om schablonavdrag för egenavgifter i inkomstslaget tjänst, m. m.
Regeringens proposition åÖ
ry ry
1985/86:45 vg
om schablonavdrag för egenavgifter i Prop inkomstslaget tjänst, m. m. 1985/86: 45
Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 24 oktober 1985.
På regeringens vägnar
Ingvar Carlsson
Bengt K. Å. Johansson
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att för vissa fall en avdragsrätt för egenavgifter
införs redan vid taxcringen för beskattningsåret i fråga om skattskyldiga som har inkomst av tjänst. Detta föreslås gälla i de fall inkomsten utgörs av
inkomst av annat förvärvsarbete som avses I 11 kap. 3§ lagen (1962: 381)
om allmän försäkring. Avdrag skall därvid medges med 1822. Avdraget
återförs till beskattning nästföljande beskattningsår. Vidare föreslås att
avdrag under inkomst av tjänst skall medges för påförda egenavgifter.
I fråga om s.k. schablonbeskattade småhus och bostadsrättsfastigheter beskattas f.n. en samfällighets eventuella ränteinkomster hos delägaren
om andelen av ränteintäkter uppgår till minst 100 kr. I sådana fall skall
samfälligheten dessutom lämna kontrolluppgift. Vid förmögenhetsbeskattningen skall för de flesta typer av delägarfastigheter värdet av samfällighet redovisas hos ägarna av delägarfastigheterna. Om värdet av andelen i samfälligheten understiger 2000 kr. behöver det inte redovisas. I proposi-
tionen föreslås att dessa belopp höjs till 300 kr. resp. 5000 kr. Vidare
föreslås att beloppet 300 kr. görs till ett grundavdrag, i stället för ett gränsbelopp som det nuvarande beloppet utgör.
Den tillfälliga bestämmelsen om avdrag för ökade levnadkostnader i
fråga om arbete inom byggnads- och anläggningsbranschen föreslås gälla
även vid 1987 års taxering. Vidare föreslås några följdändringar av teknisk art till redan beslutade
ändringar.
1 Riksdagen 1985186, I saml. Nr 45
Prop. 1985/86: 45 1 Förslag till
Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)
Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928: 370)!
dels att punkt 6 av anvisningarna till 3983 skall upphöra att gälla,
dels att 358 I mom.. 41a§, 64§, punkterna 2 e och 4 av anvisningarna till 298, punkt 3 av anvisningarna till 33§ och punkt 2 av anvisningarna till 41a§ skall ha följande lydelse,
dels att det i anvisningarna ull 32§ skall införas en ny punkt, 12a, och i anvisningarna till 33 § en ny punkt, 7, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
35§
I mom.” Till intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet hänförs
PD) intäkt som skattskyldig haft av annan förvärvskälla än förut har nämnts och som inte heller utgör intäkt av kapital,
2) sådan lotterivinst som inte är frikallad från beskattning enligt 19§.
3) restitucrade, avkortade eller 3) restituerade, avkortade eller avskrivna egenavgifter enligt lagen avskrivna egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter, som (1981:691) om socialavgifter, som inte utgör intäkt av jordbruksfas- inte utgör intäkt av jordbruksfastighet eller rörelse, och avgifter vighet, rörelse eller tjänst, och avsom avses i 468 2 mom. första gifter som avses I 468 2 mom. försstycket 3 och som satts ned genom ta stycket 3 och som satts ned geändrad debitering, allt i den män nom ändrad debitering, allt i den
avdrag har medgetts för mån avdrag har medgetts för avgifavgifterna och terna och
4) vinst — i den omfattning som anges i 2—4 mom. — genom icke
yrkesmässig avyttring (realisationsvinsr).
4108?
Äger fastighet del i samfällighet Äger fastighet del i samfällighet
som avses I 53§ 2 mom., hänförs av annat slag än som avses i 6§ I den fasugheten tillkommande ande- mom. första stycket b lagen Ien av intäkter och kostnader i (1947:576) om statlig inkomstskatt.
verksamheten i samfälligheten till hänförs den fastigheten tillkom-
den förvärvskälla vari fastigheten mande andelen av intäkter och ingår enligt de bestämmelser som kostnader i verksamheten i samfälgäller för nämnda förvärvskälla. ligheten till den förvärvskälla vari
(Sc vidare anvisningarna.) fastigheten ingår enligt de bestäm-
melser som gäller för nämnda för-
värvskälla.
(Se vidare anvisningarna.)
! Senaste lydelse av punkt 6 av anvisningarna till 39 § 1984: 190. > Lydelse enligt prop. 1985/86: 12. rJ > Senaste lydelse 1984: 1060.
Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse Prop. 1985/86: 45
64§
I mom. Vid taxering till kom- Med ägare till fastighet likställs munal inkomstskatt skall med ägare — den som enligt I kap. 5 § fustighetsav fastighet likställas den, för vil: — taxeringslagen A1979:1152) skull ken ehuru han icke är ägare garan- — anses som ägare. tibelopp för fastighet likväl skall
upptagas såsom skattepliktig in-
komst i enlighet med vad därom stadgas i 47§.
Anvisningar
till 29§ 20.) Arbetsgivare har — under de förutsättningar som anges i tredje stycket — rätt till avdrag för kostnader för att trygga pensionsåtagande
enligt allmän pensionsplan. Om allmän pensionsplan träder i kraft stegvis
men arbetsgivaren lämnat utfästelse om en snabbare tillämpning av
planen, har arbetsgivaren rätt till avdrag för kostnader föranledda av denna
utfästelse. Allmän pensionsplan har samma innebörd som i 4§ lagen
(1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. Med allmän pen-
sionsplan avses emellertid i denna lag, i fall där pensionsåtagande enligt allmän pensionsplan icke föreligger, även
a) pensionsåtagande för pensionsförmåner som rymmes inom vad som är sedvanligt enligt allmän pensionsplan i fråga om arbetstagare med motsvarande uppgifter eller hans efterlevande under förutsättning att annat åtagande än sådant som innebär tryggande genom pensionsförsäkring eller avsättning till pensionsstiftelse tryggats genom kreditförsäkring,
b) pensionsbestämmelser, som rekommenderats av Svenska kommun-
förbundet, Landstingsförbundet eiler Svenska kyrkans församlings- och pastoratförbund och antagits såsom pensionsreglemente av kommun, kommunalförbund, Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet,
Kommunernas Pensionsanstalt, Svenska kyrkans församlings- och pastoratförbund eller Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationali-
seringsinstitut eller av annan arbetsgivare, för vars pensionsutfästelser enligt pensionsreglementet kommun, kommunalförbund, Svenska kommunförbundet, I.andstingsförbundet eller Svenska kyrkans församlingsoch pastoratförbund tecknat borgen, och
Cc) pensionsåtagande som har lämnats av statligt företag och för vilket
staten har tecknat borgen.
Om särskilda skäl föreligga, får riksskatteverket besluta att även annat pensionsåtagande vid. tillämpning av denna lag skall anses som allmän pensionsplan. Mot beslut av riksskatteverket i fråga som här avses får talan ej föras.
Avdragsrätt enligt första stycket föreligger endast under förutsättning
dels att högsta pensionsgrundande lön enligt den allmänna pensionsplanen icke överstiger trettio gånger det basbelopp som enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring bestämts för året närmast före taxeringsåret eller det
högre pensionsgrundande belopp som gällde enligt planen vid utgången av år 1977, dels att livsvarig ålderspension vid full intjänandetid enligt planen icke avses komma att överstiga 15 procent av den pensionsgrundande lönen till den del den icke överstiger sju och en halv gånger nämnda
+ Senaste lydelse 1953: 400. 5 Senaste lydelse 1981: 1202.
Nuvarande lydelse Föreslagen Ivdelse
basbelopp, 70 procent av den pensionsgrundande lönen till den del den
överstiger sju och en halv men icke tjugo gånger nämnda basbelopp och 40
procent av den pensionsgrundande lönen till den del den överstiger tjugo men icke trettio gånger nämnda basbelopp eller det högre pensionsbelopp som gällde enligt planen vid utgången av är 1977. Det förhällandet att
planen ger rätt till ålderspension utöver 15 procent av den pensionsgrundande lön som icke överstiger sju och en halv gånger nämnda basbelopp utgör dock icke hinder för avdrag. om den överskjutande pensionen är avsedd att utgöra ersättning för tilläggspension enligt lagen om allmän försäkring.
Vid bestämmandet av avdragsrätt enligt första stycket får — även om
detta ej har medgivits i allmän pensionsplan — i pensionsåtagande inräknas såväl arbetstagares anställningstid hos samma arbetsgivare innan åtagan-
det lämnats som anställningstid hos förutvarande arbetsgivare. Vid beräk-
ning av avdrag för tryggande av åtagandet skall härvid dock avräknas sådan pension åt arbetstagaren, som tidigare har utfästs och tryggats av arbetsgivare under anställningstid som inräknas i åtagandet.
Avdrag för kostnad avsedd att Avdrag för kostnad avsedd att trygga pensionsåtagande som innc- trygga pensionsåtagande som inne-
bär rätt till pension före 65 års ålder bär rätt till pension före 65 års ålder
— härunder inbegripet kostnad av- — härunder inbegripet kostnad av-
sedd att vid arbetstagarens avgång sedd att vid arbetstagarens avgång före 65 års ålder trygga samma pen- före 65 års ålder trygga samma pensionsförmåner som skulle ha till- sionsförmåner som skulle ha tillkommit honom vid avgång vid kommit honom vid avgång vid nämnda ålder — medges i den ut- nämnda ålder — medges i den utsträckning sådana förmåner kan sträckning sådana förmåner kan utgå enligt allmän pensionsplan och utgå enligt allmän pensionsplan och
med beaktande jämväl av bestäm- med beaktande jämväl av bestämmelserna i tionde stycket. Är fråga melserna i tionde stycket. Är fråga om arbetstagare i aktiebolag eller om arbetstagare i aktiebolag eller ekonomisk förening som har be- ekonomisk förening som har bestämmande inflytande över företa- stämmande inflytande över företaget, är dock kostnad som här avses get, är dock kostnad som här avses
och som hänför sig till avgång före och som hänför sig till avgång före
60 års ålder avdragsgill endast efter 60 års ålder avdragsgill endast efter
beslut enligt elfte stycket. Till beslut enligt elfte stycket. Till
grund för bedömande om en arbets- grund för bedömande om en arbetstagare har bestämmande inflytande tagare har bestämmande inflytande lägges det samlade innehavet av ak- lägges det samlade innehavet av aktier eller andelar i företaget hos ar- tier eller andelar i företaget hos arbetstagaren själv jämte sådana ho- betstagaren själv jämte sådana honom närstående personer som nom närstående personer som nämns i 35§ 3 mom. tionde stycket nämns 1 35§ 3 mom. nionde stycket
denna lag. denna lag.
För medel, som avsatts enligt b eller d. medges sålunda avdrag intill vad som motsvarar arbetsgivarens pensionsreserv, och för pensionsförsäkring medges avdrag för så stor del av kostnaderna som behövs för att trygga pensionsåtagande, allt med iakttagande av bestämmelserna i första—femte styckena och beslut enligt elfte stycket av denna anvisningspunkt.
Dock medges avdrag även utöver vad som anges i föregående stycke,
om pensionsutfästelserna avser förmåner som innebär smärre avvikelser
från allmän pensionsplan. Detta gäller dock endast under förutsättning att Prop. 1985/86: 45 utfästelserna till den del de avser sådana avvikelser har tryggats genom
pensionsförsäkring. Vidare fordras att utfästelserna har lämnats före utgängen av år 1977 eller att de lämnats till arbetstagare som därefter erhållit anställning hos arbetsgivare och motsvarar utfästelser som har lämnats av
arbetsgivaren till andra arbetstagare före utgången av år 1977. Med smärre avvikelser förstås sådana förmånsbelopp som utgår utöver allmän pensionsplan men inom ramen för högsta pensionsgrundande lön enligt planen under förutsättning att den genomsnittliga kostnaden för förmånsbeloppen icke överstiger åtta procent av kostnaden för pensionsåtagande enligt den allmänna pensionsplanen. Med genomsnittlig kostnad för förmånsbelop-
pen förstås den merkostnad som motsvarande förmåner skulle medföra, om de skulle lämnas åt samtliga som omfattas av den allmänna pensions-
planen. Överstiger kostnaden för förmånsbeloppen vad nu sagts, skall emellertid ingen del av den kostnad som överstiger kostnaden för pen-
sionsåtagande enligt den allmänna pensionsplanen vara avdragsgill. För att
erhålla avdragsrätt skall arbetsgivaren med intyg av försäkringsgivaren
styrka att endast smärre avvikelser från allmän pensionsplan föreligger. Om särskilda skäl föreligga, får riksskatteverket besluta att avdrag som
avses i detta stycke skall medges även i andra fall. Mot beslut av riksskat-
teverket i fråga som här avses får talan ej föras. Har arbetsgivare gjort pensionsåtagande enligt allmän pensionsplan men föreligger icke avdragsrätt enligt första stycket eller har arbetsgivare gjort pensionsäåtagande för arbetstagare som icke omfattas av allmän pensionsplan, får han — under förutsättning att åtagandet tryggats genom pensions-
försäkring — avdrag för kostnaderna för sådant åtagande med högst ett
belopp motsvarande summan av 35 procent av vad arbetsgivaren utgivit i
lön till arbetstagaren intill en lön som motsvarar tjugo gånger det basbe-
lopp som enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring bestämts för året
närmast före taxeringsåret samt 25 procent av lönen till den del den överstiger tjugo men icke trettio gånger nämnda basbelopp. Avdraget får beräknas på lön som arbetsgivaren utgivit till arbetstagaren antingen under
beskattningsåret eller under det närmast föregående beskattningsåret.
Arbetsgivare, som enligt 25§ lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m. m. är skyldig att trygga upplupen del av pensionsutfästelse genom att köpa pensionsförsäkring, får avdrag för hela kostnaden för sådan försäkring om utfästelsen icke avser arbetstagare i aktiebolag eller ekonomisk förening som har bestämmande inflytande över företaget.
Vid beräkning av avdrag för kostnader avsedda att trygga arbetsgivares
pensionsåtaganden får pensionsutfästelse beaktas endast om försäkring för utfästelsen skulle ha varit sådan pensionsförsäkring som avses i punkt I av anvisningarna till 31 §. Om särskilda skäl föreligga, får riksskatteverket besluta om avdrag
avseende kostnader för att trygga pensionsutfästelse utöver vad som gäller enligt första och femte styckena ovan. Mot sådana beslut får talan ej föras.
4.2¶Skattskyldig kan efter yrkande hos taxeringsnämnd eller, om besvär
har anförts, hos länsrätt medges rätt att tills vidare få avdrag för värdeminskning av sina inventarier enligt reglerna i denna anvisningspunkt om
räkenskapsenlig avskrivning. Som förutsättning för detta gäller a) att den skattskyldige har haft ordnad bokföring som avslutas med
årsbokslut;
b) att avdraget motsvarar avskrivningen i räkenskaperna;
€ Senaste lydelse 1984: 1060.
Prop. 1985/86: 45 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
c) att tillfredsställande utredning föreligger om inventariernas skattemässiga restvärde:
d) att inventarierna och avskrivna belopp redovisas på ett sådant sätt i den skattskyvldiges räkenskaper och i företedd utredning att trygghet föreligger att vinster vid avyttring av tillgångarna inte undgår beskattning: samt
e) att — om den skattskyldige inte upprättat årsbokslut för det närmast föregående räkenskapsåret — det bokförda värdet av inventarierna före avskrivning bestämts med utgångspunkt i inventariernas skattemässiga restvärde vid beskattningsårets ingång.
Som anskaffningsvärde för inventarier skall anses, då inventarierna har förvärvats genom köp, byte eller därmed jämförligt fång. den verkliga utgiften för deras anskaffande och. då inventarierna har förvärvats på annat sätt, deras marknadsvärde vid tiden för förvärvet. Dock skall följande iakttas. Har inventarierna ingått i en rörelse, som den skattskyldige har förvärvat på annat sätt än genom köp celler byte eller därmed jämförligt fång, skall, om inte särskilda omständigheter föranleder annat, som anskaffningsvärde för inventarierna anses det för den tidigare ägaren gällande skattemässiga restvärdet. Har den skattskyldige eller någon, som står honom nära, vidtagit åtgärd för att den skattskyldige skall kunna tillgodoräkna sig ett högre anskaffningsvärde än som synes rimligt och kan det antas att detta har skett för att bereda obehörig förmån i beskattningsavseende åt någon av dem, skall anskaffningsvärdet i skälig mån jämkas.
Har skattskyldig medgivits avdrag för kontraktsavskrivning avseende inventarier. som har anskaffats under beskattningsåret. skall som anskaffningsvärde anses den verkliga utgiften minskad med det tidigare medgivna avdraget. Detta skall gälla även när investeringsreserv e. d. tagits i anspråk för anskaffning av inventarier under beskattningsåret.
Avdrag för avskrivning får för visst beskattningsår göras med högst 30 procent för år räknat av summan av bokfört värde på inventarierna enligt balansräkningen för närmast föregående räkenskapsår och anskaffningsvärdet på sådana under beskattningsåret anskalfade inventarier, vilka vid beskattningsårets utgång fortfarande tillhörde rörelsen. Vad nu sagts gäller oavsett när under beskattningsåret inventarierna har anskaffats.
Har inventarier. som har anskaf- Har inventarier, som har anskaffats före beskattningsårets ingång, fats före beskattningsärets ingång, avyttrats under beskattningsåret el- avyttrats under beskattningsåret eller har den skattskyldige rätt till ler har den skattskyldige rätt till försäkringsersättning för inventa- försäkringsersättning för inventarier, som har gått förlorade under rier, som har gått förlorade under beskattningsåret, medges ett sär- beskattningsåret, medges ett särskilt avdrag med belopp motsvaran- skilt avdrag med belopp motsvarande den i anledning av avyttringen de den i anledning av avyttringen eller försäkringsfallet uppkomna in- eller försäkringsfallet uppkomna intäkten. Avdraget får dock inte täkten. Avdraget får dock inte överstiga underlaget för beräkning överstiga underlaget för beräkning av avdrag enligt femte stycket. Har av avdrag enligt fjärde stycket. Har den skattskyldige fått avdrag som den skattskyldige fått avdrag som
nu sagts skäll nämnda underlag nu sagts skall nämnda underlag
fastställas till motsvarande lägre fastställas till motsvarande lägre belopp. belopp.
Har ett särskilt högt pris eller el- Har ett särskilt högt pris eller eljest en särskilt hög utgift för inven- jest en särskilt hög utgift för inventarier berott på att de skall utnyttjas tarier berott på att de skall utnyttjas
Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse Prop. 1985/86: 45
för ett särskilt arbetstillfälle eller för ett särskilt arbetstillfälle eller för en konjunktur. som väntas bli för en konjunktur, som väntas bli endast tillfällig, eller av annan lik- endast tillfällig, eller av annan liknande omständighet. medges för nande omständighet, medges för det beskattningsår. varunder inven- det beskattningsår, varunder inven-
tarierna har anskaffats, avdrag för tarierna har anskaffats, avdrag för
sådant överpris celler sådan merut- sådant överpris eller sådan merutgift. Om avdrag som nu sagts har gift. Om avdrag som nu sagts har
medgivits, skall avdrag enligt be- medgivits, skall avdrag enligt bestär melserna i femte stycket be- stämmelserna i fjärde stycket beräknas på därefter återstående del räknas på därefter återstående del
av anskaffningsvärdet. av anskaffningsvärdet.
Oavsett vad ovan föreskrivs får avdrag för avskrivning medges med
belopp som erfordras för att det bokförda värdet inte skall överstiga
anskaffningsvärdet av samtliga inventarier, vilka vid beskattningsårets utgång tillhörde rörelsen, sedan från detta värde har avräknats en beräk-
nad årlig avskrivning av 20 procent. Visar den skattskyldige att inventariernas verkliga värde understiger även ett sålunda beräknat värde, medges avdrag för den ytterligare avskrivning som motiveras av detta.
Då inventarier, som har anskaffats under beskattningsåret, avyttras,
förloras eller utrangeras under samma år, medges avdrag för anskaffnings-
värdet. Med avyttring likställs att inventarier tas ut ur rörelsen för att tillföras annan förvärvskälla eller för att användas för annat ändamål. Av
bestämmelserna i punkt 1 andra stycket av anvisningarna till 28§ framgår att belopp, som erhålls vid avyttring av inventarier, i sin helhet skall tas
upp som intäkt av rörelse.
Har skattskyldig gjort avskrivning med större belopp i räkenskaperna än
han får dra av vid taxeringen, föranleder inte detta att det värde. på vilket räkenskapsenlig avskrivning beräknas, påverkas. Det överskjutande beloppet får i stället, sedan taxeringen i fråga har blivit slutligt avgjord, dras av genom årlig avskrivning efter 20 procent för helt år, räknat från och med beskattningsåret efter det under vilket avskrivningen i fråga verkställdes.
Den omständigheten att vid tillämpning av bestämmelserna ovan avdrag vid beskattningen skall överensstämma med avskrivning enligt räkenskaperna utgör inte hinder för skattskyldig att efter övergång till räkenskapsenlig avskrivning utöver avdrag enligt räkenskaperna tillgodogöra sig avdrag för sådana avskrivningar, som har gjorts i räkenskaperna före över-
gången men inte har föranlett avdrag vid beskattningen. Avdrag för sådant
belopp görs genom årlig avskrivning efter 20 procent för heh år.
Har skattskyldig före övergång till räkenskapsenlig avskrivning tillgodoräknats större värdeminskningsavdrag vid taxeringen än enligt räkenskaperna, skall, för åstadkommande av överensstämmelse mellan inventariernas bokförda värde och deras skattemässiga restvärde, det belopp. varmed inventariernas skattemässiga restvärde understiger det bokförda värdet, tas upp som skattepliktig intäkt under det första beskattningsår, för
vilket räkenskapsenlig avskrivning gäller, eller. om den skattskyldige be-
gär det, med en tredjedel för nämnda beskattningsår och vart och ett av de
två närmast följande åren.
Nuvarande Iydelse Föreslagen Ixvdelse
till 32§
12 a. Till intäkt av tjänst räknas
avdrag för egenavgifier som har
återförts enligt punkt 7 av anvis-
ningarna till 33§ samt — i den mån
avdrag har medgetts för avgifterna
vid beräkning av inkomst av tjänst
— restituerade, avkortade eller av-
skrivna egenavgifter.
till 338
3.” Har skattskyldig i sin tjänst verkställt resor utom den vanliga verksamhetsorten, äger han rätt att åtnjuta avdrag icke blott för kostnaden för själva resan utan jämväl för den ökning + levnadskostnaden, som den
skattskyldige kan hava fått vidkännas på den grund, att han vistas utom sin vanliga verksamhetsort, säsom för hotellrum, ökad kostnad för föda osv. Därest i tjänst, som avses i punkt 4 andra stycket av anvisningarna till 32 §, anvisats särskild ersättning för kostnaderna, får avdrag dock icke äga rum.
Hava jämlikt 25 § första stycket 3) taxeringslagen traktamentsersättningar och andra ersättningar icke upptagits såsom intäkt, må ej heller de emot ersättningarna svarande kostnaderna avdragas.
I första stycket avsedd ökning i I första stycket avsedd ökning i
levnadskostnaden skall, där den levnadskostnaden skall, där den
skattskyldige icke visar större ök- skattskyldige icke visar större ökning, anses hava uppgått till ett be- ning, anses hava uppgått till ett be-
lopp motsvarande den ersättning lopp motsvarande den ersättning som av arbetsgivaren utgivits för som av arbetsgivaren utgivits för kostnadens täckande = (trakta- kostnadens täckande = (trakta-
mente), dock högst till belopp som i mente), dock högst till belopp som i
enlighet med vad nedan i detta styc- enlighet med vad nedan i detta stycke sägs motsvarar största normala ke sägs motsvarar största normala ökning i levnadskostnaden. Riks- ökning i levnadskostnaden. Riks-
skatteverket fastställer för varje ka- skatteverket fastställer för varje kalenderår ett belopp (normalbe- lenderår ett belopp (normalbe-
lopp) motsvarande största nor- lopp) motsvarande största normala ökning i levnadskostnaden för mala ökning i levnadskostnaden för ett dygn. Har resan varit förenad ett dygn. Har resan varit förenad med övernattning skall den anses med övernattning skall den anses hava varat det antal dygn som mot- hava varat det antal dygn som mot-
svarar antalet övernattningar. Har svarar antalet övernattningar. Har
resan ägt rum utan samband med resan ägt rum utan samband med
övernattning skall såsom största övernattning skall såsom största
normala ökning i levnadskostnaden normala ökning i levnadskostnaden
räknas: fyra tiondels normalbelopp, räknas: fyra tiondels normalbelopp.
när förrättningen varat mer än tio när förrättningen varat mer än tio
timmar i följd, samt två tiondels timmar 1 följd, samt två tiondels normalbelopp, när förrättningen el- normalbelopp, när förrättningen eljest varat mer än fyra timmar i jest varat mer än fyra timmar i följd. Omfattar vistelse på en och följd. Omfattar vistelse på en och
samma ort längre tid än 15 dygn i samma ort längre tid än 15 dygn i
7 Senaste lydelse 1984:839.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1985/86: 45
följd, skall från och med det sex- följd. skall från och med det sextonde dygnet såsom största nor- tonde dygnet såsom största nor-
mala ökning i Ievnadskostnaden mala ökning i levnadskostnaden räknas sex tiondelar av normalbe- räknas sex tiondelar av normalbe-
loppet. Vid 1984-1986 års taxe- loppet. Vid 1984-1987 års taxe-
ringar skall för skattskyldig som vid ringar skall för skattskyldig som vid arbete inom byggnads- och anlägg- arbete inom byggnads- och anläggningsbranschen fortlöpande haft sin ningsbranschen fortlöpande haft sin arbetsplats förlagd till en och sam- arbetsplats förlagd till en och samma ort utanför den vanliga verk- ma ort utanför den vanliga verksamhetsorten under längre tid än samhetsorten under längre tid än
två år för tid därefter såsom största två år för tid därefter såsom största
normala ökning i levnadskostnaden normala ökning i levnadskostnaden anses ett belopp motsvarande den anses ett belopp motsvarande den del av normalbeloppet som avser del av normalbeloppet som avser
kost vid förrättning som pågått kost vid förrättning som pågåltl
längre tid än 15 dygn ökat med fak- längre tid än 15 dygn ökat med fak-
tisk kostnad för logi på arbetsorten. tisk kostnad för logi på arbetsorten.
Vill skattskyldig visa att kostnads- Vill skattskyldig visa att kostnadsökningen i en och samma tjänst va- ökningen i en och samma tjänst varit större än avdrag som beräknats i rit större än avdrag som beräknats i enlighet med vad nu sagts, skall ut- enlighet med vad nu sagts. skall ut-
redningen avse hans samtliga för- redningen avse hans samtliga för-
rättningar i nämnda tjänst under be- rättningar I nämnda tjänst under be-
skattningsåret; dock att i fråga om skattningsåret: dock att i fråga om
avdrag för ökning i levnadskostna- avdrag för ökning i levnadskostna-
den från och med det sextonde dyg- den från och med det sextonde dygnet i följd på en och samma ort eller net i följd på en och samma ort eller under förrättning å utrikes ort under förrättning å utrikes ort
levnadskostnadsökningen må be- levnadskostnadsökningen må be-
räknas för varje förrättning för sig. räknas för varje förrättning för sig.
Avdrag för ökade levnadskostnader är däremot icke medgivet enbart på
den grund, att den skattskyldige har sitt arbete på annan ort än den, där han har sin bostad. Har den skattskyldige bosatt sig på annan ort än den, där han har tjänst eller anställning, eller antagit arbete, som skall utföras på annan ort än den, där han är bosatt, är avdrag i regel icke medgivet. Avdrag medgives dock för det fall. att anställningen avser endast en kortare tid eller skall bedrivas å flera olika platser eller det av annan anledning icke skäligen kan ifrågasättas, att den skattskyldige skall avflytta till den ort. där arbetet skall utföras.
Oavsett vad i nästföregående stycke sägs äger skattskyldig, som på grund av sitt arbete bosatt sig på annan ort än den där hans familj är bosatt, därest det med avseende på makes förvärvsverksamhet, svårighet att anskaffa familjebostad eller annan därmed jämförlig omständighet icke
skäligen kan ifrågasättas, att familjen skall avflytta till den skattskyldiges
bostadsort. åtnjuta avdrag för den ökning i levnadskostnaden som föranledes av den skilda bosättningen. Om båda makarna äro berättigade till sådant avdrag, skall, där makarna ej överenskommit om annan fördelning, det sammanlagda avdraget tillkomma dem med hälften var. Vad här sagts skall, såvitt avser makar, icke äga tillämpning i fall som i 52 § 2 mom. sägs.
il Riksdagen 19851/86. I saml. Nr 45
Nuvarande lydelse Föreslagen Ixdelse 7. Avdrag medges Jör pålförda egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter i den mån avgifterna hänför sig till sädan intäkt av tjänst som enligt Il kap. 3§ lagen (1962:381) om allmän försäkring utgör inkomst av annat förvärvsarhete. Från sådan intäkt av tjänst medges dessutom avdrug med 18
procent av ett underlag beräknat
enligt nästa stycke. Medgivet avdrag skall återföras till beskatining nästföljande beskattningsår.
Underlaget utgörs av sådan in-
täkt av tjänst som avses i första
stycket minskad med andra från in-
täkten avdragsgilla kostnader än som avses i föregående stycke och med inkomst som avses i ll kap. 3§ första stycket d lagen om allmän försäkring. Avdrag enligt andra stycket
medges emellertid inte skattskyldig
som vid ingången av året före taxeringsåret har fyllt 65 år eller som för hela året före taxeringsåret har
ätnjutit hel ålderspension enligt lagen om allmän försäkring eller som
vid utgången av året före taxeringsåret inte var inskriven hos allmän försäkringskassa enligt nämnda lag.
till 41a§8
2.2¶Äger fastighet av annat slag 2. Äger fastighet av annat slag än
än som nämns i punkt I del i sådan som nämns i punkt 1 del i sådan
samfällighet som avses i 41a§ och samfällighet som avses i 4128 och
överstiger fastighetens andel av in- överstiger fastighetens andel av in-
täkterna i samfälligheten dess andel täkterna i samfälligheten dess andel
i sådana kostnader i verksamheten i sådana kostnader i verksamheten som är på en gång avdragsgilla vid som är på en gång avdragsgilla vid taxeringen med belopp understi- taxeringen med belopp understi-
gande 100 kronor, föreligger icke gande 300 kronor, föreligger icke skyldighet att upptaga intäkterna skyldighet att tå upp intäkterna och
och kostnaderna vid beräkning av kostnaderna vid beräkning av in-
inkomst av fastigheten. Förvaltas komst av fastigheten. Förvaltas så-
sådan samfällighet av juridisk per- dan samfällighet av juridisk person,
son, skall kapitalinkomster som skall kapitalinkomster som den juri-
den juridiska personen har uppburit diska personen har uppburit och
och som belöper på fastigheten tas som belöper på fastigheten tas upp
& Senaste lydelse 1984: 1060.
Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse
upp till beskattning i den förvärvs- till beskattning i den förvärvskälla i
källa i vilken fastigheten ingår. Om vilken fastigheten ingår. Om intäkt
intäkt av fastighet beräknas enligt av fastighet beräknas enligt 24§ 2 248 2 mom., skall dock kapitalin- mom.. skall dock kapitalinkomster komster beskattas hos ägare av fas- beskattas hos ägare av fastigheten i tigheten i inkomstslaget kapital. inkomstslaget kapital. Skattskyl- Understiger fastighets andel av rän- dighet föreligger emellertid inte för teintäkter 100 kronor, föreligger den del av fastighets andel av ränemellertid icke skattskyldighet för teintäkterna som understiger 300 beloppet. kronor.
Denna lag träder i kraft tre veckor efter den dag då lagen enligt uppgift på den utkom från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas — med de undantag som anges nedan — första gången vid 1986 års taxering.
I. Äldre bestämmelser i 64 § I mom. och punkt 6 av anvisningarna till 39 § skall fortfarande tillämpas vid 1986 års taxering i fråga om skattskyldiga som då taxeras för beskattningsår som har påbörjats före den 1 januari
1985.
2. De nya bestämmelserna i 35 § I mom., punkt 12 a av anvisningarna till
328 och punkt 7 första stycket av anvisningarna till 33§ skall tillämpas
första gången vid 1987 års taxering.
Lag om ändring i lagen (1985: 405) om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)
Härigenom föreskrivs att 33 § 2 mom. och 398 I mom. kommunalskatte-
lagen (1928: 370), i momentens lydelse enligt lagen (1985: 405) om ändring i nämnda lag, skall ha följande lydelse.
Nuvarande lxdelse Föreslagen lydelse
2 mom. Skattskyldig, som haft 2 mom. Skattskyldig, som haft
intäkt av tjänst i form av kontant intäkt av tjänst i form av kontant lön eller sådan annan ersättning, lön eller sådan annan ersättning,
som enligt 11 kap. 2§ lagen som enligt lil kap. 2§ lagen
(1962:381) om allmän försäkring (1962:381) om allmän försäkring skall anses som inkomst av anställ- skall anses som inkomst av anställning, skall utöver kostnader som ning, skall utöver kostnader som avses I punkt 3 av anvisningarna avses i punkterna 3 och 7 av anvisanses ha haft utgifter till ett belopp ningarna anses ha haft utgifter av minst 3 000 kronor. Avdraget får till ett belopp av minst 3 000 kronor. dock inte överstiga tio procent av Avdraget får dock inte överstiga tio
intäkten avrundat till närmast högre procent av intäkten avrundat till hundratal kronor, och ej heller en- närmast högre hundratal kronor, samt eller tillsammans med kostna- och ej heller ensamt eller tillsam-
der som avses i punkt 3 av anvis- mans med kostnader som avses i
ningarna överstiga intäkten. punkterna 3 och 7 av anvisningarna
överstiga intäkten.
3985 I mom. Från bruttointäkt som I mom. Från bruttointäkt som avses i 38§ I mom. får avdrag avses i 38§ I mom. får avdrag
göras för förvaltningskostnader, för göras för förvaltningskostnader, för ränta som avses i 338 I mom. and- ränta som avses i 33§ I mom. tredje ra stycket samt för annan ränta, stycket samt för annan ränta. som som inte skall dras av enligt be- inte skall dras av enligt bestämmel-
stämmelerna i 22, 25, 29 eller 368 serna i 22, 25, 29 eller 36§ eller i 2
eller i 2 mom. av denna paragraf. mom, av denna paragraf.
Fysisk person får göra avdrag för förvaltningskostnader endast till den del dessa överstiger 1000 kronor under beskattningsåret.
3¶Förslag till Prop. 1985/86: 45
Lag om ändring i lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt
Härigenom föreskrivs att 2§ 8 mom. och 6§ I mom. lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt! skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen Ivdelse
2§
8& mom.” Har en kooperativ förening av vinsten av sin kooperativa verksamhet lämnat rabatt eller pristillägg i förhållande till gjorda köp eller försäljningar, medges avdrag för denna utdelning.
En kooperativ förening, vars huvudsakliga verksamhet avser rörelse,
har också rätt till avdrag för utdelning som lämnas i förhållande till inbetalda insatser enligt lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar. I fråga
om andra insatser än förlagsinsatser medges emellertid inte avdrag till den del det utdelade beloppet tillfaller någon som enligt 7§ 8 mom. inte är skattskyldig för utdelningen. Avser denna del av utdelningen högst 10 procent av utdelningen på annat än förlagsinsatser är dock utdelningen i sin helhet avdragsgill.
Är en ekonomisk förening direkt Är en ekonomisk förening direkt
eller indirekt centralorganisation eller indirekt centralorganisation för kooperativa föreningar, vilkas för kooperativa föreningar, vilkas verksamhet huvudsakligen avser verksamhet huvudsakligen avser
rörelse, har centralorganisationen rörelse, har centralorganisationen
— även om den inte är kooperativ — även om den inte är kooperativ
enligt tionde — tolfte styckena ne- enligt tionde — tolfte styckena ne-
dan — rätt till avdrag för utdelning dan — rätt till avdrag för utdelning på förlagsinsatser. Om centralor- på förlagsinsatser. Om centralor-
ganisationens verksamhet huvud- ganisationens verksamhet huvudsakligen avser rörelse medges av- sakligen avser rörelse medges avdrag vid beräkning av inkomst här- drag vid beräkning av inkomst härav. I annat fall medges avdrag vid av. I annat fall medges avdrag vid beräkning av inkomst av kapital. beräkning av inkomst av kapital. Är
föreningen ett förvaltningsföretag
enligt 7§ 8 mom. tredje stycket
skall det avdragsgilla beloppet
minskas med den del av utdelning-
en som föranlett frikallelse från
skattskyldighet enligt nämnda styc-
ke.
Avdrag för utdelning får göras i endast en förvärvskälla och skall avse det räkenskapsår som utdelningen hänför sig till.
Avdrag medges endast om föreningen visar att förutsättningar för avdrag föreligger. Yrkande om avdrag skall göras på särskild blankett enligt formulär som riksskatteverket fastställer.
Sparbank får göra avdrag för bidrag till sparbankernas säkerhetskassa. Sparbankernas säkerhetskassa får göra avdrag för utdelning till sparban-
kerna.
! Senaste lvdelse av lagens rubrik 1974: 770. > Senaste lydelse 1985:470.
Sveriges allmänna hypoteksbank, Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och Statens Bostadsfinansicringsakticbolag får göra avdrag för
belopp, som avsatts till reservfond, i den mån avsättningen är nödvändig
för att uppbringa fonden till ett belopp motsvarande två procent av inrättningens skulder. Hypoteksförening fär göra avdrag för belopp. som avsatts till reserv- eller säkerhetsfond, i den mån avsättningen är nödvändig för att
uppbringa fonden till ett belopp motsvarande två och en halv procent av
föreningens skulder.
Har reserv- eller säkerhetsfond som avses i åttonde stycket satts ned skall — om avdrag för fondavsättningen har medgetts — ett belopp motsvarande det nedsatta beloppet tas upp som intäkt.
En ckonomisk förening är i beskattningshänseende att anse såsom ko-
operativ, om den är öppen och 1 sina angelägenheter tillämpar lika rösträtt.
För att en förening skall anses vara öppen fordras inte bara att den enligt
sina stadgar är berättigad att när som helst anta nya medlemmar, utan
också att den faktiskt visar sig villig att anta till medlem var och en. som är bosatt inom föreningens verksamhetsområde eller tillhör dess angivna verksamhetskrets, förbinder sig att följa föreningens stadgar och beslut och som därjämte skäligen kan antas komma att som medlem bidra till förverkligandet av föreningens i stadgarna angivna syfte. Den omständig-
heten, att styrelsen eller annat föreningsorgan äger rätt att pröva inträdesansökningarna och avvisa sådana sökande, som inte besitter nu nämnda
kvalifikationer för medlemskap, betar inte föreningen dess egenskap av öppen. I det fall att en förening säljer till utomstående kan den som regel inte utan att förlora sin öppna karaktär vägra att motta som medlem någon som kan visa, att han brukar köpa förnödenheter genom föreningen. Anser föreningens styrelse emellertid, att vederbörande köpare på grund av rent
personliga förhållanden inte kan beviljas medlemskap — i en stor förening,
som säljer till utomstående, är det omöjligt att i varje fall inskränka försäljningen till personer, som skulle vara önskvärda som medlemmar — så bör
föreningen för att anses såsom öppen ha skyldighet att i ekonomiskt hänse-
ende jämställa honom med medlem, det vill säga ge honom samma återbä-
ring på köpta varor som medlem erhåller.
Kooperativa föreningars centralorganisationer är att anse såsom öppna, även om inträde beviljas blott sådana lokala föreningar. som fyller av centralorganisationen uppställda krav på stadgar, skötsel och ekonomisk
soliditet, och även om endast ett enda företag inom varje område antas
såsom medlem. Vad angår kravet på lika rösträtt så berövas en centralor-
ganisation inte dess kooperativa karaktär, om rösträtten bland dess första-
handsmedlemmar, föreningarna, utövas efter föreningarnas medlemsantal.
6§ I mom.? Skyldighet att erlägga skatt för inkomst åligger, såframt ej annat föreskrivs i denna lag eller i särskilda bestämmelser, meddelade på grund
av överenskommelse eller beslut, varom i 20 och 2188 sägs:
a) fysisk person:
för inkomst som avses i denna lag enligt de grunder som anges i 53§ I mom. första stycket a) kommunalskattelagen (1928: 370) samt, såvitt avser
tid under vilken han ej varit bosatt här i riket, för inkomst genom utdelning
på andelar i svenska ekonomiska föreningar och för pension enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring även till den del skattskyldighet inte föreligger enligt nyssnämnda lagrum;
14 ? Senaste lydelse 1983: 1044.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
b) svenska aktiebolag och sådana bolag. som enligt särskild författning äro skyldiga att avstå sin vinst. ekonomiska föreningar, samebyar, samfund, stiftelser, verk, inrättningar och andra inländska juridiska personer,
dock sävitt gäller sådana juridiska personer som enligt författning eller på
därmed jämförligt sätt bildats för att förvalta samfällighet endast om samfälligheten taxerats såsom särskild taxeringsenhet och avser marksamfällighet eller regleringssamfällighet:
för all inkomst, som av dem här i riket eller å utländsk ort förvärvats: c) utländska bolag: ör inkomst av här belägen fastighet:
för inkomst av rörelse, som här bedrivits:
för vinst vid icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller rörelse här i riket eller tillbehör till sådan fastighet eller rörelse och av egendom som avses 1 35§ 3 a mom. kommunalskattelagen och som innefattar nyttjanderätt till ett hus eller del av eu hus här i riket;
för slutlig skatt eller tillkommande skatt, som restituerats, avkortats eller avskrivits, i den mån avdrag därför av bolaget åtnjutits vid tidigare års
taxeringar: samt
för inkomst genom utdelning ä andelar i svenska ekonomiska föreningar.
Ersättning i form av rovalty eller
periodvis utgående avgift för ut-
nyttjande av materiella eller imma-
teriella tillgångar skall, såvida er-
sättningen skall hänföras till intäkt
av rörelse och ersättningen härrör
från här i riket bedriven rörelse,
anses som intäkt av rörelse, som
här bedrivits.
Denna lag träder i kraft tre veckor efter den dag då lagen enligt uppgift på den utkom från trycket i Svensk författningssamling. De nya bestäm-
melserna i 28 8 mom. tillämpas första gången vid 1986 års taxering eller,
om föreningen då taxeras för beskattningsår som har påbörjats före den 1 januari 1985, vid 1987 års taxering.
Lag om ändring i lagen (1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt
Härigenom föreskrivs att 12§ 3 mom. lagen (1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt! skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
$
3 mom. Ingår i skattepliktig 3 mom. Ingår i skattepliktig förförmögenhet fastighet, som äger del mögenhet fastighet, som äger del i 1 samfällighet av annat slag än som samfällighet av annat slag än som avses i 6§ I mom. första stycket b), avses 168 I mom. första stycket b), behöver vid redovisningen av för- behöver vid redovisningen av förmögenheten i den del den utgöres mögenheten i den del den utgöres av fastighetens andel i samfällighe- av fastighetens andel i samfälligheten ej upptagas belopp som under- ten cj upptagas belopp som understiger 2000 kronor. stiger 5 000 kronor.
Denna lag träder i kraft tre veckor efter den dag då lagen enligt uppgift på den utkom från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas första gången vid 1986 års taxering.
! Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 859. " Senaste lydelse 1975: 262.
Lag om ändring i skogskontolagen (1954: 142)
Härigenom föreskrivs att 2§ skogskontolagen (1954: 142)! skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
28 Beträffande viss förvärvskälla får uppskovet för ett och samma beskattningsår, om annat ej följer av andra och tredje styckena. avse högst ett belopp motsvarande summan av
a) sextio procent av den på beskattningsåret belöpande köpeskillingen
för skog, som har avyttrats genom upplåtelse av avverkningsrätt,
b) fyrtio procent av den på beskattningsåret belöpande köpeskillingen för avyttrade skogsprodukter samt
c) fyrtio procent av saluvärdet av skogsprodukter, som under beskatt-
ningsåret har tagits ut för förädling i egen rörelse.
Medför stormfällning, brand, insektsangrepp eller liknande händelse att
en betydande del av förvärvskällans skog bör avverkas tidigare än vad som annars skulle ha varit fallet, får skattskyldig, om och i den mån han med intyg från skogsvårdsstyrelsen i länet eller på annat sätt visar att intäkt
hänför sig till avverkning som nu har sagts, uppskov med högst ett belopp
motsvarande summan av
a) åttio procent av den på beskattningsåret belöpande köpeskillingen för
skog, som har avyttrats genom upplätelse av avverkningsrätt,
b) femtio procent av den på beskattningsåret belöpande köpeskillingen
för avyttrade skogsprodukter samt
c) femtio procent av saluvärdet av skogsprodukter, som under beskatt-
ningsåret har tagits ut för förädling i egen rörelse.
Uppskov med belopp som anges i andra stycket medges också i fråga om sådan ersättning för skog eller skogsprodukter som avses i punkt 4 tredje stycket av anvisningarna till 35 § kommunalskattelagen (1928: 370).
Vid tillämpningen av första — tredje styckena avses med köpeskilling
även försäkringsersättning för skog och skogsprodukter.
Uppskov medges inte med så stort belopp att underskott i förvärvskällan
uppkommer vid beräkning av nettointäkt enligt kommunalskattelagen.
Har i förvärvskällan redovisats Har i förvärvskällan redovisats
utdelning från samfällighet, som utdelning från samfällighet, som
avses i 68 1 mom.b lagen avses i 6§ I mom. första stycket b (1947: 576) om statlig inkomstskatt, lagen (1947:576) om statlig in-
medges uppskov för den del av ut- komstskatt, medges uppskov för delningen som härrör från intäkt av den del av utdelningen som härrör
skogsbruk i samfälligheten under från intäkt av skogsbruk i samfäl-
det beskattningsår som utdelningen ligheten under det beskattningsår hänför sig till på samma sätt som som utdelningen hänför sig till på om denna del utgjort intäkt av samma sätt som om denna del ut-
skogsbruk, som den skattskyldige gjort intäkt av skogsbruk, som den drivit själv. skattskyldige drivit själv.
Denna lag träder i kraft tre veckor efter den dag då lagen enligt uppgift på den utkom från trycket i Svensk författningssamling.
! Lagen omtryckt 1982: 325.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:263. 17
> Senaste lydelse 1984: 1070.
Lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623)
Härigenom föreskrivs att 42 a§ I mom. taxeringslagen (1956: 623)! skall ha följande lydelse.
Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse
I mom.” Det åligger juridisk per- 1 mom. Det åligger juridisk per-
son, som förvaltar samfällighet, att son, som förvaltar samfällighet. att till ledning vid inkomst- och förmö- till ledning vid inkomst- och förmö-
genhetstaxering varje år utan an- genhetstaxering varje år utan an-
maning lämna uppgift enligt föl- maning lämna uppgift enligt föl-
jande. Sådan juridisk person som jande. Sådan juridisk person som
avses I 68 I mom.b lagen avses 16§ I mom. första stycket b (1947: 576) om statlig inkomstskatt lagen (1947:576) om statlig inskall lämna uppgift om utdelning till komstskatt skall lämna uppgift om delägare. Uppgiften skall även in- utdelning till delägare. Uppgiften
nehålla upplysning I det avseende skall även innehålla upplysning i som behövs för tillämpning av 28 det avseende som behövs för
sista — stycket — skogskontolagen tillämpning av 2§ sista stycket
(1954: 142). Annan juridisk person skogskontolagen (1954:142). An-
skall lämna uppgift om delägares nan juridisk person skall lämna andel av intäkter och kostnader i uppgift om delägares andel av in-
samfälligheten. Uppgift behöver täkter och kostnader i samfällighedock icke lämnas, om delägares an- ten. Uppgift behöver dock icke
del av ränteintäkt understiger 100 lämnas, om delägares andel av rän-
kronor, och ej heller om andelen av teintäkt understiger 300 kronor, intäkt av annat slag understiger 100 och ej heller om andelen av intäkt
kronor sedan därifrån avdragits an- av annat slag understiger 300 kro-
delen av sådana kostnader som är nor sedan därifrån avdragits ande-
omedelbart avdragsgilla vid taxe- len av sådana kostnader som är ringen. Vidare skall annan juridisk omedelbart avdragsgilla vid taxeperson än sädan som avses i 6§ I ringen. Vidare skall annan juridisk mom. första stycket b lagen person än sådan som avses 1 68 I (1947:577) om statlig förmögen- mom. första stycket b lagen hetsskatt lämna uppgift om deläga- (1947:577) om statlig förmögen-
res andel i samfältlighetens behällna hetsskatt lämna uppgift om delägaförmögenhet. Utgör samfälligheten res andel i samfällighetens behållna
icke särskild taxeringsenhet, skall förmögenhet. Utgör samfälligheten vid beräkning av den behållna för- icke särskild taxeringsenhet, skall mögenheten värde av sådan sam- vid beräkning av den behällna för-
fälld egendom som ingår i de del- mögenheten värde av sådan samägande fastigheternas taxerings- fälld egendom som ingår i de del-
värde ej inräknas. Uppgift behöver ägande fastigheternas taxeringsdock icke lämnas, om den del av värde ej inräknas. Uppgift behöver
samfällighetens behållna förmögen- dock icke lämnas, om den del av het som belöper på fastighet under- samfällighetens behållna förmögenstiger 2000 kronor. het som belöper på fastighet under-
stiger 5000 kronor.
! Lagen omtryckt 1971: 399.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 773. 18 "> Senaste lydelse 1984: 1081.
Uppgift skall avfattas på blankett enligt fastställt formulär och avlämnas senast den 31 januari under taxeringsåret i den ordning som gäller för avlämnande av självdeklaration. Senast nämnda dag skall vidare till dolägare översändas ett exemplar av uppgiften eller denne eljest underrättas om innehållet i uppgiften.
Denna lag träder i kraft tre veckor efter den dag då lagen enligt uppgift på den utkom från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas
första gången vid 1986 års taxering.
Prop. 1985/86: 45 7 Förslag till
Lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979: 1152)
Härigenom föreskrivs att I kap. 5§ och 3 kap. 4§ fastighetstaxeringsla-
gen (1979: 1152) skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
I kap.
Som ägare av fastighet skall i fall som avses nedan anses
a) den som innehar fastighet med fideikommissrätt eller i annat fall utan vederlag besitter fastighet på grund av testamentariskt förordnande:
b) den som innehar fastighet med åborätt. tomträtt eller vattenfallsrätt, innehavare av så kallad ofri tomt i stad samt den som eljest innehar fastighet med ständig eller ärftlig besittningsrätt: c) innehavare av skogsområde som blivit av staten upplåtet till kanalbo-
lag eller till kommun eller annan menighet;
d) innehavare av publikt boställe eller på lön anslagen jord;
e) juridisk person. som förvaltar e) juridisk person, som förvaltar
samfällighet och som enligt 6§ I samfällighet och som enligt 6§ 1
mom. b lagen (1947: 576) om statlig mom. första stycket b lagen
inkomstskatt är skattskyldig för in- (1947: 576) om statlig inkomstskatt komst; samt är skattskyldig för inkomst: samt f) nyttjanderättshavare till täktmark som avses i 2 kap. 4§, om nyttjan-
derätten har förvärvats mot engångsvederlag.
Såsom innehavare av publikt boställe eller på lön anslagen jord skall
anses den tjänsteinnehavare eller annan som författningsenligt äger nyttja fastigheten eller tillgodonjuta dess avkastning. Beträffande sådant löne-
boställe som avses i lagen (1970:939) om förvaltning av kyrklig jord är
vederbörande pastorat att anse såsom innehavare.
Skall avkastning utöver husbehovet av skog på fastighet, som avses under b eller d, författningsenligt helt eller delvis tillkomma allmän fond eller inrättning, är denna att anse såsom fastighetens innehavare. såvitt angår fastighetens skogsbruksvärde.
3 kap.
4§ Byggnad samt tomtmark och övrig mark som hör till byggnaden samt
markanläggning som hör till fastigheten skall undantas från skatteplikt om
fastigheten ägs av någon av följande institutioner och om den till övervägande del används i deras verksamhet såsom sådana
1. kyrkor, barmhärtighetsinrätt- 1. kyrkor, barmhärtighetsinrättningar, stiftelser och ideella för- ningar, stiftelser och ideella föreningar som avses i 53 § I mom. e) eningar som avses i 7§ 5 och 6 kommunalskattelagen (1928: 370) mom. lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt
! Senaste lydelse 1984: 1082.
2. akademier, Nobelstiftelsen, stiftelsen Dag Hammarskjölds Minnes- Prop - 1985/86:45 fond, Apotekarsocictetens stiftelse för främjande av farmacins utveckling
m.m., stiftelsen Sveriges sjömanshus 3. sådana sammanslutningar av studerande vid universitet och högsko-
lor, i vilka de studerande är skyldiga att vara medlemmar, samt samarbets-
organ för sådana sammanslutningar med ändamål att fullgöra uppgifter
som ankommer på sammanslutningarna och
4. ffträmmande makts beskickningar.
Skattefriheten skall endast avse egendom, som enligt 4 kap. 115§ skall ha beskattningsnaturen annan fastighet.
Denna lag träder i kraft tre veckor efter den dag då lagen enligt uppgift på den utkom frän trycket i Svensk författningssamling.
Prop. 1985/86: 45 8 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1983: 1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper.
Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1983: 1053) om skatt på omsättning
av vissa värdepapper! skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3§
Skattskyldig är fondkommissionär som sluter avtal om omsättning av värdepapper som avses i 1§ eller medverkar till ett sådant avtal. Om den för vars räkning kommissionären medverkar inte är bosatt i Sverige skall skatt inte erläggas för hans led när omsättningen avser utländska värde-
papper.
Vid omsättning där fondkommissionär inte medverkar är den skattskyl-
dig som är bosatt i Sverige och som under ett halvt kalenderår omsätter värdepapper som avses i I $ till ett värde av minst 500000 kronor.
Vid överlåtelse som avses i 35 §3 Vid överlåtelse som avses i 2§ 4 mom. sjätte stycket kommunalskat- mom. nionde stycket lagen telagen (1928:370) skall skatt inte — (1947:576) om statlig inkomstskatt
utgå. skall skatt inte utgå.
Denna lag träder i kraft tre veckor efter den dag då lagen enligt uppgift
på den utkom från trycket i Svensk författningssamling.
! Lagen omtryckt 1984: 164.
Finansdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 oktober 1985
Närvarande: statsrådet I. Carlsson, ordförande, samt statsråden Lundkvist, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Bodström, Göransson. R. Carlsson, Holmberg. Hellström, Wickbom, Johansson, Hulterström. Lindqvist
Föredragande: statsrådet Johansson
Proposition om schablonavdrag för egenavgifter i
inkomstslaget tjänst, m. m.
1¶Inledning
Ersättningar som skall taxeras som inkomst av tjänst ger I enstaka fall upphov till skyldighet att betala egenavgifter till socialförsäkringarna m. m. Dessa egenavgifter är avdragsgilla vid taxeringen såsom allmänt avdrag vid taxeringen för beskattningsår de blivit påförda. Vid beräkning av inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse medges avdrag med belopp som den
skattskyldige har satt av i bokföringen eller deklarationen för att täcka det löpande årets egenavgifter. Det avsatta beloppet återförs till beskattning
nästa beskattningsår och avräknas mot de slutligt fastställda egenavgifterna. Jag avser i det följande att behandla frågor om införande av ett liknande system i fråga om vissa egenavgifter som utgår vid inkomst av tjänst. .
Ägare till bl. a. schablonbeskattade småhus beskattas för samfällighets eventuella ränteinkomster om andelen av ränteintäkten uppgår till minst 100 kr. Värdet av samfälligheten skall vid förmögenhetstaxeringen redovisas av ägarna till delägarfastigheterna. Om värdet av andelen i samfälligheten understiger 2000 kr. behöver det emellertid inte redovisas. Jag kommer
att föreslå en höjning av dessa belopp.
Vidare föreslås att den särskilda betämmelsen om avdrag för ökade levnadskostnader som gäller vid 1984—1986 års taxeringar för arbetare inom byggnads- och anläggningsbranschen även skall gälla vid 1987 års taxering.
Jag föreslår även ändringar i kommunalskattelagen (1928: 370). lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt, skogskontolagen (1954: 142), taxe-
ringslagen (1956:623), fastighetstaxeringslagen 1(1979:1152) och lagen
(1983: 1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper, som utgör följdändringar till tidigare reformer.
[ '
Prop. 1985/86: 45 2 Schablonavdrag för egenavgifter i inkomstslaget tjänst
Mitt förslag: Skattskyldig som har sådan inkomst av tjänst som enligt 11 kap. 3§ lagen (1962:381) om allmän försäkring utgör inkomst av annat förvärvsarbete får rätt att vid taxering för ett visst
beskattningsär göra avdrag för egenavgifter. Avdrag fär göras med
dels ett schablonavdrag på 18 Z& av inkomsten under beskattnings-
året före avdraget och dels med under året påförda egenavgifter.
Schablonavdraget skall återföras till beskattning nästföljande år.
Skälen för mitt förslag: Den som har inkomst av annat förvärvsarbete än
anställning (egenföretagare) betalar egenavgifter för finansieringen av socialförsäkringar m.m. Avgifterna är avdragsgilla vid inkomsttaxeringen. Egenavgifter som belöper på inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse dras av som omkostnad i förvärvskällan. Den skattskyldige får i detta fall avdrag för det belopp som han i sin bokföring eller deklaration sätter av för att täcka det löpande årets egenavgifter. Det avsatta beloppet, som högst
får uppgå till 25 72 av avsättningsunderlaget, återförs till beskattning nästa beskattningsår och avräknas mot de slutligt fastställda avgifterna. I fråga om egenavgifter som hänför sig till annan inkomst än jordbruks- eller
rörelseinkomst är avgifterna avdragsgilla som s.k. allmänt avdrag. Avdrag
medges vid taxeringen för det beskattningsår då avgifterna debiterats som slutlig skatt. Så är fallet i fråga om bl. a. vissa inkomster som vid inkomst-
taxeringen utgör inkomst av tjänst men som i socialförsäkringshänseende
är att anse som inkomst av annat förvärvsarbete än anställning.
I samband med att avdragssystemet för egenavgifter ändrades i fråga om
jordbruks- och rörelseinkomster behandlades frågan om införande av ett
system med schablonavdrag under inkomst av tjänst. Kulturskattekommittén (B 1979: 15) hade i sitt delbetänkande (Ds B 1980: 15) Samordningen av egenföretagares skatter och socialförsäkringsavgifter föreslagit ett sådant system. Någon ändring i avdragssystemet gjordes emellertid inte i fråga om egenavgifter under inkomst av tjänst (prop. 1981/82: 10. SkU 9, rskr 51.
SFS 1981: 1150-1160).
I våras beslutade riksdagen om bl.a. nya regler vid beskattning av lön vid utlandstjänstgöring (prop. 1984/85:175. SKkU 59, rskr 351. SFS
1985: 362-364). De nya reglerna innebär bl.a. att den s.k. cttårsregeln
ersätts med en sexmånadersregel. Denna innebär i princip att en person
som uppbär inkomst vid utlandstjänstgöring skall undantas från beskattning i Sverige för denna inkomst om tjänstgöringen pågått minst sex
månader och avsett anställning hos arbetsgivare som bedriver näringsverk-
samhet från fast driftställe i det land där arbetet utförs. I fråga om sjömän
gäller att om de är anställda ombord på utländska fartyg skall de undantas från skatt i Sverige om fartyget går i oceanfart och anställningen och
vistelsen utomlands varat minst sex månader. Vidare krävs att den anställ-
des arbetsgivare är en i Sverige bosatt fysisk person eller en här hemma- 24 hörande juridisk person.
Vid övergången från cttärsregeln till sexmånadersregeln uppställdes i Prop. 1985/86: 45 fråga om sjömän nya krav för att skattefrihet skall inträda. Det är de nyss nämnda kraven på oceanfart och på svensk arbetsgivare. Detta innebär att vissa sjömän som tidigare undantogs från beskattning i Sverige på grund av ettårsregeln inte längre undantas från inkomstbeskattning här i riket, eftersom de inte uppfyller kraven för den nya regelns tillämpning.
Förutom att de skall betala svensk inkomstskatt skall de också betala vissa egenavgifter. Det slag av inkomst som det här är fråga om utgör enligt 11 kap. 3§ första stycket c lagen (1962:381) om allmän försäkring, AFL, inkomst av annat förvärvsarbete. Sjömannen skall betala egenavgifter i form av folkpensionsavgift, tilläggspensionsavgift och delpensionsavgift [3 kap. 1§ och 4§ andra stycket lagen (1981:691) om socialavgifter]. Vidare skall han betala allmän löneavgift. Sammanlagt uppgår dessa avgifter år 1985 till 21,95 22 av underlaget. Tillsammans kan skatte- och avgiftsuttaget uppgå till mycket högt procenttal. Hur högt beror på inkomsternas storlek.
Sjömannen får vid inkomsttaxeringen göra avdrag för avgifterna som allmänt avdrag och då först vid taxering för det år avgiften debiterats [46 § 2 mom. första stycket 2 kommunalskattelagen (1928:370), KL]. Härigenom drabbas sjömannen av såväl den s. k. avgift-på-avgiftseffekten, avgifterna beräknas på ett underlag som inte reducerats med påförda egenavgifter, som den s. k. eftersläpningseffekten.
Jag anser de uppkomna effekterna av den nya lagstiftningen för sjömän vara otillfredsställande. En ändring bör därför göras i de nuvarande reglerna om avdragsrätt vid inkomsttaxeringen för egenavgifter. Rätten till avdrag för avgifterna bör tidigareläggas så att avdrag får göras redan vid taxeringen för det beskattningsår till vilket de hänför sig. Detta skulle stämma överens med det system som gäller för egenavgifter för jordbruksoch rörelseinkomster. I fråga om dessa får som nämnts avdrag göras för det belopp som avsatts i bokföringen eller deklarationen för att täcka det löpande årets egenavgifter, dock högst 25 20. I fråga om inkomst av tjänst, som beräknas efter en kontantprincip, passar inte denna bokföringsmässiga metod. Jag anser i stället att ett system med schablonavdrag bör införas i detta fall. Uttaget av egenavgifter uppgår som nämnts till 21,95 26 av underlaget. Detta motsvarar ca 18 £Z av ett underlag som har ökats med avgifterna. Jag anser att ett schablonavdrag på 1892 bör införas under inkomst av tjänst. Härigenom elimineras I princip såväl avgift-på-avgiftseffekten som eftersläpningseffekten. Liksom i fråga om egenavgifter på jordbruks- och rörelseinkomster bör det medgivna avdraget för beskattningsåret återföras till beskattning vid nästföljande taxering. Vid denna taxering bör medges dels avdrag med de faktiskt påförda egenavgifterna, dels schablonavdrag för beskattningsåret. Skattskyldig som har inkomst av tjänst skall utöver vissa angivna kostnader anses ha haft avdragsgilla utgifter med f.n. minst 1000 kr., schablonavdrag. Detta avdrag har nyligen böjts till 3000 kr. med verkan fr.o.m. 1987 års taxering (prop. 1984/85: 180. SkU 60, rskr 375, SFS 1985: 405). Jag anser att avdragen för egenavgifter bör ligga utanför schablonavdraget och således medges särskilt.
Underlaget för schablonavdraget bör motsvara det avgiftsunderlag som 2 'n
den lokala skattemyndigheten fastställer. Till grund för beräkningen av avgiftsunderlaget ligger taxeringen till statlig inkomstskatt [jfr 3 kap. 58
tredje stycket lagen om socialavgifter och 11 kap. 48 AFLI. Detta gäller
emellertid inte utan undantag. Vid bestämmande av avgiftsunderlaget skall således enligt 3 kap. 5§ undra stycket lagen om socialavgifter bortses från inkomst som avses i II kap. 3§ första stycket d AFL. dvs. sjukpenning eller liknande ersättning.
Enligt 3 kap. 3 § lagen om socialavgifter beräknas egenavgifter inte för år efter det den försäkrade fyllt 65 år. Vidare sägs bl.a. att andra avgifter än
tilläggspensionsavgift inte betalas av den som vid utgången av inkomståret inte var inskriven hos allmän försäkringskassa. Sädana avgifter skall inte heller betalas av den som för hela året uppburit hel ålderspension enligt AFL. Inte heller tilläggspensionsavgift skall betalas om den försäkrade för hela året uppburit hel ålderspension enligt AFL. Jag anser att en begränsning bör göras I kretsen avdragsberättigade vid inkomsttaxeringen.
Avdragsberättigade bör således i princip vara de som är skyldiga att erlägga egenavgifter. Jag föreslår därför att avdrag inte skall medges skatt-
skyldig som vid ingången av året före taxeringsåret har fyllt 65 år eller som för hela året före taxeringsåret har åtnjutit hel ålderspension eller som vid utgången av året före taxeringsåret inte var inskriven vid allmän försäk-
ringskassa enligt AFL.
Jag föreslår att bestämmelser med det innehåll jag nu nämnt tas in i 33 § 2
mom. samt i nya punkter av anvisningarna till 32 och 33 §§, punkt 12 a resp. punkt 7 KL.
135 § I mom. KL sägs bl. a. att till intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet hänförs restituerade, avkortade eller avskrivna egenavgifter enligt lagen om socialavgifter, som inte utgör intäkt av jordbruksfastighet eller rörelse. i den mån avdrag har medgetts för avgifterna. Vad jag har föreslagit om ändrade avdragsregler för egenavgifter i inkomstslaget tjänst föranleder en följdändring i nämnda lagrum, så att det även undantar egenavgifter som utgör intäkt av tjänst.
De nya bestämmelserna bör träda i kraft så att schablonavdrag för egenavgifter kan medges redan vid 1986 års taxering.
Mitt förslag: Den beloppsgräns om 100 kr. som gäller för att fastig-
hetsägare skall beskattas för samfällighets inkomst föreslås höjd till
300 kr. Beloppet skall utgöra ett grundavdrag och inte som f.n. ett gränsbelopp. Beloppsgränsen om 100 kr. för samfällighetens skyldighet att lämna kontrolluppgift föreslås höjd till 300 kr. Om en fastighetsägares andel av värde i en samfällighet understiger 2000 kr. behöver det inte redovisas som förmögenhet. Beloppet föreslås
höjt till 5 000 kr.
Skälen för mitt förslag: Juridisk person, som förvaltar marksamfälhghet eller regleringssamfällighet vilken utgör en taxeringsenhet, utgör ett självständigt skattesubjekt. I övriga fall åvilar skattskyldigheten ägarna av delägarfastigheterna.
I de fall fastighet har del i annan samfällighet än sådan som beskattas hos den förvaltande juridiska personen skall samfällighetens intäkter och kostnader fördelas mellan ägarna till fastigheterna i förhållande till vars och ens
andel i samfälltgheten. Om delägarfastigheterna uteslutande eller så gott
som uteslutande utgörs av s.k. schablonbeskattade småhus utgör gemensamhetsanläggning inte särskild taxeringsenhet. Värdet av samfälligheten ingår i stället i de delägande fastigheternas taxeringsvärde.
I fråga om schablonbeskattade småhus och bostadsrättsfastigheter beskattas samfällighetens eventuella ränteinkomster hos delägare, fastighets-
ägare, såsom intäkt av kapital om andelen av ränteinkomsten uppgår till
minst 100 kr. För övriga fastigheter. t. ex. konventionellt beskattade hyresfastigheter, som äger del i samfällighet gäller att ägaren till fastighet skall ta upp inkomst på vanligt sätt efter fastighetens andelstal av samfälligheten. Om andelen av nettoinkomsten inte uppgår till 100 kr. behöver någon redovisning av intäkter och utgifter inte ske. Om sådan fastighet förvaltas av juridisk person och understiger andelen av ränteintäkt 100 kr. föreligger inte skattskyldighet för beloppet.
Vid förmögenhetsbeskattningen skall för de flesta typer av delägarfastigheter värdet av samfälligheten redovisas hos ägarna av delägarfastigheterna. Om samfälligheten inte utgör en särskild taxcringsenhet ingår värdet av samfälligheten i varje fastighets taxeringsvärde. Är samfälligheten åsatt taxeringsvärde skall värdet fördelas på delägarfastigheterna enligt andelstal. Om del av särskilt taxeringsvärde och del av övrig cgendom, som inte ingår i taxeringsvärde, tillhopa understiger 2000 kr. behöver det inte redovisas.
Samfällighet som inte är skattskyldig skall lämna kontrolluppgift till
skattemyndigheten om inkomster, avdrag och förmögenhet. Uppgift behöver emellertid inte lämnas om delägarens andel av ränteintäkt understiger
100 kr och inte heller om andelen av nettointäkt av annat slag understiger
100 kr. Uppgift om samfällighetens förmögenhet behöver endast lämnas
om sådana andra tillgångar, som inte ingår i de delägande fastigheternas taxeringsvärde. Om sådana tillgångar minus skulder inte uppgår till 2000
kr. per delägarfastighet behöver uppgift emellertid inte lämnas.
som motiv för att undanta vissa smärre belopp och värden från beskattning och uppgiftsskyldighet förenklingsskäl (prop. 1975:48). Samma skäl föreligger alltjämt för att göra dessa undantag. Emellertid har penningvärdeför-
ändringen kommit att minska värdet med den tänkta förenklingen. Jag
föreslår därför att beloppet 100 kr. höjs till 300 kr. och beloppet 2000 kr. till 5000 kr. Den nuvarande bestämmelsen vid inkomstbeskattningen är så utformad att beloppet utgör en skattefrihetsgräns. Jag föreslår att bestämmelsen ändras så att beloppet i stället kommer att utgöra ett grundavdrag,
som således allud är skattefritt även om inkomsten överstiger detta be-
lopp.
Vad jag nu har föreslagit föranleder ändringar i punkt 2 av anvisningarna till 41 a§ KL, 12§ 3 mom. lagen (1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt
och 42 a§ I mom. taxeringslagen (1956: 623).
De nya bestämmelserna bör träda i kraft så att de kan tillämpas redan vid
1986 års taxering.
4¶Avdrag för ökade levnadskostnader för arbete inom byggnads- och anläggningsbranschen
Mitt förslag: Den tillfälliga bestämmelsen om avdrag för ökade
levnadskostnader som gäller vid 1984-1986 års taxeringar i fråga
om arbete inom byggnads- och anläggningsbranschen föreslås gälla även vid 1987 års taxering.
Skälen för mitt förslag: Den som företar tjänsteresa utanför sin vanliga verksamhetsort har rätt till avdrag för resan och för de ökade levnadskostnader som uppkommer under tjänsteresan. För anställda inom bl. a byggnäds- och anläggningsbranschen anses bostadsorten normalt utgöra den
vanliga verksamhetsorten. Avdrag medges således vid tjänsteresa utanför
bostadsorten. Avdrag kan medges med belopp motsvarande uppburet traktamente dock högst ett normalbelopp som riksskatteverket, RSV, fast-
ställer varje år. RSV har i anvisningar sagt att avdrag såsom för tjänsteresa i regel inte bör medges om den anställde fortlöpande haft sin arbetsplats på en och samma ort under längre tid än två år, den s. k tvåårsregeln. För tid efter tvåårsperiodens utgång bedöms rätten till avdrag för merutgifter
enligt andra regler.
I avvaktan på att beredningen i regeringskansliet av traktamentsbeskattningssakkunnigas (B 1978:02) — numera förmånsbeskattningskommitténs
— betänkande (SOU 1983: 3) Skatteregler om traktamenten m. m. skulle bli
slutförd infördes en regel med innebörd att anställda inom byggnads- och anläggningsbranschen även efter tvåårsperioden skall medges avdrag dels
för faktiska kostnader för logi på arbetsorten och dels med visst schablonavdrag för övriga kostnader. Bestämmelserna gällde vid 1984 och 1985 års
taxcringar (prop. 1983/84:68, SkU 16, rskr 106, SFS 1983: 1051).
Efter förslag från regeringen beslutade riksdagen att den tillfälliga be- Prop. 1985/86: 45
stämmelsen skulle gälla även vid 1986 års taxering (prop. 1984/85:23, SkU
11, rskr 16, SFS 1984: 839).
Beredningen i regeringskansliet av traktamentsbeskattningssakkunnigas förslag är emellertid ännu inte avslutad. Jag föreslår därför att den tillfälliga lösningen för anställda inom byggnads- och anläggningsbranschen i punkt 3 andra stycket av anvisningarna till 33§ KL förlängs att gälla även
vid 1987 års taxering.
5¶Övrigt
Vid den senaste ändringen av 39§ I mom. KL kom felaktigt att i författningstexten (SFS 1985:405) inflyta en hänvisning till 33§ I mom. andra
stycket KL i stället för tredje stycket i samma moment. Författningstexten är avsedd att träda i kraft den 1 januari 1986. Rättelse bör göras i detta
sammanhang.
I 41a§ KL behandlas till vilken förvärvskälla intäkter och kostnader från samfälligheter skall hänföras hos delägare. Bestämmelserna ändrades i samband med att den kommunala taxeringen av juridiska personer slo-
pades. Ändring av hänvisningen i paragrafen kom inte att ske till det
lagrum som motsvarar det till vilket tidigare hänvisades. En ändring bör
ske i detta sammanhang.
Som en följd av att garantibeskattningen av juridiska personer avskaffa-
des flyttades reglerna i 47§ KL om vem som skall jämställas med fastig-
hetsägare till 1 kap. 5§ fastighetstaxeringslagen (1979: 1152), FTL. I kon-
sekvens med detta bör en liknande redaktionell ändring nu göras i 64§ KL.
Vidare bör en numera felaktig hänvisning i punkt 2 e av anvisningarna till 29§ KL rättas. En liknande ändring bör göras i punkt 4 av samma
anvisningspunkt. Bestämmelserna i punkt 6 av anvisningarna till 39 § KL tar sikte på vissa
ekonomiska föreningar. Eftersom ekonomiska föreningar i fortsättningen inte längre taxeras till kommunal inkomstskatt bör bestämmelserna — i
något förenklat skick — föras över till lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt, SIL, och där placeras i 2§8 mom. tredje stycket. I punkt 3 av anvisningarna till 53 § KL finns bestämmelser som anger i
vilka fall royalty eller periodvis utgående avgift skall anses som intäkt av rörelse som här bedrivits. Av systematiska skäl bör en motsvarande bestämmelse tas in som ett nytt andra stycke i 6§ I mom. SIL. Även denna
ändring har samband med slopandet av den kommunala taxeringen av
juridiska personer. Det nya andra stycket föranleder redaktionella ändring-
ar i 25 skogskontolagen (1954: 142), 42 a§ I mom. taxeringslagen och 1 kap. 5§ FTL.
1 3 kap. 4§ FTL sägs bl.a. att byggnad samt mark som hör till byggnaden skall undantas från skatteplikt om fastigheten ägs av kyrkor,
barmhärtighetsföreningar, stiftelser och ideella föreningar som avses i 53 8
I mom. cec KL om den används i deras verksamhet såsom sådan. I samband med beslutet att slopa den kommunala taxeringen av juridiska personer
Prop. 1985/86: 45 överfördes bestämmelserna i sistnämnda lagrum till 7§ 5 och 6 mom. SIL (prop. 1984/85:70, SKU 23, rskr 110, SFS 1985:1060 och 1061). Någon ändring av hänvisningen i 3 kap. 4§ FYL skedde emellertid inte. Jag föreslår att en sådan ändring görs nu.
I 38 tredje stycket lagen (1983: 1053) om skatt på omsättning av vissa
värdepapper föreslås en omredigering som en följd av att bestämmelserna i
35§ 3 mom. sjätte stycket KI om överlåtelse av aktier inom samma kon-
cern utgått ur sistnämnda lag i samband med kommunalskattens slopande och i stället i oförändrad form tagits upp I 2§ 4 mom. nionde stycket SIL.
6¶Upprättade lagförslag
I enlighet med det anförda har inom finansdepartementet upprättats förslag till
I. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370),
2. lag om ändring 1 lagen (1985: 405) om ändring i kommunal skattelagen
(1928: 370),
3. lag om ändring i lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt, 4. lag om ändring i lagen (1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt,
5. lag om ändring i skogskontolagen (1954: 142),
6. lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623), 7. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979: 1152),
8. lag om ändring i lagen (1983: 1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper.
Förslagen är av så enkel beskaffenhet att lagrådets hörande skulle sakna betydelse.
7 Hemställan
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen au anta förslagen.
8 Beslut
Regeringen ansluter sig till furedragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksyagen att anta de förslag som föredraganden
har lagt fram.
30 Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985