Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås ändringar i den nya sekretesslag som träder ikraft den 1 januari 1981. Huvudsakligen rör det sig om en anpassning av sekretesslagen till nytillkommen lagstiftning. Vissa följdändringar i andra lagar föreslås också. Lagändringarna avses träda i kraft samtidigt med den nya sekretesslagen.

l* Riksdagen ] 980.181 . ] .raml. Nr 18

Prop.- 1980/81: 18

• Sida 2
•  Original

Prop. l980/81:18 2

1. Förslag till Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)

Härigenom föreskrivs i fråga om sekretesslagen (19801100) dels att 6 kap. 1 5. 7 kap. 9 5. 8 kap. 2. 9 och 12 åå, 9 kap. 1. 9 och 20 55. 16 kap. 1 5 samt punkterna 1 och 3 övergångsbestämmelscrna skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 9 kap. 21 &. av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 kap. 1 &

Sekretess gäller i myndighets affärsverksamhet för uppgift om myndighe- tens affärs- eller driftförhållanden, om det kan antas att någon som driver likartad rörelse gynnas på myndighetens bekostnad om uppgiften röjs. Under motsvarande förutsättning gäller sekretess hos myndighet för uppgift om affärs- eller driftförhållanden hos bolag, förening, samfällighet eller stiftelse som driver affärsverksamhet och vari det allmänna genom myndig- heten utövar ett bestämmande inflytande. '

Har uppgift, för vilken sekretess gäller enligt första stycket, lämnats till annan myndighet. gäller sekretessen också där. Sekretessen gäller dock inte, om uppgiften ingår i beslut av den mottagande myndigheten.

I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

För den vars anställning hos myn- digheten har upphört gäller förbudet enligt första stycket att röja eller utnyttja uppgift endast i den utsträck- ning som följer av 3 55 andra stycket lagen (] 931 :152) med vissa bestäm- melser om illojal konkurrens.

7 kap. 9 &

Sekretess gäller inom det obligatoriska skolväsendet och i gymnasieskolan för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning eller behandling och för uppgift om enskilds personliga förhållanden hos psykolog eller kurator, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider men.

Sekretess gäller på samma område dels i skolans elevvårdande verksamhet i övrigt för uppgift om enskilds personliga förhållanden, dels för uppgift som hänför sig till ärende om tillrättaförande av elev eller om skiljande av elev från vidare studier. Sekretessen gäller dock endast. om det kan antas att den

• Sida 3
•  Original

Prop. l980/81:18 3

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse.

som uppgiften rör eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller inte beslut i elevvårdsärende eller i annat ärende som nu har nämnts. .

Sekretess gäller inom utbildningsväsendet i övrigt för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning eller behandling och för uppgift om enskilds personliga förhållanden hos psykolog, kurator eller studievägledare, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider men.

Sekretess gäller i sådan verksamhet för studie- och yrkesorientering som

skolstyrelse bedriver för att stödja ungdomar under arton år. som efter att ha slutat grundskolan inte genom- går utbildning eller har arbete. Sekre- tessen gäller för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller dock inte beslut i ärende.

I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio

o

31".

8 kap.

Sekretess gäller i ärende om ' arbetsskadeförsäkring för uppgift om enskilds affärs- eller driftförhål- landen. om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs. Under samma förutsättning gäller sekretess för sådan uppgift i ärende enligt lagstiftning om arbets- miljön, om reglering av arbetstid eller om arbetstillstånd för utlän- ning. Såvitt avser ärende enligt lag- stiftning om arbetsmiljön kan rege- ringen för särskilt fall förordna om undantag från sekretessen i fråga om uppgift som nu har nämnts. om den finner det vara av vikt att uppgiften lämnas.

Sekretess gäller i ärende om arbetsskadeförsäkring eller delpen- sionsförsäkring för uppgift om en- skilds affärs— eller driftförhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs. Under samma förutsättning gäller sekretess för sådan uppgift i ärende enligt lagstiftning om arbetsmiljön, om reglering av arbetstid eller om arbetstillstånd för utlänning. Såvitt avser ärende enligt lagstiftning om arbetsmiljön kan regeringen för sär- skilt fall förordna om undantag från sekretessen i fråga om uppgift som nu har nämnts, om den finner det vara av vikt att uppgiften lämnas.

I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

• Sida 4
•  Original

Prop. 1980/81:18 . 4

mutan-Inde lydelse Föreslagen lydelse 9 5 Sekretess gäller hos myndighet för uppgift som avser provning, bestäm- ning av egenskaper eller myckenhet, värdering, vetenskaplig. teknisk, ekonomisk eller statistisk undersökning eller annat sådant uppdrag som myndigheten utför för enskilds räkning. om det måste antas att uppdraget har lämnats under förutsättning att uppgiften inte röjs. Regeringen kan för särskilt fall förordna om undantag från sekretessen, om den finner det vara av vikt att uppgiften lämnas.

[ fråga om uppgift i allmän hand- ling gäller sekretessen i högst tjugo år. Hos högskoleenhet gäller sekre- tessen dock i högst tio år och hos statens högst femtio år.

skeppsprovningsanstalt i

I fråga om uppgift i allmän hand- ling gäller sekretessen i högst tjugo år. Hos högskoleenhet gäller sekre- tessen dock i högst tio år. Hos statens skeppsprovningsanstalt och patent- och registreringsverket gäller sekretessen i högst femtio år.

12 å Sekretess gäller i myndighets verksamhet avseende hälso- eller sjukvård för sådan uppgift om viss varas tillverkning eller innehåll, som har lämnats till myndigheten för att användas som upplysning om eller underlag för behandling eller annan liknande åtgärd. om det kan antas att tillverkaren eller försäljaren lider skada om uppgiften röjs.

Sekretess gäller i myndighets verk- samhet. som består i etisk bedömning av biomedicinska forskningsprojekt innefattandeförsök på människa, för uppgift om enskilds affärs- eller drift- förhållanden. om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgif-

. ten röjs. [ fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen ihögst tjugo år.

9 kap.

. 1 s .

Sekretess gäller 'i myndighets verksamhet. som avser bestämmande av . skatt eller som avser taxering eller i övrigt fastställande av underlag för bestämmande av skatt, för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. Uppgift hos tullvcrket får dock lämnasut, om det står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men. .För uppgift i mål hos domstol gäller sekretessen endast om det kan antas att den enskilde

• Sida 5
•  Original

Prop. 1980/81:18 5

.-Vui-'arande lydelse Föreslagen lydelse

lider skada eller men om uppgiften röjs. Har uppgiften erhållits från annan myndighet och är den sekretessbelagd där, gäller dock denna sekretess hos domstolen. om uppgiften saknar betydelse i målet.

Med skatt avses i detta kapitel skatt på inkomst eller förmögenhet samt omsättningsskatt, tull och annan indirekt skatt. Med skatt jämställs arbetsgivaravgift, prisregleringsavgift och liknande avgift samt skatte— och avgiftstillägg och förseningsavgift. Med verksamhet som avser bestämmande av skatt jämställs verksamhet som avser bestämmande av pensionsgrundan- de inkomst.

Sekretessen gäller inte beslut, varigenom skatt eller pensionsgrundande inkomst bestäms eller underlag för bestämmande av skatt fastställs, såvida inte beslutet meddelas i ärende om

]. förhandsbesked i taxerings- eller skattefråga,

2. befrielse från tillämpning av bestämmelserna om beräkning av skatte- pliktig realisationsvinst vid avyttring av aktier och liknande egendom i samband med strukturrationalisering,

3. rätt att erhålla avdrag vid taxeringen för avsättning till särskild nyanskaffningsfond.

4. rätt att erhålla avdrag vid taxeringen för kostnad för exportkredit. Utan hinder av sekretessen får Utan hinder av sekretessen får uppgift lämnas till enskild enligt vad uppgift lämnas till enskild enligt vad som föreskrivs i lag om förfarandet som föreskrivs i lag om förfarandet vid beskattning. vid beskattning eller om skatteregis-

ter.

I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

95. Sekretess gäller hos allmän advokatbyrå i ärende om rättsligt biträde

1. för uppgift som det kan antas att den rättssökandc har förutsatt skall bli behandlad förtroligt, 2. för uppgift i övrigt om någons personliga eller ekonomiska förhållan- den, om det kan antas att han lider skada eller men om uppgiften röjs. Motsvarande sekretess gäller hos Motsvarande sekretess gäller hos notarius publicus i verksamhet som notarius publicus i verksamhet som enligt lag eller annan författning enligt lag eller annan författning ankommer på honom. ankommer på honom. Sekretessen gäller inte uppgift om protest av väte! eller check.

. 20 å Sekretess gäller hos domstol i mål Sekretess gäller hos domstol i mål om tillämpningen av lagen om tillämpningen av lagen (IW-1:12)

• Sida 6
•  Original

Prop. 1980/81:18

Nuvarande lydelse

(19761580) om medbestämmande i arbetslivet och i mål om kollektivav— tal för uppgift om enskilds personli— ga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider avsevärd skada eller betydande men om uppgiften röjs.

Föreslagen lydelse

om anställningsskydd, lagen (l976:580) om medbestämmande i arbetslivet, 7. 8, 11 och 13 kap. lagen ( 1976:600 ) om offentlig anställning och 2—5 och 8 55 lagen (1979.'118) om jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet samt i mål om kollektiv- avtal för uppgift om enskilds person- liga eller ekonomiska förhållanden. om det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider avsevärd skada eller betydande men om uppgiften röjs.

I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

215

Sekretess gäller i ärende hos jäm- ställdhetsombudsmannen eller jäm- ställdhetsnämnden enligt lagstiftning- en om jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs. .

I fråga om uppgift i allmän hand— ling gäller sekretessen i högst tjugo ar.

16 kap.

Att friheten enligt 1 kap. 1 $% tryckfrihetsförordningen att meddela och offentliggöra uppgifter i vissa fall är begränsad framgår av 7 kap. 3 & första stycket 1 och 2 samt 5 ä 1 och 2 samma förordning. De fall av uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt. i vilka nämnda frihet enligt 7 kap. 3 5 första stycket 3 och 5 & 3 tryckfrihetsförordningen i övrigt är begränsad, är de där tystnadsplikten följer av

3. denna lag enligt

3. denna lag enligt

• Sida 7
•  Original

Prop. 1980/81:18

Nuvarande lydelse 8 kap. 9, 12. 13 eller 15.5

1. Denna lag! träder i kraft den 1 januari 1981.

Föreslagen lydelse

8 kap. 9 &, 12 åförstastycket, 13 35 eller _15 5

1. Denna lag| träder i kraft den 1 januari 1981. Inom den kommunala swialtjr'insten tillämpas dock bestäm— melserna i 15 kap. 1 och .? ss först efter ingången av är 1982.

3. Innehåller den nya lagen hänvisning till viss lagstiftning och har denna lagstiftning trätt i stället för äldre lagstiftning. skall hänvisningen avse även den äldre lagstiftningen.

Under år 1981 skall hänvisningen i 7 kap. 4 så tredje stycket till lags/ift- ningen om socialtji'insl och om värd av unga utan samtycke avse barna- vårdslagen (1960: ()7) _ lagen (195—15 79) om nykterhetsvärd. lagen (19562) (1970—381) lagen ( ] 936.156) om soda/register.

om socialhjälp. lagen

om barnomsorg och Föreskrifterna i Iu'stämme/sen angå- ende socialnr'imnd skall under samma tid avse barnavåra'snämnd. nykter- hetsnämnd och socialnämnd eller social centra/nämnd och social (list- riktsnämnd.

Utan hinder av sekretessen enligt 7 kap. 4 5 får uppgift lorder år 1981 lämnas till enskild enligt vad som föreskrivs i lagen om socia/register.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

'SFS 198(J:ll)().

• Sida 8
•  Original

Prop. mat)/81:13 8

2. Förslag till Lag om ändring i lagen (1931:152) med vissa bestämmelser mot illojal konkurrens

l-lärigenom föreskrivs i fråga om lagen (1931 : l 52) med vissa bestämmelser mot illojal konkurrens

dels att 12 lå skall upphöra att gälla, dels att 3 & skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 51

l näringsverksamhet anställd person. som under den tid, tjänstavtalet är gällande. i avsikt att bereda sig eller annan fördel eller att göra skada. obehörigen använder sig av eller yppar fabrikationssätt, anordning. affärs- förhållande eller annat, varom han under samma tid erhållit kännedom och som han vet utgöra en arbetsgivarens yrkeshemlighet, straffes med dagsböter eller med fängelse i högst ett år: ersätte ock uppkommen skada.

Lag samma vare. om någon i annat fall. i avsikt varom i första stycket förmäles, obehörigen använder sig av eller giver annan del av ritning. mönster, modell. schablon eller dylik teknisk förebild. som han för utförande av arbete eller eljest för al'l't'irsändamäl fått sig anförtrodd.

Ifråga om den som är anställd Ilos det allmänna tillämpas bestämmel- serna i sekretesslagen (1()8():I()l)) i stället för första stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

' Senaste lydelse l942:246.

• Sida 9
•  Original

Prop. 1980/81:18 9

3. Förslag till Lag om ändring i lagen (193656) om socialregister

Härigenom föreskrivs att 7.5 lagen (193656) om socialregister skall ha' nedan angivna lydelse.

Nuvarande lyr else Föreslagen lydelse

7 ä'

1 5.5 omförmälda myndigheter, styrelser, nämnder. bolag och'kassor ävensom kommunalt organ. som i annan kommun för socialregister. äro berättigade att efter framställning erhålla för sin verksamhet erforderliga uppgifter från registret beträffande viss angiven person. Sådan rätt tillkom- mer ock riksbanken och dess ortsombud vid behandlingen av frågor rörande statliga bosättningslån.

För vetenskaplig eller därmed jäm- för/ig undersökning mä uppgifter från soda/register utlämnas till'en- skild. såvida trygghet kan anses vara för handen att det ej kommer att” missbrukas till men för enskild. Frå-' ga om utlämnande prövas av social- styrelsen. Vid utlämnande böra erforderliga förbehåll göras.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

1 Senaste lydelse 1977:1()33.

• Sida 10
•  Original

Prop. 1980/81 :18

4. Förslag till

10

Lag om ändring i lagen (l954:579) om nykterhetsvård

Härigenom föreskrivs att 64 5 lagen (1954:579) om nykterhetsvård skall ha

nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

64 s' Då undersökning eller annan åtgärd enligt denna lag vidtages. bör noga tillses att _den som åtgärden avser icke utsättes för allmän uppmärksamhet eller onödigtvis störes i lovlig verksamhet.

Den som är eller varit verksam inom samhällets nykterhetsvård må ej obehörigen yppa vad han därvid erfarit rörande enskilds personliga förhållanden.

Den-som är eller har varit verksam vid en sådan vårdanstalt som avses i 40 55 och som drivs av någon annan än staten. landstingskommun eller kommun får inte obehörigen röja vad han därvid har erfarit om enskil- das personliga förhällanden. Be- stämmelser am tystnadsplikt i det allmännas verksamhet finns i sekre- tesslagen ( I 980: [ ()() ).

Alla handlingar i förekommande ärenden skola så förvaras. att de icke äro

tillgängliga för obehöriga.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

' Senaste lydelse 1975z703.

• Sida 11
•  Original

Prop. 1980/81:18 11

5. Förslag till Lag om ändring i lagen (19562) om socialhjälp

Härigenom föreskrivs att 64 & lagen (19562) om socialhjälp skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

64 51

Den som är eller varit verksam vid behandlingen av frågor enligt denna lag mä ej obehörigen yppa vad han diirvid erfarit rörande enskilds per- sonliga förhållanden.

Alla handlingar i förekommande ärenden skola så förvaras, att de icke äro tillgängliga för obehöriga.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

' Senaste lydelse 1975:7(l4.

6. Förslag till Lag om ändring i barnavårdslagen (l960:97)

Härigenom föreskrivs att 91 & barnavårdslagen (1960197) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

91 51

Den .som är eller varit verksam inom samhällets barnavård må ej obehörigen yppa vad han därvid erfarit rörande enskilds personliga förhållanden.

Alla handlingar i förekommande mål och ärenden skola så förvaras, att de icke äro tillgängliga för obehöriga.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

' Senaste lydelse l975:713.

• Sida 12
•  Original

Prop. 1980/81:18 12

7. Förslag till Lag om ändring i lagen (1965:94) om polisregister m. m.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1965:94') om polisregistcr m. m.[

dels att i 8 & ordet "Konungen" skall bytas ut mot "regeringen". dels att 10 %$ skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 53 Den somi sin tjänst eller med stöd Den som med stöd av denna lag av denna lag fått del av uppgift ur harfåttdelav uppgift ur polisregister polisregister om annans personliga om annans personliga förhållanden förhållanden får icke obehörigen får inte obehörigen röja vad han yppa vad han sålunda erfarit. sålunda har erfarit. ] det allmännas verksam/tel tilläm-

pas [ stället bestännnelserna i sekre- tesslagen (1980.'100).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

' Senaste lydelse av S & l97l'l:642. 3 Senaste lydelse 1975z721.

• Sida 13
•  Original

Prop. 1980/81:18

8. Förslag till

13

Lag om ändring i lagen ( l976:633) om kungörande av lagar och andra

författningar

Härigenom föreskrivs att 2 € lagen ( 1976:633) om kungörande av lagar och andra författningar skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

2

I fråga om annan författning än lag gäller att 4—9 åå ej äger tillämpning på författning

1. som på grund av ( 1937:249 ) om inskränkningar i rät-

lagen

ten att utbekonttna allmänna hand- lingar ej får lämnas ut till envar eller

2. som endast statlig myndighets inre förhållanden eller

reglerar

förhållandet mellan statliga myndig- heter inbördes. förutsatt att författ- ningen ej innehåller något som kan vara av väsentligt intresse för utom- stående eller för berörda arbetstaga- res eller uppdragstagares rättsställ- ning.

Regeringen får föreskriva att lokal trafikföreskrift ej behöver kungöras på sätt som sägs i 9 &.

Föreslagen lydelse

äl

I fråga om andra författningar än lagar gäller att 4—9 åå inte tillämpas på en författning

1. som på grund av sekretesslagen (1980-100) inte får lämnas ut till envar eller

&

2. som endast reglerar en statlig myndighets inre förhållanden eller förhållandet mellan statliga myndig- heter inbördes, förutsatt att författ- ningen inre innehåller något som kan vara av väsentligt intresse för utom- stående cller för berörda arbetstaga- res eller uppdragstagares rättsställ- ning. Regeringen får föreskriva att lokala trafikföreskrifter inte behöver kungöras på det sätt som anges i 9 15.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

' Senaste lydelse 19781238.

• Sida 14
•  Original

Prop. 1980/81:18 14

9. Förslag till Lag om ändring i lagen (1979:1118) om jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet

Härigenom föreskrivsi fråga om lagen (1979: 1 118) om jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet[

dels att 22å skall upphöra att gälla, dels att 11 å skall ha nedan angivna lydelse.

_Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 å

Mål om tillämpning av 2—5 och 8 åå handläggs enligt lagen ( 1974:371 ) om rättegången i arbetstvister. Därvid anses som arbetstagare även arbetssö- kande och som arbetsgivare även den hos vilken någon har sökt arbete. Detsamma gäller vid tillämpning i en tvist om 2—5 och 8 åå av reglerna om tvisteförhandling i lagen (l976:580) om medbestämmande i arbetslivet.

len sådan tvist får jämställdhctsombudsmannen föra talan för en enskild arbetstagare eller en arbetssökande. om den enskilde medger det och om ombudsmannen finner att en dom i tvisten är betydelsefull för rättstillämp- ningen. Sådan talan förs vid arbetsdomstolen. När en arbetstagarorganisa- tion har rätt att föra talan för den enskilde enligt 4 kap. Så lagen om rättegången i arbetstvister, får dock jämställdhetsombudsmannen föra talan endast om organisationen inte gör det. Vad som i den lagen föreskrivs om den enskildes ställning i rättegången. tillämpas även när ombudsmannen för talan.

[ mål om tillämpning av 2—5 och 8 åå katt domstolen utöver vad som i ö vrigt gäller förordna att förhandling skall hållas inom stängda dörrar. i den mån det kan antas att of'hantlighel skulle. medföra risk för väsentlig ska- da för part eller annan genom yppan- de av affärs-, drtft- eller därmed jämförligt förhållande hos företag eller organisation eller av enskilds ekonomiska eller personliga förhål- landen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

1 Lagen omtryckt 19801412.

• Sida 15
•  Original

Prop. 1980/81:18 15

10. Förslag till Lag om ändring i utlänningslagen (1980z376)

Härigenom föreskrivs att 45 & utlänningslagen(1980:376) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

45 5 I ärenden hos länsrätten om utvisning enligt 43% skall hållas muntlig förhandling som avses i 9.5 förvaltningsprocesslagen (l971:291)_ om utlänningen begär det. Länsrätten skall i god tid innan den beslutar om utvisning underrätta utlänningen om hans rätt att begära muntlig förhand-

ling.

Vid muntlig förhandling hos en förvaltningsdomstol i ärenden tillämpas bestämmelserna om allmänt ombud och förfarandet i 58 och 59 % samt 60 & första stycket. I fråga om ersättning till allmänt

utvisnings-

ombud och tolk tillämpas bestäm- melserna i 61,5 tredje stycket och 62 &. Domstolen får besluta att för- handlingen skall hållas inom stängda dörrar, även om detta inte följer av 16 #

(1971:29]).

förvaltningsprocesslagen

Vid muntlig förhandling hos en förvaltningsdomstol i utvisnings- ärenden tillämpas bestämmelserna om allmänt ombud och förfarandet i 58 och 59 5.5 samt 60 å första stycket. I fråga om ersättning till allmänt ombud och tolk tillämpas bestäm- melserna i 61.5 tredje stycket och 62 5.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

• Sida 16
•  Original

Prop. 1980/81:18 16

Utdrag JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1980-09-1 ]

Närvarande: statsministern Fälldin. ordförande. och statsråden Ullsten. Bohman. Wikström. Friggebo. Mogärd. Dahlgren. Åsling. Söder. Krön- mark. Burenstam Linder. Johansson. Wirtén. Holm. Andersson. Boo, Winberg. Adelsohn. Danell. Petri. Eliasson

Föredragande: statsrådet Petri

Proposition med förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980: 100) m. m.

2.2. Utvidgning av besvärsrätten

Om en myndighet avslår en enskilds begäran om att-få ta del av en allmän handling eller lämnar ut en allmän handling med ett förbehåll. som inskränker sökandens rätt att yppa dess innehåll eller annars förfoga över den. får sökanden enligt 2 kap. 15 & tryckfrihetsft'irordningen föra talan mot beslutet. Från denna huvudregel finns vissa undantag. bl.a. i fråga om riksdagens och regeringens beslut i saken. 1 15 kap. 7 & sekretesslagen finns närmare bestämmelser om vilken myndighet som är besvärsinstans. lrcgel är kammarrätten första och regeringsrätten andra besvårsinstans. Enligt 15 kap. 8 & samma lag får talan också i allmänhet föras mot ett beslut varigenom en myndighet har avslagit en annan myndighets begäran att få ta del av en handling. [ paragrafen anges vidare hos vilken myndighet sådana besvär skall anföras. Däremot föreligger f. n. inte någon besvärsrätt för den som anser sig bli lidande av ett beslut om att en allmän handling skall lämnas ut. vare sig denne är en enskild eller en myndighet.

Televerket har i en skrivelse den 7 februari 1980 ifrågasatt om inte besvärsrättcn bör utvidgas. Verket har pekat på det fallet att en myndighet avslår en enskilds begäran att få ta del av en allmän handling och att

• Sida 20
•  Original

Prop. 1980/81:18 20

kammarrätten sedan ändrar beslutet och bestämmer att handlingen skall lämnas ut. Verket menar att myndigheten i ett sådant fall bör ha rätt att föra talan i regeringsrätten mot kamrmrrrättensibeslut.

Fn utvidgning av fullft'frljdsrätten på sätt televerket har fi.")rordat förutsätter ändringar i tryckfrihetsförordningens regler om allmänna handlingars offentlighet. När de nuvarande bestämmelserna i grundlagen tillkom diskuterades också klagorättens omfattning (prop. 19751'761160 s. 202 ff). Därvid intogs den ståndpunkten att den som ansåg sig bli lidande på att en allmän handling lämnas ut inte borde ges rätt att överklaga utlämnandebe- slutet. Bl. a. åberopades det skälet att en sådan utvidgning av klagorätten skulle kunna äventyra vad som ofta har avgörande betydelse när offentlig- hetsprihcipen skall tillämpas. nämligen att prövningen sker snabbt. Med hänsyn till den ståndpunkt som sålunda intogs i grundlagstiftningsärendet anser jag att det inte nu bör komma i fråga att göra en sådan utvidgning av klagorätten som den som televerket har diskuterat i sitt skrivelse.

2.3. Utvidgning av statistiksekretessen

19 kap. 4 äsekretesslagcn finns bestämmelser om sekretess i sådan särskild verksamhet hos myndigheterna som avser framställning av statistik. Sekre- tessen skyddar uppgifter som avser en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden och som kan hänföras till den enskilde. Enligt huvudregeln är sekretessen absolut. Fyra undantag finns dock från regeln om absolut sekretess. Undantagen avser uppgifter i företagsregister. uppgifter som rör avlidna. uppgifter som behövs för forskningsändamål och uppgifter som inte genom namn m. m. är direkt hänförliga till den enskilde. För dessa fall gäller ett omvänt skaderekvisit. dvs. uppgifterna får lämnas ut. om det står klart att de kan röjas utan att den som uppgifterna rör eller någon honom närstående lider skada eller men.

Enligt 1 kap. 3.5 sekretesslagen gäller sekretess också i förhållandet myndigheter emellan. Konflikten mellan sekretessbestämmelserna och föreskrifter. som ålägger en myndighet eller dess offentliga funktionärer skyldighet att tillhandahålla en annan myndighet uppgifter. har vid tillkomsten av sekretesslagen lösts så att uppgiftsskyldighctcn har getts försteg framför sekretessen (14 kap. 1 & sekretesslagen).

Till nu avsedda föreskrifter om uppgiftsskyldighet hör reglerna i 36— 40 kap. RB om rätt för domstolar att få tillgång till bevisning i rättegångar (prop. l979f8012 del A s. 399). Innebörden i denna reglering blir alltså att sekretessen viker för t. ex. vittnesplikten. Vittnesplikten gäller emellertid inte obegränsad. [ 36 kap. 5 & RB anges sålunda fall där det är förbjudet att höra vittnen angående uppgifter av visst slag. Bl. a. är en domstols möjligheter att få tillgång till uppgifter som omfattas av utrikes- och försvarssekretessen begränsade (se SFS 1980: 101 ). Någon liknande begräns- ning finns inte i fråga om uppgifter som omfattas av den s. k. statistiksekrc-

• Sida 21
•  Original

Prop. HSO/81:18 21

tessen enligt 9 kap. 4 åsekretesslagen. Här gäller alltså vittnesplikten fullt ut. En domstols rätt att förordna att allmi'inna handlingar. som kan antas ha betydelse som bevis. skall tillhandahållas domstolen eller fii'urundersöknings- myndigheten regleras på tnt')tsx-'a|'antle sätt i 38 kap. Nä RB (jfr 23 kap. 14 & RB). Allmänna handlingar. som innehåller uppgifter som omfattas av statistiksekretessen. undantas alltså inte från denna s. k. editionsplikt.

Med anledning av att sistnämnda förhållande hade kritiserats i en motion uttalade riksdagen i samband med att den antog sekretesslagen att möjligheterna att ytterligare inskränka domstolarnas rätt att förordna om utlämnande av allmänna handlingar inte kunde göras utan närmare överväganden (KU 1979f811137 s. 35). 1—"rågan om en sådan utvidgning har därefter övervägts inom justitiedepartementet.

För egen del vill jag först erinra om att frågan om förhållandet mellan statistiksekretessen. å ena sidan. och bl. a. vittnes- och editionspliktcn enligt RB. å andra sidan. behandlades under förarbetena till den nya sekretessla- gen. 1 den departementspromemoria (Ds 111 197711 1) som låg till grund för prop. 1979/81):2 föreslogs att det i 36 kap. 5 ä RB föreskrivna förbudet mot vittnesft'århfu i vissa fall skulle utvidgas till att avse också uppgifter som omfattades av statistiksekretessen. 1 mål angående särskilt allvarliga brott eller när det förelåg ett samtycke till förhöret av den som skyddades av sekretessen skulle dock sådana uppgifter få lämnas. 1 promemorian föreslogs vidare att skyldigheten för myndigheterna att tillhandahålla en domstol allmänna handlingar som kunde antas ha betydelse som bevis skulle regleras på motsvarz'tnde sätt. Det innebar att edititmsplikten skulle vara begränsad i fråga om handlingar som innehöll uppgifter som omfattades av statistiksekre- tessen.

Under remissbehandlingen av promemorian tog statistiska centralbyrån i sitt yttrande upp frågan om förhållandet mellan statistiksekretessen och den föreslagna utvidgningen av förbudet mot vittnesförhi'är (prop. 197918112 del B. s. 558 f). 1 yttrandet hävdades att förbudet borde gälla också i de mål angående särskilt allvarliga brott där enligt promemorian vittnesförhör skulle vara tillåtet.

] prop. WW,-"81122 uttalade föredragande statsrådet (del A s. 399) att den avvägning mellan intresset av sekretess och det motstående intresset av att domstolarna fick tillgång till bevisning som hade gjorts i RB i huvudsak var tillfret'lsställande till sin sakliga innebörd. Det saknades därför skäl att i det då aktuella sammanhanget göra annat än de jämkningar som var nödvändiga med anledning av de nya reglerna om sekretess i offentlig verksamhet. Ett liknande uttalande gjordes i fråga om editionsplikten (s. 400). 1 konsekvens med denna uppfattning föreslogs i propositionen inte något förbud mot att höra vittnen angående uppgifter som omfattades av statistiksekretessen och inte heller någon mt'usvarande begränsning av editionsplikten enligt 38 kap. 8 ;" RR. Det kan tilläggas att ställningstagandet i proposititmen också bör ses

• Sida 22
•  Original

Prop. 1980/81 : 18 22

mot bakgrund av att sekretessen mellan myndigheter över huvud taget var mindre långtgående i propositionen än i dcpartementspromemorian.

Jag delar naturligtvis den uppfattning som ligger bakom riksdagens nyssnämnda uttalande om statistiksekretessen. nämligen att uppgifter som har lämnats till en myndighet som underlag för statistikproduktion bör ha ett fullgott sekretesskydd. Den nya sekretesslagen innebär också avsevärda förstärkningar av statistiksekretessen jämfört med 1937 års lag och gällande tystnadspliktsreglering.

Tanken att statistiksekretessen skulle vara absolut i den meningen att uppgifter aldrig skulle kunna lämnas vidare till någon enskild eller till en annan myndighet är å andra sidan knappast rimlig. T. ex. forskningen har ibland ett legitimt intresse av att få uppgifter ur ett statistiskt primärmaterial. Även i andra undantagsfall kan det tänkas att statistiksekretessen bör stå tillbaka för intresset av att uppgifter lämnas ut. Ett uttryck för detta är att varken dens. k. generalklausulen, som tillåter uppgiftslämnande myndighe- ter emellan efter en intresseavvägning (14 kap. 3å sekretesslagen). eller regeringens dispensbefogenhet (14 kap. 8 ä sekretesslagen) har försetts med något undantag som begränsar möjligheterna att lämna ut också statistik- uppgifter.

En annan situation där deti undantagsfall kan finnasett berättigat intresse av att uppgifter lämnas ut. trots att de i och för sig omfattas av statistiksekretessen. är den att en domstol eller en förundersökningsmyndig- het behöver uppgifterna som bevisning i en rättegång. Även om det naturligtvis inte kan vara någon vanlig företeelse att statistikuppgifter lämnas till en domstol eller en ft'jrundersökningsmyndighet för att användas som bevis. vill jag inte utesluta att intresset av att dessa myndigheter får tillgång till uppgifterna i något enstaka fall kan vara så starkt att också statistiksekre- tessen bör få stå tillbaka. Jag vill här erinra om att uppgifterna skyddas av sekretess både hos domstolen (12 kap. 1 & sekretesslagen) och hos förundersökningsmyndigheten (9 kap. 17 s sekretesslagen). Enligt min mening föreligger det inte någon risk för att dmnstolarna skulle utnyttja sin möjlighet att förordna att en statistikmyndighet skall lämna ut hemliga uppgifter annat än i de med all säkerhet mycket sällsynta fall där det verkligen måste anses befogat att så sker. Jag kan hänvisa till att det såvitt känt bara i ett enda fall varit aktuellt för en domstol att meddela ett editionsförordnande beträffande statistikuppgifter och att i det fallet något sådant förordnande inte meddelades (se Svensk .luristtidning 1975 referat s. 71). Jag är därför inte beredd att nu föreslå någon ändring av gällande ordning såvitt gäller förhållandet mellan statistiksekretessen och domstolar- nas möjligheter att få tillgång till bevisning. Skulle det emellertid visa sig att 38 kap. 8 & RB utnyttjas på ett sätt som avviker från det jag här har förutsatt. är jag givetvis beredd att på nytt ta upp frågan till behandling.

• Sida 23
•  Original

Prop. l980/81:18 23

4.1. Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen (19802100)

6 kap. 1 &

l prop. 1979/80280 tog jag upp förhållandet mellan lagen (19311152) med vissa bestämmelser mot illojal konkurrens (”(L) och sekretesslagen. Jag anförde därvid följande (s. 49).

I 35 IKL finns tystnadspliktsbestämmelser som gäller såväl offentliga funktionärer som enskilda. En motsvarande sekretessregel för offentliga funktionärer finns i 6 kap. 1 ä' sekretesslagen. Föremålet för tystnadsplikten enligt 3 & första stycket ”(L är yrkeshemligheter. Tystnadsplikten gäller här endast för personer som är anställda i näringsverksamhet och är begränsad till den tid, under vilken tjänsteavtz'tlet är gällande. Föremålet för tystnads- plikten är enligt paragrafens andra stycke tekniska förebilder. Här gäller tystnadsplikten för alla, som har anförtrotts förebilden för utförande av arbete eller annars för affärsändamål. oavsett om vederbörande är anställd eller inte. Tystnadsplikten ärinte tidsbegränsad. Sekretessen enligt 6 kap. 1 s' sekretesslagen gäller i myndighets affärsverksamhet för uppgift om myndig- hetens affärs- och driftförhållanden. Sekretesstidens längd är lt) år. Som jag tidigare har sagt bygger sekretesslagstiftningen på att sekretessen för offentliga funktionärer skall regleras i princip uteslutande i sekretesslagen. "l'ystnadspliktsbestämmelsen i "3 & [KL bör därför göras tillämplig endast på enskilda. En sådan ändring av Blä skulle emellertid leda till en väsentlig skillnad i fråga om tiden för tystnadsplikten mellan offentliga funktionärer

• Sida 24
•  Original

Prop. 1980/81:18 24

och andra anställda. En sådan skillnad är inte sakligt motiverad. För att i huvudsak samma regler skall gälla för offentliga funktionärer och enskilda måste. förutom 3 & lKL. även 6 kap. l & sekretesslagen ändras. Vidare finnsi 125 lKL bestämmelser om förhandlingssekretess som måste anpassas till sekretesslagen. De här nämnda frågorna kräver emellertid ytterligare överväganden innan något förslag kan läggas fram.

När det gäller frågan om en anpassning av 3 & lKL till sekretesslagen och en ändring i ft'jrevarant'le paragraf vill jag vidare erinra om att skyddet för företagshemligheter1'. n. övervägs inom utredningen (Ju 1979ztl9) om skydd för företagshemligbeter. Utredningen skall se över bl. a. bestämmelserna i 3.5 lKL. Enligt direktiven bör utredningens överväganden avse inte bara arbetstagare i privat tjänst utan också offentligt anställda.

Enligt min mening bör resultatet av kommitténs utredningsarbete inte föregripas. Jag förordar därför att man nu gör en provisorisk reglering. Denna måste i så stor utsträckning som möjligt tillgodose två delvis motstridiga intressen. Det ena är att anställda i privat tjänst och offentligt anställda bör vara likställda i fråga om tystnadsplikt angående arbetsgivarens företagshemligheter. Det andra intresset är att regleringen inte bör medföra alltför långtgående ingrepp i de två aktuella paragraferna. En rimlig avvägning mellan dessa intressen torde uppnås. om föreskrifterna utformas så att den som är anställd hos en myndighet så länge anställningsförhållandet varar är skyldig att iaktta den tystnadsplikt som följer av 6 kap. ls' sekretesslagen. medan hans tystnadsplikt efter anställningens upphörande inskränks till att avse sådant som omfattas av tystnadsplikt enligt 3 ; andra stycket lKL. dvs. tekniska förebilder.

I enlighet med det anförda har i ett nytt sista stycke i förevarande paragraf föreskrivits att för den vars anställning hos myndigheten har upphört gäller förbudet enligt första stycket att röja eller utnyttja uppgifter endast i den utsträckning som följer av 3 få andra stycket lKl.. [ fråga om lKL hänvisas till avsnitt 4.2 .

7 kap. 9 5

Enligt riksdagsbeslut ( prop. 1975/76:39 . UbU 1975,-"7o:3(). rskr 1975.-"'7o:367 oeh prop. 1978/79: 180 . UbU 1978/79z45. rskr 1978i79z422) skall kommuner- nas skolstyrelser ha ett övergripande uppföljningsansvar för alla ungdomar under 18 år som efter avslutad grundskola inte genomgår utbildning eller har arbete. Föreskrifter om denna verksamhet har tagits in i 2 kap. 4 & skolförmdningen (1971 :235. omtryckt 19791717). Verksamheten. som avser studie- och yrkesorientering. bedrivs i syfte att ge de berörda ungdomarna en möjlighet till arbete. praktik eller utbildning. Vederbörande skolstyrelse skall därför fortlt'åpande hålla sig underrättad om dessa ungdomars situation. utröna deras intressen och möjligheter för fortsatt utbildning eller arbete och lämna dem vägledning i sådana frågor. Studie— och yrkesorienteringen skall

• Sida 25
•  Original

Prop. 1980/81:18 25

bedrivas i nära samverkan med berörda lokala statliga och kommunala organ. främst den offentliga arbetsförmedlingen och sociala centralnämn- den.

Det är uppenbart att det inom denna verksamhet kan finnas uppgifter som är lika skyddsvärda som motsvarande uppgifter inom den elevvårdande verksamhet som avses i 7 kap. 9 & andra stycket. Därför har i paragrafen införts ett nytt fjärde stycke med bestämmelser om sekretess i den studie- och yrkesorientering som avses här. Med den föreslagna avfattningen av stycket blir detta tillämpligt endast i den verksamhet som skolstyrelserna bedriver. Har en skolstyrelse vänt sig till en arbetsft'irmedling eller en social nämnd bli'r frågan om sekretess hos dessa myndigheter att bedöma efter de bestämmel- ser som gäller för deras verksamhet.

Det bör anmärkas att sekretessen enligt det nya fjärde stycket kommer att bryta meddelarfriheten (se 16 kap. l ä).

8 kap. 2.5

Riksdagen har under våren 1979 antagit en ny lag om delpcnsionsft'ärsåk- ring som har trätt i kraft den 1 januari 1980 ( prop. 1978/79:69 . SfU 1978/79214. rskr 1978/791133. SFS 1979:84). Jämfört med äldre lagstiftning innebär den nya lagen att den för arbetstagarna lagstadgade försi'ikringen för delpension mellan 60 och 65 års ålder gäller även för egna företagare som minskar sitt förvärvsarbete med hälften. Det innebär att bl. a. småföretaga- re. jordbrukare och fiskarc (unfattas av hela systemet med rörlig pensions- ålder. som infördes den 1 juli 1976.

Ifråga om uppgifter sotn lämnas i ett delpensionsärende gäller i dag enligt 18 kap. 28 & lagen ( 1962:381 ) om allmän försäkring tystnadsplikt för befattningshavare m. fl. hos de allmänna försäkringskassorna. Tystnadsplik- ten avscr endast enskildas personliga förhållanden. Handlingar i ett delpensionsärende är sekretessbelagda enligt 14% 1937 års sekretesslag. Handlingar i sådana ärenden är dock hemliga endast såvitt de angår enskildas personliga förhållanden.

Enligt 7 kap. 7s sekretesslagen kommer sekretess att gälla hos allmän försäkringskassa i delpensionsärenden för uppgifter om någons hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden. om det kan antas att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs. Däremot ger sekretesslagen inget skydd för uppgifter om enskildas affärs- eller driftför- hållanden i delpensionsärenden. Sedan delpensionsförsäkringen nu har utvidgats till egenföretagare behövs ett sekretesskydt'l även för sådana uppgifter. Förevarande paragraf har därför ändrats så att den omfattar även ärenden om delpensionsft'fusäkring (jfr prop. 1978/79:69 s. 78 ).

• Sida 26
•  Original

Prop. 1980/81:18 26

8 kap. 9 5

l denna paragraf finns sekretessbestämmelser som rör uppdragsverksam- het för enskildas räkning. Finns uppgifter som avses i paragrafen i en allmän handling. gäller sekretessen för uppgifterna i normalt högst 20 år. Från denna regel finns två undantag. nämligen såvitt gäller hemliga uppgifter hos en högskoleenhet och hos statens skeppsprovningsanstalt. I fråga om sådana uppgifter gäller sekretessen i högst 10 resp. 50 år.

Patent- och registreringsverket har i en skrivelse den 26 augusti 1980 hemställt att sekretesstiden för uppgifter i verkets uppdragsverksamhet i likhet med vad som för motsvarande fall gäller hos statens skeppsprovnings- anstalt bestäms till 50 år.

Verket uppger att såväl statens skeppsprovningsanstalt som patentverket mottar uppdrag från industrift'firetag. forskningsinstitutioner och andra uppdragsgivare som bedriver tekniskt utvecklingsarbete inom ytterst käns- liga områden och som räknar med att lämnade uppgifter får ett totalt skydd mot utlämnande till twidkommande. Under hela den tid uppdragsverksatn- heten har bedrivits har det stått klart att den nu gällande sekretesstiden på 20 år av uppdragsgivarna uppfattats som ytterst otillfredsställande. Ofta gäller underlaget för undersökningarna tekniskt utvecklingsarbete som kan kom- ma att resultera i en patentansökning. Ett inte ovanligt fall är att en uppdragsgivare avstår från att fullfölja uppdraget med en sådan ansökan trots att förutsättningar för patent föreligger. Han kommer då i ett sämre läge än om han gjort en patentansökan men återkallat denna. I det sistnämnda fallet förblir handlingarna hemliga utan begränsning. Den gällande regle- 'ringcn kan få uppdragstagare att avstå från att anlita verkets tjänster.

Jag kan för egen del instämma i att patent- och registreringsverkets uppdragsverksamhet är av så speciell karaktär att det är motiverat med en längre sekretesstid än den normala 20 årstiden. Förevarande paragraf har därför ändrats så att sekretesstiden för uppgifter i allmänna handlingar om denna verksamhet har bestämts till högst 50 år.

8 kap. 12 å

Biomedicinska forskningsprojekt i Sverige som innefattar försök på människor och som inte är avsedda att direkt gagna den enskilde individen. granskas numera av en forskningsetisk kommitté. [ biomedicinska forsk- ningsprojekt inbegrips prövningar av icke registrerade läkemedel och registrerade läkemedel som prövas med nya indikationer. Forskningsetiska kommittéer finns i dag vid samtliga medicinska fakulteter i landet. Kommittéerna skall svara för den etiska grt'tnskningen av de forskningspro- jekt sorn planeras eller pågår i resp. region.

Som underlag för granskningen skall projektledaren ge in en beskrivning av forskningsprojektet till den forskningsetiska kommitten. l beskrivningen.

• Sida 27
•  Original

Prop. 1980/81 : 18 27

skall anges bl. a. projektets mål. metodik och antal fi:")rsökspersoner. Vidare skall uppgifter lämnas som belyser projektet från etisk synpunkt. t. ex. vilka risker för de enskilda som är förenade med projektet.

Den etiska granskningen har i detta sammanhang sin främsta betydelse då det är fråga om prövning av icke registrerade läkemedel eller av registrerade läkemedel med nya indikationer. Det är uppenbart att en projektbcskrivning som rör prövningen av ett läkemedel kan innehålla sådana uppgifter om en enskilds affärs- eller driftförhållz'mden som bör vara sekretesskyddat'le. Vid riksdagsbehandlingen av prop. 1979/80z2 förutsattes att frågan om sekretess hos de etiska kommittéerna skulle ("övervägas i anslutning till den förordning som enligt bemyndigandet i 8 kap. oå sekretesslagen skulle" utfärdas av regeringen. Jag har emellertid kommit fram till att den etiska granskningen knappast kan anses som sådan tillsyn med avseende på näringslivet som avses i sistnämnda bestämmelse. Eftersom inte heller någon annan sekretessbe- stämmelse i lagen kan anses tillämplig på granskningsverksamheten. har det här aktuella sekretessbehovet tillgodosetts genom ett nytt andra stycke i förevarande paragraf.

Sekretessen enligt 8 kap. 12 & sekretesslagen i dess nuvarande lydelse bryter meddelarfriheten. Enligt min mening bör sekretessen enligt det nya andra stycket inte inskränka meddelarfriheten. Bestämmelsen i 16 kap. 1 & har ändrats i överensstämmelse härmed.

9 kap. .] %

Riksdagen har under våren 1980 antagit en ny skatteregisterlag som har trätt i kraft den 1 juli 1980 (prop. 1979/80zl46. SkU 1979180256. rskr 1979/801353. SFS 19801343). 1 lagen finns bestämmelser om skatteregister som förs med hjälp av automatisk datal'tehandling. Bland lagens föreskrifter finns en bestämmelse (12 å) som reglerar utlämnande till enskilda av uppgifter som är sekretessbelagda enligt förevarande paragraf i den nya sekretesslagen. Det har därför i fjärde stycket införts en hänvisning till skatteregisterlagen (jfr 2 kap. 2.5 andra stycket tryckfrihetsft'irordningen. omtryckt 1979:936 och SFS 1980:344).

9 kap. 9.5

1 paragrafens andra stycke regleras sekretessen hos notarius publicus. Regleringen innebär att sekretess gäller för uppgifter som det kan antas att den rättssökandc har förutsatt skall bli behandlade förtroligt. Vidare gäller sekretess för uppgifter i övrigt om någons personliga eller ekonomiska förhållanden. om det kan antas att han lider skada eller men om uppgifterna röjs.

Med den avfattning som paragrafen har fått kan sekretess komma att gälla för uppgifter om protester av växlar och checkar. l-landlingar med sådana

• Sida 28
•  Original

Prop. 1980/81:18 28

uppgifter är inte sekretessbelagda enligt 1937 års sekretesslag (26 5). Dessa uppgifter omfattas inte heller av notarius publicus tystnadsplikt (7 & stadgan f1964:679.-"' om notarius publicus).

Någon ändring i den nu gällande ordningen bör inte komma i fråga. 1 paragrafens andra stycke har därför gjorts ett tillägg som uttryckligen undantar uppgifter om protester från sekretessen.

9 kap. 20 *

Enligt paragrafens första stycke gäller sekretess hos en domstol i tnål om tillämpningen av lagen (1976:580) om medbeståmmande i arbetslivet och i mål om kollektivavtal. Föremålet för sekretessen är uppgifter om enskildas personliga eller ekrmtmtiska förhållanden. En förutst'ittning för sekretess är att det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider avsevärd skada eller betydande men om uppgiften röjs. ] sak ger paragrafen tillsammans med 8 kap. 17 s sekretesslagen samma skydd som 36 ;" 1937 års sekretesslagi förening med 70 & lagen om tnedbestämmande i arbetslivet (jfr prop_ 197918012 del A s. 291 ).

De mål som avses i f("irevarande paragraf handläggs enligt lagen ( 1974:371 ) om rättegången i arbetstvister. Också andra typer av mål handläggs enligt den lagen. En sådan tnålkategori utgörs av mål om tillämpningen av lagen (1974: 12) om anställningsskydd. [ sådana mål kan det förekomma uppgifter om enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden som behöver sekretesskyddas. Tillämpningsområdet för paragrafen har därför utvidgats till att omfatta också mål som avses i lagen om anstälIningsskydd.

I detta sammanhang bör nämnas att det finns mål om tillämpningen av lagen (1976:600) om offentlig anställning vilka rör anstållningsskyddet för arbetstagare med statligt reglerad anställning. Jag syftar på mål om tillämpningen av 7. 8. 11 och 13 kap. sistnämnda lag. Målen gäller bl. a. uppsägning och avskedande. lsådana mål finns det naturligtvis ett lika starkt sekretessbehov som i motsvarande mål enligt lagen om anställningsskydd. Sekretess kan visserligen gälla hos domstolen med stöd av 7 kap. 11 å i förening med 12 kap. l & sekretesslagen. Sekretessbehovet blir emellertid enligt min mening inte tillräckligt tillgodosett härigenom. Förevarande paragraf har därför ändrats så att den skall omfatta också mål som rör tillämpningen av 7. 8. 11 och 13 kap. lagen om offentlig anställning.

I fråga om mål om tillämpningen av 10 kap. lagen om offentlig anställning. dvs. mål om disciplimmsvar. anser jag emellertid inte att det finns skäl att föreskriva någon sekretess (jfr 7 kap. 11 & fjärde stycket sekretesslagen och prop. 1979/80:2 del A s. 203).

En annan typ av mål som lmndläggs enligt lagen om rättegången i arbetstvister är mål om tvister rörande könsdiskriminering. Fr. o. m. den 1 juli 1980 kan uppgifter i sådana mål hållas hemliga med stöd av 36 s 1937 års sekretesslag i förening med 11 & tredje stycket lagen (1979: 1 1 18) om

• Sida 29
•  Original

Prop. 1980/81:18 29

jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet (omtryckt 19801412). Sekretessen enligt förevarande paragraf har därför utvidgats till att gälla också i mål om tillämpningen av 2—5 och 8 åå sistnämnda lag. Tilläggetgör att bestämmelsen i 11 :$ tredje stycket jämsti'illdhetslagen kan upphl'ivas (jfr prop. 1979."81_l:80 s. 47 och 73 och prop. 1979/81'12 129 s. 24).

För de återstående typerna av mål som handläggs enligt lagen om rättegången i arbetstvister ger 8 kap. 17 å sekretesslagen skydd såvitt gäller uppgifter om en myndighets eller en enskilds affärs- eller driftförht'tllanden. under förutsättning att det kan antas att den som uppgifterna rör lider avsevärd skada om uppgifterna röjs.

9 kap. 21 35

Enligt 22 å andra stycket 1937 års sekretesslag i paragrafens lydelse enligt SFS 1980z4l4 gäller handlingssekretess i ärenden Itos jämställdhetsombuds- mannen eller jämställdhetsnämnden enligt lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet. Handlingar i sådana ärenden är hemliga i 20 år. En handling i ett sådant ärende får dock lämnas ut. om trygghet kan anses vara för handen att handlingens innehåll inte skall missbrukas till skada för någon enskild som skyddas av sekretessen. En tystnadsplikt i ärenden av det angivna slaget finns ft.")reskriven i 22 & lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet. Såväl bestämmelsen om handlingssekretess som tystnadspliktsföreskriften är av provisorisk karaktär (jfr prop. 1979/80: 129 s. 19 ).

De båda nu berörda sekretessbestämmelserna skall upphöra att gälla när den nya sekretesslagen träder i kraft. De har fått motsvarigheter i den nya 9 kap. 21 å i lagen. l sak ansluter den nya sekretessbestämmelsen nära till de gällande reglerna.

Den tystnadsplikt som följer av den nya 9 kap. 21 * bör inte ha fi.")reträde framför principen om meddelarfrihet. Paragrafen har därför inte tagits med i uppräkningen i 16 kap. .1 s.

16 kap. l &

Som jag har anfört i motiven till 8 kap. 12 & bör meddelarfrihet råda i fråga om uppgifter som avses i det nya andra stycket i paragrafen.

Punkt 1 ()vergångsbestämmelserna

Sekretesslagen träderikraft den ljanuari 1981. Lagen har delvis utformats från den utgångspunkten att den socialtjänstlag som har föreslagits i prop. 1979/81'121 skulle träda i kraft samtidigt (prop. 1979/"8012 del A s. 184 och 504). Riksdagen har emellertid beslutat att den nya socialtjänstlagen skall träda i kraft först den 1 januari 1982 (SoU 1979f'8tllz44. rskr 1979..-'80:385. SFS 1980:62()).

• Sida 30
•  Original

Prop. HSO/81:18 30

Med anledning av detta beslut av riksdagen har Svenska kommunförbun- det i en skrivelse den 27 juni 1980 till regeringen tagit upp frågan om ikraftträdamlet av sekretesslagens bestämmelser om registrering av allmän— na handlingar ( 15 kap. 1 och 2 5.5) såvitt gäller den kommunala socialvården. Förbundet påpekar att också socialtjänstlagen innehåller föreskrifter som gäller registrering, bl. a. föreskrifter om register m. m. (59—66 55). Som en fifirberedelse inför den nya lagstiftningen bedriver Kommunförbundet i samarbete med andra ett projekt för att få fram rutiner för registrering. dokumentation och arkivläggning rn. rn. De nya rutinerna skall vara färdiga att tas i bruk när socialtjänstlagen träder i kraft. En omläggning av socialvårdens registrerings— och dokumentationssystem beräknas enligt förbundet kosta kommunerna ca 25 milj. kr. Förbundet anser att det skulle vara både kostnadskrävande och olyckligt att behöva utarbeta administrativa system som skulle gälla bara under en övergångstid av ett är. Därför föreslås att ikraftträdandet av sekretesslagens regler om registrering av allmänna handlingar. såvitt gäller den kommunala socialvården. flyttas fram till den 1 januari 1982.

För egen del vill jag först nämna att det f. n. inte finns några generella bestämmelser om skyldighet att registrera allmänna handlingar inom den kommunala socialvärden. Man får därför utgå från att — även om kommunerna har system för registrering av handlingar — systemen varierar från kommun till kommun. jag anscri likhet med Kommunförbundet att det skulle vara klart olämpligt från flera synpunkter att nu tvinga fram registreringsrutiner som är anpassade till den nya sekretesslagens krav men inte till socialtjänstlagens. Inte minst kostnz'tdshänsynen talar mot en sådan ordning. Det torde inte gå att till den 1 januari 1981 få fram nya registreringsrutiner inom den kommunala socialvården. vilka svarar mot socialtjänstlagens föreskrifter. Jag delar därför uppfattningen att sekretess- lagens regler om registrering av allmänna handlingar bör bli tillämpliga inom den konnnunala socialvärden först vid den tidpunkt då socialtjänstlagen träder i kraft. Med hänsyn härtill har det gjorts ett tillägg till p. ] övergångsbestämmelserna till sekretesslagen av innebörd att 15 kap. 1 och 2 ss i lagen skall börja tillämpas inom den kommunala socialtjänsten först den 1 januari 1982. ,

Beträffande de övergängsbestämmelser i övrigt som behövs med anled- ning av riksdagens beslut om socialtjänstlagen hänvisas till p. 3.

l'unkt 3 ()vergängsbestämmelserna

[ 7 kap. 4—6 åå i den nya sekretesslagen regleras sekretessen inom socialtjänsten. Vad som menas med socialtjänst anges i 7 kap. 4 *; tredje stycket. Med socialtjänst förstas sålunda verksamhet enligt lagstiftningen om socialtjänst och den särskilda lagstiftningen om vård av unga utan samtycke

• Sida 31
•  Original

Prop. 1980/81:18 31

samt verksamhet som i annat fall handhas av socialnämnder. Till socialtjänst räknas också sådan verksamhet hos andra myndigheter som innefattar omprövning av en socialnämnds beslut eller särskild tillsyn över nämndens verksamhet samt verksamhet hos kommunala invandrarbyråer.

Den utformning som denna definition av begreppet socialtjänst har lätt i sekretesslagen bygger på att den lagstiftning som föreslogs i prop. 197918011 om socialtjänsten skulle träda i kraft den 1 januari 1981. Riksdagen har emellertid beslutat att lagstiftningen — med vissa ändringar— skall träda i kraft ett år senare. Detta betyder att den lagstiftning som ersätts av den nya socialtjänstlagstiftningen — barnavårdslagen (1960197). lagen (19541579) om nykterhetsvård, lagen (195612) om socialhjälp. lagen (_197U:296) om social centralnämnd m. m., lagen (1976:381) om barnmnsorg samt lagen ( 1936:56) om socialregister — fortfarande kommer att vara i kraft under är 1981. De ' tystnadspliktsföreskrifter som finns i de nyss nämnda lagarna skall emellertid upphöra att gälla den 1 januari 1981 . då de ersätts av 7 kap. 4—6 åå i den nya sekretesslagen.

För att begreppet socialtjänst i den nya sekretesslagen skall omfatta den verksamhet på det sociala området som bedrivs enligt den nuvarande lagstiftningen under år 1981 behövs en särskild övergängsbestämmelse. En sådan har tagits in i förevarande punkt.

Övergångsbestämmelsen får betydelse för tillämpningen av inte bara 7 kap. 4å utan också 7 kap. 5 och 6 åå. l 5 å kommer hänvisningen till den särskilda lagstiftningen om vård av unga utan samtycke under år 1981 att avse barnavårdslagen. På motsvarande sätt får begreppet socialtjänst i 6 å övergångsvis den innebörd som följer av förevarande punkt i övergångsbe- stämmelserna jämförd med 7 kap. 4å tredje stycket.

1 7 å första stycket lagen om socialregister finns bestämmelser om utlämnande till enskilda av allmänna handlingar som omfattas av sekretess enligt 7 kap. 4 å. För att det skall vara tillåtet att det på detta sätt i en annan lag än sekretesslagen finns bestämmelser om handlingssekretessen pä social- tjänstområdet krävs att sekretesslagen innehåller en hänvisning till den andra lagen (se 2 kap. 2å andra stycket tryckfrihetsförordningen). En sådan hänvisning har tagits in i förevarande punkt i övergängsbcstämmelserna. I fråga om 7 å andra stycket i lagen om socialregister hänvisas till avsnitt 4.3.

4.2. Förslaget till lag om ändring i lagen (19312152) med vissa bestämmelser om illojal konkurrens

I ett nytt sista stycke i 3 å har gjorts ett tillägg som innebär att den i paragrafens första stycke föreskrivna tystnadsplikten inte skall gälla för dem som är anställda hos det allmänna. Beträffande skälen till ändringen hänvisas till vad som har sagts i anslutning till 6 kap. 1 å sekretesslagen.

• Sida 32
•  Original

Prop. HSO/81:18 32

1 12 å finns en bestämmelse om förhandlingssekretess. Den nya sekretesslagstiftningen innebär att möjligheterna att hålla domstolsförhand- lingar inom stängda dörrar i princip skall framgå av RB och förvaltnings- proccsslagen (jfr prop. 1979r'8llz8ll s. 47). Föreskriften i 12å skall därför upphävas.

En fi.")rutsättning för att en domstol skall kunna besluta om förhandlings- sekretess är enligt 5 kap. 1 å RB i dess lydelse fr. o. m. den 1 januari 1981 (SFS 19801101) att det kan antas att det vid förhandlingen kommer att förebringas uppgifter för vilka gäller sekretess som avses i sekretesslagen. Enligt 8 kap. 17 å sekretesslagen gäller sekretess hos en domstol i mål eller ärenden i domstolens rättskipande eller rättsvårdande verksamhet för uppgifter om en myndighets eller en enskilds affärs- eller driftförhällanden. om det kan antas att den som uppgifterna rör lider avsevärd skada om uppgifterna röjs. Kan det antas att sådana uppgifter kommer att förebringas vid en fi'ärhandling i ett sådant mål som avses i den upphävda bestämmelsen. kan alltså domstolen med stöd av 5 kap. ] å RB förmdna att förhandlingen skall hållas inom stängda dörrar.

4.3. Förslaget till lag om ändring i lagen (1936156) om socialregister

l 7 å andra stycket f("äreskrivs att uppgifter från socialregister får lämnas ut till enskilda för vetenskapliga och därmed jämförliga undersökningar. såvida trygghet kan anses vara för handen att det inte kommer att missbrukas till men för någon enskild.

Sekretessen för uppgifter i socialregister enligt den nya sekretesslagen kommer att vara densamma som för uppgifter inom socialtjänsten i allmänhet. Det innebär att sekretessen kommer att gälla under förutsättning av att ett s. k. omvänt skaderekvisit är uppfyllt. Det betyder i sin tur att den nyss nämnda fi'ireskriften i lagen om socialregisteri sak överensstämmer med den nya sekretessregleringen och att den därför blir obehövlig. Andra stycket i 7 å föreslås därför bli upphävt. Härigenom inträder emellertid den skillnaden att socialstyrelsen inte längre skall pröva frågor om utlämnamle av uppgifter. Sådana frågor skall i fortsättningen prövas enligt vanliga regler (se 2 kap. l4å tryckfrihetsförordningen ).

Det kan anmärkas att lagen om socialregister i återstående delar upphör att gälla vid 1981 års utgång ("se motiveringen till ändringen i p. 3 övergångsbestämmelserna till sekretesslagen).

4.4. Förslaget till lag om ändring i lagen tl954:579) om nykterhetsvård

Som framgår av motiveringen till ändringen i övergångsbestämmelserna till sekretesslagen kommer lagen ( 1954:579 ) om nykterhetsvård att gälla också under år 1981. 1 64 å lagen om nykterhetsvård föreskrivs tystnadsplikt för den som är eller har varit verksam inom samhällets nykterhetsvård för

• Sida 33
•  Original

Prop. HSO/81:18 33

uppgifter om enskildas personliga förhållanden. 'l'ystnadsplikten är begrän- sad genom ett obeht'irighetsrekvisit.

"l'ystnadsplikten gäller i första hand för offentliga funktionärer. För deras del behövs tystnadspliktsbestämtnclsen inte längre. "fystnadsplikt gäller för dem i stället till följd av 7 kap. 4 och () åå sekretesslagen i förening med p. 3 övergängsbestämmelserna.

Även enskilda kan emellertid omfattas av tystnadspliktsbestämmelsen i lagen om nykterhetsvärd. Samhällets nykterhetsvård bedrivs nämligen även vid anstalter som har anordnats av enskilda och som har erkänts av regeringen såsom allmänna värdanstalter för alkoholmissbrukare. De som är verksamma vid dessa anstalter omfattas inte av sckretesslagens bestämmel- ser. Tystnadspliktsbestämmelsen i lagen om nykterhetsvärd kan därför inte upphävas på samma sätt som motsvarande bestämmelser i lagen om socialhjälp och barnavärdslagen (jfr avsnitt 4.5 och 4.6 ). Bestämmelsen hari stället ändrats så att den avser endast sådana personer som är eller har varit verksamma vid anstalter som har anordnats av enskilda och som har erkänts av regeringen säsom allmänna värdanstalter för alkoholmissbrukare (jfr 4035 lagen om nykterhetsvård). Vidare har tagits in en erinran om att bestäm- melser om tystnadsplikt i det allmännas verksamhet finns i sekretessla- gen.

När lagen om nykterhetsvård upphör vid utgången av är 1981 kan tystnadspliktsföreskriften i förevarande paragraf behöva ersättas med nya bestämmelser.

4.5. Förslaget till lag om ändring i lagen (1956:2) om socialhjälp

Som framgår av motiveringen till ändringen i övergångsbestämmelserna till den nya sekretesslagen kommer lagen (195oz2) om socialhjälp att gälla ocksä ttnder år 1981. Sekretessen för uppgifter i socialhjälpsverksamheten skall dock efter utgängen av 1930 regleras i 7 kap. 4 och (i så i den nya sekretesslagen. Den tystnadspliktsföreskrift som f. n. firats i 6—1 få lagen om socialhjälp skall därför upphöra att gälla redan den I januari 1981 (jfr prop. 1979..-="S(.l:8(') s. 44).

4.6. Förslaget till lag om ändring i harnavärdslagen tl960:97)

Som framgår av motiveringen till ändringen i övergängsbestämmelserna till den nya sekretesslagen kommer barnavärdslagen ( 196097) att gälla också under är 1981. Sekretessen för uppgifter inom samhällets barnzwärd skall dock efter utgången av är 198!) regleras i 7 kap. 4—6 åå i den nya sekretesslagen. Den tystnadspliktsföreskrift som f. n. finnsi9l sbarnavårds- lagen skall därför upphöra att gälla redan den 1 januari 1981 (jfr prop. _1979/'S():Rf) s. 44).

• Sida 34
•  Original

Prop. 1980/8l : 18 34

4.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (l965:94) om polisregister m. m.

1 lt) & i lagen (l9o5z94) om polisregister m. m. finns en föreskrift om tystnadsplikt som föreslås anpassad till den nya sekretesslagen (jfr prop. 1979/8f):8(l s. 44). Den motsvaras i första hand av 7 kap. 17 & sekretessla- gen.

4.8. Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:633) om kungörande av lagar och andra författningar

12 s lagen ( 19761633) om kungörande av lagar och andra författningar (2 & ändrad 19781238) finns f. n. en hänvisning till 1937 års sekretesslag. Hänvisningen har ändrats till att avse den nya sekretesslagen. Vidare har vissa redaktionella justeringar gjorts.

4.9. Förslaget till lag om ändring i lagen (1979:] 118) om jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet

Som framgår av motiveringen till ändringen i 9 kap. 20% sekretesslagen kan 1.1 & tredje stycket i lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet upphöra att gälla när den nya sekretesslagen träder i kraft. Också tystnadspliktsföreskriften i lagens le5 kan upphävas. se motiveringen till den nya 9 kap. 21 * sekretesslagen.

Det bör påpekas att 5 kap. 1 s RB i förening med 9 kap. Zl") & sekretesslagen kan synas innebära en skärpning av förutsättningarna för att en förhandling i ett mål om könsdiskriminering skall få hållas inom stängda dörrar. Eftersom den sistnämnda bestämmelsen förutsätter avsevärd skada eller betydande men för att sekretess skall gälla. torde det emellertid nästan alltid finnas möjlighet att hålla en förhandling inom stängda dörrar när skaderekvisitet i sekretesslagen är uppfyllt. Rekvisitet "synnerlig vikt" i 5 kap. 1 & RB får nämligen som regel anses uppfyllt samtidigt.

4.l0 Förslaget till lag om ändring i utlänningslagen (l980:376)

1 45 å andra stycket utlänningslagen finns en föreskrift om fi.")rhandlings- sekretess hos förvaltningsdomstolarna i utlänningsärenden. Föreskriften innebär att domstolen får besluta att förhandlingen skall hållas inom stängda dörrar. även om detta inte följer av 16.5 förvaltningsprocesslagen.

Möjligheterna för en domstol att hålla en förhandling inom stängda dörrar skall i fortsättningen i princip framgå av rättegångsbalken och förvaltnings- processlagen (jfr prop. 1979r'8(118(')s. 47). Föreskriften i utlänningslagen skall därför upphävas.

En förutsättning för att en domstol skall kunna besluta om förhandlings— sekretess är enligt 16 & förvaltningsprocesslagen i dess lydelse fr. o. m. den 1

• Sida 35
•  Original

Prop. 1980/81:18 35

januari 1981 (SFS 19801104) att det kan antas att det vid förhandlingen kommer att förebringas uppgifter för vilka gäller sekretess som avses i sekretesslagen. l 7 kap. 14 15 sekretesslagen finns bestämmelser till skydd för utlänningar. Kan det antas att uppgifter som avses i denna paragraf kommer att förebringas vid en förhandling. kan alltså domstolen med stöd av 16.5 förvaltningsprocesslagen förordna att förhandlingen skall hållas inom stängda dörrar.

PCH????”

10.