Prop. 1975:71
med förslag till godkännande av konventionen om förebyggande och bestraffning av brott mot diplomater och andra internationellt skyddade personer
Regeringens proposition nr 71 år 1975
Nr 71
Regeringens proposition-med förslag till godkännande av konventio- nen den 14 december 1973 om förebyggande och bestraffning av brott mot diplomater och andra internationellt skyddade personer;
beslutad den 13 mars 1975.
Regeringen föreslår riksdagen att antaga det förslag som har uppta- gits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.
På regeringens vägnar
OLOF PALME . . .. CARL LIDBOM
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att riksdagen godkänner en av Förenta Natio- nernas generalförsamling antagen konvention den 14 december 1.973 om förebyggande och bestraffning av brott mot diplomater och andra inter- nationellt skyddade personer. Genom denna konvention åtar sig de avtalsslutande staterna att antingen utlämna till annan stat person som är misstäkt för att ha begått något i konventionen närmare angivet brott mot diplomatiska företrädare och vissa andra därmed jämställda perso- ner eller att hänskjuta fallet till åklagarmyndighet i det egna landet för beslut i åtalsfrågan.
1 Riksdagen 1975. ] saml. Nr 71
Prop. "1975: 71
Prop. 1975: 71
Utdrag UTRIKESDEPARTEMENTET PROTOKOLL vid regeringssammanträde 1975-03-13
Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden Sträng, Andersson, Johansson, Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer, Bengts- son, Norling, Löfberg, Lidbom, Carlsson, Gustafsson, Zachrisson, Leijon och Hjelm-Wallén.
Föredragande: statsrådet Lidbom
Proposition med förslag till godkännande av konventionen den 14 de- cember 1973 om förebyggande och bestraffning av brott mot diplomater och andra internationellt skyddade personer
1. Inledning
En stats diplomatiska representanter åtnjuter enligt den allmänna folkrätten av ålder särskilda förmåner, privilegier och immunitetcr. Detta återspeglas bl. a. i regler om skyldighet för den stat i vilken diplo- maten är verksam att-bereda honom ett i förhållande till enskilda per- soner förstärkt skydd mot angrepp riktade mot hans person, bostad och tjänstelokal. Också konsulära representanter är berättigade till ett visst om än mera begränsat skydd. Regler i dessa hänseenden är numera kodifierade i de båda Wienkonventionerna av 1961 och 1963 om diplo- matiska resp. konsulära förbindelser, vilka båda har ratificerats av Sverige (prop. 1966: 148 och prop. 1973: 172; Sveriges överenskom- melser med främmande makter —— SÖ — 1967: 1 och 1974: 10—12). Gällande internationellt-rättsliga bestämmelser har emellertid visat sig otillräckliga då det gällt att förhindra terroristaktioner mot diploma- tiska och konsulära tjänstemän i form av mord, människorov (”kid- napping”) eller annat övervåld mot sådana personer. För att söka kom- ma till rätta med dessa former av terroristverksamhet beslöt Förenta Nationernas generalförsamling i resolution 2780 (XXVl) av den 3 de- cember 1971 att uppdra åt FN:s kommission för internationell rätt (ILC) att studera frågan om skydd för och okränkbarhet av diploma— tiska representanter och andra personer berättigade till särskilt skydd
Prop. 1975: 71 _ 3
enligt folkrätten i syfte att utarbeta ett utkast till konventionsartiklar. om . brott mot sådana personer. Utkastet skullevid tidigast möjliga tidpunkt . läggas fram för generalförsamlingen. . . . , ' Kommissionen tog upp detta ämne till behandling under sin session 1972. Den kunde därvid. som underlag .utnyttja ett på italienskt initiativ tillkommet och i Europarådet diskuterat konventionsutkast i ämnet samt ett av Uruguay för FN:s 26:e generalförsamling framlagt arbets- papper. Dessutom förelåg ett arbetspapper som kommissionens dåva-- .- rande amerikanske ordförande hade utarbetat. Båda dessa arbetspapper innehöll utkast till konventionsartiklar. Av viss betydelse i samman-_ hanget var också en konvention den. 2 februari 1971, avslutad inom ramen för De amerikanska staternas organisation,. angående förebygt '- gande och bestraffning :av'terrorism i. form av brott mot person och därtill knuten utpressning med internationell räckvidd. Som förebild för en del avsnitt i kommissionens utkast tjänade även bestämmelser i de internationella konventionerna den.16 december 1970 för bekämpande av olaga besittningstagande "av luftfartyg (den s.k. Haagkonventionen,f ' ' prop. 1971: 92 ,SÖ 1971: 17) och 'den 23 september 1971 för bekäm- pande av brott mot den civila luftfartens säkerhet (den- s. k. Montreal"- konventionen, prop. 1973: 92, SÖ 1973: 48). . _,
Arbetet' 1 ILC under. dess session 1972resulterade i ett konventionsut- kast om 12 operativa artiklar under .titel1'1.”Utkast till artiklar om före- byggande och bestraffning av.brott mot diplomatiska representanter och _ andra internationellt skyddade personer” och intogs i kommissionens sedvanliga årsrapport (FN- dokument A/8710/Rev.1).
I enlighet med stadgad pr'axis hade FN:s generalsekreterare såväl före som efter det att ILC lagt fram sitt utkast 'inbjudit FN:s medlemsstater" att yttra sig i ämnet. Från svensk sida avgavs två yttranden, ett kortare' daterat den 10 april 1972 och ett utförligare daterat den 17 juli 1973.
lLC:s konventionsutkast sattes upp på 28:e generalförsamlingens dagordning och hänvisades till dess sjätte (juridiska) utskott. Utkastet blev där föremål för en omfattande bearbetning och ett fullständigt. konventionsförslag antogs av generalförsamlingen utan omröstning den: 14 december 1973 genom resolutionen 3166 (XXVIIl). Enligt konven- . tionen förbinder sig de avtalsslutande staterna att med lämpligt av- _ passade straff belägga ett antal närmare beskrivna angrepp på vissa kategorier av i internationella uppdrag engagerade personer vilka hän-. förs under den samlande beteckningen ”internationellt skyddade perso- ner"". Konventionen medför också vissa förpliktelser i fråga om doms- _ rätt, kriminalpolitiskt samarbete, åtal och utlämning med anledning av ' dessa brott.
Konventionen (i fortsättningen benämnd med den allmänt brukade beteckningen *'diplomatskyddskonventionen”) har hittills undertecknats av 28 stater, bland dem Sverige och övriga nordiska länder. Konven—
2 Riksdagen 1975. ] _mml. Nr 71
Prop. 1975: 71 ". 4
tionen träder i kraft 30 dagar efter den'dag 'då det tjugoandra ratifika- tions- eller anslutningsinstrumente't' deponerats h'os' F—N. s generalsekrete-I
rare. Endast ett sådant instrument har hittills blivit deponerat? " -L'- " ' Konventionen' 1 engelSk Och fransk originalversion" jämte översättning."- till svenska bör fogas t'ill 'regering'spr'ot'okollet i detta'äreride söm"bilag'a.="" "' '
"! '. . . :": - ". .'-.'._' .'.' '. _- . '. "-'-
2 Diplomatskyddskonventionen'- ' -- 2.1 Bakgrunden till konventlonen ' ' ' ' ' "
_ ' - '. ':-;1-:.'
Som ovan har antytts-' har det på det internationella planet bedömts
erforderligt att vidta ytterligare åtgärder för att söka eliminera den form: -. - ' " " ' av terroristverksamhet som har riktat sig mot diplomatiska och.konsu-. .. lära representanter och andraiinternationellt'.skyddaderpersoner..Bak-_. .
grunden till de antagnaihuvudstadgandena återfinns i. de'folkrättsli'ga. " " reglerna om förstärkt. skydd för:-diplomater och konsuler, .vilka numera har kodifierats i artiklarna" 29- och'30;i 'Wienkonventionen'om diploma- ' - tiska förbindelser och i motsvarande artikel .T-art. .40 —.—' -i Wienkonven- tionen om konsulära förbindelser. I denförra konventionen angesibl'. a'.- att diplomatisk företrädare'skall åtnjuta okränkbarhet till sin-person "och; ' ; inte får underkastas någon" form av- anhållande. eller frihetsberövande...!-'.': ' Den mottagande statenjskall också vidta- alla.lämpligaäåtgärderrför att .- förhindra angrepp på'sådan; företrädares person-,"frihet eller värdighet... Det sist sagda är enligt'dénisenare konventionen Också'tillämpligtlpå " karriärkonsuler. Beskicknings- liksom konsulatslokaler:skall1.'därjämte..-' vara okränkbara samt.-"skyddas mot.intrång:..ocl1 skadegörelse: Samma.” ' . skydd som tillkommer bcskickningslokal .har -vidare'diplomatisk före—' trädares privatbostad._Likartade regler.- är i; kraft också för. ett stort antal andra kategorier av personer "som ärfverksamma i "internationella s'am— ."- manhang, varom mera- nedan.
J'..' f".
2.2 Konventionens innehåll .
Diplomatskyddskonventionen inleds "med 'ett par- definitioner i=art.- J.- " Under termen ”internationelltf skyddadzperso11i" hänförS'i punkt 1(a) :.: statsöverhuvud, regeringschef Och utrikesminister, "när- en'sådan- person T' befinner sig i en främmande stat, samt" medlemmar av dennes familj då ' de åtföljer honom. Här ifrågavarande personer skall vara-'omfattade 'av -' konventionen också då 'de befinner'sig i'utlandet'utan- samband med ' några officiella funktioner. 'Med "statsöverhuvud jämställs varje"r'nedler'n' """-'
av ett kollegium som enligt vederbörande stats gällande författning ut- övar ett statsöverhuvuds funktioncr'f— ' ' " ' '
Till internationellt skyddade personer-räknas'enligt 'pimkt 1'(b)' vidare personer verksamma'för stater och internationella mellanstatligäi'or'gai'
Prop. 1975: 71 '. . 5
nisationer. Till denna'kategori skulle'enligtkommissionensavsikt hän— f-' -' '- föras personer som enligtf. allmänna'_folkrättsliga'regler ellef-"internatioåz"—"1 '- ' nella överenskommelser-och oberoende av den nu förevarande k'onvén- ' tionen åtnjuter särskilt skydd under utförandet. av. sina- uppdrag föf'en.' stats eller en internationell mellanstatlig .Äorganis'ations räkning. När"- '-- kommissionen använder-uttrycket- ”Särskilt skydd”_',"har den' enligt .utta-l ' lande i sin kommentar'åsyftat' inte bara staters'och'interhationella" 'orga-' nisationers företrädare och tjänstemän (”officials””)."som' är "berättigade i-'.-" - ' till okränkbarhet utan också alla andra som har rätt till ett skydd;i- ??en något mera begränsad bemärkelse”. Genom en'hän'visning .'tilln'folkrätten'
ville lLC göra det klart?;att händer—gällde -1"epresentanter för 'en.st'at' '.- skulle den internationellt-skyddade personen 'vara en person—'som uti—'.." förde ett uppdrag för en-r-ännan-stat än den som var- förpliktad 'att -b"e'--' -- reda honom det särskilda '.skyddet. Vad 'a'n'går' innebörden: 'av' uttrycket' "- ' ”internationellt skyddåde personer” ville ILC även enligt vad denian-i såg vara generalförsamling'ensönskemål giva åt det vidast'möjliga'tä'cki - ' ning och uppmanade avtalsslutande stater att beakta dessa personers be-
hov av skydd mot terroristaktioner; Som'exe'mpel'anför ILC —' förutom' ' diplomater och konsuler '—..—i.tjänstemän hos:-FNLoch'fdeSS fackor'gan fsamt- sakkunniga i uppdrag'för FN.".Dessa Senarelkategorier-av personer. åt; -' njuter med vissa undantag 'inte det 'en diplomatisk företrädareltillko'mé "-'-' ' mande särskilda skydde't'äv-_den':m'ottaga'nde 'state'n ellerlav'Värdlandet ' mot angrepp av enskilda mötfsin-person, frih'et' eller värdighet; Ej heller är de i samma utsträckning'som:diplomater berättigade—till'..okränk'barå ' ' ' het till sin person. Deztillerkänris-i bästa-fall immunitet. mot varje form - _ av anhållande eller annat frihetsberövande av den mottagande statens eller värdlandets myndighetef'men vanligen _blott immunitet 'i. fråga'om'f rättsliga åtgärder beträffandei'deras i' egenskap av'tjänstemän 'gjo'rda muntliga eller skriftligaiuttala'nde'n'och deras i samma egen'skap vidtag-
na åtgärder. Under FN—arbetets gång kom emellertid kretsen av inter-. " ' ' ' ' -' ' "' ' - '
nationellt skyddade personer'i konventionens be'rriärkelseatt å e'na'sidan' : inskränkas men att å-den'l andra sidan' i viss mån utvidgas.'-I".'den-oida- » lydelse som art. 1 punkt-'_1'(b) slutligeniickg'skall den internationellt'-' skyddade personen varal'representant för. eller tjänsteman hes en st'at eller också tjänstemani eller annan företrädare för en'interna'tionell " mellanstatlig organisationsamt.-berättigad tillsärskilt skydd mot angrepp ' på sin person, frihet eller-värdighet vid den tid"då och på den platsdär"; ett brott begås mot honom,. hans officiella 'tjänsteställc, hans privata bostad eller hans transportmedel. ' '
Som synes har man 'här när-a' knutit an tillzordala'gen i' de båda Wien-" konventionerna om diplomatiska resp. konsuläraförbindelser." Begrep-' pet ”internationellt skyddade.'personer”.i den bemärkelse, vari uttrycket '-='3"' ' ' används i art. 1 punkt 1(b), kommer sålunda att omfatta varje person i internationellt uppdrag beträffande .vilken den mottagande staten eller
Prop. 1975: 71 6
värdlandet skall vidta alla lämpliga åtgärder för att förhindra angrepp.- ' mot hans person, frihet eller värdighet _och.alltså därigenom så. långt. ' ' . . möjligt bereda honom särskilt skyddmot angrepp av terrorister. Genom' - denna formulering har den skyddsberättigade kretsen.inskränktsfiljämål " förelse med lLC:s intentioner. .I sammanhanget kan antecknas att ILC; i sin kommentar till denna artikel uttryckligen utsäger att till internatio-' nella mellanstatliga organisationerskall hänföras sådana av såväl uni-..: . versell som regional eller. annan karaktär. Häremot restes under"'FN- behandlingen ingen gensaga.. . . ' ' '
Ett förtydligande av begreppet internationellt skyddad person antogs ' ocksa under utskottsbehandlingen och godkändes av generalförsamlinga'
en. Det hade följandeinnebörd. Person somär utsedd att representera en stat vid en internationell organisation men ej har medborgarskap i den staten skall anses som. en internationellt skyddad person -i konven- tionens mening, förutsatt att han är accepteradav organisationen och icke är medborgare i den stat där den internationella organisationen har sitt säte.
Punkt 1(b) omfattar slutligen en internationellt skyddad- persons fa-
miljemedlemmar som ingar i hans hushåll. I. denna del får formulering-.. en anses ha givits en vidare ram änden som ILC bestämde sig för i sitt.- utkast i så måtto att åtskilliga av de på .de internationellt skyddade_per- ' - sonerna tillämpliga internationella.konventionerna föreskriver.-skyldighet- att sörja för särskilt skydd endast för exempelvis maka/make och'min-. . deråriga barn. Det bör vidare uppmärksammas att medlem av karriär- [- konsuls familj ej åtnjuter denna .förmån enligt 1963.års Wienkonven- '
tion. . . . . Art. ] punkt 2 ger för konventionens syften en definition på termen
”den för brottet misstänkte”. Detskall föreligga sannolika skäl—.att- anta .' - att personen i fråga har medverkat i något av de i påföljande artikel .
specificerade brotten. .. _ . I art. 2 punkt 1 anges de brott som skall ha begåtts för att' 'k'onven-
tionens maskineri av åtal,- notifiering eller utlämning skall träda 'ika- ' tion. I uppräkningen ingår uppsåtligen begången gärning, som 'består'i mord, människorov eller annat angrepp på en internationellt skyddad. person eller mot dennes frihet eller i våldsamt angrepp på sådan per- sons tjänstelokal, privatbostad eller transportmedel, därest" angreppet är ägnat att sätta i fara dennes person eller frihet. Dessutom inkluderar artikeln hot att, företa sådant angrepp samt'försök'eller medhjälp till angrepp som faller under konventionen. Avtalsslutande stat åtar sig för— pliktelsen att bestraffa gärning av detta slag som brott enligt sin interna lagstiftning, varjämte det i punkt 2 tillfogas att för ifrågavarande brott skall föreskrivas lämpligt straff med beaktande av gärningens allvarliga art.
Dessa brott skall ha- begåtts uppsåtligen. Det är värt att notera att
Prop. 1975: 71 ? 7
ILC för 'denna artikel haft som förebild art. 1 i den' förut nämnda 1971 års Montrealkonvention för bekämpande 'av brott mot den civila luft- fartens säkerhet och uttryckligen framhåller 'att uppsåtet'måst'e ha om- fattat också kännedom om 'offrets. egenskap av'internationellt skyddad- person. '
I ILC: s utkast till art. 2 hade föreslagits att de åsyftade uppsåtligen begångna gärningarna skulle vara straffbelagda utan hänsyn till motivet för handlingen (”regardless-of motivé”). Ett- ändringsförslag av-'-'.Tuni-" ' ' sien om borttagande aV'denna' bestäni'ning i definitionen-av brotten'blev ' emellertid med knapp majoritet godtaget,-'"dock" utan' att någon. ändring ' i sak av stadgandets innebör'd var .åsyftad.'Bak'grunden till ändringsför- " slaget torde få sökas i en., efterföljande, långt utdragen-debatt om den effekt som principen om folkens kamp för. självbestämmanderätt har;
redogörelse härför lämnas i det följande i samband med antagandet av
EN- resolutionen 3166 (XXVIII).'
Art. 2 punkt 3 är en kompromisstext. Från öststatshåll hade nämligen i juridiska utskottet framförts ett förslag atttill de' i punkt 2 uppräknade brotten skulle även läggas- gärning som var'menlig'för en inter'nationellt' skyddad persons hälsa eller värdighet eller skadlig för en persons pre- stige, då denne företrädde 'en .=stat'elle'r internationell organisation; Re-' sultatet av långa förhandlingar blev'att man' -'inskrev i artikelns tredje' punkt en reservation av innebörd att'. bestämmelserna i art. 2 inte skulle medföra någon avvikelse- från de fördragssluta'nde parternas förpliktel; ser enligt eljest gällande folkrättsliga regler att vidta alla 'mått och steg för att förhindra andra. former av angrepp mot en internationellt _s'kyd- dad funktionär till person, frihet eller värdighet än de som nämns i art. 2 punkt 1. '
Art. 3 som är en central bestämmelse i' konventionen, behandlar 'ju- risdiktionen över de enligt art.- Zstraffb'ara gärnin'garna Kommissionen ' hade föreslagit universell sadan. Häremot' restes invändningar av såväl principiell som praktisk natur och man fordrade ett visst samband 'mel- lan brottet eller den misstänkte o'ch jurisdiktionsstaten. I-den avfattning-' punkt ] slutligen fick'skall avtalsslutande stat säkerställa sin! domsrätt över de i art. 2 uppräknade brotten, när brottet _'i fråga begåtts på'dess " ' ' territorium eller ombo'rd'på'fartyg eller luftfartyg Som är registrerat 'i' ' staten. Domsrätt över dessa brott skall vidare skapas i stat, i vilken den. '- misstänkte har medborgarSka'p, samt också i stat för vars-räkning den internationellt skyddade-personen'utför'sitt'uppdrag; Därutöver åtar sig staterna i punkt 2 att skapa jurisdiktion,:då' den .'misstänkte b'efinn'er "sig inom statens område och"'inte' på begäran utläm'nas för rannsakning till stat som enligt närmast föregående punkt'fskall'ha jurisdiktion'över. bröt-:? .'.z: "' ' ' tet. Artikeln kompletteras. i punkt 3 med-en regel om att konventionens bestämmelser inte skall "utesluta andra fall' av Straffrättslig' domsrätt, om ' sadan föreligger 1 någon avtalsslutande stats. nationella lag.
Om samarbete de avtalsslutande staterna emellan för att förhindra
Prop. 1975: 71 8
brott handlar art. 4. Detta- skall .ske genom '.att' staterna d'els .vidtar alla'
rimliga åtgärder för attino'm .det egna territoriet' förhindra förberedelser .'. = - - till de i konventionen åsyftade _brotten' varesig dessa. planeras att.utfö-.:.: ' '
ras inom eller utom landet, dels ock'ömsesidigt. utbyterupplys'ningar. i och för förhindrandet av dessa brott samt samordnar sina åtgärder i brottsförebyggande syfte.-_.
':'-. g' '.:1. ;:'.
.fn '. '..- '.' -.I ' '.' " "' .":': '."3 . För det fall att en för brott enllgt' art '2 misstänkt person 'har flytt '.: " .. . från det land, där brottet .har begåtts,".skall enligt-art. 5', punkt 'l.-denn'a.- ' " ' " stat sända underrättelse-,tillralla berörda .'stater, direkt eller genom.för- .; medling av FN:s generalsekreterare;-tillika med upplysningargomtbrottet .' och tillgängliga informationeri'odeen misstänktes; identitet. 'P.å de'fvill.-;-" ' kor som den inhemska lagen föreskriver'skall stat, som är.i besittningzav'? .- uppgifter om offret för ett brott och-omständigheterna kring detta,- en-. . '
ligt punkt 2 snabbt vidarebefordra.alla.dessa till-den avtalsslutande stat” .'
för vars räkning den internationellt skyddade personen fullgjorde. s'itt '. ' —"
uppdrag. . . . ,--:. ,,,; '." » Skyldighet att anhålla en misstänkt finns. föreskriven 1 art.- 6'. som har:
sin förebild' 1 motsvarandebestämm'elser- -i:Ha'ag-..'och Montrealko'nven-ff. tionema. Stat, vari denne.- uppehåller-sig,. s_kallzenligt' punkt '1 'Om 'till-:..: ,'I '. räckliga skäl därtill föreligger. vidta _de åtgärder'..som är"-tillåtna-i de'n'-'. - -' " egna lagstiftningen för att .försäkra sig Om den.-misstänktes närvaroi'ochzi .?1'= :.-.-.' för åtal eller utlämning....Unde'rrättelse' om dessa. åtgärder skall (utan; -
dröjsmål lämnas antingen-direkt eller. genom förmedling av FN:s .g'ene7 . , .' . - ralsekreterare till en närmare bestärn'dkret's av. ad'ressater, vilka—kan:. .i'IZ
ha intresse av saken, nämligen till' ;(a) den stat vari brottet begåtts,.(b).- . den eller de stater i vilken jeller _vilkaden misstänkte'har;'-medb0rgar- skap eller, om han är statslös, där han har stadigvarande hemvist, (c) den eller de stater i vilken eller vilka den internationellt'skyddadeiperso— nen har medborgarskapxllerfför .vars.räkning han fullgjorde'sina-upp-.' . gifter, (d) alla övriga berörda stater samt slutligen (e) den internationella-_ ."
organisation i vilken den internationellt skyddadepersonen'iär. tjänste-.- :"-:. - '- - "'
man eller för vilken han'är' företrädare. 'Ett.brott ombord .på-ett 'fartyg. eller luftfartyg anses ocksåsom- begånget-' i;'den stat där fartyget'eller .i. ' luftfartyget är registrerat. ..Ipmzktd--finns.'re'glcr.om den anhållnes.rått' att kommunicera med företrädare för 'stat somfkan tänkas—vara? beredd ' att lämna honom bistånd. '.. &
Art. 7 innehaller åtalsregler' 'analoga med motsVarande regler i Haag-.'- " och Montrealkonventionerna; Stat i vilkendenmisstänkte befinner' sig. ';..1. har där givits en viss valrätt-Nämnda .statrskall'.a'ntinge'nutlämna—deh misstänkte till annan stat föri lagföring o'm så.-'be'gäres elle'r.o'ck överläm... na ärendet till behörig-myndighet i.de'n':.e'gna statenför beslut-i åtalsfrå-: '. gan, vilket överlämnande-i särfall skall ske undantagslösto'chiutan 'otill-. . "..; börligt dröjsmål samt'.'i' enlighet . med::détrförfararfde (”proceedings”) ; " som är stadgat i lagen i sagda stat...Unde'r. debatten kring dennaartikelzglw ? . .
".';',.' '. "--.'t'.. -:i'.'. -.-"..12
Prop. 1975: 71 9
hade den svenska delegationen föreslagit en-ändringav. innebörd.att..de. - lokala myndigheterna skulle fatta sitt beslut enligt, samma regler , som ', gällde i fråga om varje-,vanligt ,brottqav allvarlig .'art enligt lagen iden . . — . ' staten; man skulle på så'sätt få,;en bättre. överensstämmelse med Haag-,.- oeh Montrealkonventionerna ;och'därmed undgå.risken.-av-,skilj_aktiga- ' tolkningar av denna passus. Den .svenska delegationen befarade att det-,,; . använda uttrycket ”proceedings?” kunde,.förstås så, att ,det, endast åsyf-,.l .- tade ett förfarande inför, domstol. Det svenska förslaget stötte-påmot- . : ' stånd inom sjätte utskottet, -,vars majoritet under hänvisning till.ILC:5r - kommentar till artikeln androg att.någon saklig ,ändringinte- var åsyftad :* samt att uttrycket i fråga,kunde _avse såvälfett .domstolsförfarande som. beslut av polis- eller åklagarmyndighet. Skyldighet att hänskjuta saken till åtalspr'övning föreligger-' även om ingen utläm'ningsbegäran ingått.- _! '? l art. 8 regleras frågor om,.utlämning av.:den för, brott-misstänkte. I -- -' Också denna artikel kan sägas vara kopierad efter Haag- och Montreal; konventionernas motsvarande stadganden i deraszartikel -8. Enligtpunkt, ] skall de i artikel 2 uppräknade brotten anses vara utlämningsbara- en-, . ligt redan ingångna utlämningsavtal ,mellan .de avtalsslutande staterna" om inte så redan är fallet..De avtalsslutande staterna förbinder sig-vi- dare att i utlämningsavtal,,som de'-senare kan- komma attingå med var- _ , , andra, ta med dessa brott som-.utlämningsbara._.Avtalsslutande stat som._..; för beviljande av utlämning kräver '.förhandenvaro av ettutlämningsav- tal med den stat som har ;begärt' utlämning 'får, om den beslutar sig för .' -. ., utlämning, i avsaknad av sådant ”avtal betrakta. 'den nu förevarande kon-. Ventionen som laglig grund.=för utlämning'..För utlämningen .skall-.gälla"--' de övriga villkor sonuföreskrivs i den anmodade statens lag. Enligt punkt 3 gäller i fråga om konventionsstater.sominte kräver. förekomsten. . av ett utlämningsavtal för. att utlämning skall kunna beviljas, att sådana,
stater skall sinsemellan anse defiart. -2 uppräknade brotten som utläm— ' . - .' !
ningsbara, varvid de villkor: för utlämning skall gälla-som denanmodade;
statens lag ställer upp. -Vid utlämningsbestämmelsemas tillämpning-skall - - .j - . .. '
enligt punkt 4 sagda brott anses vara begångna inte bara på 'denort där de förövades utan också'i de ,statersom har ålagts-att utöva domsrätt "_ .. enligt art. 3 punkt 1. Vid varje rättsligt-förfarande skall-enligt art. 9 '
den misstänkte tillförsäkras rättvis behandling..ILC-anger i sin kommen—, - .. '
tar att den har inspirerats till att ta med denna bestämmelse av stadgan-
dena i art. 14 i den internationella konventionen'den 18 .december 1966 . _ '
om medborgerliga och politiska rättigheter (prop. 1971:,125, .SÖ, 1971:
Art. 10 innehåller bestämmelser om skyldighet för de avtalsslutande . staterna att lämna varandra rättsligt bistånd när sådana brott som kon.. ' .
",.z.
ventionen avser har begåtts,.:däribland.tillhandahållande av tillgängligt.:f-g ', ,; , :. .. bevismateriel. Enligt art; ]] skall avtalsslutandestat- lämna FN:s gene-, " ralsekreterare upplysningar om- utgången av ett; mål mot en förnågot av.-. - '
Prop. 1975: 71 ' 10
här ifrågavarande brott misstänkt persön, "'och generalsekreteraren skall. -'-'
vidarebefordra dem till' övriga konventionsstaten' '. " , 5'
Efter ingående underhands'diskussioher blev det möjligt att 'till'-ko'n- " ventionen foga en artikel behandlande rätten att bevilja'diplom'atisk asyl, en i Latinamerika sta'd'g'ad praxis. Art. '12 handen—innebörden .att' ': inga bestämmelser i konventionen skall ha inverkan.-på tillämpningen av '_ de asyltraktater, som gällde vid tidpunkten för konventionens antagan-' ', de i vad avser förhållandena-mellan de stater som har slutit fördrag'on'i sådan asylrätt. Emellertid får'en'av diplomatskyddskonventionen hun-Å ' den stat inte åberopa 'en"sådan asyltrakt'at'i"förhållande till annan till 5 "
diplomatskyddskonventionen ansluten stat. vilken inte är' 'part i nämnda traktat. ' _ Art. 13—20 innehåller slutbestämmelser. Tvister angående tolkningen ' eller tillämpningen av könventionen skall hänskjutastill skiljedom, om någon av staterna begär det. Kan parterna inom sex 'månader därefter. inte enas om skiljedomsförfarandets utformning, kan part i'tvisten hän- skjuta den till Internationella domstolen i' Haag-. Konventionsstat har rätt att göra förbehåll 'mot denna bestämmelse (art. 1-3). Konventionen är öppen för undertecknande av alla stater och den skall ratificeras. Stat som inte har undertecknat före den 31 december 1974 äger ansluta sig . till konventionen. Ratifikations- och anslutningsinstrum'ent' skall depo-' neras hos FN:s generalsekreterare. Konventionen 'träder' i kraft trettio dagar efter det att det tjugoandra ra'tifikations: 'eller'anslutning'sinstru- mentet har deponerats: För stat som ansluter sig till konventionen efter ' dess ikraftträdande blir konventionen gällande t'rettio dagar efter dagen för depositionen av anslutningsinstrumentet (art. 17). Konventionen kan-' enligt art. 18 sägas upp' med en uppsägningstid av sex månader. - ' -' Den i FN-sammanhang sedan länge kontroversiella frågan om rätten att bli part i en FN-konvention fick även den efter häftiga debatter sin lösning i den formen att generalförsamlingen utan 'omröstning antogett'
samförståndsuttalande (”understanding”). Under hänvisning till'konven- - tionens bestämmelser att konventionen skall 'stå öppen för anslutning- . " " ' av alla stater och att FN'is- generalsekreterare skall'fungera som deposita- rie förklarades det däri att generalsekreteraren, när .han fungerar som .' depositarie för en konvention-' med en ”all States-klausul”, skall följa ge'å - ' neralförsamlingens praxis v'id tillämpningen av'en sådan klausul och när .. ' helst det befinnes tillrådligt efterhör'a generalförsamlingens uppfattning innan han mottar en signatur, ettratifika'tions- eller ans'lu't'ningsinstru- ment. Man har därmed avlyft från generalsekreteraren ansvaret att av- göra om en presumerad konventiönspart skall få betraktas som behörig' avtalsslutande stat eller ej..
Ytterligare ett i hög grad ointvistat äm'n'e 't'ogs 'u'pp-till diskussidni slutskedet av överläggningarna 'om denna 'konvention och var nära att äventyra konventionens antagande under 1973? års- generalförsamling.'
Prop. 1975: 71 -_ . 1]
Frågan gällde de 5. k.. befr1e1serorelsernas agerande. Ett stort antal. sta-., ,,,.,--., ter, bland dem främst afr1kanska, yrkade på en. undantagsklausul' _1_ kon-_, . .. ventionen för dessa rörelser. Problemet löstes på det sättet att general-' __ _. |; ._ ., .. församlingen" 1 resolutionen, 3,166 (XXVIII), om konventionens antagande- ,, . tog in ett avsnitt av innehåll att konventionens, bestämmelser på intet sätt,, skulle kunna hindra de folk som, kämpar-mot kolonialism, främmande , herravälde, utländsk ockupation,. rasdiskriminering och apartheid .. att utöva sin lagliga rätt tillisjälvbestärnmande och oberoende i, enlighet .. med syftena och principerna i FN:s, stadga och-deklarationen'orn folk; ,, . ' rättsliga principer rörande, vänskapliga förbindelser och'samarbete mel- lan stater i enlighet med FN. _s. stadga. För att,. inte denna grundsats skul- _ _ le falla' 1 glömska beslöt,- generalförsamlingen, i samma resolution att re_- __ , _' solutionens text ”alltid” skulle publiceras tillsammans med konventio- ,_ _ nen. I den kompromiss som ledde fram till, detta resulta_t ingiek' ä__ver,1 e,_,tt_ , ,_r- _- ' .... ,&?. 55 8 t: .— '.h >? 0 : rn .— m "1 & "U FG O -1 .PO— "E' 'PO- a: (IQ m ?? C: ': ':» .... p.: 'D -O.- "O .4 1» v-i (I) 'r-n : =' :a ..... =! :! ('D O'" O' ."1 "D... 74" nu v-1 &) __.C:
.....
artiklama 1, _, 3, 7, .'9 och '_1,_1, a'ns'å'gs 'ko'ristituer'a konventionens_sy_f_te_"'" och ändamål. och att ,därför inga ,förbehåll,__k_unde medge'smot dessa_ .,'; ,. ' artiklar. ., - ,._._',
' .' " "! .."" " ": , . f ". _ . 3 Gällande svenska bestämmelser m,,rn, , , - ,,. .,, , . -
3.1 Internationellt skyddade personer' " Sverige liksom övriga länder i.st,atssar,nfu,ndet är bundet av folkrättens”, _' allmänt erkända sedvanerättsligagrundsatser,.låt vara att de,'i, åtskilliga .. hänseenden saknar den precision som nationell lagstiftning, strävar. _efter , eller att de t.o.m. i vissa stycken är omstridda: Svensk skriven lag' 1n,ne-.- _ håller relativt få bestämmelser av omedelbart intresse' på detta område. _ ,_ ., ' ' Huvudstadgandet kan sägas vara. 2.kap. 7 & brottsbalken (BrB),vari fö- reskrivs att i fråga om svensk lags. tillämplighet och svensk domstols _be- hörighet de begränsningar- skall _i_ak,t,t_as som-. följer av allmänt. erkända. folkrättsliga grundsatser eller, _enligt vad d'aro'm är _särskilt stadgat, av överenskommelse med, främmande -rnakt.' .Det .är sålunda förutsert att svenska myndigheter vid sina ställningstagarideif 1 hithörande frågor har,' . _ _ att tillämpa internationell rätt och sedvänja, i den mån 'lag- eller andra, . . _ [örfattningsbestämmelser, saknas,. _._ _ .
Bortsett från några specialstadganden rörande skatte- och' tullfrihet och vissa andra lättnader: för främmande. stats representanter, alla utan. intresse i förevarande sammanhang, "har frågan, om immunitet, och, privilegier reglerats genomgsärskild lagstiftning, nämligen lagen.(1,96,6:
664) med vissa bestämmelser om immunitet och privilegier. På grund av denna lag åtnjuter främmande stats beskickning och beskickningsmed-J-_,,. _ lemmar jämte deras familjer och betjäning. samt diplomatiska kurirer,- _utan hinder av bestämmelse 1 annan författning, immunitet, och privile;
3. Riksdagen 1975.1 mm!. Nr 71
Prop. 1975: 71 17
gier enligt den förut omnämnda 1961' års Wienkonvention om diploma- ' tiska förbindelser (1 å). Främmande s'tats konsulat och 'konsulätsm'éd-"= ' lemmar jämte deras familjer och betjäning samt konsulatets kurirer åt'i' njuter på motsvarande sätt "immunitet 'och privilegier'enligt' den likalel" ' des tidigare berörda Wienkonventionen 1963 'om konsulära"förbindelscr' eller, i visst fall, efter särskilt förordnande av Kungl. Maj:t (2 5). 3 5- stadgar att vissa däri uppräknade internationella" organisationer åtnjuter immunitet och privilegier enligt vad som bestämts i stadga" eller avtal som är i kraft i förhållande till Sverige." Av dessa organisationer-förtjä- nar i detta sammanhang framhållas Förenta Nationerna och till FN' an- knutna fackorgan, Europarådet", Rådet för samarbete på t'ullområdet," In- ternationella atomenergiorgane't: (I'AEA); Europeiska- frihandelssam'man- slutningen (EFTA), Organisationen för ekonomiskt samarbete" "och m- ' veckling (OECD) och' Organisationen för enrop'eisk' rymdforskning (ESRO) samt Internationella "domstolen. Medlemmarnas representanter ' i dessa organisationer och personer med tjänst ho's' eller uppdrag av så- " dan organisation är enligt 4 & punkt 1 berättigade till-immunitet och' privilegier enligt stadga eller avtal som nyss nämnts. Omfattningen av denna immunitet och dessa privilegier varierar från fall till fall och av intresse i det nu förevarande sammanhanget är de internationella stad- gor eller avtal enligt vilka de nämnda personerna är' berättigade till' ' ”särskilt skydd mot angrepp på sin person, frihet eller värdighet” såsom, det heter i art. 1 punkt 1(b) i diplomatskyddskonventionen -—— ett uttryck vilket, som synes, har hämtats från-de båda-Wienkonvention'ema om' diplomatiska resp. konsulära-förbindelser. Innehållet i här åsyftadc'rele- vanta internationella instrument kommer-att närmare beröras i det föl- jande. Tilläggas bör också att'Kungl: Maj:t- enligt 5 ä' första stycket äger'
efter avtal med organisation som" avses i 3 5 för särskilt fall bevilja även - andra än de i 4 & punkt'l' nämnda personerna im'munitet' och'privile-' ' gier i den omfattning Som erfordras för att tillgodose" organisationens
syften, ett fullmaktsstadg'ar'lde som'har"utnytt"jats vid ett" par" tillfällen.- I andra stycket i sammä paragraf bemyndigas Kungl.- Maj:t även bevilja '. '
den som mottagit uppdrag-'att vara skiljeman 'i 'tvist'mellan stater'och' medhjälpare åt sådan skiljeman' immunitet och privilegier i den 'o'mfatt- ning som fordras för uppdragets fullgörande. ' '
Först i raden av internationellt skyddade personer enligt diplomat-" skyddskonventionens definition *kommer statsöverhuvud och-medlem. av” ett kollegialt organ som fullgör'ett'statsöverhUVUds åligganden i enlighet med ifrågavarande stats författning. 'Det senare 'är" fallet- med t.ex. Schweiz samt Sovjetu'niö'r'len "och några andra öststater. Enligt "allmänt. erkända folkrättsliga"grundsatser å'tn'ju'ter främmandestatsöverhuvud och deras följeslagare immunitet eller, medett-i tidigare "litteratur an-' vänt begrepp, exterritoriälitet,'i följd varav de'icke under vistelse i ut- ' ' landet 'är underkastade uppehållslandets "jurisdiktion. Att statsöverhuvu; ':
Prop. 1975: 71 . 13
det incognito vistas i annat 1and.upphäver inte immuniteten, om anspråk. .: därpå framställs och incognitot avslöjas; Immuniteten gäller, så länge, .. " statsöverhuvudet äger'denna karaktär, likgiltigt—'om han därvid handlar ' såsom statsöverhuvud..eller.Som. privatman. Hans person är okränkbar . och därtill föreligger en skyldighet för den. främmande staten .att bereda
honom särskilt skydd mot angrepp av. enskilda. En-åters'pegling av detta .. . .'
förhållande är stadgandet.i 19 kap.'11 % BrB, _vilket lagrum kommer.. att närmare beröras i det.. följande. Samma rätt-till'okränkbarhet och '- särskilt skydd mot angrepp har medlem 'av ett statsöverhuvuds familj och av den svit som medföljer honom. . .
I den folkrättsliga litteraturen antages allmänt att. ett lands. utrikes- minister, då han i tjänsteärcnde reser utrikes, intar samma' ställning som hos en stat ackrediterade ambassadörer. Som motivering för. detta. anförs ofta att utrikesministern som utrikesförvaltningens och.beskick-. ' ningsväsendets chef inte bör ha lägre immunitet än en honom under-. ställd ambassadör. Meningarna hos folkrättsliga författare är däremot , mera delade i frågan huruvidaen regeringschef på tjänsteuppdrag, i
utlandet skall ges en motsvarande privilegierad ställning” Det "finns inget , , stöd i folkrätten för en ,pfiVilegierad ställning för ,medlem av regerings- . chefs eller utrikesministers familj- ' ': ' " . '
Den första grupp av internationellt skyddade personer-som omnämns.. i punkt 1 (b) i konventionen är sådana representanter för eller tjänstemän hos stater som är berättigade till det särskilda, skydd som artikelnavser, , , dvs. skydd mot angrepp mot vederbörandes person, frihet eller värdighet. Hit hör främst staternas diplomatiska företrädare enligt ovan åberopade art. 29 i 1961 års Wienkonvention samt, på "grund 'av. stadgandet.i?art; 37 i samma konvention, medlemaven ,beskicknings administrativa. och. tekniska personal. De är- dessutom okränkbara i,"de'n meningen att de' _, inte får berövas friheten-och de. åtnjuter därjämte-enligt art. 31 .och ,37 i samma konvention straffrättslig immunitet i den. mottagande staten samt med vissa begränsningar rättslig immunitet i vadavser statens domsrätt i tvistemål och administrativa,, mål. Art...40 i.Wienkonventio- nen 1963 om konsulära förbindelser föreskriver,,att den mottagande staten skall behandla karriärkonsuler med tillbörlig,aktning_..oc'h .vidta, , alla lämpliga åtgärder föratt förhindra-:varje angrepp. på=konsulns per-. '. . _ son, frihet eller värdighet. Enligt art. 41 i. sammakonvention gäller ,_ , -. vidare att karriärkonsulerzinte får anhållas eller häktas i_den mottagande" staten i avvaktan på rättegång annat, än för grovt brott, ej .heller får. ,.
de fängslas eller underkastas annan form av inskränkning i sin person- , .
liga frihet utom för verkställighet av lagakraftvunncn .dom. De är,p,å grund av bestämmelsen i art. 43 ej heller. underkastade .den mottagande statens judiciella eller administrativa myndigheters. domsrätt såvitt angår . deras handlande vid fullgörandet av konsulära uppgifter.,
Man får räkna med existensen av, ett stort antal mellanstatliga organi-
Prop. 1975: 71 '. 14
sationer, hos vilka medlemsstaternas ackrediteradeföreträdare .har.sam-. . rna juridiska ställning-,som'diplomater aekrediter'adehos- en" stat.. Av " - för Sveriges vidkommande viktiga'orgar'lisationer'bör här framför. allt omnämnas följande. 'Främ'st 'bland dessa organisationer står:-Förenta Nationerna. Medlemsstaternas ombud vid' FN:s huvudorgan och' _biträ- dande organ och vid av 'FN! sammankallade konferenser-har-— med ett . . visst undantag i tullhänseende .—'",tillerkänts sådana 'p'r'ivilegier, i'mmu—'. ; niteter och förmåner som åtnjutes :a'vndiplomatiska'sändebud. Ur'l'der.ut- : trycket ombud skall innefattas- alla delegater och deras .-ersättare','råd- givare, tekniska experter och delegationssekreterare (art. IV: åå 11 och 16 i konventionen den 1'3'.'februari 1946 rörande .Förenta. Nationernas privilegier och immuniteter, SÖ'11'947: 26, samt art. V: i. avtalet den 26 juni 1947 mellan FN och Amerikas'lFörenta Stater angående FN:s säte)." ' ' Motsvarande gäller för"—medlemsstaternasombud och medhjälpare-vid FN:s kontor i Geneve"samt-i:"SchWeiZ' befintliga biträdande organ och' ' av FN där avhållna konferenser (art..*IV.-.i överenskommelsenrden'u' juni/ 1 juli 1946 mellan FN" och :sehweiz samt:. noteväxling den" 5/19 april 1963). Samma är förhållandet för 'or'nbud, suppleanter, rådgivare, tekniska experter och sekreterarewid delegationen vid- OECD .(tilläggs—' :' " protokoll nr 2 den 14 december 1960 till konventionen samma dag-.an- . . gående organisationen, p'ropz. '1961: 21' och ..SÖ' 1948: 32).- .Okränk- barhet och immunitet. för domsrätt .'tillkommer. ..oekså "representanter . för medlemsstaterna i Internationella arbetsorganisationen (ILO). (art. 15 i protokollet den 11' mars'.1946 mellan Schweiz och organisatio- nen) och i Världshälsovårdsorganisationen (WHO) (art. '15 i.överens- kommelsen den 17 juli/21'au'gusti 1948 mellan ;,Schweiz'oeh organisatio— '
nen). Även medlemmar-nas ständiga ombud Vithuroparådetåtnjuter de . . '
diplomatiska privilegier, immuniteter och förmåner som tillkommer di-.' plomatiska sändebud 'med"samma'.rang' .(art. .4 .i'tilläggsprotokollet .den 6 november 1952 till den ?allmänna överenskommelsen rörandeEuropa- . rådets privilegier och immunitet; prop;- 1953z'51, SÖ.1953::23). "Av direkt _ intresse för Sverige är oeksåDe europeiska gemenskaperna (EG). Protoe kollet den 8 april 1965' angående privilegier och immuriiteter' för De europeiska gemenskaperna tillägger-i 'art.dl.-medlemsstaternasföreträ- ' dare, deras rådgivare och tekniska' experter liksom ock ledamöter .i'Ge-- menskapernas rådgivande organ ??.övliga diplomatiska privilegier, immue ' niteter och lättnader” 'u'nder-tutövandet av'sina åligganden samt.underr resor till och från sammanträdesorten. Samma förmånligarättsliga,,ställ- ning tillerkänner art. '17 i- samma protokoll utanför stående staters hos Gemenskaperna ackrediterade delegationer inom en var av till Gemen- skaperna hörande stat'i'vilken Gemenskapema har sitt säte .— en ar- . tikel som alltså är av direkt betydelse för vårt land. , ' Utöver den här nämnda kretsen. av mellanstatliga organisationer av uppenbar betydelse för Sverige-finns andra sådana organisationer av .
Prop. 1975: 71 .-.- : 15
mera indirekt betydelse:"för tillählpningen iwårt:l"and zav':denna."konven-"l tion, h05 vilka också medlemsstatemaszombud'(liksom .f." ö." också'vissa högre tjänstemän hos vederbörande "organisation)har tillerkänts "sainma ställning som diplomatiska"; företrädare. .Till '.exemplifiering "härpåvmå'
framhållas De amerikanska staternas [organisation. (OAS),'Organ"isatio;- "
nen för afrikansk enhet"(OAU) och Rådet för :"örnsesidigt= ekonomiskt bistånd (COMECON). En fullständig kartläggning ;och' .uppräkning."av ' dessa organisationer synes ej .vara av nöden, 'eftersom'ett våldsamt an—' '" grepp mot en genom ett relevant internationellt" dokument'på detta sätt skyddad person omedelbart torde bli "allmänt känt och den angripnes.i'
rättsliga ställning tidigt klargjord av den berörda staten. ,. ' - . För fullständighetens "skull" må jämvälantecknas "att'diplomatiska fö- reträdare och staters med dem" i förrnånshänseende .järns'tällda'."represen-
tanter har anspråk påsådan okränkbarhet och immunitet "som'fordras för att trygga deras resa genom 'en tredje 'lstatldå de'i tjänsten'färdas. " till eller från den ort där-'de utför ”sittiuppdrag, varmedwäven är sagt-'. att genomreselandets myndigheter ar förpliktade beredademf ett "särskilt .. ' skydd mot angrepp. Uttryckliga bestämmelser "härom är" inta"gna.i "art: 40 av Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser, Undermotsva- '. ' rande betingelser har ocksåkarriärkonsuler då de. färdas genom en tredje" stat rätt till den immunitet—och det skydd som_,Wienkonventi0nen._om '. konsulära förbindelser.tillförsäkrar dem och-som.krävs'för att"trygga deras genomresa (art. 54). .'..
I sammanhanget tordeilockså böra-uppmärksammas :'förekomsten av .. en antagen men ännu ej" ikraftträdd: och av Sverigeej undertecknad FN-konvention den 16 december 1969 "angående tillfälliga diplomatiska' kontakter (”special missions”). Denna könverition — bilagd FN-resolur; tionen 2530 (XXIV) — tillägger"överlag-"medlemmar av en tillfällig diplomatisk kontakt — understundom kallad ad hoc-diplomati —" samt medlemmar av sådan 'delegations "administrativa och. tekniska personal .. samma förmåner och lättnadersom tillkommer en stats diplomatiska ' företrädare (art. 29 och 36 i-konventionen)";iockså tjänstelokalzoch'bo- stad som används av en tillfällig diplomatisk kontakt skall .vara.okränk- bar med förpliktelse för den mottagande statenatt" vidtaalla lämpliga . åtgärder för att skydda dess faStigheter' (lokaliteter) mot.-intrångeller skada och förhindra stöi'andeintermezzon eller kränkningar av- delegal " tionens värdighet (art. 25 och 30). Från den dag tillräckligt antal' r'ati— ' fikationer eller anslutningar.föreligger'för dessikraftträdar'ide (22 stater) kommer konventionen att bli" avrbetydelse också för Sverigel. .
Det må här antecknas" att" medlemsstaternas tillfälliga Ombud "i mellan-? statliga organisationer i ett flertal internationella; överenskommelser. har tillförsäkrats immunitet. mot'rar'r'estering'eller=kvarhållande samt-immui "
1 Konventionen har till dato :(mars 1975) blott—Aratificerats' avfyra stater'men :
undertecknats av ytterligare elva stater. . -, "|. " _. .
I 'c'."
'ö'-r'.' "..
Prop. 1975: 71 . 16
nitet mot varje slags rättsligt förfarande'i 'vad"- avSer muntliga eller skrift- 3- » : liga uttalanden som de har "gjort ii"sin egenSkap'av .ombud eller hand-' . lingar som de har företagiti denna egenskap.-. Häri är fråga-om en in-' . '. '
skränkning i de lokala myndigheternäs”'befogenh'eter gentemot främ— mande staters ombud men. däri 'kän inteiintolkas en skyldighet för värd-' ' landet att vidta särskilda' åtgärder till" skydd. mot angrepp av enskilda-" ' mot ombudens person, frihet" eller värdighet-'.'; _ ' Nästa grupp av internationellt. skyddade personer som omnämns i punkt 1 (b) är tjänstemän i internationellamellanstatliga organisationer. En granskning av relevanta internationella thalrger"vid'handen att de" högsta tjänstemännen inom dessa organisationer .icke sällan 'i förmåhs- hänseende jämställs med staters diplömatiskaföreträdare 'och blir där—. med berättigade till detsärskilda.'skydd mot" angrepp i värdlandet och i stater som är parter i det tillämpliga avtalet. Det sagda" gäller sålunda FN:s generalsekreterare och' FN:s alla "biträdande generalsekreterare och. . likaså de avdelningschefer i"FN-som.är försedda med FN:s passersedel (”laisser-passer”) (art. V 519 och art.:VII & 27 i konventionenden 13' februari 1946 rörande FN:s privilegier och "immuniteter", SÖ '1947: 26)," generaldirektören för ett FN:s fackorgan eller" dennes vikarie" (art.- VI 5 21 i konventionen den 21 november.1947 rörande privilegier och ini-' munitet för FN:s fackorgan, SÖ 1951f'84),'."generalsekreteraren och: bi-' trädande generalsekreterare'i OECD (tilläggsprot'okoll nr 2 den 14 'de-
ccmber 1960 till konventionen samma dag angående organisationen, ' ' prop. 1961: 21, SÖ 1961: 21;-' se även SÖ-v1948:"32),'1generaldirektören och tillförordnad generaldirektörei ESRO (ar't. 15 i.protokollet .den' 31 oktober 1963 rörande privilegier och.-"immunitet för Organisationen, prop. 1963: 202, SÖ 1964.:'1-oc"h 4), chefen för EFTAzs sekretariat (art. 13 i protokollet den 28'"juli. 1960 .angående”sammanslutningens rätts- ""
kapacitet, privilegier och immunitet, pröp. 1961: 68, SÖ 1961: 19), gene- raldirektören och dennes vikarie-.irIAEA (art. VI % 20 i avtalet den 1. juli 1959 om privilegier; och' immunitet för organet, prop. '1961: 65,' SÖ 1961: 28) liksom generalsekreteraren och ställföreträdande general- sekreteraren i Europarådet'(art. VIå' 16.1" allmänna överenskommelsen den 2 september 1949 rörande. rådets" privilegier och immunitet, prop"; 1950: 108, SÖ 1950: 106) och "generalsekreterareri med ställföreträdande generalsekreteraren 1 Rådet-' för samarbete på tullområdet ( prop. 1952: 90 och 1954. 114, SÖ 1952. 32). . . .
Det kan också noteras att ledamöterna av Internationella domstolen i.: Haag enligt avtal mellan FN och.-Nederländerna av 1949. samt" 1eda—- - möterna av Permanenta skiljedomstolen i Haag (konventionerna den 29 ' juli 1899 angående avgörande på. fredlig väg av-internationella- "tvister, art. 24, SFS 1900: 76, och. den 18 oktober.1907'-i. samma ämne,'art. t-. 46, SFS 1910: 153) tillerkännes fulla diplomatiska privilegier och immu- niteter. . Det torde vara hart när ogörligt och måhända t.o.m. överflödigt att
Prop. 1975: 71 ' . 17
här kartlägga hela vidden av termen internationellt skyddade personer” i konventionens mening. .Sker angrepp på sådan person av den natur som avses i att. 2, tordevid varje..tillfälle. d_en 'angripnes folkrättsliga ställning snabbt bli bekantgjord och det i konventionen.-förutsedda'. kommunikationssystemet. satt i_ verksamhet.;
Punkt 1 (b) nämner vidare annan företrädare. (" other- agent ') fören. internationell mellanstatlig organisation, .dvs. annan än tjänsteman. Under förarbetena till konventionen sades syftemålet med detta tillägg. vara att göra det möjligt att under defintionen' 1 konventionen inbegripa person som av FN utsetts för- en speciell. uppgift utan att för, den skull kunna betecknas som tjänsteman och, ej h_eller'som sakkunnig i ..
teknisk mening enligt artikel VI i konventionen rörande FN:s privilegier _, I,. och immuniteter; uttryckligen anfördessom- exempel Folke Bernadotte..- _ som medlare i Palestina- konflikten.
Slutligen omfattar punkt 1 (b) en internationellt skyddad persons fa-. ' ' miljemedlemmar. lLC:s utkast till stadgandet' och dess kommentarer var. fullt tydliga: enbart de familjemedlemmarsom .— oberoende av den nu aktuella konventionen? hade en privilegierad ställning enligt den all-., , männa folkrätten eller internationella överenskommelser skulle vara till-. försäkrade konventionens skydd. (man använde termen ."likewise")._I denna del gjordes under förarbetena i FN:s generalförsamling den _älnd-l . ringen att under konventionen hänfördes varje enligt konventionens de-, "., finition internationellt skyddadpersons familjemedlem. somingåri hans hushåll. De i det föregående citerade överenskommelserna har förövrigt , sinsemellan inte överensstämmande. regler om kretsenialvi'de familje-,. medlemmar som får en förmånsberättigadställning. Art. 37 iWienkon- ventionen 1961 föreskriver sålunda attidiplomatisk företrädares familje- -' medlem, som tillhör dennes hushåll, ärzokränkbar och:har rättltill för- ' stärkt skydd mot angrepp mot sin person,..frihet'eller värdighet;_mot- _ svarande gäller för familjemedlemmarna till-medlem av. en.-beskick-. - nings administrativa och tekniska personal; Konsuls familjemedlemmar saknar dessa förmåner. Konventionerna rörande FN:s och fackorganens privilegier och immuniteter nämner exempelvis maka och. minderåriga . barn till generalsekreterarcn/generaldirektören: Familjemedlemmar 'till-- medlemsstaters ombud i FN eller- andra ovan. nämnda internationella . mellanstatliga organisationer har enligt gällande folkrättsliga regler-inte . . tillerkänts särskilt skydd mot angrepp och så inte heller sådan ”annan . . företrädare" för en internationell "mellanstatlig organisation som nämns i art. 1 punkt 1 (b) eller dennes familjemedlemmar...) ..
3.2 Straffbestämmelser Straffbestämmelser som kan komma ifråga för.-bestraffning av dc'i art. 2.1 (a) av konventionen omnämnda gämingar-finns 1,3, 4, 8-och- 9 kap. BrB .
P'rop. 1975: 71 " 13
Den som berövar annä'nr'live't kan dömas'enli'gt' 3' käp.'1"-'ä-"'för"1'r'10"rd' till fängelse i tio år elle'r' på' livstid. I konventionstextens' engelska" och - franska versioner används 'ord'en' "mu'”rder 're's'p; "l"""m'cur'tre'- ,'varmed'- torde åsyftas även dråp,' 'som' "enligt '3 'k'a"p."2 å'kanL medföra" fängelse; lägst sex och högst tio år. Människorov — varmed' förstås bl. a. g'ärning'"'--"'.' "."' "" " " som innebär att någon" bemakt1gar sig och insparrar annan med uppsåt"'4'"-'- ' att skada honom till liV' e'ller hälsa eller "att utöva utpressning" '— är i" .' 4 kap. 1 & första stycket belagt 'med fängelse på'v1SS't1d lägst fyra" 'och"" ' "' ' ' högst tio år, eller på livstid, är brottet mindre 'g'rov't' försk'yl'le'r' brottet": ,,.- enligt 4 kap. 1 & andra "stycket fängelse i hög's't sex år. I' '3 kap. 5' och '. ' 6 åå finns bestämmelser om misshandel" respl g'rov" misshandel, ._vilka' " "" " '" brott torde motsvara konventionens definition" an'na't'. angrepp på en . internationellt skyddad" person” "såvitt 'g'älle'r gärning "s"o'm .'r'ikt'år'" sig-". mot liv eller hälsa. Som misshandel anses enligt brottsbeskrivr'iin'ge'n i 3 kap. 5 & att tillfoga någon kroppsskada," 'sjuk'do'm eller smärta e'ller " ' försätta någon 1 vanmakt eller annat "sådant tillståndf 'Str'affet' är "fän'ge'lse' " ' i högst tva år eller, om' 'm'isshand'eln' 'är ringa," "böterj 'Fö'r' g'rov miss-' handel är straffet enligt "3 kap. 6 & fängelse" 1 lägst "'ett och högst tio år." Vid bedömningen av om' br'ottet' 'är grovt skall särskilt beaktas, om" miss-' handeln var livsfarlig elle'r' om' gärningsmannen 'tillfog'at' den' angripné"' svår kroppsskada elle'r' ållvarli'g sjukdom "eller. eljest" visåt' sy'nnerlig'""' hänsynslöshet eller råhet. """""" " '-' ' ' ' ' " ' ' '
I kap. 4 BrB finns — "v'i'd' sidan av sta'dg'andet' om straff för 'm'änn'isko-" rov — bestämmelser om' straff för andra' integritetskranknmgar 'sorn "rik- tar sig mot annans frihet och" frid. Den som "på annat sätt än- genom "
människorov berövar någonifrihét'kan'dömas enligt'4 kap. 2 "å'för olaga' frihetsberövande 1111 fängelse i- nga-Teri" och'f-liögs"t"tio"år.'"Ä—r sådant brott mindre grovt, är s't'ra'f'f'e'tfböter "eller fängelse' -i'hög"st två år. Enligt-' 4 kap. 4 5 kan straff ådömas-"för olaga'tvång',' om någon '"genöm' miss-. handel eller eljest med vålt'i'el'ler genom-hot öm'br'ottslig"gärning-tvingar
annan att göra, tåla eller' underlåta något."Sträf-f'e't är böter" eller fängelse-
och högst sex år. För "rån "döme's enligt 8-kap. '5- 5 'den' som stjäl medelst våld å person eller medelst hot som -innebär't'räng'ande fara; till fängelse,—"" ' lägst ett och högst sex-'årf'Detsamma-gällérfden'S'Om' "sedan' han har. be- gått stöld och anträffaspå -b'a"r" gärnirigi""sätter"sig--1'1'1"e'd sådant 'Våldf'eller' ' hot 1111 motvärn mot "denfsom' vill'återtag'a' det tillgripna'; "S'o'm rån" be'-;. traktas även gärning som'innébär att-någon- med "sådant'fvåld "eller hot ' tvingar annan till handling eller underlåtenhet-"so'm'innebär' vinning "fö'r- gärningsmannen och skada för den tvungne. Också utpressning enligt 9 kap. 4 5 kan bli hänförlig under art. 2.1 (a) i konventionen. Detta brott,) som består i att medelst olaga tvång förmå någon till handling eller un- derlåtenhet, som innebär vinning för—"gärningsmannen" och ska'da'föriden " tvungne, förskyller fängelse -i högst" två år —ell'er,"'.:om!..bro't'tet-'är'ri'nga,'
. j :
'.' .-."11-':".
Prop. 1975: 71 19
böter: är brottet grovt.- dömes:till fängelse, lägst,sex-_månad,er och-högst: . .
SOX år. .- " '- ' ' ; ' .' '; ,-' - " 1" r..-.- ..
För bestämmelserna. i art.. 2 ."1 (b) är åtskilliga andra bestämmelser- i. -' BrB av direkt intresse. Om någon anlägger brand, som innebärfara för-;. annans liv eller hälsa eller för omfattande förstörelse av_ egendom,. skall " gärningsmannen dömas _för. mordbrand enligt 13. kap;1" & till' fängelse, lägst tva och högst åtta 'år. Är brottet att anse såsom grovt-, blir. straffet - .. '. . .. fängelse på viss tid, lägst .sexoch högst' tio. år,-leller' pålivstid'. För-__ _ grov skadegörelse dömes -enligt_'12 ,kap. 3 5 'den som'förstör. eller ,.- skadar egendom, fast eller lös.-tillmen för annans rätt till egendomen. ' ' Straffet är fängelse i högst'fyra år. Vid bedömande huruvida brottet är,.- grovt skall särskilt beaktas,”om av gärningen kommit synnerlig .fara för . någons liv eller hälsa eller skadan 'är-synnerligen kännbar. .Qckså stad-. gandet i 13 kap. 3 5 andra? stycket om straff för grov allmänfarlighöde» '_ - . läggelse kan bli aktuellt att tillämpa. För sådant brott dömes den 'som ' ' bl.a. åstadkommer explosion-eller flygolycka ellerannan sådan ofärd och därigenom framkallar fara för annans-.:]iv. Straffet-ärfängelse i lägst sex och högst tio år 'eller fängelse.påglivstingppmlärksarnmas må att art. 2.1 (b) även nämner en internationellt skyddad persons transport— medel. Här torde man i första hand ha tänkt på färder- _med bil men' också färder med flygplan_.kan bli aktuella.,Vid sådant förhållande kan. det inte uteslutas att också stadgandet i 13'kap. 5 a 5 om luftfartssabo- tage kan bli aktuellt. Den som vidtager åtgärd annorledes än genom kapning av luftfartyg.. som är ägnad att'framkalla fara för luftfartygs säkerhet under flygning eller gör luftfartyg oanvändbart för flygning genom att förstöra eller .skada det, dömes för luftfartssabotage' till'. '_ fängelse i högst fyra år".-Ärbrottet att anse såsom grovt, kan straffet bli fängelse på viss tid, lägst två och högst tio år, eller- på livstid."Vid bedömande huruvida brottet är grovt skall särskilt beaktas, om. där-. igenom framkallats fara för flera människoliv eller om—gär-ningen -_eljest varit av särskilt farlig ar.t - . - - '
Om någon till följd .av skadegörelse, allmänfarlig ödcläggelse eller- sabotage-har dödats eller kommit till skada, kan Brst bestämmelserz. :
om brott mot liv och. hälsa bli tillämpliga i konkurrens med vissa- be- stämmelser i 12 eller 13 kap. Ansvar kamsåledes komma att ådömas, för mord eller grov misshandel..
Utöver de här nämnda straffstadgandena finns åtskilliga bestämma-,:
ser i BrB om gärningar som innebär angrepp på någons person eller
'1.." ,' "'
frihet eller som är ägnade att äyentyra en annans person eller frihet men .. _ -
med hänsyn till de svårighetsgrader för brott som- konventionenavser ' saknar de intresse i sammanhanget.
1 art. 2 .1 (c), (d) och (e) upptas hot och försök att före_"ta 1 artikelng . ' åsyftade uppsåtliga angrepp liksom medhjälp därtill. '. J:. Olaga hot enligt 4 kap 5 & torde även vara hänförligt under art.
4 Riksdagen 7975. ] saml. Nr 71
Prop. 1975: 71 ' ' 20
För olaga hot, för vilket-"s-traffct'är böter eller-fängelse i5'högst"-tv'å-'år, straffas bl. a. den som hotar med brottslig gärning på sätt som är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig fruktan för- egen eller annans- säkerhet till person eller egendom. ' '
På försöksstadiet kan 'stra'wff- utdömas '— fö'rutom för mord, 'dr'åp och människorov — för ola'ga"frihetsberövande, grovt olaga 'tvång, 'rån,' utpressning, mordbrand, 'grov 'mordb'rarid', 'grov skadegörelse, allmän-- farlig ödeläggelse, grov'allmä'n-färlig'ödeläggelse- och luftfa'rtssabotage. :
Samma straff som ådö'rnes- gärningsman- drabbar också 'den som göf' sig skyldig till medhjälp till i-" B'rB kriminaliseradz gärning enligt 23 kap. 4 &, dock att den, som förmåtts-ått med-Verka till brott genom "tvång, svek eller missbruk av hans—' ungdom, oförstånd eller beroende'ställning eller ock medverkat allenast i mindre- mån, enligt 23' kap". 5 & må ådö- ' mas ett straff som är lägre' än vad' för brottet eljest ar' 'stadgat och kan- i ringa fall helt befrias från" ansvar. '
En bestämmelse om straffskä-rpni'ng- f-ö'r' förg'ripelse mot' främmande makts statsöverhuvud eller representant här i'riket- genom gä'rning som avses i 3 och 4 kap. BrB finns i 193 kap. 11 5; För stadgandets tillämp- ning fordras att den främmande-' makten blivit kränkt -genom'gä'rningen. ' ' Under samma förutsättning inträder förhöjt— straff då någon gör intrång i lokal som innehas av främmande makts representation eller oml'skadac görs på sådan lokal eller'på egendom! som- finns där. Enligt uttalande av departementschefen i prop.. 19485 80, s. 136, här under uttrycket främ- mande makts representant- anses' ingå'icke' blott främmande statsöver— huvud och diplomatiska representanter utan- även andra härvaran'de utlänningar med officiell ställning. Va'd angår uttrycket främmande statsöverhuvud torde straffbud'et'ha avsett att skydda, endast en person- med ställning såsom statSöverhuvudå för- varje land samt den främste av: ett kollegialt organ, då sådant enligt'vederbörande stats författning ut- över ett statsöverhuvuds fiJnktiöner..Beträff-ande kretsen-' av främmande-
makts representanter, i vilken också torde kunna inräknas främmande ' ' '
makts i Sverige tjänstgörande karriärkonsul'er, torde ha förutsatts att dessa befinner sig i riket i officiellt uppdrag och ej- såsom privatpersoner.
Uttrycket främmande. makts representation -i 195 kap. 11 % bör icke" heller fattas för snävt. Dit bör kunna- räknas inte bara ämbetslokaler för beskickningar eller andra officiella organ för främmande ma-kt— utan också sådana bostadslägenheter, som enligt-folkrättsliga. regler åtnjuter s.k. exterritorialitet. 'Som 'exempel' 'på— intfång må— kunna "tänkas in- trängande mot dens 'v—ilja'som- har besittningsrätt'en till lokalen eller är i dennes ställe, t. ex;' p'o'rtvakt,' och andra former av hemfridsbrott. Egendom som skyddas av straffbudet skall befinna sig i lokal som- inne- - has av främmande makts representation-. Hit räknas således icke t. ex.- en bil som är i trafik eller uppställd på annan plats-än i en beskicknings garage. I sammanhanget må observeras att skyddsobj'ekten' i' art. 2.1- (b)
Prop. 1975: 71 ' 2l
är den internationellt skyddade persönens officiella"tjänste'ställe och =' -- ' hans privata bostad samt hans transportmedel var det än finns, dock att detta stadgande i konventionen -är.'tillärnpligtiendast_om .ett våldsamt ;, -,-_ ,. _ angrepp på tjänstestället;bostaden'eller transportmedlet är ägnat atty '- =.- - '-'
..
äventyra lokalinnehavårens person eller frihet.'
3.3 Svensk domstols [straffrättsliga-kompetens ,,
Reglerna om svensk strafflags tillämplighet i rummet finns intagnai 2- - = - kap. BrB. I överensstämmelse med territorialitetsprincipen omfattar —- svensk domstols kompetens enligt 2" kap. 11% till .en.början alla iSverige» begångna brott liksom, enligt 2 kap. -3 å'förstafp'imkten, _alla- brott'som- har begåtts utomlands ombord på svenska faryg eller luftfartyg: » : .
I fråga om brott mot' svensk lag som har begåtts utomlands-är vidare svensk domstol enligt'2 kap. 2 & första-punkten alltid behörig, om brot-- " " tet har förövats av svensk medborgare. Medbörgarskap, skalkha-föref '.j legat vid tidpunkten förgärningen. Utlänning.,med' hemvist i Sverige-. ,'_' kan enligt 2 kap. 2 &" första punkten alltid straffas i-Sverige för brott '- utom riket mot svensk-lag liksom, enligt '2'kap. 2 5 andra punkten, den -. : utlänning utan hemvist i Sverige som efterbrottet- blivit svensk—medbor- gare eller tagit hemvist i Svcrige'e'ller Som-'är: dansk, finsk;elle'r norsk medborgare och finns i Sverige..Detsamma'gäller enligt 2 kap. 2 & tredje punkten annan. utlänning som finns-i Sverige, då på det 'utom- ' .' lands förövade brottet enligt svensk-lag kan följa fängelse'i mer än sex månader. I de här berörda fallen gäller regeln- Ol'l'lf dubbél straffbarhet i- ' 2 kap. 2 5 andra stycket. Sålunda föreligger inte domsrätt för svensk " domstol, om gärningen är fri från ansvar enligt lagen på 'g'ärningsorten', - och inte heller om gärningen har begåtts -inom' område;,- t. ex:- öppna ' havet, som inte tillhör någon stat och enligt svensk lag svårare-straff än böter icke kan följa på gärningen. I de fall domsrätt föreligger-enligt '- 2 kap. 2 & första eller" andra' stycket får inte 'ådömas påföljd som är att anse som strängare än det svåraste straff 'som är stadgat för brottet enligt lagen på gärningsorten. En regel härom finnsi. 2- kap. 2 & tredje -- '
stycket.
Stadgandena i 2 kap. 3 % BrB utsträcker den svenska domsrätten ytterligare i vissa specialfall av utomlands begångna brott. Sålunda är svensk domstol enligt 3 & tredje purikten' behörig att döma bl. a; -o"m .' brottet har förövats mot Sverige eller svensk allmän inrättning, exempel-' vis svensk beskickning eller svenskt konsulat, eller också, enligt 3 ?; fjär- ' de punkten, om brottet har begåtts inom område's'om' ej tillhör'någon '. - stat och har förövats mot svensk medborgare eller mot utlänning med hemvist i Sverige. Svensk domstol har likaså" alltid domsrätt om brottet —_.' är kapning av luftfartyg eller luftfartssabotage eller försök.'till sådant brott samt i fråga om brott för vilket enligt:.svensk lag det lindrigaste
:'1
Prop. 1975: 71 22 straffet är fängelse 1 fyra år' e'ller. däröver 5(2 kap. 3 & femte ;och.-sjätte"' punkten) '- |) '-.1_'.' :: ' -:.' "J. __ ' ," —"- — : ;;.J .
Enligt 2 kap. 5 & får åta'li för '-brott,i.'-som':=ha1""-förövats futomxSverige, ' i regel inte väckas utan= förordnande av :Kungl'."Maj:t' eller 'den Kungl." ' ' Maj:t bemyndigat därtill. Utan särskilt åtalsförordn'ande får-åtal dock, :f anställas bl.a. om brottet har förövats i annat nordiskt land eller på fartyg eller luftfartyg i reguljär trafik mellan orter belägna i Sverige eller i annat nordiskt land eller av svensk, dansk finsk isländsk eller norsk medborgare mo't svenskt intresse. .' ' Inskränkning i svensk domsrätt är under'. vissa förutsättningar före- '- skriven'12 kap. 5 a åi fall då fråga om .ansvar för gärning har. provats_' genom utländsk lagakraftä'gandedom::Lagföring i'Sverige-får sålunda ej ske om domen har meddelats i frärn'mandei'statdär 'g'ämingen .har'för-
övats eller i främmande statisöni har tillträtt den europeiska ko'nventio-' . - -
nen den 28 maj 1970-om brottsmålsdoms internationella rättsverkningar. -' och den tilltalade för samma gäming-har frikänts från ansvar eller för- klarats skyldig till brottet- utan 'att påföljd har ådömts eller om ådömd påföljd har verkställts i 'sin' ' helhet'. eller verkställigheten pågår eller. ådömd påföljd har bortfallitenligt lagen i den_främrnandestaten. Här-. ' ifrån har i 2 kap. 5 a & andra stycket stadg'ats undantag i' fråga om brott' som har förövats i Sverige eller utomlands motiSverige ellerfsvenskr'all- . män inrättning, om br'ottet'lär kapning 'av.luftfartyg eller'luftfarts'sabo- tage eller försök till ettdera av dessa 'brott'eller'ock om det lindrigaste straff som är stadgat i' svensk 'lag är fängelse i fyra år eller däröver, för- utsatt dock att lagföringen i den främmande stätenl ej har skett på be-.' gäran av svensk myndighet. I.' . ' '
Kungl. Maj:t har i b_rev till. riksåklagaren (RÅ) den 28. december. 1972, vilket trädde 1 kraft 'den 1 juli 1973; bemyndigat.RÅ att meddela ätalsförordnande bl. a."fö'r brott som h_ar' förövats utomlands av svensk medborgare eller utlänning med hemvist i.Sverige 'eller för' gärning som har begåtts av sVensk medborgare 'e'ller utlänning med hemvist. i Sverige i fall då frågan om ansvar för samma gärning 'h'ar prövats genom dom meddelad 1 främmande s'.tat
.'.'1'!"."' .:” 3.4 Utlämning för brfqn ._ _ _ ! ,
Bestämmelser om utlämning för'brott från '-Sverige tilllann'åtJnOl'dlSkt land finns i lagen (1959: 254) ofn fitlä'rnn'ing' för"brott till Danmark, Finland, Island och Norgesamt' bestämmelserzom—.utlärn'ning.till utom- ' nordiskt land i lagen' (1957: 668) om utlämning ;för brott.-Båda dessa* lagar bygger på principen att fråga oni.utlä'mning;skall prövas fritt på grundval av samtliga?;föreliggande omständigheten-fi varje'enskilt fall.- För beviljande av utlämning krävs inte att' 'det föreligger ett utlämnings— avtal mellan Sverige och-'den stat som' begår utlär'nning.'-.Beslut om ut-
*! Prop. 1975: 71 ' '. 23 ;L'fi' .=.g._..-.'".
lämning fattas av regeringen ellerf+ i'.vissa' ärenden enligt:.1'959 års-...?...)
lag — av åklagare. För att utlämning skall kunna medges måste. visa. -. .. . .... -.'-.-.: . i lagarna uppställda villkor..vara. upp'fyllda..SålL'1nda får. enligt 51957 års.-j_, -- . .. - -
lag svensk medborgare inte-utlämnas. Enligt'samma lag' skall .'den går-. .-..-.'. .:. ning för vilken utlämning begärs motsvara brott för vilket enligtsvensk lag stadgas fängelse i mer än ett år. Vidare.'får'.utlämning inte' beviljas.-g,, . _. för politiska brott. Lagarna anger också vissa andra hinder för utlämr ...'.'.:). .. ning. . .. . .. . .
Enligt utlämningslag'arna 'har Sverige sålunda. inte skyldighet att b'e- ._ vilja utlämning, även om samtliga de villkor som anges—i den tillämpligaz., ., _ ;.
lagen är uppfyllda. Genom utlämn'ingsavta'l med annan stat kan Sverige . .. ' - .» .. . dock ha åtagit sig att tilldenstaten utlämna person som uppehåller sig -— .._';.-.-. ' här. Sådant avtal måste d'ock alltid. som förutsättning.-för.utlämning; _ från Sverige innehålla bestämmelser som innebär att åtminstone de'mini-g .- , ;. ;..- _r;'; -. mivillkor för utlämning'som' har uppställts i utlämningslagarn'a.skall va'-.'. ' ' ' -_ (' ;;; ra uppfyllda. F.n. har Sverige bilaterala. .utlämningsavtal. endast.- medf,.'_ .. . '. ; ',... Australien, Belgien, Förenta staterna och Storbritannien. Därjämte har.." : ,
Sverige tillträtt den europeiska utlämningskonventionen den 13 decem- ber 1957 (SÖ 1959: 65). Lagrådsremissen om överförande av lagföring bör kanske också nämnas (L 5 Ju).
3.5. Asylr'ålt
Utlänning har inte någon ovillkorlig- rätt att inresa. Och vistas i.Sve-. .; ; rige. Det tillkommer uteslutande. svenska myndigheter att bestämma. .;— de villkor under vilka'Sverige ger territoriell asyl. åt en politisk flykting .'." ' -. -' - eller annan asylsökande utlänning.'I begreppet .'äsylrätt ligger även en .. . rätt för en stat att vägra utlämna en persön som .'har. tagit sin. tillflykt 'till ..._.'_: dess territorium. I enlig'het'härmed föreskriver 2 åiförsta stycket utlän- ningslagen (1954: 193) att politisk flykting.inte..-utan synnerliga skäl skall vägras fristad i riket, .då han är. i 'behov. därav."Som politisk _ flykting anses enligt 2 & andra stycket-utlänning som i.sitt.hemland ' _ _ löper risk att bli utsatt för' politisk förföljelse,..varme'dförstås .bl..'a.;'_att .:.- :.- . .. 7 ;..f. någon på grund av sin politiska 'uppfattning. eller.eljest'på- grund. av»... _ _' _ . ...-.,-..-.;- politiska förhållanden utsätts för förföljelse, som riktar sigmot hans liv.- .. . .r . eller frihet eller eljest är=av svår beskaffenhet-, eller.ock”.att på grund av.-..” ". . __ _ ett politiskt brott allvarligt straff. ålägges -honom.:-Regeln_—'om..-fristad. i-... .. . j ...; Sverige är emellertid inte' undanta'gslös. .Om'.utlänning .ge11om'.grov_.- 1.- .. brottslighet har ådagalagt 'atthan's kvarblivande' i Sverige skulle innebärangn ..»..';,- - ' . _ . en allvarlig fara för allmänfordning= och säkerhet och den;p.olitiska,—för-.'. .....j'. .. ; . .' 'T. . följelse som hotar honomgiland, dithan enligt .myndighets beslut. skall-...g, . avvisas, förpassas, förvisas eller. utvisas,f-intea'innebärfara .för- hans.]iv. .. ...-ägs. och ej heller eljest ärzav särskilt svårfbeskaffenhet; kan--utlänningen -_ . . enligt 54 5 samma lag tvingas. lämna5 Sverige-:och.-'befordrasytill 'det-: !...,- .' '. . landet.
(&
Prop. 1975: 71 .- i; 24
Vad härefter angår'diplomatisk'.asyl,-.dvs. fristad. som beviljas. på beskickning inom annan stats område,..är den förhärskandeifolkrätts»i uppfattningen i Sverige" och i flertalet andra-länder medlundantag-för'. Latinamerika den att diplomatiskaerepresentationer inte tillerkänns nåf gon generell rätt att ge asyl. Rent humanitära. hänsyn-kan emellertid '- leda till att också svensk- beskickning kan Ställas inför; frågan att bevilja asyl. Om en asylsökande gör.sannolikt att han är' utsatt för. fara' till. . liv och lem eller kan bli föremål för orimligt hårda straffåtgärder, skulle det te sig omänskligt och stötande att intetutnyttja en faktisk möjlighet-. .'. att skydda den asylsökande inom en svensk beskicknings område. 'Upp- kommer frågan i länder. #— såsom de latinamerikanska .— där regimerna kan förväntas enligt regional sedvänja'eller regionala konventioner godta ' att asyl ges, kan beskickningensbedömning vara mera .liberal, likaså... . ' om den asylsökande är. svensk .medborgare:elle'r'har' annananknytning' ': till Sverige. När faran är över, bör'vederbörähde uppmanas att?. lämna beskickningens område,. alternativt hjälpaszurilandet. genom förhand-.- lingar med värdlandetSmendig'hete'r...."-i:." "' ."'.- ' '.'. .. '
: ' u v.t.-w. '..'I.',.) '- .. |
4. Föredraganden 4.1. Inledning
.Den internationella terrorismen är en företeelse som under de senare
åren har tagit sig alltmer'svårartadevformerfoch har.'föranlett.åtgärder .- . både nationellt och internätionellt.. Tillkomsten av Haagkonventionen den 16 december 1970' för bekäfnpande'av: olaga 'besittningstagandc av. '
luftfartyg (kapning av'zluftfartyg,'prop. ..1971': 92 och..'SÖ'a'1971: 17) och.
Montrealkonventionen den-"23 september-'.'19751 för:'bekämpande' av . brott mot den civila luftfartens säkerhet'(luftfartssab'ota'ge, .-prop. 1973: . — " 92, SÖ 1973: 48) är led i försöken'att ge'nom' internationellt samarbete ." stävja farliga gärningar-'som är riktad'e'rmot flygtrafiken.- Ett annat exempel på internationella .i'överenskommelser som syftar till'.att'mot- verka internationella terroristiska handlingar utgör Washingtonkonven-. . tionen den 2 februari 1971-om förhindrande och.bestraffning av.terro—- risthandlingar som har'ztagit' formen av-fbrott— mot person 'och där-
till anknuten utpressning. som har"”irtternationell .räckvidd, utarbetad . . '
inom De amerikanska staternas organisation: Problemet har.uppmärk.-. "
sammats också på andra .håll .och._då'medsärskildinriktning på— behovet..:. .' z . -.:-."r - ' av skydd för diplomater och med dem'jämställdapersoner." .Vid årsskiftet .' . : ' " ' 1970—1971 tog den italienska regeringen initiativet'till eninternatio'nell': ' ' ' ' diplomatisk konferens iiisyfte att utarbeta en internationell konvention'=.. - '. ' . ' rörande kidnapping av diplomater. Ett' utkast till konvention blev.'också'.."I"
färdigställt (det s.k. Rom-utkastet).-.I'- Europarådet hade under"-hösten?
1970 tillsatts en ad hoc-kommitté rörande. skydd'fav' beskicknings-v och-'.' ' ...
Prop. 1975: 71 -_ 25
konsulatsmedlemmar, vilken höll-fem sammanträden. Denna'kommitté ..-'__..;: . kom efter hand att övergåjfrån att utforma .en_ egen _konventionstext.t_ill.': att överlägga om innehållet i-det utkast i samma ämne som. förbereddes”, .. . och senare utarbetades-av .F.N.:.s kommission för intemationell ;rätt. (ILC).'. " Ytterligare utkast till konventioner. hade framlagts .av Uruguay. och"av .- den amerikanske ledamoten av ILC _Richard D. .Kearney. Samtliga de. här nämnda texterna .'kom- att utgöra basmaterialet för ;det utkast i ., ...... ämnet som ILC utarbetade 1._.972'-. ,. . . - ' - -= .'. ' ' .. .. -
I Förenta Nationerna .hade problemet.-' om skyddet för diplomater och . om deras okränkbarhet först tagits upp i säkerhetsrådet under-våren 19.70', på initiativ av Nederländernas regering. Efter att ha fått del av den nederländska framställningen hade ILC förklarat sig beredd attlefter
framställning av FN:s generalförsamling utarbeta ett konventionsut-' kast i ämnet. Beslut att anförtro ILC denna uppgift fattades av. general.-...; . församlingen i resolutionen 2780 (XXVI) den .3.december- 1971. Kom-__. ' » missionens text, intagen i rapporten från dess. 24:e session (A/8710/Rev. 1), överarbetades av generalförsamlingens sjätte (juridiska) utskott-_.under hösten 1973 och den slutligatexten till en konvention om förebyggande .. och bestraffning av brott.—_motjdiplomater och andra internationellt.skyd.-. dade personer (diplomatskyddskonventionen) antogs. av generalförsam; . lingen 1 resolution 31.66 (XXVIII). den 14. december- 19.73. ' -
Diplomatskyddskonventionens bestämmelser innebär. .i huvudsak. att . stat som har tillträtt konventionen 'åtar sig.—att belägga vissa-' särskilt an.-j_ .. :; givna, uppsåtligt förövade gärningar, som är riktade mot en bestämd _.
grupp av intemationelltyerksarnma personer, ;med lämpliga straff under. beaktande av brottens..-.a.llvarliga.art,..att tillse ..att domsrätt beträffande .'. sådana brott finns i angiven utsträckning och att. vidta åtgärder antingen. . för åtal mot eller utlämning av den som har begått något av dessabrottgu och befinner sig inom statens. område. Den.personkrets...som skall here-_ . das skydd enligt konventionen .är -— 'förutom. statsöverhuvud, rege- - ringschefer och utrikesministrar. —. diplomatiska och konsulära tjäns; _. - . .. tcmän samt internationella mellanstatliga organisationers högsta '.tjänste- -' män. Konventionen innehållerockså.regler.om skyldighet för...kon.- .. ventionsstat att vidta åtgärder för att inom.-sitt territorium förhindra... ... förberedelser till dessa.brott,._ att lämna vissa underrättelser; att ...ta gär-... . ningsmän i förvar, att lämna rättsligt bistånd. vid.. straffrättsliga-för- faranden inom annan .stat m.m Diplomatskyddskonventionen --i1.'1ne-. håller i stort sett samma. reglering. som- Haag_ och Montrealkonventio; . nerna av frågor om åtal, utlämning, förundersökning m. ..m ..och. även. av problemet om jurisdiktion med den. modifiering som betingas av.... . brottens olika karaktär.
För det mellanfolkliga sama'rbete't' är 'det. av utomordentlig vikt att 'de-. officiella förbindelserna mellan.-stater..1n.bordes.och. mellan.. stater.o.ch..de.-'..
internationella mellanstatliga organisationerna kan-fortgåostörda. Syftet.
med den här behandlade konventionen är. just att..._bekämpa;jde .former-...-._'. - .
Prop. 1975: 71 .". ' 26
av allvarlig brottslighet- som-stör "dessa internationella förbindelser.-'En ." allmän anslutning tilli'deventionen--skulle .betydligt -försvåra-'möjli'g'-'-' heterna för en gärningsman-"att' undgå-påföljdema av:-sitt handlande ' genom att ge sig av till ett annat- land. 'I samband med' go'dkän'na'ndetf- av Sveriges anslutning -'till 'Haa'gi och Montrealkonventionerna uttalades .' att det var ett intresse från sVensk sida att-'delta-i allt-internationellt: samarbete som kundeimedverkaftill' att bekämpa flygkapningarna- och-=. " till att luftfartens säkerhet upprätthölls. Ett motsvarande betraktelsesätt Å' kan anläggas på den- nu'- aktuella konventionen 'Detta talar för 'att " Sverige bör tillträda diplomatskydds'konvent-ionen. -' '. " -'
r. .
4.2. Ratifikation av kortventionen:"
För att diplomatskyddsk'onventiönen skall- träda' i- kraft krävs- att den- '- ratificeras eller tillträds av2 2'stater.' Sverige liksom öVriga nor'diska' sta-' " . ter är bland de 28 stater som har undertecknat konventionen; Det får an-— .. - - - ses vara ett önskemål'att—denna konvention godtas av så'mång'a-stater . .' " ' som möjligt. I sammai-mån som antalet ko'nventiOnsstater ökar,'beskärs -- -' möjligheterna för en gärningsman att'-ktmna'utverka fri lejdt'tlll'-3'J'1Ilat " land eller att på annat"sätt*'-'u'ridgå'-ans'vargenoni 'att "ta 'sin'ti'll'flykt' 'till"- annat land. En bieffekt av ett framgångsrikt-'bekämpande-äv demon-".. - på vilka konventionen- är tillämplig skulle också'bli att staternas stundom dryga kostnader för särskild bevakning av beskicknings-=e.ller-' k'o'n's'ulats- ' " lokaler kunde nedbringas.
Konventionens syfte- -overéh's"s'tä111111er väl ?rii'ed-deni-S'venskaf inställ--- -' ningen till de terroristdåd som- konventionen avser- 'att- -b.-ekätnp'a -Då'det gäller att bedöma konventionsbestämmelsernas förenlighet med svensk -
rätt må framhållas följande: -' - -- '— - _ "- i Sverige är redan genom nu' gällandefolkrätt'sliga"sed'vanerättsregler
samt genom bestämmelser i-thal'och'stadgor, till"vilka Sverige är-an'—-" slutet, skyldigt att bereda särskilt skydd mot angrepp mot ett flertal kate-' ' ' gorier av personer. Ett statsöverhuvud är- sålunda alltid berättigat till" okränkbarhet till sin person.'-'Han-får- inte berövas'sin' frihet eller u'n- derkastas annan tvångs'åtgär'd'från vistel'selan'detä'lmyndi'glieter-och- han skall åtnjuta ett förstärkt-skydd mot-'a'ngrep'p'aii-'enskild'a.5:1961-års Wienkonvention om diplomatiSka' förbindelser (art-. 29)- Och 1963"års'-' Wienkonvention om konSulära förbindelser-(artif40) ålägger -den- mot--' ' tagande staten att visa-"tillbörlig: "aktning £för diplomatiska. företrädare" och karriärkonsuler sä'm't' skyldighet- att' vidta-alla lämpliga- åtgärder
för att förhindra angrepp-mot diplomatens'elle'rkonsulns- person, frihet - ' eller värdighet. Kan det påvisas att den mottagande staten har brustit - i detta hänseende, ådråge'r-i sig 'sta'ten-i- fråga' folkrättsligt -ansvar- gern-" ' ' emot den sändande stat'ean-D'etsar'nma-gäller-för-et't'?'3vär'dländ'om'-någon."..-"- '- ' " tjänsteman hos eller annan företrädåre för-.en internationell organisa-| '- "- f" =' tion utsätts för övergrepp,?då .värdlandet enligt-"'åtagande'harf'garan'ter'atn - "
Prop. 1975: 71 ._' 27
organisationens företrädare"diplornatisk status-(art; 213)”. 'Det'kan. följ-.. .: _ aktligen konstateras att sVensk rätt till sin"'allmänn"a syftning';överen's—'..:f stämmer med konventionsbestämmelserna'. 'Ett' sVe'nskt.'tillträde' till' kon-". :? - ' ventionen kräver därför inte- någrä lagstiftningså'tgärdér;.'Enligt 'art. 2.2 förbinder sig de avtalsslutande staterna—att för 'de" av (konventionen omfattade brotten föreskriva lämpliga straff underbeaktanderav brottens; ' allvarliga art. Man har emellertid vid konventionens--utarbetande-Velat undvika att skapa nytt"-brottstyper u'tan inskränkt sig-' till brottsbeskriv-w' : '- ningar i mera allmänna ordalag. Under de förberedande diskussionernai" . . FN:s generalförsamling 'var den förhärskande meningen. att 'art. 2.2 kunde få tolkas så att'de straffbestämmelser's'om finns i den-nationella " lagstiftningen för det?-enskilda brottet' i normalfallet-'.var tillräckliga men att domstolarna borde utmäta straffet för' de aktuella gämingarna' inom det övre skiktet "aV'den för'-varje-särskilt'brott gällande strafflati-' tuden. Som alltid är fallet med en vid en stor intemationell- konferens ut- arbetad konventionstex't, är slutprodukten ett'resultat av en lång rad kompromisser för att göra den aöceptabel för så många rättssystem 'som' möjligt. De avtalsslutande statema- torde också få anses ha-en viss frihet vid tolkningen och tillämpningen av bestämmelserna .i art. 21 så :'att . dessa faller inom ramen för varje nationellt rättSsystem. Konventionens jurisdiktionsbestämmelser torde väl en svensk ratifikation inte heller nöd- . vändigtvis kräva ändring av svensk domstols behörigheti fråga om brott enligt konventionen som. har begåtts utöm riket—av utlänning. .'Även i övrigt synes gällande'svensk lagstiftning ståi-överensstämmelse' med' konventionens bestämmelser. ' . '
Det kan sålunda konstateras'att det från rättsliga synpunkter inte mö- ter något hinder för Sverige'att ratificera diplomatskyddskonventionen'.. Sverige bör inte undandraga— sig att medverka i det internationella ar- '. betet på att bekämpa terror-istangrepp mot i'inte'rnationell verksamhet . engagerade personer. Det är därför i hög grad önskvärt att konventio- nen snarast träder i kraft och-vinner anslutning från så många stater som möjligt. Genom att ratificera-konventionen kan =Sverige bidra till att dess. bestämmelser blir ett effektivt medel i- kampen för att trygga'arbetsför-.-. hållandena för diplomatiska och andra tjänstemän i officiella uppdrag. .— Konventionen har som jag- nyss har-sagt undertecknats av Sverige lik-.. som av övriga nordiska länder. Jag har inhämtat att också dessa senare har för avsikt att ratificera'konventionenl' Jag-iförordar sålunda att Sve-' . rige nu ratificerar konventionen. .' ' *'- '- I'll '.' ' .- .' "
Vad angår de särskilda artiklarna 'i konventionen bör.-följande fram- "' hå]las_ ' -- . " _ .1" ..i.1n.)_'-."ij'.: ': ' .- ..', '
Ifråga om b r o t t'sb-e-s k r-i v.-n i-n g e n '.'i'art. 2.1(a) torde man va-f. ra berättigad att i det däri nämnda begreppet ”annat angrepp på en inter-.- . ' .- . ' nationellt skyddad person-ellermotdennes-frihet" inlägga'den tolkning-€ =".'?' : en att en sådan brottslig gärning skall .vara av. ungefärligen? samma grova '=." .'Ö .' - valör som de uttryckligen givna exemplen mord och människorov;-Med !: .-
Prop. 1975: 71 ' 28
denna utgångspunkt skulle följande-i BrB upptagna brott vara hänförliga under art. 2.1(a): mord (3 kap. -1 s), människorov ..(4-kap._.1 5. första. ' stycket), dråp (3 kap.. 2 5), mindre'..grovt människorov .(4 kap. 4 .5 andra stycket), grov misshandel (3. kap."..6 .5), misshandel—(Skal). 5 5), olaga frihetsberövande (4 kap. .2 5 första stycket), grovt olaga tvång. (4 kap. 4 5 andra stycket), rån (8 kap. 5 5), grovt rån .(8 kap. 6. %) Och utpressning (9 kap. 4 5). För samtliga dessa brott kan ådömas fängelse._. i mer än ett år och för.-'imord, dråp,-människorov och grov mordbrand . är straffet fängelse' 1 minst fyra" ar.
Rekvisiten för en tillämpning; av art..-2.1(b) är 'att angreppet skall _-' .
vara våldsamt, riktat mot den internationellt.skyddade personens tjän— steställe, privata bostad eller transportmedel. samt att angreppet skall vara ägnat att äventyra dennes person. eller—frihet. .A_v. -i..BrB upptagna- brott kan följande anses motsvara beskrivningen i art.. 2.1(b), nämligen grov skadegörelse (12 kap. 3.5), mordbrand,(13 kap...1 5), grov mord-' brand (13 kap..2 5), allmänfarligödeläggelse. (13 kap. & .5.första_.styc-. ket), grov allmänfarlig ödeläggelse (13 kap; -3 5. andra stycket)_sarnt luft-_ fartssabotage och grovt luftfartssabotage .(13 kap. 5 a 5 andra. och. tredje _. -. styckena). För samtliga dessa brott kandömastillr fängelse mer än ett._ åi'. Det lär inte vara uteslutet att föreskriftemaom hemfridsbrotteller olaga intrång i 4 kap. 65 BrB kan komma .'att åberopas i.konkurrens_ .. med något av de nyss uppräknade- gär-ningarna..-
I detta sammanhang bör uppmärksamheten .också- fästas vid stadgan-_ _..'_ ' _ __. . .. det om straffskärpning i 19 kap.. 11 5 BrB. Om någon förgriper sig '.. på främmande makts statsöverhuvud eller representant här i riket _ge-.-.'. . nom gärning som avses i 3 eller 4 kap-. 'BrB_- och den främmande makten därigenom kränks, kan-domstolen döma- till-. fängelse..i_.högst_- -- två år, om på brottet annars kan'följa'fängelse i. högst.,sex månader, och.. .. - __ i högst fyra år om på brottet annars kan följa fängelse ifmer än sex mft— . . . . nader men högst två år. Motsvarande straffskärpning-kan också inträda . om någon gör intrång i-lokalvsom innehas 'av främmande makts.repre-._ .. . . sentation i riket eller gör _skada på 'den eller påegendom somfinns där,, -. ;. . förutsatt också att denna gärning kan ;anses- vara-kränkande. för den. främmande makten. För .att konventionens.;.bestämmelse ..skall kunna- tillämpas krävs dessutom att angreppet är...ägnat att.äventyra offrets- person eller frihet.
Olaga hot, varom förmäles 1. art-. '2 .1(c), täcks av. 'föreskriften. 1 .'4 .'kap. _ '... ' 55 BrB vilken gärning maximalt förskyller fängelse' 1 två år.
För försök bestäms straffet till högst vad. som gäller för- fullbordat .=. ' ' blott (23 kap. 1 5 andra stycket BrB). Samtliga de ovan uppräknade och i BrB straffbelagda gärningar vilka omfattas av -.art 2.1(a). och (b) är -'
straffbara på försöksstadiet.
Samma ansvar som. är föreskrivet. i_ '_BrB 'för- gärningsman. kan ocksa ådömas den som har gjort sig skyldig till medhjälp till. brottets utföran-._. _.
de (23 kap. 4 5 första stycket BrB.).-
Prop. 1975: 71 29
Bestämmelserna i art..2.11..är.såledesförenliga med nu gällande svensk
' |
lagstiftning. E'f. .. .' . .
När det gäller bestämmelserna 1 '.art 3 om d. 0. m. 5 rätte 11 över "de .- i konventionen åsyftade brotten kan konstateras .att reglerna' 1 2 kap.. 2. och 3 55 BrB om svensk strafflags tillämplighet på" brott begångna-utom- lands ger en så vidsträckt". behörighet åt svensk' domstol att _det knappast kan inträffa att sådana' gärhingarsom-"avses i art. 2.1 inte faller-under -,-- svensk domsrätt. . . . Reglemaiart. 4 om skyldighet att. vidta brottsforebyggande _ åtgärder och i art. -5 om underrättelseskyldighet..till andra konventionsstater; kräver ' inga lagstiftningsåtgårder för Sveriges vidkommande. Samma är." förhållandet 'med bestämmelserna i.art. 6 om .- _ . _. tagan de i förvar .. med. därav.-följande not-.ifikation-s- . - p likt till andra konventionsstater och.. vederbörande internationella. organisation samt om en anhållen persons rätt till att ko m.m u-nif. e e r a med företrädare för-sitt hemland eller annanstat som 'är villig. skydda hans rättigheten.-'De föreskrifter av-administrativ natur som.-be- hövs i anslutning till art. 5 och 6 kan.meddelas av regeringen".. .: .
I art. 7 i konventionen föreskrivsobligatorisk _skyldighet för. avtals-.
slutande stat, inom vars territorium den för brott enligt art.. 2-misstänkte. '.
befinner sig, att överlämna ärendet till. behörig myndighet för b e 51 u.t .. . i åtal 5 f r å g a 11. Denna förpliktelse torde .för Sveriges del. komma. .- - att bli uppfylld genom bestämmelserna'i.rättegångsbalken om skyldighet . "
för polismyndighet eller åklagare" att' inleda. förundersökning vid. miss- tanke om brott som hör-:uhder allmänt åtal samt för åklagare att .tala å .. sådant brott om omständigheterna därtill föranleder enligt den svenska lagstiftningen. Föreligger någon utlämningsbegäran från .utländsk stat,)
skall givetvis i stället inledas det utlämningsförfarande som är stadgat .i. . . de svenska lagarna om. utlämning för. brott." Det framgick. av-förarbetena . ; . .. till konventionen att skyldigheten att hänskjutafallet till åtalsmyn'dighet i det land där den misstänkte vistas skall föreligga även om .ingen ut-- lämningsbegäran har ingått..I "sammanhanget -bör.för fullständighetens. skull nämnas att särskildamegler i 19-kap. 16 5 andra-stycket BrB-:gäller .. . . för åtal, då gärningen är hänförligunder bestämmelserna i 1.9 kap.!11 5 BrB, ävensom att åtal för misshandel'sorn inte är grov enligt .3.-kap.'. 11. 5 andra stycket får anställas av åklagare endast om målsägande anger brottet till åtal eller åtal' är. påkallat ur allmän synpunkt...
Jag vill betona att dådet i art. 4——8- .ttalas .om avtalsslutande-.stats'. territorium så jämställs" därmed fartyg och luftfartyg .som är inregi-..—-.. -. .- strerade 1 staten i fråga.
Av reglerna 1 art. 8 1 konventionen om. u t 'l ä m nin g berörs Sverige ;;: .. '- närmast av bestämmelserna" 1 art-. 8.1 och 8.3.-Enligt' denförstnämnda. .. bestämmelsen skall brott .som.avses.'i'_art_. 2.1-.vara ett utlämningsbart...'. brott i utlämningsavtalmellan avtalsslutande stater. .Enligt-art'._8.3-. är.-av? . _.
Prop. 1975: 71 'i 30
talsslutande stat, som för' utlämning-pågrund lav brottf'inte kräver"att"ut-'| . . -
lämningsavtal skall finnas med den stat som. begår utlämning. skyldig att betrakta de nämnda brotten.somÖ'utlämningsbara brott'iz'enlighet;;:.'.r. .'
med det förfarande som—iskall iakttas och." de villkor'söm.föreskrivs .i.... ;; .. ' '
den anmodade statens lag.-.Konvéntionsbcs'tämmelsema'.ä'r inte? ofören:'.-". .
liga med den svenska lagstiftningen-om utlämning. för brott.och.inte.'...:"' heller med av Sverige .ing'ång'nail'traktate'r' rörandeutlämning-för':br'ott-'.'.'1::"_..' Bestämmelserna i art. 8 överensstämmer för övrigt med motsvarande bestämmelser i de tidigare nämnda Haag- och 'Montrealkonventionerria....";
l art. 10 föreskrivs skyldighet för avtalsslutande state'r .att i största . möjliga utsträckning lämna "varandra ö m' se 5 i'd i g t riä t t 51 i g tl b i stå n d i mål om brott enligt diplomatskyddsk'onventionen;Bestäm-. :
t' ':
1.1.1
.1'
melserna innebär inte'några förpliktelser som "går. längre än vad som : :". redan tillämpas hos oss' i dessa hänseenden. och. .några nya författnings—
bestämmelser behövs alltså inte. ' . " ' ..: ' :: ' ..'.. " : . .
U p p g 1 f t 5 s k y 1 d '1 g' h e't. till FN:s "'"'generäl's'ekreterare är 'föres'kri- . " ven i art. 11 då ett mål 'som är täckt av.konvent10nen .var1t föremål för. ' domstolsförfarande. Sveriges förpliktelser enligt dennaartikel kan upp- ' ,. fyllas inom ramen för' gällande lagstiftning." De-föreskrift'er av.admi'- nistrativ natur som behövs kan' meddelas av regeringen. '
Att mellan främmandelstater ingångna" avtal om .a.s'y 1' enligt art. 11- :._ inte får åberopas mot Sverige här framhållits'förut.
Inte heller bestämmelserna i art. 12 .om förfarande i . händel'se-.- av. . .. tvist mellan avtalsslutande stater 'angående tolkningen".
eller tillämpningen av konventionen påkallar några interna lagstiftnings— åtgärder. . '
Slutligen vill jag fästaf'upp'märksamheten vid ett" par 'avsnitt'i FN:s-_. generalförsamlings resolution 316'6 (XXVIII). I resolution'e'ns sista stycke under punkten 4 erkänner generalförsamlingen "att bestämmelsernailden'r bifogade konventionen på .intet 'sätt skall ' kimna' hindra .de folk 'som
.J
kämpar mot kolonialism, främmande herravälde;:utländsk Ockupation, " '
rasdiskriminering och apartheid att utöva"sin flagliga rätt till'självbest'ämå mande och oberoende i enlighet med-.syf-tenaoch principemä & Fören'ta' . '
Nationernas stadga och Deklarationen om folkrättsliga principer.röran'de " " ' vänskapliga förbindelser Joen-samarbete. mellann'stater i. enlighet-'.me'd : Förenta Nationernas stadgaHSyftet med "antagandet av denna.-"punktdi- resolutionen var att understryka att det inte'QSkulle'råda'någon konflikt.... mellan de avtalsslutande Estaternas.förpliktelserrehligt konventionen. och : de lagliga åtgärder somifföretogs som :led.-i ettlfo'lks kamp för-' självbe'le ':'.rnjft _ stämmande och oberoende. Konventionen är avsedd att befästa folkrät- ,
tens regler om okränkbarhetför.-"diplomatiska företrädare: och'medrdem ? ' ' '
jämställda Personer och.'0m'—'statérnas skyldighet. att skydda demégen'om' :'7'. att vidta alla lämpligafåtg'ärder..för "att.-förhindraiangrepp- mot dem. En-fi rimlig tolkning av uttalandet.i'.punkt.;4.-'äv."resolutionenf.'blirdär-för.:att; ?.": . '
.." . . .'ll..
Prop. 1975: 71 31
detsamma inte får tas till intäkt för att betrakta något av de i art. 2 av konventionen uppräknade brotten som rättsenliga åtgärder i utövningen av folkens rätt till kamp för självbestämmande och oberoende.
I resolutionens punkt 6 beslutar generalförsamlingen vidare att ifrå- gavarande resolution .alltid skall ._offentliggöras tillsammans med kon-_ .- _ .. ventionen. Trots att en av generalförsamlingen antagen resolution inte i- och för sig har bindande ve'rk'an för FN:s medlemsstater, synes för' Sve-"
riges vidkommande' ingen anledning föreligga att inte efterkomma gene- ralförsamlingens beslut' 1 denna del.' _
_5 Hemställan '
1
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag 'att regeringen ' föreslår riksdagen
att godkänna den. internationella; konventionen den' 14 december 1973 ' om förebyggånde och bestraffning av brott mot diplomater och andra. . '
internationellt skyddade personer.
6""Beslut- . .' .
'Regeringen' ansluter sig" till' föredragandens överväganden och" beslutar ' '
att genom proposition föreslå riksdagen att antaga det förslag söm före- draganden har lagt fram.
'...li _. ' .."
.. _,_...
:'D-"'
Prop. 1975: 71
Convention on the Prevention and Punish- ment of Crimes against Intemationally Pro-. tected PersonS, including: DiplomaticAgents '
The General Assembly,
Considering that the codification and pro- gressive development of international law contributes to the implementation of the purposes and principles set forth in Articles 1 and 2 of the Charter of the United Na— tions,
Recalling that in response to the request made in General Assembly resolution 2780 ' (XXVl) of 3 December '1971, the Internatio- nal Law Commission, at its twenty-fourth session. studied the question of. the protec- tion and inviolability of diplomatic agents and other persons entitled to special protec- tion under international law and prepared draft articles on the prevention and punish— ment of crimes against such persons,
Having considered the draft articles and also the comments and observations thereon submitted by States and by specialized agen— cies and intergovernmental organizations in response to the invitation made in General Assembly resolution 2926 (XXVII) of 28 November 1972,
Convinced of the importance of secur- ing international agreement on appropriate and effective measures for the prevention and punishment of crimes against diploma- tic agents and other intemationally protected persons in view of the serious threat to the maintenance and promotion of friendly re- lations and co-operation among States created by the commission of such crimes,
Having elaboratcd for that purpose the provisions contained in the Convention an- nexed hereto,
1. Adoprs the Convention on the Preven- tion and Punishment of Crimes against In—
' fil—'. ' ='- -; -. " -. .-Bilaga
Convention sur la prevention et la repression . des infractions contre les personnes jouissant -d'une protection -internatio_nale,._y compris
les.agents diplomatiques '
L'Asseniblée générale,
Considérant que la codification et le dé— vcloppement progressif du droit internatio- nal contribue a la realisation des buts et a lapplication des principes é'noncés aux Ar- _ ticles 1_et 2_de la Charte des Nations Unies,
Rappelant qu'en réponse' å la demande '-forrnulée' dans _la resolution 2780 (XXVI)
de lAssemblée générale en date du . dé— ccmbre 19.71, la Commission du droit inter- national, å sa 'vingt- quatriéme session, a étudié la question de la protection et de l'inviolabilité des agents diplomatiques et autres personnes ayant droit a une protec- tion spéciale en vertu du droit international _et ;) _préparé _un projet d' articles sur la pré— .ventio'n et. la repression des infractions _com-
mises' cori'tre ces personnes _
Ayant examiné 'le projet d'article's ainsi que les commentaires et les observations s”y rapportant présentés par les Etats ct par les institutions spécialisées et les organisations intergouvernementalcs en réponse å l*invita- tion formulée dans la résolution 2926 (XXVll) de l”Assemblée générale, en date du 28 novembre 1972,
Convaincue qu'il est important de parve-
' nir & un accord international sur des mesu-
res appropriées et efficaces visant å assurer la prévention et la répression des infractions commises contre les agents diplomatiques et autres personnes ayant droit & une protec- tion internationalc en raison de la grave mc- nace que la perpétration de ces infractions fait peser sur le maintien et la promotion de relations amicales et de la coopération entre les Etats,
A yant élaboré a cette fin les dispositions figurant dans la Convention jointe en an- nexe,
l. Adopte la Convention sur la préven- tion et la répression des infractions contre
Prop. 1975: 71
|
Konvention om förebyggande o'ch bestraff- ning av brott' mot diplomater och andra in- ternationellt skyddade personer
Generalförramlingen, '
som' anser'att den internationella rättens kodifiering och fortlöpande utveckling bi- drager till att förverkliga syftena och prin- ciperna i artiklarna 1 och 2 i Förenta Nationernas stadga,
so'in erinrar om att kommissionen för in- ternationell rätt vid sitt tjugofjärde samman- träde med anledning av den begäran som framställdes i generalförsamlingens resolu- tion 2780 (XXVI) av den 3 december'197l, 'studerad'e frågan om skydd och okränkbar- het för diplomater och' andra personer som är berättigade till särskilt skydd! enligt i'll- tern'ationell rätt och utarbetade' förslag till artiklar om förebyggande och bestraffning av brott mot sådana personer,
som har granskat förslaget till artiklar samt de kommentarer och yttranden där- över vilka avgivits av stater, fackorg'an och mellanstatliga organisationer som svar på generalförsamlingens inbjudan i dess reso- lution 2926 (XXVII) av den 28 november 1972,
som är _övertygad om betydelsen av att uppnå en internationell överenskommelse om lämpliga och effektiva åtgärder till före- byggande och bestraffning av brott' mot diplomater och andra internationellt skyd- dade personer med hänsyn till det allvarliga hot som 'dessa brott utgör mot bevarandet och främjandet av vänskapliga förbindelser 'och samarbete mellan staterna,
som i detta syfte har utarbetat bestäm- melserna i bifogade konvention,
1. antager den till denna resolution foga- de konventionen om förebyggande och' be-
Prop. 1975: 71
ternationally Protected Persons, including Diplomatic Agents, annexed to the present resolution;
2. Re-emp/zasizes the great importance of the rules of international law concerning the inviolability of and special protection to be afforded to intemationally protected persons and the obligations of States in re- lation thereto;
3. Considers that the annexed Conven- tion will enable States to carry out their obligations more effectively;
4. Recognizes also that the provisions of the annexed Convention could not in any way prejudice the exercise of the legitima- te right to self-determination and indepen- dence in accordance with the purposes and principles of the Charter of the United Nations and the Declaration on Principles of International Law concerning Friendly Relations and Co-operation among States in accordance with the Charter of the United Nations by peoples struggling against colo- nialism, alien domination, foreign occupa- tion, racial discrimination and apartheid;
5. Invites States to become parties to the annexed Convention;
6. Decides that the present resolution, whose provisions are related to the annexed Convention, shall always be published to- gether with it.
ANNEX
Convention on the Prevention and Punish- ment of Crimes against Intemationally Pro- tected Persons, including Diplomatic Agents
The States Parties to this Convention, Having in mind the purposes and prin- ciples of the Charter of the United Nations concerning the maintenance of international peace and the promotion of friendly rela- tions and co-operation among States, Considering that crimes against diploma- tic agents and other intemationally protec- ted persons jeopardizing the safety of these persons create a serious threat to the main-
" -.' :" . ." .-_:.—34 les personnes jouissant d'une protection in— ternationale, y compris les agents diploma— tiques, jointe en annexe a la présente réso— lution;
2. Souligne & nonveau la grande impor— tance _que revétent. les regles du ._droit inter— national relatives .å l'inviolabilité 'et'. a la protection spéciale. a accorder aux person— nes ayant droit a un'e protection internatio— nale et aux obligations des Etats a cet égard;
3. Considére. que la_Conyention jointe en annexe permettra .aux Etats de' s"a_cquitter plus efficacement de leurs obligations;- .'4. 'Reconna1t également- que .les- disposi— tions; de la Convention jointe en annexene pourront en aucun cas porter préjudice å l'exercice du droit légitime å l'autodéter'mi— nation eta lindépendance, 'conformément aux b'uts et principes de la Charte des Na.— tions Unies et de la Déclaration relative aux principes du droit international touchant les _relations _amicales et å' la_coopérationentre les Etats conformément & la Charte des N'a'tions Unies, _par les peuples' luttant contre l'e colonialisme, la domination étrangere, 1' occupation étrangere, la discrimination ra- ciale _et [" apartheid; ' 5 Invite les Etats å dev'enir parties a la Convention jointe en annexe:
6. Décide que la présente resolution, _dont _les'dispositions' sont en relation aveo la Convention jo'inte en annexe, sera tou_'- j_o_urs publiée avec elle.
:
ANNEXE
convention sur la préven'tion' et.'la__1'épress_ion
de's infractions contre les personnes jouissant d'une protection' internationale, y compris les ag'ents diplomatiques _ '
Les Etats-parties & Ia présente Convention,
A_vant presents & l'esprit les buts et prin- c'ipes de la Charte des Nations Unies con'- cernant le maintien de' la paix internationale et la promotion des relations amicales et de la cooperation entre les Etats,
Considerant que les infractions commises contre les a'g'ents diplomatiques et autres personnes jouissant_d”une protection inter- nationale,'en 'c'ompromettant la sécurité de
Prop. 1975: 71
straffning 'aV' :brott" mot. diplomater.:joch andra internationellt skyddade perso'ner,
2; betonarnpå' nytt 'den stora betydelsen av- 'den internationella . rättens regler.. om den okränkbarhet-och: det 'speciella' skydd som skall.- tillerkännas?» internationellt . skyddade personer samt 'staternas förpliktelser i d_etta_ hänseende, ..-' ," - :' | ' ' .'
3. anser att bifogade konvention- kommer? att möjliggöra för staterna att uppfylla sina förpliktelser på ett effektivare sätt,
4. erkänner också att bestämmelserna i .bifogade konvention på intet 'sätt'skall kun- na hindra de- folk som kämpar mot 'kolonia- lism, främmande 'her'ravälde,.utländsk ocku- pation, rasdiskriminering. och .' apartheid. ' att utöva sin' lagliga_rätt'till självbestämmande och oberoende i? enlighet med' syftena-' och principerna ' i ' Förenta' Nationernas ' stadga och. Deklarationen om'. folkrättsliga .princi- pe'r rörande vänskapliga förbindelser ' och samarbete'mellan stater- i enlighet med För- enta Nationernas stadga, ' "
:g;.""'.... '1-:
5. inbjuder staterna att tillträda b_if'o'gade konvention, .; . -.' .- _..._
6. beslutar att .'denna- resolution, vars be- stämmelser hänför sig till bifogade konven- tion, alltid. skall offentliggöras tillsammans med den. . ' . "' . '1. -' »:
BILAGA
Konvention om förebyggande och bestraff- ning av brott mot diplomater och andra' :in- terriationellt- skyddade personers
De avtalsslutande staterna,'.
-'som beaktari syftena -och' principerna: _i Förenta Nationernas. stadga-om upprätthålz- landet aV'internationell'fred och befordran- det av vänskapliga förbindelser och samat- bete mellan staterna, ' ' som anser att'sådana brott'mot diploma- ter- och andra internationellt skyddade per- soner';- som äventyrar nämnda' personers sä— kerhet, skapar ett allvarligt hot mot' upp—
'.,1r'.. .-':-'.
n'.
Prop. 1975: 71
tenance of normal international relations which are necessary for co-operation among States,
Believing that the commission of such crimes is a matter of grave concern to the international community,
Convinced that there is an urgent need to adopt appropriate and effective measures for the prevention and punishment of such crimes,
Have agreed as follows:
Article ]
For the purposes of this Convention:
1. ”intemationally protected person” me- ans:
(a) a Head of State, including any mem- ber of a collegial body performing the func- tions of a Head of State under the constitu- tion of the State concerned, a Head of Government or a Minister for Foreign Af- fairs. whenever any such person is in a foreign State, as well as members of his fa- mily who accompany him;
(b) any representative or official of a Sta- te or any official or other agent of an inter- national organization of an intergovernmen- tal character who, at the time when and in the place where a crime against him. his official premises, his private accommoda- tion or his means of transport is committed, is entitled pursuant to international law to special protection from any attack on his person, freedom or dignity, as well as mem-
bers of his family forming part of his house- hold;
2. ”alleged offender” means a person as to whom there is sufficient evidence to de— termine prima facie that he has committed or participated in one or more of the crimes set forth in article 2.
Article 2
]. The intentional commission of: ' (a) a murder, kidnapping or other attack upon the person or liberty of an internatio- nally protected person;
%
ces-personnes,' créent une menace sérieuse au maintien "des.- relatiö'ns- internationales normales qui sont nécessaires pour la coopé- ration entre les Etats, .- Estimant que'la perpétration de c'es in- fractions est un motif de 'giave "inquiétude pour larcomm'unauté internationale, ' i .-
' Co'nvaincusdela néceSsité d'a'dopter d'ur- gence 'des'mesures' appropriées et efficaces pour la prévention et la repression de c'es infractions, . ' ' -
Sonticonvenus de-ce'qui Suit: .
Article premier _ .
Aux fins de: la présente Convention :' ' . l.' L'expre'ssion (( personne jouissant d'une protection internationale » s'entend :
a).-De 'toutich'ef d'Etat, y c'o'mpris chaque membre d'un organe'collégial remplissant en vertu de'-la constitution de l'Etat'considéré les fonetions de'-'chef .d'Etat; de tout chef de'-gouverneme'iit ou'lde tout ministre des affaires étrangéres,. lorsqu'uné' telle person- ne se trouve dans,un Etat étranger, ainsi que des membres de sa famille qui l'accom- pagnent;
' ..b) De tout représentant, fonetionnaire' ou personnalité officielle d'un Etat et de-tout fonetionnaire'.-'.. 'personnalitéf- officielle . ou autre-agent d'u'ne 'örganisation intergouver- nementale', qui, ä' la date et au lieu ou une infraction est commise contre sa personne, ses locaux officiels, son domicile privé ou ses moyens de transport, a droit conformé- ment au droit international ä une protection spéciale contre toute atteinte å sa personne, sa liberté ou sa dignité, ainsi que des mem- b'reSLde' så-famille _qui font partie 'de son ménage: - " . .' ' ' '
2. L'expression (( auteur' présumé de l'in- fraction » slentend de toute personne contre qui il y a des éléments de preuve suffisants pour établir-de'prime abord qu'elle a com- mis une ou plusieUrs des infractions prévu'cs ä' ['article '2 ou qu'elle y a participé.
Article .?
1. Le fait intentionnel : -a) 'De commettre un 'meurtre, un. enleve- ment 'ou' une. autre-attaque contre la .per- sonne.ou la liberté d'une personne jouissant d'une protection internationale,-
Prop. 1975: 71
rätthållandet aV' normala internationella för— bindelser, 'vilka' 'är. nödvändiga för samar— bete' mellan stater-na,. '
som anser att sådana brott utgör ett 'all- varligt problem för den internationella ge- menskapen,
som är övertygade om nödvändigheten att snarast vidtaga lämpliga Och effektiva åt- gärder till förebyggande och bestraffning av sådana brott, ' ' .
har överenskommit om följande: '
' 4
Artikel 1
' l'denna konvention . .
l.. skall med uttrycket ”'"internatiönellt skyddad person 'förstås. .
' a) statsöverhuvud, häri inbegripet' med-' lem' av ett kollegialt organ som fullgör ett statsöverhuvuds' åligganden' i enlighet med ifrågavarande stats författning, regeringschef och utrikesminister, när en sådan person be= finner sig i en främmande'stat, samt de fa- miljemedlemmar som åtföljer honom,
b) representant för eller tjänsteman från en stat samt tjänsteman i eller annan före- trädare för en internationell .'mellanstatlig organisationsom, vid den tid' då och på den plats där ett brott begås mot honom, .hans officiella. tjänsteställe, hans privata bostad- eller hans transportmedel, enligt internatio- nell rätt är berättigad till särskilt skydd'mot angrepp på sin person, frihet eller värdighet samt de familjemedlemmar som-ingår i. hans hushåll,-
2. skall' med 'uttrycket ”den för' brottet misstänkte”-förstås en person mot vilken det föreligger sannolika skäl att antaga att han begått eller deltagit i.ctt eller flera av de brott som anges i artikel 2.
Artikel 2 .
1. Uppsåtligt förövari'd'e av
a) mord, människorov eller annat angrepp på en internationellt skyddad person eller mot dennes frihet-, ' '
';.37
Prop. 1975: 71
(b) a violent attack upon the official pre- mises, the private accommodation or the means of transport of an intemationally protected person likely to endanger his per- son or liberty;
(c) a threat to commit any such attack;
(d) an attempt to commit any such attack; and
(e) an act constituting participation as an accomplice in any such attack
shall be made by each State Party a crime under its internal law.
2. Each State Party shall make these cri- mes punishable by appropriate penalties which take into account their grave nature.
3. Paragraphs 1 and 2 of this article in no way derogate from the obligations of States Parties under international law to take all appropriate measures to prevent other attacks on the person, freedom or dignity of an intemationally protected per- son.
Article 3
1. Each State Party shall take such mea- sures as may be necessary to establish its jurisdiction over the crimes set forth in ar- ticle 2 in the following cases: (a) when the crime is committed in the territory of that State or on board a ship or aircraft registered in that State; (b) when the alleged offender is a natio- nal of that State; (c) when the crime is committed against an intemationally protected person as de- fined in article 1 who enjoys his status as such by virtue of functions which he exer- cises on behalf of that State.
2. Each State Party shall likewise take such measures as may be necessary to estab- lish its jurisdiction over these crimes in cases where the alleged offender is present in its territory and it does not extradite him pur- suant to article 8 to any of the States men- tioned in paragraph 1 of this article.
3. This Convention does not exclude any criminal jurisdiction exercised in accordan- ce with internal law.
'. '. -'--;-'=..' -' .-.=-'3'8
"b) 'De commettre, en recourant å" la vio- lence,..-'co'ntres;les-"loc'aux öffici'els, :le löge-. ment privé ou les moyens de transport'd'une personne jouissant d'une protection inter- nationale une attaque de nature å mettre. sa personne du sa liberté en danger,:
c) De menacer de commettre une telle attaque, -' . ' ' '
”(i) De tenter de commettre. une telle atta- que,-' ou ' " .' .- ' -
c) De participer en tant que complice a une telle attaque
est considéré par tout Etat partie comme . constituant une infraction au regard de sa législation inteme.'.1 .
2. Tout Etat partie rend ces infractions passibles de peines appropriées qui prennent en consideration leur gra'vité. . 3 Les 'paragr'ap'h'es' ”l et' 2 'du présent ar- ticle-' ne 'portent en rien atteinte aux obliga- tions '.qui,"en vertu du droit international, incombent aux Etats parties de prendre.tou.— tes 'mesures appropriées .pour .prévenir d*aut'res atteintes- a la personne, la liberté ou la dignité 'd'une personne jouissant d'Une protection internationale.
Article 3 - - "'.1 Tout' Etat partie prend les mesures né- cessaires pour- établir sa compétence aux fins de connaitre' d'es infractions prévues å _larticle 2' dans les cas ci- apres: ' .a) Lorsque l'infraction 'est commise sur le territoire dudit Etat ou' å bord d un navire ou dfun'aéronef immatriculé'dans' ledit Etat; 'b)"—Lörsque l7auteur présumé de l'infrac- tion' a la nationalité duditEtat; ' c) Lorsque l'infraction est commise con— tre une personne jouissant d'une protection internationale au sens de l'article premier, qui/jouit de ce'statut' en vertu meme des fonctions qu'elle exerce au nom 'dudit Etat. -»'2. Tout-'Etat-partie' prend- également les mesures nécessaires pour établir sa compé- tence aux fins de iconnaitre de ces infrac- tions dans le cas ou l'auteur présumé de l'infraction se trouve sur son territoire et ou il ne l'extrade pas, conformément å l'ar- ticle 8, vers l'un quelconq'ue'des Etats visés au paragraphe' 1 du présentfarticl'e. '
':.-:3; La présente Conventionin3exclut pas une compétence pénale exercée en vertU' de la législation inteme.
Prop. 1975: 71
h) våldsamt angrepp mot en internatio— nellt skyddad persons tjänsteställe, privata bostad eller transportmedel, om ' angreppet är ägnat att äventyra dennes .person eller frihet. ' - '
.1,
c") helt att företaga sådant angrepp,
d) försök att företaga sådant' angrepp el.- ler ' - - - - e) handling som innebär medhjälp till' så- dant angrepp' . . ', - -
skall 1 varje avtalsslutande stat utgöra' ett brott enligt dess inhemska lag.
2. Varje avtalsslutande stat skall-för.. des- sa'brott föreskriva lämpliga straff underfbe— aktan'de av brottens allvarliga art. ' ' '%S.tycke'na 1 och 2. i denna. artikel be- friar på .intet sått de avtalsslutande staterna .från deras-. skyldighet enligt internationell rätt att'vidt'aga: lämpliga åtgärder till för- hindrande 'av:. andra angrepp på en 'inter- nationellt. skyddad person eller mot dennes frihet eller värdighet." . ' - — .
u,. , ..]
Anikcl3 ="-'- .. "..1 Varje avtalsslutande stat skall vidtaga erforderliga åtgärder för 'att säkerställa sin domsrätt över de' brott som" anges i artikel
-i följande fall" ' .
a) när brottet begås på nämnda stats ter- 'ritorium' eller ombord- på ett fartyg eller luftfartyg som är registrerat i nämnda" stat
b) när den för "brottet misstänkte'l är med- borgare 1-'n'år'n"r1da stat, '
'c) när b'rottet- begås- mot' en sådan-inter- nationellt skyddad person som avses iEar- tikel 1 och som åtnjuter denna ställning i kraft av de uppgifter han fullgör för nämn- da stats räkning. - ' .
7.Va'rje'- avtalsslutande stat skall också vidt'aga erforderliga åtgärder för att säker- ställa sin domsrätt över dessa brott i de fall då' den'för br'ottet misstänkte befinner sig 'på dess territorium och staten icke utlämnat honom enligt artikel 8 till någon av de sta- 'ter somlavses -i stycke 1 av denna artikel.
.Denna konvention utesluter icke att straff-rättslig domsrätt utövas enligt inhemsk lag.
;1'39
Prop. 1975: 71
Article 4
States Parties shall co—operate in the pre- vention of the crimes set forth in article 2, particularly by:
(a) taking all practicable measures to prevent preparations in their respective ter- ritories for the commission of those crimes within or outside their territories;
(b) 'exchanging information and co-ordi- nating the taking of administrative and other measures as appropriate to prevent the com- miSSion of those crimes.
Article 5
1. The State Party in which any of the crimes set forth in article2 has been com- mitted shall, if it has reason to believe that an alleged offender has fled from its terri- tory, communicate to all other States con- cerned, directly or through the Secretary- General of the United Nations, all the per- tinent facts regarding the crime committed and all available information regarding the identity of the alleged offender.
2. Whenever any of the crimes set forth in article 2 has been committed against an intemationally protected person. any State Party which has information concerning the victim and the circumstances of the crime shall endeavour to transmit it, under the conditions provided for in its internal law, fully and promptly to the State Party on whose behalf he was exercising his func- tions.
Article 6
]. Upon being satisfied that the circum- stances so warrant, the State Party in whose territory the alleged offender is present shall take the appropriate measures under its in- ternal law so as to ensure his presence for the purpose of prosecution or extradition. Such measures shall be notified without de— lay directly or through the Secretary-Gene- ral of the United Nations to:
'Arttcle4' 'x. .
Les Eta'ts parties collaborent å la' préven- tion des. infractions. prévues å' l'artic'le 2, notamment': .
a) En pren'ant toutes les mesures possibles afin de prévenir la preparation, sur leurs ter- ritoires respectifs, de ces infractions destiné- es å étre commises a l intérieur ou. en dehors de leur territoire;
b) En échangeant des renseignements et en coordonnant leszmeSures administratives et autres å prendre, le cas échéant, afin de prévenir la perpétration de ces infractions.
'Article.5 .
1'. ö-LEtat partie' sur le territoire duquel ont été commises un'e ou plusieurs des in- fractions prévues å l'article 2, s'il a des raisons de croire qu”un aut'eur présumé de l'infraction 's'est' enfui de Ison territoire, communique å tous les 'a1'1tres Etats intéres- sés directement'ou par l'entremisedu Secr'é- taire 'général de l'Organisation. deS'Nations Unies tous les faits per'tinents concernant l”infraction commise et tous les renseigne- ments dont il dispose touchant l'identité de lauteur presumé de l'infraction. .
2. Lorsqu' une ou plusieurs des infrac- tions [prévues å. l'article__2 ont été commises 'contre une personne jouissant d'une protec- tion internationale, tout Etat partie qui dis- posede renseignements concernant tant la victimeque les circonstances de l'infraction s'efforce de les com.muniquer,;d_ans-1es con- ditions prévuespar sa. législation rintelrne, en temps utile ct sous forme complete. å l'Etat partie au. nom duquel ladite personne 'excr- gait ses fonetions.
Article '6
.1. S*il 'estime que les_ circons'tan'ces' 'le justifient, lEtat partie sur le. territoire Idu- .quel se trouve. l'auteurprésumé "de l'infrac- tion prend les mesures appropriées confor- mément a Isa législationinterne pour. a_ssurer la..présence dudit auteurjprésumé de l'in- fraction aux fins de la poursuite .ou de l'ex- tradition. Ces mesures sont notifiées sans -r.etard_dirccte_rncnt ou par Il'entremise du _.Secréta'ire general de' _l*0rganisation _des
Nations Unies :
Prop. 1975: 71
Artikel 4 . .. .
De avtalsslutande staterna skall samar- beta' för att förhindra .brott som .a'nges i ar- tikel 2 särskilt genom att . . '
a) vidtaga alla' rimliga åtgärder för .att på sina territorier förhindra. förberedelser till sådana brott inom eller' utanför 'deras terri- torier, '
b) på lämpligt sätt. .utbyta upplysningar och samordna administrativa och övriga- åt- gärder för att förhindra isådana brott.
Artikel 5
- 1. Avtalsslutande stat på vars territorium brott som anges i artikel 2.har begåtts skall, om den. har anledning antaga att en för brottet misstänkt person har flytt från dess territorium, underrätta. alla övriga berörda stater direkt eller genom Förenta Nationer- nas..generalsekreterare om alla betydelse- fulla. omständigheter beträffande det be- gångna brottet samt lämna dessa stater alla tillgängliga upplysningar om den för brottet misstänktes identitet.
2. När brott som anges i artikel 2 har begåtts mot en internationellt skyddad per- son, skall varje avtalsslutande stat, som för- fogar över upplysningar om offret och om- ständigheterna kring brottet, söka med iakt- tagande-av de villkor som anges .i dess in- hemska lag, utan dröjsmål' lämna utförliga upplysningar till.dcn avtalsslutande stat för vars räkning han fullgjort sina uppgifter.
Artikel 6 - - - . .O.m den avtalsslutande stat.. .p'åj vars te1r1tor1um den. för brottet. misstänkte befin— .ner sig, anser.det berättigat med hänsyn till omständigheterna, skall den vidtaga lämp- ligaåtgärder enligt sin inhemska lag för att säkerställa den för brottet misstänktes när- varo för- åtaleller utlämning. Underrättelse om. sådana åtgärder-skall utan dröjsmål läm- nas. antingen :direkt. eller genom Förenta Nationernas generalsekreterare:
P.r0p. 1975: 71
(a) the State where the crime was com- mitted;
(.b) the State or States of which the alle- ged offender is a national or, if he is a sta- teleSS person, in whose territory he perma- nently resides;
(c) the State or States of which the inter- nationally protected person concerned is a national or on whose behalf he was exercis- ing his functions;
(d) all other States concerned; and (e) the international organization of which the intemationally protected person con- cerned is an official or an agent.
2. Any person regarding whom the mea- sures referred to in paragraph 1 of this ar- ticle are being taken shall be entitled: (a) to communicate without delay with the nearest appropriate representative of the State of which he is a national or which is otherwise entitled to protect his rights or, if he is a stateless person, which he requests and which is willing to protect his rights; and (b) to be visited by a representative of that State.
Article 7
The State Party in whose territory the alleged offender is present shall, if it does not extradite him, submit, without exception whatsoever and without undu'e delay, the case to its competent authorities for the pur- pose of prosecution, through proceedings in accordance With the laws of that State.
Article 8
1. To the extent that the crimes set forth in article 2 are not listed as extraditable offences in any extradition treaty existing between States Parties, they shall be deemed to be included as such therein. States Par- ties undertake to include those crimes as extraditable offences in every future extra- dition treaty to be concluded between them.
2. If a State Party which makes extradi- tion conditional on the existence of a treaty receives a request for extradition from ano- ther State Party with which it has no extra- dition treaty, it may, if it decides to extra-
"." . .:.f ..'..!'42
3). A l'Etat ou l'inl'raction a été 'co'mmise;
-'b") "A. l'Etat' ou' aux Etats' 'dont l'.'.auteur présumé de linfraction' a la nationalité ou, si.celuiici est apa'tride,'.ä .l'Etat"sur le terri- t'oire duquel il r'éside en:pe'rmarienöe; . .
3 'c).' A.I'Etat 'ou aux Etats do'ntlapersonne jouissant d'une protection internationale a la nationalité ou au nom duquel ou desquels elle 'exer'cait ses fonetions; -
'd) 'A tous les .autres' Etats' intéressés; c't
e) A -' l'organis'ation' intergouvernemen tale dont la personne jouissant d'une protection internationale est un fonetionnaire, une per- sonnalité officielle ou un agent.
2. Toute personne å l'égard de laquelle son't prises les mesureS'visées au paragraphe li 'dtir-présent' article 'esti en'. droit-. :» '.' a): 'IDe communique'r "sans..retard 'aVeC! :le représe'ntant lcompétent - le. plus proche'.de l'Etat-dont elle a'la nationalité, ou.qui-'est autre'rnerithabilité å protéger ses droits ou. s'il s'agit' d'une 'personne 'apatride,- qui'est dispose, sur. -'sa'. :demande, -a' .protéger. ses droits; fet-' . - - . -
.b) D'e re'cevoir la visite= .'d' un. representant de cet Etat. . -
"Article 7.- ..
L'Etat. p'artie sur le territoire 'duqucl' se trouve l'aute'ur présumé' de l'infraction, su il n'ex'trade pas' ce dernier,'s'oumet l'affaire, sans aucune exception et sans.-retard injusti- fié, å Ses 'autorités' eompétentes .pour- l'exer- cice de l'action pénale, se'lo'n uncprocédure conforme'få la législation de cet- Etat.
Article 8
l. Pour autant que les infractions prévues in l'article 2 ne figurent pas sur la liste de cas d'extradition dans un traité d'extradition en vigueur entreles Etats parties, elles sont considérées comme y étant comprises. Les Etats parties s'engag'ent."å'.comprendre ces infractions comme cas d'extradition dans tout' traité. d'extradition a' conclu're entre eux. ": . ' " ...Si un Etat partie qui' 's'ubordon'ne l'ex-
-tra2d'ition å l'existence 'd'un traité est saisi .d'une demande d'extradition par un' autre
Etat partie avec lequel '.il n'est paslié par un traité d'extradition, il peut, s'il décide d'ex-
Prop. 1975: 71
a) till den stat där; brottet begåtts,
b) 'till 'den stat eller' de stater där den för' brottet misstänkte är medborgare eller, om han är statslös, till' den stat där han har sta- digvarande hemvist,
c)' till den. stat eller de stater där. den.' in- ternationellt skyddade' personen är med- borgare eller för vars räkning han fullgjorde sina uppgifter, ' - .
-.d): till alla övriga berörda stater', samt
C) till den. internationella organisation i. vilken den internationellt skyddade personen är tjänsteman eller för vilken han är före- trädare.
2. Varje' person beträffande vilken 'de 'i: stycke 1 nämnda åtgärderna vidtages skall.
ha rätt att
a) utan dröjstnål sätta-'. sig i förbindelse
med närmaste behörige företrädare för den stat i vilken personen är medborgare eller vilken på annan grund är behörig att skydda hans rättigheter eller, om han är statslös, den' stat som på hans begäran är villig att skydda hans rättigheter, samt ' .
b) mottaga besök av en' företrädare för sådan stat. ' ' '
Artikel 7 Om den avtalsslutande stat, inom 'vars ter- ritorium den för-brottet misstänkte befinner sig, icke utlämhar honom", skall estaten-utan' undantag och utan otillbörligt dröjsmål hän-,
Skjuta fallet 'till sina behöriga. myndigheter med sikte på åtal genom förfarande. i en- lighet med denna stats lag.
Artikel 8 "1. 'I den mån de 'brott vilka anges i ar- tikel 2 ej är:-utlämningsbara enligt de ut- lämning'savtal som gäller' mellan" avtalsslu— tande stater. skall de ändå anses som utläm- ningsbara enligt dessa avtal. De avtalsslu- tande staterna åtager sig att medtaga dessa brott som utlämningsbara i varje utläm- ningsavtal som i framtiden ingås mellan dem. " - . ': 2. Om en avtalsslutande stat,-. som' gör ut- lämning beroende aV' förekomsten av ett av'- tal,-möttager en begäran om .utlämning:från. annan avtalsslutande stat; med 'vilken' den icke har utlämningsavtal, kan-'den, 'Om den'
". 43.
Prop. 1975: 71
dite, consider this Convention as the legal basis for extradition in respect of those cri- mes. Extradition shall be subject to the pro- cedural provisions and the other conditions of the law of the requested State.
3. States Parties which do not make ex- tradition conditional on the existence of a treaty shall recognize those crimes as extra- ditable offences between themselves subject to the procedural provisions and the other conditions of the law of the requested State.
4. Each of the crimes shall be treated, for the purpose of extradition between Sta- tes Parties, as if it had been committed not only in the place in which it occurred but also in the territories of the States required to establish their jurisdiction in accordance with paragraph 1 of article 3
Article 9
Any person regarding whom proceedings are being carried out in connexion with any of. the crimes set forth in article 2 shall be guaranteed fair treatment at all stages of the proceedings.
Article 10
[. States Parties shall al'ford one another the greatest measure of assistance in con- nexion with criminal proceedings brought in respect of the crimes set forth in article 2. including the supply of all evidence at their disposal necessary for the proceedings.
2. The provisions of paragraph 1 of this article shall not affect obligations concern- ing mutual judicial assistance embodied in any other treaty.
Article ]]
The State Party where an alleged offen— der is prosecuted shall communicate the fi— nal outcome of the proceedings to the Sec- retary-General of the United Nations, who shall transmit the information to the other States Parties.
.; . 2'44'
trader, .considérer :'la'; présente Convention comme constituant la base juridique de l'e'ittradition: ä.-l'égard. .de ces infractions. Llextradition est. soumise. aux' régles de .pro- cédure' et-' aux autres conditions prévues par' le droit de l Etat requis. . --'3. Les. Etats parties qui ne subordonnent ' pas= l'extradition a l.'existerice"d'ur'1.traité re— connais'sent - ces .. infractions comme consti-. tuant entre eux des cas d'extradition soumis- aux régles 'de pro'céduré et'au'xautres: con- ditions prévues par. le droit:de l'Etat-requis. --'.4.' Entre Etats parties, ces'infractions sont considérées aux fins d'extradition comme; ayat'tt été-' 'c'ommises. tant 'au hem _de leur per- pétration.q1'1e'sur'lé territoire des Etats. te'-- nus d'établir leur compétence en .vertu :du paragraphe l' de' larticle 3.:: ".- " . - ::;
Article9 ' .' -.,:-:
':Toute personne contre. laquelle une' pro- cédure est engagée en raison 'd'une des in'- fräctions':'prévuesä Particle-2 jouit de la garantie d'un traitement équitableå tousles stades de la procédure.
Article. 10" . . - ..
.1. Les' Etats" parties s 'accordent l'entraide judiciaire la plus large possible 'dans toute- procedure:i_'pénale -1"ela'tive. aux '. infractions. prévues.:a .lfarticle"2.."y com'p'ris en ce qui- concerne laicommunicatio'n de 'tous les été-' ments de preuve._dont ils disposent et qui sont nécessaires aux fins de la procédure.
:2..Lesl'dispositions du. paragraphe '1.du présent article n'affectent pas .les"obligations relatives a [' entraide judiciaire stipulées dans tout-.. aiutre traité'..-
:g' -..1
Article. Il' .. . . . . .
L'Etat partie dans lequel une action. pé— 11ale.a__été .engagée_contre l'auteur présumé de.—'liinfraction en' communique le réSUltat définitif- a-u 'Secrétaire général de l'Organi— sation 'des Nations Unies,. qui :en informe les. autres Etats parties. - - .» ' ' '
Prop. 1975: 71
beslutar om utlämning, betrakta denna .k'on- vention 'so'm"'laglig grund för: utläinning i fråga om' dessa brott.' .För utlämningen skall; gälla den' anmodade statens" bestäm- melser om'-förfarandet" och 'de övriga. vill”—. kor'somfuppställts .'i denna stats lag.
3. De'avtalssluta'nde stater, som. ej gör ut-. lämning-beroende av förekomsten av ett av- tal, 'skall sig'femellan anse dessa.brott.som tltlän'iningsbara. men . underkastade 'den an-*' modade statens bestämmelser om förfaran- det och de övriga villkor som uppställts i denna stats lag. '
.4' Såvitt angår' utlämning .mellan av'tal's- slutande stater: skall dessa' brott anses ha. be- gåtts icke. endast på den plats. där de förö-
vats utan'— även inom 'de staters territorier- vilka' är skyldiga' säkerställa. sin domsrätt en-- ligt stycke. 1' i Partikels ' . . : -
Artikel9 -'-" "."? . . .
.'Varje person som blir'. föremål. för' rätts— ligt förfarande på. '.grund' av.' något. av de brott som anges i artikel 2 skall-' tillförsäkras rättvis behandling' under. alla skeden av för- farandet.. ': "' ' ' ' "
. .
A rttkel 10" . . .
' 'De" avtalsslutande staterna skall '.i' största möjliga. utsträckning .ge' varandra- rättsligt bistånd vid straffrättsliga förfäran-' den beträffande 'de' brott som ange's'i-artikel 2'.' Härvid skall de ställa'till varandras förfo- gande allt bevismaterial. som' de förfogar över 'och som' är. nödvändigt för' förfaran- det; . . .. 2. Bestämmelserna i stycke 1' av denna artikel skall icke påverka förpliktelserna be- träffande ömsesidigt rättsligt bistånd. .enlig't andra'avtal. " '. - .. "
Artikel 11
Den avtalsslutande stat vari den för brot- tet misstänkte åtalas skall'lämna 'under'rät- telse om" utgången 'av. målet- .till"...Före't'ita Nationernas generalsekreterare, som. 'skall vidarebefordra .'.dessa _upply'sning'an :tilli' öv.- riga avtalsslutande stater. .- . . . ,
.--.-..4s
Prop. 1975: 71
Article 12
The provisions of this Convention shall not affect the application of the Treatics on Asylum, in force at the date of the adop- tion of this Convention, as between the Sta- tes which are parties to those Treaties; but a State Party to this Convention may not invoke those Treaties with respect to ano- ther State Party to this Convention which is not a party to those Treaties.
Article 13
1. Any dispute between two or more Sta- tes Parties concerning the interpretation or application of this Convention which is not settled by negotiation shall, at the request of one of them, be submitted to arbitration. lf within six months from the date of the request for arbitration the parties are unable to agree on the organization of the arbitration, any one of those parties may refer the dispute to the International Court of Justice by request in conformity with the Statute of the Court.
2. Each State Party may at the time of signature or ratification of this Convention or accession thercto declare that it does not consider itself bound by paragraph ] of this article. The other States Parties shall not be bound by paragraph 1 of this article with respect to any State Party which has made such a reservation.
3. Any State Party which has made a rc- servation in accordance with paragraph 2 of this article may at any time withdraw that reservation by notification to the Secretary- General of the United Nations.
Arliclc 14 This Convention shall be open for signa- ture by all States, until 31 December 1974 at United Nations Headquarters in New York.
Article 15 This Convention is subject to ratification. The instruments of ratification shall be de- posited with the Secretary-General of the United Nations.
j 46
Article 12
Les. dispositions de la présente Conven- tion n 'affecteront pas ] application des Trai— tés sur l'Asile, en'vig'ueur å la..date.d'adop- ticn' de ladite' Convention, en 'ce 'qui con- cerne les Etats qui sont "parties a.ces Trai- tés; maisun Etat partie ä laprésenteCon- vention ne .pourra..invoquer ces Traités a l'égard .d'un autre- Etat partie a la présente Convention qui nest 'pas partic a ces Trai- tés ” ." . .
Artic'le 13 .
1.. Tout différend .entrc deux. ou plusieurs Etats. . part1es concernant linterprétation- .ou l.'application de la présente Convention qui n'est 'pas. réglé par.voie.de négociation .est- soumis å l'arbitrage; a la demande de l'un d'entre eux. Si, dans les six mois qui suivent la date de la demandc d'arbitrage, les par— ties ne parviennent pas år se mettre d'accord sur l'organisation de l'arbitrage, l'une quel- conque d'entre elles peut soumettre le dif- férend å la Cour internationale de Justice, en déposant' une tequéte conformément au Statut de la Cour. , . ' .
2. Tout Etat partie pourra,.' au moment oil il signera la présente Convention, la ratifiera ou y adhérera, déclarer qu'il ne se considere pas lié par les dispositions du paragraphe 1 du présent article. Les autres Etats parties ne seront pasliés par lesditcs dispositions envers un Etat partie qui aura formulé une telle réserve. . .'
3. _Tout Etat partie qui aura. forr'nulé une 1éserve conformément. aux dispositions du paragraphe 2 .du présent article pourra & tout moment lever'cette réserve .par 'une notification adressée au Secrétaire général de 'l'Organisa-t-io'n des; Nations. Unies. ' Article114'
La présente Convention sera ouverte a la signature a tous les Etats, jusqu' au 31 dé— cembre 1974, au Siege de l'Organisation des Nations Unies, 21 New York.
Article.” . .
_..La'présente Convention s_era ratifiée. Les instruments de ratification' seront .déposés aupres du Secrétaire 'général de'. 'lOrganisa— tion des Nations Unies."- '
'Prop. 1975: 71
Artikel 12 .
' Bestämmelserna idenna konvention skall -ej 'inverka på tillämpningen av' de a'vtal..om 'asyl vilka, när denna-konvention antages, är i kraft mellan de stater som är. parter i så- dana avtal. Däremot får avtalsslutande stat icke åberopa dessa avtal i förhållande till annan avtalsslutande stat vilken ej är part i nämnda avtal. '
'Artikcl.13' " . . . ..
1. Om en tvist mellan två eller flera av- talsslutande-stater rörande tolkningen eller tillämpningen av denna konvention icke kan biläggas genom förhandlingar, skall. den hänskjutas till skiljedom på endera partens begäran. Om.parterna icke inom en tid .av 'sex månader från begäran .om.skiljedom kunnat enas om villkoren för'skiljeförfaran- det, kan någon av parterna hänskjuta tvisten till Internationella domstolen genom att in- lämna ansökan enligt domstolens stadga.
. 2. Avtalsslutande.stat kan, när den un- dertecknar, ratificerar eller ansluter sig till denna konvention, förklara, att den icke an- ser-sig bunden av stycke 1 i denna artikel. Övriga avtalsslutande stater skall icke vara bundna av stycke 1 i'denna artikel i förhål- lande till en avtalsslutande stat, som_har gjort sådant förbehåll. .. '
3. Avtalsslutande.stat, som har'gjort ett förbehåll enligt stycke 2 i denna artikel, får när som helst återkalla detta förbehåll .genom underrättelsetill Förenta Nationer- nas generalsekreterare.
Artikel 14 . ._ . .
Denna könvention skall vara-öppen för undertecknande av alla stater till den 31 december 1974 i Förenta Nationernas hög- kvarter i New York.
Artikel 15
Denna konvention skall ratificeras. Rati- fikationsinstrumenten skall deponeras hos Förenta Nationernas generalsekreterare.
-4-7
Prop. 1975: 71
Article 16
This Convention shall remain open for accession by any State. The instruments of accession shall be deposited with the Secre- tary-General of the United Nations.
Article 17
1. This Convention shall enter into force on the thirtieth day following the. date. of deposit of the twenty-second instrument of ratification or accession with the Secretary- General of the United Nations.
2. For each State ratifying or acceding to the Convention after the deposit of the twenty-second instrument of ratification or accession, the Convention shall enter into force on the thirtieth day after deposit by such State of its instrument of ratification or accession.
Article 18
]. Any State Party may denounce this Convention by written notification to the Secretary—General of the United Nations.
2. Denunciation shall take effect six months following the date on which noti- fication is received by the Secretary-General of the United Nations.
Article 19 The Secretary-General of the United Nations shall inform all States.. inter alia:
(a) of signaturcs to this Convention, of the deposit of instruments of ratification or accession in accordance with articles 14. 15 and 16 and of notifications made under ar- ticle 18.
(b) of the date on which this Convention will enter into force in accordance with article 17.
Article 20 .
The original of this Convention. of which the Chinese, English, French, Russian and Spanish texts are equally authentic, shall be deposited with the Secretary-General of the United Nations. who shall scnd certified copies thereof to all States.
" " 'i'." ' '? .t;-;':".'48
Article 16
.La' présente Convention restera ouverte ä l'adhésion .de tout' Etat. ., 'Les instruments d'adhésion :se'ront.' déposés aupres .du Secré-
taire' générali de- -l.0rganisation. d'e's Nations
Unies.. '. . .. '.
Article '17 . . .
1. La présente Convention 'entrer'a. en'. '.v.i- gueur le trcntieme jour qui suivra la date de dépöt aupres du Secrétaire général de l'Organisation des Nations Unies du vingt- deuxieme instrument de ratifi'cation ou
-d.'adhésion.'- ..
:'.2 Pour-' chacun des Etats qui. ratifi'e'ront la' Convention ou. y .adhérerontap'res le'" 'dé- pöt du =vingt=detixiéme" instrument de__rz'1'ti- fication' ou? .d'adhésion', 'la'COnVention ent'i'e- ra 'en vigueur 'le trénti'emejouraprés. le" dé- pöt .parf cet :Etat desdn instrument de rati-
'fication 'ou-'d'adhésion.' ".' .'
' 1 ."'.."."'.-. '_. _ ' .t'.?
Article 1'8-' _.'", . ,.... .
1. Tout Etat partie peut dénoncer la pré— sente Convention par voie de notification écrite ad'r'essée. f—au Secrétaire-' général. de 1 Organisation des Nations Unies. '
' .2..".La dénonciation. 'prendra effet' si'x mo'is apres la. 'dat'e å laquelle la' notification aura
.'é'té' regue 'par le Secrétaire g'énéral. de l'Or- "ganisatio'n- des Nations Unies-. "
Article 19.1 '. .. _ _. .'. Le Secrétaire général' d.e.' l'Örganisation
.des :Nations' Unies. notifie 'ä: tous. les. Etats, .ent're 'autresx': ' .. '. .""..7" — .
. a') Les.- Signatures. .apposées a la présente 'Conv'ention et 'l'e dépöt.' 'des instruments de
ratification 011 d'adhésion conformément aux articles 14, 15 et 16, ainsi que les noti- fications faites en vertu de l'article 18.
b) La date 11 laquelle la présente Conven- tion.- .entrera en' 'vi'gueur,-- 'conformémerit a l.articleil7.' ' . ' 'l'lf' .
tf.. -- 11; -
Article 20 L'original de la présente Convention, dont les textes anglais, chinois, espagnol, fran-
.gais et.-russe font.également föl,—sera déposé .auprés_du. Secrétaire généralde l.'Organisa-
tion,-des Nations, Unies,-. qui en 'fera_teni1' copie ccrtifiée conforme å tous les Etats.
'P—rop. 1975: 71
Artikel. 16.'. .'t't "l.' 'I.",-'.' 'Denna konvention skall förbli öppen-. .för anslutning: av,. varje.. stat. Anslutningsinstru- menten skall 'deponeras' vhos' Förenta. Natio— nernas generalsekreterare. .' ' ' ' '
Artikel 17
1. Denna konvention skall träda i kraft på trettionde dagen efter den dag då det tjugoandra ratifikations- eller anslutningsin- strumentet deponerats hos Förenta Natio- nernas generalsekreterare.
2. För varje stat, som ratificerar konven- tionen eller ansluter sig till denna efter det att det tjugoandra ratifikations- eller anslut- ningsinstrumentet deponerats, skall konven— tionen träda i kraft på trettionde dagen efter det att staten deponerat sitt ratifikations- eller anslutningsinstrument.
Artikel 18
1. Avtalsslutande stat kan uppsäga denna konvention genom skriftlig underrättelse till Förenta Nationernas generalsekreterare.
2. Uppsägningen skall träda i kraft sex månader efter den dag då underrättelsen mottogs av Förenta Nationernas general- sekreterare.
Artikel 19 Förenta Nationernas generalsekreterare skall underrätta alla stater om bland annat
&) undertecknanden av denna konven- tion, deposition av ratifikations- eller an- slutningsinstrument enligt artiklarna 14, 15 och 16 samt underrättelser enligt artikel 18,
b) den dag då överenskommelsen träder i kraft enligt artikel 17.
Artikel 20
Huvudskriften till denna konvention, vars engelska, franska, kinesiska, ryska och spanska texter äger lika vitsord, skall depo- neras hos Förenta Nationernas generalsek— reterare, som skall överlämna bestyrkta av- skrifter därav till alla stater.
.'1'49
Prop. 1975: 71
IN WITNESS WHEREOF the under- signed, being duly authorized thereto by their respective Governments, have signed this Convention, opened for signature at New York on the 14th December 1973.
'50
EN FOI DE QUOI les soussignés, du- m'entu'au'torisés Spar" leurs gouvemements respectifs,'ont signé ,la' présente Convention. ouverte 'ä-la signature-å'lN'eWuYork le 14 Décembre 1973.
Prop. 1975: 71
Till bekräftelse härav har undertecknade, därtill vederbörligen bemyndigande av sina respektive regeringar, undertecknat denna konvention, som öppnats för underteck— nande i New York den 14 december 1973.
KUNGL. BOKTR. STOCKHOLM 1975 750116
