig att pröva giltigheten eller proportionaliteten av insatser som polis eller andra brottsbekämpande organ gör i en medlemsstat eller av medlemsstaternas utövning av sitt ansvar för att upprätthålla lag och ordning och att skydda den inre säkerheten (artikel III-377). De övriga särregler för domstolen på området som finns i de nuvarande fördragen avskaffas.

Skyddet av rättsstaten

I en särskild artikel anges att bestämmelserna i det konstitutionella fördraget om ett område med frihet, säkerhet och rättvisa inte skall påverka medlemsstaternas ansvar för att

Ds 2004:52 Unionens verksamhet inom olika politikområden

263

upprätthålla lag och ordning och skydda den inre säkerheten (artikel III-262). Denna bestämmelse är hämtad från den nuvarande artikel 33 i Unionsfördraget och speglar uppfattningen att det är en grundläggande nationell uppgift att försvara rättsstaten.

Avtal med tredje part

I en gemensam förklaring (25) till artikel III-325 om medlemsstaternas förhandlingar om och ingående av internationella avtal avseende ett område med frihet, säkerhet och rättvisa, anges att medlemsstaterna får förhandla om och ingå avtal med tredjeland eller internationella organisationer på de områden som omfattas av det civilrättsliga och straffrättsliga samarbetet samt polis- och tullsamarbetet så länge avtalen i fråga överensstämmer med unionsrätten. Förklaringen syftar till att klargöra att de enskilda medlemsstaterna även inom ramen för ett unionssamarbete med överstatliga inslag har möjlighet att ingå t.ex. polissamarbetsavtal med andra länder så länge avtalen inte strider mot de rättsakter som antagits av unionen. Att så är fallet följer redan av det konstitutionella fördraget, men frågan har ansetts så politiskt viktig att den uppmärksammats också på detta sätt.

Protokoll rörande Förenade kungarikets, Irlands och Danmarks ställning

Förenade kungarikets, Irlands och Danmarks medverkan i frågor om asyl, migration, yttre gränser och civilrätt regleras i dag i särskilda protokoll till EG-fördraget. Genom protokollet om Förenade kungarikets och Irlands ställning med avseende på politik för gränskontroll och för asyl och invandring samt med avseende på civilrättsligt samarbete och polissamarbete kan Förenade kungariket och Irland fortsättningsvis stå utanför vissa delar av samarbetet inom området med frihet, säkerhet och rättvisa om de inte specifikt väljer att delta i det. Undantaget breddas till att

Unionens verksamhet inom olika politikområden Ds 2004:52

264

även omfatta administrativt samarbete samt polissamarbete mellan behöriga myndigheter i medlemsstaterna när det gäller att föreskriva åtgärder om insamling, lagring, behandling, analys och utbyte av relevant information.

Danmark kan enligt protokollet om Danmarks ställning stå utanför alla delar av samarbetet inom området med frihet, säkerhet och rättvisa. Till skillnad mot nuvarande bestämmelser får Danmark även en möjlighet att, på samma sätt som Förenade kungariket och Irland, välja att delta i samarbetet. I en gemensam förklaring (39) om protokollet om Danmarks ställning noterar regeringskonferensen att Danmark förklarar att det inte kommer att använda sin rösträtt för att förhindra antagandet av de bestämmelser som inte är tillämpliga på Danmark.

Särskilda övergångsbestämmelser när det gäller omröstning i rådet finns i artikel 2.4 i protokollet om övergångsbestämmelser för unionens institutioner och organ som fogas till det konstitutionella fördraget.

18.6.2. Politik som gäller kontroll vid gränser, asyl och invandring

Bakgrund

I artiklarna 62 och 63 i EG-fördraget finns bestämmelser om kontroll vid de inre respektive yttre gränserna, asyl och invandring. Vid Europeiska rådets möte i Sevilla den 21-22 juni 2002 välkomnades kommissionens meddelande om en integrerad förvaltning av EU-medlemsstaternas yttre gränser, med förslag om bland annat ett gemensamt regelverk, samordning och samarbete samt delat kostnadsansvar och en granskning av lämpligheten och genomförbarheten av en europeisk gränskontrollstyrka. Delar av denna integrerade förvaltning har redan genomförts i form av gemensam utbildningsplan, gemensamma riskanalyser och gemensamma operationer, medan andra delar hanteras i kommissionens förslag till en

Ds 2004:52 Unionens verksamhet inom olika politikområden

265

gemenskapskodex om gränspassage av personer eller inom den planerade gränsbyrån.

Förhandlingsresultatet

Bestämmelser om gränskontroll, asyl och invandring finns i artiklarna III-265–III-268 i det konstitutionella fördraget. Unionspolitiken på området och dess genomförande skall styras av principen om solidaritet och rättvis ansvarsfördelning, även i finansiellt avseende, mellan medlemsstaterna (artikel III-268).

Gränskontroll

Artikel III-265 i det konstitutionella fördraget motsvarar huvudsakligen artikel 62 i EG-fördraget som gäller kontroll vid de inre respektive yttre gränserna. I enlighet med Europeiska rådets slutsatser om en integrerad förvaltning av de yttre gränserna har det i det konstitutionella fördraget införts skrivningar om att unionen ska utarbeta en politik med syftet att stegvis införa ett integrerat system för förvaltning av de yttre gränserna och i europeiska lagar eller ramlagar vidta alla nödvändiga åtgärder för införandet av detta system. Innebörden av detta lär bli föremål för förhandlingar inom ramen för initiativ till rättsakter, t.ex. om ökad solidaritet när det gäller finansiellt och praktiskt stöd i gränssamarbetet.

Asyl

I artikel III-266 i det konstitutionella fördraget finns bestämmelser om asyl. Artikeln sammanfattar målsättningen för den enhetliga och gemensamma politik som medlemsstaterna kom överens om 1999, vid Europeiska rådets möte i Tammerfors. Unionen skall fastställa en gemensam politik avseende asyl, alternativt skydd och tillfälligt skydd i enlighet med internationell flyktingrätt.

Unionens verksamhet inom olika politikområden Ds 2004:52

266

Tillämpningen skall ske genom europeiska lagar eller ramlagar som skall antas enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet. De skall föreskriva åtgärder för ett gemensamt europeiskt asylsystem. Innehållet motsvarar i huvudsak asylavsnittet i artikel 63 i EG-fördraget. Rådet och Europaparlamentet ska fastställa en enhetlig asylstatus för medborgare i tredjeland som ska gälla i hela unionen, och en enhetlig status för alternativt skydd för de medborgare i tredjeland som, utan att beviljas europeisk asyl, har behov av internationellt skydd. Därutöver ska unionen fatta beslut om europeiska lagar eller ramlagar för ett gemensamt system för tillfälligt skydd för fördrivna personer i händelse av massiv tillströmning, gemensamma förfaranden för att bevilja och återkalla asylstatus eller alternativt skydd, kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som har ansvaret för att pröva en ansökan om asyl eller alternativt skydd och normer för mottagande av personer som söker asyl eller alternativt skydd.

En viktig skillnad är att beträffande asylstatus, status för alternativt skydd och mottagande av personer som söker asyl eller alternativt skydd, föreskriver fördraget enhetliga regler istället för miniminormer som tidigare var fallet.

Ett nytt avsnitt i artikeln föreskriver att åtgärder även skall vidtas för att söka partnerskap och samarbete med tredjeland, för att hantera flöden av personer som söker asyl, alternativt skydd eller tillfälligt skydd.

Slutligen skall rådet, på förslag från kommissionen, kunna anta europeiska förordningar eller beslut om provisoriska åtgärder till förmån för en medlemsstat som hamnar i en nödsituation på grund av plötsliga flyktingströmmar av personer från tredjeland.

Invandring

Artikel III-267 i det konstitutionella fördraget föreskriver att unionen skall besluta om en gemensam invandringspolitik som innebär en effektiv förvaltning av migrationsströmmar och en rättvis behandling av medborgare i tredjeland som är lagligen

Ds 2004:52 Unionens verksamhet inom olika politikområden

267

bosatta i medlemsstaterna. Innehållet motsvarar i huvudsak artikel 63 i EG-fördraget. Enligt artikel III-267.2 skall i europeiska lagar eller ramlagar föreskrivas villkor för inresa och bosättning, normer för medlemsstaternas utfärdande av visering för längre tid och uppehållstillstånd, inbegripet sådana som avser familjeåterförening. Vidare skall rättigheter fastställas för medborgare i tredjeland som lagligen är bosatta i en medlemsstat, inbegripet villkor för fri rörlighet och bosättning i andra medlemsstater. Gemensamma åtgärder skall också vidtas mot olaglig invandring och olaglig bosättning, inbegripet avvisning, utvisning och återvändande av olagliga invandrare. En nyhet i jämförelse med gällande fördrag, är att unionen uttryckligen skall vidta åtgärder för att förebygga och bekämpa människohandel, särskilt handel med kvinnor och barn. Lagarna och ramlagarna skall antas enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet.

I en gemensam förklaring (14) till artiklarna III-136 och III-267 anges att om en europeisk lag eller ramlag på grundval av artikel III-267.2 negativt skulle påverka grundläggande aspekter av en medlemsstats sociala trygghetssystem kommer den medlemsstatens intressen att vederbörligen beaktas.

Unionen får med tredjeland ingå avtal med syftet att de medborgare i tredjeland som inte längre uppfyller villkoren för inresa, närvaro eller bosättning på en medlemsstats territorium skall återtas i sina ursprungsländer (artikel III-267.3).

Åtgärder för att främja integration ingår också som ett nytt avsnitt i invandringsartikeln (artikel III-267.4). Åtgärder får föreskrivas i europeiska lagar eller ramlagar som skall antas enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Främjandeåtgärder på området får dock inte omfatta någon harmonisering av medlemsstaternas lagar eller författningar.

Det kommer även i fortsättningen att vara upp till medlemsstaterna att bestämma antalet beviljade inresor för personer som anländer för att söka sysselsättning (artikel III-267.5).

Unionens verksamhet inom olika politikområden Ds 2004:52

268

18.6.3. Civilrättsligt samarbete

Bakgrund

Genom Nicefördragets ikraftträdande har det skett en övergång till beslutsfattande med kvalificerad majoritet i civilrättsliga frågor med undantag för de aspekter som berör familjerätten. Artikel 65 i EG-fördraget, som ger den rättsliga grunden för det civilrättsliga samarbetet, lämnades emellertid oförändrad i avvaktan på en mera genomgripande fördragsreform.

Lagstiftningsarbetet på det civilrättsliga området har präglats av att samarbetet byggts på principen om ömsesidigt erkännande.

Förhandlingsresultatet

I artikel III-269 i det konstitutionella fördraget anges principen om ömsesidigt erkännande nu uttryckligen som en grund för det fortsatta lagstiftningsarbetet. Samarbetet föreslås enbart omfatta frågor som har gränsöverskridande följder. En ytterligare inskränkning är att bestämmelsen skall tillämpas särskilt när det är nödvändigt för att den inre marknaden skall fungera väl.

Det civilrättsliga samarbetet får innefatta tillnärmning av nationell lagstiftning, om det är nödvändigt för att förverkliga ett samarbete i civilrättsliga frågor med gränsöverskridande följder där samarbetet bygger på principen om ömsesidigt erkännande.

I artikel III-269.2 anges ett antal konkreta frågor som det civilrättsliga samarbetet skall omfatta. Dessa motsvarar i huvudsak artikel 65 i EG-fördraget och speglar därutöver vad som överenskoms vid Europeiska rådets möte i Tammerfors.

Åtgärderna på det civilrättsliga området skall ha formen av europeiska lagar eller ramlagar som antas enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet. På det familjerättsliga området föreslås dock särskilda regler. Här skall rådet anta europeiska lagar eller ramlagar med enhällighet efter att ha hört Europaparlamentet. Rådet skall dock på förslag av kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet kunna fatta ett beslut med enhällighet

Ds 2004:52 Unionens verksamhet inom olika politikområden

269

om att istället tillämpa det ordinarie lagstiftningsförfarandet på vissa i beslutet särskilt utpekade aspekter av familjerätten. Den föreslagna bestämmelsen om civilrättsligt samarbete överensstämmer väsentligen med vad som gäller i dag.

18.6.4. Straffrättsligt samarbete, materiell straffrätt och förebyggande av brottslighet

Bakgrund

Den nuvarande artikel 31 i Unionsfördraget om straffrättsligt samarbete har en längre tid varit i behov av en översyn. Artikeln är förhållandevis begränsad och den kan t.o.m. sägas vara delvis överspelad till sitt innehåll.

Förhandlingsresultatet

Inledning

Det konstitutionella fördraget innebär att artikel 31 i Unionsfördraget ersätts av två nya artiklar (artiklarna III-270 och III-271) som reglerar dels straffrättsligt samarbete och tillnärmning av straffprocessrätt, dels materiell straffrätt. Syftet är att artiklarna skall återspegla den avvägning som måste göras mellan genomförandet av principen om ömsesidigt erkännande och arbetet med tillnärmning av straffrätten. Dessa båda uppgifter behöver dock inte stå i ett motsatsförhållande till varandra. En förutsättning för ömsesidigt erkännande medlemsstaterna emellan är i många fall att domar och beslut har tillkommit med stöd av likartade regler och rättssäkerhetsgarantier.

För att uppnå målet med ett område med frihet, säkerhet och rättvisa är det viktigt med ett effektivt brottsförebyggande arbete. Genom den särskilda artikel som nu förs in i fördraget (artikel III-272) ges unionen uttrycklig möjlighet att uppmuntra och stödja medlemsstaterna i detta arbete.

Unionens verksamhet inom olika politikområden Ds 2004:52

270

Straffrättsligt samarbete

Det straffrättsliga samarbetet inom unionen skall bygga på principen om ömsesidigt erkännande och inbegripa en tillnärmning av nationell lagstiftning på det straffrättsliga och straffprocessrättsliga området (artikel III-270). Beslut i frågor om straffrättsligt samarbete skall ha formen av europeiska lagar eller ramlagar som antas enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Samarbetet syftar till att säkerställa erkännande i hela unionen av domar och beslut, förebygga och lösa behörighetskonflikter mellan medlemsstaterna, främja personalutbildning inom rättsväsendet och i övrigt underlätta det straffrättsliga samarbetet mellan rättsliga eller likvärdiga myndigheter när det gäller lagföring och verkställighet av beslut.

Införandet av vissa gemensamma regler för delar av straffprocessen syftar till att säkerställa full tillämpning av principen om ömsesidigt erkännande och inom hela unionen garantera den enskildes rättssäkerhet i det straffrättsliga förfarandet och brottsoffers rättigheter.

Det konstitutionella fördraget föreskriver att europeiska ramlagar kan användas, om det är nödvändigt för att underlätta det ömsesidiga erkännandet av domar och rättsliga avgöranden samt polissamarbete och det rättsliga samarbetet i frågor som har en gränsöverskridande dimension. Ramlagarna skall antas enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet. I detta syfte kan unionen besluta om minimiregler för ömsesidig tillåtlighet av bevis mellan medlemsstaterna, fastställande av personers rättigheter vid det straffrättsliga förfarandet samt brottsoffers rättigheter. Dessa minimiregler måste beakta skillnaderna mellan medlemsstaternas rättsliga traditioner och rättssystem. Samarbetet kan också omfatta andra specifika delar av det straffrättsliga förfarandet som har fastställts av rådet med enhällighet och med Europaparlamentets godkännande. Det anges avslutningsvis att antagandet av minimiregler inte hindrar en medlemsstat från att behålla eller införa en högre nivå av skydd för den enskilde i straffprocessen. I fråga om ömsesidig tillåtlighet av bevis mellan

Ds 2004:52 Unionens verksamhet inom olika politikområden

271

medlemsstaterna kan anmärkas att regleringen i det konstitutionella fördraget syftar till att möjliggöra att det upprättas minimiregler så att bevisning som har insamlats i en medlemsstat i enlighet med dessa regler kan användas i det straffrättsliga förfarandet i en annan medlemsstat.

Som angetts ovan har i bestämmelsen också införts en möjlighet för en medlemsstat att begära att ett utkast till ramlag överlämnas till Europeiska rådet för ställningstagande. Detta innebär att förfarandet i rådet tillfälligt upphävs. Efter diskussion skall Europeiska rådet inom fyra månader från det tillfälliga upphävandet antingen hänskjuta utkastet till rådet, varvid det tillfälliga upphävandet avbryts, eller begära att kommissionen eller den grupp av medlemsstater som lade fram förslaget lägger fram ett nytt utkast. I sistnämnda fall skall den akt som ursprungligen föreslogs anses som icke antagen. Om ingen åtgärd vidtas av Europeiska rådet inom tidsfristen eller om ramlagen inte har antagits inom 12 månader från det att ett nytt utkast lades fram kan ett fördjupat samarbete upprättas i den aktuella frågan av minst en tredjedel av medlemsstaterna (se vidare avsnitt 12.4).

Materiell straffrätt

I det konstitutionella fördraget har införts en särskild rättslig grund som gör det möjligt att enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet anta europeiska ramlagar som innehåller minimiregler om brottsrekvisit och påföljder för särskilt allvarlig brottslighet med gränsöverskridande inslag (artikel III-271). I den rättsliga grunden räknas sedan upp de brottstyper som avses. Det rör sig om – terrorism – människohandel och sexuellt utnyttjande av kvinnor och barn – olaglig narkotikahandel – olaglig handel med vapen – penningtvätt

Unionens verksamhet inom olika politikområden Ds 2004:52

272

– korruption – förfalskning av betalningsmedel – IT-brottslighet, och – organiserad brottslighet.

Det ges också en möjlighet för rådet att med hänsyn till brottslighetens utveckling, med enhällighet och efter Europaparlamentets godkännande, fastställa andra områden av brottslighet som uppfyller de nämnda kriterierna. Anledningen till att endast ramlagar skall kunna användas på området är att den materiella straffrätten är så pass olika reglerad i medlemsstaterna att lagstiftningen bör genomföras nationellt på ett sätt som passar för respektive stats straffrättsliga system.

En fråga som har varit föremål för intensiv diskussion inom unionen under senare år är om det är möjligt att besluta om straffrättslig tillnärmning i ett gemenskapsinstrument, eller om befogenheten i detta avseende ligger exklusivt i tredje pelaren. Denna fråga löses i det konstitutionella fördraget genom pelarstrukturens avskaffande och genom att det uttryckligen anges att tillnärmning av materiell straffrätt skall kunna ske genom antagandet av europeiska ramlagar också när det visar sig nödvändigt för att säkerställa att unionens politik skall kunna genomföras effektivt på ett område som redan omfattas av harmoniseringsåtgärder (artikel III-271.2). Ramlagarna, som skall innehålla minimiregler om brottsrekvisit och påföljder, skall beslutas enligt samma förfarande som används för antagande av de nämnda harmoniseringsåtgärderna. Det går inte att säkert förutsäga vilka brottstyper som skulle kunna bli föremål för tillnärmning med stöd av bestämmelsen. Något som dock redan i dag tilldrar sig ett stort intresse inom unionen är miljöbrottslighet och brott mot gemenskapens finansiella intressen, s.k. EU-bedrägerier.

I bestämmelsen har införts en motsvarande ordning som i bestämmelsen om straffrättsligt samarbete om att en medlemsstat skall kunna begära att ett utkast till ramlag under vissa förutsättningar skall kunna överlämnas till Europeiska rådet

Ds 2004:52 Unionens verksamhet inom olika politikområden

273

för ställningstagande. Vidare kan ett fördjupat samarbete inledas om förslaget inte antas av Europeiska rådet.

Förebyggande av brottslighet

Genom det konstitutionella fördraget införs en särskild rättslig grund för brottsförebyggande arbete (artikel III-272). Den rättsliga grunden syftar till att uppmuntra och stödja medlemsstaternas åtgärder för att förebygga brottslighet. Detta skall kunna ske genom antagandet av europeiska lagar och ramlagar enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Åtgärderna får dock inte omfatta harmonisering av medlemsstaternas lagar eller andra författningar.

Den relativt begränsade omfattning som artikeln har givits speglar uppfattningen att brottsförebyggande arbete i första hand bör bedrivas lokalt, regionalt och nationellt. Det finns emellertid ett mervärde i att samarbeta också på unionsnivå, t.ex. för att utbyta erfarenheter och goda exempel och för att ge stöd åt gränsöverskridande projekt.

18.6.5. Åklagarsamarbete

Bakgrund

I början av år 2002 fattade rådet beslut om att inrätta Eurojust, ett organ för förbättrat åklagarsamarbete vid gränsöverskridande brottsutredningar. Eurojust har till uppgift att underlätta samordningen och samarbetet mellan medlemsstaterna när det gäller utredning av och åtal för grov, ofta organiserad, brottslighet. Eurojust skall bl.a. hjälpa medlemsstaterna i samarbetet kring frågor om internationell rättslig hjälp och utlämning. På begäran av en medlemsstat kan Eurojust också hjälpa till med utredningar och åtal som rör en medlemsstat eller ett land utanför unionen.

Unionens verksamhet inom olika politikområden Ds 2004:52

274

Förhandlingsresultatet

Eurojust

Det framtida arbetet i Eurojust skall enligt det konstitutionella fördraget regleras i europeiska lagar i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (artikel III-273). Av en gemensam förklaring (23) till artikel III-273.1 andra stycket framgår att nationella bestämmelser och förfaranden för inledande av brottsutredningar bör beaktas när detta sker. Eurojusts uppgifter kan enligt fördraget innefatta inledande av brottsutredningar och förslag till inledande av lagföringsförfaranden som genomförs av de nationella myndigheterna, särskilt de som gäller brott som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen, samordning av utredningar och lagföringsförfaranden samt stärkande av det rättsliga samarbetet inbegripet lösande av behörighetskonflikter och ett nära samarbete med det europeiska rättsliga nätverket för åklagare. I de europeiska lagarna skall också bestämmas villkoren för Europaparlamentets och de nationella parlamentens deltagande i utvärderingen av Eurojusts verksamhet.

En europeisk åklagarmyndighet

Frågan om Eurojusts arbetsuppgifter måste ses mot bakgrund av att det i det konstitutionella fördraget också införs en rättslig grund som gör det möjligt för rådet att med enhällighet och efter Europaparlamentets godkännande inrätta en europeisk åklagarmyndighet utifrån Eurojust (artikel III-274). Den europeiska åklagarmyndigheten skall vara behörig att, i samverkan med Europol, utreda, lagföra och väcka åtal mot gärningsmän och andra medverkande som begått brott som skadar unionens finansiella intressen, s.k. EU-bedrägerier. Den europeiska åklagarens befogenhet kan genom ett beslut av Europeiska rådet utsträckas till att även omfatta kampen mot den grova brottslighet som har ett gränsöverskridande inslag. Som en följd av det kan Europeiska rådet utsträcka behörigheten

Ds 2004:52 Unionens verksamhet inom olika politikområden

275

till att utreda, lagföra och väcka åtal mot gärningsmän och andra medverkande som begått grova brott som påverkar mer än en medlemsstat. Beslutet av Europeiska rådet måste fattas med enhällighet efter Europaparlamentets godkännande och efter att ha hört kommissionen.

Även om det konstitutionella fördraget bara öppnar en möjlighet att i framtiden inrätta en europeisk åklagare så har frågan varit föremål för en omfattande debatt. Många har pekat på att förslaget skulle kräva ett omfattande lagstiftningsarbete, bl.a. på det processrättsliga området, utan att det med säkerhet kan sägas att det skulle resultera i en effektivare brottsbekämpning inom unionen. De förordar andra åtgärder innefattande en vidareutveckling av samarbetet inom Eurojust. Andra åter har ansett att en europeisk åklagarmyndighet på sikt är ett naturligt och nödvändigt steg i utvecklandet av det europeiska straffrättssamarbetet.

18.6.6. Polissamarbete

Bakgrund

I den nuvarande artikel 30 i Unionsfördraget anges vad det europeiska polissamarbetet skall omfatta. Det handlar främst om gemensamma insatser för att stärka samarbetet mellan de nationella brottsbekämpande myndigheterna. Artikeln anger också vilka arbetsuppgifter som skall tillkomma den europeiska polisbyrån Europol.

Den arbetsgrupp i framtidskonventet som beredde de rättsliga och inrikes frågorna angav som en ”gyllene regel” att man borde sträva efter att göra en åtskillnad mellan de lagstiftande och de operativa uppgifterna när det gäller polissamarbete och rättsligt samarbete. På detta sätt skulle det bli tydligare när rådet uppträder som lagstiftare och när det utövar olika verkställande funktioner. Förslaget har tagits upp i det konstitutionella fördraget och avspeglar sig tydligast i artiklarna om polissamarbetet inom unionen.

Unionens verksamhet inom olika politikområden Ds 2004:52

276

Under fördragsförhandlingarna har förts en diskussion om hur man kan stärka unionens operativa samarbete. Det har uppfattats som en brist att det inte finns någon övergripande samordning av detta arbete, inte minst med tanke på de behov av gränsöverskridande insatser som kan uppstå vid större katastrofer, terroristattacker och liknande som berör flera medlemsstater. I sammanhanget har också framhållits de ökade krav på bevakning av unionens gemensamma yttre gräns som blir ett resultat av utvidgningen av unionen.

Förhandlingsresultatet

En kommitté för operativt samarbete

Det konstitutionella fördraget föreskriver att det skall inrättas en ständig kommitté i rådet med uppgift att understödja och stärka det operativa samarbetet i frågor om inre säkerhet (artikel III-261). Kommittén skall främja samordningen av de åtgärder som vidtas av medlemsstaternas behöriga myndigheter. Företrädare för unionens myndigheter och organ skall kunna medverka i kommitténs arbete. Europaparlamentet och de nationella parlamenten skall bli informerade om arbetet. Kommitténs uppgift är tänkt att begränsas till övergripande strategiska insatser. Den skall även ha en roll vid tillämpningen av den solidaritetsklausul som det konstitutionella fördraget inför (se avsnitt 20.8).

Samarbete mellan behöriga myndigheter

Det konstitutionella fördraget inför också en rättslig grund för att utforma ett samarbete mellan alla behöriga myndigheter när det gäller medlemsstaternas inre säkerhet, innefattande polisen, tullen och andra specialiserade brottsbekämpande organ, i syfte att förebygga, upptäcka och utreda brott (artikel III-275). För detta ändamål får unionen besluta om europeiska lagar eller ramlagar beträffande informationsbehandling, stöd till

Ds 2004:52 Unionens verksamhet inom olika politikområden

277

utbildning, utbytesverksamhet och forskning samt gemensam utredningsteknik i samband med upptäckt av allvarliga former av organiserad brottslighet. Lagarna och ramlagarna skall antas enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet. När det gäller operativt myndighetssamarbete anges en mera inskränkt bestämmelse som innebär att rådet med enhällighet får besluta om europeiska lagar och ramlagar efter att hört Europaparlamentet.

Europol

I det konstitutionella fördraget anges att Europols uppgift skall vara att stödja och stärka medlemsstaternas polismyndigheters och andra brottsbekämpande organs insatser samt deras ömsesidiga samarbete för att förebygga och bekämpa allvarlig brottslighet som berör två eller flera medlemsstater, terrorism och sådana former av brottslighet som skadar ett gemensamt intresse som är föremål för unionens politik (artikel III-276).

I fördraget införs en rättslig grund för den europeiska polisbyrån Europol som möjliggör att det antas europeiska lagar enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet för att bestämma dess struktur, arbetssätt, verksamhetsområde och uppgifter. Som exempel på uppgifter för Europol nämns dels behandling av information från medlemsstaternas myndigheter och vissa andra källor, dels samordning, organisering och genomförande av utredningar och operativa insatser tillsammans med medlemsstaternas behöriga myndigheter eller inom gemensamma utredningsgrupper, i förekommande fall i samverkan med det europeiska åklagarkontoret Eurojust. I lagen skall också ges föreskrifter för den kontroll av Europols verksamhet som utförs av Europaparlamentet under medverkan av de nationella parlamenten. Europols operativa insatser skall genomföras i samverkan och samförstånd med myndigheterna i den eller de medlemsstater vars territorium berörs. Tvångsåtgärder skall genomföras endast av de berörda nationella myndigheterna.

Unionens verksamhet inom olika politikområden Ds 2004:52

278

Ingripande på en annan medlemsstats territorium

Rådet skall med enhällighet och efter att ha hört Europaparlamentet anta europeiska lagar eller ramlagar för att fastställa villkoren för och gränserna inom vilka de nationella myndigheterna, som är ansvariga för straffrättsligt samarbete och polissamarbete, får ingripa på en annan medlemsstats territorium i samförstånd med denna stat (artikel III-277).

För Europols del finns, som framgått ovan, en särskild reglering av denna fråga.

18.7. Områden där unionen får besluta om att genomföra stödjande, samordnande eller kompletterande åtgärder

18.7.1. Folkhälsa

Bakgrund

I artikel 152 i EG-fördraget finns bestämmelser om folkhälsa. Utgångspunkten i nuvarande fördrag är att frågor som rör folkhälsopolitikens utformning huvudsakligen utgör nationell kompetens. Gemenskapen skall emellertid främja samarbete mellan medlemsstaterna och vid behov stödja deras insatser.

I artikeln slås det fast att en hög hälsoskyddsnivå för människor skall säkerställas vid utformning och genomförande av all gemenskapspolitik och alla gemenskapsåtgärder. Medlemsstaterna skall i samverkan med kommissionen samordna sin politik och sina program. Gemenskapen och medlemsstaterna skall även främja samarbetet med tredjeland och behöriga internationella organisationer på folkhälsoområdet.

I artikeln ges rådet befogenhet att vidta åtgärder för att bidra till folkhälsomålen. För det första kan rådet besluta om minimiåtgärder för att uppnå höga kvalitets- och

Ds 2004:52 Unionens verksamhet inom olika politikområden

279

säkerhetsstandarder i fråga om organ och ämnen av mänskligt ursprung, blod och blodderivat. För det andra kan rådet, med undantag från artikel 37 i EG-fördraget, besluta om åtgärder på veterinär- och växtskyddsområdet som direkt syftar till att skydda folkhälsan. Rådet får även besluta om stimulansåtgärder som är utformade för att skydda och förbättra människors hälsa som dock inte får omfatta någon harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning. Besluten fattas i dag av rådet i enlighet med medbeslutandeförfarandet. Rådet får även med kvalificerad majoritet anta rekommendationer på folkhälsoområdet.

När gemenskapen handlar på folkhälsoområdet skall den enligt fördraget fullt ut respektera medlemsstaternas ansvar för att organisera och ge hälso- och sjukvård. Särskilt får inte åtgärder för att fastställa höga kvalitets- och säkerhetsstandarder i fråga om organ och ämnen av mänskligt ursprung, blod och blodderivat, påverka nationella bestämmelser om donation eller medicinsk användning av organ och blod.

Förhandlingsresultatet

Folkhälsa regleras i artikel III-278 i det konstitutionella fördraget. Folkhälsopolitikens nuvarande karaktär, som en angelägenhet för i huvudsak medlemsstaterna, bibehålls. Bestämmelsen motsvarar bestämmelsen i EG-fördraget med följande huvudsakliga ändringar.

Unionen skall, liksom i dag, främja samarbetet mellan medlemsstaterna och vid behov stödja deras insatser. I det konstitutionella fördraget tydliggörs att unionen särskilt skall främja sådant samarbete medlemsstaterna emellan som syftar till att förbättra komplementariteten hos dessas hälso- och sjukvård i gränsregionerna (punkt 2 första stycket).

Medlemsstaterna skall liksom i nuvarande fördrag i samverkan med kommissionen samordna sin politik och sina program. Fördraget kompletteras med en skrivning som klargör att kommissionen särskilt skall ta initiativ med syfte att fastställa

Unionens verksamhet inom olika politikområden Ds 2004:52

280

riktlinjer och indikatorer, organisera utbyte av bästa metoder och utforma de delar som behövs för periodisk övervakning och utvärdering (punkt 2 andra stycket) (den s.k. öppna samordningsmetoden, se avsnitt 12.5). Europaparlamentet skall informeras fullt ut.

Unionen ges ytterligare befogenheter i fråga om säkerhet när det gäller folkhälsan. Området anges uttryckligen vara ett område som hör till områden med delad befogenhet mellan unionen och medlemsstaterna (artikel I-14). I europeiska lagar eller ramlagar får åtgärder för att fastställa höga kvalitets- och säkerhetsstandarder för läkemedel och medicintekniska produkter föreskrivas (punkt 4 första stycket c). Vidare får åtgärder för övervakning, tidig varning för och bekämpning av allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa föreskrivas (punkt 4 första stycket d). Lagarna och ramlagarna skall antas enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Unionens utvidgade befogenhet att vidta bindande åtgärder när det gäller allvarliga hot mot människors hälsa av gränsöverskridande karaktär, omfattar framförallt smittskyddsområdet. Smittskydd är en gränsöverskridande fråga där vi är beroende av samarbete och av att våra europeiska grannar har god beredskap för att kunna upptäcka och förhindra spridning av smitta.

Alkohol och tobak identifieras som särskilda befogenhetområden inom unionen (punkt 5). Unionen ges möjlighet att i europeiska lagar eller ramlagar föreskriva stimulansåtgärder för att skydda och förbättra människors hälsa, dvs. att vidta åtgärder som direkt syftar till att skydda folkhälsan avseende tobak och missbruk av alkohol. Unionen ges även möjlighet att i europeiska lagar eller ramlagar föreskriva stimulansåtgärder för att bekämpa de stora gränsöverskridande folksjukdomarna. Dessa områden hör inom indelningen i befogenhetskategorier till områden med stödjande, samordnande eller kompletterande åtgärder (artikel I-17). Lagarna och ramlagarna skall antas enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet. De får inte leda till en harmonisering av medlemsstaternas nationella regler.

Ds 2004:52 Unionens verksamhet inom olika politikområden

281

Medlemsstaternas befogenheter på hälso- och sjukvårdsområdet förtydligas i det konstitutionella fördraget. Medlemsstaternas uttryckliga ansvar för att besluta om sin hälso- och sjukvårdspolitik slås fast och unionen skall respektera detta ansvar. Medlemsstaternas ansvarsområde inbegriper hälso- och sjukvårdsförvaltning och att fördela de resurser som tilldelas denna förvaltning (punkt 7).

Sammantaget medför fördraget att unionens folkhälsodimension förstärks.

Regeringskonferensens resultat skiljer sig från framtidskonventets förslag. Framtidskonventet föreslog inga direkta förändringar på området.

18.7.2. Industri

Bakgrund

Artikel 157 i EG-fördraget behandlar gemenskapsindustrins konkurrensförmåga. Målen är att industrin snabbare skall kunna anpassa sig till strukturförändringar genom att främja ett gynnsamt företagsklimat med särskild fokus på små- och medelstora företag. Dessutom skall gemenskapen verka för att utnyttja de industriella möjligheter som skapas genom politiken inom sektorerna innovation, forskning och teknisk utveckling. Målen har gett upphov till mer branschinriktade insatser och stödåtgärder. Medlemsstaterna skall i samverkan med kommissionen samråda och vid behov samordna sina insatser. Rådet får i enlighet med medbeslutandeförfarandet anta särskilda åtgärder för att stödja medlemsstaternas insatser.

Gemenskapen får inte anta åtgärder som kan snedvrida konkurrensen eller som omfattar bestämmelser om skatter eller bestämmelser om anställdas rättigheter och intressen.

Unionens verksamhet inom olika politikområden Ds 2004:52

282

Förhandlingsresultatet

Bestämmelsen om unionens näringslivspolitik finns i artikel III-279 i det konstitutionella fördraget. Området hör inom indelningen i befogenhetskategorier till områden med stödjande, samordnande eller kompletterande åtgärder (artikel I-17). Bestämmelsen motsvarar i huvudsak bestämmelsen i EGfördraget. Lagar och ramlagar ska antas enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Åtgärderna får inte omfatta någon harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning.

Medlemsstaterna skall, liksom i nuvarande fördrag, i samverkan med kommissionen samråda inbördes och vid behov samordna sina insatser. Artikeln kompletteras med en skrivning som klargör att kommissionen särskilt får ta initiativ med syfte att fastställa riktlinjer och indikatorer, organisera utbyte av bästa metoder och utforma de delar som behövs för periodisk övervakning och utvärdering (den s.k. öppna samordningsmetoden se avsnitt 12.5). Europaparlamentet skall informeras fullt ut.

18.7.3. Kultur

Bakgrund

I artikel 151 i EG-fördraget finns bestämmelser om politik på kulturområdet. Utgångspunkten för nuvarande fördrag är att frågor som rör kulturpolitikens utformning huvudsakligen utgör nationell kompetens. Gemenskapen har befogenhet att främja samarbetet mellan medlemsstaterna och vid behov stödja och komplettera deras verksamhet genom insatser. Gemenskapen och medlemsstaterna skall även främja samarbetet med tredjeland och behöriga internationella organisationer på kulturområdet, särskilt Europarådet. Gemenskapen skall beakta de kulturella aspekterna då den handlar enligt andra bestämmelser i fördraget, särskilt för att respektera och främja den kulturella mångfalden.

Ds 2004:52 Unionens verksamhet inom olika politikområden

283

När gemenskapen handlar på kulturområdet skall det ske med respekt för medlemsstaternas nationella och regionala mångfald. Rådet får anta stimulansåtgärder som dock inte får omfatta någon harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning. Besluten fattas av rådet med enhällighet i enlighet med medbeslutandeförfarandet. Rådet får även anta rekommendationer med enhällighet.

Förhandlingsresultatet

Bestämmelser på politikområdet kultur finns i artikel III-280 i det konstitutionella fördraget. Området hör inom indelningen i befogenhetskategorier till områden med stödjande, samordnande eller kompletterande åtgärder (artikel I-17). Artikeln motsvarar bestämmelsen i EG-fördraget. Beslutsreglerna har dock förändrats genom att beslut om stimulansåtgärder enligt det nya fördraget skall antas i europeiska lagar eller ramlagar enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Åtgärderna får inte omfatta någon harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning. Rådet får även anta rekommendationer med kvalificerad majoritet.

18.7.4. Turism

Bakgrund

Åtgärder på området turism inkluderas i listan över gemenskapens aktiviteter i artikel 3.1 u i EG-fördraget. Turism har dock i nuvarande fördrag ingen särskild rättslig grund som ett eget politikområde. Samarbete mellan medlemsstaterna förekommer dock inom en rad områden inom turismpolitiken.

Förhandlingsresultatet

Artikel III-281 i det konstitutionella fördraget innebär att en särskild rättslig grund skapas för åtgärder på turismområdet. Området hör inom indelningen i befogenhetskategorier till

Unionens verksamhet inom olika politikområden Ds 2004:52

284

områden med stödjande, samordnande eller kompletterande åtgärder (artikel I-17). I den rättsliga grunden anges att unionen skall komplettera medlemsstaternas insatser inom turistsektorn, särskilt genom att främja konkurrenskraften hos unionens företag inom denna sektor. Unionens insatser skall syfta till att stimulera skapandet av en miljö som är gynnsam för företagsutvecklingen inom sektorn samt främja samarbetet mellan medlemsstaterna, särskilt genom utbyte av goda rutiner. Åtgärder för att komplettera de insatser som görs av medlemsstaterna skall föreskrivas i europeiska lagar eller ramlagar enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Åtgärderna får inte omfatta någon harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning.

Regeringskonferensens resultat skiljer sig från framtidskonventets förslag. I framtidskonventets förslag fanns ingen rättslig grund för turism.

18.7.5. Utbildning, ungdoms- och idrottsfrågor samt yrkesutbildning

Bakgrund

I artiklarna 149 och 150 i EG-fördraget finns bestämmelser om utbildning, yrkesutbildning och ungdomsfrågor. Utgångspunkten för nuvarande fördrag är att frågor som rör politikens utformning på dessa områden huvudsakligen utgör nationell kompetens. Gemenskapen har befogenhet att främja samarbetet mellan medlemsstaterna och vid behov stödja och komplettera deras verksamhet genom insatser. Gemenskapen och medlemsstaterna skall även främja samarbetet med tredjeland och behöriga internationella organisationer på utbildningsområdet, särskilt Europarådet.

När gemenskapen handlar inom ramen för området utbildning, yrkesutbildning och ungdomsfrågor skall det ske med respekt för medlemsstaternas ansvar för undervisningens innehåll och utbildningssystemets organisation samt

Ds 2004:52 Unionens verksamhet inom olika politikområden

285

medlemsstaternas kulturella och språkliga mångfald. Vidare skall det ske med respekt för medlemsstaternas ansvar för yrkesutbildningens innehåll och organisation. Rådet kan anta stimulansåtgärder som dock inte får omfatta någon harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning. Besluten fattas av rådet i enlighet med medbeslutandeförfarandet. Rådet får även med kvalificerad majoritet anta rekommendationer på utbildningsområdet.

Framtidskonventet föreslog att en rättslig grund för idrott skulle införas och kopplas till utbildning och ungdom såsom en del av området för stödjande, samordnande eller kompletterande åtgärder. Idrotten berörs redan av den fria rörligheten för professionella idrottsmän och bestämmelserna om den inre marknaden.

Förhandlingsresultatet

Bestämmelser om utbildning, ungdoms- och idrottsfrågor och yrkesutbildning finns i artiklarna III-282 och III-283 i det konstitutionella fördraget. Området hör inom indelningen i befogenhetskategorier till områden med stödjande, samordnande eller kompletterande åtgärder (artikel I-17). Bestämmelserna motsvarar i huvudsak bestämmelserna i EG-fördraget. Lagar och ramlagar skall antas enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Åtgärderna får inte omfatta någon harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning.

Artikel III-282 kompletteras med en bestämmelse om att unionen skall bidra till att främja europeisk idrott och skall då beakta idrottens specifika karaktär, dess strukturer som bygger på frivilliga insatser samt dess sociala och pedagogiska funktion (punkt 1 andra stycket).

Unionens insatser på området kompletteras med målet att stimulera ungdomars deltagande i Europas demokratiska liv (punkt 1 tredje stycket e) samt att utveckla idrottens europeiska dimension genom att främja rättvisan och öppenheten i idrottstävlingar och samarbetet mellan idrottsorganisationerna

Unionens verksamhet inom olika politikområden Ds 2004:52

286

samt genom att skydda idrottsutövarnas fysiska och moraliska integritet, särskilt när det gäller unga idrottsmän och idrottskvinnor (punkt 1 tredje stycket g).

Rådet kan även anta stimulansåtgärder på dessa områden som inte får omfatta någon harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning. Det skall göras i europeiska lagar eller ramlagar som antas enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet.

Även i sina relationer med tredjeland och behöriga internationella organisationer skall unionen och medlemsstaterna främja samarbetet på idrottsområdet.

Rådet får även anta rekommendationer på samtliga områden med kvalificerad majoritet.

18.7.6. Skydd och beredskap

Bakgrund

Åtgärder på detta område inkluderas under rubriken ”räddningstjänst” (civil protection) i listan över gemenskapens aktiviteter i artikel 3.1 u i EG-fördraget. Det finns ingen gemensam definition i unionen för detta samarbetsområde. Det har i Sverige tidigare översatts med ”räddningstjänst” men benämns numera ”skydd och beredskap”. Det omfattar i dag frågor som rör skydd och beredskap för såväl olyckor som kriser med svåra påfrestningar på samhället, inbegripet förebyggande åtgärder och skadelindrande insatser. Samarbetet inom området har inte närmare specificerats och saknar specifik rättslig grund i EG-fördraget.

Rådet har beslutat om ett handlingsprogram för gemenskapsåtgärder inom området. Rådets beslut 1999/847/EG om handlingsprogrammet antogs i enlighet med bestämmelserna i artikel 308 i EG-fördraget. Artikel 308 föreskriver enhälligt beslut i rådet och att Europaparlamentet skall höras. Handlingsprogrammet administreras av kommissionen och en förvaltande kommittologikommitté, där medlemsländerna är representerade. Hittills har handlingsprogrammet till stor del

Ds 2004:52 Unionens verksamhet inom olika politikområden

287

varit inriktat på att öka informations- och erfarenhetsutbytet mellan medlemsländerna i frågor som främst berör räddningstjänst.

Vidare har rådet antagit ett beslut 2001/792/EG, Euratom om en gemenskapsmekanism för att underlätta ömsesidig hjälp medlemsstaterna emellan i händelse av stora olyckor och katastrofer, den så kallade gemenskapsmekanismen för räddningstjänst. Rättslig grund för beslutet är artikel 308 i EGfördraget och artikel 203 i Euratomfördraget. Inom ramen för gemenskapsmekanismen har samarbetet intensifierats, företrädesvis genom utbildning och övning, för att bl.a. underlätta samverkan vid gemensamma insatser, både inom och utanför unionen.

Samarbetet vad avser räddningstjänst har utsträckts till att också vara en komponent i EU:s civila krishantering. Rådet och kommissionen har i en gemensam förklaring gjort det möjligt att använda gemenskapsmekanismen i krishanteringsinsatser i tredjeland.

Terrorattackerna den 11 september 2001 har medfört att betydelsen av området ytterligare ökat och getts en högre politisk prioritet. Det ingår i ett bredare sammanhang som en viktig del av de samlade åtgärderna i den gemensamma kampen mot terrorism.

Framtidskonventet föreslog att en rättslig grund för samarbetet inom området skulle införas.

Förhandlingsresultatet

En artikel införs i det konstitutionella fördraget (artikel III-284) som återger de ramar för samarbetet som finns i 1999 års rådsbeslut om handlingsprogrammet och det samarbete för operativa insatser som bedrivs inom ramen för gemenskapsmekanismen. Artikeln rubriceras ”skydd och beredskap” i den svenska versionen av det konstitutionella fördraget. Det samarbete som efter hand på olika sätt har utvecklats får således genom den nya artikeln ett uttryckligt stöd

Unionens verksamhet inom olika politikområden Ds 2004:52

288

i det konstitutionella fördraget. Området hör inom indelningen i befogenhetskategorier till områden med stödjande, samordnande eller kompletterande åtgärder (artikel I-17).

Unionen skall främja samarbetet mellan medlemsstaterna i syfte att förstärka effektiviteten hos systemen för förebyggande av och skydd mot naturkatastrofer och katastrofer som orsakas av människor. Målen för unionens insatser skall vara att stödja och komplettera medlemsstaternas insatser på nationell, regional och lokal nivå när det gäller förebyggande av risker, beredskapen hos medlemsstaternas aktörer inom området skydd och beredskap samt insatser vid naturkatastrofer eller av människor orsakade katastrofer inom unionen. Vidare skall unionen främja snabbt och effektivt operativt samarbete inom unionen mellan ländernas räddningstjänster. Unionen skall även främja överensstämmelse mellan internationella åtgärder i frågor rörande skydd och beredskap.

Artikeln förutser också att sekundärrättsliga regler i form av europeiska lagar eller ramlagar skall kunna fastställas på området. De skall antas enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Sådana åtgärder får inte omfatta någon harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning.

Området skydd och beredskap berörs även av den nya solidaritetsklausulen i artikel I-43 och III-329 (se härom i avsnitt 20.8).

18.7.7. Administrativt samarbete

Bakgrund

Framtidskonventet föreslog att en rättslig grund för administrativt samarbete skulle införas. Detta för att understryka det gemensamma intresset av att det nationella genomförandet av unionsrätten blir effektivt. Unionen har redan program som syftar till att främja samarbetet mellan medlemsstaternas förvaltningar i genomförandet av gemenskapsrätten.

Ds 2004:52 Unionens verksamhet inom olika politikområden

289

Förhandlingsresultatet

I artikel III-285 i det konstitutionella fördraget fastslås för första gången att medlemsstaternas faktiska nationella genomförande av unionsrätten skall betraktas som en fråga av gemensamt intresse. Området hör inom indelningen i befogenhetskategorier till områden med stödjande, samordnande eller kompletterande åtgärder (artikel I-17). I artikeln anges att unionen får stödja medlemsstaternas ansträngningar att förbättra sin förmåga att genomföra unionsrätten. Sådana åtgärder får bestå i att underlätta utbyte av information och av offentliga tjänstemän samt att främja utbildningsprogram. Ingen medlemsstat skall vara skyldig att utnyttja sådant stöd. Åtgärder som är nödvändiga för detta ändamål skall föreskrivas i europeiska lagar. De skall antas enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Lagarna får inte omfatta någon harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning.

291

19. Associering av utomeuropeiska länder och territorier

19.1. Bakgrund

I artiklarna 182-188 i EG-fördraget finns särskilda bestämmelser om förhållandet mellan gemenskapen och de utomeuropeiska länder och territorier som upprätthåller särskilda relationer med Danmark, Frankrike, Nederländerna och Förenade kungariket. Länderna och territorierna är förtecknade i bilaga II till EGfördraget. Syftet med dessa bestämmelser är att främja den sociala och ekonomiska utvecklingen i dessa länder och territorier samt att upprätta nära ekonomiska förbindelser mellan dem och gemenskapen som helhet. Fördraget har lämnat den närmare utformningen av detta samarbete öppet. Mer detaljerade bestämmelser om riktlinjerna för och förfarandet vid dessa länders och territoriers associering med gemenskapen antas av rådet med enhällighet.

19.2. Förhandlingsresultatet

Bestämmelser om associering av utomeuropeiska länder och territorier finns i artiklarna III-286–III-291 i det konstitutionella fördraget. Länderna och territorierna är förtecknade i bilaga II till det konstitutionella fördraget. Bestämmelserna motsvarar i huvudsak bestämmelserna i EG-fördraget men har anpassats med hänsyn till den rationalisering av rättsliga instrument och

Associering av utomeuropeiska länder och territorier Ds 2004:52

292

beslutsprocedurer som gjorts i del I i det konstitutionella fördraget. I vissa bestämmelser har beslutsproceduren ändrats.

I artikel III-290 anges, i likhet med EG-fördraget, att om inte annat följer av bestämmelserna om folkhälsa, allmän säkerhet och allmän ordning skall den fria rörligheten inom medlemsstaterna för arbetstagare från dessa länder och territorier samt inom dessa länder och territorier för arbetstagare från medlemsstaterna regleras. Det skall göras genom europeiska lagar, ramlagar, förordningar och beslut som antas av rådet med enhällighet efter Europaparlamentets hörande. I dag görs det i avtal som kräver medlemsstaternas enhälliga godkännande (artikel 186 i EG-fördraget). Beslutsproceduren i artikel III-291 ändras. Europaparlamentet skall höras innan rådet enhälligt antar europeiska lagar, ramlagar, förordningar och beslut om närmare regler och förfaranden

293

20. Unionens yttre åtgärder

Unionens yttre åtgärder samlas i avdelning V i del III. Avdelningen inleds med bestämmelser med allmän tillämpning. Sedan följer specifika bestämmelser om den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP), den gemensamma handelspolitiken, samarbete med tredjeland och humanitärt bistånd, restriktiva åtgärder, internationella avtal, unionens förbindelser med internationella organisationer och tredjeland samt unionens delegationer, samt bestämmelser om genomförande av solidaritetsklausulen (artiklarna III-292–III-329).

Vissa grundläggande bestämmelser för hur unionen utövar sina befogenheter på det gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiska området finns även i del I (artiklarna I-40 och I-41).

20.1. Bestämmelser med allmän tillämpning

20.1.1. Bakgrund

Enligt Unionsfördraget skall unionen säkerställa att den genomgående handlar samstämmigt i relationerna med omvärlden inom ramen för utrikes- och säkerhetspolitik, ekonomisk politik och biståndspolitik. Rådet och kommissionen skall ansvara för sådan samstämmighet och samarbeta i detta syfte. Några övergripande målsättningar när det gäller unionens

Unionens yttre åtgärder Ds 2004:52

294

respektive gemenskapens yttre agerande finns dock inte i dag utöver Europeiska rådets allmänna politiska riktlinjer.

20.1.2. Förhandlingsresultatet

I och med att pelarstrukturen avskaffas blir det möjligt att slå fast övergripande mål för EU:s yttre agerande i alla dess delar. Förändringarna, som följer framtidskonventets förslag, skapar översiktliga och gemensamma mål och riktlinjer för unionens samlade yttre åtgärder. Samtidigt behålls skilda regelverk för de olika politikområdena.

I artikel III-292 framhävs att unionens åtgärder på den internationella arenan skall utgå från de principer som ligger till grund för unionen: demokrati, rättstatsprincipen, de mänskliga rättigheternas och grundläggande friheternas universalitet och odelbarhet, respekt för människors värde, jämlikhet och solidaritet samt respekt för principerna i Förenta nationernas stadga och folkrätten. Unionen skall vidare sträva efter att utveckla förbindelser och bygga partnerskap med tredjeland och internationella organisationer som delar dessa principer.

Unionen skall vidare besluta om och föra en gemensam politik samt vidta åtgärder och arbeta för att säkerställa en hög grad av samarbete inom alla områden för internationella förbindelser för att – skydda sina värden och grundläggande intressen, sin säkerhet, sitt oberoende och sin integritet, – konsolidera och stödja demokrati, rättsstatsprincipen, de mänskliga rättigheterna och folkrätten, – bevara freden, förebygga konflikter och stärka internationell säkerhet, – främja en hållbar ekonomisk, social och miljömässig utveckling i utvecklingsländerna med det primära syftet att utrota fattigdomen, – främja integreringen av alla länder i världsekonomin, bl.a. genom ett gradvis avskaffande av restriktioner för internationell handel,

Ds 2004:52 Unionens yttre åtgärder

295

– bidra till utformningen av internationella åtgärder för att bevara och förbättra miljön och för en hållbar förvaltning av jordens naturresurser i syfte att garantera en hållbar utveckling, – bistå befolkningar, länder och regioner som drabbas av naturkatastrofer eller katastrofer orsakade av människor, och – främja ett internationellt system som bygger på fördjupat multilateralt samarbete och ett gott globalt styre.

Flera av dessa moment är hämtade från den nuvarande artikel 11 i Unionsfördraget om målsättningarna för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Vissa andra moment, som hållbar utveckling, fattigdomsbekämpning och frihandel, förekommer på andra håll i nuvarande fördrag. En tydlig hänvisning görs till konfliktförebyggande verksamhet.

Avsikten är att de mål och principer som hittills funnits på olika håll men haft begränsad räckvidd skall breddas i sin tillämpning och skall framöver gälla alla aspekter av unionens yttre åtgärder.

Det är Europeiska rådet som på grundval av dessa principer och mål skall fastställa unionens strategiska intressen och mål i politiken för yttre åtgärder, såväl i förhållande till enskilda länder eller regioner som i tematisk mening (artikel III-293). Beslut i Europeiska rådet fattas med konsensus på rekommendation av rådet. Europeiska rådets beslut skall genomföras i enlighet med de förfaranden som föreskrivs i det konstitutionella fördraget.

Unionens utrikesminister får i fråga om GUSP, liksom kommissionen i fråga om de övriga områdena för yttre åtgärder, lägga fram gemensamma förslag för rådet.

Unionens yttre åtgärder Ds 2004:52

296

20.2. Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken

20.2.1. Gemensamma bestämmelser

Bakgrund

Bestämmelser om en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik (GUSP) finns i Unionsfördraget. Enligt artikel 11 skall unionen fastställa och genomföra en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik som omfattar alla områden inom utrikes- och säkerhetspolitiken. Målen för unionen är att skydda dess gemensamma värden, grundläggande intressen, oavhängighet och integritet i överensstämmelse med grundsatserna i Förenta nationernas stadga, stärka unionens säkerhet, bevara freden och stärka den internationella säkerheten, främja det internationella samarbetet samt utveckla och befästa demokratin, rättstatsprincipen och respekten för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna.

Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken skall grunda sig på ett aktivt och förbehållslöst stöd från unionens medlemsstater i en anda av lojalitet och ömsesidig solidaritet. Medlemsstaterna skall arbeta tillsammans för att förstärka och utveckla sin ömsesidiga politiska solidaritet. De skall avstå från varje handling som strider mot unionens intressen eller kan minska dess effektivitet som en sammanhållande kraft i de internationella relationerna.

Europeiska rådet skall, enligt artikel 13, fastställa principerna och de allmänna riktlinjerna för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Gemensamma strategier kan antas på områden där medlemsstaterna har viktiga gemensamma intressen. Rådet skall fatta beslut om genomförande av dessa principer och riktlinjer.

Ds 2004:52 Unionens yttre åtgärder

297

Rådet skall anta gemensamma åtgärder när operativa insatser anses nödvändiga i specifika situationer (artikel 14). I gemensamma ståndpunkter (artikel 15) anger rådet sin inställning i en fråga av geografisk eller tematisk karaktär.

Enligt Unionsfördraget skall det land som innehar ordförandeskapet i rådet företräda unionen i frågor som omfattas av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (artikel 18). Ordförandelandet skall biträdas av rådets generalsekreterare, som skall fungera som hög representant när det gäller den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Kommissionen skall medverka fullt ut. Ordförandeskapet biträds vid behov även av nästföljande ordförandeland. Särskilda representanter kan utses av rådet.

Ordförandeskapet skall vidare höra Europaparlamentet om de viktigaste aspekterna och de grundläggande valmöjligheterna när det gäller den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (artikel 21). Europaparlamentet informeras regelbundet.

Varje medlemsstat eller kommissionen får ta upp frågor till behandling och lägga förslag i rådet (artikel 22).

Enhällighet utgör huvudregel för beslutsfattande om unionens utrikes- och säkerhetspolitik (artikel 23). En medlemsstat kan också avstå från att delta i ett beslut och därmed inte heller vara förpliktigad att tillämpa beslutet, s.k. konstruktivt avstående.

Kvalificerad majoritet tillämpas vid beslut om gemensamma ståndpunkter och gemensamma åtgärder på grundval av Europeiska rådets enhälligt antagna gemensamma strategier, vid genomförande av gemensamma ståndpunkter eller åtgärder, liksom vid beslut om att utse särskilda representanter.

I frågor där beslut skall fattas med kvalificerad majoritet kan en enskild medlemsstat motsätta sig att ett beslut fattas under hänvisning till viktiga och uttalade skäl som rör nationell politik. I sådana fall får rådet med kvalificerad majoritet hänskjuta frågan till Europeiska rådet, som i sin tur beslutar med enhällighet.

Beslutsfattande med kvalificerad majoritet kan inte tillämpas i frågor som har militära eller försvarsmässiga konsekvenser.

Unionens yttre åtgärder Ds 2004:52

298

Förhandlingsresultatet

Inledningsvis bör framhållas att bestämmelserna som reglerar den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken är i huvudsak oförändrade (artiklarna I-40 och III-294–III-308). Medlemsstaterna skall således, liksom i dag, stödja unionens gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik och avstå från varje handling som strider mot unionens intressen eller riskerar att minska dess effektivitet. Beslut om unionens utrikes- och säkerhetspolitik skall även fortsättningsvis fattas med enhällighet som huvudregel. Möjligheten att fatta beslut med kvalificerad majoritet i vissa fall kvarstår dock och utvidgas dessutom till att även gälla förslag som utrikesministern lägger fram på begäran från Europeiska rådet. Till detta kommer att Europeiska rådet genom enhälligt beslut skall kunna utvidga tillämpningen av omröstning med kvalificerad majoritet. En medlemsstat skall även fortsättningsvis kunna avstå från att delta i ett beslut och därmed inte heller vara förpliktad att tillämpa beslutet, s.k. konstruktivt avstående. I frågor där beslut skall fattas med kvalificerad majoritet skall en enskild medlemsstat, liksom fallet är i dag, kunna förhindra ett beslut med hänvisning till väsentliga och uttalade skäl som rör nationell politik. Beslutsfattande med kvalificerad majoritet skall liksom i dag inte kunna tillämpas i frågor som har militära eller försvarsmässiga konsekvenser.

20.2.2. Den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken

Bakgrund

Som en del i arbetet med att vidareutveckla GUSP har EU:s medlemsstater sedan år 1999 arbetat med att bygga upp en civil och militär krishanteringsförmåga för unionen. Syftet är att unionen skall kunna genomföra fredsfrämjande insatser i kris- och konfliktdrabbade områden utanför unionens gränser. Dessa så kallade Petersbergsuppgifter kan innefatta räddningsinsatser och stöd till humanitära insatser, fredsbevarande insatser och

Ds 2004:52 Unionens yttre åtgärder

299

insatser med stridskrafter vid krishantering, inklusive fredsskapande åtgärder (artikel 17.2 i Unionsfördraget). År 2003 genomförde EU sina första krishanteringsinsatser.

Den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken regleras mycket översiktligt i Unionsfördraget (artikel 17). De senaste årens arbete med att utveckla en krishanteringsförmåga har främst utvecklats genom olika akter (som till exempel gemensamma åtgärder och rådsbeslut) inom ramen för Unionsfördragets avdelning V och genom utarbetad praxis på området.

Förhandlingsresultatet

Den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken är betydligt mer detaljreglerad i det konstitutionella fördraget än motsvarande avsnitt i Unionsfördraget. Fördraget innehåller dels ett antal bestämmelser som redan finns eller som speglar en existerande praxis på området, dels nya bestämmelser som på olika sätt vidareutvecklar samarbetet (artiklarna I-41 och III-309–III-312). Den mellanstatliga karaktären på detta samarbetsområde, som en integrerad del av GUSP, behålls dock helt oförändrad.

Krishanteringsuppgifterna (de s.k. Petersbergsuppgifterna) vidareutvecklas i det nya fördraget så att de tydligare täcker in både unionens konfliktförebyggande verksamhet och dess fredsfrämjande arbete med både civila och militära medel. I en särskild bestämmelse anges att rådet skall få möjlighet att ge en grupp medlemsstater i uppdrag att genomföra sådana uppgifter, om inte alla medlemsstater vill eller kan delta i en viss krishanteringsinsats. Denna möjlighet finns i praktiken redan i dag. En europeisk byrå för utveckling av försvarskapacitet och för forskning, anskaffning och försvarsmateriel inrättas. En ny samarbetsform benämnd permanent strukturerat samarbete inrättas. Enligt det konstitutionella fördraget kommer den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken att leda till ett gemensamt försvar, först när Europeiska rådet med enhällighet

Unionens yttre åtgärder Ds 2004:52

300

har beslutat detta och medlemsstaterna antagit beslutet i enlighet med sina konstitutionella bestämmelser.

Grundläggande principer som fördragsfästs

En grundläggande princip, som politiskt lades fast redan vid Europeiska rådet i Helsingfors den 10-11 december 1999, har varit att EU:s militära krishanteringsinsatser inte skall genomföras av en EU-armé. De skall istället genomföras med hjälp av EU-ledda styrkor, som består av nationella resurser som medlemsstaterna frivilligt ställer till unionens förfogande för viss tid och för specifika insatser. På samma sätt har all planering för civila krishanteringsinsatser byggt på att medlemsstaterna ställer civil personal till unionens förfogande. Denna princip fördragsfästs nu genom att det uttryckligen anges att Petersbergsuppgifterna skall genomföras med civila och militära resurser som tillhandahålls av medlemsstaterna (artikel I-41.1).

En annan grundläggande princip, som hittills utgjort praxis, är det frivilliga deltagandet i EU-ledda krishanteringsinsatser. Varje medlemsstat avgör från fall till fall om den vill delta aktivt med civila eller militära resurser. Det innebär att det ibland kan vara en mindre grupp av medlemsstater som genomför en insats. Så skedde till exempel när unionen sommaren 2003, efter en begäran från FN, genomförde en fredsfrämjande insats i Demokratiska republiken Kongo. Även denna princip fördragsfästs nu. I det konstitutionella fördraget anges att rådet kan anförtro genomförandet av en krishanteringsinsats åt en grupp av medlemsstater (artikel I-41.5 och III-310).

Det har hittills förutsetts att alla unionens medlemmar skall dela den politiska kontrollen under en pågående krishanteringsinsats, även om den genomförs av en begränsad grupp av medlemsstater. Detta förs in som en ny bestämmelse i det konstitutionella fördraget, som anger att rådet regelbundet skall informeras om hur insatsen fortskrider och att rådet skall fatta nya nödvändiga beslut ifall omständigheterna kräver det

Ds 2004:52 Unionens yttre åtgärder

301

(artikel III-310.2). Denna bestämmelse har förtydligats jämfört med konventets förslag.

Beslutsfattande

Beslut om den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken, inklusive sådana beslut som rör inledandet av en krishanteringsinsats, skall enligt det konstitutionella fördraget alltid fattas enhälligt av rådet (artikel I-41.4).

De undantag från GUSP-huvudregeln som möjliggör beslutsfattande med kvalificerad majoritet i vissa situationer inom GUSP, kommer inte att gälla för beslut inom den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (artikel I-41.4 och artikel III-300.4). Detta innebär något av en förstärkning, eller åtminstone ett förtydligande, av enhällighetsregeln inom detta område.

Det konstitutionella fördraget anger att förslag och initiativ till beslut som rör den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken kan läggas fram av unionens utrikesminister eller av medlemsstaterna. Unionens utrikesminister får, vid behov gemensamt med kommissionen, föreslå att såväl nationella resurser som unionens instrument används (artikel I-41.4).

Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (KUSP) utövar enligt Unionsfördraget bland annat, på rådets ansvar, politisk kontroll och strategisk ledning av krishanteringsinsatser (artikel 25 i Unionsfördraget). Det konstitutionella fördraget anger att detta skall ske även på unionens utrikesministers ansvar (artikel III-307). Enligt en gemensam förklaring (4) till fördraget avser Europeiska rådet, när fördraget träder ikraft, att fatta ett europeiskt beslut om utövande av ordförandeskapet i ministerrådet. Detta beslut avser även förändra ordförandeskapet i KUSP, så att det roterande ordförandeskapet ersätts av en representant för unionens utrikesminister. Bestämmelserna om KUSP:s roll i övrigt, inklusive möjligheten för rådet att i vissa situationer delegera beslutsrätt till KUSP, motsvarar i huvudsak nuvarande bestämmelser i Unionsfördraget.

Unionens yttre åtgärder Ds 2004:52

302

Vidareutvecklade Petersbergsuppgifter

Som övergripande ram för EU:s krishanteringsinsatser anger det konstitutionella fördraget att unionen skall kunna genomföra insatser utanför unionen för att bevara freden, förebygga konflikter och stärka den internationella säkerheten i enlighet med principerna i Förenta nationernas stadga (artikel I-41.1). Detta är helt i enlighet med den praxis som utvecklats på området, och helt i linje med det arbete som hittills bedrivits med att utveckla en krishanteringsförmåga för EU.

Inom denna övergripande ram anges ett antal mer specifika uppgifter (artikel III-309.1), som skall inbegripa gemensamma insatser för avrustning, humanitära insatser och räddningsinsatser, militära rådgivnings- och biståndsinsatser, konfliktförebyggande och fredsbevarande insatser, insatser med stridande förband vid krishantering, inklusive fredsskapande åtgärder och stabiliseringsinsatser efter konflikter. Alla dessa uppdrag kan bidra till kampen mot terrorism, inklusive genom stöd till tredjeland i syfte att bekämpa terrorism på dess territorium.

Petersbergsuppgifterna vidareutvecklas därmed i det konstitutionella fördraget, och inkluderar nu uttryckligen uppgifter både före, under och efter en konflikt, till exempel genom att både konfliktförebyggande insatser och stabiliseringsinsatser efter konflikter omnämns. Detta sker dock inom den övergripande ram som hittills utgjort praxis.

Det konstitutionella fördraget anger att unionens utrikesminister skall sörja för samordningen av de civila och militära aspekterna av dessa insatser (artikel III-309.2).

Förbättrad militär krishanteringsförmåga

Det konstitutionella fördraget innehåller två nya samarbetsformer som syftar till att förbättra medlemsstaternas möjligheter att bidra med effektiva militära resurser till unionens krishanteringsförmåga.

Ds 2004:52 Unionens yttre åtgärder

303

Den första är inrättandet av en europeisk byrå för utveckling av försvarskapacitet och för forskning, anskaffning och försvarsmateriel. Byråns uppgifter skall vara att identifiera de operativa behoven, främja åtgärder för att tillgodose dessa, bidra till att identifiera och i förekommande fall genomföra varje åtgärd som behövs för att stärka försvarssektorns industriella och tekniska bas, delta i fastställandet av en europeisk politik för resurser och försvarsmateriel samt för att hjälpa rådet att utvärdera om de militära resurserna förbättrats (artikel I-41.3).

Denna byrå inrättades och påbörjade sitt arbete under år 2004, med stöd i Unionsfördraget. Därmed kommer det konstitutionella fördraget främst att kodifiera ett existerande EU-organ. Det är möjligt att byråns stadgar, som antogs av rådet i en gemensam åtgärd den 12 juli 2004, kan komma att revideras när det konstitutionella fördraget träder ikraft.

Den andra nya samarbetsformen benämns ett permanent strukturerat samarbete (artikel I-41.6). Samarbetet skall vara öppet för alla medlemsstater som vill åta sig att dels intensifiera sitt arbete med att förbättra de militära resurser de ställer till unionens förfogande, dels ha förmåga att kunna tillhandahålla snabbinsatsstyrkor (antingen nationellt eller genom ett multinationellt samarbete) för unionens krishanteringsinsatser senast år 2007. Snabbinsatsstyrkorna skall särskilt kunna användas om FN begär hjälp med brådskande insatser. Dessa åtaganden och kriterier läggs fast i ett protokoll om det permanenta strukturerade samarbete som inrättas genom artikel I-41.6 och artikel III-312 i konstitutionen.

Det strukturerade samarbetet påverkar inte de bestämmelser som anger att det krävs ett enhälligt rådsbeslut för att genomföra en EU-ledd krishanteringsinsats (artikel I-41.6).

De stater som väljer att ingå i det strukturerade samarbetet från början skall anmäla detta till rådet och unionens utrikesminister. Efter att ha hört unionens utrikesminister skall rådet, med kvalificerad majoritet, besluta att upprätta samarbetet (artikel III-312.1 och 2).

Unionens yttre åtgärder Ds 2004:52

304

Om en medlemsstat som väljer att inte delta från början vill ansluta sig vid ett senare tillfälle skall rådet bekräfta dennes deltagande efter att ha hört unionens utrikesminister. Detta beslut skall fattas med kvalificerad majoritet bland de redan deltagande staterna (artikel III-312.3). Om en deltagande stat vill lämna samarbetet skall den underrätta rådet, som då skall notera att deltagandet upphör (artikel III-312.5). Om en deltagande medlemsstat inte längre uppfyller de kriterier och åtaganden som samarbetet omfattar kan rådet besluta att tillfälligt upphäva dess deltagande. Ett sådant beslut fattas med kvalificerad majoritet bland de redan deltagande staterna, minus den berörda medlemsstaten (artikel III-312.4). Särskilda övergångsbestämmelser när det gäller omröstning i rådet enligt artikel III-312.3 och III-312.4 finns i artikel 2.4 i protokollet om övergångsbestämmelser för unionens institutioner och organ som fogas till det konstitutionella fördraget.

Alla andra beslut inom ramen för det strukturerade samarbetet skall fattas med enhällighet bland de deltagande staterna (artikel III-312.6).

Dessa bestämmelser skiljer sig i flera avseenden från konventets ursprungliga förslag. En väsentlig skillnad gäller samarbetets målsättningar och närmare bestämmelser, som i konventets förslag skulle utformas endast av de deltagande staterna och därmed kunna omfatta målsättningar som inte delades av alla unionens medlemmar. I det konstitutionella fördraget har målsättningarna och de närmare bestämmelserna förhandlats och godkänts av alla medlemsstater.

Till skillnad från konventets förslag förutses inte heller att icke-deltagande medlemsstater skall sakna insyn i samarbetet. I det konstitutionella fördraget anges endast att icke-deltagande medlemsstaters röster inte skall räknas vid beslut som rör det strukturerade samarbetet (med undantag för beslutet att inrätta samarbetet). En tredje skillnad utgörs av de nya bestämmelserna om användande av kvalificerad majoritet i vissa specifika situationer. Denna förändring medför att enstaka deltagande medlemsstater inte kan hindra ett beslut när ytterligare en eller

Ds 2004:52 Unionens yttre åtgärder

305

flera medlemsstater vill ansluta sig till samarbetet vid ett senare tillfälle.

Frågan om ett möjligt framtida gemensamt försvar

Unionsfördraget har, sedan dess tillkomst i Maastricht, innehållit en bestämmelse om möjligheten att den gradvisa utformningen av en gemensam försvarspolitik i framtiden skulle kunna leda till ett gemensamt försvar, om Europeiska rådet enhälligt skulle fatta ett sådant beslut (artikel 17.1 i Unionsfördraget). I konventet fanns delade meningar om önskvärdheten av att konkretisera denna målsättning och under regeringskonferensen fanns få förespråkare för en sådan utveckling. Regeringskonferensen accepterade den kompromiss som konventet föreslog, som förtydligar målsättningen men som behåller enhällighetskravet i oförändrad form.

Det konstitutionella fördraget anger således att den gemensamma försvarspolitiken kommer att leda till ett gemensamt försvar, men anger även att detta skall ske först när Europeiska rådet enhälligt fattar ett sådant beslut. Det anges vidare, på samma sätt som i Unionsfördraget, att ett sådant beslut även kräver att medlemsstaterna antar detta beslut i enlighet med sina konstitutionella bestämmelser (artikel I-41.2). Därmed kan det inte fattas något beslut om ett gemensamt försvar i framtiden, om inte alla medlemsstater så skulle önska.

Eftersom det var tydligt under konventsarbetet att många medlemsstater inte ville se en utveckling mot ett gemensamt försvar, föreslog framtidskonventet att de medlemsstater som så önskade skulle kunna inrätta ett närmare samarbete om ett ömsesidigt försvar. Dessa stater förutsågs använda unionens strukturer för att, i nära samarbete med Nato, utveckla detta samarbete. Förslaget förkastades dock av regeringskonferensen.

I det konstitutionella fördraget anges istället (artikel I-41.7) att om en medlemsstat skulle utsättas för ett väpnat angrepp på sitt territorium, är de övriga medlemsstaterna skyldiga att ge den stöd och bistånd med alla till buds stående medel i enlighet med

Unionens yttre åtgärder Ds 2004:52

306

artikel 51 i Förenta nationernas stadga. Samtidigt anges att detta inte skall inverka på den särskilda karaktären hos vissa medlemsstaters säkerhets- och försvarspolitik. Detta är den formulering som använts sedan Maastrichtfördraget för att klargöra att inget i den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken skall hindra de medlemsstater som till exempel vill föra en militärt alliansfri politik. Således innebär denna bestämmelse inga försvarsförpliktelser för militärt alliansfria medlemsstater som Sverige.

Till skillnad mot framtidskonventets förslag anger det konstitutionella fördraget inte heller att unionens strukturer skall användas för att genomföra denna bestämmelse. Istället anges att Nato också i fortsättningen skall vara grunden för Nato-medlemmarnas kollektiva försvar och vara den instans som genomför det.

20.2.3. Finansiella bestämmelser

Bakgrund

Unionsfördraget anger att förvaltningsutgifterna för GUSP skall belasta Europeiska gemenskapernas budget. Även driftsutgifterna för att genomföra den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken skall belasta Europeiska gemenskapernas budget, bortsett från utgifter i samband med krishanteringsinsatser med militära eller försvarsmässiga konsekvenser och i de fall då rådet enhälligt beslutar något annat (artikel 28.2 och 3).

I samband med behov av snabba åtgärder inom GUSP, särskilt vad avser krishanteringsinsatser, har finansieringsfrågan ibland fördröjt EU:s reaktionsförmåga. Under konventet diskuterades därför olika möjligheter att ur ett finansieringsperspektiv säkerställa en kortare reaktionstid för igångsättande av till exempel civila eller militära krishanteringsinsatser inom GUSP.

Ds 2004:52 Unionens yttre åtgärder

307

Förhandlingsresultatet

I det konstitutionella fördraget anges en finansieringsstruktur för GUSP som i huvudsak motsvarar nuvarande bestämmelser i Unionsfördraget (artikel III-313.1 och 2). Det skall finnas möjligheter till finansiering av brådskande åtgärder inom GUSP. Ett särskilt förfarande för att garantera snabb tillgång till dessa anslag skall fastställas av rådet (artikel III-313.3).

Dessutom inrättas en startfond, utanför unionens budget, för finansiering av förberedande aktiviteter inför militära krishanteringsinsatser. Fonden skall finansieras genom bidrag från medlemsstaterna. Rådet kan bemyndiga unionens utrikesminister att utnyttja fonden för förberedande aktiviteter för krishanteringsinsatser som inte skall belasta unionens budget. Det anges att procedurerna för att inrätta, administrera och finansiera fonden skall antas med kvalificerad majoritet efter förslag från unionens utrikesminister (artikel III-313.3).

20.3. Den gemensamma handelspolitiken

20.3.1. Bakgrund

EU är en tullunion vilket i huvudsak innebär att alla tullar är avskaffade mellan medlemsländerna och att tullarna mot länderna utanför unionen är gemensamma. EU har dessutom en gemensam handelspolitik gentemot länder utanför EU.

Artikel 131 i EG-fördraget innehåller målformuleringen för den gemensamma handelspolitiken. Av den framgår att den gemensamma handelspolitiken reflekterar och är en naturlig följd av upprättandet av en tullunion mellan medlemsstaterna samt att målet för den gemensamma handelspolitiken är att bidra till en harmonisk utveckling av världshandeln och en gradvis avveckling av begränsningar i världshandeln och en sänkning av tullmurarna.

Unionens yttre åtgärder Ds 2004:52

308

Kärnbestämmelsen om den gemensamma handelspolitiken är artikel 133 i EG-fördraget. Dess omfattning och innebörd har varit omdebatterad och i viss mån svårtolkad och EG-domstolen har i flera domar och yttranden klargjort dess tillämpningsområde. EG-domstolen har bland annat slagit fast att den gemensamma handelspolitiken är en exklusiv befogenhet för gemenskapen. Vissa områden, såsom handel med kulturella och audivisuella tjänster, utbildningstjänster, sociala tjänster och tjänster som rör människors hälsa omfattas dock enligt uttryckliga bestämmelser i fördraget (artikel 133.6) av delad behörighet mellan gemenskapen och dess medlemsstater.

Artikel 133.1 ger en exemplifiering av innehållet i den gemensamma handelspolitiken som alltså inte är uttömmande. Den kan sägas bestå av två huvuddelar, dels en som rör unionens förhandlingar med tredje länder och med internationella organisationer om att ingå tull- och handelsavtal, dels en om unionens ensidiga möjligheter att agera, exempelvis genom att besluta om skyddsåtgärder och anti-dumpning eller anta interna regelverk om exempelvis import och export till tredjeland.

Artikel 133.2 anger att kommissionen skall lägga fram förslag för rådet om hur den gemensamma handelspolitiken skall genomföras.

I artikel 133.3 finns bestämmelser om procedurregler rörande förhandlingar om avtal. På rekommendationer av kommissionen skall rådet bemyndiga kommissionen att inleda nödvändiga förhandlingar. Kommissionen skall föra förhandlingarna i samråd med en särskild kommitté, som utsetts av rådet för att biträda kommissionen i denna uppgift (den s.k. 133-kommittén). I övrigt skall relevanta bestämmelser i artikel 300 i EG-fördraget, som utgör den allmänna procedurbestämmelsen för ingående av internationella avtal, tillämpas.

Artikel 133.4 fastslår att rådet som huvudregel ska besluta med kvalificerad majoritet när det utövar sina befogenheter enligt artikeln.

Enligt artikel 133.5 ska artikel 133.1-4 även tillämpas på förhandlingar om och ingående av avtal på områden som rör

Ds 2004:52 Unionens yttre åtgärder

309

handel med tjänster och handelsrelaterade aspekter av immateriella rättigheter. Även i dessa fall skall rådet som huvudregel besluta med kvalificerad majoritet. Ett undantag görs dock för det fallet att avtalet omfattar bestämmelser för vilka enhällighet krävs för att anta interna regler eller om ett sådant avtal avser ett område där gemenskapen ännu inte utövat sina befogenheter enligt EG-fördraget genom att anta interna bestämmelser. I ett sådant fall är omröstningsregeln enhällighet. Artikel 133.5 skall inte påverka medlemsstaternas rätt att behålla och ingå avtal med tredjeland eller internationella organisationer under förutsättning att gemenskapsrätten och andra relevanta internationella avtal respekteras.

Ett viktigt undantag vad gäller gemenskapens befogenhet finns i artikel 133.6. Enligt denna punkt skall avtal som berör handel med kulturella och audiovisuella tjänster, utbildningstjänster samt sociala tjänster och tjänster som rör människors hälsa omfattas av delad befogenhet mellan gemenskapen och medlemsstaterna. Sådana avtal måste enligt nu gällande ordning ingås både av gemenskapen och av varje medlemsstat. Detta hänger särskilt samman med det förbud mot harmonisering som finns i andra artiklar i fördraget på områdena folkhälsa, utbildning och kultur. Denna punkt innehåller också ett uttryckligt förbud för rådet att ingå avtal som går utöver den interna befogenheten. I punktens sista stycke anges att avtal på transportområdet regleras i särskild ordning.

Artikel 133.7 ger en möjlighet att utvidga artikelns tillämpningsområde till att omfatta internationella förhandlingar och avtal om immateriella rättigheter i den mån de inte redan omfattas av artikeln.

20.3.2. Förhandlingsresultatet

Den gemensamma handelspolitiken regleras i artiklarna III-314 och III-315 i det konstitutionella fördraget. Unionen skall ha exklusiv befogenhet på den gemensamma handelspolitikens område (artikel I-13.1).

Unionens yttre åtgärder Ds 2004:52

310

Utgångspunkten för Sverige både i framtidskonventet och i regeringskonferensen har varit en liberal och effektiv handelspolitik. Utgångspunkten har vidare varit att denna politik skall kombineras med en möjlighet till nationellt bestämmande inflytande genom krav på enhällighet för beslut i vissa tjänstesektorer.

I artikel III-314 i det konstitutionella fördraget, som anger målen med den gemensamma handelspolitiken, återfinns i likhet med framtidskonventets förslag ett tillägg om en gradvis avveckling av restriktionerna inte bara i den internationella handeln utan även i utländska direktinvesteringar.

Artikel III-315 i det konstitutionella fördraget, som motsvarar artikel 133 i EG-fördraget, innehåller flera skillnader jämfört med nuvarande lydelse av artikel 133 och även i förhållande till framtidskonventets förslag i denna del.

Unionen ges nu uttryckligen en befogenhet att förhandla och ingå avtal på områdena handel med tjänster, immateriella rättigheter och utländska direktinvesteringar (artikel III-315.1). Dessutom har till denna punkt i artikeln förts en ny sista mening med innebörden att den gemensamma handelspolitiken skall föras inom ramen för principerna och målen för unionens yttre åtgärder.

Europaparlamentet har inom den gemensamma handelspolitiken fått en förstärkt roll jämfört med vad som gäller i dag. Enligt det konstitutionella fördraget skall åtgärder, som anger inom vilken ram den gemensamma handelspolitiken skall genomföras, föreskrivas genom europeiska lagar (artikel III-315.2). Dessa antas gemensamt av Europaparlamentet och rådet enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet, som motsvaras av dagens medbeslutandeförfarande. Omröstningsregeln i rådet vid ordinarie lagstiftningsförfarande är kvalificerad majoritet.

Om inget särskilt anges skall avtal, som förhandlas fram och ingås med ett eller flera tredjeländer eller internationella organisationer, följa procedurreglerna i artikel III-325. Av artikel III-325.6a v), följer att Europaparlamentet skall godkänna alla avtal som avser områden som omfattas av det ordinarie

Ds 2004:52 Unionens yttre åtgärder

311

lagstiftningsförfarandet, vilket alltså gäller den gemensamma handelspolitiken. Som en följd av Europaparlamentets förstärkta roll skall kommissionen inte bara informera den särskilda kommittén om läget i internationella förhandlingar utan även Europaparlamentet (artikel III-315.3, tredje stycket).

När rådet beslutar om förhandlingar och ingående av avtal skall detta ske med kvalificerad majoritet (artikel III-315.4 första stycket). Denna huvudregel är föremål för vissa undantag.

Om enhällighet skulle krävas internt för att anta regler på områdena handel med tjänster och handelsrelaterade aspekter av immateriella rättigheter samt utländska direktinvesteringar så skall enhällighet även gälla externt i samband med förhandlingar och ingående av avtal som berör dessa områden (artikel III-315.4 andra stycket). Dessutom finns ytterligare undantag från huvudregeln om kvalificerad majoritet som omröstningsregel i rådet. I likhet med framtidskonventets förslag i denna del skall rådet även besluta med enhällighet på områden som rör handel med kulturella och audiovisuella tjänster, om dessa avtal riskerar att negativt påverka unionens kulturella och språkliga mångfald (artikel III-315.4 tredje stycket a). En av de för Sverige mest prioriterade frågorna under regeringskonferensen var att även ha ytterligare ett undantag där enhällighet skulle vara omröstningsregel i rådet. Sverige lyckades också få gehör för detta och det beslutades att enhällighet även skall gälla förhandlingar om och ingående av avtal på sådana områden som rör handel med sociala tjänster och tjänster som avser utbildning och hälso- och sjukvård, om dessa avtal riskerar att allvarligt störa den nationella organisationen av sådana tjänster och inverka negativt på medlemsstaternas ansvar att tillhandahålla dem (artikel III-315.4 tredje stycket b).

Det konstitutionella fördraget innebär vidare att förhandlingar och ingående av avtal på sådana områden som rör handel med kulturella och audiovisuella tjänster, sociala tjänster och tjänster som avser utbildning och hälso- och sjukvård inte längre kommer vara föremål för delad behörighet mellan unionen och dess medlemsländer utan omfattas av de allmänna principerna för

Unionens yttre åtgärder Ds 2004:52

312

den gemensamma handelspolitiken, dvs. exklusiv befogenhet för unionen.

Förhandlingar och ingående av internationella avtal på transportområdet skall även fortsättningsvis omfattas av andra artiklar i det konstitutionella fördraget (artikel III-315.5).

Slutligen anges i artikel III-315.6 att utövandet av de befogenheter som unionen tilldelats genom denna artikel inom den gemensamma handelspolitiken inte skall påverka fördelningen av befogenheterna mellan unionen och medlemsstaterna och inte heller skall medföra någon harmonisering av medlemsstaternas lagar eller andra författningar i den utsträckning som fördraget utesluter en sådan harmonisering.

Sammanfattningsvis innebär förändringarna att unionen kommer att kunna agera starkare och mer effektivt visavi tredjeländer och i internationella organisationer på handelspolitikens område och då särskilt inom världshandelsorganisationen WTO.

20.4. Samarbete med tredjeland och humanitärt bistånd

20.4.1. Bakgrund

Utvecklingssamarbetet genom gemenskapen grundar sig på artiklarna 177-181 i EG-fördraget. Samarbetet med Afrika söder om Sahara, Västindien och Stilla Havsområdet har dock varit undantagna från fördragets bestämmelser och samarbetet med dessa länder har istället reglerats genom mellanstatliga avtal (för närvarande Cotonou-avtalet). Utvecklingssamarbetet har genom åren kommit att breddas och fått delvis nytt innehåll. Genom Nicefördraget utvecklades samarbetet till att även omfatta länder som inte är utvecklingsländer (artikel 181a i EG-fördraget). Gemenskapen skall beakta målen för utvecklingssamarbetet då den genomför politik som kan beröra utvecklingsländerna, dvs.

Ds 2004:52 Unionens yttre åtgärder

313

ett så kallat samstämmigt agerande mellan olika politikområden. EU-samarbetet omfattar i dag Asien, Afrika, Latinamerika och Europa. Humanitärt bistånd har tillkommit under de senaste tio åren.

20.4.2. Förhandlingsresultatet

Gemensamma mål och principer blir genom det konstitutionella fördraget styrande för unionens yttre agerande inklusive utvecklingssamarbete, ekonomiskt, finansiellt och tekniskt samarbete samt humanitärt bistånd. Genom anpassning till de nya lagstiftningsprocedurerna förstärks Europaparlamentets inflytande när det gäller ekonomiskt, finansiellt och tekniskt samarbete (artiklarna III-316–III-321).

Utvecklingssamarbetet

Inom utvecklingssamarbetet lyfts fattigdomsbekämpning fram som det främsta målet.

Unionen skall ta hänsyn till målen för utvecklingssamarbetet vid genomförande av politik som kan påverka utvecklingsländerna. Vidare skall unionen och medlemsstaterna, i likhet med nuvarande fördrag, uppfylla de åtaganden och beakta de mål som de har godkänt inom ramen för FN och andra behöriga internationella organisationer.

Samarbetet med Afrika söder om Sahara, Stilla Havet och Västindien blir dock i fortsättningen inte undantaget från det konstitutionella fördragets bestämmelser.

Ekonomiskt, finansiellt och tekniskt samarbete med tredjeland

Unionen skall bedriva ekonomiskt, finansiellt och tekniskt samarbete, inbegripet bistånd, med andra länder än utvecklingsländer. Rådet skall i dag med kvalificerad majoritet, på förslag av kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet, besluta om de åtgärder som behövs för att

Unionens yttre åtgärder Ds 2004:52

314

genomföra ett sådant samarbete (artikel 181 a i EG-fördraget). I det konstitutionella fördraget skall de åtgärder som är nödvändiga för att genomföra ett sådant samarbete föreskrivas i europeiska lagar eller ramlagar (artikel III-319.2) med tillämpning av det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Europaparlamentets inflytande på området stärks därigenom.

En ny bestämmelse införs vidare som innebär att när situationen i tredjeland kräver att unionen lämnar omedelbart finansiellt bistånd skall rådet på förslag av kommissionen anta de europeiska beslut som behövs (artikel III-320).

Humanitärt bistånd

Unionens humanitära bistånd fördragsfästs och skall även fortsättningsvis bestå av att skydda och stödja människor i tredjeland som drabbas av naturkatastrofer eller katastrofer orsakade av människor (artikel III-321). Humanitära biståndsåtgärder skall ges enligt principerna i internationell rätt och principerna om opartiskhet, neutralitet och icke-diskriminering. Det innebär att den humanitära verksamheten skall bedrivas oberoende av politiska, ekonomiska, militära eller andra ickehumanitära intressen.

Åtgärder för att bestämma ramen för genomförandet av unionens biståndsåtgärder skall föreskrivas i europeiska lagar och ramlagar med tillämpning av det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Unionen får även med tredjeland och internationella organisationer ingå avtal som behövs för att förverkliga målen. Sådana avtal skall inte påverka medlemsstaternas behörighet att ingå avtal.

Nytt är också att en ram skall utformas för att möjliggöra europeiska ungdomars bidrag till unionens humanitära biståndsinsatser. En europeisk frivilligkår för humanitärt bistånd inrättas. Kårens stadga och arbetsformer skall regleras i europeisk lag med tillämpning av det ordinarie lagstiftningsförfarandet (artikel III-321.5).

Ds 2004:52 Unionens yttre åtgärder

315

Kommissionen skall främja samordningen mellan unionens och medlemsstaternas biståndsåtgärder så att de blir effektiva och kompletterar varandra. Unionens biståndsinsatser skall vara samordnade och stämma överens med insatser som genomförs av internationella organisationer och organ, särskilt FN:s.

20.5. Restriktiva åtgärder

20.5.1. Bakgrund

Bestämmelser om internationella sanktioner finns i dag i artiklarna 60 och 301 i EG-fördraget. Artiklarna ger EG behörighet att reglera och begränsa kapitalrörelser och betalningar i förhållande till sådana tredje länder som EU, enligt reglerna i andra pelaren, beslutat om ekonomiska sanktioner mot.

Artikel 60.2 ger också möjlighet för en ensam medlemsstat att i allvarliga och brådskande fall vidta ensidiga ekonomiska sanktioner mot ett tredjeland. Så får dock bara ske fram till dess att rådet antagit dylika sanktioner eller beslutat annorlunda.

Rådet har härutöver, beträffande ekonomiska sanktioner mot personer och enheter som saknar stark anknytning till ett tredje land, grundat sina EG-förordningar om sanktioner på artikel 308 i EG-fördraget.

20.5.2. Förhandlingsresultatet

I det konstitutionella fördraget sammanförs de nuvarande artiklarna om internationella ekonomiska sanktioner till en artikel (artikel III-322). Härutöver försvinner möjligheten för medlemsstaterna att i brådskande fall vidta ensidiga sanktioner.

En annan nyhet är inrättandet av en särskild rättslig grund om ekonomiska sanktioner mot fysiska eller juridiska personer, mot grupper eller mot enheter som inte är stater. Som nämnts ovan

Unionens yttre åtgärder Ds 2004:52

316

används sådana sanktioner redan i viss utsträckning med stöd av artikel 308 EG. Det är unionens utrikesminister och kommissionen som tillsammans skall lägga fram förslag till åtgärder, vilka skall antas med kvalificerad majoritet av rådet. Rådet skall underrätta Europaparlamentet om detta.

Artikeln har delvis en motsvarighet i artikel III-160 i det konstitutionella fördraget. Den artikeln möjliggör också restriktiva åtgärder mot fysiska eller juridiska personer, grupper eller enheter som inte är stater, men gäller inom unionens eget område och har terroristbekämpning som bakomliggande syfte (se avsnitt 18.3.4).

Till båda artiklarna har på svenskt initiativ kopplats en gemensam förklaring (15) med en erinran om respekt för grundläggande rättigheter och friheter. Enligt förklaringen måste beslut om restriktiva åtgärder därför, och i syfte att garantera en grundlig rättslig prövning av beslut som riktar sig mot enskilda, grunda sig på klara och tydliga kriterier.

20.6. Internationella avtal

20.6.1. Bakgrund

De procedurregler som gäller i dag när EG skall ingå avtal med en eller flera stater eller internationella organisationer finns huvudsakligen i artikel 300 i EG-fördraget.

Enligt huvudregeln i artikel 300 i EG-fördraget skall rådet bemyndiga kommissionen att inleda de förhandlingar som behövs. Ett sådant bemyndigande till kommissionen skall enligt huvudregeln beslutas med kvalificerad majoritet. Skulle avtalet röra sig om ett område där det krävs enhällighet för att interna regler skall kunna antas eller om avtalet rör associering av stater eller internationella organisationer innebärande ömsesidiga rättigheter och förpliktelser skall bemyndigandet till kommissionen dock tas med enhällighet. Dessa bestämmelser

Ds 2004:52 Unionens yttre åtgärder

317

gäller också för rådets beslut om undertecknande och ingående av avtalet samt för rådets eventuella beslut om provisorisk tillämpning före ikraftträdandet.

Med undantag för avtal på den gemensamma handelspolitikens område skall rådet ingå avtalet efter att ha hört Europaparlamentet. När det gäller avtal om associering av stater eller internationella organisationer som innebär ömsesidiga rättigheter och förpliktelser, avtal som skapar en särskild institutionell ram genom att samarbetsförfaranden inrättas, avtal som har betydande budgetmässiga följder för gemenskapen samt sådana avtal som medför ändring av rättakter som antagits med stöd av det s.k. medbeslutandeförfarandet (vilken ju involverar Europaparlamentet) krävs dock Europaparlamentets samtycke före ingåendet.

Europaparlamentet, rådet, kommissionen eller en medlemsstat får inhämta domstolens yttrande om huruvida ett tilltänkt avtal är förenligt med bestämmelserna i fördraget.

När det gäller ingående av avtal inom andra och tredje pelarens områden finns procedurbestämmelser i artikel 24 i Unionsfördraget.

Artikel 24 i Unionsfördraget anger att om det är nödvändigt att ingå ett avtal med en eller flera stater eller internationella organisationer för att genomföra den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken får rådet bemyndiga ordförandelandet att inleda förhandlingar i detta syfte. Kommissionen skall om det är lämpligt biträda rådet i dessa förhandlingar. Rådet skall besluta enhälligt när avtalet avser en fråga där enhällighet krävs för att fatta interna beslut. När avtalet syftar till att genomföra en gemensam åtgärd eller en gemensam ståndpunkt skall dock rådet fatta beslut med kvalificerad majoritet. I överensstämmelse med vad som gäller vid beslut om genomförande av en gemensam åtgärd eller en gemensam ståndpunkt gäller också här att om ett medlemsland motsätter sig antagandet av ett beslut som skall antas med kvalificerad majoritet skall ingen omröstning äga rum. Istället kan rådet vända sig till Europeiska rådet, som då avgör frågan med enhälligt beslut. Till detta kommer att ett avtal inte

Unionens yttre åtgärder Ds 2004:52

318

skall vara bindande för en medlemsstat vars företrädare i rådet förklarar att medlemsstaten måste uppfylla vissa krav som följer av dess egna konstitutionella förfaranden. De övriga rådsmedlemmarna kan emellertid enas om att avtalet likväl skall gälla provisoriskt.

Bestämmelserna i artikel 24 gäller också tredje pelaren och omfattar således frågor som sorteras under avdelning VI i Unionsfördraget (bestämmelser om polissamarbete och straffrättsligt samarbete).

20.6.2. Förhandlingsresultatet

De allmänna bestämmelserna om internationella avtal finns i artiklarna III-323–III-326.

I och med att EU får status som juridisk person och pelarstrukturen avskaffas kommer samtliga bestämmelser som rör förhandling om och ingående av internationella avtal mellan EU och tredjeland och internationella organisationer att sammanföras i en bestämmelse i det konstitutionella fördraget (artikel III-325). Inom området för handelspolitiken (artikel III-315) och den monetära politiken (artikel III-326) finns särskilda bestämmelser. Enligt artikel III-325 skall rådet oavsett vilket område avtalet gäller ge bemyndigande att inleda förhandlingar och utfärda förhandlingsdirektiv samt ingå de avtal som förhandlats fram. Rådet skall som huvudregel fatta beslut med kvalificerad majoritet, utom i frågor där enhällighet krävs för interna beslut samt när det gäller associeringsavtal och samarbetsavtal med kandidatländerna.

Med undantag för sådana avtal som endast rör den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken skall rådet höra Europaparlamentet innan det antar ett beslut om ingående av avtalet. Europaparlamentets godkännande skall krävas när det gäller associeringsavtal, unionens anslutning till Europakonventionen, avtal som skapar en särskild institutionell ram genom att samarbetsförfaranden inrättas, avtal som har betydande budgetmässiga följder för unionen samt avtal som

Ds 2004:52 Unionens yttre åtgärder

319

gäller områden som omfattas av det ordinarie lagstiftningsförfarandet eller det särskilda lagstiftnings-förfarandet.

Avtal som ingås av unionen skall vara bindande för unionens institutioner och medlemsstaterna, (artikel III-323.2).

Genom att placera samtliga bestämmelser om förfarande för förhandling och ingående av avtal under ett avsnitt förenklas och effektiviseras beslutsförfarandena. Detta kommer att inverka positivt på unionens roll på den internationella arenan, vilket är av yttersta vikt i internationella förbindelser med tredjeland och internationella organisationer.

20.7. Unionens förbindelser med internationella organisationer och tredjeland samt unionens delegationer

20.7.1. Bakgrund

EG-fördraget lägger fast att kommissionen för gemenskapens räkning skall upprätthålla lämpliga förbindelser till Förenta nationernas organ och dess fackorgan samt med alla internationella organisationer, varav Europarådet och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) särskilt anges (artiklarna 302-304). EG-fördraget anger också att gemenskapen och medlemsstaterna skall samråda med varandra om sina biståndsprogram, även inom ramen för internationella organisationer och vid internationella konferenser.

Enligt Unionsfördraget skall medlemsstaternas ambassader och representationer och kommissionens delegationer samarbeta för att säkerställa att den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken följs och genomförs (artikel 20). Det land som innehar ordförandeposten i rådet skall företräda unionen i frågor som omfattas av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken.

Unionens yttre åtgärder Ds 2004:52

320

20.7.2. Förhandlingsresultatet

Genom det konstitutionella fördraget övertar unionens utrikesminister den företrädarroll som hittills ordförandelandet i rådet har utövat (se avsnitt 10.6).

Artikel III-327 klargör att unionen – inte endast som hittills gemenskapen – skall upprätta samarbete i lämpliga former med Förenta nationerna, Europarådet, OECD och även Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) samt lämpliga förbindelser med andra internationella organisationer.

Unionens delegationer i tredjeland och vid internationella organisationer skall representera unionen (artikel III-328). Sannolikt kommer kommissionens delegationer i tredjeland och vid internationella organisationer att omvandlas till unionens delegationer. Unionens delegationer skall enligt fördraget verka under ledning av unionens utrikesminister och i nära samarbete med medlemsstaternas beskickningar. De får således i uppdrag att företräda unionens yttre politik i hela dess bredd men övertar inte de uppgifter som nationellt utövas av medlemsstaternas egna beskickningar i tredjeland och vid internationella organisationer.

20.8. Solidaritetsklausulen

20.8.1. Bakgrund

Unionsfördraget innehåller inga uttryckliga bestämmelser om hur unionen eller dess medlemsstater skall agera om någon av dem skulle bli utsatt för en terroristattack eller annan katastrof. Däremot har medlemsstaterna sedan länge, bland annat genom Unionsfördraget, uttryckt en allmän vilja att förstärka och utveckla den ömsesidiga solidariteten (ingressens femte stycke samt artikel 11.2 i Unionsfördraget).

Ds 2004:52 Unionens yttre åtgärder

321

Ett stort antal olika instrument och samarbetsformer för att förebygga och hantera olika former av katastrofer har byggts upp, eller håller på att byggas upp inom ramen för EU. Sådana instrument är naturligtvis av helt olika karaktär beroende på vilken typ av katastrof de är avsedda att hantera, och spänner över flera olika politikområden. De har upprättats med stöd i olika delar av Unionsfördraget och EG-fördraget. Några exempel på befintliga samarbeten, som i dag skulle kunna användas i olika typer av katastrofsituationer, är polissamarbetet inom EU, räddningstjänstsamordningen, samarbetet vad avser katastrofmedicin och solidaritetsfonden för naturkatastrofer.

20.8.2. Förhandlingsresultatet

I det konstitutionella fördraget infogas en solidaritetsklausul, som anger att unionen och dess medlemsstater skall handla gemensamt i en anda av solidaritet om en medlemsstat utsätts för en terroristattack eller drabbas av en naturkatastrof eller en katastrof som orsakas av människor (artikel I-43).

Det anges att unionen skall mobilisera alla instrument som står till dess förfogande, även de militära resurser som medlemsstaterna tillhandahåller, för att förhindra terroristhot på medlemsstaternas territorier, skydda de demokratiska institutionerna och civilbefolkningen från en eventuell terroristattack, bistå en medlemsstat på dess territorium på begäran av dess politiska myndigheter vid en terroristattack samt bistå en medlemsstat på dess territorium på begäran av dess politiska myndigheter vid en naturkatastrof eller en katastrof som orsakas av människor (artikel III-329).

Det konstitutionella fördraget innehåller däremot inga närmare föreskrifter för genomförandet av denna artikel. Det anges att sådana föreskrifter skall fastställas av rådet på ett gemensamt förslag från kommissionen och unionens utrikesminister. När detta beslut har försvarsmässiga konsekvenser, skall rådet fatta beslut med enhällighet (artikel III-329.2).

Unionens yttre åtgärder Ds 2004:52

322

Rådet skall biträdas av Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (KUSP), med stöd av strukturerna inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken, samt den nyinrättade ständiga kommittén för operativt samarbete.

Europeiska rådet skall regelbundet utvärdera de hot som unionen utsätts för.

Solidaritetsklausulen uttrycker medlemsstaternas politiska vilja att solidariskt hjälpa varandra och innehåller inga bindande försvarsförpliktelser. I en gemensam förklaring (9) till artiklarna I-43 och III-329 anges även att solidaritetsklausulen, utan att åsidosätta de åtgärder som unionen antar, inte är avsedd att påverka en medlemsstats rätt att välja det lämpligaste sättet att uppfylla sitt eget krav på solidaritet med den drabbade medlemsstaten.

323

21. Gemensamma bestämmelser

21.1. Bakgrund

I sjätte delen i EG-fördraget under rubriken allmänna bestämmelser och slutbestämmelser regleras bland annat följande: gemenskapens yttersta randområden (artikel 299), förhållandet mellan gemenskapsrätten och medlemsstaternas egendomsordningar (artikel 295), gemenskapens rättskapacitet (artikel 282), tjänsteföreskrifter och anställningsvillkor för gemenskapens anställda (artikel 283), kommissionens behörighet ifråga om informationsinhämtning (artikel 284), framställande av statistik (artikel 285), tystnadsplikt inom institutionerna (artikel 287), gemenskapens skadeståndsansvar (artikel 288), säte för gemenskapens institutioner (artikel 289), språkregimen i institutionerna (artikel 290), immunitet och privilegier för gemenskapens anställda (artikel 291), tillämpning av avtal som medlemsstater ingått före medlemskapet (artikel 307) samt undantagsbestämmelser för skyddet av nationella säkerhetsintressen (artikel 296).

21.2. Förhandlingsresultatet

I artiklarna III-424–III-436 i det konstitutionella fördraget finns vissa gemensamma bestämmelser som huvudsakligen motsvarar bestämmelserna i sjätte delen i EG-fördraget.

Gemensamma bestämmelser Ds 2004:52

324

Bestämmelserna har anpassats till det faktum att unionen blir juridisk person och att EG-fördraget och Unionsfördraget upphävs. Detta innebär att de gemensamma bestämmelserna avser unionen istället för gemenskapen samt att de omfattar hela det konstitutionella fördragets tillämpningsområde. Bestämmelserna har även anpassats till den rationalisering av rättsliga instrument och beslutsprocedurer som gjorts i del I. Följande kan noteras.

I artikel III-424 om gemenskapens yttersta randområden ändras de franska utomeuropeiska departementen till Franska Guyana och Guadeloupe, Martinique och Réunion.

I artikel III-427 ändras beslutsproceduren. I artikeln finns, i likhet med EG-fördraget, en bestämmelse som ger möjlighet att fastställa tjänsteföreskrifter för unionens tjänstemän och anställningsvillkor för unionens övriga anställda. Det skall göras i europeiska lagar som skall antas enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet efter att de berörda institutionerna har hörts. I dag antas sådana föreskrifter av rådet ensam med kvalificerad majoritet efter att ha hört övriga berörda institutioner (artikel 283 i EG-fördraget).

325

22. Allmänna bestämmelser och slutbestämmelser

22.1. Upphävande av tidigare fördrag

22.1.1. Bakgrund

EU:s regelverk är numera mycket omfattande. I regelverket ingår bl.a. det som brukar kallas primärrätten. Primärrätten består framför allt av de grundläggande fördragen med till dessa knutna protokoll och förklaringar jämte anslutningsfördragen. De två fördrag som är grundläggande inom unionen är Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (EG-fördraget) och Fördraget om Europeiska unionen (Unionsfördraget). Under den tid Sverige varit medlem i unionen har förändringar gjorts i de befintliga fördragen genom Amsterdamfördraget och Nicefördraget. Unionen har successivt utvidgats med nya medlemsstater genom anslutningsfördrag och därtill fogade anslutningsakter. Den senaste utvidgningen skedde den 1 maj 2004 genom utvidgningen av unionen med de tio nya medlemsstaterna Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien.

Allmänna bestämmelser och slutbestämmelser Ds 2004:52

326

22.1.2. Förhandlingsresultatet

EG-fördraget och Unionsfördraget samt akter och fördrag som kompletterat eller ändrat dessa

När det konstitutionella fördraget träder i kraft upphävs EGfördraget och Unionsfördraget (artikel IV-437.1). Vidare upphävs de akter och fördrag som anges i ett protokoll om akter och fördrag som kompletterat eller ändrat fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen och fördraget om Europeiska unionen som fogas till det konstitutionella fördraget. Det anges också under vilka omständigheter vissa delar av dessa akter och fördrag skall fortsätta att gälla. Akten om allmänna och direkta val av företrädare i Europaparlamentet (som utgör bilaga till beslut 76/787/EKSG, EEG, Euratom) bibehålls i den version som gäller vid ikraftträdandet av det konstitutionella fördraget. I protokollet har nödvändiga tekniska anpassningar gjorts för att akten skall stämma överens med terminologin i det konstitutionella fördraget.

Euratomfördraget

Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen (Euratomfördraget) förblir i kraft även efter det att det konstitutionella fördraget trätt i kraft. Vissa institutionella och finansiella anpassningar av Euratomfördraget görs genom ett protokoll om ändring av fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen som fogas till det konstitutionella fördraget. Euratomfördragets text anpassas med hänsyn till terminologin i det konstitutionella fördraget. En del tekniska ändringar görs även med anledning av protokollen om anslutningsfördragen och anslutningsakterna (se nedan). Tyskland, Irland, Ungern, Österrike och Sverige avgav en förklaring (44) om Euratomfördraget vid regeringskonferensen. Förklaringen innebär att Tyskland, Irland, Ungern, Österrike

Ds 2004:52 Allmänna bestämmelser och slutbestämmelser

327

och Sverige noterar att de centrala bestämmelserna i Euratomfördraget inte har ändrats i sak sedan fördraget trädde i kraft och behöver uppdateras. De stöder därför tanken på en regeringskonferens som bör sammankallas så snart som möjligt.

Anslutningsfördragen

Vad gäller de nuvarande anslutningsfördragen och anslutningsakterna upphävs dessa på de villkor som framgår av det konstitutionella fördraget (artikel IV-437.2). Samtliga de bestämmelser som fortfarande är relevanta i anslutningsfördragen och anslutningsakterna fortsätter att gälla och behåller sin rättsverkan. Dessa bestämmelser återges eller avses i två protokoll som fogas till det konstitutionella fördraget; Protokollet om anslutningsfördragen och anslutningsakterna för Konungariket Danmark, Irland och Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirland, Republiken Grekland, Konungariket Spanien och Republiken Portugal samt Republiken Österrike, Republiken Finland och Konungariket Sverige (protokollet om de fyra första anslutningsfördragen) och Protokollet om anslutningsfördraget och anslutningsakten för Republiken Tjeckien, Republiken Estland, Republiken Cypern, Republiken Lettland, Republiken Litauen, Republiken Ungern, Republiken Malta, Republiken Polen, Republiken Slovenien och Republiken Slovakien (protokollet om 2004 års anslutningsfördrag och anslutningsakt). I bestämmelserna i protokollen har nödvändiga tekniska anpassningar gjorts för att de skall stämma överens med det konstitutionella fördragets text utan att deras juridiska räckvidd ändras (se ingressen i protokollen).

Protokollet om de fyra första anslutningsfördragen är indelat i fem avdelningar som innehåller följande bestämmelser:

Allmänna bestämmelser och slutbestämmelser Ds 2004:52

328

1. Gemensamma bestämmelser. Vissa horisontella bestämmelser har införts.

2. Bestämmelser hämtade från anslutningsakten för Konungariket Danmark, Irland och Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirland.

3. Bestämmelser hämtade från anslutningsakten för Republiken Grekland.

4. Bestämmelser hämtade från anslutningsakten för Konungariket Spanien och Republiken Portugal.

5. Bestämmelser hämtade från anslutningsakten för Republiken Österrike, Republiken Finland och Konungariket Sverige.

Protokollet om 2004 års anslutningsfördrag och anslutningsakt är indelat i tre delar som innehåller följande bestämmelser:

1. Första delen anpassar fortfarande gällande bestämmelser i anslutningsakten. Vissa horisontella bestämmelser har införts på motsvarande sätt som i protokollet angående de fyra första anslutningsfördragen.

2. Andra delen upprepar och anpassar fortfarande gällande bestämmelser i protokollen bifogade anslutningsakten.

3. Tredje delen refererar till bilagorna till anslutningsakten och bilagorna till protokollen till anslutningsakten.

Bland de horisontella bestämmelserna i de båda protokollen finns en förenklad procedur för ändring av dem som innebär att rådet genom en europeisk lag kan upphäva övergångsbestämmelserna i protokollet om de inte längre är tillämpliga. Rådet skall besluta med enhällighet efter att ha hört Europaparlamentet (artikel 5 i protokollet om de fyra första anslutningsfördragen respektive artikel 10 i protokollet om 2004 års anslutningsfördrag och anslutningsakt).

Åtta gemensamma förklaringar (31-38) är knutna till de två protokollen. Förklaringarna innehåller texterna i ingressen till vissa protokoll bifogade de nuvarande anslutningsfördragen och anslutningsakterna. Texterna har anpassats med hänsyn till det konstitutionella fördraget. Förklaringarna är

Ds 2004:52 Allmänna bestämmelser och slutbestämmelser

329

– förklaring om Åland (31) – förklaring om det samiska folket (32) – förklaring om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands suveräna basområden i Cypern (33) – förklaring från kommissionen om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands suveräna basområden i Cypern (34) – förklaring om kärnkraftverket i Ignalina i Litauen (35) – förklaring om persontransitering landsvägen mellan Kaliningradområdet och andra delar av Ryska federationen (36) – förklaring om reaktorerna 1 och 2 vid kärnkraftverket Bohunice V1 i Slovakien (37) – förklaring om Cypern (38).

Relevanta svenska övergångslösningar och särregler fortsätter att gälla och behåller sin rättsverkan

I samband med Sveriges anslutning till EU år 1995 beviljades Sverige vissa övergångslösningar och särregler som framgår av anslutningsakten fogad till anslutningsfördraget för Republiken Österrike, Republiken Finland och Konungariket Sverige (anslutningsakten). Samtliga de övergångsbestämmelser och särlösningar som alltjämt är relevanta fortsätter att gälla och behåller sin rättsverkan. Dessa bestämmelser återges eller avses i protokollet om anslutningsfördragen och anslutningsakterna för Konungariket Danmark, Irland och Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirland, Republiken Grekland, Konungariket Spanien och Republiken Portugal samt Republiken Österrike, Republiken Finland och Konungariket Sverige (protokollet om de fyra första anslutningsfördragen). För svensk del gäller det bl.a. följande bestämmelser:

– Vissa rättsakter anpassades i samband med att Sverige blev medlem av EU. Det gäller bl.a. de rättsakter som förtecknas i bilaga I till anslutningsakten (se artikel 29 i

Allmänna bestämmelser och slutbestämmelser Ds 2004:52

330

anslutningsakten). Bland dessa återfinns bestämmelser om tilläggsgarantier för djursjukdomar, om införsel av ormar och reptiler, om skydd mot rabies och om salmonellagarantier. I protokollet om de fyra första anslutningsfördragen har införts en horisontell bestämmelse som anger att sådana bestämmelser skall fortsätta att gälla (artikel 3 i avdelning I i protokollet). De skall ha samma rättsliga status som de akter som upphävts eller ändrats genom dessa bestämmelser. Rättsläget är således oförändrat.

– Bestämmelser om nationella statsstödet till jordbruket i norra Sverige (artikel 142 i anslutningsakten) regleras i artikel 48 i avdelning V i protokollet om de fyra första anslutningsfördragen. Enligt bestämmelsen tillåts Sverige och Finland att lämna långsiktigt stöd på nationell nivå för att säkerställa att jordbruksverksamheten kan behållas i särskilda regioner.

– Bestämmelser om fetthalt i konsumtionsmjölk (punkt VII.B.I i bilaga XV som det hänvisas till i artikel 151 i anslutningsakten) regleras i artikel 54 i avdelning V i protokollet om de fyra första anslutningsfördragen. Inom EG:s jordbruksreglering finns särskilda bestämmelser om fetthalter i mjölk som delvis avviker från Sveriges traditionella mjölksorter. Sverige erhöll genom anslutningsfördraget en treårig övergångsperiod för fetthalterna i våra traditionella mjölksorter lättmjölk (0,5 procent) och standardmjölk (3 procent). Vid 1997 års utgång, när övergångstiden gick ut, hade EG:s regler ändrats så att lättmjölken blivit tillåten. För standardmjölken erhöll Sverige en förlängd övergångsperiod med två år, till utgången av 1999. Därefter har övergångstiden förlängts till den 30 april 2009.

Ds 2004:52 Allmänna bestämmelser och slutbestämmelser

331

– Bestämmelser om mervärdesskatt (punkterna IX.2.x,y, z och aa i bilaga XV som det hänvisas till i artikel 151 i anslutningsakten) regleras i artikel 54 i avdelning V i protokollet. I den svenska anslutningsakten finns de undantag intagna som Sverige beviljades på mervärdesskatteområdet vid anslutningen. De innebär en rätt att få avvika från sjätte mervärdesskattedirektivets 77/388/EEG bestämmelser i vissa avseenden. Undantaget i punkten 2w i anslutningsakten har utgått eftersom det endast beviljades till den 31 december 1995. Övriga undantag (2x, 2y, 2z och 2aa) kvarstår alltjämt.

– Bestämmelser om snus (punkterna X a,b och c i bilaga XV som det hänvisas till i artikel 151 i anslutningsakten) regleras i artikel 54 i avdelning V i protokollet om de fyra första anslutningsfördragen. I direktiv 92/41/EEG förbjöds utsläppandet på marknaden av tobak för användning i munnen (snus) i Europeiska unionen. Vid tillträdet till unionen beviljades Sverige undantag från förbudet. Enligt anslutningsakten skulle Sverige vidta de åtgärder som behövdes för att säkerställa att varan inte släpptes ut på marknaden i de medlemsstater där direktiv 89/622/EEG och 92/41/EEG var tillämpliga fullt ut. Regeringen utfärdade med anledning därav en förordning, Förordning (1994:1266) om förbud mot export av snus. Kommissionen skall granska exportförbudets faktiska tillämpning. Genom direktiv 2001/37/EG upphävdes direktiv 92/41/EEG. Enligt artikel 8 i direktiv 2001/37/EG gäller förbudet även i fortsättningen. Förbudet skall inte påverka tillämpningen av bestämmelserna i artikel 151 i anslutningsakten.

– Protokoll 3 om det samiska folket (bifogat anslutnings- akten) regleras i artiklarna 60-62 i avdelning V i protokollet om de fyra första anslutningsfördragen. Enligt protokollet kan det samiska folket, trots

Allmänna bestämmelser och slutbestämmelser Ds 2004:52

332

bestämmelserna i det konstitutionella fördraget, ges ensamrätt till renskötsel inom traditionella samiska områden. En gemensam förklaring (32) om det samiska folket innehåller texten i ingressen till nuvarande protokoll 3 om det samiska folket.

– I protokoll 6 om mål 6 inom ramen för strukturfonderna (bifogat anslutningsakten) erkänns för Sveriges och Finlands del ett gleshetskriterium (8 personer/km

²), som

innebär en särställning för bl.a. Sveriges nordligaste områden. Detta kriterium utgör grunden för en stor del av vårt återflöde på strukturfondssidan. I en bilaga till protokoll 6 anges de områden i Sverige och Finland som uppfyller detta kriterium. Gleshetskriterierna i protokoll 6 inklusive dess bilaga regleras i relevanta delar i artikel 63 i avdelning V i protokollet om de fyra första anslutningsfördragen.

22.2. Succession och rättslig kontinuitet samt övergångsbestämmelser för vissa institutioner

22.2.1. Förhandlingsresultatet

I det konstitutionella fördraget införs bestämmelser vars syfte är att reglera kontinuiteten mellan den nya “Europeiska unionen” respektive Europeiska gemenskapen och den gamla Europeiska unionen. Europeiska unionen övertar samtliga Europeiska gemenskapens och gamla Europeiska unionens rättigheter och skyldigheter. Det regelverk som är i kraft vid det konstitutionella fördragets ikraftträdande bibehålls övergångsvis på de villkor som anges i det konstitutionella fördraget (artikel IV-438). Det gäller

Ds 2004:52 Allmänna bestämmelser och slutbestämmelser

333

– regler om unionens institutioners, organs och myndigheters sammansättning, – akter som antagits av institutionerna, organen och myndigheterna med stöd av de fördrag och akter som upphävs när det konstitutionella fördraget träder i kraft (sekundärrätten), – konventioner som har ingåtts mellan medlemsstaterna med stöd av de fördrag och akter som upphävs när det konstitutionella fördraget träder i kraft, – övriga delar av gemenskapens och unionens befintliga regelverk (t.ex. interinstitutionella avtal, beslut och avtal som företrädarna för medlemsstaternas regeringar församlade i rådet har fattat eller ingått, avtal som medlemsstaterna har ingått, förklaringar, inbegripet sådana som avgetts i samband med regeringskonferenser samt resolutioner och andra ståndpunkter av Europeiska rådet eller av rådet och sådana som medlemsstaterna i samförstånd har antagit), – rättspraxis som har utvecklats av EG-domstolen och förstainstansrätten.

Vidare skall kontinuiteten i de rättsliga och administrativa förfaranden som inletts före det konstitutionella fördragets ikraftträdande säkerställas.

Regler om övergångsbestämmelser för vissa institutioner och organ återfinns i protokollet om övergångsbestämmelser för unionens institutioner och organ (artikel IV-439, se avsnitt 10).

Allmänna bestämmelser och slutbestämmelser Ds 2004:52

334

22.3. Fördragets territoriella tillämpningsområde och regionala unioner

22.3.1. Bakgrund

En bestämmelse om EG-fördragets tillämpningsområde finns i artikel 299 i EG-fördraget. Vidare finns en bestämmelse om regionala unioner i artikel 306 i EG-fördraget.

22.3.2. Förhandlingsresultatet

Fördragets territoriella tillämpningsområde

Bestämmelsen om det konstitutionella fördragets tillämpningsområde (artikel IV-440) har anpassats med hänsyn till den senaste utvidgningen och med hänsyn till terminologin i det konstitutionella fördraget. De franska utomeuropeiska departementen ändras till Guadeloupe, Franska Guyana, Martinique och Réunion. En ny bestämmelse införs om ett förenklat ändringsförfarande när det gäller att ändra ställningen i förhållande till unionen för ett danskt, franskt eller nederländskt land eller territorium som avses i bestämmelsen. Europeiska rådet skall fatta beslut med enhällighet efter att ha hört kommissionen (artikel IV-440.7). Bestämmelsen är ny jämfört med framtidskonventets förslag. I en gemensam förklaring (28) till artikel IV-440.7 anges särskilda förutsättningar för att ändra ställningen för Mayotte i förhållande till unionen.

Regionala unioner

I det konstitutionella fördraget fastställs precis som i nuvarande fördrag att de regionala unionerna mellan Belgien och

Ds 2004:52 Allmänna bestämmelser och slutbestämmelser

335

Luxemburg samt mellan Belgien, Luxemburg och Nederländerna är förenliga med det konstitutionella fördraget (artikel IV-441).

22.4. Protokoll och bilagor

22.4.1. Bakgrund

Till Unionsfördraget och/eller EG-fördraget och Euratomfördraget finns för närvarande 35 protokoll och två bilagor fogade. Vidare finns ytterligare ett protokoll om Europeiska gemenskapernas immunitet och privilegier som inte är fogat till något särskilt fördrag.

22.4.2. Förhandlingsresultatet

Till det konstitutionella fördraget är 36 protokoll och två bilagor fogade. Protokollen och bilagorna utgör en integrerad del av fördraget (artikel IV-442).

Av protokollen är tio nya protokoll jämfört med nuvarande fördrag. Två av de nya protokollen, Protokollet om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen och Protokollet om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, ersätter motsvarande protokoll i nuvarande fördrag. De nya protokollen är

1. protokollet om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen (se avsnitt 11)

2. protokollet om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna (se avsnitt 11)

3. protokollet om anslutningsfördragen och anslutningsakterna för Konungariket Danmark, Irland och Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirland, Republiken Grekland, Konungariket Spanien och Republiken Portugal samt

Allmänna bestämmelser och slutbestämmelser Ds 2004:52

336

Republiken Österrike, Republiken Finland och Konungariket Sverige (se avsnitt 22.1.2)

4. protokollet om anslutningsfördraget och anslutningsakten för Republiken Tjeckien, Republiken Estland, Republiken Cypern, Republiken Lettland, Republiken Litauen, Republiken Ungern, Republiken Malta, Republiken Polen, Republiken Slovenien och Republiken Slovakien (se avsnitt 22.1.2)

5. protokollet om eurogruppen (se avsnitt 18.4)

6. protokollet om det permanenta strukturerade samarbete som inrättas genom artikel I-41.6 och artikel III-312 i konstitutionen (se avsnitt 20.2.2)

7. protokollet om artikel I-9.2 i konstitutionen angående unionens anslutning till Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (se avsnitt 8.1)

8. protokollet om akter och fördrag som kompletterat eller ändrat fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen och fördraget om Europeiska unionen (se avsnitt 22.1.2)

9. protokollet om övergångsbestämmelser för unionens institutioner och organ (se avsnitt 10) 10. protokollet om ändring av fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen (se avsnitt 22.1.2).

Övriga 26 protokoll fogade till det konstitutionella fördraget finns det motsvarigheter till i nuvarande fördrag. Protokollens texter har anpassats till den rationalisering av rättsliga instrument och beslutsprocedurer som gjorts i del I i det konstitutionella fördraget. Hänsyn har även tagits till vissa slutsatser som den juridisk- tekniska översynen av protokollen lett fram till. I vissa protokoll har titlarna förtydligats. Det gäller

1. protokollet om stadgan för Europeiska unionens domstol

2. protokollet om stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken

3. protokollet om Europeiska investeringsbankens stadga

4. protokollet om lokalisering av säten för Europeiska unionens institutioner och vissa av dess organ, myndigheter och enheter

Ds 2004:52 Allmänna bestämmelser och slutbestämmelser

337

5. protokollet om Europeiska unionens privilegier och immunitet

6. protokollet om förfarandet vid alltför stora underskott

7. protokollet om konvergenskriterier 8. protokollet om vissa bestämmelser angående Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland med avseende på den ekonomiska och monetära unionen

9. protokollet om vissa bestämmelser angående Danmark med avseende på den ekonomiska och monetära unionen 10. protokollet om vissa uppgifter som åligger Danmarks nationalbank 11. protokollet om ordningen för CFP-francen 12. protokollet om Schengenregelverket införlivat inom Europeiska unionens ramar 13. protokollet om tillämpning av vissa inslag i artikel III-130 i konstitutionen på Förenade kungariket och Irland 14. protokollet om Förenade kungarikets och Irlands ställning med avseende på politik för gränskontroll och för asyl och invandring samt med avseende på civilrättsligt samarbete och polissamarbete 15. protokollet om Danmarks ställning 16. protokollet om medlemsstaternas yttre förbindelser i fråga om passage av yttre gränser 17. protokollet om asyl för medborgare i medlemsstaterna 18. protokollet om artikel I-41.2 i konstitutionen 19. protokollet om import till Europeiska unionen av petroleumprodukter som raffinerats i Nederländska Antillerna 20. protokollet om förvärv av egendom i Danmark 21. protokollet om systemet för radio och tv i allmänhetens tjänst i medlemsstaterna 22. protokollet om artikel III-214 i konstitutionen 23. protokollet om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning 24. protokollet om en särskild ordning för Grönland 25. protokollet om artikel 40.3.3 i Irlands författning

Allmänna bestämmelser och slutbestämmelser Ds 2004:52

338

26. protokollet om de ekonomiska följderna av att fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen upphör att gälla och om Kol- och stålforskningsfonden.

Protokollet om unionens utvidgning som finns bifogat nuvarande fördrag har inte tagits med i det konstitutionella fördraget. De bestämmelser i protokollet som fortfarande skall tillämpas omfattas av det konstitutionella fördragets bestämmelser och av protokollet om övergångsbestämmelser för unionens institutioner och organ. Nuvarande Protokollet om djurskydd och djurens välbefinnande har inte heller tagits med i det konstitutionella fördraget. Bestämmelserna har i stället tagits in i fördragets del III (artikel III-121). Ytterligare fem av nuvarande protokoll är föråldrade eller obsoleta och har därför inte blivit föremål för motsvarande nya protokoll. Det gäller Protokollet om varor som har sitt ursprung i och kommer från vissa länder och som särbehandlas vid import till en medlemsstat, Protokollet om Europeiska monetära institutets stadga, Protokollet om Portugal, Protokollet om övergången till den tredje etappen av den ekonomiska och monetära unionen samt Protokollet angående artikel 67 i EG-fördraget. En gemensam förklaring (41) om Italien innehåller texten i nuvarande Protokollet om Italien som bevaras av historiska skäl.

Bilagorna till det konstitutionella fördraget utgörs av dels en förteckningen över de jordbruksprodukter som avses i artikel III-226 i det konstitutionella fördraget, dels en lista över de utomeuropeiska länder och territorier på vilka del III, avdelning IV i det konstitutionella fördraget skall tillämpas. Bilagorna motsvarar de bilagor som finns fogade till nuvarande EGfördraget (se avsnitten 18.5.4 och 19).

Ds 2004:52 Allmänna bestämmelser och slutbestämmelser

339

22.5. Förfarande för ändring av fördraget

22.5.1. Bakgrund

Enligt artikel 48 i Unionsfördraget skall ändringar av de fördrag som unionen bygger på träda i kraft när de har ratificerats av samtliga medlemsstater i överensstämmelse med deras konstitutionella bestämmelser. I artikel 67 i EG-fördraget finns exempel på att nuvarande fördrag också innehåller vissa bestämmelser med ett förenklat förfarande för ändring.

22.5.2. Förhandlingsresultatet

Förfarande för ändring av fördraget

Enligt det konstitutionella fördraget får liksom enligt nuvarande fördrag varje medlemsstats regering eller kommissionen förelägga rådet förslag till ändringar av det konstitutionella fördraget (IV-443). Nytt är att även Europaparlamentet skall få lägga förslag till ändringar. Rådet skall förelägga dessa förslag för Europeiska rådet. Även medlemsstaternas nationella parlament skall föreläggas förslagen.

Konventsförfarandet skall tillämpas också i fortsättningen när ändringar av ett grundfördrag bereds. Enligt det konstitutionella fördraget skall Europeiska rådets ordförande, när Europeiska rådet har beslutat att granska de ändringar som föreslås, sammankalla ett konvent som är sammansatt av företrädare för de nationella parlamenten, medlemsstaternas stats- eller regeringschefer, Europaparlamentet och kommissionen. Om det bara gäller smärre ändringar i det konstitutionella fördraget kan Europeiska rådet med enkel majoritet och efter att ha fått Europaparlamentets godkännande låta bli att sammankalla

Allmänna bestämmelser och slutbestämmelser Ds 2004:52

340

konventet. Europeiska rådet skall då fastställa mandatet för regeringskonferensen. Konventet behandlar förslagen till ändring av det konstitutionella fördraget och antar genom konsensus den rekommendation som skall överlåtas till regeringskonferensen. Regeringskonferensens suveräna ställning när det gäller att i samförstånd komma överens om ändringar i det konstitutionella fördraget ändras inte.

Ändringar i det konstitutionella fördraget träder i kraft när de har ratificerats av alla medlemsstater i enlighet med deras konstitutionella bestämmelser. En ny bestämmelse har införts som innebär följande. Om fyra femtedelar av alla medlemsstaterna inom en period på två år efter undertecknandet av fördraget om ändring av det konstitutionella fördraget har ratificerat fördraget och en eller flera medlemsstater har stött på problem med att ratificera detta, skall Europeiska rådet ta upp frågan.

Förenklade procedurer för ändring av fördraget

I det konstitutionella fördraget har införts nya mekanismer med förenklade förfaranden för att ändra i fördraget (s.k. passereller).

För det första skall Europeiska rådet när det gäller del III kunna besluta om övergång från beslutsfattande i rådet med enhällighet på ett visst område eller i ett visst fall till beslutsfattande med kvalificerad majoritet (artikel IV-444). Här undantas beslut som har militära eller försvarsmässiga konsekvenser. För det andra skall Europeiska rådet när det gäller del III kunna besluta om övergång från ett särskilt lagstiftningsförfarande till det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Europeiska rådet skall i båda fallen besluta med enhällighet efter godkännande av Europaparlamentet som skall besluta med en majoritet av dess ledamöter. Varje initiativ skall av Europeiska rådet översändas till medlemsstaternas nationella parlament. Varje nationellt parlament kan lägga in sitt veto mot beslutet som då inte får antas av Europeiska rådet. Vetorätten är ny jämfört med framtidskonventets förslag. Vidare har dessa

Ds 2004:52 Allmänna bestämmelser och slutbestämmelser

341

bestämmelser, jämfört med konventets förslag, flyttats från avdelning IV om unionens institutioner och organ i del I till del IV om allmänna bestämmelser och slutbestämmelser.

För det tredje skall Europeiska rådet kunna besluta om ändring av samtliga eller delar av bestämmelserna i avdelning III i del III som rör unionens inre politik och åtgärder (artikel IV-445). Bestämmelsen är ny jämfört med framtidskonventets förslag. Varje medlemsstats regering, Europaparlamentet eller kommissionen får förelägga Europeiska rådet utkast till sådana ändringar. Europeiska rådet skall besluta med enhällighet efter att ha hört Europaparlamentet och kommissionen samt Europeiska centralbanken när det gäller institutionella ändringar på det monetära området. Beslutet träder i kraft först sedan det har godkänts av medlemsstaterna i enlighet med deras konstitutionella bestämmelser. Besluten får inte utöka de befogenheter som unionen tilldelas i det konstitutionella fördraget.

22.6. Varaktighet, ratificering och ikraftträdande av fördraget

22.6.1. Bakgrund

Bestämmelser om varaktighet och ikraftträdande av de nuvarande fördragen finns i artiklarna 51 och 52 i Unionsfördraget och artiklarna 312 och 313 i EG-fördraget. Bestämmelser om vilka språk som nuvarande fördrag upprättats på finns i artikel 53 i Unionsfördraget och artikel 314 i EGfördraget.

Allmänna bestämmelser och slutbestämmelser Ds 2004:52

342

22.6.2. Förhandlingsresultatet

Det konstitutionella fördraget innehåller precis som nuvarande fördrag en bestämmelse om att fördraget ingås på obegränsad tid (artikel IV-446). Förutsättningen för att det konstitutionella fördraget skall träda i kraft är i likhet med nuvarande fördrag att det har ratificerats av alla fördragsslutande parter i enlighet med deras konstitutionella bestämmelser (artikel IV-447). Fördraget träder i kraft den 1 november 2006, förutsatt att alla ratifikationsinstrument har deponerats före den dagen. Om så inte är fallet träder fördraget i kraft den första dagen i den andra månad som följer efter det att det sista ratifikationsinstrumentet har deponerats. Om åtminstone en av signatärstaterna inte ratificerar det konstitutionella fördraget, kan detta följaktligen inte träda i kraft, och de nuvarande fördragen fortsätter att gälla. I en gemensam förklaring (30) om ratificeringen av fördraget om upprättande av en konstitution för Europa anges att om fyra femtedelar av medlemsstaterna har ratificerat det konstitutionella fördraget inom en period på två år efter undertecknandet av detta och en eller flera medlemsstater har stött på problem med ratificeringen, skall Europeiska rådet ta upp frågan.

Det konstitutionella fördraget är upprättat på 21 originalspråk, dvs. danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska, iriska, italienska, lettiska, litauiska, maltesiska, nederländska, polska, portugisiska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska och ungerska. En ny bestämmelse har lagts till i fördraget som innebär att fördraget även får översättas till andra språk som bestäms av medlemsstaterna bland dem som i enlighet med deras konstitutionella ordning har officiell ställning i hela eller delar av deras territorium. Den berörda medlemsstaten skall lämna en bestyrkt kopia av sådana översättningar till rådet (artikel IV-448). Bestämmelsen är ny jämfört med framtidskonventets förslag. I en gemensam förklaring (29) till artikel IV-448.2 anges

Ds 2004:52 Allmänna bestämmelser och slutbestämmelser

343

att konferensen anser att den nya bestämmelsen bidrar till att uppnå målet att respektera rikedomen hos unionens kulturella och språkliga mångfald. I förklaringen rekommenderar konferensen vidare de medlemsstater som vill utnyttja denna möjlighet att inom sex månader efter fördragets undertecknande meddela rådet till vilket eller vilka språk som fördraget kommer att översättas.

345

23. Författningskommentar

23.1. Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen

För att Sverige skulle kunna bli medlem i EU krävdes bl.a. att regeringsformens bestämmelser om överlåtelse av beslutanderätt ändrades. Ändringen innebar att det i regeringsformen angavs att Riksdagen kunde överlåta beslutanderätt till Europeiska gemenskaperna så länge dessa har ett fri- och rättighetsskydd motsvarande det som ges i regeringsformen och Europakonventionen. Genom ytterligare en ändring av regeringsformen, som trädde i kraft den 1 januari 2003, är det i dag möjligt för riksdagen att inom ramen för samarbete i Europeiska unionen överlåta beslutanderätt som inte rör principerna för statsskicket. Liksom tidigare förutsätter en sådan överlåtelse att fri- och rättighetsskyddet inom EU motsvarar det som ges i regeringsformen och Europakonventionen.

Inför Sveriges inträde i unionen gjordes vidare bedömningen att övergripande bestämmelser om Sveriges anslutning skulle regleras i en anslutningslag. Riksdagens beslut om att överlåta den beslutanderätt som de grundläggande fördragen förutsatte, skulle göras genom denna lag. Efter riksdagens antagande av regeringens proposition (prop. 1994/95:19, bet. 1994/95:KU17, rskr. 1994/95:64) utfärdade regeringen Lag (1994:1500) med

Författningskommentar Ds 2004:52

346

anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen (anslutningslagen).

När det gäller överlåtelsens reglering anges i anslutningslagen att Europeiska gemenskaperna får, efter Sveriges anslutning till Europeiska unionen, fatta beslut som gäller här i landet i den omfattning och med den verkan som följer av de fördrag och andra instrument som särskilt räknas upp i lagen. Uppräkningen (4 §) omfattar i huvudsak de grundläggande fördragen (EGfördraget, Unionsfördraget samt Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen), de s.k. anslutningsfördragen genom vilka nya medlemsländer har anslutit sig till unionen samt fördrag om ändringar i de grundläggande fördragen. Begreppet Europeiska gemenskaperna innefattar såväl Europeiska gemenskapen (EG) som Europeiska atomenergigemenskapen.

När det gäller införlivande av EG:s redan existerande regelverk vid tidpunkten för Sveriges anslutning anges i anslutningslagen att de grundläggande fördragen m.m. samt de rättsakter, avtal och andra beslut som före Sveriges anslutning till Europeiska unionen har antagits av Europeiska gemenskaperna gäller här i landet med den verkan som följer av dessa fördrag och andra instrument.

De ändringar i anslutningslagen som nu föreslås grundar sig i huvudsak på följande förhållanden.

För det första kommer Unionsfördraget och EG-fördraget genom det nya konstitutionella fördraget att ersättas av ett fördrag. Unionen skall samtidigt ersätta EG som juridisk person. Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen kommer dock att finnas kvar i sin nuvarande form. Mot bakgrund av detta bör överlåtelsens reglering i anslutningslagen ändras så att mottagare av den överlåtna beslutanderätten inte längre skall vara Europeiska gemenskaperna utan Europeiska unionen eller Europeiska atomenergigemenskapen.

För det andra kommer den lista i lagen som räknar upp de grundläggande fördragen m.m. som skall gälla här i landet (4 §)

Ds 2004:52 Författningskommentar

347

väsentligen att reduceras eftersom de flesta av dessa fördrag och andra instrument upphävs i och med att det nya fördraget träder i kraft.

Det föreslås att lagen skall träda i kraft den dag regeringen bestämmer. Lagen innehåller också vissa övergångsbestämmelser.

2 §

I sin nuvarande lydelse anger denna paragraf att de fördrag och andra instrument som anges i 4 § samt de rättsakter, avtal och andra beslut som före Sveriges anslutning till Europeiska unionen har antagits av Europeiska gemenskaperna gäller här i landet med den verkan som följer av dessa fördrag och andra instrument. Hänvisningen till de grundläggande fördragen och andra instrument som anges 4 § kommer att finnas kvar men listan på fördrag och andra instrument kommer, med hänsyn till att det konstitutionella fördraget upphäver ett stort antal av dessa fördrag och andra instrument, vara väsentligt reducerad. Den hänvisning som i paragrafen görs till rättsakter, avtal och andra beslut som före Sveriges anslutning till Europeiska unionen har antagits av Europeiska gemenskaperna tas bort. Att dessa alltjämt skall fortsätta att gälla här i landet med den verkan som följer av de fördrag och andra instrument som anges i 4 § i sin nuvarande lydelse kommer att framgå av övergångsbestämmelsen.

3 §

Paragrafen reglerar överlåtelsen av den beslutanderätt som annars tillkommer svenska organ. I dag anges att Europeiska gemenskaperna, som inkluderar såväl Europeiska gemenskapen (EG) som Europeiska atomenergigemenskapen, får fatta beslut som gäller här i landet i den omfattning och med den verkan som följer av de fördrag och andra instrument som anges i 4 §. Det nya konstitutionella fördraget innebär att Europeiska unionen kommer att ersätta Europeiska gemenskapen (EG) som juridisk

Författningskommentar Ds 2004:52

348

person. Den ändring som nu föreslås innebär därför att mottagaren av den överlåtna beslutanderätten istället kommer att vara Europeiska unionen eller Europeiska atomenergigemenskapen, som ju är den del av begreppet ”Europeiska gemenskaperna” som alltjämt kommer att finnas kvar.

4 §

Paragrafen räknar upp de fördrag och andra instrument som 2 och 3 §§ hänvisar till. Listan omfattar i dag 18 instrument angivna under 18 punkter. Enligt förslaget föreslås listan reduceras till tre instrument, nämligen – Fördraget av den 29 oktober 2004 om upprättande av en konstitution för Europa, – Fördraget den 25 mars 1957 om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, samt – Akten den 20 september 1976 om allmänna direkta val av företrädare i församlingen (Europaparlamentet) samt beslutet av Europeiska unionens råd av den 25 juni och den 23 september 2002 om ändring av nämnda akt.

Bakgrunden till den föreslagna reduceringen är följande. Av artikel IV-437.1 i det konstitutionella fördraget framgår att det nya fördraget upphäver såväl EG-fördraget som Unionsfördraget. Punkten 1, som i dag upptar en hänvisning till EG-fördraget, bör därför ersättas med en hänvisning till det nya konstitutionella fördraget. Punkten 14, som innehåller en hänvisning till Unionsfördraget, kan utgå.

Av artikel IV-437.1 framgår vidare att även de akter och fördrag som kompletterat eller ändrat dessa båda fördrag skall upphävas. I protokollet om akter och fördrag som kompletterat eller ändrat fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen och fördraget om Europeiska unionen har upprättats en särskild förteckning över de akter och fördrag som här avses. Härigenom kan även punkterna 4, 5, 7, 8, 11, 13, 16 och 17 i nuvarande 4 § utgå. I detta protokoll anges särskilt att akten den 20 september

Ds 2004:52 Författningskommentar

349

1976 om allmänna direkta val av företrädare i Europaparlamentet skall fortsätta att gälla med vissa justeringar som framgår av protokollet.

Punkten 3 i nuvarande 4 § upptas av konventionen den 13 november 1962 om ändring av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen i syfte att göra den särskilda ordningen för associering av utomeuropeiska länder och territorier som behandlas i fjärde delen av detta fördrag tillämplig med avseende på Nederländska Antillerna. Bestämmelser som motsvarar denna konvention har intagits i det nya konstitutionella fördraget (artikel III-286.1 och bilaga II till fördraget om upprättande av en konstitution för Europa samt protokollet om import till Europeiska unionen av petroleumprodukter som raffinerats i Nederländska Antillerna). Även denna punkt i nuvarande 4 § kan således utgå.

Av artikel IV-437.2 framgår att anslutningsfördragen skall upphävas. Vissa bestämmelser i dessa fördrag skall fortsätta att gälla. Vilka dessa bestämmelser är anges i särskilda protokoll om anslutningsfördragen (Protokollet om anslutningsfördragen och anslutningsakterna för Konungariket Danmark, Irland och Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirland, Republiken Grekland, Konungariket Spanien och Republiken Portugal samt Republiken Österrike, Republiken Finland och Konungariket Sverige samt Protokollet om anslutningsfördraget och anslutningsakten för Republiken Tjeckien, Republiken Estland, Republiken Cypern, Republiken Lettland, Republiken Litauen, Republiken Ungern, Republiken Malta, Republiken Polen, Republiken Slovenien och Republiken Slovakien). Genom att anslutningsfördragen upphävs kan också punkterna 6, 10, 12, 15 och 18 utgå.

Ändringarna i anslutningslagen skall träda ikraft samtidigt som det konstitutionella fördraget träder ikraft. Eftersom denna tidpunkt, som är beroende av medlemsländernas ratifikation av

Författningskommentar Ds 2004:52

350

fördraget, för närvarande inte kan fastställas bör regeringen ges bemyndigande att sätta lagändringarna i kraft den dag regeringen bestämmer.

Enligt artikel IV-438.3 skall de av institutionernas, organens och myndigheternas akter som antagits på grundval av de akter och fördrag som upphävs genom artikel IV-437 fortsätta att vara ikraft. Detsamma gäller de beslut och avtal som företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, har fattat eller ingått.

I nuvarande anslutningslag införlivas EG:s regelverk, såsom det såg ut vid tidpunkten för Sveriges anslutning, genom en bestämmelse som anger att de fördrag och andra instrument som anges i 4 § samt de rättsakter, avtal och andra beslut som före Sveriges anslutning till Europeiska unionen har antagits av Europeiska gemenskaperna gäller här i landet med den verkan som följer av dessa fördrag och andra instrument.

Mot bakgrund av utformningen av lagtexten, där 4 § kommer att innehålla de fördrag och andra instrument som kommer vara ikraft den dag då det konstitutionella fördraget träder ikraft, krävs en bestämmelse om att de rättsakter, avtal och beslut som antagits av Europeiska gemenskaperna före Sveriges anslutning skall fortsätta att gälla här i landet med den verkan som följer av de fördrag och andra instrument som anges i 4 § i sin nuvarande lydelse. Detta bör lämpligast komma till uttryck i en övergångsregel.

Denna övergångsregel bör även täcka de rättsakter, avtal och beslut som antagits av Europeiska gemenskaperna under perioden efter Sveriges anslutning men före ikraftträdandet av det nya fördraget.

Mot denna bakgrund bör övergångsregeln formuleras så att de rättsakter, avtal och beslut som antagits av Europeiska gemenskaperna före ikraftträdandet skall fortsätta att gälla här i landet med den verkan som följer av de fördrag och andra instrument som anges i 4 § i sin äldre lydelse.

351

Bilaga 1

Förteckning över artiklar i det konstitutionella fördraget där det ordinarie lagstiftningsförfarandet skall tillämpas

(*) = helt eller delvis ny rättslig grund (**) = helt eller delvis övergång från enhällighet i rådet till kvalificerad majoritet

Konstitutionella fördraget

DEL I

Avdelning V Utövande av unionens befogenheter

Artikel I-37.3(**) Regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter

Avdelning VI Unionens demokratiska liv

Artikel I-47.4(*) Förfaranden och villkor för att lägga fram ett medborgarinitiativ

Artikel I-50.3 Principer och gränser för rätten till tillgång till unionens institutioners, organs och myndigheters handlingar

Bilaga 1 Ds 2004:52

352

Artikel I-51.2(*) Skydd för enskilda i fråga om behandling av personuppgifter och den fria rörligheten för personuppgifter

DEL III UNIONENS POLITIK OCH FUNKTION

Avdelning I Allmänna bestämmelser

Artikel III-122(*) Principer och villkor för tjänster av allmänt ekonomiskt intresse

Avdelning II Icke-diskriminering och medborgarskap

Artikel III-123 Förbud mot diskriminering på grund av nationalitet

Artikel III-124.2 Grundprinciper för unionens stimulansåtgärder och sådana åtgärder som stöder medlemsstaternas åtgärder för att bekämpa diskriminering

Artikel III-125.1 Underlättande av unionsmedborgarnas rätt till fri rörlighet och fri vistelse

Avdelning III Inre politik och åtgärder

Kapitel I Inre marknaden

Fri rörlighet för personer och tjänster

Artikel III-134 Åtgärder för att genomföra den fria rörligheten för arbetstagare

Artikel III-136(**) Social trygghet för migrerande arbetstagare och egenföretagare samt

Ds 2004:52

Bilaga 1

353

deras familjemedlemmar.

Artikel III-138.1 Åtgärder för att förverkliga etableringsfriheten på ett visst verksamhetsområde

Artikel III-139 Undantag för viss verksamhet från (andra stycket) bestämmelserna om etableringsfrihet

Artikel III-140.2 Samordning av nationella bestämmelser om viss särskild behandling av utländska medborgare

Artikel III-141(**) Göra det lättare för personer att starta och utöva förvärvsverksamhet som egenföretagare, inkl. ömsesidigt erkännande av examens-, utbildnings- och andra behörighetsbevis

Artikel III-144 Utvidgning av friheten att tillhandahålla (andra stycket) tjänster till tredjelandsmedborgare som tillhandahåller tjänster och som har etablerat sig inom unionen

Artikel III-147.1 Åtgärder för att genomföra liberaliseringen av en särskild tjänst

Fri rörlighet för varor

Artikel III-152 Åtgärder för att förstärka tullsamarbetet

Kapital och betalningar

Artikel III-157.2 Åtgärder om kapitalrörelser till eller från tredjeland

Bilaga 1 Ds 2004:52

354

Artikel III-160(*) Förebyggande och bekämpning av terrorism och därmed sammanhängande verksamhet genom t.ex. frysning av ekonomiska tillgångar

Gemensamma bestämmelser

Artikel III-172.1 Åtgärder för att upprätta den inre marknaden eller få den att fungera

Artikel III-174 Åtgärder för att eliminera snedvridning (andra stycket) av konkurrensvillkoren på den inre marknaden

Artikel III-176(*) Åtgärder för att skapa europeiska (första stycket) rättigheter som säkerställer ett enhetligt skydd för immateriella rättigheter i unionen

Kapitel II Ekonomisk och monetär politik

Artikel III-179.6 Föreskrifter om det multilaterala övervakningsförfarandet

Artikel III-187.3(**) Ändringar i vissa artiklar i stadgan för

ECBS och ECB

Artikel III-191(*) Åtgärder för att använda euron som gemensam valuta

Kapitel III Politik på andra områden

Sysselsättning

Artikel III-207 Stödåtgärder för att främja samarbete mellan medlemsstaterna och stödja deras

Ds 2004:52

Bilaga 1

355

insatser på sysselsättningsområdet genom utbyte av information m.m.

Socialpolitik

Artikel III-210.2 Åtgärder avseende a) arbetsmiljö,

b) arbetsvillkor, e) samråd med arbetstagarna, h) integrering av personer som står utanför arbetsmarknaden,

i) jämställdhet, j) kamp mot social utestängning samt k) modernisering av systemen för socialt skydd

Artikel III-214.3 Åtgärder för att säkerställa principen om lika möjligheter och lika behandling av kvinnor och män i frågor som rör anställning och yrke

Artikel III-219.3 Genomförandebestämmelser för europeiska socialfonden

Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning

Artikel III-221 Åtgärder rörande ekonomisk, social och (tredje stycket) territoriell sammanhållning vid sidan av strukturfonderna

Artikel III-223(**) Strukturfonderna och Sammanhållningsfonden. Dock skall rådet fatta beslut med enhällighet efter Europaparlamentets godkännande när det gäller de första bestämmelser som antas efter de bestämmelser som gäller vid tidpunkten för undertecknandet av det konstitutionella fördraget.

Bilaga 1 Ds 2004:52

356

Artikel III-224 Genomförandebestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden

Jordbruk och fiskeri

Artikel III-230.1 Tillämpning av konkurrensregler på produktion av och handel med jordbruksprodukter

Artikel III-231.2 Bestämmelser för att uppnå målen för den gemensamma politiken för jordbruk och fiskeri

Miljö

Artikel III-234.1 Åtgärder för att uppnå målen för miljöpolitiken

Artikel III-234.3 Allmänna handlingsprogram inom miljöområdet

Konsumentskydd

Artikel III-235.3 Åtgärder på konsumentskyddsområdet som understöder, kompletterar och övervakar medlemsstaternas politik Transporter

Artikel III-236 .2(**) Genomförande av en gemensam

transportpolitik

Artikel III-245.2 Åtgärder för sjöfart och luftfart

Transeuropeiska nät

Artikel III-247.2 Riktlinjer och åtgärder när det gäller

Ds 2004:52

Bilaga 1

357

transeuropeiska nät

Forskning och teknisk utveckling samt rymden

Artikel III-251.1 Fastställande av ett flerårigt ramprogram för forskning och teknisk utveckling.

Artikel III-251.4(*) Åtgärder, som komplement till det fleråriga ramprogrammet, för att genomföra det europeiska forskningsområdet

Artikel III-252.1 Genomförande av det fleråriga ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling

Artikel III-252.2 Tilläggsprogram avseende det fleråriga ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling som endast vissa medlemsstater deltar i

Artikel III-252.3 Deltagande i tilläggsprogrammen

Artikel III-254.2(*) Europeiskt rymdprogram

Energi

Artikel III-256.2(*) Åtgärder för att uppnå målen på energiområdet

Kapitel IV Ett område med frihet, säkerhet och rättvisa

Politik som gäller kontroll vid gränser, asyl och invandring

Artikel III-265.2(**) Åtgärder på området personkontroll vid

Bilaga 1 Ds 2004:52

358

gränser

Artikel III-266.2(**) Åtgärder på området ett gemensamt

europeiskt asylsystem

Artikel III-267.2(**) Åtgärder på området en gemensam

invandringspolitik

Artikel III-267.4(*) Åtgärder för att främja integrationen av tredjelandsmedborgare

Civilrättsligt samarbete

Artikel III-269.2 Åtgärder på området rättsligt samarbete i civilrättsliga frågor som har gränsöverskridande följder byggt på principen om ömsesidigt erkännande av domstolsavgöranden och utomrättsliga avgöranden.

Straffrättsligt samarbete

Artikel III-270.1(*) Åtgärder på området straffrättsligt

(**) samarbete för att säkerställa erkännande i

hela unionen av domar och beslut, förebygga och lösa behörighetskonflikter, främja personalutbildning och i övrigt underlätta det straffrättsliga samarbetet mellan rättsliga och likvärdiga myndigheter

Artikel III-270.2 (*) Minimiregler för att underlätta

(**) ömsesidiga erkännandet av domar och

rättsliga avgöranden samt polissamarbete och rättsligt samarbete i straffrättsliga

Ds 2004:52

Bilaga 1

359

frågor som har en gränsöverskridande dimension

Artikel III-271.1 (*) Minimiregler för fastställande av

(**) brottsrekvisit och påföljder avseende

särskilt allvarlig brottslighet med ett gränsöverskridande inslag

Artikel III-271.2 (*) Minimiregler för fastställande av brotts-

(**) rekvisit och påföljder avseende ett

område som omfattas av harmoniseringsåtgärder

Artikel III-272 (*) Åtgärder för att uppmuntra och stödja medlemsstaternas åtgärder inom området för förebyggande av brottslighet

Artikel III-273 (*) Eurojust

(**)

Polissamarbete

Artikel III-275.2 (*) Åtgärder på området polissamarbete

(**)

Artikel III-276.2 (*) Europol

(**)

Kapitel V Områden där unionen får besluta om att genomföra stödjande, samordnande eller kompletterande åtgärder

Artikel III-278.4 (*) Gemensamma angelägenheter i fråga om

säkerhet när det gäller folkhälsa, bl.a. åtgärder för övervakning, tidig varning för och bekämpning av allvarliga

Bilaga 1 Ds 2004:52

360

gränsöverskridande hot mot människors hälsa.

Artikel III-278.5 (*) Stimulansåtgärder till skydd för och

förbättring av människors hälsa och särskilt för att bekämpa de stora gränsöverskridande folksjukdomarna samt åtgärder som direkt avser skydd av folkhälsan avseende tobak och missbruk av alkohol

Artikel III-279.3 Industri

Artikel III-280.5 (**) Kultur

Artikel III-281.2 (*) Turism

Artikel III-282.3 (*) Utbildning, ungdoms- och idrottsfrågor

Artikel III-283.3 Yrkesutbildning

Artikel III-284.2 (*) Skydd och beredskap

Artikel III-285.2 (*) Administrativt samarbete

Avdelning V Unionens yttre åtgärder

Kapitel III Den gemensamma handelspolitiken

Artikel III-315.2 Genomförande av den gemensamma handelspolitiken

Kapitel IV Samarbete med tredjeland och humanitärt bistånd

Artikel III-317.1 Genomförande av politiken för

Ds 2004:52

Bilaga 1

361

utvecklingssamarbete

Artikel III-319.2 Ekonomiskt, finansiellt och tekniskt samarbete med tredjeland

Artikel III-321.3 (*) Åtgärder för att bestämma ramen för

genomförandet av unionens humanitära biståndsåtgärder

Artikel III-321.5 (*) Europeisk frivilligkår för humanitärt

bistånd

Avdelning VI Unionens funktion

Kapitel I Institutionella bestämmelser

Europaparlamentet

Artikel III-331 Regler för politiska partier på europeisk nivå, särskilt finansiering

Europeiska unionens domstol

Artikel III-359.1- Inrättandet av specialdomstolar 359.2 (**)

Artikel III-364 (**) Domstolens behörighet avseende tvister som gäller tillämpningen av akter genom vilka europeiska rättigheter som avser immaterialrätt skapas

Artikel III-381 (**) Ändring av vissa bestämmelser i domstolens stadga

Bilaga 1 Ds 2004:52

362

Gemensamma bestämmelser för unionens institutioner, organ och myndigheter

Artikel III-398.2 (*) Bestämmelser för en öppen, effektiv och

oberoende europeisk administration

Kapitel II Finansiella bestämmelser

Gemensamma bestämmelser

Artikel III-412 (**) Regler om budgetens uppställning och genomförande och om redovisning och revision. Rådet skall besluta med enhällighet till och med den 31 december 2006. Bekämpning av bedrägeri

Artikel III-415.4 Åtgärder som rör förebyggande av och kamp mot bedrägerier som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen

Avdelning VII Gemensamma bestämmelser

Artikel III-427 Tjänsteföreskrifter för tjänstemän och anställningsvillkor för övriga anställda vid unionen

Artikel III-429.1 Framställandet av statistik som behövs för unionens verksamhet

363

Bilaga 2

Förteckning över artiklar i det konstitutionella fördraget där särskilda lagstiftningsförfaranden skall tillämpas

(*) = helt eller delvis ny rättslig grund (**) = helt eller delvis övergång från enhällighet i rådet till kvalificerad majoritet

Konstitutionella fördraget

DEL I

Avdelning III Unionens befogenheter

Artikel I-18 Flexibilitetsklausulen (åtgärder som bl.a. kan få formen av europeiska lagar eller ramlagar)

Avdelning VII Unionens finanser

Artikel I-54.3 Bestämmelser om systemet för unionens egna medel

Artikel I-54.4 (**) Genomförandebestämmelser för systemet för unionens egna medel

Artikel I-55.2 (*) Fastställande av den fleråriga finansieringsramen

Bilaga 2 Ds 2004:52

364

DEL III UNIONENS POLITIK OCH FUNKTION

Avdelning II Icke-diskriminering och medborgarskap

Artikel III-124.1 Åtgärder för att bekämpa diskriminering

Artikel III-125.2 (*) Åtgärder om pass, id-kort, uppehållstillstånd eller andra jämförbara

dokument samt social trygghet eller socialt skydd

Artikel III-126 Rösträtt och valbarhet beträffande kommunala val och val till Europaparlamentet

Artikel III-127 (*) Åtgärder för att underlätta diplomatiskt och konsulärt skydd för unionsmedborgare i tredjeland

Artikel III-129 Kompletterande av rättigheter rörande unionsmedborgarskap

Avdelning III Inre politik och åtgärder

Kapitel I Inre marknaden

Kapital och betalningar

Artikel III-157.3 Åtgärder som utgör ett steg tillbaka inom unionsrätten när det gäller liberaliseringen av kapitalrörelser till eller från tredjeland

Ds 2004:52

Bilaga 2

365

Bestämmelser om skatter

Artikel III-171 Åtgärder om harmonisering av omsättningsskatter, punktskatter och andra indirekta skatter eller avgifter

Gemensamma bestämmelser

Artikel III-173 Tillnärmning av medlemsstaternas lagar vilka inverkar på den inre marknadens upprättande eller funktion

Artikel III-176 (*) Språkanvändningen i samband med (andra stycket) europeiska rättigheter som säkerställer ett skydd för immateriella rättigheter i unionen

Kapitel II Ekonomisk och monetär politik

Artikel III-184.13 Förfarandet vid alltför stora underskott

Artikel III-185.6 Särskilda uppgifter för ECB i samband med tillsynen över kreditinstitut och andra finansinstitut

Kapitel III Politik på andra områden

Socialpolitik

Artikel III-210.3 Åtgärder avseende

c) social trygghet och socialt skydd för arbetstagarna,

d) skydd när anställningsavtal upphör,

f) företrädande och tillvaratagande av parternas intressen samt

Bilaga 2 Ds 2004:52

366

g) anställningsvillkor för medborgare i tredjeland

Miljö

Artikel III-234.2 Åtgärder för att uppnå målen för miljö- politiken när det gäller bestämmelser som är av främst fiskal karaktär, eller som påverkar fysisk planering, vattenresurser, markanvändning, energikällor, energistruktur

Forskning och teknisk utveckling

Artikel III-251.3 Särskilda program för att genomföra det fleråriga ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling inom varje verksamhet Energi

Artikel III-256.3 (*) Åtgärder för att uppnå målen på

energiområdet när de är av främst fiskal karaktär

Kapitel IV Ett område med frihet, säkerhet och rättvisa

Civilrättsligt samarbete

Artikel III-269.3 Åtgärder som rör familjerätt och som har gränsöverskridande följder

Straffrättsligt samarbete

Artikel III-274.1 (*) Europeisk åklagarmyndighet

Ds 2004:52

Bilaga 2

367

Polissamarbete

Artikel III-275.3 Operativt samarbete mellan polis, tull och andra brottsbekämpande organ

Artikel III-277 Myndigheters möjlighet att ingripa på annan medlemsstats territorium

Avdelning IV Associering av utomeuropeiska länder och territorier

Artikel III-291 Regler och förfaranden för utomeuropeiska länders och territoriers associering med unionen

Avdelning VI Unionens funktion

Kapitel I Institutionella bestämmelser

Europaparlamentet

Artikel III-330.1 Åtgärder för val av Europaparlamentets ledamöter genom allmänna direkta val

Artikel III-330.2 Föreskrifter för Europaparlamentets ledamöter

Artikel III-333 Föreskrifter om utövandet av Europaparlamentets undersökningsrätt

Artikel III-335.4 Regler och villkor för Europeiska ombudsmannens ämbetsutövning

Europeiska investeringsbanken

Artikel III-393 Ändring av EIB:s stadga

Bilaga 2 Ds 2004:52

368

Kapitel II Finansiella bestämmelser

Unionens årliga budget

Artikel III-404 Fastställande av unionens årliga budget (budgetproceduren)

Avdelning VII Gemensamma bestämmelser

Artikel III-424 Fastställande av villkor för hur det konstitutionella fördraget skall tillämpas när det gäller Franska Guyana m.fl. områden

c¯®³´©´µ´©¯®Oi®¤¥¸O³¶ Q innehÅllsfÖrteckning

ingress

del i

avdelning i – definition av unionen och dess mÅl

avdelning ii – grundlÄggande rÄttigheter och

unionsmedborgarskap

avdelning iii – unionens befogenheter

avdelning iv – unionens institutioner och organ

kapitel i – den institutionella ramen

kapitel ii – unionens Övriga institutioner och dess rÅdgivande

organ

avdelning v – utÖvande av unionens befogenheter

kapitel i – allmÄnna bestÄmmelser

kapitel ii – sÄrskilda bestÄmmelser

kapitel iii – fÖrdjupade samarbeten

avdelning vi – unionens demokratiska liv

avdelning vii – unionens finanser

c¯®³´©´µ´©¯®Oi®¤¥¸O³¶ R

avdelning viii – unionen och dess nÄrmaste omvÄrld

avdelning ix – medlemskap i unionen

del iiZ europeiska unionens stadga om de grundlÄggande

rÄttigheterna

ingress

avdelning i

  • vÄrdighet

avdelning ii

  • friheter

avdelning iii

  • jÄmlikhet

avdelning iv

  • solidaritet

avdelning v

  • medborgarnas rÄttigheter

avdelning vi

  • rÄttskipning

avdelning vii

  • allmÄnna bestÄmmelser om tolkning och tillÄmpning

av stadgan

del iiiZ unionens politik och funktion

avdelning i

  • allmÄnna bestÄmmelser

c¯®³´©´µ´©¯®Oi®¤¥¸O³¶ S

avdelning ii

  • ickeMdiskriminering och medborgarskap

avdelning iii

  • inre politik och ÅtgÄrder

kapitel i

  • inre marknaden

a¶³®©´´ Q

  • d¥® ©®²¥ ­¡²«®¡¤¥®³ µ°°²ä´´¡®¤¥ ¯£¨ ¦µ®«´©¯®

a¶³®©´´ R

  • f²© ²ö²¬©§¨¥´ ¦ö² °¥²³¯®¥² ¯£¨ ´ªä®³´¥²

u®¤¥²¡¶³®©´´ Q

  • a²¢¥´³´¡§¡²¥

u®¤¥²¡¶³®©´´ R

  • e´¡¢¬¥²©®§³¦²©¨¥´

u®¤¥²¡¶³®©´´ S

  • f²©¨¥´ ¡´´ ´©¬¬¨¡®¤¡¨å¬¬¡ ´ªä®³´¥²

a¶³®©´´ S

  • f²© ²ö²¬©§¨¥´ ¦ö² ¶¡²¯²

u®¤¥²¡¶³®©´´ Q

  • tµ¬¬µ®©¯®

u®¤¥²¡¶³®©´´ R

  • tµ¬¬³¡­¡²¢¥´¥

u®¤¥²¡¶³®©´´ S

  • fö²¢µ¤ ­¯´ «¶¡®´©´¡´©¶¡ ²¥³´²©«´©¯®¥²

a¶³®©´´ T

  • k¡°©´¡¬ ¯£¨ ¢¥´¡¬®©®§¡²

a¶³®©´´ U

  • k¯®«µ²²¥®³²¥§¬¥²

u®¤¥²¡¶³®©´´ Q

u®¤¥²¡¶³®©´´ R

  • s´ö¤ ³¯­ ¢¥¶©¬ª¡³ ¡¶ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡

a¶³®©´´ V

  • b¥³´ä­­¥¬³¥² ¯­ ³«¡´´¥²

a¶³®©´´ W

  • g¥­¥®³¡­­¡ ¢¥³´ä­­¥¬³¥²

kapitel ii

  • ekonomisk och monetÄr politik

a¶³®©´´ Q

  • e«¯®¯­©³« °¯¬©´©«

a¶³®©´´ R

  • m¯®¥´ä² °¯¬©´©«

a¶³®©´´ S

  • i®³´©´µ´©¯®¥¬¬¡ ¢¥³´ä­­¥¬³¥²

a¶³®©´´ T

  • sä²³«©¬¤¡ ¢¥³´ä­­¥¬³¥² ¦ö² ¤¥ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥² ³¯­ ¨¡² ¥µ²¯® ³¯­ ¶¡¬µ´¡

a¶³®©´´ U

  • Ö¶¥²§å®§³¢¥³´ä­­¥¬³¥²

c¯®³´©´µ´©¯®Oi®¤¥¸O³¶ T

kapitel iii

  • politik pÅ andra omrÅden

a¶³®©´´ Q

a¶³®©´´ R

  • s¯£©¡¬°¯¬©´©«

a¶³®©´´ S

  • e«¯®¯­©³«L ³¯£©¡¬ ¯£¨ ´¥²²©´¯²©¥¬¬ ³¡­­¡®¨å¬¬®©®§

a¶³®©´´ T

  • j¯²¤¢²µ« ¯£¨ ¦©³«¥

a¶³®©´´ U

  • m©¬ªö

a¶³®©´´ V

  • k¯®³µ­¥®´³«¹¤¤

a¶³®©´´ W

  • t²¡®³°¯²´¥²

a¶³®©´´ X

  • t²¡®³¥µ²¯°¥©³«¡ ®ä´

a¶³®©´´ Y

  • f¯²³«®©®§ ¯£¨ ´¥«®©³« µ´¶¥£«¬©®§ ³¡­´ ²¹­¤¥®

a¶³®©´´ QP

  • e®¥²§©

kapitel iv

  • ett omrÅde med frihetL sÄkerhet och rÄttvisa a¶³®©´´ Q – a¬¬­ä®®¡ ¢¥³´ä­­¥¬³¥²

a¶³®©´´ R

  • p¯¬©´©« ³¯­ §ä¬¬¥² «¯®´²¯¬¬ ¶©¤ §²ä®³¥²L ¡³¹¬ ¯£¨ ©®¶¡®¤²©®§

a¶³®©´´ S

  • c©¶©¬²ä´´³¬©§´ ³¡­¡²¢¥´¥

a¶³®©´´ T

  • s´²¡¦¦²ä´´³¬©§´ ³¡­¡²¢¥´¥

a¶³®©´´ U

  • p¯¬©³³¡­¡²¢¥´¥

kapitel v

  • omrÅden dÄr unionen fÅr besluta om att genomfÖra stÖdjandeL samordnande eller kompletterande

ÅtgÄrder

a¶³®©´´ Q

  • f¯¬«¨ä¬³¡

a¶³®©´´ R

  • i®¤µ³´²©

a¶³®©´´ S

  • kµ¬´µ²

a¶³®©´´ T

  • tµ²©³­

a¶³®©´´ U

  • µ®§¤¯­³M ¯£¨ ©¤²¯´´³¦²å§¯² ¯£¨ ¹²«¥³µ´¢©¬¤®©®§

a¶³®©´´ V

  • s«¹¤¤ ¯£¨ ¢¥²¥¤³«¡°

a¶³®©´´ W

  • a¤­©®©³´²¡´©¶´ ³¡­¡²¢¥´¥

c¯®³´©´µ´©¯®Oi®¤¥¸O³¶ U

avdelning iv

  • associering av utomeuropeiska lÄnder och

territorier

avdelning v

  • unionens yttre ÅtgÄrder

kapitel i

  • bestÄmmelser som skall tillÄmpas allmÄnt

kapitel ii

  • den gemensamma utrikesM och sÄkerhetspolitiken

a¶³®©´´ Q – g¥­¥®³¡­­¡ ¢¥³´ä­­¥¬³¥²

a¶³®©´´ R

  • d¥® §¥­¥®³¡­­¡ ³ä«¥²¨¥´³M ¯£¨ ¦ö²³¶¡²³°¯¬©´©«¥®

a¶³®©´´ S

  • f©®¡®³©¥¬¬¡ ¢¥³´ä­­¥¬³¥²

kapitel iii

  • den gemensamma handelspolitiken

kapitel iv

  • samarbete med tredjeland och humanitÄrt bistÅnd

a¶³®©´´ Q

  • u´¶¥£«¬©®§³³¡­¡²¢¥´¥

a¶³®©´´ R

  • e«¯®¯­©³«´L ¦©®¡®³©¥¬¬´ ¯£¨ ´¥«®©³«´ ³¡­¡²¢¥´¥ ­¥¤ ´²¥¤ª¥¬¡®¤

a¶³®©´´ S

  • hµ­¡®©´ä²´ ¢©³´å®¤

kapitel v

  • restriktiva ÅtgÄrder

kapitel vi

  • internationella avtal

kapitel vii

  • unionens fÖrbindelser med internationella

organisationer och tredjeland samt unionens

delegationer

c¯®³´©´µ´©¯®Oi®¤¥¸O³¶ V

kapitel viii

  • genomfÖrande av solidaritetsklausulen

avdelning vi

  • unionens funktion

kapitel i

  • institutionella bestÄmmelser

a¶³®©´´ Q

  • i®³´©´µ´©¯®¥²

u®¤¥²¡¶³®©´´ Q

  • eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´

u®¤¥²¡¶³®©´´ R

  • eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´

u®¤¥²¡¶³®©´´ S

  • m©®©³´¥²²å¤¥´

u®¤¥²¡¶³®©´´ T

  • eµ²¯°¥©³«¡ «¯­­©³³©¯®¥®

u®¤¥²¡¶³®©´´ U

  • eµ²¯°¥©³«¡ µ®©¯®¥®³ ¤¯­³´¯¬

u®¤¥²¡¶³®©´´ U¡

  • eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«¥®

u®¤¥²¡¶³®©´´ V

  • r¥¶©³©¯®³²ä´´¥®

a¶³®©´´ R

  • u®©¯®¥®³ ²å¤§©¶¡®¤¥ ¯²§¡®

u®¤¥²¡¶³®©´´ Q

  • r¥§©¯®«¯­­©´´é®

u®¤¥²¡¶³®©´´ R

  • e«¯®¯­©³«¡ ¯£¨ ³¯£©¡¬¡ «¯­­©´´é®

a¶³®©´´ S

  • eµ²¯°¥©³«¡ ©®¶¥³´¥²©®§³¢¡®«¥®

a¶³®©´´ T

  • g¥­¥®³¡­­¡ ¢¥³´ä­­¥¬³¥² ¦ö² µ®©¯®¥®³ ©®³´©´µ´©¯®¥²L ¯²§¡® ¯£¨ ­¹®¤©§¨¥´¥²

kapitel ii

  • finansiella bestÄmmelser

a¶³®©´´ Q

  • d¥® ¦¬¥²å²©§¡ ¦©®¡®³©¥²©®§³²¡­¥®

a¶³®©´´ R

  • u®©¯®¥®³ 岬©§¡ ¢µ¤§¥´

a¶³®©´´ S

  • g¥®¯­¦ö²¡®¤¥ ¡¶ ¢µ¤§¥´¥® ¯£¨ ¡®³¶¡²³¦²©¨¥´

a¶³®©´´ T

  • g¥­¥®³¡­­¡ ¢¥³´ä­­¥¬³¥²

a¶³®©´´ U

  • b¥«ä­°®©®§ ¡¶ ¢¥¤²ä§¥²©

kapitel iii

  • fÖrdjupade samarbeten

c¯®³´©´µ´©¯®Oi®¤¥¸O³¶ W

avdelning vii

  • gemensamma bestÄmmelser

del ivZ allmÄnna bestÄmmelser och slutbestÄmmelser

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ Q

fÖrdrag om upprÄttande av en

konstitution fÖr europa

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ R

ingress

hans majestÄt belgarnas konungL republiken tjeckiens presidentL

hennes majestÄt drottningen av danmarkL fÖrbundsrepubliken

tysklands presidentL republiken estlands presidentL republiken

greklands presidentL hans majestÄt konungen av spanienL republiken

frankrikes presidentL irlands presidentL republiken italiens presidentL

republiken cyperns presidentL republiken lettlands presidentL

republiken litauens presidentL hans kungliga hÖghet storhertigen

av luxemburgL republiken ungerns presidentL maltas presidentL hennes

majestÄt drottningen av nederlÄndernaL republiken Österrikes

fÖrbundspresidentL republiken polens presidentL republiken portugals

presidentL republiken sloveniens presidentL republiken slovakiens

presidentL republiken finlands presidentL konungariket sveriges

regeringL hennes majestÄt drottningen av fÖrenade konungariket

storbritannien och nordirlandL

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ S

inspirerade ¡¶ eµ²¯°¡³ «µ¬´µ²¥¬¬¡L ²¥¬©§©ö³¡ ¯£¨ ¨µ­¡®©³´©³«¡ ¡²¶L µ² ¶©¬«¥´ ¤¥ µ®©¶¥²³¥¬¬¡

¶ä²¤¥® ¨¡² µ´¶¥£«¬¡´³ ³¯­ µ´§ö²³ ¡¶ ­ä®®©³«¡®³ ¯«²ä®«¢¡²¡ ¯£¨ ¯¦ö²¹´´¥²¬©§¡ ²ä´´©§¨¥´¥² ¬©«³¯­

¦²©¨¥´L ¤¥­¯«²¡´©L ªä­¬©«¨¥´ ¯£¨ ²ä´´³³´¡´¥®L

fÖrvissade ¯­ ¡´´ eµ²¯°¡L å´¥²¦ö²¥®¡´ ¥¦´¥² ³­ä²´³¡­­¡ ¥²¦¡²¥®¨¥´¥²L «¯­­¥² ¡´´ §å ¶©¤¡²¥ °å

£©¶©¬©³¡´©¯®¥®³L ¦²¡­³´¥§¥®³ ¯£¨ ¶ä¬³´å®¤¥´³ ¶ä§L ´©¬¬ ¦²¯­­¡ ¦ö² ¡¬¬¡ ©®¶å®¡²¥L 䶥® ¤¥ ³¶¡§¡³´¥ ¯£¨

¤¥ ¦¡´´©§¡³´¥L ¡´´ eµ²¯°¡ ö®³«¡² ¦ö²¢¬© ¥® «¯®´©®¥®´ ³¯­ ä² ö°°¥® ¦ö² «µ¬´µ²L «µ®³«¡° ¯£¨ ³¯£©¡¬¡

¦²¡­³´¥§ ¯£¨ ¡´´ eµ²¯°¡ ö®³«¡² ¦ö²¤ªµ°¡ ¤¥´ ¯¦¦¥®´¬©§¡ ¬©¶¥´³ ¤¥­¯«²¡´©³«¡ ¯£¨ ö°°®¡ «¡²¡«´ä² ¯£¨

¶¥²«¡ ¦ö² ¦²¥¤L ²ä´´¶©³¡ ¯£¨ ³¯¬©¤¡²©´¥´ © ¶ä²¬¤¥®L

Övertygade ¯­ ¡´´ eµ²¯°¡³ ¦¯¬«L ³¡­´©¤©§´ ³¯­ ¤¥ ä² ¯£¨ ¦ö²¢¬©² ³´¯¬´¡ ö¶¥² ³©® ©¤¥®´©´¥´ ¯£¨

³©® ®¡´©¯®¥¬¬¡ ¨©³´¯²©¡L ä² ¦¡³´ ¢¥³¬µ´®¡ ¡´´ ö¶¥²¶©®®¡ ³©®¡ §¡­¬¡ ­¯´³ä´´®©®§¡² ¯£¨ ¡´´ © ¥® ¡¬¬´ ¦¡³´¡²¥

³¡­­¡®³¬µ´®©®§ ³«¡°¡ ³©® §¥­¥®³¡­­¡ ¦²¡­´©¤L

fÖrsÄkrade ¯­ ¡´´ eµ²¯°¡L ¦ö²¥®¡´ © ­å®§¦¡¬¤¥®L ¥²¢ªµ¤¥² ¤¥ ¢ä³´¡ ­öª¬©§¨¥´¥²®¡ ¡´´ ¦¯²´³ä´´¡

¤¥´ ³´¯²¡ 䶥®´¹² ³¯­ §ö² eµ²¯°¡ ´©¬¬ ¥´´ ¯­²å¤¥ ¤ä² ­ä®®©³«¡®³ ¦ö²¨¯°°®©®§¡² «¡® ©®¦²©¡³L ­¥¤

²¥³°¥«´ ¦ö² ¶¡²ª¥ ­ä®®©³«¡³ ²ä´´©§¨¥´¥² ¯£¨ ©®³©«´ ¯­ ¡®³¶¡²¥´ ¦ö² «¯­­¡®¤¥ §¥®¥²¡´©¯®¥² ¯£¨ ¦ö²

¶å² ª¯²¤L

beslutna ¡´´ ¢¹§§¡ ¶©¤¡²¥ °å ¤¥´ ¶¥²« ³¯­ ¨¡² §¥®¯­¦ö²´³ ©®¯­ ²¡­¥® ¦ö² ¦ö²¤²¡§¥® ¯­

µ°°²ä´´¡®¤¥´ ¡¶ eµ²¯°¥©³«¡ §¥­¥®³«¡°¥²®¡ ¯£¨ ¦ö²¤²¡§¥´ ¯­ eµ²¯°¥©³«¡ µ®©¯®¥® ¯£¨ ¡´´

³ä«¥²³´ä¬¬¡ «¯®´©®µ©´¥´¥® © §¥­¥®³«¡°¥®³ ²¥§¥¬¶¥²«L

tacksamma ­¯´ ¬¥¤¡­ö´¥²®¡ ¡¶ eµ²¯°¥©³«¡ «¯®¶¥®´¥´ ¦ö² ¡´´ ¤¥ ¨¡² µ´¡²¢¥´¡´ µ´«¡³´¥´ ´©¬¬ ¤¥®®¡

«¯®³´©´µ´©¯® °å eµ²¯°¥©³«¡ µ®©¯®¥®³ ­¥¤¢¯²§¡²¥³ ¯£¨ ³´¡´¥²³ ¶ä§®¡²L

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ T

hans majestÄt belgarnas konungL

gµ¹ verhofstadt p²¥­©ä²­©®©³´¥²

k¡²¥¬ de gucht u´²©«¥³­©®©³´¥²

republiken tjeckiens presidentL

s´¡®©³¬¡¶ gross p²¥­©ä²­©®©³´¥²

c¹²©¬ svoboda u´²©«¥³­©®©³´¥²

hennes majestÄt drottningen av danmarkL

a®¤¥²³ f¯§¨ rasmussen s´¡´³­©®©³´¥²

p¥² s´©§ mØller u´²©«¥³­©®©³´¥²

fÖrbundsrepubliken tysklands presidentL

g¥²¨¡²¤ schrÖder fö²¢µ®¤³«¡®³¬¥²

j¯³¥°¨ fischer fö²¢µ®¤³µ´²©«¥³­©®©³´¥² ³¡­´ ³´ä¬¬¦ö²¥´²ä¤¡®¤¥ ¦ö²¢µ®¤³«¡®³¬¥²

republiken estlands presidentL

jµ¨¡® parts p²¥­©ä²­©®©³´¥²

k²©³´©©®¡ ojuland u´²©«¥³­©®©³´¥²

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ U

republiken greklands presidentL

k¯³´¡³ karamanlis p²¥­©ä²­©®©³´¥²

p¥´²©³ gN molyviatis u´²©«¥³­©®©³´¥²

hans majestÄt konungen av spanienL

j¯³é lµ©³ rodriguez zapatero m©®©³´¥²°²¥³©¤¥®´

m©§µ¥¬ a®§¥¬ moratinos cuyavbÉ u´²©«¥³­©®©³´¥²M ¯£¨ ³¡­¡²¢¥´³­©®©³´¥²

republiken frankrikes presidentL

j¡£±µ¥³ chirac p²¥³©¤¥®´

j¥¡®Mp©¥²²¥ raffarin p²¥­©ä²­©®©³´¥²

m©£¨¥¬ barnier u´²©«¥³­©®©³´¥²

irlands presidentL

b¥²´©¥ ahern p²¥­©ä²­©®©³´¥² Ht¡¯©³¥¡£¨I

d¥²­¯´ ahern u´²©«¥³­©®©³´¥²

republiken italiens presidentL

s©¬¶©¯ berlusconi p²¥­©ä²­©®©³´¥²

f²¡®£¯ frattini u´²©«¥³­©®©³´¥²

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ V

republiken cyperns presidentL

t¡³³¯³ papadopoulos p²¥³©¤¥®´

g¥¯²§¥ iacovou u´²©«¥³­©®©³´¥²

republiken lettlands presidentL

v¡©²¡ vĪĶe freiberga p²¥³©¤¥®´

i®¤µ¬©³ emsis p²¥­©ä²­©®©³´¥²

a²´©³ pabriks u´²©«¥³­©®©³´¥²

republiken litauens presidentL

v¡¬¤¡³ adamkus p²¥³©¤¥®´

a¬§©²¤¡³ m¹«¯¬¡³ brazauskas p²¥­©ä²­©®©³´¥²

a®´¡®¡³ valionis u´²©«¥³­©®©³´¥²

hans kungliga hÖghet storhertigen av luxemburgL

j¥¡®Mc¬¡µ¤¥ juncker p²¥­©ä²­©®©³´¥²L m©®©³´²¥ ¤Ge´¡´

j¥¡® asselborn v©£¥ °²¥­©ä²­©®©³´¥² ³¡­´ µ´²©«¥³M ¯£¨ ©®¶¡®¤²©®§³­©®©³´¥²

republiken ungerns presidentL

f¥²¥®£ gyurcsÁny p²¥­©ä²­©®©³´¥²

lᳺ¬ó kovÁcs u´²©«¥³­©®©³´¥²

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ W

maltas presidentL

t¨¥ h¯® l¡·²¥®£¥ gonzi p²¥­©ä²­©®©³´¥²

t¨¥ h¯® m©£¨¡¥¬ frendo u´²©«¥³­©®©³´¥²

hennes majestÄt drottningen av nederlÄndernaL

d²N jN pN balkenende p²¥­©ä²­©®©³´¥²

d²N bN rN bot u´²©«¥³­©®©³´¥²

republiken Österrikes fÖrbundspresidentL

w¯¬¦§¡®§ schÜssel fö²¢µ®¤³«¡®³¬¥²

u²³µ¬¡ plassnik fö²¢µ®¤³µ´²©«¥³­©®©³´¥²

repunliken polens presidentL

m¡²¥« belka p²¥­©ä²­©®©³´¥²

w¬¯¤º©­©¥²º cimoszewicz u´²©«¥³­©®©³´¥²

republiken portugals presidentL

p¥¤²¯ m©§µ¥¬ de santana lopes p²¥­©ä²­©®©³´¥²

v©£´¯² martins monteiro u´²©«¥³­©®©³´¥² ¯£¨ ­©®©³´¥² ¦ö² °¯²´µ§©³©³«¡ ³¡­¦µ®¤ © µ´¬¡®¤¥´

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ X

republiken sloveniens presidentL

a®´¯® rop m©®©³´¥²°²¥³©¤¥®´

i¶¯ vajgl u´²©«¥³­©®©³´¥²

republiken slovakiens presidentL

m©«µ¬áš dzurinda p²¥­©ä²­©®©³´¥²

e¤µ¡²¤ kukan u´²©«¥³­©®©³´¥²

republiken finlands presidentL

m¡´´© vanhanen s´¡´³­©®©³´¥²

e²««© tuomioja u´²©«¥³­©®©³´¥²

konungarikets sveriges regeringL

gö²¡® persson s´¡´³­©®©³´¥²

l¡©¬¡ freivalds u´²©«¥³­©®©³´¥²

hennes majestÄt drottningen av fÖrenade konungariket storbritannien och nordirlandL

t¨¥ r´N h¯® t¯®¹ blair p²¥­©ä²­©®©³´¥²

t¨¥ r´N h¯® j¡£« straw u´²©«¥³M ¯£¨ ³¡­¶ä¬¤¥³­©®©³´¥²

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ Y

som ³¥¤¡® ¤¥ µ´¶ä¸¬¡´ ³©®¡ ¦µ¬¬­¡«´¥² ¯£¨ ¦µ®®©´ ¤¥­ ¶¡²¡ © §¯¤ ¯£¨ ¢¥¨ö²©§ ¦¯²­L har enats

om fÖljandeN

del i

avdelning i

definition av unionen och dess mÅl

artikel iMQ

u°°²ä´´¡®¤¥ ¡¶ µ®©¯®¥®

QN g¥®¯­ ¤¥®®¡ «¯®³´©´µ´©¯®L ³¯­ ¨¡² ³©´´ µ²³°²µ®§ © ¥® ö®³«¡® ¨¯³ eµ²¯°¡³ ­¥¤¢¯²§¡²¥ ¯£¨

³´¡´¥² ¡´´ ¢¹§§¡ ³©® §¥­¥®³¡­­¡ ¦²¡­´©¤L µ°°²ä´´¡³ eµ²¯°¥©³«¡ µ®©¯®¥®L ³¯­ ¡¶ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡

´©¬¬¤¥¬¡³ ¢¥¦¯§¥®¨¥´¥² ¦ö² ¡´´ ¤¥²¡³ §¥­¥®³¡­­¡ ­å¬ ³«¡¬¬ µ°°®å³N u®©¯®¥® ³«¡¬¬ ³¡­¯²¤®¡

­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ °¯¬©´©« ¦ö² ¡´´ ¤¥³³¡ ­å¬ ³«¡¬¬ «µ®®¡ µ°°®å³ ¯£¨ ³«¡¬¬ °å §¥­¥®³«¡°³§²µ®¤ µ´ö¶¡

¤¥ ¢¥¦¯§¥®¨¥´¥² ³¯­ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ´©¬¬¤¥¬¡² µ®©¯®¥®N

RN u®©¯®¥® ³«¡¬¬ ¶¡²¡ ö°°¥® ¦ö² ¡¬¬¡ ¥µ²¯°¥©³«¡ ³´¡´¥² ³¯­ ²¥³°¥«´¥²¡² ¤¥³³ ¶ä²¤¥²©®§¡² ¯£¨

¦ö²¢©®¤¥² ³©§ ¡´´ §¥­¥®³¡­´ ¦²ä­ª¡ ¤¥­N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ QP

artikel iMR

u®©¯®¥®³ ¶ä²¤¥®

u®©¯®¥® ³«¡¬¬ ¢¹§§¡ °å ¶ä²¤¥®¡ ²¥³°¥«´ ¦ö² ­ä®®©³«¡®³ ¶ä²¤©§¨¥´L ¦²©¨¥´L ¤¥­¯«²¡´©L ªä­¬©«¨¥´L

²ä´´³³´¡´³°²©®£©°¥® ¯£¨ ²¥³°¥«´ ¦ö² ¤¥ ­ä®³«¬©§¡ ²ä´´©§¨¥´¥²®¡L ©®«¬µ³©¶¥ ²ä´´©§¨¥´¥² ¦ö² °¥²³¯®¥² ³¯­

´©¬¬¨ö² ­©®¯²©´¥´¥²N d¥³³¡ ¶ä²¤¥® ³«¡¬¬ ¶¡²¡ §¥­¥®³¡­­¡ ¦ö² ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ © ¥´´ ³¡­¨ä¬¬¥ ¤ä²

­å®§¦¡¬¤L ©£«¥M¤©³«²©­©®¥²©®§L ´¯¬¥²¡®³L ²ä´´¶©³¡L ³¯¬©¤¡²©´¥´ ¯£¨ °²©®£©°¥® ¯­ ªä­³´ä¬¬¤¨¥´ ­¥¬¬¡®

«¶©®®¯² ¯£¨ ­ä® ²å¤¥²N

artikel iMS

u®©¯®¥®³ ­å¬

QN u®©¯®¥® ³«¡¬¬ ¨¡ ³¯­ ­å¬ ¡´´ ¦²ä­ª¡ ¦²¥¤¥®L ³©®¡ ¶ä²¤¥® ¯£¨ ¦¯¬«¥®³ ¶ä¬¦ä²¤N

RN u®©¯®¥® ³«¡¬¬ ¥²¢ªµ¤¡ ³©®¡ ­¥¤¢¯²§¡²¥ ¥´´ ¯­²å¤¥ ­¥¤ ¦²©¨¥´L ³ä«¥²¨¥´ ¯£¨ ²ä´´¶©³¡ µ´¡® ©®²¥

§²ä®³¥² ³¡­´ ¥® ©®²¥ ­¡²«®¡¤L ¤ä² ¤¥´ ²å¤¥² ¦²© ¯£¨ ©£«¥ ³®¥¤¶²©¤¥® «¯®«µ²²¥®³N

SN u®©¯®¥® ³«¡¬¬ ¶¥²«¡ ¦ö² ¥® ¨å¬¬¢¡² µ´¶¥£«¬©®§ © eµ²¯°¡ ³¯­ ¢¹§§¥² °å ¶ä¬¡¶¶ä§¤ ¥«¯®¯­©³«

´©¬¬¶ä¸´ ¯£¨ °å °²©³³´¡¢©¬©´¥´L °å ¥® ³¯£©¡¬ ­¡²«®¡¤³¥«¯®¯­© ­¥¤ ¨ö§ «¯®«µ²²¥®³«²¡¦´ ¤ä² ¦µ¬¬

³¹³³¥¬³ä´´®©®§ ¯£¨ ³¯£©¡¬¡ ¦²¡­³´¥§ ¥¦´¥²³´²ä¶¡³L ³¡­´ °å ¥® ¨ö§ ­©¬ªö³«¹¤¤³®©¶å ¯£¨ ¥® ¢ä´´²¥

­©¬ªöN d¥® ³«¡¬¬ ¦²ä­ª¡ ¶¥´¥®³«¡°¬©§¡ ¯£¨ ´¥«®©³«¡ ¦²¡­³´¥§N

d¥® ³«¡¬¬ ¢¥«ä­°¡ ³¯£©¡¬ µ´¥³´ä®§®©®§ ¯£¨ ¤©³«²©­©®¥²©®§ ³¡­´ ¦²ä­ª¡ ³¯£©¡¬ ²ä´´¶©³¡ ¯£¨ ³¯£©¡¬´

³«¹¤¤L ªä­³´ä¬¬¤¨¥´ ­¥¬¬¡® «¶©®®¯² ¯£¨ ­ä®L ³¯¬©¤¡²©´¥´ ­¥¬¬¡® §¥®¥²¡´©¯®¥²®¡ ¯£¨ ³«¹¤¤ ¡¶ ¢¡²®¥´³

²ä´´©§¨¥´¥²N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ QQ

d¥® ³«¡¬¬ ¦²ä­ª¡ ¥«¯®¯­©³«L ³¯£©¡¬ ¯£¨ ´¥²²©´¯²©¥¬¬ ³¡­­¡®¨å¬¬®©®§ ³¡­´ ³¯¬©¤¡²©´¥´ ­¥¬¬¡®

­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡N

d¥® ³«¡¬¬ ²¥³°¥«´¥²¡ ²©«¥¤¯­¥® ¨¯³ ³©® «µ¬´µ²¥¬¬¡ ¯£¨ ³°²å«¬©§¡ ­å®§¦¡¬¤ ¯£¨ ³ö²ª¡ ¦ö² ¡´´ ¤¥´

¥µ²¯°¥©³«¡ «µ¬´µ²¡²¶¥´ ³«¹¤¤¡³ ¯£¨ µ´¶¥£«¬¡³N

TN i ³©®¡ ¦ö²¢©®¤¥¬³¥² ­¥¤ ¤¥® ö¶²©§¡ ¶ä²¬¤¥® ³«¡¬¬ µ®©¯®¥® ¢¥«²ä¦´¡ ¯£¨ ¦²ä­ª¡ ³©®¡ ¶ä²¤¥²©®§¡²

¯£¨ ©®´²¥³³¥®N d¥® ³«¡¬¬ ¢©¤²¡ ´©¬¬ ¦²¥¤L ³ä«¥²¨¥´L ¨å¬¬¢¡² µ´¶¥£«¬©®§ ¡¶ ¶å² ª¯²¤L ³¯¬©¤¡²©´¥´ ¯£¨

ö­³¥³©¤©§ ²¥³°¥«´ ­¥¬¬¡® ¦¯¬«¥®L ¦²© ¯£¨ ²ä´´¶©³ ¨¡®¤¥¬L µ´²¯´®©®§ ¡¶ ¦¡´´©§¤¯­¥® ¯£¨ ³«¹¤¤ ¦ö² ¤¥

­ä®³«¬©§¡ ²ä´´©§¨¥´¥²®¡L ³ä²³«©¬´ ¢¡²®¥´³ ²ä´´©§¨¥´¥²L ³¡­´ ´©¬¬ ³´²©«´ ¥¦´¥²¬¥¶®¡¤ ¯£¨ µ´¶¥£«¬©®§ ¡¶

©®´¥²®¡´©¯®¥¬¬ ²ä´´L ©®«¬µ³©¶¥ ²¥³°¥«´ ¦ö² °²©®£©°¥²®¡ © fö²¥®´¡ ®¡´©¯®¥²®¡³ ³´¡¤§¡N

UN u®©¯®¥® ³«¡¬¬ ³´²ä¶¡ ­¯´ ³©®¡ ­å¬ ­¥¤ ¬ä­°¬©§¡ ­¥¤¥¬L ¢¥²¯¥®¤¥ °å ¤¥ ¢¥¦¯§¥®¨¥´¥² ³¯­ ¤¥®

´©¬¬¤¥¬¡³ © «¯®³´©´µ´©¯®¥®N

artikel iMT

g²µ®¤¬ä§§¡®¤¥ ¦²©¨¥´¥² ¯£¨ ©£«¥M¤©³«²©­©®¥²©®§

QN f²© ²ö²¬©§¨¥´ ¦ö² °¥²³¯®¥²L ´ªä®³´¥²L ¶¡²¯² ¯£¨ «¡°©´¡¬ ³¡­´ ¥´¡¢¬¥²©®§³¦²©¨¥´ ³«¡¬¬ §¡²¡®´¥²¡³

©®¯­ ¯£¨ ¡¶ µ®©¯®¥® © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ «¯®³´©´µ´©¯®¥®N

RN i®¯­ ´©¬¬ä­°®©®§³¯­²å¤¥´ ¦ö² «¯®³´©´µ´©¯®¥®L ¯£¨ µ´¡® ¡´´ ¤¥´ °å¶¥²«¡² ´©¬¬ä­°®©®§¥® ¡¶

®å§¯® ³ä²³«©¬¤ ¢¥³´ä­­¥¬³¥ © ¤¥®®¡L ³«¡¬¬ ¡¬¬ ¤©³«²©­©®¥²©®§ °å §²µ®¤ ¡¶ ®¡´©¯®¡¬©´¥´ ¶¡²¡

¦ö²¢ªµ¤¥®N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ QR

artikel iMU

fö²¢©®¤¥¬³¥²®¡ ­¥¬¬¡® µ®©¯®¥® ¯£¨ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡

QN u®©¯®¥® ³«¡¬¬ ²¥³°¥«´¥²¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ¬©«¨¥´ ©®¦ö² «¯®³´©´µ´©¯®¥® ³¡­´ ¤¥²¡³ ®¡´©¯®¥¬¬¡

©¤¥®´©´¥´L ³¯­ «¯­­¥² ´©¬¬ µ´´²¹£« © ¤¥²¡³ °¯¬©´©³«¡ ¯£¨ «¯®³´©´µ´©¯®¥¬¬¡ §²µ®¤³´²µ«´µ²¥²L ©®¢¥§²©°¥´

¤¥´ ²¥§©¯®¡¬¡ ¯£¨ ¬¯«¡¬¡ ³ªä¬¶³´¹²¥´N d¥® ³«¡¬¬ ²¥³°¥«´¥²¡ ¤¥²¡³ ¶ä³¥®´¬©§¡ ³´¡´¬©§¡ ¦µ®«´©¯®¥²L

³ä²³«©¬´ ¦µ®«´©¯®¥² ¶¡²³ ³¹¦´¥ ä² ¡´´ ¨ä¶¤¡ ¤¥²¡³ ´¥²²©´¯²©¥¬¬¡ ©®´¥§²©´¥´L µ°°²ä´´¨å¬¬¡ ¬¡§ ¯£¨ ¯²¤®©®§

¯£¨ ³«¹¤¤¡ ¤¥® ®¡´©¯®¥¬¬¡ ³ä«¥²¨¥´¥®N

RN e®¬©§´ °²©®£©°¥® ¯­ ¬¯ª¡¬´ ³¡­¡²¢¥´¥ ³«¡¬¬ µ®©¯®¥® ¯£¨ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ²¥³°¥«´¥²¡ ¯£¨ ¢©³´å

¶¡²¡®¤²¡ ®ä² ¤¥ ¦µ¬¬§ö² ¤¥ µ°°§©¦´¥² ³¯­ ¦ö¬ª¥² ¡¶ «¯®³´©´µ´©¯®¥®N

m¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ³«¡¬¬ ¶©¤´¡ ¡¬¬¡ ¬ä­°¬©§¡ 崧䲤¥²L ¢å¤¥ ¡¬¬­ä®®¡ ¯£¨ ³ä²³«©¬¤¡L ¦ö² ¡´´ ³ä«¥²³´ä¬¬¡

¡´´ ¤¥ ³«¹¬¤©§¨¥´¥² ¦µ¬¬§ö²³ ³¯­ ¦ö¬ª¥² ¡¶ «¯®³´©´µ´©¯®¥® ¥¬¬¥² ¡¶ µ®©¯®¥®³ ©®³´©´µ´©¯®¥²³ ¡«´¥²N

m¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ³«¡¬¬ ¨ªä¬°¡ µ®©¯®¥® ¡´´ ¦µ¬¬§ö²¡ ³©®¡ µ°°§©¦´¥² ¯£¨ ¤¥ ³«¡¬¬ ¡¶³´å ¦²å® ¶¡²ª¥ 崧䲤

³¯­ «¡® ²©³«¥²¡ ¡´´ µ®©¯®¥®³ ­å¬ ©®´¥ µ°°®å³N

artikel iMV

u®©¯®³²ä´´¥®

k¯®³´©´µ´©¯®¥® ¯£¨ ¤¥® ²ä´´ ³¯­ ¡®´¡³ ¡¶ µ®©¯®¥®³ ©®³´©´µ´©¯®¥² §¥®¯­ µ´ö¶¡®¤¥ ¡¶ ¤¥ ¢¥¦¯§¥®¨¥´¥²

³¯­ ¤¥® ¨¡² ´©¬¬¤¥¬¡´³ ³«¡¬¬ ¨¡ ¦ö²¥´²ä¤¥ ¦²¡­¦ö² ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ²ä´´N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ QS

artikel iMW

jµ²©¤©³« °¥²³¯®

u®©¯®¥® ³«¡¬¬ ¶¡²¡ ¥® ªµ²©¤©³« °¥²³¯®N

artikel iMX

u®©¯®¥®³ ³¹­¢¯¬¥²

u®©¯®¥®³ ¦¬¡§§¡ ³«¡¬¬ ¦ö²¥³´ä¬¬¡ ¥® £©²«¥¬ ¡¶ ´¯¬¶ §µ¬¡ ³´ªä²®¯² °å ¢¬å ¢¯´´¥®N

u®©¯®¥®³ ¨¹­® ä² ¨ä­´¡¤ ¦²å® h¹­® ´©¬¬ §¬ä¤ª¥® © lµ¤·©§ ¶¡® b¥¥´¨¯¶¥®³ ®©¯®¤¥ ³¹­¦¯®©N

u®©¯®¥®³ ­¯´´¯ ³«¡¬¬ ¶¡²¡ fö²¥®¡¤¥ © ­å®§¦¡¬¤¥®N

u®©¯®¥®³ ¶¡¬µ´¡ ³«¡¬¬ ¶¡²¡ ¥µ²¯®N

eµ²¯°¡¤¡§¥® ³«¡¬¬ ¨ö§´©¤¬©§¨å¬¬¡³ ¤¥® Y ­¡ª © ¨¥¬¡ µ®©¯®¥®N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ QT

avdelning ii

grundlÄggande rÄttigheter och unionsmedborgarskap

artikel iMY

g²µ®¤¬ä§§¡®¤¥ ²ä´´©§¨¥´¥²

QN u®©¯®¥® ³«¡¬¬ ¥²«ä®®¡ ¤¥ ²ä´´©§¨¥´¥²L ¦²©¨¥´¥² ¯£¨ °²©®£©°¥² ³¯­ ¦¡³´³´ä¬¬³ © ³´¡¤§¡® ¯­ ¤¥

§²µ®¤¬ä§§¡®¤¥ ²ä´´©§¨¥´¥²®¡L ¶©¬«¥® µ´§ö² ¤¥¬ iiN

RN u®©¯®¥® ³«¡¬¬ ¡®³¬µ´¡ ³©§ ´©¬¬ eµ²¯°¥©³«¡ «¯®¶¥®´©¯®¥® ¯­ ³«¹¤¤ ¦ö² ¤¥ ­ä®³«¬©§¡

²ä´´©§¨¥´¥²®¡ ¯£¨ ¤¥ §²µ®¤¬ä§§¡®¤¥ ¦²©¨¥´¥²®¡N d¥®®¡ ¡®³¬µ´®©®§ ³«¡¬¬ ©®´¥ 䮤²¡ µ®©¯®¥®³

¢¥¦¯§¥®¨¥´¥² ³å³¯­ ¤¥ ¤¥¦©®©¥²¡³ © «¯®³´©´µ´©¯®¥®N

SN d¥ §²µ®¤¬ä§§¡®¤¥ ²ä´´©§¨¥´¥²®¡L ³å³¯­ ¤¥ §¡²¡®´¥²¡³ © eµ²¯°¥©³«¡ «¯®¶¥®´©¯®¥® ¯­ ³«¹¤¤ ¦ö²

¤¥ ­ä®³«¬©§¡ ²ä´´©§¨¥´¥²®¡ ¯£¨ ¤¥ §²µ®¤¬ä§§¡®¤¥ ¦²©¨¥´¥²®¡L ¯£¨ ³å³¯­ ¤¥ ¦ö¬ª¥² ¡¶

­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ §¥­¥®³¡­­¡ «¯®³´©´µ´©¯®¥¬¬¡ ´²¡¤©´©¯®¥²L ³«¡¬¬ ©®§å © µ®©¯®³²ä´´¥® ³¯­ ¡¬¬­ä®®¡

°²©®£©°¥²N

artikel iMQP

u®©¯®³­¥¤¢¯²§¡²³«¡°

QN v¡²ª¥ °¥²³¯® ³¯­ ä² ­¥¤¢¯²§¡²¥ © ¥® ­¥¤¬¥­³³´¡´ ³«¡¬¬ ¨¡ µ®©¯®³­¥¤¢¯²§¡²³«¡°N

u®©¯®³­¥¤¢¯²§¡²³«¡°¥´ ³«¡¬¬ «¯­°¬¥´´¥²¡ ¯£¨ ©®´¥ ¥²³ä´´¡ ¤¥´ ®¡´©¯®¥¬¬¡ ­¥¤¢¯²§¡²³«¡°¥´N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ QU

RN u®©¯®³­¥¤¢¯²§¡²®¡ ³«¡¬¬ ¨¡ ¤¥ ²ä´´©§¨¥´¥² ¯£¨ ³«¹¬¤©§¨¥´¥² ³¯­ ¦ö²¥³«²©¶³ © «¯®³´©´µ´©¯®¥®N

d¥ ³«¡¬¬ ¨¡

¡I ²ä´´ ¡´´ ¦²©´´ ²ö²¡ ³©§ ¯£¨ µ°°¥¨å¬¬¡ ³©§ ©®¯­ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ´¥²²©´¯²©¥²L

¢I ²ö³´²ä´´ ¯£¨ ¶¡¬¢¡²¨¥´ ¶©¤ ¶¡¬ ´©¬¬ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ³¡­´ ¶©¤ «¯­­µ®¡¬¡ ¶¡¬ © ¤¥®

­¥¤¬¥­³³´¡´ ¤ä² µ®©¯®³­¥¤¢¯²§¡²¥® ä² ¢¯³¡´´L °å ³¡­­¡ ¶©¬¬«¯² ³¯­ ­¥¤¢¯²§¡²®¡ © ¤¥®

³´¡´¥®L

£I ²ä´´ ´©¬¬ ³«¹¤¤ ©®¯­ ¥´´ ´²¥¤ª¥¬¡®¤³ ´¥²²©´¯²©µ­L ¤ä² ¤¥® ­¥¤¬¥­³³´¡´ © ¶©¬«¥® ¤¥ ä² ­¥¤¢¯²§¡²¥

©®´¥ ä² ²¥°²¥³¥®´¥²¡¤L ¡¶ ¶¡²ª¥ ­¥¤¬¥­³³´¡´³ ¤©°¬¯­¡´©³«¡ ¥¬¬¥² «¯®³µ¬ä²¡ ­¹®¤©§¨¥´¥²L °å

³¡­­¡ ¶©¬¬«¯² ³¯­ ­¥¤¢¯²§¡²®¡ © ¤¥® ³´¡´¥®L

¤I ²ä´´ ¡´´ §ö²¡ ¦²¡­³´ä¬¬®©®§¡² ´©¬¬ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ¯£¨ ¡´´ ¶ä®¤¡ ³©§ ´©¬¬

eµ²¯°¥©³«¡ ¯­¢µ¤³­¡®®¥® ³¡­´ ²ä´´ ¡´´ ¶ä®¤¡ ³©§ ´©¬¬ µ®©¯®¥®³ ©®³´©´µ´©¯®¥² ¯£¨ ²å¤§©¶¡®¤¥

¯²§¡® °å ®å§¯´ ¡¶ «¯®³´©´µ´©¯®¥®³ ³°²å« ¯£¨ ¦å ³¶¡² °å ³¡­­¡ ³°²å«N

d¥³³¡ ²ä´´©§¨¥´¥² ³«¡¬¬ µ´ö¶¡³ ¥®¬©§´ ¤¥ ¶©¬¬«¯² ¯£¨ ¢¥§²ä®³®©®§¡² ³¯­ ¦¡³´³´ä¬¬³ © «¯®³´©´µ´©¯®¥® ¯£¨

© ¤¥ 崧䲤¥² ³¯­ ¡®´¡§©´³ ­¥¤ ´©¬¬ä­°®©®§ ¡¶ ¤¥®®¡N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ QV avdelning iii

unionens befogenheter

artikel iMQQ

g²µ®¤¬ä§§¡®¤¥ °²©®£©°¥²

QN p²©®£©°¥® ¯­ ´©¬¬¤¥¬¡¤¥ ¢¥¦¯§¥®¨¥´¥² ³«¡¬¬ ³´¹²¡ ¡¶§²ä®³®©®§¥® ¡¶ µ®©¯®¥®³ ¢¥¦¯§¥®¨¥´¥²N

p²©®£©°¥²®¡ ¯­ ³µ¢³©¤©¡²©´¥´ ¯£¨ °²¯°¯²´©¯®¡¬©´¥´ ³«¡¬¬ ³´¹²¡ µ´ö¶¡®¤¥´ ¡¶ ¤¥³³¡ ¢¥¦¯§¥®¨¥´¥²N

RN e®¬©§´ °²©®£©°¥® ¯­ ´©¬¬¤¥¬¡¤¥ ¢¥¦¯§¥®¨¥´¥² ³«¡¬¬ µ®©¯®¥® ¨¡®¤¬¡ ©®¯­ ²¡­¥® ¦ö² ¤¥

¢¥¦¯§¥®¨¥´¥² ³¯­ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ¨¡² ´©¬¬¤¥¬¡´ ¤¥® © «¯®³´©´µ´©¯®¥® ¦ö² ¡´´ ®å ¤¥ ­å¬ ³¯­ ¦¡³´³´ä¬¬³

¤ä²©N v¡²ª¥ ¢¥¦¯§¥®¨¥´ ³¯­ ©®´¥ ¨¡² ´©¬¬¤¥¬¡´³ µ®©¯®¥® © «¯®³´©´µ´©¯®¥® ³«¡¬¬ ´©¬¬¨ö²¡

­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡N

SN e®¬©§´ ³µ¢³©¤©¡²©´¥´³°²©®£©°¥® ³«¡¬¬ µ®©¯®¥® °å ¤¥ ¯­²å¤¥® ¤ä² ¤¥® ©®´¥ ¨¡² ¥¸«¬µ³©¶

¢¥¦¯§¥®¨¥´ ¶©¤´¡ ¥® 崧䲤 ¥®¤¡³´ ¯­ ¯£¨ © ¤¥® ­å® ³¯­ ­å¬¥® ¦ö² ¤¥® °¬¡®¥²¡¤¥ 崧䲤¥® ©®´¥ ©

´©¬¬²ä£«¬©§ µ´³´²ä£«®©®§ «¡® µ°°®å³ ¡¶ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡L ¶¡²«¥® °å £¥®´²¡¬ ®©¶å ¥¬¬¥² °å ²¥§©¯®¡¬ ¯£¨

¬¯«¡¬ ®©¶åL ¯£¨ ¤ä²¦ö²L °å §²µ®¤ ¡¶ ¤¥® °¬¡®¥²¡¤¥ 崧䲤¥®³ ¯­¦¡´´®©®§ ¥¬¬¥² ¶¥²«®©®§¡²L ¢ä´´²¥ «¡®

µ°°®å³ °å µ®©¯®³®©¶åN

u®©¯®¥®³ ©®³´©´µ´©¯®¥² ³«¡¬¬ ´©¬¬ä­°¡ ³µ¢³©¤©¡²©´¥´³°²©®£©°¥® © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ °²¯´¯«¯¬¬¥´ ¯­

´©¬¬ä­°®©®§ ¡¶ ³µ¢³©¤©¡²©´¥´³M ¯£¨ °²¯°¯²´©¯®¡¬©´¥´³°²©®£©°¥²®¡N d¥ ®¡´©¯®¥¬¬¡ °¡²¬¡­¥®´¥® ³«¡¬¬ ³¥

´©¬¬ ¡´´ ¤¥®®¡ °²©®£©° ¦ö¬ª³ © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ¤¥´ ¦ö²¦¡²¡®¤¥ ³¯­ ¡®§¥³ © °²¯´¯«¯¬¬¥´N

TN e®¬©§´ °²¯°¯²´©¯®¡¬©´¥´³°²©®£©°¥® ³«¡¬¬ µ®©¯®¥®³ 崧䲤¥² ´©¬¬ ©®®¥¨å¬¬ ¯£¨ ¦¯²­ ©®´¥ §å µ´ö¶¥²

¶¡¤ ³¯­ ä² ®ö¤¶ä®¤©§´ ¦ö² ¡´´ ®å ­å¬¥® © «¯®³´©´µ´©¯®¥®N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ QW

u®©¯®¥®³ ©®³´©´µ´©¯®¥² ³«¡¬¬ ´©¬¬ä­°¡ °²¯°¯²´©¯®¡¬©´¥´³°²©®£©°¥® © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ °²¯´¯«¯¬¬¥´ ¯­

´©¬¬ä­°®©®§ ¡¶ ³µ¢³©¤©¡²©´¥´³M ¯£¨ °²¯°¯²´©¯®¡¬©´¥´³°²©®£©°¥²®¡N

artikel iMQR

b¥¦¯§¥®¨¥´³«¡´¥§¯²©¥²

QN nä² «¯®³´©´µ´©¯®¥® ´©¬¬¤¥¬¡² µ®©¯®¥® ¥¸«¬µ³©¶ ¢¥¦¯§¥®¨¥´ °å ¥´´ ¶©³³´ ¯­²å¤¥L ¦å² ¥®¤¡³´

µ®©¯®¥® ¬¡§³´©¦´¡ ¯£¨ ¡®´¡ ²ä´´³¬©§´ ¢©®¤¡®¤¥ ¡«´¥²L ­¥¤¡® ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ¦å² §ö²¡ ¤¥´´¡ ³ªä¬¶¡

¥®¤¡³´ ¥¦´¥² ¢¥­¹®¤©§¡®¤¥ ¦²å® µ®©¯®¥® ¥¬¬¥² ¦ö² ¡´´ §¥®¯­¦ö²¡ µ®©¯®¥®³ ¡«´¥²N

RN nä² «¯®³´©´µ´©¯®¥® ´©¬¬¤¥¬¡² µ®©¯®¥® ¥® ¢¥¦¯§¥®¨¥´ ³¯­ ³«¡¬¬ ¤¥¬¡³ ­¥¤ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ °å

¥´´ ¶©³³´ ¯­²å¤¥L ¦å² µ®©¯®¥® ¯£¨ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ¬¡§³´©¦´¡ ¯£¨ ¡®´¡ ²ä´´³¬©§´ ¢©®¤¡®¤¥ ¡«´¥² °å ¤¥´´¡

¯­²å¤¥N m¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ³«¡¬¬ µ´ö¶¡ ³©® ¢¥¦¯§¥®¨¥´ © ¤¥® ­å® ³¯­ µ®©¯®¥® ©®´¥ ¨¡² µ´ö¶¡´ ³©®

¢¥¦¯§¥®¨¥´ ¥¬¬¥² ¨¡² ¢¥³¬µ´¡´ ¡´´ ©®´¥ ¬ä®§²¥ µ´ö¶¡ ¤¥®N

SN m¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ³«¡¬¬ ³¡­¯²¤®¡ ³©® ¥«¯®¯­©³«¡ °¯¬©´©« ¯£¨ ³¹³³¥¬³ä´´®©®§³°¯¬©´©« © ¥®¬©§¨¥´

­¥¤ ¤¥ ®ä²­¡²¥ ¦ö²¥³«²©¦´¥² ³¯­ ¡®§¥³ © ¤¥¬ iiiL ¶©¬«¡ µ®©¯®¥® ³«¡¬¬ ¨¡ ¢¥¦¯§¥®¨¥´ ¡´´ ­¥¤¤¥¬¡N

TN u®©¯®¥® ³«¡¬¬ ¨¡ ¢¥¦¯§¥®¨¥´ ¡´´ ¦¡³´³´ä¬¬¡ ¯£¨ §¥®¯­¦ö²¡ ¥® §¥­¥®³¡­ µ´²©«¥³M ¯£¨

³ä«¥²¨¥´³°¯¬©´©«L ©®¢¥§²©°¥´ ¤¥® §²¡¤¶©³¡ µ´¦¯²­®©®§¥® ¡¶ ¥® §¥­¥®³¡­ ¦ö²³¶¡²³°¯¬©´©«N

UN på ¶©³³¡ ¯­²å¤¥® ¯£¨ °å ¤¥ ¶©¬¬«¯² ³¯­ ¦¡³´³´ä¬¬³ © «¯®³´©´µ´©¯®¥® ³«¡¬¬ µ®©¯®¥® ¨¡ ¢¥¦¯§¥®¨¥´

¡´´ ¶©¤´¡ 崧䲤¥² ¦ö² ¡´´ ³´ö¤ª¡L ³¡­¯²¤®¡ ¥¬¬¥² «¯­°¬¥´´¥²¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ 崧䲤¥²L ¤¯£« µ´¡® ¡´´

¥²³ä´´¡ ¤¥²¡³ ¢¥¦¯§¥®¨¥´ °å ¤¥³³¡ ¯­²å¤¥®N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ QX

u®©¯®¥®³ ²ä´´³¬©§´ ¢©®¤¡®¤¥ ¡«´¥² ³¯­ ¡®´¡³ °å §²µ®¤¶¡¬ ¡¶ ¢¥³´ä­­¥¬³¥²®¡ © ¤¥¬ iii ¦ö² ¤¥³³¡

¯­²å¤¥® ¦å² ©®´¥ ¯­¦¡´´¡ ®å§¯® ¨¡²­¯®©³¥²©®§ ¡¶ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ¬¡§¡² ¥¬¬¥² ¡®¤²¡ ¦ö²¦¡´´®©®§¡²N

VN o­¦¡´´®©®§¥® ¡¶ ¯£¨ ¤¥ ®ä²­¡²¥ ¶©¬¬«¯²¥® ¦ö² µ´ö¶¡®¤¥´ ¡¶ µ®©¯®¥®³ ¢¥¦¯§¥®¨¥´¥² ¦¡³´³´ä¬¬³ ©

¢¥³´ä­­¥¬³¥²®¡ © ¤¥¬ iii ¦ö² ¶¡²ª¥ ¯­²å¤¥N

artikel iMQS

o­²å¤¥® ­¥¤ ¥¸«¬µ³©¶ ¢¥¦¯§¥®¨¥´

QN u®©¯®¥® ³«¡¬¬ ¨¡ ¥¸«¬µ³©¶ ¢¥¦¯§¥®¨¥´ °å ¦ö¬ª¡®¤¥ ¯­²å¤¥®Z

¡I tµ¬¬µ®©¯®¥®N

¢I f¡³´³´ä¬¬¡®¤¥´ ¡¶ ¤¥ «¯®«µ²²¥®³²¥§¬¥² ³¯­ ä² ®ö¤¶ä®¤©§¡ ¦ö² ¤¥® ©®²¥ ­¡²«®¡¤¥®³ ¦µ®«´©¯®N

£I d¥® ­¯®¥´ä²¡ °¯¬©´©«¥® ¦ö² ¤¥ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥² ³¯­ ¨¡² ¥µ²¯® ³¯­ ¶¡¬µ´¡N

¤I b¥¶¡²¡®¤¥´ ¡¶ ¨¡¶¥´³ ¢©¯¬¯§©³«¡ ²¥³µ²³¥² ©®¯­ ²¡­¥® ¦ö² ¤¥® §¥­¥®³¡­­¡ ¦©³«¥²©°¯¬©´©«¥®N

¥I d¥® §¥­¥®³¡­­¡ ¨¡®¤¥¬³°¯¬©´©«¥®N

RN u®©¯®¥® ³«¡¬¬ ¯£«³å ¨¡ ¥¸«¬µ³©¶ ¢¥¦¯§¥®¨¥´ ¡´´ ©®§å ¥´´ ©®´¥²®¡´©¯®¥¬¬´ ¡¶´¡¬ ¯­ ©®§å¥®¤¥´ ¡¶

¡¶´¡¬¥´ ¦ö²¥³«²©¶³ © ¥® µ®©¯®³¬¡§³´©¦´®©®§³¡«´L ¥¬¬¥² ¯­ ©®§å¥®¤¥´ ä² ®ö¤¶ä®¤©§´ ¦ö² ¡´´ µ®©¯®¥® ³«¡¬¬

«µ®®¡ µ´ö¶¡ ³©® ¢¥¦¯§¥®¨¥´ ©®´¥²®´ ¥¬¬¥² © ¤¥® ­å® ©®§å¥®¤¥´ «¡® °å¶¥²«¡ §¥­¥®³¡­­¡ ²¥§¬¥² ¥¬¬¥²

䮤²¡ ²ä£«¶©¤¤¥® ¦ö² ¤¥³³¡N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ QY

artikel iMQT

o­²å¤¥® ­¥¤ ¤¥¬¡¤ ¢¥¦¯§¥®¨¥´

QN u®©¯®¥® ³«¡¬¬ ¨¡ ¤¥¬¡¤ ¢¥¦¯§¥®¨¥´ ­¥¤ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ¯­ ¤¥® §¥®¯­ «¯®³´©´µ´©¯®¥®

´©¬¬¤¥¬¡³ ¥® ¢¥¦¯§¥®¨¥´ ³¯­ ©®´¥ ¯­¦¡´´¡³ ¡¶ ¤¥ ¯­²å¤¥® ³¯­ ¡¶³¥³ © ¡²´©«¬¡²®¡ iMQS ¯£¨ iMQWN

RN u®©¯®¥® ¯£¨ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ³«¡¬¬ ¨¡ ¤¥¬¡¤¥ ¢¥¦¯§¥®¨¥´¥² °å ¦ö¬ª¡®¤¥ ¨µ¶µ¤¯­²å¤¥®Z

¡I i®²¥ ­¡²«®¡¤¥®N

¢I s¯£©¡¬°¯¬©´©«L © ¦²å§¡ ¯­ ¡³°¥«´¥² ³¯­ ¡®§¥³ © ¤¥¬ iiiN

£I e«¯®¯­©³«L ³¯£©¡¬ ¯£¨ ´¥²²©´¯²©¥¬¬ ³¡­­¡®¨å¬¬®©®§N

¤I j¯²¤¢²µ« ¯£¨ ¦©³«¥L ­¥¤ µ®¤¡®´¡§ ¡¶ ¢¥¶¡²¡®¤¥´ ¡¶ ¨¡¶¥´³ ¢©¯¬¯§©³«¡ ²¥³µ²³¥²N

¥I m©¬ªöN

¦I k¯®³µ­¥®´³«¹¤¤N

§I t²¡®³°¯²´N

¨I t²¡®³¥µ²¯°¥©³«¡ ®ä´N

©I e®¥²§©N

ªI o­²å¤¥´ ­¥¤ ¦²©¨¥´L ³ä«¥²¨¥´ ¯£¨ ²ä´´¶©³¡N

«I g¥­¥®³¡­­¡ ¡®§¥¬ä§¥®¨¥´¥² © ¦²å§¡ ¯­ ³ä«¥²¨¥´ ®ä² ¤¥´ §ä¬¬¥² ¤¥ ¡³°¥«´¥² °å ¦¯¬«¨ä¬³¡ ³¯­

¡®§¥³ © ¤¥¬ iiiN

SN nä² ¤¥´ §ä¬¬¥² ¦¯²³«®©®§L ´¥«®©³« µ´¶¥£«¬©®§ ¯£¨ ²¹­¤¥® ³«¡¬¬ µ®©¯®¥® ¨¡ ¢¥¦¯§¥®¨¥´ ¡´´ ¶©¤´¡

崧䲤¥²L ¢¬¡®¤ ¡®®¡´ ¡´´ ¢¥³¬µ´¡ ¯­ ¯£¨ §¥®¯­¦ö²¡ °²¯§²¡­L ­¥® µ´ö¶¡®¤¥´ ¡¶ ¤¥®®¡ ¢¥¦¯§¥®¨¥´

¦å² ©®´¥ ¬¥¤¡ ´©¬¬ ¡´´ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ¨©®¤²¡³ ¦²å® ¡´´ µ´ö¶¡ ³©®¡ ¢¥¦¯§¥®¨¥´¥²N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ RP

TN nä² ¤¥´ §ä¬¬¥² µ´¶¥£«¬©®§³³¡­¡²¢¥´¥ ¯£¨ ¨µ­¡®©´ä²´ ¢©³´å®¤ ³«¡¬¬ µ®©¯®¥® ¨¡ ¢¥¦¯§¥®¨¥´ ¡´´

¶©¤´¡ 崧䲤¥² ¯£¨ ¥® §¥­¥®³¡­ °¯¬©´©«L ­¥® µ´ö¶¡®¤¥´ ¡¶ ¤¥®®¡ ¢¥¦¯§¥®¨¥´ ¦å² ©®´¥ ¬¥¤¡ ´©¬¬ ¡´´

­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ¨©®¤²¡³ ¦²å® ¡´´ µ´ö¶¡ ³©®¡ ¢¥¦¯§¥®¨¥´¥²N

artikel iMQU

s¡­¯²¤®©®§ ¡¶ ¤¥® ¥«¯®¯­©³«¡ °¯¬©´©«¥® ¯£¨ ³¹³³¥¬³ä´´®©®§³°¯¬©´©«¥®

QN m¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ³«¡¬¬ ³¡­¯²¤®¡ ³©® ¥«¯®¯­©³«¡ °¯¬©´©« ©®¯­ µ®©¯®¥®N m©®©³´¥²²å¤¥´ ³«¡¬¬

¡®´¡ 崧䲤¥² © ¤¥´´¡ ³¹¦´¥L ³ä²³«©¬´ ¤¥ ¡¬¬­ä®®¡ ²©«´¬©®ª¥²®¡ ¦ö² ¤¥®®¡ °¯¬©´©«N

sä²³«©¬¤¡ ¢¥³´ä­­¥¬³¥² ³«¡¬¬ ´©¬¬ä­°¡³ °å ¤¥ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥² ³¯­ ¨¡² ¥µ²¯® ³¯­ ¶¡¬µ´¡N

RN u®©¯®¥® ³«¡¬¬ ¶©¤´¡ 崧䲤¥² ¦ö² ¡´´ ³ä«¥²³´ä¬¬¡ ³¡­¯²¤®©®§¥® ¡¶ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³

³¹³³¥¬³ä´´®©®§³°¯¬©´©«L ³ä²³«©¬´ §¥®¯­ ¡´´ ¡®§¥ ²©«´¬©®ª¥²®¡ ¦ö² ¤¥®®¡ °¯¬©´©«N

SN u®©¯®¥® ¦å² ´¡ ©®©´©¡´©¶ ¦ö² ¡´´ ³ä«¥²³´ä¬¬¡ ³¡­¯²¤®©®§¥® ¡¶ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ³¯£©¡¬°¯¬©´©«N

artikel iMQV

g¥­¥®³¡­ µ´²©«¥³M ¯£¨ ³ä«¥²¨¥´³°¯¬©´©«

QN u®©¯®¥®³ ¢¥¦¯§¥®¨¥´ © ¦²å§¡ ¯­ ¤¥® §¥­¥®³¡­­¡ µ´²©«¥³M ¯£¨ ³ä«¥²¨¥´³°¯¬©´©«¥® ³«¡¬¬

¯­¦¡´´¡ ¡¬¬¡ µ´²©«¥³°¯¬©´©³«¡ ¯­²å¤¥® ¯£¨ ¡¬¬¡ ¦²å§¯² ³¯­ ²ö² µ®©¯®¥®³ ³ä«¥²¨¥´L ©®¢¥§²©°¥´ ¤¥®

§²¡¤¶©³¡ µ´¦¯²­®©®§¥® ¡¶ ¥® §¥­¥®³¡­ ¦ö²³¶¡²³°¯¬©´©« ³¯­ «¡® ¬¥¤¡ ´©¬¬ ¥´´ §¥­¥®³¡­´ ¦ö²³¶¡²N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ RQ

RN m¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ³«¡¬¬ ¡«´©¶´ ¯£¨ ¦ö²¢¥¨å¬¬³¬ö³´ ³´ö¤ª¡ µ®©¯®¥®³ §¥­¥®³¡­­¡ µ´²©«¥³M ¯£¨

³ä«¥²¨¥´³°¯¬©´©« © ¥® ¡®¤¡ ¡¶ ¬¯ª¡¬©´¥´ ¯£¨ ö­³¥³©¤©§ ³¯¬©¤¡²©´¥´ ¯£¨ ³«¡¬¬ ²¥³°¥«´¥²¡ µ®©¯®¥®³

崧䲤¥² °å ¤¥´´¡ ¯­²å¤¥N d¥ ³«¡¬¬ ¡¶³´å ¦²å® ¶¡²ª¥ ¨¡®¤¬©®§ ³¯­ ³´²©¤¥² ­¯´ µ®©¯®¥®³ ©®´²¥³³¥® ¥¬¬¥²

²©³«¥²¡² ¡´´ ­©®³«¡ ¤¥³³ ¥¦¦¥«´©¶©´¥´N

artikel iMQW

o­²å¤¥® ¦ö² ³´ö¤ª¡®¤¥L ³¡­¯²¤®¡®¤¥ ¥¬¬¥² «¯­°¬¥´´¥²¡®¤¥ 崧䲤¥²

u®©¯®¥® ³«¡¬¬ ¨¡ ¢¥¦¯§¥®¨¥´ ¡´´ ¶©¤´¡ ³´ö¤ª¡®¤¥L ³¡­¯²¤®¡®¤¥ ¥¬¬¥² «¯­°¬¥´´¥²¡®¤¥ 崧䲤¥²N

o­²å¤¥®¡ ¦ö² ¤¥³³¡ 崧䲤¥² ³«¡¬¬ °å ¥µ²¯°¥©³« ®©¶å ¶¡²¡

¡I ³«¹¤¤ ¦ö² ¯£¨ ¦ö²¢ä´´²©®§ ¡¶ ­ä®®©³«¯²³ ¨ä¬³¡L

¢I ©®¤µ³´²©L

£I «µ¬´µ²L

¤I ´µ²©³­L

¥I µ´¢©¬¤®©®§L µ®§¤¯­L ©¤²¯´´ ¯£¨ ¹²«¥³µ´¢©¬¤®©®§L

¦I ³«¹¤¤ ¯£¨ ¢¥²¥¤³«¡°L

§I ¡¤­©®©³´²¡´©¶´ ³¡­¡²¢¥´¥N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ RR

artikel iMQX

f¬¥¸©¢©¬©´¥´³«¬¡µ³µ¬

QN o­ ¥® 崧䲤 ¦²å® µ®©¯®¥®³ ³©¤¡ ³«µ¬¬¥ ¶©³¡ ³©§ ®ö¤¶ä®¤©§ ¦ö² ¡´´L ©®¯­ ²¡­¥® ¦ö² ¤¥® °¯¬©´©«

³¯­ ¡®§¥³ © ¤¥¬ iiiL ®å ®å§¯´ ¡¶ ¤¥ ­å¬ ³¯­ ¦¡³´³´ä¬¬³ §¥®¯­ «¯®³´©´µ´©¯®¥®L ¯£¨ «¯®³´©´µ´©¯®¥® ©®´¥

©®®¥¨å¬¬¥² ¤¥ ®ö¤¶ä®¤©§¡ ¢¥¦¯§¥®¨¥´¥²®¡ ¨ä²¦ö²L ³«¡¬¬ ­©®©³´¥²²å¤¥´L °å ¦ö²³¬¡§ ¡¶ eµ²¯°¥©³«¡

«¯­­©³³©¯®¥® ¯£¨ ¥¦´¥² eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´³ §¯¤«ä®®¡®¤¥L ­¥¤ ¥®¨ä¬¬©§¨¥´ ¡®´¡ ¬ä­°¬©§¡ 崧䲤¥²N

RN eµ²¯°¥©³«¡ «¯­­©³³©¯®¥® ³«¡¬¬ ¶©¤ ¤¥´ ¦ö²¦¡²¡®¤¥ ¦ö² «¯®´²¯¬¬ ¡¶ ³µ¢³©¤©¡²©´¥´³°²©®£©°¥® ³¯­

¡¶³¥³ © ¡²´©«¥¬ iMQQNS µ°°­ä²«³¡­­¡ ®¡´©¯®¥¬¬¡ °¡²¬¡­¥®´ °å ¤¥ ¦ö²³¬¡§ ³¯­ §²µ®¤¡² ³©§ °å ¤¥® ¨ä²

¡²´©«¥¬®N

SN d¥ 崧䲤¥² ³¯­ §²µ®¤¡² ³©§ °å ¤¥®®¡ ¡²´©«¥¬ ¦å² ©®´¥ ¯­¦¡´´¡ ®å§¯® ¨¡²­¯®©³¥²©®§ ¡¶

­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ¬¡§¡² ¥¬¬¥² ¡®¤²¡ ¦ö²¦¡´´®©®§¡² © ¤¥ ¦¡¬¬ ¤ä² «¯®³´©´µ´©¯®¥® µ´¥³¬µ´¥² ¥® ³å¤¡®

¨¡²­¯®©³¥²©®§N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ RS avdelning iv

unionens institutioner och organ

kapitel i

den institutionella ramen

artikel iMQY

u®©¯®¥®³ ©®³´©´µ´©¯®¥²

QN u®©¯®¥® ³«¡¬¬ ¨¡ ¥® ©®³´©´µ´©¯®¥¬¬ ²¡­ ­¥¤ ³¹¦´¥ ¡´´

  • ¦²ä­ª¡ ¤¥³³ ¶ä²¤¥²©®§¡²L
  • ³´²ä¶¡ ­¯´ ¡´´ ¦ö²¶¥²«¬©§¡ ¤¥³³ ­å¬L
  • ´ªä®¡ ¤¥³³ ¥§®¡L ¤¥³³ ­¥¤¢¯²§¡²¥³ ¯£¨ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ©®´²¥³³¥®L

– ³ä«¥²³´ä¬¬¡ «¯®³¥«¶¥®³L ¥¦¦¥«´©¶©´¥´ ¯£¨ «¯®´©®µ©´¥´ © ¤¥³³ °¯¬©´©« ¯£¨ ¶¥²«³¡­¨¥´N

d¥® ©®³´©´µ´©¯®¥¬¬¡ ²¡­¥® ³«¡¬¬ ¯­¦¡´´¡ ¦ö¬ª¡®¤¥Z

  • eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´N
  • eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ RT

  • m©®©³´¥²²å¤¥´ H®¥¤¡® «¡¬¬¡´ B²å¤¥´BIN
  • eµ²¯°¥©³«¡ «¯­­©³³©¯®¥® H®¥¤¡® «¡¬¬¡¤ B«¯­­©³³©¯®¥®BIN
  • eµ²¯°¥©³«¡ µ®©¯®¥®³ ¤¯­³´¯¬N

RN v¡²ª¥ ©®³´©´µ´©¯® ³«¡¬¬ ¨¡®¤¬¡ ©®¯­ ²¡­¥® ¦ö² ¤¥ ¢¥¦¯§¥®¨¥´¥² ³¯­ ¤¥® ¨¡² ´©¬¬¤¥¬¡´³ §¥®¯­

«¯®³´©´µ´©¯®¥®L © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ¤¥ ¦ö²¦¡²¡®¤¥® ¯£¨ ¶©¬¬«¯² ³¯­ ¡®§¥³ © ¤¥®®¡N i®³´©´µ´©¯®¥²®¡ ³«¡¬¬

³¡­¡²¢¥´¡ ¬¯ª¡¬´ ­¥¤ ¶¡²¡®¤²¡N

artikel iMRP

eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´

QN eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ³«¡¬¬ ´©¬¬³¡­­¡®³ ­¥¤ ²å¤¥´ ¬¡§³´©¦´¡ ¯£¨ µ´ö¶¡ ¢µ¤§¥´¦µ®«´©¯®¥®N d¥´

³«¡¬¬ µ´ö¶¡ °¯¬©´©³« «¯®´²¯¬¬ ¯£¨ ²å¤§©¶¡®¤¥ ¦µ®«´©¯®¥² © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ¤¥ ¶©¬¬«¯² ³¯­ ¦¡³´³´ä¬¬³ ©

«¯®³´©´µ´©¯®¥®N d¥´ ³«¡¬¬ ¶ä¬ª¡ «¯­­©³³©¯®¥®³ ¯²¤¦ö²¡®¤¥N

RN eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ³«¡¬¬ ¶¡²¡ ³¡­­¡®³¡´´ ¡¶ ¦ö²¥´²ä¤¡²¥ ¦ö² µ®©¯®¥®³ ­¥¤¢¯²§¡²¥N d¥²¡³

¡®´¡¬ ¦å² ©®´¥ ö¶¥²³´©§¡ WUPN m¥¤¢¯²§¡²®¡ ³«¡¬¬ ¦ö²¥´²ä¤¡³ © ¤¥§²¥³³©¶ °²¯°¯²´©¯®¡¬©´¥´L ­¥¤ ­©®³´

³¥¸ ¬¥¤¡­ö´¥² °¥² ­¥¤¬¥­³³´¡´N i®§¥® ­¥¤¬¥­³³´¡´ ¦å² ´©¬¬¤¥¬¡³ ¦¬¥² ä® YV °¬¡´³¥²N

eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´ ³«¡¬¬ °å eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´³ ©®©´©¡´©¶ ¯£¨ ­¥¤ ¤¥³³ §¯¤«ä®®¡®¤¥ ­¥¤ ¥®¨ä¬¬©§¨¥´

¡®´¡ ¥´´ ¥µ²¯°¥©³«´ ¢¥³¬µ´ ¯­ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´³ ³¡­­¡®³ä´´®©®§L ¶¡²¶©¤ °²©®£©°¥²®¡ © ¦ö²³´¡

³´¹£«¥´ ³«¡¬¬ ²¥³°¥«´¥²¡³N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ RU

SN eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´³ ­¥¤¬¥­­¡² ³«¡¬¬ ¶ä¬ª¡³ §¥®¯­ ¡¬¬­ä®®¡L ¤©²¥«´¡L ¦²©¡ ¯£¨ ¨¥­¬©§¡ ¶¡¬

¦ö² ¥® °¥²©¯¤ ¡¶ ¦¥­ å²N

TN eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ³«¡¬¬ ¶ä¬ª¡ ³©® ¯²¤¦ö²¡®¤¥ ¯£¨ ³©´´ °²¥³©¤©µ­ ¢¬¡®¤ ³©®¡ ¬¥¤¡­ö´¥²N

artikel iMRQ

eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´

QN eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´ ³«¡¬¬ §¥ µ®©¯®¥® ¤¥ ©­°µ¬³¥² ³¯­ ¢¥¨ö¶³ ¦ö² ¤¥³³ µ´¶¥£«¬©®§ ¯£¨ ¢¥³´ä­­¡

¤¥³³ ¡¬¬­ä®®¡ °¯¬©´©³«¡ ²©«´¬©®ª¥² ¯£¨ °²©¯²©´¥²©®§¡²N d¥´ ³«¡¬¬ ©®´¥ ¨¡ ®å§¯® ¬¡§³´©¦´¡®¤¥ ¦µ®«´©¯®N

RN eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´ ³«¡¬¬ ¢¥³´å ¡¶ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ³´¡´³M ¥¬¬¥² ²¥§¥²©®§³£¨¥¦¥²L ³¡­´ ¡¶ ³©®

¯²¤¦ö²¡®¤¥ ¯£¨ «¯­­©³³©¯®¥®³ ¯²¤¦ö²¡®¤¥N u®©¯®¥®³ µ´²©«¥³­©®©³´¥² ³«¡¬¬ ¤¥¬´¡ © ¤¥³³ ¡²¢¥´¥N

SN eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´ ³«¡¬¬ ³¡­­¡®´²ä¤¡ ¶¡² ´²¥¤ª¥ ­å®¡¤ ¥¦´¥² «¡¬¬¥¬³¥ ¡¶ ³©® ¯²¤¦ö²¡®¤¥N o­

¤¡§¯²¤®©®§¥® «²ä¶¥² ¤¥´L «¡® ¶¡² ¯£¨ ¥® ¡¶ eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´³ ­¥¤¬¥­­¡² ¢¥³¬µ´¡ ¡´´ ¤¥® ³«¡¬¬

¢©´²ä¤¡³ ¡¶ ¥® ­©®©³´¥² ¯£¨L ®ä² ¤¥´ §ä¬¬¥² «¯­­©³³©¯®¥®³ ¯²¤¦ö²¡®¤¥L ¡¶ ¥® ¬¥¤¡­¯´ ¡¶

«¯­­©³³©¯®¥®N o­ ³©´µ¡´©¯®¥® «²ä¶¥² ¤¥´L ³«¡¬¬ ¯²¤¦ö²¡®¤¥® ³¡­­¡®«¡¬¬¡ ¥´´ ¥¸´²¡ ­ö´¥ ©

eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´N

TN eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´ ³«¡¬¬ ¢¥³¬µ´¡ ­¥¤ «¯®³¥®³µ³ ¯­ ©®´¥ ¡®®¡´ ¦ö²¥³«²©¶³ © «¯®³´©´µ´©¯®¥®N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ RV

artikel iMRR

eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´³ ¯²¤¦ö²¡®¤¥

QN eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´ ³«¡¬¬ ¶ä¬ª¡ ³©® ¯²¤¦ö²¡®¤¥ ­¥¤ «¶¡¬©¦©£¥²¡¤ ­¡ª¯²©´¥´L ¦ö² ¥® °¥²©¯¤ ¡¶

´¶å ¯£¨ ¥´´ ¨¡¬¶´ å²L ³¯­ «¡® ¦ö²®¹¡³ ¥® §å®§N i ¨ä®¤¥¬³¥ ¡¶ ¦ö²¨©®¤¥² ¥¬¬¥² ¡¬¬¶¡²¬©§ ¦ö²³µ­­¥¬³¥ ¦å²

eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´ ¡¶¢²¹´¡ ¯²¤¦ö²¡®¤¥®³ ­¡®¤¡´ ¥®¬©§´ ³¡­­¡ ¦ö²¦¡²¡®¤¥N

RN eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´³ ¯²¤¦ö²¡®¤¥ ³«¡¬¬

¡I ¬¥¤¡ eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´³ ¡²¢¥´¥ ¯£¨ ¤²©¶¡ ¤¥´ ¦²¡­å´L

¢I ³ä«¥²³´ä¬¬¡ ¦ö²¢¥²¥¤¥¬³¥²®¡ ¡¶ ¯£¨ «¯®´©®µ©´¥´¥® © eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´³ ¡²¢¥´¥ © ³¡­¡²¢¥´¥ ­¥¤

«¯­­©³³©¯®¥®³ ¯²¤¦ö²¡®¤¥ ¯£¨ °å §²µ®¤¶¡¬ ¡¶ ¡²¢¥´¥´ © ²å¤¥´ © «¯®³´¥¬¬¡´©¯®¥® ¡¬¬­ä®®¡

¦²å§¯²L

£I ¶¥²«¡ ¦ö² ¡´´ µ®¤¥²¬ä´´¡ ³¡­­¡®¨å¬¬®©®§ ¯£¨ «¯®³¥®³µ³ ©®¯­ eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´L

¤I ¬ä§§¡ ¦²¡­ ¥® ²¡°°¯²´ ¦ö² eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ¥¦´¥² ¶¡²ª¥ ­ö´¥ © eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´N

eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´³ ¯²¤¦ö²¡®¤¥ ³«¡¬¬ °å ³©® ®©¶å ¯£¨ © ¤¥®®¡ ¥§¥®³«¡° ²¥°²¥³¥®´¥²¡ µ®©¯®¥® µ´å´ © ¤¥

¦²å§¯² ³¯­ ¯­¦¡´´¡³ ¡¶ ¤¥® §¥­¥®³¡­­¡ µ´²©«¥³M ¯£¨ ³ä«¥²¨¥´³°¯¬©´©«¥®L µ´¡® ¡´´ µ®©¯®¥®³

µ´²©«¥³­©®©³´¥²³ ¢¥¦¯§¥®¨¥´¥² 峩¤¯³ä´´³N

SN eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´³ ¯²¤¦ö²¡®¤¥ ¦å² ©®´¥ ©®®¥¨¡ ¥´´ ®¡´©¯®¥¬¬´ ­¡®¤¡´N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ RW

artikel iMRS

m©®©³´¥²²å¤¥´

QN r夥´ ³«¡¬¬ ´©¬¬³¡­­¡®³ ­¥¤ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ¬¡§³´©¦´¡ ¯£¨ µ´ö¶¡ ¢µ¤§¥´¦µ®«´©¯®¥®N d¥´

³«¡¬¬ ¦¡³´³´ä¬¬¡ °¯¬©´©« ¯£¨ ¦µ®§¥²¡ ³¡­¯²¤®¡®¤¥ © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ¤¥ ¶©¬¬«¯² ³¯­ ¦¡³´³´ä¬¬³ ©

«¯®³´©´µ´©¯®¥®N

RN r夥´ ³«¡¬¬ ¢¥³´å ¡¶ ¥® ¦ö²¥´²ä¤¡²¥ °å ­©®©³´¥²®©¶å ¦ö² ¶¡²ª¥ ­¥¤¬¥­³³´¡´ ­¥¤ ¢¥¦¯§¥®¨¥´ ¡´´

¦¡´´¡ ¢©®¤¡®¤¥ ¢¥³¬µ´ ¦ö² ²¥§¥²©®§¥® © ¤¥® ­¥¤¬¥­³³´¡´ ³¯­ ¨¡® ¥¬¬¥² ¨¯® ¦ö²¥´²ä¤¥² ¯£¨ ¡´´ µ´ö¶¡

¤¥³³ ²ö³´²ä´´N

SN r夥´ ³«¡¬¬ ¢¥³¬µ´¡ ­¥¤ «¶¡¬©¦©£¥²¡¤ ­¡ª¯²©´¥´ ¯­ ©®´¥ ¡®®¡´ ¦ö²¥³«²©¶³ © «¯®³´©´µ´©¯®¥®N

artikel iMRT

m©®©³´¥²²å¤¥´³ «¯®³´¥¬¬¡´©¯®¥²

QN r夥´ ³«¡¬¬ ³¡­­¡®´²ä¤¡ © ¯¬©«¡ «¯®³´¥¬¬¡´©¯®¥²N

RN r夥´ © «¯®³´¥¬¬¡´©¯®¥® ¡¬¬­ä®®¡ ¦²å§¯² ³«¡¬¬ ³ä«¥²³´ä¬¬¡ ¦ö¬ª¤²©«´©§¨¥´¥® © ¤¥ ¯¬©«¡

²å¤³«¯®³´¥¬¬¡´©¯®¥²®¡³ ¡²¢¥´¥N

d¥´ ³«¡¬¬ ´©¬¬³¡­­¡®³ ­¥¤ eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´³ ¯²¤¦ö²¡®¤¥ ¯£¨ «¯­­©³³©¯®¥® ¦ö²¢¥²¥¤¡ ¯£¨

³ä«¥²³´ä¬¬¡ µ°°¦ö¬ª®©®§¥® ¡¶ eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´³ ­ö´¥®N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ RX

SN r夥´ © «¯®³´¥¬¬¡´©¯®¥® µ´²©«¥³ ¦²å§¯² ³«¡¬¬ µ´¦¯²­¡ µ®©¯®¥®³ ¹´´²¥ 崧䲤¥² °å §²µ®¤¶¡¬ ¡¶ ¤¥

³´²¡´¥§©³«¡ ²©«´¬©®ª¥² ³¯­ eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´ ¡®§¥² ¯£¨ ³ä«¥²³´ä¬¬¡ ¦ö¬ª¤²©«´©§¨¥´¥® © µ®©¯®¥®³

崧䲤¥²N

TN eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´ ³«¡¬¬ ­¥¤ «¶¡¬©¦©£¥²¡¤ ­¡ª¯²©´¥´ ¡®´¡ ¥´´ ¥µ²¯°¥©³«´ ¢¥³¬µ´ ¯­ ¦¡³´³´ä¬¬¡®¤¥

¡¶ ¦ö²´¥£«®©®§¥® ö¶¥² ¤¥ ö¶²©§¡ ²å¤³«¯®³´¥¬¬¡´©¯®¥²®¡N

UN e® «¯­­©´´é ³¯­ ¢¥³´å² ¡¶ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ³´ä®¤©§¡ ²¥°²¥³¥®´¡®´¥² ³«¡¬¬ ¡®³¶¡²¡ ¦ö² ¡´´

¦ö²¢¥²¥¤¡ ²å¤¥´³ ¡²¢¥´¥N

VN r夥´³ ­ö´¥® ³«¡¬¬ ¶¡²¡ ¯¦¦¥®´¬©§¡ ®ä² ¤¥´ ö¶¥²¬ä§§¥² ¯£¨ ²ö³´¡² ¯­ ¥´´ µ´«¡³´ ´©¬¬

¬¡§³´©¦´®©®§³¡«´N v¡²ª¥ ²å¤³­ö´¥ ³«¡¬¬ ¤ä²¦ö² ¤¥¬¡³ µ°° © ´¶å ¤¥¬¡²L ¶¡²¡¶ ¥® ¤¥¬ 䧮¡³ å´

ö¶¥²¬ä§§®©®§¡² ¯­ µ®©¯®¥®³ ¬¡§³´©¦´®©®§³¡«´¥² ¯£¨ ¥® ¤¥¬ å´ ©£«¥ ¬¡§³´©¦´¡®¤¥ ¶¥²«³¡­¨¥´N

WN o²¤¦ö²¡®¤¥³«¡°¥´ ¦ö² ¡®¤²¡ ²å¤³«¯®³´¥¬¬¡´©¯®¥² ä® µ´²©«¥³ ¦²å§¯² ³«¡¬¬ ©®®¥¨¡³ ¡¶

­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ¦ö²¥´²ä¤¡²¥ © ²å¤¥´ °å §²µ®¤¶¡¬ ¡¶ ¥´´ ³¹³´¥­ ­¥¤ ªä­¬©« ²¯´¡´©¯® © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤

¶©¬¬«¯² ³¯­ ³«¡¬¬ ¦¡³´³´ä¬¬¡³ §¥®¯­ ¥´´ ¥µ²¯°¥©³«´ ¢¥³¬µ´ ¡¶ eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´N eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´ ³«¡¬¬

¢¥³¬µ´¡ ­¥¤ «¶¡¬©¦©£¥²¡¤ ­¡ª¯²©´¥´N

artikel iMRU

d¥¦©®©´©¯® ¡¶ «¶¡¬©¦©£¥²¡¤ ­¡ª¯²©´¥´ © eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´ ¯£¨ ²å¤¥´

QN k¶¡¬©¦©£¥²¡¤ ­¡ª¯²©´¥´ ³«¡¬¬ ¤¥¦©®©¥²¡³ ³¯­ ­©®³´ UU E ¡¶ ²å¤¥´³ ­¥¤¬¥­­¡²L ¤¯£« ­©®³´

QU ²å¤³­¥¤¬¥­­¡²L ¶©¬«¡ ³«¡¬¬ ¦ö²¥´²ä¤¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥² ³¯­ ´©¬¬³¡­­¡®³ ¯­¦¡´´¡² ­©®³´ VU E ¡¶

µ®©¯®¥®³ ¢¥¦¯¬«®©®§N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ RY

e® ¢¬¯£«¥²¡®¤¥ ­©®¯²©´¥´ ³«¡¬¬ ¯­¦¡´´¡ ­©®³´ ¦¹²¡ ²å¤³­¥¤¬¥­­¡²[ © ¡®®¡´ ¦¡¬¬ ³«¡¬¬ «¶¡¬©¦©£¥²¡¤

­¡ª¯²©´¥´ ¡®³¥³ ¶¡²¡ µ°°®å¤¤N

RN nä² ²å¤¥´ ©®´¥ ¢¥³¬µ´¡² °å ¦ö²³¬¡§ ¡¶ «¯­­©³³©¯®¥® ¥¬¬¥² µ®©¯®¥®³ µ´²©«¥³­©®©³´¥²L ³«¡¬¬

«¶¡¬©¦©£¥²¡¤ ­¡ª¯²©´¥´L §¥®¯­ ¡¶¶©«¥¬³¥ ¦²å® °µ®«´ QL ¤¥¦©®©¥²¡³ ³¯­ ­©®³´ WR E ¡¶ ²å¤¥´³

­¥¤¬¥­­¡²L ¶©¬«¡ ³«¡¬¬ ¦ö²¥´²ä¤¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥² ³¯­ ´©¬¬³¡­­¡®³ ¯­¦¡´´¡² ­©®³´ VU E ¡¶ µ®©¯®¥®³

¢¥¦¯¬«®©®§N

SN pµ®«´¥²®¡ Q ¯£¨ R ³«¡¬¬ ´©¬¬ä­°¡³ ¦ö² eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´ ®ä² ¤¥´ ¢¥³¬µ´¡² ­¥¤ «¶¡¬©¦©£¥²¡¤

­¡ª¯²©´¥´N

TN i eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´ ³«¡¬¬ ¤¥³³ ¯²¤¦ö²¡®¤¥ ¯£¨ «¯­­©³³©¯®¥®³ ¯²¤¦ö²¡®¤¥ ©®´¥ ¤¥¬´¡ ©

¯­²ö³´®©®§¥®N

artikel iMRV

eµ²¯°¥©³«¡ «¯­­©³³©¯®¥®

QN k¯­­©³³©¯®¥® ³«¡¬¬ ¦²ä­ª¡ µ®©¯®¥®³ ¡¬¬­ä®®¡ ©®´²¥³³¥ ¯£¨ ´¡ ¬ä­°¬©§¡ ©®©´©¡´©¶ © ¤¥´´¡ ³¹¦´¥N

d¥® ³«¡¬¬ ³ä«¥²³´ä¬¬¡ ¡´´ «¯®³´©´µ´©¯®¥® ¯£¨ ¤¥ 崧䲤¥² ³¯­ ¡®´¡³ ¡¶ ©®³´©´µ´©¯®¥²®¡ ¥®¬©§´ ¤¥®®¡

´©¬¬ä­°¡³N d¥® ³«¡¬¬ ö¶¥²¶¡«¡ ´©¬¬ä­°®©®§¥® ¡¶ µ®©¯®³²ä´´¥® µ®¤¥² «¯®´²¯¬¬ ¡¶ eµ²¯°¥©³«¡ µ®©¯®¥®³

¤¯­³´¯¬N d¥® ³«¡¬¬ §¥®¯­¦ö²¡ ¢µ¤§¥´¥® ¯£¨ ¦ö²¶¡¬´¡ °²¯§²¡­N d¥® ³«¡¬¬ ³¡­¯²¤®¡L ¶¥²«³´ä¬¬¡ ¯£¨

¦ö²¶¡¬´¡ © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ¤¥ ¶©¬¬«¯² ³¯­ ¦¡³´³´ä¬¬³ © «¯®³´©´µ´©¯®¥®N m¥¤ µ®¤¡®´¡§ ¡¶ ¤¥®

§¥­¥®³¡­­¡ µ´²©«¥³M ¯£¨ ³ä«¥²¨¥´³°¯¬©´©«¥® ³¡­´ ö¶²©§¡ © «¯®³´©´µ´©¯®¥® ¡®§©¶®¡ ¦¡¬¬ ³«¡¬¬ ¤¥® ¨¡

¨¡®¤ ¯­ µ®©¯®¥®³ ¹´´²¥ ²¥°²¥³¥®´¡´©¯®N d¥® ³«¡¬¬ ´¡ ©®©´©¡´©¶ ´©¬¬ µ®©¯®¥®³ 岬©§¡ ¯£¨ ¦¬¥²å²©§¡

°²¯§²¡­°¬¡®¥²©®§ ¦ö² ¡´´ ¦å ´©¬¬ ³´å®¤ ©®´¥²©®³´©´µ´©¯®¥¬¬¡ ¡¶´¡¬N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ SP

RN e® µ®©¯®³¬¡§³´©¦´®©®§³¡«´ ¦å² ¡®´¡³ ¥®¤¡³´ °å ¦ö²³¬¡§ ¡¶ «¯­­©³³©¯®¥® ¯­ ©®´¥ ¡®®¡´

¦ö²¥³«²©¶³ © «¯®³´©´µ´©¯®¥®N a®¤²¡ ¡«´¥² ³«¡¬¬ ¡®´¡³ °å ¦ö²³¬¡§ ¡¶ «¯­­©³³©¯®¥® ¯­ ¤¥´´¡ ¦ö²¥³«²©¶³

© «¯®³´©´µ´©¯®¥®N

SN k¯­­©³³©¯®¥®³ ­¡®¤¡´´©¤ ³«¡¬¬ ¶¡²¡ ¦¥­ å²N

TN k¯­­©³³©¯®¥®³ ¬¥¤¡­ö´¥² ³«¡¬¬ ¶ä¬ª¡³ °å §²µ®¤¶¡¬ ¡¶ ³©® ¡¬¬­ä®®¡ ¤µ§¬©§¨¥´ ¯£¨ ³©´´

¥®§¡§¥­¡®§ ¦ö² eµ²¯°¡ ¯£¨ ¢¬¡®¤ °¥²³¯®¥² ¶¡²³ ¯¡¶¨ä®§©§¨¥´ ©®´¥ «¡® ©¦²å§¡³ä´´¡³N

UN d¥® ¦ö²³´¡ «¯­­©³³©¯® ³¯­ ´©¬¬³ä´´³ ¥®¬©§´ ¢¥³´ä­­¥¬³¥²®¡ © «¯®³´©´µ´©¯®¥® ³«¡¬¬ ¢¥³´å ¡¶ ¥®

­¥¤¢¯²§¡²¥ ¦²å® ¶¡²ª¥ ­¥¤¬¥­³³´¡´L ©®«¬µ³©¶¥ ¯²¤¦ö²¡®¤¥® ¯£¨ µ®©¯®¥®³ µ´²©«¥³­©®©³´¥²L ³¯­ ³«¡¬¬

¶¡²¡ ¥® ¡¶ «¯­­©³³©¯®¥®³ ¶©£¥ ¯²¤¦ö²¡®¤¥N

VN f²å® ¯£¨ ­¥¤ µ´§å®§¥® ¡¶ ­¡®¤¡´´©¤¥® ¦ö² ¤¥® «¯­­©³³©¯® ³¯­ ¡¶³¥³ © °µ®«´ U ³«¡¬¬

«¯­­©³³©¯®¥® ¢¥³´å ¡¶ ¥´´ ¡®´¡¬ ¬¥¤¡­ö´¥² ©®«¬µ³©¶¥ ¯²¤¦ö²¡®¤¥® ¯£¨ µ®©¯®¥®³ µ´²©«¥³­©®©³´¥²L ³¯­

­¯´³¶¡²¡² ´¶å ´²¥¤ª¥¤¥¬¡² ¡¶ ¡®´¡¬¥´ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²L ¯­ ©®´¥ eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´ ­¥¤ ¥®¨ä¬¬©§¨¥´

¢¥³¬µ´¡² ¡´´ 䮤²¡ ¤¥´´¡ ¡®´¡¬N

k¯­­©³³©¯®¥®³ ¬¥¤¡­ö´¥² ³«¡¬¬ µ´³¥³ ¢¬¡®¤ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ­¥¤¢¯²§¡²¥ §¥®¯­ ¥´´ ³¹³´¥­ ­¥¤

¬©«¡ ²¯´¡´©¯® ­¥¬¬¡® ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡N d¥´´¡ ³¹³´¥­ ³«¡¬¬ ²¥§¬¥²¡³ © ¥´´ ¥µ²¯°¥©³«´ ¢¥³¬µ´ ³¯­ ³«¡¬¬

¡®´¡³ ­¥¤ ¥®¨ä¬¬©§¨¥´ ¡¶ eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´ ¯£¨ §²µ®¤¡³ °å ¦ö¬ª¡®¤¥ °²©®£©°¥²Z

¡I m¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ³«¡¬¬ ¢¥¨¡®¤¬¡³ ¦µ¬¬³´ä®¤©§´ ªä­¬©«´ ®ä² ¤¥´ ¦¡³´³´ä¬¬³ © ¶©¬«¥® ¯²¤®©®§ ¯£¨ ¨µ²

¬ä®§¥ ¤¥²¡³ ­¥¤¢¯²§¡²¥ ³«¡¬¬ ¶¡²¡ ¬¥¤¡­ö´¥² ¡¶ «¯­­©³³©¯®¥®N s«©¬¬®¡¤¥® ­¥¬¬¡® ¤¥´ ´¯´¡¬¡

¡®´¡¬¥´ ­¡®¤¡´°¥²©¯¤¥² ¦ö² ­¥¤¢¯²§¡²¥ ¦²å® ´¶å §©¶®¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥² ¦å² ¤ä²¦ö² ¡¬¤²©§

ö¶¥²³´©§¡ ¥´´N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ SQ

¢I m¥¤ ¦ö²¢¥¨å¬¬ ¦ö² ¬¥¤ ¡ ³«¡¬¬ ¶¡² ¯£¨ ¥® ¡¶ ¤¥ °å ¶¡²¡®¤²¡ ¦ö¬ª¡®¤¥ «¯­­©³³©¯®¥²®¡ ¨¡ ¥®

³å¤¡® ³¡­­¡®³ä´´®©®§ ¡´´ ¤¥´ °å ¥´´ ´©¬¬¦²¥¤³³´ä¬¬¡®¤¥ ³ä´´ ³°¥§¬¡² ³¡­´¬©§¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²³

¤¥­¯§²¡¦©³«¡ ¯£¨ §¥¯§²¡¦©³«¡ ³°ä®®¶©¤¤N

WN k¯­­©³³©¯®¥® ³«¡¬¬ ¦µ¬¬§ö²¡ ³©®¡ µ°°§©¦´¥² µ®¤¥² ¦µ¬¬³´ä®¤©§ ¯¡¶¨ä®§©§¨¥´N u´¡® ¡´´ ¤¥´

°å¶¥²«¡² ´©¬¬ä­°®©®§¥® ¡¶ ¡²´©«¥¬ iMRXNR ¦å² «¯­­©³³©¯®¥®³ ¬¥¤¡­ö´¥² ¶¡²«¥® ¢¥§ä²¡ ¥¬¬¥² ´¡ ¥­¯´

©®³´²µ«´©¯®¥² ¦²å® ®å§¯® ²¥§¥²©®§L ®å§¯® ©®³´©´µ´©¯®L ®å§¯´ ¯²§¡® ¥¬¬¥² ®å§¯® ­¹®¤©§¨¥´N d¥ ³«¡¬¬

¡¶¨å¬¬¡ ³©§ ¦²å® ¶¡²ª¥ ¨¡®¤¬©®§ ³¯­ ä² ¯¦ö²¥®¬©§ ­¥¤ ¤¥²¡³ ³«¹¬¤©§¨¥´¥² ¥¬¬¥² µ´¦ö²¡®¤¥´ ¡¶ ¤¥²¡³

µ°°§©¦´¥²N

XN k¯­­©³³©¯®¥® ³«¡¬¬ «¯¬¬¥«´©¶´ ¶¡²¡ ¡®³¶¡²©§ ©®¦ö² eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´N eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ¦å²

²ö³´¡ ¯­ ­©³³´²¯¥®¤¥¶¯´µ­ ­¯´ «¯­­©³³©¯®¥® © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ¡²´©«¥¬ iiiMSTPN o­ ¦ö²³¬¡§¥´ ¡®´¡³

³«¡¬¬ «¯­­©³³©¯®³¬¥¤¡­ö´¥²®¡ «¯¬¬¥«´©¶´ ¡¶§å ¯£¨ µ®©¯®¥®³ µ´²©«¥³­©®©³´¥² ³«¡¬¬ ¡¶§å ¦²å®

«¯­­©³³©¯®¥®N

artikel iMRW

eµ²¯°¥©³«¡ «¯­­©³³©¯®¥®³ ¯²¤¦ö²¡®¤¥

QN m¥¤ ¨ä®³¹® ´©¬¬ ¶¡¬¥® ´©¬¬ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ¯£¨ ¥¦´¥² ¬ä­°¬©§´ ³¡­²å¤ ³«¡¬¬ eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´

­¥¤ «¶¡¬©¦©£¥²¡¤ ­¡ª¯²©´¥´ ¦ö²¥³¬å eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ¥® «¡®¤©¤¡´ ´©¬¬ ¢¥¦¡´´®©®§¥® ³¯­

«¯­­©³³©¯®¥®³ ¯²¤¦ö²¡®¤¥N d¥®®¡ «¡®¤©¤¡´ ³«¡¬¬ ¶ä¬ª¡³ ¡¶ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ­¥¤ ¥® ­¡ª¯²©´¥´

¡¶ ¤¥³³ ¬¥¤¡­ö´¥²N o­ ¤¥®®¡ «¡®¤©¤¡´ ©®´¥ ¦å² ­¡ª¯²©´¥´L ³«¡¬¬ eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´ ­¥¤ «¶¡¬©¦©£¥²¡¤

­¡ª¯²©´¥´ ©®¯­ ¥® ­å®¡¤ ¦ö²¥³¬å ¥® ®¹ «¡®¤©¤¡´ ³¯­ ³«¡¬¬ ¶ä¬ª¡³ ¡¶ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ © ¥®¬©§¨¥´

­¥¤ ³¡­­¡ ¦ö²¦¡²¡®¤¥N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ SR

RN r夥´ ³«¡¬¬ © ³¡­¦ö²³´å®¤ ­¥¤ ¤¥® ¶¡¬¤¡ ¯²¤¦ö²¡®¤¥® ¡®´¡ ¦ö²´¥£«®©®§¥® ö¶¥² ¤¥ ö¶²©§¡

°¥²³¯®¥² ³¯­ ¤¥´ ¦ö²¥³¬å² ´©¬¬ ¬¥¤¡­ö´¥² ¡¶ «¯­­©³³©¯®¥®N d¥³³¡ ³«¡¬¬ ¶ä¬ª¡³ °å §²µ®¤¶¡¬ ¡¶ ¦ö²³¬¡§

¦²å® ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ¯£¨ © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ «²©´¥²©¥²®¡ © ¡²´©«¥¬ iMRVNT ¯£¨ iMRVNV ¡®¤²¡ ³´¹£«¥´N

o²¤¦ö²¡®¤¥®L µ®©¯®¥®³ µ´²©«¥³­©®©³´¥² ¯£¨ ¤¥ ö¶²©§¡ ¬¥¤¡­ö´¥²®¡ ¡¶ «¯­­©³³©¯®¥® ³«¡¬¬ «¯¬¬¥«´©¶´

§¯¤«ä®®¡³ ¶©¤ ¥® ¯­²ö³´®©®§ © eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´N på §²µ®¤¶¡¬ ¡¶ ¤¥´´¡ §¯¤«ä®®¡®¤¥ ³«¡¬¬

«¯­­©³³©¯®¥® µ´³¥³ ¡¶ eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´ ­¥¤ «¶¡¬©¦©£¥²¡¤ ­¡ª¯²©´¥´N

SN k¯­­©³³©¯®¥®³ ¯²¤¦ö²¡®¤¥ ³«¡¬¬

¡I ¡®§¥ ²©«´¬©®ª¥² ¦ö² «¯­­©³³©¯®¥®³ µ°°§©¦´¥²L

¢I ¢¥³¬µ´¡ ¯­ «¯­­©³³©¯®¥®³ ©®´¥²®¡ ¯²§¡®©³¡´©¯® ¦ö² ¡´´ ³¥ ´©¬¬ ¡´´ ¤¥´ ²å¤¥² ¦ö¬ª¤²©«´©§¨¥´ © ¤¥³³

¡²¢¥´¥ ¯£¨ ¡´´ ¤¥® ¡²¢¥´¡² ¥¦¦¥«´©¶´ ¯£¨ ³¯­ ¥´´ «¯¬¬¥§©¡¬´ ¯²§¡®L

£I µ´³¥ ¶©£¥ ¯²¤¦ö²¡®¤¥ ¢¬¡®¤ «¯­­©³³©¯®¥®³ ¬¥¤¡­ö´¥²L ­¥¤ µ®¤¡®´¡§ ¡¶ µ®©¯®¥®³

µ´²©«¥³­©®©³´¥²N

e® ¬¥¤¡­¯´ ¡¶ «¯­­©³³©¯®¥® ³«¡¬¬ ¡¶§å ¯­ ¯²¤¦ö²¡®¤¥® ¢¥§ä² ¤¥´´¡N u®©¯®¥®³ µ´²©«¥³­©®©³´¥²

³«¡¬¬ © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ¦ö²¦¡²¡®¤¥´ © ¡²´©«¥¬ iMRXNQ ¡¶§å ¯­ ¯²¤¦ö²¡®¤¥® ¢¥§ä² ¤¥´´¡N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ SS

artikel iMRX

u®©¯®¥®³ µ´²©«¥³­©®©³´¥²

QN eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´ ³«¡¬¬ ­¥¤ «¶¡¬©¦©£¥²¡¤ ­¡ª¯²©´¥´ ¯£¨ ­¥¤ §¯¤«ä®®¡®¤¥ ¡¶ «¯­­©³³©¯®¥®³

¯²¤¦ö²¡®¤¥ µ´®ä­®¡ µ®©¯®¥®³ µ´²©«¥³­©®©³´¥²N eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´ «¡® ¡¶¢²¹´¡ µ´²©«¥³­©®©³´¥²®³

­¡®¤¡´°¥²©¯¤ © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ³¡­­¡ ¦ö²¦¡²¡®¤¥N

RN u®©¯®¥®³ µ´²©«¥³­©®©³´¥² ³«¡¬¬ ¬¥¤¡ µ®©¯®¥®³ §¥­¥®³¡­­¡ µ´²©«¥³M ¯£¨ ³ä«¥²¨¥´³°¯¬©´©«N

u´²©«¥³­©®©³´¥²® ³«¡¬¬ §¥®¯­ ³©®¡ ¦ö²³¬¡§ ¢©¤²¡ ´©¬¬ µ´¦¯²­®©®§¥® ¡¶ ¤¥®®¡ °¯¬©´©« ¯£¨ ³«¡¬¬ ³å³¯­

²å¤¥´³ ¢¥­¹®¤©§¡¤¥ ³´ä¬¬¦ö²¥´²ä¤¡²¥ ¶¥²«³´ä¬¬¡ ¤¥®N u´²©«¥³­©®©³´¥²® ³«¡¬¬ ¨¡®¤¬¡ °å ³¡­­¡ ³ä´´

© ¦²å§¡ ¯­ ¤¥® §¥­¥®³¡­­¡ ³ä«¥²¨¥´³M ¯£¨ ¦ö²³¶¡²³°¯¬©´©«¥®N

SN u®©¯®¥®³ µ´²©«¥³­©®©³´¥² ³«¡¬¬ ¶¡²¡ ¯²¤¦ö²¡®¤¥ © ²å¤¥´ © «¯®³´¥¬¬¡´©¯®¥® µ´²©«¥³ ¦²å§¯²N

TN u®©¯®¥®³ µ´²©«¥³­©®©³´¥² ³«¡¬¬ ¶¡²¡ ¥® ¡¶ «¯­­©³³©¯®¥®³ ¶©£¥ ¯²¤¦ö²¡®¤¥N u´²©«¥³­©®©³´¥²®

³«¡¬¬ ³ä«¥²³´ä¬¬¡ ³¡­³´ä­­©§¨¥´¥® © µ®©¯®¥®³ ¹´´²¥ 崧䲤¥²N u´²©«¥³­©®©³´¥²® ³«¡¬¬ ©®¯­

«¯­­©³³©¯®¥® ¨¡ ¤¥´ ¡®³¶¡² ³¯­ ¶©¬¡² °å «¯­­©³³©¯®¥® ¦ö² ¤¥ ¹´´²¥ ¦ö²¢©®¤¥¬³¥²®¡ ¯£¨ ¦ö²

³¡­¯²¤®©®§¥® ¡¶ ö¶²©§¡ ¤¥¬¡² ¡¶ µ®©¯®¥®³ ¹´´²¥ 崧䲤¥²N v©¤ µ´ö¶¡®¤¥´ ¡¶ ¤¥´´¡ ¡®³¶¡² ©®¯­

«¯­­©³³©¯®¥® ¯£¨ ¥®¤¡³´ ¦ö² ¤¥³³¡ ¡®³¶¡²³¯­²å¤¥® ³«¡¬¬ µ´²©«¥³­©®©³´¥²® ¯­¦¡´´¡³ ¡¶ ¤¥

¦ö²¦¡²¡®¤¥® ³¯­ ²¥§¬¥²¡² «¯­­©³³©¯®¥®³ ¡²¢¥´¥ ³å ¬å®§´ ³¯­ ¤¥´´¡ ä² ¦ö²¥®¬©§´ ­¥¤

°µ®«´¥²®¡ R ¯£¨ SN

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ ST

artikel iMRY

eµ²¯°¥©³«¡ µ®©¯®¥®³ ¤¯­³´¯¬

QN eµ²¯°¥©³«¡ µ®©¯®¥®³ ¤¯­³´¯¬ ³«¡¬¬ ¢¥³´å ¡¶ ¤¯­³´¯¬¥®L ´²©¢µ®¡¬¥® ¯£¨ ³°¥£©¡¬¤¯­³´¯¬¡²N d¥®

³«¡¬¬ ³ä«¥²³´ä¬¬¡ ¡´´ ¬¡§ ¯£¨ ²ä´´ ¦ö¬ª³ ¶©¤ ´¯¬«®©®§ ¯£¨ ´©¬¬ä­°®©®§ ¡¶ «¯®³´©´µ´©¯®¥®N

m¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ³«¡¬¬ ¦¡³´³´ä¬¬¡ ¤¥ ­öª¬©§¨¥´¥² ´©¬¬ ö¶¥²«¬¡§¡®¤¥ ³¯­ ¢¥¨ö¶³ ¦ö² ¡´´ ³ä«¥²³´ä¬¬¡ ¥´´

¥¦¦¥«´©¶´ ¤¯­³´¯¬³³«¹¤¤ ©®¯­ ¤¥ ¯­²å¤¥® ³¯­ ¯­¦¡´´¡³ ¡¶ µ®©¯®³²ä´´¥®N

RN d¯­³´¯¬¥® ³«¡¬¬ ¢¥³´å ¡¶ ¥® ¤¯­¡²¥ °¥² ­¥¤¬¥­³³´¡´N d¥® ³«¡¬¬ ¢©´²ä¤¡³ ¡¶ §¥®¥²¡¬¡¤¶¯«¡´¥²N

t²©¢µ®¡¬¥® ³«¡¬¬ ¨¡ ­©®³´ ¥® ¤¯­¡²¥ °¥² ­¥¤¬¥­³³´¡´N

d¯­³´¯¬¥®³ ¤¯­¡²¥ ¯£¨ §¥®¥²¡¬¡¤¶¯«¡´¥² ³¡­´ ´²©¢µ®¡¬¥®³ ¤¯­¡²¥ ³«¡¬¬ µ´³¥³ ¢¬¡®¤ °¥²³¯®¥² ¶¡²³

¯¡¶¨ä®§©§¨¥´ ©®´¥ «¡® ©¦²å§¡³ä´´¡³ ¯£¨ ³¯­ µ°°¦¹¬¬¥² ¤¥ ¶©¬¬«¯² ³¯­ ¦¡³´³´ä¬¬³ © ¡²´©«¬¡²®¡ iiiMSUU

¯£¨ iiiMSUVN d¥ ³«¡¬¬ µ´³¥³ ¡¶ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ²¥§¥²©®§¡² © ³¡­¦ö²³´å®¤ °å ³¥¸ å²N a¶§å¥®¤¥

¤¯­¡²¥ ¯£¨ §¥®¥²¡¬¡¤¶¯«¡´¥² «¡® µ´®ä­®¡³ °å ®¹´´N

SN eµ²¯°¥©³«¡ µ®©¯®¥®³ ¤¯­³´¯¬ ³«¡¬¬ © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ¤¥¬ iii

¡I ¡¶§ö²¡ ä²¥®¤¥® ¤ä² ´¡¬¡® ¶ä£«³ ¡¶ ¥® ­¥¤¬¥­³³´¡´L ¥® ©®³´©´µ´©¯® ¥¬¬¥² ¦¹³©³«¡ ¥¬¬¥² ªµ²©¤©³«¡

°¥²³¯®¥²L

¢I ­¥¤¤¥¬¡ ¦ö²¨¡®¤³¡¶§ö²¡®¤¥® ®ä² ¥® ®¡´©¯®¥¬¬ ¤¯­³´¯¬ ¨¡² ¢¥§ä²´ ¦ö²¨¡®¤³¡¶§ö²¡®¤¥ ¯­

´¯¬«®©®§¥® ¡¶ µ®©¯®³²ä´´¥® ¥¬¬¥² §©¬´©§¨¥´¥® ¡¶ ¡«´¥² ³¯­ ¡®´¡§©´³ ¡¶ ©®³´©´µ´©¯®¥²®¡L

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ SU

£I ¢¥³¬µ´¡ © ¤¥ ö¶²©§¡ ¦¡¬¬ ³¯­ ¦ö²¥³«²©¶³ © «¯®³´©´µ´©¯®¥®N

kapitel ii

unionens Övriga institutioner och dess rÅdgivande organ

artikel iMSP

eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«¥®

QN eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«¥® ¯£¨ ¤¥ ®¡´©¯®¥¬¬¡ £¥®´²¡¬¢¡®«¥²®¡ ³«¡¬¬ µ´§ö²¡

eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«³³¹³´¥­¥´N eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«¥®L ¯£¨ ¤¥ ®¡´©¯®¥¬¬¡ £¥®´²¡¬¢¡®«¥²®¡ © ¤¥

­¥¤¬¥­³³´¡´¥² ³¯­ ¨¡² ¥µ²¯® ³¯­ ¶¡¬µ´¡L ¶©¬«¡ µ´§ö² eµ²¯³¹³´¥­¥´L ³«¡¬¬ ¦ö²¡ µ®©¯®¥®³ ­¯®¥´ä²¡

°¯¬©´©«N

RN eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«³³¹³´¥­¥´ ³«¡¬¬ ³´¹²¡³ ¡¶ eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«¥®³ ¢¥³¬µ´¡®¤¥ ¯²§¡®N

hµ¶µ¤­å¬¥´ ¦ö² eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«³³¹³´¥­¥´ ³«¡¬¬ ¶¡²¡ ¡´´ µ°°²ä´´¨å¬¬¡ °²©³³´¡¢©¬©´¥´N u´¡® ¡´´

峩¤¯³ä´´¡ ¤¥´´¡ ­å¬ ³«¡¬¬ ¤¥´ ³´ö¤ª¡ ¤¥® ¡¬¬­ä®®¡ ¥«¯®¯­©³«¡ °¯¬©´©«¥® ©®¯­ µ®©¯®¥® © ³¹¦´¥ ¡´´

¢©¤²¡ ´©¬¬ ¡´´ ¦ö²¶¥²«¬©§¡ µ®©¯®¥®³ ­å¬N d¥´ ³«¡¬¬ µ´¦ö²¡ ¡¬¬¡ ¡®¤²¡ £¥®´²¡¬¢¡®«³µ°°§©¦´¥² © ¥®¬©§¨¥´

­¥¤ ¤¥¬ iii ¯£¨ ³´¡¤§¡® ¦ö² eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«³³¹³´¥­¥´³ ¯£¨ eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«¥®N

SN eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«¥® ³«¡¬¬ ¶¡²¡ ¥® ©®³´©´µ´©¯®N d¥® ³«¡¬¬ ¶¡²¡ ¥® ªµ²©¤©³« °¥²³¯®N e®¤¡³´

¢¡®«¥® ¦å² ´©¬¬å´¡ µ´§©¶®©®§ ¡¶ ¥µ²¯®N d¥® ³«¡¬¬ ¶¡²¡ ¯¡¶¨ä®§©§ ®ä² ¤¥® µ´ö¶¡² ³©®¡ ¢¥¦¯§¥®¨¥´¥²

¯£¨ ¦ö²¶¡¬´¡² ³©® ¥«¯®¯­©N u®©¯®¥®³ ©®³´©´µ´©¯®¥²L ¯²§¡® ¯£¨ ­¹®¤©§¨¥´¥² ³¡­´ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³

²¥§¥²©®§¡² ³«¡¬¬ ²¥³°¥«´¥²¡ ¤¥®®¡ ¯¡¶¨ä®§©§¨¥´N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ SV

TN eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«¥® ³«¡¬¬ ¡®´¡ ¤¥ 崧䲤¥² ³¯­ ¢¥¨ö¶³ ¦ö² ¡´´ µ´¦ö²¡ ³©®¡ µ°°§©¦´¥² ©

¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ¡²´©«¬¡²®¡ iiiMQXU–iiiMQYQ ¯£¨ iiiMQYV ¯£¨ °å ¤¥ ¶©¬¬«¯² ³¯­ ¦¡³´³´ä¬¬³ © ³´¡¤§¡® ¦ö²

eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«³³¹³´¥­¥´ ¯£¨ eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«¥®N i ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ®ä­®¤¡ ¡²´©«¬¡²

³«¡¬¬ ¤¥ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥² ³¯­ ©®´¥ ¨¡² ¥µ²¯® ³¯­ ¶¡¬µ´¡L ¬©«³¯­ ¤¥²¡³ £¥®´²¡¬¢¡®«¥²L ¢¥¨å¬¬¡ ³©®¡

¢¥¦¯§¥®¨¥´¥² °å ¤¥´ ­¯®¥´ä²¡ ¯­²å¤¥´N

UN i®¯­ ¯­²å¤¥´ ¦ö² ³©®¡ ¢¥¦¯§¥®¨¥´¥² ³«¡¬¬ eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«¥® ¨ö²¡³ ¯­ ¶¡²ª¥ µ´«¡³´

´©¬¬ µ®©¯®³¡«´ ³¡­´ ¯­ ¶¡²ª¥ µ´«¡³´ ´©¬¬ ²ä´´³²¥§¬¥² °å ®¡´©¯®¥¬¬ ®©¶åL ¯£¨ ¤¥® ¦å² ¡¶§¥ ¹´´²¡®¤¥®N

VN eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«¥®³ ¢¥³¬µ´¡®¤¥ ¯²§¡®L ¤¥²¡³ ³¡­­¡®³ä´´®©®§ ¯£¨ ¤¥²¡³ ²¥§¬¥²

¦ö² ¶¥²«³¡­¨¥´¥® ¡®§¥³ © ¡²´©«¬¡²®¡ iiiMSXR ¯£¨ iiiMSXS ³¡­´ © ³´¡¤§¡® ¦ö² eµ²¯°¥©³«¡

£¥®´²¡¬¢¡®«³³¹³´¥­¥´ ¯£¨ eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«¥®N

artikel iMSQ

r¥¶©³©¯®³²ä´´¥®

QN r¥¶©³©¯®³²ä´´¥® ³«¡¬¬ ¶¡²¡ ¥® ©®³´©´µ´©¯®N d¥® ³«¡¬¬ ²¥¶©¤¥²¡ µ®©¯®¥®³ ²ä«¥®³«¡°¥²N

RN d¥® ³«¡¬¬ §²¡®³«¡ ²ä«¥®³«¡°¥²®¡ ö¶¥² µ®©¯®¥®³ ³¡­´¬©§¡ ©®«¯­³´¥² ¯£¨ µ´§©¦´¥² ¯£¨ ¦ö²¶©³³¡

³©§ ¯­ ¡´´ ¤¥® ¥«¯®¯­©³«¡ ¦ö²¶¡¬´®©®§¥® ¶¡²©´ ³µ®¤N

SN d¥® ³«¡¬¬ ¢¥³´å ¡¶ ¥® ­¥¤¢¯²§¡²¥ ¦²å® ¶¡²ª¥ ­¥¤¬¥­³³´¡´N d¥³³ ¬¥¤¡­ö´¥² ³«¡¬¬ © µ®©¯®¥®³

¡¬¬­ä®®¡ ©®´²¥³³¥ ¦µ¬¬§ö²¡ ³©®¡ ³«¹¬¤©§¨¥´¥² µ®¤¥² ¦µ¬¬ ¯¡¶¨ä®§©§¨¥´N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ SW

artikel iMSR

u®©¯®¥®³ ²å¤§©¶¡®¤¥ ¯²§¡®

QN eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´L ²å¤¥´ ¯£¨ «¯­­©³³©¯®¥® ³«¡¬¬ ¢©³´å³ ¡¶ ¥® ²¥§©¯®«¯­­©´´é ¯£¨ ¥®

¥«¯®¯­©³« ¯£¨ ³¯£©¡¬ «¯­­©´´éL ¶©¬«¡ ³«¡¬¬ ¨¡ ²å¤§©¶¡®¤¥ ¦µ®«´©¯®¥²N

RN r¥§©¯®«¯­­©´´é® ³«¡¬¬ ¢¥³´å ¡¶ ¦ö²¥´²ä¤¡²¥ ¦ö² ²¥§©¯®¡¬¡ ¯£¨ ¬¯«¡¬¡ ¯²§¡® ³¯­ ¡®´©®§¥® ¨¡²

¶¡¬´³ ´©¬¬ ¥´´ ²¥§©¯®¡¬´ ¥¬¬¥² ¬¯«¡¬´ ¯²§¡® ¥¬¬¥² ä² °¯¬©´©³«´ ¡®³¶¡²©§¡ ©®¦ö² ¥® ¶¡¬¤ ¦ö²³¡­¬©®§N

SN e«¯®¯­©³«¡ ¯£¨ ³¯£©¡¬¡ «¯­­©´´é® ³«¡¬¬ ¶¡²¡ ³¡­­¡®³¡´´ ¡¶ ¦ö²¥´²ä¤¡²¥ ¦ö² ¯²§¡®©³¡´©¯®¥²

¦ö² ¡²¢¥´³§©¶¡²¥L ¬ö®´¡§¡²¥ ¯£¨ ¡®¤²¡ ¦ö²¥´²ä¤¡²¥ ¦ö² ¤¥´ £©¶©¬¡ ³¡­¨ä¬¬¥´L ³ä²³«©¬´ ©®¯­

³¯£©¯¥«¯®¯­©³«¡L ­¥¤¢¯²§¥²¬©§¡ ¯­²å¤¥® ¯£¨ ¦¡£«¯­²å¤¥® ³¡­´ «µ¬´µ²¥¬¬¡ ¯­²å¤¥®N

TN r¥§©¯®«¯­­©´´é®³ ¯£¨ e«¯®¯­©³«¡ ¯£¨ ³¯£©¡¬¡ «¯­­©´´é®³ ¬¥¤¡­ö´¥² ³«¡¬¬ ©®´¥ ¢©®¤¡³ ¡¶

®å§²¡ ©®³´²µ«´©¯®¥²N d¥ ³«¡¬¬ © µ®©¯®¥®³ ¡¬¬­ä®®¡ ©®´²¥³³¥ ¦µ¬¬§ö²¡ ³©®¡ ³«¹¬¤©§¨¥´¥² µ®¤¥² ¦µ¬¬

¯¡¶¨ä®§©§¨¥´N

UN r¥§¬¥²®¡ ¦ö² ¤¥³³¡ «¯­­©´´é¥²³ ³¡­­¡®³ä´´®©®§L ¦ö² ¨µ² ¤¥²¡³ ¬¥¤¡­ö´¥² ³«¡¬¬ µ´³¥³L ¦ö² ¤¥²¡³

¢¥¦¯§¥®¨¥´¥² ¯£¨ ¡²¢¥´³³ä´´ ¡®§¥³ © ¡²´©«¬¡²®¡ iiiMSXV–iiiMSYRN

r¥§¬¥²®¡ © °µ®«´¥²®¡ R ¯£¨ S ¦ö² ¨µ² ¤¥ ³«¡¬¬ ¶¡²¡ ³¡­­¡®³¡´´¡ ³«¡¬¬ ²¥§¥¬¢µ®¤¥´ ³¥³ ö¶¥² ¡¶ ²å¤¥´

¦ö² ¡´´ ´¡ ¨ä®³¹® ´©¬¬ ¤¥® ¥«¯®¯­©³«¡L ³¯£©¡¬¡ ¯£¨ ¤¥­¯§²¡¦©³«¡ µ´¶¥£«¬©®§¥® ©®¯­ µ®©¯®¥®N r夥´

³«¡¬¬ °å ¦ö²³¬¡§ ¡¶ «¯­­©³³©¯®¥® ¡®´¡ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¢¥³¬µ´ ¦ö² ¤¥´´¡ 䮤¡­å¬N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ SX

avdelning v

utÖvande av unionens befogenheter

kapitel i

allmÄnna bestÄmmelser

artikel iMSS

u®©¯®¥®³ ²ä´´³¡«´¥²

QN nä² ©®³´©´µ´©¯®¥²®¡ µ´ö¶¡² µ®©¯®¥®³ ¢¥¦¯§¥®¨¥´¥² ³«¡¬¬ ¤¥ ³¯­ ²ä´´³¬©§¡ ©®³´²µ­¥®´ © ¥®¬©§¨¥´

­¥¤ ¤¥¬ iii ¡®¶ä®¤¡ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¡²L ¥µ²¯°¥©³«¡ ²¡­¬¡§¡²L ¥µ²¯°¥©³«¡ ¦ö²¯²¤®©®§¡²L ¥µ²¯°¥©³«¡

¢¥³¬µ´ ³¡­´ ²¥«¯­­¥®¤¡´©¯®¥² ¯£¨ ¹´´²¡®¤¥®N

e® ¥µ²¯°¥©³« ¬¡§ ä² ¥® ¬¡§³´©¦´®©®§³¡«´ ­¥¤ ¡¬¬­ä® §©¬´©§¨¥´N d¥® ³«¡¬¬ ´©¬¬ ¡¬¬¡ ¤¥¬¡² ¶¡²¡ ¢©®¤¡®¤¥

¯£¨ ¤©²¥«´ ´©¬¬ä­°¬©§ © ¶¡²ª¥ ­¥¤¬¥­³³´¡´N

e® ¥µ²¯°¥©³« ²¡­¬¡§ ä² ¥® ¬¡§³´©¦´®©®§³¡«´ ³¯­ ­¥¤ ¡¶³¥¥®¤¥ °å ¤¥´ ²¥³µ¬´¡´ ³¯­ ³«¡¬¬ µ°°®å³ ³«¡¬¬

¶¡²¡ ¢©®¤¡®¤¥ ¦ö² ¶¡²ª¥ ­¥¤¬¥­³³´¡´ ³¯­ ¤¥® ²©«´¡² ³©§ ´©¬¬L ­¥® ³«¡¬¬ ö¶¥²¬å´¡ å´ ¤¥ ®¡´©¯®¥¬¬¡

­¹®¤©§¨¥´¥²®¡ ¡´´ ¢¥³´ä­­¡ ¦¯²­ ¯£¨ ´©¬¬¶ä§¡§å®§³³ä´´ ¦ö² §¥®¯­¦ö²¡®¤¥´N

e® ¥µ²¯°¥©³« ¦ö²¯²¤®©®§ ä² ¥® ©£«¥M¬¡§³´©¦´®©®§³¡«´ ³¯­ ³«¡¬¬ ¨¡ ¡¬¬­ä® §©¬´©§¨¥´ ¦ö² §¥®¯­¦ö²¡®¤¥´

¡¶ ¬¡§³´©¦´®©®§³¡«´¥² ¯£¨ ¶©³³¡ ³ä²³«©¬¤¡ ¢¥³´ä­­¥¬³¥² © «¯®³´©´µ´©¯®¥®N d¥® «¡® ¡®´©®§¥® ´©¬¬ ¡¬¬¡

¤¥¬¡² ¶¡²¡ ¢©®¤¡®¤¥ ¯£¨ ¤©²¥«´ ´©¬¬ä­°¬©§ © ¶¡²ª¥ ­¥¤¬¥­³³´¡´ ¥¬¬¥² ­¥¤ ¡¶³¥¥®¤¥ °å ¤¥´ ²¥³µ¬´¡´ ³¯­

³«¡¬¬ µ°°®å³ ¶¡²¡ ¢©®¤¡®¤¥ ¦ö² ¶¡²ª¥ ­¥¤¬¥­³³´¡´ ³¯­ ¤¥® ²©«´¡² ³©§ ´©¬¬L ­¥¤¡® ¤¥´ ö¶¥²¬å´³ å´ ¤¥

®¡´©¯®¥¬¬¡ ­¹®¤©§¨¥´¥²®¡ ¡´´ ¢¥³´ä­­¡ ¦¯²­ ¯£¨ ´©¬¬¶ä§¡§å®§³³ä´´ ¦ö² §¥®¯­¦ö²¡®¤¥´N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ SY

e´´ ¥µ²¯°¥©³«´ ¢¥³¬µ´ ä² ¥® ©£«¥M¬¡§³´©¦´®©®§³¡«´ ³¯­ ´©¬¬ ¡¬¬¡ ¤¥¬¡² ³«¡¬¬ ¶¡²¡ ¢©®¤¡®¤¥N e´´ ¢¥³¬µ´

³¯­ ³ä²³«©¬´ ¡®§¥² ¶¥­ ¥¬¬¥² ¶©¬«¡ ¤¥´ ²©«´¡² ³©§ ´©¬¬ ³«¡¬¬ ¶¡²¡ ¢©®¤¡®¤¥ ¥®¤¡³´ ¦ö² ¤¥³³¡N

r¥«¯­­¥®¤¡´©¯®¥² ¯£¨ ¹´´²¡®¤¥® ³«¡¬¬ ©®´¥ ¶¡²¡ ¢©®¤¡®¤¥N

RN nä² ¥´´ µ´«¡³´ ´©¬¬ ¬¡§³´©¦´®©®§³¡«´ ¬ä§§³ ¦²¡­ ¦ö² eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ¯£¨ ²å¤¥´ ³«¡¬¬ ¤¥³³¡ ¡¶³´å

¦²å® ¡´´ ¡®´¡ ¡«´¥² ³¯­ ©®´¥ ¡®§¥³ © ¤¥´ ¬¡§³´©¦´®©®§³¦ö²¦¡²¡®¤¥ ³¯­ ä² ´©¬¬ä­°¬©§´ °å ¤¥´ ¢¥²ö²¤¡

¯­²å¤¥´N

artikel iMST

l¡§³´©¦´®©®§³¡«´¥²

QN eµ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¡² ¯£¨ ²¡­¬¡§¡² ³«¡¬¬ ¡®´¡³ §¥­¥®³¡­´ ¡¶ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ¯£¨ ²å¤¥´ °å

¦ö²³¬¡§ ¡¶ «¯­­©³³©¯®¥® © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ¤¥´ ¯²¤©®¡²©¥ ¬¡§³´©¦´®©®§³¦ö²¦¡²¡®¤¥´ © ¡²´©«¥¬ iiiMSYVN o­

¤¥ ¢å¤¡ ©®³´©´µ´©¯®¥²®¡ ©®´¥ «¡® ¥®¡³ ³«¡¬¬ ¡«´¥® © ¦²å§¡ ©®´¥ ¡®´¡³N

RN i ¤¥ ³ä²³«©¬¤¡ ¦¡¬¬ ³¯­ ¡®§¥³ © «¯®³´©´µ´©¯®¥® ³«¡¬¬ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¡² ¯£¨ ²¡­¬¡§¡² ¡®´¡³ ¡¶

eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ­¥¤ ¤¥¬´¡§¡®¤¥ ¡¶ ²å¤¥´ ¥¬¬¥² ¡¶ ¤¥´´¡ ­¥¤ ¤¥¬´¡§¡®¤¥ ¡¶ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ©

¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ³ä²³«©¬¤¡ ¬¡§³´©¦´®©®§³¦ö²¦¡²¡®¤¥®N

SN i ¤¥ ³ä²³«©¬¤¡ ¦¡¬¬ ³¯­ ¡®§¥³ © «¯®³´©´µ´©¯®¥® ¦å² ¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¡² ¯£¨ ²¡­¬¡§¡² ¡®´¡³ °å

©®©´©¡´©¶ ¡¶ ¥® §²µ°° ­¥¤¬¥­³³´¡´¥² ¥¬¬¥² ¡¶ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´L °å ²¥«¯­­¥®¤¡´©¯® ¡¶ eµ²¯°¥©³«¡

£¥®´²¡¬¢¡®«¥® ¥¬¬¥² °å ¢¥§ä²¡® ¡¶ ¤¯­³´¯¬¥® ¥¬¬¥² eµ²¯°¥©³«¡ ©®¶¥³´¥²©®§³¢¡®«¥®N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ TP

artikel iMSU

i£«¥M¬¡§³´©¦´®©®§³¡«´¥²

QN eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´ ³«¡¬¬ ¡®´¡ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¢¥³¬µ´ © ¤¥ ¦¡¬¬ ³¯­ ¡®§¥³ © «¯®³´©´µ´©¯®¥®N

RN r夥´ ¯£¨ «¯­­©³³©¯®¥® ³«¡¬¬ ³ä²³«©¬´ © ¤¥ ¦¡¬¬ ³¯­ ¡®§¥³ © ¡²´©«¬¡²®¡ iMSV ¯£¨ iMSW ¡®´¡

¥µ²¯°¥©³«¡ ¦ö²¯²¤®©®§¡² ¯£¨ ¢¥³¬µ´L ¯£¨ ¤¥´³¡­­¡ §ä¬¬¥² eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«¥® © ¤¥ ³ä²³«©¬¤¡

¦¡¬¬ ³¯­ ¡®§¥³ © «¯®³´©´µ´©¯®¥®N

SN r夥´ ³«¡¬¬ ¡®´¡ ²¥«¯­­¥®¤¡´©¯®¥²N d¥´ ³«¡¬¬ ¢¥³¬µ´¡ °å ¦ö²³¬¡§ ¡¶ «¯­­©³³©¯®¥® © ³¡­´¬©§¡

¦¡¬¬ ¤ä² ¤¥´ © «¯®³´©´µ´©¯®¥® ¦ö²¥³«²©¶³ ¡´´ ²å¤¥´ ³«¡¬¬ ¡®´¡ ¡«´¥² °å ¦ö²³¬¡§ ¡¶ «¯­­©³³©¯®¥®N d¥´

³«¡¬¬ ¢¥³¬µ´¡ ­¥¤ ¥®¨ä¬¬©§¨¥´ °å ¤¥ ¯­²å¤¥® ¤ä² ¥®¨ä¬¬©§¨¥´ «²ä¶³ ¦ö² ¡®´¡§¡®¤¥´ ¡¶ ¥® µ®©¯®³¡«´N

k¯­­©³³©¯®¥® ³«¡¬¬ ¡®´¡ ²¥«¯­­¥®¤¡´©¯®¥² ¯£¨ ¤¥´³¡­­¡ §ä¬¬¥² eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«¥® © ¤¥

³ä²³«©¬¤¡ ¦¡¬¬ ³¯­ ¡®§¥³ © «¯®³´©´µ´©¯®¥®N

artikel iMSV

d¥¬¥§¥²¡¤¥ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¦ö²¯²¤®©®§¡²

QN g¥®¯­ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¡² ¯£¨ ²¡­¬¡§¡² «¡® ¤¥´ ´©¬¬ «¯­­©³³©¯®¥® ¤¥¬¥§¥²¡³ ¢¥¦¯§¥®¨¥´ ¡´´ ¡®´¡

¤¥¬¥§¥²¡¤¥ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¦ö²¯²¤®©®§¡² ³¯­ «¯­°¬¥´´¥²¡² ¥¬¬¥² 䮤²¡² ¶©³³¡ ©£«¥ ¶ä³¥®´¬©§¡ ¤¥¬¡² ¡¶ ¥®

¥µ²¯°¥©³« ¬¡§ ¥¬¬¥² ²¡­¬¡§N

må¬L ©®®¥¨å¬¬L ¯­¦¡´´®©®§ ¯£¨ ¶¡²¡«´©§¨¥´ ¦ö² ¤¥¬¥§¥²©®§¥® ¡¶ ¢¥¦¯§¥®¨¥´ ³«¡¬¬ µ´´²¹£«¬©§¥®

¡¶§²ä®³¡³ © ¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¡² ¯£¨ ²¡­¬¡§¡²N d¥ ¶ä³¥®´¬©§¡ ¤¥¬¡²®¡ ¡¶ ¥´´ ¯­²å¤¥ ³«¡¬¬ ¦ö²¢¥¨å¬¬¡³

¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¡² ¥¬¬¥² ²¡­¬¡§¡² ¯£¨ ¦å² ¤ä²¦ö² ©®´¥ ¢¬© ¦ö²¥­å¬ ¦ö² ¤¥¬¥§¥²©®§ ¡¶ ¢¥¦¯§¥®¨¥´N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ TQ

RN i ¤¥ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¡²®¡ ¯£¨ ²¡­¬¡§¡²®¡ ³«¡¬¬ µ´´²¹£«¬©§¥® ¦¡³´³´ä¬¬¡³ ¤¥ ¶©¬¬«¯² ³¯­ ³«¡¬¬ §ä¬¬¡

¦ö² ¤¥¬¥§¥²©®§¥®[ ¤¥³³¡ ¶©¬¬«¯² «¡® ¶¡²¡ ¦ö¬ª¡®¤¥Z

¡I eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ¥¬¬¥² ²å¤¥´ ¦å² ¢¥³¬µ´¡ ¡´´ å´¥²«¡¬¬¡ ¤¥¬¥§¥²©®§¥®N

¢I d¥® ¤¥¬¥§¥²¡¤¥ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¦ö²¯²¤®©®§¥® ¦å² ´²ä¤¡ © «²¡¦´ ¥®¤¡³´ ¯­ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ¥¬¬¥²

²å¤¥´ ©®´¥ ¨¡² §ª¯²´ ®å§²¡ ©®¶ä®¤®©®§¡² ©®¯­ ¤¥® ´©¤³¦²©³´ ³¯­ ¡®§¥³ © ¤¥® ¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¥®

¥¬¬¥² ²¡­¬¡§¥®N

nä² ¤¥´ §ä¬¬¥² ¬¥¤¥® ¡ ¯£¨ ¢ ³«¡¬¬ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ¢¥³¬µ´¡ ­¥¤ ¥® ­¡ª¯²©´¥´ ¡¶ ³©®¡ ¬¥¤¡­ö´¥² ¯£¨

²å¤¥´ ¢¥³¬µ´¡ ­¥¤ «¶¡¬©¦©£¥²¡¤ ­¡ª¯²©´¥´N

artikel iMSW

g¥®¯­¦ö²¡®¤¥¡«´¥²

QN m¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ³«¡¬¬ ¶©¤´¡ ¡¬¬¡ ®¡´©¯®¥¬¬¡ ¬¡§³´©¦´®©®§³å´§ä²¤¥² ³¯­ ä² ®ö¤¶ä®¤©§¡ ¦ö² ¡´´

§¥®¯­¦ö²¡ µ®©¯®¥®³ ²ä´´³¬©§´ ¢©®¤¡®¤¥ ¡«´¥²N

RN o­ ¥®¨¥´¬©§¡ ¶©¬¬«¯² ¦ö² §¥®¯­¦ö²¡®¤¥´ ¡¶ µ®©¯®¥®³ ²ä´´³¬©§´ ¢©®¤¡®¤¥ ¡«´¥² «²ä¶³L ³«¡¬¬

«¯­­©³³©¯®¥®L ¥¬¬¥² © ³ä²³«©¬¤¡L ¶¥¤¥²¢ö²¬©§¥® ­¯´©¶¥²¡¤¥ ¦¡¬¬ ¯£¨ © ¤¥ ¦¡¬¬ ³¯­ ¡¶³¥³ © ¡²´©«¥¬ iMTPL

²å¤¥´L §¥®¯­ ¤¥³³¡ ¡«´¥² ´©¬¬¤¥¬¡³ §¥®¯­¦ö²¡®¤¥¢¥¦¯§¥®¨¥´¥²N

SN v©¤ ´©¬¬ä­°®©®§¥® ¡¶ °µ®«´ R ³«¡¬¬ ¤¥´ © ¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¡² © ¦ö²¶ä§ ­¥¤¤¥¬¡³ ¡¬¬­ä®®¡ ²¥§¬¥²

¯£¨ °²©®£©°¥² ³¯­ ³«¡¬¬ §ä¬¬¡ ¦ö² ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ «¯®´²¯¬¬ ¡¶ «¯­­©³³©¯®¥®³ µ´ö¶¡®¤¥ ¡¶ ³©®¡

§¥®¯­¦ö²¡®¤¥¢¥¦¯§¥®¨¥´¥²N

TN u®©¯®¥®³ §¥®¯­¦ö²¡®¤¥¡«´¥² ³«¡¬¬ µ´¦¯²­¡³ ³¯­ ¥µ²¯°¥©³«¡ §¥®¯­¦ö²¡®¤¥¦ö²¯²¤®©®§¡² ¥¬¬¥²

¥µ²¯°¥©³«¡ §¥®¯­¦ö²¡®¤¥¢¥³¬µ´N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ TR

artikel iMSX

g¥­¥®³¡­­¡ °²©®£©°¥² ¦ö² µ®©¯®¥®³ ²ä´´³¡«´¥²

QN o­ ¤¥´ ©®´¥ ¡®§¥³ © «¯®³´©´µ´©¯®¥® ¶©¬«¥® ´¹° ¡¶ ¡«´ ³¯­ ³«¡¬¬ ¡®´¡³L ³«¡¬¬ ©®³´©´µ´©¯®¥²®¡ ¶ä¬ª¡

´¹° ¡¶ ¡«´ © ¶¡²ª¥ ¥®³«©¬´ ¦¡¬¬L ­¥¤ ¢¥¡«´¡®¤¥ ¡¶ ´©¬¬ä­°¬©§¡ ¦ö²¦¡²¡®¤¥® ¯£¨ ¡¶

°²¯°¯²´©¯®¡¬©´¥´³°²©®£©°¥® © ¡²´©«¥¬ iMQQN

RN rä´´³¡«´¥² ³«¡¬¬ ­¯´©¶¥²¡³ ¯£¨ ©®®¥¨å¬¬¡ ¥® ¨ä®¶©³®©®§ ´©¬¬ ¤¥ ¦ö²³¬¡§L ©®©´©¡´©¶L

²¥«¯­­¥®¤¡´©¯®¥²L ¦²¡­³´ä¬¬®©®§¡² ¥¬¬¥² ¹´´²¡®¤¥® ³¯­ ¦ö²¥³«²©¶³ © «¯®³´©´µ´©¯®¥®N

artikel iMSY

o¦¦¥®´¬©§§ö²¡®¤¥ ¯£¨ ©«²¡¦´´²ä¤¡®¤¥

QN eµ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¡² ¯£¨ ²¡­¬¡§¡² ³¯­ ¡®´¡³ ¥®¬©§´ ¤¥´ ¯²¤©®¡²©¥ ¬¡§³´©¦´®©®§³¦ö²¦¡²¡®¤¥´ ³«¡¬¬

µ®¤¥²´¥£«®¡³ ¡¶ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´³ ¯²¤¦ö²¡®¤¥ ¯£¨ ²å¤¥´³ ¯²¤¦ö²¡®¤¥N

i ö¶²©§¡ ¦¡¬¬ ³«¡¬¬ ¤¥ µ®¤¥²´¥£«®¡³ ¡¶ ¯²¤¦ö²¡®¤¥® ¦ö² ¤¥® ©®³´©´µ´©¯® ³¯­ ¨¡² ¡®´¡§©´ ¤¥­N

eµ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¡² ¯£¨ ²¡­¬¡§¡² ³«¡¬¬ ¯¦¦¥®´¬©§§ö²¡³ © eµ²¯°¥©³«¡ µ®©¯®¥®³ ¯¦¦©£©¥¬¬¡ ´©¤®©®§ ¯£¨

´²ä¤¡ © «²¡¦´ ¤¥® ¤¡§ ³¯­ ¡®§¥³ © ¤¥­ ¥¬¬¥²L ¯­ ¤¥´ ©®´¥ ¡®§¥³ ®å§¯® ¤¡§L ¤¥® ´ªµ§¯®¤¥ ¤¡§¥® ¥¦´¥²

¯¦¦¥®´¬©§§ö²¡®¤¥´N

RN eµ²¯°¥©³«¡ ¦ö²¯²¤®©®§¡² ¯£¨ ³å¤¡®¡ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¢¥³¬µ´ ³¯­ ©®´¥ ³ä²³«©¬´ ¡®§¥² ¶¥­ ¥¬¬¥² ¶©¬«¡

¤¥ ²©«´¡² ³©§ ´©¬¬ ³«¡¬¬ µ®¤¥²´¥£«®¡³ ¡¶ ¯²¤¦ö²¡®¤¥® ¦ö² ¤¥® ©®³´©´µ´©¯® ³¯­ ¨¡² ¡®´¡§©´ ¤¥­N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ TS

eµ²¯°¥©³«¡ ¦ö²¯²¤®©®§¡² ¯£¨ ³å¤¡®¡ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¢¥³¬µ´ ³¯­ ©®´¥ ³ä²³«©¬´ ¡®§¥² ¶¥­ ¥¬¬¥² ¶©¬«¡ ¤¥

²©«´¡² ³©§ ´©¬¬ ³«¡¬¬ ¯¦¦¥®´¬©§§ö²¡³ © eµ²¯°¥©³«¡ µ®©¯®¥®³ ¯¦¦©£©¥¬¬¡ ´©¤®©®§ ¯£¨ ´²ä¤¡ © «²¡¦´ ¤¥® ¤¡§

³¯­ ¡®§¥³ © ¤¥­ ¥¬¬¥²L ¯­ ¤¥´ ©®´¥ ¡®§¥³ ®å§¯® ¤¡§L ¤¥® ´ªµ§¯®¤¥ ¤¡§¥® ¥¦´¥² ¯¦¦¥®´¬©§§ö²¡®¤¥´N

SN a®¤²¡ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¢¥³¬µ´ ä® ¤¥ ³¯­ ¡¶³¥³ © °µ®«´ R ³«¡¬¬ ¤¥¬§¥³ ¤¥­ ³¯­ ¤¥ ²©«´¡³ ´©¬¬ ¯£¨ ¦å²

¶¥²«¡® §¥®¯­ ¤¥®®¡ ¤¥¬§©¶®©®§N

kapitel ii

sÄrskilda bestÄmmelser

artikel iMTP

sä²³«©¬¤¡ ¢¥³´ä­­¥¬³¥² ¯­ ¤¥® §¥­¥®³¡­­¡ µ´²©«¥³M ¯£¨ ³ä«¥²¨¥´³°¯¬©´©«¥®

QN eµ²¯°¥©³«¡ µ®©¯®¥® ³«¡¬¬ ¦ö²¡ ¥® §¥­¥®³¡­ µ´²©«¥³M ¯£¨ ³ä«¥²¨¥´³°¯¬©´©« ³¯­ ³«¡¬¬ §²µ®¤¡³

°å ¥® µ´¶¥£«¬©®§ ¡¶ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ö­³¥³©¤©§¡ °¯¬©´©³«¡ ³¯¬©¤¡²©´¥´L °å ¥® ©¤¥®´©¦©¥²©®§ ¡¶ ¦²å§¯²

¡¶ ¡¬¬­ä®´ ©®´²¥³³¥ ¯£¨ °å ¥® ³´ä®¤©§´ ö«¡®¤¥ §²¡¤ ¡¶ ³¡­³´ä­­©§¨¥´ © ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ 崧䲤¥²N

RN eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´ ³«¡¬¬ ©¤¥®´©¦©¥²¡ µ®©¯®¥®³ ³´²¡´¥§©³«¡ ©®´²¥³³¥® ¯£¨ ¡®§¥ ­å¬¥® ¦ö² µ®©¯®¥®³

§¥­¥®³¡­­¡ µ´²©«¥³M ¯£¨ ³ä«¥²¨¥´³°¯¬©´©«N r夥´ ³«¡¬¬ µ´¦¯²­¡ ¤¥®®¡ °¯¬©´©« © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ¤¥

³´²¡´¥§©³«¡ ²©«´¬©®ª¥² ³¯­ ¤²¡³ µ°° ¡¶ eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´ ³¡­´ © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ¤¥¬ iiiN

SN eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´ ¯£¨ ²å¤¥´ ³«¡¬¬ ¡®´¡ ®ö¤¶ä®¤©§¡ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¢¥³¬µ´N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ TT

TN d¥® §¥­¥®³¡­­¡ µ´²©«¥³M ¯£¨ ³ä«¥²¨¥´³°¯¬©´©«¥® ³«¡¬¬ §¥®¯­¦ö²¡³ ¡¶ µ®©¯®¥®³

µ´²©«¥³­©®©³´¥² ¯£¨ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ­¥¤ µ´®¹´´ª¡®¤¥ ¡¶ ®¡´©¯®¥¬¬¡ ²¥³µ²³¥² ¯£¨ µ®©¯®¥®³ ²¥³µ²³¥²N

UN m¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ³«¡¬¬ ©®¯­ eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´ ¯£¨ ²å¤¥´ ³¡­²å¤¡ ¯­ ¡¬¬¡ µ´²©«¥³M ¯£¨

³ä«¥²¨¥´³°¯¬©´©³«¡ ¦²å§¯² ¡¶ ¡¬¬­ä®´ ©®´²¥³³¥ ¦ö² ¡´´ ¦¡³´³´ä¬¬¡ ¥® §¥­¥®³¡­ ©®³´ä¬¬®©®§N i®®¡® ®å§¯®

崧䲤 ¦å² ¶©¤´¡³ © ©®´¥²®¡´©¯®¥¬¬¡ ³¡­­¡®¨¡®§ ¥¬¬¥² ®å§¯´ å´¡§¡®¤¥ ³¯­ ³«µ¬¬¥ «µ®®¡ °å¶¥²«¡

µ®©¯®¥®³ ©®´²¥³³¥® ¦å² §ö²¡³L ³«¡¬¬ ¶¡²ª¥ ­¥¤¬¥­³³´¡´ ³¡­²å¤¡ ­¥¤ ¤¥ ö¶²©§¡ © eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´

¥¬¬¥² ²å¤¥´N m¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ³«¡¬¬ §¥®¯­ ¡´´ ³´²ä¶¡ ­¯´ ¥´´ ¥®¡´ µ°°´²ä¤¡®¤¥ ³ä«¥²³´ä¬¬¡ ¡´´ µ®©¯®¥®

«¡® §ö²¡ ³©®¡ ©®´²¥³³¥® ¯£¨ ¶ä²¤¥²©®§¡² §ä¬¬¡®¤¥ © ©®´¥²®¡´©¯®¥¬¬¡ ³¡­­¡®¨¡®§N m¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡

³«¡¬¬ ¶¡²¡ ³¯¬©¤¡²©³«¡ ³©®³¥­¥¬¬¡®N

VN nä² ¤¥´ §ä¬¬¥² ¤¥® §¥­¥®³¡­­¡ µ´²©«¥³M ¯£¨ ³ä«¥²¨¥´³°¯¬©´©«¥® ³«¡¬¬ eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´ ¯£¨

²å¤¥´ ­¥¤ ¥®¨ä¬¬©§¨¥´ ¡®´¡ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¢¥³¬µ´ µ´¯­ © ¤¥ ¦¡¬¬ ³¯­ ¡¶³¥³ © ¤¥¬ iiiN d¥ ³«¡¬¬ ¢¥³¬µ´¡ °å

©®©´©¡´©¶ ¦²å® ¥® ­¥¤¬¥­³³´¡´L °å ¦ö²³¬¡§ ¡¶ µ®©¯®¥®³ µ´²©«¥³­©®©³´¥²L ¥¬¬¥² °å ¦ö²³¬¡§ ¡¶

µ´²©«¥³­©®©³´¥²® ­¥¤ ³´ö¤ ¡¶ «¯­­©³³©¯®¥®N eµ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¡² ¯£¨ ²¡­¬¡§¡² ¦å² ©®´¥ ¡®¶ä®¤¡³N

WN eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´ ¦å² ­¥¤ ¥®¨ä¬¬©§¨¥´ ¡®´¡ ¥´´ ¥µ²¯°¥©³«´ ¢¥³¬µ´ ¯­ ¡´´ ²å¤¥´ ³«¡¬¬ ¢¥³¬µ´¡ ­¥¤

«¶¡¬©¦©£¥²¡¤ ­¡ª¯²©´¥´ © ¡®¤²¡ ¦¡¬¬ ä® ¤¥ ³¯­ ¡¶³¥³ © ¤¥¬ iiiN

XN eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ³«¡¬¬ ²¥§¥¬¢µ®¤¥´ ¨ö²¡³ ¯­ ¤¥ ¶©«´©§¡³´¥ ¡³°¥«´¥²®¡ ¯£¨ ¤¥ §²µ®¤¬ä§§¡®¤¥

¶¡¬¥® ®ä² ¤¥´ §ä¬¬¥² ¤¥® §¥­¥®³¡­­¡ µ´²©«¥³M ¯£¨ ³ä«¥²¨¥´³°¯¬©´©«¥®N d¥´ ³«¡¬¬ ©®¦¯²­¥²¡³ ¯­ ¨µ²

¤¥® µ´¶¥£«¬¡³N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ TU

artikel iMTQ

sä²³«©¬¤¡ ¢¥³´ä­­¥¬³¥² ¯­ ¤¥® §¥­¥®³¡­­¡ ³ä«¥²¨¥´³M ¯£¨ ¦ö²³¶¡²³°¯¬©´©«¥®

QN d¥® §¥­¥®³¡­­¡ ³ä«¥²¨¥´³M ¯£¨ ¦ö²³¶¡²³°¯¬©´©«¥® ³«¡¬¬ µ´§ö²¡ ¥® ©®´¥§²¥²¡®¤¥ ¤¥¬ ¡¶ ¤¥®

§¥­¥®³¡­­¡ µ´²©«¥³M ¯£¨ ³ä«¥²¨¥´³°¯¬©´©«¥®N d¥® ³«¡¬¬ ´©¬¬¦ö²³ä«²¡ µ®©¯®¥® ¥® ¯°¥²¡´©¶ ¦ö²­å§¡

³¯­ ³´ö¤¥² ³©§ °å £©¶©¬¡ ¯£¨ ­©¬©´ä²¡ ²¥³µ²³¥²N u®©¯®¥® «¡® ¡®¶ä®¤¡ ¤¥³³¡ ²¥³µ²³¥² ¶©¤ µ°°¤²¡§

µ´¡®¦ö² µ®©¯®¥® ¦ö² ¡´´ ¢¥¶¡²¡ ¦²¥¤¥®L ¦ö²¥¢¹§§¡ «¯®¦¬©«´¥² ¯£¨ ³´ä²«¡ ¤¥® ©®´¥²®¡´©¯®¥¬¬¡ ³ä«¥²¨¥´¥®

© ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ °²©®£©°¥²®¡ © fö²¥®´¡ ®¡´©¯®¥²®¡³ ³´¡¤§¡N d¥³³¡ µ°°§©¦´¥² ³«¡¬¬ §¥®¯­¦ö²¡³ ­¥¤

²¥³µ²³¥² ³¯­ ´©¬¬¨¡®¤¡¨å¬¬³ ¡¶ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡N

RN d¥® §¥­¥®³¡­­¡ ³ä«¥²¨¥´³M ¯£¨ ¦ö²³¶¡²³°¯¬©´©«¥® ³«¡¬¬ ¯­¦¡´´¡ ¤¥® §²¡¤¶©³¡ µ´¦¯²­®©®§¥®

¡¶ µ®©¯®¥®³ §¥­¥®³¡­­¡ ¦ö²³¶¡²³°¯¬©´©«N d¥® «¯­­¥² ¡´´ ¬¥¤¡ ´©¬¬ ¥´´ §¥­¥®³¡­´ ¦ö²³¶¡²L ®ä²

eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´ ­¥¤ ¥®¨ä¬¬©§¨¥´ ¨¡² ¢¥³¬µ´¡´ ¤¥´´¡N eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´ ³«¡¬¬ © ³å ¦¡¬¬ ²¥«¯­­¥®¤¥²¡

­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ¡´´ ¡®´¡ ¥´´ ³å¤¡®´ ¢¥³¬µ´ © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ¤¥²¡³ ²¥³°¥«´©¶¥ «¯®³´©´µ´©¯®¥¬¬¡

¢¥³´ä­­¥¬³¥²N

u®©¯®¥®³ °¯¬©´©« ¥®¬©§´ ¤¥®®¡ ¡²´©«¥¬ ³«¡¬¬ ©®´¥ °å¶¥²«¡ ¤¥® ³ä²³«©¬¤¡ «¡²¡«´ä²¥® ¨¯³ ¶©³³¡

­¥¤¬¥­³³´¡´¥²³ ³ä«¥²¨¥´³M ¯£¨ ¦ö²³¶¡²³°¯¬©´©«L ¯£¨ ¤¥® ³«¡¬¬ ²¥³°¥«´¥²¡ ¤¥ ¦ö²°¬©«´¥¬³¥² ³¯­ ¦ö¬ª¥²

¡¶ n¯²¤¡´¬¡®´©³«¡ ¦ö²¤²¡§¥´ ¦ö² ¶©³³¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²L ³¯­ ¡®³¥² ¡´´ ¤¥²¡³ §¥­¥®³¡­­¡ ¦ö²³¶¡²

¦ö²¶¥²«¬©§¡³ ©®¯­ ²¡­¥® ¦ö² n¯²¤¡´¬¡®´©³«¡ ¦ö²¤²¡§³¯²§¡®©³¡´©¯®¥®L ¯£¨ ¶¡²¡ ¦ö²¥®¬©§ ­¥¤ ¤¥®

§¥­¥®³¡­­¡ ³ä«¥²¨¥´³M ¯£¨ ¦ö²³¶¡²³°¯¬©´©« ³¯­ ¨¡² µ°°²ä´´¡´³ ©®¯­ ¤¥® ²¡­¥®N

SN i ³¹¦´¥ ¡´´ §¥®¯­¦ö²¡ ¤¥® §¥­¥®³¡­­¡ ³ä«¥²¨¥´³M ¯£¨ ¦ö²³¶¡²³°¯¬©´©«¥® ³«¡¬¬

­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ³´ä¬¬¡ £©¶©¬¡ ¯£¨ ­©¬©´ä²¡ ²¥³µ²³¥² ´©¬¬ µ®©¯®¥®³ ¦ö²¦¯§¡®¤¥ ¦ö² ¡´´ ¢©¤²¡ ´©¬¬ ¤¥ ­å¬

³¯­ ¡®§¥³ ¡¶ ²å¤¥´N d¥ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥² ³¯­ ´©¬¬³¡­­¡®³ µ°°²ä´´¡² ­µ¬´©®¡´©¯®¥¬¬¡ ³´¹²«¯² ¦å² 䶥®

³´ä¬¬¡ ¤¥­ ´©¬¬ ¦ö²¦¯§¡®¤¥ ¦ö² ¤¥® §¥­¥®³¡­­¡ ³ä«¥²¨¥´³M ¯£¨ ¦ö²³¶¡²³°¯¬©´©«¥®N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ TV

m¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ³«¡¬¬ å´¡ ³©§ ¡´´ §²¡¤¶©³ ¦ö²¢ä´´²¡ ³©® ­©¬©´ä²¡ ¦ö²­å§¡N d¥´ ³«¡¬¬ ©®²ä´´¡³ ¥® ¢¹²å

¦ö² µ´¶¥£«¬©®§ ¡¶ ¦ö²³¶¡²³«¡°¡£©´¥´ ¯£¨ ¦ö² ¦¯²³«®©®§L ¡®³«¡¦¦®©®§ ¯£¨ ¦ö²³¶¡²³­¡´¥²©¥¬ Heµ²¯°¥©³«¡

¦ö²³¶¡²³¢¹²å®I ¦ö² ¡´´ ©¤¥®´©¦©¥²¡ ¤¥ ¯°¥²¡´©¶¡ ¢¥¨¯¶¥®L ¦²ä­ª¡ 崧䲤¥² ¦ö² ¡´´ ´©¬¬§¯¤¯³¥ ¤¥³³¡L ¢©¤²¡

´©¬¬ ¡´´ ©¤¥®´©¦©¥²¡ ¯£¨ © ¦ö²¥«¯­­¡®¤¥ ¦¡¬¬ §¥®¯­¦ö²¡ ¶¡²ª¥ 崧䲤 ³¯­ ¢¥¨ö¶³ ¦ö² ¡´´ ³´ä²«¡

¦ö²³¶¡²³³¥«´¯²®³ ©®¤µ³´²©¥¬¬¡ ¯£¨ ´¥«®©³«¡ ¢¡³L ¤¥¬´¡ © ¦¡³´³´ä¬¬¡®¤¥´ ¡¶ ¥® ¥µ²¯°¥©³« °¯¬©´©« ¦ö²

²¥³µ²³¥² ¯£¨ ¦ö²³¶¡²³­¡´¥²©¥¬ ³¡­´ ¦ö² ¡´´ ¨ªä¬°¡ ²å¤¥´ ¡´´ µ´¶ä²¤¥²¡ ¯­ ¤¥ ­©¬©´ä²¡ ²¥³µ²³¥²®¡

¦ö²¢ä´´²¡´³N

TN eµ²¯°¥©³«¡ ¢¥³¬µ´ ¯­ ¤¥® §¥­¥®³¡­­¡ ³ä«¥²¨¥´³M ¯£¨ ¦ö²³¶¡²³°¯¬©´©«¥®L 䶥® ¢¥³¬µ´ ³¯­ ²ö²

©®¬¥¤¡®¤¥´ ¡¶ ¥´´ ³å¤¡®´ µ°°¤²¡§ ³¯­ ¡¶³¥³ © ¤¥®®¡ ¡²´©«¥¬L ³«¡¬¬ ¡®´¡³ ¡¶ ²å¤¥´ ­¥¤ ¥®¨ä¬¬©§¨¥´ °å

¦ö²³¬¡§ ¡¶ µ®©¯®¥®³ µ´²©«¥³­©®©³´¥² ¥¬¬¥² °å ©®©´©¡´©¶ ¡¶ ¥® ­¥¤¬¥­³³´¡´N u®©¯®¥®³ µ´²©«¥³­©®©³´¥²

¦å²L ¶©¤ ¢¥¨¯¶ §¥­¥®³¡­´ ­¥¤ «¯­­©³³©¯®¥®L ¦ö²¥³¬å ¡´´ ³å¶ä¬ ®¡´©¯®¥¬¬¡ ²¥³µ²³¥² ³¯­ µ®©¯®¥®³

©®³´²µ­¥®´ ¡®¶ä®¤³N

UN r夥´ ¦å² ¡®¦ö²´²¯ å´ ¥® §²µ°° ­¥¤¬¥­³³´¡´¥² ¡´´ §¥®¯­¦ö²¡ ¥´´ µ°°¤²¡§ ©®¯­ µ®©¯®¥®³ ²¡­

¦ö² ¡´´ ¢¥¶¡²¡ µ®©¯®¥®³ ¶ä²¤¥® ¯£¨ ´ªä®¡ ¤¥³³ ©®´²¥³³¥®N g¥®¯­¦ö²¡®¤¥´ ¡¶ ¥´´ ³å¤¡®´ µ°°¤²¡§ ³«¡¬¬

¯­¦¡´´¡³ ¡¶ ¡²´©«¥¬ iiiMSQPN

VN d¥ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥² ³¯­ µ°°¦¹¬¬¥² ¨ö§²¥ «²¡¶ °å ­©¬©´ä²¡ ²¥³µ²³¥²L ¯£¨ ³¯­ ¨¡² §ª¯²´ ­¥²

¢©®¤¡®¤¥ å´¡§¡®¤¥® °å ¯­²å¤¥´ ­¥¤ ´¡®«¥ °å ¤¥ ­¥³´ «²ä¶¡®¤¥ µ°°¤²¡§¥®L ³«¡¬¬ µ°°²ä´´¡ ¥´´

°¥²­¡®¥®´ ³´²µ«´µ²¥²¡´ ³¡­¡²¢¥´¥ ©®¯­ ²¡­¥® ¦ö² µ®©¯®¥®N d¥´´¡ ³¡­¡²¢¥´¥ ³«¡¬¬ ¯­¦¡´´¡³ ¡¶

¡²´©«¥¬ iiiMSQRN d¥´ ³«¡¬¬ ©®´¥ °å¶¥²«¡ ¢¥³´ä­­¥¬³¥²®¡ © ¡²´©«¥¬ iiiMSPYN

WN o­ ¥® ­¥¤¬¥­³³´¡´ ³«µ¬¬¥ µ´³ä´´¡³ ¦ö² ¥´´ ¶ä°®¡´ ¡®§²¥°° °å ³©´´ ´¥²²©´¯²©µ­L ä² ¤¥ ö¶²©§¡

­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ³«¹¬¤©§¡ ¡´´ §¥ ¤¥® ³´ö¤ ¯£¨ ¢©³´å®¤ ­¥¤ ¡¬¬¡ ´©¬¬ ¢µ¤³ ³´å¥®¤¥ ­¥¤¥¬ © ¥®¬©§¨¥´

­¥¤ ¡²´©«¥¬ UQ © fö²¥®´¡ ®¡´©¯®¥²®¡³ ³´¡¤§¡N d¥´´¡ ³«¡¬¬ ©®´¥ °å¶¥²«¡ ¤¥® ³ä²³«©¬¤¡ «¡²¡«´ä²¥® ¨¯³

¶©³³¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²³ ³ä«¥²¨¥´³M ¯£¨ ¦ö²³¶¡²³°¯¬©´©«N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ TW

Å´¡§¡®¤¥®¡ ¯£¨ ³¡­¡²¢¥´¥´ °å ¤¥´´¡ ¯­²å¤¥ ³«¡¬¬ ¶¡²¡ ¦ö²¥®¬©§¡ ­¥¤ å´¡§¡®¤¥®¡ ©®¯­

n¯²¤¡´¬¡®´©³«¡ ¦ö²¤²¡§³¯²§¡®©³¡´©¯®¥®L ³¯­ ¦ö² ¤¥ ³´¡´¥² ³¯­ ä² ­¥¤¬¥­­¡² © ¤¥®®¡ ¯£«³å ©

¦¯²´³ä´´®©®§¥® ³«¡¬¬ ¶¡²¡ §²µ®¤¥® ¦ö² ¤¥²¡³ «¯¬¬¥«´©¶¡ ¦ö²³¶¡² ¯£¨ ¤¥® ©®³´¡®³ ³¯­ §¥®¯­¦ö² ¤¥´N

XN eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ³«¡¬¬ ²¥§¥¬¢µ®¤¥´ ¨ö²¡³ ¯­ ¤¥ ¶©«´©§¡³´¥ ¡³°¥«´¥²®¡ ¯£¨ ¤¥ §²µ®¤¬ä§§¡®¤¥

¶¡¬¥® ®ä² ¤¥´ §ä¬¬¥² ¤¥® §¥­¥®³¡­­¡ ³ä«¥²¨¥´³M ¯£¨ ¦ö²³¶¡²³°¯¬©´©«¥®N d¥´ ³«¡¬¬ ©®¦¯²­¥²¡³ ¯­ ¨µ²

¤¥® µ´¶¥£«¬¡³N

artikel iMTR

sä²³«©¬¤¡ ¢¥³´ä­­¥¬³¥² ¯­ ¥´´ ¯­²å¤¥ ­¥¤ ¦²©¨¥´L ³ä«¥²¨¥´ ¯£¨ ²ä´´¶©³¡

QN u®©¯®¥® ³«¡¬¬ µ´§ö²¡ ¥´´ ¯­²å¤¥ ­¥¤ ¦²©¨¥´L ³ä«¥²¨¥´ ¯£¨ ²ä´´¶©³¡ §¥®¯­

¡I ¡®´¡§¡®¤¥ ¡¶ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¡² ¯£¨ ²¡­¬¡§¡² ³¯­ ³¹¦´¡² ´©¬¬ ¡´´L ¯­ ®ö¤¶ä®¤©§´L ´©¬¬®ä²­¡

­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ¬¡§¡² ¯£¨ ¡®¤²¡ ¦ö²¦¡´´®©®§¡² °å ¤¥ ¯­²å¤¥® ³¯­ ¡¶³¥³ © ¤¥¬ iiiL

¢I ¦²ä­ª¡®¤¥ ¡¶ ö­³¥³©¤©§´ ¦ö²´²¯¥®¤¥ ­¥¬¬¡® ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ¢¥¨ö²©§¡ ­¹®¤©§¨¥´¥²L ³ä²³«©¬´

°å §²µ®¤¶¡¬ ¡¶ ¥´´ ö­³¥³©¤©§´ ¥²«ä®®¡®¤¥ ¡¶ ²ä´´³¬©§¡ ¯£¨ µ´¯­²ä´´³¬©§¡ ¡¶§ö²¡®¤¥®L ¯£¨

£I ¯°¥²¡´©¶´ ³¡­¡²¢¥´¥ ­¥¬¬¡® ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ¢¥¨ö²©§¡ ­¹®¤©§¨¥´¥²L ¤ä²©¢¬¡®¤ °¯¬©³¥® ¯£¨

´µ¬¬¥® ³¡­´ ¡®¤²¡ ­¹®¤©§¨¥´¥² ³¯­ ä² ³°¥£©¡¬©³¥²¡¤¥ °å ¡´´ ¦ö²¥¢¹§§¡ ¯£¨ µ°°´ä£«¡ ¢²¯´´N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ TX

RN d¥ ®¡´©¯®¥¬¬¡ °¡²¬¡­¥®´¥® ¦å²L ©®¯­ ²¡­¥® ¦ö² ¯­²å¤¥´ ­¥¤ ¦²©¨¥´L ³ä«¥²¨¥´ ¯£¨ ²ä´´¶©³¡L ¤¥¬´¡

© ¤¥ µ´¶ä²¤¥²©®§³³¹³´¥­ ³¯­ ¡¶³¥³ © ¡²´©«¥¬ iiiMRVPN d¥ ³«¡¬¬ ¶¡²¡ «®µ´®¡ ´©¬¬ ¤¥® °¯¬©´©³«¡ «¯®´²¯¬¬¥®

¡¶ eµ²¯°¯¬ ¯£¨ µ´¶ä²¤¥²©®§¥® ¡¶ eµ²¯ªµ³´³ ¶¥²«³¡­¨¥´ © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ¡²´©«¬¡²®¡ iiiMRWV ¯£¨ iiiMRWSN

SN m¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ³«¡¬¬ ¨¡ ©®©´©¡´©¶²ä´´ °å ¯­²å¤¥®¡ °¯¬©³³¡­¡²¢¥´¥ ¯£¨ ³´²¡¦¦²ä´´³¬©§´

³¡­¡²¢¥´¥ © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ¡²´©«¥¬ iiiMRVTN

artikel iMTS

s¯¬©¤¡²©´¥´³«¬¡µ³µ¬

QN u®©¯®¥® ¯£¨ ¤¥³³ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥² ³«¡¬¬ ¨¡®¤¬¡ §¥­¥®³¡­´ © ¥® ¡®¤¡ ¡¶ ³¯¬©¤¡²©´¥´ ¯­ ¥®

­¥¤¬¥­³³´¡´ µ´³ä´´³ ¦ö² ¥® ´¥²²¯²©³´¡´´¡£« ¥¬¬¥² ¤²¡¢¢¡³ ¡¶ ¥® ®¡´µ²«¡´¡³´²¯¦ ¥¬¬¥² ¥® «¡´¡³´²¯¦ ³¯­

¯²³¡«¡³ ¡¶ ­ä®®©³«¯²N u®©¯®¥® ³«¡¬¬ ­¯¢©¬©³¥²¡ ¡¬¬¡ ©®³´²µ­¥®´ ³¯­ ³´å² ´©¬¬ ¤¥³³ ¦ö²¦¯§¡®¤¥L 䶥®

¤¥ ­©¬©´ä²¡ ²¥³µ²³¥² ³¯­ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ´©¬¬¨¡®¤¡¨å¬¬¥²L ¦ö² ¡´´

¡I

  • ¦ö²¨©®¤²¡ ´¥²²¯²©³´¨¯´ °å ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ´¥²²©´¯²©¥²L
  • ³«¹¤¤¡ ¤¥ ¤¥­¯«²¡´©³«¡ ©®³´©´µ´©¯®¥²®¡ ¯£¨ £©¶©¬¢¥¦¯¬«®©®§¥® ¦²å® ¥® ¥¶¥®´µ¥¬¬

´¥²²¯²©³´¡´´¡£«L

  • ¢©³´å ¥® ­¥¤¬¥­³³´¡´ °å ¤¥³³ ´¥²²©´¯²©µ­ °å ¢¥§ä²¡® ¡¶ ¤¥³³ °¯¬©´©³«¡ ­¹®¤©§¨¥´¥² ¶©¤

¥® ´¥²²¯²©³´¡´´¡£«L

¢I ¢©³´å ¥® ­¥¤¬¥­³³´¡´ °å ¤¥³³ ´¥²²©´¯²©µ­ °å ¢¥§ä²¡® ¡¶ ¤¥³³ °¯¬©´©³«¡ ­¹®¤©§¨¥´¥² ¶©¤ ¥®

®¡´µ²«¡´¡³´²¯¦ ¥¬¬¥² ¥® «¡´¡³´²¯¦ ³¯­ ¯²³¡«¡³ ¡¶ ­ä®®©³«¯²N

RN d¥ ®ä²­¡²¥ ¦ö²¥³«²©¦´¥²®¡ ¦ö² §¥®¯­¦ö²¡®¤¥´ ¡¶ ¤¥®®¡ ¡²´©«¥¬ ¡®§¥³ © ¡²´©«¥¬ iiiMSRYN

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ TY

kapitel iii

fÖrdjupade samarbeten

artikel iMTT

fö²¤ªµ°¡¤¥ ³¡­¡²¢¥´¥®

QN d¥ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥² ³¯­ ö®³«¡² µ°°²ä´´¡ ¥´´ ¦ö²¤ªµ°¡´ ³¡­¡²¢¥´¥ ³©®³¥­¥¬¬¡® ©®¯­ ²¡­¥® ¦ö²

µ®©¯®¥®³ ©£«¥ ¥¸«¬µ³©¶¡ ¢¥¦¯§¥®¨¥´¥² «¡® µ´®¹´´ª¡ ¤¥³³ ©®³´©´µ´©¯®¥² ¯£¨ µ´ö¶¡ ¤¥³³¡ ¢¥¦¯§¥®¨¥´¥²

§¥®¯­ ¡´´ ´©¬¬ä­°¡ ²¥¬¥¶¡®´¡ ¢¥³´ä­­¥¬³¥² © «¯®³´©´µ´©¯®¥® ©®¯­ ¤¥ §²ä®³¥² ¯£¨ °å ¤¥ ¶©¬¬«¯² ³¯­

¦¡³´³´ä¬¬³ © ¤¥®®¡ ¡²´©«¥¬ ¯£¨ © ¡²´©«¬¡²®¡ iiiMTQV–iiiMTRSN

d¥ ¦ö²¤ªµ°¡¤¥ ³¡­¡²¢¥´¥®¡ ³«¡¬¬ ³¹¦´¡ ´©¬¬ ¡´´ ¦²ä­ª¡ µ®©¯®¥®³ ­å¬L ³«¹¤¤¡ ¤¥³³ ©®´²¥³³¥® ¯£¨ ³´ä²«¡

¤¥³³ ©®´¥§²¡´©¯®³°²¯£¥³³N s¡­´¬©§¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥² ³«¡¬¬ ®ä² ³¯­ ¨¥¬³´ «µ®®¡ ¤¥¬´¡ © ³¡­¡²¢¥´¥´ ©

¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ¡²´©«¥¬ iiiMTQXN

RN d¥´ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¢¥³¬µ´¥´ ¯­ ¢¥­¹®¤©§¡®¤¥ ¡¶ ¥´´ ¦ö²¤ªµ°¡´ ³¡­¡²¢¥´¥ ³«¡¬¬ ¡®´¡³ ¡¶ ²å¤¥´ ³¯­

¥® ³©³´¡ µ´¶ä§L ¯­ ¤¥´ ¦¡³´³´ä¬¬¥² ¡´´ ¤¥ ­å¬ ³¯­ ¥¦´¥²³´²ä¶¡³ §¥®¯­ ³¡­¡²¢¥´¥´ ©®´¥ «¡® µ°°®å³

©®¯­ ²©­¬©§ ´©¤ ¡¶ ¨¥¬¡ µ®©¯®¥® ¯£¨ ¦ö²µ´³¡´´ ¡´´ ­©®³´ ¥® ´²¥¤ª¥¤¥¬ ¡¶ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ¤¥¬´¡² ©

³¡­¡²¢¥´¥´N r夥´ ³«¡¬¬ ¢¥³¬µ´¡ © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ¦ö²¦¡²¡®¤¥´ © ¡²´©«¥¬ iiiMTQYN

SN a¬¬¡ ²å¤³­¥¤¬¥­­¡² ¦å² ¤¥¬´¡ © ²å¤¥´³ ö¶¥²¬ä§§®©®§¡²L ­¥® ¥®¤¡³´ ¤¥ ²å¤³­¥¤¬¥­­¡² ³¯­

¦ö²¥´²ä¤¥² ­¥¤¬¥­³³´¡´¥² ³¯­ ¤¥¬´¡² © ¥´´ ¦ö²¤ªµ°¡´ ³¡­¡²¢¥´¥ ¦å² ¤¥¬´¡ © ¯­²ö³´®©®§¥®N

e®¤¡³´ ²ö³´¥²®¡ ¦²å® ¤¥ ¤¥¬´¡§¡®¤¥ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ¦ö²¥´²ä¤¡²¥ «²ä¶³ ¦ö² ¥®¨ä¬¬©§¨¥´N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ UP

k¶¡¬©¦©£¥²¡¤ ­¡ª¯²©´¥´ ³«¡¬¬ ¤¥¦©®©¥²¡³ ³¯­ ­©®³´ UU E ¡¶ ¤¥ ¡¶ ²å¤¥´³ ­¥¤¬¥­­¡² ³¯­ ¦ö²¥´²ä¤¥²

¤¥ ¤¥¬´¡§¡®¤¥ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ¯£¨ ¯­¦¡´´¡ ­©®³´ VU E ¡¶ ¢¥¦¯¬«®©®§¥® © ¤¥³³¡ ³´¡´¥²N

e® ¢¬¯£«¥²¡®¤¥ ­©®¯²©´¥´ ³«¡¬¬ å´­©®³´¯®¥ ¯­¦¡´´¡ ¤¥´ ¬ä§³´¡ ¡®´¡¬ ²å¤³­¥¤¬¥­­¡² ³¯­ ¦ö²¥´²ä¤¥²

­¥² ä® SU E ¡¶ ¢¥¦¯¬«®©®§¥® © ¤¥ ¤¥¬´¡§¡®¤¥ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡L °¬µ³ ¥® ­¥¤¬¥­[ © ¡®®¡´ ¦¡¬¬ ³«¡¬¬

«¶¡¬©¦©£¥²¡¤ ­¡ª¯²©´¥´ ¡®³¥³ ¶¡²¡ µ°°®å¤¤N

m¥¤ ¡¶¶©«¥¬³¥ ¦²å® ´²¥¤ª¥ ¯£¨ ¦ªä²¤¥ ³´¹£«¥®¡L ®ä² ²å¤¥´ ©®´¥ ³«¡¬¬ ¢¥³¬µ´¡ °å ¦ö²³¬¡§ ¡¶

«¯­­©³³©¯®¥® ¥¬¬¥² µ®©¯®¥®³ µ´²©«¥³­©®©³´¥²L ³«¡¬¬ «¶¡¬©¦©£¥²¡¤ ­¡ª¯²©´¥´ ¤¥¦©®©¥²¡³ ³¯­ ­©®³´ WR E

¡¶ ¤¥ ¡¶ ²å¤¥´³ ­¥¤¬¥­­¡² ³¯­ ¦ö²¥´²ä¤¥² ¤¥ ¤¥¬´¡§¡®¤¥ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ¯£¨ ¯­¦¡´´¡ ­©®³´ VU E

¡¶ ¢¥¦¯¬«®©®§¥® © ¤¥³³¡ ³´¡´¥²N

TN a«´¥² ³¯­ ¡®´¡³ ©®¯­ ²¡­¥® ¦ö² ¥´´ ¦ö²¤ªµ°¡´ ³¡­¡²¢¥´¥ ³«¡¬¬ ¶¡²¡ ¢©®¤¡®¤¥ ¥®¤¡³´ ¦ö² ¤¥

­¥¤¬¥­³³´¡´¥² ³¯­ ¤¥¬´¡² © ¤¥´´¡N d¥ ³«¡¬¬ ©®´¥ ¢¥´²¡«´¡³ ³¯­ ¥´´ ²¥§¥¬¶¥²« ³¯­ ­å³´¥ §¯¤´¡³ ¡¶

«¡®¤©¤¡´³´¡´¥²®¡N

avdelning vi

unionens demokratiska liv

artikel iMTU

p²©®£©°¥® ¯­ ¤¥­¯«²¡´©³« ªä­¬©«¨¥´

u®©¯®¥® ³«¡¬¬ © ¡¬¬ ³©® ¶¥²«³¡­¨¥´ ²¥³°¥«´¥²¡ °²©®£©°¥® ¯­ ªä­¬©«¨¥´ ­¥¬¬¡® ¤¥³³ ­¥¤¢¯²§¡²¥L ³¯­

³«¡¬¬ ¦å ¬©«¡ µ°°­ä²«³¡­¨¥´ ¦²å® ¤¥³³ ©®³´©´µ´©¯®¥²L ¯²§¡® ¯£¨ ­¹®¤©§¨¥´¥²N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ UQ

artikel iMTV

p²©®£©°¥® ¯­ ²¥°²¥³¥®´¡´©¶ ¤¥­¯«²¡´©

QN u®©¯®¥®³ ³ä´´ ¡´´ ¦µ®§¥²¡ ³«¡¬¬ ¢¹§§¡ °å ²¥°²¥³¥®´¡´©¶ ¤¥­¯«²¡´©N

RN m¥¤¢¯²§¡²®¡ ³«¡¬¬ ¦ö²¥´²ä¤¡³ ¤©²¥«´ °å µ®©¯®³®©¶å © eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´N

v¡²ª¥ ­¥¤¬¥­³³´¡´ ³«¡¬¬ ¦ö²¥´²ä¤¡³ © eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´ ¡¶ ³©® ³´¡´³M ¥¬¬¥² ²¥§¥²©®§³£¨¥¦ ¯£¨ © ²å¤¥´ ¡¶

³©® ²¥§¥²©®§L ¶©¬«¡ ³ªä¬¶¡ ³«¡¬¬ ¶¡²¡ ¤¥­¯«²¡´©³«´ ¡®³¶¡²©§¡ ¡®´©®§¥® ©®¦ö² ³©´´ ®¡´©¯®¥¬¬¡ °¡²¬¡­¥®´

¥¬¬¥² ©®¦ö² ³©®¡ ­¥¤¢¯²§¡²¥N

SN v¡²ª¥ ­¥¤¢¯²§¡²¥ ³«¡¬¬ ¨¡ ²ä´´ ¡´´ ¤¥¬´¡ © µ®©¯®¥®³ ¤¥­¯«²¡´©³«¡ ¬©¶N b¥³¬µ´¥® ³«¡¬¬ ¦¡´´¡³ ³å

ö°°¥´ ¯£¨ ³å ®ä²¡ ­¥¤¢¯²§¡²®¡ ³¯­ ­öª¬©§´N

TN d¥ °¯¬©´©³«¡ °¡²´©¥²®¡ °å ¥µ²¯°¥©³« ®©¶å ³«¡¬¬ ¢©¤²¡ ´©¬¬ ¡´´ ³«¡°¡ ¥´´ ¥µ²¯°¥©³«´ °¯¬©´©³«´

­¥¤¶¥´¡®¤¥ ¯£¨ ´©¬¬ ¡´´ µ´´²¹£«¡ µ®©¯®³­¥¤¢¯²§¡²®¡³ ¶©¬ª¡N

artikel iMTW

p²©®£©°¥® ¯­ ¤¥¬´¡§¡®¤¥¤¥­¯«²¡´©

QN i®³´©´µ´©¯®¥²®¡ ³«¡¬¬ °å ¬ä­°¬©§´ ³ä´´ §¥ ­¥¤¢¯²§¡²®¡ ¯£¨ ¤¥ ²¥°²¥³¥®´¡´©¶¡

³¡­­¡®³¬µ´®©®§¡²®¡ ­öª¬©§¨¥´ ¡´´ §¥ µ´´²¹£« ¦ö² ¯£¨ ¯¦¦¥®´¬©§´ ¤©³«µ´¥²¡ ³©®¡ 峩«´¥² °å ¡¬¬¡

µ®©¯®¥®³ 崧䲤³¯­²å¤¥®N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ UR

RN i®³´©´µ´©¯®¥²®¡ ³«¡¬¬ ¦ö²¡ ¥® ö°°¥®L ´¹¤¬©§ ¯£¨ ²¥§¥¬¢µ®¤¥® ¤©¡¬¯§ ­¥¤ ¤¥ ²¥°²¥³¥®´¡´©¶¡

³¡­­¡®³¬µ´®©®§¡²®¡ ¯£¨ ¤¥´ £©¶©¬¡ ³¡­¨ä¬¬¥´N

SN k¯­­©³³©¯®¥® ³«¡¬¬ ¨¡ ¥´´ ¯­¦¡´´¡®¤¥ ³¡­²å¤ ­¥¤ ¡¬¬¡ ¢¥²ö²¤¡ °¡²´¥² © ³¹¦´¥ ¡´´ ³ä«¥²³´ä¬¬¡ ¡´´

µ®©¯®¥®³ 崧䲤¥² ¢¬©² ¥®¨¥´¬©§¡ ¯£¨ ö°°®¡N

TN e´´ ¡®´¡¬ µ®©¯®³­¥¤¢¯²§¡²¥L ³¯­ µ°°§å² ´©¬¬ ­©®³´ ¥® ­©¬ª¯® °¥²³¯®¥² ¯£¨ ³¯­ «¯­­¥² ¦²å®

¥´´ ¢¥´¹¤¡®¤¥ ¡®´¡¬ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²L ¦å² ´¡ ©®©´©¡´©¶ ´©¬¬ ¡´´ µ°°­¡®¡ «¯­­©³³©¯®¥® ¡´´L ©®¯­ ²¡­¥® ¦ö²

³©®¡ ¢¥¦¯§¥®¨¥´¥²L ¬ä§§¡ ¦²¡­ ¥´´ ¬ä­°¬©§´ ¦ö²³¬¡§ © ¦²å§¯² ¤ä² ¤¥³³¡ ­¥¤¢¯²§¡²¥ ¡®³¥² ¡´´ ¤¥´ «²ä¶³

¥® µ®©¯®³²ä´´³¡«´ ¦ö² ¡´´ ´©¬¬ä­°¡ «¯®³´©´µ´©¯®¥®N b¥³´ä­­¥¬³¥² ¯­ ¤¥ ¦ö²¦¡²¡®¤¥® ¯£¨ ¶©¬¬«¯² ³¯­

«²ä¶³ ¦ö² ¡´´ ¬ä§§¡ ¦²¡­ ¥´´ ³å¤¡®´ ­¥¤¢¯²§¡²©®©´©¡´©¶L ¤ä²©¢¬¡®¤ ¤¥´ ­©®³´¡ ¡®´¡¬ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥² ³¯­

¤¥ ­¥¤¢¯²§¡²¥ ³¯­ ¬ä§§¥² ¦²¡­ ¦ö²³¬¡§¥´ ­å³´¥ «¯­­¡ ©¦²å®L ³«¡¬¬ ­¥¤¤¥¬¡³ © ¥® ¥µ²¯°¥©³« ¬¡§N

artikel iMTX

a²¢¥´³­¡²«®¡¤¥®³ °¡²´¥² ¯£¨ ¤¥® ³ªä¬¶³´ä®¤©§¡ ¤©¡¬¯§¥® ­¥¬¬¡® ¤¥­

u®©¯®¥® ³«¡¬¬ ¥²«ä®®¡ ¯£¨ ¦²ä­ª¡ ¡²¢¥´³­¡²«®¡¤³°¡²´¥²®¡³ ¢¥´¹¤¥¬³¥ °å µ®©¯®³®©¶å ¯£¨ ¤ä²¶©¤ ´¡

¨ä®³¹® ´©¬¬ ³«©¬¬®¡¤¥²®¡ © ¤¥ ®¡´©¯®¥¬¬¡ ³¹³´¥­¥®N d¥® ³«¡¬¬ µ®¤¥²¬ä´´¡ ¤©¡¬¯§¥® ­¥¬¬¡®

¡²¢¥´³­¡²«®¡¤¥®³ °¡²´¥² ­¥¤ ²¥³°¥«´ ¦ö² ¤¥²¡³ ³ªä¬¶³´ä®¤©§¨¥´N

d¥´ ³¯£©¡¬¡ ´²¥°¡²´³´¯°°­ö´¥´ ¦ö² ´©¬¬¶ä¸´ ¯£¨ ³¹³³¥¬³ä´´®©®§ ³«¡¬¬ ¢©¤²¡ ´©¬¬ ¤¥® ¤©¡¬¯§¥®N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ US

artikel iMTY

eµ²¯°¥©³«¡ ¯­¢µ¤³­¡®®¥®

e® ¥µ²¯°¥©³« ¯­¢µ¤³­¡® ³¯­ ³«¡¬¬ ¶ä¬ª¡³ ¡¶ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ³«¡¬¬ ´¡ ¥­¯´ «¬¡§¯­å¬ ¯­

­©³³¦ö²¨å¬¬¡®¤¥® © ¶¥²«³¡­¨¥´¥® ¶©¤ µ®©¯®¥®³ ©®³´©´µ´©¯®¥²L ¯²§¡® ¥¬¬¥² ­¹®¤©§¨¥´¥² °å ¤¥ ¶©¬¬«¯²

³¯­ ¡®§¥³ © «¯®³´©´µ´©¯®¥®N eµ²¯°¥©³«¡ ¯­¢µ¤³­¡®®¥® ³«¡¬¬ µ®¤¥²³ö«¡ ¯£¨ ²¡°°¯²´¥²¡ ¯­ ¤¥³³¡

«¬¡§¯­å¬N eµ²¯°¥©³«¡ ¯­¢µ¤³­¡®®¥® ³«¡¬¬ ¶¡²¡ ¦µ¬¬³´ä®¤©§´ ¯¡¶¨ä®§©§ © ³©® ä­¢¥´³µ´ö¶®©®§N

artikel iMUP

Ö°°¥®¨¥´ ¯£¨ ©®³¹® ®ä² ¤¥´ §ä¬¬¥² ¡²¢¥´¥´ ©®¯­ µ®©¯®¥®³ ©®³´©´µ´©¯®¥²L ¯²§¡® ¯£¨ ­¹®¤©§¨¥´¥²

QN fö² ¡´´ ¦²ä­ª¡ ¥® §¯¤ ¦ö²¶¡¬´®©®§ ¯£¨ ³¥ ´©¬¬ ¡´´ ¤¥´ £©¶©¬¡ ³¡­¨ä¬¬¥´ «¡® ¤¥¬´¡ ³«¡¬¬ µ®©¯®¥®³

©®³´©´µ´©¯®¥²L ¯²§¡® ¯£¨ ­¹®¤©§¨¥´¥² µ´¦ö²¡ ³©´´ ¡²¢¥´¥ ³å ö°°¥´ ³¯­ ­öª¬©§´N

RN eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´³ ³¡­­¡®´²ä¤¥® ³«¡¬¬ ¶¡²¡ ¯¦¦¥®´¬©§¡L ¬©«³¯­ 䶥® ²å¤¥´³ ³¡­­¡®´²ä¤¥®

®ä² ¤¥´ ö¶¥²¬ä§§¥² ¯£¨ ²ö³´¡² ¯­ ¥´´ µ´«¡³´ ´©¬¬ ¬¡§³´©¦´®©®§³¡«´N

SN v¡²ª¥ µ®©¯®³­¥¤¢¯²§¡²¥ ¯£¨ ¶¡²ª¥ ¦¹³©³« ¥¬¬¥² ªµ²©¤©³« °¥²³¯® ³¯­ ä² ¢¯³¡´´ ¥¬¬¥² ¨¡² ³©´´ ³ä´¥ ©

¥® ­¥¤¬¥­³³´¡´ ³«¡¬¬ © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ¶©¬¬«¯²¥® © ¤¥¬ iii ¨¡ ²ä´´ ´©¬¬ ´©¬¬§å®§ ´©¬¬ µ®©¯®¥®³ ©®³´©´µ´©¯®¥²³L

¯²§¡®³ ¯£¨ ­¹®¤©§¨¥´¥²³ ¨¡®¤¬©®§¡²L ¯¢¥²¯¥®¤¥ ¡¶ ­¥¤©µ­N

d¥ ¡¬¬­ä®®¡ °²©®£©°¥² ¯£¨ ¤¥ §²ä®³¥² ³¯­ ¡¶ ¨ä®³¹® ´©¬¬ ¡¬¬­ä®®¡ ¥¬¬¥² ¥®³«©¬¤¡ ©®´²¥³³¥® ³«¡¬¬

²¥§¬¥²¡ ²ä´´¥® ´©¬¬ ´©¬¬§å®§ ´©¬¬ ³å¤¡®¡ ¨¡®¤¬©®§¡² ³«¡¬¬ ­¥¤¤¥¬¡³ © ¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¡²N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ UT

TN v¡²ª¥ ©®³´©´µ´©¯®L ¯²§¡® ¥¬¬¥² ­¹®¤©§¨¥´ ³«¡¬¬ © ³©® ¡²¢¥´³¯²¤®©®§ ­¥¤¤¥¬¡ ³ä²³«©¬¤¡

¢¥³´ä­­¥¬³¥² ¯­ ´©¬¬§å®§ ´©¬¬ ³©®¡ ¨¡®¤¬©®§¡² © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ¤¥ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¡² ³¯­ ¡¶³¥³ ©

°µ®«´ SN

artikel iMUQ

s«¹¤¤ ¡¶ °¥²³¯®µ°°§©¦´¥²

QN v¡² ¯£¨ ¥® ¨¡² ²ä´´ ´©¬¬ ³«¹¤¤ ¡¶ ¤¥ °¥²³¯®µ°°§©¦´¥² ³¯­ ²ö² ¨¯®¯­ ¥¬¬¥² ¨¥®®¥N

RN b¥³´ä­­¥¬³¥² ¯­ ³«¹¤¤ ¦ö² ¥®³«©¬¤¡ °¥²³¯®¥² © ¦²å§¡ ¯­ ¢¥¨¡®¤¬©®§ ¡¶ °¥²³¯®µ°°§©¦´¥² ¨¯³

µ®©¯®¥®³ ©®³´©´µ´©¯®¥²L ¯²§¡® ¯£¨ ­¹®¤©§¨¥´¥² ¯£¨ © ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡L ®ä² ¤¥³³¡ µ´ö¶¡² ¶¥²«³¡­¨¥´

³¯­ ¯­¦¡´´¡³ ¡¶ µ®©¯®³²ä´´¥®³ ´©¬¬ä­°®©®§³¯­²å¤¥L ³¡­´ ¯­ ¤¥® ¦²©¡ ²ö²¬©§¨¥´¥® ¦ö² ³å¤¡®¡

µ°°§©¦´¥² ³«¡¬¬ ­¥¤¤¥¬¡³ © ¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¡² ¥¬¬¥² ²¡­¬¡§¡²N o¢¥²¯¥®¤¥ ­¹®¤©§¨¥´¥² ³«¡¬¬ «¯®´²¯¬¬¥²¡

¡´´ ¤¥³³¡ ¢¥³´ä­­¥¬³¥² ¦ö¬ª³N

artikel iMUR

k¹²«¯²³ ¯£¨ «¯®¦¥³³©¯®³¬ö³¡ ¯²§¡®©³¡´©¯®¥²³ ³´ä¬¬®©®§

QN u®©¯®¥® ³«¡¬¬ ²¥³°¥«´¥²¡ ¯£¨ ©®´¥ ©®§²©°¡ © ¤¥® ³´ä¬¬®©®§ ³¯­ «¹²«¯² ¯£¨ ²¥¬©§©ö³¡

³¡­­¡®³¬µ´®©®§¡² ¯£¨ ³¡­¦µ®¤ ¨¡² © ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ¥®¬©§´ ¤¥® ®¡´©¯®¥¬¬¡ ¬¡§³´©¦´®©®§¥®N

RN u®©¯®¥® ³«¡¬¬ 䶥® ²¥³°¥«´¥²¡ ¤¥® ³´ä¬¬®©®§ ³¯­ ¦©¬¯³¯¦©³«¡ ¯£¨ «¯®¦¥³³©¯®³¬ö³¡

¯²§¡®©³¡´©¯®¥² ¨¡² ¥®¬©§´ ¤¥® ®¡´©¯®¥¬¬¡ ¬¡§³´©¦´®©®§¥®N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ UU

SN u®©¯®¥® ³«¡¬¬ ¥²«ä®®¡ ¤¥²¡³ ©¤¥®´©´¥´ ¯£¨ ¤¥²¡³ ³°¥£©¦©«¡ ¢©¤²¡§ ¯£¨ µ°°²ä´´¨å¬¬¡ ¥® ö°°¥®L

´¹¤¬©§ ¯£¨ ²¥§¥¬¢µ®¤¥® ¤©¡¬¯§ ­¥¤ ¤¥³³¡ «¹²«¯² ¯£¨ ¯²§¡®©³¡´©¯®¥²N

avdelning vii

unionens finanser

artikel iMUS

bµ¤§¥´­ä³³©§¡ ¯£¨ ¦©®¡®³©¥¬¬¡ °²©®£©°¥²

QN u®©¯®¥®³ ³¡­´¬©§¡ ©®«¯­³´¥² ¯£¨ µ´§©¦´¥² ³«¡¬¬ ¢¥²ä«®¡³ ¦ö² ¶¡²ª¥ ¢µ¤§¥´å² ¯£¨ ´¡³ µ°°

© µ®©¯®¥®³ ¢µ¤§¥´ © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ¤¥¬ iiiN

RN bµ¤§¥´¥®³ ©®«¯­³´¥² ¯£¨ µ´§©¦´¥² ³«¡¬¬ ¢¡¬¡®³¥²¡ ¶¡²¡®¤²¡N

SN d¥ µ´§©¦´¥² ³¯­ ´¡³ µ°° © ¢µ¤§¥´¥® ³«¡¬¬ ¢¥¶©¬ª¡³ ¦ö² ¥´´ ¢µ¤§¥´å² © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ¤¥®

¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§ ³¯­ ¡¶³¥³ © ¡²´©«¥¬ iiiMTQRN

TN fö² ¶¥²«³´ä¬¬©§¨¥´ ¡¶ ¤¥ µ´§©¦´¥² ³¯­ ´¡³ µ°° © ¢µ¤§¥´¥® «²ä¶³ ¤¥´ ¡´´ ¥® ²ä´´³¬©§´ ¢©®¤¡®¤¥

µ®©¯®³¡«´ ¦ö²³´ ¡®´¡³ ³¯­ §¥² ¥® ²ä´´³¬©§ §²µ®¤ ¦ö² µ®©¯®¥®³ 崧䲤 ¯£¨ ¦ö² ¶¥²«³´ä¬¬©§¨¥´ ¡¶

­¯´³¶¡²¡®¤¥ µ´§©¦´ © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ¤¥® ¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§ ³¯­ ¡¶³¥³ © ¡²´©«¥¬ iiiMTQR ­¥¤ ¦ö²¢¥¨å¬¬ ¦ö²

µ®¤¡®´¡§ ³¯­ ¡®§¥³ © ¤¥®®¡N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ UV

UN fö² ¡´´ ¢µ¤§¥´¤©³£©°¬©®¥® ³«¡¬¬ «µ®®¡ µ°°²ä´´¨å¬¬¡³ ¦å² µ®©¯®¥® ©®´¥ ¡®´¡ ¡«´¥² ³¯­ «¡®

­¥¤¦ö²¡ ¢¥´¹¤¡®¤¥ ¶¥²«®©®§¡² ¦ö² ¢µ¤§¥´¥®L µ´¡® ¡´´ ¡¶§¥ ¥® ¦ö²³ä«²¡® ¯­ ¡´´ ¤¥ µ´§©¦´¥² ³¯­ ¢¬©²

¥® ¦ö¬ª¤ ¡¶ ¤¥³³¡ ¡«´¥² «¡® ¦©®¡®³©¥²¡³ ©®¯­ ²¡­¥® ¦ö² µ®©¯®¥®³ ¥§®¡ ­¥¤¥¬ ¯£¨ ­¥¤ ©¡«´´¡§¡®¤¥ ¡¶

¤¥® ¦¬¥²å²©§¡ ¦©®¡®³©¥²©®§³²¡­ ³¯­ ¡¶³¥³ © ¡²´©«¥¬ iMUUN

VN bµ¤§¥´¥® ³«¡¬¬ §¥®¯­¦ö²¡³ © ö¶¥²¥®³³´ä­­¥¬³¥ ­¥¤ °²©®£©°¥® ¯­ ¥® ³µ®¤ ¥«¯®¯­©³«

¦ö²¶¡¬´®©®§N m¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ¯£¨ µ®©¯®¥® ³«¡¬¬ ³¡­¡²¢¥´¡ ­¥¤ ¶¡²¡®¤²¡ ¦ö² ¡´´ ¤¥ ¡®³¬¡§ ³¯­ ´¡§©´³

µ°° © ¢µ¤§¥´¥® ¡®¶ä®¤³ © ö¶¥²¥®³³´ä­­¥¬³¥ ­¥¤ ¤¥®®¡ °²©®£©°N

WN u®©¯®¥® ¯£¨ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ³«¡¬¬L © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ¡²´©«¥¬ iiiMTQUL ¢¥«ä­°¡ ¢¥¤²ä§¥²©¥² ¯£¨

¡¬¬ ¡®®¡® ¯¬¡§¬©§ ¶¥²«³¡­¨¥´ ³¯­ ²©«´¡² ³©§ ­¯´ µ®©¯®¥®³ ¥«¯®¯­©³«¡ ©®´²¥³³¥®N

artikel iMUT

u®©¯®¥®³ ¥§®¡ ­¥¤¥¬

QN u®©¯®¥® ³«¡¬¬ ³¥ ´©¬¬ ¡´´ ¤¥® ¨¡² ®ö¤¶ä®¤©§¡ ­¥¤¥¬ ¦ö² ¡´´ ®å ³©®¡ ­å¬ ¯£¨ §¥®¯­¦ö²¡

³©® °¯¬©´©«N

RN u®©¯®¥®³ ¢µ¤§¥´ ³«¡¬¬ ¦©®¡®³©¥²¡³ ¨¥¬´ ¡¶ ¥§®¡ ­¥¤¥¬L µ´¡® ¡´´ ¤¥´ ©®¶¥²«¡² °å ¡®¤²¡

©®«¯­³´¥²N

SN b¥³´ä­­¥¬³¥² ¯­ ³¹³´¥­¥´ ¦ö² µ®©¯®¥®³ ¥§®¡ ­¥¤¥¬ ³«¡¬¬ ­¥¤¤¥¬¡³ © ¥® ¥µ²¯°¥©³« ¬¡§

µ´¦ä²¤¡¤ ¡¶ ²å¤¥´N i®¯­ ²¡­¥® ¦ö² ¤¥´´¡ «¡® ®¹¡ «¡´¥§¯²©¥² ¡¶ ¥§®¡ ­¥¤¥¬ ©®²ä´´¡³ ¥¬¬¥² ¥® ¢¥¦©®´¬©§

«¡´¥§¯²© µ°°¨ä¶¡³N r夥´ ³«¡¬¬ ¢¥³¬µ´¡ ­¥¤ ¥®¨ä¬¬©§¨¥´L ¥¦´¥² ¡´´ ¨¡ ¨ö²´ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´N d¥®®¡

¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§ ³«¡¬¬ ©®´¥ ´²ä¤¡ © «²¡¦´ ¦ö²²ä® ¤¥® ¨¡² §¯¤«ä®´³ ¡¶ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤

¤¥²¡³ ²¥³°¥«´©¶¥ «¯®³´©´µ´©¯®¥¬¬¡ ¢¥³´ä­­¥¬³¥²N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ UW

TN g¥®¯­¦ö²¡®¤¥¢¥³´ä­­¥¬³¥² ¦ö² ³¹³´¥­¥´ ¦ö² µ®©¯®¥®³ ¥§®¡ ­¥¤¥¬ ³«¡¬¬ ­¥¤¤¥¬¡³ © ¥®

¥µ²¯°¥©³« ¬¡§ µ´¦ä²¤¡¤ ¡¶ ²å¤¥´ © ¤¥® ­å® ³¯­ ¤¥´´¡ ¦ö²¥³«²©¶³ © ¤¥® ¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§ ³¯­ ¡®´¡§©´³ °å

§²µ®¤¶¡¬ ¡¶ °µ®«´ SN r夥´ ³«¡¬¬ ¢¥³¬µ´¡ ¥¦´¥² §¯¤«ä®®¡®¤¥ ¡¶ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´N

artikel iMUU

d¥® ¦¬¥²å²©§¡ ¦©®¡®³©¥²©®§³²¡­¥®

QN d¥® ¦¬¥²å²©§¡ ¦©®¡®³©¥²©®§³²¡­¥® ³«¡¬¬ ³¹¦´¡ ´©¬¬ ¡´´ ³ä«¥²³´ä¬¬¡ ¥® ²¥§¥¬¢µ®¤¥® µ´¶¥£«¬©®§ ¡¶

µ®©¯®¥®³ µ´§©¦´¥² ©®¯­ §²ä®³¥²®¡ ¦ö² ¤¥³³ ¥§®¡ ­¥¤¥¬N r¡­¥® ³«¡¬¬ ¦¡³´³´ä¬¬¡ ¢¥¬¯°°¥® ¦ö² ¤¥ 岬©§¡

´¡«¥® ¦ö² å´¡§¡®¤¥¢¥­¹®¤©§¡®¤¥® ¦ö² ¶¡²ª¥ µ´§©¦´³«¡´¥§¯²© © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ¡²´©«¥¬ iiiMTPRN

RN d¥® ¦¬¥²å²©§¡ ¦©®¡®³©¥²©®§³²¡­¥® ³«¡¬¬ ¦¡³´³´ä¬¬¡³ © ¥® ¥µ²¯°¥©³« ¬¡§ ³¯­ ¡®´¡³ ¡¶ ²å¤¥´N r夥´

³«¡¬¬ ¢¥³¬µ´¡ ­¥¤ ¥®¨ä¬¬©§¨¥´ ¥¦´¥² §¯¤«ä®®¡®¤¥ ¡¶ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´L ³¯­ ³«¡¬¬ ¢¥³¬µ´¡ ­¥¤ ¥®

­¡ª¯²©´¥´ ¡¶ ³©®¡ ¬¥¤¡­ö´¥²N

SN u®©¯®¥®³ 岬©§¡ ¢µ¤§¥´ ³«¡¬¬ ²¥³°¥«´¥²¡ ¤¥® ¦¬¥²å²©§¡ ¦©®¡®³©¥²©®§³²¡­¥®N

TN eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´ ¦å² ­¥¤ ¥®¨ä¬¬©§¨¥´ ¡®´¡ ¥´´ ¥µ²¯°¥©³«´ ¢¥³¬µ´ ¯­ ¢¥­¹®¤©§¡®¤¥ ¦ö² ²å¤¥´ ¡´´

¢¥³¬µ´¡ ­¥¤ «¶¡¬©¦©£¥²¡¤ ­¡ª¯²©´¥´ ®ä² ¤¥´ ¡®´¡² ¤¥® ¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§ ³¯­ ¡¶³¥³ © °µ®«´ RN

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ UX

artikel iMUV

u®©¯®¥®³ ¢µ¤§¥´

u®©¯®¥®³ 岬©§¡ ¢µ¤§¥´ ³«¡¬¬ ¦¡³´³´ä¬¬¡³ © ¥® ¥µ²¯°¥©³« ¬¡§ © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ¡²´©«¥¬ iiiMTPTN

avdelning viii

unionen och dess nÄrmaste omvÄrld

artikel iMUW

u®©¯®¥® ¯£¨ ¤¥³³ ®ä²­¡³´¥ ¯­¶ä²¬¤

QN u®©¯®¥® ³«¡¬¬ µ´¶¥£«¬¡ ³ä²³«©¬¤¡ ¦ö²¢©®¤¥¬³¥² ­¥¤ ®ä²¢¥¬ä§®¡ ¬ä®¤¥² © ³¹¦´¥ ¡´´ ³«¡°¡ ¥´´

¯­²å¤¥ ­¥¤ ¶ä¬³´å®¤ ¯£¨ §¯¤ §²¡®®³ä­ª¡ ³¯­ §²µ®¤¡² ³©§ °å µ®©¯®¥®³ ¶ä²¤¥²©®§¡² ¯£¨ µ´­ä²«³ ¡¶

®ä²¡ ¯£¨ ¦²¥¤¬©§¡ ¦ö²¢©®¤¥¬³¥² ³¯­ ¢¹§§¥² °å ³¡­¡²¢¥´¥N

RN fö² ¡´´ §¥®¯­¦ö²¡ °µ®«´ Q ¦å² µ®©¯®¥® ©®§å ³ä²³«©¬¤¡ ¡¶´¡¬ ­¥¤ ¤¥ ¢¥²ö²¤¡ ¬ä®¤¥²®¡N d¥³³¡

¡¶´¡¬ ¦å² ©®®¥¢ä²¡ ö­³¥³©¤©§¡ ²ä´´©§¨¥´¥² ¯£¨ ³«¹¬¤©§¨¥´¥² ³¡­´ ­öª¬©§¨¥´¥® ¡´´ §¥®¯­¦ö²¡ 崧䲤¥²

§¥­¥®³¡­´N g¥®¯­¦ö²¡®¤¥´ ¡¶ ¤¥­ ³«¡¬¬ ¯­¦¡´´¡³ ¡¶ ²¥§¥¬¢µ®¤¥´ ³¡­²å¤N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ UY avdelning ix

medlemskap i unionen

artikel iMUX

v©¬¬«¯² ¦ö² ­¥¤¬¥­³«¡° ¯£¨ ¦ö²¦¡²¡®¤¥ ¦ö² ¡®³¬µ´®©®§ ´©¬¬ µ®©¯®¥®

QN u®©¯®¥® ³«¡¬¬ ¶¡²¡ ö°°¥® ¦ö² ¡¬¬¡ ¥µ²¯°¥©³«¡ ³´¡´¥² ³¯­ ²¥³°¥«´¥²¡² ¤¥ ¶ä²¤¥® ³¯­ ¡®§¥³

© ¡²´©«¥¬ iMR ¯£¨ ³¯­ ¦ö²¢©®¤¥² ³©§ ¡´´ §¥­¥®³¡­´ ¦²ä­ª¡ ¤¥­N

RN v¡²ª¥ ¥µ²¯°¥©³« ³´¡´ ³¯­ ö®³«¡² ¢¬© ­¥¤¬¥­ ¡¶ µ®©¯®¥® ³«¡¬¬ ³´ä¬¬¡ ³©® ¡®³ö«¡® ´©¬¬ ²å¤¥´N

eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ¯£¨ ¤¥ ®¡´©¯®¥¬¬¡ °¡²¬¡­¥®´¥® ³«¡¬¬ µ®¤¥²²ä´´¡³ ¯­ ¤¥®®¡ ¡®³ö«¡®N r夥´ ³«¡¬¬

¢¥³¬µ´¡ ­¥¤ ¥®¨ä¬¬©§¨¥´ ¥¦´¥² ¡´´ ¨¡ ¨ö²´ «¯­­©³³©¯®¥® ¯£¨ ¥¦´¥² §¯¤«ä®®¡®¤¥ ¡¶

eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ³¯­ ³«¡¬¬ ¢¥³¬µ´¡ ­¥¤ ¥® ­¡ª¯²©´¥´ ¡¶ ³©®¡ ¬¥¤¡­ö´¥²N v©¬¬«¯²¥® ¯£¨ ¤¥ ®ä²­¡²¥

¢¥³´ä­­¥¬³¥²®¡ ¦ö² ¡´´ µ°°´¡³ ³¯­ ­¥¤¬¥­ ³«¡¬¬ ¦¡³´³´ä¬¬¡³ © ¥´´ ¡¶´¡¬ ­¥¬¬¡® ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ¯£¨

«¡®¤©¤¡´³´¡´¥®N d¥´´¡ ¡¶´¡¬ ³«¡¬¬ ²¡´©¦©£¥²¡³ ¡¶ ³¡­´¬©§¡ ¡¶´¡¬³³¬µ´¡®¤¥ ³´¡´¥² © ö¶¥²¥®³³´ä­­¥¬³¥

­¥¤ ¤¥²¡³ ²¥³°¥«´©¶¥ «¯®³´©´µ´©¯®¥¬¬¡ ¢¥³´ä­­¥¬³¥²N

artikel iMUY

t©¬¬¦ä¬¬©§´ µ°°¨ä¶¡®¤¥ ¡¶ ¶©³³¡ ²ä´´©§¨¥´¥² ³¯­ ¦ö¬ª¥² ¡¶ ­¥¤¬¥­³«¡° © µ®©¯®¥®

QN r夥´ ¦å² °å ­¯´©¶¥²¡´ ©®©´©¡´©¶ ¦²å® ¥® ´²¥¤ª¥¤¥¬ ¡¶ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ¥¬¬¥² °å ­¯´©¶¥²¡´

©®©´©¡´©¶ ¦²å® eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ¥¬¬¥² °å ¦ö²³¬¡§ ¡¶ «¯­­©³³©¯®¥® ¡®´¡ ¥´´ ¥µ²¯°¥©³«´ ¢¥³¬µ´ ³¯­

³¬å² ¦¡³´ ¡´´ ¤¥´ ¦©®®³ ¥® «¬¡² ²©³« ¦ö² ¡´´ ¥® ­¥¤¬¥­³³´¡´ ¡¬¬¶¡²¬©§´ 峩¤¯³ä´´¥² ¤¥ ¶ä²¤¥® ³¯­ ¡®§¥³ ©

¡²´©«¥¬ iMRN r夥´ ³«¡¬¬ ¢¥³¬µ´¡ ­¥¤ ¥® ­¡ª¯²©´¥´ ¯­ ¦¹²¡ ¦¥­´¥¤¥¬¡² ¡¶ ³©®¡ ­¥¤¬¥­­¡² ¥¦´¥²

eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´³ §¯¤«ä®®¡®¤¥N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ VP

i®®¡® ¤¥´´¡ ³¬å³ ¦¡³´ ³«¡¬¬ ²å¤¥´ ¨ö²¡ ¤¥® ¢¥²ö²¤¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥® ¯£¨ ¦å² © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ³¡­­¡

¦ö²¦¡²¡®¤¥ ¦²¡­¦ö²¡ ²¥«¯­­¥®¤¡´©¯®¥² ´©¬¬ ¤¥®®¡ ³´¡´N

r夥´ ³«¡¬¬ ²¥§¥¬¢µ®¤¥´ «¯®´²¯¬¬¥²¡ ¯­ ¤¥ ³«ä¬ ³¯­ ¨¡² ¬¥´´ ´©¬¬ ¥´´ ³å¤¡®´ ¦¡³´³¬å¥®¤¥ ¦¯²´¦¡²¡®¤¥ ä²

§©¬´©§¡N

RN eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´ ¦å² °å ©®©´©¡´©¶ ¡¶ ¥® ´²¥¤ª¥¤¥¬ ¡¶ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ¥¬¬¥² °å ¦ö²³¬¡§ ¡¶

«¯­­©³³©¯®¥®L ³¡­´ ¥¦´¥² ¡´´ ¨¡ µ°°­¡®¡´ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥® ¡´´ ¦²¡­¦ö²¡ ³©®¡ ³¹®°µ®«´¥² © ¦²å§¡®L

¡®´¡ ¥´´ ¥µ²¯°¥©³«´ ¢¥³¬µ´ ³¯­ ³¬å² ¦¡³´ ¡´´ ¥® ­¥¤¬¥­³³´¡´ ¡¬¬¶¡²¬©§´ ¯£¨ ¢¥³´å¥®¤¥ 峩¤¯³ä´´¥²

¶ä²¤¥® ³¯­ ¡®§¥³ © ¡²´©«¥¬ iMRN eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´ ³«¡¬¬ ¢¥³¬µ´¡ ­¥¤ ¥®¨ä¬¬©§¨¥´ ¥¦´¥²

eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´³ §¯¤«ä®®¡®¤¥N

SN nä² ¥´´ ¦¡³´³¬å¥®¤¥ © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ °µ®«´ R ¨¡² §ª¯²´³L ¦å² ²å¤¥´ ­¥¤ «¶¡¬©¦©£¥²¡¤ ­¡ª¯²©´¥´ ¡®´¡

¥´´ ¥µ²¯°¥©³«´ ¢¥³¬µ´ ³¯­ ´©¬¬¦ä¬¬©§´ µ°°¨ä¶¥² ¶©³³¡ ¡¶ ¤¥ ²ä´´©§¨¥´¥² ³¯­ ¤¥® ¢¥²ö²¤¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥®

¨¡² ´©¬¬ ¦ö¬ª¤ ¡¶ «¯®³´©´µ´©¯®¥®L ©®¢¥§²©°¥´ ²ö³´²ä´´¥® ¦ö² ¤¥® ­¥¤¬¥­ ¡¶ ²å¤¥´ ³¯­ ¦ö²¥´²ä¤¥² ¤¥®®¡

³´¡´N r夥´ ³«¡¬¬ ¢¥¡«´¡ ¤¥ ¥¶¥®´µ¥¬¬¡ ¦ö¬ª¤¥²®¡ ¡¶ ¥´´ ³å¤¡®´ ´©¬¬¦ä¬¬©§´ µ°°¨ä¶¡®¤¥ ¦ö² ¦¹³©³«¡ ¯£¨

ªµ²©¤©³«¡ °¥²³¯®¥²³ ²ä´´©§¨¥´¥² ¯£¨ ³«¹¬¤©§¨¥´¥²N

u®¤¥² ¡¬¬¡ ¯­³´ä®¤©§¨¥´¥² ³«¡¬¬ ¤¥®®¡ ³´¡´ ¦¯²´³ä´´¡ ¡´´ ¶¡²¡ ¢µ®¤¥® ¡¶ ³©®¡ ³«¹¬¤©§¨¥´¥² ¥®¬©§´

«¯®³´©´µ´©¯®¥®N

TN r夥´ ¦å² ­¥¤ «¶¡¬©¦©£¥²¡¤ ­¡ª¯²©´¥´ ¡®´¡ ¥´´ ¥µ²¯°¥©³«´ ¢¥³¬µ´ ¯­ 䮤²©®§ ¥¬¬¥² å´¥²«¡¬¬¡®¤¥

¡¶ ¤¥ 崧䲤¥² ³¯­ ¨¡² ¡®´¡§©´³ ¥®¬©§´ °µ®«´ SL ¯­ ¤¥® ³©´µ¡´©¯® ³¯­ ¬¥¤¤¥ ´©¬¬ ¡´´ 崧䲤¥²®¡

©®¦ö²¤¥³ ¨¡² ¦ö²ä®¤²¡´³N

UN v©¤ ´©¬¬ä­°®©®§¥® ¡¶ ¤¥®®¡ ¡²´©«¥¬ ³«¡¬¬ ¤¥® ­¥¤¬¥­ ¡¶ eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´ ¥¬¬¥² ²å¤¥´ ³¯­

¦ö²¥´²ä¤¥² ¤¥® ¢¥²ö²¤¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥® ©®´¥ ¤¥¬´¡ © ¯­²ö³´®©®§¥®L ¯£¨ ¤¥® ¢¥²ö²¤¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥®

³«¡¬¬ ©®´¥ ´¡³ ­¥¤ © ¢¥²ä«®©®§¥® ¡¶ ¤¥® ´²¥¤ª¥¤¥¬ ¥¬¬¥² ¤¥ ¦¹²¡ ¦¥­´¥¤¥¬¡² ¡¶ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ³¯­

¡®§¥³ © °µ®«´¥²®¡ Q ¯£¨ RN a´´ °¥²³¯®¬©§¥® ®ä²¶¡²¡®¤¥ ¥¬¬¥² ¦ö²¥´²ä¤¤¡ ­¥¤¬¥­­¡² ¡¶³´å² ¦²å® ¡´´

²ö³´¡ ¨©®¤²¡² ©®´¥ ¡´´ ³å¤¡®¡ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¢¥³¬µ´ ³¯­ ¡¶³¥³ © °µ®«´ R ¡®´¡³N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ VQ

v©¤ ¡®´¡§¡®¤¥´ ¡¶ ¤¥ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¢¥³¬µ´ ³¯­ ¡¶³¥³ © °µ®«´¥²®¡ S ¯£¨ T ³«¡¬¬ «¶¡¬©¦©£¥²¡¤ ­¡ª¯²©´¥´

¤¥¦©®©¥²¡³ ³¯­ ­©®³´ WR E ¡¶ ¤¥ ¡¶ ²å¤¥´³ ­¥¤¬¥­­¡² ³¯­ ¦ö²¥´²ä¤¥² ¤¥ ¤¥¬´¡§¡®¤¥

­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ¯£¨ ¯­¦¡´´¡ ­©®³´ VU E ¡¶ ¢¥¦¯¬«®©®§¥® © ¤¥³³¡ ³´¡´¥²N

nä² ²å¤¥´L ´©¬¬ ¦ö¬ª¤ ¡¶ ¥´´ ¢¥³¬µ´ ¯­ ´©¬¬¦ä¬¬©§´ µ°°¨ä¶¡®¤¥ ¡¶ ²ö³´²ä´´¥® ¶©¬«¥´ ¡®´¡§©´³ ¥®¬©§´ °µ®«´ SL

¢¥³¬µ´¡² ­¥¤ «¶¡¬©¦©£¥²¡¤ ­¡ª¯²©´¥´ °å §²µ®¤¶¡¬ ¡¶ ¥® ¡¶ ¢¥³´ä­­¥¬³¥²®¡ © «¯®³´©´µ´©¯®¥® ³«¡¬¬

¤¥®®¡ «¶¡¬©¦©£¥²¡¤¥ ­¡ª¯²©´¥´ ¤¥¦©®©¥²¡³ °å ³¡­­¡ ³ä´´ ³¯­ © ¡®¤²¡ ³´¹£«¥´ ¥¬¬¥²L ¯­ ²å¤¥´ ¡§¥²¡² °å

¦ö²³¬¡§ ¡¶ «¯­­©³³©¯®¥® ¥¬¬¥² µ®©¯®¥®³ µ´²©«¥³­©®©³´¥²L ³¯­ ­©®³´ UU E ¡¶ ¤¥ ¡¶ ²å¤¥´³

­¥¤¬¥­­¡² ³¯­ ¦ö²¥´²ä¤¥² ¤¥ ¤¥¬´¡§¡®¤¥ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ¯£¨ ¯­¦¡´´¡ ­©®³´ VU E ¡¶ ¢¥¦¯¬«®©®§¥®

© ¤¥³³¡ ³´¡´¥²N i ¤¥´ ³¥®¡²¥ ¦¡¬¬¥´ ³«¡¬¬ ¥® ¢¬¯£«¥²¡®¤¥ ­©®¯²©´¥´ å´­©®³´¯®¥ ¯­¦¡´´¡ ¤¥´ ¬ä§³´¡ ¡®´¡¬

²å¤³­¥¤¬¥­­¡² ³¯­ ¦ö²¥´²ä¤¥² ­¥² ä® SU E ¡¶ ¢¥¦¯¬«®©®§¥® © ¤¥ ¤¥¬´¡§¡®¤¥ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡L °¬µ³

¥® ­¥¤¬¥­[ © ¡®®¡´ ¦¡¬¬ ³«¡¬¬ «¶¡¬©¦©£¥²¡¤ ­¡ª¯²©´¥´ ¡®³¥³ ¶¡²¡ µ°°®å¤¤N

VN v©¤ ´©¬¬ä­°®©®§¥® ¤¥®®¡ ¡²´©«¥¬ ³«¡¬¬ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ¢¥³¬µ´¡ ­¥¤ ´¶å ´²¥¤ª¥¤¥¬¡² ¡¶ ¤¥

¡¶§©¶®¡ ²ö³´¥²®¡L ³¯­ ³«¡¬¬ ²¥°²¥³¥®´¥²¡ ­¡ª¯²©´¥´¥® ¡¶ ¤¥³³ ¬¥¤¡­ö´¥²N

artikel iMVP

f²©¶©¬¬©§´ µ´´²ä¤¥ µ² µ®©¯®¥®

QN v¡²ª¥ ­¥¤¬¥­³³´¡´ ¦å² © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ³©®¡ «¯®³´©´µ´©¯®¥¬¬¡ ¢¥³´ä­­¥¬³¥² ¢¥³¬µ´¡ ¡´´ µ´´²ä¤¡ µ²

µ®©¯®¥®N

RN d¥® ­¥¤¬¥­³³´¡´ ³¯­ ¢¥³¬µ´¡² ¡´´ µ´´²ä¤¡ ³«¡¬¬ ¡®­ä¬¡ ³©® ¡¶³©«´ ´©¬¬ eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´N m¯´

¢¡«§²µ®¤ ¡¶ eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´³ ²©«´¬©®ª¥² ³«¡¬¬ µ®©¯®¥® ¦ö²¨¡®¤¬¡ ¦²¡­ ¯£¨ ©®§å ¥´´ ¡¶´¡¬ ­¥¤ ¤¥®®¡

³´¡´ ¤ä² ¶©¬¬«¯²¥® ¦ö² ¤¥³³ µ´´²ä¤¥ ¦¡³´³´ä¬¬³L ­¥¤ ¢¥¡«´¡®¤¥ ¡¶ ¤¥³³ ¦²¡­´©¤¡ ¦ö²¢©®¤¥¬³¥² ­¥¤

µ®©¯®¥®N d¥´´¡ ¡¶´¡¬ ³«¡¬¬ ¦ö²¨¡®¤¬¡³ © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ¡²´©«¥¬ iiiMSRUNSN d¥´ ³«¡¬¬ ©®§å³ °å µ®©¯®¥®³

¶ä§®¡² ¡¶ ²å¤¥´ ³¯­ ³«¡¬¬ ¢¥³¬µ´¡ ­¥¤ «¶¡¬©¦©£¥²¡¤ ­¡ª¯²©´¥´ ¥¦´¥² eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´³

§¯¤«ä®®¡®¤¥N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ VR

SN k¯®³´©´µ´©¯®¥® ³«¡¬¬ µ°°¨ö²¡ ¡´´ ¶¡²¡ ´©¬¬ä­°¬©§ °å ¤¥® ¢¥²ö²¤¡ ³´¡´¥® ¦²å® ¯£¨ ­¥¤ ¤¥® ¤¡§

¤å ¡¶´¡¬¥´ ¯­ µ´´²ä¤¥ ´²ä¤¥² © «²¡¦´ ¥¬¬¥²L ¯­ ¤¥´ ©®´¥ ¦©®®³ ®å§¯´ ³å¤¡®´ ¡¶´¡¬L ´¶å å² ¥¦´¥² ¤¥®

¡®­ä¬¡® ³¯­ ¡¶³¥³ © °µ®«´ RL ¯­ ©®´¥ eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´ © ³¡­¦ö²³´å®¤ ­¥¤ ¤¥® ¢¥²ö²¤¡

­¥¤¬¥­³³´¡´¥® ­¥¤ ¥®¨ä¬¬©§¨¥´ ¢¥³¬µ´¡² ¡´´ ¦ö²¬ä®§¡ ¤¥®®¡ ´©¤³¦²©³´N

TN v©¤ ´©¬¬ä­°®©®§¥® ¡¶ °µ®«´¥²®¡ R ¯£¨ S ¦å² ¤¥® ­¥¤¬¥­ © eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´ ¯£¨ ²å¤¥´ ³¯­

¦ö²¥´²ä¤¥² ¤¥® ­¥¤¬¥­³³´¡´ ³¯­ µ´´²ä¤¥² ©®´¥ ¤¥¬´¡ © ¶¡²¥ ³©§ ¤¥ ö¶¥²¬ä§§®©®§¡² ¥¬¬¥² ¤¥ ¥µ²¯°¥©³«¡

¢¥³¬µ´ © eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´ ¥¬¬¥² ²å¤¥´ ³¯­ ²ö² ¤¥® ­¥¤¬¥­³³´¡´¥®N

k¶¡¬©¦©£¥²¡¤ ­¡ª¯²©´¥´ ³«¡¬¬ ¤¥¦©®©¥²¡³ ³¯­ ­©®³´ WR E ¡¶ ¤¥ ¡¶ ²å¤¥´³ ­¥¤¬¥­­¡² ³¯­ ¦ö²¥´²ä¤¥²

¤¥ ¤¥¬´¡§¡®¤¥ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ¯£¨ ¯­¦¡´´¡ ­©®³´ VU E ¡¶ ¢¥¦¯¬«®©®§¥® © ¤¥³³¡ ³´¡´¥²N

UN o­ ¤¥® ³´¡´ ³¯­ µ´´²ä´´ µ² µ®©¯®¥® ¢¥§ä² ¡´´ °å ®¹´´ ¦å ¡®³¬µ´¡ ³©§ ³«¡¬¬ ¤¥³³ ¢¥§ä²¡® ¯­¦¡´´¡³

¡¶ ¦ö²¦¡²¡®¤¥´ © ¡²´©«¥¬ iMUXN

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ VS

del ii

europeiska unionens stadga om de grundlÄggande rÄttigheterna

ingress

eµ²¯°¡³ ¦¯¬« ¨¡² ­¥¬¬¡® ³©§ ³«¡°¡´ ¥® ¡¬¬´ ¦¡³´¡²¥ ³¡­­¡®³¬µ´®©®§ ¯£¨ ¨¡² ¢¥³¬µ´¡´ ¡´´ ¤¥¬¡ ¥® ¦²¥¤¬©§

¦²¡­´©¤ °å §²µ®¤¶¡¬ ¡¶ §¥­¥®³¡­­¡ ¶ä²¤¥®N

i ­¥¤¶¥´¡®¤¥ ¯­ ³©´´ ¡®¤¬©§¡ ¯£¨ ¥´©³«¡ ¡²¶ ¢¹§§¥² µ®©¯®¥® °å ¤¥ ¯¤¥¬¢¡²¡ ¯£¨ µ®©¶¥²³¥¬¬¡ ¶ä²¤¥®¡

­ä®®©³«¡®³ ¶ä²¤©§¨¥´L ¦²©¨¥´L ªä­¬©«¨¥´ ¯£¨ ³¯¬©¤¡²©´¥´ ³¡­´ °å ¤¥® ¤¥­¯«²¡´©³«¡ °²©®£©°¥® ¯£¨

²ä´´³³´¡´³°²©®£©°¥®N u®©¯®¥® ³ä´´¥² ­ä®®©³«¡® © £¥®´²µ­ ¦ö² ³©® ¶¥²«³¡­¨¥´ §¥®¯­ ¡´´ ©®²ä´´¡ ¥´´

µ®©¯®³­¥¤¢¯²§¡²³«¡° ¯£¨ ³«¡°¡ ¥´´ ¯­²å¤¥ ­¥¤ ¦²©¨¥´L ³ä«¥²¨¥´ ¯£¨ ²ä´´¶©³¡N

u®©¯®¥® ³«¡¬¬ ¢©¤²¡ ´©¬¬ ¡´´ ¢¥¶¡²¡ ¯£¨ µ´¶¥£«¬¡ ¤¥³³¡ §¥­¥®³¡­­¡ ¶ä²¤¥® ­¥¤ ²¥³°¥«´ ¦ö²

­å®§¦¡¬¤¥® © eµ²¯°¡³ ¦¯¬«³ «µ¬´µ² ¯£¨ ´²¡¤©´©¯®¥² ³¡­´ ¦ö² ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ®¡´©¯®¥¬¬¡ ©¤¥®´©´¥´ ¯£¨

¯²§¡®©³¥²©®§ ¡¶ ³©®¡ ¯¦¦¥®´¬©§¡ ­¹®¤©§¨¥´¥² °å ®¡´©¯®¥¬¬L ²¥§©¯®¡¬ ¯£¨ ¬¯«¡¬ ®©¶åN d¥® ³«¡¬¬ ³ö«¡

¦²ä­ª¡ ¥® ¢¡¬¡®³¥²¡¤ ¯£¨ ¨å¬¬¢¡² µ´¶¥£«¬©®§ ¯£¨ ³«¡¬¬ ´²¹§§¡ ¦²© ²ö²¬©§¨¥´ ¦ö² °¥²³¯®¥²L ´ªä®³´¥²L

¶¡²¯² ¯£¨ «¡°©´¡¬L ³¡­´ ¥´¡¢¬¥²©®§³¦²©¨¥´N

d¥´ ä² ¤ä²¦ö² ®ö¤¶ä®¤©§´ ¡´´ ³´ä²«¡ ³«¹¤¤¥´ ¡¶ ¤¥ §²µ®¤¬ä§§¡®¤¥ ²ä´´©§¨¥´¥²®¡ ­¯´ ¢¡«§²µ®¤ ¡¶

³¡­¨ä¬¬³µ´¶¥£«¬©®§¥®L ¤¥ ³¯£©¡¬¡ ¦²¡­³´¥§¥® ¯£¨ ¤¥® ¶¥´¥®³«¡°¬©§¡ ¯£¨ ´¥«®©³«¡ µ´¶¥£«¬©®§¥®L

§¥®¯­ ¡´´ §ö²¡ ¤¥³³¡ ²ä´´©§¨¥´¥² ­¥² ³¹®¬©§¡ © ¥® ³´¡¤§¡N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ VT

m¥¤ ¢¥¡«´¡®¤¥ ¡¶ µ®©¯®¥®³ ¢¥¨ö²©§¨¥´ ¯£¨ µ°°§©¦´¥² ³¡­´ ³µ¢³©¤©¡²©´¥´³°²©®£©°¥® ¢¥«²ä¦´¡³

© ¤¥®®¡ ³´¡¤§¡ ¤¥ ²ä´´©§¨¥´¥² ³¯­ ¨¡² ³©® §²µ®¤ ³ä²³«©¬´ © ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ §¥­¥®³¡­­¡

¦ö²¦¡´´®©®§³´²¡¤©´©¯®¥² ¯£¨ ©®´¥²®¡´©¯®¥¬¬¡ ¦ö²°¬©«´¥¬³¥²L eµ²¯°¥©³«¡ «¯®¶¥®´©¯®¥® ¯­ ³«¹¤¤ ¦ö²

¤¥ ­ä®³«¬©§¡ ²ä´´©§¨¥´¥²®¡ ¯£¨ ¤¥ §²µ®¤¬ä§§¡®¤¥ ¦²©¨¥´¥²®¡L µ®©¯®¥®³ ¯£¨ eµ²¯°¡²å¤¥´³ ³¯£©¡¬¡

³´¡¤§¯² ³¡­´ ²ä´´³°²¡¸©³ ¶©¤ eµ²¯°¥©³«¡ µ®©¯®¥®³ ¤¯­³´¯¬ ¯£¨ eµ²¯°¥©³«¡ ¤¯­³´¯¬¥® ¦ö² ¤¥

­ä®³«¬©§¡ ²ä´´©§¨¥´¥²®¡N i ¤¥´´¡ ³¡­­¡®¨¡®§ «¯­­¥² ³´¡¤§¡® ¡´´ ´¯¬«¡³ ¡¶ µ®©¯®¥®³ ¯£¨

­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ¤¯­³´¯¬¡² ­¥¤ ¶¥¤¥²¢ö²¬©§ ¨ä®³¹® ´©¬¬ ¤¥ ¦ö²«¬¡²©®§¡² ¶©¬«¡ ¦¡³´³´ä¬¬¤¥³ µ®¤¥²

¬¥¤®©®§ ¡¶ °²¥³©¤©¥´ ¦ö² ¤¥´ «¯®¶¥®´ ³¯­ µ´¡²¢¥´¡¤¥ ³´¡¤§¡® ¯£¨ ¶©¬«¡ µ°°¤¡´¥²¡¤¥³ ¡¶

eµ²¯°¥©³«¡ «¯®¶¥®´¥´³ °²¥³©¤©µ­N

Å´®ªµ´¡®¤¥´ ¡¶ ¤¥³³¡ ²ä´´©§¨¥´¥² ­¥¤¦ö² ¡®³¶¡² ¯£¨ ³«¹¬¤©§¨¥´¥² ­¯´ ¡®¤²¡ ­ä®®©³«¯²L ­¯´

­ä®³«¬©§¨¥´¥® ¯£¨ ­¯´ «¯­­¡®¤¥ §¥®¥²¡´©¯®¥²N

eµ²¯°¥©³«¡ µ®©¯®¥® ¥²«ä®®¥² ¤ä²¦ö² ¤¥ ²ä´´©§¨¥´¥²L ¦²©¨¥´¥² ¯£¨ °²©®£©°¥² ³¯­ ¡®§¥³ ®¥¤¡®N

avdelning i

vÄrdighet

artikel iiMVQ

mä®®©³«¡®³ ¶ä²¤©§¨¥´

mä®®©³«¡®³ ¶ä²¤©§¨¥´ ä² ¯«²ä®«¢¡²N d¥® ³«¡¬¬ ²¥³°¥«´¥²¡³ ¯£¨ ³«¹¤¤¡³N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ VU

artikel iiMVR

rä´´ ´©¬¬ ¬©¶

QN v¡² ¯£¨ ¥® ¨¡² ²ä´´ ´©¬¬ ¬©¶N

RN i®§¥® ¦å² ¤ö­¡³ ´©¬¬ ¤ö¤¥® ¥¬¬¥² ¡¶²ä´´¡³N

artikel iiMVS

mä®®©³«¡®³ ²ä´´ ´©¬¬ ©®´¥§²©´¥´

QN v¡² ¯£¨ ¥® ¨¡² ²ä´´ ´©¬¬ ¦¹³©³« ¯£¨ ­¥®´¡¬ ©®´¥§²©´¥´N

RN i®¯­ ­¥¤©£©® ¯£¨ ¢©¯¬¯§© ³«¡¬¬ © ³¹®®¥²¨¥´ ¦ö¬ª¡®¤¥ ²¥³°¥«´¥²¡³Z

¡I d¥® ¢¥²ö²¤¡ °¥²³¯®¥®³ ¦²©¡ ¯£¨ ©®¦¯²­¥²¡¤¥ ³¡­´¹£«¥L °å ¤¥ ¶©¬¬«¯² ³¯­ ¦ö²¥³«²©¶³ © ¬¡§N

¢I fö²¢µ¤ ­¯´ ²¡³¨¹§©¥®©³«¡ ­¥´¯¤¥²L © ³¹®®¥²¨¥´ ³å¤¡®¡ ³¯­ ³¹¦´¡² ´©¬¬ µ²¶¡¬ ¡¶ ­ä®®©³«¯²N

£I fö²¢µ¤ ­¯´ ¡´´ ¬å´¡ ­ä®®©³«¯«²¯°°¥® ¯£¨ ¤¥³³ ¤¥¬¡² © ³©§ µ´§ö²¡ ¥® «ä¬¬¡ ´©¬¬ ¥«¯®¯­©³«

¶©®®©®§N

¤I fö²¢µ¤ ­¯´ ²¥°²¯¤µ«´©¶ «¬¯®©®§ ¡¶ ­ä®®©³«¯²N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ VV

artikel iiMVT

fö²¢µ¤ ­¯´ ´¯²´¹² ¯£¨ ¯­ä®³«¬©§ ¥¬¬¥² ¦ö²®¥¤²¡®¤¥ ¢¥³´²¡¦¦®©®§ ¯£¨ ¢¥¨¡®¤¬©®§

i®§¥® ¦å² µ´³ä´´¡³ ¦ö² ´¯²´¹² ¥¬¬¥² ¯­ä®³«¬©§ ¥¬¬¥² ¦ö²®¥¤²¡®¤¥ ¢¥³´²¡¦¦®©®§ ¯£¨ ¢¥¨¡®¤¬©®§N

artikel iiMVU

fö²¢µ¤ ­¯´ ³¬¡¶¥²© ¯£¨ ´¶å®§³¡²¢¥´¥

QN i®§¥® ¦å² ¨å¬¬¡³ © ³¬¡¶¥²© ¥¬¬¥² ´²ä¬¤¯­N

RN i®§¥® ¦å² ´¶©®§¡³ ¡´´ µ´¦ö²¡ ´¶å®§³¡²¢¥´¥ ¥¬¬¥² ¡®®¡´ °å´¶©®§¡´ ¡²¢¥´¥N

SN mä®®©³«¯¨¡®¤¥¬ ³«¡¬¬ ¶¡²¡ ¦ö²¢ªµ¤¥®N

avdelning ii

friheter

artikel iiMVV

rä´´ ´©¬¬ ¦²©¨¥´ ¯£¨ ³ä«¥²¨¥´

v¡² ¯£¨ ¥® ¨¡² ²ä´´ ´©¬¬ ¦²©¨¥´ ¯£¨ ³ä«¥²¨¥´N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ VW

artikel iiMVW

r¥³°¥«´ ¦ö² °²©¶¡´¬©¶¥´ ¯£¨ ¦¡­©¬ª¥¬©¶¥´

v¡² ¯£¨ ¥® ¨¡² ²ä´´ ´©¬¬ ²¥³°¥«´ ¦ö² ³©´´ °²©¶¡´¬©¶ ¯£¨ ¦¡­©¬ª¥¬©¶L ³©® ¢¯³´¡¤ ¯£¨ ³©®¡ «¯­­µ®©«¡´©¯®¥²N

artikel iiMVX

s«¹¤¤ ¡¶ °¥²³¯®µ°°§©¦´¥²

QN v¡² ¯£¨ ¥® ¨¡² ²ä´´ ´©¬¬ ³«¹¤¤ ¡¶ ¤¥ °¥²³¯®µ°°§©¦´¥² ³¯­ ²ö² ¨¯®¯­ ¥¬¬¥² ¨¥®®¥N

RN d¥³³¡ µ°°§©¦´¥² ³«¡¬¬ ¢¥¨¡®¤¬¡³ ¬¡§¥®¬©§´ ¦ö² ¢¥³´ä­¤¡ 䮤¡­å¬ ¯£¨ °å §²µ®¤¶¡¬ ¡¶ ¤¥®

¢¥²ö²¤¡ °¥²³¯®¥®³ ³¡­´¹£«¥ ¥¬¬¥² ®å§¯® ¡®®¡® ¬¥§©´©­ ¯£¨ ¬¡§¥®¬©§ §²µ®¤N v¡² ¯£¨ ¥® ¨¡² ²ä´´ ¡´´ ¦å

´©¬¬§å®§ ´©¬¬ ©®³¡­¬¡¤¥ µ°°§©¦´¥² ³¯­ ²ö² ¨¯®¯­ ¥¬¬¥² ¨¥®®¥ ¯£¨ ¡´´ ¦å ²ä´´¥¬³¥ ¡¶ ¤¥­N

SN e® ¯¢¥²¯¥®¤¥ ­¹®¤©§¨¥´ ³«¡¬¬ «¯®´²¯¬¬¥²¡ ¡´´ ¤¥³³¡ ²¥§¬¥² ¥¦´¥²¬¥¶³N

artikel iiMVY

rä´´ ¡´´ ©®§å ä«´¥®³«¡° ¯£¨ ²ä´´ ¡´´ ¢©¬¤¡ ¦¡­©¬ª

rä´´¥® ¡´´ ©®§å ä«´¥®³«¡° ¯£¨ ²ä´´¥® ¡´´ ¢©¬¤¡ ¦¡­©¬ª ³«¡¬¬ §¡²¡®´¥²¡³ ¥®¬©§´ ¤¥ ®¡´©¯®¥¬¬¡ ¬¡§¡² ³¯­

²¥§¬¥²¡² µ´ö¶¡®¤¥´ ¡¶ ¤¥³³¡ ²ä´´©§¨¥´¥²N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ VX

artikel iiMWP

t¡®«¥¦²©¨¥´L ³¡­¶¥´³¦²©¨¥´ ¯£¨ ²¥¬©§©¯®³¦²©¨¥´

QN v¡² ¯£¨ ¥® ¨¡² ²ä´´ ´©¬¬ ´¡®«¥¦²©¨¥´L ³¡­¶¥´³¦²©¨¥´ ¯£¨ ²¥¬©§©¯®³¦²©¨¥´N d¥®®¡ ²ä´´ ©®®¥¦¡´´¡²

¦²©¨¥´ ¡´´ ¢¹´¡ ²¥¬©§©¯® ¥¬¬¥² ö¶¥²´¹§¥¬³¥ ¯£¨ ¦²©¨¥´ ¡´´ ¥®³¡­ ¥¬¬¥² © §¥­¥®³«¡° ­¥¤ ¡®¤²¡L ¯¦¦¥®´¬©§´

¥¬¬¥² ¥®³«©¬´L µ´ö¶¡ ³©® ²¥¬©§©¯® ¥¬¬¥² ö¶¥²´¹§¥¬³¥ §¥®¯­ §µ¤³´ªä®³´L µ®¤¥²¶©³®©®§L ³¥¤¶ä®ª¯² ¯£¨

²©´µ¡¬¥²N

RN rä´´¥® ´©¬¬ ¶¡°¥®¶ä§²¡® ³«¡¬¬ ¥²«ä®®¡³ ¥®¬©§´ ¤¥ ®¡´©¯®¥¬¬¡ ¬¡§¡² ³¯­ ²¥§¬¥²¡² µ´ö¶¡®¤¥´ ¡¶

¤¥®®¡ ²ä´´©§¨¥´N

artikel iiMWQ

y´´²¡®¤¥¦²©¨¥´ ¯£¨ ©®¦¯²­¡´©¯®³¦²©¨¥´

QN v¡² ¯£¨ ¥® ¨¡² ²ä´´ ´©¬¬ ¹´´²¡®¤¥¦²©¨¥´N d¥®®¡ ²ä´´ ©®®¥¦¡´´¡² 峩«´³¦²©¨¥´ ³¡­´ ¦²©¨¥´ ¡´´ ´¡ ¥­¯´

¯£¨ ³°²©¤¡ µ°°§©¦´¥² ¯£¨ ´¡®«¡² µ´¡® ¯¦¦¥®´¬©§ ­¹®¤©§¨¥´³ ©®¢¬¡®¤®©®§ ¯£¨ ¯¢¥²¯¥®¤¥ ¡¶ ´¥²²©´¯²©¥¬¬¡

§²ä®³¥²N

RN m¥¤©¥²®¡³ ¦²©¨¥´ ¯£¨ ­å®§¦¡¬¤ ³«¡¬¬ ²¥³°¥«´¥²¡³N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ VY

artikel iiMWR

mö´¥³M ¯£¨ ¦ö²¥®©®§³¦²©¨¥´

QN v¡² ¯£¨ ¥® ¨¡² ²ä´´ ´©¬¬ ¦²©¨¥´ ¡´´ ¤¥¬´¡ © ¦²¥¤¬©§¡ ³¡­­¡®«¯­³´¥² ³¡­´ ´©¬¬ ¦ö²¥®©®§³¦²©¨¥´ °å

¡¬¬¡ ®©¶å¥²L ³ä²³«©¬´ °å ¤¥´ °¯¬©´©³«¡L ¦¡£«¬©§¡ ¯£¨ ­¥¤¢¯²§¥²¬©§¡ ¯­²å¤¥´L ¶©¬«¥´ ©®®¥¢ä² ²ä´´¥® ¦ö²

¶¡² ¯£¨ ¥® ¡´´ ¢©¬¤¡ ¯£¨ ¡®³¬µ´¡ ³©§ ´©¬¬ ¦¡£«¦ö²¥®©®§¡² ¦ö² ¡´´ ³«¹¤¤¡ ³©®¡ ©®´²¥³³¥®N

RN d¥ °¯¬©´©³«¡ °¡²´©¥²®¡ °å µ®©¯®³®©¶å ³«¡¬¬ ¢©¤²¡ ´©¬¬ ¡´´ µ®©¯®³­¥¤¢¯²§¡²®¡³ °¯¬©´©³«¡ ¶©¬ª¡

«¯­­¥² ´©¬¬ µ´´²¹£«N

artikel iiMWS

f²©¨¥´ ¦ö² «¯®³´¥® ¯£¨ ¶¥´¥®³«¡°¥®

k¯®³´¥® ¯£¨ ¤¥® ¶¥´¥®³«¡°¬©§¡ ¦¯²³«®©®§¥® ³«¡¬¬ ¶¡²¡ ¦²©¡N d¥® ¡«¡¤¥­©³«¡ ¦²©¨¥´¥® ³«¡¬¬

²¥³°¥«´¥²¡³N

artikel iiMWT

rä´´ ´©¬¬ µ´¢©¬¤®©®§

QN v¡² ¯£¨ ¥® ¨¡² ²ä´´ ´©¬¬ µ´¢©¬¤®©®§ ¯£¨ ´©¬¬ ´©¬¬´²ä¤¥ ´©¬¬ ¹²«¥³µ´¢©¬¤®©®§ ¯£¨ ¦¯²´¢©¬¤®©®§N

RN d¥®®¡ ²ä´´ ©®®¥¦¡´´¡² ­öª¬©§¨¥´¥® ¡´´ «¯³´®¡¤³¦²©´´ ¦ö¬ª¡ ¤¥® ¯¢¬©§¡´¯²©³«¡ µ®¤¥²¶©³®©®§¥®N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ WP

SN f²©¨¥´¥® ¡´´ ©®²ä´´¡ µ®¤¥²¶©³®©®§³¡®³´¡¬´¥² ­¥¤ ©¡«´´¡§¡®¤¥ ¡¶ ¤¥ ¤¥­¯«²¡´©³«¡ °²©®£©°¥²®¡

¯£¨ ¦ö²ä¬¤²¡²³ ²ä´´ ¡´´ ´©¬¬¦ö²³ä«²¡ ³©®¡ ¢¡²® ³å¤¡® µ´¢©¬¤®©®§ ¯£¨ µ®¤¥²¶©³®©®§ ³¯­ ³´å²

© ö¶¥²¥®³³´ä­­¥¬³¥ ­¥¤ ¦ö²ä¬¤²¡²®¡³ ²¥¬©§©ö³¡L ¦©¬¯³¯¦©³«¡ ¯£¨ °¥¤¡§¯§©³«¡ ö¶¥²´¹§¥¬³¥ ³«¡¬¬

²¥³°¥«´¥²¡³ ¥®¬©§´ ¤¥ ®¡´©¯®¥¬¬¡ ¬¡§¡² ³¯­ ²¥§¬¥²¡² µ´ö¶¡®¤¥´ ¡¶ ¤¥³³¡ ²ä´´©§¨¥´¥²N

artikel iiMWU

f²©´´ ¹²«¥³¶¡¬ ¯£¨ ²ä´´ ¡´´ ¡²¢¥´¡

QN v¡² ¯£¨ ¥® ¨¡² ²ä´´ ¡´´ ¡²¢¥´¡ ¯£¨ µ´ö¶¡ ¥´´ ¦²©´´ ¶¡¬´ ¥¬¬¥² ¡££¥°´¥²¡´ ¹²«¥N

RN v¡²ª¥ µ®©¯®³­¥¤¢¯²§¡²¥ ¨¡² ²ä´´ ¡´´ ³ö«¡ ¡²¢¥´¥L ¡²¢¥´¡L ¥´¡¢¬¥²¡ ³©§ ³¡­´ ´©¬¬¨¡®¤¡¨å¬¬¡

´ªä®³´¥² © ¶¡²ª¥ ­¥¤¬¥­³³´¡´N

SN d¥ ­¥¤¢¯²§¡²¥ © ´²¥¤ª¥¬¡®¤ ³¯­ ¨¡² ´©¬¬³´å®¤ ¡´´ ¡²¢¥´¡ °å ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ´¥²²©´¯²©µ­ ¨¡²

²ä´´ ´©¬¬ ³¡­­¡ ¡²¢¥´³¶©¬¬«¯² ³¯­ µ®©¯®³­¥¤¢¯²§¡²®¡N

artikel iiMWV

n䲩®§³¦²©¨¥´

n䲩®§³¦²©¨¥´¥® ³«¡¬¬ ¥²«ä®®¡³ © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ µ®©¯®³²ä´´¥® ³¡­´ ®¡´©¯®¥¬¬ ¬¡§³´©¦´®©®§ ¯£¨ °²¡¸©³N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ WQ

artikel iiMWW

rä´´ ´©¬¬ ¥§¥®¤¯­

QN v¡² ¯£¨ ¥® ¨¡² ²ä´´ ¡´´ ¢¥³©´´¡ ¬¡§¬©§¥® ¦ö²¶ä²¶¡¤ ¥§¥®¤¯­L ¡´´ ®¹´´ª¡ ¤¥®L ¡´´ ¦ö²¦¯§¡ ö¶¥² ¤¥®

¯£¨ ¡´´ ´¥³´¡­¥®´¥²¡ ¢¯²´ ¤¥®N i®§¥® ¦å² ¢¥²ö¶¡³ ³©® ¥§¥®¤¯­ µ´¯­ ¤å ³¡­¨ä¬¬³®¹´´¡® «²ä¶¥² ¤¥´L

© ¤¥ ¦¡¬¬ ¯£¨ µ®¤¥² ¤¥ ¦ö²µ´³ä´´®©®§¡² ³¯­ ¦ö²¥³«²©¶³ © ¬¡§ ¯£¨ ­¯´ ²ä´´­ä´©§ ¥²³ä´´®©®§ ¦ö² ³©® ¦ö²¬µ³´

© ²ä´´ ´©¤N n¹´´ª¡®¤¥´ ¡¶ ¥§¥®¤¯­¥® ¦å² ²¥§¬¥²¡³ © ¬¡§ ¯­ ¤¥´ ä² ®ö¤¶ä®¤©§´ ¦ö² ¡¬¬­ä®®¡

³¡­¨ä¬¬³©®´²¥³³¥®N

RN i­­¡´¥²©¥¬¬ ¥§¥®¤¯­ ³«¡¬¬ ¶¡²¡ ³«¹¤¤¡¤N

artikel iiMWX

rä´´ ´©¬¬ ¡³¹¬

rä´´¥® ´©¬¬ ¡³¹¬ ³«¡¬¬ §¡²¡®´¥²¡³ ­¥¤ ©¡«´´¡§¡®¤¥ ¡¶ ²¥§¬¥²®¡ © g¥®è¶¥«¯®¶¥®´©¯®¥® ¡¶

¤¥® RX ªµ¬© QYUQ ¯£¨ °²¯´¯«¯¬¬¥´ ¡¶ ¤¥® SQ ª¡®µ¡²© QYVW ¯­ ¦¬¹«´©®§¡²³ ²ä´´³¬©§¡ ³´ä¬¬®©®§ ¯£¨

© ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ «¯®³´©´µ´©¯®¥®N

artikel iiMWY

s«¹¤¤ ¶©¤ ¡¶¬ä§³®¡®¤¥L µ´¶©³®©®§ ¯£¨ µ´¬ä­®©®§

QN k¯¬¬¥«´©¶¡ µ´¶©³®©®§¡² ³«¡¬¬ ¶¡²¡ ¦ö²¢ªµ¤®¡N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ WR

RN i®§¥® ¦å² ¡¶¬ä§³®¡³L µ´¶©³¡³ ¥¬¬¥² µ´¬ä­®¡³ ´©¬¬ ¥® ³´¡´ ¤ä² ¨¡® ¥¬¬¥² ¨¯® ¬ö°¥² ¥® ¡¬¬¶¡²¬©§ ²©³«

¡´´ µ´³ä´´¡³ ¦ö² ¤ö¤³³´²¡¦¦L ´¯²´¹² ¥¬¬¥² ¡®¤²¡ ¦¯²­¥² ¡¶ ¯­ä®³«¬©§ ¥¬¬¥² ¦ö²®¥¤²¡®¤¥ ¢¥³´²¡¦¦®©®§ ¥¬¬¥²

¢¥¨¡®¤¬©®§N

avdelning iii

jÄmlikhet

artikel iiMXP

l©«¨¥´ ©®¦ö² ¬¡§¥®

a¬¬¡ ­ä®®©³«¯² ä² ¬©«¡ ©®¦ö² ¬¡§¥®N

artikel iiMXQ

QN a¬¬ ¤©³«²©­©®¥²©®§ °å §²µ®¤ ¡¶ ¢¬¡®¤ ¡®®¡´ «ö®L ²¡³L ¨µ¤¦ä²§L ¥´®©³«´ ¥¬¬¥² ³¯£©¡¬´ µ²³°²µ®§L

§¥®¥´©³«¡ ³ä²¤²¡§L ³°²å«L ²¥¬©§©¯® ¥¬¬¥² ö¶¥²´¹§¥¬³¥L °¯¬©´©³« ¥¬¬¥² ¡®®¡® 峫央©®§L ´©¬¬¨ö²©§¨¥´ ´©¬¬

®¡´©¯®¥¬¬ ­©®¯²©´¥´L ¦ö²­ö§¥®¨¥´L ¢ö²¤L ¦µ®«´©¯®³¨©®¤¥²L 嬤¥² ¥¬¬¥² ³¥¸µ¥¬¬ ¬ä§§®©®§ ³«¡¬¬ ¶¡²¡

¦ö²¢ªµ¤¥®N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ WS

RN i®¯­ ´©¬¬ä­°®©®§³¯­²å¤¥´ ¦ö² «¯®³´©´µ´©¯®¥®L ¯£¨ µ´¡® ¡´´ ¤¥´ °å¶¥²«¡² ´©¬¬ä­°®©®§¥® ¡¶

®å§¯® ³ä²³«©¬¤ ¢¥³´ä­­¥¬³¥ © ¤¥®®¡L ³«¡¬¬ ¡¬¬ ¤©³«²©­©®¥²©®§ °å §²µ®¤ ¡¶ ®¡´©¯®¡¬©´¥´ ¶¡²¡

¦ö²¢ªµ¤¥®N

artikel iiMXR

kµ¬´µ²¥¬¬L ²¥¬©§©ö³ ¯£¨ ³°²å«¬©§ ­å®§¦¡¬¤

u®©¯®¥® ³«¡¬¬ ²¥³°¥«´¥²¡ ¤¥® «µ¬´µ²¥¬¬¡L ²¥¬©§©ö³¡ ¯£¨ ³°²å«¬©§¡ ­å®§¦¡¬¤¥®N

artikel iiMXS

jä­³´ä¬¬¤¨¥´ ­¥¬¬¡® «¶©®®¯² ¯£¨ ­ä®

jä­³´ä¬¬¤¨¥´ ­¥¬¬¡® «¶©®®¯² ¯£¨ ­ä® ³«¡¬¬ ³ä«¥²³´ä¬¬¡³ °å ¡¬¬¡ ¯­²å¤¥®L ©®¢¥§²©°¥´ © ¦²å§¡ ¯­

¡®³´ä¬¬®©®§L ¡²¢¥´¥ ¯£¨ ¬ö®N

p²©®£©°¥® ¯­ ªä­³´ä¬¬¤¨¥´ µ´§ö² ©®§¥´ ¨©®¤¥² ¦ö² ¡´´ ¢¥¨å¬¬¡ ¥¬¬¥² ¶©¤´¡ 崧䲤¥² ³¯­ ©®®¥¢ä²

³ä²³«©¬¤¡ ¦ö²­å®¥² ¦ö² ¤¥´ µ®¤¥²²¥°²¥³¥®´¥²¡¤¥ «ö®¥´N

artikel iiMXT

b¡²®¥´³ ²ä´´©§¨¥´¥²

QN b¡²® ¨¡² ²ä´´ ´©¬¬ ¤¥´ ³«¹¤¤ ¯£¨ ¤¥® ¯­¶å²¤®¡¤ ³¯­ ¢¥¨ö¶³ ¦ö² ¤¥²¡³ ¶ä¬¦ä²¤N d¥ ³«¡¬¬ ¦²©´´

«µ®®¡ µ´´²¹£«¡ ³©®¡ 峩«´¥²N d¥³³¡ 峩«´¥² ³«¡¬¬ ¢¥¡«´¡³ © ¦²å§¯² ³¯­ ²ö² ¢¡²®¥® © ¦ö²¨å¬¬¡®¤¥ ´©¬¬

¤¥²¡³ 嬤¥² ¯£¨ ­¯§®¡¤N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ WT

RN v©¤ ¡¬¬¡ 崧䲤¥² ³¯­ ²ö² ¢¡²®L ¯¡¶³¥´´ ¯­ ¤¥ ¶©¤´¡³ ¡¶ ¯¦¦¥®´¬©§¡ ­¹®¤©§¨¥´¥² ¥¬¬¥² °²©¶¡´¡

©®³´©´µ´©¯®¥²L ³«¡¬¬ ¢¡²®¥´³ ¢ä³´¡ «¯­­¡ © ¦²ä­³´¡ ²µ­­¥´N

SN v¡²ª¥ ¢¡²® ¨¡² ²ä´´ ¡´´ ²¥§¥¬¢µ®¤¥´ µ°°²ä´´¨å¬¬¡ ¥´´ °¥²³¯®¬©§´ ¦ö²¨å¬¬¡®¤¥ ´©¬¬ ¯£¨ ¤©²¥«´¡

«¯®´¡«´¥² ­¥¤ ¢å¤¡ ¦ö²ä¬¤²¡²®¡L µ´¯­ ¤å ¤¥´´¡ ³´²©¤¥² ­¯´ ¢¡²®¥´³ ¢ä³´¡N

artikel iiMXU

Ĭ¤²¥³ ²ä´´©§¨¥´¥²

u®©¯®¥® ¥²«ä®®¥² ¯£¨ ²¥³°¥«´¥²¡² ²ä´´¥® ¦ö² 䬤²¥ ¡´´ ¬¥¶¡ ¥´´ ¶ä²¤©§´ ¯£¨ ¯¢¥²¯¥®¤¥ ¬©¶ ¯£¨ ¡´´ ¤¥¬´¡

© ¤¥´ ³¯£©¡¬¡ ¯£¨ «µ¬´µ²¥¬¬¡ ¬©¶¥´N

artikel iiMXV

i®´¥§²¥²©®§ ¡¶ °¥²³¯®¥² ­¥¤ ¦µ®«´©¯®³¨©®¤¥²

u®©¯®¥® ¥²«ä®®¥² ¯£¨ ²¥³°¥«´¥²¡² ²ä´´¥® ¦ö² °¥²³¯®¥² ­¥¤ ¦µ®«´©¯®³¨©®¤¥² ¡´´ ¦å ¤¥¬ ¡¶ 崧䲤¥² ³¯­

³¹¦´¡² ´©¬¬ ¡´´ ³ä«¥²³´ä¬¬¡ ¤¥²¡³ ¯¢¥²¯¥®¤¥L ³¯£©¡¬¡ ¯£¨ ¹²«¥³­ä³³©§¡ ©®´¥§²¥²©®§ ¯£¨ ¤¥¬´¡§¡®¤¥ ©

³¡­¨ä¬¬³¬©¶¥´N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ WU avdelning iv

solidaritet

artikel iiMXW

a²¢¥´³´¡§¡²¥³ ²ä´´ ´©¬¬ ©®¦¯²­¡´©¯® ¯£¨ ³¡­²å¤ ©®¯­ ¦ö²¥´¡§¥´

a²¢¥´³´¡§¡²®¡ ¥¬¬¥² ¤¥²¡³ ²¥°²¥³¥®´¡®´¥² ³«¡¬¬ °å ¬ä­°¬©§¡ ®©¶å¥² §¡²¡®´¥²¡³ ²ä´´ ´©¬¬ ©®¦¯²­¡´©¯® ¯£¨

³¡­²å¤ ¶©¤ ¬ä­°¬©§ ´©¤°µ®«´L © ¤¥ ¦¡¬¬ ¯£¨ °å ¤¥ ¶©¬¬«¯² ³¯­ ¦ö²¥³«²©¶³ © µ®©¯®³²ä´´¥® ¯£¨ © ®¡´©¯®¥¬¬

¬¡§³´©¦´®©®§ ¯£¨ °²¡¸©³N

artikel iiMXX

fö²¨¡®¤¬©®§³²ä´´ ¯£¨ ²ä´´ ´©¬¬ «¯¬¬¥«´©¶¡ 崧䲤¥²

a²¢¥´³´¡§¡²¥ ¯£¨ ¡²¢¥´³§©¶¡²¥L ¥¬¬¥² ¤¥²¡³ ²¥³°¥«´©¶¥ ¯²§¡®©³¡´©¯®¥²L ¨¡² © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ µ®©¯®³²ä´´¥®

³¡­´ ®¡´©¯®¥¬¬ ¬¡§³´©¦´®©®§ ¯£¨ °²¡¸©³ ²ä´´ ¡´´ ¦ö²¨¡®¤¬¡ ¯£¨ ©®§å «¯¬¬¥«´©¶¡¶´¡¬ °å ¬ä­°¬©§¡ ®©¶å¥²

¯£¨ ¡´´ © ¨ä®¤¥¬³¥ ¡¶ ©®´²¥³³¥«¯®¦¬©«´¥² ´©¬¬§²©°¡ «¯¬¬¥«´©¶¡ 崧䲤¥² ¦ö² ¡´´ ¦ö²³¶¡²¡ ³©®¡ ©®´²¥³³¥®L

©®¢¥§²©°¥´ ³´²¥ª«N

artikel iiMXY

rä´´ ´©¬¬ ´©¬¬§å®§ ´©¬¬ ¡²¢¥´³¦ö²­¥¤¬©®§¡²

v¡² ¯£¨ ¥® ¨¡² ²ä´´ ´©¬¬ ´©¬¬§å®§ ´©¬¬ «¯³´®¡¤³¦²© ¡²¢¥´³¦ö²­¥¤¬©®§N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ WV

artikel iiMYP

s«¹¤¤ ­¯´ µ°°³ä§®©®§ µ´¡® ³¡«¬©§ §²µ®¤

v¡²ª¥ ¡²¢¥´³´¡§¡²¥ ¨¡² ²ä´´ ´©¬¬ ³«¹¤¤ ­¯´ µ°°³ä§®©®§ µ´¡® ³¡«¬©§ §²µ®¤L © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ µ®©¯®³²ä´´¥®

³¡­´ ®¡´©¯®¥¬¬ ¬¡§³´©¦´®©®§ ¯£¨ °²¡¸©³N

artikel iiMYQ

rä´´¶©³¡ ¡²¢¥´³¦ö²¨å¬¬¡®¤¥®

QN v¡²ª¥ ¡²¢¥´³´¡§¡²¥ ¨¡² ²ä´´ ´©¬¬ ¨ä¬³¯³¡­­¡L ³ä«²¡ ¯£¨ ¶ä²¤©§¡ ¡²¢¥´³¦ö²¨å¬¬¡®¤¥®N

RN v¡²ª¥ ¡²¢¥´³´¡§¡²¥ ¨¡² ²ä´´ ´©¬¬ ¥® ¢¥§²ä®³®©®§ ¡¶ ¤¥® ­¡¸©­¡¬¡ ¡²¢¥´³´©¤¥® ³¡­´ ´©¬¬ ¤¹§®³M

¯£¨ ¶¥£«¯¶©¬¡ ¯£¨ 岬©§ ¢¥´¡¬¤ ³¥­¥³´¥²N

artikel iiMYR

fö²¢µ¤ ­¯´ ¢¡²®¡²¢¥´¥ ¯£¨ ³«¹¤¤ ¡¶ µ®§¤¯­¡² © ¡²¢¥´³¬©¶¥´

b¡²®¡²¢¥´¥ ä² ¦ö²¢ªµ¤¥´N m©®©­©å¬¤¥²® ¦ö² ¡´´ ´¡ ¡®³´ä¬¬®©®§ ¦å² ©®´¥ ¶¡²¡ ¬ä§²¥ ä® ¤¥® 嬤¥² ¶©¤

¶©¬«¥® ³«¯¬°¬©«´¥® µ°°¨ö²L µ´¡® ¡´´ ¤¥´ °å¶¥²«¡² ´©¬¬ä­°®©®§¥® ¡¶ ³å¤¡®¡ ²¥§¬¥² ³¯­ «¡® ¶¡²¡ ­¥²

¦ö²¤¥¬¡«´©§¡ ¦ö² µ®§¤¯­¡² ¯£¨ ­¥¤ ¦ö²¢¥¨å¬¬ ¦ö² ¢¥§²ä®³¡¤¥ µ®¤¡®´¡§N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ WW

d¥ µ®§¤¯­¡² ³¯­ ¨¡² ¡®³´ä¬¬®©®§ ³«¡¬¬ å´®ªµ´¡ ¡²¢¥´³¶©¬¬«¯² ³¯­ ä² ¡®°¡³³¡¤¥ ´©¬¬ ¤¥²¡³ 嬤¥² ³¡­´

³«¹¤¤¡³ ­¯´ ¥«¯®¯­©³«´ µ´®¹´´ª¡®¤¥ ¯£¨ ­¯´ ¡¬¬´ ¡²¢¥´¥ ³¯­ «¡® ¶¡²¡ ´©¬¬ ³«¡¤¡ ¦ö² ¤¥²¡³ ³ä«¥²¨¥´L

¤¥²¡³ ¨ä¬³¡L ¤¥²¡³ ¦¹³©³«¡L ­¥®´¡¬¡L ­¯²¡¬©³«¡ ¥¬¬¥² ³¯£©¡¬¡ µ´¶¥£«¬©®§ ¥¬¬¥² 䶥®´¹²¡ ¤¥²¡³

µ´¢©¬¤®©®§N

artikel iiMYS

f¡­©¬ª¥¬©¶ ¯£¨ ¹²«¥³¬©¶

QN s«¹¤¤¥´ ¡¶ ¦¡­©¬ª¥® °å ¤¥´ ²ä´´³¬©§¡L ¥«¯®¯­©³«¡ ¯£¨ ³¯£©¡¬¡ °¬¡®¥´ ³«¡¬¬ ³ä«¥²³´ä¬¬¡³N

RN fö² ¡´´ «µ®®¡ ¦ö²¥®¡ ¦¡­©¬ª¥¬©¶ ¯£¨ ¹²«¥³¬©¶ ³«¡¬¬ ¶¡²ª¥ ¡²¢¥´³´¡§¡²¥ ¨¡ ²ä´´ ´©¬¬ ³«¹¤¤ ­¯´

µ°°³ä§®©®§ °å ¶¡²ª¥ §²µ®¤ ³¯­ ³´å² © ³¡­¢¡®¤ ­¥¤ ­¯¤¥²³«¡° ³¡­´ ²ä´´ ´©¬¬ ¢¥´¡¬¤ ­ö¤²¡¬¥¤©§¨¥´

¯£¨ ´©¬¬ ¦ö²ä¬¤²¡¬¥¤©§¨¥´ ¥¦´¥² ¥´´ ¢¡²®³ ¦ö¤¥¬³¥ ¥¬¬¥² ¡¤¯°´©¯®N

artikel iiMYT

s¯£©¡¬ ´²¹§§¨¥´ ¯£¨ ³¯£©¡¬´ ³´ö¤

QN u®©¯®¥® ³«¡¬¬ ¥²«ä®®¡ ¯£¨ ²¥³°¥«´¥²¡ ²ä´´¥® ´©¬¬ ´©¬¬§å®§ ´©¬¬ ³¯£©¡¬ ´²¹§§¨¥´ ¯£¨ ³¯£©¡¬¡

¦ö²­å®¥² ³¯­ §¡²¡®´¥²¡² ³«¹¤¤ © ³å¤¡®¡ ¦¡¬¬ ³¯­ ­¯¤¥²³«¡°L ³ªµ«¤¯­L ¯¬¹£«¯² © ¡²¢¥´¥´L

¯­³¯²§³¢¥¨¯¶ ¥¬¬¥² 嬤¥²¤¯­ ³¡­´ ¶©¤ ¡²¢¥´³¬ö³¨¥´ © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ®ä²­¡²¥ ¢¥³´ä­­¥¬³¥²

© µ®©¯®³²ä´´¥® ³¡­´ ®¡´©¯®¥¬¬ ¬¡§³´©¦´®©®§ ¯£¨ °²¡¸©³N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ WX

RN v¡² ¯£¨ ¥® ³¯­ ä² ¢¯³¡´´ ¯£¨ ¦ö²¦¬¹´´¡² ³©§ ¬¡§¬©§´ ©®¯­ µ®©¯®¥® ¨¡² ²ä´´ ´©¬¬ ³¯£©¡¬ ´²¹§§¨¥´

¯£¨ ³¯£©¡¬¡ ¦ö²­å®¥² © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ µ®©¯®³²ä´´¥® ³¡­´ ®¡´©¯®¥¬¬ ¬¡§³´©¦´®©®§ ¯£¨ °²¡¸©³N

SN i ³¹¦´¥ ¡´´ ¢¥«ä­°¡ ³¯£©¡¬ µ´¥³´ä®§®©®§ ¯£¨ ¦¡´´©§¤¯­ ³«¡¬¬ µ®©¯®¥® ¥²«ä®®¡ ¯£¨ ²¥³°¥«´¥²¡

²ä´´¥® ´©¬¬ ³¯£©¡¬´ ³´ö¤ ¯£¨ ´©¬¬ ³´ö¤ ´©¬¬ ¢¯¥®¤¥´ ³¯­L © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ®ä²­¡²¥ ¢¥³´ä­­¥¬³¥²

© µ®©¯®³²ä´´¥® ³¡­´ © ®¡´©¯®¥¬¬ ¬¡§³´©¦´®©®§ ¯£¨ °²¡¸©³L ä² ¡¶³¥¤¤¡ ¡´´ ´²¹§§¡ ¥® ¶ä²¤©§ ´©¬¬¶¡²¯ ¦ö² ¡¬¬¡

¤¥­ ³¯­ ³¡«®¡² ´©¬¬²ä£«¬©§¡ ­¥¤¥¬N

artikel iiMYU

h䬳¯³«¹¤¤

v¡² ¯£¨ ¥® ¨¡² ²ä´´ ´©¬¬ ´©¬¬§å®§ ´©¬¬ ¦ö²¥¢¹§§¡®¤¥ ¨ä¬³¯¶å²¤ ¯£¨ ´©¬¬ ­¥¤©£©®³« ¶å²¤ °å ¤¥ ¶©¬¬«¯² ³¯­

¦¡³´³´ä¬¬³ © ®¡´©¯®¥¬¬ ¬¡§³´©¦´®©®§ ¯£¨ °²¡¸©³N e® ¨ö§ ¨ä¬³¯³«¹¤¤³®©¶å ¦ö² ­ä®®©³«¯² ³«¡¬¬ ³ä«¥²³´ä¬¬¡³

¶©¤ µ´¦¯²­®©®§ ¯£¨ §¥®¯­¦ö²¡®¤¥ ¡¶ ¡¬¬ µ®©¯®³°¯¬©´©« ¯£¨ ¡¬¬¡ µ®©¯®³å´§ä²¤¥²N

artikel iiMYV

t©¬¬§å®§ ´©¬¬ ´ªä®³´¥² ¡¶ ¡¬¬­ä®´ ¥«¯®¯­©³«´ ©®´²¥³³¥

u®©¯®¥® ³«¡¬¬ ¦ö² ¡´´ ¦²ä­ª¡ ³¯£©¡¬ ¯£¨ ´¥²²©´¯²©¥¬¬ ³¡­­¡®¨å¬¬®©®§ © µ®©¯®¥® ¥²«ä®®¡ ¯£¨ ²¥³°¥«´¥²¡

¤¥® ´©¬¬§å®§ ´©¬¬ ´ªä®³´¥² ¡¶ ¡¬¬­ä®´ ¥«¯®¯­©³«´ ©®´²¥³³¥ ³¯­ ¦ö²¥³«²©¶³ © ®¡´©¯®¥¬¬ ¬¡§³´©¦´®©®§ ¯£¨

°²¡¸©³ © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ «¯®³´©´µ´©¯®¥®N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ WY

artikel iiMYW

m©¬ªö³«¹¤¤

e® ¨ö§ ®©¶å © ¦²å§¡ ¯­ ­©¬ªö³«¹¤¤ ¯£¨ ¦ö²¢ä´´²©®§ ¡¶ ­©¬ªö®³ «¶¡¬©´¥´ ³«¡¬¬ ©®´¥§²¥²¡³ © µ®©¯®¥®³

°¯¬©´©« ¯£¨ ´²¹§§¡³ © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ °²©®£©°¥® ¯­ ¨å¬¬¢¡² µ´¶¥£«¬©®§N

artikel iiMYX

k¯®³µ­¥®´³«¹¤¤

e® ¨ö§ ®©¶å © ¦²å§¡ ¯­ «¯®³µ­¥®´³«¹¤¤ ³«¡¬¬ ´²¹§§¡³ © µ®©¯®¥®³ °¯¬©´©«N

avdelning v

medborgarnas rÄttigheter

artikel iiMYY

rö³´²ä´´ ¯£¨ ¶¡¬¢¡²¨¥´ ´©¬¬ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´

QN v¡²ª¥ µ®©¯®³­¥¤¢¯²§¡²¥ ³«¡¬¬ ¨¡ ²ö³´²ä´´ ¯£¨ ¶¡²¡ ¶¡¬¢¡² ¶©¤ ¶¡¬ ´©¬¬ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ © ¤¥®

­¥¤¬¥­³³´¡´ ¤ä² ¨¡® ¥¬¬¥² ¨¯® ä² ¢¯³¡´´L °å ³¡­­¡ ¶©¬¬«¯² ³¯­ ­¥¤¢¯²§¡²®¡ © ¤¥® ³´¡´¥®N

RN l¥¤¡­ö´¥²®¡ © eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ³«¡¬¬ ¶ä¬ª¡³ §¥®¯­ ¡¬¬­ä®®¡L ¤©²¥«´¡L ¦²©¡ ¯£¨ ¨¥­¬©§¡ ¶¡¬N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ XP

artikel iiMQPP

rö³´²ä´´ ¯£¨ ¶¡¬¢¡²¨¥´ © «¯­­µ®¡¬¡ ¶¡¬

v¡²ª¥ µ®©¯®³­¥¤¢¯²§¡²¥ ³«¡¬¬ ¨¡ ²ö³´²ä´´ ¯£¨ ¶¡²¡ ¶¡¬¢¡² © «¯­­µ®¡¬¡ ¶¡¬ © ¤¥® ­¥¤¬¥­³³´¡´ ¤ä²

¨¡® ¥¬¬¥² ¨¯® ä² ¢¯³¡´´L °å ³¡­­¡ ¶©¬¬«¯² ³¯­ ­¥¤¢¯²§¡²®¡ © ¤¥® ³´¡´¥®N

artikel iiMQPQ

rä´´ ´©¬¬ §¯¤ ¦ö²¶¡¬´®©®§

QN v¡² ¯£¨ ¥® ¨¡² ²ä´´ ¡´´ ¦å ³©®¡ ¡®§¥¬ä§¥®¨¥´¥² ¢¥¨¡®¤¬¡¤¥ ¯°¡²´©³«´L ²ä´´¶©³´ ¯£¨ ©®¯­ ³«ä¬©§ ´©¤

¡¶ µ®©¯®¥®³ ©®³´©´µ´©¯®¥²L ¯²§¡® ¯£¨ ­¹®¤©§¨¥´¥²N

RN d¥®®¡ ²ä´´©§¨¥´ ©®®¥¢ä² ¢¬N¡N ¡´´

¡I ¶¡² ¯£¨ ¥® ¨¡² ²ä´´ ¡´´ ¢¬© ¨ö²¤ ©®®¡® ¥® ¥®³«©¬¤ 崧䲤 ³¯­ ³«µ¬¬¥ ¢¥²ö²¡ ¨¯®¯­ ¥¬¬¥² ¨¥®®¥

®¥§¡´©¶´ ¶©¤´¡³ ­¯´ ¨¯®¯­ ¥¬¬¥² ¨¥®®¥L

¢I ¶¡² ¯£¨ ¥® ³«¡¬¬ ¨¡ ´©¬¬§å®§ ´©¬¬ ¤¥ ¡«´¥² ³¯­ ¢¥²ö² ¨¯®¯­ ¥¬¬¥² ¨¥®®¥L ­¥¤ ¦ö²¢¥¨å¬¬ ¦ö²

¢¥²ä´´©§¡¤¥ ©®´²¥³³¥® ¶¡¤ ¡¶³¥² ³¥«²¥´¥³³L ´¹³´®¡¤³°¬©«´ ¯£¨ ¡¦¦ä²³¨¥­¬©§¨¥´L

£I ¦ö²¶¡¬´®©®§¥® ä² ³«¹¬¤©§ ¡´´ ­¯´©¶¥²¡ ³©®¡ ¢¥³¬µ´N

SN v¡² ¯£¨ ¥® ¨¡² ²ä´´ ¡´´ ¦å ¥²³ä´´®©®§ ¡¶ µ®©¯®¥® ¦ö² ³«¡¤¯² ³¯­ ¨¡² ¯²³¡«¡´³ ¡¶ ¤¥³³

©®³´©´µ´©¯®¥² ¥¬¬¥² ¤¥³³ ´ªä®³´¥­ä® µ®¤¥² ¤¥²¡³ ´ªä®³´¥µ´ö¶®©®§L ¥®¬©§´ ¤¥ ¡¬¬­ä®®¡ §¥­¥®³¡­­¡

°²©®£©°¥²®¡ © ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ¬¡§³´©¦´®©®§N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ XQ

TN v¡² ¯£¨ ¥® ³«¡¬¬ «µ®®¡ ¶ä®¤¡ ³©§ ´©¬¬ µ®©¯®¥®³ ©®³´©´µ´©¯®¥² °å ®å§¯´ ¡¶ «¯®³´©´µ´©¯®¥®³ ³°²å«

¯£¨ ³«¡¬¬ ¦å ³¶¡² °å ³¡­­¡ ³°²å«N

artikel iiMQPR

rä´´ ´©¬¬ ´©¬¬§å®§ ´©¬¬ ¨¡®¤¬©®§¡²

v¡²ª¥ µ®©¯®³­¥¤¢¯²§¡²¥ ¯£¨ ¶¡²ª¥ ¦¹³©³« ¥¬¬¥² ªµ²©¤©³« °¥²³¯® ³¯­ ä² ¢¯³¡´´ ¥¬¬¥² ¨¡² ³©´´ ³ä´¥ © ¥®

­¥¤¬¥­³³´¡´ ¨¡² ²ä´´ ´©¬¬ ´©¬¬§å®§ ´©¬¬ µ®©¯®¥®³ ©®³´©´µ´©¯®¥²³L ¯²§¡®³ ¯£¨ ­¹®¤©§¨¥´¥²³ ¨¡®¤¬©®§¡²L

¯¢¥²¯¥®¤¥ ¡¶ ­¥¤©µ­N

artikel iiMQPS

eµ²¯°¥©³«¡ ¯­¢µ¤³­¡®®¥®

v¡²ª¥ µ®©¯®³­¥¤¢¯²§¡²¥ ¯£¨ ¶¡²ª¥ ¦¹³©³« ¥¬¬¥² ªµ²©¤©³« °¥²³¯® ³¯­ ä² ¢¯³¡´´ ¥¬¬¥² ¨¡² ³©´´ ³ä´¥ © ¥®

­¥¤¬¥­³³´¡´ ¨¡² ²ä´´ ¡´´ ¶ä®¤¡ ³©§ ´©¬¬ eµ²¯°¥©³«¡ ¯­¢µ¤³­¡®®¥® ¶©¤ ­©³³¦ö²¨å¬¬¡®¤¥® © µ®©¯®¥®³

©®³´©´µ´©¯®¥²³L ¯²§¡®³ ¥¬¬¥² ­¹®¤©§¨¥´¥²³ ¶¥²«³¡­¨¥´L ­¥¤ µ®¤¡®´¡§ ¦ö² eµ²¯°¥©³«¡ µ®©¯®¥®³

¤¯­³´¯¬ ¤å ¤¥® µ´ö¶¡² ³©®¡ ¤¯­³´¯¬³¦µ®«´©¯®¥²N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ XR

artikel iiMQPT

rä´´ ¡´´ §ö²¡ ¦²¡­³´ä¬¬®©®§¡²

v¡²ª¥ µ®©¯®³­¥¤¢¯²§¡²¥ ¯£¨ ¶¡²ª¥ ¦¹³©³« ¥¬¬¥² ªµ²©¤©³« °¥²³¯® ³¯­ ä² ¢¯³¡´´ ¥¬¬¥² ¨¡² ³©´´ ³ä´¥ © ¥®

­¥¤¬¥­³³´¡´ ¨¡² ²ä´´ ¡´´ §ö²¡ ¦²¡­³´ä¬¬®©®§¡² ´©¬¬ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´N

artikel iiMQPU

rö²¥¬³¥M ¯£¨ µ°°¥¨å¬¬³¦²©¨¥´

QN v¡²ª¥ µ®©¯®³­¥¤¢¯²§¡²¥ ¨¡² ²ä´´ ¡´´ ¦²©´´ ²ö²¡ ³©§ ¯£¨ µ°°¥¨å¬¬¡ ³©§ ©®¯­ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³

´¥²²©´¯²©¥²N

RN rö²¥¬³¥M ¯£¨ µ°°¥¨å¬¬³¦²©¨¥´ «¡® © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ «¯®³´©´µ´©¯®¥® ­¥¤§¥³ ­¥¤¢¯²§¡²¥ ©

´²¥¤ª¥¬¡®¤ ³¯­ ä² ¬¡§¬©§¥® ¢¯³¡´´¡ ©®¯­ ¥® ­¥¤¬¥­³³´¡´³ ´¥²²©´¯²©µ­N

artikel iiMQPV

d©°¬¯­¡´©³«´ ¯£¨ «¯®³µ¬ä²´ ³«¹¤¤

v¡²ª¥ µ®©¯®³­¥¤¢¯²§¡²¥ ¨¡² ©®¯­ ¥´´ ´²¥¤ª¥¬¡®¤³ ´¥²²©´¯²©µ­L ¤ä² ¤¥® ­¥¤¬¥­³³´¡´ © ¶©¬«¥® ¨¡® ¥¬¬¥²

¨¯® ä² ­¥¤¢¯²§¡²¥ ©®´¥ ä² ²¥°²¥³¥®´¥²¡¤L ²ä´´ ´©¬¬ ³«¹¤¤ ¡¶ ¶¡²ª¥ ­¥¤¬¥­³³´¡´³ ¤©°¬¯­¡´©³«¡ ¥¬¬¥²

«¯®³µ¬ä²¡ ­¹®¤©§¨¥´¥²L °å ³¡­­¡ ¶©¬¬«¯² ³¯­ ­¥¤¢¯²§¡²®¡ © ¤¥® ³´¡´¥®N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ XS avdelning vi rÄttskipning artikel iiMQPW

rä´´ ´©¬¬ ¥´´ ¥¦¦¥«´©¶´ ²ä´´³­¥¤¥¬ ¯£¨ ´©¬¬ ¥® ¯°¡²´©³« ¤¯­³´¯¬

v¡² ¯£¨ ¥® ¶¡²³ µ®©¯®³²ä´´³¬©§´ §¡²¡®´¥²¡¤¥ ¦²©M ¯£¨ ²ä´´©§¨¥´¥² ¨¡² «²ä®«´³ ¨¡² ²ä´´ ´©¬¬ ¥´´ ¥¦¦¥«´©¶´

²ä´´³­¥¤¥¬ ©®¦ö² ¥® ¤¯­³´¯¬L ­¥¤ ¢¥¡«´¡®¤¥ ¡¶ ¤¥ ¶©¬¬«¯² ³¯­ ¦ö²¥³«²©¶³ © ¤¥®®¡ ¡²´©«¥¬N

v¡² ¯£¨ ¥® ¨¡² ²ä´´ ¡´´ ©®¯­ ³«ä¬©§ ´©¤ ¦å ³©® ³¡« °²ö¶¡¤ © ¥® ²ä´´¶©³ ¯£¨ ¯¦¦¥®´¬©§ ²ä´´¥§å®§ ¯£¨ ©®¦ö² ¥®

¯¡¶¨ä®§©§ ¯£¨ ¯°¡²´©³« ¤¯­³´¯¬ ³¯­ ¨¡² ©®²ä´´¡´³ ¥®¬©§´ ¬¡§N v¡² ¯£¨ ¥® ³«¡¬¬ ¨¡ ­öª¬©§¨¥´ ¡´´ ¥²¨å¬¬¡

²å¤§©¶®©®§L ¬å´¡ ³©§ ¦ö²³¶¡²¡³ ¯£¨ ¦ö²¥´²ä¤¡³N

rä´´³¨ªä¬° ³«¡¬¬ §¥³ ´©¬¬ °¥²³¯®¥² ³¯­ ©®´¥ ¨¡² ´©¬¬²ä£«¬©§¡ ­¥¤¥¬L ¯­ ¤¥®®¡ ¨ªä¬° ä² ®ö¤¶ä®¤©§ ¦ö² ¡´´ §¥

¤¥­ ¥® ¥¦¦¥«´©¶ ­öª¬©§¨¥´ ¡´´ ¦å ³©® ³¡« °²ö¶¡¤ ©®¦ö² ¤¯­³´¯¬N

artikel iiMQPX

p²¥³µ­´©¯® ¦ö² ¯³«µ¬¤ ¯£¨ ²ä´´¥® ´©¬¬ ¦ö²³¶¡²

QN v¡² ¯£¨ ¥® ³¯­ ¨¡² ¢¬©¶©´ ¡®«¬¡§¡¤ ¦ö² ¥® ¬¡§ö¶¥²´²ä¤¥¬³¥ ³«¡¬¬ ¢¥´²¡«´¡³ ³¯­ ¯³«¹¬¤©§ ´©¬¬ ¤¥³³

¡´´ ¨¡®³ ¥¬¬¥² ¨¥®®¥³ ³«µ¬¤ ¬¡§¬©§¥® ¦¡³´³´ä¬¬´³N

RN v¡² ¯£¨ ¥® ³¯­ ¨¡² ¢¬©¶©´ ¡®«¬¡§¡¤ ¦ö² ¥® ¬¡§ö¶¥²´²ä¤¥¬³¥ ³«¡¬¬ §¡²¡®´¥²¡³ ²¥³°¥«´ ¦ö² ²ä´´¥® ´©¬¬

¦ö²³¶¡²N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ XT

artikel iiMQPY

p²©®£©°¥²®¡ ¯­ ¬¡§¬©§¨¥´ ¯£¨ °²¯°¯²´©¯®¡¬©´¥´ © ¦²å§¡ ¯­ ¢²¯´´ ¯£¨ ³´²¡¦¦

QN i®§¥® ¦å² ¦ä¬¬¡³ ´©¬¬ ¡®³¶¡² ¦ö² ®å§¯® §ä²®©®§ ¥¬¬¥² µ®¤¥²¬å´¥®¨¥´ ³¯­ ¶©¤ ¤¥® ´©¤°µ®«´ ¤å ¤¥®

¢¥§©£«³ ©®´¥ µ´§ª¯²¤¥ ¥® ¬¡§ö¶¥²´²ä¤¥¬³¥ ¥®¬©§´ ®¡´©¯®¥¬¬ ¥¬¬¥² ©®´¥²®¡´©¯®¥¬¬ ²ä´´N i®´¥ ¨¥¬¬¥² ¦å² ¥´´

³´²ä®§¡²¥ ³´²¡¦¦ µ´­ä´¡³ ä® ³¯­ ¶¡² ´©¬¬ä­°¬©§´ ¶©¤ ¤¥® ´©¤°µ®«´ ¤å ¬¡§ö¶¥²´²ä¤¥¬³¥® ¢¥§©£«³N o­ ¥¦´¥²

¬¡§ö¶¥²´²ä¤¥¬³¥®³ ¢¥§å¥®¤¥ ®¹ ¬¡§ ³´©¦´¡³ ³¯­ ¦ö²¥³«²©¶¥² ¥´´ ¬©®¤²©§¡²¥ ³´²¡¦¦ ³«¡¬¬ ¤¥´´¡ ´©¬¬ä­°¡³N

RN d¥®®¡ ¡²´©«¥¬ ³«¡¬¬ ©®´¥ ¨©®¤²¡ ¬¡§¦ö²©®§ ¯£¨ ¢¥³´²¡¦¦®©®§ ¡¶ ¤¥® ³¯­ ¨¡² §ª¯²´ ³©§ ³«¹¬¤©§ ´©¬¬ ¥®

¨¡®¤¬©®§ ¥¬¬¥² µ®¤¥²¬å´¥®¨¥´ ³¯­ ¶©¤ ¤¥® ´©¤°µ®«´ ¤å ¤¥® ¢¥§©£«³ ¶¡² ¢²¯´´³¬©§ ¥®¬©§´ ¤¥ ¡¬¬­ä®®¡

°²©®£©°¥² ³¯­ ¥²«ä®®³ ¡¶ ¡¬¬¡ ®¡´©¯®¥²N

SN s´²¡¦¦¥´³ ³´²ä®§¨¥´ ¢ö² ©®´¥ ¶¡²¡ ¯°²¯°¯²´©¯®¥²¬©§ © ¦ö²¨å¬¬¡®¤¥ ´©¬¬ ¬¡§ö¶¥²´²ä¤¥¬³¥®N

artikel iiMQQP

rä´´ ¡´´ ©®´¥ ¢¬© ¤ö­¤ ¥¬¬¥² ³´²¡¦¦¡¤ ´¶å §å®§¥² ¦ö² ³¡­­¡ ¢²¯´´

i®§¥® ¦å² ¬¡§¦ö²¡³ ¥¬¬¥² ³´²¡¦¦¡³ °å ®¹´´ ¦ö² ¥® ¬¡§ö¶¥²´²ä¤¥¬³¥ ¦ö² ¶©¬«¥® ¨¡® ¥¬¬¥² ¨¯® ²¥¤¡® ¨¡² ¢¬©¶©´

¦²©«ä®¤ ¥¬¬¥² ¤ö­¤ © µ®©¯®¥® §¥®¯­ ¥® ¬¡§¡«²¡¦´¶µ®®¥® ¢²¯´´­å¬³¤¯­ © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ¬¡§¥®N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ XU avdelning vii

allmÄnna bestÄmmelser om tolkning och

tillÄmpning av stadgan

artikel iiMQQQ

t©¬¬ä­°®©®§³¯­²å¤¥

QN b¥³´ä­­¥¬³¥²®¡ © ¤¥®®¡ ³´¡¤§¡ ²©«´¡² ³©§L ­¥¤ ¢¥¡«´¡®¤¥ ¡¶ ³µ¢³©¤©¡²©´¥´³°²©®£©°¥®L ´©¬¬

µ®©¯®¥®³ ©®³´©´µ´©¯®¥²L ¯²§¡® ¯£¨ ­¹®¤©§¨¥´¥² ³¡­´ ´©¬¬ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ¥®¤¡³´ ®ä² ¤¥³³¡ ´©¬¬ä­°¡²

µ®©¯®³²ä´´¥®N i®³´©´µ´©¯®¥²®¡L ¯²§¡®¥®L ­¹®¤©§¨¥´¥²®¡ ¯£¨ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ³«¡¬¬ ¤ä²¦ö² ²¥³°¥«´¥²¡

²ä´´©§¨¥´¥²®¡L ©¡«´´¡ °²©®£©°¥²®¡ ¯£¨ ¦²ä­ª¡ ´©¬¬ä­°®©®§¥® ¡¶ ¤¥­ © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ³©®¡ ²¥³°¥«´©¶¥

¢¥¦¯§¥®¨¥´¥² ¯£¨ µ®¤¥² ©¡«´´¡§¡®¤¥ ¡¶ §²ä®³¥²®¡ ¦ö² µ®©¯®¥®³ ¢¥¦¯§¥®¨¥´¥² ¥®¬©§´ ¡®¤²¡ ¤¥¬¡² ¡¶

«¯®³´©´µ´©¯®¥®N

RN d¥®®¡ ³´¡¤§¡ ©®®¥¢ä² ©®´¥ ®å§¯® µ´¶©¤§®©®§ ¡¶ ´©¬¬ä­°®©®§³¯­²å¤¥´ ¦ö² µ®©¯®³²ä´´¥® µ´¡®¦ö²

µ®©¯®¥®³ ¢¥¦¯§¥®¨¥´¥²L ­¥¤¦ö² ¶¡²«¥® ®å§¯® ®¹ ¢¥¦¯§¥®¨¥´ ¥¬¬¥² ®å§¯® ®¹ µ°°§©¦´ ¦ö² µ®©¯®¥® ¯£¨

䮤²¡² ¨¥¬¬¥² ©®´¥ ¤¥ ¢¥¦¯§¥®¨¥´¥² ¯£¨ µ°°§©¦´¥² ³¯­ ¦¡³´³´ä¬¬³ © ¡®¤²¡ ¤¥¬¡² ¡¶ «¯®³´©´µ´©¯®¥®N

artikel iiMQQR

rä´´©§¨¥´¥²®¡³ ¯£¨ °²©®£©°¥²®¡³ ²ä£«¶©¤¤ ¯£¨ ´¯¬«®©®§

QN v¡²ª¥ ¢¥§²ä®³®©®§ © µ´ö¶®©®§¥® ¡¶ ¤¥ ²ä´´©§¨¥´¥² ¯£¨ ¦²©¨¥´¥² ³¯­ ¥²«ä®®³ © ¤¥®®¡ ³´¡¤§¡ ³«¡¬¬

¶¡²¡ ¦ö²¥³«²©¶¥® © ¬¡§ ¯£¨ ¦ö²¥®¬©§ ­¥¤ ¤¥´ ¶ä³¥®´¬©§¡ ©®®¥¨å¬¬¥´ © ¤¥³³¡ ²ä´´©§¨¥´¥² ¯£¨ ¦²©¨¥´¥²N

b¥§²ä®³®©®§¡² ¦å²L ­¥¤ ¢¥¡«´¡®¤¥ ¡¶ °²¯°¯²´©¯®¡¬©´¥´³°²©®£©°¥®L ¥®¤¡³´ §ö²¡³ ¯­ ¤¥ ä² ®ö¤¶ä®¤©§¡

¯£¨ ¦¡«´©³«´ ³¶¡²¡² ­¯´ ­å¬ ¡¶ ¡¬¬­ä®´ ³¡­¨ä¬¬³©®´²¥³³¥ ³¯­ ¥²«ä®®³ ¡¶ µ®©¯®¥® ¥¬¬¥² ¢¥¨¯¶¥´ ¡¶

³«¹¤¤ ¦ö² ¡®¤²¡ ­ä®®©³«¯²³ ²ä´´©§¨¥´¥² ¯£¨ ¦²©¨¥´¥²N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ XV

RN d¥ ²ä´´©§¨¥´¥² ³¯­ ¥²«ä®®³ © ¤¥®®¡ ³´¡¤§¡ ¦ö² ¶©¬«¡ ¢¥³´ä­­¥¬³¥² å´¥²¦©®®³ © ¡®¤²¡ ¤¥¬¡²

© «¯®³´©´µ´©¯®¥® ³«¡¬¬ µ´ö¶¡³ °å ¤¥ ¶©¬¬«¯² ¯£¨ ©®¯­ ¤¥ §²ä®³¥² ³¯­ ¦¡³´³´ä¬¬³ © ¤¥³³¡N

SN i ¤¥® ­å® ³¯­ ¤¥®®¡ ³´¡¤§¡ ¯­¦¡´´¡² ²ä´´©§¨¥´¥² ³¯­ ­¯´³¶¡²¡² ³å¤¡®¡ ³¯­ §¡²¡®´¥²¡³ ¡¶

eµ²¯°¥©³«¡ «¯®¶¥®´©¯®¥® ¯­ ³«¹¤¤ ¦ö² ¤¥ ­ä®³«¬©§¡ ²ä´´©§¨¥´¥²®¡ ¯£¨ ¤¥ §²µ®¤¬ä§§¡®¤¥ ¦²©¨¥´¥²®¡

³«¡¬¬ ¤¥ ¨¡ ³¡­­¡ ©®®¥¢ö²¤ ¯£¨ ²ä£«¶©¤¤ ³¯­ © «¯®¶¥®´©¯®¥®N d¥®®¡ ¢¥³´ä­­¥¬³¥ ¨©®¤²¡² ©®´¥

µ®©¯®³²ä´´¥® ¦²å® ¡´´ ´©¬¬¦ö²³ä«²¡ ¥´´ ­¥² ¬å®§´§å¥®¤¥ ³«¹¤¤N

TN i ¤¥® ­å® ³¯­ §²µ®¤¬ä§§¡®¤¥ ²ä´´©§¨¥´¥² ¥®¬©§´ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ §¥­¥®³¡­­¡

«¯®³´©´µ´©¯®¥¬¬¡ ´²¡¤©´©¯®¥² ¥²«ä®®³ © ¤¥®®¡ ³´¡¤§¡L ³«¡¬¬ ²ä´´©§¨¥´¥²®¡ ´¯¬«¡³ © ³¡­³´ä­­©§¨¥´

­¥¤ ¤¥³³¡ ´²¡¤©´©¯®¥²N

UN d¥ ¢¥³´ä­­¥¬³¥² © ¤¥®®¡ ³´¡¤§¡ ³¯­ ©®®¥¨å¬¬¥² °²©®£©°¥² ¦å² §¥®¯­¦ö²¡³ §¥®¯­

¬¡§³´©¦´®©®§³¡«´¥² ¯£¨ ¶¥²«³´ä¬¬©§¨¥´³¡«´¥² ³¯­ ¢¥³¬µ´¡³ ¡¶ µ®©¯®¥®³ ©®³´©´µ´©¯®¥²L ¯²§¡® ¯£¨

­¹®¤©§¨¥´¥² ¯£¨ §¥®¯­ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ¡«´¥² ®ä² ¤¥ ¶©¤ µ´ö¶¡®¤¥´ ¡¶ ³©®¡ ²¥³°¥«´©¶¥

¢¥¦¯§¥®¨¥´¥² §¥®¯­¦ö² µ®©¯®³²ä´´¥®N d¥ ¦å² °²ö¶¡³ © ¤¯­³´¯¬ ¥®¤¡³´ ®ä² ¤¥´ ä² ¦²å§¡ ¯­

´¯¬«®©®§¥® ¡¶ ³å¤¡®¡ ¡«´¥² ¯£¨ °²ö¶®©®§¥® ¡¶ ¤¥²¡³ ¬¡§¬©§¨¥´N

VN n¡´©¯®¥¬¬¡ ¬¡§¡² ¯£¨ ®¡´©¯®¥¬¬ °²¡¸©³ ³«¡¬¬ ¢¥¡«´¡³ ¦µ¬¬´ µ´ © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ¶¡¤ ³¯­ ¡®§¥³

© ¤¥®®¡ ³´¡¤§¡N

WN d¥ ¦ö²«¬¡²©®§¡² ³¯­ µ´¡²¢¥´¡´³ ¦ö² ¡´´ §¥ ¶ä§¬¥¤®©®§ ¶©¤ ´¯¬«®©®§¥® ¡¶ ³´¡¤§¡® ¯­ ¤¥

§²µ®¤¬ä§§¡®¤¥ ²ä´´©§¨¥´¥²®¡ ³«¡¬¬ ¶¥¤¥²¢ö²¬©§¥® ¢¥¡«´¡³ ¡¶ µ®©¯®¥®³ ¯£¨ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³

¤¯­³´¯¬¡²N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ XW

artikel iiMQQS

s«¹¤¤³®©¶å

i®§¥® ¢¥³´ä­­¥¬³¥ © ¤¥®®¡ ³´¡¤§¡ ¦å² ´¯¬«¡³ ³¯­ ¡´´ ¤¥® ©®³«²ä®«¥² ¥¬¬¥² ©®«²ä«´¡² °å ¤¥ ­ä®³«¬©§¡

²ä´´©§¨¥´¥² ¯£¨ §²µ®¤¬ä§§¡®¤¥ ¦²©¨¥´¥² ³¯­ ©®¯­ ²¥³°¥«´©¶¥ ´©¬¬ä­°®©®§³¯­²å¤¥ ¥²«ä®®³ ©

µ®©¯®³²ä´´¥®L ©®´¥²®¡´©¯®¥¬¬ ²ä´´ ¯£¨ ¤¥ ©®´¥²®¡´©¯®¥¬¬¡ «¯®¶¥®´©¯®¥² © ¶©¬«¡ µ®©¯®¥® ¥¬¬¥² ³¡­´¬©§¡

­¥¤¬¥­³³´¡´¥² ä² °¡²´¥²L ³ä²³«©¬´ eµ²¯°¥©³«¡ «¯®¶¥®´©¯®¥® ¯­ ³«¹¤¤ ¦ö² ¤¥ ­ä®³«¬©§¡ ²ä´´©§¨¥´¥²®¡

¯£¨ ¤¥ §²µ®¤¬ä§§¡®¤¥ ¦²©¨¥´¥²®¡L ³¡­´ © ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ¦ö²¦¡´´®©®§¡²N

artikel iiMQQT

fö²¢µ¤ ­¯´ ­©³³¢²µ« ¡¶ ²ä´´©§¨¥´¥²

i®§¥® ¢¥³´ä­­¥¬³¥ © ¤¥®®¡ ³´¡¤§¡ ¦å² ´¯¬«¡³ ³¯­ ¡´´ ¤¥® ­¥¤¦ö² ²ä´´ ¡´´ ¢¥¤²©¶¡ ¶¥²«³¡­¨¥´ ¥¬¬¥²

µ´¦ö²¡ ¨¡®¤¬©®§¡² ³¯­ ³¹¦´¡² ´©¬¬ ¡´´ ³ä´´¡ µ² ³°¥¬ ®å§¯® ¡¶ ¤¥ ²ä´´©§¨¥´¥² ¯£¨ ¦²©¨¥´¥² ³¯­ ¥²«ä®®³

© ³´¡¤§¡® ¥¬¬¥² ¡´´ ©®³«²ä®«¡ ¤¥­ © ³´ö²²¥ µ´³´²ä£«®©®§ ä® ¶¡¤ ³¯­ ­¥¤§¥³ © ³´¡¤§¡®N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ XX

del iii

unionens politik och funktion

avdelning i

allmÄnna bestÄmmelser

artikel iiiMQQU

u®©¯®¥® ³«¡¬¬ ³ä«¥²³´ä¬¬¡ ³¡­³´ä­­©§¨¥´¥® ­¥¬¬¡® ¡¬¬ °¯¬©´©« ¯£¨ ¶¥²«³¡­¨¥´ ³¯­ ¡¶³¥³ © ¤¥®®¡

¤¥¬L ­¥¤ ¢¥¡«´¡®¤¥ ¡¶ ³¡­´¬©§¡ ³©®¡ ­å¬ ¯£¨ © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ °²©®£©°¥® ¯­ ´©¬¬¤¥¬¡¤¥ ¢¥¦¯§¥®¨¥´¥²N

artikel iiiMQQV

i ¡¬¬ ¶¥²«³¡­¨¥´ ³¯­ ¡¶³¥³ © ¤¥®®¡ ¤¥¬ ³«¡¬¬ µ®©¯®¥® ³¹¦´¡ ´©¬¬ ¡´´ µ®¤¡®²öª¡ ¢²©³´¡®¤¥ ªä­³´ä¬¬¤¨¥´

­¥¬¬¡® «¶©®®¯² ¯£¨ ­ä® ¯£¨ ¡´´ ¦²ä­ª¡ ªä­³´ä¬¬¤¨¥´ ­¥¬¬¡® ¤¥­N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ XY artikel iiiMQQW

v©¤ ¦¡³´³´ä¬¬¡®¤¥´ ¯£¨ §¥®¯­¦ö²¡®¤¥´ ¡¶ ¤¥® °¯¬©´©« ¯£¨ ¤¥® ¶¥²«³¡­¨¥´ ³¯­ ¡¶³¥³ © ¤¥®®¡ ¤¥¬ ³«¡¬¬

µ®©¯®¥® ¢¥¡«´¡ ¤¥ «²¡¶ ³¯­ ä² ¦ö²«®©°°¡¤¥ ­¥¤ ¦²ä­ª¡®¤¥´ ¡¶ ¨ö§ ³¹³³¥¬³ä´´®©®§L §¡²¡®´©¥² ¦ö² ¥´´

¦µ¬¬§¯´´ ³¯£©¡¬´ ³«¹¤¤L «¡­°¥® ­¯´ ³¯£©¡¬ µ´¥³´ä®§®©®§ ³¡­´ ¥® ¨ö§ µ´¢©¬¤®©®§³®©¶å ¯£¨ ¥® ¨ö§

¨ä¬³¯³«¹¤¤³®©¶å ¦ö² ­ä®®©³«¯²N

artikel iiiMQQX

v©¤ µ´¦¯²­®©®§¥® ¯£¨ §¥®¯­¦ö²¡®¤¥´ ¡¶ ¤¥® °¯¬©´©« ¯£¨ ¤¥® ¶¥²«³¡­¨¥´ ³¯­ ¡¶³¥³ © ¤¥®®¡ ¤¥¬

³«¡¬¬ µ®©¯®¥® ³ö«¡ ¢¥«ä­°¡ ¡¬¬ ¤©³«²©­©®¥²©®§ °å §²µ®¤ ¡¶ «ö®L ²¡³ ¥¬¬¥² ¥´®©³«´ µ²³°²µ®§L ²¥¬©§©¯®

¥¬¬¥² ö¶¥²´¹§¥¬³¥L ¦µ®«´©¯®³¨©®¤¥²L 嬤¥² ¥¬¬¥² ³¥¸µ¥¬¬ ¬ä§§®©®§N

artikel iiiMQQY

m©¬ªö³«¹¤¤³«²¡¶¥® ³«¡¬¬ ©®´¥§²¥²¡³ © µ´¦¯²­®©®§¥® ¯£¨ §¥®¯­¦ö²¡®¤¥´ ¡¶ ¤¥® °¯¬©´©« ¯£¨ ¤¥®

¶¥²«³¡­¨¥´ ³¯­ ¡¶³¥³ © ¤¥®®¡ ¤¥¬L ³ä²³«©¬´ © ³¹¦´¥ ¡´´ ¦²ä­ª¡ ¥® ¨å¬¬¢¡² µ´¶¥£«¬©®§N

artikel iiiMQRP

k¯®³µ­¥®´³«¹¤¤³«²¡¶¥® ³«¡¬¬ ¢¥¡«´¡³ ®ä² µ®©¯®¥®³ ö¶²©§¡ °¯¬©´©« ¯£¨ ¶¥²«³¡­¨¥´ µ´¦¯²­¡³ ¯£¨

§¥®¯­¦ö²³N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ YP artikel iiiMQRQ

v©¤ µ´¦¯²­®©®§ ¯£¨ §¥®¯­¦ö²¡®¤¥ ¡¶ µ®©¯®¥®³ °¯¬©´©« © ¦²å§¡ ¯­ ª¯²¤¢²µ«L ¦©³«¥²©L ´²¡®³°¯²´L ©®²¥

­¡²«®¡¤L ¦¯²³«®©®§ ³¡­´ ´¥«®©³« µ´¶¥£«¬©®§ ¯£¨ ²¹­¤¥®L ³«¡¬¬ µ®©¯®¥® ¯£¨ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ¦µ¬¬´ µ´

´¡ ¨ä®³¹® ´©¬¬ «²¡¶¥® °å ¶ä¬¢¥¦©®®¡®¤¥ ¦ö² ¤ªµ²¥® © ¤¥²¡³ ¥§¥®³«¡° ¡¶ «ä®®¡®¤¥ ¶¡²¥¬³¥²L ³¡­´©¤©§´

³¯­ µ®©¯®¥® ¯£¨ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ³«¡¬¬ ²¥³°¥«´¥²¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ¬¡§¡² ¯£¨ ¡®¤²¡ ¦ö²¦¡´´®©®§¡²

³¡­´ ³¥¤¶ä®ª¯² ³ä²³«©¬´ © ¦²å§¡ ¯­ ²¥¬©§©ö³¡ ²©´¥²L «µ¬´µ²¥¬¬¡ ´²¡¤©´©¯®¥² ¯£¨ ²¥§©¯®¡¬´ ¡²¶N

artikel iiiMQRR

u´¡® ¡´´ ¤¥´ °å¶¥²«¡² ´©¬¬ä­°®©®§¥® ¡¶ ¡²´©«¬¡²®¡ iMUL iiiMQVVL iiiMQVW ¯£¨ iiiMRSX ¯£¨ ­¥¤

¢¥¡«´¡®¤¥ ¡¶ ¤¥® ¢¥´¹¤¥¬³¥ ³¯­ ´ªä®³´¥² ¡¶ ¡¬¬­ä®´ ¥«¯®¯­©³«´ ©®´²¥³³¥ ¨¡² ³¯­ ´ªä®³´¥² ¶©¬«¡

¶ä²¤¥³ä´´³ ¡¶ ¡¬¬¡ © µ®©¯®¥® ¯£¨ ¤¥® ²¯¬¬ ³¯­ ¤¥³³¡ ´ªä®³´¥² ³°¥¬¡² ®ä² ¤¥´ §ä¬¬¥² ¡´´ ¦²ä­ª¡ µ®©¯®¥®³

³¯£©¡¬¡ ¯£¨ ´¥²²©´¯²©¥¬¬¡ ³¡­­¡®¨å¬¬®©®§L ³«¡¬¬ µ®©¯®¥® ¯£¨ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡L ¶¡² ¯£¨ ¥® ©®¯­

²¡­¥® ¦ö² ³©®¡ ²¥³°¥«´©¶¥ ¢¥¦¯§¥®¨¥´¥² ¯£¨ ©®¯­ «¯®³´©´µ´©¯®¥®³ ´©¬¬ä­°®©®§³¯­²å¤¥L ³ö²ª¡ ¦ö² ¡´´

³å¤¡®¡ ´ªä®³´¥² µ´¦ö²³ °å §²µ®¤¶¡¬ ¡¶ °²©®£©°¥² ¯£¨ ¶©¬¬«¯²L ³ä²³«©¬´ ¥«¯®¯­©³«¡ ¯£¨ ¦©®¡®³©¥¬¬¡L ³¯­

§ö² ¤¥´ ­öª¬©§´ ¦ö² ¤¥­ ¡´´ ¦µ¬¬§ö²¡ ³©®¡ µ°°§©¦´¥²N d¥³³¡ °²©®£©°¥² ¯£¨ ¶©¬¬«¯² ³«¡¬¬ ¦¡³´³´ä¬¬¡³

© ¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¡²L µ´¡® ¡´´ ¤¥´ °å¶¥²«¡² ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ¢¥¦¯§¥®¨¥´¥² ¡´´L © ö¶¥²¥®³³´ä­­¥¬³¥

­¥¤ «¯®³´©´µ´©¯®¥®L ´©¬¬¨¡®¤¡¨å¬¬¡L ¢¥³´ä¬¬¡ ¯£¨ ¦©®¡®³©¥²¡ ³å¤¡®¡ ´ªä®³´¥²N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ YQ

avdelning ii

ickeMdiskriminering och medborgarskap

artikel iiiMQRS

fö²¢µ¤¥´ ­¯´ ¤©³«²©­©®¥²©®§ °å §²µ®¤ ¡¶ ®¡´©¯®¡¬©´¥´ ³å³¯­ ¡¶³¥³ © ¡²´©«¥¬ iMTNR ¦å² ²¥§¬¥²¡³

© ¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¡² ¥¬¬¥² ²¡­¬¡§¡²N

artikel iiiMQRT

QN u´¡® ¡´´ ¤¥´ °å¶¥²«¡² ´©¬¬ä­°®©®§¥® ¡¶ ¤¥ ö¶²©§¡ ¢¥³´ä­­¥¬³¥²®¡ © «¯®³´©´µ´©¯®¥® ¯£¨ ©®¯­

²¡­¥® ¦ö² ¤¥ ¢¥¦¯§¥®¨¥´¥² ³¯­ «¯®³´©´µ´©¯®¥® ´©¬¬¤¥¬¡² µ®©¯®¥®L ¦å² ®ö¤¶ä®¤©§¡ 崧䲤¥² ¦ö²¥³«²©¶¡³

© ¥® ¥µ²¯°¥©³« ¬¡§ ¥¬¬¥² ²¡­¬¡§ ³¯­ ¡®´¡³ ¡¶ ²å¤¥´ ¦ö² ¡´´ ¢¥«ä­°¡ ¤©³«²©­©®¥²©®§ °å §²µ®¤ ¡¶ «ö®L

²¡³L ¥´®©³«´ µ²³°²µ®§L ²¥¬©§©¯® ¥¬¬¥² ö¶¥²´¹§¥¬³¥L ¦µ®«´©¯®³¨©®¤¥²L 嬤¥² ¥¬¬¥² ³¥¸µ¥¬¬ ¬ä§§®©®§N r夥´

³«¡¬¬ ¢¥³¬µ´¡ ­¥¤ ¥®¨ä¬¬©§¨¥´ ¥¦´¥² eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´³ §¯¤«ä®®¡®¤¥N

RN m¥¤ ¡¶¶©«¥¬³¥ ¦²å® °µ®«´ Q ¦å² §²µ®¤°²©®£©°¥² ¦ö² µ®©¯®¥®³ ³´©­µ¬¡®³å´§ä²¤¥² ¯£¨ ³å¤¡®¡

崧䲤¥² ³¯­ ³´ö¤¥² ¤¥ 崧䲤¥² ³¯­ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ¶©¤´¡² ¦ö² ¡´´ ¢©¤²¡ ´©¬¬ ¡´´ ¦ö²¶¥²«¬©§¡ ­å¬¥®

© °µ®«´ Q ¦ö²¥³«²©¶¡³ © ¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¡² ¥¬¬¥² ²¡­¬¡§¡²[ ¤¥³³¡ ¦å² ¤¯£« ©®´¥ ¯­¦¡´´¡ ®å§¯®

¨¡²­¯®©³¥²©®§ ¡¶ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ¬¡§¡² ¥¬¬¥² ¡®¤²¡ ¦ö²¦¡´´®©®§¡²N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ YR artikel iiiMQRU

QN o­ ¥® 崧䲤 ¦²å® µ®©¯®¥®³ ³©¤¡ ä² ®ö¤¶ä®¤©§ ¦ö² ¡´´ µ®¤¥²¬ä´´¡ µ´ö¶¡®¤¥´ ¡¶ ²ä´´¥®L ¥®¬©§´

¡²´©«¥¬ iMQPNR ¡L ´©¬¬ ¦²© ²ö²¬©§¨¥´ ¯£¨ ¦²© ¶©³´¥¬³¥ ¦ö² ¡¬¬¡ µ®©¯®³­¥¤¢¯²§¡²¥L ¯£¨ ¯­ ©®´¥ ¢¥¦¯§¥®¨¥´¥²

¦ö² ¤¥´´¡ 䮤¡­å¬ ¦ö²¥³«²©¶³ © «¯®³´©´µ´©¯®¥®L ¦å² 崧䲤¥² © ¤¥´´¡ ³¹¦´¥ ¦ö²¥³«²©¶¡³ © ¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¡²

¥¬¬¥² ²¡­¬¡§¡²N

RN i ³¡­­¡ ³¹¦´¥® ³¯­ ¡¶³¥³ © °µ®«´ Q ¯£¨ ¯­ ©®´¥ ¢¥¦¯§¥®¨¥´¥² ¦ö² ¤¥´´¡ 䮤¡­å¬ ¦ö²¥³«²©¶³ ©

«¯®³´©´µ´©¯®¥® ¦å² ¤¥´ © ¥® ¥µ²¯°¥©³« ¬¡§ ¥¬¬¥² ²¡­¬¡§ ³¯­ ¡®´¡³ ¡¶ ²å¤¥´ ¦ö²¥³«²©¶¡³ 崧䲤¥² ¯­

°¡³³L ©¤¥®´©´¥´³«¯²´L µ°°¥¨å¬¬³´©¬¬³´å®¤ ¥¬¬¥² ¡®¤²¡ ªä­¦ö²¢¡²¡ ¤¯«µ­¥®´ ³¡­´ 崧䲤¥² ¯­ ³¯£©¡¬

´²¹§§¨¥´ ¥¬¬¥² ³¯£©¡¬´ ³«¹¤¤N r夥´ ³«¡¬¬ ¢¥³¬µ´¡ ­¥¤ ¥®¨ä¬¬©§¨¥´ ¥¦´¥² ¡´´ ¨¡ ¨ö²´ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´N

artikel iiiMQRV

i ¥® ¥µ²¯°¥©³« ¬¡§ ¥¬¬¥² ²¡­¬¡§ ³¯­ ¡®´¡³ ¡¶ ²å¤¥´ ³«¡¬¬ ²¥§¬¥² ­¥¤¤¥¬¡³ ¦ö² µ´ö¶¡®¤¥´ ¡¶ ¶¡²ª¥

µ®©¯®³­¥¤¢¯²§¡²¥³ ²ä´´ ¥®¬©§´ ¡²´©«¥¬ iMQPNR ¢ ¡´´ ²ö³´¡ ¯£¨ ¶¡²¡ ¶¡¬¢¡² ¶©¤ «¯­­µ®¡¬¡ ¶¡¬ ³¡­´ ¶©¤

¶¡¬ ´©¬¬ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ © ¤¥® ­¥¤¬¥­³³´¡´ ¤ä² ¨¡® ¥¬¬¥² ¨¯® ä² ¢¯³¡´´ µ´¡® ¡´´ ¶¡²¡ ­¥¤¢¯²§¡²¥

© ¤¥® ³´¡´¥®N r夥´ ³«¡¬¬ ¢¥³¬µ´¡ ­¥¤ ¥®¨ä¬¬©§¨¥´ ¥¦´¥² ¡´´ ¨¡ ¨ö²´ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´N d¥³³¡

¢¥³´ä­­¥¬³¥² «¡® ¦ö²¥³«²©¶¡ µ®¤¡®´¡§ ¯­ ¤¥´ ä² ­¯´©¶¥²¡´ ­¥¤ ¨ä®³¹® ´©¬¬ ³ä²³«©¬¤¡ °²¯¢¬¥­ © ¥®

­¥¤¬¥­³³´¡´N

rä´´¥® ¡´´ ²ö³´¡ ¯£¨ ¶¡²¡ ¶¡¬¢¡² ¶©¤ ¶¡¬ ´©¬¬ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ³«¡¬¬ µ´ö¶¡³ µ´¡® ¡´´ ¤¥´ °å¶¥²«¡²

¡²´©«¥¬ iiiMSSPNQ ¯£¨ ¤¥ 崧䲤¥² ³¯­ ¨¡² ¡®´¡§©´³ ¦ö² ¡´´ §¥®¯­¦ö²¡ ¤¥® ¡²´©«¥¬®N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ YS artikel iiiMQRW

m¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ³«¡¬¬ ¶©¤´¡ ¤¥ ¢¥³´ä­­¥¬³¥² ³¯­ ¢¥¨ö¶³ ¦ö² ¡´´ ³ä«¥²³´ä¬¬¡ ¤©°¬¯­¡´©³«´ ¯£¨

«¯®³µ¬ä²´ ³«¹¤¤ ¦ö² µ®©¯®³­¥¤¢¯²§¡²¥ © ´²¥¤ª¥¬¡®¤L ³å³¯­ ¡¶³¥³ © ¡²´©«¥¬ iMQPNR £N

m¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ³«¡¬¬ ©®¬¥¤¡ ¤¥ ©®´¥²®¡´©¯®¥¬¬¡ ¦ö²¨¡®¤¬©®§¡² ³¯­ «²ä¶³ ¦ö² ¡´´ ³ä«¥²³´ä¬¬¡ ¤¥´´¡

³«¹¤¤N

d¥ 崧䲤¥² ³¯­ ¢¥¨ö¶³ ¦ö² ¡´´ µ®¤¥²¬ä´´¡ ¤¥´´¡ ³«¹¤¤ ¦å² ¦ö²¥³«²©¶¡³ © ¥® ¥µ²¯°¥©³« ¬¡§ ³¯­ ¡®´¡³

¡¶ ²å¤¥´N r夥´ ³«¡¬¬ ¢¥³¬µ´¡ ¥¦´¥² ¡´´ ¨¡ ¨ö²´ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´N

artikel iiiMQRX

d¥ ³°²å« °å ¶©¬«¡ ¶¡²ª¥ µ®©¯®³­¥¤¢¯²§¡²¥ ¨¡² ²ä´´ ¡´´ ¶ä®¤¡ ³©§ ´©¬¬ ©®³´©´µ´©¯®¥²®¡ ¥¬¬¥² ¯²§¡®¥® ¯£¨

¦å ³¶¡² °å © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ¡²´©«¥¬ iMQPNR ¤ ¡®§¥³ © ¡²´©«¥¬ ivMTTXNQN d¥ ©®³´©´µ´©¯®¥² ¯£¨ ¯²§¡® ³¯­

¡¶³¥³ © ¡²´©«¥¬ iMQPNR ¤ ä² ¤¥ ³¯­ ¦ö²´¥£«®¡³ © ¡²´©«¥¬ iMQYNQ ¡®¤²¡ ³´¹£«¥´ ¯£¨ ¡²´©«¬¡²®¡ iMSPL iMSQ

¯£¨ iMSR ³¡­´ eµ²¯°¥©³«¡ ¯­¢µ¤³­¡®®¥®N

artikel iiiMQRY

k¯­­©³³©¯®¥® ³«¡¬¬ ¶¡²´ ´²¥¤ª¥ å² ²¡°°¯²´¥²¡ ´©¬¬ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´L ²å¤¥´ ¯£¨ e«¯®¯­©³«¡ ¯£¨

³¯£©¡¬¡ «¯­­©´´é® ¯­ ´©¬¬ä­°®©®§¥® ¡¶ ¡²´©«¥¬ iMQP ¯£¨ ¡¶ ¤¥®®¡ ¡¶¤¥¬®©®§N i ¤¥®®¡ ²¡°°¯²´ ³«¡¬¬

¨ä®³¹® ´¡³ ´©¬¬ µ®©¯®¥®³ µ´¶¥£«¬©®§N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ YT

på §²µ®¤¶¡¬ ¡¶ ¤¥®®¡ ²¡°°¯²´ ¯£¨ ¯­ ©®´¥ ¡®®¡´ ¦ö¬ª¥² ¡¶ ¡®¤²¡ ¢¥³´ä­­¥¬³¥² © «¯®³´©´µ´©¯®¥® ¦å² ¤¥

²ä´´©§¨¥´¥² ³¯­ ¦¡³´³´ä¬¬³ © ¡²´©«¥¬ iMQP «¯­°¬¥´´¥²¡³ © ¥® ¥µ²¯°¥©³« ¬¡§ ¥¬¬¥² ²¡­¬¡§ ³¯­ ¡®´¡³ ¡¶

²å¤¥´N r夥´ ³«¡¬¬ ¢¥³¬µ´¡ ­¥¤ ¥®¨ä¬¬©§¨¥´ ¥¦´¥² eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´³ §¯¤«ä®®¡®¤¥N d¥®®¡ ¬¡§ ¥¬¬¥²

²¡­¬¡§ ³«¡¬¬ ©®´¥ ´²ä¤¡ © «²¡¦´ ¦ö²²ä® ¤¥® ¨¡² §¯¤«ä®´³ ¡¶ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ¤¥²¡³

²¥³°¥«´©¶¥ «¯®³´©´µ´©¯®¥¬¬¡ ¢¥³´ä­­¥¬³¥²N

avdelning iii

inre politik och ÅtgÄrder

kapitel i

inre marknaden

avsnitt Q

den inre marknadens upprÄttande och funktion

artikel iiiMQSP

QN u®©¯®¥® ³«¡¬¬ ¡®´¡ 崧䲤¥² © ³¹¦´¥ ¡´´ µ°°²ä´´¡ ¤¥® ©®²¥ ­¡²«®¡¤¥® ¥¬¬¥² ³ä«¥²³´ä¬¬¡ ¤¥³³

¦µ®«´©¯® © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ¤¥ ²¥¬¥¶¡®´¡ ¢¥³´ä­­¥¬³¥²®¡ © «¯®³´©´µ´©¯®¥®N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ YU

RN d¥® ©®²¥ ­¡²«®¡¤¥® ³«¡¬¬ ¯­¦¡´´¡ ¥´´ ¯­²å¤¥ µ´¡® ©®²¥ §²ä®³¥²L ¤ä² ¦²© ²ö²¬©§¨¥´ ¦ö² °¥²³¯®¥²L

´ªä®³´¥²L ¶¡²¯² ¯£¨ «¡°©´¡¬ ³ä«¥²³´ä¬¬³ © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ «¯®³´©´µ´©¯®¥®N

SN r夥´ ³«¡¬¬ °å ¦ö²³¬¡§ ¡¶ «¯­­©³³©¯®¥® ¡®´¡ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¦ö²¯²¤®©®§¡² ¥¬¬¥² ¢¥³¬µ´ ¤ä² ¤¥

²©«´¬©®ª¥² ¯£¨ ¶©¬¬«¯² ¦¡³´³´ä¬¬³ ³¯­ ä² ®ö¤¶ä®¤©§¡ ¦ö² ¡´´ ³ä«¥²³´ä¬¬¡ ¶ä¬ ¡¶¶ä§¤¡ ¦²¡­³´¥§ ©®¯­ ¡¬¬¡

¢¥²ö²¤¡ ³¥«´¯²¥²N

TN k¯­­©³³©¯®¥® ³«¡¬¬L ®ä² ¤¥® µ´¦¯²­¡² ³©®¡ ¦ö²³¬¡§ © ³¹¦´¥ ¡´´ ®å ¤¥ ­å¬ ³¯­ ¡®§¥³ ©

°µ®«´¥²®¡ Q ¯£¨ RL ´¡ ¨ä®³¹® ´©¬¬ ¤¥ °å¦²¥³´®©®§¡² ³¯­ ¶©³³¡ ¥«¯®¯­©¥² °å ¯¬©«¡ µ´¶¥£«¬©®§³®©¶å¥²

«¯­­¥² ¡´´ µ´³ä´´¡³ ¦ö² ¶©¤ µ°°²ä´´¡®¤¥´ ¡¶ ¤¥® ©®²¥ ­¡²«®¡¤¥®L ¯£¨ ¤¥® ¦å² ¦ö²¥³¬å ¬ä­°¬©§¡

崧䲤¥²N

o­ ¤¥³³¡ 崧䲤¥² ¦å² ¦¯²­¥® ¡¶ µ®¤¡®´¡§L ­å³´¥ ¤¥ ¶¡²¡ ¡¶ ´©¬¬¦ä¬¬©§ ®¡´µ² ¯£¨ ­¥¤¦ö²¡ ­©®³´¡

­öª¬©§¡ ³´ö²®©®§ ¡¶ ¤¥® ©®²¥ ­¡²«®¡¤¥®³ ¦µ®«´©¯®N

artikel iiiMQSQ

m¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ³«¡¬¬ ³¡­²å¤¡ ­¥¤ ¶¡²¡®¤²¡ ¦ö² ¡´´ §¥®¯­ §¥­¥®³¡­­¡ ¢¥³´ä­­¥¬³¥² ¨©®¤²¡ ¡´´

¤¥® §¥­¥®³¡­­¡ ­¡²«®¡¤¥®³ ¦µ®«´©¯® °å¶¥²«¡³ ¡¶ 崧䲤¥² ³¯­ ¥® ­¥¤¬¥­³³´¡´ «¡® ³¥ ³©§

´¶©®§¡¤ ¡´´ ¶©¤´¡ ¶©¤ ¡¬¬¶¡²¬©§¡ ©®´¥²®¡ ³´ö²®©®§¡² ³¯­ °å¶¥²«¡² µ°°²ä´´¨å¬¬¡®¤¥´ ¡¶ ¬¡§ ¯£¨ ¯²¤®©®§L

© ¨ä®¤¥¬³¥ ¡¶ «²©§ ¥¬¬¥² ¶©¤ ¥® ¡¬¬¶¡²¬©§ ©®´¥²®¡´©¯®¥¬¬ ³°ä®®©®§ ³¯­ ©®®¥¢ä² «²©§³¦¡²¡ ¥¬¬¥² ¦ö² ¡´´

¦µ¬¬§ö²¡ ¤¥ ³«¹¬¤©§¨¥´¥² ¤¥® ­¥¤¬¥­³³´¡´¥® ¨¡² ´¡§©´ °å ³©§ © ³¹¦´¥ ¡´´ ¢¥¶¡²¡ ¦²¥¤ ¯£¨ ©®´¥²®¡´©¯®¥¬¬

³ä«¥²¨¥´N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ YV artikel iiiMQSR

o­ 崧䲤¥² ³¯­ ¶©¤´¡§©´³ © ¤¥ ¦¡¬¬ ³¯­ ¡®§¥³ © ¡²´©«¬¡²®¡ iiiMQSQ ¯£¨ iiiMTSV ¬¥¤¥² ´©¬¬ ¡´´

«¯®«µ²²¥®³¶©¬¬«¯²¥® ©®¯­ ¤¥® ©®²¥ ­¡²«®¡¤¥® ³®¥¤¶²©¤³L ³«¡¬¬ «¯­­©³³©¯®¥® ´©¬¬³¡­­¡®³ ­¥¤ ¤¥®

¢¥²ö²¤¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥® µ®¤¥²³ö«¡ ¨µ² 崧䲤¥²®¡ «¡® ¡®°¡³³¡³ ´©¬¬ ²¥§¬¥²®¡ © «¯®³´©´µ´©¯®¥®N

m¥¤ ¡¶¶©«¥¬³¥ ¦²å® ¤¥´ ¦ö²¦¡²¡®¤¥ ³¯­ ¡®§¥³ © ¡²´©«¬¡²®¡ iiiMSVP ¯£¨ iiiMSVQ ¦å² «¯­­©³³©¯®¥® ¥¬¬¥²

¥® ­¥¤¬¥­³³´¡´ ¶ä®¤¡ ³©§ ¤©²¥«´ ´©¬¬ ¤¯­³´¯¬¥®L ¯­ «¯­­©³³©¯®¥® ¥¬¬¥² ­¥¤¬¥­³³´¡´¥® ¡®³¥² ¡´´ ¥®

¡®®¡® ­¥¤¬¥­³³´¡´ ­©³³¢²µ«¡² ³©®¡ ¢¥¦¯§¥®¨¥´¥² ¥®¬©§´ ¡²´©«¬¡²®¡ iiiMQSQ ¯£¨ iiiMTSVN d¯­³´¯¬¥®

³«¡¬¬ ­¥¤¤¥¬¡ ³©´´ ¡¶§ö²¡®¤¥ ©®¯­ ³´ä®§¤¡ ¤ö²²¡²N

avsnitt R

fri rÖrlighet fÖr personer och tjÄnster

u®¤¥²¡¶³®©´´ Q

a²¢¥´³´¡§¡²¥

artikel iiiMQSS

QN a²¢¥´³´¡§¡²¥ ³«¡¬¬ ¨¡ ²ä´´ ¡´´ ²ö²¡ ³©§ ¦²©´´ ©®¯­ µ®©¯®¥®N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ YW

RN a¬¬ ¤©³«²©­©®¥²©®§ ¡¶ ¡²¢¥´³´¡§¡²¥ ¦²å® ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ °å §²µ®¤ ¡¶ ®¡´©¯®¡¬©´¥´ © ¦²å§¡ ¯­

¡®³´ä¬¬®©®§L ¬ö® ¯£¨ ö¶²©§¡ ¡²¢¥´³M ¯£¨ ¡®³´ä¬¬®©®§³¶©¬¬«¯² ³«¡¬¬ ¶¡²¡ ¦ö²¢ªµ¤¥®N

SN m¥¤ ¦ö²¢¥¨å¬¬ ¦ö² ¤¥ ¢¥§²ä®³®©®§¡² ³¯­ §²µ®¤¡³ °å ¨ä®³¹® ´©¬¬ ¡¬¬­ä® ¯²¤®©®§L ¡¬¬­ä®

³ä«¥²¨¥´ ¯£¨ ¦¯¬«¨ä¬³¡ ³«¡¬¬ ¡²¢¥´³´¡§¡²¥ ¨¡ ²ä´´ ¡´´

¡I ¡®´¡ ¦¡«´©³«¡ ¥²¢ªµ¤¡®¤¥® ¯­ ¡®³´ä¬¬®©®§L

¢I ¦ö²¦¬¹´´¡ ³©§ ¦²©´´ ©®¯­ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ´¥²²©´¯²©µ­ ¦ö² ¤¥´´¡ 䮤¡­å¬L

£I µ°°¥¨å¬¬¡ ³©§ © ¥® ­¥¤¬¥­³³´¡´ © ³¹¦´¥ ¡´´ ©®®¥¨¡ ¡®³´ä¬¬®©®§ ¤ä² © ö¶¥²¥®³³´ä­­¥¬³¥ ­¥¤ ¤¥

¬¡§¡² ¯£¨ ¡®¤²¡ ¦ö²¦¡´´®©®§¡² ³¯­ §ä¬¬¥² ¦ö² ¡®³´ä¬¬®©®§ ¡¶ ­¥¤¢¯²§¡²¥ © ¤¥® ³´¡´¥®L

¤I ³´¡®®¡ «¶¡² ©®¯­ ¥® ­¥¤¬¥­³³´¡´³ ´¥²²©´¯²©µ­ ¥¦´¥² ¡´´ ¨¡ ¶¡²©´ ¡®³´ä¬¬¤ ¤ä²L °å ¶©¬¬«¯² ³¯­

³«¡¬¬ ¦¡³´³´ä¬¬¡³ © ¥µ²¯°¥©³«¡ ¦ö²¯²¤®©®§¡² ³¯­ «¯­­©³³©¯®¥® ¡®´¡²N

TN d¥®®¡ ¡²´©«¥¬ ³«¡¬¬ ©®´¥ ´©¬¬ä­°¡³ °å ¡®³´ä¬¬®©®§ © ¯¦¦¥®´¬©§ ´ªä®³´N

artikel iiiMQST

d¥ 崧䲤¥² ³¯­ ä² ®ö¤¶ä®¤©§¡ ¦ö² ¡´´ §¥®¯­¦ö²¡ ¤¥® ¦²©¡ ²ö²¬©§¨¥´ ¦ö² ¡²¢¥´³´¡§¡²¥ ³¯­ ¤¥¦©®©¥²¡³

© ¡²´©«¥¬ iiiMQSS ³«¡¬¬ ¦ö²¥³«²©¶¡³ © ¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¡² ¥¬¬¥² ²¡­¬¡§¡²N d¥ ³«¡¬¬ ¡®´¡³ ¥¦´¥² ¤¥´ ¡´´

e«¯®¯­©³«¡ ¯£¨ ³¯£©¡¬¡ «¯­­©´´é® ¨¡² ¨ö²´³N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ YX

s¹¦´¥´ ­¥¤ ¤¥³³¡ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¡² ¥¬¬¥² ²¡­¬¡§¡² ä² ³ä²³«©¬´ ¡´´

¡I ³ä«¥²³´ä¬¬¡ ¥´´ ®ä²¡ ³¡­¡²¢¥´¥ ­¥¬¬¡® ®¡´©¯®¥¬¬¡ ¡²¢¥´³­¡²«®¡¤³­¹®¤©§¨¥´¥²L

¢I ¡¶¶¥£«¬¡ ³å¤¡®¡ ¡¤­©®©³´²¡´©¶¡ ¦ö²¦¡²¡®¤¥® ¯£¨ ³å¤¡® ¡¤­©®©³´²¡´©¶ °²¡¸©³ ³¡­´ ³å¤¡®¡

«¶¡¬©¦©«¡´©¯®³´©¤¥² ¦ö² ´©¬¬´²ä¤¥ ´©¬¬ ¬¥¤©§¡ ¡®³´ä¬¬®©®§¡² ³¯­ ¨¡² ³©® §²µ®¤ ¡®´©®§¥® © ©®¨¥­³«

¬¡§³´©¦´®©®§ ¥¬¬¥² © ¡¶´¡¬ ³¯­ ´©¤©§¡²¥ ¨¡² ©®§å´´³ ­¥¬¬¡® ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡L ¯£¨ ³¯­ ³«µ¬¬¥

«µ®®¡ ¨©®¤²¡ ¦²© ²ö²¬©§¨¥´ ¦ö² ¡²¢¥´³´¡§¡²¥ ¯­ ¤¥ ¢¥¨ö¬¬³L

£I ¡¶¶¥£«¬¡ ¡¬¬¡ ³å¤¡®¡ «¶¡¬©¦©«¡´©¯®³´©¤¥² ¯£¨ ¡®¤²¡ ²¥³´²©«´©¯®¥²L ³¯­ ¦ö²¥³«²©¶³ ¡®´©®§¥®

© ©®¨¥­³« ¬¡§³´©¦´®©®§ ¥¬¬¥² © ¡¶´¡¬ ³¯­ ´©¤©§¡²¥ ¨¡² ©®§å´´³ ­¥¬¬¡® ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡L ¯£¨ ³¯­

¦ö² ¡²¢¥´³´¡§¡²¥ ¦²å® ö¶²©§¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥² µ°°³´ä¬¬¥² ¡®¤²¡ ¶©¬¬«¯² ¦ö² ¦²©´´ ¶¡¬ ¡¶ ¡®³´ä¬¬®©®§

ä® ¦ö² ©®¨¥­³«¡ ¡²¢¥´³´¡§¡²¥L

¤I ©®²ä´´¡ ³¹³´¥­ ¦ö² ¡²¢¥´³¦ö²­¥¤¬©®§ ³¯­ «¡® ³«¡°¡ ¢¡¬¡®³ ­¥¬¬¡® ´©¬¬§å®§ ¯£¨ ¥¦´¥²¦²å§¡® °å

¡²¢¥´³­¡²«®¡¤¥® °å ¥´´ ³ä´´ ³¯­ µ®¤¡®²öª¥² ¡¬¬¶¡²¬©§¡ ¨¯´ ­¯´ ¬¥¶®¡¤³³´¡®¤¡²¤¥® ¯£¨

³¹³³¥¬³ä´´®©®§³®©¶å® ©®¯­ ¯¬©«¡ ²¥§©¯®¥² ¯£¨ ©®¤µ³´²©¥²N

artikel iiiMQSU

m¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ³«¡¬¬ ©®¯­ ²¡­¥® ¦ö² ¥´´ §¥­¥®³¡­´ °²¯§²¡­ ¦²ä­ª¡ µ´¢¹´¥ ¡¶ µ®§¡ ¡²¢¥´³´¡§¡²¥N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ YY artikel iiiMQSV

QN i®¯­ ¤¥® ³¯£©¡¬¡ ´²¹§§¨¥´¥®³ ¯­²å¤¥ ³«¡¬¬ ¤¥´ © ¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¡² ¥¬¬¥² ²¡­¬¡§¡² ¦ö²¥³«²©¶¡³ ¤¥

崧䲤¥² ³¯­ ä² ®ö¤¶ä®¤©§¡ ¦ö² ¡´´ §¥®¯­¦ö²¡ ¦²© ²ö²¬©§¨¥´ ¦ö² ¡²¢¥´³´¡§¡²¥ ¯£¨ ¤ä²¶©¤ ³ä²³«©¬´

©®¦ö²¡³ ¥´´ ³¹³´¥­ ³¯­ ´©¬¬¦ö²³ä«²¡² ­©§²¥²¡®¤¥ ¡²¢¥´³´¡§¡²¥ ¯£¨ ¥§¥®¦ö²¥´¡§¡²¥ ³¡­´ ¤¥²¡³

¦¡­©¬ª¥­¥¤¬¥­­¡² ¡´´

¡I ¡¬¬¡ °¥²©¯¤¥² ³¯­ ¢¥¡«´¡³ ¥®¬©§´ ¬¡§³´©¦´®©®§¥® © ¤¥ ¯¬©«¡ ¬ä®¤¥²®¡ ¬ä§§³ ³¡­­¡® ¦ö²

¦ö²¶ä²¶¡®¤¥ ¯£¨ ¢©¢¥¨å¬¬¡®¤¥ ¡¶ ²ä´´¥® ´©¬¬ ¦ö²­å®¥² ¯£¨ ¦ö² ¢¥²ä«®©®§ ¡¶ ¦ö²­å®¥²®¡³

³´¯²¬¥«L

¢I ¦ö²­å®¥²®¡ ¢¥´¡¬¡³ µ´ ´©¬¬ °¥²³¯®¥² ¢¯³¡´´¡ ©®¯­ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ´¥²²©´¯²©¥²N

RN o­ ¥® ­¥¤¬¥­ ¡¶ ²å¤¥´ ¡®³¥² ¡´´ ¥´´ µ´«¡³´ ´©¬¬ ¥µ²¯°¥©³« ¬¡§ ¥¬¬¥² ²¡­¬¡§ ¥®¬©§´ °µ®«´ Q ³«µ¬¬¥

®¥§¡´©¶´ °å¶¥²«¡ §²µ®¤¬ä§§¡®¤¥ ¡³°¥«´¥² ¡¶ ¤¥³³ ³¯£©¡¬¡ ´²¹§§¨¥´³³¹³´¥­L ©®¢¥§²©°¥´ ¤¥³³

¯­¦¡´´®©®§L «¯³´®¡¤¥² ¥¬¬¥² ¥«¯®¯­©³«¡ ³´²µ«´µ² ¥¬¬¥² ©®¶¥²«¡ °å ¤¥® ¥«¯®¯­©³«¡ ªä­¶©«´¥® © ¤¥´

³¹³´¥­¥´L ¦å² ¤¥® ¢¥§ä²¡ ¡´´ ¤¥´ ³«¡¬¬ ö¶¥²¬ä­®¡³ ´©¬¬ eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´N i ³å ¦¡¬¬ ³«¡¬¬ ¦ö²¦¡²¡®¤¥´

© ¡²´©«¥¬ iiiMSYV ´©¬¬¦ä¬¬©§´ µ°°¨ä¶¡³N e¦´¥² ¤©³«µ³³©¯® ³«¡¬¬ eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´ ©®¯­ T ­å®¡¤¥² ¦²å® ¤¥´

´©¬¬¦ä¬¬©§¡ µ°°¨ä¶¡®¤¥´

¡I ¨ä®³«ªµ´¡ µ´«¡³´¥´ ´©¬¬ ²å¤¥´L ¶¡²¶©¤ ¤¥´ ´©¬¬¦ä¬¬©§¡ µ°°¨ä¶¡®¤¥´ ¡¶ ¦ö²¦¡²¡®¤¥´ © ¡²´©«¥¬ iiiMSYV

¡¶¢²¹´³L ¥¬¬¥²

¢I ¢¥§ä²¡ ¡´´ «¯­­©³³©¯®¥® ¬ä§§¥² ¦²¡­ ¥´´ ®¹´´ ¦ö²³¬¡§[ © ³å ¦¡¬¬ ³«¡¬¬ ¤¥® ¡«´ ³¯­ µ²³°²µ®§¬©§¥®

¦ö²¥³¬¯§³ ¡®³¥³ ³¯­ ©£«¥ ¡®´¡§¥®N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ QPP

u®¤¥²¡¶³®©´´ R

e´¡¢¬¥²©®§³¦²©¨¥´

artikel iiiMQSW

i®¯­ ²¡­¥® ¦ö² ¤¥´´¡ µ®¤¥²¡¶³®©´´ ³«¡¬¬ ©®³«²ä®«®©®§¡² ¦ö² ­¥¤¢¯²§¡²¥ © ¥® ­¥¤¬¥­³³´¡´ ¡´´ ¦²©´´

¥´¡¢¬¥²¡ ³©§ °å ¥® ¡®®¡® ­¥¤¬¥­³³´¡´³ ´¥²²©´¯²©µ­ ¦ö²¢ªµ¤¡³N d¥´´¡ ¦ö²¢µ¤ ³«¡¬¬ 䶥® ¯­¦¡´´¡

©®³«²ä®«®©®§¡² ¦ö² ­¥¤¢¯²§¡²¥ © ¥® ­¥¤¬¥­³³´¡´ ³¯­ ä² ¥´¡¢¬¥²¡¤¥ © ®å§¯® ­¥¤¬¥­³³´¡´ ¡´´ µ°°²ä´´¡

«¯®´¯²L ¦©¬©¡¬¥² ¥¬¬¥² ¤¯´´¥²¢¯¬¡§N

m¥¤¢¯²§¡²®¡ © ¥® ­¥¤¬¥­³³´¡´ ³«¡¬¬ ¨¡ ²ä´´ ¡´´ °å ¥® ¡®®¡® ­¥¤¬¥­³³´¡´³ ´¥²²©´¯²©µ­ ³´¡²´¡ ¯£¨

µ´ö¶¡ ¶¥²«³¡­¨¥´ ³¯­ ¥§¥®¦ö²¥´¡§¡²¥ ³¡­´ ²ä´´ ¡´´ ¢©¬¤¡ ¯£¨ ¤²©¶¡ ¦ö²¥´¡§L ³ä²³«©¬´ ¢¯¬¡§ ³¯­ ¤¥

¤¥¦©®©¥²¡³ © ¡²´©«¥¬ iiiMQTR ¡®¤²¡ ³´¹£«¥´L °å ¤¥ ¶©¬¬«¯² ³¯­ ¦ö²¥³«²©¶³ ¦ö² ¤¥ ¥§®¡ ­¥¤¢¯²§¡²®¡ ©

¬¡§³´©¦´®©®§¥® © ¤¥® ­¥¤¬¥­³³´¡´ ¤ä² ¥´¡¢¬¥²©®§¥® ³«¥²L ¯­ ©®´¥ ¡®®¡´ ¦ö¬ª¥² ¡¶ ¡¶³®©´´ T ¯­ «¡°©´¡¬

¯£¨ ¢¥´¡¬®©®§¡²N

artikel iiiMQSX

QN Å´§ä²¤¥² ¦ö² ¡´´ ¦ö²¶¥²«¬©§¡ ¥´¡¢¬¥²©®§³¦²©¨¥´¥® °å ¥´´ ¶©³³´ ¶¥²«³¡­¨¥´³¯­²å¤¥ ³«¡¬¬

¦ö²¥³«²©¶¡³ © ¥µ²¯°¥©³«¡ ²¡­¬¡§¡²N d¥ ³«¡¬¬ ¡®´¡³ ¥¦´¥² ¤¥´ ¡´´ e«¯®¯­©³«¡ ¯£¨ ³¯£©¡¬¡ «¯­­©´´é®

¨¡² ¨ö²´³N

RN eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´L ²å¤¥´ ¯£¨ «¯­­©³³©¯®¥® ³«¡¬¬ ¦µ¬¬§ö²¡ ¤¥ µ°°§©¦´¥² ³¯­ ´©¬¬«¯­­¥² ¤¥­

¥®¬©§´ °µ®«´ QL ³ä²³«©¬´ §¥®¯­ ¡´´

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ QPQ

¡I © ¡¬¬­ä®¨¥´ ­¥¤ ¦ö²´µ² ¢¥¨¡®¤¬¡ ³å¤¡® ¶¥²«³¡­¨¥´ ¤ä² ¥´¡¢¬¥²©®§³¦²©¨¥´ ©®®¥¢ä² ¥´´ ³ä²³«©¬´

¶ä²¤¥¦µ¬¬´ ¢©¤²¡§ ´©¬¬ µ´¶¥£«¬©®§¥® ¡¶ °²¯¤µ«´©¯® ¯£¨ ¨¡®¤¥¬L

¢I ³ä«¥²³´ä¬¬¡ ¥´´ ®ä²¡ ³¡­¡²¢¥´¥ ­¥¬¬¡® ¢¥¨ö²©§¡ ­¹®¤©§¨¥´¥² © ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ¦ö² ¡´´ ¦å

«ä®®¥¤¯­ ¯­ ¤¥ ³ä²³«©¬¤¡ ¦ö²¨å¬¬¡®¤¥® ³¯­ ²å¤¥² °å ¯¬©«¡ ¶¥²«³¡­¨¥´³¯­²å¤¥® ©®¯­

µ®©¯®¥®L

£I ¡¶³«¡¦¦¡ ³å¤¡®¡ ¡¤­©®©³´²¡´©¶¡ ¦ö²¦¡²¡®¤¥® ¯£¨ ³å¤¡® ¡¤­©®©³´²¡´©¶ °²¡¸©³ ³¯­ ¨¡² ³©® §²µ®¤

¡®´©®§¥® © ©®¨¥­³« ¬¡§³´©¦´®©®§ ¥¬¬¥² © ¡¶´¡¬ ³¯­ ´©¤©§¡²¥ ¨¡² ©®§å´´³ ­¥¬¬¡® ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡

¯£¨ ³¯­ ³«µ¬¬¥ «µ®®¡ ¨©®¤²¡ ¥´¡¢¬¥²©®§³¦²©¨¥´ ¯­ ¤¥ ¢¥¨ö¬¬³L

¤I ³ä«¥²³´ä¬¬¡ ¡´´ ³å¤¡®¡ ¡²¢¥´³´¡§¡²¥ ¦²å® ¥® ­¥¤¬¥­³³´¡´ ³¯­ ä² ³¹³³¥¬³¡´´¡ ©®¯­ ¥® ¡®®¡®

­¥¤¬¥­³³´¡´³ ´¥²²©´¯²©µ­ ¦å² ³´¡®®¡ «¶¡² ¤ä² ¦ö² ¡´´ ³´¡²´¡ ¦ö²¶ä²¶³¶¥²«³¡­¨¥´ ³¯­

¥§¥®¦ö²¥´¡§¡²¥L ¦ö²µ´³¡´´ ¡´´ ¤¥ µ°°¦¹¬¬¥² ¤¥ ¶©¬¬«¯² ³¯­ ³«µ¬¬¥ ¨¡ ³´ä¬¬´³ ¯­ ¤¥ ¨¡¤¥ «¯­­©´

´©¬¬ ¤¥®®¡ ³´¡´ ¦ö²³´ ¶©¤ ¤¥® ´©¤°µ®«´ ¤å ¤¥ ö®³«¡¤¥ ³´¡²´¡ ¶¥²«³¡­¨¥´¥®L

¥I §ö²¡ ¤¥´ ­öª¬©§´ ¦ö² ­¥¤¢¯²§¡²¥ © ¥® ­¥¤¬¥­³³´¡´ ¡´´ ¦ö²¶ä²¶¡ ¯£¨ ¢²µ«¡ ¦¡³´ ¥§¥®¤¯­ ©®¯­

¥® ¡®®¡® ­¥¤¬¥­³³´¡´³ ´¥²²©´¯²©µ­ © ¤¥® µ´³´²ä£«®©®§ ¤¥´´¡ ©®´¥ ³´²©¤¥² ­¯´ °²©®£©°¥²®¡

© ¡²´©«¥¬ iiiMRRWL

¦I §¥®¯­¦ö²¡ ¥® §²¡¤¶©³ ¡¶¶¥£«¬©®§ ¡¶ ©®³«²ä®«®©®§¡² © ¥´¡¢¬¥²©®§³¦²©¨¥´¥® ©®¯­ ¶¡²ª¥ ¡«´µ¥¬¬

¶¥²«³¡­¨¥´³§²¥® © ¦²å§¡ ¯­ ¶©¬¬«¯²¥® ³å¶ä¬ ¦ö² ¡´´ µ°°²ä´´¡ «¯®´¯²L ¦©¬©¡¬¥² ¯£¨ ¤¯´´¥²¢¯¬¡§

©®¯­ ¥® ­¥¤¬¥­³³´¡´³ ´¥²²©´¯²©µ­ ³¯­ ¦ö² ¡´´ °¬¡£¥²¡ ¨µ¶µ¤¦ö²¥´¡§¥´³ °¥²³¯®¡¬ °å ¬¥¤¡®¤¥ ¯£¨

ö¶¥²¶¡«¡®¤¥ ¢¥¦¡´´®©®§¡² © ¤¥³³¡ «¯®´¯²L ¦©¬©¡¬¥² ¯£¨ ¤¯´´¥²¢¯¬¡§L

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ QPR

§I © ¤¥® µ´³´²ä£«®©®§ ³¯­ ¤¥´ ä² ®ö¤¶ä®¤©§´ ³¡­¯²¤®¡ ¤¥ ³«¹¤¤³å´§ä²¤¥² ³¯­ «²ä¶³

© ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ¡¶ ¤¥ © ¡²´©«¥¬ iiiMQTR ¡®¤²¡ ³´¹£«¥´ ¡¶³¥¤¤¡ ¢¯¬¡§¥® © ¢¯¬¡§³­ä®®¥®³ ¯£¨

´²¥¤ª¥­¡®³ ©®´²¥³³¥®L © ³¹¦´¥ ¡´´ §ö²¡ ³«¹¤¤³å´§ä²¤¥²®¡ ¬©«¶ä²¤©§¡L ¯£¨

¨I ¦ö²¶©³³¡ ³©§ ¯­ ¡´´ ¥´¡¢¬¥²©®§³¶©¬¬«¯²¥® ©®´¥ ³®¥¤¶²©¤³ §¥®¯­ ³´ö¤å´§ä²¤¥² ¡¶

­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡N

artikel iiiMQSY

d¥´´¡ µ®¤¥²¡¶³®©´´ ³«¡¬¬ ¦ö² ¤¥® ­¥¤¬¥­³³´¡´ ³¯­ ä² ¢¥²ö²¤ ©®´¥ ´©¬¬ä­°¡³ °å ¶¥²«³¡­¨¥´ ³¯­ ¨¯³

­¥¤¬¥­³³´¡´¥®L ¯­ ä® ¥®¤¡³´ ´©¬¬¦ä¬¬©§´L ä² ¦ö²¥®¡¤ ­¥¤ µ´ö¶¡®¤¥´ ¡¶ ¯¦¦¥®´¬©§ ­¡«´N

v©³³ ¶¥²«³¡­¨¥´ ¦å² µ®¤¡®´¡³ ¦²å® ´©¬¬ä­°®©®§¥® ¡¶ ¢¥³´ä­­¥¬³¥²®¡ © ¤¥´´¡ µ®¤¥²¡¶³®©´´

© ¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¡² ¥¬¬¥² ²¡­¬¡§¡²N

artikel iiiMQTP

QN d¥´´¡ µ®¤¥²¡¶³®©´´ ¯£¨ ¤¥ 崧䲤¥² ³¯­ ¡®´¡§©´³ ­¥¤ ³´ö¤ ¡¶ ¤¥´ ³«¡¬¬ ©®´¥ ¨©®¤²¡ ´©¬¬ä­°®©®§

¡¶ ¢¥³´ä­­¥¬³¥² © ¬¡§¡² ¯£¨ ¡®¤²¡ ¦ö²¦¡´´®©®§¡² © ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ³¯­ ¦ö²¥³«²©¶¥² ³ä²³«©¬¤

¢¥¨¡®¤¬©®§ ¡¶ µ´¬ä®¤³«¡ ­¥¤¢¯²§¡²¥ ¯£¨ ³¯­ §²µ®¤¡³ °å ¨ä®³¹® ´©¬¬ ¡¬¬­ä® ¯²¤®©®§L ¡¬¬­ä®

³ä«¥²¨¥´ ¥¬¬¥² ¦¯¬«¨ä¬³¡N

RN d¥ ®¡´©¯®¥¬¬¡ ¢¥³´ä­­¥¬³¥² ³¯­ ¡¶³¥³ © °µ®«´ Q ³«¡¬¬ ³¡­¯²¤®¡³ © ¥µ²¯°¥©³«¡ ²¡­¬¡§¡²N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ QPS

artikel iiiMQTQ

QN eµ²¯°¥©³«¡ ²¡­¬¡§¡² ³«¡¬¬ §ö²¡ ¤¥´ ¬ä´´¡²¥ ¦ö² °¥²³¯®¥² ¡´´ ³´¡²´¡ ¯£¨ µ´ö¶¡

¦ö²¶ä²¶³¶¥²«³¡­¨¥´ ³¯­ ¥§¥®¦ö²¥´¡§¡²¥N d¥ ³«¡¬¬ ³¹¦´¡ ´©¬¬

¡I ö­³¥³©¤©§´ ¥²«ä®®¡®¤¥ ¡¶ ¥¸¡­¥®³ML µ´¢©¬¤®©®§³M ¯£¨ ¡®¤²¡ ¢¥¨ö²©§¨¥´³¢¥¶©³L

¢I ³¡­¯²¤®©®§ ¡¶ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ¢¥³´ä­­¥¬³¥² © ¬¡§¡² ¯£¨ ¡®¤²¡ ¦ö²¦¡´´®©®§¡² ¯­ µ°°´¡§¡®¤¥

¯£¨ µ´ö¶¡®¤¥ ¡¶ ¦ö²¶ä²¶³¶¥²«³¡­¨¥´ ³¯­ ¥§¥®¦ö²¥´¡§¡²¥N

RN i ¦²å§¡ ¯­ ¬ä«¡²¹²«¥´L ¬©«®¡®¤¥ ¹²«¥® ¯£¨ ¦¡²­¡£¥µ´©³«¡ ¹²«¥® ¦ö²µ´³ä´´¥² ¤¥® §²¡¤¶©³¡

¡¶¶¥£«¬©®§¥® ¡¶ ©®³«²ä®«®©®§¡²®¡ ¥® ³¡­¯²¤®©®§ ¡¶ ¶©¬¬«¯²¥® ¦ö² ¡´´ ¦å µ´ö¶¡ ¤¥³³¡ ¹²«¥® © ¤¥ ¯¬©«¡

­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡N

artikel iiiMQTR

b¯¬¡§ ³¯­ ¢©¬¤¡´³ © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ¥® ­¥¤¬¥­³³´¡´³ ¬¡§³´©¦´®©®§ ¯£¨ ³¯­ ¨¡² ³©´´ ³ä´¥L ³©´´

¨µ¶µ¤«¯®´¯² ¥¬¬¥² ³©® ¨µ¶µ¤³¡«¬©§¡ ¶¥²«³¡­¨¥´ ©®¯­ µ®©¯®¥® ³«¡¬¬ ¶©¤ ´©¬¬ä­°®©®§¥® ¡¶ ¤¥´´¡

µ®¤¥²¡¶³®©´´ ¬©«³´ä¬¬¡³ ­¥¤ ¦¹³©³«¡ °¥²³¯®¥² ³¯­ ä² ­¥¤¢¯²§¡²¥ © ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡N

m¥¤ ¢¯¬¡§ ¡¶³¥³ ¢¯¬¡§ ¥®¬©§´ £©¶©¬M ¥¬¬¥² ¨¡®¤¥¬³¬¡§³´©¦´®©®§L ©®¢¥§²©°¥´ «¯¯°¥²¡´©¶¡

³¡­­¡®³¬µ´®©®§¡² ³¡­´ ¡®¤²¡ ¯¦¦¥®´¬©§²ä´´³¬©§¡ ¥¬¬¥² °²©¶¡´²ä´´³¬©§¡ ªµ²©¤©³«¡ °¥²³¯®¥²L ­¥¤

µ®¤¡®´¡§ ¡¶ ³å¤¡®¡ ³¯­ ©®´¥ ¤²©¶³ © ¶©®³´³¹¦´¥N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ QPT

artikel iiiMQTS

m¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ³«¡¬¬L µ´¡® ¡´´ ¤¥´ °å¶¥²«¡² ´©¬¬ä­°®©®§¥® ¡¶ ö¶²©§¡ ¢¥³´ä­­¥¬³¥² © «¯®³´©´µ´©¯®¥®L

¢¥¨¡®¤¬¡ ­¥¤¢¯²§¡²¥ © ¡®¤²¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥² °å ³¡­­¡ ³ä´´ ³¯­ ³©®¡ ¥§®¡ ­¥¤¢¯²§¡²¥ © ¦²å§¡ ¯­

«¡°©´¡¬°¬¡£¥²©®§ © ¢¯¬¡§ ³¯­ ¡¶³¥³ © ¡²´©«¥¬ iiiMQTR ¡®¤²¡ ³´¹£«¥´N

u®¤¥²¡¶³®©´´ S

f²©¨¥´ ¡´´ ´©¬¬¨¡®¤¡¨å¬¬¡ ´ªä®³´¥²

artikel iiiMQTT

i®¯­ ²¡­¥® ¦ö² ¤¥´´¡ µ®¤¥²¡¶³®©´´ ³«¡¬¬ ©®³«²ä®«®©®§¡² © ¦²©¨¥´¥® ¡´´ ´©¬¬¨¡®¤¡¨å¬¬¡ ´ªä®³´¥² ©®¯­

µ®©¯®¥® ¦ö²¢ªµ¤¡³ ®ä² ¤¥´ §ä¬¬¥² ­¥¤¢¯²§¡²¥ © ­¥¤¬¥­³³´¡´¥² ³¯­ ¨¡² ¥´¡¢¬¥²¡´ ³©§ © ¥® ¡®®¡®

­¥¤¬¥­³³´¡´ ä® ­¯´´¡§¡²¥® ¡¶ ´ªä®³´¥®N

g¥®¯­ ¥® ¥µ²¯°¥©³« ¬¡§ ¥¬¬¥² ²¡­¬¡§ ¦å² ¤¥´´¡ µ®¤¥²¡¶³®©´´ ´©¬¬ä­°¡³ 䶥® °å ³å¤¡®¡ ­¥¤¢¯²§¡²¥

© ´²¥¤ª¥³´¡´ ³¯­ ´©¬¬¨¡®¤¡¨å¬¬¥² ´ªä®³´¥² ¯£¨ ³¯­ ¨¡² ¥´¡¢¬¥²¡´ ³©§ ©®¯­ µ®©¯®¥®N

artikel iiiMQTU

p²¥³´¡´©¯®¥² ³¯­ ®¯²­¡¬´ µ´¦ö²³ ­¯´ ¥²³ä´´®©®§ ³«¡¬¬ ¢¥´²¡«´¡³ ³¯­ ´ªä®³´¥² ¥®¬©§´ «¯®³´©´µ´©¯®¥® ©

¤¥® µ´³´²ä£«®©®§ ¤¥ ©®´¥ ¦¡¬¬¥² µ®¤¥² ¢¥³´ä­­¥¬³¥²®¡ ¯­ ¦²© ²ö²¬©§¨¥´ ¦ö² °¥²³¯®¥²L ¶¡²¯² ¯£¨

«¡°©´¡¬N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ QPU

m¥¤ ´ªä®³´¥² ³«¡¬¬ ³ä²³«©¬´ ¡¶³¥³ ¶¥²«³¡­¨¥´

¡I ¡¶ ©®¤µ³´²©¥¬¬ ®¡´µ²L

¢I ¡¶ «¯­­¥²³©¥¬¬ ®¡´µ²L

£I ©®¯­ ¨¡®´¶¥²«L

¤I ©®¯­ ¦²©¡ ¹²«¥®N

u´¡® ¡´´ ¤¥´ °å¶¥²«¡² ´©¬¬ä­°®©®§¥® ¡¶ µ®¤¥²¡¶³®©´´ R ¯­ ¥´¡¢¬¥²©®§³¦²©¨¥´ ¦å² ¤¥® ³¯­

´©¬¬¨¡®¤¡¨å¬¬¥² ¥® ´ªä®³´ ´©¬¬¦ä¬¬©§´ µ´ö¶¡ ³©® ¶¥²«³¡­¨¥´ © ¤¥® ­¥¤¬¥­³³´¡´ ¤ä² ´ªä®³´¥® ´©¬¬¨¡®¤¡¨å¬¬³

°å ³¡­­¡ ¶©¬¬«¯² ³¯­ ¤¥®®¡ ³´¡´ µ°°³´ä¬¬¥² ¦ö² ³©®¡ ¥§®¡ ­¥¤¢¯²§¡²¥N

artikel iiiMQTV

QN f²© ²ö²¬©§¨¥´ ¦ö² ´ªä®³´¥² °å ´²¡®³°¯²´¯­²å¤¥´ ²¥§¬¥²¡³ © «¡°©´¥¬ iii ¡¶³®©´´ W ¯­ ´²¡®³°¯²´¥²N

RN l©¢¥²¡¬©³¥²©®§¥® ¡¶ ¤¥ ¢¡®«M ¯£¨ ¦ö²³ä«²©®§³´ªä®³´¥² ³¯­ ä² ¦ö²¢µ®¤®¡ ­¥¤ «¡°©´¡¬²ö²¥¬³¥²

³«¡¬¬ §¥®¯­¦ö²¡³ °¡²¡¬¬¥¬¬´ ­¥¤ ¬©¢¥²¡¬©³¥²©®§¥® ¡¶ ²ö²¬©§¨¥´¥® ¦ö² «¡°©´¡¬N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ QPV

artikel iiiMQTW

QN Å´§ä²¤¥² ¦ö² ¡´´ §¥®¯­¦ö²¡ ¬©¢¥²¡¬©³¥²©®§¥® ¡¶ ¥® ³ä²³«©¬¤ ´ªä®³´ ³«¡¬¬ ¦ö²¥³«²©¶¡³ © ¥µ²¯°¥©³«¡

²¡­¬¡§¡²N d¥ ³«¡¬¬ ¡®´¡³ ¥¦´¥² ¤¥´ ¡´´ e«¯®¯­©³«¡ ¯£¨ ³¯£©¡¬¡ «¯­­©´´é® ¨¡² ¨ö²´³N

RN d¥ ¥µ²¯°¥©³«¡ ²¡­¬¡§¡² ³¯­ ¡¶³¥³ © °µ®«´ Q ³«¡¬¬ © ¡¬¬­ä®¨¥´ © ¦ö²³´¡ ¨¡®¤ ¡¶³¥ ³å¤¡®¡

´ªä®³´¥² ³¯­ ¤©²¥«´ ©®¶¥²«¡² °å °²¯¤µ«´©¯®³«¯³´®¡¤¥²®¡ ¥¬¬¥² ¶¡²³ ¬©¢¥²¡¬©³¥²©®§ ¢©¤²¡² ´©¬¬ ¡´´

µ®¤¥²¬ä´´¡ ¶¡²µµ´¢¹´¥´N

artikel iiiMQTX

m¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ³«¡¬¬ ³´²ä¶¡ ¥¦´¥² ¡´´ §å µ´ö¶¥² ¤¥® ¬©¢¥²¡¬©³¥²©®§ ¡¶ ´ªä®³´¥² ³¯­ «²ä¶³ © ¤¥

¥µ²¯°¥©³«¡ ²¡­¬¡§¡² ³¯­ ¡®´¡³ ¥®¬©§´ ¡²´©«¥¬ iiiMQTWNQL ¯­ ¤¥²¡³ ¡¬¬­ä®®¡ ¥«¯®¯­©³«¡ ¬ä§¥ ¯£¨

³©´µ¡´©¯®¥® ©®¯­ ¤¥® ¢¥²ö²¤¡ ¥«¯®¯­©³«¡ ³¥«´¯²® ´©¬¬å´¥² ¤¥´N

k¯­­©³³©¯®¥® ³«¡¬¬ © ¤¥´´¡ ³¹¦´¥ ¬ä­®¡ ²¥«¯­­¥®¤¡´©¯®¥² ´©¬¬ ¤¥ ¢¥²ö²¤¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡N

artikel iiiMQTY

så ¬ä®§¥ ©®³«²ä®«®©®§¡²®¡ © ¦²©¨¥´¥® ¡´´ ´©¬¬¨¡®¤¡¨å¬¬¡ ´ªä®³´¥² «¶¡²³´å²L ³«¡¬¬ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡

´©¬¬ä­°¡ ¤¥³³¡ ©®³«²ä®«®©®§¡² °å ¡¬¬¡ °¥²³¯®¥² ³¯­ ´©¬¬¨¡®¤¡¨å¬¬¥² ´ªä®³´¥² ¥®¬©§´ ¡²´©«¥¬ iiiMQTT

¦ö²³´¡ ³´¹£«¥´L µ´¡® ¡´´ §ö²¡ å´³«©¬¬®¡¤ © ¦²å§¡ ¯­ ®¡´©¯®¡¬©´¥´ ¥¬¬¥² ¨¥­¶©³´N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ QPW

artikel iiiMQUP

a²´©«¬¡²®¡ iiiMQSY–iiiMQTR ³«¡¬¬ ´©¬¬ä­°¡³ °å ¤¥ ³¡«¯­²å¤¥® ³¯­ ²¥§¬¥²¡³ © ¤¥´´¡ µ®¤¥²¡¶³®©´´N

avsnitt S

fri rÖrlighet fÖr varor

u®¤¥²¡¶³®©´´ Q

tµ¬¬µ®©¯®

artikel iiiMQUQ

QN u®©¯®¥® ³«¡¬¬ ©®®¥¦¡´´¡ ¥® ´µ¬¬µ®©¯®L ³¯­ ³«¡¬¬ ¯­¦¡´´¡ ¡¬¬ ¨¡®¤¥¬ ­¥¤ ¶¡²¯² ¯£¨ ³¯­ ³«¡¬¬

©®®¥¢ä²¡ ¡´´ ´µ¬¬¡² °å ©­°¯²´ ¯£¨ ¥¸°¯²´ ³¡­´ ¡¬¬¡ ¡¶§©¦´¥² ­¥¤ ­¯´³¶¡²¡®¤¥ ¶¥²«¡® ³«¡¬¬ ¶¡²¡

¦ö²¢ªµ¤®¡ ­¥¬¬¡® ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ¯£¨ ¡´´ ¥® §¥­¥®³¡­ ´µ¬¬´¡¸¡ §¥®´¥­¯´ ´²¥¤ª¥¬¡®¤ ³«¡¬¬ ¡®´¡³N

RN pµ®«´ T ¯£¨ µ®¤¥²¡¶³®©´´ S ¯­ ¦ö²¢µ¤ ­¯´ «¶¡®´©´¡´©¶¡ ²¥³´²©«´©¯®¥² ³«¡¬¬ ´©¬¬ä­°¡³ °å ¶¡²¯²

­¥¤ µ²³°²µ®§ © ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ³¡­´ °å ¶¡²¯² ³¯­ «¯­­¥² ¦²å® ´²¥¤ª¥¬¡®¤ ¯£¨ ³¯­ ä² © ¦²©

¯­³ä´´®©®§ © ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ QPX

SN v¡²¯² ³¯­ «¯­­¥² ¦²å® ´²¥¤ª¥¬¡®¤ ³«¡¬¬ ¡®³¥³ ¶¡²¡ © ¦²© ¯­³ä´´®©®§ © ¥® ­¥¤¬¥­³³´¡´L ¯­

©­°¯²´¦¯²­¡¬©´¥´¥²®¡ ¨¡² µ°°¦¹¬¬´³ ¯£¨ ´©¬¬ä­°¬©§¡ ´µ¬¬¡² ¯£¨ ¡¶§©¦´¥² ­¥¤ ­¯´³¶¡²¡®¤¥ ¶¥²«¡® ¨¡²

´¡§©´³ µ´ © ¤¥®®¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´ ¯£¨ ¨¥¬ ¥¬¬¥² °¡²´©¥¬¬ ²¥³´©´µ´©¯® ¡¶ ³å¤¡®¡ ´µ¬¬¡² ¯£¨ ¡¶§©¦´¥² ©®´¥ ¨¡²

¬ä­®¡´³N

TN tµ¬¬¡² °å ©­°¯²´ ¯£¨ ¥¸°¯²´ ³¡­´ ¡¶§©¦´¥² ­¥¤ ­¯´³¶¡²¡®¤¥ ¶¥²«¡® ³«¡¬¬ ¶¡²¡ ¦ö²¢ªµ¤®¡

­¥¬¬¡® ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡N d¥´´¡ ¦ö²¢µ¤ ³«¡¬¬ ´©¬¬ä­°¡³ 䶥® °å ´µ¬¬¡² ¡¶ ¦©³«¡¬ «¡²¡«´ä²N

UN r夥´ ³«¡¬¬ °å ¦ö²³¬¡§ ¡¶ «¯­­©³³©¯®¥® ¡®´¡ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¦ö²¯²¤®©®§¡² ¥¬¬¥² ¢¥³¬µ´ ¯­

¦¡³´³´ä¬¬¡®¤¥ ¡¶ ´µ¬¬³¡´³¥²®¡ © ¤¥® §¥­¥®³¡­­¡ ´µ¬¬´¡¸¡®N

VN nä² «¯­­©³³©¯®¥® ¦µ¬¬§ö² ³©®¡ µ°°§©¦´¥² ¥®¬©§´ ¤¥®®¡ ¡²´©«¥¬ ³«¡¬¬ ¤¥® ¶ä§¬¥¤¡³ ¡¶

¡I ®ö¤¶ä®¤©§¨¥´¥® ¡¶ ¡´´ ¦²ä­ª¡ ¨¡®¤¥¬³µ´¢¹´¥´ ­¥¬¬¡® ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ¯£¨ ´²¥¤ª¥¬¡®¤L

¢I µ´¶¥£«¬©®§¥® ¡¶ «¯®«µ²²¥®³¦ö²¨å¬¬¡®¤¥®¡ ©®¯­ µ®©¯®¥®L © ¤¥® ­å® ¤¥®®¡ µ´¶¥£«¬©®§ ­¥¤¦ö²

¥® ö«®©®§ ¡¶ ¦ö²¥´¡§¥®³ «¯®«µ²²¥®³¦ö²­å§¡L

£I µ®©¯®¥®³ ¦ö²³ö²ª®©®§³¢¥¨¯¶ © ¦²å§¡ ¯­ ²å¶¡²¯² ¯£¨ ¨¡¬¶¦¡¢²©«¡´L ¶¡²¶©¤ «¯­­©³³©¯®¥® ³«¡¬¬

¢¥¡«´¡ ¡´´ «¯®«µ²²¥®³¶©¬¬«¯²¥® ­¥¬¬¡® ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ­¥¤ ¡¶³¥¥®¤¥ °å ¢¥¡²¢¥´¡¤¥ ¶¡²¯²

©®´¥ ³®¥¤¶²©¤³L

¤I ®ö¤¶ä®¤©§¨¥´¥® ¡¶ ¡´´ µ®¤¶©«¡ ¡¬¬¶¡²¬©§¡ ³´ö²®©®§¡² © ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ¥«¯®¯­©¥² ¯£¨ ¡¶ ¡´´

´²¹§§¡ ¥® ²¡´©¯®¥¬¬ µ´¶¥£«¬©®§ ¡¶ °²¯¤µ«´©¯®¥® ¯£¨ ¥® ö«®©®§ ¡¶ «¯®³µ­´©¯®¥® ©®¯­ µ®©¯®¥®N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ QPY

u®¤¥²¡¶³®©´´ R

tµ¬¬³¡­¡²¢¥´¥

artikel iiiMQUR

i®¯­ «¯®³´©´µ´©¯®¥®³ ´©¬¬ä­°®©®§³¯­²å¤¥ ³«¡¬¬ 崧䲤¥² ¦ö²¥³«²©¶¡³ © ¥® ¥µ²¯°¥©³« ¬¡§ ¥¬¬¥² ²¡­¬¡§

¦ö² ¡´´ ¦ö²³´ä²«¡ ´µ¬¬³¡­¡²¢¥´¥´ ­¥¬¬¡® ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ¯£¨ ­¥¬¬¡® ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ¯£¨

«¯­­©³³©¯®¥®N

u®¤¥²¡¶³®©´´ S

fö²¢µ¤ ­¯´ «¶¡®´©´¡´©¶¡ ²¥³´²©«´©¯®¥²

artikel iiiMQUS

k¶¡®´©´¡´©¶¡ ©­°¯²´M ¯£¨ ¥¸°¯²´²¥³´²©«´©¯®¥² ³¡­´ ¡¬¬¡ 崧䲤¥² ­¥¤ ­¯´³¶¡²¡®¤¥ ¶¥²«¡® ³«¡¬¬ ¶¡²¡

¦ö²¢ªµ¤®¡ ­¥¬¬¡® ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡N

artikel iiiMQUT

a²´©«¥¬ iiiMQUS ³«¡¬¬ ©®´¥ ¨©®¤²¡ ³å¤¡®¡ ¦ö²¢µ¤ ­¯´ ¥¬¬¥² ²¥³´²©«´©¯®¥² ¦ö² ©­°¯²´L ¥¸°¯²´ ¥¬¬¥²

´²¡®³©´¥²©®§ ³¯­ §²µ®¤¡³ °å ¨ä®³¹® ´©¬¬ ¡¬¬­ä® ­¯²¡¬L ¡¬¬­ä® ¯²¤®©®§ ¥¬¬¥² ¡¬¬­ä® ³ä«¥²¨¥´ ¥¬¬¥²

©®´²¥³³¥´ ¡´´ ³«¹¤¤¡ ­ä®®©³«¯²³ ¯£¨ ¤ªµ²³ ¨ä¬³¡ ¯£¨ ¬©¶L ¡´´ ¢¥¶¡²¡ ¶ä¸´¥²L ¡´´ ³«¹¤¤¡ ®¡´©¯®¥¬¬¡

³«¡´´¥² ¡¶ «¯®³´®ä²¬©§´L ¨©³´¯²©³«´ ¥¬¬¥² ¡²«¥¯¬¯§©³«´ ¶ä²¤¥ ¥¬¬¥² ¡´´ ³«¹¤¤¡ ©®¤µ³´²©¥¬¬ ¯£¨

«¯­­¥²³©¥¬¬ 䧡®¤¥²ä´´N s夡®¡ ¦ö²¢µ¤ ¥¬¬¥² ²¥³´²©«´©¯®¥² ¦å² ¤¯£« ©®´¥ µ´§ö²¡ ¥´´ ­¥¤¥¬ ¦ö²

§¯¤´¹£«¬©§ ¤©³«²©­©®¥²©®§ ¥¬¬¥² ©®®¥¦¡´´¡ ¥® ¦ö²´ä£«´ ¢¥§²ä®³®©®§ ¡¶ ¨¡®¤¥¬® ­¥¬¬¡®

­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ QQP

artikel iiiMQUU

QN m¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ³«¡¬¬ ³ä«¥²³´ä¬¬¡ ¡´´ ³´¡´¬©§¡ ¨¡®¤¥¬³­¯®¯°¯¬ ¡®°¡³³¡³ °å ³å¤¡®´ ³ä´´ ¡´´ ©®§¥®

¤©³«²©­©®¥²©®§ ­¥¤ ¡¶³¥¥®¤¥ °å ¡®³«¡¦¦®©®§³M ¯£¨ ³¡¬µ¦ö²©®§³¶©¬¬«¯² ¦ö²¥¬©§§¥² ­¥¬¬¡®

­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ­¥¤¢¯²§¡²¥N

d¥®®¡ ¡²´©«¥¬ ³«¡¬¬ ´©¬¬ä­°¡³ °å ¶¡²ª¥ ¯²§¡® §¥®¯­ ¶©¬«¥´ ¥® ­¥¤¬¥­³³´¡´L ²ä´´³¬©§´ ¥¬¬¥² © °²¡«´©«¥®L

¤©²¥«´ ¥¬¬¥² ©®¤©²¥«´ «¯®´²¯¬¬¥²¡²L ³´¹² ¥¬¬¥² ­ä²«¢¡²´ °å¶¥²«¡² ©­°¯²´ ¥¬¬¥² ¥¸°¯²´ ­¥¬¬¡®

­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡N d¥® ³«¡¬¬ 䶥® ´©¬¬ä­°¡³ °å ­¯®¯°¯¬ ³¯­ ³´¡´¥® ö¶¥²¬å´©´ °å ¡®¤²¡N

RN m¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ³«¡¬¬ ©®´¥ ¶©¤´¡ ®å§²¡ ®¹¡ 崧䲤¥² ³¯­ ³´²©¤¥² ­¯´ ¤¥ °²©®£©°¥² ³¯­ ¡®§¥³

© °µ®«´ Q ¥¬¬¥² ³¯­ ¢¥§²ä®³¡² ²ä£«¶©¤¤¥® ¡¶ ¤¥ ¡²´©«¬¡² ³¯­ ¡¶³¥² ¦ö²¢µ¤ ­¯´ ´µ¬¬¡² ¯£¨ «¶¡®´©´¡´©¶¡

²¥³´²©«´©¯®¥² ­¥¬¬¡® ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡N

SN o­ ¥´´ ³´¡´¬©§´ ¨¡®¤¥¬³­¯®¯°¯¬ ¨¡² ²¥§¬¥² ³¯­ ä² ¡¶³¥¤¤¡ ¡´´ µ®¤¥²¬ä´´¡ ¡¶³ä´´®©®§¥® ¥¬¬¥² ¤¥´

¥«¯®¯­©³«¡ µ´¢¹´¥´ ¡¶ ª¯²¤¢²µ«³°²¯¤µ«´¥² ³«¡¬¬ ¶©¤ ´©¬¬ä­°®©®§¥® ¡¶ ¤¥®®¡ ¡²´©«¥¬ ¬©«¶ä²¤©§¡

§¡²¡®´©¥² ¦ö² ³¹³³¥¬³ä´´®©®§ ¯£¨ ¬¥¶®¡¤³³´¡®¤¡²¤ ´©¬¬¦ö²³ä«²¡³ ¢¥²ö²¤¡ °²¯¤µ£¥®´¥²N

avsnitt T

kapital och betalningar

artikel iiiMQUV

i®¯­ ²¡­¥® ¦ö² ¤¥´´¡ ¡¶³®©´´ ³«¡¬¬ ²¥³´²©«´©¯®¥² ¦ö² ³å¶ä¬ «¡°©´¡¬²ö²¥¬³¥² ³¯­ ¢¥´¡¬®©®§¡² ­¥¬¬¡®

­¥¤¬¥­³³´¡´¥² ³¡­´ ­¥¬¬¡® ­¥¤¬¥­³³´¡´¥² ¯£¨ ´²¥¤ª¥¬¡®¤ ¶¡²¡ ¦ö²¢ªµ¤®¡N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ QQQ

artikel iiiMQUW

QN a²´©«¥¬ iiiMQUV ³«¡¬¬ ©®´¥ °å¶¥²«¡ ´©¬¬ä­°®©®§¥® §¥®´¥­¯´ ´²¥¤ª¥¬¡®¤ ¡¶ ²¥³´²©«´©¯®¥² ³¯­ ¶¡²

© «²¡¦´ ¤¥® SQ ¤¥£¥­¢¥² QYYS ¥®¬©§´ ®¡´©¯®¥¬¬ ¬¡§³´©¦´®©®§ ¥¬¬¥² µ®©¯®³²ä´´ ¦ö² ³å¤¡®¡ «¡°©´¡¬²ö²¥¬³¥²

´©¬¬ ¥¬¬¥² ¦²å® ´²¥¤ª¥¬¡®¤ ³¯­ §ä¬¬¥² ¤©²¥«´©®¶¥³´¥²©®§¡²L ©®¢¥§²©°¥´ ©®¶¥³´¥²©®§¡² © ¦¡³´ ¥§¥®¤¯­L

¥´¡¢¬¥²©®§L ´©¬¬¨¡®¤¡¨å¬¬¡®¤¥ ¡¶ ¦©®¡®³©¥¬¬¡ ´ªä®³´¥² ¥¬¬¥² ¥­©³³©¯® ¯£¨ ©®´²¯¤µ«´©¯® ¡¶ ¶ä²¤¥°¡°°¥²

°å «¡°©´¡¬­¡²«®¡¤¥²N i ¦²å§¡ ¯­ ²¥³´²©«´©¯®¥² ³¯­ ä² © «²¡¦´ ¥®¬©§´ ®¡´©¯®¥¬¬ ¬¡§³´©¦´®©®§ © e³´¬¡®¤ ¯£¨

u®§¥²® ³«¡¬¬ ¤¥´´¡ ¤¡´µ­ ¶¡²¡ ¤¥® SQ ¤¥£¥­¢¥² QYYYN

RN i ¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¡² ¥¬¬¥² ²¡­¬¡§¡² ³«¡¬¬ 崧䲤¥² ¦ö²¥³«²©¶¡³ ¯­ «¡°©´¡¬²ö²¥¬³¥² ´©¬¬ ¥¬¬¥² ¦²å®

´²¥¤ª¥¬¡®¤ ³¯­ §ä¬¬¥² ¤©²¥«´©®¶¥³´¥²©®§¡²L ©®¢¥§²©°¥´ ©®¶¥³´¥²©®§¡² © ¦¡³´ ¥§¥®¤¯­L ¥´¡¢¬¥²©®§L

´©¬¬¨¡®¤¡¨å¬¬¡®¤¥ ¡¶ ¦©®¡®³©¥¬¬¡ ´ªä®³´¥² ¥¬¬¥² ¥­©³³©¯® ¯£¨ ©®´²¯¤µ«´©¯® ¡¶ ¶ä²¤¥°¡°°¥² °å

«¡°©´¡¬­¡²«®¡¤¥²N

eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ¯£¨ ²å¤¥´ ³«¡¬¬ ³´²ä¶¡ ¥¦´¥² ¡´´ © ³´ö²³´¡ ­öª¬©§¡ µ´³´²ä£«®©®§ ¦ö²¶¥²«¬©§¡ ­å¬¥´

¯­ ¦²©¡ «¡°©´¡¬²ö²¥¬³¥² ­¥¬¬¡® ­¥¤¬¥­³³´¡´¥² ¯£¨ ´²¥¤ª¥¬¡®¤ ¯£¨ µ´¡® ¡´´ ¤¥´ °å¶¥²«¡² ´©¬¬ä­°®©®§¥®

¡¶ ¡®¤²¡ ¢¥³´ä­­¥¬³¥² © «¯®³´©´µ´©¯®¥®N

SN m¥¤ ¡¶¶©«¥¬³¥ ¦²å® °µ®«´ R ¦å² 崧䲤¥² ³¯­ µ´§ö² ¥´´ ³´¥§ ´©¬¬¢¡«¡ ©®¯­ µ®©¯®³²ä´´¥® ¥®¤¡³´

¦ö²¥³«²©¶¡³ ¡¶ ²å¤¥´ © ¥® ¥µ²¯°¥©³« ¬¡§ ¥¬¬¥² ²¡­¬¡§ ®ä² ¤¥´ §ä¬¬¥² ¬©¢¥²¡¬©³¥²©®§¥® ¡¶ «¡°©´¡¬²ö²¥¬³¥²

´©¬¬ ¥¬¬¥² ¦²å® ´²¥¤ª¥¬¡®¤N r夥´ ³«¡¬¬ ¢¥³¬µ´¡ ­¥¤ ¥®¨ä¬¬©§¨¥´ ¥¦´¥² ¡´´ ¨¡ ¨ö²´ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´N

artikel iiiMQUX

QN a²´©«¥¬ iiiMQUV ³«¡¬¬ ©®´¥ °å¶¥²«¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ²ä´´ ¡´´

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ QQR

¡I ´©¬¬ä­°¡ ³å¤¡®¡ ¢¥³´ä­­¥¬³¥² © ³©® ³«¡´´¥¬¡§³´©¦´®©®§ ³¯­ ³«©¬ª¥² ­¥¬¬¡® ³«¡´´¥¢¥´¡¬¡²¥ ³¯­

¨¡² ¯¬©«¡ ¢¯³´¡¤³¯²´ ¥¬¬¥² ³¯­ ¨¡² ©®¶¥³´¥²¡´ ³©´´ «¡°©´¡¬ °å ¯¬©«¡ ¯²´¥²L

¢I ¶©¤´¡ ¡¬¬¡ ®ö¤¶ä®¤©§¡ 崧䲤¥² ¦ö² ¡´´ ¦ö²¨©®¤²¡ ö¶¥²´²ä¤¥¬³¥² ¡¶ ®¡´©¯®¥¬¬¡ ¬¡§¡² ¯£¨ ¡®¤²¡

¦ö²¦¡´´®©®§¡²L ³ä²³«©¬´ © ¦²å§¡ ¯­ ¢¥³«¡´´®©®§ ¯£¨ ´©¬¬³¹® ö¶¥² ¦©®¡®³©®³´©´µ´L ¥¬¬¥² ¡´´

© ¡¤­©®©³´²¡´©¶´ ¥¬¬¥² ³´¡´©³´©³«´ ©®¦¯²­¡´©¯®³³¹¦´¥ ¦¡³´³´ä¬¬¡ ¦ö²¦¡²¡®¤¥® ¦ö² ¤¥«¬¡²¡´©¯® ¡¶

«¡°©´¡¬²ö²¥¬³¥² ¥¬¬¥² ¡´´ ¶©¤´¡ 崧䲤¥² ³¯­ ä² ­¯´©¶¥²¡¤¥ ­¥¤ ¨ä®³¹® ´©¬¬ ¡¬¬­ä® ¯²¤®©®§ ¥¬¬¥²

¡¬¬­ä® ³ä«¥²¨¥´N

RN d¥´´¡ ¡¶³®©´´ ³«¡¬¬ ©®´¥ °å¶¥²«¡ ´©¬¬ä­°¬©§¨¥´¥® ¡¶ ³å¤¡®¡ ²¥³´²©«´©¯®¥² ¦ö² ¥´¡¢¬¥²©®§³²ä´´¥®

³¯­ ä² ¦ö²¥®¬©§¡ ­¥¤ «¯®³´©´µ´©¯®¥®N

SN d¥ 崧䲤¥² ¯£¨ ¦ö²¦¡²¡®¤¥® ³¯­ ¡¶³¥³ © °µ®«´¥²®¡ Q ¯£¨ R ¦å² ©®´¥ µ´§ö²¡ ¥´´ ­¥¤¥¬ ¦ö²

§¯¤´¹£«¬©§ ¤©³«²©­©®¥²©®§ ¥¬¬¥² ¥® ¦ö²´ä£«´ ¢¥§²ä®³®©®§ ¡¶ ¤¥® ¦²©¡ ²ö²¬©§¨¥´¥® ¦ö² «¡°©´¡¬ ¯£¨

¢¥´¡¬®©®§¡² ¥®¬©§´ ¡²´©«¥¬ iiiMQUVN

TN i ¡¶³¡«®¡¤ ¡¶ ¥® ¥µ²¯°¥©³« ¬¡§ ¥¬¬¥² ²¡­¬¡§ ¥®¬©§´ ¡²´©«¥¬ iiiMQUWNS ¦å² «¯­­©³³©¯®¥® ¥¬¬¥²L ¯­

¥´´ ¥µ²¯°¥©³«´ ¢¥³¬µ´ ¡¶ «¯­­©³³©¯®¥® ³¡«®¡³ ©®¯­ ´²¥ ­å®¡¤¥² ¦²å® ¯£¨ ­¥¤ ¤¥® ¢¥²ö²¤¡

­¥¤¬¥­³³´¡´¥®³ ¡®³ö«¡®L ²å¤¥´ ¡®´¡ ¥´´ ¥µ²¯°¥©³«´ ¢¥³¬µ´ ¤ä² ¤¥´ ¡®§¥³ ¡´´ ²¥³´²©«´©¶¡ ³«¡´´¥å´§ä²¤¥²

³¯­ ¥® ­¥¤¬¥­³³´¡´ ¶©¤´¡² ­¥¤ ¡¶³¥¥®¤¥ °å ¥´´ ¥¬¬¥² ¦¬¥²¡ ´²¥¤ª¥¬ä®¤¥² ³«¡¬¬ ¡®³¥³ ¦ö²¥®¬©§¡ ­¥¤

«¯®³´©´µ´©¯®¥® ¯­ ¤¥ ä² ¢¥²ä´´©§¡¤¥ ­¥¤ ¨ä®³¹® ´©¬¬ ®å§¯´ ¡¶ µ®©¯®¥®³ ­å¬ ¯£¨ ¦ö²¥®¬©§¡ ­¥¤ ¥® ¶ä¬

¦µ®§¥²¡®¤¥ ©®²¥ ­¡²«®¡¤N r夥´ ³«¡¬¬ ¢¥³¬µ´¡ ­¥¤ ¥®¨ä¬¬©§¨¥´ °å ¡®³ö«¡® ¡¶ ¥® ­¥¤¬¥­³³´¡´N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ QQS

artikel iiiMQUY

o­ «¡°©´¡¬²ö²¥¬³¥² ´©¬¬ ¥¬¬¥² ¦²å® ´²¥¤ª¥¬¡®¤ µ®¤¥² ¥¸£¥°´©¯®¥¬¬¡ ¦ö²¨å¬¬¡®¤¥® ¯²³¡«¡² ¥¬¬¥² ¨¯´¡² ¡´´

¯²³¡«¡ ¡¬¬¶¡²¬©§¡ ³¶å²©§¨¥´¥² ¦ö² ¤¥® ¥«¯®¯­©³«¡ ¯£¨ ­¯®¥´ä²¡ µ®©¯®¥®³ ¦µ®«´©¯®L ¦å² ²å¤¥´ °å

¦ö²³¬¡§ ¡¶ «¯­­©³³©¯®¥® ¡®´¡ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¦ö²¯²¤®©®§¡² ¥¬¬¥² ¢¥³¬µ´ ¯­ ©®¦ö²¡®¤¥ ¡¶ ³«¹¤¤³å´§ä²¤¥²

§¥®´¥­¯´ ´²¥¤ª¥¬¡®¤ ¦ö² ¥® ´©¤ ³¯­ ©®´¥ ¦å² ö¶¥²³´©§¡ ³¥¸ ­å®¡¤¥²L ¯­ ³å¤¡®¡ 崧䲤¥² ä² ¡¢³¯¬µ´

®ö¤¶ä®¤©§¡N r夥´ ³«¡¬¬ ¢¥³¬µ´¡ ¥¦´¥² ¡´´ ¨¡ ¨ö²´ eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«¥®N

artikel iiiMQVP

o­ ¤¥´ ä² ®ö¤¶ä®¤©§´ ¦ö² ¡´´ µ°°®å ­å¬¥® © ¡²´©«¥¬ iiiMRUWL ®ä² ¤¥´ §ä¬¬¥² ¡´´ ¦ö²¥¢¹§§¡ ¯£¨ ¢¥«ä­°¡

´¥²²¯²©³­ ¯£¨ ¤ä²­¥¤ ³¡­­¡®¨ä®§¡®¤¥ ¶¥²«³¡­¨¥´L ³«¡¬¬ ¤¥´ © ¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¡² ¦¡³´³´ä¬¬¡³ ¥® ²¡­

¦ö² ¡¤­©®©³´²¡´©¶¡ 崧䲤¥² ¡¶³¥¥®¤¥ «¡°©´¡¬²ö²¥¬³¥² ¯£¨ ¢¥´¡¬®©®§¡²L ³å³¯­ ¦²¹³®©®§ ¡¶ ´©¬¬§å®§¡²L

¦©®¡®³©¥¬¬¡ ­¥¤¥¬ ¥¬¬¥² ¥«¯®¯­©³«¡ ¶©®³´¥² ³¯­ ´©¬¬¨ö²L 䧳 ¥¬¬¥² ©®®¥¨¡³ ¡¶ ¦¹³©³«¡ ¥¬¬¥² ªµ²©¤©³«¡

°¥²³¯®¥²L ¡¶ §²µ°°¥² ¥¬¬¥² ¡¶ ¥®¨¥´¥² ³¯­ ©®´¥ ä² ³´¡´¥²N

r夥´ ³«¡¬¬ °å ¦ö²³¬¡§ ¡¶ «¯­­©³³©¯®¥® ¡®´¡ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¦ö²¯²¤®©®§¡² ¥¬¬¥² ¢¥³¬µ´ ¦ö² ¡´´ §¥®¯­¦ö²¡

¤¥ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¡² ³¯­ ¡¶³¥³ © ¦ö²³´¡ ³´¹£«¥´N

d¥ ¡«´¥² ³¯­ ¡¶³¥³ © ¤¥®®¡ ¡²´©«¥¬ ³«¡¬¬ ©®®¥¦¡´´¡ ®ö¤¶ä®¤©§¡ ¢¥³´ä­­¥¬³¥² ¯­ ²ä´´³¬©§¡ §¡²¡®´©¥²N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ QQT

avsnitt U

konkurrensregler

u®¤¥²¡¶³®©´´ Q

artikel iiiMQVQ

QN fö¬ª¡®¤¥ ä² ¯¦ö²¥®¬©§´ ­¥¤ ¤¥® ©®²¥ ­¡²«®¡¤¥® ¯£¨ ¦ö²¢ªµ¤¥´Z ¡¬¬¡ ¡¶´¡¬ ­¥¬¬¡® ¦ö²¥´¡§L ¢¥³¬µ´

¡¶ ¦ö²¥´¡§³³¡­­¡®³¬µ´®©®§¡² ¯£¨ ³¡­¯²¤®¡¤¥ ¦ö²¦¡²¡®¤¥® ³¯­ «¡® °å¶¥²«¡ ¨¡®¤¥¬® ­¥¬¬¡®

­¥¤¬¥­³³´¡´¥² ¯£¨ ³¯­ ¨¡² ´©¬¬ ³¹¦´¥ ¥¬¬¥² ²¥³µ¬´¡´ ¡´´ ¨©®¤²¡L ¢¥§²ä®³¡ ¥¬¬¥² ³®¥¤¶²©¤¡ «¯®«µ²²¥®³¥®

©®¯­ ¤¥® ©®²¥ ­¡²«®¡¤¥®L ³ä²³«©¬´ ³å¤¡®¡ ³¯­ ©®®¥¢ä² ¡´´

¡I ©®«ö°³M ¥¬¬¥² ¦ö²³ä¬ª®©®§³°²©³¥² ¥¬¬¥² ¡®¤²¡ ¡¦¦ä²³¶©¬¬«¯² ¤©²¥«´ ¥¬¬¥² ©®¤©²¥«´ ¦¡³´³´ä¬¬³L

¢I °²¯¤µ«´©¯®L ­¡²«®¡¤¥²L ´¥«®©³« µ´¶¥£«¬©®§ ¥¬¬¥² ©®¶¥³´¥²©®§¡² ¢¥§²ä®³¡³ ¥¬¬¥² «¯®´²¯¬¬¥²¡³L

£I ­¡²«®¡¤¥² ¥¬¬¥² ©®«ö°³«ä¬¬¯² ¤¥¬¡³ µ°°L

¤I ¯¬©«¡ ¶©¬¬«¯² ´©¬¬ä­°¡³ ¦ö² ¬©«¶ä²¤©§¡ ´²¡®³¡«´©¯®¥² ­¥¤ ¶©³³¡ ¨¡®¤¥¬³°¡²´®¥²L ¶¡²©§¥®¯­ ¤¥³³¡

¦å² ¥® «¯®«µ²²¥®³®¡£«¤¥¬L

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ QQU

¥I ¤¥´ ³´ä¬¬³ ³¯­ ¶©¬¬«¯² ¦ö² ¡´´ ©®§å ¡¶´¡¬ ¡´´ ¤¥® ¡®¤²¡ °¡²´¥® å´¡² ³©§ ¹´´¥²¬©§¡²¥ ¦ö²°¬©«´¥¬³¥²L

³¯­ ¶¡²«¥® ´©¬¬ ³©® ®¡´µ² ¥¬¬¥² ¥®¬©§´ ¨¡®¤¥¬³¢²µ« ¨¡² ®å§¯´ ³¡­¢¡®¤ ­¥¤ ¦ö²¥­å¬¥´ ¦ö²

¡¶´¡¬¥´N

RN a¶´¡¬ ¥¬¬¥² ¢¥³¬µ´ ³¯­ ä² ¦ö²¢ªµ¤®¡ ¥®¬©§´ ¤¥®®¡ ¡²´©«¥¬ ä² ¯§©¬´©§¡N

SN pµ®«´ Q ¦å² ¤¯£« ¦ö²«¬¡²¡³ ©£«¥ ´©¬¬ä­°¬©§

– °å ¡¬¬¡ ¡¶´¡¬ ¥¬¬¥² §²µ°°¥² ¡¶ ¡¶´¡¬ ­¥¬¬¡® ¦ö²¥´¡§L

– °å ¡¬¬¡ ¢¥³¬µ´ ¥¬¬¥² §²µ°°¥² ¡¶ ¢¥³¬µ´ ¡¶ ¦ö²¥´¡§³³¡­­¡®³¬µ´®©®§¡²L ³¡­´

– °å ¡¬¬¡ ³¡­¯²¤®¡¤¥ ¦ö²¦¡²¡®¤¥® ¥¬¬¥² §²µ°°¥² ¡¶ ³¡­¯²¤®¡¤¥ ¦ö²¦¡²¡®¤¥®L

³¯­ ¢©¤²¡² ´©¬¬ ¡´´ ¦ö²¢ä´´²¡ °²¯¤µ«´©¯®¥® ¥¬¬¥² ¤©³´²©¢µ´©¯®¥® ¡¶ ¶¡²¯² ¥¬¬¥² ´©¬¬ ¡´´ ¦²ä­ª¡ ´¥«®©³«´

¥¬¬¥² ¥«¯®¯­©³«´ ¦²¡­å´³«²©¤¡®¤¥L ³¡­´©¤©§´ ³¯­ «¯®³µ­¥®´¥²®¡ ´©¬¬¦ö²³ä«²¡³ ¥® ³«ä¬©§ ¡®¤¥¬ ¡¶ ¤¥®

¶©®³´ ³¯­ ¤ä²©§¥®¯­ µ°°®å³ ¯£¨ ³¯­

¡I ©®´¥ å¬ä§§¥² ¤¥ ¢¥²ö²¤¡ ¦ö²¥´¡§¥® ¢¥§²ä®³®©®§¡² ³¯­ ©®´¥ ä² ®ö¤¶ä®¤©§¡ ¦ö² ¡´´ µ°°®å ¤¥³³¡

­å¬L

¢I ©®´¥ §¥² ¤¥³³¡ ¦ö²¥´¡§ ­öª¬©§¨¥´ ¡´´ ³ä´´¡ «¯®«µ²²¥®³¥® µ² ³°¥¬ ¦ö² ¥® ¶ä³¥®´¬©§ ¤¥¬ ¡¶ ¶¡²¯²®¡

© ¦²å§¡N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ QQV

artikel iiiMQVR

e´´ ¥¬¬¥² ¦¬¥²¡ ¦ö²¥´¡§³ ­©³³¢²µ« ¡¶ ¥® ¤¯­©®¥²¡®¤¥ ³´ä¬¬®©®§ °å ¤¥® ©®²¥ ­¡²«®¡¤¥® ¥¬¬¥² ©®¯­ ¥®

¶ä³¥®´¬©§ ¤¥¬ ¡¶ ¤¥®®¡ ä²L © ¤¥® ­å® ¤¥´ «¡® °å¶¥²«¡ ¨¡®¤¥¬® ­¥¬¬¡® ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²L ¯¦ö²¥®¬©§´ ­¥¤

¤¥® ©®²¥ ­¡²«®¡¤¥® ¯£¨ ¦ö²¢ªµ¤¥´N

s夡®´ ­©³³¢²µ« «¡® ³ä²³«©¬´ ¢¥³´å © ¡´´

¡I ¤©²¥«´ ¥¬¬¥² ©®¤©²¥«´ °å´¶©®§¡ ®å§¯® ¯³«ä¬©§¡ ©®«ö°³M ¥¬¬¥² ¦ö²³ä¬ª®©®§³°²©³¥² ¥¬¬¥² ¡®¤²¡

¯³«ä¬©§¡ ¡¦¦ä²³¶©¬¬«¯²L

¢I ¢¥§²ä®³¡ °²¯¤µ«´©¯®L ­¡²«®¡¤¥² ¥¬¬¥² ´¥«®©³« µ´¶¥£«¬©®§ ´©¬¬ ®¡£«¤¥¬ ¦ö² «¯®³µ­¥®´¥²®¡L

£I ´©¬¬ä­°¡ ¯¬©«¡ ¶©¬¬«¯² ¦ö² ¬©«¶ä²¤©§¡ ´²¡®³¡«´©¯®¥² ­¥¤ ¶©³³¡ ¨¡®¤¥¬³°¡²´®¥²L ¶¡²©§¥®¯­ ¤¥³³¡

¦å² ¥® «¯®«µ²²¥®³®¡£«¤¥¬L

¤I ³´ä¬¬¡ ³¯­ ¶©¬¬«¯² ¦ö² ¡´´ ©®§å ¡¶´¡¬ ¡´´ ¤¥® ¡®¤²¡ °¡²´¥® å´¡² ³©§ ¹´´¥²¬©§¡²¥ ¦ö²°¬©«´¥¬³¥² ³¯­

¶¡²«¥® ´©¬¬ ³©® ®¡´µ² ¥¬¬¥² ¥®¬©§´ ¨¡®¤¥¬³¢²µ« ¨¡² ®å§¯´ ³¡­¢¡®¤ ­¥¤ ¦ö²¥­å¬¥´ ¦ö² ¡¶´¡¬¥´N

artikel iiiMQVS

r夥´ ³«¡¬¬ °å ¦ö²³¬¡§ ¡¶ «¯­­©³³©¯®¥® ¡®´¡ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¦ö²¯²¤®©®§¡² ¦ö² ´©¬¬ä­°®©®§¥® ¡¶ ¤¥

°²©®£©°¥² ³¯­ ¡®§¥³ © ¡²´©«¬¡²®¡ iiiMQVQ ¯£¨ iiiMQVRN d¥´ ³«¡¬¬ ¢¥³¬µ´¡ ¥¦´¥² ¡´´ ¨¡ ¨ö²´

eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ QQW

d¥³³¡ ¦ö²¯²¤®©®§¡² ³«¡¬¬ ³ä²³«©¬´ ³¹¦´¡ ´©¬¬ ¡´´

¡I §¥®¯­ ©®¦ö²¡®¤¥ ¡¶ ¢ö´¥² ¯£¨ ¶©´¥® ³ä«¥²³´ä¬¬¡ ¡´´ ¤¥ ¦ö²¢µ¤ ³¯­ ¡®§¥³ © ¡²´©«¥¬ iiiMQVQNQ ¯£¨

¡²´©«¥¬ iiiMQVR ©¡«´´¡³L

¢I ¡®§¥ ®ä²­¡²¥ ²¥§¬¥² ¦ö² ¨µ² ¡²´©«¥¬ iiiMQVQNS ³«¡¬¬ ´©¬¬ä­°¡³ ­¥¤ ¨ä®³¹® ´©¬¬ ¢¥¨¯¶¥´ ¡¶ ¡´´

å ¥®¡ ³©¤¡® ³ä«¥²³´ä¬¬¡ ¥® ¥¦¦¥«´©¶ ö¶¥²¶¡«®©®§ ¯£¨ ¡´´ å ¡®¤²¡ ³©¤¡® ³å ¬å®§´ ³¯­ ­öª¬©§´

¦ö²¥®«¬¡ ¤¥® ¡¤­©®©³´²¡´©¶¡ «¯®´²¯¬¬¥®L

£I ¶©¤ ¢¥¨¯¶ ®ä²­¡²¥ ¡®§¥ ²ä£«¶©¤¤¥® ¦ö² ¡²´©«¬¡²®¡ iiiMQVQ ¯£¨ iiiMQVR ©®¯­ ¯¬©«¡

®ä²©®§³§²¥®¡²L

¤I ¦¡³´³´ä¬¬¡ «¯­­©³³©¯®¥®³ ¯£¨ eµ²¯°¥©³«¡ µ®©¯®¥®³ ¤¯­³´¯¬³ µ°°§©¦´¥² ¶©¤ ´©¬¬ä­°®©®§¥® ¡¶

¤¥ ¢¥³´ä­­¥¬³¥² ³¯­ ¡¶³¥³ © ¤¥´´¡ ³´¹£«¥L

¥I ²¥§¬¥²¡ ¦ö²¨å¬¬¡®¤¥´ ­¥¬¬¡® ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ¬¡§³´©¦´®©®§ å ¥®¡ ³©¤¡® ¯£¨ ¤¥´´¡ µ®¤¥²¡¶³®©´´

¥¬¬¥² ¤¥ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¦ö²¯²¤®©®§¡² ³¯­ ¨¡² ¡®´¡§©´³ ¥®¬©§´ ¤¥®®¡ ¡²´©«¥¬ å ¡®¤²¡ ³©¤¡®N

artikel iiiMQVT

f²¡­ ´©¬¬ ©«²¡¦´´²ä¤¡®¤¥´ ¡¶ ¤¥ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¦ö²¯²¤®©®§¡² ³¯­ ¡®´¡§©´³ ¥®¬©§´ ¡²´©«¥¬ iiiMQVS ³«¡¬¬

­¹®¤©§¨¥´¥²®¡ © ¶¡²ª¥ ­¥¤¬¥­³³´¡´ © ö¶¥²¥®³³´ä­­¥¬³¥ ­¥¤ ³©® ®¡´©¯®¥¬¬¡ ¬¡§³´©¦´®©®§ ¯£¨

¡²´©«¥¬ iiiMQVQL ³ä²³«©¬´ °µ®«´ SL ¯£¨ ¡²´©«¥¬ iiiMQVRL ¡¶§ö²¡ ¯­ ¡¶´¡¬L ¢¥³¬µ´ ¯£¨ ³¡­¯²¤®¡¤¥

¦ö²¦¡²¡®¤¥® ä² ´©¬¬å´®¡ ³¡­´ ¯­ ­©³³¢²µ« ¡¶ ¥® ¤¯­©®¥²¡®¤¥ ³´ä¬¬®©®§ °å ¤¥® ©®²¥ ­¡²«®¡¤¥®

¦ö²¥¬©§§¥²N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ QQX

artikel iiiMQVU

QN u´¡® ¡´´ ¤¥´ °å¶¥²«¡² ´©¬¬ä­°®©®§¥® ¡¶ ¡²´©«¥¬ iiiMQVT ³«¡¬¬ «¯­­©³³©¯®¥® ³ä«¥²³´ä¬¬¡

´©¬¬ä­°®©®§¥® ¡¶ ¤¥ °²©®£©°¥² ³¯­ ¡®§¥³ © ¡²´©«¬¡²®¡ iiiMQVQ ¯£¨ iiiMQVRN d¥® ³«¡¬¬ °å ¢¥§ä²¡® ¡¶ ¥®

­¥¤¬¥­³³´¡´ ¥¬¬¥² °å ¥§¥´ ©®©´©¡´©¶ ¯£¨ © ³¡­¡²¢¥´¥ ­¥¤ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ¢¥¨ö²©§¡ ­¹®¤©§¨¥´¥²L

³¯­ ³«¡¬¬ §¥ «¯­­©³³©¯®¥® ³©´´ ¢©³´å®¤L µ®¤¥²³ö«¡ ¦¡¬¬ ¡¶ ¦ö²­¯¤¡¤¥ ö¶¥²´²ä¤¥¬³¥² ¡¶ ¤¥³³¡

°²©®£©°¥²N o­ «¯­­©³³©¯®¥® ¦©®®¥² ¡´´ ¥® ö¶¥²´²ä¤¥¬³¥ 䧴 ²µ­L ³«¡¬¬ ¤¥® ¦ö²¥³¬å ¬ä­°¬©§¡ 崧䲤¥²

¦ö² ¡´´ ¦å ¤¥®®¡ ¡´´ µ°°¨ö²¡N

RN o­ ö¶¥²´²ä¤¥¬³¥® ©®´¥ µ°°¨ö²L ³«¡¬¬ «¯­­©³³©¯®¥® ¡®´¡ ¥´´ ­¯´©¶¥²¡´ ¥µ²¯°¥©³«´ ¢¥³¬µ´ © ¶©¬«¥´

¤¥® ³¬å² ¦¡³´ ¡´´ °²©®£©°¥²®¡ ¨¡² ö¶¥²´²ä´´³N k¯­­©³³©¯®¥® ¦å² ¯¦¦¥®´¬©§§ö²¡ ³©´´ ¢¥³¬µ´ ¯£¨

¢¥­¹®¤©§¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ¡´´L °å ¤¥ ¶©¬¬«¯² ¯£¨ ¥®¬©§´ ¤¥ ²¥§¬¥² ³¯­ ¤¥® ¦¡³´³´ä¬¬¥²L ¶©¤´¡ ¤¥

崧䲤¥² ³¯­ «²ä¶³ ¦ö² ¡´´ ¡¶¨ªä¬°¡ ³©´µ¡´©¯®¥®N

SN k¯­­©³³©¯®¥® ¦å² ¡®´¡ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¦ö²¯²¤®©®§¡² ¡¶³¥¥®¤¥ ¤¥ ¡¶´¡¬³«¡´¥§¯²©¥² ¦ö² ¶©¬«¡ ²å¤¥´

¨¡² ¡®´¡§©´ ¥® ¥µ²¯°¥©³« ¦ö²¯²¤®©®§ © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ¡²´©«¥¬ iiiMQVS ¡®¤²¡ ³´¹£«¥´ ¢N

artikel iiiMQVV

QN i ¦²å§¡ ¯­ ¯¦¦¥®´¬©§¡ ¦ö²¥´¡§ ¯£¨ ¦ö²¥´¡§ ³¯­ ¤¥ ¢¥¶©¬ª¡² ³ä²³«©¬¤¡ ¥¬¬¥² ¥¸«¬µ³©¶¡ ²ä´´©§¨¥´¥²

³«¡¬¬ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ©®´¥ ¶©¤´¡ ¯£¨ ©®´¥ ¨¥¬¬¥² ¢©¢¥¨å¬¬¡ ®å§¯® 崧䲤 ³¯­ ³´²©¤¥² ­¯´

«¯®³´©´µ´©¯®¥®L © ³¹®®¥²¨¥´ ¡²´©«¥¬ iMTNR ¯£¨ ¡²´©«¬¡²®¡ iiiMQVQ

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ QQY

RN fö²¥´¡§ ³¯­ ¡®¦ö²´²¯´´³ ¡´´ ´©¬¬¨¡®¤¡¨å¬¬¡ ´ªä®³´¥² ¡¶ ¡¬¬­ä®´ ¥«¯®¯­©³«´ ©®´²¥³³¥ ¥¬¬¥² ³¯­ ¨¡²

«¡²¡«´ä²¥® ¡¶ ¦©³«¡¬¡ ­¯®¯°¯¬ ³«¡¬¬ ¶¡²¡ µ®¤¥²«¡³´¡¤¥ ¢¥³´ä­­¥¬³¥²®¡ © «¯®³´©´µ´©¯®¥®L ³ä²³«©¬´

«¯®«µ²²¥®³²¥§¬¥²®¡L © ¤¥® ­å® ´©¬¬ä­°®©®§¥® ¡¶ ¤¥³³¡ ¢¥³´ä­­¥¬³¥² ©®´¥ ²ä´´³¬©§´ ¥¬¬¥² © °²¡«´©«¥®

¨©®¤²¡² ¡´´ ¤¥ ³ä²³«©¬¤¡ µ°°§©¦´¥² ³¯­ ´©¬¬¤¥¬¡´³ ¤¥­ ¦µ¬¬§ö²³N h¡®¤¥¬®³ µ´¶¥£«¬©®§ ¦å² ©®´¥ °å¶¥²«¡³

© ¥® ¯­¦¡´´®©®§ ³¯­ ³´²©¤¥² ­¯´ µ®©¯®¥®³ ©®´²¥³³¥N

SN k¯­­©³³©¯®¥® ³«¡¬¬ ³¥ ´©¬¬ ¡´´ ¤¥®®¡ ¡²´©«¥¬ ´©¬¬ä­°¡³ ¯£¨ ³«¡¬¬L ¯­ ¤¥´ ¢¥¨ö¶³L ¡®´¡ ¬ä­°¬©§¡

¥µ²¯°¥©³«¡ ¦ö²¯²¤®©®§¡² ¥¬¬¥² ¢¥³¬µ´N

u®¤¥²¡¶³®©´´ R

s´ö¤ ³¯­ ¢¥¶©¬ª¡³ ¡¶ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡

artikel iiiMQVW

QN o­ ©®´¥ ¡®®¡´ ¦ö²¥³«²©¶³ © «¯®³´©´µ´©¯®¥® ä² ³´ö¤L ¡¶ ¶©¬«¥´ ³¬¡§ ¤¥´ ä® ä²L ³¯­ §¥³ ¡¶ ¥®

­¥¤¬¥­³³´¡´ ¥¬¬¥² ­¥¤ ¨ªä¬° ¡¶ ³´¡´¬©§¡ ­¥¤¥¬ ³¯­ ³®¥¤¶²©¤¥² ¥¬¬¥² ¨¯´¡² ¡´´ ³®¥¤¶²©¤¡ «¯®«µ²²¥®³¥®

§¥®¯­ ¡´´ §¹®®¡ ¶©³³¡ ¦ö²¥´¡§ ¥¬¬¥² ¶©³³ °²¯¤µ«´©¯®L ¯¦ö²¥®¬©§´ ­¥¤ ¤¥® ©®²¥ ­¡²«®¡¤¥® © ¤¥®

µ´³´²ä£«®©®§ ¤¥´ °å¶¥²«¡² ¨¡®¤¥¬® ­¥¬¬¡® ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡N

RN fö²¥®¬©§´ ­¥¤ ¤¥® ©®²¥ ­¡²«®¡¤¥® ä²

¡I ³´ö¤ ¡¶ ³¯£©¡¬ «¡²¡«´ä² ³¯­ §¥³ ´©¬¬ ¥®³«©¬¤¡ «¯®³µ­¥®´¥²L µ®¤¥² ¦ö²µ´³ä´´®©®§ ¡´´ ³´ö¤¥´ §¥³

µ´¡® ¤©³«²©­©®¥²©®§ ­¥¤ ¡¶³¥¥®¤¥ °å ¶¡²¯²®¡³ µ²³°²µ®§L

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ QRP

¢I ³´ö¤ ¦ö² ¡´´ ¡¶¨ªä¬°¡ ³«¡¤¯² ³¯­ ¯²³¡«¡´³ ¡¶ ®¡´µ²«¡´¡³´²¯¦¥² ¥¬¬¥² ¡®¤²¡ ¥¸£¥°´©¯®¥¬¬¡

¨ä®¤¥¬³¥²L

£I ³´ö¤ ³¯­ §¥³ ´©¬¬ ®ä²©®§³¬©¶¥´ © ¶©³³¡ ¡¶ ¤¥ ¯­²å¤¥® © fö²¢µ®¤³²¥°µ¢¬©«¥® t¹³«¬¡®¤ ³¯­

°å¶¥²«¡³ §¥®¯­ t¹³«¬¡®¤³ ¤¥¬®©®§ © ¤¥® µ´³´²ä£«®©®§ ³´ö¤¥´ ä² ®ö¤¶ä®¤©§´ ¦ö² ¡´´ µ°°¶ä§¡ ¤¥

¥«¯®¯­©³«¡ ®¡£«¤¥¬¡² ³¯­ µ°°«¯­­©´ §¥®¯­ ¤¥®®¡ ¤¥¬®©®§N f¥­ å² ¥¦´¥² ©«²¡¦´´²ä¤¡®¤¥´ ¡¶

¦ö²¤²¡§¥´ ¯­ µ°°²ä´´¡®¤¥ ¡¶ ¥® «¯®³´©´µ´©¯® ¦ö² eµ²¯°¡ ¦å² ²å¤¥´ °å ¦ö²³¬¡§ ¡¶ «¯­­©³³©¯®¥®

¡®´¡ ¥´´ ¥µ²¯°¥©³«´ ¢¥³¬µ´ ¯­ µ°°¨ä¶¡®¤¥ ¡¶ ¤¥´´¡ ¬¥¤N

SN s¯­ ¦ö²¥®¬©§´ ­¥¤ ¤¥® ©®²¥ ­¡²«®¡¤¥® «¡® ¡®³¥³

¡I ³´ö¤ ¦ö² ¡´´ ¦²ä­ª¡ ¤¥® ¥«¯®¯­©³«¡ µ´¶¥£«¬©®§¥® © ²¥§©¯®¥² ¤ä² ¬¥¶®¡¤³³´¡®¤¡²¤¥® ä² ¯®¯²­¡¬´

¬å§ ¥¬¬¥² ¤ä² ¤¥´ ²å¤¥² ¡¬¬¶¡²¬©§ ¢²©³´ °å ³¹³³¥¬³ä´´®©®§ ¯£¨ © ¤¥ ²¥§©¯®¥² ³¯­ ¡¶³¥³ ©

¡²´©«¥¬ iiiMTRTL ­¥¤ ¨ä®³¹® ´©¬¬ ¤¥³³¡ ²¥§©¯®¥²³ ³´²µ«´µ²¥¬¬¡L ¥«¯®¯­©³«¡ ¯£¨ ³¯£©¡¬¡ ³©´µ¡´©¯®N

¢I ³´ö¤ ¦ö² ¡´´ ¦²ä­ª¡ §¥®¯­¦ö²¡®¤¥´ ¡¶ ¶©«´©§¡ °²¯ª¥«´ ¡¶ §¥­¥®³¡­´ ¥µ²¯°¥©³«´ ©®´²¥³³¥ ¥¬¬¥²

¦ö² ¡´´ ¡¶¨ªä¬°¡ ¥® ¡¬¬¶¡²¬©§ ³´ö²®©®§ © ¥® ­¥¤¬¥­³³´¡´³ ¥«¯®¯­©L

£I ³´ö¤ ¦ö² ¡´´ µ®¤¥²¬ä´´¡ µ´¶¥£«¬©®§ ¡¶ ¶©³³¡ ®ä²©®§³¶¥²«³¡­¨¥´¥² ¥¬¬¥² ¶©³³¡ ¥«¯®¯­©³«¡

²¥§©¯®¥²L ®ä² ¤¥´ ©®´¥ °å¶¥²«¡² ¨¡®¤¥¬® © ®¥§¡´©¶ ²©«´®©®§ © ¥® ¯­¦¡´´®©®§ ³¯­ ³´²©¤¥² ­¯´ ¤¥´

§¥­¥®³¡­­¡ ©®´²¥³³¥´L

¤I ³´ö¤ ¦ö² ¡´´ ¦²ä­ª¡ «µ¬´µ² ¯£¨ ¢¥¶¡²¡ «µ¬´µ²¡²¶¥´L ¯­ ³å¤¡®´ ³´ö¤ ©®´¥ °å¶¥²«¡²

¨¡®¤¥¬³¶©¬¬«¯²¥® ¯£¨ «¯®«µ²²¥®³¥® ©®¯­ µ®©¯®¥® © ¥® ¯­¦¡´´®©®§ ³¯­ ³´²©¤¥² ­¯´ ¤¥´

§¥­¥®³¡­­¡ ©®´²¥³³¥´L

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ QRQ

¥I ³´ö¤ ¡¶ ¡®®¡´ ³¬¡§ ³¯­ ¦¡³´³´ä¬¬³ © ¥µ²¯°¥©³«¡ ¦ö²¯²¤®©®§¡² ¥¬¬¥² ¢¥³¬µ´ ³¯­ ¡®´¡§©´³ ¡¶ ²å¤¥´ °å

¦ö²³¬¡§ ¡¶ «¯­­©³³©¯®¥®N

artikel iiiMQVX

QN k¯­­©³³©¯®¥® ³«¡¬¬ © ³¡­¡²¢¥´¥ ­¥¤ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ¦¯²´¬ö°¡®¤¥ §²¡®³«¡ ¡¬¬¡ ³´ö¤°²¯§²¡­

³¯­ ¦ö²¥«¯­­¥² © ¤¥³³¡ ³´¡´¥²N d¥® ³«¡¬¬ ¦ö²¥³¬å ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ¬ä­°¬©§¡ 崧䲤¥² ³¯­ «²ä¶³ ­¥¤

¨ä®³¹® ´©¬¬ ¤¥® ©®²¥ ­¡²«®¡¤¥®³ °å§å¥®¤¥ µ´¶¥£«¬©®§ ¥¬¬¥² ¦µ®«´©¯®N

RN o­ «¯­­©³³©¯®¥®L ¥¦´¥² ¡´´ ¨¡ §¥´´ ¢¥²ö²¤¡ °¡²´¥² ´©¬¬¦ä¬¬¥ ¡´´ ¹´´²¡ ³©§L ¦©®®¥² ¡´´ ³´ö¤ ³¯­

¬ä­®¡³ ¡¶ ¥® ­¥¤¬¥­³³´¡´ ¥¬¬¥² ­¥¤ ³´¡´¬©§¡ ­¥¤¥¬ ©®´¥ ä² ¦ö²¥®¬©§´ ­¥¤ ¤¥® ©®²¥ ­¡²«®¡¤¥® ¥®¬©§´

¡²´©«¥¬ iiiMQVWL ¥¬¬¥² ¡´´ ³å¤¡®´ ³´ö¤ ­©³³¢²µ«¡³L ³«¡¬¬ ¤¥® ¡®´¡ ¥´´ ¥µ²¯°¥©³«´ ¢¥³¬µ´ ¦ö² ¡´´

­¥¤¬¥­³³´¡´¥® © ¦²å§¡ ³«¡¬¬ µ°°¨ä¶¡ ¥¬¬¥² 䮤²¡ ¤¥³³¡ ³´ö¤å´§ä²¤¥² ©®¯­ ¤¥® ´©¤³¦²©³´ ³¯­

«¯­­©³³©¯®¥® ¦¡³´³´ä¬¬¥²N

o­ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥® © ¦²å§¡ ©®´¥ ²ä´´¡² ³©§ ¥¦´¥² ¤¥´´¡ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¢¥³¬µ´ ©®¯­ ¦ö²¥³«²©¶¥® ´©¤ ¦å²

«¯­­©³³©¯®¥® ¥¬¬¥² ¡®¤²¡ ¢¥²ö²¤¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²L ­¥¤ ¡¶¶©«¥¬³¥ ¦²å® ¡²´©«¬¡²®¡ iiiMSVP ¯£¨ iiiMSVQL

¨ä®³«ªµ´¡ ä²¥®¤¥´ ¤©²¥«´ ´©¬¬ eµ²¯°¥©³«¡ µ®©¯®¥®³ ¤¯­³´¯¬N

på ¢¥§ä²¡® ¡¶ ¥® ­¥¤¬¥­³³´¡´ ¦å² ²å¤¥´ ­¥¤ ¥®¨ä¬¬©§¨¥´ ¡®´¡ ¥´´ ¥µ²¯°¥©³«´ ¢¥³¬µ´ ³¯­ ©®®¥¢ä² ¡´´

³´ö¤ ³¯­ ¤¥®®¡ ³´¡´ ¬ä­®¡² ¥¬¬¥² ¡¶³¥² ¡´´ ¬ä­®¡ ³«¡¬¬ ¡®³¥³ ¶¡²¡ ¦ö²¥®¬©§´ ­¥¤ ¤¥® ©®²¥ ­¡²«®¡¤¥®L

­¥¤ ¡¶¶©«¥¬³¥ ¦²å® ¡²´©«¥¬ iiiMQVW ¥¬¬¥² ¤¥ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¦ö²¯²¤®©®§¡² ³¯­ ¡¶³¥³ © ¡²´©«¥¬ iiiMQVYL ¯­

¥´´ ³å¤¡®´ ¢¥³¬µ´ ä² ­¯´©¶¥²¡´ °å §²µ®¤ ¡¶ ¥¸£¥°´©¯®¥¬¬¡ ¯­³´ä®¤©§¨¥´¥²N o­ «¯­­©³³©¯®¥® © ¦²å§¡

¯­ ¥´´ ³å¤¡®´ ³´ö¤ ²¥¤¡® ¨¡² ©®¬¥´´ ¤¥´ ¦ö²¦¡²¡®¤¥ ³¯­ ¡¶³¥³ © ¦ö²³´¡ ³´¹£«¥´ ¡¶ ¤¥®®¡ °µ®«´L ³«¡¬¬

«¯­­©³³©¯®¥® – © ³å¤¡®¡ ¦¡¬¬ ¤ä² ­¥¤¬¥­³³´¡´¥® ¨¡² ¬ä­®¡´ ©® ¥® ¢¥§ä²¡® ´©¬¬ ²å¤¥´ – ³«ªµ´¡ µ°°

¦ö²¦¡²¡®¤¥´ ´©¬¬ ¤¥³³ ¡´´ ²å¤¥´ ¨¡² ´¡§©´ ³´ä¬¬®©®§ ´©¬¬ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥®³ ¢¥§ä²¡®N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ QRR

o­ ²å¤¥´ ©®´¥ ¨¡² ´¡§©´ ³´ä¬¬®©®§ ´©¬¬ ¥® ³å¤¡® ¢¥§ä²¡® ©®¯­ ´²¥ ­å®¡¤¥² ¥¦´¥² ¤¥´ ¡´´ ¤¥® ¬ä­®¡´³ ©®L

³«¡¬¬ «¯­­©³³©¯®¥® ¢¥³¬µ´¡ © ä²¥®¤¥´N

SN k¯­­©³³©¯®¥® ³«¡¬¬ ¡¶ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ µ®¤¥²²ä´´¡³ © ³å §¯¤ ´©¤ ¡´´ ¤¥® «¡® ¹´´²¡ ³©§ ¯­ ¶¡²ª¥

°¬¡® °å ¡´´ ¶©¤´¡ ¥¬¬¥² 䮤²¡ ³´ö¤å´§ä²¤¥²N o­ ¤¥® ¡®³¥² ¡´´ ¥® ³å¤¡® °¬¡® ©®´¥ ä² ¦ö²¥®¬©§ ­¥¤ ¤¥®

©®²¥ ­¡²«®¡¤¥® ¥®¬©§´ ¡²´©«¥¬ iiiMQVWL ³«¡¬¬ ¤¥® µ´¡® ¤²öª³­å¬ ©®¬¥¤¡ ¤¥´ ¦ö²¦¡²¡®¤¥ ³¯­ ¡®§¥³

© °µ®«´ R © ¤¥® ¨ä² ¡²´©«¥¬®N m¥¤¬¥­³³´¡´¥® © ¦²å§¡ ¦å² ©®´¥ §¥®¯­¦ö²¡ 崧䲤¥® ¦ö²²ä® ¤¥´´¡

¦ö²¦¡²¡®¤¥ ¬¥´´ ´©¬¬ ¥´´ ³¬µ´§©¬´©§´ ¢¥³¬µ´N

TN k¯­­©³³©¯®¥® ¦å² ¡®´¡ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¦ö²¯²¤®©®§¡² ¡¶³¥¥®¤¥ ¤¥ «¡´¥§¯²©¥² ¡¶ ³´¡´¬©§´ ³´ö¤ ³¯­

¨¡² ¦¡³´³´ä¬¬´³ ¡¶ ²å¤¥´ © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ¡²´©«¥¬ iiiMQVY ³¯­ ­öª¬©§¡ ¡´´ µ®¤¡®´¡ ¦²å®

©®¦¯²­¡´©¯®³³«¹¬¤©§¨¥´¥® © °µ®«´ S © ¤¥® ¨ä² ¡²´©«¥¬®N

artikel iiiMQVY

r夥´ ¦å² °å ¦ö²³¬¡§ ¡¶ «¯­­©³³©¯®¥® ¡®´¡ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¦ö²¯²¤®©®§¡² ¦ö² ´©¬¬ä­°®©®§¥® ¡¶

¡²´©«¬¡²®¡ iiiMQVW ¯£¨ iiiMQVX ¯£¨ ¦ö² ¡´´ ³ä²³«©¬´ ¦¡³´³´ä¬¬¡ ¶©¬¬«¯²¥® ¦ö² ´©¬¬ä­°®©®§¥® ¡¶

¡²´©«¥¬ iiiMQVXNS ¯£¨ ¶©¬«¡ ³¬¡§ ¡¶ ³´ö¤å´§ä²¤¥² ³¯­ ³«¡¬¬ ¶¡²¡ µ®¤¡®´¡§®¡ ¦²å®

©®¦¯²­¡´©¯®³³«¹¬¤©§¨¥´¥® © ¡²´©«¥¬ iiiMQVXNSN r夥´ ³«¡¬¬ ¢¥³¬µ´¡ ¥¦´¥² ¡´´ ¨¡ ¨ö²´ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ QRS

avsnitt V

bestÄmmelser om skatter

artikel iiiMQWP

QN i®§¥® ­¥¤¬¥­³³´¡´ ³«¡¬¬L ¤©²¥«´ ¥¬¬¥² ©®¤©²¥«´L °å ¶¡²¯² ¦²å® ¡®¤²¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥² ¬ä§§¡ ©®´¥²®¡

³«¡´´¥² ¥¬¬¥² ¡¶§©¦´¥²L ¡¶ ¶©¬«¥´ ³¬¡§ ¤¥ ä® ä²L ³¯­ ä² ¨ö§²¥ ä® ¤¥ ³«¡´´¥² ¥¬¬¥² ¡¶§©¦´¥² ³¯­ ¤©²¥«´

¥¬¬¥² ©®¤©²¥«´ ¬ä§§³ °å ¬©«®¡®¤¥ ©®¨¥­³«¡ ¶¡²¯²N

v©¤¡²¥ ³«¡¬¬ ©®§¥® ­¥¤¬¥­³³´¡´ °å ¶¡²¯² ¦²å® ¡®¤²¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥² ¬ä§§¡ ³å¤¡®¡ ©®´¥²®¡ ³«¡´´¥² ¥¬¬¥²

¡¶§©¦´¥² ³¯­ ä² ¡¶ ³å¤¡® ¡²´ ¡´´ ¤¥ ©®¤©²¥«´ ³«¹¤¤¡² ¡®¤²¡ ¶¡²¯²N

RN fö² ¶¡²¯² ³¯­ ¥¸°¯²´¥²¡³ ¦²å® ¥® ­¥¤¬¥­³³´¡´ ´©¬¬ ®å§¯® ¡®®¡® ­¥¤¬¥­³³´¡´³ ´¥²²©´¯²©µ­ ¦å²

©®´¥²®¡ ³«¡´´¥² ¥¬¬¥² ¡¶§©¦´¥² ©®´¥ å´¥²¢¥´¡¬¡³ ­¥¤ ¢¥¬¯°° ³¯­ ö¶¥²³´©§¥² ¤¥ ©®´¥²®¡ ³«¡´´¥² ¥¬¬¥²

¡¶§©¦´¥² ³¯­ ¤©²¥«´ ¥¬¬¥² ©®¤©²¥«´ ¬¡§´³ °å ¶¡²¯²®¡N

SN nä² ¤¥´ §ä¬¬¥² ¡®¤²¡ ³«¡´´¥² ¥¬¬¥² ¡¶§©¦´¥² ä® ¯­³ä´´®©®§³³«¡´´¥²L °µ®«´³«¡´´¥² ¯£¨ ¡®¤²¡

©®¤©²¥«´¡ ³«¡´´¥² ¥¬¬¥² ¡¶§©¦´¥² ¦å² ¢¥¦²©¥¬³¥ ¯£¨ å´¥²¢¥´¡¬®©®§ ¶©¤ ¥¸°¯²´ ´©¬¬ ¡®¤²¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²

­¥¤§¥³ ¯£¨ µ´ªä­®©®§³³«¡´´¥² ¥¬¬¥² µ´ªä­®©®§³¡¶§©¦´¥² ¶©¤ ©­°¯²´ ¦²å® ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ´¡³ µ´

¥®¤¡³´ ¯­ ²å¤¥´ © ¦ö²¶ä§ §¥®¯­ ¥´´ ¥µ²¯°¥©³«´ ¢¥³¬µ´ ³¯­ ¡®´¡§©´³ °å ¦ö²³¬¡§ ¡¶ «¯­­©³³©¯®¥® ¦ö²

¥® ¢¥§²ä®³¡¤ ´©¤ ¨¡² §¯¤«ä®´ ¤¥ °¬¡®¥²¡¤¥ ¢¥³´ä­­¥¬³¥²®¡N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ QRT

artikel iiiMQWQ

i ¥® ¥µ²¯°¥©³« ¬¡§ ¥¬¬¥² ²¡­¬¡§ ³¯­ ¡®´¡³ ¡¶ ²å¤¥´ ³«¡¬¬ 崧䲤¥² ¦ö²¥³«²©¶¡³ ¯­ ¨¡²­¯®©³¥²©®§ ¡¶

¬¡§³´©¦´®©®§¥® ¯­ ¯­³ä´´®©®§³³«¡´´¥²L °µ®«´³«¡´´¥² ¯£¨ ¡®¤²¡ ©®¤©²¥«´¡ ³«¡´´¥² ¥¬¬¥² ¡¶§©¦´¥²L © ¤¥®

­å® ¥® ³å¤¡® ¨¡²­¯®©³¥²©®§ ä² ®ö¤¶ä®¤©§ ¦ö² ¡´´ ³ä«¥²³´ä¬¬¡ ¡´´ ¤¥® ©®²¥ ­¡²«®¡¤¥® µ°°²ä´´¡³ ¥¬¬¥²

¦µ®§¥²¡² ¯£¨ ¦ö² ¡´´ µ®¤¶©«¡ ³®¥¤¶²©¤®©®§ ¡¶ «¯®«µ²²¥®³¥®N r夥´ ³«¡¬¬ ¢¥³¬µ´¡ ­¥¤ ¥®¨ä¬¬©§¨¥´

¥¦´¥² ¤¥´ ¡´´ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ¯£¨ e«¯®¯­©³«¡ ¯£¨ ³¯£©¡¬¡ «¯­­©´´é® ¨¡² ¨ö²´³N

avsnitt W

gemensamma bestÄmmelser

artikel iiiMQWR

QN o­ ©®´¥ ¡®®¡´ ¦ö²¥³«²©¶³ © «¯®³´©´µ´©¯®¥® ³«¡¬¬ ¤¥®®¡ ¡²´©«¥¬ ´©¬¬ä­°¡³ ¦ö² ¡´´ ®å ¤¥ ­å¬ ³¯­

¡®§¥³ © ¡²´©«¥¬ iiiMQSPN Å´§ä²¤¥²®¡ ¯­ ´©¬¬®ä²­®©®§ ¡¶ ³å¤¡®¡ ¢¥³´ä­­¥¬³¥² © ¬¡§¡² ¯£¨ ¡®¤²¡

¦ö²¦¡´´®©®§¡² © ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ³¯­ ³¹¦´¡² ´©¬¬ ¡´´ µ°°²ä´´¡ ¤¥® ©®²¥ ­¡²«®¡¤¥® ¥¬¬¥² ¦å ¤¥® ¡´´

¦µ®§¥²¡ ³«¡¬¬ ¦ö²¥³«²©¶¡³ © ¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¡² ¥¬¬¥² ²¡­¬¡§¡²N d¥³³¡ ³«¡¬¬ ¡®´¡³ ¥¦´¥² ¤¥´ ¡´´

e«¯®¯­©³«¡ ¯£¨ ³¯£©¡¬¡ «¯­­©´´é® ¨¡² ¨ö²´³N

RN pµ®«´ Q §ä¬¬¥² ©®´¥ ¢¥³´ä­­¥¬³¥² ¯­ ³«¡´´¥² ¯£¨ ¡¶§©¦´¥²L ¢¥³´ä­­¥¬³¥² ¯­ ¦²© ²ö²¬©§¨¥´ ¦ö²

°¥²³¯®¥² ¥¬¬¥² ¢¥³´ä­­¥¬³¥² ¯­ ¡®³´ä¬¬¤¡³ ²ä´´©§¨¥´¥² ¯£¨ ©®´²¥³³¥®N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ QRU

SN k¯­­©³³©¯®¥® ³«¡¬¬ © ³©®¡ ¦ö²³¬¡§ ¥®¬©§´ °µ®«´ Q ¯­ ¨ä¬³¡L ³ä«¥²¨¥´ ³¡­´ ­©¬ªöM ¯£¨

«¯®³µ­¥®´³«¹¤¤ µ´§å ¦²å® ¥® ¨ö§ ³«¹¤¤³®©¶å ¯£¨ ³ä²³«©¬´ ¢¥¡«´¡ ®¹ µ´¶¥£«¬©®§ ³¯­ §²µ®¤¡³ °å

¶¥´¥®³«¡°¬©§¡ ¦¡«´¡N eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ¯£¨ ²å¤¥´ ³«¡¬¬ ¯£«³å ©®¯­ ²¡­¥® ¦ö² ³©®¡ ²¥³°¥«´©¶¥

¢¥¦¯§¥®¨¥´¥² ³´²ä¶¡ ¥¦´¥² ¡´´ ®å ¤¥´´¡ ­å¬N

TN o­ ¥® ­¥¤¬¥­³³´¡´L ¥¦´¥² ¡®´¡§¡®¤¥´ ¡¶ ¥® ¨¡²­¯®©³¥²©®§³å´§ä²¤ §¥®¯­ ¥® ¥µ²¯°¥©³« ¬¡§

¥¬¬¥² ²¡­¬¡§ ¥¬¬¥² §¥®¯­ ¥® ¥µ²¯°¥©³« ¦ö²¯²¤®©®§ ³¯­ ¡®´¡³ ¡¶ «¯­­©³³©¯®¥®L ¡®³¥² ¤¥´ ®ö¤¶ä®¤©§´

¡´´ ¢¥¨å¬¬¡ ®¡´©¯®¥¬¬¡ ¢¥³´ä­­¥¬³¥² ³¯­ §²µ®¤¡² ³©§ °å ¶ä³¥®´¬©§¡ ¢¥¨¯¶ ¥®¬©§´ ¡²´©«¥¬ iiiMQUT ¥¬¬¥²

³¯­ ¡¶³¥² ­©¬ªöM ¥¬¬¥² ¡²¢¥´³­©¬ªö³«¹¤¤L ³«¡¬¬ ¤¥® µ®¤¥²²ä´´¡ «¯­­©³³©¯®¥® ¯­ ¤¥³³¡ ¢¥³´ä­­¥¬³¥²

¯£¨ ¯­ ³«ä¬¥® ¦ö² ¡´´ ¢¥¨å¬¬¡ ¤¥­N

UN d¥³³µ´¯­ §ä¬¬¥²L µ´¡® ¡´´ ¤¥´´¡ °å¶¥²«¡² ´©¬¬ä­°®©®§¥® ¡¶ °µ®«´ TL ¡´´ ¯­ ¥® ­¥¤¬¥­³³´¡´L

¥¦´¥² ¤¥´ ¡´´ ¥® ¨¡²­¯®©³¥²©®§³å´§ä²¤ ¨¡² ¡®´¡§©´³ §¥®¯­ ¥® ¥µ²¯°¥©³« ¬¡§ ¥¬¬¥² ²¡­¬¡§ ¥¬¬¥² §¥®¯­

¥® ¥µ²¯°¥©³« ¦ö²¯²¤®©®§ ¦²å® «¯­­©³³©¯®¥®L ¡®³¥² ¤¥´ ®ö¤¶ä®¤©§´ ¡´´ ©®¦ö²¡ ®¡´©¯®¥¬¬¡

¢¥³´ä­­¥¬³¥² §²µ®¤¡¤¥ °å ®¹¡ ¶¥´¥®³«¡°¬©§¡ ¢¥¬ä§§ ­¥¤ ¡®«®¹´®©®§ ´©¬¬ ­©¬ªö³«¹¤¤ ¥¬¬¥²

¡²¢¥´³­©¬ªö³«¹¤¤ ¦ö² ¡´´ ¬ö³¡ ¥´´ °²¯¢¬¥­ ³¯­ ä² ³°¥£©¦©«´ ¦ö² ¤¥® ­¥¤¬¥­³³´¡´¥® ¯£¨ ³¯­ ¨¡²

µ°°«¯­­©´ ¥¦´¥² ¡®´¡§¡®¤¥´ ¡¶ ¨¡²­¯®©³¥²©®§³å´§ä²¤¥®L ³«¡¬¬ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥® µ®¤¥²²ä´´¡

«¯­­©³³©¯®¥® ¯­ ¤¥ °¬¡®¥²¡¤¥ ¢¥³´ä­­¥¬³¥²®¡ ¯£¨ ¯­ ³«ä¬¥® ¦ö² ¡´´ ©®¦ö²¡ ¤¥­N

VN k¯­­©³³©¯®¥® ³«¡¬¬ ©®¯­ ³¥¸ ­å®¡¤¥² ¥¦´¥² ¥® ³å¤¡® ¡®­ä¬¡® ³¯­ ¡¶³¥³ © °µ®«´¥²®¡ T ¯£¨ U

¡®´¡ ¥´´ ¥µ²¯°¥©³«´ ¢¥³¬µ´ ¯­ ¡´´ §¯¤«ä®®¡ ¥¬¬¥² ¡¶¶©³¡ ¤¥ ®¡´©¯®¥¬¬¡ ¢¥³´ä­­¥¬³¥²®¡ © ¦²å§¡ ³¥¤¡®

¤¥® ³¬¡§©´ ¦¡³´ ¨µ²µ¶©¤¡ ¤¥³³¡ µ´§ö² ¥´´ ­¥¤¥¬ ¦ö² §¯¤´¹£«¬©§ ¤©³«²©­©®¥²©®§ ¥¬¬¥² ©®®¥¢ä² ¦ö²´ä£«´¡

¨¡®¤¥¬³¨©®¤¥² ­¥¬¬¡® ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ³¡­´ ¨µ²µ¶©¤¡ ¤¥ «¯­­¥² ¡´´ µ´§ö²¡ ¥´´ ¨©®¤¥² ¦ö² ¤¥® ©®²¥

­¡²«®¡¤¥®³ ¦µ®«´©¯®N

o­ «¯­­©³³©¯®¥® ©®´¥ ¡®´¡² ¥´´ ¢¥³¬µ´ ©®¯­ ¤¥®®¡ °¥²©¯¤ ³«¡¬¬ ¤¥ ®¡´©¯®¥¬¬¡ ¢¥³´ä­­¥¬³¥² ³¯­

¡¶³¥³ © °µ®«´¥²®¡ T ¯£¨ U ¡®³¥³ §¯¤«ä®¤¡N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ QRV

o­ ¤¥´ ä² ¢¥²ä´´©§¡´ °å §²µ®¤ ¡¶ ¦²å§¡®³ «¯­°¬¥¸©´¥´ ¯£¨ ¯­ ¤¥´ ©®´¥ ¦©®®³ ®å§¯® ¦¡²¡ ¦ö²

­ä®®©³«¯²³ ¨ä¬³¡L ¦å² «¯­­©³³©¯®¥® ­¥¤¤¥¬¡ ¤¥® ¢¥²ö²¤¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥® ¡´´ ¤¥® °¥²©¯¤ ³¯­ ¡¶³¥³

© ¤¥®®¡ °µ®«´ ³«¡¬¬ ¦ö²¬ä®§¡³ ­¥¤ ¥® ¹´´¥²¬©§¡²¥ °¥²©¯¤ ¯­ ¨ö§³´ ³¥¸ ­å®¡¤¥²N

WN o­ ¥® ­¥¤¬¥­³³´¡´ © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ °µ®«´ V ¢¥­¹®¤©§¡³ ¡´´ ¢¥¨å¬¬¡ ¥¬¬¥² ©®¦ö²¡ ®¡´©¯®¥¬¬¡

¢¥³´ä­­¥¬³¥² ³¯­ ¡¶¶©«¥² ¦²å® ¥® ¨¡²­¯®©³¥²©®§³å´§ä²¤L ³«¡¬¬ «¯­­©³³©¯®¥® ¯­¥¤¥¬¢¡²´

µ®¤¥²³ö«¡ ¯­ ¤¥® ³«¡¬¬ ¦ö²¥³¬å ¥® ¡®°¡³³®©®§ ¡¶ ¤¥® 崧䲤¥®N

XN o­ ¥® ­¥¤¬¥­³³´¡´ ´¡² µ°° ¥´´ ³ä²³«©¬´ °²¯¢¬¥­ ³¯­ ²ö² ¦¯¬«¨ä¬³¡® °å ¥´´ ¯­²å¤¥ ³¯­ ´©¤©§¡²¥

¨¡² ¶¡²©´ ¦ö²¥­å¬ ¦ö² ¨¡²­¯®©³¥²©®§³å´§ä²¤¥²L ³«¡¬¬ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥® §ö²¡ «¯­­©³³©¯®¥® µ°°­ä²«³¡­

°å ¤¥´´¡ ¯£¨ «¯­­©³³©¯®¥® ³«¡¬¬ ¯­¥¤¥¬¢¡²´ µ®¤¥²³ö«¡ ¯­ ¤¥® ³«¡¬¬ ¦ö²¥³¬å ¬ä­°¬©§¡ 崧䲤¥²N

YN m¥¤ ¡¶¶©«¥¬³¥ ¦²å® ¤¥´ ¦ö²¦¡²¡®¤¥ ³¯­ ¡®§¥³ © ¡²´©«¬¡²®¡ iiiMSVP ¯£¨ iiiMSVQ «¡®

«¯­­©³³©¯®¥® ¥¬¬¥² ®å§¯® ¡¶ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ¨ä®³«ªµ´¡ ä²¥®¤¥´ ¤©²¥«´ ´©¬¬ eµ²¯°¥©³«¡ µ®©¯®¥®³

¤¯­³´¯¬L ¯­ «¯­­©³³©¯®¥® ¥¬¬¥² ­¥¤¬¥­³³´¡´¥® ¡®³¥² ¡´´ ¥® ¡®®¡® ­¥¤¬¥­³³´¡´ ­©³³¢²µ«¡²

¢¥¦¯§¥®¨¥´¥²®¡ ¥®¬©§´ ¤¥® ¨ä² ¡²´©«¥¬®N

QPN h¡²­¯®©³¥²©®§³å´§ä²¤¥²®¡ © ¤¥®®¡ ¡²´©«¥¬ ³«¡¬¬ ¶©¤ ¢¥¨¯¶ ¯­¦¡´´¡ ¥® ³«¹¤¤³«¬¡µ³µ¬ ³¯­

´©¬¬å´¥² ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ¡´´ °å ¥® ¥¬¬¥² ¦¬¥²¡ ¡¶ ¤¥ ©£«¥M¥«¯®¯­©³«¡ §²µ®¤¥² ³¯­ ¡®§¥³

© ¡²´©«¥¬ iiiMQUT ¡®´¡ °²¯¶©³¯²©³«¡ 崧䲤¥²L ³¯­ ³«¡¬¬ ¶¡²¡ µ®¤¥²«¡³´¡¤¥ ¥´´ «¯®´²¯¬¬¦ö²¦¡²¡®¤¥ ¦²å®

µ®©¯®¥®³ ³©¤¡N

artikel iiiMQWS

u´¡® ¡´´ ¤¥´ °å¶¥²«¡² ´©¬¬ä­°®©®§¥® ¡¶ ¡²´©«¥¬ iiiMQWR ³«¡¬¬ 崧䲤¥²®¡ ¯­ ´©¬¬®ä²­®©®§ ¡¶ ³å¤¡®¡

¬¡§¡² ¯£¨ ¡®¤²¡ ¦ö²¦¡´´®©®§¡² © ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ³¯­ ¤©²¥«´ ©®¶¥²«¡² °å ¤¥® ©®²¥ ­¡²«®¡¤¥®³

µ°°²ä´´¡®¤¥ ¥¬¬¥² ¦µ®«´©¯® ¦ö²¥³«²©¶¡³ © ¥® ¥µ²¯°¥©³« ²¡­¬¡§ ³¯­ ¡®´¡³ ¡¶ ²å¤¥´N r夥´ ³«¡¬¬ ¢¥³¬µ´¡

­¥¤ ¥®¨ä¬¬©§¨¥´ ¥¦´¥² ¡´´ ¨¡ ¨ö²´ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ¯£¨ e«¯®¯­©³«¡ ¯£¨ ³¯£©¡¬¡ «¯­­©´´é®N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ QRW

artikel iiiMQWT

o­ «¯­­©³³©¯®¥® ¦©®®¥² ¡´´ ¥® ³«©¬¬®¡¤ ­¥¬¬¡® ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ¢¥³´ä­­¥¬³¥² © ¬¡§¡² ¥¬¬¥² ¡®¤²¡

¦ö²¦¡´´®©®§¡² ¦²¡­«¡¬¬¡² ¥® ³®¥¤¶²©¤®©®§ ¡¶ «¯®«µ²²¥®³¶©¬¬«¯²¥® °å ¤¥® ©®²¥ ­¡²«®¡¤¥® ³¯­

¢¥¨ö¶¥² ¥¬©­©®¥²¡³L ³«¡¬¬ ¤¥® ³¡­²å¤¡ ­¥¤ ¤¥ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥² ³¯­ ³¡«¥® §ä¬¬¥²N

o­ ³¡­²å¤¥´ ©®´¥ ¬¥¤¥² ´©¬¬ ®å§¯´ ¡¶´¡¬ ³«¡¬¬ ®ö¤¶ä®¤©§¡ 崧䲤¥² ¦ö² ¡´´ ¥¬©­©®¥²¡ ³®¥¤¶²©¤®©®§¥® ©

¦²å§¡ ¦ö²¥³«²©¶¡³ §¥®¯­ ¥µ²¯°¥©³«¡ ²¡­¬¡§¡²N a¬¬¡ ö¶²©§¡ ¬ä­°¬©§¡ 崧䲤¥² ¥®¬©§´ «¯®³´©´µ´©¯®¥®

¦å² ¡®´¡³N

artikel iiiMQWU

QN nä² ¤¥´ ¦©®®³ ¡®¬¥¤®©®§ ¡´´ ¢¥¦¡²¡ ¡´´ ¡®´¡§¡®¤¥ ¥¬¬¥² 䮤²©®§ ¡¶ ¥® ­¥¤¬¥­³³´¡´³ ¢¥³´ä­­¥¬³¥

© ¬¡§ ¥¬¬¥² ¡®®¡® ¦ö²¦¡´´®©®§ ³«¡¬¬ ¦²¡­«¡¬¬¡ ¥® ³®¥¤¶²©¤®©®§ ¥®¬©§´ ¡²´©«¥¬ iiiMQWTL ³«¡¬¬ ¤¥®

­¥¤¬¥­³³´¡´ ³¯­ ¶©¬¬ ¡®´¡ ¥¬¬¥² 䮤²¡ ¢¥³´ä­­¥¬³¥® ³¡­²å¤¡ ­¥¤ «¯­­©³³©¯®¥®N e¦´¥² ³¡­²å¤ ­¥¤

­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ³«¡¬¬ «¯­­©³³©¯®¥® ²©«´¡ ¥® ²¥«¯­­¥®¤¡´©¯® ´©¬¬ ¤¥ ¢¥²ö²¤¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ¯­

崧䲤¥² ³¯­ «¡® ¶¡²¡ ¬ä­°¬©§¡ ¦ö² ¡´´ µ®¤¶©«¡ ³®¥¤¶²©¤®©®§¥®N

RN o­ ¥® ­¥¤¬¥­³³´¡´ ³¯­ ¶©¬¬ ©®¦ö²¡ ¥¬¬¥² 䮤²¡ ®¡´©¯®¥¬¬¡ ¢¥³´ä­­¥¬³¥² ©®´¥ ¦ö¬ª¥² ¤¥®

²¥«¯­­¥®¤¡´©¯® ³¯­ «¯­­©³³©¯®¥® ²©«´¡´ ´©¬¬ ¤¥®L ³«¡¬¬ ¤¥´ ¶©¤ ´©¬¬ä­°®©®§¥® ¡¶ ¡²´©«¥¬ iiiMQWT

©®´¥ «²ä¶¡³ ¡¶ ¤¥ ö¶²©§¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ¡´´ ¤¥ 䮤²¡² ³©®¡ ®¡´©¯®¥¬¬¡ ¢¥³´ä­­¥¬³¥² ¦ö² ¡´´

¥¬©­©®¥²¡ ³®¥¤¶²©¤®©®§¥®N b¥³´ä­­¥¬³¥²®¡ © ¡²´©«¥¬ iiiMQWT ³«¡¬¬ ©®´¥ ´©¬¬ä­°¡³L ¯­ ¥® ­¥¤¬¥­³³´¡´

³¯­ ©®´¥ ¨¡² ´¡§©´ ¨ä®³¹® ´©¬¬ «¯­­©³³©¯®¥®³ ²¥«¯­­¥®¤¡´©¯® ¦²¡­«¡¬¬¡² ¥® ³®¥¤¶²©¤®©®§ ³¯­ ä²

³«¡¤¬©§ ¥®¤¡³´ ¦ö² ¤¥® ­¥¤¬¥­³³´¡´¥®N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ QRX

artikel iiiMQWV

i®¯­ ²¡­¥® ¦ö² ¤¥® ©®²¥ ­¡²«®¡¤¥®³ µ°°²ä´´¡®¤¥ ¥¬¬¥² ¦µ®«´©¯® ³«¡¬¬ ¤¥´ ¦ö²¥³«²©¶¡³ 崧䲤¥² ©

¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¡² ¥¬¬¥² ²¡­¬¡§¡² ¦ö² ¡´´ ³«¡°¡ ¥µ²¯°¥©³«¡ ²ä´´©§¨¥´¥² ³¯­ ³ä«¥²³´ä¬¬¥² ¥´´ ¥®¨¥´¬©§´

³«¹¤¤ ¦ö² ©­­¡´¥²©¥¬¬¡ ²ä´´©§¨¥´¥² © µ®©¯®¥® ¯£¨ ¦ö² ¡´´ µ°°²ä´´¡ £¥®´²¡¬©³¥²¡¤¥ ³¹³´¥­ ¦ö² ¢¥¶©¬ª¡®¤¥

¡¶ ´©¬¬³´å®¤L ³¡­¯²¤®©®§ ¯£¨ «¯®´²¯¬¬ °å µ®©¯®³®©¶åN

b¥³´ä­­¥¬³¥² ¯­ ³°²å«¡®¶ä®¤®©®§¥® © ³¡­¢¡®¤ ­¥¤ ¤¥³³¡ ¥µ²¯°¥©³«¡ ²ä´´©§¨¥´¥² ³«¡¬¬ ­¥¤¤¥¬¡³ ©

¥® ¥µ²¯°¥©³« ¬¡§ ³¯­ ¡®´¡³ ¡¶ ²å¤¥´N r夥´ ³«¡¬¬ ¢¥³¬µ´¡ ­¥¤ ¥®¨ä¬¬©§¨¥´ ¥¦´¥² ¡´´ ¨¡ ¨ö²´

eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´N

kapitel ii

ekonomisk och monetÄr politik

artikel iiiMQWW

fö² ¡´´ ¤¥ ­å¬ ³¯­ ¡®§¥³ © ¡²´©«¥¬ iMS ³«¡¬¬ µ°°®å³ ³«¡¬¬ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ¯£¨ µ®©¯®¥®³ ¶¥²«³¡­¨¥´L

°å ¤¥ ¶©¬¬«¯² ³¯­ ¡®§¥³ © «¯®³´©´µ´©¯®¥®L ©®®¥¦¡´´¡ µ°°²ä´´¡®¤¥ ¡¶ ¥® ¥«¯®¯­©³« °¯¬©´©« ³¯­ ¢¡³¥²¡³

°å ¥® ®ä²¡ ³¡­¯²¤®©®§ ¡¶ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ¥«¯®¯­©³«¡ °¯¬©´©«L °å ¤¥® ©®²¥ ­¡²«®¡¤¥® ¯£¨ °å

¦¡³´³´ä¬¬¤¡ §¥­¥®³¡­­¡ ­å¬ ¯£¨ ³¯­ ¢¥¤²©¶³ ¥®¬©§´ °²©®£©°¥® ¯­ ¥® ö°°¥® ­¡²«®¡¤³¥«¯®¯­© ­¥¤

¦²© «¯®«µ²²¥®³N

p¡²¡¬¬¥¬¬´ ­¥¤ ¤¥´´¡ ¯£¨ °å ¤¥ ¶©¬¬«¯² ¯£¨ ¥®¬©§´ ¤¥ ¦ö²¦¡²¡®¤¥® ³¯­ ¡®§¥³ © «¯®³´©´µ´©¯®¥® ³«¡¬¬

¤¥®®¡ ¶¥²«³¡­¨¥´ ¯­¦¡´´¡ ¥® §¥­¥®³¡­ ¶¡¬µ´¡L ¥µ²¯®L ³¡­´ ¦¡³´³´ä¬¬¡®¤¥ ¯£¨ ¢¥¤²©¶¡®¤¥ ¡¶ ¥®

§¥­¥®³¡­ °¥®®©®§M ¯£¨ ¶¡¬µ´¡°¯¬©´©«[ ¤¥®®¡ °¯¬©´©« ³«¡¬¬ ¨¡ ³¯­ ¨µ¶µ¤­å¬ ¡´´ µ°°²ä´´¨å¬¬¡

°²©³³´¡¢©¬©´¥´ ¯£¨ ¡´´L µ´¡® ¡´´ ¤¥´´¡ ­å¬ 峩¤¯³ä´´³L µ®¤¥²³´ö¤ª¡ ¤¥® ¡¬¬­ä®®¡ ¥«¯®¯­©³«¡ °¯¬©´©« ³¯­

¢¥¤²©¶³ ©®¯­ µ®©¯®¥®L © ö¶¥²¥®³³´ä­­¥¬³¥ ­¥¤ °²©®£©°¥® ¯­ ¥® ö°°¥® ­¡²«®¡¤³¥«¯®¯­© ­¥¤ ¦²©

«¯®«µ²²¥®³N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ QRY

d¥®®¡ ¶¥²«³¡­¨¥´ ¦²å® ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ¯£¨ µ®©¯®¥®³ ³©¤¡ ¦ö²µ´³ä´´¥² ¡´´ ¦ö¬ª¡®¤¥ ¶ä§¬¥¤¡®¤¥

°²©®£©°¥² ©¡«´´¡³Z °²©³³´¡¢©¬©´¥´L ³µ®¤¡ ¯¦¦¥®´¬©§¡ ¦©®¡®³¥² ¯£¨ ­¯®¥´ä²¡ ¦ö²¨å¬¬¡®¤¥® ³¡­´ ¥® ³´¡¢©¬

¢¥´¡¬®©®§³¢¡¬¡®³N

avsnitt Q

ekonomisk politik

artikel iiiMQWX

m¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ³«¡¬¬ ¦ö²¡ ³©® ¥«¯®¯­©³«¡ °¯¬©´©« ³å ¡´´ ¤¥ ¢©¤²¡² ´©¬¬ ¡´´ ¦ö²¶¥²«¬©§¡ µ®©¯®¥®³ ­å¬L

³å³¯­ ¤¥³³¡ ¤¥¦©®©¥²¡³ © ¡²´©«¥¬ iMS ¯£¨ ©®¯­ ²¡­¥® ¦ö² ¤¥ ¡¬¬­ä®®¡ ²©«´¬©®ª¥² ³¯­ ¡¶³¥³

© ¡²´©«¥¬ iiiMQWYNRN m¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ¯£¨ µ®©¯®¥® ³«¡¬¬ ¨¡®¤¬¡ © ö¶¥²¥®³³´ä­­¥¬³¥ ­¥¤ °²©®£©°¥® ¯­

¥® ö°°¥® ­¡²«®¡¤³¥«¯®¯­© ­¥¤ ¦²© «¯®«µ²²¥®³ ³¯­ ¦²ä­ª¡² ¥® ¥¦¦¥«´©¶ ²¥³µ²³¦ö²¤¥¬®©®§L ¯£¨

© ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ °²©®£©°¥²®¡ © ¡²´©«¥¬ iiiMQWWN

artikel iiiMQWY

QN m¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ³«¡¬¬ ¢¥´²¡«´¡ ¤¥® ¥«¯®¯­©³«¡ °¯¬©´©«¥® ³¯­ ¥® ¦²å§¡ ¡¶ §¥­¥®³¡­´ ©®´²¥³³¥

¯£¨ ³¡­¯²¤®¡ ¤¥®®¡ °¯¬©´©« ©®¯­ ²å¤¥´ © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ¡²´©«¥¬ iiiMQWXN

RN r夥´ ³«¡¬¬ °å ²¥«¯­­¥®¤¡´©¯® ¡¶ «¯­­©³³©¯®¥® µ´¡²¢¥´¡ ¥´´ µ´«¡³´ ´©¬¬ ¡¬¬­ä®®¡ ²©«´¬©®ª¥² ¦ö²

­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ¯£¨ µ®©¯®¥®³ ¥«¯®¯­©³«¡ °¯¬©´©« ¯£¨ ²¡°°¯²´¥²¡ ³©®¡ ²¥³µ¬´¡´ ´©¬¬

eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ QSP

eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´ ³«¡¬¬ °å §²µ®¤¶¡¬ ¡¶ ²å¤¥´³ ²¡°°¯²´ ¤©³«µ´¥²¡ ¥® ³¬µ´³¡´³ ¯­ ¤¥ ¡¬¬­ä®®¡

²©«´¬©®ª¥²®¡ ¦ö² ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ¯£¨ µ®©¯®¥®³ ¥«¯®¯­©³«¡ °¯¬©´©«N r夥´ ³«¡¬¬ °å §²µ®¤¶¡¬ ¡¶

¤¥®®¡ ³¬µ´³¡´³ ¡®´¡ ¥® ²¥«¯­­¥®¤¡´©¯® ¯­ ¦¡³´³´ä¬¬¡®¤¥ ¡¶ ¤¥³³¡ ¡¬¬­ä®®¡ ²©«´¬©®ª¥²N r夥´ ³«¡¬¬

µ®¤¥²²ä´´¡ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ¯­ ¤¥´´¡N

SN fö² ¡´´ ³ä«¥²³´ä¬¬¡ ¥® ®ä²­¡²¥ ³¡­¯²¤®©®§ ¡¶ ¤¥® ¥«¯®¯­©³«¡ °¯¬©´©«¥® ¯£¨ ¥® ¶¡²¡«´©§

«¯®¶¥²§¥®³ ­¥¬¬¡® ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ¥«¯®¯­©³«¡ µ´¦¡¬¬ ³«¡¬¬ ²å¤¥´ °å §²µ®¤¶¡¬ ¡¶ ²¡°°¯²´¥² ¦²å®

«¯­­©³³©¯®¥® ö¶¥²¶¡«¡ ¤¥® ¥«¯®¯­©³«¡ µ´¶¥£«¬©®§¥® © ¶¡²ª¥ ­¥¤¬¥­³³´¡´ ¯£¨ ©®¯­ µ®©¯®¥® ³¡­´

¤¥® ¥«¯®¯­©³«¡ °¯¬©´©«¥®³ ö¶¥²¥®³³´ä­­¥¬³¥ ­¥¤ ¤¥ ¡¬¬­ä®®¡ ²©«´¬©®ª¥² ³¯­ ¡¶³¥³ © °µ®«´ RL ¯£¨

²¥§¥¬¢µ®¤¥´ §ö²¡ ¥® ³¡­¬¡¤ ¢¥¤ö­®©®§N

fö² ¤¥®®¡ ­µ¬´©¬¡´¥²¡¬¡ ö¶¥²¶¡«®©®§ ³«¡¬¬ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ¬ä­®¡ µ°°§©¦´¥² ´©¬¬ «¯­­©³³©¯®¥® ¯­

¶©«´©§¡ 崧䲤¥² ³¯­ ¤¥ ¨¡² ¶©¤´¡§©´ ©®¯­ ²¡­¥® ¦ö² ³©® ¥«¯®¯­©³«¡ °¯¬©´©« ¯£¨ ¡®¤²¡ µ°°¬¹³®©®§¡²

³¯­ ¤¥ ¡®³¥² ®ö¤¶ä®¤©§¡N

TN o­ ¤¥´ ©®¯­ ²¡­¥® ¦ö² ¦ö²¦¡²¡®¤¥´ ¥®¬©§´ °µ®«´ S ¶©³¡² ³©§ ¡´´ ¥® ­¥¤¬¥­³³´¡´³ ¥«¯®¯­©³«¡

°¯¬©´©« ©®´¥ ä² ¦ö²¥®¬©§ ­¥¤ ¤¥ ¡¬¬­ä®®¡ ²©«´¬©®ª¥² ³¯­ ¡¶³¥³ © °µ®«´ RL ¥¬¬¥² ¡´´ ¤¥´ ¦©®®³ ²©³« ¦ö² ¡´´

¤¥®®¡ °¯¬©´©« «¡® 䶥®´¹²¡ ¤¥® ¥«¯®¯­©³«¡ ¯£¨ ­¯®¥´ä²¡ µ®©¯®¥®³ ¦µ®«´©¯®L ¦å² «¯­­©³³©¯®¥®

¶¡²®¡ ¤¥® ¢¥²ö²¤¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥®N r夥´ ¦å² °å ²¥«¯­­¥®¤¡´©¯® ¡¶ «¯­­©³³©¯®¥® ¬ä­®¡ ¤¥

²¥«¯­­¥®¤¡´©¯®¥² ³¯­ ¢¥¨ö¶³ ´©¬¬ ¤¥® ¢¥²ö²¤¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥®N r夥´ ¦å² °å ¦ö²³¬¡§ ¡¶

«¯­­©³³©¯®¥® ¢¥³¬µ´¡ ¡´´ ¯¦¦¥®´¬©§§ö²¡ ²¥«¯­­¥®¤¡´©¯®¥²®¡N

i®¯­ ²¡­¥® ¦ö² ¤¥®®¡ °µ®«´ ³«¡¬¬ ²å¤¥´ ¢¥³¬µ´¡ µ´¡® ¡´´ ¢¥¡«´¡ ²ö³´¥® ¦²å® ¤¥® ²å¤³­¥¤¬¥­ ³¯­

¦ö²¥´²ä¤¥² ¤¥® ¢¥²ö²¤¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥®N

k¶¡¬©¦©£¥²¡¤ ­¡ª¯²©´¥´ ³«¡¬¬ ¤¥¦©®©¥²¡³ ³¯­ ­©®³´ UU E ¡¶ ö¶²©§¡ ²å¤³­¥¤¬¥­­¡²L ¶©¬«¡ ³«¡¬¬

¦ö²¥´²ä¤¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥² ³¯­ ´©¬¬³¡­­¡®³ ¯­¦¡´´¡² ­©®³´ VU E ¡¶ ¢¥¦¯¬«®©®§¥® © ¤¥ ¤¥¬´¡§¡®¤¥

­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ QSQ

e® ¢¬¯£«¥²¡®¤¥ ­©®¯²©´¥´ ³«¡¬¬ å´­©®³´¯®¥ ¯­¦¡´´¡ ¤¥´ ¬ä§³´¡ ¡®´¡¬ ¡¶ ¤¥³³¡ ö¶²©§¡ ²å¤³­¥¤¬¥­­¡²

³¯­ ¦ö²¥´²ä¤¥² ­¥² ä® SU E ¡¶ ¢¥¦¯¬«®©®§¥® © ¤¥ ¤¥¬´¡§¡®¤¥ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡L °¬µ³ ¥® ­¥¤¬¥­[

© ¡®®¡´ ¦¡¬¬ ³«¡¬¬ «¶¡¬©¦©£¥²¡¤ ­¡ª¯²©´¥´ ¡®³¥³ ¶¡²¡ µ°°®å¤¤N

UN r夥´³ ¯²¤¦ö²¡®¤¥ ¯£¨ «¯­­©³³©¯®¥® ³«¡¬¬ ²¡°°¯²´¥²¡ ²¥³µ¬´¡´¥® ¡¶ ¤¥® ­µ¬´©¬¡´¥²¡¬¡

ö¶¥²¶¡«®©®§¥® ´©¬¬ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´N r夥´³ ¯²¤¦ö²¡®¤¥ «¡® ¡®­¯¤¡³ ¡´´ ¦²¡­´²ä¤¡ ©®¦ö² ¤¥®

¢¥¨ö²©§¡ «¯­­©´´é® ¨¯³ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´L ¯­ ²å¤¥´ ¨¡² ¯¦¦¥®´¬©§§ª¯²´ ³©®¡ ²¥«¯­­¥®¤¡´©¯®¥²N

VN nä²­¡²¥ ¦ö²¥³«²©¦´¥² ¯­ ¤¥´ ­µ¬´©¬¡´¥²¡¬¡ ö¶¥²¶¡«®©®§³¦ö²¦¡²¡®¤¥ ³¯­ ¡¶³¥³ © °µ®«´¥²®¡ S

¯£¨ T ¦å² ­¥¤¤¥¬¡³ © ¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¡²N

artikel iiiMQXP

QN u´¡® ¡´´ ¤¥´ °å¶¥²«¡² ´©¬¬ä­°®©®§¥® ¡¶ ¡®¤²¡ ¦ö²¦¡²¡®¤¥® ³¯­ ¦ö²¥³«²©¶³ © «¯®³´©´µ´©¯®¥® ¦å²

²å¤¥´ °å ¦ö²³¬¡§ ¡¶ «¯­­©³³©¯®¥® ¡®´¡ ¥´´ ¥µ²¯°¥©³«´ ¢¥³¬µ´ ³¯­ ¦ö²¥³«²©¶¥² ¬ä­°¬©§¡ 崧䲤¥² ­¥¤

¨ä®³¹® ´©¬¬ ¤¥´ ¥«¯®¯­©³«¡ ¬ä§¥´L ³ä²³«©¬´ ¯­ ¤¥´ µ°°³´å² ¡¬¬¶¡²¬©§¡ ¦ö²³ö²ª®©®§³°²¯¢¬¥­ © ¦²å§¡ ¯­

¶©³³¡ ¶¡²¯²N

RN o­ ¥® ­¥¤¬¥­³³´¡´ ¨¡² ³¶å²©§¨¥´¥² ¥¬¬¥² ¡¬¬¶¡²¬©§´ ¨¯´¡³ ¡¶ ³´¯²¡ ³¶å²©§¨¥´¥² ´©¬¬ ¦ö¬ª¤ ¡¶

®¡´µ²«¡´¡³´²¯¦¥² ¥¬¬¥² ¯³¥¤¶¡®¬©§¡ ¨ä®¤¥¬³¥² µ´¡®¦ö² ¤¥³³ «¯®´²¯¬¬L ¦å² ²å¤¥´ °å ¦ö²³¬¡§ ¡¶

«¯­­©³³©¯®¥® ¡®´¡ ¥´´ ¥µ²¯°¥©³«´ ¢¥³¬µ´ ³¯­ °å ¶©³³¡ ¶©¬¬«¯² ¢¥¶©¬ª¡² ¤¥® ¢¥²ö²¤¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥®

¥«¯®¯­©³«´ ¢©³´å®¤ ¦²å® µ®©¯®¥®N r夥´³ ¯²¤¦ö²¡®¤¥ ³«¡¬¬ µ®¤¥²²ä´´¡ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ¯­ ¤¥´´¡N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ QSR

artikel iiiMQXQ

QN d¥´ ä² ¦ö²¢ªµ¤¥´ ¦ö² eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«¥® ¯£¨ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ £¥®´²¡¬¢¡®«¥²

H®¥¤¡® «¡¬¬¡¤¥ B®¡´©¯®¥¬¬¡ £¥®´²¡¬¢¡®«¥²BI ¡´´ §¥ µ®©¯®¥®³ ©®³´©´µ´©¯®¥²L ¯²§¡® ¥¬¬¥² ­¹®¤©§¨¥´¥²L

£¥®´²¡¬¡L ²¥§©¯®¡¬¡L ¬¯«¡¬¡ ¥¬¬¥² ¡®¤²¡ ­¹®¤©§¨¥´¥²L ¡®¤²¡ ¯¦¦¥®´¬©§²ä´´³¬©§¡ ¯²§¡® ¥¬¬¥² ¯¦¦¥®´¬©§¡

¦ö²¥´¡§ © ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ²ä´´ ¡´´ ö¶¥²´²¡³³¥²¡ ³©®¡ «¯®´¯® ¥¬¬¥² ¡´´ §¥ ¤¥­ ¡®¤²¡ ¦¯²­¥² ¡¶ «²¥¤©´¥²[

¤¥´³¡­­¡ §ä¬¬¥² eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«¥®³ ¯£¨ ¤¥ ®¡´©¯®¥¬¬¡ £¥®´²¡¬¢¡®«¥²®¡³ ¦ö²¶ä²¶ ¡¶

³«µ¬¤¦ö²¢©®¤¥¬³¥² ¤©²¥«´ ¦²å® ¤¥­N

RN pµ®«´ Q ³«¡¬¬ ©®´¥ §ä¬¬¡ ¯¦¦¥®´¬©§´ 䧤¡ «²¥¤©´©®³´©´µ´[ ¤¥³³¡ ³«¡¬¬ ¢¥¨¡®¤¬¡³ ¡¶ ¤¥ ®¡´©¯®¥¬¬¡

£¥®´²¡¬¢¡®«¥²®¡ ¯£¨ eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«¥® °å ³¡­­¡ ³ä´´ ³¯­ °²©¶¡´¡ «²¥¤©´©®³´©´µ´ ¶¡¤ §ä¬¬¥²

´©¬¬¦ö²³¥¬® ¡¶ £¥®´²¡¬¢¡®«²¥³¥²¶¥²N

artikel iiiMQXR

a¬¬¡ 崧䲤¥² ¯£¨ ¢¥³´ä­­¥¬³¥² ³¯­ §¥² µ®©¯®¥®³ ©®³´©´µ´©¯®¥²L ¯²§¡® ¥¬¬¥² ­¹®¤©§¨¥´¥²L £¥®´²¡¬¡L

²¥§©¯®¡¬¡L ¬¯«¡¬¡ ¥¬¬¥² ¡®¤²¡ ­¹®¤©§¨¥´¥²L ¡®¤²¡ ¯¦¦¥®´¬©§²ä´´³¬©§¡ ¯²§¡® ¥¬¬¥² ¯¦¦¥®´¬©§¡ ¦ö²¥´¡§

© ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ¥® °¯³©´©¶ ³ä²¢¥¨¡®¤¬©®§ ¨¯³ ¦©®¡®³©®³´©´µ´ ä² ¦ö²¢ªµ¤®¡ © ¤¥® ­å® ¤¥ ©®´¥ ä²

¢¡³¥²¡¤¥ °å ´©¬¬³¹®³­ä³³©§¡ ¨ä®³¹®N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ QSS

artikel iiiMQXS

QN u®©¯®¥® ³«¡¬¬ ©®´¥ ¡®³¶¡²¡ ¦ö² ¥¬¬¥² å´¡ ³©§ ¦ö²°¬©«´¥¬³¥² ³¯­ ¨¡² ©®§å´´³ ¡¶ £¥®´²¡¬¡L ²¥§©¯®¡¬¡L

¬¯«¡¬¡ ¥¬¬¥² ¡®¤²¡ ­¹®¤©§¨¥´¥²L ¡®¤²¡ ¯¦¦¥®´¬©§²ä´´³¬©§¡ ¯²§¡® ¥¬¬¥² ¯¦¦¥®´¬©§¡ ¦ö²¥´¡§ © ¥®

­¥¤¬¥­³³´¡´L ¤¯£« µ´¡® ¡´´ ¤¥´´¡ °å¶¥²«¡² ö­³¥³©¤©§¡ ¦©®¡®³©¥¬¬¡ §¡²¡®´©¥² ¦ö² ¤¥´ §¥­¥®³¡­­¡

§¥®¯­¦ö²¡®¤¥´ ¡¶ ¥´´ ¶©³³´ °²¯ª¥«´N e® ­¥¤¬¥­³³´¡´ ³«¡¬¬ ©®´¥ ¡®³¶¡²¡ ¦ö² ¡´´ å´¡ ³©§ ¦ö²°¬©«´¥¬³¥²

³¯­ ¨¡² ©®§å´´³ ¡¶ £¥®´²¡¬¡L ²¥§©¯®¡¬¡L ¬¯«¡¬¡ ¥¬¬¥² ¡®¤²¡ ­¹®¤©§¨¥´¥²L ¡®¤²¡ ¯¦¦¥®´¬©§²ä´´³¬©§¡ ¯²§¡®

¥¬¬¥² ¯¦¦¥®´¬©§¡ ¦ö²¥´¡§ © ¥® ¡®®¡® ­¥¤¬¥­³³´¡´L ¤¯£« µ´¡® ¡´´ ¤¥´´¡ °å¶¥²«¡² ö­³¥³©¤©§¡ ¦©®¡®³©¥¬¬¡

§¡²¡®´©¥² ¦ö² ¤¥´ §¥­¥®³¡­­¡ §¥®¯­¦ö²¡®¤¥´ ¡¶ ¥´´ ¶©³³´ °²¯ª¥«´N

RN r夥´ ¦å² °å ¦ö²³¬¡§ ¡¶ «¯­­©³³©¯®¥® ¡®´¡ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¦ö²¯²¤®©®§¡² ¯£¨ ¢¥³¬µ´ ³¯­ ®ä²­¡²¥

¡®§¥² ¨µ² ¤¥ ¦ö²¢µ¤ ³¯­ ¦ö²¥³«²©¶³ © ¡²´©«¥¬ iiiMQXQ ¯£¨ © ¤¥®®¡ ¡²´©«¥¬ ³«¡¬¬ ´©¬¬ä­°¡³N r夥´ ³«¡¬¬

¢¥³¬µ´¡ ¥¦´¥² ¡´´ ¨¡ ¨ö²´ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´N

artikel iiiMQXT

QN m¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ³«¡¬¬ µ®¤¶©«¡ ¡¬¬´¦ö² ³´¯²¡ µ®¤¥²³«¯´´ © ¤¥® ¯¦¦¥®´¬©§¡ ³¥«´¯²®³ ¦©®¡®³¥²N

RN k¯­­©³³©¯®¥® ³«¡¬¬ ö¶¥²¶¡«¡ µ´¶¥£«¬©®§¥® ¡¶ ¢µ¤§¥´³©´µ¡´©¯®¥® ¯£¨ ¤¥® ¯¦¦¥®´¬©§¡ ³¥«´¯²®³

³«µ¬¤³ä´´®©®§ © ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ¦ö² ¡´´ µ°°´ä£«¡ ¡¬¬¶¡²¬©§¡ ¦¥¬N d¥® ³«¡¬¬ ³ä²³«©¬´ µ®¤¥²³ö«¡ ¯­

¢µ¤§¥´¤©³£©°¬©® ©¡«´´¡³ °å §²µ®¤¶¡¬ ¡¶ ¦ö¬ª¡®¤¥ ´¶å «²©´¥²©¥²Z

¡I hµ²µ¶©¤¡ ¡®¤¥¬¥® ¡¶ ¤¥´ ¦ö²¶ä®´¡¤¥ ¥¬¬¥² ¦¡«´©³«¡ µ®¤¥²³«¯´´¥´ © ¤¥® ¯¦¦¥®´¬©§¡ ³¥«´¯²®³

¦©®¡®³¥² © °²¯£¥®´ ¡¶ ¢²µ´´¯®¡´©¯®¡¬°²¯¤µ«´¥® ö¶¥²³´©§¥² ¥´´ ¶©³³´ ²¥¦¥²¥®³¶ä²¤¥L ³å¶©¤¡ ©®´¥

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ QST

©I ¤¥´´¡ °²¯£¥®´´¡¬ ¨¡² ­©®³«¡´ ¶ä³¥®´¬©§´ ¯£¨ «¯®´©®µ¥²¬©§´ ¯£¨ ®å´´ ¥® ®©¶å ³¯­ ¬©§§¥²

®ä²¡ ²¥¦¥²¥®³¶ä²¤¥´L ¥¬¬¥²

©©I ²¥¦¥²¥®³¶ä²¤¥´ ¥®¤¡³´ µ®¤¡®´¡§³¶©³ ¯£¨ ö¶¥²§å¥®¤¥ ö¶¥²³«²©¤³ ¯£¨ °²¯£¥®´´¡¬¥´

¦¯²´¦¡²¡®¤¥ ¬©§§¥² ®ä²¡ ²¥¦¥²¥®³¶ä²¤¥´N

¢I hµ²µ¶©¤¡ ³«µ¬¤³ä´´®©®§¥® © ¤¥® ¯¦¦¥®´¬©§¡ ³¥«´¯²® © °²¯£¥®´ ¡¶ ¢²µ´´¯®¡´©¯®¡¬°²¯¤µ«´¥®

ö¶¥²³´©§¥² ¥´´ ¶©³³´ ²¥¦¥²¥®³¶ä²¤¥ ³å¶©¤¡ ©®´¥ ¤¥´´¡ °²¯£¥®´´¡¬ ­©®³«¡² © ´©¬¬²ä£«¬©§ µ´³´²ä£«®©®§

¯£¨ ®ä²­¡² ³©§ ²¥¦¥²¥®³¶ä²¤¥´ © ´©¬¬¦²¥¤³³´ä¬¬¡®¤¥ ´¡«´N

r¥¦¥²¥®³¶ä²¤¥®¡ ¡®§¥³ © °²¯´¯«¯¬¬¥´ ¯­ ¦ö²¦¡²¡®¤¥´ ¶©¤ ¡¬¬´¦ö² ³´¯²¡ µ®¤¥²³«¯´´N

SN o­ ¥® ­¥¤¬¥­³³´¡´ ©®´¥ µ°°¦¹¬¬¥² ¤¥ «²¡¶ ³¯­ §ä¬¬¥² ¥®¬©§´ ¤¥´ ¥®¡ ¡¶ ¥¬¬¥² ¢å¤¡ ¤¥³³¡

«²©´¥²©¥²L ³«¡¬¬ «¯­­©³³©¯®¥® µ´¡²¢¥´¡ ¥® ²¡°°¯²´N i ³©® ²¡°°¯²´ ³«¡¬¬ «¯­­©³³©¯®¥® 䶥® ¢¥¡«´¡ ¯­

¤¥® ¯¦¦¥®´¬©§¡ ³¥«´¯²®³ µ®¤¥²³«¯´´ ö¶¥²³´©§¥² µ´§©¦´¥²®¡ ¦ö² ¤¥ ¯¦¦¥®´¬©§¡ ©®¶¥³´¥²©®§¡²®¡ ³¡­´ ¡¬¬¡

ö¶²©§¡ ¦¡«´¯²¥² ¡¶ ¢¥´¹¤¥¬³¥L ©®¢¥§²©°¥´ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥®³ ¥«¯®¯­©³«¡ ¯£¨ ¢µ¤§¥´­ä³³©§¡ ¬ä§¥ °å

­¥¤¥¬¬å®§ ³©«´N

k¯­­©³³©¯®¥® «¡® ¯£«³å µ´¡²¢¥´¡ ¥® ²¡°°¯²´ 䶥® ¯­ «²¡¶¥® ä² µ°°¦¹¬¬¤¡ ¥®¬©§´ «²©´¥²©¥²®¡L ¯­

¤¥® ¡®³¥² ¡´´ ¤¥´ ¦©®®³ ²©³« ¦ö² ¥´´ ¡¬¬´¦ö² ³´¯²´ µ®¤¥²³«¯´´ © ¥® ­¥¤¬¥­³³´¡´N

TN d¥® © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ¡²´©«¥¬ iiiMQYR ©®²ä´´¡¤¥ ¥«¯®¯­©³«¡ ¯£¨ ¦©®¡®³©¥¬¬¡ «¯­­©´´é® ³«¡¬¬ ¹´´²¡

³©§ ö¶¥² «¯­­©³³©¯®¥®³ ²¡°°¯²´N

UN o­ «¯­­©³³©¯®¥® ¡®³¥² ¡´´ ¤¥´ ¦©®®³ ¥¬¬¥² «¡® µ°°³´å ¥´´ ¡¬¬´¦ö² ³´¯²´ µ®¤¥²³«¯´´ © ¥®

­¥¤¬¥­³³´¡´ ³«¡¬¬ «¯­­©³³©¯®¥® ¡¶§¥ ¥´´ ¹´´²¡®¤¥ ´©¬¬ ¤¥® ­¥¤¬¥­³³´¡´¥® ³¡­´ ©®¦¯²­¥²¡ ²å¤¥´ ¯­

¤¥´´¡N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ QSU

VN r夥´ ³«¡¬¬ °å ¦ö²³¬¡§ ¡¶ «¯­­©³³©¯®¥®L ­¥¤ ¢¥¡«´¡®¤¥ ¡¶ ¥¶¥®´µ¥¬¬¡ ³¹®°µ®«´¥² ¦²å® ¤¥®

¢¥²ö²¤¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥®L ¥¦´¥² ¥® ¡¬¬³©¤©§ ¢¥¤ö­®©®§ ¡¶§ö²¡ ¯­ µ®¤¥²³«¯´´¥´ ä² ¡¬¬´¦ö² ³´¯²´N o­

¤¥´´¡ ä² ¦¡¬¬¥´ ³«¡¬¬ ²å¤¥´ µ´¡® ¯¢¥²ä´´©§¡´ ¤²öª³­å¬ °å ²¥«¯­­¥®¤¡´©¯® ¡¶ «¯­­©³³©¯®¥® §¥

²¥«¯­­¥®¤¡´©¯®¥² ´©¬¬ ¤¥® ¢¥²ö²¤¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥® © ³¹¦´¥ ¡´´ ¦å ¤¥®®¡ ³©´µ¡´©¯® ¡´´ µ°°¨ö²¡ ©®¯­ ¥®

¶©³³ ´©¤N o­ ©®´¥ ¡®®¡´ ¦ö¬ª¥² ¡¶ °µ®«´ X ³«¡¬¬ ³å¤¡®¡ ²¥«¯­­¥®¤¡´©¯®¥² ©®´¥ ¯¦¦¥®´¬©§§ö²¡³N

i®¯­ ²¡­¥® ¦ö² ¤¥®®¡ °µ®«´ ³«¡¬¬ ²å¤¥´ ¢¥³¬µ´¡ µ´¡® ¡´´ ¢¥¡«´¡ ²ö³´¥® ¦²å® ¤¥® ²å¤³­¥¤¬¥­ ³¯­

¦ö²¥´²ä¤¥² ¤¥® ¢¥²ö²¤¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥®N

k¶¡¬©¦©£¥²¡¤ ­¡ª¯²©´¥´ ³«¡¬¬ ¤¥¦©®©¥²¡³ ³¯­ ­©®³´ UU E ¡¶ ö¶²©§¡ ²å¤³­¥¤¬¥­­¡²L ¶©¬«¡ ³«¡¬¬

¦ö²¥´²ä¤¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥² ³¯­ ´©¬¬³¡­­¡®³ ¯­¦¡´´¡² ­©®³´ VU E ¡¶ ¢¥¦¯¬«®©®§¥® © ¤¥ ¤¥¬´¡§¡®¤¥

­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡N

e® ¢¬¯£«¥²¡®¤¥ ­©®¯²©´¥´ ³«¡¬¬ å´­©®³´¯®¥ ¯­¦¡´´¡ ¤¥´ ¬ä§³´¡ ¡®´¡¬ ¡¶ ¤¥³³¡ ö¶²©§¡ ²å¤³­¥¤¬¥­­¡²

³¯­ ¦ö²¥´²ä¤¥² ­¥² ä® SU E ¡¶ ¢¥¦¯¬«®©®§¥® © ¤¥ ¤¥¬´¡§¡®¤¥ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡L °¬µ³ ¥® ­¥¤¬¥­[

© ¡®®¡´ ¦¡¬¬ ³«¡¬¬ «¶¡¬©¦©£¥²¡¤ ­¡ª¯²©´¥´ ¡®³¥³ ¶¡²¡ µ°°®å¤¤N

WN r夥´ ³«¡¬¬ °å ²¥«¯­­¥®¤¡´©¯® ¡¶ «¯­­©³³©¯®¥® ¡®´¡ ¤¥ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¢¥³¬µ´ ¯£¨

²¥«¯­­¥®¤¡´©¯®¥² ³¯­ ¡¶³¥³ © °µ®«´¥²®¡ X

r夥´ ³«¡¬¬ ¢¥³¬µ´¡ µ´¡® ¡´´ ¢¥¡«´¡ ²ö³´¥® ¦²å® ¤¥® ²å¤³­¥¤¬¥­ ³¯­ ¦ö²¥´²ä¤¥² ¤¥® ¢¥²ö²¤¡

­¥¤¬¥­³³´¡´¥®N

k¶¡¬©¦©£¥²¡¤ ­¡ª¯²©´¥´ ³«¡¬¬ ¤¥¦©®©¥²¡³ ³¯­ ­©®³´ UU E ¡¶ ö¶²©§¡ ²å¤³­¥¤¬¥­­¡²L ¶©¬«¡ ³«¡¬¬

¦ö²¥´²ä¤¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥² ³¯­ ´©¬¬³¡­­¡®³ ¯­¦¡´´¡² ­©®³´ VU E ¡¶ ¢¥¦¯¬«®©®§¥® © ¤¥ ¤¥¬´¡§¡®¤¥

­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ QSV

e® ¢¬¯£«¥²¡®¤¥ ­©®¯²©´¥´ ³«¡¬¬ å´­©®³´¯®¥ ¯­¦¡´´¡ ¤¥´ ¬ä§³´¡ ¡®´¡¬ ¡¶ ¤¥³³¡ ö¶²©§¡ ²å¤³­¥¤¬¥­­¡²

³¯­ ¦ö²¥´²ä¤¥² ­¥² ä® SU E ¡¶ ¢¥¦¯¬«®©®§¥® © ¤¥ ¤¥¬´¡§¡®¤¥ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡L °¬µ³ ¥® ­¥¤¬¥­[

© ¡®®¡´ ¦¡¬¬ ³«¡¬¬ «¶¡¬©¦©£¥²¡¤ ­¡ª¯²©´¥´ ¡®³¥³ ¶¡²¡ µ°°®å¤¤N

XN o­ ²å¤¥´ ¡®´¡² ¥´´ ¥µ²¯°¥©³«´ ¢¥³¬µ´ ³¯­ ³¬å² ¦¡³´ ¡´´ ¤¥³³ ²¥«¯­­¥®¤¡´©¯®¥² ©®´¥ ¨¡²

²¥³µ¬´¥²¡´ © ®å§²¡ ¥¦¦¥«´©¶¡ 崧䲤¥² ©®¯­ ¤¥® ¦ö²¥³«²©¶®¡ ´©¤¥®L ¦å² ²å¤¥´ ¯¦¦¥®´¬©§§ö²¡

²¥«¯­­¥®¤¡´©¯®¥²®¡N

YN o­ ¥® ­¥¤¬¥­³³´¡´ 䶥® © ¦¯²´³ä´´®©®§¥® µ®¤¥²¬å´¥² ¡´´ ¥¦´¥²«¯­­¡ ²å¤¥´³ ²¥«¯­­¥®¤¡´©¯®¥²L

«¡® ²å¤¥´ ¡®´¡ ¥´´ ¥µ²¯°¥©³«´ ¢¥³¬µ´ ¦ö² ¡´´ ¦ö²¥¬ä§§¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥® ¡´´ ©®¯­ ¥® ¦¡³´³´ä¬¬¤ ´©¤³¦²©³´

¶©¤´¡ 崧䲤¥² ¦ö² ¤¥® ­©®³«®©®§ ¡¶ µ®¤¥²³«¯´´¥´ ³¯­ ²å¤¥´ ¡®³¥² ®ö¤¶ä®¤©§ ¦ö² ¡´´ «¯­­¡ ´©¬¬ ²ä´´¡

­¥¤ ³©´µ¡´©¯®¥®N

i ³å¤¡®¡ ¦¡¬¬ ¦å² ²å¤¥´ ¢¥§ä²¡ ¡´´ ¤¥® ¢¥²ö²¤¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥® ³«¡¬¬ ¬ä­®¡ ©® ²¡°°¯²´¥² ¥®¬©§´ ¥®

¦¡³´³´ä¬¬¤ ´©¤³°¬¡® ¦ö² ¡´´ §ö²¡ ¤¥´ ­öª¬©§´ ¡´´ §²¡®³«¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥®³ ¡®°¡³³®©®§³³´²ä¶¡®¤¥®N

QPN så ¬ä®§¥ ¥® ­¥¤¬¥­³³´¡´ ©®´¥ ¦ö¬ª¥² ¥´´ ¥µ²¯°¥©³«´ ¢¥³¬µ´ ³¯­ ¨¡² ¡®´¡§©´³ ¥®¬©§´ °µ®«´ YL «¡®

²å¤¥´ ¡¬¬´ ¥¦´¥² ¯­³´ä®¤©§¨¥´¥²®¡ ¢¥³¬µ´¡ ¡´´ ´©¬¬ä­°¡ ¥¬¬¥² ³«ä²°¡ ¥® ¥¬¬¥² ¦¬¥²¡ ¡¶ ¦ö¬ª¡®¤¥ 崧䲤¥²Z

¡I a´´ «²ä¶¡ ¡´´ ¤¥® ¢¥²ö²¤¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥® ¯¦¦¥®´¬©§§ö² ¤¥ ¹´´¥²¬©§¡²¥ µ°°§©¦´¥² ³¯­ ²å¤¥´

®ä²­¡²¥ ¡®§¥²L ©®®¡® ­¥¤¬¥­³³´¡´¥® µ´§¥² ¯¢¬©§¡´©¯®¥² ¯£¨ ¡®¤²¡ ¶ä²¤¥°¡°°¥²N

¢I a´´ ¢¥§ä²¡ ¡¶ eµ²¯°¥©³«¡ ©®¶¥³´¥²©®§³¢¡®«¥® ¡´´ ¤¥® ¯­°²ö¶¡² ³©® µ´¬å®©®§³°¯¬©´©« §¥®´¥­¯´

¤¥® ¢¥²ö²¤¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥®N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ QSW

£I a´´ «²ä¶¡ ¡´´ ¤¥® ¢¥²ö²¤¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥® ²ä®´¥¬ö³´ ¤¥°¯®¥²¡² ¥´´ ¢¥¬¯°° ¡¶ ¬ä­°¬©§ ³´¯²¬¥« ¨¯³

µ®©¯®¥®L ´©¬¬ ¤¥³³ ¡´´ ²å¤¥´ ¡®³¥² ¡´´ ¤¥´ ¡¬¬´¦ö² ³´¯²¡ µ®¤¥²³«¯´´¥´ ¨¡² «¯²²©§¥²¡´³N

¤I a´´ ¦ö²¥¬ä§§¡ ¢ö´¥² ¡¶ ¬ä­°¬©§ ³´¯²¬¥«N

r夥´³ ¯²¤¦ö²¡®¤¥ ³«¡¬¬ µ®¤¥²²ä´´¡ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ¯­ ¤¥ 崧䲤¥² ³¯­ ¨¡² ¡®´¡§©´³N

QQN r夥´ ³«¡¬¬ µ°°¨ä¶¡ ³¡­´¬©§¡ ¥¬¬¥² ¶©³³¡ ¡¶ 崧䲤¥²®¡ ¥®¬©§´ °µ®«´¥²®¡ VL XL Y ¯£¨ QPL ¯­ ¤¥´

¡®³¥² ¡´´ ¤¥´ ¡¬¬´¦ö² ³´¯²¡ µ®¤¥²³«¯´´¥´ © ¤¥® ¢¥²ö²¤¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥® ¨¡² «¯²²©§¥²¡´³N o­ ²å¤¥´

´©¤©§¡²¥ ¨¡² ¯¦¦¥®´¬©§§ª¯²´ ²¥«¯­­¥®¤¡´©¯®¥² ³«¡¬¬ ¤¥´L ³å ³®¡²´ ¥´´ ¥µ²¯°¥©³«´ ¢¥³¬µ´ ¥®¬©§´ °µ®«´ X

¨¡² µ°°¨ä¶´³L ¡¶§¥ ¥® ¯¦¦¥®´¬©§ ¦ö²«¬¡²©®§ ¯­ ¡´´ ¤¥´ ©®´¥ ¬ä®§²¥ ¦©®®³ ¥´´ ¡¬¬´¦ö² ³´¯²´ µ®¤¥²³«¯´´ ©

¤¥® ¢¥²ö²¤¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥®N

QRN d¥® ²ä´´ ¡´´ ¦ö²¡ ´¡¬¡® ³¯­ ¡®§¥³ © ¡²´©«¬¡²®¡ iiiMSVP ¯£¨ iiiMSVQ ¦å² ©®´¥ µ´ö¶¡³ ­¥¤ ¡¶³¥¥®¤¥

°å °µ®«´¥²®¡ Q–VL X ¯£¨ YN

QSN p²¯´¯«¯¬¬¥´ ¯­ ¦ö²¦¡²¡®¤¥´ ¶©¤ ¡¬¬´¦ö² ³´¯²¡ µ®¤¥²³«¯´´ ©®®¥¨å¬¬¥² ¹´´¥²¬©§¡²¥ ¢¥³´ä­­¥¬³¥² ¯­

§¥®¯­¦ö²¡®¤¥´ ¡¶ ¤¥´ ¦ö²¦¡²¡®¤¥ ³¯­ ¢¥³«²©¶³ © ¤¥®®¡ ¡²´©«¥¬N

lä­°¬©§¡ 崧䲤¥² ³¯­ ¥²³ä´´¥² ¤¥´ ®ä­®¤¡ °²¯´¯«¯¬¬¥´ ³«¡¬¬ ¦ö²¥³«²©¶¡³ © ¥® ¥µ²¯°¥©³« ¬¡§ ³¯­

¡®´¡³ ¡¶ ²å¤¥´N d¥´ ³«¡¬¬ ¢¥³¬µ´¡ ­¥¤ ¥®¨ä¬¬©§¨¥´ ¥¦´¥² ¡´´ ¨¡ ¨ö²´ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ¯£¨

eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«¥®N

o­ ©®´¥ ¡®®¡´ ¦ö¬ª¥² ¡¶ ö¶²©§¡ ¢¥³´ä­­¥¬³¥² © ¤¥®®¡ °µ®«´ ³«¡¬¬ ²å¤¥´ °å ¦ö²³¬¡§ ¡¶ «¯­­©³³©¯®¥®

¡®´¡ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¦ö²¯²¤®©®§¡² ¯£¨ ¢¥³¬µ´ ¤ä² ®ä²­¡²¥ ²¥§¬¥² ¯£¨ ¤¥¦©®©´©¯®¥² ¦ö² ´©¬¬ä­°®©®§¥® ¡¶ ¤¥´

®ä­®¤¡ °²¯´¯«¯¬¬¥´ ¡®§¥³N r夥´ ³«¡¬¬ ¢¥³¬µ´¡ ¥¦´¥² ¡´´ ¨¡ ¨ö²´ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ QSX

avsnitt R

monetÄr politik

artikel iiiMQXU

QN hµ¶µ¤­å¬¥´ ¦ö² eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«³³¹³´¥­¥´ ³«¡¬¬ ¶¡²¡ ¡´´ µ°°²ä´´¨å¬¬¡ °²©³³´¡¢©¬©´¥´N

u´¡® ¡´´ 峩¤¯³ä´´¡ ¤¥´´¡ ­å¬ ³«¡¬¬ eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«³³¹³´¥­¥´ ³´ö¤ª¡ ¤¥® ¡¬¬­ä®®¡

¥«¯®¯­©³«¡ °¯¬©´©«¥® ©®¯­ µ®©¯®¥® © ³¹¦´¥ ¡´´ ¢©¤²¡ ´©¬¬ ¡´´ ¦ö²¶¥²«¬©§¡ µ®©¯®¥®³ ­å¬ ³å³¯­ ¤¥³³¡

¤¥¦©®©¥²¡³ © ¡²´©«¥¬ iMSN eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«³³¹³´¥­¥´ ³«¡¬¬ ¨¡®¤¬¡ © ö¶¥²¥®³³´ä­­¥¬³¥ ­¥¤

°²©®£©°¥® ¯­ ¥® ö°°¥® ­¡²«®¡¤³¥«¯®¯­© ­¥¤ ¦²© «¯®«µ²²¥®³ ³¯­ ¦²ä­ª¡² ¥® ¥¦¦¥«´©¶

²¥³µ²³¦ö²¤¥¬®©®§L ¯£¨ ©¡«´´¡ ¤¥ °²©®£©°¥² ³¯­ ¡®§¥³ © ¡²´©«¥¬ iiiMQWWN

RN eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«³³¹³´¥­¥´³ §²µ®¤¬ä§§¡®¤¥ µ°°§©¦´¥² ³«¡¬¬ ¶¡²¡ ¡´´

¡I µ´¦¯²­¡ ¯£¨ §¥®¯­¦ö²¡ µ®©¯®¥®³ ­¯®¥´ä²¡ °¯¬©´©«L

¢I §¥®¯­¦ö²¡ ¶¡¬µ´¡´²¡®³¡«´©¯®¥² © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ¡²´©«¥¬ iiiMSRVL

£I ©®®¥¨¡ ¯£¨ ¦ö²¶¡¬´¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ¯¦¦©£©¥¬¬¡ ¶¡¬µ´¡²¥³¥²¶¥²L

¤I ¦²ä­ª¡ ¥´´ ¶ä¬ ¦µ®§¥²¡®¤¥ ¢¥´¡¬®©®§³³¹³´¥­N

SN pµ®«´ R £ ³«¡¬¬ ©®´¥ ¢¥²ö²¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ²¥§¥²©®§¡²³ ©®®¥¨¡¶ ¯£¨ ¦ö²¶¡¬´®©®§ ¡¶

²ö²¥¬³¥­¥¤¥¬ © µ´¬ä®¤³« ¶¡¬µ´¡N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ QSY

TN eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«¥® ³«¡¬¬ ¨ö²¡³

¡I ¯­ ¶¡²ª¥ ¦ö²³¬¡§ ´©¬¬ µ®©¯®³¡«´ ©®¯­ ³©´´ ¢¥¨ö²©§¨¥´³¯­²å¤¥L

¢I ¡¶ ®¡´©¯®¥¬¬¡ ­¹®¤©§¨¥´¥² ¯­ ¶¡²ª¥ ¦ö²³¬¡§ ´©¬¬ ²ä´´³²¥§¬¥² ©®¯­ ³©´´ ¢¥¨ö²©§¨¥´³¯­²å¤¥L ¤¯£«

©®¯­ ¤¥ ²¡­¡² ¯£¨ °å ¤¥ ¶©¬¬«¯² ³¯­ ¦¡³´³´ä¬¬³ ¡¶ ²å¤¥´ © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ¦ö²¦¡²¡®¤¥´ ©

¡²´©«¥¬ iiiMQXWNTN

eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«¥® ¦å² © ¦²å§¯² ©®¯­ ³©´´ ¢¥¨ö²©§¨¥´³¯­²å¤¥ ¡¶§¥ ¹´´²¡®¤¥® ´©¬¬ µ®©¯®¥®³

©®³´©´µ´©¯®¥²L ¯²§¡® ¥¬¬¥² ­¹®¤©§¨¥´¥² ¥¬¬¥² ´©¬¬ ®¡´©¯®¥¬¬¡ ­¹®¤©§¨¥´¥²N

UN eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«³³¹³´¥­¥´ ³«¡¬¬ ­¥¤¶¥²«¡ ´©¬¬ ¡´´ ¤¥ ¢¥¨ö²©§¡ ­¹®¤©§¨¥´¥²®¡ ³­©¤©§´

«¡® §¥®¯­¦ö²¡ ³©® °¯¬©´©« ¦ö² ´©¬¬³¹® ö¶¥² «²¥¤©´©®³´©´µ´ ¯£¨ ¤¥´ ¦©®¡®³©¥¬¬¡ ³¹³´¥­¥´³ ³´¡¢©¬©´¥´N

VN eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«¥® ¦å² © ¥® ¥µ²¯°¥©³« ¬¡§ ³¯­ ¡®´¡³ ¡¶ ²å¤¥´ ´©¬¬¤¥¬¡³ ³ä²³«©¬¤¡

µ°°§©¦´¥² © ³¡­¢¡®¤ ­¥¤ ´©¬¬³¹®¥® ö¶¥² «²¥¤©´©®³´©´µ´ ¯£¨ ¡®¤²¡ ¦©®¡®³©®³´©´µ´ ­¥¤ µ®¤¡®´¡§ ¡¶

¦ö²³ä«²©®§³¦ö²¥´¡§N r夥´ ³«¡¬¬ ¢¥³¬µ´¡ ­¥¤ ¥®¨ä¬¬©§¨¥´ ¥¦´¥² ¡´´ ¨¡ ¨ö²´ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ¯£¨

eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«¥®N

artikel iiiMQXV

QN eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«¥® ³«¡¬¬ ¨¡ ¥®³¡­²ä´´ ¡´´ ´©¬¬å´¡ µ´§©¶®©®§ ¡¶ ¥µ²¯³¥¤¬¡² ©®¯­ µ®©¯®¥®N

eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«¥® ¯£¨ ¤¥ ®¡´©¯®¥¬¬¡ £¥®´²¡¬¢¡®«¥²®¡ ¦å² §¥ µ´ ³å¤¡®¡ ³¥¤¬¡²N e®¤¡³´ ³¥¤¬¡²

µ´§©¶®¡ ¡¶ eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«¥® ¯£¨ ¤¥ ®¡´©¯®¥¬¬¡ £¥®´²¡¬¢¡®«¥²®¡ ³«¡¬¬ ¶¡²¡ ¬¡§¬©§¡

¢¥´¡¬®©®§³­¥¤¥¬ ©®¯­ µ®©¯®¥®N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ QTP

RN m¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ¦å² §¥ µ´ ¥µ²¯­¹®´ © ¤¥® ¯­¦¡´´®©®§ ³¯­ §¯¤«ä®®³ ¡¶

eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«¥®N

r夥´ ¦å² °å ¦ö²³¬¡§ ¡¶ «¯­­©³³©¯®¥® ¡®´¡ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¦ö²¯²¤®©®§¡² ³¯­ ¦ö²¥³«²©¶¥² 崧䲤¥² ¦ö² ¡´´

¨¡²­¯®©³¥²¡ ¶¡¬ö²¥²®¡ ¯£¨ ¤¥ ´¥«®©³«¡ ³°¥£©¦©«¡´©¯®¥²®¡ ¦ö² ¤¥ ­¹®´ ³¯­ ³«¡¬¬ ³ä´´¡³ © ¯­¬¯°° © ¤¥®

µ´³´²ä£«®©®§ ³¯­ ¤¥´´¡ ä² ®ö¤¶ä®¤©§´ ¦ö² ¡´´ ³ä«¥²³´ä¬¬¡ ­¹®´¥®³ ³­©¤©§¡ ¯­¬¯°° ©®¯­ µ®©¯®¥®N

r夥´ ³«¡¬¬ ¢¥³¬µ´¡ ¥¦´¥² ¤¥´ ¡´´ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ¯£¨ eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«¥® ¨¡² ¨ö²´³N

artikel iiiMQXW

QN eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«³³¹³´¥­¥´ ³«¡¬¬ ¬¥¤¡³ ¡¶ eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«¥®³ ¢¥³¬µ´¡®¤¥ ¯²§¡®

³¯­ ³«¡¬¬ ¶¡²¡ eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«¥®³ ²å¤ ¯£¨ ¤©²¥«´©¯®¥®N

RN eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«³³¹³´¥­¥´³ ³´¡¤§¡ ¡®§¥³ © °²¯´¯«¯¬¬¥´ ¯­ ³´¡¤§¡® ¦ö²

eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«³³¹³´¥­¥´ ¯£¨ eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«¥®N

SN a²´©«¬¡²®¡ UNQL UNRL UNSL QWL QXL QYNQL RRL RSL RTL RVL SRNRN SRNSL SRNTL SRNVL SSNQ ¡ ¯£¨ SV

© ³´¡¤§¡® ¦ö² eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«³³¹³´¥­¥´ ¯£¨ eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«¥® ¦å² 䮤²¡³ §¥®¯­

¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¡²

¡I °å ¦ö²³¬¡§ ¡¶ «¯­­©³³©¯®¥® ¯£¨ ¥¦´¥² ¤¥´ ¡´´ eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«¥® ¨¡² ¨ö²´³L ¥¬¬¥²

¢I °å ²¥«¯­­¥®¤¡´©¯® ¡¶ eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«¥® ¯£¨ ¥¦´¥² ¤¥´ ¡´´ «¯­­©³³©¯®¥® ¨¡² ¨ö²´³N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ QTQ

TN r夥´ ³«¡¬¬ ¡®´¡ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¦ö²¯²¤®©®§¡² ¯£¨ ¢¥³¬µ´ ³¯­ ¦ö²¥³«²©¶¥² ¤¥ 崧䲤¥² ³¯­ ¡¶³¥³ ©

¡²´©«¬¡²®¡ TL UNTL QYNRL RPL RXNQL RYNRL SPNT ¯£¨ STNS © ³´¡¤§¡® ¦ö² eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«³³¹³´¥­¥´

¯£¨ eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«¥®N r夥´ ³«¡¬¬ ¢¥³¬µ´¡ ¥¦´¥² ¡´´ ¨¡ ¨ö²´ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´

¡I °å ¦ö²³¬¡§ ¡¶ «¯­­©³³©¯®¥® ¯£¨ ¥¦´¥² ¡´´ ¨¡ ¨ö²´ eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«¥®L ¥¬¬¥²

¢I °å ²¥«¯­­¥®¤¡´©¯® ¡¶ eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«¥® ¯£¨ ¥¦´¥² ¡´´ ¨¡ ¨ö²´ «¯­­©³³©¯®¥®N

artikel iiiMQXX

då ¤¥ µ´ö¶¡² ¤¥ ¢¥¦¯§¥®¨¥´¥² ¯£¨ ¦µ¬¬§ö² ¤¥ µ°°§©¦´¥² ¯£¨ ³«¹¬¤©§¨¥´¥² ³¯­ ¨¡² ´©¬¬¤¥¬¡´³ ¤¥­

§¥®¯­ «¯®³´©´µ´©¯®¥® ³¡­´ §¥®¯­ ³´¡¤§¡® ¦ö² eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«³³¹³´¥­¥´ ¯£¨ eµ²¯°¥©³«¡

£¥®´²¡¬¢¡®«¥® ³«¡¬¬ ¶¡²«¥® eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«¥® ¥¬¬¥² ®å§¯® ®¡´©¯®¥¬¬ £¥®´²¡¬¢¡®« ¥¬¬¥² ®å§¯®

­¥¤¬¥­ ¡¶ ¤¥²¡³ ¢¥³¬µ´¡®¤¥ ¯²§¡® ¢¥§ä²¡ ¥¬¬¥² ´¡ ¥­¯´ ©®³´²µ«´©¯®¥² ¦²å® µ®©¯®¥®³ ©®³´©´µ´©¯®¥²L

¯²§¡® ¥¬¬¥² ­¹®¤©§¨¥´¥²L ¦²å® ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ²¥§¥²©®§¡² ¥¬¬¥² ¦²å® ®å§¯´ ¡®®¡´ ¯²§¡®N u®©¯®¥®³

©®³´©´µ´©¯®¥²L ¯²§¡® ¯£¨ ­¹®¤©§¨¥´¥² ³¡­´ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ²¥§¥²©®§¡² ¦ö²¢©®¤¥² ³©§ ¡´´ ²¥³°¥«´¥²¡

¤¥®®¡ °²©®£©° ¯£¨ ¡´´ ©®´¥ ¦ö²³ö«¡ °å¶¥²«¡ ­¥¤¬¥­­¡²®¡ ¡¶ eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«¥®³ ¥¬¬¥² ¤¥

®¡´©¯®¥¬¬¡ £¥®´²¡¬¢¡®«¥²®¡³ ¢¥³¬µ´¡®¤¥ ¯²§¡® ®ä² ¤¥ ¦µ¬¬§ö² ³©®¡ µ°°§©¦´¥²N

artikel iiiMQXY

v¡²ª¥ ­¥¤¬¥­³³´¡´ ³«¡¬¬ ³ä«¥²³´ä¬¬¡ ¡´´ ¤¥³³ ®¡´©¯®¥¬¬¡ ¬¡§³´©¦´®©®§L ©®¢¥§²©°¥´ ³´¡¤§¡® ¦ö² ¤¥³³

®¡´©¯®¥¬¬¡ £¥®´²¡¬¢¡®«L ä² ¦ö²¥®¬©§ ­¥¤ «¯®³´©´µ´©¯®¥® ³¡­´ ­¥¤ ³´¡¤§¡® ¦ö² eµ²¯°¥©³«¡

£¥®´²¡¬¢¡®«³³¹³´¥­¥´ ¯£¨ eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«¥®N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ QTR

artikel iiiMQYP

QN fö² ¡´´ ¦µ¬¬§ö²¡ ¤¥ µ°°§©¦´¥² ³¯­ ¨¡² ¡®¦ö²´²¯´´³ eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«³³¹³´¥­¥´ ³«¡¬¬

eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«¥® © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ «¯®³´©´µ´©¯®¥® ¯£¨ °å ¤¥ ¶©¬¬«¯² ³¯­ ¡®§¥³ © ³´¡¤§¡® ¦ö²

eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«³³¹³´¥­¥´ ¯£¨ eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«¥® ¡®´¡

¡I ¥µ²¯°¥©³«¡ ¦ö²¯²¤®©®§¡² © ¤¥® µ´³´²ä£«®©®§ ³¯­ ¢¥¨ö¶³ ¦ö² ¡´´ §¥®¯­¦ö²¡ ¤¥ µ°°§©¦´¥² ³¯­

¡®§¥³ © ¡²´©«¥¬ SNQ ¡L QYNQL RR ¥¬¬¥² RUNR © ³´¡¤§¡® ¦ö² eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«³³¹³´¥­¥´ ¯£¨

eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«¥® ³¡­´ © ¤¥ ¦¡¬¬ ³¯­ ¡®§¥³ © ¤¥ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¦ö²¯²¤®©®§¡² ¯£¨ ¢¥³¬µ´

³¯­ ¡¶³¥³ © ¡²´©«¥¬ iiiMQXWNTL

¢I ¤¥ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¢¥³¬µ´ ³¯­ ¢¥¨ö¶³ ¦ö² ¡´´ ¦µ¬¬§ö²¡ ¤¥ µ°°§©¦´¥² ³¯­ ¨¡² ¡®¦ö²´²¯´´³

eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«³³¹³´¥­¥´ §¥®¯­ «¯®³´©´µ´©¯®¥® ³¡­´ §¥®¯­ ³´¡¤§¡® ¦ö²

eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«³³¹³´¥­¥´ ¯£¨ eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«¥®L

£I ²¥«¯­­¥®¤¡´©¯®¥² ¯£¨ ¹´´²¡®¤¥®N

RN eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«¥® «¡® ¢¥³¬µ´¡ ¡´´ ¯¦¦¥®´¬©§§ö²¡ ³©®¡ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¢¥³¬µ´L

²¥«¯­­¥®¤¡´©¯®¥² ¯£¨ ¹´´²¡®¤¥®N

SN r夥´ ³«¡¬¬ © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ¦ö²¦¡²¡®¤¥´ © ¡²´©«¥¬ iiiMQXWNT ¡®´¡ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¦ö²¯²¤®©®§¡² ³¯­

¦¡³´³´ä¬¬¥² ©®¯­ ¶©¬«¡ §²ä®³¥² ¯£¨ °å ¶©¬«¡ ¶©¬¬«¯² eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«¥® ¨¡² ²ä´´ ¡´´ ¦ö²¥¬ä§§¡

¦ö²¥´¡§ ¢ö´¥² ¥¬¬¥² ¶©´¥® ¯­ ¤¥ ©®´¥ µ°°¦¹¬¬¥² ³©®¡ ¦ö²°¬©«´¥¬³¥² ¥®¬©§´ eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«¥®³

¥µ²¯°¥©³«¡ ¦ö²¯²¤®©®§¡² ¯£¨ ¢¥³¬µ´N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ QTS

artikel iiiMQYQ

u´¡® ¡´´ ¤¥´ °å¶¥²«¡² eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«¥®³ ¢¥¨ö²©§¨¥´³¯­²å¤¥ ³«¡¬¬ ®ö¤¶ä®¤©§¡ 崧䲤¥² ¦ö²

¡´´ ¡®¶ä®¤¡ ¥µ²¯® ³¯­ §¥­¥®³¡­ ¶¡¬µ´¡ ¦ö²¥³«²©¶¡³ © ¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¡² ¥¬¬¥² ²¡­¬¡§¡²N d¥³³¡ ³«¡¬¬

¡®´¡³ ¥¦´¥² ¤¥´ ¡´´ eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«¥® ¨¡² ¨ö²´³N

avsnitt S

institutionella bestÄmmelser

artikel iiiMQYR

QN fö² ¡´´ ¦²ä­ª¡ ³¡­¯²¤®©®§¥® ¡¶ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ °¯¬©´©« © ¤¥® µ´³´²ä£«®©®§ ³¯­ ä² ®ö¤¶ä®¤©§

¦ö² ¤¥® ©®²¥ ­¡²«®¡¤¥®³ ¦µ®«´©¯® ©®²ä´´¡³ ¨ä²­¥¤ ¥® ¥«¯®¯­©³« ¯£¨ ¦©®¡®³©¥¬¬ «¯­­©´´éN

RN d¥®®¡ «¯­­©´´é ³«¡¬¬ ¨¡ ´©¬¬ µ°°§©¦´ ¡´´

¡I °å ¢¥§ä²¡® ¡¶ ²å¤¥´ ¥¬¬¥² «¯­­©³³©¯®¥® ¥¬¬¥² °å ¥§¥´ ©®©´©¡´©¶ ¡¶§¥ ¹´´²¡®¤¥® ´©¬¬ ¤¥³³¡

©®³´©´µ´©¯®¥²L

¢I ¦ö¬ª¡ ¤¥® ¥«¯®¯­©³«¡ ¯£¨ ¦©®¡®³©¥¬¬¡ ³©´µ¡´©¯®¥® © ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ¯£¨ ©®¯­ µ®©¯®¥® ¯£¨

²¥§¥¬¢µ®¤¥´ ²¡°°¯²´¥²¡ ¯­ ¤¥´´¡ ´©¬¬ ²å¤¥´ ¯£¨ «¯­­©³³©¯®¥®L ³ä²³«©¬´ © ¦²å§¡ ¯­ ¦©®¡®³©¥¬¬¡

²¥¬¡´©¯®¥² ­¥¤ ´²¥¤ª¥¬¡®¤ ¯£¨ ©®´¥²®¡´©¯®¥¬¬¡ ©®³´©´µ´©¯®¥²L

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ QTT

£I µ´¡® ¡´´ ¤¥´ °å¶¥²«¡² ´©¬¬ä­°®©®§¥® ¡¶ ¡²´©«¥¬ iiiMSTT ­¥¤¶¥²«¡ ¶©¤ ¦ö²¢¥²¥¤¥¬³¥® ¡¶ ²å¤¥´³

¡²¢¥´¥ ¥®¬©§´ ¡²´©«¬¡²®¡ iiiMQUYL iiiMQWYNRL iiiMQWYNSL iiiMQWYNTL iiiMQWYNVL iiiMQXPL iiiMQXSL

iiiMQXTL QXUNVL iiiMQXVNRL iiiMQXWNSL iiiMQXWNTL iiiMQYQL iiiMQYVL iiiMQYXNRL iiiMQYXNSL iiiMRPQL

iiiMRPRNRL iiiMRPRNSL iiiMSRR ¯£¨ iiiMSRV ¯£¨ µ´¦ö²¡ ¡®¤²¡ ²å¤§©¶¡®¤¥ ¯£¨ ¦ö²¢¥²¥¤¡®¤¥

µ°°§©¦´¥² °å µ°°¤²¡§ ¡¶ ²å¤¥´L

¤I ­©®³´ ¥® §å®§ ¯­ å²¥´ §²¡®³«¡ ³©´µ¡´©¯®¥® © ¦²å§¡ ¯­ «¡°©´¡¬²ö²¥¬³¥² ¯£¨ ¦²©¨¥´¥® ¡´´ µ´¦ö²¡

¢¥´¡¬®©®§¡² ­¯´ ¢¡«§²µ®¤ ¡¶ ´©¬¬ä­°®©®§¥® ¡¶ «¯®³´©´µ´©¯®¥® ¯£¨ ¡¶ µ®©¯®¥®³ ¡«´¥²[

§²¡®³«®©®§¥® ³«¡¬¬ ¯­¦¡´´¡ ¡¬¬¡ 崧䲤¥² ³¯­ ¡¶³¥² «¡°©´¡¬²ö²¥¬³¥² ¯£¨ ¢¥´¡¬®©®§¡²[ «¯­­©´´é®

³«¡¬¬ ²¡°°¯²´¥²¡ ´©¬¬ «¯­­©³³©¯®¥® ¯£¨ ²å¤¥´ ¯­ ²¥³µ¬´¡´¥´ ¡¶ ¤¥®®¡ §²¡®³«®©®§N

v¡²ª¥ ­¥¤¬¥­³³´¡´L «¯­­©³³©¯®¥® ¯£¨ eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«¥® ³«¡¬¬ ¶¡² ¦ö² ³©§ µ´³¥ ¨ö§³´

´¶å ­¥¤¬¥­­¡² ¡¶ «¯­­©´´é®N

SN r夥´ ³«¡¬¬ °å ¦ö²³¬¡§ ¡¶ «¯­­©³³©¯®¥® ¡®´¡ ¥´´ ¥µ²¯°¥©³«´ ¢¥³¬µ´ ¯­ ®ä²­¡²¥ ¢¥³´ä­­¥¬³¥²

¯­ ³¡­­¡®³ä´´®©®§¥® ¡¶ e«¯®¯­©³«¡ ¯£¨ ¦©®¡®³©¥¬¬¡ «¯­­©´´é®N r夥´ ³«¡¬¬ ¢¥³¬µ´¡ ¥¦´¥² ¡´´ ¨¡

¨ö²´ eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«¥® ¯£¨ ¤¥®®¡ «¯­­©´´éN r夥´³ ¯²¤¦ö²¡®¤¥ ³«¡¬¬ µ®¤¥²²ä´´¡

eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ¯­ ¤¥´´¡ ¢¥³¬µ´N

TN u´ö¶¥² ¤¥ µ°°§©¦´¥² ³¯­ ¡®§¥³ © °µ®«´ R ³«¡¬¬ «¯­­©´´é®L ¯­ ¯£¨ ³å ¬ä®§¥ ³¯­ ¤¥´ ¦©®®³

­¥¤¬¥­³³´¡´¥² ­¥¤ µ®¤¡®´¡§ © ¤¥® ­¥®©®§ ³¯­ ¡¶³¥³ © ¡²´©«¥¬ iiiMQYWL ¦ö¬ª¡ ¤¥® ­¯®¥´ä²¡ ¯£¨

¦©®¡®³©¥¬¬¡ ³©´µ¡´©¯®¥® ¯£¨ ¤¥´ ¡¬¬­ä®®¡ ¢¥´¡¬®©®§³³¹³´¥­¥´ © ¤¥³³¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥² ¯£¨ ²¥§¥¬¢µ®¤¥´

²¡°°¯²´¥²¡ ¯­ ¤¥´´¡ ´©¬¬ ²å¤¥´ ¯£¨ «¯­­©³³©¯®¥®N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ QTU

artikel iiiMQYS

i ¦²å§¯² ³¯­ ¦¡¬¬¥² ©®¯­ ´©¬¬ä­°®©®§³¯­²å¤¥´ ¦ö² ¡²´©«¬¡²®¡ iiiMQWYNTL iiiMQXT ­¥¤ µ®¤¡®´¡§ ¡¶

°µ®«´ QSL iiiMQYQL iiiMQYVL iiiMQYXNS ¯£¨ iiiMSRVL «¡® ²å¤¥´ ¥¬¬¥² ¥® ­¥¤¬¥­³³´¡´ ¢¥§ä²¡ ¡¶

«¯­­©³³©¯®¥® ¡´´ ¤¥® ¬ä§§¥² ¦²¡­ ¥® ²¥«¯­­¥®¤¡´©¯® ¥¬¬¥² ¥´´ ¦ö²³¬¡§L ¡¬¬´ ¥¦´¥² ¯­³´ä®¤©§¨¥´¥²®¡N

k¯­­©³³©¯®¥® ³«¡¬¬ ¢¥¨¡®¤¬¡ ¥® ³å¤¡® ¢¥§ä²¡® ¯£¨ µ´¡® ¤²öª³­å¬ ¦ö²¥¬ä§§¡ ²å¤¥´ ³©®¡ ³¬µ´³¡´³¥²N

avsnitt T

sÄrskilda bestÄmmelser fÖr de medlemsstater som har euron som

valuta

artikel iiiMQYT

QN fö² ¡´´ ¤¥® ¥«¯®¯­©³«¡ ¯£¨ ­¯®¥´ä²¡ µ®©¯®¥® ³«¡¬¬ ¦µ®§¥²¡ ³­©¤©§´L ¯£¨ © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤

²¥¬¥¶¡®´¡ ¢¥³´ä­­¥¬³¥² © «¯®³´©´µ´©¯®¥®L ³«¡¬¬ ²å¤¥´ © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ¤¥´ ²¥¬¥¶¡®´¡ ¦ö²¦¡²¡®¤¥´ ¢¬¡®¤

¤¥­ ³¯­ ¡®§¥³ © ¡²´©«¬¡²®¡ iiiMQWY ¯£¨ iiiMQXTL ­¥¤ µ®¤¡®´¡§ ¦ö² ¤¥´ ³¯­ ¡®§¥³ © ¡²´©«¥¬ iiiMQXTNQSL

¡®´¡ 崧䲤¥² ¦ö² ¤¥ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥² ³¯­ ¨¡² ¥µ²¯® ³¯­ ¶¡¬µ´¡ ¦ö² ¡´´

¡I ³´ä²«¡ ³¡­¯²¤®©®§¥® ¯£¨ ö¶¥²¶¡«®©®§¥® ¡¶ ¤¥³³¡ ³´¡´¥²³ ¢µ¤§¥´¤©³£©°¬©®L

¢I ¦ö² ¤¥ ¢¥²ö²¤¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ µ´¡²¢¥´¡ ²©«´¬©®ª¥² ¦ö² ¤¥® ¥«¯®¯­©³«¡ °¯¬©´©«¥® ¯£¨ ³¥ ´©¬¬ ¡´´

¤¥³³¡ ö¶¥²¥®³³´ä­­¥² ­¥¤ ¤¥ ²©«´¬©®ª¥² ³¯­ ¨¡² ¡®´¡§©´³ ¦ö² ¨¥¬¡ µ®©¯®¥®L ³¡­´ ³¥ ´©¬¬ ¡´´ ¤¥

ö¶¥²¶¡«¡³N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ QTV

RN nä² ¤¥´ §ä¬¬¥² ¤¥ 崧䲤¥² ³¯­ ¡¶³¥³ © °µ®«´ Q ¦å² ¥®¤¡³´ ¤¥ ²å¤³­¥¤¬¥­­¡² ¤¥¬´¡ ©

¯­²ö³´®©®§¥® ³¯­ ¦ö²¥´²ä¤¥² ­¥¤¬¥­³³´¡´¥² ³¯­ ¨¡² ¥µ²¯® ³¯­ ¶¡¬µ´¡N

k¶¡¬©¦©£¥²¡¤ ­¡ª¯²©´¥´ ³«¡¬¬ ¤¥¦©®©¥²¡³ ³¯­ ­©®³´ UU E ¡¶ ¤¥³³¡ ²å¤³­¥¤¬¥­­¡²L ¶©¬«¡ ³«¡¬¬

¦ö²¥´²ä¤¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥² ³¯­ ´©¬¬³¡­­¡®³ ¯­¦¡´´¡² ­©®³´ VU E ¡¶ ¢¥¦¯¬«®©®§¥® © ¤¥ ¤¥¬´¡§¡®¤¥

­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡N

e® ¢¬¯£«¥²¡®¤¥ ­©®¯²©´¥´ ³«¡¬¬ å´­©®³´¯®¥ ¯­¦¡´´¡ ¤¥´ ¬ä§³´¡ ¡®´¡¬ ¡¶ ¤¥³³¡ ²å¤³­¥¤¬¥­­¡² ³¯­

¦ö²¥´²ä¤¥² ­¥² ä® SU E ¡¶ ¢¥¦¯¬«®©®§¥® © ¤¥ ¤¥¬´¡§¡®¤¥ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡L °¬µ³ ¥® ­¥¤¬¥­[ © ¡®®¡´

¦¡¬¬ ³«¡¬¬ «¶¡¬©¦©£¥²¡¤ ­¡ª¯²©´¥´ ¡®³¥³ ¶¡²¡ µ°°®å¤¤N

artikel iiiMQYU

a²²¡®§¥­¡®§ ¦ö² ­ö´¥® ­¥¬¬¡® ­©®©³´²¡² © ¤¥ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥² ³¯­ ¨¡² ¥µ²¯® ³¯­ ¶¡¬µ´¡ ³«¡¬¬

²¥§¬¥²¡³ © ¥´´ °²¯´¯«¯¬¬ ¯­ ¥µ²¯§²µ°°¥®N

artikel iiiMQYV

QN i ³¹¦´¥ ¡´´ ³ä«¥²³´ä¬¬¡ ¥µ²¯®³ °¬¡´³ © ¤¥´ ©®´¥²®¡´©¯®¥¬¬¡ ¶¡¬µ´¡³¹³´¥­¥´ ³«¡¬¬ ²å¤¥´ °å ¦ö²³¬¡§ ¡¶

«¯­­©³³©¯®¥® ¡®´¡ ¥´´ ¥µ²¯°¥©³«´ ¢¥³¬µ´ ¯­ ¦¡³´³´ä¬¬¡®¤¥ ¡¶ §¥­¥®³¡­­¡ ³´å®¤°µ®«´¥² ¡¶³¥¥®¤¥

¦²å§¯² ³¯­ ä² ¡¶ ³ä²³«©¬´ ©®´²¥³³¥ ¦ö² ¤¥® ¥«¯®¯­©³«¡ ¯£¨ ­¯®¥´ä²¡ µ®©¯®¥® ©®¯­ ¤¥ ¢¥²ö²¤¡

©®´¥²®¡´©¯®¥¬¬¡ ¦©®¡®³©®³´©´µ´©¯®¥²®¡ ¯£¨ ¦©®¡®³«¯®¦¥²¥®³¥²®¡N r夥´ ³«¡¬¬ ¢¥³¬µ´¡ ¥¦´¥² ¡´´ ¨¡ ¨ö²´

eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«¥®N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ QTW

RN r夥´ ¦å² °å ¦ö²³¬¡§ ¡¶ «¯­­©³³©¯®¥® ¡®´¡ ¬ä­°¬©§¡ 崧䲤¥² ¦ö² ¡´´ ³ä«¥²³´ä¬¬¡ ¥®¡¤

²¥°²¥³¥®´¡´©¯® ©®¯­ ¤¥ ¢¥²ö²¤¡ ©®´¥²®¡´©¯®¥¬¬¡ ¦©®¡®³©®³´©´µ´©¯®¥²®¡ ¯£¨ ¦©®¡®³«¯®¦¥²¥®³¥²®¡N r夥´

³«¡¬¬ ¢¥³¬µ´¡ ¥¦´¥² ¡´´ ¨¡ ¨ö²´ eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«¥®N

SN nä² ¤¥´ §ä¬¬¥² ¤¥ 崧䲤¥² ³¯­ ¡¶³¥³ © °µ®«´¥²®¡ Q ¯£¨ R ¦å² ¥®¤¡³´ ¤¥ ­¥¤¬¥­­¡² © ²å¤¥´

¤¥¬´¡ © ¯­²ö³´®©®§¥® ³¯­ ¦ö²¥´²ä¤¥² ­¥¤¬¥­³³´¡´¥² ³¯­ ¨¡² ¥µ²¯® ³¯­ ¶¡¬µ´¡N

k¶¡¬©¦©£¥²¡¤ ­¡ª¯²©´¥´ ³«¡¬¬ ¤¥¦©®©¥²¡³ ³¯­ ­©®³´ UU E ¡¶ ¤¥³³¡ ²å¤³­¥¤¬¥­­¡²L ¶©¬«¡ ³«¡¬¬

¦ö²¥´²ä¤¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥² ³¯­ ´©¬¬³¡­­¡®³ ¯­¦¡´´¡² ­©®³´ VU E ¡¶ ¢¥¦¯¬«®©®§¥® © ¤¥ ¤¥¬´¡§¡®¤¥

­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡N

e® ¢¬¯£«¥²¡®¤¥ ­©®¯²©´¥´ ³«¡¬¬ å´­©®³´¯®¥ ¯­¦¡´´¡ ¤¥´ ¬ä§³´¡ ¡®´¡¬ ¡¶ ¤¥³³¡ ²å¤³­¥¤¬¥­­¡² ³¯­

¦ö²¥´²ä¤¥² ­¥² ä® SU E ¡¶ ¢¥¦¯¬«®©®§¥® © ¤¥ ¤¥¬´¡§¡®¤¥ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡L °¬µ³ ¥® ­¥¤¬¥­[ © ¡®®¡´

¦¡¬¬ ³«¡¬¬ «¶¡¬©¦©£¥²¡¤ ­¡ª¯²©´¥´ ¡®³¥³ ¶¡²¡ µ°°®å¤¤N

avsnitt U

ÖvergÅngsbestÄmmelser

artikel iiiMQYW

QN d¥ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥² ¢¥´²ä¦¦¡®¤¥ ¶©¬«¡ ²å¤¥´ ©®´¥ ¨¡² ¢¥³¬µ´¡´ ¡´´ ¤¥ µ°°¦¹¬¬¥² ¤¥ ®ö¤¶ä®¤©§¡

¶©¬¬«¯²¥® ¦ö² ©®¦ö²¡®¤¥´ ¡¶ ¥µ²¯® ¢¥´¥£«®¡³ ®¥¤¡® ³¯­ B­¥¤¬¥­³³´¡´¥² ­¥¤ µ®¤¡®´¡§BN

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ QTX

RN fö¬ª¡®¤¥ ¢¥³´ä­­¥¬³¥² © «¯®³´©´µ´©¯®¥® ³«¡¬¬ ©®´¥ ´©¬¬ä­°¡³ °å ­¥¤¬¥­³³´¡´¥² ­¥¤ µ®¤¡®´¡§Z

¡I a®´¡§¡®¤¥ ¡¶ ¤¥¬¡² ¡¶ ¤¥ ¡¬¬­ä®®¡ ²©«´¬©®ª¥²®¡ ¦ö² ¤¥® ¥«¯®¯­©³«¡ °¯¬©´©«¥® ³¯­ ²ö²

¥µ²¯¯­²å¤¥´ §¥®¥²¥¬¬´ H¡²´©«¥¬ iiiMQWYNRIN

¢I m¥¤¬¥® ¦ö² ¡´´ ¡¶¨ªä¬°¡ ¡¬¬´¦ö² ³´¯²¡ µ®¤¥²³«¯´´ H¡²´©«¥¬ iiiMQXTNY ¯£¨ iiiMQXTNQPIN

£I m嬥® ¯£¨ µ°°§©¦´¥²®¡ ¦ö² ¤¥´ ¥µ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«³³¹³´¥­¥´ H¡²´©«¥¬ iiiMQXUNQL iiiMQXUNRL

iiiMQXUNS ¯£¨ iiiMQXUNUIN

¤I eµ²¯µ´§©¶®©®§ H¡²´©«¥¬ iiiMQXVIN

¥I eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«¥®³ ¡«´¥² H¡²´©«¥¬ iiiMQYPIN

¦I Å´§ä²¤¥² ³¯­ §ä¬¬¥² ¡®¶ä®¤®©®§¥® ¡¶ ¥µ²¯® H¡²´©«¥¬ iiiMQYQIN

§I a¶´¡¬ ¯­ ¶¡¬µ´¡ ¯£¨ ¡®¤²¡ 崧䲤¥² © ¦²å§¡ ¯­ ¶¡¬µ´¡°¯¬©´©«¥® H¡²´©«¥¬ iiiMSRVIN

¨I u´®ä­®©®§ ¡¶ ¬¥¤¡­ö´¥²®¡ © eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«¥®³ ¤©²¥«´©¯® H¡²´©«¥¬ iiiMSXRNR ¢IN

©I eµ²¯°¥©³«¡ ¢¥³¬µ´ ¯­ ¦¡³´³´ä¬¬¡®¤¥ ¡¶ §¥­¥®³¡­­¡ ³´å®¤°µ®«´¥² ¡¶³¥¥®¤¥ ¦²å§¯² ³¯­ ä² ¡¶

³ä²³«©¬¤ ¢¥´¹¤¥¬³¥ ¦ö² ¤¥® ¥«¯®¯­©³«¡ ¯£¨ ­¯®¥´ä²¡ µ®©¯®¥® ©®¯­ ¤¥ ¢¥¨ö²©§¡ ©®´¥²®¡´©¯®¥¬¬¡

¦©®¡®³©®³´©´µ´©¯®¥²®¡ ¯£¨ ¦©®¡®³«¯®¦¥²¥®³¥²®¡ H¡²´©«¥¬ iiiMQYVNQIN

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ QTY

ªI Å´§ä²¤¥² ¦ö² ¡´´ ³ä«¥²³´ä¬¬¡ ¥® ¥®¡¤ ²¥°²¥³¥®´¡´©¯® ©®¯­ ¤¥ ©®´¥²®¡´©¯®¥¬¬¡

¦©®¡®³©®³´©´µ´©¯®¥²®¡ ¯£¨ ¦©®¡®³«¯®¦¥²¥®³¥²®¡ H¡²´©«¥¬ iiiMQYVNRIN

i ¤¥ ¡²´©«¬¡² ³¯­ ¡¶³¥³ © ¬¥¤¥® ¡

  • ³«¡¬¬ ¤ä²¦ö² ­¥¤ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥² ¡¶³¥³ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥² ³¯­ ¨¡²

¥µ²¯® ³¯­ ¶¡¬µ´¡N

SN m¥¤¬¥­³³´¡´¥² ­¥¤ µ®¤¡®´¡§ ¯£¨ ¤¥²¡³ ®¡´©¯®¥¬¬¡ £¥®´²¡¬¢¡®«¥² ³«¡¬¬ µ®¤¡®´¡³ ¦²å®

²ä´´©§¨¥´¥² ¯£¨ ³«¹¬¤©§¨¥´¥² ©®¯­ ²¡­¥® ¦ö² ¤¥´ ¥µ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«³³¹³´¥­¥´L © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤

«¡°©´¥¬ ix © ³´¡¤§¡® ¦ö² eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«³³¹³´¥­¥´ ¯£¨ eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«¥®N

TN m¥¤¬¥­­¡² ¡¶ ²å¤¥´ ³¯­ ¦ö²¥´²ä¤¥² ­¥¤¬¥­³³´¡´¥² ­¥¤ µ®¤¡®´¡§ ¦å² ©®´¥ ²ö³´¡ ®ä² ²å¤¥´ ¡®´¡²

崧䲤¥² ¥®¬©§´ ¤¥ ¡²´©«¬¡² ³¯­ ²ä«®¡³ µ°° © °µ®«´ R ³¡­´ © ¦ö¬ª¡®¤¥ ¦¡¬¬Z

¡I r¥«¯­­¥®¤¡´©¯®¥² ´©¬¬ ¤¥ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥² ³¯­ ¨¡² ¥µ²¯® ³¯­ ¶¡¬µ´¡ ©®¯­ ²¡­¥® ¦ö² ¤¥´

­µ¬´©¬¡´¥²¡¬¡ ö¶¥²¶¡«®©®§³¦ö²¦¡²¡®¤¥´L ©®¢¥§²©°¥´ ²¥«¯­­¥®¤¡´©¯®¥² ¯­

³´¡¢©¬©´¥´³°²¯§²¡­­¥® ¯£¨ ¶¡²®©®§¡²®¡ H¡²´©«¥¬ iiiMQWYNTIN

¢I Å´§ä²¤¥² ¡¶³¥¥®¤¥ ¡¬¬´¦ö² ³´¯²¡ µ®¤¥²³«¯´´ ®ä² ¤¥´ §ä¬¬¥² ¤¥ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥² ³¯­ ¨¡² ¥µ²¯® ³¯­

¶¡¬µ´¡ H¡²´©«¥¬ iiiMQXTNVL iiiMQXTNWL iiiMQXTNX ¯£¨ iiiMQXTNQQIN

k¶¡¬©¦©£¥²¡¤ ­¡ª¯²©´¥´ ³«¡¬¬ ¤¥¦©®©¥²¡³ ³¯­ ­©®³´ UU E ¡¶ ö¶²©§¡ ²å¤³­¥¤¬¥­­¡²L ¶©¬«¡ ³«¡¬¬

¦ö²¥´²ä¤¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥² ³¯­ ´©¬¬³¡­­¡®³ ¯­¦¡´´¡² ­©®³´ VU E ¡¶ ¢¥¦¯¬«®©®§¥® © ¤¥ ¤¥¬´¡§¡®¤¥

­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ QUP

e® ¢¬¯£«¥²¡®¤¥ ­©®¯²©´¥´ ³«¡¬¬ å´­©®³´¯®¥ ¯­¦¡´´¡ ¤¥´ ¬ä§³´¡ ¡®´¡¬ ¡¶ ¤¥³³¡ ö¶²©§¡ ²å¤³­¥¤¬¥­­¡²

³¯­ ¦ö²¥´²ä¤¥² ­¥² ä® SU E ¡¶ ¢¥¦¯¬«®©®§¥® © ¤¥ ¤¥¬´¡§¡®¤¥ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡L °¬µ³ ¥® ­¥¤¬¥­[

© ¡®®¡´ ¦¡¬¬ ³«¡¬¬ «¶¡¬©¦©£¥²¡¤ ­¡ª¯²©´¥´ ¡®³¥³ ¶¡²¡ µ°°®å¤¤N

artikel iiiMQYX

QN m©®³´ ¥® §å®§ ¶¡²´¡®®¡´ å² ¥¬¬¥² °å ¢¥§ä²¡® ¡¶ ¥® ­¥¤¬¥­³³´¡´ ­¥¤ µ®¤¡®´¡§ ³«¡¬¬

«¯­­©³³©¯®¥® ¯£¨ eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«¥® ²¡°°¯²´¥²¡ ´©¬¬ ²å¤¥´ ¯­ ¨µ² ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ­¥¤

µ®¤¡®´¡§ ¦µ¬¬§ö² ³©®¡ ¦ö²°¬©«´¥¬³¥² ¦ö² ¡´´ ¦ö²¶¥²«¬©§¡ ¤¥® ¥«¯®¯­©³«¡ ¯£¨ ­¯®¥´ä²¡ µ®©¯®¥®N d¥³³¡

²¡°°¯²´¥² ³«¡¬¬ ©®®¥¦¡´´¡ ¥® §²¡®³«®©®§ ¡¶ © ¶©¬«¥® µ´³´²ä£«®©®§ ³¯­ ¶¡² ¯£¨ ¥® ¡¶ ¤¥³³¡

­¥¤¬¥­³³´¡´¥²³ ®¡´©¯®¥¬¬¡ ¬¡§³´©¦´®©®§L ©®«¬µ³©¶¥ ³´¡¤§¡® ¦ö² ¤¥³³ £¥®´²¡¬¢¡®«L ä² ¦ö²¥®¬©§ ­¥¤

¡²´©«¬¡²®¡ iiiMQXX ¯£¨ iiiMQXY ¯£¨ ­¥¤ ³´¡¤§¡® ¦ö² eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«³³¹³´¥­¥´ ¯£¨

eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«¥®N i ²¡°°¯²´¥²®¡ ³«¡¬¬ ¤¥´ ¯£«³å §²¡®³«¡³ ¯­ ¥® ¨ö§ §²¡¤ ¡¶ ¶¡²¡«´©§

«¯®¶¥²§¥®³ ¨¡² µ°°®å´´³[ ¤¥´´¡ ³«¡¬¬ ³«¥ §¥®¯­ ¥® ¡®¡¬¹³ ¡¶ © ¶¡¤ ­å® ¶¡² ¯£¨ ¥® ¡¶ ¤¥³³¡

­¥¤¬¥­³³´¡´¥² ¨¡² µ°°¦¹¬¬´ ¦ö¬ª¡®¤¥ «²©´¥²©¥²Z

¡I e® ¨ö§ §²¡¤ ¡¶ °²©³³´¡¢©¬©´¥´[ ¤¥´´¡ ³«¡¬¬ ¦²¡­§å ¡¶ ¡´´ ©®¦¬¡´©¯®³´¡«´¥® ¬©§§¥² ®ä²¡ ¤¥® © ¤¥

¨ö§³´ ´²¥ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥² ³¯­ ¨¡² µ°°®å´´ ¤¥ ¢ä³´¡ ²¥³µ¬´¡´¥® © ¦²å§¡ ¯­ °²©³³´¡¢©¬©´¥´N

¢I e® ¨å¬¬¢¡² ¦©®¡®³©¥¬¬ ³´ä¬¬®©®§ ¦ö² ¤¥® ¯¦¦¥®´¬©§¡ ³¥«´¯²®[ ¤¥´´¡ ³«¡¬¬ ¦²¡­§å ¡¶ ¡´´ ¤¥®

¯¦¦¥®´¬©§¡ ³¥«´¯²®³ ¦©®¡®³¥² ©®´¥ µ°°¶©³¡² ¥´´ µ®¤¥²³«¯´´ ³¯­ ä² ¡¬¬´¦ö² ³´¯²´ ¥®¬©§´

¢¥³´ä­­¥¬³¥²®¡ © ¡²´©«¥¬ iiiMQXTNVN

£I i¡«´´¡§¡®¤¥ ¡¶ ¤¥´ ®¯²­¡¬¡ ¦¬µ«´µ¡´©¯®³µ´²¹­­¥´ ¥®¬©§´ eµ²¯°¥©³«¡ ­¯®¥´ä²¡ ³¹³´¥­¥´³

¶ä¸¥¬«µ²³­¥«¡®©³­ µ®¤¥² ­©®³´ ´¶å å² µ´¡® ¤¥¶¡¬¶¥²©®§ © ¦ö²¨å¬¬¡®¤¥ ´©¬¬ ¥µ²¯®N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ QUQ

¤I v¡²¡«´©§¨¥´ © ¤¥® «¯®¶¥²§¥®³ ³¯­ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥® ­¥¤ µ®¤¡®´¡§ ¨¡² µ°°®å´´ ¯£¨ © ¤¥³³

¤¥¬´¡§¡®¤¥ © ¶ä¸¥¬«µ²³­¥«¡®©³­¥®L ¶©¬«¥´ ³«¡¬¬ «¯­­¡ ´©¬¬ µ´´²¹£« © ¤¥® ¬å®§¦²©³´©§¡

²ä®´¥®©¶å®N

d¥ ¦¹²¡ «²©´¥²©¥² ³¯­ ¡®§¥³ © ¤¥®®¡ °µ®«´ ¯£¨ ¤¥ ´©¤¥² µ®¤¥² ¶©¬«¡ ¤¥ ³«¡¬¬ µ°°¦¹¬¬¡³L ¢¥³«²©¶³

®ä²­¡²¥ © °²¯´¯«¯¬¬¥´ ¯­ «¯®¶¥²§¥®³«²©´¥²©¥²®¡N k¯­­©³³©¯®¥®³ ¯£¨ eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«¥®³

²¡°°¯²´¥² ³«¡¬¬ ¯£«³å ´¡ ¨ä®³¹® ´©¬¬ ²¥³µ¬´¡´¥® ¡¶ ­¡²«®¡¤³©®´¥§²¡´©¯®¥®L ³©´µ¡´©¯®¥® ¦ö² ¯£¨

µ´¶¥£«¬©®§¥® ¡¶ ¢¹´¥³¢¡¬¡®³¥® ³¡­´ µ´¶¥£«¬©®§¥® ¡¶ ¥®¨¥´³¡²¢¥´³«¯³´®¡¤¥² ¯£¨ ¡®¤²¡ °²©³©®¤¥¸N

RN e¦´¥² ¡´´ ¨¡ ¨ö²´ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ¯£¨ ¥¦´¥² ö¶¥²¬ä§§®©®§¡² © eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´ ³«¡¬¬ ²å¤¥´ °å

¦ö²³¬¡§ ¡¶ «¯­­©³³©¯®¥® ¡®´¡ ¥´´ ¥µ²¯°¥©³«´ ¢¥³¬µ´ ¤ä² ¤¥´ ¦¡³´³´ä¬¬³ ¶©¬«¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥² ­¥¤

µ®¤¡®´¡§ ³¯­ µ°°¦¹¬¬¥² ¤¥ ®ö¤¶ä®¤©§¡ ¶©¬¬«¯²¥® °å §²µ®¤¶¡¬ ¡¶ «²©´¥²©¥²®¡ © °µ®«´ Q ¯£¨ ¤ä² ¤¥

¢¥²ö²¤¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ µ®¤¡®´¡§ µ°°¨ä¶³N

r夥´ ³«¡¬¬ ¢¥³¬µ´¡ °å ²¥«¯­­¥®¤¡´©¯® ¦²å® ¥® «¶¡¬©¦©£¥²¡¤ ­¡ª¯²©´¥´ ¡¶ ¤¥ ²å¤³­¥¤¬¥­­¡² ³¯­

¦ö²¥´²ä¤¥² ­¥¤¬¥­³³´¡´¥² ³¯­ ¨¡² ¥µ²¯® ³¯­ ¶¡¬µ´¡[ ¤¥³³¡ ­¥¤¬¥­­¡² ³«¡¬¬ ¢¥³¬µ´¡ ©®¯­

³¥¸ ­å®¡¤¥² ¥¦´¥² ¤¥´ ¡´´ ²å¤¥´ ­¯´´¡§©´ «¯­­©³³©¯®¥®³ ¦ö²³¬¡§N

d¥® «¶¡¬©¦©£¥²¡¤¥ ­¡ª¯²©´¥´ ³¯­ ¡¶³¥³ © ¡®¤²¡ ³´¹£«¥´ ³«¡¬¬ ¤¥¦©®©¥²¡³ ³¯­ ­©®³´ UU E ¡¶ ¤¥³³¡

²å¤³­¥¤¬¥­­¡²L ¶©¬«¡ ³«¡¬¬ ¦ö²¥´²ä¤¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥² ³¯­ ´©¬¬³¡­­¡®³ ¯­¦¡´´¡² ­©®³´ VU E ¡¶

¢¥¦¯¬«®©®§¥® © ¤¥ ¤¥¬´¡§¡®¤¥ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡N e® ¢¬¯£«¥²¡®¤¥ ­©®¯²©´¥´ ³«¡¬¬ å´­©®³´¯®¥ ¯­¦¡´´¡

¤¥´ ¬ä§³´¡ ¡®´¡¬ ¡¶ ¤¥³³¡ ²å¤³­¥¤¬¥­­¡² ³¯­ ¦ö²¥´²ä¤¥² ­¥² ä® SU E ¡¶ ¢¥¦¯¬«®©®§¥® © ¤¥

¤¥¬´¡§¡®¤¥ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡L °¬µ³ ¥® ­¥¤¬¥­[ © ¡®®¡´ ¦¡¬¬ ³«¡¬¬ «¶¡¬©¦©£¥²¡¤ ­¡ª¯²©´¥´ ¡®³¥³ ¶¡²¡

µ°°®å¤¤N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ QUR

SN o­ ¤¥´ © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ¦ö²¦¡²¡®¤¥´ © °µ®«´ R ¢¥³¬µ´¡³ ¡´´ ¥´´ µ®¤¡®´¡§ ³«¡¬¬ µ°°¨ä¶¡³L ³«¡¬¬

²å¤¥´ °å ¦ö²³¬¡§ ¡¶ «¯­­©³³©¯®¥® ¡®´¡ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¦ö²¯²¤®©®§¡² ¥¬¬¥² ¢¥³¬µ´ ¯­ ¦¡³´³´ä¬¬¡®¤¥ ¡¶ ´©¬¬

¶©¬«¥® «µ²³ ¥µ²¯® ¯å´¥²«¡¬¬¥¬©§¥® ³«¡¬¬ ¬å³¡³ ®ä² ¤¥® ³«¡¬¬ ¥²³ä´´¡ ¤¥® ¢¥²ö²¤¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥®³ ¶¡¬µ´¡

³¡­´ ¯­ ¦ö²¥³«²©¶¡®¤¥ ¡¶ ¤¥ ö¶²©§¡ 崧䲤¥² ³¯­ ¢¥¨ö¶³ ¦ö² ¡´´ ©®¦ö²¡ ¥µ²¯® ³¯­ ¥®¤¡ ¶¡¬µ´¡ © ¤¥®

­¥¤¬¥­³³´¡´¥®N r夥´ ³«¡¬¬ ¢¥³¬µ´¡ ­¥¤ ¥®¨ä¬¬©§¨¥´ ¢¬¡®¤ ¤¥ ­¥¤¬¥­­¡² ³¯­ ¨¡² ¥µ²¯® ³¯­ ¶¡¬µ´¡

¯£¨ ¤¥® ¢¥²ö²¤¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥®L ¥¦´¥² ¡´´ ¨¡ ¨ö²´ eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«¥®N

artikel iiiMQYY

QN o­ ¯£¨ ³å ¬ä®§¥ ³¯­ ¤¥´ ¦©®®³ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥² ­¥¤ µ®¤¡®´¡§L ¯£¨ µ´¡® ¡´´ ¤¥´ °å¶¥²«¡²

´©¬¬ä­°®©®§¥® ¡¶ ¡²´©«¥¬ iiiMQXWNQL ³«¡¬¬ ¤¥´ ¡¬¬­ä®®¡ ²å¤ ¦ö² eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«¥® ³¯­ ¡¶³¥³

© ¡²´©«¥¬ TU © ³´¡¤§¡® ¦ö² eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«³³¹³´¥­¥´ ¯£¨ eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«¥® µ°°²ä´´¡³

³¯­ eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«¥®³ ´²¥¤ª¥ ¢¥³¬µ´¡®¤¥ ¯²§¡®N

RN o­ ¯£¨ ³å ¬ä®§¥ ³¯­ ¤¥´ ¦©®®³ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥² ­¥¤ µ®¤¡®´¡§ ³«¡¬¬ eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«¥®³

®ä² ¤¥´ §ä¬¬¥² ¤¥³³¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²

¡I ³´ä²«¡ ³¡­¡²¢¥´¥´ ­¥¬¬¡® ¤¥ ®¡´©¯®¥¬¬¡ £¥®´²¡¬¢¡®«¥²®¡L

¢I ³´ä²«¡ ³¡­¯²¤®©®§¥® ¡¶ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ­¯®¥´ä²¡ °¯¬©´©« ­¥¤ ­å¬¥´ ¡´´ ³ä«¥²³´ä¬¬¡

°²©³³´¡¢©¬©´¥´L

£I ö¶¥²¶¡«¡ ¶ä¸¥¬«µ²³­¥«¡®©³­¥®³ ¦µ®«´©¯®L

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ QUS

¤I ³¡­²å¤¡ ¯­ ¦²å§¯² ³¯­ ¬©§§¥² ©®¯­ ¤¥ ®¡´©¯®¥¬¬¡ £¥®´²¡¬¢¡®«¥²®¡³ ¢¥¨ö²©§¨¥´ ¯£¨ ³¯­

©®¶¥²«¡² °å ¦©®¡®³©®³´©´µ´¥®³ ¯£¨ ¤¥ ¦©®¡®³©¥¬¬¡ ­¡²«®¡¤¥²®¡³ ³´¡¢©¬©´¥´L

¥I µ´ö¶¡ ¤¥ µ°°§©¦´¥² ³¯­ ´©¤©§¡²¥ ¡®«¯­ °å eµ²¯°¥©³«¡ ¦¯®¤¥® ¦ö² ­¯®¥´ä²´ ³¡­¡²¢¥´¥ ¯£¨ ³¯­

¤ä²¥¦´¥² ¨¡² ´¡§©´³ ö¶¥² ¡¶ eµ²¯°¥©³«¡ ­¯®¥´ä²¡ ©®³´©´µ´¥´N

artikel iiiMRPP

v¡²ª¥ ­¥¤¬¥­³³´¡´ ­¥¤ µ®¤¡®´¡§ ³«¡¬¬ ¢¥¨¡®¤¬¡ ³©® ¶¡¬µ´¡°¯¬©´©« ³¯­ ¥® ¦²å§¡ ¡¶ §¥­¥®³¡­´

©®´²¥³³¥N d䲶©¤ ³«¡¬¬ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥® ´¡ ¨ä®³¹® ´©¬¬ ¥²¦¡²¥®¨¥´¥²®¡ ¦²å® ³¡­¡²¢¥´¥´ ©®¯­ ²¡­¥® ¦ö²

¶ä¸¥¬«µ²³­¥«¡®©³­¥®N

artikel iiiMRPQ

QN o­ ¥® ­¥¤¬¥­³³´¡´ ­¥¤ µ®¤¡®´¡§ ¨¡² ³¶å²©§¨¥´¥² ¥¬¬¥² ¡¬¬¶¡²¬©§´ ¨¯´¡³ ¡¶ ³¶å²©§¨¥´¥² © ¦²å§¡

¯­ ³©® ¢¥´¡¬®©®§³¢¡¬¡®³L ¡®´©®§¥® ³¯­ ¦ö¬ª¤ ¡¶ ¥® ¯¢¡¬¡®³ © ¢¥´¡¬®©®§³¢¡¬¡®³¥® ³¯­ ¨¥¬¨¥´ ¥¬¬¥² ´©¬¬

¦ö¬ª¤ ¡¶ ¢¥³«¡¦¦¥®¨¥´¥® ¡¶ ¤¥® ¶¡¬µ´¡ ³¯­ ³´¡´¥® ¦ö²¦¯§¡² ö¶¥²L ¯£¨ ¯­ ³å¤¡®¡ ³¶å²©§¨¥´¥² ³ä²³«©¬´

²©³«¥²¡² ¡´´ 䶥®´¹²¡ ¤¥® ©®²¥ ­¡²«®¡¤¥®³ ¦µ®«´©¯® ¥¬¬¥² §¥®¯­¦ö²¡®¤¥´ ¡¶ ¤¥® §¥­¥®³¡­­¡

¨¡®¤¥¬³°¯¬©´©«¥®L ³«¡¬¬ «¯­­©³³©¯®¥® §¥®¡³´ µ®¤¥²³ö«¡ ³©´µ¡´©¯®¥® © ¤¥® ³´¡´¥® ¯£¨ ¤¥ 崧䲤¥² ³¯­

³´¡´¥® ¨¡² ¶©¤´¡§©´ ¥¬¬¥² ­¥¤ ¡®¬©´¡®¤¥ ¡¶ ¡¬¬¡ ¤¥ ­¥¤¥¬ ³¯­ ¤¥® ¦ö²¦¯§¡² ö¶¥² «¡® ¶©¤´¡ ¥®¬©§´

«¯®³´©´µ´©¯®¥®N k¯­­©³³©¯®¥® ³«¡¬¬ ¡®§¥ ¤¥ 崧䲤¥² ³¯­ ¤¥® ²¥«¯­­¥®¤¥²¡² ­¥¤¬¥­³³´¡´¥® ¡´´

¶©¤´¡N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ QUT

o­ 崧䲤¥² ³¯­ ¶©¤´¡§©´³ ¡¶ ¥® ­¥¤¬¥­³³´¡´ ­¥¤ µ®¤¡®´¡§ ¯£¨ ¤¥ 崧䲤¥² ³¯­ ¦ö²¥³¬¡§©´³ ¡¶

«¯­­©³³©¯®¥® ©®´¥ ¶©³¡² ³©§ ¶¡²¡ ´©¬¬²ä£«¬©§¡ ¦ö² ¡´´ «¯­­¡ ´©¬¬ ²ä´´¡ ­¥¤ µ°°«¯­®¡ ¥¬¬¥² ¨¯´¡®¤¥

³¶å²©§¨¥´¥²L ³«¡¬¬ «¯­­©³³©¯®¥® ¥¦´¥² ¡´´ ¨¡ ¨ö²´ e«¯®¯­©³«¡ ¯£¨ ¦©®¡®³©¥¬¬¡ «¯­­©´´é®

²¥«¯­­¥®¤¥²¡ ²å¤¥´ ¡´´ ¢¥¶©¬ª¡ ö­³¥³©¤©§´ ¢©³´å®¤ ¯£¨ ¦ö²¥³¬å ¬ä­°¬©§¡ ¦¯²­¥² ¦ö² ¤¥´´¡N

k¯­­©³³©¯®¥® ³«¡¬¬ ²¥§¥¬¢µ®¤¥´ µ®¤¥²²ä´´¡ ²å¤¥´ ¯­ ³©´µ¡´©¯®¥® ¯£¨ ¤¥³³ µ´¶¥£«¬©®§N

RN r夥´ ³«¡¬¬ ¡®´¡ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¦ö²¯²¤®©®§¡² ¥¬¬¥² ¢¥³¬µ´ ¯­ ¢¥¶©¬ª¡®¤¥ ¡¶ ³å¤¡®´ ö­³¥³©¤©§´

¢©³´å®¤ ¯£¨ ¯­ ¶©¬¬«¯²¥® ¦ö² ¯£¨ ¤¥® ®ä²­¡²¥ µ´¦¯²­®©®§¥® ¡¶ ¢©³´å®¤¥´N d¥´´¡ ¢©³´å®¤ «¡® ¢¥³´å ¡¶

¡I ¥´´ ³¡­¯²¤®¡´ µ°°´²ä¤¡®¤¥ §¥®´¥­¯´ ¡®¤²¡ ©®´¥²®¡´©¯®¥¬¬¡ ¯²§¡®©³¡´©¯®¥² ³¯­ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²

­¥¤ µ®¤¡®´¡§ «¡® ¶ä®¤¡ ³©§ ´©¬¬L

¢I ®ö¤¶ä®¤©§¡ 崧䲤¥² ¦ö² ¡´´ µ®¤¶©«¡ ¯­¬ä§§®©®§ ¡¶ ¨¡®¤¥¬® ®ä² ¤¥® ­¥¤¬¥­³³´¡´ ­¥¤

µ®¤¡®´¡§ ³¯­ ¢¥¦©®®¥² ³©§ © ³¶å²©§¨¥´¥² µ°°²ä´´¨å¬¬¥² ¥¬¬¥² å´¥²©®¦ö² «¶¡®´©´¡´©¶¡ ²¥³´²©«´©¯®¥²

§¥®´¥­¯´ ´²¥¤ª¥¬¡®¤L

£I ¢¥¶©¬ª¡®¤¥ ¡¶ ¢¥§²ä®³¡¤¥ «²¥¤©´¥² ¦²å® ¡®¤²¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²L µ®¤¥² ¦ö²µ´³ä´´®©®§ ¡´´ ¤¥³³¡ §¥²

³©´´ ³¡­´¹£«¥N

SN o­ ¤¥´ ö­³¥³©¤©§¡ ¢©³´å®¤ ³¯­ «¯­­©³³©¯®¥® ²¥«¯­­¥®¤¥²¡´ ©®´¥ ¢¥¶©¬ª¡³ ¡¶ ²å¤¥´ ¥¬¬¥² ¯­

¢¥¶©¬ª¡´ ö­³¥³©¤©§´ ¢©³´å®¤ ¯£¨ ¶©¤´¡§®¡ 崧䲤¥² ä² ¯´©¬¬²ä£«¬©§¡L ³«¡¬¬ «¯­­©³³©¯®¥® ¢¥­¹®¤©§¡

¤¥® ­¥¤¬¥­³³´¡´ ­¥¤ µ®¤¡®´¡§ ³¯­ ¢¥¦©®®¥² ³©§ © ³¶å²©§¨¥´¥² ¡´´ ¶©¤´¡ ³«¹¤¤³å´§ä²¤¥² ¦ö² ¶©¬«¡

«¯­­©³³©¯®¥® ³«¡¬¬ ¦¡³´³´ä¬¬¡ ¶©¬¬«¯²¥® ¯£¨ ¤¥® ®ä²­¡²¥ µ´¦¯²­®©®§¥®N

r夥´ ¦å² å´¥²«¡¬¬¡ ¥´´ ³å¤¡®´ ¢¥­¹®¤©§¡®¤¥ ¥¬¬¥² 䮤²¡ ¶©¬¬«¯²¥® ¯£¨ ¤¥® ®ä²­¡²¥ µ´¦¯²­®©®§¥®N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ QUU

artikel iiiMRPR

QN o­ ¥® °¬ö´³¬©§ «²©³ ©®´²ä¦¦¡² © ¦²å§¡ ¯­ ¢¥´¡¬®©®§³¢¡¬¡®³¥® ¯£¨ ¥´´ ¥µ²¯°¥©³«´ ¢¥³¬µ´ ¥®¬©§´

¡²´©«¥¬ iiiMQYVNR ©®´¥ ¡®´¡³ ¯­¥¤¥¬¢¡²´L ¦å² ¥® ­¥¤¬¥­³³´¡´ ­¥¤ µ®¤¡®´¡§ © ¦ö²¥¢¹§§¡®¤¥ ³¹¦´¥ ¶©¤´¡

®ö¤¶ä®¤©§¡ ³«¹¤¤³å´§ä²¤¥²N s夡®¡ 崧䲤¥² ³«¡¬¬ ­¥¤¦ö²¡ ­©®³´¡ ­öª¬©§¡ ³´ö²®©®§¡² © ¤¥® ©®²¥

­¡²«®¡¤¥®³ ¦µ®«´©¯® ¯£¨ ¦å² ©®´¥ §å µ´ö¶¥² ¶¡¤ ³¯­ ä² ¨¥¬´ ®ö¤¶ä®¤©§´ ¦ö² ¡´´ ¡¶¨ªä¬°¡ ¤¥ °¬ö´³¬©§´

µ°°«¯­®¡ ³¶å²©§¨¥´¥²®¡N

RN k¯­­©³³©¯®¥® ¯£¨ ö¶²©§¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥² ³«¡¬¬ µ®¤¥²²ä´´¡³ ¯­ ¤¥ © °µ®«´ Q ¡¶³¥¤¤¡

³«¹¤¤³å´§ä²¤¥²®¡ ³¥®¡³´ ¶©¤ ¤¥® ´©¤°µ®«´ ¤å ¤¥ ´²ä¤¥² © «²¡¦´N k¯­­©³³©¯®¥® ¦å² ²¥«¯­­¥®¤¥²¡

²å¤¥´ ¡´´ ¢¥¶©¬ª¡ ö­³¥³©¤©§´ ¢©³´å®¤ ¥®¬©§´ ¡²´©«¥¬ iiiMRPQN

SN r夥´ ¦å²L °å ²¥«¯­­¥®¤¡´©¯® ¦²å® «¯­­©³³©¯®¥® ¯£¨ ¥¦´¥² ¡´´ ¨¡ ¨ö²´ e«¯®¯­©³«¡ ¯£¨

¦©®¡®³©¥¬¬¡ «¯­­©´´é®L ¡®´¡ ¥´´ ¥µ²¯°¥©³«´ ¢¥³¬µ´ ¤ä² ¤¥´ ¦ö²¥³«²©¶³ ¡´´ ¤¥® ¢¥²ö²¤¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥®

³«¡¬¬ 䮤²¡L ³«ªµ´¡ µ°° ¥¬¬¥² µ°°¨ä¶¡ ¤¥ © °µ®«´ Q ¡¶³¥¤¤¡ ³«¹¤¤³å´§ä²¤¥²®¡N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ QUV

kapitel iii

politik pÅ andra omrÅden

avsnitt Q

sysselsÄttning

artikel iiiMRPS

u®©¯®¥® ¯£¨ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ³«¡¬¬ © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ¤¥´´¡ ¡¶³®©´´ ¡²¢¥´¡ ¦ö² ¡´´ µ´¶¥£«¬¡ ¥® ³¡­¯²¤®¡¤

³¹³³¥¬³ä´´®©®§³³´²¡´¥§© ¯£¨ ³ä²³«©¬´ ¦ö² ¡´´ ¦²ä­ª¡ ¡´´ ¡²¢¥´³«²¡¦´¥® ä² «¶¡¬©¦©£¥²¡¤L µ´¢©¬¤¡¤ ¯£¨

¡®°¡³³®©®§³¢¡² ¯£¨ ¡´´ ¡²¢¥´³­¡²«®¡¤¥® ä² ­¯´´¡§¬©§ ¦ö² ¥«¯®¯­©³«¡ ¦ö²ä®¤²©®§¡² © ³¹¦´¥ ¡´´ µ°°®å

¤¥ ­å¬ ³¯­ ¡®§¥³ © ¡²´©«¥¬ iMSN

artikel iiiMRPT

QN m¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ³«¡¬¬ §¥®¯­ ³©® ³¹³³¥¬³ä´´®©®§³°¯¬©´©« ¢©¤²¡ ´©¬¬ ¡´´ ¤¥ ­å¬ ³¯­ ¡®§¥³

© ¡²´©«¥¬ iiiMRPS µ°°®å³ °å ¥´´ ³ä´´ ³¯­ ³´ä­­¥² ö¶¥²¥®³ ­¥¤ ¤¥ ¡¬¬­ä®®¡ ²©«´¬©®ª¥² ¦ö²

­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ¯£¨ µ®©¯®¥®³ ¥«¯®¯­©³«¡ °¯¬©´©« ³¯­ ¡®´¡³ ¥®¬©§´ ¡²´©«¥¬ iiiMQWYNRN

RN m¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ³«¡¬¬L ­¥¤ ¢¥¡«´¡®¤¥ ¡¶ ®¡´©¯®¥¬¬ °²¡¸©³ © ¦²å§¡ ¯­ ¡²¢¥´³­¡²«®¡¤¥®³

°¡²´¥²³ ¡®³¶¡²L ¢¥´²¡«´¡ ¦²ä­ª¡®¤¥ ¡¶ ³¹³³¥¬³ä´´®©®§¥® ³¯­ ¥® ¦²å§¡ ¡¶ §¥­¥®³¡­´ ©®´²¥³³¥ ¯£¨ ³«¡¬¬

©®¯­ ²å¤¥´ ³¡­¯²¤®¡ ³©®¡ 崧䲤¥² © ¤¥´´¡ ¨ä®³¥¥®¤¥ © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ¡²´©«¥¬ iiiMRPVN

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ QUW

artikel iiiMRPU

QN u®©¯®¥® ³«¡¬¬ ¢©¤²¡ ´©¬¬ ¥® ¨ö§ ³¹³³¥¬³ä´´®©®§³®©¶å §¥®¯­ ¡´´ µ°°­µ®´²¡ ³¡­¡²¢¥´¥ ­¥¬¬¡®

­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ³¡­´ §¥®¯­ ¡´´ ³´ö¤ª¡ ¯£¨L ®ä² ¤¥´ ä² ®ö¤¶ä®¤©§´L «¯­°¬¥´´¥²¡ ¤¥²¡³ 崧䲤¥²N

d䲶©¤ ³«¡¬¬ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ¢¥¦¯§¥®¨¥´¥² ²¥³°¥«´¥²¡³ ¦µ¬¬´ µ´N

RN m嬥´ ¡´´ µ°°®å ¥® ¨ö§ ³¹³³¥¬³ä´´®©®§³®©¶å ³«¡¬¬ ¢¥¡«´¡³ ®ä² µ®©¯®¥®³ °¯¬©´©« ¯£¨ ¶¥²«³¡­¨¥´

µ´¦¯²­¡³ ¯£¨ §¥®¯­¦ö²³N

artikel iiiMRPV

QN eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´ ³«¡¬¬ ¶¡²ª¥ å² ö¶¥²¶ä§¡ ³¹³³¥¬³ä´´®©®§³³©´µ¡´©¯®¥® © µ®©¯®¥® ¯£¨ ¡®´¡

³¬µ´³¡´³¥² ¯­ ¤¥®®¡ °å §²µ®¤¶¡¬ ¡¶ ¥® §¥­¥®³¡­ å²³²¡°°¯²´ ¦²å® ²å¤¥´ ¯£¨ «¯­­©³³©¯®¥®N

RN på §²µ®¤¶¡¬ ¡¶ eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´³ ³¬µ´³¡´³¥² ³«¡¬¬ ²å¤¥´ ¶¡²ª¥ å² °å ¦ö²³¬¡§ ¡¶ «¯­­©³³©¯®¥®

¡®´¡ ²©«´¬©®ª¥² ³¯­ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ³«¡¬¬ ¢¥¡«´¡ © ³©® ³¹³³¥¬³ä´´®©®§³°¯¬©´©«N r夥´ ³«¡¬¬ ¢¥³¬µ´¡

¥¦´¥² ¡´´ ¨¡ ¨ö²´ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´L r¥§©¯®«¯­­©´´é®L e«¯®¯­©³«¡ ¯£¨ ³¯£©¡¬¡ «¯­­©´´é® ³¡­´

s¹³³¥¬³ä´´®©®§³«¯­­©´´é®N

d¥³³¡ ²©«´¬©®ª¥² ³«¡¬¬ ³´ä­­¡ ö¶¥²¥®³ ­¥¤ ¤¥ ¡¬¬­ä®®¡ ²©«´¬©®ª¥² ³¯­ ¡®´¡³ ¥®¬©§´ ¡²´©«¥¬ iiiMQWYNRN

SN v¡²ª¥ ­¥¤¬¥­³³´¡´ ³«¡¬¬ ´©¬¬ ²å¤¥´ ¯£¨ «¯­­©³³©¯®¥® ö¶¥²¬ä­®¡ ¥® å²³²¡°°¯²´ ¯­ ¤¥

¶©«´©§¡³´¥ 崧䲤¥² ³¯­ ¤¥® ¨¡² ¶©¤´¡§©´ ¦ö² ¡´´ §¥®¯­¦ö²¡ ³©® ³¹³³¥¬³ä´´®©®§³°¯¬©´©« ­¯´ ¢¡«§²µ®¤

¡¶ ¤¥ ²©«´¬©®ª¥² ¦ö² ³¹³³¥¬³ä´´®©®§¥® ³¯­ ¡¶³¥³ © °µ®«´ RN

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ QUX

TN på §²µ®¤¶¡¬ ¡¶ ¤¥ ²¡°°¯²´¥² ³¯­ ¡¶³¥³ © °µ®«´ S ¯£¨ ¥¦´¥² ¡´´ ¨¡ ´¡§©´ ¥­¯´ ³¹®°µ®«´¥² ¦²å®

s¹³³¥¬³ä´´®©®§³«¯­­©´´é® ³«¡¬¬ ²å¤¥´ ¶¡²ª¥ å² ­¯´ ¢¡«§²µ®¤ ¡¶ ²©«´¬©®ª¥²®¡ ¦ö² ³¹³³¥¬³ä´´®©®§¥®

§²¡®³«¡ §¥®¯­¦ö²¡®¤¥´ ¡¶ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ³¹³³¥¬³ä´´®©®§³°¯¬©´©«N r夥´ ¦å² °å ²¥«¯­­¥®¤¡´©¯®

¡¶ «¯­­©³³©¯®¥® ¡®´¡ ²¥«¯­­¥®¤¡´©¯®¥² ³¯­ ¤¥´ ²©«´¡² ´©¬¬ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡N

UN r夥´ ¯£¨ «¯­­©³³©¯®¥® ³«¡¬¬ °å §²µ®¤¶¡¬ ¡¶ ²¥³µ¬´¡´¥® ¡¶ ¤¥®®¡ §²¡®³«®©®§ µ°°²ä´´¡ ¥®

§¥­¥®³¡­ å²³²¡°°¯²´ ´©¬¬ eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´ ¯­ ³¹³³¥¬³ä´´®©®§³³©´µ¡´©¯®¥® © µ®©¯®¥® ¯£¨ ¯­

§¥®¯­¦ö²¡®¤¥´ ¡¶ ²©«´¬©®ª¥²®¡ ¦ö² ³¹³³¥¬³ä´´®©®§¥®N

artikel iiiMRPW

i ¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¡² ¥¬¬¥² ²¡­¬¡§¡² ¦å² ³´ö¤å´§ä²¤¥² ¦ö²¥³«²©¶¡³ ¦ö² ¡´´ ¦²ä­ª¡ ³¡­¡²¢¥´¥ ­¥¬¬¡®

­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ¯£¨ ³´ö¤ª¡ ¤¥²¡³ ©®³¡´³¥² °å ³¹³³¥¬³ä´´®©®§³¯­²å¤¥´ §¥®¯­ ©®©´©¡´©¶ ³¯­ ³¹¦´¡² ´©¬¬

¡´´ µ´¶¥£«¬¡ µ´¢¹´¥ ¡¶ ©®¦¯²­¡´©¯® ¯£¨ ¢ä³´¡ ­¥´¯¤¥²L ´©¬¬¨¡®¤¡¨å¬¬¡ ªä­¦ö²¡®¤¥ ¡®¡¬¹³¥² ¯£¨

²å¤§©¶®©®§L ¦²ä­ª¡ ®¹³«¡°¡®¤¥ ´©¬¬¶ä§¡§å®§³³ä´´ ¯£¨ µ´¶ä²¤¥²¡ ¥²¦¡²¥®¨¥´¥²L ³ä²³«©¬´ ­¥¤ ¨ªä¬° ¡¶

°©¬¯´°²¯ª¥«´N d¥³³¡ ¬¡§¡² ¥¬¬¥² ²¡­¬¡§¡² ³«¡¬¬ ¡®´¡³ ¥¦´¥² ¤¥´ ¡´´ r¥§©¯®«¯­­©´´é® ¯£¨

e«¯®¯­©³«¡ ¯£¨ ³¯£©¡¬¡ «¯­­©´´é® ¨¡² ¨ö²´³N

d¥ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¡²®¡ ¥¬¬¥² ²¡­¬¡§¡²®¡ ¦å² ©®´¥ ¯­¦¡´´¡ ®å§¯® ¨¡²­¯®©³¥²©®§ ¡¶ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³

¬¡§¡² ¥¬¬¥² ¡®¤²¡ ¦ö²¦¡´´®©®§¡²N

artikel iiiMRPX

r夥´ ³«¡¬¬ ­¥¤ ¥®«¥¬ ­¡ª¯²©´¥´ ¡®´¡ ¥´´ ¥µ²¯°¥©³«´ ¢¥³¬µ´ ¯­ ©®²ä´´¡®¤¥ ¡¶ ¥®

³¹³³¥¬³ä´´®©®§³«¯­­©´´é ­¥¤ ²å¤§©¶¡®¤¥ ¦µ®«´©¯® ¦ö² ¡´´ ¦²ä­ª¡ ¥® ³¡­¯²¤®©®§ ¡¶

­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ³¹³³¥¬³ä´´®©®§³M ¯£¨ ¡²¢¥´³­¡²«®¡¤³°¯¬©´©«N r夥´ ³«¡¬¬ ¢¥³¬µ´¡ ¥¦´¥² ¡´´ ¨¡ ¨ö²´

eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ QUY

k¯­­©´´é® ³«¡¬¬ ¨¡ ´©¬¬ µ°°§©¦´ ¡´´

¡I ö¶¥²¶¡«¡ µ´¶¥£«¬©®§¥® ¡¶ ³¹³³¥¬³ä´´®©®§³³©´µ¡´©¯®¥® ¯£¨ ³¹³³¥¬³ä´´®©®§³°¯¬©´©«¥® © µ®©¯®¥®

¯£¨ © ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡L

¢I µ´¡® ¡´´ ¤¥´ °å¶¥²«¡² ´©¬¬ä­°®©®§¥® ¡¶ ¡²´©«¥¬ iiiMSTTL °å ¢¥§ä²¡® ¡¶ ²å¤¥´ ¥¬¬¥² «¯­­©³³©¯®¥®

¥¬¬¥² °å ¥§¥´ ©®©´©¡´©¶ ¡¶§¥ ¹´´²¡®¤¥® ¯£¨ ­¥¤¶¥²«¡ ¶©¤ ¦ö²¢¥²¥¤¥¬³¥²®¡ ¡¶ ²å¤¥´³

ö¶¥²¬ä§§®©®§¡² ¥®¬©§´ ¡²´©«¥¬ iiiMRPVN

k¯­­©´´é® ³«¡¬¬ ®ä² ¤¥® µ´¦ö² ³©´´ µ°°¤²¡§ ¨ö²¡ ¡²¢¥´³­¡²«®¡¤¥®³ °¡²´¥²N

v¡²ª¥ ­¥¤¬¥­³³´¡´ ¯£¨ «¯­­©³³©¯®¥® ³«¡¬¬ ¶¡² ¦ö² ³©§ µ´³¥ ´¶å ¬¥¤¡­ö´¥² © «¯­­©´´é®N

avsnitt R

socialpolitik

artikel iiiMRPY

u®©¯®¥®³ ¯£¨ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ­å¬ ³«¡¬¬ µ®¤¥² ¢¥¡«´¡®¤¥ ¡¶ ³å¤¡®¡ §²µ®¤¬ä§§¡®¤¥ ³¯£©¡¬¡

²ä´´©§¨¥´¥² ³¯­ ¡®§¥³ © ¤¥® ¥µ²¯°¥©³«¡ ³¯£©¡¬¡ ³´¡¤§¡®L ³¯­ µ®¤¥²´¥£«®¡¤¥³ © tµ²©®

¤¥® QX ¯«´¯¢¥² QYVQL ¯£¨ © QYXY å²³ §¥­¥®³«¡°³³´¡¤§¡ ¯­ ¡²¢¥´³´¡§¡²¥³ §²µ®¤¬ä§§¡®¤¥ ³¯£©¡¬¡

²ä´´©§¨¥´¥²L ¶¡²¡ ¡´´ ¦²ä­ª¡ ³¹³³¥¬³ä´´®©®§¥®L ¡´´ ¦ö²¢ä´´²¡ ¬¥¶®¡¤³M ¯£¨ ¡²¢¥´³¶©¬¬«¯² ¯£¨ ¤ä²©§¥®¯­

­öª¬©§§ö²¡ ¥® ¨¡²­¯®©³¥²©®§ ³¡­´©¤©§´ ³¯­ ¦ö²¢ä´´²©®§¡²®¡ ¢©¢¥¨å¬¬³L ¡´´ å³´¡¤«¯­­¡ ¥´´ ¦µ¬¬§¯´´

³¯£©¡¬´ ³«¹¤¤L ¥® ¤©¡¬¯§ ­¥¬¬¡® ¡²¢¥´³­¡²«®¡¤¥®³ °¡²´¥² ¯£¨ ¥® µ´¶¥£«¬©®§ ¡¶ ¤¥ ­ä®³«¬©§¡

²¥³µ²³¥²®¡ ¦ö² ¡´´ ­öª¬©§§ö²¡ ¥® ¶¡²¡«´©§´ ¨ö§ ³¹³³¥¬³ä´´®©®§ ³¡­´ ¡´´ ¢¥«ä­°¡ ³¯£©¡¬ µ´¥³´ä®§®©®§N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ QVP

i ¤¥´´¡ ³¹¦´¥ ³«¡¬¬ µ®©¯®¥® ¯£¨ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ © ³©®¡ 崧䲤¥² ´¡ ¨ä®³¹® ´©¬¬ ³«©¬¬®¡¤¥²®¡ © ®¡´©¯®¥¬¬

°²¡¸©³L ³ä²³«©¬´ ®ä² ¤¥´ §ä¬¬¥² ¡¶´¡¬³¦ö²¨å¬¬¡®¤¥®L ¯£¨ ´©¬¬ ¢¥¨¯¶¥´ ¡¶ ¡´´ ¢¥¶¡²¡ «¯®«µ²²¥®³«²¡¦´¥®

¨¯³ µ®©¯®¥®³ ¥«¯®¯­©N

u®©¯®¥® ¯£¨ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ¡®³¥² ¡´´ ¥® ³å¤¡® µ´¶¥£«¬©®§ «¯­­¥² ¡´´ ¦ö¬ª¡ ³å¶ä¬ ¡¶ ¤¥® ©®²¥

­¡²«®¡¤¥®³ ¦µ®«´©¯®L ¶©¬«¥® «¯­­¥² ¡´´ ¦²ä­ª¡ ¥® ¨¡²­¯®©³¥²©®§ ¡¶ ¤¥ ³¯£©¡¬¡ ³¹³´¥­¥®L ³¯­ ¡¶

¤¥ ¦ö²¦¡²¡®¤¥® ³¯­ ¦ö²¥³«²©¶³ © «¯®³´©´µ´©¯®¥® ¯£¨ ¡¶ ´©¬¬®ä²­®©®§¥® ¡¶ ¢¥³´ä­­¥¬³¥² © ¬¡§¡² ¯£¨

¡®¤²¡ ¦ö²¦¡´´®©®§¡²N

artikel iiiMRQP

QN fö² ¡´´ µ°°®å ­å¬¥® © ¡²´©«¥¬ iiiMRPY ³«¡¬¬ µ®©¯®¥® µ®¤¥²³´ö¤ª¡ ¯£¨ «¯­°¬¥´´¥²¡

­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ¶¥²«³¡­¨¥´ ©®¯­ ¦ö¬ª¡®¤¥ ¯­²å¤¥®Z

¡I fö²¢ä´´²©®§¡²L ³ä²³«©¬´ ¡¶ ¡²¢¥´³­©¬ªö®L ¦ö² ¡´´ ³«¹¤¤¡ ¡²¢¥´³´¡§¡²®¡³ ¨ä¬³¡ ¯£¨ ³ä«¥²¨¥´N

¢I a²¢¥´³¶©¬¬«¯²N

£I s¯£©¡¬ ´²¹§§¨¥´ ¯£¨ ³¯£©¡¬´ ³«¹¤¤ ¦ö² ¡²¢¥´³´¡§¡²®¡N

¤I s«¹¤¤ ¦ö² ¡²¢¥´³´¡§¡²®¡ © ¤¥ ¦¡¬¬ ¤¥²¡³ ¡®³´ä¬¬®©®§³¡¶´¡¬ µ°°¨ö² ¡´´ §ä¬¬¡N

¥I i®¦¯²­¡´©¯® ´©¬¬ ¯£¨ ³¡­²å¤ ­¥¤ ¡²¢¥´³´¡§¡²®¡N

¦I fö²¥´²ä¤¡®¤¥ ¯£¨ «¯¬¬¥«´©¶´ ´©¬¬¶¡²¡´¡§¡®¤¥ ¡¶ ¡²¢¥´³´¡§¡²®¡³ ¯£¨ ¡²¢¥´³§©¶¡²®¡³ ©®´²¥³³¥®L

©®¢¥§²©°¥´ ­¥¤¢¥³´ä­­¡®¤¥L ¯­ ©®´¥ ¡®®¡´ ¦ö¬ª¥² ¡¶ °µ®«´ VN

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ QVQ

§I a®³´ä¬¬®©®§³¶©¬¬«¯² ¦ö² ­¥¤¢¯²§¡²¥ © ´²¥¤ª¥¬¡®¤ ³¯­ ¬¡§¬©§´ ¶©³´¡³ ©®¯­ µ®©¯®¥®³ ´¥²²©´¯²©µ­N

¨I i®´¥§²¥²©®§ ¡¶ °¥²³¯®¥² ³¯­ ³´å² µ´¡®¦ö² ¡²¢¥´³­¡²«®¡¤¥®L µ´¡® ¡´´ ¤¥´ °å¶¥²«¡² ´©¬¬ä­°®©®§¥®

¡¶ ¡²´©«¥¬ iiiMRXSN

©I jä­³´ä¬¬¤¨¥´ ­¥¬¬¡® «¶©®®¯² ¯£¨ ­ä® °å ¡²¢¥´³­¡²«®¡¤¥® ¯£¨ °å ¡²¢¥´³°¬¡´³¥®N

ªI k¡­°¥® ­¯´ ³¯£©¡¬ µ´¥³´ä®§®©®§N

«I m¯¤¥²®©³¥²©®§ ¡¶ ³¹³´¥­¥® ¦ö² ³¯£©¡¬´ ³«¹¤¤L µ´¡® ¡´´ ¤¥´ °å¶¥²«¡² ´©¬¬ä­°®©®§¥® ¡¶ ¬¥¤ £N

RN fö² ´©¬¬ä­°®©®§¥® ¡¶ °µ®«´ Q ¦å² ¤¥´

¡I © ¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¡² ¥¬¬¥² ²¡­¬¡§¡² ¦ö²¥³«²©¶¡³ 崧䲤¥² ³¯­ ä² ¡¶³¥¤¤¡ ¡´´ ¦²ä­ª¡ ³¡­¡²¢¥´¥´

­¥¬¬¡® ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ §¥®¯­ ©®©´©¡´©¶ ³¯­ ³¹¦´¡² ´©¬¬ ¡´´ ö«¡ «µ®³«¡°¥®L µ´¶¥£«¬¡ µ´¢¹´¥´ ¡¶

©®¦¯²­¡´©¯® ¯£¨ ¢¥°²ö¶¡¤¥ ¥²¦¡²¥®¨¥´¥²L ¦²ä­ª¡ ®¹³«¡°¡®¤¥ ´©¬¬¶ä§¡§å®§³³ä´´ ¯£¨ µ´¶ä²¤¥²¡

¥²¦¡²¥®¨¥´¥²[ ¤¥³³¡ ¦å² ¤¯£« ©®´¥ ¯­¦¡´´¡ ®å§¯® ¨¡²­¯®©³¥²©®§ ¡¶ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ¬¡§¡² ¥¬¬¥²

¡®¤²¡ ¦ö²¦¡´´®©®§¡²L

¢I °å ¤¥ ¯­²å¤¥® ³¯­ ¡¶³¥³ © °µ®«´ Q ¡

  • §¥®¯­ ¥µ²¯°¥©³«¡ ²¡­¬¡§¡² ¦¡³´³´ä¬¬¡³ ­©®©­©«²¡¶L

³¯­ ³«¡¬¬ §¥®¯­¦ö²¡³ §²¡¤¶©³L ¶¡²¶©¤ ¨ä®³¹® ³«¡¬¬ ´¡³ ´©¬¬ ²å¤¡®¤¥ ¦ö²¨å¬¬¡®¤¥® ¯£¨ ´¥«®©³«¡

¢¥³´ä­­¥¬³¥² © ¶¡² ¯£¨ ¥® ¡¶ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡N i ¤¥³³¡ ¥µ²¯°¥©³«¡ ²¡­¬¡§¡² ³«¡¬¬ ³å¤¡®¡

¡¤­©®©³´²¡´©¶¡L ¦©®¡®³©¥¬¬¡ ¯£¨ ²ä´´³¬©§¡ å¬ä§§¡®¤¥® µ®¤¶©«¡³ ³¯­ ­¯´¶¥²«¡² ´©¬¬«¯­³´¥® ¯£¨

µ´¶¥£«¬©®§¥® ¡¶ ³­å ¯£¨ ­¥¤¥¬³´¯²¡ ¦ö²¥´¡§N

i ³¡­´¬©§¡ ¦¡¬¬ ³«¡¬¬ r¥§©¯®«¯­­©´´é® ¯£¨ e«¯®¯­©³«¡ ¯£¨ ³¯£©¡¬¡ «¯­­©´´é® ¨ö²¡³ ©®®¡® ¤¥

¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¡²®¡ ¥¬¬¥² ²¡­¬¡§¡²®¡ ¡®´¡³N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ QVR

SN m¥¤ ¡¶¶©«¥¬³¥ ¦²å® °µ®«´ RL ¯£¨ °å ¤¥ ¯­²å¤¥® ³¯­ ¡¶³¥³ © °µ®«´ Q £L ¤L ¦ ¯£¨ § ³«¡¬¬ ¤¥

¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¡²®¡ ¥¬¬¥² ²¡­¬¡§¡²®¡ ¡®´¡³ ¡¶ ²å¤¥´ ­¥¤ ¥®¨ä¬¬©§¨¥´L ¥¦´¥² ¤¥´ ¡´´ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´L

r¥§©¯®«¯­­©´´é® ¯£¨ e«¯®¯­©³«¡ ¯£¨ ³¯£©¡¬¡ «¯­­©´´é® ¨¡² ¨ö²´³N

r夥´ ¦å² °å ¦ö²³¬¡§ ¡¶ «¯­­©³³©¯®¥® ¡®´¡ ¥´´ ¥µ²¯°¥©³«´ ¢¥³¬µ´ ¯­ ¡´´ ¤¥´ ¯²¤©®¡²©¥

¬¡§³´©¦´®©®§³¦ö²¦¡²¡®¤¥´ ³«¡¬¬ ´©¬¬ä­°¡³ °å °µ®«´ Q ¤L ¦ ¯£¨ §N d¥´ ³«¡¬¬ ¢¥³¬µ´¡ ­¥¤ ¥®¨ä¬¬©§¨¥´ ¥¦´¥²

¡´´ ¨¡ ¨ö²´ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´N

TN e® ­¥¤¬¥­³³´¡´ «¡® °å §¥­¥®³¡­ ¢¥§ä²¡® ¡¶ ¡²¢¥´³­¡²«®¡¤¥®³ °¡²´¥² ö¶¥²¬å´¡ å´ ¤¥³³¡ ¡´´

§¥®¯­¦ö²¡ ¥µ²¯°¥©³«¡ ²¡­¬¡§¡² ³¯­ ¨¡² ¡®´¡§©´³ ¥®¬©§´ °µ®«´¥²®¡ R ¯£¨ S ¥¬¬¥²L © ¦ö²¥«¯­­¡®¤¥

¦¡¬¬L ¡´´ §¥®¯­¦ö²¡ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¦ö²¯²¤®©®§¡² ¥¬¬¥² ¢¥³¬µ´ ³¯­ ¡®´¡§©´³ © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ¡²´©«¥¬ iiiMRQRN

i ³å ¦¡¬¬ ³«¡¬¬ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥® ³¥ ´©¬¬ ¡´´ ¡²¢¥´³­¡²«®¡¤¥®³ °¡²´¥²L ³¥®¡³´ ¤å ¥® ¥µ²¯°¥©³« ²¡­¬¡§ ³«¡¬¬

¶¡²¡ ©®¦ö²¬©¶¡¤L ¯£¨ ¤å ¥® ¥µ²¯°¥©³« ¦ö²¯²¤®©®§ ¥¬¬¥² ¥´´ ¥µ²¯°¥©³«´ ¢¥³¬µ´ ³«¡¬¬ ¨¡ §¥®¯­¦ö²´³L

© ³¡­¦ö²³´å®¤ ¨¡² ¶©¤´¡§©´ ¤¥ 崧䲤¥² ³¯­ ¢¥¨ö¶³[ ¤¥® ¢¥²ö²¤¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥® ³«¡¬¬ ¶©¤´¡ ¡¬¬¡

®ö¤¶ä®¤©§¡ 崧䲤¥² ¦ö² ¡´´ «¯®´©®µ¥²¬©§´ «µ®®¡ ³ä«¥²³´ä¬¬¡ ¤¥ ²¥³µ¬´¡´ ³¯­ ¦ö²¥³«²©¶³ © ²¡­¬¡§¥®L

¦ö²¯²¤®©®§¥® ¥¬¬¥² ¢¥³¬µ´¥´N

UN d¥ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¡² ¯£¨ ²¡­¬¡§¡² ³¯­ ¡®´¡§©´³ ¥®¬©§´ ¤¥®®¡ ¡²´©«¥¬

¡I ³«¡¬¬ ©®´¥ °å¶¥²«¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ¥²«ä®¤¡ ²ä´´ ¡´´ ¦¡³´³´ä¬¬¡ ¤¥ §²µ®¤¬ä§§¡®¤¥ °²©®£©°¥²®¡

¦ö² ³©®¡ ³¹³´¥­ ¦ö² ³¯£©¡¬ ´²¹§§¨¥´ ¯£¨ ³«¡¬¬ ©®´¥ © ¶ä³¥®´¬©§ §²¡¤ ©®¶¥²«¡ °å ¤¥® ¦©®¡®³©¥¬¬¡

ªä­¶©«´¥® © ¤¥³³¡L

¢I ³«¡¬¬ ©®´¥ ¨©®¤²¡ ®å§¯® ­¥¤¬¥­³³´¡´ ¦²å® ¡´´ ¢©¢¥¨å¬¬¡ ¥¬¬¥² ©®¦ö²¡ ³å¤¡®¡ ­¥²¡ ¬å®§´§å¥®¤¥

³«¹¤¤³å´§ä²¤¥² ³¯­ ä² ¦ö²¥®¬©§¡ ­¥¤ «¯®³´©´µ´©¯®¥®N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ QVS

VN d¥®®¡ ¡²´©«¥¬ ³«¡¬¬ ©®´¥ ´©¬¬ä­°¡³ °å ¬ö®¥¦ö²¨å¬¬¡®¤¥®L ¦ö²¥®©®§³²ä´´L ³´²¥ª«²ä´´ ¥¬¬¥² ²ä´´ ´©¬¬

¬¯£«¯µ´N

artikel iiiMRQQ

QN k¯­­©³³©¯®¥® ³«¡¬¬ ¦²ä­ª¡ ³¡­²å¤ ­¥¬¬¡® ¡²¢¥´³­¡²«®¡¤¥®³ °¡²´¥² °å µ®©¯®³®©¶å ¯£¨ ³«¡¬¬

¡®´¡ ¡¬¬¡ 崧䲤¥² ³¯­ ¢¥¨ö¶³ ¦ö² ¡´´ µ®¤¥²¬ä´´¡ ¤©¡¬¯§¥® ­¥¬¬¡® ¤¥­ §¥®¯­ ¡´´ ³ä«¥²³´ä¬¬¡ ¥´´ ¶ä¬

¡¶¶ä§´ ³´ö¤ ´©¬¬ °¡²´¥²®¡N

RN fö² ´©¬¬ä­°®©®§¥® ¡¶ °µ®«´ Q ³«¡¬¬ «¯­­©³³©¯®¥® ©®®¡® ¤¥® ¬ä§§¥² ¦²¡­ ³¯£©¡¬°¯¬©´©³«¡

¦ö²³¬¡§ ³¡­²å¤¡ ­¥¤ ¡²¢¥´³­¡²«®¡¤¥®³ °¡²´¥² ¯­ ¤¥® ­öª¬©§¡ ©®²©«´®©®§¥® ¡¶ ¥® µ®©¯®³å´§ä²¤N

SN o­ «¯­­©³³©¯®¥® ¥¦´¥² ¤¥´ ³¡­²å¤ ³¯­ ¡¶³¥³ © °µ®«´ R ¦©®®¥² ¡´´ ¥® µ®©¯®³å´§ä²¤ ä²

ö®³«¶ä²¤L ³«¡¬¬ ¤¥® ³¡­²å¤¡ ­¥¤ ¡²¢¥´³­¡²«®¡¤¥®³ °¡²´¥² ¯­ ¤¥´ °¬¡®¥²¡¤¥ ¦ö²³¬¡§¥´³ ©®®¥¨å¬¬N

a²¢¥´³­¡²«®¡¤¥®³ °¡²´¥² ³«¡¬¬ ¡¶§¥ ¥´´ ¹´´²¡®¤¥ ¥¬¬¥²L © ¦ö²¥«¯­­¡®¤¥ ¦¡¬¬L ¥® ²¥«¯­­¥®¤¡´©¯® ´©¬¬

«¯­­©³³©¯®¥®N

TN s¡­´©¤©§´ ³¯­ ³¡­²å¤ ¥®¬©§´ °µ®«´¥²®¡ R ¯£¨ S ³«¥² «¡® ¡²¢¥´³­¡²«®¡¤¥®³ °¡²´¥² ­¥¤¤¥¬¡

«¯­­©³³©¯®¥® ¡´´ ¤¥ ö®³«¡² ©®¬¥¤¡ ¤¥´ ¦ö²¦¡²¡®¤¥ ³¯­ ¡®§¥³ © ¡²´©«¥¬ iiiMRQRNQN fö²¦¡²¡®¤¥´³ ¬ä®§¤

³«¡¬¬ ¢¥§²ä®³¡³ ´©¬¬ ®©¯ ­å®¡¤¥²L ¯­ ©®´¥ ¤¥ ¢¥²ö²¤¡ ¡²¢¥´³­¡²«®¡¤³°¡²´¥²®¡ ¯£¨ «¯­­©³³©¯®¥®

§¥­¥®³¡­´ ¢¥³¬µ´¡² ¯­ ¥® ¦ö²¬ä®§®©®§N

artikel iiiMRQR

QN o­ ¡²¢¥´³­¡²«®¡¤¥®³ °¡²´¥² ö®³«¡² ¤¥´ «¡® ¤©¡¬¯§¥® ­¥¬¬¡® ¤¥­ °å µ®©¯®³®©¶å ¬¥¤¡ ´©¬¬

¡¶´¡¬³¢µ®¤®¡ ²¥¬¡´©¯®¥²L ©®«¬µ³©¶¥ ©®§å¥®¤¥ ¡¶ ¡¶´¡¬N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ QVT

RN a¶´¡¬ ³¯­ ©®§å³ °å µ®©¯®³®©¶å ³«¡¬¬ §¥®¯­¦ö²¡³ ¡®´©®§¥® © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ¤¥ ¦ö²¦¡²¡®¤¥® ¯£¨

¤¥® °²¡¸©³ ³¯­ ¡²¢¥´³­¡²«®¡¤¥®³ °¡²´¥² ¯£¨ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ³ä²³«©¬´ ´©¬¬ä­°¡² ¥¬¬¥²L © ¦²å§¯² ³¯­

¯­¦¡´´¡³ ¡¶ ¡²´©«¥¬ iiiMRQPL °å §¥­¥®³¡­ ¢¥§ä²¡® ¡¶ ¤¥ µ®¤¥²´¥£«®¡®¤¥ °¡²´¥²®¡ §¥®¯­ ¥µ²¯°¥©³«¡

¦ö²¯²¤®©®§¡² ¥¬¬¥² ¢¥³¬µ´ ³¯­ ¡®´¡³ ¡¶ ²å¤¥´ °å ¦ö²³¬¡§ ¡¶ «¯­­©³³©¯®¥®N eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ³«¡¬¬

µ®¤¥²²ä´´¡³N

nä² ¡¶´¡¬¥´ © ¦²å§¡ ©®®¥¨å¬¬¥² ¥® ¥¬¬¥² ¦¬¥²¡ ¢¥³´ä­­¥¬³¥² ³¯­ ¨ä®¦ö² ³©§ ´©¬¬ ®å§¯´ ¡¶ ¤¥ ¯­²å¤¥® ©

¡²´©«¥¬ iiiMRQPNS ³¯­ «²ä¶¥² ¥®¨ä¬¬©§¨¥´L ³«¡¬¬ ²å¤¥´ ¢¥³¬µ´¡ ­¥¤ ¥®¨ä¬¬©§¨¥´N

artikel iiiMRQS

fö² ¡´´ ®å ¤¥ ­å¬ ³¯­ ¡®§¥³ © ¡²´©«¥¬ iiiMRPY ¯£¨ µ´¡® ¡´´ ¤¥´ °å¶¥²«¡² ´©¬¬ä­°®©®§¥® ¡¶ ö¶²©§¡

¢¥³´ä­­¥¬³¥² © «¯®³´©´µ´©¯®¥®L ³«¡¬¬ «¯­­©³³©¯®¥® ¦²ä­ª¡ ³¡­¡²¢¥´¥´ ­¥¬¬¡® ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ¯£¨

µ®¤¥²¬ä´´¡ ¦ö² ¤¥­ ¡´´ ³¡­¯²¤®¡ ³©®¡ 崧䲤¥² °å ¡¬¬¡ ¤¥ ³¯£©¡¬°¯¬©´©³«¡ ¯­²å¤¥® ³¯­ ¯­¦¡´´¡³ ¡¶

¤¥´´¡ ¡¶³®©´´L ³ä²³«©¬´ ®ä² ¤¥´ §ä¬¬¥²

¡I ³¹³³¥¬³ä´´®©®§L

¢I ¡²¢¥´³²ä´´ ¯£¨ ¡²¢¥´³¶©¬¬«¯²L

£I §²µ®¤¬ä§§¡®¤¥ ¯£¨ «¶¡¬©¦©£¥²¡¤ ¹²«¥³µ´¢©¬¤®©®§L

¤I ³¯£©¡¬ ´²¹§§¨¥´L

¥I ¡²¢¥´¡²³«¹¤¤L

¦I ¡²¢¥´³¨¹§©¥®L

§I ¦ö²¥®©®§³M ¯£¨ ¦ö²¨¡®¤¬©®§³²ä´´N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ QVU

i ¤¥´´¡ ³¹¦´¥ ³«¡¬¬ «¯­­©³³©¯®¥® © ®ä²¡ «¯®´¡«´ ­¥¤ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ¦ö²¥´¡ µ´²¥¤®©®§¡²L ¡¶§¥

¹´´²¡®¤¥® ¯£¨ ¯²§¡®©³¥²¡ ³¡­²å¤ ¢å¤¥ ¯­ °²¯¢¬¥­ ³¯­ µ°°³´å² °å ¤¥´ ®¡´©¯®¥¬¬¡ °¬¡®¥´ ¯£¨

°²¯¢¬¥­ ³¯­ ¢¥²ö² ©®´¥²®¡´©¯®¥¬¬¡ ¯²§¡®©³¡´©¯®¥²L ³ä²³«©¬´ §¥®¯­ ©®©´©¡´©¶ ­¥¤ ³¹¦´¥´ ¡´´ ¡®§¥

²©«´¬©®ª¥² ¯£¨ ©®¤©«¡´¯²¥²L ¯²§¡®©³¥²¡ µ´¢¹´¥´ ¡¶ ¢ä³´¡ ­¥´¯¤¥² ¯£¨ µ´¦¯²­¡ ¤¥ ¤¥¬¡² ³¯­ ¢¥¨ö¶³

¦ö² °¥²©¯¤©³« ö¶¥²¶¡«®©®§ ¯£¨ µ´¶ä²¤¥²©®§N eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ³«¡¬¬ ©®¦¯²­¥²¡³ ¦µ¬¬´ µ´N

k¯­­©³³©¯®¥® ³«¡¬¬ ¨ö²¡ e«¯®¯­©³«¡ ¯£¨ ³¯£©¡¬¡ «¯­­©´´é® ©®®¡® ¤¥® ¡¶§¥² ¤¥ ¹´´²¡®¤¥® ³¯­

¡¶³¥³ © ¤¥®®¡ ¡²´©«¥¬N

artikel iiiMRQT

QN v¡²ª¥ ­¥¤¬¥­³³´¡´ ³«¡¬¬ ³¥ ´©¬¬ ¡´´ °²©®£©°¥® ¯­ ¬©«¡ ¬ö® ¦ö² «¶©®®¯² ¯£¨ ­ä® ¦ö² ¬©«¡ ¡²¢¥´¥

¥¬¬¥² ¬©«¶ä²¤©§´ ¡²¢¥´¥ ´©¬¬ä­°¡³N

RN i ¤¥®®¡ ¡²´©«¥¬ ¡¶³¥³ ­¥¤ ¬ö® ¤¥® §ä®§³¥ §²µ®¤M ¥¬¬¥² ­©®©­©¬ö®¥® ³¡­´ ¡¬¬¡ ö¶²©§¡ ¦ö²­å®¥² ©

¦¯²­ ¡¶ «¯®´¡®´¥² ¥¬¬¥² ®¡´µ²¡¦ö²­å®¥² ³¯­ ¡²¢¥´³´¡§¡²¥®L ¤©²¥«´ ¥¬¬¥² ©®¤©²¥«´L ¦å² ¡¶ ¡²¢¥´³§©¶¡²¥®

°å §²µ®¤ ¡¶ ¡®³´ä¬¬®©®§¥®N

l©«¡ ¬ö® µ´¡® «ö®³¤©³«²©­©®¥²©®§ ©®®¥¢ä² ¡´´

¡I ¡£«¯²¤³¬ö® ¦ö² ¬©«¡ ¡²¢¥´¥ ³«¡¬¬ ¦¡³´³´ä¬¬¡³ ¥®¬©§´ ³¡­­¡ ¢¥²ä«®©®§³§²µ®¤¥²L

¢I ´©¤¬ö® ³«¡¬¬ ¶¡²¡ ¬©«¡ ¦ö² ¬©«¡ ¡²¢¥´¥N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ QVV

SN Å´§ä²¤¥² ³«¡¬¬ ¦ö²¥³«²©¶¡³ © ¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¡² ¥¬¬¥² ²¡­¬¡§¡² ¦ö² ¡´´ ³ä«¥²³´ä¬¬¡ ´©¬¬ä­°®©®§¥® ¡¶

°²©®£©°¥® ¯­ ¬©«¡ ­öª¬©§¨¥´¥² ¯£¨ ¬©«¡ ¢¥¨¡®¤¬©®§ ¡¶ «¶©®®¯² ¯£¨ ­ä® © ¦²å§¯² ³¯­ ²ö² ¡®³´ä¬¬®©®§

¯£¨ ¹²«¥L ©®«¬µ³©¶¥ °²©®£©°¥® ¯­ ¬©«¡ ¬ö® ¦ö² ¬©«¡ ¥¬¬¥² ¬©«¶ä²¤©§´ ¡²¢¥´¥N d¥ ³«¡¬¬ ¡®´¡³ ¥¦´¥² ¤¥´ ¡´´

e«¯®¯­©³«¡ ¯£¨ ³¯£©¡¬¡ «¯­­©´´é® ¨¡² ¨ö²´³N

TN i ³¹¦´¥ ¡´´ © °²¡«´©«¥® ³ä«¥²³´ä¬¬¡ ¦µ¬¬ ªä­³´ä¬¬¤¨¥´ © ¡²¢¥´³¬©¶¥´ ­¥¬¬¡® «¶©®®¯² ¯£¨ ­ä® ¦å²

°²©®£©°¥® ¯­ ¬©«¡¢¥¨¡®¤¬©®§ ©®´¥ ¨©®¤²¡ ¥® ­¥¤¬¥­³³´¡´ ¦²å® ¡´´ ¢¥¨å¬¬¡ ¥¬¬¥² ¢¥³¬µ´¡ ¯­ 崧䲤¥²

³¯­ ²ö² ³ä²³«©¬¤¡ ¦ö²­å®¥² ¦ö² ¡´´ §ö²¡ ¤¥´ ¬ä´´¡²¥ ¦ö² ¤¥´ µ®¤¥²²¥°²¥³¥®´¥²¡¤¥ «ö®¥´ ¡´´ ¢¥¤²©¶¡ ¥®

¹²«¥³¶¥²«³¡­¨¥´ ¥¬¬¥² ¦ö² ¡´´ ¦ö²¥¢¹§§¡ ¥¬¬¥² «¯­°¥®³¥²¡ ®¡£«¤¥¬¡² © ¹²«¥³«¡²²©ä²¥®N

artikel iiiMRQU

m¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ³«¡¬¬ ³´²ä¶¡ ¥¦´¥² ¡´´ ¢©¢¥¨å¬¬¡ ¤¥® ¬©«¶ä²¤©§¨¥´ ³¯­ ¦©®®³ ­¥¬¬¡® ¤¥²¡³ ³¹³´¥­ ¦ö²

¢¥´¡¬¤ ¬¥¤©§¨¥´N

artikel iiiMRQV

k¯­­©³³©¯®¥® ³«¡¬¬ 岬©§¥® µ´¡²¢¥´¡ ¥® ²¡°°¯²´ ¯­ ¦ö²¶¥²«¬©§¡®¤¥´ ¡¶ ¤¥ ­å¬ ³¯­ ¡®§¥³

© ¡²´©«¥¬ iiiMRPYL ©®¢¥§²©°¥´ ¤¥® ¤¥­¯§²¡¦©³«¡ ³©´µ¡´©¯®¥® ©®¯­ µ®©¯®¥®N d¥® ³«¡¬¬ ö¶¥²¬ä­®¡

²¡°°¯²´¥® ´©¬¬ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´L ²å¤¥´ ¯£¨ e«¯®¯­©³«¡ ¯£¨ ³¯£©¡¬¡ «¯­­©´´é®N

artikel iiiMRQW

r夥´ ³«¡¬¬ ­¥¤ ¥®«¥¬ ­¡ª¯²©´¥´ ¡®´¡ ¥´´ ¥µ²¯°¥©³«´ ¢¥³¬µ´ ¯­ ©®²ä´´¡®¤¥ ¡¶ ¥® ²å¤§©¶¡®¤¥ «¯­­©´´é

¦ö² ³¯£©¡¬´ ³«¹¤¤ ¦ö² ¡´´ ¦²ä­ª¡ ³¡­¡²¢¥´¥´ ­¥¬¬¡® ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ¯£¨ ­¥¤ «¯­­©³³©¯®¥® © ¦²å§¡

¯­ ³¯£©¡¬´ ³«¹¤¤N r夥´ ³«¡¬¬ ¢¥³¬µ´¡ ¥¦´¥² ¡´´ ¨¡ ¨ö²´ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ QVW

k¯­­©´´é® ³«¡¬¬ ¨¡ ¦ö¬ª¡®¤¥ µ°°§©¦´¥²Z

¡I Ö¶¥²¶¡«¡ ¤¥® ³¯£©¡¬¡ ³©´µ¡´©¯®¥® ¯£¨ µ´¶¥£«¬©®§¥® ¡¶ °¯¬©´©«¥® ¦ö² ³¯£©¡¬´ ³«¹¤¤ ©

­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ¯£¨ µ®©¯®¥®N

¢I u®¤¥²¬ä´´¡ µ´¢¹´¥´ ¡¶ ©®¦¯²­¡´©¯®L ¥²¦¡²¥®¨¥´¥² ¯£¨ §¯¤¡ ²µ´©®¥² ­¥¬¬¡® ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ¯£¨

­¥¤ «¯­­©³³©¯®¥®N

£I u´¡® ¡´´ ¤¥´ °å¶¥²«¡² ´©¬¬ä­°®©®§¥® ¡¶ ¡²´©«¥¬ iiiMSTT ³¡­­¡®³´ä¬¬¡ ²¡°°¯²´¥² ¯£¨ ¹´´²¡®¤¥®

¥¬¬¥² ¢¥¤²©¶¡ ¡®®¡® ¶¥²«³¡­¨¥´ ©®¯­ ³©®¡ ¢¥¨ö²©§¨¥´³¯­²å¤¥® ¡®´©®§¥® °å ¢¥§ä²¡® ¡¶ ²å¤¥´

¥¬¬¥² «¯­­©³³©¯®¥® ¥¬¬¥² °å ¥§¥´ ©®©´©¡´©¶N

nä² «¯­­©´´é® µ´¦ö² ³©´´ µ°°¤²¡§ ³«¡¬¬ ¤¥® µ°°²ä´´¡ ¬ä­°¬©§¡ «¯®´¡«´¥² ­¥¤ ¡²¢¥´³­¡²«®¡¤¥®³

°¡²´¥²N

v¡²ª¥ ­¥¤¬¥­³³´¡´ ¯£¨ «¯­­©³³©¯®¥® ³«¡¬¬ µ´³¥ ´¶å ¬¥¤¡­ö´¥² © «¯­­©´´é®N

artikel iiiMRQX

k¯­­©³³©¯®¥® ³«¡¬¬ © ³©® å²³²¡°°¯²´ ´©¬¬ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ 䧮¡ ¥´´ ³ä²³«©¬´ «¡°©´¥¬ å´ ¤¥® ³¯£©¡¬¡

µ´¶¥£«¬©®§¥® ©®¯­ µ®©¯®¥®N

eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ¦å² ¢¥§ä²¡ ¡¶ «¯­­©³³©¯®¥® ¡´´ ¤¥® ¬ä§§¥² ¦²¡­ ²¡°°¯²´¥² ¯­ ³ä²³«©¬¤¡ °²¯¢¬¥­

³¯­ §ä¬¬¥² ³¯£©¡¬¡ ¦ö²¨å¬¬¡®¤¥®N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ QVX

artikel iiiMRQY

QN fö² ¡´´ ¦ö²¢ä´´²¡ ¡²¢¥´³´¡§¡²®¡³ ³¹³³¥¬³ä´´®©®§³­öª¬©§¨¥´¥² °å ¤¥® ©®²¥ ­¡²«®¡¤¥® ¯£¨ °å ³å

³ä´´ ¢©¤²¡ ´©¬¬ ¥® ¨öª®©®§ ¡¶ ¬¥¶®¡¤³³´¡®¤¡²¤¥® ³«¡¬¬ ¥® ¥µ²¯°¥©³« ³¯£©¡¬¦¯®¤ ©®²ä´´¡³[ ¤¥® ³«¡¬¬ ¨¡ ´©¬¬

µ°°§©¦´ ¡´´ ©®¯­ µ®©¯®¥® ¦²ä­ª¡ ­öª¬©§¨¥´¥²®¡ ´©¬¬ ³¹³³¥¬³ä´´®©®§ ¯£¨ ¡²¢¥´³´¡§¡²®¡³ §¥¯§²¡¦©³«¡ ¯£¨

¹²«¥³­ä³³©§¡ ²ö²¬©§¨¥´ ³¡­´ ¡´´ µ®¤¥²¬ä´´¡ ¤¥²¡³ ¡®°¡³³®©®§ ´©¬¬ ¦ö²ä®¤²©®§¡² ©®¯­ ©®¤µ³´²©® ¯£¨

© °²¯¤µ«´©¯®³³¹³´¥­¥®L ³ä²³«©¬´ §¥®¯­ ¹²«¥³µ´¢©¬¤®©®§ ¯£¨ ¯­³«¯¬®©®§N

RN k¯­­©³³©¯®¥® ³«¡¬¬ ¦ö²¶¡¬´¡ ¦¯®¤¥®N d¥® ³«¡¬¬ © ¤¥®®¡ µ°°§©¦´ ¢©´²ä¤¡³ ¡¶ ¥® «¯­­©´´é ³¯­

¨¡² ¥® ¡¶ «¯­­©³³©¯®¥®³ ¬¥¤¡­ö´¥² ³¯­ ¯²¤¦ö²¡®¤¥ ¯£¨ ³¯­ ä² ³¡­­¡®³¡´´ ¡¶ ¦ö²¥´²ä¤¡²¥ ¦ö²

­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ³¡­´ ¡²¢¥´³´¡§¡²M ¯£¨ ¡²¢¥´³§©¶¡²¯²§¡®©³¡´©¯®¥²N

SN g¥®¯­¦ö²¡®¤¥¢¥³´ä­­¥¬³¥² ¦ö² ¦¯®¤¥® ³«¡¬¬ ­¥¤¤¥¬¡³ © ¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¡²N d¥ ³«¡¬¬ ¡®´¡³ ¥¦´¥²

¤¥´ ¡´´ r¥§©¯®«¯­­©´´é® ¯£¨ e«¯®¯­©³«¡ ¯£¨ ³¯£©¡¬¡ «¯­­©´´é® ¨¡² ¨ö²´³N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ QVY

avsnitt S

ekonomiskL social och territoriell sammanhÅllning

artikel iiiMRRP

u®©¯®¥® ³«¡¬¬ µ´¶¥£«¬¡ ¯£¨ ¦µ¬¬¦ö¬ª¡ ³©® ¶¥²«³¡­¨¥´ ¦ö² ¡´´ ³´ä²«¡ ¤¥® ¥«¯®¯­©³«¡L ³¯£©¡¬¡ ¯£¨

´¥²²©´¯²©¥¬¬¡ ³¡­­¡®¨å¬¬®©®§¥® © ³¹¦´¥ ¡´´ ¦²ä­ª¡ ¥® ¨¡²­¯®©³« µ´¶¥£«¬©®§ ©®¯­ ¨¥¬¡ µ®©¯®¥®N

u®©¯®¥® ³«¡¬¬ ³ä²³«©¬´ ³´²ä¶¡ ¥¦´¥² ¡´´ ­©®³«¡ ³«©¬¬®¡¤¥²®¡ © µ´¶¥£«¬©®§³®©¶å ­¥¬¬¡® ¤¥ ¯¬©«¡

²¥§©¯®¥²®¡ ¯£¨ ¥¦´¥²³¬ä°®©®§¥® © ¤¥ ­©®³´ §¹®®¡¤¥ ²¥§©¯®¥²®¡N

b¬¡®¤ ¤¥ ¢¥²ö²¤¡ ²¥§©¯®¥²®¡ ³«¡¬¬ ³ä²³«©¬¤ ¨ä®³¹® ´¡³ ´©¬¬ ¤¥¬³ ¬¡®¤³¢¹§¤³¯­²å¤¥®L ¤¥¬³ ¯­²å¤¥®

³¯­ °å¶¥²«¡³ ¡¶ ³´²µ«´µ²¯­¶¡®¤¬©®§¡² ¯£¨ ¤¥¬³ ²¥§©¯®¥² ­¥¤ ¡¬¬¶¡²¬©§¡ ¯£¨ °¥²­¡®¥®´¡

®¡´µ²¢¥´©®§¡¤¥ ¥¬¬¥² ¤¥­¯§²¡¦©³«¡ ®¡£«¤¥¬¡² ³å³¯­ ¤¥ ®¯²¤¬©§¡³´¥ ²¥§©¯®¥²®¡ ­¥¤ ­¹£«¥´ ¬å§

¢¥¦¯¬«®©®§³´ä´¨¥´L ö²¥§©¯®¥²L §²ä®³²¥§©¯®¥² ¯£¨ ¢¥²§³²¥§©¯®¥²N

artikel iiiMRRQ

m¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ³«¡¬¬ ¢¥¤²©¶¡ ¯£¨ ³¡­¯²¤®¡ ³©® ¥«¯®¯­©³«¡ °¯¬©´©« © ³¹¦´¥ 䶥® ¡´´ µ°°®å ¤¥ ­å¬

³¯­ ¡®§¥³ © ¡²´©«¥¬ iiiMRRPN v©¤ µ´¦¯²­®©®§¥® ¯£¨ §¥®¯­¦ö²¡®¤¥´ ¡¶ µ®©¯®¥®³ °¯¬©´©« ¯£¨ 崧䲤¥²

¯£¨ ¶©¤ §¥®¯­¦ö²¡®¤¥´ ¡¶ ¤¥® ©®²¥ ­¡²«®¡¤¥® ³«¡¬¬ ¤¥ ¢¥¡«´¡ ¤¥³³¡ ­å¬ ¯£¨ ¢©¤²¡ ´©¬¬ ¡´´ ¤¥ µ°°®å³N

u®©¯®¥® ³«¡¬¬ 䶥® µ®¤¥²³´ö¤ª¡ ³´²ä¶¡®¤¥®¡ ¡´´ µ°°®å ­å¬ §¥®¯­ ¤¥ 崧䲤¥² ³¯­ ¤¥® ¶©¤´¡²

§¥®¯­ ³´²µ«´µ²¦¯®¤¥²®¡ Hµ´¶¥£«¬©®§³³¥«´©¯®¥® ¶©¤ eµ²¯°¥©³«¡ µ´¶¥£«¬©®§³M ¯£¨ §¡²¡®´©¦¯®¤¥® ¦ö²

ª¯²¤¢²µ«¥´L eµ²¯°¥©³«¡ ³¯£©¡¬¦¯®¤¥®L eµ²¯°¥©³«¡ ²¥§©¯®¡¬¡ µ´¶¥£«¬©®§³¦¯®¤¥®IL

eµ²¯°¥©³«¡ ©®¶¥³´¥²©®§³¢¡®«¥® ¯£¨ ¡®¤²¡ ¢¥¦©®´¬©§¡ ¦©®¡®³©¥²©®§³¯²§¡®N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ QWP

k¯­­©³³©¯®¥® ³«¡¬¬ ¶¡²´ ´²¥¤ª¥ å² ¬ä§§¡ ¦²¡­ ¥® ²¡°°¯²´ ¦ö² eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´L ²å¤¥´L

r¥§©¯®«¯­­©´´é® ¯£¨ e«¯®¯­©³«¡ ¯£¨ ³¯£©¡¬¡ «¯­­©´´é® ¯­ ¤¥ ¦²¡­³´¥§ ³¯­ ¨¡² §ª¯²´³ ¦ö² ¡´´

µ°°®å ¥«¯®¯­©³«L ³¯£©¡¬ ¯£¨ ´¥²²©´¯²©¥¬¬ ³¡­­¡®¨å¬¬®©®§ ¯£¨ ¯­ ¨µ² ¤¥ ¯¬©«¡ ­¥¤¥¬ ³¯­ ¡®§¥³

© ¤¥®®¡ ¡²´©«¥¬ ¨¡² ¢©¤²¡§©´ ´©¬¬ ¤¥´´¡N d¥®®¡ ²¡°°¯²´ ³«¡¬¬ ¶©¤ ¢¥¨¯¶ å´¦ö¬ª¡³ ¡¶ ¬ä­°¬©§¡ ¦ö²³¬¡§N

v¡²ª¥ ³ä²³«©¬¤ 崧䲤 µ´¡®¦ö² ¦¯®¤¥²®¡ ¦å² ¦ö²¥³«²©¶¡³ © ¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¡² ¥¬¬¥² ²¡­¬¡§¡²L µ´¡® ¡´´ ¤¥´

°å¶¥²«¡² ´©¬¬ä­°®©®§¥® ¡¶ ¤¥ 崧䲤¥² ³¯­ ¡®´¡³ ©®¯­ ²¡­¥® ¦ö² µ®©¯®¥®³ ö¶²©§¡ °¯¬©´©«N d¥ ³«¡¬¬

¡®´¡³ ¥¦´¥² ¤¥´ ¡´´ r¥§©¯®«¯­­©´´é® ¯£¨ e«¯®¯­©³«¡ ¯£¨ ³¯£©¡¬¡ «¯­­©´´é® ¨¡² ¨ö²´³N

artikel iiiMRRR

eµ²¯°¥©³«¡ ²¥§©¯®¡¬¡ µ´¶¥£«¬©®§³¦¯®¤¥®³ ³¹¦´¥ ä² ¡´´ ¢©³´å ­¥¤ ¡´´ ¡¶¨ªä¬°¡ ¤¥ ¶©«´©§¡³´¥ ²¥§©¯®¡¬¡

¯¢¡¬¡®³¥²®¡ © µ®©¯®¥® §¥®¯­ ¡´´ ¤¥¬´¡ © µ´¶¥£«¬©®§¥® ¯£¨ ¤¥® ³´²µ«´µ²¥¬¬¡ ¡®°¡³³®©®§¥® ¡¶ ²¥§©¯®¥²

³¯­ µ´¶¥£«¬¡³ ¬å®§³¡­­¡²¥ ³¡­´ © ¯­³´²µ«´µ²¥²©®§¥® ¡¶ ©®¤µ³´²©²¥§©¯®¥² °å ´©¬¬¢¡«¡§å®§N

artikel iiiMRRS

QN u´¡® ¡´´ ¤¥´ °å¶¥²«¡² ´©¬¬ä­°®©®§¥® ¡¶ ¡²´©«¥¬ iiiMRRT ³«¡¬¬ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¡² ¡®§¥

³´²µ«´µ²¦¯®¤¥²®¡³ µ°°§©¦´¥²L ¨µ¶µ¤­å¬ ¯£¨ ¯²§¡®©³¡´©¯® – ¶©¬«¥´ «¡® ¯­¦¡´´¡ ¥® ¯­§²µ°°¥²©®§ ¡¶

¦¯®¤¥²®¡L ¤¥ ¡¬¬­ä®®¡ ²¥§¬¥² ³¯­ ³«¡¬¬ ´©¬¬ä­°¡³ °å ¦¯®¤¥²®¡ ¯£¨ ¤¥ ¢¥³´ä­­¥¬³¥² ³¯­ ¢¥¨ö¶³ ¦ö²

¡´´ ³ä«¥²³´ä¬¬¡ ¤¥²¡³ ¥¦¦¥«´©¶©´¥´ ¯£¨ ³¡­¯²¤®©®§¥® ¡¶ ¦¯®¤¥²®¡ ­¥¤ ¶¡²¡®¤²¡ ¯£¨ ­¥¤ ¡®¤²¡

¢¥¦©®´¬©§¡ ¦©®¡®³©¥²©®§³¯²§¡®N

e® §¥®¯­ ¥® ¥µ²¯°¥©³« ¬¡§ ©®²ä´´¡¤ ³¡­­¡®¨å¬¬®©®§³¦¯®¤ ³«¡¬¬ ¬ä­®¡ ¥«¯®¯­©³«¡ ¢©¤²¡§ ´©¬¬

°²¯ª¥«´ °å ­©¬ªö¯­²å¤¥´ ¯£¨ ´©¬¬ ´²¡®³¥µ²¯°¥©³«¡ ®ä´ ©®¯­ ©®¦²¡³´²µ«´µ²¥® °å ´²¡®³°¯²´¯­²å¤¥´N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ QWQ

i ³¡­´¬©§¡ ¦¡¬¬ ³«¡¬¬ ¤¥ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¡²®¡ ¡®´¡³ ¥¦´¥² ¤¥´ ¡´´ r¥§©¯®«¯­­©´´é® ¯£¨ e«¯®¯­©³«¡ ¯£¨

³¯£©¡¬¡ «¯­­©´´é® ¨¡² ¨ö²´³N

RN d¥ ¦ö²³´¡ ¢¥³´ä­­¥¬³¥² ¯­ ³´²µ«´µ²¦¯®¤¥²®¡ ¯£¨ ¯­ s¡­­¡®¨å¬¬®©®§³¦¯®¤¥® ³¯­ ¡®´¡³ ¥¦´¥²

¤¥ ¢¥³´ä­­¥¬³¥² ³¯­ §ä¬¬¥² ¶©¤ ´©¤°µ®«´¥® ¦ö² µ®¤¥²´¥£«®¡®¤¥´ ¡¶ ¦ö²¤²¡§¥´ ¯­ µ°°²ä´´¡®¤¥ ¡¶ ¥®

«¯®³´©´µ´©¯® ¦ö² eµ²¯°¡ ³«¡¬¬ ­¥¤¤¥¬¡³ © ¥® ¥µ²¯°¥©³« ¬¡§ ³¯­ ¡®´¡³ ¡¶ ²å¤¥´N r夥´ ³«¡¬¬ ¢¥³¬µ´¡

­¥¤ ¥®¨ä¬¬©§¨¥´ ¥¦´¥² eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´³ §¯¤«ä®®¡®¤¥N

artikel iiiMRRT

g¥®¯­¦ö²¡®¤¥¢¥³´ä­­¥¬³¥² ¦ö² eµ²¯°¥©³«¡ ²¥§©¯®¡¬¡ µ´¶¥£«¬©®§³¦¯®¤¥® ³«¡¬¬ ­¥¤¤¥¬¡³

© ¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¡²N d¥ ³«¡¬¬ ¡®´¡³ ¥¦´¥² ¡´´ ¤¥´ ¡´´ r¥§©¯®«¯­­©´´é® ¯£¨ e«¯®¯­©³«¡ ¯£¨ ³¯£©¡¬¡

«¯­­©´´é® ¨¡² ¨ö²´³N

i ¦²å§¡ ¯­ µ´¶¥£«¬©®§³³¥«´©¯®¥® ¶©¤ eµ²¯°¥©³«¡ µ´¶¥£«¬©®§³M ¯£¨ §¡²¡®´©¦¯®¤¥® ¦ö² ª¯²¤¢²µ«¥´ ¯£¨

eµ²¯°¥©³«¡ ³¯£©¡¬¦¯®¤¥® ³«¡¬¬ ¡²´©«¥¬ iiiMRSQ ²¥³°¥«´©¶¥ ¡²´©«¥¬ iiiMRQYNS ´©¬¬ä­°¡³N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ QWR

avsnitt T

jordbruk och fiskeri

artikel iiiMRRU

u®©¯®¥® ³«¡¬¬ ¦¡³´³´ä¬¬¡ ¯£¨ §¥®¯­¦ö²¡ ¥® §¥­¥®³¡­ ª¯²¤¢²µ«³M ¯£¨ ¦©³«¥²©°¯¬©´©«N

m¥¤ ª¯²¤¢²µ«³°²¯¤µ«´¥² ¡¶³¥³ ª¯²¤¥®³L ¨µ³¤ªµ²³³«ö´³¥¬®³ ¯£¨ ¦©³«¥´³ °²¯¤µ«´¥² ³¡­´ °²¯¤µ«´¥²

© ¦ö²³´¡ ¢¥¡²¢¥´®©®§³¬¥¤¥´ ³¯­ ¨¡² ¤©²¥«´ ³¡­¢¡®¤ ­¥¤ ¤¥³³¡ °²¯¤µ«´¥²N h䮶©³®©®§¡² ´©¬¬ ¤¥®

§¥­¥®³¡­­¡ ª¯²¤¢²µ«³°¯¬©´©«¥® ¥¬¬¥² ª¯²¤¢²µ«¥´ ¯£¨ ¡®¶ä®¤®©®§¥® ¡¶ ¢¥³´ä­®©®§¥® Bª¯²¤¢²µ«B

³«¡¬¬ ¡®³¥³ ¯­¦¡´´¡ 䶥® ¦©³«¥²©³¥«´¯²® ­¥¤ ¢¥¡«´¡®¤¥ ¡¶ ¤¥ ³ä²³«©¬¤¡ «ä®®¥´¥£«®¥® ¦ö² ¤¥®®¡

³¥«´¯²N

artikel iiiMRRV

QN d¥® ©®²¥ ­¡²«®¡¤¥® ³«¡¬¬ 䶥® ¯­¦¡´´¡ ª¯²¤¢²µ« ¯£¨ ¨¡®¤¥¬ ­¥¤ ª¯²¤¢²µ«³°²¯¤µ«´¥²N

RN o­ ©®´¥ ¡®®¡´ ¦ö²¥³«²©¶³ © ¡²´©«¬¡²®¡ iiiMRRW

  • ³«¡¬¬ ²¥§¬¥²®¡ ¦ö² µ°°²ä´´¡®¤¥´ ¡¶ ¤¥®

©®²¥ ­¡²«®¡¤¥® ¥¬¬¥² ¦ö² ¤¥³³ ¦µ®«´©¯® ´©¬¬ä­°¡³ °å ª¯²¤¢²µ«³°²¯¤µ«´¥²N

SN d¥ ¶¡²¯² ³¯­ ¦ö²´¥£«®¡³ © ¢©¬¡§¡ i ³«¡¬¬ ¯­¦¡´´¡³ ¡¶ ¡²´©«¬¡²®¡ iiiMRRW

TN d¥® ©®²¥ ­¡²«®¡¤¥®³ ¦µ®«´©¯® ¯£¨ µ´¶¥£«¬©®§ © ¦²å§¡ ¯­ ª¯²¤¢²µ«³°²¯¤µ«´¥² ³«¡¬¬ å´¦ö¬ª¡³ ¡¶

¥® §¥­¥®³¡­ ª¯²¤¢²µ«³°¯¬©´©«N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ QWS

artikel iiiMRRW

QN d¥® §¥­¥®³¡­­¡ ª¯²¤¢²µ«³°¯¬©´©«¥® ³«¡¬¬ ¨¡ ³¯­ ­å¬ ¡´´

¡I ¨öª¡ °²¯¤µ«´©¶©´¥´¥® ©®¯­ ª¯²¤¢²µ«¥´ §¥®¯­ ¡´´ ¦²ä­ª¡ ´¥«®©³«¡ ¦²¡­³´¥§ ¯£¨ §¥®¯­ ¡´´

´²¹§§¡ ¥® ²¡´©¯®¥¬¬ µ´¶¥£«¬©®§ ¡¶ ª¯²¤¢²µ«³°²¯¤µ«´©¯®¥® ¯£¨ ¥´´ ¯°´©­¡¬´ µ´®¹´´ª¡®¤¥ ¡¶

°²¯¤µ«´©¯®³¦¡«´¯²¥²®¡L ³ä²³«©¬´ ¡²¢¥´³«²¡¦´¥®L

¢I °å ³å ³ä´´ ´©¬¬¦ö²³ä«²¡ ª¯²¤¢²µ«³¢¥¦¯¬«®©®§¥® ¥® ³«ä¬©§ ¬¥¶®¡¤³³´¡®¤¡²¤L ³ä²³«©¬´ §¥®¯­ ¥®

¨öª®©®§ ¡¶ ¤¥® ©®¤©¶©¤µ¥¬¬¡ ©®«¯­³´¥® ¦ö² ¤¥­ ³¯­ ¡²¢¥´¡² © ª¯²¤¢²µ«¥´L

£I ³´¡¢©¬©³¥²¡ ­¡²«®¡¤¥²®¡L

¤I ´²¹§§¡ ¦ö²³ö²ª®©®§¥®L

¥I ´©¬¬¦ö²³ä«²¡ «¯®³µ­¥®´¥²®¡ ´©¬¬§å®§ ´©¬¬ ¶¡²¯² ´©¬¬ ³«ä¬©§¡ °²©³¥²N

RN v©¤ µ´¦¯²­®©®§¥® ¡¶ ¤¥® §¥­¥®³¡­­¡ ª¯²¤¢²µ«³°¯¬©´©«¥® ¯£¨ ¤¥ ³ä²³«©¬¤¡ 崧䲤¥² ³¯­

«²ä¶³ ¦ö² ¡´´ ´©¬¬ä­°¡ ¤¥® ³«¡¬¬ ¨ä®³¹® ´¡³ ´©¬¬

¡I ª¯²¤¢²µ«³®ä²©®§¥®³ ³ä²³«©¬¤¡ «¡²¡«´ä² ³¯­ ä² ¥® ¦ö¬ª¤ ¡¶ ª¯²¤¢²µ«¥´³ ³¯£©¡¬¡ ³´²µ«´µ² ¯£¨ ¡¶

³´²µ«´µ²¥¬¬¡ ¯£¨ ®¡´µ²¢¥´©®§¡¤¥ ¯¬©«¨¥´¥² ­¥¬¬¡® ¯¬©«¡ ª¯²¤¢²µ«³²¥§©¯®¥²L

¢I ®ö¤¶ä®¤©§¨¥´¥® ¡¶ ¡´´ §²¡¤¶©³ §¥®¯­¦ö²¡ ¬ä­°¬©§ ¡®°¡³³®©®§L

£I ¤¥´ ¦¡«´µ­ ¡´´ ª¯²¤¢²µ«¥´ © ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ µ´§ö² ¥® ³¥«´¯² ³¯­ ä² ®ä²¡ ¦ö²¢µ®¤¥® ­¥¤

¥«¯®¯­©® © ¤¥³³ ¨¥¬¨¥´N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ QWT

artikel iiiMRRX

QN fö² ¡´´ µ°°®å ¤¥ ­å¬ ³¯­ ¡®§¥³ © ¡²´©«¥¬ iiiMRRW ³«¡¬¬ ¥® §¥­¥®³¡­ ¯²§¡®©³¡´©¯® ¡¶

ª¯²¤¢²µ«³­¡²«®¡¤¥²®¡ µ°°²ä´´¡³N

b¥²¯¥®¤¥ °å °²¯¤µ«´ ³«¡¬¬ ¤¥®®¡ ¯²§¡®©³¡´©¯® µ´¦¯²­¡³ °å ®å§¯´ ¡¶ ¦ö¬ª¡®¤¥ ³ä´´Z

¡I g¥­¥®³¡­­¡ «¯®«µ²²¥®³²¥§¬¥²N

¢I o¢¬©§¡´¯²©³« ³¡­¯²¤®©®§ ¡¶ ¤¥ ¯¬©«¡ ®¡´©¯®¥¬¬¡ ­¡²«®¡¤³¯²§¡®©³¡´©¯®¥²®¡N

£I e® ¥µ²¯°¥©³« ­¡²«®¡¤³¯²§¡®©³¡´©¯®N

RN d¥® §¥­¥®³¡­­¡ ¯²§¡®©³¡´©¯® ³¯­ µ°°²ä´´¡´³ ¥®¬©§´ °µ®«´ Q ¦å² ¯­¦¡´´¡ ¡¬¬¡ ¤¥ 崧䲤¥² ³¯­

¢¥¨ö¶³ ¦ö² ¡´´ µ°°®å ¤¥ ­å¬ ³¯­ ¡®§¥³ © ¡²´©«¥¬ iiiMRRWL ³ä²³«©¬´ ²¥§¬¥²©®§ ¡¶ °²©³¥²L ³´ö¤ ¦ö²

°²¯¤µ«´©¯® ¯£¨ ³¡¬µ¦ö²©®§ ¡¶ ¯¬©«¡ °²¯¤µ«´¥²L ³¹³´¥­ ¦ö² ¬¡§²©®§ ¯£¨ ö¶¥²¦ö²©®§ ³¡­´ §¥­¥®³¡­­¡

¡®¯²¤®©®§¡² ¦ö² ³´¡¢©¬©³¥²©®§ ¡¶ ©­°¯²´ ¯£¨ ¥¸°¯²´N

d¥® §¥­¥®³¡­­¡ ¯²§¡®©³¡´©¯®¥® ³«¡¬¬ ¢¥§²ä®³¡³ ´©¬¬ ¡´´ ³´²ä¶¡ ¥¦´¥² ¤¥ ­å¬ ³¯­ ¡®§¥³

© ¡²´©«¥¬ iiiMRRW ¯£¨ ³«¡¬¬ µ´¥³¬µ´¡ ¶¡²ª¥ ¦¯²­ ¡¶ ¤©³«²©­©®¥²©®§ ­¥¬¬¡® °²¯¤µ£¥®´¥² ¥¬¬¥²

«¯®³µ­¥®´¥² ©®¯­ µ®©¯®¥®N

e® ¥¶¥®´µ¥¬¬ §¥­¥®³¡­ °²©³°¯¬©´©« ³«¡¬¬ §²µ®¤¡³ °å §¥­¥®³¡­­¡ «²©´¥²©¥² ¯£¨ °å ¥®¨¥´¬©§¡

¢¥²ä«®©®§³­¥´¯¤¥²N

SN fö² ¡´´ ­å¬¥® ¦ö² ¤¥® §¥­¥®³¡­­¡ ¯²§¡®©³¡´©¯® ³¯­ ¡®§¥³ © °µ®«´ Q ³«¡¬¬ µ°°®å³ ¦å² ¥® ¥¬¬¥²

¦¬¥²¡ µ´¶¥£«¬©®§³M ¯£¨ §¡²¡®´©¦¯®¤¥² ¦ö² ª¯²¤¢²µ«¥´ ¢©¬¤¡³N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ QWU

artikel iiiMRRY

fö² ¡´´ ¤¥ ­å¬ ³¯­ ¡®§¥³ © ¡²´©«¥¬ iiiMRRW ³«¡¬¬ «µ®®¡ µ°°®å³ «¡® ¤¥´ ©®¯­ ²¡­¥® ¦ö² ¤¥®

§¥­¥®³¡­­¡ ª¯²¤¢²µ«³°¯¬©´©«¥® ³ä²³«©¬´ ¢¬© ¡«´µ¥¬¬´ ­¥¤ ¢¥³´ä­­¥¬³¥² ¯­

¡I ¥® ¥¦¦¥«´©¶ ³¡­¯²¤®©®§ ¡¶ ©®³¡´³¥² © ¦²å§¡ ¯­ ¹²«¥³µ´¢©¬¤®©®§L ¦¯²³«®©®§ ¯£¨

«µ®³«¡°³ö¶¥²¦ö²©®§ °å ª¯²¤¢²µ«³¯­²å¤¥´L ¶©¬«¥´ «¡® ©®®¥¢ä²¡ ¡´´ °²¯ª¥«´ ¥¬¬¥² ©®³´©´µ´©¯®¥²

³«¡¬¬ ¦©®¡®³©¥²¡³ §¥­¥®³¡­´L

¢I §¥­¥®³¡­­¡ 崧䲤¥² ¦ö² ¡´´ ¦²ä­ª¡ «¯®³µ­´©¯®¥® ¡¶ ¶©³³¡ ¶¡²¯²N

artikel iiiMRSP

QN a¶³®©´´¥´ ¯­ «¯®«µ²²¥®³²¥§¬¥² ³«¡¬¬ ´©¬¬ä­°¡³ °å °²¯¤µ«´©¯® ¡¶ ¯£¨ ¨¡®¤¥¬ ­¥¤

ª¯²¤¢²µ«³°²¯¤µ«´¥² ¥®¤¡³´ © ¤¥® ­å® ¤¥´´¡ ¡®§¥³ © ¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¡² ¥¬¬¥² ²¡­¬¡§¡² © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤

¡²´©«¥¬ iiiMRSQNR ¯£¨ ­¥¤ ¨ä®³¹® ´©¬¬ ¤¥ ­å¬ ³¯­ ¡®§¥³ © ¡²´©«¥¬ iiiMRRWN

RN r夥´ ¦å² °å ¦ö²³¬¡§ ¡¶ «¯­­©³³©¯®¥® ¡®´¡ ¥® ¥µ²¯°¥©³« ¦ö²¯²¤®©®§ ¥¬¬¥² ¥´´ ¥µ²¯°¥©³«´ ¢¥³¬µ´

¤ä² ³´ö¤ ´©¬¬å´³

¡I ¦ö² ¡´´ ³«¹¤¤¡ ¦ö²¥´¡§ ³¯­ ä² ­©³³§¹®®¡¤¥ §¥®¯­ ³´²µ«´µ²¥¬¬¡ ¥¬¬¥² ®¡´µ²¢¥´©®§¡¤¥

¦ö²¨å¬¬¡®¤¥®L

¢I ©®¯­ ²¡­¥® ¦ö² ¥«¯®¯­©³«¡ µ´¶¥£«¬©®§³°²¯§²¡­N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ QWV

artikel iiiMRSQ

QN k¯­­©³³©¯®¥® ³«¡¬¬ ¬ä§§¡ ¦²¡­ ¦ö²³¬¡§ ¯­ ¤¥® §¥­¥®³¡­­¡ ª¯²¤¢²µ«³°¯¬©´©«¥®³ µ´¦¯²­®©®§

¯£¨ §¥®¯­¦ö²¡®¤¥[ ¤¥³³¡ ¦ö²³¬¡§ ³«¡¬¬ 䶥® ©®®¥¦¡´´¡ ¡´´ ¤¥ ®¡´©¯®¥¬¬¡ ­¡²«®¡¤³¯²§¡®©³¡´©¯®¥²®¡

¥²³ä´´³ ­¥¤ ®å§¯® ¡¶ ¤¥ ¦¯²­¥² ¦ö² §¥­¥®³¡­ ¯²§¡®©³¡´©¯® ³¯­ ¡®§¥³ © ¡²´©«¥¬ iiiMRRXNQ ¯£¨ ¡´´ ¤¥

崧䲤¥² ³¯­ ¡¶³¥³ © ¤¥´´¡ ¡¶³®©´´ §¥®¯­¦ö²³N

i ¤¥³³¡ ¦ö²³¬¡§ ³«¡¬¬ ¨ä®³¹® ´¡³ ´©¬¬ ¡´´ ¤¥ ª¯²¤¢²µ«³¦²å§¯² ³¯­ ¡¶³¥³ © ¤¥´´¡ ¡¶³®©´´ «¡® ¶¡²¡

ö­³¥³©¤©§´ ¢¥²¯¥®¤¥ ¡¶ ¶¡²¡®¤²¡N

RN d¥® §¥­¥®³¡­­¡ ¯²§¡®©³¡´©¯® ¡¶ ª¯²¤¢²µ«³­¡²«®¡¤¥²®¡ ³¯­ ¦ö²¥³«²©¶³ © ¡²´©«¥¬ iiiMRRXNQ

¯£¨ ö¶²©§¡ ¢¥³´ä­­¥¬³¥² ³¯­ ¢¥¨ö¶³ ¦ö² ¡´´ µ°°®å ­å¬¥® ¦ö² ¤¥® §¥­¥®³¡­­¡ °¯¬©´©«¥® ¦ö²

ª¯²¤¢²µ« ¯£¨ ¦©³«¥²© ³«¡¬¬ ¡®§¥³ © ¥® ¥µ²¯°¥©³« ¬¡§ ¥¬¬¥² ²¡­¬¡§N d¥® ³«¡¬¬ ¡®´¡³ ¥¦´¥² ¤¥´ ¡´´

e«¯®¯­©³«¡ ¯£¨ ³¯£©¡¬¡ «¯­­©´´é® ¨¡² ¨ö²´³N

SN r夥´ ³«¡¬¬ °å ¦ö²³¬¡§ ¡¶ «¯­­©³³©¯®¥® ¡®´¡ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¦ö²¯²¤®©®§¡² ¥¬¬¥² ¢¥³¬µ´ ¯­

¦¡³´³´ä¬¬¡®¤¥ ¡¶ °²©³¥²L ¡¶§©¦´¥²L ³´ö¤ ¯£¨ «¶¡®´©´¡´©¶¡ ¢¥§²ä®³®©®§¡² ³¡­´ ¯­ ¦¡³´³´ä¬¬¡®¤¥ ¯£¨

¦ö²¤¥¬®©®§ ¡¶ ¦©³«¥²©­öª¬©§¨¥´¥²N

TN u®¤¥² ¤¥ ¦ö²µ´³ä´´®©®§¡² ³¯­ ¡®§¥³ © °µ®«´ R ¦å² ¤¥ ®¡´©¯®¥¬¬¡ ­¡²«®¡¤³¯²§¡®©³¡´©¯®¥²®¡

¥²³ä´´¡³ ­¥¤ ¤¥® §¥­¥®³¡­­¡ ¯²§¡®©³¡´©¯® ³¯­ ¦ö²¥³«²©¶³ © ¡²´©«¥¬ iiiMRRXNQ

¡I ¯­ ¤¥® §¥­¥®³¡­­¡ ¯²§¡®©³¡´©¯®¥® ¥²¢ªµ¤¥² ¤¥ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥² ³¯­ ­¯´³ä´´¥² ³©§ ¤¥®®¡

崧䲤 ¯£¨ ³¯­ ¨¡² ¥® ¥§¥® ®¡´©¯®¥¬¬ ¯²§¡®©³¡´©¯® ¦ö² ©¦²å§¡¶¡²¡®¤¥ °²¯¤µ«´©¯® ¬©«¶ä²¤©§¡

§¡²¡®´©¥² ¦ö² ¢¥²ö²¤¡ °²¯¤µ£¥®´¥²³ ³¹³³¥¬³ä´´®©®§ ¯£¨ ¬¥¶®¡¤³³´¡®¤¡²¤[ ¤ä²¶©¤ ³«¡¬¬ ¨ä®³¹® ´¡³

´©¬¬ © ¶©¬«¥® ´¡«´ ­öª¬©§ ¡®°¡³³®©®§ ¯£¨ ®ö¤¶ä®¤©§ ³°¥£©¡¬©³¥²©®§ «¡® §¥®¯­¦ö²¡³L ³¡­´

¢I ¯­ ¤¥® §¥­¥®³¡­­¡ ¯²§¡®©³¡´©¯®¥® ´©¬¬¦ö²³ä«²¡² ¨¡®¤¥¬® ©®¯­ µ®©¯®¥® ¶©¬¬«¯² ³¯­

­¯´³¶¡²¡² ¤¥­ ³¯­ §ä¬¬¥² °å ¥® ®¡´©¯®¥¬¬ ­¡²«®¡¤N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ QWW

UN o­ ¤¥´ µ°°²ä´´¡³ ¥® §¥­¥®³¡­ ¯²§¡®©³¡´©¯® ¦ö² ¶©³³¡ ²å¶¡²¯² ©®®¡® ¤¥´ ä®®µ ¦©®®³ ¥® ³å¤¡®

¯²§¡®©³¡´©¯® ¦ö² ­¯´³¶¡²¡®¤¥ ¢¥¡²¢¥´¡¤¥ °²¯¤µ«´¥²L ¦å² ¤¥³³¡ ²å¶¡²¯² ©­°¯²´¥²¡³ ¦²å® ¬ä®¤¥² µ´¡®¦ö²

µ®©¯®¥® ¯­ ¤¥ ¡®¶ä®¤³ ¦ö² ¦²¡­³´ä¬¬®©®§ ¡¶ ¢¥¡²¢¥´¡¤¥ °²¯¤µ«´¥² ³¯­ ä² ¡¶³¥¤¤¡ ¦ö² ¥¸°¯²´ ´©¬¬

´²¥¤ª¥¬¡®¤N

artikel iiiMRSR

o­ ¥® ¶¡²¡ ¯­¦¡´´¡³ ¡¶ ¥® ®¡´©¯®¥¬¬ ­¡²«®¡¤³¯²§¡®©³¡´©¯® ¥¬¬¥² ®å§¯® ¡®®¡® ¦¯²­ ¡¶ ©®´¥²®

²¥§¬¥²©®§ ­¥¤ ­¯´³¶¡²¡®¤¥ ¶¥²«¡® © ¥® ­¥¤¬¥­³³´¡´ ¯£¨ ¤¥´´¡ °å¶¥²«¡² «¯®«µ²²¥®³¬ä§¥´ ¦ö² ¥®

¬©«®¡®¤¥ °²¯¤µ«´©¯® © ¥® ¡®®¡® ­¥¤¬¥­³³´¡´L ³«¡¬¬ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ¬ä§§¡ °å ¥® µ´ªä­®©®§³¡¶§©¦´

¶©¤ ©­°¯²´ ¡¶ ¤¥®®¡ ¶¡²¡ ¦²å® ¤¥® ­¥¤¬¥­³³´¡´ ¤ä² ¥® ³å¤¡® ­¡²«®¡¤³¯²§¡®©³¡´©¯® ¥¬¬¥² ²¥§¬¥²©®§

¦©®®³L ¯­ ©®´¥ ³©³´®ä­®¤¡ ³´¡´ ´©¬¬ä­°¡² ¥® µ´ªä­®©®§³¡¶§©¦´ ¶©¤ ¥¸°¯²´N

k¯­­©³³©¯®¥® ³«¡¬¬ ¡®´¡ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¦ö²¯²¤®©®§¡² ¥¬¬¥² ¢¥³¬µ´ ¯­ ¦¡³´³´ä¬¬¡®¤¥ ¡¶ ³´¯²¬¥«¥® ¡¶ ¤¥³³¡

¡¶§©¦´¥² ´©¬¬ ¤¥® ®©¶å ³¯­ «²ä¶³ ¦ö² ¡´´ å´¥²³´ä¬¬¡ ªä­¶©«´¥®[ ¤¥® ¦å² ¯£«³å ´©¬¬å´¡ ¡®¤²¡ 崧䲤¥²L ¦ö²

¶©¬«¡ ¤¥® ³«¡¬¬ ¦¡³´³´ä¬¬¡ ¶©¬¬«¯²¥® ¯£¨ ¤¥® ®ä²­¡²¥ µ´¦¯²­®©®§¥®N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ QWX

avsnitt U

miljÖ

artikel iiiMRSS

QN u®©¯®¥®³ ­©¬ªö°¯¬©´©« ³«¡¬¬ ¢©¤²¡ ´©¬¬ ¡´´ ¦ö¬ª¡®¤¥ ­å¬ µ°°®å³Z

¡I a´´ ¢¥¶¡²¡L ³«¹¤¤¡ ¯£¨ ¦ö²¢ä´´²¡ ­©¬ªö®N

¢I a´´ ³«¹¤¤¡ ­ä®®©³«¯²³ ¨ä¬³¡N

£I a´´ µ´®¹´´ª¡ ®¡´µ²²¥³µ²³¥²®¡ ¶¡²³¡­´ ¯£¨ ²¡´©¯®¥¬¬´N

¤I a´´ ¦²ä­ª¡ 崧䲤¥² °å ©®´¥²®¡´©¯®¥¬¬ ®©¶å ¦ö² ¡´´ ¬ö³¡ ²¥§©¯®¡¬¡ ¥¬¬¥² §¬¯¢¡¬¡ ­©¬ªö°²¯¢¬¥­N

RN u®©¯®¥®³ ­©¬ªö°¯¬©´©« ³«¡¬¬ ³¹¦´¡ ´©¬¬ ¥® ¨ö§ ³«¹¤¤³®©¶å ­¥¤ ¢¥¡«´¡®¤¥ ¡¶ ¤¥ ¯¬©«¡²´¡¤¥

¦ö²¨å¬¬¡®¤¥®¡ ©®¯­ µ®©¯®¥®³ ¯¬©«¡ ²¥§©¯®¥²N d¥® ³«¡¬¬ ¢¹§§¡ °å ¦ö²³©«´©§¨¥´³°²©®£©°¥® ¯£¨ °å

°²©®£©°¥²®¡ ¡´´ ¦ö²¥¢¹§§¡®¤¥ 崧䲤¥² ¢ö² ¶©¤´¡³L ¡´´ ­©¬ªö¦ö²³´ö²©®§ ¦ö²¥´²ä¤¥³¶©³ ¢ö² ¨¥ª¤¡³ ¶©¤

«ä¬¬¡® ¯£¨ ¡´´ ¦ö²¯²¥®¡²¥® ³«¡¬¬ ¢¥´¡¬¡N

i ¤¥´´¡ ³¡­­¡®¨¡®§ ³«¡¬¬ ¤¥ ¨¡²­¯®©³¥²©®§³å´§ä²¤¥² ³¯­ ­¯´³¶¡²¡² ­©¬ªö³«¹¤¤³«²¡¶¥® ©

¦ö²¥«¯­­¡®¤¥ ¦¡¬¬ ©®®¥¨å¬¬¡ ¥® ³«¹¤¤³«¬¡µ³µ¬ ³¯­ ´©¬¬å´¥² ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ¡´´ ¡¶ ©£«¥M¥«¯®¯­©³«¡

­©¬ªö­ä³³©§¡ ³«ä¬ ¶©¤´¡ °²¯¶©³¯²©³«¡ 崧䲤¥²L ³¯­ ³«¡¬¬ ¶¡²¡ ¦ö²¥­å¬ ¦ö² ¥´´ «¯®´²¯¬¬¦ö²¦¡²¡®¤¥ °å

µ®©¯®³®©¶åN

SN nä² µ®©¯®¥® µ´¡²¢¥´¡² ³©® ­©¬ªö°¯¬©´©« ³«¡¬¬ ¤¥® ¢¥¡«´¡

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ QWY

¡I ´©¬¬§ä®§¬©§¡ ¶¥´¥®³«¡°¬©§¡ ¯£¨ ´¥«®©³«¡ ¤¡´¡L

¢I ­©¬ªö¦ö²¨å¬¬¡®¤¥® © µ®©¯®¥®³ ¯¬©«¡ ²¥§©¯®¥²L

£I ¤¥ °¯´¥®´©¥¬¬¡ ¦ö²¤¥¬¡² ¯£¨ «¯³´®¡¤¥² ³¯­ ä² ¦ö²¥®¡¤¥ ­¥¤ ¡´´ 崧䲤¥² ¶©¤´¡³ ¥¬¬¥² ©®´¥ ¶©¤´¡³L

¤I ¤¥® ¥«¯®¯­©³«¡ ¯£¨ ³¯£©¡¬¡ µ´¶¥£«¬©®§¥® © µ®©¯®¥® ³¯­ ¨¥¬¨¥´ ¯£¨ ¤¥® ¢¡¬¡®³¥²¡¤¥

µ´¶¥£«¬©®§¥® © ¤¥³³ ²¥§©¯®¥²N

TN i®¯­ ³©®¡ ²¥³°¥«´©¶¥ ¢¥¨ö²©§¨¥´³¯­²å¤¥® ³«¡¬¬ µ®©¯®¥® ¯£¨ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ³¡­¡²¢¥´¡ ­¥¤

´²¥¤ª¥¬¡®¤ ¯£¨ ­¥¤ ¢¥¨ö²©§¡ ©®´¥²®¡´©¯®¥¬¬¡ ¯²§¡®©³¡´©¯®¥²N d¥ ®ä²­¡²¥ ¶©¬¬«¯²¥® ¦ö² ³¡­¡²¢¥´¥ ¦²å®

µ®©¯®¥®³ ³©¤¡ «¡® ¢¬© ¦ö²¥­å¬ ¦ö² ¡¶´¡¬ ­¥¬¬¡® µ®©¯®¥® ¯£¨ ¢¥²ö²¤¡ ´²¥¤ª¥°¡²´¥²N

fö²³´¡ ³´¹£«¥´ ³«¡¬¬ ©®´¥ ©®¶¥²«¡ °å ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ¢¥¨ö²©§¨¥´ ¡´´ ¦ö²¨¡®¤¬¡ © ©®´¥²®¡´©¯®¥¬¬¡

¯²§¡® ¯£¨ ¡´´ ©®§å ©®´¥²®¡´©¯®¥¬¬¡ ¡¶´¡¬N

artikel iiiMRST

QN Å´§ä²¤¥² ¦ö² ¡´´ µ°°®å ¤¥ ­å¬ ³¯­ ¡®§¥³ © ¡²´©«¥¬ iiiMRSS ³«¡¬¬ ¦ö²¥³«²©¶¡³ © ¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¡²

¥¬¬¥² ²¡­¬¡§¡²N d¥ ³«¡¬¬ ¡®´¡³ ¥¦´¥² ¤¥´ ¡´´ r¥§©¯®«¯­­©´´é® ¯£¨ e«¯®¯­©³«¡ ¯£¨ ³¯£©¡¬¡

«¯­­©´´é® ¨¡² ¨ö²´³N

RN m¥¤ ¡¶¶©«¥¬³¥ ¦²å® °µ®«´ Q ¯£¨ µ´¡® ¡´´ ¤¥´ °å¶¥²«¡² ´©¬¬ä­°®©®§¥® ¡¶ ¡²´©«¥¬ iiiMQWR ³«¡¬¬

²å¤¥´ ­¥¤ ¥®¨ä¬¬©§¨¥´ ¡®´¡ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¡² ¥¬¬¥² ²¡­¬¡§¡² ³¯­ ¦ö²¥³«²©¶¥²

¡I ¢¥³´ä­­¥¬³¥² ¡¶ ¦²ä­³´ ¦©³«¡¬ «¡²¡«´ä²L

¢I 崧䲤¥² ³¯­ °å¶¥²«¡²

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ QXP

©I ¦¹³©³« °¬¡®¥²©®§L

©©I «¶¡®´©´¡´©¶ ¦ö²¶¡¬´®©®§ ¡¶ ¶¡´´¥®²¥³µ²³¥² ¥¬¬¥² ³å¤¡®¡ 崧䲤¥² ³¯­ ¤©²¥«´ ¥¬¬¥² ©®¤©²¥«´

¢¥²ö² ´©¬¬§å®§¥® °å ¤¥³³¡ ²¥³µ²³¥²L

©©©I ­¡²«¡®¶ä®¤®©®§L ­¥¤ µ®¤¡®´¡§ ¡¶ ¡¶¦¡¬¬³¨¡®´¥²©®§L

£I 崧䲤¥² ³¯­ ¶ä³¥®´¬©§´ °å¶¥²«¡² ¥® ­¥¤¬¥­³³´¡´³ ¶¡¬ ­¥¬¬¡® ¯¬©«¡ ¥®¥²§©«ä¬¬¯² ¯£¨ ¤¥®

¡¬¬­ä®®¡ ³´²µ«´µ²¥® ¨¯³ ¤¥³³ ¥®¥²§©¦ö²³ö²ª®©®§N

r夥´ ¦å² ­¥¤ ¥®¨ä¬¬©§¨¥´ °å ¦ö²³¬¡§ ¡¶ «¯­­©³³©¯®¥® ¡®´¡ ¥´´ ¥µ²¯°¥©³«´ ¢¥³¬µ´ ¦ö² ¡´´ §ö²¡ ¤¥´

¯²¤©®¡²©¥ ¬¡§³´©¦´®©®§³¦ö²¦¡²¡®¤¥´ ´©¬¬ä­°¬©§´ °å ¤¥ ¯­²å¤¥® ³¯­ ¡¶³¥³ © ¦ö²³´¡ ³´¹£«¥´N

i ³¡­´¬©§¡ ¤¥³³¡ ¦¡¬¬ ³«¡¬¬ ²å¤¥´ ¢¥³¬µ´¡ ¥¦´¥² ¡´´ ¨¡ ¨ö²´ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´L r¥§©¯®«¯­­©´´é® ¯£¨

e«¯®¯­©³«¡ ¯£¨ ³¯£©¡¬¡ «¯­­©´´é®N

SN a¬¬­ä®®¡ ¨¡®¤¬©®§³°²¯§²¡­ ³¯­ ¡®§¥² ¤¥ ­å¬ ³¯­ ³«¡¬¬ °²©¯²©´¥²¡³ ³«¡¬¬ ¦¡³´³´ä¬¬¡³

© ¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¡²N d¥ ³«¡¬¬ ¡®´¡³ ¥¦´¥² ¤¥´ ¡´´ r¥§©¯®«¯­­©´´é® ¯£¨ e«¯®¯­©³«¡ ¯£¨

³¯£©¡¬¡ «¯­­©´´é® ¨¡² ¨ö²´³N

d¥ 崧䲤¥² ³¯­ ¢¥¨ö¶³ ¦ö² ¡´´ §¥®¯­¦ö²¡ ¤¥³³¡ °²¯§²¡­ ³«¡¬¬ ¡®´¡³ © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ¶©¬¬«¯²¥® ©

°µ®«´ Q ¥¬¬¥² °µ®«´ RL ¢¥²¯¥®¤¥ °å ¤¥´ ¥®³«©¬¤¡ ¦¡¬¬¥´N

TN u´¡® ¡´´ ¤¥´ °å¶¥²«¡² ¶©³³¡ 崧䲤¥² ³¯­ ¡®´¡§©´³ ¡¶ µ®©¯®¥®L ³«¡¬¬ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ¦©®¡®³©¥²¡

¯£¨ §¥®¯­¦ö²¡ ­©¬ªö°¯¬©´©«¥®N

UN u´¡® ¡´´ ¤¥´ °å¶¥²«¡² °²©®£©°¥® ¯­ ¡´´ ¦ö²¯²¥®¡²¥® ³«¡¬¬ ¢¥´¡¬¡L ³«¡¬¬ ¥® 崧䲤 ³¯­ §²µ®¤¡²

³©§ °å °µ®«´ QL ­¥® ³¯­ ©®®¥¢ä² «¯³´®¡¤¥² ³¯­ ¡®³¥³ ¯°²¯°¯²´©¯®¥²¬©§´ ³´¯²¡ ¦ö² ¥® ­¥¤¬¥­³³´¡´³

­¹®¤©§¨¥´¥²L © ¬ä­°¬©§ ¦¯²­ ­¥¤§¥

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ QXQ

¡I ´©¬¬¦ä¬¬©§¡ µ®¤¡®´¡§ ¯£¨O¥¬¬¥²

¢I ¥«¯®¯­©³«´ ³´ö¤ µ² ³¡­­¡®¨å¬¬®©®§³¦¯®¤¥®N

VN s«¹¤¤³å´§ä²¤¥² ³¯­ ¡®´¡³ ¥®¬©§´ ¤¥®®¡ ¡²´©«¥¬ ³«¡¬¬ ©®´¥ ¨©®¤²¡ ®å§¯® ­¥¤¬¥­³³´¡´ ¦²å® ¡´´

¢¥¨å¬¬¡ ¥¬¬¥² ©®¦ö²¡ ³´²ä®§¡²¥ ³«¹¤¤³å´§ä²¤¥²N s夡®¡ 崧䲤¥² ­å³´¥ ¶¡²¡ ¦ö²¥®¬©§¡ ­¥¤

«¯®³´©´µ´©¯®¥®N d¥ ³«¡¬¬ ¡®­ä¬¡³ ´©¬¬ «¯­­©³³©¯®¥®N

avsnitt V

konsumentskydd

artikel iiiMRSU

QN fö² ¡´´ ¦²ä­ª¡ «¯®³µ­¥®´¥²®¡³ ©®´²¥³³¥® ¯£¨ ³ä«¥²³´ä¬¬¡ ¥® ¨ö§ «¯®³µ­¥®´³«¹¤¤³®©¶å ³«¡¬¬

µ®©¯®¥® ¢©¤²¡ ´©¬¬ ¡´´ ³«¹¤¤¡ «¯®³µ­¥®´¥²®¡³ ¨ä¬³¡L ³ä«¥²¨¥´ ¯£¨ ¥«¯®¯­©³«¡ ©®´²¥³³¥® ³¡­´ ´©¬¬ ¡´´

¦²ä­ª¡ ¤¥²¡³ ²ä´´ ´©¬¬ ©®¦¯²­¡´©¯® ¯£¨ µ´¢©¬¤®©®§ ¯£¨ ¤¥²¡³ ²ä´´ ¡´´ ¯²§¡®©³¥²¡ ³©§ ¦ö² ¡´´ ´©¬¬¶¡²¡´¡ ³©®¡

©®´²¥³³¥®N

RN u®©¯®¥® ³«¡¬¬ ¢©¤²¡ ´©¬¬ ¡´´ µ°°®å ¤¥ ­å¬ ³¯­ ¡¶³¥³ © °µ®«´ Q §¥®¯­

¡I 崧䲤¥² ³¯­ ¡®´¡³ ¥®¬©§´ ¡²´©«¥¬ iiiMQWR ©®¯­ ²¡­¥® ¦ö² µ°°²ä´´¡®¤¥´ ¡¶ ¤¥® ©®²¥ ­¡²«®¡¤¥®

¥¬¬¥² ¤¥³³ ¦µ®«´©¯®L

¢I 崧䲤¥² ³¯­ µ®¤¥²³´ö¤¥²L «¯­°¬¥´´¥²¡² ¯£¨ ö¶¥²¶¡«¡² ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ °¯¬©´©«N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ QXR

SN Å´§ä²¤¥²®¡ © °µ®«´ R ¢ ³«¡¬¬ ¦ö²¥³«²©¶¡³ © ¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¡² ¥¬¬¥² ²¡­¬¡§¡²N d¥ ³«¡¬¬ ¡®´¡³ ¥¦´¥²

¤¥´ ¡´´ e«¯®¯­©³«¡ ¯£¨ ³¯£©¡¬¡ «¯­­©´´é® ¨¡² ¨ö²´³N

TN a«´¥² ³¯­ ¡®´¡³ ¥®¬©§´ °µ®«´ S ¦å² ©®´¥ ¨©®¤²¡ ®å§¯® ­¥¤¬¥­³³´¡´ ¦²å® ¡´´ µ°°²ä´´¨å¬¬¡ ¥¬¬¥²

©®¦ö²¡ ³´²ä®§¡²¥ ³«¹¤¤³¢¥³´ä­­¥¬³¥²N s夡®¡ ¢¥³´ä­­¥¬³¥² ­å³´¥ ¶¡²¡ ¦ö²¥®¬©§¡ ­¥¤

«¯®³´©´µ´©¯®¥®N d¥ ³«¡¬¬ ¡®­ä¬¡³ ´©¬¬ «¯­­©³³©¯®¥®N

avsnitt W

transporter

artikel iiiMRSV

QN k¯®³´©´µ´©¯®¥®³ ­å¬ °å ¤¥´ ¯­²å¤¥ ³¯­ ¢¥¨¡®¤¬¡³ © ¤¥®®¡ ¡¶¤¥¬®©®§ ³«¡¬¬ µ°°®å³ ©®¯­ ²¡­¥®

¦ö² ¥® §¥­¥®³¡­ ´²¡®³°¯²´°¯¬©´©«N

RN pµ®«´ Q ³«¡¬¬ §¥®¯­¦ö²¡³ §¥®¯­ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¡² ¥¬¬¥² ²¡­¬¡§¡² ­¥¤ ¢¥¡«´¡®¤¥ ¡¶

´²¡®³°¯²´¦²å§¯²®¡³ ³ä²³«©¬¤¡ «¡²¡«´ä²N l¡§¡²®¡ ¥¬¬¥² ²¡­¬¡§¡²®¡ ³«¡¬¬ ¡®´¡³ ¥¦´¥² ¤¥´ ¡´´

r¥§©¯®«¯­­©´´é® ¯£¨ e«¯®¯­©³«¡ ¯£¨ ³¯£©¡¬¡ «¯­­©´´é® ¨¡² ¨ö²´³N

d¥ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¡²®¡ ¥¬¬¥² ²¡­¬¡§¡²®¡ ³«¡¬¬ ©®®¥¨å¬¬¡

¡I §¥­¥®³¡­­¡ ²¥§¬¥² ¦ö² ©®´¥²®¡´©¯®¥¬¬¡ ´²¡®³°¯²´¥² ´©¬¬ ¥¬¬¥² ¦²å® ¥® ­¥¤¬¥­³³´¡´³ ´¥²²©´¯²©µ­

¥¬¬¥² §¥®¯­ ¥® ¥¬¬¥² ¦¬¥²¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²³ ´¥²²©´¯²©¥²L

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ QXS

¢I ¶©¬¬«¯²¥® ¦ö² ¡´´ ´²¡®³°¯²´¦ö²¥´¡§ ³¯­ ¨ö² ¨¥­­¡ µ´¯­¬¡®¤³ ³«¡¬¬ ¦å µ´¦ö²¡ ´²¡®³°¯²´¥² © ¥®

­¥¤¬¥­³³´¡´L

£I 崧䲤¥² ¦ö² ¡´´ ¦ö²¢ä´´²¡ ´²¡®³°¯²´³ä«¥²¨¥´¥®L

¤I ¡¬¬¡ ¡®¤²¡ ¬ä­°¬©§¡ 崧䲤¥²N

SN v©¤ ¡®´¡§¡®¤¥´ ¡¶ ¤¥ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¡² ¥¬¬¥² ²¡­¬¡§¡² ³¯­ ¡¶³¥³ © °µ®«´ R ³«¡¬¬ ³å¤¡®¡ ¦¡¬¬

¢¥¡«´¡³ ¤ä² ´©¬¬ä­°®©®§¥® ¡¶ ¤¥³³¡ ¬¡§¡² ¥¬¬¥² ²¡­¬¡§¡² ³«µ¬¬¥ «µ®®¡ ¦å ¡¬¬¶¡²¬©§¡ å´¥²¶¥²«®©®§¡² °å

¬¥¶®¡¤³³´¡®¤¡²¤¥® ¯£¨ ³¹³³¥¬³ä´´®©®§¥® © ¶©³³¡ ²¥§©¯®¥² ³¡­´ °å µ´®¹´´ª¡®¤¥´ ¡¶ ´²¡®³°¯²´­¥¤¥¬N

artikel iiiMRSW

t©¬¬ ¤¥³³ ¡´´ ¤¥ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¡² ¥¬¬¥² ²¡­¬¡§¡² ³¯­ ¡¶³¥³ © ¡²´©«¥¬ iiiMRSVNR ¨¡² ¡®´¡§©´³L ¦å² ©®§¥®

­¥¤¬¥­³³´¡´L µ´¡® ¡´´ ²å¤¥´ ­¥¤ ¥®¨ä¬¬©§¨¥´ ¨¡² ¡®´¡§©´ ¥´´ ¥µ²¯°¥©³«´ ¢¥³¬µ´ §¥®¯­ ¶©¬«¥´ µ®¤¡®´¡§

¢¥¶©¬ª¡³L ¶©¤´¡ ®å§¯® 崧䲤 ³¯­ ¤©²¥«´ ¥¬¬¥² ©®¤©²¥«´ §ö² ¡´´ ¤¥ ¯¬©«¡ ¢¥³´ä­­¥¬³¥² ³¯­ §ä¬¬¤¥ °å

´²¡®³°¯²´¯­²å¤¥´ ¤¥® Q ª¡®µ¡²© QYUX ¥¬¬¥²L ¦ö² ³´¡´¥² ³¯­ ³¥®¡²¥ ¡®³¬µ´¥² ³©§L ¶©¤ ´©¤°µ®«´¥® ¦ö²

¤¥³³¡³ ¡®³¬µ´®©®§L ¬¥¤¥² ´©¬¬ ­©®¤²¥ §¹®®³¡­­¡ ¥¦¦¥«´¥² ¦ö² ¡®¤²¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²³ ´²¡®³°¯²´¦ö²¥´¡§

ä® ¦ö² ©®¨¥­³«¡ ´²¡®³°¯²´¦ö²¥´¡§N

artikel iiiMRSX

s´ö¤ ä² ¦ö²¥®¬©§´ ­¥¤ «¯®³´©´µ´©¯®¥®L ¯­ ¤¥´ ´©¬¬§¯¤¯³¥² ¢¥¨¯¶¥´ ¡¶ ³¡­¯²¤®©®§ ¡¶ ´²¡®³°¯²´¥² ¥¬¬¥²

¯­ ¤¥´ ©®®¥¢ä² ¥²³ä´´®©®§ ¦ö² ¡¬¬­ä® ´²¡¦©«°¬©«´N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ QXT

artikel iiiMRSY

v¡²ª¥ 崧䲤 ³¯­ ¡®´¡³ ©®¯­ ²¡­¥® ¦ö² «¯®³´©´µ´©¯®¥® ­¥¤ ¡¶³¥¥®¤¥ °å ¦²¡«´³¡´³¥² ¯£¨

¢¥¦¯²¤²©®§³¶©¬¬«¯² ³«¡¬¬ ¡¶¶ä§¡³ ­¥¤ ¨ä®³¹® ´©¬¬ ¤¥® ¥«¯®¯­©³«¡ ³©´µ¡´©¯®¥® ¦ö² ´²¡®³°¯²´¦ö²¥´¡§¥®N

artikel iiiMRTP

QN v©¤ ´²¡®³°¯²´¥² ©®¯­ µ®©¯®¥® ³«¡¬¬ ¡¬¬ ³å¤¡® ¤©³«²©­©®¥²©®§ ¶¡²¡ ¦ö²¢ªµ¤¥® ³¯­ ¢¥³´å² © ¡´´

´²¡®³°¯²´¦ö²¥´¡§ ´©¬¬ä­°¡² ¯¬©«¡ ¦²¡«´³¡´³¥² ¯£¨ ¢¥¦¯²¤²©®§³¶©¬¬«¯² ¦ö² ¡´´ ¦²¡«´¡ ³¡­­¡ ³¬¡§ ¡¶ §¯¤³

³¡­­¡ ¶ä§ ¢¥²¯¥®¤¥ °å ¶©¬«¥® ³´¡´ ³¯­ ä² §¯¤³¥´³ µ²³°²µ®§³M ¥¬¬¥² ¢¥³´ä­­¥¬³¥­¥¤¬¥­³³´¡´N

RN pµ®«´ Q ³«¡¬¬ ©®´¥ ¨©®¤²¡ ¡´´ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¡² ¥¬¬¥² ²¡­¬¡§¡² ¡®´¡³ ¥®¬©§´ ¡²´©«¥¬ iiiMRSVNRN

SN r夥´ ³«¡¬¬ °å ¦ö²³¬¡§ ¡¶ «¯­­©³³©¯®¥® ¡®´¡ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¦ö²¯²¤®©®§¡² ¥¬¬¥² ¢¥³¬µ´ ¦ö² ¡´´

§¥®¯­¦ö²¡ °µ®«´ QN r夥´ ³«¡¬¬ ¢¥³¬µ´¡ ¥¦´¥² ¡´´ ¨¡ ¨ö²´ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ¯£¨

e«¯®¯­©³«¡ ¯£¨ ³¯£©¡¬¡ «¯­­©´´é®N

r夥´ ¦å² ³ä²³«©¬´ ¡®´¡ ¤¥ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¦ö²¯²¤®©®§¡² ¯£¨ ¢¥³¬µ´ ³¯­ ¢¥¨ö¶³ ¦ö² ¡´´ §ö²¡ ¤¥´ ­öª¬©§´ ¦ö²

©®³´©´µ´©¯®¥²®¡ ¡´´ ö¶¥²¶¡«¡ ¥¦´¥²¬¥¶®¡¤¥® ¡¶ ¯²¤®©®§¥® © °µ®«´ Q ¯£¨ ¦ö² ¡´´ ³ä«¥²³´ä¬¬¡ ¡´´

¦ö²¤¥¬¡²®¡ ­¥¤ ¤¥®®¡ ¦µ¬¬´ µ´ «¯­­¥² ¢²µ«¡²®¡ ´©¬¬ §¯¤¯N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ QXU

TN k¯­­©³³©¯®¥® ³«¡¬¬ °å ¥§¥´ ©®©´©¡´©¶ ¥¬¬¥² °å ¢¥§ä²¡® ¡¶ ¥® ­¥¤¬¥­³³´¡´ µ®¤¥²³ö«¡ ³å¤¡®¡

¦¡¬¬ ¡¶ ¤©³«²©­©®¥²©®§ ³¯­ ¡¶³¥³ © °µ®«´ Q ¯£¨ ¥¦´¥² ³¡­²å¤ ­¥¤ ¡¬¬¡ ¢¥²ö²¤¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥² ©®¯­

²¡­¥® ¦ö² ¤¥ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¦ö²¯²¤®©®§¡² ¯£¨ ¢¥³¬µ´ ³¯­ ¡¶³¥³ © °µ®«´ S ¡®´¡ ¤¥ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¢¥³¬µ´ ³¯­

¢¥¨ö¶³N

artikel iiiMRTQ

QN d¥´ ä² ¦ö²¢ªµ¤¥´ ¦ö² ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ¡´´ °å ´²¡®³°¯²´¥² ©®¯­ µ®©¯®¥® ´©¬¬ä­°¡ ¦²¡«´³¡´³¥² ¯£¨

¶©¬¬«¯² ³¯­ © ®å§¯´ ¡¶³¥¥®¤¥ ©®®¥¦¡´´¡² ³´ö¤ ¥¬¬¥² ³«¹¤¤ ´©¬¬ ¦ö²­å® ¦ö² ¥´´ ¥¬¬¥² ¦¬¥²¡ ³ä²³«©¬¤¡

¦ö²¥´¡§ ¥¬¬¥² ®ä²©®§³§²¥®¡² ¯­ ©®´¥ ´©¬¬³´å®¤ ¨¡² §¥´´³ ¡¶ «¯­­©³³©¯®¥® §¥®¯­ ¥´´ ¥µ²¯°¥©³«´ ¢¥³¬µ´N

RN k¯­­©³³©¯®¥® ³«¡¬¬ °å ¥§¥´ ©®©´©¡´©¶ ¥¬¬¥² °å ¢¥§ä²¡® ¡¶ ¥® ­¥¤¬¥­³³´¡´ §²¡®³«¡ ¤¥

¦²¡«´³¡´³¥² ¯£¨ ¶©¬¬«¯² ³¯­ ¡¶³¥³ © °µ®«´ Q ¯£¨ ³ä²³«©¬´ ¢¥¡«´¡L å ¥®¡ ³©¤¡®L «²¡¶ °å ¥®

䮤¡­å¬³¥®¬©§ ²¥§©¯®¡¬¥«¯®¯­©³« °¯¬©´©«L ¤¥ µ®¤¥²µ´¶¥£«¬¡¤¥ ²¥§©¯®¥²®¡³ ¢¥¨¯¶ ¯£¨ °²¯¢¬¥­¥®

© ²¥§©¯®¥² ³¯­ ¡¬¬¶¡²¬©§´ °å¶¥²«¡³ ¡¶ °¯¬©´©³«¡ ¦ö²¨å¬¬¡®¤¥® ³¡­´ å ¡®¤²¡ ³©¤¡®L ³å¤¡®¡ ¦²¡«´³¡´³¥²³

¯£¨ ¶©¬¬«¯²³ ©®¶¥²«¡® °å «¯®«µ²²¥®³¥® ­¥¬¬¡® ¯¬©«¡ ´²¡®³°¯²´§²¥®¡²N

k¯­­©³³©¯®¥® ³«¡¬¬ ¥¦´¥² ³¡­²å¤ ­¥¤ ¡¬¬¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥² ³¯­ ³¡«¥® §ä¬¬¥² ¡®´¡ ®ö¤¶ä®¤©§¡

¥µ²¯°¥©³«¡ ¢¥³¬µ´N

SN d¥´ ¦ö²¢µ¤ ³¯­ ¡®§¥³ © °µ®«´ Q ³«¡¬¬ ©®´¥ ´©¬¬ä­°¡³ °å ´¡²©¦¦¥² ³¯­ ¦¡³´³´ä¬¬´³ ¦ö² ¡´´ ¢¥­ö´¡

«¯®«µ²²¥®³N

artikel iiiMRTR

p嬡§¯² ¥¬¬¥² ¡¶§©¦´¥² ¶©¤ §²ä®³°¡³³¡§¥ ³¯­ ´²¡®³°¯²´¦ö²¥´¡§ ´¡² µ´ µ´ö¶¥² ¦²¡«´³¡´³¥²®¡ ¦å² ©®´¥

ö¶¥²³´©§¡ ¶¡¤ ³¯­ ä² ³«ä¬©§´L ³¥¤¡® ¤¥ ¦¡«´©³«¡ «¯³´®¡¤¥²®¡ ¦ö² §²ä®³°¡³³¡§¥® ¨¡² ¢¥¡«´¡´³N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ QXV

m¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ³«¡¬¬ ³´²ä¶¡ ¥¦´¥² ¡´´ ³ä®«¡ ¤¥³³¡ «¯³´®¡¤¥²N

k¯­­©³³©¯®¥® ¦å² §¥ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ²¥«¯­­¥®¤¡´©¯®¥² ¯­ ´©¬¬ä­°®©®§¥® ¡¶ ¤¥®®¡ ¡²´©«¥¬N

artikel iiiMRTS

b¥³´ä­­¥¬³¥²®¡ © ¤¥´´¡ ¡¶³®©´´ ³«¡¬¬ ©®´¥ ¨©®¤²¡ 崧䲤¥² ³¯­ ¶©¤´¡§©´³ ©

fö²¢µ®¤³²¥°µ¢¬©«¥® t¹³«¬¡®¤ © ¤¥® µ´³´²ä£«®©®§ ³å¤¡®¡ 崧䲤¥² ä² ®ö¤¶ä®¤©§¡ ¦ö² ¡´´ µ°°¶ä§¡ ¤¥

¥«¯®¯­©³«¡ ®¡£«¤¥¬¡² ³¯­ µ°°«¯­­©´ §¥®¯­ t¹³«¬¡®¤³ ¤¥¬®©®§ ¦ö² ®ä²©®§³¬©¶¥´ © ¶©³³¡ ¡¶ ¤¥

¯­²å¤¥® © ¦ö²¢µ®¤³²¥°µ¢¬©«¥® ³¯­ °å¶¥²«¡´³ ¡¶ ¤¥¬®©®§¥®N f¥­ å² ¥¦´¥² ©«²¡¦´´²ä¤¡®¤¥´ ¡¶ ¦ö²¤²¡§¥´

¯­ µ°°²ä´´¡®¤¥ ¡¶ ¥® «¯®³´©´µ´©¯® ¦ö² eµ²¯°¡ ¦å² ²å¤¥´ °å ¦ö²³¬¡§ ¡¶ «¯­­©³³©¯®¥® ¡®´¡ ¥´´

¥µ²¯°¥©³«´ ¢¥³¬µ´ ¯­ µ°°¨ä¶¡®¤¥ ¡¶ ¤¥®®¡ ¡²´©«¥¬N

artikel iiiMRTT

v©¤ «¯­­©³³©¯®¥®³ ³©¤¡ ³«¡¬¬ ¤¥´ ©®²ä´´¡³ ¥® ²å¤§©¶¡®¤¥ «¯­­©´´é ¢¥³´å¥®¤¥ ¡¶ ¥¸°¥²´¥² ³¯­ µ´³¥³

¡¶ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ²¥§¥²©®§¡²N nä² «¯­­©³³©¯®¥® ¦©®®¥² ¤¥´ ¬ä­°¬©§´ ³«¡¬¬ ¤¥® ¨ö²¡ «¯­­©´´é® ©

´²¡®³°¯²´¦²å§¯²N

artikel iiiMRTU

QN d¥´´¡ ¡¶³®©´´ ³«¡¬¬ ´©¬¬ä­°¡³ °å ´²¡®³°¯²´¥² °å ªä²®¶ä§L ¬¡®¤³¶ä§ ¯£¨ ©®²¥ ¶¡´´¥®¶ä§¡²N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ QXW

RN i ¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¡² ¥¬¬¥² ²¡­¬¡§¡² ¦å² ¬ä­°¬©§¡ 崧䲤¥² ¦ö²¥³«²©¶¡³ ¦ö² ³ªö¦¡²´ ¯£¨ ¬µ¦´¦¡²´N d¥

³«¡¬¬ ¡®´¡³ ¥¦´¥² ¤¥´ ¡´´ r¥§©¯®«¯­­©´´é® ¯£¨ e«¯®¯­©³«¡ ¯£¨ ³¯£©¡¬¡ «¯­­©´´é® ¨¡² ¨ö²´³N

avsnitt X

transeuropeiska nÄt

artikel iiiMRTV

QN fö² ¡´´ ­¥¤¶¥²«¡ ´©¬¬ ¡´´ ¤¥ ­å¬ ³¯­ ¡®§¥³ © ¡²´©«¬¡²®¡ iiiMQSP ¯£¨ ¡²´©«¥¬ iiiMRRP µ°°®å³ ¯£¨

¦ö² ¡´´ §ö²¡ ¤¥´ ­öª¬©§´ ¦ö² µ®©¯®³­¥¤¢¯²§¡²¥L ¥«¯®¯­©³«¡ ¡«´ö²¥² ³¡­´ ²¥§©¯®¡¬¡ ¯£¨ ¬¯«¡¬¡

³¡­¨ä¬¬¥® ¡´´ © ¦µ¬¬ µ´³´²ä£«®©®§ µ´®¹´´ª¡ ¦ö²¤¥¬¡²®¡ ­¥¤ ¡´´ ¤¥´ ³«¡°¡³ ¥´´ ¯­²å¤¥ µ´¡® ©®²¥ §²ä®³¥²L

³«¡¬¬ µ®©¯®¥® ¢©¤²¡ ´©¬¬ ¡´´ µ°°²ä´´¡ ¯£¨ µ´¶¥£«¬¡ ´²¡®³¥µ²¯°¥©³«¡ ®ä´ ¦ö² ©®¦²¡³´²µ«´µ²¥²®¡ ©®¯­

´²¡®³°¯²´ML ´¥¬¥«¯­­µ®©«¡´©¯®³M ¯£¨ ¥®¥²§©³¥«´¯²¥²®¡N

RN i®¯­ ²¡­¥® ¦ö² ¥´´ ³¹³´¥­ ­¥¤ ö°°®¡ ¯£¨ «¯®«µ²²¥®³µ´³¡´´¡ ­¡²«®¡¤¥² ³«¡¬¬ µ®©¯®¥®³

©®³¡´³¥² ©®²©«´¡³ °å ¡´´ ¦²ä­ª¡ ¤¥ ®¡´©¯®¥¬¬¡ ®ä´¥®³ ³¡­´²¡¦©«¦ö²­å§¡ ¯£¨ ¤²©¦´³«¯­°¡´©¢©¬©´¥´ ³¡­´

´©¬¬´²ä¤¥´ ´©¬¬ ³å¤¡®¡ ®ä´N sä²³«©¬¤ ¨ä®³¹® ³«¡¬¬ ´¡³ ´©¬¬ ¢¥¨¯¶¥´ ¡¶ ¡´´ ¦ö²¢©®¤¡ ö¡²L ©®¬¡®¤³¯­²å¤¥®

¯£¨ ²¡®¤¯­²å¤¥® ­¥¤ µ®©¯®¥®³ £¥®´²¡¬¡ ¯­²å¤¥®N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ QXX

artikel iiiMRTW

QN fö² ¡´´ ¦ö²¶¥²«¬©§¡ ¤¥ ­å¬ ³¯­ ¡®§¥³ © ¡²´©«¥¬ iiiMRTV

¡I ³«¡¬¬ µ®©¯®¥® ³´ä¬¬¡ µ°° ¥® ³¥²©¥ ²©«´¬©®ª¥² ³¯­ ¯­¦¡´´¡² ­å¬L °²©¯²©´¥²©®§¡² ¯£¨ ¨µ¶µ¤¬©®ª¥² ¦ö²

¤¥ 崧䲤¥² ³¯­ ¦ö²µ´³¥³ ®ä² ¤¥´ §ä¬¬¥² ¤¥ ´²¡®³¥µ²¯°¥©³«¡ ®ä´¥®[ © ¤¥³³¡ ²©«´¬©®ª¥² ³«¡¬¬ °²¯ª¥«´

¡¶ §¥­¥®³¡­´ ©®´²¥³³¥ °²¥£©³¥²¡³L

¢I ³«¡¬¬ µ®©¯®¥® §¥®¯­¦ö²¡ ¤¥ 崧䲤¥² ³¯­ «¡® ¶©³¡ ³©§ ®ö¤¶ä®¤©§¡ ¦ö² ¡´´ ³ä«¥²³´ä¬¬¡ ®ä´¥®³

¤²©¦´³«¯­°¡´©¢©¬©´¥´L ³ä²³«©¬´ ®ä² ¤¥´ §ä¬¬¥² ´¥«®©³« ³´¡®¤¡²¤©³¥²©®§L

£I «¡® µ®©¯®¥® ³´ö¤ª¡ °²¯ª¥«´ ¡¶ §¥­¥®³¡­´ ©®´²¥³³¥ ³¯­ ³´ö¤³ ¡¶ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ¯£¨ ³¯­

°²¥£©³¥²¡³ © ¤¥ ²©«´¬©®ª¥² ³¯­ ¡¶³¥³ © ¬¥¤ ¡L ³ä²³«©¬´ §¥®¯­ §¥®¯­¦ö²¢¡²¨¥´³³´µ¤©¥²L

¬å®¥§¡²¡®´©¥² ¥¬¬¥² ²ä®´¥³µ¢¶¥®´©¯®¥²[ µ®©¯®¥® «¡® ¯£«³å §¥®¯­ ³¡­­¡®¨å¬¬®©®§³¦¯®¤¥®

¢©¤²¡ ´©¬¬ ¦©®¡®³©¥²©®§¥® ¡¶ ³ä²³«©¬¤¡ ©®¦²¡³´²µ«´µ²°²¯ª¥«´ °å ´²¡®³°¯²´¯­²å¤¥´ ©®¯­

­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡N

v©¤ µ®©¯®¥®³ ©®³¡´³¥² ³«¡¬¬ ¨ä®³¹® ´¡³ ´©¬¬ °²¯ª¥«´¥®³ °¯´¥®´©¥¬¬¡ ¥«¯®¯­©³«¡ ¬©¶³«²¡¦´N

RN d¥ ²©«´¬©®ª¥² ¯£¨ ö¶²©§¡ 崧䲤¥² ³¯­ ¡¶³¥³ © °µ®«´ Q ³«¡¬¬ ¡®§¥³ © ¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¡² ¥¬¬¥²

²¡­¬¡§¡²N d¥³³¡ ³«¡¬¬ ¡®´¡³ ¥¦´¥² ¤¥´ ¡´´ r¥§©¯®«¯­­©´´é® ¯£¨ e«¯®¯­©³«¡ ¯£¨ ³¯£©¡¬¡ «¯­­©´´é®

¨¡² ¨ö²´³N

r©«´¬©®ª¥² ¯£¨ °²¯ª¥«´ ¡¶ §¥­¥®³¡­´ ©®´²¥³³¥ ³¯­ ¡®§å² ¥® ­¥¤¬¥­³³´¡´³ ´¥²²©´¯²©µ­ «²ä¶¥² ¤¥®

¢¥²ö²¤¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥®³ ³¡­´¹£«¥N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ QXY

SN i ³¡­¶¥²«¡® ­¥¤ «¯­­©³³©¯®¥® ³«¡¬¬ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ©®¢ö²¤¥³ ³¡­¯²¤®¡ ¤¥® °¯¬©´©« °å

®¡´©¯®¥¬¬ ®©¶å ³¯­ «¡® ¦å ¶ä³¥®´¬©§ ¢¥´¹¤¥¬³¥ ¦ö² ¡´´ ¦ö²¶¥²«¬©§¡ ¤¥ ­å¬ ³¯­ ¡®§¥³ © ¡²´©«¥¬ iiiMRTVN

k¯­­©³³©¯®¥® ¦å² © ®ä²¡ ³¡­¡²¢¥´¥ ­¥¤ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ´¡ ¬ä­°¬©§¡ ©®©´©¡´©¶ ¦ö² ¡´´ ¦²ä­ª¡ ¥®

³å¤¡® ³¡­¯²¤®©®§N

TN u®©¯®¥® ¦å² ³¡­¡²¢¥´¡ ­¥¤ ´²¥¤ª¥¬¡®¤ ¦ö² ¡´´ ¦²ä­ª¡ °²¯ª¥«´ ¡¶ §¥­¥®³¡­´ ©®´²¥³³¥ ¯£¨ ¦ö² ¡´´

³ä«¥²³´ä¬¬¡ ®ä´¥®³ ¤²©¦´³«¯­°¡´©¢©¬©´¥´N

avsnitt Y

forskning och teknisk utveckling samt rymden

artikel iiiMRTX

QN u®©¯®¥®³ ¶¥²«³¡­¨¥´ ³«¡¬¬ ³¹¦´¡ ´©¬¬ ¡´´ ³´ä²«¡ µ®©¯®¥®³ ¶¥´¥®³«¡°¬©§¡ ¯£¨ ´¥«®©³«¡ §²µ®¤

§¥®¯­ ¡´´ å³´¡¤«¯­­¡ ¥´´ ¥µ²¯°¥©³«´ ¦¯²³«®©®§³¯­²å¤¥ ­¥¤ ¦²© ²ö²¬©§¨¥´ ¦ö² ¦¯²³«¡²¥L

¶¥´¥®³«¡°¬©§¡ ²ö® ¯£¨ ´¥«®©«L ¡´´ ¦²ä­ª¡ µ´¶¥£«¬©®§¥® ¡¶ µ®©¯®¥®³ «¯®«µ²²¥®³¦ö²­å§¡L ©®¢¥§²©°¥´

©®¯­ µ®©¯®¥®³ ©®¤µ³´²©L ¯£¨ ¡´´ µ®¤¥²¬ä´´¡ ¡¬¬¡ ¦¯²³«®©®§³©®³¡´³¥² ³¯­ ¡®³¥³ ®ö¤¶ä®¤©§¡ ¥®¬©§´ ¡®¤²¡

«¡°©´¥¬ © «¯®³´©´µ´©¯®¥®N

RN fö² ¡´´ µ°°®å ¤¥ ­å¬ ³¯­ ¡®§¥³ © °µ®«´ Q ³«¡¬¬ µ®©¯®¥® ©®¯­ ¨¥¬¡ ³©´´ ¯­²å¤¥ ³´©­µ¬¥²¡

¦ö²¥´¡§L ©®«¬µ³©¶¥ ³­å ¯£¨ ­¥¤¥¬³´¯²¡ ¦ö²¥´¡§L ¦¯²³«®©®§³£¥®´²µ­ ¯£¨ µ®©¶¥²³©´¥´ © ¤¥²¡³ ©®³¡´³¥² ¦ö²

¦¯²³«®©®§ ¯£¨ ´¥«®©³« µ´¶¥£«¬©®§ ¡¶ ¨ö§ «¶¡¬©´¥´N u®©¯®¥® ³«¡¬¬ ³´ö¤ª¡ ¤¥²¡³ ¡®³´²ä®§®©®§¡² ¡´´

³¡­¡²¢¥´¡ ­¥¤ ¶¡²¡®¤²¡L ¦²ä­³´ © ³¹¦´¥ ¡´´ ­öª¬©§§ö²¡ ¦ö² ¦¯²³«¡²¥ ¡´´ ¦²©´´ ³¡­¡²¢¥´¡ ö¶¥² §²ä®³¥²®¡

¯£¨ ¦ö² ¦ö²¥´¡§¥® ¡´´ µ´®¹´´ª¡ ¤¥® ©®²¥ ­¡²«®¡¤¥®³ ­öª¬©§¨¥´¥²L ¯£¨ ¤¥´´¡ ³ä²³«©¬´ §¥®¯­ ¡´´ ³«¡°¡

´©¬¬´²ä¤¥ ´©¬¬ ¤¥ ®¡´©¯®¥¬¬¡ ¯¦¦¥®´¬©§¡ µ°°¨¡®¤¬©®§³­¡²«®¡¤¥²®¡L §¥®¯­ ¡´´ ¦¡³´³´ä¬¬¡ §¥­¥®³¡­­¡

³´¡®¤¡²¤¥² ³¡­´ §¥®¯­ ¡´´ ¡¶¬ä§³®¡ ²ä´´³¬©§¡ ¯£¨ ¦©³«¡¬¡ ¨©®¤¥² ¦ö² ³¡­¡²¢¥´¥´N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ QYP

SN a¬¬¡ µ®©¯®¥®³ 崧䲤¥² ©®¯­ ¦¯²³«®©®§ ¯£¨ ´¥«®©³« µ´¶¥£«¬©®§L ©®«¬µ³©¶¥

¤¥­¯®³´²¡´©¯®³°²¯ª¥«´L ³«¡¬¬ ¢¥³¬µ´¡³ ¯£¨ §¥®¯­¦ö²¡³ © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ¤¥´´¡ ¡¶³®©´´N

artikel iiiMRTY

fö² ¡´´ ®å ¤¥ ­å¬ ³¯­ ¡¶³¥³ © ¡²´©«¥¬ iiiMRTX ³«¡¬¬ µ®©¯®¥® ³¯­ «¯­°¬¥­¥®´ ´©¬¬ ¤¥ ¶¥²«³¡­¨¥´¥²

³¯­ ¢¥¤²©¶³ © ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡

¡I §¥®¯­¦ö²¡ °²¯§²¡­ ¦ö² ¦¯²³«®©®§L ´¥«®©³« µ´¶¥£«¬©®§ ¯£¨ ¤¥­¯®³´²¡´©¯®L ¶¡²¶©¤ ³¡­¡²¢¥´¥

­¥¤ ¯£¨ ­¥¬¬¡® ¦ö²¥´¡§L ¦¯²³«®©®§³£¥®´²µ­ ¯£¨ µ®©¶¥²³©´¥´ ³«¡¬¬ §¹®®¡³L

¢I ¦²ä­ª¡ ³¡­¡²¢¥´¥ °å µ®©¯®³®©¶å ­¥¤ ´²¥¤ª¥¬¡®¤ ¯£¨ ©®´¥²®¡´©¯®¥¬¬¡ ¯²§¡®©³¡´©¯®¥² ©®¯­

¯­²å¤¥´ ¦ö² ¦¯²³«®©®§L ´¥«®©³« µ´¶¥£«¬©®§ ¯£¨ ¤¥­¯®³´²¡´©¯®L

£I ³°²©¤¡ ¯£¨ ¦µ¬¬´ µ´ µ´®¹´´ª¡ ²¥³µ¬´¡´¥® ¡¶ ¦¯²³«®©®§L ´¥«®©³« µ´¶¥£«¬©®§ ¯£¨ ¤¥­¯®³´²¡´©¯® °å

µ®©¯®³®©¶åL

¤I ³´©­µ¬¥²¡ µ´¢©¬¤®©®§ ¯£¨ ²ö²¬©§¨¥´ ¦ö² ¦¯²³«¡²¥ ©®¯­ µ®©¯®¥®N

artikel iiiMRUP

QN u®©¯®¥® ¯£¨ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ³«¡¬¬ ³¡­¯²¤®¡ ³©® ¶¥²«³¡­¨¥´ ©®¯­ ¦¯²³«®©®§ ¯£¨ ´¥«®©³«

µ´¶¥£«¬©®§ ¦ö² ¡´´ ³ä«¥²³´ä¬¬¡ ¤¥´ ©®¢ö²¤¥³ ³¡­­¡®¨¡®§¥´ ­¥¬¬¡® ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ °¯¬©´©« ¯£¨

µ®©¯®¥®³ °¯¬©´©«N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ QYQ

RN i ®ä²¡ ³¡­¡²¢¥´¥ ­¥¤ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ¦å² «¯­­©³³©¯®¥® ´¡ ¡¬¬¡ ¬ä­°¬©§¡ ©®©´©¡´©¶ ¦ö² ¡´´

¦²ä­ª¡ ¤¥® ³¡­¯²¤®©®§ ³¯­ ¡¶³¥³ © °µ®«´ QL ³ä²³«©¬´ §¥®¯­ ©®©´©¡´©¶ ­¥¤ ³¹¦´¥´ ¡´´ ¦¡³´³´ä¬¬¡

²©«´¬©®ª¥² ¯£¨ ©®¤©«¡´¯²¥²L ¯²§¡®©³¥²¡ µ´¢¹´¥ ¡¶ ¢ä³´¡ ­¥´¯¤¥² ¯£¨ µ´¦¯²­¡ ¤¥ ¤¥¬¡² ³¯­ ¢¥¨ö¶³ ¦ö²

°¥²©¯¤©³« ö¶¥²¶¡«®©®§ ¯£¨ µ´¶ä²¤¥²©®§N eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ³«¡¬¬ ©®¦¯²­¥²¡³ ¦µ¬¬´ µ´N

artikel iiiMRUQ

QN e´´ ¦¬¥²å²©§´ ²¡­°²¯§²¡­ ³¯­ ¡®§¥² ¡¬¬¡ ¡¶ µ®©¯®¥® ¦©®¡®³©¥²¡¤¥ ¶¥²«³¡­¨¥´¥² ³«¡¬¬ ¦¡³´³´ä¬¬¡³

© ¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¡²N d¥ ³«¡¬¬ ¡®´¡³ ¥¦´¥² ¤¥´ ¡´´ e«¯®¯­©³«¡ ¯£¨ ³¯£©¡¬¡ «¯­­©´´é® ¨¡² ¨ö²´³N

r¡­°²¯§²¡­­¥´ ³«¡¬¬

¡I ©®®¥¨å¬¬¡ ¤¥ ¶¥´¥®³«¡°¬©§¡ ¯£¨ ´¥«®©³«¡ ­å¬ ³¯­ ³«¡¬¬ µ°°®å³ §¥®¯­ ¤¥® ¶¥²«³¡­¨¥´ ³¯­

¡¶³¥³ © ¡²´©«¥¬ iiiMRTY ³¡­´ ¤¥ °²©¯²©´¥²©®§¡² ³¯­ ³«¡¬¬ §ä¬¬¡ © ¤¥´´¡ ³¡­­¡®¨¡®§L

¢I ¡®§¥ ¨µ¶µ¤¬©®ª¥²®¡ ¦ö² ¤¥®®¡ ¶¥²«³¡­¨¥´L

£I ¦¡³´³´ä¬¬¡ ¤¥´ ¨ö§³´¡ ´¯´¡¬¢¥¬¯°°¥´ ¯£¨ ¤¥ ®ä²­¡²¥ ¶©¬¬«¯²¥® ¦ö² µ®©¯®¥®³ ¦©®¡®³©¥¬¬¡

¤¥¬´¡§¡®¤¥ © ²¡­°²¯§²¡­­¥´ ³¡­´ ¤¥ °¬¡®¥²¡¤¥ ¶¥²«³¡­¨¥´¥²®¡³ ¡®¤¥¬¡²N

RN d¥´ ¦¬¥²å²©§¡ ²¡­°²¯§²¡­­¥´ ³«¡¬¬ ¡®°¡³³¡³ ¥¬¬¥² µ´ö«¡³ ¥¦´¥²¨¡®¤ ³¯­ ¦ö²¨å¬¬¡®¤¥®¡ 䮤²¡³N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ QYR

SN i ¥® ¥µ²¯°¥©³« ¬¡§ ³¯­ ¡®´¡³ ¡¶ ²å¤¥´ ³«¡¬¬ ¡®§¥³ ³ä²³«©¬¤¡ °²¯§²¡­ ¦ö² ¡´´ §¥®¯­¦ö²¡ ¤¥´

¦¬¥²å²©§¡ ²¡­°²¯§²¡­­¥´ ©®¯­ ¶¡²ª¥ ¶¥²«³¡­¨¥´N i ¶¡²ª¥ ³ä²³«©¬´ °²¯§²¡­ ³«¡¬¬ ¤¥ ®ä²­¡²¥ ¶©¬¬«¯²¥®

¦ö² °²¯§²¡­­¥´³ §¥®¯­¦ö²¡®¤¥L ¬ä®§¤ ¯£¨ ¤¥ ­¥¤¥¬ ³¯­ ¢¥¤ö­³ ®ö¤¶ä®¤©§¡ ¦¡³´³´ä¬¬¡³N sµ­­¡®

¡¶ ¤¥ ¢¥¬¯°° ³¯­ ¢¥¤ö­³ ®ö¤¶ä®¤©§¡ ¯£¨ ³¯­ ¦¡³´³´ä¬¬³ © ¤¥ ³ä²³«©¬¤¡ °²¯§²¡­­¥® ¦å² ©®´¥

ö¶¥²³´©§¡ ¤¥´ ¨ö§³´¡ ´¯´¡¬¢¥¬¯°° ³¯­ ¨¡² ¦¡³´³´ä¬¬´³ ¦ö² ²¡­°²¯§²¡­­¥´ ¯£¨ ¦ö² ¶¡²ª¥ ¶¥²«³¡­¨¥´N

d¥®®¡ ¬¡§ ³«¡¬¬ ¡®´¡³ ¥¦´¥² ¤¥´ ¡´´ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ¯£¨ e«¯®¯­©³«¡ ¯£¨ ³¯£©¡¬¡ «¯­­©´´é® ¨¡²

¨ö²´³N

TN s¯­ «¯­°¬¥­¥®´ ´©¬¬ ¤¥ © ¤¥´ ¦¬¥²å²©§¡ ²¡­°²¯§²¡­­¥´ ¡®§©¶®¡ ¶¥²«³¡­¨¥´¥²®¡ ³«¡¬¬ ¤¥´ ©

¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¡² ¦ö²¥³«²©¶¡³ ®ö¤¶ä®¤©§¡ 崧䲤¥² ¦ö² ¡´´ §¥®¯­¦ö²¡ ¤¥´ ¥µ²¯°¥©³«¡

¦¯²³«®©®§³¯­²å¤¥´N d¥ ³«¡¬¬ ¡®´¡³ ¥¦´¥² ¤¥´ ¡´´ e«¯®¯­©³«¡ ¯£¨ ³¯£©¡¬¡ «¯­­©´´é® ¨¡² ¨ö²´³N

artikel iiiMRUR

QN fö² §¥®¯­¦ö²¡®¤¥´ ¡¶ ¤¥´ ¦¬¥²å²©§¡ ²¡­°²¯§²¡­­¥´ ³«¡¬¬ ¤¥´ © ¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¡² ¥¬¬¥² ²¡­¬¡§¡²

¡®§¥³

¡I ²¥§¬¥² ¦ö² ¦ö²¥´¡§³L ¦¯²³«®©®§³£¥®´²µ­³ ¯£¨ µ®©¶¥²³©´¥´³ ¤¥¬´¡§¡®¤¥L

¢I ²¥§¬¥² ¦ö² ³°²©¤®©®§ ¡¶ ¦¯²³«®©®§³²¥³µ¬´¡´¥®N

d¥ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¡²®¡ ¥¬¬¥² ²¡­¬¡§¡²®¡ ³«¡¬¬ ¡®´¡³ ¥¦´¥² ¤¥´ ¡´´ e«¯®¯­©³«¡ ¯£¨ ³¯£©¡¬¡ «¯­­©´´é®

¨¡² ¨ö²´³N

RN v©¤ §¥®¯­¦ö²¡®¤¥´ ¡¶ ¤¥´ ¦¬¥²å²©§¡ ²¡­°²¯§²¡­­¥´ ¦å² ´©¬¬ä§§³°²¯§²¡­ ³¯­ ¥®¤¡³´ ¶©³³¡

­¥¤¬¥­³³´¡´¥² ¤¥¬´¡² © ¦¡³´³´ä¬¬¡³ © ¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¡² ¯£¨L ¯­ ©®´¥ ¡®®¡´ ¦ö¬ª¥² ¡¶ ¥´´ ¥¶¥®´µ¥¬¬´

¤¥¬´¡§¡®¤¥ ¦²å® µ®©¯®¥®³ ³©¤¡ ³«¡¬¬ ´©¬¬ä§§³°²¯§²¡­­¥® ¦©®¡®³©¥²¡³ ¡¶ ¤¥³³¡ ³´¡´¥²N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ QYS

d¥ ²¥§¬¥² ³¯­ ³«¡¬¬ ´©¬¬ä­°¡³ °å ´©¬¬ä§§³°²¯§²¡­­¥®L ³ä²³«©¬´ ®ä² ¤¥´ §ä¬¬¥² ³°²©¤®©®§ ¡¶ «µ®³«¡°

³¡­´ ´©¬¬´²ä¤¥ ¦ö² ¡®¤²¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²L ³«¡¬¬ ­¥¤¤¥¬¡³ © ¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¡²N d¥ ³«¡¬¬ ¡®´¡³ ¥¦´¥² ¤¥´ ¡´´

e«¯®¯­©³«¡ ¯£¨ ³¯£©¡¬¡ «¯­­©´´é® ¨¡² ¨ö²´³ ¯£¨ ­¥¤ ¤¥ ¢¥²ö²¤¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ³¡­´¹£«¥N

SN v©¤ §¥®¯­¦ö²¡®¤¥´ ¡¶ ¤¥´ ¦¬¥²å²©§¡ ²¡­°²¯§²¡­­¥´ ¦å² ¤¥´L ­¥¤ ¤¥ ¢¥²ö²¤¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³

³¡­´¹£«¥L © ¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¡² ¦ö²¥³«²©¶¡³ ­öª¬©§¨¥´¥² ´©¬¬ ¤¥¬´¡§¡®¤¥ © ³å¤¡®¡ °²¯§²¡­ ¦ö² ¦¯²³«®©®§

¯£¨ µ´¶¥£«¬©®§ ³¯­ ¨¡² ©®¬¥´´³ ¡¶ ¦¬¥²¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²L ©®«¬µ³©¶¥ ¤¥¬´¡§¡®¤¥ © ¤¥ ¯²§¡®©³¡´©¯®¥² ³¯­

¨¡² ³«¡°¡´³ ¦ö² ¡´´ §¥®¯­¦ö²¡ °²¯§²¡­­¥®N

d¥³³¡ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¡² ³«¡¬¬ ¡®´¡³ ¥¦´¥² ¡´´ e«¯®¯­©³«¡ ¯£¨ ³¯£©¡¬¡ «¯­­©´´é® ¨¡² ¨ö²´³N

TN v©¤ §¥®¯­¦ö²¡®¤¥´ ¡¶ ¤¥´ ¦¬¥²å²©§¡ ²¡­°²¯§²¡­­¥´ ¦å² µ®©¯®¥® ¶©¤´¡ 崧䲤¥² ¦ö² ³¡­¡²¢¥´¥

°å µ®©¯®³®©¶å ­¥¤ ´²¥¤ª¥¬¡®¤ ¥¬¬¥² ©®´¥²®¡´©¯®¥¬¬¡ ¯²§¡®©³¡´©¯®¥² ©®¯­ ¦¯²³«®©®§L ´¥«®©³« µ´¶¥£«¬©®§

¯£¨ ¤¥­¯®³´²¡´©¯®N

d¥ ®ä²­¡²¥ ¶©¬¬«¯²¥® ¦ö² ¤¥´´¡ ³¡­¡²¢¥´¥ «¡® ¢¬© ¦ö²¥­å¬ ¦ö² ¡¶´¡¬ ­¥¬¬¡® µ®©¯®¥® ¯£¨ ¢¥²ö²¤¡

´²¥¤ª¥°¡²´¥²N

artikel iiiMRUS

r夥´ ¦å² °å ¦ö²³¬¡§ ¡¶ «¯­­©³³©¯®¥® ¡®´¡ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¦ö²¯²¤®©®§¡² ¥¬¬¥² ¢¥³¬µ´ © ³¹¦´¥ ¡´´ ¢©¬¤¡

§¥­¥®³¡­­¡ ¦ö²¥´¡§ ¥¬¬¥² ¡®¤²¡ ¯²§¡®©³¡´©¯®¥² ³¯­ «²ä¶³ ¦ö² ¡´´ ¥¦¦¥«´©¶´ §¥®¯­¦ö²¡ µ®©¯®¥®³

°²¯§²¡­ ¦ö² ¦¯²³«®©®§L ´¥«®©³« µ´¶¥£«¬©®§ ¯£¨ ¤¥­¯®³´²¡´©¯®N r夥´ ³«¡¬¬ ¢¥³¬µ´¡ ¥¦´¥² ¡´´ ¨¡ ¨ö²´

eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ¯£¨ e«¯®¯­©³«¡ ¯£¨ ³¯£©¡¬¡ «¯­­©´´é®N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ QYT

artikel iiiMRUT

QN u®©¯®¥® ³«¡¬¬ µ´¡²¢¥´¡ ¥® ¥µ²¯°¥©³« ²¹­¤°¯¬©´©« ¦ö² ¡´´ ¦²ä­ª¡ ¶¥´¥®³«¡°¬©§¡ ¯£¨ ´¥«®©³«¡

¦²¡­³´¥§L ©®¤µ³´²©¥¬¬ «¯®«µ²²¥®³«²¡¦´ ¯£¨ §¥®¯­¦ö²¡®¤¥´ ¡¶ µ®©¯®¥®³ °¯¬©´©«N i ¤¥´´¡ ³¹¦´¥ «¡®

µ®©¯®¥® ¦²ä­ª¡ §¥­¥®³¡­­¡ ©®©´©¡´©¶L ³´ö¤ª¡ ¦¯²³«®©®§ ¯£¨ ´¥«®©³« µ´¶¥£«¬©®§ ³¡­´ ³¡­¯²¤®¡ ¤¥

®ö¤¶ä®¤©§¡ ©®³¡´³¥²®¡ ¦ö² ¡´´ µ´¦¯²³«¡ ¯£¨ µ´®¹´´ª¡ ²¹­¤¥®N

RN fö² ¡´´ ¢©¤²¡ ´©¬¬ ¡´´ ¦ö²¶¥²«¬©§¡ ¤¥ ­å¬ ³¯­ ¡¶³¥³ © °µ®«´ Q ³«¡¬¬ ¤¥´ © ¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¡² ¥¬¬¥²

²¡­¬¡§¡² ¦ö²¥³«²©¶¡³ ¤¥ 崧䲤¥² ³¯­ ¢¥¨ö¶³ ¯£¨ ³¯­ «¡® ¦å ¦¯²­¥® ¡¶ ¥´´ ¥µ²¯°¥©³«´

²¹­¤°²¯§²¡­N

SN u®©¯®¥® ³«¡¬¬ µ°°²ä´´¡ ¡¬¬¡ ¬ä­°¬©§¡ «¯®´¡«´¥² ­¥¤ eµ²¯°¥©³«¡ ²¹­¤¯²§¡®©³¡´©¯®¥®N

artikel iiiMRUU

i ¢ö²ª¡® ¡¶ ¶¡²ª¥ å² ³«¡¬¬ «¯­­©³³©¯®¥® ö¶¥²¬ä­®¡ ¥® ²¡°°¯²´ ´©¬¬ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ¯£¨ ²å¤¥´N

r¡°°¯²´¥® ³«¡¬¬ ³ä²³«©¬´ ¡¶³¥ ¤¥¬³ ¶¥²«³¡­¨¥´¥²®¡ ©®¯­ ¯­²å¤¥´ ¦ö² ¦¯²³«®©®§L ´¥«®©³« µ´¶¥£«¬©®§

¯£¨ ³°²©¤®©®§ ¡¶ ²¥³µ¬´¡´¥® ¡¶ ¤¥³³¡ ¶¥²«³¡­¨¥´¥² µ®¤¥² ¤¥´ ¦ö²¥§å¥®¤¥ å²¥´L ¤¥¬³ ¡²¢¥´³°²¯§²¡­­¥´

¦ö² ¤¥´ ©®®¥¶¡²¡®¤¥ å²¥´N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ QYU

avsnitt QP

energi

artikel iiiMRUV

QN i®¯­ ²¡­¥® ¦ö² µ°°²ä´´¡®¤¥´ ¡¶ ¤¥® ©®²¥ ­¡²«®¡¤¥® ¥¬¬¥² ¤¥³³ ¦µ®«´©¯® ¯£¨ ­¥¤ ¨ä®³¹® ´©¬¬

«²¡¶¥´ °å ¡´´ ¢¥¶¡²¡ ¯£¨ ¦ö²¢ä´´²¡ ­©¬ªö® ³«¡¬¬ ­å¬¥´ ¦ö² µ®©¯®¥®³ °¯¬©´©« °å ¥®¥²§©¯­²å¤¥´ ¶¡²¡ ¡´´

¡I §¡²¡®´¥²¡ ¡´´ ¥®¥²§©­¡²«®¡¤¥® ¦µ®§¥²¡²L

¢I §¡²¡®´¥²¡ ¥®¥²§©¦ö²³ö²ª®©®§¥® © µ®©¯®¥® ¯£¨

£I ¦²ä­ª¡ ¥®¥²§©¥¦¦¥«´©¶©´¥´ ¯£¨ ¥®¥²§©¢¥³°¡²©®§¡² ³¡­´ µ´¶¥£«¬©®§ ¡¶ ®¹¡ ¯£¨ ¦ö²®¹¢¡²¡

¥®¥²§©«ä¬¬¯²N

RN u´¡® ¡´´ ¤¥´ °å¶¥²«¡² ´©¬¬ä­°®©®§¥® ¡¶ ¡®¤²¡ ¢¥³´ä­­¥¬³¥² © «¯®³´©´µ´©¯®¥® ³«¡¬¬ ¤¥´ ©

¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¡² ¥¬¬¥² ²¡­¬¡§¡² ¦ö²¥³«²©¶¡³ ¤¥ 崧䲤¥² ³¯­ ä² ®ö¤¶ä®¤©§¡ ¦ö² ¡´´ µ°°®å ­å¬¥® ©

°µ®«´ QN d¥ ³«¡¬¬ ¡®´¡³ ¥¦´¥² ¤¥´ ¡´´ r¥§©¯®«¯­­©´´é® ¯£¨ e«¯®¯­©³«¡ ¯£¨ ³¯£©¡¬¡ «¯­­©´´é® ¨¡²

¨ö²´³N

d¥³³¡ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¡² ¥¬¬¥² ²¡­¬¡§¡² ³«¡¬¬ ©®´¥ °å¶¥²«¡ ¥® ­¥¤¬¥­³³´¡´³ ²ä´´ ¡´´ ¢¥³´ä­­¡

¶©¬¬«¯²¥® ¦ö² µ´®¹´´ª¡®¤¥´ ¡¶ ¤¥³³ ¥®¥²§©«ä¬¬¯²L ¤¥³³ ¶¡¬ ­¥¬¬¡® ¯¬©«¡ ¥®¥²§©«ä¬¬¯² ¥¬¬¥²

¥®¥²§©¦ö²³ö²ª®©®§¥®³ ¡¬¬­ä®®¡ ³´²µ«´µ²L µ´¡® ¡´´ ¤¥´ °å¶¥²«¡² ´©¬¬ä­°®©®§¥® ¡¶ ¡²´©«¥¬ iiiMRSTNR £N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ QYV

SN m¥¤ ¡¶¶©«¥¬³¥ ¦²å® °µ®«´ R ³«¡¬¬ ¤¥ 崧䲤¥² ³¯­ ¡¶³¥³ © ¤¥®®¡ ¦ö²¥³«²©¶¡³ © ¥® ¥µ²¯°¥©³« ¬¡§

¥¬¬¥² ²¡­¬¡§ ³¯­ ¡®´¡³ ¡¶ ²å¤¥´ ®ä² ¤¥ ä² ¡¶ ¦²ä­³´ ¦©³«¡¬ «¡²¡«´ä²N r夥´ ³«¡¬¬ ¢¥³¬µ´¡ ­¥¤

¥®¨ä¬¬©§¨¥´ ¥¦´¥² ¡´´ ¨¡ ¨ö²´ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´N

kapitel iv

ett omrÅde med frihetL sÄkerhet och rÄttvisa

avsnitt Q

allmÄnna bestÄmmelser

artikel iiiMRUW

QN u®©¯®¥® ³«¡¬¬ µ´§ö²¡ ¥´´ ¯­²å¤¥ ­¥¤ ¦²©¨¥´L ³ä«¥²¨¥´ ¯£¨ ²ä´´¶©³¡ ­¥¤ ²¥³°¥«´ ¦ö² ¤¥

§²µ®¤¬ä§§¡®¤¥ ²ä´´©§¨¥´¥²®¡ ¯£¨ ¤¥ ¯¬©«¡ ²ä´´³³¹³´¥­¥® ¯£¨ ²ä´´³¬©§¡ ´²¡¤©´©¯®¥²®¡ ©

­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡N

RN u®©¯®¥® ³«¡¬¬ ³ä«¥²³´ä¬¬¡ ¡´´ ¤¥´ ©®´¥ ¦ö²¥«¯­­¥² ®å§¯® «¯®´²¯¬¬ ¡¶ °¥²³¯®¥² ¶©¤ ¤¥ ©®²¥

§²ä®³¥²®¡L ¯£¨ ¤¥® ³«¡¬¬ µ´¡²¢¥´¡ ¥® §¥­¥®³¡­ °¯¬©´©« ¦ö² ¡³¹¬L ©®¶¡®¤²©®§ ¯£¨ «¯®´²¯¬¬ ¡¶ ¤¥ ¹´´²¥

§²ä®³¥²®¡ ³¯­ §²µ®¤¡² ³©§ °å ³¯¬©¤¡²©´¥´ ­¥¬¬¡® ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ¯£¨ ³¯­ ä² ²ä´´¶©³ ¦ö² ­¥¤¢¯²§¡²¥

© ´²¥¤ª¥¬¡®¤N i ¤¥´´¡ «¡°©´¥¬ ¬©«³´ä¬¬³ ³´¡´³¬ö³¡ °¥²³¯®¥² ­¥¤ ­¥¤¢¯²§¡²¥ © ´²¥¤ª¥¬¡®¤N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ QYW

SN u®©¯®¥® ³«¡¬¬ ¶¥²«¡ ¦ö² ¡´´ ³ä«¥²³´ä¬¬¡ ¥® ¨ö§ ³ä«¥²¨¥´³®©¶å §¥®¯­ ¦ö²¥¢¹§§¡®¤¥ ¯£¨

¢¥«ä­°®©®§ ¡¶ ¢²¯´´³¬©§¨¥´L ²¡³©³­ ¯£¨ ¦²ä­¬©®§³¦©¥®´¬©§¨¥´L §¥®¯­ 崧䲤¥² ¦ö² ³¡­¯²¤®©®§ ¯£¨

³¡­¡²¢¥´¥ ­¥¬¬¡® °¯¬©³­¹®¤©§¨¥´¥² ¯£¨ ³´²¡¦¦²ä´´³¬©§¡ ­¹®¤©§¨¥´¥² ¯£¨ ¤¥ ö¶²©§¡ ¢¥¨ö²©§¡

­¹®¤©§¨¥´¥²®¡ ³¡­´ ö­³¥³©¤©§´ ¥²«ä®®¡®¤¥ ¡¶ ¤¯­¡² ¯£¨ ¢¥³¬µ´ © ¢²¯´´­å¬ ³¡­´L ¯­ ¤¥´ ¢¥¨ö¶³L

§¥®¯­ ´©¬¬®ä²­®©®§ ¡¶ ¤¥® ³´²¡¦¦²ä´´³¬©§¡ ¬¡§³´©¦´®©®§¥®N

TN u®©¯®¥® ³«¡¬¬ µ®¤¥²¬ä´´¡ ´©¬¬§å®§¥® ´©¬¬ ²ä´´³¶ä³¥®¤¥´L ³ä²³«©¬´ §¥®¯­ °²©®£©°¥® ¯­ ö­³¥³©¤©§´

¥²«ä®®¡®¤¥ ¡¶ ²ä´´³¬©§¡ ¯£¨ µ´¯­²ä´´³¬©§¡ ¡¶§ö²¡®¤¥® °å ¤¥´ £©¶©¬¡ ¯­²å¤¥´N

artikel iiiMRUX

eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´ ³«¡¬¬ ¡®§¥ ³´²¡´¥§©³«¡ ²©«´¬©®ª¥² ¦ö² ¬¡§³´©¦´®©®§³°²¯§²¡­­¥´ ¯£¨ ¤¥® ¯°¥²¡´©¶¡

°²¯§²¡­°¬¡®¥²©®§¥® °å ¯­²å¤¥´ ­¥¤ ¦²©¨¥´L ³ä«¥²¨¥´ ¯£¨ ²ä´´¶©³¡N

artikel iiiMRUY

d¥ ®¡´©¯®¥¬¬¡ °¡²¬¡­¥®´¥® ³«¡¬¬L ®ä² ¤¥´ §ä¬¬¥² ¬¡§³´©¦´®©®§³¦ö²³¬¡§ ¯£¨ ¬¡§³´©¦´®©®§³©®©´©¡´©¶ ³¯­

¬ä§§³ ¦²¡­ ©®¯­ ²¡­¥® ¦ö² ¡¶³®©´´¥® T ¯£¨ UL ³¥ ´©¬¬ ¡´´ ³µ¢³©¤©¡²©´¥´³°²©®£©°¥® ²¥³°¥«´¥²¡³ © ¥®¬©§¨¥´

­¥¤ °²¯´¯«¯¬¬¥´ ¯­ ´©¬¬ä­°®©®§ ¡¶ ³µ¢³©¤©¡²©´¥´³M ¯£¨ °²¯°¯²´©¯®¡¬©´¥´³°²©®£©°¥²®¡N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ QYX

artikel iiiMRVP

u´¡® ¡´´ ¤¥´ °å¶¥²«¡² ´©¬¬ä­°®©®§¥® ¡¶ ¡²´©«¬¡²®¡ iiiMSVP–iiiMSVR ¦å² ²å¤¥´ °å ¦ö²³¬¡§ ¡¶

«¯­­©³³©¯®¥® ¡®´¡ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¦ö²¯²¤®©®§¡² ¥¬¬¥² ¢¥³¬µ´ ­¥¤ ²¥§¬¥² ³¯­ ¡®§¥² ¦¯²­¥²®¡ ¦ö² ¨µ²

­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ © ³¡­¡²¢¥´¥ ­¥¤ «¯­­©³³©¯®¥® ³«¡¬¬ §¥®¯­¦ö²¡ ¥® ¯¢ª¥«´©¶ ¯£¨ ¯°¡²´©³«

µ´¶ä²¤¥²©®§ ¡¶ ¨µ² ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ­¹®¤©§¨¥´¥² §¥®¯­¦ö² µ®©¯®¥®³ °¯¬©´©« ¥®¬©§´ ¤¥´´¡ «¡°©´¥¬L

³ä²³«©¬´ ¦ö² ¡´´ ¦²ä­ª¡ ¥® ¦µ¬¬³´ä®¤©§ ´©¬¬ä­°®©®§ ¡¶ °²©®£©°¥® ¯­ ö­³¥³©¤©§´ ¥²«ä®®¡®¤¥N

eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ¯£¨ ¤¥ ®¡´©¯®¥¬¬¡ °¡²¬¡­¥®´¥® ³«¡¬¬ ©®¦¯²­¥²¡³ ¯­ ©®®¥¨å¬¬¥´ © ¯£¨ ²¥³µ¬´¡´¥´ ¡¶

µ´¶ä²¤¥²©®§¥®N

artikel iiiMRVQ

e® ³´ä®¤©§ «¯­­©´´é ³«¡¬¬ ©®²ä´´¡³ ¶©¤ ²å¤¥´ ¦ö² ¡´´ ³¥ ´©¬¬ ¡´´ ¤¥´ ¯°¥²¡´©¶¡ ³¡­¡²¢¥´¥´ ©®¯­ µ®©¯®¥®

¦²ä­ª¡³ ¯£¨ ¦ö²³´ä²«³ © ¦²å§¯² ³¯­ ²ö² ¤¥® ©®²¥ ³ä«¥²¨¥´¥®N u´¡® ¡´´ ¤¥´ °å¶¥²«¡² ´©¬¬ä­°®©®§¥® ¡¶

¡²´©«¥¬ iiiMSTT ³«¡¬¬ ¤¥® ¦²ä­ª¡ ³¡­¯²¤®©®§¥® ¡¶ ¤¥ 崧䲤¥² ³¯­ ¶©¤´¡³ ¡¶ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³

¢¥¨ö²©§¡ ­¹®¤©§¨¥´¥²N fö²¥´²ä¤¡²¥ ¦ö² µ®©¯®¥®³ ¢¥²ö²¤¡ ¯²§¡® ¯£¨ ­¹®¤©§¨¥´¥² «¡® ­¥¤¶¥²«¡ ©

«¯­­©´´é®³ ¡²¢¥´¥N eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ¯£¨ ¤¥ ®¡´©¯®¥¬¬¡ °¡²¬¡­¥®´¥® ³«¡¬¬ ©®¦¯²­¥²¡³ ¯­ ¡²¢¥´¥´N

artikel iiiMRVR

d¥´´¡ «¡°©´¥¬ ³«¡¬¬ ©®´¥ °å¶¥²«¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ¡®³¶¡² ¦ö² ¡´´ µ°°²ä´´¨å¬¬¡ ¬¡§ ¯£¨ ¯²¤®©®§ ¯£¨

³«¹¤¤¡ ¤¥® ©®²¥ ³ä«¥²¨¥´¥®N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ QYY

artikel iiiMRVS

r夥´ ³«¡¬¬ ¡®´¡ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¦ö²¯²¤®©®§¡² ¦ö² ¡´´ ³ä«¥²³´ä¬¬¡ ¥´´ ¡¤­©®©³´²¡´©¶´ ³¡­¡²¢¥´¥ ­¥¬¬¡® ¤¥

¢¥¨ö²©§¡ ­¹®¤©§¨¥´¥²®¡ © ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ °å ¤¥ ¯­²å¤¥® ³¯­ ¡¶³¥³ © ¤¥´´¡ «¡°©´¥¬ ¯£¨ 䶥®

­¥¬¬¡® ¤¥³³¡ ­¹®¤©§¨¥´¥² ¯£¨ «¯­­©³³©¯®¥®N r夥´ ³«¡¬¬ ¢¥³¬µ´¡ °å ¦ö²³¬¡§ ¡¶ «¯­­©³³©¯®¥®L ¯­

©®´¥ ¡®®¡´ ¦ö¬ª¥² ¡¶ ¡²´©«¥¬ iiiMRVTL ¯£¨ ¥¦´¥² ¡´´ ¨¡ ¨ö²´ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´N

artikel iiiMRVT

d¥ ¡«´¥² ³¯­ ¡¶³¥³ © ¡¶³®©´´¥® T ¯£¨ UL ³¡­´ ¤¥ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¦ö²¯²¤®©®§¡² ³¯­ ¡¶³¥³ © ¡²´©«¥¬ iiiMRVS

¯£¨ ³¯­ ³ä«¥²³´ä¬¬¥² ¥´´ ¡¤­©®©³´²¡´©¶´ ³¡­¡²¢¥´¥ °å ¤¥ ¯­²å¤¥® ³¯­ ¡¶³¥³ © ¤¥³³¡ ¡¶³®©´´L ³«¡¬¬

¡®´¡³

¡I °å ¦ö²³¬¡§ ¡¶ «¯­­©³³©¯®¥®L ¥¬¬¥²

¢I °å ©®©´©¡´©¶ ¡¶ ¥® ¦ªä²¤¥¤¥¬ ¡¶ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡N

avsnitt R

politik som gÄller kontroll vid grÄnserL

asyl och invandring

artikel iiiMRVU

QN u®©¯®¥® ³«¡¬¬ µ´¡²¢¥´¡ ¥® °¯¬©´©« ­¥¤ ³¹¦´¥´ ¡´´

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ RPP

¡I ³ä«¥²³´ä¬¬¡ ¡´´ ¤¥´ ©®´¥ ¦ö²¥«¯­­¥² ®å§¯® «¯®´²¯¬¬ ¡¶ °¥²³¯®¥²L ¯¡¶³¥´´ ¤¥²¡³ ­¥¤¢¯²§¡²³«¡°L

®ä² ¤¥ °¡³³¥²¡² ¤¥ ©®²¥ §²ä®³¥²®¡L

¢I ³ä«¥²³´ä¬¬¡ «¯®´²¯¬¬ ¡¶ °¥²³¯®¥² ¯£¨ ¥® ¥¦¦¥«´©¶ ö¶¥²¶¡«®©®§ © ¦²å§¡ ¯­ °¡³³¡§¥ ¡¶ ¤¥ ¹´´²¥

§²ä®³¥²®¡L

£I ³´¥§¶©³ ©®¦ö²¡ ¥´´ ©®´¥§²¥²¡´ ³¹³´¥­ ¦ö² ¦ö²¶¡¬´®©®§ ¡¶ ¤¥ ¹´´²¥ §²ä®³¥²®¡N

RN fö² ´©¬¬ä­°®©®§¥® ¡¶ °µ®«´ Q ³«¡¬¬ ¤¥´ © ¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¡² ¥¬¬¥² ²¡­¬¡§¡² ¦ö²¥³«²©¶¡³ 崧䲤¥²

¯­

¡I ¤¥® §¥­¥®³¡­­¡ °¯¬©´©«¥® ¦ö² ¶©³¥²©®§¡² ¯£¨ ¡®¤²¡ ´©¬¬¦ä¬¬©§¡ µ°°¥¨å¬¬³´©¬¬³´å®¤L

¢I «¯®´²¯¬¬ ¡¶ ¤¥ °¥²³¯®¥² ³¯­ °¡³³¥²¡² ¤¥ ¹´´²¥ §²ä®³¥²®¡L

£I ¶©¬¬«¯²¥® ¦ö² ¡´´ ­¥¤¢¯²§¡²¥ © ´²¥¤ª¥¬¡®¤ ³«¡¬¬ ¦å ¦²©´´ ²¥³¡ ©®¯­ µ®©¯®¥® µ®¤¥² ¥® «¯²´¡²¥ ´©¤L

¤I ¡¬¬¡ ®ö¤¶ä®¤©§¡ 崧䲤¥² ¦ö² ¡´´ ³´¥§¶©³ µ°°²ä´´¡ ¥´´ ©®´¥§²¥²¡´ ³¹³´¥­ ¦ö² ¦ö²¶¡¬´®©®§ ¡¶ ¤¥

¹´´²¥ §²ä®³¥²®¡L

¥I ¡´´ °¥²³¯®¥²L ¯¡¶³¥´´ ¤¥²¡³ ­¥¤¢¯²§¡²³«¡°L ©®´¥ ³«¡¬¬ «¯®´²¯¬¬¥²¡³ ®ä² ¤¥ °¡³³¥²¡² ¤¥ ©®²¥

§²ä®³¥²®¡N

SN d¥®®¡ ¡²´©«¥¬ ³«¡¬¬ ©®´¥ °å¶¥²«¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ¢¥¦¯§¥®¨¥´¥² ¡´´ ¦¡³´³´ä¬¬¡ ³©®¡ §¥¯§²¡¦©³«¡

§²ä®³¥²L © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ©®´¥²®¡´©¯®¥¬¬ ²ä´´N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ RPQ

artikel iiiMRVV

QN u®©¯®¥® ³«¡¬¬ ¢¥³¬µ´¡ ¯­ ¥® §¥­¥®³¡­ °¯¬©´©« ¡¶³¥¥®¤¥ ¡³¹¬L ¡¬´¥²®¡´©¶´ ³«¹¤¤ ¯£¨ ´©¬¬¦ä¬¬©§´

³«¹¤¤ © ³¹¦´¥ ¡´´ ¥²¢ªµ¤¡ ¥® ¬ä­°¬©§ ³´¡´µ³ ´©¬¬ ¡¬¬¡ ­¥¤¢¯²§¡²¥ © ´²¥¤ª¥¬¡®¤ ³¯­ ¨¡² ¢¥¨¯¶ ¡¶

©®´¥²®¡´©¯®¥¬¬´ ³«¹¤¤ ¯£¨ ¡´´ ³ä«¥²³´ä¬¬¡ °²©®£©°¥® ¯­ B®¯®M²¥¦¯µ¬¥­¥®´BN d¥®®¡ °¯¬©´©« ³«¡¬¬

ö¶¥²¥®³³´ä­­¡ ­¥¤ g¥®è¶¥«¯®¶¥®´©¯®¥® ¡¶ ¤¥® RX ªµ¬© QYUQL ­¥¤ °²¯´¯«¯¬¬¥´ ¡¶

¤¥® SQ ª¡®µ¡²© QYVW ¯­ ¦¬¹«´©®§¡²³ ²ä´´³¬©§¡ ³´ä¬¬®©®§ ¯£¨ ­¥¤ ¡®¤²¡ ²¥¬¥¶¡®´¡ ¦ö²¤²¡§N

RN fö² ´©¬¬ä­°®©®§¥® ¡¶ °µ®«´ Q ³«¡¬¬ ¤¥´ © ¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¡² ¥¬¬¥² ²¡­¬¡§¡² ¦ö²¥³«²©¶¡³ 崧䲤¥²

¯­ ¥´´ §¥­¥®³¡­´ ¥µ²¯°¥©³«´ ¡³¹¬³¹³´¥­ ³¯­ ¯­¦¡´´¡²

¡I ¥® ¥®¨¥´¬©§ ¡³¹¬³´¡´µ³ ¦ö² ­¥¤¢¯²§¡²¥ © ´²¥¤ª¥¬¡®¤ ³¯­ ³«¡¬¬ §ä¬¬¡ © ¨¥¬¡ µ®©¯®¥®L

¢I ¥® ¥®¨¥´¬©§ ³´¡´µ³ ¦ö² ¡¬´¥²®¡´©¶´ ³«¹¤¤ ¦ö² ¤¥ ­¥¤¢¯²§¡²¥ © ´²¥¤ª¥¬¡®¤ ³¯­L µ´¡® ¡´´ ¢¥¶©¬ª¡³

¥µ²¯°¥©³« ¡³¹¬L ¨¡² ¢¥¨¯¶ ¡¶ ©®´¥²®¡´©¯®¥¬¬´ ³«¹¤¤L

£I ¥´´ §¥­¥®³¡­´ ³¹³´¥­L © ¨ä®¤¥¬³¥ ¡¶ ¥® ­¡³³©¶ ´©¬¬³´²ö­®©®§L ¦ö² ´©¬¬¦ä¬¬©§´ ³«¹¤¤ ¦ö² ¦ö²¤²©¶®¡

°¥²³¯®¥²L

¤I §¥­¥®³¡­­¡ ¦ö²¦¡²¡®¤¥® ¦ö² ¡´´ ¢¥¶©¬ª¡ ¯£¨ å´¥²«¡¬¬¡ ¥®¨¥´¬©§ ¡³¹¬³´¡´µ³ ¥¬¬¥² ¡¬´¥²®¡´©¶´

³«¹¤¤L

¥I «²©´¥²©¥² ¯£¨ ­¥«¡®©³­¥² ¦ö² ¡´´ ¡¶§ö²¡ ¶©¬«¥® ­¥¤¬¥­³³´¡´ ³¯­ ¨¡² ¡®³¶¡²¥´ ¦ö² ¡´´ °²ö¶¡ ¥®

¡®³ö«¡® ¯­ ¡³¹¬ ¥¬¬¥² ¡¬´¥²®¡´©¶´ ³«¹¤¤L

¦I ®¯²­¥² ¦ö² ­¯´´¡§¡®¤¥ ¡¶ °¥²³¯®¥² ³¯­ ³ö«¥² ¡³¹¬ ¥¬¬¥² ¡¬´¥²®¡´©¶´ ³«¹¤¤L

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ RPR

§I °¡²´®¥²³«¡° ¯£¨ ³¡­¡²¢¥´¥ ­¥¤ ´²¥¤ª¥¬¡®¤ ¦ö² ¡´´ ¨¡®´¥²¡ ¦¬ö¤¥® ¡¶ °¥²³¯®¥² ³¯­ ³ö«¥² ¡³¹¬

¥¬¬¥² ¡¬´¥²®¡´©¶´ ¥¬¬¥² ´©¬¬¦ä¬¬©§´ ³«¹¤¤N

SN o­ ¥® ¥¬¬¥² ¦¬¥²¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥² ¦ö²³ä´´³ © ¥® ®ö¤³©´µ¡´©¯® ³¯­ µ´­ä²«³ ¡¶ ¥® °¬ö´³¬©§

´©¬¬³´²ö­®©®§ ¡¶ ­¥¤¢¯²§¡²¥ ¦²å® ´²¥¤ª¥¬¡®¤L «¡® ²å¤¥´ °å ¦ö²³¬¡§ ¡¶ «¯­­©³³©¯®¥® ¡®´¡ ¥µ²¯°¥©³«¡

¦ö²¯²¤®©®§¡² ¥¬¬¥² ¢¥³¬µ´ ³¯­ ©®®¥¨å¬¬¥² °²¯¶©³¯²©³«¡ 崧䲤¥² ´©¬¬ ¦ö²­å® ¦ö² ¤¥® ¥¬¬¥² ¤¥

­¥¤¬¥­³³´¡´¥² ³¯­ ¢¥²ö²³N r夥´ ³«¡¬¬ ¢¥³¬µ´¡ ¥¦´¥² ¡´´ ¨¡ ¨ö²´ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´N

artikel iiiMRVW

QN u®©¯®¥® ³«¡¬¬ ¢¥³¬µ´¡ ¯­ ¥® §¥­¥®³¡­ ©®¶¡®¤²©®§³°¯¬©´©« © ³¹¦´¥ ¡´´ © ¡¬¬¡ ¬ä§¥® ³ä«¥²³´ä¬¬¡ ¥®

¥¦¦¥«´©¶ ¦ö²¶¡¬´®©®§ ¡¶ ­©§²¡´©¯®³³´²ö­­¡²®¡L ¥® ²ä´´¶©³ ¢¥¨¡®¤¬©®§ ¡¶ ­¥¤¢¯²§¡²¥ © ´²¥¤ª¥¬¡®¤ ³¯­

ä² ¬¡§¬©§¥® ¢¯³¡´´¡ © ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ³¡­´ ¦ö²¥¢¹§§¡®¤¥ ¡¶ ¯£¨ ¦ö²³´ä²«´ ¢¥«ä­°®©®§ ¡¶ ¯¬¡§¬©§

©®¶¡®¤²©®§ ¯£¨ ­ä®®©³«¯¨¡®¤¥¬N

RN fö² ´©¬¬ä­°®©®§¥® ¡¶ °µ®«´ Q ³«¡¬¬ ¤¥´ © ¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¡² ¥¬¬¥² ²¡­¬¡§¡² ¦ö²¥³«²©¶¡³ 崧䲤¥²

°å ¦ö¬ª¡®¤¥ ¯­²å¤¥®Z

¡I v©¬¬«¯² ¦ö² ©®²¥³¡ ¯£¨ ¢¯³ä´´®©®§L ®¯²­¥² ¦ö² ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ µ´¦ä²¤¡®¤¥ ¡¶ ¶©³¥²©®§ ¦ö²

¬ä®§²¥ ´©¤ ¯£¨ µ°°¥¨å¬¬³´©¬¬³´å®¤L ©®¢¥§²©°¥´ ³å¤¡®¡ ³¯­ ¡¶³¥² ¦¡­©¬ª¥å´¥²¦ö²¥®©®§N

¢I f¡³´³´ä¬¬¡®¤¥ ¡¶ ²ä´´©§¨¥´¥²®¡ ¦ö² ­¥¤¢¯²§¡²¥ © ´²¥¤ª¥¬¡®¤ ³¯­ ä² ¬¡§¬©§¥® ¢¯³¡´´¡ © ¥®

­¥¤¬¥­³³´¡´L ©®¢¥§²©°¥´ ¶©¬¬«¯²¥® ¦ö² ¦²© ²ö²¬©§¨¥´ ¯£¨ ¢¯³ä´´®©®§ © ¡®¤²¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ RPS

£I o¬¡§¬©§ ©®¶¡®¤²©®§ ¯£¨ ¯¬¡§¬©§ ¢¯³ä´´®©®§L ©®¢¥§²©°¥´ ¡¶¶©³®©®§L µ´¶©³®©®§ ¯£¨ å´¥²¶ä®¤¡®¤¥

¡¶ ¯¬¡§¬©§¡ ©®¶¡®¤²¡²¥N

¤I b¥«ä­°®©®§ ¡¶ ­ä®®©³«¯¨¡®¤¥¬L ³ä²³«©¬´ ¨¡®¤¥¬ ­¥¤ «¶©®®¯² ¯£¨ ¢¡²®N

SN u®©¯®¥® ¦å² ­¥¤ ´²¥¤ª¥¬¡®¤ ©®§å ¡¶´¡¬ ­¥¤ ³¹¦´¥´ ¡´´ ¤¥ ­¥¤¢¯²§¡²¥ © ´²¥¤ª¥¬¡®¤ ³¯­ ©®´¥

µ°°¦¹¬¬¥² ¥¬¬¥² ³¯­ ©®´¥ ¬ä®§²¥ µ°°¦¹¬¬¥² ¶©¬¬«¯²¥® ¦ö² ©®²¥³¡L ®ä²¶¡²¯ ¥¬¬¥² ¢¯³ä´´®©®§ °å ¥®

­¥¤¬¥­³³´¡´³ ´¥²²©´¯²©µ­ ³«¡¬¬ å´¥²´¡³ © ³©®¡ µ²³°²µ®§³¬ä®¤¥²N

TN Å´§ä²¤¥² ¦ö² ¡´´ ³´©­µ¬¥²¡ ¯£¨ ³´ö¤ª¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ¶¥²«³¡­¨¥´ ¦ö² ¡´´ ¦²ä­ª¡ ©®´¥§²¡´©¯®¥®

¡¶ ­¥¤¢¯²§¡²¥ © ´²¥¤ª¥¬¡®¤ ³¯­ ä² ¬¡§¬©§¥® ¢¯³¡´´¡ °å ¤¥²¡³ ´¥²²©´¯²©µ­ ¦å² ¦ö²¥³«²©¶¡³ © ¥µ²¯°¥©³«¡

¬¡§¡² ¥¬¬¥² ²¡­¬¡§¡²[ ¤¥³³¡ ¦å² ¤¯£« ©®´¥ ¯­¦¡´´¡ ®å§¯® ¨¡²­¯®©³¥²©®§ ¡¶ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ¬¡§¡²

¥¬¬¥² ¡®¤²¡ ¦ö²¦¡´´®©®§¡²N

UN d¥®®¡ ¡²´©«¥¬ ³«¡¬¬ ©®´¥ ©®¶¥²«¡ °å ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ²ä´´ ¡´´ ¢¥³´ä­­¡ ¨µ² ­å®§¡

´²¥¤ª¥¬¡®¤³­¥¤¢¯²§¡²¥L ­¥¤ µ²³°²µ®§ © ¥´´ ´²¥¤ª¥¬¡®¤L ³¯­ ¦å² ¢¥¶©¬ª¡³ ©®²¥³¡ ´©¬¬ ¤¥²¡³ ´¥²²©´¯²©µ­

¦ö² ¡´´ ¤ä² ³ö«¡ ³¹³³¥¬³ä´´®©®§ ³¯­ ¡²¢¥´³´¡§¡²¥ ¥¬¬¥² ¥§¥®¦ö²¥´¡§¡²¥N

artikel iiiMRVX

d¥® µ®©¯®³°¯¬©´©« ³¯­ ¡¶³¥³ © ¤¥´´¡ ¡¶³®©´´ ¯£¨ ¤¥³³ §¥®¯­¦ö²¡®¤¥ ³«¡¬¬ ³´¹²¡³ ¡¶ °²©®£©°¥® ¯­

³¯¬©¤¡²©´¥´ ¯£¨ ²ä´´¶©³ ¡®³¶¡²³¦ö²¤¥¬®©®§L 䶥® © ¦©®¡®³©¥¬¬´ ¡¶³¥¥®¤¥L ­¥¬¬¡® ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡N v¡²ª¥

§å®§ ¤¥´ ä² ®ö¤¶ä®¤©§´ ³«¡¬¬ ¤¥ µ®©¯®³¡«´¥² ³¯­ ¡®´¡³ ¥®¬©§´ ¤¥´´¡ ¡¶³®©´´ ©®®¥¨å¬¬¡ ¬ä­°¬©§¡

崧䲤¥² ¦ö² ´©¬¬ä­°®©®§¥® ¡¶ ¤¥®®¡ °²©®£©°N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ RPT

avsnitt S

civilrÄttsligt samarbete

artikel iiiMRVY

QN u®©¯®¥® ³«¡¬¬ µ´¶¥£«¬¡ ¥´´ ²ä´´³¬©§´ ³¡­¡²¢¥´¥ © £©¶©¬²ä´´³¬©§¡ ¦²å§¯² ³¯­ ¨¡²

§²ä®³ö¶¥²³«²©¤¡®¤¥ ¦ö¬ª¤¥²L ¢¹§§´ °å °²©®£©°¥® ¯­ ö­³¥³©¤©§´ ¥²«ä®®¡®¤¥ ¡¶ ¤¯­³´¯¬³¡¶§ö²¡®¤¥®

¯£¨ µ´¯­²ä´´³¬©§¡ ¡¶§ö²¡®¤¥®N d¥´´¡ ³¡­¡²¢¥´¥ ¦å² ©®¢¥§²©°¡ ¡®´¡§¡®¤¥ ¡¶ 崧䲤¥² ¯­ ´©¬¬®ä²­®©®§

¡¶ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ¬¡§¡² ¯£¨ ¡®¤²¡ ¦ö²¦¡´´®©®§¡²N

RN fö² ´©¬¬ä­°®©®§¥® ¡¶ °µ®«´ QL ³ä²³«©¬´ ®ä² ¤¥´ ä² ®ö¤¶ä®¤©§´ ¦ö² ¡´´ ¤¥® ©®²¥ ­¡²«®¡¤¥® ³«¡¬¬

¦µ®§¥²¡ ¶ä¬L ³«¡¬¬ ¤ä²¦ö² 崧䲤¥² ¦ö²¥³«²©¶¡³ © ¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¡² ¥¬¬¥² ²¡­¬¡§¡² ¦ö² ¡´´ ³ä«¥²³´ä¬¬¡

¡I ö­³¥³©¤©§´ ¥²«ä®®¡®¤¥ ­¥¬¬¡® ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ¡¶ ¤¯­³´¯¬³¡¶§ö²¡®¤¥® ¯£¨ µ´¯­²ä´´³¬©§¡

¡¶§ö²¡®¤¥® ³¡­´ ¶¥²«³´ä¬¬©§¨¥´¥® ¡¶ ¤¥³³¡L

¢I §²ä®³ö¶¥²³«²©¤¡®¤¥ ¤¥¬§©¶®©®§ ¡¶ ²ä´´¥§å®§³¨¡®¤¬©®§¡² ¯£¨ µ´¯­²ä´´³¬©§¡ ¨¡®¤¬©®§¡²L

£I ¦ö²¥®¬©§¨¥´ ­¥¬¬¡® ´©¬¬ä­°¬©§¡ ¢¥³´ä­­¥¬³¥² © ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ¯­ ¬¡§«¯®¦¬©«´¥² ¯£¨ ¯­

¤¯­³´¯¬¡²³ ¢¥¨ö²©§¨¥´L

¤I ³¡­¡²¢¥´¥ ³¯­ ²ö² ¢¥¶©³µ°°´¡§®©®§L

¥I ¦¡«´©³« ´©¬¬§å®§ ´©¬¬ ²ä´´³¬©§ °²ö¶®©®§L

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ RPU

¦I µ®¤¡®²öª¡®¤¥ ¡¶ ¨©®¤¥² ­¯´ ¶ä¬ ¦µ®§¥²¡®¤¥ £©¶©¬²ä´´³¬©§¡ ¦ö²¦¡²¡®¤¥®L ¯­ ®ö¤¶ä®¤©§´ §¥®¯­

¡´´ ¦²ä­ª¡ ¦ö²¥®¬©§¨¥´¥® ­¥¬¬¡® ¤¥ £©¶©¬°²¯£¥³³²ä´´³¬©§¡ ²¥§¬¥² ³¯­ ä² ´©¬¬ä­°¬©§¡ ©

­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡L

§I µ´¶¥£«¬©®§ ¡¶ ¡¬´¥²®¡´©¶¡ ­¥´¯¤¥² ¦ö² ¬ö³®©®§ ¡¶ ´¶©³´¥²L

¨I ³´ö¤ ´©¬¬ µ´¢©¬¤®©®§ ¡¶ ¤¯­¡²¥ ¯£¨ ö¶²©§ °¥²³¯®¡¬ ©®¯­ ²ä´´³¶ä³¥®¤¥´N

SN m¥¤ ¡¶¶©«¥¬³¥ ¦²å® °µ®«´ R ³«¡¬¬ 崧䲤¥² ³¯­ ²ö² ¦¡­©¬ª¥²ä´´¥® ¯£¨ ³¯­ ¨¡²

§²ä®³ö¶¥²³«²©¤¡®¤¥ ¦ö¬ª¤¥² ¦ö²¥³«²©¶¡³ ¡¶ ²å¤¥´ © ¥® ¥µ²¯°¥©³« ¬¡§ ¥¬¬¥² ²¡­¬¡§N r夥´ ³«¡¬¬ ¢¥³¬µ´¡

­¥¤ ¥®¨ä¬¬©§¨¥´ ¥¦´¥² ¡´´ ¨¡ ¨ö²´ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´N

r夥´ ¦å² °å ¦ö²³¬¡§ ¡¶ «¯­­©³³©¯®¥® ¡®´¡ ¥´´ ¥µ²¯°¥©³«´ ¢¥³¬µ´ ¤ä² ¤¥´ ¡®§¥³ ¶©¬«¡ ¡³°¥«´¥² ¡¶

¦¡­©¬ª¥²ä´´¥® ³¯­ ¨¡² §²ä®³ö¶¥²³«²©¤¡®¤¥ ¦ö¬ª¤¥² ¯£¨ ³¯­ «¡® ¢¬© ¦ö²¥­å¬ ¦ö² ¡«´¥² ³¯­ ¡®´¡³ ©

¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ¤¥´ ¯²¤©®¡²©¥ ¬¡§³´©¦´®©®§³¦ö²¦¡²¡®¤¥´N r夥´ ³«¡¬¬ ¢¥³¬µ´¡ ­¥¤ ¥®¨ä¬¬©§¨¥´ ¥¦´¥² ¡´´ ¨¡

¨ö²´ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´N

avsnitt T

straffrÄttsligt samarbete

artikel iiiMRWP

QN d¥´ ³´²¡¦¦²ä´´³¬©§¡ ³¡­¡²¢¥´¥´ ©®¯­ µ®©¯®¥® ³«¡¬¬ ¢¹§§¡ °å °²©®£©°¥® ¯­ ö­³¥³©¤©§´

¥²«ä®®¡®¤¥ ¡¶ ¤¯­¡² ¯£¨ ²ä´´³¬©§¡ ¡¶§ö²¡®¤¥® ¯£¨ ©®¢¥§²©°¡ ¥® ´©¬¬®ä²­®©®§ ¡¶ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³

¬¡§¡² ¯£¨ ¡®¤²¡ ¦ö²¦¡´´®©®§¡² °å ¤¥ ¯­²å¤¥® ³¯­ ¡¶³¥³ © °µ®«´ R ¯£¨ ¡²´©«¥¬ iiiMRWQN

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ RPV

i ¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¡² ¥¬¬¥² ²¡­¬¡§¡² ³«¡¬¬ 崧䲤¥² ¦ö²¥³«²©¶¡³ ¦ö² ¡´´

¡I ­¥¤¤¥¬¡ ²¥§¬¥² ¯£¨ ¦ö²¦¡²¡®¤¥® ¦ö² ¡´´ ³ä«¥²³´ä¬¬¡ ¡´´ ¡¬¬¡ ¦¯²­¥² ¡¶ ¤¯­¡² ¯£¨ ²ä´´³¬©§¡

¡¶§ö²¡®¤¥® ¥²«ä®®³ © ¨¥¬¡ µ®©¯®¥®L

¢I ¦ö²¥¢¹§§¡ ¯£¨ ¬ö³¡ ¢¥¨ö²©§¨¥´³«¯®¦¬©«´¥² ­¥¬¬¡® ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡L

£I ³´ö¤ª¡ µ´¢©¬¤®©®§¥® ¡¶ ¤¯­¡²¥ ¯£¨ ö¶²©§ °¥²³¯®¡¬ ©®¯­ ²ä´´³¶ä³¥®¤¥´L

¤I µ®¤¥²¬ä´´¡ ¤¥´ ³´²¡¦¦²ä´´³¬©§¡ ³¡­¡²¢¥´¥´ ­¥¬¬¡® ²ä´´³¬©§¡ ¥¬¬¥² ¬©«¶ä²¤©§¡ ­¹®¤©§¨¥´¥² ©

­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ©®¯­ ²¡­¥® ¦ö² ¬¡§¦ö²©®§ ¯£¨ ¶¥²«³´ä¬¬©§¨¥´ ¡¶ ¢¥³¬µ´N

RN o­ ¤¥´ ä² ®ö¤¶ä®¤©§´ ¦ö² ¡´´ µ®¤¥²¬ä´´¡ ¤¥´ ö­³¥³©¤©§¡ ¥²«ä®®¡®¤¥´ ¡¶ ¤¯­¡² ¯£¨ ²ä´´³¬©§¡

¡¶§ö²¡®¤¥® ³¡­´ °¯¬©³³¡­¡²¢¥´¥ ¯£¨ ²ä´´³¬©§´ ³¡­¡²¢¥´¥ © ³å¤¡®¡ ³´²¡¦¦²ä´´³¬©§¡ ¦²å§¯² ³¯­ ¨¡² ¥®

§²ä®³ö¶¥²³«²©¤¡®¤¥ ¤©­¥®³©¯®L «¡® ¤¥´ © ¥µ²¯°¥©³«¡ ²¡­¬¡§¡² ­¥¤¤¥¬¡³ ­©®©­©²¥§¬¥²N i ¤¥³³¡

­©®©­©²¥§¬¥² ³«¡¬¬ ³«©¬¬®¡¤¥²®¡ ­¥¬¬¡® ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ²ä´´³¬©§¡ ´²¡¤©´©¯®¥² ¯£¨ ²ä´´³³¹³´¥­

¢¥¡«´¡³N

d¥ ³«¡¬¬ ¯­¦¡´´¡

¡I ö­³¥³©¤©§ ´©¬¬å´¬©§¨¥´ ¡¶ ¢¥¶©³ ­¥¬¬¡® ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡L

¢I °¥²³¯®¥²³ ²ä´´©§¨¥´¥² ¶©¤ ¤¥´ ³´²¡¦¦²ä´´³¬©§¡ ¦ö²¦¡²¡®¤¥´L

£I ¢²¯´´³¯¦¦¥²³ ²ä´´©§¨¥´¥²L

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ RPW

¤I ¡®¤²¡ ³°¥£©¦©«¡ ¤¥¬¡² ¡¶ ¤¥´ ³´²¡¦¦²ä´´³¬©§¡ ¦ö²¦¡²¡®¤¥´L ¶©¬«¡ ²å¤¥´ © ¦ö²¶ä§ ¨¡² ²¥§¬¥²¡´ §¥®¯­

¥´´ ¥µ²¯°¥©³«´ ¢¥³¬µ´[ ¶©¤ ¡®´¡§¡®¤¥´ ¡¶ ¤¥´´¡ ¢¥³¬µ´ ³«¡¬¬ ²å¤¥´ ¢¥³¬µ´¡ ­¥¤ ¥®¨ä¬¬©§¨¥´ ¥¦´¥²

eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´³ §¯¤«ä®®¡®¤¥N

a®´¡§¡®¤¥ ¡¶ ¤¥ ­©®©­©²¥§¬¥² ³¯­ ¡¶³¥³ © ¤¥®®¡ °µ®«´ ³«¡¬¬ ©®´¥ ¨©®¤²¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ¦²å® ¡´´

¢¥¨å¬¬¡ ¥¬¬¥² ©®¦ö²¡ ¥® ¨ö§²¥ ³«¹¤¤³®©¶å ¦ö² °¥²³¯®¥²N

SN o­ ¥® ­¥¤¬¥­ ¡¶ ²å¤¥´ ¡®³¥² ¡´´ ¥´´ µ´«¡³´ ´©¬¬ ¥µ²¯°¥©³« ²¡­¬¡§ ¥®¬©§´ °µ®«´ R ³«µ¬¬¥ °å¶¥²«¡

§²µ®¤¬ä§§¡®¤¥ ¡³°¥«´¥² ¡¶ ¤¥³³ ³´²¡¦¦²ä´´³¬©§¡ ³¹³´¥­L ¦å² ¤¥® ¢¥§ä²¡ ¡´´ µ´«¡³´¥´ ´©¬¬ ²¡­¬¡§

ö¶¥²¬ä­®¡³ ´©¬¬ eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´N i ¤¥´´¡ ¦¡¬¬ ³«¡¬¬ ¦ö²¦¡²¡®¤¥´ © ¡²´©«¥¬ iiiMSYV ´©¬¬¦ä¬¬©§´ µ°°¨ä¶¡³N

e¦´¥² ¤©³«µ³³©¯® ³«¡¬¬ eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´ ©®¯­ ¦¹²¡ ­å®¡¤¥² ¦²å® ¤¥´ ´©¬¬¦ä¬¬©§¡ µ°°¨ä¶¡®¤¥´ ¡®´©®§¥®

¡I ¨ä®³«ªµ´¡ µ´«¡³´¥´ ´©¬¬ ²å¤¥´L ¶©¬«¥´ ¡¶¢²¹´¥² ¤¥´ ´©¬¬¦ä¬¬©§¡ µ°°¨ä¶¡®¤¥´ ¡¶ ¦ö²¦¡²¡®¤¥´ ©

¡²´©«¥¬ iiiMSYVL ¥¬¬¥²

¢I ¢¥§ä²¡ ¡´´ «¯­­©³³©¯®¥®L ¥¬¬¥² ¤¥® §²µ°° ­¥¤¬¥­³³´¡´¥² ³¯­ ¬¡¤¥ ¦²¡­ µ´«¡³´¥´L ¬ä§§¥² ¦²¡­

¥´´ ®¹´´ µ´«¡³´[ © ³å¤¡®´ ¦¡¬¬ ³«¡¬¬ ¤¥® ¡«´ ³¯­ µ²³°²µ®§¬©§¥® ¦ö²¥³¬¯§³ ¡®³¥³ ³¯­ ©£«¥ ¡®´¡§¥®N

TN o­ ©®§¥® 崧䲤 ¨¡² ¶©¤´¡§©´³ ¡¶ eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´ © ³¬µ´¥´ ¡¶ ¤¥® °¥²©¯¤ ³¯­ ¡¶³¥³ © °µ®«´ S

¥¬¬¥² ¯­ ¤¥® ¥µ²¯°¥©³«¡ ²¡­¬¡§¥® ©®´¥ ¨¡² ¡®´¡§©´³ ©®¯­ ´¯¬¶ ­å®¡¤¥² ¦²å® ¤¥´ ¡´´ ¥´´ ®¹´´ µ´«¡³´ ¨¡²

¬¡§´³ ¦²¡­ ¥®¬©§´ °µ®«´ S ¢L ¯£¨ ­©®³´ ¥® ´²¥¤ª¥¤¥¬ ¡¶ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ö®³«¡² µ°°²ä´´¡ ¥´´ ¦ö²¤ªµ°¡´

³¡­¡²¢¥´¥ °å §²µ®¤¶¡¬ ¡¶ ¤¥´ ¢¥²ö²¤¡ µ´«¡³´¥´ ´©¬¬ ²¡­¬¡§L ³«¡¬¬ ¤¥ µ®¤¥²²ä´´¡ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´L

²å¤¥´ ¯£¨ «¯­­©³³©¯®¥® ¯­ ¤¥´´¡N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ RPX

i ¤¥´´¡ ¦¡¬¬ ³«¡¬¬ ¤¥´ ¢¥­¹®¤©§¡®¤¥ ¡´´ ©®¬¥¤¡ ¥´´ ¦ö²¤ªµ°¡´ ³¡­¡²¢¥´¥ ³¯­ ¡¶³¥³ © ¡²´©«¬¡²®¡ iMTTNR

¯£¨ iiiMTQYNQ ¡®³¥³ ¶¡²¡ ¢¥¶©¬ª¡´ ¯£¨ ¢¥³´ä­­¥¬³¥²®¡ ¯­ ¦ö²¤ªµ°¡´ ³¡­¡²¢¥´¥ ³«¡¬¬ ´©¬¬ä­°¡³N

artikel iiiMRWQ

QN i ¥µ²¯°¥©³«¡ ²¡­¬¡§¡² ¦å² ¤¥´ ­¥¤¤¥¬¡³ ­©®©­©²¥§¬¥² ¯­ ¦¡³´³´ä¬¬¡®¤¥ ¡¶ ¢²¯´´³²¥«¶©³©´ ¯£¨

°å¦ö¬ª¤¥² ©®¯­ ¯­²å¤¥® ¡¶ ³ä²³«©¬´ ¡¬¬¶¡²¬©§ ¢²¯´´³¬©§¨¥´ ­¥¤ ¥´´ §²ä®³ö¶¥²³«²©¤¡®¤¥ ©®³¬¡§ ´©¬¬ ¦ö¬ª¤

¡¶ ¢²¯´´¥®³ «¡²¡«´ä² ¥¬¬¥² ¥¦¦¥«´¥² ¥¬¬¥² ¡¶ ¥´´ ³ä²³«©¬´ ¢¥¨¯¶ ¡¶ ¡´´ ¢¥«ä­°¡ ¤¥­ °å §¥­¥®³¡­­¡

§²µ®¤¥²N

d¥´´¡ §ä¬¬¥² ¦ö¬ª¡®¤¥ ¯­²å¤¥® ¡¶ ¢²¯´´³¬©§¨¥´Z ´¥²²¯²©³­L ­ä®®©³«¯¨¡®¤¥¬ ¯£¨ ³¥¸µ¥¬¬´ µ´®¹´´ª¡®¤¥

¡¶ «¶©®®¯² ¯£¨ ¢¡²®L ¯¬¡§¬©§ ®¡²«¯´©«¡¨¡®¤¥¬L ¯¬¡§¬©§ ¨¡®¤¥¬ ­¥¤ ¶¡°¥®L °¥®®©®§´¶ä´´L «¯²²µ°´©¯®L

¦ö²¦¡¬³«®©®§ ¡¶ ¢¥´¡¬®©®§³­¥¤¥¬L itM¢²¯´´³¬©§¨¥´ ¯£¨ ¯²§¡®©³¥²¡¤ ¢²¯´´³¬©§¨¥´N

m¥¤ ¨ä®³¹® ´©¬¬ ¢²¯´´³¬©§¨¥´¥®³ µ´¶¥£«¬©®§ ¦å² ²å¤¥´ ¡®´¡ ¥´´ ¥µ²¯°¥©³«´ ¢¥³¬µ´ ¤ä² ¡®¤²¡ ¯­²å¤¥® ¡¶

¢²¯´´³¬©§¨¥´ ³¯­ µ°°¦¹¬¬¥² ¤¥ «²©´¥²©¥² ³¯­ ¡¶³¥³ © ¤¥®®¡ °µ®«´ ¡®§¥³N r夥´ ³«¡¬¬ ¢¥³¬µ´¡ ­¥¤

¥®¨ä¬¬©§¨¥´ ¥¦´¥² eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´³ §¯¤«ä®®¡®¤¥N

RN nä² ¥® ´©¬¬®ä²­®©®§ ¡¶ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ³´²¡¦¦²ä´´³¬©§¡ ¬¡§¡² ¯£¨ ¡®¤²¡ ¦ö²¦¡´´®©®§¡² ¶©³¡² ³©§

®ö¤¶ä®¤©§ ¦ö² ¡´´ ³ä«¥²³´ä¬¬¡ ¡´´ µ®©¯®¥®³ °¯¬©´©« °å ¥´´ ¯­²å¤¥ ³¯­ ¯­¦¡´´¡³ ¡¶

¨¡²­¯®©³¥²©®§³å´§ä²¤¥² ³«¡¬¬ «µ®®¡ §¥®¯­¦ö²¡³ ¥¦¦¥«´©¶´ ¦å² ­©®©­©²¥§¬¥² ¦ö² ¦¡³´³´ä¬¬¡®¤¥ ¡¶

¢²¯´´³²¥«¶©³©´ ¯£¨ °å¦ö¬ª¤¥² °å ¤¥´ ¢¥²ö²¤¡ ¯­²å¤¥´ ­¥¤¤¥¬¡³ © ¥µ²¯°¥©³«¡ ²¡­¬¡§¡²N d¥ ³«¡¬¬ ¡®´¡³

¥®¬©§´ ³¡­­¡ ¦ö²¦¡²¡®¤¥ ³¯­ ¡®¶ä®´³ ¦ö² ¡´´ ¡®´¡ ¨¡²­¯®©³¥²©®§³å´§ä²¤¥²®¡ © ¦²å§¡L µ´¡® ¡´´ ¤¥´

°å¶¥²«¡² ´©¬¬ä­°®©®§¥® ¡¶ ¡²´©«¥¬ iiiMRVTN

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ RPY

SN o­ ¥® ­¥¤¬¥­ ¡¶ ²å¤¥´ ¡®³¥² ¡´´ ¥´´ µ´«¡³´ ´©¬¬ ¥µ²¯°¥©³« ²¡­¬¡§ ¥®¬©§´ °µ®«´ Q ¥¬¬¥² R ³«µ¬¬¥

°å¶¥²«¡ §²µ®¤¬ä§§¡®¤¥ ¡³°¥«´¥² ¡¶ ¤¥³³ ³´²¡¦¦²ä´´³¬©§¡ ³¹³´¥­L ¦å² ¤¥® ¢¥§ä²¡ ¡´´ µ´«¡³´¥´ ´©¬¬ ²¡­¬¡§

ö¶¥²¬ä­®¡³ ´©¬¬ eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´N o­ ¦ö²¦¡²¡®¤¥´ ¥®¬©§´ ¡²´©«¥¬ iiiMSYV ä² ´©¬¬ä­°¬©§´ ³«¡¬¬ ¤¥´ © ¤¥´´¡

¦¡¬¬ ´©¬¬¦ä¬¬©§´ µ°°¨ä¶¡³N e¦´¥² ¤©³«µ³³©¯® ³«¡¬¬ eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´ ©®¯­ T ­å®¡¤¥² ¦²å® ¤¥´ ´©¬¬¦ä¬¬©§¡

µ°°¨ä¶¡®¤¥´ ¡®´©®§¥®

¡I ¨ä®³«ªµ´¡ µ´«¡³´¥´ ´©¬¬¢¡«¡ ´©¬¬ ²å¤¥´L ¶©¬«¥´ ¡¶¢²¹´¥² ¤¥´ ´©¬¬¦ä¬¬©§¡ µ°°¨ä¶¡®¤¥´ ¡¶ ¦ö²¦¡²¡®¤¥´ ©

¡²´©«¥¬ iiiMSYVL ¯­ ¤¥´´¡ ¦ö²¦¡²¡®¤¥ ä² ´©¬¬ä­°¬©§´L ¥¬¬¥²

¢I ¢¥§ä²¡ ¡´´ «¯­­©³³©¯®¥®L ¥¬¬¥² ¤¥® §²µ°° ­¥¤¬¥­³³´¡´¥² ³¯­ ¬¡¤¥ ¦²¡­ µ´«¡³´¥´L ¬ä§§¥² ¦²¡­

¥´´ ®¹´´ µ´«¡³´[ © ³å¤¡®´ ¦¡¬¬ ³«¡¬¬ ¤¥® ¡«´ ³¯­ µ²³°²µ®§¬©§¥® ¦ö²¥³¬¯§³ ¡®³¥³ ³¯­ ©£«¥ ¡®´¡§¥®N

TN o­ ©®§¥® 崧䲤 ¨¡² ¶©¤´¡§©´³ ¡¶ eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´ © ³¬µ´¥´ ¡¶ ¤¥® °¥²©¯¤ ³¯­ ¡¶³¥³ © °µ®«´ S

¥¬¬¥² ¤¥® ¥µ²¯°¥©³«¡ ²¡­¬¡§¥® ©®´¥ ¨¡² ¡®´¡§©´³ ©®¯­ QR ­å®¡¤¥² ¦²å® ¤¥´ ¡´´ ¥´´ ®¹´´ µ´«¡³´ ¨¡² ¬¡§´³

¦²¡­ ¥®¬©§´ °µ®«´ S ¢L ¯£¨ ­©®³´ ¥® ´²¥¤ª¥¤¥¬ ¡¶ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ö®³«¡² µ°°²ä´´¡ ¥´´ ¦ö²¤ªµ°¡´

³¡­¡²¢¥´¥ °å §²µ®¤¶¡¬ ¡¶ ¤¥´ ¡«´µ¥¬¬¡ µ´«¡³´¥´ ´©¬¬ ²¡­¬¡§L ³«¡¬¬ ¤¥ µ®¤¥²²ä´´¡ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´L

²å¤¥´ ¯£¨ «¯­­©³³©¯®¥® ¯­ ¤¥´´¡N

i ¤¥´´¡ ¦¡¬¬ ³«¡¬¬ ¤¥´ ¢¥­¹®¤©§¡®¤¥ ¡´´ ©®¬¥¤¡ ¥´´ ¦ö²¤ªµ°¡´ ³¡­¡²¢¥´¥ ³¯­ ¡¶³¥³ © ¡²´©«¬¡²®¡ iMTTNR

¯£¨ iiiMTQYNQ ¡®³¥³ ¶¡²¡ ¢¥¶©¬ª¡´ ¯£¨ ¢¥³´ä­­¥¬³¥²®¡ ¯­ ¦ö²¤ªµ°¡´ ³¡­¡²¢¥´¥ ³«¡¬¬ ´©¬¬ä­°¡³N

artikel iiiMRWR

Å´§ä²¤¥² ¦ö² ¡´´ µ°°­µ®´²¡ ¯£¨ ³´ö¤ª¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ 崧䲤¥² ©®¯­ ¯­²å¤¥´ ¦ö² ¦ö²¥¢¹§§¡®¤¥

¡¶ ¢²¯´´³¬©§¨¥´ ¦å² ¦ö²¥³«²©¶¡³ © ¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¡² ¥¬¬¥² ²¡­¬¡§¡²[ ¤¥³³¡ ¦å² ¤¯£« ©®´¥ ¯­¦¡´´¡ ®å§¯®

¨¡²­¯®©³¥²©®§ ¡¶ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ¬¡§¡² ¥¬¬¥² ¡®¤²¡ ¦ö²¦¡´´®©®§¡²N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ RQP

artikel iiiMRWS

QN eµ²¯ªµ³´³ µ°°§©¦´ ³«¡¬¬ ¶¡²¡ ¡´´ ³´ö¤ª¡ ¯£¨ ³´ä²«¡ ³¡­¯²¤®©®§ ¯£¨ ³¡­¡²¢¥´¥ ­¥¬¬¡® ¤¥

®¡´©¯®¥¬¬¡ ­¹®¤©§¨¥´¥² ³¯­ ¨¡² ´©¬¬ µ°°§©¦´ ¡´´ µ´²¥¤¡ ¯£¨ ¬¡§¦ö²¡ ¡¬¬¶¡²¬©§ ¢²¯´´³¬©§¨¥´ ³¯­ ¢¥²ö²

´¶å ¥¬¬¥² ¦¬¥²¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥² ¥¬¬¥² ³¯­ ¤¥´ «²ä¶³ ¬¡§¦ö²©®§ ¦ö² °å §¥­¥®³¡­­¡ §²µ®¤¥²L °å §²µ®¤¶¡¬

¡¶ ¯°¥²¡´©¯®¥² ³¯­ §¥®¯­¦ö²³ ¯£¨ ©®¦¯²­¡´©¯® ³¯­ ¬ä­®¡³ ¡¶ ­¹®¤©§¨¥´¥²®¡ © ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡

¯£¨ ¡¶ eµ²¯°¯¬N

eµ²¯ªµ³´³ ³´²µ«´µ²L ¡²¢¥´³³ä´´L ¶¥²«³¡­¨¥´³¯­²å¤¥ ¯£¨ µ°°§©¦´¥² ³«¡¬¬ © ¤¥´´¡ ¨ä®³¥¥®¤¥ ²¥§¬¥²¡³ ©

¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¡²N d¥³³¡ µ°°§©¦´¥² «¡® ¯­¦¡´´¡

¡I ©®¬¥¤¡®¤¥ ¡¶ ¢²¯´´³µ´²¥¤®©®§¡² ¯£¨ ¦ö²³¬¡§ ´©¬¬ ©®¬¥¤¡®¤¥ ¡¶ ¬¡§¦ö²©®§³¦ö²¦¡²¡®¤¥® ³¯­

§¥®¯­¦ö²³ ¡¶ ¤¥ ¢¥¨ö²©§¡ ®¡´©¯®¥¬¬¡ ­¹®¤©§¨¥´¥²®¡L ³ä²³«©¬´ ¤¥ ³¯­ §ä¬¬¥² ¢²¯´´ ³¯­ ³«¡¤¡²

µ®©¯®¥®³ ¦©®¡®³©¥¬¬¡ ©®´²¥³³¥®L

¢I ³¡­¯²¤®©®§ ¡¶ ¤¥ µ´²¥¤®©®§¡² ¯£¨ ¬¡§¦ö²©®§³¦ö²¦¡²¡®¤¥® ³¯­ ¡¶³¥³ © ¬¥¤ ¡L

£I ³´ä²«¡®¤¥ ¡¶ ¤¥´ ²ä´´³¬©§¡ ³¡­¡²¢¥´¥´L ¢¬¡®¤ ¡®®¡´ §¥®¯­ ¬ö³®©®§ ¡¶ ¦²å§¯² ¯­

¤¯­³´¯¬³¢¥¨ö²©§¨¥´ ¯£¨ ®ä²¡ ³¡­¡²¢¥´¥ ­¥¤ ¤¥´ ¥µ²¯°¥©³«¡ ²ä´´³¬©§¡ ®ä´¶¥²«¥´N

i ¤¥ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¡²®¡ ³«¡¬¬ 䶥® ¶©¬¬«¯²¥® ¦¡³´³´ä¬¬¡³ ¦ö² ¤¥¬´¡§¡®¤¥ ¡¶ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ¯£¨ ¤¥

®¡´©¯®¥¬¬¡ °¡²¬¡­¥®´¥® © µ´¶ä²¤¥²©®§¥® ¡¶ eµ²¯ªµ³´³ ¶¥²«³¡­¨¥´N

RN i®¯­ ²¡­¥® ¦ö² ¤¥ ¬¡§¦ö²©®§³¦ö²¦¡²¡®¤¥® ³¯­ ¡¶³¥³ © °µ®«´ Q ¯£¨ µ´¡® ¡´´ ¤¥´ °å¶¥²«¡²

´©¬¬ä­°®©®§¥® ¡¶ ¡²´©«¥¬ iiiMRWT ³«¡¬¬ ¤¥ ¦¯²­¥¬¬¡ °²¯£¥³³²ä´´³¬©§¡ 崧䲤¥²®¡ ¶©¤´¡³ ¡¶ ¢¥¨ö²©§¡

®¡´©¯®¥¬¬¡ ´ªä®³´¥­ä®N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ RQQ

artikel iiiMRWT

QN fö² ¡´´ ¢¥«ä­°¡ ¢²¯´´ ³¯­ ³«¡¤¡² µ®©¯®¥®³ ¦©®¡®³©¥¬¬¡ ©®´²¥³³¥® ¦å² ²å¤¥´ §¥®¯­ ¥® ¥µ²¯°¥©³«

¬¡§ ©®²ä´´¡ ¥® ¥µ²¯°¥©³« 嫬¡§¡²­¹®¤©§¨¥´ ³¯­ ¢¡³¥²¡³ °å eµ²¯ªµ³´N r夥´ ³«¡¬¬ ¢¥³¬µ´¡ ­¥¤

¥®¨ä¬¬©§¨¥´ ¥¦´¥² eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´³ §¯¤«ä®®¡®¤¥N

RN d¥® ¥µ²¯°¥©³«¡ 嫬¡§¡²­¹®¤©§¨¥´¥® ³«¡¬¬ ¶¡²¡ ¢¥¨ö²©§ ¡´´L © ¦ö²¥«¯­­¡®¤¥ ¦¡¬¬ © ³¡­¶¥²«¡®

­¥¤ eµ²¯°¯¬L µ´²¥¤¡ ¯£¨ ¬¡§¦ö²¡ §ä²®©®§³­ä® ¯£¨ ¡®¤²¡ ­¥¤¶¥²«¡®¤¥ ³¯­ ¢¥§å´´ ¢²¯´´ ³¯­ ³«¡¤¡²

µ®©¯®¥®³ ¦©®¡®³©¥¬¬¡ ©®´²¥³³¥®L © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ¤¥® ¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§ ³¯­ ¡¶³¥³ © °µ®«´ QN m¹®¤©§¨¥´¥®

³«¡¬¬ ¦ö²¡ ´¡¬¡® ¦ö² ¤¥³³¡ ¢²¯´´ ¶©¤ ¤¥ ¢¥¨ö²©§¡ ¤¯­³´¯¬¡²®¡ © ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡N

SN d¥® ¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§ ³¯­ ¡¶³¥³ © °µ®«´ Q ³«¡¬¬ ©®®¥¨å¬¬¡ ³´¡¤§¡® ¦ö² ¤¥® ¥µ²¯°¥©³«¡

嫬¡§¡²­¹®¤©§¨¥´¥®L ¶©¬¬«¯²¥® ¦ö² ¤¥³³ ¶¥²«³¡­¨¥´L ¤¥ °²¯£¥³³²ä´´³¬©§¡ ²¥§¬¥²®¡ ¦ö² ¤¥®®¡

¶¥²«³¡­¨¥´L ¬©«³¯­ ²¥§¬¥² ¯­ ´©¬¬å´¬©§¨¥´¥® ¡¶ ¢¥¶©³®©®§ ¯£¨ ²¥§¬¥² ¦ö² ¤¯­³´¯¬³«¯®´²¯¬¬ ¡¶ ¤¥

°²¯£¥³³µ¥¬¬¡ 崧䲤¥² ³¯­ ­¹®¤©§¨¥´¥® ¢¥³¬µ´¡² ¯­ © ¥´´ ä²¥®¤¥ °å ´ªä®³´¥®³ ¶ä§®¡²N

TN eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´ ¦å² ³¡­´©¤©§´ ¥¬¬¥² ³¥®¡²¥ ¡®´¡ ¥´´ ¥µ²¯°¥©³«´ ¢¥³¬µ´ ¯­ 䮤²©®§ ¡¶ °µ®«´ Q

© ³¹¦´¥ ¡´´ µ´³´²ä£«¡ ¤¥® ¥µ²¯°¥©³«¡ 嫬¡§¡²­¹®¤©§¨¥´¥®³ ¢¥¦¯§¥®¨¥´¥² ´©¬¬ ¡´´ 䶥® ¯­¦¡´´¡ «¡­°¥®

­¯´ ¤¥® §²¯¶¡ ¢²¯´´³¬©§¨¥´ ³¯­ ¨¡² ¥´´ §²ä®³ö¶¥²³«²©¤¡®¤¥ ©®³¬¡§ ¯£¨L ³¯­ ¥® ¦ö¬ª¤ ¡¶ ¤¥´´¡L ¯­

䮤²©®§ ¡¶ °µ®«´ R ®ä² ¤¥´ §ä¬¬¥² §ä²®©®§³­ä® ¯£¨ ¡®¤²¡ ­¥¤¶¥²«¡®¤¥ ³¯­ ¢¥§å´´ §²¯¶¡ ¢²¯´´ ³¯­

°å¶¥²«¡² ­¥² ä® ¥® ­¥¤¬¥­³³´¡´N eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´ ³«¡¬¬ ¢¥³¬µ´¡ ­¥¤ ¥®¨ä¬¬©§¨¥´ ¥¦´¥²

eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´³ §¯¤«ä®®¡®¤¥ ¯£¨ ¥¦´¥² ¡´´ ¨¡ ¨ö²´ «¯­­©³³©¯®¥®N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ RQR

avsnitt U

polissamarbete

artikel iiiMRWU

QN u®©¯®¥® ³«¡¬¬ µ´¦¯²­¡ ¥´´ °¯¬©³³¡­¡²¢¥´¥ ­¥¬¬¡® ¡¬¬¡ ¢¥¨ö²©§¡ ­¹®¤©§¨¥´¥² ©

­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡L ©®¢¥§²©°¥´ °¯¬©³¥® ¯£¨ ´µ¬¬¥® ³¡­´ ¡®¤²¡ ¢²¯´´³¢¥«ä­°¡®¤¥ ¯²§¡® ³¯­ ä²

³°¥£©¡¬©³¥²¡¤¥ ®ä² ¤¥´ §ä¬¬¥² ¡´´ ¦ö²¥¢¹§§¡L µ°°´ä£«¡ ¯£¨ µ´²¥¤¡ ¢²¯´´N

RN fö² ´©¬¬ä­°®©®§¥® ¡¶ °µ®«´ Q ¦å² ¤¥´ © ¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¡² ¥¬¬¥² ²¡­¬¡§¡² ¦ö²¥³«²©¶¡³ 崧䲤¥² ¯­

¡I ©®³¡­¬©®§L ¬¡§²©®§L ¢¥¨¡®¤¬©®§L ¡®¡¬¹³ ¯£¨ µ´¢¹´¥ ¡¶ ²¥¬¥¶¡®´ ©®¦¯²­¡´©¯®L

¢I ³´ö¤ ´©¬¬ µ´¢©¬¤®©®§ ¡¶ °¥²³¯®¡¬L ³¡­´ ³¡­¡²¢¥´¥ ¯­ °¥²³¯®¡¬µ´¢¹´¥L µ´²µ³´®©®§ ¯£¨

«²©­©®¡¬´¥«®©³« ¦¯²³«®©®§L

£I §¥­¥®³¡­ µ´²¥¤®©®§³´¥«®©« © ³¡­¢¡®¤ ­¥¤ µ°°´ä£«´ ¡¶ ¡¬¬¶¡²¬©§¡ ¦¯²­¥² ¡¶ ¯²§¡®©³¥²¡¤

¢²¯´´³¬©§¨¥´N

SN Å´§ä²¤¥² ¯­ ¯°¥²¡´©¶´ ³¡­¡²¢¥´¥ ­¥¬¬¡® ¤¥ ­¹®¤©§¨¥´¥² ³¯­ ¡¶³¥³ © ¤¥®®¡ ¡²´©«¥¬ ¦å²

¦ö²¥³«²©¶¡³ © ¥® ¥µ²¯°¥©³« ¬¡§ ¥¬¬¥² ²¡­¬¡§ ³¯­ ¡®´¡³ ¡¶ ²å¤¥´N r夥´ ³«¡¬¬ ¢¥³¬µ´¡ ­¥¤ ¥®¨ä¬¬©§¨¥´

¥¦´¥² ¡´´ ¨¡ ¨ö²´ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ RQS

artikel iiiMRWV

QN eµ²¯°¯¬³ µ°°§©¦´ ³«¡¬¬ ¶¡²¡ ¡´´ ³´ö¤ª¡ ¯£¨ ³´ä²«¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ °¯¬©³­¹®¤©§¨¥´¥²³ ¯£¨

¡®¤²¡ ¢²¯´´³¢¥«ä­°¡®¤¥ ¯²§¡®³ ©®³¡´³¥² ³¡­´ ¤¥²¡³ ö­³¥³©¤©§¡ ³¡­¡²¢¥´¥ ¦ö² ¡´´ ¦ö²¥¢¹§§¡ ¯£¨

¢¥«ä­°¡ ¡¬¬¶¡²¬©§ ¢²¯´´³¬©§¨¥´ ³¯­ ¢¥²ö² ´¶å ¥¬¬¥² ¦¬¥²¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²L ´¥²²¯²©³­ ¯£¨ ³å¤¡®¡ ¦¯²­¥²

¡¶ ¢²¯´´³¬©§¨¥´ ³¯­ ³«¡¤¡² ¥´´ §¥­¥®³¡­´ ©®´²¥³³¥ ³¯­ ä² ¦ö²¥­å¬ ¦ö² µ®©¯®¥®³ °¯¬©´©«N

RN eµ²¯°¯¬³ ³´²µ«´µ²L ¡²¢¥´³³ä´´L ¶¥²«³¡­¨¥´³¯­²å¤¥® ¯£¨ µ°°§©¦´¥² ³«¡¬¬ ²¥§¬¥²¡³ © ¥µ²¯°¥©³«¡

¬¡§¡²N d¥³³¡ µ°°§©¦´¥² «¡® ¯­¦¡´´¡

¡I ©®³¡­¬©®§L ¬¡§²©®§L ¢¥¨¡®¤¬©®§L ¡®¡¬¹³ ¯£¨ µ´¢¹´¥ ¡¶ ©®¦¯²­¡´©¯®L ³ä²³«©¬´ ¦²å®

­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ­¹®¤©§¨¥´¥² ¥¬¬¥² ¦²å® ´²¥¤ª¥¬¡®¤³ ­¹®¤©§¨¥´¥² ¥¬¬¥² ¦²å® µ´¯­³´å¥®¤¥

¯²§¡®L

¢I ³¡­¯²¤®©®§L ¯²§¡®©³¥²©®§ ¯£¨ §¥®¯­¦ö²¡®¤¥ ¡¶ µ´²¥¤®©®§¡² ¯£¨ ¯°¥²¡´©¶¡ ©®³¡´³¥²

´©¬¬³¡­­¡®³ ­¥¤ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ¢¥¨ö²©§¡ ­¹®¤©§¨¥´¥² ¥¬¬¥² ©®¯­ §¥­¥®³¡­­¡

µ´²¥¤®©®§³§²µ°°¥²L © ¦ö²¥«¯­­¡®¤¥ ¦¡¬¬ © ³¡­¶¥²«¡® ­¥¤ eµ²¯ªµ³´N

i ¤¥³³¡ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¡² ³«¡¬¬ 䶥® ®ä²­¡²¥ ¦ö²¥³«²©¦´¥² ­¥¤¤¥¬¡³ ¦ö² ¤¥® «¯®´²¯¬¬ ¡¶ eµ²¯°¯¬³

¶¥²«³¡­¨¥´ ³¯­ µ´¦ö²³ ¡¶ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ µ®¤¥² ­¥¤¶¥²«¡® ¡¶ ¤¥ ®¡´©¯®¥¬¬¡ °¡²¬¡­¥®´¥®N

SN a¬¬¡ eµ²¯°¯¬³ ¯°¥²¡´©¶¡ ©®³¡´³¥² ³«¡¬¬ §¥®¯­¦ö²¡³ © ³¡­¶¥²«¡® ¯£¨ ³¡­¦ö²³´å®¤ ­¥¤

­¹®¤©§¨¥´¥²®¡ © ¤¥® ¥¬¬¥² ¤¥ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥² ¶¡²³ ´¥²²©´¯²©µ­ ¢¥²ö²³N t¶å®§³å´§ä²¤¥² ¦å² §¥®¯­¦ö²¡³

¥®¤¡³´ ¡¶ ¤¥ ¢¥¨ö²©§¡ ®¡´©¯®¥¬¬¡ ­¹®¤©§¨¥´¥²®¡N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ RQT

artikel iiiMRWW

i ¥® ¥µ²¯°¥©³« ¬¡§ ¥¬¬¥² ²¡­¬¡§ ³¯­ ¡®´¡³ ¡¶ ²å¤¥´ ³«¡¬¬ ¤¥´ ¦¡³´³´ä¬¬¡³ °å ¶©¬«¡ ¶©¬¬«¯² ¯£¨ ©®¯­

¶©¬«¡ §²ä®³¥² ³¯­ ¤¥ ¢¥¨ö²©§¡ ­¹®¤©§¨¥´¥²®¡ © ¤¥ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥² ³¯­ ¡¶³¥³ © ¡²´©«¬¡²®¡ iiiMRWP

¯£¨ iiiMRWU ¦å² ©®§²©°¡ °å ¥® ¡®®¡® ­¥¤¬¥­³³´¡´³ ´¥²²©´¯²©µ­ © ³¡­¶¥²«¡® ¯£¨ © ³¡­¦ö²³´å®¤ ­¥¤

­¹®¤©§¨¥´¥²®¡ © ¤¥®®¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´N r夥´ ³«¡¬¬ ¢¥³¬µ´¡ ­¥¤ ¥®¨ä¬¬©§¨¥´ ¥¦´¥² ¡´´ ¨¡ ¨ö²´

eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´N

kapitel v

omrÅden dÄr unionen fÅr besluta om

att genomfÖra stÖdjandeL samordnande

eller kompletterande ÅtgÄrder

avsnitt i

folkhÄlsa

artikel iiiMRWX

QN e® ¨ö§ ®©¶å ¡¶ ³«¹¤¤ ¦ö² ­ä®®©³«¯²³ ¨ä¬³¡ ³«¡¬¬ ³ä«¥²³´ä¬¬¡³ ¶©¤ µ´¦¯²­®©®§ ¯£¨

§¥®¯­¦ö²¡®¤¥ ¡¶ ¡¬¬ µ®©¯®³°¯¬©´©« ¯£¨ ¡¬¬¡ µ®©¯®³å´§ä²¤¥²N

u®©¯®¥®³ ©®³¡´³¥²L ³¯­ ³«¡¬¬ «¯­°¬¥´´¥²¡ ¤¥® ®¡´©¯®¥¬¬¡ °¯¬©´©«¥®L ³«¡¬¬ ©®²©«´¡³ °å ¡´´ ¦ö²¢ä´´²¡

¦¯¬«¨ä¬³¡®L ¦ö²¥¢¹§§¡ ¯¨ä¬³¡ ¯£¨ ³ªµ«¤¯­¡² ¨¯³ ­ä®®©³«¯² ¯£¨ µ®¤¡®²öª¡ ¦¡²¯² ¦ö² ¦¹³©³« ¯£¨

­¥®´¡¬ ¨ä¬³¡N s夡®¡ ©®³¡´³¥² ³«¡¬¬ 䶥® ©®®¥¦¡´´¡

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ RQU

¡I ¢¥«ä­°®©®§ ¡¶ ¤¥ ³´¯²¡ ¦¯¬«³ªµ«¤¯­¡²®¡ §¥®¯­ ¦²ä­ª¡®¤¥ ¡¶ ¦¯²³«®©®§ ¯­ ¤¥²¡³ ¯²³¡«¥²L

¨µ² ¤¥ ö¶¥²¦ö²³ ¯£¨ ¨µ² ¤¥ «¡® ¦ö²¥¢¹§§¡³ ³¡­´ ¨ä¬³¯µ°°¬¹³®©®§ ¯£¨ ¨ä¬³¯µ®¤¥²¶©³®©®§L

¢I ö¶¥²¶¡«®©®§ ¡¶L ´©¤©§ ¶¡²®©®§ ¦ö² ¯£¨ ¢¥«ä­°®©®§ ¡¶ ¡¬¬¶¡²¬©§¡ §²ä®³ö¶¥²³«²©¤¡®¤¥ ¨¯´ ­¯´

­ä®®©³«¯²³ ¨ä¬³¡N

u®©¯®¥® ³«¡¬¬ «¯­°¬¥´´¥²¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ©®³¡´³¥² ¦ö² ¡´´ ­©®³«¡ ®¡²«¯´©«¡²¥¬¡´¥²¡¤¥

¨ä¬³¯³«¡¤¯²L ©®«¬µ³©¶¥ µ°°¬¹³®©®§ ¯£¨ ¦ö²¥¢¹§§¡®¤¥ ¶¥²«³¡­¨¥´N

RN u®©¯®¥® ³«¡¬¬ ¦²ä­ª¡ ³¡­¡²¢¥´¥ ­¥¬¬¡® ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ °å ¤¥ ¯­²å¤¥® ³¯­ ¡¶³¥³ © ¤¥®®¡

¡²´©«¥¬ ¯£¨ ¶©¤ ¢¥¨¯¶ ³´ö¤ª¡ ¤¥²¡³ ©®³¡´³¥²N d¥® ³«¡¬¬ ³ä²³«©¬´ ¦²ä­ª¡ ³å¤¡®´ ³¡­¡²¢¥´¥

­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ¥­¥¬¬¡® ³¯­ ³¹¦´¡² ´©¬¬ ¡´´ ¦ö²¢ä´´²¡ «¯­°¬¥­¥®´¡²©´¥´¥® ¨¯³ ¤¥³³¡³ ¨ä¬³¯M ¯£¨

³ªµ«¶å²¤ © §²ä®³²¥§©¯®¥²®¡N

m¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ³«¡¬¬ ©®¢ö²¤¥³ ¯£¨ © ³¡­¶¥²«¡® ­¥¤ «¯­­©³³©¯®¥® ³¡­¯²¤®¡ ³©® °¯¬©´©« ¯£¨ ³©®¡

°²¯§²¡­ °å ¤¥ ¯­²å¤¥® ³¯­ ¡¶³¥³ © °µ®«´ QN k¯­­©³³©¯®¥® «¡® © ®ä²¡ «¯®´¡«´ ­¥¤

­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ´¡ ¬ä­°¬©§¡ ©®©´©¡´©¶ ¦ö² ¡´´ ¦²ä­ª¡ ¥® ³å¤¡® ³¡­¯²¤®©®§L ³ä²³«©¬´ §¥®¯­ ©®©´©¡´©¶

­¥¤ ³¹¦´¥´ ¡´´ ¦¡³´³´ä¬¬¡ ²©«´¬©®ª¥² ¯£¨ ©®¤©«¡´¯²¥²L ¯²§¡®©³¥²¡ µ´¢¹´¥ ¡¶ ¢ä³´¡ ­¥´¯¤¥² ¯£¨ µ´¦¯²­¡ ¤¥

¤¥¬¡² ³¯­ ¢¥¨ö¶³ ¦ö² °¥²©¯¤©³« ö¶¥²¶¡«®©®§ ¯£¨ µ´¶ä²¤¥²©®§N eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ³«¡¬¬ ©®¦¯²­¥²¡³

¦µ¬¬´ µ´N

SN u®©¯®¥® ¯£¨ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ³«¡¬¬ ¦²ä­ª¡ ³¡­¡²¢¥´¥´ ­¥¤ ´²¥¤ª¥¬¡®¤ ¯£¨ ¢¥¨ö²©§¡

©®´¥²®¡´©¯®¥¬¬¡ ¯²§¡®©³¡´©¯®¥² °å ¦¯¬«¨ä¬³¡®³ ¯­²å¤¥N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ RQV

TN m¥¤ ¡¶¶©«¥¬³¥ ¦²å® ¡²´©«¥¬ iMQRNU ¯£¨ ¡²´©«¥¬ iMQW ¡ ³¡­´ © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ¡²´©«¥¬ iMQTNR « ³«¡¬¬

¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¡² ¥¬¬¥² ²¡­¬¡§¡² ¢©¤²¡ ´©¬¬ ¡´´ ¤¥ ­å¬ ³¯­ ¡®§¥³ © ¤¥® ¨ä² ¡²´©«¥¬® µ°°®å³ §¥®¯­ ¡´´

¦ö¬ª¡®¤¥ 崧䲤¥² ¦ö²¥³«²©¶³ ¦ö² ¡´´ «¬¡²¡ ¡¶ ¤¥ §¥­¥®³¡­­¡ ¦²å§¯²®¡ °å ³ä«¥²¨¥´³¯­²å¤¥´Z

¡I Å´§ä²¤¥² ¦ö² ¡´´ ¦¡³´³´ä¬¬¡ ¨ö§¡ «¶¡¬©´¥´³M ¯£¨ ³ä«¥²¨¥´³³´¡®¤¡²¤¥² © ¦²å§¡ ¯­ ¯²§¡® ¯£¨ ä­®¥®

¡¶ ­ä®³«¬©§´ µ²³°²µ®§L ¢¬¯¤ ¯£¨ ¢¬¯¤¤¥²©¶¡´[ ¤¥³³¡ 崧䲤¥² ³«¡¬¬ ©®´¥ ¨©®¤²¡ ®å§¯®

­¥¤¬¥­³³´¡´ ¦²å® ¡´´ µ°°²ä´´¨å¬¬¡ ¥¬¬¥² ©®¦ö²¡ ³´²ä®§¡²¥ ³«¹¤¤³å´§ä²¤¥²N

¢I Å´§ä²¤¥² °å ¶¥´¥²©®ä²M ¯£¨ ¶ä¸´³«¹¤¤³¯­²å¤¥´ ³¯­ ¤©²¥«´ ³¹¦´¡² ´©¬¬ ¡´´ ³«¹¤¤¡ ¦¯¬«¨ä¬³¡®N

£I Å´§ä²¤¥² ¦ö² ¡´´ ¦¡³´³´ä¬¬¡ ¨ö§¡ «¶¡¬©´¥´³M ¯£¨ ³ä«¥²¨¥´³³´¡®¤¡²¤¥² ¦ö² ¬ä«¥­¥¤¥¬ ¯£¨

­¥¤©£©®´¥«®©³«¡ °²¯¤µ«´¥²N

¤I Å´§ä²¤¥² ¦ö² ö¶¥²¶¡«®©®§ ¡¶L ´©¤©§ ¶¡²®©®§ ¦ö² ¯£¨ ¢¥«ä­°®©®§ ¡¶ ¡¬¬¶¡²¬©§¡

§²ä®³ö¶¥²³«²©¤¡®¤¥ ¨¯´ ­¯´ ­ä®®©³«¯²³ ¨ä¬³¡N

d¥³³¡ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¡² ¥¬¬¥² ²¡­¬¡§¡² ³«¡¬¬ ¡®´¡³ ¥¦´¥² ¤¥´ ¡´´ r¥§©¯®«¯­­©´´é® ¯£¨

e«¯®¯­©³«¡ ¯£¨ ³¯£©¡¬¡ «¯­­©´´é® ¨¡² ¨ö²´³N

UN i ¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¡² ¥¬¬¥² ²¡­¬¡§¡² ¦å² 䶥® ³´©­µ¬¡®³å´§ä²¤¥² ¦ö²¥³«²©¶¡³ ³¯­ ä² µ´¦¯²­¡¤¥ ¦ö²

¡´´ ³«¹¤¤¡ ¯£¨ ¦ö²¢ä´´²¡ ­ä®®©³«¯²³ ¨ä¬³¡ ¯£¨ ³ä²³«©¬´ ¦ö² ¡´´ ¢¥«ä­°¡ ¤¥ ³´¯²¡ §²ä®³ö¶¥²³«²©¤¡®¤¥

¦¯¬«³ªµ«¤¯­¡²®¡L ³¡­´ 崧䲤¥² ³¯­ ¤©²¥«´ ¡¶³¥² ³«¹¤¤ ¡¶ ¦¯¬«¨ä¬³¡® ¡¶³¥¥®¤¥ ´¯¢¡« ¯£¨ ­©³³¢²µ«

¡¶ ¡¬«¯¨¯¬[ ¤¥³³¡ ¦å² ¤¯£« ©®´¥ ¯­¦¡´´¡ ®å§¯® ¨¡²­¯®©³¥²©®§ ¡¶ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ¬¡§¡² ¥¬¬¥² ¡®¤²¡

¦ö²¦¡´´®©®§¡²N l¡§¡²®¡ ¥¬¬¥² ²¡­¬¡§¡²®¡ ³«¡¬¬ ¡®´¡³ ¥¦´¥² ¤¥´ ¡´´ r¥§©¯®«¯­­©´´é® ¯£¨ e«¯®¯­©³«¡

¯£¨ ³¯£©¡¬¡ «¯­­©´´é® ¨¡² ¨ö²´³N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ RQW

VN fö² ´©¬¬ä­°®©®§¥® ¡¶ ¤¥®®¡ ¡²´©«¥¬ «¡® ²å¤¥´ °å ¦ö²³¬¡§ ¡¶ «¯­­©³³©¯®¥® ¯£«³å ¡®´¡

²¥«¯­­¥®¤¡´©¯®¥²N

WN nä² µ®©¯®¥® ¶©¤´¡² 崧䲤¥² ³«¡¬¬ ¤¥® ²¥³°¥«´¥²¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ¡®³¶¡² ¦ö² ¡´´ ¢¥³¬µ´¡ ¯­

³©® ¨ä¬³¯M ¯£¨ ³ªµ«¶å²¤³°¯¬©´©« ³¡­´ ¦ö² ¡´´ ¯²§¡®©³¥²¡ ¯£¨ §¥ ¨ä¬³¯M ¯£¨ ³ªµ«¶å²¤N m¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³

¡®³¶¡²³¯­²å¤¥® ©®¢¥§²©°¥² ¨ä¬³¯M ¯£¨ ³ªµ«¶å²¤³¦ö²¶¡¬´®©®§ ¯£¨ ¦ö²¤¥¬®©®§ ¡¶ ¤¥ ²¥³µ²³¥² ³¯­

´©¬¬¤¥¬¡³ ¤¥®®¡N d¥ 崧䲤¥² ³¯­ ¡¶³¥³ © °µ®«´ T ¡ ¦å² ©®´¥ °å¶¥²«¡ ®¡´©¯®¥¬¬¡ ¢¥³´ä­­¥¬³¥² ¯­

¤¯®¡´©¯® ¥¬¬¥² ­¥¤©£©®³« ¡®¶ä®¤®©®§ ¡¶ ¯²§¡® ¯£¨ ¢¬¯¤N

avsnitt R

industri

artikel iiiMRWY

QN u®©¯®¥® ¯£¨ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ³«¡¬¬ ³¥ ´©¬¬ ¡´´ ¤¥´ ¦©®®³ ®ö¤¶ä®¤©§¡ ¦ö²µ´³ä´´®©®§¡² ¦ö²

µ®©¯®³©®¤µ³´²©®³ «¯®«µ²²¥®³¦ö²­å§¡N

fö² ¤¥´´¡ 䮤¡­å¬ ³«¡¬¬ ¤¥²¡³ ©®³¡´³¥²L © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ¥´´ ³¹³´¥­ ¡¶ ö°°®¡ ¯£¨ «¯®«µ²²¥®³µ´³¡´´¡

­¡²«®¡¤¥²L ©®²©«´¡³ °å ¡´´

¡I °å³«¹®¤¡ ©®¤µ³´²©®³ ¡®°¡³³®©®§ ´©¬¬ ³´²µ«´µ²¦ö²ä®¤²©®§¡²L

¢I ¦²ä­ª¡ ¥® ­©¬ªö ³¯­ ä² §¹®®³¡­ ¦ö² ©®©´©¡´©¶ ¯£¨ ¦ö² µ´¶¥£«¬©®§ ¡¶ ¦ö²¥´¡§ ©®¯­ ¨¥¬¡ µ®©¯®¥®L

³ä²³«©¬´ © ¦²å§¡ ¯­ ³­å ¯£¨ ­¥¤¥¬³´¯²¡ ¦ö²¥´¡§L

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ RQX

£I ¦²ä­ª¡ ¥® ­©¬ªö ³¯­ ä² §¹®®³¡­ ¦ö² ³¡­¡²¢¥´¥ ­¥¬¬¡® ¦ö²¥´¡§L

¤I ¦²ä­ª¡ ¥´´ ¢ä´´²¥ µ´®¹´´ª¡®¤¥ ¡¶ ¤¥ ©®¤µ³´²©¥¬¬¡ ­öª¬©§¨¥´¥² ³¯­ ³«¡°¡³ §¥®¯­ °¯¬©´©«¥® ©®¯­

³¥«´¯²¥²®¡ ¦ö² ©®®¯¶¡´©¯®L ¦¯²³«®©®§ ¯£¨ ´¥«®©³« µ´¶¥£«¬©®§N

RN i ³¡­¶¥²«¡® ­¥¤ «¯­­©³³©¯®¥® ³«¡¬¬ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ³¡­²å¤¡ ©®¢ö²¤¥³ ¯£¨ ¶©¤ ¢¥¨¯¶

³¡­¯²¤®¡ ³©®¡ ©®³¡´³¥²N k¯­­©³³©¯®¥® ¦å² ´¡ ¬ä­°¬©§¡ ©®©´©¡´©¶ ¦ö² ¡´´ ¦²ä­ª¡ ¥® ³å¤¡® ³¡­¯²¤®©®§L

¢¬¡®¤ ¡®®¡´ §¥®¯­ ©®©´©¡´©¶ ­¥¤ ³¹¦´¥´ ¡´´ ¦¡³´³´ä¬¬¡ ²©«´¬©®ª¥² ¯£¨ ©®¤©«¡´¯²¥²L ¯²§¡®©³¥²¡ µ´¢¹´¥´ ¡¶

¢ä³´¡ ­¥´¯¤¥² ¯£¨ µ´¦¯²­¡ ¤¥ ¤¥¬¡² ³¯­ ¢¥¨ö¶³ ¦ö² °¥²©¯¤©³« ö¶¥²¶¡«®©®§ ¯£¨ µ´¶ä²¤¥²©®§N

eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ³«¡¬¬ ©®¦¯²­¥²¡³ ¦µ¬¬´ µ´N

SN u®©¯®¥® ³«¡¬¬ ¢©¤²¡ ´©¬¬ ¡´´ ¦ö²¶¥²«¬©§¡ ¤¥ ­å¬ ³¯­ ¡®§¥³ © °µ®«´ Q §¥®¯­ ³©® °¯¬©´©« ¯£¨ ³©®¡

©®³¡´³¥² ¥®¬©§´ ¡®¤²¡ ¢¥³´ä­­¥¬³¥² © «¯®³´©´µ´©¯®¥®N i ¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¡² ¥¬¬¥² ²¡­¬¡§¡² ¦å² ³ä²³«©¬¤¡

崧䲤¥² ¦ö²¥³«²©¶¡³ ¦ö² ¡´´ ³´ö¤ª¡ ¤¥ ©®³¡´³¥² ³¯­ §ö²³ ¡¶ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ¦ö² ¡´´ ¦ö²¶¥²«¬©§¡ ¤¥ ­å¬

³¯­ ¡®§¥³ © °µ®«´ Q[ ¤¥³³¡ ¦å² ¤¯£« ©®´¥ ¯­¦¡´´¡ ®å§¯® ¨¡²­¯®©³¥²©®§ ¡¶ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ¬¡§¡²

¥¬¬¥² ¡®¤²¡ ¦ö²¦¡´´®©®§¡²N l¡§¡²®¡ ¥¬¬¥² ²¡­¬¡§¡²®¡ ³«¡¬¬ ¡®´¡³ ¥¦´¥² ¤¥´ ¡´´ e«¯®¯­©³«¡ ¯£¨ ³¯£©¡¬¡

«¯­­©´´é® ¨¡² ¨ö²´³N

d¥´´¡ ¡¶³®©´´ ¦å² ©®´¥ µ´§ö²¡ ¥® §²µ®¤ ¦ö² µ®©¯®¥® ¡´´ ©®¦ö²¡ 崧䲤¥² ³¯­ «¡® ­¥¤¦ö²¡ ¡´´

«¯®«µ²²¥®³¥® ³®¥¤¶²©¤³ ¥¬¬¥² ³¯­ ¯­¦¡´´¡² ¢¥³´ä­­¥¬³¥² ¯­ ³«¡´´¥² ¥¬¬¥² ¢¥³´ä­­¥¬³¥² ¯­

¡®³´ä¬¬¤¡³ ²ä´´©§¨¥´¥² ¯£¨ ©®´²¥³³¥®N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ RQY

avsnitt S

kultur

artikel iiiMRXP

QN u®©¯®¥® ³«¡¬¬ ¢©¤²¡ ´©¬¬ «µ¬´µ²¥®³ µ´¶¥£«¬©®§ © ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ­¥¤ ²¥³°¥«´ ¦ö² ¤¥²¡³

®¡´©¯®¥¬¬¡ ¯£¨ ²¥§©¯®¡¬¡ ­å®§¦¡¬¤ ¯£¨ ³¡­´©¤©§´ ¦²¡­¨ä¶¡ ¤¥´ §¥­¥®³¡­­¡ «µ¬´µ²¡²¶¥´N

RN u®©¯®¥®³ ©®³¡´³¥² ³«¡¬¬ ³¹¦´¡ ´©¬¬ ¡´´ ¦²ä­ª¡ ³¡­¡²¢¥´¥´ ­¥¬¬¡® ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ¯£¨ ¶©¤ ¢¥¨¯¶

³´ö¤ª¡ ¯£¨ «¯­°¬¥´´¥²¡ ¤¥²¡³ ¶¥²«³¡­¨¥´ ®ä² ¤¥´ §ä¬¬¥²

¡I ¡´´ ¦ö²¢ä´´²¡ «µ®³«¡°¥²®¡ ¯­ ¯£¨ ³°²©¤®©®§¥® ¡¶ ¤¥ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¦¯¬«¥®³ «µ¬´µ² ¯£¨ ¨©³´¯²©¡L

¢I ¡´´ ¢¥¶¡²¡ ¯£¨ ³«¹¤¤¡ ¤¥´ «µ¬´µ²¡²¶ ³¯­ ¨¡² ¥µ²¯°¥©³« ¢¥´¹¤¥¬³¥L

£I ©£«¥M«¯­­¥²³©¥¬¬´ «µ¬´µ²µ´¢¹´¥L

¤I «¯®³´®ä²¬©§´ ¯£¨ ¬©´´¥²ä²´ ³«¡°¡®¤¥L 䶥® ©®¯­ ¤¥® ¡µ¤©¯¶©³µ¥¬¬¡ ³¥«´¯²®N

SN u®©¯®¥® ¯£¨ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ³«¡¬¬ ¦²ä­ª¡ ³¡­¡²¢¥´¥´ ­¥¤ ´²¥¤ª¥¬¡®¤ ¯£¨ ¢¥¨ö²©§¡

©®´¥²®¡´©¯®¥¬¬¡ ¯²§¡®©³¡´©¯®¥² °å «µ¬´µ²¯­²å¤¥´L ³ä²³«©¬´ eµ²¯°¡²å¤¥´N

TN u®©¯®¥® ³«¡¬¬ ¢¥¡«´¡ ¤¥ «µ¬´µ²¥¬¬¡ ¡³°¥«´¥²®¡ ®ä² ¤¥® ¨¡®¤¬¡² ¥®¬©§´ ¡®¤²¡ ¢¥³´ä­­¥¬³¥² ©

«¯®³´©´µ´©¯®¥®L ³ä²³«©¬´ ¦ö² ¡´´ ²¥³°¥«´¥²¡ ¯£¨ ¦²ä­ª¡ ³©® «µ¬´µ²¥¬¬¡ ­å®§¦¡¬¤N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ RRP

UN fö² ¡´´ ¢©¤²¡ ´©¬¬ ¡´´ ¤¥ ­å¬ ³¯­ ¡®§¥³ © ¤¥®®¡ ¡²´©«¥¬ µ°°®å³ ³«¡¬¬

¡I ¤¥´ © ¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¡² ¥¬¬¥² ²¡­¬¡§¡² ¦ö²¥³«²©¶¡³ ³´©­µ¬¡®³å´§ä²¤¥²[ ¤¥³³¡ ¦å² ¤¯£« ©®´¥ ¯­¦¡´´¡

®å§¯® ¨¡²­¯®©³¥²©®§ ¡¶ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ¬¡§¡² ¥¬¬¥² ¡®¤²¡ ¦ö²¦¡´´®©®§¡²[ ¤¥³³¡ ¬¡§¡² ¥¬¬¥²

²¡­¬¡§¡² ³«¡¬¬ ¡®´¡³ ¥¦´¥² ¤¥´ ¡´´ r¥§©¯®«¯­­©´´é® ¨¡² ¨ö²´³L

¢I ²å¤¥´ °å ¦ö²³¬¡§ ¡¶ «¯­­©³³©¯®¥® ¡®´¡ ²¥«¯­­¥®¤¡´©¯®¥²N

avsnitt T

turism

artikel iiiMRXQ

QN u®©¯®¥® ³«¡¬¬ «¯­°¬¥´´¥²¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ©®³¡´³¥² ©®¯­ ´µ²©³´³¥«´¯²®L ³ä²³«©¬´ §¥®¯­ ¡´´

¦²ä­ª¡ «¯®«µ²²¥®³«²¡¦´¥® ¨¯³ µ®©¯®¥®³ ¦ö²¥´¡§ ©®¯­ ¤¥®®¡ ³¥«´¯²N

fö² ¤¥´´¡ 䮤¡­å¬ ³«¡¬¬ µ®©¯®¥®³ ©®³¡´³¥² ³¹¦´¡ ´©¬¬ ¡´´

¡I ³´©­µ¬¥²¡ ³«¡°¡®¤¥´ ¡¶ ¥® ­©¬ªö ³¯­ ä² §¹®®³¡­ ¦ö² ¦ö²¥´¡§³µ´¶¥£«¬©®§¥® ©®¯­ ¤¥®®¡

³¥«´¯²L

¢I ¦²ä­ª¡ ³¡­¡²¢¥´¥´ ­¥¬¬¡® ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡L ³ä²³«©¬´ §¥®¯­ µ´¢¹´¥ ¡¶ §¯¤¡ ²µ´©®¥²N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ RRQ

RN sä²³«©¬¤¡ 崧䲤¥² ¦ö² ¡´´ «¯­°¬¥´´¥²¡ ¤¥ ©®³¡´³¥² ³¯­ §ö²³ ¡¶ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ¦ö² ¡´´

¦ö²¶¥²«¬©§¡ ¤¥ ­å¬ ³¯­ ¡¶³¥³ © ¤¥®®¡ ¡²´©«¥¬ ³«¡¬¬ ¦ö²¥³«²©¶¡³ © ¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¡² ¥¬¬¥² ²¡­¬¡§¡²[

¤¥³³¡ ¦å² ¤¯£« ©®´¥ ¯­¦¡´´¡ ®å§¯® ¨¡²­¯®©³¥²©®§ ¡¶ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ¬¡§¡² ¥¬¬¥² ¡®¤²¡

¦ö²¦¡´´®©®§¡²N

avsnitt U

utbildningL ungdomsM och idrottsfrÅgor

och yrkesutbildning

artikel iiiMRXR

QN u®©¯®¥® ³«¡¬¬ ¢©¤²¡ ´©¬¬ ¡´´ µ´¶¥£«¬¡ ¥® µ´¢©¬¤®©®§ ¡¶ §¯¤ «¶¡¬©´¥´ §¥®¯­ ¡´´ ¦²ä­ª¡ ³¡­¡²¢¥´¥´

­¥¬¬¡® ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ¯£¨ §¥®¯­ ¡´´ ¶©¤ ¢¥¨¯¶ ³´ö¤ª¡ ¯£¨ «¯­°¬¥´´¥²¡ ¤¥²¡³ ©®³¡´³¥²N u®©¯®¥®

³«¡¬¬ ¦µ¬¬´ µ´ ²¥³°¥«´¥²¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ¡®³¶¡² ¦ö² µ®¤¥²¶©³®©®§¥®³ ©®®¥¨å¬¬ ¯£¨

µ´¢©¬¤®©®§³³¹³´¥­¥®³ ¯²§¡®©³¡´©¯® ¯£¨ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ «µ¬´µ²¥¬¬¡ ¯£¨ ³°²å«¬©§¡ ­å®§¦¡¬¤N

u®©¯®¥® ³«¡¬¬ ¢©¤²¡ ´©¬¬ ¡´´ ¦²ä­ª¡ ¥µ²¯°¥©³« ©¤²¯´´ ¯£¨ ³«¡¬¬ ¤å ¢¥¡«´¡ ©¤²¯´´¥®³ ³°¥£©¦©«¡ «¡²¡«´ä²L

¤¥³³ ³´²µ«´µ²¥² ³¯­ ¢¹§§¥² °å ¦²©¶©¬¬©§¡ ©®³¡´³¥² ³¡­´ ¤¥³³ ³¯£©¡¬¡ ¯£¨ °¥¤¡§¯§©³«¡ ¦µ®«´©¯®N

m嬥® ¦ö² µ®©¯®¥®³ ©®³¡´³¥² ³«¡¬¬ ¶¡²¡ ¡´´

¡I µ´¶¥£«¬¡ ¤¥® ¥µ²¯°¥©³«¡ ¤©­¥®³©¯®¥® ©®¯­ µ´¢©¬¤®©®§¥®L ³ä²³«©¬´ §¥®¯­ µ®¤¥²¶©³®©®§ © ¯£¨

³°²©¤®©®§ ¡¶ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ³°²å«L

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ RRR

¢I ¦²ä­ª¡ ²ö²¬©§¨¥´¥® ¦ö² ³´µ¤¥²¡®¤¥ ¯£¨ ¬ä²¡²¥L ©®«¬µ³©¶¥ §¥®¯­ ¡´´ ¶¥²«¡ ¦ö² ¥´´ ¡«¡¤¥­©³«´

¥²«ä®®¡®¤¥ ¡¶ ¥¸¡­¥®³¢¥¶©³ ¯£¨ ³´µ¤©¥´©¤¥²L

£I ¦²ä­ª¡ ³¡­¡²¢¥´¥ ­¥¬¬¡® µ´¢©¬¤®©®§³¡®³´¡¬´¥²L

¤I µ´¶¥£«¬¡ ©®¦¯²­¡´©¯®³M ¯£¨ ¥²¦¡²¥®¨¥´³µ´¢¹´¥ © ¦²å§¯² ³¯­ ä² §¥­¥®³¡­­¡ ¦ö²

­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ µ´¢©¬¤®©®§³³¹³´¥­L

¥I ¦²ä­ª¡ µ´¶¥£«¬©®§¥® ¡¶ µ®§¤¯­³M ¯£¨ µ®§¤¯­³¬¥¤¡²µ´¢¹´¥ ¯£¨ ³´©­µ¬¥²¡ µ®§¤¯­¡²³

¤¥¬´¡§¡®¤¥ © eµ²¯°¡³ ¤¥­¯«²¡´©³«¡ ¬©¶L

¦I ¦²ä­ª¡ µ´¶¥£«¬©®§¥® ¡¶ ¤©³´¡®³µ®¤¥²¶©³®©®§L

§I µ´¶¥£«¬¡ ©¤²¯´´¥®³ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¤©­¥®³©¯® §¥®¯­ ¡´´ ¦²ä­ª¡ ²ä´´¶©³¡® ¯£¨ ö°°¥®¨¥´¥® ©

©¤²¯´´³´ä¶¬©®§¡² ¯£¨ ³¡­¡²¢¥´¥´ ­¥¬¬¡® ©¤²¯´´³¯²§¡®©³¡´©¯®¥²®¡ ³¡­´ §¥®¯­ ¡´´ ³«¹¤¤¡

©¤²¯´´³µ´ö¶¡²®¡³ ¦¹³©³«¡ ¯£¨ ­¯²¡¬©³«¡ ©®´¥§²©´¥´L ³ä²³«©¬´ ®ä² ¤¥´ §ä¬¬¥² µ®§¡ ©¤²¯´´³­ä® ¯£¨

©¤²¯´´³«¶©®®¯²N

RN u®©¯®¥® ¯£¨ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ³«¡¬¬ ¦²ä­ª¡ ³¡­¡²¢¥´¥´ ­¥¤ ´²¥¤ª¥¬¡®¤ ¯£¨ ¢¥¨ö²©§¡

©®´¥²®¡´©¯®¥¬¬¡ ¯²§¡®©³¡´©¯®¥² °å µ´¢©¬¤®©®§³¯­²å¤¥´ ¯£¨ ©¤²¯´´³¯­²å¤¥´L ³ä²³«©¬´ eµ²¯°¡²å¤¥´N

SN fö² ¡´´ ¢©¤²¡ ´©¬¬ ¡´´ ¤¥ ­å¬ ³¯­ ¡®§¥³ © ¤¥®®¡ ¡²´©«¥¬ µ°°®å³ ³«¡¬¬

¡I ¤¥´ © ¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¡² ¥¬¬¥² ²¡­¬¡§¡² ¦ö²¥³«²©¶¡³ ³´©­µ¬¡®³å´§ä²¤¥²[ ¤¥³³¡ ¦å² ¤¯£« ©®´¥ ¯­¦¡´´¡

®å§¯® ¨¡²­¯®©³¥²©®§ ¡¶ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ¬¡§¡² ¥¬¬¥² ¡®¤²¡ ¦ö²¦¡´´®©®§¡²[ ¤¥³³¡ ¬¡§¡² ¥¬¬¥²

²¡­¬¡§¡² ³«¡¬¬ ¡®´¡³ ¥¦´¥² ¤¥´ ¡´´ r¥§©¯®«¯­­©´´é® ¯£¨ e«¯®¯­©³«¡ ¯£¨ ³¯£©¡¬¡ «¯­­©´´é®

¨¡² ¨ö²´³L

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ RRS

¢I ²å¤¥´ °å ¦ö²³¬¡§ ¡¶ «¯­­©³³©¯®¥® ¡®´¡ ²¥«¯­­¥®¤¡´©¯®¥²N

artikel iiiMRXS

QN u®©¯®¥® ³«¡¬¬ §¥®¯­¦ö²¡ ¥® ¹²«¥³µ´¢©¬¤®©®§³°¯¬©´©« ³¯­ ³«¡¬¬ µ®¤¥²³´ö¤ª¡ ¯£¨ «¯­°¬¥´´¥²¡

­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ©®³¡´³¥²L ¯£¨ ³¡­´©¤©§´ ¦µ¬¬´ µ´ ²¥³°¥«´¥²¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ¡®³¶¡² ¦ö²

¹²«¥³µ´¢©¬¤®©®§¥®³ ©®®¥¨å¬¬ ¯£¨ ¯²§¡®©³¡´©¯®N

m嬥® ¦ö² µ®©¯®¥®³ ©®³¡´³¥² ³«¡¬¬ ¶¡²¡ ¡´´

¡I µ®¤¥²¬ä´´¡ ¡®°¡³³®©®§¥® ´©¬¬ ©®¤µ³´²©¥¬¬¡ ¦ö²ä®¤²©®§¡²L ³ä²³«©¬´ §¥®¯­ ¹²«¥³µ´¢©¬¤®©®§ ¯£¨

¯­³«¯¬®©®§L

¢I ¦ö²¢ä´´²¡ ¤¥® §²µ®¤¬ä§§¡®¤¥ ¯£¨ ¦¯²´³¡´´¡ ¹²«¥³µ´¢©¬¤®©®§¥® ¦ö² ¡´´ µ®¤¥²¬ä´´¡ ©®´²ä¤¥ ¯£¨

å´¥²©®´²ä¤¥ °å ¡²¢¥´³­¡²«®¡¤¥®L

£I µ®¤¥²¬ä´´¡ ´©¬¬´²ä¤¥ ´©¬¬ ¹²«¥³µ´¢©¬¤®©®§ ¯£¨ ¦²ä­ª¡ ²ö²¬©§¨¥´¥® ¦ö² ¹²«¥³¬ä²¡²¥ ¯£¨ ¦ö² ¥¬¥¶¥²

© ³å¤¡® µ´¢©¬¤®©®§L ³ä²³«©¬´ ¤¥ µ®§¡L

¤I ³´©­µ¬¥²¡ ³¡­¡²¢¥´¥ © ¦²å§¡ ¯­ ¹²«¥³µ´¢©¬¤®©®§ ­¥¬¬¡® µ´¢©¬¤®©®§³¡®³´¡¬´¥² ¯£¨ ¦ö²¥´¡§L

¥I µ´¶¥£«¬¡ ©®¦¯²­¡´©¯®³M ¯£¨ ¥²¦¡²¥®¨¥´³µ´¢¹´¥ © ¦²å§¯² ³¯­ ä² §¥­¥®³¡­­¡ ¦ö²

­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ¹²«¥³µ´¢©¬¤®©®§³³¹³´¥­N

RN u®©¯®¥® ¯£¨ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ³«¡¬¬ ¦²ä­ª¡ ³¡­¡²¢¥´¥´ ­¥¤ ´²¥¤ª¥¬¡®¤ ¯£¨ ¢¥¨ö²©§¡

©®´¥²®¡´©¯®¥¬¬¡ ¯²§¡®©³¡´©¯®¥² °å ¹²«¥³µ´¢©¬¤®©®§¥®³ ¯­²å¤¥N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ RRT

SN fö² ¡´´ ¢©¤²¡ ´©¬¬ ¡´´ ¤¥ ­å¬ ³¯­ ¡®§¥³ © ¤¥®®¡ ¡²´©«¥¬ µ°°®å³

¡I ³«¡¬¬ ¤¥ 崧䲤¥² ³¯­ ä² ®ö¤¶ä®¤©§¡ ¦ö²¥³«²©¶¡³ © ¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¡² ¥¬¬¥² ²¡­¬¡§¡²[ ¤¥³³¡ ¦å²

¤¯£« ©®´¥ ¯­¦¡´´¡ ®å§¯® ¨¡²­¯®©³¥²©®§ ¡¶ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ¬¡§¡² ¥¬¬¥² ¡®¤²¡ ¦ö²¦¡´´®©®§¡²[

¤¥³³¡ ¬¡§¡² ¥¬¬¥² ²¡­¬¡§¡² ³«¡¬¬ ¡®´¡³ ¥¦´¥² ¤¥´ ¡´´ r¥§©¯®«¯­­©´´é® ¯£¨ e«¯®¯­©³«¡ ¯£¨

³¯£©¡¬¡ «¯­­©´´é® ¨¡² ¨ö²´³L

¢I ³«¡¬¬ ²å¤¥´ °å ¦ö²³¬¡§ ¡¶ «¯­­©³³©¯®¥® ¡®´¡ ²¥«¯­­¥®¤¡´©¯®¥²N

avsnitt V

skydd och beredskap

artikel iiiMRXT

QN u®©¯®¥® ³«¡¬¬ ¦²ä­ª¡ ³¡­¡²¢¥´¥´ ­¥¬¬¡® ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ © ³¹¦´¥ ¡´´ ¦ö²³´ä²«¡ ¥¦¦¥«´©¶©´¥´¥®

¨¯³ ³¹³´¥­¥® ¦ö² ¦ö²¥¢¹§§¡®¤¥ ¡¶ ¯£¨ ³«¹¤¤ ­¯´ ®¡´µ²«¡´¡³´²¯¦¥² ¯£¨ «¡´¡³´²¯¦¥² ³¯­ ¯²³¡«¡³ ¡¶

­ä®®©³«¯²N

m嬥® ¦ö² µ®©¯®¥®³ ©®³¡´³¥² ³«¡¬¬ ¶¡²¡ ¡´´

¡I ³´ö¤ª¡ ¯£¨ «¯­°¬¥´´¥²¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ©®³¡´³¥² °å ®¡´©¯®¥¬¬L ²¥§©¯®¡¬ ¯£¨ ¬¯«¡¬ ®©¶å ®ä² ¤¥´

§ä¬¬¥² ¦ö²¥¢¹§§¡®¤¥ ¡¶ ²©³«¥²L ¢¥²¥¤³«¡°¥® ¨¯³ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ¡«´ö²¥² ©®¯­ ¯­²å¤¥´ ³«¹¤¤

¯£¨ ¢¥²¥¤³«¡° ³¡­´ ©®³¡´³¥² ¶©¤ ®¡´µ²«¡´¡³´²¯¦¥² ¥¬¬¥² ¡¶ ­ä®®©³«¯² ¯²³¡«¡¤¥ «¡´¡³´²¯¦¥² ©®¯­

µ®©¯®¥®L

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ RRU

¢I ¦²ä­ª¡ ³®¡¢¢´ ¯£¨ ¥¦¦¥«´©¶´ ¯°¥²¡´©¶´ ³¡­¡²¢¥´¥ ©®¯­ µ®©¯®¥® ­¥¬¬¡® ¤¥ ®¡´©¯®¥¬¬¡

²ä¤¤®©®§³´ªä®³´¥²®¡L

£I ¦²ä­ª¡ ö¶¥²¥®³³´ä­­¥¬³¥ ­¥¬¬¡® ©®´¥²®¡´©¯®¥¬¬¡ 崧䲤¥² © ¦²å§¯² ²ö²¡®¤¥ ³«¹¤¤ ¯£¨

¢¥²¥¤³«¡°N

RN d¥ 崧䲤¥² ³¯­ ä² ®ö¤¶ä®¤©§¡ ¦ö² ¡´´ ¢©¤²¡ ´©¬¬ ¡´´ µ°°®å ­å¬¥® © °µ®«´ Q ³«¡¬¬ ¦ö²¥³«²©¶¡³ ©

¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¡² ¥¬¬¥² ²¡­¬¡§¡²[ ¤¥³³¡ ¦å² ¤¯£« ©®´¥ ¯­¦¡´´¡ ®å§¯® ¨¡²­¯®©³¥²©®§ ¡¶

­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ¬¡§¡² ¥¬¬¥² ¡®¤²¡ ¦ö²¦¡´´®©®§¡²N

avsnitt W

administrativt samarbete

artikel iiiMRXU

QN m¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ¦¡«´©³«¡ ®¡´©¯®¥¬¬¡ §¥®¯­¦ö²¡®¤¥ ¡¶ µ®©¯®³²ä´´¥®L ³¯­ ä² ¶ä³¥®´¬©§´ ¦ö² ¡´´

µ®©¯®¥® ³«¡¬¬ ¦µ®§¥²¡ ¶ä¬L ³«¡¬¬ ¢¥´²¡«´¡³ ³¯­ ¥® ¦²å§¡ ¡¶ §¥­¥®³¡­´ ©®´²¥³³¥N

RN u®©¯®¥® ¦å² ³´ö¤ª¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ¡®³´²ä®§®©®§¡² ¡´´ ¦ö²¢ä´´²¡ ³©® ¡¤­©®©³´²¡´©¶¡ ¦ö²­å§¡

¡´´ §¥®¯­¦ö²¡ µ®©¯®³²ä´´¥®N s夡®¡ 崧䲤¥² ¦å² ¢¥³´å © ¡´´ µ®¤¥²¬ä´´¡ µ´¢¹´¥ ¡¶ ©®¦¯²­¡´©¯® ¯£¨ ¡¶

¯¦¦¥®´¬©§¡ ´ªä®³´¥­ä® ¯£¨ ¡´´ ¦²ä­ª¡ µ´¢©¬¤®©®§³°²¯§²¡­N i®§¥® ­¥¤¬¥­³³´¡´ ³«¡¬¬ ¶¡²¡ ³«¹¬¤©§ ¡´´

µ´®¹´´ª¡ ³å¤¡®´ ³´ö¤N Å´§ä²¤¥² ³¯­ ä² ®ö¤¶ä®¤©§¡ ¦ö² ¤¥´´¡ 䮤¡­å¬ ³«¡¬¬ ¦ö²¥³«²©¶¡³ © ¥µ²¯°¥©³«¡

¬¡§¡²[ ¤¥³³¡ ¦å² ¤¯£« ©®´¥ ¯­¦¡´´¡ ®å§¯® ¨¡²­¯®©³¥²©®§ ¡¶ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ¬¡§¡² ¥¬¬¥² ¡®¤²¡

¦ö²¦¡´´®©®§¡²N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ RRV

SN d¥®®¡ ¡²´©«¥¬ ³«¡¬¬ ©®´¥ °å¶¥²«¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ³«¹¬¤©§¨¥´¥² ¡´´ §¥®¯­¦ö²¡ µ®©¯®³²ä´´¥®

¥¬¬¥² «¯­­©³³©¯®¥®³ ²ä´´©§¨¥´¥² ¯£¨ ³«¹¬¤©§¨¥´¥²N i®´¥ ¨¥¬¬¥² ³«¡¬¬ ¤¥® °å¶¥²«¡ ´©¬¬ä­°®©®§¥® ¡¶

¡®¤²¡ ¢¥³´ä­­¥¬³¥² © «¯®³´©´µ´©¯®¥® ¤ä² ¡¤­©®©³´²¡´©¶´ ³¡­¡²¢¥´¥ ­¥¬¬¡® ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ¯£¨

­¥¬¬¡® ¤¥³³¡ ¯£¨ µ®©¯®¥® ¦ö²¥³«²©¶³N

avdelning iv

associering av utomeuropeiska lÄnder och territorier

artikel iiiMRXV

QN d¥ µ´¯­¥µ²¯°¥©³«¡ ¬ä®¤¥² ¯£¨ ´¥²²©´¯²©¥² ³¯­ µ°°²ä´´¨å¬¬¥² ³ä²³«©¬¤¡ ¦ö²¢©®¤¥¬³¥² ­¥¤

d¡®­¡²«L f²¡®«²©«¥L n¥¤¥²¬ä®¤¥²®¡ ¯£¨ fö²¥®¡¤¥ «µ®§¡²©«¥´ ³«¡¬¬ ¡³³¯£©¥²¡³ ­¥¤ µ®©¯®¥®N d¥³³¡

¬ä®¤¥² ¯£¨ ´¥²²©´¯²©¥²L ®¥¤¡® «¡¬¬¡¤¥ B¬ä®¤¥² ¯£¨ ´¥²²©´¯²©¥²BL ä² ¦ö²´¥£«®¡¤¥ © ¢©¬¡§¡ iiN

d¥®®¡ ¡¶¤¥¬®©®§ ³«¡¬¬ ´©¬¬ä­°¡³ © ¦²å§¡ ¯­ g²ö®¬¡®¤L ¯­ ©®´¥ ¡®®¡´ ¦ö¬ª¥² ¡¶ ¤¥ ³ä²³«©¬¤¡

¢¥³´ä­­¥¬³¥²®¡ © °²¯´¯«¯¬¬¥´ ¯­ ¥® ³ä²³«©¬¤ ¯²¤®©®§ ¦ö² g²ö®¬¡®¤N

RN s¹¦´¥´ ­¥¤ ¡³³¯£©¥²©®§¥® ³«¡¬¬ ¶¡²¡ ¡´´ ¦²ä­ª¡ ¤¥® ¥«¯®¯­©³«¡ ¯£¨ ³¯£©¡¬¡ µ´¶¥£«¬©®§¥® ©

¤¥³³¡ ¬ä®¤¥² ¯£¨ ´¥²²©´¯²©¥² ³¡­´ ¡´´ µ°°²ä´´¡ ®ä²¡ ¥«¯®¯­©³«¡ ¦ö²¢©®¤¥¬³¥² ­¥¬¬¡® ¤¥­ ¯£¨ µ®©¯®¥®N

a³³¯£©¥²©®§¥® ¡¶ ¤¥³³¡ ¬ä®¤¥² ¯£¨ ´¥²²©´¯²©¥² ³«¡¬¬ © ¦ö²³´¡ ¨¡®¤ ¦²ä­ª¡ ©®¶å®¡²®¡³ ©®´²¥³³¥® ¯£¨

¶ä¬³´å®¤ ³å ¡´´ ¤¥ «¡® µ°°®å ¤¥® ¥«¯®¯­©³«¡L ³¯£©¡¬¡ ¯£¨ «µ¬´µ²¥¬¬¡ µ´¶¥£«¬©®§ ³¯­ ¤¥ ¥¦´¥²³´²ä¶¡²N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ RRW

artikel iiiMRXW

a³³¯£©¥²©®§¥® ³«¡¬¬ ¨¡ ¦ö¬ª¡®¤¥ ­å¬Z

¡I m¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ³«¡¬¬ © ¨¡®¤¥¬® ­¥¤ ¤¥³³¡ ¬ä®¤¥² ¯£¨ ´¥²²©´¯²©¥² ´©¬¬ä­°¡ ³¡­­¡ ²¥§¬¥² ³¯­

¤¥ ¥®¬©§´ «¯®³´©´µ´©¯®¥® ´©¬¬ä­°¡² ©®¢ö²¤¥³N

¢I v¡²ª¥ ¬¡®¤ ¥¬¬¥² ´¥²²©´¯²©µ­ ³«¡¬¬ © ¨¡®¤¥¬® ­¥¤ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ¯£¨ ­¥¤ ¤¥ ö¶²©§¡ ¬ä®¤¥²®¡

¯£¨ ´¥²²©´¯²©¥²®¡ ´©¬¬ä­°¡ ³¡­­¡ ²¥§¬¥² ³¯­ ¤¥´ ´©¬¬ä­°¡² §¥®´¥­¯´ ¤¥® ¥µ²¯°¥©³«¡ ³´¡´ ³¯­

¤¥´ µ°°²ä´´¨å¬¬¥² ³ä²³«©¬¤¡ ¦ö²¢©®¤¥¬³¥² ­¥¤N

£I m¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ³«¡¬¬ ¢©¤²¡ ´©¬¬ ¤¥ ©®¶¥³´¥²©®§¡² ³¯­ ¢¥¨ö¶³ ¦ö² ¤¥® §²¡¤¶©³¡ µ´¶¥£«¬©®§¥® ¡¶

¤¥³³¡ ¬ä®¤¥² ¯£¨ ´¥²²©´¯²©¥²N

¤I fö² ©®¶¥³´¥²©®§¡² ³¯­ ¦©®¡®³©¥²¡³ ¡¶ µ®©¯®¥® ³«¡¬¬ ¤¥¬´¡§¡®¤¥ © ¡®¢µ¤ ¯£¨ ¬¥¶¥²¡®³¥² ¶¡²¡

ö°°¥´ °å ³¡­­¡ ¶©¬¬«¯² ¦ö² ¡¬¬¡ ¦¹³©³«¡ ¯£¨ ªµ²©¤©³«¡ °¥²³¯®¥² ³¯­ ä² ­¥¤¢¯²§¡²¥ ²¥³°¥«´©¶¥

¥´¡¢¬¥²¡¤¥ © ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ¥¬¬¥² © ¤¥³³¡ ¬ä®¤¥² ¯£¨ ´¥²²©´¯²©¥²N

¥I i ¦ö²¢©®¤¥¬³¥²®¡ ­¥¬¬¡® ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ¯£¨ ¤¥³³¡ ¬ä®¤¥² ¯£¨ ´¥²²©´¯²©¥² ³«¡¬¬

¥´¡¢¬¥²©®§³²ä´´¥® ¦ö² ­¥¤¢¯²§¡²¥ ¯£¨ ¢¯¬¡§ ²¥§¬¥²¡³ © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ¢¥³´ä­­¥¬³¥²®¡ ©

¡¶¤¥¬®©®§ iii «¡°©´¥¬ i ¡¶³®©´´ R µ®¤¥²¡¶³®©´´ R ¯­ ¥´¡¢¬¥²©®§³¦²©¨¥´ ¯£¨ ­¥¤ ´©¬¬ä­°®©®§ ¡¶ ¤¥

¦ö²¦¡²¡®¤¥® ³¯­ ¦ö²¥³«²©¶³ © ¤¥´´¡ µ®¤¥²¡¶³®©´´L ³¡­´ °å ©£«¥M¤©³«²©­©®¥²¡®¤¥ §²µ®¤L ¯­ ©®´¥

¡®®¡´ ¦ö¬ª¥² ¡¶ ¤¥ ¡«´¥² ³¯­ ¡®´¡³ ¥®¬©§´ ¡²´©«¥¬ iiiMRYQN

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ RRX

artikel iiiMRXX

QN i­°¯²´ ´©¬¬ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ¡¶ ¶¡²¯² ­¥¤ µ²³°²µ®§ © ¤¥³³¡ ¬ä®¤¥² ¯£¨ ´¥²²©´¯²©¥² ³«¡¬¬ ¯­¦¡´´¡³

¡¶ ³¡­­¡ ´µ¬¬¦ö²¢µ¤ ³¯­ ­¥¬¬¡® ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ¥®¬©§´ «¯®³´©´µ´©¯®¥®N

RN i ¶¡²ª¥ ¬¡®¤ ¯£¨ ´¥²²©´¯²©µ­ ³«¡¬¬ ´µ¬¬¡² ¶©¤ ©­°¯²´ ¦²å® ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ¯£¨ ¦²å® ¤¥ ö¶²©§¡

¬ä®¤¥²®¡ ¯£¨ ´¥²²©´¯²©¥²®¡ ¦ö²¢ªµ¤¡³ ¥®¬©§´ ¡²´©«¥¬ iiiMQUQNTN

SN l䮤¥²®¡ ¯£¨ ´¥²²©´¯²©¥²®¡ ¦å² ¤¯£« µ°°¢ä²¡ ´µ¬¬¡² ³¯­ ä² ®ö¤¶ä®¤©§¡ ¦ö² ¤¥²¡³ µ´¶¥£«¬©®§ ¯£¨

©®¤µ³´²©¡¬©³¥²©®§ ¥¬¬¥²L ¯­ ¤¥ ¨¡² ³«¡´´¥«¡²¡«´ä²L ¨¡² ´©¬¬ ³¹¦´¥ ¡´´ ¢©¤²¡ ´©¬¬ ¤¥²¡³ ¢µ¤§¥´N

d¥ ´µ¬¬¡² ³¯­ ¡¶³¥³ © ¦ö²³´¡ ³´¹£«¥´ ¦å² ©®´¥ ö¶¥²³´©§¡ ¤¥­ ³¯­ §ä¬¬¥² ¦ö² ©­°¯²´ ¡¶ ¶¡²¯² ¦²å® ¥®

­¥¤¬¥­³³´¡´ ³¯­ ¬¡®¤¥´ ¥¬¬¥² ´¥²²©´¯²©¥´ µ°°²ä´´¨å¬¬¥² ³ä²³«©¬¤¡ ¦ö²¢©®¤¥¬³¥² ­¥¤N

TN pµ®«´ R ³«¡¬¬ ©®´¥ ´©¬¬ä­°¡³ °å ¬ä®¤¥² ¯£¨ ´¥²²©´¯²©¥² ³¯­ °å §²µ®¤ ¡¶ ³ä²³«©¬¤¡ ©®´¥²®¡´©¯®¥¬¬¡

¦ö²°¬©«´¥¬³¥² ²¥¤¡® ´©¬¬ä­°¡² ¥® ©£«¥M¤©³«²©­©®¥²¡®¤¥ ´µ¬¬´¡¸¡N

UN i®¦ö²¡®¤¥ ¥¬¬¥² 䮤²©®§ ¡¶ ´µ¬¬³¡´³¥² ¦ö² ¶¡²¯² ³¯­ ©­°¯²´¥²¡³ ´©¬¬ ¤¥³³¡ ¬ä®¤¥² ¯£¨ ´¥²²©´¯²©¥²

¦å² ©®´¥ ²ä´´³¬©§´ ¥¬¬¥² © °²¡«´©«¥® ¬¥¤¡ ´©¬¬ ¤©²¥«´ ¥¬¬¥² ©®¤©²¥«´ ¤©³«²©­©®¥²©®§ ¡¶ ¶¡²¯² ³¯­ ©­°¯²´¥²¡³

¦²å® ¤¥ ¯¬©«¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ RRY

artikel iiiMRXY

o­ ´µ¬¬®©¶å® ¦ö² ¶¡²¯² ¦²å® ´²¥¤ª¥¬¡®¤ ¶©¤ ©­°¯²´ ´©¬¬ ¥´´ ¬¡®¤ ¥¬¬¥² ´¥²²©´¯²©µ­ ¶©¤ ´©¬¬ä­°®©®§ ¡¶

¡²´©«¥¬ iiiMRXXNQ «¡® ¯²³¡«¡ ¯­¬ä§§®©®§ ¡¶ ¨¡®¤¥¬® ´©¬¬ ®¡£«¤¥¬ ¦ö² ¥® ­¥¤¬¥­³³´¡´L ¦å² ¤¥®®¡

­¥¤¬¥­³³´¡´ ¢¥§ä²¡ ¡´´ «¯­­©³³©¯®¥® ¦ö²¥³¬å² ö¶²©§¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥² ¡´´ ¶©¤´¡ ®ö¤¶ä®¤©§¡

­¯´å´§ä²¤¥²N

artikel iiiMRYP

o­ ©®´¥ ¡®®¡´ ¦ö¬ª¥² ¡¶ ¢¥³´ä­­¥¬³¥²®¡ ¯­ ¦¯¬«¨ä¬³¡L ¡¬¬­ä® ³ä«¥²¨¥´ ¯£¨ ¡¬¬­ä® ¯²¤®©®§ ³«¡¬¬ ¤¥®

¦²©¡ ²ö²¬©§¨¥´¥® ©®¯­ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ¦ö² ¡²¢¥´³´¡§¡²¥ ¦²å® ¤¥³³¡ ¬ä®¤¥² ¯£¨ ´¥²²©´¯²©¥² ³¡­´ ©®¯­

¤¥³³¡ ¬ä®¤¥² ¯£¨ ´¥²²©´¯²©¥² ¦ö² ¡²¢¥´³´¡§¡²¥ ¦²å® ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ²¥§¬¥²¡³ §¥®¯­ ¡«´¥² ³¯­ ¡®´¡³ ©

¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ¡²´©«¥¬ iiiMRYQN

artikel iiiMRYQ

r夥´ ³«¡¬¬ ­¥¤ ¥®¨ä¬¬©§¨¥´ °å ¦ö²³¬¡§ ¡¶ «¯­­©³³©¯®¥®L ­¥¤ µ´§å®§³°µ®«´ © ¤¥ ²¥³µ¬´¡´ ³¯­

µ°°®å´´³ ©®¯­ ²¡­¥® ¦ö² ¤¥³³¡ ¬ä®¤¥²³ ¯£¨ ´¥²²©´¯²©¥²³ ¡³³¯£©¥²©®§ ­¥¤ µ®©¯®¥®L ¡®´¡ ¥µ²¯°¥©³«¡

¬¡§¡²L ²¡­¬¡§¡²L ¦ö²¯²¤®©®§¡² ¯£¨ ¢¥³¬µ´ ¯­ ®ä²­¡²¥ ²¥§¬¥² ¯£¨ ¦ö²¦¡²¡®¤¥ ¦ö² ¤¥³³¡ ¬ä®¤¥²³ ¯£¨

´¥²²©´¯²©¥²³ ¡³³¯£©¥²©®§ ­¥¤ µ®©¯®¥®N d¥³³¡ ¬¡§¡² ¯£¨ ²¡­¬¡§¡² ³«¡¬¬ ¡®´¡³ ¥¦´¥² ¤¥´ ¡´´

eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ¨¡² ¨ö²´³N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ RSP

avdelning v

unionens yttre ÅtgÄrder

kapitel i

bestÄmmelser med allmÄn tillÄmpning

artikel iiiMRYR

QN u®©¯®¥®³ 崧䲤¥² °å ¤¥® ©®´¥²®¡´©¯®¥¬¬¡ ¡²¥®¡® ³«¡¬¬ µ´§å ¦²å® ¤¥ °²©®£©°¥² ³¯­ ¨¡² ¬¥§¡´ ´©¬¬

§²µ®¤ ¦ö² ¤¥³³ ¥§¥® ´©¬¬¢¬©¶¥¬³¥L µ´¶¥£«¬©®§ ¯£¨ µ´¶©¤§®©®§ ¯£¨ ³¯­ ¤¥® ³´²ä¶¡² ¥¦´¥² ¡´´ ¦ö²¡ ¦²¡­ ©

²¥³´¥® ¡¶ ¶ä²¬¤¥®Z ¤¥­¯«²¡´©L ²ä´´³³´¡´³°²©®£©°¥®L ¤¥ ­ä®³«¬©§¡ ²ä´´©§¨¥´¥²®¡³ ¯£¨ §²µ®¤¬ä§§¡®¤¥

¦²©¨¥´¥²®¡³ µ®©¶¥²³¡¬©´¥´ ¯£¨ ¯¤¥¬¢¡²¨¥´L ²¥³°¥«´ ¦ö² ­ä®®©³«¯²³ ¶ä²¤¥L ªä­¬©«¨¥´ ¯£¨ ³¯¬©¤¡²©´¥´ ³¡­´

²¥³°¥«´ ¦ö² °²©®£©°¥²®¡ © fö²¥®´¡ ®¡´©¯®¥²®¡³ ³´¡¤§¡ ¯£¨ © ¦¯¬«²ä´´¥®N

u®©¯®¥® ³«¡¬¬ ³´²ä¶¡ ¥¦´¥² ¡´´ µ´¶¥£«¬¡ ¦ö²¢©®¤¥¬³¥² ¯£¨ ¢¹§§¡ °¡²´®¥²³«¡° ­¥¤ ´²¥¤ª¥¬¡®¤ ¯£¨

©®´¥²®¡´©¯®¥¬¬¡ ¯²§¡®©³¡´©¯®¥²L ²¥§©¯®¡¬¡ ¥¬¬¥² §¬¯¢¡¬¡L ³¯­ ¤¥¬¡² ¤¥ °²©®£©°¥² ³¯­ ¡®§¥³ © ¦ö²³´¡

³´¹£«¥´N d¥® ³«¡¬¬ ¦²ä­ª¡ ­µ¬´©¬¡´¥²¡¬¡ ¬ö³®©®§¡² °å §¥­¥®³¡­­¡ °²¯¢¬¥­L ³ä²³«©¬´ ©®¯­ ²¡­¥® ¦ö²

fö²¥®´¡ ®¡´©¯®¥²®¡N

RN u®©¯®¥® ³«¡¬¬ ¢¥³¬µ´¡ ¯­ ¯£¨ ¦ö²¡ ¥® §¥­¥®³¡­ °¯¬©´©« ¯£¨ ¶©¤´¡ 崧䲤¥² ³¡­´ ¡²¢¥´¡ ¦ö² ¡´´

³ä«¥²³´ä¬¬¡ ¥® ¨ö§ §²¡¤ ¡¶ ³¡­¡²¢¥´¥ ©®¯­ ¡¬¬¡ ¯­²å¤¥® ¦ö² ©®´¥²®¡´©¯®¥¬¬¡ ¦ö²¢©®¤¥¬³¥² ¦ö² ¡´´

¡I ³«¹¤¤¡ ³©®¡ ¶ä²¤¥®L ³©®¡ §²µ®¤¬ä§§¡®¤¥ ©®´²¥³³¥®L ³©® ³ä«¥²¨¥´L ³©´´ ¯¢¥²¯¥®¤¥ ¯£¨ ³©®

©®´¥§²©´¥´L

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ RSQ

¢I «¯®³¯¬©¤¥²¡ ¯£¨ ³´ö¤ª¡ ¤¥­¯«²¡´©L ²ä´´³³´¡´³°²©®£©°¥®L ¤¥ ­ä®³«¬©§¡ ²ä´´©§¨¥´¥²®¡ ¯£¨

¦¯¬«²ä´´¥®L

£I ¢¥¶¡²¡ ¦²¥¤¥®L ¦ö²¥¢¹§§¡ «¯®¦¬©«´¥² ¯£¨ ³´ä²«¡ ©®´¥²®¡´©¯®¥¬¬ ³ä«¥²¨¥´L © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤

䮤¡­å¬¥® ¯£¨ °²©®£©°¥²®¡ © fö²¥®´¡ ®¡´©¯®¥²®¡³ ³´¡¤§¡L ³¡­´ °²©®£©°¥²®¡ ©

h¥¬³©®§¦¯²³¡¶´¡¬¥´³ ³¬µ´¡«´ ¯£¨ ­å¬¥® © p¡²©³³´¡¤§¡®L ©®«¬µ³©¶¥ ¤¥ ³¯­ ¡¶³¥² ¤¥ ¹´´²¥

§²ä®³¥²®¡L

¤I ¦²ä­ª¡ ¥® ¨å¬¬¢¡² ¥«¯®¯­©³«L ³¯£©¡¬ ¯£¨ ­©¬ªö­ä³³©§ µ´¶¥£«¬©®§ © µ´¶¥£«¬©®§³¬ä®¤¥²®¡ ­¥¤

¤¥´ °²©­ä²¡ ³¹¦´¥´ ¡´´ µ´²¯´¡ ¦¡´´©§¤¯­¥®L

¥I ¦²ä­ª¡ ©®´¥§²¥²©®§¥® ¡¶ ¡¬¬¡ ¬ä®¤¥² © ¶ä²¬¤³¥«¯®¯­©®L ©®¢¥§²©°¥´ §¥®¯­ §²¡¤¶©³ ¡¶³«¡¦¦¡®¤¥

¡¶ ²¥³´²©«´©¯®¥² ¦ö² ©®´¥²®¡´©¯®¥¬¬ ¨¡®¤¥¬L

¦I ¢©¤²¡ ´©¬¬ µ´¦¯²­®©®§¥® ¡¶ ©®´¥²®¡´©¯®¥¬¬¡ 崧䲤¥² ¦ö² ¡´´ ¢¥¶¡²¡ ¯£¨ ¦ö²¢ä´´²¡ ­©¬ªö® ¯£¨ ¦ö²

¥® ¨å¬¬¢¡² ¦ö²¶¡¬´®©®§ ¡¶ ª¯²¤¥®³ ®¡´µ²²¥³µ²³¥² © ³¹¦´¥ ¡´´ §¡²¡®´¥²¡ ¥® ¨å¬¬¢¡² µ´¶¥£«¬©®§L

§I ¢©³´å ¢¥¦¯¬«®©®§¡²L ¬ä®¤¥² ¯£¨ ²¥§©¯®¥² ³¯­ ¤²¡¢¢¡³ ¡¶ ®¡´µ²«¡´¡³´²¯¦¥² ¥¬¬¥² «¡´¡³´²¯¦¥²

¯²³¡«¡¤¥ ¡¶ ­ä®®©³«¯²L ¯£¨

¨I ¦²ä­ª¡ ¥´´ ©®´¥²®¡´©¯®¥¬¬´ ³¹³´¥­ ³¯­ ¢¹§§¥² °å ¦ö²¤ªµ°¡´ ­µ¬´©¬¡´¥²¡¬´ ³¡­¡²¢¥´¥ ¯£¨ ¥´´ §¯´´

§¬¯¢¡¬´ ³´¹²¥N

SN u®©¯®¥® ³«¡¬¬ ²¥³°¥«´¥²¡ ¤¥ °²©®£©°¥² ¯£¨ ­å¬ ³¯­ ¡®§¥³ © °µ®«´¥²®¡ Q ¯£¨ R ®ä² ¤¥®

µ´¡²¢¥´¡² ¯£¨ §¥®¯­¦ö² ¹´´²¥ 崧䲤¥² °å ¤¥ ¯¬©«¡ ¯­²å¤¥® ³¯­ ¯­¦¡´´¡³ ¡¶ ¤¥®®¡ ¡¶¤¥¬®©®§ ³¡­´

¹´´²¥ ¡³°¥«´¥² ¡¶ ö¶²©§ °¯¬©´©«N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ RSR

u®©¯®¥® ³«¡¬¬ ³ö²ª¡ ¦ö² ³¡­³´ä­­©§¨¥´¥® ­¥¬¬¡® ¤¥ ¯¬©«¡ ¯­²å¤¥® ³¯­ ¯­¦¡´´¡³ ¡¶ ¤¥³³ ¹´´²¥

崧䲤¥² ¯£¨ ­¥¬¬¡® ¤¥®®¡ ¯£¨ ö¶²©§ °¯¬©´©«N r夥´ ¯£¨ «¯­­©³³©¯®¥® ­¥¤ ¢©³´å®¤ ¡¶ µ®©¯®¥®³

µ´²©«¥³­©®©³´¥² ³«¡¬¬ ³ä«¥²³´ä¬¬¡ ¤¥®®¡ ³¡­³´ä­­©§¨¥´ ¯£¨ ³¡­¡²¢¥´¡ © ¤¥´´¡ ³¹¦´¥N

artikel iiiMRYS

QN eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´ ³«¡¬¬ °å §²µ®¤¶¡¬ ¡¶ ¤¥ °²©®£©°¥² ¯£¨ ­å¬ ³¯­ ¡®§¥³ © ¡²´©«¥¬ iiiMRYR

¦¡³´³´ä¬¬¡ µ®©¯®¥®³ ³´²¡´¥§©³«¡ ©®´²¥³³¥® ¯£¨ ­å¬N

eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´³ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¢¥³¬µ´ ¯­ µ®©¯®¥®³ ³´²¡´¥§©³«¡ ©®´²¥³³¥® ¯£¨ ­å¬ ³«¡¬¬ §ä¬¬¡ ¤¥®

§¥­¥®³¡­­¡ µ´²©«¥³M ¯£¨ ³ä«¥²¨¥´³°¯¬©´©«¥® ¯£¨ ¡®¤²¡ ¯­²å¤¥® ³¯­ ¯­¦¡´´¡³ ¡¶ µ®©¯®¥®³ ¹´´²¥

崧䲤¥²N d¥ «¡® §ä¬¬¡ µ®©¯®¥®³ ¦ö²¢©®¤¥¬³¥² ­¥¤ ¥´´ ¬¡®¤ ¥¬¬¥² ¥® ²¥§©¯® ¥¬¬¥² ¨¡ ¥´´ ´¥­¡´©³«´

µ°°¬ä§§N i ¢¥³¬µ´¥® ³«¡¬¬ ¤¥²¡³ ¶¡²¡«´©§¨¥´ ¯£¨ ¤¥ ­¥¤¥¬ ³¯­ µ®©¯®¥® ¯£¨ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ³´ä¬¬¥²

´©¬¬ ¦ö²¦¯§¡®¤¥ ¡®§¥³N

eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´ ³«¡¬¬ ¢¥³¬µ´¡ ­¥¤ ¥®¨ä¬¬©§¨¥´ °å ²¥«¯­­¥®¤¡´©¯® ¡¶ ²å¤¥´L ¶©¬«¥®

²¥«¯­­¥®¤¡´©¯® ³«¡¬¬ ¡®´¡³ ¡¶ ²å¤¥´ © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ¤¥ ®ä²­¡²¥ ¢¥³´ä­­¥¬³¥² ³¯­ ¡®§¥³ ¦ö²

²¥³°¥«´©¶¥ ¯­²å¤¥N eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´³ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¢¥³¬µ´ ³«¡¬¬ §¥®¯­¦ö²¡³ © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ¤¥

¦ö²¦¡²¡®¤¥® ³¯­ ¦ö²¥³«²©¶³ © «¯®³´©´µ´©¯®¥®N

RN u®©¯®¥®³ µ´²©«¥³­©®©³´¥² ¦å² © ¦²å§¡ ¯­ ¤¥® §¥­¥®³¡­­¡ µ´²©«¥³M ¯£¨ ³ä«¥²¨¥´³°¯¬©´©«¥®L

¬©«³¯­ «¯­­©³³©¯®¥® © ¦²å§¡ ¯­ ¤¥ ö¶²©§¡ ¯­²å¤¥®¡ ¦ö² ¹´´²¥ 崧䲤¥²L ¬ä§§¡ ¦²¡­ §¥­¥®³¡­­¡

¦ö²³¬¡§ ¦ö² ²å¤¥´N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ RSS

kapitel ii

den gemensamma utrikesM och sÄkerhetspolitiken

avsnitt Q

gemensamma bestÄmmelser

artikel iiiMRYT

QN u®©¯®¥® ³«¡¬¬L ©®¯­ ²¡­¥® ¦ö² °²©®£©°¥²®¡ ¯£¨ ­å¬¥® ¦ö² ³©®¡ ¹´´²¥ 崧䲤¥²L ¢¥³¬µ´¡ ¯­ ¯£¨

§¥®¯­¦ö²¡ ¥® §¥­¥®³¡­ µ´²©«¥³M ¯£¨ ³ä«¥²¨¥´³°¯¬©´©« ³¯­ ¯­¦¡´´¡² ¡¬¬¡ ¯­²å¤¥® ¡¶ µ´²©«¥³M ¯£¨

³ä«¥²¨¥´³°¯¬©´©«¥®N

RN m¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ³«¡¬¬ ¡«´©¶´ ¯£¨ ¦ö²¢¥¨å¬¬³¬ö³´ ³´ö¤ª¡ ¤¥® §¥­¥®³¡­­¡ µ´²©«¥³M ¯£¨

³ä«¥²¨¥´³°¯¬©´©«¥® © ¥® ¡®¤¡ ¡¶ ¬¯ª¡¬©´¥´ ¯£¨ ö­³¥³©¤©§ ³¯¬©¤¡²©´¥´N

m¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ³«¡¬¬ ¡²¢¥´¡ ´©¬¬³¡­­¡®³ ¦ö² ¡´´ ¦ö²³´ä²«¡ ¯£¨ µ´¶¥£«¬¡ ³©® ö­³¥³©¤©§¡ °¯¬©´©³«¡

³¯¬©¤¡²©´¥´N d¥ ³«¡¬¬ ¡¶³´å ¦²å® ¶¡²ª¥ ¨¡®¤¬©®§ ³¯­ ³´²©¤¥² ­¯´ µ®©¯®¥®³ ©®´²¥³³¥® ¥¬¬¥² «¡® ­©®³«¡

¤¥³³ ¥¦¦¥«´©¶©´¥´ ³¯­ ¥® ³¡­­¡®¨å¬¬¡®¤¥ «²¡¦´ © ¤¥ ©®´¥²®¡´©¯®¥¬¬¡ ²¥¬¡´©¯®¥²®¡N

r夥´ ¯£¨ µ®©¯®¥®³ µ´²©«¥³­©®©³´¥² ³«¡¬¬ ³ö²ª¡ ¦ö² ¡´´ ¤¥³³¡ °²©®£©°¥² ¦ö¬ª³N

SN u®©¯®¥® ³«¡¬¬ §¥®¯­¦ö²¡ ¤¥® §¥­¥®³¡­­¡ µ´²©«¥³M ¯£¨ ³ä«¥²¨¥´³°¯¬©´©«¥®

¡I §¥®¯­ ¡´´ ¢¥³´ä­­¡ ¤¥ ¡¬¬­ä®®¡ ²©«´¬©®ª¥²®¡L

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ RST

¢I §¥®¯­ ¡´´ ¡®´¡ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¢¥³¬µ´ ³¯­ ©®®¥¨å¬¬¥²

©I ¤¥ 崧䲤¥² ³¯­ ³«¡¬¬ ¶©¤´¡³ ¡¶ µ®©¯®¥®L

©©I ¤¥ ³´å®¤°µ®«´¥² ³¯­ ³«¡¬¬ ©®´¡³ ¡¶ µ®©¯®¥®L

©©©I ¤¥ ®ä²­¡²¥ ¦ö²¥³«²©¦´¥²®¡ ¦ö² §¥®¯­¦ö²¡®¤¥´ ¡¶ ¤¥ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¢¥³¬µ´ ³¯­ ¡¶³¥³ © ¬¥¤¥® ©

¯£¨ ©©L ¯£¨

£I §¥®¯­ ¡´´ ³´ä²«¡ ¤¥´ ³¹³´¥­¡´©³«¡ ³¡­¡²¢¥´¥´ ­¥¬¬¡® ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ¯­ ¤¥²¡³ °¯¬©´©«N

artikel iiiMRYU

QN eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´ ³«¡¬¬ ¢¥³´ä­­¡ ¤¥ ¡¬¬­ä®®¡ ²©«´¬©®ª¥²®¡ ¦ö² ¤¥® §¥­¥®³¡­­¡ µ´²©«¥³M ¯£¨

³ä«¥²¨¥´³°¯¬©´©«¥®L ©®«¬µ³©¶¥ ¦ö² ¦²å§¯² ³¯­ ¨¡² ¦ö²³¶¡²³­ä³³©§¡ «¯®³¥«¶¥®³¥²N

o­ ¤¥® ©®´¥²®¡´©¯®¥¬¬¡ µ´¶¥£«¬©®§¥® «²ä¶¥² ¤¥´ ³«¡¬¬ eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´³ ¯²¤¦ö²¡®¤¥ ³¡­­¡®«¡¬¬¡ ¥´´

¥¸´²¡ ­ö´¥ © eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´ ¦ö² ¡´´ ¦¡³´³´ä¬¬¡ ¤¥® ³´²¡´¥§©³«¡ ©®²©«´®©®§¥® ¡¶ µ®©¯®¥®³ °¯¬©´©« ©®¦ö²

¤¥®®¡ µ´¶¥£«¬©®§N

RN r夥´ ³«¡¬¬ ¡®´¡ ¤¥ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¢¥³¬µ´ ³¯­ «²ä¶³ ¦ö² ¡´´ ¦¡³´³´ä¬¬¡ ¯£¨ §¥®¯­¦ö²¡ ¤¥®

§¥­¥®³¡­­¡ µ´²©«¥³M ¯£¨ ³ä«¥²¨¥´³°¯¬©´©«¥® °å §²µ®¤¶¡¬ ¡¶ ¤¥ ¡¬¬­ä®®¡ ²©«´¬©®ª¥² ¯£¨ ¤¥®

³´²¡´¥§©³«¡ ©®²©«´®©®§ ³¯­ eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´ ¨¡² ¦¡³´³´ä¬¬´N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ RSU

artikel iiiMRYV

QN u®©¯®¥®³ µ´²©«¥³­©®©³´¥²L ³¯­ ä² ¯²¤¦ö²¡®¤¥ © ²å¤¥´ © «¯®³´¥¬¬¡´©¯®¥® µ´²©«¥³ ¦²å§¯²L ³«¡¬¬

§¥®¯­ ³©®¡ ¦ö²³¬¡§ ¢©¤²¡ ´©¬¬ µ´¦¯²­®©®§¥® ¡¶ ¤¥® §¥­¥®³¡­­¡ µ´²©«¥³M ¯£¨ ³ä«¥²¨¥´³°¯¬©´©«¥® ¯£¨

³¥ ´©¬¬ ¡´´ ¤¥ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¢¥³¬µ´ ³¯­ ¡®´¡³ ¡¶ eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´ ¯£¨ ²å¤¥´ §¥®¯­¦ö²³N

RN u®©¯®¥® ³«¡¬¬ ¦ö²¥´²ä¤¡³ ¡¶ µ´²©«¥³­©®©³´¥²® © ¦²å§¯² ³¯­ ²ö² ¤¥® §¥­¥®³¡­­¡ µ´²©«¥³M ¯£¨

³ä«¥²¨¥´³°¯¬©´©«¥®N u´²©«¥³­©®©³´¥²® ³«¡¬¬ °å µ®©¯®¥®³ ¶ä§®¡² ¦ö²¡ ¤¥® °¯¬©´©³«¡ ¤©¡¬¯§¥® ­¥¤

´²¥¤ª¥°¡²´ ¯£¨ ¦²¡­¦ö²¡ µ®©¯®¥®³ ³´å®¤°µ®«´ ©®¯­ ©®´¥²®¡´©¯®¥¬¬¡ ¯²§¡®©³¡´©¯®¥² ¯£¨ ¶©¤

©®´¥²®¡´©¯®¥¬¬¡ «¯®¦¥²¥®³¥²N

SN nä² µ®©¯®¥®³ µ´²©«¥³­©®©³´¥² µ°°¦¹¬¬¥² ³©´´ ­¡®¤¡´ ³«¡¬¬ ¨¡® ¥¬¬¥² ¨¯® ³´ö¤ª¡ ³©§ °å ¥®

¥µ²¯°¥©³« ¡¶¤¥¬®©®§ ¦ö² ¹´´²¥ 崧䲤¥²N d¥®®¡ ¡¶¤¥¬®©®§ ³«¡¬¬ ³¡­¡²¢¥´¡ ­¥¤ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³

¤©°¬¯­¡´´ªä®³´¥² ¯£¨ ³«¡¬¬ ¢¥³´å ¡¶ ´ªä®³´¥­ä® ¦²å® ¢¥²ö²¤¡ ¡¶¤¥¬®©®§¡² ©®¯­ ²å¤¥´³

§¥®¥²¡¬³¥«²¥´¡²©¡´ ¯£¨ «¯­­©³³©¯®¥® ³¡­´ µ´³ä®¤ °¥²³¯®¡¬ ¦²å® ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ®¡´©¯®¥¬¬¡

¤©°¬¯­¡´´ªä®³´¥²N hµ² ¤¥® ¥µ²¯°¥©³«¡ ¡¶¤¥¬®©®§¥® ¦ö² ¹´´²¥ 崧䲤¥² ³«¡¬¬ ¯²§¡®©³¥²¡³ ¯£¨ ¡²¢¥´¡

³«¡¬¬ ¡®§¥³ © ¥´´ ¥µ²¯°¥©³«´ ¢¥³¬µ´ ³¯­ ¡®´¡³ ¡¶ ²å¤¥´N r夥´ ³«¡¬¬ ¢¥³¬µ´¡ °å ¦ö²³¬¡§ ¡¶ µ®©¯®¥®³

µ´²©«¥³­©®©³´¥² ¥¦´¥² ¡´´ ¨¡ ¨ö²´ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ¯£¨ ¥¦´¥² «¯­­©³³©¯®¥®³ §¯¤«ä®®¡®¤¥N

artikel iiiMRYW

QN nä² ¤¥® ©®´¥²®¡´©¯®¥¬¬¡ ³©´µ¡´©¯®¥® «²ä¶¥² ¥® ¯°¥²¡´©¶ ©®³¡´³ ¡¶ µ®©¯®¥® ³«¡¬¬ ²å¤¥´ ¡®´¡ ¤¥

¥µ²¯°¥©³«¡ ¢¥³¬µ´ ³¯­ ä² ®ö¤¶ä®¤©§¡N d¥³³¡ ¢¥³¬µ´ ³«¡¬¬ ¡¶³¥ ­å¬L ¯­¦¡´´®©®§L ¤¥ ­¥¤¥¬ ³¯­ ³«¡¬¬

³´ä¬¬¡³ ´©¬¬ µ®©¯®¥®³ ¦ö²¦¯§¡®¤¥L ¶©¤ ¢¥¨¯¶ ¶¡²¡«´©§¨¥´L ¯£¨ °å ¶©¬«¡ ¶©¬¬«¯² ©®³¡´³¥® ³«¡¬¬

§¥®¯­¦ö²¡³N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ RSV

o­ ¦ö²¨å¬¬¡®¤¥®¡ 䮤²¡³ °å ¥´´ ³ä´´ ³¯­ ä² ¡¶ ¶ä³¥®´¬©§ ¢¥´¹¤¥¬³¥ ¦ö² ¥® ¦²å§¡ ³¯­ ä² ¦ö²¥­å¬ ¦ö² ¥´´

³å¤¡®´ ¥µ²¯°¥©³«´ ¢¥³¬µ´L ³«¡¬¬ ²å¤¥´ ³¥ ö¶¥² °²©®£©°¥²®¡ ¯£¨ ­å¬¥® ¦ö² ¢¥³¬µ´¥´ ¯£¨ ¡®´¡ ¤¥

®ö¤¶ä®¤©§¡ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¢¥³¬µ´¥®N

RN d¥ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¢¥³¬µ´ ³¯­ ¡¶³¥³ © °µ®«´ Q ³«¡¬¬ ¶¡²¡ ¦ö²°¬©«´¡®¤¥ ¦ö² ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ¶©¤

¤¥²¡³ ³´ä¬¬®©®§³´¡§¡®¤¥® ¯£¨ ¨¡®¤¬¡®¤¥N

SN d¥® ¢¥²ö²¤¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥® ³«¡¬¬ ¬ä­®¡ ©®¦¯²­¡´©¯® ¯­ ¶¡²ª¥ ®¡´©¯®¥¬¬´ ³´ä¬¬®©®§³´¡§¡®¤¥

¥¬¬¥² ®¡´©¯®¥¬¬ 崧䲤 ³¯­ °¬¡®¥²¡³ ©®¯­ ²¡­¥® ¦ö² ¥´´ ¥µ²¯°¥©³«´ ¢¥³¬µ´ ¥®¬©§´ °µ®«´ Q[

©®¦¯²­¡´©¯®¥® ³«¡¬¬ ¬ä­®¡³ © ³å §¯¤ ´©¤ ¡´´ ¦ö²¥§å¥®¤¥ ³¡­²å¤ «¡® ³«¥ ©®¯­ ²å¤¥´ ¯­ ¤¥´ ¢¥¨ö¶³N

s«¹¬¤©§¨¥´¥® ¡´´ ¬ä­®¡ ¦ö²¨¡®¤³©®¦¯²­¡´©¯® ³«¡¬¬ ©®´¥ §ä¬¬¡ 崧䲤¥² ³¯­ ¥®¤¡³´ ©®®¥¢ä² ¡´´ ¢¥³¬µ´¥´

¦ö²³ ö¶¥² ´©¬¬ ®¡´©¯®¥¬¬ ®©¶åN

TN o­ ¦ö²ä®¤²©®§¡² © ³©´µ¡´©¯®¥® §ö² ¤¥´ ¡¢³¯¬µ´ ®ö¤¶ä®¤©§´ ¯£¨ © ¡¶³¡«®¡¤ ¡¶ ¥® ö¶¥²³¹® ¡¶ ¤¥´

¥µ²¯°¥©³«¡ ¢¥³¬µ´ ³¯­ ¡¶³¥³ © °µ®«´ Q ¡®¤²¡ ³´¹£«¥´L ¦å² ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡L ­¥¤ ¢¥¡«´¡®¤¥ ¡¶ ¤¥

¡¬¬­ä®®¡ ­å¬¥® ¦ö² ¢¥³¬µ´¥´L ¶©¤´¡ ¤¥ ¢²å¤³«¡®¤¥ 崧䲤¥² ³¯­ ¢¥¨ö¶³N d¥ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ³¯­

¶©¤´¡² ³å¤¡®¡ 崧䲤¥² ³«¡¬¬ §¥®¡³´ µ®¤¥²²ä´´¡ ²å¤¥´ ¯­ ¤¥´´¡N

UN o­ ´©¬¬ä­°®©®§¥® ¡¶ ¥´´ ³å¤¡®´ ¥µ²¯°¥©³«´ ¢¥³¬µ´ ³¯­ ¡¶³¥³ © ¤¥®®¡ ¡²´©«¥¬ ­¥¤¦ö² ¡¬¬¶¡²¬©§¡

³¶å²©§¨¥´¥² ¦ö² ¥® ­¥¤¬¥­³³´¡´L ³«¡¬¬ ¤¥®®¡ ¬ä§§¡ ¦²¡­ ³¡«¥® ¦ö² ²å¤¥´ ³¯­ ³«¡¬¬ ö¶¥²¶ä§¡ ¦²å§¡®

¯£¨ ³ö«¡ ¬ä­°¬©§¡ ¬ö³®©®§¡²N s夡®¡ ¬ö³®©®§¡² ¦å² ©®´¥ ³´²©¤¡ ­¯´ ­å¬¥® ¦ö² 崧䲤¥® ¥¬¬¥² ­©®³«¡

¤¥³³ ¥¦¦¥«´©¶©´¥´N

artikel iiiMRYX

r夥´ ³«¡¬¬ ¡®´¡ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¢¥³¬µ´ ³¯­ ©®®¥¨å¬¬¥² µ®©¯®¥®³ ³´å®¤°µ®«´ ¯­ ¥® ³ä²³«©¬¤ ¦²å§¡ ¡¶

§¥¯§²¡¦©³« ¥¬¬¥² ´¥­¡´©³« «¡²¡«´ä²N m¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ³«¡¬¬ ³¥ ´©¬¬ ¡´´ ¤¥²¡³ ®¡´©¯®¥¬¬¡ °¯¬©´©«

ö¶¥²¥®³³´ä­­¥² ­¥¤ µ®©¯®¥®³ ³´å®¤°µ®«´¥²N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ RSW

artikel iiiMRYY

QN v¡²ª¥ ­¥¤¬¥­³³´¡´L µ®©¯®¥®³ µ´²©«¥³­©®©³´¥²L ¥¬¬¥² ­©®©³´¥²® ­¥¤ ³´ö¤ ¡¶ «¯­­©³³©¯®¥®L ¦å²

¨ä®³«ªµ´¡ ¦²å§¯² ¯­ ¤¥® §¥­¥®³¡­­¡ µ´²©«¥³M ¯£¨ ³ä«¥²¨¥´³°¯¬©´©«¥® ´©¬¬ ²å¤¥´ ¯£¨ ¦ö²¥¬ä§§¡ ¤¥´

©®©´©¡´©¶ ¥¬¬¥² ¦ö²³¬¡§N

RN i ³å¤¡®¡ ¦¡¬¬ ³¯­ «²ä¶¥² ¥´´ ³®¡¢¢´ ¢¥³¬µ´ ³«¡¬¬ µ®©¯®¥®³ µ´²©«¥³­©®©³´¥² °å ¥§¥´ ©®©´©¡´©¶ ¥¬¬¥²

°å ¢¥§ä²¡® ¡¶ ¥® ­¥¤¬¥­³³´¡´ «¡¬¬¡ ´©¬¬ ¥´´ ¥¸´²¡ ³¡­­¡®´²ä¤¥ ©®¯­ ²å¤¥´ ©®¯­ ¦¹²´©¯å´´¡ ´©­­¡²

¥¬¬¥²L © ¥® ®ö¤³©´µ¡´©¯®L ©®¯­ «¯²´¡²¥ ´©¤N

artikel iiiMSPP

QN eµ²¯°¥©³«¡ ¢¥³¬µ´ ¥®¬©§´ ¤¥´´¡ «¡°©´¥¬ ³«¡¬¬ ¡®´¡³ ¡¶ ²å¤¥´ ­¥¤ ¥®¨ä¬¬©§¨¥´N

e® ­¥¤¬¥­ ¡¶ ²å¤¥´ ³¯­ ¡¶³´å² ¦²å® ¡´´ ²ö³´¡ ¦å² ­¯´©¶¥²¡ ³©´´ ¡¶³´å¥®¤¥ §¥®¯­ ¡´´ ¡¶§¥ ¥® ¦¯²­¥¬¬

¦ö²«¬¡²©®§N o­ ³å ³«¥² ³«¡¬¬ ²å¤³­¥¤¬¥­­¥® ©®´¥ ¶¡²¡ ³«¹¬¤©§ ¡´´ ´©¬¬ä­°¡ ¤¥´ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¢¥³¬µ´¥´

­¥® ³«¡¬¬ §¯¤´¡ ¡´´ ¤¥´ ä² ¦ö²°¬©«´¡®¤¥ ¦ö² µ®©¯®¥®N d¥® ¢¥²ö²¤¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥® ³«¡¬¬ © ¥® ¡®¤¡ ¡¶

ö­³¥³©¤©§ ³¯¬©¤¡²©´¥´ ¡¶¨å¬¬¡ ³©§ ¦²å® ¶¡²ª¥ ¨¡®¤¬©®§ ³¯­ ³«µ¬¬¥ «µ®®¡ ³´²©¤¡ ­¯´ ¥¬¬¥² ¨©®¤²¡ ¥®

µ®©¯®³å´§ä²¤ °å §²µ®¤¶¡¬ ¡¶ ¤¥´ ¢¥³¬µ´¥´L ¯£¨ ¤¥ ¡®¤²¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ³«¡¬¬ ²¥³°¥«´¥²¡ ¤¥³³

³´å®¤°µ®«´N o­ ¤¥ ­¥¤¬¥­­¡² ¡¶ ²å¤¥´ ³¯­ °å ¤¥´´¡ ³ä´´ ­¯´©¶¥²¡² ³©´´ ¡¶³´å¥®¤¥ ¦ö²¥´²ä¤¥² ­©®³´

¥® ´²¥¤ª¥¤¥¬ ¡¶ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡L ³¯­ ³¡­´©¤©§´ ¯­¦¡´´¡² ­©®³´ ¥® ´²¥¤ª¥¤¥¬ ¡¶ µ®©¯®¥®³ ¢¥¦¯¬«®©®§L

³«¡¬¬ ¢¥³¬µ´¥´ ©®´¥ ¡®´¡³N

RN r夥´ ³«¡¬¬ ­¥¤ ¡¶¶©«¥¬³¥ ¦²å® °µ®«´ Q ¢¥³¬µ´¡ ­¥¤ «¶¡¬©¦©£¥²¡¤ ­¡ª¯²©´¥´

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ RSX

¡I ®ä² ¤¥´ ¡®´¡² ¥µ²¯°¥©³«¡ ¢¥³¬µ´ ³¯­ ©®®¥¨å¬¬¥² µ®©¯®¥®³ 崧䲤¥² ¥¬¬¥² ³´å®¤°µ®«´¥² °å

§²µ®¤¶¡¬ ¡¶ ¥´´ ¥µ²¯°¥©³«´ ¢¥³¬µ´ ¡¶ eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´ ¯­ µ®©¯®¥®³ ³´²¡´¥§©³«¡ ©®´²¥³³¥® ¯£¨

­å¬ ¥®¬©§´ ¡²´©«¥¬ iiiMRYSNQL

¢I ®ä² ¤¥´ ¡®´¡² ¥µ²¯°¥©³«¡ ¢¥³¬µ´ ³¯­ ©®®¥¨å¬¬¥² µ®©¯®¥®³ 崧䲤¥² ¥¬¬¥² ³´å®¤°µ®«´¥² °å ¦ö²³¬¡§

¡¶ µ®©¯®¥®³ µ´²©«¥³­©®©³´¥²L ¶©¬«¥´ ¦ö²³¬¡§ ¨¡² ¬¡§´³ ¦²¡­ °å ³ä²³«©¬¤ ¢¥§ä²¡® ¦²å®

eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´ °å ¤¥³³ ¥§¥´ ¥¬¬¥² ­©®©³´¥²®³ ©®©´©¡´©¶L

£I ®ä² ¤¥´ ¡®´¡² ¥µ²¯°¥©³«¡ ¢¥³¬µ´ ¯­ §¥®¯­¦ö²¡®¤¥ ¡¶ ¥´´ ¥µ²¯°¥©³«´ ¢¥³¬µ´ ¯­ µ®©¯®¥®³

崧䲤¥² ¥¬¬¥² ³´å®¤°µ®«´¥²L

¤I ®ä² ¤¥´ ¡®´¡² ¥µ²¯°¥©³«¡ ¢¥³¬µ´ ¯­ µ´®ä­®©®§ ¡¶ ¥® ³ä²³«©¬¤ ²¥°²¥³¥®´¡®´ © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤

¡²´©«¥¬ iiiMSPRN

o­ ¥® ­¥¤¬¥­ ¡¶ ²å¤¥´ ¦ö²«¬¡²¡² ¡´´ ¤¥® ¡¶ ¶ä³¥®´¬©§¡ µ´´¡¬¡¤¥ ³«ä¬ ³¯­ ²ö² ®¡´©¯®¥¬¬ °¯¬©´©« ¡¶³¥²

¡´´ ­¯´³ä´´¡ ³©§ ¡®´¡§¡®¤¥´ ¡¶ ¥´´ ¥µ²¯°¥©³«´ ¢¥³¬µ´ ³¯­ ³«¡¬¬ ¡®´¡³ ­¥¤ «¶¡¬©¦©£¥²¡¤ ­¡ª¯²©´¥´L ³«¡¬¬

¯­²ö³´®©®§ ©®´¥ ³«¥N u®©¯®¥®³ µ´²©«¥³­©®©³´¥² ³«¡¬¬ © ®ä²¡ ³¡­²å¤ ­¥¤ ¤¥® ¢¥²ö²¤¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥®

³ö«¡ ¥® ¬ö³®©®§ ³¯­ ¤¥®®¡ «¡® §¯¤´¡N o­ ¤¥´´¡ ©®´¥ ¬¹£«¡³ ¦å² ²å¤¥´ ­¥¤ «¶¡¬©¦©£¥²¡¤ ­¡ª¯²©´¥´

¢¥§ä²¡ ¡´´ ¦²å§¡® ³«¡¬¬ ¨ä®³«ªµ´¡³ ´©¬¬ eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´ ¦ö² ¥´´ ¥®¨ä¬¬©§´ ¥µ²¯°¥©³«´ ¢¥³¬µ´N

SN eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´ ¦å² © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ¡²´©«¥¬ iMTPNW ­¥¤ ¥®¨ä¬¬©§¨¥´ ¡®´¡ ¥´´ ¥µ²¯°¥©³«´ ¢¥³¬µ´

¯­ ¡´´ ²å¤¥´ ³«¡¬¬ ¢¥³¬µ´¡ ­¥¤ «¶¡¬©¦©£¥²¡¤ ­¡ª¯²©´¥´ © ¡®¤²¡ ¦¡¬¬ ä® ¤¥ ³¯­ ¡¶³¥³ © °µ®«´ R © ¤¥® ¨ä²

¡²´©«¥¬®N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ RSY

TN pµ®«´¥²®¡ R ¯£¨ S ³«¡¬¬ ©®´¥ ´©¬¬ä­°¡³ °å ¢¥³¬µ´ ³¯­ ¨¡² ­©¬©´ä²¡ ¥¬¬¥² ¦ö²³¶¡²³­ä³³©§¡

«¯®³¥«¶¥®³¥²N

artikel iiiMSPQ

QN nä² eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´ ¥¬¬¥² ²å¤¥´ ¨¡² ¥®¡´³ ¯­ µ®©¯®¥®³ §¥­¥®³¡­­¡ ©®³´ä¬¬®©®§ ¥®¬©§´

¡²´©«¥¬ iMTPNUL ³«¡¬¬ µ®©¯®¥®³ µ´²©«¥³­©®©³´¥² ¯£¨ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ µ´²©«¥³­©®©³´²¡² ³¡­¯²¤®¡ ³©®

¶¥²«³¡­¨¥´ © ²å¤¥´N

RN m¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ¤©°¬¯­¡´©³«¡ ¢¥³«©£«®©®§¡² ¯£¨ µ®©¯®¥®³ ¤¥¬¥§¡´©¯®¥² © ´²¥¤ª¥¬¡®¤ ¯£¨ ¶©¤

©®´¥²®¡´©¯®¥¬¬¡ ¯²§¡®©³¡´©¯®¥² ³«¡¬¬ ³¡­¡²¢¥´¡ ³©®³¥­¥¬¬¡® ¯£¨ ¢©¤²¡ ´©¬¬ µ´¦¯²­®©®§ ¯£¨

§¥®¯­¦ö²¡®¤¥ ¡¶ ¤¥® §¥­¥®³¡­­¡ ©®³´ä¬¬®©®§ ³¯­ ¡¶³¥³ © °µ®«´ QN

artikel iiiMSPR

r夥´ «¡® °å ¦ö²³¬¡§ ¡¶ µ®©¯®¥®³ µ´²©«¥³­©®©³´¥² µ´³¥ ¥® ³ä²³«©¬¤ ²¥°²¥³¥®´¡®´ ³¯­ ³«¡¬¬ ¨¡ ­¡®¤¡´

¦ö² ³ä²³«©¬¤¡ °¯¬©´©³«¡ ¦²å§¯²N d¥® ³ä²³«©¬¤¡ ²¥°²¥³¥®´¡®´¥® ³«¡¬¬ µ´ö¶¡ ³©´´ ­¡®¤¡´ µ®¤¥² ¬¥¤®©®§ ¡¶

­©®©³´¥²®N

artikel iiiMSPS

u®©¯®¥® ¦å² ©®§å ¡¶´¡¬ ­¥¤ ¥® ¥¬¬¥² ¦¬¥²¡ ³´¡´¥² ¥¬¬¥² ©®´¥²®¡´©¯®¥¬¬¡ ¯²§¡®©³¡´©¯®¥² °å ¯­²å¤¥® ³¯­

¯­¦¡´´¡³ ¡¶ ¤¥´´¡ «¡°©´¥¬N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ RTP

artikel iiiMSPT

QN u®©¯®¥®³ µ´²©«¥³­©®©³´¥² ³«¡¬¬ ¨ö²¡ ¯£¨ ©®¦¯²­¥²¡ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤

¡²´©«¬¡²®¡ iMTPNX ¯£¨ iMTQNXN u´²©«¥³­©®©³´¥²® ³«¡¬¬ ³¥ ´©¬¬ ¡´´ ¶¥¤¥²¢ö²¬©§ ¨ä®³¹® ´¡³ ´©¬¬

eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´³ ³¹®°µ®«´¥²N d¥ ³ä²³«©¬¤¡ ²¥°²¥³¥®´¡®´¥²®¡ ¦å² ­¥¤¶¥²«¡ ®ä² eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´

©®¦¯²­¥²¡³N

RN eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ¦å² ³´ä¬¬¡ ¦²å§¯² ¥¬¬¥² ¡¶§¥ ²¥«¯­­¥®¤¡´©¯®¥² ´©¬¬ ²å¤¥´ ¯£¨ µ®©¯®¥®³

µ´²©«¥³­©®©³´¥²N t¶å §å®§¥² ¯­ å²¥´ ³«¡¬¬ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ¨å¬¬¡ ¥® ¤¥¢¡´´ ¯­ ¨µ² §¥®¯­¦ö²¡®¤¥´

¡¶ ¤¥® §¥­¥®³¡­­¡ µ´²©«¥³M ¯£¨ ³ä«¥²¨¥´³°¯¬©´©«¥®L ©®¢¥§²©°¥´ ¤¥® §¥­¥®³¡­­¡ ³ä«¥²¨¥´³M ¯£¨

¦ö²³¶¡²³°¯¬©´©«¥®L ¦¯²´³«²©¤¥²N

artikel iiiMSPU

QN m¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ³«¡¬¬ ³¡­¯²¤®¡ ³©´´ µ°°´²ä¤¡®¤¥ ©®¯­ ©®´¥²®¡´©¯®¥¬¬¡ ¯²§¡®©³¡´©¯®¥² ¯£¨ ¶©¤

©®´¥²®¡´©¯®¥¬¬¡ «¯®¦¥²¥®³¥²N d¥ ³«¡¬¬ ¤ä² ¨ä¶¤¡ µ®©¯®¥®³ ³´å®¤°µ®«´¥²N u®©¯®¥®³ µ´²©«¥³­©®©³´¥²

³«¡¬¬ ³¶¡²¡ ¦ö² ¤¥®®¡ ³¡­¯²¤®©®§N

i®¯­ ©®´¥²®¡´©¯®¥¬¬¡ ¯²§¡®©³¡´©¯®¥² ¯£¨ ¶©¤ ©®´¥²®¡´©¯®¥¬¬¡ «¯®¦¥²¥®³¥² ¤ä² ©®´¥ ³¡­´¬©§¡

­¥¤¬¥­³³´¡´¥² ¤¥¬´¡² ³«¡¬¬ ¤¥ ¤¥¬´¡§¡®¤¥ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ¨ä¶¤¡ µ®©¯®¥®³ ³´å®¤°µ®«´¥²N

RN i ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ¡²´©«¥¬ iMQVNR ³«¡¬¬ ¤¥ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥² ³¯­ ä² ¦ö²¥´²ä¤¤¡ ©®¯­ ©®´¥²®¡´©¯®¥¬¬¡

¯²§¡®©³¡´©¯®¥² ¯£¨ ¶©¤ ©®´¥²®¡´©¯®¥¬¬¡ «¯®¦¥²¥®³¥² ¤ä² ©®´¥ ³¡­´¬©§¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥² ¤¥¬´¡² ©®¦¯²­¥²¡

©£«¥M¤¥¬´¡§¡®¤¥ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥² ¯£¨ µ®©¯®¥®³ µ´²©«¥³­©®©³´¥² ¯­ ¡¬¬¡ ¦²å§¯² ³¯­ ä² ¡¶ §¥­¥®³¡­´

©®´²¥³³¥N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ RTQ

m¥¤¬¥­³³´¡´¥² ³¯­ ¯£«³å ä² ­¥¤¬¥­­¡² ¡¶ fö²¥®´¡ ®¡´©¯®¥²®¡³ ³ä«¥²¨¥´³²å¤ ³«¡¬¬ ³¡­²å¤¡ ­¥¤

¶¡²¡®¤²¡ ¯£¨ ¨å¬¬¡ ö¶²©§¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥² ¯£¨ µ®©¯®¥®³ µ´²©«¥³­©®©³´¥² ¦µ¬¬´ ©®¦¯²­¥²¡¤¥N

m¥¤¬¥­³³´¡´¥² ³¯­ ä² ­¥¤¬¥­­¡² ¡¶ ³ä«¥²¨¥´³²å¤¥´ «¯­­¥² ¤å ¤¥ ¦µ¬¬§ö² ³©®¡ µ°°§©¦´¥² ¡´´ ¨ä¶¤¡

µ®©¯®¥®³ ³´å®¤°µ®«´¥² ¯£¨ ©®´²¥³³¥®L ¤¯£« µ´¡® ¡´´ ¤¥´´¡ ³«¡¬¬ °å¶¥²«¡ ¤¥²¡³ ¡®³¶¡² ¥®¬©§´

fö²¥®´¡ ®¡´©¯®¥²®¡³ ³´¡¤§¡N

nä² µ®©¯®¥® ¨¡² ©®´¡§©´ ¥® ³´å®¤°µ®«´ ´©¬¬ ¥® ¦²å§¡ °å fö²¥®´¡ ®¡´©¯®¥²®¡³ ³ä«¥²¨¥´³²å¤³ ¤¡§¯²¤®©®§L

³«¡¬¬ ¤¥ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥² ³¯­ ä² ­¥¤¬¥­­¡² ¡¶ ³ä«¥²¨¥´³²å¤¥´ ¢¥§ä²¡ ¡´´ µ®©¯®¥®³ µ´²©«¥³­©®©³´¥²

©®¢ªµ¤³ ¡´´ ¬ä§§¡ ¦²¡­ µ®©¯®¥®³ ³´å®¤°µ®«´N

artikel iiiMSPV

m¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ¤©°¬¯­¡´©³«¡ ¯£¨ «¯®³µ¬ä²¡ ¢¥³«©£«®©®§¡² ¯£¨ µ®©¯®¥®³ ¤¥¬¥§¡´©¯®¥² © ´²¥¤ª¥¬¡®¤

¯£¨ ¶©¤ ©®´¥²®¡´©¯®¥¬¬¡ «¯®¦¥²¥®³¥² ³¡­´ ¤¥²¡³ ²¥°²¥³¥®´¡´©¯®¥² ¶©¤ ©®´¥²®¡´©¯®¥¬¬¡ ¯²§¡®©³¡´©¯®¥²

³«¡¬¬ ³¡­¡²¢¥´¡ ¦ö² ¡´´ ³¥ ´©¬¬ ¡´´ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¢¥³¬µ´ ¯­ ¦¡³´³´ä¬¬¡®¤¥ ¡¶ µ®©¯®¥®³ ³´å®¤°µ®«´¥² ¯£¨

崧䲤¥² ¶©¬«¡ ¡®´¡§©´³ ¥®¬©§´ ¤¥´´¡ «¡°©´¥¬ ¦ö¬ª³ ¯£¨ §¥®¯­¦ö²³N d¥ ³«¡¬¬ ©®´¥®³©¦©¥²¡ ³¡­¡²¢¥´¥´

§¥®¯­ ¡´´ µ´¢¹´¡ ©®¦¯²­¡´©¯® ¯£¨ §ö²¡ §¥­¥®³¡­­¡ ¢¥¤ö­®©®§¡²N

d¥ ³«¡¬¬ ¢©¤²¡ ´©¬¬ ¡´´ §¥®¯­¦ö²¡ ¥µ²¯°¥©³«¡ ­¥¤¢¯²§¡²¥³ ²ä´´ ´©¬¬ ³«¹¤¤ ©®¯­ ´²¥¤ª¥¬¡®¤³ ´¥²²©´¯²©µ­

¥®¬©§´ ¡²´©«¥¬ iMQPNR £ ³¡­´ ¤¥ 崧䲤¥² ³¯­ ¡®´¡§©´³ ¥®¬©§´ ¡²´©«¥¬ iiiMQRWN

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ RTR

artikel iiiMSPW

QN u´¡® ¡´´ ¤¥´ °å¶¥²«¡² ´©¬¬ä­°®©®§¥® ¡¶ ¡²´©«¥¬ iiiMSTT ³«¡¬¬ ¥® «¯­­©´´é ¦ö² µ´²©«¥³M ¯£¨

³ä«¥²¨¥´³°¯¬©´©« ö¶¥²¶¡«¡ ¤¥® ©®´¥²®¡´©¯®¥¬¬¡ ³©´µ¡´©¯®¥® °å ¤¥ ¯­²å¤¥® ³¯­ ¯­¦¡´´¡³ ¡¶ ¤¥®

§¥­¥®³¡­­¡ µ´²©«¥³M ¯£¨ ³ä«¥²¨¥´³°¯¬©´©«¥® ¯£¨ ¢©¤²¡ ´©¬¬ ¡´´ µ´¦¯²­¡ °¯¬©´©«¥® §¥®¯­ ¡´´ ¡¶§¥

¹´´²¡®¤¥® ´©¬¬ ²å¤¥´ °å ¢¥§ä²¡® ¡¶ ¤¥´´¡L ¡¶ µ®©¯®¥®³ µ´²©«¥³­©®©³´¥² ¥¬¬¥² °å ¥§¥´ ©®©´©¡´©¶N

k¯­­©´´é® ³«¡¬¬ ¯£«³å ö¶¥²¶¡«¡ §¥®¯­¦ö²¡®¤¥´ ¡¶ ¤¥® ¢¥³¬µ´¡¤¥ °¯¬©´©«¥®L ¤¯£« µ´¡® ¡´´ ¤¥´

°å¶¥²«¡² µ®©¯®¥®³ µ´²©«¥³­©®©³´¥²³ ¢¥¦¯§¥®¨¥´¥²N

RN i®¯­ ²¡­¥® ¦ö² ¤¥´´¡ «¡°©´¥¬ ³«¡¬¬ k¯­­©´´é® ¦ö² µ´²©«¥³M ¯£¨ ³ä«¥²¨¥´³°¯¬©´©« °å ²å¤¥´³ ¯£¨

µ®©¯®¥®³ µ´²©«¥³­©®©³´¥²³ ¡®³¶¡² µ´ö¶¡ °¯¬©´©³« «¯®´²¯¬¬ ¯£¨ ³´²¡´¥§©³« ¬¥¤®©®§ ¡¶

«²©³¨¡®´¥²©®§³©®³¡´³¥² ¥®¬©§´ ¡²´©«¥¬ iiiMSPYN

r夥´ ¦å²L ¦ö² ¥® «²©³¨¡®´¥²©®§³©®³¡´³ ³¯­ ¢¥³¬µ´¡´³ ¡¶ ²å¤¥´ ¯£¨ ¶¡²³ ¶¡²¡«´©§¨¥´ ²å¤¥´ ¢¥³¬µ´¡² ¯­L

¢¥­¹®¤©§¡ «¯­­©´´é® ¡´´ ¶©¤´¡ ¬ä­°¬©§¡ 崧䲤¥² ³¯­ ²ö² ¤¥® °¯¬©´©³«¡ «¯®´²¯¬¬¥® ¯£¨ ¤¥®

³´²¡´¥§©³«¡ ¬¥¤®©®§¥® ¡¶ ©®³¡´³¥®N

artikel iiiMSPX

g¥®¯­¦ö²¡®¤¥´ ¡¶ ¤¥® §¥­¥®³¡­­¡ µ´²©«¥³M ¯£¨ ³ä«¥²¨¥´³°¯¬©´©«¥® ³«¡¬¬ ©®´¥ °å¶¥²«¡

´©¬¬ä­°®©®§¥® ¡¶ ¤¥ ¦ö²¦¡²¡®¤¥® ¦ö² ¥¬¬¥² ²¥³°¥«´©¶¥ ¯­¦¡´´®©®§ ¡¶ ©®³´©´µ´©¯®¥²®¡³ ¢¥¦¯§¥®¨¥´¥²

³¯­ ¡®§¥³ © «¯®³´©´µ´©¯®¥® ¦ö² µ´ö¶¡®¤¥´ ¡¶ ¤¥ µ®©¯®³¢¥¦¯§¥®¨¥´¥² ³¯­ ¡¶³¥³ © ¡²´©«¬¡²®¡ iMQS

¯£¨ ¡²´©«¥¬ iMQWN

på ³¡­­¡ ³ä´´ ³«¡¬¬ §¥®¯­¦ö²¡®¤¥´ ¡¶ ¤¥® °¯¬©´©« ³¯­ ¡¶³¥³ © ®ä­®¤¡ ¡²´©«¬¡² ©®´¥ °å¶¥²«¡

´©¬¬ä­°®©®§¥® ¡¶ ¤¥ ¦ö²¦¡²¡®¤¥® ¦ö² ¯£¨ ²¥³°¥«´©¶¥ ¯­¦¡´´®©®§ ¡¶ ©®³´©´µ´©¯®¥²®¡³ ¢¥¦¯§¥®¨¥´¥² ³¯­

¡®§¥³ © «¯®³´©´µ´©¯®¥® ¦ö² µ´ö¶¡®¤¥´ ¡¶ µ®©¯®³¢¥¦¯§¥®¨¥´¥²®¡ ¥®¬©§´ ¤¥´´¡ «¡°©´¥¬N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ RTS

avsnitt R

den gemensamma sÄkerhetsM och fÖrsvarspolitiken

artikel iiiMSPY

QN d¥ µ°°¤²¡§ ³¯­ ¡¶³¥³ © ¡²´©«¥¬ iMTQNQ © ¶©¬«¡ µ®©¯®¥® «¡® ¡®¶ä®¤¡ £©¶©¬¡ ¯£¨ ­©¬©´ä²¡ ²¥³µ²³¥²

³«¡¬¬ ©®¢¥§²©°¡ §¥­¥®³¡­­¡ ©®³¡´³¥² ¦ö² ¡¶²µ³´®©®§L ¨µ­¡®©´ä²¡ ©®³¡´³¥² ¯£¨ ²ä¤¤®©®§³©®³¡´³¥²L

­©¬©´ä²¡ ²å¤§©¶®©®§³M ¯£¨ ¢©³´å®¤³©®³¡´³¥²L «¯®¦¬©«´¦ö²¥¢¹§§¡®¤¥ ¯£¨ ¦²¥¤³¢¥¶¡²¡®¤¥ ©®³¡´³¥²L

©®³¡´³¥² ­¥¤ ³´²©¤¡®¤¥ ¦ö²¢¡®¤ ¶©¤ «²©³¨¡®´¥²©®§L ©®«¬µ³©¶¥ ¦²¥¤³³«¡°¡®¤¥ 崧䲤¥² ¯£¨

³´¡¢©¬©³¥²©®§³©®³¡´³¥² ¥¦´¥² «¯®¦¬©«´¥²N a¬¬¡ ¤¥³³¡ µ°°¤²¡§ «¡® ¢©¤²¡ ´©¬¬ «¡­°¥® ­¯´ ´¥²²¯²©³­L

©®«¬µ³©¶¥ §¥®¯­ ³´ö¤ ´©¬¬ ´²¥¤ª¥¬¡®¤ © ³¹¦´¥ ¡´´ ¢¥«ä­°¡ ´¥²²¯²©³­ °å ¤¥³³ ´¥²²©´¯²©µ­N

RN r夥´ ³«¡¬¬ ¡®´¡ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¢¥³¬µ´ ¯­ ¤¥ µ°°¤²¡§ ³¯­ ¡¶³¥³ © °µ®«´ Q ¯£¨ ¡®§¥ ¤¥²¡³ ­å¬L

¯­¦¡´´®©®§ ¯£¨ ¤¥ ¡¬¬­ä®®¡ ¶©¬¬«¯²¥® ¦ö² ¤¥²¡³ §¥®¯­¦ö²¡®¤¥N u®©¯®¥®³ µ´²©«¥³­©®©³´¥²L ³¯­

¡²¢¥´¡² µ®¤¥² ²å¤¥´ ¯£¨ µ®¤¥² ®ä²¡ ¯£¨ ³´ä®¤©§ «¯®´¡«´ ­¥¤ k¯­­©´´é® ¦ö² µ´²©«¥³M ¯£¨

³ä«¥²¨¥´³°¯¬©´©«L ³«¡¬¬ ³ö²ª¡ ¦ö² ³¡­¯²¤®©®§¥® ¡¶ ¤¥ £©¶©¬¡ ¯£¨ ­©¬©´ä²¡ ¡³°¥«´¥²®¡ ¡¶ ¤¥³³¡ ©®³¡´³¥²N

artikel iiiMSQP

QN i®¯­ ²¡­¥® ¦ö² ¤¥ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¢¥³¬µ´ ³¯­ ¡®´¡³ ¥®¬©§´ ¡²´©«¥¬ iiiMSPY ¦å² ²å¤¥´ ¡®¦ö²´²¯

§¥®¯­¦ö²¡®¤¥´ ¡¶ ¥´´ µ°°¤²¡§ å´ ¥® §²µ°° ­¥¤¬¥­³³´¡´¥² ³¯­ ³å ö®³«¡² ¯£¨ ³¯­ ¦ö²¦¯§¡² ö¶¥² ¤¥®

¦ö²­å§¡ ³¯­ ä² ®ö¤¶ä®¤©§ ¦ö² ¥´´ ³å¤¡®´ µ°°¤²¡§N d¥³³¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥² ³«¡¬¬ © ³¡­¶¥²«¡® ­¥¤

µ®©¯®¥®³ µ´²©«¥³­©®©³´¥² ³©®³¥­¥¬¬¡® «¯­­¡ ö¶¥²¥®³ ¯­ ¨µ² µ°°¤²¡§¥´ ³«¡¬¬ §¥®¯­¦ö²¡³N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ RTT

RN d¥ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥² ³¯­ ¤¥¬´¡² © µ´¦ö²¡®¤¥´ ¡¶ µ°°¤²¡§¥´ ³«¡¬¬ °å ¥§¥´ ©®©´©¡´©¶ ¥¬¬¥² °å ¢¥§ä²¡®

¡¶ ¥® ¡®®¡® ­¥¤¬¥­³³´¡´ ²¥§¥¬¢µ®¤¥´ ©®¦¯²­¥²¡ ²å¤¥´ ¯­ ¨µ² µ°°¤²¡§¥´ ¦¯²´³«²©¤¥²N d¥ ¤¥¬´¡§¡®¤¥

­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ³«¡¬¬ ¯­¥¤¥¬¢¡²´ µ®¤¥²²ä´´¡ ²å¤¥´ ¯­ ¤¥´ ­¥¤¦ö² ¢¥´¹¤¡®¤¥ ¦ö¬ª¤¥² ¡´´ µ´¦ö²¡

µ°°¤²¡§¥´ ¥¬¬¥² ¯­ ¤¥´ «²ä¶³ ¥® 䮤²©®§ ¡¶ ¤¥´ ­å¬L ¤¥® ¯­¦¡´´®©®§ ¥¬¬¥² ¤¥ ®ä²­¡²¥ ¶©¬¬«¯² ¦ö²

µ°°¤²¡§¥´ ³¯­ ¡®§¥³ © ¤¥ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¢¥³¬µ´ ³¯­ ¡¶³¥³ © °µ®«´ QN r夥´ ³«¡¬¬ © ³å¤¡®¡ ¦¡¬¬ ¡®´¡ ¤¥

¥µ²¯°¥©³«¡ ¢¥³¬µ´ ³¯­ ä² ®ö¤¶ä®¤©§¡N

artikel iiiMSQQ

QN b¹²å® ¦ö² µ´¶¥£«¬©®§ ¡¶ ¦ö²³¶¡²³«¡°¡£©´¥´ ¯£¨ ¦ö² ¦¯²³«®©®§L ¡®³«¡¦¦®©®§ ¯£¨ ¦ö²³¶¡²³­¡´¥²©¥¬

Heµ²¯°¥©³«¡ ¦ö²³¶¡²³¢¹²å®IL ³¯­ ©®²ä´´¡³ §¥®¯­ ¡²´©«¥¬ iMTQNS ¯£¨ ³¯­ ¬¹¤¥² µ®¤¥² ²å¤¥´³ ¬¥¤®©®§L

³«¡¬¬ ¨¡ ³¯­ µ°°§©¦´ ¡´´

¡I ¢©¤²¡ ´©¬¬ ¡´´ ©¤¥®´©¦©¥²¡ ­å¬¥® ¦ö² ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ­©¬©´ä²¡ ¦ö²­å§¡ ¯£¨ µ´¶ä²¤¥²¡ ¨µ²

­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ¦µ¬¬§ö² ³©®¡ å´¡§¡®¤¥® ®ä² ¤¥´ §ä¬¬¥² ¦ö²­å§¡L

¢I ¦²ä­ª¡ ¡´´ ¤¥ ¯°¥²¡´©¶¡ ¢¥¨¯¶¥® ¨¡²­¯®©³¥²¡³ ¯£¨ ¡´´ ¥¦¦¥«´©¶¡ ¯£¨ «¯­°¡´©¢¬¡

¡®³«¡¦¦®©®§³­¥´¯¤¥² ¡®´¡³L

£I ¬ä§§¡ ¦²¡­ ­µ¬´©¬¡´¥²¡¬¡ °²¯ª¥«´ ¦ö² ¡´´ ­å¬¥® ¦ö² ¤¥® ­©¬©´ä²¡ ¦ö²­å§¡® ³«¡¬¬ µ°°¦¹¬¬¡³ ¯£¨

³ö²ª¡ ¦ö² ³¡­¯²¤®©®§ ¡¶ ¤¥ °²¯§²¡­ ³¯­ §¥®¯­¦ö²³ ¡¶ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ¯£¨ ¦ö²¶¡¬´®©®§ ¡¶

³ä²³«©¬¤¡ ³¡­¡²¢¥´³°²¯§²¡­L

¤I ³´ö¤ª¡ ¦ö²³¶¡²³´¥«®©«¦¯²³«®©®§L ³¡­¯²¤®¡ ¯£¨ °¬¡®¥²¡ §¥­¥®³¡­ ¦¯²³«®©®§³¶¥²«³¡­¨¥´ ¯£¨

µ´²¥¤®©®§¡² ¯­ ´¥«®©³«¡ ¬ö³®©®§¡² ³¯­ ­¯´³¶¡²¡² ¤¥ ¦²¡­´©¤¡ ¯°¥²¡´©¶¡ ¢¥¨¯¶¥®L

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ RTU

¥I ¢©¤²¡ ´©¬¬ ¡´´ ©¤¥®´©¦©¥²¡ ¯£¨ © ¦ö²¥«¯­­¡®¤¥ ¦¡¬¬ §¥®¯­¦ö²¡ ¶¡²ª¥ 崧䲤 ³¯­ ¢¥¨ö¶³

¦ö² ¡´´ ³´ä²«¡ ¦ö²³¶¡²³³¥«´¯²®³ ©®¤µ³´²©¥¬¬¡ ¯£¨ ´¥«®©³«¡ ¢¡³ ¯£¨ ¦ö²¢ä´´²¡ ¥¦¦¥«´©¶©´¥´¥®

© ¦ö²³¶¡²³µ´§©¦´¥²®¡N

RN eµ²¯°¥©³«¡ ¦ö²³¶¡²³¢¹²å® ³«¡¬¬ ¶¡²¡ ö°°¥® ¦ö² ¡¬¬¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥² ³¯­ ö®³«¡² ¤¥¬´¡ © ¤¥®N

r夥´ ³«¡¬¬ ­¥¤ «¶¡¬©¦©£¥²¡¤ ­¡ª¯²©´¥´ ¡®´¡ ¥´´ ¥µ²¯°¥©³«´ ¢¥³¬µ´ ¯­ ³´¡¤§¡® ¦ö² ¢¹²å®L ¤¥³³ ³ä´¥

³¡­´ ²¥§¬¥² ¦ö² ¤¥³³ ¶¥²«³¡­¨¥´N i ¢¥³¬µ´¥´ ³«¡¬¬ ¨ä®³¹® ´¡³ ´©¬¬ §²¡¤¥® ¡¶ ¥¦¦¥«´©¶´ ¤¥¬´¡§¡®¤¥ ©

¢¹²å®³ ¶¥²«³¡­¨¥´N v©¤ ¢¹²å® ³«¡¬¬ ³ä²³«©¬¤¡ §²µ°°¥² ¢©¬¤¡³ ¡¶ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥² ³¯­ §¥®¯­¦ö²

§¥­¥®³¡­­¡ °²¯ª¥«´N b¹²å® ³«¡¬¬ ¶©¤ ¢¥¨¯¶ ¦µ¬¬§ö²¡ ³©®¡ µ°°§©¦´¥² © ³¡­²å¤ ­¥¤ «¯­­©³³©¯®¥®N

artikel iiiMSQR

QN d¥ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥² ³¯­ ö®³«¡² ¤¥¬´¡ © ¤¥´ °¥²­¡®¥®´¡ ³´²µ«´µ²¥²¡¤¥ ³¡­¡²¢¥´¥ ³¯­ ¡¶³¥³ ©

¡²´©«¥¬ iMTQNVL ¯£¨ ³¯­ µ°°¦¹¬¬¥² ¤¥ «²©´¥²©¥² ¯£¨ §ö² ¤¥ å´¡§¡®¤¥® ¯­ ­©¬©´ä²¡ ²¥³µ²³¥² ³¯­ ¡®§¥³ ©

°²¯´¯«¯¬¬¥´ ¯­ ¤¥´ °¥²­¡®¥®´¡ ³´²µ«´µ²¥²¡¤¥ ³¡­¡²¢¥´¥´L ³«¡¬¬ µ®¤¥²²ä´´¡ ²å¤¥´ ¯£¨ µ®©¯®¥®³

µ´²©«¥³­©®©³´¥² ¯­ ³©® ¡¶³©«´N

RN i®¯­ ´²¥ ­å®¡¤¥² ¦²å® ¤¥® µ®¤¥²²ä´´¥¬³¥ ³¯­ ¡¶³¥³ © °µ®«´ Q ³«¡¬¬ ²å¤¥´ ¡®´¡ ¥´´ ¥µ²¯°¥©³«´

¢¥³¬µ´ ¯­ µ°°²ä´´¡®¤¥ ¡¶ ¤¥´ °¥²­¡®¥®´¡ ³´²µ«´µ²¥²¡¤¥ ³¡­¡²¢¥´¥´ ¯£¨ ¦¡³´³´ä¬¬¡ ¦ö²´¥£«®©®§¥® ö¶¥²

¤¥¬´¡§¡®¤¥ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²N r夥´ ³«¡¬¬ ¢¥³¬µ´¡ ­¥¤ «¶¡¬©¦©£¥²¡¤ ­¡ª¯²©´¥´ ¥¦´¥² ¡´´ ¨¡ ¨ö²´ µ®©¯®¥®³

µ´²©«¥³­©®©³´¥²N

SN v¡²ª¥ ­¥¤¬¥­³³´¡´ ³¯­ © ¥´´ ³¥®¡²¥ ³«¥¤¥ ö®³«¡² ¤¥¬´¡ © ¤¥´ °¥²­¡®¥®´¡ ³´²µ«´µ²¥²¡¤¥

³¡­¡²¢¥´¥´ ³«¡¬¬ µ®¤¥²²ä´´¡ ²å¤¥´ ¯£¨ µ®©¯®¥®³ µ´²©«¥³­©®©³´¥² ¯­ ³©® ¡¶³©«´N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ RTV

r夥´ ³«¡¬¬ ¡®´¡ ¥´´ ¥µ²¯°¥©³«´ ¢¥³¬µ´ ³¯­ ¢¥«²ä¦´¡² ¤¥¬´¡§¡®¤¥´ ¡¶ ¤¥® ¢¥²ö²¤¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´ ³¯­

µ°°¦¹¬¬¥² «²©´¥²©¥²®¡ ¯£¨ §ö² ¤¥ å´¡§¡®¤¥® ³¯­ ¡¶³¥³ © ¡²´©«¬¡²®¡ Q ¯£¨ R © °²¯´¯«¯¬¬¥´ ¯­ ¤¥´

°¥²­¡®¥®´¡ ³´²µ«´µ²¥²¡¤¥ ³¡­¡²¢¥´¥´N r夥´ ³«¡¬¬ ¢¥³¬µ´¡ ­¥¤ «¶¡¬©¦©£¥²¡¤ ­¡ª¯²©´¥´ ¥¦´¥² ¡´´ ¨¡ ¨ö²´

µ®©¯®¥®³ µ´²©«¥³­©®©³´¥²N e®¤¡³´ ¤¥ ²å¤³­¥¤¬¥­­¡² ³¯­ ¦ö²¥´²ä¤¥² ¤¥¬´¡§¡®¤¥ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥² ³«¡¬¬

¤¥¬´¡ © ¯­²ö³´®©®§¥®N

k¶¡¬©¦©£¥²¡¤ ­¡ª¯²©´¥´ ³«¡¬¬ ¤¥¦©®©¥²¡³ ³¯­ ­©®³´ UU E ¡¶ ¤¥ ¡¶ ²å¤¥´³ ­¥¤¬¥­­¡² ³¯­ ¦ö²¥´²ä¤¥²

¤¥ ¤¥¬´¡§¡®¤¥ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ¯£¨ ¯­¦¡´´¡ ­©®³´ VU E ¡¶ ¢¥¦¯¬«®©®§¥® © ¤¥³³¡ ³´¡´¥²N

e® ¢¬¯£«¥²¡®¤¥ ­©®¯²©´¥´ ³«¡¬¬ å´­©®³´¯®¥ ¯­¦¡´´¡ ¤¥´ ¬ä§³´¡ ¡®´¡¬ ²å¤³­¥¤¬¥­­¡² ³¯­ ¦ö²¥´²ä¤¥²

­¥² ä® SU E ¡¶ ¢¥¦¯¬«®©®§¥® © ¤¥ ¤¥¬´¡§¡®¤¥ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡L °¬µ³ ¥® ­¥¤¬¥­[ © ¡®®¡´ ¦¡¬¬ ³«¡¬¬

«¶¡¬©¦©£¥²¡¤ ­¡ª¯²©´¥´ ¡®³¥³ ¶¡²¡ µ°°®å¤¤N

TN o­ ¥® ¤¥¬´¡§¡®¤¥ ­¥¤¬¥­³³´¡´ ©®´¥ ¬ä®§²¥ µ°°¦¹¬¬¥² «²©´¥²©¥²®¡ ¥¬¬¥² ©®´¥ ¬ä®§²¥ «¡® µ°°¦¹¬¬¡

¤¥ å´¡§¡®¤¥® ³¯­ ¡¶³¥³ © ¡²´©«¬¡²®¡ Q ¯£¨ R © °²¯´¯«¯¬¬¥´ ¯­ ¤¥´ °¥²­¡®¥®´¡ ³´²µ«´µ²¥²¡¤¥

³¡­¡²¢¥´¥´L ¦å² ²å¤¥´ ¡®´¡ ¥´´ ¥µ²¯°¥©³«´ ¢¥³¬µ´ ¯­ ´©¬¬¦ä¬¬©§´ µ°°¨ä¶¡®¤¥ ¡¶ ¤¥® ­¥¤¬¥­³³´¡´¥®³

¤¥¬´¡§¡®¤¥N

r夥´ ³«¡¬¬ ¢¥³¬µ´¡ ­¥¤ «¶¡¬©¦©£¥²¡¤ ­¡ª¯²©´¥´N e®¤¡³´ ¤¥ ²å¤³­¥¤¬¥­­¡² ³¯­ ¦ö²¥´²ä¤¥²

¤¥¬´¡§¡®¤¥ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²L ­¥¤ µ®¤¡®´¡§ ¡¶ ¤¥® ¢¥²ö²¤¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥®L ³«¡¬¬ ¤¥¬´¡ © ¯­²ö³´®©®§¥®N

k¶¡¬©¦©£¥²¡¤ ­¡ª¯²©´¥´ ³«¡¬¬ ¤¥¦©®©¥²¡³ ³¯­ ­©®³´ UU E ¡¶ ¤¥ ¡¶ ²å¤¥´³ ­¥¤¬¥­­¡² ³¯­ ¦ö²¥´²ä¤¥²

¤¥ ¤¥¬´¡§¡®¤¥ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ¯£¨ ¯­¦¡´´¡ ­©®³´ VU E ¡¶ ¢¥¦¯¬«®©®§¥® © ¤¥³³¡ ³´¡´¥²N

e® ¢¬¯£«¥²¡®¤¥ ­©®¯²©´¥´ ³«¡¬¬ å´­©®³´¯®¥ ¯­¦¡´´¡ ¤¥´ ¬ä§³´¡ ¡®´¡¬ ²å¤³­¥¤¬¥­­¡² ³¯­ ¦ö²¥´²ä¤¥²

­¥² ä® SU E ¡¶ ¢¥¦¯¬«®©®§¥® © ¤¥ ¤¥¬´¡§¡®¤¥ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡L °¬µ³ ¥® ­¥¤¬¥­[ © ¡®®¡´ ¦¡¬¬ ³«¡¬¬

«¶¡¬©¦©£¥²¡¤ ­¡ª¯²©´¥´ ¡®³¥³ ¶¡²¡ µ°°®å¤¤N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ RTW

UN o­ ¥® ¤¥¬´¡§¡®¤¥ ­¥¤¬¥­³³´¡´ ö®³«¡² ¬ä­®¡ ¤¥´ °¥²­¡®¥®´¡ ³´²µ«´µ²¥²¡¤¥ ³¡­¡²¢¥´¥´ ³«¡¬¬

¤¥® µ®¤¥²²ä´´¡ ²å¤¥´ ¯­ ³©´´ ¢¥³¬µ´L ¯£¨ ²å¤¥´ ³«¡¬¬ ¤å ®¯´¥²¡ ¡´´ ¤¥® ¢¥²ö²¤¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥®³

¤¥¬´¡§¡®¤¥ µ°°¨ö²N

VN r夥´³ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¢¥³¬µ´ ¯£¨ ²¥«¯­­¥®¤¡´©¯®¥² ©®¯­ ²¡­¥® ¦ö² ¤¥´ °¥²­¡®¥®´¡

³´²µ«´µ²¥²¡¤¥ ³¡­¡²¢¥´¥´L ­¥¤ µ®¤¡®´¡§ ¡¶ ¤¥­ ³¯­ ¡®§¥³ © °µ®«´¥²®¡ R–UL ³«¡¬¬ ¡®´¡³ ­¥¤

¥®¨ä¬¬©§¨¥´N v©¤ ´©¬¬ä­°®©®§ ¡¶ ¤¥®®¡ °µ®«´ ³«¡¬¬ ¥®¤¡³´ ²ö³´¥²®¡ ¦²å® ¤¥ ¤¥¬´¡§¡®¤¥

­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ¦ö²¥´²ä¤¡²¥ «²ä¶¡³ ¦ö² ¥®¨ä¬¬©§¨¥´N

avsnitt S

finansiella bestÄmmelser

artikel iiiMSQS

QN i®³´©´µ´©¯®¥²®¡³ ¦ö²¶¡¬´®©®§³µ´§©¦´¥² ´©¬¬ ¦ö¬ª¤ ¡¶ §¥®¯­¦ö²¡®¤¥´ ¡¶ ¤¥´´¡ «¡°©´¥¬ ³«¡¬¬ ¢¥¬¡³´¡

µ®©¯®¥®³ ¢µ¤§¥´N

RN d²©¦´³µ´§©¦´¥²®¡ ¦ö² ¡´´ §¥®¯­¦ö²¡ ¤¥´´¡ «¡°©´¥¬ ³«¡¬¬ ¯£«³å ¢¥¬¡³´¡ µ®©¯®¥®³ ¢µ¤§¥´L ¢¯²´³¥´´

¦²å® ¤²©¦´³µ´§©¦´¥² © ³¡­¢¡®¤ ­¥¤ ¯°¥²¡´©¯®¥² ³¯­ ¨¡² ­©¬©´ä²¡ ¥¬¬¥² ¦ö²³¶¡²³­ä³³©§¡ «¯®³¥«¶¥®³¥²

¯£¨ © ¦¡¬¬ ¤å ²å¤¥´ ¢¥³¬µ´¡² ®å§¯´ ¡®®¡´N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ RTX

o­ ¥® µ´§©¦´ ©®´¥ ³«¡¬¬ ¢¥¬¡³´¡ µ®©¯®¥®³ ¢µ¤§¥´ ³«¡¬¬ ¤¥® ¢¥¬¡³´¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤

¤¥® °å ¢²µ´´¯®¡´©¯®¡¬©®«¯­³´¥® §²µ®¤¡¤¥ ¦ö²¤¥¬®©®§³®¹£«¥¬®L ¯­ ©®´¥ ²å¤¥´ ¢¥³¬µ´¡² ®å§¯´ ¡®®¡´N

d¥ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²L ¶¡²³ ¦ö²¥´²ä¤¡²¥ © ²å¤¥´ ¨¡² ¡¶§¥´´ ¥® ¦¯²­¥¬¬ ¦ö²«¬¡²©®§ ¥®¬©§´ ¡²´©«¥¬ iiiMSPPNQ

¡®¤²¡ ³´¹£«¥´ ä² ©®´¥ ³«¹¬¤©§¡ ¡´´ ¢©¤²¡ ´©¬¬ ¦©®¡®³©¥²©®§¥® ¡¶ µ´§©¦´¥² © ³¡­¢¡®¤ ­¥¤ ¯°¥²¡´©¯®¥² ³¯­

¨¡² ­©¬©´ä²¡ ¥¬¬¥² ¦ö²³¶¡²³­ä³³©§¡ «¯®³¥«¶¥®³¥²N

SN r夥´ ³«¡¬¬ ¡®´¡ ¥´´ ¥µ²¯°¥©³«´ ¢¥³¬µ´ ¯­ ¤¥ ³ä²³«©¬¤¡ ¦ö²¦¡²¡®¤¥® ³¯­ ³«¡¬¬ §¡²¡®´¥²¡ ³®¡¢¢

´©¬¬§å®§ ´©¬¬ ¡®³¬¡§ © µ®©¯®¥®³ ¢µ¤§¥´ ³¯­ ä² ¡¶³¥¤¤¡ ¦ö² ¢²å¤³«¡®¤¥ ¦©®¡®³©¥²©®§ ¡¶ ©®©´©¡´©¶ ©®¯­

²¡­¥® ¦ö² ¤¥® §¥­¥®³¡­­¡ µ´²©«¥³M ¯£¨ ³ä«¥²¨¥´³°¯¬©´©«¥® ¯£¨ ³ä²³«©¬´ ¦ö² ¦ö²¢¥²¥¤¡®¤¥

¶¥²«³¡­¨¥´ ©®¦ö² µ°°¤²¡§ ¡¶ ¤¥® ´¹° ³¯­ ¡¶³¥³ © ¡²´©«¬¡²®¡ iMTQNQ ¯£¨ iiiMSPYN r夥´ ³«¡¬¬ ¢¥³¬µ´¡

¥¦´¥² ¡´´ ¨¡ ¨ö²´ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´N

fö²¢¥²¥¤¡®¤¥ ¶¥²«³¡­¨¥´ ¦ö² ¤¥ µ°°¤²¡§ ³¯­ ¡¶³¥³ © ¡²´©«¬¡²®¡ iMTQNQ ¯£¨ iiiMSPY ³¯­ ©®´¥ ³«¡¬¬

¢¥¬¡³´¡ µ®©¯®¥®³ ¢µ¤§¥´ ³«¡¬¬ ¦©®¡®³©¥²¡³ §¥®¯­ ¥® ³´¡²´¦¯®¤ ­¥¤ ¢©¤²¡§ ¦²å® ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡N

r夥´ ³«¡¬¬ °å ¦ö²³¬¡§ ¡¶ µ®©¯®¥®³ µ´²©«¥³­©®©³´¥² ­¥¤ «¶¡¬©¦©£¥²¡¤ ­¡ª¯²©´¥´ ¡®´¡ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¢¥³¬µ´

¯­ ®ä²­¡²¥ ¢¥³´ä­­¥¬³¥² ¦ö²

¡I µ°°²ä´´¡®¤¥ ¯£¨ ¦©®¡®³©¥²©®§ ¡¶ ³´¡²´¦¯®¤¥®L ³ä²³«©¬´ ¶©¬«¡ ¦©®¡®³©¥¬¬¡ ¢¥¬¯°° ³¯­ ¦¯®¤¥® ³«¡¬¬

´©¬¬¤¥¬¡³L

¢I ¦ö²¶¡¬´®©®§ ¡¶ ³´¡²´¦¯®¤¥®L ³¡­´

£I ¦©®¡®³©¥¬¬ «¯®´²¯¬¬N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ RTY

o­ ¤¥´ °¬¡®¥²¡¤¥ µ°°¤²¡§¥´ © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ¡²´©«¬¡²®¡ iMTQNQ ¯£¨ iiiMSPY ©®´¥ ¦å² ¢¥¬¡³´¡ µ®©¯®¥®³

¢µ¤§¥´L ³«¡¬¬ ²å¤¥´ ¢¥­¹®¤©§¡ µ®©¯®¥®³ µ´²©«¥³­©®©³´¥² ¡´´ µ´®¹´´ª¡ ¦¯®¤¥®N u®©¯®¥®³

µ´²©«¥³­©®©³´¥² ³«¡¬¬ ²¡°°¯²´¥²¡ ´©¬¬ ²å¤¥´ ¯­ ¨µ² µ°°¤²¡§¥´ §¥®¯­¦ö²´³N

kapitel iii

den gemensamma handelspolitiken

artikel iiiMSQT

g¥®¯­ ¡´´ µ°°²ä´´¡ ¥® ´µ¬¬µ®©¯® © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ¡²´©«¥¬ iiiMQUQ ³«¡¬¬ µ®©¯®¥® © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ³©®¡

§¥­¥®³¡­­¡ ©®´²¥³³¥® ¢©¤²¡ ´©¬¬ ¥® ¨¡²­¯®©³« µ´¶¥£«¬©®§ ¡¶ ¶ä²¬¤³¨¡®¤¥¬®L ¥® §²¡¤¶©³ ¡¶¶¥£«¬©®§

¡¶ ²¥³´²©«´©¯®¥²®¡ © ¤¥® ©®´¥²®¡´©¯®¥¬¬¡ ¨¡®¤¥¬® ¯£¨ © µ´¬ä®¤³«¡ ¤©²¥«´©®¶¥³´¥²©®§¡² ³¡­´ ¥® ³ä®«®©®§

¡¶ ´µ¬¬­µ²¡²®¡ ¯£¨ ¡®¤²¡ 崧䲤¥²N

artikel iiiMSQU

QN d¥® §¥­¥®³¡­­¡ ¨¡®¤¥¬³°¯¬©´©«¥® ³«¡¬¬ §²µ®¤¡ ³©§ °å ¥®¨¥´¬©§¡ °²©®£©°¥²L ³ä²³«©¬´ ®ä² ¤¥´

§ä¬¬¥² 䮤²©®§ ¡¶ ´µ¬¬³¡´³¥² ¯£¨ ©®§å¥®¤¥ ¡¶ ´µ¬¬M ¯£¨ ¨¡®¤¥¬³¡¶´¡¬ ³¯­ ²ö² µ´¢¹´¥ ¡¶ ¶¡²¯² ¯£¨

´ªä®³´¥² ³¡­´ ¨¡®¤¥¬³²¥¬¡´¥²¡¤¥ ¡³°¥«´¥² ¡¶ ©­­¡´¥²©¥¬¬¡ ²ä´´©§¨¥´¥²L µ´¬ä®¤³«¡ ¤©²¥«´©®¶¥³´¥²©®§¡²L

¥®¨¥´¬©§¨¥´ © ¦²å§¡ ¯­ ¬©¢¥²¡¬©³¥²©®§³å´§ä²¤¥²L ¥¸°¯²´°¯¬©´©« ¯£¨ ¨¡®¤¥¬³°¯¬©´©³«¡ ³«¹¤¤³å´§ä²¤¥²L

©®¢¥§²©°¥´ 崧䲤¥² ¶©¤ ¤µ­°®©®§ ¯£¨ ³µ¢¶¥®´©¯®¥²N d¥® §¥­¥®³¡­­¡ ¨¡®¤¥¬³°¯¬©´©«¥® ³«¡¬¬ ¦ö²¡³

©®¯­ ²¡­¥® ¦ö² °²©®£©°¥²®¡ ¯£¨ ­å¬¥® ¦ö² µ®©¯®¥®³ ¹´´²¥ 崧䲤¥²N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ RUP

RN Å´§ä²¤¥² ³¯­ ¡®§¥² ©®¯­ ¶©¬«¥® ²¡­ ¤¥® §¥­¥®³¡­­¡ ¨¡®¤¥¬³°¯¬©´©«¥® ³«¡¬¬ §¥®¯­¦ö²¡³

³«¡¬¬ ¦ö²¥³«²©¶¡³ §¥®¯­ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¡²N

SN o­ ¡¶´¡¬ ³«¡¬¬ ¦ö²¨¡®¤¬¡³ ¦²¡­ ¯£¨ ©®§å³ ­¥¤ ¥® ¥¬¬¥² ¦¬¥²¡ ´²¥¤ª¥¬ä®¤¥² ¥¬¬¥² ©®´¥²®¡´©¯®¥¬¬¡

¯²§¡®©³¡´©¯®¥²L ³«¡¬¬ ¡²´©«¥¬ iiiMSRU ´©¬¬ä­°¡³ ¯­ ©®´¥ ¡®®¡´ ¦ö¬ª¥² ¡¶ ¤¥ ³ä²³«©¬¤¡ ¢¥³´ä­­¥¬³¥²®¡ ©

¤¥®®¡ ¡²´©«¥¬N

k¯­­©³³©¯®¥® ³«¡¬¬ ¦ö²¥¬ä§§¡ ²å¤¥´ ²¥«¯­­¥®¤¡´©¯®¥²L ¯£¨ ²å¤¥´ ³«¡¬¬ ¢¥­¹®¤©§¡ «¯­­©³³©¯®¥®

¡´´ ©®¬¥¤¡ ®ö¤¶ä®¤©§¡ ¦ö²¨¡®¤¬©®§¡²N r夥´ ¯£¨ «¯­­©³³©¯®¥® ³«¡¬¬ ³¥ ´©¬¬ ¡´´ ¤¥ ¡¶´¡¬ ³¯­

¦ö²¨¡®¤¬¡³ ¦²¡­ ä² ¦ö²¥®¬©§¡ ­¥¤ µ®©¯®¥®³ ©®²¥ °¯¬©´©« ¯£¨ ©®´¥²®¡ ²¥§¬¥²N

i®¯­ ²¡­¥® ¦ö² ¤¥ ¤©²¥«´©¶ ³¯­ ²å¤¥´ ¦å² µ´¦ä²¤¡ ¦ö² «¯­­©³³©¯®¥® ³«¡¬¬ ¤¥® ¦ö²¡ ¦ö²¨¡®¤¬©®§¡²®¡

© ³¡­²å¤ ­¥¤ ¥® ³ä²³«©¬¤ «¯­­©´´éL ³¯­ µ´³¥´´³ ¡¶ ²å¤¥´ ¦ö² ¡´´ ¢©´²ä¤¡ «¯­­©³³©¯®¥® © ¤¥®®¡

µ°°§©¦´N k¯­­©³³©¯®¥® ³«¡¬¬ ²¥§¥¬¢µ®¤¥´ ²¡°°¯²´¥²¡ ´©¬¬ ¤¥® ³ä²³«©¬¤¡ «¯­­©´´é® ¯£¨

eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ¯­ ¦ö²¨¡®¤¬©®§³¬ä§¥´N

TN v©¤ ¦ö²¨¡®¤¬©®§¡² ¯­ ¯£¨ ©®§å¥®¤¥ ¡¶ ¤¥ ¡¶´¡¬ ³¯­ ¡¶³¥³ © °µ®«´ S ³«¡¬¬ ²å¤¥´ ¢¥³¬µ´¡ ­¥¤

«¶¡¬©¦©£¥²¡¤ ­¡ª¯²©´¥´N

v©¤ ¦ö²¨¡®¤¬©®§¡² ¯­ ¯£¨ ©®§å¥®¤¥ ¡¶ ¡¶´¡¬ ©®¯­ ¨¡®¤¥¬® ­¥¤ ´ªä®³´¥² ¯£¨ ¨¡®¤¥¬³²¥¬¡´¥²¡¤¥

¡³°¥«´¥² ¡¶ ©­­¡´¥²©¥¬¬¡ ²ä´´©§¨¥´¥² ³¡­´ µ´¬ä®¤³«¡ ¤©²¥«´©®¶¥³´¥²©®§¡² ³«¡¬¬ ²å¤¥´ ¢¥³¬µ´¡ ­¥¤

¥®¨ä¬¬©§¨¥´ ¯­ ¡¶´¡¬¥´ ¯­¦¡´´¡² ¢¥³´ä­­¥¬³¥² ¦ö² ¶©¬«¡ ¥®¨ä¬¬©§¨¥´ «²ä¶³ ¦ö² ¡´´ ©®´¥²®¡ ²¥§¬¥² ³«¡¬¬

«µ®®¡ ¡®´¡³N

r夥´ ³«¡¬¬ 䶥® ¢¥³¬µ´¡ ­¥¤ ¥®¨ä¬¬©§¨¥´ ®ä² ¤¥´ §ä¬¬¥² ¦ö²¨¡®¤¬©®§¡² ¯£¨ ©®§å¥®¤¥ ¡¶ ¡¶´¡¬

¡I °å ³å¤¡®¡ ¯­²å¤¥® ³¯­ ²ö² ¨¡®¤¥¬ ­¥¤ «µ¬´µ²¥¬¬¡ ¯£¨ ¡µ¤©¯¶©³µ¥¬¬¡ ´ªä®³´¥²L ¯­ ¤¥³³¡ ¡¶´¡¬

²©³«¥²¡² ¡´´ ®¥§¡´©¶´ °å¶¥²«¡ µ®©¯®¥®³ «µ¬´µ²¥¬¬¡ ¯£¨ ³°²å«¬©§¡ ­å®§¦¡¬¤L

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ RUQ

¢I °å ³å¤¡®¡ ¯­²å¤¥® ³¯­ ²ö² ¨¡®¤¥¬ ­¥¤ ³¯£©¡¬¡ ´ªä®³´¥² ¯£¨ ´ªä®³´¥² ³¯­ ¡¶³¥² µ´¢©¬¤®©®§

¯£¨ ¨ä¬³¯M ¯£¨ ³ªµ«¶å²¤L ¯­ ¤¥³³¡ ¡¶´¡¬ ²©³«¥²¡² ¡´´ ¡¬¬¶¡²¬©§´ ³´ö²¡ ¤¥® ®¡´©¯®¥¬¬¡

¯²§¡®©³¡´©¯®¥® ¡¶ ³å¤¡®¡ ´ªä®³´¥² ¯£¨ ©®¶¥²«¡ ®¥§¡´©¶´ °å ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ¡®³¶¡² ¦ö² ¡´´

´©¬¬¨¡®¤¡¨å¬¬¡ ¤¥³³¡N

UN fö²¨¡®¤¬©®§¡² ¯­ ¯£¨ ©®§å¥®¤¥ ¡¶ ©®´¥²®¡´©¯®¥¬¬¡ ¡¶´¡¬ °å ´²¡®³°¯²´¯­²å¤¥´ ³«¡¬¬ ¯­¦¡´´¡³ ¡¶

¡¶¤¥¬®©®§ iii «¡°©´¥¬ iii ¡¶³®©´´ W ¯£¨ ¡²´©«¥¬ iiiMSRUN

VN u´ö¶¡®¤¥´ ¡¶ ¤¥ ¢¥¦¯§¥®¨¥´¥² ³¯­ ´©¬¬¤¥¬¡³ §¥®¯­ ¤¥®®¡ ¡²´©«¥¬ ©®¯­ ¤¥® §¥­¥®³¡­­¡

¨¡®¤¥¬³°¯¬©´©«¥® ³«¡¬¬ ©®´¥ °å¶¥²«¡ ¦ö²¤¥¬®©®§¥® ¡¶ ¢¥¦¯§¥®¨¥´¥²®¡ ­¥¬¬¡® µ®©¯®¥® ¯£¨

­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ¯£¨ ³«¡¬¬ ©®´¥ ­¥¤¦ö²¡ ®å§¯® ¨¡²­¯®©³¥²©®§ ¡¶ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ¬¡§¡² ¥¬¬¥² ¡®¤²¡

¦ö²¦¡´´®©®§¡² © ¤¥® µ´³´²ä£«®©®§ ³¯­ «¯®³´©´µ´©¯®¥® µ´¥³¬µ´¥² ¥® ³å¤¡® ¨¡²­¯®©³¥²©®§N

kapitel iv

samarbete med tredjeland och

humanitÄrt bistÅnd

avsnitt Q

utvecklingssamarbete

artikel iiiMSQV

QN u®©¯®¥®³ °¯¬©´©« ©®¯­ ¯­²å¤¥´ ¦ö² µ´¶¥£«¬©®§³³¡­¡²¢¥´¥ ³«¡¬¬ ¦ö²¡³ ©®¯­ ²¡­¥® ¦ö²

°²©®£©°¥²®¡ ¯£¨ ­å¬¥® ¦ö² µ®©¯®¥®³ ¹´´²¥ 崧䲤¥²N u®©¯®¥®³ ¯£¨ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ °¯¬©´©« ¦ö²

µ´¶¥£«¬©®§³³¡­¡²¢¥´¥ ³«¡¬¬ «¯­°¬¥´´¥²¡ ¯£¨ ¦ö²³´ä²«¡ ¶¡²¡®¤²¡N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ RUR

d¥´ ¦²ä­³´¡ ­å¬¥´ ¦ö² µ®©¯®¥®³ °¯¬©´©« °å ¤¥´´¡ ¯­²å¤¥ ³«¡¬¬ ¶¡²¡ ­©®³«®©®§ ¯£¨ °å ³©«´ µ´²¯´®©®§

¡¶ ¦¡´´©§¤¯­N u®©¯®¥® ³«¡¬¬ ´¡ ¨ä®³¹® ´©¬¬ ­å¬¥® ¦ö² µ´¶¥£«¬©®§³³¡­¡²¢¥´¥´ ¶©¤ §¥®¯­¦ö²¡®¤¥ ¡¶

°¯¬©´©« ³¯­ «¡® °å¶¥²«¡ µ´¶¥£«¬©®§³¬ä®¤¥²®¡N

RN u®©¯®¥® ¯£¨ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ³«¡¬¬ µ°°¦¹¬¬¡ ¤¥ å´¡§¡®¤¥® ¯£¨ ¢¥¡«´¡ ¤¥ ­å¬ ³¯­ ¤¥ ¨¡²

§¯¤«ä®´ ©®¯­ ²¡­¥® ¦ö² fö²¥®´¡ ®¡´©¯®¥²®¡ ¯£¨ ¡®¤²¡ ¢¥¨ö²©§¡ ©®´¥²®¡´©¯®¥¬¬¡ ¯²§¡®©³¡´©¯®¥²N

artikel iiiMSQW

QN d¥ 崧䲤¥² ³¯­ «²ä¶³ ¦ö² ¡´´ §¥®¯­¦ö²¡ °¯¬©´©«¥® ¦ö² µ´¶¥£«¬©®§³³¡­¡²¢¥´¥ ¯£¨ ³¯­ «¡®

§ä¬¬¡ ¦¬¥²å²©§¡ °²¯§²¡­ ¦ö² ³¡­¡²¢¥´¥ ­¥¤ µ´¶¥£«¬©®§³¬ä®¤¥² ¥¬¬¥² °²¯§²¡­ ­¥¤ ´¥­¡´©³« ©®²©«´®©®§

³«¡¬¬ ¦ö²¥³«²©¶¡³ © ¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¡² ¥¬¬¥² ²¡­¬¡§¡²N

RN u®©¯®¥® ¦å² ­¥¤ ´²¥¤ª¥¬¡®¤ ¯£¨ ¢¥¨ö²©§¡ ©®´¥²®¡´©¯®¥¬¬¡ ¯²§¡®©³¡´©¯®¥² ©®§å ¡¬¬¡ ¡¶´¡¬ ³¯­

¢¥¨ö¶³ ¦ö² ¡´´ ¦ö²¶¥²«¬©§¡ ¤¥ ­å¬ ³¯­ ¡®§¥³ © ¡²´©«¬¡²®¡ iiiMRYR ¯£¨ iiiMSQVN

fö²³´¡ ³´¹£«¥´ ³«¡¬¬ ©®´¥ °å¶¥²«¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ¢¥¨ö²©§¨¥´ ¡´´ ¦ö²¨¡®¤¬¡ © ©®´¥²®¡´©¯®¥¬¬¡ ¯²§¡®

¯£¨ ¡´´ ©®§å ¡¶´¡¬N

SN eµ²¯°¥©³«¡ ©®¶¥³´¥²©®§³¢¡®«¥® ³«¡¬¬ © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ¶©¬¬«¯²¥® © ³©® ³´¡¤§¡ ¢©¤²¡ ´©¬¬ ¡´´

§¥®¯­¦ö²¡ ¤¥ 崧䲤¥² ³¯­ ¡¶³¥³ © °µ®«´ QN

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ RUS

artikel iiiMSQX

QN i ³¹¦´¥ ¡´´ ¦²ä­ª¡ ¡´´ µ®©¯®¥®³ ¯£¨ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ 崧䲤¥² «¯­°¬¥´´¥²¡² ¶¡²¡®¤²¡ ¯£¨ ä²

¥¦¦¥«´©¶¡ ³«¡¬¬ ¤¥ ³¡­¯²¤®¡ ³©® °¯¬©´©« ©®¯­ ¯­²å¤¥´ µ´¶¥£«¬©®§³³¡­¡²¢¥´¥ ¯£¨ ³¡­²å¤¡ ­¥¤

¶¡²¡®¤²¡ ¯­ ³©®¡ ¢©³´å®¤³°²¯§²¡­L ©®«¬µ³©¶¥ ©®¯­ ©®´¥²®¡´©¯®¥¬¬¡ ¯²§¡®©³¡´©¯®¥² ¯£¨ ¶©¤

©®´¥²®¡´©¯®¥¬¬¡ «¯®¦¥²¥®³¥²N d¥ ¦å² ¶©¤´¡ §¥­¥®³¡­­¡ 崧䲤¥²N m¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ³«¡¬¬ ¯­ ¤¥´

¢¥¨ö¶³ ¢©¤²¡ ´©¬¬ ¡´´ §¥®¯­¦ö²¡ µ®©¯®¥®³ ¢©³´å®¤³°²¯§²¡­N

RN k¯­­©³³©¯®¥® ¦å² ´¡ ¬ä­°¬©§¡ ©®©´©¡´©¶ ¦ö² ¡´´ ¦²ä­ª¡ ¤¥® ³¡­¯²¤®©®§ ³¯­ ¡¶³¥³ © °µ®«´ QN

SN i®¯­ ²¡­¥® ¦ö² ³©®¡ ²¥³°¥«´©¶¥ ¢¥¨ö²©§¨¥´³¯­²å¤¥® ³«¡¬¬ µ®©¯®¥® ¯£¨ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡

³¡­¡²¢¥´¡ ­¥¤ ´²¥¤ª¥¬¡®¤ ¯£¨ ¢¥¨ö²©§¡ ©®´¥²®¡´©¯®¥¬¬¡ ¯²§¡®©³¡´©¯®¥²N

avsnitt R

ekonomisktL finansiellt och tekniskt samarbete

med tredjeland

artikel iiiMSQY

QN u´¡® ¡´´ ¤¥´ °å¶¥²«¡² ´©¬¬ä­°®©®§¥® ¡¶ ¤¥ ¡®¤²¡ ¢¥³´ä­­¥¬³¥²®¡ © «¯®³´©´µ´©¯®¥®L ³ä²³«©¬´

¡²´©«¬¡²®¡ iiiMSQV–iiiMSQX ³«¡¬¬ µ®©¯®¥® ³¡­¡²¢¥´¡ ­¥¤ ¡®¤²¡ ´²¥¤ª¥¬ä®¤¥² ä® µ´¶¥£«¬©®§³¬ä®¤¥²®¡ ©

¥«¯®¯­©³«´L ¦©®¡®³©¥¬¬´ ¯£¨ ´¥«®©³«´ ¨ä®³¥¥®¤¥L ©®¢¥§²©°¥´ ¢©³´å®¤L © ³¹®®¥²¨¥´ ¦©®¡®³©¥¬¬´ ¢©³´å®¤N

d¥´´¡ ³¡­¡²¢¥´¥ ³«¡¬¬ ¶¡²¡ ¦ö²¥®¬©§´ ­¥¤ µ®©¯®¥®³ µ´¶¥£«¬©®§³°¯¬©´©« ¯£¨ ³«¡¬¬ §¥®¯­¦ö²¡³ ©®¯­

²¡­¥® ¦ö² °²©®£©°¥²®¡ ¯£¨ ­å¬¥® ¦ö² µ®©¯®¥®³ ¹´´²¥ 崧䲤¥²N u®©¯®¥®³ ¯£¨ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³

崧䲤¥² ³«¡¬¬ «¯­°¬¥´´¥²¡ ¯£¨ ¦ö²³´ä²«¡ ¶¡²¡®¤²¡N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ RUT

RN d¥ 崧䲤¥² ³¯­ ä² ®ö¤¶ä®¤©§¡ ¦ö² ¡´´ §¥®¯­¦ö²¡ °µ®«´ Q ³«¡¬¬ ¦ö²¥³«²©¶¡³ © ¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¡²

¥¬¬¥² ²¡­¬¡§¡²N

SN i®¯­ ²¡­¥® ¦ö² ³©®¡ ²¥³°¥«´©¶¥ ¢¥¨ö²©§¨¥´³¯­²å¤¥® ³«¡¬¬ µ®©¯®¥® ¯£¨ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡

³¡­¡²¢¥´¡ ­¥¤ ´²¥¤ª¥¬¡®¤ ¯£¨ ¢¥¨ö²©§¡ ©®´¥²®¡´©¯®¥¬¬¡ ¯²§¡®©³¡´©¯®¥²N d¥ ®ä²­¡²¥ ¶©¬¬«¯²¥® ¦ö²

³¡­¡²¢¥´¥ ¦²å® µ®©¯®¥®³ ³©¤¡ «¡® ¢¬© ¦ö²¥­å¬ ¦ö² ¡¶´¡¬ ­¥¬¬¡® µ®©¯®¥® ¯£¨ ¢¥²ö²¤¡ ´²¥¤ª¥°¡²´¥²N

fö²³´¡ ³´¹£«¥´ ³«¡¬¬ ©®´¥ °å¶¥²«¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ¢¥¨ö²©§¨¥´ ¡´´ ¦ö²¨¡®¤¬¡ © ©®´¥²®¡´©¯®¥¬¬¡ ¯²§¡®

¯£¨ ¡´´ ©®§å ¡¶´¡¬N

artikel iiiMSRP

nä² ³©´µ¡´©¯®¥® © ¥´´ ´²¥¤ª¥¬¡®¤ «²ä¶¥² ¡´´ µ®©¯®¥® ¬ä­®¡² ¯­¥¤¥¬¢¡²´ ¦©®¡®³©¥¬¬´ ¢©³´å®¤ ³«¡¬¬ ²å¤¥´

°å ¦ö²³¬¡§ ¡¶ «¯­­©³³©¯®¥® ¡®´¡ ¤¥ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¢¥³¬µ´ ³¯­ ¢¥¨ö¶³N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ RUU

avsnitt S

humanitÄrt bistÅnd

artikel iiiMSRQ

QN u®©¯®¥®³ 崧䲤¥² ©®¯­ ¯­²å¤¥´ ¨µ­¡®©´ä²´ ¢©³´å®¤ ³«¡¬¬ §¥®¯­¦ö²¡³ ©®¯­ ²¡­¥® ¦ö²

°²©®£©°¥²®¡ ¯£¨ ­å¬¥® ¦ö² µ®©¯®¥®³ ¹´´²¥ 崧䲤¥²N Å´§ä²¤¥²®¡ ³«¡¬¬ ³¹¦´¡ ´©¬¬ ¡´´ ´©¬¬¦ä¬¬©§´ ¬ä­®¡

¢©³´å®¤ ¯£¨ ³´ö¤ ´©¬¬ ¢¥¦¯¬«®©®§¡² © ´²¥¤ª¥¬¡®¤ ³¯­ ¤²¡¢¢¡³ ¡¶ ®¡´µ²«¡´¡³´²¯¦¥² ¥¬¬¥² «¡´¡³´²¯¦¥²

¯²³¡«¡¤¥ ¡¶ ­ä®®©³«¯²L ³¡­´ ´©¬¬ ¡´´ ³«¹¤¤¡ ¤¥³³¡ ¢¥¦¯¬«®©®§¡²L ¦ö² ¡´´ µ°°¦¹¬¬¡ ¤¥ ¨µ­¡®©´ä²¡

¢¥¨¯¶ ³¯­ µ°°³´å´´ ´©¬¬ ¦ö¬ª¤ ¡¶ ¤¥³³¡ ¯¬©«¡ ³©´µ¡´©¯®¥²N u®©¯®¥®³ ¯£¨ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ 崧䲤¥²

³«¡¬¬ «¯­°¬¥´´¥²¡ ¯£¨ ¦ö²³´ä²«¡ ¶¡²¡®¤²¡N

RN hµ­¡®©´ä²¡ ¢©³´å®¤³å´§ä²¤¥² ³«¡¬¬ §¥³ © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ °²©®£©°¥²®¡ © ©®´¥²®¡´©¯®¥¬¬ ²ä´´ ¯£¨

°²©®£©°¥²®¡ ¯­ ¯°¡²´©³«¨¥´L ®¥µ´²¡¬©´¥´ ¯£¨ ©£«¥M¤©³«²©­©®¥²©®§N

SN Å´§ä²¤¥² ¦ö² ¡´´ ¢¥³´ä­­¡ ²¡­¥® ¦ö² §¥®¯­¦ö²¡®¤¥´ ¡¶ µ®©¯®¥®³ ¨µ­¡®©´ä²¡ ¢©³´å®¤³å´§ä²¤¥²

³«¡¬¬ ¦ö²¥³«²©¶¡³ © ¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¡² ¥¬¬¥² ²¡­¬¡§¡²N

TN u®©¯®¥® ¦å² ­¥¤ ´²¥¤ª¥¬¡®¤ ¯£¨ ¢¥¨ö²©§¡ ©®´¥²®¡´©¯®¥¬¬¡ ¯²§¡®©³¡´©¯®¥² ©®§å ¡¬¬¡ ¡¶´¡¬ ³¯­

¢¥¨ö¶³ ¦ö² ¡´´ ¦ö²¶¥²«¬©§¡ ¤¥ ­å¬ ³¯­ ¡®§¥³ © °µ®«´ Q ¯£¨ © ¡²´©«¥¬ iiiMRYRN

fö²³´¡ ³´¹£«¥´ ³«¡¬¬ ©®´¥ °å¶¥²«¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ¢¥¨ö²©§¨¥´ ¡´´ ¦ö²¨¡®¤¬¡ © ©®´¥²®¡´©¯®¥¬¬¡ ¯²§¡®

¯£¨ ¡´´ ©®§å ¡¶´¡¬N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ RUV

UN fö² ¡´´ ³«¡°¡ ¥® ²¡­ ¦ö² §¥­¥®³¡­­¡ ¢©¤²¡§ ¦²å® ¥µ²¯°¥©³«¡ µ®§¤¯­¡² ´©¬¬ µ®©¯®¥®³

¨µ­¡®©´ä²¡ ¢©³´å®¤³©®³¡´³¥² ³«¡¬¬ ¥® ¥µ²¯°¥©³« ¦²©¶©¬¬©§«å² ¦ö² ¨µ­¡®©´ä²´ ¢©³´å®¤ ©®²ä´´¡³N kå²¥®³

³´¡¤§¡ ¯£¨ ¡²¢¥´³¦¯²­¥² ³«¡¬¬ ²¥§¬¥²¡³ © ¥® ¥µ²¯°¥©³« ¬¡§N

VN k¯­­©³³©¯®¥® ¦å² ´¡ ¡¬¬¡ ©®©´©¡´©¶ ³¯­ «¡® ¦²ä­ª¡ ³¡­¯²¤®©®§¥® ­¥¬¬¡® µ®©¯®¥®³ ¯£¨

­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ 崧䲤¥² © ³¹¦´¥ ¡´´ ¢©¤²¡ ´©¬¬ ¡´´ µ®©¯®¥®³ ¯£¨ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ¨µ­¡®©´ä²¡

¢©³´å®¤³å´§ä²¤¥² ¢¬©² ­¥² ¥¦¦¥«´©¶¡ ¯£¨ «¯­°¬¥´´¥²¡² ¶¡²¡®¤²¡N

WN u®©¯®¥® ³«¡¬¬ ³¥ ´©¬¬ ¡´´ ¤¥³³ ¨µ­¡®©´ä²¡ ¢©³´å®¤³©®³¡´³¥² ä² ³¡­¯²¤®¡¤¥ ¯£¨ ö¶¥²¥®³³´ä­­¥²

­¥¤ ¤¥ ©®³¡´³¥² ³¯­ §¥®¯­¦ö²³ ¡¶ ©®´¥²®¡´©¯®¥¬¬¡ ¯²§¡®©³¡´©¯®¥² ¯£¨ ¯²§¡®L ³ä²³«©¬´ ¤¥ ³¯­ ©®§å²

© fö²¥®´¡ ®¡´©¯®¥²®¡³ ³¹³´¥­N

kapitel v

restriktiva ÅtgÄrder

artikel iiiMSRR

QN o­ ¤¥´ © ¥´´ ¥µ²¯°¥©³«´ ¢¥³¬µ´ ³¯­ ¨¡² ¡®´¡§©´³ © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ «¡°©´¥¬ ii ¦ö²¥³«²©¶³ ¡´´ ¤¥

¥«¯®¯­©³«¡ ¯£¨ ¦©®¡®³©¥¬¬¡ ¦ö²¢©®¤¥¬³¥²®¡ ­¥¤ ¥´´ ¥¬¬¥² ¦¬¥²¡ ´²¥¤ª¥¬ä®¤¥² ¨¥¬´ ¥¬¬¥² ¤¥¬¶©³ ³«¡¬¬

¡¶¢²¹´¡³ ¥¬¬¥² ¢¥§²ä®³¡³L ³«¡¬¬ ²å¤¥´ °å §¥­¥®³¡­´ ¦ö²³¬¡§ ¡¶ µ®©¯®¥®³ µ´²©«¥³­©®©³´¥² ¯£¨

«¯­­©³³©¯®¥® ­¥¤ «¶¡¬©¦©£¥²¡¤ ­¡ª¯²©´¥´ ¡®´¡ ¤¥ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¦ö²¯²¤®©®§¡² ¥¬¬¥² ¢¥³¬µ´ ³¯­ ¢¥¨ö¶³N

r夥´ ³«¡¬¬ µ®¤¥²²ä´´¡ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ¯­ ¤¥´´¡N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ RUW

RN r夥´ ¦å² © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ¦ö²¦¡²¡®¤¥´ © °µ®«´ Q ¡®´¡ ²¥³´²©«´©¶¡ 崧䲤¥² ­¯´ ¦¹³©³«¡ ¥¬¬¥²

ªµ²©¤©³«¡ °¥²³¯®¥²L ­¯´ §²µ°°¥² ¥¬¬¥² ­¯´ ¥®¨¥´¥² ³¯­ ©®´¥ ä² ³´¡´¥²L ¯­ ¤¥´´¡ ¦ö²¥³«²©¶³ © ¥´´

¥µ²¯°¥©³«´ ¢¥³¬µ´ ³¯­ ¨¡² ¡®´¡§©´³ © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ «¡°©´¥¬ iiN

SN d¥ ¡«´¥² ³¯­ ¡¶³¥³ © ¤¥®®¡ ¡²´©«¥¬ ³«¡¬¬ ©®®¥¦¡´´¡ ®ö¤¶ä®¤©§¡ ¢¥³´ä­­¥¬³¥² ¯­ ²ä´´³¬©§¡

§¡²¡®´©¥²N

kapitel vi

internationella avtal

artikel iiiMSRS

QN u®©¯®¥® ¦å² ­¥¤ ¥´´ ¥¬¬¥² ¦¬¥²¡ ´²¥¤ª¥¬ä®¤¥² ¥¬¬¥² ©®´¥²®¡´©¯®¥¬¬¡ ¯²§¡®©³¡´©¯®¥² ©®§å ¡¶´¡¬ ®ä²

«¯®³´©´µ´©¯®¥® ¦ö²¥³«²©¶¥² ¡´´ ³å¤¡®¡ ¡¶´¡¬ ³«¡¬¬ ©®§å³L ¥¬¬¥² ®ä² ©®§å¥®¤¥´ ¡¶ ¥´´ ¡¶´¡¬ ¡®´©®§¥® ä²

®ö¤¶ä®¤©§´ ¦ö² ¡´´ ©®¯­ ²¡­¥® ¦ö² µ®©¯®¥®³ °¯¬©´©« ¦ö²¶¥²«¬©§¡ ¥´´ ¡¶ ¤¥ ­å¬ ³¯­ ¡®§¥³ ©

«¯®³´©´µ´©¯®¥®L ¥¬¬¥² ¦ö²¥³«²©¶³ © ¥® ¡¶ µ®©¯®¥®³ ²ä´´³¬©§´ ¢©®¤¡®¤¥ ¡«´¥² ¥¬¬¥² «¡® «¯­­¡ ¡´´ ©®¶¥²«¡

°å §¥­¥®³¡­­¡ ²¥§¬¥² ¥¬¬¥² ²ä£«¶©¤¤¥® ¦ö² ¤¥³³¡N

RN a¶´¡¬ ³¯­ ©®§å³ ¡¶ µ®©¯®¥® ³«¡¬¬ ¶¡²¡ ¢©®¤¡®¤¥ ¦ö² µ®©¯®¥®³ ©®³´©´µ´©¯®¥² ¯£¨

­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ RUX

artikel iiiMSRT

u®©¯®¥® ¦å² ©®§å ¡³³¯£©¥²©®§³¡¶´¡¬ ­¥¤ ¥´´ ¥¬¬¥² ¦¬¥²¡ ´²¥¤ª¥¬ä®¤¥² ¥¬¬¥² ©®´¥²®¡´©¯®¥¬¬¡

¯²§¡®©³¡´©¯®¥² ¦ö² ¡´´ µ°°²ä´´¡ ¥® ¡³³¯£©¥²©®§ ­¥¤ ö­³¥³©¤©§¡ ²ä´´©§¨¥´¥² ¯£¨ ¦ö²°¬©«´¥¬³¥²L

§¥­¥®³¡­´ µ°°´²ä¤¡®¤¥ ¯£¨ ³ä²³«©¬¤¡ ¦ö²¦¡²¡®¤¥®N

artikel iiiMSRU

QN u´¡® ¡´´ ¤¥´ °å¶¥²«¡² ´©¬¬ä­°®©®§¥® ¡¶ ¤¥ ³ä²³«©¬¤¡ ¢¥³´ä­­¥¬³¥²®¡ © ¡²´©«¥¬ iiiMSQU ³«¡¬¬

¡¶´¡¬ ­¥¬¬¡® µ®©¯®¥® ¯£¨ ´²¥¤ª¥¬¡®¤ ¥¬¬¥² ©®´¥²®¡´©¯®¥¬¬¡ ¯²§¡®©³¡´©¯®¥² ¦ö²¨¡®¤¬¡³ ¦²¡­ ¯£¨ ©®§å³

¥®¬©§´ ®¥¤¡®³´å¥®¤¥ ¦ö²¦¡²¡®¤¥N

RN r夥´ ³«¡¬¬ §¥ ¢¥­¹®¤©§¡®¤¥ ¡´´ ©®¬¥¤¡ ¦ö²¨¡®¤¬©®§¡²L µ´¦ä²¤¡ ¦ö²¨¡®¤¬©®§³¤©²¥«´©¶L

¢¥­¹®¤©§¡ µ®¤¥²´¥£«®¡®¤¥ ¯£¨ ©®§å ¡¶´¡¬N

SN k¯­­©³³©¯®¥® ¥¬¬¥²L ¯­ ¤¥´ °¬¡®¥²¡¤¥ ¡¶´¡¬¥´ µ´¥³¬µ´¡®¤¥ ¥¬¬¥² ¨µ¶µ¤³¡«¬©§¥® §ä¬¬¥² ¤¥®

§¥­¥®³¡­­¡ µ´²©«¥³M ¯£¨ ³ä«¥²¨¥´³°¯¬©´©«¥®L µ®©¯®¥®³ µ´²©«¥³­©®©³´¥² ³«¡¬¬ ¬ä§§¡ ¦²¡­

²¥«¯­­¥®¤¡´©¯®¥² ¦ö² ²å¤¥´ ³¯­ ³«¡¬¬ ¡®´¡ ¥´´ ¥µ²¯°¥©³«´ ¢¥³¬µ´ ¯­ ¢¥­¹®¤©§¡®¤¥ ¡´´ ©®¬¥¤¡

¦ö²¨¡®¤¬©®§¡² ¯£¨L ­¥¤ ¨ä®³¹® ´©¬¬ ¶¡¤ ¤¥´ °¬¡®¥²¡¤¥ ¡¶´¡¬¥´ §ä¬¬¥²L µ´³¥ ¦ö²¨¡®¤¬¡²¥® ¥¬¬¥² µ®©¯®¥®³

¦ö²¨¡®¤¬©®§³£¨¥¦N

TN r夥´ ¦å² §¥ ¦ö²¨¡®¤¬¡²¥® ¤©²¥«´©¶ ¯£¨ µ´³¥ ¥® ³ä²³«©¬¤ «¯­­©´´éL ­¥¤ ¶©¬«¥® ³¡­²å¤ ³«¡¬¬ ³«¥

µ®¤¥² ¦ö²¨¡®¤¬©®§¡²®¡N

UN r夥´ ³«¡¬¬ °å ¦ö²³¬¡§ ¡¶ ¦ö²¨¡®¤¬¡²¥® ¡®´¡ ¥´´ ¥µ²¯°¥©³«´ ¢¥³¬µ´ ¯­ ¢¥­¹®¤©§¡®¤¥ ¡´´

µ®¤¥²´¥£«®¡ ¡¶´¡¬¥´ ¯£¨L © ¦ö²¥«¯­­¡®¤¥ ¦¡¬¬L ¡´´ ´©¬¬ä­°¡ ¤¥´ °²¯¶©³¯²©³«´ ©®®¡® ¤¥´ ¨¡² ´²ä´´ © «²¡¦´N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ RUY

VN r夥´ ³«¡¬¬ °å ¦ö²³¬¡§ ¡¶ ¦ö²¨¡®¤¬¡²¥® ¡®´¡ ¥´´ ¥µ²¯°¥©³«´ ¢¥³¬µ´ ¯­ ©®§å¥®¤¥ ¡¶ ¡¶´¡¬¥´N

u´¯­ © ³å¤¡®¡ ¦¡¬¬ ¤å ¡¶´¡¬¥´ ¥®¤¡³´ §ä¬¬¥² ¤¥® §¥­¥®³¡­­¡ µ´²©«¥³M ¯£¨ ³ä«¥²¨¥´³°¯¬©´©«¥® ³«¡¬¬

²å¤¥´ ¡®´¡ ¥´´ ¥µ²¯°¥©³«´ ¢¥³¬µ´ ¯­ ©®§å¥®¤¥ ¡¶ ¡¶´¡¬¥´L

¡I ¥¦´¥² eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´³ §¯¤«ä®®¡®¤¥ © ¦ö¬ª¡®¤¥ ¦¡¬¬Z

©I a³³¯£©¥²©®§³¡¶´¡¬N

©©I u®©¯®¥®³ ¡®³¬µ´®©®§ ´©¬¬ eµ²¯°¥©³«¡ «¯®¶¥®´©¯®¥® ¯­ ³«¹¤¤ ¦ö² ¤¥ ­ä®³«¬©§¡

²ä´´©§¨¥´¥²®¡ ¯£¨ ¤¥ §²µ®¤¬ä§§¡®¤¥ ¦²©¨¥´¥²®¡N

©©©I a¶´¡¬ ³¯­ ³«¡°¡² ¥® ³ä²³«©¬¤ ©®³´©´µ´©¯®¥¬¬ ²¡­ §¥®¯­ ¡´´ ³¡­¡²¢¥´³¦ö²¦¡²¡®¤¥®

©®²ä´´¡³N

©¶I a¶´¡¬ ³¯­ ¨¡² ¢¥´¹¤¡®¤¥ ¢µ¤§¥´­ä³³©§¡ ¦ö¬ª¤¥² ¦ö² µ®©¯®¥®N

¶I a¶´¡¬ ³¯­ §ä¬¬¥² ¯­²å¤¥® ³¯­ ¯­¦¡´´¡³ ¡¶ ¤¥´ ¯²¤©®¡²©¥ ¬¡§³´©¦´®©®§³¦ö²¦¡²¡®¤¥´ ¥¬¬¥²

¤¥´ ³ä²³«©¬¤¡ ¬¡§³´©¦´®©®§³¦ö²¦¡²¡®¤¥´ ¤å eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´³ §¯¤«ä®®¡®¤¥ «²ä¶³N

eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ¯£¨ ²å¤¥´ ¦å² © ¢²å¤³«¡®¤¥ ¦¡¬¬ «¯­­¡ ö¶¥²¥®³ ¯­ ¤¥® ´©¤ ©®¯­ ¶©¬«¥®

§¯¤«ä®®¡®¤¥ ³«¡¬¬ §¥³N

¢I ¥¦´¥² ³¡­²å¤ ­¥¤ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ © ö¶²©§¡ ¦¡¬¬N eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ³«¡¬¬ ¡¶§¥ ³©´´ ¹´´²¡®¤¥

©®¯­ ¥® ´©¤ ³¯­ ²å¤¥´ ¦å² ¢¥³´ä­­¡ ­¥¤ ¨ä®³¹® ´©¬¬ ¨µ² ¢²å¤³«¡®¤¥ ä²¥®¤¥´ ä²N o­ ©®§¥´

¹´´²¡®¤¥ ¡¶§¥³ ©®¯­ ¤¥®®¡ ´©¤ ¦å² ²å¤¥´ ¢¥³¬µ´¡N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ RVP

WN m¥¤ ¡¶¶©«¥¬³¥ ¦²å® °µ®«´¥²®¡ UL V ¯£¨ Y ¦å² ²å¤¥´L ¶©¤ ©®§å¥®¤¥´ ¡¶ ¥´´ ¡¶´¡¬L ¢¥­¹®¤©§¡

¦ö²¨¡®¤¬¡²¥® ¡´´ °å µ®©¯®¥®³ ¶ä§®¡² §¯¤«ä®®¡ 䮤²©®§¡² © ¡¶´¡¬¥´ ¯­ ¤¥³³¡ 䮤²©®§¡² ¥®¬©§´ ¡¶´¡¬¥´

³«¡¬¬ ¡®´¡³ §¥®¯­ ¥´´ ¦ö²¥®«¬¡´ ¦ö²¦¡²¡®¤¥ ¥¬¬¥² ¡¶ ¥´´ ¯²§¡® ³¯­ ©®²ä´´¡³ §¥®¯­ ¡¶´¡¬¥´N r夥´ ¦å²

¦ö²¥®¡ ¥´´ ³å¤¡®´ ¢¥­¹®¤©§¡®¤¥ ­¥¤ ¶©³³¡ ³ä²³«©¬¤¡ ¶©¬¬«¯²N

XN u®¤¥² ¨¥¬¡ ¦ö²¦¡²¡®¤¥´ ³«¡¬¬ ²å¤¥´ ¢¥³¬µ´¡ ­¥¤ «¶¡¬©¦©£¥²¡¤ ­¡ª¯²©´¥´N

d¥´ ³«¡¬¬ ¥­¥¬¬¥²´©¤ ¢¥³¬µ´¡ ­¥¤ ¥®¨ä¬¬©§¨¥´ ®ä² ¡¶´¡¬¥´ ¡¶³¥² ¥® ¦²å§¡ ¤ä² ¥®¨ä¬¬©§¨¥´ «²ä¶³ ¦ö² ¡´´

¡®´¡ ¥® µ®©¯®³¡«´ ³¡­´ ¦ö² ¡³³¯£©¥²©®§³¡¶´¡¬ ¯£¨ ¡¶´¡¬ ³¯­ ¡¶³¥³ © ¡²´©«¥¬ iiiMSQY ­¥¤

«¡®¤©¤¡´¬ä®¤¥²®¡N

YN r夥´ ³«¡¬¬ °å ¦ö²³¬¡§ ¡¶ «¯­­©³³©¯®¥® ¥¬¬¥² µ®©¯®¥®³ µ´²©«¥³­©®©³´¥² ¡®´¡ ¥´´ ¥µ²¯°¥©³«´

¢¥³¬µ´ ¯­ ´©¬¬¦ä¬¬©§´ µ°°¨ä¶¡®¤¥ ¡¶ ´©¬¬ä­°®©®§¥® ¡¶ ¥´´ ¡¶´¡¬ ¯£¨ ¯­ ¦¡³´³´ä¬¬¡®¤¥ ¡¶ ¶©¬«¡

³´å®¤°µ®«´¥² ³¯­ °å µ®©¯®¥®³ ¶ä§®¡² ³«¡¬¬ ©®´¡³ © ¥´´ ¯²§¡® ³¯­ ©®²ä´´¡´³ §¥®¯­ ¥´´ ¡¶´¡¬L ®ä² ¤¥´´¡

¯²§¡® ³«¡¬¬ ¡®´¡ ¡«´¥² ­¥¤ ²ä´´³¬©§ ¶¥²«¡®L ­¥¤ µ®¤¡®´¡§ ¡¶ ³å¤¡®¡ ¡«´¥² ³¯­ «¯­°¬¥´´¥²¡² ¥¬¬¥²

䮤²¡² ¡¶´¡¬¥´³ ©®³´©´µ´©¯®¥¬¬¡ ²¡­N

QPN eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ³«¡¬¬ ¯­¥¤¥¬¢¡²´ ¯£¨ ¦µ¬¬³´ä®¤©§´ ©®¦¯²­¥²¡³ © ¡¬¬¡ ³«¥¤¥® ¡¶ ¦ö²¦¡²¡®¤¥´N

QQN e® ­¥¤¬¥­³³´¡´L eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´L ²å¤¥´ ¥¬¬¥² «¯­­©³³©¯®¥® ¦å² ©®¨ä­´¡ ¤¯­³´¯¬¥®³

¹´´²¡®¤¥ ¯­ ¨µ²µ¶©¤¡ ¥´´ °¬¡®¥²¡´ ¡¶´¡¬ ä² ¦ö²¥®¬©§´ ­¥¤ «¯®³´©´µ´©¯®¥®N o­ ¤¯­³´¯¬¥® ¦©®®¥² ¡´´ ³å

©®´¥ ä² ¦¡¬¬¥´ «¡® ¡¶´¡¬¥´ ©®´¥ ´²ä¤¡ © «²¡¦´L ³å¶©¤¡ ©®´¥ ¡¶´¡¬¥´ 䮤²¡³ ¥¬¬¥² «¯®³´©´µ´©¯®¥® ²¥¶©¤¥²¡³N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ RVQ

artikel iiiMSRV

QN m¥¤ ¡¶¶©«¥¬³¥ ¦²å® ¡²´©«¥¬ iiiMSRU ¦å² ²å¤¥´L ¡®´©®§¥® °å ²¥«¯­­¥®¤¡´©¯® ¡¶ eµ²¯°¥©³«¡

£¥®´²¡¬¢¡®«¥® ¥¬¬¥² °å ²¥«¯­­¥®¤¡´©¯® ¡¶ «¯­­©³³©¯®¥® ¯£¨ ¥¦´¥² ¡´´ ¨¡ ¨ö²´

eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«¥®L ¦ö² ¡´´ ³ö«¡ µ°°®å ¥®©§¨¥´ © ö¶¥²¥®³³´ä­­¥¬³¥ ­¥¤ ­å¬¥´ ¯­

°²©³³´¡¢©¬©´¥´L ©®§å ¦¯²­¥¬¬¡ ¡¶´¡¬ ¯­ ¥´´ ¶ä¸¥¬«µ²³³¹³´¥­ ¦ö² ¥µ²¯® © ¦ö²¨å¬¬¡®¤¥ ´©¬¬ ´²¥¤ª¥³´¡´¥²³

¶¡¬µ´¯²N r夥´ ³«¡¬¬ ¢¥³¬µ´¡ ­¥¤ ¥®¨ä¬¬©§¨¥´ ¥¦´¥² ¡´´ ¨¡ ¨ö²´ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ¯£¨ © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤

¤¥´ © °µ®«´ S ¡®§©¶®¡ ¦ö²¦¡²¡®¤¥´N

r夥´ ¦å²L ¡®´©®§¥® °å ²¥«¯­­¥®¤¡´©¯® ¡¶ eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«¥® ¥¬¬¥² °å ²¥«¯­­¥®¤¡´©¯® ¡¶

«¯­­©³³©¯®¥® ¯£¨ ¥¦´¥² ¡´´ ¨¡ ¨ö²´ eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«¥® ¦ö² ¡´´ ³ö«¡ µ°°®å ¥®©§¨¥´ ©

ö¶¥²¥®³³´ä­­¥¬³¥ ­¥¤ ­å¬¥´ ¯­ °²©³³´¡¢©¬©´¥´L ¡®´¡L 䮤²¡ ¥¬¬¥² µ°°¨ä¶¡ £¥®´²¡¬«µ²³¥² ¦ö² ¥µ²¯®

©®¯­ ¶ä¸¥¬«µ²³³¹³´¥­¥´N r夥´³ ¯²¤¦ö²¡®¤¥ ³«¡¬¬ µ®¤¥²²ä´´¡ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ¯­ £¥®´²¡¬«µ²³¥²

¦ö² ¥µ²¯® ¡®´¡³L 䮤²¡³ ¥¬¬¥² µ°°¨ä¶³N

RN i ¡¶³¡«®¡¤ ¡¶ ¥´´ ¶ä¸¥¬«µ²³³¹³´¥­ © ¦ö²¨å¬¬¡®¤¥ ´©¬¬ ¥® ¥¬¬¥² ¦¬¥²¡ ¶¡¬µ´¯² ¦²å® ´²¥¤ª¥³´¡´ ¥®¬©§´

°µ®«´ Q ¦å² ²å¤¥´L ¡®´©®§¥® °å ²¥«¯­­¥®¤¡´©¯® ¡¶ eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«¥® ¥¬¬¥² °å

²¥«¯­­¥®¤¡´©¯® ¡¶ «¯­­©³³©¯®¥® ¯£¨ ¥¦´¥² ¡´´ ¨¡ ¨ö²´ eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«¥®L ¢¥³¬µ´¡ ¡´´

µ´¡²¢¥´¡ ¡¬¬­ä®®¡ ²©«´¬©®ª¥² ¦ö² ¶¡¬µ´¡°¯¬©´©«¥® © ¦ö²¨å¬¬¡®¤¥ ´©¬¬ ¤¥³³¡ ¶¡¬µ´¯²N d¥³³¡ ¡¬¬­ä®®¡

²©«´¬©®ª¥² ³«¡¬¬ ©®´¥ °å¶¥²«¡ ¨µ¶µ¤­å¬¥´ ¦ö² ¤¥´ ¥µ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«³³¹³´¥­¥´ ³¯­ ä² ¡´´

µ°°²ä´´¨å¬¬¡ °²©³³´¡¢©¬©´¥´N

SN o­ µ®©¯®¥® ¢¥¨ö¶¥² ¦ö²¡ ¦ö²¨¡®¤¬©®§¡² ¯­ ¡¶´¡¬ ³¯­ §ä¬¬¥² ­¯®¥´ä²¡ ¦²å§¯² ¥¬¬¥²

¶ä¸¥¬«µ²³¦²å§¯² ­¥¤ ¥® ¥¬¬¥² ¦¬¥²¡ ³´¡´¥² ¥¬¬¥² ©®´¥²®¡´©¯®¥¬¬¡ ¯²§¡®©³¡´©¯®¥²L ³«¡¬¬ ²å¤¥´L ­¥¤

¡¶¶©«¥¬³¥ ¦²å® ¡²´©«¥¬ iiiMSRUL °å ²¥«¯­­¥®¤¡´©¯® ¡¶ «¯­­©³³©¯®¥® ¯£¨ ¥¦´¥² ¡´´ ¨¡ ¨ö²´ eµ²¯°¥©³«¡

£¥®´²¡¬¢¡®«¥® ¢¥³¬µ´¡ ¯­ ¥® ¯²¤®©®§ ¦ö² ¦ö²¨¡®¤¬©®§¡²®¡ ¯£¨ ¦ö² ¨µ² ³å¤¡®¡ ¡¶´¡¬ ³«¡¬¬ ©®§å³N

d¥®®¡ ¯²¤®©®§ ³«¡¬¬ ³ö²ª¡ ¦ö² ¡´´ µ®©¯®¥® µ´´²¹£«¥² ¥® §¥­¥®³¡­ ³´å®¤°µ®«´N k¯­­©³³©¯®¥® ³«¡¬¬ ©

¦µ¬¬ ¯­¦¡´´®©®§ ­¥¤¶¥²«¡ ¶©¤ ¦ö²¨¡®¤¬©®§¡²®¡N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ RVR

TN m¥¤ ¦ö²¢¥¨å¬¬ ¦ö² µ®©¯®¥®³ ¢¥¦¯§¥®¨¥´¥² ¯£¨ ¡¶´¡¬ ¯­ e«¯®¯­©³«¡ ¯£¨ ­¯®¥´ä²¡ µ®©¯®¥®L

¦å² ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ¦ö²¡ ¦ö²¨¡®¤¬©®§¡² © ©®´¥²®¡´©¯®¥¬¬¡ ¯²§¡® ¯£¨ ©®§å ¡¶´¡¬N

kapitel vii

unionens fÖrbindelser med internationella organisationer

och tredjeland samt unionens delegationer

artikel iiiMSRW

QN u®©¯®¥® ³«¡¬¬ µ°°²ä´´¡ ³¡­¡²¢¥´¥ © ¡¬¬¡ ¬ä­°¬©§¡ ¦¯²­¥² ­¥¤ fö²¥®´¡ ®¡´©¯®¥²®¡³ ¯²§¡® ¯£¨

¤¥³³ ¦¡£«¯²§¡®L eµ²¯°¡²å¤¥´L o²§¡®©³¡´©¯®¥® ¦ö² ³ä«¥²¨¥´ ¯£¨ ³¡­¡²¢¥´¥ © eµ²¯°¡ ¯£¨

o²§¡®©³¡´©¯®¥® ¦ö² ¥«¯®¯­©³«´ ³¡­¡²¢¥´¥ ¯£¨ µ´¶¥£«¬©®§N

u®©¯®¥® ³«¡¬¬ ¶©¤¡²¥ µ°°²ä´´¨å¬¬¡ ¬ä­°¬©§¡ ¦ö²¢©®¤¥¬³¥² ­¥¤ ¡®¤²¡ ©®´¥²®¡´©¯®¥¬¬¡ ¯²§¡®©³¡´©¯®¥²N

RN u®©¯®¥®³ µ´²©«¥³­©®©³´¥² ¯£¨ «¯­­©³³©¯®¥® ³«¡¬¬ ³¥ ´©¬¬ ¡´´ ¤¥®®¡ ¡²´©«¥¬ §¥®¯­¦ö²³N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ RVS

artikel iiiMSRX

QN u®©¯®¥®³ ¤¥¬¥§¡´©¯®¥² © ´²¥¤ª¥¬¡®¤ ¯£¨ ¶©¤ ©®´¥²®¡´©¯®¥¬¬¡ ¯²§¡®©³¡´©¯®¥² ³«¡¬¬ ²¥°²¥³¥®´¥²¡

µ®©¯®¥®N

RN u®©¯®¥®³ ¤¥¬¥§¡´©¯®¥² ³«¡¬¬ ¬¹¤¡ µ®¤¥² ¬¥¤®©®§ ¡¶ µ®©¯®¥®³ µ´²©«¥³­©®©³´¥²N d¥ ³«¡¬¬ ¶¥²«¡ ©

®ä²¡ ³¡­¡²¢¥´¥ ­¥¤ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ¤©°¬¯­¡´©³«¡ ¯£¨ «¯®³µ¬ä²¡ ¢¥³«©£«®©®§¡²N

kapitel viii

genomfÖrande av solidaritetsklausulen

artikel iiiMSRY

QN o­ ¥® ­¥¤¬¥­³³´¡´ µ´³ä´´³ ¦ö² ¥® ´¥²²¯²©³´¡´´¡£« ¥¬¬¥² ¤²¡¢¢¡³ ¡¶ ¥® ®¡´µ²«¡´¡³´²¯¦ ¥¬¬¥² ¥®

«¡´¡³´²¯¦ ³¯­ ¯²³¡«¡³ ¡¶ ­ä®®©³«¯²L ³«¡¬¬ ¤¥ ¡®¤²¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ¬ä­®¡ ¢©³´å®¤ °å ¢¥§ä²¡® ¡¶

¤¥® ¤²¡¢¢¡¤¥ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥®³ °¯¬©´©³«¡ ­¹®¤©§¨¥´¥²N m¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ³«¡¬¬ © ¤¥´´¡ ³¹¦´¥ ³¡­¯²¤®¡

³©®¡ 崧䲤¥² ©®¯­ ²å¤¥´N

RN nä²­¡²¥ ¦ö²¥³«²©¦´¥² ¦ö² ¨µ² µ®©¯®¥® ³«¡¬¬ §¥®¯­¦ö²¡ ¤¥® ³¯¬©¤¡²©´¥´³«¬¡µ³µ¬ ³¯­ ¡¶³¥³ ©

¡²´©«¥¬ iMTS ³«¡¬¬ ¡®§¥³ © ¥´´ ¥µ²¯°¥©³«´ ¢¥³¬µ´ ³¯­ ¡®´¡³ ¡¶ ²å¤¥´ °å §¥­¥®³¡­´ ¦ö²³¬¡§ ¡¶

«¯­­©³³©¯®¥® ¯£¨ µ®©¯®¥®³ µ´²©«¥³­©®©³´¥²N nä² ¤¥´´¡ ¢¥³¬µ´ ¨¡² ¦ö²³¶¡²³­ä³³©§¡ «¯®³¥«¶¥®³¥²

³«¡¬¬ ²å¤¥´ ¢¥³¬µ´¡ © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ¡²´©«¥¬ iiiMSPPNQN eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ³«¡¬¬ µ®¤¥²²ä´´¡³N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ RVT

r夥´ ³«¡¬¬L ©®¯­ ²¡­¥® ¦ö² ¤¥®®¡ °µ®«´L ¯£¨ µ´¡® ¡´´ ¤¥´ °å¶¥²«¡² ´©¬¬ä­°®©®§¥® ¡¶ ¡²´©«¥¬ iiiMSTTL

¢©´²ä¤¡³ ¡¶ k¯­­©´´é® ¦ö² µ´²©«¥³M ¯£¨ ³ä«¥²¨¥´³°¯¬©´©«L ­¥¤ ³´ö¤ ¡¶ ¤¥ ³´²µ«´µ²¥² ³¯­ µ´¶¥£«¬¡´³

©®¯­ ¤¥® §¥­¥®³¡­­¡ ³ä«¥²¨¥´³M ¯£¨ ¦ö²³¶¡²³°¯¬©´©«¥®L ¯£¨ ¡¶ ¤¥® «¯­­©´´é ³¯­ ¡¶³¥³ ©

¡²´©«¥¬ iiiMRVQL ¶©¬«¡ © ¦ö²¥«¯­­¡®¤¥ ¦¡¬¬ ³«¡¬¬ ¬ä§§¡ ¦²¡­ §¥­¥®³¡­­¡ ¹´´²¡®¤¥® ¦ö² ²å¤¥´N

SN eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´ ³«¡¬¬L ¦ö² ¡´´ µ®©¯®¥® ¯£¨ ¤¥³³ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥² ³«¡¬¬ «µ®®¡ ¨¡®¤¬¡ ¥¦¦¥«´©¶´L

²¥§¥¬¢µ®¤¥´ µ´¶ä²¤¥²¡ ¤¥ ¨¯´ ³¯­ µ®©¯®¥® µ´³ä´´³ ¦ö²N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ RVU

avdelning vi

unionens funktion

kapitel i

institutionella bestÄmmelser

avsnitt Q

institutioner

u®¤¥²¡¶³®©´´ Q

eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´

artikel iiiMSSP

QN nö¤¶ä®¤©§¡ 崧䲤¥² ¦ö² ¶¡¬ ¡¶ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´³ ¬¥¤¡­ö´¥² §¥®¯­ ¡¬¬­ä®®¡ ¤©²¥«´¡ ¶¡¬

¥®¬©§´ ¥® © ¡¬¬¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥² ¥®¨¥´¬©§ ¯²¤®©®§ ¥¬¬¥² © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ °²©®£©°¥² ³¯­ ä² §¥­¥®³¡­­¡

¦ö² ¡¬¬¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥² ³«¡¬¬ ¦ö²¥³«²©¶¡³ © ¥® ¡¶ ²å¤¥´ ¡®´¡§¥® ¥µ²¯°¥©³« ¬¡§ ¥¬¬¥² ²¡­¬¡§N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ RVV

r夥´ ³«¡¬¬ ¢¥³¬µ´¡ ­¥¤ ¥®¨ä¬¬©§¨¥´ °å ©®©´©¡´©¶ ¡¶ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´L ¥¦´¥² §¯¤«ä®®¡®¤¥ ¡¶

eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´L ³¯­ ³«¡¬¬ ¢¥³¬µ´¡ ­¥¤ ¥® ­¡ª¯²©´¥´ ¡¶ ³©®¡ ¬¥¤¡­ö´¥²N l¡§¥® ¥¬¬¥² ²¡­¬¡§¥®

³«¡¬¬ ´²ä¤¡ © «²¡¦´ ¥¦´¥² ¤¥´ ¡´´ ¤¥® ¨¡² §¯¤«ä®´³ ¡¶ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ¤¥²¡³ ²¥³°¥«´©¶¥

«¯®³´©´µ´©¯®¥¬¬¡ ¢¥³´ä­­¥¬³¥²N

RN fö²¥³«²©¦´¥² ¯£¨ ¡¬¬­ä®®¡ ¶©¬¬«¯² ¦ö² ¨µ² eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´³ ¬¥¤¡­ö´¥² ³«¡¬¬ µ´¦ö²¡ ³©®¡

嬩§§¡®¤¥® ³«¡¬¬ ¦¡³´³´ä¬¬¡³ © ¥® ¡¶ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ¡®´¡§¥® ¥µ²¯°¥©³« ¬¡§N eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´

³«¡¬¬ ¢¥³¬µ´¡ °å ¥§¥´ ©®©´©¡´©¶ ¥¦´¥² ¹´´²¡®¤¥ ¡¶ «¯­­©³³©¯®¥® ¯£¨ ¥¦´¥² ²å¤¥´³ §¯¤«ä®®¡®¤¥N r夥´

³«¡¬¬ ­¥¤ ¥®¨ä¬¬©§¨¥´ ¢¥³¬µ´¡ ¯­ ¡¬¬¡ ²¥§¬¥² ¥¬¬¥² ¶©¬¬«¯² ³¯­ ²ö² ¢¥³«¡´´®©®§ ¡¶ ¬¥¤¡­ö´¥² ¥¬¬¥² ¦ö²¥

¤¥´´¡ ¬¥¤¡­ö´¥²N

artikel iiiMSSQ

r¥§¬¥² ¦ö² ³å¤¡®¡ °¯¬©´©³«¡ °¡²´©¥² °å ¥µ²¯°¥©³« ®©¶å ³¯­ ¡¶³¥³ © ¡²´©«¥¬ iMTVNTL ³ä²³«©¬´

¢¥³´ä­­¥¬³¥² ¯­ ¤¥²¡³ ¦©®¡®³©¥²©®§L ³«¡¬¬ ­¥¤¤¥¬¡³ © ¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¡²N

artikel iiiMSSR

eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ¦å² ­¥¤ ¥® ­¡ª¯²©´¥´ ¡¶ ³©®¡ ¬¥¤¡­ö´¥² ¢¥§ä²¡ ¡´´ «¯­­©³³©¯®¥® ¬ä§§¥² ¦²¡­

¬ä­°¬©§¡ ¦ö²³¬¡§ © ¦²å§¯² ³¯­ ¥®¬©§´ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´³ µ°°¦¡´´®©®§ «²ä¶¥² ¡´´ ¥® µ®©¯®³¡«´

µ´¡²¢¥´¡³ ¦ö² ¡´´ «¯®³´©´µ´©¯®¥® ³«¡¬¬ «µ®®¡ §¥®¯­¦ö²¡³N o­ «¯­­©³³©¯®¥® ©®´¥ ¬ä§§¥² ¦²¡­ ®å§¯´

¦ö²³¬¡§L ³«¡¬¬ ¤¥® µ®¤¥²²ä´´¡ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ¯­ ³«ä¬¥® ´©¬¬ ¤¥´´¡N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ RVW

artikel iiiMSSS

då eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ¦µ¬¬§ö² ³©®¡ µ°°§©¦´¥² ¦å² ¤¥´ °å ¢¥§ä²¡® ¡¶ ¥® ¦ªä²¤¥¤¥¬ ¡¶ ³©®¡ ¬¥¤¡­ö´¥²

´©¬¬³ä´´¡ ¥® ´©¬¬¦ä¬¬©§ µ®¤¥²³ö«®©®§³«¯­­©´´é ¦ö² ¡´´ – µ´¡® ¡´´ ¤¥´´¡ ©®¶¥²«¡² °å ¤¥ ¢¥¦¯§¥®¨¥´¥² ³¯­

§¥®¯­ «¯®³´©´µ´©¯®¥® ´©¬¬¤¥¬¡³ ¡®¤²¡ ©®³´©´µ´©¯®¥² ¥¬¬¥² ¯²§¡® – µ®¤¥²³ö«¡ °å³´å¤¤¡ ö¶¥²´²ä¤¥¬³¥²

¥¬¬¥² ­©³³¦ö²¨å¬¬¡®¤¥® ¶©¤ ´©¬¬ä­°®©®§¥® ¡¶ µ®©¯®³²ä´´¥®L ³å¶©¤¡ ©®´¥ ¤¥ °å³´å¤¤¡ ¦ö²¨å¬¬¡®¤¥®¡ ä²

¦ö²¥­å¬ ¦ö² ¥® ¤¯­³´¯¬³°²ö¶®©®§ ¯£¨ ¤¯­³´¯¬³¦ö²¦¡²¡®¤¥´ ä®®µ ©®´¥ ¨¡² ¡¶³¬µ´¡´³N

d¥® ´©¬¬¦ä¬¬©§¡ µ®¤¥²³ö«®©®§³«¯­­©´´é® ³«¡¬¬ µ°°¬ö³¡³ ®ä² ¤¥® ¨¡² ö¶¥²¬ä­®¡´ ³©® ²¡°°¯²´N

nä²­¡²¥ ¦ö²¥³«²©¦´¥² ¯­ µ´ö¶¡®¤¥´ ¡¶ µ®¤¥²³ö«®©®§³²ä´´¥® ³«¡¬¬ ­¥¤¤¥¬¡³ © ¥® ¥µ²¯°¥©³« ¬¡§

¡®´¡§¥® ¡¶ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´N eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ³«¡¬¬ °å ¥§¥´ ©®©´©¡´©¶ ¢¥³¬µ´¡ ¥¦´¥² ²å¤¥´³ ¯£¨

«¯­­©³³©¯®¥®³ §¯¤«ä®®¡®¤¥N

artikel iiiMSST

i ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ¡²´©«¥¬ iMQPNR ¤ ³«¡¬¬ ¶¡²ª¥ µ®©¯®³­¥¤¢¯²§¡²¥ ¯£¨ ¶¡²ª¥ ¦¹³©³« ¥¬¬¥² ªµ²©¤©³« °¥²³¯®

³¯­ ä² ¢¯³¡´´ ¥¬¬¥² ¨¡² ³©´´ ³ä´¥ © ¥® ­¥¤¬¥­³³´¡´ ¨¡ ²ä´´ ¡´´ ¥®³¡­ ¥¬¬¥² ´©¬¬³¡­­¡®³ ­¥¤ ¡®¤²¡

°¥²³¯®¥² §ö²¡ ¥® ¦²¡­³´ä¬¬®©®§ ´©¬¬ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ © ¦²å§¯² ³¯­ ¨ö² ´©¬¬ µ®©¯®¥®³

¶¥²«³¡­¨¥´³¯­²å¤¥® ¯£¨ ³¯­ ¤©²¥«´ ¢¥²ö² ¤¥® ­¥¤¢¯²§¡²¥® ¥¬¬¥² °¥²³¯®¥®N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ RVX

artikel iiiMSSU

QN eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ³«¡¬¬ ¶ä¬ª¡ eµ²¯°¥©³«¡ ¯­¢µ¤³­¡®®¥®N i ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ¡²´©«¥¬ iMQPNR ¤ ¯£¨

¡²´©«¥¬ iMTY ¨¡² ¯­¢µ¤³­¡®®¥® ¢¥¦¯§¥®¨¥´ ¡´´ ¦²å® ¶¡²ª¥ µ®©¯®³­¥¤¢¯²§¡²¥ ¥¬¬¥² ¶¡²ª¥ ¡®®¡® ¦¹³©³«

¥¬¬¥² ªµ²©¤©³« °¥²³¯® ³¯­ ä² ¢¯³¡´´ ¥¬¬¥² ¨¡² ³©´´ ³ä´¥ © ¥® ­¥¤¬¥­³³´¡´ ´¡ ¥­¯´ «¬¡§¯­å¬ ¯­ ¦¡¬¬ ¡¶

¤å¬©§ ¦ö²¶¡¬´®©®§ ®ä² ¤¥´ §ä¬¬¥² ¶¥²«³¡­¨¥´¥® ©®¯­ µ®©¯®¥®³ ©®³´©´µ´©¯®¥²L ¯²§¡® ¥¬¬¥² ­¹®¤©§¨¥´¥²L

­¥¤ µ®¤¡®´¡§ ¦ö² eµ²¯°¥©³«¡ µ®©¯®¥®³ ¤¯­³´¯¬ ®ä² ¤¥® µ´ö¶¡² ³©®¡ ¤¯­³´¯¬³¦µ®«´©¯®¥²N

o­¢µ¤³­¡®®¥® ³«¡¬¬ ©®¯­ ²¡­¥® ¦ö² ³©´´ µ°°¤²¡§ µ´¦ö²¡ ¤¥ µ®¤¥²³ö«®©®§¡² ³¯­ ¨¡® ¥¬¬¥² ¨¯®

¦©®®¥² ¢¥²ä´´©§¡¤¥L ¡®´©®§¥® °å ¥§¥´ ©®©´©¡´©¶ ¥¬¬¥² °å §²µ®¤¶¡¬ ¡¶ ¤¥ «¬¡§¯­å¬ ³¯­ ¦²¡­¦ö²³ ´©¬¬

¨¯®¯­ ¥¬¬¥² ¨¥®®¥ ¤©²¥«´ ¥¬¬¥² §¥®¯­ ¥® ¬¥¤¡­¯´ ¡¶ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´[ ¤¥´´¡ §ä¬¬¥² ¤¯£« ©®´¥ ¯­

¤¥ °å³´å¤¤¡ ¦ö²¨å¬¬¡®¤¥®¡ ä² ¥¬¬¥² ¨¡² ¶¡²©´ ¦ö²¥­å¬ ¦ö² ¥´´ ¤¯­³´¯¬³¦ö²¦¡²¡®¤¥N o­ ¯­¢µ¤³­¡®®¥®

«¯®³´¡´¥²¡² ¥´´ ¦¡¬¬ ¡¶ ¤å¬©§ ¦ö²¶¡¬´®©®§L ³«¡¬¬ ¨¡® ¥¬¬¥² ¨¯® ²¥­©´´¥²¡ ä²¥®¤¥´ ´©¬¬ ¤¥® ¢¥²ö²¤¡

©®³´©´µ´©¯®¥®L ¤¥´ ¢¥²ö²¤¡ ¯²§¡®¥´ ¥¬¬¥² ¤¥® ¢¥²ö²¤¡ ­¹®¤©§¨¥´¥® ³¯­ ³«¡¬¬ ¨¡ ¥® ¦²©³´ °å

´²¥ ­å®¡¤¥² ¦ö² ¡´´ ¬ä­®¡ ³©®¡ ³¹®°µ®«´¥²N o­¢µ¤³­¡®®¥® ³«¡¬¬ ¤ä²¥¦´¥² ¬ä­®¡ ¥® ²¡°°¯²´ ´©¬¬

eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ¯£¨ ¤¥® ¢¥²ö²¤¡ ©®³´©´µ´©¯®¥®L ¤¥´ ¢¥²ö²¤¡ ¯²§¡®¥´ ¥¬¬¥² ¤¥® ¢¥²ö²¤¡

­¹®¤©§¨¥´¥®N d¥® «¬¡§¡®¤¥ ³«¡¬¬ µ®¤¥²²ä´´¡³ ¯­ ²¥³µ¬´¡´¥´ ¡¶ ¤¥³³¡ µ®¤¥²³ö«®©®§¡²N

o­¢µ¤³­¡®®¥® ³«¡¬¬ ¦ö²¥¬ä§§¡ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ¥® 岬©§ ²¡°°¯²´ ¯­ ²¥³µ¬´¡´¥´ ¡¶ ³©®¡

µ®¤¥²³ö«®©®§¡²N

RN o­¢µ¤³­¡®®¥® ³«¡¬¬ ¶ä¬ª¡³ ¥¦´¥² ¶¡²ª¥ ¶¡¬ ´©¬¬ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ¦ö² ¤¥³³ ¶¡¬°¥²©¯¤N

o­¢µ¤³­¡®®¥® «¡® å´¥²¶ä¬ª¡³N

o­¢µ¤³­¡®®¥® «¡® °å ¢¥§ä²¡® ¡¶ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ¡¶³ä´´¡³ ¡¶ ¤¯­³´¯¬¥® ¯­ ¨¡® ¥¬¬¥² ¨¯® ©®´¥

¬ä®§²¥ µ°°¦¹¬¬¥² ¤¥ «²¡¶ ³¯­ ³´ä¬¬³ ¦ö² ¡´´ µ´¦ö²¡ µ°°§©¦´¥²®¡ ¥¬¬¥² ¯­ ¨¡® ¥¬¬¥² ¨¯® §ª¯²´ ³©§ ³«¹¬¤©§

´©¬¬ ¡¬¬¶¡²¬©§ ¦ö²³µ­­¥¬³¥N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ RVY

SN o­¢µ¤³­¡®®¥® ³«¡¬¬ ¶¡²¡ ¦µ¬¬³´ä®¤©§´ ¯¡¶¨ä®§©§ © ³©® ä­¢¥´³µ´ö¶®©®§N v©¤ ¦µ¬¬§ö²¡®¤¥´ ¡¶

³©®¡ µ°°§©¦´¥² ¦å² ¯­¢µ¤³­¡®®¥® ¶¡²«¥® ¢¥§ä²¡ ¥¬¬¥² ´¡ ¥­¯´ ©®³´²µ«´©¯®¥² ¦²å® ®å§¯® ©®³´©´µ´©¯®L

®å§¯´ ¯²§¡® ¥¬¬¥² ®å§¯® ­¹®¤©§¨¥´N o­¢µ¤³­¡®®¥® ¦å² ©®´¥ µ®¤¥² ³©® ä­¢¥´³´©¤ µ´ö¶¡ ®å§¯®

¡¶¬ö®¡¤ ¥¬¬¥² ¯¡¶¬ö®¡¤ ¹²«¥³¶¥²«³¡­¨¥´N

TN r¥§¬¥² ¯£¨ ¡¬¬­ä®®¡ ¶©¬¬«¯² ¦ö² ¯­¢µ¤³­¡®®¥®³ ä­¢¥´³µ´ö¶®©®§ ³«¡¬¬ ­¥¤¤¥¬¡³ © ¥® ¡¶

eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ¡®´¡§¥® ¥µ²¯°¥©³« ¬¡§N eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ³«¡¬¬ °å ¥§¥´ ©®©´©¡´©¶ ¢¥³¬µ´¡ ¥¦´¥²

«¯­­©³³©¯®¥®³ ¹´´²¡®¤¥ ¯£¨ ²å¤¥´³ §¯¤«ä®®¡®¤¥N

artikel iiiMSSV

eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ³«¡¬¬ ¨å¬¬¡ ¥® 岬©§ ³¥³³©¯®N d¥´ ³«¡¬¬ ³¡­­¡®´²ä¤¡ µ´¡® ³ä²³«©¬¤ «¡¬¬¥¬³¥

¤¥® ¡®¤²¡ ´©³¤¡§¥® © ­¡²³N

eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ¦å² ³¡­­¡®´²ä¤¡ ´©¬¬ ¥¸´²¡ ³¡­­¡®´²ä¤¥³°¥²©¯¤ °å ¢¥§ä²¡® ¡¶ ¥® ­¡ª¯²©´¥´ ¡¶

³©®¡ ¬¥¤¡­ö´¥² ¯£¨ °å ¢¥§ä²¡® ¡¶ ²å¤¥´ ¥¬¬¥² «¯­­©³³©¯®¥®N

artikel iiiMSSW

QN eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´ ¯£¨ ²å¤¥´ ³«¡¬¬ ¨ö²¡³ ¡¶ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ °å ¤¥ ¶©¬¬«¯² ³¯­ ¦¡³´³´ä¬¬³ ©

eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´³ ¯£¨ ²å¤¥´³ ¡²¢¥´³¯²¤®©®§¡²N

RN k¯­­©³³©¯®¥® ¦å² ®ä²¶¡²¡ ¶©¤ ³¡­´¬©§¡ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´³ ³¡­­¡®´²ä¤¥® ¯£¨ ³«¡¬¬ °å ¥§¥®

¢¥§ä²¡® ¦å µ´´¡¬¡ ³©§N d¥® ³«¡¬¬ ­µ®´¬©§¥® ¥¬¬¥² ³«²©¦´¬©§¥® ¢¥³¶¡²¡ ¦²å§¯² ³¯­ ³´ä¬¬³ ´©¬¬ ¤¥® ¡¶

eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ¥¬¬¥² ¤¥³³ ¬¥¤¡­ö´¥²N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ RWP

SN eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ³«¡¬¬ ¶©¤ ¯¦¦¥®´¬©§´ ³¡­­¡®´²ä¤¥ ¤©³«µ´¥²¡ ¤¥® ¡¬¬­ä®®¡ å²³²¡°°¯²´ ³¯­

«¯­­©³³©¯®¥® ¦ö²¥¬ä§§¥² °¡²¬¡­¥®´¥´N

artikel iiiMSSX

o­ ©®´¥ ¡®®¡´ ¦ö²¥³«²©¶³ © «¯®³´©´µ´©¯®¥®L ³«¡¬¬ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ¢¥³¬µ´¡ ­¥¤ ­¡ª¯²©´¥´ ¡¶ ¤¥

¡¶§©¶®¡ ²ö³´¥²®¡N d¥´ ³«¡¬¬ ¡®§¥³ © ¤¥³³ ¡²¢¥´³¯²¤®©®§ ®ä² ¢¥³¬µ´¦ö²¨¥´ ¦ö²¥¬©§§¥²N

artikel iiiMSSY

eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ³«¡¬¬ ¡®´¡ ³©® ¡²¢¥´³¯²¤®©®§ ­¥¤ ¥® ­¡ª¯²©´¥´ ¡¶ ³©®¡ ¬¥¤¡­ö´¥²N

eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´³ °²¯´¯«¯¬¬ ³«¡¬¬ ¯¦¦¥®´¬©§§ö²¡³ °å ¤¥ ¶©¬¬«¯² ³¯­ ¦¡³´³´ä¬¬³ © «¯®³´©´µ´©¯®¥® ¯£¨

¤¥³³ ¡²¢¥´³¯²¤®©®§N

artikel iiiMSTP

o­ ¥´´ ¦ö²³¬¡§ ¯­ ­©³³´²¯¥®¤¥¶¯´µ­ ¬ä§§³ ¦²¡­ © ¦²å§¡ ¯­ «¯­­©³³©¯®¥®³ ¶¥²«³¡­¨¥´ ¦å²

eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ©®´¥ ´¡ ³´ä¬¬®©®§ ´©¬¬ ¦ö²³¬¡§¥´ ¦ö²²ä® ´©¤©§¡³´ ´²¥ ¤¡§¡² ¥¦´¥² ¤¥´ ¡´´ ¤¥´´¡ ¬¡§´³ ¦²¡­

¯£¨ ¥®¤¡³´ §¥®¯­ ö°°¥® ¯­²ö³´®©®§N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ RWQ

o­ ¦ö²³¬¡§¥´ ¯­ ­©³³´²¯¥®¤¥¶¯´µ­ ¡®´¡³ ­¥¤ ¥® ­¡ª¯²©´¥´ ¡¶ ´¶å ´²¥¤ª¥¤¥¬¡² ¡¶ ¤¥ ¡¶§©¶®¡

²ö³´¥²®¡ ¯£¨ ­¥¤ ­¡ª¯²©´¥´ ¡¶ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´³ ¬¥¤¡­ö´¥²L ³«¡¬¬ «¯­­©³³©¯®¥®³ ¬¥¤¡­ö´¥²

«¯¬¬¥«´©¶´ ¡¶§å ¯£¨ µ®©¯®¥®³ µ´²©«¥³­©®©³´¥² ³«¡¬¬ ¡¶§å ¦²å® «¯­­©³³©¯®¥®N d¥ ³«¡¬¬ «¶¡²³´å ©

ä­¢¥´¥ ¯£¨ ¦¯²´³ä´´¡ ¡´´ ¨¡®¤¬ä§§¡ ¬ö°¡®¤¥ ä²¥®¤¥® ´©¬¬ ¤¥³³ ¡´´ ¤¥ ¨¡² ¥²³¡´´³ ¥®¬©§´ ¡²´©«¬¡²®¡ iMRV

¯£¨ iMRWN i ³å ¦¡¬¬ ³«¡¬¬ ­¡®¤¡´´©¤¥® ¦ö² ¤¥ «¯­­©³³©¯®³¬¥¤¡­ö´¥² ³¯­ µ´³¥³ ¡´´ ¥²³ä´´¡ ¤¥­ ¬ö°¡ µ´

³¡­­¡ ¤¡§ ³¯­ ­¡®¤¡´´©¤¥® ³«µ¬¬¥ ¨¡ ¬ö°´ µ´ ¦ö² ¤¥ «¯­­©³³©¯®³¬¥¤¡­ö´¥² ³¯­ ¨¡² ´¶©®§¡´³ ¡´´

«¯¬¬¥«´©¶´ ¡¶§åN

u®¤¥²¡¶³®©´´ R

eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´

artikel iiiMSTQ

QN i®§¥® ­¥¤¬¥­ ¡¶ eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´ ¦å² ¶©¤ ¯­²ö³´®©®§ ¦ö²¥´²ä¤¡ ­¥² ä® ¥® ¡®®¡® ­¥¤¬¥­N

a´´ °¥²³¯®¬©§¥® ®ä²¶¡²¡®¤¥ ¥¬¬¥² ¦ö²¥´²ä¤¤¡ ­¥¤¬¥­­¡² ¡¶³´å² ¦²å® ¡´´ ²ö³´¡ ¨©®¤²¡² ©®´¥ ¡´´

ö¶¥²¬ä§§®©®§¡² ³¯­ «²ä¶¥² ¥®¨ä¬¬©§¨¥´ ¡®´¡³ ¡¶ eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´N

RN eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´³ ´¡¬­¡® «¡® ¡¶ eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´ ©®¢ªµ¤¡³ ¡´´ ¨ö²¡³N

SN eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´ ³«¡¬¬ ¢¥³¬µ´¡ ­¥¤ ¥®«¥¬ ­¡ª¯²©´¥´ © ¦ö²¦¡²¡®¤¥¦²å§¯² ¯£¨ ®ä² ¤¥´ ¡®´¡² ³©®

¡²¢¥´³¯²¤®©®§N

TN eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´ ³«¡¬¬ ¢©´²ä¤¡³ ¡¶ ²å¤¥´³ §¥®¥²¡¬³¥«²¥´¡²©¡´N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ RWR

u®¤¥²¡¶³®©´´ S

m©®©³´¥²²å¤¥´

artikel iiiMSTR

r夥´ ³«¡¬¬ ³¡­­¡®´²ä¤¡ ¥¦´¥² «¡¬¬¥¬³¥ ¡¶ ¯²¤¦ö²¡®¤¥®L °å ¤¥®®¥³ ©®©´©¡´©¶ ¥¬¬¥² °å ¢¥§ä²¡® ¡¶ ®å§¯®

²å¤³­¥¤¬¥­ ¥¬¬¥² «¯­­©³³©¯®¥®N

artikel iiiMSTS

QN i®§¥® ­¥¤¬¥­ ¡¶ ²å¤¥´ ¦å² ¶©¤ ¯­²ö³´®©®§ ¦ö²¥´²ä¤¡ ­¥² ä® ¥® ¡®®¡® ­¥¤¬¥­N

RN fö² ¤¥ ö¶¥²¬ä§§®©®§¡² ³¯­ «²ä¶¥² ¥®«¥¬ ­¡ª¯²©´¥´ ³«¡¬¬ ²å¤¥´ ¢¥³¬µ´¡ ­¥¤ ¥® ­¡ª¯²©´¥´ ¡¶ ³©®¡

­¥¤¬¥­­¡²N

SN a´´ °¥²³¯®¬©§¥® ®ä²¶¡²¡®¤¥ ¥¬¬¥² ¦ö²¥´²ä¤¤¡ ­¥¤¬¥­­¡² ¡¶³´å² ¦²å® ¡´´ ²ö³´¡ ¨©®¤²¡² ©®´¥ ¡´´

ö¶¥²¬ä§§®©®§¡² ³¯­ «²ä¶¥² ¥®¨ä¬¬©§¨¥´ ¡®´¡³ ¡¶ ²å¤¥´N

artikel iiiMSTT

QN e® «¯­­©´´é ³¯­ ¢¥³´å² ¡¶ ³´ä®¤©§¡ ²¥°²¥³¥®´¡®´¥² ¦ö² ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ²¥§¥²©®§¡² ³«¡¬¬

¡®³¶¡²¡ ¦ö² ¡´´ ¦ö²¢¥²¥¤¡ ²å¤¥´³ ¡²¢¥´¥ ¯£¨ ¡´´ µ´¦ö²¡ ¤¥ µ°°¤²¡§ ³¯­ ²å¤¥´ §¥² ¤¥®N k¯­­©´´é® ¦å²

¡®´¡ ¢¥³¬µ´ © °²¯£¥¤µ²¦²å§¯² © ¤¥ ¦¡¬¬ ³¯­ ¡®§¥³ © ²å¤¥´³ ¡²¢¥´³¯²¤®©®§N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ RWS

RN r夥´ ³«¡¬¬ ¢©´²ä¤¡³ ¡¶ ¥´´ §¥®¥²¡¬³¥«²¥´¡²©¡´L ³¯­ ³«¡¬¬ ¬¹¤¡ µ®¤¥² ¥® §¥®¥²¡¬³¥«²¥´¥²¡²¥L ³¯­

µ´³¥³ ¡¶ ²å¤¥´N

r夥´ ³«¡¬¬ ¢¥³¬µ´¡ ­¥¤ ¥®«¥¬ ­¡ª¯²©´¥´ ¯­ §¥®¥²¡¬³¥«²¥´¡²©¡´¥´³ ¯²§¡®©³¡´©¯®N

SN r夥´ ³«¡¬¬ ¢¥³¬µ´¡ ­¥¤ ¥®«¥¬ ­¡ª¯²©´¥´ © ¦ö²¦¡²¡®¤¥¦²å§¯² ¯£¨ ®ä² ¤¥´ ¡®´¡² ³©® ¡²¢¥´³¯²¤®©®§N

artikel iiiMSTU

r夥´ ¦å² ­¥¤ ¥®«¥¬ ­¡ª¯²©´¥´ ¢¥§ä²¡ ¡´´ «¯­­©³³©¯®¥® ³«¡¬¬ ¦ö²¥´¡ ¤¥ µ´²¥¤®©®§¡² ³¯­ ²å¤¥´ ¦©®®¥²

®ö¤¶ä®¤©§¡ ¦ö² ¡´´ ¦ö²¶¥²«¬©§¡ ¤¥ §¥­¥®³¡­­¡ ­å¬¥® ³¡­´ ¡´´ ¦ö²¥¬ä§§¡ ²å¤¥´ ¬ä­°¬©§¡ ¦ö²³¬¡§N o­

«¯­­©³³©¯®¥® ©®´¥ ¬ä§§¥² ¦²¡­ ®å§¯´ ¦ö²³¬¡§L ³«¡¬¬ ¤¥® µ®¤¥²²ä´´¡ ²å¤¥´ ¯­ ³«ä¬¥® ´©¬¬ ¤¥´´¡N

artikel iiiMSTV

r夥´ ³«¡¬¬ ¡®´¡ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¢¥³¬µ´ ³¯­ ©®®¥¨å¬¬¥² ³´¡¤§¡²®¡ ¦ö² ¤¥ «¯­­©´´é¥² ³¯­ ¡®§¥³

© «¯®³´©´µ´©¯®¥®N d¥´ ³«¡¬¬ ¢¥³¬µ´¡ ­¥¤ ¥®«¥¬ ­¡ª¯²©´¥´ ¥¦´¥² ¡´´ ¨¡ ¨ö²´ «¯­­©³³©¯®¥®N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ RWT

u®¤¥²¡¶³®©´´ T

eµ²¯°¥©³«¡ «¯­­©³³©¯®¥®

artikel iiiMSTW

k¯­­©³³©¯®¥®³ ¬¥¤¡­ö´¥² ³«¡¬¬ ¡¶¨å¬¬¡ ³©§ ¦²å® ¶¡²ª¥ ¨¡®¤¬©®§ ³¯­ ä² ¯¦ö²¥®¬©§ ­¥¤ ¤¥²¡³

³«¹¬¤©§¨¥´¥²N m¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ³«¡¬¬ ²¥³°¥«´¥²¡ ¤¥²¡³ ¯¢¥²¯¥®¤¥ ¯£¨ ©®´¥ ³ö«¡ °å¶¥²«¡ ¤¥­ ®ä² ¤¥

µ´¦ö² ³©®¡ µ°°§©¦´¥²N

k¯­­©³³©¯®¥®³ ¬¥¤¡­ö´¥² ¦å² ©®´¥ µ®¤¥² ³©® ä­¢¥´³´©¤ µ´ö¶¡ ®å§¯® ¡®®¡® ¡¶¬ö®¡¤ ¥¬¬¥² ¯¡¶¬ö®¡¤

¹²«¥³¶¥²«³¡­¨¥´N d¥ ³«¡¬¬ ®ä² ¤¥ ´©¬¬´²ä¤¥² ¡¶§¥ ¥® ¨ö§´©¤¬©§ ¦ö²³ä«²¡® ¡´´ ³å¶ä¬ µ®¤¥² ³¯­ ¥¦´¥² ³©®

ä­¢¥´³´©¤ ²¥³°¥«´¥²¡ ¤¥ ¦ö²°¬©«´¥¬³¥² ³¯­ ¦ö¬ª¥² ¡¶ ä­¢¥´¥´L ³ä²³«©¬´ ¤¥²¡³ ³«¹¬¤©§¨¥´ ¡´´ ©¡«´´¡

²¥¤¢¡²¨¥´ ¯£¨ ¶©³¡ ¯­¤ö­¥ ¶©¤ ­¯´´¡§¡®¤¥ ¡¶ ¶©³³¡ µ°°¤²¡§ ¥¬¬¥² ¦ö²­å®¥² ¥¦´¥² ä­¢¥´³´©¤¥®N o­

¤¥³³¡ ¦ö²°¬©«´¥¬³¥² 峩¤¯³ä´´³ ¦å² ¤¯­³´¯¬¥®L °å ¢¥§ä²¡® ¡¶ ²å¤¥´ ³¯­ ³«¡¬¬ ¢¥³¬µ´¡ ­¥¤ ¥®«¥¬

­¡ª¯²©´¥´ ¥¬¬¥² ¡¶ «¯­­©³³©¯®¥®L ¡¬¬´ ¥¦´¥² ¯­³´ä®¤©§¨¥´¥²®¡ ¢¥³¬µ´¡ ¡®´©®§¥® ¡´´ ¤¥® ¢¥²ö²¤¡

«¯­­©³³©¯®³¬¥¤¡­¯´¥® ³«¡¬¬ ¡¶³ä´´¡³ ¦²å® ä­¢¥´¥´ °å ¤¥ ¶©¬¬«¯² ³¯­ ¡®§¥³ © ¡²´©«¥¬ iiiMSTY ¥¬¬¥²

¢¥²ö¶¡³ ²ä´´¥® ´©¬¬ °¥®³©¯® ¥¬¬¥² ¡®¤²¡ ¦ö²­å®¥² © ¤¥³³ ³´ä¬¬¥N

artikel iiiMSTX

QN e® «¯­­©³³©¯®³¬¥¤¡­¯´³ ä­¢¥´¥ ³«¡¬¬L ¦²å®³¥´´ ¶©¤ ®¯²­¡¬¡ ®¹´©¬¬³ä´´®©®§¡² ¯£¨ ¶©¤ ¤ö¤³¦¡¬¬L

µ°°¨ö²¡ ®ä² ¬¥¤¡­¯´¥® ¢¥§ä² ³©´´ ¥®´¬¥¤©§¡®¤¥ ¥¬¬¥² ¡¶³ä´´³N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ RWU

RN fö² ¤¥® ¥®´¬¥¤©§¡¤¥L ¡¶³¡´´¥ ¥¬¬¥² ¡¶¬©¤®¥ «¯­­©³³©¯®³¬¥¤¡­¯´¥®³ å´¥²³´å¥®¤¥ ­¡®¤¡´´©¤ ³«¡¬¬

¥® ¥²³ä´´¡²¥ µ´³¥³ ´©¬¬ ®¹ ¬¥¤¡­¯´ ¡¶ ³¡­­¡ ®¡´©¯®¡¬©´¥´ ¡¶ ²å¤¥´ © ³¡­¦ö²³´å®¤ ­¥¤ «¯­­©³³©¯®¥®³

¯²¤¦ö²¡®¤¥ ¯£¨ ¥¦´¥² ¤¥´ ¡´´ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ¨¡² ¨ö²´³ ³¡­´ © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ «²©´¥²©¥²®¡ ©

¡²´©«¥¬ iMRVNTN

r夥´ ¦å² ­¥¤ ¥®¨ä¬¬©§¨¥´ °å ¦ö²³¬¡§ ¡¶ «¯­­©³³©¯®¥®³ ¯²¤¦ö²¡®¤¥ ¢¥³¬µ´¡ ¡´´ ¥® ¥²³ä´´¡²¥ ©®´¥

¢¥¨ö¶¥² µ´³¥³L ³ä²³«©¬´ ¯­ å´¥²³´¯¤¥® ¡¶ ¬¥¤¡­¯´¥®³ ­¡®¤¡´´©¤ ä² «¯²´N

SN o­ ¯²¤¦ö²¡®¤¥® ¢¥§ä² ³©´´ ¥®´¬¥¤©§¡®¤¥L ¡¶³ä´´³ ¥¬¬¥² ¡¶¬©¤¥²L ³«¡¬¬ ¥® ¥²³ä´´¡²¥ µ´³¥³ ¦ö²

å´¥²³´¯¤¥® ¡¶ ¨¡®³ ¥¬¬¥² ¨¥®®¥³ ­¡®¤¡´´©¤ © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ¡²´©«¥¬ iMRWNQN

TN o­ µ®©¯®¥®³ µ´²©«¥³­©®©³´¥² ¢¥§ä² ³©´´ ¥®´¬¥¤©§¡®¤¥L ¡¶³ä´´³ ¥¬¬¥² ¡¶¬©¤¥²L ³«¡¬¬ ¥® ¥²³ä´´¡²¥

µ´³¥³ ¦ö² å´¥²³´¯¤¥® ¡¶ ¨¡®³ ¥¬¬¥² ¨¥®®¥³ ­¡®¤¡´´©¤ © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ¡²´©«¥¬ iMRXNQN

UN o­ ³¡­´¬©§¡ «¯­­©³³©¯®³¬¥¤¡­ö´¥² ¢¥§ä² ³©´´ ¥®´¬¥¤©§¡®¤¥ ³«¡¬¬ ¤¥ «¶¡²³´å © ä­¢¥´¥´ ¯£¨

¦¯²´³ä´´¡ ¡´´ ¨¡®¤¬ä§§¡ ¬ö°¡®¤¥ ä²¥®¤¥® ´©¬¬ ¤¥³³ ¡´´ ¥²³ä´´¡²¥ ¨¡² µ´³¥´´³ ¦ö² å´¥²³´¯¤¥® ¡¶ ¤¥²¡³

­¡®¤¡´´©¤L © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ¡²´©«¬¡²®¡ iMRV ¯£¨ iMRWN

artikel iiiMSTY

o­ ¥® «¯­­©³³©¯®³¬¥¤¡­¯´ ©®´¥ ¬ä®§²¥ µ°°¦¹¬¬¥² ¤¥ «²¡¶ ³¯­ ³´ä¬¬³ ¦ö² ¡´´ µ´¦ö²¡ µ°°§©¦´¥²®¡ ¥¬¬¥²

¯­ ¨¡® ¥¬¬¥² ¨¯® ¨¡² §ª¯²´ ³©§ ³«¹¬¤©§ ´©¬¬ ¡¬¬¶¡²¬©§ ¦ö²³µ­­¥¬³¥L ¦å² ¤¯­³´¯¬¥® °å ¢¥§ä²¡® ¡¶ ²å¤¥´

­¥¤ ¥®«¥¬ ­¡ª¯²©´¥´ ¥¬¬¥² ¡¶ «¯­­©³³©¯®¥® ¢¥³¬µ´¡ ¡´´ ¡¶³ä´´¡ ¨¯®¯­ ¥¬¬¥² ¨¥®®¥N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ RWV

artikel iiiMSUP

u´¡® ¡´´ ¤¥´ °å¶¥²«¡² ´©¬¬ä­°®©®§¥® ¡¶ ¡²´©«¥¬ iMRXNT ³«¡¬¬ «¯­­©³³©¯®¥®³ ¯¬©«¡ ¡®³¶¡²³¯­²å¤¥®

³´²µ«´µ²¥²¡³ ¯£¨ ¦ö²¤¥¬¡³ ­¥¬¬¡® ¤¥³³ ¬¥¤¡­ö´¥² ¡¶ ¤¥³³ ¯²¤¦ö²¡®¤¥L © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ¡²´©«¥¬ iMRWNSN

o²¤¦ö²¡®¤¥® ¦å² 䮤²¡ ¤¥®®¡ ¡®³¶¡²³¦ö²¤¥¬®©®§ µ®¤¥² ­¡®¤¡´°¥²©¯¤¥®N k¯­­©³³©¯®¥®³ ¬¥¤¡­ö´¥²

³«¡¬¬ µ®¤¥² ¬¥¤®©®§ ¡¶ ¯²¤¦ö²¡®¤¥® µ´¦ö²¡ ¤¥ µ°°§©¦´¥² ³¯­ ¤¥®®¥ å¬ä§§¥² ¤¥­N

artikel iiiMSUQ

k¯­­©³³©¯®¥® ³«¡¬¬ ¢¥³¬µ´¡ ­¥¤ ¥® ­¡ª¯²©´¥´ ¡¶ ³©®¡ ¬¥¤¡­ö´¥²N i ¡²¢¥´³¯²¤®©®§¥® ³«¡¬¬ ¡®§¥³ ®ä²

¢¥³¬µ´¦ö²¨¥´ ¦ö²¥¬©§§¥²N

artikel iiiMSUR

QN k¯­­©³³©¯®¥® ³«¡¬¬ ¡®´¡ ³©® ¡²¢¥´³¯²¤®©®§ ¦ö² ¡´´ ³ä«¥²³´ä¬¬¡ ¡´´ ¢å¤¥ «¯­­©³³©¯®¥® ³ªä¬¶ ¯£¨

¤¥³³ ¡¶¤¥¬®©®§¡² ¦µ¬¬§ö² ³©®¡ µ°°§©¦´¥²N d¥® ³«¡¬¬ ³¥ ´©¬¬ ¡´´ ¡²¢¥´³¯²¤®©®§¥® ¯¦¦¥®´¬©§§ö²³N

RN k¯­­©³³©¯®¥® ³«¡¬¬ 岬©§¥®L ³¥®¡³´ ¥® ­å®¡¤ ¦ö²¥ ö°°®¡®¤¥´ ¡¶ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´³ ³¥³³©¯®L

¯¦¦¥®´¬©§§ö²¡ ¥® ¡¬¬­ä® ²¡°°¯²´ ¯­ µ®©¯®¥®³ ¶¥²«³¡­¨¥´N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ RWW

u®¤¥²¡¶³®©´´ U

eµ²¯°¥©³«¡ µ®©¯®¥®³ ¤¯­³´¯¬

artikel iiiMSUS

d¯­³´¯¬¥® ³«¡¬¬ ³¡­­¡®´²ä¤¡ © ¯¬©«¡ ¡¶¤¥¬®©®§¡²L © ³´¯² ¡¶¤¥¬®©®§ ¥¬¬¥² © °¬¥®µ­L © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤

³´¡¤§¡® ¦ö² eµ²¯°¥©³«¡ µ®©¯®¥®³ ¤¯­³´¯¬N

artikel iiiMSUT

d¯­³´¯¬¥® ³«¡¬¬ ¢©´²ä¤¡³ ¡¶ å´´¡ §¥®¥²¡¬¡¤¶¯«¡´¥²N på ¢¥§ä²¡® ¡¶ ¤¯­³´¯¬¥® ¦å² ²å¤¥´ ­¥¤

¥®¨ä¬¬©§¨¥´ ¡®´¡ ¥´´ ¥µ²¯°¥©³«´ ¢¥³¬µ´ ¯­ ¡´´ µ´ö«¡ ¡®´¡¬¥´ §¥®¥²¡¬¡¤¶¯«¡´¥²N

g¥®¥²¡¬¡¤¶¯«¡´¥²®¡ ³«¡¬¬ ¶©¤ ¯¦¦¥®´¬©§¡ ¤¯­³´¯¬³³¥³³©¯®¥²L ¦µ¬¬³´ä®¤©§´ ¯°¡²´©³«´ ¯£¨ ¯¡¶¨ä®§©§´L

¬ä§§¡ ¦²¡­ ­¯´©¶¥²¡¤¥ ¹´´²¡®¤¥® © ä²¥®¤¥® ³¯­ ¥®¬©§´ ³´¡¤§¡® ¦ö² eµ²¯°¥©³«¡ µ®©¯®¥®³ ¤¯­³´¯¬

«²ä¶¥² ¤¥²¡³ ¤¥¬´¡§¡®¤¥N

artikel iiiMSUU

d¯­³´¯¬¥®³ ¤¯­¡²¥ ¯£¨ §¥®¥²¡¬¡¤¶¯«¡´¥²L ³¯­ µ´³¥³ ¢¬¡®¤ °¥²³¯®¥² ¶¡²³ ¯¡¶¨ä®§©§¨¥´ ©®´¥ «¡®

©¦²å§¡³ä´´¡³ ¯£¨ ³¯­ µ°°¦¹¬¬¥² ®ö¤¶ä®¤©§¡ ¶©¬¬«¯² ¦ö² µ´ö¶¡®¤¥ ¡¶ ¤¥ ¨ö§³´¡ ¤¯­¡²ä­¢¥´¥®¡ ©

¨¥­¬¡®¤¥´ ¥¬¬¥² ä² ªµ²©³´¥² ­¥¤ ¡¬¬­ä®´ ¥²«ä®¤¡ «¶¡¬©¦©«¡´©¯®¥²L ³«¡¬¬ µ´³¥³ ¡¶ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³

²¥§¥²©®§¡² © ³¡­¦ö²³´å®¤ ¥¦´¥² ¤¥´ ¡´´ ¤¥® «¯­­©´´é ³¯­ ¦ö²¥³«²©¶³ © ¡²´©«¥¬ iiiMSUW ¨¡² ¨ö²´³N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ RWX

e® ¤¥¬ ¡¶ ¤¯­¡²´ªä®³´¥²®¡ ¯£¨ ´ªä®³´¥²®¡ ³¯­ §¥®¥²¡¬¡¤¶¯«¡´ ³«¡¬¬ ®¹´©¬¬³ä´´¡³ ¶¡²´ ´²¥¤ª¥ å²

© ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ¦ö²¥³«²©¦´¥²®¡ © ³´¡¤§¡® ¦ö² eµ²¯°¥©³«¡ µ®©¯®¥®³ ¤¯­³´¯¬N

d¯­¡²®¡ ³«¡¬¬ ¢¬¡®¤ ³©§ ¶ä¬ª¡ ¤¯­³´¯¬¥®³ ¯²¤¦ö²¡®¤¥ ¦ö² ¥® ´©¤ ¡¶ ´²¥ å²N o²¤¦ö²¡®¤¥® «¡®

å´¥²¶ä¬ª¡³N

d¯­³´¯¬¥® ³«¡¬¬ ¡®´¡ ³©®¡ ²ä´´¥§å®§³²¥§¬¥²N rä´´¥§å®§³²¥§¬¥²®¡ ³«¡¬¬ §¯¤«ä®®¡³ ¡¶ ²å¤¥´N

artikel iiiMSUV

a®´¡¬¥´ ¤¯­¡²¥ © ´²©¢µ®¡¬¥® ³«¡¬¬ ¦¡³´³´ä¬¬¡³ © ³´¡¤§¡® ¦ö² eµ²¯°¥©³«¡ µ®©¯®¥®³ ¤¯­³´¯¬N i ³´¡¤§¡®

¦å² ¤¥´ ¦ö²¥³«²©¶¡³ ¡´´ ´²©¢µ®¡¬¥® ³«¡¬¬ ¢©´²ä¤¡³ ¡¶ §¥®¥²¡¬¡¤¶¯«¡´¥²N

l¥¤¡­ö´¥²®¡ © ´²©¢µ®¡¬¥® ³«¡¬¬ µ´³¥³ ¢¬¡®¤ °¥²³¯®¥² ¶¡²³ ¯¡¶¨ä®§©§¨¥´ ©®´¥ «¡® ©¦²å§¡³ä´´¡³ ¯£¨ ³¯­

µ°°¦¹¬¬¥² ®ö¤¶ä®¤©§¡ ¶©¬¬«¯² ¦ö² µ´ö¶¡®¤¥ ¡¶ ¨ö§¡ ¤¯­¡²ä­¢¥´¥®N d¥ ³«¡¬¬ µ´³¥³ ¡¶

­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ²¥§¥²©®§¡² © ³¡­¦ö²³´å®¤L ¥¦´¥² ¡´´ ¤¥® «¯­­©´´é ³¯­ ¦ö²¥³«²©¶³ © ¡²´©«¥¬ iiiMSUW

¨¡² ¨ö²´³N

e® ¤¥¬ ¡¶ ¬¥¤¡­ö´¥²®¡ © ´²©¢µ®¡¬¥® ³«¡¬¬ ®¹´©¬¬³ä´´¡³ ¶¡²´ ´²¥¤ª¥ å²N

d¯­¡²®¡ ³«¡¬¬ ¢¬¡®¤ ³©§ ¶ä¬ª¡ ¯²¤¦ö²¡®¤¥® ¦ö² ´²©¢µ®¡¬¥® ¦ö² ¥® ´©¤ ¡¶ ´²¥ å²N o²¤¦ö²¡®¤¥® «¡®

å´¥²¶ä¬ª¡³N

t²©¢µ®¡¬¥® ³«¡¬¬ ¡®´¡ ³©®¡ ²ä´´¥§å®§³²¥§¬¥² © ³¡­¦ö²³´å®¤ ­¥¤ ¤¯­³´¯¬¥®N rä´´¥§å®§³²¥§¬¥²®¡ ³«¡¬¬

§¯¤«ä®®¡³ ¡¶ ²å¤¥´N

o­ ©®´¥ ¡®®¡´ ¦ö²¥³«²©¶³ © ³´¡¤§¡®L ³«¡¬¬ ¤¥ ¢¥³´ä­­¥¬³¥² © «¯®³´©´µ´©¯®¥® ³¯­ ¡¶³¥² ¤¯­³´¯¬¥®

´©¬¬ä­°¡³ °å ´²©¢µ®¡¬¥®N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ RWY

artikel iiiMSUW

d¥´ ³«¡¬¬ ©®²ä´´¡³ ¥® «¯­­©´´é ­¥¤ µ°°§©¦´ ¡´´ ¡¶§¥ ¹´´²¡®¤¥ ¯­ «¡®¤©¤¡´¥²®¡³ ¬ä­°¬©§¨¥´ ¡´´ µ´ö¶¡

ä­¢¥´¥®¡ ³¯­ ¤¯­¡²¥ ¯£¨ §¥®¥²¡¬¡¤¶¯«¡´ © ¤¯­³´¯¬¥® ¯£¨ ´²©¢µ®¡¬¥® ©®®¡® ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³

²¥§¥²©®§¡² ¯­¢¥³ö²ª¥² µ´®ä­®©®§¡²®¡ © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ¡²´©«¬¡²®¡ iiiMSUU ¯£¨ iiiMSUVN

k¯­­©´´é® ³«¡¬¬ ¢¥³´å ¡¶ ³ªµ °¥²³¯®¥² µ´³¥¤¤¡ ¢¬¡®¤ ¦ö²¥ ¤¥´´¡ ¬¥¤¡­ö´¥² ¡¶ ¤¯­³´¯¬¥® ¯£¨

´²©¢µ®¡¬¥®L ¬¥¤¡­ö´¥² ¡¶ ®¡´©¯®¥¬¬¡ ¨ö§³´¡ ¤¯­³´¯¬¡² ¯£¨ ªµ²©³´¥² ­¥¤ ¡¬¬­ä®´ ¥²«ä®¤¡

«¶¡¬©¦©«¡´©¯®¥²L ¶¡²¡¶ ¥® ³«¡¬¬ ¦ö²¥³¬å³ ¡¶ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´N r夥´ ³«¡¬¬ ¡®´¡ ¥´´ ¥µ²¯°¥©³«´ ¢¥³¬µ´

¤ä² ²¥§¬¥²®¡ ¦ö² «¯­­©´´é®³ ¡²¢¥´³³ä´´ ¡®§¥³ ¯£¨ ¥´´ ¥µ²¯°¥©³«´ ¢¥³¬µ´ ¤ä² ¤¥³³ ¬¥¤¡­ö´¥² µ´³¥³N

r夥´ ³«¡¬¬ ¢¥³¬µ´¡ °å ©®©´©¡´©¶ ¡¶ ¤¯­³´¯¬¥®³ ¯²¤¦ö²¡®¤¥N

artikel iiiMSUX

QN t²©¢µ®¡¬¥® ³«¡¬¬ ¶¡²¡ ¢¥¨ö²©§ ¡´´ © ¦ö²³´¡ ©®³´¡®³ °²ö¶¡ ¯£¨ ¡¶§ö²¡ ¤¥ ä²¥®¤¥® ³¯­ ¡®§¥³ ©

¡²´©«¬¡²®¡ iiiMSVUL iiiMSVWL iiiMSWPL iiiMSWR ¯£¨ iiiMSWTL ­¥¤ µ®¤¡®´¡§ ¡¶ ¤¥ ä²¥®¤¥® ³¯­ 嶩¬¡² ¥®

¥®¬©§´ ¡²´©«¥¬ iiiMSUY µ°°²ä´´¡¤ ³°¥£©¡¬¤¯­³´¯¬ ¯£¨ ¤¥ ³¯­ ¥®¬©§´ ³´¡¤§¡® ¦ö² eµ²¯°¥©³«¡ µ®©¯®¥®³

¤¯­³´¯¬ ¦¡¬¬¥² µ®¤¥² ¤¯­³´¯¬¥®³ ¢¥¨ö²©§¨¥´N i ³´¡¤§¡® «¡® ¤¥´ ¦ö²¥³«²©¶¡³ ¡´´ ´²©¢µ®¡¬¥® ³«¡¬¬ ¶¡²¡

¢¥¨ö²©§ ¦ö² ¡®¤²¡ §²µ°°¥² ¡¶ ä²¥®¤¥®N

t²©¢µ®¡¬¥®³ ¡¶§ö²¡®¤¥® ¥®¬©§´ ¤¥®®¡ °µ®«´ «¡® ö¶¥²«¬¡§¡³ ´©¬¬ ¤¯­³´¯¬¥®L ¤¯£« ¥®¤¡³´ © ²ä´´³¦²å§¯²L

© ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ¤¥ ¶©¬¬«¯² ¯£¨ ¢¥§²ä®³®©®§¡² ³¯­ ¦¡³´³´ä¬¬³ © ³´¡¤§¡®N

RN t²©¢µ®¡¬¥® ³«¡¬¬ ¶¡²¡ ¢¥¨ö²©§ ¡´´ °²ö¶¡ ¯£¨ ¡¶§ö²¡ ö¶¥²«¬¡§¡®¤¥® ­¯´ ¡¶§ö²¡®¤¥® ³¯­ ¦¡´´¡³

¡¶ ³°¥£©¡¬¤¯­³´¯¬¡²®¡N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ RXP

t²©¢µ®¡¬¥®³ ¡¶§ö²¡®¤¥® ¥®¬©§´ ¤¥®®¡ °µ®«´ «¡® © µ®¤¡®´¡§³¦¡¬¬ ¯­°²ö¶¡³ ¡¶ ¤¯­³´¯¬¥®L © ¥®¬©§¨¥´

­¥¤ ¤¥ ¶©¬¬«¯² ¯£¨ ¢¥§²ä®³®©®§¡² ³¯­ ¦¡³´³´ä¬¬³ © ³´¡¤§¡® ¦ö² eµ²¯°¥©³«¡ µ®©¯®¥®³ ¤¯­³´¯¬L ¯­ ¤¥´

¦©®®³ ¥® ¡¬¬¶¡²¬©§ ²©³« ¦ö² ¡´´ ¤¥ µ®¤¥²§²ä¶¥² ¥®¨¥´¬©§¨¥´¥® ¥¬¬¥² ¦ö¬ª¤²©«´©§¨¥´¥® © µ®©¯®³²ä´´¥®N

SN t²©¢µ®¡¬¥® ³«¡¬¬ ¶¡²¡ ¢¥¨ö²©§ ¡´´ °²ö¶¡ ¯£¨ ¡¶§ö²¡ ¦²å§¯² ³¯­ ¨ä®³«ªµ´©´³ ¦ö²

¦ö²¨¡®¤³¡¶§ö²¡®¤¥ ¥®¬©§´ ¡²´©«¥¬ iiiMSVY °å ³ä²³«©¬¤¡ ¯­²å¤¥® ³¯­ ¡®§¥³ © ³´¡¤§¡® ¦ö²

eµ²¯°¥©³«¡ µ®©¯®¥®³ ¤¯­³´¯¬N

o­ ´²©¢µ®¡¬¥® ¡®³¥² ¡´´ ¥´´ ä²¥®¤¥ «²ä¶¥² ¥´´ °²©®£©°¢¥³¬µ´ ³¯­ «¡® °å¶¥²«¡ ¥®¨¥´¬©§¨¥´¥® ¥¬¬¥²

«¯®³¥«¶¥®³¥® © µ®©¯®³²ä´´¥®L «¡® ¤¥® ¨ä®³«ªµ´¡ ä²¥®¤¥´ ´©¬¬ ¤¯­³´¯¬¥® ¦ö² ¢¥³¬µ´N

t²©¢µ®¡¬¥®³ ¡¶§ö²¡®¤¥® ¡¶ ¦²å§¯² ³¯­ ¨ä®³«ªµ´©´³ ¦ö² ¦ö²¨¡®¤³¡¶§ö²¡®¤¥ «¡® © µ®¤¡®´¡§³¦¡¬¬

¯­°²ö¶¡³ ¡¶ ¤¯­³´¯¬¥®L © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ¤¥ ¶©¬¬«¯² ¯£¨ ¢¥§²ä®³®©®§¡² ³¯­ ¦¡³´³´ä¬¬³ © ³´¡¤§¡®L ¯­

¤¥´ ¦©®®³ ¥® ¡¬¬¶¡²¬©§ ²©³« ¦ö² ¡´´ ¤¥ µ®¤¥²§²ä¶¥² ¥®¨¥´¬©§¨¥´¥® ¥¬¬¥² ¦ö¬ª¤²©«´©§¨¥´¥® © µ®©¯®³²ä´´¥®N

artikel iiiMSUY

QN s°¥£©¡¬¤¯­³´¯¬¡²L ³¯­ ä² «®µ´®¡ ´©¬¬ ´²©¢µ®¡¬¥®L ­¥¤ µ°°§©¦´ ¡´´ © ¦ö²³´¡ ©®³´¡®³ °²ö¶¡ ¯£¨

¡¶§ö²¡ ¶©³³¡ §²µ°°¥² ¡¶ ä²¥®¤¥® °å ³ä²³«©¬¤¡ ¯­²å¤¥®L ¦å² ©®²ä´´¡³ §¥®¯­ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¡²N d¥³³¡

³«¡¬¬ ¡®´¡³ ¡®´©®§¥® °å ¦ö²³¬¡§ ¡¶ «¯­­©³³©¯®¥® ¯£¨ ¥¦´¥² ¤¥´ ¡´´ ¤¯­³´¯¬¥® ¨¡² ¨ö²´³ ¥¬¬¥² °å

¢¥§ä²¡® ¡¶ ¤¯­³´¯¬¥® ¯£¨ ¥¦´¥² ¤¥´ ¡´´ «¯­­©³³©¯®¥® ¨¡² ¨ö²´³N

RN i ¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¡² ¯­ ©®²ä´´¡®¤¥ ¡¶ ¥® ³°¥£©¡¬¤¯­³´¯¬ ³«¡¬¬ ¤¥´ ­¥¤¤¥¬¡³ ²¥§¬¥² ¯­ ¤¥®®¡

¤¯­³´¯¬³ ³¡­­¡®³ä´´®©®§ ¯£¨ ¡®§¥³ ¨µ² ¯­¦¡´´¡®¤¥ ¢¥¨ö²©§¨¥´ ¤¥® ¨¡²N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ RXQ

SN s°¥£©¡¬¤¯­³´¯¬¡²®¡³ ¢¥³¬µ´ «¡® ö¶¥²«¬¡§¡³ ´©¬¬ ´²©¢µ®¡¬¥® ¥®¤¡³´ © ²ä´´³¦²å§¯² ¥¬¬¥²L ¯­ ¤¥´ ©

¤¥® ¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¥® ¯­ ©®²ä´´¡®¤¥ ¡¶ ³°¥£©¡¬¤¯­³´¯¬¥® ³å ¦ö²¥³«²©¶³L 䶥® © ³¡«¦²å§¯²N

TN l¥¤¡­ö´¥²®¡ ¡¶ ³°¥£©¡¬¤¯­³´¯¬¡²®¡ ³«¡¬¬ µ´³¥³ ¢¬¡®¤ °¥²³¯®¥² ¶¡²³ ¯¡¶¨ä®§©§¨¥´ ©®´¥ «¡®

©¦²å§¡³ä´´¡³ ¯£¨ ³¯­ µ°°¦¹¬¬¥² ®ö¤¶ä®¤©§¡ ¶©¬¬«¯² ¦ö² µ´ö¶¡®¤¥ ¡¶ ¤¯­¡²ä­¢¥´¥®N d¥ ³«¡¬¬ µ´³¥³ ¡¶

²å¤¥´ ­¥¤ ¥®¨ä¬¬©§¨¥´N

UN s°¥£©¡¬¤¯­³´¯¬¡²®¡ ³«¡¬¬ ¡®´¡ ³©®¡ ²ä´´¥§å®§³²¥§¬¥² © ³¡­¦ö²³´å®¤ ­¥¤ ¤¯­³´¯¬¥®N

rä´´¥§å®§³²¥§¬¥²®¡ ³«¡¬¬ §¯¤«ä®®¡³ ¡¶ ²å¤¥´N

VN o­ ©®´¥ ¡®®¡´ ¦ö²¥³«²©¶³ © ¤¥® ¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¥® ¯­ ©®²ä´´¡®¤¥ ¡¶ ³°¥£©¡¬¤¯­³´¯¬¥® ³«¡¬¬ ¤¥

¢¥³´ä­­¥¬³¥² © «¯®³´©´µ´©¯®¥® ³¯­ ¡¶³¥² eµ²¯°¥©³«¡ µ®©¯®¥®³ ¤¯­³´¯¬ ³¡­´ ¢¥³´ä­­¥¬³¥²®¡ ©

³´¡¤§¡® ¦ö² eµ²¯°¥©³«¡ µ®©¯®¥®³ ¤¯­³´¯¬ ´©¬¬ä­°¡³ °å ³°¥£©¡¬¤¯­³´¯¬¡²®¡N a¶¤¥¬®©®§ i © ³´¡¤§¡®

¦ö² eµ²¯°¥©³«¡ µ®©¯®¥®³ ¤¯­³´¯¬ ¯£¨ ¡²´©«¥¬ VT © ¤¥®®¡ ³«¡¬¬ µ®¤¥² ¡¬¬¡ ¯­³´ä®¤©§¨¥´¥² ´©¬¬ä­°¡³ °å

³°¥£©¡¬¤¯­³´¯¬¡²®¡N

artikel iiiMSVP

o­ «¯­­©³³©¯®¥® ¡®³¥² ¡´´ ¥® ­¥¤¬¥­³³´¡´ ©®´¥ ¨¡² µ°°¦¹¬¬´ ¥® ³«¹¬¤©§¨¥´ ¥®¬©§´ «¯®³´©´µ´©¯®¥®L

³«¡¬¬ «¯­­©³³©¯®¥® ¡¶§¥ ¥´´ ­¯´©¶¥²¡´ ¹´´²¡®¤¥ © ä²¥®¤¥´ ¥¦´¥² ¡´´ ¨¡ §©¶©´ ¤¥® ¢¥²ö²¤¡ ³´¡´¥® ´©¬¬¦ä¬¬¥

¡´´ «¯­­¡ ©® ­¥¤ ³©®¡ ³¹®°µ®«´¥²N

o­ ¤¥® ¢¥²ö²¤¡ ³´¡´¥® ©®´¥ ²ä´´¡² ³©§ ¥¦´¥² ¹´´²¡®¤¥´ ©®¯­ ¤¥® ´©¤ ³¯­ ¡®§©¶©´³ ¡¶ «¯­­©³³©¯®¥®L ¦å²

«¯­­©³³©¯®¥® ¦ö²¡ ä²¥®¤¥´ ¶©¤¡²¥ ´©¬¬ eµ²¯°¥©³«¡ µ®©¯®¥®³ ¤¯­³´¯¬N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ RXR

artikel iiiMSVQ

e® ­¥¤¬¥­³³´¡´ ³¯­ ¡®³¥² ¡´´ ¥® ¡®®¡® ­¥¤¬¥­³³´¡´ ©®´¥ ¨¡² µ°°¦¹¬¬´ ¥® ³«¹¬¤©§¨¥´ ¥®¬©§´

«¯®³´©´µ´©¯®¥® ¦å² ¡®¨ä®§©§§ö²¡ ä²¥®¤¥´ ¶©¤ eµ²¯°¥©³«¡ µ®©¯®¥®³ ¤¯­³´¯¬N

i®®¡® ¥® ­¥¤¬¥­³³´¡´ ¶ä£«¥² ´¡¬¡® ­¯´ ¥® ¡®®¡® ­¥¤¬¥­³³´¡´ °å §²µ®¤ ¡¶ ¥´´ °å³´å´´ 峩¤¯³ä´´¡®¤¥

¡¶ ¥® ³«¹¬¤©§¨¥´ ¥®¬©§´ «¯®³´©´µ´©¯®¥®L ³«¡¬¬ ¤¥® ¬ä§§¡ ¦²¡­ ³¡«¥® ¦ö² «¯­­©³³©¯®¥®N

k¯­­©³³©¯®¥® ³«¡¬¬ ¡¶§¥ ¥´´ ­¯´©¶¥²¡´ ¹´´²¡®¤¥ ¥¦´¥² ¤¥´ ¡´´ ¶¡² ¯£¨ ¥® ¡¶ ¤¥ ¢¥²ö²¤¡ ³´¡´¥²®¡

¢¥²¥´´³ ´©¬¬¦ä¬¬¥ ¡´´ ³«²©¦´¬©§¥® ¯£¨ ­µ®´¬©§¥® ¬ä§§¡ ¦²¡­ ³©® ¥§¥® ³¡« ¯£¨ ¹´´²¡ ³©§ ö¶¥² ¶¡¤

­¯´°¡²´¥® ¡®¦ö²´N

o­ «¯­­©³³©¯®¥® ©®´¥ ¹´´²¡´ ³©§ ©®¯­ ´²¥ ­å®¡¤¥² ¥¦´¥² ¤¥´ ¡´´ ³¡«¥® ¬¡§´³ ¦²¡­ ¦ö² ¤¥®L ³«¡¬¬ ¤¥´´¡

©®´¥ ¨©®¤²¡ ¡´´ ä²¥®¤¥´ ¡®¨ä®§©§§ö²³ ¶©¤ ¤¯­³´¯¬¥®N

artikel iiiMSVR

QN o­ eµ²¯°¥©³«¡ µ®©¯®¥®³ ¤¯­³´¯¬ ¦©®®¥² ¡´´ ¥® ­¥¤¬¥­³³´¡´ ©®´¥ ¨¡² µ°°¦¹¬¬´ ¥® ³«¹¬¤©§¨¥´

¥®¬©§´ «¯®³´©´µ´©¯®¥®L ³«¡¬¬ ¤¥®®¡ ³´¡´ ¶©¤´¡ ¤¥ 崧䲤¥² ³¯­ «²ä¶³ ¦ö² ¡´´ ¦ö¬ª¡ ¤¯­³´¯¬¥®³ ¤¯­N

RN o­ «¯­­©³³©¯®¥® ¡®³¥² ¡´´ ¤¥® ¢¥²ö²¤¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥® ©®´¥ ¨¡² ¶©¤´¡§©´ ¤¥ 崧䲤¥² ³¯­

«²ä¶³ ¦ö² ¡´´ ¦ö¬ª¡ ¤¥® ¤¯­ ³¯­ ¡¶³¥³ © °µ®«´ Q ¦å² «¯­­©³³©¯®¥®L ¥¦´¥² ¡´´ ¨¡ §¥´´ ³´¡´¥® ´©¬¬¦ä¬¬¥ ¡´´

¦²¡­¦ö²¡ ³©®¡ ³¹®°µ®«´¥²L ¶ä£«¡ ´¡¬¡® ¶©¤ eµ²¯°¥©³«¡ µ®©¯®¥®³ ¤¯­³´¯¬N d䲶©¤ ³«¡¬¬

«¯­­©³³©¯®¥® ¡®§¥ ¤¥´ ³´¡®¤¡²¤¢¥¬¯°° ¥¬¬¥² ¤¥´ ¶©´¥ ³¯­ ¤¥® ­¥¤ ¨ä®³¹® ´©¬¬ ¯­³´ä®¤©§¨¥´¥²®¡

¡®³¥² ¤¥´ ¬ä­°¬©§´ ¡´´ ¤¥® ¢¥²ö²¤¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥® ³«¡¬¬ ¢¥´¡¬¡N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ RXS

o­ ¤¯­³´¯¬¥® ¦©®®¥² ¡´´ ¤¥® ¢¥²ö²¤¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥® ©®´¥ ¨¡² ¥¦´¥²«¯­­©´ ¤¥³³ ¤¯­L «¡® ¤¥®

¦ö²¥¬ä§§¡ ³´¡´¥® ¡´´ ¢¥´¡¬¡ ¥´´ ³´¡®¤¡²¤¢¥¬¯°° ¥¬¬¥² ¥´´ ¶©´¥N

d¥´´¡ ¦ö²¦¡²¡®¤¥ ³«¡¬¬ ©®´¥ ©®¶¥²«¡ °å ´©¬¬ä­°®©®§¥® ¡¶ ¡²´©«¥¬ iiiMSVQN

SN nä² «¯­­©³³©¯®¥® ¦ö² ¥´´ ä²¥®¤¥ ¶©¤¡²¥ ´©¬¬ eµ²¯°¥©³«¡ µ®©¯®¥®³ ¤¯­³´¯¬ © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤

¡²´©«¥¬ iiiMSVP ¤ä²¦ö² ¡´´ ¤¥® ¡®³¥² ¡´´ ¤¥® ¢¥²ö²¤¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥® ©®´¥ ¨¡² µ°°¦¹¬¬´ ³©® ³«¹¬¤©§¨¥´ ¡´´

µ®¤¥²²ä´´¡ ¯­ 崧䲤¥² ¦ö² ©®¦ö²¬©¶¡®¤¥ ¡¶ ¥® ¥µ²¯°¥©³« ²¡­¬¡§ ¦å² «¯­­©³³©¯®¥®L ¯­ ¤¥® ¡®³¥² ¤¥´

¬ä­°¬©§´L ¡®§¥ ¤¥´ ³´¡®¤¡²¤¢¥¬¯°° ¥¬¬¥² ¶©´¥ ³¯­ ¤¥®®¡ ³´¡´ ³«¡¬¬ ¢¥´¡¬¡ ¯£¨ ³¯­ «¯­­©³³©¯®¥®

¡®³¥² ¬ä­°¬©§´ ­¥¤ ¨ä®³¹® ´©¬¬ ¯­³´ä®¤©§¨¥´¥²®¡N

o­ ¤¯­³´¯¬¥® ¦¡³´³´ä¬¬¥² µ®¤¥²¬å´¥®¨¥´¥® «¡® ¤¥® å¬ä§§¡ ¤¥® ¢¥²ö²¤¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥® ¡´´ ¢¥´¡¬¡ ¥´´

³´¡®¤¡²¤¢¥¬¯°° ¥¬¬¥² ¶©´¥ ³¯­ ©®´¥ ä² ¨ö§²¥ ä® ¤¥´ ¢¥¬¯°° ³¯­ «¯­­©³³©¯®¥® ¨¡² ¡®§©¶©´N

s«¹¬¤©§¨¥´¥® ¡´´ ¢¥´¡¬¡ ³«¡¬¬ ¦å ¶¥²«¡® ¤¥® ¤¡§ ³¯­ ¡®§¥³ © ¤¯­³´¯¬¥®³ ¤¯­N

artikel iiiMSVS

i ¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¡² ¥¬¬¥² ¦ö²¯²¤®©®§¡² ³¯­ ¡®´¡³ ¡¶ ²å¤¥´ ¦å² eµ²¯°¥©³«¡ µ®©¯®¥®³ ¤¯­³´¯¬ §¥³ ¥®

¯¢¥§²ä®³¡¤ ¢¥¨ö²©§¨¥´ © ¦²å§¡ ¯­ ¤¥ °å¦ö¬ª¤¥² ³¯­ ¦ö²¥³«²©¶³ © ¤¥³³¡N

artikel iiiMSVT

u´¡® ¡´´ ¤¥´ °å¶¥²«¡² ´©¬¬ä­°®©®§¥® ¡¶ ö¶²©§¡ ¢¥³´ä­­¥¬³¥² © «¯®³´©´µ´©¯®¥® ¦å²

eµ²¯°¥©³«¡ µ®©¯®¥®³ ¤¯­³´¯¬ §¥®¯­ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¡²L © ¤¥® ¯­¦¡´´®©®§ ³¯­ ¡®§¥³ © ¤¥³³¡L §¥³

¢¥¨ö²©§¨¥´ ¡´´ ¡¶§ö²¡ ´¶©³´¥² ³¯­ §ä¬¬¥² ´©¬¬ä­°®©®§¥® ¡¶ ¤¥ ¡«´¥² ³¯­ ¡®´¡§©´³ °å §²µ®¤¶¡¬ ¡¶

«¯®³´©´µ´©¯®¥® ¯£¨ §¥®¯­ ¶©¬«¡ ¥µ²¯°¥©³«¡ ²ä´´©§¨¥´¥² ³¯­ ¡¶³¥² ©­­¡´¥²©¡¬²ä´´ ³«¡°¡³N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ RXT

artikel iiiMSVU

QN eµ²¯°¥©³«¡ µ®©¯®¥®³ ¤¯­³´¯¬ ³«¡¬¬ §²¡®³«¡ ¬¡§¥®¬©§¨¥´¥® ¡¶ ¤¥ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¡²®¡ ¯£¨

²¡­¬¡§¡²®¡L ¡¶ ¡«´¥² ³¯­ ¡®´¡³ ¡¶ ²å¤¥´L ¡¶ «¯­­©³³©¯®¥® ¯£¨ ¡¶ eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«¥® ¯£¨

³¯­ ©®´¥ ä² ²¥«¯­­¥®¤¡´©¯®¥² ¯£¨ ¹´´²¡®¤¥® ³¡­´ ¡¶ ³å¤¡®¡ ²ä´´³¡«´¥² ³¯­ ¡®´¡³ ¡¶

eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ¯£¨ eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´ ¯£¨ ³¯­ ³«¡¬¬ ¨¡ ²ä´´³¶¥²«¡® © ¦ö²¨å¬¬¡®¤¥ ´©¬¬ ´²¥¤ª¥­¡®N

d¯­³´¯¬¥® ³«¡¬¬ 䶥® §²¡®³«¡ ¬¡§¥®¬©§¨¥´¥® ¡¶ ³å¤¡®¡ ¡«´¥² ¡®´¡§®¡ ¡¶ µ®©¯®¥®³ ¯²§¡® ¥¬¬¥²

­¹®¤©§¨¥´¥² ³¯­ ä² ¡¶³¥¤¤¡ ¡´´ ¨¡ ²ä´´³¶¥²«¡® © ¦ö²¨å¬¬¡®¤¥ ´©¬¬ ´²¥¤ª¥­¡®N

RN fö² ´©¬¬ä­°®©®§¥® ¡¶ °µ®«´ Q ³«¡¬¬ eµ²¯°¥©³«¡ µ®©¯®¥®³ ¤¯­³´¯¬ ¶¡²¡ ¢¥¨ö²©§ ¡´´ °²ö¶¡ ´¡¬¡®

³¯­ ¶ä£«³ ¡¶ ¥® ­¥¤¬¥­³³´¡´L ¡¶ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´L ¡¶ ²å¤¥´ ¥¬¬¥² ¡¶ «¯­­©³³©¯®¥® © ¦²å§¡ ¯­

¢²©³´¡®¤¥ ¢¥¨ö²©§¨¥´L 峩¤¯³ä´´¡®¤¥ ¡¶ ¶ä³¥®´¬©§¡ ¦¯²­¦ö²¥³«²©¦´¥²L 峩¤¯³ä´´¡®¤¥ ¡¶ «¯®³´©´µ´©¯®¥®

¥¬¬¥² ¡¶ ®å§¯® ²ä´´³²¥§¥¬ ³¯­ §ä¬¬¥² ¤¥³³ ´©¬¬ä­°®©®§ ¥¬¬¥² © ¦²å§¡ ¯­ ­¡«´­©³³¢²µ«N

SN eµ²¯°¥©³«¡ µ®©¯®¥®³ ¤¯­³´¯¬ ³«¡¬¬ °å ¤¥ ¶©¬¬«¯² ³¯­ ¡®§¥³ © °µ®«´¥²®¡ Q ¯£¨ R ¶¡²¡ ¢¥¨ö²©§

¡´´ °²ö¶¡ ¥® ´¡¬¡® ³¯­ ²¥¶©³©¯®³²ä´´¥®L eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«¥® ¥¬¬¥² r¥§©¯®«¯­­©´´é® ¶ä£«¥² ¦ö²

¡´´ ´©¬¬¶¡²¡´¡ ³©®¡ ²ä´´©§¨¥´¥²N

TN a¬¬¡ ¦¹³©³«¡ ¥¬¬¥² ªµ²©¤©³«¡ °¥²³¯®¥² ¦å² °å ¤¥ ¶©¬¬«¯² ³¯­ ¡®§¥³ © °µ®«´¥²®¡ Q ¯£¨ R ¶ä£«¡

´¡¬¡® ­¯´ ¥® ¡«´ ³¯­ ä² ²©«´¡¤ ´©¬¬ ¤¥­ ¥¬¬¥² ³¯­ ¤©²¥«´ ¯£¨ °¥²³¯®¬©§¥® ¢¥²ö² ¤¥­ ³¡­´ ­¯´ ¥®

²¥§¬¥²©®§³¡«´ ³¯­ ¤©²¥«´ ¢¥²ö² ¤¥­ ¯£¨ ³¯­ ©®´¥ ­¥¤¦ö² §¥®¯­¦ö²¡®¤¥å´§ä²¤¥²N

UN i ¤¥ ¡«´¥² §¥®¯­ ¶©¬«¡ µ®©¯®¥®³ ¯²§¡® ¯£¨ ­¹®¤©§¨¥´¥² ©®²ä´´¡³ «¡® ³ä²³«©¬¤¡ ¶©¬¬«¯² ¯£¨

¦¯²­¥² ¦ö²¥³«²©¶¡³ ¦ö² ´¡¬¡® ³¯­ ¶ä£«³ ¡¶ ¦¹³©³«¡ ¥¬¬¥² ªµ²©¤©³«¡ °¥²³¯®¥² ­¯´ ¡«´¥² ³¯­ ¡®´¡³ ¡¶

¤¥³³¡ ¯²§¡® ¥¬¬¥² ­¹®¤©§¨¥´¥² ¯£¨ ³¯­ ³«¡¬¬ ¨¡ ²ä´´³¶¥²«¡® © ¦ö²¨å¬¬¡®¤¥ ´©¬¬ ¤¥­N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ RXU

VN t¡¬¡® ³¯­ ¡¶³¥³ © ¤¥®®¡ ¡²´©«¥¬ ³«¡¬¬ ¶ä£«¡³ ©®¯­ ´¶å ­å®¡¤¥² ¦²å® ¤¥® ¤¡§ ¤å ¡«´¥®

¯¦¦¥®´¬©§§ª¯²¤¥³ ¥¬¬¥² ¤¥¬§¡¶³ «¬¡§¡®¤¥® ¥¬¬¥²L ¯­ ³å ©®´¥ ³«¥´´L ¦²å® ¤¥® ¤¡§ ¤å «¬¡§¡®¤¥® ¦©£«

«ä®®¥¤¯­ ¯­ ¡«´¥®L ¡¬¬´¥¦´¥² ¯­³´ä®¤©§¨¥´¥²®¡N

artikel iiiMSVV

o­ ´¡¬¡® ä² ¶ä¬§²µ®¤¡¤L ³«¡¬¬ eµ²¯°¥©³«¡ µ®©¯®¥®³ ¤¯­³´¯¬ ¦ö²«¬¡²¡ ¤¥® ¢¥²ö²¤¡ ¡«´¥® ¯§©¬´©§N

eµ²¯°¥©³«¡ µ®©¯®¥®³ ¤¯­³´¯¬ ³«¡¬¬ ¤¯£«L ¯­ ¤¥® ¡®³¥² ¤¥´ ®ö¤¶ä®¤©§´L ¡®§¥ ¶©¬«¡ ¶¥²«®©®§¡² ¡¶

¤¥® ¯§©¬´©§¦ö²«¬¡²¡¤¥ ¡«´¥® ³¯­ ³«¡¬¬ ¢¥´²¡«´¡³ ³¯­ ¢¥³´å¥®¤¥N

artikel iiiMSVW

o­ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´L eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´L ²å¤¥´L «¯­­©³³©¯®¥® ¥¬¬¥² eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«¥® ©

³´²©¤ ­¥¤ «¯®³´©´µ´©¯®¥® ©®´¥ ³«µ¬¬¥ ¶©¤´¡ 崧䲤¥²L ¦å² ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ¯£¨ µ®©¯®¥®³ ö¶²©§¡

©®³´©´µ´©¯®¥² ¶ä£«¡ ´¡¬¡® ¶©¤ eµ²¯°¥©³«¡ µ®©¯®¥®³ ¤¯­³´¯¬ ¦ö² ¡´´ ¦å ö¶¥²´²ä¤¥¬³¥® ¦¡³´³¬¡§¥®N d¥®®¡

¡²´©«¥¬ ³«¡¬¬ °å ³¡­­¡ ¶©¬¬«¯² ´©¬¬ä­°¡³ °å ¤¥ ¡¶ µ®©¯®¥®³ ¯²§¡® ¯£¨ ­¹®¤©§¨¥´¥² ³¯­ ©®´¥ ¶©¤´¡²

崧䲤¥²N

e® ³å¤¡® ´¡¬¡® ³«¡¬¬ ¥®¤¡³´ ´¡³ µ°° ¯­ ¤¥® ¢¥²ö²¤¡ ©®³´©´µ´©¯®¥®L ¤¥´ ¢¥²ö²¤¡ ¯²§¡®¥´ ¥¬¬¥² ¤¥®

¢¥²ö²¤¡ ­¹®¤©§¨¥´¥® ¤¥³³¦ö²©®®¡® ¨¡² µ°°­¡®¡´³ ¡´´ ¶©¤´¡ 崧䲤¥²N o­ ©®³´©´µ´©¯®¥®L ¯²§¡®¥´ ¥¬¬¥²

­¹®¤©§¨¥´¥® ©®¯­ ´¶å ­å®¡¤¥² ¥¦´¥² ¤¥®®¡ µ°°­¡®©®§ ©®´¥ ¨¡² ´¡§©´ ³´ä¬¬®©®§ ¦å² ´¡¬¡® ¶ä£«¡³ ©®¯­

¥® ¹´´¥²¬©§¡²¥ ¦²©³´ ¡¶ ´¶å ­å®¡¤¥²N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ RXV

v¡²ª¥ ¦¹³©³« ¥¬¬¥² ªµ²©¤©³« °¥²³¯® ¦å² °å ¤¥ ¶©¬¬«¯² ³¯­ ¡®§¥³ © ¦ö²³´¡ ¯£¨ ¡®¤²¡ ³´¹£«¥®¡ ¦ö²¡ ´¡¬¡®

¶©¤ ¤¯­³´¯¬¥® ¯­ ¡´´ ®å§¯® ¡¶ µ®©¯®¥®³ ©®³´©´µ´©¯®¥² ¥¬¬¥² ­¹®¤©§¨¥´¥² ¥¬¬¥² ®å§¯´ ¡¶ ¤¥³³ ¯²§¡®

¨¡² µ®¤¥²¬å´©´ ¡´´ ´©¬¬ °¥²³¯®¥® © ¦²å§¡ ²©«´¡ ®å§¯® ¡®®¡® ¡«´ ä® ¥® ²¥«¯­­¥®¤¡´©¯® ¥¬¬¥² ¥´´ ¹´´²¡®¤¥N

artikel iiiMSVX

d¥® ©®³´©´µ´©¯®L ¤¥´ ¯²§¡® ¥¬¬¥² ¤¥® ­¹®¤©§¨¥´ ¶¡²³ ¡«´ ¨¡² ¦ö²«¬¡²¡´³ ¯§©¬´©§ ¥¬¬¥² ¶¡²³ µ®¤¥²¬å´¥®¨¥´

¡´´ ¡§¥²¡ ¨¡² ¦ö²«¬¡²¡´³ ³´²©¤¡ ­¯´ «¯®³´©´µ´©¯®¥® ³«¡¬¬ ¶©¤´¡ ¤¥ 崧䲤¥² ³¯­ ä² ®ö¤¶ä®¤©§¡ ¦ö² ¡´´

¦ö¬ª¡ eµ²¯°¥©³«¡ µ®©¯®¥®³ ¤¯­³´¯¬³ ¤¯­N

d¥®®¡ ³«¹¬¤©§¨¥´ ³«¡¬¬ ©®´¥ °å¶¥²«¡ ®å§¯® ¦ö²°¬©«´¥¬³¥ ³¯­ «¡® ¦ö¬ª¡ ¡¶ ´©¬¬ä­°®©®§¥® ¡¶

¡²´©«¥¬ iiiMTSQ ¡®¤²¡ ³´¹£«¥´N

artikel iiiMSVY

eµ²¯°¥©³«¡ µ®©¯®¥®³ ¤¯­³´¯¬ ³«¡¬¬ ¶¡²¡ ¢¥¨ö²©§ ¡´´ ­¥¤¤¥¬¡ ¦ö²¨¡®¤³¡¶§ö²¡®¤¥® ¯­

¡I ´¯¬«®©®§¥® ¡¶ «¯®³´©´µ´©¯®¥®L

¢I §©¬´©§¨¥´¥® ¯£¨ ´¯¬«®©®§¥® ¡¶ µ®©¯®¥®³ ©®³´©´µ´©¯®¥²³L ¯²§¡®³ ¯£¨ ­¹®¤©§¨¥´¥²³ ¡«´¥²N

nä² ¥® ³å¤¡® ¦²å§¡ µ°°«¯­­¥² ¶©¤ ¥® ¤¯­³´¯¬ © ¥® ­¥¤¬¥­³³´¡´ ¦å² ¤¥® ¤¯­³´¯¬¥®L ¯­ ¤¥® ¡®³¥²

¡´´ ¥´´ ¢¥³¬µ´ © ¦²å§¡® ä² ®ö¤¶ä®¤©§´ ¦ö² ¡´´ ¤ö­¡ © ³¡«¥®L ¢¥§ä²¡ ¡´´ ¤¯­³´¯¬¥® ­¥¤¤¥¬¡² ¥´´

¦ö²¨¡®¤³¡¶§ö²¡®¤¥N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ RXW

nä² ¥® ³å¤¡® ¦²å§¡ µ°°«¯­­¥² © ¥´´ ä²¥®¤¥ ¶©¤ ¥® ¤¯­³´¯¬ © ¥® ­¥¤¬¥­³³´¡´L ­¯´ ¶¡²³ ¡¶§ö²¡®¤¥®

¤¥´ ©®´¥ ¦©®®³ ®å§¯´ ²ä´´³­¥¤¥¬ ¥®¬©§´ ®¡´©¯®¥¬¬ ¬¡§³´©¦´®©®§L ³«¡¬¬ ¤¥® ®¡´©¯®¥¬¬¡ ¤¯­³´¯¬¥® ¦ö²¡

¦²å§¡® ¶©¤¡²¥ ´©¬¬ ¤¯­³´¯¬¥®N

o­ ¥® ³å¤¡® ¦²å§¡ µ°°«¯­­¥² © ¥´´ ä²¥®¤¥ ¶©¤ ¥® ¤¯­³´¯¬ © ¥® ­¥¤¬¥­³³´¡´ ¡®§å¥®¤¥ ¥®

¦²©¨¥´³¢¥²ö¶¡¤ °¥²³¯® ³«¡¬¬ ¤¯­³´¯¬¥® ­¥¤¤¥¬¡ ³©´´ ¡¶§ö²¡®¤¥ ©®¯­ «¯²´¡³´ ­öª¬©§¡ ´©¤N

artikel iiiMSWP

eµ²¯°¥©³«¡ µ®©¯®¥®³ ¤¯­³´¯¬ ³«¡¬¬ ¶¡²¡ ¢¥¨ö²©§ ¡´´ ¡¶§ö²¡ ´¶©³´¥² ¯­ ³å¤¡®´ ³«¡¤¥³´å®¤ ³¯­ ¡¶³¥³ ©

¡²´©«¥¬ iiiMTSQ ¡®¤²¡ ¯£¨ ´²¥¤ª¥ ³´¹£«¥®¡N

artikel iiiMSWQ

d¯­³´¯¬¥® ³«¡¬¬ ¶¡²¡ ¢¥¨ö²©§ ¡´´ ¢¥³¬µ´¡ ¯­ ¬¡§¥®¬©§¨¥´¥® ¡¶ ¥® ¡«´ ³¯­ ¡®´¡³ ¡¶ eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´

¥¬¬¥² ²å¤¥´ © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ¡²´©«¥¬ iMUY ¥®¤¡³´ °å ¢¥§ä²¡® ¡¶ ¤¥® ­¥¤¬¥­³³´¡´ ³¯­ ä² ¦ö²¥­å¬ ¦ö² ¥´´

¦¡³´³¬å¥®¤¥ ¡¶ eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´ ¥¬¬¥² ²å¤¥´ ¯£¨ ¥®¤¡³´ ®ä² ¤¥´ §ä¬¬¥² ©¡«´´¡§¡®¤¥´ ¡¶ ¤¥ ²¥§¬¥² ³¯­

¡¶³¥² ¦ö²¦¡²¡®¤¥´ © ¤¥® ¡²´©«¥¬®N

d¥®®¡ ¢¥§ä²¡® ³«¡¬¬ ©®¬ä­®¡³ ©®¯­ ¥® ¦²©³´ °å ¥® ­å®¡¤ ¦²å® ¯£¨ ­¥¤ ®ä­®¤¡ ¦¡³´³¬å¥®¤¥N

d¯­³´¯¬¥® ³«¡¬¬ ¢¥³¬µ´¡ ©®¯­ ¥® ­å®¡¤ ¦²å® ¢¥§ä²¡®N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ RXX

artikel iiiMSWR

eµ²¯°¥©³«¡ µ®©¯®¥®³ ¤¯­³´¯¬ ³«¡¬¬ ¶¡²¡ ¢¥¨ö²©§ ¡´´ ¡¶§ö²¡ ¡¬¬¡ ´¶©³´¥² ­¥¬¬¡® µ®©¯®¥® ¯£¨ ¤¥³³

¡®³´ä¬¬¤¡ ©®¯­ ¤¥ §²ä®³¥² ¯£¨ °å ¤¥ ¶©¬¬«¯² ³¯­ ¦¡³´³´ä¬¬³ © ´ªä®³´¥¦ö²¥³«²©¦´¥²®¡ ¦ö² µ®©¯®¥®³

´ªä®³´¥­ä® ¯£¨ ¤¥ ¡®³´ä¬¬®©®§³¶©¬¬«¯² ³¯­ §ä¬¬¥² ¦ö² µ®©¯®¥®³ ö¶²©§¡ ¡®³´ä¬¬¤¡N

artikel iiiMSWS

eµ²¯°¥©³«¡ µ®©¯®¥®³ ¤¯­³´¯¬ ³«¡¬¬ ©®¯­ ¤¥ §²ä®³¥² ³¯­ ¡®§¥³ ®¥¤¡® ¶¡²¡ ¢¥¨ö²©§ ¡´´ ¡¶§ö²¡ ´¶©³´¥²

¯­

¡I ¦µ¬¬§ö²¡®¤¥´ ¡¶ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ¦ö²°¬©«´¥¬³¥² ¥®¬©§´ eµ²¯°¥©³«¡ ©®¶¥³´¥²©®§³¢¡®«¥®³ ³´¡¤§¡[

¢¡®«¥®³ ³´¹²¥¬³¥ ³«¡¬¬ © ¤¥´´¡ ¡¶³¥¥®¤¥ ¨¡ ¤¥ ¢¥¦¯§¥®¨¥´¥² ³¯­ ¥®¬©§´ ¡²´©«¥¬ iiiMSVP

´©¬¬«¯­­¥² «¯­­©³³©¯®¥®L

¢I ¢¥³¬µ´ ¡¶ eµ²¯°¥©³«¡ ©®¶¥³´¥²©®§³¢¡®«¥®³ ²å¤[ ¶¡²ª¥ ­¥¤¬¥­³³´¡´L «¯­­©³³©¯®¥® ¯£¨ ¢¡®«¥®³

³´¹²¥¬³¥ ¦å² ¶ä£«¡ ´¡¬¡® © ¤¥³³¡ ¦²å§¯² °å ¤¥ ¶©¬¬«¯² ³¯­ ¡®§¥³ © ¡²´©«¥¬ iiiMSVUL

£I ¢¥³¬µ´ ¡¶ eµ²¯°¥©³«¡ ©®¶¥³´¥²©®§³¢¡®«¥®³ ³´¹²¥¬³¥[ ´¡¬¡® ­¯´ ¤¥³³¡ ¢¥³¬µ´ ¦å² ¥®¤¡³´ ¦ö²¡³ ¡¶

­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ¥¬¬¥² «¯­­©³³©¯®¥® °å ¤¥ ¶©¬¬«¯² ³¯­ ¡®§¥³ © ¡²´©«¥¬ iiiMSVU ¯£¨ ¥®¤¡³´ °å

¤¥® §²µ®¤ ¡´´ ¤¥ ¦¯²­¦ö²¥³«²©¦´¥² ³¯­ ¡¶³¥³ © ¡²´©«¥¬ QYNRL QYNUL QYNV ¯£¨ QYNW © ¢¡®«¥®³

³´¡¤§¡ ¨¡² 峩¤¯³¡´´³L

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ RXY

¤I ¦µ¬¬§ö²¡®¤¥´ ¡¶ ¤¥ ®¡´©¯®¥¬¬¡ £¥®´²¡¬¢¡®«¥²®¡³ ¦ö²°¬©«´¥¬³¥² ¥®¬©§´ «¯®³´©´µ´©¯®¥® ¯£¨ ³´¡¤§¡®

¦ö² eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«³³¹³´¥­¥´ ¯£¨ eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«¥®N d䲶©¤ ³«¡¬¬ eµ²¯°¥©³«¡

£¥®´²¡¬¢¡®«¥®³ ²å¤ §¥®´¥­¯´ ¤¥ ®¡´©¯®¥¬¬¡ £¥®´²¡¬¢¡®«¥²®¡ ¨¡ ¤¥ ¢¥¦¯§¥®¨¥´¥² ³¯­ ¥®¬©§´

¡²´©«¥¬ iiiMSVP ´©¬¬«¯­­¥² «¯­­©³³©¯®¥® §¥®´¥­¯´ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡N o­ eµ²¯°¥©³«¡

µ®©¯®¥®³ ¤¯­³´¯¬ ¦©®®¥² ¡´´ ¥® ®¡´©¯®¥¬¬ £¥®´²¡¬¢¡®« ©®´¥ ¨¡² ¦µ¬¬§ª¯²´ ¥® ¦ö²°¬©«´¥¬³¥ ¥®¬©§´

«¯®³´©´µ´©¯®¥®L ³«¡¬¬ ¤¥®®¡ ¢¡®« ¶©¤´¡ ¤¥ 崧䲤¥² ³¯­ «²ä¶³ ¦ö² ¡´´ ¦ö¬ª¡ ¤¯­³´¯¬¥®³ ¤¯­N

artikel iiiMSWT

eµ²¯°¥©³«¡ µ®©¯®¥®³ ¤¯­³´¯¬ ³«¡¬¬ ¶¡²¡ ¢¥¨ö²©§ ¡´´ ¤ö­¡ ­¥¤ ³´ö¤ ¡¶ ¥® ³«©¬ª¥¤¯­³«¬¡µ³µ¬ © ¥´´

¯¦¦¥®´¬©§²ä´´³¬©§´ ¥¬¬¥² °²©¶¡´²ä´´³¬©§´ ¡¶´¡¬L ³¯­ ©®§å´´³ ¡¶ µ®©¯®¥® ¥¬¬¥² °å ¤¥³³ ¶ä§®¡²N

artikel iiiMSWU

QN u´¯­ © ¤¥ ¦¡¬¬ ¤ä² eµ²¯°¥©³«¡ µ®©¯®¥®³ ¤¯­³´¯¬ ä² ¢¥¨ö²©§ ¥®¬©§´ «¯®³´©´µ´©¯®¥® ³«¡¬¬ ´¶©³´¥²

¤ä² µ®©¯®¥® ä² °¡²´ ©®´¥ °å ¤¥®®¡ §²µ®¤ ¶¡²¡ µ®¤¡®´¡§®¡ ¦²å® ¤¥ ®¡´©¯®¥¬¬¡ ¤¯­³´¯¬¡²®¡³

¢¥¨ö²©§¨¥´N

RN m¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ¦ö²¢©®¤¥² ³©§ ¡´´ ©®´¥ ¬ö³¡ ´¶©³´¥² ¯­ ´¯¬«®©®§¥® ¥¬¬¥² ´©¬¬ä­°®©®§¥® ¡¶

«¯®³´©´µ´©¯®¥® °å ¡®®¡´ ³ä´´ ä® ³¯­ ¢¥³´ä­´³ §¥®¯­ ¤¥®®¡N

SN d¯­³´¯¬¥® ³«¡¬¬ ¶¡²¡ ¢¥¨ö²©§ ¡´´ ¡¶§ö²¡ ¶¡²ª¥ ´¶©³´ ­¥¬¬¡® ­¥¤¬¥­³³´¡´¥² ³¯­ ¢¥²ö²

ä­®¥³¯­²å¤¥® ³¯­ ²¥§¬¥²¡³ © «¯®³´©´µ´©¯®¥®L ¯­ ´¶©³´¥® ¨ä®³«ªµ´³ ´©¬¬ ¤¯­³´¯¬¥® ¥®¬©§´ ¥´´ ³ä²³«©¬´

¡¶´¡¬ ­¥¬¬¡® °¡²´¥²®¡N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ RYP

artikel iiiMSWV

eµ²¯°¥©³«¡ µ®©¯®¥®³ ¤¯­³´¯¬ ³«¡¬¬ ©®´¥ ¶¡²¡ ¢¥¨ö²©§ ­¥¤ ¡¶³¥¥®¤¥ °å ¡²´©«¬¡²®¡ iMTP ¯£¨ iMTQL

¢¥³´ä­­¥¬³¥²®¡ © ¡¶¤¥¬®©®§ v «¡°©´¥¬ ii ¯­ ¤¥® §¥­¥®³¡­­¡ µ´²©«¥³M ¯£¨ ³ä«¥²¨¥´³°¯¬©´©«¥® ¯£¨

¡²´©«¥¬ iiiMRYS © ¤¥ ¤¥¬¡² ³¯­ ²ö² ¤¥® §¥­¥®³¡­­¡ µ´²©«¥³M ¯£¨ ³ä«¥²¨¥´³°¯¬©´©«¥®N

d¯­³´¯¬¥® ³«¡¬¬ ¤¯£« ¶¡²¡ ¢¥¨ö²©§ ¡´´ «¯®´²¯¬¬¥²¡ ¡´´ ¡²´©«¥¬ iiiMSPX ¦ö¬ª³ ¯£¨ °²ö¶¡ ´¡¬¡®L µ´¦¯²­¡¤

¥®¬©§´ ¡²´©«¥¬ iiiMSVUNTL ¯­ «¯®´²¯¬¬ ¡¶ ¬¡§¥®¬©§¨¥´¥® ¡¶ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¢¥³¬µ´ ¯­ ³å¤¡®¡ ²¥³´²©«´©¶¡

崧䲤¥² ­¯´ ¦¹³©³«¡ ¥¬¬¥² ªµ²©¤©³«¡ °¥²³¯®¥² ³¯­ ²å¤¥´ ¨¡² ¡®´¡§©´ °å §²µ®¤¶¡¬ ¡¶ ¡¶¤¥¬®©®§ v

«¡°©´¥¬ iiN

artikel iiiMSWW

nä² eµ²¯°¥©³«¡ µ®©¯®¥®³ ¤¯­³´¯¬ µ´ö¶¡² ³©®¡ ¢¥¦¯§¥®¨¥´¥² ­¥¤ ¡¶³¥¥®¤¥ °å ¢¥³´ä­­¥¬³¥²®¡ ©

¡¶¤¥¬®©®§ iii «¡°©´¥¬ iv ¡¶³®©´´¥® T ¯£¨ U ¯­ ¥´´ ¯­²å¤¥ ­¥¤ ¦²©¨¥´L ³ä«¥²¨¥´ ¯£¨ ²ä´´¶©³¡ ³«¡¬¬ ¤¥®

©®´¥ ¶¡²¡ ¢¥¨ö²©§ ¡´´ °²ö¶¡ §©¬´©§¨¥´¥® ¥¬¬¥² °²¯°¯²´©¯®¡¬©´¥´¥® ¡¶ ©®³¡´³¥² ³¯­ °¯¬©³ ¥¬¬¥² ¡®¤²¡

¢²¯´´³¢¥«ä­°¡®¤¥ ¯²§¡® §ö² © ¥® ­¥¤¬¥­³³´¡´ ¥¬¬¥² ¡¶ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ µ´ö¶®©®§ ¡¶ ³©´´ ¡®³¶¡² ¦ö²

¡´´ µ°°²ä´´¨å¬¬¡ ¬¡§ ¯£¨ ¯²¤®©®§ ¯£¨ ³«¹¤¤¡ ¤¥® ©®²¥ ³ä«¥²¨¥´¥®N

artikel iiiMSWX

Ķ¥® ¯­ ¤¥® ¦²©³´ ³¯­ ¡¶³¥³ © ¡²´©«¥¬ iiiMSVUNV ¨¡² ¬ö°´ µ´ ¦å² °¡²´¥²®¡ © ¥® ´¶©³´ ¯­ ¥® ¡«´ ­¥¤

¡¬¬­ä® §©¬´©§¨¥´ ³¯­ ¡®´¡§©´³ ¡¶ ¥® ¡¶ µ®©¯®¥®³ ©®³´©´µ´©¯®¥²L ¯²§¡® ¥¬¬¥² ­¹®¤©§¨¥´¥²L ­¥¤ ³´ö¤ ¡¶

¡²´©«¥¬ iiiMSVUNR ©®¦ö² eµ²¯°¥©³«¡ µ®©¯®¥®³ ¤¯­³´¯¬ §ö²¡ §ä¬¬¡®¤¥ ¡´´ ¡«´¥® ©®´¥ ³«¡¬¬ ´©¬¬ä­°¡³N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ RYQ

artikel iiiMSWY

QN t¡¬¡® ³¯­ ¦ö²³ ¶©¤ eµ²¯°¥©³«¡ µ®©¯®¥®³ ¤¯­³´¯¬ ³«¡¬¬ ©®´¥ ¨©®¤²¡ ¶¥²«³´ä¬¬©§¨¥´N d¯­³´¯¬¥®

¦å² ¤¯£« ¯­ ¤¥® ¡®³¥² ¡´´ ¯­³´ä®¤©§¨¥´¥²®¡ ³å «²ä¶¥² ¢¥³¬µ´¡ ¯­ µ°°³«¯¶ ­¥¤ ¶¥²«³´ä¬¬©§¨¥´¥® ¡¶

¤¥® ¡«´ ³¯­ ä² ¦ö²¥­å¬ ¦ö² ´¡¬¡®N

RN i ä²¥®¤¥® ³¯­ ¡®¨ä®§©§§ª¯²´³ ¶©¤ eµ²¯°¥©³«¡ µ®©¯®¥®³ ¤¯­³´¯¬ ¦å² ¤¥®®¡ ¦ö²¥³«²©¶¡

®ö¤¶ä®¤©§¡ ©®´¥²©­©³´©³«¡ 崧䲤¥²N

artikel iiiMSXP

eµ²¯°¥©³«¡ µ®©¯®¥®³ ¤¯­³´¯¬³ ¤¯­¡² ³«¡¬¬ ¶¡²¡ ¶¥²«³´ä¬¬¢¡²¡ °å ¤¥ ¶©¬¬«¯² ³¯­ ¡®§¥³ ©

¡²´©«¥¬ iiiMTPQN

artikel iiiMSXQ

eµ²¯°¥©³«¡ µ®©¯®¥®³ ¤¯­³´¯¬³ ³´¡¤§¡ ³«¡¬¬ ²¥§¬¥²¡³ © ¥´´ °²¯´¯«¯¬¬N

g¥®¯­ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¡² ¦å² ¢¥³´ä­­¥¬³¥²®¡ © ³´¡¤§¡® 䮤²¡³ ­¥¤ µ®¤¡®´¡§ ¡¶ ¡¶¤¥¬®©®§ i ¯£¨

¡²´©«¥¬ VT © ¤¥®®¡N l¡§¡²®¡ ³«¡¬¬ ¡®´¡³ ¡®´©®§¥® °å ¢¥§ä²¡® ¡¶ ¤¯­³´¯¬¥® ¯£¨ ¥¦´¥² ¤¥´ ¡´´

«¯­­©³³©¯®¥® ¨¡² ¨ö²´³L ¥¬¬¥² °å ¦ö²³¬¡§ ¡¶ «¯­­©³³©¯®¥® ¯£¨ ¥¦´¥² ¤¥´ ¡´´ ¤¯­³´¯¬¥® ¨¡² ¨ö²´³N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ RYR

u®¤¥²¡¶³®©´´ V

eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«¥®

artikel iiiMSXR

QN eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«¥®³ ²å¤ ³«¡¬¬ ¢¥³´å ¡¶ eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«¥®³ ¤©²¥«´©¯®³¬¥¤¡­ö´¥²

³¡­´ £¨¥¦¥²®¡ ¦ö² ¤¥ ®¡´©¯®¥¬¬¡ £¥®´²¡¬¢¡®«¥²®¡ © ­¥¤¬¥­³³´¡´¥² µ´¡® µ®¤¡®´¡§ © ¤¥® ­¥®©®§ ³¯­

¡¶³¥³ © ¡²´©«¥¬ iiiMQYWN

RN d©²¥«´©¯®¥® ³«¡¬¬ ¢¥³´å ¡¶ ¯²¤¦ö²¡®¤¥®L ¶©£¥ ¯²¤¦ö²¡®¤¥® ¯£¨ ¦¹²¡ ¡®¤²¡ ¬¥¤¡­ö´¥²N

o²¤¦ö²¡®¤¥®L ¶©£¥ ¯²¤¦ö²¡®¤¥® ¯£¨ ¤¥ ö¶²©§¡ ¤©²¥«´©¯®³¬¥¤¡­ö´¥²®¡ ³«¡¬¬ µ´³¥³ ¡¶ eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´L

³¯­ ³«¡¬¬ ¢¥³¬µ´¡ ­¥¤ «¶¡¬©¦©£¥²¡¤ ­¡ª¯²©´¥´L °å ²¥«¯­­¥®¤¡´©¯® ¡¶ ²å¤¥´ ¯£¨ ¥¦´¥² ¤¥´ ¡´´

eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ¯£¨ eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«¥®³ ²å¤ ¨¡² ¨ö²´³L ¢¬¡®¤ °¥²³¯®¥² ¶¡²³ ¡µ«´¯²©´¥´ ¯£¨

¹²«¥³¥²¦¡²¥®¨¥´ ©®¯­ ¤¥® ¦©®¡®³©¥¬¬¡ ³¥«´¯²® ä² ¡¬¬­ä®´ ¥²«ä®¤¡N

d¥²¡³ ­¡®¤¡´´©¤ ä² å´´¡ å²L ¯£¨ ­¡®¤¡´¥´ «¡® ©®´¥ ¦ö²®¹¡³N

e®¤¡³´ ­¥¤¢¯²§¡²¥ © ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ¦å² ¶¡²¡ ¤©²¥«´©¯®³¬¥¤¡­ö´¥²N

artikel SXS

QN r夥´³ ¯²¤¦ö²¡®¤¥ ¯£¨ ¥® ¬¥¤¡­¯´ ¡¶ «¯­­©³³©¯®¥® ¦å² ¤¥¬´¡ µ´¡® ²ö³´²ä´´ © ³¡­­¡®´²ä¤¥®¡

­¥¤ eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«¥®³ ²å¤N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ RYS

r夥´³ ¯²¤¦ö²¡®¤¥ ¦å² ¬ä§§¡ ¦²¡­ ¦ö²³¬¡§ ¦ö² ¢¥¨¡®¤¬©®§ © eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«¥®³ ²å¤N

RN eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«¥®³ ¯²¤¦ö²¡®¤¥ ³«¡¬¬ ©®¢ªµ¤¡³ ¡´´ ¤¥¬´¡ © ²å¤¥´³ ³¡­­¡®´²ä¤¥® ®ä² ¤¥´´¡

¢¥¨¡®¤¬¡² ¦²å§¯² ³¯­ ²ö² ­å¬ ¯£¨ µ°°§©¦´¥² ¦ö² eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«³³¹³´¥­¥´N

SN eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«¥® ³«¡¬¬ ´©¬¬ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´L eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´L ²å¤¥´ ¯£¨

«¯­­©³³©¯®¥® ö¶¥²¬ä­®¡ ¥® å²³²¡°°¯²´ ¯­ ¶¥²«³¡­¨¥´¥® ©®¯­ eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«³³¹³´¥­¥´

¯£¨ ¯­ ¤¥® ­¯®¥´ä²¡ °¯¬©´©«¥® µ®¤¥² ¤¥´ ¦ö²¥§å¥®¤¥ ¯£¨ ¤¥´ ©®®¥¶¡²¡®¤¥ å²¥´N eµ²¯°¥©³«¡

£¥®´²¡¬¢¡®«¥®³ ¯²¤¦ö²¡®¤¥ ³«¡¬¬ ¬ä§§¡ ¦²¡­ ¤¥®®¡ ²¡°°¯²´ ¦ö² eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´L ³¯­ «¡® ¨å¬¬¡ ¥®

¡¬¬­ä® ¤¥¢¡´´ °å §²µ®¤¶¡¬ ¡¶ ²¡°°¯²´¥®L ¯£¨ ¦ö² ²å¤¥´N

eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«¥®³ ¯²¤¦ö²¡®¤¥ ¯£¨ ö¶²©§¡ ¤©²¥«´©¯®³¬¥¤¡­ö´¥² «¡® °å ¢¥§ä²¡® ¡¶

eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ¥¬¬¥² °å ¥§¥´ ©®©´©¡´©¶ ¨ö²¡³ ¡¶ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´³ ¢¥¨ö²©§¡ ¯²§¡®N

u®¤¥²¡¶³®©´´ W

r¥¶©³©¯®³²ä´´¥®

artikel iiiMSXT

QN r¥¶©³©¯®³²ä´´¥® ³«¡¬¬ §²¡®³«¡ ²ä«¥®³«¡°¥²®¡ ö¶¥² µ®©¯®¥®³ ³¡­´¬©§¡ ©®«¯­³´¥² ¯£¨ µ´§©¦´¥²N

d¥® ³«¡¬¬ ¯£«³å §²¡®³«¡ ²ä«¥®³«¡°¥²®¡ ö¶¥² ³¡­´¬©§¡ ©®«¯­³´¥² ¯£¨ µ´§©¦´¥² ¦ö² ¶¡²ª¥ ¯²§¡® ¥¬¬¥²

­¹®¤©§¨¥´ ³¯­ µ®©¯®¥® ¨¡² µ°°²ä´´¡´L ³å¶©¤¡ ©®´¥ ¤¥® ¡«´ ¶¡²©§¥®¯­ ¯²§¡®¥´ ¥¬¬¥² ­¹®¤©§¨¥´¥®

µ°°²ä´´¡´³ µ´¥³¬µ´¥² ¥® ³å¤¡® §²¡®³«®©®§N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ RYT

r¥¶©³©¯®³²ä´´¥® ³«¡¬¬ ´©¬¬ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ¯£¨ ²å¤¥´ ¡¶§¥ ¥® ¦ö²«¬¡²©®§ ¯­ ²ä«¥®³«¡°¥²®¡³

´©¬¬¦ö²¬©´¬©§¨¥´ ¯£¨ ¤¥ µ®¤¥²¬©§§¡®¤¥ ´²¡®³¡«´©¯®¥²®¡³ ¬¡§¬©§¨¥´ ¯£¨ «¯²²¥«´¨¥´L ¶©¬«¥® ³«¡¬¬

¯¦¦¥®´¬©§§ö²¡³ © eµ²¯°¥©³«¡ µ®©¯®¥®³ ¯¦¦©£©¥¬¬¡ ´©¤®©®§N d¥®®¡ ¦ö²«¬¡²©®§ ¦å² «¯­°¬¥´´¥²¡³ ­¥¤

³ä²³«©¬¤¡ ¢¥¤ö­®©®§¡² ¡¶ ¶¡²ª¥ ³´ö²²¥ ¯­²å¤¥ © µ®©¯®¥®³ ¶¥²«³¡­¨¥´N

RN r¥¶©³©¯®³²ä´´¥® ³«¡¬¬ °²ö¶¡ ¯­ ³¡­´¬©§¡ ©®«¯­³´¥² ¯£¨ µ´§©¦´¥² ¶¡²©´ ¬¡§¬©§¡ ¯£¨ «¯²²¥«´¡ ¯£¨

¯­ ¤¥® ¥«¯®¯­©³«¡ ¦ö²¶¡¬´®©®§¥® ¶¡²©´ ³µ®¤N d䲶©¤ ³«¡¬¬ ¤¥® ³ä²³«©¬´ ²¡°°¯²´¥²¡ ¯­ ¡¬¬¡ ¦¡¬¬ ¡¶

¯¥§¥®´¬©§¨¥´¥²N

i®«¯­³´¥²®¡ ³«¡¬¬ §²¡®³«¡³ °å §²µ®¤¶¡¬ ¡¶ ¦¡³´³´ä¬¬¤¡ ©®«¯­³´¢¥¬¯°° ¯£¨ ©®«¯­³´¢¥¬¯°° ³¯­

¢¥´¡¬¡´³ ©® ´©¬¬ µ®©¯®¥®N

u´§©¦´¥²®¡ ³«¡¬¬ §²¡®³«¡³ °å §²µ®¤¶¡¬ ¡¶ §ª¯²¤¡ å´¡§¡®¤¥® ¯£¨ ¶¥²«³´ä¬¬¤¡ µ´¢¥´¡¬®©®§¡²N

d¥³³¡ §²¡®³«®©®§¡² ¦å² §ö²¡³ ©®®¡® ²ä«¥®³«¡°¥²®¡ ¡¶³¬µ´¡³ ¦ö² ¤¥´ ©¦²å§¡¶¡²¡®¤¥ ¢µ¤§¥´å²¥´N

SN g²¡®³«®©®§¥® ³«¡¬¬ §²µ®¤¡³ °å ¢¯«¦ö²©®§³­¡´¥²©¡¬ ¯£¨ ¶©¤ ¢¥¨¯¶ §ö²¡³ °å °¬¡´³¥® © ö¶²©§¡

©®³´©´µ´©¯®¥²L ³¡­´ © ¬¯«¡¬¥²®¡ ¨¯³ ¶¡²ª¥ ¯²§¡® ¥¬¬¥² ­¹®¤©§¨¥´ ³¯­ ¦ö²¶¡¬´¡² ©®«¯­³´¥² ¥¬¬¥² µ´§©¦´¥²

¦ö² µ®©¯®¥®³ ²ä«®©®§ ¯£¨ © ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡L ©®¢¥§²©°¥´ © ¬¯«¡¬¥²®¡ ¨¯³ ¶¡²ª¥ ¦¹³©³« ¥¬¬¥² ªµ²©¤©³«

°¥²³¯® ³¯­ ¥²¨å¬¬¥² ¢¥´¡¬®©®§¡² ¦²å® ¢µ¤§¥´¥®N i ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ³«¡¬¬ §²¡®³«®©®§¥® §¥®¯­¦ö²¡³ ©

³¡­¡²¢¥´¥ ­¥¤ ¤¥ ®¡´©¯®¥¬¬¡ ²¥¶©³©¯®³¯²§¡®¥® ¥¬¬¥²L ¯­ ¤¥³³¡ ©®´¥ ¨¡² ®ö¤¶ä®¤©§¡ ¢¥¦¯§¥®¨¥´¥²L ©

³¡­¡²¢¥´¥ ­¥¤ ¢¥¨ö²©§¡ ®¡´©¯®¥¬¬¡ ­¹®¤©§¨¥´¥²N r¥¶©³©¯®³²ä´´¥® ¯£¨ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ®¡´©¯®¥¬¬¡

²¥¶©³©¯®³¯²§¡® ³«¡¬¬ ³¡­¡²¢¥´¡ © ¥® ¡®¤¡ ¡¶ ¦ö²´²¯¥®¤¥ ¯£¨ ­¥¤ ¢©¢¥¨å¬¬¥´ ¯¢¥²¯¥®¤¥N d¥³³¡ ¯²§¡®

¥¬¬¥² ­¹®¤©§¨¥´¥² ³«¡¬¬ µ®¤¥²²ä´´¡ ²¥¶©³©¯®³²ä´´¥® ¯­ ¤¥ ¡¶³¥² ¡´´ ¤¥¬´¡ © §²¡®³«®©®§¥®N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ RYU

Ö¶²©§¡ ©®³´©´µ´©¯®¥²L ¡¬¬¡ ¯²§¡® ¥¬¬¥² ­¹®¤©§¨¥´¥² ³¯­ ¦ö²¶¡¬´¡² ©®«¯­³´¥² ¥¬¬¥² µ´§©¦´¥² ¦ö² µ®©¯®¥®³

²ä«®©®§L ¡¬¬¡ ¦¹³©³«¡ ¥¬¬¥² ªµ²©¤©³«¡ °¥²³¯®¥² ³¯­ ¥²¨å¬¬¥² ¢¥´¡¬®©®§¡² ¦²å® ¢µ¤§¥´¥® ³¡­´ ¤¥

®¡´©¯®¥¬¬¡ ²¥¶©³©¯®³¯²§¡®¥® ¥¬¬¥²L ¯­ ¤¥³³¡ ©®´¥ ¨¡² ®ö¤¶ä®¤©§¡ ¢¥¦¯§¥®¨¥´¥²L ¢¥¨ö²©§¡ ®¡´©¯®¥¬¬¡

­¹®¤©§¨¥´¥²L ³«¡¬¬ °å ²¥¶©³©¯®³²ä´´¥®³ ¢¥§ä²¡® ´©¬¬ ¤¥®®¡ ö¶¥²¬ä­®¡ ¤¥ ¨¡®¤¬©®§¡² ¥¬¬¥² ¤¥®

©®¦¯²­¡´©¯® ³¯­ ²ä´´¥® ¢¥¨ö¶¥² ¦ö² ¡´´ «µ®®¡ ¦µ¬¬§ö²¡ ³©® µ°°§©¦´N

nä² ¤¥´ §ä¬¬¥² eµ²¯°¥©³«¡ ©®¶¥³´¥²©®§³¢¡®«¥®³ ¦ö²¶¡¬´®©®§ ¡¶ µ®©¯®¥®³ µ´§©¦´¥² ¯£¨ ©®«¯­³´¥² ³«¡¬¬

²¥¶©³©¯®³²ä´´¥®³ ²ä´´ ´©¬¬ ´©¬¬§å®§ ´©¬¬ ¤¥® ©®¦¯²­¡´©¯® ³¯­ ©®®¥¨¡³ ¡¶ ¢¡®«¥® ²¥§¬¥²¡³ ¡¶ ¥®

ö¶¥²¥®³«¯­­¥¬³¥ ­¥¬¬¡® ²¥¶©³©¯®³²ä´´¥®L ¢¡®«¥® ¯£¨ «¯­­©³³©¯®¥®N o­ ©®§¥® ³å¤¡®

ö¶¥²¥®³«¯­­¥¬³¥ ¦©®®³L ³«¡¬¬ ²¥¶©³©¯®³²ä´´¥® ¬©«¶ä¬ ¨¡ ´©¬¬§å®§ ´©¬¬ ¤¥® ©®¦¯²­¡´©¯® ³¯­ ä²

®ö¤¶ä®¤©§ ¦ö² ¡´´ §²¡®³«¡ ¤¥ µ®©¯®³µ´§©¦´¥² ¯£¨ µ®©¯®³©®«¯­³´¥² ³¯­ ¢¡®«¥® ¦ö²¶¡¬´¡²N

TN r¥¶©³©¯®³²ä´´¥® ³«¡¬¬ µ°°²ä´´¡ ¥® å²³²¡°°¯²´ ¥¦´¥² µ´§å®§¥® ¡¶ ¶¡²ª¥ ¢µ¤§¥´å²N r¡°°¯²´¥® ³«¡¬¬

ö¶¥²¬ä­®¡³ ´©¬¬ ö¶²©§¡ ©®³´©´µ´©¯®¥² ¯£¨ ´©¬¬³¡­­¡®³ ­¥¤ ®ä­®¤¡ ©®³´©´µ´©¯®¥²³ ¹´´²¡®¤¥® ö¶¥²

²¥¶©³©¯®³²ä´´¥®³ ©¡«´´¡§¥¬³¥² ¯¦¦¥®´¬©§§ö²¡³ © eµ²¯°¥©³«¡ µ®©¯®¥®³ ¯¦¦©£©¥¬¬¡ ´©¤®©®§N

d¥® ¦å² ¯£«³å ®ä² ³¯­ ¨¥¬³´ ¦²¡­¦ö²¡ ³¹®°µ®«´¥² © ³ä²³«©¬¤¡ ¦²å§¯²L ³°¥£©¥¬¬´ © ¦¯²­ ¡¶ ³ä²³«©¬¤¡

²¡°°¯²´¥²L ¯£¨ ¹´´²¡ ³©§ °å ¢¥§ä²¡® ¡¶ ®å§¯® ¡¶ ¤¥ ö¶²©§¡ ©®³´©´µ´©¯®¥²®¡N

d¥® ³«¡¬¬ ¡®´¡ ³©®¡ å²³²¡°°¯²´¥²L ³ä²³«©¬¤¡ ²¡°°¯²´¥² ¥¬¬¥² ¹´´²¡®¤¥® ­¥¤ ¥® ­¡ª¯²©´¥´ ¡¶ ³©®¡

¬¥¤¡­ö´¥²N d¥® «¡® ¥­¥¬¬¥²´©¤ ©®¯­ ³©§ ©®²ä´´¡ ¡¶¤¥¬®©®§¡² ¦ö² ¡´´ ¡®´¡ ¶©³³¡ «¡´¥§¯²©¥² ¡¶ ²¡°°¯²´¥²

¥¬¬¥² ¹´´²¡®¤¥® ¥®¬©§´ ¤¥ ¶©¬¬«¯² ³¯­ ¡®§¥³ © ¤¥³³ ¡²¢¥´³¯²¤®©®§N

d¥® ³«¡¬¬ ¢©´²ä¤¡ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ¯£¨ ²å¤¥´ ®ä² ¤¥³³¡ µ´ö¶¡² ³©®¡ «¯®´²¯¬¬¢¥¦¯§¥®¨¥´¥² © ¦²å§¡

¯­ §¥®¯­¦ö²¡®¤¥´ ¡¶ ¢µ¤§¥´¥®N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ RYV

d¥® ³«¡¬¬ ¡®´¡ ³©® ¥§¥® ¡²¢¥´³¯²¤®©®§N a²¢¥´³¯²¤®©®§¥® ³«¡¬¬ §¯¤«ä®®¡³ ¡¶ ²å¤¥´N

artikel iiiMSXU

QN l¥¤¡­ö´¥²®¡ ¡¶ ²¥¶©³©¯®³²ä´´¥® ³«¡¬¬ µ´³¥³ ¢¬¡®¤ °¥²³¯®¥² ³¯­ © ³©®¡ ²¥³°¥«´©¶¥ ³´¡´¥² ¨ö² ´©¬¬

¥¬¬¥² ¨¡² ¨ö²´ ´©¬¬ ¥¸´¥²®¡ ²¥¶©³©¯®³¯²§¡® ¥¬¬¥² ³¯­ ä² «¶¡¬©¦©£¥²¡¤¥ ¦ö² ¤¥´´¡ ä­¢¥´¥N d¥²¡³

¯¡¶¨ä®§©§¨¥´ ¦å² ©®´¥ «µ®®¡ ©¦²å§¡³ä´´¡³N

RN r¥¶©³©¯®³²ä´´¥®³ ¬¥¤¡­ö´¥² ³«¡¬¬ µ´³¥³ ¦ö² ¥® ´©¤ ¡¶ ³¥¸ å²N d¥²¡³ ­¡®¤¡´ «¡® ¦ö²®¹¡³N r夥´

³«¡¬¬ ¡®´¡ ¥´´ ¥µ²¯°¥©³«´ ¢¥³¬µ´ ¯­ ¤¥® ¦ö²´¥£«®©®§ ö¶¥² ¬¥¤¡­ö´¥² ³¯­ ³«¡¬¬ µ°°²ä´´¡³ © ¥®¬©§¨¥´

­¥¤ ¦ö²³¬¡§ ¦²å® ¶¡²ª¥ ­¥¤¬¥­³³´¡´N r夥´ ³«¡¬¬ ¢¥³¬µ´¡ ¥¦´¥² ¡´´ ¨¡ ¨ö²´ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´N

r¥¶©³©¯®³²ä´´¥®³ ¬¥¤¡­ö´¥² ³«¡¬¬ ¢¬¡®¤ ³©§ ¶ä¬ª¡ ³©® ¯²¤¦ö²¡®¤¥ ¦ö² ¥® ´©¤ ¡¶ ´²¥ å²N o²¤¦ö²¡®¤¥® «¡®

å´¥²¶ä¬ª¡³N

SN v©¤ ¦µ¬¬§ö²¡®¤¥´ ¡¶ ³©®¡ ³«¹¬¤©§¨¥´¥² ¦å² ¬¥¤¡­ö´¥²®¡ ¡¶ ²¥¶©³©¯®³²ä´´¥® ¶¡²«¥® ¢¥§ä²¡ ¥¬¬¥² ´¡

¥­¯´ ©®³´²µ«´©¯®¥² ¦²å® ®å§¯® ²¥§¥²©®§ ¥¬¬¥² ®å§¯´ ¯²§¡®N d¥ ³«¡¬¬ ¡¶¨å¬¬¡ ³©§ ¦²å® ¶¡²ª¥ ¨¡®¤¬©®§

³¯­ ä² ¯¦ö²¥®¬©§ ­¥¤ ¤¥²¡³ ³«¹¬¤©§¨¥´¥²N

TN l¥¤¡­ö´¥²®¡ ¡¶ ²¥¶©³©¯®³²ä´´¥® ¦å² ©®´¥ µ®¤¥² ³©® ä­¢¥´³´©¤ µ´ö¶¡ ®å§¯® ¡®®¡® ¡¶¬ö®¡¤ ¥¬¬¥²

¯¡¶¬ö®¡¤ ¹²«¥³¶¥²«³¡­¨¥´N d¥ ³«¡¬¬ ®ä² ¤¥ ´©¬¬´²ä¤¥² ¡¶§¥ ¥® ¨ö§´©¤¬©§ ¦ö²³ä«²¡® ¡´´ ³å¶ä¬ µ®¤¥² ³¯­

¥¦´¥² ³©® ä­¢¥´³´©¤ ²¥³°¥«´¥²¡ ¤¥ ¦ö²°¬©«´¥¬³¥² ³¯­ ¦ö¬ª¥² ¡¶ ä­¢¥´¥´L ³ä²³«©¬´ ¤¥²¡³ ³«¹¬¤©§¨¥´ ¡´´

©¡«´´¡ ²¥¤¢¡²¨¥´ ¯£¨ ¶©³¡ ¯­¤ö­¥ ¶©¤ ­¯´´¡§¡®¤¥ ¡¶ ¶©³³¡ µ°°¤²¡§ ¥¬¬¥² ¦ö²­å®¥² ¥¦´¥²

ä­¢¥´³´©¤¥®N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ RYW

UN Ä­¢¥´¥´ ¦ö² ¥® ¬¥¤¡­¯´ ¡¶ ²¥¶©³©¯®³²ä´´¥® ³«¡¬¬L ¦²å®³¥´´ ¶©¤ ®¯²­¡¬¡ ®¹´©¬¬³ä´´®©®§¡² ¯£¨ ¶©¤

¤ö¤³¦¡¬¬L µ°°¨ö²¡ ®ä² ¬¥¤¡­¯´¥® ¢¥§ä² ³©´´ ¥®´¬¥¤©§¡®¤¥ ¥¬¬¥² ¡¶³ä´´³ §¥®¯­ ¥´´ ¡¶§ö²¡®¤¥ ¡¶

¤¯­³´¯¬¥® © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ °µ®«´ VN

fö² ¤¥® å´¥²³´å¥®¤¥ ­¡®¤¡´´©¤¥® ³«¡¬¬ ¥® ¥²³ä´´¡²¥ µ´³¥³N

u´¯­ ¶©¤ ¡¶³ä´´®©®§ ³«¡¬¬ ¬¥¤¡­ö´¥²®¡ ¡¶ ²¥¶©³©¯®³²ä´´¥® «¶¡²³´å © ä­¢¥´¥´ ´©¬¬ ¤¥³³ ¡´´ ¤¥ ¥²³¡´´³N

VN e® ¬¥¤¡­¯´ ¡¶ ²¥¶©³©¯®³²ä´´¥® ¦å² ¥®¤¡³´ ³«©¬ª¡³ ¦²å® ³©´´ ä­¢¥´¥ ¥¬¬¥² ¢¥²ö¶¡³ ²ä´´¥® ´©¬¬

°¥®³©¯® ¥¬¬¥² ¡®¤²¡ ¦ö²­å®¥² © ¤¥³³ ³´ä¬¬¥L ¯­ ¤¯­³´¯¬¥® °å ¢¥§ä²¡® ¡¶ ²¥¶©³©¯®³²ä´´¥® ¦©®®¥² ¡´´ ¨¡®

¥¬¬¥² ¨¯® ©®´¥ ¬ä®§²¥ µ°°¦¹¬¬¥² ¤¥ ¦ö²µ´³ä´´®©®§¡² ³¯­ «²ä¶³ ¥¬¬¥² ¦µ¬¬§ö² ¤¥ ³«¹¬¤©§¨¥´¥² ³¯­ ¦ö¬ª¥²

¡¶ ä­¢¥´¥´N

avsnitt R

unionens rÅdgivande organ

u®¤¥²¡¶³®©´´ Q

r¥§©¯®«¯­­©´´é®

artikel iiiMSXV

a®´¡¬¥´ ¬¥¤¡­ö´¥² © r¥§©¯®«¯­­©´´é® ¦å² ©®´¥ ö¶¥²³´©§¡ SUPN k¯­­©´´é®³ ³¡­­¡®³ä´´®©®§ ³«¡¬¬

²¥§¬¥²¡³ © ¥´´ ¥µ²¯°¥©³«´ ¢¥³¬µ´ ³¯­ ¡®´¡³ ¡¶ ²å¤¥´ ­¥¤ ¥®¨ä¬¬©§¨¥´ °å ¦ö²³¬¡§ ¡¶ «¯­­©³³©¯®¥®N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ RYX

k¯­­©´´é®³ ¬¥¤¡­ö´¥² ¯£¨ ¬©«¡ ­å®§¡ ³µ°°¬¥¡®´¥² ³«¡¬¬ µ´³¥³ ¦ö² ¥® ´©¤ ¡¶ ¦¥­ å²N d¥²¡³ ­¡®¤¡´

«¡® ¦ö²®¹¡³N i®§¥® ¬¥¤¡­¯´ ¡¶ ¥¬¬¥² ³µ°°¬¥¡®´ © «¯­­©´´é® ¦å² ³¡­´©¤©§´ ¶¡²¡ ¬¥¤¡­¯´ ¡¶

eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´N

r夥´ ³«¡¬¬ ¡®´¡ ¥´´ ¥µ²¯°¥©³«´ ¢¥³¬µ´ ¯­ ¤¥® ¦ö²´¥£«®©®§ ö¶¥² ¬¥¤¡­ö´¥² ¯£¨ ³µ°°¬¥¡®´¥² ³¯­ ³«¡¬¬

µ°°²ä´´¡³ © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ¦ö²³¬¡§ ¦²å® ¶¡²ª¥ ­¥¤¬¥­³³´¡´N

nä² ¥´´ ³å¤¡®´ ­¡®¤¡´ ³¯­ ¡¶³¥³ © ¡²´©«¥¬ iMSRNRL ¯£¨ ³¯­ ¬©§§¥² ´©¬¬ §²µ®¤ ¦ö² ¡´´ ¬¥¤¡­¯´¥® ¨¡²

¦ö²¥³¬¡§©´³L µ°°¨ö²L ³«¡¬¬ ­¡®¤¡´¥´ © «¯­­©´´é® ¡µ´¯­¡´©³«´ µ°°¨ö²¡L ¯£¨ ¬¥¤¡­¯´¥® ³«¡¬¬ ¦ö² ¤¥®

å´¥²³´å¥®¤¥ ¤¥¬¥® ¡¶ ­¡®¤¡´°¥²©¯¤¥® ¥²³ä´´¡³ © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ³¡­­¡ ¦ö²¦¡²¡®¤¥N

artikel iiiMSXW

r¥§©¯®«¯­­©´´é® ³«¡¬¬ ¢¬¡®¤ ³©®¡ ­¥¤¬¥­­¡² ¶ä¬ª¡ ³©® ¯²¤¦ö²¡®¤¥ ¯£¨ ³©´´ °²¥³©¤©µ­ ¦ö² ¥® ´©¤ ¡¶

´¶å ¯£¨ ¥´´ ¨¡¬¶´ å²N

d¥® ³«¡¬¬ ³¡­­¡®«¡¬¬¡³ ¡¶ ¯²¤¦ö²¡®¤¥® °å ¢¥§ä²¡® ¡¶ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´L ²å¤¥´ ¥¬¬¥²

«¯­­©³³©¯®¥®N d¥® «¡® ¯£«³å ³¡­­¡®´²ä¤¡ °å ¥§¥´ ©®©´©¡´©¶N

d¥® ³«¡¬¬ ¡®´¡ ³©® ¥§¥® ¡²¢¥´³¯²¤®©®§N

artikel iiiMSXX

r¥§©¯®«¯­­©´´é® ³«¡¬¬ ¨ö²¡³ ¡¶ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´L ²å¤¥´ ¥¬¬¥² «¯­­©³³©¯®¥® © ¤¥ ¦¡¬¬ ³¯­ ¡®§¥³ ©

«¯®³´©´µ´©¯®¥® ¯£¨ © ¡¬¬¡ ö¶²©§¡ ¦¡¬¬ ¤ä² ¥® ¡¶ ¤¥³³¡ ©®³´©´µ´©¯®¥² ¦©®®¥² ¤¥´ ¬ä­°¬©§´L ³ä²³«©¬´ ³å¤¡®¡

³¯­ ²ö² §²ä®³ö¶¥²³«²©¤¡®¤¥ ³¡­¡²¢¥´¥N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ RYY

o­ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´L ²å¤¥´ ¥¬¬¥² «¯­­©³³©¯®¥® ¡®³¥² ¤¥´ ®ö¤¶ä®¤©§´L ³«¡¬¬ ¤¥´L ¥¬¬¥² ¤¥®L µ´³ä´´¡

¥® ¦²©³´ ©®¯­ ¶©¬«¥® «¯­­©´´é® ³«¡¬¬ ¡¶§¥ ³©´´ ¹´´²¡®¤¥[ ¤¥®®¡ ¦å² ©®´¥ µ®¤¥²³´©§¡ ¥® ­å®¡¤ ¦²å® ¤¥®

¤¡§ «¯­­©´´é®³ ¯²¤¦ö²¡®¤¥ ¦å´´ ­¥¤¤¥¬¡®¤¥ ¯­ ä²¥®¤¥´N e¦´¥² ¦²©³´¥®³ µ´§å®§ ¦å² ³¡«¥® ¢¥¨¡®¤¬¡³L

䶥® ¯­ ®å§¯´ ¹´´²¡®¤¥ ©®´¥ ¦ö²¥¬©§§¥²N

o­ e«¯®¯­©³«¡ ¯£¨ ³¯£©¡¬¡ «¯­­©´´é® ¨ö²³L ³«¡¬¬ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´L ²å¤¥´ ¥¬¬¥² «¯­­©³³©¯®¥®

µ®¤¥²²ä´´¡ r¥§©¯®«¯­­©´´é® ¯­ ¤¥®®¡ ¢¥§ä²¡® ¯­ ¹´´²¡®¤¥N o­ r¥§©¯®«¯­­©´´é® ¡®³¥² ¡´´

³ä²³«©¬¤¡ ²¥§©¯®¡¬¡ ©®´²¥³³¥® ¢¥²ö²³L ¦å² ¤¥® ¡¶§¥ ¥´´ ¹´´²¡®¤¥ © ³¡«¥®N d¥® ¦å² ¯£«³å ¡¶§¥ ¥´´

¹´´²¡®¤¥ °å ¥§¥´ ©®©´©¡´©¶N

k¯­­©´´é®³ ¹´´²¡®¤¥ ­¥¤ °²¯´¯«¯¬¬ ¦²å® ¤¥³³ ö¶¥²¬ä§§®©®§¡² ³«¡¬¬ ö¶¥²¬ä­®¡³ ´©¬¬

eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´L ²å¤¥´ ¯£¨ «¯­­©³³©¯®¥®N

u®¤¥²¡¶³®©´´ R

e«¯®¯­©³«¡ ¯£¨ ³¯£©¡¬¡ «¯­­©´´é®

artikel iiiMSXY

a®´¡¬¥´ ¬¥¤¡­ö´¥² © e«¯®¯­©³«¡ ¯£¨ ³¯£©¡¬¡ «¯­­©´´é® ¦å² ©®´¥ ö¶¥²³´©§¡ SUPN k¯­­©´´é®³

³¡­­¡®³ä´´®©®§ ³«¡¬¬ ²¥§¬¥²¡³ © ¥´´ ¥µ²¯°¥©³«´ ¢¥³¬µ´ ³¯­ ¡®´¡³ ¡¶ ²å¤¥´ ­¥¤ ¥®¨ä¬¬©§¨¥´ °å ¦ö²³¬¡§

¡¶ «¯­­©³³©¯®¥®N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ SPP

artikel iiiMSYP

e«¯®¯­©³«¡ ¯£¨ ³¯£©¡¬¡ «¯­­©´´é®³ ¬¥¤¡­ö´¥² ³«¡¬¬ µ´³¥³ ¦ö² ¥® ´©¤ ¡¶ ¦¥­ å²N d¥²¡³ ­¡®¤¡´ «¡®

¦ö²®¹¡³N

r夥´ ³«¡¬¬ ¡®´¡ ¥´´ ¥µ²¯°¥©³«´ ¢¥³¬µ´ ¯­ ¤¥® ¦ö²´¥£«®©®§ ö¶¥² ¬¥¤¡­ö´¥² ³¯­ ³«¡¬¬ µ°°²ä´´¡³ ©

¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ¦ö²³¬¡§ ¦²å® ¶¡²ª¥ ­¥¤¬¥­³³´¡´N

r夥´ ³«¡¬¬ ¢¥³¬µ´¡ ¥¦´¥² ¡´´ ¨¡ ¨ö²´ «¯­­©³³©¯®¥®N d¥´ ¦å² ©®¨ä­´¡ ³¹®°µ®«´¥² ¦²å® ¥µ²¯°¥©³«¡

¯²§¡®©³¡´©¯®¥² ³¯­ ²¥°²¥³¥®´¥²¡² ¯¬©«¡ ¥«¯®¯­©³«¡ ¯£¨ ³¯£©¡¬¡ ³¥«´¯²¥²L ¥¬¬¥² ¤¥´ £©¶©¬¡ ³¡­¨ä¬¬¥´L

³¯­ ¢¥²ö²³ ¡¶ µ®©¯®¥®³ ¶¥²«³¡­¨¥´N

artikel iiiMSYQ

e«¯®¯­©³«¡ ¯£¨ ³¯£©¡¬¡ «¯­­©´´é® ³«¡¬¬ ¢¬¡®¤ ³©®¡ ­¥¤¬¥­­¡² ¶ä¬ª¡ ³©® ¯²¤¦ö²¡®¤¥ ¯£¨ ³©´´

°²¥³©¤©µ­ ¦ö² ¥® ´©¤ ¡¶ ´¶å ¯£¨ ¥´´ ¨¡¬¶´ å²N

d¥® ³«¡¬¬ ³¡­­¡®«¡¬¬¡³ ¡¶ ¯²¤¦ö²¡®¤¥® °å ¢¥§ä²¡® ¡¶ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´L ²å¤¥´ ¥¬¬¥²

«¯­­©³³©¯®¥®N d¥® «¡® ¯£«³å ³¡­­¡®´²ä¤¡ °å ¥§¥´ ©®©´©¡´©¶N

d¥® ³«¡¬¬ ¡®´¡ ³©® ¥§¥® ¡²¢¥´³¯²¤®©®§N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ SPQ

artikel iiiMSYR

e«¯®¯­©³«¡ ¯£¨ ³¯£©¡¬¡ «¯­­©´´é® ³«¡¬¬ ¨ö²¡³ ¡¶ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´L ²å¤¥´ ¥¬¬¥² «¯­­©³³©¯®¥® ©

¤¥ ¦¡¬¬ ³¯­ ¡®§¥³ © «¯®³´©´µ´©¯®¥®N d¥® ¦å² ¨ö²¡³ ¡¶ ¤¥³³¡ ©®³´©´µ´©¯®¥² © ¡¬¬¡ ¤¥ ¦¡¬¬ ¤å

©®³´©´µ´©¯®¥²®¡ ¦©®®¥² ¤¥´ ¬ä­°¬©§´N d¥® ¦å² 䶥® ¡¶§¥ ¥´´ ¹´´²¡®¤¥ °å ¥§¥´ ©®©´©¡´©¶N

o­ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´L ²å¤¥´ ¥¬¬¥² «¯­­©³³©¯®¥® ¡®³¥² ¤¥´ ®ö¤¶ä®¤©§´L ³«¡¬¬ ¤¥´L ¥¬¬¥² ¤¥®L µ´³ä´´¡

¥® ¦²©³´ ©®¯­ ¶©¬«¥® «¯­­©´´é® ³«¡¬¬ ¡¶§¥ ³©´´ ¹´´²¡®¤¥[ ¤¥®®¡ ¦å² ©®´¥ µ®¤¥²³´©§¡ ¥® ­å®¡¤ ¦²å® ¤¥®

¤¡§ «¯­­©´´é®³ ¯²¤¦ö²¡®¤¥ ¦å´´ ­¥¤¤¥¬¡®¤¥ ¯­ ä²¥®¤¥´N e¦´¥² ¦²©³´¥®³ µ´§å®§ ¦å² ³¡«¥® ¢¥¨¡®¤¬¡³L

䶥® ¯­ ®å§¯´ ¹´´²¡®¤¥ ©®´¥ ¦ö²¥¬©§§¥²N

k¯­­©´´é®³ ¹´´²¡®¤¥ ­¥¤ °²¯´¯«¯¬¬ ¦²å® ¤¥³³ ö¶¥²¬ä§§®©®§¡² ³«¡¬¬ ö¶¥²¬ä­®¡³ ´©¬¬

eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´L ²å¤¥´ ¯£¨ «¯­­©³³©¯®¥®N

avsnitt S

europeiska investeringsbanken

artikel iiiMSYS

eµ²¯°¥©³«¡ ©®¶¥³´¥²©®§³¢¡®«¥® ³«¡¬¬ ¶¡²¡ ¥® ªµ²©¤©³« °¥²³¯®N

d¥³³ ­¥¤¬¥­­¡² ³«¡¬¬ ¶¡²¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡N

eµ²¯°¥©³«¡ ©®¶¥³´¥²©®§³¢¡®«¥®³ ³´¡¤§¡ å´¥²§¥³ © ¥´´ °²¯´¯«¯¬¬N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ SPR

eµ²¯°¥©³«¡ ©®¶¥³´¥²©®§³¢¡®«¥®³ ³´¡¤§¡ ¦å² 䮤²¡³ §¥®¯­ ¥® ¥µ²¯°¥©³« ¬¡§ ³¯­ ¡®´¡³ ¡¶ ²å¤¥´N r夥´

³«¡¬¬ ¢¥³¬µ´¡ ­¥¤ ¥®¨ä¬¬©§¨¥´ ¡®´©®§¥® °å ¢¥§ä²¡® ¡¶ eµ²¯°¥©³«¡ ©®¶¥³´¥²©®§³¢¡®«¥® ¯£¨ ¥¦´¥² ¡´´ ¨¡

¨ö²´ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ¯£¨ «¯­­©³³©¯®¥® ¥¬¬¥² °å ¦ö²³¬¡§ ¡¶ «¯­­©³³©¯®¥® ¯£¨ ¥¦´¥² ¡´´ ¨¡ ¨ö²´

eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ¯£¨ eµ²¯°¥©³«¡ ©®¶¥³´¥²©®§³¢¡®«¥®N

artikel iiiMSYT

eµ²¯°¥©³«¡ ©®¶¥³´¥²©®§³¢¡®«¥® ³«¡¬¬ ¨¡ ´©¬¬ µ°°§©¦´ ¡´´ §¥®¯­ ¡´´ ¡®¬©´¡ «¡°©´¡¬­¡²«®¡¤¥²®¡ ¯£¨

µ´®¹´´ª¡ ¥§®¡ ­¥¤¥¬ ¢©¤²¡ ´©¬¬ ¥® ¢¡¬¡®³¥²¡¤ ¯£¨ ³´ö²®©®§³¦²© µ´¶¥£«¬©®§ ¡¶ ¤¥® ©®²¥ ­¡²«®¡¤¥® ©

µ®©¯®¥®³ ©®´²¥³³¥N i ¤¥´´¡ ³¹¦´¥ ³«¡¬¬ ¤¥®L ³ä²³«©¬´ §¥®¯­ ¡´´ ¢¥¶©¬ª¡ ¬å® ¯£¨ §¡²¡®´©¥² µ´¡® ¶©®³´³¹¦´¥L

µ®¤¥²¬ä´´¡ ¦©®¡®³©¥²©®§¥® ¡¶ ¦ö¬ª¡®¤¥ °²¯ª¥«´ ©®¯­ ¡¬¬¡ ¯­²å¤¥® ¡¶ ¥«¯®¯­©®Z

¡I p²¯ª¥«´ ³¯­ ³¹¦´¡² ´©¬¬ µ´¶¥£«¬©®§ ¡¶ ­©®¤²¥ µ´¶¥£«¬¡¤¥ ²¥§©¯®¥²N

¢I p²¯ª¥«´ ³¯­ ³¹¦´¡² ´©¬¬ ¥® ­¯¤¥²®©³¥²©®§ ¥¬¬¥² ¯­³´ä¬¬®©®§ ¡¶ ¦ö²¥´¡§ ¥¬¬¥² ´©¬¬ ¡´´ ³«¡°¡ ®¹¡

¶¥²«³¡­¨¥´¥² ­¥¤ ¡®¬¥¤®©®§ ¡¶ ¤¥´ §²¡¤¶©³¡ µ°°²ä´´¡®¤¥´ ¡¶ ¤¥® ©®²¥ ­¡²«®¡¤¥® ¥¬¬¥² ¤¥³³

¦µ®«´©¯® ¯£¨ ³¯­ °å §²µ®¤ ¡¶ ³©® ³´¯²¬¥« ¥¬¬¥² ³©® ®¡´µ² ©®´¥ ¨¥¬´ «¡® ¦©®¡®³©¥²¡³ ­¥¤ ¤¥ ¯¬©«¡

­¥¤¥¬ ³¯­ ä² ´©¬¬§ä®§¬©§¡ © ¤¥ ¥®³«©¬¤¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡N

£I p²¯ª¥«´ ¡¶ §¥­¥®³¡­´ ©®´²¥³³¥ ¦ö² ¦¬¥²¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²L ¶©¬«¡ °å §²µ®¤ ¡¶ ³©® ³´¯²¬¥« ¥¬¬¥² ³©®

®¡´µ² ©®´¥ ¨¥¬´ «¡® ¦©®¡®³©¥²¡³ ­¥¤ ¤¥ ¯¬©«¡ ­¥¤¥¬ ³¯­ ä² ´©¬¬§ä®§¬©§¡ © ¤¥ ¥®³«©¬¤¡

­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡N

nä² eµ²¯°¥©³«¡ ©®¶¥³´¥²©®§³¢¡®«¥® ¦µ¬¬§ö² ³©®¡ µ°°§©¦´¥² ³«¡¬¬ ¤¥® µ®¤¥²¬ä´´¡ ¦©®¡®³©¥²©®§¥® ¡¶

©®¶¥³´¥²©®§³°²¯§²¡­ © ³¡­¢¡®¤ ­¥¤ ³´ö¤ ¦²å® ³´²µ«´µ²¦¯®¤¥²®¡ ¯£¨ ¡®¤²¡ ¡¶ µ®©¯®¥®³

¦©®¡®³©¥²©®§³¯²§¡®N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ SPS

avsnitt T

gemensamma bestÄmmelser fÖr unionens institutionerL

organ och myndigheter

artikel iiiMSYU

QN nä² ²å¤¥´ © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ «¯®³´©´µ´©¯®¥® ¢¥³¬µ´¡² °å ¦ö²³¬¡§ ¡¶ «¯­­©³³©¯®¥® «²ä¶³ ¥®¨ä¬¬©§¨¥´

¦ö² ¡´´ 䮤²¡ ¦ö²³¬¡§¥´L µ´¯­ © ¤¥ ¦¡¬¬ ³¯­ ¡¶³¥³ © ¡²´©«¬¡²®¡ iMUUL iMUVL iiiMSYVNQPL iiiMSYVNQSL iiiMTPT

¯£¨ iiiMTPUNRN

RN så ¬ä®§¥ ²å¤¥´ ©®´¥ ¨¡² ¢¥³¬µ´¡´L ¦å² «¯­­©³³©¯®¥® 䮤²¡ ³©´´ ¦ö²³¬¡§ ®ä² ³¯­ ¨¥¬³´ µ®¤¥² ¤¥

¦ö²¦¡²¡®¤¥® ³¯­ ¬¥¤¥² ¦²¡­ ´©¬¬ ¡´´ ¥® µ®©¯®³¡«´ ¡®´¡³N

artikel iiiMSYV

QN nä² ¥®¬©§´ «¯®³´©´µ´©¯®¥® ¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¡² ¥¬¬¥² ²¡­¬¡§¡² ³«¡¬¬ ¡®´¡³ © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ¤¥´

¯²¤©®¡²©¥ ¬¡§³´©¦´®©®§³¦ö²¦¡²¡®¤¥´ ³«¡¬¬ ®¥¤¡®³´å¥®¤¥ ¢¥³´ä­­¥¬³¥² ´©¬¬ä­°¡³N

RN k¯­­©³³©¯®¥® ³«¡¬¬ ¬ä§§¡ ¦²¡­ ¥´´ ¦ö²³¬¡§ ¦ö² eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ¯£¨ ²å¤¥´N

fö²³´¡ ¢¥¨¡®¤¬©®§¥®

SN eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ³«¡¬¬ ¡®´¡ ³©® ³´å®¤°µ®«´ ¶©¤ ¦ö²³´¡ ¢¥¨¡®¤¬©®§¥® ¯£¨ ö¶¥²³ä®¤¡ ¤¥® ´©¬¬

²å¤¥´N

TN o­ ²å¤¥´ §¯¤«ä®®¥² eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´³ ³´å®¤°µ®«´ ä² ¡«´¥® © ¦²å§¡ ¡®´¡§¥® © ¤¥® ¬¹¤¥¬³¥

³¯­ ­¯´³¶¡²¡² eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´³ ³´å®¤°µ®«´N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ SPT

UN o­ ²å¤¥´ ©®´¥ §¯¤«ä®®¥² eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´³ ³´å®¤°µ®«´L ³«¡¬¬ ¤¥´ ¡®´¡ ³©® ³´å®¤°µ®«´ ¶©¤

¦ö²³´¡ ¢¥¨¡®¤¬©®§¥® ¯£¨ ö¶¥²³ä®¤¡ ¤¥® ´©¬¬ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´N

VN r夥´ ³«¡¬¬ ¬ä­®¡ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ¥® ¦µ¬¬³´ä®¤©§ ²¥¤¯§ö²¥¬³¥ ¦ö² ¤¥ ³«ä¬ ³¯­ ¬¥¤¤¥ ´©¬¬ ¡´´

²å¤¥´ ¡®´¯§ ³©® ³´å®¤°µ®«´ ¶©¤ ¦ö²³´¡ ¢¥¨¡®¤¬©®§¥®N k¯­­©³³©¯®¥® ³«¡¬¬ ¬ä­®¡ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´

¥® ¦µ¬¬³´ä®¤©§ ²¥¤¯§ö²¥¬³¥ ¦ö² ³©® ³´å®¤°µ®«´N

a®¤²¡ ¢¥¨¡®¤¬©®§¥®

WN o­ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ©®¯­ ´²¥ ­å®¡¤¥² ¥¦´¥² ¤¥´´¡ ö¶¥²³ä®¤¡®¤¥

¡I §¯¤«ä®®¥² ²å¤¥´³ ³´å®¤°µ®«´ ¶©¤ ¦ö²³´¡ ¢¥¨¡®¤¬©®§¥®L ¥¬¬¥² ©®´¥ ¨¡² ¢¥³¬µ´¡´ ®å§¯´L ¡®³¥³ ¡«´¥®

© ¦²å§¡ ³¯­ ¡®´¡§¥® © ¤¥® ¬¹¤¥¬³¥ ³¯­ ­¯´³¶¡²¡² ²å¤¥´³ ³´å®¤°µ®«´L

¢I ­¥¤ ¥® ­¡ª¯²©´¥´ ¡¶ ³©®¡ ¬¥¤¡­ö´¥² ¡¶¶©³¡² ²å¤¥´³ ³´å®¤°µ®«´ ¶©¤ ¦ö²³´¡ ¢¥¨¡®¤¬©®§¥®L ¡®³¥³

¤¥® ¦ö²¥³¬¡§®¡ ¡«´¥® ³¯­ ©£«¥ ¡®´¡§¥®L

£I ­¥¤ ¥® ­¡ª¯²©´¥´ ¡¶ ³©®¡ ¬¥¤¡­ö´¥² ¦ö²¥³¬å² 䮤²©®§¡² © ²å¤¥´³ ³´å®¤°µ®«´ ¶©¤

¦ö²³´¡ ¢¥¨¡®¤¬©®§¥®L ³«¡¬¬ ¤¥® 䮤²¡¤¥ ´¥¸´¥® ö¶¥²³ä®¤¡³ ´©¬¬ ²å¤¥´ ¯£¨ ´©¬¬ «¯­­©³³©¯®¥®[

«¯­­©³³©¯®¥® ³«¡¬¬ ¹´´²¡ ³©§ ö¶¥² 䮤²©®§¡²®¡N

XN o­ ²å¤¥´ ©®¯­ ´²¥ ­å®¡¤¥²L ¥¦´¥² ¤¥´ ¡´´ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´³ 䮤²©®§¡² ¨¡² ­¯´´¡§©´³L ­¥¤

«¶¡¬©¦©£¥²¡¤ ­¡ª¯²©´¥´

¡I §¯¤«ä®®¥² ¡¬¬¡ 䮤²©®§¡²®¡L ¡®³¥³ ¡«´¥® © ¦²å§¡ ³¯­ ¡®´¡§¥®L

¢I ©®´¥ §¯¤«ä®®¥² ¡¬¬¡ 䮤²©®§¡²L ³«¡¬¬ ²å¤¥´³ ¯²¤¦ö²¡®¤¥ © ³¡­¦ö²³´å®¤ ­¥¤ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´³

¯²¤¦ö²¡®¤¥ ©®¯­ ³¥¸ ¶¥£«¯² ³¡­­¡®«¡¬¬¡ ¦ö²¬©«®©®§³«¯­­©´´é®N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ SPU

YN r夥´ ³«¡¬¬ ¢¥³¬µ´¡ ­¥¤ ¥®¨ä¬¬©§¨¥´ ¯­ 䮤²©®§¡² ³¯­ «¯­­©³³©¯®¥® ¨¡² ¡¶³´¹²«´N

QPN fö²¬©«®©®§³«¯­­©´´é®L ³¯­ ³«¡¬¬ ¢¥³´å ¡¶ ²å¤¥´³ ­¥¤¬¥­­¡² ¥¬¬¥² ¦ö²¥´²ä¤¡²¥ ¦ö² ¤¥³³¡ ¯£¨

¬©«¡ ­å®§¡ ¦ö²¥´²ä¤¡²¥ ¦ö² eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´L ³«¡¬¬ ¨¡ ´©¬¬ µ°°§©¦´ ¡´´ ­¥¤ ¥® «¶¡¬©¦©£¥²¡¤ ­¡ª¯²©´¥´

¡¶ ²å¤¥´³ ­¥¤¬¥­­¡² ¥¬¬¥² ¦ö²¥´²ä¤¡²®¡ ¦ö² ¤¥³³¡ ¯£¨ ¥® ­¡ª¯²©´¥´ ¡¶ ¤¥ ­¥¤¬¥­­¡² ³¯­ ¦ö²¥´²ä¤¥²

eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ µ°°®å ¥®©§¨¥´ ¯­ ¥´´ §¥­¥®³¡­´ µ´«¡³´ ©®¯­ ³¥¸ ¶¥£«¯² ¥¦´¥² ¤¥´ ¡´´ ¤¥® ¨¡²

³¡­­¡®«¡¬¬¡´³L °å §²µ®¤¶¡¬ ¡¶ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´³ ¯£¨ ²å¤¥´³ ³´å®¤°µ®«´¥² ¶©¤ ¡®¤²¡

¢¥¨¡®¤¬©®§¥®N

QQN k¯­­©³³©¯®¥® ³«¡¬¬ ¤¥¬´¡ © ¦ö²¬©«®©®§³«¯­­©´´é®³ ¡²¢¥´¥ ¯£¨ ´¡ ¡¬¬¡ ®ö¤¶ä®¤©§¡ ©®©´©¡´©¶ ¦ö²

¡´´ ®ä²­¡ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´³ ¯£¨ ²å¤¥´³ ³´å®¤°µ®«´¥² ´©¬¬ ¶¡²¡®¤²¡N

QRN o­ ¦ö²¬©«®©®§³«¯­­©´´é® ©®´¥ ©®¯­ ³¥¸ ¶¥£«¯² ¥¦´¥² ¤¥´ ¡´´ ¤¥® ¨¡² ³¡­­¡®«¡¬¬¡´³ §¯¤«ä®®¥²

¥´´ §¥­¥®³¡­´ µ´«¡³´L ¡®³¥³ ¤¥® ¦ö²¥³¬¡§®¡ ¡«´¥® ³¯­ ©£«¥ ¡®´¡§¥®N

t²¥¤ª¥ ¢¥¨¡®¤¬©®§¥®

QSN o­ ¦ö²¬©«®©®§³«¯­­©´´é® ©®¯­ ¤¥®®¡ ´©¤ §¯¤«ä®®¥² ¥´´ §¥­¥®³¡­´ µ´«¡³´L ³«¡¬¬

eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ¯£¨ ²å¤¥´ ¶¡² ¦ö² ³©§ ¨¡ ³¥¸ ¶¥£«¯² °å ³©§ ¦²å® ¤¥´´¡ §¯¤«ä®®¡®¤¥ ¦ö² ¡´´ ¡®´¡

¡«´¥® © ¦²å§¡ © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ¤¥´ µ´«¡³´¥´[ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ³«¡¬¬ ¤ä²¶©¤ ¢¥³¬µ´¡ ­¥¤ ¥® ­¡ª¯²©´¥´

¡¶ ¤¥ ¡¶§©¶®¡ ²ö³´¥²®¡ ¯£¨ ²å¤¥´ ­¥¤ «¶¡¬©¦©£¥²¡¤ ­¡ª¯²©´¥´N o­ ³å ©®´¥ ³«¥²L ¡®³¥³ ¤¥® ¦ö²¥³¬¡§®¡

¡«´¥® ³¯­ ©£«¥ ¡®´¡§¥®N

QTN d¥ ´©¤³¦²©³´¥² °å ´²¥ ­å®¡¤¥² ²¥³°¥«´©¶¥ ³¥¸ ¶¥£«¯² ³¯­ ¡®§¥³ © ¤¥®®¡ ¡²´©«¥¬ ³«¡¬¬ °å

eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´³ ¥¬¬¥² ²å¤¥´³ ©®©´©¡´©¶ ¦ö²¬ä®§¡³ ­¥¤ ¨ö§³´ ¥® ­å®¡¤ ²¥³°¥«´©¶¥ ´¶å ¶¥£«¯²N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ SPV

sä²³«©¬¤¡ ¢¥³´ä­­¥¬³¥²

QUN o­L © ¤¥ ¦¡¬¬ ³¯­ ¡®§¥³ © «¯®³´©´µ´©¯®¥®L ¥® ¬¡§ ¥¬¬¥² ¥® ²¡­¬¡§ ä² ¦ö²¥­å¬ ¦ö² ¤¥´ ¯²¤©®¡²©¥

¬¡§³´©¦´®©®§³¦ö²¦¡²¡®¤¥´ °å ©®©´©¡´©¶ ¡¶ ¥® §²µ°° ¡¶ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²L °å ²¥«¯­­¥®¤¡´©¯® ¡¶

eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«¥® ¥¬¬¥² °å ¢¥§ä²¡® ¡¶ ¤¯­³´¯¬¥®L ³«¡¬¬ °µ®«´ RL °µ®«´ V ¡®¤²¡ ­¥®©®§¥®

¯£¨ °µ®«´ Y ©®´¥ ´©¬¬ä­°¡³N

i ¤¥³³¡ ¦¡¬¬ ³«¡¬¬ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ¯£¨ ²å¤¥´ ´©¬¬ «¯­­©³³©¯®¥® ö¶¥²³ä®¤¡ µ´«¡³´¥´ ´©¬¬ ¡«´

´©¬¬³¡­­¡®³ ­¥¤ ³©®¡ ³´å®¤°µ®«´¥² ¶©¤ ¦ö²³´¡ ¯£¨ ¡®¤²¡ ¢¥¨¡®¤¬©®§¥®N eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ¥¬¬¥²

²å¤¥´ «¡® ©®¨ä­´¡ «¯­­©³³©¯®¥®³ ¹´´²¡®¤¥ ®ä² ³¯­ ¨¥¬³´ µ®¤¥² ¦ö²¦¡²¡®¤¥´L ¥´´ ¹´´²¡®¤¥ ³¯­

«¯­­©³³©¯®¥® ¯£«³å «¡® ¡¶§¥ °å ¥§¥´ ©®©´©¡´©¶N o­ ¤¥® ¢¥¤ö­¥² ¡´´ ¤¥´ ä² ®ö¤¶ä®¤©§´ «¡® ¤¥®

¯£«³å ¤¥¬´¡ © ¦ö²¬©«®©®§³«¯­­©´´é® © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ °µ®«´ QQN

artikel iiiMSYW

eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´L ²å¤¥´ ¯£¨ «¯­­©³³©¯®¥® ³«¡¬¬ ³¡­²å¤¡ ¯£¨ © ³¡­¦ö²³´å®¤ ²¥§¬¥²¡ ¦¯²­¥²®¡ ¦ö²

³©´´ ³¡­¡²¢¥´¥N i ¤¥´´¡ ³¹¦´¥ ¦å² ¤¥ ­¥¤ ¢¥¡«´¡®¤¥ ¡¶ «¯®³´©´µ´©¯®¥® ©®§å ©®´¥²©®³´©´µ´©¯®¥¬¬¡ ¡¶´¡¬

³¯­ «¡® ¶¡²¡ ¢©®¤¡®¤¥N

artikel iiiMSYX

QN nä² µ®©¯®¥®³ ©®³´©´µ´©¯®¥²L ¯²§¡® ¯£¨ ­¹®¤©§¨¥´¥² ¦µ¬¬§ö² ³©®¡ µ°°§©¦´¥² ³«¡¬¬ ¤¥ ³´ö¤ª¡ ³©§ °å

¥® ö°°¥®L ¥¦¦¥«´©¶ ¯£¨ ¯¢¥²¯¥®¤¥ ¥µ²¯°¥©³« ¡¤­©®©³´²¡´©¯®N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ SPW

RN m¥¤ ¢¥¡«´¡®¤¥ ¡¶ ¤¥ ´ªä®³´¥¦ö²¥³«²©¦´¥² ¯£¨ ¡®³´ä¬¬®©®§³¶©¬¬«¯² ³¯­ ¨¡² ¡®´¡§©´³ °å §²µ®¤¶¡¬

¡¶ ¡²´©«¥¬ iiiMTRW ³«¡¬¬ ³ä²³«©¬¤¡ ¢¥³´ä­­¥¬³¥² ¦ö² ¤¥´´¡ 䮤¡­å¬ ­¥¤¤¥¬¡³ © ¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¡²N

artikel iiiMSYY

QN u®©¯®¥®³ ©®³´©´µ´©¯®¥²L ¯²§¡® ¯£¨ ­¹®¤©§¨¥´¥² ³«¡¬¬ ³ä«¥²³´ä¬¬¡ ö°°¥®¨¥´ © ³©´´ ¡²¢¥´¥ ¯£¨L

­¥¤ ´©¬¬ä­°®©®§ ¡¶ ¡²´©«¥¬ iMUPL © ³©®¡ ¡²¢¥´³¯²¤®©®§¡² ¢¥³¬µ´¡ ¯­ ³ä²³«©¬¤¡ ¢¥³´ä­­¥¬³¥² ¯­

¡¬¬­ä®¨¥´¥®³ ´©¬¬§å®§ ´©¬¬ ¤¥²¡³ ¨¡®¤¬©®§¡²N eµ²¯°¥©³«¡ µ®©¯®¥®³ ¤¯­³´¯¬L eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«¥®

¯£¨ eµ²¯°¥©³«¡ ©®¶¥³´¥²©®§³¢¡®«¥® ³«¡¬¬ ¥®¤¡³´ ¯­¦¡´´¡³ ¡¶ ¡²´©«¥¬ iMUPNS ¯£¨ ¤¥® ¨ä² ¡²´©«¥¬® ®ä²

¤¥ µ´ö¶¡² ³©®¡ ¡¤­©®©³´²¡´©¶¡ ¦µ®«´©¯®¥²N

RN eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ¯£¨ ²å¤¥´ ³«¡¬¬ ³ä«¥²³´ä¬¬¡ ¡´´ ¨¡®¤¬©®§¡² ³¯­ §ä¬¬¥²

¬¡§³´©¦´®©®§³¦ö²¦¡²¡®¤¥® ¯¦¦¥®´¬©§§ö²³ °å ¤¥ ¶©¬¬«¯² ³¯­ ¦¡³´³´ä¬¬³ © ¤¥ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¡² ³¯­ ¡¶³¥³ ©

¡²´©«¥¬ iMUPNSN

artikel iiiMTPP

QN r夥´ ³«¡¬¬ ¡®´¡ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¦ö²¯²¤®©®§¡² ¯£¨ ¢¥³¬µ´ ³¯­ ²¥§¬¥²¡²

¡I ¬ö®¥²L ¡²¶¯¤¥® ¯£¨ °¥®³©¯®¥² ¦ö² eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´³ ¯²¤¦ö²¡®¤¥L «¯­­©³³©¯®¥®³ ¯²¤¦ö²¡®¤¥L

µ®©¯®¥®³ µ´²©«¥³­©®©³´¥²L «¯­­©³³©¯®¥®³ ¬¥¤¡­ö´¥²L ¯²¤¦ö²¡®¤¥L ¬¥¤¡­ö´¥² ¯£¨

ªµ³´©´©¥³¥«²¥´¥²¡²¥ ¶©¤ eµ²¯°¥©³«¡ µ®©¯®¥®³ ¤¯­³´¯¬ ³¡­´ ²å¤¥´³ §¥®¥²¡¬³¥«²¥´¥²¡²¥L

¢I ¡®³´ä¬¬®©®§³¶©¬¬«¯²L ³ä²³«©¬´ ¬ö®¥²L ¡²¶¯¤¥® ¯£¨ °¥®³©¯®¥²L ¦ö² ²¥¶©³©¯®³²ä´´¥®³ ¯²¤¦ö²¡®¤¥ ¯£¨

¬¥¤¡­ö´¥²L

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ SPX

£I ¡¬¬¡ ¢¥´¡¬®©®§¡² ³¯­ ¬ä­®¡³ © ³´ä¬¬¥´ ¦ö² ³å¤¡® ¥²³ä´´®©®§ ´©¬¬ ¤¥ °¥²³¯®¥² ³¯­ ¡¶³¥³ © ¬¥¤¥® ¡

¯£¨ ¢N

RN r夥´ ³«¡¬¬ ¡®´¡ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¦ö²¯²¤®©®§¡² ¯£¨ ¢¥³¬µ´ ¯­ ¦¡³´³´ä¬¬¡®¤¥ ¡¶ ¡²¶¯¤¥® ¦ö²

e«¯®¯­©³«¡ ¯£¨ ³¯£©¡¬¡ «¯­­©´´é®³ ¬¥¤¡­ö´¥²N

artikel iiiMTPQ

a«´¥² ³¯­ ¨¡² ¡®´¡§©´³ ¡¶ ²å¤¥´L «¯­­©³³©¯®¥® ¥¬¬¥² eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«¥® ¯£¨ ³¯­ ­¥¤¦ö²

¢¥´¡¬®©®§³³«¹¬¤©§¨¥´ ¦ö² ¡®¤²¡ ä® ­¥¤¬¥­³³´¡´¥² ³«¡¬¬ ¶¡²¡ ¶¥²«³´ä¬¬¢¡²¡N

v¥²«³´ä¬¬©§¨¥´¥® ³«¡¬¬ ¦ö¬ª¡ ¤¥ £©¶©¬°²¯£¥³³²ä´´³¬©§¡ ²¥§¬¥² ³¯­ §ä¬¬¥² © ¤¥® ­¥¤¬¥­³³´¡´ ©®¯­ ¶¡²³

´¥²²©´¯²©µ­ ¤¥® ³«¥²N b¥³¬µ´¥´ ¯­ ¡´´ ¶¥²«³´ä¬¬©§¨¥´ ³«¡¬¬ ³«¥ ³«¡¬¬ ¢©¦¯§¡³ ¡¶§ö²¡®¤¥´L µ´¡® ¡®¤²¡

¦¯²­¡¬©´¥´¥² ä® «¯®´²¯¬¬ ¡¶ ¡¶§ö²¡®¤¥´³ ä«´¨¥´L ¡¶ ¤¥® ®¡´©¯®¥¬¬¡ ­¹®¤©§¨¥´ ³¯­ ¶¡²ª¥ ­¥¤¬¥­³³´¡´³

²¥§¥²©®§ ³«¡¬¬ µ´³¥ ¦ö² ¤¥´´¡ 䮤¡­å¬ ¯£¨ ¡®­ä¬¡ ´©¬¬ «¯­­©³³©¯®¥® ¯£¨ eµ²¯°¥©³«¡ µ®©¯®¥®³

¤¯­³´¯¬N

nä² ¤¥³³¡ ¦¯²­¡¬©´¥´¥² µ°°¦¹¬¬´³ °å ¢¥§ä²¡® ¡¶ ¤¥® ¢¥²ö²¤¡ °¡²´¥®L ¦å² ¤¥®®¥ ¦µ¬¬¦ö¬ª¡

¶¥²«³´ä¬¬©§¨¥´¥® §¥®¯­ ¡´´ © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ¤¥® ®¡´©¯®¥¬¬¡ ¬¡§³´©¦´®©®§¥® ¨ä®³«ªµ´¡ ä²¥®¤¥´ ¤©²¥«´ ´©¬¬

¤¥® ¢¥¨ö²©§¡ ­¹®¤©§¨¥´¥®N

v¥²«³´ä¬¬©§¨¥´¥® ¦å² ³«ªµ´¡³ µ°° ¥®¤¡³´ §¥®¯­ ¢¥³¬µ´ ¡¶ eµ²¯°¥©³«¡ µ®©¯®¥®³ ¤¯­³´¯¬N d¥´ ä² ¤¯£«

¤¯­³´¯¬¡²®¡ © ¤¥ ¢¥²ö²¤¡ ³´¡´¥²®¡ ³¯­ ³«¡¬¬ ¶¡²¡ ¢¥¨ö²©§¡ ®ä² ¤¥´ §ä¬¬¥² «¯®´²¯¬¬ ¡¶ ¡´´

¶¥²«³´ä¬¬©§¨¥´³¢¥³´ä­­¥¬³¥²®¡ §¥®¯­¦ö²³ °å ¥´´ ²¥§¥¬²ä´´ ³ä´´N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ SPY

kapitel ii

finansiella bestÄmmelser

avsnitt Q

den flerÅriga finansieringsramen

artikel iiiMTPR

QN d¥® ¦¬¥²å²©§¡ ¦©®¡®³©¥²©®§³²¡­¥® ³«¡¬¬ ¦¡³´³´ä¬¬¡³ ¦ö² ¥® °¥²©¯¤ °å ­©®³´ ¦¥­ å² © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤

¡²´©«¥¬ iMUUN

RN d¥® ¦¬¥²å²©§¡ ¦©®¡®³©¥²©®§³²¡­¥® ³«¡¬¬ ¦¡³´³´ä¬¬¡ ¢¥¬¯°°¥® ¦ö² ¤¥ 岬©§¡ ´¡«¥® ¦ö² ¡®³¬¡§ ¦ö²

å´¡§¡®¤¥® ¦ö² ¶¡²ª¥ µ´§©¦´³«¡´¥§¯²© ¯£¨ ¤¥´ 岬©§¡ ´¡«¥´ ¦ö² ¡®³¬¡§ ¦ö² ¢¥´¡¬®©®§¡²N

u´§©¦´³«¡´¥§¯²©¥²®¡L ³¯­ ³«¡¬¬ ¶¡²¡ ¦å ´©¬¬ ¡®´¡¬¥´L ³«¡¬¬ ­¯´³¶¡²¡ µ®©¯®¥®³ ¨µ¶µ¤³¡«¬©§¡

¶¥²«³¡­¨¥´³¯­²å¤¥®N

SN i ¦©®¡®³©¥²©®§³²¡­¥® ³«¡¬¬ ¤¥´ ¡®§¥³ ¡¬¬¡ ¡®¤²¡ ¢¥³´ä­­¥¬³¥² ³¯­ ¢¥¨ö¶³ ¦ö² ¡´´ ¤¥´ 岬©§¡

¢µ¤§¥´¦ö²¦¡²¡®¤¥´ ³«¡¬¬ ¦µ®§¥²¡ ¶ä¬N

TN o­ ²å¤¥´³ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§ ¯­ ¦¡³´³´ä¬¬¡®¤¥ ¡¶ ¥® ®¹ ¦©®¡®³©¥²©®§³²¡­ ©®´¥ ¨¡² ¡®´¡§©´³ ¶©¤

µ´§å®§¥® ¡¶ ¤¥® °¥²©¯¤ ³¯­ ¯­¦¡´´¡³ ¡¶ ¤¥® ¦ö²¥§å¥®¤¥ ²¡­¥® ³«¡¬¬ §©¬´©§¨¥´³´©¤¥® ¦ö² ´¡«¥® ¯£¨ ¤¥

ö¶²©§¡ ¢¥³´ä­­¥¬³¥²®¡L ³¯­ §ä¬¬¥² ¤¥® ¦ö²¥§å¥®¤¥ °¥²©¯¤¥®³ ³©³´¡ å²L ¦ö²¬ä®§¡³ ´©¬¬³ ¤¥® ®¹¡ ¬¡§¥®

¨¡² ¡®´¡§©´³N

UN u®¤¥² ¨¥¬¡ ¤¥´ ¦ö²¦¡²¡®¤¥ ³¯­ ¬¥¤¥² ´©¬¬ ¡®´¡§¡®¤¥´ ¡¶ ¦©®¡®³©¥²©®§³²¡­¥® ³«¡¬¬

eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´L ²å¤¥´ ¯£¨ «¯­­©³³©¯®¥® ¶©¤´¡ ¡¬¬¡ ®ö¤¶ä®¤©§¡ 崧䲤¥² ¦ö² ¡´´ µ®¤¥²¬ä´´¡ ¡´´

¦ö²¦¡²¡®¤¥´ ³¬µ´¦ö²³N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ SQP

avsnitt R

unionens Årliga budget

artikel iiiMTPS

bµ¤§¥´å²¥´ ³«¡¬¬ ¢ö²ª¡ ¤¥® Q ª¡®µ¡²© ¯£¨ ³¬µ´¡ ¤¥® SQ ¤¥£¥­¢¥²N

artikel iiiMTPT

u®©¯®¥®³ 岬©§¡ ¢µ¤§¥´ ³«¡¬¬ ¦¡³´³´ä¬¬¡³ §¥®¯­ ¥® ¥µ²¯°¥©³« ¬¡§ © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ¦ö¬ª¡®¤¥

¢¥³´ä­­¥¬³¥²Z

QN v¡² ¯£¨ ¥® ¡¶ ©®³´©´µ´©¯®¥²®¡ ³«¡¬¬ ¦ö²¥ ¤¥® Q ªµ¬© µ°°²ä´´¡ ¥® ¢¥²ä«®©®§ ö¶¥² ³©®¡ µ´§©¦´¥² ¦ö²

¦ö¬ª¡®¤¥ ¢µ¤§¥´å²N k¯­­©³³©¯®¥® ³«¡¬¬ ³¡­­¡®³´ä¬¬¡ ¤¥³³¡ ¢¥²ä«®©®§¡² © ¥´´ ¢µ¤§¥´¦ö²³¬¡§ ³¯­ ¦å²

©®®¥¨å¬¬¡ ¡¶¶©«¡®¤¥ ¢¥²ä«®©®§¡²N

bµ¤§¥´¦ö²³¬¡§¥´ ³«¡¬¬ ©®®¥¨å¬¬¡ ¥® ¢¥²ä«®©®§ ö¶¥² ©®«¯­³´¥² ¯£¨ ¥® ö¶¥² µ´§©¦´¥²N

RN k¯­­©³³©¯®¥® ³«¡¬¬ ¦ö²¥¬ä§§¡ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ¯£¨ ²å¤¥´ ¢µ¤§¥´¦ö²³¬¡§¥´ ³¥®¡³´

¤¥® Q ³¥°´¥­¢¥² å²¥´ ¦ö²¥ ¤¥´ ¢µ¤§¥´å² ³¯­ ¦ö²³¬¡§¥´ ¡¶³¥²N

k¯­­©³³©¯®¥® ¦å² 䮤²¡ ¢µ¤§¥´¦ö²³¬¡§¥´ µ®¤¥² ¦ö²¦¡²¡®¤¥´ ´©¬¬ ¤¥³³ ¡´´ ¤¥® ¦ö²¬©«®©®§³«¯­­©´´é

³¯­ ¡¶³¥³ © °µ®«´ U ³¡­­¡®«¡¬¬¡³N

SN r夥´ ³«¡¬¬ ¡®´¡ ³©® ³´å®¤°µ®«´ ¯­ ¢µ¤§¥´¦ö²³¬¡§¥´ ¶©¬«¥® ³«¡¬¬ ö¶¥²³ä®¤¡³ ´©¬¬

eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ³¥®¡³´ ¤¥® Q ¯«´¯¢¥² å²¥´ ¦ö²¥ ¤¥´ ¢µ¤§¥´å² ³¯­ ¦ö²³¬¡§¥´ ¡¶³¥²N r夥´ ³«¡¬¬

¬ä­®¡ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ¥® ¦µ¬¬³´ä®¤©§ ²¥¤¯§ö²¥¬³¥ ¦ö² ¤¥ ³«ä¬ ³¯­ ¬¥¤¤¥ ´©¬¬ ¡´´ ²å¤¥´ ¡®´¯§ ³©®

³´å®¤°µ®«´N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ SQQ

TN o­ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ©®¯­ TR ¤¡§¡² ¥¦´¥² ¤¥´´¡ ö¶¥²³ä®¤¡®¤¥

¡I §¯¤«ä®®¥² ²å¤¥´³ ³´å®¤°µ®«´L ä² ¤¥® ¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¥® ¯­ µ°°²ä´´¡®¤¥ ¡¶ ¢µ¤§¥´¥® ¡®´¡§¥®L

¢I ©®´¥ ¨¡² ¦¡´´¡´ ®å§¯´ ¢¥³¬µ´L ³«¡¬¬ ¤¥® ¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¥® ¯­ µ°°²ä´´¡®¤¥ ¡¶ ¢µ¤§¥´¥® ¡®³¥³ ³¯­

¡®´¡§¥®L

£I ­¥¤ ¥® ­¡ª¯²©´¥´ ¡¶ ³©®¡ ¬¥¤¡­ö´¥² ¡®´¡² 䮤²©®§¡²L ³«¡¬¬ ¤¥´ 䮤²¡¤¥ ¦ö²³¬¡§¥´ ö¶¥²³ä®¤¡³ ´©¬¬

²å¤¥´ ¯£¨ «¯­­©³³©¯®¥®N eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´³ ¯²¤¦ö²¡®¤¥ ³«¡¬¬ © ³¡­¦ö²³´å®¤ ­¥¤ ²å¤¥´³

¯²¤¦ö²¡®¤¥ ¯­¥¤¥¬¢¡²´ ³¡­­¡®«¡¬¬¡ ¦ö²¬©«®©®§³«¯­­©´´é®N fö²¬©«®©®§³«¯­­©´´é® ³«¡¬¬ ¤¯£«

©®´¥ ³¡­­¡®«¡¬¬¡³ ¯­ ²å¤¥´ ©®¯­ ´©¯ ¤¡§¡² ¥¦´¥² ¤¥´´¡ ö¶¥²³ä®¤¡®¤¥ ­¥¤¤¥¬¡²

eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ¡´´ ¤¥´ §¯¤«ä®®¥² ³¡­´¬©§¡ 䮤²©®§¡²N

UN fö²¬©«®©®§³«¯­­©´´é®L ³¯­ ³«¡¬¬ ¢¥³´å ¡¶ ²å¤¥´³ ­¥¤¬¥­­¡² ¥¬¬¥² ¦ö²¥´²ä¤¡²¥ ¦ö² ¤¥³³¡ ¯£¨

¬©«¡ ­å®§¡ ¦ö²¥´²ä¤¡²¥ ¦ö² eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´L ³«¡¬¬ ¨¡ ´©¬¬ µ°°§©¦´ ¡´´ °å §²µ®¤¶¡¬ ¡¶

eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´³ ¯£¨ ²å¤¥´³ ³´å®¤°µ®«´¥² ­¥¤ ¥® «¶¡¬©¦©£¥²¡¤ ­¡ª¯²©´¥´ ¡¶ ²å¤¥´³ ­¥¤¬¥­­¡²

¥¬¬¥² ¦ö²¥´²ä¤¡²®¡ ¦ö² ¤¥³³¡ ¯£¨ ¥® ­¡ª¯²©´¥´ ¡¶ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´³ ¦ö²¥´²ä¤¡²¥ µ°°®å ¥®©§¨¥´ ¯­

¥´´ §¥­¥®³¡­´ ¦ö²³¬¡§ ©®¯­ ´²¥ ¶¥£«¯² ¥¦´¥² ¤¥´ ¡´´ ¤¥® ³¡­­¡®«¡¬¬¡´³N

k¯­­©³³©¯®¥® ³«¡¬¬ ¤¥¬´¡ © ¦ö²¬©«®©®§³«¯­­©´´é®³ ¡²¢¥´¥ ¯£¨ ´¡ ¡¬¬¡ ®ö¤¶ä®¤©§¡ ©®©´©¡´©¶ ¦ö² ¡´´

®ä²­¡ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´³ ¯£¨ ²å¤¥´³ ³´å®¤°µ®«´¥² ´©¬¬ ¶¡²¡®¤²¡N

VN o­ ¦ö²¬©«®©®§³«¯­­©´´é® ©®¯­ ¤¥ ´²¥ ¶¥£«¯² ³¯­ ¡¶³¥³ © °µ®«´ U µ°°®å² ¥®©§¨¥´ ¯­ ¥´´

§¥­¥®³¡­´ ¦ö²³¬¡§L ³«¡¬¬ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ¯£¨ ²å¤¥´ ¶¡² ¦ö² ³©§ ¨¡ ´¶å ¶¥£«¯² °å ³©§ ¥¦´¥² ¤¥´ ¡´´

¤¥®®¡ ¥®©§¨¥´ ¨¡² µ°°®å´´³L ¦ö² ¡´´ §¯¤«ä®®¡ ¤¥´ §¥­¥®³¡­­¡ ¦ö²³¬¡§¥´N

WN o­ ©®¯­ ¤¥ ´¶å ¶¥£«¯² ³¯­ ¡¶³¥³ © °µ®«´ V

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ SQR

¡I ¢å¤¥ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ¯£¨ ²å¤¥´ §¯¤«ä®®¥² ¤¥´ §¥­¥®³¡­­¡ ¦ö²³¬¡§¥´ ¥¬¬¥² ©®´¥ ¦¡´´¡² ®å§¯´

¢¥³¬µ´L ¥¬¬¥² ¯­ ¥® ¡¶ ¤¥³³¡ ©®³´©´µ´©¯®¥² §¯¤«ä®®¥² ¤¥´ §¥­¥®³¡­­¡ ¦ö²³¬¡§¥´ ­¥¤¡® ¤¥®

¡®¤²¡ ©®´¥ ¦¡´´¡² ®å§¯´ ¢¥³¬µ´L ³«¡¬¬ ¤¥® ¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¥® ¯­ µ°°²ä´´¡®¤¥ ¡¶ ¢µ¤§¥´¥® ¡®³¥³

³¯­ ³¬µ´§©¬´©§´ ¡®´¡§¥® © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ¤¥´ §¥­¥®³¡­­¡ ¦ö²³¬¡§¥´L ¥¬¬¥²

¢I eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ­¥¤ ¥® ­¡ª¯²©´¥´ ¡¶ ³©®¡ ¬¥¤¡­ö´¥² ¯£¨ ²å¤¥´ ¢å¤¡ ¡¶¶©³¡² ¤¥´

§¥­¥®³¡­­¡ ¦ö²³¬¡§¥´L ¥¬¬¥² ¯­ ¥® ¡¶ ¤¥³³¡ ©®³´©´µ´©¯®¥² ¡¶¶©³¡² ¤¥´ §¥­¥®³¡­­¡ ¦ö²³¬¡§¥´

­¥¤¡® ¤¥® ¡®¤²¡ ©®´¥ ¢¥³¬µ´¡² ®å§¯´L ³«¡¬¬ ¥´´ ®¹´´ ¢µ¤§¥´¦ö²³¬¡§ ¬ä§§¡³ ¦²¡­ ¡¶

«¯­­©³³©¯®¥®L ¥¬¬¥²

£I eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ­¥¤ ¥® ­¡ª¯²©´¥´ ¡¶ ³©®¡ ¬¥¤¡­ö´¥² ¡¶¶©³¡² ¤¥´ §¥­¥®³¡­­¡ ¦ö²³¬¡§¥´

­¥¤¡® ²å¤¥´ §¯¤«ä®®¥² ¤¥´L ³«¡¬¬ ¥´´ ®¹´´ ¢µ¤§¥´¦ö²³¬¡§ ¬ä§§¡³ ¦²¡­ ¡¶ «¯­­©³³©¯®¥®L ¥¬¬¥²

¤I eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ §¯¤«ä®®¥² ¤¥´ §¥­¥®³¡­­¡ ¦ö²³¬¡§¥´ ­¥¤¡® ²å¤¥´ ¡¶¶©³¡² ¤¥´´¡L ¦å²

eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´L ©®¯­ ´¶å ¶¥£«¯² ¥¦´¥² ¤¥´ ¡´´ ²å¤¥´ ¡¶¶©³¡´ ¦ö²³¬¡§¥´L ­¥¤ ¥® ­¡ª¯²©´¥´ ¡¶

³©®¡ ¬¥¤¡­ö´¥² ¯£¨ ´²¥ ¦¥­´¥¤¥¬¡² ¡¶ ¤¥ ¡¶§©¶®¡ ²ö³´¥²®¡ ¢¥³¬µ´¡ ¡´´ ¢¥«²ä¦´¡ ¡¬¬¡ ¥¬¬¥² ®å§²¡

¡¶ ¤¥ 䮤²©®§¡² ³¯­ ¡¶³¥³ © °µ®«´ T £N o­ ®å§¯® ¡¶ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´³ 䮤²©®§¡² ©®´¥

¢¥«²ä¦´¡³L ³«¡¬¬ ¤¥® © ¦ö²¬©«®©®§³«¯­­©´´é® ö¶¥²¥®³«¯­®¡ ³´å®¤°µ®«´¥® ´©¬¬ ¤¥® ¢µ¤§¥´°¯³´

³¯­ ä² ¦ö²¥­å¬ ¦ö² ¤¥®®¡ 䮤²©®§ ¡®³¥³ §¯¤«ä®¤N d¥® ¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¥® ¯­ µ°°²ä´´¡®¤¥ ¡¶

¢µ¤§¥´¥® ³«¡¬¬ ¡®³¥³ ³¬µ´§©¬´©§´ ¡®´¡§¥® °å §²µ®¤¶¡¬ ¡¶ ¤¥´´¡N

XN o­ ¦ö²¬©«®©®§³«¯­­©´´é® ©®¯­ ¤¥ ´²¥ ¶¥£«¯² ³¯­ ¡¶³¥³ © °µ®«´ U ©®´¥ µ°°®å² ¥®©§¨¥´ ¯­ ¥´´

§¥­¥®³¡­´ ¦ö²³¬¡§L ³«¡¬¬ ¥´´ ®¹´´ ¢µ¤§¥´¦ö²³¬¡§ ¬ä§§¡³ ¦²¡­ ¡¶ «¯­­©³³©¯®¥®N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ SQS

YN nä² ¤¥´ ¦ö²¦¡²¡®¤¥ ³¯­ ¡®§¥³ © ¤¥®®¡ ¡²´©«¥¬ ¨¡² ¦µ¬¬¦ö¬ª´³L ³«¡¬¬ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´³

¯²¤¦ö²¡®¤¥ ¦ö²«¬¡²¡ ¡´´ ¤¥® ¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¥® ¯­ µ°°²ä´´¡®¤¥ ¡¶ ¢µ¤§¥´¥® ¨¡² ¢¬©¶©´ ³¬µ´§©¬´©§´

¡®´¡§¥®N

QPN v¡²ª¥ ©®³´©´µ´©¯® ³«¡¬¬ µ´ö¶¡ ¤¥ ¢¥¦¯§¥®¨¥´¥² ³¯­ ¤¥® ¨¡² ´©¬¬¤¥¬¡´³ §¥®¯­ ¤¥®®¡ ¡²´©«¥¬ ­¥¤

¢¥¡«´¡®¤¥ ¡¶ «¯®³´©´µ´©¯®¥® ¯£¨ ¤¥ ¡«´¥² ³¯­ ¡®´¡§©´³ © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ¤¥®®¡L ³ä²³«©¬´ ¯­ µ®©¯®¥®³

¥§®¡ ­¥¤¥¬ ¯£¨ ¢¡¬¡®³¥® ­¥¬¬¡® ©®«¯­³´¥² ¯£¨ µ´§©¦´¥²N

artikel iiiMTPU

QN o­ ¤¥® ¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¥® ¯­ µ°°²ä´´¡®¤¥ ¡¶ ¢µ¤§¥´¥® ©®´¥ ¨¡² ¢¬©¶©´ ³¬µ´§©¬´©§´ ¡®´¡§¥® ©

¢ö²ª¡® ¡¶ ¥´´ ¢µ¤§¥´å²L ¦å² © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ¤¥ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¡² ³¯­ ¡¶³¥³ © ¡²´©«¥¬ iiiMTQR ¥´´ ¢¥¬¯°°

³¯­ ­¯´³¶¡²¡² ¨ö§³´ ¥® ´¯¬¦´¥¤¥¬ ¡¶ ¤¥ ¡®³¬¡§ ³¯­ ¦ö²´³ µ°° © ¤¥® ¡«´µ¥¬¬¡ ¡¶¤¥¬®©®§¥® © ¢µ¤§¥´¥®

¦ö² ¤¥´ ¦ö²¥§å¥®¤¥ ¢µ¤§¥´å²¥´ ¡®¶ä®¤¡³ ¶¡²ª¥ ­å®¡¤ ¦ö² ¥® ¡¶¤¥¬®©®§ © ¢µ¤§¥´¥®[ ¤¥´ ¦å² ¤¯£« ©®´¥

ö¶¥²³´©§¡ ¥® ´¯¬¦´¥¤¥¬ ¡¶ ¤¥ ¡®³¬¡§ ³¯­ ¡®§¥³ © ³¡­­¡ ¡¶¤¥¬®©®§ © ¢µ¤§¥´¦ö²³¬¡§¥´N

RN u®¤¥² ¦ö²µ´³ä´´®©®§ ¡´´ ö¶²©§¡ ¶©¬¬«¯² © °µ®«´ Q ©¡«´´¡³ ¯£¨ °å ¦ö²³¬¡§ ¡¶ «¯­­©³³©¯®¥® ¦å²

²å¤¥´ © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ¤¥ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¡² ³¯­ ¡¶³¥³ © ¡²´©«¥¬ iiiMTQR ¡®´¡ ¥´´ ¥µ²¯°¥©³«´ ¢¥³¬µ´ §¥®¯­

¶©¬«¥´ ´©¬¬³´å®¤ §¥³ ´©¬¬ µ´§©¦´¥² ³¯­ ö¶¥²³´©§¥² ¥® ´¯¬¦´¥¤¥¬N r夥´ ³«¡¬¬ ¯­¥¤¥¬¢¡²´ ö¶¥²¬ä­®¡

¢¥³¬µ´¥´ ´©¬¬ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´N

i ¤¥´ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¢¥³¬µ´¥´ ³«¡¬¬ ¤¥ 崧䲤¥² ¦ö²¥³«²©¶¡³ ³¯­ «²ä¶³ © ¦²å§¡ ¯­ ²¥³µ²³¥² ¦ö²

´©¬¬ä­°®©®§¥® ¡¶ ¤¥®®¡ ¡²´©«¥¬L © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ¤¥ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¡² ³¯­ ¡¶³¥³ © ¡²´©«¥¬ iMUTNS ¯£¨

iMUTNTN

b¥³¬µ´¥´ ³«¡¬¬ ´²ä¤¡ © «²¡¦´ ´²¥´´©¯ ¤¡§¡² ¥¦´¥² ¡®´¡§¡®¤¥´L ¯­ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ©®¯­ ¤¥®®¡ ´©¤³¦²©³´

­¥¤ ¥® ­¡ª¯²©´¥´ ¡¶ ³©®¡ ¬¥¤¡­ö´¥² ©®´¥ ¢¥³¬µ´¡² ¡´´ ­©®³«¡ ¤¥³³¡ µ´§©¦´¥²N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ SQT

artikel iiiMTPV

på ¤¥ ¶©¬¬«¯² ³¯­ ³«¡¬¬ ¦¡³´³´ä¬¬¡³ © ¤¥ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¡² ³¯­ ¡¶³¥³ © ¡²´©«¥¬ iiiMTQR ¦å² ¡®³¬¡§ ³¯­

©®´¥ ¡¶³¥² °¥²³¯®¡¬µ´§©¦´¥² ¯£¨ ³¯­ ©®´¥ ¦ö²¢²µ«¡´³ ¶©¤ ¢µ¤§¥´å²¥´³ µ´§å®§ ¦ö²¡³ ö¶¥²L ¤¯£« ¥®¤¡³´

´©¬¬ ¤¥´ ®ä²­¡³´ ¦ö¬ª¡®¤¥ ¢µ¤§¥´å²¥´N

a®³¬¡§¥® ³«¡¬¬ ¤¥¬¡³ ©® © ¡¶¤¥¬®©®§¡² ¡¬¬´¥¦´¥² µ´§©¦´¥²®¡³ ¡²´ ¥¬¬¥² 䮤¡­å¬ ¯£¨ © ­å® ¡¶ ¢¥¨¯¶

¹´´¥²¬©§¡²¥ ¤¥¬¡³ ©®L © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ¤¥ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¡² ³¯­ ¡¶³¥³ © ¡²´©«¥¬ iiiMTQRN

u´§©¦´¥²®¡ ¦ö²

  • eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´L
  • eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´ ¯£¨ ²å¤¥´L
  • «¯­­©³³©¯®¥® ¯£¨
  • eµ²¯°¥©³«¡ µ®©¯®¥®³ ¤¯­³´¯¬

³«¡¬¬ ´¡³ µ°° © ³¥°¡²¡´¡ ¢µ¤§¥´¡¶³®©´´ ¯­ ©®´¥ ¡®®¡´ ¦ö¬ª¥² ¡¶ ®å§¯® ³ä²³«©¬¤ ¯²¤®©®§ ¦ö² ¶©³³¡

§¥­¥®³¡­­¡ µ´§©¦´¥²N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ SQU

avsnitt S

genomfÖrande av budgeten och ansvarsfrihet

artikel iiiMTPW

i ö¶¥²¥®³³´ä­­¥¬³¥ ­¥¤ °²©®£©°¥²®¡ ¦ö² ¥® ³µ®¤ ¥«¯®¯­©³« ¦ö²¶¡¬´®©®§ ³«¡¬¬ «¯­­©³³©¯®¥® ©

³¡­¡²¢¥´¥ ­¥¤ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ §¥®¯­¦ö²¡ ¢µ¤§¥´¥® µ®¤¥² ¥§¥´ ¡®³¶¡² ¯£¨ ©®¯­ ²¡­¥® ¦ö² ¤¥

¢¥¶©¬ª¡¤¥ ¡®³¬¡§¥®L © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ¤¥ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¡² ³¯­ ¡¶³¥³ © ¡²´©«¥¬ iiiMTQRN m¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡

³«¡¬¬ ³¡­¡²¢¥´¡ ­¥¤ «¯­­©³³©¯®¥® ¦ö² ¡´´ ³ä«¥²³´ä¬¬¡ ¡´´ ¡®³¬¡§¥® ¡®¶ä®¤³ © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ³¡­­¡

°²©®£©°¥²N

m¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ «¯®´²¯¬¬M ¯£¨ ²¥¶©³©¯®³³«¹¬¤©§¨¥´¥² ¶©¤ §¥®¯­¦ö²¡®¤¥´ ¡¶ ¢µ¤§¥´¥® ³¡­´ ¤¥²¡³

¡®³¶¡² © ³¡­¢¡®¤ ­¥¤ ¤¥´´¡ ³«¡¬¬ ²¥§¬¥²¡³ © ¤¥ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¡² ³¯­ ¡¶³¥³ © ¡²´©«¥¬ iiiMTQRN d¥ ³«¡¬¬

¡®§¥ ¤¥´ ¡®³¶¡² ¯£¨ ¤¥ ®ä²­¡²¥ ³ä²³«©¬¤¡ ¢¥³´ä­­¥¬³¥² ³¯­ ³«¡¬¬ §ä¬¬¡ ¦ö² ¨µ² ¶¡²ª¥ ©®³´©´µ´©¯® ³«¡¬¬

­¥¤¶¥²«¡ ®ä² ¤¥³³ ¥§®¡ µ´§©¦´¥² ¥¦¦¥«´µ¥²¡³N

k¯­­©³³©¯®¥® ¦å² ©®¯­ ¢µ¤§¥´¥® ¦ö²¡ ö¶¥² ¡®³¬¡§ ¦²å® ¥® ¡¶¤¥¬®©®§ ´©¬¬ ¥® ¡®®¡® ¯£¨ ¦²å® ¥®

µ®¤¥²¡¶¤¥¬®©®§ ´©¬¬ ¥® ¡®®¡®L ©®¯­ ¤¥ §²ä®³¥² ¯£¨ °å ¤¥ ¶©¬¬«¯² ³¯­ ¡®§¥³ © ¤¥ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¡²

³¯­ ¡¶³¥³ © ¡²´©«¥¬ iiiMTQRN

artikel iiiMTPX

k¯­­©³³©¯®¥® ³«¡¬¬ 岬©§¥® ´©¬¬ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ¯£¨ ²å¤¥´ ö¶¥²¬ä­®¡ ¥® ²¥¤¯¶©³®©®§ ¦ö² ¨µ²

¢µ¤§¥´¥® §¥®¯­¦ö²´³ µ®¤¥² ¤¥´ ¦ö²¥§å¥®¤¥ ¢µ¤§¥´å²¥´N k¯­­©³³©¯®¥® ³«¡¬¬ ´©¬¬ ¤¥­ ¯£«³å

ö¶¥²¬ä­®¡ ¥® ²¥¤¯¶©³®©®§ ¦ö² µ®©¯®¥®³ ´©¬¬§å®§¡² ¯£¨ ³«µ¬¤¥²N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ SQV

k¯­­©³³©¯®¥® ³«¡¬¬ ´©¬¬ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ¯£¨ ²å¤¥´ 䶥® ö¶¥²¬ä­®¡ ¥® ²¡°°¯²´ ­¥¤ µ´¶ä²¤¥²©®§

¡¶ µ®©¯®¥®³ ¦©®¡®³¥² °å §²µ®¤¶¡¬ ¡¶ ¤¥ ²¥³µ¬´¡´ ³¯­ µ°°®å´´³L ³ä²³«©¬´ © ¦ö²¨å¬¬¡®¤¥ ´©¬¬ ¤¥ µ°°§©¦´¥²

³¯­ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ¯£¨ ²å¤¥´ ¬ä­®¡´ ¥®¬©§´ ¡²´©«¥¬ ¡²´©«¥¬ iiiMTPYN

artikel iiiMTPY

QN på ²¥«¯­­¥®¤¡´©¯® ¡¶ ²å¤¥´ ³«¡¬¬ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ¢¥¶©¬ª¡ «¯­­©³³©¯®¥® ¡®³¶¡²³¦²©¨¥´ ¦ö²

¢µ¤§¥´¥®³ §¥®¯­¦ö²¡®¤¥N i ¤¥´´¡ ³¹¦´¥ ³«¡¬¬ ²å¤¥´ ¯£¨ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ © ´µ² ¯£¨ ¯²¤®©®§ §²¡®³«¡

¤¥ ²ä«¥®³«¡°¥² ¯£¨ ²¥¤¯¶©³®©®§¡² ¯£¨ ¤¥® µ´¶ä²¤¥²©®§³²¡°°¯²´ ³¯­ ¡¶³¥³ © ¡²´©«¥¬ iiiMTPXL

²¥¶©³©¯®³²ä´´¥®³ å²³²¡°°¯²´ ´©¬¬³¡­­¡®³ ­¥¤ ¤¥ §²¡®³«¡¤¥ ©®³´©´µ´©¯®¥²®¡³ ¹´´²¡®¤¥® ö¶¥²

²¥¶©³©¯®³²ä´´¥®³ ©¡«´´¡§¥¬³¥²L ¤¥® ¦ö²«¬¡²©®§ ¯­ ²ä«¥®³«¡°¥²®¡³ ´©¬¬¦ö²¬©´¬©§¨¥´ ³¯­ ¡¶³¥³ ©

¡²´©«¥¬ iiiMSXTNQ ¡®¤²¡ ³´¹£«¥´ ³¡­´ ¤¥ ¡¶ ²¥¶©³©¯®³²ä´´¥®³ ³ä²³«©¬¤¡ ²¡°°¯²´¥² ³¯­ ä² ¡¶ ¢¥´¹¤¥¬³¥ ©

¤¥´´¡ ³¡­­¡®¨¡®§N

RN i®®¡® eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ¢¥¶©¬ª¡² «¯­­©³³©¯®¥® ¡®³¶¡²³¦²©¨¥´ ¥¬¬¥² ¦ö² ¡®¤²¡ 䮤¡­å¬

© ³¡­¢¡®¤ ­¥¤ ¡´´ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ µ´ö¶¡² ³©®¡ ¢¥¦¯§¥®¨¥´¥² © ¦²å§¡ ¯­ ¢µ¤§¥´¥®³

§¥®¯­¦ö²¡®¤¥L «¡® ¤¥´ ¢¥§ä²¡ ¡´´ «¯­­©³³©¯®¥® ³«¡¬¬ ²¥¤¯§ö²¡ ¦ö² ¶¥²«³´ä¬¬©§¨¥´¥® ¡¶ µ´§©¦´¥²®¡

¥¬¬¥² ¦ö² ¨µ² ¤¥ ¦©®¡®³©¥¬¬¡ «¯®´²¯¬¬³¹³´¥­¥® ¦µ®§¥²¡²N k¯­­©³³©¯®¥® ³«¡¬¬ °å ¢¥§ä²¡® ¬ä§§¡ ¦²¡­

¡¬¬¡ ®ö¤¶ä®¤©§¡ µ°°§©¦´¥² ¦ö² eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´N

SN k¯­­©³³©¯®¥® ³«¡¬¬ ¶©¤´¡ ¡¬¬¡ ¬ä­°¬©§¡ 崧䲤¥² ¦ö² ¡´´ ²ä´´¡ ³©§ ¥¦´¥² ©¡«´´¡§¥¬³¥²®¡ © ¢¥³¬µ´¥®

¯­ ¡®³¶¡²³¦²©¨¥´L ¡®¤²¡ ©¡«´´¡§¥¬³¥² ¦²å® eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ¯­ ¶¥²«³´ä¬¬©§¨¥´¥® ¡¶ µ´§©¦´¥²®¡ ³¡­´

¤¥ «¯­­¥®´¡²¥² ³¯­ ä² ¦¯§¡¤¥ ´©¬¬ ²å¤¥´³ ²¥«¯­­¥®¤¡´©¯®¥² ¯­ ¡®³¶¡²³¦²©¨¥´N

TN på ¢¥§ä²¡® ¡¶ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ¥¬¬¥² ²å¤¥´ ³«¡¬¬ «¯­­©³³©¯®¥® ²¡°°¯²´¥²¡ ¯­ ¤¥ 崧䲤¥²

³¯­ ¤¥® ¨¡² ¶©¤´¡§©´ ­¯´ ¢¡«§²µ®¤ ¡¶ ¤¥³³¡ ©¡«´´¡§¥¬³¥² ¯£¨ «¯­­¥®´¡²¥²L ³ä²³«©¬´ ¯­ ¤¥

©®³´²µ«´©¯®¥² ³¯­ ¤¥® ¨¡² §¥´´ ¤¥ ¡¶¤¥¬®©®§¡² ³¯­ ¡®³¶¡²¡² ¦ö² ¢µ¤§¥´¥®³ §¥®¯­¦ö²¡®¤¥N d¥³³¡

²¡°°¯²´¥² ³«¡¬¬ ¯£«³å ö¶¥²³ä®¤¡³ ´©¬¬ ²¥¶©³©¯®³²ä´´¥®N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ SQW

avsnitt T

gemensamma bestÄmmelser

artikel iiiMTQP

d¥® ¦¬¥²å²©§¡ ¦©®¡®³©¥²©®§³²¡­¥® ¯£¨ ¤¥® 岬©§¡ ¢µ¤§¥´¥® ³«¡¬¬ µ°°²ä´´¡³ © ¥µ²¯N

artikel iiiMTQQ

u®¤¥² ¦ö²µ´³ä´´®©®§ ¡´´ «¯­­©³³©¯®¥® µ®¤¥²²ä´´¡² ¢¥²ö²¤¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²³ ¢¥¨ö²©§¡ ­¹®¤©§¨¥´¥² ¦å²

«¯­­©³³©¯®¥® ö¶¥²¦ö²¡ ´©¬¬§å®§¡² ³¯­ ¤¥® ©®®¥¨¡² © ¥® ­¥¤¬¥­³³´¡´³ ¶¡¬µ´¡ ´©¬¬ ¥® ¡®®¡®

­¥¤¬¥­³³´¡´³ ¶¡¬µ´¡ © ¤¥® ­å® ¤¥´ ¢¥¨ö¶³ ¦ö² ¡´´ ¤¥³³¡ ´©¬¬§å®§¡² ³«¡¬¬ «µ®®¡ ¡®¶ä®¤¡³ ¦ö² 䮤¡­å¬

³¯­ ¡¶³¥³ © «¯®³´©´µ´©¯®¥®N k¯­­©³³©¯®¥® ³«¡¬¬ ³å ¬å®§´ ³¯­ ­öª¬©§´ µ®¤¶©«¡ ¡´´ §ö²¡ ³å¤¡®¡

ö¶¥²¦ö²©®§¡²L ¯­ ¤¥® ¨¡² «¯®´¡®´¥² ¥¬¬¥² ¬©«¶©¤¡ ­¥¤¥¬ © ¤¥ ¶¡¬µ´¯² ³¯­ ¤¥® ¢¥¨ö¶¥²N

k¯­­©³³©¯®¥® ³«¡¬¬ ³´å © ¦ö²¢©®¤¥¬³¥ ­¥¤ ¶¡²ª¥ ¢¥²ö²¤ ­¥¤¬¥­³³´¡´ §¥®¯­ ¤¥® ­¹®¤©§¨¥´ ³¯­

­¥¤¬¥­³³´¡´¥® µ´³¥²N v©¤ §¥®¯­¦ö²¡®¤¥´ ¡¶ ¦©®¡®³©¥¬¬¡ ´²¡®³¡«´©¯®¥² ³«¡¬¬ «¯­­©³³©¯®¥® ¡®¬©´¡ ¤¥®

¢¥²ö²¤¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥®³ ³¥¤¥¬µ´§©¶¡®¤¥ ¢¡®« ¥¬¬¥² ®å§¯´ ¡®®¡´ ¦©®¡®³©®³´©´µ´ ³¯­ §¯¤«ä®´³ ¡¶

­¥¤¬¥­³³´¡´¥®N

artikel iiiMTQR

QN g¥®¯­ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¡² ³«¡¬¬ ¤¥´ ­¥¤¤¥¬¡³

¡I ¢µ¤§¥´²¥§¬¥² ³¯­ ³ä²³«©¬´ ³«¡¬¬ ©®®¥¨å¬¬¡ ®ä²­¡²¥ ¤¥´¡¬ª¥² ¯­ ¢µ¤§¥´¥®³ µ°°³´ä¬¬®©®§ ¯£¨

§¥®¯­¦ö²¡®¤¥ ¯£¨ ¯­ ²¥¤¯¶©³®©®§ ¯£¨ ²¥¶©³©¯®L

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ SQX

¢I ²¥§¬¥² ¯­ ¯²¤®©®§¥® ¦ö² «¯®´²¯¬¬¥® ¡¶ ¤¥´ ¡®³¶¡² ³¯­ ¡«´ö²¥²®¡ © ¢µ¤§¥´¦ö²¶¡¬´®©®§¥® ¨¡²L

³ä²³«©¬´ µ´¡®¯²¤®¡²®¡ ¯£¨ ²ä«¥®³«¡°³¦ö²¡²®¡N

d¥³³¡ ¬¡§¡² ³«¡¬¬ ¡®´¡³ ¥¦´¥² ¤¥´ ¡´´ ²¥¶©³©¯®³²ä´´¥® ¨¡² ¨ö²´³N

RN r夥´ ³«¡¬¬ °å ¦ö²³¬¡§ ¡¶ «¯­­©³³©¯®¥® ¡®´¡ ¥® ¥µ²¯°¥©³« ¦ö²¯²¤®©®§ ¯­ ¤¥ ®ä²­¡²¥

¢¥³´ä­­¥¬³¥²®¡ ¯£¨ ¦ö²¦¡²¡®¤¥´ ¦ö² ¨µ² ¤¥ ¢µ¤§¥´©®«¯­³´¥² ³¯­ ¦¡³´³´ä¬¬³ © ¤¥® ¯²¤®©®§ ³¯­ §ä¬¬¥²

¦ö² µ®©¯®¥®³ ¥§®¡ ­¥¤¥¬ ³«¡¬¬ ³´ä¬¬¡³ ´©¬¬ «¯­­©³³©¯®¥®³ ¦ö²¦¯§¡®¤¥ ³¡­´ ®ö¤¶ä®¤©§¡ 崧䲤¥² ¦ö²

¡´´ ­ö´¡ ¥´´ ¥¶¥®´µ¥¬¬´ ¬©«¶©¤©´¥´³¢¥¨¯¶N r夥´ ³«¡¬¬ ¢¥³¬µ´¡ ¥¦´¥² ¡´´ ¨¡ ¨ö²´ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ¯£¨

²¥¶©³©¯®³²ä´´¥®N

SN r夥´ ³«¡¬¬ ¢¥³¬µ´¡ ­¥¤ ¥®¨ä¬¬©§¨¥´ ´©¬¬ ¯£¨ ­¥¤ ¤¥® SQ ¤¥£¥­¢¥² RPPV © ¡¬¬¡ ¤¥ ¦¡¬¬ ³¯­

¡¶³¥³ © ¤¥®®¡ ¡²´©«¥¬N

artikel iiiMTQS

eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´L ²å¤¥´ ¯£¨ «¯­­©³³©¯®¥® ³«¡¬¬ ³¥ ´©¬¬ ¡´´ ¤¥´ ¦©®®³ ¦©®¡®³©¥¬¬¡ ­¥¤¥¬ ´©¬¬§ä®§¬©§¡

¦ö² ¡´´ µ®©¯®¥® ³«¡¬¬ «µ®®¡ ¦µ¬¬§ö²¡ ³©®¡ ²ä´´³¬©§¡ ¦ö²°¬©«´¥¬³¥² §¥®´¥­¯´ ´²¥¤ª¥­¡®N

artikel iiiMTQT

r¥§¥¬¢µ®¤®¡ ­ö´¥® ­¥¬¬¡® eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´³L ²å¤¥´³ ¯£¨ «¯­­©³³©¯®¥®³ ¯²¤¦ö²¡®¤¥ ³«¡¬¬

³¡­­¡®«¡¬¬¡³ °å «¯­­©³³©¯®¥®³ ©®©´©¡´©¶ ©®¯­ ²¡­¥® ¦ö² ¤¥ ¢µ¤§¥´¦ö²¦¡²¡®¤¥® ³¯­ ¡¶³¥³ © ¤¥´´¡

«¡°©´¥¬N o²¤¦ö²¡®¤¥®¡ ³«¡¬¬ ¶©¤´¡ ¡¬¬¡ ®ö¤¶ä®¤©§¡ 崧䲤¥² ¦ö² ¡´´ ¦²ä­ª¡ ³¡­²å¤ ¯£¨ ®ä²­¡ ³©®¡

©®³´©´µ´©¯®¥²³ ³´å®¤°µ®«´¥² ´©¬¬ ¶¡²¡®¤²¡ © ³¹¦´¥ ¡´´ §ö²¡ ¤¥´ ¬ä´´¡²¥ ¡´´ §¥®¯­¦ö²¡ ¤¥´´¡ «¡°©´¥¬N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ SQY

avsnitt U

bekÄmpning av bedrÄgeri

artikel iiiMTQU

QN u®©¯®¥® ¯£¨ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ³«¡¬¬ §¥®¯­ 崧䲤¥² ³¯­ ³«¡¬¬ ¶©¤´¡³ © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ¤¥®®¡

¡²´©«¥¬ ¢¥«ä­°¡ ¢¥¤²ä§¥²©¥² ¯£¨ ¡¬¬ ¡®®¡® ¯¬¡§¬©§ ¶¥²«³¡­¨¥´ ³¯­ ²©«´¡² ³©§ ­¯´ µ®©¯®¥®³

¥«¯®¯­©³«¡ ©®´²¥³³¥®N Å´§ä²¤¥²®¡ ³«¡¬¬ ¨¡ ¡¶³«²ä£«¡®¤¥ ¥¦¦¥«´ ¯£¨ §¥ ¥´´ ¥¦¦¥«´©¶´ ³«¹¤¤ ©

­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ³¡­´ © µ®©¯®¥®³ ©®³´©´µ´©¯®¥²L ¯²§¡® ¯£¨ ­¹®¤©§¨¥´¥²N

RN fö² ¡´´ ¢¥«ä­°¡ ¢¥¤²ä§¥²©¥² ³¯­ ²©«´¡² ³©§ ­¯´ µ®©¯®¥®³ ¥«¯®¯­©³«¡ ©®´²¥³³¥® ³«¡¬¬

­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ¶©¤´¡ ³¡­­¡ 崧䲤¥² ³¯­ ¤¥ ¶©¤´¡² ¦ö² ¡´´ ¢¥«ä­°¡ ¢¥¤²ä§¥²©¥² ³¯­ ²©«´¡² ³©§ ­¯´

¤¥²¡³ ¥§®¡ ¥«¯®¯­©³«¡ ©®´²¥³³¥®N

SN u´¡® ¡´´ ¤¥´ °å¶¥²«¡² ´©¬¬ä­°®©®§¥® ¡¶ ¡®¤²¡ ¢¥³´ä­­¥¬³¥² © «¯®³´©´µ´©¯®¥® ³«¡¬¬

­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ³¡­¯²¤®¡ ³©®¡ 崧䲤¥² ¦ö² ¡´´ ³«¹¤¤¡ µ®©¯®¥®³ ¥«¯®¯­©³«¡ ©®´²¥³³¥® ­¯´

¢¥¤²ä§¥²©¥²N d¥ ³«¡¬¬ ¦ö² ¤¥´´¡ 䮤¡­å¬ ´©¬¬³¡­­¡®³ ­¥¤ «¯­­©³³©¯®¥® ¯²§¡®©³¥²¡ ¥´´ ®ä²¡ ¯£¨

²¥§¥¬¢µ®¤¥´ ³¡­¡²¢¥´¥ ­¥¬¬¡® ¤¥ ¢¥¨ö²©§¡ ­¹®¤©§¨¥´¥²®¡N

TN fö² ¡´´ §¥ ¥¦¦¥«´©¶´ ¯£¨ ¬©«¶ä²¤©§´ ³«¹¤¤ © ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ³¡­´ © µ®©¯®¥®³ ©®³´©´µ´©¯®¥²L

¯²§¡® ¯£¨ ­¹®¤©§¨¥´¥² ³«¡¬¬ ¤¥´ © ¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¡² ¥¬¬¥² ²¡­¬¡§¡² ¦ö²¥³«²©¶¡³ ®ö¤¶ä®¤©§¡ 崧䲤¥²

³¯­ ²ö² ¦ö²¥¢¹§§¡®¤¥ ¡¶ ¯£¨ «¡­° ­¯´ ¢¥¤²ä§¥²©¥² ³¯­ ²©«´¡² ³©§ ­¯´ µ®©¯®¥®³ ¥«¯®¯­©³«¡

©®´²¥³³¥®N d¥ ³«¡¬¬ ¡®´¡³ ¥¦´¥² ¤¥´ ¡´´ ²¥¶©³©¯®³²ä´´¥® ¨¡² ¨ö²´³N

UN k¯­­©³³©¯®¥® ³«¡¬¬ © ³¡­¡²¢¥´¥ ­¥¤ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ¶¡²ª¥ å² ¦ö² eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ¯£¨

²å¤¥´ ¬ä§§¡ ¦²¡­ ¥® ²¡°°¯²´ ¯­ ¤¥ 崧䲤¥² ³¯­ ¶©¤´¡§©´³ ¦ö² ¡´´ §¥®¯­¦ö²¡ ¤¥®®¡ ¡²´©«¥¬N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ SRP

kapitel iii

fÖrdjupade samarbeten

artikel iiiMTQV

d¥ ¦ö²¤ªµ°¡¤¥ ³¡­¡²¢¥´¥®¡ ³«¡¬¬ ²¥³°¥«´¥²¡ «¯®³´©´µ´©¯®¥® ¯£¨ µ®©¯®³²ä´´¥®N

d¥ ¦å² ©®´¥ °å¶¥²«¡ ¤¥® ©®²¥ ­¡²«®¡¤¥® ¥¬¬¥² ¤¥® ¥«¯®¯­©³«¡L ³¯£©¡¬¡ ¯£¨ ´¥²²©´¯²©¥¬¬¡

³¡­­¡®¨å¬¬®©®§¥®N d¥ ¦å² ©®´¥ ©®®¥¢ä²¡ ®å§¯´ ¨©®¤¥² ¥¬¬¥² ®å§¯® ¤©³«²©­©®¥²©®§ © ¨¡®¤¥¬® ­¥¬¬¡®

­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ¥¬¬¥² ¬¥¤¡ ´©¬¬ ³®¥¤¶²©¤®©®§ ¡¶ «¯®«µ²²¥®³¥® ¤¥­ ¥­¥¬¬¡®N

artikel iiiMTQW

d¥ ¦ö²¤ªµ°¡¤¥ ³¡­¡²¢¥´¥®¡ ³«¡¬¬ ²¥³°¥«´¥²¡ ¤¥ ©£«¥ ¤¥¬´¡§¡®¤¥ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ¢¥¦¯§¥®¨¥´¥²L

²ä´´©§¨¥´¥² ¯£¨ ³«¹¬¤©§¨¥´¥²N d¥³³¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥² ¦å² ©®´¥ ¨©®¤²¡ ¤¥ ¤¥¬´¡§¡®¤¥ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡

¦²å® ¡´´ §¥®¯­¦ö²¡ ³¡­¡²¢¥´¥®¡N

artikel iiiMTQX

QN nä² ¤¥ ¦ö²¤ªµ°¡¤¥ ³¡­¡²¢¥´¥®¡ µ°°²ä´´¡³ ³«¡¬¬ ¤¥ ¶¡²¡ ö°°®¡ ¦ö² ¡¬¬¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²L ¦ö²µ´³¡´´

¡´´ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ´¡² ¨ä®³¹® ´©¬¬ ¤¥ ¥¶¥®´µ¥¬¬¡ ¶©¬¬«¯² ¦ö² ¤¥¬´¡§¡®¤¥ ³¯­ ¦¡³´³´ä¬¬³ §¥®¯­

¥µ²¯°¥©³«¡ ¢¥³¬µ´ ¯­ ¢¥­¹®¤©§¡®¤¥N d¥ ³«¡¬¬ ¯£«³å ¶¡²¡ ö°°®¡ ®ä² ³¯­ ¨¥¬³´L µ®¤¥² ¦ö²µ´³ä´´®©®§

¡´´ ¤¥ µ´ö¶¥² ¤¥ ¯¶¡®®ä­®¤¡ ¥¶¥®´µ¥¬¬¡ ¶©¬¬«¯²¥® ´¡² ¨ä®³¹® ´©¬¬ ¤¥ ¡«´¥² ³¯­ ²¥¤¡® ¨¡² ¡®´¡§©´³

©®¯­ ¤¥®®¡ ²¡­N

k¯­­©³³©¯®¥® ¯£¨ ¤¥ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥² ³¯­ ¤¥¬´¡² © ¥´´ ¦ö²¤ªµ°¡´ ³¡­¡²¢¥´¥ ³«¡¬¬ ³¥ ´©¬¬ ¡´´ ¦²ä­ª¡ ¥´´

¤¥¬´¡§¡®¤¥ ¡¶ ³å ­å®§¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥² ³¯­ ­öª¬©§´N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ SRQ

RN k¯­­©³³©¯®¥® ¯£¨ ¶©¤ ¢¥¨¯¶ µ®©¯®¥®³ µ´²©«¥³­©®©³´¥² ³«¡¬¬ ²¥§¥¬¢µ®¤¥´ ©®¦¯²­¥²¡

eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ¯£¨ ²å¤¥´ ¯­ µ´¶¥£«¬©®§¥® ¡¶ ¤¥ ¦ö²¤ªµ°¡¤¥ ³¡­¡²¢¥´¥®¡N

artikel iiiMTQY

QN d¥ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥² ³¯­ ö®³«¡² µ°°²ä´´¡ ¥´´ ¦ö²¤ªµ°¡´ ³¡­¡²¢¥´¥ ³©®³¥­¥¬¬¡® °å ®å§¯´ ¡¶ ¤¥

¯­²å¤¥® ³¯­ ¡¶³¥³ © «¯®³´©´µ´©¯®¥®L ­¥¤ µ®¤¡®´¡§ ¦ö² ¯­²å¤¥®¡ ­¥¤ ¥¸«¬µ³©¶ ¢¥¦¯§¥®¨¥´ ³¡­´

¤¥® §¥­¥®³¡­­¡ µ´²©«¥³M ¯£¨ ³ä«¥²¨¥´³°¯¬©´©«¥®L ³«¡¬¬ ²©«´¡ ¥® ¢¥§ä²¡® ´©¬¬ «¯­­©³³©¯®¥® ¯£¨

®ä²­¡²¥ ¡®§¥ ´©¬¬ä­°®©®§³¯­²å¤¥´ ¯£¨ ¤¥ ­å¬ ³¯­ ¥¦´¥²³´²ä¶¡³ §¥®¯­ ¤¥´ °¬¡®¥²¡¤¥ ¦ö²¤ªµ°¡¤¥

³¡­¡²¢¥´¥´N k¯­­©³³©¯®¥® «¡® ¬ä§§¡ ¦²¡­ ¥´´ ¦ö²³¬¡§ ¦ö² ²å¤¥´ ¯­ ¤¥´´¡N o­ «¯­­©³³©¯®¥® ©®´¥

¬ä§§¥² ¦²¡­ ®å§¯´ ¦ö²³¬¡§L ³«¡¬¬ ¤¥® µ®¤¥²²ä´´¡ ¤¥ ¢¥²ö²¤¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ¯­ ³«ä¬¥® ´©¬¬ ¤¥´´¡N

e´´ ¢¥­¹®¤©§¡®¤¥ ¡´´ ©®¬¥¤¡ ¥´´ ¦ö²¤ªµ°¡´ ³¡­¡²¢¥´¥ ³«¡¬¬ §¥³ §¥®¯­ ¥´´ ¥µ²¯°¥©³«´ ¢¥³¬µ´ ¡¶ ²å¤¥´

°å ¦ö²³¬¡§ ¡¶ «¯­­©³³©¯®¥® ¯£¨ ¥¦´¥² eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´³ §¯¤«ä®®¡®¤¥N

RN e® ¢¥§ä²¡® ¦²å® ¤¥ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥² ³¯­ ö®³«¡² µ°°²ä´´¡ ¥´´ ¦ö²¤ªµ°¡´ ³¡­¡²¢¥´¥ ³©®³¥­¥¬¬¡®

©®¯­ ²¡­¥® ¦ö² ¤¥® §¥­¥®³¡­­¡ µ´²©«¥³M ¯£¨ ³ä«¥²¨¥´³°¯¬©´©«¥® ³«¡¬¬ ²©«´¡³ ´©¬¬ ²å¤¥´N d¥®®¡

¢¥§ä²¡® ³«¡¬¬ ö¶¥²¬ä­®¡³ ´©¬¬ µ®©¯®¥®³ µ´²©«¥³­©®©³´¥²L ³¯­ ³«¡¬¬ ¡¶§¥ ¥´´ ¹´´²¡®¤¥ ¯­

³¡­³´ä­­©§¨¥´¥® ­¥¬¬¡® ¤¥´ ¦ö²¤ªµ°¡¤¥ ³¡­¡²¢¥´¥ ³¯­ °¬¡®¥²¡³ ¯£¨ µ®©¯®¥®³ §¥­¥®³¡­­¡

µ´²©«¥³M ¯£¨ ³ä«¥²¨¥´³°¯¬©´©«L ¯£¨ ´©¬¬ «¯­­©³³©¯®¥®L ³¯­ ³«¡¬¬ ¡¶§¥ ¥´´ ¹´´²¡®¤¥L ³ä²³«©¬´ ¯­

³¡­³´ä­­©§¨¥´¥® ­¥¬¬¡® ¤¥´ ¦ö²¤ªµ°¡¤¥ ³¡­¡²¢¥´¥ ³¯­ °¬¡®¥²¡³ ¯£¨ ö¶²©§ µ®©¯®³°¯¬©´©«N b¥§ä²¡®

³«¡¬¬ 䶥® ö¶¥²³ä®¤¡³ ´©¬¬ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ¦ö² «ä®®¥¤¯­N

b¥­¹®¤©§¡®¤¥ ¡´´ ©®¬¥¤¡ ¥´´ ¦ö²¤ªµ°¡´ ³¡­¡²¢¥´¥ ³«¡¬¬ §¥³ §¥®¯­ ¥´´ ¥µ²¯°¥©³«´ ¢¥³¬µ´ ¡¶ ²å¤¥´L ³¯­

³«¡¬¬ ¢¥³¬µ´¡ ­¥¤ ¥®¨ä¬¬©§¨¥´N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ SRR

artikel iiiMTRP

QN v¡²ª¥ ­¥¤¬¥­³³´¡´ ³¯­ ö®³«¡² ¤¥¬´¡ © ¥´´ °å§å¥®¤¥ ¦ö²¤ªµ°¡´ ³¡­¡²¢¥´¥ ©®¯­ ¥´´ ¡¶ ¤¥

¯­²å¤¥® ³¯­ ¡¶³¥³ © ¡²´©«¥¬ iiiMTQYNQ ³«¡¬¬ ¡®­ä¬¡ ³©® ¡¶³©«´ ´©¬¬ ²å¤¥´ ¯£¨ ´©¬¬ «¯­­©³³©¯®¥®N

k¯­­©³³©¯®¥® ³«¡¬¬ ©®¯­ ¦¹²¡ ­å®¡¤¥² ¥¦´¥² ¤¥´ ¡´´ ¡®­ä¬¡® ¨¡² ­¯´´¡§©´³ ¢¥«²ä¦´¡ ¤¥® ¢¥²ö²¤¡

­¥¤¬¥­³³´¡´¥®³ ¤¥¬´¡§¡®¤¥N k¯­­©³³©¯®¥® ³«¡¬¬L © ¦ö²¥«¯­­¡®¤¥ ¦¡¬¬L «¯®³´¡´¥²¡ ¡´´ ¶©¬¬«¯²¥® ¦ö²

¤¥¬´¡§¡®¤¥ ä² µ°°¦¹¬¬¤¡ ¯£¨ ¡®´¡ ¤¥ ö¶¥²§å®§³å´§ä²¤¥² ³¯­ ä² ®ö¤¶ä®¤©§¡ ¦ö² ´©¬¬ä­°®©®§¥® ¡¶ ¤¥

¡«´¥² ³¯­ ²¥¤¡® ¡®´¡§©´³ ©®¯­ ²¡­¥® ¦ö² ¤¥´ ¦ö²¤ªµ°¡¤¥ ³¡­¡²¢¥´¥´N

o­ «¯­­©³³©¯®¥® ¬©«¶ä¬ ¡®³¥² ¡´´ ¶©¬¬«¯²¥® ¦ö² ¤¥¬´¡§¡®¤¥ ©®´¥ ä² µ°°¦¹¬¬¤¡L ³«¡¬¬ ¤¥® ¡®§¥ ¶©¬«¡

¢¥³´ä­­¥¬³¥² ³¯­ ³«¡¬¬ ¶©¤´¡³ ¦ö² ¡´´ ¤¥³³¡ ¶©¬¬«¯² ³«¡¬¬ µ°°¦¹¬¬¡³ ¯£¨ ¦¡³´³´ä¬¬¡ ¥® ´©¤³¦²©³´ ¦ö² ¥® ®¹

¢¥¨¡®¤¬©®§ ¡¶ ¢¥§ä²¡®N nä² ´©¤³¦²©³´¥® ¨¡² ¬ö°´ µ´L ³«¡¬¬ «¯­­©³³©¯®¥® ¢¥¨¡®¤¬¡ ¢¥§ä²¡® °å ®¹´´ ©

¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ¦ö²¦¡²¡®¤¥´ © ¡®¤²¡ ³´¹£«¥´N o­ «¯­­©³³©¯®¥® ¡®³¥² ¡´´ ¶©¬¬«¯²¥® ¦ö² ¤¥¬´¡§¡®¤¥

¦¯²´¦¡²¡®¤¥ ©®´¥ ä² µ°°¦¹¬¬¤¡L ¦å² ¤¥® ¢¥²ö²¤¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥® ¨ä®³«ªµ´¡ ¦²å§¡® ´©¬¬ ²å¤¥´L ³¯­ ³«¡¬¬

¢¥³¬µ´¡ ¯­ ¢¥§ä²¡®N r夥´ ³«¡¬¬ ¢¥³¬µ´¡ © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ¡²´©«¥¬ iMTTNSN d¥´ ¦å² ¯£«³å °å

«¯­­©³³©¯®¥®³ ¦ö²³¬¡§ ¡®´¡ ³å¤¡®¡ ö¶¥²§å®§³å´§ä²¤¥² ³¯­ ¡¶³¥³ © ¡®¤²¡ ³´¹£«¥´N

RN v¡²ª¥ ­¥¤¬¥­³³´¡´ ³¯­ ö®³«¡² ¤¥¬´¡ © ¥´´ °å§å¥®¤¥ ¦ö²¤ªµ°¡´ ³¡­¡²¢¥´¥ ©®¯­ ²¡­¥® ¦ö² ¤¥®

§¥­¥®³¡­­¡ µ´²©«¥³M ¯£¨ ³ä«¥²¨¥´³°¯¬©´©«¥® ³«¡¬¬ ¡®­ä¬¡ ³©® ¡¶³©«´ ´©¬¬ ²å¤¥´L µ®©¯®¥®³

µ´²©«¥³­©®©³´¥² ¯£¨ «¯­­©³³©¯®¥®N

r夥´ ³«¡¬¬ ¢¥«²ä¦´¡ ¤¥® ¢¥²ö²¤¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥®³ ¤¥¬´¡§¡®¤¥ ¥¦´¥² ³¡­²å¤ ­¥¤ µ®©¯®¥®³

µ´²©«¥³­©®©³´¥² ¯£¨ ¥¦´¥² ¡´´ © ¦ö²¥«¯­­¡®¤¥ ¦¡¬¬ ¨¡ ¦¡³´³´ä¬¬´ ¡´´ ¶©¬¬«¯²¥® ¦ö² ¤¥¬´¡§¡®¤¥ ä²

µ°°¦¹¬¬¤¡N r夥´ ¦å² °å ¦ö²³¬¡§ ¡¶ µ®©¯®¥®³ µ´²©«¥³­©®©³´¥² 䶥® ¡®´¡ ³å¤¡®¡ ö¶¥²§å®§³å´§ä²¤¥² ³¯­

ä² ®ö¤¶ä®¤©§¡ ¦ö² ´©¬¬ä­°®©®§¥® ¡¶ ¡«´¥² ³¯­ ²¥¤¡® ¡®´¡§©´³ ©®¯­ ²¡­¥® ¦ö² ¤¥´ ¦ö²¤ªµ°¡¤¥

³¡­¡²¢¥´¥´N o­ ²å¤¥´ ¡®³¥² ¡´´ ¶©¬¬«¯²¥® ¦ö² ¤¥¬´¡§¡®¤¥ ©®´¥ ä² µ°°¦¹¬¬¤¡L ³«¡¬¬ ¤¥´ ¥­¥¬¬¥²´©¤ ¡®§¥

¶©¬«¡ ³´¥§ ³¯­ ³«¡¬¬ ¶©¤´¡³ ¦ö² ¡´´ ¤¥³³¡ ¶©¬¬«¯² ³«¡¬¬ µ°°¦¹¬¬¡³ ¯£¨ ¢¥³´ä­­¡ ¥® ´©¤³¦²©³´ ¦ö² ®¹

¢¥¨¡®¤¬©®§ ¡¶ ¢¥§ä²¡® ¯­ ¤¥¬´¡§¡®¤¥N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ SRS

fö² ´©¬¬ä­°®©®§¥® ¡¶ ¤¥®®¡ °µ®«´ ³«¡¬¬ ²å¤¥´ ¢¥³¬µ´¡ ­¥¤ ¥®¨ä¬¬©§¨¥´ ¯£¨ © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤

¡²´©«¥¬ iMTTNSN

artikel iiiMTRQ

a®¤²¡ µ´§©¦´¥² ¦ö² §¥®¯­¦ö²¡®¤¥´ ¡¶ ¥´´ ¦ö²¤ªµ°¡´ ³¡­¡²¢¥´¥ ä® ¤¥ ¦ö²¶¡¬´®©®§³«¯³´®¡¤¥² ³¯­

©®³´©´µ´©¯®¥²®¡ 峡­«¡³ ³«¡¬¬ ¢ä²¡³ ¡¶ ¤¥ ¤¥¬´¡§¡®¤¥ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡L ¯­ ©®´¥ ²å¤¥´ ­¥¤

¥®¨ä¬¬©§¨¥´ ¢¬¡®¤ ¡¬¬¡ ³©®¡ ­¥¤¬¥­­¡² ¯£¨ ¥¦´¥² ¡´´ ¨¡ ¨ö²´ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ¢¥³¬µ´¡² ®å§¯´ ¡®®¡´N

artikel iiiMTRR

QN nä² ¤¥´ © ¥® ¢¥³´ä­­¥¬³¥ © «¯®³´©´µ´©¯®¥® ³¯­ «¡® «¯­­¡ ¡´´ ´©¬¬ä­°¡³ ©®¯­ ²¡­¥® ¦ö² ¥´´

¦ö²¤ªµ°¡´ ³¡­¡²¢¥´¥ ¦ö²¥³«²©¶³ ¡´´ ²å¤¥´ ³«¡¬¬ ¢¥³¬µ´¡ ­¥¤ ¥®¨ä¬¬©§¨¥´ «¡® ²å¤¥´ ­¥¤ ¥®¨ä¬¬©§¨¥´ ©

¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ¢¥³´ä­­¥¬³¥²®¡ © ¡²´©«¥¬ iMTTNS ¡®´¡ ¥´´ ¥µ²¯°¥©³«´ ¢¥³¬µ´ ³¯­ ¦ö²¥³«²©¶¥² ¡´´ ¤¥´

«¯­­¥² ¡´´ ¢¥³¬µ´¡ ­¥¤ «¶¡¬©¦©£¥²¡¤ ­¡ª¯²©´¥´N

RN nä² ¤¥´ © ¥® ¢¥³´ä­­¥¬³¥ © «¯®³´©´µ´©¯®¥® ³¯­ «¡® «¯­­¡ ¡´´ ´©¬¬ä­°¡³ ©®¯­ ²¡­¥® ¦ö² ¥´´

¦ö²¤ªµ°¡´ ³¡­¡²¢¥´¥ ¦ö²¥³«²©¶³ ¡´´ ²å¤¥´ ³«¡¬¬ ¡®´¡ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¡² ¥¬¬¥² ²¡­¬¡§¡² © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ¥´´

³ä²³«©¬´ ¬¡§³´©¦´®©®§³¦ö²¦¡²¡®¤¥ «¡® ²å¤¥´ ­¥¤ ¥®¨ä¬¬©§¨¥´ © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ¢¥³´ä­­¥¬³¥²®¡ ©

¡²´©«¥¬ iMTTNS ¡®´¡ ¥´´ ¢¥³¬µ´ ³¯­ ¦ö²¥³«²©¶¥² ¡´´ ¤¥´ «¯­­¥² ¡´´ ¢¥³¬µ´¡ © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ¤¥´ ¯²¤©®¡²©¥

¬¡§³´©¦´®©®§³¦ö²¦¡²¡®¤¥´N r夥´ ³«¡¬¬ ¢¥³¬µ´¡ ¥¦´¥² ¡´´ ¨¡ ¨ö²´ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´N

SN pµ®«´¥²®¡ Q ¯£¨ R ³«¡¬¬ ©®´¥ ´©¬¬ä­°¡³ °å ¢¥³¬µ´ ³¯­ ¨¡² ­©¬©´ä²¡ ¥¬¬¥² ¦ö²³¶¡²³­ä³³©§¡

«¯®³¥«¶¥®³¥²N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ SRT

artikel iiiMTRS

r夥´ ¯£¨ «¯­­©³³©¯®¥® ³«¡¬¬ ³¥ ´©¬¬ ¡´´ ¤¥ 崧䲤¥² ³¯­ ¶©¤´¡³ ©®¯­ ²¡­¥® ¦ö² ¥´´ ¦ö²¤ªµ°¡´

³¡­¡²¢¥´¥ ä² ³¡­³´ä­­©§¡ ³å¶ä¬ ©®¢ö²¤¥³ ³¯­ ­¥¤ µ®©¯®¥®³ °¯¬©´©«L ¯£¨ ¤¥ ³«¡¬¬ ³¡­¡²¢¥´¡ ©

¤¥´´¡ ³¹¦´¥N

avdelning vii

gemensamma bestÄmmelser

artikel iiiMTRT

m¥¤ ¢¥¡«´¡®¤¥ ¡¶ ¤¥® ³´²µ«´µ²¥¬¬¡ ¥«¯®¯­©³«¡ ¯£¨ ³¯£©¡¬¡ ³©´µ¡´©¯®¥® © f²¡®³«¡ gµ¹¡®¡ ¯£¨ °å

gµ¡¤¥¬¯µ°¥L m¡²´©®©±µ¥L réµ®©¯®L aº¯²¥²®¡L m¡¤¥©²¡ ¯£¨ k¡®¡²©¥ö¡²®¡L ¶©¬«¥® ¦ö²¶ä²²¡³ ¡¶ ¤¥²¡³

¡¶¬ä§³®¡ ¢¥¬ä§¥®¨¥´L ö«¡²¡«´ä²L ²©®§¡ ³´¯²¬¥«L ¢¥³¶ä²¬©§¡ ´¥²²ä®§M ¯£¨ «¬©­¡´¦ö²¨å¬¬¡®¤¥® ³¡­´

¥«¯®¯­©³«¡ ¢¥²¯¥®¤¥ ¡¶ ¥´´ ¦å´¡¬ °²¯¤µ«´¥²L ¶©¬«¡ ¦¡«´¯²¥² °å §²µ®¤ ¡¶ ³©® ¢¥³´å¥®¤¥ ®¡´µ² ¯£¨

³¡­­¡®¬¡§¤¡ ¶¥²«¡® ¡¬¬¶¡²¬©§´ ¨ä­­¡² ¯­²å¤¥®¡³ µ´¶¥£«¬©®§L ³«¡¬¬ ²å¤¥´ °å ¦ö²³¬¡§ ¡¶

«¯­­©³³©¯®¥® ¡®´¡ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¡²L ²¡­¬¡§¡²L ¦ö²¯²¤®©®§¡² ¯£¨ ¢¥³¬µ´ ¦ö² ¡´´ ³ä²³«©¬´ ¦¡³´³´ä¬¬¡

¶©¬¬«¯²¥® ¦ö² ¨µ² «¯®³´©´µ´©¯®¥® ³«¡¬¬ ´©¬¬ä­°¡³ ®ä² ¤¥´ §ä¬¬¥² ¤¥³³¡ ¯­²å¤¥®L ©®«¬µ³©¶¥ ¤¥®

§¥­¥®³¡­­¡ °¯¬©´©«¥®N r夥´ ³«¡¬¬ ¢¥³¬µ´¡ ¥¦´¥² ¡´´ ¨¡ ¨ö²´ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´N

d¥ ¡«´¥² ³¯­ ¡¶³¥³ © ¦ö²³´¡ ³´¹£«¥´ §ä¬¬¥² ³ä²³«©¬´ ´µ¬¬M ¯£¨ ¨¡®¤¥¬³°¯¬©´©«L ³«¡´´¥°¯¬©´©«L ¦²©º¯®¥²L

ª¯²¤¢²µ«³M ¯£¨ ¦©³«¥²©°¯¬©´©«L ¶©¬¬«¯² ¦ö² ¬¥¶¥²¡®³ ¡¶ ²å¶¡²¯² ¯£¨ ¶©«´©§¡ «¯®³µ­´©¯®³¶¡²¯²L ³´¡´¬©§´

³´ö¤ ³¡­´ ¶©¬¬«¯² ¦ö² ´©¬¬§å®§ ´©¬¬ ³´²µ«´µ²¦¯®¤¥² ¯£¨ ö¶¥²§²©°¡®¤¥ µ®©¯®³°²¯§²¡­N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ SRU

r夥´ ³«¡¬¬ ¡®´¡ ¤¥ ¡«´¥² ³¯­ ¡¶³¥³ © ¦ö²³´¡ ³´¹£«¥´ ­¥¤ ¢¥¡«´¡®¤¥ ¡¶ ¤¥ ¹´´¥²³´¡ ²¡®¤¯­²å¤¥®¡³

³ä²¤²¡§ ¯£¨ ³ä²³«©¬¤¡ ¢¥§²ä®³®©®§¡²L µ´¡® ¡´´ µ®¤¥²§²ä¶¡ ©®´¥§²©´¥´¥® ¯£¨ ³¡­­¡®¨¡®§¥´ ¨¯³

µ®©¯®¥®³ ²ä´´³¯²¤®©®§L ©®«¬µ³©¶¥ ¤¥® ©®²¥ ­¡²«®¡¤¥® ¯£¨ ¤¥® §¥­¥®³¡­­¡ °¯¬©´©«¥®N

artikel iiiMTRU

k¯®³´©´µ´©¯®¥® ³«¡¬¬ ©®´¥ © ®å§¯´ ¨ä®³¥¥®¤¥ ©®§²©°¡ © ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ¥§¥®¤¯­³¯²¤®©®§N

artikel iiiMTRV

u®©¯®¥® ³«¡¬¬ © ¶¡²ª¥ ­¥¤¬¥­³³´¡´ ¨¡ ¤¥® ­¥³´ ¶©´´§å¥®¤¥ ²ä´´³«¡°¡£©´¥´ ³¯­ ´©¬¬¥²«ä®®³ ªµ²©¤©³«¡

°¥²³¯®¥² ¥®¬©§´ ¤¥® ®¡´©¯®¥¬¬¡ ¬¡§³´©¦´®©®§¥®N d¥® ³«¡¬¬ ³ä²³«©¬´ «µ®®¡ ¦ö²¶ä²¶¡ ¯£¨ ¡¶¹´´²¡ ¦¡³´ ¯£¨

¬ö³ ¥§¥®¤¯­ ³¡­´ ¦ö²¡ ´¡¬¡® ©®¦ö² ¤¯­³´¯¬¡² ¯£¨ ¡®¤²¡ ­¹®¤©§¨¥´¥²N d¥® ³«¡¬¬ © ³å¤¡®¡ ¦¡¬¬

¦ö²¥´²ä¤¡³ ¡¶ «¯­­©³³©¯®¥®N u®©¯®¥® ³«¡¬¬ ¤¯£« © ¦²å§¯² ³¯­ ²ö² ¥® ¶©³³ ©®³´©´µ´©¯®³ ¦µ®«´©¯®

¦ö²¥´²ä¤¡³ ¡¶ ¤¥® ©®³´©´µ´©¯®¥® © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ¤¥³³ ¡¤­©®©³´²¡´©¶¡ ³ªä¬¶³´ä®¤©§¨¥´N

artikel iiiMTRW

tªä®³´¥¦ö²¥³«²©¦´¥² ¦ö² ´ªä®³´¥­ä®®¥® ¶©¤ µ®©¯®¥® ¯£¨ ¡®³´ä¬¬®©®§³¶©¬¬«¯² ¦ö² ö¶²©§¡ ¡®³´ä¬¬¤¡ ¶©¤

µ®©¯®¥® ³«¡¬¬ ­¥¤¤¥¬¡³ © ¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¡²N d¥ ³«¡¬¬ ¡®´¡³ ¥¦´¥² ¡´´ ¨¡ ¨ö²´ ¤¥ ¢¥²ö²¤¡ ©®³´©´µ´©¯®¥²®¡N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ SRV

artikel iiiMTRX

k¯­­©³³©¯®¥® ¦å² ©®¯­ ¤¥ §²ä®³¥² ¯£¨ °å ¤¥ ¶©¬¬«¯² ³¯­ ¦¡³´³´ä¬¬³ §¥®¯­ ¥® ¥µ²¯°¥©³« ¦ö²¯²¤®©®§

¥¬¬¥² ¥´´ ¥µ²¯°¥©³«´ ¢¥³¬µ´ ³¯­ ­¥¤ ¥®«¥¬ ­¡ª¯²©´¥´ ¡®´¡³ ¡¶ ²å¤¥´ ©®¨ä­´¡ ¤¥® ©®¦¯²­¡´©¯® ¯£¨

µ´¦ö²¡ ¤¥ «¯®´²¯¬¬¥² ³¯­ ¢¥¨ö¶³ ¦ö² ¡´´ ¦µ¬¬§ö²¡ ¤¥ µ°°§©¦´¥² ³¯­ ¡®¦ö²´²¯´´³ «¯­­©³³©¯®¥®N

artikel iiiMTRY

QN u´¡® ¡´´ ¤¥´ °å¶¥²«¡² ´©¬¬ä­°®©®§¥® ¡¶ ¡²´©«¥¬ U © °²¯´¯«¯¬¬¥´ ¯­ ³´¡¤§¡® ¦ö²

eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«³³¹³´¥­¥´ ¯£¨ eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«¥® ³«¡¬¬ 崧䲤¥² ¦ö²¥³«²©¶¡³ ©

¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¡² ¥¬¬¥² ²¡­¬¡§¡² ¦ö² ¡´´ ¦²¡­³´ä¬¬¡ ³å¤¡® ³´¡´©³´©« ³¯­ ¢¥¨ö¶³ ¦ö² µ®©¯®¥®³

¶¥²«³¡­¨¥´N

RN f²¡­³´ä¬¬®©®§¥® ¡¶ §¥­¥®³«¡°³³´¡´©³´©« ³«¡¬¬ µ°°¦¹¬¬¡ «²¡¶ °å ¯°¡²´©³«¨¥´L ´©¬¬¦ö²¬©´¬©§¨¥´L

¯¢ª¥«´©¶©´¥´L ¶¥´¥®³«¡°¬©§´ ¯¢¥²¯¥®¤¥L «¯³´®¡¤³¥¦¦¥«´©¶©´¥´ ¯£¨ ©®³¹®³³«¹¤¤ ¦ö² ³´¡´©³´©³«¡ µ°°§©¦´¥²N

d¥® ¦å² ©®´¥ ©®®¥¢ä²¡ ¥® ¡¬¬´¦ö² ³´¯² ¢¥¬¡³´®©®§ ¦ö² ¤¥ ¥«¯®¯­©³«¡ ¡«´ö²¥²®¡N

artikel iiiMTSP

m¥¤¬¥­­¡²®¡ ²¥³°¥«´©¶¥ ¬¥¤¡­ö´¥²®¡ ¡¶ µ®©¯®¥®³ ©®³´©´µ´©¯®¥²L ¬¥¤¡­ö´¥²®¡ ¡¶ «¯­­©´´é¥² ³¡­´

´ªä®³´¥­ä® ¯£¨ ö¶²©§¡ ¡®³´ä¬¬¤¡ ¶©¤ µ®©¯®¥® ³«¡¬¬L 䶥® ¥¦´¥² ¤¥´ ¡´´ ¤¥²¡³ µ°°¤²¡§ µ°°¨ö²´L ¶¡²¡

¦ö²°¬©«´¡¤¥ ¡´´ ©®´¥ ¬ä­®¡ µ´ µ°°¬¹³®©®§¡² ³¯­ ¯­¦¡´´¡³ ¡¶ ´¹³´®¡¤³°¬©«´L ³ä²³«©¬´ µ°°§©¦´¥² ¯­

¦ö²¥´¡§L ¤¥²¡³ ¡¦¦ä²³¦ö²¢©®¤¥¬³¥² ¥¬¬¥² ¤¥²¡³ «¯³´®¡¤³¦ö²¨å¬¬¡®¤¥®N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ SRW

artikel iiiMTSQ

u®©¯®¥®³ ¡¶´¡¬³²ä´´³¬©§¡ ¡®³¶¡² ³«¡¬¬ ²¥§¬¥²¡³ ¡¶ ¤¥® ¬¡§³´©¦´®©®§ ³¯­ ä² ´©¬¬ä­°¬©§ °å ¡¶´¡¬¥´ © ¦²å§¡N

i ¦²å§¡ ¯­ µ´¯­¯¢¬©§¡´¯²©³«´ ¡®³¶¡² ³«¡¬¬ µ®©¯®¥® ¥²³ä´´¡ ³«¡¤¡ ³¯­ ¯²³¡«¡´³ ¡¶ ¤¥³³ ©®³´©´µ´©¯®¥²

¥¬¬¥² ¡¶ ¤¥³³ ¡®³´ä¬¬¤¡ µ®¤¥² ´ªä®³´¥µ´ö¶®©®§L © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ¤¥ ¡¬¬­ä®®¡ °²©®£©°¥² ³¯­ ä²

§¥­¥®³¡­­¡ ¦ö² ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ²ä´´³¯²¤®©®§¡²N

m¥¤ ¡¶¶©«¥¬³¥ ¦²å® ¡®¤²¡ ³´¹£«¥´ ³«¡¬¬ eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«¥® ¥²³ä´´¡ ³«¡¤¡ ³¯­ ¯²³¡«¡´³ ¡¶

¢¡®«¥® ³ªä¬¶ ¥¬¬¥² ¡¶ ¤¥³³ ¡®³´ä¬¬¤¡ µ®¤¥² ´ªä®³´¥µ´ö¶®©®§ © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ¤¥ ¡¬¬­ä®®¡ °²©®£©°¥² ³¯­

ä² §¥­¥®³¡­­¡ ¦ö² ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ²ä´´³¯²¤®©®§¡²N

d¥ ¡®³´ä¬¬¤¡³ °¥²³¯®¬©§¡ ¡®³¶¡² §¥®´¥­¯´ µ®©¯®¥® ³«¡¬¬ ²¥§¬¥²¡³ ¡¶ ¢¥³´ä­­¥¬³¥²®¡ © ¤¥

´ªä®³´¥¦ö²¥³«²©¦´¥² ¥¬¬¥² ¤¥ ¡®³´ä¬¬®©®§³¶©¬¬«¯² ³¯­ §ä¬¬¥² ¦ö² ¤¥­N

artikel iiiMTSR

sä´¥ ¦ö² µ®©¯®¥®³ ©®³´©´µ´©¯®¥² ³«¡¬¬ ¦¡³´³´ä¬¬¡³ ¡¶ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ²¥§¥²©®§¡² © ³¡­¦ö²³´å®¤N

artikel iiiMTSS

r夥´ ³«¡¬¬ ­¥¤ ¥®¨ä¬¬©§¨¥´ ¡®´¡ ¥® ¥µ²¯°¥©³« ¦ö²¯²¤®©®§ ³¯­ ¡®§¥² ¤¥ ²¥§¬¥² ³¯­ ³«¡¬¬ §ä¬¬¡ ¦ö²

³°²å«¡®¶ä®¤®©®§¥® ¶©¤ µ®©¯®¥®³ ©®³´©´µ´©¯®¥²L ­¥¤ ¦ö²¢¥¨å¬¬ ¦ö² ³´¡¤§¡® ¦ö² eµ²¯°¥©³«¡ µ®©¯®¥®³

¤¯­³´¯¬N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ SRX

artikel iiiMTST

u®©¯®¥® ³«¡¬¬L °å ¤¥ ¶©¬¬«¯² ³¯­ ¡®§¥³ © °²¯´¯«¯¬¬¥´ ¯­ eµ²¯°¥©³«¡ µ®©¯®¥®³ °²©¶©¬¥§©¥² ¯£¨

©­­µ®©´¥´L ©®¯­ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ´¥²²©´¯²©¥² å´®ªµ´¡ ¤¥ °²©¶©¬¥§©¥² ¯£¨ ¤¥® ©­­µ®©´¥´ ³¯­ ¢¥¨ö¶³

¦ö² ¡´´ ¤¥® ³«¡¬¬ «µ®®¡ ¦µ¬¬§ö²¡ ³©® µ°°§©¦´N

artikel iiiMTSU

d¥ ²ä´´©§¨¥´¥² ¯£¨ ¦ö²°¬©«´¥¬³¥² ³¯­ ¦ö¬ª¥² ¡¶ ¡¶´¡¬ ³¯­ ©®§å´´³ ¦ö²¥ ¤¥® Q ª¡®µ¡²© QYUX ¥¬¬¥²L ¦ö²

³´¡´¥² ³¯­ ³¥®¡²¥ ¡®³¬µ´¥² ³©§L ¦ö²¥ ´©¤°µ®«´¥® ¦ö² ¤¥²¡³ ¡®³¬µ´®©®§L ­¥¬¬¡® å ¥®¡ ³©¤¡® ¥® ¥¬¬¥² ¦¬¥²¡

­¥¤¬¥­³³´¡´¥² ¯£¨ å ¡®¤²¡ ³©¤¡® ¥´´ ¥¬¬¥² ¦¬¥²¡ ´²¥¤ª¥¬ä®¤¥² ³«¡¬¬ ©®´¥ °å¶¥²«¡³ ¡¶ «¯®³´©´µ´©¯®¥®N

i ¤¥® ­å® ¤¥³³¡ ¡¶´¡¬ ©®´¥ ä² ¦ö²¥®¬©§¡ ­¥¤ «¯®³´©´µ´©¯®¥® ³«¡¬¬ ¤¥® ¥¬¬¥² ¤¥ ¢¥²ö²¤¡

­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ¶©¤´¡ ¡¬¬¡ ¬ä­°¬©§¡ 崧䲤¥² ¦ö² ¡´´ µ®¤¡®²öª¡ ¤¥´ ³¯­ ä² ¯¦ö²¥®¬©§´ ­¥¤

«¯®³´©´µ´©¯®¥®N m¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ³«¡¬¬ ¶©¤ ¢¥¨¯¶ ¢©³´å ¶¡²¡®¤²¡ © ¤¥´´¡ ³¹¦´¥ ¯£¨ © ¦ö²¥«¯­­¡®¤¥

¦¡¬¬ ©®´¡ ¥® §¥­¥®³¡­ ¨å¬¬®©®§N

v©¤ ´©¬¬ä­°®©®§ ¡¶ ³å¤¡®¡ ¡¶´¡¬ ³¯­ ¡¶³¥³ © ¦ö²³´¡ ³´¹£«¥´ ³«¡¬¬ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ¢¥¡«´¡ ¡´´ ¤¥

¦ö²¤¥¬¡² ³¯­ ¶¡²ª¥ ­¥¤¬¥­³³´¡´ ¢¥¶©¬ª¡² ¥®¬©§´ «¯®³´©´µ´©¯®¥® µ´§ö² ¥® ©®´¥§²¥²¡®¤¥ ¤¥¬ ¡¶ µ®©¯®¥®

¯£¨ ¨ä²©§¥®¯­ ä² ¯³«©¬ª¡«´©§´ ¦ö²¢µ®¤®¡ ­¥¤ µ°°²ä´´¡®¤¥´ ¡¶ ©®³´©´µ´©¯®¥² ³¯­ §¥³ ¢¥¦¯§¥®¨¥´¥²

¥®¬©§´ «¯®³´©´µ´©¯®¥® ¯£¨ ­¥¤ ¢¥¶©¬ª¡®¤¥´ ¡¶ ³¡­­¡ ¦ö²¤¥¬¡² ¡¶ ¡¬¬¡ ö¶²©§¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ SRY

artikel iiiMTSV

QN k¯®³´©´µ´©¯®¥® ³«¡¬¬ ©®´¥ ¨©®¤²¡ ´©¬¬ä­°®©®§¥® ¡¶ ¦ö¬ª¡®¤¥ ²¥§¬¥²Z

¡I i®§¥® ­¥¤¬¥­³³´¡´ ³«¡¬¬ ¶¡²¡ ¦ö²°¬©«´¡¤ ¡´´ ¬ä­®¡ ©®¦¯²­¡´©¯® ¶¡²³ ¡¶³¬öª¡®¤¥ ¤¥® ¡®³¥² ³´²©¤¡

­¯´ ³©®¡ ¶ä³¥®´¬©§¡ ³ä«¥²¨¥´³©®´²¥³³¥®N

¢I v¡²ª¥ ­¥¤¬¥­³³´¡´ ¦å² ¶©¤´¡ ¤¥ 崧䲤¥² ³¯­ ¤¥® ¡®³¥² ®ö¤¶ä®¤©§¡ ¦ö² ¡´´ ³«¹¤¤¡ ³©®¡

¶ä³¥®´¬©§¡ ³ä«¥²¨¥´³©®´²¥³³¥® © ¦²å§¡ ¯­ ´©¬¬¶¥²«®©®§ ¡¶ ¥¬¬¥² ¨¡®¤¥¬ ­¥¤ ¶¡°¥®L ¡­­µ®©´©¯®

¯£¨ ¦ö²³¶¡²³­¡´¥²©¥¬[ ³å¤¡®¡ 崧䲤¥² ¦å² ©®´¥ ¦ö²³ä­²¡ «¯®«µ²²¥®³¶©¬¬«¯²¥® °å ¤¥® ©®²¥

­¡²«®¡¤¥® © ¦²å§¡ ¯­ ¶¡²¯² ³¯­ ©®´¥ ä² ¡¶³¥¤¤¡ ³°¥£©¥¬¬´ ¦ö² ­©¬©´ä²ä®¤¡­å¬N

RN r夥´ ¦å² °å ¦ö²³¬¡§ ¡¶ «¯­­©³³©¯®¥® ­¥¤ ¥®¨ä¬¬©§¨¥´ ¡®´¡ ¥´´ ¥µ²¯°¥©³«´ ¢¥³¬µ´ ¯­ 䮤²©®§

¡¶ ¬©³´¡® ¡¶ ¤¥® QU ¡°²©¬ QYUX ö¶¥² ¶¡²¯² °å ¶©¬«¡ ¢¥³´ä­­¥¬³¥²®¡ © °µ®«´ Q ¢ ³«¡¬¬ ´©¬¬ä­°¡³N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ SSP

del iv

allmÄnna bestÄmmelser och slutbestÄmmelser

artikel ivMTSW

u°°¨ä¶¡®¤¥ ¡¶ ´©¤©§¡²¥ ¦ö²¤²¡§

QN d¥´´¡ ¦ö²¤²¡§ ¯­ µ°°²ä´´¡®¤¥ ¡¶ ¥® «¯®³´©´µ´©¯® ¦ö² eµ²¯°¡ µ°°¨ä¶¥² ¦ö²¤²¡§¥´ ¯­

µ°°²ä´´¡®¤¥´ ¡¶ eµ²¯°¥©³«¡ §¥­¥®³«¡°¥® ¯£¨ ¦ö²¤²¡§¥´ ¯­ eµ²¯°¥©³«¡ µ®©¯®¥® ³¡­´L °å ¤¥ ¶©¬¬«¯²

³¯­ ¦¡³´³´ä¬¬³ © °²¯´¯«¯¬¬¥´ ¯­ ¡«´¥² ¯£¨ ¦ö²¤²¡§ ¯­ «¯­°¬¥´´¥²©®§ ¥¬¬¥² 䮤²©®§ ¡¶ ¦ö²¤²¡§¥´ ¯­

µ°°²ä´´¡®¤¥´ ¡¶ eµ²¯°¥©³«¡ §¥­¥®³«¡°¥® ¯£¨ ¦ö²¤²¡§¥´ ¯­ eµ²¯°¥©³«¡ µ®©¯®¥®L ¡«´¥²®¡ ¯£¨

¦ö²¤²¡§¥® ¯­ «¯­°¬¥´´¥²©®§ ¥¬¬¥² 䮤²©®§ ¡¶ ¤¥³³¡L ­¥¤ ¦ö²¢¥¨å¬¬ ¦ö² °µ®«´ R © ¤¥®®¡ ¡²´©«¥¬N

RN a®³¬µ´®©®§³¦ö²¤²¡§¥® ³«¡¬¬ µ°°¨ä¶¡³ ¦ö²

¡I k¯®µ®§¡²©«¥´ d¡®­¡²«L i²¬¡®¤ ¯£¨ fö²¥®¡¤¥ «¯®µ®§¡²©«¥´ s´¯²¢²©´¡®®©¥® ¯£¨ n¯²¤©²¬¡®¤L

¢I r¥°µ¢¬©«¥® g²¥«¬¡®¤L

£I k¯®µ®§¡²©«¥´ s°¡®©¥® ¯£¨ r¥°µ¢¬©«¥® p¯²´µ§¡¬L

¤I r¥°µ¢¬©«¥® Ö³´¥²²©«¥L r¥°µ¢¬©«¥® f©®¬¡®¤ ¯£¨ k¯®µ®§¡²©«¥´ s¶¥²©§¥L ³¡­´

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ SSQ

¥I r¥°µ¢¬©«¥® tª¥£«©¥®L r¥°µ¢¬©«¥® e³´¬¡®¤L r¥°µ¢¬©«¥® c¹°¥²®L r¥°µ¢¬©«¥® l¥´´¬¡®¤L

r¥°µ¢¬©«¥® l©´¡µ¥®L r¥°µ¢¬©«¥® u®§¥²®L r¥°µ¢¬©«¥® m¡¬´¡L r¥°µ¢¬©«¥® p¯¬¥®L r¥°µ¢¬©«¥®

s¬¯¶¥®©¥® ¯£¨ r¥°µ¢¬©«¥® s¬¯¶¡«©¥®N

l©«¶ä¬ ³«¡¬¬

– ¤¥ ¢¥³´ä­­¥¬³¥² © ¤¥ © ¬¥¤¥® ¡

  • ¡¶³¥¤¤¡ ¦ö²¤²¡§¥® ³¯­ å´¥²§¥³ ¥¬¬¥² å³¹¦´¡³ © °²¯´¯«¯¬¬¥´ ¯­

¡®³¬µ´®©®§³¦ö²¤²¡§¥® ¯£¨ ¡®³¬µ´®©®§³¡«´¥²®¡ ¦ö² k¯®µ®§¡²©«¥´ d¡®­¡²«L i²¬¡®¤ ¯£¨ fö²¥®¡¤¥

«¯®µ®§¡²©«¥´ s´¯²¢²©´¡®®©¥® ¯£¨ n¯²¤©²¬¡®¤L r¥°µ¢¬©«¥® g²¥«¬¡®¤L k¯®µ®§¡²©«¥´ s°¡®©¥®

¯£¨ r¥°µ¢¬©«¥® p¯²´µ§¡¬ ³¡­´ r¥°µ¢¬©«¥® Ö³´¥²²©«¥L r¥°µ¢¬©«¥® f©®¬¡®¤ ¯£¨ k¯®µ®§¡²©«¥´

s¶¥²©§¥ ¦¯²´³ä´´¡ ¡´´ §ä¬¬¡L ¯£¨ ¤¥²¡³ ²ä´´³¶¥²«¡® ³«¡¬¬ ¢¥³´å © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ¤¥´´¡ °²¯´¯«¯¬¬L

– ¤¥ ¢¥³´ä­­¥¬³¥² © ¤¥´ © ¬¥¤ ¥ ¡¶³¥¤¤¡ ¦ö²¤²¡§¥´ ³¯­ å´¥²§¥³ ¥¬¬¥² å³¹¦´¡³ © °²¯´¯«¯¬¬¥´ ¯­

¡®³¬µ´®©®§³¦ö²¤²¡§¥´ ¯£¨ ¡®³¬µ´®©®§³¡«´¥® ¦ö² r¥°µ¢¬©«¥® tª¥£«©¥®L r¥°µ¢¬©«¥® e³´¬¡®¤L

r¥°µ¢¬©«¥® c¹°¥²®L r¥°µ¢¬©«¥® l¥´´¬¡®¤L r¥°µ¢¬©«¥® l©´¡µ¥®L r¥°µ¢¬©«¥® u®§¥²®L

r¥°µ¢¬©«¥® m¡¬´¡L r¥°µ¢¬©«¥® p¯¬¥®L r¥°µ¢¬©«¥® s¬¯¶¥®©¥® ¯£¨ r¥°µ¢¬©«¥® s¬¯¶¡«©¥®

¦¯²´³ä´´¡ ¡´´ §ä¬¬¡L ¯£¨ ¤¥²¡³ ²ä´´³¶¥²«¡® ³«¡¬¬ ¢¥³´å © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ¤¥´´¡ °²¯´¯«¯¬¬N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ SSR

artikel ivMTSX

sµ££¥³³©¯® ¯£¨ ²ä´´³¬©§ «¯®´©®µ©´¥´

QN d¥® ¥µ²¯°¥©³«¡ µ®©¯® ³¯­ µ°°²ä´´¡³ §¥®¯­ ¤¥´´¡ ¦ö²¤²¡§ ³«¡¬¬ ¥¦´¥²´²ä¤¡ ¤¥® ¥µ²¯°¥©³«¡

µ®©¯® ³¯­ µ°°²ä´´¡¤¥³ §¥®¯­ ¦ö²¤²¡§¥´ ¯­ eµ²¯°¥©³«¡ µ®©¯®¥® ¯£¨ eµ²¯°¥©³«¡ §¥­¥®³«¡°¥®N

RN o­ ©®´¥ ¡®®¡´ ¦ö¬ª¥² ¡¶ ¡²´©«¥¬ ivMTSYL ³«¡¬¬ ¤¥ ©®³´©´µ´©¯®¥²L ¯²§¡® ¯£¨ ­¹®¤©§¨¥´¥² ³¯­

¥¸©³´¥²¡² ¶©¤ ¤¥´´¡ ¦ö²¤²¡§³ ©«²¡¦´´²ä¤¡®¤¥ µ´ö¶¡ ³©®¡ ¢¥¦¯§¥®¨¥´¥² ¥®¬©§´ ¤¥´´¡ ¦ö²¤²¡§ © ¤¥®

³¡­­¡®³ä´´®©®§ ¤¥ ¨¡² ¶©¤ ¤¥® ´©¤°µ®«´¥®L ³å ¬ä®§¥ ¤¥´ ©®´¥ ¨¡² ¡®´¡§©´³ ®¹¡ ¢¥³´ä­­¥¬³¥² ­¥¤

´©¬¬ä­°®©®§ ¡¶ ¤¥´´¡ ¦ö²¤²¡§ ¥¬¬¥² ´©¬¬ ¤¥³³ ¡´´ ¤¥²¡³ ­¡®¤¡´ µ°°¨ö²N

SN d¥ ¡¶ ©®³´©´µ´©¯®¥²®¡³L ¯²§¡®¥®³ ¯£¨ ­¹®¤©§¨¥´¥²®¡³ ¡«´¥² ³¯­ ¡®´¡§©´³ °å §²µ®¤¶¡¬ ¡¶ ¤¥

¦ö²¤²¡§ ¯£¨ ¡«´¥² ³¯­ µ°°¨ä¶³ §¥®¯­ ¡²´©«¥¬ ivMTSW ³«¡¬¬ ¦¯²´³ä´´¡ ¡´´ ¶¡²¡ © «²¡¦´N d¥²¡³

²ä´´³¶¥²«¡® ³«¡¬¬ ¢¥³´å ³å ¬ä®§¥ ¤¥³³¡ ¡«´¥² ©®´¥ ¨¡² µ°°¨ä¶´³L ¯§©¬´©§¦ö²«¬¡²¡´³ ¥¬¬¥² 䮤²¡´³ ­¥¤

´©¬¬ä­°®©®§ ¡¶ ¤¥´ ¨ä² ¦ö²¤²¡§¥´N d¥´´¡ §ä¬¬¥² 䶥® ¦ö² ¤¥ «¯®¶¥®´©¯®¥² ³¯­ ¨¡² ©®§å´´³ ­¥¬¬¡®

­¥¤¬¥­³³´¡´¥² °å §²µ®¤¶¡¬ ¡¶ ¤¥ ¦ö²¤²¡§ ¯£¨ ¡«´¥² ³¯­ µ°°¨ä¶³ §¥®¯­ ¡²´©«¥¬ ivMTSWN

d¥ ö¶²©§¡ ¤¥¬¡²®¡ ¡¶ §¥­¥®³«¡°¥®³ ¯£¨ µ®©¯®¥®³ ¢¥¦©®´¬©§¡ ²¥§¥¬¶¥²« ¶©¤ ¤¥´´¡ ¦ö²¤²¡§³

©«²¡¦´´²ä¤¡®¤¥L ³ä²³«©¬´ ¤¥ ©®´¥²©®³´©´µ´©¯®¥¬¬¡ ¡¶´¡¬¥®L ¤¥ ¢¥³¬µ´ ¯£¨ ¡¶´¡¬ ³¯­ ¦ö²¥´²ä¤¡²®¡ ¦ö²

­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ²¥§¥²©®§¡²L ¦ö²³¡­¬¡¤¥ © ²å¤¥´L ¨¡² ¦¡´´¡´ ¥¬¬¥² ©®§å´´L ¤¥ ¡¶´¡¬ ³¯­

­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ¨¡² ©®§å´´ ¯£¨ ³¯­ §ä¬¬¥² µ®©¯®¥®³ ¥¬¬¥² §¥­¥®³«¡°¥®³ ¦µ®«´©¯®³³ä´´ ¥¬¬¥² ³¯­ ¨¡²

³¡­¢¡®¤ ­¥¤ µ®©¯®¥®³ ¥¬¬¥² §¥­¥®³«¡°¥®³ ¶¥²«³¡­¨¥´L ¦ö²«¬¡²©®§¡²®¡L ©®¢¥§²©°¥´ ³å¤¡®¡ ³¯­

¡¶§©¶©´³ ©®¯­ ²¡­¥® ¦ö² ²¥§¥²©®§³«¯®¦¥²¥®³¥²L ³¡­´ ²¥³¯¬µ´©¯®¥² ¯£¨ ¡®¤²¡ ³´å®¤°µ®«´¥² ¡¶

eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´ ¥¬¬¥² ¡¶ ²å¤¥´ ¯£¨ ³å¤¡®¡ ³¯­ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ © ³¡­¦ö²³´å®¤ ¨¡² ¡®´¡§©´ © ¦²å§¯²

¯­ µ®©¯®¥® ¥¬¬¥² §¥­¥®³«¡°¥® ³«¡¬¬ ¯£«³å ¢¥³´å ³å ¬ä®§¥ ¤¥ ©®´¥ ¨¡² µ°°¨ä¶´³ ¥¬¬¥² 䮤²¡´³N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ SSS

TN d¥® ²ä´´³°²¡¸©³ ³¯­ µ´¶¥£«¬¡´³ ¡¶ eµ²¯°¥©³«¡ §¥­¥®³«¡°¥²®¡³ ¤¯­³´¯¬ ¯£¨

¦ö²³´¡©®³´¡®³²ä´´¥® ¯­ ´¯¬«®©®§¥® ¯£¨ ´©¬¬ä­°®©®§¥® ¡¶ ¤¥ ¦ö²¤²¡§ ¯£¨ ¡«´¥² ³¯­ µ°°¨ä¶³ §¥®¯­

¡²´©«¥¬ ivMTSW ³¡­´ ¤¥ ¡«´¥² ¯£¨ «¯®¶¥®´©¯®¥² ³¯­ ¡®´¡§©´³ ¦ö² ¤¥²¡³ ´©¬¬ä­°®©®§ ¦ö²¢¬©²L ©

´©¬¬ä­°¬©§¡ ¤¥¬¡²L ´¯¬«®©®§³«ä¬¬¡® ¦ö² µ®©¯®³²ä´´¥® ¯£¨ © ³¹®®¥²¨¥´ ¦ö² ªä­¦ö²¢¡²¡ ¢¥³´ä­­¥¬³¥² ©

«¯®³´©´µ´©¯®¥®N

UN k¯®´©®µ©´¥´¥® © ¤¥ ¡¤­©®©³´²¡´©¶¡ ¯£¨ ²ä´´³¬©§¡ ¦ö²¦¡²¡®¤¥® ³¯­ ©®¬¥´´³ ¦ö²¥ ¤¥´´¡ ¦ö²¤²¡§³

©«²¡¦´´²ä¤¡®¤¥ ³«¡¬¬ ³ä«¥²³´ä¬¬¡³ ­¥¤ ¢¥¡«´¡®¤¥ ¡¶ «¯®³´©´µ´©¯®¥®N d¥ ©®³´©´µ´©¯®¥²L ¯²§¡® ¯£¨

­¹®¤©§¨¥´¥² ³¯­ ä² ¡®³¶¡²©§¡ ¦ö² ¤¥³³¡ ¦ö²¦¡²¡®¤¥® ³«¡¬¬ ¶©¤´¡ ¡¬¬¡ ¦ö² ¤¥´´¡ 䮤¡­å¬ ¬ä­°¬©§¡

崧䲤¥²N

artikel ivMTSY

Ö¶¥²§å®§³¢¥³´ä­­¥¬³¥² ¦ö² ¶©³³¡ ©®³´©´µ´©¯®¥²

d¥ ö¶¥²§å®§³¢¥³´ä­­¥¬³¥² ³¯­ ¡¶³¥² eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´³ ³¡­­¡®³ä´´®©®§L ¤¥¦©®©´©¯®¥® ¡¶

«¶¡¬©¦©£¥²¡¤ ­¡ª¯²©´¥´ © eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´ ¯£¨ © ²å¤¥´L ©®¢¥§²©°¥´ © ¦¡¬¬ ¤å ©®´¥ ³¡­´¬©§¡ ­¥¤¬¥­­¡² ¡¶

eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´ ¥¬¬¥² ¡¶ ²å¤¥´ ¤¥¬´¡² © ¯­²ö³´®©®§¥®L ¯£¨ «¯­­©³³©¯®¥®³ ³¡­­¡®³ä´´®©®§L

©®¢¥§²©°¥´ µ®©¯®¥®³ µ´²©«¥³­©®©³´¥²L ­¥¤¤¥¬¡³ © °²¯´¯«¯¬¬¥´ ¯­ ö¶¥²§å®§³¢¥³´ä­­¥¬³¥² ¦ö²

µ®©¯®¥®³ ©®³´©´µ´©¯®¥² ¯£¨ ¯²§¡®N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ SST

artikel ivMTTP

o­²å¤¥ ¦ö² ´¥²²©´¯²©¥¬¬ ´©¬¬ä­°®©®§

QN d¥´´¡ ¦ö²¤²¡§ ³«¡¬¬ ´©¬¬ä­°¡³ °å k¯®µ®§¡²©«¥´ b¥¬§©¥®L r¥°µ¢¬©«¥® tª¥£«©¥®L k¯®µ®§¡²©«¥´

d¡®­¡²«L fö²¢µ®¤³²¥°µ¢¬©«¥® t¹³«¬¡®¤L r¥°µ¢¬©«¥® e³´¬¡®¤L r¥°µ¢¬©«¥® g²¥«¬¡®¤L

k¯®µ®§¡²©«¥´ s°¡®©¥®L r¥°µ¢¬©«¥® f²¡®«²©«¥L i²¬¡®¤L r¥°µ¢¬©«¥® i´¡¬©¥®L r¥°µ¢¬©«¥® c¹°¥²®L

r¥°µ¢¬©«¥® l¥´´¬¡®¤L r¥°µ¢¬©«¥® l©´¡µ¥®L s´¯²¨¥²´©§¤ö­¥´ lµ¸¥­¢µ²§L r¥°µ¢¬©«¥® u®§¥²®L

r¥°µ¢¬©«¥® m¡¬´¡L k¯®µ®§¡²©«¥´ n¥¤¥²¬ä®¤¥²®¡L r¥°µ¢¬©«¥® Ö³´¥²²©«¥L r¥°µ¢¬©«¥® p¯¬¥®L

r¥°µ¢¬©«¥® p¯²´µ§¡¬L r¥°µ¢¬©«¥® s¬¯¶¥®©¥®L r¥°µ¢¬©«¥® s¬¯¶¡«©¥®L r¥°µ¢¬©«¥® f©®¬¡®¤L

k¯®µ®§¡²©«¥´ s¶¥²©§¥ ¯£¨ fö²¥®¡¤¥ «¯®µ®§¡²©«¥´ s´¯²¢²©´¡®®©¥® ¯£¨ n¯²¤©²¬¡®¤N

RN d¥´´¡ ¦ö²¤²¡§ ³«¡¬¬ ´©¬¬ä­°¡³ °å gµ¡¤¥¬¯µ°¥L f²¡®³«¡ gµ¹¡®¡L m¡²´©®©±µ¥L réµ®©¯®L

aº¯²¥²®¡L m¡¤¥©²¡ ¯£¨ k¡®¡²©¥ö¡²®¡ © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ¡²´©«¥¬ iiiMTRTN

SN d¥ µ´¯­¥µ²¯°¥©³«¡ ¬ä®¤¥² ¯£¨ ´¥²²©´¯²©¥² ³¯­ ¡®§¥³ © ¢©¬¡§¡ ii ³«¡¬¬ ¯­¦¡´´¡³ ¡¶ ¤¥® ³ä²³«©¬¤¡

¡³³¯£©¥²©®§³¯²¤®©®§ ³¯­ ¡®§¥³ © ¤¥¬ iii ¡¶¤¥¬®©®§ ivN

d¥´´¡ ¦ö²¤²¡§ ³«¡¬¬ ©®´¥ ´©¬¬ä­°¡³ °å ¤¥ µ´¯­¥µ²¯°¥©³«¡ ¬ä®¤¥² ¯£¨ ´¥²²©´¯²©¥² ³¯­ ¨¡² ³ä²³«©¬¤¡

¦ö²¢©®¤¥¬³¥² ­¥¤ fö²¥®¡¤¥ «¯®µ®§¡²©«¥´ s´¯²¢²©´¡®®©¥® ¯£¨ n¯²¤©²¬¡®¤ ¯£¨ ³¯­ ©®´¥ ¡®§¥³ ©

®ä­®¤¡ ¦ö²´¥£«®©®§N

TN d¥´´¡ ¦ö²¤²¡§ ³«¡¬¬ ´©¬¬ä­°¡³ °å ¤¥ ¥µ²¯°¥©³«¡ ´¥²²©´¯²©¥² ¶¡²³ µ´²©«¥³ ¡®§¥¬ä§¥®¨¥´¥²

¯­¨ä®¤¥²´¡³ ¡¶ ¥® ­¥¤¬¥­³³´¡´N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ SSU

UN d¥´´¡ ¦ö²¤²¡§ ³«¡¬¬ ´©¬¬ä­°¡³ °å Ŭ¡®¤ ­¥¤ ¤¥ µ®¤¡®´¡§ ³¯­ µ²³°²µ®§¬©§¥® ¦¡®®³ © ¤¥´ ¦ö²¤²¡§

³¯­ ¡¶³¥³ © ¡²´©«¥¬ ivMTSWNR ¤ ¯£¨ ³¯­ å´¥²§¥³ © ¡¶¤¥¬®©®§ v ¡¶³®©´´ U © °²¯´¯«¯¬¬¥´ ¯­

¡®³¬µ´®©®§³¦ö²¤²¡§¥® ¯£¨ ¡®³¬µ´®©®§³¡«´¥²®¡ ¦ö² k¯®µ®§¡²©«¥´ d¡®­¡²«L i²¬¡®¤ ¯£¨ fö²¥®¡¤¥

«¯®µ®§¡²©«¥´ s´¯²¢²©´¡®®©¥® ¯£¨ n¯²¤©²¬¡®¤L r¥°µ¢¬©«¥® g²¥«¬¡®¤L k¯®µ®§¡²©«¥´ s°¡®©¥® ¯£¨

r¥°µ¢¬©«¥® p¯²´µ§¡¬ ³¡­´ r¥°µ¢¬©«¥® Ö³´¥²²©«¥L r¥°µ¢¬©«¥® f©®¬¡®¤ ¯£¨ k¯®µ®§¡²©«¥´ s¶¥²©§¥N

VN u´¡® ¨©®¤¥² ¡¶ °µ®«´¥²®¡ Q

  • ³«¡¬¬ ¦ö¬ª¡®¤¥ §ä¬¬¡Z

¡I d¥´´¡ ¦ö²¤²¡§ ³«¡¬¬ ©®´¥ ´©¬¬ä­°¡³ °å fä²ö¡²®¡N

¢I d¥´´¡ ¦ö²¤²¡§ ³«¡¬¬ ´©¬¬ä­°¡³ °å fö²¥®¡¤¥ «¯®µ®§¡²©«¥´ s´¯²¢²©´¡®®©¥® ¯£¨ n¯²¤©²¬¡®¤³

³µ¶¥²ä®¡ ¢¡³¯­²å¤¥® a«²¯´©²© ¯£¨ d¨¥«¥¬©¡ °å c¹°¥²® ¥®¤¡³´ © ¤¥® µ´³´²ä£«®©®§ ¤¥´ ä²

®ö¤¶ä®¤©§´ ¦ö² ¡´´ ³ä«¥²³´ä¬¬¡ ´©¬¬ä­°®©®§¥® ¡¶ ¤¥® ¯²¤®©®§ ³¯­ µ²³°²µ®§¬©§¥® ¡®§¡¶³ © ¤¥´

°²¯´¯«¯¬¬ ¯­ fö²¥®¡¤¥ «¯®µ®§¡²©«¥´ s´¯²¢²©´¡®®©¥® ¯£¨ n¯²¤©²¬¡®¤³ ³µ¶¥²ä®¡ ¢¡³¯­²å¤¥® °å

c¹°¥²® ³¯­ ä² ¦¯§¡´ ´©¬¬ ¤¥® ¡®³¬µ´®©®§³¡«´ ³¯­ µ´§ö² ¥® ©®´¥§²¥²¡®¤¥ ¤¥¬ ¡¶ ¤¥´ ¦ö²¤²¡§ ³¯­

¡¶³¥³ © ¡²´©«¥¬ ivMTSWNR ¥L ¯£¨ ³¯­ å´¥²§¥³ © ¤¥¬ ii ¡¶¤¥¬®©®§ iii © °²¯´¯«¯¬¬¥´ ¯­

¡®³¬µ´®©®§³¦ö²¤²¡§¥´ ¯£¨ ¡®³¬µ´®©®§³¡«´¥® ¦ö² r¥°µ¢¬©«¥® tª¥£«©¥®L r¥°µ¢¬©«¥® e³´¬¡®¤L

r¥°µ¢¬©«¥® c¹°¥²®L r¥°µ¢¬©«¥® l¥´´¬¡®¤L r¥°µ¢¬©«¥® l©´¡µ¥®L r¥°µ¢¬©«¥® u®§¥²®L

r¥°µ¢¬©«¥® m¡¬´¡L r¥°µ¢¬©«¥® p¯¬¥®L r¥°µ¢¬©«¥® s¬¯¶¥®©¥® ¯£¨ r¥°µ¢¬©«¥® s¬¯¶¡«©¥®N

£I d¥´´¡ ¦ö²¤²¡§ ³«¡¬¬ ´©¬¬ä­°¡³ °å k¡®¡¬ö¡²®¡ ¯£¨ i³¬¥ ¯¦ m¡® ¥®¤¡³´ © ¤¥® µ´³´²ä£«®©®§ ¤¥´ ä²

®ö¤¶ä®¤©§´ ¦ö² ¡´´ ³ä«¥²³´ä¬¬¡ ´©¬¬ä­°®©®§¥® ¡¶ ¤¥® ¯²¤®©®§ ¦ö² ¤¥³³¡ ö¡² ³¯­ µ²³°²µ®§¬©§¥®

¡®§¡¶³ © ¤¥´ ¦ö²¤²¡§ ³¯­ ¡¶³¥³ © ¡²´©«¥¬ ivMTSWNR ¡L ¯£¨ ³¯­ å´¥²§¥³ © ¡¶¤¥¬®©®§ ii ¡¶³®©´´ S ©

°²¯´¯«¯¬¬¥´ ¯­ ¡®³¬µ´®©®§³¦ö²¤²¡§¥® ¯£¨ ¡®³¬µ´®©®§³¡«´¥²®¡ ¦ö² k¯®µ®§¡²©«¥´ d¡®­¡²«L

i²¬¡®¤ ¯£¨ fö²¥®¡¤¥ «¯®µ®§¡²©«¥´ s´¯²¢²©´¡®®©¥® ¯£¨ n¯²¤©²¬¡®¤L r¥°µ¢¬©«¥® g²¥«¬¡®¤L

k¯®µ®§¡²©«¥´ s°¡®©¥® ¯£¨ r¥°µ¢¬©«¥® p¯²´µ§¡¬ ³¡­´ r¥°µ¢¬©«¥® Ö³´¥²²©«¥L r¥°µ¢¬©«¥®

f©®¬¡®¤ ¯£¨ k¯®µ®§¡²©«¥´ s¶¥²©§¥N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ SSV

WN eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´ ¦å² °å ©®©´©¡´©¶ ¡¶ ¤¥® ¢¥²ö²¤¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥® ¡®´¡ ¥´´ ¥µ²¯°¥©³«´ ¢¥³¬µ´ ¯­

䮤²©®§ ¡¶ ³´ä¬¬®©®§¥® © ¦ö²¨å¬¬¡®¤¥ ´©¬¬ µ®©¯®¥® ¦ö² ¥´´ ¤¡®³«´L ¦²¡®³«´ ¥¬¬¥² ®¥¤¥²¬ä®¤³«´ ¬¡®¤ ¥¬¬¥²

´¥²²©´¯²©µ­ ³¯­ ¡¶³¥³ © °µ®«´¥²®¡ R ¯£¨ SN eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´ ³«¡¬¬ ¢¥³¬µ´¡ ­¥¤ ¥®¨ä¬¬©§¨¥´ ¥¦´¥² ¡´´

¨¡ ¨ö²´ «¯­­©³³©¯®¥®N

artikel ivMTTQ

r¥§©¯®¡¬¡ µ®©¯®¥²

d¥´´¡ ¦ö²¤²¡§ ³«¡¬¬ ©®´¥ ¨©®¤²¡ ¦ö²¥«¯­³´¥® ¯£¨ §¥®¯­¦ö²¡®¤¥´ ¡¶ ¤¥ ²¥§©¯®¡¬¡ µ®©¯®¥²®¡ ­¥¬¬¡®

b¥¬§©¥® ¯£¨ lµ¸¥­¢µ²§ ³¡­´ ­¥¬¬¡® b¥¬§©¥®L lµ¸¥­¢µ²§ ¯£¨ n¥¤¥²¬ä®¤¥²®¡L © ¤¥® ­å® ³¹¦´¥®¡

­¥¤ ¤¥³³¡ ²¥§©¯®¡¬¡ µ®©¯®¥² ©®´¥ µ°°®å³ §¥®¯­ ´©¬¬ä­°®©®§ ¡¶ ®ä­®¤¡ ¦ö²¤²¡§N

artikel ivMTTR

p²¯´¯«¯¬¬ ¯£¨ ¢©¬¡§¯²

p²¯´¯«¯¬¬¥® ¯£¨ ¢©¬¡§¯²®¡ ´©¬¬ ¤¥´´¡ ¦ö²¤²¡§ ³«¡¬¬ µ´§ö²¡ ¥® ©®´¥§²¥²¡®¤¥ ¤¥¬ ¡¶ ¦ö²¤²¡§¥´N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ SSW

artikel ivMTTS

o²¤©®¡²©¥ 䮤²©®§³¦ö²¦¡²¡®¤¥

QN v¡²ª¥ ­¥¤¬¥­³³´¡´³ ²¥§¥²©®§L eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ¥¬¬¥² «¯­­©³³©¯®¥® ¦å² ¦ö²¥¬ä§§¡ ²å¤¥´

µ´«¡³´ ´©¬¬ 䮤²©®§¡² ¡¶ ¤¥´´¡ ¦ö²¤²¡§N d¥³³¡ µ´«¡³´ ³«¡¬¬ ö¶¥²³ä®¤¡³ ¡¶ ²å¤¥´ ´©¬¬ eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´

¯£¨ ´©¬¬³´ä¬¬¡³ ¤¥ ®¡´©¯®¥¬¬¡ °¡²¬¡­¥®´¥®N

RN o­ eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´ ¥¦´¥² ¡´´ ¨¡ ¨ö²´ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ¯£¨ «¯­­©³³©¯®¥® ­¥¤ ¥®«¥¬

­¡ª¯²©´¥´ ¡®´¡² ¥´´ ¢¥³¬µ´ ¯­ ¡´´ §²¡®³«¡ ¤¥ 䮤²©®§¡² ³¯­ ¦ö²¥³¬å³ ³«¡¬¬ eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´³

¯²¤¦ö²¡®¤¥ ³¡­­¡®«¡¬¬¡ ¥´´ «¯®¶¥®´ ³¯­ ä² ³¡­­¡®³¡´´ ¡¶ ¦ö²¥´²ä¤¡²¥ ¦ö² ¤¥ ®¡´©¯®¥¬¬¡

°¡²¬¡­¥®´¥®L ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ³´¡´³M ¥¬¬¥² ²¥§¥²©®§³£¨¥¦¥²L eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ¯£¨ «¯­­©³³©¯®¥®N

Ķ¥® eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«¥® ³«¡¬¬ ¨ö²¡³ ®ä² ¤¥´ ä² ¦²å§¡ ¯­ ©®³´©´µ´©¯®¥¬¬¡ 䮤²©®§¡² °å ¤¥´

­¯®¥´ä²¡ ¯­²å¤¥´N k¯®¶¥®´¥´ ³«¡¬¬ ¢¥¨¡®¤¬¡ µ´«¡³´¥® ´©¬¬ 䮤²©®§¡² ¯£¨ ³«¡¬¬ ­¥¤ «¯®³¥®³µ³ ¡®´¡

¥® ²¥«¯­­¥®¤¡´©¯® ´©¬¬ ¥® «¯®¦¥²¥®³ ­¥¬¬¡® ¦ö²¥´²ä¤¡²®¡ ¦ö² ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ²¥§¥²©®§¡² ¥®¬©§´

°µ®«´ SN

eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´ ¦å² ­¥¤ ¥®«¥¬ ­¡ª¯²©´¥´L ¥¦´¥² eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´³ §¯¤«ä®®¡®¤¥L ¢¥³¬µ´¡ ¡´´ ©®´¥

³¡­­¡®«¡¬¬¡ «¯®¶¥®´¥´ ®ä² 䮤²©®§¡²®¡³ ¯­¦¡´´®©®§ ©®´¥ ­¯´©¶¥²¡² ¤¥´N i ¤¥´ ³¥®¡²¥ ¦¡¬¬¥´ ³«¡¬¬

eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´ ¦¡³´³´ä¬¬¡ ­¡®¤¡´¥´ ¦ö² ¥® «¯®¦¥²¥®³ ­¥¬¬¡® ¦ö²¥´²ä¤¡²®¡ ¦ö² ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³

²¥§¥²©®§¡²N

SN e® «¯®¦¥²¥®³ ­¥¬¬¡® ¦ö²¥´²ä¤¡²®¡ ¦ö² ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡³ ²¥§¥²©®§¡² ³«¡¬¬ ³¡­­¡®«¡¬¬¡³ ¡¶

²å¤¥´³ ¯²¤¦ö²¡®¤¥ © ³¹¦´¥ ¡´´ © ³¡­¦ö²³´å®¤ «¯­­¡ ö¶¥²¥®³ ¯­ ¤¥ 䮤²©®§¡² ³¯­ ³«¡¬¬ §ö²¡³ © ¤¥´´¡

¦ö²¤²¡§N

Ä®¤²©®§¡²®¡ ´²ä¤¥² © «²¡¦´ ®ä² ¤¥ ¨¡² ²¡´©¦©£¥²¡´³ ¡¶ ¡¬¬¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ¤¥²¡³

²¥³°¥«´©¶¥ «¯®³´©´µ´©¯®¥¬¬¡ ¢¥³´ä­­¥¬³¥²N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ SSX

TN o­ ¦¹²¡ ¦¥­´¥¤¥¬¡² ¡¶ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ©®¯­ ¥® °¥²©¯¤ °å ´¶å å² ¥¦´¥² µ®¤¥²´¥£«®¡®¤¥´ ¡¶

¦ö²¤²¡§¥´ ¯­ 䮤²©®§ ¡¶ ¤¥´´¡ ¦ö²¤²¡§ ¨¡² ²¡´©¦©£¥²¡´ ¤¥´´¡ ¦ö²¤²¡§ ¯£¨ ¥® ¥¬¬¥² ¦¬¥²¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²

¨¡² ³´ö´´ °å °²¯¢¬¥­ ­¥¤ ®ä­®¤¡ ²¡´©¦©«¡´©¯®L ³«¡¬¬ eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´ ´¡ µ°° ¦²å§¡®N

artikel ivMTTT

fö²¥®«¬¡´ ¦ö²¦¡²¡®¤¥ ¦ö² 䮤²©®§

QN nä² ¤¥´ © ¤¥¬ iii ¦ö²¥³«²©¶³ ¡´´ ²å¤¥´ ³«¡¬¬ ¢¥³¬µ´¡ ­¥¤ ¥®¨ä¬¬©§¨¥´ °å ¥´´ ¶©³³´ ¯­²å¤¥ ¥¬¬¥² © ¥´´

¶©³³´ ¦¡¬¬L ¦å² eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´ ¡®´¡ ¥´´ ¥µ²¯°¥©³«´ ¢¥³¬µ´ ¯­ ¢¥­¹®¤©§¡®¤¥ ¦ö² ²å¤¥´ ¡´´ ¢¥³¬µ´¡ ­¥¤

«¶¡¬©¦©£¥²¡¤ ­¡ª¯²©´¥´ °å ¤¥´ ¯­²å¤¥´ ¥¬¬¥² © ¤¥´ ¦¡¬¬¥´N

d¥®®¡ °µ®«´ ³«¡¬¬ ©®´¥ ´©¬¬ä­°¡³ °å ¢¥³¬µ´ ³¯­ ¨¡² ­©¬©´ä²¡ ¥¬¬¥² ¦ö²³¶¡²³­ä³³©§¡ «¯®³¥«¶¥®³¥²N

RN nä² ¤¥´ © ¤¥¬ iii ¦ö²¥³«²©¶³ ¡´´ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¬¡§¡² ¥¬¬¥² ²¡­¬¡§¡² ³«¡¬¬ ¡®´¡³ ¡¶ ²å¤¥´ © ¥®¬©§¨¥´

­¥¤ ¥´´ ³ä²³«©¬´ ¬¡§³´©¦´®©®§³¦ö²¦¡²¡®¤¥L ¦å² eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´ ¡®´¡ ¥´´ ¥µ²¯°¥©³«´ ¢¥³¬µ´ ¯­

¢¥­¹®¤©§¡®¤¥ ¡´´ ³å¤¡®¡ ¬¡§¡² ¥¬¬¥² ²¡­¬¡§¡² ¦å² ¡®´¡³ © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ¤¥´ ¯²¤©®¡²©¥

¬¡§³´©¦´®©®§³¦ö²¦¡²¡®¤¥´N

SN v¡²ª¥ ©®©´©¡´©¶ ¦²å® eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´ °å §²µ®¤¶¡¬ ¡¶ °µ®«´ Q ¥¬¬¥² R ³«¡¬¬ ö¶¥²³ä®¤¡³ ´©¬¬ ¤¥

®¡´©¯®¥¬¬¡ °¡²¬¡­¥®´¥®N nä² ©®¶ä®¤®©®§ ¦²å® ¥´´ ®¡´©¯®¥¬¬´ °¡²¬¡­¥®´ ¨¡² ­¥¤¤¥¬¡´³ ©®¯­ ³¥¸

­å®¡¤¥² ¦²å® ¤¥´´¡ ö¶¥²³ä®¤¡®¤¥L ³«¡¬¬ ¤¥´ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¢¥³¬µ´ ³¯­ ¡¶³¥³ © °µ®«´ Q ¥¬¬¥² R ©®´¥ ¡®´¡³N

i ¡¶³¡«®¡¤ ¡¶ ©®¶ä®¤®©®§¡² ¦å² eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´ ¡®´¡ ¢¥³¬µ´¥´N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ SSY

v©¤ ¡®´¡§¡®¤¥´ ¡¶ ¤¥ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¢¥³¬µ´ ³¯­ ¡¶³¥³ © °µ®«´¥²®¡ Q ¯£¨ R ³«¡¬¬ eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´

¢¥³¬µ´¡ ­¥¤ ¥®¨ä¬¬©§¨¥´ ¥¦´¥² §¯¤«ä®®¡®¤¥ ¡¶ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´L ³¯­ ³«¡¬¬ ¢¥³¬µ´¡ ­¥¤ ¥®

­¡ª¯²©´¥´ ¡¶ ³©®¡ ¬¥¤¡­ö´¥²N

artikel ivMTTU

fö²¥®«¬¡´ ¦ö²¦¡²¡®¤¥ ¦ö² 䮤²©®§ ¡¶³¥¥®¤¥ µ®©¯®¥®³ ©®²¥ °¯¬©´©« ¯£¨ ©®²¥ 崧䲤¥²

QN v¡²ª¥ ­¥¤¬¥­³³´¡´³ ²¥§¥²©®§L eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ¥¬¬¥² «¯­­©³³©¯®¥® ¦å² ¦ö²¥¬ä§§¡

eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´ µ´«¡³´ ´©¬¬ ³å¤¡®¡ 䮤²©®§¡² ¡¶ ³¡­´¬©§¡ ¥¬¬¥² ¤¥¬¡² ¡¶ ¢¥³´ä­­¥¬³¥²®¡ © ¤¥¬ iii

¡¶¤¥¬®©®§ iii ³¯­ ²ö² µ®©¯®¥®³ ©®²¥ °¯¬©´©« ¯£¨ ©®²¥ 崧䲤¥²N

RN eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´ ¦å² ¡®´¡ ¥´´ ¥µ²¯°¥©³«´ ¢¥³¬µ´ ¯­ 䮤²©®§ ¡¶ ³¡­´¬©§¡ ¥¬¬¥² ¤¥¬¡² ¡¶

¢¥³´ä­­¥¬³¥²®¡ © ¤¥¬ iii ¡¶¤¥¬®©®§ iiiN eµ²¯°¥©³«¡ ²å¤¥´ ³«¡¬¬ ¢¥³¬µ´¡ ­¥¤ ¥®¨ä¬¬©§¨¥´ ¥¦´¥² ¡´´ ¨¡

¨ö²´ eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´ ¯£¨ «¯­­©³³©¯®¥® ³¡­´ eµ²¯°¥©³«¡ £¥®´²¡¬¢¡®«¥® © ¦¡¬¬ ¡¶ ©®³´©´µ´©¯®¥¬¬¡

䮤²©®§¡² °å ¤¥´ ­¯®¥´ä²¡ ¯­²å¤¥´N

d¥´´¡ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¢¥³¬µ´ ´²ä¤¥² © «²¡¦´ ¦ö²³´ ³¥¤¡® ¤¥´ ¨¡² §¯¤«ä®´³ ¡¶ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ © ¥®¬©§¨¥´

­¥¤ ¤¥²¡³ ²¥³°¥«´©¶¥ «¯®³´©´µ´©¯®¥¬¬¡ ¢¥³´ä­­¥¬³¥²N

SN d¥´ ¥µ²¯°¥©³«¡ ¢¥³¬µ´ ³¯­ ¡¶³¥³ © °µ®«´ R ¦å² ©®´¥ µ´ö«¡ ¤¥ ¢¥¦¯§¥®¨¥´¥² ³¯­ µ®©¯®¥®

´©¬¬¤¥¬¡³ © ¤¥´´¡ ¦ö²¤²¡§N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ STP

artikel ivMTTV

v¡²¡«´©§¨¥´

d¥´´¡ ¦ö²¤²¡§ ¨¡² ©®§å´´³ °å ¯¢¥§²ä®³¡¤ ´©¤N

artikel ivMTTW

r¡´©¦©£¥²©®§ ¯£¨ ©«²¡¦´´²ä¤¡®¤¥

QN d¥´´¡ ¦ö²¤²¡§ ³«¡¬¬ ²¡´©¦©£¥²¡³ ¡¶ ¤¥ ¨ö§¡ ¦ö²¤²¡§³³¬µ´¡®¤¥ °¡²´¥²®¡ © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ¤¥²¡³

²¥³°¥«´©¶¥ «¯®³´©´µ´©¯®¥¬¬¡ ¢¥³´ä­­¥¬³¥²N r¡´©¦©«¡´©¯®³©®³´²µ­¥®´¥® ³«¡¬¬ ¤¥°¯®¥²¡³ ¨¯³

r¥°µ¢¬©«¥® i´¡¬©¥®³ ²¥§¥²©®§N

RN d¥´´¡ ¦ö²¤²¡§ ´²ä¤¥² © «²¡¦´ ¤¥® Q ®¯¶¥­¢¥² RPPVL ¦ö²µ´³¡´´ ¡´´ ³¡­´¬©§¡ ²¡´©¦©«¡´©¯®³©®³´²µ­¥®´

¨¡² ¤¥°¯®¥²¡´³ ¥¬¬¥²L ¯­ ³å ©®´¥ ä² ¦¡¬¬¥´L ¤¥® ¦ö²³´¡ ¤¡§¥® © ¤¥® ¡®¤²¡ ­å®¡¤ ³¯­ ¦ö¬ª¥² ¥¦´¥² ¤¥´ ¡´´

²¡´©¦©«¡´©¯®³©®³´²µ­¥®´¥´ ¨¡² ¤¥°¯®¥²¡´³ ¡¶ ¤¥® ³©§®¡´ä²³´¡´ ³¯­ ³©³´ ¤¥°¯®¥²¡² ©®³´²µ­¥®´¥´N

c¯®³´©´µ´©¯®O³¶ STQ

artikel ivMTTX

aµ´¥®´©³«¡ ´¥¸´¥² ¯£¨ ö¶¥²³ä´´®©®§¡²

QN d¥´´¡ ¦ö²¤²¡§L ³¯­ ¨¡² µ°°²ä´´¡´³ © ¥´´ ¥®¤¡ ¯²©§©®¡¬ °å ¤¡®³«¡L ¥®§¥¬³«¡L ¥³´®©³«¡L ¦©®³«¡L

¦²¡®³«¡L §²¥«©³«¡L ©²©³«¡L ©´¡¬©¥®³«¡L ¬¥´´©³«¡L ¬©´¡µ©³«¡L ­¡¬´¥³©³«¡L ®¥¤¥²¬ä®¤³«¡L °¯¬³«¡L

°¯²´µ§©³©³«¡L ³¬¯¶¡«©³«¡L ³¬¯¶¥®³«¡L ³°¡®³«¡L ³¶¥®³«¡L ´ª¥£«©³«¡L ´¹³«¡ ¯£¨ µ®§¥²³«¡L ¶©¬«¡ ´¥¸´¥² ä²

¬©«¡ §©¬´©§¡ °å ¡¬¬¡ ³°²å«¥®L ³«¡¬¬ ¤¥°¯®¥²¡³ © ¡²«©¶¥® ¨¯³ r¥°µ¢¬©«¥® i´¡¬©¥®³ ²¥§¥²©®§L ³¯­ ³«¡¬¬

ö¶¥²¬ä­®¡ ¥® ¢¥³´¹²«´ «¯°©¡ ´©¬¬ ¶¡² ¯£¨ ¥® ¡¶ ²¥§¥²©®§¡²®¡ © ö¶²©§¡ ³©§®¡´ä²³´¡´¥²N

RN d¥´´¡ ¦ö²¤²¡§ ¦å² 䶥® ö¶¥²³ä´´¡³ ´©¬¬ ¶¡²ª¥ ¡®®¡´ ³°²å« ³¯­ ¢¥³´ä­³ ¡¶ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ¢¬¡®¤

¤¥­ ³¯­ © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ¤¥²¡³ «¯®³´©´µ´©¯®¥¬¬¡ ¯²¤®©®§ ¨¡² ¯¦¦©£©¥¬¬ ³´ä¬¬®©®§ © ¨¥¬¡ ¥¬¬¥² ¤¥¬¡² ¡¶

¤¥²¡³ ´¥²²©´¯²©µ­N d¥® ¢¥²ö²¤¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥® ³«¡¬¬ ¬ä­®¡ ¥® ¢¥³´¹²«´ «¯°©¡ ¡¶ ³å¤¡®¡

ö¶¥²³ä´´®©®§¡² ´©¬¬ ²å¤¥´ ³¯­ ³«¡¬¬ ¤¥°¯®¥²¡ ¤¥® © ³©´´ ¡²«©¶N

Constitution/L/sv 1

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

A. Protokoll som är fogade till fördraget om upprättande av en konstitution för Europa

1. Protokoll om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen

2. Protokoll om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna

3. Protokoll om stadgan för Europeiska unionens domstol

4. Protokoll om stadgan för Europeiska centralbankssystemet och

Europeiska centralbanken

5. Protokoll om Europeiska investeringsbankens stadga

6. Protokoll om lokalisering av säten för Europeiska unionens institutioner och

vissa av dess organ, myndigheter och enheter

7. Protokoll om Europeiska unionens privilegier och immunitet

8. Protokoll om anslutningsfördragen och anslutningsakterna för Konungariket

Danmark, Irland och Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirland,

Republiken Grekland, Konungariket Spanien och Republiken Portugal samt

Republiken Österrike, Republiken Finland och Konungariket Sverige

Constitution/L/sv 2

9. Protokoll om anslutningsfördraget och anslutningsakten för Republiken Tjeckien,

Republiken Estland, Republiken Cypern, Republiken Lettland, Republiken Litauen,

Republiken Ungern, Republiken Malta, Republiken Polen, Republiken Slovenien och

Republiken Slovakien

10. Protokoll om förfarandet vid alltför stora underskott

11. Protokoll om konvergenskriterier

12. Protokoll om eurogruppen

13. Protokoll om vissa bestämmelser angående Förenade konungariket Storbritannien och

Nordirland med avseende på den ekonomiska och monetära unionen

14. Protokoll om vissa bestämmelser angående Danmark med avseende på den ekonomiska och

monetära unionen

15. Protokoll om vissa uppgifter som åligger Danmarks nationalbank

16. Protokoll om ordningen för CFP-francen

17. Protokoll om Schengenregelverket införlivat inom Europeiska unionens ramar

18. Protokoll om tillämpning av vissa inslag i artikel III-130 i konstitutionen på

Förenade kungariket och Irland

Constitution/L/sv 3

19. Protokoll om Förenade kungarikets och Irlands ställning med avseende på politik för

gränskontroller, asyl och invandring samt med avseende på civilrättsligt samarbete och

polissamarbete

20. Protokoll om Danmarks ställning

21. Protokoll om medlemsstaternas yttre förbindelser i fråga om passage av yttre gränser

22. Protokoll om asyl för medborgare i medlemsstaterna

23. Protokoll om det permanenta strukturerade samarbete som inrättas genom artikel I-41.6 och

artikel III-312 i konstitutionen

24. Protokoll om artikel I-41.2 i konstitutionen

25. Protokoll om import till Europeiska unionen av oljeprodukter som raffinerats i Nederländska Antillerna

26. Protokoll om förvärv av egendom i Danmark

27. Protokoll om systemet för radio och tv i allmänhetens tjänst i medlemsstaterna

28. Protokoll om artikel III-214 i konstitutionen

29. Protokoll om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning

Constitution/L/sv 4

30. Protokoll om en särskild ordning för Grönland

31. Protokoll om artikel 40.3.3 i Irlands författning

32. Protokoll till artikel I-9.2 i konstitutionen om unionens anslutning till

Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande

friheterna

33. Protokoll om akter och fördrag som kompletterat eller ändrat fördraget om upprättandet av

Europeiska gemenskapen och fördraget om Europeiska unionen

34. Protokoll om övergångsbestämmelser för unionens institutioner och organ

35. Protokoll om de ekonomiska följderna av att fördraget om upprättandet av Europeiska kol-

och stålgemenskapen upphör att gälla och om Kol- och stålforskningsfonden

36. Protokoll om ändring av fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen

B. Bilagor till fördraget om upprättande av en konstitution för Europa

1. Bilaga I

  • Förteckning som avses i artikel III-226 i konstitutionen

2. Bilaga II

  • Utomeuropeiska länder och territorier på vilka del III avdelning IV i konstitutionen skall tillämpas

Constitution/P/sv 1

A. PROTOKOLL

SOM ÄR FOGADE TILL FÖRDRAGET OM UPPRÄTTANDE AV EN KONSTITUTION

FÖR EUROPA

Constitution/P1/sv 1

1. PROTOKOLL

OM DE NATIONELLA

PARLAMENTENS ROLL I EUROPEISKA UNIONEN

Constitution/P1/sv 2

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA,

SOM ERINRAR OM att det sätt på vilket de nationella parlamenten granskar sin regering i fråga

om unionens verksamhet är en angelägenhet för varje medlemsstats särskilda konstitutionella

organisation och praxis,

SOM ÖNSKAR uppmuntra till en större delaktighet från de nationella parlamentens sida i

Europeiska unionens verksamhet och öka deras möjligheter att uttrycka sin uppfattning om utkast

till europeiska lagstiftningsakter och andra frågor som kan vara av särskilt intresse för dem,

HAR ENATS OM följande bestämmelser, som skall fogas till fördraget om upprättande av en

konstitution för Europa och till fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen.

AVDELNING I

INFORMATION TILL DE NATIONELLA PARLAMENTEN

ARTIKEL 1

Kommissionen skall översända sina samrådsdokument (grönböcker, vitböcker och meddelanden)

direkt till de nationella parlamenten vid offentliggörandet. Kommissionen skall också översända det

årliga lagstiftningsprogrammet samt alla andra instrument för lagstiftningsprogram eller politisk

strategi till de nationella parlamenten samtidigt som de översänds till Europaparlamentet och rådet.

Constitution/P1/sv 3

ARTIKEL 2

Utkast till europeiska lagstiftningsakter som tillställs Europaparlamentet och rådet skall översändas

till de nationella parlamenten.

I detta protokoll avses med utkast till europeisk lagstiftningsakt förslag från kommissionen, initiativ

från en grupp medlemsstater, initiativ från Europaparlamentet, framställningar från domstolen,

rekommendationer från Europeiska centralbanken och framställningar från Europeiska

investeringsbanken som syftar till antagandet av en europeisk lagstiftningsakt.

Kommissionen skall översända sina utkast till europeiska lagstiftningsakter direkt till de nationella

parlamenten samtidigt som de översänds till Europaparlamentet och rådet.

Europaparlamentet skall översända sina utkast till europeiska lagstiftningsakter direkt till de

nationella parlamenten.

Rådet skall översända de utkast till europeiska lagstiftningsakter som kommer från en grupp

medlemsstater, domstolen, Europeiska centralbanken eller Europeiska investeringsbanken till de

nationella parlamenten.

ARTIKEL 3

De nationella parlamenten kan, i enlighet med förfarandet i protokollet om tillämpning av

subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, tillställa Europaparlamentets, rådets och

kommissionens ordförande ett motiverat yttrande om huruvida ett utkast till europeisk

lagstiftningsakt är förenligt med subsidiaritetsprincipen.

Constitution/P1/sv 4

Om utkastet till europeisk lagstiftningsakt kommer från en grupp medlemsstater skall rådets

ordförande översända det eller de motiverade yttrandena till regeringarna i dessa medlemsstater.

Om utkastet till europeisk lagstiftningsakt kommer från domstolen, Europeiska centralbanken eller

Europeiska investeringsbanken skall rådets ordförande översända det eller de motiverade yttrandena

till institutionen eller organet i fråga.

ARTIKEL 4

En tidsfrist på sex veckor skall iakttas mellan den dag då ett utkast till europeisk lagstiftningsakt

görs tillgängligt för de nationella parlamenten på unionens officiella språk och den dag då utkastet

förs upp på rådets preliminära dagordning för antagande av detta eller för antagande av en

ståndpunkt inom ramen för ett lagstiftningsförfarande. I brådskande fall kan dock undantag göras,

varvid skälen skall anges i rådets akt eller ståndpunkt. Utom i vederbörligen motiverade brådskande

fall får inga överenskommelser komma till stånd om ett utkast till europeisk lagstiftningsakt under

dessa sex veckor. Utom i vederbörligen motiverade brådskande fall skall en tidsfrist på tio dagar

iakttas mellan den dag då ett utkast till europeisk lagstiftningsakt förs upp på rådets preliminära

dagordning och antagandet av en ståndpunkt.

ARTIKEL 5

Dagordningarna för och resultaten av rådets möten, inklusive protokollen från rådets möten då det

diskuterar utkast till europeiska lagstiftningsakter, skall översändas direkt till de nationella

parlamenten samtidigt som de översänds till medlemsstaternas regeringar.

Constitution/P1/sv 5

ARTIKEL 6

När Europeiska rådet överväger att använda bestämmelsen i artikel IV-444.1 eller IV-444.2 i

konstitutionen, skall de nationella parlamenten underrättas om Europeiska rådets initiativ minst

sex månader innan ett europeiskt beslut antas.

ARTIKEL 7

Revisionsrätten skall för kännedom översända sin årsrapport till de nationella parlamenten samtidigt

som den översänds till Europaparlamentet och rådet.

ARTIKEL 8

Om de nationella parlamenten har två kammare skall artiklarna 1

  • gälla båda kamrarna.

Constitution/P1/sv 6

AVDELNING II

MELLANPARLAMENTARISKT SAMARBETE

ARTIKEL 9

Europaparlamentet och de nationella parlamenten skall tillsammans bestämma hur ett effektivt och

regelbundet mellanparlamentariskt samarbete skall organiseras och främjas inom unionen.

ARTIKEL 10

En konferens mellan parlamentariska organ för EU-frågor får till Europaparlamentet, rådet och

kommissionen överlämna alla bidrag som den finner lämpliga. Konferensen skall dessutom främja

utbyte av information och bästa praxis mellan de nationella parlamenten och Europaparlamentet,

och även mellan deras fackutskott. Den kan också anordna mellanparlamentariska konferenser om

särskilda teman, särskilt för att diskutera frågor om den gemensamma utrikes- och

säkerhetspolitiken, inklusive den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken. Konferensens

bidrag skall inte vara bindande för de nationella parlamenten eller föregripa deras ståndpunkter.

Constitution/P2/sv 1

2. PROTOKOLL

OM TILLÄMPNING AV SUBSIDIARITETS-

OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPERNA

Constitution/P2/sv 2

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA,

SOM ÖNSKAR säkerställa att beslut fattas så nära unionens medborgare som möjligt,

SOM ÄR BESLUTNA att fastställa villkoren för tillämpning av subsidiaritets- och

proportionalitetsprinciperna, vilka anges i artikel I-11 i konstitutionen, och att upprätta ett system

för att kontrollera institutionernas tillämpning av dessa principer,

HAR DÄRFÖR ENATS OM följande bestämmelser, som skall fogas till fördraget om upprättande

av en konstitution för Europa.

ARTIKEL 1

Varje institution skall fortlöpande se till att subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna enligt

artikel I-11 i konstitutionen följs.

ARTIKEL 2

Innan kommissionen föreslår en europeisk lagstiftningsakt skall den hålla omfattande samråd. Vid

dessa samråd skall i förekommande fall den regionala och lokala dimensionen av de planerade

åtgärderna beaktas. I mycket brådskande fall skall kommissionen inte hålla samråd. Den skall

motivera sitt beslut i förslaget.

Constitution/P2/sv 3

ARTIKEL 3

I detta protokoll avses med utkast till europeisk lagstiftningsakt förslag från kommissionen, initiativ

från en grupp medlemsstater, initiativ från Europaparlamentet, framställningar från domstolen,

rekommendationer från Europeiska centralbanken och framställningar från Europeiska

investeringsbanken som syftar till antagande av en europeisk lagstiftningsakt.

ARTIKEL 4

Kommissionen skall översända sina utkast till europeiska lagstiftningsakter och ändrade utkast till

de nationella parlamenten samtidigt som de översänds till unionslagstiftaren.

Europaparlamentet skall översända sina utkast till europeiska lagstiftningsakter och ändrade utkast

till de nationella parlamenten.

Rådet skall till de nationella parlamenten översända de utkast till europeiska lagstiftningsakter som

kommer från en grupp medlemsstater, domstolen, Europeiska centralbanken eller

Europeiska investeringsbanken liksom ändrade utkast.

Efter antagandet skall Europaparlamentet översända sina lagstiftningsresolutioner och rådet sina

ståndpunkter till de nationella parlamenten.

Constitution/P2/sv 4

ARTIKEL 5

Utkasten till europeiska lagstiftningsakter skall motiveras med avseende på subsidiaritets- och

proportionalitetsprinciperna. Varje utkast till europeisk lagstiftningsakt bör innehålla ett formulär

med närmare uppgifter som gör det möjligt att bedöma om subsidiaritets- och

proportionalitetsprinciperna följts. Formuläret bör innehålla underlag som gör det möjligt att

bedöma dess finansiella konsekvenser och, om det gäller en europeisk ramlag, dess konsekvenser

för de bestämmelser som medlemsstaterna skall genomföra, i förekommande fall även i den

regionala lagstiftningen. Skäl som visar att något av unionens mål bättre kan uppnås på unionsnivån

skall bygga på kvalitativa indikatorer och, varje gång det är möjligt, på kvantitativa sådana.

I utkasten till europeiska lagstiftningsakter skall hänsyn tas till att det ekonomiska eller

administrativa ansvar som vilar på unionen, nationella regeringar, regionala eller lokala

myndigheter, ekonomiska aktörer och medborgare så långt som möjligt skall begränsas och stå i

proportion till det mål som skall uppnås.

ARTIKEL 6

De nationella parlamenten och kamrarna i sådana parlament får, inom sex veckor räknat från den

dag då ett utkast till europeisk lagstiftningsakt översänds, tillställa Europaparlamentets, rådets och

kommissionens ordförande ett motiverat yttrande med skälen till att de anser att det aktuella utkastet

inte överensstämmer med subsidiaritetsprincipen. Varje nationellt parlament eller kammare i ett

nationellt parlament skall i förekommande fall samråda med de regionala parlament som har

lagstiftande befogenheter.

Om utkastet till europeisk lagstiftningsakt kommer från en grupp medlemsstater, skall rådets

ordförande översända yttrandet till dessa medlemsstaters regeringar.

Constitution/P2/sv 5

Om utkastet till europeisk lagstiftningsakt kommer från domstolen, Europeiska centralbanken eller

Europeiska investeringsbanken skall rådets ordförande översända yttrandet till den berörda

institutionen eller det berörda organet.

ARTIKEL 7

Europaparlamentet, rådet och kommissionen, samt i förekommande fall gruppen av medlemsstater,

domstolen, Europeiska centralbanken eller Europeiska investeringsbanken skall, om utkastet till

europeisk lagstiftningsakt kommer från dem, ta hänsyn till motiverade yttranden från de nationella

parlamenten eller från en kammare i ett sådant parlament.

Varje nationellt parlament skall förfoga över två röster, fördelade med hänsyn till det nationella

parlamentariska systemet. I ett nationellt parlamentariskt tvåkammarsystem skall var och en av de

båda kamrarna förfoga över en röst.

Om minst en tredjedel av det totala antal röster som tilldelats de nationella parlamenten i enlighet

med andra stycket lämnar motiverade yttranden om att ett utkast till europeisk lagstiftningsakt inte

respekterar subsidiaritetsprincipen skall utkastet omprövas. Om det gäller ett utkast till europeisk

lagstiftningsakt på grundval av artikel III-264 i konstitutionen om ett område med frihet, säkerhet

och rättvisa, skall tröskeln vara en fjärdedel.

Efter omprövningen kan kommissionen, eller i förekommande fall gruppen av medlemsstater,

Europaparlamentet, domstolen, Europeiska centralbanken eller Europeiska investeringsbanken, om

utkastet till europeisk lagstiftningsakt kommer från dem, besluta att antingen stå fast vid utkastet,

ändra det eller dra tillbaka det. Detta beslut skall vara motiverat.

Constitution/P2/sv 6

ARTIKEL 8

Europeiska unionens domstol är behörig att pröva en talan om åsidosättande, genom en europeisk

lagstiftningsakt, av subsidiaritetsprincipen, vilken talan enligt villkoren i artikel III-365

i konstitutionen väcks av en medlemsstat eller överlämnas av den på dess nationella parlaments

vägnar eller för en kammare i detta parlament i enlighet med dess interna rättsordning.

I enlighet med de närmare bestämmelserna i samma artikel får en sådan talan väckas även av

Regionkommittén mot europeiska lagstiftningsakter som enligt konstitutionen inte kan antas utan

att kommittén har hörts.

ARTIKEL 9

Kommissionen skall varje år lägga fram en rapport för Europeiska rådet, Europaparlamentet, rådet

och de nationella parlamenten om tillämpningen av artikel I-11 i konstitutionen. Denna årliga

rapport skall även sändas till Regionkommittén och till Ekonomiska och sociala kommittén.

Constitution/P3/sv 1

3. PROTOKOLL

OM STADGAN FÖR EUROPEISKA UNIONENS DOMSTOL

Constitution/P3/sv 2

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA,

SOM ÖNSKAR besluta om den stadga för Europeiska unionens domstol som avses i artikel III-381

i konstitutionen,

HAR ENATS OM följande bestämmelser, som skall fogas till fördraget om upprättande av en

konstitution för Europa och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen.

ARTIKEL 1

Europeiska unionens domstol skall bildas och fullgöra sina uppgifter i enlighet med konstitutionen,

fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen (Euratomfördraget) och denna

stadga.

AVDELNING I

DOMARE OCH GENERALADVOKATER

ARTIKEL 2

Varje domare skall, innan han tillträder sitt ämbete, inför domstolen vid offentligt sammanträde

avlägga ed att opartiskt och samvetsgrant utöva sitt ämbete och att inte yppa vad som förekommit

vid domstolens överläggningar.

Constitution/P3/sv 3

ARTIKEL 3

Domarna skall åtnjuta immunitet mot rättsliga förfaranden. De skall åtnjuta immunitet vad avser

åtgärder, inbegripet muntliga och skriftliga uttalanden, som de vidtagit i sin tjänsteutövning, även

sedan deras uppdrag har upphört.

Domstolen får, efter beslut i plenum, häva immuniteten. Om beslutet gäller en ledamot av

tribunalen eller en specialdomstol skall domstolen fatta beslut efter att ha hört den berörda

domstolen.

När immuniteten har hävts och straffrättsliga förfaranden vidtas mot en domare, skall denne ställas

inför rätta i någon av medlemsstaterna endast vid den domstol som är behörig att döma ledamöterna

av de högsta nationella domstolarna.

Artiklarna 11

  • och artikel 17 i protokollet om unionens privilegier och immunitet skall vara tillämpliga på domare, generaladvokater, justitiesekreterare och biträdande referenter vid

Europeiska unionens domstol, utan att det påverkar tillämpningen av de bestämmelser om

immunitet mot rättsliga förfaranden för domare som framgår av första, andra och tredje styckena i

den här artikeln.

ARTIKEL 4

Domarna får inte inneha något politiskt eller administrativt ämbete.

De får inte utöva någon avlönad eller oavlönad yrkesverksamhet om inte avvikelse härifrån medges

undantagsvis genom ett europeiskt beslut som fattas av rådet med enkel majoritet.

Constitution/P3/sv 4

De skall vid sitt tillträde avge en högtidlig försäkran att såväl under som efter sin ämbetstid

respektera de förpliktelser som följer av ämbetet, särskilt skyldigheten att iaktta redbarhet och visa

omdöme vid mottagande av vissa uppdrag eller förmåner efter ämbetstiden.

I tveksamma fall skall domstolen fatta beslut. Om beslutet gäller en ledamot av tribunalen eller en

specialdomstol skall domstolen fatta beslut efter att ha hört den berörda domstolen.

ARTIKEL 5

En domares ämbete skall, frånsett vid normala nytillsättningar och vid dödsfall, upphöra genom att

domaren avgår.

När en domare avgår, skall hans avgångsskrivelse ställas till domstolens ordförande för vidare

befordran till rådets ordförande. När så skett, blir platsen vakant.

Utom i de fall som avses i artikel 6 skall domaren kvarstå i ämbetet till dess hans efterträdare har

tillträtt.

ARTIKEL 6

En domare får endast skiljas från sitt ämbete eller berövas rätten till pension eller andra förmåner,

om han enligt domarnas och generaladvokaternas enhälliga bedömning inte längre uppfyller de

förutsättningar som krävs eller fullgör de skyldigheter som följer av ämbetet. Den berörde domaren

får inte delta i överläggningen. Om den berörde är ledamot av tribunalen eller en specialdomstol

skall domstolen fatta beslut efter att ha hört den berörda domstolen.

Constitution/P3/sv 5

Domstolens justitiesekreterare skall underrätta Europaparlamentets och kommissionens ordförande

om domstolens beslut och anmäla detta för rådets ordförande.

Om beslutet innebär att en domare skiljs från sitt ämbete, skall sistnämnda anmälan medföra att

platsen blir vakant.

ARTIKEL 7

En domare som skall ersätta en ledamot av domstolen vars ämbetstid inte har gått ut, skall utses för

återstoden av företrädarens mandattid.

ARTIKEL 8

Bestämmelserna i artiklarna 2–7 skall tillämpas på generaladvokaterna.

AVDELNING II

DOMSTOLENS ORGANISATION

ARTIKEL 9

Den nytillsättning av en del av domartjänsterna som skall äga rum vart tredje år skall avse

omväxlande tretton och tolv domare.

Constitution/P3/sv 6

Den nytillsättning av en del av tjänsterna som generaladvokat som skall äga rum vart tredje år skall

varje gång avse fyra generaladvokater.

ARTIKEL 10

Justitiesekreteraren skall inför domstolen avlägga ed att opartiskt och samvetsgrant utöva sitt

ämbete och att inte yppa vad som förekommit vid domstolens överläggningar.

ARTIKEL 11

Domstolen skall utse en ersättare för justitiesekreteraren i händelse av förhinder för denne.

ARTIKEL 12

Till domstolen skall knytas tjänstemän och andra anställda så att den kan fungera. De skall ansvara

inför justitiesekreteraren under ordförandens överinseende.

ARTIKEL 13

I europeiska lagar får det föreskrivas att biträdande referenter skall utses samt meddelas

instruktioner för dem. De skall antas på begäran av domstolen. De biträdande referenterna får

inkallas i enlighet med rättegångsreglernas bestämmelser för att delta i den förberedande

handläggningen av ärenden som anhängiggjorts vid domstolen samt för att samarbeta med den

domare som är referent.

Constitution/P3/sv 7

Biträdande referenter skall utses bland personer vilkas oavhängighet inte kan ifrågasättas och som

har de juridiska kvalifikationer som behövs; de skall utses genom ett europeiskt beslut som fattas av

rådet med enkel majoritet. De skall inför domstolen avlägga ed att opartiskt och samvetsgrant utöva

sitt ämbete och att inte yppa vad som förekommit vid domstolens överläggningar.

ARTIKEL 14

Domarna, generaladvokaterna och justitiesekreteraren är skyldiga att vara bosatta där domstolen har

sitt säte.

ARTIKEL 15

Domstolen skall tjänstgöra permanent. Den skall besluta om semesterperioder med vederbörlig

hänsyn till verksamhetens krav.

ARTIKEL 16

Domstolen skall inom sig upprätta avdelningar med tre och fem domare. Domarna skall bland sig

välja avdelningarnas ordförande. Ordförandena på avdelningar med fem domare skall väljas för en

tid av tre år. De kan återväljas en gång.

Den stora avdelningen skall ha 13 domare. Ordförandeskapet för avdelningen skall innehas av

domstolens ordförande. I den stora avdelningen skall även ordförandena på avdelningar med

fem domare ingå och andra domare som skall utses i enlighet med domstolens rättegångsregler.

Constitution/P3/sv 8

Domstolen skall sammanträda i stor avdelning när en medlemsstat eller en unionsinstitution som är

part i ärendet begär det.

Domstolen skall sammanträda i plenum när ett ärende överlämnas för prövning i enlighet med

artikel III-335.2, III-347 andra stycket, III-349 eller III-385.6 i konstitutionen.

Domstolen kan dessutom, efter att ha hört generaladvokaten, besluta att hänskjuta ett ärende till

sammanträde i plenum när den bedömer att ett ärende har särskilt stor betydelse.

ARTIKEL 17

Domstolens beslut skall vara giltiga endast om ett ojämnt antal domare är närvarande.

Om en avdelning består av tre eller fem domare, är avdelningens beslut giltiga endast om

tre domare är närvarande.

Den stora avdelningens beslut är giltiga endast om nio domare är närvarande.

Vid sammanträde i plenum är domstolens beslut giltiga endast om 15 domare är närvarande.

Vid förhinder för en domare på en avdelning får en domare på en annan avdelning tillkallas i

enlighet med rättegångsreglerna.

Constitution/P3/sv 9

ARTIKEL 18

En domare eller en generaladvokat får inte delta i behandlingen av ett ärende i vilket han tidigare

uppträtt som parts ombud, rådgivare eller advokat eller i vilket han som medlem av en domstol, en

undersökningskommission eller i annan egenskap haft i uppgift att uttala sig.

Om en domare eller en generaladvokat av särskilda skäl inte anser att han bör delta i avgörandet

eller handläggningen av ett visst ärende, skall han underrätta ordföranden om detta. Om

ordföranden anser att en domare eller en generaladvokat av särskilda skäl inte bör delta eller

framlägga förslag i ett visst ärende, skall han underrätta vederbörande om detta.

Vid svårighet att tillämpa denna artikel skall domstolen besluta i saken.

En part får inte åberopa en domares nationalitet eller att en domare av hans egen nationalitet inte

tillhör domstolen eller en av dess avdelningar som skäl för att begära ändring i domstolens eller

avdelningens sammansättning.

AVDELNING III

FÖRFARANDE VID DOMSTOLEN

ARTIKEL 19

Medlemsstaterna och unionens institutioner skall vid domstolen företrädas av ett ombud som utses

för varje ärende. Ombudet får biträdas av en rådgivare eller av en advokat.

Constitution/P3/sv 10

De andra stater än medlemsstaterna som är parter i avtalet om Europeiska ekonomiska

samarbetsområdet samt Europeiska frihandelssammanslutningens (Efta) övervakningsmyndighet

enligt det avtalet skall företrädas på samma sätt.

Övriga parter skall företrädas av en advokat.

Endast en advokat som är behörig att uppträda inför domstol i någon av medlemsstaterna eller i en

annan stat som är part i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet får företräda eller

biträda en part vid domstolen.

Ombud, rådgivare och advokater som uppträder inför domstolen skall i enlighet med

rättegångsreglerna ha de rättigheter och den immunitet som behövs för att de oavhängigt skall

kunna fullgöra sina uppgifter.

Domstolen skall i enlighet med rättegångsreglerna gentemot de rådgivare och advokater som

uppträder inför domstolen ha de befogenheter som domstolar allmänt har.

Universitetslärare som är medborgare i medlemsstater vilkas lagstiftning ger dem rätt att företräda

part inför domstol skall vid domstolen ha samma rättigheter som enligt denna artikel tillkommer

advokater.

ARTIKEL 20

Förfarandet vid domstolen skall bestå av en skriftlig och en muntlig del.

Constitution/P3/sv 11

Det skriftliga förfarandet skall innebära att parterna och de unionsinstitutioner, -organ

eller -myndigheter vilkas akter är föremål för tvist delges ansökningar, inlagor, svaromål samt

förklaringar och eventuella bemötanden samt alla handlingar och dokument som åberopas eller

bestyrkta kopior av dessa.

Delgivningen skall ombesörjas av justitiesekreteraren i den ordning och inom de tidsfrister som

föreskrivs i rättegångsreglerna.

Det muntliga förfarandet skall bestå i uppläsning av referentens rapport, hörande av ombud,

rådgivare och advokater samt generaladvokatens förslag till avgörande och i förekommande fall

förhör med vittnen och sakkunniga.

Om domstolen anser att ärendet inte omfattar någon ny rättsfråga kan den, efter att ha hört

generaladvokaten, besluta att ärendet skall avgöras utan yttrande från generaladvokaten.

ARTIKEL 21

Talan skall väckas vid domstolen genom en skriftlig ansökan som är ställd till justitiesekreteraren.

Ansökan skall innehålla uppgifter om sökandens namn och hemvist samt den undertecknandes

ställning, motpartens eller motparternas namn, tvisteföremålet, yrkanden samt en kort framställning

av grunderna för talan.

Ansökan skall i förekommande fall åtföljas av den rättsakt som begärs ogiltigförklarad eller, i fall

enligt artikel III-367 i konstitutionen, av skriftligt bevis om dagen för den anmodan som avses i

nämnda artikel. Om ansökan inte åtföljs av dessa handlingar, skall justitiesekreteraren anmoda

vederbörande att inom skälig tid inge dem; dock får talan inte avvisas på den grund att dessa

handlingar inkommit först efter det att tiden för att väcka talan har gått ut.

Constitution/P3/sv 12

ARTIKEL 22

I fall som avses i artikel 18 i Euratomfördraget skall talan väckas vid domstolen genom en ansökan

som är ställd till justitiesekreteraren. Ansökan skall innehålla uppgifter om sökandens namn och

hemvist samt den undertecknandes ställning, en hänvisning till det beslut som överklagas,

motparternas namn, tvisteföremålet, yrkandena och en kort framställning av grunderna för talan.

Ansökan skall åtföljas av en bestyrkt kopia av det beslut av skiljedomskommittén som överklagas.

Om domstolen avvisar talan, blir skiljedomskommitténs beslut slutgiltigt.

Om domstolen upphäver skiljedomskommitténs beslut, får saken i förekommande fall på begäran

av någon av parterna tas upp på nytt inför skiljedomskommittén. Denna är bunden av domstolens

rättsliga bedömning.

ARTIKEL 23

I fall som avses i artikel III-369 i konstitutionen skall beslut av en nationell domstol att uppskjuta

handläggningen av ett ärende och hänskjuta det till domstolen anmälas till denna av den nationella

domstolen. Om detta beslut skall därefter justitiesekreteraren underrätta parterna, medlemsstaterna

och kommissionen, samt de unionsinstitutioner, -organ eller -myndigheter som har antagit den akt

vars giltighet eller tolkning är omtvistad.

Constitution/P3/sv 13

Inom två månader efter underrättelsen har parterna, medlemsstaterna, kommissionen och i

förekommande fall de unionsinstitutioner, -organ eller -myndigheter som har antagit den akt vars

giltighet eller tolkning är omtvistad rätt att till domstolen inkomma med inlagor eller skriftliga

synpunkter.

Domstolens justitiesekreterare skall dessutom underrätta de andra stater än medlemsstaterna som är

parter i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, samt Eftas övervakningsmyndighet

enligt det avtalet, om den nationella domstolens beslut, och dessa har rätt att inom två månader efter

underrättelsen inkomma med inlagor eller skriftliga synpunkter till domstolen, om något av avtalets

tillämpningsområden berörs. Detta stycke skall inte tillämpas på frågor som omfattas av

Euratomfördragets tillämpningsområde.

När det i ett avtal, som avser ett bestämt område och som har ingåtts av rådet och en eller flera

tredjeländer, föreskrivs att de senare skall ha rätt att inkomma med inlagor eller skriftliga

synpunkter när en domstol i en medlemsstat har hänskjutit en fråga rörande avtalets

tillämpningsområde till domstolen för förhandsavgörande, skall även de berörda tredjeländerna

underrättas om den nationella domstolens beslut som innehåller en sådan fråga, och de skall inom

två månader efter underrättelsen ha rätt att till domstolen inkomma med inlagor eller skriftliga

synpunkter.

ARTIKEL 24

Domstolen får begära att en part inkommer med alla de dokument och upplysningar som domstolen

anser önskvärda. Om parten vägrar skall domstolen ta detta till protokollet.

Constitution/P3/sv 14

Domstolen får även begära att de medlemsstater och de av unionens institutioner, organ eller

myndigheter som inte är parter i målet skall lämna alla upplysningar som domstolen anser behövs

för handläggningen.

ARTIKEL 25

Domstolen får när som helst efter eget val anförtro sakkunniguppdrag åt enskilda personer, organ,

myndigheter, kommittéer eller organisationer.

ARTIKEL 26

Vittnen får höras i enlighet med rättegångsreglerna.

ARTIKEL 27

Domstolen skall gentemot tredskande vittnen ha de befogenheter som i allmänhet tillkommer

domstolar och får i enlighet med rättegångsreglerna döma till böter.

ARTIKEL 28

Vittnen och sakkunniga får höras under ed enligt det formulär som fastställs i rättegångsreglerna

eller på det sätt som lagstiftningen i vittnets eller den sakkunniges hemland föreskriver.

Constitution/P3/sv 15

ARTIKEL 29

Domstolen får förordna att ett vittne eller en sakkunnig skall höras av den behöriga rättsliga

myndigheten på hans bostadsort.

Detta förordnande skall tillställas den behöriga rättsliga myndigheten för åtgärd i enlighet med

föreskrifter som anges i rättegångsreglerna. De handlingar som utfärdats med anledning av begäran

om förhör skall överlämnas till domstolen enligt samma regler.

Domstolen skall stå för kostnaderna med förbehåll för att de i förekommande fall påläggs parterna.

ARTIKEL 30

En medlemsstat skall behandla mened eller ovarsam utsaga som ett vittne eller en sakkunnig gjort

sig skyldig till, som om motsvarande brott begåtts inför nationell domstol i tvistemål. På anmodan

av domstolen skall den berörda medlemsstaten väcka åtal mot gärningsmannen vid behörig

nationell domstol.

ARTIKEL 31

Domstolens förhandlingar skall vara offentliga om inte domstolen, när synnerliga skäl föreligger,

på eget initiativ eller på begäran av parterna, bestämmer något annat.

Constitution/P3/sv 16

ARTIKEL 32

Domstolen får under förhandlingarna höra sakkunniga och vittnen samt parterna själva. De

sistnämnda får dock föra sin talan muntligt endast genom ombud.

ARTIKEL 33

Protokoll skall föras vid varje förhandling och undertecknas av ordföranden och justitiesekreteraren.

ARTIKEL 34

Turordningslista för förhandlingarna skall fastställas av ordföranden.

ARTIKEL 35

Domstolens överläggningar skall vara och förbli hemliga.

ARTIKEL 36

Domar skall ange skälen för domsluten. De skall uppta namnen på de domare som deltog i

överläggningarna.

Constitution/P3/sv 17

ARTIKEL 37

Domar skall undertecknas av ordföranden och justitiesekreteraren. De skall avkunnas vid offentligt

sammanträde.

ARTIKEL 38

Domstolen skall besluta i fråga om rättegångskostnader.

ARTIKEL 39

Genom ett förenklat förfarande, som vid behov får avvika från enskilda föreskrifter i denna stadga

och som skall regleras i rättegångsreglerna, får domstolens ordförande besluta i fråga om

framställning om uppskov enligt artikel III-379.1 i konstitutionen och artikel 157

i Euratomfördraget eller om tillämpning av interimistiska åtgärder enligt artikel III-379.2 i

konstitutionen eller om uppskov med verkställighet enligt artikel III-401 fjärde stycket i

konstitutionen eller artikel 164 tredje stycket i Euratomfördraget.

Vid förhinder för ordföranden skall denne ersättas av en annan domare i enlighet med

rättegångsreglerna.

Avgöranden av ordföranden eller den domare som ersätter honom skall endast vara interimistiska

och på intet sätt föregripa domstolens beslut i huvudsaken.

Constitution/P3/sv 18

ARTIKEL 40

Medlemsstaterna och unionens institutioner får intervenera i tvister inför domstolen.

Samma rätt skall gälla för unionens organ och myndigheter och varje annan person om de kan

motivera att de har ett intresse av utgången av den tvist som underställts domstolen. Fysiska eller

juridiska personer får inte intervenera i ärenden mellan medlemsstater, mellan unionens institutioner

eller mellan medlemsstater och unionens institutioner.

Utan att det påverkar tillämpningen av andra stycket får de andra stater än medlemsstaterna som är

parter i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet samt Eftas övervakningsmyndighet

enligt det avtalet intervenera i tvister inför domstolen om något av avtalets tillämpningsområden

berörs.

Genom yrkanden i interventionsansökan får endast en av parternas yrkanden biträdas.

ARTIKEL 41

Om en rätteligen instämd part inte inkommer med skriftligt svaromål, skall tredskodom meddelas

mot honom. Talan mot domen får föras inom en månad efter delgivning. Sådan talan skall inte

medföra uppskov med verkställigheten av tredskodomen om inte domstolen beslutar något annat.

Constitution/P3/sv 19

ARTIKEL 42

Medlemsstaterna, unionens institutioner, organ och myndigheter och varje annan fysisk eller

juridisk person får i de fall och på de villkor som anges i rättegångsreglerna i egenskap av

tredjeman föra talan mot en dom som meddelats utan att de blivit hörda, om domen berör deras rätt.

ARTIKEL 43

I händelse av tveksamhet rörande innebörden och räckvidden av en dom, skall domstolen klargöra

dess rätta innebörd på begäran av en part eller en av unionens institutioner som har ett berättigat

intresse därav.

ARTIKEL 44

Framställning hos domstolen om ändring av en dom får endast grundas på upptäckten av en

omständighet som kan utöva ett avgörande inflytande på ärendets utgång och som när domen

meddelades var okänd för domstolen och för den som begär ändring.

Ändringsförfarandet skall inledas med ett beslut av domstolen i vilket uttryckligen konstateras att

förekomsten av den nya omständigheten är av sådan art att det finns anledning till ändring och att

framställningen av denna anledning kan tas upp till prövning.

Framställning om ändring får inte göras senare än tio år från den dag domen gavs.

Constitution/P3/sv 20

ARTIKEL 45

Tidsfrister med hänsyn till avstånd skall fastställas i rättegångsreglerna.

Försutten tid skall inte medföra rättsförlust, om vederbörande styrker förekomsten av oförutsebara

omständigheter eller force majeure.

ARTIKEL 46

Talan mot unionen om ansvar i utomobligatoriska rättsförhållanden skall preskriberas fem år efter

den händelse som föranleder ansvarstalan. Preskription skall avbrytas genom att talan väcks vid

domstolen eller genom att den skadelidande dessförinnan gör framställning hos en av unionens

behöriga institutioner. I sistnämnda fall skall talan väckas inom den frist av två månader som anges

i artikel III-365 i konstitutionen. Artikel III-367 andra stycket i konstitutionen skall tillämpas.

Denna artikel skall även tillämpas på talan mot Europeiska centralbanken om ansvar i

utomobligatoriska rättsförhållanden.

Constitution/P3/sv 21

AVDELNING IV

TRIBUNALEN

ARTIKEL 47

Artikel 9 första stycket, artiklarna 14 och 15, artikel 17 första, andra, fjärde och femte styckena

samt artikel 18 skall tillämpas på tribunalen och dess ledamöter.

Artiklarna 10, 11 och 14 skall också tillämpas på tribunalens justitiesekreterare.

ARTIKEL 48

Tribunalen skall ha tjugofem domare.

ARTIKEL 49

Tribunalens ledamöter kan kallas att tjänstgöra som generaladvokat.

För att biträda tribunalen då denna fullgör sin uppgift skall generaladvokaten fullständigt opartiskt

och oavhängigt vid offentliga domstolssessioner lägga fram motiverade yttranden i vissa ärenden

som handläggs vid tribunalen.

Kriterierna för att välja ut sådana ärenden liksom förfarandet vid tillsättning av generaladvokater

skall anges i tribunalens rättegångsregler.

Constitution/P3/sv 22

En ledamot av tribunalen som kallats att tjänstgöra som generaladvokat i ett ärende får inte delta i

ärendets avgörande.

ARTIKEL 50

Tribunalen skall sammanträda i avdelningar med tre eller fem domare. Domarna skall bland sig

välja avdelningarnas ordförande. Ordförandena på avdelningar med fem domare skall väljas för en

tid av tre år. De kan återväljas en gång.

Avdelningarnas sammansättning och tilldelningen av ärenden skall bestämmas i rättegångsreglerna.

I vissa fall, som bestäms i rättegångsreglerna, kan tribunalen sammanträda i plenum eller med en

domare.

I rättegångsreglerna får också föreskrivas att tribunalen skall sammanträda i stor avdelning i de fall

och på de villkor som den själv skall fastställa.

ARTIKEL 51

Med avvikelse från regeln i artikel III-358.1 i konstitutionen skall domstolen ha exklusiv behörighet

i talan enligt artiklarna III-365 och III-367 i konstitutionen vilken väcks av en medlemsstat

a) mot en akt antagen av Europaparlamentet eller rådet eller av dessa två institutioner

gemensamt eller mot dessa institutioners underlåtenhet att besluta, med undantag av

Constitution/P3/sv 23

– europeiska beslut som rådet har antagit med stöd av artikel III-168.2 tredje stycket i

konstitutionen,

– akter som rådet har antagit enligt en rådsakt som rör handelspolitiska skyddsåtgärder i

den mening som avses i artikel III-315 i konstitutionen,

– akter antagna av rådet genom vilka detta utövar genomförandebefogenheter i enlighet

med artikel I-37.2 i konstitutionen,

b) mot en akt antagen av kommissionen eller mot kommissionens underlåtenhet att besluta enligt

artikel III-420.1 i konstitutionen.

Talan enligt samma artiklar skall också omfattas av domstolens exklusiva behörighet, om talan

väcks av en unionsinstitution mot en akt antagen av Europaparlamentet, av rådet, av dessa

två institutioner gemensamt eller av kommissionen eller mot dessa institutioners underlåtenhet att

besluta samt av en unionsinstitution mot en akt antagen av Europeiska centralbanken eller mot dess

underlåtenhet att besluta.

ARTIKEL 52

Domstolens ordförande och tribunalens ordförande skall gemensamt bestämma under vilka villkor

tjänstemän och andra anställda vid domstolen skall tjänstgöra vid tribunalen så att den kan fungera.

Vissa tjänstemän och andra anställda skall ansvara inför tribunalens justitiesekreterare under

överinseende av tribunalens ordförande.

Constitution/P3/sv 24

ARTIKEL 53

Avdelning III skall tillämpas på förfarandet vid tribunalen.

Vid behov skall förfarandet vid tribunalen preciseras och kompletteras genom tribunalens

rättegångsregler. Rättegångsreglerna får avvika från artikel 40 fjärde stycket och artikel 41 för att ta

hänsyn till de särskilda förhållandena i de tvister som rör immateriella rättigheter.

Utan hinder av artikel 20 fjärde stycket får generaladvokaten framlägga sina motiverade yttranden

skriftligen.

ARTIKEL 54

Om en ansökan eller någon annan rättegångsinlaga som är ställd till tribunalen av misstag ges in till

domstolens justitiesekreterare skall denne omedelbart skicka handlingen till tribunalens

justitiesekreterare. Likaså skall tribunalens justitiesekreterare, om en ansökan eller någon annan

rättegångsinlaga som är ställd till domstolen av misstag ges in till honom, omedelbart skicka den till

domstolens justitiesekreterare.

Om tribunalen finner att den inte har behörighet att pröva och avgöra ett ärende som omfattas av

domstolens behörighet skall den hänskjuta ärendet till domstolen. Likaså skall domstolen, om den

finner att ett ärende omfattas av tribunalens behörighet, hänskjuta ärendet till tribunalen. Denna kan

inte därefter förklara sig obehörig.

Constitution/P3/sv 25

Om domstolen och tribunalen behandlar ärenden som avser samma sak eller samma tolkningsfrågor

eller angår giltigheten av samma akt, kan tribunalen efter att ha hört parterna skjuta upp

handläggningen fram till dess att domstolen har dömt i ärendet, eller, om det gäller talan som väcks

i enlighet med artikel III-365 i konstitutionen eller artikel 146 i Euratomfördraget, förklara sig

obehörig så att domstolen får avgöra sådan talan. Under samma omständigheter kan domstolen

också besluta att skjuta upp sin handläggning. I så fall skall handläggningen vid tribunalen fortsätta.

Om en medlemsstat och en institution bestrider samma rättsakt, skall tribunalen förklara sig

obehörig så att domstolen får avgöra sådan talan.

ARTIKEL 55

Tribunalens justitiesekreterare skall meddela alla parter, samt alla medlemsstater och unionens

institutioner, även om dessa inte intervenerat i tvisten inför tribunalen, om tribunalens slutliga

avgöranden liksom om avgöranden som endast delvis avgör frågan om saken eller som avgör en

rättegångsfråga om bristande behörighet eller något annat processhinder.

ARTIKEL 56

Tribunalens slutliga avgöranden samt avgöranden av den domstolen som endast delvis avgör

sakfrågan eller som avgör en rättegångsfråga om bristande behörighet eller något annat

processhinder får överklagas till domstolen inom två månader efter delgivningen av det avgörande

som överklagas.

Constitution/P3/sv 26

Varje part som helt eller delvis inte har vunnit bifall till sin talan har rätt att överklaga. Andra

intervenienter än medlemsstaterna och unionens institutioner får emellertid endast överklaga om

tribunalens beslut påverkar dem direkt.

Med undantag av ärenden som rör tvister mellan unionen och dess anställda får även medlemsstater

och unionsinstitutioner som inte intervenerat i tvisten inför tribunalen överklaga. Dessa

medlemsstater och unionsinstitutioner skall i sådana fall ha samma ställning som de medlemsstater

och unionsinstitutioner som intervenerat i första instans.

ARTIKEL 57

En person som av tribunalen fått avslag på sin interventionsansökan kan överklaga till domstolen

inom två veckor efter delgivning av avslagsbeslutet.

Beslut av tribunalen enligt artikel III-379.1 eller III-379.2 eller artikel III-401 fjärde stycket i

konstitutionen eller enligt artikel 157 eller artikel 164 tredje stycket i Euratomfördraget får

överklagas till domstolen av parterna i ärendet inom två månader efter delgivning av beslutet.

Ett överklagande enligt första och andra styckena skall prövas och avgöras i enlighet med

förfarandet i artikel 39.

Constitution/P3/sv 27

ARTIKEL 58

Ett överklagande till domstolen skall vara begränsat till rättsfrågor. Det kan endast grundas på

bristande behörighet hos tribunalen, på rättegångsfel som kränker den överklagandes intressen eller

på att tribunalen har åsidosatt unionsrätten.

Ett överklagande får inte avse endast rättegångskostnadernas storlek och fördelning.

ARTIKEL 59

Vid överklagande av ett beslut av tribunalen skall förfarandet vid domstolen bestå av en skriftlig

och en muntlig del. I enlighet med villkoren i rättegångsreglerna kan domstolen efter att ha hört

generaladvokaten och parterna avgöra ärendet utan muntligt förfarande.

ARTIKEL 60

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel III-379.1 och III-379.2 i konstitutionen eller

artikel 157 i Euratomfördraget skall ett överklagande inte hindra verkställighet.

Constitution/P3/sv 28

Med avvikelse från artikel III-380 i konstitutionen skall ett avgörande av tribunalen varigenom en

europeisk lag eller en europeisk förordning som är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla

medlemsstater förklaras ogiltig gälla först efter utgången av den tid som anges i artikel 56 första

stycket i denna stadga eller, om ett överklagande har skett inom den tiden, efter det att

överklagandet har avslagits. En part kan dock enligt artikel III-379.1 och III-379.2 i konstitutionen

eller artikel 157 i Euratomfördraget föra talan vid domstolen med yrkande om uppskov med

verkställigheten av den europeiska lag eller förordning som har förklarats ogiltig eller med yrkande

om någon annan interimistisk åtgärd.

ARTIKEL 61

Om överklagandet är välgrundat skall domstolen upphäva tribunalens avgörande. Domstolen kan

själv slutligt avgöra ärendet, om detta är färdigt för avgörande, eller återförvisa ärendet till

tribunalen för avgörande.

Om ett ärende återförvisas till tribunalen är denna bunden av domstolens beslut i rättsfrågor.

Om en medlemsstat eller en av unionens institutioner som inte intervenerat i tvisten inför tribunalen

har överklagat och överklagandet är välgrundat kan domstolen, om den anser det nödvändigt, ange

vilka verkningar av tribunalens upphävda avgörande som skall betraktas som bestående för parterna

i ärendet.

Constitution/P3/sv 29

ARTIKEL 62

I fall som avses i artikel III-358.2 och III-358.3 i konstitutionen kan förste generaladvokaten föreslå

att domstolen omprövar tribunalens avgörande om han anser att det föreligger en allvarlig risk för

att enhetligheten eller följdriktigheten i unionsrätten undergrävs.

Förslaget skall läggas fram inom en månad efter det att tribunalen har meddelat sitt avgörande.

Domstolen skall inom en månad efter det att förslaget har lagts fram av förste generaladvokaten

besluta om avgörandet skall omprövas eller inte.

AVDELNING V

SLUTBESTÄMMELSER

ARTIKEL 63

Domstolens och tribunalens rättegångsregler skall innehålla alla bestämmelser som är nödvändiga

för att tillämpa och vid behov komplettera denna stadga.

Constitution/P3/sv 30

ARTIKEL 64

Reglerna om språkanvändningen vid Europeiska unionens domstol skall anges i en europeisk

förordning som antas av rådet med enhällighet. Denna förordning skall antas på begäran av

domstolen och efter det att kommissionen och Europaparlamentet har hörts eller på förslag av

kommissionen och efter det att domstolen och Europaparlamentet har hörts.

Till dess att dessa regler antagits skall bestämmelserna om språkanvändning i domstolens

rättegångsregler och tribunalens rättegångsregler gälla. Med avvikelse från artiklarna III-355 och

III-366 i konstitutionen krävs rådets enhälliga godkännande för att dessa bestämmelser skall kunna

ändras eller upphävas.

ARTIKEL 65

1. Med avvikelse från artikel IV-437 i konstitutionen skall varje ändring av protokollet om

domstolens stadga, som är fogat till fördraget om Europeiska unionen, fördraget om upprättandet av

Europeiska gemenskapen och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

som antagits mellan undertecknandet och ikraftträdandet av fördraget om upprättande av en

konstitution för Europa fortsätta att gälla.

2. För att de ändringar som avses i punkt 1 skall kunna införlivas med artikeldelen i denna

stadga skall de kodifieras officiellt genom en europeisk lag som antas av rådet på begäran av

domstolen. När denna europeiska kodifieringslag träder i kraft skall denna artikel upphävas.

Constitution/P4/sv 1

4. PROTOKOLL

OM STADGAN FÖR EUROPEISKA

CENTRALBANKSSYSTEMET

OCH EUROPEISKA CENTRALBANKEN

Constitution/P4/sv 2

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA,

SOM ÖNSKAR besluta om den stadga för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska

centralbanken som avses i artikel I-30 och artikel III-187.2 i konstitutionen,

HAR ENATS OM följande bestämmelser, som skall fogas till fördraget om upprättande av en

konstitution för Europa.

KAPITEL I

EUROPEISKA CENTRALBANKSSYSTEMET

ARTIKEL 1

Europeiska centralbankssystemet

1. Enligt artikel I-30.1 i konstitutionen skall Europeiska centralbanken och de nationella

centralbankerna utgöra Europeiska centralbankssystemet. Europeiska centralbanken och de

nationella centralbankerna i de medlemsstater som har euron som valuta skall utgöra Eurosystemet.

2. Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken skall fullgöra sina uppgifter

och utöva sin verksamhet i enlighet med konstitutionen och denna stadga.

Constitution/P4/sv 3

KAPITEL II

MÅL OCH UPPGIFTER FÖR EUROPEISKA CENTRALBANKSSYSTEMET

ARTIKEL 2

Mål

Enligt artikel I-30.2 och artikel III-185.1 i konstitutionen skall huvudmålet för Europeiska

centralbankssystemet vara att upprätthålla prisstabilitet. Utan att åsidosätta detta mål skall

Europeiska centralbankssystemet stödja den allmänna ekonomiska politiken inom unionen i syfte

att bidra till att förverkliga unionens mål enligt artikel I-3 i konstitutionen. Europeiska

centralbankssystemet skall handla i överensstämmelse med principen om en öppen

marknadsekonomi med fri konkurrens som främjar en effektiv resursfördelning, och iaktta de

principer som anges i artikel III-177 i konstitutionen.

Artikel 3

Uppgifter

1. Enligt artikel III-185.2 i konstitutionen skall Europeiska centralbankssystemets

grundläggande uppgifter vara att

a) utforma och genomföra unionens monetära politik,

Constitution/P4/sv 4

b) genomföra valutatransaktioner enligt bestämmelserna i artikel III-326 i konstitutionen,

c) inneha och förvalta medlemsstaternas officiella valutareserver,

d) främja väl fungerande betalningssystem.

2. Enligt artikel III-185.3 i konstitutionen skall punkt 1 c i den här artikeln inte beröra

medlemsstaternas regeringars innehav och förvaltning av rörelsemedel i utländsk valuta.

3. Enligt artikel III-185.5 i konstitutionen skall Europeiska centralbankssystemet medverka till

att de behöriga myndigheterna smidigt kan genomföra sin politik när det gäller tillsyn över

kreditinstitut och det finansiella systemets stabilitet.

ARTIKEL 4

Rådgivande funktioner

Enligt artikel III-185.4 i konstitutionen skall Europeiska centralbanken höras

a) om varje förslag till unionsakt inom Europeiska centralbankens behörighetsområde,

b) av nationella myndigheter om varje förslag till rättsregler inom Europeiska centralbankens

behörighetsområde, dock inom de ramar och på de villkor som fastställs av rådet i enlighet

med förfarandet i artikel 41;

Constitution/P4/sv 5

Europeiska centralbanken får i frågor inom sitt behörighetsområde avge yttranden till unionens

institutioner, organ eller myndigheter eller till nationella myndigheter.

ARTIKEL 5

Insamling av statistiska uppgifter

1. För att utföra Europeiska centralbankssystemets uppgifter skall Europeiska centralbanken

med de nationella centralbankernas stöd samla in de statistiska uppgifter som behövs, antingen från

de behöriga nationella myndigheterna eller direkt från de ekonomiska aktörerna. För detta ändamål

skall Europeiska centralbanken samarbeta med unionens institutioner, organ och myndigheter, med

behöriga myndigheter i medlemsstaterna eller i tredjeland samt med internationella organisationer.

2. De nationella centralbankerna skall så långt som möjligt utföra de uppgifter som avses i

punkt 1.

3. Europeiska centralbanken skall vid behov bidra till harmoniseringen av de regler och den

praxis som gäller för insamling, sammanställning och distribution av statistik inom sitt

befogenhetsområde.

4. Rådet skall i enlighet med förfarandet i artikel 41 besluta om kretsen av uppgiftsskyldiga

fysiska och juridiska personer, sekretessföreskrifter samt lämpliga bestämmelser om genomförande

och påföljder.

Constitution/P4/sv 6

ARTIKEL 6

Internationellt samarbete

1. I fråga om sådant internationellt samarbete som angår de uppgifter som har anförtrotts

Europeiska centralbankssystemet skall Europeiska centralbanken bestämma hur Europeiska

centralbankssystemet skall företrädas.

2. Europeiska centralbanken och, med dess godkännande, de nationella centralbankerna får delta

i internationella monetära institutioner.

3. Punkterna 1 och 2 skall inte påverka tillämpningen av artikel III-196 i konstitutionen.

Constitution/P4/sv 7

KAPITEL III

EUROPEISKA CENTRALBANKSSYSTEMETS ORGANISATION

ARTIKEL 7

Oavhängighet

Enligt artikel III-188 i konstitutionen skall varken Europeiska centralbanken eller någon nationell

centralbank eller någon medlem av deras beslutande organ, då de utövar de befogenheter och

fullgör de uppgifter och skyldigheter som har tilldelats dem genom konstitutionen och denna stadga,

begära eller ta emot instruktioner från unionens institutioner, organ eller myndigheter, från

medlemsstaternas regeringar eller från något annat organ. Unionens institutioner, organ eller

myndigheter och medlemsstaternas regeringar förbinder sig att respektera denna princip och att inte

söka påverka medlemmarna av Europeiska centralbankens eller de nationella centralbankernas

beslutande organ när dessa fullgör sina uppgifter.

ARTIKEL 8

Allmän princip

Europeiska centralbankssystemet skall ledas av Europeiska centralbankens beslutande organ.

Constitution/P4/sv 8

ARTIKEL 9

Europeiska centralbanken

1. Europeiska centralbanken, som enligt artikel I-30.3 i konstitutionen skall vara en juridisk

person, skall i varje medlemsstat ha den mest vittgående rättskapacitet som tillerkänns juridiska

personer enligt den nationella lagstiftningen. Europeiska centralbanken skall särskilt kunna förvärva

och avyttra fast och lös egendom samt föra talan inför domstolar och andra myndigheter.

2. Europeiska centralbanken skall säkerställa att de uppgifter som har tilldelats Europeiska

centralbankssystemet enligt artikel III-185.2, III-185.3 och III-185.5 i konstitutionen utförs antingen

inom ramen för Europeiska centralbankens egen verksamhet enligt denna stadga eller genom de

nationella centralbankerna enligt artikel 12.1 och artikel 14.

3. Enligt artikel III-187.1 i konstitutionen skall Europeiska centralbankens beslutande organ vara

Europeiska centralbankens råd och direktionen.

ARTIKEL 10

Europeiska centralbankens råd

1. Enligt artikel III-382.1 i konstitutionen skall Europeiska centralbankens råd bestå av

Europeiska centralbankens direktionsledamöter och cheferna för de nationella centralbankerna i

medlemsstater utan undantag i den mening som avses i artikel III-197.

Constitution/P4/sv 9

2. Varje medlem av Europeiska centralbankens råd skall ha en röst. Från och med den dag då

antalet medlemmar i Europeiska centralbankens råd överstiger 21, skall varje direktionsledamot ha

en röst och antalet centralbankschefer med rösträtt uppgå till 15. Dessa senare rösträtter skall

tilldelas och alternera enligt följande:

a) Från och med den dag då antalet centralbankschefer överstiger 15 och fram till den dag då

antalet uppgår till 22 skall centralbankscheferna delas in i två grupper baserat på

centralbanksmedlemsstatens andel i den sammanlagda bruttonationalprodukten till

marknadspris och i den totala aggregerade balansräkningen för de monetära finansinstituten i

de medlemsstater som har euron som valuta. Andelen i den sammanlagda

bruttonationalprodukten till marknadspris och i den totala aggregerade balansräkningen skall

tilldelas en vikt av 5/6 respektive 1/6. Den första gruppen skall bestå av fem

centralbankschefer och den andra gruppen av de återstående centralbankscheferna.

Rösträttsfrekvensen för centralbankscheferna i den första gruppen skall inte vara lägre än

rösträttsfrekvensen för dem i den andra gruppen. Med förbehåll för vad som sägs i föregående

mening skall den första gruppen tilldelas fyra rösträtter och den andra gruppen elva rösträtter.

b) Från och med den dag då antalet centralbankschefer uppgår till 22 skall centralbankscheferna

delas in i tre grupper enligt en rangordning utifrån de kriterier som anges i a. Den första

gruppen skall bestå av fem centralbankschefer och tilldelas fyra rösträtter. Den andra gruppen

skall bestå av hälften av det totala antalet centralbankschefer, rundat till närmaste högre heltal,

och tilldelas åtta rösträtter. Den tredje gruppen skall bestå av de återstående

centralbankscheferna och tilldelas tre rösträtter.

Constitution/P4/sv 10

c) Inom varje grupp skall centralbankscheferna ha rösträtt för lika långa tidsperioder.

d) För beräkningen av andelarna i den sammanlagda bruttonationalprodukten till marknadspris

skall artikel 29.2 tillämpas. Den totala aggregerade balansräkningen för de monetära

finansinstituten skall beräknas i enlighet med det statistiska regelverk som gäller inom

unionen vid tidpunkten för beräkningen.

e) Så snart den sammanlagda bruttonationalprodukten till marknadspris ändras i enlighet med

artikel 29.3, eller närhelst antalet nationella centralbankschefer ökar, skall storleken och/eller

sammansättningen på grupperna justeras i enlighet med principerna i detta stycke.

f) Europeiska centralbankens råd skall genom beslut med två tredjedelars majoritet av samtliga

röstberättigade och icke röstberättigade medlemmar vidta nödvändiga åtgärder för att

genomföra principerna i detta stycke och kan besluta att senarelägga införandet av

rotationssystemet till dess antalet centralbankschefer överstiger 18.

Personlig närvaro krävs för att rösträtt skall kunna utövas. Med avvikelse från denna regel kan det i

den arbetsordning som avses i artikel 12.3 föreskrivas att medlemmar av Europeiska centralbankens

råd får rösta vid telefonkonferenser. I arbetsordningen skall också föreskrivas att en medlem av

Europeiska centralbankens råd som är förhindrad att delta i mötena i Europeiska centralbankens råd

under en längre period får utse en ersättare som medlem av Europeiska centralbankens råd.

Constitution/P4/sv 11

Första och andra styckena påverkar inte den rösträtt som samtliga medlemmar av Europeiska

centralbankens råd, både röstberättigade och icke röstberättigade medlemmar, har enligt punkt 3

och artikel 40.2 och 40.3. Om inte annat föreskrivs i denna stadga skall Europeiska centralbankens

råd besluta med enkel majoritet av de röstberättigade medlemmarna. Vid lika röstetal skall

ordföranden ha utslagsröst.

Europeiska centralbankens råd är beslutfört om minst två tredjedelar av de röstberättigade

medlemmarna är närvarande. Om Europeiska centralbankens råd inte är beslutfört får ordföranden

kalla till ett extra sammanträde, där beslut kan fattas utan hänsyn till denna närvaroregel.

3. Vid beslut som fattas enligt artiklarna 28, 29, 30, 32, 33 och 49 skall rösterna i

Europeiska centralbankens råd viktas enligt de nationella centralbankernas andelar i

Europeiska centralbankens tecknade kapital. Direktionsledamöternas röstvikt skall vara noll.

Ett beslut som kräver kvalificerad majoritet skall antas om det stöds av röster som representerar

minst två tredjedelar av Europeiska centralbankens tecknade kapital och minst hälften av

andelsägarna. Om en centralbankschef inte kan närvara, får han utse en ersättare för att avge hans

viktade röst.

4. Sammanträdena skall vara hemliga. Europeiska centralbankens råd kan besluta om att

offentliggöra resultaten av sina överläggningar.

5. Europeiska centralbankens råd skall sammanträda minst tio gånger om året.

Constitution/P4/sv 12

ARTIKEL 11

Direktionen

1. Enligt artikel III-382.2 första stycket i konstitutionen skall direktionen bestå av ordföranden,

vice ordföranden och fyra andra ledamöter.

Ledamöterna skall utföra sina uppgifter på heltid. De får inte utöva någon annan avlönad eller

oavlönad yrkesverksamhet, om inte Europeiska centralbankens råd undantagsvis ger tillstånd till

det.

2. Enligt artikel III-382.2 i konstitutionen skall ordföranden, vice ordföranden och de övriga

direktionsledamöterna utses av Europeiska rådet, som skall besluta med kvalificerad majoritet, på

rekommendation av rådet och efter det att Europaparlamentet och Europeiska centralbankens råd

har hörts, bland personer vars auktoritet och yrkeserfarenhet inom den finansiella sektorn är allmänt

erkända.

Deras mandattid är åtta år; mandatet kan inte förnyas.

Endast medborgare i medlemsstaterna får vara direktionsledamöter.

3. Anställningsvillkoren för direktionsledamöterna, särskilt deras löner, pensioner och andra

sociala trygghetsförmåner, skall bestämmas i avtal med Europeiska centralbanken och fastställas av

Europeiska centralbankens råd på förslag av en kommitté som skall bestå av tre medlemmar utsedda

av Europeiska centralbankens råd och tre medlemmar utsedda av rådet. Direktionsledamöterna skall

inte ha rösträtt i de frågor som avses i denna punkt.

Constitution/P4/sv 13

4. Om en direktionsledamot inte längre uppfyller de krav som ställs för att han skall kunna

utföra sina uppgifter eller om han gjort sig skyldig till allvarlig försummelse, får domstolen på

begäran av Europeiska centralbankens råd eller direktionen avsätta honom.

5. Varje direktionsledamot som är personligen närvarande skall ha rösträtt och för detta ändamål

förfoga över en röst. Om inte något annat har bestämts, skall direktionen besluta med enkel

majoritet av de avgivna rösterna. Vid lika röstetal skall ordföranden ha utslagsröst. Närmare

bestämmelser om omröstningen skall anges i den arbetsordning som avses i artikel 12.3.

6. Direktionen skall ansvara för Europeiska centralbankens löpande verksamhet.

7. Vid en vakans i direktionen skall en ny ledamot utses i enlighet med punkt 2.

ARTIKEL 12

De beslutande organens ansvarsområden

1. Europeiska centralbankens råd skall anta de riktlinjer och fatta de beslut som behövs för att

säkerställa att de uppgifter utförs som har anförtrotts Europeiska centralbankssystemet enligt

konstitutionen och denna stadga. Europeiska centralbankens råd skall utforma unionens monetära

politik, efter omständigheterna inklusive beslut om mellanliggande monetära mål, nyckelräntesatser

och tillförseln av reserver inom Europeiska centralbankssystemet samt anta de riktlinjer som behövs

för att genomföra besluten.

Constitution/P4/sv 14

Direktionen skall genomföra den monetära politiken enligt Europeiska centralbankens råds riktlinjer

och beslut. Därvid skall direktionen ge de nationella centralbankerna de anvisningar som behövs.

Dessutom kan vissa befogenheter genom beslut av Europeiska centralbankens råd delegeras till

direktionen.

I den utsträckning som det anses möjligt och ändamålsenligt och utan att det påverkar tillämpningen

av bestämmelserna i denna artikel, skall Europeiska centralbanken anlita de nationella

centralbankerna för att genomföra transaktioner som ingår i uppgifterna för Europeiska

centralbankssystemet.

2. Direktionen skall ansvara för förberedelserna av sammanträdena i Europeiska centralbankens

råd.

3. Europeiska centralbankens råd skall anta en arbetsordning som reglerar den interna

organisationen för Europeiska centralbanken och dess beslutande organ.

4. Europeiska centralbankens råd skall utöva de rådgivande funktioner som avses i artikel 4.

5. Europeiska centralbankens råd skall fatta de beslut som avses i artikel 6.

ARTIKEL 13

Ordföranden

1. Ordföranden eller i hans frånvaro vice ordföranden skall leda sammanträdena i Europeiska

centralbankens råd och Europeiska centralbankens direktion.

2. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 38 skall ordföranden eller den person som han

utser företräda Europeiska centralbanken utåt.

Constitution/P4/sv 15

ARTIKEL 14

De nationella centralbankerna

1. Enligt artikel III-189 i konstitutionen skall varje medlemsstat säkerställa att dess nationella

lagstiftning, inbegripet stadgan för dess nationella centralbank, är förenlig med konstitutionen och

denna stadga.

2. I stadgarna för de nationella centralbankerna skall särskilt föreskrivas att ämbetstiden för

chefen för en nationell centralbank skall vara minst fem år.

En centralbankschef får avsättas endast om han inte längre uppfyller de krav som ställs för att han

skall kunna utföra sina uppgifter eller om han gjort sig skyldig till allvarlig försummelse. Ett beslut

om avsättning får överklagas vid domstolen av den berörda centralbankschefen eller Europeiska

centralbankens råd på den grunden att konstitutionen eller någon rättsregel om dess tillämpning har

överträtts. En sådan talan skall väckas inom två månader från det att beslutet offentliggjordes eller

delgavs den som vill väcka talan eller, i annat fall, från den dag då den senare fick kännedom om

beslutet.

3. De nationella centralbankerna är en integrerande del av Europeiska centralbankssystemet och

skall handla i överensstämmelse med Europeiska centralbankens riktlinjer och instruktioner.

Europeiska centralbankens råd skall vidta de åtgärder som behövs för att säkerställa att Europeiska

centralbankens riktlinjer och instruktioner följs och skall kräva att all nödvändig information ställs

till förfogande för Europeiska centralbankens råd.

Constitution/P4/sv 16

4. De nationella centralbankerna kan utföra andra uppgifter än de som anges i denna stadga,

såvida inte Europeiska centralbankens råd med en majoritet av två tredjedelar av de avgivna

rösterna finner att dessa uppgifter strider mot Europeiska centralbankssystemets mål och funktioner.

Sådana uppgifter skall utföras på de nationella centralbankernas eget ansvar och egen risk och skall

inte betraktas som en del av Europeiska centralbankssystemets funktioner.

ARTIKEL 15

Rapporteringsskyldighet

1. Europeiska centralbanken skall minst varje kvartal upprätta och offentliggöra rapporter om

Europeiska centralbankssystemets verksamhet.

2. En konsoliderad rapport över Europeiska centralbankssystemets finansiella ställning skall

offentliggöras varje vecka.

3. Enligt artikel III-383.3 i konstitutionen skall Europeiska centralbanken till Europaparlamentet,

Europeiska rådet, rådet och kommissionen överlämna en årsrapport om verksamheten inom

Europeiska centralbankssystemet och om den monetära politiken under det föregående och det

innevarande året.

4. De rapporter som avses i denna artikel skall kostnadsfritt ställas till förfogande för

intresserade.

Constitution/P4/sv 17

ARTIKEL 16

Sedlar

Enligt artikel III-186.1 i konstitutionen skall Europeiska centralbankens råd ha ensamrätt att tillåta

utgivning av eurosedlar inom unionen. Europeiska centralbanken och de nationella centralbankerna

får ge ut sådana sedlar. Endast sedlar utgivna av Europeiska centralbanken och de nationella

centralbankerna skall vara lagliga betalningsmedel inom unionen.

Europeiska centralbanken skall såvitt möjligt ta hänsyn till gällande praxis när det gäller utgivning

och utformning av sedlar.

KAPITEL IV

EUROPEISKA CENTRALBANKSSYSTEMETS MONETÄRA UPPGIFTER

OCH TRANSAKTIONER

ARTIKEL 17

Konton i Europeiska centralbanken och de nationella centralbankerna

För att genomföra sina transaktioner får Europeiska centralbanken och de nationella

centralbankerna öppna konton för kreditinstitut, offentliga organ och andra marknadsaktörer och

som säkerhet ta emot tillgångar, inklusive kontobaserade värdepapper.

Constitution/P4/sv 18

ARTIKEL 18

Marknads- och kredittransaktioner

1. För att förverkliga målen för Europeiska centralbankssystemet och utföra dess uppgifter får

Europeiska centralbanken och de nationella centralbankerna

a) verka på finansiella marknaderna genom att köpa och sälja fordringar och lätt

omsättningsbara värdepapper med leverans (omgående eller på termin) eller enligt

återköpsavtal och genom att ge och ta upp lån i sådan fordringar och värdepapper, såväl i euro

som i andra valutor, samt genom transaktioner med ädelmetaller,

b) utföra lånetransaktioner med kreditinstitut och andra marknadsaktörer, varvid lån skall lämnas

mot tillfredsställande säkerheter.

2. Europeiska centralbanken skall besluta om allmänna principer för marknads- och

kredittransaktioner som utförs av Europeiska centralbanken själv eller av de nationella

centralbankerna samt för hur de villkor skall tillkännages enligt vilka de är beredda att ingå i sådana

transaktioner.

Constitution/P4/sv 19

ARTIKEL 19

Minimireserver

1. Om inte annat följer av artikel 2 kan Europeiska centralbanken, för att uppfylla målen för den

monetära politiken, kräva att kreditinstitut som är etablerade i medlemsstaterna skall hålla

minimireserver på konton hos Europeiska centralbanken och de nationella centralbankerna.

Europeiska centralbankens råd får besluta om regler för att beräkna och fastställa de minimireserver

som krävs. Om kraven åsidosätts, skall Europeiska centralbanken ha rätt att ta ut straffränta och att

förelägga andra sanktioner med jämförlig verkan.

2. För tillämpningen av denna artikel skall rådet i enlighet med förfarandet i artikel 41 fastställa

basen för minimireserverna och den högsta tillåtna kvoten mellan dessa reserver och basen för dem

samt lämpliga sanktioner vid ett åsidosättande.

ARTIKEL 20

Andra instrument för monetär styrning

Europeiska centralbankens råd får med en majoritet av två tredjedelar av de avgivna rösterna

besluta om tillämpning av sådana andra operativa metoder för monetär styrning som

Europeiska centralbankens råd med beaktande av artikel 2 anser ändamålsenliga.

Rådet skall i enlighet med förfarandet i artikel 41 besluta om tillämpningsområdet för sådana

metoder, om de innebär förpliktelser för tredjeman.

Constitution/P4/sv 20

ARTIKEL 21

Transaktioner med offentliga organisationer

1. Enligt artikel i III-181 i konstitutionen är det förbjudet för Europeiska centralbanken och de

nationella centralbankerna att ge unionens institutioner, organ eller myndigheter, centrala,

regionala, lokala eller andra myndigheter, andra offentligrättsliga organ eller offentliga företag i

medlemsstaterna rätt att övertrassera sina konton eller att ge dem andra former av krediter.

Detsamma gäller Europeiska centralbankens och de nationella centralbankernas förvärv av

skuldförbindelser direkt från dem.

2. Europeiska centralbanken och de nationella centralbankerna får fungera som fiskala ombud

för de enheter som avses i punkt 1.

3. Bestämmelserna i denna artikel skall inte gälla offentligt ägda kreditinstitut som skall

behandlas av de nationella centralbankerna och Europeiska centralbanken på samma sätt som

privata kreditinstitut vad gäller tillförseln av centralbanksreserver.

ARTIKEL 22

Clearing- och betalningssystem

Europeiska centralbanken och de nationella centralbankerna får ställa anordningar till förfogande

och Europeiska centralbanken får utfärda förordningar för att säkerställa effektiva och sunda

clearing- och betalningssystem inom unionen och i förbindelser med tredjeland.

Constitution/P4/sv 21

ARTIKEL 23

Externa transaktioner

Europeiska centralbanken och de nationella centralbankerna får

a) upprätta förbindelser med centralbanker och finansinstitut i andra länder och vid behov med

internationella organisationer,

b) köpa och sälja, för omgående leverans eller på termin, alla slags valutatillgångar och

ädelmetaller; begreppet valutatillgång skall omfatta värdepapper och alla andra tillgångar

oberoende av form, som är utställda i något lands valuta eller i beräkningsenheter,

c) inneha och förvalta de tillgångar som avses i denna artikel,

d) utföra alla slags banktransaktioner med tredjeland och internationella organisationer,

inklusive upplåning och utlåning.

ARTIKEL 24

Andra transaktioner

Utöver de transaktioner som följer av deras uppgifter får Europeiska centralbanken och de

nationella centralbankerna utföra transaktioner för egna administrativa ändamål eller för sin

personal.

Constitution/P4/sv 22

KAPITEL V

TILLSYN

ARTIKEL 25

Tillsyn

1. Europeiska centralbanken kan ge råd till och konsulteras av rådet, kommissionen och

medlemsstaternas behöriga myndigheter om räckvidden och tillämpningen av unionens rättsligt

bindande akter som avser tillsynen över kreditinstitut och det finansiella systemets stabilitet.

2. I enlighet med europeiska lagar som antagits enligt artikel III-185.6 i konstitutionen får

Europeiska centralbanken utföra särskilda uppgifter i samband med tillsynen över kreditinstitut och

andra finansinstitut med undantag av försäkringsföretag.

Constitution/P4/sv 23

KAPITEL VI

FINANSIELLA BESTÄMMELSER FÖR EUROPEISKA CENTRALBANKSSYSTEMET

ARTIKEL 26

Räkenskaper

1. Europeiska centralbankens och de nationella centralbankernas räkenskapsår skall börja

den 1 januari och sluta den 31 december.

2. Europeiska centralbankens årsbokslut skall upprättas av direktionen i enlighet med de

principer som anges av Europeiska centralbankens råd. Bokslutet skall godkännas av Europeiska

centralbankens råd och därefter offentliggöras.

3. För analytiska och operativa ändamål skall direktionen upprätta en konsoliderad

balansräkning för Europeiska centralbankssystemet, som skall omfatta sådana tillgångar och skulder

hos de nationella centralbankerna som hänför sig till Europeiska centralbankssystemet.

4. För tillämpningen av denna artikel skall Europeiska centralbankens råd besluta om de regler

som behövs för att standardisera bokföring och rapportering av de nationella centralbankernas

transaktioner.

Constitution/P4/sv 24

ARTIKEL 27

Revision

1. Europeiska centralbankens och de nationella centralbankernas räkenskaper skall granskas av

oavhängiga externa revisorer som Europeiska centralbankens råd har rekommenderat och rådet

godkänt. Revisorerna skall ha befogenhet att granska alla räkenskapshandlingar och konton hos

Europeiska centralbanken och de nationella centralbankerna samt att få alla uppgifter om deras

transaktioner.

2. Artikel III-384 i konstitutionen skall endast tillämpas vid granskning av effektiviteten i

Europeiska centralbankens förvaltning.

ARTIKEL 28

Europeiska centralbankens kapital

1. Europeiska centralbankens kapital skall vara 5 miljarder euro. Kapitalet kan ökas genom ett

europeiskt beslut av Europeiska centralbankens råd med kvalificerad majoritet enligt artikel 10.3,

inom de gränser och på de villkor som fastställs av rådet i enlighet med förfarandet i artikel 41.

2. De nationella centralbankerna skall vara de enda tecknarna och innehavarna av kapital i

Europeiska centralbanken. Teckningen av kapital skall ske enligt den fördelningsnyckel som

fastställs enligt artikel 29.

Constitution/P4/sv 25

3. Europeiska centralbankens råd skall med kvalificerad majoritet enligt artikel 10.3 bestämma i

vilken omfattning och form som kapitalet skall betalas in.

4. Om inte annat följer av punkt 5 får centralbankernas andelar i Europeiska centralbankens

tecknade kapital inte överlåtas, pantsättas eller utmätas.

5. Om den fördelningsnyckel som avses i artikel 29 ändras, skall de nationella centralbankerna

överlåta kapitalandelar till varandra i den omfattning som behövs för att säkerställa att fördelningen

av kapitalandelar motsvarar den ändrade nyckeln. Europeiska centralbankens råd skall fastställa

villkoren för sådana överlåtelser.

ARTIKEL 29

Fördelningsnyckel för teckningen av kapital

1. Fördelningsnyckeln för teckning av Europeiska centralbankens kapital, som fastställdes för

första gången 1998 när Europeiska centralbankssystemet upprättades, skall bestämmas genom att

varje nationell centralbank tilldelas en vikt i denna nyckel som motsvarar summan av

– 50 % av den berörda medlemsstatens andel av unionens befolkning näst sista året före

upprättandet av Europeiska centralbankssystemet,

  • 50 % av den berörda medlemsstatens andel av unionens bruttonationalprodukt till marknadspris under de senaste fem åren före näst sista året före upprättandet av Europeiska

centralbankssystemet.

Procentsatserna skall avrundas nedåt eller uppåt till närmaste multipel av 0,0001 procentenheter.

Constitution/P4/sv 26

2. Det statistiska underlag som skall användas för tillämpningen av denna artikel skall ställas till

förfogande av kommissionen enligt de regler som rådet beslutar om i enlighet med förfarandet i

artikel 41.

3. De vikter som tilldelas de nationella centralbankerna skall ändras vart femte år efter

upprättandet av Europeiska centralbankssystemet; därvid skall punkt 1 tillämpas. Den ändrade

fördelningsnyckeln får verkan från och med den första dagen i det närmast följande året.

4. Europeiska centralbankens råd skall vidta alla övriga åtgärder som behövs för tillämpningen

av denna artikel.

ARTIKEL 30

Överföring av reservtillgångar till Europeiska centralbanken

1. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 28 skall de nationella centralbankerna upp till

ett belopp som motsvarar 50 miljarder euro förse Europeiska centralbanken med reservtillgångar,

som dock inte får bestå av medlemsstaternas valutor, euro, reservpositioner i Internationella

valutafonden eller särskilda dragningsrätter. Europeiska centralbankens råd skall besluta om vilken

andel som skall betalas in till Europeiska centralbanken. Europeiska centralbanken skall ha

obegränsad rätt att inneha och förvalta de reservtillgångar som överförs till Europeiska

centralbanken och att använda dem för de ändamål som anges i denna stadga.

2. Bidraget från varje nationell centralbank skall fastställas i förhållande till bankens andel i

Europeiska centralbankens tecknade kapital.

3. Europeiska centralbanken skall kreditera varje nationell centralbank med en fordran som

motsvarar dess bidrag. Europeiska centralbankens råd skall fastställa denomineringen och

avkastningen för sådana fordringar.

Constitution/P4/sv 27

4. Europeiska centralbanken kan kräva inbetalning av valutareserver enligt punkt 2 utöver det i

punkt 1 fastställda beloppet, inom de gränser och på de villkor som fastställs av rådet i enlighet med

förfarandet i artikel 41.

5. Europeiska centralbanken får inneha och förvalta reservpositioner i Internationella

valutafonden och särskilda dragningsrätter samt bestämma att sådana tillgångar skall läggas

samman.

6. Europeiska centralbankens råd skall vidta alla övriga åtgärder som behövs för tillämpningen

av denna artikel.

ARTIKEL 31

De nationella centralbankernas

innehav av reservtillgångar

1. De nationella centralbankerna skall ha rätt att utföra transaktioner för att uppfylla sina

förpliktelser mot internationella organisationer i enlighet med artikel 23.

2. Alla övriga transaktioner i sådana valutareserver som kvarstår i de nationella centralbankerna

efter de överföringar som avses i artikel 30 samt medlemsstaternas transaktioner med rörelsemedel i

utländsk valuta skall över en bestämd gräns, som skall fastställas i enlighet med punkt 3, godkännas

av Europeiska centralbanken för att säkerställa överensstämmelse med unionens penning- och

valutapolitik.

Constitution/P4/sv 28

3. Europeiska centralbankens råd skall utfärda riktlinjer för att underlätta sådana transaktioner.

ARTIKEL 32

Fördelning av de nationella

centralbankernas monetära inkomster

1. Inkomsterna för de nationella centralbankerna då de fullgör monetära uppgifter för

Europeiska centralbankssystemet (härefter kallade "monetära inkomster") skall fördelas vid

utgången av varje räkenskapsår i enlighet med denna artikel.

2. Varje nationell centralbanks monetära inkomster skall vara lika med centralbankens årliga

inkomster av de tillgångar som den innehar som motvärden till sedlar i omlopp och till inlåning från

kreditinstitut. Dessa tillgångar skall reserveras av de nationella centralbankerna i enlighet med

riktlinjer som Europeiska centralbankens råd skall fastställa.

3. Om Europeiska centralbankens råd efter den tredje etappens början finner att det på grund av

de nationella centralbankernas balansräkningsstrukturer inte är möjligt att tillämpa punkt 2, kan

Europeiska centralbankens råd med kvalificerad majoritet och med avvikelse från punkt 2 besluta

om att de monetära inkomsterna skall beräknas enligt någon annan metod under en tid av högst 5 år.

4. Varje nationell centralbanks monetära inkomster skall minskas med ett belopp som motsvarar

centralbankens räntebetalningar till följd av förpliktelser på grund av inlåning från kreditinstituten

enligt artikel 19.

Constitution/P4/sv 29

Europeiska centralbankens råd kan besluta att de nationella centralbankerna skall ersättas för

kostnader i samband med sedelutgivning eller i undantagsfall för särskilda förluster till följd av

monetära transaktioner som företagits för Europeiska centralbankssystemet. Ersättning skall lämnas

i den form som Europeiska centralbankens råd finner lämplig. Sådana belopp får avräknas från de

nationella centralbankernas monetära inkomster.

5. Summan av de nationella centralbankernas monetära inkomster skall fördelas på de nationella

centralbankerna i förhållande till deras inbetalda andelar av Europeiska centralbankens kapital, om

inte annat följer av beslut som Europeiska centralbankens råd fattar enligt artikel 33.2.

6. Avräkning och betalning av saldona från fördelningen av de monetära inkomsterna skall

utföras av Europeiska centralbanken enligt Europeiska centralbankens råds riktlinjer.

7. Europeiska centralbankens råd skall vidta alla övriga åtgärder som behövs för tillämpningen

av denna artikel.

ARTIKEL 33

Fördelning av Europeiska centralbankens resultat

1. Europeiska centralbankens nettovinst skall fördelas på följande sätt:

a) Ett belopp som Europeiska centralbankens råd bestämmer och som inte får överstiga 20 % av

nettovinsten skall avsättas till den allmänna reservfonden inom en gräns som motsvarar 100 %

av kapitalet.

Constitution/P4/sv 30

b) Återstoden skall fördelas mellan Europeiska centralbankens andelsägare i förhållande till

deras inbetalda andelar.

2. Vid förlust för Europeiska centralbanken kan underskottet avräknas mot Europeiska

centralbankens allmänna reservfond och om det behövs och efter beslut av Europeiska

centralbankens råd mot de monetära inkomsterna för det ifrågavarande räkenskapsåret i förhållande

till och upp till de belopp som fördelas på de nationella centralbankerna enligt artikel 32.5.

KAPITEL VII

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

ARTIKEL 34

Rättsakter

1. I enlighet med artikel III-190 i konstitutionen skall Europeiska centralbanken anta

a) europeiska förordningar i den utsträckning som behövs för att genomföra de uppgifter som

anges i artikel 3.1 a, 19.1, 22 eller 25.2 i denna stadga samt i de fall som skall anges i de

europeiska förordningar och beslut som avses i artikel 41,

Constitution/P4/sv 31

b) europeiska beslut som behövs för att fullgöra de uppgifter som har anförtrotts Europeiska

centralbankssystemet genom konstitutionen och denna stadga,

c) rekommendationer och yttranden.

2. Europeiska centralbanken kan besluta om att offentliggöra sina europeiska beslut,

rekommendationer och yttranden.

3. Inom de gränser och på de villkor som fastställs av rådet i enlighet med förfarandet i artikel

41 skall Europeiska centralbanken ha rätt att förelägga företag böter och viten om de inte uppfyller

sina förpliktelser enligt Europeiska centralbankens europeiska förordningar och beslut.

ARTIKEL 35

Domstolskontroll m.m.

1. Europeiska centralbankens åtgärder eller underlåtenhet att handla skall prövas eller tolkas av

Europeiska unionens domstol i de fall och på de villkor som fastställs i konstitutionen. Europeiska

centralbanken kan väcka talan i de fall och på de villkor som fastställs i konstitutionen.

2. Tvister mellan Europeiska centralbanken å ena sidan och dess borgenärer, gäldenärer eller

andra personer å den andra skall avgöras av de behöriga nationella domstolarna, utom när

Europeiska unionens domstol är behörig.

Constitution/P4/sv 32

3. Europeiska centralbanken skall ansvara enligt artikel III-431 i konstitutionen. De nationella

centralbankerna skall ansvara enligt sin nationella lagstiftning.

4. Europeiska unionens domstol skall vara behörig att träffa avgöranden med stöd av en

skiljedomsklausul i ett offentligrättsligt eller privaträttsligt avtal som har ingåtts av Europeiska

centralbanken eller för dess räkning.

5. Beslut av Europeiska centralbanken om att väcka talan vid Europeiska unionens domstol skall

fattas av Europeiska centralbankens råd.

6. Europeiska unionens domstol skall vara behörig att avgöra tvister om en nationell

centralbanks fullgörande av sina förpliktelser enligt konstitutionen och denna stadga. Om

Europeiska centralbanken anser att en nationell centralbank har underlåtit att fullgöra en förpliktelse

enligt konstitutionen och denna stadga, skall Europeiska centralbanken avge ett motiverat yttrande i

ärendet efter att ha gett den berörda nationella centralbanken tillfälle att framföra sina synpunkter.

Om den berörda nationella centralbanken inte rättar sig efter yttrandet inom den tid som Europeiska

centralbanken bestämmer, kan Europeiska centralbanken väcka talan vid Europeiska unionens

domstol.

ARTIKEL 36

Personal

1. Europeiska centralbankens råd skall på förslag av direktionen fastställa anställningsvillkoren

för Europeiska centralbankens personal.

Constitution/P4/sv 33

2. Europeiska unionens domstol skall vara behörig att avgöra alla tvister mellan Europeiska

centralbanken och dess anställda inom de gränser och på de villkor som följer av

anställningsvillkoren.

ARTIKEL 37

Sekretess

1. Ledamöterna av de beslutande organen och personalen i Europeiska centralbanken och de

nationella centralbankerna skall även sedan deras uppdrag har upphört vara förpliktade att inte

lämna ut upplysningar som omfattas av tystnadsplikt.

2. Denna skyldighet skall gälla för personer som har tillgång till uppgifter som enligt unionens

rättsligt bindande akter omfattas av tystnadsplikt.

ARTIKEL 38

Firmatecknare

Europeiska centralbanken blir rättsligt bunden gentemot tredjeman genom ordföranden eller två

direktionsledamöter eller genom underskrift av två medlemmar av Europeiska centralbankens

personal som ordföranden har bemyndigat att teckna Europeiska centralbankens firma.

Constitution/P4/sv 34

ARTIKEL 39

Privilegier och immunitet

Europeiska centralbanken skall, på de villkor som anges i protokollet om Europeiska unionens

privilegier och immunitet, inom medlemsstaternas territorier åtnjuta de privilegier och den

immunitet som krävs för att den skall kunna fullgöra sina uppgifter.

KAPITEL VIII

ÄNDRING AV STADGAN OCH

TILLÄGGSFÖRESKRIFTER

ARTIKEL 40

Förenklade ändringsförfaranden

1. Enligt artikel III-187.3 i konstitutionen får artiklarna 5.1, 5.2, 5.3, 17, 18, 19.1, 22, 23, 24, 26,

32.2, 32.3, 32.4, 32.6, 33.1 a och 36 i denna stadga ändras genom europeiska lagar, antingen

a) på förslag av kommissionen och efter det att Europeiska centralbanken har hörts, eller

b) på rekommendation av Europeiska centralbanken och efter det att kommissionen har hörts.

Constitution/P4/sv 35

2. Artikel 10.2 får ändras genom ett europeiskt beslut av Europeiska rådet som antas med

enhällighet, antingen på rekommendation från Europeiska centralbanken och efter det att

Europaparlamentet och kommissionen har hörts, eller på rekommendation från kommissionen och

efter det att Europaparlamentet och Europeiska centralbanken har hörts. Ändringarna skall inte

träda i kraft förrän efter det att medlemsstaterna har godkänt dem i enlighet med sina respektive

konstitutionella bestämmelser.

3. En rekommendation av Europeiska centralbanken enligt denna artikel kräver ett enhälligt

beslut av Europeiska centralbankens råd.

ARTIKEL 41

Tilläggsföreskrifter

Enligt artikel III-187.4 i konstitutionen skall rådet anta europeiska förordningar och beslut som

föreskriver de åtgärder som avses i artiklarna 4, 5.4, 19.2, 20. 28.1, 29.2, 30.4 och 34.3 i denna

stadga. Det skall besluta efter att ha hört Europaparlamentet

a) antingen på förslag av kommissionen och efter att ha hört Europeiska centralbanken, eller

b) på rekommendation av Europeiska centralbanken och efter att ha hört kommissionen.

Constitution/P4/sv 36

KAPITEL IX

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OCH ANDRA

BESTÄMMELSER OM EUROPEISKA CENTRALBANKSSYSTEMET

ARTIKEL 42

Allmänna bestämmelser

1. Ett undantag enligt artikel III-197.1 i konstitutionen skall medföra att den berörda

medlemsstaten inte får några rättigheter eller skyldigheter enligt följande artiklar i denna stadga: 3,

6, 9.2, 12.1, 14.3, 16, 18, 19, 20, 22, 23, 26.2, 27, 30, 31, 32, 33, 34 och 50.

2. Centralbankerna i medlemsstater med undantag enligt artikel III-197.1 i konstitutionen skall

behålla sina befogenheter på den monetära politikens område enligt nationell lagstiftning.

3. Enligt artikel III-197.2 andra stycket i konstitutionen skall i artiklarna 3, 11.2 och 19 i denna

stadga med medlemsstater avses medlemsstater som har euron som valuta.

4. I artiklarna 9.2, 10.2, 10.3, 12.1, 16, 17, 18, 22, 23, 27, 30, 31, 32, 33.2 och 50 skall med

nationella centralbanker avses centralbanker i medlemsstater som har euron som valuta.

Constitution/P4/sv 37

5. I artiklarna 10.3 och 33.1 skall med andelsägare avses nationella centralbanker i

medlemsstater som har euron som valuta.

6. I artiklarna 10.3 och 30.2 skall med Europeiska centralbankens tecknade kapital avses

Europeiska centralbankens kapital tecknat av de nationella centralbankerna i medlemsstater som har

euron som valuta.

ARTIKEL 43

Övergångsuppgifter för Europeiska centralbanken

Europeiska centralbanken skall överta de av Europeiska monetära institutets tidigare uppgifter

enligt artikel III-199.2 i konstitutionen som till följd av undantag för en eller flera medlemsstater

fortfarande måste utföras efter införandet av euron.

Europeiska centralbanken skall ge råd under förberedelserna för att upphäva de undantag som avses

i artikel III-198 i konstitutionen.

ARTIKEL 44

Europeiska centralbankens allmänna råd

1. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel III-187.1 i konstitutionen skall det allmänna

rådet inrättas som Europeiska centralbankens tredje beslutande organ.

Constitution/P4/sv 38

2. Det allmänna rådet skall bestå av Europeiska centralbankens ordförande och vice ordförande

samt cheferna för de nationella centralbankerna. Övriga direktionsledamöter får delta utan rösträtt i

det allmänna rådets sammanträden.

3. Det allmänna rådets ansvarsområden anges uttömmande i artikel 46.

ARTIKEL 45

Det allmänna rådets sätt att fungera

1. Europeiska centralbankens ordförande eller, i hans frånvaro, vice ordförande skall leda

sammanträdena i Europeiska centralbankens allmänna råd.

2. Rådets ordförande och en ledamot av kommissionen får delta utan rösträtt i det allmänna

rådets sammanträden.

3. Ordföranden skall förbereda det allmänna rådets sammanträden.

4. Med avvikelse från artikel 12.3 skall det allmänna rådet anta sin egen arbetsordning.

5. Det allmänna rådets sekretariat skall tillhandahållas av Europeiska centralbanken.

Constitution/P4/sv 39

ARTIKEL 46

Det allmänna rådets ansvarsområden

1. Det allmänna rådet skall

a) utföra de uppgifter som avses i artikel 43,

b) medverka till att fullgöra de rådgivande funktioner som avses i artikel 4 och artikel 25.1.

2. Det allmänna rådet skall medverka till

a) att samla in statistiska uppgifter enligt artikel 5,

b) Europeiska centralbankens rapporteringsverksamhet enligt artikel 15,

c) att införa de regler som enligt artikel 26.4 behövs för tillämpningen av artikel 26,

d) att vidta alla övriga åtgärder som enligt artikel 29.4 behövs för tillämpningen av artikel 29,

e) att fastställa anställningsvillkoren för Europeiska centralbankens personal enligt artikel 36.

3. Det allmänna rådet skall bidra till de nödvändiga förberedelserna för att enligt

bestämmelserna i artikel III-198.3 i konstitutionen oåterkalleligen låsa växelkurserna för valutorna i

medlemsstater med undantag i förhållande till euron.

Constitution/P4/sv 40

4. Det allmänna rådet skall underrättas av Europeiska centralbankens ordförande om Europeiska

centralbankens råds beslut.

ARTIKEL 47

Övergångsbestämmelser för Europeiska centralbankens kapital

Enligt artikel 29 skall varje nationell centralbank tilldelas en vikt i fördelningsnyckeln för teckning

av Europeiska centralbankens kapital. Med avvikelse från artikel 28.3 skall centralbankerna i

medlemsstater med undantag inte betala in sitt tecknade kapital, såvida inte det allmänna rådet med

en majoritet av minst två tredjedelar av Europeiska centralbankens tecknade kapital och minst

hälften av andelsägarna beslutar att en minimiprocentsats skall betalas in som bidrag till Europeiska

centralbankens driftkostnader.

Constitution/P4/sv 41

ARTIKEL 48

Uppskjuten betalning av kapital, reserver och

avsättningar i Europeiska centralbanken

1. Centralbanken i en medlemsstat vars undantag har upphävts skall betala in sin tecknade andel

av Europeiska centralbankens kapital i samma omfattning som centralbankerna i andra

medlemsstater som har euron som valuta och till Europeiska centralbanken föra över

reservtillgångar enligt artikel 30.1. Det belopp som skall föras över skall beräknas genom

multiplikation av värdet av de reservtillgångar uttryckt i euro efter omräkning till den aktuella

växelkursen som redan har förts över till Europeiska centralbanken enligt artikel 30.1, med kvoten

mellan antalet andelar som har tecknats av den berörda nationella centralbanken och antalet andelar

som redan har betalats in av de andra nationella centralbankerna.

2. Utöver den betalning som skall göras enligt punkt 1 skall den berörda nationella

centralbanken bidra till Europeiska centralbankens reserver, till sådana avsättningar som är

likvärdiga med reserver samt till de belopp som återstår att tillföra reserverna och avsättningarna

enligt saldot för resultaträkningen per den 31 december året innan undantaget upphävdes.

Bidragsbeloppet skall beräknas genom multiplikation av summan av reserverna, enligt definitionen

ovan och enligt Europeiska centralbankens godkända balansräkning, med den faktor som anger

förhållandet mellan antalet andelar som har tecknats av den berörda centralbanken och antalet

andelar som redan har betalats in av de andra centralbankerna.

Constitution/P4/sv 42

3. När en eller flera stater blir medlemmar i unionen och deras respektive nationella

centralbanker blir en del av Europeiska centralbankssystemet skall Europeiska centralbankens

tecknade kapital och högsta belopp för reservtillgångar som får föras över till Europeiska

centralbanken automatiskt ökas. Ökningen skall beräknas genom att respektive då gällande belopp

multipliceras med kvoten, inom fördelningsnyckeln för det utvidgade kapitalet, mellan de berörda

inträdande nationella centralbankernas viktning och viktningen för de nationella centralbanker som

redan är medlemmar av Europeiska centralbankssystemet. Varje nationell centralbanks viktning i

fördelningsnyckeln skall beräknas analogt med artikel 29.1 och i enlighet med artikel 29.2. De

referensperioder som skall användas för statistiska uppgifter skall vara samma som de som

tillämpades vid den senaste femårsjusteringen av viktningarna enligt artikel 29.3.

ARTIKEL 49

Avvikelse från artikel 32

1. Om Europeiska centralbankens råd efter början av den tredje etappen finner att tillämpningen

av artikel 32 medför väsentliga ändringar i de nationella centralbankernas relativa inkomstlägen,

skall storleken på de inkomster som skall fördelas enligt artikel 32 minskas med en enhetlig

procentsats som inte får överstiga 60 % under första räkenskapsåret efter början av den

tredje etappen och som för varje följande räkenskapsår skall sättas ned med minst

12 procentenheter.

2. Punkt 1 skall inte tillämpas under mer än fem räkenskapsår efter början av den tredje etappen.

Constitution/P4/sv 43

ARTIKEL 50

Växling av sedlar i medlemsstaternas valutor

Efter den oåterkalleliga låsningen av växelkurserna enligt artikel III-198.3 i konstitutionen skall

Europeiska centralbankens råd vidta de åtgärder som behövs för att säkerställa att sedlar utställda i

medlemsstaternas valutor med oåterkalleligen låsta växelkurser växlas av de nationella

centralbankerna till parivärdet.

ARTIKEL 51

Övergångsåtgärdernas tillämplighet

Artiklarna 42–47 skall tillämpas om och så länge det finns medlemsstater med undantag.

Constitution/P5/sv 1

5. PROTOKOLL

OM EUROPEISKA INVESTERINGSBANKENS

STADGA

Constitution/P5/sv 2

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA,

SOM ÖNSKAR besluta om den stadga för Europeiska investeringsbanken som avses i

artikel III-393 i konstitutionen,

HAR ENATS OM följande bestämmelser, som skall fogas till fördraget om upprättande av en

konstitution för Europa.

ARTIKEL 1

Europeiska investeringsbanken, som avses i artikel III-393 i konstitutionen, nedan kallad "banken",

är härmed bildad; den skall fullgöra sina uppgifter och utöva sin verksamhet i överensstämmelse

med konstitutionen och denna stadga.

ARTIKEL 2

Banken skall ha den uppgift som anges i artikel III-394 i konstitutionen.

ARTIKEL 3

I överensstämmelse med artikel III-393 i konstitutionen skall medlemsstaterna vara medlemmar i

banken.

Constitution/P5/sv 3

ARTIKEL 4

1. Banken skall ha ett kapital på 163 653 737 000 euro, som skall tecknas av medlemsstaterna

med följande belopp:

Tyskland 26 649 532 500

Frankrike 26 649 532 500

Italien 26 649 532 500

Förenade kungariket 26 649 532 500

Spanien 15 989 719 500

Belgien 7 387 065 000

Nederländerna 7 387 065 000

Sverige 4 900 585 500

Danmark 3 740 283 000

Österrike 3 666 973 500

Polen 3 411 263 500

Finland 2 106 816 000

Grekland 2 003 725 500

Portugal 1 291 287 000

Tjeckien 1 258 785 500

Ungern 1 190 868 500

Irland 935 070 000

Slovakien 428 490 500

Slovenien 397 815 000

Litauen 249 617 500

Luxemburg 187 015 500

Cypern 183 382 000

Lettland 152 335 000

Estland 117 640 000

Malta 69 804 000

Constitution/P5/sv 4

Medlemsstaterna skall vara ansvariga endast intill det belopp av deras andelar av det tecknade

kapitalet som inte inbetalats.

2. När en ny medlem upptas skall detta medföra en ökning av det tecknade kapitalet som

motsvarar det tilläggskapital den nya medlemmen skall bidra med.

3. Bankens råd får med enhällighet besluta om ökning av det tecknade kapitalet.

4. En medlems andel av det tecknade kapitalet får varken överlåtas, pantsättas eller utmätas.

ARTIKEL 5

1. Det tecknade kapitalet skall inbetalas av medlemsstaterna med fem procent i genomsnitt av de

belopp som fastställs i artikel 4.1.

2. Om det tecknade kapitalet skall ökas, skall bankens råd med enhällighet fastställa den

procentsats som skall inbetalas och formerna för inbetalningen. Kontanta inbetalningar får endast

göras i euro.

3. Styrelsen kan begära att den återstående delen av det tecknade kapitalet betalas in, i den mån

detta behövs för att uppfylla bankens förpliktelser.

Varje medlemsstat skall betala i proportion till sin andel av det tecknade kapitalet.

Constitution/P5/sv 5

ARTIKEL 6

Banken skall förvaltas och ledas av ett bankens råd, en styrelse och en direktion.

ARTIKEL 7

1. Bankens råd skall vara sammansatt av ministrar utsedda av medlemsstaterna.

2. Bankens råd skall fastställa allmänna riktlinjer för bankens kreditpolitik, i enlighet med

unionens mål.

Bankens råd skall se till att dessa riktlinjer följs.

3. Bankens råd skall vidare

a) besluta om ökning av det tecknade kapitalet enligt artikel 4.3 och artikel 5.2,

b) i enlighet med artikel 9.1 fastställa de principer som skall gälla för finansieringsverksamheten

inom ramen för bankens uppgift,

c) utöva de befogenheter som anges i artiklarna 9 och 11 när ledamöter av styrelsen

och direktionen skall utses eller avsättas samt de befogenheter som anges i artikel 11.1

andra stycket,

Constitution/P5/sv 6

d) bevilja finansiering för investeringsverksamhet som helt eller delvis skall genomföras utanför

medlemsstaternas territorier i enlighet med artikel 16.1,

e) godkänna styrelsens årsrapport,

f) godkänna den årliga balansräkningen och resultaträkningen,

g) godkänna bankens arbetsordning,

h) utöva övriga befogenheter som den uttryckligen tilldelas genom denna stadga.

4. Inom ramen för konstitutionen och denna stadga får bankens råd med enhällighet anta beslut

om att bankens verksamhet skall inställas och om dess eventuella likvidation.

ARTIKEL 8

1. Om inte annat föreskrivs i denna stadga skall bankens råds beslut fattas med en majoritet av

ledamöterna. Denna majoritet skall företräda minst 50 procent av det tecknade kapitalet.

För kvalificerad majoritet skall det krävas 18 röster och 68 procent av det tecknade kapitalet.

2. Att personligen närvarande eller företrädda ledamöter avstår från att rösta hindrar inte att

avgöranden som kräver enhällighet antas.

Constitution/P5/sv 7

ARTIKEL 9

1. Styrelsen skall besluta om att bevilja finansiering, särskilt i form av lån och garantier, samt

om att ta upp lån; den skall fastställa räntesatserna för beviljade lån samt provisioner och andra

avgifter. Den kan på grundval av ett beslut som fattas med kvalificerad majoritet delegera vissa av

sina befogenheter till direktionen. Den skall fastställa villkoren och föreskrifterna för denna

delegering samt övervaka dess genomförande.

Styrelsen skall se till att banken förvaltas enligt sunda principer; den skall se till att banken leds i

överensstämmelse med konstitutionen, denna stadga samt de allmänna riktlinjer som fastställts av

bankens råd.

Styrelsen skall vid räkenskapsårets utgång förelägga bankens råd en rapport och efter godkännande

offentliggöra denna.

2. Styrelsen skall bestå av tjugosex ledamöter och sexton suppleanter.

Ledamöterna skall utses av bankens råd för en tid av fem år; varje medlemsstat skall nominera en

ledamot. Kommissionen skall också nominera en ledamot.

Suppleanterna skall utses av bankens råd för en tid av fem år enligt följande:

– Två suppleanter skall nomineras av Tyskland.

– Två suppleanter skall nomineras av Frankrike.

Constitution/P5/sv 8

– Två suppleanter skall nomineras av Italien.

– Två suppleanter skall nomineras av Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland.

– En suppleant skall nomineras i samförstånd mellan Spanien och Portugal.

– En suppleant skall nomineras i samförstånd mellan Belgien, Luxemburg och Nederländerna.

– En suppleant skall nomineras i samförstånd mellan Danmark, Grekland och Irland.

– En suppleant skall nomineras i samförstånd mellan Österrike, Finland och Sverige.

– Tre suppleanter skall nomineras i samförstånd mellan Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland,

Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien.

– En suppleant skall nomineras av kommissionen.

Styrelsen skall adjungera sex experter utan rösträtt: tre som ledamöter och tre som suppleanter.

Ledamöternas och suppleanternas mandat kan förnyas.

Constitution/P5/sv 9

Reglerna för deltagande i styrelsens sammanträden samt de bestämmelser som skall gälla för

suppleanter och adjungerade ledamöter skall anges i arbetsordningen.

Ordföranden eller vid förfall för denne en av de vice ordförandena i direktionen skall leda styrelsens

sammanträden, dock utan att delta i omröstningar.

Till ledamöter av styrelsen skall utses personer vilkas oavhängighet och duglighet inte kan

ifrågasättas. De skall vara ansvariga endast gentemot banken.

3. En ledamot skall kunna avsättas av bankens råd endast om han inte längre uppfyller de villkor

som krävs för att han skall kunna utföra sina uppgifter; bankens råd får med kvalificerad majoritet

besluta om detta.

Om årsrapporten inte godkänns, skall styrelsen avgå.

4. I händelse av vakans till följd av dödsfall eller frivillig avgång, avsättning eller samfälld

avgång, skall platsen besättas enligt punkt 2. För en ledamots återstående mandattid skall en

ersättare utses utom vid allmän nytillsättning.

5. Bankens råd skall fastställa ersättning åt styrelsens ledamöter. Det skall besluta om vilken

verksamhet som är oförenlig med en ledamots eller en suppleants uppgifter.

ARTIKEL 10

1. Varje ledamot skall ha en röst i styrelsen. Han får delegera sin rösträtt i samtliga fall enligt de

närmare föreskrifter som skall anges i bankens arbetsordning.

Constitution/P5/sv 10

2. Om inte annat föreskrivs i denna stadga skall styrelsen besluta med minst en tredjedel av de

röstberättigade ledamöterna, vilka skall representera minst 50 procent av det tecknade kapitalet. För

kvalificerad majoritet skall det krävas 18 röster och 68 procent av det tecknade kapitalet. I bankens

arbetsordning skall det fastställas hur många ledamöter som skall vara närvarande för att styrelsen

skall vara beslutför.

ARTIKEL 11

1. Direktionen skall bestå av en ordförande och åtta vice ordförande, vilka på förslag av

styrelsen skall utses av bankens råd för en tid av sex år. Deras mandat kan förnyas.

Bankens råd kan med enhällighet ändra antalet ledamöter av direktionen.

2. På förslag av styrelsen som skall besluta med kvalificerad majoritet får bankens råd, genom

beslut med kvalificerad majoritet, avsätta ledamöter av direktionen.

3. Direktionen skall, under ordförandens ledning och under styrelsens kontroll, ansvara för

bankens löpande verksamhet.

Den skall förbereda styrelsens beslut, i synnerhet i fråga om upptagande av lån och beviljande av

finansiering, särskilt i form av lån och garantier. Den skall se till att dessa beslut verkställs.

Constitution/P5/sv 11

4. Direktionen skall med majoritet anta yttranden om förslag till upptagande av lån och

beviljande av finansiering, särskilt i form av lån och garantier.

5. Bankens råd skall fastställa ersättning åt direktionens ledamöter och ange vilken verksamhet

som är oförenlig med deras uppgifter.

6. Ordföranden eller vid förhinder för honom en av de vice ordförandena skall företräda banken

i rättsliga och andra frågor.

7. Bankens anställda skall lyda under ordföranden. De skall anställas och avskedas av honom.

Vid valet av personal skall hänsyn tas inte endast till personlig lämplighet och yrkesmeriter, utan

också till skälig representation av medlemsstaternas medborgare. Det skall anges i arbetsordningen

vilket organ som skall ha befogenhet att anta de bestämmelser som skall gälla för personalen.

8. Direktionen och bankens personal skall ansvara endast gentemot banken och utöva sina

uppdrag i full oavhängighet.

ARTIKEL 12

1. En kommitté bestående av sex ledamöter, som utsetts av bankens råd på grund av deras

duglighet, skall kontrollera att bankens verksamhet följer bästa bankpraxis samt ansvara för

bankens revision.

Constitution/P5/sv 12

2. Den kommitté som avses i punkt 1 skall varje år undersöka om bankens verksamhet bedrivits

enligt gällande regler och om räkenskaperna förts i föreskriven ordning. Den skall därför kontrollera

att bankens verksamhet har bedrivits med respekt för de formkrav och förfaranden som föreskrivs i

denna stadga och i arbetsordningen.

3. Den kommitté som avses i punkt 1 skall intyga att redovisningarna och all finansiell

information i de årsräkenskaper som upprättas av styrelsen ger en rättvisande bild av bankens

finansiella situation, vad gäller både tillgångar och skulder, samt av resultatet av dess verksamhet

och kassaflödet för räkenskapsåret i fråga.

4. Det skall i arbetsordningen anges vilka kvalifikationer ledamöterna i den kommitté som avses

i punkt 1 skall uppvisa samt fastställas villkor och föreskrifter för kommitténs verksamhet.

ARTIKEL 13

Banken skall stå i förbindelse med varje medlemsstat genom den myndighet som utsetts av

medlemsstaten. När banken skall genomföra finansiella transaktioner, skall den anlita den nationella

centralbanken i den berörda medlemsstaten eller andra finansinstitut som godkänts av

medlemsstaten.

ARTIKEL 14

1. Banken skall samarbeta med alla internationella organisationer med liknande

verksamhetsområden.

2. Banken skall stäva efter att upprätta lämpliga förbindelser för samarbete med bank- och

finansinstitut i de länder där den bedriver sin verksamhet.

Constitution/P5/sv 13

ARTIKEL 15

På begäran av en medlemsstat eller kommissionen eller på eget initiativ skall bankens råd på samma

villkor som gällde för utfärdandet av riktlinjerna tolka eller komplettera de riktlinjer som bankens

råd fastställt enligt artikel 7.

ARTIKEL 16

1. Inom ramen för de uppgifter som fastställs i artikel III-394 i konstitutionen skall banken

bevilja finansiering, särskilt i form av lån och garantier, till sina medlemmar eller till privata eller

offentliga företag för investeringar som skall genomföras inom medlemsstaternas territorier, i den

mån medel från andra källor inte är tillgängliga på skäliga villkor.

Banken får dock genom beslut med kvalificerad majoritet av bankens råd på förslag av styrelsen

bevilja lån för investeringsprojekt som helt eller delvis skall genomföras utanför medlemsstaternas

europeiska territorier.

2. Lån skall, så långt det är möjligt, beviljas endast under förutsättning att även andra

finansieringskällor utnyttjas.

3. När ett lån beviljas ett företag eller en organisation som inte är en medlemsstat, skall banken

bevilja lånet under förutsättning av antingen en garanti från den medlemsstat inom vars territorium

investeringen skall genomföras eller tillräckliga garantier eller gäldenärens ekonomiska soliditet.

Constitution/P5/sv 14

Om det krävs för genomförandet av den verksamhet som avses i artikel III-394 i konstitutionen

skall styrelsen dessutom, i enlighet med de principer som bankens råd fastställt enligt artikel 7.3 b,

med kvalificerad majoritet fastställa villkoren och de närmare föreskrifterna för all finansiering som

har en särskild riskprofil och som av detta skäl anses utgöra en särskild verksamhet.

4. Banken får garantera lån som upptas av offentliga eller privata företag eller andra

organisationer för att genomföra verksamhet som avses i artikel III-394 i konstitutionen.

5. Den totala utestående summan av lån och garantier som beviljats av banken skall inte

överstiga 250 procent av det tecknade kapitalet, reserverna, de provisioner som inte använts samt

överskottet i resultaträkningen. Det sammanlagda beloppet för de berörda posterna skall beräknas

efter avdrag med ett belopp motsvarande det tecknade kapitalet, oavsett om det har inbetalats eller

inte, med avseende på varje deltagande från bankens sida.

Det belopp som utbetalas för bankens deltagande får sammanlagt aldrig överstiga den inbetalda

delen av kapitalet, reserverna, de provisioner som inte använts samt överskottet i resultaträkningen.

I undantagsfall skall bankens särskilda verksamheter, så som de fastställts av bankens råd och

styrelse enligt punkt 3, tilldelas särskilda anslag ur reserverna.

Denna punkt skall även tillämpas på bankens sammanställda redovisning.

6. Banken skall säkra sig mot kursrisker genom att förse låne- och garantiavtal med sådana

klausuler som den finner lämpliga.

Constitution/P5/sv 15

ARTIKEL 17

1. Räntesatserna för bankens lån samt provisionerna och övriga avgifter skall anpassas till

gällande villkor på kapitalmarknaden och skall beräknas så att intäkterna härav gör det möjligt för

banken att uppfylla sina förpliktelser, täcka sina kostnader och risker och bilda en reservfond enligt

artikel 22.

2. Banken skall inte bevilja någon sänkning av räntesatserna. Om en sänkning av räntesatsen

synes påkallad med hänsyn till den särskilda arten av den investering som skall finansieras, får den

berörda medlemsstaten eller tredjepart bevilja räntegottgörelse i den utsträckning som detta är

förenligt med reglerna i artikel III-167 i konstitutionen.

ARTIKEL 18

Banken skall i sin finansieringsverksamhet beakta följande principer:

1. Den skall säkerställa att dess medel utnyttjas på mest effektiva sätt i unionens intresse.

Den får endast bevilja lån eller ställa garantier för upptagande av lån

a) när betalningar av ränta och amortering i fråga om investeringar som genomförts av företag

inom produktionssektorn säkerställs genom verksamhetens avkastning eller, i fråga om andra

investeringar, genom en förbindelse tecknad av den stat i vilken investeringen utförs eller på

annat sätt, och

Constitution/P5/sv 16

b) när investeringens genomförande bidrar till en höjning av den allmänna ekonomiska

produktiviteten och främjar den inre marknadens upprättande eller dess funktion.

2. Den skall inte förvärva intressen i företag eller ta på sig ansvar för dessas ledning, om inte

skyddet av bankens rättigheter så kräver för att säkerställa återbetalning av dess fordran.

Om det krävs för genomförandet av den verksamhet som avses i artikel III-394 i konstitutionen

skall styrelsen emellertid, i enlighet med de principer som bankens råd fastställer enligt

artikel 7.3 b, med kvalificerad majoritet fastställa villkoren och föreskrifterna för ett förvärv av

aktier i ett kommersiellt företag, i allmänhet som ett komplement till ett lån eller en garanti, om

detta är nödvändigt för att finansiera en investering eller ett program.

3. Den får överlåta sina fordringar på kapitalmarknaden och får för detta ändamål kräva att dess

låntagare utfärdar obligationer eller andra värdepapper.

4. Varken banken eller medlemsstaterna får ställa villkor om att de belopp som lånats ut av

banken skall användas inom en viss medlemsstat.

5. Den får bevilja lån på villkor att internationella anbud infordras.

6. Den skall inte finansiera investeringar, vare sig helt eller delvis, om den medlemsstat på vars

territorium investeringen skall genomföras motsätter sig detta.

7. Som ett komplement till sin låneverksamhet får banken tillhandahålla tekniska tjänster enligt

de villkor och föreskrifter som bankens råd fastställer med kvalificerad majoritet och med

iakttagande av denna stadga.

Constitution/P5/sv 17

ARTIKEL 19

1. Varje företag eller offentligt eller privat organ får vända sig direkt till banken med

ansökningar om finansiering. Ansökningar kan även lämnas antingen genom kommissionen eller

genom den medlemsstat på vars territorium investeringen skall genomföras.

2. När ansökningar ges in genom kommissionen, skall de föreläggas den medlemsstat på vars

territorium investeringen skall genomföras för yttrande. När de ges in genom en stat, skall de

föreläggas kommissionen för yttrande. Ansökningar som kommer direkt från företag skall

föreläggas den berörda medlemsstaten och kommissionen.

De berörda medlemsstaterna och kommissionen skall avge sina yttranden inom två månader. Om

svar inte har kommit in inom denna tid, får banken utgå från att investeringen i fråga inte möter

några invändningar.

3. Styrelsen skall besluta om finansieringsverksamhet som förelagts den av direktionen.

4. Direktionen skall undersöka om finansieringsverksamhet som förelagts den står i

överensstämmelse med bestämmelserna i denna stadga, särskild de i artiklarna 16 och 18. Om

direktionen tillstyrker finansieringen, skall den förelägga styrelsen motsvarande förslag.

Direktionen får göra sin tillstyrkan beroende av sådana villkor som den anser vara väsentliga. Om

direktionen avstyrker finansieringen, skall den förelägga styrelsen de relevanta handlingarna

tillsammans med sitt yttrande.

5. Om direktionen avstyrkt, får styrelsen endast bevilja ifrågavarande finansiering med

enhällighet.

Constitution/P5/sv 18

6. Om kommissionen avstyrkt, får styrelsen endast bevilja ifrågavarande finansiering med

enhällighet, varvid den ledamot som utsetts efter nominering av kommissionen skall avstå från att

delta i omröstningen.

7. Om både direktionen och kommissionen avstyrkt, får styrelsen inte bevilja ifrågavarande

finansiering.

8. Om en omstrukturering av en finansieringsverksamhet som avser godkända investeringar är

berättigad för att skydda bankens rättigheter och intressen, skall direktionen omedelbart vidta de

nödåtgärder som den anser nödvändiga, under förutsättning att den omedelbart redogör för dessa

inför styrelsen.

ARTIKEL 20

1. Banken skall på de kapitalmarknaderna låna upp de medel som den behöver för att kunna

fullgöra sina uppgifter.

2. Banken får ta upp lån på medlemsstaternas kapitalmarknad inom ramen för de

författningsbestämmelser som gäller för dessa marknader.

De behöriga myndigheterna i en medlemsstat med undantag enligt artikel III-197.1 i konstitutionen

får motsätta sig detta endast om allvarliga störningar kan befaras på denna stats kapitalmarknad.

Constitution/P5/sv 19

ARTIKEL 21

1. På följande sätt får banken använda disponibla medel som den inte omedelbart behöver för att

uppfylla sina förpliktelser:

a) Den får företa placeringar på penningmarknaderna.

b) Om inte annat följer av bestämmelserna i artikel 18.2, får den köpa eller sälja värdepapper.

c) Den får företa varje annan finansiell transaktion inom ramen för sina uppgifter.

2. Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i artikel 23 skall banken vid

förvaltningen av sina placeringar inte företa valutaarbitrage, som inte direkt behövs för att

genomföra dess utlåning eller fullgöra förbindelser som den ingått i samband med att lån tagits upp

eller garantier beviljats.

3. Banken skall i frågor som avses i denna artikel handla i samförstånd med behöriga

myndigheter eller nationell centralbank i den berörda medlemsstaten.

ARTIKEL 22

1. En reservfond som uppgår till 10 procent av det tecknade kapitalet skall gradvis bildas. Om

bankens åtaganden motiverar det, får styrelsen besluta om att bilda ytterligare reserver. Så länge

reservfonden inte färdigbildats, skall den tillföras

Constitution/P5/sv 20

a) ränteintäkter från lån som banken beviljat av de belopp som medlemsstaterna skall inbetala

enligt artikel 5,

b) ränteintäkter från lån som banken beviljat av de belopp som utgör återbetalning av de lån som

avses under a,

i den utsträckning dessa ränteintäkter inte är nödvändiga för att uppfylla bankens förpliktelser och

för att täcka dess kostnader.

2. Reservfondens medel skall placeras så, att de när som helst är tillgängliga för fondens

ändamål.

ARTIKEL 23

1. Banken skall alltid ha rätt att föra över tillgångar som den innehar till en av valutorna i de

medlemsstater som inte har euron som valuta för att genomföra finansiella transaktioner i

överensstämmelse med dess uppgifter enligt artikel III-394 i konstitutionen och med beaktande av

bestämmelserna i artikel 21 i denna stadga. Banken skall så långt som möjligt undvika att företa

sådana överföringar, om den har kontanter eller likvida medel i den valuta som den behöver.

2. Banken får inte konvertera tillgångar som den innehar i valutan i en av de medlemsstater som

inte har euron som valuta till ett tredjelands valuta utan den medlemsstatens samtycke.

3. Banken får fritt förfoga över den del av sitt kapital som inbetalats och över valutor som

upplånats på marknader utanför unionen.

Constitution/P5/sv 21

4. Medlemsstaterna förbinder sig att ställa de valutor till bankens gäldenärers förfogande som

behövs för betalning av kapital och ränta på sådana lån, som banken beviljat eller garanterat för

investeringar som skall genomföras på medlemsstaternas territorier.

ARTIKEL 24

Om en medlemsstat inte uppfyller de förpliktelser som följer av medlemskap enligt denna stadga,

särskilt förpliktelsen att inbetala sin andel av det tecknade kapitalet eller sina ränteinbetalningar och

amorteringar, får bankens råd med kvalificerad majoritet besluta att lån eller garantier till denna

medlemsstat eller dess medborgare inte längre skall beviljas.

Ett sådant beslut befriar varken medlemsstaten eller dess medborgare från deras förpliktelser

gentemot banken.

ARTIKEL 25

1. Om bankens råd beslutar att inställa bankens verksamhet skall all verksamhet utan dröjsmål

upphöra, med undantag för sådana åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att bankens

tillgångar används, skyddas och bevaras i behörig ordning samt att dess åtaganden infrias.

2. I händelse av likvidation skall bankens råd utse likvidatorer och ge dem instruktioner för att

genomföra likvidationen. Den skall sörja för att de anställdas rättigheter skyddas.

Constitution/P5/sv 22

ARTIKEL 26

1. Banken skall i varje medlemsstat ha den mest vittgående rättskapacitet som tillerkänns

juridiska personer enligt den nationella lagstiftningen. Den skall särskilt kunna förvärva och avyttra

fast och lös egendom samt föra talan inför domstolar och andra myndigheter.

2. Bankens tillgångar skall undantas från varje slag av rekvisition eller expropriation.

ARTIKEL 27

1. Utom då Europeiska unionens domstol är behörig, skall tvister mellan å ena sidan banken och

å andra sidan dess långivare, låntagare eller tredjeman avgöras av de behöriga nationella

domstolarna. Banken får i avtal föreskriva ett skiljedomsförfarande.

2. Banken skall ha domicil i var och en av medlemsstaterna. Den får emellertid i avtal fastställa

ett särskilt domicil.

3. Bankens tillgångar får endast genom ett avgörande av domstol tas i beslag eller göras till

föremål för exekution.

ARTIKEL 28

1. Bankens råd kan med enhällighet besluta om att upprätta filialer eller andra enheter, som skall

vara juridiska personer och ha ekonomisk självbestämmanderätt.

Constitution/P5/sv 23

2. Bankens råd skall med enhällighet anta stadgar för de enheter som avses i punkt 1, där särskilt

enheternas mål, struktur, kapital, medlemsregler, säte, finansiella medel, interventionsmöjligheter

och förfarande vid revision samt förhållandet mellan bankens organ skall fastställas.

3. Banken får delta i förvaltningen av dessa enheter och bidra till deras tecknade kapital upp till

det belopp som bankens råd med enhällighet bestämmer.

4. Protokollet om privilegier och immunitet för Europeiska unionen skall tillämpas på de enheter

som avses i punkt 1 om de faller under unionsrätten, på ledamöterna i deras organ då de fullgör sina

uppgifter och på deras personal enligt samma villkor som gäller för banken.

Utdelningar, kapitalvinster och övriga inkomster från sådana enheter som andra medlemmar än

Europeiska unionen och banken har rätt till, skall dock vara underkastade tillämplig

skattelagstiftning.

5. Europeiska unionens domstol skall, inom de gränser som fastställs i det följande, pröva tvister

om åtgärder som antagits av organ som tillhör en enhet som omfattas av unionsrätten. Sådana

åtgärder får överklagas av varje medlem i en sådan enhet i egenskap av medlem eller av

medlemsstaterna enligt villkoren i artikel III-365 i konstitutionen.

6. Bankens råd får med enhällighet besluta att personalen vid de enheter som faller under

unionsrätten skall omfattas av samma anställningsvillkor som gäller för banken med iakttagande av

deras respektive interna förfaranden.

Constitution/P6/sv 1

6. PROTOKOLL

OM LOKALISERING AV SÄTEN

FÖR EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER

OCH VISSA AV DESS ORGAN, MYNDIGHETER OCH ENHETER

Constitution/P6/sv 2

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA,

SOM BEAKTAR artikel III-432 i konstitutionen,

SOM PÅMINNER OM OCH BEKRÄFTAR beslutet av den 8 april 1965 och som, utan att det påverkar tillämpningen av beslut om säten för framtida institutioner, organ, myndigheter och enheter,

HAR ENATS OM följande bestämmelser, som skall fogas till fördraget om upprättande av en konstitution för Europa och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen.

ENDA ARTIKEL

1. Europaparlamentet skall ha sitt säte i Strasbourg där de tolv månatliga plenarsammanträdena, inklusive budgetsammanträdet, skall hållas. Extra plenarsammanträden skall hållas i Bryssel. Europaparlamentets utskott skall sammanträda i Bryssel. Europaparlamentets generalsekretariat och dess enheter skall vara kvar i Luxemburg.

2. Rådet skall ha sitt säte i Bryssel. Under april, juni och oktober skall rådet hålla sina sammanträden i Luxemburg.

3. Kommissionen skall ha sitt säte i Bryssel. De enheter som förtecknas i artiklarna 7, 8 och 9 i beslutet av den 8 april 1965 skall inrättas i Luxemburg.

4. Europeiska unionens domstol skall ha sitt säte i Luxemburg.

Constitution/P6/sv 3

5. Europeiska centralbanken skall ha sitt säte i Frankfurt.

6. Revisionsrätten skall ha sitt säte i Luxemburg.

7. Regionkommittén skall ha sitt säte i Bryssel.

8. Ekonomiska och sociala kommittén skall ha sitt säte i Bryssel.

9. Europeiska investeringsbanken skall ha sitt säte i Luxemburg.

10. Europol skall ha sitt säte i Haag.

Constitution/P7/sv 1

7. PROTOKOLL

OM EUROPEISKA UNIONENS

PRIVILEGIER OCH IMMUNITET

Constitution/P7/sv 2

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA,

SOM BEAKTAR att, i enlighet med artikel III-434 i konstitutionen, skall unionen åtnjuta de

privilegier och den immunitet inom medlemsstaternas territorium som behövs för att den skall

kunna utföra sina uppgifter,

HAR ENATS OM följande bestämmelser, som skall fogas till fördraget om upprättande av en

konstitution för Europa och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen.

KAPITEL I

UNIONENS EGENDOM,

MEDEL, TILLGÅNGAR OCH TRANSAKTIONER

ARTIKEL 1

Unionens lokaler och byggnader skall vara okränkbara. De får inte genomsökas, beslagtas,

konfiskeras eller exproprieras. Unionens egendom och tillgångar får inte utan tillstånd från

domstolen bli föremål för några administrativa eller rättsliga tvångsåtgärder.

ARTIKEL 2

Unionens arkiv skall vara okränkbara.

Constitution/P7/sv 3

ARTIKEL 3

Unionen, dess tillgångar, inkomster och övrig egendom skall vara befriade från alla direkta skatter.

Medlemsstaternas regeringar skall i alla de fall där så är möjligt införa lämpliga bestämmelser för

att efterskänka eller betala tillbaka summan av de indirekta skatter och avgifter som ingår i priset på

lös eller fast egendom när unionen för tjänstebruk gör betydande inköp i vilka denna typ av skatter

och avgifter inkluderas i priset. Dessa bestämmelser får dock inte tillämpas på ett sådant sätt att

konkurrensen inom unionen snedvrids.

Ingen befrielse skall beviljas för sådana skatter och avgifter som utgör betalning för allmännyttiga

tjänster.

ARTIKEL 4

Unionen skall vara befriad från alla tullar, förbud och restriktioner vad avser import och export av

varor som är avsedda för tjänstebruk. Varor som på detta sätt har förts in i en stat får inte avyttras

vare sig detta sker mot betalning eller inte

  • inom denna stats territorium, om det inte sker på villkor som godkänts av den statens regering.

Unionen skall också vara befriad från alla tullar, förbud och restriktioner vad avser import och

export av unionens publikationer.

Constitution/P7/sv 4

KAPITEL II

MEDDELANDEN OCH IDENTITETSHANDLINGAR

ARTIKEL 5

Vad avser unionens officiella meddelanden och översändandet av alla dess dokument skall unionens

institutioner inom varje medlemsstats territorium åtnjuta samma behandling som staten i fråga ger

diplomatiska beskickningar.

Officiell korrespondens och andra former av officiella meddelanden som unionens institutioner

skickar får inte censureras.

ARTIKEL 6

Identitetshandlingar i den form som rådet med enkel majoritet skall fastställa i en europeisk

förordning kan av ordförandena för unionens institutioner utställas till ledamöter, medlemmar och

anställda i unionens institutioner och skall godtas som giltig resehandling av medlemsstaternas

myndigheter. Dessa identitetshandlingar skall utställas till tjänstemän och övriga anställda enligt de

villkor som fastställs i tjänsteföreskrifterna för tjänstemännen och anställningsvillkoren för övriga

anställda vid unionen.

Kommissionen får ingå avtal om att dessa identitetshandlingar skall gälla som giltiga resehandlingar

inom tredjestats territorium.

Constitution/P7/sv 5

KAPITEL III

EUROPAPARLAMENTETS LEDAMÖTER

ARTIKEL 7

Europaparlamentets ledamöter får inte underkastas någon begränsning av administrativ eller annan

natur i sin rörelsefrihet under resa till eller från Europaparlamentets mötesplats.

Europaparlamentets ledamöter skall, vad avser tull- och valutakontroll,

a) av sin egen regering beviljas samma lättnader som högre tjänstemän som tillfälligt reser

utomlands i offentligt uppdrag,

b) av regeringarna i övriga medlemsstater beviljas samma lättnader som företrädare för

utländska regeringar med tillfälligt offentligt uppdrag.

ARTIKEL 8

Europaparlamentets ledamöter får inte förhöras, kvarhållas eller lagföras på grund av yttranden de

gjort eller röster de avlagt under utövandet av sitt ämbete.

Constitution/P7/sv 6

ARTIKEL 9

Under Europaparlamentets sessioner skall dess ledamöter

a) vad avser deras egen stats territorium, åtnjuta den immunitet som beviljas

parlamentsledamöter i deras stat,

b) vad avser alla andra medlemsstaters territorium, inte få kvarhållas eller lagföras.

Immuniteten skall även vara tillämplig på ledamöterna under resan till och från Europaparlamentets

mötesplats.

Immuniteten kan inte åberopas av en ledamot som tas på bar gärning och kan inte hindra

Europaparlamentet att utöva sin rätt att upphäva en av dess ledamöters immunitet.

Constitution/P7/sv 7

KAPITEL IV

FÖRETRÄDARE FÖR DE MEDLEMSSTATER

SOM DELTAR I ARBETET

I UNIONENS INSTITUTIONER

ARTIKEL 10

Företrädare för de medlemsstater som deltar i arbetet i unionens institutioner, deras rådgivare och

tekniska experter skall i sin tjänsteutövning och under resan till och från mötesplatsen åtnjuta

sedvanliga privilegier, immunitet och lättnader.

Denna artikel skall även vara tillämplig på ledamöter av unionens rådgivande organ.

Constitution/P7/sv 8

KAPITEL V

TJÄNSTEMÄN OCH ANSTÄLLDA

VID UNIONEN

ARTIKEL 11

Inom varje medlemsstats territorium och oberoende av statstillhörighet skall tjänstemän och övriga

anställda vid unionen

a) åtnjuta immunitet mot rättsliga förfaranden vad avser handlingar som de har begått i sin

tjänsteutövning, inbegripet muntliga och skriftliga uttalanden, om inte annat följer av

bestämmelserna i konstitutionen, som dels behandlar reglerna för tjänstemännens och de

anställdas ansvar gentemot unionen, och dels Europeiska unionens domstols behörighet att

döma i tvister mellan unionen och dess tjänstemän och övriga anställda; de skall åtnjuta denna

immunitet även efter det att deras uppdrag har upphört,

b) tillsammans med sina äkta makar och av dem försörjda familjemedlemmar vara undantagna

från bestämmelser om begränsning av invandring och formaliteter för registrering av

utlänningar,

c) beviljas samma lättnader i fråga om valuta- och växlingsbestämmelser som normalt beviljas

tjänstemän i internationella organisationer,

Constitution/P7/sv 9

d) då de tillträder sin tjänst i staten i fråga, ha rätt att tullfritt föra in sitt bohag och sina

personliga tillhörigheter, samt ha rätt att tullfritt föra ut sitt bohag och sina personliga

tillhörigheter då deras tjänstgöringstid i staten är slut, om inte annat följer av de villkor som

regeringen i den stat där rätten utövas, i båda fallen, anser nödvändiga,

e) ha rätt att tullfritt införa ett motorfordon för personligt bruk som antingen förvärvats enligt

gällande regler för hemmamarknaden i den stat där de senast var bosatta eller i den stat där de

är medborgare, samt ha rätt att tullfritt föra ut fordonet, om inte annat följer av de villkor som

den berörda statens regering, i båda fallen, anser nödvändiga.

ARTIKEL 12

Unionens tjänstemän och övriga anställda skall vara skyldiga att betala skatt till unionen på de löner

och arvoden de får av unionen enligt de villkor och det förfarande som fastställs i europeiska lagar.

Dessa lagar skall antas efter samråd med de berörda institutionerna.

Unionens tjänstemän och övriga anställda skall vara befriade från nationella skatter på de löner och

arvoden de får av unionen.

Constitution/P7/sv 10

ARTIKEL 13

Unionens tjänstemän och övriga anställda som enbart på grund av sin tjänsteutövning i unionen

bosätter sig inom territoriet för en annan medlemsstat än den stat i vilken de vid tiden för sitt

tjänstetillträde vid unionen var skatterättsligt bosatta, skall

  • vad avser inkomst- och förmögenhetsbeskattning samt arvsskatt och tillämpningen av avtal om undvikande av

dubbelbeskattning som ingåtts mellan unionens medlemsstater

  • i båda staterna behandlas som om

de fortfarande var bosatta på sin tidigare bostadsort, förutsatt att denna befinner sig inom en av

unionens medlemsstater. Denna bestämmelse skall även gälla för äkta makar, förutsatt att de inte

utövar någon egen yrkesverksamhet, och för barn som de personer som avses i denna artikel

försörjer och har hand om.

Lös egendom som tillhör de personer som avses i första stycket och som finns inom den stats

territorium i vilken de uppehåller sig, skall vara befriad från arvsskatt i den staten. Vid fastställande

av sådan skatt skall den lösa egendomen anses finnas i den stat där personerna skatterättsligt är

bosatta, om inte annat följer av tredjestats rätt och eventuell tillämpning av bestämmelser i

internationella avtal om dubbelbeskattning.

Vid tillämpningen av bestämmelserna i denna artikel skall inte hänsyn tas till en bostadsort som

enbart beror på tjänsteutövning inom andra internationella organisationer.

ARTIKEL 14

Ordningen för sociala förmåner för unionens tjänstemän och övriga anställda skall meddelas i

europeiska lagar. De skall antas efter samråd med berörda institutioner.

Constitution/P7/sv 11

ARTIKEL 15

I europeiska lagar skall det anges vilka grupper av unionens tjänstemän och övriga anställda

artikel 11, artikel 12 andra stycket och artikel 13 helt eller delvis skall tillämpas på. Dessa lagar

skall antas efter det att berörda institutioner har hörts.

Medlemsstaternas regeringar skall regelbundet underrättas om namn, ställning och adress på de

tjänstemän och övriga anställda som ingår i dessa grupper.

KAPITEL VI

PRIVILEGIER OCH IMMUNITET

FÖR TREDJESTATS BESKICKNINGAR

ACKREDITERADE

HOS UNIONEN

ARTIKEL 16

Den medlemsstat på vars territorium unionen har sitt säte skall bevilja tredjestats beskickning som

är ackrediterad hos unionen privilegier och immunitet enligt diplomatisk sedvänja.

Constitution/P7/sv 12

KAPITEL VII

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

ARTIKEL 17

Privilegier, immunitet och lättnader skall endast beviljas unionens tjänstemän och övriga anställda

om det ligger i unionens intresse.

Var och en av unionens institutioner skall upphäva den immunitet som har beviljats en tjänsteman

eller en annan anställd, om institutionen anser att upphävandet av immuniteten inte strider mot

unionens intresse.

ARTIKEL 18

Unionens institutioner skall vid tillämpningen av detta protokoll samarbeta med de berörda

medlemsstaternas ansvariga myndigheter.

ARTIKEL 19

Artiklarna 11–14 och 17 skall vara tillämpliga på kommissionens ledamöter.

Constitution/P7/sv 13

ARTIKEL 20

Artiklarna 11–14 och 17 skall vara tillämpliga på domare, generaladvokater, justitiesekreterare och

biträdande referenter vid Europeiska unionens domstol, utan att det påverkar tillämpningen av

bestämmelserna i artikel 3 i protokollet om stadgan för Europeiska unionens domstol vad avser

immunitet mot rättsliga förfaranden för domare och generaladvokater.

Artiklarna 11–14 och 17 skall även tillämpas på revisionsrättens ledamöter.

ARTIKEL 21

Detta protokoll skall också tillämpas på Europeiska centralbanken, ledamöterna av dess organ och

dess personal, dock utan att det påverkar tillämpningen av protokollet om stadgan för Europeiska

centralbankssystemet och Europeiska centralbanken.

Europeiska centralbanken skall dessutom vara befriad från alla skatter och liknande avgifter på

grund av en ökning av dess kapital och från olika formaliteter som kan vara förenade därmed i den

stat där banken har sitt säte. Den verksamhet som banken och dess organ bedriver i enlighet med

stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken skall inte vara föremål

för någon omsättningsskatt.

ARTIKEL 22

Detta protokoll skall även vara tillämpligt på Europeiska investeringsbanken, på ledamöterna av

dess organ, dess personal och de företrädare för medlemsstaterna som deltar i bankens arbete, utan

att det påverkar tillämpningen av protokollet om bankens stadga.

Constitution/P7/sv 14

Europeiska investeringsbanken skall dessutom vara befriad från alla skatter eller liknande avgifter

på grund av en ökning av dess kapital och från olika formaliteter som kan vara förenade därmed i

den stat där banken har sitt säte. På samma sätt skall bankens upplösning eller likvidation inte

medföra några skatter eller avgifter. Slutligen skall den verksamhet som banken och dess organ

bedriver i enlighet med dess stadga inte vara föremål för någon omsättningsskatt.

Constitution/P8/sv 1

8. PROTOKOLL

OM ANSLUTNINGSFÖRDRAGEN OCH ANSLUTNINGSAKTERNA FÖR

KONUNGARIKET DANMARK, IRLAND OCH FÖRENADE KONUNGARIKET

STORBRITANNIEN OCH NORDIRLAND, REPUBLIKEN GREKLAND,

KONUNGARIKET SPANIEN OCH REPUBLIKEN PORTUGAL SAMT

REPUBLIKEN ÖSTERRIKE, REPUBLIKEN FINLAND OCH KONUNGARIKET SVERIGE

Constitution/P8/sv 2

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA,

SOM ERINRAR OM att Konungariket Danmark, Irland och Förenade konungariket Storbritannien

och Nordirland anslöt sig till Europeiska gemenskaperna den 1 januari 1973, att Republiken

Grekland anslöt sig till Europeiska gemenskaperna den 1 januari 1981, att Konungariket Spanien

och Republiken Portugal anslöt sig till Europeiska gemenskaperna den 1 januari 1986, att

Republiken Österrike, Republiken Finland och Konungariket Sverige anslöt sig till Europeiska

gemenskaperna och den europeiska union som upprättats genom fördraget om Europeiska unionen,

den 1 januari 1995,

SOM BEAKTAR att fördragen om ovannämnda anslutningar skall upphävas enligt artikel IV-437.2

i konstitutionen,

SOM BEAKTAR att vissa bestämmelser i dessa anslutningsfördrag och i de akter som fogas till

dessa fortfarande är relevanta och att dessa bestämmelser enligt artikel IV-437.2 i konstitutionen

skall återges eller åsyftas i ett protokoll, så att de fortsätter att gälla och behåller sin rättsverkan,

SOM BEAKTAR att dessa bestämmelser måste bli föremål för de tekniska anpassningar som

behövs för att de skall överensstämma med konstitutionen utan att deras juridiska räckvidd ändras,

HAR ENATS OM följande bestämmelser, som skall fogas till fördraget om upprättande av en

konstitution för Europa och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen.

Constitution/P8/sv 3

AVDELNING I

GEMENSAMMA BESTÄMMELSER

ARTIKEL 1

De rättigheter och skyldigheter som följer av de anslutningsfördrag som avses i

artikel IV-437.2 a

  • i konstitutionen fick verkan, på de villkor som anges i dessa fördrag,

a) den 1 januari 1973 när det gäller fördraget om Konungariket Danmarks, Irlands och

Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands anslutning,

b) den 1 januari 1981 när det gäller fördraget om Republiken Greklands anslutning,

c) den 1 januari 1986 när det gäller fördraget om Konungariket Spaniens och

Republiken Portugals anslutning,

d) den 1 januari 1995 när det gäller fördraget om Republiken Österrikes, Republiken Finlands

och Konungariket Sveriges anslutning.

Constitution/P8/sv 4

ARTIKEL 2

1. De anslutande stater som avses i artikel 1 är, om dessa avtal eller konventioner fortfarande är i

kraft, skyldiga att ansluta sig till de avtal eller konventioner som ingåtts före deras respektive

anslutning

a) mellan de övriga medlemsstaterna och som grundas på fördraget om upprättandet av

Europeiska gemenskapen, fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen

eller fördraget om Europeiska unionen eller är oskiljaktigt förenade med förverkligandet av

målen i dessa fördrag och gäller gemenskapernas eller unionens funktion eller har samband

med gemenskapernas eller unionens verksamhet,

b) av de övriga medlemsstaterna tillsammans med Europeiska gemenskaperna med en eller flera

tredjestater eller med en internationell organisation samt till de avtal som har samband med

dessa avtal eller konventioner. Unionen och de övriga medlemsstaterna skall bistå de

anslutande stater som avses i artikel 1 i detta avseende.

2. De anslutande stater som avses i artikel 1 skall när så behövs vidta lämpliga åtgärder för att

deras ställning i förhållande till internationella organisationer och sådana internationella avtal i vilka

också unionen eller Europeiska atomenergigemenskapen eller andra medlemsstater är parter skall

anpassas till de rättigheter och skyldigheter som följer av anslutningen.

Constitution/P8/sv 5

ARTIKEL 3

De bestämmelser i anslutningsakterna vars syfte eller verkan är att upphäva eller ändra akter

antagna av institutioner, organ eller myndigheter vid Europeiska gemenskaperna eller den

europeiska union som upprättats genom fördraget om Europeiska unionen, så som de tolkats av

Europeiska gemenskapernas domstol och förstainstansrätten, skall, utom när det är fråga om en

övergångsåtgärd, fortsätta att gälla om inte annat följer av andra stycket.

De bestämmelser som avses i första stycket skall ha samma rättsliga status som de akter som

upphävts eller ändrats genom dessa bestämmelser och skall vara underkastade samma regler som

dessa.

ARTIKEL 4

Texterna till de akter som har antagits av institutioner, organ eller myndigheter vid Europeiska

gemenskaperna eller den europeiska union som upprättats genom fördraget om Europeiska unionen,

och som antagits före de anslutningar som avses i artikel 1 och har upprättats på danska och

engelska, grekiska, spanska och portugisiska samt på finska och svenska, skall från och med

respektive anslutning av de stater som avses i artikel 1 vara giltiga på samma villkor som de texter

som upprättats och är giltiga på de övriga språken.

Constitution/P8/sv 6

ARTIKEL 5

Genom en europeisk lag som antagits av rådet kan övergångsbestämmelserna i detta protokoll

upphävas om de inte längre är tillämpliga. Rådet skall besluta med enhällighet efter att ha hört

Europaparlamentet.

AVDELNING II

BESTÄMMELSER HÄMTADE FRÅN AKTEN OM VILLKOREN FÖR

KONUNGARIKET DANMARKS, IRLANDS OCH

FÖRENADE KONUNGARIKET STORBRITANNIEN OCH NORDIRLANDS ANSLUTNING

Avsnitt 1

Bestämmelser om Gibraltar

ARTIKEL 6

1. Institutionernas akter rörande varorna i bilaga I till konstitutionen och de varor som vid

import till unionen är föremål för särskilda regler som en följd av genomförandet av den

gemensamma jordbrukspolitiken, samt akter rörande harmoniseringen av lagstiftningen om

medlemsstaternas omsättningsskatter, skall inte tillämpas på Gibraltar såvida inte rådet antar ett

europeiskt beslut där annat bestäms. Rådet skall besluta med enhällighet på förslag från

kommissionen.

Constitution/P8/sv 7

2. Gibraltars situation, såsom den definieras i punkt VI i bilaga II

till akten om villkoren för

Konungarikets Danmarks, Irlands och Förenade konungariket Storbritannien och

Nordirlands anslutning, skall vara oförändrad.

Avsnitt 2

Bestämmelser om Färöarna

ARTIKEL 7

Danska medborgare som är bosatta på Färöarna skall anses vara medborgare i en medlemsstat enligt

definitionen i konstitutionen först från den dag då denna blir tillämplig på öarna.

Avsnitt 3

Bestämmelser om Kanalöarna och Isle of Man

ARTIKEL 8

1. Unionens regler om tullar och kvantitativa restriktioner, särskilt tullsatser, avgifter med

motsvarande verkan och Gemensamma tulltaxan, skall tillämpas på Kanalöarna och Isle of Man på

samma villkor som de tillämpas på Förenade kungariket.

1

EGT L 73, 27.3.1972, s. 47.

Constitution/P8/sv 8

2. För jordbruksprodukter och för de produkter som uppstår vid förädling av dessa, och som är

föremål för en särskild handelsordning, skall gentemot tredjeland tillämpas de uttag och andra

importåtgärder som fastställts i unionens regler och som gäller för Förenade kungariket.

På samma sätt skall de bestämmelser i unionens regler tillämpas som är nödvändiga för att

garantera fri omsättning och iakttagande av normala konkurrensvillkor för handeln med dessa varor.

Rådet skall på förslag från kommissionen anta europeiska förordningar eller beslut om fastställande

av de villkor enligt vilka bestämmelserna i första och andra styckena skall tillämpas på dessa

territorier.

ARTIKEL 9

De rättigheter som invånarna i de områden i Förenade kungariket som avses i artikel 8 åtnjuter

påverkas inte av unionsrätten. Dessa personer berörs dock inte av bestämmelserna i unionsrätten om

fri rörlighet för personer och tjänster.

ARTIKEL 10

De bestämmelser i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen som är

tillämpliga på personer eller företag enligt definitionen i artikel 196 i det fördraget, skall tillämpas

på dessa personer eller företag om de är etablerade i de områdena som avses i artikel 8 i detta

protokoll.

Constitution/P8/sv 9

ARTIKEL 11

Myndigheterna i de områden som avses i artikel 8 skall tillämpa samma behandling för alla fysiska

och juridiska personer i unionen.

ARTIKEL 12

Om det vid tillämpningen av den ordning som definieras i detta avsnitt uppstår svårigheter på någon sida i förhållandena mellan unionen och de territorier som avses i artikel 8, skall kommissionen utan dröjsmål föreslå rådet sådana säkerhetsåtgärder som den anser vara nödvändiga, med angivande av villkor och detaljer för genomförandet.

Rådet skall anta lämpliga europeiska förordningar eller beslut inom en månad.

ARTIKEL 13

I detta avsnitt avses med invånare på Kanalöarna och på Isle of Man varje brittisk medborgare som erhållit detta medborgarskap genom att han eller hon själv, en förälder eller en mor- eller farförälder blivit född, adopterad, naturaliserad eller registrerad på ön i fråga. Dock skall en sådan person inte i detta avseende betraktas som hemmahörande på dessa öar, om han eller hon själv, en förälder eller en mor- eller farförälder blivit född, adopterad, naturaliserad eller registrerad i Förenade kungariket. Inte heller skall han eller hon betraktas som hemmahörande på dessa öar, om han eller hon vid något tillfälle varit fast bosatt i Förenade kungariket i fem år.

De nödvändiga administrativa bestämmelserna för att identifiera dessa personer kommer att anmälas till kommissionen.

Constitution/P8/sv 10

Avsnitt 4

Bestämmelser om genomförandet av en politik för industrialisering och

ekonomisk utveckling på Irland

ARTIKEL 14

Medlemsstaterna tar fasta på att den irländska regeringen är engagerad i genomförandet av en

politik för industrialisering och ekonomisk utveckling i syfte att närma levnadsstandarden i Irland

till levnadsstandarden i övriga medlemsstater och att undanröja undersysselsättning, varvid

regionala skillnader i utvecklingsnivåerna gradvis skall undanröjas.

De inser att det ligger i deras gemensamma intresse att uppnå målen för denna politik och enas om

att i detta syfte rekommendera att institutionerna genomför alla de metoder och förfaranden som

fastställs i konstitutionen, särskilt genom att på lämpligt sätt utnyttja de resurser unionen förfogar

över för att förverkliga sina mål.

Medlemsstaterna inser framför allt att det vid tillämpningen av artiklarna III-167 och III-168

i konstitutionen kommer att vara nödvändigt att beakta målen för ekonomisk expansion och

förbättring av befolkningens levnadsstandard.

Constitution/P8/sv 11

Avsnitt 5

Bestämmelser om utbyte av kunskaper med Danmark

på kärnenergiområdet

ARTIKEL 15

1. Från och med den 1 januari 1973 skall enligt artikel 13 i fördraget om upprättandet av

Europeiska atomenergigemenskapen sådan information som lämnats till medlemsstater, personer

och företag ställas till Danmarks förfogande, som i begränsad omfattning skall sprida den inom sitt

territorium på de villkor som fastställs i den artikeln.

2. Från och med den 1 januari 1973 skall Danmark i motsvarande omfattning ställa kunskaper till Europeiska atomenergigemenskapens förfogande på de områden som anges i punkt 3. Dessa kunskaper skall specificeras närmare i ett dokument som lämnas till kommissionen. Kommissionen skall befordra dessa kunskaper till gemenskapens företag på de villkor som fastställs i artikel 13 i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen.

Constitution/P8/sv 12

3. De områden på vilka Danmark skall göra kunskap tillgänglig i Europeiska atomenergigemenskapen är

a) tungvattenmodererad reaktor DOR med organisk kylning,

b) tungvattenreaktorer med tryckbehållare DT-350 och DK-400,

c) högtemperaturgasloop, d) mätmetoder och särskild elektronisk utrustning,

e) tillförlitlighet, f) reaktorfysik, reaktordynamik och värmeväxling, g) materialprovning och reaktorintern utrustning.

4. Danmark skall förbinda sig att på villkor som fastställs från fall till fall i ömsesidigt samförstånd förse Europeiska atomenergigemenskapen med all kompletterande information till de rapporter som Danmark skall lämna, särskilt i samband med besök av representanter för Europeiska atomenergigemenskapen eller för medlemsstaterna på försöksanläggningen Risø.

ARTIKEL 16

1. På de områden som Danmark ställer kunskaper till Europeiska atomenergigemenskapens förfogande skall de behöriga myndigheterna på begäran utfärda tillstånd på handelsmässiga villkor till medlemsstater, personer och företag i gemenskapen, i den mån som de har ensamrätt på patent som inregistrerats i medlemsstaterna och såvitt de inte har någon skyldighet eller något åtagande beträffande tredjeland att utfärda en exklusiv licens eller delvis exklusiv licens till rättigheter på dessa patent.

Constitution/P8/sv 13

2. När en exklusiv eller delvis exklusiv licens har utfärdats, skall Danmark uppmuntra och

underlätta utfärdandet av underlicenser på handelsmässiga villkor till medlemsstater, personer och

företag i gemenskapen genom innehavare till sådana licenser.

Sådana exklusiva eller delvis exklusiva licenser skall utfärdas på gängse kommersiella grunder.

Avsnitt 6

Bestämmelser om utbyte av kunskaper med Irland

på kärnenergiområdet

ARTIKEL 17

1. Från och med den 1 januari 1973 skall enligt artikel 13 i fördraget om upprättandet av

Europeiska atomenergigemenskapen sådan information som lämnats till medlemsstater, personer

och företag ställas till Irlands förfogande, som i begränsad omfattning skall sprida den inom sitt

territorium på de villkor som fastställs i den artikeln.

2. Från och med den 1 januari 1973 skall Irland ställa de kunskaper med begränsad spridning

som uppnåtts på kärnenergiområdet i Irland till Europeiska atomenergigemenskapens förfogande,

såvida det inte rör sig om rent kommersiella kunskaper. Kommissionen skall befordra dessa

kunskaper till gemenskapens företag på de villkor som fastställs i artikel 13 i fördraget om

upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen.

Constitution/P8/sv 14

3. Dessa kunskaper som avses i punkterna 1 och 2 skall i huvudsak omfatta studier om

utvecklingen av en kraftreaktor och arbeten på radioisotoper och deras tillämpning inom medicin,

inbegripet problemen med strålningsskydd.

ARTIKEL 18

1. På de områden som Irland ställer kunskaper till Europeiska atomenergigemenskapens

förfogande skall de behöriga myndigheterna på begäran utfärda tillstånd på handelsmässiga villkor

till medlemsstater, personer och företag i gemenskapen, i den mån de har ensamrätt på patent som

inregistrerats i medlemsstaterna och såvitt de inte har någon skyldighet eller något åtagande

beträffande tredjeland att utfärda en exklusiv licens eller delvis exklusiv licens till rättigheter på

dessa patent.

2. När en exklusiv eller delvis exklusiv licens har utfärdats, skall Irland uppmuntra och

underlätta utfärdandet av underlicenser på handelmässiga villkor till medlemsstater, personer och

företag i gemenskapen genom innehavare till sådana licenser.

Sådana exklusiva eller delvis exklusiva licenser skall utfärdas på gängse kommersiella grunder.

Constitution/P8/sv 15

Avsnitt 7

Bestämmelser om utbyte av kunskaper med Förenade kungariket

på kärnenergiområdet

ARTIKEL 19

1. Från och med den 1 januari 1973 skall enligt artikel 13 i fördraget om upprättandet av

Europeiska atomenergigemenskapen sådan information som lämnats till medlemsstater, personer

och företag ställas till Förenade kungarikets förfogande, som i begränsad omfattning skall sprida

den inom sitt territorium på de villkor som fastställs i den artikeln.

2. Från och med den 1 januari 1973 skall Förenade kungariket i motsvarande omfattning ställa

kunskaper till Europeiska atomenergigemenskapens förfogande på de områden som anges i

förteckningen i bilagan

1

till protokoll 28 i akten om villkoren för Konungariket Danmarks,

Irlands och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands anslutning. Dessa kunskaper

skall specificeras närmare i ett dokument som lämnas till kommissionen. Kommissionen skall

befordra dessa kunskaper till gemenskapens företag på de villkor som fastställs i artikel 13

i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen.

1

EGT L 73, 27.3.1972, s. 84.

Constitution/P8/sv 16

3. Med beaktande av Europeiska atomenergigemenskapens särskilda intresse för vissa sektorer skall Förenade kungariket särskilt framhäva kunskapsöverföringen inom sektorerna

a) forskning och utveckling av snabba reaktorer (säkerhet inbegripet), b) grundforskning (som kan användas på olika reaktortyper), c) säkerheten på andra reaktorer än snabba reaktorer, d) metallurgi, stål, zirkoniumlegeringar och betong, e) kombinerbarhet hos strukturmaterial,

f) experimentell bränsleframställning,

g) termohydrodynamik,

h) mätmetoder.

ARTIKEL 20

1. På de områden som Förenade kungariket ställer kunskaper till Europeiska atomenergigemenskapens förfogande skall de behöriga myndigheterna på begäran utfärda tillstånd på handelsmässiga villkor till medlemsstater, personer och företag i gemenskapen, i den mån de har ensamrätt på patent som inregistrerats i gemenskapens medlemsstater och såvitt de inte har någon skyldighet eller något åtagande beträffande tredjeland att utfärda en exklusiv licens eller delvis exklusiv licens till rättigheter på dessa patent.

2. När en exklusiv eller delvis exklusiv licens har utfärdats, skall Förenade kungariket

uppmuntra och underlätta utfärdandet av underlicenser på handelsmässiga villkor till

medlemsstater, personer och företag i gemenskapen genom innehavare till sådana licenser.

Constitution/P8/sv 17

Sådana exklusiva eller delvis exklusiva licenser skall utfärdas på gängse kommersiella grunder.

AVDELNING III

BESTÄMMELSER HÄMTADE FRÅN ANSLUTNINGSAKTEN FÖR

REPUBLIKEN GREKLAND

Avsnitt 1

Bestämmelser om Greklands beviljande av tullbefrielse

vid import av vissa varor

ARTIKEL 21

Artikel III-151 i konstitutionen skall inte hindra Republiken Grekland från att upprätthålla

undantagsåtgärder som beviljades före den 1 januari 1979 enligt

a) lag nr 4171/61 (allmänna åtgärder för att bistå utvecklingen av landets ekonomi),

b) påbudslag nr 2687/53 (investeringar och skydd för främmande kapital),

Constitution/P8/sv 18

c) lag nr 289/76 (stimulansåtgärder med syfte att främja utvecklingen av gränsregioner och styra

alla relevanta frågor),

tills utgången av de överenskommelser som gjorts av grekiska regeringen med de personer som

främjas av dessa åtgärder.

Avsnitt 2

Bestämmelser om beskattning

ARTIKEL 22

De akter som återfinns i punkt II.2 i bilaga VIII till akten om villkoren för Republiken Greklands

anslutning

1

skall tillämpas för Republiken Grekland på de villkor som fastställs i den bilagan, med

undantag av hänvisningarna till dess punkter 9 och 18.b.

Avsnitt 3

Bestämmelser om bomull

ARTIKEL 23

1. Detta avsnitt rör bomull, varken kardad eller kammad, som omfattas av

undernummer 520 100 i den kombinerade nomenklaturen.

1

EGT L 291, 19.11.1979, s. 163.

Constitution/P8/sv 19

2. Ett system skall införas i unionen för att särskilt

a) stödja bomullsproduktionen i de regioner inom unionen där den är viktig för

jordbruksekonomin,

b) tillåta de berörda producenterna att förtjäna en rimlig inkomst,

c) stabilisera marknaden genom strukturella förbättringar på leverantörs- och saluföringsstadiet.

3. Systemet som avses i punkt 2 skall inkludera beviljandet av stöd till produktion.

4. För att göra det möjligt för bomullsproducenter att koncentrera tillgången och anpassa

produktionen till marknadens behov, skall ett system introduceras för att uppmuntra bildandet av

producentgrupper och förbund av sådana grupper.

Detta system skall svara för beviljandet av stöd i syfte att främja bildandet av producentgrupper och

underlätta deras funktion.

De enda grupper som kan få fördelar av detta system måste uppfylla följande krav:

a) De måste bildas på initiativ av producenterna själva.

b) De måste erbjuda en tillräcklig garanti för varaktigheten och effektiviteten av sin verksamhet.

c) De måste erkännas av den berörda medlemsstaten.

5. Unionens handelssystem med tredjeland skall inte påverkas. Med hänsyn till detta får det

särskilt inte vidtas åtgärder som begränsar importen.

Constitution/P8/sv 20

6. Rådet skall i en europeisk lag fastställa de nödvändiga anpassningarna av det system som

föreskrivs i detta avsnitt.

Rådet skall på förslag från kommissionen anta europeiska förordningar och beslut om fastställande

av de grundläggande regler som är nödvändiga för att genomföra bestämmelserna i detta avsnitt.

Rådet skall besluta efter att ha hört Europaparlamentet.

Avsnitt 4

Bestämmelser om den ekonomiska och industriella utvecklingen av Grekland

ARTIKEL 24

Medlemsstaterna noterar att den grekiska regeringen har börjat genomföra en politik för

industrialisering och ekonomisk utveckling som är utformad för att jämställa levnadsstandarden

i Grekland med den i de övriga medlemsstaterna och för att eliminera arbetslösheten samtidigt som

man utjämnar regionala skillnader i utvecklingsnivån.

De erkänner att det ligger i de fördragsslutande parternas gemensamma intresse att målen med

denna politik uppnås.

För detta syfte skall institutionerna införa alla de åtgärder och förfaranden som fastställs i

konstitutionen, särskilt genom att använda unionens tillgångar som är avsedda för att förverkliga

dess mål.

I synnerhet vid tillämpningen av artiklarna III-167 och III-168 i konstitutionen skall det tas hänsyn

till målen med ekonomisk expansion och höjningen av befolkningens levnadsstandard.

Constitution/P8/sv 21

Avsnitt 5

Bestämmelser om utbyte av information med Grekland

inom kärnenergiområdet

ARTIKEL 25

1. Från och med den 1 januari 1981 skall enligt artikel 13 i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen sådan information som lämnats till medlemsstater, personer och företag ställas till Republiken Greklands förfogande, som i begränsad omfattning skall sprida den inom sitt territorium på de villkor som fastställs i den artikeln.

2. Från och med den 1 januari 1981 skall Republiken Grekland ställa information till Europeiska atomenergigemenskapens förfogande som den erhållit inom kärnenergiområdet i Grekland och som ges begränsad spridning, om det inte gäller rent kommersiella tillämpningar. Kommissionen skall vidarebefordra denna information till företag inom gemenskapen på de villkor som fastställs i artikel 13 i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen.

3. Den information som avses i punkterna 1 och 2 skall huvudsakligen beröra

a) studier om tillämpningen av radioisotoper inom följande områden: medicin, jordbruk, entomologi och miljöskydd,

b) tillämpningen av kärnteknologi inom arkeometri,

c) utvecklingen av elektronisk medicinsk utrustning,

d) utvecklingen av metoder för prospektering av radioaktiv metall.

Constitution/P8/sv 22

ARTIKEL 26

1. På de områden som Republiken Grekland ställer information till Europeiska atomenergigemenskapens förfogande skall de behöriga myndigheterna, på begäran utfärda licenser på handelsmässiga villkor till medlemsstater, personer och företag inom gemenskapen, i den mån de har ensamrätt på patent som registrerats i gemenskapens medlemsstater och såvida de inte har någon skyldighet eller något åtagande beträffande tredjepart att utfärda en exklusiv eller delvis exklusiv licens till rättigheterna i dessa patent.

2. När en exklusiv eller delvis exklusiv licens har utfärdats, skall Republiken Grekland

uppmuntra och underlätta att innehavare av sådana licenser utfärdar underlicenser på

handelsmässiga villkor till medlemsstater, personer och företag inom Europeiska

atomenergigemenskapen.

Sådana exklusiva eller delvis exklusiva licenser skall utfärdas på gängse kommersiella grunder.

Constitution/P8/sv 23

AVDELNING IV

BESTÄMMELSER HÄMTADE FRÅN AKTEN OM VILLKOREN FÖR

KONUNGARIKET SPANIENS OCH REPUBLIKEN PORTUGALS ANSLUTNING

Avsnitt 1

Finansiella bestämmelser

ARTIKEL 27

De egna medel som kommer från mervärdesskatten skall beräknas och kontrolleras som om

Kanarieöarna och Ceuta och Melilla innefattades i det territoriella tillämpningsområdet för rådets

sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagar i fråga

om omsättningsskatter – gemensam ordning för mervärdeskatt: enhetlig beräkningsgrund.

Constitution/P8/sv 24

Avsnitt 2

Bestämmelser om patent

ARTIKEL 28

De bestämmelser i Spaniens nationella lagstiftning som gäller bevisbördan och som antagits i

enlighet med artikel 2 i protokoll 8 i akten om villkoren för Konungariket Spaniens och

Republiken Portugals anslutning skall inte tillämpas då talan om patentintrång har väckts mot

innehavaren av ett annat metodpatent för tillverkning av en produkt som är identisk med den som

tillverkas i enlighet med kärandens metodpatent, om detta andra patent utfärdats före

den 1 januari 1986.

I de fall där omvänd bevisbörda ej gäller skall Spanien även fortsättningsvis vid patentintrång låta

bevisbördan åvila patentinnehavaren. För alla dessa fall skall Spanien tillämpa ett rättsligt

förfarande som innebär att det upprättas en detaljerad förteckning över de intrångsgörande varorna

(saisie-description).

Saisie-description innebär ett förfarande som ingår i det system som beskrivs i första och andra

styckena och enligt vilket varje person som äger rätt att inleda en process om patentintrång, får,

efter att ett domstolsbeslut därom fattats på hans ansökan och i närvaro av kronofogde och

sakkunniga, låta utföra en detaljerad beskrivning av de ifrågavarande metoderna i den påstådde

inkräktarens lokaler och då särskilt genom att fotokopiera teknisk dokumentation, med eller utan

utmätning. Domstolen kan genom sitt beslut kräva ställande av säkerhet så att den påstådde

inkräktaren går skadeslös vid skada vållad genom förfarandet med saisie-description.

Constitution/P8/sv 25

ARTIKEL 29

De bestämmelser i Portugals nationella lagstiftning som gäller bevisbördan och som antagits i

enlighet med artikel 2 i protokoll 19 i akten om villkoren för Konungariket Spaniens och

Republiken Portugals anslutning skall inte tillämpas då talan om patentintrång har väckts mot

innehavaren av ett annat metodpatent för tillverkning av en produkt som är identisk med den som

tillverkas i enlighet med kärandens metodpatent, om detta andra patent utfärdats före

den 1 januari 1986.

I de fall då omvänd bevisbörda inte råder skall Portugal fortsätta att kräva att patenthavare skall

bära bevisbördan vid talan om patentintrång. För alla dessa fall skall Portugal tillämpa ett rättsligt

förfarande som innebär att det upprättas en detaljerad förteckning över de intrångsgörande varorna

(saisie-description).

Saisie-description innebär ett förfarande som ingår i det system som beskrivs i första och andra

styckena och enligt vilket en person med rätt att föra talan om intrång, efter att ha begärt och erhållit

ett domstolsbeslut, får föranstalta om att en exekutor med hjälp av experter på den aktuella

tillverkningsmetoden i den persons lokaler som påstås ha begått intrånget genomför en detaljerad

beskrivning, bl.a. genom att fotokopiera tekniska handlingar, med eller utan att ta dessa i faktiskt

beslag. I detta domstolsbeslut får ingå beslut om att säkerhet skall ställas för den skada som den

person som påstås ha begått intrång kan vållas genom förfarandet med saisie-description.

Constitution/P8/sv 26

Avsnitt 3

Bestämmelser om mekanismen för ytterligare skyldigheter inom ramen för fiskeavtal som ingåtts

mellan unionen och tredjeland

ARTIKEL 30

1. En särskild ordning införs avseende genomförandet av de aktiviteter som utövas som ett

komplement till fiskeaktiviteter som utförs av fartyg under en medlemsstats flagg i farvatten som

lyder under tredjelands suveränitet eller jurisdiktion inom ramarna för de skyldigheter som följer av

fiskeavtal mellan unionen och berörda tredjeländer.

2. De aktiviteter som kan komma i fråga som komplement till fiske under de i punkterna 3 och 4

avsedda villkoren och begränsningarna är

a) beredning på det berörda tredjelandets område av fisk fångad i detta lands vatten av fartyg

under en medlemsstats flagg vid utövande av fiske i enlighet med fiskeavtal i avsikt att avsätta

dessa produkter på unionens marknad under taxenummer i kapitel 3 i Gemensamma tulltaxan,

b) lastning eller omlastning på ett fartyg under en medlemsstats flagg av fiskprodukter

hänförliga till kapitel 3 i Gemensamma tulltaxan och som sker i enlighet med ett sådant

fiskeavtal i syfte att transportera och eventuellt bereda dessa för avsättning på unionens

marknad.

Constitution/P8/sv 27

3. Import till unionen av produkter, som behandlats på det sätt som avses i punkt 2 sker med hel

eller delvis tullbefrielse från Gemensamma tulltaxan eller med tillämpning av en särskild

avgiftsordning på de villkor och med de kompletteringsbegränsningar som fastställs årligen vad

beträffar omfånget av de möjligheter till fiske som följer av det ifrågavarande avtalet och de därtill

knutna bestämmelserna.

4. De allmänna tillämpningsbestämmelserna för denna ordning, och särskilt vilka kriterier som

skall gälla vid fastställandet och fördelningen av de ifrågavarande mängderna, skall fastställas i

europeiska lagar eller ramlagar.

De särskilda tillämpningsreglerna för denna ordning och de ifrågavarande mängderna skall

fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 37 i förordning (EG) nr 104/2000.

Avsnitt 4

Bestämmelser om Ceuta och Melilla

Underavsnitt 1

Allmänna bestämmelser

ARTIKEL 31

1. Konstitutionen och institutionernas akter skall tillämpas på Ceuta och Melilla, med förbehåll

för de inskränkningar som följer av punkterna 2 och 3 och av andra bestämmelser i detta avsnitt.

Constitution/P8/sv 28

2. Bestämmelserna i konstitutionen beträffande fri rörlighet för varor, och institutionernas akter

beträffande tullagstiftning och handelspolitik skall tillämpas på Ceuta och Melilla enligt villkoren i

underavsnitt 3 i detta avsnitt.

3. Utan att det påverkar tillämpningen av de särskilda bestämmelserna i artikel 32, skall

institutionernas akter om den gemensamma jordbrukspolitiken och den gemensamma

fiskeripolitiken inte tillämpas på Ceuta och Melilla.

4. På begäran från Konungariket Spanien kan det i en europeisk lag eller ramlag som antas av

rådet

a) beslutas att Ceuta och Melilla skall omfattas av unionens tullområde,

b) föreskrivas lämpliga åtgärder som syftar till att utvidga bestämmelserna i gällande unionsrätt

till att gälla Ceuta och Melilla.

På förslag av kommissionen som handlar antingen på eget initiativ eller på begäran av en

medlemsstat, kan rådet anta en europeisk lag eller ramlag om anpassning, om det är nödvändigt, av

den ordning som skall tillämpas på Ceuta och Melilla.

Rådet skall besluta med enhällighet efter att ha hört Europaparlamentet.

Constitution/P8/sv 29

Underavsnitt 2

Bestämmelser om den gemensamma fiskeripolitiken

ARTIKEL 32

1. Om inte annat följer av punkt 2 och utan att det påverkar tillämpningen av underavsnitt 3,

skall den gemensamma fiskeripolitiken inte tillämpas på Ceuta eller Melilla.

2. Rådet skall på förslag av kommissionen anta europeiska lagar, ramlagar, förordningar eller

beslut där det anges

a) vilka strukturåtgärder som får antas till förmån för Ceuta och Melilla,

b) vilka förfaranden som är lämpliga för att beakta alla eller några av Ceutas och Melillas

intressen när rådet från fall till fall antar akter som rör unionens förhandlingar om

återupptagande eller ingående av fiskeavtal med tredjeland och Ceutas och Melillas särskilda

intressen inom ramen för internationella fiskerikonventioner i vilka unionen är part.

3. Rådet skall, om det är lämpligt, på förslag av kommissionen anta europeiska lagar, ramlagar,

förordningar eller beslut där möjligheterna och villkoren för gemensam tillgång till respektive

fiskezoner och resurserna i dem fastställs. Rådet skall besluta med enhällighet.

Constitution/P8/sv 30

4. De europeiska lagar och ramlagar som avses i punkterna 2 och 3 skall antas efter det att

Europaparlamentet hörts.

Underavsnitt 3

Bestämmelser om fri rörlighet för varor samt om tullagstiftning och

handelspolitik

ARTIKEL 33

1. Produkter med ursprung i Ceuta och Melilla och produkter med ursprung i tredjeland vilka importeras till Ceuta och Melilla i enlighet med de bestämmelser som gäller där, skall, när de börjar omsättas fritt på marknaden i unionens tullområde, inte anses som varor som uppfyller villkoren i

artikel III-151.1, III-151.2 och III-151.3 i konstitutionen.

2. Unionens tullområde skall inte inbegripa Ceuta och Melilla.

3. Med undantag för övriga bestämmelser i detta underavsnitt skall de akter som institutionerna

antagit om tullbestämmelser för handeln med tredjeland, tillämpas på samma villkor för handeln

mellan å ena sidan unionens tullområde och å andra sidan Ceuta och Melilla.

4. Med undantag för övriga bestämmelser i detta underavsnitt skall de akter som institutionerna

antagit om den gemensamma handelspolitiken, vare sig de är autonoma eller har tillkommit genom

avtal, direkt förknippade med import eller export av varor, inte tillämpas för Ceuta eller Melilla.

5. Med undantag för övriga bestämmelser i denna avdelning skall unionen i handeln med Ceuta

och Melilla, med avseende på produkter som omfattas av bilaga I till konstitutionen, tillämpa den

allmänna ordning som tillämpas för handeln med tredjeland.

Constitution/P8/sv 31

ARTIKEL 34

Med förbehåll för artikel 35 skall tullavgifter på import till unionens tullområde av produkter med

ursprung i Ceuta och Melilla avskaffas.

ARTIKEL 35

1. Fiskeriprodukter som omfattas av nummer 03.01, 03.02, 03.03, 16.04, 16.05 och

undernummer 05.11.91 och 23.01.20 i Gemensamma tulltaxan med ursprung i Ceuta eller Melilla

skall, inom ramarna för de tullkvoter som beräknats för varje produkt och utifrån genomsnittet av

den mängd som faktiskt avyttrats under 1982, 1983 och 1984, vara befriade från tullar i unionens

hela tullområde.

Produkter som importeras till unionens tullområde inom ramarna för dessa tullkvoter, får börja

omsättas fritt under förutsättning att de regler som fastställs av den gemensamma organisationen av

marknaderna iakttas, särskilt vad gäller referenspriser.

2. Rådet skall, på förslag från kommissionen, varje år anta europeiska förordningar eller beslut

för att öppna och fördela tullkvoter i enlighet med de närmare bestämmelser som fastställs i

punkt 1.

ARTIKEL 36

1. Om tillämpningen av artikel 34 leder till en märkbart ökad import av vissa produkter med

ursprung i Ceuta eller Melilla till nackdel för producenter i unionen, kan rådet på förslag från

kommissionen anta europeiska förordningar eller beslut där särskilda villkor med avseende på dessa

produkters tillträde till unionens tullområde fastställs.

Constitution/P8/sv 32

2. Om import av en produkt med ursprung i Ceuta eller Melilla orsakar eller hotar att orsaka

allvarlig skada för en verksamhet i en eller flera medlemsstater, p.g.a. att den gemensamma

handelspolitiken och Gemensamma tulltaxan inte tillämpas vid import av råvaror eller halvfabrikat

till Ceuta eller Melilla, får kommissionen på förslag från en medlemsstat eller på eget initiativ vidta lämpliga åtgärder.

ARTIKEL 37

De tullsatser som tillämpas i Ceuta och Melilla för import av produkter med ursprung i unionens

tullområde och avgifter med motsvarande verkan som sådana tullar skall avskaffas.

ARTIKEL 38

De tullsatser och avgifter med motsvarande verkan samt den handelsordning som tillämpas vid

import till Ceuta eller Melilla av varor med ursprung i tredjeland, får inte vara mindre gynnsam än den som unionen tillämpar i enlighet med sina internationella åtaganden eller sin preferensordning

med avseende på detta tredjeland, under förutsättning att detta tredjeland behandlar import från

Ceuta och Melilla på samma sätt som de behandlar import från unionen. Den ordning som tillämpas

vid import till Ceuta och Melilla av varor från detta tredjeland får inte vara mer gynnsam än den

som gäller vid import av produkter med ursprung i unionens tullområde.

Constitution/P8/sv 33

ARTIKEL 39

Rådet skall på förslag från kommissionen anta europeiska förordningar eller beslut om fastställande

av reglerna för tillämpning av detta underavsnitt och särskilt de regler om ursprung som är

tillämpliga för handeln, enligt artiklarna 34, 35 och 37, inbegripet bestämmelserna om bestämning

av produkters ursprung och kontroll av ursprung.

Reglerna skall särskilt inbegripa bestämmelser om märkning och etikettering av produkter, om

villkoren för registrering av fartyg och om tillämpning av regeln om blandat ursprung med avseende

på fiskeriprodukter, samt bestämmelser som tillåter bestämning av produkters ursprung.

Avsnitt 5

Bestämmelser om regional utveckling i Spanien

ARTIKEL 40

Medlemsstaterna noterar att den spanska regeringen har börjat genomföra en politik med sikte på

regional utveckling som särskilt skall stimulera ekonomisk tillväxt i de minst utvecklade regionerna

och områdena i Spanien.

De förklarar att det ligger i deras gemensamma intresse att målsättningen för denna politik

förverkligas.

Constitution/P8/sv 34

De överenskommer i syfte att understödja den spanska regeringen i denna strävan att anbefalla

institutionerna att verkställa alla de åtgärder och förfaranden som föreskrivs i konstitutionen, i

synnerhet vad beträffar ett adekvat utnyttjande av de medel unionen ställt till förfogande i syfte att

uppnå sina målsättningar.

Medlemsstaterna förklarar i synnerhet, att det vid tillämpningen av artiklarna III-167 och III-168 i

konstitutionen blir nödvändigt att beakta de mål som satts för en ekonomisk tillväxt och en höjning

av levnadsstandarden för invånarna i de mindre utvecklade regionerna och områdena i Spanien.

Avsnitt 6

Bestämmelser om den ekonomiska och industriella utvecklingen i Portugal

ARTIKEL 41

Medlemsstaterna noterar att den portugisiska regeringen har börjat genomföra en politik med sikte

på industrialisering och ekonomisk utveckling i syfte att anpassa levnadsstandarden i Portugal till

levnadsstandarden i övriga medlemsstater och häva undersysselsättningen genom en gradvis

utjämning av regionala skillnader vad beträffar utvecklingsnivå.

De förklarar att det ligger i deras gemensamma intresse att målsättningen för denna politik

förverkligas.

De överenskommer i detta syfte att anbefalla institutionerna att verkställa alla åtgärder och

förfaranden som föreskrivits i konstitutionen, i synnerhet vad beträffar ett adekvat utnyttjande av de

medel unionen ställt till förfogande i syfte att uppnå sina målsättningar.

Constitution/P8/sv 35

Medlemsstaterna förklarar i synnerhet att, vid tillämpning av artiklarna III-167 och III-168 i

konstitutionen, hänsyn skall tas till de mål som satts för ekonomisk tillväxt och höjning av

levnadsstandarden för invånarna.

Avsnitt 7

Bestämmelser om informationsutbyte med Spanien

inom kärnkraftsområdet

ARTIKEL 42

1. Från och med den 1 januari 1986 skall sådan information som lämnats till medlemsstaterna,

personer och företag i enlighet med artikel 13 i fördraget om upprättandet av Europeiska

atomenergigemenskapen ställas till Spaniens förfogande för begränsad spridning inom dess

territorium på de villkor som fastställs i den artikeln.

2. Från och med den 1 januari 1986 skall Spanien till Europeiska atomenergigemenskapen

lämna den information med begränsad spridning som i Spanien erhållits på kärnkraftsområdet om

det inte gäller rent kommersiellt utnyttjande. Kommissionen skall vidarebefordra denna information

till företag inom gemenskapen på de villkor som fastställs i artikel 13 i fördraget om upprättandet av

Europeiska atomenergigemenskapen.

3. Den information som avses i punkterna 1 och 2 skall i huvudsak beröra

a) kärnfysik (lågenergi och högenergi),

Constitution/P8/sv 36

b) strålningsskydd,

c) bruk av isotoper, i synnerhet stabila isotoper,

d) forskningsreaktorer och bränsle för desamma,

e) forskning inom området för bränslekretslopp (särskilt brytning och bearbetning av låggradig

uranmalm; optimering av bränsleelement för kraftreaktorer).

ARTIKEL 43

1. Inom de områden där Spanien ställer information till Europeiska atomenergigemenskapens

förfogande, skall behöriga myndigheter, på begäran och på handelsmässiga villkor, bevilja licenser

till medlemsstater, personer och företag inom gemenskapen som förfogar över exklusiv rätt till

patent som registrerats i medlemsstaterna och såvida de ej har några skyldigheter eller åtaganden

gentemot tredjeman att erbjuda exklusiv eller delvis exklusiv licens till dessa patenträttigheter.

2. I de fall exklusiv eller delvis exklusiv licens beviljats, skall Spanien uppmuntra och underlätta

att innehavare till sådana patent beviljar underlicenser på handelsmässiga villkor till medlemsstater,

personer och företag inom gemenskapen.

Sådana exklusiva eller delvis exklusiva licenser skall beviljas på sedvanlig handelsmässig basis.

Constitution/P8/sv 37

Avsnitt 8

Bestämmelser om informationsutbyte med Portugal inom kärnkraftsområdet

ARTIKEL 44

1. Från och med den 1 januari 1986 skall sådan information som lämnats till medlemsstaterna,

personer och företag i enlighet med artikel 13 i fördraget om upprättandet av Europeiska

atomenergigemenskapen ställas till Portugals förfogande för begränsad spridning inom dess

territorium på de villkor som fastställs i den artikeln.

2. Från och med den 1 januari 1986 skall Portugal till Europeiska atomenergigemenskapen

lämna den information med begränsad spridning som erhållits i Portugal på kärnkraftsområdet om

det inte gäller rent kommersiellt utnyttjande. Kommissionen skall vidarebefordra denna information

till företag inom gemenskapen på de villkor som fastställs i artikel 13 i fördraget om upprättandet av

Europeiska atomenergigemenskapen.

3. Den information som avses i punkterna 1 och 2 skall i huvudsak beröra

a) reaktordynamik,

b) strålningsskydd,

c) användning av nukleära mättekniker (inom industri, jordbruk, arkeologi och geologi),

Constitution/P8/sv 38

d) kärnfysik (mätning av effektiva tvärsnitt, kanaliseringstekniker,

e) metallurgi i samband med utvinning av uranium.

ARTIKEL 45

1. Inom de områden där Portugal ställer information till Europeiska atomenergigemenskapens

förfogande skall behöriga myndigheter, på begäran och på handelsmässiga villkor, bevilja licenser

till medlemsstater, personer och företag inom gemenskapen som förfogar över exklusiv rätt till

patent som registrerats i medlemsstaterna och såvida de ej har några skyldigheter eller åtaganden

gentemot tredjeman att bevilja eller erbjuda exklusiv eller delvis exklusiv licens till dessa

patenträttigheter.

2. I de fall exklusiv eller delvis exklusiv licens beviljats, skall Portugal uppmuntra och

underlätta för innehavare till sådana patent att bevilja underlicenser på handelsmässiga villkor till

medlemsstater, personer och företag inom gemenskapen.

Sådana exklusiva eller delvis exklusiva licenser skall beviljas på sedvanlig handelsmässig basis.

Constitution/P8/sv 39

AVDELNING V

BESTÄMMELSER HÄMTADE FRÅN AKTEN OM VILLKOREN

FÖR REPUBLIKEN ÖSTERRIKES, REPUBLIKEN FINLANDS

OCH KONUNGARIKET SVERIGES ANSLUTNING

Avsnitt 1

Finansiella bestämmelser

ARTIKEL 46

Egna intäkter från mervärdesskatten skall beräknas och kontrolleras som om Åland omfattades av

det territoriella tillämpningsområdet för rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om

harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om omsättningsskatt – Gemensamt system för

mervärdesskatt: enhetligt beräkningsunderlag.

Constitution/P8/sv 40

Avsnitt 2

Bestämmelser om jordbruk

ARTIKEL 47

Om anslutningen ger upphov till allvarliga svårigheter som kvarstår sedan möjligheterna enligt

artikel 48 samt andra åtgärder enligt befintliga unionsregler har utnyttjats fullt ut, får kommissionen

anta ett europeiskt beslut om att Finland får lämna stöd till producenter på nationell nivå för att

underlätta deras integration i den gemensamma jordbrukspolitiken.

ARTIKEL 48

1. Kommissionen skall anta europeiska beslut om att Finland och Sverige får lämnar långsiktigt

stöd på nationell nivå för att säkerställa att jordbruksverksamhet kan behållas i särskilda regioner.

Dessa regioner skall omfatta jordbruksområden norr om den sextioandra breddgraden och några

sådana närliggande områden söder om den breddgraden där det råder liknande klimatförhållanden

vilka gör det särskilt svårt att driva jordbruk.

2. Kommissionen skall fastställa vilka regioner som omfattas av punkt 1 och då ta hänsyn till

framför allt följande:

a) låg befolkningstäthet,

b) jordbruksarealens andel av den totala arealen,

Constitution/P8/sv 41

c) den andel av den totala jordbruksarealen som används till odling för livsmedel.

3. Nationellt stöd enligt punkt 1 får vara knutet såväl till fysiska produktionsförhållanden, t.ex.

jordbruksarealens storlek eller antalet djur med beaktande av de begränsningar som förekommer i

de gemensamma marknadsorganisationerna, som till historiska produktionsmönster för varje gård

men får inte

a) vara knutet till framtida produktion, eller

b) leda till att produktionen ökar eller till att det samlade stödet ökar i förhållande till stödet

under en referensperiod före den 1 januari 1995, en period som kommissionen skall

bestämma.

Detta stöd får differentieras mellan regioner.

Detta stöd skall lämnas framför allt för att

a) behålla sådan traditionell primärproduktion och bearbetning som är särskilt lämpad för

klimatförhållandena i regionen,

b) förbättra strukturerna för produktion, saluföring och bearbetning av jordbruksprodukter,

c) underlätta avyttrandet av produkterna,

d) säkerställa att miljön skyddas och att landsbygden bevaras.

Constitution/P8/sv 42

ARTIKEL 49

1. Sådant stöd som avses i artiklarna 47 och 48 och varje annan form av statligt stöd som enligt

denna avdelning kräver tillstånd av kommissionen skall anmälas till denna institution. Stödet får

lämnas först sedan tillstånd har beviljats.

2. I fråga om stöd enligt artikel 48 skall kommissionen vart femte år från och med

den 1 januari 1996 till rådet lämna en rapport om

a) de tillstånd som har beviljats,

b) verkningarna av det stöd som har lämnats enligt dessa tillstånd.

Som underlag för rapporten skall de medlemsstater som har fått tillstånd, i god tid lämna

kommissionen sådana upplysningar om effekten av stödet som åskådliggör hur jordbruksekonomin

i regionerna har utvecklats.

ARTIKEL 50

I fråga om stöd som avses i artiklarna III-167 och III-168 i konstitutionen skall följande gälla:

a) Stöd som beviljats i Österrike, Finland och Sverige före den 1 januari 1995 skall anses som

"förekommande" stöd där i den mening som avses i artikel III-168.1 i konstitutionen endast

om kommissionen blivit underrättad om stödet före den 30 april 1995.

b) Sådana uppgifter om befintligt stöd eller om planer på att bevilja eller ändra stöd som

kommissionen har blivit underrättad om före den 1 januari 1995 skall betraktas som

underrättelser gjorda vid den tidpunkten.

Constitution/P8/sv 43

ARTIKEL 51

1. Om inte något annat särskilt föreskrivs, skall rådet på förslag från kommissionen anta de

europeiska förordningar eller beslut som behövs för genomförandet av detta avsnitt.

2. Genom en europeisk lag som antas av rådet får bestämmelserna i detta avsnitt anpassas som

ändringar i unionsrätten kan motivera. Rådet skall besluta med enhällighet efter att ha hört

Europaparlamentet.

ARTIKEL 52

1. Om det behövs övergångsåtgärder för att underlätta övergången från den ordning som gäller i

Österrike, Finland och Sverige till den som skall gälla vid en gemensam organisation av marknaden

på de villkor som föreskrivs i akten om villkoren för Republiken Österrikes, Republiken Finlands

och Konungariket Sveriges anslutning, skall sådana åtgärder beslutas i enlighet med förfarandet i

artikel 38 i förordning nr 136/66/EEG eller, allt efter omständigheterna, i motsvarande artiklar i

andra förordningar om den gemensamma marknadsorganisationen för jordbruksprodukter. Dessa

åtgärder kan beslutas under tiden fram till och med den 31 december 1997 och får inte tillämpas

efter den dagen.

2. Rådet får genom en europeisk lag förlänga den frist som avses i punkt 1. Rådet skall besluta

med enhällighet efter att ha hört Europaparlamentet.

Constitution/P8/sv 44

ARTIKEL 53

Artiklarna 51 och 52 skall tillämpas på fiskeriprodukter.

Avsnitt 3

Bestämmelser om övergångsåtgärder

ARTIKEL 54

De akter som finns förtecknade i punkterna VII.B.I, VII.D.1, leden VII.D.2 c, IX.2 b, c, f, g, i, j, l,

m, n, x, y, z och aa samt X a, b, c i bilaga XV

1

till akten om villkoren för Republiken Österrikes,

Republiken Finlands och Konungariket Sveriges anslutning skall tillämpas i förhållande till

Österrike, Finland och Sverige på de villkor som anges i bilagan.

För ledet IX.2 x i bilaga XV enligt första stycket skall hänvisningen till bestämmelserna i fördraget

om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artiklarna 90 och 91 i detta, gälla som en

hänvisning till bestämmelserna i konstitutionen, särskilt artikel III-170.1 och III-170.2.

1

EGT C 241, 29.8.1994, s. 322.

Constitution/P8/sv 45

Avsnitt 4

Bestämmelser om tillämpningen av vissa akter

ARTIKEL 55

1. Sådana beslut om undantag i särskilda fall eller sådana icke-ingripandebesked enligt artikel 53

i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES-avtalet) eller artikel 1 i protokoll 25

till det avtalet som Europeiska frihandelssammanslutningens (Efta) övervakningsmyndighet eller

kommissionen meddelat före den 1 januari 1995 och som gäller fall som på grund av anslutningen

omfattas av artikel 81 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen skall i fortsättningen

gälla som beslut enligt artikel III-161 i konstitutionen till dess att den tid går ut som anges i besluten

eller till dess att kommissionen antar ett motiverat europeiskt beslut om något annat i

överensstämmelse med unionsrätten.

2. Alla beslut som Efta:s övervakningsmyndighet före den 1 januari 1995 har meddelat enligt

artikel 61 i EES-avtalet och som gäller fall som på grund av anslutningen omfattas av artikel 87

i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen skall i fortsättningen gälla som beslut

enligt artikel III-167 i konstitutionen, om inte kommissionen antar ett europeiskt beslut om något

annat enligt artikel III-168 i konstitutionen. Denna punkt skall inte gälla beslut enligt förfarandet

i artikel 64 i EES-avtalet.

3. Utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 1 och 2 skall de beslut som Eftas

övervakningsmyndighet har fattat fortsätta att gälla efter den 1 januari 1995, om inte kommissionen

bestämmer något annat genom ett motiverat beslut i överensstämmelse med unionsrätten.

Constitution/P8/sv 46

Avsnitt 5

Bestämmelser om Åland

ARTIKEL 56

Bestämmelserna i konstitutionen skall inte hindra att de bestämmelser om Åland tillämpas som är i

kraft den 1 januari 1994 och som gäller

a) inskränkningar, på icke-diskriminerande grund, i rätten för fysiska personer som inte har

hembygdsrätt på Åland samt för juridiska personer att förvärva och inneha fast egendom på

Åland utan tillstånd av Ålands behöriga myndigheter,

b) inskränkningar, på icke-diskriminerande grund, i etableringsrätten och i rätten att

tillhandahålla tjänster för fysiska personer som inte har hembygdsrätt på Åland eller för

juridiska personer utan tillstånd av de behöriga myndigheterna på Åland.

ARTIKEL 57

1. Ålands territorium – som skall anses vara ett tredjeland enligt artikel 3.1 tredje strecksatsen

i rådets direktiv 77/388/EEG och ett sådant nationellt område som inte omfattas av de direktiv om

punktskatteharmonisering som avses i artikel 2 i rådets direktiv 92/12/EEG – skall inte omfattas av

unionsrätten när det gäller harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om omsättningsskatt,

punktskatt och annan indirekt skatt.

Constitution/P8/sv 47

Denna punkt skall inte gälla de bestämmelser om skatt på kapital som finns i rådets

direktiv 69/335/EEG.

2. Undantaget i punkt 1 syftar till att bevara en livskraftig åländsk ekonomi och skall inte

återverka negativt på unionsintressena eller unionens gemensamma politik. Om kommissionen

skulle finna att det inte är motiverat att behålla de bestämmelser som avses i punkt 1, särskilt med

tanke på sund konkurrens och egna intäkter, skall kommissionen förelägga rådet ändamålsenliga

förslag och rådet skall anta de akter som är nödvändiga i enlighet med tillämpliga bestämmelser i

konstitutionen.

ARTIKEL 58

Finland skall se till att alla fysiska och juridiska personer i medlemsstaterna likabehandlas på

Åland.

ARTIKEL 59

Bestämmelserna i detta avsnitt skall tillämpas mot bakgrund av förklaringen om Åland där

ordalydelsen i ingressen till protokoll nr 2 om villkoren för Republiken Österrikes,

Republiken Finlands och Konungariket Sveriges anslutning återges utan att dess rättsverkan ändras.

Constitution/P8/sv 48

Avsnitt 6

Bestämmelser om det samiska folket

ARTIKEL 60

Trots bestämmelserna i konstitutionen kan det samiska folket ges ensamrätt till renskötsel inom traditionella samiska områden.

ARTIKEL 61

Detta avsnitt kan utvidgas så att det tar hänsyn till en fortsatt utveckling av sådana exklusiva rättigheter för samerna som är knutna till deras traditionella näringar. Genom en europeisk lag som antas av rådet får nödvändiga ändringar göras i detta avsnitt. Rådet skall besluta med enhällighet efter att ha hört Europaparlamentet och Regionkommittén.

ARTIKEL 62

Bestämmelserna i detta avsnitt skall tillämpas mot bakgrund av förklaringen om det samiska folket, där ordalydelsen i ingressen till protokoll nr 3 om villkoren för Republiken Österrikes, Republiken Finlands och Konungariket Sveriges anslutning återges utan att dess rättsverkan ändras.

Constitution/P8/sv 49

Avsnitt 7

Särskilda bestämmelser inom ramen för strukturfonderna

i Finland och Sverige

ARTIKEL 63

För att ett område skall omfattas av målet att främja utvecklingen och den strukturella anpassningen

av ytterst glesbefolkade regioner skall det i princip utgöra eller ingå i en region på NUTS II-nivå

med en befolkningstäthet på högst 8 personer per km

2

. Med förbehåll för koncentrationskravet kan

unionsstöd lämnas till närliggande, mindre områden enligt samma befolkningstäthetskriterier. De

regioner och områden som avses i denna artikel anges i bilaga 1

till protokoll 6 till akten om

villkoren för Republiken Österrikes, Republiken Finlands och Konungariket Sveriges anslutning.

1

EGT C 241, 29.8.1994, s. 355.

Constitution/P8/sv 50

Avsnitt 8

Bestämmelser om väg-, järnvägs- och kombitransport genom Österrike

ARTIKEL 64

1. I detta avsnitt används följande beteckningar med de betydelser som här anges:

a) tung lastbil: ett motorfordon som är registrerat i en medlemsstat, som är konstruerat för att

transportera gods eller för att dra en släpvagn, hit räknas även dragfordon för påhängsvagnar,

och för vilket den högsta tillåtna totalvikten överstiger 7,5 ton, eller en släpvagn vars högsta

tillåtna totalvikt överstiger 7,5 ton i fall då släpvagnen dras av ett motorfordon som är

registrerat i en medlemsstat och för vilket den högsta tillåtna totalvikten inte

överstiger 7,5 ton.

b) kombitransport: sådan transport av gods med tung lastbil eller lastbärare där en del av

transporten sker på järnväg och där transporten börjar eller slutförs på väg, i fall då

transittransport på österrikiskt territorium till eller från en järnvägsterminal inte utförs enbart

som vägtransport.

2. Artiklarna 65–71 skall tillämpas på åtgärder avseende tillhandahållande av sådan järnvägs- eller kombitransport som går genom österrikiskt territorium.

ARTIKEL 65

Unionen och de berörda medlemsstaterna skall, var och en inom sitt behörighetsområde, besluta om och noga samordna åtgärder för att utveckla och främja järnvägs- och kombitransport av gods genom alpområdet.

Constitution/P8/sv 51

ARTIKEL 66

När unionen utarbetar riktlinjer enligt artikel III-247 i konstitutionen, skall unionen se till att de huvudförbindelser som anges i bilaga 1

1

till protokoll 9 i akten om villkoren för

Republiken Österrikes, Republiken Finlands och Konungariket Sveriges anslutning ingår som en del i transeuropeiska nät för järnvägs- och kombitransport och behandlas som projekt av gemensamt intresse.

ARTIKEL 67

Unionen och de berörda medlemsstaterna skall, var och en inom sitt behörighetsområde, genomföra de åtgärder som anges i bilaga 2

2

till protokoll 9 i akten om villkoren för Republiken Österrikes,

Republiken Finlands och Konungariket Sveriges anslutning.

ARTIKEL 68

Unionen och de berörda medlemsstaterna skall göra vad som står i deras makt för att utveckla och utnyttja den ytterligare järnvägskapacitet som anges i bilaga 3

3

till protokoll 9 i akten om villkoren

för Republiken Österrikes, Republiken Finlands och Konungariket Sveriges anslutning.

1

EGT C 241, 29.8.1994, s. 364.

2

EGT C 241, 29.8.1994, s. 365.

3

EGT C 241, 29.8.1994, s. 367.

Constitution/P8/sv 52

ARTIKEL 69

Unionen och de berörda medlemsstaterna skall vidta åtgärder för att järnvägs- och kombitransporter skall tillhandahållas i ökad utsträckning. När så är lämpligt och om något annat inte följer av bestämmelserna i konstitutionen skall sådana åtgärder vidtas i nära samråd med järnvägsföretag och andra som tillhandahåller järnvägstjänster. I första hand skall sådana åtgärder vidtas som regleras genom bestämmelserna i unionsrätten om järnvägs- och kombitransport. Vid genomförandet av åtgärderna skall särskild uppmärksamhet ägnas åt järnvägs- och kombitransporternas konkurrenskraft och effektivitet och åt att synliggöra transportkostnaderna. Framför allt skall de berörda medlemsstaterna eftersträva åtgärder som säkerställer att priserna för kombitransport är konkurrenskraftiga i förhållande till priserna för andra transportsätt. Allt stöd som lämnas för detta ändamål skall stå i överensstämmelse med unionsrätten.

ARTIKEL 70

Vid allvarliga störningar i järnvägsförbindelserna, t.ex. vid naturkatastrofer, skall unionen och de berörda medlemsstaterna i samråd göra vad som är möjligt för att bibehålla trafikflödet. Därvid skall ömtåligt gods prioriteras, t.ex. sådana livsmedel som snabbt kan försämras eller förstöras.

ARTIKEL 71

Med tillämpning av förfarandet i artikel 73.2 skall kommissionen granska hur detta avsnitt av protokollet tillämpas.

Constitution/P8/sv 53

ARTIKEL 72

1. Denna artikel gäller vägtransport av gods inom gemenskapens territorium.

2. Vid vägtransport av gods genom Österrike skall det system tillämpas som har införts för transport för egen räkning genom rådets första direktiv av den 23 juli 1962 och för yrkestrafik genom rådets förordning (EEG) nr 881/92, om något annat inte följer av bestämmelserna i denna artikel.

3. Följande bestämmelser skall gälla fram till den 1 januari 1998:

a) Den totala mängden av NOx-utsläpp från trafik med tunga lastbilar genom Österrike skall under tiden den 1 januari 1992–31 december 2003 minskas med 60 % enligt tabellen i bilaga 4.

b) Minskningen av utsläppen från tunga lastbilar skall ske genom ett system med miljöpoäng. Enligt detta system skall det vid trafik med tung lastbil genom Österrike för varje bil beräknas miljöpoäng som motsvarar bilens NOx-utsläpp (godkända enligt produktionsöverensstämmelse (COP-värdet) eller enligt typgodkännandevärdet). En beskrivning av hur beräkningen skall gå till och hur systemen skall administreras finns i bilaga 5.

c) Om antalet transittransporter något år överstiger referenssiffran för år 1991 med mer än 8 %, skall kommissionen enligt förfarandet i artikel 16 besluta om lämpliga åtgärder med tillämpning av punkt 3 i bilaga 5.

Constitution/P8/sv 54

d) Österrike skall utfärda och i god tid tillhandahålla de kort för miljöpoäng som behövs för att administrera systemet enligt bilaga 5 för tunga lastbilar i trafik genom Österrike.

e) Miljöpoäng skall av kommissionen fördelas mellan medlemsstaterna enligt bestämmelser som skall beslutas med tillämpning av punkt 7.

4. Före den 1 januari 1998 skall rådet på grundval av en rapport från kommissionen se över

bestämmelserna om vägtransport av gods genom Österrike. Översynen skall bygga på sådana

grundläggande principer i gemenskapsrätten som den gemensamma marknadens funktion – särskilt

den fria rörligheten för varor och friheten att tillhandahålla tjänster – miljöskydd i hela

gemenskapens intresse och trafiksäkerhet. Om inte rådet på förslag från kommissionen och efter att

ha hört Europaparlamentet med enhällighet beslutar något annat, skall övergångstiden förlängas till

den 1 januari 2001 och bestämmelserna i punkt 3 gälla fram till dess.

5. Före den 1 januari 2001 skall kommissionen med hjälp av Europeiska miljöbyrån göra en

vetenskaplig undersökning av i vilken omfattning målet för minskning av föroreningar enligt

punkt 3 a har uppnåtts. Om kommissionen finner att detta mål har uppnåtts på ett hållbart sätt, skall

bestämmelserna i punkt 3 upphöra att gälla den 1 januari 2001. Om kommissionen finner att målet

inte har uppnåtts på ett hållbart sätt, kan rådet enligt artikel 75 i EG-fördraget besluta om åtgärder,

inom ramen för gemenskapsrätten, som säkerställer ett motsvarande skydd för miljön och då särskilt

en 60-procentig minskning av föroreningarna. Om rådet inte antar sådana åtgärder, skall

övergångstiden automatiskt en sista gång förlängas tre år och bestämmelserna i punkt 3 gälla under

den tiden.

Constitution/P8/sv 55

6. Vid övergångstidens slut skall bestämmelserna i gemenskapsrätten tillämpas fullt ut.

7. Med tillämpning av förfarandet i artikel 16 skall kommissionen besluta närmare bestämmelser

om förfarandena vid fördelning av miljöpoäng och om tekniska frågor som gäller tillämpningen av

denna artikel; bestämmelserna skall träda i kraft dagen för Österrikes anslutning.

De bestämmelser som avses i första stycket skall säkerställa att den faktiska situation bibehålls som

i de nuvarande medlemsstaterna råder vid tillämpningen av rådets förordning (EEG) nr 3637/92 och

av det administrativa arrangemanget av den 23 december 1992 om införande av

miljöpoängsystemet enligt transitavtalet. Allt som behöver göras skall också göras för att se till att

Grekland tilldelas en andel miljöpoäng som tar tillräcklig hänsyn till grekiska behov i

sammanhanget.

ARTIKEL 73

1. Kommissionen skall biträdas av en kommitté.

2. När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 3 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas.

3. Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.

Constitution/P8/sv 56

Avsnitt 9

Bestämmelser om bruket av specifikt österrikiska ord i tyska språket inom

ramen för Europeiska unionen

ARTIKEL 74

1. De specifikt österrikiska ord i tyska språket som finns i den österrikiska rättsordningen och

som antecknats i bilagan

1

till protokoll 10 till akten om villkoren för Republiken Österrikes,

Republiken Finlands och Konungariket Sveriges anslutning skall ha samma status och får användas

med samma rättsverkan som de motsvarande ord i tyska språket vilka antecknats i bilagan.

2. I den tyskspråkiga versionen av nya rättsakter skall de specifikt österrikiska orden i bilagan

till protokoll 10 till akten om villkoren för Republiken Österrikes, Republiken Finlands och

Konungariket Sveriges anslutning i lämplig form läggas till de motsvarande ord som används i

Tyskland.

1

EGT C 241, 29.8.1994, s. 370.

Constitution/P9/sv 1

9. PROTOKOLL

OM ANSLUTNINGSFÖRDRAGET OCH ANSLUTNINGSAKTEN FÖR

REPUBLIKEN TJECKIEN, REPUBLIKEN ESTLAND, REPUBLIKEN CYPERN,

REPUBLIKEN LETTLAND, REPUBLIKEN LITAUEN, REPUBLIKEN UNGERN,

REPUBLIKEN MALTA, REPUBLIKEN POLEN,

REPUBLIKEN SLOVENIEN

OCH REPUBLIKEN SLOVAKIEN

Constitution/P9/sv 2

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA,

SOM ERINRAR OM att Republiken Tjeckien, Republiken Estland, Republiken Cypern,

Republiken Lettland, Republiken Litauen, Republiken Ungern, Republiken Malta,

Republiken Polen, Republiken Slovenien och Republiken Slovakien den 1 maj 2004 anslöt sig till

Europeiska gemenskaperna och den europeiska union som upprättats genom fördraget om

Europeiska unionen,

SOM BEAKTAR att fördraget av den 16 april 2003 om ovannämnda anslutningar skall upphävas

enligt artikel IV-437.2 e i konstitutionen,

SOM BEAKTAR att ett stort antal bestämmelser i den akt som är fogad till anslutningsfördraget

fortfarande är relevanta och att dessa bestämmelser enligt artikel IV-437.2 i konstitutionen skall

återges eller åsyftas i ett protokoll, så att de fortsätter att gälla och behåller sin rättsverkan,

SOM BEAKTAR att vissa av dessa bestämmelser måste bli föremål för de tekniska anpassningar

som behövs för att de skall överensstämma med konstitutionen utan att den juridiska räckvidden

ändras,

HAR ENATS OM följande bestämmelser, som skall fogas till fördraget om upprättande av en

konstitution för Europa och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen.

Constitution/P9/sv 3

DEL ETT

BESTÄMMELSER AVSEENDE ANSLUTNINGSAKTEN AV DEN 16 APRIL 2003

AVDELNING I

PRINCIPER

ARTIKEL 1

I detta protokoll menas med

a) anslutningsakten av den 16 april 2003: akten om villkoren för Republiken Tjeckiens,

Republiken Estlands, Republiken Cyperns, Republiken Lettlands, Republiken Litauens,

Republiken Ungerns, Republiken Maltas, Republiken Polens, Republiken Sloveniens och

Republiken Slovakiens anslutning till de fördrag som ligger till grund för Europeiska unionen

och om anpassning av fördragen,

b) fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (EG-fördraget) och fördraget om

upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen (Euratomfördraget): dessa fördrag med

de tillägg och ändringar som gjorts genom fördrag eller andra rättsakter som trätt i kraft före

den 1 maj 2004,

Constitution/P9/sv 4

c) fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget): detta fördrag med de tillägg och ändringar

som gjorts genom fördrag eller andra rättsakter som trätt i kraft före den 1 maj 2004,

d) gemenskapen: den ena av eller båda de gemenskaper som avses i b, allt efter

omständigheterna,

e) nuvarande medlemsstater: följande medlemsstater: Konungariket Belgien,

Konungariket Danmark, Förbundsrepubliken Tyskland, Republiken Grekland,

Konungariket Spanien, Republiken Frankrike, Irland, Republiken Italien,

Storhertigdömet Luxemburg, Konungariket Nederländerna, Republiken Österrike,

Republiken Portugal, Republiken Finland, Konungariket Sverige och

Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland,

f) nya medlemsstater: följande medlemsstater: Republiken Tjeckien, Republiken Estland,

Republiken Cypern, Republiken Lettland, Republiken Litauen, Republiken Ungern,

Republiken Malta, Republiken Polen, Republiken Slovenien och Republiken Slovakien.

ARTIKEL 2

De rättigheter och skyldigheter som följer av det anslutningsfördrag för Republiken Tjeckien,

Republiken Estland, Republiken Cypern, Republiken Lettland, Republiken Litauen,

Republiken Ungern, Republiken Malta, Republiken Polen, Republiken Slovenien och

Republiken Slovakien som avses i artikel IV-437.2 e i konstitutionen har fått verkan, på de villkor

som anges i detta fördrag, från och med den 1 maj 2004.

Constitution/P9/sv 5

ARTIKEL 3

1. Bestämmelserna i Schengenregelverket, införlivade inom unionens ramar genom det protokoll

som fogats till fördraget om upprättande av en konstitution för Europa (nedan kallat

"Schengenprotokollet"), och i de akter som grundas på detta eller på annat sätt har samband med

detta, enligt förteckningen i bilaga I till anslutningsakten av den 16 april 2003, samt i eventuella

ytterligare sådana akter som antas före den 1 maj 2004, skall vara bindande för och tillämpas i de

nya medlemsstaterna från och med den 1 maj 2004.

2. De bestämmelser i Schengenregelverket, som det införlivats inom unionens ramar, och i akter

som grundas på detta eller på annat sätt har samband med detta, vilka inte avses i punkt 1 skall

visserligen vara bindande för de nya medlemsstaterna från och med den 1 maj 2004 men skall inte

tillämpas i en ny medlemsstat förrän efter ett europeiskt beslut av rådet när det i enlighet med

tillämpliga Schengenutvärderingsförfaranden har kontrollerats att de nödvändiga villkoren för

tillämpning av samtliga delar av regelverket är uppfyllda i den nya medlemsstaten.

Rådet skall efter att ha hört Europaparlamentet besluta med enhällighet bland de medlemmar som

företräder regeringarna i de medlemsstater för vilka tillämpningen av de bestämmelser som avses i

detta stycke redan har inletts och företrädaren för regeringen i den medlemsstat för vilken

tillämpningen av bestämmelserna skall inledas. De rådsmedlemmar som företräder regeringarna i

Irland och i Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland skall delta i sådana beslut i den

mån de hänför sig till de bestämmelser i Schengenregelverket och i akter som grundas på detta eller

som på annat sätt har samband med detta i vilka dessa medlemsstater deltar.

3. De avtal som rådet har ingått enligt artikel 6 i Schengenprotokollet skall vara bindande för de

nya medlemsstaterna från och med den 1 maj 2004.

Constitution/P9/sv 6

4. När det gäller sådana konventioner eller instrument på området för rättsliga och inrikes frågor

som är oskiljaktigt förenade med förverkligandet av målen i EU-fördraget skall de nya

medlemsstaterna vara skyldiga

a) att ansluta sig till dem som den 1 maj 2004 var öppna för undertecknande av de nuvarande

medlemsstaterna samt till dem som rådet har utarbetat enligt avdelning VI i EU-fördraget och

rekommenderat medlemsstaterna att anta,

b) att införa administrativa eller andra bestämmelser som motsvarar dem som de nuvarande medlemsstaterna eller rådet hade antagit den 1 maj 2004, för att underlätta praktiskt samarbete mellan medlemsstaternas institutioner och organisationer på området för rättsliga och inrikes frågor.

ARTIKEL 4

Var och en av de nya medlemsstaterna skall delta i den ekonomiska och monetära unionen från och med den 1 maj 2004 som medlemsstat med undantag i enlighet med artikel III-197 i konstitutionen.

ARTIKEL 5

1. De nya medlemsstater som genom anslutningsakten av den 16 april 2003 har anslutit sig till de beslut och avtal som företrädarna för medlemsstaternas regeringar har fattat eller ingått vid sammanträden i rådet skall vara skyldiga att ansluta sig till alla andra avtal som de nuvarande medlemsstaterna har ingått och som gäller unionens funktion eller som har samband med unionens verksamhet.

Constitution/P9/sv 7

2. De nya medlemsstaterna skall vara skyldiga att ansluta sig till de konventioner som avses i artikel 293 i EG-fördraget eller som är oskiljaktigt förenade med förverkligandet av målen i EG-fördraget samt att även ansluta sig till de protokoll om Europeiska gemenskapernas domstols tolkning av konventionerna som de nuvarande medlemsstaterna har undertecknat, om dessa konventioner och protokoll fortfarande är i kraft, och för detta ändamål förbinder de sig att inleda förhandlingar med dessa om nödvändig anpassning av dessa texter.

ARTIKEL 6

1. På de villkor som anges i detta protokoll skall de nya medlemsstaterna vara skyldiga att

ansluta sig till de avtal eller konventioner som de nuvarande medlemsstaterna har ingått eller

provisoriskt tillämpar tillsammans med unionen eller Europeiska atomenergigemenskapen och att

ansluta sig till de avtal som de staterna har ingått och som har samband med sådana avtal eller

konventioner.

De nya medlemsstaternas anslutning till de avtal eller konventioner som avses i punkt 4 nedan samt

till de avtal med Chile, Kina, Mercosur, Schweiz och Vitryssland som har ingåtts eller

undertecknats av gemenskapen tillsammans med de nuvarande medlemsstaterna skall godkännas

genom att protokoll till sådana avtal eller konventioner ingås mellan rådet, med enhällighet på

medlemsstaternas vägnar, och tredjelandet eller tredjeländerna eller den internationella

organisationen i fråga. Detta förfarande skall inte påverka unionens och

Europeiska atomenergigemenskapens egna befogenheter eller beröra fördelningen av befogenheter

mellan dessa och medlemsstaterna när det gäller ingående av sådana avtal i framtiden eller

eventuella andra ändringar som inte har samband med anslutningen. Kommissionen skall på

medlemsstaternas vägnar förhandla fram dessa protokoll på grundval av förhandlingsdirektiv som

med enhällighet godkänts av rådet, och i samråd med en kommitté bestående av företrädare för

medlemsstaterna. Den skall lägga fram ett utkast till protokollen för rådet, så att de kan ingås.

Constitution/P9/sv 8

2. När de nya medlemsstaterna ansluter sig till de avtal och konventioner som avses i punkt 1

skall de få samma rättigheter och skyldigheter enligt dessa avtal och konventioner som de

nuvarande medlemsstaterna.

3. De nya medlemsstaterna skall vara skyldiga att på de villkor som anges i detta protokoll

ansluta sig till avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet i enlighet med dess

artikel 128

1

.

4. Från och med den 1 maj 2004, och i förekommande fall i avvaktan på att de nödvändiga

protokoll som avses i punkt 1 skall ingås, skall de nya medlemsstaterna tillämpa bestämmelserna i

de avtal som de nuvarande medlemsstaterna och gemenskapen, tillsammans, har ingått med

Algeriet, Armenien, Azerbajdzjan, Bulgarien, Egypten, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien,

Georgien, Israel, Jordanien, Kazakstan, Kirgizistan, Kroatien, Libanon, Marocko, Mexiko,

Moldavien, Rumänien, Ryska federationen, San Marino, Sydafrika, Sydkorea, Syrien, Tunisien,

Turkiet, Turkmenistan, Ukraina och Uzbekistan samt bestämmelserna i andra avtal som har ingåtts

av de nuvarande medlemsstaterna tillsammans med gemenskapen före den 1 maj 2004.

Eventuella ändringar i dessa avtal skall göras genom protokoll som ingås med motparterna i

enlighet med punkt 1 andra stycket. Om protokollen inte har ingåtts den 1 maj 2004 skall unionen,

Europeiska atomenergigemenskapen och medlemsstaterna inom ramen för sina respektive

befogenheter vidta nödvändiga åtgärder för att hantera situationen.

5. Från och med den 1 maj 2004 skall de nya medlemsstaterna tillämpa de bilaterala textilavtal

och textilöverenskommelser som gemenskapen har ingått med tredjeland.

1

EGT L 1, 3.1.1994, s. 3.

Constitution/P9/sv 9

De kvantitativa restriktioner som unionen tillämpar på import av textil- och beklädnadsvaror skall

anpassas för att ta hänsyn till de nya medlemsstaternas anslutning.

Om ändringarna i de bilaterala textilavtalen och textilöverenskommelserna inte har trätt i kraft

den 1 maj 2004 skall unionen göra de nödvändiga anpassningarna av sina bestämmelser om import

av textil- och beklädnadsvaror från tredjeland för att ta hänsyn till de nya medlemsstaternas

anslutning.

6. De kvantitativa restriktioner som unionen tillämpar på import av stål och stålprodukter skall

anpassas på grundval av de nya medlemsstaternas import under åren omedelbart föregående

undertecknandet av anslutningsfördraget av stålprodukter med ursprung i de berörda

leverantörsländerna.

7. De fiskeavtal som de nya medlemsstaterna ingått med tredjeland före anslutningen skall

förvaltas av unionen.

De rättigheter och skyldigheter som de nya medlemsstaterna har genom dessa avtal skall inte

påverkas under den period då bestämmelserna i dessa avtal provisoriskt bibehålls.

Så snart som möjligt och under alla omständigheter innan de avtal som avses i första stycket löpt ut

skall lämpliga europeiska beslut om fortsättning av fiskeverksamheten enligt dessa avtal antas i

varje enskilt fall av rådet på förslag av kommissionen, varvid det även skall vara möjligt att

förlänga vissa avtal med högst ett år.

Constitution/P9/sv 10

8. Med verkan från och med den 1 maj 2004 skall de nya medlemsstaterna frånträda alla

frihandelsavtal med tredjeland, inklusive Centraleuropeiska frihandelsavtalet.

I den mån avtal mellan en eller flera nya medlemsstater å ena sidan och ett eller flera tredjeländer

å andra sidan inte är förenliga med de skyldigheter som följer av konstitutionen och särskilt av detta

protokoll skall den eller de nya medlemsstaterna vidta alla lämpliga åtgärder för att undanröja de

oförenligheter som konstaterats. Om en ny medlemsstat har svårigheter med att anpassa ett avtal

som ingåtts med ett eller flera tredjeländer före anslutningen skall den enligt bestämmelserna i det

avtalet frånträda det.

9. De nya medlemsstaterna skall när så behövs vidta lämpliga åtgärder för att deras ställning i

förhållande till internationella organisationer och sådana internationella avtal där också unionen

eller Europeiska atomenergigemenskapen eller andra medlemsstater är parter skall anpassas till de

rättigheter och skyldigheter som följer av anslutningen till unionen.

I synnerhet skall de den 1 maj 2004 eller så snart som möjligt därefter frånträda sådana

internationella fiskeavtal och utträda ur sådana fiskeorganisationer som även unionen är part i, om

inte deras medlemskap har samband med något annat än fiske.

ARTIKEL 7

De akter som har antagits av institutionerna och som omfattas av övergångsbestämmelser i detta

protokoll skall behålla sin rättsliga status; i synnerhet skall förfarandena för ändring av dessa

rättsakter gälla även i fortsättningen.

Constitution/P9/sv 11

ARTIKEL 8

De bestämmelser i anslutningsakten av den 16 april 2003 vars syfte eller verkan är att upphäva eller

ändra akter antagna av institutioner, organ eller myndigheter vid gemenskapen eller den europeiska

union som upprättats genom EU-fördraget, så som de tolkats av Europeiska gemenskapernas

domstol och förstainstansrätten, skall, utom när det är fråga om en övergångsåtgärd, fortsätta att

gälla om inte annat följer av tillämpningen av andra stycket.

Dessa bestämmelser skall ha samma rättsliga status som de akter som upphävts eller ändrats genom

dessa bestämmelser och skall vara underkastade samma regler som dessa.

ARTIKEL 9

Texterna till de akter som har antagits av institutioner, organ eller myndigheter vid gemenskapen

eller den europeiska union som upprättats genom EU-fördraget, samt de akter som har antagits av

Europeiska centralbanken och som har antagits före den 1 maj 2004 och har upprättats på estniska,

lettiska, litauiska, maltesiska, polska, slovakiska, slovenska, tjeckiska och ungerska skall från och

med detta datum vara giltiga på samma villkor som de texter som upprättats och är giltiga på de

övriga språken.

ARTIKEL 10

Genom en europeisk lag som antas av rådet kan övergångsbestämmelserna i detta protokoll

upphävas om de inte längre är tillämpliga. Rådet skall besluta med enhällighet efter att ha hört

Europaparlamentet.

Constitution/P9/sv 12

ARTIKEL 11

Konstitutionen och de akter som antagits av institutionerna skall, som en övergångsåtgärd, tillämpas

med de undantagsbestämmelser som anges i detta protokoll.

AVDELNING II

PERMANENTA BESTÄMMELSER

ARTIKEL 12

Sådan anpassning som vid anslutningen behöver göras i de akter som förtecknas i bilaga III till

anslutningsakten av den 16 april 2003 skall utarbetas enligt riktlinjerna i den bilagan och i enlighet

med det förfarande och på de villkor som anges i artikel 36.

ARTIKEL 13

De åtgärder som förtecknas i bilaga IV till anslutningsakten av den 16 april 2003 skall tillämpas

enligt de villkor som anges i den bilagan.

ARTIKEL 14

Genom en europeisk lag får rådet besluta om de anpassningar av bestämmelserna i detta protokoll

om den gemensamma jordbrukspolitiken som ändringar i unionsrätten kan motivera. Rådet skall

besluta med enhällighet efter att ha hört Europaparlamentet.

Constitution/P9/sv 13

AVDELNING III

TILLFÄLLIGA BESTÄMMELSER

ARTIKEL 15

De åtgärder som förtecknas i bilagorna V, VI, VII, VIII, IX, X, XI, XII, XIII och XIV till

anslutningsakten av den 16 april 2003 skall tillämpas i fråga om de nya medlemsstaterna enligt de

villkor som anges i bilagorna.

ARTIKEL 16

1. Alla tullar som beräknas enligt Gemensamma tulltaxan och eventuella tullmedgivanden i

samband med dessa som unionen tillämpar i handeln mellan de nya medlemsstaterna och tredjeland

skall räknas som intäkter av sådana "tullar enligt Gemensamma tulltaxan och andra avgifter" som

avses i artikel 2.1 b i rådets beslut 2000/597/EG, Euratom av den 29 september 2000 om systemet

för Europeiska gemenskapernas egna medel

1

eller i motsvarande bestämmelser i beslut som ersätter

det beslutet.

2. För år 2004 skall det harmoniserade beräkningsunderlaget för mervärdesskatt och

GNI-underlaget (GNI) för varje ny medlemsstat vilka avses i artikel 2.1 c och d i

beslut 2000/597/EG, Euratom vara lika med två tredjedelar av det årliga underlaget. Det

GNI-underlag för varje ny medlemsstat som skall beaktas vid beräkningen av finansieringen av den

korrigering av obalanser i budgeten som Förenade kungariket har beviljats och som avses i

artikel 5.1 i beslut 2000/597/EG, Euratom skall också vara lika med två tredjedelar av det årliga

underlaget.

1

EGT L 253, 7.10.2000, s. 42.

Constitution/P9/sv 14

3. För att fastställa den fasta satsen för 2004 enligt artikel 2.4 b i beslut 2000/597/EG, Euratom

skall de begränsade beräkningsunderlagen för mervärdesskatt för de nya medlemsstaterna beräknas

på grundval av två tredjedelar av deras icke-begränsade beräkningsunderlag för mervärdesskatt och

två tredjedelar av deras GNI.

ARTIKEL 17

1. Unionens budget för budgetåret 2004 har anpassats för att ta hänsyn till anslutningen av de

nya medlemsstaterna genom en ändringsbudget som trädde i kraft den 1 maj 2004.

2. De tolv månatliga tolftedelarna av mervärdesskattbaserade och GNI-baserade medel som skall

betalas av de nya medlemsstaterna enligt den ändringsbudget som avses i punkt 1 samt de

retroaktiva justeringarna av de månatliga tolftedelarna för perioden januari

  • 2004 som endast gäller de nuvarande medlemsstaterna skall konverteras till åttondelar som skall infordras under

perioden maj

  • 2004. De retroaktiva justeringarna som följer av en eventuell ändringsbudget som antas under 2004 skall också konverteras till lika stora delar som skall

infordras under återstoden av året.

ARTIKEL 18

Den första arbetsdagen i varje månad skall unionen som tillfällig budgetmässig kompensation betala

Tjeckien, Cypern, Malta och Slovenien år 2004, från och med den 1 maj 2004, en åttondel och åren

2005 och 2006 en tolftedel av följande belopp, såsom en utgift i unionens budget:

Constitution/P9/sv 15 2004 2005 2006

(miljoner euro, 1999 års priser)

Tjeckien 125,4 178,0 85,1

Cypern 68,9 119,2 112,3

Malta 37,8 65,6 62,9

Slovenien 29,5 66,4 35,5

ARTIKEL 19

Den första arbetsdagen i varje månad skall unionen såsom en utgift i unionens budget betala

Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien

år 2004, från och med den 1 maj 2004, en åttondel och åren 2005 och 2006 en tolftedel av följande

schablonbelopp ur den särskilda likviditetsfaciliteten:

2004 2005 2006

(miljoner euro, 1999 års priser)

Tjeckien 174,7 91,55 91,55

Estland 15,8 2,9 2,9

Cypern 27,7 5,05 5,05

Lettland 19,5 3,4 3,4

Litauen 34,8 6,3 6,3

Ungern 155,3 27,95 27,95

Malta 12,2 27,15 27,15

Polen 442,8 550,0 450,0

Slovenien 65,4 17,85 17,85

Slovakien 63,2 11,35 11,35

Constitution/P9/sv 16

En miljard euro för Polen och 100 miljoner euro för Tjeckien som ingår i likviditetsfaciliteten för

schablonbelopp skall beaktas vid alla beräkningar av fördelningen av medel ur

strukturfonderna 2004, 2005 och 2006.

ARTIKEL 20

1. De nya medlemsstater som förtecknas nedan skall betala följande belopp till den kol- och

stålforskningsfond som avses i beslut 2002/234/EKSG av företrädarna för medlemsstaternas

regeringar församlade i rådet av den 27 februari 2002 om de ekonomiska följderna av att

EKSG-fördraget upphör att gälla och om Kol- och stålforskningsfonden

1

:

(miljoner euro, löpande priser)

Tjeckien 39,88

Estland 2,5

Lettland 2,69

Ungern 9,93

Polen 92,46

Slovenien 2,36

Slovakien 20,11

1

EGT L 79, 22.3.2002, s. 42.

Constitution/P9/sv 17

2. Bidragen till Kol- och stålforskningsfonden skall betalas i fyra delar, med början 2006, alltid

den första arbetsdagen i årets första månad, enligt följande:

2006: 15 %

2007: 20 %

2008: 30 %

2009: 35 %

ARTIKEL 21

1. Om inte något annat föreskrivs i detta protokoll skall inga finansiella åtaganden enligt

Phareprogrammet

1

, Phares program för gränsöverskridande samarbete

, föranslutningsfonderna för

Cypern och Malta

3

, ISPA-programmet

4

eller Sapardprogrammet

ingås till förmån för de nya

medlemsstaterna efter den 31 december 2003. De nya medlemsstaterna skall från och med

den 1 januari 2004 behandlas på samma sätt som de nuvarande medlemsstaterna vad beträffar

utgifter under de tre första rubrikerna i budgetplanen, enligt definitionen i det interinstitutionella

avtalet av den 6 maj 1999

6

, med förbehåll för de enskilda specifikationer och undantag som anges

nedan eller för vad som annars föreskrivs i detta protokoll. De maximala tilläggsanslagen för

rubrikerna 1, 2, 3 och 5 i budgetplanen angående anslutningen fastställs i bilaga XV i

anslutningsakten av den 16 april 2003. Inga finansiella åtaganden under 2004 års budget får dock

ingås för något av de berörda programmen eller organen förrän den berörda nya medlemsstatens

anslutning ägt rum.

1

Förordning (EEG) nr 3906/89 (EGT L 375, 23.12.1989, s. 11).

2

Förordning (EG) nr 2760/98 (EGT L 345, 19.12.1998, s. 49).

3

Förordning (EG) nr 555/2000 (EGT L 68, 16.3.2000, s. 3).

4

Förordning (EG) nr 1267/1999 (EGT L 161, 26.6.1999, s. 73).

5

Förordning (EG) nr 1268/1999 (EGT L 161, 26.6.1999, s. 87).

6

Interinstitutionellt avtal av den 6 maj 1999 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och förbättring av budgetförfarandet (EGT C 172, 18.6.1999, s. 1).

Constitution/P9/sv 18

2. Punkt 1 skall inte gälla för utgifter under garantisektionen i Europeiska utvecklings- och

garantifonden för jordbruket enligt artiklarna 2.1, 2.2 och 3.3 i rådets förordning (EG) nr 1258/1999

av den 17 maj 1999 om finansiering av den gemensamma jordbrukspolitiken

1

, vilka inte kommer att

berättiga till gemenskapsfinansiering förrän efter den 1 maj 2004, i enlighet med artikel 2 i detta

protokoll.

Punkt 1 skall dock gälla för utgifter för landsbygdsutveckling under garantisektionen i Europeiska

utvecklings- och garantifonden för jordbruket enligt artikel 47 i rådets förordning (EG)

nr 1257/1999 av den 17 maj 1999 om stöd från Europeiska utvecklings- och garantifonden för

jordbruket (EUGFJ) till utveckling av landsbygden och om ändring och upphävande av vissa

förordningar

2

, med förbehåll för de villkor som fastställs i ändringen av den förordningen i bilaga II

till anslutningsakten av den 16 april 2003.

3. Med förbehåll för den sista meningen i punkt 1 skall de nya medlemsstaterna från och med

den 1 januari 2004 medverka i unionens program och organ på samma villkor och under samma

förutsättningar som de nuvarande medlemsstaterna med finansiering ur unionens allmänna budget.

4. Om några åtgärder är nödvändiga för att underlätta övergången från föranslutningsordningen

till den ordning som följer av tillämpningen av denna artikel, skall kommissionen anta de åtgärder

som behövs.

1

EGT L 160, 26.6.1999, s. 103.

2

EGT L 160, 26.6.1999, s. 80.

Constitution/P9/sv 19

ARTIKEL 22

1. Från och med den 1 maj 2004 skall upphandling, tecknande av kontrakt, fullgörande och

utbetalningar av föranslutningsstöd enligt Phareprogrammet, Phares program för

gränsöverskridande samarbete och föranslutningsfonderna för Cypern och Malta förvaltas av

genomförandeorgan i de nya medlemsstaterna.

Kommissionen skall anta europeiska beslut om att avstå från sin förhandskontroll av upphandling

och tecknande av kontrakt efter en positiv bedömning enligt systemet för utvidgat decentraliserat

genomförande (EDIS), i enlighet med de kriterier och villkor som fastställs i bilagan till

rådets förordning (EG) nr 1266/1999 av den 21 juni 1999 om samordning av stödet till

kandidatländerna inom ramen för föranslutningsstrategin och om ändring av

förordning (EEG) nr 3906/89

1

.

Om dessa beslut om att avstå från förhandskontrollen inte har antagits före den 1 maj 2004 skall

inga kontrakt som undertecknas mellan den 1 maj 2004 och den dag då kommissionen antar sina

beslut berättiga till föranslutningsstöd.

I undantagsfall får kommissionen dock, om kommissionens beslut om att avstå från

förhandskontrollen försenas till efter den 1 maj 2004 av skäl som inte kan tillskrivas myndigheterna

i en ny medlemsstat, i vederbörligen motiverade fall anse att villkoren för föranslutningsstöd är

uppfyllda när det gäller kontrakt som undertecknas mellan den 1 maj 2004 och dagen för antagandet

av dessa beslut, och tillåta fortsatt genomförande av föranslutningsstödet under en begränsad

period, med förbehåll för kommissionens förhandskontroll av upphandling och tecknande av

kontrakt.

1

EGT L 232, 2.9.1999, s. 34.

Constitution/P9/sv 20

2. Övergripande budgetåtaganden som ingåtts före den 1 maj 2004 enligt de finansiella

föranslutningsinstrument som avses i punkt 1, inklusive ingående och registrering av därpå följande

enskilda rättsliga åtaganden och utbetalningar efter den 1 maj 2004 skall även fortsättningsvis styras

av reglerna och föreskrifterna i de finansiella föranslutningsinstrumenten och belasta motsvarande

budgetkapitel tills de berörda programmen och projekten har avslutas. Trots detta skall offentlig

upphandling som inleds efter den 1 maj 2004 genomföras i enlighet med relevanta unionsakter.

3. Programplanering för det föranslutningsstöd som avses i punkt 1 skall genomföras för

sista gången under det sista hela kalenderåret före den 1 maj 2004. Kontrakt för åtgärder enligt

dessa program måste tecknas inom de följande två åren och utbetalningar göras enligt vad som

fastställs i finansieringsavtalet

1

, vanligtvis i slutet av det tredje året efter åtagandet. Inga

förlängningar av perioden för tecknande av kontrakt skall beviljas. I särskilda, vederbörligen

motiverade fall kan begränsad förlängning av varaktigheten beviljas i fråga om utbetalning.

4. För att garantera den erforderliga utfasningen av de finansiella föranslutningsinstrument som

avses i punkt 1 samt av ISPA-programmet och en smidig övergång mellan de regler som är

tillämpliga före den 1 maj 2004 och de som är tillämpliga efter den 1 maj 2004 får kommissionen

vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att den nödvändiga stadgeenliga personalstyrkan

bibehålls i de nya medlemsstaterna under högst 15 månader efter den 1 maj 2004. Under denna

1

I enlighet med Phares riktlinjer (SEK(1999) 1596, uppdaterade den 6.9.2002 genom C 3303/2).

Constitution/P9/sv 21

period skall tjänstemän, som utplacerats på tjänster i de nya medlemsstaterna före den 1 maj 2004

och som måste vara kvar i tjänst i dessa stater efter detta datum, som ett undantag åtnjuta samma

finansiella och materiella villkor som de som tillämpades av kommissionen före den 1 maj 2004, i

enlighet med bilaga X till de tjänsteföreskrifter för tjänstemännen vid Europeiska gemenskaperna

och anställningsvillkor för övriga anställda vid dessa gemenskaper som fastställs i förordning (EEG,

Euratom, EKSG) nr 259/68

1

. De administrativa utgifterna, inklusive löner för annan personal, som

krävs för förvaltning av föranslutningsstödet skall under hela 2004 och fram till slutet av juli 2005

finansieras genom rubriken "Stödutgifter för verksamheten" (f.d. del B i budgeten) eller liknande

rubriker för de finansiella instrument som avses i punkt 1 samt ISPA-programmet i de relevanta

föranslutningsbudgetarna.

5. När projekt som godkänts enligt förordning (EG) nr 1258/1999 inte längre kan finansieras

genom det instrumentet får de införlivas med programplaneringen för landsbygdsutvecklingen och

finansieras genom Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket. Om det behövs

särskilda övergångsåtgärder i detta hänseende skall dessa antas av kommissionen i enlighet med

förfarandena i artikel 50.2 i rådets förordning (EG) nr 1260/1999 av den 21 juni 1999 om allmänna

bestämmelser för strukturfonderna

2

.

ARTIKEL 23

1. Mellan den 1 maj 2004 och utgången av 2006 skall unionen tillhandahålla tillfälligt finansiellt

stöd, nedan kallat "övergångsmekanismen", för de nya medlemsstaterna, så att de kan utveckla och

förstärka sin administrativa förmåga att genomföra unionsrätten och Europeiska

atomenergigemenskapsrätten och kontrollera att den efterlevs samt främja ett inbördes utbyte av

goda rutiner.

1

EGT L 56, 4.3.1968, s. 1.

2

EGT L 161, 26.6.1999, s. 1.

Constitution/P9/sv 22

2. Stödet skall inriktas på det fortsatta behovet av att förstärka den institutionella kapaciteten på

vissa områden genom åtgärder som inte kan finansieras ur strukturfonderna, i synnerhet på följande

områden:

a) Rättsliga och inrikes frågor (stärkande av rättsväsendet, kontroller vid de yttre gränserna,

strategi mot korruption, stärkande av brottsbekämpningskapaciteten).

b) Finansiell kontroll.

c) Skydd av unionens och Europeiska atomenergigemenskapens ekonomiska intressen och

bedrägeribekämpning.

d) En inre marknaden, inklusive tullunionen.

e) Miljö.

f) Veterinärmyndigheter och uppbyggnad av administrativ förmåga i samband med

livsmedelssäkerhet.

g) Strukturer för administration och kontroll inom jordbruket och landsbygdsutvecklingen,

inklusive det integrerade administrations- och kontrollsystemet (IACS).

h) Kärnsäkerhet (förbättrande av effektivitet och kompetens hos kärnsäkerhetsmyndigheterna

och deras tekniska stödorganisationer samt de offentliga organen för hantering av radioaktivt

avfall).

Constitution/P9/sv 23

i) Statistik.

j) Stärkande av den offentliga förvaltningen i enlighet med de behov som identifierats i

kommissionens övergripande övervakningsrapport och som inte täcks av strukturfonderna.

3. Beslut om att bevilja ekonomiskt stöd inom ramen för övergångsmekanismen skall fattas i

enlighet med förfarandet i artikel 8 i rådets förordning (EEG) nr 3906/89 av den 18 december 1989

om ekonomiskt stöd till vissa länder i centrala och östra Europa

.

4. Programmet skall genomföras i enlighet med artikel 53.1 a och 1 b i budgetförordningen för

Europeiska gemenskapernas allmänna budget

2

eller i den europeiska lag som ersätter den

förordningen. När det gäller projekt för partnersamverkan mellan offentliga förvaltningar som syftar

till institutionsuppbyggnad skall förfarandet med inbjudan att lämna förslag genom det nätverk av

kontaktpunkter som finns i medlemsstaterna gälla även i fortsättningen i enlighet med ramavtalen

med de nuvarande medlemsstaterna om föranslutningsstöd.

Åtagandebemyndigandena för övergångsmekanismen, i 1999 års priser, skall vara

200 miljoner euro 2004, 120 miljoner euro 2005 och 60 miljoner euro 2006. De årliga anslagen

skall beviljas av budgetmyndigheten inom ramen för budgetplanen, enligt definitionen i det

interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999.

1

EGT L 375, 23.12.1989, s. 11.

2

Förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (EGT L 248, 16.9.2002, s. 1).

Constitution/P9/sv 24

ARTIKEL 24

1. Härmed inrättas en Schengenfacilitet som ett tillfälligt instrument för att mellan den 1 maj

2004 och utgången av 2006 bistå stödmottagande medlemsstater med att finansiera åtgärder vid

unionens nya yttre gränser för genomförande av Schengenregelverket och kontroll vid de yttre

gränserna.

I syfte att ta itu med de brister som har upptäckts i samband med förberedandet av deltagande i

Schengen, skall följande typer av åtgärder berättiga till finansiering från Schengenfaciliteten:

a) Investeringar i uppförande, upprustning eller uppgradering av gränsövergångsinfrastruktur

och härmed förbundna byggnader.

b) Investeringar i alla typer av operativ utrustning (t.ex. laboratorieutrustning, detektionsredskap,

maskinvara och programvara för Schengens informationssystem – SIS II, transportmedel).

c) Utbildning av gränsvakter.

d) Stöd till kostnaderna för logistik och operationer.

Constitution/P9/sv 25

2. Följande belopp skall ställas till nedan förtecknade mottagarmedlemsstaters förfogande enligt

Schengenfaciliteten, som stödbetalningar i form av schablonbelopp:

2004 2005 2006

(miljoner euro, 1999 års priser)

Estland 22,9 22,9 22,9

Lettland 23,7 23,7 23,7

Litauen 44,78 61,07 29,85

Ungern 49,3 49,3 49,3

Polen 93,34 93,33 93,33

Slovenien 35,64 35,63 35,63

Slovakien 15,94 15,93 15,93

3. Mottagarmedlemsstaterna skall ha ansvaret för att välja ut och genomföra enskilda

operationer i enlighet med denna artikel. De skall även ha ansvaret för att samordna utnyttjandet av

Schengenfaciliteten med biståndet från andra unionsinstrument, säkerställa kompatibilitet med

annan unionspolitik och andra unionsåtgärder och överensstämmelse med budgetförordningen för

Europeiska gemenskapernas allmänna budget eller med den europeiska lag som ersätter denna.

Stödbetalningarna i form av schablonbelopp skall utnyttjas inom tre år efter den första betalningen

och eventuella outnyttjade medel eller medel som använts på otillbörligt sätt skall återkrävas av

kommissionen. Mottagarmedlemsstaterna skall senast sex månader efter utgången av den treåriga

tidsfristen lägga fram en heltäckande rapport om det finansiella genomförandet av

schablonbeloppsbetalningarna, med en motivering av utgifterna.

Constitution/P9/sv 26

Mottagarmedlemsstaten skall utöva detta ansvar utan att det påverkar kommissionens ansvar för

genomförandet av unionens budget och i enlighet med bestämmelserna i budgetförordningen eller

den europeiska lag som ersätter denna för decentraliserad förvaltning.

4. Kommissionen bibehåller rätten till kontroll genom Europeiska byrån för

bedrägeribekämpning (OLAF). Kommissionen och revisionsrätten får även genomföra kontroller på

plats i enlighet med vederbörliga förfaranden.

5. Kommissionen får anta sådana tekniska bestämmelser som är nödvändiga för Schengen-

facilitetens funktion.

ARTIKEL 25

De belopp som avses i artiklarna 18, 19, 23 och 24 skall justeras årligen, som en del av den tekniska

justering som föreskrivs i punkt 15 i det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999.

ARTIKEL 26

1. Om det inom tre år efter den 1 maj 2004 skulle uppstå svårigheter som är allvarliga och kan

bli bestående inom någon ekonomisk sektor eller som kan allvarligt försämra ekonomin inom ett

visst geografiskt område, får en ny medlemsstat ansöka om bemyndigande att anta skyddsåtgärder

för att rätta till situationen och anpassa sektorn i fråga till ekonomin på den inre marknaden.

Constitution/P9/sv 27

Under samma förutsättningar får var och en av de nuvarande medlemsstaterna ansöka om

bemyndigande att anta skyddsåtgärder som kan avse någon eller några av de nya medlemsstaterna.

2. Efter begäran av den berörda medlemsstaten skall kommissionen enligt ett brådskande

förfarande anta europeiska förordningar eller beslut om fastställande av de skyddsåtgärder som den

finner nödvändiga och ange under vilka förutsättningar och hur de skall genomföras.

Vid allvarliga ekonomiska svårigheter och efter uttrycklig begäran av den berörda medlemsstaten

skall kommissionen fatta sitt beslut inom fem arbetsdagar från det att den fick begäran tillsammans

med relevanta uppgifter om bakgrunden. De åtgärder som på detta sätt beslutas skall gälla med

omedelbar verkan, skall ta hänsyn till alla berörda parters intressen och skall inte innefatta några

gränskontroller.

3. Åtgärder enligt punkt 2 kan innebära avvikelser från bestämmelserna i konstitutionen, och

särskilt från detta protokoll, i den mån och så länge det är strikt nödvändigt för att uppnå de mål

som avses i punkt 1. I första hand skall sådana åtgärder väljas som stör den inre marknadens

funktion så litet som möjligt.

ARTIKEL 27

Om en ny medlemsstat inte har lyckats genomföra åtaganden som gjorts inom ramen för

anslutningsförhandlingarna och därigenom orsakar en allvarlig störning i den inre marknadens

funktion, inbegripet åtaganden inom all sektorspolitik som avser ekonomisk verksamhet med

gränsöverskridande verkan, eller om det föreligger en överhängande risk för en sådan störning, kan

kommissionen, inom tre år efter den 1 maj 2004, på grundval av en motiverad begäran från en

medlemsstat eller på eget initiativ anta europeiska förordningar eller beslut som föreskriver

lämpliga åtgärder.

Constitution/P9/sv 28

Åtgärderna skall vara proportionella och i första hand väljas så att de stör den inre marknadens

funktion så litet som möjligt, i förekommande fall med tillämpning av befintliga sektoriella

skyddsmekanismer. Sådana skyddsåtgärder får inte åberopas som ett medel för godtycklig

diskriminering eller dolda restriktioner av handeln mellan medlemsstater. Åtgärderna skall inte

kvarstå längre än vad som är absolut nödvändigt och skall i vart fall upphävas när det relevanta

åtagandet har genomförts. De får dock tillämpas utöver den period som anges i första stycket så

länge som de relevanta åtagandena inte har uppfyllts. Med hänsyn till den nya berörda

medlemsstatens framsteg med att uppfylla sina åtaganden kan kommissionen anpassa åtgärderna på

lämpligt sätt. Kommissionen skall underrätta rådet i god tid innan den återkallar de europeiska

förordningarna eller besluten om fastställande av skyddsåtgärder och skall vederbörligen beakta alla

synpunkter från rådet i detta avseende.

ARTIKEL 28

Om det i en ny medlemsstat finns allvarliga brister eller överhängande risk för sådana brister i

införlivandet, genomförandet eller tillämpningen av rambeslut eller andra relevanta åtaganden,

samarbetsinstrument och beslut som avser ömsesidigt erkännande på det straffrättsliga området och

som antagits enligt avdelning VI i EU-fördraget eller av direktiv och förordningar som avser

ömsesidigt erkännande på det civilrättsliga området och som antagits enligt avdelning IV i

EG-fördraget samt de europeiska lagar och ramlagar som har antagits på grundval av del III

avdelning III kapitel IV avsnitten 3 och 4 i konstitutionen, får kommissionen, inom tre år efter

den 1 maj 2004, på grundval av en motiverad begäran från en medlemsstat eller på eget initiativ och

efter samråd med medlemsstaterna, anta europeiska förordningar eller beslut som föreskriver

lämpliga åtgärder och ange under vilka förutsättningar och hur dessa åtgärder skall genomföras.

Constitution/P9/sv 29

Dessa åtgärder får bestå i ett tillfälligt upphävande av tillämpningen av relevanta bestämmelser och

beslut i förbindelserna mellan en ny medlemsstat och en eller flera andra medlemsstater, utan att det

påverkar ett fortsatt nära rättsligt samarbete. Åtgärderna skall inte kvarstå längre än vad som är

absolut nödvändigt och skall i vart fall upphävas när bristerna har avhjälpts. De får dock tillämpas

utöver den period som anges i första stycket så länge dessa brister kvarstår. Med hänsyn till den

berörda nya medlemsstatens framsteg med att avhjälpa de brister som fastställts kan kommissionen

anpassa antagna åtgärder på lämpligt sätt efter samråd med medlemsstaterna. Kommissionen skall

underrätta rådet i god tid innan den återkallar skyddsåtgärder och skall vederbörligen beakta alla

synpunkter från rådet i detta avseende.

ARTIKEL 29

För att den inre marknaden skall fungera obehindrat får tillämpningen av de nya medlemsstaternas

nationella regler under de övergångsperioder som anges i bilagorna V

  • till anslutningsakten av

den 16 april 2003 inte leda till gränskontroller mellan medlemsstater.

Constitution/P9/sv 30

ARTIKEL 30

Om det krävs övergångsåtgärder för att underlätta övergången från den nuvarande ordningen i de

nya medlemsstaterna till den som följer av tillämpningen av den gemensamma jordbrukspolitiken

enligt villkoren i detta protokoll, skall sådana åtgärder antas av kommissionen i enlighet med

förfarandet i artikel 42.2 i rådets förordning (EG) nr 1260/2001 av den 19 juni 2001 om den

gemensamma organisationen av marknaden för socker

1

eller, i förekommande fall, i motsvarande

artiklar i de andra förordningarna om den gemensamma organisationen av jordbruksmarknader eller

de europeiska lagar som ersätter dem eller det förfarande som fastställs i den tillämpliga

lagstiftningen. De övergångsåtgärder som avses i denna artikel får antas inom tre år efter

den 1 maj 2004, och tillämpningen skall begränsas till denna period. Genom en europeisk lag som

antas av rådet kan perioden förlängas. Rådet skall besluta med enhällighet efter att ha hört

Europaparlamentet.

ARTIKEL 31

Om det krävs övergångsåtgärder för att underlätta övergången från den nuvarande ordningen i de

nya medlemsstaterna till den som följer av tillämpningen av unionens veterinära och fytosanitära

bestämmelser, skall sådana åtgärder antas av kommissionen i enlighet med det förfarande som

fastställs i den tillämpliga lagstiftningen. Dessa åtgärder skall antas inom tre år efter

den 1 maj 2004, och tillämpningen skall begränsas till denna period.

ARTIKEL 32

1. Mandattiden för nya ledamöter i de kommittéer, grupper och andra organ som finns

förtecknade i bilaga XVI till anslutningsakten av den 16 april 2003 skall gå ut vid samma

tidpunkt som mandattiden för ledamöterna i tjänst den 1 maj 2004.

1

EGT L 178, 30.6.2001, s. 1.

Constitution/P9/sv 31

2. Mandattiden för de nya ledamöterna i de av kommissionen inrättade kommittéer och grupper

som finns förtecknade i bilaga XVII till anslutningsakten av den 16 april 2003 skall gå ut vid

samma tidpunkt som mandattiden för ledamöterna i tjänst den 1 maj 2004.

AVDELNING IV

TILLÄMPNING AV INSTITUTIONERNAS AKTER

ARTIKEL 33

Från och med den 1 maj 2004 skall direktiv och beslut enligt artikel 249 i EG-fördraget och

artikel 161 i Euratomfördraget anses vara riktade till de nya medlemsstaterna, i den utsträckning

dessa direktiv och beslut är riktade till alla de nuvarande medlemsstaterna. Med undantag för

sådana direktiv och beslut som träder i kraft på det sätt som anges i artikel 254.1 och 254.2 i

EG-fördraget skall direktiven och besluten anses ha anmälts till de nya medlemsstaterna

den 1 maj 2004.

ARTIKEL 34

De nya medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för att från och med

den 1 maj 2004 följa bestämmelser i direktiv och beslut enligt artikel 249 i EG-fördraget och

artikel 161 i Euratomfördraget, om någon annan dag för detta inte anges i de bilagor som avses

i artikel 15 eller i någon annan bestämmelse i detta protokoll.

Constitution/P9/sv 32

ARTIKEL 35

Om inte annat föreskrivs skall rådet på förslag från kommissionen anta de europeiska förordningar

eller beslut som behövs för att genomföra bestämmelserna i bilagorna III och IV i anslutningsakten

av den 20 april 2003 som avses i artiklarna 12 och 13 i detta protokoll.

ARTIKEL 36

1. Sådana anpassningar av institutionernas akter vilka har antagits före den 1 maj 2004 som

behövs och som inte finns med i detta protokoll skall göras i enlighet med förfarandet i punkt 2.

De skall träda i kraft den 1 maj 2004.

2. För detta ändamål skall rådet på förslag från kommissionen – eller kommissionen, beroende

på vilken av dessa institutioner som har antagit akten i dess ursprungliga lydelse, anta de akter som

behövs.

ARTIKEL 37

Inom tre månader från och med den 1 maj 2004 skall de nya medlemsstaterna underrätta

kommissionen enligt artikel 33 i Euratomfördraget om de bestämmelser i lagar och andra

författningar som inom deras territorier skall skydda arbetstagare och allmänheten mot fara som

orsakas av joniserande strålning.

Constitution/P9/sv 33

DEL TVÅ

BESTÄMMELSER OM PROTOKOLL

SOM FOGAS TILL ANSLUTNINGSAKTEN AV DEN 16 APRIL 2003

AVDELNING I

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OM EUROPEISKA INVESTERINGSBANKEN

ARTIKEL 38

Spanien skall betala in 309 686 775 euro som andel av det inbetalade kapitalet för ökningen av

landets tecknade kapital. Detta belopp skall betalas i åtta lika stora delbetalningar, som förfaller till

betalning den 30 september 2004, 30 september 2005, 30 september 2006, 31 mars 2007,

30 september 2007, 31 mars 2008, 30 september 2008 och 31 mars 2009.

Spanien skall, i åtta lika stora delbetalningar, som förfaller till betalning på nämnda dagar, bidra till

reserver och avsättningar som har karaktär av reserver samt till de överföringar till reserver och

avsättningar som skall göras och som motsvarar saldot på resultaträkningen i slutet av månaden före

den 1 maj 2004, enligt uppgifterna i bankens balansräkning, med belopp motsvarande 4,1292 % av

reserverna och avsättningarna.

Constitution/P9/sv 34

ARTIKEL 39

Från och med den 1 maj 2004 skall de nya medlemsstaterna betala in följande belopp, som

motsvarar deras andel av det inbetalade kapitalet för det tecknade kapitalet enligt artikel 4 i stadgan

för Europeiska investeringsbanken.

Polen 170 563 175 euro

Tjeckien 62 939 275 euro

Ungern 59 543 425 euro

Slovakien 21 424 525 euro

Slovenien 19 890 750 euro

Litauen 12 480 875 euro

Cypern 9 169 100 euro

Lettland 7 616 750 euro

Estland 5 882 000 euro

Malta 3 490 200 euro

Dessa belopp skall betalas i åtta lika stora delbetalningar, som förfaller till betalning

den 30 september 2004, 30 september 2005, 30 september 2006, 31 mars 2007, 30 september 2007,

31 mars 2008, 30 september 2008 och 31 mars 2009.

Constitution/P9/sv 35

ARTIKEL 40

De nya medlemsstaterna skall, i åtta lika stora delbetalningar, som förfaller till betalning på de

dagar som avses i artikel 39, bidra till reserver och avsättningar som har karaktär av reserver samt

till de överföringar till reserver och avsättningar som skall göras och som motsvarar saldot på

resultaträkningen i slutet av april 2004, enligt uppgifterna i Europeiska investeringsbankens

balansräkning, med belopp motsvarande följande procentandelar av reserverna och avsättningarna:

Polen 2,2742 %

Tjeckien 0,8392 %

Ungern 0,7939 %

Slovakien 0,2857 %

Slovenien 0,2652 %

Litauen 0,1664 %

Cypern 0,1223 %

Lettland 0,1016 %

Estland 0,0784 %

Malta 0,0465 %

ARTIKEL 41

Det kapital och de inbetalningar som föreskrivs i artiklarna 38, 39 och 40 skall inbetalas kontant i

euro av Spanien och de nya medlemsstaterna, om inte bankens råd med enhällighet beslutar något

annat.

Constitution/P9/sv 36

AVDELNING II

BESTÄMMELSER OM OMSTRUKTURERING AV

DEN TJECKISKA STÅLINDUSTRIN

ARTIKEL 42

1. Trots artiklarna III-167 och III-168 i konstitutionen skall det statliga stöd som Tjeckien beviljat bestämda delar av den tjeckiska stålindustrin för omstrukturering från 1997 till 2003 anses vara förenligt med den inre marknaden under förutsättning att

a) den period som anges i artikel 8.4 i protokoll nr 2 om EKSG-produkter till Europaavtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Tjeckien, å andra sidan

1

har förlängts så att det gäller fram till den 1 maj

2004,

b) de villkor som anges i omstruktureringsplanen på grundval av vilka ovannämnda protokoll

förlängdes uppfylls under hela perioden 2002

c) de villkor som anges i denna avdelning är uppfyllda, och

d) inget statligt stöd för omstrukturering betalas till den tjeckiska stålindustrin efter den 1 maj 2004.

1

EGT L 360, 31.12.1994, s. 2.

Constitution/P9/sv 37

2. Omstruktureringen av den tjeckiska stålindustrin som den beskrivs i de individuella verksamhetsplanerna för de företag som förtecknas i bilaga 1 till protokoll nr 2 till anslutningsakten av den 16 april 2003 (nedan kallade "stödmottagande företag"), och i linje med de villkor som anges i denna avdelning, skall vara avslutad senast den 31 december 2006 (nedan kallad "slutet på omstruktureringsperioden").

3. Endast stödmottagande företag skall vara berättigade till statligt stöd inom ramen för omstruktureringsprogrammet för den tjeckiska stålindustrin.

4. Ett stödmottagande företag får inte

a) vid sammanslagning med ett företag som inte anges i bilaga 1 i protokoll nr 2 till

anslutningsakten av den 16 april 2003 överlåta åtnjutandet av det stöd som beviljats det

stödmottagande företaget,

b) ta över tillgångar från ett företag som inte ingår i bilaga 1 i protokoll nr 2 till anslutningsakten

av den 16 april 2003 och som förklaras i konkurs under perioden fram till och med

den 31 december 2006.

5. Varje eventuell senare privatisering av något av de stödmottagande företagen skall ske med

respekt för de villkor och principer om bärkraft, statligt stöd och kapacitetsminskning som fastställs

i denna avdelning.

Constitution/P9/sv 38

6. Det totala omstruktureringsstödet som beviljas stödmottagande företag skall fastställas mot

bakgrund av de berättiganden som anges i den godkända tjeckiska stålomstruktureringsplanen och

enskilda företagsplaner godkända av rådet. Emellertid är utbetalt stöd under perioden 1997

  • begränsat till ett belopp om högst CZK 14 147 425 201. Av detta sammanlagda belopp erhåller

Nová Huť högst CZK 5 700 075 201, Vítkovice Steel högst CZK 8 155 350 000 och

Válcovny Plechu Frýdek Místek högst CZK 292 000 000 beroende på kraven i den godkända

omstruktureringsplanen. Stödet skall beviljas endast en gång. Inget ytterligare statligt stöd skall

beviljas av Tjeckien för omstrukturering av den tjeckiska stålindustrin.

7. Den nettokapacitetsminskning som skall uppnås av Tjeckien när det gäller färdiga produkter

under tiden 1997

  • skall vara 590 000 ton.

Kapacitetsminskningen skall endast mätas på grundval av definitiv nedläggning av

produktionsanläggningar genom fysisk destruktion som innebär att de ej kan tas i bruk på nytt.

Konkursförklaring av ett stålföretag skall inte räknas som kapacitetsminskning.

Ovan nämnda nettokapacitetsminskning, tillsammans med alla andra kapacitetsminskningar som

bedömts som nödvändiga i omstruktureringsprogrammen, skall avslutas enligt tidsplanen i bilaga 2

i protokoll nr 2 till anslutningsakten av den 16 april 2003.

8. Tjeckien skall undanröja handelshindren på kolmarknaden i enlighet med regelverket senast

vid anslutningen, så att de tjeckiska stålföretagen får tillgång till kol till internationella

marknadspriser.

Constitution/P9/sv 39

9. Det stödmottagande företaget Nová Huťs verksamhetsplan skall genomföras. Detta innebär

särskilt följande:

a) Anläggningen Vysoké Pece Ostrava skall inlemmas i Nová Huťs organisationsram genom att

full äganderätt förvärvas. Ett måldatum skall anges för denna sammanslagning och en

ansvarig för genomförandet skall utses.

b) Omstruktureringsansträngningarna skall koncentreras på följande:

i) Nová Huť skall utvecklas från ett produktionsorienterat till ett marknadsorienterat

företag och företagsledningen måste bli effektivare och verkningsfullare och bland

annat redovisa kostnaderna klarare och tydligare.

ii) Nová Huť skall se över sin produktmix och gå in på marknader med högre

produktförädlingsvärde.

iii) Nová Huť skall snarast efter undertecknandet av anslutningsfördraget göra de

nödvändiga investeringarna för att uppnå bättre kvalitet på färdiga produkter.

c) Omstrukturering av arbetskraften skall genomföras. Produktivitetsnivåer som är jämförbara

med de nivåer som uppnåtts av unionens stålindustriföretag skall uppnås

den 31 december 2006 på grundval av konsoliderade siffror från de berörda stödmottagande

företagen.

Constitution/P9/sv 40

d) Den 1 maj 2004 skall det ha uppnåtts överensstämmelse med de relevanta bestämmelserna i

gemenskapens regelverk när det gäller miljöskydd, inbegripet de nödvändiga investeringar

som tas upp i verksamhetsplanen. I enlighet med verksamhetsplanerna skall de nödvändiga

framtida investeringarna i samband med samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa

föroreningar, som skall garantera överensstämmelse med rådets direktiv 96/61/EG av den 24

september 1996 om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar

1

,

genomföras senast den 1 november 2007.

10. Det stödmottagande företaget Vítkovice Steels verksamhetsplan skall genomföras. Detta

innebär särskilt följande:

a) Duo Mill skall stängas definitivt senast den 31 december 2006. Om företaget förvärvas av en

strategisk investerare skall ett villkor i köpekontraktet vara att företaget läggs ner senast vid

detta datum.

b) Omstruktureringsansträngningarna skall koncentreras på följande:

i) En ökad direktförsäljning och större fokusering på kostnadsminskningar utgör viktiga

inslag i en effektivare företagsledning.

ii) Anpassning till marknadens efterfrågan och växling till produkter med högre

förädlingsvärde.

iii) Den föreslagna investeringen i den andra ståltillverkningsprocessen skall flyttas fram

från 2004 till 2003, så att det blir möjligt för företaget att konkurrera med kvaliteten i

stället för med priset.

1

EGT L 257, 10.10.1996, s. 26.

Constitution/P9/sv 41

c) Överensstämmelse med relevanta bestämmelserna i gemenskapens regelverk när det gäller

miljöskydd skall ha uppnåtts den 1 maj 2004, inbegripet de nödvändiga investeringar som tas

upp i verksamhetsplanen och som inbegriper behovet av framtida investeringar i samband

med samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar.

11. Verksamhetsplanen för det stödmottagande företaget Válcovny Plechu Frýdek Místek

(VPFM) skall genomföras. Detta innebär särskilt följande:

a) Varmvalsverken nr 1 och 2 skall stängas definitivt i slutet av 2004.

b) Omstruktureringsansträngningarna skall koncentreras på följande:

i) Att snarast efter undertecknandet av anslutningsfördraget göra de nödvändiga

investeringarna för att uppnå bättre kvalitet på färdiga produkter på kort sikt.

ii) Prioritering av genomförande av fastställda möjligheter till vinstförbättringar av vital

betydelse (bl.a. omstruktureringar på anställningssidan, kostnadsminskningar, förbättrad

avkastning och omorientering av distributionen).

12. Alla senare ändringar i den övergripande omstruktureringsplanen och i de individuella

planerna måste godkännas av kommissionen och vid behov rådet.

13. Omstruktureringen skall genomföras med full insyn och på grundval av sunda

marknadsekonomiska principer.

Constitution/P9/sv 42

14. Kommissionen och rådet skall fram till utgången av omstruktureringsperioden, i enlighet med

punkterna 15

  • noga övervaka hur omstruktureringen genomförs och hur villkoren i denna avdelning rörande bärkraft, statligt stöd och kapacitetsminskningar före och efter den 1 maj 2004

uppfylls. Kommissionen skall därför rapportera till rådet.

15. Kommissionen och rådet skall övervaka de riktmärken för omstruktureringen som anges

i bilaga 3 till protokoll nr 2 till anslutningsakten av den 16 april 2003. Hänvisningarna i nämnda

bilaga till punkt 16 i nämnda protokoll skall uppfattas som hänvisningar till punkt 16 i denna

artikeln.

16. Övervakningen skall innefatta en oberoende utvärdering som skall genomföras 2003, 2004,

2005 och 2006. Kommissionens bärkraftstest skall vara en viktig faktor för att säkerställa att

bärkraft har uppnåtts.

17. Tjeckien skall samarbeta fullt ut vid samtliga övervakningsarrangemang. Särskilt gäller

följande:

a) Tjeckien skall förse kommissionen med halvårsrapporter om omstruktureringen av de

stödmottagande företagen, senast den 15 mars och den 15 september varje år fram till

utgången av omstruktureringsperioden.

b) Den första rapporten skall vara kommissionen till handa senast den 15 mars 2003 och den

sista rapporten senast den 15 mars 2007, om inte kommissionen beslutar något annat.

Constitution/P9/sv 43

c) Rapporterna skall innehålla all information som behövs för att övervaka

omstruktureringsprocessen och minskningen och utnyttjandet av kapaciteten och ge

tillräckliga finansiella uppgifter för att möjliggöra en bedömning av huruvida villkoren och

kraven i denna avdelning har uppfyllts. Rapporterna skall åtminstone omfatta den information

som anges i bilaga 4 i protokoll nr 2 till anslutningsakten av den 16 april 2003, som

kommissionen förbehåller sig rätten att ändra i linje med de erfarenheter som görs under

övervakningen. Förutom enskilda verksamhetsrapporter för de stödmottagande företagen skall

det även utarbetas en rapport om den övergripande situationen inom den tjeckiska stålsektorn,

inbegripet den senaste makroekonomiska utvecklingen.

d) Tjeckien skall kräva att de stödmottagande företagen lämnar alla relevanta uppgifter som

under andra omständigheter skulle kunna betraktas som konfidentiella. När kommissionen

rapporterar till rådet skall den se till att konfidentiell information om de enskilda företagen

inte avslöjas.

18. Kommissionen får när som helst ge i uppdrag åt en oberoende konsult att utvärdera

övervakningsresultaten, göra nödvändiga undersökningar och avlägga rapport för kommissionen

och rådet.

19. Om kommissionen på grundval av de rapporter som avses i punkt 17 finner att det

förekommit väsentliga avvikelser från de finansiella uppgifter som legat till grund för bedömningen

av bärkraften, kan den kräva att Tjeckien inför lämpliga bestämmelser för att förstärka

omstruktureringsåtgärderna för de berörda stödmottagande företagen.

Constitution/P9/sv 44

20. Om övervakningen visar att

a) villkoren för övergångsbestämmelserna i denna avdelning inte har uppfyllts, eller att

b) de åtaganden som gjordes inom ramen för förlängningen av den period under vilken Tjeckien

undantagsvis får bevilja statligt stöd för omstruktureringen av landets stålindustri enligt

Europaavtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och deras

medlemsstater, å ena sidan, och Tjeckien, å andra sidan

1

inte har uppfyllts, eller att

c) Tjeckien under omstruktureringsperioden har beviljat ytterligare, oförenligt statligt stöd till

stålindustrin och i synnerhet till de stödmottagande företagen,

skall övergångsbestämmelserna i denna avdelning inte ha verkan.

Kommissionen skall införa nödvändiga bestämmelser för att kräva att berörda företag betalar

tillbaka sådant stöd som beviljats dem i strid med villkoren i denna avdelning.

1

EGT L 360, 31.12.1994, s. 2.

Constitution/P9/sv 45

AVDELNING III

BESTÄMMELSER OM FÖRENADE KONUNGARIKET STORBRITANNIEN

OCH NORDIRLANDS SUVERÄNA BASOMRÅDEN I CYPERN

ARTIKEL 43

1. De suveräna basområdena skall ingå i unionens tullområde, och i detta syfte skall de

unionsakter om tullpolitik och gemensam handelspolitik som förtecknas i del ett av bilagan till

protokoll nr 3 till anslutningsakten av den 16 april 2003 tillämpas på de suveräna basområdena, med

de ändringar som anges i nämnda bilaga. I nämnda bilaga bör hänvisningen till "detta protokoll"

uppfattas som en hänvisning till denna avdelning.

2. De unionsakter om omsättningsskatt, punktskatt och andra former av indirekt beskattning som

förtecknas i del två av bilagan till protokoll nr 3 till anslutningsakten av den 16 april 2003 skall

tillämpas på de suveräna basområdena, med de ändringar som anges i nämnda bilaga samt de

relevanta bestämmelserna om Cypern i detta protokoll.

3. De unionsrättsakter som förtecknas i del tre av bilagan till protokoll nr 3 till anslutningsakten

av den 16 april 2003 skall ändras i enlighet med nämnda bilaga för att göra det möjligt för

Förenade kungariket att bibehålla de lättnader och befrielser från tull och skatter på leveranser till

dess väpnade styrkor och ansluten personal som beviljas genom fördraget om upprättandet av

Republiken Cypern (nedan kallat "upprättandefördraget").

Constitution/P9/sv 46

ARTIKEL 44

Artiklarna III-225

  • i konstitutionen samt de bestämmelser som antas på grundval av dessa och de bestämmelser som antas i enlighet med artikel III-278.4 b i konstitutionen skall tillämpas på

Förenade kungarikets suveräna basområden.

ARTIKEL 45

De personer som är bosatta eller anställda inom Förenade kungarikets suveräna basområdens

territorium och som enligt arrangemang som fastställts i enlighet med upprättandefördraget och den

därmed förbundna notväxlingen av den 16 augusti 1960 omfattas av Republiken Cyperns

lagstiftning om social trygghet skall vad angår rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av

den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare

eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen

1

behandlas som om de var bosatta eller

anställda på Republiken Cyperns territorium.

ARTIKEL 46

1. Republiken Cypern skall inte vara skyldig att utföra kontroller av personer som passerar dess

land- eller sjögränser mot Förenade kungarikets suveräna basområden, och inga unionsrestriktioner

beträffande passerandet av yttre gränser skall gälla sådana personer.

2. Förenade kungariket skall utföra kontroller av personer som passerar Förenade kungarikets

suveräna basområdens yttre gränser, i enlighet med åtagandena i del fyra av bilagan till protokoll

nr 3 till anslutningsakten av den 16 april 2003.

1

EGT L 149, 5.7.1971, s. 2.

Constitution/P9/sv 47

ARTIKEL 47

För att säkerställa det faktiska genomförandet av denna avdelnings mål får rådet, på förslag av

kommissionen, anta ett europeiskt beslut om ändring av artiklarna 43–46, inbegripet bilagan till

protokoll nr 3 till anslutningsakten av den 16 april 2003, eller tillämpning av andra bestämmelser i

konstitutionen och unionsakterna på Förenade kungarikets suveräna basområden enligt villkor som

rådet självt får fastställa. Rådet skall besluta med enhällighet. Kommissionen skall samråda med

Förenade kungariket och Republiken Cypern innan den lägger fram ett förslag.

ARTIKEL 48

1. Om inte annat följer av punkt 2 skall Förenade kungariket ansvara för denna avdelnings

genomförande i sina suveräna basområden. Särskilt gäller följande:

a) Förenade kungariket skall ansvara för tillämpningen av de unionsåtgärder som anges i

avdelningen på områdena tull, indirekt beskattning och gemensam handelspolitik när det

gäller varor som förs in till eller ut från ön Cypern via en hamn eller en flygplats inom

Förenade kungarikets suveräna basområden.

b) Tullkontroll av sådana varor som importeras till eller exporteras från ön Cypern av

Förenade kungarikets väpnade styrkor via en hamn eller en flygplats i Republiken Cypern får

utföras inom Förenade kungarikets suveräna basområden.

Constitution/P9/sv 48

c) Förenade kungariket skall ansvara för utfärdandet av sådana licenser, tillstånd eller intyg som

enligt någon tillämplig unionsåtgärd kan krävas för varor som importeras till eller exporteras

från ön Cypern av Förenade kungarikets väpnade styrkor.

2. Republiken Cypern skall ansvara för förvaltning och betalning av eventuella unionsmedel

som personer i Förenade kungarikets suveräna basområden har rätt till enligt tillämpningen av den

gemensamma jordbrukspolitiken på de suveräna basområdena enligt artikel 44, och Republiken

Cypern skall inför kommissionen svara för sådana utgifter.

3. Utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 1 och 2 får Förenade kungariket i enlighet

med överenskommelser som ingåtts enligt upprättandefördraget till Republiken Cyperns behöriga

myndigheter delegera utförandet av sådana uppgifter som åvilar en medlemsstat genom eller enligt

någon av de bestämmelser som avses i artiklarna 43–46.

4. Förenade kungariket och Republiken Cypern skall samarbeta för att säkerställa det faktiska

genomförandet av denna avdelning i Förenade kungarikets suveräna basområden och skall vid

behov ingå ytterligare överenskommelser om delegering av genomförandet av någon av de

bestämmelser som avses i artiklarna 43–46. En kopia av varje sådan överenskommelse skall

föreläggas kommissionen.

Constitution/P9/sv 49

ARTIKEL 49

Den ordning som inrättas genom denna avdelning skall enbart avse den särskilda situationen i

Förenade konungarikets suveräna basområden i Cypern och får inte tillämpas på något annat

territorium i unionen; den skall ej heller utgöra något prejudikat, helt eller delvis, för någon annan

särskild ordning som redan finns eller kan komma att inrättas i något annat europeiskt territorium

bland dem som nämns i artikel IV-440 i konstitutionen.

ARTIKEL 50

Kommissionen skall vart femte år från och med den 1 maj 2004 avlägga rapport för

Europaparlamentet och rådet om genomförandet av bestämmelserna i denna avdelning.

ARTIKEL 51

Bestämmelserna i denna avdelning skall tillämpas mot bakgrund av förklaringen om Förenade

konungariket Storbritannien och Nordirlands suveräna basområden i Cypern där ordalydelsen i

ingressen till protokoll nr 3 till anslutningsakten av den 16 april 2003 återges utan att dess

rättsverkan ändras.

Constitution/P9/sv 50

AVDELNING IV

BESTÄMMELSER OM KÄRNKRAFTVERKET IGNALINA

I LITAUEN

ARTIKEL 52

Litauen, som erkänner unionens beredvillighet att tillhandahålla tillräckligt ytterligare stöd för

Litauens strävanden att avveckla kärnkraftverket Ignalina och framhäver detta uttryck för

solidaritet, har åtagit sig att stänga reaktor 1 i kärnkraftverket Ignalina före 2005 och reaktor 2 i

detta kärnkraftverk senast den 31 december 2009 och att sedan avveckla dessa reaktorer.

ARTIKEL 53

1. Under perioden 2004–2006 skall unionen förse Litauen med ytterligare ekonomiskt stöd till

landets avvecklingssträvanden samt för hantering av följderna av stängningen och avvecklingen av

kärnkraftverket Ignalina (nedan "Ignalinaprogrammet").

2. Åtgärderna enligt Ignalinaprogrammet skall beslutas och genomföras i enlighet med

bestämmelserna i rådets förordning (EEG) nr 3906/89 av den 18 december 1989 om ekonomiskt

stöd till vissa länder i centrala och Östra Europa

1

.

1

EGT L 375, 23.12.1989, s. 11.

Constitution/P9/sv 51

3. Ignalinaprogrammet skall bland annat omfatta åtgärder för att stödja avvecklingen av

kärnkraftverket Ignalina, åtgärder för miljöuppgradering i linje med regelverket och för

modernisering av den konventionella produktionskapaciteten för att ersätta de

två Ignalinareaktorernas produktionskapacitet samt andra åtgärder som följer av beslutet att stänga

och avveckla detta kärnkraftverk och som bidrar till den nödvändiga omstruktureringen,

miljöuppgraderingen och moderniseringen av energiproduktionen och överförings- och

distributionssektorerna i Litauen samt till att förbättra energiförsörjningstryggheten och förbättra

energieffektiviteten i Litauen.

4. Ignalinaprogrammet skall inbegripa åtgärder för att stödja kraftverkets personal när det gäller

att hålla en hög nivå för driftssäkerheten vid kärnkraftverket Ignalina fram till stängningen och

under avvecklingen av ovan nämnda reaktorenheter.

5. För perioden 2004–2006 skall Ignalinaprogrammet uppgå till 285 miljoner euro i

åtagandebemyndiganden, vilka skall fördelas på lika stora årliga åtaganden.

6. Bidraget enligt Ignalinaprogrammet får för vissa åtgärder uppgå till 100 % av de totala

utgifterna. Allt bör göras för att fortsätta den medfinansieringspraxis som etablerades under

föranslutningsstödet till Litauens avvecklingssträvanden samt för att allt efter behov attrahera

medfinansiering från andra källor.

7. Stödet enligt Ignalinaprogrammet får helt eller delvis göras tillgängligt som ett unionsbidrag

till den internationella stödfonden för avvecklingen av Ignalina, som förvaltas av Europeiska

banken för återuppbyggnad och utveckling.

Constitution/P9/sv 52

8. Offentligt stöd ur nationella källor, unionskällor och internationella källor

a) för miljöuppgradering i linje med regelverket och moderniseringsåtgärder vid det litauiska

värmekraftverket i Elektrenai, som den viktigaste ersättningen för produktionskapaciteten hos

de båda reaktorerna vid kärnkraftverket Ignalina, och

b) för avvecklingen av kärnkraftverket Ignalina,

skall vara förenligt med den inre marknaden enligt definitionen i konstitutionen.

9. Offentligt stöd ur nationella källor, unionskällor och internationella källor till Litauens

ansträngningar att hantera konsekvenserna av stängningen och avvecklingen av kärnkraftverket

Ignalina får från fall till fall betraktas som förenligt – enligt konstitutionen – med den inre

marknaden, i synnerhet offentligt stöd för att förbättra energiförsörjningstryggheten.

ARTIKEL 54

1. Unionen, som erkänner att avvecklingen av kärnkraftverket Ignalina är långsiktig och för

Litauen innebär en utomordentligt stor finansiell belastning, som inte står i proportion till landets

storlek och ekonomiska styrka, skall i solidaritet med Litauen tillhandahålla tillräckligt ytterligare

stöd för avvecklingssträvandena efter 2006.

Constitution/P9/sv 53

2. Ignalinaprogrammet skall i detta syfte fortsättas utan avbrott och förlängas utöver 2006.

Genomförandebestämmelserna för det förlängda Ignalinaprogrammet skall antas i enlighet med

förfarandet i artikel 35 och träda i kraft senast när budgetplanen enligt det interinstitutionella avtalet

av den 6 maj 1999 löper ut.

3. Det förlängda Ignalinaprogrammet enligt bestämmelserna i punkt 2 i detta protokoll skall utgå

från samma förutsättningar och principer som i artikel 53.

4. För följande budgetplansperiod skall de totala genomsnittsanslagen enligt det förlängda

Ignalinaprogrammet vara lämpliga. Programplaneringen av dessa resurser skall grundas på faktiska

betalningsbehov och faktisk absorberingskapacitet.

ARTIKEL 55

Utan att det påverkar bestämmelserna i artikel 52 skall den allmänna skyddsklausul som avses i

artikel 26 gälla fram till och med den 31 december 2012, om energiförsörjningen i Litauen avbryts.

ARTIKEL 56

Denna avdelning skall tillämpas mot bakgrund av förklaringen om kärnkraftsverket i Ignalina i

Litauen där ordalydelsen i ingressen till protokoll nr 4 till anslutningsakten av den 16 april 2003

återges utan att dess rättsverkan ändras.

Constitution/P9/sv 54

AVDELNING V

BESTÄMMELSER OM PERSONTRANSITERING LANDVÄGEN

MELLAN KALININGRADOMRÅDET OCH

ANDRA DELAR AV RYSKA FEDERATIONEN

ARTIKEL 57

Unionsbestämmelserna om och unionsarrangemangen för persontransitering landvägen mellan

Kaliningradområdet och andra delar av Ryska federationen, särskilt rådets

förordning (EG) nr 693/2003 av den 14 april 2003 om införande av ett särskilt dokument för

förenklad transitering (FTD) och ett dokument för förenklad järnvägstransitering (FRTD) och om

ändring av de gemensamma konsulära anvisningarna och den gemensamma handboken

1

, skall i sig

inte fördröja eller förhindra att Litauen deltar fullt ut i Schengenregelverket, inklusive avskaffandet

av kontrollerna vid de inre gränserna.

ARTIKEL 58

Unionen skall bistå Litauen i genomförandet av bestämmelser och arrangemang för

persontransitering mellan Kaliningradområdet och andra delar av Ryska federationen med sikte på

Litauens fullständiga deltagande i Schengenområdet så snart som möjligt.

Unionen skall bistå Litauen i förvaltningen av persontransiteringen mellan Kaliningradområdet och

andra delar av Ryska federationen och särskilt bära de extra kostnader som kan uppkomma vid

genomförandet av de särskilda bestämmelserna om sådan transitering i regelverket.

1

EUT L 99, 17.4.2003, s. 8.

Constitution/P9/sv 55

ARTIKEL 59

Utan att det påverkar Litauens suveräna rättigheter skall alla ytterligare akter som rör

persontransitering mellan Kaliningradområdet och andra delar av Ryska federationen antas av rådet

på förslag från kommissionen. Rådet skall besluta med enhällighet.

ARTIKEL 60

Denna avdelning skall tillämpas mot bakgrund av förklaringen om persontransiteringar landvägen

mellan Kaliningradområdet och andra delar av Ryska federationen där ordalydelsen i ingressen till

protokoll nr 5 till anslutningsakten av den 16 april 2003 återges utan att dess rättsverkan ändras.

Constitution/P9/sv 56

AVDELNING VI

BESTÄMMMELSER OM FÖRVÄRV AV

FRITIDSBOSTÄDER I MALTA

ARTIKEL 61

Med tanke på det mycket begränsade antalet bostäder i Malta och den mycket begränsade markytan

tillgänglig för byggnadsändamål, vilken endast kan täcka de basbehov som uppstår genom de

nuvarande invånarnas demografiska utveckling, får Malta behålla bestämmelserna i lagen om fast

egendom (förvärv av utomlands bosatta) (kapitel 246) på icke-diskriminerande grund för de

medborgare i medlemsstaterna som inte har varit lagligen bosatta i Malta i minst fem år, i fråga om

rätten att förvärva och äga fast egendom för fritidsändamål.

Malta skall för förvärv av fast egendom för fritidsändamål i Malta tillämpa tillståndsförfaranden

grundade på offentliga, objektiva, stabila och öppna kriterier. Dessa kriterier skall tillämpas på ett

icke-diskriminerande sätt och inte göra skillnad mellan maltesiska medborgare och medborgare i

andra medlemsstater. Malta skall se till att medlemsstaternas medborgare inte i något fall behandlas

restriktivare än medborgare från tredjeland.

Ifall värdet av en sådan egendom, som en av medlemsstaternas medborgare förvärvat, överstiger de

tröskelnivåer som den maltesiska lagstiftningen fastställt, dvs. 30 000 MTL för lägenheter och

50 000 MTL för all annan egendom än lägenheter och egendom av historisk betydelse, skall

tillstånd beviljas. Malta får se över tröskelnivåerna i sådan lagstiftning så att de återspeglar

prisändringar på fastighetsmarknaden i Malta.

Constitution/P9/sv 57

AVDELNING VII

BESTÄMMELSER OM ABORT I MALTA

ARTIKEL 62

Ingen bestämmelse i fördraget om upprättande av en konstitution för Europa eller i fördragen eller

rättsakterna om ändring eller komplettering av detta skall påverka tillämpningen av den nationella

abortlagstiftningen på Maltas territorium.

AVDELNING VIII

BESTÄMMELSER OM OMSTRUKTURERINGEN AV DEN

POLSKA STÅLINDUSTRIN

ARTIKEL 63

1. Trots artiklarna III-167 och III-168 i konstitutionen skall det statliga stöd som Polen beviljat

för bestämda delar av den polska stålindustrin för omstrukturering anses vara förenligt med den inre

marknaden under förutsättning att

a) den period som anges i artikel 8.4 i protokoll 2 om EKSG-produkter till Europaavtalet om

upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater,

å ena sidan, och Republiken Polen, å andra sidan

1

har förlängts så att det gäller fram till

den 1 maj 2004,

1

EGT L 348, 31.12.1993, s. 2.

Constitution/P9/sv 58

b) de villkor som anges i omstruktureringsplanen på grundval av vilka ovannämnda protokoll

förlängdes uppfylls under hela perioden 2002–2006,

c) de villkor som anges i denna avdelning är uppfyllda,

d) inget statligt stöd för omstrukturering betalas till den polska stålindustrin efter

den 1 maj 2004.

2. Omstruktureringen av den polska stålindustrin, som den beskrivs i de individuella

verksamhetsplanerna för de företag som förtecknas i bilaga 1 till protokoll nr 8 till anslutningsakten

av den 16 april 2003 (nedan kallade "stödmottagande företag", och i linje med de villkor som anges

i denna avdelning, skall vara avslutad senast den 31 december 2006 (nedan kallad "slutet av

omstruktureringsperioden").

3. Endast stödmottagande företag skall vara berättigade till statligt stöd inom ramen för

omstruktureringsprogrammet för den polska stålindustrin.

4. Ett stödmottagande företag får inte

a) vid sammanslagning med ett företag som inte anges i bilaga 1 till protokoll nr 8 till

anslutningsakten av den 16 april 2003 överlåta åtnjutandet av det stöd som beviljats det

stödmottagande företaget,

b) ta över tillgångar från ett företag som inte ingår i bilaga 1 till protokoll nr 8 till

anslutningsakten av den 16 april 2003 och som förklaras i konkurs under perioden fram till

och med den 31 december 2006.

Constitution/P9/sv 59

5. Varje eventuell senare privatisering av något av de stödmottagande företagen skall ske med

respekt för behovet av insyn och för de villkor och principer om bärkraft, statligt stöd och

kapacitetsminskning som fastställs i denna avdelning. Inget ytterligare statligt stöd får beviljas som

en del av försäljningen av eventuella företagstillgångar eller individuella tillgångar.

6. Det omstruktureringsstöd som beviljas de stödmottagande företagen skall fastställas mot

bakgrund av de berättiganden som anges i den godkända polska stålomstruktureringsplanen och

enskilda verksamhetsplaner godkända av rådet. Emellertid är utbetalt stöd under

perioden 1997

  • begränsat till ett belopp om 3 387 070 000 PLN.

Inom detta totalbelopp gäller följande:

a) För Polskie Huty Stali (nedan kallat "PHS") får det omstruktureringsstöd som redan har

beviljats eller som skall beviljas 1997 till slutet av 2003 inte överstiga 3 140 360 000 PLN.

PHS har redan fått 62 360 000 PLN i omstruktureringsstöd under perioden 1997

  • och skall få ytterligare högst 3 078 000 000 PLN i omstruktureringsstöd under 2002 och 2003

beroende på villkoren i den godkända omstruktureringsplanen (som i sin helhet skall utbetalas

under 2002 om förlängningen av nådatiden enligt protokoll 2 i Europaavtalet om upprättande

av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan,

och Republiken Polen, å andra sidan beviljas före slutet av 2002, annars under 2003).

Constitution/P9/sv 60

b) För Huta Andrzej S.A., Huta Bankowa Sp. z o.o., Huta Batory S.A., Huta Buczek S.A.,

Huta L.W. Sp. z o.o., Huta Łabędy S.A., och Huta Pokój S.A. (nedan kallade "andra

stödmottagande företag") får stålomstruktureringsstöd som redan beviljats eller som skall

beviljas 1997

  • inte överstiga 246 710 000 PLN. Dessa företag har redan fått

37 160 000 PLN i omstruktureringsstöd under perioden 1997

  • och skall få ytterligare högst 210 210 000 PLN i omstruktureringsstöd beroende på villkoren i den godkända

omstruktureringsplanen (varav 182 170 000 PLN under 2002 och 27 380 000 PLN under

2003 om den förlängda nådatiden enligt protokoll 2 i Europaavtalet om upprättande av en

associering mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och

Republiken Polen, å andra sidan beviljas före slutet av 2002, annars 210 210 000 PLN

under 2003).

Inget ytterligare statligt stöd skall beviljas av Polen för omstrukturering av den polska stålindustrin.

7. Den nettokapacitetsminskning som skall uppnås av Polen när det gäller färdiga produkter

under tiden 1997–2006 skall vara minst 1 231 000 ton. Denna totalsumma omfattar

nettokapacitetsminskningar på minst 715 000 ton per år för varmvalsade produkter och 716 000 ton

per år för kallvalsade produkter samt en höjning med högst 200 000 ton per år för andra färdiga

produkter.

Kapacitetsminskningen skall endast mätas på grundval av definitiv nedläggning av

produktionsanläggningar genom fysisk destruktion som innebär att de ej kan tas i bruk på nytt.

Konkursförklaring av ett stålföretag skall inte räknas som kapacitetsminskning.

Constitution/P9/sv 61

De nettokapacitetsminskningar som anges i bilaga 2 till protokoll nr 8 till anslutningsakten av

den 16 april 2003 är de minsta faktiska nettokapacitetsminskningar som skall uppnås, och

tidsplanen för detta kommer att fastställas på grundval av Polens slutliga omstruktureringsprogram

och de individuella verksamhetsplanerna enligt Europaavtalet om upprättande av en associering

mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Polen, å

andra sidan, med beaktande av målet att trygga de stödmottagande företagens bärkraft

den 31 december 2006.

8. Det stödmottagande företaget PHS' företagsplan skall genomföras. Detta innebär särskilt

följande:

a) Omstruktureringsinsatserna skall koncentreras på följande:

i) Att omorganisera PHS' produktionsanläggningar utifrån produkterna och se till att det

finns en horisontell organisation uppdelad på funktioner (inköp, produktion,

försäljning).

ii) Att inrätta en enhetlig förvaltningsstruktur i PHS som gör det möjligt att uppnå full

synergi vid konsolideringen.

iii) Att utveckla den strategiska fokuseringen för PHS från produktinriktning till

marknadsinriktning.

iv) Att förbättra effektiviteten i PHS företagsledning samt åstadkomma bättre kontroll av

den direkta försäljningen.

v) Att utifrån sunda ekonomiska överväganden se över PHS' strategi för spinoff-företag

och vid behov återintegrera avdelningar i moderföretaget.

Constitution/P9/sv 62

vi) Att se över PHS produktmix, minska överkapaciteten för långa halvfabrikat och allmänt

ta ytterligare steg in i marknader för produkter med högre förädlingsvärde.

vii) Investeringar av PHS för att uppnå en högre kvalitet på de färdiga produkterna; särskild

uppmärksamhet skall ägnas åt att uppnå en produktion med 3 sigma-kvalitet vid

PHS-anläggningen i Kraków före det datum som fastställs i tidsplanen för

genomförandet av omstruktureringsprogrammet för PHS, och senast i slutet av 2006.

b) PHS skall göra så stora kostnadsbesparingar som möjligt under omstruktureringsperioden

genom energieffektivitetsvinster, förbättrade inköp och en avkastning som är jämförbar med

den inom unionen.

c) Omstrukturering av arbetskraften skall genomföras. Produktivitetsnivåer som är jämförbara

med de nivåer som uppnåtts för stålindustriprodukter inom unionen skall ha uppnåtts

den 31 december 2006, på grundval av konsoliderade siffror inklusive indirekt anställning i de

helägda tjänsteföretagen.

d) Vid en eventuell privatisering skall behovet av insyn beaktas och PHS' handelsmässiga värde

till fullo återspeglas. Inget ytterligare statligt stöd får beviljas som en del av försäljningen.

9. Företagsplanen för övriga stödmottagande företag skall genomföras. Detta innebär särskilt

följande:

a) För alla övriga stödmottagande företag skall omstruktureringsinsatserna koncentreras på

följande:

Constitution/P9/sv 63

i) Utveckling av den strategiska fokuseringen från produktinriktning till

marknadsinriktning.

ii) Förbättrad effektivitet i företagsledningen samt bättre kontroll av den direkta

försäljningen.

iii) Översyn utifrån sunda ekonomiska överväganden av strategin för spinoff-företag och

vid behov återintegrering av avdelningar i moderföretaget.

b) För Huta Bankowa, genomföra programmet för kostnadsbesparingar.

c) För Huta Buczek, utverka nödvändigt finansiellt stöd från långivare och lokala finansinstitut

och genomföra programmet för kostnadsbesparingar, inklusive minskade

investeringskostnader genom en anpassning av de befintliga produktionsanläggningarna.

d) För Huta Łabędy, genomföra programmet för kostnadsbesparingar och minska beroendet av

gruvindustrin.

e) För Huta Pokój, åtgärder för att uppfylla internationella produktivitetsnormer i

dotterföretagen, genomföra energiförbrukningsbesparingar och stoppa den föreslagna

investeringen i avdelningen för bearbetning och konstruktion.

f) För Huta Batory, nå en överenskommelse med långivare och finansinstitut om

skuldomläggning och investeringslån. Företaget skall även sörja för väsentliga

kompletterande kostnadsbesparingar i samband med en omstrukturering av sysselsättningen

och förbättrad avkastning.

Constitution/P9/sv 64

g) För Huta Andrzej, trygga en stabil finansiell grund för utvecklingen genom framförhandling

av ett avtal mellan företagets nuvarande långivare, givare av långfristiga lån, givare av

leverantörskrediter samt finansinstitut. Det måste göras ytterligare investeringar i

rörvalsverket, och programmet för personalminskning måste genomföras.

h) För Huta L.W., investeringar i företagets varmvalsverk, lyftanordningar och miljöskyddsnivå.

Företaget bör även nå högre produktivitetsnivåer genom omstrukturering av personalen och

minskade kostnader för externa tjänster.

10. Alla senare ändringar i den övergripande omstruktureringsplanen och i de individuella

planerna måste godkännas av kommissionen och vid behov av rådet.

11. Omstruktureringen skall genomföras med full insyn och på grundval av sunda

marknadsekonomiska principer.

12. Kommissionen och rådet skall fram till utgången av omstruktureringsperioden, i enlighet med

punkterna 13

  • noga övervaka hur omstruktureringen genomförs och hur villkoren i denna avdelning rörande bärkraft, statligt stöd och kapacitetsminskningar före och efter den 1 maj 2004

uppfylls. Kommissionen skall därför rapportera till rådet.

13. Utöver övervakningen av det statliga stödet skall kommissionen och rådet övervaka

omstruktureringsriktmärkena i bilaga 3 till protokoll nr 8 till anslutningsakten av den 16 april 2003.

Hänvisningarna i nämnda bilaga till punkt 14 i protokollet skall uppfattas som hänvisningar till

punkt 14 i denna artikel.

Constitution/P9/sv 65

14. Övervakningen skall innefatta en oberoende utvärdering som skall genomföras 2003, 2004,

2005 och 2006. Kommissionens bärkraftstest skall tillämpas, och produktiviteten skall mätas som

en del av utvärderingen.

15. Polen skall samarbeta fullt ut inom ramen för samtliga övervakningsbestämmelser. Särskilt

gäller följande:

a) Polen skall förse kommissionen med halvårsrapporter om omstruktureringen av de

stödmottagande företagen, senast den 15 mars och den 15 september varje år fram till

utgången av omstruktureringsperioden.

b) Den första rapporten skall vara kommissionen tillhanda senast den 15 mars 2003 och den sista

rapporten senast den 15 mars 2007, om inte kommissionen beslutar något annat.

c) Rapporterna skall innehålla all information som behövs för att övervaka

omstruktureringsprocessen, det statliga stödet, kapacitetsminskningen och

kapacitetsutnyttjandet och ge tillräckliga finansiella uppgifter för att möjliggöra en

bedömning av huruvida villkoren och kraven i denna avdelning har uppfyllts. Rapporterna

skall åtminstone innehålla den information som anges i bilaga 4 till protokoll nr 8 till

anslutningsakten av den 16 april 2003, som kommissionen förbehåller sig rätten att ändra i

linje med de erfarenheter den gör under övervakningen. I bilaga 4 till protokoll nr 8 till

anslutningsakten av den 16 april 2003 skall hänvisningen till punkt 14 i protokollet uppfattas

som en hänvisning till punkt 14 i denna artikel. Förutom enskilda verksamhetsrapporter för de

stödmottagande företagen skall det även utarbetas en rapport om den övergripande situationen

inom den polska stålsektorn, inbegripet den senaste makroekonomiska utvecklingen.

Constitution/P9/sv 66

d) All ytterligare information som behövs för den oberoende utvärderingen enligt punkt 14 skall

dessutom lämnas av Polen.

e) Polen skall kräva att de stödmottagande företagen lämnar alla relevanta uppgifter som under

andra omständigheter skulle kunna betraktas som konfidentiella. När kommissionen

rapporterar till rådet skall den se till att konfidentiell information om de enskilda företagen

inte avslöjas.

16. Kommissionen får när som helst ge i uppdrag åt en oberoende konsult att utvärdera

övervakningsresultaten, göra nödvändiga undersökningar och avlägga rapport för kommissionen

och rådet.

17. Om kommissionen på grundval av övervakningen finner att det förekommit väsentliga

avvikelser från de finansiella uppgifter som legat till grund för bedömningen av bärkraften, kan den

kräva att Polen vidtar lämpliga åtgärder för att förstärka eller ändra omstruktureringsåtgärderna för

de berörda stödmottagande företagen.

18. Om övervakningen visar att

a) villkoren för övergångsbestämmelserna i denna avdelning inte har uppfyllts, eller att

b) de åtaganden som gjorts inom ramen för förlängningen av den period under vilken Polen

undantagsvis får bevilja statligt stöd för omstruktureringen av landets stålindustri enligt

Europaavtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och deras

medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Polen, å andra sidan inte har uppfyllts, eller att

Constitution/P9/sv 67

c) Polen under omstruktureringsperioden har beviljat ytterligare, oförenligt statligt stöd till

stålindustrin och i synnerhet till de stödmottagande företagen,

skall övergångsbestämmelserna i denna avdelning inte vara tillämpliga.

Kommissionen skall vidta lämpliga åtgärder för att kräva att berörda företag betalar tillbaka sådant

stöd som beviljats dem i strid med villkoren i denna avdelning.

AVDELNING IX

BESTÄMMELSER OM REAKTORERNA 1 OCH 2

VID KÄRNKRAFTVERKET BOHUNICE V1 I SLOVAKIEN

ARTIKEL 64

Slovakien har åtagit sig att stänga reaktor 1 i kärnkraftverket Bohunice V1 senast

den 31 december 2006 och reaktor 2 i samma kärnkraftverk senast den 31 december 2008 samt att

därefter avveckla dessa reaktorer.

ARTIKEL 65

1. Under perioden 2004

  • skall unionen förse Slovakien med ekonomiskt stöd till landets avvecklingssträvanden samt för hantering av följderna av stängningen och avvecklingen av

reaktorerna 1 och 2 i kärnkraftverket Bohunice V1 (nedan kallat "stödet").

Constitution/P9/sv 68

2. Stödet skall beslutas och genomföras i enlighet med bestämmelserna i rådets förordning

(EEG) nr 3906/89 av den 18 december 1989 om ekonomiskt stöd till vissa länder i centrala och

östra Europa

1

.

3. För perioden 2004

  • skall stödet uppgå till 90 miljoner euro i åtagandebemyndiganden, vilka skall fördelas på lika stora årliga åtaganden.

4. Stödet får helt eller delvis göras tillgängligt som ett unionsbidrag till den internationella

stödfonden för avvecklingen av Bohunice, som förvaltas av Europeiska banken för återuppbyggnad

och utveckling.

ARTIKEL 66

Unionen inser att avvecklingen av kärnkraftverket Bohunice V1 skall fortsätta utöver den

budgetplanen enligt det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999 och att denna insats utgör en

betydande ekonomisk börda för Slovakien. Detta kommer att beaktas i samband med beslut om

fortsatt stöd från unionen på detta område efter 2006.

ARTIKEL 67

Denna avdelning skall tillämpas mot bakgrund av förklaringen om reaktorerna 1 och 2 vid

kärnkraftverket Bohunice V1 i Slovakien där ordalydelsen i ingressen till protokoll nr 9 till

anslutningsakten av den 16 april 2003 återges utan att dess rättsverkan ändras.

1

EGT L 375, 23.12.1989, s. 11.

Constitution/P9/sv 69

AVDELNING X

BESTÄMMELSER OM CYPERN

ARTIKEL 68

1. Tillämpningen av gemenskapens och unionens regelverk skall uppskjutas i de områden

i Republiken Cypern där Republiken Cyperns regering inte utövar den faktiska kontrollen.

2. Rådet skall på förslag av kommissionen besluta när det uppskov som avses i punkt 1 skall

upphöra. Det skall besluta med enhällighet.

ARTIKEL 69

1. Rådet skall på förslag av kommissionen fastställa villkoren för att tillämpa bestämmelserna i

unionsrätten på linjen mellan de områden som avses i artikel 68 och de områden där Republiken

Cyperns regering utövar den faktiska kontrollen. Rådet skall besluta med enhällighet.

2. Gränsen mellan Förenade kungarikets östra suveräna basområde och de områden som avses i

artikel 68 skall betraktas som en del av Förenade kungarikets suveräna basområdens yttre gränser i

enlighet med del IV i bilagan till protokoll nr 3 i anslutningsakten av den 16 april 2003 om

Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirlands suveräna basområden på Cypern under den

tid då tillämpningen av gemenskapens och unionens regelverk är uppskjuten i enlighet med artikel

68.

Constitution/P9/sv 70

ARTIKEL 70

1. Ingenting i denna avdelning skall hindra antagande av åtgärder som syftar till att främja den

ekonomiska utvecklingen i de områden som avses i artikel 68.

2. Sådana åtgärder skall inte påverka tillämpningen av gemenskapens och unionens regelverk på

de villkor som fastställs i detta protokoll i någon annan del av Republiken Cypern.

ARTIKEL 71

Vid en lösning av Cypernproblemet skall rådet på förslag av kommissionen besluta om

anpassningar av villkoren för Cyperns anslutning till unionen med avseende på den turkcypriotiska

befolkningsgruppen. Rådet skall besluta med enhällighet.

ARTIKEL 72

Denna avdelning skall tillämpas mot bakgrund av förklaringen om Cypern där ordalydelsen i

ingressen till protokoll nr 10 till anslutningsakten av den 16 april 2003 återges utan att dess

rättsverkan ändras.

Constitution/P9/sv 71

DEL TRE

BESTÄMMELSER OM BILAGORNA

TILL ANSLUTNINGSAKTEN AV DEN 16 APRIL 2003

ARTIKEL 73

Bilagorna I och III–XVII till anslutningsakten av den 16 april 2003, deras tillägg samt bilagorna till

protokoll 2, 3 och 8 till anslutningsakten av den 16 april 2003

1

utgör en integrerande del av detta

protokoll.

ARTIKEL 74

1. Hänvisningarna till "anslutningsfördraget" i de bilagor som avses i artikel 73 i detta protokoll

skall uppfattas som hänvisningar till det fördrag som avses i artikel IV-437.2 e i konstitutionen och

hänvisningar till dagen eller tidpunkten för undertecknandet av nämnda fördrag skall uppfattas som

hänvisningar till den 16 april 2003 och hänvisningar till anslutningsdagen skall uppfattas som

hänvisningar till den 1 maj 2004.

2. Trots andra stycket skall hänvisningarna till "denna rättsakt" i de bilagor som avses

i artikel 73 i detta protokoll uppfattas som hänvisningar till anslutningsakten av den 16 april 2003.

1

EUT L 236, 23.9.2003, s. 33.

Constitution/P9/sv 72

Hänvisningarna till bestämmelser i anslutningsakten av den 16 april 2003 i de bilagor som avses i

artikel 73 i detta protokoll skall uppfattas som hänvisningar till detta protokoll i enlighet med den

jämförande tabellen nedan.

Anslutningsakten av den 16 april 2003 Protokollet

Artikel 21

Artikel 22

Artikel 24

Artikel 32

Artikel 37

Artikel 52

Artikel 12

Artikel 13

Artikel 15

Artikel 21

Artikel 26

Artikel 32

3. Följande uttryck i de bilagor som avses i artikel 73 skall anses ha den betydelse som anges i

den jämförande tabellen nedan utom om dessa uttryck hänför sig uteslutande till rättsliga situationer

som föregår ikraftträdandet av fördraget om upprättande av en konstitution för Europa.

Uttryck i de bilagor som avses i artikel 73 Betydelse

fördraget om upprättandet av Europeiska

gemenskapen

fördraget om Europeiska unionen

de fördrag som ligger till grund för Europeiska

unionen

(Europeiska) gemenskapen

den utvidgade gemenskapen

gemenskaps

EU

den utvidgade unionen eller det utvidgade EU

konstitutionen

konstitutionen

konstitutionen

unionen

unionen

unions

unionen

unionen

Constitution/P9/sv 73

Med avvikelse från första stycket skall betydelsen av uttrycket "gemenskaps-", när det är

sammansatt med begreppen "preferens" eller "fiske" inte ändras.

4. Hänvisningarna till delar av eller bestämmelser i fördraget om upprättandet av Europeiska

gemenskapen i de bilagor som avses i artikel 73 i detta protokoll skall uppfattas som hänvisningar

till delar av eller bestämmelser i konstitutionen, i enlighet med den jämförande tabellen nedan.

EG-fördraget Konstitutionen

(Tredje delen) Avdelning I Del III avdelning III kapitel I avsnitt 3

Tredje delen avdelning I kapitel 1 Del III avdelning III kapitel I avsnitt 3

underavsnitt 1

Tredje delen avdelning II Del III avdelning III kapitel III avsnitt 4

(Tredje delen) Avdelning III Del III avdelning III kapitel I avsnitten 2 och 4

(Tredje delen) Avdelning VI kapitel 1 Del III avdelning III kapitel I avsnitt 5

Artikel 31 Artikel III-155

Artikel 39 Artikel III-133

Artikel 49 Artikel III-144

Artikel 58 Artikel III-158

Artikel 87 Artikel III-167

Artikel 88 Artikel III-168

Artikel 226 Artikel III-360

Bilaga I Bilaga I

5. Om det i de bilagor som avses i artikel 73 i detta protokoll anges att rådet eller kommissionen

skall anta rättsakter skall dessa akter ha formen av europeiska förordningar eller beslut.

Constitution/P10/sv 1

10. PROTOKOLL

OM FÖRFARANDET

VID ALLTFÖR STORA UNDERSKOTT

Constitution/P10/sv 2

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA,

SOM ÖNSKAR fastställa närmare bestämmelser om det förfarande vid alltför stora underskott som

avses i artikel III-184 i konstitutionen,

HAR ENATS OM följande bestämmelser, som skall fogas till fördraget om upprättande av en

konstitution för Europa.

ARTIKEL 1

De referensvärden som avses i artikel III-184.2 i konstitutionen skall vara

a) 3 % för kvoten mellan det förväntade eller faktiska underskottet i den offentliga sektorns

finanser och bruttonationalprodukten till marknadspris,

b) 60 % för kvoten mellan skuldsättningen i den offentliga sektorn och bruttonationalprodukten

till marknadspris.

ARTIKEL 2

För tillämpningen av artikel III-184 i konstitutionen och detta protokoll avses med

a) offentlig: hela den offentliga sektorn, dvs. centrala, regionala och lokala myndigheter samt

sociala trygghetssystem

  • med undantag av kommersiell verksamhet − enligt definitionen i det europeiska nationalräkenskapssystemet,

Constitution/P10/sv 3

b) underskott: nettoupplåning enligt definitionen i det europeiska nationalräkenskapssystemet,

c) investering: fasta bruttoinvesteringar enligt definitionen i det europeiska

nationalräkenskapssystemet,

d) skuld: den samlade bruttoskulden till nominellt värde som är utestående vid årets utgång och

som är konsoliderad mellan och inom de olika områdena inom den offentliga sektorn enligt

definitionen i led a.

ARTIKEL 3

För att säkerställa att förfarandet vid alltför stora underskott fungerar effektivt skall

medlemsstaternas regeringar enligt detta förfarande ansvara för underskottet i den offentliga sektorn

enligt definitionen i artikel 2 a. Medlemsstaterna skall säkerställa att nationella förfaranden på

budgetområdet gör det möjligt för dem att uppfylla de förpliktelser inom detta område som följer av

konstitutionen. Medlemsstaterna skall snabbt och regelbundet underrätta kommissionen om sina

förväntade och faktiska underskott och om sin skuldnivå.

ARTIKEL 4

Kommissionen skall tillhandahålla det statistiska underlag som skall användas för tillämpningen av

detta protokoll.

Constitution/P11/sv 1

11. PROTOKOLL

OM KONVERGENSKRITERIER

Constitution/P11/sv 2

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA,

SOM ÖNSKAR besluta om närmare bestämmelser för de konvergenskriterier som skall vägleda

unionen då den beslutar om att avskaffa undantagen för medlemsstater med undantag enligt

artikel III-198 i konstitutionen,

HAR ENATS OM följande bestämmelser, som skall fogas till fördraget om upprättande av en

konstitution för Europa.

ARTIKEL 1

Kriteriet om prisstabilitet enligt artikel III-198.1 a i konstitutionen innebär att den berörda

medlemsstaten under en tid av ett år före granskningen skall uppvisa en hållbar prisutveckling och

en genomsnittlig inflationstakt som inte med mer än 1,5 procentenheter överstiger inflationstakten i

de, högst tre medlemsstater som har uppnått de bästa resultaten i fråga om prisstabilitet. Inflationen

skall mätas med hjälp av konsumentprisindex på en jämförbar grund, med beaktande av skillnader i

nationella definitioner.

ARTIKEL 2

Kriteriet om den offentliga sektorns finanser enligt artikel III-198.1 b i konstitutionen innebär att

den berörda medlemsstaten vid tidpunkten för granskningen inte får vara föremål för något

europeiskt beslut av rådet enligt artikel III-184.6 i konstitutionen om att ett alltför stort underskott

föreligger.

Constitution/P11/sv 3

ARTIKEL 3

Kriteriet om deltagande i Europeiska monetära systemets växelkursmekanism enligt

artikel III-198.1 c i konstitutionen innebär att kursrörelserna för den berörda medlemsstatens valuta

skall ha legat inom det normala fluktuationsutrymmet enligt Europeiska monetära systemets

växelkursmekanism, utan att allvarliga spänningar har uppstått, under minst de senaste två åren före

granskningen. Särskilt skall medlemsstaten inte på eget initiativ ha devalverat sin valutas bilaterala

centralkurs i förhållande till euron under denna period.

ARTIKEL 4

Kriteriet om konvergens i räntesatserna enligt artikel III-198.1 d i konstitutionen innebär att den

berörda medlemsstaten under en tid av ett år före granskningen skall ha haft en genomsnittlig

långfristig nominell räntesats som inte med mer än två procentenheter överstiger motsvarande

räntesats i de, högst tre medlemsstater som har uppnått de bästa resultaten i fråga om prisstabilitet.

Räntesatserna skall beräknas på grundval av långfristiga statsobligationer eller jämförbara

värdepapper, med beaktande av skillnader i nationella definitioner.

ARTIKEL 5

Kommissionen skall tillhandahålla det statistiska underlag som skall användas för tillämpningen av

detta protokoll.

Constitution/P11/sv 4

ARTIKEL 6

Rådet skall med enhällighet på förslag av kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet,

Europeiska centralbanken samt den ekonomiska och finansiella kommitté som avses i artikel III-

192 i konstitutionen, anta lämpliga bestämmelser om den närmare utformningen av de

konvergenskriterier som anges i artikel III-198 i konstitutionen; de bestämmelserna skall därefter

ersätta detta protokoll.

Constitution/P12/sv 1

12. PROTOKOLL

OM EUROGRUPPEN

Constitution/P12/sv 2

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA,

SOM ÖNSKAR främja villkoren för en starkare ekonomisk tillväxt i Europeiska unionen och i detta

syfte utveckla en allt närmare samordning av den ekonomiska politiken i euroområdet,

SOM ÄR MEDVETNA OM behovet av särskilda bestämmelser för en förstärkt dialog mellan de

medlemsstater som har euron som valuta i avvaktan på att euron blir valuta i alla unionens

medlemsstater,

HAR ENATS OM följande bestämmelser, som skall fogas till fördraget om upprättande av en

konstitution för Europa.

ARTIKEL 1

Ministrarna från de medlemsstater som har euron som valuta skall hålla informella sammanträden.

Dessa skall äga rum vid behov för att diskutera de frågor som sammanhänger med det särskilda

ansvar som de delar när det gäller den gemensamma valutan. Kommissionen skall delta vid

sammanträdena. Europeiska centralbanken skall inbjudas att delta i dessa sammanträden, som skall

förberedas av företrädarna för finansministrarna från de medlemsstater som har euron som valuta

och av kommissionen.

ARTIKEL 2

Ministrarna från de medlemsstater som har euron som valuta skall med en majoritet bland dessa

medlemsstater välja en ordförande för två och ett halvt år.

Constitution/P13/sv 1

13. PROTOKOLL

OM VISSA BESTÄMMELSER ANGÅENDE FÖRENADE KONUNGARIKET

STORBRITANNIEN OCH

NORDIRLAND MED AVSEENDE PÅ DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UNIONEN

Constitution/P13/sv 2

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA,

SOM MEDGER att Förenade kungariket inte har åtagit sig eller på annan grund är skyldigt att

införa euron, om inte dess regering och parlament har fattat ett särskilt beslut om detta,

SOM BEAKTAR att Förenade kungarikets regering den 16 oktober 1996 och den 30 oktober 1997

anmälde till rådet att den inte har för avsikt att delta i den tredje etappen av den ekonomiska och

monetära unionen i enlighet med punkt 1 i protokollet om vissa bestämmelser angående Förenade

konungariket Storbritannien och Nordirland, fogat till fördraget om upprättandet av Europeiska

gemenskapen,

SOM KONSTATERAR att Förenade kungarikets regering normalt finansierar sitt upplåningsbehov

genom försäljning av skuldförbindelser till den privata sektorn,

HAR ENATS OM följande bestämmelser, som skall fogas till fördraget om upprättande av en

konstitution för Europa:

ARTIKEL 1

Förenade kungariket är förpliktat att införa euron endast om det till rådet anmäler sin avsikt att göra

detta.

ARTIKEL 2

Artiklarna 3–8 och 10 skall tillämpas på Förenade kungariket, med beaktande av den anmälan som

Förenade kungarikets regering lämnade till rådet den 16 oktober 1996 och den 30 oktober 1997.

Constitution/P13/sv 3

ARTIKEL 3

Förenade kungariket skall behålla sina befogenheter på den monetära politikens område enligt sin

nationella lagstiftning.

ARTIKEL 4

Artiklarna I-30.2 (med undantag av den första och den sista meningen), I-30.5, III-177

andra stycket, III-184.1, III-184.9, III-184.10, III-185.1

  • III-186, III-188, III-189, III-190,

III-191, III-196, III-198.3, III-326 och III-382 i konstitutionen skall inte tillämpas på

Förenade kungariket. Detsamma gäller artikel III-179.2 i konstitutionen vad avser antagandet av de

delar av de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken som rör euroområdet generellt.

I de bestämmelser som avses i första stycket skall hänvisningar till unionen och medlemsstaterna

inte omfatta Förenade kungariket och hänvisningar till de nationella centralbankerna inte omfatta

Bank of England.

ARTIKEL 5

Förenade kungariket skall bemöda sig om att undvika ett alltför stort underskott i den offentliga

sektorns finanser.

Artikel III-192.4 och artikel III-200 i konstitutionen skall tillämpas på Förenade kungariket som om

Förenade kungariket hade beviljats undantag. Artiklarna III-201 och III-202 i konstitutionen skall

fortsätta att tillämpas på Förenade kungariket.

Constitution/P13/sv 4

ARTIKEL 6

Förenade kungarikets rösträtt skall inte gälla då rådet antar sådana åtgärder som avses i de artiklar

som räknas upp i artikel 4 och i de fall som avses i artikel III-197.4 första stycket i konstitutionen.

Artikel III-197.4 andra och tredje styckena i konstitutionen skall därför tillämpas.

Förenade kungariket skall inte heller ha rätt att delta i utnämningen av ordföranden,

vice ordföranden och övriga ledamöter av Europeiska centralbankens direktion enligt

artikel III-382.2 andra, tredje och fjärde styckena i konstitutionen.

ARTIKEL 7

Artiklarna 3, 4, 6, 7, 9.2, 10.1, 10.2, 10.3, 11.2, 12.1, 14, 16, 18, 19, 20, 22, 23, 26, 27, 30, 31, 32,

33, 34 och 50 i protokollet om stadgan för Europeiska centralbankssystemet och

Europeiska centralbanken ("stadgan") skall inte tillämpas på Förenade kungariket.

I dessa artiklar skall hänvisningar till unionen eller medlemsstaterna inte omfatta Förenade

kungariket och hänvisningar till de nationella centralbankerna eller andelsägarna inte omfatta

Bank of England.

Hänvisningarna i artikel 10.3 och artikel 30.2 i stadgan till "Europeiska centralbankens tecknade

kapital" skall inte omfatta kapital som har tecknats av Bank of England.

Constitution/P13/sv 5

ARTIKEL 8

Artikel III-199 i konstitutionen och artiklarna 43–47 i stadgan skall, oavsett om det finns

medlemsstater med undantag, gälla med följande ändringar:

a) Hänvisningarna i artikel 43 i stadgan till Europeiska centralbankens och Europeiska monetära

institutets uppgifter skall omfatta de uppgifter som fortfarande behöver utföras efter

införandet av euron till följd av beslut från Förenade kungarikets sida att inte införa euron.

b) Utöver de uppgifter som avses i artikel 46 i stadgan skall Europeiska centralbanken också

lämna råd och medverka vid förberedelsen av varje europeisk förordning eller varje

europeiskt beslut av rådet om Förenade kungariket som fattas i enlighet med bestämmelserna i

artikel 9 a och c i det här protokollet.

c) Bank of England skall betala sin tecknade andel av Europeiska centralbankens kapital som

bidrag till Europeiska centralbankens driftkostnader på samma grunder som de nationella

centralbankerna i medlemsstater med undantag.

ARTIKEL 9

Förenade kungariket får när som helst anmäla till rådet att det har för avsikt att införa euron. I så fall

skall följande gälla:

Constitution/P13/sv 6

a) Förenade kungariket har rätt att införa euron, förutsatt att det uppfyller de nödvändiga

villkoren. Rådet skall, på begäran av Förenade kungariket och på de villkor och i enlighet med

det förfarande som anges i artikel III-198.1 och III-198.2 i konstitutionen, besluta huruvida

Förenade kungariket uppfyller de nödvändiga villkoren.

b) Bank of England skall betala in sin andel av det tecknade kapitalet, föra över valutatillgångar

till Europeiska centralbanken och bidra till dess reserver på samma grunder som den

nationella centralbanken i en medlemsstat vars undantag har upphävts.

c) Rådet skall, på de villkor och i enlighet med det förfarande som anges i artikel III-198.3 i

konstitutionen, fatta alla andra beslut som behövs för att göra det möjligt för

Förenade kungariket att införa euron.

Om Förenade kungariket inför euron enligt bestämmelserna i denna artikel skall artiklarna 3

upphöra att gälla.

ARTIKEL 10

Utan hinder av artiklarna III-181 i konstitutionen och artikel 21.1 i stadgan får Förenade

kungarikets regering behålla sin "ways and means"-kredit hos Bank of England om och så länge

som Förenade kungariket inte inför euron.

Constitution/P14/sv 1

14. PROTOKOLL

OM VISSA BESTÄMMELSER ANGÅENDE DANMARK

MED AVSEENDE PÅ DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UNIONEN

Constitution/P14/sv 2

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA,

SOM TAR HÄNSYN TILL att den danska grundlagen innehåller bestämmelser som kan innebära

att en folkomröstning skall hållas i Danmark innan Danmark avstår från sitt undantag,

SOM TAR HÄNSYN TILL att den danska regeringen den 3 november 1993 till rådet anmälde sin

avsikt att inte vilja delta i den tredje etappen av den ekonomiska och monetära unionen, i enlighet

med punkt 1 i protokollet om vissa bestämmelser angående Danmark, vilket fogas till fördraget om

upprättandet av Europeiska gemenskapen,

HAR ENATS OM följande bestämmelser, som skall fogas till fördraget om upprättande av en

konstitution för Europa.

ARTIKEL 1

Danmark skall medges undantag, med hänsyn till den danska regeringens anmälan av

den 3 november 1993 till rådet. Verkan av detta undantag skall vara att alla bestämmelser i

konstitutionen och i stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken

som avser undantag skall tillämpas på Danmark.

ARTIKEL 2

För att upphäva undantaget skall förfarandet enligt artikel III-198 i konstitutionen inledas endast på

begäran av Danmark.

Constitution/P14/sv 3

ARTIKEL 3

Om undantaget upphävs skall detta protokoll inte längre tillämpas.

Constitution/P15/sv 1

15. PROTOKOLL

OM VISSA UPPGIFTER SOM ÅLIGGER

DANMARKS NATIONALBANK

Constitution/P15/sv 2

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA,

SOM ÖNSKAR lösa vissa särskilda problem angående Danmark,

HAR ENATS OM följande bestämmelser, som skall fogas till fördraget om upprättande av en

konstitution för Europa.

ENDA ARTIKEL

Artikel 14 i protokollet om stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska

centralbanken skall inte inverka på rätten för Danmarks nationalbank att utföra sina nuvarande

uppgifter vad beträffar de delar av Danmarks territorium som inte är en del av unionen.

Constitution/P16/sv 1

16. PROTOKOLL

OM ORDNINGEN FÖR CFP-FRANCEN

Constitution/P16/sv 2

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA,

SOM ÖNSKAR ta hänsyn till en särskild fråga om Frankrike,

HAR ENATS OM följande bestämmelser, som skall fogas till fördraget om upprättande av en

konstitution för Europa.

ENDA ARTIKEL

Frankrike får behålla ensamrätten till penningutgivning i Nya Kaledonien, Franska Polynesien samt

Wallis- och Futunaöarna enligt villkoren i sin nationella lagstiftning och ha ensamrätt att fastställa

CFP-francens parivärde.

Constitution/P17/sv 1

17. PROTOKOLL

OM SCHENGENREGELVERKET INFÖRLIVAT

INOM EUROPEISKA UNIONENS RAMAR

Constitution/P17/sv 2

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA,

SOM ERINRAR OM att bestämmelserna i Schengenregelverket som består av de avtal om gradvis

avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna som några av Europeiska unionens

medlemsstater undertecknade i Schengen den 14 juni 1985 och den 19 juni 1990, samt därmed

förbundna avtal och regler som har antagits på grundval av dessa avtal, har införlivats inom

Europeiska unionens ramar genom ett protokoll som är fogat till fördraget om Europeiska unionen

och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

SOM ÖNSKAR bevara Schengenregelverket, så som det har utvecklats sedan nämnda protokoll

trädde i kraft, inom ramen för konstitutionen samt utveckla regelverket för att bidra till

genomförandet av målet att erbjuda unionens medborgare ett område med frihet, säkerhet och

rättvisa utan inre gränser,

SOM BEAKTAR Danmarks särskilda ställning,

SOM BEAKTAR att Irland och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland inte deltar i

tillämpningen av alla bestämmelser i Schengenregelverket, men att dessa medlemsstater dock bör

ges möjlighet att helt eller delvis godta andra bestämmelser i detta regelverk,

SOM INSER att det följaktligen är nödvändigt att använda bestämmelserna i konstitutionen när det

gäller ett fördjupat samarbete mellan vissa medlemsstater,

SOM BEAKTAR behovet att behålla särskilda förbindelser med Republiken Island och

Konungariket Norge, eftersom båda dessa stater, tillsammans med de nordiska stater som är

medlemmar i Europeiska unionen, är förenade genom bestämmelserna i den nordiska passunionen,

Constitution/P17/sv 3

HAR ENATS OM följande bestämmelser, som skall fogas till fördraget om upprättande av en

konstitution för Europa.

ARTIKEL 1

Konungariket Belgien, Republiken Tjeckien, Konungariket Danmark, Förbundsrepubliken

Tyskland, Republiken Estland, Republiken Grekland, Konungariket Spanien, Republiken Frankrike,

Republiken Italien, Republiken Cypern, Republiken Lettland, Republiken Litauen, Storhertigdömet

Luxemburg, Republiken Ungern, Republiken Malta, Konungariket Nederländerna, Republiken

Österrike, Republiken Polen, Republiken Portugal, Republiken Slovenien, Republiken Slovakien,

Republiken Finland och Konungariket Sverige, bemyndigas att genomföra ett fördjupat samarbete

sinsemellan på de områden som omfattas av de bestämmelser som har fastställts av rådet och som

utgör "Schengenregelverket". Detta samarbete skall genomföras inom unionens institutionella och

rättsliga ramar och med iakttagande av de relevanta bestämmelserna i konstitutionen.

ARTIKEL 2

Schengenregelverket skall gälla för de medlemsstater som avses i artikel 1, utan att det påverkar

tillämpningen av artikel 3 i protokollet om anslutningsfördraget och anslutningsakten för

Republiken Tjeckien, Republiken Estland, Republiken Cypern, Republiken Lettland,

Republiken Litauen, Republiken Ungern, Republiken Malta, Republiken Polen,

Republiken Slovenien och Republiken Slovakien. Rådet skall ersätta den verkställande kommitté

som har inrättats genom Schengenavtalen.

Constitution/P17/sv 4

ARTIKEL 3

Danmarks deltagande i antagande av åtgärder som innebär en utveckling av Schengenregelverket

samt genomförandet och tillämpningen av dessa åtgärder i Danmark skall omfattas av de relevanta

bestämmelserna i protokollet om Danmarks ställning.

ARTIKEL 4

Irland och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland, får när som helst begära att vissa

eller samtliga bestämmelser i Schengenregelverket skall tillämpas på dem.

Rådet skall anta ett europeiskt beslut på en sådan begäran. Rådet skall besluta med enhällighet

bland de medlemmar som avses i artikel 1 och företrädaren för regeringen i den berörda

medlemsstaten.

ARTIKEL 5

Förslag och initiativ som grundar sig på Schengenregelverket skall omfattas av de relevanta

bestämmelserna i konstitutionen.

Om varken Irland, Förenade kungariket eller båda inom rimlig tid skriftligen har underrättat rådets

ordförande om att de önskar delta skall, i detta sammanhang, de medlemsstater som avses i artikel 1

samt Irland och Förenade kungariket anses ha fått ett sådant bemyndigande som avses i

artikel III-419.1 i konstitutionen om någon av dem önskar delta i de ifrågavarande

samarbetsområdena.

Constitution/P17/sv 5

ARTIKEL 6

Republiken Island och Konungariket Norge skall associeras till genomförandet av

Schengenregelverket och den vidare utvecklingen av detta. Rådet skall med dessa stater ingå ett

avtal om lämpliga förfaranden för detta och härvid besluta med enhällighet bland de medlemmar

som avses i artikel 1. Avtalet skall innehålla bestämmelser om Islands och Norges bidrag till

eventuella ekonomiska konsekvenser av genomförandet av detta protokoll.

Rådet skall genom enhälligt beslut ingå ett särskilt avtal med Island och Norge för att fastställa

rättigheter och skyldigheter mellan å ena sidan Irland och Förenade konungariket Storbritannien och

Nordirland och å andra sidan Island och Norge på sådana områden som omfattas av

Schengenregelverket och som är tillämpliga på dessa stater.

ARTIKEL 7

I samband med förhandlingarna om nya medlemsstaters tillträde till Europeiska unionen skall

Schengenregelverket samt ytterligare åtgärder som institutionerna har antagit på detta regelverks

tillämpningsområde betraktas som ett regelverk som måste godtas fullt ut av alla kandidatstater.

Constitution/P18/sv 1

18. PROTOKOLL

OM TILLÄMPNING AV VISSA INSLAG

I ARTIKEL III-130 I KONSTITUTIONEN

PÅ FÖRENADE KUNGARIKET OCH IRLAND

Constitution/P18/sv 2

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA,

SOM ÖNSKAR avgöra vissa frågor som rör Förenade kungariket och Irland,

SOM BEAKTAR att det under många år förekommit särskilda arrangemang för resor mellan

Förenade kungariket och Irland,

HAR ENATS OM följande bestämmelser, som skall fogas till fördraget om upprättande av en

konstitution för Europa.

ARTIKEL 1

Förenade kungariket skall – utan hinder av artiklarna III–130 och III–265 i konstitutionen, andra

bestämmelser i konstitutionen, åtgärder som har antagits inom ramen för konstitutionen eller

internationella avtal som ingåtts av unionen eller av unionen och dess medlemsstater med en eller

flera tredjestater – ha rätt att vid sina gränser med andra medlemsstater genomföra sådana kontroller

av personer som vill resa in i Förenade kungariket som det anser nödvändiga i syfte att

a) kontrollera rätten att resa in i Förenade kungariket för medborgare i medlemsstater och för

deras familjemedlemmar när de utövar rättigheter som följer av unionsrätten, liksom för

sådana medborgare i andra stater som har fått sådana rättigheter genom en överenskommelse

som Förenade kungariket är bundet av, och

b) avgöra om andra personer skall ges tillstånd att resa in i Förenade kungariket.

Constitution/P18/sv 3

Artiklarna III–130 och III–265 i konstitutionen, andra bestämmelser i konstitutionen eller andra

åtgärder som har antagits inom ramen för konstitutionen skall inte på något sätt påverka Förenade

kungarikets rätt att införa eller genomföra sådana kontroller. Hänvisningar till Förenade kungariket

i denna artikel skall anses inbegripa territorier för vars yttre förbindelser Förenade kungariket

ansvarar.

ARTIKEL 2

Förenade kungariket och Irland får fortsätta att komma överens om inbördes arrangemang rörande

fri rörlighet för personer mellan sina territorier ("den gemensamma resezonen"), samtidigt som

rättigheterna för de personer som avses i artikel 1 första stycket a fullt ut skall respekteras.

Följaktligen skall bestämmelserna i artikel 1, så länge dessa arrangemang är gällande, vara

tillämpliga på Irland på samma villkor och under samma förhållanden som på Förenade kungariket.

Artiklarna III–130 och III–265 i konstitutionen eller andra bestämmelser i konstitutionen eller andra

åtgärder som har antagits inom ramen för konstitutionen, skall inte på något sätt påverka några

sådana arrangemang.

ARTIKEL 3

De andra medlemsstaterna skall ha rätt att vid sina gränser eller vid varje plats för inresa till deras

territorium genomföra kontroller av personer som vill resa in på deras territorium från

Förenade kungariket eller andra territorier för vars yttre förbindelser det landet ansvarar för samma

ändamål som i artikel 1 eller från Irland under den tid som bestämmelserna i artikel 1 är tillämpliga

på Irland.

Artiklarna III–130 och III–265 i konstitutionen, andra bestämmelser i konstitutionen eller andra

åtgärder som har antagits inom ramen för konstitutionen skall inte på något sätt påverka de andra

medlemsstaternas rätt att införa eller genomföra sådana kontroller.

Constitution/P18/sv 4

ARTIKEL 4

Detta protokoll skall även tillämpas på akter som skall fortsätta att gälla i enlighet med

artikel IV

  • i konstitutionen.

Constitution/P19/sv 1

19. PROTOKOLL

OM FÖRENADE KUNGARIKETS OCH IRLANDS STÄLLNING

MED AVSEENDE PÅ POLITIK FÖR GRÄNSKONTROLL OCH FÖR

ASYL OCH INVANDRING SAMT MED AVSEENDE PÅ CIVILRÄTTSLIGT SAMARBETE

OCH POLISSAMARBETE

Constitution/P19/sv 2

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA,

SOM ÖNSKAR avgöra vissa frågor som rör Förenade kungariket och Irland,

SOM BEAKTAR protokollet om tillämpning av vissa inslag i artikel III-130 i konstitutionen på

Förenade kungariket och Irland,

HAR ENATS OM följande bestämmelser, som skall fogas till fördraget om upprättande av en

konstitution för Europa.

ARTIKEL 1

Om inte annat följer av artikel 3 skall Förenade kungariket och Irland inte delta när rådet antar

åtgärder som föreslås enligt del III avdelning III kapitel IV avsnitt 2 eller 3 i konstitutionen eller

artikel III-260 i denna, om denna artikel gäller de områden som omfattas av dessa avsnitt, eller

artikel III-263 eller artikel III-275.2 a i konstitutionen. Enhällighet bland rådets medlemmar, med undantag av företrädarna för Förenade kungarikets och Irlands regeringar, skall krävas för sådana

akter av rådet som skall antas med enhällighet.

För tillämpningen av den här artikeln skall kvalificerad majoritet definieras som minst 55 % av de

av rådets medlemmar som företräder de deltagande medlemsstaterna och omfatta minst 65 % av

befolkningen i dessa stater.

Constitution/P19/sv 3

En blockerande minoritet skall åtminstone omfatta det lägsta antal rådsmedlemmar som företräder

mer än 35 % av befolkningen i de deltagande medlemsstaterna, plus en medlem; i annat fall skall

kvalificerad majoritet anses vara uppnådd.

När rådet inte beslutar på förslag av kommissionen eller unionens utrikesminister, skall kvalificerad

majoritet, med avvikelse från andra och tredje styckena, definieras som minst 72 % av de av rådets

medlemmar som företräder de deltagande medlemsstaterna och omfatta minst 65 % av befolkningen

i dessa stater.

ARTIKEL 2

Till följd av artikel 1 och om inte annat följer av artiklarna 3, 4 och 6 skall inga bestämmelser i

del III avdelning III kapitel IV avsnitten 2 eller 3 i konstitutionen eller artikel III-260 i

konstitutionen, om nämnda artikel gäller de områden som omfattas av nämnda avsnitt eller

artikel III-263 eller artikel III-275.2 a i konstitutionen, inga åtgärder som antas enligt nämnda

avsnitt eller nämnda artiklar, inga bestämmelser i ett internationellt avtal som ingås av unionen

enligt nämnda avsnitt eller nämnda artiklar och inga beslut av Europeiska unionens domstol som

innebär en tolkning av en sådan bestämmelse eller åtgärd vara bindande för eller tillämpliga i

Förenade kungariket eller Irland. Dessa bestämmelser, åtgärder eller beslut skall inte på något sätt

påverka dessa staters befogenheter, rättigheter och skyldigheter. Dessa bestämmelser, åtgärder eller

beslut skall inte på något sätt ändra gemenskapens eller unionens regelverk eller utgöra en del av

unionsrätten, såsom detta regelverk och denna rätt gäller för Förenade kungariket eller Irland.

Constitution/P19/sv 4

ARTIKEL 3

1. Förenade kungariket eller Irland kan inom tre månader efter det att ett förslag har lagts fram

för rådet enligt del III avdelning III kapitel IV avsnitten 2 eller 3 i konstitutionen eller ett förslag

eller ett initiativ har lagts fram för rådet enligt artikel III-263 eller artikel III-275.2 a i konstitutionen

skriftligen meddela rådet att Förenade kungariket eller Irland önskar delta i antagandet och

tillämpningen av en sådan föreslagen åtgärd, varefter den staten skall ha rätt att göra detta.

Enhällighet bland rådets medlemmar, med undantag av en medlem som inte har lämnat ett sådant

meddelande, skall krävas för sådana akter i rådet som skall antas med enhällighet. En åtgärd som

har antagits enligt denna punkt skall vara bindande för alla medlemsstater som deltog i antagandet.

Villkoren för Förenade kungarikets och Irlands deltagande i utvärderingar som rör de områden som

omfattas av del III avdelning III kapitel IV avsnitten 2 och 3 i konstitutionen skall fastställas i

europeiska förordningar eller beslut som antas enligt artikel III-260 i konstitutionen.

För tillämpningen av den här artikeln skall kvalificerad majoritet definieras som minst 55 % av de

av rådets medlemmar som företräder de deltagande medlemsstaterna och omfatta minst 65 % av

befolkningen i dessa stater.

En blockerande minoritet skall åtminstone omfatta det lägsta antal rådsmedlemmar som företräder

mer än 35 % av befolkningen i de deltagande medlemsstaterna, plus en medlem; i annat fall skall

kvalificerad majoritet anses vara uppnådd.

När rådet inte beslutar på förslag av kommissionen eller unionens utrikesminister, skall kvalificerad

majoritet, med avvikelse från andra och tredje styckena, definieras som minst 72 % av de av rådets

medlemmar som företräder de deltagande medlemsstaterna och omfatta minst 65 % av befolkningen

i dessa stater.

Constitution/P19/sv 5

2. Om rådet efter en rimlig tidsperiod inte kan anta en sådan åtgärd som avses i punkt 1 med

deltagande av Förenade kungariket eller Irland, får rådet anta åtgärden i enlighet med artikel 1 utan

att Förenade kungariket eller Irland deltar. I det fallet är artikel 2 tillämplig.

ARTIKEL 4

Förenade kungariket eller Irland får när som helst efter antagande av en åtgärd enligt del III

avdelning III kapitel IV avsnitten 2 och 3 i konstitutionen eller artikel III-263 eller

artikel III-275.2 a i konstitutionen underrätta rådet och kommissionen om sin önskan att godta

åtgärden. I så fall skall förfarandet i artikel III-420.1 i konstitutionen gälla i tillämpliga delar.

ARTIKEL 5

En medlemsstat som inte är bunden av en åtgärd som har antagits enligt del III avdelning III

kapitel IV avsnitten 2 och 3 i konstitutionen eller artikel III-263 eller artikel III-275.2 a i

konstitutionen skall inte på något sätt belastas ekonomiskt av den åtgärden utöver de administrativa

kostnader detta åsamkar institutionerna, om inte rådet med enhällighet bland alla sina medlemmar

och efter att ha hört Europaparlamentet beslutar något annat.

Constitution/P19/sv 6

ARTIKEL 6

När Förenade kungariket eller Irland i sådana fall som avses i detta protokoll är bundet av en åtgärd

som har antagits enligt del III avdelning III kapitel IV avsnitten 2 och 3 i konstitutionen eller

artikel III-260 i konstitutionen, om denna artikel gäller de områden som omfattas av dessa avsnitt,

eller artikel III-263 eller artikel III-275.2 a skall relevanta bestämmelser i konstitutionen vara

tillämpliga på den staten när det gäller den åtgärden.

ARTIKEL 7

Artiklarna 3 och 4 skall inte påverka tillämpningen av protokollet om Schengenregelverket

införlivat inom Europeiska unionens ramar.

ARTIKEL 8

Irland får skriftligen underrätta rådet om att landet inte längre önskar omfattas av bestämmelserna i

detta protokoll. I så fall skall nämnda bestämmelser inte längre gälla för Irland.

Constitution/P20/sv 1

20. PROTOKOLL

OM DANMARKS STÄLLNING

Constitution/P20/sv 2

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA,

SOM ERINRAR OM det beslut som fattades av stats- eller regeringscheferna, församlade i

Europeiska rådet i Edinburgh den 12 december 1992, om vissa problem som togs upp av Danmark

med avseende på fördraget om Europeiska unionen,

SOM HAR NOTERAT Danmarks ståndpunkt när det gäller medborgarskap, Ekonomiska och

monetära unionen, försvarspolitik samt rättsliga och inrikes frågor, enligt vad som anges i

Edinburghbeslutet,

SOM ÄR MEDVETNA OM att en fortsättning enligt konstitutionen av den rättsordning som har

sitt ursprung i Edinburghbeslutet betydligt kommer att begränsa Danmarks deltagande på för

unionen viktiga samarbetsområden och att det skulle ligga i unionens intresse att säkerställa hela

regelverket inom området med frihet, säkerhet och rättvisa,

SOM därför ÖNSKAR att upprätta en rättslig ram för att ge Danmark möjlighet att delta i

antagandet av beslut om åtgärder som föreslås på grundval av del III avdelning III kapitel IV i

konstitutionen och som välkomnar det faktum att Danmark har för avsikt att begagna sig av denna

möjlighet när så är möjligt i enlighet med landets konstitutionella krav,

SOM NOTERAR att Danmark inte kommer att hindra övriga medlemsstater från att vidareutveckla

sitt samarbete i fråga om åtgärder som inte är bindande för Danmark,

SOM ÄR MEDVETNA OM protokollet om Schengenregelverket införlivat inom Europeiska

unionens ramar,

Constitution/P20/sv 3

HAR ENATS OM följande bestämmelser, som skall fogas till konstitutionen:

DEL I

ARTIKEL 1

Danmark skall inte delta när rådet antar åtgärder som föreslås enligt del III avdelning III kapitel IV

i konstitutionen. Enhällighet bland rådsmedlemmarna, med undantag av företrädaren för den danska

regeringen, skall krävas för sådana akter av rådet som skall antas med enhällighet.

För tillämpningen av den här artikeln skall kvalificerad majoritet definieras som minst 55 % av de

av rådets medlemmar som företräder de deltagande medlemsstaterna och omfatta minst 65 % av

befolkningen i dessa stater.

En blockerande minoritet skall åtminstone omfatta det lägsta antal rådsmedlemmar som företräder

mer än 35 % av befolkningen i de deltagande medlemsstaterna, plus en medlem; i annat fall skall

kvalificerad majoritet anses vara uppnådd.

När rådet inte beslutar på förslag av kommissionen eller unionens utrikesminister, skall kvalificerad

majoritet, med avvikelse från andra och tredje styckena, definieras som minst 72 % av de av rådets

medlemmar som företräder de deltagande medlemsstaterna och omfatta minst 65 % av befolkningen

i dessa stater.

Constitution/P20/sv 4

ARTIKEL 2

Inga bestämmelser i del III avdelning III kapitel IV i konstitutionen, inga åtgärder som antas enligt

nämnda kapitel, inga bestämmelser i ett internationellt avtal som ingås av unionen enligt nämnda

kapitel och inga beslut av Europeiska unionens domstol som innebär en tolkning av en sådan

bestämmelse eller åtgärd skall vara bindande för eller tillämpliga i Danmark. Dessa bestämmelser,

åtgärder eller beslut skall inte på något sätt påverka Danmarks befogenheter, rättigheter eller

skyldigheter. Dessa bestämmelser, åtgärder eller beslut skall inte på något sätt ändra gemenskapens

och unionens regelverk eller utgöra en del av unionsrätten, såsom detta regelverk och denna rätt

gäller för Danmark.

ARTIKEL 3

De åtgärder som avses i artikel 1 skall inte medföra några ekonomiska konsekvenser för Danmark,

annat än de administrativa kostnader som åsamkas institutionerna.

ARTIKEL 4

1. Danmark skall, inom en tid av sex månader efter antagande av en åtgärd som bygger på

Schengenregelverket, som omfattas av del I, besluta huruvida det skall införliva denna åtgärd i sin

nationella lagstiftning. Om det beslutar att göra detta, kommer åtgärden att i enlighet med

internationell rätt ge upphov till en förpliktelse mellan Danmark och övriga medlemsstater som är

bundna av åtgärden.

Om Danmark beslutar att inte tillämpa en sådan åtgärd, kommer de medlemsstater som är bundna

av den åtgärden och Danmark att överväga vilka lämpliga åtgärder som skall vidtas.

Constitution/P20/sv 5

2. Danmark skall vad avser Schengenregelverket behålla de rättigheter och skyldigheter som

existerade före ikraftträdandet av fördraget om upprättande av en konstitution för Europa.

DEL II

ARTIKEL 5

När det gäller åtgärder som rådet antar enligt artikel I-41, artikel III-295.1 och

artiklarna III-309

  • i konstitutionen, skall Danmark inte delta i arbetet med att utarbeta och

genomföra sådana unionsbeslut och unionsåtgärder som har försvarsmässiga konsekvenser. Därför

skall Danmark inte delta i antagandet av sådana beslut och åtgärder. Danmark kommer inte att

hindra övriga medlemsstater från att vidareutveckla sitt samarbete på detta område. Danmark

behöver inte bidra till finansieringen av driftsutgifter som uppkommer till följd av sådana åtgärder

eller göra militära resurser tillgängliga för unionen.

Enhällighet bland rådsmedlemmarna, med undantag av företrädaren för Danmarks regering, skall

krävas för sådana akter av rådet som skall antas med enhällighet.

För tillämpningen av den här artikeln skall kvalificerad majoritet definieras som minst 55 % av de

av rådets medlemmar som företräder de deltagande medlemsstaterna och omfatta minst 65 % av

befolkningen i dessa stater.

En blockerande minoritet skall åtminstone omfatta det lägsta antal rådsmedlemmar som företräder

mer än 35 % av befolkningen i de deltagande medlemsstaterna, plus en medlem; i annat fall skall

kvalificerad majoritet anses vara uppnådd.

Constitution/P20/sv 6

När rådet inte beslutar på förslag av kommissionen eller unionens utrikesminister, skall kvalificerad

majoritet, med avvikelse från tredje och fjärde styckena, definieras som minst 72 % av de av rådets

medlemmar som företräder de deltagande medlemsstaterna och omfatta minst 65 % av befolkningen

i dessa stater.

DEL III

ARTIKEL 6

Detta protokoll skall även tillämpas på åtgärder som fortfarande är i kraft enligt artikel IV-438 i

konstitutionen, vilka före ikraftträdandet av fördraget om upprättande av en konstitution för Europa

omfattades av protokollet om Danmarks ställning, fogat till fördraget om Europeiska unionen och

fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.

ARTIKEL 7

Artiklarna 1, 2 och 3 skall inte tillämpas på åtgärder för att bestämma de tredjeländer vars

medborgare är skyldiga att ha visering när de passerar medlemsstaternas yttre gränser eller på

åtgärder som avser en enhetlig utformning av viseringar.

Constitution/P20/sv 7

DEL IV

ARTIKEL 8

Danmark får när som helst i enlighet med sina konstitutionella krav underrätta de övriga

medlemsstaterna om att Danmark inte längre vill utnyttja hela eller delar av detta protokoll. I sådana

fall kommer Danmark att fullt ut tillämpa alla relevanta åtgärder som då är i kraft och som har

vidtagits inom unionens ramar.

ARTIKEL 9

1. När som helst och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 8 får Danmark i enlighet med

sina konstitutionella krav underrätta övriga medlemsstater om att med verkan från den första dagen

i månaden efter underrättelsen skall del I i detta protokoll bestå av bestämmelserna i bilagan till

detta protokoll. I så fall skall artiklarna 5–9 numreras om som en följd av detta.

2. Sex månader efter den dag då ett sådant meddelande får verkan skall hela

Schengenregelverket och samtliga åtgärder som antagits som bygger på detta regelverk, vilka till

dess varit bindande för Danmark som skyldigheter enligt internationell rätt, vara bindande för

Danmark som unionsrätt.

Constitution/P20/sv 8

BILAGA

ARTIKEL 1

Om inte annat följer av artikel 3 skall Danmark inte delta när rådet antar åtgärder som föreslås

enligt del III avdelning III kapitel IV i konstitutionen. Enhällighet bland rådsmedlemmarna, med

undantag av företrädaren för den danska regeringen, skall krävas för de akter av rådet som skall

antas med enhällighet.

För tillämpningen av den här artikeln skall kvalificerad majoritet definieras som minst 55 % av de

av rådets medlemmar som företräder de deltagande medlemsstaterna och omfatta minst 65 % av

befolkningen i dessa stater.

En blockerande minoritet skall åtminstone omfatta det lägsta antal rådsmedlemmar som företräder

mer än 35 % av befolkningen i de deltagande medlemsstaterna, plus en medlem; i annat fall skall

kvalificerad majoritet anses vara uppnådd.

När rådet inte beslutar på förslag av kommissionen eller unionens utrikesminister, skall kvalificerad

majoritet, med avvikelse från andra och tredje styckena, definieras som minst 72 % av de av rådets

medlemmar som företräder de deltagande medlemsstaterna och omfatta minst 65 % av befolkningen

i dessa stater.

Constitution/P20/sv 9

ARTIKEL 2

Till följd av artikel 1 och om inte annat följer av artiklarna 3, 4 och 6 skall inga bestämmelser i

del III avdelning III kapitel IV i konstitutionen, inga åtgärder som antas enligt nämnda kapitel, inga

bestämmelser i ett internationellt avtal som ingås av unionen enligt nämnda kapitel, inga beslut av

Europeiska unionens domstol som innebär en tolkning av en sådan bestämmelse eller åtgärd vara

bindande för eller tillämpliga i Danmark. Dessa bestämmelser, åtgärder eller beslut skall inte på

något sätt påverka Danmarks befogenheter, rättigheter och skyldigheter. Dessa bestämmelser,

åtgärder eller beslut skall inte på något sätt ändra gemenskapens och unionens regelverk eller utgöra

en del av unionsrätten, såsom detta regelverk och denna rätt gäller för Danmark.

ARTIKEL 3

1. Danmark kan inom tre månader efter det att ett förslag eller initiativ har lagts fram för rådet

enligt del III avdelning III kapitel IV i konstitutionen skriftligen meddela rådets ordförande att

Danmark önskar delta i antagandet och tillämpningen av en sådan föreslagen åtgärd, varefter

Danmark skall ha rätt att göra detta.

2. Om rådet efter en rimlig tidsperiod inte kan anta en sådan åtgärd som avses i punkt 1 med

deltagande av Danmark, får rådet anta åtgärden i enlighet med artikel 1 utan att Danmark deltar. I

det fallet är artikel 2 tillämplig.

Constitution/P20/sv 10

ARTIKEL 4

Danmark får när som helst efter antagande av en åtgärd i rådet enligt del III avdelning III kapitel IV

i konstitutionen underrätta rådet och kommissionen om sin önskan att godta åtgärden. I så fall skall

förfarandet i artikel III-420.1 i konstitutionen gälla i tillämpliga delar.

ARTIKEL 5

1. En underrättelse enligt artikel 4 skall lämnas inom sex månader efter det slutgiltiga antagandet

av en åtgärd, om denna åtgärd bygger på Schengenregelverket.

Om Danmark inte lämnar någon underrättelse enligt artikel 3 eller 4 avseende en åtgärd som bygger

på Schengenregelverket kommer de medlemsstater som är bundna av den åtgärden och Danmark att

överväga vilka lämpliga åtgärder som skall vidtas.

2. En underrättelse enligt artikel 3 om åtgärder som bygger på Schengenregelverket skall

oåterkalleligen anses vara en underrättelse enligt artikel 3 med avseende på alla ytterligare förslag

eller initiativ som är avsedda att grundas på denna åtgärd, i den mån som ett sådant förslag eller

initiativ bygger på Schengenregelverket.

ARTIKEL 6

När Danmark i sådana fall som avses i denna del är bundet av en åtgärd som rådet har antagit enligt

del III avdelning III kapitel IV i konstitutionen skall relevanta bestämmelser i konstitutionen vara

tillämpliga på Danmark när det gäller den åtgärden.

Constitution/P20/sv 11

ARTIKEL 7

Om Danmark inte är bundet av en åtgärd som har antagits enligt del III avdelning III kapitel IV i

konstitutionen, skall det inte på något sätt belastas ekonomiskt av den åtgärden utöver de

administrativa kostnader detta åsamkar institutionerna om inte rådet med enhällighet beslutar något

annat efter att ha hört Europaparlamentet.

Constitution/P21/sv 1

21. PROTOKOLL

OM MEDLEMSSTATERNAS YTTRE FÖRBINDELSER

I FRÅGA OM PASSAGE

AV YTTRE GRÄNSER

Constitution/P21/sv 2

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA,

SOM BEAKTAR medlemsstaternas behov av att säkerställa effektiva kontroller vid sina yttre

gränser, vid behov i samarbete med tredjeland,

HAR ENATS OM följande bestämmelse, som skall fogas till fördraget om upprättande av en

konstitution för Europa.

ENDA ARTIKEL

Bestämmelserna om de åtgärder om passage av de yttre gränserna som anges i artikel III-265.2 b i

konstitutionen skall inte påverka medlemsstaternas behörighet att förhandla om eller ingå avtal med

tredjeland, såvitt dessa avtal är förenliga med unionsrätten och med andra relevanta internationella

avtal.

Constitution/P22/sv 1

22. PROTOKOLL

OM ASYL FÖR MEDBORGARE

I MEDLEMSSTATERNA

Constitution/P22/sv 2

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA,

SOM BEAKTAR att unionen enligt artikel I-9.1 i konstitutionen erkänner de rättigheter, friheter

och principer som anges i stadgan om de grundläggande rättigheterna,

SOM BEAKTAR att enligt artikel I-9.3 i konstitutionen skall de grundläggande rättigheterna såsom

de garanteras i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de

grundläggande friheterna ingå i unionsrätten som allmänna principer,

SOM BEAKTAR att Europeiska unionens domstol har behörighet att säkerställa att lagen följs av

unionen vid tolkning och tillämpning av artikel I-9.1 och I-9.3 i konstitutionen,

SOM BEAKTAR att varje europeisk stat som ansöker om medlemskap i unionen i enlighet med

artikel I-58 i konstitutionen måste respektera de värden som anges i artikel I-2 i konstitutionen,

SOM ÄR MEDVETNA OM att det i artikel I-59 i konstitutionen inrättas en mekanism för tillfälligt

upphävande av vissa rättigheter om en medlemsstat allvarligt och bestående åsidosätter dessa

värden,

SOM ERINRAR OM att varje medborgare i en medlemsstat, i sin egenskap av unionsmedborgare,

åtnjuter särskild status och särskilt skydd som skall garanteras av medlemsstaterna i enlighet med

bestämmelserna i del I avdelning II och del III avdelning II i konstitutionen,

Constitution/P22/sv 3

SOM ÄR MEDVETNA OM att konstitutionen inrättar ett område utan inre gränser och ger varje

unionsmedborgare rätt att fritt röra sig och bosätta sig på medlemsstaternas territorium,

SOM ÖNSKAR hindra att asylrätten utnyttjas för andra ändamål än vad som är avsett,

SOM BEAKTAR att detta protokoll tar hänsyn till slutgiltigheten av och syftet med

Genèvekonventionen av den 28 juli 1951 om flyktingars rättsliga ställning,

HAR ENATS OM följande bestämmelser, som skall fogas till fördraget om upprättande av en

konstitution för Europa.

ENDA ARTIKEL

Med beaktande av den skyddsnivå som Europeiska unionens medlemsstater erbjuder såvitt avser de

grundläggande rättigheterna och friheterna skall medlemsstaterna betraktas som säkra

ursprungsländer i förhållande till varandra för alla rättsliga och praktiska syften som har samband

med asylärenden. Följaktligen får ansökningar om asyl som ges in av en medborgare i en

medlemsstat endast i följande fall beaktas eller förklaras tillåtna att behandlas av en annan

medlemsstat:

a) Om den medlemsstat i vilken sökanden är medborgare med åberopande av artikel 15 i

Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande

friheterna vidtar åtgärder som medför att den medlemsstaten inom sitt territorium inte

uppfyller sina skyldigheter enligt konventionen.

Constitution/P22/sv 4

b) Om ett sådant förfarande som avses i artikel I-59.1 eller I-59.2 i konstitutionen har inletts och

fram till dess att rådet eller, i förekommande fall, Europeiska rådet antar ett europeiskt beslut

med avseende på detta med hänsyn till den medlemsstat där den sökande är medborgare.

c) Om rådet har antagit ett europeiskt beslut i enlighet med artikel I-59.1 i konstitutionen när det

gäller den medlemsstat i vilken sökanden är medborgare eller om Europeiska rådet har antagit

ett europeiskt beslut i enlighet med artikel I-59.2 i konstitutionen när det gäller den

medlemsstat i vilken sökanden är medborgare.

d) Om en medlemsstat ensidigt fattar ett sådant beslut när det gäller en ansökan från en

medborgare i en annan medlemsstat; i så fall skall rådet omedelbart underrättas; ansökan skall

behandlas med utgångspunkt i antagandet att den är uppenbart ogrundad utan att detta,

oberoende av omständigheterna, på något sätt påverkar medlemsstaternas befogenhet att fatta

beslut.

Constitution/P23/sv 1

23. PROTOKOLL

OM DET PERMANENTA STRUKTURERADE

SAMARBETE SOM INRÄTTAS GENOM ARTIKEL I-41.6 OCH

ARTIKEL III-312 I KONSTITUTIONEN

Constitution/P23/sv 2

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA,

SOM BEAKTAR artikel I-41.6 och artikel III-312 i konstitutionen,

SOM ERINRAR OM att unionen för en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik som bygger på en

ständigt ökande konvergens mellan medlemsstaternas åtgärder,

SOM ERINRAR OM att den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken utgör en integrerande

del av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken; att unionen genom denna politik

tillförsäkras en operativ förmåga som stöder sig på civila och militära resurser; att unionen får

använda sig av denna för de uppdrag som avses i artikel III-309 i konstitutionen utanför unionen för

att bevara fred, förebygga konflikter och förstärka den internationella säkerheten i enlighet med

principerna i FN-stadgan; att utförandet av dessa uppgifter bygger på den militära kapacitet som

tillhandahålls av medlemsstaterna, i enlighet med principen om en enda uppsättning av styrkor,

SOM ERINRAR OM att unionens gemensamma säkerhets- och försvarspolitik inte påverkar den

särskilda karaktären hos vissa medlemsstaters säkerhets- och försvarspolitik,

SOM ERINRAR OM att unionens gemensamma säkerhets- och försvarspolitik respekterar de

skyldigheter som följer av Nordatlantiska fördraget för de medlemsstater som anser att deras

gemensamma försvar genomförs inom ramen för Nato, som förblir grundvalen för dess

medlemmars kollektiva försvar, och är förenlig med den gemensamma säkerhets- och

försvarspolitik som har beslutats inom denna ram,

SOM ÄR ÖVERTYGADE OM att en mer framträdande roll för unionen när det gäller säkerhet och

försvar kommer att bidra till vitaliteten hos en förnyad atlantpakt, i samklang med

"Berlin plus"-arrangemangen,

Constitution/P23/sv 3

SOM ÄR BESLUTNA att göra unionen i stånd att fullt ut ikläda sig det ansvar som åligger den

inom det internationella samfundet,

SOM ERKÄNNER att Förenta nationerna får begära unionens bistånd för att genomföra

brådskande insatser i enlighet med kapitlen VI och VII i FN-stadgan,

SOM ERKÄNNER att en förstärkning av säkerhets- och försvarspolitiken kommer att ställa krav på

ansträngningar från medlemsstaterna när det gäller förmågor,

SOM ÄR MEDVETNA om att inledningen av en ny etapp i utvecklingen av den europeiska

säkerhets- och försvarspolitiken förutsätter beslutsamma ansträngningar av de medlemsstater som är

beredda till detta,

SOM ERINRAR OM vikten av att utrikesministern är fullt ut delaktig i arbetet i det permanenta

strukturerade samarbetet,

HAR ENATS OM följande bestämmelser, som skall fogas till fördraget om upprättande av en

konstitution för Europa.

ARTIKEL 1

Det permanenta strukturerade samarbete som avses i artikel I-41.6 i konstitutionen skall vara öppet

för varje medlemsstat som från och med ikraftträdandet av fördraget om upprättande av en

konstitution för Europa åtar sig att

Constitution/P23/sv 4

a) mer intensivt utveckla sin försvarskapacitet, genom att utveckla sina nationella bidrag och

genom deltagande, i förekommande fall, i multinationella styrkor, i de viktigaste europeiska

försvarsmaterielprogrammen och i den verksamhet som utförs av den europeiska byrån för

utveckling av försvarskapacitet och för forskning, anskaffning och försvarsmateriel

(Europeiska försvarsbyrån), och

b) ha kapacitet att senast 2007, antingen nationellt eller som en del av multinationella styrkor,

tillhandahålla särskilda stridsenheter för de planerade uppdragen, sammansatta på taktisk nivå

som en taktisk insatsstyrka, med stödelement, inklusive transport och logistik, som inom 5

dagar kan genomföra de uppdrag som avses i artikel III-309, särskilt för att tillmötesgå

framställningar från Förenta nationerna, och som kan underhållas under en första period på

30 dagar, med möjlighet till förlängning upp till minst 120 dagar.

ARTIKEL 2

De medlemsstater som deltar i det permanenta strukturerade samarbetet skall för att uppnå målen i

artikel 1 åta sig att

a) från och med ikraftträdandet av fördraget om upprättande av en konstitution för Europa

samarbeta i syfte att nå överenskomna mål avseende nivån på utgifterna för investeringar i

försvarsmateriel och att regelbundet ompröva dessa mål mot bakgrund av säkerhetsmiljön och

unionens internationella ansvar,

Constitution/P23/sv 5

b) så långt möjligt tillnärma sina försvarsstrukturer, särskilt genom att harmonisera

identifieringen av de militära behoven genom att gemensamt utnyttja och i förekommande fall

specialisera sina försvarsresurser och militära förmågor samt uppmuntra samarbete när det

gäller utbildning och logistik,

c) vidta konkreta åtgärder för att öka styrkornas tillgänglighet, interoperabilitet, flexibilitet och

tilltransportförmåga, särskilt genom att identifiera gemensamma mål när det gäller att sända

styrkor, inklusive genom att eventuellt se över sina nationella beslutsförfaranden,

d) samarbeta för att se till att de vidtar nödvändiga åtgärder för att åtgärda, inbegripet genom

multinationella strategier och utan att deras förpliktelser inom Nordatlantiska

fördragsorganisationen (Nato) åsidosätts, de brister som har konstaterats inom ramen för

"översynsmekanismen för kapacitetsutveckling",

e) i förekommande fall delta i utvecklingen av större gemensamma eller europeiska

materielprogram inom ramen för Europeiska försvarsbyrån.

ARTIKEL 3

Europeiska försvarsbyrån skall bidra till en regelbunden utvärdering av de deltagande

medlemsstaternas bidrag när det gäller förmågor, särskilt bidrag som tillhandahålls enligt kriterier

som skall fastställas bland annat på grundval av artikel 2, och rapportera minst en gång om året.

Utvärderingen kan ligga till grund för europeiska rekommendationer och beslut som rådet antar i

enlighet med artikel III-312 i konstitutionen.

Constitution/P24/sv 1

24. PROTOKOLL

OM ARTIKEL I-41.2 I KONSTITUTIONEN

Constitution/P24/sv 2

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA,

SOM BEAKTAR behovet av att fullt ut genomföra bestämmelserna i artikel I-41.2 i konstitutionen,

SOM BEAKTAR att unionens politik i enlighet med artikel I-41.2 i konstitutionen inte skall

påverka den särskilda karaktären hos vissa medlemsstaters säkerhets- och försvarspolitik och att den

skall respektera de skyldigheter som vissa medlemsstater, som anser att deras gemensamma försvar

genomförs inom ramen för Nato, har enligt Nordatlantiska fördraget och vara förenlig med den

gemensamma säkerhets- och försvarspolitik som har beslutats inom den ramen,

HAR ENATS OM följande bestämmelse, som skall fogas till fördraget om upprättande av en

konstitution för Europa:

ENDA ARTIKEL

Unionen skall tillsammans med Västeuropeiska unionen utarbeta arrangemang för ett ökat

ömsesidigt samarbete.

Constitution/P25/sv 1

25. PROTOKOLL

OM IMPORT TILL EUROPEISKA UNIONEN

AV PETROLEUMPRODUKTER SOM RAFFINERATS

I NEDERLÄNDSKA ANTILLERNA

Constitution/P25/sv 2

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA,

SOM ÖNSKAR närmare reglera det handelssystem som tillämpas vid import till unionen av

petroleumprodukter som raffinerats i Nederländska Antillerna,

HAR ENATS OM följande bestämmelser, som skall fogas till fördraget om upprättande av en

konstitution för Europa.

ARTIKEL 1

Detta protokoll gäller för petroelumprodukter som omfattas av nr 27.10, 27.11, 27.12 (paraffin och

petroleumvax), ex 27.13 (återstoden från paraffin) och 27.14 ("scale wax") i den kombinerade

nomenklaturen och som importeras för att användas i medlemsstaterna.

ARTIKEL 2

På de villkor som anges i detta protokoll skall medlemsstaterna förbinda sig att för

petroleumprodukter som har raffinerats i Nederländska Antillerna bevilja de tullförmåner som följer

av detta territoriums associering med unionen. Dessa bestämmelser skall gälla oavsett vilka

ursprungsregler som medlemsstaterna tillämpar.

Constitution/P25/sv 3

ARTIKEL 3

1. Om kommissionen på begäran av en medlemsstat eller på eget initiativ konstaterar att import

till unionen, enligt den i artikel 2 angivna ordningen, av petroleumprodukter som raffinerats i

Nederländska Antillerna skapar faktiska svårigheter på marknaden i en eller flera medlemsstater

skall kommissionen anta ett europeiskt beslut om att medlemsstaterna i fråga skall införa, höja eller

återinföra tullar på denna import i sådan utsträckning och för en så lång tid som behövs för att

komma till rätta med situationen. De tullar som införs, höjs eller återinförs får inte överstiga dem

som för samma produkter tillämpas gentemot tredjeland.

2. Bestämmelserna i punkt 1 får under alla omständigheter tillämpas om unionens import av

petroleumprodukter som raffinerats i Nederländska Antillerna uppgår till två miljoner ton per år.

3. Rådet skall informeras om de europeiska beslut som kommissionen antar enligt punkterna 1

och 2, inklusive de beslut som syftar till att avslå en medlemsstats begäran. Rådet skall på begäran

av en medlemsstat pröva besluten och kan när som helst anta ett europeiskt beslut för att ändra eller

upphäva dem.

Constitution/P25/sv 4

ARTIKEL 4

1. Om en medlemsstat anser att den import av i Nederländska Antillerna raffinerade

petroleumprodukter som sker antingen direkt eller via en annan medlemsstat och enligt den ordning

som föreskrivs i artikel 2, skapar faktiska svårigheter på den förstnämnda statens marknad och att

åtgärder för att komma till rätta med svårigheterna omedelbart måste vidtas, kan staten på eget

initiativ besluta om att tillämpa tullar på sådan import; tullarna får dock inte överstiga dem som för

samma produkter tillämpas gentemot tredjeland. Medlemsstaten skall underrätta kommissionen om

sitt beslut och kommissionen skall inom en månad anta ett europeiskt beslut om huruvida de av

staten vidtagna åtgärderna skall bestå, ändras eller upphävas. Artikel 3.3 skall tillämpas på

kommissionens beslut.

2. Om de kvantiteter av i Nederländska Antillerna raffinerade petroleumprodukter, som antingen

direkt eller via någon annan medlemsstat och enligt den i artikel 2 föreskrivna ordningen importeras

till en eller flera medlemsstater i gemenskapen, under ett kalenderår överstiger det antal ton som

anges i bilagan till detta protokoll, skall de åtgärder som den eller de medlemsstaterna har vidtagit

enligt punkt 1 för det aktuella året anses berättigade. Efter att ha förvissat sig om att det fastställda

antalet ton har uppnåtts, skall kommissionen protokollföra åtgärderna. I sådana fall får inte de

övriga medlemsstaterna föra saken inför rådet.

ARTIKEL 5

Om unionen beslutar att tillämpa kvantitativa restriktioner på petroleumprodukter oavsett varifrån

dessa importeras, får restriktionerna även tillämpas på import av sådana produkter från

Nederländska Antillerna. I sådana fall skall Nederländska Antillerna beviljas en fördelaktigare

behandling än tredjeland.

Constitution/P25/sv 5

ARTIKEL 6

1. Rådet får med enhällighet och efter att ha hört Europaparlamentet och kommissionen

ompröva artiklarna 2

  • när en gemensam ursprungsdefinition antas för petroleumprodukter som kommer från tredjeland eller associerade länder, när beslut fattas inom ramen för en gemensam

handelspolitik för produkterna i fråga eller när en gemensam energipolitik fastställs.

2. Vid en sådan omprövning skall dock under alla omständigheter likvärdiga fördelar behållas

för Nederländska Antillerna i lämplig form och för en minsta kvantitet av 2 1/2 miljoner ton

petroleumprodukter.

3. Unionens åtaganden i fråga om de likvärdiga fördelar som avses i punkt 2 kan om det behövs

fördelas mellan staterna; därvid skall hänsyn tas till det antal ton som anges i bilagan till detta

protokoll.

ARTIKEL 7

För att genomföra detta protokoll skall kommissionen följa utvecklingen av importen till

medlemsstaterna av petroleumprodukter som har raffinerats i Nederländska Antillerna.

Medlemsstaterna skall i enlighet med av kommissionen utfärdade administrativa föreskrifter lämna

kommissionen all ändamålsenlig information; kommissionen skall sprida informationen.

Constitution/P25/sv 6

BILAGA

För genomförandet av artikel 4.2 har de höga fördragsslutande parterna beslutat att kvantiteten

2 miljoner ton petroleumprodukter från Antillerna skall fördelas mellan medlemsstaterna enligt

följande:

Tyskland ................................................................................................. 625 000 ton

Den ekonomiska unionen mellan Belgien och Luxemburg.................... 200 000 ton

Frankrike................................................................................................... 75 000 ton

Italien ...................................................................................................... 100 000 ton

Nederländerna...................................................................................... 1 000 000 ton

Constitution/P26/sv 1

26. PROTOKOLL

OM FÖRVÄRV AV EGENDOM

I DANMARK

Constitution/P26/sv 2

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA,

SOM ÖNSKAR lösa vissa särskilda problem av intresse för Danmark,

HAR ENATS OM följande bestämmelse, som skall fogas till fördraget om upprättande av en

konstitution för Europa.

ENDA ARTIKEL

Utan hinder av bestämmelserna i konstitutionen får Danmark fortsätta att tillämpa sin gällande

lagstiftning om förvärv av fritidsbostäder.

Constitution/P27/sv 1

27. PROTOKOLL

OM SYSTEMET FÖR RADIO OCH TV I ALLMÄNHETENS TJÄNST

I MEDLEMSSTATERNA

Constitution/P27/sv 2

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA,

SOM ANSER att systemet för radio och TV i allmänhetens tjänst i medlemsstaterna har ett direkt

samband med de demokratiska, sociala och kulturella behoven i varje samhälle och med behovet att

bevara mångfalden i medierna,

HAR ENATS OM följande tolkningsbestämmelser, som skall fogas till fördraget om upprättande av

en konstitution för Europa.

ENDA ARTIKEL

Bestämmelserna i konstitutionen skall inte påverka medlemsstaternas behörighet att svara för

finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst i den utsträckning som denna finansiering

beviljas radio- och TV-organisationerna för att de skall utföra det uppdrag att verka i allmänhetens

tjänst som har tilldelats dem, utformats och organiserats av varje medlemsstat och i den

utsträckning som finansieringen inte påverkar handelsvillkoren och konkurrensen inom unionen i en

omfattning som kan strida mot det gemensamma intresset, varvid kraven på att utföra uppdraget att

verka i allmänhetens tjänst skall beaktas.

Constitution/P28/sv 1

28. PROTOKOLL

OM ARTIKEL III-214 I KONSTITUTIONEN

Constitution/P28/sv 2

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA

HAR ENATS OM följande bestämmelse, som skall fogas till fördraget om upprättande av en

konstitution för Europa.

ENDA ARTIKEL

Vid tillämpningen av artikel III-214 i konstitutionen skall förmåner för arbetstagare på grund av

sociala trygghetssystem inte anses som lön om och i den mån förmånerna kan hänföras till

anställningstider före den 17 maj 1990, utom när det gäller arbetstagare eller deras

förmånsberättigade anhöriga som före den tidpunkten har väckt talan vid domstol eller inlett ett

likvärdigt förfarande enligt tillämplig nationell lagstiftning.

Constitution/P29/sv 1

29. PROTOKOLL

OM EKONOMISK, SOCIAL OCH TERRITORIELL SAMMANHÅLLNING

Constitution/P29/sv 2

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA,

SOM ERINRAR OM att artikel I-3 i konstitutionen bl.a. nämner målen att främja ekonomisk, social

och territoriell sammanhållning och solidaritet mellan medlemsstaterna samt att nämnda

sammanhållning hör till de områden med delad befogenhet för unionen som räknas upp i

artikel I-14.2 c i konstitutionen,

SOM ERINRAR OM att bestämmelserna i del III avdelning III kapitel III avsnitt 3 i konstitutionen

om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning som helhet utgör den rättsliga grundvalen för

att konsolidera och ytterligare utveckla unionens insatser på detta område, inklusive upprättandet av

en fond,

SOM ERINRAR OM att artikel III-223 i konstitutionen föreskriver att en sammanhållningsfond

skall inrättas,

SOM UPPMÄRKSAMMAR att Europeiska investeringsbanken lånar ut stora och ökande belopp

till förmån för de fattigaste regionerna,

SOM UPPMÄRKSAMMAR önskemålet om en differentiering av nivån för unionens deltagande

i program och projekt i vissa medlemsstater,

SOM UPPMÄRKSAMMAR önskemålet om större flexibilitet vid tilldelning av medel från

strukturfonderna,

SOM UPPMÄRKSAMMAR förslaget om att ta större hänsyn till medlemsstaternas relativa

välstånd inom systemet med egna medel,

Constitution/P29/sv 3

HAR ENATS OM följande bestämmelser, som skall fogas till fördraget om upprättande av en

konstitution för Europa.

ENDA ARTIKEL

1. Medlemsstaterna bekräftar på nytt att främjandet av ekonomisk, social och territoriell

sammanhållning är avgörande för unionens fulla utveckling och varaktiga framgång.

2. Medlemsstaterna bekräftar på nytt sin övertygelse om att strukturfonderna även i

fortsättningen har att spela en betydande roll när det gäller att uppnå unionens mål i fråga om

sammanhållning.

3. Medlemsstaterna bekräftar på nytt sin övertygelse om att Europeiska investeringsbanken skall

fortsätta att använda merparten av sina medel till att främja ekonomisk, social och territoriell

sammanhållning och förklarar sig villiga att se över Europeiska investeringsbankens kapitalbehov

så snart det behövs för detta ändamål.

4. Medlemsstaterna är eniga om att sammanhållningsfonden skall ge ekonomiska bidrag från

unionen till projekt på miljöområdet och området för transeuropeiska nät i sådana medlemsstater

som har en bruttonationalinkomst per capita som är lägre än 90 % av genomsnittet för unionen och

som har ett program för att uppfylla de villkor för ekonomisk konvergens som anges i

artikel III-184 i konstitutionen.

5. Medlemsstaterna förklarar att de avser att tillåta större flexibilitet vid tilldelning av medel från

strukturfonderna för särskilda behov som inte täcks av de nuvarande reglerna för strukturfonderna.

Constitution/P29/sv 4

6. Medlemsstaterna förklarar att de är villiga att differentiera nivåerna för unionens deltagande i

strukturfondernas program och projekt i syfte att undvika orimligt stora ökningar i budgetutgifterna

för mindre välmående medlemsstater.

7. Medlemsstaterna inser att det är nödvändigt att noga övervaka de framsteg som görs för att

uppnå ekonomisk, social och territoriell sammanhållning och förklarar sig villiga att undersöka alla

nödvändiga åtgärder i detta avseende,

8. Medlemsstaterna förklarar att de avser att ta större hänsyn till de enskilda medlemsstaternas

bidragskapacitet inom systemet med egna medel och att undersöka om de mindre välmående

medlemsstaterna kan kompenseras för de regressiva inslag som finns i det nuvarande systemet med

egna medel.

Constitution/P30/sv 1

30. PROTOKOLL

OM EN SÄRSKILD ORDNING FÖR GRÖNLAND

Constitution/P30/sv 2

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA

HAR ENATS OM följande bestämmelser, som skall fogas till fördraget om upprättande av en

konstitution för Europa.

ENDA ARTIKEL

1. Vid import till unionen av sådana produkter som omfattas av den gemensamma

marknadsorganisationen för fiskeriprodukter och som har sitt ursprung i Grönland skall

produkterna, samtidigt som den gemensamma marknadsorganisationen följs, vara undantagna från

tullar och avgifter med motsvarande verkan samt från kvantitativa restriktioner och åtgärder med

motsvarande verkan, om de möjligheter till tillgång till grönländska fiskezoner som har beviljats

unionen med stöd av ett avtal mellan unionen och den behöriga myndigheten för Grönland är

tillfredsställande för unionen.

2. De åtgärder som avser ordningen för import av de i punkt 1 avsedda produkterna skall antas i

enlighet med förfarandena i artikel III-231 i konstitutionen.

Constitution/P31/sv 1

31. PROTOKOLL

OM ARTIKEL 40.3.3 I IRLANDS FÖRFATTNING

Constitution/P31/sv 2

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA

HAR ENATS OM följande bestämmelse, som skall fogas till fördraget om upprättande av en

konstitution för Europa och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen:

ENDA ARTIKEL

Inga bestämmelser i fördraget om upprättande av en konstitution för Europa eller fördrag och akter

om ändring av eller tillägg till detta skall påverka tillämpningen i Irland av artikel 40.3.3 i Irlands

författning.

Constitution/P32/sv 1

32. PROTOKOLL

OM ARTIKEL I-9.2 I KONSTITUTIONEN ANGÅENDE

UNIONENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA KONVENTIONEN OM SKYDD FÖR

DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA OCH DE GRUNDLÄGGANDE FRIHETERNA

Constitution/P32/sv 2

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA

HAR ENATS OM följande bestämmelser, som skall fogas till fördraget om upprättande av en

konstitution för Europa.

ARTIKEL 1

1. I avtalet om unionens anslutning till Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga

rättigheterna och de grundläggande friheterna (nedan kallad "Europakonventionen") i enlighet med

artikel I-9.2 i konstitutionen skall det avspegla nödvändigheten av att bevara unionens och

unionsrättens särdrag, särskilt när det gäller

a) de särskilda bestämmelserna för unionens eventuella deltagande i kontrollmyndigheterna

enligt Europakonventionen,

b) de mekanismer som är nödvändiga för att säkerställa att talan som väcks av tredjestater och

framställningar från enskilda korrekt riktas till medlemsstaterna och/eller unionen, beroende

på det enskilda fallet.

ARTIKEL 2

I det avtal som avses i artikel 1 skall det säkerställas att unionens anslutning inte påverkar vare sig

unionens eller dess institutioners befogenheter. Det skall säkerställas att ingen av avtalets

bestämmelser påverkar medlemsstaternas särskilda situation i förhållande till Europakonventionen,

särskilt vad gäller dess protokoll, av medlemsstaterna vidtagna åtgärder som avviker från

Europakonventionen enligt artikel 15 i denna och medlemsstaternas reservationer mot

Europakonventionen enligt artikel 57 i denna.

Constitution/P32/sv 3

ARTIKEL 3

Ingen av det i artikel 1 avsedda avtalets bestämmelser skall påverka artikel III-375.2

i konstitutionen.

Constitution/P33/sv 1

33. PROTOKOLL

OM AKTER OCH FÖRDRAG SOM KOMPLETTERAT ELLER ÄNDRAT FÖRDRAGET OM

UPPRÄTTANDET AV EUROPEISKA GEMENSKAPEN OCH FÖRDRAGET OM

EUROPEISKA UNIONEN

Constitution/P33/sv 2

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA,

SOM BEAKTAR att fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen och fördraget om

Europeiska unionen samt de akter och fördrag som kompletterat eller ändrat dessa upphävs genom

artikel IV-437.1 i konstitutionen,

SOM ANSER att det bör upprättas en förteckning över de akter och fördrag som avses i

artikel IV-437.1,

SOM ANSER att sakinnehållet i bestämmelserna i artikel 9.7 i Amsterdamfördraget bör återges,

SOM ERINRAR OM att akten av den 20 september 1976 om allmänna direkta val av företrädare i

Europaparlamentet skall fortsätta att gälla,

HAR ENATS OM följande bestämmelser, som skall fogas till fördraget om upprättande av en

konstitution för Europa och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen.

ARTIKEL 1

1. Följande akter och fördrag, vilka har kompletterat eller ändrat fördraget om upprättandet av

Europeiska gemenskapen, upphävs:

a) Protokollet av den 8 april 1965 om Europeiska gemenskapernas immunitet och privilegier,

fogat till fördraget om upprättandet av ett gemensamt råd och en gemensam kommission

(EGT 152, 13.7.1967, s. 13).

Constitution/P33/sv 3

b) Fördraget av den 22 april 1970 om ändring av vissa budgetbestämmelser i fördragen om

upprättandet av Europeiska gemenskaperna och i fördraget om upprättandet av ett gemensamt

råd och en gemensam kommission för Europeiska gemenskaperna (EGT L 2, 2.1.1971, s. 1).

c) Fördraget av den 22 juli 1975 om ändring av vissa finansiella bestämmelser i fördragen om

upprättandet av Europeiska gemenskaperna och fördraget om upprättandet av ett gemensamt

råd och en gemensam kommission för Europeiska gemenskaperna (EGT L 359, 31.12.1977,

s. 4).

d) Fördraget av den 10 juli 1975 om ändring av vissa bestämmelser i protokollet om Europeiska

investeringsbankens stadga (EGT L 91, 6.4.1978, s. 1).

e) Fördraget av den 13 mars 1984 om ändring av fördragen om upprättandet av

Europeiska gemenskaperna i fråga om Grönland (EGT L 29, 1.2.1985, s. 1).

f) Europeiska enhetsakten av den 17 februari 1986 och den 28 februari 1986 (EGT L 169,

29.6.1987, s. 1).

g) Akten av den 25 mars 1993 om ändring av protokollet om Europeiska investeringsbankens

stadga som ger befogenhet åt bankens råd att upprätta en europeisk investeringsfond

(EGT L 173, 7.7.1994, s. 14).

h) Beslut 2003/223/EG av rådet på stats- eller regeringschefsnivå av den 21 mars 2003 om

ändring av artikel 10.2 i stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska

centralbanken (EUT L 83, 1.4.2003, s. 66).

2. Amsterdamfördraget av den 2 oktober 1997 om ändring av fördraget om Europeiska unionen,

fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna och vissa akter som hör samman med

dem (EGT C 340, 10.11.1977, s. 1) upphävs.

Constitution/P33/sv 4

3. Nicefördraget av den 26 februari 2001 om ändring av fördraget om Europeiska unionen,

fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna och vissa akter som hör samman med

dem (EGT C 80, 10.3.2001, s. 1) upphävs.

ARTIKEL 2

1. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel III-432 i konstitutionen och artikel 189

i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen skall företrädarna för

medlemsstaternas regeringar i samförstånd fastställa nödvändiga bestämmelser för att lösa vissa

speciella problem som berör Storhertigdömet Luxemburg och som följer av inrättandet av ett

gemensamt råd och en gemensam kommission för Europeiska gemenskaperna.

2. Akten om allmänna direkta val av företrädare i Europaparlamentet, fogad till rådets

beslut 76/787/EKSG, EEG, Euratom (EGT L 278, 8.10.1976, s. 1), bibehålls i den version som

gäller vid ikraftträdandet av fördraget om upprättande av en konstitution för Europa. I syfte att

anpassa akten till konstitutionen ändras den på följande sätt:

a) Artikel 1.3 skall utgå.

b) (Berör ej den svenska versionen.)

c) I artikel 6.2 skall orden "av den 8 april 1965" utgå och orden "Europeiska gemenskapernas"

ersättas med "Europeiska unionens".

d) I artikel 7.1 andra strecksatsen skall orden "Europeiska gemenskapernas kommission" ersättas

med "Europeiska kommissionen".

Constitution/P33/sv 5

e) I artikel 7.1 tredje strecksatsen skall orden "Europeiska gemenskapernas domstol eller

förstainstansrätten" ersättas med "Europeiska unionens domstol".

f) I artikel 7.1 femte strecksatsen skall orden "Europeiska gemenskapernas revisionsrätt" ersättas

med "revisionsrätten".

g) I artikel 7.1 sjätte strecksatsen skall ordet "EU-ombudsmannen" ersättas med "Europeiska

ombudsmannen".

h) I artikel 7.1 sjunde strecksatsen skall orden "i Europeiska ekonomiska gemenskapen och i

Europeiska atomenergigemenskapen" ersättas med "i Europeiska unionen".

i) I artikel 7.1 nionde strecksatsen skall orden "enligt fördragen om upprättandet av Europeiska

ekonomiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen" ersättas med "enligt

fördraget om upprättande av en konstitution för Europa och fördraget om upprättandet av

Europeiska atomenergigemenskapen". Ordet "gemenskapernas" skall ersättas med

"unionens".

j) I artikel 7.1 elfte strecksatsen skall orden "inom Europeiska gemenskapernas institutioner

eller i organ som är knutna till dem, eller i Europeiska centralbanken" ersättas med "inom

Europeiska unionens institutioner, organ eller myndigheter".

k) Strecksatserna i artikel 7.1 skall bli leden a

l) I artikel 7.2 andra stycket skall ordet "bestämmelserna" utgå. Strecksatserna i detta andra

stycke skall bli led a respektive led b.

Constitution/P33/sv 6

m) I artikel 11.2 andra stycket skall ordet "gemenskapen" ersättas med "unionen", ordet

"bestämma" ersättas med "anta ett europeiskt beslut om fastställande av" och orden

"föregående stycke" ersättas med "första stycket".

n) I artikel 11.3 skall frasen "Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 139 i fördraget om

upprättandet av Europeiska gemenskapen" ersättas med "Utan att det påverkar tillämpningen

av artikel III-238 i konstitutionen".

o) I artikel 14 skall orden "besluta om" ersättas med "anta", orden "på förslag från" ersättas med

"på initiativ av" och orden "besluta om sådana åtgärder" ersättas med "anta nödvändiga

europeiska förordningar eller beslut".

Constitution/P34/sv 1

34. PROTOKOLL

OM ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER

FÖR UNIONENS INSTITUTIONER OCH ORGAN

Constitution/P34/sv 2

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA,

SOM ANSER att det, i syfte att organisera övergången mellan den europeiska union som upprättas

genom fördragen om Europeiska unionen och Europeiska gemenskapen och den europeiska union

som upprättas genom fördraget om upprättande av en konstitution för Europa, som efterträder dem,

är nödvändigt att fastställa övergångsbestämmelser som skall tillämpas innan samtliga

bestämmelser i konstitutionen, och de akter som behövs för tillämpningen av dessa, får verkan,

HAR ENATS OM följande bestämmelser, som skall fogas till fördraget om upprättande av en

konstitution för Europa och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen.

AVDELNING I

BESTÄMMELSER OM EUROPAPARLAMENTET

ARTIKEL 1

1. I tillräckligt god tid före 2009 års val till Europaparlamentet skall Europeiska rådet i enlighet

med artikel I-20.2 i konstitutionen anta ett europeiskt beslut om fastställande av Europaparlamentets

sammansättning.

Constitution/P34/sv 3

2. Under valperioden 2004

  • skall sammansättningen av och antalet företrädare vid

Europaparlamentet som väljs i varje medlemsstat vara samma som vid dagen för ikraftträdandet av

fördraget om upprättande av en konstitution för Europa, med följande antal företrädare:

Belgien 24

Tjeckien 24

Danmark 14

Tyskland 99

Estland 6

Grekland 24

Spanien 54

Frankrike 78

Irland 13

Italien 78

Cypern 6

Lettland 9

Litauen 13

Luxemburg 6

Ungern 24

Malta 5

Nederländerna 27

Österrike 18

Polen 54

Portugal 24

Slovenien 7

Slovakien 14

Finland 14

Sverige 19

Förenade kungariket 78

Constitution/P34/sv 4

AVDELNING II

BESTÄMMELSER OM EUROPEISKA RÅDET

OCH RÅDET

ARTIKEL 2

1. Bestämmelserna i artikel I-25.1, I-25.2 och I-25.3 i konstitutionen om definitionen av

kvalificerad majoritet i Europeiska rådet och rådet skall få verkan den 1 november 2009, efter det

att 2009 års val till Europaparlamentet hållits, i enlighet med artikel I-20.2 i konstitutionen.

2. Till och med den 31 oktober 2009 skall följande bestämmelser gälla utan att artikel I-25.4 i

konstitutionen åsidosätts.

Constitution/P34/sv 5

När Europeiska rådet och rådet skall besluta med kvalificerad majoritet, skall medlemmarnas röster

viktas på följande sätt:

Belgien 12

Tjeckien 12

Danmark 7

Tyskland 29

Estland 4

Grekland 12

Spanien 27

Frankrike 29

Irland 7

Italien 29

Cypern 4

Lettland 4

Litauen 7

Luxemburg 4

Ungern 12

Malta 3

Nederländerna 13

Österrike 10

Polen 27

Portugal 12

Slovenien 4

Slovakien 7

Finland 7

Sverige 10

Förenade kungariket 29

Constitution/P34/sv 6

Rådet skall besluta med minst 232 röster från en majoritet av medlemmarna när beslutandet enligt

konstitutionen skall ske på förslag från kommissionen. I andra fall skall rådet besluta med minst

232 röster från minst två tredjedelar av medlemmarna.

När en akt antas av Europeiska rådet eller rådet med kvalificerad majoritet får en medlem av

Europeiska rådet eller rådet begära en kontroll av att de medlemsstater som utgör denna

kvalificerade majoritet motsvarar minst 62 % av unionens hela befolkning. Om detta villkor inte är

uppfyllt skall akten inte antas.

3. För framtida anslutningar skall den tröskel som avses i punkt 2 beräknas så att tröskeln för

den kvalificerade majoriteten uttryckt i röster inte överstiger tröskeln enligt tabellen i den förklaring

om utvidgningen av Europeiska unionen som förts in i slutakten från den konferens som antog

Nicefördraget.

4. Följande bestämmelser om definitionen av kvalificerad majoritet skall få verkan

den 1 november 2009

  • artikel I-44.3 tredje, fjärde och femte styckena i konstitutionen,
  • artikel I-59.5 andra och tredje styckena i konstitutionen,
  • artikel I-60.4 andra stycket i konstitutionen,
  • artikel III-179.4 tredje och fjärde styckena i konstitutionen,
  • artikel III-184.6 tredje och fjärde styckena i konstitutionen,

Constitution/P34/sv 7

  • artikel III-184.7 tredje och fjärde styckena i konstitutionen,
  • artikel III-194.2 andra och tredje styckena i konstitutionen,
  • artikel III-196.3 andra och tredje styckena i konstitutionen,
  • artikel III-197.4 andra och tredje styckena i konstitutionen,
  • artikel III-198.2 tredje stycket i konstitutionen,
  • artikel III-312.3 tredje och fjärde styckena i konstitutionen,
  • artikel III-312.4 tredje och fjärde styckena i konstitutionen,
  • artikel 1 andra, tredje och fjärde styckena och artikel 3.1 andra, tredje och fjärde styckena i protokollet om Förenade kungarikets och Irlands ställning med avseende på politik för

kontroller vid gränser, asyl och invandring, civilrättsligt samarbete samt polissamarbete,

  • artikel 1 andra, tredje och fjärde styckena samt artikel 5 tredje, fjärde och femte styckena i protokollet om Danmarks ställning.

Till och med den 31 oktober 2009 skall i de fall då inte samtliga medlemmar av rådet deltar i

omröstningen, nämligen i de fall som anges i de artiklar som räknas upp i första stycket,

kvalificerad majoritet definieras som samma andel av de viktade rösterna och samma andel av

rådsmedlemmarnas antal samt, i förekommande fall, samma procentandel av de berörda

medlemsstaternas befolkning som de som fastställs i punkt 2.

Constitution/P34/sv 8

ARTIKEL 3

Fram till ikraftträdandet av det europeiska beslut som avses i artikel I-24.4 i konstitutionen kan

rådet sammanträda i de konstellationer som avses i artikel I-24.2 och I-24.3 samt i de andra

konstellationer över vilka en förteckning skall upprättas genom ett europeiskt beslut som rådet i

konstellationen allmänna frågor skall anta med enkel majoritet.

AVDELNING III

BESTÄMMELSER OM KOMMISSIONEN,

INBEGRIPET UNIONENS UTRIKESMINISTER

ARTIKEL 4

De kommissionsledamöter som tjänstgör vid den tidpunkt då fördraget om upprättande av en

konstitution för Europa träder i kraft skall förbli i tjänst till dess att deras mandattid löper ut. Den

dag då unionens utrikesminister utnämns skall mandattiden löpa ut för den ledamot som har samma

nationalitet som unionens utrikesminister.

Constitution/P34/sv 9

AVDELNING IV

BESTÄMMELSER OM RÅDETS GENERALSEKRETERARE, HÖG REPRESENTANT FÖR

DEN GEMENSAMMA UTRIKES- OCH SÄKERHETSPOLITIKEN SAMT RÅDETS

BITRÄDANDE GENERALSEKRETERARE

ARTIKEL 5

Mandattiden för rådets generalsekreterare, hög representant för den gemensamma utrikes- och

säkerhetspolitiken samt rådets biträdande generalsekreterare skall löpa ut den dag då fördraget om

upprättande av en konstitution för Europa träder i kraft. Rådet skall utnämna en generalsekreterare

i enlighet med artikel III-344.2 i konstitutionen.

Constitution/P34/sv 10

AVDELNING V

BESTÄMMELSER OM DE RÅDGIVANDE ORGANEN

ARTIKEL 6

Fram till ikraftträdandet av det europeiska beslut som avses i artikel III-386 i konstitutionen skall

fördelningen av ledamöter i Regionkommittén vara följande:

Belgien 12

Tjeckien 12

Danmark 9

Tyskland 24

Estland 7

Grekland 12

Spanien 21

Frankrike 24

Irland 9

Italien 24

Cypern 6

Lettland 7

Litauen 9

Luxemburg 6

Ungern 12

Malta 5

Nederländerna 12

Österrike 12

Constitution/P34/sv 11

Polen 21

Portugal 12

Slovenien 7

Slovakien 9

Finland 9

Sverige 12

Förenade kungariket 24

ARTIKEL 7

Fram till ikraftträdandet av det europeiska beslut som avses i artikel III-389 i konstitutionen skall

fördelningen av ledamöter i Ekonomiska och sociala kommittén vara följande:

Belgien 12

Tjeckien 12

Danmark 9

Tyskland 24

Estland 7

Grekland 12

Spanien 21

Frankrike 24

Irland 9

Italien 24

Cypern 6

Lettland 7

Litauen 9

Constitution/P34/sv 12

Luxemburg 6

Ungern 12

Malta 5

Nederländerna 12

Österrike 12

Polen 21

Portugal 12

Slovenien 7

Slovakien 9

Finland 9

Sverige 12

Förenade kungariket 24

Constitution/P35/sv 1

35. PROTOKOLL

OM DE EKONOMISKA FÖLJDERNA AV ATT FÖRDRAGET

OM UPPRÄTTANDET AV

EUROPEISKA KOL- OCH STÅLGEMENSKAPEN UPPHÖR

ATT GÄLLA OCH OM KOL- OCH STÅLFORSKNINGSFONDEN

Constitution/P35/sv 2

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA,

SOM ERINRAR om att Europeiska kol- och stålgemenskapens alla tillgångar och skulder per

den 23 juli 2002 har överförts till Europeiska gemenskapen från och med den 24 juli 2002,

SOM BEAKTAR önskemålet att dessa medel skall användas för forskning inom sektorer med

anknytning till kol- och stålindustrin samt behovet av att fastställa vissa särskilda bestämmelser för

detta,

HAR ENATS OM följande bestämmelser, som skall fogas till fördraget om upprättande av en

konstitution för Europa:

ARTIKEL 1

1. Nettovärdet av Europeiska kol- och stålgemenskapens tillgångar och skulder enligt

Europeiska kol- och stålgemenskapens balansräkning per den 23 juli 2002 skall, med förbehåll för

alla ökningar eller minskningar som kan inträffa som en följd av avvecklingen, betraktas som

unionens tillgångar avsedda för forskning inom sektorer med anknytning till kol- och stålindustrin

och betecknas som "Europeiska kol- och stålgemenskapen under avveckling". När avvecklingen är

slutförd skall dessa tillgångar betecknas som "Kol- och stålforskningsfondens tillgångar".

2. Intäkterna från dessa tillgångar, vilka skall betecknas som "Kol- och stålforskningsfonden",

skall endast användas för forskning utanför ramprogrammet för forskning inom sektorer med

anknytning till kol- och stålindustrin i enlighet med detta protokoll och i akter som antas på

grundval av detta.

Constitution/P35/sv 3

ARTIKEL 2

1. De nödvändiga bestämmelserna för genomförande av detta protokoll, inklusive

grundprinciperna, skall fastställas i en europeisk lag utfärdad av rådet. Rådet skall besluta efter

Europaparlamentets godkännande.

2. Rådet skall på förslag av kommissionen anta europeiska förordningar eller beslut om

fastställande av fleråriga ekonomiska riktlinjer för förvaltning av Kol- och stålforskningsfondens

tillgångar och tekniska riktlinjer för fondens forskningsprogram. Det skall besluta efter att ha hört

Europaparlamentet.

ARTIKEL 3

Om inte annat föreskrivs i detta protokoll och i akter som antas på grundval av detta, skall

konstitutionen vara tillämplig.

Constitution/P36/sv 1

36. PROTOKOLL

OM ÄNDRING AV FÖRDRAGET OM UPPRÄTTANDET AV

EUROPEISKA ATOMENERGIGEMENSKAPEN

Constitution/P36/sv 2

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA,

SOM ERINRAR OM att bestämmelserna i fördraget om upprättandet av

Europeiska atomenergigemenskapen fortfarande har full rättsverkan,

SOM ÖNSKAR anpassa det fördraget till de nya regler som fastställs genom fördraget om

upprättande av en konstitution för Europa, särskilt på de institutionella och finansiella områdena,

HAR ENATS OM följande bestämmelser, som skall fogas till fördraget om upprättande av en

konstitution för Europa och som ändrar fördraget om upprättandet av

Europeiska atomenergigemenskapen på följande sätt.

ARTIKEL 1

Genom detta protokoll ändras fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen

(nedan kallat "Euratomfördraget") i den version av detta som gäller vid ikraftträdandet av fördraget

om upprättande av en konstitution för Europa.

Utan hinder av bestämmelserna i artikel IV-437 i fördraget om upprättande av en konstitution för

Europa och utan att det påverkar tillämpningen av övriga bestämmelser i detta protokoll skall

rättsverkan av de ändringar i Euratomfördraget som följer av sådana fördrag och akter som upphävs

i enlighet med artikel IV-437 i fördraget om upprättande av en konstitution för Europa, liksom

rättsverkan av gällande akter som antagits på grundval av Euratomfördraget, inte påverkas.

Constitution/P36/sv 3

ARTIKEL 2

Rubriken till Euratomfördragets avdelning III "Institutionella bestämmelser" skall ersättas med

följande rubrik: "Institutionella och finansiella bestämmelser".

ARTIKEL 3

I början av Euratomfördragets avdelning III skall följande kapitel föras in:

"KAPITEL I

TILLÄMPNING AV VISSA BESTÄMMELSER I FÖRDRAGET OM UPPRÄTTANDE AV EN

KONSTITUTION FÖR EUROPA

ARTIKEL 106A

1. Artiklarna I-19–I-29, I-31–I-39, I-49–I-50, I-53

  • I-58–I-60, III-330–III-372, III-374,

III-375, III-378

  • III-384, III-385, III-389–III-392, III-395–III-410, III-412−III-415, III-427,

III-433, IV-439 och IV-443 i fördraget om upprättande av en konstitution för Europa skall tillämpas

på detta fördrag.

2. Inom ramen för detta fördrag skall hänvisningarna till unionen och konstitutionen i de

bestämmelser som avses i punkt 1 samt i bestämmelserna i de protokoll som fogas både till

fördraget om upprättande av en konstitution för Europa och det här fördraget läsas som

hänvisningar till Europeiska atomenergigemenskapen och till detta fördrag.

Constitution/P36/sv 4

3. Bestämmelserna i fördraget om upprättande av en konstitution för Europa skall inte inverka

på bestämmelserna i det här fördraget."

ARTIKEL 4

I avdelning III i Euratomfördraget skall kapitlen I, II och III numreras om till II, III och IV.

ARTIKEL 5

1. Artikel 3, 107

  • 136−143, 146−156, 158−163, 165−170, 173, 173a, 175, 177−179a, 180b,

181, 183, 183a, 190 och 204 i Euratomfördraget skall upphävas.

2. De protokoll som tidigare fogades till Euratomfördraget skall upphävas.

ARTIKEL 6

Rubriken till avdelning IV i Euratomfördraget "Finansiella bestämmelser" skall ersättas med

följande rubrik: "Särskilda finansiella bestämmelser".

Constitution/P36/sv 5

ARTIKEL 7

1. I artikel 38 tredje stycket och artikel 82 tredje stycket i Euratomfördraget skall hänvisningarna

till artiklarna 141 och 142 ersättas med hänvisningar till artikel III-360 respektive III-361 i

konstitutionen.

2. I artikel 171.2 och artikel 176.3 i Euratomfördraget skall hänvisningen till artikel 183 ersättas

med en hänvisning till artikel III-412 i konstitutionen för Europa.

3. I artikel 172.4 i Euratomfördraget skall hänvisningen till artikel 177.5 ersättas med en

hänvisning till artikel III-404 i konstitutionen.

4. I artiklarna 38, 82, 96 och 98 i Euratomfördraget skall begreppet "direktiv" ersättas med

begreppet "europeisk förordning".

5. I Euratomfördraget skall begreppet "beslut" ersättas med begreppet "europeiskt beslut",

förutom i artiklarna 18, 20, 23, 53 första stycket och i de fall som beslutet fattas av Europeiska

unionens domstol.

6. I Euratomfördraget skall begreppet "domstolen" ersättas med begreppet "Europeiska unionens

domstol".

Constitution/P36/sv 6

ARTIKEL 8

Artikel 191 i Euratomfördraget skall ersättas med följande:

"ARTIKEL 191

Gemenskapen skall, på de villkor som anges i protokollet om Europeiska unionens privilegier och

immunitet, inom medlemsstaternas territorier åtnjuta de privilegier och den immunitet som krävs

för att den skall kunna fullgöra sin uppgift."

ARTIKEL 9

Artikel 198 Euratomfördraget skall ersättas med följande:

"ARTIKEL 198

Om inte något annat föreskrivs, skall bestämmelserna i detta fördrag tillämpas på medlemsstaternas

europeiska territorier och på utomeuropeiska territorier under deras jurisdiktion.

De skall även tillämpas på de europeiska territorier vilkas utrikes angelägenheter omhänderhas av

en medlemsstat.

Bestämmelserna i detta fördrag skall tillämpas på Åland med de undantag som ursprungligen fanns

i det fördrag vilket avses i artikel IV-437.2 d i fördraget om upprättande av en konstitution för

Europa och som har återgetts i protokollet om anslutningsfördragen och anslutningsakterna för

Konungariket Danmark, Irland och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland,

Republiken Grekland, Konungariket Spanien och Republiken Portugal samt Republiken Österrike,

Republiken Finland och Konungariket Sverige.

Constitution/P36/sv 7

Med avvikelse från första, andra och tredje styckena skall följande gälla:

a) Detta fördrag skall inte tillämpas på vare sig Färöarna eller på Grönland.

b) Detta fördrag skall inte tillämpas på Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands

suveräna basområden på Cypern.

c) Detta fördrag skall inte tillämpas på de utomeuropeiska länder och territorier som har

särskilda förbindelser med Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland och som

inte har tagits med i förteckningen i bilaga II till fördraget om upprättande av en konstitution

för Europa.

d) Detta fördrag skall tillämpas på Kanalöarna och Isle of Man endast i den utsträckning det är

nödvändigt för att säkerställa tillämpningen av den ordning för dessa öar som ursprungligen

angavs i det fördrag som avses i artikel IV-437.2 a i fördraget om upprättande av en

konstitution för Europa och som har återgetts i protokollet om anslutningsfördragen och

anslutningsakterna för Konungariket Danmark, Irland och Förenade konungariket

Storbritannien och Nordirland, Republiken Grekland, Konungariket Spanien och Republiken

Portugal samt Republiken Österrike, Republiken Finland och Konungariket Sverige."

ARTIKEL 10

Artikel 206 i Euratomfördraget skall ändras på följande sätt:

"ARTIKEL 206

Gemenskapen får med en eller flera stater eller internationella organisationer ingå avtal som

upprättar en associering med ömsesidiga rättigheter och förpliktelser, gemensamt uppträdande och

särskilda förfaranden.

Constitution/P36/sv 8

Dessa avtal skall ingås av rådet som beslutar med enhällighet, efter att ha hört Europaparlamentet.

När sådana avtal kräver ändringar i detta fördrag, skall ändringarna först antas i enlighet med

förfarandet i artikel IV-443 i fördraget om upprättande av en konstitution för Europa."

ARTIKEL 11

Artikel 225 andra stycket i Euratomfördraget skall ersättas med följande text:

"Även de danska, engelska, estniska, finska, grekiska, iriska, lettiska, litauiska, maltesiska, polska,

portugisiska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska och ungerska versionerna av detta

fördrag är giltiga.

ARTIKEL 12

Europeiska atomenergigemenskapens inkomster och utgifter, med undantag av Försörjningsbyråns

och de gemensamma företagens inkomster och utgifter, skall tas upp i unionens budget.

Constitution/Bilagor/sv 1

BILAGOR

TILL FÖRDRAGET OM UPPRÄTTANDE

AV EN KONSTITUTION FÖR EUROPA

Constitution/Bilaga I/sv 1

BILAGA I

FÖRTECKNING

som avses i artikel III-226 i konstitutionen

– 1 –

Nummer i

kombinerade-

nomenklaturen

– 2 –

Varuslag

KAPITEL 1 Levande djur

KAPITEL 2 Kött, fläsk och andra ätbara djurdelar

KAPITEL 3 Fisk, kräftdjur och blötdjur

KAPITEL 4 Mjölk och mejeriprodukter; ägg, naturlig honung

KAPITEL 5

05.04. Tarmar, blåsor och magar (hela eller sönderdelade) av andra djur än fiskar

05.15. Animaliska produkter, ej hänförliga till annat nummer; döda djur av de slag som

avses i kap. 1 och 3, otjänliga till människoföda

Constitution/Bilaga I/sv 2

– 1 –

Nummer i

kombinerade-

nomenklaturen

– 2 –

Varuslag

KAPITEL 6 Levande växter och alster av blomsterodling

KAPITEL 7 Köksväxter m.m.

KAPITEL 8 Ätbara frukter, skal av citrusfrukter eller melon

KAPITEL 9 Kaffe, te och kryddor med undantag av matte (nr 09.03)

KAPITEL 10 Spannmål

KAPITEL 11 Produkter av kvarnindustri; malt, stärkelse, inulin och gluten

KAPITEL 12 Oljehaltiga frön och frukter; diverse andra frön och frukter; växter för

industriellt eller medicinskt bruk; halm och foderväxter

KAPITEL 13

ex 13.03 Pektin

Constitution/Bilaga I/sv 3

– 1 –

Nummer i

kombinerade-

nomenklaturen

– 2 –

Varuslag

KAPITEL 15

15.01. Ister och annat fett av svin eller fjäderfä, utsmält eller utpressat

15.02. Talg (av nötkreatur, får eller getter), rå eller utsmält, "premier jus" härunder

inbegripen

15.03. Solarstearin och oleostearin (presstalg); isterolja, talgolja och oleomargarin, icke

emulgerade, blandade eller på annat sätt beredda

15.04. Fetter och oljor, även raffinerade, av fisk eller havsdäggdjur

15.07. Vegetabiliska fetter och feta oljor, råa, renade eller raffinerade

15.12. Härdade animaliska eller vegetabiliska fetter och feta oljor, även raffinerade

men icke vidare bearbetade

15.13. Margarin, konstister och annat berett ätbart fett

15.17 Återstoder från bearbetning av fetter eller feta oljor eller animaliska eller

vegetabiliska vaxer

Constitution/Bilaga I/sv 4

– 1 –

Nummer i

kombinerade-

nomenklaturen

– 2 –

Varuslag

KAPITEL 16 Varor av kött, fläsk, fisk, kräftdjur eller blötdjur

KAPITEL 17

17.01. Bet- och rörsocker i fast form

17.02. Annat socker; sirap och andra sockerlösningar; konstgjord honung samt

blandningar av konstgjord och naturlig honung; sockerkulör

17.03. Melass, även avfärgad

17.05 (*) Socker, sirap och andra sockerlösningar samt melass, aromatiserade eller

färgade, utom fruktsaft med tillsats av socker, oavsett mängd

KAPITEL 18

18.01. Kakaobönor, hela eller krossade, även rostade

18.02. Kakaoskal och kakaoavfall

Constitution/Bilaga I/sv 5

– 1 –

Nummer i

kombinerade-

nomenklaturen

– 2 –

Varuslag

KAPITEL 20 Varor av köksväxter och frukter samt av andra växter och växtdelar

KAPITEL 22

22.04. Druvmust i jäsning, även druvmust vars jäsning avbrutits på annat sätt än genom

tillsats av alkohol

22.05. Vin av färska druvor; druvmust vars jäsning avbrutits genom tillsats av alkohol

22.07. Andra jästa drycker, såsom cider (äppel- och päronvin) och mjöd

ex 22.08 (*)

ex 22.09 (*)

Etylalkohol, denaturerad eller ej, oavsett styrka, som är framställd av

jordbruksprodukter som finns uppräknade i denna bilaga, utom likörer och andra

sprithaltiga drycker och sammansatta alkoholhaltiga beredningar

(s.k. "koncentrerade extrakt") för framställning av drycker

ex 22.10 (*) Ättika

Constitution/Bilaga I/sv 6

– 1 –

Nummer i

kombinerade-

nomenklaturen

– 2 –

Varuslag

KAPITEL 23 Återstoder och avfall från livsmedelsindustrin; beredda fodermedel

KAPITEL 24

24.01. Råtobak samt avfall av tobak

KAPITEL 45

45.01. Naturkork, obearbetad, krossad, granulerad eller malen; även som korkavfall

KAPITEL 54

54.01. Lin, oberett eller berett men icke spunnet; blånor och avfall av lin, rivna varor

härunder inbegripna

KAPITEL 57

57.01. Mjuk hampa (Cannabis sativa), oberedd eller beredd men icke spunnen; blånor

och avfall av mjuk hampa, rivna varor härunder inbegripna

_______________

(*) Posten tillagd genom artikel 1 i Europeiska ekonomiska gemenskapens råds förordning nr 7a

av den 18 december 1959 (EGT 7, 30.1.1961, s. 71/61).

Constitution/Bilaga II/sv 1

BILAGA II

UTOMEUROPEISKA LÄNDER OCH TERRITORIER

PÅ VILKA

DEL III AVDELNING IV I KONSTITUTIONEN SKALL TILLÄMPAS

– Grönland,

– Nya Kaledonien och tillhörande områden,

– Franska Polynesien,

– De franska sydliga och antarktiska områdena,

– Wallis- och Futunaöarna,

– Mayotte,

– Saint-Pierre och Miquelon,

– Aruba,

– Nederländska Antillerna:

– Bonaire,

– Curaçao,

– Saba,

– Sint Eustatius,

– Sint Maarten.

– Anguilla,

– Caymanöarna,

– Falklandsöarna,

– Sydgeorgien och Sydsandwichöarna,

– Montserrat,

– Pitcairn,

– S:ta Helena med tillhörande områden,

– Brittiska antarktiska territoriet,

Constitution/Bilaga II/sv 2

– Brittiska territoriet i Indiska oceanen,

– Turks- och Caicosöarna,

– Brittiska Jungfruöarna,

– Bermuda.

AF/Constitution/sv 1

SLUTAKT

AF/Constitution/sv 2

KONFERENSEN MELLAN FÖRETRÄDARNA FÖR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR,

som samlades i Bryssel den trettionde september tjugohundratre för att i samförstånd besluta om

fördraget om upprättande av en konstitution för Europa, har antagit följande texter:

I. Fördrag om upprättande av en konstitution för Europa

II. Protokoll som fogas till fördraget om upprättande av en konstitution för Europa

1. Protokoll om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen

2. Protokoll om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna

3. Protokoll om stadgan för Europeiska unionens domstol

4. Protokoll om stadgan för Europeiska centralbankssystemet och

Europeiska centralbanken

5. Protokoll om Europeiska investeringsbankens stadga

6. Protokoll om lokalisering av säten för Europeiska unionens institutioner och

vissa av dess organ

, myndigheter och enheter

7. Protokoll om Europeiska unionens privilegier och immunitet

8. Protokoll om anslutningsfördragen och anslutningsakterna för Konungariket Danmark,

Irland och Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirland, Republiken Grekland,

Konungariket Spanien och Republiken Portugal samt Republiken Österrike,

Republiken Finland och Konungariket Sverige

AF/Constitution/sv 3

9. Protokoll om anslutningsfördraget och anslutningsakten för Republiken Tjeckien,

Republiken Estland, Republiken Cypern, Republiken Lettland, Republiken Litauen,

Republiken Ungern, Republiken Malta, Republiken Polen, Republiken Slovenien och

Republiken Slovakien

10. Protokoll om förfarandet vid alltför stora underskott

11. Protokoll om konvergenskriterier

12. Protokoll om eurogruppen

13. Protokoll om vissa bestämmelser angående Förenade konungariket Storbritannien och

Nordirland med avseende på den ekonomiska och monetära unionen

14. Protokoll om vissa bestämmelser angående Danmark med avseende på den ekonomiska

och monetära unionen

15. Protokoll om vissa uppgifter som åligger Danmarks nationalbank

16. Protokoll om ordningen för CFP-francen

17. Protokoll om Schengenregelverket införlivat inom Europeiska unionens ramar

18. Protokoll om tillämpning av vissa inslag i artikel III-130 i konstitutionen på

Förenade kungariket och Irland

AF/Constitution/sv 4

19. Protokoll om Förenade kungarikets och Irlands ställning med avseende på politik för

gränskontroller, asyl och invandring samt med avseende på civilrättsligt samarbete och

polissamarbete

20. Protokoll om Danmarks ställning

21. Protokoll om medlemsstaternas yttre förbindelser i fråga om passage av yttre gränser

22. Protokoll om asyl för medborgare i medlemsstaterna

23. Protokoll om det permanenta strukturerade samarbete som inrättas genom artikel I-41.6

och artikel III-312 i konstitutionen

24. Protokoll om artikel I-41.2 i konstitutionen

25. Protokoll om import till Europeiska unionen av oljeprodukter som raffinerats i

Nederländska Antillerna

26. Protokoll om förvärv av egendom i Danmark

27. Protokoll om systemet för radio och tv i allmänhetens tjänst i medlemsstaterna

28. Protokoll om artikel III-214 i konstitutionen

29. Protokoll om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning

AF/Constitution/sv 5

30. Protokoll om en särskild ordning för Grönland

31. Protokoll om artikel 40.3.3 i Irlands författning

32. Protokoll till artikel I-9.2 i konstitutionen om unionens anslutning till

Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de

grundläggande friheterna

33. Protokoll om akter och fördrag som kompletterat eller ändrat fördraget om upprättandet

av Europeiska gemenskapen och fördraget om Europeiska unionen

34. Protokoll om övergångsbestämmelser för unionens institutioner och organ

35. Protokoll om de ekonomiska följderna av att fördraget om upprättandet av

Europeiska kol- och stålgemenskapen upphör att gälla och om

Kol- och stålforskningsfonden

36. Protokoll om ändring av fördraget om upprättandet av Europeiska

atomenergigemenskapen

III. Bilagor till fördraget om upprättande av en konstitution för Europa

1. Bilaga I

  • Förteckning som avses i artikel III-226 i konstitutionen

2. Bilaga II

  • Utomeuropeiska länder och territorier på vilka del III avdelning IV i konstitutionen skall tillämpas

AF/Constitution/sv 6

Konferensen har antagit nedan angivna förklaringar, som fogas till denna slutakt.

A. Förklaringar om bestämmelser i konstitutionen

1. Förklaring till artikel I-6

2. Förklaring till artikel I-9.2

3. Förklaring till artiklarna I-22, I-27 och I-28

4. Förklaring till artikel I-24.7 om Europeiska rådets beslut om utövande av rådets

ordförandeskap

5. Förklaring till artikel I-25

6. Förklaring till artikel I-26

7. Förklaring till artikel I-27

8. Förklaring till artikel I-36

9. Förklaring till artiklarna I-43 och III-329

10. Förklaring till artikel I-51

11. Förklaring till artikel I-57

AF/Constitution/sv 7

12. Förklaring om förklaringarna avseende stadgan om de grundläggande rättigheterna

13. Förklaring till artikel III-116

14. Förklaring till artiklarna III-136 och III-267

15. Förklaring till artiklarna III-160 och III-322

16. Förklaring till III-167.2 c

17. Förklaring till artikel III-184

18. Förklaring till artikel III-213

19. Förklaring till artikel III-220

20. Förklaring till artikel III-243

21. Förklaring till artikel III-248

22. Förklaring till artikel III-256

23. Förklaring till artikel III-273.1 andra stycket

24. Förklaring till artikel III-296

AF/Constitution/sv 8

25. Förklaring till artikel III-325 om medlemsstaternas förhandlingar om och ingående av

internationella avtal avseende ett område med frihet, säkerhet och rättvisa

26. Förklaring till artikel III-402.4

27. Förklaring till slutakten om artikel III-419

28. Förklaring till slutakten om artikel IV-440.7

29. Förklaring till artikel IV-448.2

30. Förklaring om ratificeringen av fördraget om upprättande av en konstitution för Europa

B. Förklaringar om protokoll som är fogade till konstitutionen

Förklaringar om protokollet om anslutningsfördragen och anslutningsakterna för

Konungariket Danmark, Irland och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland,

Republiken Grekland, Konungariket Spanien och Republiken Portugal samt

Republiken Österrike, Republiken Finland och Konungariket Sverige

31. Förklaring om Åland

32. Förklaring om det samiska folket

AF/Constitution/sv 9

Förklaringar om protokollet om anslutningsfördraget och anslutningsakten för

Republiken Tjeckien, Republiken Estland, Republiken Cypern, Republiken Lettland,

Republiken Litauen, Republiken Ungern, Republiken Malta, Republiken Polen,

Republiken Slovenien och Republiken Slovakien

33. Förklaring om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands suveräna

basområden i Cypern

34. Förklaring från kommissionen om Förenade konungariket Storbritannien och

Nordirlands suveräna basområden i Cypern

35. Förklaring om kärnkraftverket i Ignalina i Litauen

36. Förklaring om persontransitering landvägen mellan Kaliningradområdet och andra delar

av Ryska federationen

37. Förklaring om reaktorerna 1 och 2 vid kärnkraftverket Bohunice V1 i Slovakien

38. Förklaring om Cypern

39. Förklaring om protokollet om Danmarks ställning

40. Förklaring om protokollet om övergångsbestämmelser för unionens institutioner och

organ

41. Förklaring om Italien

AF/Constitution/sv 10

Vidare har konferensen noterat nedan angivna förklaringar, som fogas till denna slutakt.

42. Förklaring från Konungariket Nederländerna om artikel I-55

43. Förklaring från Konungariket Nederländerna om artikel IV-440

44. Förklaring från Förbundsrepubliken Tyskland, Irland, Republiken Ungern,

Republiken Österrike och Konungariket Sverige

45. Förklaring från Konungariket Spanien och Förenade konungariket Storbritannien och

Nordirland

46. Förklaring från Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland om definitionen

av begreppet "medborgare"

47. Förklaring från Konungariket Spanien om definitionen av begreppet "medborgare"

48. Förklaring från Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland om rösträtten vid

val till Europaparlamentet

49. Förklaring från Konungariket Belgien om de nationella parlamenten

50. Förklaring från Republiken Lettland och Republiken Ungern om stavningen av namnet

på den gemensamma valutan i fördraget om upprättande av en konstitution för Europa.

AF/Constitution/L/sv 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

A. Förklaringar om bestämmelser i konstitutionen

1. Förklaring till artikel I-6

2. Förklaring till artikel I-9.2

3. Förklaring till artiklarna I-22, I-27 och I-28

4. Förklaring till artikel I-24.7 om Europeiska rådets beslut om utövande av rådets

ordförandeskap

5. Förklaring till artikel I-25

6. Förklaring till artikel I-26

7. Förklaring till artikel I-27

8. Förklaring till artikel I-36

9. Förklaring till artiklarna I-43 och III-329

10. Förklaring till artikel I-51

11. Förklaring till artikel I-57

AF/Constitution/L/sv 2

12. Förklaring om förklaringarna avseende stadgan om de grundläggande rättigheterna

13. Förklaring till artikel III-116

14. Förklaring till artiklarna III-136 och III-267

15. Förklaring till artiklarna III-160 och III-322

16. Förklaring till III-167.2 c

17. Förklaring till artikel III-184

18. Förklaring till artikel III-213

19. Förklaring till artikel III-220

20. Förklaring till artikel III-243

21. Förklaring till artikel III-248

22. Förklaring till artikel III-256

23. Förklaring till artikel III-273.1 andra stycket

24. Förklaring till artikel III-296

25. Förklaring till artikel III-325 om medlemsstaternas förhandlingar om och ingående av

internationella avtal avseende ett område med frihet, säkerhet och rättvisa

AF/Constitution/L/sv 3

26. Förklaring till artikel III-402.4

27. Förklaring till slutakten om artikel III-419

28. Förklaring till slutakten om artikel IV-440.7

29. Förklaring till artikel IV-448.2

30. Förklaring om ratificeringen av fördraget om upprättande av en konstitution för Europa

B. Förklaringar om protokoll som är fogade till konstitutionen

Förklaringar om protokollet om anslutningsfördragen och anslutningsakterna för

Konungariket Danmark, Irland och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland,

Republiken Grekland, Konungariket Spanien och Republiken Portugal samt

Republiken Österrike, Republiken Finland och Konungariket Sverige

31. Förklaring om Åland

32. Förklaring om det samiska folket

Förklaringar om protokollet om anslutningsfördraget och anslutningsakten för Republiken

Tjeckien, Republiken Estland, Republiken Cypern, Republiken Lettland, Republiken Litauen,

Republiken Ungern, Republiken Malta, Republiken Polen, Republiken Slovenien och

Republiken Slovakien

AF/Constitution/L/sv 4

33. Förklaring om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands suveräna

basområden i Cypern

34. Förklaring från kommissionen om Förenade konungariket Storbritannien och

Nordirlands suveräna basområden i Cypern

35. Förklaring om kärnkraftverket i Ignalina i Litauen

36. Förklaring om persontransitering landvägen mellan Kaliningradområdet och andra delar

av Ryska federationen

37. Förklaring om reaktorerna 1 och 2 vid kärnkraftverket Bohunice V1 i Slovakien

38. Förklaring om Cypern

39. Förklaring om protokollet om Danmarks ställning

40. Förklaring om protokollet om övergångsbestämmelser för unionens institutioner och

organ

41. Förklaring om Italien

AF/Constitution/L/sv 5

Förklaringar från medlemsstaterna

42. Förklaring från Konungariket Nederländerna om artikel I-55

43. Förklaring från Konungariket Nederländerna om artikel IV-440

44. Förklaring från Förbundsrepubliken Tyskland, Irland, Republiken Ungern,

Republiken Österrike och Konungariket Sverige

45. Förklaring från Konungariket Spanien och Förenade konungariket Storbritannien och

Nordirland

46. Förklaring från Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland om definitionen

av begreppet "medborgare"

47. Förklaring från Konungariket Spanien om definitionen av begreppet "medborgare"

48. Förklaring från Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland om rösträtten vid

val till Europaparlamentet

49. Förklaring från Konungariket Belgien om de nationella parlamenten

50. Förklaring från Republiken Lettland och Republiken Ungern om stavningen av namnet

på den gemensamma valutan i fördraget om upprättande av en konstitution för Europa

AF/Constitution/DC/sv 1 A. FÖRKLARINGAR OM

BESTÄMMELSER I KONSTITUTIONEN

1. Förklaring till artikel I-6

Konferensen konstaterar att artikel I-6 återspeglar befintlig rättspraxis från Europeiska

gemenskapernas domstol och förstainstansrätten.

2. Förklaring till artikel I-9.2

Konferensen är enig om att unionens anslutning till Europeiska konventionen om skydd för de

mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna bör genomföras på villkor som gör det

möjligt att bevara särdragen i unionens rättsordning. I detta sammanhang noterar konferensen den

regelbundna dialogen mellan Europeiska unionens domstol och Europadomstolen för de mänskliga

rättigheterna; en sådan dialog kan förstärkas när unionen ansluts till konventionen.

3. Förklaring till artiklarna I-22, I-27 och I-28

Vid valet av de personer som skall inneha befattningarna som Europeiska rådets ordförande,

kommissionens ordförande och unionens utrikesminister bör vederbörlig hänsyn tas till behovet av

att respektera de geografiska och demografiska skillnaderna inom unionen och dess medlemsstater.

AF/Constitution/DC/sv 2 4. Förklaring till artikel I-24.7 om Europeiska rådets beslut om utövande av rådets ordförandeskap

Konferensen förklarar att rådet bör börja utarbeta det europeiska beslutet om fastställande av

tillämpningsåtgärder för Europeiska rådets europeiska beslut om utövande av rådets ordförandeskap

så snart fördraget om upprättande av en konstitution för Europa har undertecknats och bör ge sitt

politiska godkännande inom sex månader. Ett utkast till Europeiska rådets europeiska beslut, vilket

kommer att antas samma dag som nämnda fördrag träder i kraft, återges nedan.

Utkast till Europeiska rådets europeiska beslut om utövande av rådets ordförandeskap.

ARTIKEL 1

1. Rådets ordförandeskap, med undantag av konstellationen utrikes frågor, skall innehas av

på förhand bestämda grupper med tre medlemsstater under en period av 18 månader. Dessa grupper

skall sättas samman genom jämlik rotation mellan medlemsstaterna med hänsyn till deras olikartade

karaktär och den geografiska jämvikten inom unionen.

2. Varje medlem i gruppen skall i tur och ordning vara ordförande för alla rådskonstellationer i

sex månader, med undantag av konstellationen utrikes frågor. Övriga medlemmar av gruppen skall

bistå ordförandeskapet i alla dess uppgifter på grundval av ett gemensamt program. Gruppens

medlemmar får sinsemellan besluta om alternativa arrangemang.

ARTIKEL 2

Ordförandeskapet för kommittén med de ständiga representanterna för medlemsstaternas regeringar

skall innehas av en företrädare för den medlemsstat som innehar ordförandeskapet för rådet i

konstellationen allmänna frågor.

Ordförandeskapet för Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik skall innehas av en företrädare

för unionens utrikesminister.

Ordförandeskapet i de förberedande organen för de olika rådskonstellationerna, med undantag av

konstellationen utrikes frågor, skall ombesörjas av den medlem av gruppen som innehar

ordförandeskapet i rådskonstellationen ifråga, såvida inget annat beslutas i enlighet med artikel 4.

ARTIKEL 3

Rådet i konstellationen allmänna frågor skall i samarbete med kommissionen säkerställa

följdriktigheten och kontinuiteten i de olika rådskonstellationernas arbete inom ramen för en flerårig

programplanering. De medlemsstater som innehar ordförandeskapet skall med bistånd av rådets

generalsekretariat införa alla bestämmelser som behövs för att organisera rådets arbete och få det att

fungera väl.

ARTIKEL 4

Rådet skall anta ett europeiskt beslut som föreskriver tillämpningsåtgärder för detta beslut.

AF/Constitution/DC/sv 4 5. Förklaring till artikel I-25

Konferensen förklarar att det europeiska beslutet om genomförandet av artikel I-25 kommer att

antas av rådet den dag då fördraget om upprättande av en konstitution för Europa träder i kraft. Ett

utkast till beslut återges nedan.

Utkast till rådets europeiska beslut om genomförandet av artikel I-25

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

av följande skäl:

(1) Det bör antas bestämmelser som möjliggör en smidig övergång från det system för

beslutsfattande i rådet med kvalificerad majoritet som anges i Nicefördraget och som återges i

artikel 2.2 i protokollet om övergångsbestämmelser för unionens institutioner och organ, fogat

till konstitutionen, vilket kommer att fortsätta att vara tillämpligt till och med

den 31 oktober 2009, till det omröstningssystem som föreskrivs i artikel I-25 i konstitutionen,

vilket kommer att tillämpas från och med den 1 november 2009.

(2) Det erinras om att det är brukligt att rådet gör sitt yttersta för att stärka den demokratiska

legitimiteten hos akter som antas med kvalificerad majoritet.

(3) Det bedöms vara lämpligt att detta beslut förblir gällande så länge det behövs för att

säkerställa en smidig övergång till det nya omröstningssystem som föreskrivs i konstitutionen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

ARTIKEL 1

Om rådsmedlemmar som företräder

a) minst tre fjärdedelar av den befolkning eller

b) minst tre fjärdedelar av det antal medlemsstater

som krävs för att utgöra en blockerande minoritet till följd av tillämpningen av

artikel I-25.1 andra stycket eller I-25.2 uppger att de motsätter sig att rådet antar en akt

med kvalificerad majoritet, skall rådet diskutera frågan.

ARTIKEL 2

Rådet skall under dessa diskussioner göra allt som står i dess makt för att, inom rimlig tid och utan

att det påverkar de obligatoriska tidsfrister som anges i unionsrätten, nå en tillfredsställande lösning

för att bemöta de farhågor som framförts av de i artikel 1 avsedda rådsmedlemmarna.

ARTIKEL 3

För detta ändamål skall rådets ordförande, med kommissionens bistånd och med iakttagande av

rådets arbetsordning, ta alla nödvändiga initiativ för att underlätta skapandet av en bredare bas för

överenskommelse i rådet. Rådets medlemmar skall bistå ordföranden.

ARTIKEL 4

Detta beslut får verkan den 1 november 2009. Det skall gälla åtminstone till 2014. Därefter får rådet

anta ett europeiskt beslut om att upphäva det.

6. Förklaring till artikel I-26

Konferensen anser att kommissionen, när den inte längre kommer att inbegripa medborgare från

alla medlemsstater, särskilt bör uppmärksamma nödvändigheten av att säkerställa full öppenhet i

sina förbindelser med samtliga medlemsstater. Därför bör kommissionen även fortsättningsvis ha

nära förbindelser med alla medlemsstater, oavsett om de har eller inte har en egen medborgare som

kommissionsledamot, och i detta sammanhang bör kommissionen ägna särskild uppmärksamhet åt

nödvändigheten av att utbyta information och samråda med alla medlemsstater.

Konferensen anser även att kommissionen bör vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att full

hänsyn tas till de faktiska politiska, sociala och ekonomiska förhållandena i alla medlemsstater,

även i de som inte har någon medborgare som kommissionsledamot. En av dessa åtgärder bör vara

att man ser till att dessa medlemsstaters ställning beaktas genom att bestämmelser om lämpliga

organisatoriska arrangemang antas.

AF/Constitution/DC/sv 7 7. Förklaring till artikel I-27

Konferensen anser att Europaparlamentet och Europeiska rådet i enlighet med bestämmelserna i

konstitutionen har gemensamt ansvar för att processen som leder fram till valet av

Europeiska kommissionens ordförande förlöper smidigt. Företrädare för Europaparlamentet och

Europeiska rådet kommer därför att före Europeiska rådets beslut hålla de samråd som är

nödvändiga, inom den ram som anses lämpligast. I enlighet med artikel I-27.1 kommer dessa

samråd att inriktas på kvalifikationerna hos kandidaterna till befattningen som kommissionens

ordförande, med beaktande av valen till Europaparlamentet. Arrangemangen för dessa samråd kan

bestämmas närmare, vid lämplig tidpunkt, i samförstånd mellan Europaparlamentet och

Europeiska rådet.

8. Förklaring till artikel I-36

Konferensen noterar att kommissionen, i enlighet med sin fasta praxis, avser att fortsätta att

samråda med av medlemsstaterna utsedda experter vid utarbetandet av kommissionens utkast till

delegerade europeiska förordningar på området finansiella tjänster.

9. Förklaring till artiklarna I-43 och III-329

Utan att de åtgärder åsidosätts som unionen har antagit för att uppfylla kravet på solidaritet med en

medlemsstat som utsätts för en terroristattack eller som drabbas av en naturkatastrof eller en

katastrof som orsakas av människor, skall ingen av bestämmelserna i artiklarna I-43 och III-329

vara avsedd att påverka en annan medlemsstats rätt att välja det lämpligaste sättet att uppfylla sitt

eget krav på solidaritet med den medlemsstaten.

AF/Constitution/DC/sv 8 10. Förklaring till artikel I-51

Konferensen förklarar att vederbörlig hänsyn måste tas till ärendets särdrag, när sådana regler om

skydd av personuppgifter som kan få direkta konsekvenser för den nationella säkerheten skall antas

på grundval av artikel I-51. Den erinrar om att den för närvarande tillämpliga lagstiftningen

(se särskilt direktiv 95/46/EG) föreskriver särskilda undantag i detta avseende.

11. Förklaring till artikel I-57

Unionen kommer att beakta den särskilda situationen för länder med litet territorium som har

särskilda närhetsförbindelser med unionen.

12. Förklaring om förklaringarna avseende

stadgan om de grundläggande rättigheterna

Konferensen noterar följande förklaringar avseende stadgan om de grundläggande rättigheterna,

vilka fastställdes under ledning av presidiet för det konvent som utarbetade stadgan och vilka

uppdaterades under ansvar av Europeiska konventets presidium.

AF/Constitution/DC/sv 9 FÖRKLARINGAR AVSEENDE

STADGAN OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA

Förklaringarna utarbetades ursprungligen på initiativ av presidiet för det konvent som utarbetade

Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. De har uppdaterats på initiativ av

Europeiska konventets presidium mot bakgrund av de justeringar av stadgetexten som gjorts av det

senare konventet (särskilt artiklarna 51 och 52

1

) samt unionsrättens vidare utveckling. Även om

förklaringarna inte i sig har rättslig status, utgör de ett värdefullt tolkningsverktyg avsett att klargöra

stadgans bestämmelser.

INGRESS

Europas folk har mellan sig skapat en allt fastare sammanslutning och har beslutat att dela en fredlig

framtid på grundval av gemensamma värden.

I medvetande om sitt andliga och etiska arv bygger unionen på de odelbara och universella värdena

människans värdighet, frihet, jämlikhet och solidaritet samt på den demokratiska principen och

rättsstatsprincipen. Unionen sätter människan i centrum för sin verksamhet genom att inrätta

ett unionsmedborgarskap och skapa ett område med frihet, säkerhet och rättvisa.

1

Artiklarna II-111 och II-112 i konstitutionen.

Unionen skall bidra till att bevara och utveckla dessa gemensamma värden med respekt för

mångfalden i Europas folks kultur och traditioner samt för medlemsstaternas nationella identitet och

organisering av sina offentliga myndigheter på nationell, regional och lokal nivå. Den skall söka

främja en balanserad och hållbar utveckling och skall trygga fri rörlighet för personer, tjänster,

varor och kapital, samt etableringsfrihet.

Det är därför nödvändigt att stärka skyddet av de grundläggande rättigheterna mot bakgrund av

samhällsutvecklingen, de sociala framstegen och den vetenskapliga och tekniska utvecklingen,

genom att göra dessa rättigheter mer synliga i en stadga.

Med beaktande av unionens behörighet och uppgifter samt subsidiaritetsprincipen bekräftas i denna

stadga de rättigheter som har sin grund särskilt i medlemsstaternas gemensamma

författningstraditioner och internationella förpliktelser, Europeiska konventionen om skydd för de

mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, unionens och Europarådets sociala

stadgor samt rättspraxis vid Europeiska unionens domstol och Europeiska domstolen för de

mänskliga rättigheterna. I detta sammanhang kommer stadgan att tolkas av unionens och

medlemsstaternas domstolar med vederbörlig hänsyn till de förklaringar som fastställdes under

ledning av presidiet för det konvent som utarbetade stadgan och vilka uppdaterades av

Europeiska konventets presidium.

Åtnjutandet av dessa rättigheter medför ansvar och skyldigheter mot andra människor, mot

mänskligheten och mot kommande generationer.

Följaktligen erkänner unionen de rättigheter, friheter och principer som anges nedan.

AVDELNING I

VÄRDIGHET

ARTIKEL 1

1

Människans värdighet

Människans värdighet är okränkbar. Den skall respekteras och skyddas.

Förklaring

Människans värdighet är inte bara en grundläggande rättighet i sig utan utgör själva grunden för de

grundläggande rättigheterna. Människans värdighet stadfästs i ingressen till den allmänna

förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948: "Enär erkännandet av det inneboende värdet

hos alla medlemmar av människosläktet och av deras lika och oförytterliga rättigheter är grundvalen

för frihet, rättvisa och fred i världen". I sin dom av den 9 oktober 2001 i mål C-377/98,

Nederländerna mot Europaparlamentet och rådet, 2001 REG 7079, grunderna 70–77, bekräftade

domstolen att en grundläggande rätt till människans värdighet ingår i unionsrätten.

Härav följer bl.a. att ingen rättighet i denna stadga får användas för att kränka andra personers

värdighet och att människans värdighet är en central aspekt av rättigheterna i denna stadga. Den får

därför inte kränkas ens i fall av begränsning av en rättighet.

1

Artikel II-61 i konstitutionen.

ARTIKEL 2

1

Rätt till liv

1. Var och en har rätt till liv.

2. Ingen får dömas till döden eller avrättas.

Förklaring

1. Punkt 1 i denna artikel grundar sig på artikel 2.1 första meningen i Europeiska konventionen

om de mänskliga rättigheterna, vilken har följande lydelse:

"1. Envars rätt till liv skall skyddas genom lag ...".

2. Andra meningen i denna bestämmelse, som avser dödsstraffet, är inte längre tillämplig,

eftersom protokoll nr 6 till konventionen har trätt i kraft, där artikel 1 har följande lydelse:

"Dödsstraffet skall vara avskaffat. Ingen får dömas till ett sådant straff eller avrättas".

Det är med denna bestämmelse som förebild som artikel 2.2 i stadgan

har utformats.

3. Bestämmelserna i artikel 2 i stadgan

1

motsvarar bestämmelserna i ovan nämnda artiklar

i konventionen och i tilläggsprotokollet. De har enligt artikel 52.3 i stadgan

samma innebörd

och räckvidd som dessa. Följaktligen bör följande "negativa" definitioner i konventionen

anses finnas även i stadgan:

1

Artikel II-62 i konstitutionen.

2

Artikel II-62.2 i konstitutionen.

3

Artikel II-112.3 i konstitutionen.

a) Artikel 2.2 i konventionen:

"Ingen skall anses ha berövats livet i strid med denna artikel, när detta är en följd av

våld som var absolut nödvändigt

a) för att försvara någon mot olaglig våldsgärning,

b) för att verkställa en laglig arrestering eller för att hindra någon som lagligen är

berövad friheten att undkomma,

c) för att i laglig ordning stävja upplopp eller uppror".

b) Artikel 2 i protokoll nr 6 till konventionen:

"En stat kan i sin lag föreskriva dödsstraff för handlingar som begåtts under krigstid

eller under överhängande krigshot; ett sådant straff skall tillämpas endast i de fall som

anges i lagen och i enlighet med dess föreskrifter ...".

ARTIKEL 3

1

Människans rätt till integritet

1. Var och en har rätt till fysisk och mental integritet.

1

Artikel II-63 i konstitutionen.

2. Inom medicin och biologi skall i synnerhet följande respekteras:

a) Den berörda personens fria och informerade samtycke, på de villkor som föreskrivs i lag.

b) Förbud mot rashygieniska metoder, i synnerhet sådana som syftar till urval av människor.

c) Förbud mot att låta människokroppen och dess delar i sig utgöra en källa till ekonomisk

vinning.

d) Förbud mot reproduktiv kloning av människor.

Förklaring

1. I sin dom av den 9 oktober 2001 i mål C-377/98, Nederländerna mot Europaparlamentet och

rådet, 2001 REG 7079, grunderna 70, 78–80, bekräftade domstolen att en grundläggande rätt

till mänsklig integritet ingår i unionsrätten och omfattar i medicinska och biologiska

sammanhang givarens och mottagarens fria och informerade samtycke.

2. Principerna i artikel 3 i stadgan

1

ingår redan i konventionen om mänskliga rättigheter och

biomedicin, som har antagits i Europarådet (ETS 164 och tilläggsprotokollet ETS 168).

Denna stadga syftar inte till att skapa undantag från dessa bestämmelser och förbjuder

följaktligen endast reproduktiv kloning. Andra former av kloning varken tillåts eller förbjuds.

Den hindrar följaktligen inte på något sätt lagstiftaren från att förbjuda andra former av

kloning.

1

Artikel II-63 i konstitutionen.

3. Hänvisningen till rashygieniska metoder, i synnerhet sådana som syftar till urval av

människor, avser den eventualiteten att det skulle organiseras och genomföras urvalsprogram

med exempelvis kampanjer för sterilisering, påtvingade havandeskap, obligatoriska etniska

äktenskap – allt handlingar som enligt stadgan för den internationella brottmålsdomstolen,

som antogs i Rom den 17 juli 1998, betraktas som internationella brott (se artikel 7.1 g).

ARTIKEL 4

1

Förbud mot tortyr och omänsklig eller förnedrande bestraffning och behandling

Ingen får utsättas för tortyr eller omänsklig eller förnedrande bestraffning och behandling.

Förklaring

Rättigheten i artikel 4

1

motsvarar den som garanteras i artikel 3 i Europeiska konventionen om

de mänskliga rättigheterna med samma lydelse: "Ingen får utsättas för tortyr eller omänsklig eller

förnedrande behandling eller bestraffning". Enligt artikel 52.3 i stadgan

2

har den alltså samma

innebörd och samma räckvidd som i konventionen.

ARTIKEL 5

3

Förbud mot slaveri och tvångsarbete

1. Ingen får hållas i slaveri eller träldom.

1

Artikel II-64 i konstitutionen.

2

Artikel II-112.3 i konstitutionen.

3

Artikel II-65 i konstitutionen.

2. Ingen får tvingas att utföra tvångsarbete eller annat påtvingat arbete.

3. Människohandel skall vara förbjuden.

Förklaring

1. Rättigheten i artikel 5.1 och 5.2

1

motsvarar den likalydande artikel 4.1 och 4.2

i Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna. Enligt artikel 52.3 i stadgan

har

den följaktligen samma innebörd och räckvidd som denna. Detta betyder att

– ingen begränsning lagligen kan påverka den rätt som avses i punkt 1,

– begreppen "tvångsarbete eller annat påtvingat arbete" i punkt 2 måste tolkas med

beaktande av de "negativa" definitionerna i artikel 4.3 i konventionen:

"Med 'tvångsarbete eller annat påtvingat arbete' enligt denna artikel förstås inte:

a) arbete som vanligtvis utkrävs av den som är frihetsberövad i enlighet med

bestämmelserna i artikel 5 i denna konvention eller som är villkorligt frigiven från

sådant frihetsberövande,

b) tjänstgöring av militär art eller, i länder där samvetsbetänkligheter mot sådan

tjänstgöring beaktas, tjänstgöring som i dessa fall utkrävs i stället för militär

värnpliktstjänstgöring,

1

Artikel II-65 i konstitutionen.

2

Artikel II-112.3 i konstitutionen.

c) tjänstgöring som utkrävs när nödläge eller olycka hotar samhällets existens eller

välfärd,

d) arbete eller tjänstgöring som ingår i de normala medborgerliga skyldigheterna".

2. Punkt 3 följer direkt av människans värdighet och tar hänsyn till nyare rön om organiserad

brottslighet, till exempel lukrativa nätverk för olaglig invandring eller sexuellt utnyttjande.

I bilagan till Europolkonventionen finns följande definition som avser människohandel som

syftar till sexuellt utnyttjande: "människohandel: att tvinga en person under andra personers

reella och illegala makt genom användande av våld eller hot eller genom missbruk av en

överordnad ställning eller handlingar i syfte att exploatera andras prostitution, att på olika sätt

sexuellt utnyttja och utöva sexuellt våld mot minderåriga eller att utöva handel i samband med

att barn överges". I kapitel 6 i konventionen om tillämpning av Schengenavtalet, som har

införlivats med unionens regelverk och som Förenade kungariket och Irland deltar i, finns

i artikel 27.1 följande formulering som avser människosmuggling: "De avtalsslutande parterna

förbinder sig att införa lämpliga sanktioner mot den som i vinstsyfte hjälper, eller försöker

hjälpa, utlänningar att resa in till eller vistas på någon parts territorium i strid mot den berörda

partens lagstiftning rörande utlänningars inresa och vistelse". Den 19 juli 2002 antog rådet ett

rambeslut om bekämpande av människohandel (EGT L 203/1), där man i artikel 1 i detalj

definierar de brott som avser människohandel för arbetskraftsexploatering eller sexuell

exploatering som medlemsstaterna måste straffbelägga i kraft av rambeslutet.

AVDELNING II

FRIHETER

ARTIKEL 6

1

Rätt till frihet och säkerhet

Var och en har rätt till frihet och säkerhet.

Förklaring

Rättigheterna i artikel 6

1

motsvarar dem som garanteras i artikel 5 i Europeiska konventionen om

de mänskliga rättigheterna och har i enlighet med artikel 52.3 i stadgan

samma innebörd och

räckvidd. Härav följer att de lagliga begränsningarna av dessa rättigheter inte får överskrida de

gränser som sätts genom lydelsen av artikel 5 i konventionen:

"1. Var och en har rätt till frihet och personlig säkerhet. Ingen får berövas friheten utom i följande

fall och i den ordning som lagen föreskriver:

a) när någon är lagligen berövad friheten efter fällande dom av behörig domstol,

b) när någon är lagligen arresterad eller på annat sätt berövad friheten, antingen därför att

han underlåtit att uppfylla en domstols lagligen meddelade föreläggande eller i syfte att

säkerställa ett fullgörande av någon i lag föreskriven skyldighet,

1

Artikel II-66 i konstitutionen.

2

Artikel II-112.3 i konstitutionen.

c) när någon är lagligen arresterad eller på annat sätt berövad friheten för att ställas inför

behörig rättslig myndighet såsom skäligen misstänkt för att ha begått ett brott, eller när

det skäligen anses nödvändigt att hindra honom från att begå ett brott eller att undkomma

efter att ha gjort detta,

d) när en underårig genom ett lagligen meddelat beslut är berövad friheten för att undergå

skyddsuppfostran eller för att ställas inför behörig rättslig myndighet,

e) när någon är lagligen berövad friheten för att förhindra spridning av smittosam sjukdom

eller därför att han är psykiskt sjuk, alkoholmissbrukare, missbrukare av droger eller

lösdrivare,

f) när någon är lagligen arresterad eller på annat sätt berövad friheten för att förhindra att

han obehörigen reser in i landet eller som ett led i ett förfarande som rör hans utvisning

eller utlämning.

2. Var och en som arresteras skall utan dröjsmål och på ett språk som han förstår underrättas om

skälen för åtgärden och om varje anklagelse mot honom.

3. Var och en som är arresterad eller på annat sätt berövad friheten i enlighet med vad som sagts

under punkt 1 c skall utan dröjsmål ställas inför domare eller annan ämbetsman, som enligt lag

får fullgöra dömande uppgifter, och skall vara berättigad till rättegång inom skälig tid eller till

frigivning i avvaktan på rättegång. För frigivning får krävas att garantier ställs för att den som

friges inställer sig till rättegången.

4. Var och en som är arresterad eller på annat sätt berövad friheten skall ha rätt att begära att

domstol snabbt prövar lagligheten av frihetsberövandet och beslutar att frige honom, om

frihetsberövandet inte är lagligt.

5. Var och en som arresterats eller på annat sätt berövats friheten i strid med bestämmelserna

i denna artikel skall ha rätt till skadestånd".

Rättigheterna i artikel 6

1

måste respekteras, i synnerhet när Europaparlamentet och rådet antar lagar

och ramlagar på området straffrättsligt samarbete på grundval av artiklarna III-270, III-271 och

III-273 i konstitutionen, särskilt för att föreskriva gemensamma minimibestämmelser beträffande

brottsrubricering och straffpåföljder samt vissa aspekter av processrätten.

ARTIKEL 7

2

Respekt för privatlivet och familjelivet

Var och en har rätt till respekt för sitt privatliv och familjeliv, sin bostad och sina kommunikationer.

Förklaring

De rättigheter som garanteras i artikel 7

2

motsvarar dem i artikel 8 i Europeiska konventionen om

de mänskliga rättigheterna. Med hänsyn till den tekniska utvecklingen har ordet "kommunikationer"

ersatt "korrespondens".

1

Artikel II-66 i konstitutionen.

2

Artikel II-67 i konstitutionen.

I enlighet med artikel 52.3

1

har denna rättighet samma innebörd och räckvidd som i motsvarande

artikel i konventionen. Härav följer att de lagliga begränsningarna av dessa rättigheter är desamma

som de begränsningar som godtas i artikel 8 i konventionen:

"1. Var och en har rätt till skydd för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens.

2. Offentlig myndighet får inte ingripa i denna rättighet annat än med stöd av lag och om det i ett

demokratiskt samhälle är nödvändigt med hänsyn till den nationella säkerheten, den allmänna

säkerheten eller landets ekonomiska välstånd, till förebyggande av oordning eller brott, till

skydd för hälsa eller moral eller till skydd för andra personers fri- och rättigheter".

ARTIKEL 8

2

Skydd av personuppgifter

1. Var och en har rätt till skydd av de personuppgifter som rör honom eller henne.

2. Dessa uppgifter skall behandlas lagenligt för bestämda ändamål och på grundval av den

berörda personens samtycke eller någon annan legitim och lagenlig grund. Var och en har rätt att få

tillgång till insamlade uppgifter som rör honom eller henne och att få rättelse av dem.

3. En oberoende myndighet skall kontrollera att dessa regler efterlevs.

1

Artikel II-112.3 i konstitutionen.

2

Artikel II-68 i konstitutionen.

Förklaring

Denna artikel har grundats på artikel 286 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG om skydd för enskilda personer med avseende på

behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (EGT L 281, 23.11.1995),

artikel 8 i Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna samt Europarådets konvention

av den 28 januari 1981 om skydd för enskilda vid automatisk databehandling av personuppgifter,

vilken ratificerats av samtliga medlemsstater. Artikel 286 i EG-fördraget ersätts nu av artikel I-51

i konstitutionen. Det hänvisas även till Europaparlamentets och rådets förordning nr 45/2001 om

skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar

personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (EGT L 8, 12.1.2001). Det direktiv

och den förordning som nämns ovan innehåller villkor för och begränsningar av utövandet av rätten

till skydd av personuppgifter.

ARTIKEL 9

1

Rätt att ingå äktenskap och rätt att bilda familj

Rätten att ingå äktenskap och rätten att bilda familj skall garanteras enligt de nationella lagar som

reglerar utövandet av dessa rättigheter.

1

Artikel II-69 i konstitutionen.

Förklaring

Denna artikel grundas på artikel 12 i Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna,

vilken har följande lydelse: "Giftasvuxna män och kvinnor har rätt att ingå äktenskap och bilda familj

i enlighet med de nationella lagar som reglerar utövandet av denna rättighet". Formuleringen av denna

rättighet har moderniserats så att den omfattar de fall där andra möjligheter till familjebildning än

äktenskapet erkänns enligt nationell lagstiftning. I denna artikel varken förbjuds eller föreskrivs att

partnerskap mellan personer av samma kön ges äktenskaplig status. Denna rättighet är följaktligen lik

rättigheten i konventionen men kan få en större räckvidd när detta föreskrivs i nationell lagstiftning.

ARTIKEL 10

1

Tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet

1. Var och en har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Denna rätt innefattar

frihet att byta religion eller övertygelse och frihet att ensam eller i gemenskap med andra, offentligt

eller enskilt, utöva sin religion eller övertygelse genom gudstjänst, undervisning, sedvänjor och

ritualer.

2. Rätten till vapenvägran skall erkännas enligt de nationella lagar som reglerar utövandet av

denna rättighet.

1

Artikel II-70 i konstitutionen.

Förklaring

Den rättighet som garanteras i punkt 1 motsvarar den som garanteras i artikel 9

i Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna och har i enlighet med artikel 52.3 i

stadgan

1

samma innebörd och räckvidd som denna. Begränsningarna måste därför respektera

artikel 9.2 i konventionen, vilken har följande lydelse: "Friheten att utöva sin religion eller tro får

endast underkastas sådana begränsningar som är föreskrivna i lag och som i ett demokratiskt samhälle

är nödvändiga med hänsyn till den allmänna säkerheten, till skydd för allmän ordning, hälsa eller

moral eller till skydd för andra personers fri- och rättigheter".

Den rättighet som garanteras i punkt 2 motsvarar de nationella konstitutionella traditionerna och de

nationella lagstiftningarnas utveckling på denna punkt.

ARTIKEL 11

2

Yttrandefrihet och informationsfrihet

1. Var och en har rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar åsiktsfrihet samt frihet att ta emot

och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella

gränser.

2. Mediernas frihet och mångfald skall respekteras.

1

Artikel II-112.3 i konstitutionen.

2

Artikel II-71 i konstitutionen.

Förklaring

1. Artikel 11

1

motsvarar artikel 10 i Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna,

vilken har följande lydelse:

"1. Var och en har rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar åsiktsfrihet samt frihet att ta

emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och

oberoende av territoriella gränser. Denna artikel hindrar inte en stat att kräva tillstånd för

radio-, televisions- eller biografföretag.

2. Eftersom utövandet av de nämnda friheterna medför ansvar och skyldigheter, får det

underkastas sådana formföreskrifter, villkor, inskränkningar eller straffpåföljder som är

föreskrivna i lag och som i ett demokratiskt samhälle är nödvändiga med hänsyn till den

nationella säkerheten, den territoriella integriteten eller den allmänna säkerheten, till

förebyggande av oordning eller brott, till skydd för hälsa eller moral, till skydd för annans

goda namn och rykte eller rättigheter, för att förhindra att förtroliga underrättelser sprids

eller för att upprätthålla domstolarnas auktoritet och opartiskhet".

I enlighet med artikel 52.3 i stadgan

2

har denna rättighet samma innebörd och räckvidd som

den rättighet som garanteras i konventionen. Begränsningarna av denna rättighet får

följaktligen inte vara mer omfattande än de som anges i artikel 10.2 i konventionen, utan att

det påverkar de inskränkningar som unionens konkurrensrätt kan innebära för

medlemsstaternas möjlighet att införa sådana tillståndskrav som avses

i artikel 10.1 tredje meningen i konventionen.

1

Artikel II-71 i konstitutionen.

2

Artikel II-112.3 i konstitutionen.

2. I punkt 2 i denna artikel utvecklas följderna av punkt 1 i fråga om mediefrihet. Den bygger

bland annat på domstolens rättspraxis för television, särskilt i mål C–288/89 (dom av

den 25 juli 1991, Stichting Collectieve Antennevoorziening Gouda m.fl.; Rec. 1991 I–4007),

och på det protokoll om systemet för radio och TV i allmänhetens tjänst i medlemsstaterna

som fogats till EG-fördraget och nu till konstitutionen samt på rådets direktiv 89/552/EG

(se särskilt skäl 17).

ARTIKEL 12

1

Mötes- och föreningsfrihet

1. Var och en har rätt till frihet att delta i fredliga sammankomster samt till föreningsfrihet på

alla nivåer, särskilt på det politiska, fackliga och medborgerliga området, vilket innebär rätten för

var och en att bilda och ansluta sig till fackföreningar för att skydda sina intressen.

2. De politiska partierna på unionsnivå skall bidra till att unionsmedborgarnas politiska vilja

kommer till uttryck.

1

Artikel II-72 i konstitutionen.

Förklaring

1. Bestämmelserna i punkt 1 i denna artikel motsvarar bestämmelserna i artikel 11

i Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna, vilken har följande lydelse:

"1. Var och en har rätt till frihet att delta i fredliga sammankomster samt till föreningsfrihet,

inbegripet rätten att bilda och ansluta sig till fackföreningar för att skydda sina intressen.

2. Utövandet av dessa rättigheter får inte underkastas andra inskränkningar än sådana som

är föreskrivna i lag och som i ett demokratiskt samhälle är nödvändiga med hänsyn till

den nationella säkerheten eller den allmänna säkerheten, till förebyggande av oordning

eller brott, till skydd för hälsa eller moral eller till skydd för andra personers fri- och

rättigheter. Denna artikel hindrar inte att det för medlemmar av de väpnade styrkorna,

polisen eller den statliga förvaltningen görs lagliga inskränkningar i utövandet av de

nämnda rättigheterna".

Bestämmelserna i artikel 12.1

1

har samma innebörd som bestämmelserna i konventionen men större

räckvidd, eftersom de kan tillämpas på alla nivåer, även den europeiska nivån. Enligt artikel 52.3

i stadgan

2

får begränsningarna av denna rättighet inte vara mer omfattande än de som kan betraktas

som lagliga enligt artikel 11.2 i konventionen.

2. Rättigheten bygger även på artikel 11 i gemenskapsstadgan om arbetstagares grundläggande

sociala rättigheter.

1

Artikel II-72 i konstitutionen.

2

Artikel II-112.3 i konstitutionen.

3. Punkt 2 i denna artikel motsvarar artikel I-46.4 i konstitutionen.

ARTIKEL 13

1

Frihet för konsten och vetenskapen

Konsten och den vetenskapliga forskningen skall vara fria. Den akademiska friheten skall

respekteras.

Förklaring

Denna rättighet härleds i första hand ur tanke- och yttrandefriheten. Den skall utövas med respekt

för artikel 1

2

och får underkastas de begränsningar som tillåts i artikel 10 i Europeiska konventionen

om de mänskliga rättigheterna.

ARTIKEL 14

3

Rätt till utbildning

1. Var och en har rätt till utbildning och till tillträde till yrkesutbildning och fortbildning.

2. Denna rätt innefattar möjligheten att kostnadsfritt följa den obligatoriska undervisningen.

1

Artikel II-73 i konstitutionen.

2

Artikel II-61 i konstitutionen.

3

Artikel II-74 i konstitutionen.

3. Friheten att inrätta undervisningsanstalter med iakttagande av de demokratiska principerna

och föräldrars rätt att tillförsäkra sina barn sådan utbildning och undervisning som står

i överensstämmelse med föräldrarnas religiösa, filosofiska och pedagogiska övertygelse skall

respekteras enligt de nationella lagar som reglerar utövandet av dessa rättigheter.

Förklaring

1. Till denna artikel har inspiration hämtats såväl från medlemsstaternas gemensamma

konstitutionella traditioner som från artikel 2 i tilläggsprotokollet till konventionen, vilken har

följande lydelse:

"Ingen får förvägras rätten till undervisning. Vid utövandet av den verksamhet som staten kan ta

på sig i fråga om utbildning och undervisning skall staten respektera föräldrarnas rätt att

tillförsäkra sina barn sådan utbildning och undervisning som står i överensstämmelse med

föräldrarnas religiösa och filosofiska övertygelse".

Det har ansetts lämpligt att utsträcka denna artikel till att omfatta tillgång till yrkesutbildning

och fortbildning (se punkt 15 i gemenskapsstadgan om arbetstagares grundläggande sociala

rättigheter och artikel 10 i sociala stadgan) samt tillfoga principen om kostnadsfri obligatorisk

undervisning. Så som den är formulerad innebär denna princip bara att varje barn i den

obligatoriska undervisningen skall ha möjlighet att få tillträde till en institution som meddelar

kostnadsfri undervisning. Det föreskrivs inte att alla institutioner, t.ex. privata, som meddelar

sådan undervisning eller yrkesutbildning och fortbildning skall vara kostnadsfria. Principen

innebär inte heller ett förbud mot avgifter för vissa typer av undervisning, förutsatt att staten

vidtar åtgärder för att bevilja ekonomisk ersättning. I den mån stadgan är tillämplig för

unionen innebär detta att unionen i sin utbildningspolitik skall följa principen om

kostnadsfrihet i den obligatoriska undervisningen, men detta skapar självfallet inga nya

befogenheter. Föräldrarnas rätt måste tolkas i samband med bestämmelserna i artikel 24.

1

1

Artikel II-84 i konstitutionen.

2. Friheten att inrätta undervisningsanstalter, offentliga eller privata, garanteras som en av

aspekterna på friheten att inrätta och driva verksamhet, men begränsas av respekten för de

demokratiska principerna och skall utövas i enlighet med nationell lagstiftning.

ARTIKEL 15

1

Fritt yrkesval och rätt att arbeta

1. Var och en har rätt att arbeta och utöva ett fritt valt eller accepterat yrke.

2. Varje unionsmedborgare har rätt att söka arbete, arbeta, etablera sig samt tillhandahålla

tjänster i varje medlemsstat.

3. De medborgare i tredjeland som har tillstånd att arbeta på medlemsstaternas territorium har

rätt till samma arbetsvillkor som unionsmedborgarna.

Förklaring

Rätten till fritt yrkesval, som slås fast i artikel 15.1

1

, erkänns i domstolens rättspraxis

(se bl.a. domarna av den 14 maj 1974, mål 4/73, Nold, Rec. 1974, s. 491, punkterna 12–14;

den 13 december 1979, mål 44/79, Hauer, Rec. 1979 s. 3727; den 8 oktober 1986, mål 234/85,

Keller, Rec. 1986, 2897, punkt 8).

1

Artikel II-75 i konstitutionen.

Till grund för denna punkt ligger även artikel 1.2 i Europeiska sociala stadgan, som undertecknades

den 18 oktober 1961 och har ratificerats av samtliga medlemsstater, samt punkt 4

i gemenskapsstadgan om arbetstagares grundläggande sociala rättigheter av den 9 december 1989.

Uttrycket "arbetsvillkor" bör tolkas i enlighet med artikel III-213 i konstitutionen.

I punkt 2 återges de tre friheter som garanteras i artiklarna I-4 och III-133, III-137 och III-144 i

konstitutionen, nämligen fri rörlighet för arbetstagare, etableringsfrihet samt frihet att tillhandahålla

tjänster.

Punkt 3 har grundats på artikel 137.3 fjärde strecksatsen i EG-fördraget, vilken nu har ersatts av

artikel III-210.1 g i konstitutionen och artikel 19.4 i Europeiska sociala stadgan, som

undertecknades den 18 oktober 1961 och har ratificerats av samtliga medlemsstater. Artikel 52.2

i stadgan

1

skall följaktligen tillämpas. Frågan om anställning av sjömän som är

tredjelandsmedborgare i besättningarna på fartyg som för en unionsmedlemsstats flagg regleras

i unionsrätten och nationell lagstiftning och praxis.

ARTIKEL 16

2

Näringsfrihet

Näringsfriheten skall erkännas i enlighet med unionsrätten samt nationell lagstiftning och praxis.

1

Artikel II-112.2 i konstitutionen.

2

Artikel II-76 i konstitutionen.

Förklaring

Denna artikel grundas på domstolens rättspraxis, där friheten att utöva en ekonomisk eller

kommersiell verksamhet erkänns (se domarna av den 14 maj 1974, mål 4/73, Nold, Rec. 1974, s. 491,

punkt 14, och den 27 september 1979, mål 230/78, SPA Eridania m.fl., Rec. 1979, 2749, punkterna 20

och 31), liksom avtalsfriheten (se bl.a. domarna "Sukkerfabriken Nykøbing", mål 151/78,

Rec. 1979, 1, punkt 19; den 5 oktober 1999, Spanien mot kommissionen, C–240/97, [1999]

REG I-6571 punkt 99), samt på artikel I-3.2 i konstitutionen, där fri konkurrens erkänns. Denna

rättighet skall självfallet utövas med beaktande av unionsrätten och nationell lagstiftning. Den kan

begränsas enligt artikel 52.1 i stadgan

1

.

ARTIKEL 17

2

Rätt till egendom

1. Var och en har rätt att besitta lagligen förvärvad egendom, att nyttja den, att förfoga över den

och att testamentera bort den. Ingen får berövas sin egendom utom då samhällsnyttan kräver det, i

de fall och under de förutsättningar som föreskrivs i lag och mot rättmätig ersättning för sin förlust i

rätt tid. Nyttjandet av egendomen får regleras i lag om det är nödvändigt för allmänna

samhällsintressen.

2. Immateriell egendom skall vara skyddad.

1

Artikel II-112.1 i konstitutionen.

2

Artikel II-77 i konstitutionen.

Förklaring

Denna artikel motsvarar artikel 1 i tilläggsprotokollet till Europeiska konventionen om

de mänskliga rättigheterna:

"Varje fysisk eller juridisk person skall ha rätt till respekt för sin egendom. Ingen får berövas sin

egendom annat än i det allmännas intresse och under de förutsättningar som anges i lag och

i folkrättens allmänna grundsatser.

Ovanstående bestämmelser inskränker dock inte en stats rätt att genomföra sådan lagstiftning som

staten finner nödvändig för att reglera nyttjandet av egendom i överensstämmelse med det

allmännas intresse eller för att säkerställa betalning av skatter eller andra pålagor eller av böter och

viten".

Det rör sig om en grundläggande rättighet som är gemensam för alla de nationella författningarna.

Den har upprepade gånger bekräftats i domstolens rättspraxis, främst genom domen i målet Hauer

(13 december 1979, Rec. 1979 s. 3727). Formuleringen har moderniserats, men enligt artikel 52.3

1

har denna rättighet samma innebörd och räckvidd som i konventionen, och de begränsningar som

anges i denna får inte överskridas.

Immaterialrättsskyddet, som utgör en del av rätten till egendom, nämns uttryckligen i punkt 2

på grund av sin ökande betydelse och sekundärgemenskapsrätten. Immaterialrätten omfattar dels

litterära och konstnärliga rättigheter, dels bland annat patent- och varumärkesrätt samt närstående

rättigheter. Garantierna i punkt 1 skall på lämpligt sätt tillämpas på immateriell egendom.

1

Artikel II-112.3 i konstitutionen.

ARTIKEL 18

1

Rätt till asyl

Rätten till asyl skall garanteras med iakttagande av reglerna i Genèvekonventionen av

den 28 juli 1951 och protokollet av den 31 januari 1967 om flyktingars rättsliga ställning och

i enlighet med konstitutionen.

Förklaring

Denna artikel har grundats på EG-fördragets artikel 63, som nu har ersatts av artikel III-266 i

konstitutionen, enligt vilken unionen är skyldig att respektera Genèvekonventionen om flyktingar.

Det hänvisas till bestämmelserna i protokollen till [Amsterdamfördraget] konstitutionen om

Förenade kungariket och Irland samt om Danmark för att fastställa i vilken mån dessa

medlemsstater tillämpar unionsrätten i denna fråga och i vilken mån denna artikel skall tillämpas på

dem. Artikeln överensstämmer med det protokoll om asyl som fogats till konstitutionen.

ARTIKEL 19

2

Skydd vid avlägsnande, utvisning och utlämning

1. Kollektiva utvisningar skall vara förbjudna.

1

Artikel II-78 i konstitutionen.

2

Artikel II-79 i konstitutionen.

2. Ingen får avlägsnas, utvisas eller utlämnas till en stat där han eller hon löper en allvarlig risk

att utsättas för dödsstraff, tortyr eller andra former av omänsklig eller förnedrande bestraffning eller

behandling.

Förklaring

Punkt 1 i denna artikel har samma innebörd och räckvidd som artikel 4 i tilläggsprotokoll nr 4 till

Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna i fråga om kollektiva utvisningar. Syftet är

att garantera att alla beslut föregås av en specifik utredning och att man inte genom en enda åtgärd

får besluta att utvisa samtliga personer med medborgarskap i en bestämd stat (se även artikel 13

i konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter).

I punkt 2 införlivas tillämplig rättspraxis från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna

i fråga om artikel 3 i konventionen (se Ahmed mot Österrike, dom av den 17 december 1996,

REG 1996, VI-2206, och Soering, dom av den 7 juli 1989).

AVDELNING III

JÄMLIKHET

ARTIKEL 20

1

Likhet inför lagen

Alla människor är lika inför lagen.

Förklaring

Denna artikel motsvarar en allmän, rättslig princip som återfinns i alla europeiska konstitutioner och

som av domstolen fastställts vara en grundläggande princip i gemenskapsrätten (dom av

den 13 november 1984, Racke, mål 283/83, Rec. 1984, s. 3791, dom av den 17 april 1997,

C-15/95, EARL, REG 1997, I–1961, och dom av den 13 april 2000, C–292/97, Karlsson, [REG 2000,

s. 2737]).

ARTIKEL 21

2

Icke-diskriminering

1. All diskriminering på grund av bland annat kön, ras, hudfärg, etniskt eller socialt ursprung,

genetiska särdrag, språk, religion eller övertygelse, politisk eller annan åskådning, tillhörighet till

nationell minoritet, förmögenhet, börd, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning skall vara

förbjuden.

1

Artikel II-80 i konstitutionen.

2

Artikel II-81 i konstitutionen.

2. Inom tillämpningsområdet för konstitutionen, och utan att det påverkar tillämpningen av

någon särskild bestämmelse i denna, skall all diskriminering på grund av nationalitet vara

förbjuden.

Förklaring

I punkt 1 har inspiration hämtats från artikel 13 i EG-fördraget, som nu har ersatts av artikel III-124

i konstitutionen, artikel 14 i Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna samt artikel 11

i konventionen om mänskliga rättigheter och biomedicin när det gäller det genetiska arvet. I den

mån den överensstämmer med artikel 14 i Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna

skall den tillämpas i enlighet med denna.

Det föreligger ingen motsättning eller oförenlighet mellan punkt 1 och artikel III-124 i

konstitutionen, vilken har en annan räckvidd och ett annat syfte; artikel III-124 ger unionen

befogenhet att anta rättsakter, inbegripet harmonisering av medlemsstaternas lagar och

författningar, i syfte att bekämpa vissa former av diskriminering, som utförligt räknas upp i den

artikeln. Sådan lagstiftning får omfatta all verksamhet av medlemsstaternas myndigheter (samt

förbindelserna mellan enskilda individer) på alla områden inom gränserna för unionens

befogenheter. Bestämmelsen i punkt 1 i artikel 21

1

ovan däremot skapar inte någon befogenhet att

anta antidiskrimineringslagar på dessa områden av medlemsstatens eller enskildas verksamhet, och

inte heller innehåller den ett övergripande förbud mot diskriminering på sådana vittomfattande

områden. I stället tar den endast upp diskriminering från unionens egna institutioner och organ vid

utövandet av befogenheter som de tilldelats i enlighet med andra artiklar i konstitutionens första och

tredje del samt diskriminering från medlemsstaterna endast när dessa tillämpar unionsrätten.

Punkt 1 ändrar därför inte vidden av de befogenheter som beviljas enligt artikel III-124 och inte

heller tolkningen av den artikeln.

Punkt 2 motsvarar artikel I-4.2 i konstitutionen och bör tillämpas i enlighet med den artikeln.

1

Artikel II-81 i konstitutionen.

ARTIKEL 22

1

Kulturell, religiös och språklig mångfald

Unionen skall respektera den kulturella, religiösa och språkliga mångfalden.

Förklaring

Denna artikel har grundats på artikel 6 i fördraget om Europeiska unionen och på artikel 151.1 och

151.4 i EG-fördraget, som nu har ersatts av artikel III-280.1 och III-280.4 i konstitutionen avseende

kultur. Respekt för kulturell och språklig mångfald slås även nu fast i artikel I-3.3 i konstitutionen.

Artikeln bygger även på förklaring nr 11 i slutakten till Amsterdamfördraget om kyrkors och

konfessionslösa organisationers ställning, vilken nu återges i artikel I-52 i konstitutionen.

ARTIKEL 23

2

Jämställdhet mellan kvinnor och män

Jämställdhet mellan kvinnor och män skall säkerställas på alla områden, inbegripet i fråga om

anställning, arbete och lön.

Principen om jämställdhet utgör inget hinder för att behålla eller vidta åtgärder som innebär

särskilda förmåner för det underrepresenterade könet.

1

Artikel II-82 i konstitutionen.

2

Artikel II-83 i konstitutionen.

Förklaring

Första stycket i denna artikel har grundats på artikel 2 och artikel 3.2 i EG-fördraget, vilka nu har

ersatts av artiklarna I-3 och III-116 i konstitutionen, enligt vilka det hör till unionens mål att främja

jämställdhet mellan kvinnor och män, samt på artikel 141.1 i EG-fördraget, vilken nu har ersatts av

artikel III-214.1 i konstitutionen. Det bygger även på artikel 20 i Europeiska sociala stadgan i dess

reviderade lydelse av den 3 maj 1996 samt på punkt 16 i gemenskapsstadgan om arbetstagares

rättigheter.

Det grundas också på artikel 141.3 i EG-fördraget, vilken nu har ersatts av artikel III-214.3 i

konstitutionen, och artikel 2.4 i rådets direktiv 76/207/EEG om genomförandet av principen om

likabehandling av kvinnor och män i fråga om tillgång till anställning, yrkesutbildning och

befordran samt arbetsvillkor.

I andra stycket återges med en kortare formulering artikel III-214.4 i konstitutionen om att

principen om likabehandling inte hindrar att man behåller eller beslutar om åtgärder som rör

särskilda förmåner för att göra det lättare för det underrepresenterade könet att bedriva en

yrkesverksamhet eller för att förebygga eller kompensera nackdelar i yrkeskarriären. Enligt

artikel 52.2

1

ändrar detta stycke inte artikel III-214.4.

1

Artikel II-112.2 i konstitutionen.

ARTIKEL 24

1

Barnets rättigheter

1. Barn har rätt till det skydd och den omvårdnad som behövs för deras välfärd. De skall fritt

kunna uttrycka sina åsikter. Dessa åsikter skall beaktas i frågor som rör barnen i förhållande till

deras ålder och mognad.

2. Vid alla åtgärder som rör barn, oavsett om de vidtas av offentliga myndigheter eller privata

institutioner, skall barnets bästa komma i främsta rummet.

3. Varje barn har rätt att regelbundet upprätthålla ett personligt förhållande till och direkta

kontakter med båda föräldrarna, utom då detta strider mot barnets bästa.

Förklaring

Denna artikel grundas på New York-konventionen om barnets rättigheter, vilken undertecknades

den 20 november 1989 och har ratificerats av alla medlemsstater, särskilt artiklarna 3, 9, 12 och 13

i den konventionen.

I punkt 3 beaktas det faktum att som en del av inrättandet av ett område med frihet, säkerhet och

rättvisa innefattar unionslagstiftningen i civilrättsliga frågor med gränsöverskridande implikationer,

för vilka artikel III-269 i konstitutionen ger befogenhet, och får bl.a. innefatta umgängesrätt så att

barn regelbundet kan upprätthålla ett personligt förhållande till och direkta kontakter med båda

föräldrarna.

1

Artikel II-84 i konstitutionen.

ARTIKEL 25

1

Äldres rättigheter

Unionen erkänner och respekterar rätten för äldre att leva ett värdigt och oberoende liv och att delta

i det sociala och kulturella livet.

Förklaring

Denna artikel har inspirerats av artikel 23 i den reviderade Europeiska sociala stadgan och

artiklarna 24 och 25 i gemenskapsstadgan om arbetstagares grundläggande sociala rättigheter.

Deltagande i det sociala och kulturella livet inbegriper givetvis deltagande i det politiska livet.

ARTIKEL 26

2

Integrering av personer med funktionshinder

Unionen erkänner och respekterar rätten för personer med funktionshinder att få del av åtgärder som

syftar till att säkerställa deras oberoende, sociala och yrkesmässiga integrering och deltagande i

samhällslivet.

Förklaring

Principen i denna artikel grundas på artikel 15 i Europeiska sociala stadgan och går även tillbaka på

punkt 26 i gemenskapsstadgan om arbetstagares grundläggande sociala rättigheter.

1

Artikel II-85 i konstitutionen.

2

Artikel II-86 i konstitutionen.

AVDELNING IV

SOLIDARITET

ARTIKEL 27

1

Arbetstagares rätt till information och samråd inom företaget

Arbetstagarna eller deras representanter skall på lämpliga nivåer garanteras rätt till information och

samråd vid lämplig tidpunkt, i de fall och på de villkor som föreskrivs i unionsrätten och i nationell

lagstiftning och praxis.

Förklaring

Denna artikel ingår i den reviderade Europeiska sociala stadgan (artikel 21) och

i gemenskapsstadgan om arbetstagares rättigheter (punkterna 17 och 18). Den skall tillämpas enligt

de villkor som stadgas i unionsrätten och i nationell rätt. Hänvisningen till lämpliga nivåer avser de

nivåer som föreskrivs i unionsrätten eller i nationell rätt och praxis, vilket kan inbegripa europeisk

nivå när detta föreskrivs i unionslagstiftningen. Unionens regelverk på detta område är omfattande:

artiklarna III-211 och III-212 i konstitutionen, direktiven 2002/14/EG (allmän ram för information

till och samråd med arbetstagare i Europeiska gemenskapen), 98/59/EG (kollektiva uppsägningar),

2001/23/EG (överlåtelse av företag) och 94/45/EG (europeiska företagsråd).

1

Artikel II-87 i konstitutionen.

ARTIKEL 28

1

Förhandlingsrätt och rätt till kollektiva åtgärder

Arbetstagare och arbetsgivare, eller deras respektive organisationer, har i enlighet med unionsrätten

samt nationell lagstiftning och praxis rätt att förhandla och ingå kollektivavtal på lämpliga nivåer

och att i händelse av intressekonflikter tillgripa kollektiva åtgärder för att försvara sina intressen,

inbegripet strejk.

Förklaring

Denna artikel bygger på artikel 6 i Europeiska sociala stadgan samt på gemenskapsstadgan om

arbetstagares grundläggande sociala rättigheter (punkterna 12–14). Rätten till kollektiva åtgärder

har erkänts av Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna som en del av

fackföreningsrätten enligt artikel 11 i konventionen. Beträffande lämpliga nivåer för kollektiva

förhandlingar, se förklaringarna till föregående artikel. Formerna och gränserna för kollektiva

åtgärder, inbegripet strejk, faller under nationell lagstiftning och praxis, även frågan om huruvida de

kan genomföras parallellt i flera medlemsstater.

ARTIKEL 29

2

Rätt till tillgång till arbetsförmedlingar

Var och en har rätt till tillgång till kostnadsfri arbetsförmedling.

1

Artikel II-88 i konstitutionen.

2

Artikel II-89 i konstitutionen.

Förklaring

Denna artikel bygger på artikel 1.3 i Europeiska sociala stadgan och på punkt 13

i gemenskapsstadgan om arbetstagares grundläggande sociala rättigheter.

ARTIKEL 30

1

Skydd mot uppsägning utan saklig grund

Varje arbetstagare har rätt till skydd mot uppsägning utan saklig grund, i enlighet med unionsrätten

samt nationell lagstiftning och praxis.

Förklaring

Denna artikel har inspirerats av artikel 24 i den reviderade sociala stadgan. Se även

direktiven 2001/23/EG om skydd för arbetstagares rättigheter vid överlåtelse av företag och 80/987

om skydd för arbetstagarna vid arbetsgivarens insolvens, ändrade genom direktiv 2002/74/EG.

ARTIKEL 31

2

Rättvisa arbetsförhållanden

1. Varje arbetstagare har rätt till hälsosamma, säkra och värdiga arbetsförhållanden.

1

Artikel II-90 i konstitutionen.

2

Artikel II-91 i konstitutionen.

2. Varje arbetstagare har rätt till en begränsning av den maximala arbetstiden samt till dygns-

och veckovila och årlig betald semester.

Förklaring

1. Artikel 31.1 grundas på direktiv 89/391/EEG om åtgärder för att främja förbättringar av

arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet. Den har även inspirerats av artikel 3 i den sociala

stadgan och punkt 19 i gemenskapsstadgan om arbetstagares rättigheter samt, när det gäller

rätten till värdiga arbetsförhållanden, av artikel 26 i den reviderade sociala stadgan. Uttrycket

"arbetsförhållanden" bör tolkas på samma sätt som uttrycket "arbetsvillkor" i artikel III-213 i

konstitutionen.

2. Punkt 2 grundas på direktiv 93/104/EG om arbetstidens förläggning i vissa avseenden samt på

artikel 2 i Europeiska sociala stadgan och punkt 8 i gemenskapsstadgan om arbetstagares

rättigheter.

ARTIKEL 32

1

Förbud mot barnarbete och skydd av ungdomar i arbetslivet

Barnarbete är förbjudet. Minimiåldern för att ta anställning får inte vara lägre än den ålder vid

vilken skolplikten upphör, utan att det påverkar tillämpningen av sådana regler som kan vara mer

fördelaktiga för ungdomar och med förbehåll för begränsade undantag.

1

Artikel II-92 i konstitutionen.

De ungdomar som har anställning skall åtnjuta arbetsvillkor som är anpassade till deras ålder samt

skyddas mot ekonomiskt utnyttjande och mot allt arbete som kan vara till skada för deras säkerhet,

deras hälsa, deras fysiska, mentala, moraliska eller sociala utveckling eller äventyra deras

utbildning.

Förklaring

Denna artikel grundas på direktiv 94/33/EG om skydd av minderåriga i arbetslivet samt artikel 7

i Europeiska sociala stadgan och punkterna 20–23 i gemenskapsstadgan om arbetstagares

grundläggande sociala rättigheter.

ARTIKEL 33

1

Familjeliv och yrkesliv

1. Skyddet av familjen på det rättsliga, ekonomiska och sociala planet skall säkerställas.

2. För att kunna förena familjeliv och yrkesliv skall varje arbetstagare ha rätt till skydd mot

uppsägning på varje grund som står i samband med moderskap samt rätt till betald mödraledighet

och till föräldraledighet efter ett barns födelse eller adoption.

1

Artikel II-93 i konstitutionen.

Förklaring

Artikel 33.1

1

grundas på artikel 16 i Europeiska sociala stadgan. I punkt 2 har inspiration hämtats

från rådets direktiv 92/85/EEG om åtgärder för att förbättra säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för

arbetstagare som är gravida, nyligen har fött barn eller ammar och direktiv 96/34/EG om ramavtalet

om föräldraledighet, undertecknat av UNICE, CEEP och EFS. Den bygger även på artikel 8

(graviditet och barnsbörd) i Europeiska sociala stadgan, och inspiration har hämtats från artikel 27

(rätt till jämställdhet för arbetstagare med familjeansvar) i den reviderade sociala stadgan.

Begreppet moderskap omfattar tiden från befruktningen till amningen.

ARTIKEL 34

2

Social trygghet och socialbidrag

1. Unionen skall erkänna och respektera rätten till tillgång till social trygghet och sociala

förmåner som garanterar skydd i sådana fall som moderskap, sjukdom, olyckor i arbetet,

omsorgsbehov eller ålderdom samt vid arbetslöshet i enlighet med närmare bestämmelser i

unionsrätten samt nationell lagstiftning och praxis.

2. Var och en som är bosatt och förflyttar sig lagligt inom unionen har rätt till social trygghet

och sociala förmåner i enlighet med unionsrätten samt nationell lagstiftning och praxis.

1

Artikel II-93 i konstitutionen.

2

Artikel II-94 i konstitutionen.

3. I syfte att bekämpa social utestängning och fattigdom skall unionen erkänna och respektera

rätten till socialbidrag och till bostadsbidrag som, i enlighet med närmare bestämmelser i

unionsrätten samt i nationell lagstiftning och praxis, är avsedda att trygga en värdig tillvaro för alla

dem som saknar tillräckliga medel.

Förklaring

Principen i artikel 34.1

1

grundas på artiklarna 137 och 140 i EG-fördraget som nu har ersatts av

artiklarna III-210 och III-213 samt på artikel 12 i Europeiska sociala stadgan och punkt 10

i gemenskapsstadgan om arbetstagares rättigheter. Den måste respekteras av unionen när den utövar

de befogenheter som den erhållit enligt artiklarna III-210 och III-213 i konstitutionen. Hänvisningen

till socialtjänst avser de fall då en sådan tjänst har inrättats för att tillhandahålla vissa förmåner men

innebär inte alls att en sådan tjänst måste inrättas om den inte redan finns. Begreppet moderskap

skall tolkas på samma sätt som i föregående artikel.

Punkt 2 grundas på artikel 12.4 och 13.4 i Europeiska sociala stadgan och punkt 2

i gemenskapsstadgan om arbetstagares grundläggande sociala rättigheter och återspeglar de regler

som härrör från förordning nr 1408/71 och förordning nr 1612/68.

I punkt 3 har inspiration hämtats från artikel 13 i Europeiska sociala stadgan och artiklarna 30 och

31 i den reviderade sociala stadgan och punkt 10 i gemenskapsstadgan. Den måste respekteras av

unionen i samband med politik som grundas på artikel III-210 i konstitutionen.

1

Artikel II-94 i konstitutionen.

ARTIKEL 35

1

Hälsoskydd

Var och en har rätt till tillgång till förebyggande hälsovård och till medicinsk vård på de villkor som

fastställs i nationell lagstiftning och praxis. En hög hälsoskyddsnivå för människor skall säkerställas

vid utformning och genomförande av all unionspolitik och alla unionsåtgärder.

Förklaring

Principerna i denna artikel grundas på artikel 152 i EG-fördraget som nu har ersatts av

artikel III-278 i konstitutionen och artiklarna 11 och 13 i Europeiska sociala stadgan.

Artikelns andra mening återger artikel III-278.1.

ARTIKEL 36

2

Tillgång till tjänster av allmänt ekonomiskt intresse

Unionen skall för att främja social och territoriell sammanhållning i unionen erkänna och respektera

den tillgång till tjänster av allmänt ekonomiskt intresse som föreskrivs i nationell lagstiftning och

praxis i enlighet med konstitutionen.

1

Artikel II-95 i konstitutionen.

2

Artikel II-96 i konstitutionen.

Förklaring

Denna artikel överensstämmer fullt ut med artikel III-122 i konstitutionen och skapar inte någon ny

rättighet. I artikeln fastslås endast principen att unionen måste respektera den tillgång till tjänster av

allmänt ekonomiskt intresse som föreskrivs i nationella bestämmelser när dessa bestämmelser är

förenliga med unionslagstiftningen.

ARTIKEL 37

1

Miljöskydd

En hög nivå i fråga om miljöskydd och förbättring av miljöns kvalitet skall integreras i unionens

politik och tryggas i enlighet med principen om hållbar utveckling.

Förklaring

Principen i denna artikel har grundats på artiklarna 2, 6 och 174 i EG-fördraget, som nu har ersatts

av artiklarna I-3.3, III-119 och III-233 i konstitutionen.

Den har även inspirerats av bestämmelserna i vissa nationella författningar.

1

Artikel II-97 i konstitutionen.

ARTIKEL 38

1

Konsumentskydd

En hög nivå i fråga om konsumentskydd skall tryggas i unionens politik.

Förklaring

Principen i denna artikel har grundats på artikel 153 i EG-fördraget, som nu har ersatts av

artikel III-235 i konstitutionen.

AVDELNING V

MEDBORGARNAS RÄTTIGHETER

ARTIKEL 39

2

Rösträtt och valbarhet till Europaparlamentet

1. Varje unionsmedborgare skall ha rösträtt och vara valbar vid val till Europaparlamentet i den

medlemsstat där han eller hon är bosatt, på samma villkor som medborgarna i den staten.

2. Ledamöterna i Europaparlamentet skall väljas genom allmänna, direkta, fria och hemliga val.

1

Artikel II-98 i konstitutionen.

2

Artikel II-99 i konstitutionen.

Förklaring

Artikel 39

1

skall enligt artikel 52.2 i stadgan

2

tillämpas på de villkor som avses i del I och del III av

konstitutionen. Artikel 39.1

1

motsvarar den rättighet som garanteras i artikel I-10.2 i konstitutionen

(jfr även den rättsliga grunden i artikel III-126 för antagande av de närmare arrangemangen för

utövandet av denna rättighet), och artikel 39.2

1

motsvarar artikel I-20.2 i konstitutionen. I

artikel 39.2

1

anges grunderna för valförfarandet i ett demokratiskt system.

ARTIKEL 40

3

Rösträtt och valbarhet i kommunala val

Varje unionsmedborgare skall ha rösträtt och vara valbar i kommunala val i den medlemsstat där

han eller hon är bosatt, på samma villkor som medborgarna i den staten.

Förklaring

Denna artikel motsvarar den rättighet som garanteras enligt artikel I-10.2 i konstitutionen (jfr även

den rättsliga grunden i artikel III-126 för antagande av de närmare arrangemangen för utövandet av

denna rättighet). Den gäller i enlighet med artikel 52.2

2

på de villkor som föreskrivs i dessa artiklar

i delarna I och III av konstitutionen.

1

Artikel II-99 i konstitutionen.

2

Artikel II-112.2 i konstitutionen.

3

Artikel II-100 i konstitutionen.

ARTIKEL 41

1

Rätt till god förvaltning

1. Var och en har rätt att få sina angelägenheter behandlade opartiskt, rättvist och inom skälig tid

av unionens institutioner, organ och myndigheter.

2. Denna rättighet innebär bl.a. att

a) var och en har rätt att bli hörd innan en enskild åtgärd som skulle beröra honom eller henne

negativt vidtas mot honom eller henne,

b) var och en skall ha tillgång till de akter som berör honom eller henne, med förbehåll för

berättigade intressen vad avser sekretess, tystnadsplikt och affärshemlighet,

c) förvaltningen är skyldig att motivera sina beslut.

3. Var och en har rätt att få ersättning av unionen för skador som har orsakats av dess

institutioner eller dess tjänstemän under deras tjänsteutövning, enligt de allmänna gemensamma

principerna i medlemsstaternas lagstiftning.

4. Var och en skall kunna vända sig till unionens institutioner på något av konstitutionens

officiella språk och skall få svar på samma språk.

1

Artikel II-101 i konstitutionen.

Förklaring

Artikel 41

1

grundas på unionen som en rättsgemenskap som har vuxit fram ur rättspraxisen, där

bland annat god förvaltning slagits fast som en allmän rättsprincip (se bl.a. domstolens dom av

den 31 mars 1992, C-255/90 P, Burban, Rec. 1992, I–2253, och förstainstansrättens domar av

den 18 september 1995, T–167/94, Nölle, REG 1995, II–2589; den 9 juli 1999, T–231/97,

New Europe Consulting m.fl. (REG II-2403). Den formulering som denna rättighet ges i de

två första punkterna är en följd av rättspraxisen (domstolens domar av den 15 oktober 1987,

mål 222/86, Heylens, Rec. 1987, 4097, punkt 15; den 18 oktober 1989, mål 374/87, Orkem,

Rec. 1989, 3283; den 21 november 1991, C-269/90, TU München, Rec. 1991, I–5469, och

förstainstansrättens domar av den 6 december 1994, T–450/93, Lisrestal, Rec. 1994, II–1177;

den 18 september 1995, T-167/94, Nölle, REG 1995, II–258) samt, när det gäller skyldigheten att

ge en motivering, artikel 253 i EG-fördraget, som nu har ersatts av artikel I-38.2 i konstitutionen

(jfr också den rättsliga grunden i artikel III-398 i konstitutionen för antagande av lagstiftning som

främjar en öppen, effektiv och oberoende europeisk administration.

I punkt 3 återges den rättighet som nu garanteras i artikel III-431 i konstitutionen. I punkt 4 återges

den rättighet som nu garanteras i artikel I-10.2 d och artikel III-129 i konstitutionen. Enligt

artikel 52.2

2

skall dessa rättigheter gälla på de villkor och med de begränsningar som fastställs i

del III av konstitutionen.

Rätten till ett effektivt rättsmedel, som utgör en viktig aspekt av denna fråga, garanteras genom

artikel 47 i denna stadga

3

.

1

Artikel II-101 i konstitutionen.

2

Artikel II-112.2 i konstitutionen.

3

Artikel II-107 i konstitutionen.

ARTIKEL 42

1

Rätt till tillgång till handlingar

Varje unionsmedborgare och varje fysisk eller juridisk person som är bosatt eller har sitt säte i en

medlemsstat har rätt till tillgång till unionens institutioners, organs och myndigheters handlingar,

oberoende av medium.

Förklaring

Den rättighet som garanteras i denna artikel har hämtats från artikel 255 i EG-fördraget, på grundval

av vilken förordning nr 1049/2001 därefter har antagits. Europeiska konventet har utsträckt denna

rätt till att även omfatta handlingar från institutioner, organ och myndigheter i allmänhet, oavsett

deras form, se artikel I-50.3 i konstitutionen. I enlighet med artikel 52.2

2

skall rätten till tillgång till

handlingar utövas på de villkor och inom de gränser som fastställs i artikel I-50.3 och III-399 i

konstitutionen.

ARTIKEL 43

3

Europeiska ombudsmannen

Varje unionsmedborgare och varje fysisk eller juridisk person som är bosatt eller har sitt säte i en

medlemsstat har rätt att vända sig till Europeiska ombudsmannen vid missförhållanden i unionens

institutioners, organs eller myndigheters verksamhet, med undantag för Europeiska unionens

domstol då den utövar sina domstolsfunktioner.

1

Artikel II-102 i konstitutionen.

2

Artikel II-112.2 i konstitutionen.

3

Artikel II-103 i konstitutionen.

Förklaring

Den rättighet som garanteras i denna artikel är den som garanteras i artiklarna I-10 och III-335 i

konstitutionen. Den gäller i enlighet med artikel 52.2

1

på de villkor som föreskrivs i dessa

båda artiklar.

ARTIKEL 44

2

Rätt att göra framställningar

Varje unionsmedborgare och varje fysisk eller juridisk person som är bosatt eller har sitt säte i en

medlemsstat har rätt att göra framställningar till Europaparlamentet.

Förklaring

Den rättighet som garanteras i denna artikel är den som garanteras i artiklarna I-10 och III-334 i

konstitutionen. Den gäller i enlighet med artikel 52.2

1

i stadgan på de villkor som föreskrivs i dessa

båda artiklar.

ARTIKEL 45

3

Rörelse- och uppehållsfrihet

1. Varje unionsmedborgare har rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas

territorier.

1

Artikel II-112.2 i konstitutionen.

2

Artikel II-104 i konstitutionen.

3

Artikel II-105 i konstitutionen.

2. Rörelse- och uppehållsfrihet kan i enlighet med konstitutionen medges medborgare i

tredjeland som är lagligen bosatta inom en medlemsstats territorium.

Förklaring

Den rättighet som garanteras i punkt 1 är den som garanteras i artikel I-10.2 i konstitutionen

(se även den rättsliga grunden i artikel III-125 och domstolens dom av den 17 september 2002 i

mål C-413/99, Baumbast, REG 2002, s. 709). Den gäller i enlighet med artikel 52.2 i stadgan

1

på

de villkor och med de begränsningar som föreskrivs i del III av konstitutionen.

I punkt 2 erinras om den behörighet som unionen ges enligt artiklarna III-265–III-267 i

konstitutionen. Härav följer att beviljandet av denna rättighet är beroende av institutionernas

utövande av denna behörighet.

ARTIKEL 46

2

Diplomatiskt och konsulärt skydd

Varje unionsmedborgare har inom ett tredjelands territorium, där den medlemsstat i vilken han eller

hon är medborgare inte är representerad, rätt till skydd av varje medlemsstats diplomatiska eller

konsulära myndigheter, på samma villkor som medborgarna i den staten.

1

Artikel II-112.2 i konstitutionen.

2

Artikel II-106 i konstitutionen.

Förklaring

Den rättighet som garanteras i denna artikel är den som garanteras i artikel I-10 i konstitutionen; se

även den rättsliga grunden i artikel III-127. Den gäller i enlighet med artikel 52.2 i stadgan

på de

villkor som föreskrivs i dessa artiklar.

AVDELNING VI

RÄTTSKIPNING

ARTIKEL 47

2

Rätt till ett effektivt rättsmedel och till en opartisk domstol

Var och en vars unionsrättsligt garanterade fri- och rättigheter har kränkts har rätt till ett effektivt

rättsmedel inför en domstol, med beaktande av de villkor som föreskrivs i denna artikel.

Var och en har rätt att inom skälig tid få sin sak prövad i en rättvis och offentlig rättegång och inför en

oavhängig och opartisk domstol som har inrättats enligt lag. Var och en skall ha möjlighet att erhålla

rådgivning, låta sig försvaras och företrädas.

Rättshjälp skall ges till personer som inte har tillräckliga medel, om denna hjälp är nödvändig för att ge

dem en effektiv möjlighet att få sin sak prövad inför domstol.

1

Artikel II-112.2 i konstitutionen.

2

Artikel II-107 i konstitutionen.

Förklaring

Första stycket grundas på artikel 13 i Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna:

"Var och en, vars i denna konvention angivna fri- och rättigheter kränkts, skall ha tillgång till ett

effektivt rättsmedel inför en nationell myndighet och detta även om kränkningen utförts av någon

i offentlig ställning".

Enligt unionsrätten är skyddet dock ännu mer omfattande, eftersom var och en har rätt att inför en

behörig domstol använda sig av ett effektivt rättsmedel. EG-domstolen fastställde denna rättighet

i sin dom av den 15 maj 1986 som en allmän princip i unionsrätten (Johnston, mål 222/84,

Rec. 1986 s. 1651; se även domarna av den 15 oktober 1987, mål 222/86, Heylens, Rec. 1987,

s. 4097 samt den 3 december 1992, C-97/91, Borelli, Rec. 1992, I–6313). Enligt domstolen gäller

denna allmänna princip i unionsrätten också för medlemsstaterna när de tillämpar unionsrätten.

Avsikten med att införa denna rättspraxis i stadgan har inte varit att ändra på det system för kontroll

av lagenligheten som föreskrivs i fördragen, bland annat reglerna för om mål kan tas upp för direkt

talan i Europeiska unionens domstol. Europeiska konventet har diskuterat unionens system för

kontroll av lagenligheten, inklusive reglerna för om mål kan tas upp och bekräftat dem, samtidigt

som vissa aspekter av dem har ändrats, vilket avspeglas i artiklarna III-353–III-381 i konstitutionen,

särskilt i artikel III-365.4. Artikel 47

1

skall gälla unionens institutioner och medlemsstaterna när de

tillämpar unionsrätten, och för alla rättigheter som garanteras genom unionsrätten.

1

Artikel II-107 i konstitutionen.

Andra stycket motsvarar artikel 6.1 i konventionen, vilken har följande lydelse:

"Var och en skall, vid prövningen av hans civila rättigheter och skyldigheter eller av en anklagelse

mot honom för brott, vara berättigad till en rättvis och offentlig rättegång inom skälig tid och inför

en oavhängig och opartisk domstol som upprättats enligt lag. Domen skall avkunnas offentligt, men

pressen och allmänheten får utestängas från rättegången eller en del därav av hänsyn till den

allmänna moralen, den allmänna ordningen eller den nationella säkerheten i ett demokratiskt

samhälle, eller då minderårigas intressen eller skyddet för parternas privatliv så kräver eller, i den

mån domstolen finner det strängt nödvändigt, under särskilda omständigheter när offentlighet skulle

skada rättvisans intresse".

I unionsrätten tillämpas rätten till domstolsprövning inte enbart vid överklaganden som avser

rättigheter och skyldigheter av civilrättslig typ. Det är en av följderna av att unionen är en

rättsgemenskap, vilket domstolen har slagit fast i mål 294/83, De Gröna mot Europaparlamentet

(dom av den 23 april 1986, Rec. 1986, s. 1339). Med undantag för sitt tillämpningsområde tillämpas

de garantier som erbjuds enligt konventionen dock på likartat sätt i unionen.

När det gäller tredje stycket bör det noteras att enligt rättspraxis vid Europeiska domstolen för

de mänskliga rättigheterna måste allmän rättshjälp ges om detta är en förutsättning för att ett

effektivt rättsmedel faktiskt skall kunna garanteras. (Europadomstolens dom av den 9 oktober 1979,

Airey, serie A, volym 32, 11.) Det finns också ett system för allmän rättshjälp vid

Europeiska unionens domstol.

ARTIKEL 48

1

Presumtion för oskuld och rätten till försvar

1. Var och en som har blivit anklagad för en lagöverträdelse skall betraktas som oskyldig till dess

att hans eller hennes skuld lagligen fastställts.

2. Var och en som har blivit anklagad för en lagöverträdelse skall garanteras respekt för rätten till

försvar.

Förklaring

Artikel 48

1

motsvarar artikel 6.2 och 6.3 i konventionen, vilken lyder som följer:

"2. Var och en som blivit anklagad för brott skall betraktas som oskyldig till dess hans skuld

lagligen fastställts.

3. Var och en som blivit anklagad för brott har följande minimirättigheter:

a) att utan dröjsmål, på ett språk som han förstår och i detalj, underrättas om innebörden av

och grunden för anklagelsen mot honom,

b) att få tillräcklig tid och möjlighet att förbereda sitt försvar,

c) att försvara sig personligen eller genom rättegångsbiträde som han själv utsett eller att, när

han saknar tillräckliga medel för att betala ett rättegångsbiträde, erhålla ett sådant utan

kostnad, om rättvisans intresse så fordrar,

1

Artikel II-108 i konstitutionen.

d) att förhöra eller låta förhöra vittnen som åberopas emot honom samt att själv få vittnen

inkallade och förhörda under samma förhållanden som vittnen åberopade mot honom,

e) att utan kostnad bistås av tolk, om han inte förstår eller talar det språk som används

i domstolen".

Enligt artikel 52.3

1

har denna rättighet samma innebörd och räckvidd som den som garanteras

i konventionen.

ARTIKEL 49

2

Principerna om laglighet och proportionalitet i fråga om brott och straff

1. Ingen får fällas till ansvar för någon gärning eller underlåtenhet som vid den tidpunkt då den

begicks inte utgjorde en lagöverträdelse enligt nationell eller internationell rätt. Inte heller får ett

strängare straff utmätas än som var tillämpligt vid den tidpunkt då lagöverträdelsen begicks. Om efter

lagöverträdelsens begående ny lag stiftas som föreskriver ett lindrigare straff skall detta tillämpas.

2. Denna artikel skall inte hindra lagföring och bestraffning av den som har gjort sig skyldig till en

handling eller underlåtenhet som vid den tidpunkt då den begicks var brottslig enligt de allmänna

principer som erkänns av alla nationer.

3. Straffets stränghet bör inte vara oproportionerlig i förhållande till lagöverträdelsen.

1

Artikel II-112.3 i konstitutionen.

2

Artikel II-109 i konstitutionen.

Förklaring

I denna artikel återges den klassiska regeln om den icke-retroaktiva verkan hos lagar och straff på

det straffrättsliga området. Ett tillägg har gjorts i form av den regel om retroaktiv verkan för mildare

straffrättslig lagstiftning som förekommer i många medlemsstater och som återges i artikel 15

i konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter.

Artikel 7 i Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna har följande lydelse:

"1. Ingen får fällas till ansvar för någon gärning eller underlåtenhet som vid den tidpunkt då den

begicks inte utgjorde ett brott enligt nationell eller internationell rätt. Inte heller får ett strängare

straff utmätas än som var tillämpligt vid den tidpunkt då brottet begicks.

2. Denna artikel skall inte hindra lagföring och bestraffning av den som gjort sig skyldig till

en handling eller underlåtenhet som vid den tidpunkt då den begicks var brottslig enligt de

allmänna rättsprinciper som erkänns av civiliserade stater".

I punkt 2 har man helt enkelt strukit ordet "civiliserade", vilket inte innebär någon förändring

i betydelsen av denna punkt, som särskilt avser brott mot mänskligheten. Enligt artikel 52.3

1

har den

rättighet som garanteras följaktligen samma innebörd och räckvidd som i konventionen.

I punkt 3 återges den allmänna princip om proportionalitet i fråga om brott och straff som slagits

fast i medlemsstaternas gemensamma konstitutionella traditioner och EG-domstolens rättspraxis.

1

Artikel II-112.3 i konstitutionen.

ARTIKEL 50

1

Rätt att inte bli dömd eller straffad två gånger för samma brott

Ingen får lagföras eller straffas på nytt för en lagöverträdelse för vilken han eller hon redan har blivit

frikänd eller dömd i unionen genom en lagakraftvunnen brottmålsdom i enlighet med lagen.

Förklaring

Artikel 4 i protokoll nr 7 till Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna har följande

lydelse:

"1. Ingen får lagföras eller straffas på nytt i en brottmålsrättegång i samma stat för ett brott för

vilket han redan blivit slutligt frikänd eller dömd i enlighet med lagen och rättegångsordningen

i denna stat.

2. Bestämmelserna i föregående punkt skall inte utgöra hinder för att målet tas upp på nytt

i enlighet med lagen och rättegångsordningen i den berörda staten om det föreligger bevis om

nya eller nyuppdagade omständigheter eller om ett grovt fel begåtts i det tidigare

rättegångsförfarandet vilket kan ha påverkat utgången i målet.

3. Avvikelse får inte ske från denna artikel med stöd av artikel 15 i konventionen".

Regeln om att ingen får dömas två gånger för samma brott ("non bis in idem") tillämpas

i unionsrätten (bland en omfattande rättspraxis, se dom av den 5 maj 1966, Gutmann mot

kommissionen, mål 18/65 och 35/65, Rec. 1966, s. 150, och bland senare mål förstainstansrättens

dom av den 20 april 1999, förenade mål T–305/94 m.fl., Limburgse Vinyl Maatschappij NV mot

kommissionen, REG II-931). Det bör påpekas att den "icke-kumulativa" regeln avser kumulering av

två påföljder av samma typ – här straffrättsliga.

1

Artikel II-110 i konstitutionen.

Enligt artikel 50

1

skall "non bis in idem"-regeln gälla inte endast i fråga om en och samma stats

behörighet utan även mellan flera medlemsstaters behörigheter. Detta motsvarar unionens regelverk

– se artiklarna 54–58 i konventionen om tillämpning av Schengenavtalet och domstolens dom av

den 11 februari 2003 i mål C-187/01, Gözütok, (ännu ej offentliggjord), artikel 7 i konventionen om

skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen samt artikel 10 i konventionen om kamp

mot korruption. De starkt begränsade undantag som finns och som innebär att medlemsstaterna

enligt dessa konventioner får göra avsteg från "non bis in idem"-regeln omfattas av den

övergripande klausulen i artikel 52.1

2

om begränsningar. När det gäller de situationer som avses

i artikel 4 i protokoll nr 7, nämligen tillämpningen av denna princip inom en och samma

medlemsstat, har den rättighet som garanteras samma innebörd och räckvidd som motsvarande

rättighet i konventionen.

1

Artikel II-110 i konstitutionen.

2

Artikel II-112.1 i konstitutionen.

AVDELNING VII

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER OM TOLKNING OCH

TILLÄMPNING AV STADGAN

ARTIKEL 51

1

Tillämpningsområde

1. Bestämmelserna i denna stadga riktar sig, med beaktande av subsidiaritetsprincipen, till

unionens institutioner, organ och myndigheter samt till medlemsstaterna endast när dessa tillämpar

unionsrätten. Institutionerna, organen, myndigheterna och medlemsstaterna skall därför respektera

rättigheterna, iaktta principerna och främja tillämpningen av dem i enlighet med sina respektive

befogenheter och under iakttagande av gränserna för unionens befogenheter enligt andra delar av

konstitutionen.

2. Denna stadga innebär inte någon utvidgning av tillämpningsområdet för unionsrätten utanför

unionens befogenheter, medför varken någon ny befogenhet eller någon ny uppgift för unionen och

ändrar heller inte de befogenheter och uppgifter som fastställs i andra delar av konstitutionen.

1

Artikel II-111 i konstitutionen.

Förklaring

Syftet med artikel 51

1

är att fastställa stadgans tillämpningsområde. Avsikten är att tydligt slå fast

att stadgan först och främst är tillämplig på unionens institutioner och organ, med iakttagande av

subsidiaritetsprincipen. Denna bestämmelse formulerades i samklang med artikel 6.2 i fördraget om

Europeiska unionen, enligt vilken unionen skall respektera de grundläggande rättigheterna, samt

mandatet från Europeiska rådet i Köln. Betydelsen av begreppet "institutioner" slås fast i del I av

konstitutionen. Uttrycket "organ och myndigheter" används allmänt i konstitutionen för att avse alla

organ som inrättas genom konstitutionen eller sekundärrätten (se t.ex. artikel I-50 eller I-51 i

konstitutionen).

När det gäller medlemsstaterna framgår det entydigt av domstolens rättspraxis att medlemsstaterna

är skyldiga att respektera de grundläggande rättigheter som fastställts inom ramen för unionen

endast när de fattar beslut inom tillämpningsområdet för unionsrätten (dom av den 13 juli 1989,

Wachauf, mål 5/88, Rec. 1989, s. 2609; dom av den 18 juni 1991, ERT, Rec. 1991, I-2925); dom av

den 18 december 1997(C-309/96, Annibaldi, REG 1997, s. I-7493). Domstolen bekräftade denna

rättspraxis med följande formulering: "Vidare är medlemsstaterna bundna av de krav som följer av

kraven på skydd för grundläggande rättigheter i gemenskapens rättsordning när de genomför

gemenskapsrättsliga bestämmelser…" (dom av den 13 april 2000, mål C–292/97, REG 2000,

s. 2737, punkt 37). Givetvis skall denna regel, så som den bekräftas i denna stadga, gälla såväl

centrala myndigheter som regionala och lokala instanser och offentliga organ när de tillämpar

unionsrätten.

1

Artikel II-111 i konstitutionen.

I punkt 2 tillsammans med punkt 1 andra meningen bekräftas det att stadgan inte får medföra någon

utvidgning av de befogenheter och uppgifter som unionen ges i andra delar av konstitutionen. Det

handlar om att uttryckligen nämna det som logiskt följer av subsidiaritetsprincipen och av att

unionen endast har de befogenheter den har tilldelats. De grundläggande rättigheter som garanteras

i unionen har ingen verkan utanför ramen för de befogenheter som fastställs i delarna I och III av

konstitutionen. Följaktligen kan, enligt punkt 1 andra meningen, skyldighet för unionens

institutioner att främja de principer som fastställs i stadgan endast uppstå inom gränserna för dessa

befogenheter.

I punkt 2 bekräftas också att stadgan inte kan få till följd att tillämpningsområdet för unionsrätten

utsträcks utanför unionens befogenheter enligt andra delar av konstitutionen. Domstolen har redan

fastställt denna regel med avseende på de grundläggande rättigheter som erkänns som en del av

unionsrätten (dom av den 17 februari 1998 i mål C-249/96, Grant, REG. 1998, s. I-621, punkt 45).

Enligt denna regel är det självklart att införlivandet av stadgan i konstitutionen inte i sig kan

innebära en utvidgning av de av medlemsstaternas åtgärder som anses vara "tillämpning av

unionsrätten" (enligt punkt 1 och ovannämnda rättspraxis).

ARTIKEL 52

1

Rättigheternas och principernas räckvidd och tolkning

1. Varje begränsning i utövningen av de rättigheter och friheter som erkänns i denna stadga skall

vara föreskriven i lag och förenlig med det väsentliga innehållet i dessa rättigheter och friheter.

Begränsningar får, med beaktande av proportionalitetsprincipen, endast göras om de är nödvändiga

och faktiskt svarar mot mål av allmänt samhällsintresse som erkänns av unionen eller behovet av

skydd för andra människors rättigheter och friheter.

1

Artikel II-112 i konstitutionen.

2. De rättigheter som erkänns i denna stadga för vilka bestämmelser återfinns i andra delar i

konstitutionen skall utövas på de villkor och inom de gränser som fastställs i dessa.

3. I den mån som denna stadga omfattar rättigheter som motsvarar sådana som garanteras av

Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna

skall de ha samma innebörd och räckvidd som i konventionen. Denna bestämmelse hindrar inte

unionsrätten från att tillförsäkra ett mer långtgående skydd.

4. I den mån som grundläggande rättigheter enligt medlemsstaternas gemensamma

konstitutionella traditioner erkänns i denna stadga, skall rättigheterna tolkas i samstämmighet med

dessa traditioner.

5. De bestämmelser i denna stadga som innehåller principer får genomföras genom

lagstiftningsakter och verkställighetsakter som beslutas av unionens institutioner, organ och

myndigheter och genom medlemsstaternas akter när de vid utövandet av sina respektive

befogenheter genomför unionsrätten. De får endast prövas i domstol med avseende på tolkningen av

dem och avgöranden om sådana akters laglighet.

6. Nationella lagar och nationell praxis skall beaktas fullt ut i enlighet med vad som anges i

denna stadga.

7. De förklaringar som utarbetats för att ge vägledning vid tolkningen av stadgan om de

grundläggande rättigheterna skall vederbörligen beaktas av unionens och medlemsstaternas

domstolar.

Förklaring

Syftet med artikel 52

1

är att fastställa räckvidden av rättigheterna och principerna i stadgan och

fastställa regler för hur de skall tolkas. I punkt 1 behandlas begränsningssystemet. I den använda

formuleringen har inspiration hämtats från domstolens rättspraxis enligt följande: "Det följer

emellertid av en väl etablerad rättspraxis att dessa rättigheter kan begränsas, särskilt inom ramen för

en gemensam organisation av marknaden, förutsatt att dessa begränsningar faktiskt svarar mot mål

av allmänintresse som gemenskapen eftersträvar och i förhållande till dessa mål inte utgör ett

orimligt och oacceptabelt ingripande som påverkar själva innehållet i dessa rättigheter" (dom av

den 13 april 2000, mål C–292/97, punkt 45). Omnämnandet av mål av allmänt samhällsintresse som

erkänns av unionen omfattar såväl de mål som anges i artikel I-2 i konstitutionen som andra

intressen som skyddas av särskilda bestämmelser i konstitutionen, t.ex. artiklarna I-5.1, III-133.3,

III-154 och III-436.

I punkt 2 avses rättigheter som redan uttryckligen garanterades i fördraget om upprättandet av

Europeiska gemenskapen och har erkänts i stadgan och som nu finns i andra delar av konstitutionen

(framför allt de rättigheter som följer av unionsmedborgarskapet). Där klargörs det att dessa

rättigheter även i fortsättningen skall utövas på de villkor och med de begränsningar som gäller för

den unionsrätt som de grundas på och som nu fastställs i delarna I och III av konstitutionen. Det

rättighetssystem som erhålls enligt EG-fördraget och som nu ersätts av delarna I och III av

konstitutionen ändras inte av stadgan.

1

Artikel II-112 i konstitutionen.

Punkt 3 syftar till att trygga det nödvändiga sammanhanget mellan stadgan och

Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna genom att fastställa regeln att rättigheterna

i denna stadga, i den mån de svarar mot rättigheter som garanteras även i konventionen, skall ha

samma innebörd och räckvidd, även i fråga om tillåtna begränsningar, som i konventionen. Därav

följer särskilt att lagstiftaren vid fastställande av begränsningar i dessa rättigheter skall respektera

samma normer som fastlagts i det detaljerade systemet för begränsningar i konventionen som

därigenom blir tillämpliga för de rättigheter som omfattas av denna punkt, utan att detta inkräktar på

unionsrättens och Europeiska unionens domstols autonomi.

Hänvisningen till Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de

grundläggande friheterna gäller såväl konventionen som protokollen. De garanterade rättigheternas

innebörd och räckvidd bestäms inte endast av ordalydelsen i dessa instrument utan också av

rättspraxis vid Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna och vid Europeiska unionens

domstol. Syftet med den sista meningen i punkt 3 är att göra det möjligt för unionen att säkerställa

ett mer omfattande skydd. I alla händelser får den skyddsnivå som erbjuds genom stadgan aldrig

vara lägre än den som garanteras i konventionen.

Stadgan påverkar inte medlemsstaternas möjligheter att använda sig av artikel 15 i

Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna

där undantag medges från konventionens rättigheter i händelse av krig eller i annat allmänt nödläge

som hotar nationens existens, när medlemsstaterna vidtar försvarsåtgärder i krig och för att

upprätthålla lag och ordning i enlighet med de skyldigheter som erkänns i artiklarna I-5.1, III-131

och III-262 i konstitutionen.

Förteckningen över de rättigheter som för närvarande, utan att detta utesluter att rätten,

lagstiftningen och fördragen utvecklas, kan anses motsvara rättigheter i konventionen enligt denna

punkt återges nedan. Rättigheter som går utöver rättigheterna i konventionen har inte tagits med.

1. Artiklar i stadgan med samma innebörd och räckvidd som motsvarande artiklar i Europeiska

konventionen om de mänskliga rättigheterna (EKMR):

– Artikel 2

1

motsvarar artikel 2 i EKMR.

– Artikel 4

2

motsvarar artikel 3 i EKMR.

– Artikel 5.1

3

och 5.2

3

motsvarar artikel 4 i EKMR.

– Artikel 6

4

motsvarar artikel 5 i EKMR.

– Artikel 7

5

motsvarar artikel 8 i EKMR.

– Artikel 10.1

6

motsvarar artikel 9 i EKMR.

– Artikel 11

7

motsvarar artikel 10 i EKMR, utan att det påverkar de inskränkningar som

unionsrätten kan medföra i medlemsstaternas möjlighet att införa sådana tillståndskrav

som avses i artikel 10.1 tredje meningen i EKMR.

– Artikel 17

8

motsvarar artikel 1 i tilläggsprotokollet till EKMR.

1

Artikel II-62 i konstitutionen.

2

Artikel II-64 i konstitutionen.

3

Artikel II-65 i konstitutionen.

4

Artikel II-66 i konstitutionen.

5

Artikel II-67 i konstitutionen.

6

Artikel II-70 i konstitutionen.

7

Artikel II-71 i konstitutionen.

8

Artikel II-77 i konstitutionen.

– Artikel 19.1

1

motsvarar artikel 4 i tilläggsprotokoll 4.

– Artikel 19.2

1

motsvarar artikel 3 i EKMR såsom den tolkats av Europeiska domstolen

för de mänskliga rättigheterna.

– Artikel 48

2

motsvarar artikel 6.2 och 6.3 i EKMR.

– Artikel 49.1

3

(med undantag för sista meningen) och 49.2 motsvarar artikel 7 i EKMR.

2. Artiklar med samma innebörd som motsvarande artiklar i EKMR, men med större räckvidd:

– Artikel 9

4

omfattar tillämpningsområdet för artikel 12 i EKMR, men dess

tillämpningsområde kan utvidgas till att omfatta andra typer av äktenskap när dessa

inrättas genom nationell lagstiftning.

– Artikel 12.1

5

motsvarar artikel 11 i EKMR men tillämpningsområdet utvidgas till

unionsnivå.

1

Artikel II-79 i konstitutionen.

2

Artikel II-108 i konstitutionen.

3

Artikel II-109 i konstitutionen.

4

Artikel II-69 i konstitutionen.

5

Artikel II-72 i konstitutionen.

– Artikel 14.1

1

motsvarar artikel 2 i tilläggsprotokollet till EKMR men

tillämpningsområdet utvidgas till att omfatta tillgång till yrkesutbildning och

fortbildning.

– Artikel 14.3

1

motsvarar artikel 2 i tilläggsprotokollet till EKMR när det gäller

föräldrarnas rättigheter.

– Artikel 47.2

2

och 47.3

2

motsvarar artikel 6.1 i EKMR, men begränsningen till prövning

av civila rättigheter och skyldigheter eller av anklagelser för brott finns inte med när det

gäller unionsrätten och dess genomförande.

– Artikel 50

3

motsvarar artikel 4 i protokoll 7 till EKMR, men räckvidden har utvidgats

till unionsnivå mellan medlemsstaternas domstolar.

– Slutligen kan Europeiska unionens medborgare inte betraktas som utlänningar vid

tillämpning av unionsrätten, på grund av förbudet mot all diskriminering på grund av

nationalitet. De inskränkningar som anges i artikel 16 i EKMR när det gäller

utlänningars rättigheter kan följaktligen inte tillämpas på unionsmedborgare i detta

sammanhang.

1

Artikel II-74 i konstitutionen.

2

Artikel II-107 i konstitutionen.

3

Artikel II-110 i konstitutionen.

Tolkningsregeln i punkt 4 har grundats på lydelsen i artikel 6.2 i fördraget om Europeiska unionen

(jfr nu lydelsen i artikel I-9.3 i konstitutionen) och tar vederbörlig hänsyn till den inställning till

gemensamma konstitutionella traditioner som följs av domstolen (t.ex. dom av

den 13 december 1979 i mål 44/79, Hauer, Rec. 1979, s. 3727; dom av den 18 maj 1982 i

mål 155/79, AM&S, Rec. 1982, s. 1575). Enligt denna regel bör de berörda rättigheterna enligt

stadgan, hellre än enligt en rigorös "minsta gemensamma nämnare", tolkas så att de erbjuder en

högre skyddsnivå som är adekvat för unionsrätten och i harmoni med de gemensamma

konstitutionella traditionerna.

I punkt 5 klargörs gränsdragningen mellan "rättigheter" och "principer" i stadgan. Enligt denna

gränsdragning skall subjektiv rätt respekteras medan principer skall iakttas (artikel 51.1

).

Principerna får genomföras genom rättsakter eller verkställighetsakter (som antas av unionen i

enlighet med dess befogenheter och av medlemsstaterna endast när de genomför unionsrätten), och

de blir viktiga för domstolarna endast när sådana akter tolkas eller ses över. De ger dock inte

upphov till krav på positiv särbehandling från unionens institutioner eller medlemsstaternas

myndigheter. Detta överensstämmer både med domstolens rättspraxis (jfr särskilt rättspraxis om

"försiktighetsprincipen" i artikel 174.2 i EG-fördraget (ersatt av artikel III-233 i konstitutionen):

förstainstansens dom av den 11 september 2002, T-13/99, Pfizer mot rådet, med talrika

hänvisningar till tidigare rättspraxis och en rad domar avseende artikel 33 (f.d. 39) om

jordbrukslagstiftningens principer, t.ex. domstolens dom i mål C

  • Van den Berg, Rec. 1987,

s. 1155: granskning av principen om marknadsstabilisering och berättigade förväntningar) och med

inställningen i medlemsstaternas konstitutionella system till "principer", i synnerhet inom

sociallagstiftningen. Bland exemplen på principer som erkänns i stadgan kan nämnas

t.ex. artiklarna 25, 26 och 37

2

. I vissa fall kan en artikel i stadgan innehålla inslag både av

rättigheter och principer, t.ex. artiklarna 23, 33 och 34

3

.

1

Artikel II-111 i konstitutionen.

2

Artiklarna II-85, II-86 och II-97 i konstitutionen.

3

Artiklarna II-83, II-93 och II-94 i konstitutionen.

Punkt 6 avser de olika artiklar i stadgan som i en anda av subsidiaritet hänvisar till nationell

lagstiftning och praxis.

ARTIKEL 53

1

Skyddsnivå

Ingen bestämmelse i denna stadga får tolkas som att den inskränker eller inkräktar på de mänskliga

rättigheter och grundläggande friheter som inom respektive tillämpningsområde erkänns i

unionsrätten, internationell rätt och de internationella konventioner i vilka unionen eller samtliga

medlemsstaterna är parter, särskilt Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga

rättigheterna och de grundläggande friheterna, samt i medlemsstaternas författningar.

Förklaring

Denna bestämmelse syftar till att bevara den skyddsnivå som nu ges på respektive

tillämpningsområde genom unionsrätten, nationell rätt och internationell rätt.

Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna nämns med tanke på sin stora betydelse.

1

Artikel II-113 i konstitutionen.

ARTIKEL 54

1

Förbud mot missbruk av rättigheter

Ingen bestämmelse i denna stadga får tolkas som att den medför rätt att bedriva verksamhet eller

utföra handlingar som syftar till att sätta ur spel någon av de rättigheter och friheter som erkänns i

stadgan eller att inskränka dem i större utsträckning än vad som medges i stadgan.

Förklaring

Denna artikel motsvarar artikel 17 i Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna:

"Ingenting i denna konvention får tolkas så att det medför en rätt för någon stat, grupp eller person

att bedriva verksamhet eller utföra handling som syftar till att utplåna någon av de fri- och

rättigheter som angetts i konventionen eller till att inskränka dem i större utsträckning än vad som

där medgetts".

1

Artikel II-114 i konstitutionen.

AF/Constitution/DC/sv 79 13. Förklaring till artikel III-116

Konferensen är enig om att unionen, i sina allmänna insatser för att undanröja bristande

jämställdhet mellan kvinnor och män, inom sina olika politikområden kommer att sträva efter att

bekämpa alla slag av våld i hemmet. Medlemsstaterna bör vidta alla nödvändiga åtgärder för att

förhindra och bestraffa dessa brottsliga handlingar samt att stödja och skydda brottsoffren.

14. Förklaring till artiklarna III-136 och III-267

Konferensen anser att om ett utkast till europeisk lag eller ramlag på grundval av artikel III-267.2

skulle negativt påverka grundläggande aspekter av en medlemsstats sociala trygghetssystem,

inbegripet dess omfattning, kostnader eller ekonomiska struktur eller inverka på den ekonomiska

jämvikten i det systemet enligt artikel III-136.2, kommer den medlemsstatens intressen

vederbörligen att beaktas.

15. Förklaring till artiklarna III-160 och III-322

Konferensen erinrar om att respekt för de grundläggande rättigheterna och friheterna i synnerhet

innebär att tillbörlig uppmärksamhet ägnas åt skydd och efterlevnad av den rätt att utnyttja de

garantier som föreskrivs i lagar som tillkommer berörda fysiska personer eller berörda enheter. För

detta ändamål och i syfte att garantera en grundlig rättslig prövning av europeiska beslut om att

vidta restriktiva åtgärder mot en fysisk person eller en enhet måste sådana beslut grunda sig på klara

och tydliga kriterier. Dessa kriterier bör vara anpassade till det specifika innehållet i varje restriktiv

åtgärd.

AF/Constitution/DC/sv 80 16. Förklaring till III-167.2 c

Konferensen noterar att artikel III-167.2 c skall tolkas i enlighet med befintlig rättspraxis från

Europeiska gemenskapernas domstol och förstainstansrätten om tillämpligheten av bestämmelserna

på stöd som beviljas vissa områden i Förbundsrepubliken Tyskland som påverkats av Tysklands

tidigare delning.

17. Förklaring till artikel III-184

När det gäller artikel III-184, bekräftar konferensen att en ökning av tillväxtpotentialen och ett

säkerställande av sunda offentliga finanser utgör de två grundpelarna i unionens och

medlemsstaternas ekonomiska politik och budgetpolitik. Stabilitets- och tillväxtpakten är ett viktigt

instrument för att uppnå dessa mål.

Konferensen bekräftar på nytt sitt åtagande när det gäller bestämmelserna om stabilitets- och

tillväxtpakten, vilka utgör ramen för samordningen av budgetpolitiken i medlemsstaterna.

Konferensen bekräftar att ett system som grundar sig på regler är den bästa garantin för att

åtaganden genomförs och för att alla medlemsstater behandlas lika.

I detta sammanhang bekräftar konferensen på nytt även att den står fast vid målen i

Lissabonstrategin: nya arbetstillfällen, strukturreformer och social sammanhållning.

Unionen strävar efter att uppnå välavvägd ekonomisk tillväxt och prisstabilitet. I den ekonomiska

politiken och budgetpolitiken måste därför de rätta prioriteringarna fastställas när det gäller

ekonomiska reformer, innovation, konkurrenskraft och förstärkande av privata investeringar och

privatkonsumtionen under perioder med svag ekonomisk tillväxt. Inriktningen i budgetbeslut på

nationell nivå och unionsnivå bör återspegla detta, särskilt genom en omstrukturering av de

offentliga inkomsterna och utgifterna samtidigt som budgetdisciplinen respekteras i enlighet med

konstitutionen och stabilitets- och tillväxtpakten.

Vikten av en sund budgetpolitik genom hela konjunkturcykeln understryks av de budgetmässiga

och ekonomiska utmaningar som medlemsstaterna står inför.

Konferensen är enig om att medlemsstaterna aktivt bör använda perioder av ekonomisk

återhämtning till att stärka de offentliga finanserna och förbättra sin budgetsituation. Målet är att

under goda tider gradvis uppnå ett budgetöverskott som ger det nödvändiga utrymmet för

anpassning till konjunkturnedgångar och därigenom bidrar till långsiktig stabilitet i de offentliga

finanserna.

Medlemsstaterna ser fram emot eventuella förslag från kommissionen och ytterligare bidrag från

medlemsstaterna när det gäller att förstärka och förtydliga genomförandet av stabilitets- och

tillväxtpakten. Medlemsstaterna kommer att vidta alla nödvändiga åtgärder för att öka sina

ekonomiers tillväxtpotential. Förbättrad samordning av den ekonomiska politiken skulle kunna

stödja denna målsättning. Denna förklaring föregriper inte den framtida debatten om stabilitets- och

tillväxtpakten.

AF/Constitution/DC/sv 82 18. Förklaring till artikel III-213

Konferensen bekräftar att de politikområden som beskrivs i artikel III-213 i huvudsak faller inom

medlemsstaternas behörighetsområde. De främjande åtgärder och samordningsåtgärder som skall

vidtas på unionsnivå i enlighet med bestämmelserna i denna artikel är av kompletterande karaktär.

De tjänar till att förstärka samarbetet mellan medlemsstaterna och inte till att harmonisera de

nationella systemen. De garantier och den praxis som finns i varje medlemsstat när det gäller

ansvaret hos arbetsmarknadens parter påverkas inte av dessa åtgärder.

Denna förklaring påverkar inte tillämpningen av de bestämmelser i konstitutionen som tilldelar

unionen befogenheter, inbegripet avseende sociala frågor.

19. Förklaring till artikel III-220

Konferensen anser att hänvisningen i artikel III-220 till öregioner även kan inbegripa hela östater,

förutsatt att nödvändiga kriterier uppfylls.

20. Förklaring till artikel III-243

Konferensen noterar att bestämmelserna i artikel III-243 skall tillämpas i enlighet med gällande

praxis. Uttrycket "sådana åtgärder är nödvändiga för att uppväga de ekonomiska nackdelar som

uppkommit genom Tysklands delning för näringslivet i vissa av de områden i förbundsrepubliken

som påverkats av delningen" skall tolkas i enlighet med befintlig rättspraxis från Europeiska

gemenskapernas domstol och förstainstansrätten.

AF/Constitution/DC/sv 83 21. Förklaring till artikel III-248

Konferensen är enig om att unionen vederbörligen kommer att beakta de grundläggande riktlinjerna

och valen i medlemsstaternas forskningspolitik när den vidtar åtgärder inom forskning och teknisk

utveckling.

22. Förklaring till artikel III-256

Konferensen anser att artikel III-256 inte påverkar medlemsstaternas rätt att införa de bestämmelser

som behövs för att säkerställa sin energiförsörjning på de villkor som anges i artikel III-131.

23. Förklaring till artikel III-273.1 andra stycket

Konferensen anser att nationella bestämmelser och förfaranden för inledande av brottsutredningar

bör beaktas i de europeiska lagar som avses i artikel III-273.1 andra stycket.

24. Förklaring till artikel III-296

Konferensen förklarar att så snart fördraget om upprättande av en konstitution för Europa har

undertecknats bör rådets generalsekreterare, hög representant för den gemensamma utrikes- och

säkerhetspolitiken, kommissionen och medlemsstaterna inleda det förberedande arbetet med den

europeiska avdelningen för yttre åtgärder.

25. Förklaring till artikel III-325 om medlemsstaternas förhandlingar

om och ingående av internationella avtal avseende

ett område med frihet, säkerhet och rättvisa

Konferensen bekräftar att medlemsstaterna får förhandla om och ingå avtal med tredjeland eller

internationella organisationer på de områden som omfattas av del III avdelning III kapitel IV

avsnitt 3, 4 och 5, om avtalen i fråga överensstämmer med unionsrätten.

26. Förklaring till artikel III-402.4

I artikel III-402.4 föreskrivs det att om rådet inte har antagit någon europeisk lag om fastställande

av en ny finansieringsram vid utgången av den period som omfattas av den föregående ramen, skall

giltighetstiden för taken och de övriga bestämmelser som gäller den föregående periodens sista år

förlängas till dess att den nya lagen har antagits.

Konferensen förklarar att om rådets europeiska lag om fastställande av en ny finansieringsram inte

har antagits senast vid slutet av 2006, och om det i anslutningsakten av den 16 april 2003 föreskrivs

en övergångsperiod fram till och med 2006 för tilldelningen av anslag till de nya medlemsstaterna,

kommer tilldelningen av anslag från och med 2007 att fastställas på grundval av att samma kriterier

tillämpas för alla medlemsstater.

AF/Constitution/DC/sv 85 27. Förklaring till artikel III-419

Konferensen förklarar att medlemsstaterna när de gör en begäran om fördjupat samarbete får ange

om de redan i det skedet avser att tillämpa artikel III-422, om utökning av omröstningarna med

kvalificerad majoritet, eller använda det ordinarie lagstiftningsförfarandet.

28. Förklaring till artikel IV-440.7

De höga fördragsslutande parterna samtycker till att Europeiska rådet enligt artikel IV-440.7 antar

ett europeiskt beslut som leder till en ändring av ställningen för Mayotte i förhållande till unionen,

så att detta territorium blir ett yttersta randområde enligt artikel IV-440.2 och artikel III-424, när de

franska myndigheterna meddelar Europeiska rådet och kommissionen att den pågående

utvecklingen när det gäller öns interna ställning medger detta.

29. Förklaring till artikel IV-448.2

Konferensen anser att möjligheten att göra översättningar av fördraget om upprättande av en

konstitution för Europa till de språk som avses i artikel IV-448.2 bidrar till att uppnå målet för

unionen att respektera rikedomen hos sin kulturella och språkliga mångfald enligt

artikel I-3.3 fjärde stycket. I detta sammanhang bekräftar konferensen den vikt som unionen fäster

vid Europas kulturella mångfald och den särskilda uppmärksamhet som den fortsatt kommer att

ägna dessa och andra språk.

Konferensen rekommenderar de medlemsstater som vill utnyttja den möjlighet som medges i

artikel IV-448.2 att inom sex månader efter undertecknandet av fördraget meddela rådet till vilket

eller vilka språk som det fördraget kommer att översättas.

30. Förklaring om ratificeringen av fördraget om upprättande av

en konstitution för Europa

Konferensen noterar att om fyra femtedelar av medlemsstaterna har ratificerat fördraget om

upprättande av en konstitution för Europa inom en period på två år efter undertecknandet av

fördraget och en eller flera medlemsstater har stött på problem med ratificeringen, skall Europeiska

rådet ta upp frågan.

AF/Constitution/DC/sv 87 B. FÖRKLARINGAR OM

PROTOKOLL SOM ÄR FOGADE TILL KONSTITUTIONEN

Förklaringar om protokollet

om anslutningsfördragen och anslutningsakterna för Konungariket Danmark,

Irland och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland,

Republiken Grekland, Konungariket Spanien och Republiken Portugal

samt Republiken Österrike, Republiken Finland

och Konungariket Sverige

31. Förklaring om Åland

Konferensen erkänner att den ordning som gäller för Åland enligt artikel IV

  • har upprättats

med tanke på öarnas särskilda ställning enligt internationell rätt.

Konferensen betonar därför att särskilda bestämmelser har införts i avdelning V avsnitt 5 i

protokollet om anslutningsfördragen och anslutningsakterna för Konungariket Danmark, Irland och

Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland, Republiken Grekland, Konungariket Spanien

och Republiken Portugal samt Republiken Österrike, Republiken Finland och Konungariket

Sverige.

32. Förklaring om det samiska folket

Med beaktande av artiklarna 60 och 61 i protokollet om anslutningsfördragen och

anslutningsakterna för Konungariket Danmark, Irland och Förenade konungariket Storbritannien

och Nordirland, Republiken Grekland, Konungariket Spanien och Republiken Portugal samt

Republiken Österrike, Republiken Finland och Konungariket Sverige erkänner konferensen de

förpliktelser och åtaganden som Sverige och Finland har gentemot det samiska folket enligt

nationell och internationell rätt.

Konferensen konstaterar att Sverige och Finland är fast beslutna att bevara och utveckla det samiska

folkets försörjningsmöjligheter, språk, kultur och levnadssätt och beaktar att den samiska kulturen

och samernas försörjning är beroende av primära förvärvskällor som renskötsel i traditionella

områden för samisk bosättning.

Konferensen betonar därför att särskilda bestämmelser har införts i avdelning V avsnitt 6 i

protokollet om anslutningsfördragen och anslutningsakterna för Konungariket Danmark, Irland och

Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland, Republiken Grekland, Konungariket Spanien

och Republiken Portugal samt Republiken Österrike, Republiken Finland och Konungariket

Sverige.

Förklaringar om protokollet

om anslutningsfördraget och anslutningsakten för Republiken Tjeckien,

Republiken Estland, Republiken Cypern, Republiken Lettland,

Republiken Litauen, Republiken Ungern,

Republiken Malta, Republiken Polen, Republiken Slovenien

och Republiken Slovakien

33. Förklaring om

Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands

suveräna basområden i Cypern

KONFERENSEN

som erinrar om att det i den gemensamma förklaring om Förenade konungariket Storbritannien och

Nordirlands suveräna basområden i Cypern som bifogades slutakten till fördraget om

Förenade kungarikets anslutning till Europeiska gemenskaperna föreskrevs att tillämpliga

arrangemang för relationerna mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och de suveräna

basområdena kommer att definieras inom ramen för eventuella avtal mellan den gemenskapen och

Republiken Cypern,

som beaktar bestämmelserna om de suveräna basområdena i fördraget om upprättandet av

Republiken Cypern (nedan kallat "upprättandefördraget") och den därmed förbundna notväxlingen

av den 16 augusti 1960,

som noterar notväxlingen mellan Förenade kungarikets regering och Republiken Cyperns regering

av den 16 augusti 1960 om förvaltningen av de suveräna basområdena och den bifogade

förklaringen av Förenade kungarikets regering att ett av huvudsyftena är skydd av de personers

intressen som bor eller arbetar i de suveräna basområdena, och anser att dessa personer i möjligaste

mån bör behandlas på samma sätt som personer som bor eller arbetar i Republiken Cypern,

som ytterligare noterar upprättandefördragets bestämmelser om tullarrangemang mellan de

suveräna basområdena och Republiken Cypern, i synnerhet de som ingår i bilaga F till det

fördraget,

som även noterar Förenade kungarikets åtagande att inte inrätta tullstationer eller andra gränsspärrar

mellan de suveräna basområdena och Republiken Cypern samt arrangemangen i enlighet med

upprättandefördraget, enligt vilka Republiken Cyperns myndigheter förvaltar ett stort antal

allmännyttiga tjänster i de suveräna basområdena, särskilt på jordbruks-, tull- och skatteområdet,

som bekräftar att Republiken Cyperns anslutning till Europeiska unionen inte bör påverka de

rättigheter och skyldigheter som gäller för parterna i upprättandefördraget,

som följaktligen erkänner behovet av att tillämpa vissa bestämmelser i konstitutionen och

unionsrätten på Förenade kungarikets suveräna basområden och att ingå särskilda

överenskommelser om genomförandet av dessa bestämmelser i de suveräna basområdena,

betonar att särskilda bestämmelser därför har återgetts i del två avdelning III i protokollet om

anslutningsfördraget och anslutningsakten för Republiken Tjeckien, Republiken Estland,

Republiken Cypern, Republiken Lettland, Republiken Litauen, Republiken Ungern,

Republiken Malta, Republiken Polen, Republiken Slovenien och Republiken Slovakien.

34. Förklaring från kommissionen

om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands

suveräna basområden i Cypern

Kommissionen bekräftar att den anser att de bestämmelser i unionsrätten som skall tillämpas på de

suveräna basområdena enligt del två avdelning III i protokollet om anslutningsfördraget och

anslutningsakten för Republiken Tjeckien, Republiken Estland, Republiken Cypern,

Republiken Lettland, Republiken Litauen, Republiken Ungern, Republiken Malta,

Republiken Polen, Republiken Slovenien och Republiken Slovakien innefattar följande:

a) Rådets förordning (EG) nr 3448/93 av den 6 december 1993 om systemet för handeln med

vissa varor som framställs genom bearbetning av jordbruksprodukter.

b) Rådets förordning (EG) nr 1260/1999 av den 21 juni 1999 om allmänna bestämmelser för

strukturfonderna, i den mån detta krävs genom rådets förordning (EG) nr 1257/1999 av

den 17 maj 1999 om stöd från Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket

(EUGFJ) till utveckling av landsbygden för finansiering av åtgärder för landsbygdsutveckling

i Förenade kungarikets suveräna basområden genom EUGFJ:s garantisektion.

35. Förklaring om kärnkraftverket i Ignalina i Litauen

KONFERENSEN

som förklarar att unionen är beredd att fortsätta att tillhandahålla tillräckligt ytterligare stöd till

Litauens avvecklingssträvanden även efter Litauens anslutning till unionen för perioden fram

till 2006 och därefter samt noterar att Litauen med hänsyn till detta uttryck för solidaritet från

unionens sida har åtagit sig att stänga reaktor 1 i kärnkraftverket Ignalina före 2005 och reaktor 2

senast 2009,

som konstaterar att avvecklingen av kärnkraftverket Ignalina med dess två 1500 MW

RBMK-reaktorenheter, som ärvts efter f.d. Sovjetunionen, saknar motstycke och för Litauen

innebär en utomordentligt stor finansiell belastning, som inte står i proportion till landets storlek

och ekonomiska styrka, samt att avvecklingen kommer att fortsätta utöver nuvarande budgetplan

enligt definitionen i det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999,

som noterar behovet av att anta genomförandebestämmelser för gemenskapens ytterligare stöd för

att hantera konsekvenserna av stängningen och avvecklingen av kärnkraftverket Ignalina,

som noterar att Litauen vid användningen av unionsstödet kommer att ägna vederbörlig

uppmärksamhet åt behoven i de regioner som mest påverkas av stängningen av kärnkraftverket

Ignalina,

som förklarar att vissa av de åtgärder som kommer att få offentligt stöd skall betraktas som

förenliga med den inre marknaden, t.ex. avvecklingen av kärnkraftverket Ignalina och

miljöuppgraderingen i linje med regelverket och moderniseringen av den konventionella

elproduktionskapacitet som behövs för att ersätta de två reaktorerna i kärnkraftverket Ignalina efter

stängningen,

betonar att särskilda bestämmelser därför har återgetts i del två avdelning IV i protokollet om

anslutningsfördraget och anslutningsakten för Republiken Tjeckien, Republiken Estland,

Republiken Cypern, Republiken Lettland, Republiken Litauen, Republiken Ungern,

Republiken Malta, Republiken Polen, Republiken Slovenien och Republiken Slovakien.

36. Förklaring om persontransitering landvägen mellan

Kaliningradområdet och andra delar av

Ryska federationen

KONFERENSEN

som beaktar den särskilda situationen i Kaliningradområdet i Ryska federationen i samband med

unionens utvidgning,

som erkänner Litauens skyldigheter och åtaganden i fråga om regelverket genom vilket ett område

med frihet, säkerhet och rättvisa upprättas,

som särskilt noterar att Litauen senast vid anslutningen fullt ut skall tillämpa och genomföra

unionens regelverk när det gäller förteckningen över de länder vars medborgare är skyldiga att ha

visering när de passerar de yttre gränserna och de länder vars medborgare är undantagna från detta

krav samt unionens regelverk när det gäller den enhetliga utformningen av viseringar,

som erkänner att persontransiteringen landvägen mellan Kaliningradområdet och andra delar av

Ryska federationen genom unionens territorium är en fråga som berör unionen i sin helhet och bör

behandlas som sådan och inte får medföra några negativa konsekvenser för Litauen,

som beaktar det beslut som skall fattas av rådet om avskaffande av kontrollerna vid de inre

gränserna efter det att rådet kontrollerat att nödvändiga villkor i detta avseende har uppfyllts,

som är fast beslutna att bistå Litauen när det gäller att så snart som möjligt uppfylla villkoren för

fullständigt deltagande i Schengenområdet utan inre gränser,

betonar att särskilda bestämmelser därför har återgetts i del två avdelning V i protokollet om

anslutningsfördraget och anslutningsakten för Republiken Tjeckien, Republiken Estland,

Republiken Cypern, Republiken Lettland, Republiken Litauen, Republiken Ungern,

Republiken Malta, Republiken Polen, Republiken Slovenien och Republiken Slovakien.

37. Förklaring om reaktorerna 1 och 2

vid kärnkraftverket Bohunice V1

i Slovakien

KONFERENSEN

som noterar Slovakiens åtagande att stänga reaktorerna 1 och 2 i kärnkraftverket Bohunice V1 i

slutet av 2006 respektive 2008, och som förklarar att unionen är villig att fram till 2006 ge fortsatt

ekonomiskt stöd till Slovakiens avvecklingssträvanden som en förlängning av föranslutningsstödet

inom ramen för Phareprogrammet,

som noterar att genomförandebestämmelser måste antas för det fortsatta stödet från unionen,

betonar att särskilda bestämmelser därför har återgetts i del två avdelning IX i protokollet om

anslutningsfördraget och anslutningsakten för Republiken Tjeckien, Republiken Estland,

Republiken Cypern, Republiken Lettland, Republiken Litauen, Republiken Ungern,

Republiken Malta, Republiken Polen, Republiken Slovenien och Republiken Slovakien.

38. Förklaring om Cypern

KONFERENSEN

som bekräftar sitt engagemang för en allsidig lösning av Cypernproblemet, i överensstämmelse med

relevanta resolutioner av Förenta nationernas säkerhetsråd, och sitt starka stöd till de bemödanden

som Förenta nationernas generalsekreterare gör i detta syfte,

som finner att en sådan allsidig lösning av Cypernproblemet ännu inte har uppnåtts,

som finner att det därför är nödvändigt att uppskjuta tillämpningen av regelverket i de områden i

Republiken Cypern där Republiken Cyperns regering inte utövar den faktiska kontrollen,

som beaktar att detta uppskov skall upphöra om en lösning av Cypernproblemet uppnås,

som beaktar att unionen är beredd att anpassa villkoren för en sådan allsidig lösning i enlighet med

de principer som ligger till grund för unionen,

som finner det nödvändigt att fastställa villkoren för att tillämpa relevanta bestämmelser i

unionsrätten på linjen mellan de ovannämnda områdena och dels de områden där

Republiken Cyperns regering utövar den faktiska kontrollen, dels Förenade konungariket

Storbritannien och Nordirlands östra suveräna basområde,

som önskar att Cyperns anslutning till unionen skall vara till fördel för alla cypriotiska medborgare

och främja inbördes fred och försoning,

som följaktligen anser att ingenting i del två avdelning X i protokollet om anslutningsfördraget och

anslutningsakten för Republiken Tjeckien, Republiken Estland, Republiken Cypern,

Republiken Lettland, Republiken Litauen, Republiken Ungern, Republiken Malta,

Republiken Polen, Republiken Slovenien och Republiken Slovakien skall hindra att åtgärder antas

i detta syfte,

som beaktar att sådana åtgärder inte skall påverka tillämpningen av regelverket på de villkor som

fastställs i det protokollet i någon annan del av Republiken Cypern,

betonar att särskilda bestämmelser därför har återgetts i del två avdelning X i protokollet om

anslutningsfördraget och anslutningsakten för Republiken Tjeckien, Republiken Estland,

Republiken Cypern, Republiken Lettland, Republiken Litauen, Republiken Ungern,

Republiken Malta, Republiken Polen, Republiken Slovenien och Republiken Slovakien.

39. Förklaring om protokollet om Danmarks ställning

Konferensen noterar att Danmark förklarar att det inte kommer att använda sin rösträtt för att

förhindra antagandet av de bestämmelser som inte är tillämpliga på Danmark när det gäller

rättsakter som skall antas av rådet ensamt eller gemensamt med Europaparlamentet och som

innehåller både bestämmelser som är tillämpliga på Danmark och bestämmelser som inte är

tillämpliga på Danmark, därför att de har en rättslig grund för vilken del I i protokollet om

Danmarks ställning är tillämplig.

Konferensen noterar dessutom att Danmark, på grundval av konferensens förklaring om

artiklarna I-43 och III-329, förklarar att danskt deltagande i åtgärder eller rättsakter enligt

artiklarna I-43 och III-329 kommer att ske i enlighet med del I och del II i protokollet om Danmarks

ställning.

40. Förklaring om protokollet

om övergångsbestämmelser för unionens institutioner och organ

Medlemsstaterna kommer att inta följande gemensamma ståndpunkt vid konferenserna om

Rumäniens och/eller Bulgariens anslutning till unionen vad avser fördelningen av platser i

Europaparlamentet och viktningen av röster i Europeiska rådet och rådet.

1. Om Rumäniens och/eller Bulgariens anslutning till unionen äger rum innan Europeiska rådets

beslut enligt artikel I-20.2 träder i kraft, skall antalet platser i Europaparlamentet under

valperioden 2004–2009 fördelas enligt följande tabell för en union med 27 medlemsstater.

MEDLEMSSTATER PLATSER I EP

Tyskland 99

Förenade kungariket 78

Frankrike 78

Italien 78

Spanien 54

Polen 54

Rumänien 35

Nederländerna 27

Grekland 24

Tjeckien 24

Belgien 24

Ungern 24

Portugal 24

Sverige 19

Bulgarien 18

Österrike 18

Slovakien 14

Danmark 14

Finland 14

Irland 13

Litauen 13

Lettland 9

Slovenien 7

Estland 6

Cypern 6

Luxemburg 6

Malta 5

TOTALT 785

Genom avvikelse från artikel I-20.2 i konstitutionen kommer det därför i fördraget om

anslutning till unionen att föreskrivas att antalet ledamöter i Europaparlamentet tillfälligt får

överstiga 750 under återstoden av valperioden 2004

2. I artikel 2.2 i protokollet om övergångsbestämmelser för unionens institutioner och organ

kommer viktningen av Rumäniens och Bulgariens röster i Europeiska rådet och rådet att

fastställas till 14 respektive 10.

3. Vid varje anslutning kommer den tröskel som avses i protokollet om övergångsbestämmelser

för unionens institutioner och organ att beräknas i enlighet med artikel 2.3 i det protokollet.

41. Förklaring om Italien

Konferensen noterar att det i protokollet om Italien, som 1957 fogades till fördraget om

upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, ändrat vid antagandet av fördraget om

Europeiska unionen, preciseras följande:

"DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA

SOM ÖNSKAR lösa vissa problem avseende Italien,

HAR ENATS OM följande bestämmelser som skall fogas till detta fördrag.

GEMENSKAPENS MEDLEMSSTATER

BEAKTAR att den italienska regeringen genomför ett tioårigt ekonomiskt utvecklingsprogram vars

mål är att rätta till obalanserna i den italienska ekonomin i synnerhet genom att bygga upp en

infrastruktur i de mindre utvecklade områdena i södra Italien och på de italienska öarna samt genom

att skapa nya arbetstillfällen för att avskaffa arbetslösheten,

HÄNVISAR TILL att principerna och målen i den italienska regeringens program har övervägts

och blivit godkända av internationella samarbetsorgan i vilka medlemsstaterna är medlemmar,

INSER att det ligger i deras gemensamma intresse att målen i det italienska programmet uppnås,

ÄR ENIGA OM att rekommendera gemenskapens institutioner att använda alla de medel och

förfaranden som föreskrivs i detta fördrag och då särskilt att på ett lämpligt sätt utnyttja

Europeiska investeringsbankens och Europeiska socialfondens resurser för att underlätta

genomförandet av den italienska regeringens uppgift,

ANSER att gemenskapens institutioner vid tillämpningen av detta fördrag bör beakta de stora

påfrestningar som Italiens ekonomi kommer att utsättas för under de kommande åren och det

önskvärda i att undvika sådana riskfyllda belastningar särskilt vad gäller betalningsbalansen och

sysselsättningsnivån som skulle kunna äventyra tillämpningen av fördraget i Italien,

ERKÄNNER särskilt att det vid tillämpningen av artiklarna 109h och 109i blir nödvändigt att se till

att de åtgärder som krävs av den italienska regeringen inte äventyrar genomförandet av regeringens

program för ekonomisk utveckling och höjning av befolkningens levnadsstandard".

FÖRKLARINGAR FRÅN MEDLEMSSTATERNA

42. Förklaring från Konungariket Nederländerna

om artikel I-55

Konungariket Nederländerna kommer att godkänna ett europeiskt beslut enligt artikel I-55.4 när en

revidering av den europeiska lag som avses i artikel I-54.3 har försett Nederländerna med en

tillfredsställande lösning på dess alltför negativa nettobetalningar till unionens budget.

43. Förklaring från Konungariket Nederländerna

om artikel IV-440

Konungariket Nederländerna förklarar att ett initiativ till ett europeiskt beslut enligt artikel IV-440.7

i syfte att ändra Nederländska Antillernas och/eller Arubas ställning i förhållande till unionen

kommer att läggas fram endast på grundval av ett beslut som fattats i enlighet med

Konungariket Nederländernas stadga.

44. Förklaring från Förbundsrepubliken Tyskland, Irland, Republiken Ungern

Republiken Österrike och Konungariket Sverige

Tyskland, Irland, Ungern, Österrike och Sverige noterar att de centrala bestämmelserna i fördraget

om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen inte har ändrats i sak sedan detta trädde i

kraft och behöver uppdateras. De stöder därför tanken på en konferens mellan företrädarna för

medlemsstaternas regeringar som bör sammankallas så snart som möjligt.

45. Förklaring från Konungariket Spanien och

Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland

Fördraget om upprättande av en konstitution för Europa är tillämpligt på Gibraltar i dess egenskap

av ett europeiskt territorium för vars yttre förbindelser en medlemsstat är ansvarig. Detta medför

inte någon förändring av de berörda medlemsstaternas ståndpunkter.

46. Förklaring från Förenade konungariket Storbritannien

och Nordirland om definitionen av begreppet "medborgare"

Med avseende på fördraget om upprättande av en konstitution för Europa, fördraget om

upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen eller någon av de akter som har sin grund i

dessa fördrag eller som fortsätter att gälla i kraft av dessa, upprepar Förenade kungariket den

förklaring landet avgav den 31 december 1982 om definitionen av begreppet "medborgare" med

undantaget att hänvisningen till "medborgare i de brittiska beroende territorierna" skall tolkas som

"medborgare i de brittiska utomeuropeiska territorierna".

47. Förklaring från Konungariket Spanien om definitionen av begreppet "medborgare"

Spanien konstaterar att i enlighet med artikel I-10 i konstitutionen skall varje person som är

medborgare i en medlemsstat ha unionsmedborgarskap. Spanien noterar också att i den rådande

situation för den europeiska integrationen som avspeglas i konstitutionen åtnjuter endast

medlemsstaternas medborgare det europeiska medborgarskapets särskilda rättigheter, utom då annat

uttryckligen föreskrivs i unionsrätten. I detta avseende betonar Spanien slutligen att enligt artiklarna

I-20 och I-46 i konstitutionen företräder Europaparlamentet för närvarande unionsmedborgarna.

48. Förklaring från Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland om rösträtten i val till

Europaparlamentet

Förenade kungariket noterar att artikel I-20 och övriga bestämmelser i fördraget om upprättande av

en konstitution för Europa inte är avsedda att ändra grunden för rösträtten i val till

Europaparlamentet.

49. Förklaring från Konungariket Belgien om de nationella parlamenten

Belgien preciserar att, enligt Belgiens konstitutionella rätt, såväl det federala parlamentets

representanthus och senat som de olika gemenskapernas och regionernas parlamentariska

församlingar, med hänsyn till de befogenheter som utövas av unionen, agerar som ingående delar i

det nationella parlamentariska systemet eller kammare i det nationella parlamentet.

50. Förklaring från Republiken Lettland och Republiken Ungern

om stavningen av namnet på den gemensamma valutan

i fördraget om upprättande av en konstitution för Europa

Utan att det påverkar det enhetliga sätt på vilket namnet på Europeiska unionens gemensamma

valuta enligt fördraget om upprättande av en konstitution för Europa anges på sedlar och mynt,

förklarar Lettland och Ungern att stavningen av namnet på den gemensamma valutan, inbegripet de

avledningar av detta ord som används i den lettiska och den ungerska versionen av fördraget om

upprättande av en konstitution för Europa, inte har någon inverkan på de befintliga reglerna i det

lettiska och det ungerska språket.

________________________