Prop. 1978/79:69
om delpension för egenföretagare m.m.;beslutad den 16 november 1978.
Regeringens proposition l978/ 79:69
om delpension för egenföretagare m. m.:
beslutad den 16 november 1978.
Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.
På regeringens vägnar
OLA ULLSTEN GA BRIEL ROMAN US
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att den för arbetstagare lagstadgade försäkringen för delpension mellan 60 Och 65 års ålder fr. o. m. den 1 januari 1980 skall gälla även för egna företagare som minskar sitt förvärvsarbete med hälften. Detta innebär att bl. a. småföretagare,jordbrukare och fiskare kommer att omfattas av hela systemet med rörlig pensionsålder, som infördes den 1 juli 1976 och som i övrigt består av förtidspension och förtida eller uppskjutet uttag av hel eller halt-' ålderspension. I propositionen föreslås vidare vissa förbättringar och justeringar i gällande delpensionsregler för-anställda.
För att trygga den nuvarande delpensionsförsäkringens finansiering föreslås en höjning av avgiftsuttaget hos arbetsgivarna från 0,25 till 0,50 % av avgiftsunderlaget fr. o. m. år 1980. De egna företagarnas dclpensionsförsäk- ring avses bli bekostad med en egenavgift, som skall motsvara den arbetsgivaravgift som erläggs för anställda.
Prop. l978/79: 69
IQ
] Förslag till Lag om delpensionsförsäkring
Härigenom föreskrivs följande.
Inledning
1 äl)elpension enligt denna lag kan efter ansökan utgä till förvärvsarbetande i åldern 60—64 år som minskar sin arbetstid.
25 Delpensionslörsäkringen handhas av riksl'örsäkringsverket och de allmänna lörsäkringskassorna.
Allmänna försäkringsvillkor
35 Försäkrad för delpension är den som är bosatt i Sverige och Linder en ramtid av ett år omedelbart före den dag då pension avses börja utgå eller den tidigare dag då ansökan görs har förvärvsarbetat i minst fem månader enligt bestämmelserna om arbetsvillkor i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäk- ring eller lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd. Av dessa lagar följer att tid då sökanden av däri angivna anledningar har varit hindrad att arbeta ej inräknas vid bestämmande av ramtid. Som arbetshinder räknas vid tillämpning av denna paragraf även arbetslöshet vid vilken ersättning har utgått enligt någon av nämnda lagar.
45 För att någon skall vara försäkrad för delpension fordras vidare att han från och med det år då han fyllde 45 år har varit förvärvsverksam i sådan utsträckning att han för minst tio år har tillgodoräknats pensionsgrundande inkomst för tilläggspension enligt 11 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring. Vid tillämpning av första stycket skall i förekommande fall tagas hänsyn även till år, för vilket den förvän'sarbetande skulle ha tillgodoräknats pensionsgrundande inkomst om han inte hade anmält undantagande från försäkringen för tilläggspension eller hade underlåtit att erlägga tilläggspen- sionsavgift.
Om arbetstidsminskning m. m.
55 Försäkrad, som från och med den månad då han fyller 60 år eller senare minskar sin arbetstid i förvärvsarbete och därefter arbetar i genomsnitt minst 17 timmar per arbetsvecka, har rätt till delpension i enlighet med 6—13 åå.
'_'.)
Prop. 1978/79: 69
Pension utgår längst till och med månaden före den då han fyller 65 år.
Delpension får ej utgå för månad. för vilken den försäkrade uppbär förtidspension eller ålderspension enligt lagen (1962z381 ) om allmän försäk- ring.
6 5 Den som efter arbetstidsminskningen förvärvsarbetar enbart som anställd har rätt till delpension om han har minskat arbetstiden med i genomsnitt minst fem timmar per arbetsvecka. l-lans nya arbetstid måste därvid också i minst samma män understiga ordinarie arbetstid i arbetet.
75 Den som efter arbetstidsminskningen ej förvärvsarbetar enbart som anställd är berättigad till delpension om han har minskat arbetstiden med i genomsnitt minst hälften. Vid tillämpning av första stycket skall beträffande förvärvsarbete i fåmansföretag som avses i 35 _S 1 a mom. kommunalskattelagen (19281370) företagsledare och dennes make inte anses arbeta som anställda hos företaget. Med makarjämställs de som lever tillsammans. om de tidigare har varit gifta med varandra eller gemensamt har eller har haft barn.
85 Om försäkrad har en mindre bisyssla vid sidan av sitt huvudsakliga förvärvsarbete, kan han på begäran få sin rätt till delpension bedömd med bortseendc från bisysslan.
För tillämpning av första stycket förutsätts
1. att den försäkrade har utfört bisysslan varaktigt före arbetstidsminsk- ningen,
2. att arbetstiden för bisysslan kan beräknas uppgå till i genomsnitt högst tio timmar per arbetsvecka och ej ökas inför eller efter arbetstidsminskningen i det huvudsakliga arbetet.
3. att inkomsten av bisysslan för år räknat kan antagas understiga det basbelopp enligt 1 kap. 6 & lagen (1962:381 ) om allmän försäkring som gäller vid årets början.
95 Som försäkrads arbetstid före arbetstidsminskningen skall räknas hans genomsnittliga arbetstid under den ettårsperiod som avses i 3 5. Om det är uppenbart att den arbetstiden väsentligt överstiger hans genomsnittliga arbetstid under tre sådana perioder före arbetstidsminskningen. skall bortses från den överskjutande arbetstiden. Den försäkrades arbetstid efter arbetstidsminskningen skall beräknas med hänsyn till hans antagna arbetsförhållanden under det följande året.
Prop. 1978/79:69 4
10 & Utförs förvärvsarbetet efter arbetstidsminskningen ej fortlöpande, är den försäkrade berättigad till delpension endast om han under varje period av högst tre månader arbetar under minst halva antalet dagar.
Närmare föreskrifter om förläggningen av försäkrads deltidsarbete får meddelas av regeringen eller, efter regeringens bestämmande, av riksförsäk- ringsverket. Om synnerliga skäl talar för det, får därvid även medges att deltidsarbete inom visst yrke förläggs mera ojämnt under året än första stycket tillåter.
Beräkning av pension
llä Delpension fastställs till belopp som motsvarar 65 procent av den försäkrades pensionsunderlag.
Fastställd delpension anknyts till basbeloppet och omräknas vid förändring av detta.
lZä För försäkrad som avses i 655 utgörs pensionsunderlaget av skillnaden mellan hans normala förvärvsinkomst före arbetstidsminskningen och den förvärvsinkomst som han efter arbetstidsminskningen kan antagas ha tills vidare. Därvid tillämpas 8 och 9 åå, såvitt gäller 9 & första stycket dock endast första meningen. Skall inkomst av rörelse eller jordbruksfastighet före arbetstidsminskningen beaktas, skall den inkomsten beräknas med ledning av 13; andra stycket.
Skillnaden mellan de förvärvsinkomster som avses i första stycket får för år räknat inte beräknas till högre belopp än skillnaden mellan vad som enligt 3 kap. Zå lagen (1962:381) om allmän försäkring utgör den försäkrades sjukpenninggrundande inkomster före och efter arbetstidsminskningen eller kunde ha fastställts som sjukpenninggrundande inkomster om försäkrings- kassan hade känt till samtliga förhållanden.
Avviker försäkrads inkomst väsentligt från vad som kan anses vanligt för arbetet i fråga eller avviker hans inkomstbortf'all väsentligt från vad som kan motiveras med hänsyn till minskningen av arbetstiden, särskilda arbetsför- hållanden eller förändrade arbetsuppgifter, skall vid beräkning av hans pensionsunderlag bortses från sådana avvikelser. Har försäkrads arbetstid beräknats med tillämpning av 9 & första stycket andra meningen. skall hans inkomst före arbetstidsminskningen beaktas endast efter förhållandet mellan sålunda beräknad arbetstid och den arbetstid som skulle ha gällt för honom enligt styckets första mening.
135 För försäkrad som avses i 7 & utgörs pensionsunderlaget av hälften av hans genomsnittliga förvärvsinkomst före arbetstidsminskningen. Över- stigcr den förvärvsinkomst, som han efter arbetstidsminskningen kan antagas tills vidare ha, hälften av den tidigare inkomsten, minskas pensions- underlaget med hänsyn härtill. Vidare tillämpas 8 & och 9 & andra stycket vid beräkningen av penslonsunderlaget.
Prop. l978/79:69
'Jl
Den försäkrades genomsnittliga förvärvsinkomst före arbetstidsminsk- ningen beräknas med ledning av dels de pensionspoäng för tilläggSpension som han har tillgodoräknats förde närmaste tre åren före arbetstidsminsk- ningen. dels det basbelopp som gällde vid arbetstidsminskningen. Därvid skall tilläggas en pensionspoäng för varje år. Har inkomsten något år anderstigit vad som motsvarar en pensionspoäng för året. skall i stället tillgodoräknas motsvarande del av en pensionspoäng. 1 förekommande fall skall tagas hänsyn även till pensionspoäng som den f(tirsäkrade skulle ha tillgodoräknats om han inte hade anmält undantagande från försäkringen för tilläggspension eller hade underlåtit att erlägga tilläggspensionsavgift.
För den som före arbetstidsminskningen under den ettårSperiod som avses i 3 5 förvärvsarbetade enbart som anställd eller som uppdragstagare för vilken ersättningen vid inkomsttaxeringen är att hänföra till inkomst av tjänst skall inkomsten före minskningen beräknas enligt 12 &.
Ansökan och beslut om pension
Hä Ansökan om delpension skall göras skriftligen hos den allmänna försäkringskassa hos vilken sökanden är inskriven.
15% Sökanden skall genom intyg eller annan utredning styrka de förhål- landen som skall läggas till grund för pension, i den mån tillförlitliga uppgifter inte redan finns tillgängliga hos Rirsäkringskassan. Skriftlig uppgift skall avges på heder och samvete. Erkänd arbetslöshetskassa och länsarbetsnämnd är skyldiga att biträda kassan med uppgifter som behövs i ärende enligt denna lag.
I fråga om förvärvsarbete som anställd skall sökanden lämna särskilt intyg från arbetsgivaren eller den lokala arbetstagarorganisationen om sökandens arbets— och inkomstförhålli-inden. Arbetsgivare är skyldig att utfärda intyg på begäran av den anställde och att biträda försäkringskassan med andra uppgifter som behövs i ärende om delpension. Bestämmelserna i detta stycke gäller i tillämpliga delar även beträffande förvärvsarbete som uppdragsta- gare.
ifråga om annat förvärvsarbete än som avses i andra stycket skall sökanden lämna särskilt intyg från revisor. bokförare. företagar— eller yrkesorganisation. kommunal förtroendeman eller annan som väl känner sökandens arbets- och inkomstförhållanden. lntyg skall avges på heder och samvete. lntyg från någon sökanden närstående som avses i 36 kap. 3 & rättegångsbalken beaktas inte.
16 å Delpension utges månadsvis Och får inte beviljas för längre tid tillbaka än tre månader före ansökningsmånaden.
Beslut om delpension skall gälla tills vidare. om ej annat föranleds av den försäkrades ansökan eller övrig utredning i ärendet.
Prop. l978/79:69 6
17 & Ärende om delpension skall i försäkringskassa avgöras av pensionsdele— gation enligt 18 kap. 20—22 åå lagen (1962 :381) om allmän försäkring
1. om Så skall tillämpas,
2. om ärendet är av vidlyftig eller svår beskaffenhet eller
3. om tjänsteman hos försäkringskassan finner skäl föreligga mot bifall till pensionsansökan.
Första stycket gäller ej i den mån pensionsansökan skall avslås på grund av att sökanden
1. inte uppfyller föreskrivna villkor om viss ålder, tio års pensionsgrun- dande inkomst för tilläggspension eller bosättning i Sverige.
2. uppbär allmän förtids- eller ålderspension för tid som ansökan avser eller
3. ansöker om delpension för längre tid tillbaka än som får beviljas.
När pensionsdelegation avgör ärende enligt denna lag skall istället för två av riksförsäkringsverket utsedda läkare ingå två av arbetsmarknadsstyrelsen utsedda ledamöter. Av dessa skall den ene representera Iänsarbetsnämnden och den andre ha särskild erfarenhet av ärenden om arbetslöshetsförsäkring och utses efter förslag av de erkända arbetslöshetskassornas samorganisa- tion.
Omprövning och besvär
18 & Beslut om delpension skall omprövas om ändring av betydelse har skett i de förhållanden som låg till grund för beslutet. Närmare bestämmelser om omprövning får meddelas av regeringen eller. efter regeringens bestäm- mande, av riksförsäkringsverket. Därvid får även meddelas särskilda bestäm- melser om omprövning med anledning av retroaktivt verkande löneavtal.
Den som uppbär delpension är skyldig att omedelbart underrätta försäk- ringskassan om ändring som kan leda till att pensionen minskas eller drages in. Försäkringskassan skall i den utsträckning det skäligen påkallas självmant inhämta uppgifter om den pensionsberättigades arbets- och inkomstförhål- landen. Försäkringskassan har också rätt att vid behov kontrollera den pensionsberättigades arbetsförhållanden genom besök hos honom av någon som kassan hargivit sådant uppdrag. [ärende enligt denna paragrafgäller 15 å i tillämpliga delar.
Föreligger sannolika skäl till att delpension skall dragas in eller minskas. får pensionen helt eller delvis innehållas intill dess slutligt beslut har fattats.
195 Har någon genom oriktig uppgift eller försummelse av uppgifts- eller anmälningsskyldighet eller på annat sätt förorsakat att delpension har utgått obehörigen eller med för högt belopp eller har någon eljest uppburit delpension obehörigen eller med för högt belopp och skäligen bort inse detta, tillämpas bestämmelserna om återbetalningsskyldighet i 20 kap. 4,5 lagen (1962381) om allmän försäkring.
Prop. 1978/79:69 7
20 & Bestämmelserna i 20 kap. lt')--l 3 åå lagen ( l962z38 1 ')om allmän försäkring om ändring av beslut samt talan mot allmän Rirsäkringskassas och försäk- ringsrätts beslut tillämpas även i ärende enligt denna lag.
Beslut i ärende enligt denna lag länder omedelbart till efterrättelse, om ej annat anges i beslutet eller bestäms av domstol som har att pröva beslutet.
Övriga bestämmelser
Zl & För finansiering av delpensionsförsäk ringen erlägger arbetsgivare årligen avgift enligt de grunder som anges för socialförsäkringsavgift till sjukförsäk- ringeni l9 kap. ] ålagenllOöZBSl )om allmän försäkring. Avgift erläggs med (1,50 procent av avgiftsunderlaget.
Den som under året har haft inkomst av annat förvärvsarbete enligt ll kap. 3,3 lagen om allmän försäkring erlägger avgift till delpensionsförsäkringen enligt de grunder som anges för socialförsäkringsavgift till folkpensione- ringen i l*) kap. _lå samma lag och efter procentsats som anges i första stycket.
i fråga om debitering och uppbörd av avgifterna gäller lagen ( l9591552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring. rn. m. och uppbördslagen (1953272). Avgifterna skall ingå till en fond. som förvaltas av riksförsäkringsverket.
22 & Arbetsgivare och uppdragsgivare som underlåter att utfärda intyg eller fullgöra annan uppgiftsskyldighet enligt l5 & andra stycket eller 185Q andra stycket döms till böter. Till samma straff döms den som underlåter att fullgöra anmälningsskyldighet enligt 18 å andra stycket eller som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet lämnar oriktigt meddelande i uppgift enligt denna lag. om inte gärningen är belagd med straffi brottsbalken .
23 Q' Bestämmelserna i l6 kap. 12 ä' och 20 kap. 5. (i och 8 55 lagen (19621381) om allmän försäkring om utbetalning till annan än den pensionsberättigade. preskription. utmätningsförbud och uppgiftsskyldighet beträffande den som är omyndigförklarad tillämpas även i fråga om delpension.
245 Regeringen eller. efter regeringens bestämmande. riksförsäkringsverket fär meddela föreskrifter för verkställighet av denna lag. Meddelas sådana föreskrifter av riksförsäkringsverket. skall verket samråda med en central pensionsdelegation. vars ledamöter utses av regeringen.
]. Denna lag träder i kraft den l januari l980. då lagen (N'/51380) om delpcnsionsförsäkring skall upphöra att gälla. Den upphävda lagen gäller dock fortfarande i fråga om delpension vid arbetstidsminskning som första
Prop. l978/79z69 8
gången har skett före den 1 januari 1980. i den mån ej annat följer av föreskrifter som meddelas av regeringen eller. efter regeringens bestäm- mande. av riksförsäkringsverket. ] nu nämnda fall skall dock i tillämpliga delar gälla 14-20 och 22—24 åå denna lag utan hinder av motsvarande bestämmelser i den upphävda lagen. Den lagen gäller även i fråga om socialförsäkringsavgift som belöper på tid före den 1 januari 1980.
2. Beslut om delpension enligt denna lag från och med ikraftträdandet får fattas från och med den 1 oktober 1979. Delpension får därvid beviljas även i fall då den försäkrade första gången har minskat sin arbetstid under fjärde kvartalet 1979. Detta gäller även om denne vid arbetstidsminskningen inte hade fyllt 60 är men gör det senast ijanuari 1980.
3. Förekommeri lag eller annan författning hänvisning till föreskrift som har ersatts genom bestämmelse i denna lag. tillämpas i stället den nya bestämmelsen.
Prop. l978/79z69
?. Förslag till Lag om ändring i lagen ( 1975:380 ) om delpensionsförsäkring
Härigenom föreskrivs att 2 och ll å å lagen (19751380) om delpensionsför- säkring skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lvl/else
Försäkrad enligt denna lag är arbetstagare. som i sådan egenskap uppfyllerarbetsvillkoren enligt lagen (l977z370) om arbetslöshetsförsäk- ring eller lagen tl973z37l) om kon- tant arbetsmarknadsstöd och som från och med det kalenderår varun— der han fyllt 45 är tillgodoräknats pensionsgrundande inkomst av an-
fx) II"/7
Föreslagen I_l"(l('l5('
Försäkrad enligt denna lag är arbetstagare. som i sådan egenskap uppfyllerarbetsvillkoren enligt lagen tl9771370) om arbetsföshetsförsäk- ring eller lagen (19731371) om kon- tant arbetsmarknadsstöd och som från och med det kalenderår varun- der han fyllt 45 är tillgodoräknats pensionsgrundande inkomst enligt
ställning enligt ll kap. lagen ll kap. lagen (l962:381) om allmän (1962381) om allmän försäkring försäkring under minst tio år. under minst tio år.
ll å
Närmare föreskrifter för verkställigheten av denna lag meddelas av regeringen eller. efter regeringens bemyndigande. av riksförsäkringsverket. Utfärdas sådana föreskrifter av riksförsäkringsverkct skall verket före utfärdandet rådgöra med en central pensionsdelegation. Beslut om tillsät- tande av en sådan pensionsdelegation meddelas av regeringen.
Hirc'skrl/lar som ”Wilde/as enl/"gl första stycket får utan hänsyn till 3 kap. 5 å" ant/ra sn'ckc'll/örsta meningen lagen ! I 962.381 ) (nn allmän försäkring avse (ivan beräkning av (la/pansion i samband med retroaktiv! verkande löneavtal.
Denna lag träderi kraft. sävitt avser ll å. två veckor efter den dag då lagen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk Rirfattningssamling och i övrigt den 1 juli 1979. De nya bestämmelserna i 2 å tillämpas i fråga om delpension vid arbetstidsminskning som har skett efter ikraftträdandet.
Prop. l978/79:69
3. Förslag till
10
Lag om ändring i lagen (1962z381) om allmän försäkring
Härigenom föreskrivs att 3 kap. Så och ll kap. 7å lagen (l962:381) om allmän försäkring' skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 kap. 5 Lå
Allmän försäkringskassa skall i samband med inskrivning av försäkrad besluta angående den försäkrades tillhörighet till sjukpenningförsäkringen. ] fråga om försäkrad som avses i ] å första stycket skall kassan samtidigt fastställa den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst. Av beslutet skall framgå i vad mån sjukpenninggrundande inkomst är att hänföra till anställning eller till annat förvärvsarbete. Beslut om tillhörighet till sjukpen- ningförsäkringen skall omprövas
a) när till kassans kännedom kommit att försäkrads inkomstförhålfanden undergått ändring av betydelse för rätten till sjukpenning eller för sjukpen- ningens storlek,
b) när undantagande som avses i Zå första stycket sista punkten blir giltigt eller upphör att äga giltighet, samt
c) när förtidspension enligt denna lag beviljas den försäkrade eller redan utgående sådan pension änd- ras med hänsyn till ändring i den försäkrades förmåga eller möjlighet att bereda sig inkomst genom arbe- te.
b) när undantagande som avses i 2å första stycket sista punkten blir giltigt eller upphör att äga giltighet.
c) när förtidspension enligt denna lag beviljas den försäkrade eller redan utgående sådan pension änd- ras med hänsyn till ändring i den försäkrades förmåga eller möjlighet att bereda sig inkomst genom arbete. samt
(I) när del/tension enligt sa'/skild lag beviljas den försäkrade eller redan utgående sådan pansion ändras med hänsyn till ändring i (lt-'njörsäkradt's' arbets— och inkomst/ör/tåI/atiden.
Ändring skall i fall som avses i första stycket a) ej ske förrän trettio dagar efter det försäkringskassan fått kännedom om inkomständringen. Ändring skall i annat fall ske så snart anledningtill ändringen uppkommit eller. i fall då sjukpenningförsäkring enligt ] å andra stycket skall upphöra på grund av att den försäkrades make eller någon med vilken den försäkrade varit gift eller har eller har haft barn avlider. vid fjärde månadsskiftet efter dödsfallet.
' Lagen omtryckt l977:630.
Prop. 1978/79:69 11
Nuvarande lydelse föras/aga] lyda/sa
Under tid då försäkrad efter förmedling av arbetsmarknadsmyndighet eller arbetsvårdsorgan hos kommun eller landstingskommun undergår arbets- prövning. yrkesutbildning eller arbetsträning skall fastställd sjukpenning- grundande inkomst ej sänkas. med mindre sådant fall är för handen som avses i första stycket b)eller c)eller, vad angår arbetsträning. denna pågått sex månader.
11 kap. 77%
Försäkrad äger göra anmälan om undantagande från försäkringen så- vitt angår inkomst av annat förvärvsarbete. Har sådant undanta- gande skett. skall vid beräkning av pensionsgrundande inkomst för den försäkrade för tid efter ingången av året näst efter det då anmälan gjordes hänsyn icke tagas till inkomst av annat förvärvsarbete.
Försäkrad äger göra anmälan om undantagande från försäkringen så- vitt angår inkomst av förvärvsarbete. Har sådant undanta- gande skett. skall vid beräkning av pensionsgrundande inkomst för den försäkrade för tid efter ingången av året näst efter det då anmälan gjordes hänsyn icke tagas till inkomst av annat förvärvsarbete eller till delpen-
annat
sion som avses i .? å'jörsta styckar It).
Anmälan som i första stycket sägs må återkallas av den försäkrade med verkan från nästa årsskifte. dock tidigast från det som inträffar sedan undantagandet ägt giltighet i fem år. Har anmälan återkallats. äger den försäkrade ej ånyo göra dylik anmälan.
Anmälan eller återkallelse skall. där den försäkrade är omyndig. göras av förmyndaren. som därvid har att visa att den försäkrade samtycker till åtgärden.
Anmälan av försäkrad. som är gift. är utan verkan. om icke hans make samtycker till undantagandet. Är maken omyndig eller bortovarande. ankommer det på förmyndare eller god man att lämna samtycke. Särskilt samtycke är ej erforderligt. om den försäkrade är förmyndare eller god man för sin make. Vägras samtycke. äger riksförsäkringsverket medgiva undan- tagandet. om särskilda skäl föreligga.
]. Denna lag träder i kraft. såvitt avser 3 kap. 5 å. två veckor efter den dag då lagen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författnings- samling Och i övrigt den 1 januari 1980.
2. Anmälan som avses i 11 kap. 7 å första stycket får utan hinder av andra stycket samma paragrafåterkallas före utgången av är 1979 med verkan från och med ingången av år 1980.
Prop. l978/79:69
4. Förslag till
12
Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928z370)
Härigenom föreskrivs att anvisningarna till 41 bä kommunalskattelagen (19282370) skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande fvt/else Föreslagen lydelse
Anvisningar
till 41 b %*
Med egenavgifter förstas sjukför- l9 kap. 2 & lagen (l962138l) om allmän försäk- säkringsavgift enligt ring. socialförsäkringsavgift till folk- pensioneringen och tilläggspen- sionsavgift enligt 19 kap. 3 & samma lag. avgift enligt 7 kap. 2.3 tredje stycket lagen (l9761380) om arbets- skadeförsäkring samt avgift enligt (l968:4l9i om arbetsgivaravgift. 4ä lagen allmän
Med egenavgifter förstas sjukför- säkringsavgift enligt l9 kap. Zå lagen (l962:38l) om allmän försäk- ring. sociallörsäkringsavgift till folk- pensioneringen och tilläggspen- sionsavgift enligt 19 kap. 3 ;" samma lag. avgift enligt 7 kap. 2.5 tredje stycket lagen (19761380) om arbets- skadelörsäkring. avgi/i enlig! 219" andra slyckel lagen (I979:()()()) om (la/pensimis/örsäkring samt avgift en- ligt 4å lagen (19682419) om allmän arbetsgivaravgift.
Avdrag medges för egenavgifter som påförts såsom slutlig skatt. Har skattskyldig för det beskattningsår till vilket avgifterna hänför sig medgivits schablonavdrag enligt punkt 2 a av anvisningarna till 22 å och punkt 9 a av anvisningarna till 29 &. medges dock avdrag endast för det belopp varmed egenavgifterna överstiger schablonavdraget. Om schablonavdrag för visst beskattningsår medgivits med belopp överstigande summan av de egenav- gifter. som påförts såsom slutlig skatt för samma beskattningsår. skall skillnadsbcloppet tagas upp som intäkt.
Avdrag medges även för egenavgifter som har påförts såsom tillkommande skatt samt för belopp varmed medgivet schablonavdrag för visst beskatt- ningsår har reducerats i samband med ändring av taxeringcn. Som intäkt upptages egenavgifter. som restituerats. avkortats eller avskrivits. samt belopp varmed schablonavdrag för visst beskattningsår i samband med ändring av taxeringen medgivits utöver tidigare åtnjutct schablonavdrag.
Belopp som — efter beaktande i förekommande fall av tidigare medgivet schablonavdrag — är avdragsgillt eller skattepliktigt enligt andra eller tredje stycket hänföres till det beskattningsår under vilket slutlig eller tillkom- mande skatt har påförts eller restitution. avkortning eller avskrivning har
' Senaste lydelse l977:279.
Prop. 1978/79:69 13
skett. Har schablonavdrag medgivits eller har tidigare medgivet schablonav- drag ändrats. skall. såvida taxeringsåtgärden icke föranleder omräkning av egenavgifterna för beskattningsåret i fråga. avdraget eller intäkten hänföras till det beskattningsår under vilket beslutet angående taxeringsåtgärden har meddelats.
Har den skattskyldige antingen brukat en eller l1era _iordbruksfastigheter eller bedrivit en eller flera rörelser under det beskattningsår som anges i fjärde stycket, skall i nämnda stycke avsett avdragsgillt eller skattepliktigt belopp hänföras till den förvärvskälla som ger störst underlag för beräkning av schablonavdrag. Har den skattskyldige under nämnda beskattningsår både brukat jordbruksfastighet och bedrivit rörelse. fastställes i första hand det inkomstslag inom vilket underlaget för avdrag är störst. Inom detta inkomstslag hänföres avdrag eller intäkt till den förvärvskälla som ger störst underlag. Har den skattskyldige under beskattningsåret varken brukat jordbruksfastighet eller bedrivit rörelse. medges avdraget såsom allmänt avdrag enligt 46 ä 2 mom. medan intäkten upptages såsom intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet.
Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag. då lagen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk förfättningssamling. och tillämpas första gången vid 1981 års taxering.
Prop. l978/79z69
Hänvisningar till S4
- Prop. 1978/79:69: Avsnitt om delpension för egenföretagare m.m.;beslutad den 16 november 1978.
5. Förslag till
14
Lag om ändring i uppbördslagen (l953:272)
l-lärigenom föreskrivs att l ä. 2 & 4 inom.. 3ä 1 mom. och 27% 1 mom. uppbördslagen (1953z2721' skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse [föras/agan lyda/sc
lä2
Med skatt förstås i denna lag. där icke annat angivcs. statlig inkomst- skatt. statlig förmögenhetsskatt. ut- skiftningsskatt. ersättningsskatt. kommunal inkomstskatt. lands- tingsmedel. skogsvårdsavgifter. så- dana socialförsäkringsavgifter till fblkpensioneringen och tilläggspen- sionsavgifter som avses i 19 kap. 3 & lagen om allmän försäkring. sjukför- säkringsavgifter enligt 19 kap. 259 sistnämnda lag. arbetsskadeförsäk- ringsavgifter enligt 7 kap. Zä tredje Stycket lagen (19761380) om arbets- skadeförsäkring. Sådana arbetsgivar- avgifter enligt lagen om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m.. avgifter enligt lagen om allmän arbetsgivaravgift och enligt lagen om avgift för s_jöfolks pensionering vilka icke upp- bäras av riksförsäkringsverket, skat- tetillägg eller förseningsavgift enligt taxeringslagcn. ävensom annuitet å
avdikningslån.
Med skatt förstås i denna lag. där icke annat angives. statlig inkomst- skatt. statlig förmögenhetsskatt. ut-
skiftningsskatt. ersättningsskatt. kommunal inkomstskatt. lands- tingsmedel. skogsvårdsavgifter. så- dana socialförsäkringsavgiftcr till folkpensioneringen och tilläggspen- sionsavgifter som avses i 19 kap. 3 & lagen om allmän försäkring. sjukför- säkringsavgifter enligt 19 kap. Zä sistnämnda lag. arbetsskadeförsäk- ringsavgifter enligt 7 kap. Zä tredje stycket lagen (1976:3801 om arbets- skade fö rsäk ri n g . dal/)ensians/örsäk - ringsavgi/ier villig! 21 35 andra stycket lagen (1979.'()()(A) mn de'/pansions/är- säkring. sådana arbetsgivaravgif'ter enligt lagen om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring. lagen om allmän arbetsgivaravgift enligt avgift för sjöfolks pensionering vilka icke upp- bäras av riksförsäkringsverket. skat- tetillägg eller förseningsavgift enligt
m.m.. avgifter enligt och lagen om
taxeringslagen . ävensom annuitet å avdikningslän.
Regeringen må. om särskilda omständigheter därtill föranleda. föreskriva att i samband med uppbörden av skatt må uppbäras jämväl annan avgift än sådan som i första stycket sägs. Har dylik föreskrift meddelats skall. där icke annat angivits. vad i denna lag stadgas angående skatt äga motsvarande tillämpning beträffande avgift som med föreskriften avses.
' Lagen omtryckt 1972z75. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:77l. 7Senaste lydelse 19782201.
'.Jl
Prop. l978/79169 ]
Nto'ara/u/t' lyda/sc Föreslagen lydelse
2. Ö
4 m () m.F SkttllCl'CdukliUl'l åtnjutes av ogift skattskyldig. som har hemmavarande barn under 18 år. och av gift skattskyldig. vars make saknar taxerad inkomst enligt lagen (1947576) om statlig inkomstskatt. med 1 800 kronor.
av gift skattskyldig. vars make har taxerad inkomst enligt nämnda lag som understiger 4500 kronor. med 40 procent av det belopp som motsvarar skillnaden mellan 4 500 kronor och den taxerade inkomsten.
lla gifta skattskyldiga var för sig till statlig inkomstskatt taxerad inkomst. som understiger 4 500 kronor. åtnjutes skattereduktion endast av den som har den högsta taxerade inkomsten. Äro de taxerade inkomsterna lika stora. tillkommer skattereduktion den äldre av de skattskyldiga.
Skattereduktion enligt första stycket åtnjutes endast av skattskyldig. som varit bosatt här i riket under någon del av beskattningsåret. För gift skattskyldig gäller dessutom följande. För att skattereduktion skall få åtnjutas. skall maken ha varit bosatt här i riket under någon del av beskattningsåret. Avser makens bosättning här i riket större delen av beskattningsåret. sker skattereduktionen enligt första stycket. Avser makens bosättning här i riket endast en mindre del av beskattningsåret. åtnjuter den skattskyldige skattereduktion. om maken saknar taxerad inkomst enligt lagen om statlig inkomstskatt. med 900 kronor. och om maken har taxerad inkomst enligt nämnda lag som understiger 2 250 kronor. med 40 procent av det belopp som motsvarar skillnaden mellan 2 250 kronor och den taxerade inkomsten.
Vid tillämpningen av bestämmelserna i första. andra och tredje styckena skall som taxerad inkomst anses även under beskattningsåret uppburen beskattningsbar inkomst enligt lagen ( 1958z295) om sjömansskatt samt enligt få 2 mom. nämnda lag skattepliktig dagpenning. Skattereduktion som tillkommer skattskyldig enligt nämnda bestämmelser skall minskas med en tolftedel för varje period om trettio dagar. för vilken den skattskyldige uppburit inkomst som förut nämnts.
Skattereduktion sker icke i fråga Skattereduktion sker icke i fråga om statlig Rirmögenhetsskatt. soci- om Statlig förmögenhctsskatt. soci- alförsäkringsavgift till folkpensio- neringen enligt 19 kap. 3ä lagen (19621381) om allmän försäkring. sjukförsäk- ringsavgift. arbetsskadeförsäkrings- tilläggspensionsavgi ft. avgift. arbetsgivaravgift. allmän ar- betsgivaravgift. avgift för sjöfolks
3Senaste lydelse l978:2(ll.
alförsäkringsavgift till fl'tlkpensio- neringen enligt 19 kap. 35 lagen (19621381) om allmän försäkring. tilläggspensionsavgift. sjukförsäk- ringsavgift. arbetsskadeförsäkrings- ttvgi ft . dal/Wiisions/öl'säkringxai'gi/"f. arlxtsgivaravgift. allmän arbetsgi-
Prop. 1978/79:69
Nuvarande lyda/sv pensionering och förseningsavgift enligt taxeringslagen samt annuitet å avdikningslån.
16
Fikus/agan lydelse varavgift. avgift för s_iöf'olks pensio— nering och förseningsavgift enligt taxeringslagen samt annuitet åt av- dikningslån.
Bestämmelserna om skattereduktion iakttagas vid debitering av slutlig skatt. tillkt'immande skatt och preliminär B-skatt samt vid fastställande av preliminär A-skatt. Öretal som uppkommer vid beräkning av skattereduk- tion bortfaller.
1 m o m.4 1 den omfattning skattskyldig utgöra preliminär skatt med belopp.
kan
nedan angives skall vilket så nära som möjligt motsvara i slutliga skatten ingående statlig inkomst- antagas den skatt. statlig förmögenhetsskatt. so- cialförsäkringsav-gift till folkpensio- neringen cnligt 19 kap. 3ä lagen (19621381) om allmän försäkring. sjukförsäk- ringsavgift. arbetsskadeförsäkrings—
tilläggspensionsavgift.
avgift. avgift enligt 4å lagen om allmän arbetsgivaravgift. kommunal inkomstskatt och landstingsmedel.
. liirsäkririgsavgi/i.
] m 0 m . 1 den omfattning nedan angives skall skattskyldig utgöra preliminär skatt med belopp. vilket så nära som möjligt kan antagas motsvara i den slutliga skatten ingå- ende statlig inkomstskatt. statlig förmögenhetsskatt. socialförsäk- ringsavgift till folkpensioneringen enligt 19 kap. 3 älagcntl962138l fom allmän försäkring. tilläggspensions- avgift. sjukförsäkringsavgift. arbets- skadeförsäkringsavgift. (la/pensions- avgift enligt 4å lagen om allmän arbetsgivaravgift. kommunal inkomstskatt och lands- tingsmcdel.
27.5
1 mo m .5 Uträkning av de särskilda skatteposter som ingå i slutlig skatt samt debitering av sådan skatt sker med ledning av uppgifter i taxeringslängd eller annat beslut om taxeringcn. 1 övrigt iakttages:
att för skattskyldiga. som avses i 10% 1 mom. lagen om statlig inkomst- skatt. sådan skatt uträknas med tillämpning av det procenttal av grundbe- loppet. som fastställts att gälla för den preliminära skatt. vilken skall avräknas mot den ifrågavarande slutliga skatten:
att kommunal inkomstskatt och landstingsmedel uträknas med ledning av den utdebitering för skattekrona och skatteöre som för inkomståret gäller i
beskattningsorten;
att kommunal inkomstskatt och landstingsmedel uträknas i en gemensam post. därvid skattebeloppet vid öretal över femtio avrundas uppåt och vid annat öretal avrundas nedåt till helt krontal;
JSenaste lydelse 197 '2 >Senaste lydelse 197728 .
Prop. l978/79z69 17
;N'ui'ararult' I_l'(/('/S(' FörfS/0.20" [Pdf/SU
att skogsvärdsavgift uträknas med tillämpning av det promilletal. som enligt vad därom särskilt är stadgat bestämts för det årdå den slutliga skatten debiteras;
att tilläggspensionsavgif't ttträknas med tillämpning av den för inkomståret fastställda procentsatsen för avgiftsuttaget. därvid öretal bortfaller:
att kommunal inkomstskatt och landstingsmedel debiteras med belopp som uträknats av lokal skattemyndighet i det fögderi där beskattningsorten är belägen:
att i l äomförmäld sjukförsäkringsavgift debiteras enligt 19 kap. lagen om allmän försäkring på grundval av uppgifter om försäkringsförhållanden som lämnas av allmän fi.”)rsäkringskassa:
att socialförsäkringsavgift till f't'ilkpensioneringen såvitt gäller person med inkomst av annat förvärvsarbete än anställning debiteras med tillämpning av bestämmelserna i 11 kap. slå samt 19 kap. 3 och 4 a && lagen om allmän försäkring;
att i 1 åomförmäld arbetsskadeförsäkringsavgift debiteras med ledning av bestämmelserna i 7 kap. 2 & tredje stycket lagen (1976:380) om arbetsskade- försäkring;
(III i I _xf om/örmii/d delpension/("ir- säkringsaggi/i debiteras med ledning av bestå/nmelse/'na i 2] 51" andra stycket lagen (1979-000) om delpen- sions/ii/säkring,"
att i l & omförmälda arbetsgivaravgifter debiteras i en gemensam post; samt
att i l & omförmäld annuitet eller. därest skattskyldig har att erlägga flera annuitetcr. summan av dessa påföres i helt antal kronor. därvid öretal bortfaller.
Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag. då lagen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk Rirfattningssamling.
2 Riksdagen 1978/79. I sam/. Nr 69
Prop. l978/79z69 18
Utdrag SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1978-1 l - 16
Närvarande: statsministern Ullsten. ordförande, och statsråden Sven Romanus. Mundebo. Wikström. Friggebo. Wirtén. l-luss. Rodhe. Wahlberg, Hansson. Enlund. Lindahl. Winther. De Geer. Cars. Gabriel Romanus, Tham. Bondestam
Föredragande: statsrådet Gabriel Romanus
Proposition om delpension för egenföretagare m. m.
1. Inledning
Som ett led i det system med rörlig pensionsålder som infördes den 1 juli 1976 fick arbetstagarna en helt ny socialförsäkring för delpension i kombi- nation med deltidsarbete (prop. 1975197. SfU 1975115. rskr 19751222).
inom ramen för ett uppdrag av regeringen att följa och redovisa erfaren- heterna av delpensionsförsäkringen har riksförsäkringsverket i december 1977 överlämnat rapporten (DsS 1977:9) Översyn av delpensionsförsäk- ringen. Rapporten innehåller bl. a. förslag att försäkringen skall sträckas ut till egenföretagare och uppdragstagare och således i princip omfatta alla förvärvs- arbetande.
Efter remiss har yttranden över rapporten avgetts av försäkringsdomsto- len. försäkringsinspektionen. riksrevisionsverket, riksskatteverket, statens avtalsverk, statens personalpensionsverk, arbetsmarknadsstyrelsen. Försäk- ringskasseförbundet, Landstingsförbundet. Svenska kommunförbundet. Svenska arbetsgivareföreningen (SAF). Landsorganisationen i Sverige (LO). Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Lantbrukarnas riksförbund. Svenska företagares riksförbund. Svensk industriförening, Sveriges hant- verks- och industriorganisation. Sveriges köpmannaförbund. Pensionärernas riksorganisation. Sveriges folkpensionärcrs riksförbund. Svenska personal- pensionskassan. Kooperationens pensionsanstalt. Svenska Rårsäkringsbolags riksförbund och Folksam. LO och Försäkringskasseförbundct har bifogat yttranden som de har inhämtat. Yttrande har dessutom kommit in från Arbetslöshetskassornas samorganisation.
Prop. 1978/79: 69 19
2 Gällande bestämmelser m. m. 2.1 Allmänt om delpensionsförsäkringen
Socialförsäkringens pensionssystem har sedan den 1 juli 1976 en rörlig pensionsålder mellan 60 och 70 år. Systemet omfattar tre olika förmånsför- mer. nämligen dels förtidspension från folkpensioneringen och försäkringen för tilläggspension (ATP). dels förtida eller uppskjutet uttag av hel eller halv ålderspension från folkpensioneringen och ATP och dels en ny försäkring för delpension i kombination med deltidsarbete(pr0p. 1975:97, 5fo 1975:15. rskr l975:222). Försäkringarna administreras av riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna.
Delpensionsförsäkringen syftar till att ge möjlighet till en mjuk övergång från arbete till ålderspensionering genom att arbetsinsatsen trappas av under de sista yrkesverksamma åren. Försäkringen gäller vid deltidsarbete mellan 60 och 65 års ålder och ersätter i princip 65 % av inkomstbortfallet till följd av arbetstidsminskningen. Den försäkrades sammanlagda inkomster efter skatt motsvarar därefter i allmänhet 85—90 % av tidigare inkomst vid hcltidsarbete. Uttag av delpension reducerar inte ålderspensionen vid 65 års ålder. och delpension räknas som pensionsgrundande inkomst för ATP. Försäkrad som vill fortsätta med deltidsarbete efter 65 års ålder kan då ersätta delpensionen med uttag av halv ålderspension tills han fyller 70 år.
Den lagstadgade delpensionen ger kompensation för inkomstbortfäll inom löneskiktet upp till 75 basbelopp ("88 500 kr. år 1978). För ytterligare Iönebortfall har genom kollektivavtal träffats överenskommelse om komplet- terande delpension för stats- och kommunanställda samt för privatanställda som omfattas av industrins tilläggspensionsplan (ITP).
Delpensionsförsäkringen är fristående från pensionssystemet enligt lagen (1962z38l) om allmän försäkring, AFL (omtryckt 19771630. ändrad senast 1978:412). De grundläggande bestämmelserna finns i en särskild lag (1975:380) om delpensionsförsäkring. DPL(ändrad senast 197832). Den kan ses som en ramlag. och närmare föreskrifter meddelas av riksförsäkringsver- ket. Verket rådgör därvid med en central pensionsdelegation som regeringen tidigare har knutit till verket och i vilken ingår företrädare för bl. a. arbetsmarknadens parter. Sådana närmare föreskrifter har utfärdats i riksför- säkringsverkets cirkulär nr 6/1976 med anvisningar rörande delpensione- ringen. Anvisningarna innehåller under fem punkter både utdrag av delpensionslagens förarbeten och riksförsäkringsverkets närmare bestäm- melser. 1 den följande beskrivningen av försäkringsreglerna återges även det mesta av myndighetsanvisningarna.
2.2 Personkretsen — villkor för försäkring
Delpensionslagen gäller alla arbetstagare i allmän eller enskild tjänst som har inkomst av anställning enligt AFL (2 & och första punkten av anvisning-
Prop. l978/79: 69 20
arna). Försäkringen omfattar däremot i princip inte rörelseidkare. lantbrukare eller andra självständiga yrkesutövare och inte heller förtroendemän eller övriga som förvärvsarbetar i uppdrag för annans räkning.
Som lagstadgat försäkringsvillkor gäller bl. a. att arbetstagaren uppfyller det s. k. arbetsvillkoret enligt lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring (ändrad senast l978:228) eller lagen (l973z371) om kontant arbetsmarknads- stöd (ändrad senast l978z229). Villkoret garanterar att den försäkrade har en aktuell anknytning till förvärvslivet och innebär i princip att han under en ramtid av tolv månader omedelbart före delpensioneringen skall ha arbetat som anställd i minst fem månader. Därvid tas enligt anvisningarna normalt bara hänsyn till månad då han har arbetat minst tio dagar och minst 70 timmar. Med förvärvsarbete jämställs i dessa sammanhang visst hemvärds- arbete. arbetsmarknadsutbildning eller föräldraledighet vid barns födelse under högst två månader. semester och annan ledighet med bibehållen lön. När den försäkrades ramtid bestäms. inräknas i princip inte tid med arbetshinder på grund av sjukdom, vuxenutbildning (inkl. arbetsmarknads- utbildning 0. d.). nykterhets- eller kriminalvård. vård av barn som inte har fyllt två år eller ersättningsbar arbetslöshet (s. k. överhoppningsbar tid).
Delpensioneringen omfattar enbart anställda som har en längre yrkes- verksam tid bakom sig. Därför förutsätter delpensionslagen att man fr. o. m. 45 års ålder har tillgodoräknats ATP-grundande inkomst av anställning för minst tio år. För året närmast före delpensioneringen kan enligt anvisning- arna vid behov beräknas en preliminär pensionsgrundande inkomst. Det bör här nämnas att den som har inkomst av annat förvärvsarbete än anställning kan undanta inkomsten från ATP:s förmåns- och avgiftssystem genom en anmälan hos försäkringskassan enligt 11 kap. 7ä AFL.
2.3. Närmare förutsättningar för pension
Rätt till delpension har i Sverige bosatt försäkrad som minskar sitt arbete som anställd med i genomsnitt minst fem timmar per arbetsvecka och därefter har deltidsarbete med i genomsnitt minst 17 timmar i veckan (3 & första stycket). Det tidigare arbetet behöver inte ha varit heltidsarbete, men måste till följd av nyssnämnda bestämmelser ha utförts under minst 22 timmar per arbetsvecka.
Enligt andra punkten av anvisningarna skall den försäkrade anses utföra deltidsarbete endast om hans sammanlagda nya arbetstid understiger ordinarie heltid i arbetet med minst fem timmar i genomsnitt per arbetsvecka. Beträffande yrken med särskilda arbetstidsförhållanden förutsätts arbets- tiden bli beräknad i samråd med den försäkrades arbetslöshetskassa eller länsarbetsnämnden. I fråga om deltidsarbetet fordras vidare i princip att arbetet anordnas så. att arbetstagaren utför något arbete åtminstone varannan månad. Undantag kan dock medges om det är motiverat av särskilda arbetsförhållanden i det enskilda fallet.
Prop. 1978/79:69 21
Arbetstidsminskningen beräknas genom jämförelse mellan arbetstagarens genomsnittliga arbetstid i timmar per arbetsvecka före och "efter övergången till deltidsarbete. Enligt anvisningarna skall beräkningen av arbetstiden före minskningen göras med hänsyn till arbetstagarens genomsnittliga arbetstid i den eller de anställningar han har haft under en tidsperiod som motsvarar det s.k. arbetsvillkorets ramtid på tolv månader. Har arbetstidsminskningen skett före ansökan om delpension. räknas tidsperioden bakåt från nedtrapp- ningstillfället.
Nedtrappningen kan ske på så sätt att den försäkrade minskar sin arbetstid hos sin ende arbetsgivare. hos en av flera arbetsgivare. hos flera arbetsgivare samtidigt eller i samband med byte av anställning. Det är alltså den sammanlagda arbetstiden som räknas. och deltidsarbetet skall normalt utföras i genomsnitt 17—35 timmar per vecka. Om den deltidsanställdes arbetstider kommer att variera. bör enligt anvisningarna räknas den genom- snittliga arbetstiden under det år för vilket ny sjukpenninggrundande inkomst enligt 3 kap. AFL skall fastställas för honom.
Delpension utgår tidigast fr. o. m. den månad då den försäkrade fyller 60 år och längst 1.0. m. månaden före den då han fyller 65 år (3 & andra stycket). Enligt anvisningarna förutsätts att minskningen av arbetstiden har skett tidigast under den månad då den försäkrade fyllt 60 år. Delpension får inte utgå samtidigt med ålderspension eller förtidspension enligt AFL (6 & DPL).
Om den anställde före övergången till deltidsarbete har haft en varaktig bisyssla vid sidan av sitt huvudsakliga arbete. skall man bortse från bisysslan vid prövning av rätten till delpension (5 & fjärde stycket). Frågan skall dock hänskjutas till Särskild prövning om bisysslan utförs under längre arbetstid än deltidsarbetet eller ger en inkomst som är högre än hälften av deltidslönen. Utvidgas bisysslan skall delpensionen omprövas. Med bisyssla avses enligt anvisningarna rörelse.jordbruk och uppdrag vid sidan av arbete som anställd. En bisyssla som inte har varit varaktig beaktas på så sätt att arbetstiden och inkomsten läggs till vad som gäller för deltidsanställningen. Om en varaktig bisyssla utvidgas i samband med övergången till deltidsarbete. skall bara ökningen beaktas.
2.4. Beräkning av pension
Delpension skall i princip motsvara 65 % av skillnaden mellan den deltidsanställdes tidigare inkomst under normal arbetstid och hans antagna inkomst av deltidsarbetet (5 & första stycket). Inkomstskillnaden får dock för helt år inte beräknas högre än skillnaden mellan hans sjukpenninggrundande anställningsinkomster före och efter arbetstidsminskningen. Här avses fastställd sjukpenninggrundande inkomst enligt AFL. I samband med beslut om delpension fastställs ny sjukpenninggrundande inkomst. Var den tidigare inkomsten inaktuell, kan den rättas till högre belopp. Om den försäkrades
Prop. 1978/ 79: 69 22
inkomstbortfall avviker väsentligt från vad som är motiverat med hänsyn till minskningen av arbetstiden. särskilda arbetsförhållanden eller ändrade arbetsuppgifter. skall endast beaktas sådant inkomstbortfall som står i proportion till arbetstidsminskningen. Avviker inkomsten före eller efter nedtrappningen väsentligt från vad som är vanligt för arbetet. skall beräk- ningen grundas på den lön som kan anses vara vanlig för arbetet.
Vid beräkning av inkomst skall enligt fjärde punkten av anvisningarna inräknas normalt förekommande ersättningar såsom ersättning för obekväm arbetstid. skifttillägg. regelbundet utgående drickspengar. jour- och bered- skapsersättningar samt naturaförmåner. Ersättning för övertidsarbete. grati- ftkationer och andra icke regelbundna ersättningar beaktas däremot inte.
Om den försäkrade tidigare har haft flera kortvariga anställningar eller växlande inkomster. skall enligt anvisningarna inkomstberäkningen avse hans genomsnittliga inkomst i den eller de anställningar han har haft under den tidsperiod som enligt avsnitt 2.3 gäller för motsvarande beräkning av normal arbetstid.
När inkomstbortfall beräknas skall man enligt anvisningarna inte ta hänsyn till inkomst som hänför sig till arbetstid vilken överstiger ordinarie heltid för den försäkrades arbete. Bestämmelsen kallas volymregeln. Det antal timmar som ligger under den ordinarie arbetstiden skall jämföras med hela antalet timmar varmed arbetstiden faktiskt har minskats. Samma andel av det faktiska inkomstbortfallet läggs därefter till grund för delpension.
Hänvisningar till S2-4
- Prop. 1978/79:69: Avsnitt 3.3
2.5. Ansökan och beslut om pension
Ansökan om delpension skall göras skriftligen hos försäkringskassan (4å första stycket). Vid ansökningen skall fogas intyg om den försäkrades inkomst och arbetsförhållanden. Intyget skall vara utfärdat av arbetsgivaren eller avdelning av arbetstagarens huvudorganisation. Arbetsgivaren är skyldig att på begäran utfärda sådant intyg (4 & tredje stycket). Formulär till intyg fastställs av riksförsäkringsverket.
Intyget skall enligt tredje punkten av anvisningarna avse förhållandena före och efter övergången till deltidsarbetet och det utfärdas i allmänhet av arbetsgivaren. I vissa fall. särskilt då arbetstagaren ofta byter anställning eller har flera arbetsgivare. utgör intyg från en arbetsgivare emellertid inte tillräckligt underlag för beslut om delpension. Byggbranschen har nämnts som exempel. [ sådana fall kan man i stället använda intyg från sökandens fackliga organisation. Rätten till delpension knyts då till deltidsarbete inom branschen och inte hos vissa arbetsgivare. Ger sådana intyg inte tillräckliga upplysningar. får försäkringskassan göra annan utredning i ärendet. Om det behövs är bl. a. erkänd arbetslöshetskassa och länsarbetsnämnd skyldiga att biträda försäkringskassa med uppgifter (455 andra stycket).
Om den tjänsteman som handlägger pensionsansökan finner skäl föreligga mot bifall. skall pensionsfrågan underställas en pensionsdelegation i försäk-
tu '..J
Prop. l978/79:69
ringskassan (8 ;"). Sådan underställning skall också ske om sökanden begär det eller om särskild prövning behövs i fråga om bisyssla vid delpension (jfr avsnitt 2.3 ). När delegationen prövar ett delpensionsärende skall i stället för två ordinarie läkarledamöter tjänstgöra två av arbetsmarknadsstyrelsen utsedda ledamöter. Av dem skall den ene representera länsarbetsnämnden och den andre ha särskild erfarenhet av arbetslöshetsförsäkringen och vara utsedd efter förslag av de erkända arbetslöshetskassornas samorganisa- tion.
Beslutad delpension betalas ut månadsvis (4ä fjärde stycket). Påbörjas deltidsarbetet vid ett månadsskifte. börjar pensionen att utgå samtidigt. I annat fall utgår pensionen tidigast fr. o. m. månaden efter den då nedtrapp- ningen gjordes.
1 fråga om besvär mot beslut i delpensionsärende har bestämmelserna inom den allmänna försäkringen motsvarande tillämpning. Detsamma gäller beträffande skyldighet att återbetala obehörigt uppburen delpension (9 ä).
Beslut om delpension skall gälla tills vidare. om inte pensionsansökan eller övrig utredning i ärendet föranleder annat (klå fjärde stycket). Fastställd pension är värdesäkrad genom en anknytning till basbeloppet (Så andra stycket).
Hänvisningar till S2-5
2.6. Omprövning av pension
Om ändring sker i de förhållanden som har legat till grund för beslut om delpension. skall pensionen omprövas i enlighet med riksförsäkringsverkets anvisningar (5; tredje stycket).
Rikslörsäkringsverket har i femte punkten av anvisningarna erinrat om att försäkrad som har fått delpension kan vilja trappa ned sin arbetsinsats ytterligare eller eventuellt öka arbetsinsatsen. Om han t.ex. vill minska deltidsarbetet. skall han i princip ansöka om omräkning av delpensionen. Ökning av pensionen kan i förekommande fall medges för längst tre månader tillbaka. För kontroll av pensionsförhållandena skickas också rutinmässigt ut förfrågningar med tre månaders mellanrum. Inför en omprövning av utgående delpension jämförs den försäkrades genomsnittliga veckoarbetstid enligt pensionsbeslutet med hans nya arbetstid i deltidsanställningen. Delpensionen omprövas därefter på så sätt att man först enligt de allmänna reglerna räknar fram 65 % av skillnaden mellan den försäkrades inkomster före resp. efter den ytterligare arbetsminskningen. Detta belopp läggs sedan samman med redan utgående delpension. räknad i aktuellt basbelopp för ändringsmånaden. varefter det totala pensionsbeloppet värdesäkras genom anknytning till det basbeloppet. Gäller det istället en ökning av deltidsarbe- tet. förfar man på motsvarande sätt och sänker pensionen.
Vid omprövning av delpension måste den försäkrade fortfarande uppfylla de allmänna kraven på i genomsnitt minst 17 timmars deltidsarbete i veckan resp. arbetsminskning med minst fem timmar i veckan i förhållande till
Prop. 1978/79:69 24
heltidsanställning i yrket. Den som uppbär delpension får dock i princip behålla pensionen om han mister sitt deltidsarbete genom att bli arbets- lös.
Från fall med arbetstidsökning skall man enligt lagförarbetena skilja fall där deltidslönen höjs av olika skäl. t. ex. enligt sedvanligt löneavtal eller på grund av den anställdes särskilda kvalilikationer. Detta skall nämligen vid oför- ändrad arbetstid inte föranleda omprövning av utgående delpension.
2.7. Försäkringens finansiering
Liksom andra socialförsäkringar finansieras delpensionsförsäkringen genom kollektiva avgifter från arbetsgivarna (7 %) Arbetsgivaravgiften tas f. n. ut med 0.25 % av årslönerna. Avgift betalas även för uppdragsersättning. 1 övrigt gäller samma avgifts- och uppbördsregler som för bl. a. arbetsgivar- avgiften till den allmänna sjukförsäkringen.
Arbetsgivaravgifterna förs till en särskild fond. som förvaltas av riksför- säkringsverket. Fonden uppgick vid 1977 års början till 87 milj. kr. och vid 1978 års början till 84 milj. kr. För 1978 års slut har riksförsäkringsverket i december 1977 beräknat ett fondunderskott på 61 milj. kr. vid oförändrat avgiftsuttag.
2.8 Antalet delpensionärer m. m.
Under tiden t. o. m. september 1978. dvs. 27 månader efter delpensions- refonnen. hade totalt 56 700 pensionsansökningar kommit in till försäkrings- kassorna. Under första halvåret efter reformen gjordes i genomsnitt 550 ansökningar i veckan. 420 i veckan under andra halvåret. 400 i veckan tredje halvåret och 390 i veckan fjärde halvåret.
ljuli 1976 utbetalades ca 3 050 delpensioner. 18 050 ijanuari 1977. 25 570 i juli 1977. 33 420 ijanuari 1978 och 37 850 ijuli 1978.
Antalet nybeviljade delpensioner har varierat kraftigt från månad till månad. särskilt under reformens första år. Antalet personer som minskade sin arbetstid och började uppbära pension under tiden närmast efter reformen och under januari 1977 var stort. Antalet uppgick då till drygt 3000 per månad. mot t. ex. ca 1 000 i månaden under december 1976 och sommaren 1977. I genomsnitt ligger antalet hittills på nära 1 600 nya delpensionärer i månaden.
Endast i ett fåtal fall (knappt 2 %) har ansökan om delpension avslagits. [ ungefär hälften av de fallen hade sökanden inte uppfyllt kravet på tio år med ATP-grundande inkomst av anställning fr. o. m. 45 års ålder.
Antalet upphörda delpensioner har successivt ökat. T. 0. m. september 1978 hade 9447 pensionsfall avslutats. Under de senaste månaderna har antalet uppgått till genomsnittligt ca 700i månaden. De vanligaste orsakerna har varit normal ålderspensionering (64 96). förtidspensionering eller förtida
Prop. 1978/79:69
fx.) U|
uttag av ålderspension (10 %) och avslutat förvärvsarbete i andra fall (11 96).
De totala pensionsbeloppen uppgick till 3.7 milj. kr. ijuli 1976 och till 59.6 milj. kr. i september 1978. Medelpensionsbeloppet har under samma tid stigit från 1 200 per månad och 14 472 per år till 1 491 resp. 17 892 kr. Uttryckt i basbelopp har årsbeloppet stigit från 1.39 till 1.42.
flär följer också en tablå som visar hur delpensionstagarna i september 1978 fördelade sig efter pensionsnivä.
Årsbelopp uttryckt Män Kvinnor Båda könen i antal basbelopp' — Antal % Antal % Antal % 0.50 390 1.4 703 5.8 1 093 2.7 ("LSI—1.00 2254 7.9 2 915 24.0 5 169 12.7 l.01—1.50 12149 42.7 6001 49.3 18150 44.7 1.51—2.00 10924 38.4 2182 17.9 13106 32.3 2.01—3.00 2674 9.4 367 3.0 3 041 7.5 3.01— 32 0.1 1 0.0 33 (1.1 Summa 28 423 100 12 169 100 40 592 100
De skillnader mellan mäns och kvinnors pensioner som framgår av tabellen hänger bl. a. samman med att männens genomsnittliga arbetstids- minskning var större. Ca 99 % av männen hade heltidsarbete före delpen- sioneringen och ca 90 % hade gått ned till halvtidsarbete. Motsvarande andelar för kvinnorna utgjorde 85 resp. 80 %.
3 Riksförsäkringsverkets rapport med förslag
I rapporten (Ds 5 197719) Översyn av delpensionsförsäkringen redovisar riksförsäkringsverket erfarenheterna av försäkringen sedan sommaren 1976 och föreslår vissajusteringar i nuvarande regler för anställda. Vidare föreslår verket att även egna företagare och uppdragstagare skall få rätt till delpension fr.o.m. år 1979.
3.1. Erfarenheter av arbetstagarnas delpensionsförsäkring
Riksförsäkringsverket utgår från att ca 200 000 personer skulle kunna bli berättigade till delpension enligt nuvarande regler om delpensionsförsäk- ring.
Verket har gjort vissa enkätundersökningar beträffande anställda i olika yrken. inkomstklasser. arbetstider och geografiska områden. Undersökning— arna avscr dels personer som före reformen avsåg att söka delpension inom
' För september 1978 var basbeloppet 12 600 kr.
Prop. 1978/79:69 26
två är. dels personer som ett år efter reformen faktiskt uppbar delpension.
Av undersökningarna framgår bl.a. att såväl intresse som utnyttjande varierar mellan olika yrkesområden. Utnyttjandet är t. ex. särskilt högt bland kvinnori kameralt. kontorstekniskt och kommersiellt arbete samt bland män i lantbruks-. skogs—. fiskeri- och tillverkningsarbetc. Motsatt förhållande. dvs. ett lågt utnyttjande. gäller allmänt för administrativt arbete. transport- och kommunikationsarbete. beträffande män i natur- eller samhällsvetenskap- ligt_ humanistiskt och kommersiellt arbete samt beträffande kvinnor i servicearbete.
Det totala antalet personer som vid undersökningen avsåg att söka delpension utgjorde knappt 25 96, av dem som kunde bli berättigade till pension.och utnyttjandegraden låg ijuni 1977 vid totalt 12.5 %. Det framgick vidare att den högsta utnyttjandegraden fanns i inkomstklassen mellan 50000 kr. och 7.5 basbelopp. De förhållandevis minsta andelarna delpen- sionstagare återfanns i de lägsta och högsta inkomstklasserna.
I följande tablå anges hur delpensionstagarna ijuni 1977 fördelade sig efter fastställd sjukpenninggrundande inkomst (S(jl) före och efter arbetstids- minskningen (”u).
SG] efter ned- SGI före nedtrappning. l OOO-tal kr. Summa trappning ___—_— 1 OOO-tal kr. —— 30— 40— 50— 60— 7.5 bas- 29.9 39.9 49.9 59.9 7.5 belopp
19.9 1.4 3.7 0.8 0.1 0.0 0.0 6.0 20—299 0.9 5.6 36.9 20.9 1 .3 0.0 65.6 30—39!) (1.0 (_).4 3.9 6.1 9.7 0.2 20.3 40—499 0.0 0.0 0.4 1.8 2.0 1.3 5.5 50—599 0.0 - 0.0 0.1 0.9 0.7 1.7 60— — 0.0 — 0.0 0.2 0.7 0.9
Summa 2.3 9.7 42.0 29.0 14.1 2.9 100
I fråga om arbetstid före arbetsminskningen förhöll det sig bl. a. så att den genomsnittliga andelen personer som var intresserade av att söka delpension steg med ökande veckoarbetstid. Den faktiska utnyttjandegraden var däremot påfallande låg bland dem som arbetade mer än 40 timmar.
Följande tablå visar hur delpensionstagare i juni 1977 fördelade sig efter veckoarbetstid i deltidsarbetet (% ).
Veckoarbctstid i deltidsarbetet
17—21 22—24 25—29 30— Män 78.2 11.6 4.6 5.7 Kvinnor 70.7 12.7 7.8 8.9 Totalt 76.3 11.9 5.4 6 5
Prop. 1978/79:69 27
1 enkätundersökningen har man också studerat intresse och utnyttjan- degrad inom olika geografiska områden. En stor andel delpensionstagare i relation till andelen intresserade återfinns bland kvinnor i Sydsverige och Västsverige samt bland män i norra Mellansverige. Utnyttjandegraden är däremot relativt låg i Stockholm. mellersta och övre Norrland samt bland kvinnor i östra Mellansverige och bland män i Småland och på Öland och Gotland.
1 riksförsäkringsverkets utredningsrapport redovisas vidare vissa studier av delpensioneringens genomförande och konsekvenser på arbetsplatserna. Studien har gjorts för april 1977 inom ramen för ett förskningsprojekt i samarbete med sociologiska institutionen vid Stockholms universitet. Det gäller 28 olika företag. Undersökningen utgör en serie fallstudier och urvalet är inte slumpmässigt. Här bör emellertid ändå nämnas att i de undersökta företagen har endast tre ansökningar om deltidsarbete avslagits. Man anses dock kunna räkna med att vissa intresserade i stället har avråtts från att ansöka om delpension. Företrädare för fackliga organisationer har t.ex. uppgett att de ibland har avrått anställda som annars skulle få mycket låg ATP. Ansökan har ibland också avvisats i ett förberedande stadium men senare lett till positiva förhandlingar mellan företagsledningen och fackför- eningen.
Riksförsäkringsverkets rapport innehåller slutligen även viss redovisning av rättstillämpningen inom delpensionsförsäkringen.
3.2. Anslutning av egenföretagare till delpensionsförsäkringen
Riksförsäkringsverket föreslår att delpensionsförsäkringen fr. o. m. år 1979 skall omfatta även egna företagare. Förslaget beräknas kunna gälla ca 35 000 personer.
Verket erinrar om att försäkringens nuvarande regler förutsätter att man kan exakt fastställa den försäkrades arbetstid. att man med rimlig grad av tillförlitlighet kan förutse inkomsten efter övergången till deltidsarbete och att det föreligger ett direkt samband mellan arbetstid och inkomst. För flertalet företagare anses arbetsförhållandena inte motsvara dessa förutsätt- ningar. Verket finner det därför inte möjligt att egenföretagarna ansluts till delpensionsförsäkringen på samma villkor som gäller för anställda. Verket understryker också att de problem som sammanhänger med en rätt till delpension för företagare är betydande. Sociala skäl anses å andra sidan tala för en anslutning. Verket har därvid kommit fram till att anslutningen måste ske med stor försiktighet.
Om delpensionsförsäkringen utvidgas till egna företagare. bör enligt riksförsäkringsverket även uppdragstagare anslutas till försäkringen. Därigenom skulle i princip allt förvärvsarbete kunna ge rätt till delpension. Den som bedriver rörelse eller brukarjordbruksfastighet och som därvid har anmält undantagande från ATP skall dock inte vara försäkrad beträffande
Prop. 1978/79:69 28
sådant arbete.
Mot bakgrund av att det anses i allmänhet förenat med stora svårigheter att exakt fastställa en företagares arbetstid är det enligt riksförsäkringsverkets mening inte möjligt att införa ett regelsystem som ger företagare rätt till delpension på grundval av en så differentierad arbetstidsminskning som de nuvarande reglerna för anställda skulle leda till. Verket föreslår därför att försäkrad som efter övergång till deltidsarbete driver rörelse ges rätt till delpension om han har minskat sin arbetstid med minst hälften. En ytterligare förutsättning skall liksom för anställda vara att han efter övergången till deltidsarbete utför förvärvsarbete minst 17 timmar i veckan i genomsnitt. För rätt till delpension skall krävas att företagaren kan styrka övergången till deltidsarbete.
Försäkrad som efter arbetstidsminskningen har deltidsarbete både som anställd och som egen företagare skall enligt förslaget helt behandlas som egenföretagare. Den som har deltidsarbete uteslutande som arbetstagare föreslås däremot ha samma möjlighet till fingraderad arbetstidsminskning som finns enligt nuvarande bestämmelser. Detta innebär att arbetstids- minskningen skall uppgå till i genomsnitt fem timmar i veckan och att deltidsarbete efter minskningen skall utföras minst 17 timmar per vecka. Med hänsyn till att det huvudsakligen är fråga om arbetstagare för vilka arbetstiden är reglerad genom den allmänna arbetstidslagen eller kollektiv- avtal föreslås vidare att den försäkrades arbetstid efter arbetstidsminskningen skall understiga arbetstiden i normalt heltidsarbete inom hans yrke med minst fem timmar per vecka. Bestämmelsen ersätter en liknande regel som f. n. finns intagen i riksförsäkringsverkets anvisningar.
Försäkrad som efter arbetstidsminskningen arbetar som rörelseidkare måste enligt utredningsförslaget utföra deltidsarbetet kontinuerligt under året. Längre uppehåll i verksamheten. t. ex. mer än sex veckor. skall i princip medföra att arbetet inte anses delpensionsgrundande. För den som är arbetstagare skall deltidsarbetet anordnas så att den genomsnittliga veckoar- betstiden. beräknad med hänsyn till förhållandena under en period om högst tre månader. motsvarar den till grund för delpensionen fastställda veckoar- betstiden i deltidsarbetet. Om särskilda arbetsförhållanden föranleder det. skall dock undantag från den sistnämnda bestämmelsen kunna medges. t. ex. för sjömän.
Verket föreslår att underlaget för delpension till egenföretagare beräknas enligt följande. lnkomsten före arbetstidsminskningen bestäms i princip efter genomsnittet av den försäkrades ATP-poäng för de fem kalenderåren närmast före övergången till deltidsarbete. Detta genomsnitt multipliceras med aktuellt basbelopp. l normalfallet anses företagarens inkomst efter övergången till deltidsarbete utgöra hälften av den beräknade genomsnitts- inkomsten. Om det emellertid kan anses utrett att hans deltidsinkomst kommer att överstiga denna schablon. görs pensionsberäkningen i stället med utgångspunkt i den faktiska deltidsinkomsten.
Prop. 1978/79:69 29
De som arbetar i uppdrag för annans räkning föreslås bli jämställda med arbetstagare inom delpensionsförsäkringen. lin anställd företagsledare i ett s. k. fåmansaktiebolag och honom närstående personer som är arbetstagare hos bolaget föreslås däremot med hänsyn till sina arbetsförhållanden bli jämställda med egenföretagare i fortsättningen. Den aktuella personkretsen bestäms genom en hänvisning till 3555 la mom. kommumtlskattelagen (1928z370).
Upjxlragstagarc antas i många fall kunna förete behövligt pensionsiniyg frän uppdragsgivaren. 1 de fall detta inte är möjligt bör det enligt riksförsäk- ringsverket i första hand åligga uppdragstagaren själv att förete annan lämplig utredning. När det gäller uppdragstagare föreslås försäkringskassan vidare i vissa fall få använda sig av schabloner för beräkning av arbetstid enligt anvisningar som riksförsäkringsverket utfärdar.
Förtitt en egenföretagare skall kunna få delpension måste han enligt verket själv på övertygande sätt styrka övergången till deltidsarbete. Bevisbördan i fråga om arbetsinsats före och efter minskningen skall således åvila den försäkrade. Det anses därvid nödvändigt att införa en mer omfattande uppgiftsplikt för företagare än som gäller för anställda. Egenföretagaren föreslås nämligen också få lämna uppgifter som kan ligga till grund för bedömningen av verksamhetens omfattning före och efter övergången till deltidsarbete. Som exempel på dylika omständigheter anges företagets omsättning och antal anställda. Vidare bör han enligt riksförsäkringsverket ange hur arbetstidsminskningen genomförs. Han kan t. ex. sälja eller eljest lägga ned viss del av verksamheten. Om verksamhetens omfattning inte minskar vid nedtrappningen. bör han ange på vilket sätt hans minskade arbetsinsats kompenseras. t. ex. genom annan arbetskraft. Verket anser att den försäkrades uppgifter bör kunna bestyrkas genom intyg av revisor. om sådan finns i företaget. Sköts företagets redovisning i stället av en bokförare med gott renommé. bör intyg från denne kunna accepteras. 1 andra fall bör den Rårh'äkrades uppgifter kunna bestyrkas genom intyg av t. ex. företagar- organisation eller personeri förtroendeställning. Verket avseratt efter samråd med centrala pensionsdelegationen utfärda anvisningar som närmare reglerar dessa frågor.
Hänvisningar till S3-2
- Prop. 1978/79:69: Avsnitt 5.3.3
3.3. Andra delpensionsfrågor
Vissa grundläggande pensionsregler som f. n. återfinns i riksförsäkrings- verkets anvisningar bör enligt verkets mening med vissa ändringar tas in i lagen om delpensionsförsäkring.
Lagen föreslås sålunda bli kompletterad bl. a. med en bestämmelse att arbetstidsminskningen skall ha skett tidigast under den månad då den försäkrade har fyllt 60 år föratt kunna ge rätt till delpension. Vidare böri lagen införas regeln att bedömningen av den försäkrades normala arbetstid före arbetstidsminskningen skall göras med hänsyn till förhållandena under en
Prop. 1.978/ 79: 69 30
tidsperiod som motsvarar det s. k. arbetsvillkorets ramtid av tolv måna- der.
När man fastställer en arbetstagares inkomstbortfall görs jämförelse med den sjukpenninggrundande inkomst som gäller för honom före resp. efter arbetstidsminskningen. Riksförsäkringsverket föreslår därvid att inkomsten före nedtrappningen vid pensionsberäkningen får fastställas utan tillämpning av den s. k. 30-dagarsregel som normalt gäller i fråga om ändring av sjukpenninggrundande inkomst. Därigenom kan dels vid beslut om delpen- sion tas hänsyn till inkomständring som sker mindre än 30 dagar före arbetstidsminskningen. dels göras omprövning av delpension enligt verkets anvisningar om arbetstidsminskningen har skett under tid för vilken lönen senare ändras genom retroaktivt verkande avtal. Omprövning avses dock inte ske om den leder till en minskning av delpensionen. vilket bl. a. skulle kunna bli fallet om inkomsten före arbetsminskningen låg över eller mycket nära inkomstgränsen 7.5 basbelopp.
[ fråga om pensionsberäkning avser riksförsäkringsverket också att slopa den s. k. volymregeln i sina anvisningar (jfr avsnitt 2.4 ).
Hänvisningar till S3-3
3.4. Beslutande och omprövning av pension
Riksförsäkringsverket erinrar om att förekommande avslag på ansökan om delpension måste beslutas av pensionsdelegation i försäkringskassan. Sådan prövning kan även ske i andra fall. t. ex. om den sökande begär det eller om den handläggande tjänstemannen anser bedömningen tveksam.
Enligt verkets mening är det inte motiverat att till pensionsdelegation hänskjuta ansökningar som måste avslås på grund av lätt konstaterbara fakta. t. ex. att ålders- eller ATP-villkoren inte är uppfyllda. Riksförsäkringsverket föreslår därför att verket bemyndigas föreskriva att vissa sådana ärenden kan avgöras av tjänsteman. Verket anser vidare att bifallsärenden i ökad omfattning bör prövas i delegation. Verket avser att utfärda kompletterande anvisningar även i denna fråga.
Liksom tidigare skall fastställd delpension kunna omprövas vid ändrade arbetsförhållanden. I fråga om anställda anför riksförsäkringsverket bl. a. att tillfälliga avvikelser som inte överstiger i genomsnitt en timme per vecka bör kunna lämnas utan beaktande. Är avvikelsen större skall den däremot liksom enligt nuvarande regler utjämnas senare. Om avvikelsen innebär en stadig- varande ändring av arbetstiden. skall pensionen omprövas. Dessa frågor avses liksom f. n. bli reglerade i verkets anvisningar. lanvisningarna kommer också att i enlighet med nuvarande regler tas in bestämmelser om hur ändrade inkomstförhållanden skall bedömas. liksom nya regler beträffande företagares arbets- och inkomstförhållanden.
Prop. 1978/79:69 31
3.5. Ikraftträdande och finansiering
Riksförsäkringsverket föreslår att de nya reglerna skall träda i kraft den 1 januari 1979. Vissa bestämmelser föreslogs dock träda i kraft tidigare.
Verket föreslår att utvidgningen av delpensionsförsäkringen till egna företagare finansieras genom egenavgifter som skall beräknas på samma underlag som företagarnas avgifter till sjukförsäkringen. dvs. i princip på nettointäkten av rörelsen. Egenavgiften föreslås bli debiterad efter samma uttagsprocent som arbetsgivaravgiften till delpensionsförsäkringen.
Den allmänna utvecklingen av delpensioneringcn tyder enligt riksförsäk- ringsverket på att ett fondunderskott uppstår vid oförändrat avgiftsuttag. Underskottet beräknasi utredningsrapporten bli 61 milj. kr. vid 1978 års slut. Verket (majoriteten) föreslår därför att avgiften höjs från nuvarande 0.25 till 0.45 ”t. av avgifisunderlaget. Mot detta förslag reserverar sig SAT-":s represen- tant i verkets styrelse.
4 Remissyttrandena 4.1 Anslutning av egenföretagare till delpensionsförsäkringen
Riksförsäkringsverkets förslag att delpensionsförsäkringen skall omfatta även egenföretagare och ttppdragstagarc hälsas nted tillfredsställelse av Lttnthrttkurnas riksförbund. Svenska företagares riks/örhttntl. Sverige's hunt- vt'rks- och industriorgt'mtsation, Sveriges köpntanna/örbund och Sveriges/ölk- pmrsiwrärcrs riksförbund. Förslaget blir också tillstyrkt eller lämnat utan erinran av bl. a. statens avru/sverk. statens personalpensionsverk. Landstings- ]örhutttlct. Svenska kommttn/örbttm'lcl. S vwrsk industri/örening. Pons/(märw'nas riksorganism/on. Svenska pcrsonal-pensions/("tusan_ Kooperatimtens pensions- anstalt. Svenska.först'ikringsbolags riksförbund och F olksant.
Fötsäkringsdnntsm/en förutser betydande tillämpningssvårigheter när en försäkring som bygger på kontrollerad arbetstid och avtalad lön skall utvidgas till företagare m. fl. för vilka arbetstider i vissa fall inte kan mätas. Förvärvsinkomsterna utgörs i själva verket av deklarerade nettoinkomster. som många gånger bestäms mera av bokföringen än av de faktiska inkomstförhållandena. Domstolen känner därförtvekan inför den föreslagna utvidgningen men finner sig dock av rättviseskäl och under förutsättning av solidarisk finansiering kunna tillstyrka förslaget. om man vid lagstiftningen kan bringa klarhet i de frågor som domstolen tar upp i sitt remissyttrande. Liknande synpunkter och reservationer lämnas av LO. TCO anser kontroll- svårigheterna vara så stora att egenföretagarna från rättvisesynpunkt måste utgöra ett eget premiekollektiv om de skall omfattas av delpensionslagen. Betydande tillämpningssvårigheter förutses även av andra remissinstanser. bl. a. av Iförsäkringsinspektionen och Fötst't'kringskassc/örbtint/et. Förbundet
Prop. 1978/79:69 32
förklarar sig dessutom avstå från att ta ställning i själva anslutningsfrå- gan.
Riksret'isitmsverket. som i princip tillstyrker en utsträckning av försäk- ringen, anser att utformningen av egenföretagarnas delpensionssystem bör övervägas närmare. Verket skisserar därvid en modell som bygger på principerna för s. k. förtida uttag av ålderspension och menar att en sådan lösning bör prövas och vägas framför allt mot de betydande svårigheter att kontrollera egenföretagarnas inkomster och arbetstider som anses förenade med riksförsäkringsverkets förslag. Liknande tankar förs fram av Sveriges .lill/(pc”Il.Si()IIÖ/'€7I'.S" riksförbund.
Även .S'AFerinrar om egenföretagarnas speciella arbetsförhållanden och de problem som uppstår vid en delpensionering. SAF har i och för sig intet att invända mot en utsträckning av försäkringen men anser att frågan behöver utredas ytterligare. Föreningen framhåller att det för vissa fria yrkesutövare torde bli helt omöjligt att förebringa behövlig bevisning och att det därför finns risk att reformen kommer att uppfattas som en chimär. Det finns också grupper av företagare för vilka den föreslagna delpensionen anses passa mycket dåligt. t. ex. sådana som har stora fasta kostnader i rörelsen.
SAF framhåller också att det i stället för att diskutera en vidgning av delpensioneringen skulle ha mera realism över sig att diskutera åtgärder som på sikt begränsar kostnadsutvccklingen inom pensionssystemet. [ fråga om dagens många delpensionärer erinrar föreningen vidare att nuvarande marginalskatter innebär att deltidsarbete jämte delpension normalt ger nära nog samma inkomst efter skatt som heltidsarbete. Det finns därför knappast någon ekonomisk stimulans att fortsätta med heltidsarbete fram till 65 års ålder. En annan faktor sägs vara att arbetsgivarna under de senaste årens svaga konjunkturer har sett delpensioneringen som en möjlighet att begränsa arbetsstyrkan. Det finns enligt SAF anledning att känna oro inför denna utveckling. Liknande uttalanden görs av Svensk int/ustri/örening och Svenska Ilörsäkringsbolags riksförbund. ...-frbetsntarknadsstvrelsen anser det däremot ur arbetsmarknadspolitisk synpunkt viktigt att man kan finna förmer för en kombination mellan deltidsarbete och delpension för fler grupper än som f. n. har rätt till det.
4.2 Särbestäntmelser för egenföretagare m. rn.
Färsiikringstlomsm/en delar i likhet med LO riksförsäkringsverkets uppfatt- ning att egenföretagare inte kan anslutas till delpensionsförsäkringen på samma villkor som gäller för anställda. Med hänvisning till vad de båda remissinstanserna har anfört i föregående avsnitt om företagamas arbetsför- hållanden stryker de under verkets uttalande att anslutningen bör ske med försiktighet. Riksrevisionsverket finner det från principiell synpunkt önskvärt att enhetliga regler får gälla så långt det är möjligt. I vart fall böralla företagare behandlas lika oavsett företagsform. Försa'kringskasse/örbtmdet, Svenska
Prop. 1978/79: 69 33
kommun/örbundet. Svenska person(tl-penst'onskassan, Kna/wuu'mztws pun- siansansta/t och F u/ksarn instämmer i verkets åsikt om behovet av särbestäm- melser och de fyra senare remissinstanserna finner de föreslagna reglerna i stort sett väl avvägda. Sådana positiva omdömen lämnas också av Lan/bru— karnas riksförbund, Sveriges ht'tntvt'rks— och imlttstrim'ganisatitm och Sveriges kö/mzanna/örbund. lndustriorganisationen anför vidare att specialreglerna bör bygga på motsvarande principer inom arbetslöshetsförsäkringen. Köpman- naförbundet tillägger att det knappast torde vara möjligt att på förhand beräkna den fulla effekten av förslagen men att de i princip ändå bör godkännas. Förbundet anser det därvid angeläget att ändringar snabbt kan göras om det visar sig att reformen inte får avsedd effekt.
4 .3 . ] Vil/kor . för försäkring
I fråga om arbetsvillkor och villkor om tio poängår och gällande försäkring för ATP instämmer bl. a. riksrevisimtsverket i förslaget. Företagarorganisatio- nerna kritiserar emellertid det förordade sambandet med ATP. Lantbru- karnas riks/örbund kan t. ex. inte finna något avgörande argument för att från delpensioneringen utesluta egenföretagare som har anmält undantagande från ATP. Även .S'venskaföretagares riks/örbund. Svensk int/ustri/iirt'nint: och Sveriges hantverks— och inditstrim'ganisation är kritiska. Hantverksorga- nisationen anser att riksförsäkringsverket borde ha undersökt möjligheterna att ta med även denna företagargrupp, och industriföreningen vill ha en snabb utredning huruvida någon form av dispenssystem kan införas.
Vad gäller villkoret om tio poängår inom ATP kan Lantbrukarnas riksförbund inte acceptera att detta skall diskvalificera dem som tidigare har haft undantagande från ATP. Förbundet vill därför införa en övergångsregel som även tar hänsyn till år då 5. k. undantagandepoäng har beräknats för egenföretagaren. Även Svenska företagares riks/inbuml och Sveriges hant- verks- och inditstriorganisation avvisar förslaget beträffande dem som tidigare har återkallat ett undantagande eller som med stöd av en av organisationerna föreslagen övergångsregel i reformen återinträder inom exempelvis tre eller sex månader. Ilantverksorganisationen begär också att riksförsäkringsverket ges i uppdrag att snabbt utreda hur reformen med hjälp av schablonregler även kan få omfatta egenföretagares make som hjälper till i rörelsen. Medhjälpande make har nämligen först fr.o.m. 1977 års taxering själv beskattats för rörelseinkomst och kunnat få egna ATP-poäng. Svensk fllt/ll.S'll'f/ÖI'('IIfII_£_' anser att en övergångsbestämmelse i ämnet bör tas in i riksförsäkringsverkets tillämpningsforeskrifter.
4.3.3 Värmare . förutsättningar . lör pension
Förslaget att egenföretagare måste minska sin arbetstid med minst hälften och därefter arbeta minst l7 timmar i veckan godtas av Lantbrukarnas
Prop. 1978/79:69 34
riks/örhund. Svenskaföretagares riks/iirbund. Svensk industri/iirening. Sveriges hantverks— (It'll inditstriru'gc'tnisalinn och .S'veriges kil/nnantia/iirbiutd. Hant- verksorganisationen anser dock att möjlighet till dispens bör finnas för den som kan anföra särskilda skäl för annan arbetstidsminskning. Även riksre— visionsvt-rket ifrågasätter om inte viss valfrihet borde kunna medges. Enligt verket måste alla arbetstidsminskningarändå kontrolleras på samma sätt. och även önskemål om likställighet talar föratt tillämpa samma regler som gäller för anställda. De skäl som riksförsäkringsverket anför mot en enhetlig reglering anses dock rimliga. Svenska personal-pettsionskassali delar helt riksförsäkringsverkets uppfattning att arbetstagarnas lingraderade nedtrapp- ningsskala inte kan användas av företagarna och tillstyrker förslaget. Stl" anmärker att en minskning av arbetstiden med hälften i vissa fall kan medföra att rörelsen inte längre ger någon vinst.
I fråga om kraven på minskning av arbetstid finner.törs("ikringsdmnstalen att ett system med skilda regler för olika slags förvärvsarbete kan fungera utan komplikationer endast om blandfall inte förekommer. Med utgångspunkt i förslaget att allt förvärvsarbete skall grunda rätt till delpension uttalar domstolen tveksamhet i detta avseende och anser att andra vägar bör prövas.
Att den som efter arbetstidsminskningen har 5. k. blandad inkomst skall behandlas som rörelseidkare lämnas i allmänhet utan erinran av remissin- stanserna och biträds bl. a. av Lantbrukarnas riks/örbund. l"örsa'kringsdmn- stolen har förståelse för förslaget men påpekar att det jämfört med dagens regler om bisyssla innebär en påtaglig försämring för arbetstagare som dessutom driver mindre jordbruk eller rörelse. Domstolen finner därför att det bör övervägas om inte en arbetstagare skulle kunna få ha kvar vissa sådana biinkomster, vilket också antas ge administrativa fördelar. Domstolen påpekar vidare att den som har trappat ned till ett blandat deltidsarbete torde kunna förlora den rätt till stöd vid arbetslöshet som kravet på 17 timmars deltidsarbete avser att garantera. Även riksrevisionsverket anser att konse- kvenserna av att slopa nuvarande regler om bisyssla inte har redovisats tillfredsställande. Bl. a. LO och Försa'kt'ingskasse/örbunt/et tillstyrker däremot att de reglerna utgår.
För-sa'kringskasse/örbundet instämmeri vad riksförsäkringsverket har anfört i fråga om förläggning av deltidsarbete för arbetstagare. uppdragstagare och egenföretagare.
Riksmvisionsverket anser att arbetstiden vid delpension i princip bör vara jämnt fördelad under året och att likställighetsskäl talar för att samma beräkningsperiod för utfört deltidsarbete används för alla förvärvsarbetande. Svenska kommun/örbundet anser också att det för alla måste krävas att deltidsarbetet bedrivs kontinuerligt. om inte alldeles särskilda skäl motiverar annat. Svenska personaI-pensionskassan säger sig inte ha något att invända mot utredningsförslaget att fördelningen mellan arbete och ledighet skall regleras hårdare än f n.
'Ji
Prop. 1978/79:69 3
Vad gäller kravet att egenföretagare måste utföra deltidsarbete kontinuer- ligt under en tolvmånadersperiod påpekarIlif/sc'ikringszlonisio/un att försäk- ringen kommer att stå öppen för arbetstagare med säsongarbcte men inte för rörelseidkare med motsvarande arbete. Med erinran om att riksfi'irsäkrings- verket inte vill tillåta egenföretagarna mer än sex veckors avbrott i deltidsarbetet ifrågasätter domstolen om det angivna motivet har bärkraft. Det skulle vidare uppstå en påtaglig försämring för säsongarbetande arbets- tagare som har bisysslor. Domstolen anser därför att dessa frågor bör bli föremål för närmare överväganden. Förslagen kritiseras också av Lantbru- karnas riks/ijrbund. Svenska före/agera riks/ärhund. S vansk indiisfri/iirwzing och S vans/(aIlörsäkringsbo/ags riksförbund. Bland remissinstanser som godtar förslagen finns Sveriges hanii'arks- och ina'usiriorganisarion och Sveriges kr'ipnianna/örbinu].
I fråga om anställdas deltidsarbete hänvisar IfölSä/(I'higStfoliis[()/(VI till socialförsäkringsutskottets av riksdagen godtagna betänkande 1976/77:24. Med utgångspunkt i detta anser domstolen att riksförsäkringsverkets förslag om en tremånadersperiod för beräkning av genomsnittlig arbetstid för anställda är för långtgående. Domstolen kan vidare inte avgöra om verket har avsett att det skall vara möjligt att koncentrera arbetstiden till en kort del av tremånadersperioden. Om så är fallet. finner domstolen att förslaget står i strid mot riksdagens uttalande. En tremånadersprövning tillstyrks däremot av bl. a. LO. som tillägger att eventuellt undantag från tremånadersberäk- ningen med hänsyn till arbetsförhållandena i det enskilda fallet måste vara tillstyrkt av den fackliga huvudorganisationen. Även SAF lämnar förslaget utan erinran.
4.2.3 Beräkning av pension
Förslaget att egenföretagares delpension skall beräknas på grundval av skillnaden mellan å ena sidan tidigare inkomst enligt genomsnittlig ATP- poäng för de fem senaste åren och å andra sidan antingen schablonmässigt hälften av den inkomsten eller faktisk högre deltidsinkomst blir tillstyrkt eller lämnat utan erinran av många remissinstanser. bl. a. av Svensk industri/ör- ening. Sveriges köpmanna/örbund vill dock förkorta femårsperioden till tre år. medan Försäkringskassa/örbiina'ai anser att en förlängning av perioden bör övervägas.
Lantbrukarnas riks/Urbana har däremot starka invändningar mot den föreslagna beräkningen av heltidsinkomsten och anser att denna liksom för anställda skall bestämmas av den sjukpenninggrundande inkomsten. I andra hand kan förbundet tänka sig att man liksom vid ATP-beräkning med s. k. antagandepoäng använder medelinkomsten för de två bästa av de fyra senaste åren. Den sistnämnda lösningen föreslås även av Svenskaföretagares riksförbund. Enligt Sveriges lianrvarks- och int/usiriorganisaiion bör man i stället med förebild från egenföretagarnas arbetslöshetskassor utgå från den
Prop. 1978/79:69 36
högsta av de senaste tre årens ATP-grundande inkomster. vilket dock kan få ersättas med en genomsnittsberäkning om dessa inkomster varierar betyd- ligt. Ft'irsr'ikri/test/ohisto/en. som inte motsätter sig riksförsäkringsverkets förslag. för också fram alternativet med arbetslöshetskassornas metod.
Vad åter gäller förslaget om schablonberäkning av deltidsinkomsten anser Sveriges hantverks- ot 'It ina'usti'ior_t:(1nisation att försäkringskassa n efter särskild prövning även bör kunna ta hänsyn till en deltidsinkomst som understiger schablonbeloppet. Svenska personal-pensionskassati anser att schabloncn för deltidsinkomst inte bör överges. inte ens i fall där arbetstidsminskningen överstiger 50 "u med bred marginal.
4.2.4 Uppdrag. _läntans/iirerag nt. ni.
Riksförsäkringsverkets förslag att inom delpensionsförsäkringen jämställa uppdragstagare med arbetstagare tillstyrks av riksrt'visiotisverket. Latu/s/irt_t:s- I/ÖI'hllHt/Ui. k"oo/n'rationens pensionsansta/t och Folksam. Förslaget lämnas också utan erinran av bl. a. statens avta/sverk. Fo'rsiikringskasse/örbttin/et och Sveriges hantverks- och itu/ttstriorganisation. Svenska komnutn/ör/ntm/et har inte heller något att invända men vill dock fästa uppmärksamhet på att förslaget för förbundets del huvudsakligen avser kommunala lörtroendeupp- drag. Det väntas därvid i många fall bli svån att ange arbetstider m.m. Förbundet utgår från att särskilda tillämpningsföreskrifter kommer att bli ni.")dvändiga. Riksrevisionsverket anser liksom riksförsäkringsverket att arbets- tiden för uppdragstagare kan behöva beräknas schablonmässigt i vissa fall. Försäkrings-(ionism/en menar att någon normal arbetstid enligt reglerna för anställda inte kan fastställas beträffande uppdrag. Domstolen finner det också önskvärt att lagstiftaren tar ställning till hur behövlig beräkning av genomsnittstid bör göras.
Förslaget att företagsledare i fåmansaktiebolag skall behandlas som rörelseidkare liksom enligt kommunalskattelagen tillstyrks eller godtas av bl. a. riksrevisionsverket. Fötin'ikringskasse/örbunc/el. Svenska persona/- pensio/tskassan, Lantbrukarnas riks/iirbund. Svenskaföretagares riks/iirhuiul. Sveriges köpnianna/örhund. Svensk imlustri/örening och Sveriges hantverks- oeh inditstriorganisation. De två senare företagarorganisationerna avstyrker dock anslutande förslag beträffande löretagslcdarens närstående. Ft'i't-siiki'ittgs- domstolen och riksskatteverket förordar att särreglerna sträcks ut även till andra fåmansföretag enligt kommunalskattelagen än aktiebolag.
Riksskattevc'rket undrar om försäkringen även skall omfatta delägare i handelsbolag eller kommanditbolag samt inkomst av fastighet eller av rörelse i utlandet. Verket påpekar också att kontrollproblem kan uppstå i fråga om makar som gemensamt driver rörelse eller jordbruk.
Prop. 1978/79: 69 - 37
4.3.5 .:1 nsökan om pension
Som har nämnts i avsnitt 4 .l förutser många remissinstanser betydande kontrollsvårigheter i fråga om underlag för delpension till egenföretagare. F ÖISÖ/(l'hlngO”ISIN/(7!) delar liksom övriga remissinstanser riksförsäkringsver- kets uppfattning att bey-'isskyldigheten i fråga om rätt till delpension bör åvila den försäkrade. Enbart dennes egna uppgifter anser domstolen därvid inte kunna godtas som beslutsunderlag. Domstolen påpekar att föranställda finns lagbestämmelser om hur en ansökan skall styrkas och menar därför att lagtexten i enlighet med verkets uttalanden i ämnet bör kompletteras med krav på att rörelseidkare och uppdragstagare alltid skall lämna intyg från ojävig person eller organisation som har god kännedom om den försäkrades arbetsförhållanden.
Det måste också enligt bl. a. LO:s mening krävas att företagarna helt och fullt kan bevisa de grundläggande förhållandena. Som har nämnts tidigare anseräven SAI-"en bevisskyldighet principiellt riktig men finneratt den i vissa fall torde bli omöjlig att fullgöra. Under förutsättning att uppgiftsskyldig- heten inte skall fullgöras med tätare intervall än för anställda har Lantbru- karnas riks/örbzmcli princip intet att invända mot de föreslagna reglerna. Även Sveriges hantverks- och inc/usrriorgamsn/ion anser de förordade principerna riktiga. När det gäller de närmare beviskraven bör enligt organisationen utgångSpunkten vara de motsvarande krav som ställs av arbetslöshetskas- soma.
RiksrevisionsverkeI framhåller betydelsen av att uppgiftsskyldigheten utformas på ett administrativt enkelt och så långt möjligt enhetligt sätt. Enligt verkets mening blir det svårt för de personer som skall bestyrka uppgifterna att kontrollera rörelseidkarnas arbetstidsminskning. och bestyrkandet måste till väsentlig del grundas på företagarens egna uppgifter. Riksrevisionsverket avstyrker att sådant intyg lämnas av rörelsens revisor. eftersom detta torde strida mot revisorns ställning.
4.3. Andra delpensionsfrågor
Riksförsäkringsverkets förslag att föra över vissa grundläggande regler från verkets anvisningar till delpensionslagen tillstyrks bl. a. av Landstings/ärmar- u'er. Svenska kommanni/'bunrler och SAF . Försäkringsdontsro/en vill gå längre och anser att alla grundläggande förmånsregler bör meddelas i lagen och inte genom senare föreskrifter eller anvisningar. Den enskilde skulle då lättare kunna bedöma sin rätt till pension. och myndigheterna skulle också lättare kunna få en enhetlig rättstillämpning med utgångspunkt i statsmakternas motivuttalanden till lagtexten. [ detta sammanhang betonar LO vikten av att den centrala pensionsdelegation som har knutits till riksförsäkringsverket även i fortsättningen ges starka möjligheter till inflytande över lagens tillämpning.
Prop. 1978/79:69 38
Riksrevisionsverket och För-sa'kringskassq/örbundet ger särskilt stöd åt förslaget om lagreglering av att försäkrads normala arbetstid före arbets- minskningen skall bestämmas med hänsyn till hans arbetsförhållanden under den tidsperiod som gäller för dets. k. arbetsvillkoret. dvs. i princip för de senaste tolv månaderna. Svenska kommunförbundet anser däremot att den observationsperioden är alltför kort i fråga om normal arbetstid och att den kan leda till resultat som enligt förbundets mening inte stämmer överens med grundtankarna bakom delpensionsreformen. Detta sägs t.ex. gälla beträf- fande den som efter en livslång halvtidstjänst ökar till full arbetstid vid 59 års ålder och sedan efter ett år söker delpension från den heltidstjänsten. I likhet med vad som föreslås för egenföretagare bör enligt förbundet i stället de senaste årens uppgifter om ATP-grundande inkomst kunna vara till ledning. Även Lancistings/örbundet ifrågasätter en skärpning av hithörande bestäm- melser och påpekar att förbundets kompletterande pensionsavtal tar hänsyn till arbetstagarens sysselsättningsgrad under hela anställningstiden (en s. k. tjänstetidsfaktor).
Att man i fråga om inkomstberäkning för arbetstagare inte längre bör ta hänsyn till den s. k. 30-dagarsregeln för inkomständring vid jämförelse med sjukpenninggrundande inkomsten godtas av remissinstanserna och tillstyrks bl. a. av_iörsäkringsdomstalen. riksrevisionsverket och Försäkringskasse/örbun— det. Enligt förbundet har regeln orsakat kassorna mycket arbete och ett slopande. av den skulle därför underlätta utredningsarbetet. Försäkrings- domstolcn anser att lagändringen bör kompletteras med vissa bestämmelser till förhindrande av spekulation.
Riksförsäkringsverkets avsikt att möjliggöra omprövning av delpension i samband med löneavtal som även innebär retroaktiv lönehöjning för tiden då arbetsminskningen gjordes får också stöd av remissinstanserna. Bland dem som uttryckligen tillstyrker finns riksrevisionsverket. Försäkrings/tass((för/)utt- det. [.O, TCO och Lantbrukarnas riksförbund. TCO vill dessutom att den nya möjligheten till omprövning skall gälla retroaktivt från delpensioneringens början den 1 juli 1976. Svenska persona/-pt'>nsionskassan anser i motsats till utredningsförslaget att delpensionen i förekommande fall även bör kunna justeras nedåt i samband med retroaktiv lönehöjning. dock först fr. o. m. den tidpunkt då lönehöjningen blir känd och utan återbetalningsskyldighet. Också S..—iF vill att omprövning skall kunna göras även i sänkande riktning. Statens persona/pensionsverk påpekar däremot att detta i vissa fall kan medföra omräkning och höjning av statlig kompletteringspension. vilket skulle innebära ett betydande merarbete för verkets del. En remissinstans, nämligen Sveriges hantverks- oeh indttstriorganisation. avstyrker utrednings- förslaget helt och anför:
När det gäller att ta hänsyn till retroaktiv lön finns det emellertid anledning till tveksamhet. Det kan visserligen vid stora retroaktiva löneökningar bli inte helt oväsentliga belopp för den enskilde. Samtidigt måste man enligt SlllO:s
Prop. 1978/79: 69 : 39
uppfattning ta hänsyn till att just i dessa fall motsvaras större delen av den retroaktiva lönehöjningen av prishöjningar. För att man över huvud taget skall kunna överväga att ta hänsyn till dessa retroaktiva lönehöjningar måste man också ta hänsyn till den inflation som lönehöjningen orsakar. Det är inte helt klart om Riksförsäkringsverket menar att så skall vara fallet. Hänsyn bör således tagas till konsumentprisindex för den månad då den retroaktiva lönehöjningen betalas ut. För en slutgiltig bedömning behövs en bättre uppskattning av vad den föreslagna förändringen betyder i kronor för de delpensionerade och vad kostnaderna är att administrera förslaget. Det finns vidare anledning att fråga om inte delpensionsförsäkringen redan i dagsläget är så gynnsam för arbetstagarna att denna marginella förbättring inte är nödvändig.
Att riksförsäkringsverket avser att slopa den inkomstbegränsande "volym- regeln" i sina anvisningar uppmärksammas positivt av LO och Försäkring '- kasse/örbumlet. Förbundet uppger att detta kommeratt medföra en smidigare och enklare handläggning av delpensionsärendena. Svenska personal- pensionskassan uttalar motsvarande tillfredsställelse beträffande sina ären- den.
SAF anser att delpensionsförsäkringen i likhet med sjukförsäkringen och arbetsskadeförsäkringen även bör kunna ersätta inkomstbortfall i skiktet över 7.5 basbelopp genom att ge en proportionellt beräknad förmån upp till den summan. Detta skulle inte belasta samhällsekonomin utan bara innebära en mera rättvis fördelning mellan lagstadgad och avtalsreglerad delpension. Svenskaföretagares riksförbund framhåller att den gjorda begränsningen till 7.5 basbelopp kan innebära nackdelar för vissa rörelseidkare och att det inte är lika lätt för dem att på annat sätt få delpension för högre inkomster. Detta måste enligt förbundet beaktas i delpensionslagen eller skattelagstift- ningen.
TCO erinrar om att de som delpensioneras vid skilda tidpunkter under ett kalenderår får olika stora pensioner beroende på inflation och basbelopp. Detta anser TCO inte tillfredsställande. Eftersom lönen normalt justeras endast en gång om året. bör därför bara ett basbelopp användas för ett kalenderår. lämpligen basbeloppet för januari liksom inom ATP.
LO anser att riksförsäkringsverkets anvisningar behöver ses över på vissa punkter. LO finner det t. ex. otillfredsställande för arbetstagarna att tillfälliga tjänstledigheter och korta anställningsuppehåll skall påverka beräkningen av normal arbetstid och normal inkomst. Nuvarande tillämpning sägs leda till orättvisor mellan olika grupper av anställda. LO finner det vidare angeläget att knyta tillämpningen närmare till det regelsystem som gäller inom arbetslöshetsförsäkringen. så att bl. a. anställda med säsongarbetc kan tillgodoräknas arbetslös tid under vilken de står till arbetsmarknadens förfogande. LO bifogar i dessa frågor ett yttrande från Svenska byggnadsar- betareförbundet. LO förordar slutligen också att regelbunden övertidsersätt- ning blir delpensionsgrundande om den har utgått under en längre tid. Några av dessa synpunkter förs även fram av Folksam och Kooperationens pensionsanstalt. F örsäkringsdmnstolen framhåller att hela frågan om övertids-
Prop. 1978/79:69 40
arbete och övertidsersättning kommer i ett nytt läge i den föreslagna reformert.
Riksskatteverket erinrar om att verket tidigare har föreslagit regeringen (budgetdepartementet) att avdrag för preliminär skatt skall kunna göras på anställds delpension även när pensionen inte utgör hans huvudsakliga inkomst av tjänst. Avdrag föreslogs ske schablonmässigt med 40 % på delpension som inte är huvudinkomst. Delpensionär som har huvudinkomst av rörelse eller jordbruk bör regelmässigt betala preliminär B—skatt. Något skatteavdrag görs då inte. Riksskatteverket har inte funnit anledning att föreslå någon ändring i detta avseende.
Hänvisningar till S4-3
- Prop. 1978/79:69: Avsnitt 7
4.4. Beslutande och omprövning av pension
Riksrevisionsverket m. fl. remissinstanser har intet att erinra mot föreslagen fördelning av befogenheten att besluta i delpensionsärenden mellan tjän- steman och pensionsdelegation. I-"iii-säkraigskasse/örbiindet anser dock att ärenden. där genomsnittsberäkning av arbetstid och inkomst i större utsträckning påverkar delpensionen negativt, regelmässigt bör prövas i delegation. Förbundet påpekar också att reformen medför ökat personal- behov hos försäkringskassorna.
LO. Folksam och Kooperationwrs pensimrsanstalt anser att det i fråga om egenföretagares delpension måste ske en kontinuerlig uppföljning för att kontrollera att pensionsförhållandena inte har ändrats. Riksrevisionsverket finner det motiverat att ha en lagreglerad skyldighet att underrätta försäk- ringskassan om omständigheter som kan påverka utgående pension men ifrågasätter huruvida det är nödvändigt att arbetstagare och egenföretagare lämnar uppgifter varje kvartal. Enligt verket bör det i stället prövas om uppgiftsplikten kan inskränkas till att gälla en gång om året och vid tillfällen när det har skett ändringar av betydelse för pensionen. Verket ifrågasätter vidare om en egenföretagare kan lämna tillförlitliga inkomstuppgifter för annan period än rörelsens räkenskapsår. Försäkringskasse/örbtma'et anmärker att nuvarande efterkontroller innebär ett omfattande arbete som endast i undantagsfall påvisar några avvikelser. De försäkrade blir också ofta irriterade över de upprepade kontrollerna. Därför ifrågasätter även Försäk- ringskasseförbundet om inte intervallerna kan förlängas. Efterkontrollen anses därvid också kunna göras effektivare och meningsfullarc.
Lantbrukarnas riksförbund förutsätter att företagare inte skall fullgöra uppgiftsskyldighet med kortare intervall än anställda och instämmer i riksförsäkringsverkets åsikt att tillfälliga mindre arbetstidsavvikelser med i genomsnitt en timma i veckan inte bör föranleda omprövning av delpensio- nen.
Förbundet framför vidare synpunkter i fråga om omprövning vid inkomst- ändringar, liksom Svenskajörelagares riks/Urbana, SAF och.försäkrittgsdoni— stolen, som helst ser att regelsystemet lör omprövning blir lagreglerat.
Prop. 1978/79:69 41
4.5. Ikraftträdande och finansiering
Remissinstanserna tillstyrker eller lämnar utan erinran att egenföretagare och uppdragstagare ansluts till delpensionsförsäkringcn redan den 1 januari 1979. Även ikraftträdandet av övriga ändringar i pensionsreglerna godtas i allmänhet. Forsa'kringskasseförhundet understryker dock vikten av att kassorna ges tillräcklig tid för administrativa förberedelser. Sådana frågor och behovet av anvisningar. utbildning och information påtalas även av andra remissinstanser. Lantbrukarnas riks/iirbuml anser det angeläget att den lörcslagna tidsplanen kan hållas.
Förslagen i finansieringsfrågan tillstyrks eller lämnas utan erinran av bl. a. .[iii'st'ikringsinspektionen. riksrevisionsverket. LO. Lantbrukarnas riks/örhitml. Sveriges hantverks- ()(/t imlustriorganisar/on. Kooperatimtens pansionsansta/t och Folksam. Svenska kommun/('irbum/et vill trots kommunernas besvärliga ekonomiska läge inte motsätta sig föreslagen avgiftshöjning.
Landstings/örbtmdet föreslår att det exempelvis efter tre år görs en översyn av finansieringen i fråga om olika kategorier försäkrade. Även_/iirsc'ikringsin- spektionen. LO. Kowerationens pensionsanstalt och F o/ksatn finner det angeläget att riksförsäkringsverket noga följer utvecklingen av pensionskost- naderna och avgifterna för de olika grupperna. TCO. som tillstyrker den föreslagna avgiftshöjningen. menar däremot att egenföretagarna redan från början måste utgöra ett särskilt premiekollektiv med egen pensionsfond.
SAF motsätter sig bestämt att försäkringsavgiften höjs. Föreningen anför att företagen i nuvarande samhällsekonomiska läge Saknar förutsättningaratt bära ett ökat avgiftsuttag och menar därför att statsmakterna i stället får välja mellan att begränsa gjorda åtaganden eller söka andra finansieringskällor. Även Svensk inditsttl/öt'ening anser att ett beslut om avgiftshöjning bör anstå nted hänsyn till rådande konjunkturläge. Svenska företagares riks/örbuml avråder också från att nu ålägga företagen ytterligare avgifter och menar att tiden snart är mogen för en återgång till att dela avgiftsbördan mellan löntagare och arbetsgivare. Förbundet anser dock att avgiftshöjningen kan godtas i den mån motsvarande sänkning görs av någon annan arbetsgivar- avgift. I annat fall bör beräknat fondunderskott täckas med förskotterade statsmedel.
Hänvisningar till S4-5
- Prop. 1978/79:69: Avsnitt 5.6
5 Föredraganden
5.1. Allmänna synpunkter
Vi har sedan den l juli 1976 en rörlig pensionsålder mellan 60 och 70 år inom det allmänna pensionssystemet. Som ett led i den reformen infördes en helt ny Socialförsäkring för delpension i kombination med deltidsarbete (prop. l975z97. SfU l975:lS. rskr l9751222). Delpensionsförsäkringen. som nu gäller för anställda. syftar till att ge möjlighet till en mjuk övergång från arbete till
Prop. 1978/79:69 42
ålderspension genom en nedtrappning av arbetsinsatsen under de sista yrkesverksamma åren. Försäkringen gäller vid deltidsarbete mellan 60 och 65 års ålder.
De grundläggande bestämmelserna finns i lagen (1975:380) om delpen- sionsförsäkring. DPL. Försäkringen är alltså fristående från lagen ( 19621381) om allmän försäkring. AFL. Närmare föreskrifter om delpensionsförsäk- ringen har meddelats av riksförsäkringsverket.
För att vara försäkrad skall man som anställd ha haft pensionsgrundande inkomst inom den allmänna försäkringen för tilläggspension (ATP) under minst tio år fr. o. m. 45 års ålder. Dessutom förutsätts att man uppfyller det s. k. arbetsvillkoret enligt reglerna för det allmänna arbetslöshetsstödet. Det innebär att man i princip skall ha arbetat under minst fem av de senaste tolv månaderna. Vid delpensioneringen skall arbetstiden minskas med minst fem timmari veckan. och deltidsarbetet skall omfatta minst 17 timmari veckan. Delpensionen ersätter i princip 65 Sl". av det inkomstbortfall som följer av arbetstidsminskningen. Den försäkrades disponibla inkomster efter skatt blir därvid normalt 85—90 "a av hans tidigare heltidslön. Liksom andra socialför- säkringar administreras delpensionsförsäkringen i första instans av de allmänna försäkringskassorna och finansieras genom en särskild socialför- säkringsavgift från arbetsgivarna.
Inom tanten för ett uppdrag av regeringen att följa och redovisa erfaren- heterna av den nya försäkringen har riksförsäkringsverket avgett rapporten (Ds S 1977z9)Översyn av delpensionsförsäkringen. l rapponen föreslås främst att försäkringen skall sträckas ut till egna företagare och uppdragstagare och således omfatta alla förvärvsarbetande. Riksförsäkringsverket förordar vidare vissa justeringar i arbetstagarnas pensionsregler samt en höjning av de arbetsgivaravgifter som finansierar nuvarande försäkring och en ny motsva- rande egenavgift för dc självsuindiga företagarna.
Som bl. a. Landsorganisationen i Sverige (LO) har anfört vid remissbe- handlingen av rapporten har arbetstagarnas möjligheter till delpension visat sig f_vlla ett stort behov och kanske utgjort det mest betydelsefulla inslaget i det system för rörlig pensionsålder som infördes år 1976. Systemet består i övrigt av vidgad lörtidspcnsionering före 65 års ålder och förtida eller uppskjutet uttag av hel eller halv ålderspension mellan 60 och 70 års ålder. Erfarenheterna av den nya delpensionsförsäkringen synes också i allt väsentligt vara goda.
Rikslörsäkringsverkcts förslag till utvidgning och justering av delpensions- lörsäkringcn har i stort vunnit anslutning vid remissbehandlingen. Flertalet remissinstanser tillstyrker det i huvudsak eller har inte några principiella erinringai'. även om invändningar görs i enskilda frågor. Också jag anser att verkets förslag bör läggas till grund för lagstiftning. Jag kommer i det följande att ta närmare ställning till de olika delarna i verkets förslag.
Prop. 1978/79:69 . 43
5.2. Anslutning av egenföretagare till delpensionsförsäkringen
Riksförsäkringsverket anför att de behov av att kunna minska arbetsin- satsen vid högre ålder som delpensionsförsäkringen skall tillgodose torde föreligga också för många egenföretagare i samma utsträckning som för anställda. fin ansltttning av egenföretagarna till delpensionslörsäkringen anses medföra att även upjxlragstagare bör tas med. Riksförsäkringsverket förutser betydande svårigheter om en försäkring som bygger på samband mellan kontrollerad arbetstid och avtalad lön skall utvidgas till egna företagare och liknande grupper. Å andra sidan anses bl. a. sociala skäl tala för en sådan utsträckning. Verket förordar därför att försäkringen vidgas till alla fört-'ärvsarbetande. men att det sker med stor försiktighet.
Riksförsäkringsverkets förslag att delpensionsförsäkringen även skall omfatta egenföretagare och uppdragstagare hälsas mcd tillfredsställelse av Lantbrukarnas riksförbund. Svenska fi.")retagares riksförbund. Sveriges hant- verks- och industriorganisation, Sveriges köpmannaförbund och Sveriges folkpensionärers riksförbund. Utvidgningen av försäkringen blir också tillstyrkt eller lämnad utan erinran av bl.a. statens avtalsverk. statens personalpensionsverk. arbetsmarknadsstyrelsen. Landstingslörbundet, Svenska kommunförbundet. Svensk industriförening. Pensionärernas riks- organisation. Svenska personal-pensionskassan. Kooperationens pensions- anstalt. Svenska försäkringsbofags riksförbund och Folksam.
Försäkringsdomstolen förutser betydande tilfämpningssvårigheter och känner därför tvekan inför den föreslagna utvidgningen. Domstolen finner sig dock av rättviseskäl böra tillstyrka förslaget. under förutsättning att man vid lagstiftningen kan bringa klarhet i de frågor som domstolen tar upp i sitt remissyttrande. Liknande tillstyrkan med reservationer lämnas av LO. TCO anser kontrollsvårigheterna så stora att egenföretagarna ur rättvisesynpunkt måste utgöra ett eget premiekollektiv om de skall omfattas av delpensions- lagen. Betydande tillämpningssvärigheter förutses även av andra remissin- stanser.
Riksrevisionsverket. som i princip tillstyrker en utsträckning av försäk- ringen. anser att man bör överväga en modell som bygger på principerna för s. k. förtida uttag av ålderspension. Detta ifrågasätts även av Sveriges folkpensionärers riksförbund. SAF har inte några principiella invändningar mot att egenföretagarna skall få rätt till delpension men anser att frågan behöver utredas ytterligare.
För egen del finner jag det angeläget att även egna företagare får rätt till delpension. Liksom de anställda har en egen företagare behov av att kunna minska arbetstiden under de sista yrkesverksamma åren. Jag är medveten om de svårigheter som möter nären försäkring sorti har utformats med inriktning på anställda skall sträckas ut ät en till andra fört-'ärvsarbetande. Dessa svårigheter bör dock inte överdrivas. Riksförsäkringsverkets förslag. som i princip godtas av remissinstanserna, visar att en anslutning av egenföretagare
Prop. 1978/79:69 44
m. fl. är möjlig med hjälp av vissa schablonregler. och utredningsförslaget utgör enligt min mening en god grund för en vidgning av försäkringen. Därigenom skulle t.ex. småföretagare. jordbrukare och fiskare få rätt till delpension.
Som riksförsäkringsverket har funnit bör delpensionsförsäkringen också gälla för uppdragstagare. Uppdraget står ibland anställningen nära. och en uppdragstagare är ofta socialt och ekonomiskt i samma situation som en arbetstagare. För många är uppdraget närmast en bisyssla. t. ex. för olika R.")rtroendemän som nämndledamöter och övervakare. Uppdrag kan också utföras inom ramen för en rörelse.
En utvidgning av delpensioneringen till alla Rirvärvsarbetande innebär ett ytterligare steg mot ökad samordning och enhetlighet inom socialf'örsäkrings- lagstiftningen. som därefter kommer att omfatta arbetstagare. egenföretagare och uppdragStagare på i allt väsentligt samma villkor. Jag vill härvid erinra om den betydelsefulla utsträckning av arbetsskadeförsäkringen till egenföreta- gare och uppdragstagare som riksdagen beslöt i april 1977 (prop. 1976/77:64. SfLJ 1976/77:21. rskr 1976/771201).
Jag föreslår således att delpensionsförsäkringen i princip får omfatta även egenföretagare och uppdragstagare och tar i det följande upp vissa särbestäm- melser som behövs för en sådan anslutning. Jag vill tillägga att det torde finnas yrkesgrupper för vilka det föreslagna pensionssystemet kan komma att passa mindre väl. Detta är emellertid ofrånkomligt i vart fall i ett inlednings- skede. Jag vill vidare erinra om att riksförsäkringsverket avser att noga följa försäkringens tillämpning och därvid föreslå ändringar som kan anses motiverade. Riksförsäkringsverket har i dag möjlighet att meddela närmare tillämpningsföreskrifter till DPL efter samråd med den centrala pensions- delegation som finns i verket. Jag avser att senare föreslå regeringen att utöka delegationen med representation för egenföretagarna.
5.3 Särbestämmelser för egenföretagare m. m.
Den nuvarande delpensionsförsäkringen förutsätter. enligt vad riksförsäk- ringsverket erinrar om. att man tämligen exakt kan fastställa den försäkrades arbetstid. Man måste också med god säkerhet kunna förutse inkomsten efter övergången till deltidsarbete. Vidare förutsätter systemet att det finns ett direkt samband mellan arbetstid och inkomst. lnkomst- och arbetsförhållan- dena vid en delpensionering skall i regel styrkas genom intyg från arbetsgi- varen.
Riksförsäkringsverket påpekar att egeiiRiretagarna inte är någon homogen grupp utan i stället personer som arbetar under vitt skilda betingelser. ] gruppen ingår inte bara lantbrukare och företagare inom handel och industri utan också många andra sjäIvStändiga yrkesutövare. t. ex. konstnärer. Även om det finns betydande skillnader i fråga om arbetsförliållanden har företagare i regel fria och oreglerade arbetstider. Vidare är en företagares
Ut
Prop. 1978/79:69 4
inkomst inte bestämd på förhand. Den varierar i många fall är från är. I allmänhet finns inte heller något direkt samband mellan arbetstid och inkomst. lnkomsten är nämligen ofta beroende av andra omständigheter som t. ex. konjunkturer och gjorda investeringar. Vilket belopp som utgör en företagares verkliga inkomst sägs också ofta vara svårt att avgöra. Vad som i olika sammanhang redovisas sorti rörelsens nettointäkt kan nämligen vara beroende av bokföringstckniska och juridiska regler. Vidare möter problem vid gränsdragningen mellan vad som skall anses som inkomst av kapital resp. inkomst av förvärvsarbete. fin anslutning av egenföretagarna till delpen- sionsförsäkringen måste därför enligt riksförsäkringsverket göras med hjälp av vissa särregler. som syftar till att minska de svårigheter som kommer att uppstå. Dessa särregler. som även in nefattar schabloner. behövs främst i fråga om arbetstider och inkomster.
fförsäkringsdonistolen delar i likhet med LO och andra remissinstanser riksförsäkringsverkets uppfattning att egenföretagare inte kan anslutas till delpensionsförsäkringen på samma villkor som gäller för anställda och instämmer i att anslutningen bör ske med försiktighet. Flera remissinstanser. bl.a. företagarorganisationer. finnerockså de föreslagna särreglerna i stort sett väl avvägda. Med hänsyn till att det rör sig om en helt ny försäkringsform och att det kan råda markanta skillnader mellan arbetstagares och övrigas förvärvsarbeten anser även jag en viss särreglering av egenföretagarnas möjligheter till delpension nödvändig beträffande bl.a. arbetstider och inkomster.
5.3. 1 l'il/A'or fö)- jörsäkring
För att en anställd skall vara (i'irsäkrad för delpension krävs i dag att han uppfyller de arbetsvillkor som finns i lagen (l977z370) om arbetslt'jshetsför- säk ring eller lagen ( l973z371 )om kontant arbetsniarknadsstöd. A rbeistagaren skall vidare fr.o.m. det år då han fyllde 45 år under minst tio år ha tillgodoräknats pensionsgrundande inkomst av anställning för ATP.
Riksförsäkringsverket föreslår att de s. k. arbetsvillkoren och kraven på tio års ATP-grundande inkomst fr.o.m. 45 års ålder skall gälla även för egenföretagare. Varken för dessa eller för arbetstagarna skall det ha någon betydelse huruvida den tillgodoräknade pensionsgrttndande inkomsten utgörs av inkomst av anställning eller inkomst av annat förvärvsarbete. Med hänsyn bl.a. till önskemålet att kunna tillämpa enhetliga principer inom socialförsäkringens olika grenar föreslår rikslörsäkringsverket vidare att det för egenföretagarens del skall krävas att denne inte frivilligt har ställt sig utanför ATP genom att anmäla undantagande enligt ll kap. 75 AFL. l.?ndantagandet innebär att egenfi'iretagaren inte påförs ATP-avgift eller tillgodoräknas pensionsgrundande inkomst på grund av företagsinkomsten. llan upphör också att vara försäkrad för sjukpenning och arbetsskadeersätt- ning.
Prop. 1978/79:69 46
De av riksförsäkringsverket föreslagna försäkringsvillkoreii tillstyrks eller lämnas titan erinran av nästan alla remissinstanser. Fi'ireiagarorganisatio— nerna kritiserar emellertid det förordade sambandet med ATP. Lantbru— karnas riksförbund kant. ex. inte finna något avgörande argument föratt från delpensioneringen utesluta egenföretagare som har anmält undantagande från ATP. Även Svenska företagares riksförbund. Svensk industrifi'irening och Sveriges hantverks- och industriorganisation är kritiska. Vad gäller villkoret om tio poängår inom ATP kan Lantbrukarnas riksförbund inte heller acceptera att detta skall diskvalificera dem som tidigare har haft undantagande från ATP. Förbundet vill därför införa en regel som även tar hänsyn till år då 5. k. ufittantagandepoäng har beräknats för egenföretagaren. Även Svenska företagares riksförbund och Sveriges liantverks- och indti- striorganisation avvisar förslaget beträffande dem som tidigare har återkallat ett undantagande eller som med stöd av en av organisationerna fi.")rordad övergångsregel återinträder i ATP inom exempelvis tre eller sex månader efter reformens genomförande.
För egen del tillstyrker jag liksom remissinstanserna att de arbetsvillkor som gäller för ersättning vid arbetslöshet tillämpas även i fråga om delpension till egenföretagare. Jag kan också förstå att riksförsäkringsverket föreslår ett nära samband med ATP och följaktligen hävdar att den som har ställt sig utanför ATP inte skall omfattas av dclpensionsförsäkringen. Delpensions- försäkringen är emellertid fristående från den allmänna försäkringen och finansieras med avgifter som förs till en särskild fond. Delpension utgör t.ex. — i motsats till livränta vid allvarligare fall av arbetsskada — inte heller en utfyllnad till grundförmåner sorti utgår från folkpensionering och ATP. Det kan vidare anföras att den som är eller har varit undantagen från ATP inte har kunnat förutse att detta skulle få betydelse inom en kommande delpensions- försäkring. Det är inte heller rimligt att egenföretagare som bl.a. genom övergångsregler i tidigare reformer har uppmuntrats att återinträda i ATP skulle uteslutas från delpension på grund av otillräckligt antal år med pensionspoäng inom ATP. En äldre egenföretagare som har eller haft undantagande från ATP kan givetvis ha samma behov av att minska sin arbetstid som andra förvärvsarbetande. Han kan därefter vid ålderspensio- neringen avveckla sitt företag eller lantbruk och därigenom frigöra kapital som tillsammans med folkpension tryggar hans ålderdom. Det ligger således ingen motsättning i att låta honom omfattas av delpensioneringen trots att han står eller har stått utanfor ATP.
lenlighct med vadjag nu haranfört föreslårjag att man beträffande kravet på tio poängår inom ATP även tar hänsyn till år. då personen i fråga har stått utanför ATP. Som antytts under remissbehandlingen görs för dessa redan en årlig beräkning av fiktiv ATP-poäng. s. k. undantagandepoäng. som bl. a. används vid beräkning av pensionstillskott till folkpension. Sådan undanta- gandepoäng bör beaktas för uppfyllande av poängårskravet. Detta är till fördel också för arbetstagare som tidigare har varit egna företagare. Den som är
Prop. 1978/79: 69 " 47
undantagen från ATP när delpensionsreförmen träder i kraft bör ges möjlighet att återkalla undaiitagandet utan hinder av att detta inte har gällt i minst fem år. vilket annars krävs enligt AFL.
Två företagarorganisationer har begärt att delpensionsförsäkrii'igen trots kravet på tio poängår inom ATP även skall omfatta egenföretagares make som hjälper till i rörelsen eller lantbruket. Vid inkoiiisttaxeringen har för sådana makar. som inte drivit verksamheten gemensamt. tidigare tillämpats en faktisk sambeskattning på så sätt att cgenföretagaren inte har fått göra avdrag för lön eller annan ersättning till den medhjälpande maken titan i stället själv blivit taxerad för hela företagsinkomsten. Detta har också inneburit att egenföretagaren ensam har tillgodoräknats pensionsgrundande inkomst. eftersom denna beräknas på grundval av inkomsttaxeringen. Fr. o. m. 1977 års taxering skall däremot vardera maken beskattas för värdet av sin arbetsinsats i rörelsen. En förutsättning är att medhjälparen har arbetat i verksamheten minst 400 timmar ttnder året. Vidare får niedhjiilliilrcn beskattas högst för vad som motsvarar marknadsmässigt vederlag för arbetet. Den inkomst som beräknas för medhjälparen taxeras som företagsinkomst och läggs därefter också till grund för bl.a. ATP-poäng och motsvarande egenavgift till försäkringen.
Jag vill till att börja med erinra om att medhjälpande makar numera jämställs med egenföretagare inom den allmänna försäkringen och den nya arbetsskadeförsäkringen. Så kommer också utan särskilda åtgärder att bli fallet inom delpensionsförsäkringen när dessa medhjälpare har hunnit tillgodoräknas ATP-grundande inkomst för tio år räknat från inkomståret l97ö. Om de förut har haft andra pensionsgrundande inkomster. t.ex. av anställning. kan poängårsvillkoret uppfyllas tidigare.
Enligt min mening skulle det inge principiella betänkligheter om man försökte att göra en fiktiv efterhant'fskonstruktion av taxering och ATP- heräkning för vissa förvärvsarbetande. Problemet är inte begränsat till den här berörda kategorin medhjälpande niakar. Beträffande egenföretagares medhjälpande make möter dessutom stora praktiska problem. Man fick nämligen i sådant fall försöka konstatera huruvida maken har uppfyllt de nuvarande taxeringsvillkoren för inkomstuppdelning även under de år före år 1976 som behövs för att tillgodose kravet på tio poängår inom ATP. t. ex. under inkomståren 1969—l075. Konsekvensen skulle vidare kräva att man gjorde en motsvarande minskning av egenföretagarens ATP-poäng i den mån poängen har betydelse inom delpensioneringen (jfr även avsnitt 5.3.3). Jag anser mig av dessa skäl inte ktinna föreslå några särskilda övergångsregler fög egenföretagares make.
5.3_.-7 Närmare förutsättningar för pension
För rätt till delpension krävs för arbetstagarnas del en genomsnittlig mins k nin g av a rbe t 5 t f d e n med minst fem timmar per arbetsvecka
Prop. 1978/79:69 48
och att arbetstiden efter minskningen uppgår till i genomsnitt minst l7 timmar per arbetsvecka.
För egenföretagarnas del finner riksförsäkringsverket det inte genomför- bart att ha så fingraderade möjligheter till arbetstidsminskning som reglerna för arbetstagare medger. Så relativt marginella ändringar i arbetstiden som enligt nuvarande regler kan ge rätt till delpension sägs nämligen vara svåra att fastställa för andra fört-'ärvsarbetande än dem som har reglerad arbetstid. ] princip skulle detta förutsätta att arbetstiden registreras. Det anses dock knappast möjligt att införa en sådan registrering för företagare. I stället torde man enligt riksförsäkringsverket behöva kräva en mera betydande minsk— ning av arbetstiden föratt medge rätt till delpension. En markerad minskning av arbetsinsatsen väntas nämligen — om den inte kompenseras på något sätt - i avsevärd grad inverka bl.a. på verksamhetens omfattning. vilket kan användas som stöd vid bedömningen. Verket har därvid övervägt möjlig- heten att fordra en arbetstidsminskning med minst en fjärdedel.
En nedtrappning med endast en fjärdedel skulle emellertid innebära att en arbetstidsminskning med igenomsnitt drygt fem timmar i veckan skulle vara tillräcklig för rätt till delpension. En så relativt obetydlig minskning av arbetstiden är enligt verkets mening mycket svår att konstatera i andra fall än då arbetstiden registreras.
Verket föreslår därför att företagaren skall minska sin arbetstid med minst hälften för att-kunna få delpension. En arbetstidsminskning till hälften anses också motsvara det behov som egenföretagare vanligen har av att kunna trappa ned arbetsinsatsen. Verket erinrar därvid om att huvuddelen av de anställda som idag uppbär delpension har minskat sin arbetstid med ungefär hälften. Liksom för arbetstagare skall också gälla att egenföretagaren efter övergången till deltidsarbete utför förvärvsarbete med i genomsnitt minst 17 timmar per vecka under året. i
Andra försäkrade än de som efter övergången till deltidsarbete driver rörelse eller jordbruk föreslås ha samma möjligheter till fingraderad arbets- tidsminskning som finns f. n. Riksförsäkringsverkets förslag innebär att detta inte bara skall gälla arbetstagare som minskar sin arbetstid i anställningen utan även andra försäkrade. t.ex. en rörelseidkare som i samband med arbetstidsminskning övergår från att vara företagare till att arbeta enbart som anställd.
Riksförsäkringsverkets förslag i fråga om arbetstidsminskning godkänns i allmänhet av remissinstanserna. Att egenföretagarna därvid måste minska sin arbetstid med hälften för att få rätt till delpension accepteras av bl.a. Lantbrukarnas riksförbund. Svenska företagares riksförbund. Svensk indu- striförening. Sveriges hantverks- och industriorganisation och Sveriges köpmannaförbund. Hantverksorganisationen anser dock att möjlighet till dispens bör finnas för den som kan anföra särskilda skäl för annan arbetstidsminskning. Även riksrevisionsverket ifrågasätter om inte viss valfrihet borde kunna medges. De skäl som riksförsäkringsverket anför mot
Prop. 1978/79: 69 : 49
en enhetlig reglering för alla förvärvsarbetande anses däremot rimliga. Svenska personal-pensionskassan delar helt riksförsäkringsverkets uppfatt— ning att arbetstagarnas fingraderade nedtrappningsskala inte kan användas av företagarna. Försäkringsdomstolen påpekar å andra sidan att ett system med skilda regler för olika slags förvärvsarbete kan fungera utan komplika— tioner endast om blandfall inte förekommer.
F"r egen del anserjag liksom riksförsäkringsverket och bl. a. företagaror- ganisationerna att egenföretagarna bör minska sin arbetstid med minst hälften för att få rätt till delpension. Av de anställda som i dag uppbär delpension har drygt tre fjärdedelar minskat arbetstiden med just hälften. På längre sikt får man med ledning av erfarenheterna från den praktiska tillämpningen bedöma om det är möjligt att närma reglerna till dem som gäller för arbetstagare. Jag vill erinra om att riksförsäkringsverket kommer att följa utvecklingen och föreslå de ändringar i reglerna för delpensionsförsäk- ringen som befinns motiverade. Jag biträder vidare utredningsförslagen att deltidsarbete måste utföras i genomsnitt minst 17 timmar per arbetsvecka under året och att reglerna för arbetstagare skall tillämpas för alla som efter arbetstidsminskningen har arbete enbart som anställda. dvs. även för sådana försäkrade som tidigare också har bedrivit rörelse.
Beträffande den som har blandat arbete efter arbetstids- min 5 k nin g e n föreslår riksförsäkringsverket att rätten till delpension skall bedömas enligt reglerna för egenföretagare. Även i dessa fall skulle alltså kravet på en minskning av den sammanlagda arbetstiden med minst hälften gälla. [ dagens delpensionsförsäkring finns regler som innebär att man kan bortse från olika bisysslor till en anställning. Dessa regler föreslås av riksförsäkringsverket bli slopade i samband med den förestående refor- men.
Förslaget att den som efter arbetstidsminskningen har blandad inkomst skall behandlas som rörelseidkare lämnas i allmänhet utan erinran av remissinstanserna. Av annan mening är försäkringsdomstolen. som förklarar sig ha förståelse för förslaget men påpekar att detjämfört med dagens regler om bisyssla innebär en påtaglig försämring för arbetstagare som dessutom driver mindre jordbruk eller rörelse. Domstolen finner därför att det bör övervägas om inte en arbetstagare skulle kunna få ha kvar vissa sådana biinkomster och antar att en sådan regel också kan ge administrativa fördelar. Riksrevisionsverket anser att konsekvenserna av att slopa nuvarande regler om bisyssla inte har redovisats tillfredsställande. Bl. a. LO och Försäkrings- kasseförbundet tillstyrker att reglerna utgår.
För egen del anser jag i likhet med försäkringsdomstolen att utrednings- förslaget beträffande bisyssla till anställning kan innebära olyckliga tröskel- effekter och försämringar i förhållande till dagens regler om rätt till delpension. Jag kommer senare att föreslå att förvärvsarbete i form av uppdrag skall jämställas med rörelse i fråga om delpension. Detta innebär en
4 Riksdagen I 978/ 79. ] sam/. Nr 69
Prop. 1978/79:69 SO
skärpning av den nu aktuella frågeställningen. Jag finner det således inte rimligt att en arbetstagare. som dessutom har ett förtroendeupptlrag eller som i obetydlig omfattning även driver rörelse eller jordbruk. i fortsättningen antingen måste minska sin sammanlagda arbetstid enligt rörelsereglerna. dvs. med minst hälften. eller helt avstå från bisysslan för att kunna få rätt till delpension enligt reglerna för anställda. Jag förordar därför att vissa möjligheter att ha bisyssla till anställning behålls inom delpensionsförsäk- ringen och återkommer i specialmotiveringen till lagförslaget till de närmare bestämmelserna. Motsvarande möjligheter bör finnas för egenföretagare som har ett mindre uppdrag. I fråga om andra försäkrade som efter arbetstidsför- kortningen har blandad inkomst biträderjag riksförsäkringsverkets förslag att de skall behandlas som rörelseidkare. vilket innebär att de måste trappa ned sin totala arbetsinsats med hälften för att få rätt till delpension.
När det gäller tidsmässig förläggning av deltidsarbetet föreskrivs f. n. förarbetstagarna att arbetet skall utföras i genomsnitt minst 17 timmar per arbetsvecka. Om arbetstiden varierar. är det den genomsnittliga arbetstiden under det närmast kommande året — för vilket ny sjukpenning- grundande inkomst enligt AFL skall fastställas — som är avgörande. Enligt riksförsäkringsverkets anvisningar fordras vidare i princip att deltidsarbetet anordnas så att arbetstagaren utför något arbete åtminstone varannan månad. Undantag från denna regel kan medges om det är motiverat av särskilda arbetsförhållanden i det enskilda fallet.
[ sina förslag till ändringar i delpensionslagen anger riksförsäkringsverket att en arbetstagare skall ha rätt till delpension endast under förutsättning att deltidsarbetet anordnas på sådant sätt att den genomsnittliga arbetstiden räknat under en period om högst tre månader överensstämmer med den veckoarbetstid i deltidsarbetet som har fastställts vid pensionsbeslutet. Undantag skall dock få medges. om det kan anses motiverat av den försäkrades särskilda arbetsförhållanden. Arbetstiden skall då beräknas fören period om tolv månader närmast efter arbetstidsminskningen. Riksförsäk- ringsverket uttalar därvid att sådant undantag bör kunna medges när arbetsbelastningen inom yrket regelmässigt är ojämn under året. Deltidsar- betet bör då t. ex. få anordnas så att den genomsnittliga veckoarbetstiden varierar mellan de tremånadersperioder som tillämpas enligt huvudregeln. En förutsättning skall dock vara att den försäkrade uppfyller de allmänna villkoren om minst fem timmars arbetsminskning och minst 17 timmars deltidsarbete i genomsnitt perarbetsvecka om året. Behov av mera betydande avsteg från huvudregeln sägs vidare kunna föreligga om det på grund av arbetsförhållandena inte är möjligt att anordna arbetet på nyss angivna sätt. t. ex. vid anställning ombord på fartyg.
En egenföretagare föreslås få rätt till delpension endast under förutsättning att han utför deltidsarbete fortlöpande under året. och arbetstiden skall beräknas för närmast kommande tolvmånadersperiod. Riksförsäkrings-
!Jt
Prop. 1978/79:69
verket anser dock att även företagarna kan ha ett berättigat behov av variation i arbetstiden. Med hänsyn härtill sägs kravet på jämn fördelning av arbetstiden inte kunna upprätthållas strikt. Arbetstiden skall dock inte få variera så att huvuddelen av deltidsarbetet utförs under viss eller vissa perioder av året. Avbrott i verksamheten under mer än omkring sex veckor föreslås i regel inte få förekomma. Avsikten sägs därvid vara att inte medge längre uppehåll i förvärvsverksamheten än vad motsvarande regler om arbetstagares deltidsarbete tillåter för anställda.
Försäkringskasseförbundet instämmer i vad riksförsäkringsverket har föreslagit i fråga om förläggning av de försäkrades deltidsarbeten. Riksrevi- sionsverket anser att arbetstiden vid delpension i princip bör vara jämnt fördelad under året och att likställighetsskäl talar för att samma beräknings- period används för alla förvärvsarbetande. Svenska kommunförbundet anser också att det för alla måste krävas att deltidsarbetet bedrivs kontinuerligt. om inte alldeles särskilda skäl motiverar annat.
! fråga om anställdas deltidsarbeten hänvisar försäkringsdomstolen till socialförsäkringsutskottets av riksdagen godtagna betänkande 1976/77:24 och menar att riksförsäkringsverkets förslag om en tremånadersperiod för beräkning av genomsnittlig arbetstid för anställda är för långtgående. Domstolen anser vidare att det skulle strida mot utskottsbetänkandet om verket avser att det skall vara möjligt att koncentrera arbetstiden till en kort delav tremånadersperioden. En tremånadersbcräkning tillstyrks däremot av bl. a. LO. som tillägger att av verket föreslagna undantag med hänsyn till arbetsförhållandena i det enskilda fallet måste vara tillstyrkta av den fackliga huvudorganisationen. Även SAF och Svenska personal-pensionskassan lämnar utredningsförslaget utan erinran.
Vad gäller förslaget att egenföretagare måste utföra kontinuerligt deltids- arbete under en tolvmånadcrsperiod påpekar försäkringsdomstolen att försäkringen i undantagsfall kommer att stå öppen för arbetstagare med säsongarbete men inte för rörelseidkare med motsvarande arbete. Förslagen i fråga om egenföretagarna kritiseras också av Lantbrukarnas Riksförbund. Svenska företagares riksförbund. Svensk lndustriförening och Svenska försäkringsbolags riksförbund. Bland remissinstanser som godtar förslagen finns Sveriges hantverks- och industriorganisation och Sveriges köpmanna- förbund.
För egen del vill jag först erinra om det enhälliga utskottsbetänkande som har åberopatstSfU 1976/77:24). Betänkandet. som avgavs i mars l977.gällde bl. a. en motion om att delpension borde kunna beviljas anställda som arbetar på heltid med sex månaders intervall. Motionärerna pekade särskilt på skogsarbetare som ville övergå till att arbeta endast under sommarhalvåret. Utskottet ansåg emellertid inte att en delpensionering i den formen tillgodosåg kravet på den successiva nedtrappning av arbetsinsatsen och den mjuka övergång från arbete till pension som är delpensionens syfte. Tvärtom kunde full arbetstid under vissa månader med mellanliggande helt lediga
Prop. 1978/79: 69
'Jl fx)
perioder i många fall tänkas få en effekt rakt motsatt den med delpensionen avsedda. Utskottet gjorde en reservation för situationer när det av alldeles särskilda skäl. arbetsförhållant'fen och liknande. kunde vara motiverat att göra mera betydande avsteg från principen att delpension skall vara förenad med deltidsarbete.
Flera avgöranden från försäkringsdomstolen illustrerar också att det strider mot delpensionslagens syfte att medge den som arbetar på heltid pension på sådant sätt att han i huvudsak skall fortsätta med kontinuerligt heltidsarbete under halva året och gå ledig under den andra hälften. Med det undantaget anser jag det riktigt att man i enlighet med det nyssnämnda utskottsbetän- kandet och riksförsäkringsverkets förslag bör kunna tillåta förhållandevis stora variationer under året. om alldeles särskilda skäl talar för det. Vissa andra. mera begränsade möjligheter till ojämn förläggning av deltidsarbete bör också finnas och i princip gälla lika för alla förvärvsarbetande. Jag tänker i dessa avseenden särskilt på dem som redan före arbetsminskningen har ett arbete som helt enkelt inte kan utföras under hela året. ] förarbetena till delpensionslagen har erinrats om att det tidigare arbetet inte behöver lta varit ett heltidsarbete.
De allmänna reglerna om förläggning av deltidsarbete bör enligt min mening utformas på följande sätt i den nya delpensionslagstiftningen. Riksförsäkringsverket har föreslagit att man skall använda sig av perioder om högst tre månader vid beräkning av genomsnittlig arbetstid för anställda. vilket har tillstyrkts av bl.a. LO och SAF. Denna beräkningsperiod bör i princip användas för alla förvärvsarbetande. dvs. inte bara för anställda. För alla försäkrade bör därvid gälla att om arbetet inte utförs fortlöpande så skall arbete i princip utföras under åtminstone halva perioden. Det är här fråga om sammanhängande beräkningsperioder av högst 90 dagar. Jag vill också erinra om att den försäkrades sammanlagda arbetstid redan enligt de allmänna reglerna måste uppgå till minst l7 timmar per arbetsvecka i genomsnitt för hela året. Det kan vara lämpligt att meddela närmare föreskrifter om deltidsarbete. Sådana föreskrifter bör emellertid beslutas av riksförsäkrings- verket efter samråd med centrala pensionsdelegationcn.
För de försäkrade skall som jag nyss har nämnt också finnas vissa möjligheter till en mera ojämn arbetsförläggning under året än vad huvud- reglerna tillåter. om det är befogat av alldeles särskilda skäl. Detta bör enligt min mening kunna medges med stöd av närmare riktlinjer för olika yrken eller branscher. Det är därvid lämpligt att även sådana föreskrifter meddelas av riksförsäkringsverket och centrala pensionsdelegationen. som har nära kännedom om förhållandena i arbetslivet. Jag vill upprepa att jag inte avser att det skall bli möjligt att ta ut delpension genom arbete halvårsvis på ett sätt som strider mot det tidigare nämnda utskottsbetänkandet.
'Jt b.)
Prop. 1978/79: 69
Hänvisningar till S5-2
5.3.3. Beräkning av pension
Det underlag på vilket delpensionen skall beräknas utgörs för arbetstagares del i princip av skillnaden mellan den inkomst som han hade före övergången till deltidsarbete under normal arbetstid och den inkomst som han kan antas få i deltidsarbetet. Skillnaden får dock inte beräknas högre än skillnaden i sjukpenninggrundande inkomst enligt AFL före och efter övergången till deltidsarbetet. Detta innebärbl. a. att man inte beaktar inkomstminskningari skikten över 7.5 basbel0pp.
Vad gäller pensionsunderlag för egenföretagare anser riksförsäkrings- verket att det behövs vissa schabloner. Med hänsyn till att inkomsterna ofta varierar föreslås beräkningen också ske med beaktande av förhållandena under en längre period än som gäller för anställda. Perioden bör vara tillräckligt lång för att tillfälliga variationer skall utjämna-ts. men inte längre än att den avspeglar i huvudsak aktuella förhållanden. Med hänsyn bl. a. till den för företagarna svåra avgränsningen mellan inkomst av kapital och inkomst av förvärvsarbete bör enligt verkets mening beräkningen anknyta till ett redan befintligt inkomstbegrepp. lnkomsten före arbetstidsminskningen föreslås därför bli beräknad med utgångspunkt i genomsnittlig ATP- grundande inkomst för visst antal år närmast före övergången till deltidsar- bete. Verket anser därvid att fem år torde vara en lämplig period. lnkomsten efter arbetstidsminskningen skulle då i normalfallet kunna bestämmas till hälften av denna genomsnittsinkomst. dvs. i proportion till arbetstidsminsk- ningen. Är den faktiska deltidsinkomsten högre. föreslås dock den gälla i stället för schablonen.
Riksförsäkringsverkets förslag om inkomstberäkning för egenföretagare tillstyrks eller lämnas utan erinran av många remissinstanser. Sveriges köpmannaförbund vill dock förkorta femårsperioden till tre år. medan Försäkringskasseförbundet anser att en förlängning av perioden bör övervä- gas.
Lantbrukarnas riksförbund har däremot starka invändningar mot den föreslagna inkomstberäkningen och anser att denna liksom för anställda skall bestämmas av den sjukpenninggrundande inkomsten. I andra hand kan förbundet tänka sig att man liksom vid ATP-beräkning med s. k. antagan- depoäng använder medelinkomsten för de två bästa av de fyra senaste åren. Den sistnämnda lösningen föreslås även av Svenska företagares riksförbund. Enligt Sveriges hantverks- och industriorganisation bör man i stället med förebild från egenföretagarnas arbetslöshetskassor utgå från den högsta av de senaste tre årens ATP-grundande inkomster. vilket dock kan få ersättas med en genomsnittsberäkning om dessa inkomster varierar betydligt. Försäk- ringsdomstolen. som inte motsätter sig riksförsäkringsverkets förslag. för också fram alternativet med arbetslöshetskassornas metod.
För egen del vill jag anföra följande. Mot riksförsäkringsverkets förslag kan visserligen invändas att delpension i princip avser att täcka ett aktuellt
Prop. 1978/ 79:69
'Jl J=-
inkomstbortfall. medan den pensionsgrundande inkomsten hänför sig till förfluten tid. Med hänsyn bl. a. till de svårigheter som ofta föreligger när man skall bestämma hur mycket av en uppburen ersättning som skall anses utgöra inkomst av förvärvsarbete är det emellertid även enligt mitt mening nödvändigt att anknyta till ett redan befintligt inkomstbegrepp. Då ligger tilläggspensioneringens nära till hands. Eftersom inkomsterna för företagare kan variera kraftigt mellan olika år. bör inkomstberäkningen inom en pensionsförsäkring inte göras på grundval av inkomsten för ett enda år. Jag anser mig inte. heller kunna förorda någon lösning som innebär att man väljer ut vissa bästa inkomstår. Beräkningen bör i stället ske med utgångspunkt i en inte alltför kort period. Jag har därvid kommit fram till att tre år bör vara en tillräckligt lång period när det gäller delpension.
Jag föreslår således att egenföretagarens inkomst före övergången till deltidsarbete skall anses motsvara ett belopp som beräknas nted utgångs- punkt i de ATP-poäng som han har tillgodoräknats för de tre åren närmast före det då arbetstidsminskningen har ägt rum. För vart och ett av dessa år bör i enlighet med utredningsförslaget tilläggas en poäng som motsvarar det avdrag med ett basbelopp som görs när man fastställer pensionsgrundande inkomst. Om inkomsten för visst år understiger basbeloppet. bör i delpen- sionsärenden i stället tillgodoräknas motsvarande del av en pensionspoäng. Medeltalet av poängen för de tre åren skall därefter multipliceras med basbeloppet för den månad under vilken arbetsminskningen sker. Enligt vad jag har anfört i avsnitt 5.3.1 skall i dessa sammanhang även beaktas s. k. undantagandcpoäng för den som har stått utanför ATP. Eftersom pensions- poäng fastställs med viss fördröjning förutsätts en viss interimistisk pensionsberäkning som jag återkommer till i specialmotiveringen till lagför- slaget.
fnkomsten efter övergången till deltidsarbete bör enligt min mening och riksförsäkringsverkets beräknas schablonmässigt till hälften av den tidigare genomsnittsinkomsten. inkomstbortfallet skall således normalt beräknas proportionellt i förhållande till arbetstidsminskningen. Genom att den föregående genomsnittsinkomsten baseras på pensionspoäng. beaktas inte tidigare inkomstdelar som ligger över 7.5 basbelopp. Om det kan antas att den verkliga inkomsten efter arbetstidsminskningen kommer att överstiga schablonen. bör vidare beräkningen av inkomstbortfallet liksom enligt utredningsförslaget göras med hänsyn till den faktiska deltidsinkomsten. vilket leder till att delpensionen blir lägre än enligt schablonregeln. Vad här har sagst innebär i princip att man liksom för anställda bara beaktar inkomstbortfall i skiktet under 75 basbelopp.
'Jl 'Jl
Prop. 1978/79:69
5.3.4 Uppdrag. ,l'ämans/örc'rag m. m.
inkomst av uppdrag skall inom den allmänna försäkringen i regel jämställas med anställningsinkomst (3 kap. 25 och ll kap. Zå AFL). Med uppdrag avses arbete som någon utför för annans räkning tttan att vara anställd i dennes tjänst. Nämnda jämställdhet gäller emellertid inte om ersättningen skattemässigt utgör inkomst av rörelse eller jordbruk för uppdragstagaren. Parterna kan dock själva komma överens om att sådan ersättning skall anses som anställningsinkomst. Dagens delpensionslag gäller inte för någon uppdragstagare och utgår alltså från att försäkringskassorna liksom i vissa andra sammanhang skiljer på anställda och uppdragstagare.
Riksförsäkringsverket anser att uppdrag bör kunnajämställas med anställ- ning även i fråga om delpension och finner detta möjligt om man använder sig av vissa schablonregler för beräkning av arbetstid. vilka bör utfärdas av verket. Förslaget godtas i allmänhet av remissinstanserna. Riksrevisions- verket och Svenska kommunförbundet markerar dock behovet av särregle- ring. Försäkringsdomstolen anser för sin del att någon normal arbetstid enligt reglerna för anställda inte katt fastställas beträffande uppdrag. Domstolen finner det också önskvärt att lagstiftaren tar ställning till hur beräkning av genomsnittstid bör göras.
För egen del villjag först erinra om attjag tidigare har föreslagit att den som är arbetstagare bör kunna få delpension enligt reglerna för anställda även om han haren mindre bisyssla. t. ex. i form av uppdrag( avsnitt 5.3.2 ). ] sak villjag anföra att som uppdragstagare räknas bl. a. ledamöter i privata eller offentliga styrelser och andra beslutande organ. Det rör sig alltså i dessa fall om förtroendeuppdrag. ] sammanhanget bör också pekas på fosterföräldrar inom barnavården. särskilda förmyndare. övervakare. s. k. gode män och översät- tare. Enligt min mening finns det med hänsyn till bl.a. dessa gruppers arbetsförhållanden anledning att instämma i försäkringsdomstolens tvek- samhet inför utredningsförslaget. Även om det skulle vara möjligt att ta hjälp av schablonregler om normal och faktisk arbetstid i uppdrag ärjag nämligen inte övertygad om att resultatet allmänt skulle bli tillfredsställande i de olika fallen. Att bestämma de olika schablonerna skulle sannolikt också bli ett intrikat problem. Jag föreslår därför att uppdrag när det gäller arbetstids- minskning för rätt till delpension i stället mot bakgrund av nuvarande ordning behandlas på samma sätt som rörelse och jordbruk och annan fri yrkesutövning. Detta innebär också att man får enhetliga regler för alla slags uppdrag. t. ex. även sådana som utförs inom ramen för en konsultrörelse. samt att tillämpningen av reglerna om arbetstidsminskning blir enklare än enligt utredningsförslaget. Jag kan slutligen i sammanhanget erinra om att uppdragstagare jämställs med egenföretagare i fråga om tillhörighet till den nya arbetsskadeförsäkringen.
En annan fråga som riksförsäkringsverket tar upp i anslutning till sitt huvudförslag är vilka delpensionsregler som framdeles bör gälla för delägare i
Prop. 1978/79:69 56
fåmansägda aktiebolag. Frågan om vem som är arbetstagare inom socialför— säkringarna avgörs i princip utan hänsyn till ägandeförhållandena inom bolaget. Detta innebär bl. a. att den som äger samtliga aktier i bolaget och som fortlöpande utför avlönat arbete för bolagets räkning f. n. kan få delpension på samma villkor som vanliga anställda.
Riksförsäkringsverket påpekar att det inte torde föreligga några väsentliga skillnader i arbetsförhållandena för den som driver rörelse under enskild firma (egenföretagare) och den som gör det i form av aktiebolag. De kontrollsvårigheter i fråga om delpension som väntas uppkomma när det gäller egenft'jretagare sägs också redan föreligga beträffande anställda delägare i fåmansbolag. Verket anför därvid att ett avtal om delpension i praktiken kan innebära att delägaren träffar avtal med sig själv om ändrade arbetstids- och löneförhållanden och därefter utfärdar arbetsgivarintyg för delpension. [ realiteten föreligger det alltså inte något tvåpartsförhållande. Riksförsäk— ringsverket anser därför att delägare i fåmansaktiebolag i fortsättningen bör behandlas som egenföretagare i fråga om rätt till delpension. Särskilda regler för sådana bolag finns också i skattelagstiftningen. och begreppet fåmansägda bolag bör enligt verket definieras på samma sätt som enligt 35 & l a mom. kommunalskattelagen (1928z370). Särreglerna föreslås i första hand gälla den som anses som företagsledare enligt den bestämmelsen men också alla däri angivna närstående till honom som är anställda hos bolaget.
När det gäller företagsledarens egen rätt till delpension anser även jag en ändring motiverad och tillstyrker liksom remissinstanserna riksförsäkrings— verkets förslag i den delen. Ändringen innebär också att man skaparen sakligt motiverad neutralitet mellan olika företagsformer i detta avseende. De nya bestämmelserna bör liksom inom skattelagstiftningen gälla även beträffande andra fåmansföretag än aktiebolag. t. ex. en ekonomisk förening.
Inom skattelagstiftningen gäller vidare begränsande regler för företagsle- daren och hans make i fråga om fördelning av lön från fåmansföretag. Om en av makarna i stället driver rörelse under enskild firma med den andre maken som medhjälpare. får makarna under vissa förutsättningar sinsemellan dela upp rörelsenettot i beskattningshänseende. Även medhjälparen behandlas alltså som egenföretagare. oavsett om medhjälparen skulle anses som anställd enligt civilrättens regler. Detta får i princip även genomslagskraft beträffande socialförsäkringsförmåner och motsvarande avgifter.
Vid remissbehandlingen har Svensk industriförening och Sveriges hant- verks- och industriorganisation avstyrkt utredningsförslaget att närstående till företagsledare i fåmansbolag skall behandlas som egenföretagare inom delpensioneringen. Vad jag nyss har anfört om beskattning och neutralitet mellan olika företagsformer leder dock till att även make till företagsledarcn bör behandlas som egenföretagare när det gäller rätt till delpension i en civilrättslig anställning hos företaget.
Beträffande andra släktingar känner jag emellertid liksom nämnda båda
Prov. 1978/79:69
'Jl ——I
remissinstanser tvekan. De närstående som frågan gäller är ft'åräldrar. far- och morföräldrar. avkomling eller avkomlings make, syskon eller syskons make eller aVkOmling. Med avkomling avses även styvbarn och fosterbarn. lnom skattelagstiftningen gäller begränsningen av möjligheterna att genom löneuttag fördela ett fåmansföretags inkomst emellertid endast beträffande make och barn. De särskilda beskattningsreglerna för övriga närstående tar sikte på en del transaktioner som främst syftar till att åstadkomma en lindring i beskattningen. Vidare kan det i förslaget anförda önskemålet att inom delpensioneringen skapa neutralitet mellan olika företagsformer bara åberopas när det gäller make. Om alla företagsledaren närstående skulle behandlas som egenföretagare inom delpensioneringen så måste nämligen motsvarande gälla även när ledaren driver rörelsen eller jordbruket under enskild firma. dvs. också för egenföretagares alla närstående. Detta har emellertid inte föreslagits och remissbehandlats. Med hänsyn till det anförda ärjag inte beredd att tillstyrka utredningsförslaget i förevarande delar. Frågan torde f. 6 ha ganska begränsad vikt. särskilt med hänsyn till att delpensions- lagen ger försäkringskassornä möjlighet att bortse från anställningsinkomster som väsentligt avviker från vad som är normalt.
3.3.5 Ansökan om pension
När en arbetstagare ansöker om delpension hos försäkringskassan skall han bifoga ett särskilt intyg från sin arbetsgivare eller fackliga organisation om sina inkomster och arbetsförhållanden. Om sådant intyg inte anses tillräckligt i ärendet. kan kassan besluta att närmare utredning skall göras.
Vad gäller egenföretagares föreslagna rätt till delpension måste sökanden enligt riksförsäkringsverkets förslag i avsnitt 3.2 styrka de förhållanden som försäkringSkassan inte har några uppgifter om. Verket finner det också nödvändigt att uppgiftsskyldigheten om arbetsförhållanden m. m. görs vidare än för anställda. Egenföretagarens uppgifter föreslås bli bestyrkta genom intyg av hans revisor. bokförare med gott renommé. företagarorga- nisation. personer i förtroendeställning eller på annat lämpligt sätt. Verket avser att utfärda närmare anvisningar efter samråd med centrala pensions- delegationen. Den som i stället är uppdragstagare antas i många fall kunna förete intyg från uppdragsgivaren om sina inkomster och arbetsförhållanden. Om detta inte är möjligt. bör det enligt verket i första hand åligga uppdragstagaren själv att förete annan lämplig utredning.
Riksförsäkringsverkets förslag i fråga om pensionsansökan har i stort vunnit anslutning vid remissbehandlingen och även jag instämmer i de förordade principerna. Med anledning bl.a. av att riksrevisionsverket har avstyrkt att pensionsintyg lämnas av egenföretagarens revisor vill jag påpeka att det inte är meningen att någon person eller organisation skall åläggas Skyldighet att utfärda pensionsintyg. Om t.ex. egenföretagarens revisor har behövlig kännedom om företagarens förhållanden och själv är villig att hjälpa
Prop. 1978/79:69 58
till med ett intyg om förhållandena. kan jag dock inte finna något hinder mot detta. Ett liknande intygsförfarande har tidigare ansetts lämpligt inom föräldraförsäkringen. ] övrigt biträder jag ett av riksrevisionsverket uttryckt önskemål att uppgiftsskyldigheten utformas på ett enkelt och så långt möjligt enhetligt sätt. liksom ett påpekande av försäkringsdomstolen att principerna för bevisskyldigheten bör anges i delpensionslagen. Eftersom detär viktigt att försäkringskassan kan lita på de uppgifter och intyg som lämnas. föreslårjag också att de skall avges på heder och samvete i den mån de har betydelse för pensionen. Lagen bör även kompletteras med ansvarsbestämmelser utöver brottsbalkens regler.
5.4. Andra delpensionsfrågor
Riksförsäkringsverket föreslår att vissa av de delpensionsregler som f. n. finns i verkets egna anvisningar skall tas in i delpensionslagen. Jag förordar en sådan överföring. som även har godtagits vid remissbehandlingen. Försäk- ringsdomstolen har velat gå längre och ansett att även andra regler bör ges i lagen. Jag har förståelse för detta önskemål. Jag anser dock i likhet med LO att det inte finns tillräckliga skäl att nu. utöver vad riksförsäkringsverket har föreslagit. som princip lagreglera frågor som statsmakterna vid lagens tillkomst anförtrodde åt verket och centrala pensionsdelegationen. som bl. a. innehåller företrädare för arbetsmarknadens parter. En viss ökning av lagregleringen återfinns dock i mitt lagförslag. Jag vill också tillägga att verket avser att se över och komplettera sina verkställighetsföreskrifter i samband med genomförandet av nu aktuella ändringar i delpensionsreglerna.
Vad gäller de föreslagna överföringarna från nuvarande anvisningar till lagtext biträder jag liksom remissinstanserna den föreslagna regeln att den försäkrades arbetsminskning skall ha skett tidigast under den månad då han har fyllt 60 år för att kunna ge rätt till delpension. Jag godtar också att den försäkrades normala arbetstid före nedtrappningen i regel skall beräknas som ett genomsnitt för i allmänhet de senast förflutna tolv månaderna. Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet har emellertid i sina remissytt- randen ifrågasatt en förlängning av denna beräkningsperiod och åberopat att t. ex. någon som varit halvtidsanställd fram till 59 års ålder och därefter övergår till heltidstjänst efter ett års tid blir berättigad till delpension från den nya heltidstjänsten. I syfte att förebygga att någon spekulerar i delpensions- försäkringens regler på så sätt att han. som antytts i remissyttrandena, inför en planerad delpensionering väsentligt ökar sin arbetstid för att därefter återgå till en arbetsinsats som tidigare har varit normal för honom. föreslårjag för egen del att delpensionslagen kompletteras med vissa spärregler. De närmare bestämmelserna kommerjag att behandla i specialmotiveringen till lagförslaget.
Liksom remissinstanserna instämmer jag i att man vid beräkning av
Prop. 1978/79:69 .' -. 59
pension för arbetstagare skall bortse från den inom sjukförsäkringen gällande regeln om 30 dagars väntetid för inkomständring när man beaktar hans sjukpenninggrundande inkomst vid arbetsminskningen. En sådan ordning har försäkringsdomstolen nyligen godtagit i vissa fall. i likhet med vad som redan gäller i fråga om bl. a. livränta vid arbetsskada. Detta kommer enligt Försäkringskasseförbundet att medföra betydande lättnader i tillämpningen. Liksom förbundet och LO godtarjag vidare riksförsäkringsverkets förslag att ändra sina anvisningar så att det framdeles skall bli möjligt att vid beräkning av inkomstbortfall ta hänsyn även till inkomst som hänför sig till arbetstid utöver ordinarie heltid i anställningen.
Sedan den nyssnämnda 30-dagarsregeln har slopats avser riksförsäkrings- verket att utfärda anvisningar om omprövning av delpension som bygger på arbetsminskning under tid för vilken den anställdes lön senare höjs genom retroaktivt verkande löneavtal. Om den anställde före arbetsminskningen hade en lön som låg över eller mycket nära pensionsgränsen 7.5 basbelopp eller om han trappat ned arbetet just den dag fr.o.m. vilken det nya löneavtalet gäller. skall dock delpensionen inte få sänkas. vilket annars skulle följa av andra delpensionsregler. Den föreslagna omprövningen tillstyrks eller lämnas utan erinran av alla remissinstanser utom Sveriges hantverks- och industriorganisation. TCO vill dessutom att omprövningen skall gälla retroaktivt från lagens tillkomst den ljuli 1976. SAF och Svenska personal- pensionskassan föreslår i motsats till bl. a. statens personalpensionsverk att delpensionen även skall kunna sänkas. om det följer av de allmänna pensionsreglerna.
För egen del konstaterarjag att riksförsäkringsverkets förslag i allmänhet har fått ett positivt mottagande av remissinstanserna och tillstyrker därför att det genomförs för framtiden. Det betyder att den som går i delpension under en tidsperiod då avtalsförhandlingar pågår sedermera kan få sin delpension omräknad med hänsyn till retroaktiv lönehöjning. om det är till hans fördel.
5.5. Beslutande och omprövning av pension
Ärende i försäkringskassa om delpension avgörs i regel på tjänstemanna- planet. Finner sig tjänstemannen inte kunna bifalla en pensionsansökan. skall dock ärendet hänskjutas till beslut av en pensionsdelegation. som består av åtta ledamöter med olika erfarenhetsbakgrund. Även i vissa andra fall skall delpensionsärendena prövas i pensionsdelegation.
Riksförsäkringsverket föreslår att verket bemyndigas att föreskriva att vissa ärenden där rent formella skäl utgör hinder mot bifall till pensionsan- sökan får avgöras av tjänsteman i stället för pensionsdelegation. Verket anser vidare att bifallsärenden bör prövas i delegation i ökad omfattning och avser att meddela kompletterande anvisningar i ämnet.
Dessa förslag lämnas utan erinran av remissinstanserna. Även jag finner
Prop. l978/ 79: 69 60
förslagen motiverade. Jag anser dock att den förordade överflyttningen av ärenden från pensionsdelegation till tjänsteman bör regleras i delpensionsla- gen. Jag föreslår därvid att detta skall gälla i fråga om avslag som grundas på att sökanden inte uppfyller föreskrivna villkor om ålder. om tillhörighet till ATP (eller 5. k. undantagandcpoäng) och om bosättning i Sverige eller på att han uppbär allmän förtids- eller ålderspension eller ansöker om delpension för längre tid tillbaka än som kan medges (tre månader). Vad gäller förslaget om överföring till pensionsdelegation av bifallsärenden menar jag vidare att lagen i princip bör föreskriva detta för fall där den försäkrades arbets- eller ink(.>mstförhållanden är svårbedömda.
Om de förhållanden som har legat till grund för beslut om delpension ändras. skall pensionen f. n. omprövas i enlighet med utförliga bestämmelser som riksförsäkringsverket har meddelat efter samråd med centrala pensions- delegationen.
Riksförsäkringsverket avser enligt utredningsförslaget att se över och komplettera sina anvisningar om omprövningsförfarandet. Vid remissbe- handlingen har framförts åtskilliga synpunkter i ämnet.
[ överensstämmelse med uttalanden som har gjorts av riksförsäkrings- verket och remissinstanserna anser jag för egen del att det i lagtexten bör föreskrivas att det måste ha skett en ändring av betydelse i de tidigare pensionsförhållandena för att omprövning skall göras. Delpension för förfluten tid bör därvid i enlighet med nu gällande regler inte kunna återkrävas med mindre den försäkrade kan läggas något otillbörligt till last. I likhet med vissa remissinstanser vill jag tillägga att riksförsäkringsverket vid sin uppföljning av försäkringen bör undersöka huruvida nuvarande tremå- nadersintervall för rutinmässig efterkontroll av pensionsförhållanden kan förlängas. Efterkontrollerna bör i princip göras lika ofta för alla kategorier av delpensionärer och åtminstone en gång om året. Jag återkommer till omprövningsförfarandet i specialmotiveringen till lagförslaget.
Hänvisningar till S5-5
- Prop. 1978/79:69: Avsnitt 7
5.6. Ikraftträdande. kostnader och finansiering
Vad gäller ikraftträdandet av de nya bestämmelserna måste som bl. a. Försäkringskasselörbundet har anfört ges god förberedelsetid för utsträck- ningen av delpensionsförsäkringen till egenföretagare m. fl. Reformen innehåller många komplicerade inslag. och det är angeläget att den kan fungera väl redan från början. Jag vill härvid erinra om att nuvarande delpensionsförsäkring antogs av riksdagen drygt ett år före ikraftträdandet den 1 juli 1976. Jag föreslår därför att den nu aktuella utsträckningen genomförs den ljanuari 1980. I viss likhet med vad som gällde för anställda vid den ursprungliga reformen bör dock för delpension fr.o.m. ikraftträ— dandet kunna godtas att egenföretagaren har trappat ned sitt förvärvsarbete redan under fjärde kvartalet 1979. och även om han inte fyller 60 år förrän i
Prop. 1978/79: 69 ' 61
januari 1980. Man möjliggör då en pensionsprövning under fjärde kvartalet l979 så att delpension kan börja utgå redan vid 1980 års början.
Jag föreslår också att anställda fr. o. m. den 1 juli 1979 skall kunna vara försäkrade för delpension om de fr. o. m. 45 års ålder har tillgodoräknats pensionsgrundande inkomst inom ATP under minst tio år oavsett om inkomsten härrör från anställning eller annat förvärvsarbete. [ dag beaktas bara anställningsinkomst. lnöm delpensioneringen har man som jag har nämnt tidigare i vissa fall bortsett från sjukförsäkringens regel om 30 dagars väntetid för inkomständring (avsnitt 5.4). Detta bör laglästas i nuvarande DPL. och bör vidare ges möjlighet för riksförsäkringsverket att utfärda generella föreskrifter om omprövning av delpension med anledning av en retroaktiv lönehöjning i enlighet med vad jag har anfört tidigare.
Nuvarande delpensionsförsäkring finansieras med socialförsäkringsav- gifter från arbetsgivare och uppdragsgivare. Avgiften utgör f. n. 0.25 '.'-'i; av utgivna löner och arvoden. lnfiutna avgifter förs till en särskild fond. som förvaltas av riksförsäkringsverket.
Riksförsäkringsverket föreslår att utvidgningen av delpensionsförsäk- ringen till företagare finansieras genom egenavgifter som i princip skall beräknas på nettointäkten av rörelsen. Egenavgiften föreslås vidare bli debiterad efter samma uttagsprocent som tillämpas för den sociallörsäkrings- avgift som arbetsgivarna betalar. Dessa principer för finansiering av egenfö- retagarnas delpensionsförsäkring godtas i allmänhet av remissinstanserna. TCO menar dock att egenföretagarna måste utgöra ett särskilt premiekol- lektiv med egen pensionsfond.
För egen del ansluter jag mig till riksförsäkringsverkets förslag till linansieringssystem. Jag vill dock liksom flera remissinstanser framhålla angelägenheten av att verket noga följer utvecklingen av pensionskostna- derna för de olika grupperna försäkrade.
Vad så gäller procentsatsen för avgiftsuttaget vill jag till att börja med erinra om att man redan inför den ursprungliga delpensionsreformen fann det svårt att göra några säkra antaganden om pensionskostnaderna och att försäk- ringen har visat sig behövlig och populär. Riksförsäkringsverket har i sin utredningsrapport beräknat att delpensionsfondens medel vid oförändrade förmåns- och avgiftsregler inte kommer att helt täcka utbetalningarna av delpensioner fr. o. ni. andra halvåret 1978. Underskottet beräknades uppgå till 61 milj. kr. vid 1978 års slut och 296 milj. kr. vid 1979 års slut. Med sina antaganden om framtida utnyttjande av delpensionsförsäkringen och om pris- och löneutveckling förordade riksförsäkringsverket att arbetsgivarav- giften höjs till 0.45 % fr.o.m. år 1979 samt att en t.v. motsvarande egenavgift tillförs delpensionsfonden i samband med att företagarna ansluts till försäkringen.
Det har nu visat sig att det under år l978 har blivit en större ökning av antalet personer med delpension än enligt de antaganden som låg till grund för riksförsäkringsverkets förslag för ett år sedan. Detta leder till att
Prop. 1978/79:69 62
delpensionsfondens underskott sannolikt kommer att bli större än vad som förutsågs i verkets rapport. Nu föreliggande uppgifter tyder på att under- skottet blir ca l20 milj. kr. vid utgången av år 1978 och mellan 450 och 500 milj. kr. vid utgången av år 1979.
l avvaktan på ställningstagande till riksförsäkringsverkets förslag har regeringen genom beslut den 29 juni 1978 medgett att verket får disponera medel från inkomsttiteln Skatt på inkomst och förmögenhet samt socialför- säkringsavgifter m. m. för tillfällig överföring till fonden för delpensionsför- säkring i den mån fondens medel inte täcker löpande pensionsutbetal- ningar.
Vissa remissinstanser har ställt sig avvisande till verkets förslag om höjt avgiftsuttag (avsnitt 4.5). För egen del anser jag att en avgiftshöjning är ofrånkomlig särskilt mot bakgrund av de senaste kostnadsuppgifterna. Höjningen av socialförsäkringsavgiften till delpensioneringen bör gälla fr. o. m. den 1 januari 1980. De nu tillgängliga uppgifterna om kostnadsut- vecklingen för delpensionerna och förändringarna i fondställningen tyder på att den av riksförsäkringsverket tidigare föreslagna avgiftshöjningen till 0.45 % inte är tillräcklig för att avgifterna skall fullt ut täcka delpensions- kostnaderna. För att uppnå full täckning av löpande pensionsutbetalningar och därutöver en successiv täckning av det underskott i delpensionsfonden som uppkommer under åren 1978 och 1979 bör avgiftsuttaget höjas till 0.50 96. Jag förordar mot denna bakgrund att arbetsgivaravgiften till delpensionsförsäkringen fastställs till 0.50 % av löneunderlaget fr. o. m. den 1 januari 1980 och att en motsvarande avgift för egenföretagare införs på inkomst som skall tas upp till beskattning fr. o. m. 198] års taxering.
I samband med reformen kommer vissa tillfälliga kostnader att uppstå för utformning av administrativa rutiner samt utbildning och information. Kostnaderna har av riksförsäkringsverket uppskattats till ca 1,5 milj. kr. Reformen medför också en ökning av de årliga administrationskostnaderna. vilken verket har uppskattat till ca 2 milj. kr. Här nämnda kostnader bör finansieras på samma sätt som riksförsäkringsverkets resp. försäkringskas- sornas övriga administrationskostnader.
Hänvisningar till S5-6
- Prop. 1978/79:69: Avsnitt 7, Öi'e/gängshesrämInc/serna Första punkten
6. Upprättade lagförslag
l enlighet med vad jag nu har anfört har inom socialdepartementet upprättats förslag till
1. lag om delpensionsförsäkring.
2. lag om ändring i lagen (l975z380) om delpensionsförsäkring.
3. lag om ändring i lagen (1962z38l) om allmän försäkring.
4. lag om ändring i kommunalskattelagen(19281370').
5. lag om ändring i uppbördslagen (l953:272). Vid upprättandet av lagförslagen under 4 och 5 har samråd skett med chefen för ekonomi- och budgetdepartementen.
Prop. 1978/79:69 - . 63
7. Specialmotivering till lagförslagen 7.1 Förslaget till lag om delpensionsförsäkring
1 den allmänna motiveringen har föreslagits att försäkringen för delpension i kombination med deltidsarbete inte längre skall gälla enbart för anställda utan sträckas ut till i princip alla förvärvsarbetande. Det har vidare föreslagits vissa ändringar i nuvarande delpensionsregler för anställda. Denna omfat— tande reformering av försäkringen har medfört behov av en revision av nuvarande lag (19752380) om delpensionsförsäkring. DPL. Därvid har också ansetts motiverat att reglera den ändrade försäkringen i en helt ny lag om delpensionsförsäkring. i fortsättningen kallad NDPL.
Inledning l &
Med hänsyn till delpensionsförsäkringens speciella form och bestämmelser har den nya lagen inletts med en paragraf som kortfattat anger lagens syfte. Av bestämmelsen framgår att lagen numera gäller i princip alla förvärvsar- betande i åldern 60—64 år. Detta innebär att inte bara arbetstagare utan även egna företagare och uppdragstagare kan få delpension om de känner behov av att trappa ned sitt förvärvsarbete före den normala ålderspensioneringen. Av paragrafen framgår vidare att det är en minskning av arbetstiden som är det primära för rätten till delpension. Pension kan därefter enligt lagens bestämmelser utgå i den mån inkomstbortfall uppkommer till följd av arbetstidsminskningen. Beslut om delpension förutsätter att pensionsan- sökan görs hos allmän försäkringskassa enligt 14—16åå.
2.5
Paragrafen gäller administrationen av delpensionsförsäkringen och motsvarar 1 35 DPL. Av 18 kap. 2å AFL följer att riksförsäkringsverket skall utöva tillsyn över försäkringskassornas befattning med delpensionsförsäk- ringen och att kassorna skall rätta sig efter de anvisningar som verket meddelar (jfr 24 & NDPL). Besvärsordningen i delpensionsärendena regleras genom 20% NDPL.
,ff I/männa _II)/säkringsvillkor
., .
.se
Paragrafen motsvarar i sak delar av 2 & och 3 _S- första stycket DPL med den huvudsakliga ändringen att föreskrivet villkor om aktuell anknytning till arbetslivet (arbetsvillkor) som måste uppfyllas föratt man skall vara försäkrad för delpension inte längre gäller bara arbete i anställning. Vid bestämmande
Prop. 1978/ 79: 69 64
av den ramtid av tolv månader under vilken arbetsvillkoret skall vara uppfyllt skall liksom f. n. inte inräknas tid då sökanden har varit hindrad att arbeta på grund av styrkt sjukdom m. m. Dessa frågor skall bedömas enligt närmare regler som finns i de angivna lagarna om stöd vid arbetslöshet. Därutöver har från riksförsäkringsverkets nuvarande tillämpningsanvisningar (cirkulär nr 6/l976) tagits in en bestämmelse att arbetslöshet vid vilken ersättning har utgått skall räknas som arbetshinder när man bestämmer ramtiden för arbetsvillkoret. Det bör som påpekats i LO:s remissyttrande ( avsnitt 4.3 ) inte heller föreligga hinder mot att i tillämpningen bortse från tillfällig ledighet eller kort uppehåll mellan två anställningar efter närmare föreskrifter av riksförsäkringsverket.
1 den proposition som låg till grund för gällande delpensionslag (prop. l975:97 s. 87) angavs att tidpunkten för ansökan om delpension borde vara avgörande för bedömningen om pensionssökanden uppfyllde arbetsvillkoret. Om det av utredningen framgick att deltidsarbetet skulle påbörjas först sedan viss tid hade förflutit efter det sökanden lämnat sin föregaende anställning, borde delpension emellertid kunna beviljas fr. o. m. den dag då deltidsarbetet påbörjas även om han vid det tillfället inte längre uppfyllde arbetsvillkoret. Riksförsäkringsverket har vidare i sina anvisningar föreskrivit att. om sökanden inte uppfyller arbetsvillkoret vid ansökningstilllället och deltidsar- betet skall påbörjas först senare. delpension ändå skall kunna beviljas om sökanden uppfyller arbetsvillkoret vid den tidpunkt fr. o. m. vilken delpen- sion begärs. Mot bakgrund härav och med hänsynjämväl till att pension kan beviljas även för tre månader före ansökningsmånaden har i den nya lagen tagits in en regel av innebörd att ramtiden för arbetsvillkoret skall räknas bakåt fr. o. m. månaden före den då pension avses börja utgå eller fr. o. m. en något tidigare ansökningsdag.
4s'
Liksom 2 & DPL förutsätter denna paragrafatt man för att vara försäkrad för delpension skall ha en längre tids Rårvärvsverksamhet bakom sig utöver aktuell anknytning till arbetslivet enligt 3 & NDPL. I enlighet med nuvarande bestämmelser skall denna förvärvsverksamhet dokumenteras med tillgodo- räknad pensionsgru ndande inkomst inom ATP för tio år fr. o. m. 45 års ålder. Detta innebär bl. a. att årsinkomsten måste ha överstigit ett basbelopp. En nyhet är etnellertid att det inte längre skall vara enbart anställningsinkomster som räknas.
Som har föreslagits i den allmänna motiveringen ( avsnitt 5.3 . l ) skall i detta sammanhang tas hänsyn även till år för vilket en egenföretagare skulle ha tillgodoräknats pensionsgrundande inkomst om han inte hade anmält undantagande från ATP enligt ll kap. 7å AFL. Underlåtenhet att betala ATP-avgift har enligt ll kap. 6; AFL i princip samma verkan som ett undantagande och har därförjämställts med sådant i NDPL. Av hänvisning-
'Jl
Prop. 1978/79:69 6
arna till All följeratl begreppet förvärvsarbete är detsamma som inom ATP. Till egenföretagare räknas bl.a. arbetande delägare i ett handelsbolag.
Är tillgodoräknande av pensionsgrundande inkomst för året närmast före delpensioneringen avgörande för om någon är försäkrad enligt NDPL. kan Försäkringskassan i regel beräkna en preliminär pensionsgrundande inkomst för det året.
Om arbetsif(/minskning m. m. 5 &
] paragrafen har sammanförts vissa bestämmelser om åldersgränser m. m. som f. n. återfinns i 3 och 6 åå DPL. Vidare har i enlighet med den allmänna motiveringen (avsnitt 5.4) från nuvarande tiIlämpningsanvisningar införts bestämmelsen att den arbetstidsminskning som skall ge rätt till delpension får ha skett tidigast under den månad då den försäkrade fyller 60 år. Det arbete som den försäkrade hade före den arbetstidsminskning som skall beaktas behöver inte ha varit heltidsarbete.
Det från nuvarande lag överförda minimikravet på deltidsarbete — 17 timmar per arbetsvecka — skall enligt Slå andra stycket NDPL liksom f. n. uppfyllas som ett genomsnitt för det närmast kommande året om arbetstiden varierar. För samma tid skall i allmänhet även ny sjukpenninggrundande inkomst fastställas för den försäkrade.
Givetvis kan det inträffa att den deltidsarbetande oförvållat förlorar sin anställning och blir arbetslös. Delpension kan i sådant fall komma att utgå vid sidan av arbetslöshetsstöd. I enlighet med förarbetena till nuvarande delpensionslag (prop. 1975197 5. 88) är den som är arbetslös efter att ha slutat sitt deltidsarbete frivilligt utan giltig anledning däremot inte längre berättigad till pension. Frågan huruvida han har slutat deltidsarbetet frivilligt utan giltig anledning bör bedömas med ledning av praxis för arbetslöshetsstöd.
(ts
Paragrafen reglerar minimikravet på arbetstidsminskning med fem timmar per arbetsvecka för anställda. Den motsvarar i sak delar av 3 & DPL och. såvitt gäller minskning i förhållande till ordinarie arbetstid. nuvarande tillämp- ningsanvisningar. Den nya paragrafen gäller den som efter arbetstidsminsk- ningen arbetar enbart som anställd. Den omfattar alltså även anställda som har haft andra slags förvärvsarbeten före minskningen av arbetstiden. För egenföretagare. uppdragstagare och den som har blandat arbete efter minskningen gäller i stället 7 &. Har en anställd en bisyssla, kan dock bortses från denna enligt 8 &.
Enligt allmänna arbetstidslagen (l970:l03) får ordinarie arbetstid för heltidsarbete uppgå till högst 40 timmar i veckan. Undantag kan dock göras
Prop. l978/ 79:69 66
genom kollektivavtal eller beslut av arbetarskyddsstyrelsen. Har någon flera anställningar efter arbetstidsminskningen bör krävas att hans sammanlagda faktiska arbetstid med minst fem timmari veckan understiger den ordinarie arbetstid som gäller för det deltidsarbete i vilket hans faktiska arbetstid är längst. Har han lika långa faktiska arbetstider i anställningar för vilka gäller olika ordinarie arbetstider. bör i stället den kortaste ordinarie arbetstiden tillämpas.
7s'
Paragrafen reglerar kravet på arbetstidsminskning för de under delpen- sionslagen nytillkomna rörelseidkarna. jordbrukarna och uppdragstagarna. Liksom enligt 6 % är det härvid den försäkrades sysselsättning efter arbets- tidsminskningen som räknas. Om någon har blandad sysselsättning på så sätt att han även är anställd. skall hans rätt till delpension bedömas enligt 7 & med avseende på allt förvärvsarbete. För anställda och egenföretagare som har bisysslor vid sidan av sina huvudsakliga arbeten finns särbestämmelser i 8 &.
Det i paragrafen föreskrivna kravet på minskning av sammanlagd arbetstid med minst hälften har behandlats i den allmänna motiveringen ( avsnitt 5.3.2 ). Detsamma gäller frågor om uppdrag och om fåmansföretag inom delpensioneringen ( avsnitt 5.3.4 ). Som fåmansföretag räknas främst aktiebo- lag. ekonomisk förening och handelsbolag. vari aktierna eller andelarna till övervägande del ägs av en person eller ett fåtal personer. Här kan anmärkas att delägare i handelsbolag anses som egenföretagare inom socialförsäkringen redan enligt allmänna regler. När det i paragrafen talas om make till företagsledare i fåmansföretag avses i enlighet med 65 & kommunalskatte- lagen även sammanboende som tidigare har varit gifta med varandra eller som gemensamt har eller har haft barn.
8sf
Som har föreslagits i den allmänna motiveringen ( avsnitt 5.3.2 ) skall rätten till delpension för den som efter arbetstidsminskningen har både anställning och annat förvärvsarbete bedömas enligt reglerna för egenföretagare med avseende på allt förvärvsarbete. Detta innebär bl. a. att den försäkrade måste minska sin sammanlagda arbetstid med hälften. Föratt undvika försämringar och tröskeleffekter i förhållande till dagens möjligheter för anställda att utan hinder av viss biSyssla kunna minska arbetstiden med endast 1. ex. fem timmar i veckan. har vidare föreslagits att man även framdeles bör kunna bortse från mindre bisyssla i form av uppdrag eller annan verksamhet vid sidan av huvudsakligt arbete som anställd. Den försäkrade skall i så fall enligt denna paragrafs första stycke själv begära det. annars gäller kravet på nedtrappning till hälften beträffande hans totala arbetstid.
Prop. 1978/79:69 67
l paragrafens andra stycke anges vad som krävs för att visst arbete skall anses som mindre bisyssla. En första förutsättning för att man vid en delpensionering skall kunna bortse från en bisyssla bör liksom f. n. enligt 5 & DPL vara att den försäkrade har haft bisysslan varaktigt. Det ter sig vidare naturligt att i princip bara bortse från arbete som genomsnittligt utförs mindre än 17 timmar i veckan och som alltså inte självständigt kan räknas som deltidsarbete vid delpension. Även en sådan arbetstid synes emellertid vara för lång i detta sammanhang. och i paragrafen har därför föreskrivits att bisysslan får utföras i genomsnitt högst tio timmar i veckan. l viss likhet med vad som f. n. gäller om särskild pensionSprövning i samband med bisyssla kommer arbetstiden för bisysslan inte att kunna överstiga arbetstiden i det pensionsgrundande deltidsarbetet. Den nuvarande gränsen för särskild prövning går emellertid bara där och är alltså rörlig. Av nyss anförda skäl och för enkelhetens skull har en ny avgörande gräns i stället gjorts fast vid tio timmar i veckan.
Det är vidare meningslöst att i stället för halvering av total arbetstid tillåta en fingraderad minskning i anställningen ifall den försäkrade samtidigt trappar upp bisysslan i förhållande till dess omfattning före delpensione- ringen. Därför har även föreskrivits att arbetstiden för bisysslan inte får ökas i samband med pensioneringen. När här talas om ökning avses inte obetydliga förändringar i arbetstiden. Om det anses motiverat bör även kunna beaktas mera betydande ökning som har skett under det närmast föregående året. Ökar den försäkrade i stället bisysslan efter det han har börjat uppbära delpension. föreligger en omprövningssituation enligt 18 &. Mindre varia- tioner bör dock inte heller här beaktas.
Det får slutligen också anses nödvändigt att dra en övre gräns för vad som kan betraktas som inkomst av mindre bisyssla. även om det är arbetstiden som är väsentligast i sammanhanget. l motsats till Rårutsättningen för nuvarande prövningsregel härom bör också denna gräns vara fast. Gränsen har i lagförslaget satts vid ett basbelopp i anslutning till försäkringsdomsto- lens remissyttrande i denna fråga. Skulle den försäkrade ha mer än en bisyssla. skall de förut angivna villkoren tillämpas gemensamt förde bisysslor som han vill undanta från delpensioneringen.
l syfte bl. a. att få likartade regler för anställda och egenföretagare har paragrafen utformats så att även en egenföretagare kan begära bortseendc från en mindre bisyssla. Han skulle annars behöva minska sin totala arbetstid med hälften för att få rätt till delpension. Bestämmelsen är motiverad även av att en egenföretagare inte bör vara tvungen att minska sin huvudsakliga verksamhet med mer än hälften om han t.ex. vill behålla ett mindre lörtroendeuppdrag i vilket arbetstiden inte kan minskas.
Om det t. ex. i samband med efterkontroll skulle visa sig att att någon som har beviljats delpension med bortseendc från bisyssla inte längre uppfyller förutsättningarna härför eller om han självmant skulle begära att man inte längre skall bortse från bisysslan. föreligger en omprövningssituation. En
Prop. 1978/79:69 68
omprövning bör då i princip resultera i att den försäkrade försätts i samma läge som om eljest gällande huvudregler hade tillämpats redan från början. Gäller det exempelvis en anställd som betydligt har ökat arbetstiden i ett uppdrag som man tidigare har bortsett från. har han för fortsatt rätt till delpension att välja mellan två utvägar frånsett en omedelbar återgång till vid pensionsbeslutet gällande ordning. om detta är möjligt. Han kan antingen helt avstå från bisysslan. varvid pensionsreglerna för anställda fortsätter att gälla för honom. och få även det inkomstbortfallet ersatt. Delpensionen bör emellertid bara ökas till vad som skulle ha utgått om den försäkrade redan vid delpensioneringen hade avstått från den bisyssla som han då hade. Den försäkrade kan också välja en utväg som innebär att han behåller bisysslan. som han kanske upplever som ett stimulerande eller angeläget arbete. Hans rätt till pension skall då bedömas enligt deltidsreglerna för egenföretagare. vilka förutsätter att hans sammanlagda arbetstid som delpensionär skall understiga hälften av hans sammanlagda arbetstid före delpensioneringen. I den mån han inte uppfyller det kravet måste han alltså ytterligare trappa ned arbetstiden i anställningen. Även i detta fall bör han därefter ges den delpension som han skulle ha haft om han redan från början hade minskat sin sammanlagda arbetstid före delpensioneringen med hälften. Enligt 13 & tredje stycket skall pensionsunderlaget därvid i princip utgöra hälften av hans normala inkomster före pensioneringen.
Denna omprövning av pension med anledning av att man inte längre kan bortse från en bisyssla gäller närmast pension för framtiden. I den mån det blir fråga om återbetalning av uppburen pension gäller främst 1955. Här bör särskilt påpekas att den som i det tidigare exemplet har missbrukat delpensionsreglerna om bisyssla och arbetat i anställning och uppdrag under längre arbetstid än hälften av den sammanlagda arbetstiden före delpensio- neringen över huvud taget inte har varit berättigad till delpension. Han är skyldig att återbetala hela den obehörigt uppburna delpensionen. som vid behov kan räknas av på kommande utbetalningar. Det är därlör viktigt att den som beviljas delpension med bortseendc från bisyssla blir noga informerad om sina åligganden i sammanhanget. Det kan till sist nämnas att det torde vara givet att man inte skall kunna begära bonseende från bisyssla sedan man väl har börjat uppbära delpension.
9.5
Paragrafen anger de beräkningsperioder som skall användas när man skall bestämma den försäkrades arbetstid före och efter arbetstidsminskningen. l-"örsui stycket har berörts i den allmänna motiveringen ( avsnitt 5.4 )och gäller arbetstiden före nedtrappningen. Som huvudregel har därvid i enlighet med nuvarande tillämpningsanvisningar föreskrivits att den försäkrades arbetstid skall beräknas som ett genomsnitt för den ramtid av ett år som gäller för det allmänna arbetsvillkoret enligt 3 &. Perioden räknas bakåt fr. o. m. dagen före
Prop. 1978/79:69 69
arbetstidsminskningen. Frågan om hur arbetstiden skall beräknas för den som under någon tid har varit partiellt arbetslös bör regleras i de föreskrifter som riksförsäkringsverket skall meddela till NDPL.
För att förebygga att delpensionslörsiikringen utnyttjas på ett sätt som strider mot dess syfte har i den allmänna motiveringen föreslagits att vissa spärregler skall införas för den som har ökat sin arbetstid väsentligt inför en planerad delpensionering. Dessa regler har i lagförslaget utformats så att. om den försäkrades genomsnittliga arbetstid i förvärvsarbete under den ovan angivna beräkningsperioden uppenbarligen väsentligt överstiger hans genomsnittliga arbetstid i förvärvsarbete ttnder tre sådana perioder. dvs. normalt under tre är före arbetstidsminskningen. det i stället är den sistnätnnda arbetstiden som skall gälla. Bestämmelsen innebär att de för anställda och egenföretagareföreskrivna kraven på minskning av arbetstiden med minst fem timmar i veckan resp. hälften i dessa fall skall tillämpas i förhållande till en tidigare arbetstid som är mera normal för den försäkrade än den arbetstid som huvudregeln anger.
Denna kompletterande regel leder till att den som har haft heltidsarbete under året före den planerade delpensioneringen men t. ex. bara halvtidsar- bete under de två föregående åren i princip skall anses ha haft
30 + 20 + 40 timmar i veckan . .. (___—__— = ) knappt 27 timmars arbetsvecka före
3 år =) arbetstidsminskningen. Utför han därefter deltidsarbetet som halvtidsarbcte (20 timmar i veckan). skall han alltså anses ha minskat sin veckoarbetstid med sju timmar. Detta är i exemplet en tillräcklig minskning för rätt till delpension enligt 6 & för den som är anställd. Beräkningen av delpensionen i ett fall som detta tas upp närmare under 12 & om pensionsunderlag.
De föreslagna särreglerna torde sällan behöva tillämpas. och det är även angeläget att frågan om tillämpligheten blir lätt att avgöra. l lagtexten har därvid krävts att den försäkrades genomsnittliga arbetstid under den vanliga beräkningsperioden uppenbarligen väsentligt överstiger hans arbetstid under tre sådana perioder. Detta innebär att mer eller mindre normala eller eljest oväsentliga avvikelser inte skall räknas. Den genomsnittliga arbetstiden under treårsperiodcn bör vidare uppskattas utan krav på exakthet. Den försäkrade och beträffande egenföretagare även den som skall utfärda intyg om hans arbetsförhållanden bör enligt 15,5 lämna de kortfattade uppgifter som behövs i frågan. Uppgifterna lämnas under bedrägeriansvar. och försäkringskassan skall inte därefter behöva närmare utreda huruvida undantagsregeln är tillämplig i det enskilda fallet. Utredning bör komma i fråga endast om det finns anledning att misstänka att uppgifterna är oriktiga. t. ex. då de uppgifter om pensions- eller sjukpenninggrundande inkomst som kan föreligga i ärendet gör lämnade upplysningar mindre sannolika. Andra fall kan aktualiseras av stickprovskontroller hos uppgivna arbetsgivare m. fl. eller personkännedom inom försäkringskassan. Att en sådan utredning
Prop. 1978/79:69 70
beslutas skall dock inte innebära att man också måste göra exakta beräkningar av tidigare arbetstider.
Paragrafens andra stycke gäller beräkningen av den försäkrades arbetstid som delpensitmär. Liksom enligt nttvarandc tillämpningsanvisningar bör därvid den som kan förutses ha varierande arbetsförltållandcn få sin arbetstid bestämd som ett genomsnitt för det närmaste året. för vilket också ny sjukpenninggrundande inkomst skall fastställas. I regel torde det inte bli möjligt att göra några exakta beräkningar av arbetstider för egenföretagare och uppdragStagare i det enskilda fallet. Beträffande det allmänna kravet på i genomsnitt 17 timmars deltidsarbete i veckan får man exempelvis främst få gå in föratt konstatera huruvida arbetsinsatsen ligger nära vad som motsvarar ett normalt halvtidsarbcte.
10 &
Paragrafen gäller förläggningen av delpensionärernas deltidsarbeten och har behandlats i den allmänna motiveringen ( avsnitt 5.3.2 ). Bestämmelserna har karaktär av undantagsregler. och för tillämpning av dem förutsätts att den försäkrade inte utför deltidsarbete fortlöpande under året.
För sådana fall föreskriver paragrafen att den försäkrade under varje period av högst tre månader (90 dagar) skall arbeta under åtminstone halva antalet vanliga arbetsdagar jämfört med femdagarsvecka eller vad som eljest är normalt för yrket. De dagliga arbetsinsatserna bör vara någorlunda normala. Här kan påminnas om att arbetstiden enligt 5 & första stycket och 9 & andra stycket måste uppgå till 17 timmar per arbetsvecka i genomsnitt för hela året. Om det gäller en egenföretagare torde man inte kunna göra några exakta beräkningar i dessa hänseenden. Bestämmelsernas syften kräver emellertid inga sådana beräkningar. och uppskattningar bör alltså även här kunna räcka i det enskilda fallet.
Enligt andra stycket skall som har föreslagits i den allmänna motiveringen finnas möjlighet för riksförsäkringsverket att för vissa yrken eller branscher medge mera betydande undantag från det allmänna kravet på fortlöpande deltidsarbete. om synnerliga skäl talar för det. Det kan t. ex. gälla sjömans- yrket eller lantbruk. som med hänsyn till arbetets art och växlande årstider helt enkelt inte kan utföras fortlöpande under året. Sådana regler förutsätter ingående kännedom om arbetsförhållandena inom olika yrken. och här spelar också fackliga synpunkter och önskemål en viktig roll. Som har nämnts nyss bör föreskrifterna därför meddelas av riksförsäkringsverket efter samråd med verkets centrala pensionsdelegation. som bl.a. innehåller företrädare för arbetsmarknadens parter. Riksförsäkringsverket har även i övrigt getts möjlighet att meddela de närmare föreskrifter om deltidsarbete som kan komma att anses behövliga.
Prop. 1978/79:69 71
Beräkning av pansion ll &
Denna paragraf reglerar delpensionens kompensationsnivå och värdesäk- rar beviljad pension i förhållande till allmänna prisförändringar. Bestämmel- serna motsvarar i princip delar av 5 & DPL. Det inkomstunderlag som pensionen skall grundas på framgår i den nya lagen närmast av 12 och 13 så.
12.5
Paragrafen anger hur man skall beräkna pensionsunderlag för försäkrad som efter arbetstidsminskningen fört-'ärvsarbetarenbart som anställd. 1 första stycket har med förebild i 5 &- DPL som huvudregel föreskrivits att underlaget skall utgöra skillnaden mellan den försäkrades normala inkomster före och efter arbetstidsminskningen. Om han enligt 8; NDPL beviljas delpension med bortscende från en mindre bisyssla. skall bortses även från inkomsten av bisysslan. Hänvisningen i den nu aktuella paragrafen till Qä första stycket avses gälla för det fall att den försäkrade före arbetstidsminskningen har haft flera kortvariga anställningar eller varierande inkomster. llans inkomst bör då liksom f. n. beräknas som ett genomsnitt för det arbete som han har utfört under den ettårsperiod som avses i 3 & om arbetsvillkor. Detta torde i enlighet med nuvarande praxis inte anses tillämpligt på den som bara har fått normal avtalsenlig lönehöjning i en varaktig anställning. Hänvisningen till 9 å andra stycket innebär att inkomsten efter arbetstidsminskningen i enlighet med gällande regler om sjukpenninggrundande inkomst enligt AFL kan beräknas som ett genomsnitt för det kommande året. Som har nämnts under 6 & skall de regler som gäller för anställda tillämpas även på anställd som har bedrivit rörelse ellerjordbruk före arbetstidsminskningen. Inkomst av sådant arbete skall enligt den allmänna motiveringen (avsnitt 5.3.3) och Då i princip beräknas i genomsnitt för de tre senaste åren.
Även paragrafens andra stycke har förebild i Så DPL och innebär att skillnaden mellan den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst enligt AFL före och efter arbetstidsminskningen utgör en övre gräns för vad som kan läggas till grund för delpension. Däri ligger bl. a. att inkomstbortfall i skiktet över 7.5 basbelopp inte beaktas. Liksom tidigare skall försäkrings- kassan utgå från dels den sjukpenninggrundande inkomst som var fastställd för den försäkrade före arbetstidsminskningen. dels den nya inkomst som därefter skall fastställas på grundval av den lägre lönen i deltidsarbetet. Skulle emellertid den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst före arbetstids- minskningen vara oriktig på grund av att kassan inte har känt till samtliga inkomstförhållanden, skall inkomsten liksom f. n. kunna rättas, t. ex. om den försäkrade styrker att den borde ha varit högre. En inkomständring bör därvid kunna beaktas utan hinder av den regel om 30 dagars väntetid som finns i 3
Prop. 1978/79:69 ' 72
kap. 5 & AFL. En sådan ordning har försäkringsdomstolen godtagit i vissa fall. Motsvarande ordning gäller i fråga om livränta från den nya arbetsskadeför- säkringen. Den sjukpenninggrundande inkomst som skall användas inom delpensioneringen bör omfatta alla inkomster som ryms under taket 7,5 basbelopp, t. ex. även en rörelseinkomst före arbetstidsminskningen. Man bör här inte heller bryta ut inkomst som härrör från en mindre bisyssla som inte skall beaktas vid delpensioneringen. Överstiger den försäkrades sammanlagda inkomster 7.5 basbelopp. kan han nämligen annars sägas få delpension för inkomstbortfall i skiktet över den gränsen. vilket inte skulle ha varit möjligt om det hade gällt en enda förvärvskälla.
Första bestämmelsen i paragrafens tredje stycke har i sak hämtats från nuvarande 5 & DPL och syftar till att förhindra att delpensionsförsäkringen utnyttjas otillbörligt genom avtal om klart onormala löner m. m. Den andra bestämmelsen har berörts under 959 Bestämmelsen är en spärregel för undantagsfall och innebär i princip att den som har ökat sin arbetstid väsentligt inför en planerad delpensionering inte kan få pension på grundval av hela det faktiska inkomstbortfall som uppkommer om han senare återgår till en arbetstid som egentligen kan anses normal för honom. 1 ett exempel som gavs under 9 55 skulle den försäkrades veckoarbetstid före minskningen beräknas till 27 timmar i stället för 40 som han faktiskt arbetade närmast före nedtrappningen. Den nu aktuella pensionsbegränsningen avses därvid innebära att man i exemplet bara skall beakta %% av den inkomst före arbetstidsminskningen som har beräknats för den försäkrade enligt huvud- reglerna.
13%"
Paragrafen reglerar pensionsunderlaget för egna företagare. Som har föreslagits i den allmänna motiveringen ( avsnitt 5.3.3 ) skall underlaget i princip motsvara skillnaden mellan företagarens genomsnittliga förvärvsin- komst före arbetstidsminskningen och hälften av den inkomsten. lnkomsten efter arbetstidsminskningen beräknas alltså schablonmässigt i pr0portion till denna. som jtt också skall innebära en halvering. Om den inkomst som företagaren kan antas få eftcr nedtrappningen överstiger hälften av den tidigare inkomsten. skall dock den faktiska deltidsinkomsten användas i stället för schablonen. Det innebäratt pensionsunderlaget blir mindre. I detta hänseende lär man inte kunna göra några exakta beräkningar,och schablonen bör därför frångås endast om relativt klara skillnader kan förutses. Vid beräkningarna kan bl.a. användas det underlag som ligger till grttnd för bestämmande av ny sjukpenninggrundande inkomst för egenföretagaren efter arbetstidsminskningen.
Enligt den allmänna motiveringen skall vidare egenföretagarens genom- snittliga inkomst före arbetstidsminskningen beräknas med ledning av hans ATP-poäng för de tre senaste åren. Sådana poäng fastställs med viss
Prop. 1978/79:69 73
fördröjning eftersom de grundas på inkomsttaxeringen. Under det löpande året finns därför ingen fastställd poäng för det närmast föregående året, och i vissa fall kan även året dessförinnan vara oreglerat. Föratt försäkringskassan inte skall behöva göra vanskliga uppskattningar i fråga om taxering för gångna år, bör man alltid preliminärt räkna de tre senast förflutna år för vilka pensionspoäng har hunnit fastställas. När poäng sedermera fastställs för senare år,som egentligen skall ligga till grund för delpensionen.får pensionen omräknas i den mån den föreskrivna genomsnittspoängen förändras. Redan utbetald pension bör därvid i förekommande fall kompletteras med ett tillägg. Vidare bör pensionen inte få återkrävas i den mån den borde ha varit lägre. ! sistnämnda fall skall den emellertid minskas för framtiden. Pension kan dock återkrävas i den mån 19 ;" är tillämplig.
Om den försäkrades taxerade inkomst under något av de tre aktuella åren har understigit det basbelopp som dras av när man fastställer ATP-poäng. bör den försäkrade i delpensionsärendet tillgodoräknas en mot inkomsten svarande del av en ATP-poäng för det aktuella året. I enlighet med vad som har anförts under 4; skall vidare även beaktas s. k. undantagandcpoäng m. m. för den som har stått utanför ATP.
Skulle egenföretagaren ha begärt bortseendc från en mindre bisyssla enligt 8 &. t.ex. ett förtroendeuppdrag. bör den beräknade genomsnittsinkomsten minskas med beräknad inkomst av bisysslan.
! paragrafens tredje stycke har gjorts vissa undantag från här förordade regler om pensionsunderlag. Som framgår av paragrafen och den allmänna motiveringen skall reglerna för egenföretagare i princip omfatta alla som är självständigt yrkesverksamma efter arbetstidsminskningcn. Detta gäller även den som dessutom har arbete för annans räkning och det skall inte heller ha någon betydelse vilket arbete han hade före nedtrappningen. Skulle det emellertid vara så att den försäkrade under året före nedtrappningen arbetade enbart i anställning eller uppdrag eller i båda dessa förvärvskällor. är det dock knappast motiverat att beräkna hans inkomst före minskningen med ledning av tre års ATP-poäng. Den inkomsten bör i stället beräknas enligt reglerna för anställda i 12 &. Det betyder att det är den försäkrades normala faktiska inkomster som räknas. De skall dock maximeras till vad som kan utgöra sjukpenninggrundande inkomst. dvs. till 7.5 basbelopp. llans pensionsun- derlag blir därefter enligt 13;' första stycket i allmänhet schablonmässigt hälften av den tidigare inkomsten. Underlaget skall dock minskas i den mån hans framtida inkomster kan antas överstiga detta schablonbelopp. Med ttppdrag före arbetstidsminskningen avses i dessa sammanhang inte sådant arbete för vilket ersättningen skattemässigt är att hänföra till inkomst av rörelse eller jordbrttksfastighet ljfr 3 kap. 2 & andra stycket AFL).
Prop. 1978/79:69 74
Ansökan och hes/ul om pension 14 &
Liksom f.n. skall ansökan om delpension göras skriftligen hos den försäkringskassa där sökanden är inskriven.
15%
1 paragrafens första stycke har den som ansöker om delpension ålagts bevisskyldighet för de förhållanden som skall läggas till grund för pensionen. Detta gäller uppgifter som inte redan är kända för försäkringskassan. Sökanden skall ju t.ex. inte behöva styrka föreskrivna pensionspoäng för ATP där pensionsgrundande inkomst finns fastställd. Det är viktigt att försäkringskassan kan lita på de uppgifter som sökanden lämnar i pensions- ansökningen och andra handlingar. Uppgifterna bör därför lämnas på heder och samvete i den mån de har betydelse för pensionen. Under 22 & redovisas sökandes straffansvar för oriktiga uppgifter m. m. Formulär till ansöknings- blanketter kan fastställas enligt 24 _S. 1 den mån det behövs bör arbetslös- hetskassa och Iänsarbetsnämnd liksom f. n. enligt 4 & DPL vara skyldiga att biträda försäkringskassan.
Även paragrafens andra stycke hari princip hämtats från 4 g" DPL och gäller Skyldigheten att förete intyg i fråga om arbete som anställd före eller efter arbetstidsminskningen. Utfärdas intyg av lokal arbetstagarorganisation. skall denna vara en Sådan organisation som avses i 6.5 andra stycket lagen (197(>:580) om medstämmande i arbetslivet och som alltså är part i lokal förhandling med arbetsgivaren. Liksom idag skall arbetsgivare vara skyldig att bl. a. utfärda begärt intyg. En anslutande straffbestämmelsc har tagits in i 22 s'. 1 den mån berörda bestämmelser kan tillämpas i fråga om arbete som uppdragstagare. avses de gälla även sådant arbete.
Som har framhållits i den allmänna motiveringen ( avsnitt 5.3.5 ) är det angeläget att försäkringskassan får god och tillförlitlig dokumentation om egenföretagares arbets- och inkomstförhållanden före och efter en uppgiven arbetstidsminskning. Hans egna uppgifter bör därför liksom en arbetstagares lämnas på heder och samvete (innebörden behandlas under 22 å). Uppgif- terna skall vidare enligt lagtexten bestyrkas av någon som har god kännedom om hans förvärvsarbete. Även sådant intyg föreslås bli avgivet på heder och samvete. Eftersom uppgifterna bör lämnas av ojävig person. bör därvid inte beaktas intyg från någon sökanden närstående som avses i 36 kap. 355 rättegångsbalken och som inte skulle vara skyldig att avge vittnesmål i ett eventuellt brottmål. Denna krets närstående omfattar den som är eller har varit gift med sökanden eller är i rätt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag eller är syskon eller i sådant svågerlag att den ene är eller har varit gift med den andres syskon. eller som på liknande sätt är sökanden närstående.
Prop. 1978/79: 69 75
16;
Paragrafen gäller den tid för vilken delpension kan beviljas och motsvarar vissa bestämmelser i 4; DPL.
17%.
Som huvudregel skall beslut i försäkringskassa om delpension fattas av tjänsteman. Denna paragraf. som har kommenterats i den allmänna moti- veringenlavsnitt 5.5). föreskriverdock iansltttning till nuvarande 8 s DPL att vissa ärenden skall avgöras av pensionsdelegation i kassan. Den som ansöker om delpension kan därvid i allmänhet begära att bli hörd mttntligen inför delegationen (18 kap. 22,5 AFL).
Enligt föreskrift i DPL skall ärendet alltid underställas pensionsdelegation om sökanden begär det. Det har inte ansetts nödvändigt att ha kvar denna regel vid sidan av reglerna att pensionsdelegation skall pröva dels fall som är av vidlyftig eller svår beskaffenhet. dels fall där tjänsteman har funnit skäl föreligga mot bifall till pensionsansökan. Det nämnda stadgandet har därför inte förts över till NDPL.
Omprövning och besvär 18 &
Liksom f. n. enligt 5 %* tredje stycket DPL skall utgående delpension omprövas vid ändrade förhållanden (jfr allmänna motiveringen avsnitt 5.5). I denna paragraf har tillagts att det måste röra sig om en ändring av viss betydelse för att omprövning skall ske. Obetydliga variationer i arbetstid eller inkomst i deltidsarbetet skall alltså inte beaktas. Riksförsäkringsverket har i sina nuvarande tillämpningsanvisningar tagit in omfattande föreskrifter om omprövningsgrunder och omprövningsförfarande. Verket avser nu att komplettera föreskrifterna med regler för egenföretagare. Sådana bestäm- melser torde få lämna något större utrymme för variationer än reglerna för anställda. Väsentligast blir liksom för anställda att kravet på begränsad arbetstid uppfylls fortlöpande. När det gäller inkomstförändringar torde det emellertid finnas anledning att vara mindre restriktiv. eftersom sådana är ganska normala för en egenföretagare och inte behöver ha något samband med arbetsinsatsen. Avgörande bör därvid vara huruvida inkomständringen kan förutses bli bestående. för mer än ett år. Om så är fallet bör pensionen omprövas. Som har nämnts tidigare skall man dock inte behöva ta hänsyn till mindre inkomstförändringar. Som en riktpunkt torde därvid kunna gälla att delpensionen bör omprövas först när deltidsinkomsten har ändrats med 1/5 i förhållande till den vid delpensioneringen fastställda deltidsinkomsten. omräknad efter aktuellt basbelopp. Vad gäller själva inkomstberäkningen är
Prop. 1978/79:69 ' 76
det lämpligt att riksförsäkringsverket meddelar de närmare bestämmelser som kan behövas utöver nuvarande föreskrifter och praxis om ATP— grundande och sjukpenninggrundande inkomster.
Beträffande höjning av utgående delpension bör i stort gälla samma regler som för första ansökan om pension. Försäkringskassan skall alltså inte vara skyldig att självmant ta initiativ till en höjning med anledning av att pensionären har trappat ned sin arbetstid ytterligare eller eljest fått vidkännas en minskning av sin deltidsinkomst. Detta hindrar givetvis inte att kassan påminner delpensionärerna om möjligheterna att begära höjning vid ändring i pensionsförl'lålfandena. Även höjning pågrund av en retroaktiv löneökning avses förutsätta ansökan. Riksförsäkringsverket bördock för sådant fall bl. a. ha möjlighet att i sina föreskrifter dispensera från de allmänna reglerna att ändringen skall vara av viss betydelse och att höjning för gången tid bara får beviljas för tre månader före ansökan.
l paragrafens andra stycke har alla delpensionärer ålagts skyldighet att omedelbart underrätta försäkringskassan om ändringar som kan leda till att pensionen minskas eller dras in. Anslutande ansvarsbestämmelser finns i 22 å och i brottsbalken . Som har berörts i den allmänna motiveringen skall kassan även självmant göra efterkontroller med viss regelbundenhet. Kassan bör då kunna vända sig såväl till den försäkrade som till arbetsgivare eller någon som kan lämna uppgifter om egenföretagares arbetsförhållanden. Kassan föreslås också få rätt att i särskilda fall kontrollera delpensionärens arbetsförhållanden genom besök hos honom av någon som kassan har gett sådant uppdrag.
1 paragrafens tredje stycke har försäkringskassan getts möjlighet att interimistiskt minska eller dra in utgående delpension i avvaktan på närmare utredning och beslut i fall där omständigheterna tyder på att pension utgår oriktigt.
19.5
Bestämmelsen gäller skyldighet att återbetala obehörigt uppburen pension och motsvarar i sak 9 & DPL. ] anslutning härtill bör nämnas att om någon anmäler en inkomstökning för förfluten tid så är det denna paragrafjämförd med bl. a. 18 å andra stycket NDPL som reglerar frågan om återbetalning av pension. Bestämmelserna innebär t.ex. att en egenföretagare måste hålla reda på sina inkomstförhållanden med visst förutseende och omedelbart underrätta försäk ringskassan om en inkomstökning som kan ha betydelse för pensionen och som han skäligen bör inse. Så snart försäkringskassan får kännedom om en inkomstökning finns möjlighet att genast fatta ett
Prop. 1978/79: 69 77
interimistiskt beslut om delpensionen enligt 18 ;" tredje stycket. Har någon ålagts återbetalningsskyldighet enligt 19 &. kan kassan vid senare utbetalning till honom innehålla skäligt belopp i avräkning på skulden. Detta följer av 20 kap. 41% AFL.
20 &"
Paragrafens bestämmelserom besvär över beslut enligt NDPL har hämtats från Så DPL (senaste lydelse l978z32). Paragrafen innehåller vidare en bestämmelse om omedelbar verkställighet av beslut.
Övriga bestämmelser 2l &
Pensionskommittén har föreslagit ny lagstiftning om socialavgifter (SOU 1977146). Frågan bereds f.n. inom regeringskansliet. l väntan på slutligt ställningstagande i ärendet har DPLzs bestämmelser om arbetsgivaravgift utan materiell ändring behållits i den nya lagen genom en hänvisning till motsvarande regler om sjukförsäkringsavgift i 19 kap. ] åAFL. Enligt förslag i den allmänna motiveringen (avsnitt 5.6) skall delpensionsavgif'ten emel- lertid tas ut med 0,50 % av löneunderlaget fr. o. m. år l980. Vidare skall en motsvarande avgift påföras egenföretagare. Riksförsäkringsverket har därvid föreslagit att man skall debitera egenavgiften på samma underlag som sjukförsäkringsavgiften. För att uppnå något bättre överensstämmelse mellan förmåns- och avgiftssidan har emellertid i stället valts underlaget för ATP-avgift enligt den modell som gäller för socialförsäkringsavgiften till folkpensioneringen enligt 19 kap. 3å AFL.
22.5
Delpension utgår bl.a. på grundval av förhållanden som den försäkrade själv råder över. och det är viktigt att försäkringskassan kan lita på hans uppgifter och på intyg som lämnas i olika sammanhang.
Försäkrad som lämnar oriktiga uppgifter eller eljest försummar sina skyldigheter enligt NDPL med bedrägligt uppsåt kan i princip dömas för bedrägeribrott enligt 9 kap. 1—3 && brottsbalken eller för försök till sådant brott. Därvid förutsätts att bedrägligt uppsåt kan styrkas och oaktsamhet räcker alltså inte. En annan person som medvetet lämnar osann uppgift i intyg eller annan urkund avsedd att styrka pensionssökandens uppgifter kan allt efter omständigheterim dömas för medverkan till bcrlrägcribrott enligt 23 kap. brottsbalken eller osant intygande enligt lS kap. ll &. Använder sökanden det osanna intyget. gör han sig skyldig till brukande av osann urkund enligt nämnda lagrum. Om någon i skriftlig utsaga som författnings-
Prop. 1978/79:69 78
enligt avges på heder och samvete uppsåtligen lämnar osann uppgift eller förtiger sanningen. kan han enligt 15 kap. 10 & brottsbalken dömas för osann försäkran eller. vid grov oaktsamhet. för vårdslös försäkran.
De beskrivna reglerna gäller alltså brott enligt brottsbalken. Med hänsyn till delpensionsförsäkringens speciella karaktär har det dessutom ansetts motiverat att införa en bestämmelse i NDPL om dagsböter för försäkrad eller arbetsgivare som på annat sätt missköter sina åligganden i fråga om uppgifts— och anmälningsskyldighet. Detta gäller i den mån gärningen inte kan bestraffas enligt brottsbalken. t. ex. därför att bedrägeribrott inte kan styrkas. Här bör även påminnas om bestämmelserna i 19 så" om skyldighet att återbetala obehörigt uppburen pension.
23.3
Paragrafens innehåll är nytt och innebär att man. i den mån sådana fall kan uppkomma. även beträffande delpension skall tillämpa vissa bestämmelser i AFL om utbetalning till annan än den pensionsberättigade vid alkoholmiss— bruk m. m., tvåårig preskription, visst utmätningsförbud och om uppgifts- skyldighet för förmyndare för omyndigförklarad pensionssökande.
Tystnadsplikt i fråga om uppgifter som lämnas i ett delpensionsärende är f.n. reglerad i 18 kap. 28å AFL. Bestämmelsen täcker enskilds personliga förhållanden. l samband med att försäkringen sträcks ut till egenföretagare torde det med hänsyn till de uppgifter om arbetsförhållanden m. m. som kan behöva lämnas och kontrolleras (15 och 18 55) vara motiverat att vidga tystnadsplikten efter mönster av motsvarande bestämmelser i 8 kap. 10,ä lagen (197613801 om arbetsskadeförsäkring. Brott mot tystnadsplikt kan bestraffas enligt 20 kap. 3 & brottsbalken. Handlingarna i ett delpensions- ärende omfattas f. n. av 14 & lagen (193712219) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar. Enligt en nyligen beslutad lagrådsremiss med förslag till sekretesslag. m. m. avses ny lagstiftning om handlingssekre- tess och tystnadsplikt träda i kraft den ljanuari 1980. dvs. samtidigt med att delpensioneringen sträcks ut till egenföretagare. Nya hithörande bestäm- melser för delpensionsärenden får förutsättas bli införda i det samman- hanget.
24%
Paragrafen motsvarar i princip 11 & DPL och gäller behörighet att meddela verkställighetsföreskrifter till delpensionslagen. Enligt 10 och 18 åå NDPL finns möjlighet att komplettera de lagreglerna med närmare bestämmelser även i den mån de inte kan anses som rena verkställighetsfi'ireskrifter. Avsikten är att låta riksförsäkringsverket utfärda föreskrifter och därvid samråda med den centrala pensionsdelegation som finns i verket och som nu även kommer att förses med representation för egenföretagarna. Behövligt
Prop. 1978/79:69 79
bemyndigande finns redan i 3 & instruktionen (1965:777) för riksförsäkrings- verket fomtryckt 1978z568ljämförd med den sista övergångsbestämmelsen till NDPL. Bemyndigandet innebäräven befogenhet att fastställa formulär till blanketter för pensionsansökan och intyg om arbets- och inkomstförhål— landen m. m. Beträffande riksförsäkringsverkets föreskrifter och uppföljning av den nya försäkringen kan tilläggas att konstnärsnämnden och styrelsen för Sveriges författarfond genom bidragsgivning av bl. a. pensionskaraktär har förvärvat en betydande sakkunskap om kulturarbetarnas förhållanden.
Hänvisningar till S7
Öi'e/gängshesrämInc/serna Första punkten
Som har föreslagits i den allmänna motiveringen (avsnitt 5.6) skall den nya delpensionslagen ersätta den nuvarande lagen i ämnet den 1 januari 1980. Det föreslås dock att den gamla delpensionslagen fortfarande skall tillämpas i fråga om pension vid arbetstidsminskning som första gången har skett före den dagen. t. ex. även när den försäkrade därefter trappar ned sitt arbete ytterligare. De förändringar och justeringar som i den nya lagen har gjorts i reglerna för anställda torde nämligen vara så omfattande att en problemfri tillämpning även på nu utgående delpensioner inte är möjlig. Detta gäller särskilt när en äldre delpension skall omprövas. 1 den mån det visar sig nödvändigt med särskilda övergångsbestämmelser i dessa avseenden. bör de kunna meddelas av riksförsäkringsverket. Härvid åsyftas närmast fallet då en delpensionär som dessutom driver rörelse ellerjordbruk vill trappa ned även sådant förvärvsarbete med stöd av den nya lagen. Det föreslås vidare att den nya delpensionslagens regler om förfarande och vissa andra regler av i huvudsak formell karaktär fr. o. m. år 1980 skall gälla även för äldre pensionsfall, i den mån de nya reglerna är användbara inom den nuvarande lagens ram.
Andra punkten
I enlighet med den allmänna motiveringen skall egenföretagare och uppdragstagare kunna få rätt till delpension fr. o. m. den ljanuari 1980 även i den mån de har minskat sin arbetstid redan under fjärde kvartalet 1979. De ges alltså möjlighet att börja trappa ned arbetstiden fr. o. m. den 1 oktober 19?!) och beslut om delpension skall också kunna fattas i förväg, liksom för anställda i samband med den ursprungliga reformen. men pension utgår alltså inte förrän fr. o. m. år 1980.
Prop. 1978/79:69 80
Tredje punkten
Denna punkt innehåller en övergångsbestämmelse av gängse slag som innebär att hänt-'isningar i andra författningar till DPL i princip i stället skall avse NDPL.
7.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1975:380) om delpensionsförsäk- ring
1 den allmänna motiveringen (avsnitt 5.6) har förordats att det fr. o. m. den 1 jtili 1979 skall bli möjligt för anställda att få delpension oavsett om det föresk rivna villkoret om tio ars pensionsgrundande inkomst för ATP uppfylls med inkomst av anställning eller inkomst av annat förvärvsarbete. Vidare skall riksförsäkringsverket, utan hänsyn till den s. k. 30-dagarsregeln i AFL. för framtiden kunna meddela bestämmelser om beräkning av delpension i samband med retroaktivt verkande löneavtal.
7.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (19621381) om allmän försäkring
Lagändringen i 3 kap. 5 & Al"-"L innebär att det i enlighet med förslag av riksförsäkringsverket skall vara möjligt att fastställa ny sjukpenninggrun- dande inkomst för en nybliven delpensionär på samma sätt som vid andra pensionsbeslut. dvs. utan hinder av eljest gällande regel om 30 dagars väntetid.
Delpension till anställd är f. n. enligt 11 kap. 2 ;" första stycket h) pensionsgrundande för ATP som inkomst av anställning. Pensionen beskattas också som inkomst av tjänst enligt 325& 1 mom. kommunalskat- telagen. Vid taxering räknas bl. a. även förtidspension, arbetsskadelivränta och ålderspension som tjänsteinkomst. Detta gäller även för egenföretagare. En arbetsskadelivränta kan dessutom läggas till grund för ATP som inkomst av anställning. Sjukpenning enligt AFL och närliggande författningar beskattas däremot i den förvärvskälla till vilken den hänför sig, 1. ex. rörelse enligt anvisningarna till 28å kommunalskattelagen. och sjukpenningen är vidare enligt 11 kap. 2 och 3 åå AFL pensionsgrundande för ATP som inkomst av antingen anställning eller annat förvärvsarbete. För de olika sociala förmåner som enligt 11 kap. 2 ; AFL är ATP-grundande som inkomst av anställning erläggs inga arbetsgivaravgifter till socialförsäkringarna. För inkomst i form av sjukpenning betalar en egenföretagare inte heller några egenavgifter.
Som har förordats i den allmänna motiveringen ( avsnitt 5.3.1 ) skall en egenföretagare vara försäkrad för delpension även i den mån han har anmält undantagande från ATP enligt 11 kap. 7s' AFL. Det torde emellertid vara uppenbart att egenföretagaren inte bör få räkna en delpension som pensions- grundande för ATP i den mån den hänför sig till inkomst av rörelse eller
Hänvisningar till US2
Prop. 1978/79:69 81
jordbruk som är undantagen från ATP. Liksom förtidspension. arbetsskade- livränta och ålderspension föreslås delpension bli beskattad som inkomst av tjänst för såväl anställda som egenföretagare. Delpension till en egenföreta- gare bör vidare i likhet med arbetsskadelivränta vara ATP-grundande som inkontst av anställning enligt 11 kap. 2; AFL. Som har nämnts nyss skall någon ATP-grundande inkomst emellertid inte beräknas för delpension när pensionären är undantagen från ATP. Det skulle i detta sammanhang medföra f(lirhf'tllandevis stora administrativa svårigheter och kostnader om man därvid i fall med blandade inkomster av anställning och annat förvärvsarbete skulle skilja mellan delpension som ersätter anställningsin- komst och pension som ersätter annan inkomst. ] 11 kap. 7 & har därför tagits in en bestämmelse om att delpension aldrig skall vara ATP-grundande för den som har undantagande från ATP.
Andra punkten av (")vergåitgsbestämmelserna till ändringen i AFL har motiverats i avsnitt 5.3.1 .
7.4 Övriga lagförslag
Ändringarna i dessa lagar. som föranleds av införandet av en ny egenavgift fr. o. m. 1981 års taxering. har gjorts efter mönster av bestämmelser som beslöts när arbetsskadeförsäkringen sträcktes ut till egenföretagare är 1977 (jfr prop. 1976/77:64 s. 142 och 143).
Hänvisningar till US3
8. Hemställan
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att antaga förslagen till 1. lag om delpensionsförsäkring.
2. lag om ändring i lagen (19751380) om delpensionsförsäkring.
3. lag om ändring i lagen (19621381) om allmän försäkring.
4. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928z370) samt
5. lag om ändring i uppbördslagen (19532272).
9. Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.
Prop. 1978/79:69 82
Innehåll Proposititmen ............................................... 1 Propositionens huvudsakliga innehåll .......................... 1 Lagförslag .................................................. 2 Utdrag av regeringsprotokollct den 16 november 1978 ............ 18 1 Inledning ............................................... 18 2 Gällande bestämmelser m. nt .............................. 19 2.1 Allmänt om delpensionsförsäkringen ................. 19 2.2 Personkretsen — villkor för försäkring ................. 19 2.3 Närmare förutsättningar för pension .................. 20 2.4 Beräkning av pension .............................. 21 2.5 Ansökan och beslut om pension ..................... 27- 26 (')mprövning av pension ............................ 23 2.7 Försäkringens finansiering .......................... 24 2.8 Antalet delpensionärer m. m ......................... 24 3 Riksförsäkringsverkcts rapport med förslag ................. 25 3.1 Erfarenheter av arbetstagarnas delpcnsionsförsäkring . . . 25 3.2 Anslutning av egenföretagare till delpensionsförsäkring- en ............................................... 27 3.3 Andra delpensionsfrågor ............................ 29 3.4 Beslutande och omprövning av pension ............... 30 3.5 Ikraftträdande och finansiering ...................... 31 4 Remissyttrandena ....................................... 31 4.1 Anslutning av egenföretagare till delpensionsförst'ikring- en ............................................... 31 4.2 Särbestämmelser för egenföretagare m. m. ............ 32 4.2.1 Villkor för försäkring ........................ 33 4.2.2 Närmare förutsättningar för pension .......... 33 4.2.3 Beräkning av pension ....................... 35 4.2.4 Uppdrag. fåmansföretag m. m. ............... 36 4.2.5 Ansökan om pension ....................... 37 4.3 Andra delpensionsfrågor ............................ 37 4.4 Beslutande och omprövning av pension ............... 40 4.5 lkraftträdande och finansiering ...................... 41 5 Föredraganden .......................................... 41 5.1 Allmänna synpunkter .............................. 41 5.2 Anslutning av egenföretagare till delpensionsförsäkring- en ............................................... 43 5.3 Särbestämmelser för egenföretagare m. nt. ............ 44 5.3.1 Villkor för försäkring ........................ 45 5.3 2 Närmare förutsättningar för pension .......... 47
_ .; .3.3 Beräkning av pension ....................... 53
'.Jl
Prop. 1978/79:69
()
9
5.3.4 Uppdrag. fämansföretag m. nt. ...............
5.3.5 Ansökan om pension ....................... 5.4 Andra delpensionsfrågor ............................ 5.5 Beslutande och omprövning av pension ............... 5.6 lkraftträdant'le. kostnader och finansiering ............ Upprättadc lagförslag .................................... Specialmotivering till lagförslagen .......................... 7.1 Förslaget till lag om delpensionsförsäkring ............ 7.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (19751380) om
delpensionsförsäkring .............................. 7.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:3811 om allmän
försäkring ......................................... 7.4 Övriga lagförslag ................................... llemställan .............................................
Beslut ..................................................
80
80 81 81 81
GOTAB Stockholm 1978