Ds 2019:11

Översyn av vissa bestämmelser om tullfrihet

1. Sammanfattning

Uppdraget

Utredarens uppdrag är att analysera och ta ställning till behovet av ändringar i lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m. (tullfrihetslagen, TFL) och i förordningen (1994:1605) om tullfrihet m.m. (tullfrihetsförordningen, TFF). I uppdraget ingår inte att föreslå ändringar i lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m. även om den lagen har många beröringspunkter med tullfrihetslagstiftningen. Inte heller ingår lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall (lagen om immunitet och privilegier eller 1976 års lag) i uppdraget även om det i lagen om tullfrihet finns hänvisningar till lagen om immunitet och privilegier. Vidare kan vissa frågor om offentlighet och sekretess av uppgifter i hanteringen av frågor om antidumpningstull och utjämningstull uppstå. Inte heller Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), sekretesslagen eller OSL, ingår i uppdraget.

Sammanfattning Ds 2019:11

Problemen

Den svenska lagstiftningen om tullfrihet står inte i överensstämmelse med EU:s gemensamma lagstiftning om tullfrihet i alla delar. Exempelvis har någon uppdatering i förordningen om tullfrihet m.m. inte skett till följd av Lissabonfördragets ikraftträdande samt kodifieringen av rådets förordning (EEG) nr 918/83 av den 28 mars 1983 om upprättandet av ett gemenskapssystem för tullbefrielse, numera ersatt av rådets förordning (EG) nr 1186/2009 av den 16 november 2009 om upprättandet av ett gemenskapssystem för tullbefrielse (kodifierad version).

Bakgrund

EU:s regler om tullfrihet blev direkt gällande rätt i Sverige i samband med Sveriges inträde i EU. Det finns dock ett visst utrymme för nationella särregler och utfyllande bestämmelser. I samband med inträdet i EU fick Sverige en ny lagstiftning om tullfrihet. Betänkandet ”Tullagstiftningen och EG” (SOU 1994:89) låg till grund för lagstiftningen som genomfördes vid den tidpunkten. Därefter har endast smärre anpassningar gjorts av lagen om tullfrihet och förordningen om tullfrihet. Det har därför uppstått ett behov av översyn av dessa författningar.

Förslag

Förslaget innebär i huvudsak följande. Den svenska lagstiftningen uppdateras till Lissabonfördraget och andra nu gällande EU-förordningar. En generell regel om tullfrihet i enlighet med Sveriges åtaganden enligt vissa ingångna avtal och överenskommelser föreslås. Reglerna om tullfrihet för luftfartsutrustning anpassas till vad EU ger Sverige bemyndigande

Ds 2019:11 Sammanfattning

att medge tullfrihet för. I dag är de svenska reglerna alltför omfattande och medger tullfrihet på ett sätt som inte överensstämmer med de begränsningar som finns i EU-rätten. Regler för innehavstid och avyttring för varor som importerats tullfritt införs för internationella organisationer, EU-institutioner och organ och personer knutna till dessa. Vidare föreslås regler som innebär större enhetlighet vid import av s.k. flyttsaker oavsett om personen flyttar till Sverige från tredjeland eller återvänder till Sverige efter vistelse i tredjeland på grund av arbete. Tullverkets och Kommerskollegiums ansvarsområden och åtaganden i bl.a. ärenden om antidumpningstull och utjämningstull regleras.

2. Utredningsuppdraget

Syftet med uppdraget är att göra en översyn av lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m. och förordningen (1994:1605) om tullfrihet m.m. Översynen ska säkerställa att den nationella lagstiftningen inte står i strid med den EU-rättsliga lagstiftningen och att tillhandahålla kompletterande regler till utfyllnad av den EU-rättsliga regleringen.

3. Utredningsarbetet

3.1. Avgränsning

Utredningens uppdrag har varit att göra en översyn av reglerna i lagen respektive förordningen om tullfrihet. Reglerna har ett nära samband med lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m. Vidare finns det hänvisningar i reglerna till lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall och dess bilaga. För det fall det finns behov av ändring eller översyn av andra regler redogörs för dessa när så anses påkallat. Några förslag till ändringar ges dock inte annat än vad som avser lagen om tullfrihet m.m. respektive förordningen om tullfrihet m.m., eftersom övriga lagar och förordningar inte omfattas av uppdraget.

3.2. Andra myndigheter

Under utredningen har samråd skett med Finansdepartementet, Näringsdepartementet, Kommerskollegium, Skatteverket och Tullverket samt inom Utrikesdepartementet. Tullverkets nationella specialist i tullfrihetsfrågor, Maria Åhlin, har löpande bistått i utredningen.

4. Bakgrund

Tullverket har gjort en hemställan till regeringen om översyn av lagen om tullfrihet och förordningen om tullfrihet. Verket har i sitt arbete funnit att vissa paragrafer behöver ses över av vitt skilda anledningar. Vissa bestämmelser står inte i överensstämmelse med EU-rätten. Andra har inte uppdaterats när EU-rätten förändrats. Av vissa bestämmelser framgår att åtgärder ska vidtas men inte vem som ska vidta dessa.

Det finns därför ett behov av översyn av både lagen och förordningen om tullfrihet där översynen även ger utrymme för att beakta klausuler om tullfrihet i avtal med andra stater och avseende nya internationella organisationer.

Tullverket har tagit upp att skillnaden mellan reglerna om flyttsaker för personer som återvänder till Sverige och reglerna för flyttsaker för personer som flyttar till EU från tredje land komplicerar hanteringen och minskar förutsebarheten för den enskilde varför de bör ses över.

Vidare har både Tullverket och Kommerskollegium funnit behov av översyn av reglerna vad gäller frågor om återbetalning av antidumpningstull och s.k. utjämningstull vad avser varifrån åtagandet att handlägga sådana frågor härleds och vilken myndighet, Kommerskollegium respektive Tullverket, som ansvarar för vilka delar av processen med återbetalning.

5. Författningsförslag

5.1. Förslag till ändringar i lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m.

Nuvarande lydelse

1 §

Bestämmelser om frihet från tull i vissa fall finns i rådets förordning (EG) nr 1186/2009 av den 16 november 2009 om upprättandet av ett gemenskapssystem för tullbefrielse (kodifierad version). Bestämmelser om upphävande av importtullar på vissa vapen och militär utrustning finns i rådets förordning (EG) nr 150/2003 av den 21 januari 2003 om upphävande av importtullar på vissa vapen och militär utrustning. Bestämmelser om tullförmåner finns även i handelsöverenskommelser som Europeiska unionen (EU) har ingått. Bestämmelser om ursprung som medför förmånsbehandling för varor finns i Europaparlamentets och

Föreslagen lydelse

1 §

Bestämmelser om frihet från tull i vissa fall finns i rådets förordning (EG) nr 1186/2009 av den 16 november 2009 om upprättandet av ett gemenskapssystem för tullbefrielse (kodifierad version)

och i Protokoll (nr 7) om Europeiska unionens immunitet och privilegier. Bestämmelser om

upphävande av importtullar på vissa vapen och militär utrustning finns i rådets förordning (EG) nr 150/2003 av den 21 januari 2003 om upphävande av importtullar på vissa vapen och militär utrustning. Bestämmelser om tullförmåner finns även i handelsöverenskommelser som Europeiska unionen (EU) har ingått. Bestämmelser om ursprung som medför

Författningsförslag Ds 2019:11

rådets förordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fastställande av en tullkodex för unionen och de förordningar som meddelas med stöd av den förordningen.

Bestämmelser om skydd om mot dumpad eller subventionerad import finns i

-rådets förordning (EG) nr 384/96 av den 22 december 1995 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen, och

-rådets förordning (EG) nr 2026/97 av den 6 oktober 1997 om skydd mot subventionerad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen.

förmånsbehandling för varor finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fastställande av en tullkodex för unionen och de förordningar som meddelas med stöd av den förordningen.

Bestämmelser om skydd om mot dumpad eller subventionerad import finns i

-Europaparlamentets

och

rådets förordning (EU) 2016/1036 av den 8 juni 2016 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen (kodifiering), och

-Europaparlamentets

och

rådets förordning (EU) 2016/1037 av den 8 juni 2016 om skydd mot subventionerad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen (kodifiering), och

-Europaparlamentets

och

rådets förordning (EU) 2017/2321 av den 12 december 2017 om ändring av förordning (EU) 2016/1036 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen och förordning (EU) 2016/1037 om skydd mot subventionerad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen, och

Ds 2019:11 Författningsförslag

Bestämmelser om annan marknadsstörande import än dumpad eller subventionerad import finns i

-rådets förordning (EG) nr 517/94 av den 7 mars 1994 om gemensamma regler för importen av textila produkter från vissa tredje länder som inte täcks av bilaterala avtal, protokoll eller andra arrangemang eller av särskilda gemenskapsregler om import, och

-rådets förordning (EG) nr 518/94 av den 7 mars 1994 om gemensamma regler för importen, och

-rådets förordning (EG) nr 519/94 av den 7 mars 1994 om gemensamma regler för import från vissa tredje länder.

-Europaparlamentets

och

rådets förordning (EU) 2018/825 av den 30 maj 2018 om ändring av förordning (EU) 2016/1036 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen och förordning (EU) 2016/1037 om skydd mot subventionerad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen.

Bestämmelser om annan marknadsstörande import än dumpad eller subventionerad import finns i

-Europaparlamentets

och

rådets förordning (EU) 2015/936 av den 9 juni 2015 om gemensamma bestämmelser för import av textilprodukter från vissa tredjeländer som inte omfattas av bilaterala avtal, protokoll eller andra överenskommelser eller av andra särskilda unionsbestämmelser för import (omarbetning),och

-Europaparlamentets

och

rådets förordning (EU) 2015/478 av den 11 mars 2015 om gemensamma importregler (kodifiering), och

-Europaparlamentets

och

rådets förordning (EU)2015/755 av den 29 april 2015 om gemensamma regler för import från vissa tredjeländer (omarbetning).

Författningsförslag Ds 2019:11

I denna lag finns kompletterande bestämmelser till de i första, andra och tredje styckena angivna bestämmelserna.

4 §

Tullfrihet gäller för varor som deklareras för övergång till fri omsättning för främmande stats beskickning eller konsulat eller en beskicknings- eller konsulatsmedlem eller dennes familj enligt lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen.

Tullfrihet gäller också för varor som deklareras för övergång till fri omsättning för en internationell organisation eller en person som är knuten till en sådan organisation, om organisationen eller personen är upptagen i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall eller i föreskrifter som meddelats med stöd av lagen och är berättigad till tullfrihet enligt stadga eller avtal som gäller i förhållande till Sverige.

Vidare gäller tullfrihet enligt villkor i avtal som är i kraft i förhållande till Sverige för

1. varor som deklareras för övergång till fri omsättning för en främmande stats militära styrka eller dess personal, och

I denna lag finns kompletterande bestämmelser till de i första, andra och tredje styckena angivna bestämmelserna.

4 §

Tullfrihet gäller för varor som deklareras för övergång till fri omsättning för främmande stats beskickning eller konsulat eller en beskicknings- eller konsulatsmedlem eller dennes familj enligt 2 och 3 §§ lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen.

Tullfrihet gäller också för varor som deklareras för övergång till fri omsättning för en internationell organisation eller en person som är knuten till en sådan organisation, om organisationen eller personen är upptagen i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall eller i föreskrifter som meddelats med stöd av lagen och är berättigad till tullfrihet enligt stadga eller avtal som gäller i förhållande till Sverige.

Vidare gäller tullfrihet enligt villkor i avtal som är i kraft i förhållande till Sverige för

1. varor som deklareras för övergång till fri omsättning för en främmande stats militära styrka eller dess personal, och

Ds 2019:11 Författningsförslag

2. varor som deklareras för övergång till fri omsättning för ett Natohögkvarter eller en styrka eller personal vid ett sådant högkvarter.

Tredje stycket gäller för styrkor, personal och Natohögkvarter som befinner sig i landet inom ramen för internationellt militärt samarbete eller internationell krishantering.

4 a §

5 §

Tullfrihet gäller för markutrustning och undervisningsmateriel som ska användas vid eller i samband med civil luftfart och som är specialkonstruerade för att användas som luftfartsutrustning samt delar och tillbehör till sådan materiel, när varorna deklareras för övergång till fri omsättning för en flygskola, ett lufttrafikföretag, en

2. varor som deklareras för övergång till fri omsättning för ett Natohögkvarter eller en styrka eller personal vid ett sådant högkvarter.

Tredje stycket gäller för styrkor, personal och Natohögkvarter som befinner sig i landet inom ramen för internationellt militärt samarbete eller internationell krishantering.

4 a §

Tullfrihet gäller, utöver vad som gäller enligt 4 § andra stycket, för varor enligt villkor i avtal och överenskommelser av den art som avses i artikel 128.1 b, c, d, e och f samt artikel 128.2 i rådets förordning (EG) nr 1186/2009 och som är i kraft i förhållande till Sverige. Regeringen får meddela föreskrifter.

5 §

Tullfrihet gäller för markutrustning,

säkerhetsutrustning

och

undervisningsmateriel som är specialkonstruerade för att användas som luftfartsutrustning samt delar och tillbehör till sådan materiel, när varorna deklareras för övergång till fri omsättning för ett lufttrafikföretag från ett

tredjeland som är avtalspart i konventionen den 7 december

Författningsförslag Ds 2019:11

luftfartsmyndighet eller en annan förvaltning för en flygplats.

7 §

Regeringen får meddela föreskrifter om tullfrihet för

1. förnödenheter och proviant som medförs eller tas ombord på transportmedel som går i utrikes trafik, om varorna är avsedda för transportmedlet eller för besättning eller passagerare, och

2. varor som införs av en person som återvänder hit efter att på grund av sitt arbete ha vistats i tredjeland under en längre tid.

Bestämmelser till utfyllnad av gemenskapsrätten

10 §

Regeringen får meddela föreskrifter

1. till utfyllnad av regler om frihet från tull beslutade av EU:s institutioner, och

1944 (Sveriges överenskommelser med främmande makter, SÖ 1946:2) angående internationell civil luftfart (Chicagokonventionen) och med vilket Sverige ingått bilateralt luftfartsavtal om ömsesidig förmån. Regeringen får meddela föreskrifter om tullfrihet för markutrustning, säkerhetsutrustning och undervisningsmateriel.

7 §

Regeringen får meddela föreskrifter om tullfrihet för

1. förnödenheter och proviant som medförs eller tas ombord på transportmedel som går i utrikes trafik, om varorna är avsedda för transportmedlet eller för besättning eller passagerare, och

2. personlig egendom som

deklareras för övergång till fri omsättning av en person som

återvänder hit efter att på grund av sitt arbete ha vistats i tredjeland under en längre tid.

Bestämmelser till utfyllnad av

unionsrätten

10 §

Regeringen får meddela föreskrifter

1. till utfyllnad av regler om frihet från tull beslutade av EU:s institutioner, och

Ds 2019:11 Författningsförslag

2. till utfyllnad av regler om tullförmåner i handelsöverenskommelser som EU har ingått.

2. till utfyllnad av regler om tullförmåner i handelsöverenskommelser som EU har ingått, och

3. till utfyllnad av regler om frihet från tull i Protokoll (nr 7) om Europeiska unionens immunitet och privilegier.

5.2. Förslag till ändring i förordningen (1994:1605) om tullfrihet m.m.

Nuvarande lydelse

3 §

Framställning om tullfrihet enligt 4 § första stycket lagen (1994:157) om tullfrihet m.m. görs av beskickning eller konsulat. Handling som innehåller sådan framställning ges in i två exemplar till Utrikesdepartementet. Utrikesdepartementet anger vilken kategori varumottagaren tillhör. Ett exemplar av handlingen återställs till beskickningen eller konsulatet för att lämnas till Tullverket.

Framställning som avses i första stycket behövs inte i fråga om kurirförsändelse eller konsulär post som avses i artikel 27 i konventionen den 18 april 1961 (Sveriges

Föreslagen lydelse

3 §

Framställning om tullfrihet enligt 4 § första stycket lagen (1994:157) om tullfrihet m.m. görs av beskickning eller konsulat. Framställningen ges in till Utrikesdepartementet. Utrikesdepartementet anger vilken kategori varumottagaren tillhör. Framställningen återställs till beskickningen eller konsulatet för att ges in till Tullverket.

Framställning som avses i första stycket behövs inte i fråga om kurirförsändelse eller konsulär post som avses i artikel 27 i konventionen den 18 april 1961 (Sveriges överenskommelser med främmande makter, SÖ 1967:1)

Författningsförslag Ds 2019:11

överenskommelser med främmande makter, SÖ 1967:1) om diplomatiska förbindelser eller artikel 35 i konventionen den 24 april 1963 (Sveriges överenskommelser med främmande makter, SÖ 1974:10) om konsulära förbindelser. Framställning om tullfrihet för ett olönat konsulat görs av konsulatchefen och ges in till Tullverket.

5 §

Bestämmelserna i 4 § tillämpas även i fall då en internationell organisation eller person som är knuten till sådan organisation har medgetts tullfrihet enligt 4 § andra stycket lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m. för motorfordon, fartyg eller luftfartyg I sådana fall görs anmälan enligt 4 § andra stycket hos Tullverket. Anmälan ska i fall som avses i 4 § tredje stycket åtföljas av en där nämnd försäkran.

om diplomatiska förbindelser eller artikel 35 i konventionen den 24 april 1963 (Sveriges överenskommelser med främmande makter, SÖ 1974:10) om konsulära förbindelser. Framställning om tullfrihet för ett honorärkonsulat görs av konsulatchefen och ges in till Tullverket.

5 §

Bestämmelserna i 4 och 4 a §§ tillämpas även i fall då en internationell organisation eller person som är knuten till sådan organisation har medgetts tullfrihet enligt 4 § andra stycket lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m. samt i fall då en

EU-institution eller ett EU-organ eller en person som är knuten till en sådan institution eller ett sådant organ har medgetts tullfrihet enligt Protokoll (nr 7) om Europeiska unionens immunitet och privilegier.

6a §

Som villkor för tullfrihet enligt 5 § lagen ( 1994:1547 ) om tullfrihet m.m. gäller

-i fråga om markutrustning och säkerhetsutrustning; att lufttrafikföretaget ska använda denna inom en internationell flygplats för att etablera eller

Ds 2019:11 Författningsförslag

7 §

Tullfrihet gäller för andra varor än spritdrycker, vin, starköl och tobaksvaror, om de inte införs i handelssyfte, och

1. deklareras för övergång till fri omsättning för en person som har hemvist i Sverige och återvänder hit efter att på grund av sitt arbete ha vistats i tredjeland i minst ett år,

2. ägs av den person för vilken de deklareras för övergång till fri omsättning,

3. prövas inte överstiga de behov som ägaren och ägarens hushåll har,

4. utgör hushållsförnödenheter eller har begagnats i tredjeland av ägaren

upprätthålla en internationell flyglinje som drivs av detta lufttrafikföretag.

-i fråga om undervisningsmateriel; att lufttrafikföretaget ska använda denna för teknisk utbildning av mark- och flygpersonal för att etablera eller upprätthålla en internationell flyglinje som drivs av detta lufttrafikföretag.

Mark- och säkerhetsutrustning får efter införseln även användas av det berörda flygföretaget på annan plats än internationell flygplats. Utrustningen får också efter införseln användas av annat lufttrafikföretag på sådan plats.

7 §

För personlig egendom som deklareras för övergång till fri omsättning gäller bestämmelserna i rådets förordning (EG) nr 1186/2009 av den 16 november 2009 om upprättandet av ett gemenskapssystem för tullbefrielse för personer som flyttar sin normala bostad från tredjeland till EU även för personer som har sin normala bostad i Sverige och återvänder hit efter att på grund av sitt arbete ha vistats i tredjeland i minst 12 månader.

Författningsförslag Ds 2019:11

eller medlem av ägarens hushåll, och

5. ska användas här i landet av ägare eller medlem av ägarens hushåll.

Med ägare enligt första stycket jämställs den som innehar varor på grund av kreditköp med förbehåll om återtaganderätt. Vid beräkning av vistelsens längd i tredjeland får Tullverket bortse från korta avbrott.

8 §

I fråga om motorfordon, husvagnar, fartyg och luftfartyg gäller, utöver de villkor som anges i 7 § att transportmedlet under minst ett år innan ägaren återvänder till Sverige ska ha tillhört denne och använts i tredjeland av ägaren eller medlem av ägarens hushåll i normal utsträckning. Tullfrihet medges dock inte om ägaren inom tre år före sin återkomst hit har deklarerat transportmedel av motsvarande slag för övergång till fri omsättning och tullfrihet

7 a §

Tullfrihet gäller inte för alkoholhaltiga drycker, tobak eller tobaksvaror. Tullfrihet gäller inte heller för personlig egendom som genom sin art eller sin mängd kan tyda på att den importeras för kommersiella ändamål.

8 §

Ds 2019:11 Författningsförslag

har medgetts för transportmedlet.

Om det finns synnerliga skäl får Tullverket medge tullfrihet enligt 7 § trots bestämmelsen i första stycket.

Om transportmedlet, för vilket tullfrihet medgetts, överlåts tidigare än ett år efter det att tulldeklarationen gavs in till Tullverket, ska den som har medgetts tullfriheten utan dröjsmål anmäla det till Tullverket och betala den tull från vilken befrielse medgavs när transportmedlet deklarerades för övergång till fri omsättning. Om det finns särskilda skäl får Tullverket medge undantag från skyldigheten att betala tull.

Bestämmelser till utfyllnad av gemenskapsrätten

10 §

Tullfrihet medges för bröllopsgåva från en person som är bosatt i tredje land till en person, som i samband med giftermål flyttar in till Sverige från ett tredje land, under förutsättning att värdet av gåvan inte överstiger 2 000 kr.

11 §

Tullfrihet som avses i rådets förordning (EEG) nr 918/83 av den 28 mars 1983 om upprättandet av ett

Bestämmelser till utfyllnad av

unionsrätten

10 §

11 §

Tullfrihet som avses i rådets

förordning (EG) nr 1186/2009

bortfaller om varorna efter införseln inte används på sådant

Författningsförslag Ds 2019:11

gemenskapssystem för tullbefrielse bortfaller om varorna efter införseln inte används på sådant sätt som förutsätts för tullfriheten eller det visar sig att de för tullfriheten gällande reglerna på annat sätt inte är uppfyllda. I sådana fall ska detta utan dröjsmål anmälas för Tullverket och tullen för varan betalas.

12 §

Med behörig myndighet enligt förordning (EEG) nr 918/83 avses Tullverket om inte annat följer av lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m. eller denna förordning.

Med behörig myndighet enligt rådets förordning (EG) nr 150/2003 av den 21 januari 2003 om upphävande av importtullar på vissa vapen och militär utrustning avses Försvarets materielverk.

13 §

Tullverket ska fullgöra den skyldighet att informera EG-kommissionen som föreskrivs i förordning (EEG) nr 918/83 när det gäller ansökan om tullfrihet och beslut som meddelas i samband med en sådan ansökan.

14 §

sätt som förutsätts för tullfriheten eller det visar sig att de för tullfriheten gällande reglerna på annat sätt inte är uppfyllda. I sådana fall ska detta utan dröjsmål anmälas för Tullverket och tullen för varan betalas.

12 §

Med behörig myndighet enligt förordning (EG) nr

1186/2009 avses Tullverket om

inte annat följer av lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m. eller denna förordning.

Med behörig myndighet enligt rådets förordning (EG) nr 150/2003 av den 21 januari 2003 om upphävande av importtullar på vissa vapen och militär utrustning avses Försvarets materielverk.

13 §

14 §

Ds 2019:11 Författningsförslag

Tullverket får medge undantag från bestämmelser om tidsfrister som avses i förordning (EEG) nr 918/83.

15 §

Tullverket får på villkor som anges i förordning (EEG) nr 918/83 bestämma att debitering av tull på varor avsedda för katastrofoffer skjuts upp i avvaktan på EG-kommissionens beslut om tullfrihet för sådana varor.

16 §

Tullverket får efter ansökan enligt rådets förordning (EG) nr 1186/2009 av den 16 november 2009 om upprättandet av ett gemenskapssystem för tullbefrielse godkänna en institution, inrättning eller organisation som mottagare berättigad att införa vissa varuslag tullfritt. Tullverket ska, om det behövs, ge andra berörda myndigheter tillfälle att yttra sig innan verket beslutar om godkännande.

17 §

I de fall då förordning (EEG) nr 918/83 medger undantag från villkoren för tullfrihet för flyttgods som en följd av exceptionella politiska förhållanden skall dock

Tullverket får medge undantag från bestämmelser om tidsfrister som avses i förordning

(EG) nr 1186/2009.

15 §

Tullverket får på villkor som anges i förordning (EG) nr

1186/2009

bestämma att

debitering av tull på varor avsedda för katastrofoffer skjuts upp i avvaktan på

EU-kommissionens beslut om

tullfrihet för sådana varor.

16 §

Tullverket får efter ansökan enligt rådets förordning (EG) nr 1186/2009 godkänna en institution, inrättning eller organisation som mottagare berättigad att införa vissa varuslag tullfritt. Tullverket ska, om det behövs, ge andra berörda myndigheter tillfälle att yttra sig innan verket beslutar om godkännande.

17 §

I de fall då förordning (EG) nr

1186/2009 medger undantag från

villkoren för tullfrihet för flyttgods som en följd av exceptionella politiska förhållanden ska dock regeringen besluta om sådana undantag.

Författningsförslag Ds 2019:11

regeringen besluta om sådana undantag.

17 a §

Tullverket skall vart sjätte år till Europeiska kommissionen lämna rapport om tillämpningen av rådets förordning (EG) nr 150/2003.

Försvarets materielverk skall fullgöra den skyldighet att informera Europeiska kommissionen som föreskrivs i artikel 7.2 i rådets förordning (EG) nr 150/2003.

Tullförmåner med anledning av handelsöverenskommelser som Europeiska gemenskapen (EG) har ingått

18 §

Enligt handelsöverenskommelser som EG har ingått får ursprung i vissa fall styrkas genom exportörsdeklaration på faktura (fakturadeklaration) eller exportörsdeklaration på blankett EUR.2 om varornas värde inte överstiger vissa i överenskommelserna angivna gränser.

För varor som uppfyller avtalens ursprungsregler och som införs utan handelssyfte medger handelsöverenskommelserna

17 a §

Tullverket ska vart sjätte år till Europeiska kommissionen lämna rapport om tillämpningen av rådets förordning (EG) nr 150/2003.

Försvarets materielverk ska fullgöra den skyldighet att informera Europeiska kommissionen som föreskrivs i artikel 7.2 i rådets förordning (EG) nr 150/2003.

Tullförmåner med anledning av handelsöverenskommelser som Europeiska unionen (EU) har ingått

18 §

Enligt handelsöverenskommelser som

EU har ingått får ursprung i vissa

fall styrkas genom deklaration

om ursprung på en faktura, en följesedel eller någon annan kommersiell handling

eller

exportörsdeklaration på blankett EUR.2 i handeln med Syrien

avseende postförsändelser om

varornas värde inte överstiger vissa i överenskommelserna angivna gränser.

För varor som uppfyller avtalens ursprungsregler och som införs utan handelssyfte medger

Ds 2019:11 Författningsförslag

vidare att ett ursprungsintyg inte behöver företes då varorna

-- inkommer från en enskild person adresserade till en enskild person (småförsändelser), eller

-- ingår i en resandes personliga bagage.

Enligt handelsöverenskommelserna gäller dock lättnaden endast om varornas värde inte överstiger vissa i överenskommelserna angiva gränser.

Tullverket skall tillkännage gällande värdegränser uttryckta i svenska kronor i Tullverkets författningssamling.

20 §

Anspråk på tullfrihet eller tullnedsättning för en vara ska framställas när varan deklareras till ett tullförfarande.

Vid elektroniskt uppgiftslämnande enligt 1 kap. 3 § tullagen (2016:253) får Tullverket medge att ursprungsintyg endast behöver visas upp på begäran av verket.

Om ett postbefordringsföretag är deklarant för en vara som har kommit in med post, ska ursprungsintyg ges in senast 30 dagar efter den dag då varan deklarerades till ett tullförfarande.

handelsöverenskommelserna vidare att ett ursprungsintyg inte behöver uppvisas då varorna

-- inkommer från en enskild person adresserade till en enskild person (småförsändelser), eller

-- ingår i en resandes personliga bagage.

Enligt handelsöverenskommelserna gäller dock lättnaden endast om varornas värde inte överstiger vissa i överenskommelserna angiva gränser.

Tullverket ska tillkännage gällande värdegränser uttryckta i svenska kronor i Tullverkets författningssamling.

20 §

Anspråk på tullfrihet eller tullnedsättning för en vara ska framställas när varan deklareras till ett tullförfarande.

Vid elektroniskt uppgiftslämnande enligt 1 kap. 3 § tullagen (2016:253) får Tullverket medge att ursprungsintyg endast behöver visas upp på begäran av verket.

Författningsförslag Ds 2019:11

21 §

Med tullmyndighet i handelsöverenskommelser som EG har ingått avses för svenskt vidkommande Tullverket om inte annat följer av denna förordning eller annan författning.

Tullverkets uppgifter enligt en sådan överenskommelse får, i fråga om utfärdande av varucertifikat EUR.1, även fullgöras av sådan auktoriserad handelskammare som godkänts av Tullverket.

23 §

Framställning om skydd mot dumpad eller subventionerad import enligt de bestämmelser som anges i 1 § andra stycket lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m. skall, för det fall den inte ges in till EG-kommissionen, ges in till Kommerskollegium. Framställning om skydd mot annan marknadsstörande import än dumpad eller subventionerad import enligt de bestämmelser som anges i 1 § tredje stycket lagen om tullfrihet m.m. skall ges in till Kommerskollegium.

Kommerskollegium utför de undersökningar och vidtar de åtgärder som kommissionen begär med hänvisning till de bestämmelser som avses i första stycket eller som i övrigt följer av dessa bestämmelser.

21 §

Med tullmyndighet i handelsöverenskommelser som

EU har ingått avses för svenskt

vidkommande Tullverket om inte annat följer av denna förordning eller annan författning.

Tullverkets uppgifter enligt en sådan överenskommelse får, i fråga om utfärdande av varucertifikat EUR.1, även fullgöras av sådan auktoriserad handelskammare som godkänts av Tullverket.

23 §

Framställning om skydd mot dumpad eller subventionerad import enligt de bestämmelser som anges i 1 § andra stycket lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m. ska, för det fall den inte ges in till EU-kommissionen ges in till Kommerskollegium. Framställning om skydd mot annan marknadsstörande import än dumpad eller subventionerad import enligt de bestämmelser som anges i 1 § tredje stycket lagen om tullfrihet m.m. ska ges in till Kommerskollegium.

Kommerskollegium ska bereda ärendet och överlämna framställningen till EU- kommissionen.

Kommerskollegium utför de undersökningar och vidtar de åtgärder som kommissionen

Ds 2019:11 Författningsförslag

Uppgifter som avses i 9 § lagen om tullfrihet m.m. skall på begäran lämnas till Kommerskollegium. För kontroll av lämnade uppgifter får Kommerskollegium förelägga den som är uppgiftsskyldig att tillhandahålla räkenskaper, anteckningar och andra handlingar som rör verksamheten.

begär med hänvisning till de bestämmelser som avses i första stycket eller som i övrigt följer av dessa bestämmelser.

Uppgifter som avses i 9 § lagen om tullfrihet m.m. ska på begäran lämnas till Kommerskollegium. För kontroll av lämnade uppgifter får Kommerskollegium förelägga den som är uppgiftsskyldig att tillhandahålla räkenskaper, anteckningar och andra handlingar som rör verksamheten.

Ansökan om återbetalning av tull enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 av den 8 juni 2016 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen respektive Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1037 om skydd mot subventionerad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen ska ges in till Tullverket. Tullverket ska bereda ärendet och överlämna ansökan till EU-kommissionen. För det fall EU-kommissionen beslutar om återbetalning, utför Tullverket återbetalningen. Tullverket ska fortlöpande lämna uppgifter till kommissionen över handel med importerade produkter som omfattas av antidumpnings- och utjämningsåtgärder, vilka är

Författningsförslag Ds 2019:11

24 §

Medges tullfrihet för varor upp till ett visst belopp uttryckt i ecu avrundas beloppet efter omräkning till svenska kronor till närmast högre hundratal kronor.

Tullverket skall tillkännage gällande belopp uttryckt i svenska kronor i Tullverkets författningssamling.

25 §

Ytterligare föreskrifter om verkställigheten av lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m. och denna förordning får meddelas av Kommerskollegium såvitt gäller skydd mot dumpad eller subventionerad import samt skydd mot annan marknadsstörande import än dumpad eller subventionerad import och i övrigt av Tullverket.

När myndigheten meddelar verkställighetsföreskrifter skall den iaktta internationella förpliktelser som Sverige har åtagit sig och, om det behövs,

föremål för undersökning eller åtgärder samt aktuella tullbelopp som tagits ut enligt dessa förordningar.

24 §

Medges tullfrihet för varor upp till ett visst belopp uttryckt i euro avrundas beloppet efter omräkning till svenska kronor till närmast högre hundratal kronor. Föregående års belopp ska

fortsätta att gälla om det är högre än det belopp som annars skulle gälla eller om ändringen skulle vara mindre än 5 procent.

Tullverket ska tillkännage gällande belopp uttryckt i svenska kronor i Tullverkets författningssamling.

25 §

Ytterligare föreskrifter om verkställigheten av lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m. och denna förordning får meddelas av Kommerskollegium såvitt gäller skydd mot dumpad eller subventionerad import samt skydd mot annan marknadsstörande import än dumpad eller subventionerad import och i övrigt av Tullverket.

När myndigheten meddelar verkställighetsföreskrifter

ska

den iaktta internationella förpliktelser som Sverige har åtagit sig och, om det behövs,

Ds 2019:11 Författningsförslag

samråda med annan berörd myndighet.

samråda med annan berörd myndighet.

6. Skydd mot dumpad eller subventionerad import

6.1. Svensk lagstiftning

I 1 § lagen om tullfrihet finns hänvisningar till de EU-rättsliga förordningar som innehåller bestämmelser om skydd mot dumpad respektive subventionerad import.

23 § förordningen om tullfrihet anger hur framställning om skydd mot dumpad eller subventionerad import liksom framställning om skydd mot annan marknadsstörande import ska göras. Sådan framställning ska, för det fall den inte ges in till EU-kommissionen, ges in till Kommerskollegium.

6.2. EU-rättslig reglering

Rådets förordning (EG) nr 384/96 av den 22 december 1995 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen har ersatts först av rådets förordning (EG) nr 1225/2009 av den 30 november 2009 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen och sedermera av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 av den 8 juni 2016 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen. Därefter har Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1321 om ändring av förordning (EU) 2016/1036 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen och förordning (EU) 2016/1037 om skydd mot subventionerad import från länder som inte är medlemmar i

Skydd mot dumpad eller subventionerad import Ds 2019:11

Europeiska unionen tillkommit liksom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/825 av den 30 maj 2018 om ändring av förordning (EU) 2016/1036 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen och förordning (EU) 2016/1037 om skydd mot subventionerad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen. Sistnämnda förordningar ersätter inte (EU) 2016/1036 utan utgör tillägg till denna.

I artikel 11.8 förordningen om skydd mot dumpad import finns regler om återbetalning av antidumpningstull. En importör kan begära återbetalning av antidumpningstull om den dumpningsmarginal som ligger till grund för den erlagda tullen har slopats eller sänkts till en nivå som är lägre än den gällande tullsatsen.

Rådets förordning (EG) nr 2026/97 av den 6 oktober 1997 om skydd mot subventionerad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen har ersatts först av rådets förordning (EG) nr 597/2009 av den 11 juni 2009 om skydd mot subventionerad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen och sedermera av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1037 av den 8 juni 2016 om skydd mot subventionerad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen. Därefter har Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1321 om ändring av förordning (EU) 2016/1036 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen och förordning (EU) 2016/1037 om skydd mot subventionerad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen tillkommit liksom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/825 av den 30 maj 2018 om ändring av förordning (EU) 2016/1036 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen och förordning (EU) 2016/1037 om skydd mot subventionerad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen tillkommit. Sistnämnda förordningar ersätter inte (EU) 2016/1037 utan utgör tillägg till denna.

I artikel 21 förordningen om skydd mot subventionerad import finns regler om återbetalning av s.k. utjämningstull. En importör får

Ds 2019:11 Skydd mot dumpad eller subventionerad import

begära återbetalning av tull som tagits ut, om det visas att den utjämningsbara subventionens belopp har undanröjts eller återförts till en nivå som är lägre än den gällande tullsatsen.

I båda fallen ska ansökan om återbetalning ges in till kommissionen. Ansökan ska dock ges in via den medlemsstat på vars territorium produkterna övergått till fri omsättning beräknat på visst sätt och för viss tid. Medlemsstaterna ska vidarebefordra ansökan till kommissionen.

6.3. Framställning om skydd mot dumpad eller subventionerad import

Framställning om skydd mot dumpad eller subventionerad import ska enligt 23 § förordningen om tullfrihet, för det fall framställningen inte ges in till kommissionen, ges in till Kommerskollegium. I paragrafen regleras dock inte vilka åtgärder Kommerskollegium ska vidta med anledning av framställningen. Kommerskollegiums hantering av framställningen innebär att kollegiet bereder ärendet och överlämnar framställningen till kommissionen.

6.4. Ansökan om återbetalning

Ansökan både om återbetalning av antidumpningstull och utjämningstull görs således till kommissionen men ges in via medlemsstaterna. Om varan övergått till fri omsättning i Sverige ges ansökan om återbetalning in i Sverige. Rent praktiskt ges ansökan in till Tullverket som vidarebefordrar ansökan till kommissionen efter att ha tagit fram nödvändiga uppgifter. Bland annat behövs uppgifter om vilka belopp sökanden erlagt i antidumpningstull eller utjämningstull och när dessa beslut fattats. Det är även Tullverket som utför själva återbetalningen av antidumpningstull och utjämningstull.

Skydd mot dumpad eller subventionerad import Ds 2019:11

6.5. Utredningens förslag

Utredningens förslag innebär att Kommerskollegiums ansvar att bereda ärendet vad gäller framställning om skydd mot dumpad eller subventionerad import regleras uttryckligen i förordningen om tullfrihet.

Förslaget innebär vidare att det framgår uttryckligen av förordningen om tullfrihet att alla uppgifter med att administrera ansökningar om återbetalning av antidumpningstull och utjämningstull hanteras av Tullverket. Ansökningar om återbetalning hanteras på detta sätt redan i dag men det finns inte något reglerat i frågan. Att ansvaret för att vidarebefordra själva ansökan till kommissionen ligger på svensk myndighet, och enligt förslaget på Tullverket, föreslås framgå uttryckligen av förordningstexten.

Medlemsstaterna ska för närvarande lämna uppgifter till kommissionen varje månad om handeln med sådana importerade produkter som omfattas av undersökning och åtgärder samt de tullbelopp som tagits ut i enlighet med både förordning (EU) 2016/1036 och (EU) 2016/1037. Den uppgiften ligger redan i dag på Tullverket men regleras inte. Förslaget innebär att Tullverkets ansvar framgår av förordningen. Dock utformas paragrafen så att den ger större utrymme för hur ofta uppgifterna ska lämnas.

6.6. Sekretessbestämmelser

För sekretess för bland annat uppgifter i en ansökan om återbetalning av antidumpningstull eller utjämningstull gäller bestämmelserna om sekretess i 15 kap. 1 a § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL. Frågan är om denna allmänna bestämmelse är tillräcklig för att uppfylla de åtaganden Sverige har. I artikel 5.5 förordningen om skydd mot dumpad import anges följande. Om ett beslut inte redan har fattats om att en undersökning ska inledas, ska myndigheterna undvika att offentliggöra det klagomål i vilket det begärs att en undersökning ska inledas. I artikel 10.7 förordningen om skydd mot subventionerad import anges

Ds 2019:11 Skydd mot dumpad eller subventionerad import

följande. Om ett beslut inte har fattats om att en undersökning ska inledas, ska myndigheterna undvika att offentliggöra en ansökan om att undersökning ska inledas.

I uppdraget ingår inte att föreslå några ändringar i offentlighets- och sekretesslagen. Det bör dock övervägas om Sverige kan uppfylla sitt åtagande i förordningen om skydd mot dumpad import respektive förordningen om skydd mot subventionerad import med tillämpning av den sekretessreglering som finns i dag i OSL. Åtagandet måste också ställas mot de långtgående krav på rätten att ta del av allmän handling som finns i Sverige.

7. Tullfrihet för främmande stats beskickning eller konsulat

7.1. Svensk lagstiftning

I 4 § första stycket lagen om tullfrihet anges att tullfrihet gäller för varor som deklareras för övergång till fri omsättning för främmande stats beskickning eller konsulat eller en beskicknings- eller konsulatsmedlem eller dennes familj enligt lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen.

Lagen om immunitet och privilegier innehåller i sin tur en hänvisning till Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser av den 18 april 1961. I 2 § lagen om immunitet och privilegier anges att främmande stats beskickning och beskickningsmedlemmar jämte deras familjer och betjäning samt diplomatiska kurirer åtnjuter immunitet och privilegier enligt den i Wien den 18 april 1961 avslutade konventionen om diplomatiska förbindelser. Lagen om immunitet och privilegier innehåller även en hänvisning till Wienkonventionen om konsulära förbindelser av den 24 april 1963. I 3 § lagen om immunitet och privilegier anges att främmande stats konsulat och konsulatsmedlemmar jämte deras familjer och betjäning samt konsulära kurirer åtnjuter immunitet och privilegier enligt den i Wien den 24 april 1963 avslutade konventionen om konsulära förbindelser. Vidare har regeringen med stöd av 3 § lagen om immunitet och privilegier genom Kungl. Maj:ts Kungörelse (1974:122) om immunitet och privilegier för vissa konsulat m.m. förordnat om immunitet och privilegier för konsulat, konsulatsmedlemmar eller deras familjer eller konsulära kurirer enligt särskild överenskommelse med främmande stat.

Tullfrihet för främmande stats beskickning eller konsulat Ds 2019:11

7.2. EU-rättslig reglering

I artikel 128.1 a) förordningen (EG) nr 1186/2009 anges att ingenting i denna förordning ska hindra medlemsstaterna från att bevilja befrielse enligt Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser av den 18 april 1961, Wienkonventionen om konsulära förbindelser av den 24 april 1963, eller andra konsulära konventioner eller New York-konventionen av den 16 december 1969 om särskilda uppdrag.

7.3. Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser och Wienkonventionen om konsulära förbindelser

I artikel 36 i Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser anges att den mottagande staten ska i överensstämmelse med de lagar och andra författningar som den kan anta meddela införseltillstånd och medge befrielse från andra tullar, avgifter och liknande pålagor än sådana som tas ut för magasinering, transporter och likartade tjänster. Därefter anges att detta gäller föremål avsedda för beskicknings officiella bruk samt föremål avsedda för diplomatisk företrädares eller medlems av dennes familj, vilken tillhör dennes hushåll, personliga bruk, däri inbegripet föremål avsedda för dennes installerande.

I artikel 37.2 finns regler om immunitet och privilegier för beskickningens administrativa och tekniska personal och dennes familjemedlemmar.

I artikel 50 i Wienkonventionen om konsulära förbindelser anges att den mottagande staten ska i överensstämmelse med de lagar och andra författningar som den kan anta meddela införseltillstånd och medge befrielse från andra tullar, avgifter och liknande pålagor än sådana som tas ut för magasinering, transporter och likartade tjänster. Därefter anges att detta gäller föremål avsedda för tjänstebruk vid konsulatet samt föremål avsedda att användas för personligt bruk av konsul eller sådan medlem av dennes familj som tillhör dennes hushåll, däri inbegripet föremål avsedda för dennes

Ds 2019:11 Tullfrihet för främmande stats beskickning eller konsulat

installerande. Slutligen anges att konsulatstjänstemän ska åtnjuta befrielse beträffande föremål som införs vid tiden för deras första installerande.

I artikel 62 i Wienkonventionen om konsulära förbindelser finns bestämmelser om befrielse från tullar för vissa föremål för tjänstebruk vid konsulat som företräds av honorärkonsul.

7.4. Ändamålet med föremålen

Vid möte med Protokollet Utrikesdepartementet har fråga uppkommit om tillämpningen av rekvisitet ”personligt bruk” i Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser respektive Wienkonventionen om konsulära förbindelser. Med anledning härav har utredningen övervägt behovet av ett förtydligande i lagen om tullfrihet beträffande ändamålet med de importerade föremålen.

För att tullfrihet ska gälla krävs att föremålet i fråga är avsett att användas för beskickningens officiella bruk eller för tjänstebruk vid konsulatet eller för beskickningsmedlemmens eller konsulatsmedlemmens eller dennes familjs personliga bruk.

4 § första stycket lagen om tullfrihet innehåller i dag inte uttryckligen en sådan begränsning men en sådan begränsning följer dock av de hänvisningar som finns i 4 § första stycket lagen om tullfrihet till 2 och 3 §§ lagen om immunitet och privilegier och däri vidare till Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser respektive Wienkonventionen om konsulära förbindelser.

7.5. Framställning om tullfrihet

Av 3 § första stycket förordningen om tullfrihet framgår att framställning om tullfrihet enligt 4 § första stycket lagen om tullfrihet görs av beskickning eller konsulat. Handling som innehåller sådan framställning ges in i två exemplar till Utrikesdepartementet. Utrikesdepartementet anger på handlingen vilken kategori varumottagaren tillhör. Ett exemplar av handlingen

Tullfrihet för främmande stats beskickning eller konsulat Ds 2019:11

återställs till beskickningen eller konsulatet för att lämnas till Tullverket.

7.6. Utredningens överväganden

Under arbetets gång har diskussioner förts med Protokollet Utrikesdepartementet och Tullverket om det skulle vara möjligt att lägga handläggningen av ansökningar om tullfrihet för beskickning eller konsulat respektive beskickningsmedlemmar och konsulatsmedlemmar på Tullverket i stället för Utrikesdepartementet. Jämförelser har gjorts med reglerna i 10 kap.6–8 §§mervärdesskattelagen (1994:200) vad gäller ansökan om återbetalning av ingående skatt som görs direkt till Skatteverket. Utredningen har i samråd med Protokollet Utrikesdepartementet och Tullverket stannat för att inte föreslå någon ändring i den delen, på grund av att frågan behöver utredas vidare tillsammans med frågan om i så fall även anmälan vid avyttring kan göras till Tullverket i stället för Utrikesdepartementet. De skillnader som kan lyftas fram är att mervärdesskattelagen är väldigt detaljerad vad gäller vilka varor ansökan om återbetalning av skatt kan avse och i vissa fall även vilka belopp som måste vara uppfyllda. Några så detaljerade regler för tullfrihet finns inte.

7.7. Utredningens förslag

Eftersom det redan i dag finns en begränsning vad avser tullfrihet till föremål för officiellt respektive personligt bruk, på grund av hänvisningarna till lagen om immunitet och privilegier och vidare till de båda Wienkonventionerna om diplomatiska respektive konsulära förbindelser, föreslår utredningen ingen ändring i den delen.

Utredningen föreslår att den framställning om tullfrihet som görs av beskickning eller konsulat enligt 3 § förordningen om tullfrihet ska kunna göras i olika former, även digitalt. I dag måste ansökan göras i pappersform och ges in till Utrikesdepartementet i två exemplar. Förordningstextens ordalydelse ger inte utrymme för andra former av framställningar. Kravet anses betungande och ålderdomligt samt försvårar en anpassning till modernare arbetssätt.

Ds 2019:11 Tullfrihet för främmande stats beskickning eller konsulat

Förslaget innebär att regleringen av hur framställningen ska göras formuleras på ett sätt som ger utrymme för en anpassning till teknik och digitalisering.

8. Tullfrihet för internationella organisationer m.fl.

8.1. Svensk lagstiftning

I 4 § andra stycket lagen om tullfrihet anges att tullfrihet gäller också för varor som deklareras för övergång till fri omsättning för en internationell organisation eller en person som är knuten till en sådan organisation, om organisationen eller personen är upptagen i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall eller i föreskrifter som meddelats med stöd av lagen och är berättigad till tullfrihet enligt stadga eller avtal som gäller i förhållande till Sverige.

För att tullfrihet ska kunna medges krävs således att den organisation som avses finns upptagen i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall eller i bilagan till den lagen. Om så inte är fallet finns inte stöd för att medge tullfrihet enligt lagen om tullfrihet. Dock kan Sverige ha förbundit sig genom konventioner, avtal eller dylikt att medge tullfrihet avseende vissa organisationer för vissa föremål.

Enligt 6 § lagen om tullfrihet bortfaller tullfriheten om varorna efter införseln används i strid med de för tullfriheten gällande reglerna. Detta gäller dock inte om mer än fem år förflutit från den dag då tulldeklarationen gavs in till Tullverket till den dag varan får annan användning. Regeringen får föreskriva om kortare tid för vissa varor.

5 § förordningen om tullfrihet anger att 4 § förordningen om tullfrihet ska gälla även för internationell organisation eller person knuten till sådan organisation, vilken har medgetts tullfrihet för transportmedel. I sådana fall görs anmälan enligt 4 § andra stycket

Tullfrihet för internationella organisationer m.fl. Ds 2019:11

hos Tullverket. Anmälan ska i fall som avses i 4 § tredje stycket åtföljas av en där nämnd försäkran.

Av 4 § förordningen om tullfrihet framgår att om tullfrihet medgetts enligt 4 § första stycket lagen om tullfrihet för transportmedel och detta överlåts tidigare än två år efter det att tulldeklarationen gavs in till Tullverket, ska i vissa fall den som medgetts tullfriheten betala tull för transportmedlet på visst angivet sätt. Anmälan ska i sådant fall göras till Utrikesdepartementet. Om Utrikesdepartementet bedömer att tull kan komma att tas ut för transportmedlet, ska anmälan överlämnas till Tullverket.

8.2. EU-rättslig reglering

Enligt artikel 128 i rådets förordning (EG) nr 1186/2009 gäller följande såvitt nu är av intresse.

Ingenting i denna förordning ska hindra medlemsstaterna från att bevilja

b) befrielse enligt sedvanliga privilegier som beviljas på grund av internationella överenskommelser eller överenskommelser om högkvarter, i vilka antingen ett tredjeland eller en internationell organisation är avtalsslutande part, inklusive den befrielse som beviljas vid internationella möten,

c) befrielse enligt sedvanliga privilegier och sedvanlig immunitet som beviljas i samband med internationella överenskommelser som träffas av alla medlemsstater och gäller inrättande av en kulturell eller vetenskaplig institution eller organisation under internationell rätt.

I protokoll (nr 7) om Europeiska unionens immunitet och privilegier anges i artikel 4 följande.

Unionen ska vara befriad från alla tullar, förbud och restriktioner vad avser import och export av varor som är avsedda för tjänstebruk. Varor som på detta sätt har förts in i en stat får inte avyttras – vare

Ds 2019:11 Tullfrihet för internationella organisationer m.fl.

sig detta sker mot betalning eller inte – inom denna stats territorium, om det inte ske på villkor som godkänts av den statens regering.

Enligt artikel 11 d) ska tjänstemän och övriga anställda i unionen då de tillträder sin tjänst i landet i fråga, ha rätt att tullfritt föra in sitt bohag och sina personliga tillhörigheter, samt ha rätt att tullfritt föra ut sitt bohag och sina personliga tillhörigheter då deras tjänstgöringstid i landet är slut, om inte annat följer av de villkor som regeringen i det land där rätten utövas, i båda fallen, anser nödvändiga.

Enligt artikel 11 e) har tjänstemän och övriga anställda i unionen även rätt att tullfritt föra in ett motorfordon för personligt bruk som antingen förvärvats enligt gällande regler för hemmamarknaden i det land där de senast var bosatta eller i det land där de är medborgare, samt ha rätt att tullfritt föra ut fordonet, om inte annat följer av de villkor som det berörda landets regering, i båda fallen, anser nödvändiga.

8.3. Överlåtelse av vara som införts tullfritt

8.3.1. Internationella organisationer

I dag finns inga bestämmelser om kortare tidsfrist, för när andra varor än motorfordon, kan avyttras utan att tull ska behöva betalas i det ledet. Det innebär att för andra varor än motorfordon gäller en femårsfrist för överlåtelse medan motsvarande tidsfrist för beskickning eller konsulat respektive beskicknings- eller konsulatsmedlem är ett år.

Tidsfristerna är således olika för varor som införts av ambassad, konsulat eller internationell organisation eller person knuten till de nämnda.

Tullverket har i sin hemställan framfört ett önskemål om att tidsfristerna ska harmoniseras då det skulle underlätta för berörda

Tullfrihet för internationella organisationer m.fl. Ds 2019:11

om tidsfristerna för överlåtelse av varor är lika oavsett om den som medgetts tullfrihet är en beskickning, ett konsulat eller en internationell organisation eller en person knuten till de nämnda.

8.3.2. EU-institutioner

Vad gäller EU-institutioner har Sverige i dag inga nationella regler till utfyllnad av Protokoll (nr 7).

8.4. Utredningens överväganden

4 § andra stycket lagen om tullfrihet omfattar inte EU-institutioner eller EU-organ. Lagrummet omfattar endast internationella organisationer som är upptagna i lagen om immunitet och privilegier och personer som är knutna till sådana organisationer. Lagen om immunitet och privilegier omfattar inte EU-rätten. Det finns inte heller någon hänvisning till Protokoll (nr 7) om Europeiska unionens immunitet och privilegier i lagen om tullfrihet.

För att tullfrihet ska kunna medges med uttryckligt stöd i lagen om tullfrihet skulle det behövas en hänvisning i lagen om tullfrihet till Protokoll (nr 7) om Europeiska unionens immunitet och privilegier. Likaså skulle det behövas en hänvisning till EU-institutioner och EU-organ i lagtexten.

En jämförelse har gjorts med den reglering som finns i dag 2 kap. 3 a § lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m. och i 10 kap. 6 § mervärdesskattelagen (1994:200, ML).

I propositionen 2010/11:28 ”Vissa tekniska mervärdesskattefrågor” diskuterades skatte- och tullfrihetsfrågor för internationella organisationer och EU-institutionerna. Därvid konstaterades att det inte skulle vara lämpligt att införa nationella regler om tullfrihet som grundas på Protokoll (nr 7) i lagen om tullfrihet då detta utgör primärrätt som gäller direkt i Sverige i enlighet med 4 § lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska

Ds 2019:11 Tullfrihet för internationella organisationer m.fl.

unionen. För att införa en sådan reglering skulle krävas att även EU-rätten innehåller en sådan dubbelreglering vilket förordning (EG) nr 1186/2009 inte gör.

Med anledning av de uttalanden som gjordes då har utredningen funnit att det inte är möjligt att föreslå några ytterligare tullfrihetsregler för just EU-institutioner och EU-organ i lagen om tullfrihet.

Däremot gör utredningen bedömningen att det är möjligt att ha nationella regler till utfyllnad av reglerna om överlåtelse i Protokoll (nr 7), detta med hänsyn till det utrymme som ges i Protokoll (nr 7) för regeringen att meddela villkor för att utöva den rätt till tullfrihet som ges i artiklarna 4 och 11.

Utredningen gör vidare bedömningen att det är lämpligt att samma regler för innehav gäller för EU-institutioner som för andra internationella organisationer. I artikel 4 i Protokoll (nr 7) saknas regler om avyttring av varor som importerats av EU-institutioner för tjänstebruk, vilket får till följd att tull ska erläggas för varan om den avyttras – oavsett hur lång tid som förflutit från importen. Om man inför en tidsfrist för överlåtelse för EU-institutioner som harmoniserar med den tidsfrist som gäller för andra internationella organisationer underlättar detta både för Tullverket och för andra berörda. EU-institutionerna kan därmed efter viss fastställd tid förfoga över varorna.

När det gäller varor som importeras av tjänstemän eller övriga anställda i unionen så har dessa som framgår ovan rätt att i samband med att de tillträder sin tjänst importera bohag, personliga tillhörigheter samt ett motorfordon för personligt bruk. Det är inte reglerat i Protokoll (nr 7) vad som gäller efter importen av dessa varor. Medlemsländerna har enligt protokollet rätt att nationellt fastställa villkor för befrielsen. Utredningen gör bedömningen att det är rimligt att det uppställs krav på innehavstid även för tjänstemän och övriga anställda i unionen. På så sätt blir de nationella reglerna lika oavsett vilken organisation sökanden tillhör.

Tullfrihet för internationella organisationer m.fl. Ds 2019:11

8.5. Utredningens förslag

För att göra reglerna om avyttring av varor som införts tullfritt så enhetliga och överskådliga som möjligt föreslås att samma regler och tidsfrister ska gälla såväl vad avser beskickning, konsulat och internationella organisationer som EU-institutioner och EU-organ. Utredningen föreslår att detta genomförs genom en hänvisning i 5 § förordningen om tullfrihet till både 4 och 4 a §§ i förordningen samt ett tillägg att 4 och 4 a §§ förordningen ska gälla då en EU-institution eller ett EU-organ eller en person som är knuten till en sådan institution eller ett sådant organ har medgetts tullfrihet enligt Protokoll (nr 7) om Europeiska unionens immunitet och privilegier.

Slutligen föreslås ett tillägg i 10 § lagen om tullfrihet, en ny tredje punkt, som gör det möjligt för regeringen att meddela föreskrifter till Protokoll (nr 7) om Europeiska unionens immunitet och privilegier.

9. Tullfrihet med anledning av ingångna avtal

9.1. Svensk lagstiftning

I 4 § lagen om tullfrihet regleras tullfrihet för vissa fall där Sverige har ingått avtal eller överenskommelse om tullfrihet.

I 4 § första stycket regleras tullfrihet som har sin grund i Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser respektive Wienkonventionen om konsulära förbindelser.

I 4 § andra stycket regleras tullfrihet för internationella organisationer som är upptagna i lagen om immunitet och privilegier och som är berättigade till tullfrihet enligt stadga eller avtal som gäller i förhållande till Sverige.

I 4 § tredje stycket lagen om tullfrihet anges att tullfrihet gäller enligt villkor i avtal som är i kraft i förhållande till Sverige för

1. varor som deklareras för övergång till fri omsättning för en främmande stats militära styrka eller dess personal, och

2. varor som deklareras för övergång till fri omsättning för ett Natohögkvarter eller en styrka eller personal vid sådant högkvarter.

9.2. EU-rättslig reglering

Utrymmet för att medge tullfrihet enligt rådets förordning (EG) nr 1186/2009 med anledning av ingångna avtal följer av artikel 128. Enligt artikel 128.1 i rådsförordningen anges följande såvitt nu är av intresse.

Ingenting i denna förordning ska hindra medlemsstaterna från att bevilja

Tullfrihet med anledning av ingångna avtal Ds 2019:11

b) befrielse enligt sedvanliga privilegier som beviljas på grund av internationella överenskommelser eller överenskommelser om högkvarter, i vilka antingen ett tredjeland eller en internationell organisation är avtalsslutande part, inklusive den befrielse som beviljas vid internationella möten,

c) befrielse enligt sedvanliga privilegier och sedvanlig immunitet som beviljas i samband med internationella överenskommelser som träffas av alla medlemsstater och gäller inrättandet av en kulturell eller vetenskaplig institution eller organisation under internationell rätt,

d) befrielse enligt sedvanliga privilegier och sedvanlig immunitet som beviljas i samband med kulturella, vetenskapliga eller tekniska samarbetsavtal med tredjeland,

e) särskild befrielse som införts enligt överenskommelser som har träffats med tredjeland och som föreskriver gemensamma åtgärder för skydd av människor eller miljö,

f) särskild befrielse som införts enligt överenskommelser som träffats med angränsande tredjeländer och som motiveras av arten av gränshandel med dessa länder,

I artikel 128.2 första stycket anges följande.

Om en internationell konvention, som inte omfattas av någon av de kategorier som anges i punkt 1 och som en medlemsstat avser att ansluta sig till, föreskriver att befrielse ska beviljas, ska denna medlemsstat till kommissionen inlämna en ansökan om befrielse och därvid förse kommissionen med alla nödvändiga upplysningar.

9.3. Internationella avtal med klausuler om tullfrihet

Sverige har avtal som är i kraft i förhållande till Sverige och där Sverige förbundit sig att vissa varor för visst syfte ska få införas utan

Ds 2019:11 Tullfrihet med anledning av ingångna avtal

tull. I vissa fall har avtalen implementerats i svensk rätt genom att de har införts i lagen om immunitet och privilegier samt reglerats i 4 § lagen om tullfrihet. Detta gäller dels internationella organisationer upptagna i lagen om immunitet och privilegier, dels främmande stats militära styrka eller Natohögkvarter. Utöver ovan nämnda avtal finns det även andra avtal och överenskommelser som är i kraft i förhållande till Sverige antingen genom att Sverige har ingått avtalet i fråga eller genom Sveriges medlemskap i EU, men där det konstaterats att den nationella lagstiftningen inte medger tullfrihet för varor som förs in i Sverige inom ramen för aktuellt avtal, tex. därför att nu gällande 4 § lagen om tullfrihet inte täcker avtal med tredjeland.

Ett annat exempel är avtal om upprättandet av en internationell organisation som slutits av Euratom eller andra EU-organ för EU:s räkning.

9.4. Nu gällande avtal med andra länder

Som framgår ovan finns det en reglering i lagen om tullfrihet som täcker vissa typer av avtal och överenskommelser, bl.a. sådana för internationella organisationer som är upptagna i lagen om immunitet och privilegier. Det finns emellertid avtal som av olika skäl inte tas in i lagen om immunitet och privilegier, exempelvis för att avtalet inte gäller en internationell organisation. Som framgår av 4 § lagen om immunitet och privilegier omfattar den lagen inte heller immunitet och privilegier som följer av lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen.

För att tullfrihet ska kunna medges med stöd av andra avtal som innehåller tullfrihetsbestämmelser finns det därför behov av att detta regleras i lagen om tullfrihet. Rådsförordningen (EG) nr 1186/2009 ger utrymme för att medge sådan tullfrihet.

9.5. Utredningens förslag

Utöver de konventioner, avtal och överenskommelser som täcks av nu gällande 4 § lagen om tullfrihet konstaterar utredningen att det inte finns någon reglering i den svenska tullfrihetslagstiftningen som

Tullfrihet med anledning av ingångna avtal Ds 2019:11

säkerställer att Sverige lever upp till samtliga åtaganden om tullfrihet som Sverige gjort antingen som medlem i EU eller enligt avtal etc. som ingåtts av Sverige. Tullfrihet med stöd av bilaterala luftfartsavtal regleras dock i 5 § lagen om tullfrihet.

Med anledning av detta föreslår utredningen att regleringen av tullfrihet på grund av ingångna avtal och överenskommelser utöver vad som följer av 4 § lagen om tullfrihet förs in i en ny paragraf, 4 a § lagen om tullfrihet.

För att täcka in olika typer av avtal som kan bli aktuella föreslås en generell bestämmelse där paragrafen inte innehåller annat än en hänvisning till artikel 128.1 b), c), d), e) och f) samt artikel 128.2 i rådets förordning (EG) nr 1186/2009. I övrigt överlämnas till regeringen att meddela föreskrifter.

9.6. Kontroll av förutsättningar för tullfrihet

Det är viktigt att man uppmärksammar eventuella klausuler om tullfrihet när Sverige förhandlar fram avtal med andra länder. De avtal som Sverige ingått kan ha mer eller mindre långtgående klausuler om tullfrihet. För att Tullverket ska kunna kontrollera att förutsättningarna för tullfrihet är uppfyllda, är det viktigt att det finns tillgång till ingångna avtal antingen genom en databas eller genom fysisk tillgång till avtalen. Detta så att Tullverket på ett inte alltför komplicerat eller tidskrävande sätt har möjlighet att få den information som behövs.

Eftersom de olika avtal som Sverige har ingått antingen på egen hand eller som en del av EU ser så olika ut, är det viktigt att ett arbete inleds för att tillhandahålla framför allt Tullverket all den information som krävs för att behandla aktuella importer på korrekt sätt.

Svårigheten på detta område är att avtalen kan falla in under olika departements ansvarsområde. Det går därför inte att peka ut något departement som skulle kunna vara särskilt ansvarigt.

10. Tullfrihet för luftfartsutrustning

10.1. Svensk lagstiftning

I 5 § lagen om tullfrihet anges att tullfrihet gäller för markutrustning och undervisningsmateriel som ska användas vid eller i samband med civil luftfart och som är specialkonstruerade för att användas som luftfartsutrustning samt delar och tillbehör till sådan materiel. Tullfrihet medges när varorna deklareras för fri omsättning för en flygskola, ett lufttrafikföretag, en luftfartsmyndighet eller en annan förvaltning för en flygplats.

10.2. EU-rättslig reglering m.m.

Regler om tullfrihet finns i rådets förordning (EG) nr 1186/2009 om upprättandet av ett gemenskapssystem för tullbefrielse. Det finns inte något specifikt reglerat om luftfartsutrustning. I artikel 128.1 g) anges följande. Ingenting i denna förordning ska hindra medlemsstaterna från att bevilja befrielse i samband med överenskommelser som har träffats på grundval av ömsesidighet med tredjeländer som är avtalsparter i konventionen om internationell civil luftfart (Chicago 1944) för införande av rekommenderad praxis 4.42 och 4.44 i bilaga 9 till denna konvention (åttonde upplagan, juli 1980).

I rekommenderad praxis 4.42 anges bl.a. följande. Markutrustning och säkerhetsutrustning som införs till en avtalsslutande stat av ett flygbolag från en annan avtalsslutande stat i samband med etablering eller drift av en internationell flyglinje som trafikeras av det flygbolaget ska medges tullfrihet och om möjligt frihet från andra skatter och andra avgifter. Därefter räknas upp vad som avses med

Tullfrihet för luftfartsutrustning Ds 2019:11

olika sorters utrustning. Det anges även att man kan reglera hur och var utrustningen får användas efter införseln.

Vidare anges i rekommenderad praxis 4.44 bl.a. följande. Undervisningsmateriel och träningshjälpmedel som införs av ett flygbolag från en annan avtalsslutande stat till en avtalsslutande stat för användning i samband med teknisk övning av mark- och flygpersonal som behövs för att etablera och driva en internationell flyglinje som trafikeras av det flygbolaget ska befrias från tull och andra skatter och avgifter, i enlighet med reglerna för ifrågavarande stat.

10.3. Diskrepans mellan EU-regler och svensk lagstiftning

I lagen om tullfrihet finns inte något krav på ömsesidighet för att tullfrihet ska medges. Inte heller finns krav på att importen ska ske av ett lufttrafikföretag som är hemmahörande i ett land som är part i Chicagokonventionen. Säkerhetsutrustning finns inte med bland sådan utrustning som kan medges tullfrihet. Inte heller är tullfriheten begränsad till lufttrafikföretag och den begränsning som finns vad gäller användning för särskilda ändamål stämmer inte överens med EU-rättslig reglering.

10.4. Utredningens förslag

På grund av de skillnader mellan rådsförordningen och lagen om tullfrihet som anges ovan föreslår utredningen därför att lagen anpassas till det som artikel 128.1 g) ger Sverige utrymme att medge tullfrihet för. Förslaget innebär således att det i lagtexten anges att det för tullfrihet krävs att importen sker av ett lufttrafikföretag från ett tredjeland som är avtalspart i Chicagokonventionen och att Sverige har ingått ett bilateralt avtal med detta tredjeland om ömsesidig förmån.

Då möjligheten till nationell reglering är begränsad till de varor, subjekt och villkor som framgår av rekommenderad praxis 4.42 och

Ds 2019:11 Tullfrihet för luftfartsutrustning

4.44 i bilaga 9 till Chicagokonventionen (åttonde upplagan) föreslås dels att varugruppen utökas till att även omfatta säkerhetsutrustning, dels att kretsen av subjekt vilka kan medges tullfrihet begränsas och att syftet med införseln måste uppfyllas.

Vidare föreslås bemyndigande för regeringen att utfärda föreskrifter då utredningen anser att det finns behov av ytterligare villkor för befrielsen och regler om användning efter importen. Dessa föreslås tas in i en ny paragraf i förordningen om tullfrihet.

10.5. Sveriges luftfartsavtal

Sverige har ett antal nu gällande luftfartsavtal som behandlar bl.a. frågor om trafikrättigheter och luftfartssäkerhet. Vissa av avtalen reglerar även frågor om tullfrihet. I dagsläget uppgår antalet luftfartsavtal till cirka 90. Det är inte helt lätt att få en överblick över de luftfartsavtal som Sverige har ingått, eftersom de är så många till sitt antal och har ingåtts under en lång tidsperiod.

10.6. Kontroll av förutsättningar för tullfrihet

Enligt utredningens förslag kommer det för tullfrihet krävas att förutsättningarna i 5 § lagen om tullfrihet och den föreslagna 6 a § förordningen om tullfrihet är uppfyllda vad gäller bl.a. ömsesidighet, utrustning, vem som importerar och vad utrustningen ska användas för. För att Tullverket ska ha möjlighet att kontrollera att förutsättningarna för tullfrihet är uppfyllda, bl.a. att importen sker av ett lufttrafikföretag från ett tredjeland som är avtalspart i Chicagokonventionen och att Sverige har ingått ett bilateralt avtal med detta tredjeland om ömsesidig förmån, måste det skapas möjlighet för Tullverket att på ett inte alltför komplicerat eller tidskrävande sätt få den information som behövs.

Eftersom de olika avtal som Sverige har ingått antingen på egen hand eller som en del av EU ser så olika ut, är det viktigt att ett arbete inleds för att tillhandahålla framför allt Tullverket all den

Tullfrihet för luftfartsutrustning Ds 2019:11

information som krävs för att behandla importer av luftfartsutrustning på korrekt sätt.

Näringsdepartementet är det departement till vilket luftfartsavtalen hör. Den myndighet som är ansvarig är Transportstyrelsen. Man kan lösa frågan om tillgång till information antingen genom skapandet av en databas eller genom fysisk tillgång till avtalen i fråga.

10.7. Konsekvenser av utredningens förslag

Utredningens förslag innebär att kretsen av aktörer som kan importera luftfartutrustning utan tull snävas in från lufttrafikföretag, flygskola, luftfartsmyndighet eller annan förvaltning för en flygplats till att bara avse lufttrafikföretag. Vidare måste införseln ske för särskilt angivna ändamål, bl.a. krävs i vissa avseenden att användning ska ske inom internationell flygplats för en internationell flyglinje. Det krävs också att lufttrafikföretaget kommer från ett land med vilket Sverige har ett ömsesidigt avtal och att det andra landet är part i Chicagokonventionen. Således innebär utredningens förslag att antalet importer där befrielse från tull kan medges kommer att minska. Detta kommer att medföra ökade kostnader för de mottagare som inte längre är berättigade till tullfrihet, såsom flygskola, luftfartsmyndighet och annan förvaltning för en flygplats. Det kommer för statens del att leda till ytterligare intäkter i form av tull och moms.

Utredningens förslag innebär att de svenska reglerna anpassas efter vad rådsförordningen ger Sverige utrymme att medge tullfrihet för. De svenska reglerna i dag ger tullfrihet utan förbehåll till aktörer som inte har rätt till tullfrihet enligt rådsförordningen eller rekommenderad praxis 4.42 och 4.44 i annex 9 till Chicagokonventionen (åttonde upplagan).

11. Tullfrihet för personer som återvänder till Sverige eller som flyttar till Sverige

11.1. Svensk lagstiftning

Enligt 7 § 2 lagen om tullfrihet får regeringen meddela föreskrifter om tullfrihet för varor som införs av en person som återvänder hit efter att på grund av sitt arbete ha vistats i tredjeland under en längre tid.

I 7 § förordningen om tullfrihet anges att tullfrihet gäller för varor som deklareras för övergång till fri omsättning för en person som har hemvist i Sverige och återvänder hit efter att på grund av sitt arbete ha vistats i tredjeland i minst ett år. Tullfriheten gäller för andra varor än spritdrycker, vin, starköl och tobaksvaror, om de inte införs i handelssyfte. Varorna måste ägas av den person för vilken de deklareras för övergång till fri omsättning. Vidare ska prövas att varorna inte överstiger de behov som ägaren och ägarens hushåll har. Varorna ska utgöra hushållsförnödenheter eller ha begagnats i tredjeland av ägaren eller medlem av ägarens hushåll. Slutligen ska varorna användas här i landet av ägaren eller medlem av ägarens hushåll.

Den svenska lagstiftningen innehåller inga utfyllande regler till artiklarna 3-11 i förordning (EG) nr 1186/2009 som behandlar tullfrihet för personer som flyttar sin normala bostad till Sverige från tredjeland.

Tullfrihet för personer som återvänder till Sverige eller som flyttar till Sverige Ds 2019:11

11.2. EU-rättslig reglering för personer som återvänder

Någon EU-rättslig reglering för den som återvänder från tredjeland finns inte men i artikel 131.2 förordning (EG) nr 1186/2009 anges att förordningen inte förhindrar att medlemsstaterna behåller den befrielse som de har beviljat arbetstagare som återvänder till sitt hemland efter att på grund av sitt arbete ha bott minst sex månader utanför gemenskapens tullområde.

11.3. EU-rättslig reglering för personer som flyttar sin normala bostad till EU

Enligt artikel 3 i rådets förordning (EG) nr 1186/2009 får befrielse från importtullar medges för personlig egendom som tillhör fysiska personer som flyttar sin normala bostad från ett tredjeland till gemenskapen.

Enligt artikel 4 ska befrielsen begränsas till personlig egendom som har tillhört, och i fråga om icke-förbrukningsvaror, har använts av den person det gäller i hans tidigare normala bostad under minst sex månader på visst angivet sätt att beräkna. Den personliga egendomen ska också vara avsedd att användas för samma ändamål i den nya normala bostaden.

I artikel 5 anges att befrielse endast får beviljas för person vars normala bostad har varit belägen utanför gemenskapens tullområde under en sammanhängande tidsperiod av minst 12 månader. De behöriga myndigheterna får bevilja undantag från tidskravet om den person det gäller uppenbarligen hade för avsikt att vara bosatt utanför gemenskapens tullområde under en sammanhängande tidsperiod av minst 12 månader.

Enligt artikel 6 ska befrielse inte beviljas för alkoholhaltiga produkter, tobak eller tobaksvaror, kommersiella transportmedel, varor som används vid utövande av ett hantverk eller ett yrke, med undantag av bärbara verktyg, utrustning eller instrument för de tillämpade eller fria konsterna.

Ds 2019:11 Tullfrihet för personer som återvänder till Sverige eller som flyttar till Sverige

Befrielse ska enligt artikel 7 utom i särskilda fall endast beviljas för personlig egendom som deklareras för övergång till fri omsättning inom 12 månader räknat från den dag då den person det gäller inrättar sin normala bostad inom gemenskapens tullområde.

Enligt artikel 8 gäller en tidsgräns om 12 månader under vilken personen inte får överlåta, låna ut, hyra ut eller pantsätta egendomen utan att anmäla detta till behörig myndighet och betala tull för varan.

Personen kan även importera egendom innan denne själv bosätter sig inom gemenskapen om denne förbinder sig att verkligen inrätta sin normala bostad inom gemenskapen inom sex månader enligt artikel 9. Förbindelsen ska åtföljas av en säkerhet. Liknande bestämmelser finns i artikel 10 för person som på grund av yrkesmässiga åtaganden lämnar det tredjeland där denne har sin normala bostad utan att samtidigt inrätta sin normala bostad inom unionens tullområde, fastän denne har för avsikt att slutligen göra detta.

11.4. Utredningens förslag

Efter EU-inträdet finns som framgår ovan två olika regelverk för tullfrihet för flyttsaker. Denna uppdelning har lett till att tillämpningen av reglerna för tullfrihet för flyttsaker har blivit betungande och tidskrävande. Frågan om en person flyttar sin normala bostad till Sverige från tredjeland eller återvänder till Sverige från tredjeland kan ibland vara svår att avgöra. I dag skiljer sig innehållet mellan de båda regelverken i form av olika tidskrav på innehav och brukande, olika möjligheter till undantag etc.

För att underlätta den tidskrävande ärendehanteringen föreslår utredningen att reglerna i förordningen om tullfrihet förenklas och blir enhetliga med reglerna i förordning (EG) nr 1186/2009. Mer enhetliga regler leder till ökad förutsebarhet för den enskilde. Det är rimligt att personer som avser att flytta till eller återvända till Sverige

Tullfrihet för personer som återvänder till Sverige eller som flyttar till Sverige Ds 2019:11

relativt klart kan bedöma möjligheterna till tullfrihet innan de flyttar.

Utredningen gör bedömningen att det inte finns något som hindrar att de materiella regler som gäller personer som flyttar sin bostad till EU enligt artiklarna 3–11 i förordning (EG) nr 1186/2009 även gäller personer som återvänder till Sverige efter att på grund av sitt arbete ha vistats i tredjeland i minst 12 månader. Detta med anledning av att Sverige redan har regler som medger befrielse från tull för arbetstagare som återvänder till Sverige efter att på grund av sitt arbete ha bott minst 12 månader utanför gemenskapens tullområde.

Genom att införa motsvarande regler för personer som återvänder till Sverige som för personer som flyttar sin normala bostad till EU, bortsett från kravet att den person som återvänder till Sverige ska ha arbetat i tredjeland i minst 12 månader, minskar osäkerheten för både tillämpande tjänstemän och för den enskilde när reglerna är enhetliga. Detta kommer i hög grad att förenkla ärendehanteringen och minska den administrativa bördan för Tullverket, den enskilde och andra berörda.

Vidare finns det ett behov av att förtydliga vilka varor som inte kan omfattas av tullfrihet. Med anledning härav föreslås en ny paragraf där de varor som inte kan införas tullfritt anges särskilt och inte i samma paragraf som reglerar vad som krävs för att kunna införa varor tullfritt.

12. Särskilt om transportmedel för personer som återvänder till Sverige

12.1. Svensk lagstiftning

Enligt 8 § förordningen om tullfrihet finns ytterligare bestämmelser för transportmedel som anger att transportmedlet under minst ett år innan ägaren återvänder till Sverige ska ha tillhört denne och använts i tredjeland av ägaren eller medlem av dennes hushåll under minst ett år innan ägaren återvänder till Sverige. Vidare får personen inte inom tre år före sin återkomst till Sverige ha deklarerat transportmedel av motsvarande slag för övergång till fri omsättning och tullfrihet ha medgetts för transportmedlet.

12.2. EU-rättslig reglering för personer som återvänder

Någon EU-rättslig reglering för den som återvänder från tredjeland till EU finns inte men i artikel 131.2 förordning (EG) nr 1186/2009 anges att förordningen inte förhindrar att medlemsstaterna behåller den befrielse som de har beviljat arbetstagare som återvänder till sitt hemland efter att på grund av sitt arbete ha bott minst sex månader utanför gemenskapens tullområde.

Särskilt om transportmedel för personer som återvänder till Sverige Ds 2019:11

12.3. EU-rättslig reglering för personer som flyttar sin normala bostad till EU

Enligt artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 1186/2009 ska befrielsen begränsas till personlig egendom som har tillhört, och i fråga om icke-förbrukningsvaror, har använts av den person det gäller i hans tidigare normala bostad under minst sex månader på visst angivet sätt att beräkna. Den personliga egendomen ska också vara avsedd att användas för samma ändamål i den nya normala bostaden.

Befrielse ska enligt artikel 7 utom i särskilda fall endast beviljas för personlig egendom som deklareras för övergång till fri omsättning inom 12 månader räknat från den dag då den person det gäller inrättar sin normala bostad inom gemenskapens tullområde.

Enligt artikel 8 gäller en tidsgräns om 12 månader under vilken personen inte får överlåta, låna ut, hyra ut eller pantsätta egendomen utan att anmäla detta till behörig myndighet och betala tull för varan.

Personen kan även importera egendom innan denne själv bosätter sig inom gemenskapen om denne förbinder sig att verkligen inrätta sin normala bostad inom gemenskapen inom sex månader enligt artikel 9. Förbindelsen ska åtföljas av en säkerhet. Liknande bestämmelser finns i artikel 10 för person som på grund av yrkesmässiga åtaganden lämnar det tredjeland där denne har sin normala bostad utan att samtidigt inrätta sin normala bostad inom unionens tullområde, fastän denna har för avsikt att slutligen göra detta.

Något krav på att personen inte inom tre år före sin flytt till EU får ha deklarerat transportmedel av motsvarande slag och medgetts tullfrihet för detta finns inte.

12.4. Utredningens förslag

För att i så stor utsträckning som möjligt ha likalydande regler för personer som flyttar till EU från tredjeland som för personer som

Ds 2019:11 Särskilt om transportmedel för personer som återvänder till Sverige

återvänder till Sverige från tredjeland föreslås att tidsfristen för innehav och användning av transportmedlet före återvändandet sänks från ett år till sex månader. Utredningen ser inte något skäl till att ha nationella regler med hårdare krav på innehav och brukande än EU:s regler.

Vidare föreslås även att den omständigheten att personen inom tre år före återvändandet deklarerat transportmedel av liknande slag och medgetts tullfrihet inte längre ska utgöra hinder mot tullfrihet. Att kontrollera om sökanden importerat ett transportmedel tidigare är en tidskrävande arbetsuppgift för Tullverket. Då EU:s regler inte innehåller en sådan bestämmelse föreslås att treårsregeln för personer som återvänder till Sverige tas bort.

Eftersom reglerna för den som återvänder till Sverige blir likalydande som de regler som gäller för den som flyttar till Sverige från tredjeland, behövs inte längre någon särskild reglering i 8 § förordningen om tullfrihet. Hänvisningen i 7 § till reglerna i förordning (EG) nr 1186/2009 blir då tillräcklig.

13. Tullförmåner med anledning av handelsöverenskommelser som EU har ingått

13.1. Svensk lagstiftning

I 18–21 §§ förordningen om tullfrihet finns bestämmelser som gäller tullförmåner med anledning av handelsöverenskommelser som EU har ingått.

I 18 § förordningen om tullfrihet anges på vilket sätt en varas ursprung kan styrkas. I förordningstexten räknas de sätt som godtas upp. Vidare anges i vilka fall ursprungsintyg inte behöver företes, vilka värden som gäller och att Tullverket ska tillkännage värdegränser.

Av 19 § förordningen om tullfrihet framgår att Tullverket kan inhämta kompletterande uppgifter om en vara från utländsk tullmyndighet.

I 20 § förordningen om tullfrihet anges när anspråk på tullfrihet eller tullnedsättning ska framställas. Den tidpunkten är när varan deklareras till ett tullförfarande.

Slutligen sägs i 21 § förordningen om tullfrihet vad som avses med tullmyndighet i handelsöverenskommelse och vem som får utfärda varucertifikat. Tullverket är den tullmyndighet som avses. Förutom Tullverket får även auktoriserad handelskammare som godkänts av Tullverket utfärda varucertifikat.

Tullförmåner med anledning av handelsöverenskommelser som EU har ingått Ds 2019:11

13.2. EU-rättslig reglering

I artikel 56.2 d och 56.2 e i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 om fastställande av en tullkodex för unionen anges att den gemensamma tulltaxan ska omfatta bestämmelserna om förmånstull enligt avtal som Europeiska unionen har slutit med vissa länder eller grupper av länder samt de bestämmelser om förmånstull som har antagits ensidigt av unionen. Vidare anges i artiklarna 64–66 i samma förordning de regler som ska vara uppfyllda för att varor ska kunna omfattas av de åtgärder som avses i artikel 56.2 d och e.

13.3. Utredningens förslag

De begrepp som används som beteckning på dokument för att styrka ursprung på varor har utökats. Förslaget innebär att exemplifieringen tas bort med anledning av det stora antalet olika dokument som kan styrka ursprung. En anpassning föreslås för att återspegla att blankett EUR.2 numera bara finns i avtalet med Syrien.

Vidare föreslås att den särreglering som funnits i svensk lagstiftning vad gäller krav på ansökan vid återbetalning av lägre belopp tas bort. Detta eftersom det inte längre finns utrymme i den EU-rättsliga regleringen för att ställa andra krav för återbetalning av lägre belopp.

14. Övriga förslag

Många av de författningsändringar som föreslås är antingen rent språkliga, t.ex. utbyte av ordet ”skall” till ordet ”ska”, eller föranledda av att EG numera benämns EU och att olika EU-förordningar bytts ut och därmed fått nya namn och nummer. Vidare föreslås en del språkliga förändringar för att använda samma terminologi som används i annan tullagstiftning.

I delar där utredningen har funnit att Sverige har regler som strider mot vad som regleras EU-rättsligt, har utredningen föreslagit att de svenska reglerna tas bort. På så sätt blir det regleringen i rådets förordning (EG) nr 1186/2009 som gäller.

Detta gäller t.ex. förslaget att ta bort 10 § i förordningen om tullfrihet. I den delen är utredningens förslag att ta bort den särreglering som Sverige har. Utredningen anser inte att det är motiverat att Sverige har andra beloppsgränser än de som EU har för bröllopsgåvor i artikel 12 i förordning (EG) nr 1186/2009. Dels har Sverige medgett tullfrihet för ett lägre belopp än vad som i övrigt gällt inom EU, dels är det utredningens bedömning att det inte finns utrymme att ha avvikande regler i den delen.

Även vad gäller 13 § förordningen om tullfrihet föreslås att den tas bort, eftersom den skyldighet att informera EU-kommissionen om vissa ansökningar om tullfrihet för vetenskaplig utrustning som föreskrivs där inte längre finns.

Vidare föreslås en ändring i 24 § förordningen om tullfrihet vad gäller beloppsgränser för tullfrihet som innebär att artikel 127 i rådets förordning (EG) nr 1186/2009 tillämpas fullt ut. Detta innebär en möjlighet att behålla föregående års belopp om det är högre än det belopp som annars skulle gälla eller om ändringen skulle vara mindre än fem procent.

15. Ekonomiska konsekvenser

Utredningens förslag är å ena sidan att den luftfartsutrustning som kan importeras utan tull utökas till att avse även säkerhetsutrustning, men å andra sidan föreslås att kretsen av aktörer som kan importera utan tull snävas in och att det ändamål med importen som ska uppfyllas också snävas in betydligt. Bedömningen är därför att den föreslagna ändringen kommer att leda till ökade intäkter i tull och mervärdesskatt. Med tanke på att luftfartsutrustning enligt det underlag som Tullverket tagit fram utgör dyrbar materiel torde det röra sig om stora summor.

De ändringar som föreslås i övrigt, vilka kan leda till minskade intäkter i form av tull och mervärdesskatt, som flyttsaker för återvändare, tidsgränser för flyttsaker m.m. bedömer utredningen kommer ha mindre betydelse. I vart fall kommer minskningen i intäkter mer än väl kompenseras av ökningen av intäkter gällande luftfartsutrustning. Utredningen föreslår därför inte någon finansiering av de föreslagna ändringarna då den sammantagna effekten av de föreslagna ändringarna kommer att vara positiv för statsfinanserna.

Gällande budgetära konsekvenser för Tullverket, som är den myndighet som främst berörs av viss ökad ärendehantering, är utredningens bedömning att den uppstådda kostnaden kan hanteras inom befintliga ekonomiska ram. För Kommerskollegium bedöms förslagen inte innebära några ökade kostnader.

16. Författningskommentar

16.1. Lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m.

1 §

En hänvisning till Protokoll (nr 7) om Europeiska unionens immunitet och privilegier görs i syfte att täcka in även EUinstitutioner och organ inrättade av EU, då utredningen föreslår kompletterande bestämmelser till Protokoll (nr 7) i förordningen om tullfrihet m.m.

I övrigt föranleds ändringarna av att ett flertal av de EU-förordningar som räknas upp i paragrafen har upphävts eller ersatts av nya förordningar.

4 §

Hänvisningen i första stycket till lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall preciseras till de paragrafer i den lagen som är aktuella. Kopplingen till Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser och Wienkonventionen om konsulära förbindelser blir på så sätt tydligare.

4 a §

Paragrafen är ny och kompletterar bestämmelserna om internationella organisationer och personer knutna till sådana organisationer i 4 § andra stycket TFL. Syftet med paragrafen är att med en generell reglering täcka in alla de åtaganden om tullfrihet som Sverige är bunden av enligt avtal och överenskommelser som är i kraft i förhållande till Sverige. Det gäller då sådana avtal och överenskommelser som av olika skäl inte tas in i lagen om immunitet och privilegier. Härigenom kan tullfrihet medges om villkoren i ett sådant avtal eller sådan överenskommelse är uppfyllda utan att

Författningskommentar Ds 2019:11

hänvisningar till varje enskilt avtal eller åtagande eller andra ändringar i författningen krävs när nya avtal eller överenskommelser ingås. Åtagandena kan vara en följd av avtal som Sverige ingått på egen hand eller som en följd av avtal eller överenskommelser som har ingåtts av exempelvis EU eller Euratom och som är bindande för medlemsstaterna.

5 §

Den EU-rättsliga regleringen, som reglerar utrymmet för vad Sverige kan medge tullfrihet för, hänvisar till rekommenderad praxis 4.42 och 4.44 i bilaga 9 till Chicagokonventionen (åttonde upplagan, juli 1980). Då bemyndigandet i artikel 128.1 g) förordning (EG) nr 1186/2009 är snävare än vad som i dag regleras i 5 § TFL, behöver bestämmelsen anpassas. Paragrafen ändras så att kretsen av aktörer vilka kan importera luftfartsutrustning tullfritt begränsas till att endast avse lufttrafikföretag från ett tredjeland med vilket Sverige ingått bilateralt luftfartsavtal om ömsesidig förmån.

I paragrafen läggs också säkerhetsutrustning till som sådan luftfartsutrustning för vilken tullfrihet kan medges. Syftet är att paragrafen ska täcka all den utrustning som omfattas av rekommenderad praxis 4.42 och 4.44 i bilaga 9 till Chicagokonventionen (åttonde upplagan, juli 1980).

7 §

Ändringen föranleds av ett önskemål om att använda samma begrepp i olika lagstiftning, när det är samma sak som åsyftas.

Rubriken före 8 § Ordet gemenskapsrätten byts ut till unionsrätten, för att anpassas till Lissabonfördraget.

10 §

Den nya punkten ger utrymme för regeringen att utfärda föreskrifter även vad gäller EU-institutioner och organ och personer knutna till sådana EU-institutioner och organ.

Ds 2019:11 Författningskommentar

16.2. Förordningen (1994:1605) om tullfrihet m.m.

3 §

Ändringen möjliggör att en framställning inte bara kan ges in i pappersform utan även digitalt eller på annat sätt. Paragrafens lydelse blir på så sätt inte ett hinder för elektroniska rutiner om sådana tas fram.

Benämningen olönat konsulat byts ut till det synonyma ordet honorärkonsulat, som normalt används i Wienkonventionen för konsulära förbindelser, för att få ett mer enhetligt språk.

5 §

Genom tillägget i paragrafen införs regler för hur länge en vara som importerats utan tull måste innehas och hur frågan om tull ska hanteras om varan avyttras före den stipulerade tidsgränsen även för internationella organisationer och EU-institutioner och organ. I dag finns endast tidsgränser för innehav av transportmedel, vilket medför att femårsfristen i 6 § lagen om tullfrihet gäller för avyttring av andra varor än transportmedel.

6a § Paragrafen är ny och innehåller krav på användningen av de olika sorters luftfartsutrustning som kan importeras tullfritt. Avsikten är att tullfrihet ska begränsas till sådan utrustning, till sådan plats för import och för sådan användning som omfattas av Chicagokonventionen, rekommenderad praxis 4.42 och 4.44 i bilaga 9 till konventionen (1980 års version).

7 §

Paragrafen ändras så att de EU-rättsliga regler som gäller för personer som flyttar sin normala bostad från tredjeland till EU även ska gälla för personer som flyttar tillbaka till Sverige från tredjeland efter att tidigare haft sin normala bostad i Sverige och därefter vistats i tredjeland i minst 12 månader på grund av arbete, s.k. återvändare. Reglerna blir på så sätt mer enhetliga och tillämpningen enklare.

7 a §

Författningskommentar Ds 2019:11

Paragrafen är ny. Reglerna om vilka varor som inte kan importeras tullfritt läggs i en separat paragraf i stället för att som nu reglera detta i samma paragraf som själva tullfriheten.

Syftet är att det tydligare ska framgå vilka varor som inte kan importeras tullfritt.

8 §

Paragrafen tas bort eftersom regleringen i 7 § efter ändring täcker även transportmedel.

Rubriken före 10 § Ordet gemenskapsrätten byts ut till unionsrätten för att anpassas till Lissabonfördraget.

10 §

Paragrafen tas bort eftersom bedömningen är att det inte finns något utrymme för Sverige att ha regler som avviker från EU-rätten i detta avseende. Den nuvarande svenska regeln innehåller en annan och lägre beloppsgräns än EU-regleringen i artikel 12 i förordning (EG) nr 1186/2009 som anger beloppsgränsen till 1 000 euro.

11 §

Ändringen föranleds endast av hänvisning till ny rådsförordning.

12 §

Ändringen föranleds endast av hänvisning till ny rådsförordning.

13 §

Paragrafen tas bort eftersom det inte längre föreligger någon skyldighet att informera EU-kommissionen om ansökan om tullfrihet för vetenskaplig utrustning.

14 §

Ändringen föranleds endast av hänvisning till ny rådsförordning.

15 §

Ändringen föranleds av hänvisning till ny rådsförordning samt att EG numera benämns EU.

Ds 2019:11 Författningskommentar

16 §

Ändringen föranleds endast av att hela namnet på förordning (EG) nr 1186/2009 nu anges i 7 § varför namnet på förordningen i denna paragraf kan förkortas.

17 §

Ändringen föranleds endast av hänvisning till ny rådsförordning.

17 a §

Ändringen är endast språklig.

Rubriken före 18 § Ändringen föranleds enbart av att EG numera benämns EU.

18 §

Ändringen är dels språklig, dels saklig. Ändringen i sak gäller uppräkningen av dokument som kan styrka ursprung. Detta beroende på att antalet dokument som kan styrka ursprung blivit fler och att en uppräkning av dokument blir lång och snabbt inaktuell.

20 §

Tredje stycket tas bort eftersom det inte finns något utrymme för Sverige att ha avvikande nationella regler. Sverige kan således inte ha kortare tidsfrist för att ansöka om återbetalning än vad som framgår av tullkodex.

21 §

Ändringen beror endast på hänvisning till EU i stället för EG.

23 §

Ändringen är delvis språklig. I sak innebär ändringen att det ansvar som åligger Kommerskollegium förtydligas. Det ansvar som redan i dag åligger Tullverket men som hittills varit oreglerat föreskrivs i paragrafen.

24 §

Det utrymme som Sverige har i artikel 127 förordning (EG) nr 1186/2009 att kunna förordna om att föregående års belopp ska

Författningskommentar Ds 2019:11

fortsätta att gälla under vissa förutsättningar utnyttjas. Det innebär att man inte behöver ändra beloppet varje år om inte förändringen varit av viss storlek eller förändringen inneburit en höjning.

25 §

Ändringen är enbart språklig.

Ds 2019:11

Bilaga 1

Koncept

Protokoll

2017-11-23 UD2016/10805/HI

§ 1 bilaga

Utrikesdepartementet

Enheten för internationell handelspolitik och EU:s inre marknad Departementssekreterare Henrik Bergfeldt 08-405 10 81 072-575 25 95 henrik.bergfeldt@gov.se

[Gemensam beredning med: Fi-BA, Fi-S2, Fi-S3, S-JÄM, SB-SAM]

Telefonväxel: 08-405 10 00 Fax: 08-723 11 76 Webb: www.regeringen.se

Postadress: 103 39 Stockholm Besöksadress: Tegelbacken 2 E-post: ud.registrator@regeringskansliet.se

Uppdrag att utreda vissa frågor om tullfrihet

Regeringskansliet beslutar att kammarrättsrådet Patricia Schömer ska biträda Regeringskansliet (Utrikesdepartementet) genom att utföra det uppdrag som framgår av

bilagan till detta beslut.

Kostnaderna ska belasta det under utgiftsområde 1 tilldelade anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m.

Beslutet har fattats av statsrådet Ann Linde.

Utdrag till

Patricia Schömer Utrikesdepartementet MK, P, PLAN, RS

Ds 2019:11

Bilaga 2

Bilaga 1

2017-11-23 UD2016/10805/HI

Utrikesdepartementet

Enheten för internationell handelspolitik och EU:s inre marknad

Uppdrag att utreda behov av ändringar i lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m. och i förordningen (1994:1605) om tullfrihet m.m.

Bakgrund

I EU finns gemensamma regler för vilka varor som, i vissa fall, kan medges tullfrihet vid import. Det kan handla om varor av ringa värde, varor till ambassader eller varor till förmån för katastrofoffer. Bestämmelser om tullfrihet i vissa fall finns i rådets förordning (EG) nr 1186/2009 av den 16 november 2009 om upprättandet av ett gemenskapssystem för tullbefrielse. Ytterligare bestämmelser om förmånsbehandling på tullområdet finns i handelsöverenskommelser som EU har ingått, i EU:s tullkodex och i annan lagstiftning på handelsområdet.

I Sverige kompletterar lagen (1994: 1547) om tullfrihet m.m. och förordningen (1994: 1605) om tullfrihet m.m. rådets förordning (EG) nr 1186/2009 och andra EU-bestämmelser på tullfrihetsområdet. Lagen och förordningen trädde i kraft i samband med Sveriges anslutning till EU och har därefter inte varit föremål för någon större översyn.

Behovet av en analys

Tullverket har i en hemställan uppmanat regeringen att se över lagen om tullfrihet m.m. och förordningen om tullfrihet m.m. I sin hemställan redogör Tullverket för anledningen till att lagstiftningen behöver ses över. Det har bland annat visat sig att lagen inte är förenlig med EU:s gemensamma tullfrihetslagstiftning på vissa områden. Vidare har förordningen ännu inte uppdaterats till följd av Lissabonfördragets ikraftträdande samt kodifieringen av förordning (EEG) nr 918/83, numera ersatt av förordning (EG) nr 1186/2009 (kodifierad version).

Ds 2019:11

Bilaga 2

2 (2)

Vidare pekar Tullverket på ett antal områden inom ramen för förordningens bestämmelser som behöver ses över.

Uppdraget

En utredare ges i uppdrag att analysera och ta ställning till behovet av ändringar i lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m. och i förordningen (1994:1605) om tullfrihet m.m. I uppdraget ingår att lämna fullständiga författningsförslag.

Utredaren ska samråda med Tullverket och Kommerskollegium i frågor som rör dessa myndigheters verksamhetsområden. Vid behov ska utredaren samråda även med andra myndigheter och övriga aktörer som kan komma att påverkas av författningsförslaget.

Utredaren ska bedöma de kostnader och konsekvenser i övrigt som utredarens förslag kan komma att medföra. Eventuella kostnader och konsekvenser för de statliga myndigheter som berörs av förslagen ska särredovisas. Om förslagen förväntas leda till kostnadsökningar för det allmänna, ska utredaren föreslå hur dessa ska finansieras.

Uppdraget ska redovisas senast den 31 juli 2018.