Prop. 1980/81:111

med förslag till besvärsregler vid allmän fastighetstaxering, m.m.

Prop. l980/81: 111

Regeringens proposition 1980/81: 11.1

med förslag till besvärsregler vid allmän fastighetstaxering, m. m.;

beslutad den 12 februari 1981.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll ovannämnda dag.

På regeringens vägnar

THORBJÖRN FÄLLDIN ROLF WIRTEN

2 Föredragandens överväganden 2.1 Inledande synpunkter

Jag avser nu att behandla de delar av kommitténs förslag. som syftar till att förbättra beslutsunderlaget vid fastighetstaxeringen samt att öka det allmännas kontrollmöjligheter. ] denna del har kommittén främst föreslagit att fastighetstaxeringsnämnd i vissa fall mot ägarens vilja skall kunna besiktiga en fastighet.

Kommittén har också föreslagit regler om besvär vid allmän fastighetstax- ering. som i huvudsak innebär att nuvarande regler skall gälla även i fortsättningen. Den största ändringen i denna del tar sikte på att öka möjligheterna till besvär i särskild ordning. Detta förslag innebär bl. a. att om en domstol skulle frångå en av riksskatteverket. RSV. eller länsstyrelse ' utfärdad anvisning i ett enstaka fall så skulle härigenom en möjlighet öppnas att i särskild ordning ändra även andra ägares fastighetstaxeringar. Jag kommer att behandla även dessa frågor.

• Sida 21
•  Original

Prop. 1980/81:111 31

3 Upprättade lagförslag

I enlighet med det anförda har inom budgetdepartementct upprättats förslag till

1. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen(197911152).

2. lag om ändring i taxeringslagen(1956:623).

3. lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomsto— lar.

Det under 3 angivna förslaget har upprättats i samråd med statsrådet Petri.

Förslagen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 41.

lBilagan har uteslutits här. Förslagen är likalydande med dem som är fogade till propositionen.

• Sida 40
•  Original

Prop. 1980/81:111 40

lagen.

Sammanfattning av betänkandet Besvärsregler vid allmän fastighetstaxering, följdändringar-m.m. (Ds B 1980z8)

I delbetänkandena Fastighetstaxering 81 (SOU 1979:32och 33L Fastighetstaxering 81 Industribyggnader (SOU 1979:81) och Förseningsavgift vid allmän fastighetstaxering (Ds B 1980:4) har kommittén i allt väsentligt behandlat de frågor som av— ser 1981 års allmänna fastighetstaxering. Lagstiftning har skett på grundval av de två första delbetänkanden (prop. 1979/80:40, SkU 17, rskr 121, SFS 1979:1152-1154 resp.

prop. 1979z80, SkU 46, rskr 280, SFS 1980:149—150). Kommit— tén har vidare i delbetänkandet Villabeskattning 81 (Ds B 1980:5) lagt fram förslag rörande 1981 års villabeu skattning. Detta betänkande liksom betänkandet angående för—

seningsavgift remissbehandlas f.n.

Kommittén redovisar i föreliggande delbetänkande återstående delar av utredningsuppdraget i fråga om 1981 års allmänna fastighetstaxering. Därvid behandlas frågor som rör besluts— underlag och kontrollmöjligheter vid fastighetstaxeringen, rättelse och besvär, påföljder samt sekretessbestämmelser. Vidare lägger kommittén fram förslag till följdändringar i andra författningar med anledning av fastighetstaxerings

I ett senare betänkande avser kommittén att redovisa över— väganden rörande särskild fastighetstaxering och ett system

med s.k. rullande fastighetstaxering.

Beslutsunderlaget vid fastighetstaxeringen grundar sig till stor del på de uppgifter som fastighetsägarna lämnar. Kom— mittén förutsätter dock att en större del av de uppgifter i framtiden kommer att kunna hämtas från olika myndighets— register. Denna fråga kommer att behandlas i samband med kommitténs överväganden angående rullande fastighetstaxering. Även kontrollen av lämnade uppgifter bör ske med hjälp av de data om fastigheterna som finns registrerade hos myndighet—

erna. En möjlighet till kontoll består även i en utökad rätt

• Sida 42
•  Original

Prop. 1980/81:111 42

till besiktning, vilket kommittén föreslår skall gälla vid

1981 års allmänna fastighetstaxering.

Beträffande rättelse och besvär vid allmän fastighetstaxe— ring föreslår kommittén att nuvarande regler skall gälla även i fortsättningen med i stort sett oförändrat innehåll. Kommittén föreslår även en viss utvidgning av tillämpnings- området för besvär i särskild ordning. Sådan besvärsrätt föreslås föreligga dels om de uppgifter på vilka taxeringen grundas är oriktiga — bortsett från bagatellfel - dels om en domstol vid prövning av besvär över taxeringen frångår en

av RSV eller länsstyrelse utfärdad anvisning. De föreslagna besvärsgrunderna har ansetts inte kräva någon ändrad lydelse

av nuvarande lagregler.

Nuvarande bestämmelser i fråga om oriktiga uppgifter vid allmän fastighetsdeklaration innefattar straffpåföljd i de fall oriktigheten har lämnats uppsåtligt eller av grov oakt— samhet. Kommittén konstaterar att omfattningen av det straff— bara området i och för sig är väl avvägd och bör behållas. Det har dock visat sig att bestämmelserna inte tillämpas i praktiken. Kommittén förordar därför en effektivisering av den anmälningsskyldighet som redan enligt nuvarande ordning åvilar fastighetstaxeringsnämndens ordförande, lokala skatte— myndigheten och skattechefen. Närmare anvisningar härom bör

utfärdas av RSV efter samråd med riksåklagaren.

Bestämmelser om handlingssekretess och tystnadsplikt vid fastighetstaxeringen föreslås anpassas till den nya sekre— tesslagstiftningen_ Detta innebär att dessa frågor inte be—

höver särskilt regleras i FTL efter den 1 januari 1981.

Uppgifter från fastighetstaxeringen har betydelse inom många olika områden. Det ursprungliga och alltjämt främstawsyftet .med fastighetstaxeringen är att ta fram underlag för den kommunala garantibeskattningen. Uppgifterna används vidare

för en mängd andra ändamål framför allt inom beskattnings—

• Sida 43
•  Original

Prop. 1980/81zlll 43

området. Som exempel härpå kan nämnas schablonbeskattningen av en— och tvåfamiljsfastigheter, realisationsvinstbeskatt- ningen och kapitalbeskattningen. Fastighetstaxeringen har betydelse även utanför beskattningsområdet, t.ex. vid för— värv av jordbruks— och hyresfastigheter och vid tillämp— ningen av vissa kapitalplacerings- och fonderingsregler. Härav följer att ändringar av reglerna för fastighetstaxe- ringen också ger upphov till vissa följdändringar på andra områden.

Kommittén har i delbetänkandet Villabeskattning 81

(Ds B 1980z5) redovisat överväganden och förslag rörande schablonbeskattningen av villor. Detta uppdrag grundade sig på särskilda tilläggsdirektiv till kommittén. I övrigt har kommittén ansett det ligga utanför utredningsuppdraget att ta upp de följdfrågor som uppkommer genom att nivån på taxe— ringsvärdena stiger vid 1981 års allmänna fastighetstax- ering.Däremot har kommittén behandlat sådana-följdfrågor

sum uppkommer genom de nya skattepliktsreglerna och andra

ändringar av principiell natur vid fastighetstaxeringen.

Med hänsyn till den i FTL införda huvudsaklighetsprincipen när man avgör om en fastighet skall vara skattepliktig eller inte föreslår kommittén att möjlighet införs att få ett officiellt värderingsutlåtande även för skattefria fastig— heter. Detta föreslås ske genom att tillämpningsområdet för lagen om särskilt uppskattningsvärde på fastighet vidgas.

Reglerna om indelning av byggnader och mark i FTL — tidigare ingick dessa nästan uteslutande i RSV:s anvisningar — styr

i hög grad taxeringsbesluten om skatteplikt, beskattnings— natur och indelning i taxeringsenheter. Dessa regler föran- leder en mindre följdändring i stämpelskattelagen som rör frågan om vilka kommunala markförvärv som skall vara

undantagna från stämpelskatteplikt.

• Sida 44
•  Original

Prop. 1980/81zlll 44

Skattepliktsbestämmelserna har inte enbart ändrats med av— seende på huvudsaklighetsprincipen. En annan förändring är att man i allt väsentligt har slopat kravet på att ägande— rätten skall tillkomma särskilt angivna ägarkategorier för att skattefrihet skall föreligga. Vidare har en anpassning till dagens samhällsförhållanden skett genom att de skatte— befriande användingsområdena utvidgats. Dessa ändringar har föranlett kommittén att föreslå vissa ändringar i KL, Si och Sf.

Ägarkravets slopande föreslås i princip slå igenom vid inkomsttaxeringen. Kommittén har sålunda föreslagit att ägare till fastighet som avses i 3 kap. FTL skall frikallas från skattskyldighet för inkomst av fastigheten i den mån inkomsten härrör från sådan allmännyttig verksamhet som ägaren själv bedriver. Däremot har kommittén inte ansett sig kunna föreslå att också huvudsaklighetsprincipen skall slå igenom vid inkomsttaxeringen på det viset att inkomst från förvärvskälla vari fastighet ingår alltid skall vara antingen i sin helhet skattefri eller skattepliktig. Kom— mittén har i stället föreslagit att nuvarande ordning skall behållas. Detta innebär att inkomst av fastighet som används delvis i allmännyttig och delvis kommersiell verksamhet kommer att beräknas endast i fråga om den sistnämnda verk—

samheten.

Vissa fastighetskategorier har dock ansetts inte böra åt— njuta någon skattelindring utöver garantiskatteeffekten.

Det rör sig här om kommunikationsanläggningar, distributione— anläggningar och reningsanläggningar där ägaren föreslås bli oinskränkt skattskyldig för inkomst av fastighet även efter

den 1 januari 1981.

Vid förmögenhetstaxeringen är i dag alla skattefria fastig— heter generellt undantagna från förmögenhetsskatteplikt. De skall alltså inte tas upp som tillgång vid förmögenhetsbe—

räkningen. Denna regel har emellertid inte någon större

• Sida 45
•  Original

Prop. 1980/81:lll 45

skattelindrande effekt. Fastighet måste nämligen i dag ägas av vissa angivna rättssubjekt för att kunna undantas från skatteplikt vid fastighetstaxeringen och dessa rättssubjekt är normalt inte över huvud skattskyldiga till förmögenhets— skatt. Museer, Vissa kyrkobyggnader och kommunkationsan— läggningar m.m. kan dock ägas av någon som normalt är för— mögenhetsskattskyldig. Ägarkravets slopande i den nya PTL har föranlett kommittén att föreslå en inskränkning i den generella skattefriheten vid förmögenhetstaxeringen för skattefria fastigheter. Inskränkningen innebär att den som är skattskyldig till förmögenhetsskatt skall ta upp även skattefri fastighet som tillgång vid förmögenhetsberäkningen dock ej museibyggnader, kommunikationsanläggningar m.m. Be— rörda fastigheter föreslås kunna åsättas särskilt uppskatt— ningsvärde.

Vidare redovisar kommittén vissa rent redaktionella följd— ändringar till FTL. Det rör sig bl.a. om ändringar med an— ledning av att skattskyldigheten för täktmark i vissa fall förts över från ägare till nyttjanderättshavare. Övervägan— den-redovisas också rörande vissa frågor som ansetts böra

beröras men som inte föranlett något följdändringsförslag

»

från kommitten. Detta är i några fall betingat av att inom budgetdepartementet f.n. behandlas vissa följdfrågor till FTL såsom fastighetsbegreppet vid realisationsvinstbeskatt—

ning och substansminskningsavdrag för täkt.

Följdändring rna föreslås träda i kraft den 1 januari 1981 å då 1981 år fastighetstaxeringsbeslut skall börja gälla.

LD

• Sida 46
•  Original

Prop. l980/81:111

46

Fastighetstaxerinqskommitténs författningsförslag

1 Förslag till

Lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (l979:llS2)

Härigenom föreskrivs i fråga om fastighetstaxeringså

lagen (1979:1152) dels att 18 kap. 21 och 29—43

nedan angivna lydelse,

55 och 21 kap. skall ha

dels att i lagen skall införas tre nya kapitel,

22—24 kap. av nedan angivna lydelse.

18 kap.

Nuvarande lydelse

21 5

Vad i 16—20 55 är sagt om fastighetsdeklaration gäller även beträffande andra upp— led—

ning vid allmän fastighets—

gifter, som lämnas till

taxering och beträffande av

myndighet vid taxerin skon—

troll upprättade handlingar.

29 U/J

Innehållet i deklaration

utom i de fall som 19 S,

annan än den som själv får får, an— ges i inte yppas för

ta del av deklarationen i

fråga.

Ej heller får för obe—

hörig uppenbaras vad som

Föreslagen lydelse

Vad i 16-20 och 42 KS sagt om fastighetsdeklara- tion gäller även beträffan— de andra uppgifter, som lämnas till ledning vid allmän fastighetstaxering och beträffande av myndig— het vid taxeringskontroll

upprättade handlingar.

Kan uppgift som behövs

för att taxera en fastig—

het inte utan avsevärd o—

lägenhet erhållas på an—

nat sätt som anges i detta

kapitel får fastighets—

taxeringsnämnd besiktiga

fastigheten även i andra

• Sida 47
•  Original

Prop. 1980/81zlll

Nuvarande lvdelse

upplysts eller i övrigt

yttrats vid sammanträde

___—___

med fastighetstaxerings— nämnd.

Den som till ledning vid allmän fastighetstaxering uppsåtligen eller av grov oaktsamhet lämnat handling

med oriktig uppgift och därigenom föranleder fara

30 5

för att taxeringen blir för

låg dömes till böter eller fängelse i högst sex måna— d_e__r_.

Den som uppsåtligen el- ler av grov oaktsamhet underlåter att lämna all—

män fastighetsdeklaration

dömes till böter.

I ringa fall dömes ej till ansvar enligt första

eller andra stycket.

31 S

32 S

47

_Föreslagen lvdelse

fall än

I fråga

som avses i 8 5.

om sådan besikt—

ning gäller 30—41 55-

Besiktning får ske en— dast om det finns anled— ning anta att sådan upp— gift, som avses i 29 5, är felaktig eller brist— fällig och uppgiften är av väsentlig betydelse för åsättande av en rik-

tig taxering.

Länsrätten i det län där fastigheten är belägen be— slutar om besiktning på framställning av fastighets— taxeringsnämnden.

Mot beslut om besiktning

får talan inte föras.

I beslut om besiktning

skall redovisas vad denna

• Sida 48
•  Original

Prop. 1980/8[:1 l [

Nuvarande lydelse

48 Föreslagen lydelse

skall avse. Om det finnes

påkallat får även tid för

besiktningen bestämmas.

Beslutet skall senast

vid förrättning för verk— ställighet mot bevis lämnas till fastighetsägaren och annan, hos vilken verkstäl— lighet sker. Kan beslutet inte överlämnas vid för— rättningen skall det delges

genom rättens försorg.

33 5

Har fastighetstaxerings—

nämnd gjort framställning

om besiktning och behövs inte längre åtgärden.skall

nämnden genast anmäla det—

ta till rätten. 34 5 Länsrätten skall omedel— bart upphäva beslut om be-

siktning när anmälan enliot 33 5 har skett.

Innan beslut om besikt—

ning verkställs skall fas—

• Sida 49
•  Original

Prop. l980/81:lll

Nuvarande lydelse

CA Vi:

49

Föreslagen'lvdelse

1

tighetsägaren beredas till— fälle att inställa sig till

förrättningen. Detsamma

gäller nyttjanderättshava-

re som berörs av åtgärden.

an den som avses i för—

sta stycket inte utan nämn— värt uppskov kallas till förrättningen eller instälr la sig vid denna, får verk— ställighet ändå ske under förutsättning att särskilt tillkallat vittne är när— varande. Är den, hos vil— ken besiktning av bostads— utrymme skall ske, inte närvarande, får dock för— rättningen genomföras en— dast om det kan antas att fastighetsägaren eller an— nan söker förhala besikt— ningen eller att den av annat skäl kommer att för—

senas .

Fastighetsägaren och an— nan hos vilken verkställig—

het sker har rätt att till—

kalla vittne. Förrättningen

får dock inte i onödan up—

pehållas i väntan på att

vittne skall inställa sig.

• Sida 50
•  Original

Prop. 1980/81zlll

Nuvarande lydelse

N)

Föreslagen lydelse

37 S

Besiktning skall verk—

ställas sä att den innebär

minsta möjliga olägenhet

för den som berörs av be—

siktningen. Skada får inte

förorsakas på egendom. Läs och annan stängningsanord—

ning får dock brytas.

38 5

(D ("1 (J (1 l.)" (D U) ... r.]. |

V r t" (D U) '.0 in 0 H .b

(T U) rr H' m (JJ _] ? ('D ]” Tl (nu P(

ning i

" '! .....

LL CL CJ” 01 C rr rx

ni)

inte utan m ivande av

den som berörs därav pa— börjas mellan kl. 19 och kl. 8.

39 5

Fastighetstaxerings.ämn—

dens ordförande, konsulent

eller tj .steman som bi— träder nämnden verkställer beslut om besiktning. Om

det är påkallat far annan

ledamot i nämnden närvara.

Åtgärd som avses i 37 5

sista meningen skall verk—

ställas av kronofogdemyn—

digheten.

• Sida 51
•  Original

Prop. l98&$1:lll

Nuvarande lydelse

40

41

42 W)

'Jl

Föreslagen lydelse

Vid besiktning är fas-

tighetsägaren skyldig att

lämna de upplysningar som

behövs för besiktningens

verkställande samt att läm—

na tillträde till fastig—

heten och dess bvggnader.

(

Angående verkställighet av beslut om besiktning skall utfärdas bevis. Vad i 32 5 andra stycket före— skrivs rörande beslut om besiktning skall äga mot— svarande tillämpning pä be— vis om verkställighet. Är den som skall erhålla be—

vis inte närvarande vid förrättningen, skall bevis lämnas även till någon som kan anses företräda honom, om sådan pe_son är närvaran—

de.

Innehållet i deklaration

får, utom i de fall som an—

ges i 19 5, inte yppas för

annan än den som själv för

ta del av deklarationen i

fråga.

• Sida 52
•  Original

Prop. 1980/81zl ll

'Jl IJ

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Ej heller får för obe—

hörig uppenbaras vad som

upplysts eller i övrigt

yttrats vid sammanträde

med fastighetstaxerings—

nämnd eller vid besikt—

ning enligt denna lag. 43 5

Den som till ledning vid

allmän fas ichetstaxerine

I ringa fall dö: '

till ansvar enligt

• Sida 53
•  Original

Prop. 1980/81 : ! 11 53

21 kap.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 51)

Besvär av ägare av fastig— Talan mot fastighets— het skall ha inkommit senast taxeringsnämnds beslut den 15 september under taxe— förs genom besvär hos ringsåret länsrätten.

Kommuns besvär skall an— Besvär får anföras av föras före utgången av ok— ägare av den fastighet tober månad under taxerings— beslutet rör samt av ve— året. derbörande kommun och

Taxeringsintendent har taxeringsintendent.

rätt att anföra besvär in—

till utången av november

månad under taxeringsåret. Han skall inom samma tid ange yrkanden och grunder för besvärstalan, om inte med hänsyn till utred— ningens vidlyftighet el—

ler andra synnerliga skäl

länsrätt_n medger anstånd.

Inkommer besvär från aga—

re av fastighet efter den i

första stycket angivna tiden

men före utgången av novem—

ber manad under taxerings— året, för länsrätten pröva

besvären om tah-ringsinten—

denten helt eller delvis bi—

träder i sak.

Har länsrätten avgjort be—

svär över viss taxering, får

1)Senaste lydelse l980:149

• Sida 54
•  Original

Prop. 1980/8l:1]l 54

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

besvär inte anföras hos läns-

rätten rörande samma taxering.

2 5

Har besvärshandlingarna sänts till annan länsrätt än den som har att pröva besvären, utgör detta inte hinder för målets prövning. Handlingarna skall då ome— delbart övrrsändas till den länsrätt som skall pröva

besvären.

av ägare av fastig— n

r het skall ha inkommit se

n

s be_vär skall

u gången av oktober

månad under taxeringsjr-t.

Ul (0)

!

”ndent

|...

Trxeri rs nt TJ _u

.r rät:

1.

att anföra !esvär intill ut— u

gången av november m nad

under taxeringsåret.

• Sida 55
•  Original

Prop. l980/8lzl'll

Nuvarande lydelse

6

8

55

Föreslagen lydelse

för besvärstalan, om inte

med hänsyn till utred-

ningens vidlyftighet eller

andra synnerliga skäl läns—

rätten medger anstånd,

Inkommer besvär från äga—

re av fastighet efter den i

3 5 angivna tiden men före

utgången av november månad under taxerihgsäret, får

länsrätten pröva besvären

om taxeringsintendenten

helt eller delvis biträder

besvären i sak.

Har länsrätten avgjort

besvär över viss taxerin &

!

får besvär inte anföras

hos länsrätten rörande sam-

ma taxering.

vid prövning av mål om

fastighetstaxering bestar

länsrätten av en lagfaren & domare, värderingstekniska

ledamöter och nämndemän.

• Sida 56
•  Original

Prop. l980/81:l ll

Nuvarande lydelse

beträffande olika slag av

Föreslagen lydelse

Rätten är domför med en lag— faren domare och tre andra le-

damöter, varav minst en värde—

.ringsteknisk ledamot och

minst två nämndemän, om inte

annat följer av 18 5 lagen (1971:289) om allmänna för—

valtningsdomstolar. Fler än

fyra ledamöter, utöver den

lagfarne domaren får inte tjänstgöra i rätten.

Värderingsteknisk ledamot

länsrätt skall vara myndig

svensk medborgare och

kunskap i fråga om fastighets—

tigheter.

tillämoas beträf—

• Sida 57
•  Original

Prop. 1980/81zlll 57

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 S

Nämndeman som avses i 8 5

utses för tiden från och med

den 1 juli det år, då allmän fastighetstaxering äger rum, till och med den 30 juni det år då sådan taxering sker nästa gång.

Värderingsteknisk ledamot i länsrätt förordnas av rege- ringen för tid som sägs i

första stvcket.

22 kap. Om besvär över länsrätts och kammarrätts beslut

Besvär över länsrätts beslut i mål om fastighetstaxering far, förutom i de fall som avses i 33 5 förvaltningsprocesslagen(1971z291) anföras om länsrätten har ändrat fastighetens taxe—

ring utan att klaganden har yrkat sådan ändring.

Mot länsrätts beslut i fråga, som avses i 20 kap. 15 5 får

talan inte-föras.

Vid besvär över länsrätts beslut skall besvärshandlingen ha kommit in

om besvären har anförts av fastighetsägare, inom två månader från det han har fått del av det överklagade beslutet, samt

om besvären har anförts av taxeringsintendent eller kommun,

• Sida 58
•  Original

U| OC

Prop. 1980/81:l 11

inom två månader från den dag, då länsrättens beslut medde—

lades.

4 5

Vid prövning av mål om allmän fastighetstaxering består kam— marrätt av tre lagfarna ledamöter samt två av de särskilda ledamöter som avses i 5 5. Utevaro av en av de särskilda leda— möterna hindrar dock inte att mål avgörs om tre av kammarrä — tens ledamöter är ense om slutet.

Utan hinder av vad som sägs i första stycket får regeringen beträffande vissa grupper av ifrågavarande mål föreskriva, att bestämmelsen om att särskilda ledamöter skall delta vid målens

prövning inte skall tillämpas.

5 5

Regeringen förordnar för högst fem år i sänder för varje kammarrätt minst nio, högst tjugo i praktiska värv förfarna personer med god kännedom om fastighetsförhållanden i allmänhet

att efter kallelse inträda såsom ledamöter i kammarrätten vid

|...

handläggning av mål, som avses i 4 5. Av dessa personer skal

I'li I'll

fn :) |

i fråga om varje kammarrätt minst tre äga kunskap be

D rn l

tra de värdering av skogsmark och växande skog, minst två betr?

::.. Lv”—

I'h

fande värdering av vattenfallsfastighet, minst två beträ

SU: :; nu 0. (D

värdering av jordbruksfastighet i övrigt och minst två betr

O'" (1)

fande värdering av annan fastighet i övrigt. Avgår sadan per

under den tid, för vilken han har blivit utsedd, förordnar regeringen annan person i hans ställe. Ledamot som här sägs skall vara myndig svensk medborgare.

Han får inte vara i konkurstillständ.

Regeringen meddelar närmare föreskrifter angående inkallande av de i 5 5 nämnda ledamöter till tjänstgöring i kammarrätt

samt angående ordnandet av kammarrätts arbete med handläggning

• Sida 59
•  Original

Prop. l980/81:1 1]

U! ©

a' mål angående allmän fastighetstaxering och därmed samman—

hängande frågor.

7 5

Vid besvär över kammarrätts beslut i mål angående allmän fas- tighetstaxering skall besvärshandlingen ha kommit in inom två

månader från den dag då klaganden har fått del av beslutet.

23 kap. Om besvär i särskild ordning

1 5

Har ägare av fastighet, som skall få underrättelse enligt 20 kap. 18 5, inte fått sådan underrättelse senast den 15 aug— usti under taxeringsåret, får ägaren anföra besvär intill ut-

gången av året efter taxeringsåret.

2 5

Den-som enligt 21 kap. 1 5 får föra talan mot fastighetstaxe- ringsnämnds beslut får före utgången av femte året efter taxe— ringsåret anföra besvär,

1. om fastighet eller del av fastighet genom förbiseende

inte har blivit taxerad

2. om taxering har ägt rum av annan egendom än fastighet

3. om fastighet har upptagits såsom skattepliktig fastän

den är undantagen från skatteplikt, eller har undan— tagits från skatteplikt, trots att så inte hade bort ske

4. om fastighet eller del av fastighet har taxerats på mer

än en ort

5. om taxeringsbeslut beträffande fastigheten har blivit

oriktigt på grund av felräkning, misskrivning eller annat uppenbart förbiseende,

6- om eljest sådana omständigheter föreligger, som har bort

föranleda väsentligt annorlunda taxering och särskilda

skäl föreligger för prövning av besvären

• Sida 60
•  Original

Prop. 1980/81zlll 61)

7. om underrättelse som avses i 20 kap. 14 eller 18 55

har haft felaktigt innehåll.

3 5

Besvär enligt detta kapitel prövas av länsrätten. Har taxe- ringen prövats av länsrätten, skall kammarrätt pröva målet. Har taxeringen prövats av kammarrätt eller regeringsrätten, skall regeringsrätten pröva målet. '

Regeringsrätten och kammarrätten får, om besvär enligt dett—

kapitel finnes böra upptas till prövning, förordna att talet

skall upptas och vidare handläggas av länsrätt.

4 5

2 24 kap. Övriga bestämmelse; om besvär 1 S Be5"arsratt illkonmt; den 50" vid inganuen av taxeringsäret ar äga L :k senast for:

nsom arrendator, vilken 'ämliqt avtal, ingånget -t telagens ik. aftträdande, gentemot ägare har t

Taz-cerinwg intendent fä' r inom den för honom gällande Jn=xai”— tiden anföra besvär till fas tiuhttaacarens förmän. Därvid har

han samma behörighet som fastighetsägaren.

• Sida 61
•  Original

Prop. l980/81zlll (11 3 5

Finner länsrätt, kammarrätt eller regeringsrätten vid pröv— ning av besvär rörande allmän fastighetstaxering, att taxe— ringen har verkställts på orätt ort eller har underlåtits på rätt ort, får rätten, efter vederbörandes hörande, vidtaga erforderlig rättelse. Taxeringen får dock inte höjas utöver vad tidigare har bestämts, om inte sådan höjning har yrkats

i besvären.

4 5

Angående fullföljd av talan mot beslut i anledning av besvär

som har anförts i särskild ordning, så ock i fråga, som avses i 3 5, skall i tillämpliga delar gälla vad i denna lag i övrigt är föreskrivet angående besvär rörande allmän fastighetstaxe—

ring.

5 5

Har part anfört besvär över länsrätts ller kammarrätts b:—

']

slut i mål angående fastighetstaxering, får även motpart föra talan mot beslutet, även om den för honom föreskrivna besvärs—

tiden har utgått; dock åligger det honom att inkomma med

inom

sådana besvär inom en månad från utgången av d-

vilken de först anförda besvären har skolat anf" C P( (.; m

Återkallas eller förfaller eljest den första besvärstalan,

är även den senare besvärstalan förfallen.

I fråga om besvär enligt denna lag skall vad som är föreskrie Vet för kommun gälla jämväl för landstingskommun och annan

menighet, som äger utöva beskattningsrätt.

• Sida 62
•  Original

Prop. 1980/81:lll

7 5

Av länsrätt behandlad fastighetstaxeringsfråga får återför— visas till rätten för förnyad behandling.

Denna lag träder i kraft såvitt avser 18 kap 21 S och 29-43 55

två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på den utkommit

från trycket i Svensk författningssamling samt i övrigt den

1 januari 1981 och skall tillämpas första gången i fråga om allmän fastighetstaxering år 1981.

• Sida 63
•  Original

Prop. l980/81:111 63 2 Förslag till ww)

Härigenom föreskrivs i fråga om taxeringslagen(1956:623)1

att 158, 160—162 och 164—169 55 skall upphöra att gälla och att rubrikerna närmast före 158, 164 och 168 55 skall utgå.

1Lagen omtryckt 1971z399

Senasce lydelse av

153 5 19791175

160 5 1979:175 16151979z175

161 5 1979:175

162 5 1979:175

164 5 1—3 mom. 1979z175 164 5 4 mom. 1971z399 165 5 1971:399

165 5 1971:399

167 5 1—2 mom. 1973:1106 167 5 3—4 mom. 1979 175 168 5 1979:175

169 51979z175

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981 och skall till— lämpas första gången i fråga om allmän fastighetstaxering är 1981.

Bestämmelserna skall dock alltjämt tillämpas i fråga om fas— tighetstaxering är 1980 och tidigare.

• Sida 64
•  Original

Prop. HSO/81:11 1 64

Lag om änirinq i lagen (1971. 289) om al1.männa förvaltni nqsdomstolar

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen om allmänna förvaltnings—

domstolar (1971:28911

att 11, 2, 16—19 och 21_55 skall ha nedan angivna l'delse

Nuvarande lvdelse Föreslagen lydelse

2

11 S

Kamma rrätt är delad i avdelningar. Rr_gerin

avr lel.ning skall vara förlagd till annan ort

har sitt 5-5 e

SiS-73111 OC

av vilka en är vice oratoranC'

karina av mål om faStighctstaktring

5 b- xeringil finns best5mmels er i lagen (1956:f23). Bestämmelser hetctaxerincslannn (1979z1152t. om domförhet vid benandling av Bestämmelser om domförhet vid i behandling av 'othnii mal finns i 13 a 5. 3 12 5

Kammarr ätt är Mei ör med tre lagfarna leda

lagfarna ledamöter får ej sitta i rätten. När det är särskilt föreskrivet att nämndeman skall inga i rätten, är kammarrätt domför med tre lagfcrna ledamötzr och tva

nämndemän. Fler än E_r a lagi farna ledamöter och. tre nämndemän får

i sådant fall ej sitta i är dock domfir utan

nämndemän

• Sida 65
•  Original

Prop. 1980/81:l 11 65

Nuvarande lvdelse Föreslagen lydelse

1. vid prövning av besvär över beslut som ej innebär att målet avgöres,

2. vid förordnande rörande saken i avvaktan på målets avgörande samt vid annan åtgärd som avser endast måls beredande,

3. vid beslut varigenom domstolen skiljer sig från målet utan att detta prövats i sak.

Handlägges mål som avses i andra stycket gemensamt med annat mål,

får nämndemän deltaga vid handläggningen även av det senare målet.

Om domförhet vid behandling Om domförhet vid behandling av mål om fastighetstaxering av mål om fastighetstaxering finns bestämmelser i taxerings- finns bestämmelser i fastig— lagen (1956:6231. Bestämmelser hetstaxeringslagen (1979z1 521. om domförhet vid behandling av Bestämmelser om domförhet kommunalbesvärsmäl finns i vid behandling av kommunalbe— 13 a 5. svärsmål finns i 13 a 5

Regeringen bestämmer i vilken omfattning åtgärd som avser endast måls beredande får vidtagas av lagfaren ledamot i kammarrätten eller annan tjänsteman vid denna.

.4 16 &

Länsrätt får efter beslut av regeringen vara delad i avdelningar.

Avdelning består av ordförande och minst två rådmän. Ordförande

är lagmannen eller en chefsrådman.

Om särskild sammansättning Om särskild sammansättning av länsrätt vid behandling av av länsrätt vid behandling av mål om fastighetstaxering mål av fastighetstaxering finns bestämmelser i taxerings— finns bestämmelser i fastig-

lagen (1956:623). hetstaxeringslaqen (1979:11:2).

_! x) 147"

Länsrätt är domför med en lagfaren domare och tre nämndemän om

inte annat följer av 18 5. Fler än fyra nämndemän får inte Sitta

i rätten.

Senaste lydelse 1979:165

5 Senaste lydelse 1979:165

• Sida 66
•  Original

Prop. 1980/8lzlll 66

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Om domförhet vid behandling Om domförhet vid behandli..g av mål om fastighetstaxering av mål om fastighetstaxering finns, förutom i 18 S, be— finns, förutom i 18 5, be— stämmelser i taxeringslagen stämmelser i fastighetstaxe— (1956z623). ringslagen (1979:1152).

Regeringen bestämmer hur många nämndemän som skall finnas i varje län för tjänstgöring i länsrätten. Länsrätten fördelar

tjänstgöringen mellan nämndemännen efter samråd med dem.

11) rrc Q 9 :? 11. () '( :! (i) CL. (D 23 ,..a GJ

'..) rr. H D :] Q.! 0 ('D '.3 U] LJ

t - m 1. när åtgärd som avser endast måls beredande vidtag s, 2. vid sadant förhör med vittne eller sa'a kunnig som begärts

av annan länsrätt samt vid sådant förhör i ärende enligt utlän—

o: 11.

(

av 40 5 samma lag,

rr

ningslagen (1954z1931 som begärts med s 3. vid beslutnsom avser endast rättelse av Eelrä kning, fel— sk krivning eller annat uppenbart förbiseende, 4. vid beslut, såvitt gäller svenskt körkort, trafikkort

eller traktorkort, om återkallelse tills vida e eller, såvitt

gäller ut.länds kt kö-rkort, om vägran tills vidare att godkänna körkortet, när det är uppenbart att se -dant beslut bör meddelas,

5. vid annat beslut som inte innefattar slu tligt avgörande av mål.

6. mål om besiktning en—

ligt fastiohetstaxeringsla—

gen (1979z1152).

Om det inte är påkallat av särskild anledning att målet prövas av fullsutten rätt, är läns Mt domför med en lagfaren domare ensam vid beslut som inte innefattar prövning av målet i sak.

Vad som sägs i andra stycket gäller även vid avgörande av

1. mål om utd mande av vite,

2. mål enligt bevissäkringslagen(1971027) rör skatte— och avgiftsprocessen, en ligt lagen (1979:5801 om betalningssä"r ing för skatter, tullar och avgi Fte tr, om handlings undantagande fran

taxerin srevision skatterevision eller annan orans kning och om I _

Senaste lydelse 1980:L%

• Sida 67
•  Original

Prop. 1980/81zlll 67

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

befrielse från skyldighet att lämna kontrolluppgift enligt taxe— ringslagen (1956:623),

3. mål om omhändertagande för utredning enligt 30 5 barnavårds- lagen (1960:97),

4. mål enligt uppbörds— Och folkbokföringsförfattningarna med undantag av mål om arbetsgivares ansvarighet för arbetstagares '

skatt,

5. mål om uppdelning av taxe— mål om uppdelning av taxe— ringsvärde enligt 8 5 3 mom. ringsvärde enligt 20 kap.15 5 sista stycket kommunalskattela- fastighetstaxeringslagen gen (1928z370), (1979:1152),

6. mål som avser ändring av taxerad inkomst med högst 1000 kro— nor.

7. mål enligt skatte- och taxeringsförfattningarna i vilket be- slutet överensstämmer med parternas samstämmiga mening,

8. mål om rättshjälp genom offentlig t biträde i ett ärende hos en annan myndighet,

9. mål i vilket saken är uppenbar.

19 57

Nämndeman i kammarrätt och länsrätt utses genom val. Val för— rättas av landstinget eller, om i länet finns kommun som inte in- går i landstingskommunen, av landstinget och kommunfullmäktige med den fördelning dem emellan som länsstyrelsen bestämmer efter befolkningstalen. I Gotlands län förrättas val av kommunfullmäkt— ige i Gotlands kommun.

Valet skall vara proportionellt, om det begärs av minst så många ledamöter som motsvarar den kvot, som erhålls om antalet närvarande ledamöter delas med det antal personer som valet avser, ökad med 1. Om förfarandet vid sådant proportionellt val är sär-

skilt föreskrivet.

Vart tredje år väljes halva Vart tredje år väljes halva antalet nämndemän i kammarrätt antalet nämndemän i kammarrätt och länsrätt. När val av de och länsrätt. När val av de

nämndemän som ingår i länsrätt nämndemän som ingår i länsrätt

7Senaste lydelse 1979:165

• Sida 68
•  Original

Prop. 1980/811111 68

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

vid behandling av mål om fas— vid behandling av mål om fas— tighetstaxering skall ske fram— tighetstaxering skall ske [ram— går av taxeringslagen (1956:62ål. går av fastighetstaxeringsla—

gen (1979:1152).

Regeringen får för visst län förordna att nämndemän i kammarrätt skall väljas bland dem som för samma mandatperiod har utsetts till nämndemän i hovrätt. Nämndeman i hovrätt får även i annat fall, om han är behörig därtill, tjänstgöra som nämndeman i den kammarrätt

inom vars domkrets han är kyrkobokförd.

Nämndeman i kammarrätt och länsrätt utses för sex år men får avgå efter två år. Om nämndeman i sådan rätt visar giltigt hinder, får rätten entlediga honom tidigare. Den som har fyllt sextio år har

rätt att frånträda uppdraget. Upphör nämndeman att vara valbar

eller behörig, förfaller uppdraget.

Bestämmelser om mandatperiod Bestämmelser om manda per od för sådan nämndeman som ingår för sådan nämndeman som ingår i länsrätt vid behandling av i länsrätt vid behandling av mål om fastighetstaxering mål om fastighetstaxering finns i taglringslagen finns i fastiohetsr

(1956:623). lagen (1979:1152). När ledighet uppkommer, utses ny nämndeman för den tid som äter—

står. Ändras antalet nämndemän, fär nytilltr dande nämndeman utses

(D 5 för kortare tid än som följer av första styck t.

8Senaste lydelse 1979z165

Denna lag träder ikraft den 1 januari 1931.

• Sida 69
•  Original

Prop. 1980/8lzlll 69

Sammanställning av remissyttranden över betänkandet Besvärsregler vid allmän fastighetstaxering. följdändringar m. m. (Ds B 1980z8)

] Inledning

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av justitiekanslern (JK). domstolsvcrket. kammarkollegiet. Svea hovrätt. kammarrätternä i Göteborg och Sundsvall. hyresnämnden och arrendenämnden i Göteborg. länsrätterna i Stockholms. Östergötlands. Jönköpings. Malmöhus. Göte- borgs och Bohus. Värmlands. Jämtlands samt Norrbottens län. centrztlnämn- den för fastighetsdata (CFD). riksrevisionsverkct (RRV). riksskatteverkct (RSV). statens planverk (planverket). statens lantmäterivcrk (LMV). statens vattenfallsvcrk (Vattenfall). länsstyrelserna i Stockholms. Uppsala. Södermanlands, Östergötlands. Malmöhus. Hallands. Göteborgs och Bohus. Örebro. Gävleborgs samt Norrbottens län. länsstyrelsernas organi- sationsnämnd (LON). arrendelagskommittén. stämpclskättcutredningen. Föreningen Auktoriserade revisorer (FAR). HSB:s riksförbund. Koopera- tiva förbundet (KF). Lantbrukarnas riksförbund (LRF). Svenska arbetsgi- varcföreningen (SAF). Svenska byggnadscntreprenörföreningen (SBEF). Svenska elverksföreningen (Ely-'erksföreningen). Svenska kommunförbun- det (Kommunförbundet). Svenska kraftverksföreningen (Kraftverksföre- ningen). Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund. Svenska lokaltrafikföreningen (Lokaltrafikföreningen). Svenska sparbanksförening- en (Sparbanksföreningen). Sveriges advokatsamfund (Advokatsamfundet). Sveriges allmännyttiga bostadsföretag (SABO). Sveriges fastighetsägarcför- bund. Sveriges industriförbund (lndustriförbundet). Sveriges jordägareför- bund (Jordägäreft'irbundet). Sveriges Radio AB. Sveriges redovisningskon- sulters förbund (SRF). Sveriges skogsägareföreningars riksförbund. Sveriges villaägareförbund och Taxeringsnämndsordförandenas riksförbund (TOR).

Härutöver här yttrande inkommit från Stig Ekmärk. Vattenfall och Kraftverksförcningen har lämnat in ett gemensamt utarbetat svar. Elverksföreningen åberopar som sitt yttrande det av Vattenfall och Kraftverksft'jrcningen gemensamma svaret. LRF här som sitt yttrande ingctt ett inom Lantbrukarnas skattedelegation upprättat utlåtan- de. Sveriges skogsägäreföreningars riksförbund delar de synpunkter som har framförtsi nämnda yttrande. Jordägareft'irbundet hänvisar till de synpunkter som framförs i Lantbrukarnas riksförbunds yttrande samt avger eget svar. SAF och lndustriförbundet har avgett ett gemensamt remissvar.

I följande sammanställning redovisas endast yttranden över de delar av betänkandet som tas upp i de remitterade förslagen. De sifferbetcckningär som anges efter olika rubriker syftar på motsvarande avsnitt i betänkan- det.

• Sida 70
•  Original

Prop. 1980/81zlll 70

2.1 Uppgifter från myndigheter m. m. (2.2.3)

Planverke! konstaterar under hänvisning till byggnadsnämndernas ökade arbetsbelastning med tillfredsställelse att kommittén inte har föreslagit någon utvidgning av nämndernas uppgiftsskyldighet.

Enligt TOR bör byggnadsnämndernas rapportering även innehålla upp— gifter om sådant. som iakttagits i samband med den besiktning som vidtas för byggnadsnämndens räkning i anledning av beviljat byggnadslov. LMV och CFD framför synpunkter i fråga om lokal skattemyndighets möjlighet till rättelse av fastighetsbeteckningarna i fastighetsbanden så att dessa skall komma att överensstämma med de officiella beteckningarna i jord- och stadsregister (fastighetsregister).

LMV anför:

Inför AFT 81 har — enligt överenskommelse mellan centralnämnden för fastighetsdata. LMV och riksskatteverket — en rättelserutin införts så att fastighetsbcteckningarna i fastighetsbanden i så stor utsträckning som möjligt skall komma att överensstämma med de officiella beteckningarna i jord- och stadsregister (fastighetsregister). Rättelserna har gjorts genom 5. k. HB-avisering från fastighetsregistermyndigheten till lokala skattemyn- digheten. Det är av stor vikt att denna rättelserutin kan fortsätta även efter 1981-01-01. Sådana rättelser bör givetvis kunna ske utan besvärsförfarande — detta bör enligt LMVs mening på något sätt komma till uttryck i lagstiftningen.

Liknande synpunkter framförs av CFD.

2.2 Besiktning (2.2.4) Allmänt

Förslaget att införa tvångsbesiktning har fått ett blandat mottagande av remissinstanserna. Manga remissinstanser tillstyrker eller lämnar förslaget att införa tvångsbesiktning utan erinran. Hit hör bl. a. JK. RRV, Svea hovrätt. kammarrätten i Göteborg. länsriitterna i Stockholms. Värmlands. Jämtlands. Norrbottens och Jönköpings län, länsstyrelserna i Östergötlands. Göteborgs och Bohus samt Norrbottens län, RSV, LMV. Lokaltrafikföre- ningen. Advokatsamfundet och HSB.

Flera remissinstanser ställer sig negativa till förslaget att införa tvångsbe- siktning. bl. a. länsrättema i Malmöhus, Göteborgs och Bohus samt Östergötlands län. länsstyrelsen i Stockholms län. LRF och KF.

De flesta remissinstanserna berör frågan huruvida behov av tvångsbesikt- ning föreligger eller ej. Övervägande antalet remissinstanser anser att det föreligger eller kan föreligga behov av tvångsbesiktning. Andra instanser anser att de nuvarande möjligheterna till inhämtande av uppgifter är tillräckliga. såsom begäran om uppgifter från ägaren. inhämtande av uppgifter från myndigheter. frivillig besiktning, länsrättens möjlighet att i

• Sida 71
•  Original

Prop. 1980/81zlll 71

besvärsmål företa syn. Några remissinstanser anser att tvångsbesiktning skulle utgöra en i den enskildes privatliv särskilt ingripande åtgärd. Frågan om förslaget uppfyller krav på rättssäkerhet behandlas av flera remissinstan- ser.

Svea hovrätt anser att underlaget vid fastighetstaxeringen är bristfälligt och bör förbättras. Hovrätten anser att ökade möjligheter till besiktning bör kunna bidra till att taxeringarna blir så likformiga och rättvisa som möjligt och menar att några mer vägande invändningar inte kan riktas mot principen att besiktning skall kunna genomföras även mot fastighetsägarens vilja. Förslaget är enligt hovrätten ägnat att ligga till grund för lagstiftning.

Kammarrätten i Göteborg anser att besiktning är ett värdefullt instrument för att få till stånd ett riktigt taxeringsresultat och anser det vara angeläget att besiktning kan ske även om fastighetsägaren inte samtycker till det. Kammarrätten pekar på möjligheten att taxeringsnämnden får avstå från tvångsbesiktning och att taxeringsintendenten i stället anför besvär i de mål där besiktning behövs men ej kunnat komma till stånd. Länsrätten kan då tillämpa bestämmelserna i FPL om syn och rätta till de taxeringsbeslut som blivit felaktiga på grund av brister i utredningen. Om man väljer en sådan linje. kan man enligt kammarrätten undvara tvångsbesiktning.

Kamnmrrätten i Sundsvall anser att de uppgifter som lämnas i fastighets- deklarationer ofta är felaktiga eller ofullständiga och att det är uppenbart att dylika brister i uppgiftslämnandet utgör en påtaglig felkälla vid fastighets- taxeringcn. Kammarrätten menar att det torde föreligga ett visst behov av att kunna företa besiktning även mot fastighetsägarens vilja.

Även länsrätten [ Stockholms län menar att förslaget får anses motiverat med hänsyn till intresset av att uppnå en materiell rättvisa i bedömningen av underlaget för fastighetens taxeringsvärde.

Länsrätten i Värmlands län menar att behovet av tvångsbesiktning i och för sig torde vara begränsat. Genom den anknytning till förvaltningsprocessen, som förfarandet får i och med länsrättens medverkan och genom de regler som föreslås för själva besiktningsförrt'ittningen. har en godtagbar avvägning mellan kraven på rättssäkerhet och riktig taxering åstadkommits. För det behov som ändock kan finnas tillstyrker länsrätten därför förslaget.

Även länsstyrelsen i Ötergötlands län tillstyrker förslaget och pekar på dess preventiva funktion.

TOR framhåller att besiktning mot fastighetsägares vilja av många torde uppfattas som ett väsentligt ingrepp i den personliga integriteten och att denna möjlighet bör utnyttjas med största försiktighet. TOR uppger att det emellertid är angeläget att man vid fastighetstaxeringcn ökar möjligheten till kontroll av de uppgifter. som skall ligga till grund för taxeringen. Besiktning av fastighet är enligt TOR att betrakta som en viktig kontrollåtgärd.

A(It-'okatsamfundet anser att kommittén anfört godtagbara skäl för lagstiftning om besiktning av fastighet mot fastighetsägarens vilja. En sådan

• Sida 72
•  Original

Prop. l980/81:l l 1 72

åtgärd är emellertid. enligt samfundet. av ingripande slag och måste emellertid förbindas med särskilda rättssäkerhetsgarantier.

Länsrätten i Göteborgs och Bohus län. som avstyrker förslaget. kan inte finna att de skäl som har förts fram för tvångsbesiktning. som är avsedd för rena undantagsfall, är så starka att institutet bör införas. Länsrätten framhåller att behov av besiktning föreligger ytterst sällan och att den då i regel kan genomföras efter överenskommelse med fastighetsägaren. Man pekar även på åtskilliga praktiska svårigheter.

Även länsrätten i Östergötlands län anser att kommittén inte har anfört skäl som kan motivera att institutet tvångsbesiktning införs i fastighetstaxerings- sammanhang. Länsrätten erinrar om att länsrätt i bcsvärsmål har rätt att göra syn av en fastighet också mot ägarens vilja. För det fåtal fall då tvångsbesiktning kan anses erforderlig. bör det. enligt länsrätten. räcka med att sådan går att få till stånd hos länsrätten.

Liknande synpunkter anförs av länsrätten i Malmöhus län. som även betonar integritetsaspekten.

Länsstyrelsen i Stockholms län avstyrker att en tvångsbesiktning införs eftersom en sådan inte står i rimlig proportion till det långtgående ingrepp i fastighetsägarens privata förhållanden en tvångsbesiktning innebär.

Länsstyrelsen i Uppsala län framhåller att den inte känner till något fall där fastighetsägare vägrat besiktning och uppger att den föreslagna lagstiftning- en kan uppfattas som mera våld än nöden kräver. Liknande åsikt framförs av länsstyrelsen i Hallands län.

Länsstyrelsen i Södermanlands län är f. n. inte beredd att tillstyrka förslaget. Skulle det emellertid visa sig att bestämmelser om tvångsbesikt- ning fyller ett starkt behov bör frågan. enligt länsstyrelsen. övervägas på nytt.

Länsstyrelsen i Malmöhus [än vill inte motsätta sig ett införande av den föreslagna besiktningsmöjligheten. Länsstyrelsen uttrycker emellertid farhå— gor för att lagstiftningen inte kommer att tillämpas och även bli okänd för fastighetsägarna.

Vattenfall m ./7. anser att tvångsbesiktning ingriper i hög grad i fastighets— ägarens intresseområde. Vattenfall m. fl. menar att om en rätt till tvångs- besiktning över huvud taget skall anses godtagbar ur rättssäkerhetssynpunkt. bör det krävas att varje risk för dess tillämpning genom misstag kan uteslutas. Vidare anser Vattenfall m. fl. att det bl. a. bör fordras att rekvisiten för tillåtlighet av besiktningsbeslut erhåller en mer strikt utformning.

Kommunförbundet ifrågasätter om inte förslaget om tvångsbesiktning går väl långt och anser att kommittén borde ha övervägt åtgärder där samma effekt kan åstadkommas på ett enklare och mindre resurskrävande sätt.

Enligt FA R bör införande av tvångsåtgärder ske med försiktighet och alltid ställas i relation till vikten av att få fram den aktuella informationen. Med hänsyn härtill och då tillfredsställande underlag praktiskt taget undantagslöst torde kunna erhållas utan tvångsbesiktning. ställer sig FAR tveksam till om

• Sida 73
•  Original

Prop. 1980/8lzlll 73

det verkligen kan anses motiverat att vid fastighetstaxeringen införa en regel om tvångsbesiktning för erhållande av underlag för taxeringen.

SAFm. fl. finner med hänsyn bl. a. till gällande regler om syn behovet av det föreslagna nya regelsystemet om besiktning om tillhopa 13 paragrafer mera vara ett uttryck för en strävan till perfektionism än ett verkligt behov och ifrågasätter om det bör införas.

Sveriges fastighetsägartförbuntl anser det tveksamt om regler om tvångs- besiktning verkligen är erforderliga men anser att det i undantagsfall. såsom då frivillig besiktning inte kunnat ske. kan vara motiverat med tvångsvis besiktning. Förbundet anser att förslaget bl.a. inte uppfyller kraven på tillfredsställande skydd för rättssäkerheten och den personliga integriteten och föreslår därför vissa ändringar.

Lantbrukarnas skattedelegation, som avstyrker förslaget. anför:

Enligt delegationens erfarenhet är det ibland av visst värde att vid fastighetstaxering besiktning utförs. Initiativet till sådan besiktning kommer i allmänhet från fastighetsägaren själv. Man kan därföri regel utgå från att det ligger i fastighetsägarens eget intresse att besiktning kommer till stånd.

Mot bakgrund härav anser delegationen att det inte finns något egentligt skäl att införa tvångsregler för besiktning. Fastighetsägarens samtycke bör således erfordras liksom hittills. [ annat fall uppkommer risk för motsätt- ningar mellan fastighetsägare och fastighetstaxeringsnämnd. Till bilden bör att de uppgifter som lämnas vid fastighetstaxeringen ofta är svåra att precisera och mera har karaktär av bedömningsfrågor. Har fastighet bytt ägare kan det visa sig omöjligt att över huvud taget utreda vissa frågor i efterhand. Att i sådant läge föranstalta om tvångsåtgärder skulle uppfattas som stötande. Delegationen anser dessutom att den av kommittén åbero- pade parallellen med inkomsttaxeringen haltar på grund av att fastighets- taxeringcn har mindre ekonomisk betydelse än inkomsttaxeringen.

KF anser att förslaget inte bör genomft'öras inte minst med tanke på att det innebär långtgående ingrepp i den personliga integriteten. Enligt KF:s mening är det i de fall där tredska förekommer lämpligare och mer effektivt att utnyttja vitesinstitutet.

Sveriges villaägareförbund uppger sig inte ha något att erinra mot förslaget under förutsättning att tillämpningsområdct inte blir vidare än vad kommit- tén har tänkt sig. Förbundet har därvid också fäst vikt vid att beslut om besiktning skall fattas av domstol.

LMV, som tillstyrker förslaget. framhåller att den i egenskap av central myndighet för fastighetsvärderingen har stort intresse av att fastigheternas klassificeringsdata är korrekta. eftersom flera av de värderingsmetoder som i dag används bygger på fastighetstaxeringens beskrivning av fastigheternas storlek. byggnader m. m.

• Sida 74
•  Original

Prop. 1980/81zlll 74

2.2.1 Förutsättningar (2.2—1.1)

Förslaget om under vilka förutsättningar tvångsbesiktning skall få ske har godtagits eller lämnats utan erinran av de flesta remissinstanserna. Några remissinstanser har uttryckliga synpunkter på fi.")rslaget i denna del. Hit hör bl. a. JK. Svea hovrätt. kantnutrrätterna i Göteborg och Sundsvall. länsrätten i Norrbottens län. länsstyrelsen i Östergötlatuis lätt. TOR. Vattenfall m. ]l.. SBEF och Sveriges fastighetsägarcförbuna'. _

JK anser att i 18 kap. 30ä bör klart framgå att med oriktig uppgift skall jämställas avsaknad av uppgift.

Enligt Svea hovrätt syftar 18 kap. 29 #5 enligt dess lydelse närmast på den situationen att uppgift saknas medan i 18 kap. 30 & talas om uppgift som är felaktig eller bristfällig. Bestämmelserna synes. enligt hovrätten. vinna i klarhet och överskådlighet om de sammanförs i en paragraf. Även kammarrätten i Göteborg tar upp frågan om att sammanföra de nämnda lagrummen.

Frågan om det skall krävas att det föreligger grundad anledning anta att felaktiga uppgifter har lämnats för att tvångsbesiktning skall få ske har berörts av kammarrätten [ Sundsvall och länsrätten i Norrbottens län.

Länsrätten i Norrbottens län. som påpekar. att i kommitténs motivering har angetts att det skall föreligga grundad anledning. anser att i 18 kap. 30 & bör införas ordet grundad. om kommitténs avsikt har varit att detta kriterium skall föreligga.

Kammarrätten i Sundsvall anser däremot att det inte bör krävas att det föreligger grundad anledning att anta att felaktiga uppgifter har lämnats. Enligt kammarrätten bör tvångsbesiktning kunna användas utan att misstan- ke om att felaktiga uppgifter lämnats föreligger. Kammarrätten anser att det inte heller bör krävas att uppgifterna är av väsentlig betydelse för åsättande av en riktig taxering.

Några remissinstanser anser att förutsättningarna för tvångsbesiktning bör skärpas. Hit hör bl. a. Vattenfall rn. fl., SBEF och Sveriges fastighetsägare- förbund.

Vattenfall/n. fl. anser att rekvisiten för tillåtlighet av besiktningsbeslut bör erhålla en mer strikt utformning. Exempelvis bör i lagtexten — utöver besiktningsändamålets synnerliga väsentlighet — krävas. att fastighetstax- eringsnänmden i sin framställning till länsrätten lämnar dokumentation som visar dels åtgärder vilka vidtagits för att erhålla de väsentliga uppgifter som avses med framställningen. dels att fastighetsägaren vid upprepade tillfällen varit oanträftbar eller underlåtit att lämna begärda uppgifter eller motsatt sig medverkan genom uppgifter eller frivillig besiktning.

Enligt SBEF bör tvångsbesiktning endast få ske i de fall uppgifter på annat sätt över huvud taget inte går att få fram. 1 förslaget till 18 kap. 29% bör därför. enligt SBEF. lokutionen "utan avsevärd olägenhet" utgä. Liknande synpunkt framförs av Sveriges faslig/tetsägareförbun(I.

• Sida 75
•  Original

Prop. 1980/81zlll 7 '.n

Vattenfall m. fl. anser att det kan ifrågasättas om rätt till besiktning enligt beslut av länsrätt bör generellt avse alla slag av taseringsobjekt. Vattenfall m. fl. anför:

Från den föreslagna rätten att bryta lås och annan stängningsanordning bör i vart fall undantas industriella och andra objekt. där åtgärden kan framkalla fara för person och egendom eller förorsaka väsentliga följdverkningar utanför taxeringsintresset. Det kan nämligen ej förutsättas att kronofogde- myndigheten efter åtgärd ombesörjer de nödvändiga och sakkunniga skyddsåtgärder som erfordras. dels för att utestänga obelit'.')riga. dels för att tillförsäkra fastighetsägaren omedelbart tillträde m .m. Det torde vara självklart att brytande av lås ej skall få ske exempelvis i kärnkraftverk och andra kraftverksanläggningar. Detsamma torde emellertid böra generellt gälla inom såväl industrisektorn som andra verksamheter för bl. a. byggna- der. förrådsutrymmen m. m., där fara för f("irsvarsintresse. allmänt försörj- ningsintresse eller för strålningsskada. elolycksfall. brand eller annan skada ej helt kan uteslutas. Beträffande de återstående taxeringsobjekt. där brytande av lås undantagsvis skulle få medgivas. bör åtgärden ej få kotnrna till stånd utan att betryggande skyddsåtgärd mot stöld eller annan skada företas genom kronofogdemyndigheten på det allmännas ansvar.

Dessutom kan här påpekas att besiktning av kraftverksanläggningar ej kan tillföra uppgifter som är väsentliga för anläggningarnas taxering och som skulle. kunna motivera besiktning överlmvudtaget.

Några remissinstanser beri'irfrågan om besiktning av fastighet utan att vare sig fastighetsägarens medgivande eller beslut om tvångsbesiktning förelig— ger.

Hit hör bl. a. Svea hovrätt som bl. a. anger att vissa uttalanden av kommittén kan inge läsaren föreställningen att förslaget tar sikte på invändig besiktning av byggnad. Lagtexten antyder emellertid inte någon sådan begränsning och en sådan torde. enligt hovrätten. inte heller vara åsyftad eller motiverad. [ praktiken torde ha förekommit att fastiglietstaxerings- nämnderna utan fastighetsägt-trens medgivande eller vetskap har företagit utvändiga okulärbesiktningar av byggnader. Enligt hovrättens mening är sådana besiktningar inte väl förenliga med allmänna förvaltningsrättsliga principer. Även såvitt avser utvändiga besiktningar bör taxeringsnämnder- na. enligt hovrätten. vara hänvisade att komma överens med fastighetsäga- ren eller att utverka tillstånd att genomföra besiktningen.

2.2.2 Beslut och verkställighet (2.2.4.2)

Förslagen om beslut och verkställighet av beslut om tvångsbesiktning har berörts av flera remissinstanser. Förslaget har i allmänhet i huvudsak godtagits eller lämnats utan erinran. Den fråga som har rönt det största intresset hos remissinstanserna är vem som skall pröva en framställning av tvångsbesiktning.

Förslaget att prövningen av framställning om tvångsbesiktning skall ske av länsrätten har godtagits eller lämnats utan erinran av bl. a. kammarrt'itten [

• Sida 76
•  Original

Prop. HSO/81:11] 76

Göteborg. Iänsrit'tterna [ Malmöhus. Värmlands. Jämtlands och Norrbottens lätt. länsstyrelserna i Östergötlands. Hallands och Norrbottens län, Vattenfall in. fl.. Advokatsamfundet. Lokaltrafikföreningen. HSB. Sveriges ]astighets- ägarejörbund, SRF och Sveriges villaägareförbund.

Många remissinstanser anser att denna prövning bör ske av skattechefen. Hit hör bl. a. JK. Svea hot-Tätt. kammarrätten i Sundsvall. länsrätterna i Stockholms. Göteborgs och Bohus samt Jönköpings lätt. lättsstvrelserntt i Stockholms. Södermanlands. tlfalmöltus samt Göteborgs och Bohus lätt och TOR.

Länsstyrelsen i Örebro län anser att beslut om tvångsbesiktning bör kunna fattas av skattechefen eller. efter delegation av honom. av chefen för taxeringsenheten.

Länsstyrelsetz i Gävleborgs län föreslår att skattechefen får besluta om tvångsbesiktning samt att möjlighet tillskapas för skattechefen att delegera rätten att besluta om besiktning. ex.vis till chef för lokal skattemyndig- het.

Kammarrätten i Göteborg framhåller att länsrätt är första instans i mål om fastighetstaxering och därför har goda förutsättningar att bedöma om besiktning behövs. Vidare framstår länsrätten i allmänhetens ögon sotn obunden och opartisk. Det är därför. enligt kammarrätten. riktigt att låta länsrätten besluta om besiktning. Kammarrätten ställer sig emellertid tveksam till förslaget att fastighetstaxeringsnåmnden skall ansöka om besiktningsbeslut och föreslår i stället skattechefen.

Länsrätten i Malmöhus län anser att. om tvångsbesiktning anses böra införas. bör garantier skapas för att institutet används med stor restriktivitet. Den diskretionära prövningen synes komma att i allför hög grad belasta länsrätten. Enligt länsrätten borde därför en första prövning och sållning av taseringsnämndernas framställningar om tvångsbesiktning uppdras åt skattechefen. som därefter skulle ha att till länsrätten anmäla de fall. där sådan besiktning vore befogad.

Länsrt'itten [ Jämtlands län uppger att eftersom tvångsbesiktning avses att användas endast i rena undantagsfall torde den ökade arbetsbelastningen för länsrätten endast ha marginell betydelse.

Länsrätten i Norrbottens län föreslår att skattechefen särskilt åläggs att yttra sig över fastighetstaxeringsnämndens framställning.

JK anför:

För egen del anser jag med hänsyn till bland annat kravet på snabbhet och enkelheti förfarandet att beslutanderätten i denna fråga bör kunna anförtros skattechcf. Några betänkligheter ur rättssäkerhetssynpunkt inger inte en sådan lösning. En besiktning av detta slag kan inte anses vara lika ingripande i privatlivet som eftersökning i privata utrymmen som kräver beslut av länsrätt.

• Sida 77
•  Original

Prop. l980/Slzlll 77

Domstolsverket. som förordar att beslutanderätten skall tillkomma myndighet inom taxeringsorganisationen. anför:

Kommittén konstaterar att beslut om sådan besiktning. med tanke på den sakliga kompetensen. torde kunna fattas av envar av skattechefen och länsrätten. Domstolsverket delar denna uppfattning. Under det senaste budgetåret tillfördes länsrätterna drygt l7(t 000 nya besvärsmål och hade vid utgången av budgetåret en inneliggande balans om drygt 260000 mål. Arbetssituationen på länsrätterna kan karaktäriseras som ansträngd och enligt verkets uppfattning mäste mycket starka skäl föreligga om länsrätterna skall tillföras någon ytterligare målgrupp. De skäl kommittén har anfört för att beslutanderätten skall läggas på länsrätt kan inte anses ha sådan tyngd.

Enligt RRV bör rätten att besluta om besiktning tillkomma skatteche- fen.

Svea hovrätt föreslår att beslut om besiktning skall ankomma på skatte- chefen. Förfarandet blir då snabbt och smidigt. Beslutet bör enligt l'öreskrifti lagen omedelbart kunna verkställas. Rättssäkcrhetsaspektertm kan tillgodo- ses genom att talan mot beslut om besiktning får föras hos länsrätten. Enligt 28ä förvaltningsprocesslagcn kan länsrätten förordna om inhibition. Som besvärsinstans bör länsrätten besluta i vanlig sammansättning. Rätt att föra talan mot länsrättens beslut torde redan av tidsskäl inte kunna komma i fråga.

Advokatsamfundet anser att länsrättens beslut om besiktning skall få ("överklagas i ordinär förvaltningsproeessrättslig ordning likaväl som beslut om eftersökning enligt bevissäkringslagen.

Länsrätten i Stockholms län anser att övervägande skäl föreligger för att beslutanderätten tillerkänns skattechefen.

Även kamtmtrrätten [ Sundsvall anser att man uppnår ett snabbt och smidigt förfarande om beslut fattas av skattechefen. Likaså menar länsrätten i Göteborgs och Bohus [än att beslut om besiktning bör kunna fattas av skattechef eftersom ett sådant beslut får anses jämförbart med beslut om taxeringsrcvision. Taxeringsnämmlen skulle då ha att vända sig till skatte- chefen med en begäran om besiktning. Med ett sådant förfarande kan nämnderna. enligt länsrätten. också på ett smidigare sätt få erforderlig hjälp meden genomgång av handlingarna och en bedömning av om andra åtgärder än besiktning lämpligen kan vidtas.

Även länsstyrelsen i Stockholms län påpekar att beslut om taseringsrevi— sion. som enligt länsstyrelsens mening är mer ingripande i privatlivet än ttångsbesiktning. fattas av skattechefen. Länsstyrelsen befarar. att om länsrätten blir den tnyndighet som skall fatta beslut. reformen blir ett slag i luften på grund av att fastighetstaxeringsnämnderna kommer att finna det lättare att skönstaxera än att inge en formell. omsorgsfullt motiverad skriftlig framställning om tvångsbesiktning till länsrätten.

Även enligt 'I'OR är skattechefen att föredra.

• Sida 78
•  Original

Prop. l980/81:111 78

Några remissinstanser berör frågan om även taxeringsintendent bör ha rätt att göra framställning om tvångsbesiktning.

Länsstyrelsen i Stockholms lätt finner det angeläget att. om förslaget genomförs. besiktning kan ske även i samband med besvär över åsatt taxeringsvärde och att därför taxeringsintendent får rätt att begära besikt- ning. Liknande synpunkter framförs av länsstyrelserna i Uppsala. Söder- tttanlttttds. Gävleborgs och Norrbottens lätt.

Några remissinstanser har synpunkter på hur framstz'illningen om tvångs- besiktning skall ske och vad denna bör innehålla för uppgifter samt frågor rörande kommunikation av framställningen.

Is'atnmarrit'tten i Sundsvall anser att beslut om tvångsbesiktning bör fattas utan att framställningen därom kommuniceras med fastighetsägaren.

Enligt Vattenfall m. fl. bör i lagtexten krävas att fastighetstaxeringsnämn- den i sin framställning till länsrätten lämnar dokumentation som visar dels åtgärder vilka vidtagits för att erhålla de väsentliga uppgifter sotn avses med framställningen. dels att fastighetsägaren vid upprepade tillfällen varit oanträftbar eller underlåtit att lämna begärda uppgifter eller motsatt sig medverkan genom uppgifter eller frivillig besiktning. Vidare bör enligt Vattenfall m. fl. krävas att varje framställning delges fastighetsägaren.

Sveriges fastigltetsägarcförbund kräver att kommunikation med fastighets- ägaren skall vara obligatorisk vid handläggningen i länsrätten.

SRF anser att kommunikation alltid skall ske när det är praktiskt möjligt.

TOR anser att framställning om besiktning i enlighet med 3 a' förvaltnings- processlagen bör göras skriftligen och att i framstz'illningen bör preciseras vad besiktningen i första hand skall avse.

Frågan om vad beslutet om tvångsbesiktning skall innehålla berörs av JK, som anför:

Kommittén har vidare i detta avsnitt föreslagit att det i beslut om besiktning skall redovisas vad denna skall avse. Detta torde innebära att inget annat än vad som anges i beslutet får bli föremål för besiktning. Det synes emellertid vara oundvikligt att vid en besiktning även andra iakttagelser göres. Av vad kommittén anfört på s. 103 i betänkandet i anslutning till att det i framställningen om besiktning bör preciseras vad . denna i första hand skall avse. framgår också att om det vid besiktningen uppenbaras att byggnaden i något annat avseende avviker från deklaratio- nens beskrivning bör hänsyn härtill tas när fastighetstaxeringsnämnden beslutar om fastighetstaxeringen. Enligt mitt mening bör därför i beslut om besiktning redogörelsen om vad denna skall avse utformas på sådant sätt att det framgår att även andra vid besiktningen gjorda iakttagelser kan komma att beaktas vid beslut om fastighetstaxering.

Några remissinstanser tar upp frågan om tidpunkten för tvångsbesiktning- en.

Enligt Svea hovrätt torde frågan om när en besiktning skall ske närmast böra hänföras till verkställigheten av beslutet och inte upptas i beslutet om

• Sida 79
•  Original

Prop. 1980/81:111 79

besiktning. Hovrätten anser att det därför kan ifrågasättas om inte stadgandet härom i 18 kap. 32 % bör utgå. ' Kattttttt'tt'rät/en i Göteborg anför i denna fråga:

Iutsökningslagen finns det bestämmelser om hur kronofogdemyndigheten skall verkställa en utmätning. För att underlätta för myndigheten att hantera de föreslagna bestämmelserna om besiktning bör dessa i största möjliga utsträckning anpassas till utmätningsbestämmelserna. Om länsrätten skall bestämma tid för besiktningen. måste länsrätten samråda härom med fastighetsägaren, med den inom taxeringsnämnden som skall utföra besikt- ningen och — om tvång måste utövas — med kronofogdemyndigheten. Skulle besiktningen av någon anledning inte komma till stånd vid det tillfälle som länsrätten bestämt. skulle länsrätten få bestämma ny tid för besiktning. Detta förfarande synes omständligt. Bestämmelserna bör i stället utformas så att den som skall utföra besiktningen och fastighetsägaren i första hand själva får komma överens om tiden för besiktningen. Måste kronofogdemyndigheten anlitas för att besiktningen skall komma till stånd. bör myndigheten — på samma sätt som vid andra förrättningar — få bestämma tidpunkten.

Enligt länsrätten i Malmöhus lätt borde länsrätten inte belastas med de rent praktiska arrangemangen omkring besiktningen, såsom tidsbestämning o. dyl.

TOR anför i denna del:

Kommittén har föreslagit att tiden för besiktningen bör. om dét är påkallat. anges i beslutet. Man har därvid tagit bestämmelserna om taxeringsrevision som förebild. Enligt TOst uppfattning är dessa beslut inte helt jämförbara. Taxeringsrevision utförs av tjänstemän under arbetstid. Beslutet har normalt fattats av tjänstemannens chefeller liknande. I fråga om fastighetstaxeringen utförs eventuell besiktning av en fritidsgranskande ordförande. Tid för besiktning bör därför endast sättas ut i beslutet om nämnden begärt detta i sin framställning.

Fråga om delgivning av beslut om tvångsbesiktning berörs av några remissinstanser. Kutttttmt'rättett i Göteborg anför:

Enligt förslaget skall beslutet om besiktning vid förrättningen lämnas till fastighetsägaren eller den som disponerar de utrymmen som besiktigas. Denna bestämmelse kan i och för sig godtas. Om det inte finns någon som kan ta emot beslutet. skall— enligt förslaget — beslutet delges fastighetsägaren genom länsrättens försorg. Om ingen är närvarande från fastighetsägarens sida och öppnar för "besiktningsmannen”. torde besiktningen inte kunna verkställas utan kronofogdemyndighetens medverkan. Det bör då ankomma på denna myndighet att underrätta fastighetsägaren om den förestående förrättningen och lämna bevis om förrättningen efteråt. Kammarrätten ser inga bärande skäl för att länsrätten skall delge beslutet sedan förrättningen ägt rum. Det finns inte heller någon anledning att föreskriva att beslutet skall delges före förrättningen. eftersom li-insrättcns beslut inte skall kunna överklagas.

Sverigcsfastigltetsägarejörbund kräver att alla som berörs av besiktningen, fastighetsägare och hyresgäster. genom domstolens försorg i sådan tid att

• Sida 80
•  Original

Prop. l980/81:l ] 1 80

skäligt rådrum erhålls. delges besked om när besiktningen kommer att äga rum.

Även SRF anser att myndigheten skall ha skyldighet att underrätta den skattskyldige om besiktningsbeslut—et.

TOR anger att kommunicering med fastighetsägaren om besiktning är ett viktigt inslag i rättssäkerheten men påpekar vikten av att kommuniceringen inte får fördröja verkställigheten av besiktningsbeslutet i alltför stor omfattning.

Svea hovrätt berör frågan när tvångsbesiktning inte längre behövs efter det att framställning om tvångsbesiktning gjorts eller beslut om tvångsbesiktning föreligger. Hovrätten anför:

Fastighetsägaren skall enligt 35 å i princip beredas tillfälle att närvara vid förrättningen. Närvaro är emellertid inte något absolut krav för verkställig- het. 40 & synes förutsätta att fastighetsägaren alltid är närvarande när besiktning skcr. Paragrafen saknar motsvarighet i bevissäkringslagen och torde kunna utgå.

Några remissinstanser behandlar frågan om vem som bör verkställa beslut om tvångsbesiktning.

Adt'oktttsatttfttttdet anser att verkställighet av besiktningsbeslut bör överensstämma med motsvarande bestämmelser för eftersökning enligt bevissäkringslagen. Enligt samfundets mening bör sålunda all verkställighet av besiktningsbeslut ankomma på kronofogdemyndighet.

Enligt länsstyrelsens [ Göteborgs och Bohuslän mening bör bestämmelser om besiktning — om sådana bestämmelser tillskapas — utformas på sa sätt att hos nämnder där konsulent finns skall denne alltid medverka. Vid besiktning av småhus bör besiktning inte verkställas av nämndsordförandc eller av tjänsteman ensam utan bör. enligt länsstyrelsen. i vartfall ytterligare någon ledamot av nämnd medverka.

Lt't'nsrätten i Göteborgs och Bohus län anför:

Kommittén föreslår att en besiktning skall utföras av ordföranden i nämnden eller av en konsulent eller tjänsteman som biträder nämnden. [ vissa fall kan detta kanske vara tillräckligt. t. ex. om besiktningen har beslutats för att kontrollera en viss preciserad fråga. [ realiteten torde dock besiktningen bli av mera allmän karaktär. Enligt länsrättens uppfattning är det därvid naturligt att nämnden är företrädd på ett sådant sätt att den är beslutför.

2.2.3 _S'ekt'etess (22.43 )

Kattttttarrt'itten i Göteborg anför:

Den nya sekretesslagens bestämmelser om sekretess och tystnadsplikt kommer att gälla för uppgifter som lämnas och iakttagelser som görs i samband med en besiktning. Skyddet för yrkeshemligheter är emellertid inte lika gott i förslaget som i FPL. När rätten företar syn för besiktning. får

• Sida 81
•  Original

Prop. l980/8lzlll 81

yrkeshemlighct röjas endast om det finns synnerlig anledning därtill. 23 å FPL. Om det inte införs en motsvarande bestämmelse vid fastighetstax- eringsnämndens besiktning. kommer nämnden att kunna framtvinga upplys- ningar som inte behöver lämnas till domstol i samband med besvärspröv- ningen. Kammarrätten antar att det är ett förbiseende att någon motsvarig- het till skyddet för yrkeshemligheter i "23 & FPL inte har föreslagits.

2.3 Rättelse och besvär Allmänt

De flesta remissinstanserna har i huvudsak godtagit eller lämnat förslagen utan erinran. Den fråga som har rönt det största intresset hos remissinstan- serna är förslaget om utvidgning av rätten att anföra besvär i särskild ordning.

2.3.1 Rättelse av lokal skatte/hyndighet (3.1.1)

Några remissinstanser behandlar frågan om utvidgning av lokal skatte- myndighets rättelsebefogenheter m. m. Hit hör domstolsverket. länsrätterna i Värmlands och Norrbottens län. länsstyrelserna i Uppsala, Örebro och Gävleborgs län samt RSV.

Domstolsverket erinrar om den pågående diskussionen om reformering av taxeringsprtiwesscn. framför allt förslaget om att besvär skall inges till skattemyndigheterna för prövning enligt olika nya institut. Enligt verkets uppfattning borde här avsevärda vinster kunna göras främst genom att den lokala skattemyndighetens möjligheter till rättelse reellt förbättras. samman- ställningen av akttnaterial underlättas och påskyndas samt, inte minst, länsrätterna i en större utsträckning än f. n. ges tillfälle att avgöra i sak tvistiga mål. Verket anser att dessa frågor förtjänar att aktualiseras även inför den kommande allmänna fastighetstaxeringcn.

Även enligt länsrättcnt' Värmlands län bör förfarandet med rättelse genom lokal skattetnyndighets försorg kunna utökas. förslagsvis på det sättet att taxeringsintendent ger fastighetsägaren ett föreläggande. som. om det godkänns. överlämnas till lokal skattemyndighet för anteckning i fastighets- längden. Det bör. enligt länsrätten. också övervägas om inte fastighetsägares besvär som är av rättelsekaraktär och som tillstyrkts av taxeringsintendent. skall kunna avskrivas från handläggning i länsrätten genom att lämnas över till lokal skattemyndighet för ändring i fastighetslängden på sätt fastighets- ägaren yrkat.

Bl. a. länsstyrelser; i (jfät'lt'borgs [än behandlar ÖBO-projektet och föreslår att detta projekt bereds tillfälle att se över bestämmelserna i 20 kap. 23 äFTL angående en eventuell utvidgning av lokala skattemyndighetens rättelsemöj- ligheter. Även enligt länsstyrelsen i Örebro län bör en ändring av gällande bestämmelser övervägas i syfte att förenkla handläggningen av de ärenden

6 Riksrlugen 198018]. 1 sant!. Nr 111

• Sida 82
•  Original

Prop. 1980/81:111 82

vilka gäller enkla och odiskutabla felaktigheter och som kommit till myndigheternas kännedom först i samband med att regelrätta besvär anförts.

Länsrätten i Norrbottens län anser. att den tidsgräns som finns för lokal skattemyndighets befogenhet att rätta uppenbar felaktighet m. m. bör tas bort.'Fel av den sort. som det här är fråga om, bör enligt länsrätten inte belasta länsrättens verksamhet.

RSV anser att det finns skäl att utöka LSMzs befogenheter att rätta även andra otvistiga fall än de som anges i 20 kap. 23ä FTL för att avlasta länsrätterna och länsstyrelsernas besvärsenheter.

2.3.2 Besvär i vanlig ordning (3.2.2)

Förslagen i denna del har i allmänhet godtagits eller lämnats utan erinran av remissinstanserna. På några enskilda punkter har kritiska synpunkter framförts.

Några remissinstanser berör frågan om taxeringsintendents besvärstid över beslut av fastighetstaxeringsnämnd m. m.

Länsstyrelsen i Södermanlands lätt anser att. för att taxeringsintendenten skall få praktisk möjlighet att tillvarata tättviseaspekten och kravet på likformighet. taxeringsintendents besvärstid bör framflyttas med minst en månad.

Även länsrätten i Göteborgs och Bohus län samt länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anser att taxeringsintendents besvärstid är för snävt tilltagen. '

Länsrätten i Göteborgs och Bohus län förordar att taxeringsintendenten skall ha rätt att anföra besvär intill utgången av januari månad året efter taxeringsåret och att han då utan inskränkning inom samma tid skall ange yrkanden och grunder.

Kammarrätten i Göteborg anför:

I 21 kap. 5 & FTL föreslås en bestämmelse om anstånd för taxeringsinten- denten att ange grunderna för sin besvärstalan. Det finns numera en allmän ' bestämmelse i 55 FPL om vad rätten skall göra. om grunderna inte är angivna på ett fullständigt sätt. En särbestämmelsc i FTL — som då skulle tillämpas i stället för den allmänna regeln i FPL — behövs inte. Kommittén behandlar frågan om grunderna för att ett taxeringsbeslut skall kunna överklagas. Om grunderna angrips då ett yrkande om ändrat värde framställs. skall grunderna givetvis prövas. Tveksamhet finns bara i de fall då grunderna angrips utan yrkande att något värde skall ändras. Kammarrätten delar kommitténs uppfattning att det finns fall då en sådan talan skall tas upp till prövning. En förutsättning härför är emellertid att grunderna har betydelse utanför taxeringsprocessen. Det exempel som nämnts (s. 131) om typkodcns betydelse för tillämpningen av förköpslagen synes emellertid vara mindre väl valt. eftersom taxeringsbeslutets bevisvärde i en rättegång inför fastighetsdomstolen torde vara mycket ringa.

• Sida 83
•  Original

Prop. 1980/81: 1 11 83

I 21 kap. 8 5 andra stycket sista punkten FTL föreslås en bestämmelse — som nu finns i TL — att samtliga länsrättens ledamöter skall få sammanträda för överläggning rörande de värderingsgrunder som skall tillämpas. En sådan bestämmelse måste vara obehövlig och kunna ge en felaktig uppfattning om vilka beslut som får fattas vid sammanträdet.

2.3.3 Besvär i särskild ordning (3.2.3) Allmänt

Förslagen har i allmänhet fått ett positivt mottagande av remissinstanser- na. Flera remissinstanser har synpunkter på förslagen. framför allt i fråga om utvidgning av tillämpningsområdet enligt 23 kap. 2 5 6 FTL.

Kammarrätten i Göteborg behandlar frågan om de föreslagna tilläggen av orden "eller del av fastighet" i 23 kap. 2 5 1 och 4. Kammarrätten anser att dessa tillägg inte kan godtas utan vidare. Bl. a. kan "del av fastighet" avse en så liten areal eller en så obetydlig byggnad att taxeringen påverkas endast i mindre grad. Här bör liksom i fråga om ändringsförslaget under punkt 4 behovet av särskilda rättelsemöjligheter tillgodoses genom övriga punk- ter.

Länsstyrelserna i Östergötlands och Gävleborgs län behandlar den föreslagna ändringen av bestämmelsen om besvär i särskild ordning vid dubbeltaxering. Länsstyrelsen i Gävleborgs län påpekar att andra fall av dubbeltaxering av fastighet än vad kommittén angett kan ske och föreslår vissa ändringar.

Länsstyrelsen i Malmöhus lätt tar upp besvärsmöjligheterna om egendom som avses i 7 kap. 16 % FTL felaktigt åsätts taxeringsvärde.

I fråga om förslagen att utvidga besvärsrätten i särskild ordning när domstol frångår anvisning eller när brister i taxeringsunderlaget föreligger har remissinstanserna framfört flera synpunkter.

Flera remissinstanser ställer sig positiva till utvidgningen. Detta gäller bl. a. domstolsverket. kammarrätten i Göteborg, Iänsrätterna iJämtlantls och Jönköpings län. länsstyrelserna i Stockholms och Uppsala län samt SABO.

Några remissinstanser är negativa till förslaget. Hit hör bl. a. Lantbrukar— nas skattedelegation och Sveriges fastighetsägareförbund.

Flera remissinstanser har ansett att eller ifrågasatt om inte utvidgning av tillämpningsområdet bör komma till uttryck i lagtexten. Hit hör bl. a. domstolsverket, Svea hovrätt. kammarrätterna i Göteborg och Sundsvall. länsrätterna i Stockholms. Malmöhus, Värmlands och Jönköpings län, länsstyrelserna i Stockholms och Gävleborgs län samt Sveriges fastighetsäga- reförbund.

Några remissinstanser anser att eller ifrågasätter om inte ett särskilt eftertaxeringsinstitut bör införas vid fastighetstaxering. Hit hör bl. a.

• Sida 84
•  Original

Prop. l980/8]:111 84

kammarrätten i Sundsvall samt länsrätterna i Jämtlands och Norrbottens lätt.

Domstolsverket finner att den föreslagna utvidgningen i och för sig torde kunna inrymmas i nuvarande lydelse av 167 ä.? mom. 6") Tl.. Verket vill dock framhålla det angelägna i att en sådan utvidgning kommer till uttryck i ett tillägg till lagrummet. Härigenom skulle tolkningen av förevarande bestäm- melse underlättas högst betydligt.

Svea hovrätt. som i sak inte har något att erinra mot förslaget. anger att i formellt avseende kan anmärkas att motivuttalanden inte är bindande för de tillämpande myndigheterna. För att man skall uppnå att den åsyftade utvidgningen av besvärsrätten med säkerhet beaktas av myndigheterna torde det. enligt hovrätten. således fordras att ändringen kommer till uttryck i lagtexten.

Kammarrätten i Göteborg framför liknande synpunkter i fråga om lagreglering.

Länsrätten iJämtlands lätt anger att när det gäller vanlig taxering har praxis intagit den ståndpunkten att extraordinär besvärsrätt inte föreligger vid ändrad rättstillämpning. Fastmera ankommer det på den enskilde att genom besvär bevaka sin rätt. Motsvarande gäller vid fastighetstaxering och bör gälla även i sådana fall då en domstol frångår en anvisning enligt länsrätten.

Enligt länsstyrelsen i .S'tockholms län torde den föreslagna möjligheten att anföra besvär om skattedomstol frångått anvisning. som omfattar flera fastigheter redan existera i praxis.

Enligt länsrätten i Norrbottens län kan det fall att domstol avviker från en anvisning anses ligga inom den tillämpning av punkten 6 då särskilt lokationen ”särskilda skäl" som föreligger i dag. Länsrätten rekommenderar att möjligheten att i efterhand ändra en beslutad fastighetstaxering på grund av brister i underlaget utformas som ett fristående institut i likhet med reglerna om eftertaxering vid inkomsttaxcring.

Länsrätten i Malmöhus län anser att ändringen av procentsatsen för när 'äsentligt annorlunda taxering skall föreligga borde ha kommit till uttryck i lagtexten.

Länsstyrelsen i Uppsala län. som ställer sig särskilt positiv till förslaget till viss utvidgning av tillämpningsområdet för besvär i särskild ordning. delar kommitténs uppfattning att denna utvidgning inte kräver någon ändrad lydelse av lagreglerna. Länsstyrelsen utgår därvid ifrån att även i proposi- tionen anges att de föreslagna nya besvärsgrundcrmi skall inrymmas i de oförändrade lagreglerna.

Länsrätten i Östergötlands län anför:

Det är mycket vanligt att samtliga ägare av fastigheter i en gruppbebyg- gelse överklagar fastighetstaxcringsnämndens beslut och de måste enligt gällande ordning förfara så för att inte göra en rättsförlust om en nedsättning

• Sida 85
•  Original

'Jl

Prop. l980/81:lll 8

av taxeringsnivån finns motiverad. Länsrätten skulle besparas en oändlig mängd mål om fastighetsägare i en gruppbebyggelse i stället kunde göra så att bara en av dem överklagade och hans mål fick tjäna som pilotmål. Vann han bifall i länsrätten. kammarrätten eller regeringsrätten. skulle sedan övriga i gruppen få anföra följdhesvär hos länsrätten för att få motsvarande nedsättning. Länsrätten föreslår därför att i 23 kap. 2.5 som en punkt 8 tilläggs "om fastighet tillhör en gruppbebyggelse och taxeringsvärdet på annan fastighet i samma gruppbebyggelse satts ned efter besvär av dess agare '.

_ l.t'insstyrelsen i Stockholms län ifrågasätter om inte ändringar av byggnads— värdena i grupphusbebyggelser med otvivelaktigt identiskt lika byggnader alltid skall få ske även om ändringen skulle understiga 10 %.

Länsstyrelsen i Gävleborgs län. som föreslår att beloppsförutsättningen för väsentligt annorlunda taxering tas in i lagtexten. anser att lll (kl:-regeln bör kompletteras med en beloppsmässig spärregel. förslagsvis 10 000 kr.

Enligt länsstyrelsen i Östergötlands län kan det vara rimligt att en som det sedermera visat sig felaktig anvisning tillämpats. som lett till att väsentligt annorlunda taxering bort bli följden. av rättviseskäl även skall få åberopas för rättelse i särskild ordning. Med det omfattande beslutsunderlag som i dag tas fram vid provvärdering o. d. innan dessa anvisningar utfärdas, torde det dock bli ytterst sällsynt att anvisningar frångås. Vissa tillämpningsproblem kommer sannolikt att uppkomma i en del av dessa fall och stora krav måste ställas på att skattedomstolen verkligen klargör att anvisningen frångåtts och vad den korrigerade anvisningen skall anses omfatta för fastigheter, område osv.

Länsstyrelsen godtar den andra rättelsemöjligheten som sådan. liksom att en beloppsspärr bör gälla. Beloppsspärrens storlek kan självfallet diskuteras. Länsstyrelsen anser därvid att tioprocentsspärren bör kombineras med ett lägsta värde för ändring om "minst 10 ()()0 kr." för att undanta bagatellartade fall från prövning. Genom att knyta grunden för rättelsemöjligheten till en felaktig eller ofullständig uppgift i deklarationsmaterialet med bortsecnde från vem som orsakat felet och anledningen till det bristfälliga materialet torde regeln bli relativt enkel att tillämpa. Länsstyrelsen tillstyrker därför förslaget rent principiellt.

Länsrätten i Göteborgs och Bohus län ifrågasätter om inte möjligheten till extraordinär besvärsrätt ur rättvisesynpunkt alltid bör finnas om domstol har frångått en anvisning.

Lantbrukarnas skattedelegation anför:

Kommittén föreslår vidare att möjligheten till besvär i särskild ordning utvidgas. Enligt kommitténs uppfattning bör extraordinär besvärsrätt föreligga så snart ett oriktigt taxeringsunderlag konstateras. Någon formell lagändring anses dock inte behövlig. För att den utökade rättelsemi'ijligheten skall ge åsyftat resultat föreslår kommittén att fastighetstaxeringarna eftergranskas i större omfattning än vad som hittills skett.

Delegationen anser även detta förslag betänkligt. Kommittén gör enligt

• Sida 86
•  Original

Prop. 1980/81zlll 86

delegationens uppfattning en alltför stor sak av fastighetstaxeringcn. Fastighetstaxeringen har inte lika stor betydelse som inkomsttaxcringen och man bör inte driva rättelsemöjligheterna så långt som kommitten föreslår. Man bör koncentrera sig på de mera väsentliga fallen. Dessutom anser delegationen det viktigt att Iagakraftsaspekten beaktas så att man normalt kan utgå från att taxeringarna står sig när den ordinarie besvärstiden löpt ut. Detta väger enligt delegationens uppfattning tyngre än det kommittén anför på s. 167. nämligen att det från ordningssynpunkt är ett väsentligt intresse att alla förändringar i fråga om fastighetstaxeringsförhållanden registreras.

SAF m. fl. godtar förslagen med vissa undantag. Det är t. ex. inte utan vidare givet att även kommun och taxeringsintendent i det allmännas intresse bör äga denna extraordinära besvärsrätt. Taxeringsintendent bör enligt SAF m. fl. endast ha rätt att anföra besvär till fastighetsägarens förmån och någon extraordinär besvärsrätt för kommunen bör inte införas.

SBEFifrågasättcr den av kommittén använda metoden för att utvidga den extraordinära besvärsrätten. Enligt SBEF:s mening bör. om utvidgningen skall ske, detta komma till uttryck i lagtexten. SBEF motsätter sig vidare att bestämmelserna om extraordinär besvärsrätt skall få den räckvidd som föreslås.

Liknande synpunkter framförs av Sveriges fastighetsägareförbund. TOR. som tillstyrker möjlighet till besvär i det fall domstol frångår en anvisning. anför beträffande extraordinär besvärsrätt på grund av brister i taxeringsunderlaget att behovet att i efterhand kunna rätta till en felaktig taxering delvis kan elimineras, om ytterligare resurser satsas på granskningen i första instans. Detta kan bl. a. ske genom att man i likhet med vad som gäller vid inkomsttaxcringen. låter tjänstemän granska deklarationerna.

RRV är tveksamt till möjligheterna att genom ökad eftergranskning få effekt av de förbättrade rättelsemöjligheterna. Bristande personalresurser torde i förening med növändigheten att prioritera andra angelägna kontroll- ätgärder, enligt RRV. lägga hinder i vägen härför.

Även länsstyrelsen i Östergötlands län erinrar om att det f. n. inte finns personella resurser för någon omfattande eftergranskning av fastighetstax- eringen.

-"Ävcn länsstyrelsen i Örebro län framhåller att det mot bakgrund av rådande arbetssituation vid flertalet skatteavdelningar och vid de lokala skattemyndigheterna inte kan påräknas någon systematisk och mer betydan- de eftergranskning av fastighetsdeklarationer såvida inte ytterligare perso- nella resurser ställs till förfogande.

Några remissinstanser tar upp några frågor om vem som skall vara besvärsberättigad.

Svea hovrätt anser att bestämmelsen i 24 kap. lå om vilka som är besvärsberättigade inte överensstämmer med motsvarande bestämmelse i 21 kap. 1 &. Bestämmelserna bör bringas att överensstämma med varandra. Med hänsyn bl. a. till hänvisningen i 23 kap. 2å bör, enligt hovrätten, en fullständig reglering ske i 21 kap. l ä. '

• Sida 87
•  Original

Prop. 1980/81:111 87

Lantbrukarnas skattedelegation anför:

Föreslagen lagtext kan vid jämförelse mellan Fastighetstaxeringslagen (FTL) 21 kap 1 &. 22 kap. l €. 23 kap. 1 och 2 åå samt 24 kap. l & uppfattas som något oklar. Förslagsvis skulle 24 kap. 15 kunna erhålla följande ändrade inledning: "Besvärsrätt som enligt förutsättningarna i 21—23 kap. gäller för ägare av fastighet" (tillkommer den som ——— garantibelopp). Därigenom skulle bl.a. undanröjas tänkbar tveksamhet vid ägarskiften. exempelvis ny ägares talerätt enligt 23 kap. 1 & vid för sen underrättelse till föregående ägare.

2.3.4 Övriga bestämmelser om best-'är (3.2.4 )

JK anser att i sak finns ingen erinran mot taxeringsintendents rätt att anföra besvär till fastighetsägarens förmån. Däremot anser JK att. eftersom bestämmelsen endast torde ha avseende på fall som rör besvär över länsrätts och kammarrätts beslut. bestämmelsen i stället bör flyttas och tas in i 22 kap. FTL. Nämnda rätt torde enligt JK nämligen utan särskilt stadgande tillkomma taxeringsintendenten i fråga om talan mot fastighetstaxerings- nämnds beslut. Placeringen av bestämmelsen i 24 kap. kan lätt leda till icke avsedda motsatsslut i fråga om övriga i 21 kap. 1 & omnämnda klagoberät- tigades besvärsrätt anser JK.

Länsstyrelsen i Stockholms "län anser att det vore önskvärt att tiden för anslutningsbesvär kunde förlängas till två månader liksom övriga besvärsti- der.

2.3.5 Särskilda framställningar

Länsstyrelsen i Stockholms län framhåller att rättsförluster varje år orsakas skattskyldiga. som inte rätt förstått innebörden av 102 # taxeringslagen och på grund härav underlåtit att yrka ändring av inkomsttaxcringen eller avgivit framställning för sent. I detta hänseende synes någon form av automatisk omräkning genom lokala skattemyndigheten kunna övervägas. llärigenom skulle enligt länsstyrelsen dessutom en eftersträvansvärd avlastning från länsrätterna och besvärsenheterna av bestyret med mål av mer administrativ än rättslig art uppnås.

Liknande synpunkter framförs av länsstyrelsen i Södermanlands län.

2.4 Sekretessbestämmelser (5.2')

Förslaget har tillstyrkts eller lämnats utan erinran av flertalet remissinstan- ser. Länsstyrelsen i Gävleborgs län föreslår. för att osäkerhet inte skall råda om tystnadspliktens omfattning fram till ikraftträdandet av den nya sekretesslagstiftningen, att i 18 kap. 42 & fastighetstaxeringslagen uttryckli- gen anges att tystnadsplikten omfattar deklaration och övriga handlingar som lämnas till ledning vid allmän fastighetstaxering.

• Sida 88
•  Original

Prop. 1980/81: 1 11 88

Utdrag LAGRÅDET PROTOKOLL

vid sammanträde 1981-02413

Närvarande: f. d. justitierådet Petre'n. regeringsrådet Hilding. justitierådet Vängby.

Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokoll vid regeringssam- manträde den 15 januari 1981 har regeringen på hemställan av statsrådet och chefen för budgetdepartementet Wirtén beslutat inhämtalagrådets yttrande över förslag till

1. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152).

2. lag om ändring i taxeringslagen (1956z623).

3. lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomsto- lar.

Förslagen har inför lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Curt Rispe. '

Föredragningcn inför lagrådet har pågått vid en tidpunkt då lagförslagen ännu inte erhållit slutlig utformning och åtskilliga inom lagrådet därvid framförda jämkningsförslag av väsentligen lagteknisk eller redaktionell natur har beaktats i de förslag som genom remissen överlämnats till lagrådet.

Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet:

Förslaget till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen 18 kap.

31 5

Enligt första stycket andra meningen i förevarande paragraf skall i beslut om tvångsbesiktning även tid för besiktningen bestämmas. om det finnes påkallat. Anledning för länsrätten att besluta om tid för besiktningen kan enligt motiveringen vara. att fastighetsägaren försöker förhala en besiktning. Eftersom besiktningen verkställs av fastighetstaxeringsnämndens ordföran- de eller taxeringstjänsteman — med hjälp av kronofogdemyndigheten om det behövs för att bryta lås eller annan stängningsanordning — lär dock fastighetsägaren i allmänhet sakna möjlighet att förhala besiktningen. I allt fall torde dessa möjligheter inte påverkas av att länsrätten bestämmer tiden. Stadgandet kunde kanske få betydelse för att tillvarata fastighetsz'igarcns intressen, om besiktningen vållar denne speciella olägenheter ifall den verkställs före eller efter viss tidpunkt. Emellertid torde det inte behöva

• Sida 89
•  Original

Prop. 1980/81zlll 89

befaras att önskemål i sådant hänseende. i den mån de är befogade. lämnas obeaktade av den som skall verkställa besiktningen. Att beslutet innehåller en bestämd tid för verkställighet kan å andra sidan medföra svårigheter. om förhållandena ändras. När besiktningen skall äga rum. synes vara en ren verkställighetsfråga. som inte bör regleras av domstolen. Förevarande bestämmelse bör därför utgå ur förslaget.

21—24 kap.

'l'axeringslagen upptog ursprungligen i skilda avsnitt bestämmelser om dels allmän fastighetstaxering innefattande även reglerna om besvärsft'ärfa- randet och dels särskild fastighetstaxering inbegripet bestämmelserna om fullföljd av talan mot sådan taxering. På åtskilliga punkter-har reglerna gällande särskild fastighetstaxering givits i form av hänvisningar till vissa angivna bestämmelser avseende allmän fastighetstaxering. ] fastighetstax- eringslagen (1979:1152) har upptagits _ utom regler i materiellt hänseende — bestämmelser om förfarandet vid allmän fastighetstaxering. Samtidigt har motsvarande bestämmelser i taxeringslagen upphävts genom lag om ändring itaxeringslagen ( 1979:] 153). l övergångsbestämmelserna till denna lag anges att den träder i kraft den 29 december 1979 och tillämpas första gången ifråga om 1981 års allmänna fastighetstaxering. Reglerna om särskild fastighets- taxering liksom reglerna om besvärsft'örfarandet beträffande säväl allmän fastighetstaxering som särskild fastighetstaxering kvarstår i taxeringsla- gen.

Genom de nu föreslagna bestämmelserna i före tarande kapitel avses att till fastighetstaxeringslagen flytta över reglerna om besvärsförfarandet vid allmän fastighetstaxering. i samband varmed motsvarande bestämmelser i taxeringslagen genom ett särskilt lagförslag föreslås upphävda. Reglerna om besi-tärsförfarandet i fråga om särskild fastighetstaxering kvarståri taxerings- lagen.

Vid överflyttningen av besvärsreglerna rörande allmän fastighetstaxering till fastighetstaxeringslagen har taxeringslagcns bestämmelser rörande besvär över särskild fastighetstaxering med hänvisningar till reglerna om allmän fastighetstaxering icke jämkats. [ taxeringslagen kommer alltså att finnas hänvisningar till stadganden som är upphävda. Som exempel kan nämnas 192 och 193 N taxeringslagen. vilka hänvisar till lot). 164 och 165 ss. sotn nu föreslås upphävda. Det tillämpade förfaringssättet har även haft den verkan att när en i t. ex. loä lagen om allmänna förvaltningsdotustolar upptagen såväl allmän som särskild fastighetstaxering gällande hänvisning till taxeringslagen ändras till att avse fastighetstaxeringslagen förvaltningsdom- stolslagen kommer att sakna hänvisning till de i taxeringslagen kvarstående bestämmelserna om särskild fastighetstaxering.

Enligt föreslagna övergångsbestämmelser till det lagförslag genom vilket taxeringslagens bestämmelser om besvär angående allmän fastighetstaxering upphävs skall äldre bestämmelser alltjämt tillämpas i fråga om fastighets-

• Sida 90
•  Original

Prop. l980/81:111 90

taxering år 'I 980 och tidigare. För särskild fastighetstaxering 1980 och tidigare kommer därför att finnas tillämpliga bestämmelser. Under år 1981 kan särskild fastighetstaxering ej äga rum varför den bristande samordningen av bestämmelserna rörande besvär över allmän och särskild fastighetstaxering ej då kan medföra olägenhet. Vad gäller tid efter 1982 års ingång är att beakta att det grundläggande stadgandet i 13 & kommunalskattelagen om särskild fastighetstaxering upphävts genom lag (1979: 1 154) om ändring i kommunal- skattelagen. Med hänsyn härtill måste det — trots de i taxeringslagen kvarstående bestämmelserna om särskild fastighetstaxering — anses i hög grad tveksamt huruvida enligt vad som kommer att gälla efter föreliggande lagförslags genomförande särskild fastighetstaxering kan äga rum efter 1982 års ingång. Oavsett hur härmed må förhålla sig är en sådan oklarhet som föreligger efter de aktuella förslagens genomförande icke tillfredsställande. Avsikten lärer emellertid vara att genom nytt lagförslag senare år 1981 ge nya regler om särskild fastighetstaxering. Under förutsättning att sådan lagstift- ning kommer till stånd kan det nu påtalade förhållandet icke anses utgöra hinder mot att nu genomföra det föreliggande förslaget.

Övriga lagförslag

Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

• Sida 91
•  Original

Prop. 1980/81 :] 11 91

Utdrag

BUDGETDEPA RTEMENTET PROTOKOLL vid regeringssammanträde 1981-(12-12

Närvarande: statsministern Fälldin. ordförande. och statsråden Ullsten, Bohman. Friggebo. Mogärd. Dahlgren. Åsling. Krönmark. Burenstam Linder, Johansson. Wirtén. Holm. Andersson. Boo. Winberg. Danell. Petri. Eliasson

Föredragande: statsrådet Wirtén

Proposition med förslag till besvärsregler vid allmän fastighetstax- ering, m. m.

Föredraganden anmäler lagrådets yttrandel över förslag till

1. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152).

2. lag om ändring i taxeringslagen (19561623).

3. lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomsto- lar.

Föredraganden redogör för lagrådets yttrande.

Förslaget till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

Lagrådet har i allt väsentligt godtagit förslaget. Enligt 18 kap. 31 5 första stycket andra meningen får i beslut om s. k. tvångsbesiktning även tid för besiktningen bestämmas. om det finnes påkallat. Lagrådet har ansett att bestämmelsen bör utgå ur förslaget.

Jag anser att det i vissa fall kan vara ett påtryckningsmedel på fastighetsägaren att tid för besiktning kan bestämmas eller har bestämts av länsrätten. ] andra fall kan det vara till fördel för fastighetsägaren att tid för besiktning har bestämts. Med hänsyn härtill anser jag att bestämmelsen bör kvarstå.

Ianledning av vad lagrådet har påtalat i fråga om 21—24 kap. vill jag nämna att min avsikt är att under år 1981 föreslå regeringen att en proposition om regler för särskild fastighetstaxering avges till riksdagen.

1 Beslut om lagrådsremiss fattat vid regeringssammanträde den 15 januari l981.

• Sida 92
•  Original

Prop. 1980/81 : 1 11 92

Lagen (198157) om ändring i lagen (l97l:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

Genom en ändring av lagen om allmänna förvaltningsdomstolar (SFS 198137), som har utfärdats den 15 januari 1981. har 18 % lagen getts en ny lydelse som träderi kraft först den 1 januari 1982. Den lydelse av 18 åsom nu granskats av lagrådet kan väntas träda i kraft vid en tidigare tidpunkt. Det innebär att lagen 198137 måste ändras före årsskiftet 1981582. Eftersom det inte kan uteslutas att ytterligare ändringar behöver göras i lagen om allmänna förvaltningsdomstolar dessft'irinnan. anser jag emellertid att frågan om ändring i lagen 1981137 kan bero till hösten. Jag har på denna punkt samrått med statsrådet Petri.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att antaga de av lagrådet granskade lagförslagen.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som ft'uredragan- den har lagt fram.

• Sida 93
•  Original

Prop. 1980/81:l ll

lnnehållsförteckning

Propositionen ............................................... Propositionens huvudsakliga innehåll ........................... lagförslag

1 Förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152) 2 Förslag till lag om ändring i taxeringslagen (19561323) .......... 3 Förslag till lag om ändring i lagen (1971289) om allmänna

förvaltningsdomstolar ........................................

Utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 15 januari 1981

1 Inledning ...............................................

2 Föredragandens överväganden ............................ 2.1 Inledande synpunkter .............................. 2.2 Beslutsunderlag och kontrollmöjligheter ..............

2.2.1 Allmänt ...................................

2.2.2 Besiktning .................................

2.2.2..l Allmänt ...........................

2.2.2.2 Förutsz'ittningar för tvångsbesiktning. . 2.223 Beslut och verkställighet ............

2.224 Sekretess. m.m. ...................

2.3 Rättelse och besvär ................................

2.3.1 Allmänt ...................................

2.3.2 Besvär i vanlig ordning ......................

2.3.2.1 Besvär över fastighetstaxeringsnämnds

beslut .............................

2.3.2.2 Besvär över länsrätts och kammarrätts

beslut .............................

2.3.3 Besvär i särskild ordning ....................

2.331. Allmänt ...........................

2.332 Utebliven eller för sent erhållen under—

rättelse ...........................

2.3.3.3 Oriktigt taxeringsbeslut. m. m. ...... 2.334 Övrigt om besvär i särskild ordning . . 2.3.4 Övriga bestämmelser om besvär. m. m. .......

3 Upprättade lagförslag : ...................................

4 Hemställan .............................................

5 Beslut ..................................................

20 20

21

21

.7.

21 22 23 27 28 28

29

29

34 34 38 38 39 41) 40

• Sida 94
•  Original

Prop. 1980/81 :111