Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att för vissa fall en avdragsrätt för egenavgifter införs redan vid taxeringen för beskattningsåret i fråga om skattskyldiga som har inkomst av tjänst. Detta föreslås gälla i de fall inkomsten utgörs av inkomst av annat förvärvsarbete som avses i ll kap. 35 lagen (1962: 381) om allmän försäkring. Avdrag skall därvid medges med l8%. Avdraget återförs till beskattning nästföljande beskattningsår. Vidare föreslås att avdrag under inkomst av tjänst skall medges för påförda egenavgifter.

I fråga om s.k. schablonbeskattade småhus och bostadsrättsfastigheter beskattas f. n. en samfällighets eventuella ränteinkomster hos delägaren om andelen av ränteintäkter uppgår till minst 100 kr. I sådana fall skall samfälligheten dessutom lämna kontrolluppgift. Vid förmögenhetsbeskatt- ningen skall för de flesta typer av delägarfastigheter värdet av samfällighet redovisas hos ägarna av delägarfastigheterna. Om värdet av andelen i samfälligheten understiger 2000 kr. behöver det inte redovisas. ] proposi- tionen föreslås att dessa belopp höjs till 300 kr. resp. 5000 kr. Vidare föreslås att beloppet 300 kr. görs till ett grundavdrag. i stället för ett gränsbelopp som det nuvarande beloppet utgör.

Den tillfälliga bestämmelsen om avdrag för ökade levnadkostnader i fråga om arbete inom byggnads- och anläggningsbranschen föreslås gälla även vid 1987 års taxering.

Vidare föreslås några följdändringar av teknisk art till redan beslutade ändringar.

• Sida 2
•  Original

[U

1. Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1938: 370)

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattclagcn (1928: 370)' dels att punkt 6 av anvisningarna till 39.5 skall upphöra att gälla. dels att 35 ä 1 mom.. 41 a 55. 64 å. punkterna 2 e och 4 av anvisningarna till 295. punkt 3 av anvisningarna till 33% och punkt 2 av anvisningarna till 41 aå skall ha följande lydelse.

dels att det i anvisningarna till 32% skall införas en ny punkt, 123. och i anvisningarna till 33 å en ny punkt. 7, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagmr lydelse 3555

I intim.2 Till intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet hänförs ]) intäkt som skattskyldig haft av annan förvärvskälla än förut har nämnts och som inte heller utgör intäkt av kapital.

2) sådan lotterivinst som inte är frikallad från beskattning enligt 19 ä.

3) restituerade, avkortadc eller avskrivna egenavgifter enligt lagen (l981:691) om socialavgifter. som inte utgör intäkt av jordbruksfas- tighet eller rörelse, och avgifter som avses 1 46.5 2 mom. första stycket 3 och som satts ned genom ändrad debitering, allt i den mån avdrag har medgetts för avgifterna och

3) restituerade. avkortade eller avskrivna egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter. som inte utgör intäkt av jordbruksfas- tighet. rörelse eller tjänst. och av- gifter som avses i 465 2 mom. förs- ta stycket 3 och som satts ned ge- nom ändrad debitering. allt i den mån avdrag har medgetts för avgif- terna och

4) vinst — i den omfattning som anges i 2—4 mom. — genom icke yrkesmässig avyttring (realisatimisi'inst).

41a53

Äger fastighet del i samfällighet som avses i 535 2 mom., hänförs den fastigheten tillkommande ande- len av intäkter och kostnader i verksamheten i samfälligheten till den förvärvskälla vari fastigheten ingår enligt de bestämmelser som gäller för nämnda förvärvskälla.

(Se vidare anvisningarna.)

Äger fastighet del i samfällighet av annat slag än som avses i 05 1 mom. första stycket I) lagen (l947:576) mn statlig inkomstskatt. hänförs den fastigheten tillkom- mande andelen av intäkter och kostnader" i verksamheten i samfäl— ligheten till den förvärvskälla vari fastigheten ingår enligt de bestäm- melser som gäller för nämnda för- värvskälla.

(Se vidare anvisningarna.)

' Senaste lydelse av punkt 6 av anvisningarna till 395 1984: 190. : Lydelse enligt prop. 1985/86: 12. 3 Senaste lydelse 1984: 1060.

• Sida 3
•  Original

Nuvarande lydelse I—"öraslagen lydelse

64.5

] m (”71.4 Vid taxering till kom- Med ägare till fastighet likställs mnnal inkomstskatt skall med ägare den som enligt 1 kap. 5 _é'j'ttstighets- av fastighet likställas den. för vil- taseringslagen (l979:ll52) skall ken ehuru linn icke är ägare garan- (utses som figure. tibelopp för fastighet likväl skall upptagas såsom skattepliktig in- komst i enlighet med vad därom stadgas i47sS.

Anvisningar till 29.5

2c.5 Arbetsgivare har — under de förutsättningar som anges i tredje stycket — rätt till avdrag för kostnader för att trygga pensionsätagande enligt allmän pensionsplan. Om allmän pensionsplan träder i kraft stegvis men arbetsgivaren lämnat utfästelse om en snabbare tillämpning av planen. har arbetsgivaren rätt till avdrag för kostnader föranledda av denna utfästelse. Allmän pensionsplan har samma innebörd som i 45 lagen (19671531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. Med allmän pen- sionsplan avses emellertid i denna lag. i fall där pensionsåtagande enligt allmän pensionsplan icke föreligger. även

3) pensionsåtagande för pensionsförmåner som rymmes inom vad som är sedvanligt enligt allmän pensionsplan i fråga om arbetstagare med mot- svarande uppgifter eller hans efterlevande under förutsättning att annat åtagande än sådant som innebär tryggande genom pensionsförsäkring eller avsättning till pensionsstiftelse tryggats genom kreditförsäkring,

b) pensionsbestämmelser. som rekommenderats av Svenska kommun- förbundet. Landstingsförbundet eller Svenska kyrkans församlings- och pastoratförbund och antagits såsom pensionsreglcmente av kommun, kommunalförbund. Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet. Kommunernas Pensionsanstalt. Svenska kyrkans församlings- och pasto- ratförbund eller Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationali- seringsinstitut eller av annan arbetsgivare, för vars pensionsutfästelser enligt pensionsreglcmentet kommun, kommunalförbund. Svenska kom- munförbundet. landstingsförbundet eller Svenska kyrkans församlings- och pastoratförbund tecknat borgen, och

e) pensionsåtagande som har lämnats av statligt företag och för vilket staten har tecknat borgen.

Om särskilda skäl föreligga. får riksskatteverket besluta att även annat pensionsåtagande vid.tillämpning av denna lag skall anses som allmän pensionsplan. Mot beslut av riksskatteverket i fråga som här avses får talan ej föras.

Avdragsrätt enligt första stycket föreligger endast under förutsättning dels att högsta pensionsgrundande lön enligt den allmänna pensionsplanen icke överstiger trettio gånger det basbelopp som enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring bestämts för året närmast före taxeringsåret eller det högre pensionsgrundande belopp som gällde enligt planen vid utgången av år 1977. dels att livsvarig ålderspension vid full intjänandetid enligt planen icke avses komma att överstiga 15 procent av den pensionsgrundande lönen till den del den icke överstiger sju och en halv gånger nämnda

** Senaste lydelse 1953:400. 5 Senaste lydelse 1981: 1202.

Prop. 1985/86: 45

• Sida 4
•  Original

Prop. 1985/ 86: 45 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

basbelopp. 70 procent av den pensionsgrundande lönen till den del den överstiger sju och en halv men icke tjugo gånger nämnda basbelopp och 40 procent av den pensionsgrundande lönen till den del den överstiger tjugo men icke trettio gånger nämnda basbelopp eller det högre pensionsbelopp som gällde enligt planen vid utgången av år 1977. Det förhållandet att planen ger rätt till ålderspension utöver 15 procent av den pensionsgrun- dande lön som icke överstiger sju och en halv gånger nämnda basbelopp utgör dock icke hinder för avdrag. om den överskjutande pensionen är avsedd att utgöra ersättning för tilläggspension enligt lagen om allmän försäkring.

Vid bestämmandet av avdragsrätt enligt första stycket får — även om detta ej har medgivits i allmän pensionsplan — i pensionsåtagande inräknas såväl arbetstagares anställningstid hos samma arbetsgivare innan åtagan- det lämnats som anställningstid hos förutvarande arbetsgivare. Vid beräk- ning av avdrag för tryggande av åtagandet skall härvid dock avräknas sådan pension åt arbetstagaren. som tidigare har utfästs och tryggats av

arbetsgivare under anställningstid som inräknas i åtagandet.

Avdrag för kostnad avsedd att trygga pensionsåtagande som inne- bär rätt till pension före 65 års ålder — härunder inbegripet kostnad av- sedd att vid arbetstagarens avgång före 65 års ålder trygga samma pen- sionsförmåner som skulle ha till- kommit honom vid avgång vid nämnda ålder — medges i den ut- sträckning sådana förmåner kan utgå enligt allmän pensionsplan och med beaktande jämväl av bestäm- melserna i tionde stycket. Är fråga om arbetstagare i aktiebolag eller ekonomisk förening som har be- stämmande inflytande över företa- get, är dock kostnad som här avses och som hänför sig till avgång före 60 års ålder avdragsgill endast efter beslut enligt elfte stycket. Till grund för bedömande om en arbets- tagare har bestämmande inflytande lägges det samlade innehavet av ak- tier eller andelar i företaget hos ar- betstagaren själv jämte sådana ho- nom närstående personer som nämns i 35.5 3 inom. tionde stycket denna lag.

Avdrag för kostnad avsedd att trygga pensionsåtagande som inne- bär rätt till pension före 65 års ålder — härunder inbegripet kostnad av- sedd att vid arbetstagarens avgång före 65 års ålder trygga samma pen— sionsförmåner som skulle ha till- kommit honom vid avgång vid nämnda ålder — medges i den ut— sträckning sådana förmåner kan utgå enligt allmän pensionsplan och med beaktande jämväl av bestäm- melserna i tionde stycket. Är fråga om arbetstagare i aktiebolag eller ekonomisk förening som har be- stämmande inflytande över företa- get. är dock kostnad som här avses och som hänför sig till avgång före 60 års ålder avdragsgill endast efter beslut enligt elfte stycket. Till grund för bedömande om en arbets- tagare har bestämmande inflytande lägges det samlade innehavet av ak— tier eller andelar i företaget hos ar- betstagaren själv jämte sådana ho- nom närstående personer som nämns 1 35.5 3 mom. nionde stycket denna lag.

För medel. som avsatts enligt b eller d. medges sålunda avdrag intill vad som motsvarar arbetsgivarens pensionsreserv, och för pensionsförsäkring medges avdrag för så stor del av kostnaderna som behövs för att trygga pensionsåtagande. allt med iakttagande av bestämmelserna i första—femte styckena och beslut enligt elfte stycket av denna anvisningspunkt.

Dock medges avdrag även utöver vad som anges i föregående stycke, om pensionsutfästelserna avser förmåner som innebär smärre avvikelser

• Sida 5
•  Original

från allmän pensionsplan. Detta gäller dock endast ttnder förutsättning att utfästelserna till den del de avser sådana avvikelser har tryggats genom pensionsförsäkring. Vidare fordras att utfästelserna har lämnats före ut- gången av är 1977 eller att de lämnats till arbetstagare som därefter erhållit anställning hos arbetsgivare och motsvarar utfästelser som har lämnats av arbetsgivaren till andra arbetstagare före utgången av år 1977. Med smärre avvikelser förstås sådana förmånsbelopp som utgår utöver allmän pen- sionsplan men inom ramen för högsta pensionsgrundande lön enligt planen under förutsättning att den genomsnittliga kostnaden för förmånsbeloppen icke överstiger åtta procent av kostnaden för pensionsåtagande enligt den allmänna pensionsplanen. Med genomsnittlig kostnad för förmånsbelop- pen förstås den merkostnad som motsvarande förmåner skulle medföra, om de skulle lämnas åt samtliga som omfattas av den allmänna pensions- planen. Överstiger kostnaden för förmånsbeloppen vad nu sagts. skall emellertid ingen del av den kostnad som överstiger kostnaden för pen- sionsåtagande enligt den allmänna pensionsplanen vara avdragsgill. För att erhålla avdragsrätt skall arbetsgivaren med intyg av försäkringsgivaren styrka att endast smärre avvikelser från allmän pensionsplan föreligger. Om särskilda skäl föreligga, får riksskatteverket besluta att avdrag som avses i detta stycke skall medges även i andra fall. Mot beslut av riksskat- teverket i fråga som här avses får talan ej föras.

Har arbetsgivare gjort. pensionsåtagande enligt allmän pensionsplan men föreligger icke avdragsrätt enligt första stycket eller har arbetsgivare gjort pensionsätagande för arbetstagare som icke omfattas av allmän pensions- plan, får han — under förutsättning att åtagandet tryggats genom pensions- försäkring -— avdrag för kostnaderna för sådant åtagande med högst ett belopp motsvarande summan av 35 procent av vad arbetsgivaren utgivit i lön till arbetstagaren intill en lön som motsvarar tjugo gånger det basbe- lopp som enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring bestämts för året närmast före taxeringsåret samt 25 procent av lönen till den del den överstiger tjugo men icke trettio gånger nämnda basbelopp. Avdraget får beräknas på lön som arbetsgivaren utgivit till arbetstagaren antingen under beskattningsåret eller under det närmast föregående beskattningsåret.

Arbetsgivare, som enligt 255 lagen (1967c53l) om tryggande av pen— sionsutfästelse m.m. är skyldig att trygga upplupen del av pensionsutfäs- telse genom att köpa pensionsförsäkring, får avdrag för hela kostnaden för sådan försäkring om utfästelsen icke avser arbetstagare i aktiebolag eller ekonomisk förening som har bestämmande inflytande över företaget.

Vid beräkning av avdrag för kostnader avsedda att trygga arbetsgivares pensionsåtaganden får pensionsutfästelse beaktas endast om försäkring för utfästelsen skulle ha varit sådan pensionsförsäkring som avses i punkt 1 av anvisningarna till 31 5.

Om särskilda skäl föreligga, får riksskatteverket besluta om avdrag avseende kostnader för att trygga pensionsutfästelse utöver vad som gäller enligt första och femte styckena ovan. Mot sådana beslut får talan ej föras.

4.6 Skattskyldig kan efter yrkande hos taxeringsnämnd eller, om besvär har anförtS, hos länsrätt medges rätt att tills vidare få avdrag för värde- minskning av sina inventarier enligt reglerna i denna anvisningspunkt om räkenskapsenlig avskrivning. Som förutsättning för detta gäller &) att den skattskyldige har haft ordnad bokföring som avslutas med årsbokslut;

b) att avdraget motsvarar avskrivningen i räkenskaperna;

& Senaste lydelse 1984: 1060.

Prop. 1985/86: 45

• Sida 6
•  Original

Prop. 1985/86'. 45 Nuvarande lydelse Ft'ireslt'igt'n lydelse

c) att tillfredsställande utredning föreligger om inventariernas skatte- mässiga restvärde:

d) att inventarierna och avskrivna belopp redovisas på ett sådant sätt i den skattskyldiges räkenskaper och i företedd utredning att trygghet före- ligger att vinster vid avyttring av tillgångarna inte undgår beskattning: samt

e) att — om den skattskyldige inte upprättat årsbokslut för det närmast föregående räkenskapsåret — det bokförda värdet av inventarierna före avskrivning bestämts med utgångspunkt i inventariernas skattemässiga restvärde vid beskattningsårets ingång.

Som anskaffningsvärde för inventarier skall anses, då inventarierna har förvärvats genom köp, byte eller därmed jämförligt fång. den verkliga utgiften för deras anskaffande och. då inventarierna har förvärvats på annat sätt, deras marknadsvärde vid tiden för förvärvet. Dock skall föl- jande iakttas. Har inventarierna ingått i en rörelse. som den skattskyldige har förvärvat på annat sätt än genom köp eller byte eller därmed jämförligt fång. skall, om inte särskilda omständigheter föranleder annat, som an- skaffningsvärde för inventarierna anses det för den tidigare ägaren gällan- de skattemässiga restvärdet. Har den skattskyldige eller någon, som står honom nära. vidtagit åtgärd för att den skattskyldige skall kunna tillgodo- räkna sig ett högre anskaffningsvärde än som synes rimligt och kan det antas att detta har skett för att bereda obehörig förmån i beskattningsav- seende åt någon av dem, skall anskaffningsvärdet i skälig mån jämkas.

Har skattskyldig medgivits avdrag för kontraktsavskrivning avseende inventarier. som har anskaffats under beskattningsåret. skall som anskaff— ningsvärde anses den verkliga utgiften minskad med det tidigare medgivna avdraget. Detta skall gälla även när investeringsreserv e. d. tagits i anspråk för anskaffning av inventarier under beskattningsåret.

Avdrag för avskrivning får för visst beskattningsår göras med högst 30 procent för år räknat av summan av bokfört värde på inventarierna enligt balansräkningen för närmast föregående räkenskapsår och anskaffnings- värdet på sådana under beskattningsåret anskaffade inventarier. vilka vid beskattningsårets utgång fortfarande tillhörde rörelsen. Vad nu sagts gäller oavsett när under beskattningsåret inventarierna har anskaffats.

Har inventarier, som har anskaf- fats före beskattningsårets ingång. avyttrats under beskattningsåret el- ler har den skattskyldige rätt till försäkringsersättning för inventa- rier. som har gått förlorade under

Har inventarier, som har anskaf- fats före beskattningsårets ingång, avyttrats under beskattningsåret el- ler har den skattskyldige rätt till försäkringsersättning för inventa— rier, som har gått förlorade under

beskattningsåret. medges ett sär- skilt avdrag med belopp motsvaran- de den i anledning av avyttringen eller försäkringsfallet uppkomna in- täkten. Avdraget får dock inte överstiga underlaget för beräkning av avdrag enligt femte stycket. Har den skattskyldige fått avdrag som nu sagts skall nämnda underlag fastställas till motsvarande lägre belopp.

Har ett särskilt högt pris eller el— jest en särskilt hög utgift för inven- tarier berott på att de skall utnyttjas

beskattningsåret, medges ett sär- skilt avdrag med belopp motsvaran- de den i anledning av avyttringen eller försäkringsfallet uppkomna in- täkten. Avdraget får dock inte överstiga underlaget för beräkning av avdrag enligtfj'ärde stycket. Har den skattskyldige fått avdrag som nu sagts skall nämnda underlag fastställas till motsvarande lägre belopp.

Har ett särskilt högt pris eller el— jest en särskilt hög utgift för inven- tarier berott på att de skall utnyttjas

• Sida 7
•  Original

Nuvarande lydelse

för ett särskilt arbetstillfälle eller för en konjunktur. som väntas bli endast tillfällig. eller av annan lik- nande omständighet. medges för det beskattningsår. varunder inven- tarierna har anskaffats. avdrag för sådant överpris eller sådan merut- gift. Om avdrag som nu sagts har

Föreslagen lydelse

för ett särskilt arbetstillfälle eller för en konjunktur. som väntas bli endast tillfällig. eller av annan lik- nande omständighet. medges för det beskattningsår. varunder inven- tarierna har anskaffats. avdrag för sådant överpris eller sådan merut- gift. Om avdrag som nu sagts har

medgivits. skall avdrag enligt be— stät melserna ifemze stycket be- räknas på därefter återstående del av anskaffningsvärdet.

medgivits, skall avdrag enligt bc- stämmelserna ifjärde stycket be- räknas på därefter återstående del av anskaffningsvärdet.

Oavsett vad ovan föreskrivs får avdrag för avskrivning medges med belopp som erfordras för att det bokförda värdet inte skall överstiga anskaffningsvärdet av samtliga inventarier, vilka vid beskattningsårets utgång tillhörde rörelsen, sedan från detta värde har avräknats en beräk- nad årlig avskrivning av 20 procent. Visar den skattskyldige att inventa- riernas verkliga värde understiger även ett sålunda beräknat värde, medges avdrag för den ytterligare avskrivning som motiveras av detta.

Då inventarier, som har anskaffats under beskattningsåret, avyttras. förloras eller utrangeras under samma år. medges avdrag för anskaffnings- värdet. Med avyttring likställs att inventarier tas ut ur rörelsen för att tillföras annan förvärvskälla eller för att användas för annat ändamål. Av bestämmelserna i punkt 1 andra stycket av anvisningarna till 285 framgår att belopp. som erhålls vid avyttring av inventarier, i sin helhet skall tas upp som intäkt av rörelse.

Har skattskyldig gjort avskrivning med större belopp i räkenskaperna än han får dra av vid taxeringen, föranleder inte detta att det värde. på vilket räkenskapsenlig avskrivning beräknas, påverkas. Det överskjutande be- loppet får i stället. sedan taxeringen i fråga har blivit slutligt avgjord, dras av genom årlig avskrivning efter 20 procent för helt år, räknat från och med beskattningsåret efter det under vilket avskrivningen i fråga verkställdes.

.Den omständigheten att vid tillämpning av bestämmelserna ovan avdrag vid beskattningen skall överensstämma med avskrivning enligt räkenska- perna utgör inte hinder för skattskyldig att efter övergång till räkenskaps- enlig avskrivning utöver avdrag enligt räkenskaperna tillgodogöra sig av- drag för sådana avskrivningar, som har gjorts i räkenskaperna före över- gången men inte har föranlett avdrag vid beskattningen. Avdrag för sådant belopp görs genom årlig avskrivning efter 20 procent för helt år.

Har skattskyldig före övergång till räkenskapsenlig avskrivning tillgo- doräknats större värdeminskningsavdrag vid taxeringen än enligt räken- skaperna. skall, för åstadkommande av överensstämmelse mellan inventa- riernas bokförda värde och deras skattemässiga restvärde. det belopp. varmed inventariernas skattemässiga restvärde understiger det bokförda värdet, tas upp som skattepliktig intäkt under det första beskattningsår. för vilket räkenskapsenlig avskrivning gäller, eller. om den skattskyldige be- går det. med en tredjedel för nämnda beskattningsår och vart och ett av de två närmast följande åren.

• Sida 8
•  Original

Prop. 1985/86: 45 Nuvarande lydelse Finer/age" lydelse

till 32%

12 a. Till intäkt av tjänst räknas avdrag för egenavgifter som hur återföras enligt punkt 7 av anvis- ningarna till 335 samt — iden mån avdrag har medgetts för avgifterna vid beräkning av inkomst av tjänst — restituerade. avkortade eller av- skrivna egenav'g'fler.

till 33.5

3.7 Har skattskyldig i sin tjänst verkställt resor utom den vanliga verk— samhetsorten. äger han rätt att åtnjuta avdrag icke blott för kostnaden för själva resan utan jämväl för den ökning i levnadskostnaden, som den skattskyldige kan hava fått vidkännas på den grund. att han vistas utom sin vanliga verksamhetsort, såsom för hotellrum. ökad kostnad för föda osv. Därest i tjänst. som avses i punkt 4 andra stycket av anvisningarna till 32 %. anvisats särskild ersättning för kostnaderna. får avdrag dock icke äga rum. Hava jämlikt 255 första stycket 3) taxeringslagen traktamentsersättningar och andra ersättningar icke upptagits såsom intäkt, må ej heller de emot ersättningarna svarande kostnaderna avdragas.

[ första stycket avsedd ökning i levnadskostnaden skall, där den skattskyldige icke visar större ök- ning, anses hava uppgått till ett be- lopp motsvarande den ersättning som av arbetsgivaren utgivits för kostnadens täckande (trakta- mente), dock högst till belopp som i enlighet med vad nedan i detta styc- ke sägs motsvarar största normala ökning i levnadskostnadcn. Riks- skatteverket fastställcr för varje ka- lenderår ett belopp (normalbe- lopp) motsvarande största nor- mala ökning i levnadskostnaden för ett dygn. Har resan varit förenad med övernattning skall den anses hava varat det antal dygn som mot- svarar antalet övernattningar. Har resan ägt rum titan samband med övernattning skall såsom största normala ökning i levnadskostnaden räknas: fyra tiondels normalbelopp, när förrättningen varat mer än tio timmar i följd. samt två tiondels normalbelopp, när förrättningen el- jest varat mer än fyra timmar i följd. Omfattar vistelse på en och samma ort längre tid än 15 dygn i

7 Senaste lydelse 19841839.

I första stycket avsedd ökning i levnadskostnaden skall. där den skattskyldige icke visar större ök- ning, anscs hava uppgått till ett be— lopp motsvarande den ersättning som av arbetsgivaren utgivits för kostnadens täckande (trakta- mente). dock högst till belopp som i enlighet med vad nedan i detta styc- ke sägs motsvarar största normala ökning i levnadskostnaden. Riks— skatteverket fastställer för varje ka- lenderår ett belopp (norm albe- lopp) motsvarande största nor— mala ökning i levnadskostnaden för ett dygn. Har resan varit förenad med övernattning skall den anses hava varat det antal dygn som mot- svarar antalet övernattningar. Har resan ägt rum utan samband med övernattning skall såsom största normala ökning i levnadskostnaden räknas: fyra tiondels normalbelopp, när förrättningen varat mer än tio timmar i följd, samt två tiondels normalbelopp, när förrättningen el- jest varat mer än fyra timmar i följd. Omfattar vistelse på en och samma ort längre tid än 15 dygn i

• Sida 9
•  Original

Nin-'arandc lydelse

följd. skall från och med det sex— tonde dygnet såsom största nor- mala ökning i levnadskostnaden räknas sex tiondelar av normalbe- loppet. Vid 1984—1986 års taxe- ringar skall för skattskyldig som vid arbete inom byggnads- och anlägg- ningsbranschen fortlöpande haft sin arbetsplats förlagd till en och sam- ma ort utanför den vanliga verk- samhetsorten under längre tid än två år för tid därefter såsom största normala ökning i levnadskostnaden anses ett belopp motsvarande den del av normalbeloppet som avser kost vid förrättning som pågått längre tid än 15 dygn ökat med fak- tisk kostnad för logi på arbetsorten. Vill skattskyldig visa att kostnads- ökningen i en och samma tjänst va- rit större än avdrag som beräknats i enlighet med vad nu sagts. skall ut- redningen avse hans samtliga för- rättningar i nämnda tjänst under be- skattningsåret; dock att i fråga om avdrag för ökning i levnadskostna- den från och med det sextonde dyg- net i följd på en och samma ort eller under förrättning å utrikes ort levnadskostnadsökningen mä be- räknas för varje förrättning för sig.

Fc'irexlagcn lydelse

följd. skall från och med det sex- tonde dygnet såsom största nor- mala ökning i levnadskostnaden räknas sex tiondelar av normalbe- loppet. Vid 1984—1987 års taxe- ringar skall för skattskyldig som vid arbete inom byggnads- och anlägg- ningsbranschen fortlöpande haft sin arbetsplats förlagd till en och sam- ma ort utanför den vanliga verk- samhetsorten under längre tid än två är för tid därefter såsom största normala ökning i levnadskostnaden anses ett belopp motsvarande den del av normalbeloppet som avser kost vid förrättning som pågått längre tid än 15 dygn ökat med fak- tisk kostnad för logi pä arbetsonen. Vill skattskyldig visa att kostnads- ökningen i en och samma tjänst va- rit större än avdrag som beräknats i enlighet med vad nu sagts. skall ut- redningen avse hans samtliga för- rättningar i nämnda tjänst under be- skattningsåret: dock att i fråga om avdrag för ökning i levnadskostna- den från och med det sextonde dyg- net i följd på en och samma ort eller under förrättning å utrikes ort levnadskostnadsökningen må be- räknas för varje förrättning för sig.

Avdrag för ökade levnadskostnader är däremot icke medgivet enbart på den grund. att den skattskyldige har sitt arbete på annan ort än den. där han har sin bostad. Har den skattskyldige bosatt sig på annan ort än den, där han har tjänst eller anställning. eller antagit arbete, som skall utföras på annan on än den. där han är bosatt, är avdrag i regel icke medgivet. Avdrag medgives dock för det fall. att anställningen avser endast en kortare tid eller skall bedrivas ä flera olika platser eller det av annan anledning icke skäligen kan ifrågasättas. att den skattskyldige skall avflytta till den ort. där arbetet skall utföras.

Oavsett vad i nästföregående stycke sägs äger skattskyldig. som på grund av sitt arbete bosatt sig på annan ort än den där hans familj är bosatt, därest det med avseende på makes förvärvsverksamhet, svårighet att anskaffa familjebostad eller annan därmed jämförlig omständighet icke skäligen kan ifrågasättas. att familjen skall avflytta till den skattskyldiges bostadsort. åtnjuta avdrag för den ökning i levnadskostnaden som föran- ledes av den skilda bosättningen. Om båda makarna äro berättigade till sådant avdrag. skall. där makarna ej överenskommit om annan fördelning, det sammanlagda avdraget tillkomma dem med hälften var. Vad här sagts skall, såvitt avser makar. icke äga tillämpning i fall som i 52 ä 2 mom. sägs.

• Sida 10
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7. Avdrag medges jör päjörda egenavgifter enligt lagen (198l:69l) om sneialuvgi/"ter i den mein avgifterna hänför sig till sådan intäkt av tjänst som enligt 11 kap. 5 9' lagen (196238!) om all/niinjör- säkring utgör inkomst av annatför- värt-'sarhete. Från sådan intäkt av tjänst medges dessutom avdrag med 18 procent av ett tuulerlag beräknat enligt nästa stycke.". Medgivet av- drag skall återföras till beskattning nästföljande beskattningsår. Underlaget utgörs av sådan in- täkt av tjänst som avses iförsta stycket minskad med andra från in- täkten avdragsgilla kostnader än som avses i föregående stycke och med inkomst som avses i 11 kap. 35 första stycket (1 lagen om allmän försäkring. Avdrag enligt andra stycket medges emellertid inte skattskyldig som vid ingången av åretföre taxe- ringsåret har/i'vllt 65 är eller som för hela åretföre taxeringsåret har åtnjutit ltel ålderspension enligt la- gen om allmänförsäkring eller som vid utgången av åretföre taxerings- året inte var inskriven hus allnzän försäkringskassa enligt nämnda lag.

till 41 aå

2.B Äger fastighet av annat slag än som nämns i punkt 1 del i sådan samfällighet som avses i 41 aå och överstiger fastighetens andel av in- täkterna i samfälligheten dess andel i sådana kostnader i verksamheten som är på en gång avdragsgilla vid taxeringen med belopp understi- gande 100 kronor. föreligger icke skyldighet att upptaga intäkterna och kostnaderna vid beräkning av inkomst av fastigheten. Förvaltas sådan samfällighet av juridisk per- son, skall kapitalinkomster som denjuridiska personen har uppburit och som belöper på fastigheten tas

” Senaste lydelse 1984: 1060.

2. Äger fastighet av annat slag än som nämns i punkt 1 del i sådan samfällighet som avses i 41 as"; och överstiger fastighetens andel av in- täkterna i samfälligheten dess andel i sådana kostnader i verksamheten som är på en gång avdragsgilla vid taxeringen med belopp understi- gande 300 kronor, föreligger icke skyldighet att ta upp intäkterna och kostnaderna vid beräkning av in- komst av fastigheten. Förvaltas sä- dan samfällighet avjuridisk person. skall kapitalinkomster som denjuri- diska personen har uppburit och som belöper på fastigheten tas upp

• Sida 11
•  Original

Nuvarande lydelse

upp till beskattning i den förvärvs- källa i vilken fastigheten ingår. Om intäkt av fastighet beräknas enligt 245!" 2 mom.. skall dock kapitalin- komster beskattas hos ägare av fas- tigheten i inkomstslaget kapital. Understiger fastighets andel av rän— teintäkter 100 kronor. föreligger emellertid icke skattskyldighet för beloppet.

F öres/a gen lydelse

till beskattning i den förvärvskälla i vilken fastigheten ingår. Om intäkt av fastighet beräknas enligt 24% 2 mom.. skall dock kapitalinkomster beskattas hos ägare av fastigheten i inkomstslaget kapital. Skattskyl- dighet föreligger emellertid inte för den del av fastighets andel av rän- teintäkterna som understiger 300 kronor.

Denna lag träder i kraft tre veckor efter den dag då lagen enligt uppgift på den utkom från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas — med de undantag som anges nedan — första gången vid 1986 års taxering.

[. Äldre bestämmelser i 64 & lmom. och punkt 6 av anvisningarna till 39.5 skall fortfarande tillämpas vid 1986 års taxering i fråga om skattskyldi- ga som då taxeras för beskattningsår som har påbörjats före den 1 januari 1985.

2. De nya bestämmelserna i 355 1 mom.. punkt 123 av anvisningarna till 325 och punkt 7 första stycket av anvisningarna till 335 skall tillämpas första gången vid 1987 års taxering.

• Sida 12
•  Original

Prop. l985l86: 45 2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1985 : 405 ) om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)

Härigenom föreskrivs att 33 5 2 mom. och 39% 1 mom. kommunalskatte- lagen (1928: 370), i momentens lydelse enligt lagen (1985: 405) om ändring i nämnda lag, skall ha följande lydelse.

Nut-'arande lydelse

2 mom. Skattskyldig, som haft intäkt av tjänst i form av kontant lön eller sådan annan ersättning, som enligt 11 kap. 2.5 lagen (1962:381) om allmän försäkring skall anses som inkomst av anställ- ning. skall utöver kostnader som avses i punkt 3 av anvisningarna anses ha haft utgifter till ett belopp av minst 3000 kronor. Avdraget får dock inte överstiga tio procent av intäkten avrundat till närmast högre hundratal kronor, och ej heller en- samt eller tillsammans med kostna- der som avses i punkt 3 av anvis- ningarna överstiga intäkten.

Föreslagen lydelse

335

2 mom. Skattskyldig, som haft intäkt av tjänst i form av kontant lön eller sådan annan ersättning. som enligt 11 kap. 2.3 lagen (196238!) om allmän försäkring skall anses som inkomst av anställ— ning. skall utöver kostnader som avses ipunkterna 3 och 7 av anvis- ningarna anses ha haft utgifter till ett belopp av minst 3 000 kronor. Avdraget får dock inte överstiga tio procent av intäkten avrundat till närmast högre hundratal kronor, och ej heller ensamt eller tillsam- mans med kostnader som avses i punkterna 3 och 7 av anvisningarna överstiga intäkten.

395

[ mom. Från bruttointäkt som avses i 385 1 mom. får avdrag göras för förvaltningskostnader. för ränta som avses i 335 1 mom. and- ra stycket samt för annan ränta. som inte skall dras av enligt be- stämmelerna i 22, 25, 29 eller 36.5 eller i 2 mom. av denna paragraf.

] mom. Från bruttointäkt som avses i 38.3 1 mom. får (1 vdrag göras för förvaltningskostnader, för ränta som avses i 331? 1 mom. tredje stycket samt för annan ränta. som inte skall dras av enligt bestämmel- serna i 22. 25. 29 eller 36% eller i 2 mom. av denna paragraf.

Fysisk person får göra avdrag för förvaltningskostnader endast till den del dessa överstiger 1000 kronor under beskattningsåret.

• Sida 13
•  Original

3. Förslag till Lag om ändring i lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att 2 5 8 mom. och 65 1 mom. lagen (1947: 576") om statlig inkomstskattl skall ha följande lydelse.

Föreslagen lydelse 2 5

8 mom.2 Har en kooperativ förening av vinsten av sin kooperativa verksamhet lämnat rabatt eller pristillägg i förhållande till gjorda köp eller försäljningar, medges avdrag för denna utdelning.

En kooperativ förening. vars huvudsakliga verksamhet avser rörelse. har också rätt till avdrag för utdelning som lämnas i förhållande till inbe— talda insatser enligt lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar. [ fråga om andra insatser än förlagsinsatser medges emellertid inte avdrag till den del det utdelade beloppet tillfaller någon som enligt 75 8 mom. inte är skattskyldig för utdelningen. Avser denna del av utdelningen högst 10 procent av utdelningen på annat än förlagsinsatser är dock utdelningen i Nuvarande lydelse sin helhet avdragsgill.

Är en ekonomisk förening direkt eller indirekt centralorganisation för kooperativa föreningar, vilkas verksamhet huvudsakligen avser rörelse, har centralorganisationen — även om den inte är kooperativ enligt tionde — tolfte styckena ne- dan — rätt till avdrag för utdelning på förlagsinsatser. Om centralor- ganisationens verksamhet huvud- sakligen avser rörelse medges av- drag vid beräkning av inkomst här- av. 1 annat fall medges avdrag vid beräkning av inkomst av kapital.

Är en ekonomisk förening direkt eller indirekt centralorganisation för kooperativa föreningar, vilkas verksamhet huvudsakligen avser rörelse. har centralorganisationen — även om den inte är kooperativ enligt tionde — tolfte styckena ne— dan — rätt till avdrag för utdelning på förlagsinsatser. Om centralor- ganisationens verksamhet huvud- sakligen avser rörelse medges av- drag vid beräkning av inkomst här- av. 1 annat fall medges avdrag vid beräkning av inkomst av kapital. Är föreningen ett jQ'irvaltningsföretag enligt 79 8 mom. tredje stycket skall det avdragsgilla beloppet minskas med den del av utdelning- en som föranlett frikallelse från skattskyldighet enligt nämnda styc- ke.

Avdrag för utdelning får göras i endast en förvärvskälla och skall avse det räkenskapsår som utdelningen hänför sig till.

Avdrag medges endast om föreningen visar att förutsättningar för avdrag föreligger. Yrkande om avdrag skall göras på särskild blankett enligt for- mulär som riksskatteverket fastställer.

Sparbank får göra avdrag för bidrag till Sparbankernas säkerhetskassa. Sparbankernas säkerhetskassa får göra avdrag för utdelning till sparban- kerna.

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1.974: 770. 3 Senaste lydelse 1985: 470.

• Sida 14
•  Original

Sveriges allmänna hypoteksbank. Konungariket Sveriges Stadshypo- tekskassa och Statens Bostadslinansicringsakticbolag får göra avdrag för belopp, som avsatts till reservfond, i den mån avsättningen är nödvändig för att uppbringa fonden till ett belopp motsvarande två procent av inrätt- ningens skulder. Hypoteksförening får göra avdrag för belopp. som avsatts till reserv— eller säkerhetsfond. i den mån avsättningen är nödvändig för att uppbringa fonden till ett belopp motsvarande två och en halv procent av föreningens skulder.

Har reserv- eller säkerhetsfond som avses i åttonde stycket satts ned skall — om avdrag för fondavsättningen har medgetts — ett belopp motsva- rande det nedsatta beloppet tas upp som intäkt.

En ekonomisk förening är i beskattningshänseende att anse såsom ko- operativ. om den är Öppen och i sina angelägenheter tillämpar lika rösträtt.

För att en förening skall anses vara öppen fordras inte bara att den enligt sina stadgar är berättigad att när som helst anta nya medlemmar, utan också att den faktiskt visar sig villig att anta till medlem var och en. som är bosatt inom föreningens verksamhetsområdc eller tillhör dess angivna verksamhetskrets, förbinder sig att följa föreningens stadgar och beslut och som därjämte skäligen kan antas komma att som medlem bidra till förverkligandet av föreningens i stadgarna angivna syfte. Den omständig- heten. att styrelsen eller annat föreningsorgan äger rätt att pröva inträde- sansökningarna och avvisa sådana sökande. som inte besitter nu nämnda kvalifikationer för medlemskap, betar inte föreningen dess egenskap av öppen. I det fall att en förening säljer till utomstående kan den som regel inte utan att förlora sin öppna karaktär vägra att motta som medlem någon som kan visa. att han brukar köpa förnödenheter genom föreningen. Anser föreningens styrelse emellertid, att vederbörande köpare på grund av rent personliga förhållanden inte kan beviljas medlemskap — i en stor förening. som säljer till utomstående, är det omöjligt att i varje fall inskränka försälj— ningen till personer, som skulle vara önskvärda som medlemmar — så bör föreningen för att anses såsom öppen ha skyldighet att i ekonomiskt hänse- ende jämställa honom med medlem. det vill säga ge honom samma återbä— ring pä köpta varor som medlem erhåller.

Kooperativa föreningars centralorganisationer är att anse såsom öppna, även om inträde beviljas blott sådana lokala föreningar. som fyller av centralorganisationen uppställda krav på stadgar. skötsel och ekonomisk soliditet, och även om endast ett enda företag inom varje område antas såsom medlem. Vad angår kravet på lika rösträtt så berövas en centralor- ganisation inte dess kooperativa karaktär. om rösträtten bland dess första- handsmedlemmar, föreningarna. utövas efter föreningarnas medlemsantal.

(så

] mom.3 Skyldighet att erlägga skatt för inkomst åligger, såframt ej annat föreskrivs i denna lag eller i särskilda bestämmelser. meddelade på grund av överenskommelse eller beslut, varom i 20 och 21 5.5 sägs:

a) fysisk person: för inkomst som avses i denna lag enligt de. grunder som anges i 53% 1 mom. första stycket a) kommunalskattclagcn (1928: 370) samt. såvitt avser tid under vilken han ej varit bosatt här i riket. för inkomst genom utdelning på andelar i svenska ekonomiska föreningar och för pension enligt lagen ( 1962: 381) om allmän försäkring även till den del skattskyldighet inte föreligger enligt nyssnämnda lagrum;

* Senaste lydelse 1.983: 1044.

• Sida 15
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

b) svenska aktiebolag och sådana bolag. som enligt särskild författning äro skyldiga att avstå sin vinst. ekonomiska föreningar. samebyar. sam- fund. stiftelser. verk. inrättningar och andra inländskajuridiska personer. dock såvitt gäller sådana juridiska personer som enligt författning eller på därmed jämförligt sätt bildats för att förvalta samfällighet endast om sam- fälligheten taxerats såsom särskild taxeringsenhet och avser marksamfäl- lighet eller regleringssamfällighet:

för all inkomst, som av dem häri riket eller a utländsk ort förvärvats:

C) utländska bolag:

"ör inkomst av här belägen fastighet:

för inkomst av rörelse. som här bedrivits; för vinst vid icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller rörelse här i riket eller tillbehör till sådan fastighet eller rörelse och av egendom som avses i 35.5 3 a mom. kommunalskattelagen och som innefattar nyttjande- rätt till ett hus eller del av ett hus här i riket:

för slutlig skatt eller tillkommande skatt. som restituerats. avkortats eller avskrivits. iden mån avdrag därför av bolaget åtnjutits vid tidigare års taxeringar: samt

för inkomst genom utdelning å andelar i svenska ekonomiska föreningar.

Ersättning iform av royalty eller periodvis utgående avgift för ut- nyttjande av materiella eller imma- teriella tillgångar skall. såvida er- sättningen skall hänföras till intäkt av rörelse och ersz'ittningen härrör från här i riket bedriven rörelse. anses som intäkt av rörelse, som här bedrivits.

Denna lag träder i kraft tre veckor efter den dag då lagen enligt uppgift på den utkom från trycket i Svensk författningssamling. De nya bestäm- melserna i 25 8 mom. tillämpats första gången vid 1986 års taxering eller. om föreningen då taxeras för beskattningsår som har påbörjats före den 1 januari 1985. vid 1987 års taxering.

• Sida 16
•  Original

4. Förslag till

Lag om ändring i lagen ("1947: 577) om statlig

förmögenhetsskatt

Härigenom föreskrivs att 12ä 3 mom. lagen ( 1947: 577) om statlig förmö- genhetsskattl skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

_,

3 m () II1.' lngår i skattepliktig förmögenhet fastighet. som äger del i samfällighet av annat slag än som avses i öst 1 mom. första stycket b). behöver vid redovisningen av för- mögenheten i den del den utgöres av fastighetens andel i samfällighe- ten ej upptagas belopp som under- stiger 2000 kronor.

Föreslagen lydelse

&

3 m om. Ingåri skattepliktig för- mögenhet fastighet. som äger del i samfällighet av annat slag än som avses i 6.5 1 mom. första stycket b"). behöver vid redovisningen av för- mögenheten i den del den utgöres av fastighetens andel i samfällighe- ten ej upptagas belopp som under- stiger 5 000 kronor.

Denna lag träder i kraft tre veckor efter den dag då lagen enligt uppgift på den utkom från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas första gången vid 1986 års taxering.

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 859. 2 Senaste lydelse 1975: 262.

• Sida 17
•  Original

5. Förslag till

Lag om ändring i skogskontolagen (1954: 142)

Härigenom föreskrivs att 2.5 skogskontolagen (1954: 142)] skall ha föl- jande lydelse.

F Öreslu gen lydelse

2 äl

Beträffande viss förvärvskälla får uppskovet för ett och samma beskatt- ningsår. om annat ej följer av andra och tredje styckena. avse högst ett belopp motsvarande summan av

a) sextio procent av den på beskattningsåret belöpande köpeskillingen för skog. som har avyttrats genom upplåtelse av avverkningsrätt,

b) fyrtio procent av den på beskattningsåret belöpande köpeskillingen för avyttrade skogsprodukter samt

c) fyrtio procent av saluvärdet av skogsprodukter. som under beskatt- ningsåret har tagits ut för förädling i egen rörelse.

Medför stormfällning. brand. insektsangrepp eller liknande händelse att en betydande del av förvärvskällans skog bör avverkas tidigare än vad som annars skulle ha varit fallet. får skattskyldig. om och i den mån han med intyg från skogsvårdsstyrelsen i länet eller på annat sätt visar att intäkt hänför sig till avverkning som nu har sagts. uppskov med högst ett belopp motsvarande summan av

a) åttio procent av den på beskattningsåret belöpande köpeskillingen för skog. som har avyttrats genom upplåtelse av avverkningsrätt,

b) femtio procent av den på beskattningsåret belöpande köpeskillingen för avyttrade skogsprodukter samt

c) femtio procent av saluvärdet av skogsprodukter. som under beskatt- ningsåret har tagits ut för förädling i egen rörelse.

Uppskov med belopp som anges i andra stycket medges också i fråga om sådan ersättning för skog eller skogsprodukter som avses i punkt 4 tredje stycket av anvisningarna till 35.5 kommunalskattelagen (1928: 370).

Vid tillämpningen av första — tredje styckena avses med köpeskilling även försäkringsersättning för skog och skogsprodukter.

Uppskov medges inte med så stort belopp att underskott i förvärvskällan Nuvarande lydelse uppkommer vid beräkning av nettointäkt enligt kommunalskattelagen.

Har i förvärvskällan redovisats utdelning från samfällighet. som avses i 6.5 1 mom.b lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt. medges uppskov för den del av ut- delningen som härrör från intäkt av skogsbruk i samfälligheten under det beskattningsår som utdelningen hänför sig till på samma sätt som om denna del utgjort intäkt av skogsbruk. som den skattskyldige drivit själv.

Har i förvärvskällan redovisats utdelning från samfällighet. som avses i 65 1 mom. första stycket b lagen (1947:576) om statlig in- komstskatt. medges uppskov för den del av utdelningen som härrör från intäkt av skogsbruk i samfäl- ligheten undcr det beskattningsår som utdelningen hänför sig till på samma sätt som om denna del ut- gjort intäkt av skogsbruk. som den skattskyldige drivit själv.

Denna lag träder i kraft tre veckor efter den dag då lagen enligt uppgift på den utkom från trycket i Svensk författningssamling.

' Lagen omtryckt 1982: 325.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1975: 263. 3 Senaste lydelse 1984: 1070.

• Sida 18
•  Original

6. Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623)

Härigenom föreskrivs att 42 as' 1 mom. taxeringslagen (1956:623)' skall ha följande lydelse.

Navara/ale lydelse Föreslagen lydelse

42aä

1 mo m? Det äliggerjuridisk per— son. som förvaltar samfällighet. att till ledning vid inkomst- och förmö- genhetstaxering varje år utan an- maning lämna uppgift enligt föl- jande. Sådan juridisk person som avses i 65 1 mom. b lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt skall lämna uppgift om utdelning till delägare. Uppgiften skall även in- nehålla upplysning i det avseende som behövs för tillämpning av 2.5 sista stycket skogskontolagcn (1954: 142). Annan juridisk person skall lämna uppgift om delägares andel av intäkter och kostnader i samfälligheten. Uppgift behöver dock icke lämnas. om delägares an- del av ränteintäkt understiger [00 kronor. och ej heller om andelen av intäkt av annat slag understiger 100 kronor sedan därifrån avdragits an- delen av sådana kostnader som är omedelbart avdragsgilla vid taxe- ringen. Vidare skall annan juridisk pcrson än sådan som avses i 65 1 mom. första stycket b lagen (1947:577) om statlig förmögen- hetsskatt lämna uppgift om deläga- res andcl i samfällighetens behållna förmögenhet. Utgör samfälligheten icke särskild taxeringsenhet. skall vid beräkning av den behållna för- mögenheten värde av sådan sam- fälld egendom som ingår i de dcl- ägande fastigheternas taxerings- värde ej inräknas. Uppgift behöver dock icke lämnas. om den del av samfällighetens behållna förmögen— het som belöper på fastighet under- stiger 2000 kronor.

' Lagen omtryckt 1971: 399.

1 mom. Det åligger juridisk per— son. som förvaltar samfällighet. att till ledning vid inkomst- och förmö— genhetstaxering varje år utan an— maning lämna uppgift enligt föl— jande. Sådan juridisk person som avses i 69" 1 mom. första stycket b lagen (1947:576) om statlig in— komstskatt skall lämna uppgift om utdelning till delägare. Uppgiften skall även innehålla upplysning i det avseende som behövs för tillämpning av 2? sista stycket skogskontolagen (1954: 142). An- nan juridisk person skall lämna uppgift om delägares andel av in- täkter och kostnader i samfällighe- ten. Uppgift behöver dock icke lämnas. om delägares andel av rän- teintäkt understiger 300 kronor. och ej heller om andelen av intäkt av annat slag understiger 300 kro- nor sedan därifrän avdragits ande- len av sådana kostnader som är omedelbart avdragsgilla vid taxe- ringen. Vidare skall annan juridisk person än sådan som avses i 65 1 mom. första stycket b lagen (1947:577) om statlig förmögen- hetsskatt lämna uppgift om deläga- res andel i samfällighetens behållna förmögenhet. Utgör samfälligheten icke särskild taxeringsenhet. skall vid beräkning av den behållna för- mögenheten värde av sådan sam- fälld egendom som ingår i de del- ägande fastigheternas taxerings- värde ej inräknas. Uppgift behöver dock icke lämnas. om den del av samfällighetens behållna förmögen- het som belöper på fastighet under- stiger 5000 kronor.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 773. : Senaste lydelse 1984: 1081.

• Sida 19
•  Original

Uppgift skall avfattas på blankett enligt fastställt formulär och avlämnas senast den 31 januari under taxeringsäret i den ordning som gäller för avlämnande av självdeklaration. Senast nämnda dag skall vidare till del- ägarc översändas ett exemplar av uppgiften eller denne eljest underrättas om innehållet i uppgiften.

Denna lag träder i kraft tre veckor efter den dag då lagen enligt uppgift på den utkom från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas forsta gången vid 1986 års taxering.

• Sida 20
•  Original

Prop. 1985/86: 45 7 Förslag till Lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979: 1152)

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 55 och 3 kap. 4ä fastighetstaxeringsla- gen (1979: 1152) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse ] kap. 5 s'

Som ägare av fastighet skall i fall som avses nedan anses

a) den som innehar fastighet med fideikommissrätt eller i annat fall utan vederlag besitter fastighet på grund av testamentariskt förordnande:

b) den som innehar fastighet med åborätt. tomträtt eller vattenfallsrätt. innehavare av så kallad ofri tomt i stad samt den som eljest innehar fastighet med ständig eller ärftlig besittningsrätt:

c) innehavare av skogsområde som blivit av staten upplåtet till kanalbo- lag eller till kommun eller annan menighet; d) innehavare av publikt boställe eller på lön anslagen jord:

e) juridisk person. som förvaltar e) juridisk person. som förvaltar samfällighet och som enligt 6å l samfällighet och som enligt öä ] mom.b lagen (1947: 576) om statlig mom. första stycket b lagen inkomstskatt är skattskyldig för in- (1947: 576) om statlig inkomstskatt komst; samt är skattskyldig för inkomst: samt

0 nyttjanderättshavare till täktmark som avses i 2 kap. 45. om nyttjan- derätten har förvärvats mot engångsvederlag.

Såsom innehavare av publikt boställe eller på lön anslagen jord skall anses den tjänsteinnehavare eller annan som författningsenligt äger nyttja fastigheten eller tillgodonjuta dess avkastning. Beträffande sådant lönev boställe som avses i lagen (1970:939) om förvaltning av kyrklig jord är vederbörande pastorat att anse såsom innehavare.

Skall avkastning utöver husbehovet av skog på fastighet, som avses under b eller (1. författningsenligt helt eller delvis tillkomma allmän fond eller inrättning, är denna att anse såsom fastighetens innehavare. såvitt angår fastighetens skogsbruksvärde.

3 kap.

45

Byggnad samt tomtmark och övrig mark som hör till byggnaden samt markanläggning som hör till fastigheten skall undantas från skatteplikt om fastigheten ägs av någon av följande institutioner och om den till övervä— gande del används i deras verksamhet såsom sådana

]. kyrkor. barmhärtighetsinrätt- l. kyrkor. barmhärtighetsinrätt- ningar. stiftelser och ideella för- ningar. stiftelser och ideella föt- eningar som avsesi53å ] mom. 0) eningar som avses i 75 5 och 6 kommuna/skatre/(Igen (1928z370) mom. lagen (1947:576) om statlig

inkomstskatt

' Senaste lydelse 1984: 1082.

• Sida 21
•  Original

2. akademier, Nobelstiftelsen. stiftelsen Dag Hammarskjölds Minnes- fond. Apotekarsocietetens stiftelse för främjande av farmacins utveckling rn. m., stiftelsen Sveriges sjömanshus

3. sådana sammanslutningar av studerande vid universitet och högsko- lor. i vilka de studerande är skyldiga att vara medlemmar. samt samarbets- organ för sådana sammanslutningar med ändamål att fullgöra uppgifter som ankommer på sammanslutningarna och

4. främmande makts beskickningar. Skattefriheten skall endast avse egendom. som enligt 4kap. 11 å skall ha beskattningsnaturen annan fastighet.

Denna lag träder i kraft tre veckor efter den dag då lagen enligt uppgift på den utkom från trycket i Svensk författningssamling.

• Sida 22
•  Original

Prop. 1985/86: 45 8 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1983: 1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper.

Härigenom föreskrivs att 3.5 lagen (1983: 1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

35

Skattskyldig är fondkommissionär som sluter avtal om omsättning av värdepapper som avses i lä eller medverkar till ett sådant avtal. Om den för vars räkning kommissionären medverkar inte är bosatt i Sverige skall skatt inte erläggas för hans led när omsättningen avser utländska värde- papper.

Vid omsättning där fondkommissionär inte medverkar är den skattskyl- dig som är bosatt i Sverige och som under ett halvt kalenderår omsätter värdepapper som avses i 1 & till ett värde av minst 500000 kronor.

Vid överlåtelse som avses i 35 5 3 Vid överlåtelse som avses i 235 4 mom. sjätte styckat kommunalskat- mom. nionde stycket lagen telagen (I928z3701 skall skatt inte (1947:576) om statlig inkomstskatt utgå. skall skatt inte utgå.

Denna lag träder i kraft tre veckor efter den dag då lagen enligt uppgift på den utkom från trycket i Svensk författningssamling.

' Lagen omtryckt 19114: 164.

• Sida 23
•  Original

2. Schablonavdrag för egenavgifter i inkomstslaget tjänst

Mitt förslag: Skattskyldig som har sådan inkomst av tjänst som enligt 11 kap. 3å lagen (1962:381) om allmän försäkring utgör in- komst av annat förvärvsarbete får rätt att vid taxering för ett visst beskattningsår göra avdrag för egenavgifter. Avdrag får göras med dels ett schablonavdrag på 18 % av inkomsten under beskattnings- året före avdraget och dels med under året påförda egenavgifter. Schablonavdraget skall återföras till beskattning nästföljande år.

Skälen för mitt förslag: Den som har inkomst av annat förvärvsarbete än anställning (egenföretagare) betalar egenavgifter för finansieringen av soci- alförsäkringar m.m. Avgifterna är avdragsgilla vid inkomsttaxeringen. Egenavgifter som belöper på inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse dras av som omkostnad i förvärvskällan. Den skattskyldige får i detta fall avdrag för det belopp som han i sin bokföring eller deklaration sätter av för att täcka det löpande årets egenavgifter. Det avsatta beloppet, som högst får uppgå till 25 % av avsättningsunderlaget. återförs till beskattning nästa beskattningsår och avräknas mot de slutligt fastställda avgifterna. I fråga om egenavgifter som hänför sig till annan inkomst än jordbruks- eller rörelseinkomst är avgifterna avdragsgilla som s.k. allmänt avdrag. Avdrag medges vid taxeringen för det beskattningsår då avgifterna debiterats som slutlig skatt. Så är fallet i fråga om bl. a. vissa inkomster som vid inkomst- taxeringen utgör inkomst av tjänst men som i socialförsäkringshänseende är att anse som inkomst av annat förvärvsarbete än anställning.

I samband med att avdragssystemet för egenavgifter ändrades i fråga om jordbruks- och rörelseinkomster behandlades frågan om införande av ett system med schablonavdrag under inkomst av tjänst. Kulturskattekotnmit— tén (B 1979: 15) hade i sitt delbetänkande (Ds B 1980: 15) Samordningen av egenföretagares skatter och socialförsäkringsavgifter föreslagit ett sådant system. Någon ändring i avdragssystemet gjordes emellertid inte i fråga om egenavgifter under inkomst av tjänst (prop. 1981/82: 10. SkU 9, rskr 51. SFS 1981: 1150—1160).

I våras beslutade riksdagen om bl.a. nya regler vid beskattning av lön vid utlandstjänstgöring (prop. 1984/85: 175. SkU 59. rskr 351. SFS 1985:362—364). De nya reglerna innebär bl.a. att den s.k. cttårsregeln ersätts med en sexmånadersregel. Denna innebär i princip att en person som uppbär inkomst vid utlandstjänstgöring skall undantas från beskatt- ning i Sverige för denna inkomst om tjänstgöringen pågått minst sex månader och avsett anställning hos arbetsgivare som bedriver näringsverk- samhet från fast driftställe i det land där arbetet utförs. I fråga om sjömän gäller att om de är anställda ombord på utländska fartyg skall de undantas från skatt i Sverige om fartyget går i oceanfart och anställningen och vistelsen utomlands varat minst sex månader. Vidare krävs att den anställ- des arbetsgivare är en i Sverige bosatt fysisk person eller en här hemma- hörandejuridisk person.

• Sida 25
•  Original

Vid övergången från ettärsregeln till sexmånadersregeln uppställdes i fråga om sjömän nya krav för att skattefrihet skall inträda. Det är de nyss nämnda kraven på oceanlart och på svensk arbetsgivare. Detta innebär att vissa sjömän som tidigare undantogs från beskattning i Sverige på grund av ettårsregeln inte längre undantas från inkomstbeskattning häri riket. efter- som de inte uppfyller kraven för den nya regelns tillämpning.

Förutom att de skall betala svensk inkomstskatt skall de också betala vissa egenavgifter. Det slag av inkomst som det här är fråga om utgör enligt 11 kap. 3å första stycket c lagen (1962: 381) om allmän försäkring, AFL. inkomst av annat förvärvsarbete. Sjömannen skall betala egenavgifter i form av folkpensionsavgift. tilläggspensionsavgift och delpensionsavgift [3 kap. 1 s: och 45 andra stycket lagen (1981:691) om socialavgifter]. Vidare skall han betala allmän löneavgift. Sammanlagt uppgår dessa avgifter år 1985 till 21.95 % av underlaget. Tillsammans kan skatte- och avgiftsuttaget uppgå till mycket högt procenttal. Hur högt beror på inkomsternas storlek.

Sjömannen får vid inkomsttaxeringen göra avdrag för avgifterna som allmänt avdrag och då först vid taxering för det år avgiften debiterats [46å 2 mom.första stycket 2 kommunalskattelagen (1928z370), KL]. Härige- nom drabbas sjömannen av såväl den s. k. avgift-på-avgiftseffekten. avgif- terna beräknas på ett underlag som inte reducerats med påförda egenav- gifter. som den s. k. cftersläpningseffekten.

Jag anser de uppkomna effekterna av den nya lagstiftningen för sjömän vara otillfrcdsställande. En ändring bör därför göras i de nuvarande regler- na om avdragsrätt vid inkomsttaxeringen för egenavgifter. Rätten till av— drag för avgifterna bör tidigareläggas så att avdrag får göras redan vid taxeringen för det beskattningsår till vilket de hänför sig. Detta skulle stämma överens med det system som gäller för egenavgifter förjordbruks- och rörelseinkomster. I fråga om dessa får som nämnts avdrag göras för det belopp som avsatts i bokföringen eller deklarationen för att täcka det löpande årets egenavgifter, dock högst 25 %. I fråga om inkomst av tjänst, som beräknas efter en kontantprincip, passar inte denna bokföringsmässi- ga metod. Jag anseri stället att ett system med schablonavdrag bör införas i detta fall. Uttaget av egenavgifter uppgår som nämnts till 21.95 % av underlaget. Detta motsvarar ca 18 % av ett underlag som har ökats med avgifterna. Jag anser att ett schablonavdrag på 18% bör införas under inkomst av tjänst. Härigenom elimineras i princip såväl avgift-pä—avgiftsef— fekten som eftersläpningseffekten. Liksom i fråga om egenavgifter på jordbrttks- och rörelseinkomster bör det mcdgivna avdraget för beskatt- ningsåret återföras till beskattning vid nästföljande taxering. Vid denna taxering bör medges dels avdrag med de faktiskt påförda egenavgifterna. dels schablonavdrag för beskattningsåret. Skattskyldig som har inkomst av tjänst skall utöver vissa angivna kostnader anses ha haft avdragsgilla utgifter med f. n. minst 1000 kr.. schablonavdrag. Detta avdrag har nyligen höjts till 3000 kr. med verkan fr. o. m. 1987 års taxering (prop. 1984/85: 180. SkU 60, rskr 375, SFS 1985:405). Jag anser att avdragen för egenavgifter bör ligga utanför schablonavdraget och således medges sär- skilt.

Underlaget för schablonavdragct bör motsvara det avgiftsunderlag som

IQ

• Sida 26
•  Original

Prop. 1985/86: 45 den lokala skattemyndigheten fastställer. Till grund för beräkningen av avgiftsunderlaget ligger taxeringen till statlig inkomstskatt [jfr 3 kap. 55 tredje stycket lagen om socialavgiftcr och 11 kap. 4.5 AFLI. Detta gäller emellertid inte utan undantag. Vid bestämmande av avgiftsunderlaget skall således enligt 3 kap. 55 andra stycket lagen om socialavgiftcr bortses från inkomst som avses i 11 kap. 35 första stycket d AFI,. dvs.sjukpenning eller liknande ersättning.

Enligt 3 kap. 31% lagen om socialavgifter beräknas egenavgifter inte för år efter det den försäkrade fyllt 65 år. Vidare sägs bl. a. att andra avgifter än tilläggspensionsavgift inte betalas av den som vid utgången av inkomståret inte var inskriven hos allmän försäkringskassa. Sådana avgifter skall inte heller betalas av den som för hela året uppburit hel ålderspension enligt AFL. Inte heller tilläggspensionsavgift skall betalas om den försäkrade för hela året uppburit hel ålderspension enligt AFL. Jag anser att en begräns- ning bör göras i kretsen avdragsbcrättigade vid inkomsttaxeringen.

Avdragsberättigade bör således i princip vara de som är skyldiga att erlägga egenavgifter. Jag föreslår därför att avdrag inte skall medges skatt- skyldig som vid ingången av året före taxeringsåret har fyllt 65 år eller som för hela året före taxeringsåret har åtnjutit hel ålderspension eller som vid utgången av året före taxeringsåret inte var inskriven vid allmän försäk- ringskassa enligt AFL.

Jag föreslår att bestämmelser med det innehåll jag nu nämnt tas in i 33 ä 2 mom. samt i nya punkter av anvisningarna till 32 och 33 55. punkt 12 a resp. punkt 7 KL.

1 35 ä 1 mom. KL sägs bl. a. att till intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet hänförs restituerade, avkortade eller avskrivna egenavgifter enligt lagen om socialavgifter. som inte utgör intäkt av jordbruksfastighet eller rörelse. i den mån avdrag har medgetts för avgifterna. Vad jag har föreslagit om ändrade avdragsregler för egenavgifter i inkomstslaget tjänst föranleder en följdändring i nämnda lagrum, så att det även undantar egenavgifter som utgör intäkt av tjänst.

De nya bestämmelserna bör träda i kraft så att schablonavdrag för egenavgifter kan medges redan vid 1986 års taxering.

• Sida 27
•  Original

7. Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslagen.

8. Beslut

Regeringen ansluter sig till lkvredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985