om sättet att fastställa basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, m.m.

Regeringens proposition

1981/82:50

om sättet att fastställa basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, m. m.; beslutad den 15 oktober 1981.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll ovannämnda dag.

På regeringens vägnar

THORBJÖRN FÄLLDIN

KARIN SÖDER

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring skall fastställas för år i stället för som nu för månad. Syftet härmed är att pensioner och andra förmåner som bestäms med ledning av basbeloppet i fortsättningen skall räknas om med hänsyn till den allmänna prisutvecklingen endast i januari varje år. Förslaget ingår i det samlade program för vissa ckonomisk-politiska åtgärder m. m. som regeringen har föreslagit i propositionen 1981/82:30.

Vidare föreslås följdändringar i andra lagar. De nya reglerna avses träda i kraft den 1 januari 1982.

| Riksdagen 198182. 1 saml. Nr 50

I Förslag till Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att I kap. 65§ lagen (1962:381) om allmän

försäkring! skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse

I kap.

6 5

Inom den allmänna försäkringen skall de beräkningar, som anges i denna

lag. göras med anknytning till ett basbelopp. Basbeloppet fastställs av regering- Basbeloppet fastställs av regeringen för varje månad och utgör 15 400 en för varje är och utgör 15 400

kronor multiplicerat med det tal, kronor multiplicerat med det tal

(jämförelsetal), som anger förhål- (jämförelsetal) som anger förhällan-

landet mellan det allmänna prisläget det mellan det allmänna prisläget i

under andra månaden före den som november året före det som basbe-

basbeloppet avser och prisläget i juni loppet avser och prisläget i juni 1980.

1980. Därvid skall i enlighet med Därvid skall i enlighet med föreskrifföreskrifter som meddelas av rege- ter som meddelas av regeringen för

ringen för tid efter oktober 1980 tid efter oktober 1980 förändringförändringarna i det allmänna prislä- arna I det allmänna prisläget beräkget beräknas med bortseende från nas med bortseende från indirekta

indirekta skatter, tullar, avgifter och skatter, tullar, avgifter och ändring-

ändringar 1 energipriser samt med ar i energipriser samt med tillägg för tillägg för subventioner. Basbelop- subventioner. Basbeloöppet avrunpet avrundas till närmaste hundratal das till närmaste hundratal kronor. kronor.

Basbeloppet får ändras endast om jämförelsetalet har ändrats med minst tre procent sedan närmast föregående

ändring av basbeloppet gjordes.

I. Denna lag träder i kraft den I januari 1982 och skall tillämpas första

gången vid fastställande av basbeloppet för är 1982. Vid fastställande av

basbeloppet för år 1982 får basbeloppet ändras endast om jämförelsetalet har ändrats med minst tre procent sedan närmast föregående ändring av basbeloppet gjordes.

2. Förekommer i lag eller annan författning en hänvisning till basbeloppet för en viss månad som infaller efter ikraftträdandet, skall hänvisningen i

stället avse basbeloppet för det aktuella året.

I Lagen omtryckt 1977:630. 2 Senaste lydelse 1980:1036.

2 Förslag till Lag om ändring i lagen (1981:692) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 12 kap. 2§ lagen (1962:381) om allmän försäkring i den lydelse paragrafen har erhållit genom lagen (1981:692) om ändring i nämnda Jag skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen Ivdelse S Å

12 kap.

Ålderspension utgör. där ej annat Alderspension utgör, där ej annat följer av andra och tredje styckena följer av andra och tredje styckena samt 3 och 4 §§, för år räknat sextio samt 3 och 4 §§, för år räknat sextio procent av produkten av basbeloppet procent av produkten av det basbeför den månad, för vilken pension lopp som har fastställis för året och skall betalas och medeltalet av de medeltalet av de pensionspoäng som pensionspoäng som tillgodoräknats tillgodoräknats den försäkrade eller, den försäkrade eller, om pensions- om pensionspoäng tillgodoräknats poäng tillgodoräknats honom för honom för mer än femton år. medelmer iän femton är. medeltalet av de talet av de femton högsta poängtafemton högsta poängtalen. Har pen- len. Har pensionspoäng tillgvodoräkstonspoäng tillgodoräknats den för- nats den försäkrade för mindre än säkrade för mindre än trettio år, trettio år, skall hänsyn tas endast till skall hänsyn tas endast till så stor del så stor del av nämnda produkt som av nämnda produkt som svarar mot svarar mot förhållandet mellan det förhällandet mellan det antal år, för antal år. för vilka pensionspoäng vilka pensionspoäng tillgodoräknats tillgvodoräknats honom, och talet honom. och talet trettio. trettio.

Har pensionspoäng enligt 11 kap. 6 § första stycket på grund av underläten avgiftsbetalning inte tillgodoräknats den försäkrade, skall hans älderspension utgöra sextio procent av så stor del av den i första stycket angivna produkten, som svarar mot förhållandet mellan det antal är. dock högst trettio, för vilka pensionspoäng tillgodoräknats den försäkrade, och talet trettio ökat med ett för varje år. för vilket den försäkrade till följd av underläten avgiftsbetalning inte tillvodoräknats pensionspoäng. Vid tillämpning av vad nu sagts får talet trettio ej ökas till mer än femtio.

Om älderspensionen börjar utbetalas tidigare än från och med den månad varunder den försäkrade fyller sextiofem år. skall pensionen minskas med fem tiondels procent för varje månad. som då pensionen börjar utgå återstår till ingången av den månad varunder den försäkrade fyller sextiofem år. Om pensionen börjar utgå senare än från och med sistnämnda månad, ökas pensionen med sex tiondels procent för varje månad. som då pensionen

Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse

börjar utgå förflutit från ingången av den månad varunder den försäkrade uppnådde nämnda älder; härvid får hänsyn dock ej tas till tid efter ingången av den månad, då den försäkrade fyllt sjuttio år, och ej heller till tid, då den försäkrade åtnjutit folkpension eller inte varit berättigad till tilläggspension i form av ålderspension.

3 Förslag till Lag om ändring i lagen (1964:143) om bidragsförskott

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1964:143) om bidragsförskott! skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lvdelse

Bidragsförskott utgör för år räk- - Bidragsförskott utgör för år räknat fyrtioen procent av det basbe- nat fyrtioen procent av det basbelopp som enligt 1 kap. 6§ lagen lopp som enligt 1 kap. 6§ lagen (1962:381) om allmän försäkring har (1962:381) om allmän försäkring har fastställts för månaden före den som fastställts för året. För det bidragsbidragsförskottet avser. förskott som avser januari månad

tillämpas dock det basbelopp som

gällde för det föregående året.

Skall bidragsförskott utgå i förhållande till såväl fader som moder eller är barnet berättigat till barnpension enligt 8 kap. 5§ lagen om allmän försäkring, utgör dock bidragsförskottet trettioen procent av det basbelopp som anges i första stycket, i förra fallet i förhållande till varje underhållsskyldig.

Föreligger grundad anledning antaga att fastställt underhållsbidrag betalas 1 vederbörlig ordning, utgör bidragsförskottet skillnaden mellan förskottsbelopp enligt första eller andra stycket samt underhållsbidragets belopp.

Om det underhållsbidrag som har blivit fastställt uppenbarligen understiger vad den underhållsskyldige bör erlägga i bidrag, lämnas inte bidragsförskott enligt första eller andra stycket med högre belopp än underhållsbidraget. I fall som avses i tredje stycket lämnas inget bidragsförskott.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982. För det bidragsförskott som avser januari 1982 tillämpas dock det basbelopp som gällde för december 1981.

I Lagen omtryckt 1976:277. 2 Senaste lydelse 1981:396.

4 Förslag till | Lag om ändring i föräldrabalken

Härigenom föreskrivs att IS kap. 12 och 19 §§ föräldrabalken! skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

15 kap.

128 Förvärvar omyndig värdehandling som avses i 8 8, eller äger omyndig eljest att av annan utfå sådan värdehandling, må den som skall utgiva handlingen fullgöra sin förpliktelse genom att i den omyndiges namn nedsätta handlingen i öppet förvar hos bank. såvida ej den omyndige äger att själv förvalta handlingen. Förpliktelse att utgiva penningbelopp må ock fullgöras hos bank. ändå att den ej grundas ä nedsatt värdehandling: och skola medlen av banken insättas för den omyndiges räkning enligt vad om betalning, som uppbäres å nedsatt värdehandling, är särskilt stadgat.

Äger omyndig att av dödsbo utfå Äger omyndig att av dödsbo utfå värdehandling eller penningar på värdehandling eller penningar på grund av giftorätt, arv eller testa- grund av giftorätt. arv eller testamente, vare boutredningsman eller mente, vare boutredningsman eller testamentsexekutor pliktig att, så- testamentsexekutor pliktig att, säåframt ej värdet är ringa eller överför- framt ej värdet är ringa eller överförmyndaren eljest medgiver undantag, myndaren eljest medgiver undantag, nedsätta värdehandlingen eller inbe- nedsätta värdehandlingen eller inbetala medlen hos bank enligt vad i tala medlen hos bank enligt vad i första stycket stadgas. Vad nu sagts första stycket stadgas. Vad nu sagts om skyldighet att inbetala penning- om skyldighet att inbetala penningmedel hos bank skall ock gälla, där medel hos bank skall ock gälla. där någon, som här i riket driver försäk- nägon, som här i riket driver försäkringsrörelse, skall utgiva försäk- ringsrörelse. skall utgiva försäkringsbelopp, som tillkommer omyn- ringsbelopp. som tillkommer omyndig, och fråga ej är om försäkrings- dig, och fråga ej är om försäkringsbelopp, som den omyndige äger att belopp. som den omvyndige äger att själv förvalta. I fråga om pension. själv förvalta. I fräga om pension, livränta eller annan på grund av livränta eller annan på grund av försäkring utgående periodisk för- försäkring utgående periodisk förmån gäller att inbetalning -hos bank mån gäller att inbetalning hos bank skall ske i den mån förmånen för skall ske i den mån förmånen för kalenderår överstiger ett belopp kalenderår överstiger ett belopp motsvarande två gånger det basbe- motsvarande två gånger det basbelopp enligt lägen (1962:381) om all- lopp enligt lagen (1962:381) om all-

I Balken omtryckt 1978:853.

Nuvarande Iydelse Föreslagen Ivdelse män försäkring som gällt vid årets män försäkring som gäller för det början. året.

I andra fall än som avses i andra stycket äge överförmyndaren genom meddelande till den som skall utgiva värdehandling eller penningar förordna, att nedsättning eller inbetalning skall ske hos bank.

Den som nedsätter värdehandling eller inbetalar penningar hos bank enligt vad i denna paragraf är stadgat vare pliktig att ofördröjligen underrätta tförmyndaren därom.

19 §

Förmyndaren äge årligen uppbära skäligt arvode för förvaltningen av den omyndiges egendom och arbetet med den personliga omvårdnaden om myndlingen. Arvodet bestämmes av överförmyndaren med ledning av grunder som fastställes för varje överförmyndardistrikt av vederbörande kommun.

Förmyndaren har även rätt till ersättning för de utgifter som varit skäligen påkallade för uppdragets behöriga fullgörande. Beslut härom fattas av överförmyndaren.

Arvode och ersättning för utgifter Arvode och ersättning för utgifter skola efter överförmyndarens be- skola efter överförmyndarens bestämmande utgå av den omyndiges stämmande utgå av den omyndiges medel i den män hans beräknade medel i den mån dennes beräknade inkomst det är förmyndaruppdraget inkomst det år förmvndaruppdraget avser överstiger ett belopp motsva- avser överstiger ett belopp motsvarande två gånger det basbelopp rande två gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gällt under årets sista försäkring som gäller för det året månad, eller om ej särskilda skäl eller, om ej särskilda skäl föranleda föranleda annat. i den mån den annat, i den mån den omyndige har omyndige har tillgångar till ett värde tillgångar till ett värde överstigande överstigande fyra gånger nämnda fre gånger nämnda basbelopp. I basbelopp. I övrigt skola arvode och övrigt skola arvode och ersättning ersättning för utgifter utgivas av för utgifter utgivas av kommunen. kommunen.

Arvode. varom nu är sagt. tillkomme ej fader eller moder, som på grund av lag är förmyndare. med mindre överförmyndaren med hänsyn till särskilda omständigheter lämnar tillstånd därtill. Sådan förmyndare har rätt till ersättning för utgifter endast om dessa hänföra sig till förvaltningen av den omyndiges egendom. Arvode och ersättning som nu nämnts skola utgå av den omyndiges medel.

Denna lag träder i kraft den I januari 1982. I fråga om arvode och ersättning för förmyndaruppdrag är 1981 eller tidigare tillämpas äldre bestämmelser.

5 Förslag till Lag om ändring i lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar

Härigenom föreskrivs att 46 § 4 mom. lagen (1951:308) om ckonomiska föreningar skall ha nedan angivna lydelse. |

Nuvarande Iyvdelse Föreslagen lydelse

46 §

4 mom.! Minst en revisor skall vara auktoriserad, om

1. tillgångarnas nettovärde enligt I. tillgångarnas nettovärde enligt fastställda balansräkningar för de fastställda balansräkningar för de två senaste räkenskapsåren översti- två senaste räkenskapsåren överstiger ett gränsbelopp som motsvarar ger ett gränsbelopp som motsvarar 1.000 gånger det enligt lagen 1000 gånger det basbelopp enligt (1962:381) om allmän försäkring lagen (1962:381) om allmän försäkbestämda basbeloppet för den sista ring som gällde under den sista månaden av respektive räkenskaps- månaden av respektive räkenskapsär, eller är. eller

2. antalet anställda hos föreningen under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren i medeltal har överstigit 200.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan i fråga om förening som avses I första stycket förordna att en viss godkänd revisor fär utses i stället för en auktoriserad revisor. Sådana beslut är giltiga i högst fem är.

Första och andra styckena gäller även för en moderförening i en koncern. om nettovärdet av koncernföretagens tillgångar enligt fastställda koncernbalansräkningar för de två senaste räkenskapsåren överstiger det gränsbelopp som anges i första stycket eller om antalet anställda vid koncernföretagen under nämnda tid i medeltal har överstigit 200.

I andra föreningar än som avses i första och tredje styckena skall en auktoriserad revisor eller en godkänd revisor utses. om minst en tiondel av samtliga röstberättigade begär det vid en föreningsstämma.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

I Senaste lydelse 1980:1105.

6 Förslag till Lag om ändring i lagen (1966:680) om ändring av vissa under-

hållsbidrag

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1966:680) om ändring av vissa underhällsbidrag

dels att nuvarande 48 skall betecknas 5 §. dels att å $ skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 4§. av nedan angivna lydelse.

Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse 3 § första stycket! 3§

Bidragsbelopp som höjts enligt 2 § Bidragsbelopp som höjts enligt 2 § samt — bidragsbelopp söm senast samt bidragsbelopp Som senast bestämts eHer bestämmes efter bestämts eller bestämmes efter utgången av år 1965 ändras i anslut- utgången av år 1965 ändras i anslutning till basbeloppet enligt lagen ning till basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. (1962:381) om allmän försäkring. Ändring sker första gången den 1 Ändring sker första gången den I april det år basbeloppet för april april det år basbeloppet för april månad med minst fem procent över- månad med minst fem procent övereller underskrider basbeloppet för eller underskrider basbeloppet för april 1966 och därefrer den 1 april april 1966. Därefter sker ändring den varje år basbeloppet för mars månad I april varje år basbeloppet för mars med minst fem procent över- eller månad med minst fem procent överunderskrider det basbelopp som låg eller underskrider det basbelopp till. grund för senaste ändring. som läg till grund för scnaste Bidragsbelopp som år 1979 eller ändring. om inte annat följer av tredje därefter bestämmes under tiden eller fjärde stycket. Bidragsbelopp januarismars ändras dock tidigast som ar 1979 eHer 7980 bestämmes den 1 april året därpå. under tiden januarismars ändras

dock tidigast den I april året där-

på.

År 1982 sker ändring den I mars.

om basbeloppet för der året med

minst fem procent över- eller under-

skrider basbeloppet för mars 1981

och annat inte följer av tjärde stycket.

Fr.o.m. år 1983 sker ändring den I

februari varje ar basbeloppet med

minst fem procent över- eller under-

I Senaste lydelse 1978:859.

Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse

skrider det basbelopp som låg till

grund för senaste ändring, om inte

annat följer av fjärde stycket.

Bidragsbelopp som har bestänns

under tiden jänuarismars 1981 änd-

ras tidigast den I mars 1982. Bidragsbelopp som har bestämts under

december 19581 eller januari eller

Jebruari 19582 ändras tidigast den I februari 1983. Bidragsbelopp. som fr.o.m. november 1952 har bestämts

under november, december eller

januari, ändras tidigast den I tebruari

sedan ett år har förflutit efter det att

heloppet bestämdes.

3 8 andra och tredje styckena” 48

Bidragsbeloppet ändras med det Bidragsbelopp enligt 3 § ändras

procenttal med vilket basbeloppet med det procenttal med vilket bas-

ändrats. Bidragsbelopp till eget elter beloppet ändrats. Bidragsbelopp till annans barn ändras dock fr.o.m. eget eller annans barn ändras dock den I april 1979 endast med ett fr. 0. m. den Faprit 1979 endast med

procenttal som utgör sju tiondelar av ett procenttal som utgör sju tionde-

det nämnda procenttalet. Är pro- lar av det nämnda procenttalet. Är centtal för ändring av bidragsbelopp procenttal för ändring av bidragsbebrutet. avrundas det ull närmast lopp brutet. avrundas det till närlägre hela procenttal. Procenttalen mast lägre hela procenttal. Procentför ändring av bidragsbelopp fast- talen för ändring av bidragsbelopp ställes av myndighet som regeringen fastställes av myndighet som regebestämmer. ringen bestämmer.

Bidrag. vars belopp efter ändringen slutar på öretal, utgår med närmast

lägre krontal.

Denna lag träder i kraft den I januari 1982.

2 Senaste lydelse 1978:N59.

7 Förslag till Lag om ändring i lagen (1967:663) om tillägg till vissa trafiklivräntor

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1967:663) om tillägp till vissa trafiklivräntor

dels att i tl S ordet ”Konungen” skall bytas ut mot regeringen”.

dels avt 9 § skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse

9 8

I

Indextillägg till trafiklivränta ut- Indextillägg till trafiklivränta utgår från och med den 1 janauri det går från och med den 1 januari det år, då basbeloppet enligt lagen den är, då basbeloppet enligt lagen 25 maj 1962 tar 381) om allmän (1962:381) om allmän försäkring för försäkring för januari månad med januari med minst fem procent överminst fem procent överskrider bas- skrider basbeloppet för januari beloppet för januari 1967. Ytterliga- 1967. Ytterligare indextillägg utgår re indextillägg utgår från och med från och med den I januari varje år den I januari varje år basbeloppet basbeloppet för december månad för december månad närmast före- närmast föregående år med minst gående är med minst fem procent fem procent överskridit det basbeöverskridit det basbelopp som ligger lopp som ligger till grund för senaste till grund för senaste indextillägg. indextillägg. År 1983 och därefter

följande år utgår dock indextillägget i

stället från och med den I februari

varje år som basbeloppet för det året

har stigit på det angivna sättet.

I fråga om trafiklivränta. som fastställes efter det att indextillägg till tidigare fastställda livräntor börjat utgå enligt första stycket, utgår indextilllägg från och med den dag närmast efter livräntans fastställande då ytterligare indextillägg till de tidigare fastställda livräntorna börjar utgå.

Indextillägg utgår med det pro- Indextillägg utgår med det procenttal med vilket basbeloppet ökat. centtal med vilket basbeloppet ökat. Brutet procenttal avrundas till när- Brutet procenttal avrundas till närmast lägre hela procenttal. Det pro- mast lägre hela procenttal. Det procenttal med vilket indextillägg skall centtal med vilket indextillägg skall utgå fastställdes av Konungen eller utgå fastställes av regeringen eller myndighet som Konungen bestäm- myndighet som regeringen bestämmer. mer.

Denna lag träder i kraft den F januari 1982,

I Senaste lydelse 1973:216.

8 Förslag till Lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429)

Härigenom föreskrivs att 6 § rättshjälpslagen (1972:429)! skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse

Allmän rättshjälp beviljas fysisk Allmän rättshjälp beviljas fysisk person I rättslig angelägenhet, om person i rättslig angelägenhet. om han behöver sädant bistånd och hans han behöver sådant bistånd och hans beräknade årsinkomst ej överstiger beräknade årsinkomst ej överstiger ett gränsbelopp som motsvarar åtta ett gränsbelopp som motsvarar åtta gänger det enligt lagen (1962:381) gånger det basbelopp enligt lagen om allmän försäkring bestämda bas- (1962:381) om allmän försäkring beloppet för oktober äret innan rätts- som gällde året innan rättshjälp hjälp begäres. begäres.

Bidrager den rättssökande i väsentlig omfattning till annans underhåll, ökas gränsbeloppet med vad som motsvarar ett halvt basbelopp för var och en till vilkens underhåll han sålunda bidrager.

Är den rättssökandes betalningsförmåga väsentligt ökad på grund av förmögenhetsinnehav eller annan särskild omständighet eller väsentligt nedsatt på grund av skuldsättning eller annan särskild omständighet, skall den beräknade årsinkomsten jämkas på det sätt att skäligt belopp tillägges eller fråndrages.

Regeringen celler, efter regeringens bemyndigande, domstolsverket meddelar närmare föreskrifter för beräkning av den rättssökandes ckonomiska förhållanden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982. I fråga om rättshjälp som begärs före utgången av år 1982 tillämpas äldre bestämmelser.

I Lagen omtryckt 1979:240.

9 Förslag till Lag om ändring i lagen (1973:213) om ändring av skadeståndslivräntor

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1973:213) om ändring av skadeståndslivräntor

dels att i 3§ ordet ”Konungen” skall bytas ut mot ”regeringen”, dels att 2 § skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Ändring sker första gången den 1 januari året närmast efter det år då basbeloppet för december månad med minst fem procent över- eller underskridit basbeloppet för december 1973.

Ändring skall ånvo ske varje år Ändring skall på nytt ske varje år

den 1 januari, om basbeloppet för den 1 januari, om basbeloppet för december månad närmast föregåen- december månad närmast föregående år över- eller underskridit det de år över- eller underskridit det basbelopp som legat till grund för basbelopp som legat till grund för scnaste ändring med minst fem pro- senaste ändring med minst fem procent eller det lägre eller högre pro- cent eller det lägre eller högre procenttal som efter ökning eller minsk- centtal som efter ökning eller minskning enligt 4§ uppgår till minst ning enligt 4 § uppgår till minst fem. fem. År 1983 och följande år skall ändring

dock i stället ske den I februari, om

basbeloppet för det året har ändrats

på det angivna sättet.

Andring avser alla livräntor som fastställts före den dag då ändringen skall ske samt livräntor som genom dom fastställts senare, om första domstols dom i målet meddelats före nämnda dag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

10 Förslag till Lag om ändring i lagen (1973:214) om tillägg till vissa ansvarslivräntor

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1973:214) om tillägg till vissa ansvarslivräntor

dels att i 6 och 12 §§ ordet ”Konungen” skall bytas ut mot ”regeringen

dels utt 58 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse

58

Indextillägg enligt denna lag utgår Indextillägg enligt denna lag utgår från och med den I januari året från och med den I januari året närmast efter det är då basbeloppet närmast efter det är då basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring för december månad med försäkring för december månad med minst fem procent överskridit basbe- minst fem procent överskridit basbeloppet för december 1972. Ytterliga- loppet för december 1972. Ytterligare indextillägg utgår varje är från och re indextillägg utgår varje år från och med den I januari, om basbeloppet med den 1 januari, om basbeloppet för december månad närmast före- för december månad närmast föregaädende är överskridit det basbelopp gående år överskridit det basbelopp som Jegat till grund för senaste som Iegat fill grund för senaste indextillägg med: minst fem procent indextillägg med minst fem procent elter det lägre procenttal som efter eller det lägre procenttal som efter ökning enligt 7 8 uppgår till minst ökning enligt 7§ uppgår till minst fem. fem. År 1983 och därefter följande år

utgår dock indextuillägget i stället från

och med den I februari varje år som

basbeloppet för det året har stigit på

det angivna sättet.

Indextillägg utgår endast till livränta som fastställts före den dag från och med vilken tillägg skall räknas.

Denna lag träder i kraft den I januari 1982.

11 Förslag till Lag om ändring i lagen (1981:851) om ändring i lagen (1974:8)

om rättegången i tvistemål om mindre värden

Härigenom föreskrivs att I 5 lagen (1974:8) om rättegången i tvistemål om mindre värden i den tydelse paragrafen har erhållig genom lagen (1981:851) om ändring i nämnda lag skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande Iydelse Föreslagen tydelse

Pr

Denna lag skall tillämpas på rätte- Denna lag skall tillämpas på rättegången i tvistemål vari förlikning om gången i tvistemål vari förlikning om saken är tillåten, om värdet av vad saken är tillåten, om värdet av vad som vyrkas uppenbart ej överstiger som yrkas uppenbart ej överstiger hälften av der enligt lagen (1962:381) hälften av basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring bestämda bas- (19A2:3N1) om allmän försäkring. beloppet för oktober näst föregående är.

Första stycket gäller ej om part första gången han skall föra talan i tvistemälet yrkar att denna lag ej skall tillämpas och därvid gör sannolikt att bakomliggande tvist rör högre värde eller attutgången eljest är av synnerlig betydelse för bedömningen av andra föreliggande rättsförhällanden. Har talan väckts genom ansökan om betalningsföreläggande, skall part som begär målets hänskjutande till rättegång senast därvid framställa yrkande som nyss Savts.

Med värde enligt första stycket avses det värde som vid tiden för talans väckande kan antapas gälla. Har talan väckts genom ansökan om lagsökning. betalningsföreläggande eHer handräckning eller som enskilt anspråk i brottmål, avses värdet vid rättens beslut att tvisten skall handläggas som tvistemal. Vid bedömningen skall hänsyn ej tagas ull rätteganeskostnad.

12 Förslag till Lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385)

Härigenom föreskrivs att 10 kap. 3 § aktiebolagslagen (1975:1385) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse

10 kap.

3 5!

Minst en av bolagsstämman utsedd revisor skall vara auktoriserad revisor eller godkänd revisor.

1. om bolagets bundna egna kapital uppgår till minst en miljon kronor. eller

2. om enligt den senast fastställda balansräkningen full täckning inte finns för bolagets registrerade aktiekapital.

Minst en av bolagsstämman utsedd revisor skall vara auktoriserad revisor om

1. tillgångarnas nettovärde enligt I. tillgångarnas nettovärde enligt fastställda balansräkningar för de fastställda balansräkningar för de två senaste räkenskapsåren översti- två senaste räkenskapsåren överstiger ett gränsbelopp som motsvarar ger ett gränsbelopp som motsvarar 1000 gånger det enligt lagen 1000 gånger det basbelopp enligt (1962:381) om allmän försäkring lagen (1962:381) om allmän försäkbestämda basbeloppet för den sista ring som gällde under den sista månaden av respektive räkenskaps- månaden av respektive räkenskapsår, är,

2. antalet anställda hos bolaget under de två senaste räkenskapsåren i medeltal överstigit 200, eller

3. bolagets aktier eller skuldebrev är noterade på fondbörs eller på lista utgiven av sammanslutning av svenska fondkommissionärer.

Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer kan i fråga om visst bolag. beträffande vilket de i andra stycket 1 eller 2 angivna omständigheterna föreligger, förordna att bolaget får utse viss godkänd revisor i stället för auktoriserad revisor. Sädant beslut är giltigt i högst fem är.

Vad i andra och tredje styckena föreskrives gäller även för moderbolagicen koncern om nettovärdet av koncernföretagens tillgångar enliet fastställda koncernbalansräkningar för de två senaste räkenskapsåren överstiger det gränsbelopp som anges i andra stycket eller om antalet anställda vid koncernföretagen under nämnda tid i medeltal överstigit 200.

I annat bolag än som avses i första. andra och fjärde styckena skall

I Senaste Ivdelse 1980:1104,

Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse

auktoriserad revisor eller godkänd revisor utses, om äpare till en tiondet av

samtliga aktier begär det vid bolagsstämma, där revisorsval skall ske.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

2 Riksdagen 198182. 1 saml. Nr 50

13 Förslag till Lag om ändring i trafikskadelagen (1975:1410)

Härigenom föreskrivs att 21 § trafikskadelagen (1975:1410)! skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

I avtal om trafikförsäkring far göras förbehåll om rätt för försäkringsanstalten att kräva utgiven traftkskadeersättning åter från försäkringstagaren intill belopp för vilket denne har åtagit sig att stå självrisk.

Förbehåll om rätt till återkrav från Förbehall om rätt till aterkrav från fysisk person får för varje skadehän- = fysisk person får för varje skacdehändelse göras gällande med högst en — delse göras gällande med högst en tiondedel av det basbelopp enligt — tiondedel av det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäk- = lagen (1962:381) om allmän försäkring som gäller för januari månad det ring som gäller för det år skadehänår skadehändelsen inträffar. delsen inträftar.

Denna lag träder i kraft den Ujanuari 1982. Har skadehändelsen inträtfat före utgången av år 1981 tillämpas äldre bestämmelser beträffande förbehåll om rätt till återkrav enligt 21 -$ andra stycket samt beträffande återkrav enligt 248 andra stycket.

I Tagen omtryckt 1977:949.

14 Förslag till Lag om ändring i bokföringslagen (1976:125)

Härigenom föreskrivs att I $ bokföringslagen (1976:125) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse

IS!

Näringsidkare är bokföringsskyldig enligt denna lag. Detsamma gäller aktiebolag, handelsbolag och ekonomisk förening, även om bolaget eller föreningen ej utövar näringsverksamhet.

Den som är skyldig att för inkomst av jordbruksfastighet föra räkenskaper enligt jordbruksbokföringslagen (1979:141) är ej bokföringsskyldig för inkomsten enligt denna lag. Hyr enskild person, dödsbo, stiftelse eller ideell förening ut byggnad eller del av byggnad föreligger bokföringsplikt på grund därav endast om verksamheten är att anse som hotell- eller pensionatrörelse eller omfattar mer än två lägenheter som regelmässigt uthyres och ej utgör del av egen bostad.

Staten, kommun. landstingskommun, kommunalförbund, församling och kyrklig samfällighet är ej bokföringsskyldiga enligt denna lag.

Bestämmelserna i 11 och 13-21 §§ Bestämmelserna i 11 och 13—21 §§ behöver ej tillämpas av enskild behöver ej tillämpas av enskild näringsidkare I vars verksamhet den näringsidkare i vars verksamhet den ärliga bruttoomsättningssumman årliga. bruttoomsättningssumman normalt understiger ett gränsbelopp normalt understiger ett gränsbelopp som motsvarar 20 gånger det enligt som motsvarar 20 gånger det basbelagen (1962:381) om allmän försäk- lopp enligt lagen (1962:381) om allring bestämda basbeloppet för den män försäkring som gäller under den sista månaden av räkenskapsäret. sista månaden av räkenskapsåret.

Denna lag träder i kraft den I januari 1982.

I Senaste lydelse 1979:1065.

15 Förslag till Lag om ändring i lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag

Härigenom föreskrivs att 2 kap. I och 3 §§ lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

Den som enligt bokföringslagen (1976:125) är skyldig att upprätta årsbokslut skall för samma räkenskapsår även upprätta årsredovisning enligt denna lag, om

1. antalet anställda hos företaget under räkenskapsåret i medeltal har varit minst tio.

2. företaget är moderföretag I en koncern enligt denna lag och antalet anställda hos koncernen under räkenskapsåret i medeltal har varit minst tio. eller

3. tillgångarnas nettovärde i rörel- 3. tillgångarnas nettovärde i rörelsen enligt balansräkningar för de två sen enligt balansräkningar för de två senaste räkenskapsåren överstiger senaste räkenskapsåren överstiger ett gränsbelopp som motsvarar 1 000 ett gränsbelopp som motsvarar 1000 gånger det enligt lagen (1962:381) gånger det basbelopp enligt lagen om allmän försäkring bestämda bas- (1962:381) om allmän försäkring beloppet för den sista månaden av som gällde under den sista månaden respektive räkenskapsår. av respektive räkenskapsår.

Aktiebolag, ekonomiska föreningar och stiftelser är inte skyldiga att upprätta årsredovisning enligt denna lag.

Avskrift av årsredovisningen skall Avskrift av årsredovisningen skall senast sex månader efter räken- senast sex .månader efter räkenskapsärets utgång sändas in till dén skapsårets utgång sändas in till den länsstyrelse hos vilken den redovis: länsstyrelse hos vilken den redovisningsskyldige skall vara registrerad. ningsskyldige skall vara registrerad, om tillgångarnas nettovärde i rörel- om tillgångarnas nettovärde i rörelsen enligt balansräkningar för de två sen enligt balansräkningar för de två senaste räkenskapsåren överstiger senaste räkenskapsåren överstiger ett gränsbelopp som motsvarar 1 000 ett gränsbelopp som motsvarar I 000 gänger det enligt lagen (1962:381) gånger det bushelopp enhet lagen om allmän försäkring bestämda bas- (1962:381) om allmän försäkring beloppet för den sista månaden av som gällde under den sista månaden respektive räkenskapsår eller om av respektive räkenskapsår eller om antalet anställda 1 rörelsen under antalet anställda i rörelsen under

Nuvarande lydelse Föreslagen Ivdelse vart och ett av de två senaste räken- vart och ett av de två senaste räkenskapsåren i medeltal har överstigit skapsåren i medeltal har överstigit 200. 200.

Första stycket gäller även för ett företag som är moderföretag i en koncern enligt denna lag, om nettovärdet av koncernföretagens tillgångar enligt koncernbalansräkningar för de två senaste räkenskapsären överstiger det gränsbelopp som anges i första stycket eller om antalet anställda vid koncernföretagen under vart och ett av dessa år i medeltal har överstigit 200.

Denna lag träder i kraft den I januari 1982.

16 Förslag till Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) Härigenom föreskrivs att 46 § 2 mom., punkt 2 e av anvisningarna till 29 §. punkt I av anvisningarna till 30 §, punkt 11 av anvisningarna till 32 § och punkt 3 a av anvisningarna till 41 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

40 8

2 mom. I hemortskommunen får skattskyldig, som varit bosatt här i riket under hela beskattningsåret. dessutom göra avdrag:

1) för periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk utbetalning. som inte får dras av från inkomsten av särskild förvärvskälla, i den utsträckning som framgår av punkt 5 av anvisningarna:

2) för påförda egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter som inte får dras av från inkomsten av särskild förvärvskälla:

3) för premier och andra avgifter, som skattskyldig erlagt för försäkringar av följande slag, vilka ägs av honom själv eller, i förekommande fall. hans make eller hans omyndiga barn. nämligen kapitalförsäkring. till den del avdrag för premien cj medges enligt punkt 2 av anvisningarna till 22 § eller punkt 9 av anvisningarna till 29 §. arbetslöshetstförsäkring, om avdrag ej medges enligt nyssnämnda lagrum eller punkt 6 av anvisningarna till 33 §. samt sacdan sjuk- eller olycksfallsförsäkring. därunder inbegripen avgift till sjukkassa för begravningshjälp, som ej avses i 33 § och som ej utgör sjukförsäkring enligt 2--4 kap. lagen (1962:38S1) om allmän försäkring:

4) för belopp som den skattskyldige enligt vid självdeklarationen fogat intyg eller annat skriftligt bevis under beskattningsåret har betalat för eller tillgodoräknats som underhåll av icke hemmavarande barn intill dess barnet fyllt 18 är eller intill dess det fvllt 21 är om det genomgar grundskola, gymnasieskola eller därmed jämförlig grundutbildning, dock högst med 3.000 kronor för varje barn:

6) för avgilt som den skattskyldige har betalat under beskattningsåret för annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring. som ägs av arbetsgivare, om försäkringen ägs av den skattskyldige.

Har skattskyldig under beskattningsåret varit skyldig att betala sjömansskatt. medges avdrag för periodiskt understöd. avgift för penstonsförsäkring och underhållsbidrag. som anges i första stycket 4) och 6). endast i den mån hänsyn inte tagits till understödet, avgiften eller underhållsbidraget vid beräkningen av sjömansskatt.

Om skattskyldig varit bosatt här i riket endast under en del av

I Lydelse enligt prop. 1981/82:10.

Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse

beskattningsäåret, medges avdrag som nu sagts bara i den mån det belöper på nämnda tid.

Avdrag för premier och andra avgifter som avses i första stycket 3) medges inte med högre belopp än 250 kronor. Har skattskyldig under beskattningsaret varit gift och levt tillsammans med andra maken. medges dock sådant avdrag för dem bäda gemensamt med högst 500 kronor. Avdrag, som nu sagts. med högst 500 kronor medges vidare om skattskyldig under beskattningsåret varit ogift — varmed jämställs änka. änkling eller frånskild — och haft hemmavarande barn under 18 är.

Avdrag för avgift som avses I Avdrag för avgift som avses I första stycket 6) får inte överstiga första stycket 6) får inte överstiga den skattskyldiges A-inkomst för den skattskyldiges A-inkomst för antingen beskattningsåret eller året antingen beskattningsäret eller året närmast dessförinnan och beräknas närmast dessförinnan och beräknas med hänsyn till storleken av sådan med hänsvn till storleken av sådan inkomst. I fråga om sådan A- inkomst. I fråga om sådan Ainkomst som hänför sig till jord- inkomst som hänför sig till jordbruksfastighet eller rörelse eller som bruksfastighet eller rörelse eller som hänför sig till anställning. om den hänför sig till anställning. om den skattskyldige helt saknar pensions- skattskyldige helt saknar pensionsrätt Fanställning och inte är anställd i rätt I anställning och inte är anställd i aktiebolag eller ekonomisk förening aktiebolag eller ekonomisk förening vari han har sådant bestämmande vari han har sådant bestämmande inflytande som avses i punkt 2 ce inflytande som avses i punkt 2 e femte stycket av anvisningarna till 29 femte stycket av anvisningarna till 29 $. får avdraget uppgå till samman- $. får avdraget upppå till sammanlagt högst 35 procent av inkomsten lagt högst 35 procent av inkomsten till den del den inte överstiger tjugo till den del den inte överstiger tjugo gånger det basbelopp som enligt gånger det basbelopp som enligt lagen (1962:381) om allmän försäk- lagen (1962:381) om allmän försäkring bestämts för januari månad året ring bestämts för året närmast före närmast före taxeringsåret samt taxeringsåret samt högst 25 procent högst 25 procent av den del av av den del av inkomsten som överinkomsten som överstiger tjugo men stiger tjugo men inte trettio gånger inte trettio gånger nämnda basbe- nämnda basbelopp. I fråga om övrig lopp. I fråga om övrig A-inkomst får A-inkomst får avdraget uppgå till avdraget uppgå till högst 10 procent högst 10 procent av inkomsten till av inkomsten till den del den tillsam- den del den tillsammans med Amans med A-inkomst enligt förepå- inkomst enligt föregående mening ende mening inte överstiger tjugo inte överstiger tjugo gånger nämnda gånger nämnda basbelopp. I stället basbelopp. 1 stället för vad som för vad som angivits i andra och angivits I andra och tredje meningar-

Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse

tredje meningarna av detta stycke na av detta stycke far avdraget får avdraget beräknas till högst ett beräknas till högst ett belopp motbelopp motsvarande angivet basbe- svarande angivet basbelopp jämte 30 lopp jämte 30 procent av inkomst procent av inkomst som hänför sip som hänför sig till jordbruksfastighet till jordbruksfastighet eller rörelse eller rörelse intill en sammanlagd intill en sammanlagd A-inkomst A-inkomst motsvarande tre gånger motsvarande tre gånger samma bassamma basbelopp. Avdraget beräk- belopp. Avdraget beräknas i sin nas I sin helhet antingen på inkomst helhet antingen på inkomst som skall som skall tas upp till beskattning tas upp till beskattning under under beskattningsäret eller på beskattningsåret eller på inkomst inkomst äret närmast dessförinnan. äret närmast dessförinnan. Med A- Med A-inkomst avses inkomst som inkomst avses inkomst som enligt 9 8 enligt 9 §3 mom. andra stycket lagen 3 mom. andra stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt (1947:576) om statlig inkomstskatt är att anse som A-inkomst. Till är att anse som A-inkomst. Till A-inkomst räknas även inkomst A-inkomst räknas även inkomst ombord enligt lagen (1958:295) om ombord enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt samt enligt I 82 mom. sjömansskatt samt enligt I $ 2 mom. nämnda lag skattepliktig dagpen- nämnda lag skattepliktig dagpenning. ning.

Om särskilda skäl föreligger får Om särskilda skäl föreligger får riksskatteverket efter ansökan riksskatteverket efter ansökan besluta att avdrag för avgift för besluta att avdrag för avgft för pensionsförsäkring får medges med pensionsförsäkring får medges med högre belopp än som följer av högre belopp än som följer av bestämmelserna i = föregående bestämmelserna = 1 föregaende stycke. Därvid skall dock följande stycke. Därvid skall dock följande gälla. För skattskyldig, som redovi- gälla. För skattskyldig. som redovisar inkomst som är att anse som sar inkomst som är att anse som A-inkomst endast av tjänst men som A-inkomst endast av tjänst men som i huvudsak saknar pensionsrätt i I huvudsak saknar pensionsrätt i anställning, får avdrag medges högst anställning. får avdrag medges högst med belopp. beräknat som för med belopp. beräknat som för inkomst av jordbruksfastighet eller inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse på det sätt som föreskrivits i rörelse på det sätt som föreskrivits i föregående stycke. Har sädan skatt- föregående stycke. Har sådan skattskyldig erhållit särskild ersättning i skyldig erhållit särskild ersättning i samband med att anställning upp- samband med att anställning upphört och har han cj skaffat sig ett hört och har han ej skaffat sig ett betryggande — pensionsskydd, — får betrvggande — pensionsskydd. får dock avdrag medges med högre dock avdrag medges med högre

AA Nuvarande lydelse Föreslagen Ivdelse

belopp. Avdrag som avses i de två belopp. Avdrag som avses i de två närmast föregående meningarna får närmast föregående meningarna får dock inte beräknas för inkomst som dock inte beräknas för inkomst som härrör från aktiebolag eller ekono- härrör från aktiebolag eller ekonomisk förening vari den skattskyldige misk förening vari den skattskyldige har sädant bestämmande inflytande har sådant bestämmande inflytande som avses I punkt 2 e femte stycket som avses I punkt 2 ce femte stycket av anvisningarna till 29 §. Har skatt- av anvisningarna till 29 8. Har skattskyldig, som —- själv eller genom skyldig. som — själv eller genom förmedling av juridisk person — dri- förmedling av juridisk person — drivit jordbruk, skogsbruk eller rörel- vit jordbruk. skogsbruk eller rörelse, upphört med driften i förvärvs- se. upphört med driften i förvärvskällan och har han under verksam- källan och har han under verksamhetstiden ej skaffat sig ett betryggan- hetstiden ej skaffat sig ett betryggande penstionsskyvdd, får avdrag beriäk- de pensionsskydd, fär avdrag beräknas även på sådan inkomst som nas även på sådan inkomst som enligt 9 § 3 mom. andra stycket lagen enligt 9 § 3 mom. andra stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt (1947:576) om statlig inkomstskatt är att anse som B-inkomst. Avdraget är att anse som B-inkomst. Avdraget får i detta fall beräknas med beak- får i detta fall beräknas med beaktande av det antal år den skattskyl- tande av det antal är den skattskyldige drivit jordbruket. skogsbruket dige drivit jordbruket, skogsbruket eHer rörelsen. dock högst för tio år. eller rörelsen, dock högst för tio år. Hänsyn skall vid bedömningen av Hänsyn skall vid bedömningen av avdragets storlek tas tull den skatt- avdragets storlek tas till den skattskyldiges övriga pensionsskydd och skyldiges övriga pensionsskydd och andra möjligheter till avdrag för vandra möjhgheter till avdrag för avgift som avses I första stycket 6). avgift som avses I första stycket 6). Avdraget får dock inte överstiga ett Avdraget får dock inte överstiga ett belopp som för varje år som driften belopp som för varje år som driften pårätt motsvarar tio gånger det bas- pågått motsvarar tio gånger det basbelopp som enligt lagen om allmän belopp som enligt lagen om allmän försäkring bestämts för junuari må- försäkring bestämts för det år driften nad det är driften i förvärvskällan i förvärvskällan upphört och ej helupphört och ej heller summan av de ler summan av de belopp som under belopp som under beskattningsäret beskattningsäret redovisats som netredovisats som nettointäkt av för- tointäkt av förvärvskällan och sådan värvskällan och sådan inkomst av inkomst av tillfällig förvärvsverktillfällig. förvärvsverksamhet som är samhet som är att hänföra till vinst att hänföra till vinst med anledning med anledning av överlåtelse av av överlåtelse av förvärvskällan. Har förvärvskällan. Har riksskatteverket riksskatteverket enligt punkt I tred- enligt punkt 1 tredje stycket av

Nuvarande lydelse Föreslagen Ivdelse je stycket av anvisvingarna till 31 8 anvisningarna till 31 § medgivit att medgivit att dödsbo tar pensionsför- dödsbo tar pensionstörsäkring. unsäkring. anger riksskatteverket det ger riksskaätteverket det högsta högsta belopp varmed avdrag för belopp varmed avdrag för avgift för avgift för försäkringen får medges. försäkringen far medges. Härvid Härvid iakttas i tillämpliga delar iakttas i tillämpliga delar bestämbestämmelserna 1 detta stycke om melserna i detta stycke om avdrag avdrag för skattskyldig som upphört för skattskyldig som upphört med med driften i en förvärvskälla. Mot driften i en förvärvskälla. Mot beslut beslut av riksskatteverket i fråga av riksskatteverket i fråga som avses som avses I detta stycke får talan inte i detta stycke får talan inte föras. föras.

Har skattskyldiga erlagt avgift som avses I första stycket 6) men har avdrag för avgiften helt eller delvis inte kunnat utnyttjas enligt bestämmelserna i femte stycket. medges avdrag för ej utnyttjat belopp vid taxering för det påföljande beskattningsåret. Sädant avdrag medges dock inte med belopp som tillsammans med erlagd avgift sistnämnda år överstiger vad som anges i femte stycket.

Öavsett föreskrifterna i de föregående styckena medges avdrag för avgift söm avses I första stycket 6) i hemortskommunen inte med högre belopp än skillnaden mettan sammanlagda beloppet av inkomster från förvärvskällor. som är skattepliktiga i kommunen. och övriga avdrag enligt denna paragraf. Kan avdrag för avgett som avses i första stycket 6) inte utnyttjas i hemortskommunen. medges avdrag för aterstoden i annan kommun med belopp intill den där redovisade inkomsten, i förekommande fall efter andra avdrag enligt denna paragraf som medges vid taxeringen I kommunen. Avdrag. som på grund av vad nu sagts inte kunnat utnyttjas vid taxeringen för det beskattningsår då avgiften betalades, får utnyttjas senast vid taxering för sjätte beskattningsaret efter betalningsåret. Inte heller i sistnämnda fall får avdraget överstiga vad som återstår sedan övriga avdrag enligt denna paragraf gjorts.

Anvisningar

till 29 §

2.e.” Arbetsgivare har under de förutsättningar som anges i tredje stycket — rätt till avdrag för kostnader för att trygga pensionsätagande enligt allmän pensionsplan. Om allmän pensionsplan träder i kraft stegvis men arbetsgivaren lämnat utfästelse om en snabbare tillämpning av planen. har arbetsgivaren rätt tll avdrag för kostnader föranledda av denna utfästelse. Allmän pensionsplan har samma innebörd som i 4 § lagen (1967:531) om trvggande av penstonsutfästelse m.m. Med allmän pensionsplan uvses

2 Senaste Ivdelse 1978:187.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse emellertid i denna lag, i fall där pensionsåtagande enligt allmän pensionsplan icke föreligger, även

a) pensionsåtagande för pensionsförmåner som rymmes inom vad sont är sedvanligt enligt allmän pensionsplan i fråga om arbetstagare med motsvarande uppgifter eller hans efterlevande under förutsättning att annat åtagande än sädant som innebär tryggande genom pensionsförsäkring eller avsättning till penstonsstiftelse tryggats genom kreditförsäkring,

b) pensionsbestämmelser, som rekommenderats av Svenska kommunförbundet, Fandstingsförbundet eller Svenska kyrkans församlings- och pastoratförbund och antagits såsom pensionsreglemente av kommun, kommunalförbund. Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet, Kommunernas Penstonsanstalt, Svenska kyrkans församlings- och pastoratförbund eller Sjukvårdens och socialvärdens planerings- och rationaliseringsinstitut eller av annan arbetsgivare. för vars penstonsutfästelser enligt pensionsreglementet kommun, kommunalförbund, Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet eller Svenska kyrkans församlings- och pastoratförbund tecknat borgen, och

c) pensionsatagande som har lämnats av statligt företag och för vilket staten har tecknat borgen.

Om särskilda skäl föreligga, får riksskatteverket besluta att även annat pensionsätagande vid tillämpning av denna lag skall anses som allmän pensionsplan. Mot beslut av riksskatteverket i fråga som här avses får talan ej föras.

Avdragsrätt enligt första stycket Avdragsrätt enligt första stycket föreligger endast under förutsätt- föreligger endast under förutsättning dels att högsta pensionsgrun- ning dels att högsta pensionsgrundande lön enligt den allmänna pen- dande lön enligt den allmänna pensionsplanen icke överstiger trettio sionsplanen icke Överstiger trettio gånger det basbelopp som enligt gånger det basbelopp som enligt lagen (1962:381) om allmän försäk- lagen (1962:381) om allmän försäkring bestämts för januari månad året ring bestämts för året närmast före närmast före taxeringsåret eller det taxeringsåret eller det högre penhögre pensionsgrundande belopp sionsgrundande belopp som gällde som gällde enligt planen vid utgang- enligt planen vid utgången av år en av år 1977, dels att livsvarig 1977. dels att livsvarig ålderspension ålderspension vid full intjänandetid vid full intjänandetid enligt planen enligt planen icke avses komma att icke avses komma att överstiga 15 överstiga 15 procent av den pen- procent av den pensionserundande sionsgrundande lönen till den del lönen till den del den icke överstiger den icke överstiger sju och en halv sju och en halv gånger nämnda gånger nämnda basbelopp. 70 pro- basbelopp. 70 procent av den pencent av den pensionsgrundande stönsgrundande lönen tull den del

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse lönen till den del den överstiger sju den överstiger sju och en halv men och en halv men icke tjugo gånger icke tjugo gånger nämnda basbelopp nämnda basbelopp och 40 procent av och 40 procent av den penstionsgrunden pensionsgrundande lönen till dande lönen till den del den överstiden del den överstiger tjugo men ger tjugo men icke trettio gånger icke trettiv gånger nämnda basbe- nämnda basbelopp eller det högre lopp eller det högre pensionsbelopp pensionsbelopp som gällde enligt som gällde enligt planen vid utgång- planen vid utgången av år 1977. Det en av år 1977. Det förhållandet att förhållandet att planen ger rätt till planen eger rätt ull älderspension ålderspension utöver 15 procent av utöver 15 procent av den pensions- den pensionsgrundande lön som icke grundande lön som icke överstiger överstiger sju och en halv gånger sju och en halv pgänger nämnda nämnda basbelopp utgör dock icke basbelopp utgör dock icke hinder för hinder för avdrag, om den överskjuavdrag. om den överskjutande pen- tande pensionen är avsedd att utgöra sionen är avsedd att utgöra ersätt- ersättning för tilläggspension enligt ning för tilläggspension enhigt lagen lagen om allmän försäkring. om allmän försäkring.

Vid bestämmande av avdragsrätt enligt första stvcket får - även om detta ej har medgivits i allmän pensionsplan — i pensionsätagande inräknas säväl arbetstagares anställningstid hos samma arbetsgivare innan åtagandet lämnats som anställningstid hos förutvarande arbetsgivare. Vid beräkning av avdrag för tryggande av åtagandet skall härvid dock avräknas sådan pension ät arbetstagaren, som tidigare har utfästs och tryggats av arbetsgivare under anställningstid som inräknas I åtagandet.

Avdrag för kostnad avsedd att trygga pensionsåtagande som innebär rätt till pension före 65 års ålder — härunder inbegripet kostnad avsedd att vid arbetstagarens avgång före 65 års ålder trygga samma pensionsförmåner som skulle ha tillkommit honom vid avgång vid nämnda ålder - medges i den utsträckning sådana förmåner kan utgå enligt allmän pensionsplan och med beaktande jämväl av bestämmelserna i tionde stycket. Är fråga om arbetstagare i aktiebolag eller ekonomisk förening som har bestämmande inflytande över företaget. är dock kostnad som här avses och som hänför sig till avgång före 60 års alder avdragsgill endast efter bestut enligt elfte stycket. Till grund för bedömande om en arbetstagare har bestämmande inflytande lägges det samlade innehavet av aktier eller andelar 1 företaget hos arbetstagaren själv jämte sådana honom närstaende personer som nämns 135 $ 3 mom. tionde stycket denna lap.

För medel, som avsatts enligt b eller d. medges sålunda avdrag intill vad som motsvarar arbetsgivarens penstonsreserv. och för pensionstörsäkring medees avdrag för så stor del av kostnaderna som behövs för att trvgga penstonsätagande, allt med iakttagande av bestämmelserna i första-femte

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

styckena och beslut enligt elfte stycket av denna anvisningspunkt.

Dock medges avdrag även utöver vad som anges i föregående stycke. om pensionsutfästelserna avser förmåner som innebär smärre avvikelser frän allmän pensionsplan. Detta gäller dock endast under förutsättning att utfästelserna till den det de avser sådana avvikelser har tryggats genom pensionsförsäkring. Vidare fordras att utfästelserna har lämnats före utgången av år 1977 eller att de lämnats till arbetstagare som därefter erhållit anställning hos arbetsgivare och motsvarar utfästelser som har lämnats av urbetsgivaren till andra arbetstagare före utgången av är 1977. Med smärre avvikelser förstås sådana förmånsbelopp som utgår utöver allmän pensionsplan men inom ramen för högsta pensionsgrundande lön enligt planen under förutsättning att den genomsnittliga kostnaden för förmånsbeloppen icke överstiger åtta procent av kostnaden för pensionsåtagande entigt den allmänna penstonsplanen. Med genomsnittlig kostnad för förmånsbeloppen förstås den merkostnad som motsvarande förmåner skulle medföra. om de skulle lämnas åt samtliga som omfattas av den allmänna pensionsplanen. Överstiger kostnaden för förmånsbeloppen vad nu sagts. skall emellertid ingen del av den kostnad som överstiger kostnaden för pensionsätagande enligt den ullmänna pensionsplanen vara avdragsgill: För att erhålla avdragsrätt skall arbetsgivaren med intyg av försäktringsgivaren styrka att endast smärre avvikelser från allmän pensionsplan föreligger. Om särskilda skäl föreligga, får riksskatteverket besluta att avdrag som avses i detta stycke skall medges även i andra full. Mot bestut av riksskatteverket i fråga som här avses får talan ej föras.

Har arbetsgivare gjort pensions- Har arbetsgivare gjort penstionsåtagande enligt allmän pensionsplan åtagande enligt allmän pensionsplan men föreligger icke avdragsrätt men föreligger icke avdragsrätt enligt första stvecket eller har arbets- enligt första stycket eller har arbetsgivare gjort pensionsåtagande för givare sjört pensionsåtagande för arbetstagare som icke omfattas av arbetstagare som icke omfattas av allmän pensionsplan. får han — under allmän pensionsplan. får han — under förutsättning att åtagandet trygpats förutsättning atv åtagandet tryggats genom pensionsförsäkring — avdrag genom pensionsförsäkring — avdrag för kostnaderna för sådant åtagande för kostnaderna för sådant atagande med högst ett belopp motsvarande med högst ett belopp motsvarande summan av 35 procent av vad arbets- summan av 35 procent av vad arbetsgivären utgivit i fön till arbetstagaren givaren utgivit i lön till arbetstagaren intill en lön som motsvarar tjugo intill en lön som motsvarar tjugo gånger det basbelopp som enligt gånger det basbelopp som enligt lagen (1962:381) om allmän försäk- lagen (1962:381) om allmän försäkring bestämts för januari manad året ring bestämts för året närmast före närmast före taxeringsåret samt 25 taxeringsåret samt 25 procent av

Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse procent av lönen till den del den lönen tll den del den överstiger överstiger tjugo men icke trettio tjugo men icke trettio gånger nämngånger nämnda basbelopp. Avdra- da basbelopp. Avdraget får beräkget får beräknas på lön som arbets- = nas på lön som arbetsgivaren utgivit givaren uteivit till arbetstagaren till arbetstagaren antingen under antingen under beskattningsäret el- -— beskattningsåret eller under det närler under det närmast föregående — mast föregående beskattningsäret. beskattningsäret.

Arbetsgivare, som enligt 25 § lagen (1967:531) om trvggande av pensionsutfästelse m.m. är skyldig att trygga upplupen del av pensionsutfästelse genom att köpa penstonsförsäkring. får avdrag för hela kostnaden för sädan försäkring om utfästelsen icke avser arbetstagare i aktiebolag eller ekonomisk förening som har bestämmande inflytande över företaget.

Vid beräkning av avdrag för kostnader avsedda att trygga arbetsgivares pensionsåtaganden får pensionsutfästelse beaktas endast om försäkring för utfästelsen skulle ha varit sadan pensionstförsäkring som avses I punkt I av anvisningarna till 31 5.

Om särskilda skäl föreligga, får riksskatteverket besluta om avdrag avseende kostnader för att trygga pensionsutfästelse utöver vad som gäller enligt första och femte styckena ovan. Mot sådant beslut får talan ej föras.

till 30 8

1." Vid beräkning av nettointäkt av försäkringsrörelse som drivits av livförsäkringsanstalt skall följande takttagas.

Som bruttöintäkt upptages intäkt av kapital- och fastiphetsförvaltning med undantag av den del av intäkten som belöper på pensionsförsäkringar, vilka anstalten meddelat direkt eller meddelat i återförsäkring åt inländsk försäkringsanstalt.

Som bruttointäkt upptages även vinst vid försäljning av eller vid uppskrivning av värdet av annan tillgång än inventarium eller för stadigvarande bruk i rörelsen avsedd fastighet. Vid försäljning av fastighet som utgör omsättningstillgång i försäkrinesrörelsen skall punkt I fjärde stycket av anvisningarna till 28 § tillämpas. I bruttointäkten upptages vidare hyresvärde av fastighet. som använts I försäkringsrörelsen. Far livförsäkringsanstalt hos utländsk fö säkringsanstalt äterförsäkrat direkt meddelad eller i återförsäkring åt inländsk försäkringsanstalt meddelad annan försäkring än pensionsförsäkring utan att hos sig behålla premiereserven. anses som ränteintäkt ränta på värdet av återförsäkrarens ansvarighet enligt den räntefot som legat

å Senaste lydelse 1981:295;

Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse

till grund för premieberäkningen.

Från bruttointäkten får avdragas dels ränta på gäld. dels. i fråga om fastighetsförvaltning. annan enligt 25 § avdragsgill omkostnad för fastighet. dels förlust vid försäljning av annan tillgång än inventarium eller för stadigvarande bruk i rörelsen avsedd fastighet, dels belopp varmed värdet av annan tillgång än inventarium eller för stadigvarande bruk i rörelsen avsedd fastighet enligt denna lag nedskrivits. dels 5 procent av vad som återstår av bruttointäkten efter avdrag enligt detta stycke.

I fråga om individuell livförsäk- I fråga om individuell livförsäkring, individuell annan personför- ring, individuell annan personförsäkring och egruppförsäkring för i säkring och gruppförsäkring får i varje sådan verksamhet för sig. varje sådan verksamhet för sig, sedan avdrag ätnjutits enligt föregå- sedan avdrag åtnjutits enligt föregående stycke, från återstående brut- ende stycke. från återstående bruttointäkt göras avdrag med belopp tointäkt göras avdrag med belopp motsvarande för varje direkt teck- motsvarande för varje direkt tecknad personförsäkring. som icke är nad personförsäkring. som icke är pensionsförsäkring. 3 promille av pensionsförsäkring, 3 promille av det basbelopp som enligt I kap. 6 § det basbelopp som enligt I kap. 6 5 lagen den 25 maj 1962 (fr 381) om lagen (1962:381) om iullmän försäkallmän försäkring fastställts för ring. fastställts för taxeringsåret. januari månad under taxeringsåret. Avdraget skall för varje försäkring Avdraget skall för varje försäkring beräknas till helt krontal så. att beräknas till helt krontal så. att öretal bortfaller. Som en försäkring öretal bortfaller. Som en försäkring anses dels alla individuella livförsäkanses dels alfa individuella livförsäk- ringar. som samtidigt teckniuts på ringar. som samtidigt tecknats på samma persons eller samma persosamma persons eller samma perso- ners liv. dels ala andra individuella ners liv. dels alla andra individuella personförsäkringar. som samtidigt personförsäkringar. som samtidigt tecknats med samma person som tecknats med samma person som försäkrad. dels samma persons alla försäkrad, dels samma persons alla eruppförsäkringar som han har inom gruppförsäkringar som han har inom en och samma grupp. Sammanlagt en och samma grupp. Sammanlagt avdrag enligt detta stycke fär icke avdrag enligt detta stycke fär icke överstiga återstående bruttointäkt överstiga återstående bruttointäkt av den verksamhet till vilken avdraav den verksamhet till vilken avdra- get hänför sig. get hänför sig.

Avdrag får icke ske för sådan ränta på äterbäringsmedel som tillkommer försäkringstagare.

Nuvarande lydelse Föreslagen tydelse

till 32 §

11.5¶Med bestämmelsen 1 32.8 I 11. Med bestämmelsen i 32 § I

mom. tredje stycket om kollektiv mom. tredje stycket om kollektiv avgångsbidragstörsäkring avses så- avgångsbidragsförsäkring avses sådan försäkring som meddelas av dan försäkring som meddelas av Arbetsmarknadens — försäkringsak- Arbetsmarknadens — försäkringsaktiebolag. Ersättning på grund av tiebolag. Ersättning på grund av dylik försäkring utgår dels med ett dylik försäkring utgår dels med ett s.k. A-belopp. som bestämmes med s.k. A-belopp, som bestämmes med hänsyn endast till den försäkrades hänsyn endast till den försäkrades levnadsälder och anställningstid. levnadsålder och anställningstid. dels med ett s.k. B-belopp. som dels med ett s.k. B-belopp, som bestämmes med hänsyn även till bestämmes med hänsyn även till övriga omständigheter i det enskilda övriga omständigheter i det enskilda fallet. Som intäkt av tjänst räknas fallet. Som intäkt av tjänst räknas dels ersättningens A-belopp. dels dels ersättningens A-belopp. dels den del av ersättningens B-belopp den del av ersättningens B-belopp som Överstiger ett belopp. motsva- som överstiger ett belopp. motsvarande två gånger det basbelopp som rande två gånger det basbelopp som fastställts för januari månad under fastställts för taxeringsåret med stöd taxeringsåret med stöd av I kap. 6 § av I kap. 6 § lagen (1962:381) om laven den 25 maj 1962 (nr 381) om allmän försäkring. allmän försäkring.

Bestämmelserna i första stycket äga motsvarande tillämpning i fråga om ersättning på grund av sådan kollektiv avgångsbidragsförsäkring i annan försäkringsanstalt som beträffande ersättningens storlek och övriga villkor motsvarar kollektiv avgångsbidragsförsäkring hos Arbetsmarknadens försäkringsaktiebolap.

Med bestämmelsen i 32 § I mom. tredje stycket om avgångsersättning som utgår annorledes än på grund av kollektiv avgångsbidragsförsäkring avses sådan avgångsersättning som staten utbetalar till arbetstagare och som utgår enligt motsvarande grunder som ersättning på grund av kollektiv avgångsbidragsförsäkring i Arbetsmarknadens försäkringsaktiebolag.

Bestämmelserna 1 32.8 I mom. Bestämmelserna i 32. $ 1 mom. tredje stycket om avgångsersättning tredje stycket om avgångsersättning till arbetstagare som omfattas av s.k. till arbetstagare som omfattas av s.K. trygghetsavtal avser sådan ersätt- trygghetsavtal avser sådan ersättning. som utgår enligt trygghetsavtal ning, som utgår enligt trveghetsavtal mellan Privattjänstemannakartellen mellan Privattjänstemannakartellen och — arbetsgivarorganisation och och — arbetsgivarorganisation och

+ Senaste lydelse 1977:41.

Nuvarande Iydelse Föreslagen Ivdelse fastställes under ledning av ett s.k. fastställes under ledning av ett s.k. trygghetsråd. Ersättning på grund av trvgghetsräd. Ersättning på grund av sådant trygghetsavtal utgår dels med sädant trvgghetsavtal utgår dels med: ett belopp som utbetalas månaden ett: belopp som utbetalas månaden efter det att anställningen har upp- efter det att anställningen har upphört. dels med ytterligare ett belopp hört. dels med viterlivare ett belopp som utbetalas när arbetstagaren har som utbetalas när arbetstagaren har varit arbetslös i minst sex månader. varit arbetslös i minst sex månader. Som intäkt av tjänst räknas dels det Som intäkt av tjänst räknas dets det förstnämnda beloppet. dels den del förstnämnda beloppet. dels den del av det senare beloppet som översti- av det senare beloppet som överstiver vad som motsvarar två gånger ger vad soni motsvarar två gånger det basbelopp som med stöd av I det basbelopp som med stöd av 1 kap. 6 § lagen om allmän försäkring kap. 6 § lagen om allmän försäkring har fastställts för januari månad har fastställts för taxeringsåret. under taxeringsaret.

till 41 §

3 a” Ifråga om skattskyldiga. som 3 a. Ifråga om skattskyldiga. som bedriver byggnads- eller anlägg- bedriver byggnads- eller anläggningsrörelse eller hantverks- elter ningsrörelse eller hantverks- eller konsultrörelse. godtas den i räken- konsultrörelse. godtas den i räkenskapernia gjorda redovisningen av skaperna gjorda redovisningen av pågående arbeten vid inkomsttax- pågående arbeten vid inkomsttaxeringen om redovisningen inte star i eringen om redovisningen inte stär i strid med bestämmelserna 1 denna strid med bestämmelserna i denna anvisningspunkt. Utförs de pågåen- anvisningspunkt. Utförs de pågående arbetena på löpande räkning de arbetena på löpande räkning gäller bestämmelserna 1 tredje. gäller bestämmelserna i tredje. aättonde och monde styckena. Be- åttonde och nionde styckena. Beträffande arbeten. som utförs till fast träffande arbeten. som utförs till fast pris. sväller bestämmelserna i fjär- pris. gäller bestämmelserna 1 fjärde nionde styckena. Enskild nä- de-nionde styckena. Enskild näringsidkare i vars verksamhet den ringsidkare i vars verksamhet den ärliga bruttoomsättningssumman ärliga bruttoomsättningssumman normalt understiger ett gränsbelopp normalt understiger ett gränsbelopp som motsvarar 20 gånger det enlivt som motsvarar 20 gånger det bashbelagen (1962:381) om allmän försäk- lopp enligt lagen (1962:381) om allring. bestämda basbeloppet för den män försäkring som väller under den sista. månaden av räkenskapsaret. sista. månaden: av räkenskapsåret.

5 Senaste Ivdelse 1981:205, 3 Riksdagen 19SES21 saml. Nr 50

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

fär tillämpa bestämmelserna för får tillämpa bestämmelserna för arbeten som utförs på löpande räk- arbeten som utförs på löpande räkning även i fråga om arbeten som ning även i fråga om arbeten som utförs till fast pris. utförs till fast pris.

Ett arbete anses utfört på löpande räkning om ersättningen uteslutande eller så gott som uteslutande fastställs på grundval av ett på förhand bestämt : arvode per tidsenhet, den faktiska tidsåtgången och - i förekommande fall — den skattskyldiges faktiska utgifter för arbetet. I annat fall anses arbetet utfört till fast pris.

Värdet av pågående arbeten, som utförs på löpande räkning, behöver inte tas upp som tillgång. I stället skall som intäkt redovisas summan av de belopp avseende arbetena som den skattskyldige har fakturerat under beskattningsåret.

Värdet av pågående arbeten som Värdet av pågående arbeten som utförs till fast pris får. såvitt gäller utförs till fast pris får, såvitt gäller byggnads- eller anläggningsrörelse, byggnads- eller anläggningsrörelse. tas upp till lägst ett belopp motsva- tas upp till lägst ett belopp motsvarande 85 procent av de vid beskatt- rande 85 procent av de vid beskattningsårets utgång nedlagda direkta ningsårets utgång nedlagda direkta kostnaderna avseende de arbeten kostnaderna avseende de arbeten för vilka slutlig resultatredovisning för vilka slutlig resultatredovisning då inte har skett. I fråga om hant- dä inte har skett. I fråga om hantverks- eller konsultrörelse får värdet verks- eller konsultrörelse får värdet av pågående arbeten. som utförs till av pågående arbeten. som utförs till fast pris, tas upp till lägst ett belopp fast pris, tas upp till lägst ett belopp motsvarande samtliga vid beskatt- motsvarande samtliga vid beskattningsårets utgång nedlagda direkta ningsårets utgång nedlagda direkta kostnader avseende de arbeten för kostnader avseende de arbeten för vilka slutlig resultatredovisning då vilka slutlig resultatredovisning då inte har skett. Från sistnämnda vär- inte har skett. Från sistnämnda värde får avdrag åtnjutas med högst ett de får avdrag åtnjutas med högst ett belopp motsvarande basbeloppet för belopp motsvarande det basbelopp den sista månaden av räkenskaps- som gäller under den sista månaden aret, dock inte med högre belopp än av räkenskapsåret, dock inte med som svarar mot de direkta kostna- högre belopp än som svarar mot de derna. Har den skattskyldige erhållit direkta kostnaderna. Har den skattersättning för arbete. som avses i skyldige erhållit ersättning för arbedetta stycke, skall beloppet inte te. som avses i detta stycke, skall redovisas som intäkt utan som en beloppet inte redovisas som intäkt skuld till den för vars räkning arbetet utan som en skuld till den för vars utförs. räkning arbetet utförs.

Som direkt kostnad anses inte värdet av den arbetsinsats som utförs av den

Nuvarande lydelse Föreslagen Ixdelse

skattskyldige. dennes make eller barn under 16 år. Är uppdragstagaren ett handelsbolag skall som direkt kostnad inte anses värdet av arbetsinsats som utförs av delägare i bolaget. -

Uppgår värdet av pågående arbeten i byggnads- eller. anläggningsrörelse till lägre belopp än medeltalet av värdena av sådana arbeten vid utgången av de två närmast föregående beskattningsären (jämförelseåren), får värdet av pågående arbeten vid beskattningsårets utgång tas upp till lägst ett belopp motsvarande skillnaden mellan värdet av pågående arbeten vid nämnda tidpunkt och 15 procent av jämförelseårens medeltalsvärden. Blir skillnaden negativ får bestämmelserna i de två sista meningarna av punkt 2 sjätte stycket tillämpas.

Har den skattskyldige åtagit sig att till fast pris utföra visst arbete för annans räkning skall, såvida intressegemenskap råder mellan den skattskyldige och uppdragsgivaren och anledning finns att anta att bestämmelserna ovan i denna anvisningspunkt utnyttjats för att bereda obehörig skatteförmån åt den skattskyldige eller uppdragsgivaren, nämnda bestämmelser inte gälla. I nu avsedda fall skall den skattskyldiges inkomst på grund av arbetena beräknas efter vad som med hänsyn till omständigheterna framstår som skäligt.

Har den skattskyldige i betydande omfattning underlåtit att slutredovisa eller fakturera belopp som enligt god redovisningssed hade kunnat slutredovisas eller faktureras skall som intäkt tas upp de belopp som skäligen hade kunnat slutredovisas eller faktureras.

Kan den skattskyldige göra sannolikt att det belopp, som enligt bestämmelserna ovan skall redovisas som intäkt av pågående arbeten, överstiger vad som kan anses förenligt med god redovisningssed, får inkomsten i skälig utsträckning jämkas nedåt.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

2. De nya bestämmelserna i punkt I av anvisningarna till 30 § och punkt 11 av anvisningarna till 32 § tillämpas första gången vid 1982 års taxering.

3. De nva bestämmelserna i 46 § 2 mom. och punkt 2 e av anvisningarna till 29 § tillämpas första gången vid 1983 års taxering. Äldre bestämmelser i 46 §2 mom. sjätte stycket gäller dock alljämt om driften i förvärvskällan har upphört före ikraftträdandet.

4. De nya bestämmelserna i punkt 3 a av anvisningarna till 41 § tillämpas första gången vid 1984 års taxering.

17 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1981:553) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att anvisningarna till 198 kommunalskattelagen (1928:370) i den lydelse de har erhållit genom lagen (1981:553) om ändring i nämnda lag och övergångsbestämmelserna till lagen (1981:553) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse

Anvisningar

till 19 §

Socialhjälp. begravningshjälp samt underhåll. som lämnats fånge eller patient å hospital. m. m. dyt. är icke att hänföra till skattepliktig inkomst. Detsamma gäller i fråga om fill föreningar influtna medlemsavgifter.

Med skadeståndsförsäkring förstås försäkring, enligt vilken den försäkrade äger utfå ersättning för skadestånd vartill han är berättigad på grund av personskada (överfallsskydd o. d.).

Ersättning till följd av personskada som utgår i annan form än periodisk utbetalning (engångsbelopp) och avser förlorad inkomst av skattepliktig natur utgör skattepliktig intäkt sövida icke annat följer av övriga bestämmelser i denna lag.

Om engångsbelopp. som utgår till Om engångsbelopp. som utgår till följd av personskada. utgör ersätt- följd av personskada. utgör ersättning för framtida förlust av skatte- ning för framtida förlust av skattepliktig inkomst, skall dock 40 pro- pliktig inkomst. skall dock 40procent av beloppet avräknas såsom cent av beloppet avräknas såsom icke skattepliktig del. Uppbär skatt- icke skattepliktig del. Uppbhär skattskyldie två eller flera sådana en- skyldig två eller flera sådana engångsbelopp till följd av summa per- gåängsbelopp till följd av samma personskada. skall vad som nu har sugts sonskada, skall vad som nu har sagts gälla varje sådant belopp. Vad som gälla varje sådant belopp. Vac som avräknas från ett eller flera engångs- avräknas från ett eHer flera engångsbelopp under beskattningsåret får belopp under beskattningsåret fär emellertid —- i förekommande fall emellertid = 1 förekommande fall tillsammans med vad som avräknats tillsammans med vad som avräknats tidigare år — för samma personskada tidigare är — för samma personskada sammanlagt icke överstiga femton sammanlagt icke överstiga femton basbelopp enligt lagen (1962:381) basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Härvid skall om allmän försäkring. Härvid skall avräknad del av ett engängsbelopp avräknad del av ett engångsbelopp uttryckas i det basbelopp. som har uttryckas i det basbelopp. som har fastställts för januari månad det fastställts för det ar under vilket beskattningsår under vilket engångs- engångsbeloppet blivit tillgängligt

Nuvarande lydelse Föreslagen Ivdelse beloppet blivit tillgängligt för Ivft--— för lyftning. ning.

Uthytes sådan livränta eler det därav. som utgår till följd av personskada och utgör skattepliktig intäkt enligt 32 § I mom... mot engångsbelopp, gälla bestämmelserna + föregående stycke beträffande sådant engångsbelopp. Utbytes samma livränta eller del därav. som utgör skattepliktig intäkt enligt 3258 I mom... mot engångsbelopp, skall hela engångsbeloppet upptagas såsom skattepliktig intäkt. Sker utbyte. helt eller delvis, av annan livränta än nu sagts mot engångsbelopp. skall beloppet anses utgöra icke skattepliktig intäkt.

Lön. som utgår från arbetsgivare I sådana fall. då denne på grund av 3 kap. lö $ andra eller tredje stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring äger uppbära arbetstagaren tillkommande ersättning från allmän försäkringskassi. är skattepliktig intäkt. För arbetsgivaren är den av honom i nämnda fall uppburna ersättningen från försäkringskassan ävensom annan därifrån uppburen ersättning I anledning av kostnad för den anställdes räkning att betrakta som skattepliktig inkomst. dock att ersättningen icke är skattepliktig för arbetsgivaren. därest den till ten anställde utbetalda lönen eller den för honom havda kostnaden utgör för arbetsgivaren icke avdragsgill utgift i förvärvskälla. Ersättning. som annorledes än i form av penston elter annan livränta utbetalas av arbetsgivare vid yrkesskada eller arbetsskada i de fall. då arbetsgivaren står s. k. självrisk enligt lagen (1954:243) om vrkesskadeförsäkring eller lagen (1976:380) om urbetsskadeförsäkring. räknas till skattepliktig inkomst enligt de grunder som skulle hava gällt vid försäkring enligt sistnämnda hag.

Skatteplikt föreligger inte för bidrag från stat eller kommun. som utgår enligt av regeringen eller av statlig myndighet meddelade bestämmelser. i samband med utbildning eller omskolning. till arbetslösa och partiellt arbetsföra samt med dem i fråga em sädana bidrag likställda 1 den man bidragen avser traktamente och särskilt bidrag. Flyttningsbidrag enligt arbetsmarknadskungörelsen (1966:358S) och flyttningsstöd enligt förordningen (1979:632) om regtonalpolitiskt stöd utgör inte skattepliktig intäkt i följd varav avdrag inte medges för den kostnad som sådant bidrag eller stöd är avsett att täcka. Skatteplikt föreligger inte heller för bidrag som utgär enligt lagen (1960:603) om bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon.

Statsbidrag. som utgår till näringsidkare för hans närtngsverksamhet. är icke skattepliktig inkomst, om bidraget använts för att bestrida kostnad för vilken rätt till avdrag icke föreligger vare sig direkt såsom omkostnad eller i form av ärliga värdeminskningsavdrag. Har bidraget använts för att bestrida sådan kostnad i verksamheten som är på en gång avdragsgill vid täxeringen. utgör bidraget skattepliktig intäkt. Är den kostnad för vilken bidraget utgår

+ Riksdagen TOSJES2 dT sam. Nr 50

Nuvarande lydelse Föreslagen Ivdelse

avdragsgill vid taxeringen för tidigare beskattningsår än det då bidraget skall upptagas som intäkt, får den skattskyldige i stället åtnjuta avdrag för kostnaden vid taxeringen för det år då bidraget upptages som intäkt. Yrkande härom skall göras i deklarationen avseende det beskattningsår då yrkande om avdraget eljest enligt denna lag först skolat framställas. Återbetalas bidrag, som upptagits som intäkt. får den skattskyldige göra avdrag för det återbetalade beloppet. Har bidraget använts för att anskaffa tillgång, för vilken anskaffningskostnaden får avdragas genom årliga värdeminskningsavdrag, skall vid beräkning av värdeminskningsavdrag såsom anskaffningskostnad anses endast så stor del av kostnaden som icke täckts av bidraget. Är bidraget större än det taxeringsmässiga restvärdet för tillgången, skall ett belopp motsvarande skillnaden utgöra skattepliktig intäkt för mottagaren. Återbetalas statsbidrag, som påverkat beräkningen av anskaffningskostnaden i nu avsett hänseende. får tillgångens avskrivningsunderlag ökas med vad som återbetalats, dock med högst det belopp varmed beräkningen påverkats. I den mån statsbidrag enligt vad nyss föreskrivits utgjort skattepliktig intäkt, får den skattskyldige vid återbetalningen tillgodoföra sig avdrag för den del som sålunda utgjort skattepliktig intäkt. Har bidraget använts för att anskaffa tillgångar avsedda för omsättning eller förbrukning (lager). utgör bidraget skattepliktig intäkt. men skall å andra sidan vid tillämpning av 41 § och anvisningarna till nämnda paragraf den del av lagret för vilken anskaffningskostnaden täckts av bidraget icke medräknas vid värdesättningen av tillgångarna. Återbetalas statsbidrag. som använts för anskaffande av lagertillgångar, fär den skattskyldige göra avdrag för det ' äterbetalade beloppet. Tillgångarnas anskaffningsvärde skall därvid anses ökat med det återbetalade beloppet. Vad som ovan sagts i detta stycke äger motsvarande tillämpning för statsbidrag i form av amorteringsfritt lån (avskrivningslån). Omställningsbidrag enligt arbetsmarknadskungörelsen (1966:368) och kontant arbetsmarknadsstöd utgör skattepliktig intäkt.

Stöd som staten lämnar till företag i form av lån. för vilket återbetalningsskyldigheten är beroende av företagets framtida resultatutveckling eller annan liknande omständighet, skall inte anses som skattepliktig inkomst. Regeringen kan dock, om synnerliga skäl därtill föreligga. på ansökan av företaget besluta att lånebeloppet skall anses utgöra skattepliktig intäkt i företagets näringsverksamhet. I beslutet skall anges om lånet isin helhet skall utgöra skattepliktig intäkt under det beskattningsår då lånet ställes till företagets förfogande eller om utbetalat lånebelopp skall utgöra skattepliktig intäkt under beskattningsär till vilket utbetalningen är hänförlig. Återbetalas lån. som i enlighet med beslutet upptagits såsom skattepliktig intäkt. fär företaget göra avdrag för det återbetalade beloppet.

Skatteplikt föreligger icke för engångsbidrag som utgår i samband med arbetsplacering som utgör led i arbetsmarknadsstyrelsens omhändertagande

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

av flyktingar.

Skatteplikt föreligger ej heller för bidrag, som stiftelsen Dag Hammarskjölds Minnesfond till fullföljande av sitt ändamål utgiver för mottagarens utbildning.

Enligt 46 § 2 mom. första stycket 4) föreligger viss rätt ull avdrag för bidrag till. barns underhäll. Sådant underhällsbidrag skall icke hänföras till skattepliktig inkomst.

Denna lag träder i kraft den 1 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982 och tillämpas första — januari 1982 och tillämpas första gången vid 1983 års taxering. gången vid 1983 års taxering. Äldre

bestämmelser gäller dock i fråga om

engångsbelopp som har blivit till-

gängligt för lyftning före ikraftträ-

dandet.

18 Förslag till Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs att 108 uppbördstagen (1953:272)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse

10-82

Preliminär A-skatt skall inte beräknas på ersättning, som vid kommunal tjänst lämnas för vissa med tjänsten förenade kostnader. ej heller på ersättning. som vid enskild tjänst lämnas för sadana kostnader. om inte ersättningen väsentligen överstiger vad som skäligen kan anses vara erforderligt för köstnadernas bestridande.

Preliminär A-skatt skall inte utgå för:

av folkpension och tilläggspension enligt lagen (1962:38&1) om allmän försäkring. där ej annat följer av förordnande enligt 383 mom. eller den skattskyldige begär att avdrag för sådan skatt skall göras:

ce) familjebidrag enligt familjebi- ce) familjebidrag enligt familjebidragslagen (1946:99): eller dragslagen (197 220): eller

d) sådan pension. livränta eller d) sadan pension. livränta eller från försäkringsanstalt utgående an- från försäkringsanstalt utgående annan skattepliktig ersättning, som nan skattepliktig ersättning, som uppgår tll högst hälften av det bas- uppgår till högst hälften av det basbelopp som enligt lagen om allmän belopp som enhet lagen om allmän försäkring gällde för december må- försäkring gällde för året före det år nad året före det ar under vilket under vilket ersättningen utges. Vad ersättningen utges. Vad nu har sagts nu har sagts skall dock ej tillämpas skall dock ej ullämpas på pension på pension och vårdbidrag. som och vårdbidrag, som utgår på grund utgår på erund av lagen om allmän av lagen om allmän försäkring. del- försäkring. delpension enligt lagen pension enligt lagen (1979:84) om (1979:84) om delpensionsförsäkring delpensionstförsäkring och på yrkes- och på yrkesskadehvränta eller livskadelivränta eller livränta enligt ränta enligt lagen (1976:380) om lagen (1976:380) om arbetsskadeför- arbetsskadeförsäkring eller tagen säkring eller lagen (1977:265) om (1977:205) om statligt personskadestatligt personskadeskydd. skydd.

Denna lag träder i kraft den I januari 1982 och tillämpas första gången i fråga om preliminär skatt för år 1983.

I fagen omtryckt 1972:7 Senaste Iydelse av lagens rubrik 1974: 2 Senaste Ivdelse 1979:489,

19 Förslag till Lag om ändring i jordbruksbokföringslagen (1979:141)

Härigenom föreskrivs att I $ jordbruksbokförinestlagen (1979:141) skall ha nedan angivna Ivdelse.

Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse

Fnskild person som äger eller brukar jordbruksfastighet är skyldig att som underlag för taxeringen föra räkenskaper för inkomsten från fastigheten på sätt nedan sägs. Detsamma gäller dödsbo som äger eller brukar jordbruksfastighet.

Bestämmelserna 1 9-15 §§ behö- Bestämmelserna i 9—-15 §§ behöver ej tillämpas av näringsidkare i ver ej tillämpas av näringsidkare i vars verksamhet den årliga brutto- vars verksamhet den ärliga brutto- Oomsättningssumman normalt under- omsättningssumman normalt understiger ett gränsbelopp som motsva- stiger ett gränsbelopp som motsvarar 20 gånger det enligt lagen rar 20 gånger det basbelopp enligt (1962:381) om allmän försäkring Jagen (1962:381) om allmän försäkbestämda basbeloppet för den sista ring som gäller under den sista manamånaden av räkenskapsåret. den av räkenskapsåret.

Skyldigheten att föra räkenskaper enligt denna lag skall vid tillämpning av annan lag icke anses innebära att näringsidkaren är bokföringsskvidig enligt boktförineslagen (1976:125).

Denna lag träder i kraft den I januari 1982.

20 Förslag till Lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 23 § studiestödslagen (1973:349)!' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap.

Vid beräkning enligt 13 och 14 §§ Vid beräkning enligt 13, 14,16, 17 av studiemedel tillämpas det basbe- och 79 §§ av studiemedel tillämpas lopp som gäller vid ingången av den det basbelopp som gäller vid ingångtidsperiod för vilken studiemedlen en av den tidsperiod för vilken stuär avsedda. diemedlen är avsedda.

Vid beräkning enligt 16, 17 och 19 $$ av studiemedel tillämpas det basbelopp som gäller en månad före ingången av det kalenderhalvår för vilket studiemedlen är avsedda.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

I Lagen omtryckt 1981:579.

Utdrag SOCIALDEPARTEMENTET . PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1981-09-24

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Åsling, Söder, Johansson, Wirtén, Andersson, Petri, Eliasson, Gustafsson, Tillander, Molin

Föredragande: statsrådet Söder

Lagrådsremiss om sättet att fastställa basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, m. m.

I Inledning

Regeringen har tidigare denna dag beslutat att lägga fram en proposition om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m. m, (prop. 1981/82:30). I propositionen redovisas ett samlat åtgärdsprogram som bl. a. tar sikte på att medverka till en viss uppbromsning av de kraftiga kostnadsökningarna för staten och den allmänna försäkringen. De indexregler som gäller inom pensionssystemet har under de senaste åren inneburit en kraftig kostnadsutveckling på detta område, I propositionen har aviserats att reglerna för omräkning av basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) bör ändras så att basbeloppet i fortsättningen justeras endast en gäng per år. Därmed kommer pensioner m. m. att ändras till följd av prisutvecklingen högst en gång per år.

Med hänvisning till vad jag har anfört i min anmälan till nämnda proposition kommer jag i det följande att föreslå att bestämmelsen om basbeloppet i I kap. 6 § AFL ändras. Vidare kommer jag att behandla de tföljdändringar som behövs i andra lagar. Samråd har skett med cheferna för berörda departement, nämligen chefen för justitiedepartementet och chefen för ekonomi- och budgetdepartementen.

Med hänsyn till konstitutionsutskottets ställningstagande i granskningsbetänkandet 1980/81:25 bör frågorna redovisas för lagrådet innan proposition läggs (KU 1980/81:25 s. 54).

2 Sättet att fastställa basbeloppet

Den grundläggande bestämmelsen om basbeloppet finns i I kap. 6 § AFI. och har i huvudsak följande innehåll. Basbeloppet fastställs av regeringen för varje månad och är 15 400 kr. multiplicerat med det tal (jämförelsetal) som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget under andra månaden före den som basbeloppet avser och prisläget i juni 1980. Förändringarna i det allmänna prisläget skall. i enlighet med föreskrifter som meddelas av regeringen, för tid efter oktober 1980 beräknas med bortseende från indirekta skatter. tullar, avgifter och ändringar i energipriser samt med tillägg för subventioner. Basbeloppet får ändras endast om jämförelsetalet har ökat eller minskat med minst 3 § sedan närmast föregående ändring skedde.

Under år 1980 höjdes basbeloppet vid fyra tillfällen. Hittills under år 1981 har basbeloppet höjts vid två tillfällen och är f. n. 17 300 kr. Detta belopp har varit oförändrat sedan juni 1981. |

Utgående pensioner och andra förmåner inom den allmänna försäkringen anknyts till basbeloppet för den månad varje förmån avser. Detta innebär att förmänsbeloppen automatiskt ändras när basbeloppet ändras, I andra sammanhang används det basbelopp som gäller vid en viss tidpunkt, vanligen vid årets ingang. För beräkningen av pensionspoäng och för maximeringen av sjukpenning, havandeskapspenning och föräldrapenning tillämpas sålunda det vid årets ingang gällande basbeloppet.

Basbeloppet styr inte bara utgående förmåner inom den allmänna försäkringen utan har successivt fått ökad betydelse inom andra offentliga rättsomraden. Basbeloppet används därvid för att beräkna ersättningsbelopp, inkomstgränser m. m. Det är vidare inte ovanligt att det på det privaträttsliga området tas in villkor med anknytning till basbeloppet. På arbetsmarknadens område har t.ex. basbeloppet fätt hetydelse för de tjänstepensioner och andra avtalsförsäkringar som kompletterar den allmänna försäkringen.

Som tidigare nämnts har chefen för ekonomi- och budgetdepartementen denna dag redovisat motiv och riktlinjer för vissa budgetförstärkande åtgärder. Med hänvisning till vad jag anförde t anslutning härtill föreslår jag att reglerna för uppräkning av indexanknutna förmåner m. m. ändras så att uppräkning i fortsättningen sker endast en gång per år. Jag föreslår därför att reglerna för fastställande av basbeloppet enligt AFL ändras på följande sätt.

Basbeloppet fastställs att gälla för år i stället för som nu för månad. Basbeloppet kommer därvid att räknas fram genom att jämförelsen görs mellan det tal som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i november året före det år som basbeloppet avser och prisläget i juni 1980. Beräkningsgrunderna skall i övrigt vara desamma som enligt nuvarande regler.

Eftersom basbeloppet enligt förslaget skall fastställas endast en gång per år, finns det inget behov av att behålla nuvarande bestämmelse om att basbeloppet får ändras endast om prisläget har ändrats med minst 3 <& sedan föregående ändring gjordes. Bestämrnelsen bör dock gälla övergångsvis vid fastställande av basbeloppet för år 1982.

De nya reglerna för fastställande av basbeloppet bör gälla fr. o. m. den I januari 1982. Genom denna ändring kommer de basbelöppsanknutna sociala förmåner m. m. som f. n. områknas under löpande är vid förändring av basbeloppet att fr. o. m. år 1982 räknas om endast i januari varje är.

Vad jag här har anfört föranleder ändring i I kap. 6 § AFL.

När det gäller ingångna avtal och andra bestående rättsförhållanden på det civilrättsliga området som hänvisar till basbeloppet får det efter en tolkning av villkoren i varje enskilt fall avgöras vilka effekterna blir av den föreslagna ändringen (jfr lagutskottets yttrande 1980/81:3y till socialförsäkringsutskottet; SEU 1980/81:14 s. 80).

3¶Övriga lagförslag

Förslaget till ändring i I kap. 6 § AFL föranleder följdändringar i ett flertal lagar. Det gäller främst författningar, i vilka det finns föreskrifter som hänvisar till basbeloppet för en bestämd månad.

Under socialdepartementets ansvarsområde kommer ändringen av reglerna för basbeloppet att beröra följande förmåner som nu är knutna till basbeloppet för den månad som förmånen avser: |

1. folkpension i form av ålderspension, förtidspension, sjukbidrag, änkepension, barnpension, barntillägg till folkpension. handikappersättning och vårdbidrag enligt AFL. | | |

2. allmän tilläggspension i form av ålderspension, förtidspension, änkepension och -barnpension enligt AFL.

3. pensionstillskott enligt lagen (1969:205) om pensionstillskott, 4. hustrutillägg enligt lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt

bostadstillägg till folkpension,

5. delpension enligt lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring och motsvarande äldre bestämmelser i lagen (1975:380) om delpensionsförsäkring,

6. fastställd livränta enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring,

7. fastställd livränta enligt lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd och ersättning enligt lagen (1977:266) om statlig ersättning vid ideell skada,

8. ersättningar enligt lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän,

9. fastställda livräntor enligt äldre lagstiftning som räknas upp enligt lagen (1967:919) om värdesäkring av livräntor, lagen (1967:920) om värdesäkring

S Riksdagen 198821 samt. Nr 50

Prop: 1981/82:50 46

av yrkesskadelivräntor som utgår av statsmedel m. m., lagen (1977:268) om uppräkning av yrkesskadelivräntor m. m. samt lagen (1977:269) om uppräkning av statliga yrkesskadelivräntor m.m.

Därutöver berörs bidragsförskott enligt lagen (1964:143) om bidragsförskott.

När det gäller tilläggspensionerna hänvisas i 12 kap. 2§ AFL till basbeloppet ”för den månad, för vilken pension skall betalas” (lydelse enligt SFS 1981:692, som träder i kraft den I januari 1982). Det är här tillräckligt med en justering som innebär att en anknytning görs till basbeloppet för det aktuella året. För övriga förmåner under punkterna 1-9 gäller att värdesäkringen sker genom en hänvisning till det aktuella basbeloppet. till det för varje tid gällande basbeloppet ec. d. Det föreslagna sättet att fastställa basbeloppet föranleder därför inte någon ändring i sistnämnda bestämmelser.

I några författningar finns också bestämmelser som anknyter till basbeloppet vid årets ingång. Detta gäller som förut nämnts bl. a. beräkningen av pensionspoäng och maximeringen av sjukpenning, havandeskapspenning och föräldrapenning. Inte heller i dessa bestämmelser behöver någon ändring göras till följd av det nya basbeloppet. Detsamma gäller lagar, i vilka finns föreskrifter som hänvisar till en inträffad händelse. Exempelvis anknyts storleken av begravningshjälp enligt 5 kap. I $ lagen om arbetsskadeförsäkring till basbeloppet vid tiden för dödsfallet.

Bidragsförskott enligt lagen (1964:143) om bidragsförskott utgår med viss procentandel av det basbelopp som har fastställts för månaden före den som bidragsförskottet avser. Här bör den ändringen göras att beloppsnivån i fortsättningen knyts till basbeloppet för det aktuella året. På grund av att utbetalningen av bidragsförskotten görs redan månaden före den som förskottet avser. hinner dock inte det nya basbeloppet tillämpas vid utbetalningen av förskottet för januari månad. Det bidragsförskott som avser januari får alltså beräknas med ledning av det basbelopp som gällde för det | föregående året. Övergångsvis bör basbeloppet för december 1981 tillämpas i fråga om det bidragsförskott som avser januari 1982.

Den föreslagna ändringen av reglerna för basbeloppet får återverkningar på följande lagar under justitiedepartementets ansvarsområde:

1. Giftermålsbalken: 13 kap. 12 § 2. Föräldrabalken: 7 kap. 3 §, 12 kap. 1§, 15 kap. 8, 12 och 19 §§ 3. Ärvdabalken: 19 kap. 14§8 4. Konkurslagen: 188 8 5. Rättegångsbalken: 50 kap. 21 & 6. Lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar: 46 § 4 mom. 7. Lagen (1966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag: 3§ 8. Lagen (1967:663) om tillägg till vissa trafiklivräntor: 9 §

9. Förmånsrättslagen (1970:979): 13 § 10. Rättshjälpslagen (1972:429): 6 § 1. Lagen (1973:213) om ändring av skadeståndslivräntor: 28 12. Lagen (1973:214) om tillägg till vissa ansvarslivräntor: 5 § 13. Lagen (1974:85) om rättegången i tvistemål om mindre värden: 18 14. Aktiebolagslagen (1975:1385): 10 kap. 3 § 15. Trafikskadelagen (1975:1410): 21 och 24 §§ 16. Bokföringslagen (1976:125): 1 § 17. Brottsskadelagen (1978:413): 11 § 18. Lagen (1980:1103) om årsredovisning m. m. i vissa företag: 2 kap. I och

3 §§

I de lagrum som har angetts vid 1, 3-5, 9 och 17 samt i7 kap. 3 §, 12 kap. I $ och 15 kap. 8§ föräldrabalken finns föreskrifter som anknyter till det basbelopp som gäller vid en inträffad händelse e. d. Dessa bestämmelser behöver inte ändras till följd av den föreslagna ändringen av reglerna för basbeloppet.

Däremot är det nödvändigt att göra ändringar i de lagar som har angetts vid 6-5. 10-16 och 18 samt i 15 kap. 12 och 19 §§ föräldrabalken. Här finns föreskrifter som anknyter till basbeloppet vid en bestämd månad c. d. Beträffande de flesta paragraferna är det tillräckligt med en justering som innebär att anknytning görs till det basbelopp som gäller för det aktuella aret.

I några fall bör ändringen av reglerna för basbeloppet också medföra en del särskilda ändringar som motiveras av praktiska skäl. Detta gäller bl. a. de vid 8, Il och 12 upptagna lagarna om vissa livräntor. Dessa livräntor är värdesäkrade i anslutning till basbeloppet. Civräntorna ändras under vissa förutsättningar den I januari varje år. Det basbelopp som ligger till grund för ändringen avser f. n. december föregående år. Att detta basbelopp har valts, och inte basbeloppet som gäller för januari det år ändringen görs. har praktiska orsaker. Denna ordning gör det nämligen möjligt att meddela erforderliga föreskrifterom ändring av livräntorna i så god tid att ändringen kan genomföras den 1 januari (se vidare prop. 1973:14).

Det är angeläget att det basbelopp, som enligt de föreslagna nya basbeloppsreglerna skall gälla fr. 0. m. den I januari varje år slär igenom så snart som möjligt på de livräntor som betalas samma år. En lämplig ordning är att de aktuella indextilläggen fr. o. m. år 1983 börjar utgå den 1 februari. Tillräckligt god tid för att meddela erforderliga föreskrifter kommer då att ges. Däremot är det inte nödvändigt att för år 1982 avvika från äldre bestämmelser, eftersom det då finns möjlighet att använda basbeloppet för december 1981.

Särskilda ändringar krävs också i lagen om ändring av vissa underhållsbidrag (punkten 7). FE denna lag, indexlagen, finns föreskrifter om att underhållsbidrag som på grund av lag skall betalas ut till bl. a. förutvarande

make, eget barn eller annans barn skall ändras i anslutning till basbeloppet. Enlipt 3 § skall ändring ske årligen den 1 april, men endast om basbeloppet

, för mars med minst 5 2& över- eller underskrider det basbelopp som låg till grund för den senaste ändringen.

Av hänsyn till den. bidragsberättigade, som först i efterhand får sin kompensation för det gångna årets penningvärdeförsämring, bör uppräkningen av bidraget liksom f. n. ske så snart som möjligt efter det att det aktuella basbeloppet har fastställts. Med hänsyn härtill bör indexuppräkningen av bidragen sedan det nya basbeloppssystemet har börjat tillämpas slå igenom redan den 1 februari. Att övergå till en tidigare tidpunkt på äret för omräkningen av underhållsbidrag kräver emellertid under det första året särskilt förberedelsearbete hos berörda myndigheter. För de bidragsberättigade och de bidragsskyldiga är det också av vikt att information om de ändrade reglerna kan lämnas i god tid. Jag föreslår därför att under år 1982 omräkning av underhållsbidragen görs först den I mars, om de i lagen angivna förutsättningarna för en omräkning då är uppfyllda.

I fråga om underhällsbidrag, som år 1979 eller därefter bestäms under tiden januari-mars ett år, sker ändring på grund av basbeloppsutvecklingen tidigast den 1 april året därpå. Syftet med denna bestämmelse är att undvika att underhållsbidrag som har bestämts under de närmaste tre månaderna före en automatisk indexuppräkning räknas upp med samma procenttal som bidrag som har varit oförändrade ett helt år eller t. o. m. längre tid (se prop. 1978/79:12 s. 125 f.). Motsvarande ordning bör gälla även i fortsättningen.

Sammanfattningsvis föreslår jag att tidpunkten för de automatiska justeringarna av underhållsbidragen bestäms till den I februari i stället för som nu den I april. För år 1982 bör dock gälla att ändring skall ske den I mars. Med hänsyn till gjorda prognoser utgår jag ifrån att en indexuppräkning kommer att ske den I mars 1982. För senare är bör jämförelse göras med det aktuella årets basbelopp och det basbelopp som låg till grund för den dessförinnan senast gjorda ändringen. Ändring bör dock varken år 1982 eller senare ske i fråga om underhållsbidrag som har bestämts under tiden tre månader närmast före en automatisk indexändring. Det innebär att bidrag som har bestämts exempelvis under tiden november--december 1982 eller januari 1983 ändras tidigast den I februari 1984.

Slutligen bör ändringar också göras i rättshjälpslagen (punkten 10). I den lagen hänvisas f.n. till det basbelopp som gällde för oktober året innan rättshjälp begärs. Denna hänvisning bör i fortsättningen avse det basbelopp som gällde året innan rättshjälp begärs.

I detta sammanhang vill jag även ta upp ett förslag till ändring av 15 kap. 198 tredje stycket föräldrabalken (punkten 2). Ändringen har begärts i skrivelser till justitiedepartementet av föreningen Sveriges överförmyndare. och Stockholms kommunstyrelse.

Av den angivna bestämmelsen och av I8 kap. 8 § föräldrabalken följer att en förmyndare och en god man har rätt att ur den omyndiges medel få arvode och ersättning för utgifter för förmyndar- resp. godmansuppdraget. Arvode och ersättning får dock tas ur den omyndiges medel endast i den mån dennes beräknade inkomst det år uppdraget avser överstiger ett belopp som motsvarar två gånger det basbelopp som gäller under ärets sista månad eller, om inte särskilda skäl föranleder annat, i den mån den omyndige har tillgångar till ett värde som överstiger fyra gånger basbeloppet. I övrigt skal arvode och ersättning betalas av kommunen. I fråga om förarbetena till bestämmelserna får jag hänvisa 1 första hand till prop. 1974:142 (s. 144 ff).

I sina skrivelser har föreningen och kommunstyrelsen begärt att basbeloppsanknytningen sävitt gäller den omyndiges tillgångar ändras så att det blir möjligt att ta betalt ur den omyndiges medel i den mån tillgångarna överstiger tre basbelopp.

Förslaget har tillstyrkts av överförmyndarnämnderna i Göteborg och Uppsala och lämnats utan erinran av Sveriges advokatsamfund. Stockholms tingsrätt och Sveriges domareförbund däremot har inte funnit att det föreligger tillräckliga skäl för den ifrågasatta ändringen. Svenska kommunförbundet slutligen anser att sänkningen från fyra till tre basbelopp är av så förhållandevis liten betydelse att den inte bör bedömas utan att man samtidigt omprövar andra basbeloppsgränser.

Med nuvarande basbelopp, 17 300 kr.. blir kommunen betalningsskyldig då den omyndiges tillgångar understiger 69 200 kr. och den omyndige inte har någon inkomst som kan tas i anspråk. I dagens ansträngda ekonomiska läge anser jag att kommunen med denna värdegräns blir betalningsskyldig i en utsträckning som inte kan anses motiverad. I likhet med föreningen och kommunstyrelsen anser jag att en sänkning av värdegränsen till tre basbelopp är befogad. Jag föreslar därför en sådan sänkning.

Det kan tilläggas att detta förslag också får effekter på statens kostnadsansvar i fråga om sådana förmynderskap som avses i 4 kap. 1 § första stycket och 5 kap. I $ första stycket lagen (1904:26 s. 1) om vissa internationella rättsförhåflanden rörande äktenskap och förmynderskap.

Med hänsyn till de ändrade reglerna för fastställande av basbeloppet bör värdegränsen i fråga om såväl den omyndiges inkomster som hans tillgångar anknyta till basbeloppet det år förmyndaruppdraget avser.

Den föreslagna ändringen av basbeloppsreglerna får återverkningar på följande lagar änder budgetdepartementets ansvarsområde.

I; Kommunalskattelagen (1928:370): 46 § 2 mom., anvisningarna till 19 8.

punkt 2 e av anvisningarna till 29 §, punkt 1 av anvisningarna till 30 §,

punkt 11 av anvisningarna till 328 och punkt 3 a av anvisningarna till

2. Uppbördslagen (1953:272): 10 § 3. Lagen (1941:416) om arvsskatt och påvoskatt: 128 4. Jordbruksbokföringslagen (1979:141): I $

1 468 2 mom., punkt 2e av anvisningarna till 298. punkt 1 av anvisningarna till 30 § och punkt Hl av anvisningarna till 328 kommunalskattelagen, KE. finns bestämmelser som anknyter till basbeloppet för januari månad under taxeringsåret eller året före taxeringsåret. Här är det tillräckligt med en justering som innebär att anknytning görs till basbeloppet för aret. Dessutom finns i 46 & 2 mom. KIL. en anknytning till basbeloppet för januari månad det år driften i en förvärvskälla upphörde och i anvisningarna till 19 § KL till basbeloppet för januari månad det år viss ersättning blev tillgänglig för lyftning. Även här räcker en justering till att avse basbeloppet för året.

I punkt 3 a av anvisningarna till 41 § KL. och 1 8 jordbruksbokföringslagen finns — liksom i bokföringslagen — en hänvisning till det basbelopp som bestämts för den sista månaden av räkenskapsåret. En anknytning bör göras till det basbelopp som gäller under nämnda månad. Detta överensstämmer med ändringen i bokföringslagen.

Reglerna i 108 uppbördslagen avser undantag från skyldigheen att verkställa skatteavdrag för preliminär A-skatt på viss pension m. m. och anknyter till basbeloppet för december månad äret före det år då ersättningen utges. Anknytningen får ändras till att avse basbeloppet för nämnda är.

Vid arvsbeskattningen medges enligt 128 lagen om arvsskatt och gåvoskatt avdrag från vissa förvärv på grund av förmånstagareförordnande med belopp motsvarande sex gånger basbeloppet för november månad året före det år då skattskyldigheten inträdde. Avdragets storlek står i överensstämmelse med avtalsbundna grupplivförsäkringar. Ändringen i fråga om basbeloppets fastställande får betydelse först under år 1983 och chefen för budgetdepartementet kommer att senare återkomma med förslag till ändring, av lagrummet i fråga.

4 Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag nu har anfört har det inom soöcialdepartementet upprättats förslag till

1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

2, lag om ändring i lagen (1981:692) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring.

3. lag om ändring i lagen (1964:143) om bidragsförskott, 4, lag om ändring i föräldrabalken, 5. lag om ändring i lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar,

6. lag om ändring i lagen (1966:680) om ändring av vissa underhållsbidråg,

7. lag om ändring i lagen (1967:663) om tillägg till vissa trafiklivräntor, &. lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429). Y. lag om ändring i lagen (1973:213) om ändring av skadeståndslivräntor, 10. lag om ändring i lagen (1973:214) om tillägg till vissa ansvarslivräntor. 1. lag om ändring i lagen (198S1:551) om ändring i lagen (1974:8) om rättegängen i tvistemål om mindre värden. 125 Jag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385), 13. lag om ändring i trafikskadelagen (1975:1410). 14. lag om ändring i bokföringslagen (1976:125), 15. dag om ändring i lagen (1980:1103) om årsredovisning m. m. i vissa företag, 16. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370). 17. lag om ändring i lagen (1981:553) om ändring I kommunalskattelagen (1928:370), 18. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272), 19. lag om ändring i jordbruksbokföringslagen (1979:141). Samråd har ägt rum med chefen för justitiedepartementet beträffande förslagen under 4-15 och chefen för budgetdepartementet beträffande förslagen under 16-19. Förslagen bör fogas till regeringsprotokollet i detta ärende som bilaga!.

5 Hemställan Jag hemställer att lagrädets vttrande inhämtas över lagförslagen.

6 Beslut -. Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

HP bilagan har uteslutits alla andra lägförstag än det vid punkten 6 upptagna förslaget till lag om ändring i lagen (1966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag. De lagförslag som har uteslutits är lkalydande med dem som är fogade till propositionen.

Bilaga

Lagrädsremissens lagförslag

6 Förslag till Lag om ändring i lagen (1966:680) om ändring av vissa under-

hållsbidrag

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag

dels att nuvarande 4§ skall betecknas 5 8. dels att 3 § skall ha nedan angivna lydelse,

dels avt i lagen skall införas en ny paragraf. 48, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande Ivdelse Föreslagen Iydelsc 3 § första stycket! 385

Bidragsbelopp som höjts enligt 2 § Bidragsbelopp som höjts enligt 2 § samt bidragsbelopp som Senast samt — bidragsbelopp sÖm senast bestämts eller bestämmes efter bestämts eller bestämmes efter utgången av år 1965 ändras i anslut- utgången av år 1965 ändras i anslutning till basbeloppet enligt lagen ning till basbeloppet enligt fagen (1962:381) om allmän försäkring. (1962:381) om allmän försäkring. Ändring sker första gången den I Ändring sker första gången den I april det är basbeloppet för april april det år basbeloppet för april månad med minst fem procent över- månad med minst fem procent övereller underskrider basbeloppet för eller underskrider basbeloppet för april 1966 och därefter den 1 april april 1966. Därefter sker ändring den varje är basbeloppet för mars månad I april varje år basbeloppet för mars med minst fem procent över- eller månad med minst fem procent överunderskrider det basbelopp som lag eller underskrider det basbelopp ” till grund för senaste ändring. som läg till grund för senaste Bidragsbelopp som år 1979 eter ändring, om inte annat följer av därefter bestämmes under tiden fjärde stycket. Bidragsbelopp som är januarismars ändras dock tidigast 1979 eller 7980 bestämmes under den I april året därpå. tiden januarismars ändras dock tidi-

gast den I april året därpå.

År 1982 sker ändring den I mars,

om basbelopper för der året med

minst fem procent över- eller under-

skrider basbeloppet för mars 1981

och annat inte följer av fjärde stycket,

Från och med år 1983 sker ändring I Senaste Ivdelse 1978:559.

Nuvarande Ivdelse Föreslagen Ivdelse

den I februari varje är basbeloppet

med minst fem procent över- eller

underskrider det basbelopp som låg

till grund för senaste ändring. om inte

annat följer av fjärde stvecket.

Bidragsbelopp som har bestämts

under tiden januari-mars 1981 änd-

ras tidigast den I mars 1982. Bidrags-

belopp som har bestämts under tiden

november eller december 1981 eller

januari 1982 ändras tidigast den I

februart 1983. Därefter ändras bi-

dragsbelopp. som har bestämts under

november, december eller januari,

tidigast den I februari sedan ett år har

förflutit efter det att beloppet bestäm-

des.

3 5 andra och tredje styckena” 45

Bidragsbelopper ändras med det Bidragsbelopp enligt 3 § ändras procenttal med vilket basbeloppet med det procenttal med vilket basändrats. Bidragsbelopp till eget eller beloppet ändrats. Bidragsbelopp till annans barn ändras dock fr. o. m. eget eller annans barn ändras dock den I april 1979 endast med ctt fr. 0. m. den Hapril 1979 endast med procenttal som utgör sju tiondelar av ett procenttal som utgör sju tiondedet nämnda procenttalet. Är pro- lar av det nämnda procenttalet. Är centtal för ändring av bidragsbelopp procenttal för ändring av bidragsbebrutet, avrundas det till närmast lopp brutet. avrundas det ull närlägre hela procenttal. Procenttalen mast lägre hela procenttal. Procentför ändring av bidragsbelopp fast- talen för ändring av bidragsbelopp ställes av myndighet som regeringen fastställes av myndighet som regebestämmer. ringen bestämmer.

Bidrag. vars belopp efter ändringen slutar på öretal. utgår med närmast lägre krontal.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

2 Senaste Ivdelse 1978:859.

Utdrag LAGRÅDET PROTOKOLLE

vid sammanträde

1981-10-12

Närvarande: f. d. justitierådet Petrén, regeringsrådet Delin, justitierädet Bengisson.

Enligt lagrådet den 8 oktober 1981 tillhandakommet utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 24 september 1981 har regeringen på hemställan av statsrådet och cheten för socialdepartementet Söder beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag till

1. lag om ändring I lagen (1962:381) om allmän försäkring,

2. lag om ändring i lagen (1981:692) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

3. lag om ändring i lagen (1964:143) om bidragsförskott, 4. lag om ändring i föräldrabalken.

5. lag om ändring i lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar,

6. lag om ändring i lagen (1966:680) om ändring av vissa underhällsbidrag.

7. lag om ändring i lagen (1967:663) om tillägg till vissa trafiklivräntor,

&. lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429),

9. lag om ändring i lagen (1973:213) om ändring av skadeständslivräntor.

10. lag om ändring i lagen (1973:214) om tillägg till vissa ansvarslivräntor,

11. lag om ändring i lagen (1981:851) om ändring it lagen (1974:8) om rättegången i tvistemål om mindre värden,

12. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385). 13. k 2 om ändring i trafikskadelagen (1975:1410), 14. lag om ändring i bokföringslagen (1976:125).

15. lag om ändring i lagen (1980:1103) om årsredovisning m. m. i vissa företag,

16. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

17. lag om ändring I lagen (1981:553) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

18. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

19. lag om ändring i jordbruksbokföringslagen (1979:141).

Förslagen. som finns bilagda detta protokoll, har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Lars Ivarsson.

Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet: Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

Utdrag SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL

| vid regeringssammanträde

1981-10-15

Närvarande: statsministern Fälldin. ordförande, och statsråden Ullsten, Wikström. Friggebo. Åsling. Söder. Johansson, Wirtén, Andersson, Boo. Petri, Ehasson, Gustafsson, Elmstedt. Tillander. Ahrland, Molin

Föredragande: statsrådet Söder

Proposition om sättet att fastställa basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, m. m.

I Anmälan av lagrådets yttrande

Föredraganden anmäler lagrådets yttrande! över förslag till 1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring, 2. Jag om ändring 1 lagen (1981:692) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring. 3. Jag om ändring i lagen (1964:143) om bidragsförskott, 4. lag om ändring i föräldrabalken, 5, lag om ändring i lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar. 6. lag om ändring i lagen (1966:680) om ändring av vissa underhällsbidrag, 7. lag om ändring i lagen (1967:663) om tillägg till vissa trafiklivräntor. 8. lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429), 9. lag om ändring i lagen (1973:213) om ändring av skadeståndslivräntor, 10. lag om ändring i lagen (1973:214) om tillägg till vissa ansvarslivräntor, 11. lag om ändring i lagen (1981:851) om ändring I lagen (1974:8) om rättegången i tvistemål om mindre värden, 12. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385), 13, lag om ändring i trafikskadelagen (1975:1410). 14. Jag om ändring i bokföringslagen (1976:125). 15. lag om ändring i lagen (1980:1103) om årsredovisning m. m. i vissa företag,

I Beslut om lagrådsremiss fattat vid regeringssammanträde den 24 september 1981.

16. Jag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

17. lag om ändring i lagen (1981:553) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

18. lag om ändring It uppbördslagen (1953:272),

19. lag om ändring i jordbruksbokföringslagen (1979:141).

Föredraganden upplyser att lagrådet har lämnat lagförslagen utan erinran.

I anslutning till det vid punkten 6 upptagna lagförslaget uttalade jag i remissprotokollet att en ändring av underhållsbidrag varken år 1982 eller senare bör ske i fråga om underhållsbidrag som har bestämts under tiden tre månader närmast före en automatisk indexändring. I 3§ fjärde stycket i lagförslaget intogs en bestämmelse om att bidragsbelopp som har bestämts under november eller december 1981 eller januari 1982 ändras tidigast den I februari 1983. Med hänsyn till att jag för år 1982 har föreslagit att den automatiska indexändringen skall ske den I mars, bör denna indexändring inte slå igenom på bidragsbelopp som har bestämts under december 1981 eller januari eller februari 1982. vilka i stället bör ändras tidigast den 1 februari 1983. Lagtexten bör justeras + enlighet med detta. Dessutom bör några redaktionella ändringar göras i lagförslaget.

2¶Ändring i studiestödslagen

Under utbildningsdepartementets ansvarsområde finns basbeloppsanknytningar i studiestödslagen (1973:349) och studiestödsförordningen (1973:418). Efter samråd med chefen för utbildningsdepartementet får jag anföra följande.

Studiehjälp enligt 3 kap. studiestödslagen utgår bl. a. i form av återbetalningspliktiga studiemedel till studerande som är lägst 18 år och har brutit sambandet med föräldraekonomin. Sådana återbetalningspliktiga studiemedel liksom studiemedel enligt 4 kap. studiestödslagen är anknutna till basbeloppet i vad avser grunderna för dels beviljande. dels avräkning med hänsyn till egen inkomst och förmögenhet.

Det nu föreslagna sättet att fastställa basbeloppet behöver i och för sig inte föranleda någon ändring i bestämmelserna om studiestöd. Emellertid bör följande anpassning nu göras när sättet att fastställa basbeloppet ändras.

Studiemedel utgår ft. n. med ett totalbelopp som är anknutet till basbeloppet vid ingången av den tidsperiod för vilken medlen är avsedda. För reduktion av studiemedel med hänsyn till egen inkomst och förmögenhet används emellertid det basbelopp som gäller månaden före ingången av det kulenderhalvår för vilket medlen är avsedda. Med hänsyn till att det är önskvärt med enhetliga regler för hur studiemedlen beräknas. bör bestämmelserna i 4 kap. 23 § studiestödslagen ändras så att samma basbelopp

I Beslut om lagrådsremiss fattat vid regeringssammanträde den 24 september 1981.

kommer att gälla för såväl beviljande som reduktion av studiemedel.

Storleken av de återbetalningspliktiga medlen inom studiehjälpen beräknas med utgångspunkti det totala belopp som kan utgå till studerande enligt + kap. studiestödslagen, från vilket avdrag görs med hänsyn till bl.a. studiebidrag och andra tillägg som kan utgå inom studiehjälpen. I detta fall är studiestödet anknutet till det basbelopp som gäller en månad före ingången av det kalenderhalvår för vilket medlen är avsedda. För att uppnå överensstämmelse med vad jag tidigare har föreslagit beträffande studiemedel bör studiestödsförordningen (1973:418) ändras.

3 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att antaga

dels de av lagrådet granskade lagförslagen med vidtagna ändringar i förslaget till lag om ändring i lagen (1966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag,

dels ett inom socialdepartementet upprättat förslag till 20. lag om ändring i studiestödstlagen (1973:349).

4¶Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.

LU STELT 1251 VS Utdrag av lagrådets protokoll ssossssssrere re rer rer ser rr rer reed Utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 15 oktober ET: OD I Anmälan av laägrädets vttrände.ssssosssssserrr rss ser reas oa on 2 Ändring i studiestödslägen sssssssssssresressrrrrerre rss es DD TR 3 Hemställan ssooos ess es ser er ser ere ser rr rr ret rr rr rr ssk ss

STEN [TV rr SSP

Göteborgs Oftsettryckeri AB, Stockholm 1981