Prop. 1981/82:50

om sättet att fastställa basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, m.m.

Prop. 198.1/82: 50

Regeringens proposition 1981/82: 50

om sättet att fastställa basbeloppet enligt lagen (l962:381) om allmän försäkring, m. m.:

beslutad den 15 oktober 1981.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll ovannämnda dag.

På regeringens vägnar

THORBJÖRN FÄLLDlN KARIN SÖDER

Propositionens huvudsakliga innehåll

[propositionen föreslås att basbeloppet enligt lagen (1962z38l) om allmän försäkring skall fastställas för år i stället för som nu för månad. Syftet härmed är att pensioner och andra förmåner som bestäms med ledning av basbeloppet i fortsättningen skall räknas om med hänsyn till den allmänna prisutvecklingen endast i januari varje år. Förslaget ingår i det samlade program för vissa ekonomisk-politiska åtgärder m. m. som regeringen har föreslagit i propositionen Will/82:30.

Vidare föreslås följdändringar i andra lagar. De nya reglerna avses träda i kraft den 1 januari 1982.

I Riksdagen [QS/582. I saml. Nr 5!)

Prop. NSI/82:50

] Förslag till

[J

Lag om ändring i lagen (l962:381) om allmän försäkring

llärigenom f("ir'eskrivs att 1 kap. oå lagen (1962:381) om allmän försäkring' skall ha nedan angivna lydelse.

Mivarande lydelse

Finer/age” lydelse

1 kap. b &:

inom den allmänna f("irsäkringen skall de beräkningar. som anges i denna lag. göras med anknytning till ett Imsbelnpp.

Basbeloppet fastställs av regering- en för varje ind/md och utgör 15 4111) kronor multiplicerat med det tal. (jämförelsetal). som anger förhal- landet mellan det allmänna prisläget tim/er andra mdrmden före den som basbeloppet avseroeh prisläget i juni 1981). Därvid skall i enlighet med föreskrifter som meddelas av rege— ringen för tid efter oktober 1980 förändringarna i det allmänna prislä- get beräknas med bortsccnde frän indirekta skatter. tullar. avgifter och ändringar i energipriser samt med tillägg för sulwentioner. Basbelop— pet avrundas till närmaste hundratal kronor.

Basbeloppet fdr (indras endast (nu ja";rtfkfirelselalel har ändra/s med minst tre/mveeru sedan när"tas!_li'iregående ändring av bas/wloppet gjordes.

Basbeloppet fastställs av regering- en för varje ar och utgör 15400 kronor multiplicerat med det tal (jämförelsetal) som anger förhallan- det mellan det allmänna prisläget i november året före de! som basbe- loppet avser och prisläget i juni 1980. Därvid skall i enlighet med föreskrif- ter som meddelas av regeringen för tid efter oktober 1980 förändring— arna i det allmänna prisläget beräk— nas mcd bortsccnde frän indirekta skatter. tullar. avgifter och ändring- ar i energipriser samt med tillägg för sulwentioner. Basbeloppet avrun- das till närmaste hundratal kronor.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982 och skall tillämpas första gången vid fastställande av basbeloppet för är 1982. Vid fastställande av basbeloppet för är 1982 far basbeloppet ändras endast om jämförelsetalet har ändrats med minst tre procent sedan närmast föregående ändring av basbeloppet gjordes.

2. l-"örekt'tmmer i lag eller annan f("irfattning en hänvisning till basbeloppet för en viss mättad som infaller efter ikraftträdandet. skall hänvisningen i stället avse basbeloppet för det aktuella aret.

' [.agen omtryckt 19772630. 3 Senaste lydelse 1981): 11136.

Prop. NSI/82:50

2. Förslag till Lag om ändring i lagen (1981:692) om ändring i lagen (l962:381) om allmän försäkring

llärigenom föreskrivs att 12 kap. 25 lagen (19622381) om allmän försäkring i den lydelse paragrafen har erhållit genom lagen (1981:692) om ändring i nämnda lag skall ha nedan angivna lydelse.

Nut-'arande lydelse

[föresla 'en lydelse & .

12 kap.

Älderspension utgör. där ej annat följer av andra och tredje styckena samt 3 och 4 st. för är räknat sextio procent av produkten av ln'txbeloppe/ för den månad. för vilken pension skall betalas och medeltalet av de pensitmspoäng som tillgodoräknats den försäkrade eller. om pensions- poäng tillgodoräkmtts honom för mer än femton är. medeltalet av de femton högsta poängtalen. l lar pen- sionspoäng tillgodoräknats den för- säkrade för mindre än trettio är. skall hänsyn tas endast till så stor del av nämnda produkt som svarar mot förhällandet mellan det antal är. för vilka pensitmspoäng tillgm'loräknats honom. och talet trettio.

Ålderspcnsion utgör. där ej annat följer av andra och tredje styckena samt 3 och 4 så. för är räknat sextio procent av produkten av tel basbe- lopp som har jastxtällls för året och medeltalet av de pensionspoäng som tillgodoräknats den försäkrade eller. om pensionspoäng tillgodoräknats honom för mer än femton är. medel- talet av de femton högsta poängta- lcn. Har pensionspoäng tillgodoräk- nats dcn försäkrade för mindre än trettio år. skall hänsyn tas endast till så stor del av nämnda produkt som svarar mot förhållandet mellan det antal är. för vilka pensionspoäng tillgodoräknats honom. och talet trettio.

l-larpensionspoäng enligt 11 kap. 6 & första stycket på grund av underläten avgiftsbetalning inte tillgodm'äkmits den ft" säkrade. skall hans ålderspen- sion utgöra sextio procent av sä stor del av den i första stycket angivna produkten. som svarar mot förhällamlet mellan det antal är. dock högst trettio. för vilka pensionspoäng tillgodoräknats den försäkrade. och talet trettio ökat med ett för varje är. för vilket den försi'ikrade till följd av underläten avgiftsbetalning inte tillgodoräknats pensionspoäng. Vid tillämp- ning av vad nu sagts fär talet trettio ej ökas till mer än femtio.

Om älderspensionen börjar utbetalas tidigare än från och med den månad varunder den försäkrade fyller sextiofem är. skall pensionen minskas med fem tiondels procent för varje månad. som dä pensionen börjar utgä äterstär till ingängcn av den manad varunder den försäkrade fyller sextiofem är. Om pensionen börjar utgä senare än från och med sistnämnda månad. ökas pensionen med sex tiondels procent för varje månad. som då pensionen

Prop. l981/82:50 4

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

börjar utgå förflutit från ingången av den månad varunder den försäkrade uppnådde nämnda ålder; härvid får hänsyn dock ej tas till tid efter ingången av den månad. då den försäkrade fyllt sjuttio år. och ej heller till tid, då den försäkrade åtnjutit folkpension eller inte varit berättigad till tilläggspcnsion i form av ålderspension.

'Jl

Prop. 1981/82:50

3. Förslag till Lag om ändring i lagen ( l964:l43) om bidragsförskott

Härigenom föreskrivs att 4 5 lagen (1964:143) om bidragsförskottl skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 &:

Bidragsförskott utgör för år räk- - Bidragsförskott utgör för är räk- nat fyrtioen procent av det basbe- nat fyrtioen procent av det basbe- lopp som enligt 1 kap. 6 & lagen lopp som enligt 1 kap. 6 s lagen (1962:381) om allmän försäkring har (l962:381) om allmän försäkring har fastställts för månaden före den som fastställts för året. För det bidrags- bidragsförskottet avser. förskott som avser januari månad

tillämpas dock det basbelopp som gällde för det föregående året.

Skall bidragsförskott utgå i förhållande till såväl fader som moder eller är barnet berättigat till barnpension enligt 8 kap. 5 % lagen om allmän försäkring. utgör dock bidragsförskottet trettioen procent av det basbelopp som anges i första stycket. i förra fallet i förhållande till varje underhålls- skyldig.

Föreligger grundad anledning antaga att fastställt underhållsbidrag betalas i vederbörlig ordning, utgör bidragsförskottet skillnaden mellan förskotts- belopp enligt första eller andra stycket samt underhållsbidragets belopp.

Om det underhållsbidrag som har blivit fastställt uppenbarligen understi- ger vad den underhållsskyldige bör erlägga i bidrag. lämnas inte bidragsför- skott enligt första eller andra stycket med högre belopp än underhållsbidra- get. I fall som avses i tredje stycket lämnas inget bidragsförskott.

Denna lag träder i kraft den ] januari 1982. För det bidragsförskott som avser januari 1982 tillämpas dock det basbelopp som gällde för december 1981.

I Lagen omtryckt l976:277. 3 Senaste lydelse 19811396.

Prop. l98l/82:50

4 Förslag till _ Lag om ändring i föräldrabalken

b

Härigenom föreskrivs att 15 kap. 12 och 19 ss ft'n'äldrabalken' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Fr'ireslagen lydelse

15 kap. 12%

f-"örvärvar omyndig värdelumdling som avses i 8 &. eller äger omyndig eljest att av annan utfä sådan värdehamlling. mä den som skall utgiva handlingen fullgöra sin förpliktelse genom att i den tmtyndiges namn nedsätta handlingen i öppet förvar hos bank. såvida ej den omyndige äger att själv förvalta handlingen. Förpliktclse att utgiva penningbclopp må ock fullgöras hos bank. ändå att den ej grundas ä nedsatt värdehandling: och skola medlen av banken insättas för den omyndiges räkning enligt vad om betalning, som uppbäres ä nedsatt vänlehandling. är särskilt stadgat.

Äger omyndig att av dödsbo utfä färdehandling eller penningar på grund av giftorätt. arv eller testa- mente. vare boutredningsman eller testamcntscxekutor pliktig att. så- framt ej värdet är ringa eller överför- myndaren eljest medgiver undantag. nedsätta värdehandlingen eller inbe- tala medlen hos bank enligt vad i första stycket stadgas. Vad nu sagts om skyldighet att inbetala penning- medel hos bank skall ock gälla. där någon. som här i riket driver fi:")rsäk- ringsrörelse. skall utgiva försäk- ringsbelopp. som tillkommer omyn— dig. och fräga ej är om försäkrings- belopp. som den omyndige äger att själv förvalta. I fråga om pension. livränta eller annan på grund av fi'ärsäkring utgående periodisk för- män gäller att inbetalning-hos bank skall ske i den män förmånen för kalenderår överstiger ett belopp motsvarande två gånger det basbe- lopp enligt lagcn (1962:st1) om all-

' Balken omtryckt l978:853.

Äger omyndig att av dödsbo utfä värdehandling eller penningar på grund av giftorätt. arv eller testa- mente. vare boutredningsman eller testatnentsexekutor pliktig att. så— framt ej värdet är ringa eller överför- myndaren eljest medgiver undantag, nedsätta värdelmndlingen eller inbe- tala medlen hos bank enligt vad i första stycket stadgas. Vad nu sagts om skyldighet att inbetala penning— medel hos bank skall ock gälla. där någon. som häri riket driver försäk— ringsrörelsc. skall utgiva försäk- ringsbclopp. som tillkommer omyn- dig. och fråga ej är om försäkrings- belopp. som den omyndige äger att själv fi:")rvalta. l fråga om pension. livränta eller annan på grund av försäkring utgående periodisk för- män gäller att inbetalning hos bank skall ske i den mån förmånen för kalenderär överstiger ett belopp nwtsvarande två gånger det basbe— lopp enligt lagen (1962381) om all—

Prop. l98 [ /'82:Stl

;Nätt'tlr'a/nle lydelse

män försäkring som gällt vid årets

början.

Ft'ireslagen lydelse

män försäkring som gäller för det året.

1 andra fall än som avses i andra stycket äge överförmyndaren genom meddelande till den som skall utgiva värdelmndling eller penningar förordna. att nedsättning eller inbetalning skall ske hos bank.

Den som nedsätter värdehandling eller inbetalar penningar hos bank enligt vad i denna paragraf är stadgat vare pliktig att ofördröjligen underrätta förmyndarcn därmn.

19 &

Förmyndaren äge årligen uppbära skäligt arvode för förvaltningen av den omyndiges egendom och arbetet med den personliga om -'å|'dnaden om myndlingen. Arvodet bestämmes av övcrft'irmyndareu med ledning av grunder som fastställes för 'arje överft'irmyndardistrikt av vederbörande k omm u n .

Förmyndaren har även rätt till ersättning för de utgifter som varit skäligen påkallade för uppdragets behöriga fullgörande. Beslut härom fattas av

överförmyndaren.

Arvode och ersättning för utgifter skola efter överförmyndarens be- stämmande utgå av den omyndiges medel i den mån hans beräknade inkomst det är förmyndaruppdraget avser överstiger ett belopp motsva- rande tvä gånger det basbelopp enligt lagen (1962381) om allmän försäkring som gällt under årets sista månad. eller om ej särskilda skäl föranleda annat. i den mån den omyndige har tillgångar till ett värde överstigande fyra gånger nämnda basbelopp. 1 övrigt skola arvode och ersättning för utgifter utgivas av kommunen.

Arvode och ersättning för utgifter skola efter överförmyndarens be- stämmande utgå av den omyndiges medel i den mån dennes beräknade inkomst det år förmyndaruppdraget avser överstiger ett belopp motsva- rande två gånger det basbelopp enligt lagen (1962381) om allmän f("irsäkring som gäller för det året eller. om ej särskilda skäl föranleda annat. i den mån den omyndige har tillgångar till ett värde överstigande tre gånger nämnda basbelopp. 1 övrigt skola arvode och ersättning för utgifter utgivas av kommunen.

Arvode. varom nu är sagt. tillkomme ej fader eller moder. som på grund av lag är förmyndare. med mindre överförmyndaren med hänsyn till särskilda omständigheter lämnar tillstånd därtill. Sådan förmynt'lare har rätt till ersättning för utgifter endast om dessa hänföra sig till förvaltningen av den omyndiges egendom. Arvode och ersättning som nu nämnts skola utgå av

den omyndiges medel.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982. I fråga om arvode och ersättning för förmyndaruppdrag är 1981 eller tidigare tillämpas äldre bestämmelser.

Prop. NSI/82:50

5. Förslag till

8

Lag om ändring i lagen (1951z308) om ekonomiska föreningar

Härigenom föreskrivs att 46 ä 4 mom. lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

46 s 4 mom.' Minst en revisor skall vara auktoriserad. om

1. tillgängarnas nettovärde enligt fastställda balansräkningar för de två senaste räkenskapsåren översti- ger ett gränsbelopp som motsvarar 1 000 lagen (1962:381) om allmän försäkring

gånger det enligt bestämda basbeloppet för den sista månaden av respektive räkenskaps- år. eller

1. tillgångarnas nettovärde enligt fastställda balansräkningar för de två senaste räkenskapsåren översti- ger ett gränsbelopp som motsvarar 1000 gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäk- ring som gällde under den sista månaden av respektive räkenskaps- är. eller

2. antalet anställda hos föreningen under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren i medeltal har överstigit 200.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan i fråga om förening som avses i första stycket förordna att en viss godkänd revisor får utses i stället för en auktoriserad revisor. Sådana beslut är giltiga i högst fem år.

Första och andra styckena gäller även för en moderförening i en koncern. om nettrwärdet av koncernförctagens tillgångar enligt fastställda koncern- balansräkningar för de två senaste räkenskapsåren överstiger det gränsbe- lopp som anges i första stycket eller om antalet anställda vid koncernföre- tagen under nämnda tid i medeltal har överstigit 200.

I andra ft'jreningar än som avses i första och tredje styckena skall en auktoriserad revisor eller en godkänd revisor utses. om minst en tiondel av samtliga röstberättigade begär det vid en föreningsstämma.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

' Senaste lydelse 1980:1105.

Prop. l981/82:50

6. Förslag till

9

Lag om ändring i lagen (1966:680) om ändring av vissa under-

hållsbidrag

llärigenom föreskrivs i fråga om lagen (maassa) om ändring av vissa

underhi'illsbidrag

dels att nuvarande 4 s' skall betecknas 5 s.

dels att 3 5 skall ha nedan angivna lydelse. dels att i lagen skall införas en ny paragraf. 4ä. av nedan angivna lvdelse.

Nu 1 'arande lvdelse

3 & första stycket] Bidragsbelopp som höjts cnljgl 3 ; samt bidragsbelopp

som senast

bestämts eller bestämmes efter utgången av är 1965 ändras i anslut- ning till basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Ändring sker första gången den 1 april det är basbeloppet för april månad med minst fem procent över- eller underskrider basbeloppet för april 1966 och därefter den 1 april varje år basbeloppet för mars månad med minst fem procent över- eller underskrider det basbelopp som låg till grund för ändring. Bidragsbelopp som är 1979 eller

senaste

därefter bestämmes under tiden januari—mars ändras dock tidigast den 1 april året därpå.

' Senaste lydelse 1978:859.

Föreslagen lydelse

3 &? Bidragsbelopp som höjts enlith s*" bidragsbelopp sotn Silllll SellilSl bestämts eller bestämmes efter utgången av är 1965 ändras i anslut— ning till basbeloppet enligt lagen (19olz381) om allmän försäkring.

Ändring sker första gången den 1 april det år basbeloppet för april månad med minst fem procent ("över- eller underskrider basbeloppet för april 1966. l')t'ire/'ter sker lindring den 1 april varje år basbeloppet för mars månad med minst fem procent över— eller underskrider det basbelopp som låg till grund för senaste ändring. om inte annat.-följer av tredje eller _)fj'iirde stycket. Bidragsbelopp som ar 1979 eller 198!) bestämmes under tiden januari—mars ändras dock tidigast den 1 april året där- på.

1 r 1982 sker ändring den I mars. om lmsheloppet för det året med minst fem procent över- eller under- skrider hasln'loppet för mars 198] och annat inte fli/jer avjj'iirde stycket. Fr. o. IH. år 1983 sker ändring den I

.f'ebruari varje (ir basbeloppet med mittstfem prea'ent Örer— eller under-

l'rop. 198 l/82:50

Nuvarande lydelse

3 å andra oeh tredje styckentf Bidragslveloppel ändras med det procenttal med vilket basbeloppet ändrats. Bidragsbelopp till eget eller annans barn ändras dock fr. o. m. den 1 april 1979 endast med ett pmeenttal som utgör sju tiondelar av det nämnda proeenttalet. Är pro— eenttal för ändring av bidragsbelopp brutet. avrundas det till närmast lägre hela proeenttal. Proeenttalen för ändring av bidragsbelopp fast- ställes av myndighet som regeringen bestämmer.

ll)

Föreslagen lydelse

skrider det basbelopp som ldg till grund för senaste lindring. ont inte annat följer av ,ljiirde s'l_veket. Bidragslwlopp son: har bestämts under tiden januari—mars [98] ('ind- ras tidigast den I mars 1983. Bidrags- belopp som har lwstdntts under deeentber [%'I eller januari eller februari [9343 ("im/ras tidigast den ] jitbruari 1983. liidragsln'Iopp. sont fr. o. nt. november1983ltarln'stiintts

eller januari. dndras tidigast den [februari under november. deeentber sedan ett lll' lta/' fiir/lutil efter det att beloppet lmsn'inules.

4 .*5

Bidrags/wlopp enligt 3,6 ändras med det procenttal med vilket bas— beloppet ändrats. Bidragsbelopp till eget eller annans barn ändras dock fr. o. m. den 1 april 1979 endast med ett procenttal sotn utgör sju tionde- lar av det nätnnda prt'teenttalet. Är procenttal för ändring av bidragsbe— lopp brutet. avrundas det till när- mast lägre hela proeenttal. Procent— talen för ändring av bidragsbelopp fastställes av myndighet som rege- ringen bestämmer.

Bidrag. vars belopp efter ändringen slutar pä öretal. utgär med närmast lägre krontal.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

3 Senaste lydelse 1978:H59.

Prop. 198 1/82z50

7. Förslag till

11

Lag om ändring i lagen (1967:663) om tillägg till vissa trafik- livräntor

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (l.9()7:663) om tillägg till vissa trz'tfiklivräntor

dels att i 11 & ordet "Konungen" skall bytas ut mot "regeringen". dels att 93? skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

9.”

lndextillägg till trafiklivränta ut- går frän och med den 1 janauri det år. då basbeloppet enligt lagen den 25 maj 1962 (nr 381) om allmän försäkring för januari månad med minst fem procent ("iv'erskrider bas- beloppet för januari 1967. Ytterliga— re indestillägg utgår från och med den 1 januari varje år basbeloppet för december månad närmast före- gående är med minst fem procent ("överskridit det basbelopp som ligger till grund för senaste indestillägg.

Föreslagen l t'delse

lndestillägg till trafiklivränta ut— gär från och med den 1 januari det är. dä basbeloppet enligt lagen (1902:381) om allmän försäkring för januari med minst fem procent över— skrider basbeloppet för januari l9o7. Ytterligare indextillägg utgår frän och med den 1 januari varje år basbeloppet för december manad närmast föregående är med minst fem procent överskridit det basbe- lopp som ligger till grund för senaste

indestillägg. År [983 oelt därefter

jöljande är utgår dock itulextillägget i stället från och med den [februari varje år som lnzsbelwtpet för det året ltar stigit på det angivna sättet.

I fråga om trafiklivrt'inta. som fastställes efter det att indextillägg till tidigare fastställda livräntor börjat utgä enligt första stycket. utgår indestill— lägg från och med den dag närmast efter livräntans fastställande då ytterligare indestillägg till de tidigare fastställda liv-räntorna börjar utga.

indextillägg utgår med det pro- centtal med vilket basbeloppet ökat. Brutet procenttal avrundas till när- mast lägre hela procenttal. Det pro- centtal med vilket indextillägg skall utgå fastställdes av Konungen eller myndighet som Konungen bestäm- tner.

lndextillägg utgär med det pro- centtal med vilket basbeloppet ökat. Brutet procenttal avrundas till när- mast lägre hela prmenttal. Det pro- centtal med vilket indextillägg skall utgå fastställes av regeringen eller myndighet som regeringen bestäm-

Ille.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

' Senaste lydelse 1973121o.

Prop. 1981/82:50

8. Förslag till Lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429)

l-lärigenom föreskrivs att ()å rättshjälpslagen(19721429? skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Allmän rättshjälp beviljas fysisk person i rättslig angelägenhet. om han behöver sådant bistånd och hans beräknade årsinkomst ej överstiger ett gränsbelopj.) som motsvarar åtta gånger det enligt lagen (19622381) om allmän försäkring bestämda bas- beloppet för oktober året innan rätts- hjälp begäres.

Föreslagen lydelse

Allmän rättshjälp beviljas fysisk person i rättslig angelägenhet. om han behöver sådant bistånd och hans beräknade årsinkomst ej överstiger ett gränsbelopp som motsvarar åtta gånger det basbelopp enligt lagen (1.9622381) om allmän försäkring som gällde året innan rättshjälp begäres.

Bidrager den rättssökande i väsentlig tmtfattning till annans underhåll. ökas gränsbcloppet med vad som motsvarar ett halvt basbelopp för var och en till vilkens underhåll han sålunda bidrager.

Är den råttssökandes betalningsförmåga väsentligt ökad på grund av förmögenhetsinnehav eller annan särskild omständighet eller väsentligt nedsatt på grund av skuldsättning eller annan särskild omständighet. skall den beräknade årsinkomsten jämkas på det sätt att skäligt belopp tillägges eller fråndrages.

Regeringen eller. efter regeringens bemyndigande. domstolsverket med- delar närmare föreskrifter för beräkning av den rättssökandes ekonomiska förhållanden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982. I fråga om rättshjälp som begärs före utgången av år 1982 tillämpas äldre bestämmelser.

1 Lagen omtryckt 1979:24tl.

Prop. 1981/82:50

9. Förslag till

13

Lag om ändring i lagen (l973:213.) om ändring av skadestånds- livräntor

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1973:213) om ändring av skadeståndslivräntor

dels att i 35 ordet "Konungen" skall bytas ut mot "regeringen". dels att 25 Skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Ändring sker första gången den 1 januari året närmast efter det är då basbeloppet för december månad med minst fem procent över- eller underskridit basbeloppet för december 1973.

Ändring skall ånyo ske varje år den 1 januari. om basbeloppet för december månad närmast föregåen- de år över- eller underskridit det basbelopp som legat till grund för senaste ändring med minst fem pro- cent eller det lägre eller högre pro- centtal som efter ökning eller minsk- ning enligt 4.5 uppgår till minst fem.

Ändring skall på nytt ske varje år den 1 januari. om basbeloppet för december månad närmast föregåen- de år över- eller underskridit det basbelopp som legat till grund för senaste ändring med minst fem pro- cent eller det lägre eller högre pro- centtal som efter ökning eller minsk- ning enligt 4 & uppgår till minst fem. År1983oclt följande år skall ändring dock istället ske den ] februari. om basbeloppet för det året har ändrats på det attgit'na _n't'ttet.

Andring avser alla livräntor som fastställts före den dag då ändringen skall ske samt livräntor som genom dom fastställts senare. om första domstols (Iom i målet meddelats före nämnda dag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

l'rop. NSI/82:50

10. Förslag till

14

Lag om ändring i lagen (l973:214) om tillägg till vissa ansvars- livräntor

l-lärigcnom föreskrivs i fråga om lagen ( 1973:214 ) om tillägg till vissa

ansv a tsliv räntor

dels att i (» och 12 ss ordet "Konungen" skall bytas ut mot "regering— en"

dels att 5 & skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

51.

lndextillägg enligt denna lag utgår från och med den 1 januari året närmast efter det år då basbeloppet enligt lagen (1962381) om allmän försäkring för december månad med minst fem procent överskridit basbe- loppet för december 1972. Ytterliga- re indcxtillägg utgår varje år från och med den 1 januari. om basbeloppet för december månad närmast före- gående år överskridit det basbelopp som legat till grund för senaste indcxtilliigg med- minst fetn procent eller det lägre procenttal sotn efter ökning enligt 7s' uppgår till minst fem.

Föreslagen lydelse

lndextillägg enligt denna lag utgår från och med den 1 januari året närmast efter det år då basbeloppet enligt lagen (19622381) om allmän försäkring för december månad med minst fem procentöverskridit basbe- loppet för deccmber 1972. Ytterliga- re indextillägg utgår varje år från och med den 1 januari. om basbeloppet för december månad närmast före— gående år överskridit det basbelopp som legat till grund för senaste indextillägg med minst fem procent eller det lägre procenttal som efter ökning enligt 75 uppgår till minst fem. ir 1983 och däreften/i'iljande år utgår dock t'ndextt'llt't'gget [ stt'illetj'rån och med den lfelmtari varje år som basbeloppet för (let året har stigit på det angivna sättet.

lndcxtillägg utgår endast till livränta som fastställts före den dag från och med vilken tillägg skall räknas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

. Prop. NSI/82:50

11. Förslag till Lag om ändring i lagen (l981:851) om ändring i lagen (1974z8) om rättegången i tvistemål om mindre värden

l-lärigenom föreskrivs att 1 & lagen ( 19743) om rättegången i tvistemål om tnindre värden i den lydelse paragrafen har erhållig genom lagen ( 1981351) om ändring i nämnda lag skall ha nedan angivna lydelse.

Nttt'arttlttlc' lvdelse

Denna lag skall tillämpas på rätte- gången i tvistemål vari förlikning om

saken är tillåten. om värdet av vad

som yrkas uppenbart ej överstiger hälften av detenligt lagen ( 196213811

om allmän försäkring bestämda has-

111

Ft'ireslagen lydelse

Denna lag skall tillämpas på rätte- gången i tvistemål vari förlikning om saken är tillåten. om värdet av vad sotn yrkas uppenbart ej överstiger hälften av lmsbeloppet enligt lagen (tom?—sl) om allmän försäkring.

heloppelfr'ir oktober na'st _/'t'iregtlende

,.

tll”.

Första stycket gäller ej om part första gången han skall föra talan i tvistemålet yrkar att denna lag ej skall tillätnpas och därvid gör sannolikt att bakmnliggande tvist rör högre värde eller att'utgångcn eljest är av synnerlig betydelse för bedömningen av andra fi:"rreliggandc rättsförhällanden. llar talan väckts genom ansökan om betalningsföreläggande. skall part som begär målets hänskjutandc till rättegång senast därvid framställa yrkande som nyss sagts.

Med värde enligt första stycket avses det värde som vid tiden för talans väckande kan antagas gälla. 1 lar talan väckts genom ansökan om lagsökning. betalningsföreläggandc eller handräekning eller som enskilt anspråk i brottmål. avses värdet vid rättens beslut att tvisten skall handläggas som tvistemal. Vid bedömningen skall hänsyn ej tagas till rättcgangskostnatl.

Prop. DS]/82:50 16

12. Förslag till Lag om ändring i aktiebolagslagen (1975: 1385)

Härigenom föreskrivs att lll kap. 3 & aktiebolagslagen ( 1975: 1385) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse l-"Öreslagen lydelse

lt) kap. 3 ä'

Minst en av bolagsstämman utsedd revisor skall vara auktoriserad revisor eller godkänd revisor.

]. om bolagets bundna egna kapital uppgår till minst en miljon kronor. eller

2. om enligt den senast fastställda balansräkningen full täckning inte finns för bolagets registrerade aktiekapital.

Minst en av bolagsstämman utsedd revisor skall vara auktoriserad revisor om

1. tillgångarnas nettovärde enligt fastställda balansräkningar för de två senaste räkenskapsåren översti- ger ett gränsbelopp som motsvarar 1 ()(.ltl enligt (1061381) om allmän ft.")rsäkring

gånger det lagen bestämda basbeloppet för den sista månaden av respektive räkenskaps-

»

('N'.

1. tillgängarnas nettovärde enligt fastställda balansräkningar för de två senaste räkenskapsåren översti- ger ett gränsbelopp som motsvarar 1000 gånger det basbelopp enligt lagen ( 1962:381 ) om allmän försäk- ring som gällde under (len sista månaden av respektive räkenskaps- ar.

2. antalet anställda hos bolaget under de två senaste räkenskapsåren i medeltal ("överstigit 200. eller

3. bolagets aktier eller skuldebrev är noterade på fondbörs eller på lista utgiven av sammanslutning av svenska fondkommissionärer.

Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer kan i fråga om visst bolag. beträffande vilket de i andra stycket 1 eller 2 angivna omständigheterrfa föreligger. förordna att bolaget fär utse viss godkänd revisor i stället för auktoriserad revisor. Sädant beslut är giltigt i högst fem är.

Vad i andra och tredje styckena föreskrives gäller även för moderbolagi en koncern om nettovärdet av koncernföretagens tillgångar enligt fastställda koncernbalansräkningar för de två senaste räkenskapsåren överstiger det gränsbelopp som anges i andra stycket eller om antalet anställda vid koncernföretagen under nämnda tid i medeltal överstigit 200.

I annat bolag än som avses i första. andra och fjärde styckena skall

' Senaste lydelse IQSt'):llt)—t.

Prop. NSI/82:50 17

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

auktoriserad revisor eller godkänd revisor utses. om ägare till en tiondel av samtliga aktier begär det vid lmlagsstämrmt. där revisorsval skall ske.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

2 Riksdagen ION/Ja?. I saml. Nr 50

Prop. l981/82:50 18

13. Förslag till Lag om ändring i trafikskadelagen (I975:l410)

l-lärigentmi föreskrivs att 21 ätrafikskadelagen ( 1975: 1410)[ skall ha nedan

angivna lydelse.

.:Vuvarrmde lydelse lfr'ireslugen lydelse

21 s' 1 avtal om trafikförsz'ikring far göras förbehåll om rätt för försäkringsan- stalten att kräva utgiven trafikskadeersättning åter fran försäkringstagaren intill belopp för vilket denne har åtagit sig att sta självrisk.

Förbehåll om rätt till återkrav från Förbehall om rätt till aterkrav från fysisk person får för varje skadehän- fysisk person får för varje skadehän- delse göras gällande med högst en delse göras gällande med högst en tiondedel av det basbelopp enligt tiondedel av det basbelopp enligt lagen ( 1962:381 ) om allmän försäk- lagen (19631381) om allmän försäk— ring som gäller för-januari naima! det ring som gäller för det år skadehän- år skadehändelsen inträffar. delscn inträffar.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982. Har skadehändelsen inträffat före utgången av år 1981 tillämpas äldre bestämmelser beträffande förbehåll om rätt till återkrav enligt 31 å andra stycket samt beträffande ;"iterkrav enligt 24 .b" andra stycket.

| Lagen omtryckt 1*)77:*)49.

Prop. NSI/82:50 19

14. Förslag till Lag om ändring i bokföringslagen (l976:125)

Härigenom f("ireskrivs att 1 :$ bokft'iringslagen (19761135') skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarmzde lydelse Föreslagen lydelse

l äl

Näringsidkare är bokföringsskyldig enligt denna lag. Detsamma gäller aktiebolag. handelsbolag och ekonomisk förening. även om bolaget eller föreningen ej utövar näringsverksamhet.

Den som är skyldig att för inkomst av jordbruksfastighet föra räkenskaper enligt jordbruksbokföringslagen (19791141) är ej bokföringsskyldig för inkomsten enligt denna lag. llyr enskild person. dödsbo. stiftelse eller ideell förening ut byggnad eller del av byggnad föreligger bokföringsplikt på grund därav endast om verksamheten är att anse som hotell- eller pensionatrörelse eller omfattar mer än två lägenheter som regelmässigt uthyres och ej utgör del av egen bostad.

Staten. kommun. landstingskommun. kommunalförbund. f("irsamling och kyrklig samfällighet är ej bokföringsskyldiga enligt denna lag. Bestämmelsernai 11 och 13—21 ss Bestämmelsernai 11 och 13—21 så

behöver ej tillämpas av enskild behöver ej tillämpas av enskild näringsidkare i vars verksamhet den årliga bruttoomsättningssumman normalt understiger ett gri'insbelopp som motsvarar 20 gånger det enligt lagen ('19(13:381) om allmän försäk- ring besn'bnda basbelop/u't för den sista månaden av räkenskapsåret.

näringsidkare i vars verksamhet den årliga bruttOtmtsättningssumman normalt understiger ett gränsbelopp som nmtsvarar 20 gånger det basbe— lopp enligt lagen ( 1962:381 ) om all- män försäkring som gäller under den sista månaden av räkenskapsåret.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

' Senaste lydelse 1979:lllo5.

Prop. NSI/82:50

IS Förslag till

Zl)

Lag om ändring i lagen (l980:11(l3) om årsredovisning m.m. i vissa företag

l-lärigenom föreskrivs att 2 kap. 1 och 3 ss lagen (19801103) om årsredovisning m.m. i vissa företag skall ha nedan angivna lydelse.

Nu varande . l vde/se

föreslagen lydelse

3 kap.

Den som enligt bokföringslagen (1976135 är skyldig att upprätta årsbokslut skall för samma räkenskapsår även upprätta årsredovisning enligt denna lag. om

]. antalet anställda hos företaget under räkenskapsåret i medeltal har varit minst tio.

2. företaget är moderföretag i en koncern enligt denna lag och antalet anställda hos koncernen under räkenskapsåret i medeltal har varit minst tio. eller

3. tillgz'ingarnas nettovärde i rörel- sen enligt lmlansräkningar för de två senaste räkenskapsåren överstiger ett gränsbelopp som motsvarar 1 ()()ll gånger det enligt lagen (1962-1381) om allmän försäkring bestämda Ims- beloppet för den sista månaden av

respektive räkenskapsår.

3. tillgångarnas nettovärde i rörel- sen enligt lmlansri'ikningar för de två senaste räkenskapsåren överstiger ett gränsbelopp som motsvarar 1 (100 gånger det husbe/opp enligt lagen ( 1962:381 ) om allmän försäkring som gällde lunler den sista månaden av respektive räkenskapsår.

Aktiebolag. ekonomiska föreningar och stiftelser är inte skyldiga att upprätta årsredovisning enligt denna lag.

Avskrift a ' ärsredovisningen skall senast sex månader efter räken- skapsårets utgång sändas in till den länsstyrelse hos vilken den redovisl ningsskyldige skall vara registrerad. om tillgångarnas nettovärde i rörel- sen enligt balansräkningar för de två senaste räkenskapsåren överstiger ett gränsbelopp som motsvarar-1 (1011 gånger det enligt lagen ( 1962:381 ) om allmän försäkring bestämda Ims— beluppe/ för den sista månaden av respektive räkenskapsår eller om antalet anställda i rörelsen under

'N

Avskrift av årsredovisningen skall senast sex .månader efter räken- skapsårets utgång sändas in till den länsstyrelse hos vilken den redovis- ningsskyldige skall vara registrerad. om tillgångarnas nettovärde i rörel- sen enligt balansräkningar för de två senaste räkenskapsåren överstiger ettgränsbelopp som motsvarar 1 ()(lt) gånger det lmslu'lopp enligt lagen (19622381) om allmän försäkring som gällde run/er den sista månaden av respektive räkenskapsår eller om antalet anställda i rörelsen under

Prop. 1981/82:50 21

Nuvarande lvdelse IT(fireslagen lvde/se

vart och ett av de två senaste räkcn- vart och ett av de två senaste räken- skapsåren i medeltal har överstigit skapsären i medeltal har överstigit 300. 200.

Första stycket gäller även för ett företag som är moderföretag i en koncern enligt denna lag. om nettrwärdet av koncernföretagens tillgångar enligt koncernlmlansräkningar för de två senaste räkenskapsåren överstiger det gränsbelopp som anges i första stycket eller om antalet anställda vid koncernföretagen under vart och ett av dessa år i medeltal har överstigit 201).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

Prop. NSI/82:50 22

16. Förslag till Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928z370)

' Härigenom föreskrivs att 46 & 2 mom.. punkt 2 e av anvisningarna till 29 &. punkt 1 av ans-'isningarmt till 30 5. punkt 11 av anvisningarmt till 32 s' och punkt 3 a av anvisningarna till 41 s'kommunalskattelagen (' 1928z37tl) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lvde/se Föreslagen lvde/se

46 Få 2 mom.[ 1 hemortskommunen får skattskyldig. som varit bosatt häri riket under hela beskattningsi'tret. dessutom göra avdrag: 1) för periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk utbetalning. som inte får dras av från inkomsten av särskild förs-'ärvskälla. i den utsträckning som framgår av punkt 5 av anvisningarna: 2) för påförda egenavgifter enligt lagen ( 1981:691) om socialavgifter som inte får dras av från inkomsten av särskild förvärvskälla: 3) för premier och andra avgifter. som skattskyldig erlagt för försäkringar av följande slag. vilka ägs av honom själv eller. i förekommande fall. hans make eller hans omyndiga barn. nämligen kapitalförsäkring. till den del avdrag för premien ej medges enligt punkt 2 av anvisningarmt till 22 & eller punkt 9 av anvisningarna till 29 &. arbetslöshetsförsäkring. om avdrag ej medges enligt nyssnämnda lagrum eller punkt 6 av anvisningarna till 33 &. samt sadan sjuk- eller olycksfallsförsäkring. därunder inbegripen avgift till sjukkassa för begravningshjälp. som ej avses i 33 s och som ej utgör sjukförsäkring enligt 2—4 kap. lagen (1962:381) om allmän f("irsäkring'. 4) för belopp som den skattskyldige enligt vid självdeklarationen fogat intyg eller annat skriftligt bevis under beskattningsåret har betalat för eller tillgodoräknats som underhåll av icke henunavarande barn intill dess barnet fyllt 18 år eller intill dess det fyllt 21 år om det genmngi'ir grundskola. gymnasieskola eller därmed jämförlig grundutbildning. dock högst med 30110 kronor för varje barn: 6) för avgift som den skattskyldige har betalat under beskattningsi'tret för annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsz'ikring. som ägs av arbets- givare. om försäkringen ägs av den skattskyldige. llar skattskyldig under beskattningsåret varit skyldig att betala sjömans- skatt. medges avdrag för periodiskt understöd. avgift för pensionsförsäkring och underhållsbidrag'. som anges i första stycket 4) och 6). endast i den mån hänsyn inte tagits till understödet. avgiften eller underhållsbidraget vid beräkningen av sjömansskatt. Om skattskyldig varit bosatt här i riket endast under en del av

' Lydelse enligt prop. 1981582zltl.

Prop. 1981/82150

Nuvarande lvdelse l't'ireslagen lydelse

beskattningsåret. medges avdrag som nu sagts bara i den tnån det belöper på nämnda tid.

Avdrag för premier och andra avgifter som avses i första stycket 3) medges inte med högre belopp än 250 kronor. llar skattskyldig under beskattnings- året varit gift och levt tillsammans med andra maken. medges dock sådant avdrag för dem båda gemensamt med högst 500 kronor. Avdrag. som nu sagts. med högst 500 kronor medges vidare om skattskyldig under beskattningsåret varit ogift — varmed jämställs änka. änkling eller frånskild — och haft hemmavarande barn under 18 år.

Avdrag för avgift som avses i första stycket 6) får inte överstiga den skattskyldiges A-inkomst för antingen beskattningsåret eller året närmast dessfi'ärinnan och beräknas med hänsyn till storleken av sådan inkomst. i fråga om sådan A- inkomst sotn hänför sig till jord- bruksfastighet eller rörelse eller som hänför sig till anställning. om den skattskyldige helt saknar pensions— rätt i anställning och inte är anställd i aktiebolag eller ekonomisk förening vari han har sådant bestännnande inflytande som avses i punkt 2 e femte stycket av anvisningarna till 29 &. får avdraget uppgå till samman- lagt högst 35 procent av inkomsten till den del den inte överstiger tjugo gånger det basbelopp som enligt lagen (19621381) om allmän försäk- ring bestämts för januari månad året närmast före taxeringsåret samt högst 25 procent av den del av inkomsten som överstiger tjugo men inte trettio gånger nämnda basbe- lopp. 1 fråga om övrig A—inkomst får avdraget uppgå till högst 10 procent av inkomsten till den del den tillsam- mans med A-inkomst enligt föregå- ende mening inte överstiger tjugo gänger nämnda basbelopp. l stället för vad som angivits i andra och

Avdrag för avgift sorti avses i första stycket 6) får inte överstiga den skattskyldiges A—inkomst för antingen beskattningsåret eller året närmast dessförinnan och beräknas med hänsyn till storleken av sådan inkomst. l fråga om sådan A- inkomst som hänför sig till jord- bruksfastighet eller rörelse eller som hänför sig till anställning. om den skattskyldige helt saknar pensions- rätt i anställning och inte är anställd i aktiebolag eller ekonomisk förening vari han har sådant bestän'imande inflytande som avses i punkt 2 e femte stycket av anvisningarna till 29 5. får avdraget uppgå till samman- lagt högst 35 procent av inkomsten till den del den inte överstiger tjugo gånger det basbelopp som enligt lagen ("19622381) om allmän försäk- ring bestämts för året närmast före taxeringsåret samt högst 25 procent av den del av inkomsten som över- stiger tjugo men inte trettio gånger nämnda basbelopp. I fråga om övrig A-inkomst får avdraget uppgå till högst 10 procent av inkomsten till den del den tillsammans med A- inkomst enligt föregående mening inte överstiger tjugo gånger nämnda basbelopp. l stället för vad som

angivits i andra och tredje meningar—

Prop. NSI/82:50

Nllt'aram'le lydelse

tredje meningarna av detta stycke får avdraget beräknas till högst ett belopp motsvarande angivet basbe- lopp jämte 31) procent av inkomst som hänför sig till jordbruksfastighet eller rörelse intill en sammanlagd A-inkomst motsvarande tre gånger samma basbelopp. Avdraget beräk- nas i sitt helhet antingen på inkomst som skall tas upp till beskattning ttnder beskattningsåret eller på inkomst äret närmast dessförinnan. Med A-inkomst avses inkomst som enligt () ä 3 mom. andra stycket lagett ( 1947:576 ) om statlig inkomstskatt är att anse sotn A-inkomst. Till

A-inkomst räknas även inkomst ombord enligt lagen ( 1958:295 ) om sjömansskatt samt enligt 1 s 2 tttotn. nämnda lag skattepliktig dagpen- ning.

Om särskilda skäl föreligger får riksskatteverkct

besluta att avdrag för avgift för

efter ansökan pensionsförsäkring får tttedges ttted högre belopp än som följer av bestämmelserna i föregående stycke. Därvid skall dock följande gälla. För skattskyldig. som redovi- sar inkotttst som är att anse som A-inkontst endast av tjänst men som i huvudsak saknar pensionsrätt i anställning. får avdrag medges högst med belopp. beräknat sotn för inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse på det sätt sotn föreskrivits i föregående stycke. l-lar sådan skatt- skyldig erhållit särskild ersättning i samband med att anställning upp- hört och har ltan ej skaffat sig ett betryggande pensionsskydcl. får

dock avdrag medges med högre

Ft'n'eslagen lydelse

nu av detta stycke far avdraget beräknas till högst ett belopp mot- svarande angivet basbelopp jämte 30 procent av inkomst som hänför sig till jordbruksfastigltet eller rörelse A-inkomst motsvarande tre gånger samma bas- itttill en sammanlagd belopp. Avdraget beräknas i sitt helhet antingen på inkomst som skall tas ttpp till beskattning ttttder beskattningsåret eller på ittkotttst året ttärmast dessförinnan. Med A— inkomst avses ittkotttst sotn enligt 9.5 3 ntom. andra stycket (IQ-171576) om statlig inkomstskatt är att A-inkomst. Till.

inkomst

lagen

211156 50111

A—inkontst räknas även ombord enligt lagen (19581295) om sjömansskatt saint enligt 1 s' 2 mom. nämnda lag skattepliktig dagpen— ning.

Om särskilda skäl föreligger får riksskatteverket efter ansökan besluta att avdrag för avgift för pensionsförsäkring får tttedges ttted högre belopp än som följer av bestämmelserna i föregaende stycke.. Därvid skall dock följande gälla. För skattskyldig. sotn redovi- sar inkomst som är att anse som A-inkomst endast av tjänst men som i huvudsak saknar pensionsrätt i anställning. får avdrag medges högst med belopp. beräknat sotn för inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse på det sätt som ft't'n'eskrivits i föregående stycke. Har sådan skatt- skyldig erhållit särskild crsättning i samband med att anställning tipp- hört och ltar han ej skaffat sig ett betryggande pensiottsskydd. får dock avdrag medng med högre

Prop. NSI/82:50

Nuvarande lydelse

belopp. Avdrag sotn avses i de två närtnast ft'tregående meningarna får dock inte beräknas för inkomst sotn härrör från aktiebolag eller ekono- tttisk förening vari den skattskyldige ltar sådant bestäntntattdc inflytande som avses i punkt 2 e femte stycket av anvisningarna till 39 &. Har skatt- skyldig. sont själv eller genom förntedling av juridisk person — dri— vit jordbruk. skogsbruk eller rörelv se. upphört ntcd driften i förvärvs- källan och har han under verksam- hetstidett ej skaffat sig ett betryggan- de pensiottsskydd. får avdrag beräk- nas även på sådan ittkotttst som enligt L) s 3 ntom. andra stycket lagett (It)—171576") om statlig ittkontstskatt är att anse som B—inkomst. Avdraget fåri detta fall beräknas ttted beak- tande av det antal år den skattskyl- dige drivit jordbruket. skogsbruket eller rörelsen. dock högst för tio år. l-länsyn skall vid bedömningen av avdragets storlek tas till den skatt- skyldiges övriga pcnsionsskyt'ld.oeh andra möjligheter till avdrag för avgift som avses i första stycket 6). Avdraget får dock inte överstiga ett belopp som för varje år som driften pågått motsvarar tio gånger det bas- belopp som enligt lagen om allmän försäkring bestämts för januari må- nad det år driften i förvärvskällan upphört oelt ej heller suntntatt av de belopp som under beskattningsåret redovisats som nettointäkt av för— värvskällatt oclt sådan inkomst av tillfällig fi.")rvärvsverksantltet som är att hånlf'tra .till vinst nted anledning av överlåtelse av förvi'trvskällan. l-lar

riksskatteverket enligt punkt 1 tred-

lo . 'Jt

Föreslagen lydelse

belopp. Avdrag sotn avses i de två ttärtttast föregaende meningarna får dock inte beräknas för inkotttst som härrör från aktiebolag eller ekono- misk förening vari den skattskyldige ltar sadant bestämmande inflytande som avses i punkt 2 e fettttc stycket av anvisningarna till 29 &. llar skatt- skyldig. som — själv eller genom f("trmedling av juridisk person — dri- vit jordbruk. skogsbruk eller rörel- se. upphört ttted driften i förvärvs- källan oelt ltar ltan uttder verksam- ltetstidett ej skaffat sig ett betryggan- de pensionsskydd. får avdrag beräk- nas även på sådan inkomst som enligt (.) ä 3 ntont. andra stycket lagen (It)—171576") om statlig inkontstskatt är att anse som B-inkomst. Avdraget får i detta fall beräknas ttted beak- tande av det antal år den skattskyl- dige drivit jordbruket. skogsbruket eller rörelsen. dock ltögst för tio år. l-Iänsyn skall vid bedömningen av avdragets storlek tas till den skatt—

skyldiges övriga pensionsskydt'l och

.andra tttöjliglteter till avdrag för

avgift sotn avses i första stycket 6). Avdraget får dock inte överstiga ett belopp som för varje år sotn driften pågått ntt'ttsvarar tio gånger det bas- belopp som enligt lagen om allmän försäkring bestämts för det år driften i förvärvskällatt upphört oelt ej hel- ler suntntatt av de belopp som uttder beskattningsåret redovisats sotn net- tointäkt av fört-'ärvskällan och sådan inkomst av tillfällig fört-'ärvsvcrk- santltct som är att ltänföra till vinst nted anledning av överlåtelse av förvärvskällan. Har riksskatteverket enligt punkt I tredje stycket av

Prop. Håål/82:50

Nuvarande lydelse

je stycket av anvisningarna till 3l & tttcdgivit att dödsbo tar pcusiousför- säkring. anger riksskattcvcrket det högsta belopp vartttcd avdrag för avgift för försäkringen får ntcdges. llärvid iakttas i tilli'impliga delar bestäntmelserna i detta stycke om avdrag för skattskyldig som upphört ttted driften i en f("trvärvskälla. Mot beslut av riksskattcvcrket i fråga

som avses i detta stycke får talan inte

26

Hireslagen lydelse

anvisningarna till 31 s medgivit att dödsbo tar pcnsionslörsäkring. att— ger riksskattcvcrket det högsta belopp varnted avdrag för avgift för l't'.'n'säkrittgett far medges. Härvid iakttas i tillåtttpliga delar bestäm— melserna i detta stycke om avdrag för skattskyldig som upphört nted driften i en förvärvskälla. Mot beslut av riksskatteverket i fråga som avses i detta stycke får talan inte föras.

föras.

l-lar skattskyldig erlagt avgift som avses i första stycket o) men har avdrag för avgiften ltelt eller delvis inte kuttttat tttttyttjas enligt bestänuttelserna i femte stycket. medges avdrag för ej utnyttjat belopp vid taxering för det pt'tft'ftljande beskattningsåret. Sådant avdrag tttedgcs dock inte nted belopp sotn tillsammans med erlagd avgift sistnämnda år överstiger vad som anges i femte stycket.

Oavsett föreskrifterna i de föregående styckena medges avdrag för avgift som avses i första stycket (1) i ltemortskominttnett inte ttted ltögrc belopp ätt skillnaden mellan sammanlagda beloppet av inkomster från f("u'värvskällor. sotn år skattepliktiga i kommunen. och övriga avdrag enligt dentta paragraf. Katt avdrag för avgift som avses i första stycket (1) inte utnyttjas i hemortskonttttuttett. ntedges avdrag för återstoden i annan kommun med belopp intill den där redovisade inkomsten. i förekommande fall efter andra avdrag enligt denna paragraf som medges vid taseringen i kommunen. Avdrag. sotn på grund av vad nu sagts inte kttttttat utnyttjas vid taseringen för det beskattningsår då avgiften betalades, får utnyttjas senast vid taxering för sjätte beskattningsåret efter betalningsaret. lttte heller i sistnämnda fall får avdraget överstiga vad som återstår sedan övriga avdrag enligt denna

paragraf gjorts.

Anvisningar till 29 s le.: Arbetsgivare har-— under de f(ftrutsåttningar som anges i tredje stycket — rätt till avdrag-för kostnader för att trygga pensitutsz'itagande enligt alltttän pensionsplau. (')m allmän pettsionsplatt träder i kraft stegvis men arbetsgi- varen lämnat utfästelse ottt en snabbare tillämpning av platten. har arbetsgivtu'en rätt till avdrag för kostnader fi'tranledda av detttta utfästelse. Allmän pcnsionsplan ltar samma innebi'ird som i 4 & lagett (ltlo753l) om

tryggande av pensionsutl'ästelse m.m. Med allmän pensiottsplan avses

: Senaste lydelse lli/"SÄR?

Prop. 198 l/82:50 27

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

emellertid i denna lag. i fall där pensionsåtagande enligt allmän pensitmsplan ieke föreligger. även

a) pensionsåtagande för pensionsförmåner som rymmes inom vad som är sedvanligt enligt allmän pensirmsplan i fråga om arbetstagare med motsva- rande uppgifter eller hans efterlevande ttnder förutsättning att annat åtagande än sådant som innebär tryggande genom p'ensionsförsz'ikring eller avsättning till pensionsstiftelse tryggats genom kreditförsi'tkring.

b) pensionsbestämmelser. som rekommenderats av Svenska kommunför— bundet. l.andstingsförbundet eller Svenska kyrkans församlings— och pasto- ratförbund och antagits såsom pensionsreglemente av kommun. kommunal- förbund. Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet. Kommunernas Pensionsanstalt. Svenska kyrkans församlings— och ptleOI'éltföl'bulkl eller Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut eller av annan arbetsgivare. för vars pensionsutfästelser enligt pensionsreglemen- tet kommun. kommunalförbund. Svenska kommunförbundet. Landstings- förbundet eller Svenska kyrkans fi'lrsamlings- och pastoratförbund tecknat borgen. och

c) pensionsåtagande som har lämnats av statligt företag och för vilket staten har tecknat borgen.

Om särskilda skill fi'ireligga. får riksskatteverket besluta att även annat pensionsätagande vid tillämpning av denna lag skall anses som allmän pensionsplan. Mot beslut av riksskattcvcrket i fråga som här avses får talan ej föras.

Avdragsrätt enligt första stycket föreligger endast under förutsätt- ning dels att högsta pensionsgrun- dande lön enligt den allmänna pen- sionsplaner) icke överstiger trettio gänget" det basbelopp som enligt lagen (l9621381) om allmän försäk— ring bestämts för januari månad aret närmast före taxeringsäret eller det högre pensionsgrunt'lande belopp som gällde enligt planen vid utgång- en av år 1977. dels att livsvarig ålderspension vid full intjämtndetid enligt planen icke avses komma att överstiga l5 procent av den pen— sionsgrundande lönen till den del den icke ("iverstiger sju och en halv ganger nämnda basbelopp. 70 pro- den cent av pensit'tnsgrundande

Avdragsrätt enligt första stycket föreligger endast under förutsätt- ning dels att högsta pensionsgrun- dande lön enligt den allmänna pen- sionsplanen icke överstiger trettio gånger det basbelopp som enligt lagen (1963381) om allmän försäk- ring bestämts för äret närmast före taxeringsåret eller det högre pen- sionsgrundande belopp som gällde enligt planen vid utgången av är 1977. dels att livsvarig ålderspensitm vid full intjz'inandetid enligt planen icke avses komma att överstiga li procent av den pensitmsgrundande lönen till den del den icke överstiger sitt och en halv gånger nämnda

basbelopp. 70 procent av den pen— sionsgrumlande lönen till den del

Prop. 1981/82150

Nuvarande lydelse

lönen till den del den överstiger sju och en halv men icke tjugo gånger nämnda basbelopp och 40 procent av den pensionsgrundande lönen till den del den överstiger tjugo men icke trettio gånger nämnda basbe— lopp eller det högre pensitmsbelopp som gällde enligt planen vid utgång- en av år 1977. Det förhi'tllandet att planen ger rätt till ålderspensitm utöver 15 procent av den pensions- grundande lön som icke överstiger sju och en halv gånger nämnda basbelopp utgör dock icke hinder för avdrag. om den överskjutande pen- sionen är avsedd att utgöra ersätt-

ning för tilläggspension enligt lagen

254

Föreslagen lydelse

den överstiger sju och en halv men icke tjugo gånger nämnda basbelopp och 40 procent av den pensionsgrun— dande lönen till den del den översti- ger tjugo men icke trettio gånger nämnda basbelopp eller det högre pensionsbelopp sont gällde enligt planen vid utgången av år 1977. Det f("irhi'tllåndet att planen ger rätt till ålderspension utöver 15 procent av den pensionsgrundande lön som icke ("överstiger sju och en halv gånger nämnda basbelopp utgör dock icke hinder för avdrag. om den överskju— tande pensionen är avsedd att utgöra ersättning för tilläggspensitm enligt lagen om allmän försäkring.

om allmän försäkring.

Vid bestämmande av avdragsrätt enligt första stycket får — även om detta ej har medgivits i allmän pensionsplan — i pensionst'ttagande inräknas såväl arbetstagares anställningstid hos samma arbetsgivare innan åtagandet lämnats som anställningstid hos lt'irutwtrande arbetsgivare. Vid beräkning av avdrag för tryggande av åtagandet skall härvid dock avräknas sådan pension åt arbetstagaren. som tidigare har utfästs och tryggats av arbetsgivare under anställningstid som inräknas i åtagandet.

Avdrag för kostnad avsedd att trygga pensionsåtagande som innebär rätt till pension före 65 års ålder — härunder inbegripet kostnad avsedd att vid arbetstagarens avgång före (35 års ålder trygga samma pensitmsförmåner som skulle ha tillkommit honom vid avgång vid nämnda ålder — medges i den utsträckning sådana förmåner kan utgå enligt allmän pensionsplan och med beaktande jämväl av bestämmelserna i tionde stycket. Är fråga om arbetstagare i aktiebolag eller ekonomisk förening som har bestämmande inflytande över företaget. är dock kostnad som här avses och som hänför sig till avgång före (30 års ålder avdragsgill endast efter beslut enligt elfte stycket. Till grund för bedömande om en arbetstagare har bestämmande inflytande lägges det samlade innehavet av aktier eller andelar i företaget hos arbetstagaren själv jämte sadana honom närstående personer som nämns i 35 ä 3 mom. tionde stycket denna lag.

För medel. som avsatts enligt b eller d. medges sålunda avdrag intill vad som nn'wtsvarar arbetsgivarens pensionsreserv. och för pensit'n'tsförsäkring medges avdrag för så stor del av kt'tstnaderna som behövs för att trygga pensionsåtagande. allt med iakttagande av bestämmelserna i första—femte

Prop. 198l/82:50 . 39

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

styckena och beslut enligt elfte stycket av denna anvisningspunkt.

Dock medges avdrag även utöver vad som anges i föregående stycke. om pensionsutfästelserna avser förmåner som innebär smärre avvikelser från allmän pensionsplan. Detta gäller dock endast under förutsättning att utfästelserna till den del de avser sadana avvikelser har tryggats genom pensirmslt'jrsäkring. Vidare fordras att utfästelscrna har lämnats före utgången av år 1977 eller att de lämnats till arbetstagare som därefter erhållit .anställning hos arbetsgivare och motsvarar utfästelser som har lämnats av arbetsgivaren till andra arbetstagare före utgången av år 1977. Med smärre tiv-'Vikelser förstås sådana l'i'irmånsbelopp som utgår utöver allmän pensions— plan men inom ramen för högsta pensionsgrundande lön enligt planen under förutsättning att den genomsnittliga kostnaden för förmånsbeloppen icke överstiger åtta procent av kostnaden för pensionsåtagande enligt den allmänna pensionsplanen. Med genomsnittlig kostnad för förmånsbeloppen förstås den merkostnad som motsvarande förmåner skulle medföra. om de skulle lämnas at samtliga som omfattas av den allmänna pensionsplanen. Överstiger kostnaden för förmånsbeloppen vad nu sagts. skall emellertid ingen del av den kostnad som överstiger kostnaden för pensitmsåtagande enligt den allmänna pensionsplanen vara avdragsgill. För att erhålla avdragsrätt skall arbetsgivaren med intyg av försäkringsgivaren styrka att endast smärre avvikelser från alltnän pensionsplan föreligger. (')m särskilda skäl föreligga. får riksskattevcrket besluta att avdrag som avses i detta stycke skall medges även i andra fall. Mot beslut av riksskatteverket i fråga som här avses får talan ej föras.

llar arbetsgivare gjort pensions- åtagande enligt allmän pensionsplan men föreligger icke avdragsrätt enligt första stycket eller har arbets- givare gjort pensionsåtagande för arbetstagare som icke omfattas av allmän pensionsplan. får han — under förutsättning att åtagandet tryggats genom pensicmsförst'ikring — avdrag för kostnaderna för sådant åtagande med högst ett belopp motsvarande summan av 35 procent av vad arbets- givaren utgivit i lön till arbetstagaren intill en lön som motsvarar tjugo gånger det basbelopp som enligt lagen (l*)(12:3h'l) om allmän försäk— ring bestämts förjannari nuinrul året

närmast före taxeringsåret samt 35

Har arbetsgivare gjort pensions- åtagande enligt allmän pensionsplan riten föreligger icke avdragsrätt enligt första stycket eller har arbets- givare g_'ort pensionsåtagande för arbetstagare som icke omfattas av allmän pensionsplan. får han — under förutsättning att åtagandet tryggats genom pensionsft'.'>rsäkring — avdrag för kostnaderna för sådant åtagande med högst ett belopp motsvarande summan av 35 procent av vad arbets- givaren utgivit i lön till arbetstagaren intill en lön som motsvarar tjugo gånger det basbelopp som enligt lagen (19o213b'l) om allmän försäk- ring bestämts för året närmast före taxeringsåret samt 35 procent av

Prop. [URI/82:50

Nuvarande lydelse

procent av lönen till den del den överstiger tjugo men icke trettio gånger nämnda basbelopp. Avdra- get får beräknas på lön som arbets- givaren utgivit till arbetstagaren antingen under beskattningsåret el- ler under def närmast föregående

.?(1

I-"r'ireslagen lydelse

lönen till den del den överstiger tjugo men icke trettio gånger nämn— da basbelopp. Avdragct får beräk- nas på lön som arbetsgivaren utgivit till arbetstagaren antingen under beskattningsåret eller under det när- mast föregående beskattningsåret.

beskattningsåret.

Arbetsgivare. som enligt 25 s" lagen (1967z53l) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. är skyldig att trygga upplupen del av pensionsutfäs- telse genom att köpa pensionsft'irsäkring. får avdrag för hela kostnaden för sådan fi'irsäkring om utfästelsen icke avser arbetstagare i aktiebolag eller ekonomisk förening som har bestämmande inflytande över företaget.

Vid beräkning av avdrag för kostnader avsedda att trygga arbetsgivares pensionsåtaganden får pensionsutfåstelse beaktas endast om försäkring för utfästelsen skulle ha varit sådan pcnsionsfi'n'säkring som avses i punkt 1 av tim-'isningarna till 31 så.

Om särskilda skäl föreligga. får riksskatteverkct besluta om avdrag avseende kostnader för att trygga pensionsutfästelsc utöver vad som gäller enligt första och femte styckena ovan. Mot sådant beslut får talan ej föras. till 30 .s-

1.-l Vid beräkning av nettointäkt av försäkringsrörelsc som drivits av lit'_l'r'irst'ikringsanslall skall följande iakttagas.

Som bruttointäkt upptages intäkt av kapital- och fastighetsförvaltning med undantag av den del av intäkten som belöper på pensionsförsi'tkringar. vilka anstalten meddelat direkt eller meddelat i återförsäkring åt inländsk försäkringsanstalt.

Som bruttointäkt upptages även vinst vid försäljning av eller vid uppskrivning av värdet av annan tillgång än inventarium eller för stadigva- rande bruk i rörelsen avsedd fastighet. Vid försäljning av fastighet som utgör omsättningstillgång i försäkringsrörelsen skall punkt 1 fjärde stycket av am'isningarna till 21” :$ tillämpas. l bruttointäkten ttpptagcs vidare hyresvärde av fastighet. som använts i försäkringsri'ärelsen. l-lar livfi'wrsäkringsanstalt hos utländsk ft" säkringsanstalt återförsäkrat direkt meddelad eller i återförsäk- ring åt inländsk försäkringsanstalt meddelad annan försäkring än pensions— fi'irsäkring utan att hos sig behålla premiereserven. anses som ränteintäkt ränta på värdet av åtei'försäkrarens ansvarighet enligt den räntefot som legat

3 Senaste lydelse lUSl:Z'l5.

Prop. NSI/82:50 31

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

till grund för premieberäkningen.

Från bruttointäkten får avdragas dels ränta på gäld. dels. i fråga om fastigltetsft'örvaltning. annan enligt 25 & avdragsgill omkostnad för fastighet. dels förlust vid försäljning av annan tillgång än inventarittm eller för stadigvarandebruk i rörelsen avsedd fastighet, dels belopp varmed värdet av annan tillgång än inventarium eller för stadigvarande bruk i rörelsen avsedd fastighet enligt denna lag nedskrivits. dels 5 procent av vad som återstår av brttttointäkten efter avdrag enligt detta stycke.

I fråga om individuell livförsäk- ring. individuell annan personff'är- säkring och gruppförst'ikring får i varje sådan verksamhet för sig. sedan avdrag åtnjutits enligt föregz't- ende stycke. från z'tterståcndc brut— tointäkt göras avdrag med belopp motsvarande för varje direkt teck- nad personfi'ärsäkring. som icke är pcnsionsförsäkring. 3 promille av det basbelopp som enligt 1 kap. o s lagen den 35 maj tva: (nr 381) om allmän försäkring fastställts för januari nuinad unt/er taseringsåret. Avdraget skall för varje försäkring beräknas till helt krontal så. att öretal bortfaller. Som en försäkring anses dels alla individuella liv-'l'örsäk— ringar. som samtidigt tecknats på samma persons eller samma perso- ners liv. dels alla andra individuella personförsäkringar. som samtidigt tecknats med samma person som försäkrad. dels samma persons alla grnppft'irsäkringar som han har inom en och samma grupp. Sammanlagt avdrag enligt detta stycke får icke överstiga återstående bruttointäkt av den verksamhet till vilken avdra—

get hänför sig.

I fråga om individuell livft'irsäk- ring. individuell annan personfi'är- säkring och gruppförsäkring får i varje sådan verksamhet för sig. sedan avdrag t'ltnjutits enligt föregå- ende stycke. från återstående brut- tointäkt göras avdrag med belopp motsvarande för varje direkt teck— nad personförsäkring. som icke är pensionslt'irsäkring. 3 promille av det basbelopp som enligt 1 kap. 6 ;" lagen (tvnzssl) om allmän försäk— ring fastställts för taxeringsåret. Avdraget skall för varje försäkring beräknas till helt krontal så. att öretal bortfaller. Som en fi'ärsäkring anses dels alla individuella livft'jrsäk- ringar. som samtidigt tecknats på samma persons eller samma perso- ners liv.-dels alla andra individuella personfi'irst'ikringar. som samtidigt tecknats med samma person som försäkrad. dels samma persons alla gruppft'irsäkringar som han har inom en och samma grupp. Sammanlagt avdrag enligt detta stycke får icke överstiga återstående bruttointäkt av den verksamhet till vilken avdra-

get hänför sig.

Avdrag får icke ske för sådan ränta på återbäringsmedel som tillkommer fö rsäkringstagare.

Prop. NSI/82:50

Nu varande lvdelse Fr'ireslz'lgen lydelse

till 325

11.4 Med bestämmelsen i 32 :$ 1 mom. tredje stycket om kollektiv avgångsbidragsförsi'tkring avses så- dan försäkring som meddelas av Arbetsmarknådens försäkringsak- tiebolag. Ersättning på grund av dylik f("irsäkring utgår dels med ett s.k. A—belopp. som bestämmes med hänsyn endast till den t'örsz'ikrades levnadsålder och anställningstid. dels med ett s.k. B-bclopp. som bestämmes med hänsyn även till övriga omständigheter i det enskilda fallet. Som intäkt av tjänst räknas dels ersättningens A-belopp. dels den del av ersättningens B-belopp som överstiger ett belopp. motsva- rande två gånger det basbelopp som fastställts för januari månad under taseringsåret med stöd av 1 kap. 6 i lagen den 25 maj 19o2 (nr 381) om allmän försi'ikring.

11. Med bestämmelsen i 32 s 1 mom. tredje stycket om kollektiv avgångsbidragsft'irsäkring avses så- dan försäkring som meddelas av Arbetsmarknadens försäkringsak- tiebolag. Ersättning på grttnd av dylik försäkring utgår dels med ett s.k. A-belopp. som bestämmes med hänsyn endast till den försäkrades levnadsi'tldcr och anställningstid. dels med ett s.k. B-belopp. som bestämmes med hänsyn även till övriga (unständigheter i det enskilda fallet. Som intäkt av tjänst räknas dels ersättningens A-belopp. dels den del av ersättningens B-belopp som överstiger ett belopp. motsva- rande två gånger det basbelopp som fastställts för taseringsåret med stöd av 1 kap. 6 & lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Bestämmelserna i första stycket äga motsvarande tillämpning i fråga om ersättning på grund av sådan kollektiv avgångsbidragsförsäkring i annan försäkringsanstalt som beträffande ersättningens storlek och övriga villkor motsvarar kollektiv avgångsbidragsförsäkring hos Arbetsmarknådens för— säkringsaktiebolag.

Med bestämmelsen i 3235 1 mom. tredje stycket om avgångsersåttning som utgår annorledes än på grttnd av kollektiv avgångsbidragsförsäkring avses sådan avgångsersåttning som staten tttbetalar till arbetstagare och som utgår enligt mt.)tsvarande grunder som ersättning på grund av kollektiv avgångs—

bidragsl'örsäkring i Arbetsmarknådens försäkringsaktiebolag.

Bestämmelserna i 32 s 1 mom. tredje stycket om avgangsersättning till arbetstagare som omfattas av s.k. trygghetsavtal avser sådan ersätt- ning. som utgår enligt trygghetsavtal mellan Privattjänstemannakartellcn

och arbetsgivarorganisaticm och

4 Senaste lydelse 1977241.

Bestämmelserna i 32 ä 1 mom. tredje stycket om avgångsersåttning till arbetstagare som omfattas av s. k. trygghetsavtal avser sådan ersätt- ning. som utgår enligt trygghetsavtal mellan Privattjänstemannakartellcn och

och arbetsgivarorganisation

Prop. ”Xl/82:50

Närvarande lydelse

fastställes under ledning av ett s.k. trygghetsråd. Ersättning på grund av sådant trygghetsavtal utgår dels med ett belopp som utbetalas månaden efter det att anställningen har upp— hört. dels med ytterligare ett belopp som utbetalas när arbetstagaren har varit arbetslös i minst sex månader. Som intäkt av tjänst räknas dels det förstnämnda beloppet. dels deti del av det senare beloppet som översti- ger vad sont motsvarar två gånger det basbelopp som med stöd av I kap. oå lagen om allmän försäkring har fastställts för januari månad

(lill/t')" taseringsåret.

[Virus/agua lyric/.vc

fastställes under-ledning av ett s.k. tryggli'etsråd. Ersättning pa grund av sådant trygghetsavtal utgår dels med- ett'belopp som utbetalas månaden efter det att" anställningen har upp- hört. dels med ytterligare ett belopp som utbetalas när '.trbetstagaren har varit arbetslös i minst sex'mänader. Som intäkt av tjänst räknas dels det förstnämmla beloppet. dels'dcn "del av det senare beloppet som översti- ger-vad som motsvarar två gånger det basbelopp sotn med stöd av 1 kap. o & lagen om allmän försäkring har fastställts för taxeringsaret.

till 41 s

3 it."; I fråga om skattskyldiga. sotn bedriver byggnads— eller anlägg- ningsrörelse eller ltantverks- eller konsultrörelse. godtas den i räken- skaperna gjorda redovisningen av pågående arbeten vid inkomsttax- eringen om redovisningen inte star i strid med bestämmelserna i denna anvisningspunkt. Utförs de pågåen— de arbetena pa löpande räkning gäller bcstämntclserna i tredje. åttonde och nionde styckena. Be- träffatule arbeten. som utförs till fast pris. gäller bestämmelserna i fjär— Enskild nä-

ringsidkare i vars verksamhet den de nionde styckena.

årliga bruttoomsättnittgssttmmatt

normalt understiger ett gränsbelopp som motsvarar Zl) gånger det enligt lagen (19621381) om allmän försäk- ring lvt'slt'amla llaslw/oppu/ för den sista mz'inaden av räkenskapsåret.

F Senaste lydelse ltlh'l :ZUS.

3 Riku/agan IOS/"S.". ] sant/. Nr 5!)

3 a. I fråga om skattskyldiga-. som bedriver byggnads— eller anlägg— ningsrörclse cllcr hantverks— eller konsultrt'n'else. godtas den i räken- skaperna gjorda redovisningen av på'tgående arbeten vid inkmnsttax- eringen om redovisningen inte står i strid med bestämmelserna i denna anvisningspunkt. Utförs de pågåen- de arbetena på löpande räkning gäller besti'tmmelserna i tredje. åttonde och nionde styckena. He— träffande arbeten. som utförs till fast pris. gäller bestämmelserna i fjär- de—nionde styckena. Enskild nä- ringsidkare i vars verksamhet den årliga bruttoomsättningssumman normalt understiger ett gränsbelopp som mOlSVilI'ttl' Ztl gånger det [Jas/n'- lnpp enligt lagen (l9ol:3Nl) om all- män försäkring .vmn gäller ”Inför den sista månaden-av räkenskapsåret.

Prop. NSI/82:50

Nuvarande lule/.vc

får tillämpa bestämmelserna för arbeten som utförs på löpande räk- ning även i fråga om arbeten som utförs till fast pris.

34

Föreslagen lydelse

får tillämpa bestämmelserna för arbeten som utförs på löpande räk- ning även i fråga om arbeten som utförs till fast pris.

Ett arbete anses utfört på löpande räkning om ersättningen uteslutande eller så gott som uteslutande fastställs på grundval av ett på förhand bestämt -

arvode per tidsenhet. den faktiska tidsåtgången och — i förekommande fall —

den skattskyldiges faktiska utgifter för arbetet. I annat fall anses arbetet utfört till fast pris.

Värdet av pågående" arbeten. som utförs på löpande räkning. behöver inte tas upp som tillgång. l stället skall som intäkt redovisas summan av de belopp avseende arbetena som den skattskyldige har fakturerat under beskattnings- året.

Värdet av pågående arbeten som utförs till fast pris får. såvitt gäller byggnads- eller anläggningsrörelse. tas upp till lägst ett belopp motsva- rande 85 procent av de vid beskatt- ningsårets utgång nedlagda direkta kostnaderna avseende de arbeten för vilka slutlig resultatredovisning då inte har skett. [ fråga om hant- verks- eller konsultrörelse får värdet av pågående arbeten. som utförs till fast pris. tas upp till lägst ett belopp motsvarande samtliga vid beskatt- ningsårets utgång nedlagda direkta kostnader avseende de arbeten för vilka slutlig resultatredovisning då inte har skett. Från sistnämnda vär- de får avdrag åtnjutas med högst ett belopp motsvarande basbeloppet för den sista månaden av räkenskaps- året. dock inte med högre belopp än som svarar mot de direkta kostna- derna. l-lar den skattskyldige erhållit ersättning för arbete. som avses i detta stycke. skall beloppet inte redovisas som intäkt titan som en skuld till den för vars räkning arbetet utförs.

Värdet av pågående arbeten som utförs till fast pris får. såvitt gäller byggnads- eller anläggningsrörelse. tas upp till lägst ett belopp motsva- rande 85 procent av de vid beskatt- ningsårets utgång nedlagda direkta kostnaderna avseende de arbeten för vilka slutlig resultatredovisning då inte har skett. [ fråga om hant- verks-. eller konsultrörelse får värdet av pågående arbeten. som utförs till fast pris. tas upp till lägst ett belopp motsvarande samtliga vid beskatt- ningsårets utgång nedlagda direkta kostnader avseende de arbeten för vilka slutlig resultatredovisning då inte har skett. Från sistnämnda vär- de får avdrag ätnjutas med högst ett belopp motsvarande det basbelopp som gäller under den sista månaden av räkenskapsåret. dock inte med högre belopp än som svarar mot de direkta kostnaderna. Har (len skatt- skyldige erhållit ersättning för arbe- te. som avses i detta stycke. skall beloppet inte redovisas som intäkt utan som en skuld till den för vars

räkning arbetet utförs.

Som direkt kostnad anses inte värdet av den arbetsinsats som utförs av den

Prop. NSI/82:50 35

Nuvarande lydelse Fr'irt'slagcn lydelse

skattskyldige. dennes make eller barn under lö år. Är uppdragstagaren ett handelsbolag skall som direkt kostnad inte anses värdet av arbetsinsats som utförs av delägare i bolaget. '

Uppgår värdet av pågående arbeten i byggnads- eller. anlz'i'ggningsrörelse till lägre belopp än medeltalet av värdena av sådana arbeten vid utgången av de två närmast föregående beskattningsårcn (jämförelseåren). får värdet av pågående arbeten vid beskattningsåre-ts utgång tas upp till lägst ett belopp motsvarande skillnaden mellan värdet av pågående arbeten vid nämnda tidpunkt och 15 procent av jämförelseårens medeltalsvärden. Blir skillnaden negativ får bestämmelserna i de två sista meningarna av punkt 2 sjätte stycket tillämpas.

Har den skattskyldige åtagit sig att till fast pris utföra visst arbete för. annans räkning skall. såvida intressegemenskap råder mellan den skattskyl- dige och uppdragsgivaren och anledning finns att anta att bestämmelserna ovan i denna anvisningspunkt utnyttjats för att bereda obehörig skatteför- mån åt den skattskyldige eller uppdragsgivaren. nämnda bestämmelser inte . gälla. 1 nu avsedda fall skall den skattskyldiges inkomst på grund av arbetena beräknas efter vad som med hänsyn till omständigheterna framstår som skäligt.

Har den skattskyldige i betydande omfattning underlåtit att slutredovisa eller fakturera belopp som enligt god redovisningssed hade kunnat slutre- dovisas eller faktureras skall som intäkt tas upp de belopp som skäligen hade kunnat slutredovisas eller faktureras. '

Kan den skattskyldige göra sannolikt att det belopp. som enligt bestäm- melserna ovan skall redovisas som intäkt av pågående arbeten. överstiger vad som kan anses förenligt med god redovisningssed. får inkomsten i skälig utsträckning jämkas nedåt.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

2. De nya bestämmelserna i punkt lav anvisningarna till3() äoch punkt 11 av anvisningarna till 32 & tillämpas första gången vid 1982 års taxering.

3. De nya bestämmelserna i 46 I?) 2 mom. och punkt 2 e av anvisningarna till 29 & tillämpas första gången vid 1983 års taxering. Äldre bestämmelser i 46 ä "2 mom. sjätte stycket gäller dock alljämt om driften i förvärvskällan har upphört före ikraftträdandet.

4. De nya bestämmelserna i punkt 3 a av anvisningarna till 41 .5 tillämpas första gången vid 1984 års taxering.

Prop. l98l/82:50

17. Förslag till

30

Lag om ändring i lagen (1981553) om ändring i kommunal-

skattelagen (1928z37tl)

Härigenom föreskrivs att anvisningarna till [9.5 kt'iiiiiiiuiialskattelagen (19281370) i den lydelse de har erhållit genom lagen ( 198] :553) om ändring i nämnda lag och övergångsbestänimelserna till lagen (19811553) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Anvisningar till l*) 5

Sociallijälp. begravningshjälp samt underhåll. som lämnats fånge eller patient å hospital. m. m. d_vl. är icke att "hänföra till skattepliktig” inkomst. Detsamma gäller i fråga om till föreningar influtna medlcn'isavgifter.

Med skadeståiidsförsäkring förstås försäkring. enligt vilken den försäk— rade äger utfå ersättning för skadestånd vartill han är berättigad på grund av personskada (överfallsskydd o. d.).

Ersättning till följd av personskada som utgår i annan form än periodisk utbetalning (engångsbelopp) och avser förlorad inkomst av skattepliktig natur utgör skattepliktig intäkt såvida icke annat följer av övriga bestäm— melser i denna lag.

Om engångsbelopp. som utgår till följd av personskada. utgör ersätt- ning för framtida förlust av skatte- pliktig inkomst. skall dock 40 pro- cent av beloppet avräknas såsom icke skattepliktig del. Uppbär skatt- skyldig två eller flera sådana en— gångsbelopp till följd av samma per- sonskada. skall vad som nu har sagts gälla varje sådant belopp. Vad som avräknas från ett eller flera engångs- belopp undcr beskattningsåret får emellertid — i förekommande fall tillsammans med vad som avräknats tidigare år — för samma personskada sammanlagt icke överstiga femton basbelopp enligt lagen (1962381) om allmän försäkring. Härvid skall avräknad del av ett engångsbelopp uttryckas i det basbelopp. som har fastställts för januari månad det lu'skatlni'ngsår under vilket engångs-

Om engångsbelopp. som utgår till följd av pci'st'inskat'la. utgör ersätt- ning för framtida förlust av skatte- pliktig inkomst. skall dock 4tl'pro- cent av beloppet avräknas såsom icke skattepliktig del. Uppbär skatt- skyldig två eller flera sådana en- gångsbelopp till följd av samma per- sonskada. skall vad som nu har sagts gälla varje sådant belopp. Vad som avräknas fran ett eller flera engångs- belopp tinder beskattningsåret far emellertid i föiekomniande fall tillsammans med vad som avräknats tidigare år — för samma personskada sammanlagt icke (:'iverstiga femton basbelopp enligt lagen (l9(12:3b'l) om allmän försäkring. l-läi'vid skall avräkiiad del av ett engångsbelopp uttryckas i det basbelopp. som har fastställts för det ar under vilket

engångsbeloppet blivit tillgängligt

Prop. l98|l82:50 37

.Vlll'tll'tlllrlt' l'l'lft'th' Irr'il't's'ftllucll lydelse beloppet blivit tillgängligt för lyft- för lyftning. ning.

Utbytcs sådan livränta eller del därav. som utgår till följd av personskada och utgör skattepliktig intäkt enligt 319” [ mom.. mot engångsbelopp. gälla bestämmelserna i föregående stycke beträffande sådant engi'mgsbelopp. Lftbytes samma livränta eller del därav. som utgör skattepliktig intäkt enligt .es 1 mom.. mot engångsbelopp. skall hela cngångsbeloppet upptagas såsom skattepliktig intäkt. Sker utbyte. helt eller delvis. av annan livränta än nu sagts mot engi'uigsbelopp. skall beloppet anses utgöra icke skattepliktig intäkt.

lön. som utgår från arbetsgivare i sådana fall. då denne på grund av 3 kap. los' andra eller tredje stycket lagen (lf-)oZåHl) om allmän försäkring äger uppbära arbetstagaren tillkommande ersättning från allmän försäkringskas- sa. är skattepliktig intäkt. för arbetsgivaren är den av honom i nämnda fall uppburna ersättningen från försäkringskassan ävensom annan därifrån uppburen ersättning i anledning ax kostnad för den anställdes räkning att betrakta som skattepliktig inkomst. dock att ersättningen icke är skatteplik- tig för arbetsgivarcn. därest den till den anställde utbetalda lönen eller den för honom havda kostnaden utgör för arbetsgivaren ickc avdragsgill utgift i törvärvskälla. Ersättning. som annorledes än i form av pension eller annan livränta utbetalas av arbetsgivare vid yrkesskada eller arbetsskada i de fall. då arbetsgivaren star s. k. självrisk enligt lagen ( IOS-1:33) om _vrkesskadc- försäkring eller lagen (1076380) om arbetsskadeförsäkring. räknas till skattepliktig inkomst enligt de grunder som skulle hava gällt vid försäkring enligt sistnämnda lag.

Skatteplikt föreligger inte för bidrag från stat eller kommun. som utgår enligt av regeringen eller av statlig myndighet meddelade bestämmelser. i samband med utbildning eller omskolning. till arbetslösa och partiellt arbetsföra samt med deiii i fraga om sådana bidrag likställda i den man bidragen avser traktameiite och särskilt bidrag. Flyttningsbidrag enligt arbetsmarknadskungörelsen ( Notvfshö) och flyttniiigsstr'id enligt förtu'diiiiig- en ( lt).7*):o32) om regioiialpolitiskt stöd utgör inte skattepliktig intäkt i följd varav avdrag inte medges för den kostnad som sådant bidrag eller stöd är avsett att täcka. Skattcplikt fi'ireligger inte heller för bidrag som utgår enligt lagen (mammi om bidrag till vissa luuidikappade ägare av motorfor— (lott.

Statsbidrag. som utgår till näringsidkare för hans näringsverksamhet. är icke skattepliktiginkomst. om bidraget använts för att bestrida kostnad för vilken rätt till avdrag icke föreligger vare sig direkt såsom omkostnad eller i form av årliga värdeminskningsavdrag. llar bidraget använts för att bestrida sådan kostnad i verksamheten som år på en gång avdragsgill vid taseringen. utgör bidraget skattepliktig intäkt. Är deti kostnad för vilken bidraget utgår

4 Riku/tiger: [UN/få?. / vinn/. .N'rFH

Prop. 1981/82:50 38

Naturum/(' lyda/.vc Härav/uge” [_l'l/U/Xl'

avdragsgill vid taxeringen för tidigare beskattningsår än det då bidraget skall upptagas som intäkt. får den skattskyldige i stället åtnjuta avdrag för kostnaden vid taxeringen för det år då bidraget upptages som intäkt. Yrkande härom skall göras i deklarationen avseende det beskattningsår då yrkande om avdraget eljest enligt denna lag först skolat framställas. Äterbetalas bidrag. som upptagits som intäkt. får den skattskyldige göra avdrag för det återbetalade beloppet. Har bidraget använts för att anskaffa tillgång. för vilken anskaffningskostnaden får avdragas genom årliga värdeminskningsavdrag. skall vid beräkning av värdeminskningsavdrag såsom anskaffningskostnad anses endast så stor del av kostnaden som icke täckts av bidraget. Är bidraget större än det taxeringsmåssiga restvärdet för tillgången, skall ett belopp motsvarande skillnaden utgöra skattepliktig intäkt för mottagaren. Äte rbetalas statsbidrag. som påverkat beräkningen av ånskaffningskt'tstnaden i nu avsett hänseende. får tillgångens avskrivnings- underlag ökas med vad som återbetalats. dock med högst det belopp varmed beräkningen påverkats. [ den mån statsbidrag enligt vad nyss föreskrivits utgjort skattepliktig intäkt. får den skattskyldige vid återbetalningen tillgodoft'jra sig avdrag för den del som sålunda utgjort skattepliktig intäkt. llar bidraget använts för att anskaffa tillgångar avsedda för omsättning eller fi'irbrukning (lager). utgör bidraget skattepliktig intäkt. men skall å andra sidan vid tillämpning av 41 å och anvisningarna till nämnda paragraf den del av lagret för vilken anskaffningskostnaden täckts av bidraget icke medräknas vid värdesättningen av tillgångarna. Återbetalas statsbidrag. som använts för anskaffande av lagertillgångar. får den skattskyldige göra avdrag för det ' återbetalade beloppet. Tillgångarnas anskaffningsvärde skall därvid anses ökat med det återbetalade beloppet. Vad som ovan sagts i detta stycke äger motsvarande tillämpning för statsbidrag i form av amorteringsfritt lån (at-'skrivningslån). (')mställningsbidrag enligt arbetsmarknadskungt'jrelsen (1966:Å68) och kontant arbetsmarknadsstöd utgör skattepliktig intäkt.

Stöd som staten lämnar till företag i form av lån. för vilket återbetalnings- skyldigheten är beroende av företagets framtida resultatutveekling eller annan liknande omständighet. skall inte anses som skattepliktig inkomst. Regeringen kan dock. om synnerliga skäl därtill föreligga. på ansökan av företaget besluta att lånebeloppet skall anses utgöra skattepliktig intäkt i företagets näringsverksamhet. I beslutet skall anges om länet i sin helhet skall utgöra skattepliktig intäkt under det beskattningsår då lånet ställes till företagets f("ärfogande eller om utbetalat lånehelopp skall utgöra skattepliktig intäkt under beskattningså'tr till vilket utbetalningen är hänförlig. Återbetalas lån. som i enlighet med beslutet upptagits såsom skattepliktig intäkt. får företaget göra avdrag för det återbetalade beloppet.

Skatteplikt föreligger icke för engångsbidrag som utgår i samband med arbetsplacering som utgör led i arbetsmarknadsstyrelsens omhändertagande

Prop. l981/82:50 39

.-'Vuvaramlc [ylle/.te I'i'ireslugen lydelse

av flyktingar.

Skatteplikt föreligger ej heller för bidrag. som stiftelsen Dag Hammar- skjölds Minnesfond till fullföljande av sitt ändamål utgiver för mottagarens utbildning.

Enligt 46 äZ mom. första stycket 4) föreligger viss rätt till avdrag för bidrag till barns underhåll. Sådant underluillsbidrag skall icke hänft'öras till skattepliktig inkomst.

Denna lag träder i kraft den 1 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982 och tillämpas första januari 1982 och tillämpas första gången vid 1983 års taxering. ' gången vid 1983 års taxering. Äldre

lmm'immelscr gäller dock ifråga om engångsbelopp som har blivit till- gängligt för lyftning före ikrajilrä- (landet.

Prop. NSI/82:50

18. Förslag till

41)

Lag om ändring i upphördslagen (1953z272)

llärigenom föreskrivs att lll & uppbi'ärdslagen (lf-)5.3:372)' skall ha nedan

angivna lydelse.

Nuvarande lydelse föangwthYkhv

ltlål

Preliminär A—skatt skall inte beräknas på ersättning. som vid kommunal tjänst lämnas för vissa med tjänsten f("irenadc kostnader. ej heller på ersättning. som vid enskild tjänst lämnas för sadana kostnader. om inte ersättningen väsentligen överstiger vad som skäligen kan anses vara erforderligt för kostnadernas bestridande.

Preliminär A-skatt skall inte utgå för:

a) folkpension och tillåggspcnsitm enligt lagen (1901381) om allmän försäkring. där ej annat följer av' förordnande enligt 3 s 3 mom. eller den skattskyldige begär att avdrag för sådan skatt skall göras:

c) familjebidrag enligt familjebi- dragslagen (FH/1:99): eller

d) sådan pension. livränta eller från försäkringsanstalt tttgåcnde an- nan skattepliktig ersättning. som uppgår till högst hälften av det bas— belopp sont enligt lagen om allmän försäkring gällde för (lt't't'HI/Jt'l' nui— nud året före det ar under vilket ersättningen utges. Vad nu har sagts skall dock ej tillämpas på pension och vårdbidrag. som utgår på grund av lagen om allmän försäkring. del- pension enligt lagen (1979:H-1) om delpensionsförsäkring och på yrkes- skadelivränta eller livränta enligt lagen ( 19761380) om arlwtsskadeför— säkring eller lagen (197736) om

statligt perstmskadeskydd.

c) familjebidrag enligt familjebi- Qtllz eller

d) sadan pension. livränta eller dragslagen l'l9/ från försäkringsanstalt utgående an- nan skattepliktig ersättning. som uppgår till högst hälften av det hus- belopp som enligt lagen om allmän försäkring gällde för året före det år under vilket ersättningen utges. Vad nu har sagts skall dock ej tillämpas på pension och vårdbidrag. som utgår på grund av lagen om allmän försäkring. delpension enligt lagen (1979184) om delpensionslörsäkring och på yrkesskadelivränta eller liv— rånta enligt lagen (l97t'wz3Htl) om arbetsskadeförsäkring eller lagen (197736) om statligt personskade- skydd.

Denna lag träder i kraft den I januari 1982 och tillämpas första gången i fråga om preliminär skatt för år 1983.

' [.agen omtryckt 115355. Senaste lydelse ay lagens rubrik 197-74: 3 Senaste lydclsc Niwt-189.

Prop. Wii]/82:50

19. Förslag till

41

Lag om ändring ijordbrukshokföringslagen tl979:14l)

llärigenom fi'ireskrivs att 1 s'jordbruksbokföringslagen ( 1979: 14.1 ) skall ha

nedan angivna lydelse.

.fXäo'araIIdU lydelse Föreslagen lydelse

F.nskild person som äger eller brukar jordbruksfastighet är skyldig att som underlag för taseringen föra räkenskaper för inkomsten från fastigheten på sätt nedan sägs. Detsamma gäller dödsbo som äger eller brukar jordbruks-

fastighet.

Bestämmelserna i 9—15ss behö- ver ej tillämpas av näringsidkare i vars verksamhet den årliga brutto- omsättningssumman normalt under- stiger ett gränsbelopp som motsva- rar Zl) gånger det enligt lagen (lt)ö3:381) om alllnän försäkring lwsn'i/nda baslmlup/wr för den sista månaden av räkenskapsl'n'et.

Bestämmelserna i 9—15ss behö- ver ej tillämpas av näringsidkare i vars verksamhet den årliga brutto- omsättningssumman normalt under- stiger ett gränsbelopp som motsva- rar 20 gånger det basbelopp enligt lagen (196.2z38l) om allmän försäk- ring som gäller under den sista måna— den av räkenskapsåret.

Skyldigheten att föra räkenskaper enligt denna lag skall vid tillämpning av annan lag icke anses innebära att näringsidkaren är bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (197(»:125).

Denna lag träder i kraft den I januari 1982.

Prop. 1981/82:50

20. Förslag till Lag om ändring i studiestödslagen (l973:349)

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 23 & studiestödslagen (19731349)l skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap. 23 &

Vid beräkning enligt 13 och 14 så av studiemedel tillämpas det basbe- lopp som gäller vid ingången av den tidsperiod för vilken studiemedlen är avsedda.

Vid beräkning enligt 16, 17 och 19 5.5 av studie-"medel tillämpas det bas- belopp som gäller en månad före ingången av det kalerzderlzalt'år för vilket studiemedlen är avsedda.

Vid beräkning enligt 13. lit.-16. 17 och 19 så av studiemedel tillämpas det basbelopp som gäller vid ingång- en av den tidsperiod för vilken stu- diemcdlen är avsedda.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

1 Lagen omtryckt 1981579.

Prop. l981/82:50 43

Utdrag SOCIALDEPARTEMENTET , PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1981-(19-24

Närvarande: statsministern Fälldin. ordförande. och statsråden Åsling. Söder, Johansson, Wirtén. Andersson. Petri. Eliasson. Gustafsson. Tillan— der. Molin

Föredragande: statsrådet Söder

Lagrådsremiss om sättet att fastställa basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. m. m.

] lnledning

Regeringen har tidigare denna dag beslutat att lägga fram en proposition om vissa ekonomisk-politiska åtgärder. rn. m. (prop. NSI/82:30). I propo- sitionen redovisas ett samlat åtgärdsprogram som bl.a. tar sikte på att medverka till en viss uppbromsning av de kraftiga kostnadsökningarna för staten och den allmänna försäkringen. De indexregler som gäller inom pensionssystemet har under de senaste åren inneburit en kraftig kostnads- utveekling på detta område. I propositionen har aviserats att reglerna för omräkning av basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) bör ändras så att basbeloppet i fortsättningen justeras endast en gång per år. Därmed kommer pensioner m. m. att ändras till följd av prisutveck- lingen högst en gång per år.

Med hänvisning till vad jag har anfört i min anmälan till nämnda proposition kommer jag i det följande att föreslå att bestämmelsen om basbeloppet i 1 kap. 6 & AFL ändras. Vidare kommer jag att behandla de följdändringar som behövs i andra lagar. Samråd har skett med cheferna för berörda departement. nämligen chefen för justitiedepartementet och chefen för ekonomi- och lmdgetdepartementen.

Med hänsyn till konstitutionsutskottets ställningstagande i granskningsbe- tänkandet 1980/81c25 bör frågorna redovisas för lagrådet innan proposition läggs (KU 1980/81125 s. 54).

Prop. 1981/82:50 4—1

2 Sättet att fastställa basbeloppet

Den grundläggande bestämmelsen om basbeloppet finns i 1 kap. (» få AFl. och hari huvudsak följande innehåll. Basbeloppet fastställs av regeringen för varje mänad och är 15 4111) kr. multiplicerat med det tal (jämförelsetal) som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget under andra mänaden före den sotn basbeloppet avser och prisläget i juni 1981). l—"örändringarna i det allmänna prisläget skall. i enlighet med föreskrifter som meddelas av regeringen. för tid efter oktober 1981) beräknas med bortsccnde frän indirekta skatter..tull'.1r. avgifter och ändringar i energipriser samt med tillägg för subventioner. Basbeloppet får ändras endast om jämförelsetalct har ökat eller minskat med minst 3 ”&: sedan närmast föregående ändring skedde.

Under år 1980 höjdes basbeloppet vid fyra tillfällen. llittills underär 1981 har basbeloppet höjts vid tvä tillfällen och är f. n. 17 300 kr. Detta belopp har varit oförändrat sedan juni 1981. '

Utgående pensioner och andra förmåner inom den allmänna försäkringen anknyts till basbeloppet för den mänad varje förtnån avser. Detta innebär att förmänsbeloppen automatiskt ändras när basbeloppet ändras. ] andra sammanhang används det basbelopp som gäller vid en viss tidpunkt. vanligen vid årets ingang. För beräkningen av pensionspoäng och för masimeringen av sjukpenning. hm'andeskapspenning och föräldrapenning tillämpas sälun- da det vid årets ingång gällande basbeloppet.

Basbeloppet styr inte bara utgäende förmåner inotn den allmänna försäkringen titan har successivt fått ökad betydelse inom andra offentliga rättsmnraden. Basbeloppet används därvid för att beräkna ersättningsbe- lopp. inkomstgränser m.m. Det är vidare inte ovanligt att det på det prix-'aträttsliga omrädet tas in villkor med anknytning till basbeloppet. På arbetsmarknadens omräde har t.ex. basbeloppet fått betydelse för de tjänstepensioner och andra avtalsfi'ärsz'ikringar som kompletterar den all- männa försäkringen.

Som tidigare nämnts har chefen för ekonomi- och budgetdepartementcn denna dag redtwisat motiv och riktlinjer för vissa budgetförstärkande åtgärder. Med hänvisning till vad jag anförde i anslutning härtill föreslär jag att reglerna för uppräkning av indexanknutna förmåner m. m. ändras sä att uppräkningi fortsättningen sker endast en gäng per är. .lag föreslär därför att reglerna för fastställande av basbeloppet enligt AFL ändras pä följande sätt.

Basbeloppet fastställs att gälla för är i stället för som nu för månad. Basbeloppet kommer därvid att räknas fram genom att jz'imförelsen görs mellan det tal som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i mwember året före det år som basbeloppet avser och prisläget i juni 1980. Beräkningsgrunderna skall i övrigt vara desamma som enligt mn-'arande regler.

Prop. NSI/82:50 45

Eftersom basbeloppet enligt förslaget skall fastställas endast ett gäng per år. fitttts det inget behov av att behålla nuvarande bestämmelse om att basbeloppet får ändras endast om prisläget har ändrats ttted minst 3 f"?- sedan föregående ändring gjordes. Bestämmelsen bör dock gälla övergångsvis vid faststt'illande av basbeloppet för är 1983.

De nya reglerna för fastställande av basbeloppet bör gälla fr. o. m. den I januari 1982. Genom denna ändring kotttmer de basbeloppsattkttutna sociala f("trtttåner m. m. som f. tt. omräknas ttttder löpande är vid förändring av basbeloppet att fr. o. nt. är 1982 räknas om endast i januari varje år.

Vad jag här ltar anfört föranleder ändring i 1 kap. 6.5 AFL. När det gäller ingångna avtal och andra bestående ri'tttsförltällanden pä det civilrättsliga området som hättvisar till basbeloppet får det efter en tolkning av villkoren i varje enskilt fall avgöras vilka effekterna blir av den föreslagna ändringen (jfr lagutskottets yttrande 198tlih'lz3y till socialförsäkringsutskot- tet; SfU 198058114 s. 811).

3 Övriga lagförslag

Förslaget till ändrittgi 1 kap. 6 åAFL föranleder ft'tljdändringar i ett flertal lagar. Det gäller främst författningar. i vilka det fitttts föreskrifter som hättvisar till basbeloppet för en bestämd ntåttad.

Under sr)eialrlepartemenle/s anst'arsmnråde kommer ändringen av regler- na för basbcloppct att beröra följande förmåner som titt är kttttttta till basbeloppet för den månad som ft'ftrmänen avser:

1. folkpension i forttt av ålderspension. förtidspension, sjukbidrag. ättkepettsion. barnpension. barntillägg till folkpension. ltandikappersättttittg och vårdbidrag ettligt AFI... .

3. allmän tilläggspension i forttt av ålderspension. f("ftrtidspension. änke- pension och barnpension enligt Al—"l..

3. pettsiottstillskott enligt lagett (1969205) om pettsionstillskott.

4. ltustrtttillägg enligt lagett (19631392) om ltttstrtttillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension.

5. dclpcttsiott enligt lagen (1979:84') om delpensionsft'ftrsäkrittg och motsvarande äldre bestämmelser i lagett (197513811) om delpensionsft'irsäk- ring.

6. fastställd livränta enligt lagett (19763811) om arbetsskadeförsäkrittg.

7. fastställd livränta enligt lagett ( 1977:365) om statligt personskadeskydd och ersättning enligt lagctt (1977:Z!(t(t) ont statlig ersättning vid ideell skada.

8. ersättningar ettligt lagen (1977267) om krigsskadeersättttittg till sjömän.

9. fastställda livräntor enligt äldre lagstiftning sotn räknas upp enligt lagen (19672919) om värdesäkring av lit-räntor. lagen (1967z920) om värdesäkring

5 Riksdagen [98/582. [ saml. Nr 50

Prop: BSI/82:50 46

av yrkesskadelivräntor som utgår av statstnedel nt. m.. lagen (19771268) om uppräkning av yrkesskadelivräntor m. m. santt lagert ( l977:269) om uppräk- ning av statliga yrkesskadelivräntor nt. m.

Därutöver berörs bidragsförskott enligt lagen (19642143) om bidragsför- skott.

När det gäller tilläggspensionerna hänvisas i 12 kap. 2 s AFL till basbeloppet "för den ntåttad. för vilkett pension skall betalas" (lydelse enligt SFS 1981:692. som träder i kraft den 1 jattttari 1982). Det är här tillräckligt med en justering som irtrtebär att ett ankrtytnirtg görs till basbeloppet för det aktuella året. För övriga förntårter under punkterna 1—9 gäller att värdesäk- ringen sker genom en hänvisning till det aktuella basbeloppet. till det för varje tid gällande basbeloppet c. (1. Det föreslagna sättet att fastställa basbeloppet föranleder därför inte någon ändring i sistnämnda bestämmel- set.

I några författningar firtns också bestämmelser som anknyter till basbe- loppet vid årets ingång. Detta gäller som förut nämnts bl. a. beräkningen av pensionspoäng och maxinteringen av sjukpertrtittg. havandeskapspenning och föräldrapenning. lrtte ltcllcr i dessa bcstämntelser behöver någon ändring göras till följd av det ttya basbeloppet. Detsamnta gäller lagar. i vilka finns föreskrifter som hänvisar till en inträffad händelse. Exempelvis anknyts storleken av begravningshjälp enligt 5 kap. l ä lagen om t'trbetsskadeförsäk- ring till basbeloppet vid tiden för dödsfallet.

Bidragsförskott enligt lagen (1964: 143) om bidragsförskott utgår nted viss procentandel av det basbelopp som ltar fastställts för rttånadett före den som bidragsförskottet avser. Här bör den ärtdringcn göras att beloppsnivån i fortsättningen knyts till basbeloppet för det aktuella året. Pa gruttd av att utbetalningen av bidragsförskotten görs redan månaden före den som förskottet avser. hinner dock inte det nya basbeloppet tillämpas vid utbetalningen av förskottet för januari tttånad. Det bidragsförskott som avser januari får alltså beräknas med ledning av det basbelopp som gällde för det ' föregående året. Övergångsvis bör basbeloppet för december 1981 tillämpas i fråga om det bidragsförskott som avser jattuari 1982.

Den föreslagna ändringen av reglerna för basbeloppet får återverkningar på följande lagar urtder jrrsriliedeparlemetzlets ansvarsområde:

l. Giftermålsbalken : 13 kap. 12 ä

2. Föräldrabalken: 7 kap. 3 s. 12 kap. 1 5. 15 kap. 8. 12 och 19 5.5 3. Ärvdabalken: 19 kap. 14%

4. Konk'urslagen: 188 så

5. Rättegångsbalken: SU kap. 21 ä

6. Lagen (1951z308) om ekonomiska föreningar: 46.5 4 rnortt.

7. Lagen (19661680) om ändring av vissa underhållsbidrag: 3 Ö

8. Lagen (19672663) om tillägg till vissa trafiklivräntor: 9 S*

Prop. Hill/82:50 47

9. Förmånsrättslagen (197():979): 13 s 111. Rättshjälpslagen (1972z429): 6.5 11. Lagen (1973:213) om ändrittg av skadeståndslivräntor: 2 & 12. Lagen ('1973z214) om tillägg till vissa artsvarslivrätttor: 5 & 13. Lagen (197418) om rättegången i tvistemå'tl om mindre värden: l 5 14. Aktiebolagslagert (1975zl385): lt.) kap. 3 :$ 15. 'l'rafikskadelagcn (197511-110): 21 och 2-1 ss lo. Bokföringslagen (197(t:125): l & 17. Brottsskadelagen (1978:413): 11 & 18. Lagen ( 19811: | 103) om årsredovisning m. m. i vissa företag: 2 kap. 1 och 3 åå

lde lagrum sotn ltar angetts vid 1.3—5. 9och 17 sarttt i 7 kap. 3 s. 12 kap. 1 5 och 15 kap. 85 föräldrabalken finns föreskrifter som artkrtyter till det basbelopp sotn gäller vid ett inträffa-:l hättdelse e. d. Dessa bestämmelser behöver inte ändras till följd av den föreslagna ändringen av reglerna för basbeloppet.

Däremot är det nödvändigt att göra ändringar i de lagar som ltar angetts vid (v—8_ 111—16 och 18 samt i 15 kap. 12 och 19 ss föräldrabalken . Här finns föreskrifter som artknyter till basbeloppet vid en bestämd mättad c. d. Beträffande de flesta paragraferrta är det tillräckligt ttted en justering som innebär att anknytning görs till det basbelopp som gäller för det aktuella året.

1 ttågra fall bör ändringen av reglerna för basbeloppet också tttcdföra en del särskilda ändringar som motiveras av praktiska skäl. Detta gäller bl. a. de vid 8. l 1 och 12 upptagna lagarna on: vissa lit-'rr'intor. Dessa livräntor är värdesäkrade i anslutning till basbeloppet. Livräntorna ändras under vissa förutså'tttningarden 1 januari varje år. Det basbelopp som liggertill grund för ändringen avser f. n. december ft'tregåendc år. Att detta basbelopp ltar valts. och inte basbeloppet som gäller för januari det år ändringen görs. har praktiska orsaker. Denna ordttirtg gör det nämligen möjligt att meddela erforderliga föreskrifter'om ändring av livräntorna i så god tid att ändringen kan genomföras den 1 januari (se vidare prop. 1973zl4).

Det är angeläget att det basbelopp. som enligt de föreslagna nya basbeloppsreglertta skall gälla fr. o. m. den 1 januari varje år slår igenont så sttart som möjligt på de livräntor som betalas satttrtta år. En lämplig ordrting är att de aktuella indextilläggen fr. o. m. är 1983 börjar utgå den 1 februari. Tillräckligt god tid för att nteddela erforderliga föreskrifter kommer då att ges. Därerttot är det inte nödvändigt att för år 1982 avvika från äldre bestämmelser. eftersom det då finns möjlighet att'använda basbeloppet för december 1981.

Särskilda ändringar krävs också i lagen om ändring av vissa underhällsbi- drag (punkten 7). I denna lag. indctdagen. firttts föreskrifter om att urtderltällsbidrag som på grurtd av lag skall betalas ut till bl. a. ft'trutvarande

Prop. l981/82:50 48

make. eget barn eller annans barn skall ändras i anslutning till basbeloppet. Enligt 3 s" skall ändring ske årligen den 1 april. men endast om basbeloppet .för mars med minst 5 "=ä- över- eller underskrider det basbelopp som låg till grund för den senaste ändringen.

Av hänsyn till den.bidragsberättigade. som först i efterhand får sin kompensation för det gångna ärets penningvärdeförsämring. bör uppräk- ningen av bidraget liksom f. n. ske så snart som möjligt efter det att det aktuella basbeloppet har fastställts. Med hänsyn härtill bör indexuppräk- ningen av bidragen sedan det nya basbeloppssystemet har börjat tillämpas slå igenom redan den 1 februari. Att övergår till en tidigare tidpunkt på året för omräkningen av underhällsbidrag kräver emellertid under det första året särskilt förberedelsearbete hos berörda myndigheter. För de bidragsberätti- gade och de bidragsskyldiga är det också av vikt att information om de ändrade reglerna kan lämnas i god tid. Jag föreslär därför att under är 1982 omräkning av underhällsbidragcn görs först den 1 mars. om de i lagen angivna förutsättningarna för en omräkning då är uppfyllda.

I fråga om underhällsbidrz-tg. som är 1979 eller därefter bestäms under tiden januari—mars ett är. sker ändring på grund av basbeloppsutvecklingen tidigast den 1 april året därpå. Syftet med denna bestämmelse är att undvika att underhällsbidrag som har bestämts under de närmaste tre mänadernz't före en automatisk indexuppräkning räknas upp med samma procenttal som bidrag som har -'arit (')fi'irändrade ett helt år eller t. o. m. längre tid (se prop. 1.9781'79112 s. 125 f.). Motst-farande ordning bör gälla även i fortsättning- en.

Sammanfattningsvis föreslär jag att tidpunkten för de automatiska justeringarna av underhällsbidragen bestäms till den 1 februari i stället för som nu den 1 april. För är 1982 bör dock gälla att ändring skall ske den 1 mars. Med hänsyn till gjorda prognoser utgär jag ifrån att en indexuppräkning kommer att ske den 1 mars 1982. För senare är bör jämförelse göras med det aktuella ärets basbelopp och det basbelopp som läg till grund för den dessförinnan senast gjorda ändringen. Ändring bör dock varken är 1982 eller senare ske i fråga om underhällsbidrag som har bestämts under tiden tre månader närmast före en automatisk indesändring. Det innebär att bidrag som har bestämts exempelvis under tiden novetuber—december 1982 eller januari 1983 ändras tidigast den 1 februari 1984.

Slutligen bör ändringar också göras i ränxlr/(ilpslagen (punkten 111"). 1 den lagen hänvisas f. n. till det basbelopp som gällde för oktober äret innan rättshjälp begärs. Denna hänvisning bör i fortsättningen avse det basbelopp som gällde året innan rättshjälp begärs.

I detta sammanhang vill jag även ta upp ett förslag till ändring av 15 kap. I9s*' tredje stycket j'c'irt'ildrulmlkwi (punkten 2). Ändringen har begärts i skrivelser till justitiedepartementet av föreningen Sveriges överförmyndare. och Stockholms kommunstyrelse.

Prop. NSI/82:50 49

Av den angivna bestämmelsen och av 18 kap. 8 sfijiräldrabalken följer att en förmyndare och en god man har rätt att ur den omyndiges medel få arvode och ersättning för utgifter för förmyndar- resp. godtnansuppdraget. Arvode och ersättning får dock tas ur den otnyndiges medel endast i den mån dennes beräknade inkomst det år uppdraget avser överstiger ett belopp som motsvarar två gånger det basbelopp som gäller under årets sista månad eller. om inte särskilda skäl föranleder annat. i den mått den (.imyndige har tillgångar till ett värde som överstiger fyra gånger basbeloppetfl övrigt skall arvode och ersättning betalas av kommunen. | fråga om förarbetena till bestämmelserna får jag hänvisa i första hand till prop. 1974zl42 (s. 144 ff).

1 sina skrivelser har föreningen och kommunstyrelsen begärt att basbe- loppsanknytningen såvitt gäller den omyndiges tillgångar ändras så att det blir möjligt att ta betalt ur den omyndiges medel i den mån tillgångarna överstiger tre basbelopp.

Förslaget har tillstyrkts av ("averft'irmyndarnätnnderna i Göteborg och Uppsala och lämnats utan erinran av Sveriges advokatsamfund. Stockholms tingsrätt och Sveriges dotnareförbund däremot har inte funnit att det föreligger tillräckliga skäl för den ifrågasatta ändringen. Svenska kommun- förbundet slutligen anser att sänkningen från fyra till tre basbelopp är av så f(fu'hallandevis liten betydelse att den inte bör bedömas utan att man samtidigt omprövar andra basbeloppsgränser.

Med nuvarande basbelopp. 17 3110 kr.. blir kommunen betalningsskyldig då den omyndiges tillgångar understiger 69 2111) kr. och den omyndige inte har någon inkomst som kan tas i anspråk. I dagens ansträngda ekonomiska läge anser jag att kommunen med denna värdegräns blir betalningsskyldigi en utsträckning som inte kan anses motiverad. I likhet med föreningen och kt'nnmunstyrelsen anser jag att en sänkning av värdegränsen till tre basbelopp är befogad. Jag föreslår (l.-Iirför en sådan sänkning.

Det kan tilläggas att detta förslag också får effekter på statens kostnads- ansvar i fråga om sådana förmynderskap som avses i 4 kap. 1 & första stycket och 5 kap. 1 9; första stycket lagen (WU—1:26 s. 1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap.

Med hänsyn till de ändrade reglerna för fastställande av basbeloppet bör värdegränsen i fråga om såväl den omyndiges inkomster som hans tillgi'ingar anknyta till basbeloppet det år förmyndaruppdraget avser.

Den föreslagna ändringen av basl'teloppsreglerna får återverkningar på 1'1'31jande lagar under [71ulgcrrlt'pm'tcntenten" nnst'aris'mnråu'c.

l. Kommunalskattelagen (192813711): 46% 2 mom.. anvisningarna till 19 &. punkt 2 e av anvisningarna till 29 s. punkt 1 av anvisningarna till 3.11 &. punkt 11 av atwisningarna till 32 å och punkt 3 a av amfisningarna till 41 s

Prop. 1981/82:50 St)

I-J L.1ppb("n'ds1agen (19531272): 11135' 3. Lagen (19411416) om arvsskatt och gåvoskatt: 12 ä 4. Jordbruksbokföringslagen (19791141 ): l s

1 46.5 2 mom.. punkt 2 e av anvisningartm till 29 &. punkt .1 av anvisningarna till 3115 och punkt 11 av anvisningarmt till 32 s' kommunal- skattelagen. Kl.. finns bestämmelser som anknyter till basbeloppet för januari månad under taseringsåret eller året före taxeringsårct. Här är det tillräckligt med en justering som innebär" att anknytning görs till basbeloppet för året. Dessutom finns i 46 :$ 2 mom. Kl. en anknytning till basbeloppet för januari mättad det år driften i en förvärvskälla upphörde och i anvisningartm till ms KL till basbeloppet för januari månad det år viss ersättning blev tillgänglig för lyftning. Även här räcker en justering till att avse basbeloppet för året.

1 punkt 3 a av anvisningarna till 41 & K1. och 1 s*jordbruksbokfi'äringslagcn finns — liksom i b(_)kförings1agen — en hänvisning till det basbelopp som bestämts för den sista månaden av räkenskapsåret. En anknytning bör göras till det basbelopp som gäller under nämnda månad. Detta överensstämmer med ändringen i bokft'iringslagen.

Reglerna i 10.15 uppbi'irdslagen avser undantag från skyldighcen att verkställa skatteavdrag för preliminär A-skatt på viss pension m. m. och anknyter till basbeloppet för december månad året före det år då ersättningen utges. Anknytningen får ändras till att avse basbeloppet för nämnda år.

Vid arvsbeskattningen medges enligt 12 & lagen om arvsskatt och gåvoskatt avdrag från vissa förvärv på grund av förmånstagareförordnande med belopp motsvarande sex gånger basbeloppet för november månad året före det år då skattskyldigheten inträdde. Avdragets storlek står i överens— stämmelse med avtalslmndna grupplivförsäkringar. Ändringen i fråga om basbeloppets fastställande får betydelse först under år 1983 och chefen för budgetdepartementet konuner att senare återkomma med förslagtill ändring av lagrutntuet i fri'tga.

4 Upprättade lagförslag

] enlighet med vad jag nu har anfört har det inorn socialdepartementet upprättats förslag till

1. lag om ändring i lagen (1962381) om allmän försäkring.

2. lag om ändring i lagen (19811692) om ändring i lagen (19ö2z38l) om allmän f("irsäkring.

3. lag om ändring i lagen (l9ti-1zl—13) om bidragsförskott.

4. lag om ändring i föräldralmlken.

5. lag om ändring i lagen (1951:3(18) om ekonomiska löreningar.

6. lag om ändring i lagen (l9öozö8tl) om ändring av vissa underhållsbi- dråg.

Prop. NSI/82:50 51

7. lag om ändring i lagen (19o7zbö3) om tillägg till vissa trafiklivräntor.

8. lag om ändring i rättshjälpslagen ( 1972:429 ).

9. lag om ändring i lagen ( 1973:213 ) om ändring av skadeståndslivrän— tor,

111. lag om ändring i lagen (1973121—1) om tillägg till vissa ansvarslivrän- tor.

.11. lag om ändring i lagen ( 1981:851 ) om ändring i lagen (197418) om rättegången i tvistemål om mindre värden.

12. lag om ändring i aktielmlagslagen (197521385). 13. lag om ändring i trafikskadelagen (l975:l41(1). 14. lag om ändring i bokföringslagen (1976:125) . 15. lag om ändring i lagen (19811:11113) om årsredovisning m. m. i vissa företag.

lo. lag om ändring i kommunalskrdtelagen (1928z37t1). 17. lag om ändring i lagen ( 1981:553 ) om ändring i kotnmunalskattelagcti (1928z37t1),

18. lag om ändring i uppbördslagen (19531272). 19. lag om ändring iIjordbruksbokföringslagen (19791141). Samråd har ägt rum med chefen för justitiedepartemcntet beträffande förslagen under 4—15 och chefen för budgetdepartetnentet beträffande förslagen under 16—19. Förslagen bör fogas till regeringsprotokollet i detta ärende som hilaga'.

5 Hemställan

Jag hemställer att lagrådets yttrande inhämtas över lagfifirslagcn.

6 Beslut

Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

' 1 bilagan har uteslutits alla andra lagförslag än det vid punkten (» upptagna förslaget till lag om ändring i lagen (l9oö:o8(1) om ändring av vissa underhåIlsbidrag. De lagförslag som har uteslutits är likalydande med dem sotn är fogade till propositio- nen.

Prop. l981/82:50

Lagrådsremissens lagförslag

6 Förslag till

'Jl I-J

B il aga

Lag om ändring i lagen (l966:6801 om ändring av vissa under-

hållshidrag

llärigenom föreskrivs i fråga om lagen ( 1966:6811 ) om ändring av vissa unde rhållsbid rag

dels att nuvarande 4.5 skall betecknas 5 ;.

dels att 3 & skall ha nedan angivna lydelse. dels att i lagen skall införas en ny paragraf. 4.5. av nedan angivna

lydelse.

Nuvarande lyric/.vc

3 & första stycket' Bidragsbelopp som höjts enligt 2 & samt som bidragsbelopp senast bestämts eller bcstätntncs efter utgången av år 1965 ändras i anslut- ning till basbeloppet enligt lagen (19621381) om allmän försäkring. Ändring sker första gången den 1 april det år basbeloppet för april månad med minst fem procent över- eller underskrider basbeloppet för april 1966 och dära/"tur den 1 april varje år basbeloppet för mars månad med minst fem procent över- eller underskrider det basbelopp som lag till grund för senaste ändring. Bidragsbelopp som år 1979 eller därefter bestämmes under. tiden januari—mars ändras dock tidigast den 1 april året därpå.

] Senaste lydelse 1978:859.

Ff'ircx/agcn lydelse

3 & Bidragslwlopp som höjts enligt 2 & samt bidragsbelopp

80111 SCHLISI

bestätnts eller bestämmes efter utgången av år 1965 ändras i anslut- ning till basbeloppet enligt lagen (1962z381 ) om allmän försäkring. Ändring sker första gången den 1 april det år basbeloppet för april månad med minst fem procent över- ellcr underskrider basbeloppet för april 1966. [)iirrf/icrskcrlindring den 1 april varje år basbeloppet för mars månad med minst fem procent över- ellcr underskrider det basbelopp . som låg till grund för senaste ändring. om inte annat _leljcr (lt' _lj'iirdc stycket. Bidragsbelopp som år

1979 eller 198!) bestämtncs under tiden januari—mars ändras dock tidi— gast den 1 april året därpå.

År [982 .rkcr ändring den 1 mars. om basbeloppet för det året med HllllSlft'ln procent över- eller under- skrider lmslwluppcr 'I'Ör mars" 198] och anlia/ intcj'Öljcr av_/'jiirdc stycket. Från och med år [919 .rkcr ändring

Prop. l98l/82:50

ty'uvarande lydelse

3 & andra och tredje styckena:

Bidragsbeloppet ändras med det procenttal med vilket basbeloppet ändrats. Bidragsbeltnyp till eget eller annans barn ändras dock fr.o.m. den I april 1979 endast med ett procenttal sotn utgör sju tiondelar av det nämnda procenttalet. Är pro- centtal för ändring av bidragsbelopp brutet. avrundas det till närmast lägre hela procenttal. 1-)rocenttalen för ändring av bidragsbelopp fast— ställes av myndighet som regeringen bestämmer.

'Jl '.JJ

Fr'ireslagen lydelse

den I februari var/"c är basbeloppet med mittst fem procent (it'er- eller utnlerskridcr det basbelopp som läg tillgrntulft'ir senaste ändring. om inte annat _fi'il/er at' lljtlll'tlc' stycket. Bidragsbelopp som ltar bestämts under tiden januari—mars 198] änd- ras tidigast den I mars 1983 . Bidrags- belopp som ltar bestätnts under tiden november eller december 198! eller januari 1982 ändras tidigast den ] februari I 983. Därefter ändras bi— t/ra_t:s/n'/opp. som ltar bestämts ttmler november. deectnlwr eller januari, tidigast den ljebruari sedan ett är ltar _li'irl'ltttit efter det att beloppet bestäm— des.

4 s*

Bidragsln'lopp enligt 3 s* ändras med det procenttal med vilket bas- beloppet ändrats. Bidragsheltmp till eget eller annans barn ändras dock fr. o. m. den 1 april 1979 endast med ett procenttal som utgör sju tionde- lar av det nämnda procenttalet. Är procenttal för ändring av bidragsbe- lopp brutet. avrundas det till när- mast lägre hela procenttal. Procent- talen för ändring av bidragsbelopp fastställes av myndighet som rege- ringen bestämmer.

Bidrag. vars belopp efter ändringen slutar på öretal. utgår med närmast lägre krontal.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

3 Senaste lydelse 197S:HS*).

Prop. l98l/82:5(1 54

Utdrag

LAGRÄDET PROTOKOLL vid samtmmträde 1981 - 1l1- 12

Närvarande: f. d. justitierådet Petrén, regeringsrådet Delin. justitierådet Bengtsson.

Enligt lagrådet den 8 oktober 1981 tillhandakommet utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 24 septetnber 1981 har regeringen på hemställan av statsrådet och chefen för socialdepartementet Söder beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag till

1. lag om ändring i lagen ( 1962:381 ) om allmän försäkring.

2. lag om ändring i lagen ( 1981:692 ) om ändring i lagen (19621381) om allmän försäkring.

3. lag om ändring i lagen (1964: 143) om bidragsft'irskott.

4. lag om ändring i fört'ildralntlken.

5. lag om ändring i lagen (1951 :308) om ekonomiska föreningar."

6. lag om ändring i lagen (1966:68()) om ändring av vissa underhällsbi- drag.

7. lag om ändring i lagen ( 1967:663 ) om tillägg till vissa trafiklivräntor.

8. lag om ändring i rättshjälpslagen (19721429),

9. lag om ändring i lagen ( 1973:213 ) om ändring av skadeståndslivrän- tor.

10. lag om ändring i lagen ( 1973:214 ) om tillägg till vissa ansvarslivrän- tor.

11. lag om ändring i lagen ( 1981:851 ) om ändring i lagen (1974:8') om rättegången i tvistemål om mindre värden.

12. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975: 1385). 13. lag om ändring i trafikskadelagen (1975:141()). 14. lag om ändring i bokföringslagen (1976:125) . 15. lag om ändring i lagen (198(1:11113) om årsredovisning m. m. i vissa företag.

16. lag om ändring i kotntnunalskattelagen (1928:37l))_ 17. lag om ändringi lagen ( 1981 :553) om ändring i kommunalskattelagen (1928:37t))_

18. lag om ändring i uppbt' irdslagen (1953:272) . 19. lag om ändring i jordbruksbokföringslagen (1979zl4l). Förslagen. som finns bilagda detta protokoll. har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn 1_.ars Ivarsson.

l-iörslagen föranleder följande yttrande av lagrådet: Lagrådet lämnar förslagen titan erinran.

Prop. l98l/82:50

'J- 'Jl

Utdrag SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL ' vid regeringssammanträde 1981-10-15

Närvarande: statsministern Fälldin. ordförande. och statsråden Ullsten. Wikstrt'fnn. Friggebo. Åsling. Söder. Johansson. Wirtén. Andersson. Boo. Petri. Eliasson. Gustafsson. Elmstedt. Tillander. Ahrland. Molin

Föredragande: statsrådet Söder

Proposition om sättet att fastställa basbeloppet enligt lagen (1962z381) om allmän försäkring. m. m.

1. Anmälan av lagrådets yttrande

Föredraganden anmäler lagrådets yttrande' över förslag till 1. lag om ändring i lagen (.1962:381) om allmän försäkring. 2. lag om ändring i lagen ( 1981:692 ) om ändring i lagen ( 1962:381 ) om allmän försäkring.

3. lag om ändring i lagen (1964zl43) om bidragsft'irskott.

4. lag om ändring i föräldrabalken .

5. lag om ändring i lagen ( 1951:308 ) om ekonomiska föreningar.

6. lag om ändring i lagen ( 1966:680 ) om ändring av vissa und'erhållsbi- drag.

7. lag om ändring i lagen ( 1967:663 ) om tillägg till vissa trafiklivräntor.

8. lag om ändring i rättshjälpslagen (1972z429).

9. lag om ändring i lagen (1973:213') om ändring av skadeståndslivrän- tor.

10. lag om ändring i lagen ( 1973:214 ) om tillägg till vissa ansvarslivrän- tor.

11. lag om ändring i lagen (1981:851) om ändring i lagen (l974:8) om rättegången i tvistemål om mindre värden. "

12. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385). 13. lag om ändring i trafikskadelagen (l975:1410). 14. lag om ändring i bokföringslagen (1976:12-5). ' 15. lag om ändring i lagen (1980: 1 103) om årsredrwisning m. m. i vissa företag.

' Beslut om lagrådsremiss fattat vid regeringssammanträde den 24." september 1981.

Prop. NSI/82:50 56

16. lag om ändring i kotntnunalskattelagen (1928:37(l)_ 17. lag om ändring i lagen ( 1981:553 ) om ändring i kommanalskattclagen (19282370).

18. lag om ändring i uppbördslagen (1953272). 19. lag om ändring i jordbruksbokföringslagen (1979:141 ) . Ft.")redraganden upplyser att lagrådet har lämnat lagförslagen utan erinran.

I anslutning till det vid punkten 6 upptagna lagförslaget uttalade jag i remissprotokollet att en ändring av underhällsbidrag varken år 1982 eller senare bör ske i fråga om underhällsbidrag som har bestämts under tiden tre månader närmast före en auttnnatisk indesändring. 1 35 fjärde stycket i lagförslaget intogs en bestämmelse om att bidragsbelopp sotn har bestämts under november eller december 1981 eller januari 1982 ändras tidigast den 1 februari 1983. Med hänsyn till att jag för år 1983 har föreslagit att den automatiska indesändringen skall ske den 1 mars. bör denna indexändring inte slå igenom på bidragsbelopp som har bestämts under december 1981 eller januari eller februari 1982. vilka i stället bör ändras tidigast den 1 februari 1983. Lagtexten bör justeras i enlighet med detta. Dessutom bör några redaktionella ändringar göras i lagförslaget.

2 Ändring i studiestödslagen

Under utbildnittgsdepartementets anst'arsområde finns basbeloppsan- knytningar i studiestödslagen (19732349) och studiestödsförordningen (1973z418). Efter samråd med chefen för utbildningsdepartetnentet får jag anföra följande.

Studiehjälp enligt 3 kap. studiestödslagen utgår bl. a. i form av återbetal- ningspliktiga studiemedel till studerande som är lägst 18 år och har brutit sambandet med föräldraekonomin. Sådana återbetalningspliktiga studieme- del liksom studiemedel enligt 4 kap. studiestödslagen är anknutna till basbeloppet i vad avser grunderna för dels beviljande. dels avräkning med hänsyn till egen inkomst och förmögenhet.

Det nu föreslagna sättet att fastställa basbeloppet behöveri och för sig inte föranleda någon ändring i bestämmelserna om studiestöd. Emellertid bör följande anpassning nu göras när sättet att fastställa basbeloppet ändras.

Studiemedel utgår f.n. med ett totalbelopp som är anknutet till bas- beloppet vid ingången av den tidsperiod för vilken medlen är avsedda. För reduktion av studiemedel med hänsyn till egen inkomst och förmt'igenhet används emellertid dct basbelopp som gäller månaden före ingången av det kalenderhalvår för-vilket medlen är avsedda. Med hänsyn till att det är önskvärt med enhetliga regler för hur stttdiemedlen beräknas. bör bestäm— tnelserna i 4 kap. 23 & studiestödslagen ändras så att samma basbelopp

' Beslut om lagrådsremiss fattat vid regeringssatntnanträde den 24 september 1981.

Prop. wat/82:50 ' 57

kommer att gälla för såväl beviljande sotn reduktion av studiemedel.

Storleken av de återbetalningspliktiga medlen inom studiehjälpcn beräk— nas med utgångspunkt i det totala belopp som kan utgå till studerande enligt 4 kap. studiestödslagen . från vilket avdrag görs med hänsyn till bl. a. studiebidrag och andra tillägg som kan utgå inom studiehjälpen. [ detta fall är studiestödet anknutet till det basbelopp som gäller en månad före ingången av det kalenderhalvår för vilket medlen är avsedda. För att uppnå överensstämmelse med vad jag tidigare har föreslagit beträffande studieme- del bör studiestödsft'irordningen (1973z418) ändras.

3 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att antaga

dels de av lagrådet granskade lagförslagen med vidtagna ändringar i förslaget till lag om ändring i lagen (196oz680) om ändring av vissa underhållsbidrag.

dels ett inom socialdepartementet upprättat förslag till 211. lag om ändring i studiestödslagen (1973:349) .

4 Beslut Regeringen ansluter sig till löredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föresla riksdagen att antaga de förslag som föredragan- den har lagt fratn.

Prop. MBI/82:50

lnnehållsförteckning

Propositionen ............................................... Propositionens huvudsakliga innehåll .......................... 1 .aglörslag .................................................. 1 Förslag till lag om ändring i lagen ( 1962:381 ) om allmän försäkring .............................................. 2 Förslag till lag om ändring i lagen ( 1981:692 ) om ändring i lagen ( 1962:381 ) om allmän försäkring .......................... 3 Förslag till lag om ändring i lagen ( 1964:143 ) om bidragsför- skott ................................................... 4 Förslag till lag om ändring i ft.")räldralmlken ................. 5 Förslag till lag om ändring i lagen (19511308) om ekonomiska föreningar .............................................. 6 Förslag till lag om ändring i lagen (l966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag ........................................ 7 Förslag till lag om ändring i lagen (I967:663) om tillägg till vissa trafiklivräntor ........................................... 8 Förslag till lag om ändring i rättshjälpslagen (1972z429) . . . . . . 9 Förslag till lag om ändring i lagen ( 1973:213 ) om ändring av skade—ståndslivräntor ..................................... 10 1'-'örs1ag till lag om ändringi lagen ( 1973:214 ) om tillägg till vissa ansvarslivräntor ......................................... 11 Förslag till lag om ändring i lagen ( 1981:851 ) om ändring i lagen (1.974z8) om rättegången i tvistemål om mindre värden ...... 1.2 Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385) . . . . 13 Förslag till lag om ändring i trafikskadelagen (1975: 1410) .... 14 Förslag till lag om ändring i lmkft'fningslagen (1976: 125) ...... 15 Förslag till lag om ändring i lagen (1980: 1 103) om i'trsredovisning m.m. i vissa företag ..................................... 16 Förslag till lag om ändring i komtnunalskattelagcn ( 1928:370 ) 17 l-"örslag till lag om ändring i lagen ( 1981:553 ) om ändring i kommunalskattelagcn (l928:370) .......................... 18 Förslag till lag om ändring i uppbördslagen (195327?!) ....... 19 Förslag till lag om ändring i jordbruksbokföringslagen (1979: 141) .............................................. 20 Förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1973z349) ..... Utdrag av protokoll vid regeringssammanträdc den 24 september 1981 ....................................................... 1 inledning ............................................... 2 Sättet att fastställa basbeloppet ........................... 3 Övriga lagförslag ........................................ 4 Upprättade lagförslag ....................................

Hemställan .............................................

|_4_.._

I.)

Ur

6

*)

l 1

17

13

1-4

16 18 19

20

Prop. Will/82:50

6 Beslut ................................................. Bilaga ..................................................... Utdrag av lagrådets protokoll ................................. Utdrag av protokoll vid regeringssammantråde den 15 oktober 1981 .......................................................

1 Anmälan av lagrådets yttrande ............................ 2 Ändring i studiestödslagen ............................... 3 llemställan ............................................. 4 Beslut .................................................

'Jt

'Jt |.J __

'Jt J—

'Jt 'Jl 'Jl '). 'J: xi xi ? 'Jl 'Jt

("tort-borgs Offscttryckeri A.B. Stockholm 1981