Drivmedelslag (2011:319)

Departement
Klimat- och näringslivsdepartementet
Utfärdad
2011-03-24
Ändring införd
SFS 2011:319 i lydelse enligt SFS 2022:1125
Ikraft
2011-05-01
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad

Syfte

1 §  Denna lag syftar till att förebygga att bränslen avsedda för motordrift skadar eller orsakar olägenheter för människors hälsa eller miljön.

Ordförklaringar

2 §  I denna lag avses med

[S2]alternativt bränsle: ett bränsle avsett för motordrift som inte är bensin eller dieselbränsle och som inte till övervägande del har sitt ursprung i råolja,

[S3]bensin: ett bränsle som är avsett för motordrift och omfattas av nr 2710 11 41, 2710 11 45, 2710 11 49, 2710 11 51 eller 2710 11 59 i kommissionens förordning (EG) nr 2031/2001 av den 6 augusti 2001, om ändring av bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan,

[S4]biodrivmedel: ett vätskeformigt eller gasformigt bränsle som är framställt av biomassa och avsett för motordrift,

[S5]dieselbränsle: ett bränsle som är avsett för motordrift och omfattas av nr 2710 19 41 eller 2710 19 45 i förordning (EG) nr 2031/2001,

[S6]drivmedel: ett bränsle som är avsett för motordrift eller energi i annan form som också är avsedd för motordrift,

[S7]drivmedelsleverantör: den som genom att leverera ett drivmedel är skyldig att betala skatt enligt lagen (1994:1776) om skatt på energi,

[S8]koldioxidekvivalent: den mängd dikväveoxid eller metan som medför en lika stor klimatpåverkan som koldioxid,

[S9]sommar: tiden

  • från och med den 16 maj till och med den 31 augusti i Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, och
  • från och med den 1 maj till och med den 15 september i övriga Sverige, och

[S10]vinter: tiden

  • från och med den 16 oktober till och med den 31 mars i Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, och
  • från och med den 1 november till och med den 15 mars i övriga Sverige.

[S11]I övrigt har ord och uttryck i denna lag samma innebörd som i lagen (1998:1707) om åtgärder mot buller och avgaser från mobila maskiner, lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner och lagen (2016:96) om fritidsbåtar och vattenskotrar. Lag (2020:261).

Prop. 2011/12:127: I första stycket ändras definitionerna av bensin och dieselbränsle.

I definitionen av bensin utgår nr 2710 31 som felaktigt kommit med när definitionen togs in i lagen (jfr artikel 2 punkt 1 i bränslekvalitetsdirektivet).

I definitionen av dieselbränsle ändras nr 2710 19 25 till 2710 19 45 som är det rätta numret enligt nomenklaturen (jfr artikel 2 punkterna 2 och 3 i bränslekvalitetsdirektivet).

Prop. 2015/16:64: I paragrafen görs en ändring till följd av att lagen (1996:18) om vissa säkerhets- och miljökrav på fritidsbåtar upphävs och ersätts med den föreslagna lagen om fritidsbåtar och vattenskotrar.

Paragrafen behandlas i avsnitt 7.

Prop. 2016/17:193: Paragrafen innehåller förklaringar av ord och uttryck som används i lagen.

I första stycket införs en förklaring av vad som avses med koldioxidekvivalent, dvs. den mängd dikväveoxid eller metan som medför en lika

stor klimatpåverkan som koldioxid. Koldioxid, dikväveoxid och metan har olika förmåga att påverka klimatet. Koldioxid ...

Miljöklasser för bensin

3 §  Den som tillverkar en bensin eller yrkesmässigt för in en bensin till Sverige ska ange bensinens miljöklass med hänsyn till de tekniska krav enligt 46 §§ som bensinen uppfyller.

[S2]Om någon miljöklass inte kan anges, ska bensinen betraktas som annan bensin och den avsedda användningen ska specificeras. Lag (2012:340).

Prop. 2011/12:127: I paragrafen införs ett nytt andra stycke som förtydligar att om någon miljöklass inte kan anges, trots kravet i första stycket, ska bensinen betraktas som annan bensin. I ett sådant fall ska den avsedda användningen specificeras. På så sätt skapas en överensstämmelse med lagen (1994:1776) om skatt på energi. Där gäller att en bensin som inte kan hänföras till någon miljöklass ska beskattas som hänförlig till kategorin andra ...

Bensin i miljöklass 1

4 §  För klassificering i miljöklass 1 ska en bensin uppfylla följande tekniska krav:

  1. researchoktantalet ska vara lägst 95,
  2. motoroktantalet ska vara lägst 85,
  3. ångtrycket ska vid 37,8 grader Celsius vara lägst 45 kilopascal och högst 95 kilopascal, dock lägst 65 kilopascal under vintern och högst 70 kilopascal under sommaren,
  4. destillationen ska innebära att
    1. under vintern minst 50 procent och under övrig tid minst 47 volymprocent har förångats vid 100 grader Celsius,
    2. minst 75,0 volymprocent har förångats vid 150 grader Celsius, och
    3. slutkokpunkten är högst 205 grader Celsius,
  5. olefiner får förekomma med högst 13,0 volymprocent,
  6. aromater får förekomma med högst 35,0 volymprocent,
  7. bensen får förekomma med högst 1,0 volymprocent,
  8. syre får förekomma med högst 3,7 viktprocent,
  9. i fråga om oxygenater får
    1. metanol förekomma med högst 3,0 volymprocent (stabiliseringsmedel måste tillsättas),
    2. etanol förekomma med högst 10,0 volymprocent (stabiliseringsmedel kan vara nödvändigt),
    3. isopropylalkohol förekomma med högst 12,0 volymprocent,
    4. tertiär-butylalkohol förekomma med högst 15,0 volymprocent,
    5. isobutylalkohol förekomma med högst 15,0 volymprocent,
    6. etrar som innehåller fem eller flera kolatomer per molekyl förekomma med högst 22,0 volymprocent, och
    7. andra primära alkoholer och etrar med en slutlig kokpunkt som högst motsvarar den som anges i europastandarden SS-EN 228:2013 förekomma med högst 15,0 volymprocent,
  10. svavel får förekomma med högst 10,0 milligram per kilogram,
  11. bly får förekomma med högst 0,005 gram per liter,
  12. metylcyklopentadienylmangantrikarbonyl (MMT) får förekomma med högst 2 milligram mangan per liter,
  13. fosfor får inte förekomma i någon mätbar mängd,
  14. bensinen ska uppfylla skäliga funktionskrav i fråga om renhet för insugnings- och insprutningsventiler, och
  15. bensinen får inte innehålla askbildande ämnen, om den är avsedd för fordon med katalytisk avgasrening. Lag (2014:536).

Prop. 2013/14:180: I paragrafen ändras nionde punkten g eftersom standarden SS-EN 228:2008 (samt den nationella bilagan SS 155422:2006) har upphävts och ersatts av SS-EN 228:2013. Dessutom anges volymprocenten med en decimal för att överensstämma med lagens övriga viktprocentangivelser. Den uppdaterade hänvisningen innebär inte att några nya tekniska krav ställs.

Alkylatbensin i miljöklass 1

5 §  För klassificering i miljöklass 1 ska en alkylatbensin uppfylla följande tekniska krav:

  1. ångtrycket ska vid 37,8 grader Celsius vara lägst 50 kilopascal och högst 95 kilopascal, dock högst 65 kilopascal under sommaren,
  2. destillationen ska innebära att
    1. mellan 15 och 42 volymprocent har förångats vid 70 grader Celsius,
    2. minst 75,0 volymprocent har förångats vid 150 grader Celsius,
    3. minst 46,0 och högst 72,0 volymprocent har förångats vid 100 grader Celsius, om inte annat följer av d,
    4. om skillnaden i temperatur mellan den temperatur då 45 volymprocent har förångats och den temperatur då 72 volymprocent har förångats understiger 10 grader Celsius, gäller i stället för c att den temperatur då 50 volymprocent har förångats (T50-värdet) ska ligga mellan 90 och 105 grader Celsius, och
    5. slutkokpunkten är högst 200 grader Celsius,
  3. olefiner får förekomma med högst 1,0 volymprocent,
  4. aromater får förekomma med högst 1,0 volymprocent,
  5. bensen får förekomma med högst 0,1 volymprocent,
  6. cyklohexaner får förekomma med högst 2,0 volymprocent,
  7. normalhexan får förekomma med högst 0,5 volymprocent,
  8. svavel får förekomma med högst 10,0 milligram per kilogram,
  9. bly får förekomma med högst 0,002 gram per liter,
  10. metylcyklopentadienylmangantrikarbonyl (MMT) får förekomma med högst 2 milligram mangan per liter, och
  11. densiteten ska vid 15 grader Celsius vara mellan 680 och 720 kilogram per kubikmeter. Lag (2016:876).

Prop. 2015/16:185: Paragrafen innehåller tekniska specifikationer för alkylatbensin i miljöklass 1. Förslaget innebär att specifikationen beträffande alkylatbensinens maximala ångtryck ändras från nuvarande 65 kilopascal till 95 kilopascal men med den begränsningen att under sommaren får ångtrycket inte vara högre än det nuvarande, dvs. 65 kilopascal. Vad som anses som sommar definieras i 2 § i drivmedelslagen.

Höjningen av det maximala ...

Bensin i miljöklass 2

6 §  För klassificering i miljöklass 2 ska en bensin uppfylla följande tekniska krav:

  1. researchoktantalet ska vara lägst 95,
  2. motoroktantalet ska vara lägst 85,
  3. ångtrycket ska vid 37,8 grader Celsius vara lägst 45 kilopascal och högst 95 kilopascal, dock högst 70,0 kilopascal under sommaren,
  4. destillationen ska innebära att minst 46,0 volymprocent har förångats vid 100 grader Celsius och minst 75,0 volymprocent har förångats vid 150 grader Celsius,
  5. olefiner får förekomma med högst 18,0 volymprocent,
  6. aromater får förekomma med högst 35,0 volymprocent,
  7. bensen får förekomma med högst 1,0 volymprocent,
  8. syre får förekomma med högst 3,7 viktprocent,
  9. i fråga om oxygenater får
    1. metanol förekomma med högst 3,0 volymprocent (stabiliseringsmedel måste tillsättas),
    2. etanol förekomma med högst 10,0 volymprocent (stabiliseringsmedel kan vara nödvändigt),
    3. isopropylalkohol förekomma med högst 12,0 volymprocent,
    4. tertiär-butylalkohol förekomma med högst 15,0 volymprocent,
    5. isobutylalkohol förekomma med högst 15,0 volymprocent,
    6. etrar som innehåller fem eller flera kolatomer per molekyl förekomma med högst 22,0 volymprocent, och
    7. andra primära alkoholer och etrar med en slutlig kokpunkt som högst motsvarar den som anges i europastandarden SS-EN 228:2013 eller motsvarande förekomma med högst 15,0 volymprocent,
  10. svavel får förekomma med högst 10,0 milligram per kilogram,
  11. bly får förekomma med högst 0,005 gram per liter, och
  12. metylcyklopentadienylmangantrikarbonyl (MMT) får förekomma med högst 2 milligram mangan per liter. Lag (2014:536).

Prop. 2013/14:180: Två nya specifikationer läggs in i nionde punkten d och e för överensstämmelse med 4 §. När det gäller dessa specifikationer har någon skillnad mellan 4 och 6 §§ aldrig varit avsedd. De nuvarande specifikationerna i nionde punkten d och e byter beteckning till f och g. I den nya nionde punkten g uppdateras hänvisningen till den angivna standarden på grund av att standarden SS-EN 228:2008 (samt den nationella bilagan SS 155422:2006) har upphävts och ersatts av ...

Miljöklasser för dieselbränslen

7 §  Den som tillverkar ett dieselbränsle eller yrkesmässigt för in ett dieselbränsle till Sverige ska ange dieselbränslets miljöklass med hänsyn till de tekniska krav enligt 810 §§ som dieselbränslet uppfyller.

[S2]Om någon miljöklass inte kan anges, ska dieselbränslet betraktas som annat dieselbränsle och den avsedda användningen ska specificeras. Lag (2012:340).

Prop. 2011/12:127: I paragrafen införs ett nytt andra stycke som förtydligar att om någon miljöklass inte kan anges, trots kravet i första stycket, ska dieselbränslet betraktas som annat dieselbränsle. I ett sådant fall ska den avsedda användningen specificeras. På så sätt skapas en överensstämmelse med lagen (1994:1776) om skatt på energi. Där gäller att ett dieselbränsle som inte kan hänföras till någon miljöklass ska beskattas som hänförligt ...

Dieselbränsle i miljöklass 1

8 §  För klassificering i miljöklass 1 ska ett dieselbränsle uppfylla följande tekniska krav:

  1. cetanindexet ska vara lägst 50,
  2. cetantalet ska vara lägst 51,0, om bränslet omfattas av nr 2710 19 41 i Kombinerade nomenklaturen (KN-nr) enligt rådets förordning (EEG) 2658/87,
  3. densiteten ska vid 15 grader Celsius vara lägst 800,0 och högst 830,0 kilogram per kubikmeter,
  4. destillationen ska innebära att begynnelsekokpunkten är lägst 180 grader Celsius och att minst 95 volymprocent har förångats vid 340,0 grader Celsius,
  5. aromatiska kolväten får förekomma med högst 5 volymprocent,
  6. polycykliska aromatiska kolväten får inte förekomma i någon mätbar mängd enligt Svensk Standard SS 155116, utgåva 2 eller motsvarande, före inblandning av fettsyrametylestrar,
  7. svavel får förekomma med högst 10,0 milligram per kilogram,
  8. fettsyrametylestrar får förekomma med högst 7,0 volymprocent och ska uppfylla kraven i Svensk Standard SS-EN 14214:2012+A1:2014, utgåva 1 eller motsvarande, och
  9. metylcyklopentadienylmangantrikarbonyl (MMT) får förekomma med högst 2 milligram mangan per liter. Lag (2015:593).

Prop. 2014/15:113: Paragrafen innehåller tekniska krav för dieselbränsle i miljöklass 1.

Hänvisningarna till Svensk Standard i sjätte och åttonde punkterna uppdateras med hänvisningar till senaste utgåvorna.

En ny nionde punkt införs som begränsar tillsats av metylcyklopentadienylmangantrikarbonyl, MMT, i dieselbränsle.

Dieselbränsle i miljöklass 2

9 §  För klassificering i miljöklass 2 ska ett dieselbränsle uppfylla följande tekniska krav:

  1. cetanindexet ska vara lägst 47,
  2. aromatiska kolväten får förekomma med högst 20 volymprocent,
  3. polycykliska aromatiska kolväten får förekomma med högst 0,1 volymprocent enligt Svensk Standard SS 155116, utgåva 2 eller motsvarande, före inblandning av fettsyrametylestrar, och
  4. i övrigt ska bränslet uppfylla de krav som anges i 8 § 2–4 och 7–9. Lag (2015:593).

Prop. 2014/15:113: Paragrafen innehåller tekniska krav för dieselbränsle i miljöklass 2.

Hänvisningen till Svensk Standard i tredje punkten uppdateras med hänvisning till senaste utgåva eller motsvarande.

Fjärde punkten kompletteras med en hänvisning till den nya nionde punkten i 8 § där tillsats av metylcyklopentadienylmangantrikarbonyl,

MMT, begränsas i dieselbränsle.

Dieselbränsle i miljöklass 3

10 §  För klassificering i miljöklass 3 ska ett dieselbränsle uppfylla följande tekniska krav:

  1. cetantalet ska vara lägst 51,0,
  2. densiteten ska vid 15 grader Celsius vara högst 845,0 kilogram per kubikmeter,
  3. destillationen ska innebära att minst 95 volymprocent har förångats vid 360,0 grader Celsius,
  4. polycykliska aromatiska kolväten får förekomma med högst 8,0 procent av bränslets massa enligt Svensk Standard SS-EN 12916, utgåva 2, och
  5. i övrigt ska bränslet uppfylla de krav som anges i 8 § 7–9. Lag (2015:593).

Prop. 2014/15:113: Paragrafen innehåller tekniska krav för dieselbränsle i miljöklass 3.

Femte punkten kompletteras med en hänvisning till den nionde punkten i 8 § i vilken tillsats av metylcyklopentadienylmangantrikarbonyl, MMT, begränsas i dieselbränsle.

Miljöklasser för alternativa bränslen

11 §  Den som tillverkar ett alternativt bränsle eller yrkesmässigt för in ett alternativt bränsle till Sverige får ange att bränslet hör till någon av de miljöklasser som anges i 1215 §§, om bränslet uppfyller de krav som gäller för miljöklassen.

[S2]Den myndighet som regeringen bestämmer prövar om bränslet uppfyller kraven.

Etanolbränsle i miljöklass 1 för gnisttända motorer

12 §  För klassificering i miljöklass 1 ska ett etanolbränsle för gnisttända motorer som är avsett att ersätta en bensin uppfylla följande tekniska krav:

  1. researchoktantalet ska vara lägst 95,
  2. motoroktantalet ska vara lägst 85,
  3. ångtrycket ska vara lägst 35 kilopascal och högst 95 kilopascal, dock högst 70 kilopascal under sommaren och lägst 50 kilopascal under vintern,
  4. etanol eller högre alkoholer ska förekomma med minst 75 volymprocent under sommaren och annars med minst 70 volymprocent,
  5. bensin ska uppfylla miljöklass 1 enligt 4 § och förekomma med mellan 14 och 25 volymprocent under sommaren och annars med mellan 14 och 30 volymprocent,
  6. destillationen ska innebära att slutkokpunkten är högst 205 grader Celsius och att destillationsresten uppgår till högst 2 volymprocent,
  7. högre alkoholer med mellan tre och åtta kolatomer per molekyl får förekomma med högst 2 volymprocent,
  8. metanol får förekomma med högst 1 volymprocent,
  9. etrar med fem eller fler kolatomer per molekyl får förekomma med högst 5,2 volymprocent,
  10. vatten får förekomma med högst 0,3 volymprocent,
  11. oorganiskt klor får förekomma med högst 1 milligram per liter,
  12. svavel får förekomma med högst 10 milligram per kilogram,
  13. bly får förekomma med högst 5 milligram per liter, men inget blyhaltigt ämne får ha tillsatts bränslet,
  14. fosfor får förekomma med högst 0,2 milligram per liter, men inget fosforhaltigt ämne får ha tillsatts bränslet,
  15. inget järnhaltigt eller manganhaltigt ämne får ha tillsatts bränslet,
  16. oxidationsstabiliteten ska vara minst 360 minuter enligt en standardiserad metod för bestämning av oxidationsstabilitet hos bensin,
  17. hartstalet får vara högst 5 milligram per 100 milliliter,
  18. korrosiviteten, uttryckt som pHe-värde, ska vara mellan 6,5 och 9,0 enligt en standardiserad metod för bestämning av pH-värde i etanol,
  19. den korrosiva inverkan på koppar under tre timmar vid 50 grader Celsius ska vara klass 1 i en skala enligt en standardiserad metod för bedömning av korrosiv inverkan på koppar, och
  20. syratalet får vara
    1. högst 0,005 procent av bränslets massa, eller
    2. högst 40 milligram per liter räknat som ättiksyra.

FAME i miljöklass 1

13 §  För klassificering i miljöklass 1 ska ett bränsle av fettsyrametylestrar (FAME) uppfylla följande tekniska krav:

  1. cetantalet ska vara lägst 51,0,
  2. esterhalten ska vara lägst 96,5 viktprocent,
  3. densiteten ska vid 15 grader Celsius vara lägst 860 och högst 900 kilogram per kubikmeter,
  4. viskositeten ska vid 40 grader Celsius vara mellan 3,50 och 5,00 kvadratmillimeter per sekund,
  5. flampunkten ska vara lägst 101 grader Celsius,
  6. sulfataska får förekomma med högst 0,02 viktprocent,
  7. vattenhalten får vara högst 500 milligram per kilogram,
  8. svavelhalten får vara högst 10,0 milligram per kilogram,
  9. kolåterstoden vid 10 procents destillationsåterstod får vara högst 0,30 viktprocent,
  10. föroreningshalten får vara högst 24 milligram per kilogram,
  11. den korrosiva inverkan på koppar under tre timmar vid 50 grader Celsius ska vara klass 1 i en skala enligt en standardiserad metod för bedömning av korrosiv inverkan på koppar,
  12. oxidationsstabiliteten vid 110 grader Celsius ska vara lägst 6,0 timmar enligt en standardiserad metod för oxidationsstabilitet hos bränslet,
  13. syratalet får vara högst 0,50 milligram kaliumhydroxid per gram,
  14. jodtalet får vara högst 120 gram jod per 100 gram,
  15. linolensyrametylester får förekomma med högst 12,0 viktprocent,
  16. fleromättade metylestrar (fler än tre dubbelbindningar) får förekomma med högst 1 viktprocent,
  17. metanolhalten får vara högst 0,20 viktprocent,
  18. monoglyceridhalten får vara högst 0,80 viktprocent,
  19. diglyceridhalten får vara högst 0,20 viktprocent,
  20. triglyceridhalten får vara högst 0,20 viktprocent,
  21. fri glycerol får förekomma med högst 0,02 viktprocent,
  22. total glycerol får förekomma med högst 0,25 viktprocent,
  23. natrium och kalium får sammanlagt förekomma med högst 5,0 milligram per kilogram,
  24. kalcium och magnesium får sammanlagt förekomma med högst 5,0 milligram per kilogram, och
  25. fosfor får förekomma med högst 4,0 milligram per kilogram.

Etanolbränsle i miljöklass 1 för kompressionstända motorer

14 §  För klassificering i miljöklass 1 ska etanolbränsle för kompressionstända motorer uppfylla följande tekniska krav:

  1. masshalten alkohol får vara lägst 92,4 procent varav masshalten andra alkoholer än etanol får uppgå till högst 2 procent,
  2. densiteten vid 15 grader Celsius ska vara lägst 795 och högst 815 kilogram per kubikmeter,
  3. masshalten aska får uppgå till högst 0,001 procent,
  4. flampunkten får vara lägst 10 grader Celsius,
  5. surhetsgraden, uttryckt som masshalt ättiksyra, får vara högst 0,0025 procent,
  6. neutraliseringstalet för stark syra uttryckt som milligram kaliumhydroxid per liter får vara högst 1,
  7. färg får enligt standardiserad metod för färgbestämning enligt skala vara högst 10,
  8. torrhalten vid 100 grader Celsius uttryckt i milligram per kilogram får vara högst 15,
  9. vatten får förekomma med högst 6,5 viktprocent,
  10. mängden fosfor får uppgå till högst 0,2 gram per liter,
  11. aldehyd, uttryckt som masshalt ättiksyra, får vara högst 0,0025 procent,
  12. svavelhalten får vara högst 10 milligram per kilogram, och
  13. ester, uttryckt som masshalt etylacetat, får vara högst 0,1.

[S2]Tändförbättringsmedel får tillsättas i ett bränsle som uppfyller kraven i första stycket, om det tillsatta medlet uppgår till högst 10 procent av bränslets vikt före tillsättningen. Vidare får denaturerings- och färgämnen tillsättas.

Syntetiska dieselbränslen i miljöklass 1

15 §  Ett syntetiskt dieselbränsle i miljöklass 1 är ett bränsle som huvudsakligen består av paraffinkolväten framställda ur biomassa eller fossil råvara och uppfyller följande tekniska krav:

  1. cetantalet får vara lägst 51,
  2. densiteten vid 15 grader Celsius får vara högst 845 kilogram per kubikmeter,
  3. destillationen ska innebära att minst 95 volymprocent har förångats vid 360 grader Celsius,
  4. aromatiska kolväten får inte förekomma med mer än 5 volymprocent,
  5. volymhalten polycykliska aromatiska kolväten får enligt Svensk Standard SS 155116, utgåva 1, inte vara mätbar, och
  6. svavelhalten får vara högst 10 milligram per kilogram.

Förbud

16 §  En bensin som inte uppfyller kraven för miljöklass 2 enligt 6 § och ett dieselbränsle som inte uppfyller kraven för miljöklass 3 enligt 10 § får inte saluföras.

[S2]Första stycket gäller inte i fråga om kravet i 6 §1 och 2, om bensinen är blyfri med ett researchoktantal som är lägst 91 och ett motoroktantal som är lägst 81.

Tillgång till bensin med låga halter av syre och etanol

17 §  Den som tillverkar en bensin eller yrkesmässigt för in en bensin till Sverige ska se till att det på marknaden finns tillgång till bensin med en högsta syrehalt av 2,7 viktprocent och en högsta etanolhalt av 5 volymprocent.

Information om felaktiga drivmedel

18 §  Om ett drivmedel inte uppfyller kraven enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen och kan antas påverka utsläppsbegränsande anordningar så att det medför risk för skada eller olägenheter för människors hälsa eller miljön, ska drivmedelsleverantören se till att de som äger eller tillverkar motorfordon eller motorer och de som yrkesmässigt för in motorfordon eller motorer till Sverige får information om detta.

Prop. 2010/11:51: Paragrafen innebär att en drivmedelsleverantör är skyldig att se till att de som äger eller tillverkar motorfordon eller motorer och de som yrkesmässigt för in motorfordon eller motorer till Sverige får information om eventuell förekomst av felaktiga drivmedel på marknaden. Motsvarighet saknas i lagen om motorfordons avgasrening och motorbränslen men i förordningen (1985:838) om motorbränslen finns en bestämmelse enligt vilken Transportstyrelsen ...

Kvalitetsrapport

19 §  En drivmedelsleverantör ska en gång per år till den myndighet som regeringen bestämmer i en kvalitetsrapport lämna uppgifter om sålda kvaliteter och mängder bensin och dieselbränslen. Lag (2017:903).

Prop. 2016/17:193: Paragrafen innebär att en drivmedelsleverantör är skyldig att rapportera om sålda kvaliteter och mängder. I paragrafen införs preciseringen att rapporteringen avser bensin och dieselbränslen. Rapporten kallas kvalitetsrapport. Inget hindrar att leverantörer fullgör sin rapporteringsskyldighet genom en branschorganisation, t.ex. SPBI, eller annat ombud som sköter rapporteringen till myndigheten.

Paragrafen genomför artikel 1.7 i ILUC-direktivet. Övervägandena finns i <a href="https://lagen.nu/prop/2016/17:193#S5" ...

Utsläppsrapport

20 §  En drivmedelsleverantör ska i en utsläppsrapport till den myndighet som regeringen bestämmer en gång per år lämna uppgifter om de levererade drivmedlens

  1. typ,
  2. volym,
  3. energimängd,
  4. innehåll,
  5. ursprung,
  6. inköpsställe, och
  7. utsläpp av växthusgaser från hela livscykeln. Lag (2017:903).

Prop. 2016/17:193: Paragrafen innebär att en drivmedelsleverantör är skyldig att rapportera uppgifter som avser eller behövs för bedömningen av de levererade bränslenas miljöpåverkan i fråga om utsläpp av växthusgaser. Enligt lagens definition (2 §) är den drivmedelsleverantör som genom att leverera ett drivmedel är skyldig att betala skatt enligt lagen (1994:1776) om skatt på energi. Drivmedelsleverantör i lagens mening är man alltså bara i fråga ...

Åtgärder för att minska utsläpp av växthusgaser

21 §  En drivmedelsleverantör ska vidta de åtgärder som behövs för att de utsläpp av växthusgaser som avses i 20 § 7 senast under år 2020 uppgår till högst 88,5 gram koldioxid eller koldioxidekvivalenter per megajoule levererade drivmedel.

[S2]Drivmedelsleverantören får tillgodoräkna sig åtgärder som vidtas i samarbete med andra drivmedelsleverantörer, om samarbetet redovisas i utsläppsrapporten. Lag (2017:903).

Prop. 2016/17:193: I första stycket anges det mål som en drivmedelsleverantör ska nå senast under år 2020 i fråga om att minska levererade bränslens utsläpp av växthusgaser. Målet anges i gram koldioxid eller koldioxidekvivalenter per megajoule och avser alltså den maximala mängden växthusgasutsläpp per energienhet under hela bränslets livscykel (jfr 20 §). Utsläppsvärdet 88,5 gram motsvarar 94 procent av det utsläppsvärde som gäller för en ...

Bemyndigande

22 §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

  1. skyldighet för den som bedriver verksamhet med att tillhandahålla ett flytande eller gasformigt drivmedel, eller i en sådan verksamhet tillhandahåller el som drivmedel, att informera konsumenter om
    1. drivmedlets utsläpp av växthusgaser och andra förhållanden som har betydelse för att bedöma drivmedlets miljöpåverkan, och
    2. hur stor andel biodrivmedel som en bensin eller ett dieselbränsle har, om metalltillsatser i drivmedlet och om lämplig användning av olika bränsleblandningar,
  2. märkning, utformning, provning och kontroll av anordningar för bränslepåfyllning,
  3. hur koldioxidekvivalenter ska beräknas,
  4. undantag från kraven i 6 § för bensin som är avsedd endast för drift av kolvmotorer i luftfartyg,
  5. sådana undantag från saluföringsförbudet i 16 § som avser försäljning för fordonsindustrins forsknings- och testningsverksamhet eller för fordonsindustrins påfyllning av nytillverkade fordon inför leverans,
  6. skyldigheten enligt 17 § att se till att det finns tillgång till sådan bensin som avses i den paragrafen,
  7. skyldighet för den som ska informera om ett felaktigt drivmedel enligt 18 § att betala kostnaderna för att en myndighet informerar i leverantörens ställe,
  8. rapporteringen enligt 19 och 20 §§ och undantag från rapporteringsskyldigheten,
  9. hur åtgärder får tillgodoräknas som minskning av utsläpp enligt 21 § och hur minskning av utsläpp ska beräknas, och
  10. avgifter för tillsyn och för ärendehandläggning enligt denna lag och föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen.

[S2]Av lagen (2014:140) med bemyndigande att meddela vissa föreskrifter om marknadskontroll av varor och annan närliggande tillsyn framgår att föreskrifter om avgifter för marknadskontroll enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1020 av den 20 juni 2019 om marknadskontroll och överensstämmelse för produkter och om ändring av direktiv 2004/42/EG och förordningarna (EG) nr 765/2008 och (EU) nr 305/2011 får meddelas. Lag (2022:1125).

Prop. 2011/12:127: Paragrafen innehåller ett antal bemyndiganden för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter.

I paragrafen ändras fjärde punkten. Genom ändringen utökas bemyndigandet att meddela föreskrifter om märkning och utformning av anordningar för bränslepåfyllning till att även omfatta föreskrifter om provning och kontroll av sådana anordningar. Med bemyndigandet blir det möjligt att meddela föreskrifter om att anordningar för bränslepåfyllning ...

Prop. 2016/17:193: Paragrafen innehåller normgivningsbemyndiganden som i den föreslagna lydelsen får tio punkter.

Första punkten är oförändrad. Andra punkten motsvarar nuvarande fjärde punkten. Tredje punkten är ny och innehåller ett bemyndigande att meddela föreskrifter om hur koldioxidekvivalenter ska bestämmas, dvs. om vilken

mängd ...

Prop. 2013/14:180: Paragrafen innehåller ett antal bemyndiganden för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter.

Paragrafen utökas med en ny nionde punkt med bemyndigande att meddela föreskrifter om avgifter. Lagen saknar i dag bestämmelser om avgifter. Genom den nya bestämmelsen kan föreskrifter meddelas om skyldighet att betala avgift för den tillsyn som regleras i lagstiftningen och för handläggning av ärenden. Lagens bestämmelser om tillsyn finns ...

Prop. 2017/18:229: Paragrafen behandlas i avsnitt 6.1. Bestämmelsen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.

Ändringen innebär att det görs en punktuppställning och att det i första stycket första punkten införs ett nytt bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om skyldighet för den som i sin verksamhet tillhandahåller ett flytande eller gasformigt ...

Prop. 2010/11:51: Paragrafen innehåller de bemyndiganden som behövs för att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska kunna meddela de ytterligare föreskrifter som behövs.

Tillsyn

23 §  Den myndighet som regeringen bestämmer ansvarar för tillsynen över att denna lag och de föreskrifter som meddelats i anslutning till lagen följs.

24 §  Tillsynsmyndigheten har rätt att få de upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen.

[S2]Tillsynsmyndigheten får meddela de förelägganden som behövs för att denna lag och föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen ska följas. Föreläggandena får förenas med vite.

Marknadskontroll

24 a §  Bestämmelser om marknadskontroll finns i förordning (EU) 2019/1020.

[S2]Den myndighet som regeringen bestämmer är marknadskontrollmyndighet. Lag (2022:1125).

24 b §  Vid marknadskontroll enligt förordning (EU) 2019/1020 har marknadskontrollmyndigheten befogenhet

  1. att enligt artikel 14.4 a-14.4 c kräva att ekonomiska aktörer ska tillhandahålla handlingar, specifikationer, data eller uppgifter,
  2. att enligt artikel 14.4 d utföra oanmälda inspektioner på plats och fysiska kontroller av produkter,
  3. att enligt artikel 14.4 e få tillträde till lokaler, mark eller transportmedel,
  4. att enligt artikel 14.4 f inleda undersökningar på eget initiativ,
  5. att enligt artikel 14.4 g kräva att ekonomiska aktörer ska vidta lämpliga åtgärder för att få en bristande överensstämmelse att upphöra eller att eliminera en risk,
  6. att enligt artikel 14.4 h själv vidta åtgärder,
  7. att enligt artikel 14.4 j införskaffa, inspektera och demontera varuprover, och
  8. att enligt artikel 14.4 k kräva att innehåll på ett onlinegränssnitt ska avlägsnas, att en varning ska visas eller att åtkomsten ska begränsas.

[S2]Marknadskontrollmyndigheten får införskaffa ett varuprov under dold identitet enligt artikel 14.4 j i förordning (EU) 2019/1020 endast om det är nödvändigt för att syftet med kontrollen ska uppnås. Myndigheten ska underrätta den ekonomiska aktören om att införskaffandet har skett under dold identitet, så snart det går utan att syftet med åtgärden går förlorat.

[S3]Befogenheten enligt första stycket 8 gäller inte i fråga om databaser som omfattas av tryckfrihetsförordningens eller yttrandefrihetsgrundlagens skydd.

[S4]När ändrade förhållanden ger anledning till det, ska marknadskontrollmyndigheten besluta att en sådan skyldighet som avses i första stycket 8 inte längre ska gälla. Lag (2022:1125).

24 c §  Marknadskontrollmyndigheten får besluta de förelägganden som behövs för att förordning (EU) 2019/1020 ska följas. Lag (2022:1125).

24 e §  Marknadskontrollmyndigheten får, när den fattar beslut enligt 24 b eller 24 c §, bestämma att beslutet ska gälla omedelbart. Lag (2022:1125).

24 f §  Polismyndigheten ska på begäran av marknadskontrollmyndigheten lämna den hjälp som behövs för att marknadskontrollmyndigheten ska kunna vidta åtgärder enligt 24 b §.

[S2]Hjälp enligt första stycket får begäras endast om

  1. det på grund av särskilda omständigheter kan befaras att åtgärden inte kan utföras utan att en polismans särskilda befogenheter enligt 10 § polislagen (1984:387) behöver tillgripas, eller
  2. det annars finns synnerliga skäl. Lag (2022:1125).

24 g §  Den som har tagit befattning med ett ärende som gäller marknadskontroll enligt denna lag får inte obehörigen röja eller utnyttja vad denne har fått veta om någons affärs- eller driftförhållanden.

[S2]I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Lag (2022:1125).

Förseningsavgift

25 §  En drivmedelsleverantör som inte har lämnat utsläppsrapport i rätt tid, ska betala en förseningsavgift med 1 000 kronor. Lag (2017:903).

Prop. 2016/17:193: Paragrafen är ny och anger att den drivmedelsleverantör som inte har lämnat en utsläppsrapport i rätt tid ska betala en förseningsavgift med 1 000 kronor. Av drivmedelsförordningen (2011:346) framgår när rapporten senast ska ha lämnats till myndigheten.

För betalning av avgiften förutsätts att det fattas ett beslut om att avgiften ska tas ut, se 29 § om prövning av frågor om avgifter och 30 § om när avgiften ska ...

26 §  Drivmedelsleverantören får befrias från förseningsavgiften, om

  1. förseningen är ursäktlig med hänsyn till omständigheter som leverantören inte har kunnat råda över, eller
  2. det annars finns synnerliga skäl. Lag (2017:903).

Prop. 2016/17:193: Paragrafen är ny och anger att tillsynsmyndigheten ska befria drivmedelsleverantören från förseningsavgiften om de förutsättningar för befrielse från avgift som anges i paragrafen är uppfyllda. Paragrafen har utformats med hänsyn till Lagrådets synpunkter.

Övervägandena finns i avsnitt 9.

Utsläppsavgift

27 §  Den som levererar drivmedel i strid med 21 § ska betala en utsläppsavgift med 7 kronor per kilo koldioxid eller koldioxidekvivalenter som överstiger den utsläppsmängd som anges i den paragrafen.

[S2]Drivmedelsleverantörer som har redovisat gemensamma åtgärder ska ansvara solidariskt för att avgiften betalas. Lag (2017:903).

Prop. 2016/17:193: Paragrafen är ny och innehåller i första stycket en bestämmelse om skyldighet att betala utläppsavgift för den som levererar drivmedel och senast under 2020 inte har nått utsläppsminskningsmålet 88,5 gram koldioxid eller koldioxidekvivalenter per megajoule levererat bränsle, dvs. inte har vidtagit eller har vidtagit tillräckliga åtgärder för att minska utsläppen till den angivna nivån per megajoule. I fråga om koldioxid och koldioxidekvivalenter, se kommentaren till 21 §.

Avgiften ...

28 §  Drivmedelsleverantören får helt eller delvis befrias från utsläppsavgiften, om det finns synnerliga skäl. Lag (2017:903).

Prop. 2016/17:193: Paragrafen är ny och innebär att tillsynsmyndigheten får helt eller delvis befria den avgiftsskyldige från avgiften om det finns synnerliga skäl. Det bör naturligtvis handla om situationer där det med hänsyn till omständigheterna skulle framstå som stötande att ta ut avgift.

Övervägandena finns i avsnitt 10.

Prövning av avgifter

29 §  Tillsynsmyndigheten prövar frågor om förseningsavgift och utsläppsavgift. Lag (2017:903).

Prop. 2016/17:193: Paragrafen är ny och anger att det är tillsynsmyndigheten som ska pröva frågor om förseningsavgift och utsläppsavgift. Av drivmedelsförordningen (2011:346) följer att Statens energimyndighet och Transportstyrelsen är tillsynsmyndigheter.

Övervägandena finns i avsnitt 11.

Avgifternas betalning

30 §  En förseningsavgift eller utsläppsavgift ska betalas till tillsynsmyndigheten inom trettio dagar efter det att beslutet om att ta ut avgiften fick laga kraft eller inom den längre tid som anges i beslutet.

[S2]Avgifterna tillfaller staten. Lag (2017:903).

Prop. 2016/17:193: Paragrafen är ny och handlar i första stycket om när en förseningsavgift eller utsläppsavgift ska betalas.

Enligt andra stycket tillfaller avgifterna staten. Övervägandena finns i avsnitt 11.

31 §  Om en förseningsavgift eller utsläppsavgift inte betalas i rätt tid, ska tillsynsmyndigheten lämna den obetalda avgiften för indrivning.

[S2]Bestämmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. Vid indrivning får fordran verkställas enligt utsökningsbalken. Lag (2017:903).

Prop. 2016/17:193: Paragrafen är ny och handlar om indrivning av försenings- och utsläppsavgifter. Paragrafen innebär att om en förseningsavgift eller utsläppsavgift inte betalas i tid, får den verkställas enligt 3 kap. 1 § första stycket 6 utsökningsbalken.

Övervägandena finns i avsnitt 11.

32 §  En förseningsavgift eller utsläppsavgift faller bort om den inte har verkställts inom fem år från det att beslutet att ta ut avgiften fick laga kraft. Lag (2017:903).

Prop. 2016/17:193: Paragrafen är ny och handlar om preskription av en fordran på förseningsavgift eller utsläppsavgift.

Enligt paragrafen faller en förseningsavgift eller utsläppsavgift bort i den utsträckning beslutet inte har verkställts inom fem år från det att beslutet att ta ut avgiften fick laga kraft. Med verkställighet avses faktiska verkställighetsåtgärder. Preskriptionen är absolut och fullgörande kan inte krävas efter fem år även om verkställighet har skett av en del av av-...

Ansvar

33 §  Den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot förbudet i 16 § döms till böter eller fängelse i högst två år. Lag (2017:903).

34 §  Den som inte har följt ett vitesföreläggande enligt 24 eller 24 d § får inte dömas till ansvar enligt denna lag för en gärning som omfattas av föreläggandet. Lag (2022:1125).

Överklagande

35 §  En förvaltningsmyndighets beslut enligt denna lag eller enligt föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

[S2]Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (2018:848).

Ändringar och övergångsbestämmelser

Drivmedelslag (2011:319)

Förarbeten
Rskr. 2010/11:194, Prop. 2010/11:51, Bet. 2010/11:MJU9
CELEX-nr
32009L0030
Ikraftträder
2011-05-01

Lag (2011:320) om ändring i drivmedelslagen (2011:319)

Förarbeten
Rskr. 2010/11:194, Prop. 2010/11:51, Bet. 2010/11:MJU9
Omfattning
ändr. 4, 5, 6 §§
Ikraftträder
2014-01-01

Lag (2012:340) om ändring i drivmedelslagen (2011:319)

Förarbeten
Rskr. 2011/12:241, Prop. 2011/12:127, Bet. 2011/12:MJU23
Omfattning
ändr. 2, 3, 7, 22 §§
CELEX-nr
32006L0096
Ikraftträder
2012-07-01

Lag (2014:536) om ändring i drivmedelslagen (2011:319)

Förarbeten
Rskr. 2013/14:307, Prop. 2013/14:180, Bet. 2013/14:MJU18
Omfattning
ändr. 4, 6, 22 §§
Ikraftträder
2014-08-01

Lag (2015:593) om ändring i drivmedelslagen (2011:319)

Förarbeten
Rskr. 2015/16:3, Prop. 2014/15:113, Bet. 2015/16:MJU3
Omfattning
ändr. 8, 9, 10 §§
Ikraftträder
2016-01-01

Lag (2016:97) om ändring i drivmedelslagen (2011:319)

Förarbeten
Rskr. 2015/16:142, Prop. 2015/16:64, Bet. 2015/16:TU8
Omfattning
ändr. 2 §
Ikraftträder
2016-03-01

Lag (2016:876) om ändring i drivmedelslagen (2011:319)

Förarbeten
Rskr. 2016/17:1, Prop. 2015/16:185, Bet. 2016/17:MJU3
Omfattning
ändr 5 §
Ikraftträder
2016-10-18

Lag (2017:903) om ändring i drivmedelslagen (2011:319)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 november 2017.
  2. Bestämmelserna i de nya 20 och 25 §§ ska tillämpas första gången i fråga om rapportering som avser kalenderåret 2018.
  3. Bestämmelsen i den nya 27 § ska tillämpas första gången i fråga om drivmedel som levererats under 2020.
Förarbeten
Rskr. 2017/18:6, Prop. 2016/17:193, Bet. 2017/18:MJU4
Omfattning
nuvarande 25, 26, 27 §§ betecknas 33, 34, 35 §§; ändr. 2, 19, 20, 21, 22 §§, rubr. närmast före 2, 19, 20 §§, rubr. närmast före 25, 27 §§ sätts närmast före 33, 35 §; nya 25, 26, 27, 28, 29, 30, 31, 32 §§, rubr. närmast före nya 25, 27, 29, 30 §§
Ikraftträder
2017-11-01

Lag (2018:848) om ändring i drivmedelslagen (2011:319)

Förarbeten
Rskr. 2017/18:327, Prop. 2017/18:235, Bet. 2017/18:KU22
Omfattning
ändr. 35 §
Ikraftträder
2018-07-01

Lag (2018:1513) om ändring i drivmedelslagen (2011:319)

Förarbeten
Rskr. 2017/18:440, Prop. 2017/18:229, Bet. 2017/18:MJU22
Omfattning
ändr. 22 §
Ikraftträder
2019-01-01

Lag (2020:260) om ändring i drivmedelslagen (2011:319)

Förarbeten
Rskr. 2019/20:227, Prop. 2019/20:160, Bet. 2019/20:MJU18
Omfattning
ändr. 2 §
Ikraftträder
2020-05-01

Lag (2020:261) om ändring i drivmedelslagen (2011:319)

Förarbeten
Rskr. 2019/20:227, Prop. 2019/20:160, Bet. 2019/20:MJU18
Omfattning
ändr. 2 §
Ikraftträder
2021-01-01

Lag (2022:1125) om ändring i drivmedelslagen (2011:319)

Förarbeten
Rskr. 2021/22:441, Prop. 2021/22:238, Bet. 2021/22:NU26
Omfattning
ändr. 22, 34 §§; nya 24 a, 24 b, 24 c, 24 d, 24 e, 24 f, 24 g §§, rubr. närmast före 24 a §
Ikraftträder
2022-07-25