Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2013
Lagrådsremiss
Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.
Stockholm den 31 maj 2012
Peter Norman
Monica Falck
(Finansdepartementet)
Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll
I lagrådsremissen föreslås att bolagsskatten och expansionsfondsskatten sänks med en procentenhet. Den senare sänkningen föreslås utformas så att den även träffar redan gjorda fondavsättningar.
I lagrådsremissen föreslås även förenklade regler vid nedsättning av egenavgifter. Ändringen innebär att kravet att villkoren i Europeiska kommissionens regelverk för stöd av mindre betydelse ska vara uppfyllda tas bort liksom kravet att avdraget ska begäras i inkomstdeklarationen. Även skyldigheten att i deklarationen lämna vissa uppgifter tas bort.
I lagrådsremissen presenteras vidare ett klimat- och energiskattepaket. De frågor som behandlas i detta är den framtida hanteringen av ekonomiska styrmedel för biodrivmedel, slopad koldioxidskatt för viss värmeproduktion inom EU:s system för handel med utsläppsrätter samt befrielse från fordonsskatt för nya bilar med bättre miljöegenskaper.
När det gäller biodrivmedel föreslås följande ändringar. Omfattningen av skattebefrielsen för hållbara motorbränslen som framställs av biomassa åstadkoms genom direkt reglering i lagen om skatt på energi. Dagens möjlighet för regeringen att ge skattelättnader genom dispensbeslut för sådana bränslen slopas. För låginblandning av upp till och med 5 volymprocent biodrivmedel i bensin eller dieselolja ges befrielse från koldioxidskatt. Befrielsen från energiskatt för biodrivmedel som låginblandas i bensin minskas från 100 procent till 89 procent av den energiskatt som gäller för bensin medan befrielsen från energiskatt för biodrivmedel som låginblandas i dieselolja minskas från 100 procent till 84 procent av den energiskatt som gäller för dieselolja. För låginblandning över 5 volymprocent biodrivmedel i bensin eller dieselolja tas koldioxidskatt och energiskatt ut med de belopp som gäller
för likvärdigt fossilt bränsle. Hydrerade vegetabiliska och animaliska oljor och fetter, s.k. HVO, ges fortsatt befrielse från koldioxidskatt och energiskatt upp till och med 15 volymprocent HVO i dieselolja. E85 och andra höginblandade biodrivmedel samt drivmedel utan fossilt innehåll ges fortsatt full befrielse från koldioxidskatt och energiskatt.
I lagrådsremissen redovisar vidare regeringen sin bedömning av ekonomiska styrmedel för biodrivmedel för 2014 och framåt.
När det gäller värmeproduktion föreslås följande ändringar. Koldioxidskatten slopas för bränslen som förbrukas för framställning av värme i kraftvärmeanläggningar inom EU:s system för handel med utsläppsrätter. Koldioxidskatten slopas även för bränslen som i kraftvärme- eller fjärrvärmeanläggningar förbrukas för framställning av värme som levereras till industriverksamheter inom handelssystemet.
Ändrade krav föreslås för befrielse från fordonsskatt för nya bilar som är mindre skadliga för miljön. Kraven för skattebefrielse skärps och det högsta koldioxidutsläpp som är tillåtet för att omfattas av skattebefrielsen blir beroende av bilens vikt. Det högsta tillåtna koldioxidutsläppet bestäms genom en beräkning som utgår från det regelverk som gäller för koldioxidutsläpp enligt Europaparlamentets och rådets förordning om utsläppsnormer för nya personbilar. Bilar som är utrustade med teknik för drift med etanolbränsle eller gasbränsle tillåts ha högre koldioxidutsläpp. För elbilar och laddhybrider ställs krav på hur mycket elektrisk energi bilen får förbruka vid drift. Skattebefrielsen föreslås utvidgas till att även omfatta nya husbilar, lätta lastbilar och lätta bussar. Syftet med ändringen är att skattebefrielsen även fortsättningsvis ska stimulera till köp av bilar som har låga koldioxidutsläpp, men också vara ett incitament för köp av bilar som är energieffektiva. Avsikten är vidare att de krav som måste uppfyllas för att omfattas av skattebefrielsen ska kunna tillämpas vid upphandling eller i andra situationer där det finns behov av att styra mot bilar som har låga koldioxidutsläpp.
Förslagen föranleder ändringar i inkomstskattelagen (1999:1229), lagen (1994:1776) om skatt på energi, socialavgiftslagen (2000:980), vägtrafikskattelagen (2006:227), lagen (2009:1496) om ändring i lagen om skatt på energi, lagen (2009:1497) om ändring i lagen om skatt på energi samt i skatteförfarandelagen (2011:1244). Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2013. Förslaget till lag om ändring i lagen (2009:1497) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi förändrar dock en redan beslutad ändring med ikraftträdande den 1 januari 2015.
Om förslagen kommer att presenteras i budgetpropositionen som förslag inför budgetåret 2013, och i vilken omfattning och med vilken dimensionering så kommer att ske, blir beroende av de bedömningar av det ekonomiska läget, reformutrymmet och finansieringsbehoven samt de prioriteringar som regeringen kommer att göra i det slutliga arbetet med budgetpropositionen efter sommaren 2012.
1¶Beslut
Regeringen har beslutat att inhämta Lagrådets yttrande över förslag till
1. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229), 2. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi, 3. lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980), 4. lag om ändring i vägtrafikskattelagen (2006:227),
5. lag om ändring i lagen (2009:1496) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,
6. lag om ändring i lagen (2009:1497) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,
7. lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244).
22 Laagtext
RRegeringen haar följande förrslag till lagtexxt.
22.1¶Föörslag till lagg om ändringg i inkomstsskattelagen (19999:1229)
Härigenom föreskrivs att 33 kap. 8 ochh 16 §§, 34 kaap. 6, 8, 10, 18 och 220 §§, 50 kaap. 5 § sammt 65 kap. 8 och 10 §§ iinkomstskatteelagen ((1999:1229) sska ha följandde lydelse.
NNuvarande lyddelse Föreslagen lydeelse
33 kapp.
8 §
Med kapitallunderlaget föör räntefördelnning för en ennskild näringsiidkare aavses skillnadden mellan värrdet på tillgånngarna och väärdet på skuldderna i nnäringsverksammheten vid deet föregående beskattningsåårets utgång
ökad med
– underskottt av näringsvverksamheten under det föföregående beeskatt-
nningsåret till dden del avdragg för underskottet inte har gjorts enligt nnågon aav de bestämmmelser som anges i 14 kap. 222 § första ochh andra styckena,
– kvarståendde sparat fördeelningsbeloppp, – en sådan öövergångspostt som avses i 114 §, och – en sådan ssärskild post vvid arv, gåva mm.m. som avsees i 15–17 §§,,
minskad medd
– 73,7 proccent av expaansions- –– 74,7 procennt av expanssions-
ffonden enligtt 34 kap. vvid det fonnden enligt 34 kap. vidd det fföregående bbeskattningsårrets ut- förregående besskattningsåretss utggång, och gånng, och
– sådana tiillskott i nääringsverksammheten underr det föregående bbeskattningsårret som gjortss i annat syftee än att varakktigt öka kapitalet i vverksamheten..
16 §
Den särskillda posten upppgår till DDen särskilda a posten uppgåår till ett belopp som motsvarrar det ett belopp somm motsvararr det negativa kkapitalunderlagg för neggativa kapiitalunderlag för räntefördelninng som hänförr sig till ränntefördelning som hänför siig till förvärvet, beräknat vid föörvärvs- förrvärvet, beräkknat vid förvvärvstidpunkten. PPosten får doock inte tiddpunkten. Possten får dockk inte överstiga ettt belopp somm mot- överstiga ett bbelopp som motsvarar den errsättning som lämnas svaarar den ersätttning som lämmnas för fastigheteen minskad mmed det förr fastigheten minskad medd det högsta värdett för fastigheeten vid högsta värdet fför fastighetenn vid
1 Lagen omtryckt 2008:803. 2 Senaste lydelse 22008:1343. 3 Senaste lydelse 22008:1343.
förvärvstidpunkten enligt 12 § förvärvstidpunkten enligt 12 § eller 13 § och ökad med eller 13 § och ökad med 73,7 procent av en övertagen 74,7 procent av en övertagen expansionsfond till den del den expansionsfond till den del den avser fastigheten. Ett åtagande att avser fastigheten. Ett åtagande att ta över expansionsfonden räknas ta över expansionsfonden räknas inte som ersättning. inte som ersättning.
Om en del av fastigheten övergår till någon annan ägare, ska posten minskas i motsvarande mån.
Om fastigheten och driften av den räknas till olika näringsverksamheter och förvärvaren eller hans närstående inom två år före förvärvet eller efter förvärvet skjutit till kapital i mer än obetydlig omfattning till den näringsverksamhet som driften räknas till, ska posten minskas i motsvarande mån.
34 kap.
6 §
För enskilda näringsidkare får För enskilda näringsidkare får expansionsfonden uppgå till högst expansionsfonden uppgå till högst ett belopp som motsvarar ett belopp som motsvarar 135,69 procent av kapitalunder- 133,87 procent av kapitalunderlaget för expansionsfond. laget för expansionsfond.
8 §
En särskild post får beräknas om En särskild post får beräknas om en fastighet förvärvas genom arv, en fastighet förvärvas genom arv, testamente eller gåva eller genom testamente eller gåva eller genom bodelning med anledning av bodelning med anledning av äktenskapsskillnad eller makes äktenskapsskillnad eller makes död och summan av egen och död och summan av egen och övertagen expansionsfond över- övertagen expansionsfond överstiger 135,69 procent av summan stiger 133,87 procent av summan av förvärvarens kapitalunderlag av förvärvarens kapitalunderlag för expansionsfond och det för expansionsfond och det kapitalunderlag som hänför sig till kapitalunderlag som hänför sig till förvärvet. Förvärvarens kapital- förvärvet. Förvärvarens kapitalunderlag och expansionsfond ska underlag och expansionsfond ska beräknas vid utgången av beskatt- beräknas vid utgången av beskattningsåret före förvärvet medan det ningsåret före förvärvet medan det kapitalunderlag som hänför sig till kapitalunderlag som hänför sig till förvärvet och den övertagna förvärvet och den övertagna expansionsfonden beräknas vid expansionsfonden beräknas vid förvärvstidpunkten. förvärvstidpunkten.
Första stycket gäller bara under förutsättning att villkoren i 18 § är uppfyllda och om fastigheten är kapitaltillgång såväl hos den tidigare ägaren som hos förvärvaren.
4 Senaste lydelse 2008:1343. 5 Senaste lydelse 2008:1343.
10 §
Den särskilda posten får öka Den särskilda posten får öka kapitalunderlaget för expansions- kapitalunderlaget för expansionsfond med ett så stort belopp att fond med ett så stort belopp att expansionsfonden motsvarar högst expansionsfonden motsvarar högst 135,69 procent av kapitalunder- 133,87 procent av kapitalunderlaget som avses i 8 §. laget som avses i 8 §.
Kapitalunderlaget får ökas med Kapitalunderlaget får ökas med posten bara så länge någon del av posten bara så länge någon del av fastigheten finns kvar i närings- fastigheten finns kvar i näringsverksamheten. Om expansions- verksamheten. Om expansionsfonden ett visst år uppgår till eller fonden ett visst år uppgår till eller är lägre än 135,69 procent av är lägre än 133,87 procent av kapitalunderlaget före ökningen kapitalunderlaget före ökningen med posten, upphör rätten att öka med posten, upphör rätten att öka kapitalunderlaget med posten. kapitalunderlaget med posten.
18 §
Om realtillgångar i en enskild näringsverksamhet övergår till en obegränsat skattskyldig fysisk person genom arv, testamente, gåva eller bodelning och mottagaren tar över hela näringsverksamheten, en verksamhetsgren eller en ideell andel av en verksamhet eller av en verksamhetsgren, får mottagaren helt eller delvis ta över en expansionsfond, om
– mottagaren vid arv eller testamente skriftligen förklarar att han tar över fonden eller delen av fonden, eller
– parterna vid gåva eller bodelning träffar skriftligt avtal om övertagandet.
Utöver vad som sägs i första stycket krävs att 1. mottagaren övertar tillgångar 1. mottagaren övertar tillgångar
vars värde, minskat med övertagna vars värde, minskat med övertagna skulder, motsvarar minst skulder, motsvarar minst 73,7 procent av den övertagna 74,7 procent av den övertagna expansionsfonden eller delen av expansionsfonden eller delen av fonden, och fonden, och
2. vad som övertas av fonden uppgår till högst så stor del av hela fonden som de övertagna realtillgångarna utgör av samtliga realtillgångar i näringsverksamheten.
Expansionsfonden får dock inte tas över till den del den överstiger 185 procent av det värde som realtillgångarna i näringsverksamheten uppgick till vid utgången av det tredje beskattningsåret före det aktuella beskattningsåret (jämförelsebeloppet). Om fonden bara delvis tas över, får den övertagna fondens värde högst uppgå till så stor del av jämförelsebeloppet som de övertagna realtillgångarna utgör av samtliga realtillgångar vid tidpunkten för överföringen. Värdet av realtillgångarna ska beräknas på det sätt som anges i 33 kap. 12 § första stycket och 13 §.
6 Senaste lydelse 2008:1343. 7 Senaste lydelse 2008:1343.
Som skuld enligt andra stycket 1 ska räknas också sådana avdrag som avses i 33 kap. 11 §.
Om expansionsfonden helt eller delvis tas över, anses den som tar över fonden själv ha gjort avsättningarna och avdragen för dem.
20 §
En expansionsfond upphör utan att bestämmelserna i 14–16 §§ blir tillämpliga om en enskild näringsidkare
– överlåter samtliga realtillgångar i näringsverksamheten till ett aktiebolag som han äger aktier i eller genom överlåtelsen kommer att äga aktier i,
– begär att expansionsfonden inte ska återföras, och
– gör ett tillskott till bolaget – gör ett tillskott till bolaget som motsvarar minst 73,7 procent som motsvarar minst 74,7 procent av expansionsfonden. av expansionsfonden.
I 48 kap. 12 § finns bestämmelser om beräkningen av omkostnadsbeloppet för aktierna.
50 kap.
5 § Anskaffningsutgiften ska ökas med – den skattskyldiges tillskott till bolaget, – belopp som tagits upp som den skattskyldiges andel av bolagets
inkomster,
– 26,3 procent av avdrag för – 25,3 procent av avdrag för avsättning till expansionsfond avsättning till expansionsfond enligt 34 kap., enligt 34 kap.,
– 73,7 procent av expansions- – 74,7 procent av expansionsfond som förs över från andel i fond som förs över från andel i handelsbolag till enskild närings- handelsbolag till enskild näringsverksamhet enligt 34 kap. 22 §, verksamhet enligt 34 kap. 22 §, och och
– det belopp som framgår vid en tillämpning av bestämmelserna om överlåtelse av privata tillgångar till underpris i 53 kap. 5 §.
Anskaffningsutgiften ska minskas med – den skattskyldiges uttag ur bolaget, – belopp som dragits av som den skattskyldiges andel av bolagets
underskott,
– negativt fördelningsbelopp till den del räntefördelningen minskat ett underskott i inkomstslaget näringsverksamhet,
– 26,3 procent av återförda – 25,3 procent av återförda avdrag för avsättning till avdrag för avsättning till expansionsfond enligt 34 kap., och expansionsfond enligt 34 kap., och
– 73,7 procent av expansions- – 74,7 procent av expansionsfond som förs över från enskild fond som förs över från enskild näringsverksamhet till andel i näringsverksamhet till andel i handelsbolag enligt 34 kap. 19 §. handelsbolag enligt 34 kap. 19 §.
8 Senaste lydelse 2008:1343. Senaste lydelse 2008:1343.
65 kap.
8§
Expansionsfondsskatten är Expansionsfondsskatten är 26,3 procent av det belopp som 25,3 procent av det belopp som dras av vid avsättning till dras av vid avsättning till expansionsfond enligt 34 kap. När expansionsfond enligt 34 kap. När avdraget återförs ska ett belopp avdraget återförs ska ett belopp som motsvarar 26,3 procent av som motsvarar 25,3 procent av minskningen av expansionsfonden minskningen av expansionsfonden tillgodoräknas vid debiteringen av tillgodoräknas vid debiteringen av slutlig skatt. slutlig skatt.
10 §
För juridiska personer är den För juridiska personer är den statliga inkomstskatten 26,3 pro- statliga inkomstskatten 25,3 procent av den beskattningsbara cent av den beskattningsbara inkomsten. inkomsten.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013 och tillämpas första gången vid beskattningen 2014, om inte något annat anges i punkterna 2–4.
2. Bestämmelserna i 33 kap. 8 och 16 §§ samt 34 kap. 8 och 10 §§ i sina nya lydelser tillämpas första gången vid beskattningen 2015.
3. Vid beskattningen 2014 ska samtliga kvarvarande avdrag för avsättning till expansionsfond som har gjorts enligt äldre bestämmelser anses återförda och genast återavsatta till expansionsfond den 1 januari 2013. Vid återföringen tillämpas bestämmelserna i sina äldre lydelser och vid återavsättningen tillämpas bestämmelserna i sina nya lydelser. Vid bestämmande av det belopp som expansionsfonden högst får uppgå till tillämpas i fråga om återavsättningen 34 kap. 6 och 10 §§ i sina äldre lydelser och vid tillämpningen av 34 kap. 13 § tillämpas 50 kap. 5 § i sin äldre lydelse. Bestämmelsen i 34 kap. 13 § andra stycket tillämpas inte i fråga om återavsättning.
4. Bestämmelsen i 65 kap. 10 § i sin nya lydelse tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2012.
Senaste lydelse 2008:1343. 11
Senaste lydelse 2011:1271.
22.2¶Föörslag till lagg om ändringg i lagen (19994:1776) omm skaatt på energii
Härigenom fföreskrivs i frråga om lagen (1994:1776) om skatt på energi dels att 2 kaap. 12 §, 6 a kaap. 2 § och 9 kkap. 5 § ska hha följande lyddelse, dels att det i lagen ska innföras fem nya paragrafer, 7 kap. 3 a–3 d och
44 a §§, av följaande lydelse.
NNuvarande lyddelse Föreslagen lydeelse
2 kap..
12 §
Regeringen får i särskillda fall Regeringen fåR får i särskildaa fall hhelt eller delvvis medge bbefrielse hellt eller delviss medge beffrielse ffrån energiskaatt och koldioxxidskatt fråån energiskatt och koldioxiddskatt ppå på bränsle somm förbrukas inom
1. bränsle som framstäälls av pilotprojekt för teknisk utvecckling bbiomassa, elleer av mer miljövännliga produkteer.
2. annat bräänsle än som avses i 11, som förbrukkas inom pilottprojekt fför teknisk utveckling aav mer mmiljövänliga pprodukter.
Första styckket gäller ävenn om bränslett ingår som een beståndsdell i ett aannat bränsle.
6 a kapp.
2 §
Om råtalloljja förbrukas fför ändamål ssom anges i 11 § 9 b–11 mmedges bbefrielse från energiskatten med ett beloppp som motsvvarar 70 proceent av dden energiskaatt och 70 prrocent av denn koldioxidskkatt som tas ut på bbränsle enligt 2 kap. 1 § förrsta stycket 3 aa.
Om råtalloolja förbrukas för Om råtalloljO a förbrukas för äändamål somm anges i 1 § 9 a, änddamål som annges i 1 § 9 aa eller mmedges befrrielse från energi- 17 a, medges beefrielse från ennergisskatten med ett beloppp som skaatten med ett belopp som mmotsvarar 700 procent aav den mootsvarar 70 procent av den eenergiskatt ochh 100 procentt av den eneergiskatt och 1100 procent aav den kkoldioxidskattt som tas ut på kolldioxidskatt som tas uut på bbränsle enligtt 2 kap. 1 §§ första bräänsle enligt 22 kap. 1 § fförsta sstycket 3 a. styycket 3 a.
Om råtalloolja förbrukkas för
äändamål som anges i 1 §§ 17 a,
mmedges befrrielse från energisskatten med eett belopp som motssvarar 70 proocent av den energisskatt och 93 pprocent av dden kolddioxidskatt soom tas ut på bränsle
1 Senaste lydelse 22010:1824. 2 Senaste lydelse 22009:1495.
enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a. Om råtallolja förbrukas för ändamål som anges i 1 § 17 b, medges befrielse från energiskatten med ett belopp som motsvarar 6 procent av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a.
7 kap.
3 a § Om inte annat följer av 3 b–
3 d §§ får en skattskyldig göra avdrag för energiskatt med 100 procent och för koldioxidskatt med
100 procent på bränsle som den skattskyldige har förbrukat eller sålt som motorbränsle, upp till belopp som motsvarar skatten på den andel av motorbränslet som utgörs av beståndsdel som
framställts av biomassa.
Första stycket gäller endast om motorbränslet eller beståndsdelen omfattas av ett hållbarhetsbesked enligt 3 kap. 1 b § lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och
flytande biobränslen.
Första stycket gäller dock inte för biogas eller för den beståndsdel av motorbränsle enligt 2 kap. 1 § första stycket 1
eller 2 som utgörs av etanol.
3 b § Om ett bränsle som framställts av biomassa utgör ett bränsle som
avses i 2 kap. 1 § första stycket 1,
2 eller 3, får den skattskyldige under respektive redovisningsperiod endast göra avdrag enligt
3 a § för skatt som motsvarar skatten på den andel av motorbränsle som bränslet utgör och till den del som uppgår till högst 15 volymprocent av den totala mängd motorbränsle som detta bränsle ingår i och för vilket den skattskyldige ska redovisa
skatt under redovisningsperioden.
Med redovisningsperiod förstås här redovisningsperiod enligt
26 kap. 10 eller 17 § eller en 12
händelse enligt 26 kap. 8 § skatte-
3 c §
För bränsle som avses i 2 kap.
1 § första stycket 1 eller 2 och som den skattskyldige förbrukat eller sålt som motorbränsle får den skattskyldige göra avdrag för energiskatt med 89 procent och för koldioxidskatt med 100 procent på den andel av bränslet som utgörs av annan beståndsdel som framställts av biomassa än sådan som avses i 3 b §. Avdrag får dock under respektive redovisningsperiod endast göras för skatt motsvarande skatten på beståndsdelens andel av motorbränslet till den del som uppgår till högst
5 volymprocent av den totala mängd motorbränsle som avses i
2 kap. 1 § första stycket 1 och 2 och för vilket den skattskyldige ska redovisa skatt under redovisnings-
perioden.
Med redovisningsperiod förstås här period enligt 26 kap. 10 eller
17 § eller en händelse enligt
26 kap. 8 § skatteförfarandelagen
(2011:1244).
Första stycket gäller endast om motorbränslet eller beståndsdelen omfattas av ett hållbarhetsbesked enligt 3 kap. 1 b § lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och
flytande biobränslen.
Om beståndsdelen utgörs av etanol medges skattebefrielse enligt denna paragraf endast om den skattskyldige har framställt eller anskaffat denna etanol eller motsvarande mängd etanol, vilken vid import eller framställning inom EU har hänförts till KN-nr
2207 10 00 (odenaturerad etanol).
3 d §
För bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 och som den 13
skattskyldige förbrukat eller sålt som motorbränsle får den skattskyldige göra avdrag för energiskatt med 84 procent och för koldioxidskatt med 100 procent på den andel av bränslet som utgörs av annan beståndsdel som framställts av biomassa än sådan som avses i 3 b §. Avdrag får dock under respektive redovisningsperiod endast göras för skatt motsvarande skatten på beståndsdelens andel av motorbränslet till den del som uppgår till högst
5 volymprocent av den totala mängd motorbränsle som avses i
2 kap. 1 § första stycket 3 och för vilket den skattskyldige ska redovisa skatt under redovisnings-
perioden.
Med redovisningsperiod förstås här period enligt 26 kap. 10 eller
17 § eller en händelse enligt
26 kap. 8 § skatteförfarandelagen
(2011:1244).
Första stycket gäller endast om motorbränslet eller beståndsdelen omfattas av ett hållbarhetsbesked enligt 3 kap. 1 b § lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och
flytande biobränslen.
4 a § En skattskyldig som gör avdrag för skatt på bränsle enligt 3–4 §§ är skyldig att till regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer på begäran lämna de uppgifter som regeringen behöver för sin årliga rapportering till Europeiska kommissionen när det gäller frågan om huruvida det statliga stöd som genom avdraget ges för bränslet medför överkompensation i strid med reglerna om statligt stöd i fördraget om
Europeiska unionens funktionssätt.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer med-
delar närmare föreskrifter om 14
vilka uppgifter som ska lämnas.
9 kap.
5 §
Beskattningsmyndigheten Beskattningsmyndigheten medger, i den omfattning som medger, i den omfattning som anges i andra–fjärde styckena, efter anges i andra–fjärde styckena, efter ansökan återbetalning av skatt på ansökan återbetalning av skatt på elektrisk kraft och bränsle som elektrisk kraft och bränsle som förbrukats för framställning av förbrukats för framställning av värme som levererats för ändamål värme som levererats för ändamål som ger skattebefrielse enligt 6 a som ger skattebefrielse enligt 6 a kap. 1 § 1, 6, 9–11 eller 16 eller kap. 1 § 1, 6, 9 a, 9 b, 10, 11 eller enligt 11 kap. 9 § 2, 3 eller 5. 16 eller enligt 11 kap. 9 § 2, 3 eller
5. Återbetalning medges vid leverans för 1. tillverkningsprocessen i industriell verksamhet eller för yrkesmässig
jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet, för
a) elektrisk kraft med den del av energiskatten som överstiger 0,5 öre per kilowattimme,
b) råtallolja med ett energiskattebelopp som motsvarar 70 procent av den energiskatt och 70 procent av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 a,
c) andra bränslen än råtallolja med 70 procent av energiskatten och 70 procent av koldioxidskatten,
2. annat ändamål än som avses under 1, med hela energiskatten på elektrisk kraft och med hela energiskatten, koldioxidskatten och svavelskatten på bränsle.
Om leverans skett för tillverkningsprocessen i sådan industriell verksamhet som tillhör en verksamhetskategori som anges i bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG , senast ändrat genom Europaparlamentet och rådets direktiv 2009/29/EG , medges dock återbetalning enligt 1. andra stycket 1 b med ett energiskattebelopp som motsvarar
70 procent av den energiskatt och
3 Senaste lydelse 2009:1495. 4 EUT L 275, 25.10.2003, s. 32 (Celex 32003L0087). 5 EUT L 140, 5.6.2009, s. 63 (Celex 32009L0029).
100 procent av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle som avses i
2 kap. 1 § första stycket 3 a, och 2. andra stycket 1 c med
70 procent av energiskatten och
100 procent av koldioxidskatten. Om elektrisk kraft och ett eller flera bränslen förbrukas samtidigt för
denna värmeframställning, ska energislagen vid beräkning av återbetalningen fördelas genom proportionering i förhållande till respektive energislag. Dock får fördelningen mellan bränslena väljas fritt. Motsvarande gäller för värme som har levererats från kraftvärmeproduktion.
För bensin och bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b medges inte någon återbetalning av skatt enligt denna paragraf.
Har beslut om preliminär skattesats meddelats enligt 9 kap. 9 b § medges återbetalning enligt den lägre koldioxidskattesats eller, beträffande råtallolja, energiskattesats som följer av beslutet.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför
sig till tiden före ikraftträdandet.
3. För avdrag för energi- och koldioxidskatt enligt 7 kap. 3 c § på bränsle motsvarande beståndsdel framställd av biomassa medges befrielsen upp till fem volymprocent per redovisningsperiod beräknad utifrån beståndsdelar i bränsle för vilka skattskyldighet och redovisningsskyldighet inträtt efter årsskiftet.
22.3¶Föörslag till lagg om ändringg i socialavggiftslagen (20000:980)
Härigenom fföreskrivs i frråga om sociallavgiftslagen ((2000:980) dels att 3 kapap. 19 § ska uppphöra att gällla, dels att 3 kapap. 18 § ska haa följande lydeelse.
NNuvarande lyddelse Föreslagen lydeelse
3 kap..
18 §
Vid beräknning av egenaavgifter VVid beräkningg av egenavvgifter sska, efterr begärann i skaa avdrag görass med 5 proceent av inkomstdeklarrationen, avdrag avggiftsunderlageet, dock högstt med ggöras med 5 procennt av 10 000 kronor peer år. aavgiftsunderlaaget, dock höggst med 110 000 kronorr per år.
Första styckket gäller bara
1. till den ddel avgiftsundderlaget utgörrs av avgiftsppliktig inkommst av nnäringsverksammhet,
2. om den ddel av avgifttsunder- 22. om den deel av avgiftsuunderlaget som utggörs av avgifttspliktig lagget som utgörrs av avgiftsppliktig inkomst av näringsverkksamhet inkkomst av näringsverksaamhet ööverstiger 40 0000 kronor, öveerstiger 40 0000 kronor, och
3. om den avgiftsskyldiige vid 33. om den avvgiftsskyldigee vid ingången av beskattningsååret har inggången av beeskattningsåreet har ffyllt 26 men inte 65 år ooch inte fyllt 26 men innte 65 år ochh inte bbara ska betaala ålderspenssionsav- barra ska betala ålderspensioonsavggiften enligt 166 §, och gifften enligt 16 §§.
4. om avdraaget uppfyllerr villkorren för att utggöra stöd av mindre bbetydelse enliggt – kommissioonens föroordning ((EG) nr 1998/2006 av den
115 december 2006 om ttillämpnningen av arttiklarna 87 occh 88 i ffördraget på sstöd av mindrre bety-
ddelse,
– kommissioonens föroordning ((EG) nr 875/2/2007 av den 24 juli
22007 om tilläämpningen avv artikllarna 87 och 888 i EG-fördrraget på sstöd av minddre betydelsee inom ffiskerisektorn och om ändrdring av fförordning nr 1860/2004, elller – kommissioonens föroordning ((EG) nr 1535/2007 av den
1 Senaste lydelse aav 3 kap. 19 § 20010:436. 2 Senaste lydelse 22011:1257.
20 december 2007 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på stöd av mindre betydelse inom sektorn för pro-
duktion av jordbruksprodukter.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013 och tillämpas första gången i fråga om självdeklarationen vid 2013 års taxering.
22.4¶Föörslag till lagg om ändringg i vägtrafikkskattelagen (20006:227)
Härigenom fföreskrivs att 2 kap. 11 a § vägtrafikskatttelagen (20066:227) sska ha följandee lydelse.
NNuvarande lyddelse Föreslagen lydeelse
2 kap.
11 a §
Fordonsskattt ska inte bettalas för Fordonsskatt sF ska inte betallas för ppersonbil klasss I för den tiid under perrsonbil, lätt laastbil och lättt buss dde fem förstta åren från det att förr den tid underr de fem förstta åren ffordonet blirr skattepliktigt för fråån det att bileen blir skatteppliktig fförsta gången som bilen uuppfyller förr första gånggen som bileen är kkraven i Euroopaparlamenttets och klaassificerad i uutsläppsklass enligt rrådets förordning (EGG) nr 30 eller 32 § avgasreningsslagen 7715/2007 av dden 20 juni 22007 om (20011:318), om
tytypgodkännande av motoorfordon mmed avseende på utsläpp frrån lätta ppersonbilar ooch lätta nytttofordon ((Euro 5 ochh Euro 6) ooch om ttillgång till informatioon om rreparation ochh underhåll avv fordon eeller kraven ii miljöklass EEl enligt bbilaga 1 till laagen (2001:10080) om mmotorfordons avgasreninng och mmotorbränslenn eller är klassificcerad i utsläpppsklassen EEl enligt
aavgasreningslaagen (2011:3118), och
1. enligt upppgift i väägtrafik- 1.1 bilens kolldioxidutsläppp vid rregistret släppper ut högst 1220 gram blaandad körningng enligt upppgift i kkoldioxid per kilometeer vid väggtrafikregistreet inte överrstiger bblandad körnning, om bilen är dett i andra styccket angivna hhögsta uutrustad med tteknik för drifft endast tilllåtna koldioxxidutsläppet ii förmmed bensin eller för drrift med hålllande till bileens vikt, och
bbensin i kombination med
eelektricitet fråån batterier,
2. enligt upppgift i väägtrafik- 2. 2 bilen vid framdrivningg inte rregistret släppper ut högst 1220 gram förrbrukar mer eelektrisk enerrgi än kkoldioxid per kilometeer vid 37 kilowattimmmar per 100 kilobblandad körnning, om bilen är meeter om bilenn är klassificeerad i uutrustad med tteknik för drifft endast utssläppsklass LLaddhybrid, enligt mmed dieseloljaa eller för drrift med 32 § 3 avgasreniingslagen, elller
ddieselolja i kombinationn med
eelektricitet fråån batterier,
3. enligt upppgift i väägtrafik- 3.3 bilen vid framdrivningg inte rregistret har een bränsleförbbrukning förrbrukar mer eelektrisk enerrgi än
1 Senaste lydelse 22011:478.
som inte överstiger 9,2 liter bensin vad som anges i 2, om bilen är per 100 kilometer vid blandad klassificerad i utsläppsklass El körning, om bilen är utrustad med enligt 32 § 1 avgasreningslagen. teknik för drift, helt eller delvis,
med annat bränsle än bensin eller gasol, eller för drift, helt eller delvis, med annat bränsle än bensin eller gasol i kombination
med elektricitet från batterier,
4. enligt uppgift i vägtrafik-
registret har en bränsleförbrukning som inte överstiger 9,7 kubikmeter gas per 100 kilometer vid blandad körning, om bilen är utrustad med styrd tändning och med teknik för drift, helt eller delvis, med annat bränsle än bensin eller gasol, eller är utrustad med styrd tändning för drift, helt eller delvis, med annat bränsle än bensin eller gasol i kombination med elektricitet från batterier, eller
5. enligt uppgift från bilens
tillverkare eller generalagent inte förbrukar mer elektrisk energi än
37 kilowattimmar per 100 kilometer vid framförande, om
bilen är indelad i Miljöklass El.
En automatväxlad personbil Det högsta tillåtna koldioxid-
uppfyller kraven i första stycket 3 utsläppet angivet i gram koldioxid eller 4, om den förutom trans- per kilometer i förhållande till missionen och de komponenter som bilens vikt bestäms av följande hör till transmissionen, är lik- beräkning; värdig med en manuellt växlad bil 1. bilens tjänstevikt enligt uppgift som omfattas av någon av de i vägtrafikregistret angivet i kilopunkterna. gram minskas med 1372,
2. differensen enligt 1 multipliceras med 0,0457, och 3. produkten enligt 2 adderas med 95, eller med 150 om bilen är utrustad med teknik för drift med etanolbränsle eller annat gas-
bränsle än gasol.
Om det i vägtrafikregistret finns flera uppgifter om bilens koldioxidutsläpp vid blandad körning, ska vid tillämpning av första stycket den uppgift användas som anges för drift med etanolbränsle eller
gasbränsle.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för personbilar som blivit skattepliktiga för första gången före lagens ikraftträdande.
22.5¶Föörslag till lagg om ändringg i lagen (20009:1496) omm ändring i lagenn (1994:1776) om skatt på energi
Härigenom föreskrivs attt 6 a kap. 1 § lagen (1994:1776) om skkatt på eenergi i ställeet för dess lyddelse enligt lagen (2009:1496) om änddring i nnämnda lag skka ha följande lydelse.
Lydeelse enligt SFSS 2009:1496
6 a kapp.
1 § Bränsle somm används för nedan angivnna ändamål, i förekommandde fall mmed undantag för vissa brännsleslag, ska hhelt eller delvvis befrias frånn skatt eenligt följandee, om inte annat anges.
ÄÄndamål BBränsle som Befrielse BBefrielse Befrfrielse
innte ger från frrån kol- frånn beefrielse energi- diioxid- svavvel-
skatt skkatt skattt
––– – – – – – –– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –– – – – – – – –– – –
117. Om skattebefrrielse inte RRåtallolja och fföljer av tidigare ppunkter, brränsle som fförbrukning för frramställning avvses i 2 kap. aav värme i en anlääggning för 1 § första vvilken utsläppsrättter ska sttycket 3 b ööverlämnas enligtt 6 kap. 1 § laagen om handel mmed uutsläppsrätter
aa) i kraftvärmeprooduktion 70 procent 933 procent –
bb) i annan värmepproduktion – 6 procent –
Föreslagen lydelse
6 a kap.
1 § Bränsle som används för nedan angivna ändamål, i förekommande fall med undantag för vissa bränsleslag, ska helt eller delvis befrias från skatt enligt följande, om inte annat anges.
Ändamål Bränsle som Befrielse Befrielse Befrielse
inte ger från från kol- från befrielse energi- dioxid- svavel-
skatt skatt skatt
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
17. Om skattebefrielse inte Råtallolja och följer av tidigare punkter, bränsle som förbrukning för framställning avses i 2 kap. av värme i en anläggning för 1 § första vilken utsläppsrätter ska stycket 3 b överlämnas enligt 6 kap. 1 § lagen om handel med utsläppsrätter
a) i kraftvärmeproduktion 70 procent 100 –
procent
b) i annan värmeproduktion – 6 procent –
22.6¶Föörslag till lagg om ändringg i lagen (20009:1497) omm ändring i lagenn (1994:1776) om skatt på energi
Härigenom föreskrivs att 6 a kap. 1 och 2 §§ samt 99 kap. 5 § lageen om sskatt på energgi i stället förr deras lydelsse enligt lageen (2009:14977) om äändring i nämnnda lag ska haa följande lydeelse.
Lydelsse enligt SFS 22009:1497
6 a kapp.
1 § Bränsle somm används för nedan angivnna ändamål, i förekommandde fall mmed undantag för vissa brännsleslag, ska hhelt eller delvvis befrias frånn skatt eenligt följandee, om inte annat anges.
ÄÄndamål BBränsle som Befrielse BBefrielse Befrfrielse
innte ger från frrån kol- frånn beefrielse energi- diioxid- svavvel-
skatt skkatt skattt
––– – – – – – –– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –– – – – – – – –– – –
117. Om skattebefrrielse inte RRåtallolja och fföljer av tidigare ppunkter, brränsle som fförbrukning för frramställning avvses i 2 kap. aav värme i en anlääggning för 1 § första vvilken utsläppsrättter ska sttycket 3 b ööverlämnas enligtt 6 kap. 1 § laagen om handel mmed uutsläppsrätter
aa) i kraftvärmeprooduktion 70 procent 933 procent –
bb) i annan värmepproduktion – 6 procent –
Föreslagen lydelse
6 a kap.
1 § Bränsle som används för nedan angivna ändamål, i förekommande fall med undantag för vissa bränsleslag, ska helt eller delvis befrias från skatt enligt följande, om inte annat anges.
Ändamål Bränsle som Befrielse Befrielse Befrielse
inte ger från från kol- från befrielse energi- dioxid- svavel-
skatt skatt skatt
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
17. Om skattebefrielse inte Råtallolja och följer av tidigare punkter, bränsle som förbrukning för framställning avses i 2 kap. av värme i en anläggning för 1 § första vilken utsläppsrätter ska stycket 3 b överlämnas enligt 6 kap. 1 § lagen om handel med utsläppsrätter
a) i kraftvärmeproduktion 70 procent 100 –
procent
b) i annan värmeproduktion – 6 procent –
6 a kap.
2 §
Om råtallolja förbrukas för ändamål som anges i 1 § 9 b–11 medges befrielse från energiskatten med ett belopp som motsvarar 70 procent av den energiskatt och 40 procent av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a.
Om råtallolja förbrukas för Om råtallolja förbrukas för
| Lydelse enligt SFS 2009:1497 | Föreslagen lydelse |
|---|---|
| ändamål som anges i 1 § 9 a, medges befrielse från energi- | ändamål som anges i 1 § 9 a eller 17 a, medges befrielse från energi- |
skatten med ett belopp som skatten med ett belopp som motsvarar 70 procent av den motsvarar 70 procent av den
| energiskatt och 100 procent av den | energiskatt och 100 procent av den |
koldioxidskatt som tas ut på koldioxidskatt som tas ut på
| bränsle enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a. | bränsle enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a. |
Om råtallolja förbrukas för
ändamål som anges i 1 § 17 a,
medges befrielse från energiskatten med ett belopp som motsvarar 70 procent av den energiskatt och 93 procent av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle
enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a.
Om råtallolja förbrukas för ändamål som anges i 1 § 17 b, medges befrielse från energiskatten med ett belopp som motsvarar 6 procent av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a.
9 kap.
5 §
Beskattningsmyndigheten Beskattningsmyndigheten medger, i den omfattning som medger, i den omfattning som anges i andra–fjärde styckena, efter anges i andra–fjärde styckena, efter ansökan återbetalning av skatt på ansökan återbetalning av skatt på elektrisk kraft och bränsle som elektrisk kraft och bränsle som förbrukats för framställning av förbrukats för framställning av värme som levererats för ändamål värme som levererats för ändamål som ger skattebefrielse enligt 6 a som ger skattebefrielse enligt 6 a kap. 1 § 1, 6, 9–11 eller 16 eller kap. 1 § 1, 6, 9 a, 9 b, 10, 11 eller enligt 11 kap. 9 § 2, 3 eller 5. 16 eller enligt 11 kap. 9 § 2, 3 eller
5. Återbetalning medges vid leverans för 1. tillverkningsprocessen i industriell verksamhet eller för yrkesmässig
jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet, för
a) elektrisk kraft med den del av energiskatten som överstiger 0,5 öre per kilowattimme,
b) råtallolja med ett energiskattebelopp som motsvarar 70 procent av den energiskatt och 40 procent av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 a,
c) andra bränslen än råtallolja med 70 procent av energiskatten och 40 procent av koldioxidskatten,
2. annat ändamål än som avses under 1, med hela energiskatten på elektrisk kraft och med hela energiskatten, koldioxidskatten och svavelskatten på bränsle.
Om leverans skett för tillverkningsprocessen i sådan industriell verksamhet som tillhör en verksamhetskategori som anges i bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG , senast ändrat genom Europaparlamentet och rådets direktiv 2009/29/EG , medges dock återbetalning enligt 1. andra stycket 1 b med ett energiskattebelopp som motsvarar
1 EUT L 275, 25.10.2003, s. 32 (Celex 32003L0087). 2 EUT L 140, 5.6.2009, s. 63 (Celex 32009L0029).
70 procent av den energiskatt och
100 procent av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle som avses i
2 kap. 1 § första stycket 3 a, och 2. andra stycket 1 c med
70 procent av energiskatten och
100 procent av koldioxidskatten. Om elektrisk kraft och ett eller flera bränslen förbrukas samtidigt för
denna värmeframställning, ska energislagen vid beräkning av återbetalningen fördelas genom proportionering i förhållande till respektive energislag. Dock får fördelningen mellan bränslena väljas fritt. Motsvarande gäller för värme som har levererats från kraftvärmeproduktion.
För bensin och bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b medges inte någon återbetalning av skatt enligt denna paragraf.
22.7¶Föörslag till lagg om ändringg i skatteförffarandelagenn (20011:1244)
Härigenom fföreskrivs i frråga om skatteeförfarandelaggen (2011:12444) dels att 31 kkap. 26 § ska uupphöra att gäälla, dels att 58 kkap. 2 § ska haa följande lydeelse,
dels att punkkt 22 i ikrafttrrädande- och öövergångsbesttämmelserna sska ha fföljande lydelsse.
NNuvarande lyddelse Föreslagen lydeelse
58 kap.
2 § OOm säkerhett ska ställaas, ska Omm säkerhet ska ställas, ska sstorleken besttämmas till summan stoorleken bestämmmas till summman aav företagets obetalda innkomst- av företagets oobetalda inkoomstsskatt för nnärmast föreegående skaatt för närrmast föregåående bbeskattningsårr och 26,3 proocent av besskattningsår ooch 25,3 proceent av ddet överskott som har redoovisats i dett överskott soom har redoviisats i sskalbolagsdekklarationen. II fråga skaalbolagsdeklarrationen. I fråga oom svenska handelsbolag och i omm svenska haandelsbolag ooch i uutlandet deläägarbeskattadee juri- utlaandet delägaarbeskattade juriddiska personerr ska säkerhetten bara disska personer sska säkerhetenn bara aavse överskoottet i skallbolags- avsse överskotttet i skalboolagsddeklarationen. dekklarationen.
Om en fysissk person har förvärvat en andel i ett svvenskt handelssbolag eeller i en i uutlandet deläggarbeskattad juuridisk personn, ska säkerhhetens sstorlek bestämmmas till 40 prrocent av överrskottet.
Om flera skkalbolagsdeklaarationer lämnnas, ska komppletterande säkkerhet sställas för denn ökning av ööverskottet somm redovisas ii förhållande ttill en tidigare deklarration.
22. Lagen (22001:1227) omm självdeklaraationer och koontrolluppgifter ska uupphöra att gäälla vid utgånggen av 2011. Den upphävdda lagen gällerr dock ffortfarande förr 2013 och tiddigare års taxeringar.
Överklaganddeförbudet i 19 kap. 3 § den upphävdda lagen gälleer inte vvitesföreläggaanden som meddelas efter utgånången av 2011. VVitesföreläggaanden som meddelas efter den tidpunkten gäller oomedelbart.
Den som fööre utgången av 2012 har gett in en skkriftlig förbinndelse eenligt 13 kap. 1 § lagen omm självdeklaraationer och koontrolluppgifteer ska vvid ingången aav 2013 även anses ha gettt in en förbinddelse enligt 233 kap. 55 §.
Den som förre utgången aav 2012 har geett in ett åtagaande enligt 133 kap. 22 § lagen om självdeklaratiioner och konntrolluppgifterr ska vid ingången aav 2013 även aanses ha gett iin ett åtagandee enligt 23 kapp. 6 §.
SSkyldigheten aatt lämna upppgifter enlligt 3 kap. 117 a § lagenn om sjäälvdeklarationner och konntroll-
uppgifter gäller inte vid 2013 års
taxering.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013.
2. Bestämmelserna i 58 kap. 2 § i sin nya lydelse tillämpas i fråga om avyttringar av andelar i skalbolag som sker efter utgången av 2012. Om skalbolagsdeklarationen till någon del avser tid före ikraftträdandet, ska dock vid beräkningen av säkerhetens storlek enligt 58 kap. 2 § andra stycket procenttalet 26,3 användas i stället för 25,3. Äldre bestämmelser i 58 kap. 2 § gäller i fråga om avyttringar som har skett före ikraftträdandet.
33¶Ärrendet ochh dess bereedning
IInför arbetet mmed budgetprropositionen fför 2013 är ddet angeläget att de sskattefrågor soom aktualiseras i regeringeens arbete på olika områdeen kan bberedas genomm remitteringg av olika förrslag och gennom granskninng av LLagrådet. För att möjliggörra en samlad bbehandling avv skatteförslagg med bbudgeteffekterr i budgetproppositionen förr 2013 har Fiinansdepartemmentet uunder våren 22012 remitterrat en promemmoria med olika förslag, Vissa sskattefrågor innför budgetproopositionen föör 2013. Av dde förslag somm finns i promemoriann bedöms att dde förslag somm rör nedanståående frågor kkräver LLagrådets grannskning:
• Sännkt bolagsskattt • Sännkt expansionssfondsskatt • Förrenklade reglerr vid nedsättnning av egenavvgifter • Frammtida hanterinng av ekonommiska styrmedeel för biodrivmmedel
• Sloppad koldioxiddskatt för visss värmeprodduktion inom EU:s
systtem för handeel med utsläpppsrätter
• Beffrielse från fordonsskatt för nya bbilar med bättre
miljjöegenskaper
PPromemorianss lagförslag i oovan angivna delar finns i bbilaga 1. Försslagen hhar remissbehhandlats. En förteckning över remissininstanserna fiinns i bbilaga 2. Remmissyttrandenaa och en sammmanställning aav yttrandenaa finns tillgängliga i FFinansdepartemmentet (dnr Fi2012/1668).
Om förslaggen kommer att presenterras i budgetppropositionenn som fförslag inför bbudgetåret 20013, och i vilkken omfattninng och med vvilken ddimensionerinng så kommerr att ske, blir bberoende av dde bedömninggar av ddet ekonomiskka läget, reformmutrymmet och finansierinngsbehoven saamt de pprioriteringar som regeringeen kommer attt göra i det sslutliga arbetet med bbudgetproposiitionen efter soommaren 2012.
44¶Diirekt skatt
44.1¶Säänkt bolagsskkatt
44.1.1 Baakgrund
GGällande rätt
JJuridiska persooner betalar innte kommunall inkomstskattt utan endast sstatlig inkomstskatt. Skattesatsen regleras i 655 kap. 10 § iinkomstskatteelagen ((1999:1229), fförkortad IL, ooch uppgår seedan 2009 till 26,3 procent ((prop. 22008/09:65, bbet. 2008/09:SSkU19, SFS 22008:1343). SSenaste sänknningen ddessförinnan vvar 1993, då skattesatsen sänktes från 30 till 28 proocent. MMed juridiskaa personer avvses vid inkoomstbeskattniningen inte svvenska ddödsbon eller handelsbolag..
Den svenska bolagsskatten i ett internationellt perspektiv
I början av 1990-talet hade Sverige ett av OECD-världens mest konkurrenskraftiga bolagsskattesystem. Även så sent som 2002, före EUutvidgningen, var de svenska reglerna konkurrenskraftiga sett ur ett EUperspektiv. Därefter har nya medlemsstater tillkommit och flera av dessa har valt att ha en betydligt lägre bolagsskattesats än genomsnittet för de äldre medlemsstaterna. Men också i den senare gruppen har sänkningar av skattesatsen genomförts. En sammanfattande bild av förändringarna av bolagsskattesatserna i EU finns i tabell 1.
Tabell 1. Förändringar av bolagsskattesatser i EU:s medlemsländer mellan åren 2000-2012
Land Bolagsskattesats (%) Reformår Förändring
(senaste 2000–2012 i
steget, om inte procent-
annat anges) enheter Belgien 40,2 till 34,25 till 35,5 (för 2003 -6,2
vinster upp till 322 500
euro)
| Bulgarien | 32,5 till 10 (fem steg) | 2007 | -22,5 |
| Cypern | 29 till 10 (tre steg) | 2005 | -19,0 |
| Danmark | 32 till 25 (tre steg) | 2007 | -7,0 |
| Estland* | 26 till 21 (fyra steg) | 2008 | -5,0 |
| Finland | 29 till 24,5 (två steg) | 2005, 2012 | -4,5 |
| Frankrike | 37,8 till 34,4 (två steg) | 2006 | -3,4 |
| Grekland | 40 till 20 (sju steg) | 2012 | -20,0 |
| Irland | 24 till 12,5 (tre steg) | 2003 | -11,5 |
| Italien | 41,3 till 31,4 (fyra steg) 2008 | -9,9 | |
| Lettland | 25 till 15 (tre steg) | 2004 | -10,0 |
| Litauen | 24 till 15 i ett steg, därefter 2002, upp till som mest 20, sedan höjningar och åter ner till 15 | sänkningar | -9,0 |
2006-2009.
Senaste
ändring 2010. Luxemburg 37,5 till 28,6 (tre steg) 2011 -8,7
därefter upp till 28,8 Malta 35 Uppgift +/- 0,0
saknas Nederländerna 35 till 25,0 (20 för 2011 -10,0
vinster upp till 200000
euro) (fem steg) Polen 30 till 19 (tre steg) 2004 -11,0 Portugal* 35,2 till 26,5 (tre steg), 2000-2007, -6,2
därefter upp till 29,0 höjning 2010 Rumänien 25 till 16 2005 -9,0
| Slovakien | 29 till 19 (två steg) | 2004 | -10,0 |
| Slovenien | 25 till 20 (fyra steg) | 2010 | -5,0 |
| Spanien* | 35 till 30 (två steg) | 2008 | -5,0 |
| Storbritannien* 30 till 26; den ”allmänna” 2009, 2011 | -4,0 |
bolagsskattesatsen har ändrats i två steg. (För vinster upp till 1 500 000 £ går skattesatsen från 20 till 26. Därefter är den konstant 26.) Tjeckien 31 till 19 (sex steg) 2010 -12,0
Tyskland 38,7 till 29,8 2008 -8,9 Ungern* 19,6 till som lägst 17,5 2010 +1,0 (2005), därefter höjning till 21,3 (2007) och sänkning till 20,6 Österrike 34 till 25 2005 -9,0
Källor: Eurostat, European Commission; Taxation trends in the European Union 2011 edition, IBFD. * Estland: Sänkning till 20 procent aviserad fr.o.m. 1 januari 2015. Skattesatsen avser utdelade vinster. Skatten på behållna vinster är 0. Portugal: Fr.o.m. 2012 har inhemska företag ett påslag på 3 procent på vinster mellan 1,5– 10 miljoner euro. För vinster därutöver är påslaget 5 procent. Spanien: För företag med omsättning som inte överstiger 10 miljoner euro är skatten på vinster upp till 300 000 euro 25 procent. Vinster därutöver beskattas med 30 procent. För små och medelstora företag är motsvarande skattesatser 20 procent respektive 25 procent. Storbritannien: I budgeten för 2012 föreslås att den ”allmänna” bolagsskattesatsen under 2012 respektive 2013 sänks till 24 respektive 23 procent. Dessutom aviseras att det i budgeten för 2013 kommer att föreslås en sänkning av skattesatsen till 22 procent under 2014. Ungern: Fr.o.m. den 1 juli 2010 är bolagsskatten progressiv. Upp till 500 miljoner ungerska forinter (ca 14,5 miljoner kronor) är skattesatsen 10 procent. Fram till den 1 januari 2011 var gränsbeloppet 250 miljoner ungerska forinter.
Det finns alltså en tydlig internationell utveckling mot lägre bolagsskattesatser. Forskare som studerat frågan anser att skattekonkurrens
inom bolagsbeskattningens område är en realitet som pågått i flera år. De anser att även om konkurrens eventuellt förekommer inom flera skatteområden är den tydligast vad gäller bolagsskatten, där skattebasens rörlighet anses vara störst. I uppdraget till den företagsskattekommitté som regeringen beslutade om i januari 2011 (dir. 2011:1) ingår att se över bolagsskattebasen i syfte att finansiera sänkningar av de skatter som betalas av bolagssektorn. Förutsättningarna för den översynen ändras inte om bolagsskattesatsen skulle sänkas dessförinnan. Den nominella bolagsskattesatsen är ekonomiskt betydelsefull i fyra olika avseenden:
Se t.ex. Devereux, Lockwood och Redoano, ”Do countries compete over taxes?”, Journal of Public Economics 92, s. 1210–1235, 2008.
– Bolagsskattesatsen påverkar multinationella företag i deras
investerings- och lokaliseringsbeslut genom att den inverkar på den genomsnittliga skattebelastningen för exempelvis ett dotterbolag i ett visst land.
– Bolagsskattesatsen är betydelsefull för var företag väljer att redovisa
och beskatta sin vinst – och därmed för storleken på svensk skattebas. – Bolagsskattesatsen är en av flera viktiga faktorer som påverkar
företagens kapitalkostnad för investeringar. En sänkt kapitalkostnad innebär att fler investeringar blir lönsamma.
– Bolagsskattesatsen har genom sin inverkan på företagens lokalise-
rings- och investeringsbeslut betydelse för produktion och
sysselsättning i Sverige.
Bolagsskattesatsens effekt på de multinationella företagens investerings-
och lokaliseringsbeslut
Enligt teorin för ny ekonomisk geografi är det lönsamt för företag att etablera sig i närheten av konsumenter och leverantörer. Dessa marknadsnära platser drar till sig företag som efterfrågar arbetskraft och kapital. Detta ökar marknadens storlek och gör en region än mer attraktiv för nyetableringar, eftersom produktion och investeringar i centralt belägna regioner eller länder är förenade med tilltagande skalavkastning. I ett europeiskt perspektiv utgörs dessa centralt belägna regioner eller länder i första hand av det industriella centrat i Mellaneuropa, t.ex. Frankrike, Tyskland och Beneluxländerna.
Företagens produktions- och investeringsbeslut påverkas emellertid också av vinsten efter bolagsskatt. För länder som inte geografiskt tillhör centralt belägna regioner blir därmed bolagsskatten ett potentiellt viktigt instrument för att påverka företagen i deras lokaliserings- och investeringsbeslut. I vissa modeller för ekonomisk geografi är skatternas effekt på företagens lokaliseringsbeslut icke-linjär, vilket innebär att den relativa skatten kan höjas till en viss nivå utan att ha någon effekt på företagens investeringsbeslut. Då skatten höjs över en kritisk nivå kan det dock leda till betydande lokaliseringseffekter då investeringar på en alternativ marknad kommer att bli mer lönsamma. Som en följd av detta kommer kapital och arbete att omlokaliseras till denna alternativa marknad. Vid en hög ekonomisk integration (som är fallet inom EU) – och vid en given relativ skattenivå – ökar enligt dessa modeller sannolikheten för en total omlokalisering av produktionen när handelskostnaden sänks marginellt. I Sveriges fall skulle det kunna innebära att produktionen riskerar att omlokaliseras till Europas mer centralt belägna länder när den ekonomiska integrationen inom EU tilltar samtidigt som den svenska bolagsskattenivån är oförändrad.
Bolagsskatten är dock inte den enda faktorn bakom beslut om företags investeringar och lokalisering, utan även andra förhållanden som arbetsmarknadsregleringar, administrativ börda, arbetskraftskostnader,
2 Se t.ex. Krugman, ”Increasing returns and economic geography”, Journal of Political Economy 99, s. 483–499, 1991.
tillgången till välutbildad arbetskraft, infrastruktur, öppenhet, institutioner, m.m. spelar en roll.
Bolagsskattesatsens effekt på redovisade vinster
Utöver effekter på lokalisering av företag och investeringar kan skattereglerna påverka i vilket land ett företag väljer att redovisa sina vinster, antingen genom vinstöverföringar eller genom internprissättning. En sänkt bolagsskatt ökar incitamenten för företagen att beskatta sin vinst i Sverige – svensk skattebas värnas därmed. Den skattesatsnivå som maximerar skatteintäkterna är dessutom relativt sett lägre för små öppna ekonomier som den svenska.
Bolagsskattesatsens effekt på företagens kapitalkostnad och marginella
nyinvesteringar
Den nominella skattesatsen är en av de faktorer som vid sidan av skattemässiga avskrivningsregler och behandlingen av finansiella kostnader påverkar företagens kapitalkostnad. Kapitalkostnaden utgör avkastningskravet före skatt på en nyinvestering i företaget. En förändring av kapitalkostnaden påverkar det optimala kapitalbeståndet i företagen och därmed nivån på bruttoinvesteringarna. En sänkning av bolagsskattesatsen sänker kapitalkostnaden, men denna effekt motverkas till viss del av att det skattemässiga värdet av ränteavdragen minskar, vilket höjer avkastningskravet på lånefinansierade investeringar. Avgörande för genomslaget av en skattesatssänkning är hur företagen finansierar den marginella investeringen. Om finansieringen sker med egna medel, dvs. med i bolagen kvarhållna vinster, ger en skattesatssänkning större effekt på kapitalkostnaden än om investeringen finansieras med främmande kapital, dvs. lån.
Bolagsskattesatsens betydelse för produktion och sysselsättning
Det finns för närvarande ett fåtal studier som analyserar vilken effekt bolagsskattesatsen kan ha på BNP och sysselsättning, vilket innebär att de resultat som presenteras i det följande bör tolkas med försiktighet.
Den nominella bolagsskattesatsen påverkar alltså företagens kapitalkostnad, kapitalbestånd och bruttoinvesteringar, vilket i sin tur kan påverka den aggregerade produktionsnivån. I en studie av Lee och Gordon görs gällande att en sänkning av den nominella bolagsskatten med en procentenhet skulle öka den årliga tillväxttakten i BNP per capita med 0,1–0,2 procentenheter. Detta förklaras med att en lägre bolagsskatt ökar investeringarna genom en sänkt kapitalkostnad, något som i sin tur
3 Se Clausing, ”Corporate tax revenues in OECD countries”, International Tax and Public Finance 14, s.115–133, 2007. 4 ”Tax structure and economic growth”, Journal of Public Economics 89, s. 1027–1043, 2005.
öökar den agggregerade prroduktionsnivvån. En höjdd produktionnsnivå fförväntas leda till lägre arbeetslöshet.
OECD ranggordnar skatteer ur ett tillvääxtperspektiv och hävdar att en ssänkt bolagsskkatt är den åtggärd som har störst positiv effekt på BNNP per ccapita, följt av sänkt innkomstskatt ooch sänkta konsumtions-- och eegendomsskattter. Sänkt bolagsskatt, som finanssieras med höjda kkonsumtions- och egendommsskatter, ökkar enligt OEECD:s bedömmning BBNP per capiita nästan dubbbelt så myckket som sänktt inkomstskattt, och öökar framföralllt produktivitteten i tillväxtssektorer.
Peter Birch Sørensen harr i en ESO-rappport föreslaagit att den svvenska bbolagsskatten skulle kunna sänkas som en tillväxtbefräämjande åtgärrd och aatt företag veerksamma i SSverige skullee kunna få ggöra avdrag fför en bberäknad normmalavkastningg på eget kapittal, på samma sätt som mann i dag ffår dra av låneräntor från bbeskattningsbaara vinster. Sådana förändrringar sskulle, enligt Sørensen, eliiminera dagenns skattemässsiga diskriminnering aav finansierinng med eget kkapital och ppå så vis ge een större finaansiell sstabilitet. Enliigt rapporten skulle en sännkt och mer eenhetlig bolaggsskatt ddessutom förbbättra investerringar, tillväxxt och reallöneer, där effektten på rreallönerna eefter skatt i sin tur fraamkallar possitiva effekteer på aarbetsutbud, syysselsättning ooch välfärd.
44.1.2 Övverväganden och förslag
Regeringenss förslag: Innkomstskatten för juridiskaa personer säänks med en proccentenhet frånn 26,3 procennt till 25,3 prrocent. Ändrinngen träder i kraftt den 1 januarri 2013. Den llägre skattesaatsen tillämpass för beskattningsåår som börjar den 1 januari 2013 eller däärefter.
Promemoriians förslag: ÖÖverensstämmmer med regerringens. Remissinstaanserna: Majjoriteten av de remissinstannser som har yttrat
ssig i frågan ttillstyrker elleer har inget aatt erinra mott förslaget. LLandsoorganisationenn (LO) avstyrker förslaaget medan Företagarnaa och LLantbrukarnass Riksförbundd (LRF) anserr att det vore mer prioriterrat att ssänka arbetsgiivaravgifternaa.
Flera av dee remissinstannser som ställler sig bakomm förslaget taar upp bbehovet av att bevaraa de svenska företagenns internatioonella kkonkurrenskraaft och behoveet av att värnaa den svenska bolagsskattebbasen. DDit hör Mynndigheten för utländska iinvesteringar i Sverige (I(Invest SSweden), EExportkreditnäämnden, KKonjunkturinsttitutet, Juridiska ffakulteten vid Uppsala Uniiversitet, Bolaagsverket, FAAR, Finansbollagens fförening, Fonndbolagens föörening, Svennsk Energi, SSvensk Fjärrvvärme, SSveriges Reedovisningskoonsulters FFörbund occh Näringsslivets sskattedelegatioon, med vilken Svvensk Förssäkring, Svvenska BBankföreningeen och Svenskkt Näringsliv instämmer. EEnligt Företaggarna
5
Se L. Bettendoorf, A. van der Horst och R. DDe Mooij, ”Corprporate Tax Policy and UUnemployment iin Europe: An Applied Generaal Equilibrium Analysis”, The World EEconomy 32, s. 13319–1347, 2009. 6 ”Tax and econommic growth”, ECOO/CPE/WP1(20008)4, 2008. 7 2010:4 Swedish Tax Policy: Receent Trends and Fuuture Challenges.
är sänkt bolagsskatt inte den högst prioriterade skattesänkningen för små företag och det är där tillväxten sker. Om regeringen vill gynna tillväxt i små företag, som står för den helt dominerande andelen nya jobb, är det sänkta löneskatter som bör prioriteras. Konjunkturinstitutet uppger att även om bolagsskatten inte ensam avgör beslut om investeringar och lokalisering så kan man inte bortse från att det kan ha en viss effekt särskilt i små öppna ekonomier som Sverige. Bolagsskatten kan även ha betydelse för var företagen väljer att redovisa sina vinster. I en liten öppen ekonomi med full rörlighet på kapital så säger den teoretiska analysen att hela bolagsskatten kommer att övervältras på den betydligt mindre rörliga produktionsfaktorn arbetskraft i form av lägre reallöner. Investerare undviker skatten genom att flytta kapital utomlands. Nationalekonomiska institutionen vid Uppsala universitet uppger att det är ett välbelagt faktum att den svenska bolagsbeskattningen under det senaste decenniet alltmer kommit att förlora i internationell konkurrenskraft och att det råder i stort sett konsensus inom forskningen om att bolagsbeskattningen är överlägsen andra delar av kapitalbeskattningen vad gäller inverkan på företagens kapitalbildning och lokaliseringsval. Samtidigt ser institutionen en fara med att vidga gapet mellan skatt på kapital och skatt på arbete. Invest Sweden uppger att på sikt och givet de kontinuerliga sänkningarna av bolagsskatten i Sveriges konkurrentländer så kommer den att växa i betydelse för lokaliseringen av investeringar i Sverige. LO anser att den svenska bolagsskattesatsen är konkurrenskraftig och inte ska sänkas. LO uppger att det inte räcker med att jämföra olika länders skattesatser med varandra. Man måste även jämföra hur skattebaserna är definierade. Den sänkning av bolagsskatten som gjordes 2009 från 28 till 26,3 procent är en tillräcklig anpassning till de bolagsskattesatser som används i andra länder. De 3,6 miljarder kronor som skattesänkningen skulle kosta gör betydligt mer nytta på andra områden i ekonomin, som t.ex. en bättre arbetslöshetskassa.
Några remissinstanser anknyter uttryckligen till de i annat sammanhang föreslagna ränteavdragsbegränsningarna och anser att det är rimligt att de ökade intäkter som därigenom uppkommer tillfaller bolagssektorn i någon form. Dit hör Statskontoret, FAR, Skattebetalarnas förening och LRF.
Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet, FAR, Sveriges Redovisningskonsulters Förbund anser att sänkningen bör vara större än den i promemorian angivna procentenheten. FAR uppger att en bolagsskattesänkning i nivå med förslaget, tillsammans med förslaget om ränteavdragsbegränsningar, leder till ett ökat skatteuttag för bolagssektorn med närmare tre miljarder kronor. Förvaltningsrätten i Uppsala ifrågasätter om förslaget om ytterligare avdragsbegränsning för räntor i realiteten kan finansiera en sänkning av bolagsskatten eftersom förslaget, enligt förvaltningsrättens mening, i sig inte synes föra med sig en ökad skattebelastning på någon längre sikt. Vidare framförs från olika håll synpunkten att bolagsskattesatsen lämpligen bör bestämmas till ett heltal.
Flera remissinstanser diskuterar effekterna av förslaget. Finansbolagens förening uppger att den föreslagna sänkningen är begränsad och att effekten torde bli därefter. Företagarna uppger att en enstaka sänkning av skattenivån med en procentenhet inte kommer att förändra företagens 36
beteenden på ett märkbart sätt. Tillväxtverket uppger sig ha svårt att bedöma effekten av förslaget. Regelrådet uppger att konsekvensutredningen är godtagbar. Jordbruksverket uppger att endast en begränsad del av lantbruksföretagen bedrivs som juridiska personer, men bedömer sammantaget att en sänkning av bolagsskatten skapar bättre ekonomiska förutsättningar för företagandet på landsbygden. Konjunkturinstitutet bedömer att det är samhällsekonomiskt effektivt att begränsa ränteavdragen och sänka bolagsskatten eftersom det minskar skillnaden i effektiv skattesats mellan olika företag. Konjunkturinstitutet uppger även att sänkt bolagsskatt minskar snedvridningarna mellan eget och lånat kapital, något som även LRF noterar.
Skälen för regeringens förslag: Som framgått finns det en internationell utveckling mot en mer omfattande skattekonkurrens mellan EU-länderna. De remissinstanser som har yttrat sig i frågan förefaller instämma i detta. LO anser emellertid inte att det av konkurrensskäl finns anledning att sänka den svenska bolagsskattesatsen. Som framgått av föregående avsnitt har de nya medlemsstaterna i EU en avsevärt lägre bolagsskattesats än Sverige, samtidigt som även de äldre medlemsstaterna har sänkt bolagsskattesatserna under senare år. Av de 27 medlemsländerna i EU är det för närvarande endast sex nationer som har högre skattesats än Sverige. Det kan också konstateras att i en promemoria som har remitterats av Finansdepartementet den 22 mars 2012 (Effektivare ränteavdragsbegränsningar) föreslås en utvidgning av reglerna som begränsar rätten till ränteavdrag. Förslaget medför en ökad skattebelastning för bolagssektorn i Sverige. I promemorian har noterats att detta skapar ett offentligfinansiellt utrymme för att sänka bolagssektorns skattebelastning i motsvarande mån, vilket kan ske genom att bolagsskatten sänks. En sänkning av bolagsskattesatsen skulle dessutom minska värdet på ränteavdrag, vilket ytterligare skulle minska incitamenten att skatteplanera med hjälp av ränteavdrag.
Den nominella bolagsskatten är av central betydelse för företagens investerings- och lokaliseringsbeslut. Företagens hemmamarknad är numera hela EU-området. Detta gör det möjligt även för mindre företag, som tidigare enbart verkat på den nationella marknaden, att expandera verksamheten över de nationella gränserna. Bolagsskattens relativa nivå är en av de faktorer som företagen beaktar vid sådana produktionsbeslut. Genom internprissättning och vinstöverföringar påverkar skattereglerna dessutom i vilket land företagen väljer att redovisa sina vinster, en bedömning som bland annat Konjunkturinstitutet instämmer i. En sänkt bolagsskatt värnar svensk skattebas genom att göra det relativt mer förmånligt att beskatta vinsterna i Sverige och reducera incitamenten att skatteplanera. Flera remissinstanser noterar också att bl.a. värdet av ränteavdrag minskar då bolagsskatten sänks. Därutöver kan en lägre formell bolagsskatt sänka företagens kapitalkostnad, vilket i sådana fall ökar kapitalinvesteringarna och BNP. Detta kan i sin tur leda till en högre sysselsättning. Vidare framhåller OECD (2008) sänkt bolagsskatt som en mycket betydelsefull ekonomisk-politisk reformåtgärd ur ett tillväxtperspektiv.
Med hänsyn till vad som redovisats kring bolagsbeskattningens betydelse för investeringar, tillväxt och sysselsättning i Sverige och för lokalisering och redovisning av vinster i Sverige, allt i en värld där andra 37
länder reformmerar sina skattesystem, finns det skäl att sänka bbolagsskatten. Mot denna bakgrund förreslås i dennaa lagrådsremiiss att dden statliga iinkomstskatteen för juridisska personer ska sänkas. Flera rremissinstanseer anser att sänkningen bör göras med mer ään en pprocentenhet ooch till ett jämmnt heltal. Fööretagarna occh LRF anser att ett bbättre sätt att komppensera föreetagssektorn är att sänka aarbetsgivaravggifterna. Med hänsyn till dden internatioonella utveckllingen mmed sänkta bbolagsskatter anser regerinngen att det i nuläget är mest mmotiverat att ssänkta bolagssskatten. Dennaa bedömning ddelar också dee allra fflesta remissinnstanserna.
Regeringen konstaterar occkså avslutninngsvis att fråggan om och i vvilken oomfattning enn sänkning avv bolagsskattenn kommer attt ske blir beroende aav dels denn slutliga uttformningen av förslageet om effekktivare rränteavdragsbeegränsningar, dels av de bedömninggar i övrigt som rregeringen koommer att ggöra i det slutliga arbeetet med buudgetppropositionen efter sommarren 2012. Förr att i denna llagrådsremisss ändå kkunna redovvisa de laggtekniska förrutsättningarnna för en sänkt bbolagsskattesaats anges sänkkningen till enn procentenhett. Förslaget innnebär ssåledes att bollagsskatten sännks från 26,3 procent till 255,3 procent.
LLagförslag
FFörslaget förananleder en änddring i 65 kapp. 10 § IL sammt en följdänddring i 558 kap. 2 § skatteförfaranndelagen (2011:1244). Änndringarna fööreslås träda i kraft deen 1 januari 20013.
44.1.3 Koonsekvensanaalys
OOffentligfinanssiella effekterr
BBolagsskattesäänkningen fråån 26,3 proceent till 25,3 pprocent medfför en intäktsförsvaggning med 3,555 miljarder kronor år 2013.
EEffekter för förretagen
FFörslaget om sänkt bolagssskatt medförr en kostnadssminskning fför de sskattskyldiga, utan att de addministrativa kkostnaderna pååverkas.
EEffekter för myyndigheter och domstolar
FFörslaget att ssänka bolagsskkatten bedömss inte ha någrra konsekvensser för SSkatteverket eeller medföraa några merkoostnader ellerr merarbete fför de aallmänna förvaaltningsdomsttolarna.
44.2¶Säänkt expansioonsfondsskaatt
44.2.1 Baakgrund
DDet grundlägggande syftet med expanssionsfonden äär att åstadkoomma nneutralitet melllan företag beedrivna som eenskild firma eeller i handelssbolag rrespektive akktiebolag. Foonden ska sskapa sammaa möjligheteer för fförstnämnda fföretagskategoorier att kunnaa expandera siin verksamheet med kkvarhållen vinnst som aktiebbolag har. Deet sker genomm att näringsiddkaren ffår sätta av heela årets vinst till en expanssionsfond somm – likt vinstenn i ett aaktiebolag – bbeskattas medd 26,3 procennt. Återföringgar från fondeen tas uupp som innkomst i ddet progresssivt beskattaade inkomsttslaget nnäringsverksammhet. Näringgsidkaren tilllgodoräknas då den skaatt på eexpansionsfonnden som reddan har betalaats. Det som är kvar av fofonden eefter att den hhar beskattats med 26,3 proocent, dvs. 733,7 procent avv den, fförutsätts behåållas i företagget. Denna deel av fonden iinnehåller en latent sskatteskuld meed avseende ppå den beskatttning som kann utlösas när fofonden uupplöses occh måste ha täckningg i ett kkapitalunderlaag i nnäringsverksammheten. De tillgångar som denna del av fofonden rrepresenterar kkan användas för expansionn, men också fför amorteringgar på lån och frammtida förlusttääckning. Fondden behöver inte återföraas till bbeskattning såå länge den harr täckning i kaapitalunderlagget. Det motsvvarar i pprincip det egnna kapitalet i verksamhetenn, dvs. tillgånngar minus skkulder. FFörhållandet mmellan fonden och kapitalunderlaget kkan illustrerass med fföljande figur..
1000 % Expansionnsfond
26,3 % Exxpan- 73,7 % Kapitaluunderlag sionsfondssskatt
EEn förändrinng av expannsionsfondsskkatten leder till motsvaarande fförändring avv kravet på kkapitalunderlaag. Om expaansionsfondsskkatten hhöjs till t.ex. 30 procent så minskar kkravet på kaapitalunderlaget till 770 procent av fonden och oom skatten säänks till t.ex. 25 procent såå ökar kkravet på kapiitalunderlaget till 75 procennt (jfr pilarna ii figuren ovann).
För möjliggheten att sätta av till expansionsffond gäller vissa bbegränsningarr. En ökning av fonden fåår inte medfööra ett undersskott i nnäringsverksammheten. Avdrrag får därför göras högst mmed ett beloppp som mmotsvarar ett för expansionnsfond justeraat positivt ressultat. Avdragget får inte heller öveerstiga det maximibelopp soom följer av bbestämmelsernna om kkapitalunderlaaget.
Med det förr expansionsffonden justeraade resultatet avses resultaatet av nnäringsverksammheten före aavdrag för avssättning till exxpansionsfondd ökat mmed avdrag för egenavggifter/premie för pensionssförsäkring/säärskild löneskatt minsskat med sjukkpenning ochh dylikt samt återfört avdraag för eegenavgifter. Härutöver gääller att expaansionsfondenn får uppgå ttill ett
bbelopp som hhögst motsvarrar 135,69 procent av kaapitalunderlageet för eexpansionsfonnd. Detta är ettt annat sätt aatt uttrycka attt kapitalundeerlaget mmåste uppgå tiill 73,7 procennt av fonden. Med detta kapapitalunderlag avses sskillnaden meellan värdet på tillgångarrna och värddet på skuldeerna i nnäringsverksammheten vid bbeskattningsårets utgång ökkat med undeerskott aav näringsverkksamheten tilll den del undderskottet intee dras av enliigt de bbestämmelser som anges i 14 kap. 22 §§ första och aandra styckenna IL, öövergångspostten (denna räkknas fram förr att undvika att gamla förrluster ffrån tiden förre räntefördelningens inföörande leder till negativ ränteffördelning) occh en särskildd post (som rääknas fram viid vissa förväärv av ffastighet genoom arv, gåvaa, m.m.) minskad med såådana tillskottt som ggjorts i annat ssyfte än att vaaraktigt öka kaapitalet i verkssamheten.
Avdrag för avsättning tilll expansionsfoond ska återfööras till beskaattning bbl.a. om denn skattskyldige upphör mmed näringsvverksamhetenn, vid kkonkurs och om verksamhheten likviderras. Detsammma gäller vid överlåtelse genom försäljning avv verksamheteen.
En expansioonsfond kan uunder vissa fförutsättningarr överföras frrån en eenskild näringgsidkare till een annan elleer till ett hanndelsbolag, från en hhandelsbolagsdelägare till en annan eller till en ensskild näringsiidkare ssamt ersättas mmot kapital i eett aktiebolag (se 34 kap. 18–22 §§ IL). Syftet mmed dessa mööjligheter är aatt underlätta generationssskiften och byyte av fföretagsformerr.
44.2.2 Övverväganden och förslag
Regeringenss förslag: Exppansionsfondssskatten sänkss med en proccentenhet från 266,3 procent till 25,3 procentt av det beloppp som dras avv vid avsättning tilll expansionsffond.
Även befiintliga avsättnningar behanndlas enligt dde nya regleerna. Övergången till de nya reglerna skeer genom atttt tidigare gjorda avsättningar anses återförrda enligt nuvvarande regleer och genast åter avsatta enligtt de nya reglerrna.
Ändringarnna träder i kraaft den 1 januaari 2013.
Promemoriians förslag: ÖÖverensstämmmer med regerringens. Remissinstaanserna: Merrparten av dee remissinstannser som har yttrat
ssig har inte kkommenterat fförslaget närmmare. De somm har gjort deet har eemellertid konnstaterat att fförslaget är enn naturlig följjd av förslageet om ssänkt bolagssskatt. Konjunkkturinstitutet konstaterar aatt fortsatt nneutral bbeskattning mmellan aktiebolag och enskiilda näringsiddkare förutsättter att oockså expansionsfondsskattten sänks. JJordbruksverkket anser att sänknningen är een viktig ååtgärd för aatt förbättra de ekonommiska fförutsättningarrna för den betydande anndel lantbrukksföretag somm inte bbedriver sin veerksamhet i foorm av aktiebbolag. Företaggarna uppger att de ääven beträffaande enskildaa näringsidkaare i första hand förordaar en ssänkning av den allmännna löneavgifteen. Lantbrukaarnas Riksförrbund ((LRF) och SSveriges Redoovisningskonsuulters förbunnd uppger att den teknik som tidigare anväänts för att sänka expaansionsfondsskkatten ffungerade bra varför den åtter kan använddas. FAR uppger att en sännkning aav bolagsskattten utgör en definitiv skaattelättnad förr aktiebolagett som 40
skattesubjekt samtidigt som en sänkning av expansionsfondsskatten däremot utgör endast en temporär skattelindring för den enskilda näringsidkaren eller handelsbolagsdelägaren. För att en sänkning av bolagsskatten inte ska riskera att skapa en bristande neutralitet i beskattningen av olika företagsformer bör det övervägas om inte sistnämnda kategorier bör erhålla en definitiv skattelättnad, t.ex. genom att reglerna om räntefördelning görs mer generösa.
Skälen för regeringens förslag: Som en följd av att bolagsskattesatsen föreslås sänkas från 26,3 procent till 25,3 procent bör expansionsfondsskatten sänkas i motsvarande mån. Som framgått av föregående avsnitt blir frågan i vilken omfattning skatten faktiskt kan sänkas beroende dels av hur de tidigare omnämnda ränteavdragsbegränsningarna slutligen utformas, dels av de bedömningar i övrigt som regeringen kommer att göra i det slutliga arbetet med budgetpropositionen efter sommaren 2012. För att i denna lagrådsremiss ändå kunna redovisa de lagtekniska förutsättningarna för en sänkt expansionsfondsskattesats har sänkningen, på samma sätt som i förslaget om sänkt bolagsskattesats, angivits till en procentenhet. FAR har uppgivit att det i samband med en sänkning av bolagsskatten bör övervägas om inte enskilda näringsidkare och handelsbolagsdelägare bör ges en definitiv skattelättnad genom att reglerna om räntefördelning görs mer generösa. Regeringen konstaterar med anledning av detta att avsikten med expansionsfonden aldrig har varit att åstadkomma en definitiv skattelättnad utan endast att enskilda näringsidkares och handelsbolagsägares vinster ska beskattas på samma sätt som aktiebolagens, så länge vinstmedlen behålls i näringsverksamheten.
När expansionsfondsskatten senast sänktes 2009 konstaterades att en sänkning av skatten kan utformas på olika sätt (prop. 2008/09:65 s. 26). Den metod som bedömdes minst invecklad och betungande för de skattskyldiga och som därför valdes innebar att redan gjorda fondavsättningar omvandlades till avsättningar gjorda med den nya skattesatsen. Detta reglerades i en övergångsbestämmelse. I lagtexten i övrigt var det endast nödvändigt att byta ut olika procentsatser som är relaterade till skattesatsen för expansionsfondsskatt.
En fördel med denna metod är att övergången från fonder avsatta till den gamla skattesatsen till fonder avsatta enligt den nya skattesatsen kan ske med automatik och skötas av Skatteverket. Den valda metoden har redogjorts för mer ingående i det tidigare lagstiftningsärendet (a. prop. avsnitt 5.2).
En effekt av metoden är att de skattskyldiga, förutom den skattekredit som sänkningen av skattesatsen innebär för framtiden, får en ytterligare skattekredit eftersom sänkningen också omfattar redan gjorda fondavsättningar. Det innebär i praktiken att när den slutliga skatten bestäms efter övergången så kommer den skattskyldige att tillgodoföras ett belopp motsvarande skillnaden (en procentenhet) mellan den expansionsfondsskatt som belöper sig på det avsatta beloppet beräknad dels enligt de gamla bestämmelserna (26,3 procent), dels enligt de nya (25,3 procent). Samtidigt leder en sänkning av expansionsfondsskatten, enligt vad som framgått av tidigare avsnitt, till att kravet på kapitalunderlag i näringsverksamheten ökar i motsvarande mån. Den procentenhet som näringsidkaren återfår vid fondomvandlingen kan dock inte användas 41
som ett tillskott till näringsverksamheten förrän de blir tillgängliga. Det blir de först mot slutet av det år då beslutet om slutlig skatt har fattats. Den valda övergångslösningen innebär därför att det nya och högre kravet på kapitalunderlag inte får direkt genomslag i samband med själva omvandlingen av gamla fondavsättningar till nya, utan kommer att gälla först därefter. Den valda metoden förutsätter även att en del andra materiella bestämmelser tillämpas i sina äldre lydelser under en kortare övergångstid efter omvandlingen. Det är fråga om bestämmelser som utgår från storleken på näringsidkarens expansionsfond eller kapitalunderlag vid olika tidpunkter. Dessa bestämmelser ska inte tillämpas i sina nya lydelser innan gamla fondavsättningar har omvandlats till avsättningar gjorda med den nya, lägre skattesatsen och det högre kapitalkravet. Denna omvandling kommer att göras vid beskattningen 2014 varför berörda bestämmelser kan tillämpas första gången vid nästa beskattning.
Det finns anledning att även i detta lagstiftningsärende erinra om att den fondomvandling som i korthet har beskrivits här och som sköts per automatik av Skatteverket är av rent lagteknisk natur och således inte påverkar storleken på den skattskyldiges expansionsfond. Om den skattskyldige vill öka eller minska sin fond så ankommer det på denne att själv göra det i sin deklaration. Likaså ankommer det på den skattskyldige att, om fonden inte ska minskas, tillföra näringsverksamheten det belopp som frigörs i samband med fondomvandlingen.
Enligt vad som har inhämtats underhand från Skatteverket om erfarenheterna av denna metod, så har den fungerat väl. Ett visst praktiskt merarbete uppstod inledningsvis i form av registervård för att säkerställa att registren innehöll aktuella uppgifter om de skattskyldigas expansionsfondsavsättningar. Såvitt känt har emellertid metoden som sådan fungerat som avsett. Det merarbete som den kan ha föranlett bör redan vara utfört. Med beaktande av detta och vad som i övrigt har anförts framstår det som enklast och ändamålsenligast att samma metod åter används för sänkning av expansionsfondsskatten. Ingen remissinstans har haft något att invända mot detta, utan de som har yttrat sig i frågan har ställt sig bakom den valda metoden. De ikraftträdandeoch övergångsbestämmelser som användes i det tidigare lagstiftningsärendet (se SFS 2008:1343) måste dock anpassas i terminologin med anledning av införandet av skatteförfarandelagen (2011:1244).
Lagförslag
Förslaget föranleder ändringar i 33 kap. 8 och 16 §§, 34 kap. 6, 8, 10, 18 och 20 §§, 50 kap. 5 § samt 65 kap. 8 § IL. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2013.
44.2.3 Koonsekvensanaalys
OOffentligfinanssiella effekterr
DDen sänkta exxpansionsfonddsskatten utfoormas så att dden omfattar redan ggjorda avsätttningar till eexpansionsfonnden. Skillnaaden mellan 26,3 pprocent och 25,3 procent återförs därrför till dessa företag som en eengångsförstärrkning år 22013. Detta innebär tilllfälligt minnskade sskatteintäkter 2013 med 00,10 miljardeer kronor. ÅÅr 2014 och 2015 bberäknas intäkkterna minska med 0,01 milljarder kronor per år.
EEffekter för förretagen
DDen föreslaggna sänkningen av expannsionsfondsskkatten innebäär en sskattelättnad fför de allra mminsta företaggen. Vid omvvandlingen avv den ggamla fondenn till en ny, aavsatt med den nya expannsionsfondsskkatten, innebär förslaget dessutoom en engånngsförstärkninng för förettagen. FFörslaget börr inte leda tiill någon ökkad administrrativ börda fför de sskattskyldiga eftersom ååterföringen av den gaamla fonden och ååteravsättningeen till den nyaa fonden sker med automatiik.
EEffekter för myyndigheter och domstolar
FFörslaget att sänka expannsionsfondsskaatten kommerr övergångsvvis att kkräva vissa aarbetsinsatserr från Skatteeverkets sida. Vid det aarbetet kkommer verkeet emellertid aatt ha nytta aav det arbete ssom gjordes ssenast eexpansionsfonndsskatten säänktes. Det bedöms aatt de ytterrligare aarbetsinsatser som kan krävvas kommer aatt hanteras innom befintligga och bberäknade ekoonomiska rammar inom utggiftsområdet. Förslagen beedöms inte medföra nnågra merkosstnader eller nnågot merarbeete för de allmmänna fförvaltningsdoomstolarna.
44.3¶Föörenklade reggler vid nedsättning av eegenavgifterr
44.3.1 Övverväganden och förslag
Regeringenss förslag: Reeglerna om attt avdraget vidd beräkningenn av egenavgifter för enskilda näringsidkaree och fysiskaa personer somm är delägare i hhandelsbolag ska uppfylla villkoren ii kommissionnens regelverk föör stöd av miindre betydellse tas bort lliksom kravet att avdraget skaa begäras i inkkomstdeklarattionen. Även skyldigheten att i deklarationenn lämna de uuppgifter somm Skatteverkeet behöver förr att kunna bedömma om villkoren i kommisssionens regeelverk för stödd av mindre betyddelse är uppfyyllda tas bort.
Promemoriians förslag: ÖÖverensstämmmer med regerringens.
Remissinstaanserna: Sammtliga remisssinstanser somm har yttrat sig i ffrågan, blandd annat Skattteverket, Tilllväxtverket ooch Lantbrukkarnas RRiksförbund (LLRF), tillstyrkker eller har innget att erinra mot förslagenn.
Skälen för regeringens förslag: Vid beräkningen av egenavgifter för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag ska enligt 3 kap. 18 § socialavgiftslagen (2000:980), efter begäran i inkomstdeklarationen, avdrag göras med 5 procent av avgiftsunderlaget för inkomst av aktiv näringsverksamhet, dock högst med 10 000 kronor per år. Som förutsättning för avdraget gäller bland annat att villkoren i kommissionens regelverk för stöd av mindre betydelse ska vara uppfyllda. Vid bedömning av om avdraget utgör stöd av mindre betydelse finns i 3 kap. 19 § socialavgiftslagen särskilda regler för verksamheter inom flera sektorer. Av 31 kap. 26 § skatteförfarandelagen (2011:1244) följer att den som begär avdrag ska lämna uppgift om annat stöd av mindre betydelse samt lämna de övriga uppgifter som Skatteverket behöver för att kunna bedöma om rätt till avdrag föreligger.
När avdraget vid beräkningen av egenavgifterna infördes gjordes bedömningen att det inte kunde uteslutas att avdraget skulle komma att utgöra ett sådant statligt stöd som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget. För att säkerställa att avdraget inte skulle stå i strid med EU:s regler om statligt stöd infördes därför villkoren att avdraget måste uppfylla förutsättningarna enligt kommissionens regelverk för stöd av mindre betydelse, att avdraget måste begäras i inkomstdeklarationen och att den som begär avdraget måste lämna de uppgifter som behövs för att en bedömning ska kunna göras om villkoren i kommissionens regelverk för stöd av mindre betydelse är uppfyllda (prop. 2009/10:178 s. 23–29).
Efter det att avdraget vid beräkningen av egenavgifter notifierats hos kommissionen, har kommissionen den 7 december 2011 beslutat att avdraget inte utgör ett statligt stöd (KOM [2011] 8902 slutlig och EUT C 23, 28.1.2012, s. 6). Kopplingen av avdraget till kommissionens regelverk för stöd av mindre betydelse behövs därmed inte längre och reglerna härom kan därför förenklas.
I promemorian görs mot denna bakgrund bedömningen att kravet att villkoren enligt kommissionens regelverk för stöd av mindre betydelse ska vara uppfyllda bör tas bort liksom kravet att avdraget ska begäras i inkomstdeklarationen. Regeringen delar denna bedömning.
Eftersom någon prövning av om villkoren i kommissionens regelverk för stöd av mindre betydelse är uppfyllda därmed inte längre ska göras, bör, i likhet med vad som framförts i promemorian, även skyldigheten att i inkomstdeklarationen lämna de uppgifter som Skatteverket behöver för att kunna bedöma om dessa villkor är uppfyllda tas bort. Som föreslås i avsnitt 4.3.2 ska lagändringen tillämpas redan vid självdeklarationen avseende 2013 års taxering, dvs. förslaget får retroaktiv verkan. Eftersom den upphävda lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter ska gälla vid 2013 års taxering enligt punkt 22 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till skatteförfarandelagen, bör även denna punkt ändras.
Lagförslag
Förslagen föranleder att 3 kap. 19 § socialavgiftslagen och 31 kap. 26 § skatteförfarandelagen upphävs samt att 3 kap. 18 § socialavgiftslagen
ooch punkt 222 i ikraftträädande- och övergångsbeestämmelsernna till sskatteförfaranddelagen ändraas.
44.3.2 Ikrraftträdande-- och övergånngsbestämmeelser
Regeringenss förslag: Änndringarna i ssocialavgiftslaagen och i skkatteförfarandelaggen träder i kraft den 1 januari 20133. Ändringarnna i socialavgiftsllagen tillämmpas förstaa gången i fråga om självdeklarattionen vid 20113 års taxeringg.
Promemoriians förslag: ÖÖverensstämmmer med regerringens.
Remissinstaanserna: Sammtliga remisssinstanser somm har yttrat sig i ffrågan, blandd annat Skattteverket, Tilllväxtverket ooch Lantbrukkarnas RRiksförbund (LLRF), tillstyrkker eller har innget att erinra mot förslagenn.
Skälen för regeringens förslag: Somm anges i proomemorian bbör de äändringar somm föreslås i soocialavgiftslaggen och i skattteförfarandelaagen i aavsnitt 4.3.1 trräda i kraft den 1 januari 20013.
För att enskkilda näringsiddkare och fyssiska personerr som är delägare i hhandelsbolag inte ska behööva begära avvdrag vid berräkningen av egenaavgifterna ochh lämna de uppgifter somm behövs föör att bedömma om vvillkoren i koommissionenss regelverk föör stöd av mmindre betydelse är uuppfyllda i sjäälvdeklarationnen vid 2013 åårs taxering, fföreslår regeriingen, i likhet medd vad som anges i proomemorian, att ändringaarna i ssocialavgiftslaagen ska ttillämpas föörsta gångenn i fråga om ssjälvdeklaratioonen vid 20113 års taxerinng. Detta innnebär en retrooaktiv tillämpning men som är till fördel för de avgiftsskyldigga.
44.3.3 Koonsekvensanaalys
OOffentligfinanssiella effekterr
FFörslaget inneebär att reglerrna om att avddraget vid berräkningen av egenaavgifter för ennskilda näringssidkare och fyysiska personeer som är deläägare i hhandelsbolag ska uppfylla vvillkoren i koommissionenss regelverk för stöd aav mindre bettydelse tas boort liksom krravet att avdrraget ska begäras i inkomstdeklarrationen. Äveen skyldighetten att i inkkomstdeklarattionen lämna de uppggifter som Skkatteverket behöver för att kunna bedömma om vvillkoren i koommissionenss regelverk föör stöd av mmindre betydelse är uuppfyllda tas bort. Detta mmedför emelllertid inte nåågon förändrinng av aavdragets storrlek eller antaalet personer ssom kan ges aavdraget. Förrslaget bbedöms därförr inte få någonn offentligfinaansiell effekt.
EEffekter för förretagen
FFörslaget inneebär bland annnat att kraveet att avdrageet vid egenavvgiftsbberäkningen skka begäras i iinkomstdeklarrationen tas boort liksom skyyldighheten att lämnna de uppgiffter som Skattteverket behööver för att kkunna bbedöma om vvillkoren i koommissionenss regelverk föför stöd av mmindre bbetydelse är uuppfyllda. Avvdraget kommmer därmed aatt ges autommatiskt
uutan att någonn särskild beggäran behöver göras. Borttaagandet av näämnda kkrav medför ettt minskat upppgiftslämnandde för enskildaa näringsidkarre och ffysiska personner som är delägare i hhandelsbolag. Förslaget mmedför ssåledes att deen administraativa bördan för dessa förretag minskaar och ddärmed företagens kostnad för nedsättninngen. Då upppgiftslämnandeet kan vvariera myckeet mellan olikaa företag, skuulle det vara mmycket kompllicerat aatt närmare upppskatta storleeken på de minnskade kostnaaderna.
EEffekter för myyndigheter och domstolar
FFörslaget att tta bort kravet att villkoren enligt kommiissionens regeelverk fför stöd av minndre betydelse ska vara upppfyllda för att t avdrag ska ges vid eegenavgiftsberräkningen sammt den därmmed sammanhhängande upppgiftssskyldigheten, innebär att Skkatteverket i ssamband med sin handläggning i ddessa fall inte längre behövver beakta dessa villkor. Anntalet uppgifteer som dde egenavgiftssskyldiga lämnmnar till Skatteeverket kommmer även att minska. FFörslaget bedööms således mmedföra en miinskad adminiistration för SSkattevverket. Förslaaget medför ddock ökade koostnader för SSkatteverket fför att aanpassa systemmstöd och blaanketter samt för justeringaar i broschyreer och aandra informaationsinsatserr. Sammantagget bedöms förslaget ledda till mminskade kosttnader för Skaatteverket medd 8 miljoner krronor per år.
Förslaget beedöms inte mmedföra någraa merkostnadeer eller någott meraarbete för de aallmänna förvaaltningsdomsttolarna.
55¶Kllimat- och energiskaattepaket
55.1¶Fraamtida hanteering av ekoonomiska styyrmedel för bioodrivmedel
55.1.1 Baakgrund DDagens EU-räättsliga och svvenska regler mm.m.
LLagen (1994:11776) om skattt på energi, föörkortad LSE,, reglerar skattter på bbränslen och eel. Skattereglerna är anpasssade till enerrgiskattedirektivet . DDirektivet innnehåller bestämmmelser om vad som ska a beskattas occh hur ddetta ska ske. Grundregeln i såväl energiskattedirektivvet som i LSE är att bbränslen och eel ska beskattaas. Av olika skkäl kan viss annvändning av dessa eenergislag unndantas från beskattningg, antingen genom tvinggande rreglering i ennergiskattedireektivet eller aatt medlemssttaterna där gges en mmöjlighet till ddetta.
Artikel 16.11 i energiskatttedirektivet gger medlemssttaterna rätt attt helt eeller delvis tilllämpa skattebbefrielse för bll.a. produkter r som framställlts av bbiomassa. Ett förbehåll förr skattebefriellsen är att deen inte får meedföra nnågon överkoompensation fför merkostnaaderna för frramställning aav de
8 Rådets direktiv 22003/96/EG av deen 27 oktober 2003 om en omstrukukturering av ggemenskapsramenn för beskattning av energiproduktter och elektriciteet, (EUT L 283, 331.10.2003, s. 51,, Celex 32003L00096).
aktuella biobränslena i förhållande till de fossila bränslen de ersätter (se artikel 16.3 i energiskattedirektivet). Vidare finns en möjlighet för medlemsstaterna att ge skattelättnader för produkter som används inom pilotprojekt för teknisk utveckling av mer miljövänliga produkter eller för bränslen från förnybara källor (se artikel 15.1 a i energiskattedirektivet).
Europeiska kommissionen har i april 2011 lagt fram ett förslag till ändringar av energiskattedirektivet, (KOM) 2011 169 slutlig. Förslaget innebär bl.a. ändringar av grunderna för beräkning av skattesatser och av möjligheterna till framtida skattebefrielse för biodrivmedel. Förslaget diskuteras för närvarande i Europeiska unionens råd. Det är ännu oklart hur en slutlig kompromiss i ärendet kan utformas och när ett reviderat direktiv kan komma att beslutas av rådet.
De biodrivmedel som definieras som energiprodukter enligt 1 kap. 3 § LSE är skattepliktiga enligt 2 kap. 3 § LSE. Övriga biodrivmedel är skattepliktiga genom 2 kap. 4 § första stycket 1 LSE. Skatt på samtliga biodrivmedel ska tas ut med de skattebelopp som gäller för likvärdigt fossilt bränsle enligt 2 kap. 1 § LSE (jfr artikel 2.3 i energiskattedirektivet).
Biodrivmedel måste uppfylla fastlagda hållbarhetskriterier för att få dels räknas med vid mätning av hur väl kraven rörande nationella mål och kvoter för energi från förnybara källor uppfylls, dels ges finansiellt stöd. Detta framgår av artikel 17.1 c i förnybartdirektivet . Av artikel 2.i i förnybartdirektivet följer att med biodrivmedel avses vätskeformiga eller gasformiga bränslen som framställs av biomassa och som används för transportändamål.
Finansiellt stöd innebär att åtgärden är att betrakta som statsstöd enligt reglerna i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, EUFfördraget. Skattelättnader är en form av finansiellt stöd. Kommissionen har under 2008 antagit gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd, förkortat miljöstödsriktlinjerna . Detta regelverk aktualiseras t.ex. vid stödåtgärder i form av befrielse från miljörelaterade skatter som koldioxidskatt och energiskatt. I punkten 101 av miljöstödsriktlinjerna uppställs, med hänvisning till nyss nämnda bestämmelse i förnybartdirektivet, ett krav på hållbarhet för stöd till biobränslen.
Regeringens strategi för koldioxidneutrala drivmedel har inneburit att låginblandade biodrivmedel helt befriats från koldioxidskatt och energiskatt, från och med 2011 dock endast upp till och med 6,5 volymprocent biodrivmedel i bensin och 5 volymprocent biodrivmedel i dieselolja. E85 och andra höginblandade biodrivmedel och biodrivmedel utan fossilt innehåll har fullständigt befriats från koldioxidskatt och energiskatt för hela den biobaserade andelen. För hydrerade vegetabiliska och animaliska oljor och fetter, förkortas HVO, gäller befrielsen från koldioxidskatt och energiskatt upp till och med 15 volymprocent HVO i
9 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG av den 23 april 2009 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor och om ändring och ett senare upphävande av direktiven 2001/77/EG och 2003/30/EG (EUT L 140, 5.6.2009, s. 16, Celex 32009L0028). 10
EUT C 82, 1.4.2008, s. 1, Celex 52008XC0401 (03).
diesel sedan den 1 januari 2012. Kommissionen har, genom beslut i statsstödsärenden N112/2004 (EUT C 209, 31.8.2006, s. 7), N592/2006 (EUT C 303,13.12.2006, s. 79) och N539/2010 (EUT C 241, 19.8.2011, s. 5), godkänt den nuvarande svenska skattebefrielsen av biodrivmedel till och med utgången av 2013. I syfte att säkerställa att etanol för låginblandning inte överkompenseras, gäller som villkor för dagens skattenedsättning att motsvarande mängd etanol har anskaffats och antingen har tulldeklarerats som odenaturerad etanol eller – när etanolen har framställts inom EU – har uppfyllt motsvarande krav när etanolen levererats från producenten.
Omfattningen av skattebefrielsen för andra biodrivmedel än biogas regleras i dag genom dispensbeslut av regeringen. Dispensbesluten utfärdas med stöd av 2 kap. 12 § LSE, som ger regeringen rätt att i särskilda fall medge nedsättning av eller befrielse från koldioxidskatt och energiskatt på bränslen som framställs av biomassa, eller annat bränsle som förbrukas inom pilotprojekt för teknisk utveckling av mer miljövänliga produkter. Skattebefrielsen åstadkoms genom avdrag i den skattskyldiges deklaration. Samtliga nu gällande dispensbeslut löper ut den 31 december 2012.
Biodrivmedel och flytande biobränslen måste uppfylla fastlagda hållbarhetskriterier för att få ges finansiellt stöd. Hållbarhetskriterierna ska garantera att biodrivmedel och andra flytande biobränslen framställts på ett hållbart sätt. Som ett villkor för skattebefrielsen gäller därför enligt dispensbesluten att bränslet ska omfattas av ett hållbarhetsbesked enligt 3 kap. 1 b § lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen. Hållbarhetsbeskedet utfärdas av Energimyndigheten och innebär att den skattskyldige har ett kontrollsystem som ska säkerställa att de använda eller levererade biobränslena är att anse som hållbara.
Ett 50-tal företag ges enligt gällande dispensbeslut skattebefrielse för olika biodrivmedel. Det rör sig om hydrerade vegetabiliska oljor och fetter, förkortat HVO, rapsmetylester, förkortat RME, och andra fettsyrametylestrar, förkortat FAME, samt etanol och olika vegetabiliska oljor för användning som motorbränsle eller tillsats i motorbränsle.
EU:s nya bränslekvalitetsdirektiv har genomförts i svensk rätt genom drivmedelslagen (2011:319). Bland de nya reglerna finns en ändrad bränslespecifikation som gör det möjligt att från och med den 1 maj 2011 blanda in upp till och med 10 volymprocent etanol i bensin samt maximalt 7 volymprocent FAME i dieselolja.
Bensin som saluförs i Sverige får alltså inte innehålla mer än 10 volymprocent etanol. Den som saluför bensin som innehåller mer än 5 volymprocent etanol eller har en syrehalt som överstiger 2,7 viktprocent, s.k. E10, är skyldig att informera konsumenterna om andelen biodrivmedel. Enligt drivmedelslagen ska den som tillverkar eller
11
Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/30/EG av den 23 april 2009 om ändring av direktiv 98/70/EG, vad gäller specifikationer för bensin, diesel och gasoljor och införande av ett system för hur växthusgasutsläpp ska övervakas och minskas, om ändring av rådets direktiv 1999/32/EG, vad gäller specifikationen för bränsle som används av fartyg på inre vattenvägar och om upphävande av direktiv 92/12/EEG (EUT L 140, 5.6.2009, s. 88, Celex 32009L0030).
yrkesmässigt för in bensin till Sverige även se till att det på marknaden finns tillgång till bensin med en högsta syrehalt av 2,7 viktprocent och en högsta etanolhalt av 5 volymprocent.
Lagen (2005:1248) om skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedel, förkortad pumplagen, infördes 2006 för att driva på utvecklingen mot nya distributionsnät för biodrivmedel. Pumplagen innehåller krav på att alla bensinstationer som säljer mer än 1 000 m bensin eller dieselolja per år ska tillhandahålla minst ett förnybart drivmedel. Sedan pumplagen infördes har antalet tankställen som erbjuder försäljning av biodrivmedel ökat kraftigt. Pumplagen har dock inneburit omfattande kostnader för distributörsledet. Enligt Rapport från riksdagen 2009/10:RFR7, Pumplagen – uppföljning av lagen om skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedel, uppgår kostnaden till mellan 300 000 och 400 000 kronor per pump.
Riksrevisionen har granskat i vilken utsträckning och till vilka kostnader den svenska skattebefrielsen av biodrivmedel bidrar till att uppnå klimatmålen. Resultatet av granskningen redovisas i granskningsrapporten Biodrivmedel för bättre klimat - Hur används skattebefrielsen? (Riksrevisionen 2011:10). Regeringen har yttrat sig över rapporten i en skrivelse till riksdagen den 25 augusti 2011 (skr. 2010/11:162). Skatteutskottet har i bet. 2011/12:SkU5 behandlat skrivelsen.
Mål på klimat- och energiområdet
Sveriges nationella klimatpolitik bygger i hög grad på samarbete inom EU. Medlemsstaterna har en gemensam strategi på klimat- och energiområdet med mål för utsläpp av växthusgaser och andel förnybar energi. Europeiska rådet beslutade i mars 2007 om mål på EU-nivå fram till 2020 (”Triple 20 by 2020”):
• 20 procent mindre utsläpp av växthusgaser • 20 procent andel förnybar energi • 20 procent effektivare energianvändning
Inom EU slöts i december 2008 en överenskommelse mellan
Europeiska unionens råd och Europaparlamentet om ett klimat- och energipaket. I och med denna överenskommelse har bindande mål för minskade utsläpp av växthusgaser och för andel förnybar energi lagts fast för alla medlemsstater. Dessa mål ska uppnås till 2020.
Den 5 februari 2009 slöt partiledarna i Allians för Sverige en överenskommelse om en långsiktig och hållbar energi- och klimatpolitik. I överenskommelsen fastställde alliansen mål på klimat- och energiområdet för det fortsatta arbetet. Alliansens vision är att Sverige 2050 ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären. Som ett steg på vägen mot denna vision görs den långsiktiga prioriteringen att Sverige 2030 bör ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. Politiken för transporter bör därför fokusera på att stegvis öka energieffektiviteten i transportsystemet, bryta fossilberoendet och minska klimatpåverkan.
Med utgånggspunkt från de inom EUU fastlagda kklimat- och ennergippolitiska måleen har riksdagen beslutat om följande nationella mmål till 22020 (prop. 20008/09:162, pprop. 2008/09:163, bet. 20008/09:MJU28, rskr. 22008/09:300, bbet. 2008/09:NNU25, rskr. 20008/09:301):
• 40 proceent minskning aav utsläppen av växthusgaser • 50 proceent andel förnybbar energi • 10 proceent förnybar eneergi i transportssektorn • 20 proceent effektivare eenergianvändninng.
55.1.2 Övverväganden och förslag
Regeringenss förslag: Ommfattningen aav skattebefrieelsen för hållbbara motorbränsleen som framsställs av biommassa åstadkomms genom diirekt reglering i laagen om skattt på energi. Dagens möjlighhet för regerinngen att ge skattellättnader genoom dispensbesslut för sådanaa bränslen sloppas.
För låginnblandning aav upp till och med 5 volymprocent biodrivmedeel i bensinn eller dieselolja ges befrielse från koldioxidskaatt. Befrielsenn från energgiskatt för biiodrivmedel som låginblandass i bensin minnskas till 89 pprocent av denn energiskatt som gäller för beensin medan bbefrielsen frånn energiskatt för biodrivmedel som låginbllandas i dieeselolja minskkas till 84 procent av den energiskatt som gäller fför dieseloljaa. För låginbblandning öveer 5 volymprocennt biodrivmeddel i bensin elller dieselolja ttas koldioxidsskatt och energiskkatt ut med dde belopp somm gäller för likvärdigt fossilt bränsle.
Hydreradee vegetabiliskaa och animaliska oljor och fetter, s.k. HVVO, ges fortsatt bbefrielse från koldioxidskaatt och energiskatt upp till och med 15 vvolymprocent HVO i dieselolja. EE85 och anndra höginblandaade biodrivmedel samt drivmmedel utan foossilt innehåll ges fortsatt full bbefrielse från kkoldioxidskattt och energiskkatt.
De uppgiftfter som regeriingen behöverr för sin årligaa rapporteringg till Europeiska kommissioneen när det gäller frågaan om huruvvida skattebefrielsen medför övverkompensattion ska på beegäran lämnass till regeringen eeller till den mmyndighet somm regeringen bestämmer.
Ändringarrna träder i kraaft den 1 januaari 2013.
Regeringeens bedömninng: Ett kvotppliktssystem, ssom syftar till att inblandning bör ske av 100 volymprocennt etanol i lågginblandad bennsin och 7 volymmprocent FAMME i dieseloljaa, bör införas för att säkersttälla låginblandadde volymer avv biodrivmedeel på marknaaden. Detta biidrar till en väg utt ur beroendett av fossil eneergi samt till aatt nå de uppssatta klimat- och energipolitiskka målen. Dett bör även öveervägas om ooch i vilken omfaattning kvotplliktssystemet ska inkluderra höginblanddade biodrivmedeel och biodrivmedel uutan fossilt innehåll. Om höginblandaade biodrivmeedel och bioddrivmedel utann fossilt inneehåll inte omfattass av kvotpliktt bör dessa gees fortsatt godda förutsättninngar och därmedd bidra till den långsiiktiga prioritteringen om en fossiloberoennde fordonsfllotta och visioonen om ingaa nettoutsläppp av växthusgaserr.
EU:s statssstödsregler göör det inte möjjligt att kombiinera en kvotpplikt för biodrivmmedel med enn beskattningg som är utfoormad så att den
innebär statsstöd. En framtida beskattning av biodrivmedel bör därför utformas så att den följer beskattningssystemets natur och logik och därigenom är förenlig med unionsrätten då den inte anses utgöra statsstöd. En sådan beskattning innebär att det s.k. tullvillkoret slopas.
Ändringarna bör träda i kraft den 1 maj 2014.
Promemorians förslag och bedömning överensstämmer i huvudsak
med regeringens. I promemorian lämnas inget förslag om de skattskyldigas skyldighet att lämna uppgifter som underlag till regeringens rapportering till EU-kommissionen.
Remissinstanserna: Kammarrätten i Sundsvall, Ekobrottsmyndigheten, Konsumentverket, Länsstyrelsen i Stockholms län, Tullverket, Finansinspektionen, Bokföringsnämnden, Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet, Skogsstyrelsen, Konkurrensverket, Tillväxtverket och Sveriges Redovisningskonsulters Förbund har inga synpunkter på förslaget i sak. Kammarrätten i Sundsvall föreslår dock att rubriker bör införas i lagtexten för att underlätta läsningen. Regelrådet, Svensk Energi och Svensk Fjärrvärme tillstyrker förslaget. Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutet (SPBI) välkomnar förslaget för att få fram långsiktiga och väl fungerade spelregler för biodrivmedel. Konjunkturinstitutet tillstyrker förslaget, men anser att för att energiskatten ska vara kostnadseffektiv ska den vara proportionell mot bränslets energiinnehåll för alla bränslen och all användning. Statens Energimyndighet (Energimyndigheten), Svenska Bioenergiföreningen (Svebio) och Svenska Naturskyddsföreningen är positiva till förslaget att reglera skatt på biodrivmedel i lagen om skatt på energi. Energimyndigheten påpekar dock att övervakning av eventuell överkompensation försvåras. Även SPBI tar upp frågan om underlag till regeringens rapportering i statsstödsärenden. Gröna Bilister, Skattebetalarnas Förening, Skogsindustrierna och Svebio avstyrker förslaget att införa viss energiskatt på låginblandade biodrivmedel, medan Energimyndigheten tillstyrker detta förslag. Skattebetalarnas Förening anför att vägtrafiken i Sverige redan är hårt beskattad och att skatten inte bör höjas ytterligare. Enligt Konjunkturinstitutet, Energimyndigheten och Skogsindustrierna bör koldioxidskatt inte tas ut på biodrivmedel vid inblandning av mer än 5 volymprocent biodrivmedel i bensin eller diesel. Gröna bilister och Svebio anser att all HVO bör skattebefrias oavsett inblandningsnivå. Naturvårdsverket, Trafikverket, Transportstyrelsen, Bil Sweden, Motorbranschens Riksförbund, SEKAB Biofuels & Chemicals Aktiebolag (SEKAB), Svenska Naturskyddsföreningen, Bio Alcohol Fuel Foundation (BAFF) och Taurus Energy Aktiebolag är positiva till bedömningen att införa en kvotplikt för att nå en låginblandning som uppgår till det som är tillåtet enligt bränslekvalitetsdirektivet. Enligt Transportstyrelsen är detta är ett steg ut ur fossilberoendet och en del av lösningen till att minska utsläppen av fossil energi och nå de uppsatta energi- och klimatpolitiska målen inom transportsektorn. Transportstyrelsen framhåller även att ökad låginblandning är bra eftersom den ger effekt på befintlig fossildriven fordonsflotta. Energimyndigheten anser att det vore önskvärt att redan från 2013 ge incitament till ökad låginblandning. Trafikverket önskar ett
förtydligande av den skattenivå som kommer att gälla för biodrivmedel som omfattas av kvotplikt. Trafikverket framhåller vidare att det förutom generella styrmedel kan behövas stöd för ny teknik vad gäller forskning, utveckling, demonstration och pilotanläggningar för biodrivmedel och att det behöver utredas hur detta ska ske på bästa sätt. Energigas Sverige, Lantbrukarnas Riksförbund, Lantmännen, Skogsindustrierna, Svebio, Nordisk Etanol & Biogas Aktiebolag, E.ON Gas Sverige Aktiebolag, Chemrec Aktiebolag och EcoPar Aktiebolag avstyrker bedömningen att införa ett kvotpliktsystem och anser, i likhet med Svenskt Näringsliv och Näringslivets skattedelegation, att skattebefrielse är ett väl fungerande, beprövat styrmedel som bör behållas samt att ett kvotpliktssystem riskerar att hämma marknadsutvecklingen. Statskontoret, Naturvårdsverket, Trafikverket, Bil Sweden, Energigas Sverige, Gröna Bilister, Lantbrukarnas Riksförbund, Lantmännen, Motorbranschens Riksförbund, SEKAB, Svebio, SPBI, Sveriges Byggindustrier, Sveriges Kommuner och Landsting, BAFF, Domsjö Fabriker Aktiebolag, Chemrec Aktiebolag, EcoPar Aktiebolag, E.ON Gas Sverige Aktiebolag, Lantmännen Aspen Aktiebolag, Nordisk Etanol & Biogas Aktiebolag, Perstorp BioProducts Aktiebolag och Taurus Energy Aktiebolag har även lämnat kommentarer och förslag om utformningen av ett framtida kvotpliktssystem respektive behovet av fortsatt skattebefrielse för biogas, höginblandade biodrivmedel och biodrivmedel utan fossilt innehåll. Flertalet av dessa instanser påpekar även vikten av långsiktiga spelregler för att kunna motivera nya investeringar i kapitalintensiva och effektiva anläggningar. Kommentarerna om kvotpliktssystemet rör bl.a. vilka biodrivmedel som bör omfattas, vilken nivå kvoterna bör ligga på, vikten av teknikneutralitet, hur kvotplikten bör utformas för att gynna andra generationens biodrivmedel samt hur en ökad andel biodrivmedel i dieselolja fungerar i arbetsmaskiner. Trafikverket och Svenska Naturskyddsföreningen är positiva till att tullvillkoret för importerad etanol slopas, medan Lantmännen, SEKAB, Svebio, BAFF, Nordisk Etanol & Biogas Aktiebolag och Taurus Energy Aktiebolag anför att det är av största vikt att detta villkor behålls. Kammarrätten i Sundsvall och Skatteverket lämnar vissa synpunkter på utformningen av förslaget till lagtext.
Skälen för regeringens förslag och bedömning
Ekonomiska styrmedel för biodrivmedel för 2014 och framåt
Det övergripande målet för den svenska miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Förverkligandet av visionen om inga nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären 2050 och den långsiktiga prioriteringen om fossiloberoende fordonsflotta 2030 kräver en ambitiös och kostnadseffektiv klimat-, energi- och miljöpolitik.
Den svenska energipolitiken bygger på de tre pelarna försörjningstrygghet, konkurrenskraft och ekologisk hållbarhet. Alliansens energiöverenskommelse från 2009 innebär att klimatpolitiken inte kan separeras från energipolitiken och har legat till grund för riksdagens beslut om klimat- och energipolitiska mål till 2020. 52
I möjligaste mån bör, som regeringen uttalat i 2012 års ekonomiska vårproposition, utvecklingen inom klimat- och energiområdet ske via generella ekonomiska styrmedel. En ökad användning av biodrivmedel bidrar till måluppfyllelsen till 2020, men är också viktig för de mer långsiktiga ambitionerna inom klimat- och energipolitiken.
Det är, som Riksrevisionen nyligen har påpekat i sin granskning av skattebefrielsen för biodrivmedel, angeläget att skapa långsiktiga och tydliga spelregler för både konsumenter och företag. Vikten av detta har också påtalats av många remissinstanser. Inom Regeringskansliet pågår ett arbete med att samordna de ekonomiska styrmedlen på klimat- och energiområdet så att den önskvärda styrningen blir samhällsekonomiskt effektiv. I detta arbete ingår även att ta fram förslag på en långsiktigt hållbar skattemässig hantering av biodrivmedel när det nuvarande statsstödsgodkännandet löper ut den 31 december 2013. Analysarbetet syftar även till att i god tid före 2020 ha väl avvägda ekonomiska styrmedel som vid behov kan användas. Detta är särskilt angeläget om det inom ramen för kontrollstation 2015 bedöms behövas ytterligare åtgärder för att nå uppsatta mål 2020.
Biodrivmedel kan ännu inte helt stå på egna ben. Det är angeläget att framtida ekonomiska styrmedel är samhällsekonomiskt effektiva och långsiktigt hållbara, inte minst i ett unionsrättsligt perspektiv. Regeringen anser därför att ett kvotpliktssystem, som syftar till att inblandning bör ske av 10 volymprocent etanol i låginblandad bensin och 7 volymprocent FAME i dieselolja, bör införas för att säkerställa låginblandade volymer av biodrivmedel på marknaden. Detta bidrar till en väg ut ur beroendet av fossil energi samt till att nå de uppsatta klimat- och energipolitiska målen. En ökad inblandning från dagens nivå medför att koldioxidutsläppen minskar med ca 0,6 miljoner ton per år. Vad som framförs av vissa remissinstanser föranleder inte regeringen att göra en annan bedömning.
Det bör även övervägas om och i vilken omfattning kvotpliktssystemet ska inkludera höginblandade biodrivmedel och biodrivmedel utan fossilt innehåll. Om höginblandade biodrivmedel och biodrivmedel utan fossilt innehåll inte omfattas av kvotplikt bör dessa ges fortsatt goda förutsättningar och därmed bidra till den långsiktiga prioriteringen om en fossiloberoende fordonsflotta och visionen om inga nettoutsläpp av växthusgaser.
Den närmare utformningen av ett kvotpliktssystem utreds för närvarande inom Regeringskansliet med sikte på att ett förslag ska kunna presenteras i sådan tid att förslaget kan behandlas av riksdagen under hösten 2013 och att de nya reglerna kan tillämpas från och med den 1 maj 2014.
Åtskilliga remissinstanser lämnar kommentarer om utformningen av kvotpliktssystemet samt hanteringen av de biodrivmedel som inte omfattas av en kvotplikt. Sådana överväganden är inte föremål för detta lagstiftningsarbete, utan får beaktas i samband med den detaljutformning av kvotpliktssystemet som just nu pågår inom Regeringskansliet.
EU:s statsstödsregler bedöms inte göra det möjligt att kombinera en kvotplikt med en beskattning som är utformad så att den innebär statsstöd. En framtida beskattning av biodrivmedel bör därför utformas så att den följer beskattningssystemets natur och logik och därigenom är 53
förenlig med unionsrätten då den inte anses utgöra statsstöd. Detta innebär enligt regeringens uppfattning följande. En energiskatt bör tas ut efter energiinnehållet i de biodrivmedel som omfattas av kvotplikt. Samma energiskatt per energienhet bör gälla för biodrivmedel och motsvarande fossila bränsle. En sådan beskattning bedöms inte innebära statsstöd. Av motsvarande skäl bör koldioxidskatt endast betalas för bränslen som innehåller fossilt kol. Det bör anses följa av den natur och logik, som är grunden för en koldioxidskatt, att endast ta ut en sådan skatt på bränslen som innehåller fossilt kol. En förutsättning för denna bedömning är dock att den är förenlig med unionsrätten. Regeringen verkar för att snarast åstadkomma klarhet i denna fråga genom diskussioner dels i rådet om en översyn av energiskattedirektivet, dels med berörda delar av EU-kommissionen. En sådan beskattning ligger i linje med de principer för energi- och koldioxidbeskattning som regeringen redovisat i prop. 2009/10:41 och som vidare Skatteutskottet uttalat sitt stöd för vid sin behandling av regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om skattebefrielse för biodrivmedel (se bet. 2011/12:SkU5).
I syfte att säkerställa att etanol för låginblandning inte överkompenseras gäller ett särskilt tullvillkor för dagens skattenedsättning. När beskattningen utformas på ett sådant sätt att den inte utgör statsstöd finns inte längre någon grund för att ha kvar tullvillkoret i skattelagstiftningen. Detta innebär att tullvillkoret slopas.
Skattelättnader för biodrivmedel för 2013
För 2013 bör en användning av biodrivmedel stimuleras genom viss skattebefrielse för sådana bränslen. Regeringen håller med remissinstanserna om att det är viktigt att skapa långsiktiga och förutsägbara villkor för företagen på biodrivmedelsmarknaden. Som en strävan mot detta är det lämpligt att omfattningen av skattebefrielsen av biodrivmedel förs in i lagen (1994:1776) om skatt på energi, förkortad LSE, i stället för att hanteras genom dispensbeslut med stöd av 2 kap. 12 § LSE såsom hittills skett. Regeringens möjlighet att genom dispensbeslut ge skattebefrielse för bränsle som framställs av biomassa bör därför slopas.
Det nuvarande energiskattedirektivet ger medlemsstaterna rätt att ge skattelättnader för biodrivmedel. Om företag som producerar biodrivmedel får en skattelättnad som överstiger merkostnaden för produktionen i förhållande till kostnaden för produktion av fossila drivmedel riskerar de enskilda företagen att få betala tillbaka det belopp som motsvarar skattebefrielsen. Detta beror på att stöd enligt EU:s statsstödsregler endast får ges om det är nödvändigt och proportionerligt i förhållande till ändamålet med skattebefrielsen. EU:s statsstödsregler innebär alltså att en skattebefrielse för biodrivmedel inte får medföra överkompensation.
Det är angeläget att skatteregler och åtgärder är hållbara och försvarbara i ett EU-rättsligt perspektiv. Det är också viktigt att ge stabila villkor för de aktörer som producerar och handlar med biodrivmedel. Risken för överkompensation har varit störst för låginblandade
biodrivmedel under de senaste åren. Regeringen anser därför, i motsats till vad Gröna Bilister, Skattebetalarnas Förening, Skogsindustrierna och Svebio anför, att en viss beskattning av dessa biodrivmedel är motiverad i syfte att minska risken för framtida överkompensation och därmed göra skattereglerna mer hållbara gentemot unionsrätten. Det statliga stödet minskar således genom förslaget. En viss beskattning av låginblandade biodrivmedel ligger även i linje med den skattepolitiska riktlinjen att finansiera offentliga utgifter på ett hållbart sätt med bevarande av samhällsekonomisk balans (jfr budgetpropositionen för 2012, prop. 2011/12:1, avsnitt 6). Minskningen av skattebefrielsen för första generationens biodrivmedel som låginblandas i bensin eller diesel, som exempelvis FAME och etanol som inte tillverkats av restprodukter eller cellulosa, är också motiverat för att stärka konkurrenskraften för andra generationens biodrivmedel (exempelvis HVO). Till dess att ett kvotpliktsystem är i kraft bör dock skattenivån vara tillräckligt låg för att ändå ge incitament för att fortsätta låginblanda biodrivmedel i bensin respektive dieselolja.
Regeringen är enligt gällande statsstödsbeslut skyldig att årligen rapportera till EU-kommissionen att någon överkompensation inte sker genom den skattelättnad som ges till biodrivmedlen alternativt att föreslå åtgärder för framtiden som innebär att överkompensationen undviks. Regeringens nuvarande dispensbeslut är villkorade av att bolagen lämnar nödvändiga uppgifter till Energimyndigheten som ett led i myndighetens arbete att ta fram underlag för regeringens rapportering. En bestämmelse om att lämna nödvändiga uppgifter för denna rapportering bör, som påpekats av Energimyndigheten och SPBI, även införas i LSE i samband med att skattelättnaderna nu övergår till att hanteras genom en avdragsrätt i LSE. Motsvarande bör även gälla för den skattebefrielse som enligt andra regler i LSE gäller för vegetabiliska och animaliska oljor och fetter som uppvärmningsbränsle samt för biogas. Flertalet skattskyldiga agerar inom den skattemässiga hanteringsram som gäller enligt reglerna för punkskatteuppskov, vilket innebär att de är godkända som upplagshavare av Skatteverket.
För att energiskatten ska vara kostnadseffektiv anser Konjunkturinstitutet att den bör vara proportionell mot bränslets energiinnehåll för alla bränslen och all användning. En sådan beskattning ligger i linje med de principer för energibeskattning som regeringen redovisat i prop. 2009/10:41. Energiskatt tas för närvarande ut proportionellt mot energiinnehållet på uppvärmningsbränsle men inte på drivmedel. Regeringen anser att när energiskatt införs på biodrivmedel för låginblandning bör den i största möjliga utsträckning baseras på energiinnehåll. Energiskatten är dock högre för bensin jämfört med dieselolja räknat per energiinnehåll. Grunden för beräkningen av energiskattenivåerna bör vara den energiskatt per kWh som det fossila bränsle som biodrivmedlet ersätter. Energiskatten på bensin, miljöklass 1, för 2013 uppgår enligt tidigare riksdagsbeslut till 3,13 kronor per liter. För dieselolja, miljöklass 1, är energiskatten för 2013 därigenom beslutad till 1,762 kronor per liter. Omräknat efter energiinnehåll motsvarar detta energiskatt på etanol (som ersätter bensin) om 2,04 kronor per liter och energiskatt på FAME (som ersätter diesel) om 1,623 kronor per liter. Vid lägre energiskattenivåer för etanol och FAME bör denna relation 55
behållas. Skattebefrielse för etanol och FAME bör utryckas som en procentandel av energiskatten på bensin respektive dieselolja, eftersom detta möjliggör att relationen som råder mellan energiskattenivån för bensin respektive dieselolja behålls. Vid en sådan konstruktion följer energiskatterelationen mellan etanol och FAME den mellan bensin och dieselolja även vid förändringar av energiskatten på bensin och dieselolja.
Befrielsen av energiskatt för andra biodrivmedel som låginblandas i bensin än syntetisk bensin som framställts av biomassa, bör med hänsyn till vad som anges ovan minskas från 100 procent till 89 procent av den energiskatt som gäller för bensin. Detta motsvarar en skattenivå om 0,34 kronor per liter biodrivmedel. Vidare bör befrielsen från energiskatt för andra biodrivmedel som låginblandas i dieselolja än HVO och syntetisk diesel som framställts av biomassa, minskas från 100 procent till 84 procent av den energiskatt som gäller för dieselolja vilket motsvarar en skattenivå om 0,28 kronor per liter biodrivmedel. Beskattningen av låginblandade biodrivmedel innebär även efter de föreslagna ändringarna ett, ur statsstödsrättsligt perspektiv, selektivt gynnande av dessa biodrivmedel. Det särskilda villkoret om att etanol vid införsel till EU ska ha tulldeklarerats som odenaturerad eller, vid produktion inom EU, ska ha uppfyllt motsvarande krav, kan därför ännu inte tas bort.
Den skattebefriade låginblandningen av etanol som i dag sker uppgår till lägre andelar än vad som medges enligt dispensbesluten. Den tillåtna, skattebefriade andelen på 6,5 volymprocent har alltså inte utnyttjats fullt ut. Skattebefrielse bör ske upp till och med en andel som speglar verklig inblandning. Av detta skäl sänks den skattebefriade andelen etanol i bensin under 2013 från 6,5 till 5 volymprocent. För låginblandning över 5 volymprocent biodrivmedel i bensin eller dieselolja, men inom ramen för vad som är möjligt enligt bränslespecifikationerna enligt drivmedelslagen innebär gällande regler enligt LSE att koldioxidskatt och energiskatt tas ut med belopp som gäller för likvärdigt fossilt bränsle.
Det kommande kvotpliktssystemet bör dock, som angetts ovan, utformas så att det syftar till att inblandning i låginblandad bensin respektive dieselolja bör ske upp till och med vad som är tillåtet enligt drivmedelslagen, dvs. 10 volymprocent etanol i bensin och 7 volymprocent FAME i dieselolja. Inför kvotpliktssystemets införande bör goda förutsättningar finnas för att produkten E10, dvs. en bensinkvalitet som innehåller mer än 5 volymprocent etanol eller har en syrehalt som överstiger 2,7 viktprocent, kommer att lanseras på den svenska marknaden samtidigt som de stora försäljningsvolymerna av bensin kommer att utgöras av bensin med en inblandningsgrad av upp till och med 10 volymprocent etanol.
I 2009 års klimatproposition (prop. 2008/09:162, bet. 2008/09:MJU28, rskr. 2008/09:300) har regeringen angett att fortsatta satsningar på andra generationens drivmedel är en förutsättning för att Sverige ska kunna hålla den tätposition som vi har när det gäller att utveckla sådana drivmedel. Andra generationens biodrivmedel är drivmedel som producerats från avfall, restprodukter, cellulosa från icke-livsmedel samt material som innehåller cellulosa eller lignin samt inte är konkurrerande 56
med livsmedelsförsörjning. Dessa drivmedel får räknas dubbelt vid beräkning av målet om andelen energi från förnybara energikällor i samtliga transporter enligt artikel 3.4 och 21.2 i förnybartdirektivet. Exempel på ett andra generationens biodrivmedel är hydrerade vegetabiliska oljor och fetter, förkortade HVO. HVO har även fördelen att den kemiska strukturen är sådan att bränslet uppfyller kraven på dieselolja i miljöklass 1. Detta innebär att bränslet kan användas i konventionella dieselmotorer utan att någon modifiering är nödvändig. Merkostnaderna för produktion av HVO jämfört med konventionell, fossil dieselolja är så pass hög att ingen risk för överkompensation föreligger vid full skattebefrielse av biodrivmedlet. För att underlätta kommersialiseringen och förbättra konkurrenskraften för HVO och biobaserade syntetiska drivmedel bör därför full befrielse från koldioxidskatt och energiskatt ges för upp till och med 15 volymprocent HVO i fossil dieselolja.
För att nå den långsiktiga prioriteringen att Sverige 2030 bör ha en fordonsflotta som är fossiloberoende bör strävan vara att bilar och andra fordon bör kunna användas utan att det påverkar klimatet negativt. Flera höginblandade biodrivmedel kommer att spela en viktig roll i denna strävan. Höginblandade biodrivmedel konkurrerar prismässigt med fossila drivmedel på ett annat sätt än låginblandning. Valet mellan att tanka t.ex. E85 eller bensin sker när konsumenten befinner sig på tankstationen och direkt kan jämföra priserna. E85 är därför känsligare för skillnader i relativpriset mellan etanol och bensin än vad etanol som används för låginblandning är. En minskad skattebefrielse för E85 kan leda till att fler väljer att tanka bensin i stället för E85. Risken för överkompensation är heller inte lika stor för E85 som för etanol som låginblandas i bensin. Detta är bl.a. en följd av att hänsyn tas till kostnader till följd av pumplagen vid beräkning av produktions- och distributionskostnader för E85. En samlad bedömning är att den etanol som ingår i E85 under 2013 bör ges fortsatt befrielse från koldioxidskatt och energiskatt. Motsvarande bör gälla andra höginblandade biodrivmedel och biodrivmedel helt utan fossilt innehåll, med undantag för biobaserade syntetiska drivmedel och HVO, för vilka skattebefrielse gäller enligt föregående stycke.
Till följd av att skattebefrielsen av biodrivmedel förs in i LSE bör den skattskyldiges rätt att beviljas avdrag i sin punktskattedeklaration villkoras av att bränslet omfattas av ett hållbarhetsbesked. Motsvarande villkor för avdragsrätten finns i LSE sedan tidigare för vegetabiliska och animaliska oljor och fetter m.m. som uppvärmningsbränsle samt för biogas som motorbränsle för transportändamål. Önskemålet om införande av underrubriker i 7 kap. LSE för att underlätta läsningen, som framförts av Kammarrätten i Sundsvall, får närmare övervägas i annat sammanhang tillsammans med en mer övergripande översyn av lagens uppbyggnad. Med anledning av de synpunkter som Skatteverket framfört har vissa förtydliganden gjorts av lagtexten i förhållande till dess lydelse i promemorian.
LLagförslag
FFörslaget föraanleder ändrinngar i 2 kap. 112 § samt inföörandet av femm nya pparagrafer, 7 kkap. 3 a–3 d ooch 4 a §§, i LLSE. Ändringaarna föreslås tträda i kkraft den 1 jannuari 2013.
EEU-rättsliga aaspekter
DDen minskninng av skattebeefrielsen som föreslås i laggrådsremissen utgör een ändring avv ett befintligtt stöd och åtggärden måste därför prövaas och ggodkännas av EU-kommisssionen innan den kan trädda i kraft. Efteersom ddet rör sig oom en skärpnning av kriterrierna för tilllämpningen aav en ggodkänd stöddordning kann dock ett förenklat anmmälningsförfaarande aanvändas, med stöd av arttikel 4 i kommmissionens fförordning (EG) nr 7794/2004 av dden 21 april 22004 om genomförande avv rådets förorrdning ((EG) nr 659//1999 om tilllämpningsförreskrifter för artikel 93 ii EGffördraget . KKommissioneen strävar efter att eefter en mmånads hhandläggningsstid fatta beslut om ett stöd som aanmälts enliggt det fförenklade förrfarandet. Ett statsstödsbesllut bedöms däärför finnas i sådan tid att ändringgarna av skattebefrielsen föör biodrivmeddel kan träda ii kraft dden 1 januari 22013.
Förslaget tilll ändringar avv sättet på villket skattelättntnaderna åstaddkoms bbedöms inte vara av sådaan beskaffenhhet att det fifinns behov aav att fföranmäla demm till kommisssionen för förnnyad statsstöddsprövning.
Någon anmmälan av försslagen bedömms inte vara nödvändig enligt EEuropaparlammentets och råådets direktiv 98/34/EG avv den 22 juni 1998 oom ett inforrmationsförfarrande beträfffande tekniskka standarderr och fföreskrifter ooch beträffannde föreskriftfter för inforrmationssamhhällets tjjänster .
55.1.3 Koonsekvensanaalys
IInledning
NNedan redovvisas konseekvenser förr 2013 avv den minnskade sskattebefrielseen för låginnblandade biiodrivmedel. Det innebäär att ooffentligfinanssiella effektter för 20014 som fföljer av ökade låginblandninggsnivåer inte redovisas häär. Storleken av dessa efffekter bberor bland aannat på unioonsrättsliga föörutsättningar r och den näärmare uutformningen och omfattninngen av ett fraamtida kvotplliktsystem. Deet kan ddock konstatteras att een ökad inbblandning frfrån dagens låginblandningsnnivå till maxximalt tillåtnaa nivå enliggt bränslekvaalitetsddirektivet mmedför att koldioxidutssläppen minnskar med cirka
122 EUT L 140, 30..4.2004, s. 1, Celeex 52005XC12311 (03). 13 EGT L 204, 21..7.1998, s. 37, Ceelex 31998L0034. 144 Europaparlamenntets och rådets ddirektiv 2009/30/EEG av den 23 aprril 2009 om ändriing av ddirektiv 98/70/EGG, vad gäller speciifikationer för bensin, diesel och ggasoljor och införrande aav ett system för hhur växthusgasutssläpp ska övervakkas och minskas, om ändring av råådets ddirektiv 1999/32/EEG, vad gäller sppecifikationen för bränsle som anvvänds av fartyg påå inre
0,6 miljoner ton per år. Detta motsvarar ca en procent av de totala utsläppen av växthusgaser i Sverige och bidrar till att minska beroendet av fossil energi och att nå de uppsatta energi- och klimatpolitiska målen. Bedömningen är vidare att användningen av HVO förväntas öka framöver.
Offentligfinansiella effekter
Det totala skattebortfallet för biodrivmedel bedöms uppgå till cirka 3,45 miljarder för 2012, varav cirka 1,9 miljarder kronor av det totala skattebortfallet utgörs av låginblandad etanol och låginblandad FAME. Skattebortfallet för den ökade användningen av HVO för 2012 bedöms uppgå till cirka 0,40 miljarder.
En minskad skattebefrielse för låginblandade biodrivmedel, dvs. viss energiskatt, innebär ökade offentligfinansiella nettointäkter med cirka 0,16 miljarder kronor för 2013. Nivån på energiskatten bedöms innebära att inblandning av biodrivmedel fortsatt kommer att ske. Med en minskad skattebefrielse för låginblandade biodrivmedel minskar det statsstöd som utgår för dessa drivmedel. Detta kan i sin tur leda till ökad samhällsekonomisk effektivitet för att uppnå de klimat- och energipolitiska målen.
Genom förslagen i lagrådsremissen ändras sättet på vilket skattelättnaderna för biodrivmedel åstadkoms. Beträffande andra biodrivmedel än låginblandning av etanol och FAME innebär detta dock inga ändringar beträffande skattelättnadernas omfattning i förhållande till nu gällande dispensbeslut. Detta skattebortfall är redan beaktat i statens intäktsberäkningar, varför inga offentligfinansiella effekter uppstår som en direkt följd av regeländringen beträffande andra biodrivmedel än låginblandning av etanol och FAME.
Effekter för företagen och hushållen
Förslagets effekter för företagen och för hushållen bedöms vara ringa. Förslaget bedöms öka priset vid pump med cirka 2 öre per liter, inklusive moms för bensin respektive dieselolja. Pumpprisökningarna motverkas av redan beslutade skatteändringar för 2013.
Riksdagen beslutade under hösten 2009 om ändringar av koldioxidoch energiskattesatserna på bränslen för åren 2011, 2013 och 2015. I normalfallet justeras skattesatserna årligen efter prisutveckling (indexering), vilket också skett för 2012. Hänsyn togs till prognostiserade förändringar av konsumentprisindex när skattesatserna för 2011, 2013 och 2015 beslutades 2009. För bensin innebär detta att den totala punktskatten på bensin redan 2012 är högre jämfört med den beslutade totala punktskatten för 2013. Punktskatten sänks för bensin från 5,65 kronor per liter 2012 till 5,63 kronor per liter 2013. För dieselolja har det hösten 2009 beslutats om en höjning om 0,20 kronor per liter 2013. Det innebär, inklusive prognostiserad förändring av konsumentprisindex, en
vattenvägar och om upphävande av direktiv 92/12/EEG (EUT L 140, 5.6.2009, s. 88, Celex 32009L0030).
höjning av punktskatten från 4,666 kronor per liter 2012 till 4,855 kronor per liter 2013, dvs. något mindre än 0,20 kronor per liter. Inflationen har alltså hittills varit högre än vad prognosen visade 2009, vilket medför att ovan nämnda pumpprishöjningar motverkas. För bensin inklusive den etanol som låginblandas blir den sammanlagda effekten därför att den totala skatten per liter för 2013 är oförändrad jämfört med 2012.
En del förbrukarländer tillämpar tullskydd för etanol, vilket innebär att det kan vara svårt för svenska producenter att hitta avsättning för etanol utanför EU.
En konsekvens av det svenska tullvillkoret är att etanol till låginblandning till stor del är av svenskt eller europeiskt ursprung medan etanol till E85 i större utsträckning kommer från länder utanför EU. En viss energiskatt på etanol för låginblandning kan påverka priset för den spannmål som används för att producera etanol givet att effekten av skatten överförs till spannmålsodlarna. Det är dock sannolikt att skatten till viss del överförs på etanolproducenternas vinster och löner (d.v.s. allt överförs inte till spannmålsodlarna). Energiskatt på etanol kan därmed minska etanolproducenternas betalningsförmåga för spannmål. På grund av att spannmål är en bulkprodukt innebär en prissänkning redan på några öre per kg att intresset bland spannmålsproducenterna att sälja spannmål för etanolproduktion kan minska.
Effekter för miljön
Enligt Energimyndighetens kortsiktsprognos (våren 2012) förväntas andelen förnybar energi i transportsektorn öka successivt för att 2013 uppgå till mellan 9,2 och 10,7 procent beroende på möjligheten att dubbelräkna andra generationens drivmedel m.m. Förslaget bedöms ha ringa eller ingen påverkan för låginblandade biodrivmedel och dess bidrag till de klimat- och energipolitiska målen, eftersom de nuvarande inblandningsnivåerna av etanol i bensin och FAME i dieselolja förväntas vara oförändrade 2013.
Effekter för myndigheter och domstolar
Förslaget kommer att medföra viss merkostnad för Skatteverket i samband med ikraftträdandet. Merkostnaderna består av anpassning av it-stöd och blanketter samt information till berörda företag och uppskattas av Skatteverket till sammanlagt 40 000 kronor avseende föreslagna ändringar inom energiskatteområdet (dvs. förslagen i dels detta avsnitt, dels följande avsnitt om slopad koldioxidskatt för viss värmeproduktion inom EU:s system för handel med utsläppsrätter). Dessa kostnader bedöms kunna hanteras inom befintliga och beräknade anslagsramar inom utgiftsområdet. Förslaget bedöms inte medföra några merkostnader eller något merarbete för de allmänna förvaltningsdomstolarna.
55.2¶Sloopad koldioxxidskatt för viss värmepproduktion innom EUU:s system fför handel mmed utsläppsrrätter
55.2.1 Baakgrund HHandel med uttsläppsrätter ooch svensk kooldioxidbeskatttning
HHandel med uutsläppsrätter äär en del i de internationellla ansträngninngarna aatt minska occh begränsa utsläppen avv växthusgaseer i enlighett med ååtaganden i Kyyotoprotokolllet till Förentaa Nationernas ramkonventioon om kklimatförändriingar. De grrundläggande reglerna omm handelssysstemet
15 16 ffinns i handelsdirektivet . I länkdirektivvet knyter EEU handelssysstemet till Kyotoprotookollets regellverk och mekanismer. Haandelsdirektivet har ggenomförts i svensk rätt genom lagenn (2004:1199) om handell med uutsläppsrätter (jfr prop. 20044/05:18).
Handelssysttemet inleddess med en försööksperiod undder åren 2005––2007 ooch den förstaa åtagandeperrioden 2008–22012. Handellssystemet ommfattar uutsläpp av kolldioxid från viissa förbränniingsanläggninngar inom induustrin, kkraft- och vvärmeverk samt oljeraffinnaderier och anläggningar där pproduktion occh bearbetningg sker av järrn, stål, glas, glasfiber, ceement, kkeramik, pappper och papperrsmassa.
En del i klimmat- och energipaketet frånn december 20008 är ändringgar av hhandelssystemmet genom Europaparlammentets ochh rådets diirektiv 22009/29/EG aav den 23 apriil 2009 om änndring av direektiv 2003/877/EG i aavsikt att förbbättra och uttvidga gemennskapssystemeet för handell med uutsläppsrätter för växthuusgaser . Deessa förändriingar innebäär en yytterligare harrmonisering påå EU-nivå ochh utvidgning aav handelssysstemet inför nästa haandelsperiod 2013–2020. Handelssystemmet utvidgas även mmed några ffler sektorerr, bl.a. alumminiumindustrrin och delaar av kkemiindustrin samt med utssläpp av PFC från aluminiuumindustri ochh N2O ffrån viss kemmiindustri. Attt luftfarten inkluderades i handelssysstemet uunder 2012 haar beslutats i ett separat direektiv .
I och med aatt utsläpp avv växthusgaseer från anlägggningar inom EU:s ssystem för hhandel med utsläppsrätterr regleras påå EU-nivå ggenom hhandelssystemmet innebär koldioxidbeskkattning av de bränslen som aanvänds i desssa anläggninngar att anlägggningarna oomfattas av ddubbla sstyrmedel medd samma mål. För att undviika att dubbla styrmedel annvänds hhar den svennska koldioxiidbeskattningeen av bränsllen inom hanndels-
15 Europaparlamenntets och rådets ddirektiv 2003/87/EEG av den 13 okttober 2003 om ettt ssystem för handell med utsläppsrättter för växthusgasser inom gemenskkapen och om änndring aav rådets direktiv 96/61/EG (EUT L 275, 25.10.20003, s. 32, Celex 322003L0087). 16 Europaparlamenntets och rådets ddirektiv 2004/101/EG av den 27 okktober 2004 om äändring aav direktiv 2003/887/EG om ett systtem för handel mmed utsläppsrätter r för växthusgaserr inom ggemenskapen, i övverensstämmelse med Kyotoprotookollets projektbaaserade mekanismmer (EUT L 338, 13.11.2004, s. 18, Ceelex 32004L0101)). 17 Europaparlamenntet och rådets ddirektiv 2009/29/EEG av den 23 appril 2009 om änddring av ddirektiv 2003/87/EEG i avsikt att föörbättra och utviddga gemenskapsssystemet för handdel med uutsläppsrätter för vväxthusgaser (EUUT L 140, 5.6.20009, s. 63, Celex 332009L0029). 18 Europaparlameentets och rådetss direktiv 2008/1101/EG av den 19 november 20008 om äändring av direktiiv 2003/87/EG såå att luftfartsverkksamhet införs i ssystemet för handdel med uutsläppsrätter förr växthusgaser innom gemenskapen (EUT L 8, 13.1.2009, s. 3,, Celex 332008L0101).
ssystemet sänkkts i två steg. Koldioxidbeskattningen aav bränslen i dessa aanläggningar ssänktes i ett fförsta steg fråån och med dden 1 juli 20008 (se pprop. 2007/088:121, bet. 20007/08:SkU 277, rskr. 2007//08:238) samtt i ett aandra steg fråån och med 1 januari 20011 (se propp. 2009/10:41, bet. 22009/10:SkU221, rskr. 2009//10:122).
VVärmeprodukttion inom handelssystemet
PPå nationell nnivå styrs kolddioxidbeskattnningen av besstämmelser i lagen ((1994:1776) oom skatt på ennergi, förkortaad LSE. Enliggt nuvarande regler äär bränsleförbrukning för aannat ändamåll än drift av mmotordrivna ffordon vvid tillverkninngsprocessen ii industriell verksamhet i een anläggning inom uutsläppshandelssystemet beefriad från kooldioxidskatt. Detta innebbär att kkoldioxidskattt inte belastarr de insatsbräänslen som enn industri anvvänder fför värmeprooduktion tilll den egnaa tillverkninngsprocessen. Om bbränsleförbrukkningen sker i en anläggning utanföör handelssysstemet mmedges befrieelsen från kooldioxidskattenn med 70 prrocent. Dennna 70pprocentiga befrielse reduceeras 2015 tilll 40 procent till följd av redan bbeslutade änddringar (se prrop. 2009/10:41, bet. 20009/10:SkU21, rskr. 22009/10:122).
För det brännsle, som förbbrukas i kraftvvärmeproduktiion i en anlägggning ssom omfattass av handeelssystemet fför att frammställa värmee tas kkoldioxidskattt ut med sju pprocent av denn generella kooldioxidskattennivån. VVärmeleverannser till tillverkningsproceessen i induustriell verksaamhet mmedför inte yttterligare nedssättning av kolldioxidskattennivån.
Vid annan vvärmeproduktiion inom handdelssystemet ään sådan som sker i tillverkningsprrocessen i iindustriell veerksamhet elller i kraftvvärmepproduktion tas koldioxidskkatt ut på skattepliktiga innsatsvaror meed 94 pprocent av den generella kkoldioxidskatteenivån. För vvärmeleveransser till tillverkningsprrocessen i inddustriell verksaamhet finns emmellertid möjlighet aatt via återbeetalning erhåålla ytterligarre 70 procennt koldioxidsskattebbefrielse. Mottsvarande åteerbetalningsmöjlighet finnss även för vvärmeleverantörer uutanför handeelssystemet. FFör produktionn utanför hanndelsssystemet reducceras skattebeefrielsen 20155 från 70 till 440 procent tilll följd aav redan besluutade ändringaar (se prop. 22009/10:41, beet. 2009/10:SkkU21, rrskr. 2009/10:122).
55.2.2 Övverväganden och förslag
Regeringenss förslag: KKoldioxidskattten slopas föör bränslen som förbrukas föör framställninng av värme i kraftvärmeannläggningar innom EU:s systemm för handel mmed utsläppsrrätter. Koldioxxidskatten sloopas även för brränslen som ii kraftvärme-- eller fjärrväärmeanläggninngar förbrukas föör framställniing av värmee som levereeras till induustriverksamheteer inom handelssystemet.
Ändringarrna träder i kraaft den 1 januaari 2013.
Promemoriians förslag ööverensstämmer med regerinngens.
Remissinstanserna: Övervägande del av de remissinstanser som yttrar sig är positiva eller har inte något att erinra mot förslaget. Kammarrätten i Sundsvall, Statskontoret, Skatteverket och Skogsindustrierna har inget att erinra mot förslaget. Konjunkturinstitutet, Regelrådet, Statens
energimyndighet, Energigas Sverige, Föreningen Auktoriserade
revisorer, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Svensk Energi, Svensk Fjärrvärme, Svensk Försäkring, Svensk Bankförening, Sveriges Redovisningskonsulters Förbund, Villaägarnas Riksförbund, E.ON Gas Sverige Aktiebolag och Näringslivets Skattedelegation tillstyrker förslaget. Svenska Bioenergiföreningen (Svebio) uppger att de accepterar förslaget och instämmer med förslaget på principiella grunder. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) anser att slopad koldioxidskatt på värmeproduktion som omfattas av utsläppshandeln är bra för att skapa konkurrensneutralitet. SKL anser dock att förslaget riskerar att leda till en ökad användning av fossila bränslen i Sverige. Naturvårdsverket avstyrker förslaget. Naturvårdsverket anser att det är negativt om koldioxidskatten tas bort då fossila alternativ kan bli lönsamma eller lönsammare än biokraftvärme ifall priserna på elcertifikat eller utsläppsrätter blir låga. Svebio och SKL ser en risk för att förslaget medför att växthusgasutsläppen i Sverige kan komma att öka eller alternativt inte minska lika snabbt. Svensk Energi, Svensk Fjärrvärme och Villaägarnas Riksförbund efterfrågar förslag om energiskattebefrielse för egenförbrukning av el vid värmeproduktion inom handelssystemet.
Skälen för regeringens förslag
Utsläpp av växthusgaser från anläggningar inom EU:s system för handel med utsläppsrätter regleras på EU-nivå genom handelssystemet. Därför bör i princip dessa utsläpp inte vara föremål för ytterligare nationella styrmedel, som t.ex. en koldioxidskatt. Koldioxidbeskattningen av bränslen inom handelssystemet har i ett första steg sänkts från och med den 1 juli 2008 samt i ett andra steg från och med den 1 januari 2011.
Den nuvarande koldioxidbeskattningen av kraftvärmeproduktion i anläggningar inom handelssystemet riskerar att innebära konkurrenssnedvridningar till följd av att kraftvärme i industrin och i fjärrvärmenäten beskattas olika. Även andra snedvridningar kan uppstå, såsom att bränsle som åtgått till värme som kyls bort vid kondensproduktion är koldioxidskattebefriad, medan bränsle som vid kraftvärmeproduktion åtgår för framställning av värme som nyttiggörs är beskattad. Ett slopande av koldioxidskatten i kraftvärmeproduktion i anläggningar inom handelssystemet kan visserligen, som regeringen har uttalat i prop. 2009/10:41, i viss mån riskera att försvåra för Sverige att uppfylla målet för andelen förnybar energi till 2020. Slopandet av koldioxidskatten bedöms emellertid öka effektiviteten i den klimatpolitiska styrningen. Eftersom en koldioxidskatt inte minskar de totala utsläppen inom handelssystemet, utan endast påverkar var inom systemet som utsläppen sker, innebär den nuvarande situationen konkurrenssnedvridningar som motverkar ett väl fungerande handelssystem. Koldioxidskatten bör därför nu slopas även för bränslen
som förbrukas för kraftvärmeproduktion inom handelssystemet. Vad Naturvårdsverket, Svebio och SKL anför föranleder inte regeringen att göra en annan bedömning.
För det fall värmeproduktionen för tillverkningsprocessen i industriella verksamheter inom handelssystemet behandlas olika beroende på om värmen produceras i egen regi eller om den tillhandahålls av en extern leverantör riskerar det att resultera i en ineffektiv produktion av värme. De nuvarande reglerna om återbetalning missgynnar värmeföretag som har samarbeten kring leveranser av ånga och värme till industrin och riskerar att medföra att etablerade samarbeten på området inte kan fortsätta. Befintliga värmepannor hos fjärrvärmeföretagen för industrileveranser kan komma att överlåtas till industrin. Alternativt kan parallella energianläggningar i stället komma att byggas upp i industrin och de synergier som samarbetet i dag ger, främst miljömässigt, riskerar att upphöra. Detta kan försämra fjärrvärmens förutsättningar att i det lokala energisystemet använda resurser som annars skulle gå förlorade, t.ex. spill från skogsavverkning, avfall och överskottsvärme från industrier. En energi- och resurseffektiv samverkan mellan fjärrvärmeföretag och tillverkningsindustri kan således försvåras.
Då det är angeläget att skattereglerna i möjligaste mån utformas så att konkurrenssnedvridning undviks bör full koldioxidskattebefrielse även kunna erhållas för externa värmeleveranser till tillverkningsprocessen i en industriell verksamhet om verksamheten tillhör en sådan verksamhetskategori som omfattas av handelssystemet. Full befrielse från koldioxidbeskattning bör alltså ges för sådant bränsle som förbrukas för produktion av värme vilken levereras till sådan tillverkningsprocess i industriell verksamhet som omfattas av handelssystemet.
Svensk Energi, Svensk Fjärrvärme och Villaägarnas Riksförbund efterfrågar förslag om energiskattebefrielse för egenförbrukning av el vid värmeproduktion inom handelssystemet. Denna fråga ligger dock inte inom ramen för detta lagstiftningsärende och får närmare övervägas i annat sammanhang.
Lagförslag
Förslaget medför ändringar i 6 a kap. 2 § LSE, 6 a kap. 1 och 2 §§ samt 9 kap. 5 § lagen (2009:1496) respektive (2009:1497) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi. Ändringarna i LSE föreslås träda i kraft den 1 januari 2013. Förslaget till lag om ändring i lagen (2009:1496) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi samt förslaget till lag om ändring i lagen (2009:1497) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi ändrar redan beslutade lagändringar med ikraftträdande den 1 januari 2013 respektive 1 januari 2015.
EU-rättsliga aspekter
Den skattebefrielse som i dag ges för bränslen som förbrukas i anläggningar som omfattas av handelssystemet är att betrakta som ett driftstöd som faller under artikel 107 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Huvudregeln i sådana fall är att EU-kommissionen måste
ppröva och godkänna åtgäärdens förenlighet med den gemensaamma mmarknaden innnan den kan trräda i kraft. KKommissionenn har genom beeslut i äärende N 22/22008 godkäntt de lägre kolldioxidskattessatser som träädde i kkraft år 2008 respektive 20010. Kommisssionen har doock under senare år fförsökt förenkkla förfarandett kring statsstödsprövningeen. De ändringgar av bbeskattningen av bränslen i anläggninggar inom hanndelssystemet,, som trädde i krafft den 1 jaanuari 2011 föll därför inom ramenn för kkommissionenns allmänna gruppundanttagsförordningg . Det noormala fförfarandet mmed föranmäälan och kommmissionens godkännandde av ååtgärden behöövde därför inte iakttas. Detsamma gäller för dde nu fföreslagna åttgärderna. NNågon skyldighet att aanmäla dessaa till kkommissionenn för statsstöddsgranskning ffinns alltså intte. Vissa regler om informationsskkyldighet ochh årlig rapporttering finns ddock i den anngivna fförordningen.
55.2.3 Koonsekvensanaalys
OOffentligfinanssiella effekterr
FFörslagen beedöms prelimminärt innebäära att de offentligfinannsiella intäkterna minnskar med saammanlagt 0,19 miljarder r kronor 20133. Av ddessa avser 0,11 miljarder kkronor slopad koldioxidskaatt för bränslenn som fförbrukas i kraaftvärmeanlägggningar inomm handelssysteemet och resteerande 00,08 miljardeer kronor aavser slopanndet av kolldioxidskattenn för fframställning av värme soom levereras till industrivverksamheter inom hhandelssystemmet. Det bör nooteras att intäkkterna kan kommma att revidderas i ssamband med budgetpropossitionen för 20013, alltefterssom ny informmation oom storleken ppå skattebaserrna blir tillgännglig.
EEffekter för förretagen och hhushållen
EEtt slopande av koldioxiddskatten i krraftvärmeverkken kan mottverka eeventuella elpprisskillnader i Sverige, efttersom naturggaskraftvärmevverk i ssödra Sverige får lägre rörliiga kostnader.
Slopandet av koldioxiddskatten för framställningg av värme som levereras till inndustriverksammheter inom hhandelssystemmet kan förbätttra en eenergi- och resurseffektivv samverkan mellan fjärrrvärmeföretagg och tillverkningsinndustri. Tillsaammans med det faktum aatt fjärrvärmenn kan ååterta en del av sitt värmmeunderlag kan detta minnska kostnadeerna i fjfjärrvärmeprodduktionen, vilket i slutänddan kan medfföra ett lägre fjärrvvärmepris för fjärrvärmekunnderna.
EEffekter för miiljön
FFörslaget om att slopa kolddioxidskatten för bränslen som förbrukas för kkraftvärmeprooduktion inomm handelssyystemet ökarr inte de totala
19 Kommissionenss förordning (EGG) nr 800/2008 avv den 6 augusti 22008 genom vilkeen vissa kkategorier av stödd förklaras förenliiga med den gemensamma marknaaden enligt artiklaarna 87 ooch 88 i fördragett (EUT L 214, 9.88.2008, s. 3, Celex 32008R0800).
kkoldioxidutslääppen inom handelssystem utan påverkaar endast var inom ssystemet somm utsläppen sker. Slopandet av koldioxxidskatten beedöms eemellertid ökka effektivitetten i den kklimatpolitiskaa styrningen i ett eeuropeiskt perspektiv och förbättra mööjligheterna ttill en energii- och rresurseffektiv samverkan mellann fjärrvärrmeföretag och tillverkningsinndustri. Effektterna på andraa utsläpp till lluft på grund av att fförbränning aav fossila brränslen blir mindre kostssam i de beerörda aanläggningarnna bedöms bli begränsade.
EEffekter för myyndigheter och domstolar
FFörslaget om m slopad kolddioxidskatt föör viss värmmeproduktion inom hhandelssystemmet kommer ii samband med ikraftträdaandet medföraa viss mmerkostnad avv engångskaraaktär avseendde utveckling av it-stöd, änndring aav blanketter samt informmation till berörda företagg. Skatteverkeet har bberäknat att fförslagen omm ändringar innom energibeeskattningsommrådet ((dvs. dels försslagen i detta aavsnitt, dels föförslagen i föreegående avsniitt om bbiodrivmedel) medför kosstnader av enngångskaraktäär om sammaanlagt 440 000 kronorr. Regeringenn gör bedömnningen att deessa kostnadeer kan hhanteras inoom befintligga och beeräknade annslagsramar inom uutgiftsområdett. Förslaget beedöms inte mmedföra några merkostnaderr eller nnågot merarbeete för de allmmänna förvaltningsdomstolarrna.
55.3¶Beefrielse från fordonsskattt för nya billar med bättrre miiljöegenskapper
55.3.1 Baakgrund
DDen 1 augustti 2007 införddes en miljöbbilspremie geenom förordnningen ((2007:380) om miljöbillspremie. MMiljöbilspremiien utgjordee ett eekonomiskt iincitament i form av ettt penningbiddrag vid kööp av ppersonbilar föör att främjaa en ökad fförsäljning occh användninng av ppersonbilar soom orsakar miindre skada på miljön i jämmförelse med andra ppersonbilar påå marknaden, så kallade mmiljöbilar. Dennna miljöbilsppremie uupphörde att ggälla den 1 julii 2009.
Riksdagen beslutade dden 9 decemmber 2009 aatt införa ettt nytt eekonomiskt inncitament i forrm av en befriielse från forddonsskatt undeer fem åår för personbbilar som upppfyller vissa kkrav på blandd annat utsläppp av kkoldioxid ellerr bränsleförbrrukning. I denn proposition som låg till grund fför beslutet (prop. 2009/10:41 om vissa ppunktskattefråågor med anleedning aav budgetproppositionen för 2010, s. 174), bedömde reggeringen att kkraven fför att omfattaas av befrielseen från fordonnsskatt successsivt bör skärppas så aatt andelen ssålda personbbilar som ommfattas av skkattebefrielsenn blir uungefär konstaant.
I budgetproopositionen föör 2011 (prop. 2010/11:1, uutgiftsområde 22, s. 448) angav reggeringen att hhuvudinriktninngen på transsportområdet är ett ffossiloberoendde system årr 2030 och aatt regeringenns insatser fför en ffossiloberoendde fordonsflottta intensifieraas. Regeringeen anförde ävven att een skärpt miiljöbilsdefinittion är en ddel av en sstörre satsninng på kklimatåtgärderr inom fordonnssektorn sammt att stor kraaft måste lägggas på 66
uutvecklingen av elfordoon, effektivaare förbrännningsmotorer och aalternativa bräänslen.
I den ekonnomiska vårproopositionen föör år 2011 (prrop. 2011/11:1100, s. 559) anförde reegeringen att en ny skärpt miljöbilsdefinnition, som baaseras ppå Europaparllamentets och rådets förorddning om utslääppsnormer föör nya ppersonbilar, böör införas denn 1 januari 20113.
55.3.2 Änndrade krav fför befrielse ffrån fordonssskatt
Regeringenss förslag: Perrsonbilar, lättaa lastbilar ochh lätta bussar som tas i bruk för första gångeen från och mmed den 1 jannuari 2013 befrias från fordonnsskatt om bbilens koldiooxidutsläpp, enligt uppgiift i vägtrafikregiistret, inte öveerstiger ett beräknat högstaa koldioxidutssläpp i förhållandee till fordoneets tjänstevikt. Bilar som är utrustade med teknik för drrift med etanoolbränsle ellerr gasbränsle, fförutom gasoll, får ha ett högree koldioxiduttsläpp i förhållande till bbilens tjänstevvikt. Elbilars och laddhybriderrs förbrukningg av elektriskk energi får hhögst vara 37 kWhh per 100 kilommeter.
Skattebefriielsen ges undder en tidsperiiod om fem årr från det att bbilen har tagits i brruk. Ändringaarna träder i krraft den 1 januuari 2013.
Regeringeens bedömninng: För att skattebefrielseen fortsättninggsvis ska vara ett incitament föör att stimulerra till köp avv bilar med bättre miljöegenskaaper bör kravven även fortssättningsvis suuccessivt skrääpas. För att kkunna beaktta kommande förändrinngar av EEU:s koldioxidutslläppskrav, beedöms att enn översyn av kraven kan ske tidigast år 2014. Ytterligaare skärpta krrav för skatteebefrielse beddöms därefter införras år 2016 occh år 2019.
Promemorrians förslag och bedömning: Övverensstämmeer med
rregeringens.
Remissinsstanserna: Staatskontoret, NNaturvårdsverrket, Trafikvverket, TTransportstyreelsen, Trafikaanalys, Statenns energimynddighet, Bil Swweden, GGröna Bilisteer, Motorbraanschens rikksförbund, Svvenska Bioennergifföreningen, SSvenska Natuurskyddsföreningen, Svensska Taxiförbuundet, SSveriges Kommmuner ochh Landsting, Volkswagenn Group Svverige AAktiebolag, FFord Motor CCompany Aktiiebolag och EE.ON Gas Svverige AAktiebolag tilllstyrker att kraaven för skatteebefrielse skäärps. Gröna Biilister, SSvenska Natuurskyddsföreningen och Svvenska Taxiföförbundet avsttyrker ddock att skatttebefrielsen bbaseras på bbilens vikt. VVolkswagen GGroup SSverige Aktieebolag anger att förslagett har för svaaga incitamennt för uutveckling avv teknik för llåg vikt och ökad energieeffektivitet. Statens eenergimyndighhet anser att en viktbaseraad modell förr skattebefrielse är rrimlig med uttgångspunktenn att tyngre biilar kan medfföra större nyytta än ssmåbilar, menn bedömer attt viktrelateradde krav kan leeda till en förr tung ffordonspark. NNaturvårdsverrket anser att förslaget intte i tillräckligg grad ppremierar småå bilar med lååga utsläpp. Foord Motor Coompany Aktieebolag aanser att tjäänstevikt intee ensamt böör användas för att fasttställa kkoldioxidutslääppskraven och att viktreelaterade kolldioxidutsläpppskrav innebär svåriggheter för konnsumenter attt jämföra vilkka bilmodellerr som oomfattas av sskattebefrielseen. Ford Mottor Companyy Aktiebolag anser 67
även att förslaget hämmar utvecklingen av lättviktsmaterial i nya bilar. Ford Motor Company Aktiebolag och Fiat Automobiles Sweden Aktiebolag menar även att förslaget kan leda till att koldioxidutsläppen ökar. Bil Sweden, Motorbranschens riksförbund och Ford Motor Company Aktiebolag anser att lätta lastbilar bör tillåtas generösare viktrelaterade koldioxidutsläppskrav än personbilar. De anser även att skattebefrielsen ska vara teknikneutral, men samtidigt premiera energieffektivisering, biobränsle och nya tekniker. Bil Sweden, Motorbranschens riksförbund och Fiat Group Automobiles Sweden Aktiebolag anser att kraven som ställs på bilar som drivs med bensin och dieselbränsle är för stränga. Bil Sweden är kritiska till att bilar som drivs med etanolbränsle omfattas av generösare koldioxidutsläppskrav. Bio Alcohol Fuel Foundation (BAFF) och Taurus Energy Aktiebolag är kritiska till att dieselbilar kan omfattas av skattebefrielsen. Trafikverket anser att nivåerna för koldioxidutsläppskraven är väl avvägda. Gröna Bilister och Svenska Bioenergiföreningen anser att utsläppskraven bör ta hänsyn till biobränslenas faktiska klimatnytta. Sveriges Kommuner och Landsting är tveksamma till om skattebefrielsen är ett tillräckligt incitament för att bidra till en tillräcklig marknadsvolym av fordonsmodeller och köpare.
Bil Sweden och Gröna Bilister anser att skattebefrielsen även bör omfatta krav på bilars säkerhet. Gröna bilister anser vidare att krav på utsläpp av partiklar, kväveoxid och buller bör införas.
Konkurrensverket och Fiat Group Automobiles Sweden Aktiebolag avstyrker förslaget. Konkurrensverket anser att förslaget inte är teknikneutralt, långsiktigt och förutsägbart. Fiat Automobiles Sweden Aktiebolag anser att förslaget leder till styrning mot köp av större bilar med högre koldioxidutsläpp.
Gröna Bilister anser att klimatbaserade skärpningar bör beslutas för 2016 och 2019. Statens energimyndighet och Svenska Bioenergiföreningen anser att en prognos för vilka koldioxidutsläppskrav som ska gälla för 2016 och 2019 bör lämnas. Bil Sweden, Motorbranschens Riksförbund och Volkswagen Group Sverige Aktiebolag anser att förslaget bör senareläggas och träda i kraft den 1 juli 2013.
Skälen för regeringens förslag
Ändrade krav på bilars koldioxidutsläpp
Andelen nya bilar som omfattas av befrielsen från fordonsskatten har successivt ökat sedan skattebefrielsen infördes. Av de personbilar som registrerades i vägtrafikregistret under år 2010 uppfyllde ca 40 procent kraven för att omfattas av skattebefrielsen. Detta kan jämföras med att andelen bilar som kom i fråga för miljöbilspremie var ca 15 procent år 2007. För att skattebefrielsen ska vara ett verksamt styrmedel bör endast bilar med de bästa miljöegenskaperna omfattas av skattebefrielsen. Andelen personbilar som för närvarande omfattas av skattebefrielsen får anses vara för hög för att de avsedda effekterna ska uppkomma. För att skattebefrielsen även fortsättningsvis ska stimulera till köp av bilar med bättre miljöegenskaper bör kraven för skattebefrielse skärpas.
Skattebefrielsen bör även fortsättningsvis vara ett incitament för att stimulera till köp av bilar som har låga koldioxidutsläpp. Avsikten är att skattebefrielsen också ska vara ett ekonomiskt incitament för att komma närmare den långsiktiga prioriteringen om en fossiloberoende fordonsflotta år 2030.
De nuvarande kraven för befrielse från fordonsskatten är utformade så att en fast gräns för bilens koldioxidutsläpp uppställs. Bilar som drivs med bensin eller dieselolja eller i kombination med el får släppa ut högst 120 gram koldioxid per kilometer vid blandad körning. För bilar som drivs med etanolbränsle ställs krav på att bilens bränsleförbrukning högst får vara 9,2 liter bensin per 100 kilometer vid blandad körning. Bilar som drivs med naturgas eller biogas får högst förbruka 9,7 kubikmeter gas per 100 kilometer vid blandad körning. Kraven på koldioxidutsläppen eller bränsleförbrukning gäller även för bilar som drivs med dessa drivmedel i kombination med el. Vidare får elbilar högst förbruka 37 kWh per 100 kilometer vid framförandet. Automatväxlade bilar anses uppfylla kraven för skattebefrielse om transmissionen och de komponenter som hör till transmissionen motsvarar en manuellt växlad bil som uppfyller kraven för bränsleförbrukning. Skattebefrielsen gäller för nya personbilar klass I under de fem första åren från det att fordonet blir skattepliktigt för första gången.
De nuvarande kraven för skattebefrielse kan skärpas genom att den fasta gränsen för koldioxidutsläpp, och bränsleförbrukning för de bilar som drivs med etanolbränsle eller gasbränsle, sänks. En fast gräns för koldioxidutsläpp kan dock innebära att större bilar som har utrustats med energieffektiva förbränningsmotorer och som har förhållandevis låga koldioxidutsläpp inte omfattas av skattebefrielsen. Detta beror på att bland annat bilens vikt är av betydelse för hur mycket koldioxid bilen släpper ut vid drift. Generellt sett släpper lätta bilar ut mindre koldioxid än tyngre bilar. Bilar med lägre vikt kan således lättare klara de nu gällande koldioxidutsläppskraven än en tyngre bil. För att även tyngre bilar som har utrustats med energieffektiv teknik ska kunna omfattas av skattebefrielsen kan kraven för bilens koldioxidutsläpp istället relateras till dess vikt. Viktrelaterade krav för koldioxidutsläpp innebär att bilar med större lastkapacitet kan omfattas av skattebefrielsen. Viktrelaterade krav för koldioxidutsläpp innebär samtidigt att också små bilar ska vara energieffektiva för att omfattas av skattebefrielsen. Fördelen med viktrelaterade koldioxidutsläppskrav är att skattebefrielsen bedöms stimulera till köp av de bilar som har utrustats med den mest energieffektiva tekniken oavsett bilens vikt. Viktrelaterade krav för koldioxidutsläpp överensstämmer också med EU:s reglering av koldioxidutsläppen från nya personbilar.
Viktrelaterade krav för koldioxidutsläpp innebär dock att en bil som omfattas av skattebefrielsen kan ha ett högre utsläpp av koldioxid än en bil som inte omfattas av skattebefrielse. Gröna Bilister, Ford Motor Company Aktiebolag, och Fiat Group Automobiles Sweden Aktiebolag har påpekat att viktrelaterade koldioxidutsläppskrav kan innebära att bilar med lika höga koldioxidutsläpp kan behandlas olika beroende på bilens vikt. Som ovan nämnts släpper lättare bilar generellt ut mindre koldioxid än tyngre bilar. Syftet med förslaget är inte bara att gynna bilar med låga koldioxidutsläpp, utan även bilar som har utrustats med energieffektiv 69
teknik. Det är därför rimligt att den lätta bilen som släpper ut lika mycket koldioxid som den tyngre bilen inte omfattas av skattebefrielsen. Även bilar med lägre vikt bör utrustas med energieffektiv teknik. En viktrelaterad gräns för koldioxidutsläpp skulle dessutom i vissa fall kunna medföra att en köpare väljer en tyngre bil som släpper ut mer koldioxid än en mindre bil med lägre koldioxidutsläpp. Flera remissinstanser har påpekat att förslaget kan leda till en för tung fordonspark och ökade koldioxidutsläpp. En sådan påverkan bedöms dock vara begränsad, eftersom tyngre bilar generellt sett har högre driftskostnader. Beskattningen av drivmedel utgör det primära och generellt verkande styrmedlet för att stimulera till lägre koldioxidutsläpp. Sammantaget bedöms dock en skattebefrielse med viktrelaterade koldioxidutsläppskrav, i kombination med drivmedelsbeskattningen och supermiljöbilspremien, vara ett effektivt verktyg för att minska koldioxidutsläppen från bilar. Befrielse från fordonsskatt föreslås därför relateras till bilens koldioxidutsläpp i förhållande till dess vikt.
Skattebefrielsens närmare utformning
För fordonstillverkare ställs krav på begränsning av koldioxidutsläpp från nya personbilar. Dessa koldioxidutsläppskrav regleras i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 443/2009 av den 23 april 2009 om utsläppsnormer för nya personbilar som del av gemenskapens samordnade strategi för att minska koldioxidutsläppen från lätta fordon , i fortsättningen benämnt EU-förordningen. Enligt EUförordningen ska de genomsnittliga koldioxidutsläppen för nya personbilar vara 130 gram koldioxid per kilometer. För varje ny personbil beräknas ett värde för koldioxidutsläppen relaterat till dess vikt enligt en fastställd formel som framgår av bilaga 1 till EU-förordningen. Den formel som gäller under åren 2012 till och med 2015 ställs upp enligt följande; (130 + 0,0457 (bilens vikt i kilogram - 1372)). Det utsläppsmål som gäller för en fordonstillverkare beräknas som genomsnittet av de beräknade koldioxidutsläppen för varje ny personbil som tillverkats och registreras under kalenderåret. Dessa koldioxidutsläppskrav fasas successivt in genom att fordonstillverkarna under en övergångsperiod måste uppfylla en stegvis ökande andel av utsläppsmålet. Om en fordonstillverkare inte klarar utsläppsmålet finns sanktioner i form av avgifter som utfärdas av Europeiska kommissionen.
Kraven för skattebefrielse bör utgå från de krav som gäller för fordonstillverkare enligt EU-förordningen. Koldioxidutsläppskraven bör således vara relaterade till bilens vikt och det högsta tillåtna koldioxidutsläppet bör beräknas på samma sätt som EU-förordningens formel. Koldioxidutsläppskraven enligt EU-förordningen utgör dock ett genomsnittligt värde (130 gram koldioxid per kilometer). Kraven på bilars koldioxidutsläpp för skattebefrielse bör därmed vara betydligt strängare. Koldioxidutsläppskraven bör samtidigt vara väl avvägda för att skattebefrielsen ska verka för att styra konsumenter och myndigheter till köp av bilar med låga koldioxidutsläpp beaktat bilens storlek. Ett
20
EUT L 140, 5.6.2009, s. 1 (Celex 32009R0443).
genomsnittligt koldioxidutsläpp om 95 gram koldioxid per kilometer bedöms vara en väl avvägd nivå för att stimulera till köp av bilar med bättre miljöegenskaper. Nivån av koldioxidutsläpp bedöms även vara lämplig med beaktande av att kraven ska tillämpas vid statliga myndigheters upphandling av bilar, enligt förordningen (2009:1) om miljö- och trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor. För att fastställa koldioxidutsläppskraven för en bil ska det högsta tillåtna koldioxidutsläppet därmed beräknas enligt följande formel; (95 + 0,0457 x (bilens vikt i kilogram - 1372)). Några särskilda krav på en bils driftsteknik föreslås inte för att omfattas av skattebefrielsen. Därmed utesluts inte bilar från skattebefrielsen på grund av en viss driftsteknik. Det är ett steg mot att skattebefrielsen ska vara teknikneutral.
Även de krav som gäller för skattebefrielse för bilar som är utrustade med teknik för drift med etanolbränsle och annat gasbränsle än gasol, bör ändras från krav på bränsleförbrukning till krav på koldioxidutsläpp relaterat till bilens vikt. Genom att kraven för skattebefrielse bestäms av bilens koldioxidutsläpp istället för bränsleförbrukning blir det dessutom enklare att jämföra förutsättningarna för skattebefrielse för samtliga bilar.
Dessa krav bör dock skärpas för att närma sig de krav som gäller för bilar som inte kan drivas med dessa drivmedel. De nu gällande kraven på bränsleförbrukning var bestämda med beaktande av koldioxidutsläppen från dessa bilar. Nivån för kraven på bränsleförbrukning medförde att bilar som kan drivas med etanolbränsle eller gasbränsle förutom gasol tilläts ha ett högre koldioxidutsläpp än andra bilar. Dessa bilar kunde släppa ut omkring 218 gram koldioxid per kilometer, jämfört med 120 gram koldioxid per kilometer, och omfattas av skattebefrielsen. Bilar som är utrustade med teknik för drift med etanolbränsle och annat gasbränsle än gasol bör även fortsättningsvis tillåtas ha ett högre koldioxidutsläpp, eftersom användningen av dessa drivmedel anses ha en lägre klimatpåverkan. Det högsta tillåtna koldioxidutsläppet för bilar som drivs med etanolbränsle och annat gasbränsle än gasol bör beräknas enligt samma formel som för bilar som drivs med övriga drivmedel, men med ett högre genomsnittligt koldioxidutsläpp. Med beaktande av andelen bilar i dessa kategorier bedöms ett genomsnittligt utsläpp om 150 gram koldioxid per kilometer vara lämpligt. Beräkningen sker således enligt formeln; (150 + 0,0457 x (bilens vikt i kilogram - 1372)).
Utifrån de ovan givna förutsättningarna görs beräkningen av det högsta tillåtna koldioxidutsläppet på följande sätt. Bilens vikt angivet i kilogram minskas med 1372. Därefter multipliceras differensen med 0,0457. Slutligen adderas produkten med 95. Om bilen har utrustats med teknik för drift med etanolbränsle eller annat gasbränsle än gasol ska istället produkten adderas med 150.
För att fastställa om bilen uppfyller koldioxidutsläppskraven för att omfattas av skattebefrielsen, ska bilens koldioxidutsläpp jämföras med det beräknade högsta tillåtna koldioxidutsläppet. Om bilens koldioxidutsläpp inte är högre än det beräknade högsta tillåtna koldioxidutsläppet, uppfyller bilen koldioxidutsläppskraven. Vid en jämförelse av värdena av koldioxidutsläppen är det bilens koldioxidutsläpp vid blandad körning enligt uppgift i vägtrafikregistret som ska användas. För bilar som har utrustats med två eller flera tekniker för drift 71
kan flera uppgifter om koldioxidutsläpp vid blandad körning finnas i vägtrafikregistret. I så fall ska uppgift om bilens koldioxidutsläpp vid drift med etanolbränsle eller gasbränsle användas vid jämförelsen med det högsta tillåtna koldioxidutsläppet. Om uppgift avseende bilens koldioxidutsläpp saknas i vägtrafikregistret ska bilens koldioxidutsläpp bestämmas enligt samma principer som gäller i det fall vägtrafikskatten inte tillförlitligt kan bestämmas på grund av att uppgifter saknas i vägtrafikregistret eller erforderlig utredning kan visas.
Bil Sweden, Motorbranschens riksförbund och Ford Motor Company Aktiebolag har påpekat att för lätta lastbilar bör tillåtas generösare viktrelaterade koldioxidutsläppskrav som baseras på Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 510/2011 av den 11 maj 2011 om fastställande av utsläppsnormer för nya lätta nyttofordon som ett led i unionens samordnade strategi för att minska koldioxidutsläppen från lätta fordon. Denna förordning avser reglera koldioxidutsläpp från lätta lastbilar och lätta bussar. Även för lätta lastbilar och lätta bussar ska för varje fordon beräknas ett värde för koldioxidutsläppen relaterat till dess vikt enligt en fastställd formel som framgår av bilaga 1 till ovanstående förordning. Denna beräkning är generösare än den beräkning av koldioxidutsläpp som gäller för personbilar. Det genomsnittliga koldioxidutsläppet är istället 175 gram koldioxid per kilometer. Dessutom är de värden som ingår i formeln andra. Detta innebär att koldioxidutsläppskraven för lätta lastbilar och lätta bussar inom EU är generösare. Dessa bestämmelser börjar dock inte tillämpas inom EU förrän år 2014. Regeringen menar dock att lätta lastbilar och lätta bussar bör behandlas på samma sätt som personbilar. Vidare bedöms riktningskoefficienten i den formel som gäller för personbilar motverka en utveckling mot större och tyngre bilar i högre grad än beräkningskoefficienten i den formel som gäller för lätta lastbilar. De krav som ställs på lastbilar för att omfattas av skattebefrielsen bör därför vara lika som för personbilar.
Den vikt som används vid beräkningen enligt EU-förordningens formel definieras i Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG av den 5 september 2007 om fastställande av en ram för godkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon , bilaga 1, avsnitt 2.6, i fortsättningen benämnt direktivet. I den svenska lagstiftningen definieras fordons vikt i lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner. Definitionen av vikt enligt direktivet är dock inte exakt lika som definitionen av vikt enligt lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner. Den definition av en bils vikt som är mest lik direktivets viktdefinition är tjänstevikten. En bils tjänstevikt registreras i vägtrafikregistret. I praktiken motsvarar den registrerade tjänstevikten vikten enligt direktivet. Det beror på att den viktuppgift som registreras i vägtrafikregistret baseras på uppgift om bilens vikt i körbart skick enligt intyg från fordonstillverkaren. De tekniska uppgifter som fordonstillverkare ska lämna har bland annat reglerats i kommissionens
21
EUT L 145, 31.5.2011, s. 1 (Celex 32011R0510). 22
EUT L 263, 9.10.2007, s. 1 (Celex 32007L0046).
förordning 385/2009 av den 7 maj 2009 . Den viktuppgift som bör användas vid beräkningen av det högsta tillåtna koldioxidutsläppet är därför bilens tjänstevikt, enligt uppgift i vägtrafikregistret.
Automatväxlade fordon anses inte längre teknikmässigt ha sämre förutsättningar än manuellt växlade fordon att uppfylla koldioxidutsläppskraven. Särreglerna för automatväxlade personbilar bör därför slopas.
Elbilar, elhybrider och laddhybrider
För elbilar bör även fortsättningsvis ställas krav på att förbrukningen av el inte får överstiga 37 kWh per 100 kilometer för att omfattas av skattebefrielsen. Det finns för närvarande inte skäl till att skärpa kraven för elbilar, eftersom andelen elbilar är få och produktionen av dessa bilar ännu får anses vara under utveckling. Det kan också noteras att elproduktion i Sverige till övervägande del sker utan utsläpp av koldioxid.
För laddhybrider införs samma krav på förbrukningen av elektrisk energi som för elbilar. Det är angeläget att även dessa bilars förbrukning av elektrisk energi begränsas för att förhindra att bilar utrustas med ineffektiva förbränningsmotorer och samtidigt med teknik för drift med el med hög energiförbrukning, i syfte att få ner koldioxidutsläppen och därmed omfattas av skattefriheten. Trots att laddhybrider även drivs med bensin eller dieselolja finns för närvarande inte skäl till att ha strängare krav på förbrukning av elektrisk energi än elbilar.
För elhybrider uppställs inte några krav på bilens förbrukning av elektrisk energi, eftersom den elektriska energin produceras vid driften av bilen och inte tillförs från en extern källa. Uppgift om elhybriders förbrukning av elektrisk energi saknas dessutom i vägtrafikregistret. För laddhybrider och för elhybrider uppställs även fortsättningsvis krav på bilens koldioxidutsläpp. Koldioxidutsläppskraven är relaterade till vikten enligt samma principer som för övriga bilar.
Skattebefrielsens omfattning
Husbilar, lätta lastbilar och lätta bussar som tas i bruk sedan den 1 januari 2011 behandlas på samma sätt som personbilar vid fordonsbeskattningen, vilket framgår av 2 kap. 7 § vägtrafikskattelagen (2006:227). Dessa fordon bör således behandlas på samma sätt som personbilar även i fråga om skattebefrielse. Skattebefrielsen föreslås därför utvidgas till att förutom personbilar (klass I) även omfatta husbilar (personbilar klass II), lätta lastbilar och lätta bussar. En skattebefrielse som även omfattar dessa fordon ger ett incitament för köpare att välja den personbil, husbil, lätta lastbil eller lätta buss som, beaktat fordonets
23
Kommissionens förordning (EG) nr 385/2009 av den 7 maj 2009 om ersättande av bilaga IX till Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG om fastställande av en ram för godkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon (”ramdirektiv”) (EUT L 118, 13.5.2009, s. 13 Celex 32009R0385).
vikt, har låga koldioxidutsläpp. Skattebefrielsen gäller inte för tunga lastbilar eller tunga bussar.
Förutom kraven om bilars koldioxidutsläpp ska bilen även vara klassificerad i utsläppsklass, enligt 30 eller 32 § avgasreningslagen (2011:318). Bilen måste således uppfylla de senaste obligatoriska utsläppskraven. Om en bil av någon anledning inte längre uppfyller utsläppskraven omfattas inte bilen av skattebefrielsen.
Tiden för skattebefrielse
Skattebefrielsen föreslås även fortsättningsvis ges under en tidsperiod om fem år. Några skäl till att ändra tiden för skattebefrielse har inte framkommit. Skattebefrielsen upphör således fem år från det att bilen togs i bruk för första gången. Den angivna tidsperioden kan inte förlängas genom att bilen ställs av. Skattebefrielsen utgår löpande och inte per kalenderår. En bil som tas i bruk till exempel den 15 juni 2013 blir skattebefriad till och med den 14 juni 2018.
Lagförslag
Förslaget medför ändringar i 2 kap. 11 a § vägtrafikskattelagen (2006:227). De skärpta kraven för fordonsskattebefrielse föreslås träda i kraft den 1 januari 2013.
Krav vid myndigheters upphandling av fordon
I förordningen (2009:1) om miljö- och trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor bestäms bland annat vilka krav som ställs på personbilar och lätta lastbilar som upphandlas av myndigheter. Enligt denna förordning ska personbilar som en myndighet köper in uppfylla kraven för skattebefrielse från fordonsskatten, enligt 2 kap. 11 a § vägtrafikskattelagen (2006:227). Vissa undantag från kraven finns dock för bl.a. annat utryckningsfordon. Hänvisningen till vägtrafikskattelagen gör att bestämmelserna om fordons skattebefrielse blir tillämpliga även vid upphandling.
I denna förordning finns även krav på upphandling av lätta lastbilar. Enligt 10 § får lätta lastbilars koldioxidutsläpp högst vara 230 gram koldioxid per kilometer vid blandad körning. Vidare får lätta lastbilar som är utrustade med teknik för drift med dieselolja högst släppa ut fem milligram partiklar per kilometer, enligt 11 §. Med anledning av att kraven för myndigheters upphandling av lätta lastbilar skiljer sig från kraven för befrielse från fordonsskatten kan det finnas behov av att se över detta regelverk.
EU-rättsliga aspekter
Lagförslagen anmäls till EU-kommissionen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34 av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter
och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster . Enligt nämnda direktiv kan skattemässiga lagstiftningsåtgärder antas även om tremånaders-perioden för granskningsförfarandet under direktivet inte har löpt ut. Någon frysningsperiod gäller således inte.
Gemenskapsrättens regler om statsstöd bedöms inte aktualiseras. Avsikten med de mindre strikta kraven för etanol- och gasbilar är att gynna bilar som kan drivas med drivmedel som inte är fossilt baserade. Skattebefrielsen bedöms vara lämplig och nödvändig för att utvecklingen av mer miljöanpassad fordonsteknik.
Skälen för regeringens bedömning
Skärpningar bör ske successivt
De senaste årens utveckling av fordonstekniken och EU-förordningens krav förväntas leda till en energieffektivisering, för både de bilar som drivs med fossila drivmedel och för de bilar som drivs med biodrivmedel. Hur snabbt utvecklingen av teknik och förnybara drivmedel kommer att ske kan dock inte utan svårighet bedömas på förhand. De krav som ställs på bilar för skattebefrielse bör således successivt skärpas. Utgångspunkten vid skärpning av kraven för skattebefrielse bör vara att andelen bilar som omfattas av skattebefrielsen ska vara ungefär konstant och att skattebefrielsen därmed ska främja bilar med bättre miljöegenskaper.
Konkurrensverket har påpekat att förslaget inte är långsiktigt och förutsägbart. Förslaget är avsett att baseras på EU-förordningens bestämmelser om bilars koldioxidutsläpp. Enligt EU-förordningen ska Europeiska kommissionen successivt ändra de i formeln ingående värdena. De värden som ska ingå i formeln som förslaget bygger på efter år 2015 är i dagsläget okända. I EU-förordningen anges dock preliminärt att målet för de genomsnittliga koldioxidutsläppen från nya personbilar är 95 gram koldioxid per kilometer från och med år 2020. Det uppställda EU-målet ger en indikation på hur mycket kraven för skattebefrielse bör skärpas för att stimulera försäljningen av nya bilar med låga koldioxidutsläpp. Eftersom utvecklingen av fordonstekniken snabbt går framåt och de krav som ställs på fordonstillverkare från och med år 2016 ännu är okända samt att successiva skärpningar som baseras på EUbestämmelser aviseras på förhand får kraven på lagstiftningens långsiktighet och förutsägbarhet anses vara uppfyllda.
Kraven för skattebefrielse bör fortsättningsvis successivt skärpas så att andelen nya bilar som omfattas av skattebefrielsen blir ungefär konstant. En ny översyn av kraven för befrielse från fordonsskatten görs preliminärt år 2014 med beaktande av kommande förändringar av EU:s koldioxidutsläppskrav. Skärpta krav för skattebefrielse bedöms därefter införas år 2016 och efter en motsvarande översyn bedöms en ytterligare skärpning av kraven införas år 2019. På sikt avses kraven för skattebefrielse vara teknik- och driftsneutrala så att samma koldioxidutsläppskrav ska gälla för samtliga bilar som omfattas av
24
EUT L 204, 21.7.1998, s. 37 (Celex 31998L0034).
sskattebefrielseen. De generösare koldioxiddutsläppskravven för de bilaar som kkan drivas meed etanolbrännsle, naturgas och biogas kkommer såleddes på ssikt att fasas uut.
55.3.3 Koonsekvensanaalys
OOffentligfinanssiella effekterr
FFörslaget gälleer endast bilaar som tas i bbruk från och med den 1 jaanuari 22013. Skattebortfallet vid sskattebefrielseen för personbbilar, lätta lasstbilar ooch lätta busssar beror blannd annat på huur många nyaa fordon som säljs, hhur många forrdon som upppfyller de upppställda kraveen. Jämfört mmed de nnu gällande krraven bedömss skärpningen av kraven mmedföra att de totala nnettoskatteintääkterna ökar mmed ca 0,09 miljarder kroonor år 2013. Den vvaraktiga effekkten på skatteeintäkterna upppstår fem år eefter att kraveen har sskärpts. Det femte året eefter ändringeen har effekkterna av förrslaget aackumulerats sså att nettointääkterna uppgåår till ca 0,45 mmiljarder kronnor.
Bedömninggen av nettooskatteintäkterrna baseras ppå den förvääntade nnybilsförsäljniingen, fordonssskatten och aatt andelen billar som omfatttas av sskattebefrielseen uppskattas till ca 10 proccent. Andelen bilar som ommfattas aav skattebefrieelsen bedömss successivt öka mellan åreen 2013 och 2016. ÖÖkningen av miljöbilar viid de föreslaagna kraven bbedöms dockk vara uungefär likvärrdig som ökninngen vid nu ggällande krav.. Med anledniing av ddetta bedömss ökningen av andelen miljöbilar inte påverkka de ooffentligfinanssiella effekternna jämfört meed nuvarande kkrav.
AAndelen bilar som omfattas av skattebefrrielsen
AAndelen bilar som omfattass av skattebefrrielsen bedömms sjunka från ca 40 pprocent till ca 10 proceent till följdd av de änndrade kravenn för sskattebefrielsee. Figur 1 illusstrerar den sannnolika effektten på fördelnningen aav bilar på oliika bränsleslaag för år 20133, baserat på nnybilsförsäljnningen uunder år 2011 och med antaagandet att billarna i snitt bllir ca 5 procennt mer eeffektiva peer år framm till år 2013. Lininjerna illusstrerar kkoldioxidutslääppskraven förr befrielse frånn fordonsskattten samt EU:ss krav oom genomsnnittliga koldiioxidutsläpp från nya ppersonbilar, vilka bbehandlas i avvsnitt 4.3.2.
Figur 1. Fördelning av bilar i olika bränsleslag år 2013*
250
230
210 Bensin
190 Diesel
/km Gas
g 170
2,
O
150 Etanol
v C
EU
läpp a 130
ts
U Bensin och
110
Diesel
Etanol och
90 Gas
70
50
800 1000 1200 1400 1600 1800 2000 2200 2400
Tjänstevikt, kg
* Den övre lutande linjen illustrerar kravet för det högsta tillåtna koldioxidvärdet i relation till tjänstevikten för bilar som utrustats med teknik för drift med etanol- eller gasbränslen förutom gasol. Den lutande linjen i mitten visar EU:s krav på fordonstillverkare om genomsnittliga koldioxidutsläpp för nya bilar. Den nedre lutande linjen visar koldioxidutsläppskravet för bensin- och dieselbilar. Den horisontella linjen illustrerar nu gällande krav för koldioxidutsläpp om 120 gram per kilometer. Symbolerna i figuren visar alla bilmodeller för de olika bränsleslagen, dock framkommer inte antalet bilar. Om figuren hade varit tredimensionell skulle antalet bilar inom respektive modellutbud ha visats som staplar.
Fördelningen på olika bränsleslag för dessa bilar kommer dock att skifta. Sannolikt kommer andelen bilar som delvis drivs med förnybara drivmedel att öka, trots att kraven för att omfattas av skattebefrielsen för dessa bilar har skärpts. Samtidigt bedöms andelen bilar som drivs med fossila drivmedel att minska från nuvarande nivå. Sammanfattningsvis, som en följd av skärpningen av kraven för skattebefrielse, minskar andelen bilar som omfattas av skattebefrielsen. Samtidigt bedöms andelen bilar som har låga koldioxidutsläpp i förhållande till vikten att öka. Andelen bilar som omfattas av de nya kraven beror på de årliga förbättringar som dagens bilar med lägst utsläpp av koldioxid kan uppvisa, om hänsyn inte tas till förändrade köpbeteenden. Antagandet att förbättringen blir ca 5 procent per år kan möjligen vara något optimistiskt. Likväl bedöms det vara en rimlig siffra, eftersom antalet tillgängliga modeller på den svenska marknaden bedöms öka, samtidigt som EU-förordningen understödjer denna utveckling.
Effekter för miljön
En befrielse från fordonsskatt förväntas stimulera inköp av nya bilar som är mindre skadliga för miljön. Genom att använda koldioxidutsläpp som kriterium för att omfattas av skattebefrielsen gynnas bilar med lägre klimatpåverkan. Skattebefrielsen kan således fungera som ett ekonomiskt
incitament för nybilsköpare, såväl som det kan anses äga ett informativt värde.
Viktrelatering av koldioxidutsläppen innebär inte full kompensation för koldioxidutsläppen, eftersom en högre vikt enbart tillåter 60 procent högre koldioxidutsläpp. Som en konsekvens av detta bedöms få bensinoch dieseldrivna bilar med högre utsläpp än 120 gram koldioxid per kilometer omfattas av fordonsskattebefrielsen. Viktrelateringen innebär också att inköp av energieffektiva fordon i de lägre viktklasserna stimuleras mer än vid nuvarande regler.
Det är viktigt att framhålla att det är en rad olika faktorer utöver befrielse från fordonsskatt som påverkar inköp av bilar och de totala koldioxidutsläppen från lätta fordon. Faktorer som kan påverka är till exempel fluktuationer i oljepris och konjunktur. Förslagets effekter på miljön bedöms dock huvudsakligen vara långsiktiga, eftersom lättnaden endast påverkar nybilsförsäljningen.
Sammanfattningsvis är det svårt att beräkna hur de totala utsläppen av koldioxid påverkas. En viktrelaterad gräns för koldioxidutsläpp torde emellertid stimulera till köp av bilar som har lägre koldioxidutsläpp oberoende av bilens vikt. I kombination med bland annat drivmedelsbeskattningen bör en viktrelaterad skattebefrielse i förlängningen leda till att koldioxidutsläppen från lätta fordon totalt sett minskar.
Skattebefrielsens storlek
För nya personbilar tas en koldioxidbaserad fordonsskatt ut. I den koldioxidbaserade fordonsskatten ingår en bränslefaktor som höjer skatten för dieselbilar. Faktorn har till syfte att ta hänsyn till att skatten på dieselolja är lägre än skatten på bensin. Faktorn höjer fordonsskatten för dieselbilar så att den sammanlagda fordonsskatten och drivmedelsskatten beloppsmässigt ska vara lika för en specifik bil oavsett om den drivs med en dieselmotor eller bensinmotor. Vid en skattebefrielse blir det således inte möjligt att genom bränslefaktorn kompensera för att skatten på dieselolja är lägre än skatten på bensin. Det är emellertid angeläget att uppmärksamma de bilar med låga utsläpp som är utrustade med teknik som möjliggör låga utsläpp, eller är utrustade med teknik som anses vara en fördel ur ett miljöperspektiv. Bilköparen bör ges en tydlig signal om vilka bilar som är som i förhållande till vikten har lågt koldioxidutsläpp. Något särskilt skattepåslag eller undantag för dieselbilar föreslås därför inte.
Fordonsskatten baseras på ett fast skattebelopp, ett rörligt koldioxidbelopp beroende av mängden koldioxidutsläpp samt typen av drivmedel som används för drift. Detta system innebär att värdet av skattebefrielsen varierar beroende av vad det är för fordon som omfattas av skattebefrielsen. Eftersom skattebefrielsen inte är begränsad till ett fast belopp, innebär det att skattelättnaden blir större ju högre fordonsskatt som annars skulle ha påförts. Följden av ett sådant system är att det i större utsträckning är tyngre fordon som släpper ut mer koldioxid och dieselbilar som får större skattelättnad. Det är dock mer angeläget att skattebefria de fordon som i förhållande till vikten har låga
koldioxidutsläpp än att inbördes rangordna fordonen utifrån dess egenskaper.
För de bilar som kvalificerar till skattebefrielsen motsvarar det för en bensindriven personbil enligt de beslutade regler för fordonsskatt som gäller år 2013 en lättnad om 360 kronor per år om bilen släpper ut maximalt 120 kilogram koldioxid per kilometer, vilket innebär en total skattelättnad om 1 800 kronor under de fem första åren skattebefrielsen ges. Motsvarande skattebefrielse för en bil som kan drivas med alternativa bränslen är ca 660 per år och en total skattelättnad om ca 3 300 kronor under de fem första år befrielsen ges. För en dieseldriven bil uppgår skattebefrielsen till 1 114 kronor per år och en total skattelättnad om 5 570 kronor den fem år skattebefrielsen ges.
Effekter för företagen
Förslaget förväntas inte medföra något administrativt merarbete för små företag i förhållande till större företag i form av förändrade rutiner, ytterligare uppgiftslämnande eller liknande.
Effekter för myndigheter och domstolar
Ett visst programmeringsarbete kan förväntas i samband med att kraven för skattebefrielse från fordonsskatten ändras. De eventuellt tillkommande kostnaderna för Transportstyrelsen och Skatteverket får finansieras inom den befintliga anslagsramen. Skattebefrielsen förväntas inte medföra några ökade kostnader för de allmänna förvaltningsdomstolarna eller andra myndigheter.
6¶Sammanfattning av offentligfinansiella effekter
I tabell 6.1 sammanfattas och beskrivs de offentligfinansiella effekterna av de skatteförändringar som presenterats tidigare i lagrådsremissen.
Tre olika typer av offentligfinansiella effekter redovisas: bruttoeffekt för 2013, nettoeffekter för 2013–2016 och varaktig effekt. Bruttoeffekten beskriver den statiskt beräknade förändringen i intäkterna från den skatt som regeländringen avser. Bruttoeffekten beaktar således inte eventuella indirekta effekter som t.ex. regeländringens påverkan på andra skattebaser och på konsumentprisindex. Om konsumentprisindex påverkas av en regeländring så uppkommer en indirekt effekt då utgifter i olika offentliga transfereringssystem påverkas av förändringar i konsumentprisindex.
Vid en bedömning av de kortsiktiga offentligfinansiella effekterna av olika åtgärder är nettoeffekten för den konsoliderade offentliga sektorn mest relevant. I nettoeffekten beaktas vissa indirekta effekter på skatteintäkterna och på de offentliga utgifterna. Nettoeffekten redovisas för åren 2013–2016.
Den varaktiga effekten, som redovisas i den sista kolumnen i tabell 6.1, ger ett mått på den bestående årliga kostnaden/intäkten som en åtgärd medför, dock utan koppling till hur de offentliga finanserna påverkas ett visst år. Beräkningen baseras på nuvärdet av en åtgärds framtida nettoeffekter. På så vis möjliggörs jämförelser mellan regelförändringar vars nettoeffekter är olika fördelade över tiden. Avvikelser mellan den varaktiga effekten och de årliga nettoeffekterna beror bl.a. på fördröjd övervältring av vissa skatter på andra skattebaser.
De offentligfinansiella effekterna har beräknats utifrån 2013 års priser och volymer.
Tabell 6.1 Offentligfinansiella effekter: bruttoeffekt 2013, nettoeffekt 2013–2016 och varaktig effekt
Brutto- Offentlig sektor Varaktig Miljarder kronor effekt nettoeffekt effekt Effekt från 2013 2014 2015 2016
Skatt på kapitalanvändning -företagsskatter
Sänkt bolagsskatt till 25,3 procent 1/1 2013 -3,55 -3,55 -3,55 -3,55 -3,55 -3,55 Sänkt expansionsfondsskatt till 25,3 procent 1/1 2013 -0,10 -0,10 -0,01 -0,01 -0,01 -0,01
Skatt på förvärvsinkomster
Förenkling av befintlig egenavgiftsnedsättning25 1/1 2013 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00
Skatt på konsumtion m.m. energi- och miljöskatter
Skatt på låginblandade biodrivmedel 1/1 2013 0,16 0,16 0,16 0,16 0,16 0,16 Slopad CO2-skatt för kraftvärmeproduktion inom EU ETS 1/1 2013 -0,13 -0,11 -0,11 -0,11 -0,11 -0,11 Ändrade återbetalningsregler för värmeproduktion i EU ETS 1/1 2013 -0,10 -0,08 -0,08 -0,08 -0,08 -0,08 Ändrade krav för fordonsskattebefrielse (Miljöbilsdefinitionen) 1/1 2013 0,09 0,09 0,18 0,27 0,36 0,45
Tillämpas dock första gången i fråga om självdeklarationen vid 2013 års taxering.
77¶Föörfattningsskommentaar
77.1¶Föörslaget till lag om ändriing i inkomsstskattelagenn (19999:1229)
333 kap.
88 och 16 §§
PProcentsatsen 73,7 i de aktuuella bestämmmelserna motssvarar den anddel av eexpansionsfonnden som skka ha täckniing i ett kaapitalunderlagg och mmotsvarar vadd som återstårr av de avsättnningar som haar gjorts till fofonden ssedan expansionsfondsskattten om, för närvarande, 26,3 procennt har eerlagts. Efterssom det nu fööreslås att exppansionsfondssskatten sänkss med een procentenhhet till 25,3 pprocent kommmer det däreftfter att återståå 74,7 pprocent sedan skatten har beetalats. Bestämmmelserna änndras i enligheet med ddetta.
334 kap.
66 §
EExpansionsfonnden måste ha täckninng i ett kapitalunderllag i nnäringsverksammheten somm uppgår till 73,7 proocent av foonden. AAnnorlunda uuttryckt innebäär det att fonnden högst fårr uppgå till 135,69 pprocent ( 73,7%% ) av kapitaluunderlaget. Näär expansionssfondsskatten sänks
till 25,3 proceent får expansionsfonden hhögst uppgå ttill 133,87 ( )
774,7% pprocent av kappitalunderlageet. Bestämmelsen ändras i eenlighet med ddetta.
88 och 10 §§
ÄÄndringarna äär av samma sllag som i 6 §.
220 §
ÄÄndringen i fförsta styckett tredje streckksatsen är avv samma slagg som äändringarna i 333 kap. 8 och 16 §§.
550 kap.
55 §
ÄÄndringarna ii tredje respeektive fjärde strecksatsen i första respeektive aandra stycket föranleds avv att expansioonsfondsskattten föreslås ssänkas ffrån 26,3 tilll 25,3 proceent. Ändringaarna i fjärdee respektive femte sstrecksatsen i första respekktive andra sstycket är av samma slag som i 333 kap. 8 och 16 §§.
665 kap.
88 §
ÄÄndringen innnebär att skatttesatsen för eexpansionsfonndsskatt sänks från 226,3 procent ttill 25,3 proceent av det bellopp som drass av vid avsäättning till expansionsfond. Efter sänkningen ska följaktligeen 25,3 proceent av
minskningen av expansionsfonden tillgodoräknas vid debiteringen av slutlig skatt.
10 §
Ändringen innebär att den statliga inkomstskatten för juridiska personer sänks med en procentenhet från 26,3 procent till 25,3 procent.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Punkten 1. De nya bestämmelserna träder i kraft den 1 januari 2013 och tillämpas första gången vid beskattningen 2014, om inte något annat anges i punkterna 2–4.
Punkten 2. Som nämnts i avsnitt 3.2 utgår vissa bestämmelser om räntefördelning och expansionsfond från storleken på näringsidkarens expansionsfond eller kapitalunderlag vid olika tidpunkter. I de fall dessa tidpunkter ligger före omvandlingen av gamla fondavsättningar (gjorda med den högre expansionsfondsskattesatsen) till nya avsättningar (gjorda med den lägre expansionsfondsskatten och ett högre krav på kapitalunderlag) ska bestämmelserna tillämpas i sina äldre lydelser tills det är expansionsfondens eller kapitalunderlagets storlek efter omvandling av ingående fondavsättningar 2013 som har betydelse. De bestämmelser det är fråga om är 33 kap. 8 och 16 §§ samt 34 kap 8 och 10 §§. Dessa bestämmelser ska således tillämpas i sina nya lydelser första gången vid beskattningen 2015.
Punkten 3. Vid beskattningen 2014 ska samtliga kvarvarande avdrag för avsättning till expansionsfond som har gjorts enligt äldre bestämmelser anses återförda och genast åter avsatta till expansionsfond. Dessa åtgärder kommer med automatik att vidtas av Skatteverket. Vid återföringen tillämpas bestämmelserna i sina äldre lydelser och vid återavsättningen tillämpas bestämmelserna i sina nya lydelser. Av 65 kap. 8 § följer att den expansionsfondsskatt som betalats på de återförda avdragen tillgodoräknas vid debiteringen av slutlig skatt. Vid bestämmande av det belopp som expansionsfonden högst får uppgå till i samband med omvandlingen av fonden tillämpas i fråga om återavsättningen 34 kap. 6 och 10 §§ i sina äldre lydelser och vid tillämpningen av 34 kap. 13 § tillämpas 50 kap. 5 § i sin äldre lydelse. När det gäller handelsbolag tillämpas i fråga om återavsättningen inte bestämmelsen i 34 kap. 13 § andra stycket om att ökning på grund av beskattningsårets avsättning till expansionsfond som avses i 50 kap. 5 § inte ska beaktas vid bestämmandet av kapitalunderlaget. Anledningen till detta och till att 34 kap. 6 och 10 §§ samt att 50 kap. 5 § vid tillämpningen av 34 kap. 13 § ska tillämpas i sina äldre lydelser är att den skattskyldige inte ska tvingas återföra delar av återavsättningen. En konsekvens av att 50 kap. 5 § i sin äldre lydelse tillämpas vid återföringen och i sin nya lydelse vid återavsättningen är att den skattskyldiges justerade anskaffningsutgift i samband med omvandlingen av fonden kommer att minska med en procentenhet av den expansionsfond som finns vid beskattningsårets ingång.
Om den skattskyldige samma år som fonden omvandlas vill återföra hela eller delar av fonden så måste han eller hon göra det på vanligt sätt i
ddeklarationen. Detsamma ggäller om den skattskyldigee kan göra occh gör yytterligare avssättningar tilll expansionsffonden. På enn sådan avsäättning tillämpas de nyya bestämmellserna fullt ut.
En följd av den föreslagnna regleringenn är att när dden slutliga skkatten bbestäms efter omvandlingenn av fonden sså kommer deen skattskyldiige att tillgodoföras ett belopp soom motsvaraar skillnaden (en procenteenhet) mmellan den exxpansionsfonddsskatt som beelöper sig på ddet vid årets inngång aavsatta belopppet beräknad ddels enligt de nya bestämmmelserna, dels enligt dde gamla. SSamtidigt ökkar kravet ppå kapitalundderlag i närrings– vverksamheten med samma bbelopp, fast föörst vid beskatttningen 2015.
Punkten 4. Innebörden av bestämmmelsen är aatt sänkningeen av bbolagsskattesaatsen får effekkt först på beeskattningsår som har påbbörjats eefter den 31 december 2012. För besskattningsår ssom har påbbörjats ddessförinnan kommer sååledes den ttidigare bolaagsskattesatsenn att aanvändas.
77.2¶Föörslaget till lag om ändriing i lagen (1994:1776) om skaatt på energii
22 kap.
112 §
ÄÄndringen i pparagrafens första stycke ärr en följd av aatt omfattninggen av sskattebefrielsee för bränsle som framställlts av biomasssa förs in i 77 kap. 33 a–3 d §§.
66 a kap.
22 §
ÄÄndringen i pparagrafens anndra stycke innebär att deen nedsättningg som tidigare reglerats i paragrafeens tredje styccke för förbrukkning för syfte som aanges i 1 § 17 a överförs tilll andra styckeet. Ändringen i paragrafens andra sstycke innebäär också en ändring av nivån för skkattebefrielsen för rråtallolja i syffte att råtallolja som förbrukkas för ändammål som angess i 1 § 117 a inte skaa behandlas mindre förmånligt än fosssila bränslenn som aanvänds för samma ändammål. Efter föräändringen medges befrielsee från eenergiskatten med ett beelopp som mmotsvarar 700 procent avv den eenergiskatt och 100 procennt av den kolddioxidskatt somm tas ut på brränsle eenligt 2 kap. 1 § första styckket 3 a LSE.
77 kap.
33 a §
II första styckeet klargörs attt denna nya paragraf ger skattebefrielsse för aandra motorbrränslen än dde som avses i 3 b–3 d §§. Denna parragraf rreglerar därigeenom skattebeefrielsen för dden beståndsddel som frammställts aav biomassa ssom ingår i ett höginblanddat motorbränssle, som t.ex.. E85, eeller för ett mootorbränsle soom framställtss av biomassaa och inte har något ffossilt innehåll.
För den beståndsdel som framställts av biomassa och som ingår i ett låginblandat motorbränsle, regleras skattebefrielsens omfattning i 3 c och 3 d §§. För bränslen som har samma KN-nummer som fossil bensin eller dieselolja men som framställts av biomassa, regleras skattebefrielsen under 3 b §.
Paragrafen innebär att avdrag får göras för hela energiskatten och hela koldioxidskatten på den beståndsdel av ett motorbränsle som framställts av biomassa. I andra stycket uppställs som ett krav för avdragsrätten att bränslet eller beståndsdelen omfattas av ett hållbarhetsbesked enligt 3 kap. 1 b § lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen, jfr prop. 2010/11:154. Detta villkor omfattar även 3 b §.
Genom tredje stycket klargörs att bestämmelserna i första stycket inte gäller för biogas eller etanol som låginblandas i bensin. Skattebefrielsen för biogas regleras genom 4 §. Skattebefrielsen för biodrivmedel som låginblandas i bensin regleras genom 3 c §.
3 b §
Genom denna nya paragraf regleras skattebefrielsens omfattning för bränslen som har samma KN-nummer som fossil bensin eller dieselolja men som framställts av biomassa. Det kan röra sig om t.ex. hydrerade vegetabiliska oljor och fetter, s.k. HVO, eller syntetiska motorbränslen.
Paragrafen innebär att avdrag får göras för hela energiskatten och hela koldioxidskatten för de bränslen som utgör en bensin eller en dieselolja som framställts av biomassa, upp till och med 15 volymprocent av den totala mängd motorbränsle som bränslet ingår i.
En skattskyldig som lämnar en punktskattedeklaration får under redovisningsperioden fritt fördela mängderna av den bensin eller dieselolja som framställts av biomassa och som ingår i bensin eller diesel, under förutsättning att avdrag i punktskattedeklarationen för redovisningsperioden endast görs för maximalt 15 volymprocent bensin eller dieselolja som framställts av biomassa. Detta avdrag får göras utöver den avdragsrätt som gäller för låginblandade biodrivmedel och berörs i 3 c och 3 d §§. För den som är händelseredovisningsskyldig beräknas begränsningarna i avdragsrätten utifrån förhållandena vid respektive enskild händelse som medför att skattskyldighet inträder. För det fall att en händelseredovisningsskyldigs avdragsrätt uppstår först efter redovisning skett får skattebefrielsen uppnås efter ett avdragsyrkande i samband med en begäran om omprövning.
3 c §
Genom denna nya paragraf regleras skattebefrielsens omfattning för den beståndsdel som framställts av biomassa och som låginblandas i bensin. Av paragrafen framgår att avdrag får göras för hela koldioxidskatten och 89 procent av energiskatten för den beståndsdel som framställts av biomassa och som låginblandas i bensin.
Avdragsrätten är begränsad och kan maximalt uppgå till 5 volymprocent biodrivmedel (dvs. en beståndsdel som framställts av biomassa) av den totala mängd bensin som omfattas av den aktuella skattedeklarationen. Vid beräkningen av begränsningen sammanräknas samtliga biodrivmedel, med undantag för bränslen som har samma KN- 85
nummer som fossil bensin men som framställts av biomassa, t.ex. syntetiska motorbränslen, som den skattskyldige redovisar i deklarationen. Av huvudreglerna i 26 kap. 6, 10 och 17 §§ skatteförfarandelagen följer att energiskatt och koldioxidskatt redovisas i en skattedeklaration för redovisningsperioder, som var och en vanligtvis omfattar en kalendermånad eller ett beskattningsår. Upplagshavare, registrerad varumottagare och lagerhållare redovisar skatten på detta sätt. Mer undantagsvis kan dock förekomma att en skattedeklaration i stället lämnas för varje händelse som medför skattskyldighet. Regler om redovisning av skatt i detta fall finns i 26 kap. 8 § skatteförfarandelagen. Ett exempel när sådan redovisning aktualiseras är vid sådan införsel av beskattat bränsle från ett annat EU-land som medför skattskyldighet enligt 4 kap. 1 § 6.
En skattskyldig som lämnar en punktskattedeklaration får under redovisningsperioden fritt fördela mängderna biodrivmedel i bensin, under förutsättning att avdrag i punktskattedeklarationen för redovisningsperioden endast görs för maximalt 5 volymprocent biodrivmedel. För den som är händelseredovisningsskyldig beräknas begränsningarna i avdragsrätten utifrån förhållandena vid respektive enskild händelse som medför att skattskyldighet inträder. För det fall att en händelseredovisningsskyldigs avdragsrätt uppstår först efter redovisning skett får skattebefrielsen istället efter ett avdragsyrkande i samband med en begäran om omprövning.
I tredje stycket uppställs som ett krav för avdragsrätt att bränslet eller beståndsdelen omfattas av ett hållbarhetsbesked, jfr kommentaren till 3 a §.
I fjärde stycket regleras, för de fall som beståndsdelen utgörs av etanol, att skattebefrielse enligt första stycket endast medges om den skattskyldige har framställt eller anskaffat denna eller motsvarande mängd etanol som har hänförts till KN-nummer 2207 10 00 antingen vid import från tredje land eller vid framställning inom EU. KN-nummer 2207 10 00 är odenaturerad etanol. Det är därigenom möjligt att tillämpa avdragsrätten enligt första stycket för denaturerad etanol med KNnummer 2207 20 00 så länge den skattskyldige anskaffat motsvarande mängd etanol som har importerats eller framställts inom EU i odenaturerad form. Bestämmelsen har sin grund i Europeiska kommissionens statsstödsbeslut i ärende N 112/2004 (EUT C 209, 31.8.2006) där den skattelättnad för låginblandad etanol som godkänts av kommissionen villkoras av att etanolen är klassificerad som odenaturerad etanol under KN-nr 2207 10 00. Syftet med villkoret är att säkerställa att importerad etanol tas in till EU under sådan tullsats att etanolen genom denna kostnadsökning inte överkompenseras i förhållande till det fossila bränslet som den ersätter. För att uppnå en lika behandling med etanol som framställts inom EU ska motsvarande krav på klassificering som odenaturerad etanol också gälla för EU-producerad etanol.
Villkoret i fjärde stycket syftar alltså till att säkerställa en viss marginal i beräkningen av om överkompensation sker. Detta innebär endast att etanolen i något skede, antingen vid importtillfället eller i det ögonblick då den framställts inom EU, ska ha kunnat rubriceras som odenaturerad. För att medges avdrag för skatt på en viss mängd etanol ska den
skattskyldige kunna visa att han anskaffat en sådan mängd etanol som varit odenaturerad i något sådant skede som nyss angetts.
Villkoret reglerar alltså inte i sig hur etanolen ska vara klassificerad när den anskaffas av en drivmedelsproducent och av honom blandas in i t.ex. bensin. I Sverige finns regler i annan lagstiftning än LSE om hantering av etanol. Dessa bestämmelser syftar till att undvika att större mängder etanol än nödvändigt transporteras runt i samhället i odenaturerat skick. Bestämmelserna i alkohollagen (2010:1622) är utformade med inriktning på att etanol ska vara denaturerad så tidigt som möjligt i hanteringskedjan. Vidare omfattas etanol av lagen (1994:1564) om skatt på alkohol. I denna lag finns bestämmelser om undantag från alkoholskatt om etanolen antingen är fullständigt denaturerad eller ingår i en vara som inte är avsedd att ätas eller drickas, under förutsättning att ingående etanol är denaturerad i enlighet med någon EU-medlemsstats krav.
3 d §
Genom denna nya paragraf regleras skattebefrielsens omfattning för den beståndsdel som framställts av biomassa och som låginblandas i dieselolja. Av paragrafen framgår att avdrag får göras för hela koldioxidskatten och 84 procent av energiskatten för den beståndsdel som framställts av biomassa och som låginblandas i dieselolja eller annat motorbränsle som avses i som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3.
Avdragsrätten är begränsad och kan maximalt uppgå till 5 volymprocent biodrivmedel (dvs. en beståndsdel som framställts av biomassa) av den totala mängd dieselolja som omfattas av den aktuella skattedeklarationen. Vid beräkningen av begränsningen sammanräknas samtliga biodrivmedel, med undantag för bränslen som har samma KNnummer som fossil diesel men som framställts av biomassa, t.ex. syntetiska motorbränslen och hydrerade vegetabiliska oljor och fetter, s.k. HVO, som den skattskyldige redovisar i deklarationen. Av huvudreglerna i 26 kap. 6 och 10 §§ skatteförfarandelagen följer att energiskatt och koldioxidskatt redovisas i en skattedeklaration för redovisningsperioder, som var och en vanligtvis omfattar en kalendermånad. Upplagshavare, registrerad varumottagare och lagerhållare redovisar skatten på detta sätt. Mer undantagsvis kan dock förekomma att en skattedeklaration i stället lämnas för varje händelse som medför skattskyldighet. Regler om redovisning av skatt i detta fall finns i 26 kap. 8 § skatteförfarandelagen. Ett exempel när sådan redovisning aktualiseras är vid sådan införsel av beskattat bränsle från ett annat EU-land som medför skattskyldighet enligt 4 kap. 1 § 6.
En skattskyldig som lämnar en punktskattedeklaration får under redovisningsperioden fritt fördela mängderna biodrivmedel i dieselolja, under förutsättning att avdrag i punktskattedeklarationen för redovisningsperioden endast görs för maximalt 5 volymprocent biodrivmedel. För den som är händelseredovisningsskyldig beräknas begränsningarna i avdragsrätten utifrån förhållandena vid respektive enskild händelse som medför att skattskyldighet inträder. För det fall att en händelseredovisningsskyldigs avdragsrätt uppstår först efter redovisning skett får skattebefrielsen uppnås efter ett avdragsyrkande i samband med en begäran om omprövning. 87
I tredje stycket uppställs som ett krav för avdragsrätten att bränslet eller beståndsdelen omfattas av ett hållbarhetsbesked, jfr kommentaren till 3 a §.
4 a §
I 7 kap. finns flera bestämmelser där den skattebefrielse som åstadkoms genom avdrag i den skattskyldiges deklaration utgör ett statligt stöd enligt artikel 107 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. I 3 § rör det sig om vegetabiliska och animaliska oljor och fetter m.m. som bränsle för uppvärmning och i 4 § om biogas som motorbränsle eller som bränsle för uppvärmning. Vidare regleras genom förslagen i denna lagrådsremiss skattebefrielse för biodrivmedel i de nya 3 a, 3 b, 3 c och 3 d §§. EU-kommissionen har godkänt de stödordningar som omfattas av 3 och 4 §§, se beslut i ärenden N866/2006 (EUT C 220,20.9.2007, s. 2) och N592/2006 (EUT C 303,13.12.2006, s. 79). Genom statsstödsbeslut i ärenden N N112/2004 (EUT C 209, 31.8.2006, s. 7), N 592/2006 (EUT C 303,13.12.2006, s. 79) och N539/2010 (EUT C 241, 19.8.2011, s. 5) har EU-kommissionen godkänt den nuvarande skattebefrielsen för biodrivmedel, som åstadkoms genom dispensbeslut, till och med utgången av 2013. Som anges i avsnitt 4.1.2 utgör den minskning av skattebefrielsen som föreslås i lagrådsremissen en ändring av ett befintligt stöd och åtgärden måste därför prövas och godkännas av kommissionen innan den kan träda i kraft. Det rör sig om de förslag som lämnas i 3 b, 3 c och 3 d §§. Ett statsstödsbeslut bedöms finnas i sådan tid att ändringarna av skattebefrielsen för biodrivmedel kan träda i kraft den 1 januari 2013. Regeringen är enligt statsstödsbesluten skyldig att årligen rapportera till EU-kommissionen att någon överkompensation inte sker genom den skattelättnad som ges de aktuella bränslena alternativt för framtiden föreslå åtgärder som innebär att överkompensationen undviks. I första stycket i denna nya paragraf införs en skyldighet för den som gör avdrag för skatt på bränsle enligt 3–4 §§ att på begäran lämna de uppgifter regeringen behöver för denna rapportering. Uppgifterna ska lämnas till regeringen eller till den myndighet som regeringen bestämmer. Det rör sig om uppgifter som behövs för att regeringen ska kunna bedöma om överkompensation har skett och alltså kunna fullgöra sin rapporteringsskyldighet. Så vitt gäller biodrivmedel som hittills beviljats skattebefrielse genom dispensbeslut har denna uppgiftsskyldighet reglerats i dessa beslut. Det har bl.a. gällt uppgifter om teknisk beskrivning av bränslet, inklusive uppgift om ursprung, användningsområde samt olika delar av produktionskostnaden. Den närmare omfattningen av de uppgifter som den skattskyldige på begäran ska lämna avses att regleras i förordning och/eller myndighetsföreskrifter, vilket framgår av paragrafens andra stycke.
9 kap.
5 § Första stycket ändras redaktionellt så bestämmelserna som tidigare uttryckts som ett spann istället skrivs ut.
Ett nytt tredje stycke införs varpå de nuvarande tredje till femte styckena blir fjärde, femte respektive sjätte styckena. I tredje stycket utvidgas den skattebefrielse som avses i andra stycket 1 för leveranser till tillverkningsprocess i viss industriell verksamhet. Utöver den energiskattebefrielse som följer av första stycket 1 kan en värmeleverantör vid vissa leveranser erhålla en högre koldioxidskattebefrielse än vad som annars skulle följa av andra stycket 1.
Av allmänna principer följer att återbetalning och avdrag inte kan medges med högre belopp än det skattebelopp som belöper på det bränsle som avdraget respektive återbetalningen avser, dvs. en skattskyldig som kan erhålla sex procent koldioxidskattebefrielse med stöd 6 a kap. 1 § 17 b och 7 kap. 1 § första stycket 4 kan endast medges resterande 94 procent koldioxidskattebefrielse genom återbetalning med stöd av 9 kap. 5 § andra stycket LSE.
Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG har givits sin senaste lydelse genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/29/EG av den 23 april 2009 om ändring av direktiv 2003/87/EG i avsikt att förbättra och utvidga gemenskapssystemet för handel med utsläppsrätter för växthusgaser , det s.k. handelsdirektivet. I bilaga I till handelsdirektivet uppräknas i tabellform de verksamhetskategorier som omfattas av handelssystemet. Som sådan verksamhetskategori avses bl.a. förbränning av bränsle i en anläggning med en sammanlagd tillförd effekt på mer än 20 MW (med undantag av anläggningar för förbränning av farligt avfall och kommunalt avfall). Den typen av förbränningsanläggning utgör emellertid inte i sig sådan industriell verksamhet för vilken återbetalning kan erhållas genom 9 kap. 5 §. Återbetalning enligt de förmånligare reglerna i tredje stycket kan alltså endast medges i de fall värmen levererats till en mottagare vars industriella verksamhet omfattas av någon av de industriella verksamhetskategorierna som räknas upp i bilaga I till handelsdirektivet. Det kan t.ex. röra sig om framställning av pappersmassa av trä eller andra fibermaterial.
För återbetalning enligt aktuell bestämmelse är en förutsättning att bränsle åtgått för värme som levererats. Den verksamhetsutövare som både framställer och förbrukar värme i en annan industrianläggning inom handelssystemet än som ryms i de sektorer som utpekas i bilaga I till handelsdirektivet är därför i stället hänvisad till den möjlighet till skattenedsättning som följer av 6 a kap. 1 § 9 LSE. Detta kan vara aktuellt för tillverkningsindustri som förses med värme från egna förbränningspannor vilka direkt genom sin effekt eller genom anslutning till fjärrvärmenät kommit att omfattas av handelssystemet.
26
Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG (EUT L 275, 25.10.2003, s. 32, Celex 32003L0087). 27
Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/29/EG av den 23 april 2009 om ändring av direktiv 2003/87/EG i avsikt att förbättra och utvidga gemenskapssystemet för handel med utsläppsrätter för växthusgaser (EUT L 140, 5.6.2009, s. 63, Celex 32009L0029).
IIkraftträdandde- och överggångsbestämmmelser
ÄÄndringarna ii LSE träder ii kraft den 1 januari 2013 och tillämpas från ooch med dettaa datum. Försllagen till lag om ändring i lagen (2009:1496) oom ändring i llagen (1994:17776) om skattt på energi sammt lag om änddring i lagen (2009:1497) om änddring i lagen ((1994:1776) oom skatt på eenergi fförändrar redaan beslutade lagändringar mmed ikraftträddande den 1 jaanuari 22013 respektivve 1 januari 20015.
Äldre bestämmmelser ska ffortfarande gäälla för förhålllanden som hhänför ssig till tiden fööre ikraftträdaandet. Detta innnebär att älddre bestämmellser är tillämpliga då skattskyldighhet inträtt före ikraftträdandeet.
För energi-- och koldiooxidskattebefrrielse motsvaarande biobaaserad bbeståndsdel ii motorbränsle för vilkaa skattskyldigghet inträder före åårsskiftet erhåålls skattebeffrielse genomm enligt 7 kkap. 5 a § i den oomfattning soom följer av de enskilda dispensbesluut som regerringen mmeddelat medd stöd av 22 kap. 12 §. För avdragg för energi-- och kkoldioxidskattt enligt 7 kaap. 3 c § på bbränsle motsvvarande skattt på i bbränslet ingåående bestånndsdel framsställd av bbiomassa, mmedges sskattebefrielsee upp till femm volymproceent beräknad per redovisnningspperiod utifrånn beståndsdeel i bränsle för vilka skkattskyldighett och rredovisningsskkyldighet inträätt efter årsskiiftet.
77.3¶Föörslaget till lag om ändriing i socialavvgiftslagen (20000:980)
33 kap.
118 §
ÄÄndringen i pparagrafens föörsta stycke innnebär att kravavet att begäraan om aatt avdrag skaa ske i inkommstdeklarationeen tas bort. DDet får till fölljd att aavdrag i forttsättningen koommer att ges automatiskkt utan att nnågon ssärskild begäraan behöver gööras.
I andra styccket upphävs fjfjärde punktenn. Det innebär r att villkoren enligt kkommissionenns regelverk fför stöd av mmindre betydeelse inte längrre ska vvara uppfylldaa för att avdragg ska ges.
UUpphävande aav 19 §
FFörslaget inneebär att paragrrafen upphävs och är en fööljd av ändrinngen i 118 § andra stycket.
IIkraftträdandde
LLagen föreslåås träda i kraaft den 1 jannuari 2013 occh tillämpas första ggången i frågaa om självdekklaration vid 22013 års taxerring. Detta innnebär aatt lagen Blir tillämplig påå inkomster soom uppbärs fföre ikraftträddandet ooch som skaa taxeras år 2013. Det äär således frååga om retrooaktiv lagstiftning soom är till fördeel för den avgiiftsskyldige.
77.4¶Föörslaget till lag om ändriing i vägtraffikskattelageen (20006:227)
22 kap.
111 a §
ÄÄndringen avv paragrafenss första styckke innebär aatt skattebefrrielsen uutvidgas att fförutom persoonbilar (klass I) även omffatta husbilar,, lätta lastbilar och läätta bussar. KKraven för skaattebefrielse skkärps och sammtidigt bblir kraven på bilars kooldioxidutsläppp relateradee till bilens vikt. KKoldioxidutslääppskraven ggäller för sammtliga bilar som omfattaas av sskattebefrielseen förutom elbilar. För laddhybriderr införs kraav på fförbrukning avv elektrisk ennergi. För elbilar ställs fortssättningsvis saamma kkrav på förbruukningen av eelektrisk energgi som tidigarre. Den uppgiift om fförbrukningenn av elektrisk energi som avvses användass vid tillämpnningen aav skattebefrieelsen är för elbbilar ett blanddat värde och fför laddhybridder ett vviktat värde. För elhybridder uppställs inte krav på förbrukningeen av eelektrisk energgi. I övrigt stäälls för skattebefrielse fortssättningsvis saamma kkrav på bilarss utsläpp somm tidigare, ävven om hänvvisningarna i första sstycket har änndrats. Bilar ssom har byggts om efter attt bilen har taagits i bbruk för föförsta gången (efterkonvventerats) oomfattas intee av sskattebefrielseen.
Skattebefriielsen gäller fför bilar som är klassificerrade i utsläppsklass eenligt 30 ellerr 32 § avgassreningslagen (2011:318). EEnligt nu gälllande bbestämmelser gäller skaattebefrielsen således föör bilar somm är kklassificerade i utsläppsklaasserna Euro 5, Euro 6, El, Elhybridd eller LLaddhybrid. FFörsta punkkten gäller sååledes för nnärvarande bilar i uutsläppsklass Euro 5 och Euro 6, Elhhybrid och LLaddhybrid. AAndra ppunkten gällerr för laddhybrrider. Detta innnebär att ladddhybrider bådde ska uuppfylla koldiioxidutsläppskkraven och kkraven på elföförbrukning. TTredje ppunkten gällerr enbart för billar som är klassificerade i uutsläppsklass EEl.
Till paragrrafen tillkommmer ett andrra stycke somm beskriver hhur de vviktrelaterade koldioxidutslläppskraven fför en bil besttäms. Bilar soom är uutrustade för tteknik med drrift med till exxempel bensinn och dieselollja får hhögst ha ett koldioxidutslläpp som bestäms genomm beräkning enligt fformeln; (955 + 0,0457 x ((bilens tjänstevikt i kilogramm - 1372)). Även bbilar som harr utrustas medd teknik för drift med anndra drivmedeel kan oomfattas av skkattebefrielsenn om kraven uppfylls.
Bilar som är utrustade mmed teknik förr drift med etatanolbränsle (EE 85), nnaturgas och bbiogas tillåts ssläppa ut mer koldioxidutslääpp än bilar som är uutrustade medd teknik för aandra drivmeddel. För dessaa bilar bestämms det hhögsta tillåtna koldioxiduutsläppet genom beräkninng enligt forrmeln; ((150 + 0,0457 x (bilens tjännstevikt i kiloggram - 1372))). Till skillnadd mot dde nu gällandde kraven förr skattebefriellse, ställs intee krav på sppecifik tändning för att omfattas av de lindriigare kraven. Detta innebär att eeventuella bilaar som är utruustade med tekknik för drift med dieseloljja och ggasbränsle kann omfattas av de lindrigare kkraven för skaattebefrielse.
De koldioxxidutsläppskraav som gällerr för hybridbiilar bestäms uutifrån dden teknik somm bilen har utrrustats med föör drift med drrivmedel. Omm bilen till exempel har utrustats mmed både teknik för drift mmed bensin ochh med teknik för driift med el gääller således dde koldioxidkkrav som upppställs
eenligt huvudreegeln. Beräknningen av bileens högsta kolldioxidutsläppp görs mmed ett genoomsnittligt kooldioxidutsläppp om 95 grram koldioxid per kkilometer. Omm det är en laddhybrid krävs dessuttom att bilenn inte fförbrukar merr elektrisk eneergi än 37 kWWh per 100 kiilometer. Om bilen till exempel hhar utrustats med både teeknik för drifft med bensinn och bbiogas gäller dde generösaree koldioxidkraaven som upppställs för bilaar som uutrustats med teknik för drift med etanolbbränsle eller aannat gasbrännsle än ggasol. Beräknningen av bileens högsta kooldioxidutsläppp görs då meed ett ggenomsnittligtt koldioxidutsläpp om 150 ggram koldioxiid per kilometter.
Vid beräknningen av deet högsta tillååtna koldioxiddutsläppet annvänds bbilens tjänstevvikt enligt upppgift i vägtrafikkregistret.
Till paragrrafen tillkommmer ett tredje stycke som annger vilken upppgift oom bilens kolldioxidutsläppp som avses aanvändas vid en jämförelsee med ddet högsta tilllåtna koldioxiidutsläpp somm gäller för een bil, om billen är uutrustad med fflera driftsteknniker.
Om uppgifft om bilens koldioxidutsläppp saknas i väägtrafikregistreet och ddet inte finns nnågon tillförliitlig utredningg om bilens kooldioxidutsläpp, ska bbilens koldioxxidutsläpp beestämmas enlligt samma pprinciper somm när vvägtrafikskatteen bestäms. DDetta reglerass i 4 kap. 100 § vägtrafiksskattelagen.
IIkraftträdandde- och överggångsbestämmmelser
ÄÄndringarna fföreslås träda i kraft den 1 jjanuari 2013. De ändrade kkraven fför fordonsskaattebefrielse ggäller endast för bilar somm tas i brukk efter ikraftträdandett. Bilar som hhar anskaffats innan ändringgen har trätt ii kraft ooch som eventtuellt uppfylleer kraven för skattebefrielsee enligt de änndrade bbestämmelsernna omfattas sååledes inte avv skattebefriellsen. En ändriing av kkraven för skaattebefrielse skka emellertid inte påverka de personbilaar som rredan omfattaas av skattebbefrielsen enliigt de nuvaraande reglernaa. För ddessa gäller sååledes skattebeefrielsen till ddess att femårssperioden löptt ut.
77.5¶Föörslaget till lag om ändriing i lagen (22009:1496) om ändring i lagenn (1994:1776) om skatt på energi
66 a kap.
11 §
II punkten 17 regleras skaattebefrielse fför bränslen som förbrukaas för fframställning av värme i en anläggniing som omffattas av hanndelsssystemet. Befrrielsen medgees endast i den mån skattebbefrielse inte följer aav tidigare ppunkter. I puunkten 17 aa ändras nivvån för koldioxidsskattebefrielseen för förbrukkning i kraftväärmeproduktioon i en anlägggning ssom ingår i haandelssystemet.
77.6¶Föörslaget till lag om ändriing i lagen (22009:1497) om ändring i lagenn (1994:1776) om skatt på energi
66 a kap.
11 §
SSe kommentarren till detta lagrum underr förslaget tilll lag om änddring i lagen (2009:14496) om ändriing i lagen (19994:1776) omm skatt på enerrgi.
22 §
SSe kommentarren till detta lagrum underr förslaget tilll lag om änddring i lagen (1994:17776) om skattt på energi.
99 kap.
55 §
SSe kommentarren till detta lagrum underr förslaget tilll lag om änddring i lagen (1994:17776) om skattt på energi.
77.7¶Föörslaget till lag om ändriing i skatteföörfarandelaggen (20011:1244)
331 kap.
UUpphävande aav 26 §
PParagrafen uupphävs till följd av ändringarna i 3 kap. 118 § ssocialavgiftslaagen (2000:9880).
558 kap.
22 §
ÄÄndringen i aandra stycket är en följd avv att den statlliga inkomstskkatten fför juridiska ppersoner sänkks med en proocentenhet fråån 26,3 proceent till 225,3 procentt. Motsvarannde ändring gjordes i 11 kap. 11 a § sskattebetalninggslagen (1997:483) vid den tiddigare bbolagsskattesäänkningen ((bet. 2008/009:SkU19, bilaga 3, rskr. 22008/09:114, SSFS 2008:13445).
PPunkten 22 i ikraftträdandde- och överggångsbestämmmelserna
EEnligt denna punkt gäller den upphhävda lagen (2001:1227)) om ssjälvdeklaratiooner och kontrrolluppgifter aalltjämt för 20013 och tidigaare års taxeringar. Ennligt 3 kap. 17 a § nämnda laag ska den somm begär avdraag vid bberäkningen aav egenavgiffter enligt 3 kap. 18 § socialavgiftsslagen ((2000:980) lämmna uppgift om vissa stödd av mindre betydelse somm bevviljats den upppgiftsskyldigee samt de övriiga uppgifter som behövs fför att SSkatteverket sska kunna beedöma om deen uppgiftsskykyldige har räätt till aavdrag. Förslaaget i dennaa lagrådsremiss innebär atatt denna upppgiftssskyldighet i självdeklaratiionen upphävvs vid 2013 års taxeringg. En
ändring av denna punkt av övergångsbestämmelserna behöver därför göras.
Ändringen innebär att ett nytt femte stycke införs och som anger att uppgiftsskyldigheten enligt 3 kap. 17 a § nämnda lag inte ska gälla vid 2013 års taxering.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Punkten 1. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2013.
Punkten 2. Bestämmelserna i 58 kap. 2 § i sin nya lydelse tillämpas i fråga om avyttringar av andelar i skalbolag som sker efter utgången av 2012. Om skalbolagsdeklarationen till någon del avser tid före ikraftträdandet, ska dock vid beräkningen av säkerhetens storlek enligt 58 kap. 2 § andra stycket procenttalet 26,3 användas i stället för 25,3. Äldre bestämmelser i 58 kap. 2 § gäller i fråga om avyttringar som har skett före ikraftträdandet.
Bilagga 1
UUtdrag ur ppromemorrians lagförslag
88 Laagtext
88.1¶Föörslag till lagg om ändringg i inkomstsskattelagen (19999:1229)
Härigenom fföreskrivs i frråga om inkommstskattelagenn (1999:1229) aatt 33 kap. 8 ooch 16 §§, 34 kap. 6, 8, 10, 18 och 20 §§§, samt 50 kapp. 5 §, 665 kap. 8 och 10 §§ ska ha fföljande lydellse.
NNuvarande lyddelse Föreslagen lydeelse
33 kapp.
8 §
Med kapitallunderlaget föör räntefördelnning för en ennskild näringsiidkare aavses skillnadden mellan värrdet på tillgånngarna och väärdet på skuldderna i nnäringsverksammheten vid deet föregående beskattningsåårets utgång
ökad med – underskottt av näringsvverksamheten under det föföregående beeskatt-
nningsåret till dden del avdragg för underskottet inte har gjorts enligt nnågon aav de bestämmmelser som anges i 14 kap. 222 § första ochh andra styckena,
– kvarståendde sparat fördeelningsbeloppp, – en sådan öövergångspostt som avses i 114 §, och – en sådan ssärskild post vvid arv, gåva mm.m. som avsees i 15–17 §§,, minskad meed – 73,7 proccent av expaansions- –– 74,7 procennt av expanssions-
ffonden enligtt 34 kap. vvid det fonnden enligt 34 kap. vidd det fföregående bbeskattningsårrets ut- förregående besskattningsåretss utggång, och gånng, och
– sådana tiillskott i nääringsverksammheten underr det föregående bbeskattningsårret som gjortss i annat syftee än att varakktigt öka kapitalet i vverksamheten..
16 §
Den särskillda posten upppgår till DDen särskilda a posten uppgåår till ett belopp som motsvarrar det ett belopp somm motsvararr det negativa kkapitalunderlagg för neggativa kapiitalunderlag för räntefördelninng som hänförr sig till ränntefördelning som hänför siig till förvärvet, beräknat vid föörvärvs- förrvärvet, beräkknat vid förvvärvstidpunkten. PPosten får doock inte tiddpunkten. Possten får dockk inte överstiga ettt belopp somm mot- överstiga ett bbelopp som motsvarar den errsättning som lämnas svaarar den ersätttning som lämmnas för fastigheteen minskad mmed det förr fastigheten minskad medd det högsta värdett för fastigheeten vid högsta värdet fför fastighetenn vid förvärvstidpuunkten enligt 12 § förrvärvstidpunktkten enligt 112 §
1 Lagen omtryckt 2008:803. 2 Senaste lydelse 22008:1343. 3 Senaste lydelse 22008:1343.
eller 13 § och ökad med eller 13 § och ökad med Bilaga 1 73,7 procent av en övertagen 74,7 procent av en övertagen expansionsfond till den del den expansionsfond till den del den avser fastigheten. Ett åtagande att avser fastigheten. Ett åtagande att ta över expansionsfonden räknas ta över expansionsfonden räknas inte som ersättning. inte som ersättning.
Om en del av fastigheten övergår till någon annan ägare, ska posten minskas i motsvarande mån.
Om fastigheten och driften av den räknas till olika näringsverksamheter och förvärvaren eller hans närstående inom två år före förvärvet eller efter förvärvet skjutit till kapital i mer än obetydlig omfattning till den näringsverksamhet som driften räknas till, ska posten minskas i motsvarande mån.
34 kap.
6 §
För enskilda näringsidkare får För enskilda näringsidkare får expansionsfonden uppgå till högst expansionsfonden uppgå till högst ett belopp som motsvarar ett belopp som motsvarar 135,69 procent av kapitalunder- 133,87 procent av kapitalunderlaget för expansionsfond. laget för expansionsfond.
8 §
En särskild post får beräknas om En särskild post får beräknas om en fastighet förvärvas genom arv, en fastighet förvärvas genom arv, testamente eller gåva eller genom testamente eller gåva eller genom bodelning med anledning av bodelning med anledning av äktenskapsskillnad eller makes äktenskapsskillnad eller makes död och summan av egen och död och summan av egen och övertagen expansionsfond över- övertagen expansionsfond överstiger 135,69 procent av summan stiger 133,87 procent av summan av förvärvarens kapitalunderlag av förvärvarens kapitalunderlag för expansionsfond och det för expansionsfond och det kapitalunderlag som hänför sig till kapitalunderlag som hänför sig till förvärvet. Förvärvarens kapital- förvärvet. Förvärvarens kapitalunderlag och expansionsfond ska underlag och expansionsfond ska beräknas vid utgången av beskatt- beräknas vid utgången av beskattningsåret före förvärvet medan det ningsåret före förvärvet medan det kapitalunderlag som hänför sig till kapitalunderlag som hänför sig till förvärvet och den övertagna förvärvet och den övertagna expansionsfonden beräknas vid expansionsfonden beräknas vid förvärvstidpunkten. förvärvstidpunkten.
Första stycket gäller bara under förutsättning att villkoren i 18 § är uppfyllda och om fastigheten är kapitaltillgång såväl hos den tidigare ägaren som hos förvärvaren.
4 Senaste lydelse 2008:1343. 5 Senaste lydelse 2008:1343.
10 § Bilaga 1
Den särskilda posten får öka Den särskilda posten får öka kapitalunderlaget för expansions- kapitalunderlaget för expansionsfond med ett så stort belopp att fond med ett så stort belopp att expansionsfonden motsvarar högst expansionsfonden motsvarar högst 135,69 procent av kapitalunder- 133,87 procent av kapitalunderlaget som avses i 8 §. laget som avses i 8 §.
Kapitalunderlaget får ökas med Kapitalunderlaget får ökas med posten bara så länge någon del av posten bara så länge någon del av fastigheten finns kvar i närings- fastigheten finns kvar i näringsverksamheten. Om expansions- verksamheten. Om expansionsfonden ett visst år uppgår till eller fonden ett visst år uppgår till eller är lägre än 135,69 procent av är lägre än 133,87 procent av kapitalunderlaget före ökningen kapitalunderlaget före ökningen med posten, upphör rätten att öka med posten, upphör rätten att öka kapitalunderlaget med posten. kapitalunderlaget med posten.
18 §
Om realtillgångar i en enskild näringsverksamhet övergår till en obegränsat skattskyldig fysisk person genom arv, testamente, gåva eller bodelning och mottagaren tar över hela näringsverksamheten, en verksamhetsgren eller en ideell andel av en verksamhet eller av en verksamhetsgren, får mottagaren helt eller delvis ta över en expansionsfond, om
– mottagaren vid arv eller testamente skriftligen förklarar att han tar över fonden eller delen av fonden, eller
– parterna vid gåva eller bodelning träffar skriftligt avtal om övertagandet.
Utöver vad som sägs i första stycket krävs att 1. mottagaren övertar tillgångar 1. mottagaren övertar tillgångar
vars värde, minskat med övertagna vars värde, minskat med övertagna skulder, motsvarar minst skulder, motsvarar minst 73,7 procent av den övertagna 74,7 procent av den övertagna expansionsfonden eller delen av expansionsfonden eller delen av fonden, och fonden, och
2. vad som övertas av fonden uppgår till högst så stor del av hela fonden som de övertagna realtillgångarna utgör av samtliga realtillgångar i näringsverksamheten.
Expansionsfonden får dock inte tas över till den del den överstiger 185 procent av det värde som realtillgångarna i näringsverksamheten uppgick till vid utgången av det tredje beskattningsåret före det aktuella beskattningsåret (jämförelsebeloppet). Om fonden bara delvis tas över, får den övertagna fondens värde högst uppgå till så stor del av jämförelsebeloppet som de övertagna realtillgångarna utgör av samtliga realtillgångar vid tidpunkten för överföringen. Värdet av realtillgångarna ska beräknas på det sätt som anges i 33 kap. 12 § första stycket och 13 §.
6 Senaste lydelse 2008:1343. 7 Senaste lydelse 2008:1343.
Som skuld enligt andra stycket 1 ska räknas också sådana avdrag som Bilaga 1 avses i 33 kap. 11 §.
Om expansionsfonden helt eller delvis tas över, anses den som tar över fonden själv ha gjort avsättningarna och avdragen för dem.
20 §
En expansionsfond upphör utan att bestämmelserna i 14–16 §§ blir tillämpliga om en enskild näringsidkare
– överlåter samtliga realtillgångar i näringsverksamheten till ett aktiebolag som han äger aktier i eller genom överlåtelsen kommer att äga aktier i,
– begär att expansionsfonden inte ska återföras, och
– gör ett tillskott till bolaget – gör ett tillskott till bolaget som motsvarar minst 73,7 procent som motsvarar minst 74,7 procent av expansionsfonden. av expansionsfonden.
I 48 kap. 12 § finns bestämmelser om beräkningen av omkostnadsbeloppet för aktierna.
50 kap.
5 § Anskaffningsutgiften ska ökas med – den skattskyldiges tillskott till bolaget, – belopp som tagits upp som den skattskyldiges andel av bolagets
inkomster,
– 26,3 procent av avdrag för – 25,3 procent av avdrag för avsättning till expansionsfond avsättning till expansionsfond enligt 34 kap., enligt 34 kap.,
– 73,7 procent av expansions- – 74,7 procent av expansionsfond som förs över från andel i fond som förs över från andel i handelsbolag till enskild närings- handelsbolag till enskild näringsverksamhet enligt 34 kap. 22 §, verksamhet enligt 34 kap. 22 §, och och
– det belopp som framgår vid en tillämpning av bestämmelserna om överlåtelse av privata tillgångar till underpris i 53 kap. 5 §.
Anskaffningsutgiften ska minskas med – den skattskyldiges uttag ur bolaget, – belopp som dragits av som den skattskyldiges andel av bolagets
underskott,
– negativt fördelningsbelopp till den del räntefördelningen minskat ett underskott i inkomstslaget näringsverksamhet,
– 26,3 procent av återförda – 25,3 procent av återförda avdrag för avsättning till avdrag för avsättning till expansionsfond enligt 34 kap., och expansionsfond enligt 34 kap., och
– 73,7 procent av expansions- – 74,7 procent av expansionsfond som förs över från enskild fond som förs över från enskild näringsverksamhet till andel i näringsverksamhet till andel i handelsbolag enligt 34 kap. 19 §. handelsbolag enligt 34 kap. 19 §.
8 Senaste lydelse 2008:1343. 9 Senaste lydelse 2008:1343.
Bilaga 1
65 kap.
8§
Expansionsfondsskatten är Expansionsfondsskatten är 26,3 procent av det belopp som 25,3 procent av det belopp som dras av vid avsättning till dras av vid avsättning till expansionsfond enligt 34 kap. När expansionsfond enligt 34 kap. När avdraget återförs ska ett belopp avdraget återförs ska ett belopp som motsvarar 26,3 procent av som motsvarar 25,3 procent av minskningen av expansionsfonden minskningen av expansionsfonden tillgodoräknas vid debiteringen av tillgodoräknas vid debiteringen av slutlig skatt. slutlig skatt.
10 §
För juridiska personer är den För juridiska personer är den statliga inkomstskatten statliga inkomstskatten 26,3 procent av den beskattnings- 25,3 procent av den beskattningsbara inkomsten. bara inkomsten.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013 och tillämpas första gången vid beskattningen 2014, om inte något annat anges i punkterna 2–4.
2. Bestämmelserna i 33 kap. 8 och 16 §§ samt 34 kap. 8 och 10 §§ i sina nya lydelser tillämpas första gången vid beskattningen 2015.
3. Vid beskattningen år 2014 ska samtliga kvarvarande avdrag för avsättning till expansionsfond som har gjorts enligt äldre bestämmelser anses återförda och genast återavsatta till expansionsfond den 1 januari 2013. Vid återföringen tillämpas bestämmelserna i sina äldre lydelser och vid återavsättningen tillämpas bestämmelserna i sina nya lydelser. Vid bestämmande av det belopp som expansionsfonden högst får uppgå till tillämpas i fråga om återavsättningen 34 kap. 6 och 10 §§ i sina äldre lydelser och vid tillämpningen av 34 kap. 13 § tillämpas 50 kap. 5 § i sin äldre lydelse. Bestämmelsen i 34 kap. 13 § andra stycket tillämpas inte i fråga om återavsättning.
4. Bestämmelsen i 65 kap. 10 § i sin nya lydelse tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2012.
10
Senaste lydelse 2008:1343. 11
Senaste lydelse 2011:1271.
88.2¶Föörslag till lagg om ändringg i lagen (19994:1776) omm Bilagga 1 skaatt på energii
Härigenom fföreskrivs i frråga om lagen (1994:1776) om skatt på energi dels att 2 kaap. 12 §, 6 a kaap. 2 § och 9 kkap 5 § ska haa följande lydeelse, dels att det ii lagen ska innföras fyra nyaa paragrafer, 77 kap. 3 a, 3 b, 3 c
ssamt 3 d §§, avv följande lyddelse.
NNuvarande lyddelse Föreslagen lydeelse
2 kap..
12 §
Regeringen får i särskillda fall Regeringen fåR får i särskildaa fall hhelt eller delvvis medge bbefrielse hellt eller delviss medge beffrielse ffrån energiskaatt och koldioxxidskatt fråån energiskatt och koldioxiddskatt ppå på bränsle somm förbrukas inom
1. bränsle som framstäälls av pilotprojekt för teknisk utvecckling bbiomassa, elleer av mer miljövännliga produkteer.
2. annat bräänsle än som avses i 11, som förbrukkas inom pilottprojekt fför teknisk utveckling aav mer mmiljövänliga pprodukter.
Första styckket gäller ävenn om bränslett ingår som een beståndsdell i ett aannat bränsle.
6 a kapp.
2 §
Om råtalloljja förbrukas fför ändamål ssom anges i 11 § 9 b–11 mmedges bbefrielse från energiskatten med ett beloppp som motsvvarar 70 proceent av dden energiskaatt och 70 prrocent av denn koldioxidskkatt som tas ut på bbränsle enligt 2 kap. 1 § förrsta stycket 3 aa.
Om råtalloolja förbrukas för Om råtalloljO a förbrukas för äändamål somm anges i 1 § 9 a, änddamål som annges i 1 § 9 aa eller mmedges befrrielse från energi- 17 a, medges beefrielse från ennergisskatten med ett beloppp som skaatten med ett belopp som mmotsvarar 700 procent aav den mootsvarar 70 procent av den eenergiskatt ochh 100 procentt av den eneergiskatt och 1100 procent aav den kkoldioxidskattt som tas ut på kolldioxidskatt som tas uut på bbränsle enligtt 2 kap. 1 §§ första bräänsle enligt 22 kap. 1 § fförsta sstycket 3 a. styycket 3 a.
Om råtalloolja förbrukkas för
äändamål som anges i 1 §§ 17 a,
mmedges befrrielse från energisskatten med eett belopp som motssvarar 70 proocent av den energisskatt och 93 pprocent av dden kolddioxidskatt soom tas ut på bränsle
eenligt 2 kap. 1 § första styckket 3 a.
1 Senaste lydelse 22010:1824. 2 Senaste lydelse 22009:1495.
Om råtallolja förbrukas för ändamål som anges i 1 § 17 b, medges Bilaga 1 befrielse från energiskatten med ett belopp som motsvarar 6 procent av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a.
7 kap.
3 a § Om inte annat följer av 3 b–
3 d §§ får en skattskyldig göra avdrag för energiskatt med 100 procent och koldioxidskatt med
100 procent på den beståndsdel av bränsle som den skattskyldige har förbrukat eller sålt som motorbränsle och som framställts av biomassa, om bränslet eller beståndsdelen omfattas av ett
hållbarhetsbesked enligt 3 kap.
1 b § lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodriv-
medel och flytande biobränslen.
Bestämmelserna i första stycket
gäller dock inte för biogas.
3 b § Om ett bränsle som framställts av biomassa ingår i eller i sig utgörs av motorbränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 1, 2 eller 3, får den skattskyldige endast göra avdrag enligt 3 a § för skatt upp till och med 15 volymprocent av den totala mängd motorbränsle som detta bränsle ingår i eller utgörs av och för vilket skatt redovisas för en period som avses i 26 kap. 10 § eller för en händelse enligt 26 kap. 8 §
skatteförandelagen (2011:1244).
3 c § För motorbränsle som avses i
2 kap. 1 § första stycket 1 eller 2 får den skattskyldige göra avdrag för energiskatt med 89 procent och koldioxidskatt med 100 procent på annan beståndsdel som framställts av biomassa än sådan som avses i
3 b §. Avdrag får dock endast göras för skatt på beståndsdel till
den del som uppgår till och med 101
högst 5 volymprocent av den Bilaga 1
totala mängd motorbränsle för vilket skatt redovisas för en period som avses i 26 kap. 10 § eller för en händelse enligt 26 kap. 8 §
skatteförandelagen (2011:1244).
Första stycket gäller endast om bränslet eller beståndsdelen omfattas av ett hållbarhetsbesked enligt 3 kap. 1 b § lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och
flytande biobränslen.
Om beståndsdelen utgörs av etanol gäller första stycket endast om den skattskyldige har anskaffat denna etanol eller motsvarande mängd etanol, vilken vid import eller framställning inom EU har hänförts till KN-nr 2207 10 00
(odenaturerad etanol).
3 d § För motorbränsle som avses i
2 kap. 1 § första stycket 3 får den skattskyldige göra avdrag för energiskatt med 84 procent och koldioxidskatt med 100 procent på annan beståndsdel som framställts av biomassa än sådan som avses i
3 b §. Avdrag får dock endast göras för skatt på beståndsdel till den del som uppgår till och med högst 5 volymprocent av den totala mängd motorbränsle för vilket skatt redovisas för en period som avses i 26 kap. 10 § eller för en händelse enligt 26 kap. 8 §
skatteförandelagen (2011:1244).
Första stycket gäller endast om bränslet eller beståndsdelen omfattas av ett hållbarhetsbesked enligt 3 kap. 1 b § lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och
flytande biobränslen.
9 kap. Bilaga 1
5 §
Beskattningsmyndigheten medger, i den omfattning som anges i andra–fjärde styckena, efter ansökan återbetalning av skatt på elektrisk kraft och bränsle som förbrukats för framställning av värme som levererats för ändamål som ger skattebefrielse enligt 6 a kap. 1 § 1, 6, 9– 11 eller 16 eller enligt 11 kap. 9 § 2, 3 eller 5.
Återbetalning medges vid leverans för 1. tillverkningsprocessen i industriell verksamhet eller för yrkesmässig
jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet, för
a) elektrisk kraft med den del av energiskatten som överstiger 0,5 öre per kilowattimme,
b) råtallolja med ett energiskattebelopp som motsvarar 70 procent av den energiskatt och 70 procent av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 a,
c) andra bränslen än råtallolja med 70 procent av energiskatten och 70 procent av koldioxidskatten,
2. annat ändamål än som avses under 1, med hela energiskatten på elektrisk kraft och med hela energiskatten, koldioxidskatten och svavelskatten på bränsle.
Om leverans skett för tillverkningsprocessen i sådan industriell verksamhet som tillhör en verksamhetskategori som anges i bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG , senast ändrat genom Europaparlamentet och rådets direktiv 2009/29/EG , medges dock återbetalning enligt 1. andra stycket 1 b med ett energiskattebelopp som motsvarar
70 procent av den energiskatt och
100 procent av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle som avses i
2 kap. 1 § första stycket 3 a, och 2. andra stycket 1 c med 70 procent av energiskatten och 100
procent av koldioxidskatten. Om elektrisk kraft och ett eller flera bränslen förbrukas samtidigt för
denna värmeframställning, ska energislagen vid beräkning av återbetalningen fördelas genom proportionering i förhållande till
3 Senaste lydelse 2009:1495. 4 EUT L 275, 25.10.2003, s. 32 (Celex 32003L0087). 5 EUT L 140, 5.6.2009, s. 63 (Celex 32009L0029).
respektive energislag. Dock får fördelningen mellan bränslena väljas Bilaga 1 fritt. Motsvarande gäller för värme som har levererats från kraftvärmeproduktion.
För bensin och bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b medges inte någon återbetalning av skatt enligt denna paragraf.
Har beslut om preliminär skattesats meddelats enligt 9 kap. 9 b § medges återbetalning enligt den lägre koldioxidskattesats eller, beträffande råtallolja, energiskattesats som följer av beslutet.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför
sig till tiden före ikraftträdandet.
88.3¶Föörslag till lagg om ändringg i socialavggiftslagen Bilagga 1 (20000:980)
Härigenom fföreskrivs i frråga om sociallavgiftslagen ((2000:980) dels att 3 kapap. 19 § ska uppphöra att gällla, dels att 3 kapap. 18 § ska haa följande lydeelse.
NNuvarande lyddelse Föreslagen lydeelse
3 kap..
18 §
Vid beräknning av egenaavgifter VVid beräkningg av egenavvgifter sska, efter bbegäran i innkomst- skaa avdrag görass med 5 proceent av ddeklarationen,, avdrag göraas med avggiftsunderlageet, dock högstt med 55 procent avv avgiftsundderlaget, 10 000 kronor peer år. ddock högst meed 10 000 kroonor per åår.
Första styckket gäller bara 1. till den ddel avgiftsundderlaget utgörrs av avgiftsppliktig inkommst av
nnäringsverksammhet,
2. om den ddel av avgifttsunder- 22. om den deel av avgiftsuunderlaget som utggörs av avgifttspliktig lagget som utgörrs av avgiftsppliktig inkomst av näringsverkksamhet inkkomst av näringsverksaamhet ööverstiger 40 0000 kronor, öveerstiger 40 0000 kronor, och
3. om den avgiftsskyldiige vid 33. om den avvgiftsskyldigee vid ingången av beskattningsååret har inggången av beeskattningsåreet har ffyllt 26 men inte 65 år ooch inte fyllt 26 men innte 65 år ochh inte bbara ska betaala ålderspenssionsav- barra ska betala ålderspensioonsavggiften enligt 166 §, och gifften enligt 16 §§.
4. om avdraaget uppfyllerr villkorren för att utggöra stöd av mindre bbetydelse enliggt – kommissioonens föroordning ((EG) nr 1998/2006 av den
115 december 2006 om ttillämpnningen av arttiklarna 87 occh 88 i ffördraget på sstöd av mindrre bety-
ddelse ,
– kommissioonens föroordning ((EG) nr 875/2/2007 av den 24 juli
22007 om tilläämpningen avv artikllarna 87 och 888 i EG-fördrraget på sstöd av minddre betydelsee inom ffiskerisektorn och om ändrdring av fförordning nr 1860/2004 , eeller – kommissioonens föroordning
1 Senaste lydelse aav 3 kap. 19 § 20010:436. 2 Senaste lydelse 22011:1257. 3 EUT L 379, 28.112.2006, s. 5 (Cellex 32006R1998)). 4 EUT L 193, 25.77.2007, s. 6 (Celeex 32007R0875).
(EG) nr 1535/2007 av den Bilaga 1
20 december 2007 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på stöd av mindre betydelse inom sektorn för pro-
duktion av jordbruksprodukter .
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013 och tillämpas första gången i fråga om självdeklarationen vid 2013 års taxering.
5 EUT L 337, 21.12.2007, s. 35 (Celex 32007R1535).
88.4¶Föörslag till lagg om ändringg i vägtrafikkskattelagen Bilagga 1 (20006:227)
Härigenom fföreskrivs att 2 kap. 11 a § vägtrafikskatttelagen (20066:227) sska ha följandee lydelse.
NNuvarande lyddelse Föreslagen lydeelse
2 kap.
11 a §
Fordonsskattt ska inte bettalas för Fordonsskatt sF ska inte betallas för ppersonbil klasss I för den tiid under perrsonbil, lätt laastbil och lättt buss dde fem förstta åren från det att förr den tid underr de fem förstta åren ffordonet blirr skattepliktigt för fråån det attt fordonet blir fförsta gången som bilen uuppfyller skaattepliktigt förr första gången som kkraven i Euroopaparlamenttets och bilen har klassificeratsts i rrådets förordning (EGG) nr utssläppsklass ennligt 30 eller 32 §§ 7715/2007 av dden 20 juni 22007 om avggasreningslagen (2011:318)), och
tytypgodkännande av motoorfordon mmed avseende på utsläpp frrån lätta ppersonbilar ooch lätta nytttofordon ((Euro 5 ochh Euro 6) ooch om ttillgång till informatioon om rreparation ochh underhåll avv fordon eeller kraven ii miljöklass EEl enligt bbilaga 1 till laagen (2001:10080) om mmotorfordons avgasreninng och mmotorbränslenn eller är klassificcerad i utsläpppsklassen EEl enligt
aavgasreningslaagen (2011:3118), och
1. enligt upppgift i väägtrafik- 1.1 bilens kolldioxidutsläppp vid rregistret släppper ut högst 1220 gram blaandad körningng enligt upppgift i kkoldioxid per kilometeer vid väggtrafikregistreet inte överrstiger bblandad körnning, om bilen är dett i andra styccket angivna hhögsta uutrustad med tteknik för drifft endast tilllåtna koldioxiddutsläppet i föförhålmmed bensin eller för drrift med lannde till bilens vikt, och
bbensin i kombination med
eelektricitet fråån batterier,
2. enligt upppgift i väägtrafik- 2. 2 bilen vid framdrivningg inte rregistret släppper ut högst 1220 gram förrbrukar mer eelektrisk enerrgi än kkoldioxid per kilometeer vid 37 kilowattimmmar per 100 kilobblandad körnning, om bilen är meeter om bilenn är klassificeerad i uutrustad med tteknik för drifft endast utssläppsklass LLaddhybrid, enligt mmed dieseloljaa eller för drrift med 32 § punkten 3 aavgasreningsllagen,
ddieselolja i kombinationn med elleer
eelektricitet fråån batterier,
3. enligt upppgift i väägtrafik- 3.3 bilen vid framdrivningg inte rregistret har een bränsleförbbrukning förrbrukar mer eelektrisk enerrgi än
1 Senaste lydelse 22011:478.
som inte överstiger 9,2 liter bensin vad som anges i styckets andra Bilaga 1 per 100 kilometer vid blandad punkt, om bilen är klassificerad i körning, om bilen är utrustad med utsläppsklass El, enligt 32 § teknik för drift, helt eller delvis, punkten 1 avgasreningslagen.
med annat bränsle än bensin eller gasol, eller för drift, helt eller delvis, med annat bränsle än bensin eller gasol i kombination
med elektricitet från batterier,
4. enligt uppgift i vägtrafik-
registret har en bränsleförbrukning som inte överstiger 9,7 kubikmeter gas per 100 kilometer vid blandad körning, om bilen är utrustad med styrd tändning och med teknik för drift, helt eller delvis, med annat bränsle än bensin eller gasol, eller är utrustad med styrd tändning för drift, helt eller delvis, med annat bränsle än bensin eller gasol i kombination med elektricitet från batterier, eller
5. enligt uppgift från bilens
tillverkare eller generalagent inte förbrukar mer elektrisk energi än
37 kilowattimmar per 100 kilometer vid framförande, om bilen är
indelad i Miljöklass El.
En automatväxlad personbil Det högsta tillåtna koldioxid-
uppfyller kraven i första stycket 3 utsläppet angivet i gram koldioxid eller 4, om den förutom trans- per kilometer i förhållande till missionen och de komponenter som bilens vikt bestäms av följande hör till transmissionen, är lik- beräkning; värdig med en manuellt växlad bil 1. bilens tjänstevikt enligt uppgift som omfattas av någon av de i vägtrafikregistret angivet i kilopunkterna. gram minskas med 1372,
2. differensen enligt punkten 1 multipliceras med 0,0457, och 3. produkten enligt punkten 2 adderas med 95, eller med 150 om bilen är utrustad med teknik för drift med etanolbränsle eller annat
gasbränsle än gasol.
Om det i vägtrafikregistret finns flera uppgifter om bilens koldioxidutsläpp vid blandad körning ska vid tillämpning av första stycket användas den uppgift som anges för drift med etanolbränsle eller
gasbränsle.
Bilaga 1
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013.
2. Äldre lydelser av 2 kap. 11 a § gäller fortfarande för personbilar som blivit skattepliktiga för första gången före lagens ikraftträdande.
88.5¶Föörslag till lagg om ändringg i lagen (20009:1496) omm Bilagga 1 ändring i lagenn (1994:1776) om skatt på energi
Härigenom föreskrivs attt 6 a kap. 1 § lagen (1994:1776) om skkatt på eenergi i ställeet för dess lyddelse enligt lagen (2009:1496) om änddring i nnämnda lag skka ha följande lydelse.
Lydeelse enligt SFSS 2009:1496
6 a kapp.
1 § Bränsle somm används för nedan angivnna ändamål, i förekommandde fall mmed undantag för vissa brännsleslag, ska hhelt eller delvvis befrias frånn skatt eenligt följandee, om inte annat anges.
ÄÄndamål BBränsle som Befrielse BBefrielse Befrfrielse
innte ger från frrån kol- frånn beefrielse energi- diioxid- svavvel-
skatt skkatt skattt
––– – – – – – –– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –– – – – – – – –– – –
117. Om skattebefrrielse inte RRåtallolja och fföljer av tidigare ppunkter, brränsle som fförbrukning för frramställning avvses i 2 kap. aav värme i en anlääggning för 1 § första vvilken utsläppsrättter ska sttycket 3 b ööverlämnas enligtt 6 kap. 1 § laagen om handel mmed uutsläppsrätter
aa) i kraftvärmeprooduktion 70 procent 933 procent –
bb) i annan värmepproduktion – 6 procent –
Föreslagen lydelse Bilaga 1
6 a kap.
1 § Bränsle som används för nedan angivna ändamål, i förekommande fall med undantag för vissa bränsleslag, ska helt eller delvis befrias från skatt enligt följande, om inte annat anges.
Ändamål Bränsle som Befrielse Befrielse Befrielse
inte ger från från kol- från befrielse energi- dioxid- svavel-
skatt skatt skatt
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
17. Om skattebefrielse inte Råtallolja och följer av tidigare punkter, bränsle som förbrukning för framställning avses i 2 kap. av värme i en anläggning för 1 § första vilken utsläppsrätter ska stycket 3 b överlämnas enligt 6 kap. 1 § lagen om handel med utsläppsrätter
a) i kraftvärmeproduktion 70 procent 100 –
procent
b) i annan värmeproduktion – 6 procent –
88.6¶Föörslag till lagg om ändringg i lagen (20009:1497) omm Bilagga 1 ändring i lagenn (1994:1776) om skatt på energi
Härigenom föreskrivs att 6 a kap. 1 och 2 §§ samt 99 kap. 5 § lageen om sskatt på energgi i stället föör dess lydelsse enligt lageen (2009:14977) om äändring i nämnnda lag ska haa följande lydeelse.
Lydelsse enligt SFS 22009:1497
6 a kapp.
1 § Bränsle somm används för nedan angivnna ändamål, i förekommandde fall mmed undantagg för vissa brännsleslag, ska hhelt eller delvvis befrias frånn skatt eenligt följandee, om inte annnat anges.
ÄÄndamål BBränsle som Befrielse BBefrielse Befrfrielse
innte ger från frrån kol- frånn beefrielse energi- diioxid- svavvel-
skatt skkatt skattt
–– – – – – – – –– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –– – – – – – – –– – –
117. Om skattebefrrielse inte RRåtallolja och fföljer av tidigare ppunkter, brränsle som fförbrukning för frramställning avvses i 2 kap. aav värme i en anlääggning för 1 § första vvilken utsläppsrättter ska sttycket 3 b ööverlämnas enligtt 6 kap. 1 § laagen om handel mmed uutsläppsrätter
aa) i kraftvärmeprooduktion 70 procent 933 procent –
bb) i annan värmepproduktion – 6 procent –
Föreslagen lydelse Bilaga 1
6 a kap.
1 § Bränsle som används för nedan angivna ändamål, i förekommande fall med undantag för vissa bränsleslag, ska helt eller delvis befrias från skatt enligt följande, om inte annat anges.
Ändamål Bränsle som Befrielse Befrielse Befrielse
inte ger från från kol- från befrielse energi- dioxid- svavel-
skatt skatt skatt
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
17. Om skattebefrielse inte Råtallolja och följer av tidigare punkter, bränsle som förbrukning för framställning avses i 2 kap. av värme i en anläggning för 1 § första vilken utsläppsrätter ska stycket 3 b överlämnas enligt 6 kap. 1 § lagen om handel med utsläppsrätter
a) i kraftvärmeproduktion 70 procent 100 –
procent
b) i annan värmeproduktion – 6 procent –
6 a kap.
2 §
Om råtallolja förbrukas för ändamål som anges i 1 § 9 b–11 medges befrielse från energiskatten med ett belopp som motsvarar 70 procent av den energiskatt och 40 procent av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a.
Om råtallolja förbrukas för Om råtallolja förbrukas för
| Lydelse enligt SFS 2009:1497 | Föreslagen lydelse |
|---|---|
| ändamål som anges i 1 § 9 a, medges befrielse från energi- | ändamål som anges i 1 § 9 a eller 17 a, medges befrielse från energi- |
skatten med ett belopp som skatten med ett belopp som motsvarar 70 procent av den motsvarar 70 procent av den
| energiskatt och 100 procent av den | energiskatt och 100 procent av den |
koldioxidskatt som tas ut på koldioxidskatt som tas ut på
| bränsle enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a. | bränsle enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a. |
Om råtallolja förbrukas för
ändamål som anges i 1 § 17 a,
medges befrielse från energiskatten med ett belopp som motsvarar 70 procent av den energiskatt och 93 procent av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle
enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a.
Om råtallolja förbrukas för ändamål som anges i 1 § 17 b, medges befrielse från energiskatten med ett belopp som motsvarar 6 procent av
den koldioxidskatt som tas ut på bränsle enligt 2 kap. 1 § första stycket Bilaga 1 3 a.
9 kap.
5 §
Beskattningsmyndigheten medger, i den omfattning som anges i andra–fjärde styckena, efter ansökan återbetalning av skatt på elektrisk kraft och bränsle som förbrukats för framställning av värme som levererats för ändamål som ger skattebefrielse enligt 6 a kap. 1 § 1, 6, 9– 11 eller 16 eller enligt 11 kap. 9 § 2, 3 eller 5.
Återbetalning medges vid leverans för
1. tillverkningsprocessen i industriell verksamhet eller för yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet, för
a) elektrisk kraft med den del av energiskatten som överstiger 0,5 öre per kilowattimme,
b) råtallolja med ett energiskattebelopp som motsvarar 70 procent av den energiskatt och 40 procent av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 a,
c) andra bränslen än råtallolja med 70 procent av energiskatten och 40 procent av koldioxidskatten,
2. annat ändamål än som avses under 1, med hela energiskatten på elektrisk kraft och med hela energiskatten, koldioxidskatten och svavelskatten på bränsle.
Om leverans skett för tillverkningsprocessen i sådan industriell verksamhet som tillhör en verksamhetskategori som anges i bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG , senast ändrat genom Europaparlamentet och rådets direktiv 2009/29/EG , medges dock återbetalning enligt 1. andra stycket 1 b med ett energiskattebelopp som motsvarar
70 procent av den energiskatt och
100 procent av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle som avses i
2 kap. 1 § första stycket 3 a, och 2. andra stycket 1 c med 70 procent av energiskatten och 100
procent av koldioxidskatten.
1 EUT L 275, 25.10.2003, s. 32 (Celex 32003L0087). 2 EUT L 140, 5.6.2009, s. 63 (Celex 32009L0029).
Om elektrisk kraft och ett eller flera bränslen förbrukas samtidigt för Bilaga 1 denna värmeframställning, ska energislagen vid beräkning av återbetalningen fördelas genom proportionering i förhållande till respektive energislag. Dock får fördelningen mellan bränslena väljas fritt. Motsvarande gäller för värme som har levererats från kraftvärmeproduktion.
För bensin och bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b medges inte någon återbetalning av skatt enligt denna paragraf.
88.7¶Föörslag till lagg om ändringg i skatteförffarandelagenn Bilagga 1 (20011:1244)
Härigenom fföreskrivs i frråga om skatteeförfarandelaggen (2011:12444) dels att 31 kkap. 26 § ska uupphöra att gäälla, dels att 58 kkap. 2 § ska haa följande lydeelse, dels att punnkt 22 i överggångsbestämmmelserna till nnämnda lag sska ha
fföljande lydelsse.
NNuvarande lyddelse Föreslagen lydeelse
58 kap.
2 § OOm säkerhett ska ställaas, ska Omm säkerhet ska ställas, ska sstorleken besttämmas till ssumman stoorleken bestämmmas till summman aav företagets obetalda innkomst- av företagets oobetalda inkoomstsskatt för nnärmast föreegående skaatt för närrmast föregåående bbeskattningsårr och 26,3 proocent av besskattningsår ooch 25,3 proceent av ddet överskott som har redoovisats i dett överskott soom har redoviisats i sskalbolagsdekklarationen. II fråga skaalbolagsdeklarrationen. I fråga oom svenska handelsbolag och i omm svenska haandelsbolag ooch i uutlandet deläägarbeskattadee juri- utlandet delägaarbeskattade juriddiska personerr ska säkerhetten bara disska personer sska säkerhetenn bara aavse överskoottet i skallbolags- avsse överskotttet i skalboolagsddeklarationen. dekklarationen.
Om en fysissk person har förvärvat en andel i ett svvenskt handelssbolag eeller i en i uutlandet deläggarbeskattad juuridisk personn, ska säkerhhetens sstorlek bestämmmas till 40 prrocent av överrskottet.
Om flera skkalbolagsdeklaarationer lämnnas, ska komppletterande säkkerhet sställas för denn ökning av ööverskottet somm redovisas ii förhållande ttill en ttidigare deklarration.
22. Lagen (22001:1227) omm självdeklaraationer och koontrolluppgifter ska uupphöra att gäälla vid utgånggen av 2011. Den upphävdda lagen gällerr dock ffortfarande förr 2013 och tiddigare års taxeeringar.
Överklaganddeförbudet i 19 kap. 3 § den upphävdda lagen gälleer inte vvitesföreläggaanden som mmeddelas efterr utgången avv 2011. Vitesförelägganden somm meddelas effter den tidpunnkten gäller ommedelbart.
Den som fööre utgången av 2012 har gett in en skkriftlig förbinndelse eenligt 13 kap. 1 § lagen omm självdeklaraationer och koontrolluppgifteer ska vvid ingången aav 2013 även anses ha gettt in en förbinddelse enligt 233 kap. 55 §.
Den som förre utgången aav 2012 har geett in ett åtagaande enligt 133 kap. 22 § lagen om självdeklaratiioner och konntrolluppgifterr ska vid ingången aav 2013 även aanses ha gett iin ett åtagandee enligt 23 kapp. 6 §.
Skyldigheten aS att lämna upppgifter enlligt 3 kap. 117 a § lagenn om sjäälvdeklarationner och konntrollupppgifter gäller r inte vid 2013 års
taxxering.
Bilaga 1
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013.
2. Bestämmelserna i 58 kap. 2 § i sin nya lydelse tillämpas i fråga om avyttringar av andelar i skalbolag som sker efter utgången av 2012. Om skalbolagsdeklarationen till någon del avser tid före ikraftträdandet, ska dock vid beräkningen av säkerhetens storlek enligt 58 kap. 2 § andra stycket procenttalet 26,3 användas i stället för 25,3. Äldre bestämmelser i 58 kap. 2 § tillämpas i fråga om avyttringar som har skett före ikraftträdandet.
Bilaga 2
Förteckning över remissinstanserna för de delar av promemorian som omfattas av lagrådsremissen
Remissinstanser som yttrat sig
Kammarrätten i Sundsvall, Förvaltningsrätten i Uppsala, Ekobrottsmyndigheten, Konsumentverket, Myndigheten för utländska investeringar i Sverige, Invest Sweden, Kommerskollegium, Exportkreditnämnden, Länsstyrelsen i Stockholms län, Statskontoret, Tullverket, Skatteverket, Konjunkturinstitutet, Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet, Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet, Nationalekonomiska institutionen vid Uppsala universitet, Statens Jordbruksverk, Sveriges lantbruksuniversitet, fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap, Naturvårdsverket, Regelrådet, Trafikverket, Transportstyrelsen, Trafikanalys, Konkurrensverket, Bolagsverket, Statens energimyndighet, Tillväxtverket, Bil Sweden, Energigas Sverige, Far, Finansbolagens Förening, Fondbolagens Förening, Företagarna, Gröna Bilister, Landsorganisationen i Sverige, Lantbrukarnas Riksförbund, Lantmännen, Motorbranschens Riksförbund, Näringslivets Regelnämnd, SEKAB Biofuels & Chemicals Aktiebolag, Skattebetalarnas förening, Skogsindustrierna, Svensk Energi, Svensk Fjärrvärme, Svensk Försäkring, Svenska Bankföreningen, Svenska Bioenergiföreningen, Svenska Naturskyddsföreningen, Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutet, Svenska Taxiförbundet, Svenskt Näringsliv, Sveriges Byggindustrier, Sveriges Kommuner och Landsting, Sveriges Redovisningskonsulters Förbund och Villaägarnas Riksförbund.
Remissinstanser som avstått från att yttra sig
Riksrevisionen, Försäkringskassan, Finansinspektionen, Bokföringsnämnden, Kammarkollegiet, Internationella Handelshögskolan i Jönköping, Skogsstyrelsen, Statens väg- och transportforskningsinstitut, Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, Sveriges advokatsamfund, Sveriges akademikers centralorganisation och Tjänstemännens centralorganisation.
Remissinstanser som inte avhörts
Sveriges Exportråd, Stockholms Handelskammare, Västsvenska Handelskammaren, Institutet för internationell ekonomi vid Stockholms universitet, Nationalekonomiska institutionen vid Handelshögskolan i Stockholm, Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Aktiebolaget Svensk Exportkredit, Biluthyrarna Sverige, Industrins Finansförening, Institutet för Näringslivsforskning, International Chamber of Commerce Svensk Handel, Svensk Industriförening, Svensk Kollektivtrafik, Svenska Fondhandlareföreningen, Svenska Riskkapitalföreningen och Sveriges Åkeriföretag.
Övriga yttranden Bilaga 2
Bio Alcohol Fuel Foundation, Chemrec Aktiebolag, Domsjö Fabriker Aktiebolag, EcoPar Aktiebolag, E.ON Gas Sverige Aktiebolag, Fiat Group Automobiles Sweden Aktiebolag, Ford Motor Company Aktiebolag, Lantmännen Aspen Aktiebolag, Nordisk Etanol & Biogas Aktiebolag, Näringslivets skattedelegation, Perstorp Bio Products Aktiebolag, Taurus Energy Aktiebolag och Volkswagen Group Sverige Aktiebolag.