lagen.nu
Prop. 1981/82:159

om lag om skatt på vissa kassettband

Typ
Proposition
Datum
1981-12-31
Källa
data.riksdagen.se

Prop. 1981/82: 159

Regeringens proposition

1981/82: 159

om lag om skatt på vissa kassettband;

beslutad den 8 mars 1982.

Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll ovannämnda dag.

På regeringens vägnar

THORBJÖRN FÄLLDIN

ROLF WIRTÉN '

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag till en ny lag om skatt på oinspelade

ljudkassettband och videokassettband (kassettskatt).

I propositionen föreslås att skatten skall utgå med 4 öre per spelminut på ljudkassettbanden och med 25 öre per spelminut på videokassettbanden. För att motverka ett kringgående föreslås att vissa inspelade band som uppenbarligen är avsedda att användas på samma sätt som oinspelade band skall jämställas med oinspelade band. Skattens konstruktion föreslås i stort följa det sedvanliga punktskattemönstret. Statens intäkter av skatten beräknas för helår uppgå till omkring 135 milj. kr.

Den nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 juli 1982.

1 Riksdagen 1981/82. I saml. Nr 159

Prop. 1981/82: 159 [NN

1 Förslag till

Lag om skatt på vissa kassettband

Härigenom föreskrivs följande.

18 Skatt (kassettskatt) skall erläggas till staten enligt denna lag vid omsättning inom landet eller vid införsel till landet av oinspelade ljud- och videokassettband.

28 Med ljudkassettband avses ett magnetband som är inbyggt i en kassett och som endast kan uppta ljud.

Med videokassettband avses ett magnetband som är inbyggt i en kassett

och som kan användas för upptagning av bilder avsedda att återges genom en teknik som i något skede utnyttjar elektriska signaler.

Med oinspelade band jämställs inspelade band som med hänsyn till bandens eller kassetternas utförande, inspelningarnas art eller andra särskilda omständigheter uppenbarligen är avsedda att användas på samma sätt som oinspelade band.

3 & Kassettskatt tas inte ut för sådana ljudkassettband eller videokassett-

band, vars speltid uppgår till högst trettio minuter.

4 8 Kassettskatt tas ut för ljudkassettband med 4 öre per spelminut och för videokassettband med 25 öre per spelminut.

5 & Riksskatteverket är, utom i fall som avses i andra stycket, beskattningsmyndighet för kassettskatt. Därvid gäller lagen (1959:92) om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning.

Då ett skattepliktigt band införs till landet av någon som inte har blivit registrerad enligt 9§, skall skatten erläggas till tullmyndigheten. I sådana fall gäller tullagen (1973: 670) i fråga om skatten. Dessutom gäller 46 § lagen

(1959: 92) om förfarandei vid viss konsumtionsbeskaiining.

6 & Med skattskyldig avses i det följande

1. den som inom landet yrkesmässigt tillverkar skattepliktiga kassettband, 2. den som har blivit registrerad enligt 9§.

7 & Skattskyldighet för den som är skattskyldig inträder när

1. skattepliktigt kassettband levereras till en köpare som inte är registrerad,

2. uttag sker av skattepliktigt kassettband för annat ändamål än sådan

inspelning eller kopiering av kassettband som sker yrkesmässigt,

3. den skattskyldige avregistreras, om skattepliktiga kassettband då

finns i lager.

8 & Tillverkare som avses 16§ I skall vara registrerade som skattskyldiga hos riksskatteverket.

9 & Riksskatteverket får efter ansökan av den som avser att införa skattepliktiga kassettband till landet för yrkesmässig återförsäljning i mer än ringa omfattning registrera denna som skattskyldig. Detsamma gäller den

Prop. 1981/82: 159 3

som avser att yrkesmässigt göra inspelningar eller kopieringar på kassettband.

10 & Skattskyldig skall lämna deklaration till riksskatteverket för varje kalendermånad (redovisningsperiod).

Riksskatteverket får, när särskilda skäl föreligger, medge att deklaration

lämnas för helt kalenderår.

11 8 I deklarationen skall skatt redovisas för de band för vilka skattskyldighet har inträtt under perioden. Avdrag får göras för skatt på sådana band |

1. som har förts ut ur landet eller förts till svensk frihamn för annat - ändamål än att användas där,

2. för vilka skattskyldighet tidigare har inträtt, 3. som har återtagits i samband med återgång av köp,

4, som har sålts med förlust för den skattskyldige, i den mån förlusten hänför sig till bristande betalning från köparen.

12 & Deklarationen skall ha kommit in till riksskatteverket senast den femte i andra månaden efter utgången av redovisningsperioden.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1982.

2 Förslag till

Lag om ändring i skattebrottslagen (1971: 69)

Härigenom föreskrivs att 18& skattebrottslagen (1971:69) skall ha nedan

angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18!

Denna lag gäller i fråga om skatt eller avgift enligt

1. lagen (1908: 128) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter, förordningen (1927: 321) om skatt vid utskiftning av aktiebolags tillgångar, kommunalskattelagen (1928: 370), förordningen (1933: 395) om ersättningsskatt, lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, lagen (1946: 324) om skogsvårdsavgift, lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt, Jagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt, lagen (1958: 295) om sjömansskatt,

2. lagen (1941:251) om särskild 2. lagen (1941:251) om särskild varuskatt, lagen (1953: 397) om av- varuskatt, lagen (1953: 397) om av-

gift för fettvaror som användas för gift för fettvaror som användas för framställning av = fettemulsion framställning av = fettemulsion

m.m., lagen (1957: 262) om allmän m. m., lagen (1957: 262) om allmän

energiskatt, lagen (1961:372) om energiskatt, lagen (1961:372) om

bensinskatt, lagen (1961:394) om bensinskatt, lagen (1961:394) om tobaksskatt, stämpelskattelagen tobaksskatt, — stämpelskattelagen (1964: 308), lagen (1968:430) om (1964: 308), lagen (1968:430) om mervärdeskatt, lagen (1972:266) mervärdeskatt, lagen (1972:266)

! Senaste lydelse 1981: 1157. tl Riksdagen 1981/82. I saml. Nr 159

Prop. 1981/82: 159

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

om skatt på annonser och reklam, om skatt på annonser och reklam,

lagen (1972:820) om skatt på spel, lagen (1972: 820) om skatt på spel,

lagen (1973:37) om avgift på vissa lagen (1973: 37) om avgift på vissa dryckesförpackningar, = vägtrafik- dryckesförpackningar, = vägtrafikskattelagen — (1973:601D), lagen skattelagen — (1973:601), lagen (1973:1216) om särskild bered- (1973: 1216) om särskild bered-

skapsavgift för = oljeprodukter, skapsavgift för = oljeprodukter,

bilskrotningslagen (1975:343), la- bilskrotningslagen (1975:343), lagen (1977: 306) om dryckesskatt, la- gen (1977: 306) om dryckesskatt, lagen (1978:69) om försäljningsskatt gen (1978:69) om försäljningsskatt

på motorfordon, lagen (1978: 144) på motorfordon, lagen (1978: 144)

om skatt på vissa resor, om skatt på vissa resor, lagen

(1982:000) om skatt på vissa kas-

settband,

3. lagen (1981:691) om socialavgifter.

Lagen gäller även preliminär skatt, kvarstående skatt och tillkommande skatt som avses i uppbördslagen (1953: 272).

Lagen tillämpas inte om skatten eller avgiften fastställs eller uppbärs i den ordning som gäller för tull och inte heller beträffande restavgift, skattetillägg eller liknande avgift.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1982.

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1971: 1072) om förmånsberättigade skattefordringar m. m.

Härigenom föreskrivs att 1§ lagen (1971: 1072) om förmånsberättigade skattefordringar m. m. skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Förmånsrätt enligt 11 § förmånsrättslagen (1970:979) följer med fordran på

1. skatt och avgift, som anges i 1§ första stycket uppbördslagen (1953: 272), samt skatt enligt lagen (1908:128) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter, lagen (1958: 295) om sjömansskatt och kupongskattelagen (1970: 624),

2. skatt enligt lagen (1968:430) om mervärdeskatt,

3. skatt eller avgift enligt lagen 3. skatt eller avgift enligt lagen (1908: 129) med vissa bestämmelser (1908: 129) med vissa bestämmelser om handel med fondpapper, lagen om handel med fondpapper, lagen (1928: 376) om särskild skatt å vissa (1928: 376) om särskild skatt å vissa lotterivinster, lagen (1941:251) om lotterivinster, lagen (1941:251) om

! Senaste lydelse 1981: 1158.

Prop. 1981/82: 159

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

särskild varuskatt, lagen (1953: 397) särskild varuskatt, lagen (1953: 397) om avgift för fettvaror som använ- om avgift för fettvaror som användas för framställning av fettemul- das för framställning av fettemulsion m. m., lagen (1957: 262) om all- sion m. m., lagen (1957: 262) om allmän energiskatt, lagen (1961:372) män energiskatt, lagen (1961:372) om bensinskatt, lagen (1961:394) om bensinskatt, lagen (1961:394)

om tobaksskatt, stämpelskattela- om tobaksskatt, stämpelskattelagen (1964:308), lagen (1972:266) gen (1964:308), lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, om skatt på annonser och reklam,

lagen (1972:820) om skatt på spel, lagen (1972:820) om skatt på spel,

lagen (1973:37) om avgift på vissa lagen (1973:37) om avgift på vissa

dryckesförpackningar, lagen dryckesförpackningar, Jagen (1973:1216) om särskild bered- (1973:1216) om särskild bered-

skapsavgift för oljeprodukter, bil- skapsavgift för oljeprodukter, bil-

skrotningslagen (1975: 343), lagen skrotningslagen (1975:343), lagen

(1977: 306) om dryckesskatt, lagen (1977: 306) om dryckesskatt. lagen (1978:69) om försäljningsskatt på (1978:69) om försäljningsskatt på

motorfordon samt lagen (1978: 144) motorfordon, lagen (1978: 144) om om skatt på vissa resor, skatt på vissa resor samt lagen

(1982:000) om skatt på vissa kas-

settband,

4. skatt enligt vägtrafikskattelagen (1973: 601) samt lagen (1976: 339) om

saluvagnsskatt,

5. tull och särskild avgift enligt 39 §& tullagen (1973: 670)

samt avgift enligt lagen (1968: 361) om avgift vid införsel av vissa bakverk,

6. avgift enligt lagen (1967: 340) om prisreglering på jordbrukets område

och lagen (1974: 226) om prisreglering på fiskets område,

7. avgift som uppbärs med tillämpning av lagen (1959: 552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen (1981: 691) om socialavgifter.

Förmånsrätten omfattar ej restavgift och liknande avgift som utgår vid försummelse att redovisa eller betala fordringen och ej heller skatte- eller avgiftstillägg och förseningsavgift.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1982.

Prop. 1981/82: 159 6

Utdrag BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1982-02-24

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Ullsten, Wikström, Friggebo, Dahlgren, Åsling, Söder, Johansson, Wirtén, Andersson, Boo, Petri, Eliasson, Gustafsson, Elmstedt, Tillander, Ahrland, Molin

Föredragande: statsrådet Wirtén

Lagrådsremiss med förslag till lag om skatt på vissa kassettband.

1 Inledning

I budgetpropositionen för nästa budgetår (prop. 1981/82: 100, bil. 12) har chefen för utbildningsdepartementet aviserat att regeringen skall lägga fram ett förslag om en särskild skatt på kassettband. Jag avser nu att ta upp detta förslag till behandling.

I detta ärende har jag samrått med chefen för utbildningsdepartementet.

2 Allmän motivering

2.1 Allmänna utgångspunkter

Ungefär två tredjedelar av alla hushåll i Sverige har tillgång till kassettbandspelare. Förra året såldes ca 14 milj. oinspelade !judkassettband.

Videomarknaden har ökat explosionsartat i landet under senare år. Inom kort beräknas vart tionde hushåll ha tillgång till en videobandspelare. År 1981 såldes ca 2,5 milj. oinspelade videokassettband. Marknaden väntas fortsätta öka kraftigt.

Ett utnyttjande av kassettekniken har under senare år lett till en kraftigt ökad hemkopiering av musik. Detta är till förfång för rättighetsinnehavare av olika slag genom att deras verk och prestationer utnyttjas på ett sätt som inte har varit avsett. Det är vidare sannolikt att kopieringsverksamheten försämrar möjligheterna till ett brett utbud av musik på fonogram. Detta torde särskilt gälla inspelningar som är osäkra från försäljningssynpunkt men kulturpolitiskt angelägna. Utvecklingen på kassettmarknaden kan också negativt inverka på antalet arbetstillfällen för musiker och artister genom att efterfrågan på skivor och inspelade kassetter samt

Prop. 1981/82: 159 7

direkta framföranden minskar som en följd av förbättrad och förenklad

inspelningsteknik.

På motsvarande sätt, som jag nu har beskrivit för musikområdets del, torde den kraftigt expanderande videomarknaden och den ökade privatkopieringen som följer med denna expansion, påverka möjligheterna till ett brett utbud av kulturpolitiskt angelägen film- och videoproduktion liksom utkomstmöjligheterna för dem som är beroende av att dessa produktioner görs.

De negativa verkningarna av hemkopieringen bör kompenseras genom deis direkt ekonomisk ersättning till grupper av rättighetsinnehavare, dels insatser av annat slag på bl.a. musik- och filmområdena. Chefen för utbildningsdepartementet kommer i särskilda propositioner att lägga fram

förslag härom.

I syfte att skapa ekonomiskt utrymme för en finansiering av dessa

åtgärder anser jag att en särskild skatt bör tas ut på ljudkassettband och

videokassettband. För att skatten inte skall missgynna rättighetsinnehavarna bör den träffa endast oinspelade band.

En beskattning av ljudkassettband och videokassettband är enligt min

mening motiverad även av statsfinansiella skäl.

När en ny punktskatt införs bör vissa allmänna krav ställas på den. Skatten bör till sin konstruktion så långt som möjligt följa det sedvanliga

punktskattemönstret. Den bör vara administrativt enkel för de skattskyldiga och för beskattningsmyndigheten och i möjligaste mån neutral i konkur-

"renshänseende.

2.2Skattepliktig vara

De skattepliktiga objekten föreslås utgöras av oinspelade ljudkassettband och videokassettband. Ljudkassettbanden är avsedda att uppta en-

dast ljud. På videokassettbanden kan däremot göras upptagningar som

återges i form av rörliga bilder med eller utan ljud.

Inspelade band föreslås alltså förbli skattefria. Gränsdragningen mellan oinspelade och inspelade band kan komma att

vålla problem. En tänkbar utveckling är att kassetter kommer att förses med ljud eller bild endast i syfte att därigenom undgå skatteplikt. Dessa kassetter bör dock träffas av skatten. Det gäller att finna en metod att

definiera de skattepliktiga objekten så att också sådana kassetter kommer

att omfattas.

En sådan metod är att föreskriva att med oinspelade kassetter jämställs sådana där en inspelning har gjorts i syfte att undgå skatteplikt. Man

knyter med denna lösning an till det bakomliggande syftet med inspelning-

en, dvs. till ett subjektivt kriterium, och föreskriften får karaktären av en generalklausul.

En annan metod är att föreskriva skatteplikt för sådana inspelade band

Prop. 1981/82: 159 8

som uppvisar vissa angivna egenskaper. Metoden bygger på att man på

grundval av objektiva kriterier skall kunna avgöra om bandet är skattepliktigt eller ej.

Båda metoderna erbjuder stora svårigheter i den praktiska tillämpning-

en. I den förra situationen ställs man inför uppgiften att avgöra syftet med en inspelning. Viss ledning kan väl fås av kassetternas beskaffenhet, marknadsföringen eller inspelningens art. Det är dock en både besvärlig

och för beskattningsmyndigheten resurskrävande uppgift att behöva avgöra i vilket syfte en viss inspelning har gjorts. Metoden erbjuder dock goda

möjligheter att ingripa mot åtgärder som ter sig som skatteflykt.

Den andra metoden bygger på att skatteplikt inträder om ett inspelat band har vissa föreskrivna egenskaper. Det kan gälla kassettens eller bandets tekniska egenskaper eller bandets innehåll. Som exempel kan nämnas att en kassett försetts med uppgifter som tyder på att den är avsedd för inspelning eller att ett band är bara delvis inspelat eller är inspelat med helt meningslösa ljud eller bilder. Bedömningen av en inspel-

ning får dock aldrig ha karaktären av en kvalitetsbedömning och får inte

ens misstänkas vara något slags kulturpolitiskt medel för påverkan av marknaden.

Båda metoderna har såväl för- som nackdelar. Då det här gäller ett nytt

beskattningsområde anser jag det dock viktigt att man så klart och otvetydigt som möjligt anger vad som skall beskattas. Jag förordar således en

lösning enligt den senare modellen och föreslår att skatteplikt även bör gälla för inspelade band som med hänsyn till bandens eller kassetternas

utförande, inspelningarnas art eller andra särskilda omständigheter uppen-

barligen är avsedda att användas på samma sätt som oinspelade band.

Ljudkassettbanden har i allmänhet inspelningstider nå 60, 90 eller 120 minuter. Videokassettbandens inspelningstider är oftast ännu längre. På marknaden förekommer dock band med mycket korta speltider. Det gäller

bl.a. ljudkassettband avsedda för diktafoner och videokassettband som

används i t.ex. kameror. Med hänsyn till dessa bands användningsområden och till den praktiska tillämpningen föreslår jag att dessa småkassetter undantas från skatteplikt. Jag föreslår att gränsen för skattefrihet sätts vid 30 minuters speltid.

2.3 Skattesats

Ljudkassettbandens inspelningstider är i regel standardiserade. Tiden finns angiven på kassetten. 60- och 90-minutersbanden är helt domineran-

de på den svenska marknaden. Det förekommer dock band med både

kortare och längre inspelningstider.

Videokassettbandens inspelningstider är inte standardiserade på samma sätt som ljudkassettbandens. Uppgift om speltid saknas i vissa fall på

kassetten. Om en sådan uppgift finns anges speltiden oftast i ungefärlig tid.

Prop. 1981/82: 159 9

180-minutersbandet är vanligast, men band med speltider från en till fem timmar förekommer i inte obetydlig omfattning.

Statens pris- och kartellnämnd har uppskattat försäljningen år 1982 av

oinspelade ljudkassettband till drygt 15 milj. band, eller annorlunda uttryckt till ung. 1200 milj. spelminuter. Motsvarande siffror för oinspelade videokassettband är 3,5 milj. band resp. 600 milj. spelminuter.

Skatten kan utgå antingen med ett fast belopp, som är lika för varje kassett, eller med ett belopp som varierar med t.ex. kassettens speltid eller pris.

En fast skatt är administrativt enkel för de skattskyldiga och för beskattningsmyndigheten. Den missgynnar dock band med kort speltid och bör avvisas av det skälet. En värdeskatt relaterad till priset innebär att kassetter med lika speltid men med olika pris beskattas olika. Vidare är en

värderelaterad skatt administrativt besvärlig. Problem kan bl. a. uppstå när beskattningsvärdet skall bestämmas. Inte heller denna beskattningsform

kan förordas.

Det tredje alternativet, en skatt relaterad till kassettens speltid, framstår

som det mest rättvisa. Det är dessutom en relativt enkel metod att bestämma skatten efter, åtminstone när det gäller ljudkassettbanden. Beträffande

videokassettbanden får visserligen i vissa fall en uppgift om ungefärlig

speltid accepteras, men sammantaget finner jag denna metod vara den

lämpligaste. Jag förordar således en skatt som bygger på speltiden. Enligt statens pris- och kartellnämnd var de genomsnittliga grossistpriserna år 1981 för ljudkassettband och videokassettband ungefär följande.

Speltid 60 min. 90 min. — I20 min. 180 min. 240 min. Ljudkassettband 4:50 7:30 8:60 - - Videokassettband 47:70 - 60: 30 63:15 83:40

Detaljhandelspriset på enskilda band varierar krafigt, beroende bl. a. på bandens kvalitet och på tillfälliga prisnedsättningar.

Av grossistpriserna framgår att videokassettband är åtskilligt dyrare än ljudkassettband räknat i kronor per spelminut. För det mest sålda videobandet, 180-minutersbandet, utgör grossistpriset per minut 35 öre. Motsvarande pris för det populäraste ljudbandet, 90-minutersbandet, är 8 öre. Priset per minut för videoband är vid denna jämförelse sålunda mer än fyra gånger högre än för ljudband. Videomarknaden är, som nämnts, i stark expansion. Marknaden för ljudkassetter torde däremot ha stagnerat. Jag anser det bl.a. av dessa skäl rimligt att skattesatsen för videokassettbanden sätts högre än för ljudkassettbanden och föreslår att skatt tas ut med 4 öre per spelminut för ljudkassettband och med 25 öre per spelminut för videokassettband. Det vanligaste ljudkassettbandet, 90-minutersbandet, skulle då beskattas med 3 kr. 60 öre och motsvarande videokassettband, 180-minutersbandet, med 45 kr.

Prop. 1981/82: 159 10

Statens pris- och kartellnämnd har, som jag tidigare har nämnt, beräknat

försäljningen för innevarande år till 1200 milj. spelminuter för ljudkassett-

banden och till 600 milj. spelminuter för videokassettbanden. Med en skatt av föreslagen storlek kan efterfrågan mätt i spelminuter beräknas minska. Jag räknar med att skatten för helt år kommer att inbringa ung. 35 milj. kr. för ljudkassettbanden och ung. 100 milj. kr. för videokassettbanden. Bud-

getåret 1982/83 kommer dock skatten sannolikt att inbringa endast omkring

125 milj. kr.

2.4 Skattskyldighet m. m.

Vad gäller kretsen av skattskyldiga och tidpunkten för skattskyldighetens inträde är det lämpligt att, så långt möjligt, följa vad som är brukligt i andra punktskattesammanhang. Normalt är därvid att yrkesmässiga tillverkare och importörer av skattepliktiga varor är skattskyldiga och att skattskyldigheten inträder när den skattskyldige levererar varan. Om annan än en yrkesmässig importör inför skattepliktiga varor är det brukligt

att skatten erläggs till tullen vid importtillfället.

Den som inom landet yrkesmässigt tillverkar skattepliktiga band bör i

enlighet härmed vara skattskyldig. F.n. torde det endast finnas någon enstaka sådan tillverkare. För tillverkarna bör föreligga en obligatorisk

registreringsskyldighet hos riksskatteverket, som föreslås vara beskattningsmyndighet.

Vidare bör vid import av skattepliktiga band importören vara skattskyl-

dig. För att undvika att den som importerar skattepliktiga band för yrkes-

mässig återförsäljning måste hålla beskattade band i lager bör en sådan

importör ges möjlighet att låta registrera sig som skattskyldig. Av praktiska skäl är det lämpligt att begränsa denna möjlighet till registrering för importörer till dem som importerar band för yrkesmässig återförsäljning i mer än ringa omfattning.

Ett speciellt problem uppstår då skattebelagda oinspelade band används för yrkesmässiga inspelningar av band. Enligt vad jag har erfarit förekommer detta i stor utsträckning i fråga om videokassettband. Oinspelade

sådana band importeras och ett inspelningsföretag förser bandet med

bilder. Sådana inspelade band skulle bli beskattade, vilket i konkurrenshänseende inte är acceptabelt. För att undvika denna effekt föreslår jag att även sådana företag ges rätt att låta sig registreras. Därigenom kommer inspelningsföretagen att erlägga skatt endast om de säljer oinspelade band.

Skattskyldigheten bör inträda när en skattepliktig vara levereras till en köpare som inte själv är registrerad som skattskyldig, när uttag sker av

skattepliktiga band för annat ändamål än sådan inspelning eller kopiering

av band som sker yrkesmässigt eller när den skattskyldige avregistreras,

om skattepliktiga varor då finns i lager.

När någon annan än en registrerad importör inför skattepliktiga band till

Prop. 1981/82: 159 u

landet, bör skatten erläggas till tullmyndigheten när banden förs in till

landet. Reglerna i tullagen (1973:670) skall då tillämpas. Detta innebär i

normalfallet att det är den tullskyldige som skall betala skatten till tullverket.

2.5 Redovisning, avdrag m. m.

Med registrering bör följa skyldighet att periodvis i en deklaration redo-

visa och betala in skatt för de transaktioner för vilka skattskyldighet har inträtt under redovisningsperioden. Som redovisningsperiod föreslår jag kalendermånad. Deklarationen bör lämnas till riksskatteverket senast den femte i andra månaden efter utgången av redovisningsperioden. Jag föreslår vidare att en skattskyldig bör få göra avdrag i deklarationen

enligt de gängse normer som gäller för punktskatter. Det innebär rätt till

avdrag vid export, vid förvärv av tidigare beskattad vara, vid återgång av köp och vid kundförlust.

2.6Övrigt

Skattebrottslagen (1971:69) och lagen (1971: 1072) om förmånsberättigade skattefordringar m. m. bör göras tillämpliga på kassettskatten. Detta kräver ändringar i dessa båda lagar.

2.7 Ikraftträdande

Jag föreslår att den nya lagstiftningen träder i kraft den 1 juli 1982.

3Upprättade lagförslag

I enlighet med det anförda har inom budgetdepartementet upprättats förslag till

I. lag om skatt på vissa kassettband, 2. lag om ändring i skattebrottslagen (1971: 69),

3. lag om ändring i lagen (1971: 1072) om förmånsberättigade skattefordringar m. m. |

Förslagen bör fogas till protokollet i detta ärende som en bilaga .!

! Bilagan har uteslutits här. Förslagen är — bortsett från att ett andra stycke har lagts till i 10 § lagen om skatt på vissa kassettband — likalydande med de som är fogade till propositionen.

Prop. 1981/82: 159 12

4Specialmotivering

Förslaget till lag om skatt på vissa kassettband .

18 Paragrafen innehåller en inledande bestämmelse om att en särskild skatt, benämnd kassettskatt, skall erläggas till staten vid omsättning inom landet och vid införsel av vissa band, nämligen oinspelade ljudkassettband och videokassettband. Av lydelsen framgår att det är själva bandet som utgör beskattningsföremålet och inte de kassetter som banden är inbyggda i.

Vidare framgår att för att skatteplikt skall föreligga skall såväl ljudkassett-

banden som videokassettbanden vara oinspelade.

2§

I första stycket definieras ljudkassettband. För det första skall det vara

fråga om ett magnetband. Härigenom undautas från beskattning andra

typer av ljudbärare. Vidare skall på bandet endast ljud kunna tas upp.

Detta innebär att ljuddelen på ett videoband inte skall beskattas som ett

ljudkassettband. Slutligen skall för att ett ljudkassettband skall anses före-

ligga, magnetbandet vara inbyggt i en kassett. Genom denna förutsättning

utesluts magnetband på öppna spolar, s.k. rullband, från beskattning.

I andra stycket ges en definition av videokassettbandet. Videotekniken har utvecklat flera olika system. De viktigaste är f.n. videokassettsystemet med magnetband och videoskivsystemet. Genom definitionen i stycket undantas andra videosystem än videokassettsystemet med mag-

netband från beskattning.

Paragrafens tredje stycke innehåller en bestämmelse, enligt vilken vissa inspelade band skall jämställas med oinspelade band och därmed vara skattepliktiga. För att ett inspelat band skall jämställas med ett oinspelat

krävs att bandet uppenbarligen är avsett att användas på samma sätt som ett oinspelat band. Bandet skall alltså vara avsett att användas för inspel-

ning och inte för uppspelning av det ljud som finns på bandet. Vid denna

bedömning skall hänsyn tas till kassettens eller bandets utförande. inspel-

ningens art eller andra särskilda omständigheter.

Beträffande kassettens eller bandets utförande kan som exempel nämnas att en oinspelad kassett normalt har två nabbar som efter en inspelning

tas bort om man vill förbindra en ofrivillig radering. Finns sådana nabbar torde bandet i allmänhet vara avsett för inspelning. Vidare kan texten på kassetten ange att bandet är avsett för inspelning.

Med uttrycket ”inspelningens art” åsyftas att få in band med helt

meningslösa inspelningar under beskattningsområdet. Om ett band förses med t. ex. endast reklam för bandproducenten torde det vara uppenbart att bandet skall användas som ett oinspelat band: Det är dock viktigt att betona att bestämmelsen inte innebär att en kvalitetsbedömning får göras

av en inspelning.

Prop. 1981/82: 159 13

En annan omständighet som bör kunna läggas till grund för bedömningen om ett inspelat band skall anses som oinspelat är inspelningstidens

längd. Om, som exempel, ett band med 90-minuters speltid har försetts

med en inspelning, vars speltid är endast några minuter, bör bandet självfallet jämställas med ett oinspelat band.

3 och 4 §§

Enligt 3 § skall band, vars speltid uppgår till högst 30 minuter, undantas från beskattning. I 4 § anges skattesatserna i ören per spelminut.

När det gäller att avgöra ett bands speltid och, om bandet är skatteplik-

tigt, antalet spelminuter bör i allmänhet den på kassetten angivna speltiden

kunna godtas. Om en sådan tidsangivelse saknas, vilket ofta är fallet

beträffande videokassettbanden, får det ankomma på beskattningsmyn-

digheten att i vanlig ordning bedöma riktigheten i de uppgifter som den skattskyldige har lämnat.

Ett bands speltid är givetvis beroende av med vilken hastighet bandet

spelas. Bandets speltid bör bestämmas med hänsyn till den hastighet med

vilken det normalt skall spelas. För ljudkassettbandens del gäller att den helt dominerande hastigheten på i marknaden förekommande kassettbandspelare är 4,75 cm/sekund.

Övriga paragrafer

Paragraferna innehåller bestämmelser om beskattningsmyndighet, skattskyldighet, registrering, deklarationskyldighet m.m. Bestämmelserna är

uppbyggda efter i princip samma mönster som gäller för punktbeskattning-

en i övrigt.

De skattskyldiga anges i 6 §. Till kretsen av skattskyldiga räknas då inte

de som enligt 5 § andra stycket såsom tullskyldiga skall erlägga skatten till tullmyndigheten.

När det gäller det i 6, 7 och 9 §§ angivna kravet på yrkesmässighet bör en verksamhet anses som yrkesmässig när inkomsten därav utgör skatte-

pliktig intäkt av rörelse enligt kommunalskattelagen (1928: 370).

I 9 35 anges att den som avser att importera skattepliktiga band för yrkesmässig återförsäljning i mer än ringa omfattning får registreras som skattskyldig hos riksskatteverket. Vid bedömningen härav bör gälla att en återförsäljning av mer än 100 000 skattepliktiga ljudkassettband eller 25 000 videokassettband normalt bör utgöra en försäljning av mer än ringa omfattning. Vid lägre omsättning bör registrering i allmänhet inte tillåtas.

Enligt !1 § första meningen skall deklarationen omfatta samtliga band

för vilka skattskyldighet har inträtt under redovisningsperioden, således även för band som t. ex. har exporterats. Enligt !1 § andra meningen får sedan avdrag göras bl. a. för sådana band.

Prop. 1981/82: 159 14

5 Hemställan

Jag hemställer om att lagrådets yttrande inhämtas över förslagen till

1. lag om skatt på vissa kassettband,

2. lag om ändring i skattebrottslagen (1971: 69),

3. lag om ändring i lagen (1971: 1072) om förmånsberättigade skattefordringar m. m.

6 Beslut

Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

Prop. 1981/82: 159 15

Utdrag

LAGRÅDET PROTOKOLL

vid sammanträde

1982-03-04

Närvarande: f.d. regeringsrådet Paulsson, regeringsrådet Reuterswärd,

justitierådet Palm. Enligt lagrådet den 4 mars 1982 tillhandakommet utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 24 februari 1982 har regeringen på hemställan

av statsrådet och chefen för budgetdepartementet Wirtén beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag till

1. lag om skatt på vissa kassettband,

2. lag om ändring i skattebrottslagen (1971: 69),

3. lag om ändring i lagen (1971: 1072) om förmånsberättigade skattefordringar m. m.

Förslagen har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Åke Rehn-

ström.

Föredragningen inför lagrådet har påbörjats vid en tidpunkt då lagförslagen ännu inte erhållit slutlig utformning. Vissa inom lagrådet framförda

jämkningsförslag av väsentligen lagteknisk eller redaktionell natur har därför kunnat beaktas i de förslag som genom remissen överlämnats till

lagrådet. |

De remitterade förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet.

Den föreslagna skatten skall erläggas för kassettband som är oinspelade. I den allmänna motiveringen förutses att kassetter kan komma att förses med ljud eter bild i syfte endast att därigenom undgå skatteplikt. Det

föreslås att skatteplikt därför skall föreligga också för vissa inspelade

band, nämligen när banden uppenbarligen är avsedda att användas på

samma sätt som oinspelade band. Som kriterier på sådan avsikt anges bandens eller kassetternas utförande, inspelningens art och andra särskilda omständigheter. Öm denna gränsdragning inte låter sig göra på ett någorlunda effektivt sätt, blir det troligen så lätt att kringgå lagstiftningen att

fråga uppkommer om den är meningsfylld. Någon teknisk egenskap av betydelse i sammanhanget synes inte föreligga. Uppenbarligen är vidare den tänkta värderingen av ”inspelningens art” vansklig. Det är svårt för lagrådet att bedöma huruvida gränsdragningen enligt angivna kriterier går att genomföra. Den synes dock vara nödvändig för kontroll av de skattskyldigas redovisning av skattepliktig försäljning. För en sådan bedömning

hade det varit av värde med uttalanden i dessa frågor av fackmyndigheter

och sakkunniga intresseorganisationer. Utan tillgång till sådan utredning saknas säker grund för att avgöra hur stora problem av gränsdragningsoch kontrollnatur som kommer att uppstå vid tillämpning av den föreslagna lagstiftningen. |

Frånsett nu angivna synpunkter har lagrådet inte något att erinra mot förslagen.

Prop. 1981/82: 159 16

Utdrag

BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1982-03-08

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Ullsten,

Wikström, Friggebo, Dahlgren, Åsling, Söder, Johansson, Wirtén, An-

dersson, Boo, Petri, Eliasson, Gustafsson, Tillander, Ahrland, Molin

Föredragande: statsrådet Wirtén

Proposition om lag om skatt på vissa kassettband

1Anmälan av lagrådets yttrande m. m.

Föredraganden anmäler lagrådets yttrande! över förslag till 1. lag om skatt på vissa kassettband,

2. lag om ändring i skattebrottslagen (1971: 69),

3. lag om ändring i lagen (1971: 1072) om förmånsberättigade skattefordringar m. m.

Föredraganden redogör för lagrådets yttrande och anför. .

Lagrådet har uttalat att om gränsdragningen mellan oinspelade och

inspelade band inte låter sig göra på ett någorlunda effektivt sätt, blir det troligen så lätt att kringgå lagstiftningen att fråga uppkommer om den är

meningsfylld. Lagrådet har ansett det svårt att bedöma huruvida gränsdragningen enligt de i lagförslaget angivna kriterierna går att genomföra. Enligt lagrådet synes den dock vara nödvändig från kontrollsynpunkt.

Riksskatteverket och generaltullstyrelsen har under hand lämnat synpunkter på de remitterade lagförslagen. Båda instanserna anser att en beskattning av endast oinspelade band kommer att förorsaka administrativa svårigheter och kontrollproblem. Riksskatteverket har bl. a. pekat på problemet att i efterhand kontrollera om en viss försäljning avsett inspelade eller oinspelade band. Generaltullstyrelsen påpekar bl. a. att tulltaxeringsproceduren sällan omfattar godsundersökningar vid importtillfället, vilket gör kontrollen av huruvida ett band är skattepliktigt eller ej besvär-

lig. Båda myndigheterna avstyrker att en skatt med den föreslagna utform-

ningen införs.

En beskattning av inspelade band är från principiell synpunkt så tveksam att jag inte är beredd att nu föreslå en sådan utformning av skatten. De

! Beslut om lagrådsremiss fattat vid regeringssammanträde den 24 februari 1982.

Prop. 1981/82: 159 17

insatser på bl.a. film- och musikområdena som chefen för utbildningsde-

partementet senare denna dag kommer att föreslå regeringen (jmf avsnitt

2.1 i lagrådsremissen samt prop. 1981/82: 111 och prop. 1981/82: 128) utgår från att kassettskatten får den utformning som jag har förordat. Om det

framöver visar sig att de uttalade farhågorna om möjligheterna att kringgå beskattningen besannas, är jag dock beredd att överväga andra skattetekniska lösningar för att motverka en sådan utveckling.

Riksskatteverket har ansett att det i vissa fall bör vara tillräckligt att deklaration lämnas en gång om året, nämligen när registrerade inspelningsföretag förvärvar skattepliktiga band och använder dessa uteslutande för

inspelning. I sådana fall skall någon skatt inte betalas. Riksskatteverkets

förslag bör följas. Även om en viss mindre del av banden omsätts som inspelade band bör årsredovisning kunna medges. Jag föreslår att en be-

stämmelse härom tas in i ett andra stycke till 10 §.

Införandet av kassettskatten innebär en viss ökning av framför allt riksskatteverkets arbetsuppgifter. Det bör ankomma på regeringen att vidta de åtgärder som krävs för att möta dessa ökade krav.

2 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen » föreslår riksdagen att anta de av lagrådet granskade lagförslagen med vidtagen ändring.

3Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de lagförslag som föredraganden har lagt fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982