Prop. 1988/89:26

om instansordningen enligt yrkestrafiklagstiftningen, m. m.

Regeringens proposition 1988/ 89: 26 w

om instansordningen enligt Prop yrkestrafiklagstiftningen, m.m. 1988)89:26

Regeringen Föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 60ktober 1988.

På regeringens vägnar

Ingvar Carlsson

Sven Ilullerström

Kommunikationsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 60ktober 1988

Närvarande: statsministern Carlsson. ordförande. och statsråden Feldt. Sigurdsen, Hjelm-Wallén. S.Andersson, Bodström, Göransson. Gradin, R.Carlsson. Johansson, Hulterström. Lindqvist. G.Andersson, Lönnqvist. Thalén. Nordberg. Engström, Freivalds, Wallström

Föredragande: statsrådet Hulterström

Proposition om instansordningen enligt yrkestrafiklagstiftningen, m.m.

En ny yrkestrafiklag (l988z263) har antagits av riksdagen (prop. 1987/88: 78, TU l5. rskr. 166). Den nya lagen samt vissa följdänd- ringar i andra lagarträdcri kraft den ljanuari 1989 och innebär en fortsatt avreglering av den yrkesmässiga trafiken. Bl. a. avvecklas den s.k. behovs- prövningen av trafiken och ersätts med ett förenklat tillståndsförfarande.

Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna avgjorde hösten l987 ett mål mot Sverige angående yrkestrafiktillstånd. Domstolen fann att frågan om återkallelse av ett sådant tillstånd måste kunna prövas av domstol.

Den nya yrkestrafiklagen innehåller inte någon ändring av instansord- ningen beträffande beslut enligt den nuvarande yrkestrafiklagcn (1979: 559). dvs. länsstyrelsen. transportrådet och regeringen. ] samband med propositionen uttalade jag att det fanns skäl som talade för att beslut som rör yrkestrafiktillstånd i fortsättningen skall kunna överklagas till kammarrätten. .lag ansåg dock att denna fråga borde övervägas ytterligare.

Sådana överväganden redovisas i en inorn kommunikationsdepartc- mentet upprättad promemoria (Ds l988z29) lnstansordningen enligt yr- kestrafiklagstiftningen m.m. Promemorian innehåller förslag när det gäl- let instansordningen beträffande beslut enligt — den nya yrkestrafiklagcn. _ lagen (l985z449) om rätt att driva viss linjetrafik, _ lagen (1979: 560) om transportförmedling, _ lagen (1979: 561) om biluthyrning.

Vidare föreslås att till dessa lagar från respektive förordning överförs samtliga bestämmelser om när ett tillstånd upphör efter dödsfall eller konkursbeslut.

En sammanfattning av promemorians innehåll samt författningsför- Slagen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilagor] och 2.

Promemorian har remissbehandlats. En sammanställning av remissytt-

• Sida 11
•  Original

randena. som också innehåller en förteckning över remissinstanserna. bör fogas till protokollet som bilaga3.

Regeringen beslöt den 29 september 1988 att inhämta lagrådets yttrande över inom kommunikationsdepartementet upprättade förslag till lag om ändring i yrkestrafiklagen (1988:.263). lag om ändring i lagen (19881266) om ändring i lagen (1985:449) om rätt att driva viss linjetrafik. lag om ändring i lagen (1979: 560) om transportförmedling och lag om ändring i lagen (1979: 561) om biluthyrning. De sålunda remitterade förslagen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 4.

Lagrådet har den 3 oktober 1988 yttrat sig över lagförslagen och har därvid lämnat förslagen utan erinran. Lagrådets yttrande bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 5. Lagrådets granskning har lett till vissa redaktionella ändringar i lagtexten i förhållande till de remitterade förslagen.

Redovisningen i detta avsnitt utgår från den nyligen antagna yrkestrafik- lagen (l988z263). (prop. l987/88:78. TU15. rskr. 166). Beteckningen YTL avser denna lag.

Begreppet yrkesinäszvig Ira/ik enligt YTL

Med yrkesmässig trafik avses enligt 1 if YTL sådan yrkesmässig trafik som innebär att personbilar. lastbilar. bussar. terrängmotorfordon eller trakto- rer med tillkopplade släpfordon (traktortåg) jämte förare ställs till allmän- hetens förfogande för transport av personer eller gods. Yrkesmässig trafik kan drivas som

— linjetrafik. — taxitrafik. — beställningstrafik med buss. — godstrafik.

linjetrafik

Linjetrafik definieras i 2 ;;" YTL som yrkesmässig trafik för persontranspor- ter som är tidtabellsbunden och för vilken ersättningen bestäms särskilt för varje passagerare för sig. under förutsättning att trafiken inte ingår som ett led i ett sammanhängande arrangemang där huvudsyftet är ett annat än själva transporten. '

"la_rizra/ik Taxitrafik utgörs av sådan yrkesmässig trafik för persontransporter med personbil eller lätt lastbil som inte är linjetrafik.

• Sida 12
•  Original

Bavläl/ningslra/ik med buss Prop. 1988/89: 26

Beställningstrafik med buss definieras som sådan yrkesmässig trafik för persontransporter med, förutom buss, tung lastbil, terrängmotorfordon eller traktortåg som inte är linjetrafik.

Godstra/ik

Godstrafik är yrkesmässig trafik för transport av gods.

Kravet på tillstånd och 1il/ståndwnmdig/zct

Yrkesmässig trafik får enligt 3äYTL bedrivas endast av den som har trafiktillstånd. Enligt 4äYTL prövas frågor om trafiktillstånd av regering- en eller den myndighet som regeringen bestämmer. Detta överensstämmer med vad som gäller enligt den nuvarande yrkestrafiklagen (1979z559). Bestämmelser om tillståndsmyndighet har meddelats i yrkestrafikförord- ningen (1979: 871, YTF) såvitt gäller 1979 års lag. Tillståndsmyndigheter är länsstyrelsen eller. såvitt avser linjetrafik som rör mer än ett län. transportrådet. Den nya yrkestrafiklagstiftningen innehåller inga ändring- ar beträffande tillståndsmyndigheterna.

Til/slåricls'prövningen

Tillståndsprövningen avser att så långt möjligt garantera den personliga lämpligheten hos den som skall driva yrkesmässig trafik. Trafiktillstånd får sålunda ges endast till den som med hänsyn till yrkeskunnande. ekono- miska förhållandcn, vilja och förmåga att fullgöra sina skyldigheter mot det allmänna. laglydnad i övrigt samt andra omständigheter av betydelse bedöms vara lämplig att driva verksamheten (65YTL).

När det gäller juridiska personer skall motsvarande prövning göras av den eller de personer som har särskilt ansvar för trafikutövningen (trafik- ansvariga). Därutöver skall. utom när det gäller yrkeskunnande. prövning— en avse bolaget resp. föreningen samt verkställande direktören och annan med ledande ställning. styrelseledamöter och suppleanter med ekonomis- ka intressen i företaget samt beträffande handelsbolag. bolagsmännen. En ny prövning skall göras när utbyte sker av någon av de personer som lämplighetsprövningen avser (6 och 7 åå YTL).

När det gäller linjetrafiken föreskrivs i BåYTL att tillstånd får ges endast om den avsedda trafiken inte kan antas bli till skada för redan etablerad järnvägstrafik eller trafik som bedrivs enligt lagen (19851449) om rätt att driva viss linjetrafik. dvs. sådan linjetrafik som en trafikhuvud- man har rätt att driva utan trafiktillstånd. Tillstånd får dock ges. om sökanden gör sannolikt att en avsevärt bättre trafikförsörjning därigenom skulle uppnås (se prop. 1987/88: 78 s. 26 och 50).

Alla trafiktillstånd gäller tills vidare. Om det finns särskilda skäl. kan tillståndet tidsbegränsas eller avse endast vissa transporter (IOQ'YTL).

Vidare finns föreskrifter som innebär att tillstånd till linjetrafik kan p omprövas efter tio år (1 1 & YTL).

• Sida 13
•  Original

,'fterkallelse av til/.rtånd

Trafiktillstånd skall enligt 1535 YTL återkallas om det i den yrkesmässiga trafiken eller i övrigt vid driften av trafikrörelsen eller i annan närings- verksamhet som tillståndshavaren driver har förekommit allvarliga miss- förhållanden. Tillstånd skall också återkallas om förutsättningarna för tillstånd enligt 65 inte längre föreligger. Om missförhållandena inte är av allvarlig art kan i stället för återkallelse beslutas om varning. Vidare skall trafiktillstånd som inte används återkallas, såvida det inte finns särskilda skäl (löä YTL).

1 189" YTL föreskrivs att frågor om återkallelse och varning skall prövas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Föreståndare

När en tillståndshavare dör eller försätts i konkurs har dödsboet resp. konkursboet enligt 135 YTL möjlighet att driva trafikverksamheten i ytterligare ett år. En förutsättning härför är att en föreståndare godkänns av tillståndsmyndigheten. Tillståndet upphör enligt 5 kap. YTF om ingen föreståndare anmäls eller om föreslagna föreståndare inte godkänns av tillståndsmyndigheten.

Instanscn'dningen m. m.

Enligt 2kap. [ & YTF meddelas trafiktillstånd av följande myndigheter. Slag av Ira/ik Den til/ståndrgi vande myndigheten

Godstrafik Länsstyrelsen i det län där sökanden är kyrkobokförd eller. om sökanden är en juridisk person. där företagets ledning finns Beställningstrafik Länsstyrelsen i det län där trafikområdet för persontransporter skall finnas Linjetrafik. som rör Länsstyrelsen i länet endast ett län Linjctrafik som rör _ Transportrådet mer än ett län Turisttralik Länsstyrelsen i det län där passagerare

först skall tas upp

Beställningstrafik för persontransporter motsvaras i YTL i huvudsak av trafikslagen taxitrafik och beställningstrafik med buss. Turisttrafiken mot- svaras i huvudsak av beställningstrafik med buss.

Av 6kap. 26 jämförd med lkap. 29" YTF framgår att det är samma myndighet som har meddelat tillståndet som beslutar om återkallelse eller varning.

Enligt 12 kap. za YTF överklagas länsstyrelsens beslut hos transportrå- det. Transportrådets beslut överklagas hos regeringen. Beslut om varning får inte överklagas.

• Sida 14
•  Original

2.2. Lagen om rätt att driva viss linjetrafik

Enligt lä lagen (l985z449) om rätt att driva viss linjetrafik (LTL) i dess nya lydelse (prop. 1987/88: 78. TU 15. rskr. 166. SFS 1988: 266) får en tra- fikhuvudman inom det egna länet driva linjetrafik utan tillstånd. Om det finns särskilda skäl får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer besluta att trafikhuvudmanncn också får driva linjetrafik på bestämda sträckor från det egna länet in i ett angränsande län (2 å). Enligt prop. 1987/88: 78 är avsikten att beslutsbefogenheten skall läggas på trans- portrådet.

Verkan av ett beslut om länsgränsöverskridande huvudmannatrafik är enligt 45 att linjetrafiktillstånd på sådana sträckor som omfattas av beslu- tet upphör. Denna verkan inträder två år från det att beslutet vann laga kraft. Trafikhuvudmannen är skyldig att lösa in fordon och andra tillgång- ar som används i linjetrafik för vilken tillståndet sålunda upphör.

2.3. Lagen om transportförmedling Begreppet tratzsportförmez/ling

Med transportförmedling menas enligt 1 kap.25 lagen (1979z560) om transportförmedling (TFL) att någon i yrkesmässig trafik åt allmänheten — samlar ihop eller tar emot gods till en eller flera upptagsplatser för regelbundna transporter mellan vissa orter. eller — förmedlar anbud om utförande av regelbundna godstransporter mellan vissa orter eller om tillhandahållande av gods för sådana transporter. TFL gäller endast förmedling av godstransporter med bilar (1 kap. l ä).

Kravet på tillstånd och til/.rtåmis/nyndighet

För att få driva transportförmedling krävs enligt 2kap. l & TFL tillstånd. Enligt 2 kap. 45 skall frågan om tillstånd till transportförmedling prövas av regeringen eller den myndighet som regeringen utser. [ 2kap. lå förord- ningen (1979: 872) om transportförmedling. TFF, föreskrivs att länsstyrel- sen i det län där sökanden är kyrkobokförd skall pröva tillståndsfrågor. Om sökanden är en juridisk person är det länsstyrelsen i det län där företagets ledning finns som är tillståndsmyndighet.

..Lfterkallelse av tillstånd

Om det i transportförmedlingen har förekommit sådana missförhållanden att tillståndshavaren inte kan anses lämplig att fortsätta verksamheten, skall enligt 3 kap. 1 g' TFL tillståndet återkallas. Om missförhållandena inte är så allvarliga att det finns skäl att återkalla tillståndet skall tillstånds- havaren tilldelas varning. '

Liksom enligt YTL gäller att tillstånd som inte används skall återkallas om det inte finns särskilda skäl (3kap. 28 TFL).

Frågor om återkallelse eller varning skall enligt 3 kap. 3 & TFL prövas av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer. Enligt 5 kap. 25 TFF skall sådana frågor prövas av den länsstyrelse som givit tillståndet.

• Sida 15
•  Original

F öreståmlare' - Prop. 1988/89: 26

När en tillståndshavare dör eller försätts i konkurs har dödsboet resp. konkursboet enligt 2kap. 6.5 TFL möjlighet att driva trafikverksamheten ytterligare i ett år. En förutsättning härför är att en föreståndare godkänns av tillståndsmyndigheten. Tillståndet upphör om ingen föreståndare an- mäls inom två månader eller om föreslagna föreståndare inte godkänns av tillståndsmyndigheten (4 kap. TFF).

I n.stansonlningen m. m.

Enligt 9 kap. 3äTFF får länsstyrelsens beslut enligt förordningen överkla- gas hos transportrådet. Beslut om varning får dock inte överklagas. Trans- portrådets beslut får överklagas hos regeringen.

2.4. Lagen om biluthyrning

Riksdagen har antagit en lag (19881265) om vissa ändringar i lagen (19791561) om biluthyrning. BUL. Redovisningen i detta avsnitt utgår från dessa ändringar.

Begreppet bilut/t_t-'rning enligt BUL

Med biluthyrning avses yrkesmässig uthyrning av bilar och terrängmotor- fordon utan förare för en tid som understiger ett år.

Kravet på tillstånd och til/ståndsmylttlig/zet

Uthyrningsrörelse får enligt 2kap. l & BUL drivas endast av den som har tillstånd. Kraven på sökandena är desamma som enligt YTL. [ fråga om aktiebolag. handelsbolag och ekonomiska eller ideella föreningar skall vid prövningen av förhållandena i tillämpliga delar gälla vad som föreskrivs i YTL (2 kap. 2 och 3 åå).

Enligt 2 kap. 4ä BUL skall frågor om tillstånd till uthyrningsrörelse prövas av regeringen eller den myndighet som regeringen utser. Enligt 2kap. 1 & förordningen (1979: 873) om biluthyrning, BUF. är det länssty- relsen i det län där sökanden är kyrkobokförd som är tillståndsmyndighet. Om sökanden ärjuridisk person är det länsstyrelsen i det län där företagets ledning finns som är behörig tillståndsmyndighet.

..Afterkallelse av tillstånd

Också tillstånd till uthyrningsrörelse kan återkallas. Bestämmelsen härom i 3 kap. l _6 BUL är identisk med motsvarande bestämmelse i YTL. 1 fall då missförhållandena inte är av allvarlig art kan. liksom enligt YTL och TFL. i stället meddelas varning. Ett tillstånd till uthyrningsrörelse som inte används skall enligt 3 kap. Zä 'BUL återkallas. om inte särskilda skäl talar emot det. 15

• Sida 16
•  Original

Frågor om återkallelse eller varning prövas enligt 3kap. 35 BUL av regeringen eller den myndighet som regeringen utser. Enligt 3 kap. 25 BUF prövas frågor om återkallelse och varning av den länsstyrelse som har givit tillståndet.

föreståndare

När en tillståndshavare dör eller försätts i konkurs. har dödsboet resp. konkursboet enligt 2 kap. 65 BUL möjlighet att driva verksamheten ytter- ligare i ett år. En förutsättning härför är att en föreståndare godkänns av tillståndsmyndigheten. Tillståndet upphör enligt 3kap. BUF om ingen föreståndare anmäls eller om föreslagna föreståndare inte godkänns av tillståndsmyndigheten.

[n.stansvrclningen m. ut.

Av 10 kap. 25 BUF framgår att länsstyrelsens beslut enligt förordningen överklagas hos transportrådet. Beslut om varning får inte överklagas. Transportrådets beslut får överklagas hos regeringen.

lnstansordningen enligt såväl den gällande som den nu antagna yrkestra- fiklagen samt enligt transportförmedlingslagen och biluthyrningslagen in- nebär att tillståndsbesluten inte är underkastade domstolsprövning och att regeringen är slutinstans. Detsamma har förutsatts gälla i fråga om beslut Om länsgränsöverskridande linjetrafik enligt 25 LTL i dess lydelse enligt SFS 1988: 266.

Som tidigare nämnts har Europadomstolen för de mänskliga rättigheter- na hösten 1987 avgjort ett mål mot Sverige angående yrkestrafiktillstånd ("fallet Pudas"). Domstolen fann att återkallelse av ett sådant tillstånd —- i det aktuella fallet tillstånd till linjetrafik för persontransporter -— angick tillståndshavarens civila rättigheter och skyldigheter. Härav följde att åter- kallelsefrågan enligt artikel 6 i den Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna måste kunna prövas av domstol.

Den nya lagen (1988: 205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut trädde i kraft den ljuni 1988. Genom lagen öppnas möjlighet till prövning i regeringsrätten av sådana beslut av regeringen och andra myndigheter som i enlighet med Europadomstolens tolkning av artikel 6 måste kunna prövas av domstol. Den nya lagen är tidsbegränsad och gäller till utgången av år 1991. Avsikten är att det så småningom direkt i de författningar som reglerar tillståndsförfaranden m.m. skall föras in bestämmelser om dom- stolsprövning som tillgodoser konventionens krav.

Riksdagen antog år 1984 riktlinjer för regeringens befattning med be-

• Sida 17
•  Original

svärsärenden (prop. 1983/84: 120. KU 23. rskr. 250). Enligt dessa riktlinjer är utgångspunkten att överklagande normalt inte skall kunna ske till rege- ringen annat än när det behövs en politisk styrning av praxis. 1 fall där prövningens huvudsakliga funktion är att tillgodose ett rättsskyddsbehov bör regeringen vara besvärsinstans endast om det inte går att ordna en tillräckligt kvalificerad överprövning på en lägre nivå. Regeringen bör alltså enligt riktlinjerna helst inte pröva överklagande av beslut om en politisk styrning inte behövs eller är önskvärd. Med politisk styrning i detta sammanhang avses en sådan styrning som ingår som ett naturligt led i utövningen av den styrande makt som enligt regeringsformen tillkommer regeringen.

Jag anser. mot bakgrund av det sagda och i likhet med praktiskt taget alla remissinstanser, att starka skäl talar för att instansordningen i yrkes- trafiklagstiftningen nu anpassas till Europakonventionens krav och till de nyss nämnda riktlinjerna för regeringens befattning med besvärsärenden. Jag återkommer i det följande till vad detta bör innebära beträffande olika typer av ärenden på yrkestrafikområdet.

3.2. Yrkestrafiklagen

Mitt förslag: Länsstyrelserna skall fortfarande vara de myndigheter som i första instans prövar såväl frågor om beviljande av trafiktill- stånd som återkallelse av tillstånd. Frågor som rör länsgränsövers- kridande linjetrafik skall dock prövas av transportrådet. Tillstånds- myndighetens beslut enligt YTL får överklagas hos kammarrätten. Beslut om beviljande av linjetrafiktillstånd'och omprövning av så- ' dana tillstånd skall dock alltjämt överklagas hos transportrådet resp. regeringen. Beslut om varning får inte överklagas.

Promemorians förslag överensstämmer med mitt. frånsett att promemo- rian inte innehåller någon uttrycklig reglering av frågan hur beslut om omprövning av linjetrafiktillstånd enligt 11 5 YTL skall överklagas.

Remissyttrandena: Promemorians förslag har godtagits av alla remissin- stanser utom transportrådet. Sveriges advokatsamfund anser dock att även transportrådets beslut i fråga om linjetrafik bör få överklagas hos kammar- rätten. Domstolsverket och kammarrätten i Göteborg har vidare ifrågasatt om inte en tvåpartsprocess med länsrätten som första instans utgör den från rättssäkerhetssynpunkt bästa ordningen för att pröva frågor om åter- ' kallelse av tillstånd och om varning i dessa fall. Transportrådet anser i första hand att nu gällande ordning skall bestå och i andra hand att överklaganden av länsstyrelsens beslut skall få ske till transportrådet. vars beslut skall få överklagas hos kammarrätten. Beslut om återkallelse av linjetrafiktillstånd efter ansökan om omprövning från SJ eller en trafik- huvudman bör dock få överklagas till regeringen i sista instans.

Skälen för mitt förslag: Utgångspunkten för bedömningen av vilken myndighet som skall pröva frågor om trafiktillstånd bör som tidigare anförts vara dels att dessa frågor-skall kunna bli föremål för domstolspröv-

• Sida 18
•  Original

ning. dels att regeringens befattning med besvärsärenden skall begränsas till sådana frågor där det behövs en politisk styrning av praxis.

Såväl den gällande som den nu antagna yrkestrafiklagen innehåller bemyndigande. för regeringen att utse den myndighet som skall ha hand om tillståndsprövningen. Bestämmelser om tillståndsmyndighet har med- delats i YTF (2 kap. 25. 6 kap. 25. 12 kap. 25). Regleringen innebär att frågor om trafiktillstånd prövas av länsstyrelsen utom såvitt avser interre- gional linjetrafik. som prövas av transportrådet. Länsstyrelsens beslut kan överklagas till transportrådet. Detta gäller dock inte beslut om .varning. som inte får överklagas. Transportrådets beslut som första eller andra instans får överklagas till regeringen.

Tillstånd till taxitrafik, beställningstrafik med buss och godstrafik Med YTL förenklas tillståndsprövningen avsevärt genom att den s.k.— behovsprövningen. dvs. prövningen av om den avsedda trafiken behövs och i övrigt är lämplig. avskaffas för de trafikslag där den fortfarande finns kvar. Detta innebär att prövningen — inbegripet frågor om återkallelse och varning — i fortsättningen i princip kommer att omfatta endast sökandens lämplighet. I fråga om linjetrafiken behålls dock en prövning gentemot vissa andra trafikslag, varom mera i det följande. .

Tillståndsmyndighet för godstrafiken är enligt YTF länsstyrelsen i det län där sökanden är kyrkobokförd eller, om sökanden är en juridisk person. där företagets ledning finns. För beställningstrafik för persontrans- porter. som i den föreslagna nya lagen motsvaras av taxitrafik och delvis beställningstrafik med buss, är det länsstyrelsen i det län där trafikområdet skall finnas, som är tillståndsmyndighet. I fråga om turisttrafik. som enligt förslaget ingår i beställningstrafik med buss. prövas tillståndsfrågorna av länsstyrelsen i det län där passagerare först skall tas upp. Tillståndsmyn- digheten handlägger som nämnts inte bara frågor om tillstånd utan också frågor om återkallelse och tilldelande av varning.

När det gäller frågan om beviljande av tillstånd för nu aktuella trafikslag saknas anledning att flytta över denna prövning från länsstyrelsen till annan myndighet. Den administration som har byggts upp vid länsstyrel- serna för att handha dessa frågor är väl lämpad att även fortsättningsvis behandla dern. Sedan behovsprövningen slopats och därmed trafikområ- dena. saknas emellertid för taxitrafiken och beställningstrafiken med buss den anknytning till en viss länsstyrelse som den gällande lagstiftningen förutsätter. Inte heller kommer anknytningen mellan turisttrafik. som kommer att ingå i begreppet beställningstrafik med buss. och den länssty- relse där passagerare först skall tas upp att finnas kvar. I stället bör samma regler gälla som för godstrafiken. dvs. att tillståndsmyndighet är länsstyrel- sen i det län där sökanden är kyrkobokförd eller. om sökanden är en juridisk person. där företagets ledning finns.

I fråga om handelsbolag. som ofta saknar styrelse. kan det som kammar- rätten i Göteborg påpekar vara oklart vilken länsstyrelse som är tillstånds- myndighet. I sådana fall där bolagsmännen är bosatta i olika län bör 10kap. 15 tredje stycket rättegångsbalken kunna tillämpas analogiskt.

• Sida 19
•  Original

vilket skulle innebära att tillståndsmyndigheten är länsstyrelsen i det län där bolagets förvaltning förs. Om inte-heller en sådan regel ger ett entydigt svar kan ledning hämtas i 35 handelsregisterlagen (1974: 157). där det anges att handelsbolag registreras hos länsstyrelsen i det län där verksam- heten skall drivas.

När det gäller återkallelse och varning kan man i likhet med domstols- verket och kammarrätten i Göteborg ifrågasätta om inte länsrätten är den lämpligaste instansen att besluta i sådana frågor. En återkallelse av ett redan meddelat tillstånd är ofta betydligt mer ingripande för den enskilde än avslag på en begäran om tillstånd. särskilt om en rörelse har byggts upp på grundval av tillståndet. För länsrätten talar att det då redan i första instans blir en domstolsprövning av återkallelsen.

Emellertid talar också flera skäl för att dessa beslutsfrågor alltjämt skall handhas av länsstyrelsen. l länsstyrelsens uppgifter ingår inte bara att pröva tillståndsfrågor utan också att följa upp tillståndsprövningen genom en fortlöpande kontroll av tillståndshavarens lämplighet. Det är naturligt att länsstyrelsen då också har befogenhet att reagera. om det visar sig att kraven för tillstånd inte längre föreligger. [ och för sig skulle det vara tänkbart med en ordning enligt vilken länsstyrelsen vänder sig till länsrät- ten med sin utredning för att få en prövning av frågan. Det kan naturligtvis hävdas att det från rättssäkerhetssynpunkt skulle vara mer tillfredsställan- de om prövningen skedde vid domstol även i första instans. Det kan å andra sidan inte påstås att länsstyrelsens nuvarande prövning inte tillgo- doser tillbörliga rättssäkerhetskrav. En Ordning med prövning hos länsrätt blir också betydligt mera tungrodd och resurskrävande. Tillståndshava- rens intressen får i alla händelser anses tillräckligt tillgodosedda om pröv- ningen i högre instans förläggs till domstol. Vid en sammantagen bedöm- ning får det anses lämpligast att nuvarande regler om prövningen i första instans av återkallelsefrågor behålls. ' "'.

Mot bakgrund av Europadomstolens tolkning av artikel 6 i konventio- nen om de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna är det nödvändigt att frågor om.i vart fall återkallelse av trafiktillstånd i något skede skall kunna prövas av domstol. Formellt tillgodoses detta krav genom den nya lagen (1988: 205) om rättsprövning av vissa förvaltnings- beslut. som trädde i kraft den ljuni 1988. Lagen har tillkommit för att konventionens krav skall kunna uppfyllas även innan berörd lagstiftning har hunnit ändras. Avsikten är nämligen att lagen så småningom — i de fall då det är lämpligt —— skall ersättas med bestämmelser i de olika lagar som reglerar de områden där en domstolsprövning i fortsättningen bör ersätta en prövning i administrativ ordning (prop. 1987/88:695. 18).

Som framgår av det tidigare anförda innebär de av riksdagen antagna riktlinjerna för regeringens befattning med besvärsärenden att regeringen inte bör pröva överklaganden i ärenden där en politisk styrning inte behövs eller är önskvärd. Enligt YTL avskaffas den nuvarande behovs- prövningen av den sökta trafiken såvitt gäller tillstånd till taxitrafik och beställningstrafik med buss. För godstrafiken har behovsprövningen av— skaffats redan tidigare. I fortsättningen kommer prövningen att inriktas på sökandens lämplighet och det politiska inslag som nu otvivelaktigt ligger i

• Sida 20
•  Original

behovsprövningen försvinner. Det finns därför inte något skäl för att ha kvar regeringen som slutinstans i fråga om nu aktuella trafiktillstånd.

Jag har tidigare konstaterat att länsstyrelsen bör vara kvar som första instans såväl i fråga om-beviljande som återkallelse av tillstånd till taxitra- fik. beställningstrafik med buss och godstrafik. Frågan är då om länsstyrel- sens beslut skall få överklagas direkt till en domstol eller om transportrå- det. vilket rådet självt har förordat. skall behållas som besvärsinstans närmast över länsstyrelsen. Om transportrådet behålls som besvärsinstans, främjas otvivelaktigt en enhetlig praxis. Samtidigt får man emellertid då. - om kammarrätten eller annan mellaninstans på domstolssidan väljs. en- prövning i fyra olika instanser. något som av processekonomiska skäl inte kan anses lämpligt. Typiskt sett hör vidare frågor om sökandens lämplighet knappast till det område som faller inom transportrådets mer transportpo- litiskt betonade verksamhet. Övervägande skäl talar därför för att länssty- relsens beslut skall kunna överklagas direkt till en domstol. Denna domstol bör vara kammarrätten. .

Jag förordar alltså att instansordningen såvitt gäller taxitrafik, beställ- ningstrafik med buss och godstrafik skall vara länsstyrelsen — kammarrät- ten — regeringsrätten. . .

Jag vill i sammanhanget nämna att kammarrätten i Göteborg har väckt frågan om inte yrkestrafiklagen och lagarna om transportförmedling och biluthyrning bör kompletteras med bestämmelser som möjliggör att den vars tillstånd återkallas får rimlig tid på sig att avveckla sin rörelse. För egen del menar jag att befogenheten att återkalla ett tillstånd får anses innefatta även rätten att bestämma när tillståndet skall upphöra att gälla.

:1 u n; .

"— lif

.LJ

I.inietrafiktil/stånd

För linjetrafiken innebär ändringen i-yrkestrafiklagstiftningen att behovs- prövningen slopas men att i stället en skadlighetsprövning införs gentemot redan etablerad järnvägstrafik eller trafik som trafikhuvudmännen bedri—. vcr enligt lagen (1985:449) om rätt att driva viss linjetrafik, LTL (8 5 YTL). Enligt bestämmelsen får dock tillstånd ges om sökanden gör sanno- likt att en avsevärt bättre trafikförsörjning därigenom skulle uppnås.

Enligt 11 5 YTL skall ett tillstånd till linjetrafik prövas på' nytt om statensjärnvägar eller en trafikhuvudman begär det inom tio år från dagen för tillståndet. . .

Tillståndsmyndighet för linjetrafik är enligt nuvarande YTF länsstyrel- sen. om trafiken bara rör ett län. och transportrådet. om trafiken rör mer än ett län. Enligt 45LTL i dess nuvarande lydelse upphör med.några undantag alla linjetrafiktillstånd som endast rör ett län den 1 juli 1989 och trafikhuvudmannen får rätt att därefter utan tillstånd driva denna trafik inom länet. Något förbud mot att nya tillstånd meddelas inom ett län finns dock inte. För tillstånd i dessa fall gäller bestämmelserna för linjetrafik. dvs. en skadlighetsprövning skall ske enligt 8 5 YTL.

Det'finns inte någon anledning att ändra nuvarande ordning när det gäller prövningen i första instans av linjetrafiktillstånd. Länsstyrelsen bör

• Sida 21
•  Original

alltså fortfarande pröva frågor om linjetrafiktillstånd inom det egna länet och transportrådet när det gäller den interregionala linjetrafiken. När det gäller linjetrafiken skall som nämnts utöver lämplighetspröv- ningen göras en prövning av trafikens skadlighet för järnvägstrafik och_ huvudmannatrafik. Denna prövning har otvivelaktigt starka trafikpoliti- ska inslag. Övervägande skäl talar därför för att regeringen åtminstone tills . vidare behålls s_om slutinstans vid prövningar av ansökningar om tillstånd till linjetrafik och vid omprövning av tillstånd enligt 115 YTL. När den nya lagen har varit i kraft under några år och praxis hunnit stabilisera sig kan på nytt övervägasom regeringen kan befrias även från dessa tillstånds- ärenden.

När det gäller ärenden om återkallelse av linjetrafiktillstånd får Sveriges konventionsåtaganden anses medföra att det skall finnas möjlighet till domstolsprövning av sådana frågor. Ärenden om återkallelse av linjetra- - fiktillstånd enligt 15— 1755 YTL torde i allmänhet sakna trafikpolitiska inslag. I sådana ärenden bör därför kammarrätten vara andra instans efter länsstyrelsen resp. transportrådet.

Det föreslås alltså att instansordningen såvittlgäller tillstånd till linjetra- fik blir länsstyrelsen (trafik som rör endast ett län) _ transportrådet _ regeringen och i fråga om återkallelse länsstyrelsen resp. transportrådet — kammarrätten —' regeringsrätten. ' '

Hänvisningar till S3-2

• Prop. 1988/89:26: Avsnitt 3.4

3.3. Lagen om rätt att driva viss linjetrafik

Mitt förslag: Transportrådets beslut enligt 2 5 lagen om rätt att driva viss linjetrafik får överklagas hos kammarrätten.

Promemorians förslag överensstämmer med mitt. '

Remissyttrandena: De flesta remissintanserna har godtagit förslaget. Kammarrätten i Göteborg. transportrådet och Svenska busstrafikförbun- det har dock ansett att sådana beslut även fortsättningsvis skall få överkla— gas hos regeringen.

Skälen för mitt förslag: Beslut enligt 25 LTL i dess lydelse enligt ' SFS 1988:266 om att en trafikhuvudman får bedriva länsgränsöverskri- dande trafik utan tillstånd medför som nämnts att tidigare linjetrafiktill- stånd på sträckor som omfattas av beslutet upphör att gälla två år efter det att beslutet vann laga kraft. Beslutet är otvivelaktigt av det slaget att det enligt europakonventionen måste kunna prövas av domstol.

De särskilda skäl som skall föreligga för att ett beslut enligt 25 LTL skall få meddelas hänför sig till befolknings- och näringsstrukturen inom de områden i de båda angränsande länen som skall trafikeras. Om dessa sammantagna kan betraktas som en enhet såvitt gäller behovet av t.ex. arbetspendling, skolresor och resor till köpcentra och serviceinrättningar, bör tillstånd till länsgränsöverskridande huvudmannatrafik i princip med- delas (prop. 1987/88: 78 s. 29).

l promemorian sägs att utrymmet för politiska bedömningar är litet i 'dessa ärenden och att det därför inte finns någon anledning att ett överkla-

• Sida 22
•  Original

gande skall kunna prövas av regeringen. Kammarrätten i Göteborg delar inte denna uppfattning. Enligt kammarrätten är visserligen utrymmet för rent politiska bedömningar litet men besluten kommer så gott som uteslu- tande att fattas på grundval av intresseavvägningar samt regional- och trafikpolitiska bedömningar.

Transportrådet och Svenska busstrafikförbundet är inne på liknande tankegångar.

Jag kan såtillvida hålla med remissinstanserna som att det här rör sig om ett gränsfall där det finns goda skäl för både den ena och den andra ståndpunkten. Vid mitt ställningstagande fästerjag avgörande vikt vid det förhållandet att besluten är av ingripande betydelse för eventuella till- ståndshavare på sträckan. Det är därför angeläget att det sker en omsorgs- full prövning av om de lagliga förutsättningarna är uppfyllda även om de berörda trafikhuvudmännen är överens. Jag anser därför att övervägande skäl talar för promemorians förslag. dvs. att instansordningen blir trans- portrådet — kammarrätten — regeringsrätten i dessa fall.

3.4. Transportförmedling och biluthyrning

Mitt förslag: Länsstyrelsens beslut enligt lagarna om transportför- medling och biluthyrning skall få överklagas hos kammarrätten.

Promemorians förslag överensstämmer med mitt.' Remissyttrandena: De flesta remissinstanserna har godtagit förslaget. Domstolsverket och kammarrätten i Göteborg har dock ifrågasatt om inte länsrätten bör vara första instans när det gällerfrågor om återkallelse och varning. Transportrådet anser att nuvarande ordning bör bestå. 1 andra hand anser transportrådet att länsstyrelsens beslut bör få överklagas hos transportrådet och transportrådets beslut hos kammarrätten.

Skälen för mitt förslag: Tillståndsprövningen enligt TFL och från den ljanuari 1989 även enligt BUL innefattar endast en prövning av sökan- dens lämplighet att driva verksamheten. Samma skäl i fråga om tillstånds- myndighet och överprövning av beslut kan därför anföras beträffande överklagande av beslut enligt dessa båda lagar som beträffande godstrafik, taxitrafik och beställningstrafik med buss enligt YTL (avsnitt 3.2). Jag föreslår därför att länsstyrelsen fortfarande skall vara första instans i frågor som rör sådana ärenden och att överklagande i fortsättningen skall kunna ske hos kammarrätten i stället för som nu transportrådet.

• Sida 23
•  Original

Hänvisningar till S3-4

3.5. Åtgärder när en tillståndshavare dött eller försatts' 1 Prop. 1988/89:26 konkurs

Mitt förslag: Bestämmelserna om ett tillstånds bestånd efter till- ståndshavarens död eller konkurs flyttas till yrkestrafiklagen och lagarna om transportförmedling och biluthyrning från yrkestrafik- förordningen och förordningarna om transportförmedling och bilut- hyrning.

Promemorians förslag överensstämmer med mitt. Remissinstanserna har godtagit förslaget.

Skälen för mitt förslag: Som jag tidigare anfört kan ett dödsbo eller ett konkursbo efter tillståndshavarens dödsfall eller beslut om att han skall försättas i konkurs fortsätta att driva verksamheten under ett år. En förutsättning för den fortsatta driften är att en föreståndare godkänns av tillståndsmyndigheten. Föreståndaren kan vara t.ex. en anställd i firman med lång erfarenhet eller konkursförvaltaren. Enligt 5 kap. 1 5 YTF. 4kap. 15TFF och 3 kap. 1 5 BUF skall anmälan av föreståndare göras till länssty- relsen inom två månader från dödsfallet eller konkursbeslutet. Om den anmälde föreståndaren inte godkänns. finns möjlighet att inom en viss tid anmäla en ny föreståndare. Om någon föreståndare inte anmälts inom de angivna fristerna eller-om den senare föreståndaren inte heller godkänns upphör tillståndet automatiskt.

Dessa regler om anmälan. av föreståndare och hur ett tillstånd upphör är av sådan art att de lämpligen bör tas in i respektive lag. De bör tas in som ett nytt stycke i den bestämmelse i var och en av lagarna som medger dödsboet eller konkursboet rätt att fortsätta att driva trafikverksamheten (135 YTL. 2kap. 65 TFL och 2 kap. 65 BUL).

Enligt advokatsamfundet bör den tid inom vilken en ny föreståndare skall anmälas preciseras eller det i vart fall anges en minimitid som dödsboet eller konkursförvaltare har på sig för anmälan. Jag har förståelse för detta önskemål. Eftersom en reglering av det slag som samfundet föreslår inte kräver lågform. bör frågan övervägas i samband med arbetet på nya tillämpningsföreskrifter till yrkestrafiklagstiftningen.

Busstrafikförbundet har. liksom taxiförbundet och åkeriförbundet, ef- terlyst regler om provisoriska åtgärder när en tillståndshavare blir långv a- rigt sjuk eller slutar sin anställning så att inte en sådan händelse äventyrar trafikrörelscns fortbcstånd. För egen del menar jag att några särskilda regler härom knappast behövs. Hur det skall förfaras vid tillståndshava- rens sjukdom måste rimligen bedömas-från fall till fall. Inte ens en långva- rig sjukdom medförju. till skillnad från vad som är fallet vid dödsfall och konkurs, att tillståndet automatiskt upphör efter en viss tid. Ibland är det sannolikt lämpligast att rörelsen överlåts till en annan tillståndshavare, vilket när behovsprövningen avskaffas kommer att bli lättare. Om till- ståndshavaren är en juridisk person möter det inte något hinder att vid behov en ny trafikansvarig person utses.

• Sida 24
•  Original

3.6. Villkor vid linjetrafiktillstånd

Mitt förslag: Villkor som föreskrivits i tillstånd och som är ägnade att motverka skada för trafik som SJ eller trafikhuvudmännen be- driver skall fortfarande gälla.

Promemorians förslag överensstämmer med mitt. Remissinstanserna har godtagit förslaget.

Skälen för mitt förslag: Enligt punkt 2 första stycket första meningen i övergångsbestämmelserna till YTL gäller trafiktillstånd som har medde- lats enligt den äldre lagen som motsvarande tillstånd enligt den nya lagen. ' Utgångspunkten är därvid att olika villkor som kan ha föreskrivits i äldre tillstånd skall upphöra att gälla. om inte annat anges i övergångsbestäm- melserna (se prop. 1987/88: 78 s. 57). Till de villkor för linjetrafiktillstånd som därmed upphör hör av tillståndsmyndigheten fastställdatidtabeller (2 kap. 1 5 gallande yrkestrafiklag).

I linjetrafikbegreppet ligger bl. a. att trafiken är tidtabellsbunden (25 ' YTL). Tillståndet förutsätter alltså att trafiken går efter tidtabell. Detta gäller naturligtvis också i fråga om äldre tillstånd. Bestämmelserna i den nya lagen kan emellertid tolkas på det sättet att det står tillståndshavaren fritt- att ändra på den trafikuppläggning som har förutsatts i det äldre tillståndet. Detta har emellertid inte varit meningen. En sådan ändring skulle kunna medföra att trafiken kommer i konflikt med bestämmelserna i 85 YTL. som innebär att trafiken i princip inte får vara till skada för redan etablerad järnvägstrafik eller trafik som bedrivs av en trafikhuvud- man.

Lagstiftningens innebörd på denna punkt bör alltså förtydligas genom en ny övergångsbestämmclse. Denna bör ange att sådana villkor som är ägnade att motverka skada som avses i 85 fortfarande skall gälla. Till sådana villkor hör tidtabeller och trafikuppläggningen i övrigt. t.ex. för- bud att ta upp passagerare på någon viss sträcka. Om tillståndshavaren vill få till stånd en annan trafikuppläggning, kan han begära omprövning av tillståndet eller söka ett nytt tillstånd. varvid en prövning enligt 85 YTL skall göras. Den nya bestämmelsen bör tas upp under punkt 3 i övergångs- bestämmelserna till YTL.

3.7. Lagtekniska frågor

Varken den nu-gällande yrkestrafiklagen eller YTL innehåller några be- stämmelser om tillståndsmyndighet eller om överklagande av beslut om tillstånd eller återkallelse av tillstånd. Lagarna innehåller i stället bemyndi- ganden för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter i dessa hänseenden. Sådana föreskrifter finns för närvarande i YTF. Samma teknik har använts i TFL och BUL-och. efter den nyligen antagna ändringen. i LTL.

Den nya ordning som nu föreslås i fråga om behörig tillståndsmyndighet och om överklagande medför att bestämmelserna kan förenklas avsevärt.

_Prop. 1988/89: 26

• Sida 25
•  Original

Det är vidare önskvärt att det direkt av resp. lag går att utläsa vad som Prop. 1988/89: 26 gäller i fråga om tillståndsmyndigheter och överklagande. Bestämmelser i ' dessa hänseenden föreslås därför bli intagna i resp. lag.

3.8 lkraftträdande- och övergångsbestämmelser

Den nya yrkestrafiklagen och de redan beslutade ändringarna i BUL träder i kraft den ljanuari 1989. De nu föreslagna ändringarna i dessa lagar och i TFL bör lämpligen träda i kraft vid samma tidpunkt. Ändringarna i LTL bör träda i kraft samtidigt som tidigare i år antagna ändringar (SFS l988z266), dvs. den 1 juli 1989. Ikraftträdandebestämmelserna till YTL Och de tidigare beslutade-ändringarna i LTL kommer att omfatta även de nu aktuella ändringarna. En särskild ikraftträdandebestämmelse behövs ' därför endast såvitt gäller TFL och BUL. -

Enligt övergångsbestämmelserna till YTL gäller särskilda regler i fråga Om taxitrafiken fram till den ljuli 1990. 1 sak innebär dessa regler bl.a. att en behovsprövning av taxitillstånd fortfarande kommer att göras. Med hänsyn till behovsprövningens art bör transportrådet och regeringen lämp- ligen vara överinstanser i ärenden rörande taxitillstånd till dess att denna prövning slopas. Fram till dess bör alltså länsstyrelsens beslut överklagas hos transportrådet och transportrådets beslut hos regeringen. Vidare 'bör den länsstyrelse där trafikområdet skall finnas fortfarande vara behörig. Bestämmelser med den innebörden bör tas upp som punkterna 4 f) och g) i övergångsbestämmelserna till YTL. .

Om en ansökan om trafiktillstånd före ikraftträdandet har gjorts hos en länsstyrelse som enligt de nya bestämmelserna inte längre är behörig, bör den länsstyrelsen få pröva ansökningen även efter ikraftträdandet. En bestämmelse om detta bör tas upp som punkt 7 i övergångsbestämmelser- ha till YTL. Om återkallelse aktualiseras hos en länsstyrelse som efter ikraftträdandet inte är behörig. bör ärendet överlämnas till behörig läns- styrelse. Någon särskild bestämmelse om detta torde inte behövas. '

Efter ikraftträdandet är det i de flesta fall kammarrätten och inte trans,- portrådet som skall pröva överklaganden av länsstyrelsens beslut. Om ett beslut har överklagats hos transportrådet före ikraftträdandet men ärendet inte avgjorts dessförinnan kan diskuteras om rådet bör pröva överklagan- det eller om ärendet i stället bör överlämnas till behörig kammarrätt. Jag anser för min del att den nya instansordningen bör slå igenom så snart som möjligt och har'därför stannat för att föreslå att ärendena i dessa fall skall överlämnas till kammarrätten. Detsamma bör gälla när vid ikraftträdan- det skrivelsen med överklagandet ännu inte sänts vidare från länsstyrelsen till transportrådet (jfr 255 förvaltningslagen 1986: 223).

När det däremot gäller ärenden i vilka beslut har meddelats av trans- portrådet före ikraftträdandet förordar jag i enkelhetens intresse att sådaa na beslut fortfarande skall prövas av regeringen även om kammarrätten är behörig enligt den nya lagen.. _ _

Bestämmelser av denna innebörd bör tas upp som punkt 8 i övergångs- bestämmelserna till YTL. Motsvarande bestämmelser bör tas upp även i

"B) Lil

• Sida 26
•  Original

övergångsbestämmelserna till de nu aktuella ändringarna i TFL och BUL. PTOP- 1988/89! 26 Såvitt gäller YTL bör framhållas att ikraftträdandet ifråga om taxitrafiken till följd av punkt4 i övergångsbestämmelserna sker först den ljuli 1990.

Fram till ikraftträdandet bör fullföljdshänvisningar lämnas enligt de äldre bestämmelserna. Det kan emellertid vara lämpligt att länsstyrelserna samtidigt upplyser om vad som enligt de nya reglerna gäller om prövning av överklaganden.

3.9. Resursfrågor

Transportrådet är för närvarande överinstans till länsstyrelserna i ärenden som rör yrkesmässig trafik. Under 1980—talet har antalet ärenden hos transportrådet som avser överklagande av länsstyrelsernas beslut uppgått till genomsnittligt ca 500 per år. varav 20—30 har avsett tillståndsfrågor enligt TFL och BUL. Antalet ansökningar om tillstånd till interregional linjetrafik, i vilka ärenden transportrådet är första instans, har genomsnitt- ligt uppgått till ca 50 per år. Enligt den senaste sammanställningen, som avser tiden den 1 juli 1987 — den 30juni 1988. har antalet överprövningar hos transportrådet uppgått till 377, varav 207 har rört behovsfrågor. 106 lämplighetsfrågor och 64 övriga frågor. Av dessa överprövningar har 10 rört uthymingsrörelscr. Några ärenden som rör transportförmedling har inte förekommit under perioden. Antalet ansökningar hos transportrådet om tillstånd till interregional linjetrafik har uppgått till 57 under samma tid.

De nu aktuella förslagen skulle med en i övrigt oförändrad lagstiftning medföra, att mellan 400 och 500 ärenden om överprövning av länsstyrel- sernas beslut tillförs kammarrätterna. Den nya yrkestrafiklagstiftningen innebär emellertid avsevärda förenklingar i fråga om tillståndspröv- ningens innehåll genom att behovsprövningen avskaffas. Därmed försvin- ner det tyngsta momentet i prövningen. Tillstånd skall i fortsättningen ges till alla sökande som uppfyller kraven i fråga om personlig lämplighet. När det gäller linjetrafiken skall det i fortsättningen ske en prövning av om den sökta trafiken är till skada för redan etablerad järnvägstrafik eller trafik som trafikhuvudmännen bedriver. När det gäller sådana frågor behålls emellertid den nuvarande instansordningen. dvs. länsstyrelsen — trans- portrådet — regeringen.

Som jag framhöll i samband med propositionen om avreglering av yrkestrafiken (prop. 1987/88:78 5.43) bör de resurser som kan frigöras genom att de tillståndsgivande myndigheternas roll i fråga om trafikför- sörjningen tas bort och behovsprövningen slopas användas till en förstärkt lämplighetsprövning och uppföljning av lämpligheten. Detta kan tänkas leda till att-antalet ärenden om återkallelser ökar något. Det kan emellertid knappast röra sig om annat än en marginell ökning.

Eftersom behovsprövningen slopas kan man räkna med att det antal ärenden som kammarrätterna övertar från transportrådet blir avsevärt mindre än det antal ärenden av motsvarande slag som transportrådet prövar enligt nuvarande yrkestrafiklagstiftning. Att döma av den senaste statistiken från transportrådet torde det komma att röra sig om mellan 100

• Sida 27
•  Original

och 150 ärenden om året. Genomsnittligt är mål som enbart rör sökandens lämplighet enklare att handlägga än mål som avser prövning av trafikbe- hovet; ' '

Av det sammanlagda antalet trafiktillstånd är ca 35 % meddelade av länsstyrelser inom kammarrättens i Göteborg domkrets, 25 % inom kam- marrättens i Stockholm domkrets, 23 % inom kammarrättens i Sundsvall domkrets och 17 % inom kammarrättens i Jönköping domkrets. De för- stärkningar som kan behövas inom kammarrättsorganisationen uppvägs mer än väl av de resurser som kan frigöras hos transportrådet.

Sammanfattning av promemorian (Ds 1988: 29) PFOP- 1988/89126 lnstansordningen enligt yrkestrafiklagstiftningen B'Iaga 1 _ m.m.

Enligt den nya yrkestrafiklagen som har antagits av riksdagen (prop. - 1987/88: 78, TU 1987/88: 15. rskr. 1987/88: 166) prövas frågor om trafik- tillstånd och återkallelse av tillstånd samt varning av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Detta överensstämmer med vad = som gäller enligt den nuvarande yrkestrafiklagen (1979: 559). Motsvaran- ' de ordning gäller i fråga om tillstånd enligt lagen (1979: 560) om transport- förmedling och lagen (1979: 561) om biluthyrning.

Enligt yrkestrafikförordningen (1979: 781) och förordningarna (19791872) om transportförmedling och (1979:873) om biluthyrning är det länsstyrelsen som i första instans prövar dessa frågor utom vad avser" interregional linjetrafik, som prövas av transportrådet. Enligt förordning— " arna överklagas länsstyrelsens beslut hos transportrådet, om klagorätt finns. Transportrådets beslut överklagas hos regeringen.

Mot bakgrund av ett riksdagsbeslut år"] 984 om riktlinjer för en systema-

' tisk översyn av reglerna om rätten att överklaga ärenden till regeringen och bestämmelserna i Europakonventionen angående skydd förl de mänskliga ' rättigheterna och de grundläggande friheterna om rätten till domstolspröv- " ning av vissa beslut. föreslås att länsstyrelsens beslut i frågor om yrkestra- fiktillstånd och återkallelse av tillstånd skall kunna överklagas hos kam- marrätten. Frågor om tillstånd till linjetrafik skall dock även i fortsättning- en överklagas i administrativ ordning, dvs. till transportrådet och regering- en. Det föreslås-vidare att frågan vilken" myndighet som är behörig att pröva dessa frågor i fortsättningen skall regleras i lag.

Vidare föreslås att bestämmelser om åtgärder när en tillståndshavare dött eller försatts i konkurs flyttas över till yrkestrafiklagen och lagarna om transportförmedling och biluthyrning från resp. förordning.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 1989. I fråga om taxi skall dock hittillsvarande ordning tillämpas fram till den ljuli 1990. . .

• Sida 29
•  Original

För'fattningsförslag i promemorian (Ds 1988: 29) Prop. 1988/89:26 lnstansordningen enligt yrkestrafik]agstiftningen 311383. 2 . m.m.

1 Förslag till . Lag om ändring i yrkestrafiklagen (19881000)

Härigenom föreskrivs i fråga om yrkestrafiklagen (1988: 000)1 dels att nuvarande 23 och 24 55 skall betecknas 24 och 2555 samt nUVarande punkt 7 i övergångsbestämmelserna skall, betecknas punkt 8.

dels att 4, 13 och 1855 samt punkt 2 i övergångsbestämmelserna skall ha följande lydelse, '

dels att det i lagen skall införas en ny paragraf. 23 5, närmast före 235 en ny rubrik samt i övergångsbestämmelserna två nya punkter. 4f) och 7, av följande lydelse.

Lagen kommer därför att ha följande lydelse från och med den dag då den träder i kraft.2

Nuvarande lydelse

Frågor om trafiktillstånd prövas av regeringen eller den-myndighet

Föreslagen lydelse

Frågor om trafiktillstånd prövas.

av länsstyrelsen i det län där sökan- . den är kyrkobokförd eller. om sö- kanden ären juridisk person. där företagets lednirzgfinns. F rågor om tillstånd till linjetrafik som berörfle— ra län/skall dock prövas av trans-' portrådet.

135 .

Om tillståndshavaren dör, övergår tillståndet på dödsboet. Om till- ståndshavaren försätts i konkurs, övergår tillståndet på konkursboet. Till- ståndet gäller under högst ett år räknat från dödsfallet eller konkursbeslu- tet. För verksamheten skall det finnas en föreståndare som har godkänts av tillståndsmyndigheten..l fråga om denne skall 65 första stycket tillämpas.

Tillståndet upphör om en före- ståndare inte har anmälts till till- ståndsmyndig/zeten inom två måna— .der från dödsfallet eller konkursbe- 'slutet. . Om föreståndaren inte god- känns och en annan föreståndare inte anmäls inom viss tid som till- ' ståndsmyndigheten bestämmer. upphör til/ståndet också att gälla. Godkänns inte heller den andre fö- reståndaren. upphör tillståndet att gälla tre veckor efter det att beslutet vunnit laga kraft.

som regeringen bestämmer.

' Lydclse enligt prop. 1987/88: 78.-TU 1987/88: 15.' rskr. 1987/881166. 7-0mtryck av lagen förutsätts ske i samband med att nu aktuella ändringar promulge- ra's. - . . 29

• Sida 30
•  Original

Nuvarande lydelse F öres/agen lydelse

185 Frågor om återkallelse av trafik- Frågor om återkallelse av trafik- tillstånd eller om varning prövas av tillstånd eller om varning prövas av regeringen eller den m_l-lndighet som den myndighet som har meddelat regeringen bestämmer. tillståndet.

235

Överklagande , Til/ståndsmyndighetens beslut enligt denna lag far överklagas hos kammarrätten. om inte annat anges i andra stycket. Ett'beslut om var- ningfår inte överklagas. Länsstyrelsens beslut i frågor om beviljande av linjetrafiktillstånd får överklagas hos transportrådet. Transportrådets beslut i sådana frå- gor/år överklagas hos regeringen.

2. Trafiktillstånd som har meddelats enligt den äldre lagen gäller som motsvarande tillstånd enligt den nya lagen. Därvid skall tillstånd till beställningstrafik för persontransporter med tyngre fordon och till turist- trafik anses som tillstånd till beställningstrafik med buss och tillstånd till beställningstrafik för persontransporter med lättare fordon anses som till- stånd till dels taxitrafik, dels beställningstrafik med buss med villkor om högst 3, 5 tons totalvikt på bussen. Om ett turisttrafiktillstånd innefattar rätt att i trafiken använda person- bil. skall tillståndet i den delen anses som tillstånd till taxitrafik med de begränsningar som följer av tillståndet. I fråga om tillstånd till linjetrafik Ifråga om tillstånd till linjetrafik som gäller vid ikraftträdandet skall som gäller vid ikraftträdandet skall vid tillämpning av 11 5 som dag för villkor som är ägnade att motverka tillståndet anses den 1 januari sådan skada som anges i 8,5f0rtfa- 1989. ' randegälla. Vid tillämpning av 115

ska/[ i fråga om sådana tillstånd som dag för tillståndet anses den 1 januari 1989.

4f) [ stället för vad som föreskrivs i 23,5" första meningen gäller att länsstyrelsens beslut får överklagas hos transportrådet och transportrå- dets beslut hos regeringen. Delta gälleräven efter utgången av juni 1990, om beslut iförsta instans har meddelats dessförinnan.

7. Harjöre den nya lagens ikraft- trädande en ansökan om trafiktill- stånd gjorts hos en länsstyrelse som enligt yrkestrafik/örordningen (1979: 871) är behörig att pröva an— sökningen. skal/ ansökningen prö- vas av den länsstyrelsen även om. den inte är behörig enligt den nya lagen.

Bilaga 2 '

2 Förslag till Lag om ändring i lagen (1988: 000) om ändring i lagen (1985: 449) om rätt att driva viss linjetrafik

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (l988:000)' om ändring i lagen (1985: 449) om rätt att driva viss linjetrafik

dels att 25 skall ha följande lydelse, ' dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 85, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Om det finns särskilda skäl, får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer besluta att en trafikhuvudman får utan till- stånd driva linjetrafik på bestämda linjer som sträcker sig från det län där huvudmannaskapet gäller in i ett angränsande län.

Föreslagen lydelse

Om det finns särskilda skäl, får transportrådet besluta att en trafik- huvudman får utan tillstånd driva linjetrafik på bestämda linjer som sträcker sig från det län där huvud- mannaskapet gäller in i ett angrän- sande län.

8.5

Transportrådets beslut enligt 25 får överklagas hos kammarrätten.

' Lydelse enligt prop. 1987/88: 78. TU 1987/88:15, rskr. 1987/88:166.

• Sida 32
•  Original

3 Förslag till Lag om ändring' 1 lagen (1979. 560) om transportförmedling

Härigenom föreskrivs' 1 fråga om lagen (1979: 560) om transportförmed- "

ling

dels att 2kap. 4 och 655, 3 kap. 35 samt rubriken ti115

följande lydelse

5k.ap skall ha

dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 5 kap. 2 5, av följande lydelse.

Nuvarande l l'delte Föreslagen lydelse

2kap.

Frågan om tillstånd till trans- portförmedling prövas av regering- en eller den m_l-lndighet som rege- ringen utser.

Om tillståndshavaren dör över- går tillståndet på dödsboet. Om till- ståndshavaren försätts i konkurs övergår tillståndet på konkursboet. Tillståndet gäller under högst ett år räknat från dödsfallet eller kon- kursbeslutct. För skall det finnas en godkänd före- ståndare. ] fråga om denne skall 25 tillämpas.

verksamheten"

Frågan ,om tillstånd till trans-' portförmedling prövas av länsl'lv- relsen i det län där sökanden år kyr- kobokförd eller. om sökanden är en juridisk person. där företagets led- ningfinns.

Om tillståndshavaren dör. över- går tillståndet på dödsboet. Om till- ståndshavaren försätts i konkurs. övergår tillståndet på konkursboet. Tillståndet gäller under högst ett år räknat från dödsfallet eller kon- kursbeslutet. För verksamheten skall det finnas en föreståndare som har godkänts av tillståndsmyndig- heten. I fråga om denne skall 25 tillämpas.

'I'illståndet upphör om en före- ståndare inte har anmälts till till- stånds)nj-lndigheten inom två måna- der från dödsfallet eller konkursbe— slutet. Om föreståndaren inte gad- känns och en annan föreståndare inte anmäls inom viss tid som till- ståndsmj-lndigheten bestämmer. upphör tillståndet också att gälla. Godkänns inte heller den andre fö- reståndaren, upp/lör tillståndet att gälla tre veckor efter det att beslutet vann laga kraft.

3 kap.

Frågan om återkallelse av till- stånd till transportförmedling eller om varning prövas av regeringen eller den myndighet som regeringen utser.

Frågan om återkallelse av till- stånd till transportförmedling eller om varning prövas av den länssty- relse som har meddelat tillståndet.

• Sida 33
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse , PFOP- 1988/893 26 " '. __ Bilaga 2 ' 5 kap. Bemyndiganden 5 kap. Ovrigt

2 5 .

Länsstyrelsens beslut enligt den- na lagfår överklagas hos kammar- rätten. Ett beslut om varning för inte överklagas.

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1989.

3 Riksdagen 1988/89. ] sam/. Nr 26

• Sida 34
•  Original

Bilaga 2

4" Förslag till Lag om ändring i lagen (1979: 561) om biluthyrning

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1979: 561) om biluthyrning dels att 2 kap. 4 och 655, 3kap. 35 samt rubriken till 5kap. skall ha

följande lydelse,

dels att i lagen skall införas en ny paragraf. 5 kap. 2 5, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

Frågan om tillstånd till uthyr- ningsrörelse prövas av regeringen eller den myndighet som regeringen utser.

Om tillståndshavaren dör över- går tillståndet på dödsboet. Om till- ståndshavaren försätts i konkurs, övergår tillståndet på konkursboet. Tillståndet gäller under högst ett år räknat från dödsfallet eller kon- kursbeslutet. För verksamheten skall det finnas en godkänd före- ståndare. I fråga om denne skall 25 tillämpas.

Frågan om tillstånd till uthyr- ningsrörelse prövas av länsstyrelsen i det län där sökanden är kyrkobok- förd e/ler, om sökanden är en juri- disk person, där företagets ledning

finns.

Om tillståndshavaren dör, över- går tillståndet till dödsboet. Om- tillståndshavaren försätts i kon- kurs, övergår tillståndet på kon- kursboet. Tillståndet gäller under högst ett år räknat från dödsfallet eller konkursbeslutet. För verksam- heten skall det finnas en förestån- dare som har godkänts av tillstånds- myndigheten. ] fråga om denne skall 2 5första stycket tillämpas.

Tillståndet upphör om en före- ståndare inte har anmälts inom två veckorf'rån dödsfallet eller konkurs- beslutet. Om föreståndaren inte godkänns och en annanförestånda- re inte anmäls inom viss tid som til/ståndsmyndigheten beställt/ner. upphör tillståndet också att gälla. Godkänns inte heller den andre fö reståndaren. upphör tillståndet att gälla tre veckor efter det att beslutet vann laga kraft.

3 kap.

Frågan om återkallelse av till- stånd till uthyrningsrörelse eller om varning prövas av regeringen eller den myndighet som regeringen ut-

ser .

Frågan om återkallelse av till- stånd till uthyrningsrörelse eller varning prövas av den länsstyrelse som har har utfärdat til/ståndet.

• Sida 35
•  Original

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse Prop. I 98 8/ 8 9: 2 6 __ Bilaga 2 5 kap. Ovrigt . 25

Länsstyrelsens beslut enligt den— na lag får överklagas Itos kammar— rätten. Ett beslut om varning får inte överklagas.

5 kap. Bemyndigande:]

x

Denna lag träderi kraft den ljanuari 1989.

• Sida 36
•  Original

Sammanställning av remissyttrandena över PFOP- 1988/89:26 betänkandet (Ds 1988: 29) lnstansordningen enligt B-'laga 3 yrkestrafiklagen m. m.

Efter remiss har yttranden över departementspromemorian (Ds 1988: 29) avgetts av domstolsverket, kammarrätten i Göteborg, transportrådet, läns- styrelserna i Stockholms, Malmöhus och Norrbottens län, länsstyrelsernas organisationsnämnd, Sveriges advokatsamfund, Svenska lokaltrafikföre- ningen, Biluthyrningsbranschens riksförbund, Svenska busstrafikförbun- det, Svenska taxiförbundet, Svenska transportarbetareförbundet ..samt Svenska åkeriförbundet.

lnstansordningen enligt yrkestrafiklagen, lagen om transportförmedling och lagen om biluthyrning

De förslag som har lämnats i betänkandet i fråga om instansordningen enligt yrkestrafiklagen, lagen om transportförmedling och lagen om bilut- hyrning har godtagits av samtliga remissinstanser utom transportrådet. Sveriges advokatsamfund anser dock att det ur rättssäkerhetssynpunkt är riktigt att transportrådets beslut jämväl i fråga om tillstånd till linjetrafik får överklagas till kammarrätten. Vidare har domstolsverket och kammar- rätten i Göteborg ifrågasatt om inte en tvåpartsprocess med länsrätten som första instans utgör den bästa ordningen för att pröva frågor om återkallel- se av tillstånd och om varning i dessa fall. Domstolsverket har därvid anfört att en återkallelse av ett redan meddelat tillstånd ofta är betydligt mer ingripande för den enskilde än avslag på en begäran om tillstånd. Ur rättssäkerhetssynpunkt är det i sådana situationer. där enskilda intressen strider mot allmänna, mer tillfredsställande om prövningen sker vid dom- stol även i första instans. De fördelar detta förfarande medför, såsom förtroendevalda lekmäns deltagande i beslutsfattandet samt bättre möjlig- heter till muntligt förfarande och bevisdokumentation torde överväga nackdelarna. Denna ordning överensstämmer för övrigt med vad som redan gäller beträffande exempelvis återkallelse av körkort och luftfarts- certifikat.

Transportrådet föreslår i första hand att nuvarande instansordning, läns- styrelse — transportrådet — regeringen skall kvarstå. Den möjlighet till prövning i regeringsrätten som numera gäller bör tillgodose rättsskyddsbe- hovet.

I andra hand föreslår transportrådet att instansordningen när det gäller tillstånd till taxitrafik, beställningstrafik med buss, godstrafik, transport- förmedling och biluthyrning skall vara länsstyrelse — transportrådet — kammarrätten — regeringsrätten. Samma instansordning bör gälla länssty- relsens beslut i fråga om tillstånd till linjetrafik. Transportrådets föreskrif- ter (TPRFS 1985: 2) om krav på yrkeskunnande enligt yrkestrafiklagstift-

• Sida 37
•  Original

ningen styr näringen mot bättre förhållanden. Genom även andra åtgärder PFOD- 1988/89126 verkar transportrådet för att praxisen i landet skall bli enhetlig. Bibchål— Bilaga 3 landet av transportrådet som besvärsinstans skulle otvivelaktigt främja en enhetlig praxis. Frågor om en tillståndshavares lämplighet faller inom ' transportrådets övriga trafikpolitiska verksamhet. För att de trafikpoliti— ska intentionerna skall genomföras är det nödvändigt att transportrådet kvarstår som besvärsinstans. När det gäller återkallelse av eller ändringar i linjetrafiktillstånd bör regeringen vara slutinstans om återkallelsen är för- anledd av att statensjärnvägar eller trafikhuvudman begärt att tillståndet skall omprövas. Länsstyrelsen i Malmöhus län har anfört att det är av vikt att transport- rådets stora kunskapsfond också i fortsättningen utnyttjas. förslagsvis genom att rådet vid behov kan fungera som kammarrättens remissorgan i vissa frågor (t.ex. beträffande kurskrav eller dispens från "detta vid en lämplighetsbedömning).

lnstansordningen enligt lagen om rätt att driva viss linjetrafik

Dmnstolsverket. länsstj'relserna i Stockholms. tila/möhus och Norrbottens län. länsst_t-'relsernas organisationsnämnd. Sveriges - advokatsamfund. Svenska lokaltra/iklöreningen, Svenska taxi/örbundet, Svenska transportar- lwtare/örbundet och Svenska äkertförbtuulet har godtagit förslaget i betän- kandet. Kammarrätten i Göteborg. transportrådet och Svenska busstrafik"- förbundet har avstyrkt förslaget.

Kammarrätten i Göteborg har anfört att ett beslut enligt 2 5 lagen om rätt att driva viss linjetrafik (länsgränsöverskridande trafik) får bl.a. den ver- kan att gällande linjetrafiktillstånd på sådana sträckor som omfattas av' beslutet upphör att gälla två år efter det att beslutet vunnit laga kraft. 1 promemorian slås fast att utrymme för politiska bedömningar i ett sådant beslut är litet och att det inte finns någon anledning att ett överklagande skall kunna prövas av regeringen. Det förordas därför att instansordningen skall vara transportrådet — kammarrätten i Stockholm — regeringsrätten. I prop. 1987/88: 78 (s. 27—30) säger departementschefen att en förutsätt- ning för att trafikhuvudmanncn skall medges rätt till länsgränsöverskri- dande linjetrafik bör vara att ifrågavarande tralikområden i de angränsan- de länen sammantagna kan betraktas som en enhet såvitt gäller behovet av t. ex. arbetspendling och skolresor samt av resor till köpcentra och service- inrättningar. Medgivande bör kunna ges till endera av trafikhuvudmännen eller till båda. Avgörande bör enligt departementschcfen vara vad trafik- huvudmännen själva kommer överens om. Enligt de riktlinjer för regering- ens befattning med besvärsärenden som riksdagen antog år 1984 bör sådana ärenden där rättsfrågan är huvudsak prövas av domstol. medan ärenden i vilka lämplighetsbedömningar dominerar skall prövas i admi- nistrativ ordning. dock att mindre avsteg härifrån bör kunna göras i båda riktningarna. Enligt kammarrättens mening kan man svårligen komma fram till att beslut enligt 25 lagen om rätt att driva viss linjetrafik i huvudsak rör rättsfrågor. Fastmera förhåller det sig så att besluten kom-

4 Riksdagen [OCR/89. [ sunt/. Nr .?!)

• Sida 38
•  Original

mer att fattas så gott som uteslutande på grundval av intresseavvägningar Prop. 1988/89: 26 samt regional- och trafikpolitiska lämplighetsbedömningar. Sådana över- Bilaga 3 väganden är domstolarna normalt inte särskilt väl skickade att göra. Även om, som det sägs i promemorian, utrymmet för rent politiska bedömning- ar kanske är litet så måste en bättre tingens ordning vara att dessa beslut prövas i administrativ ordning, dvs. att transportrådets beslut får överkla- gas hos regeringen.

Kammarrätten delar bedömningen i promemorian att besluten i frågan otvivelaktigt är av det slaget att de enligt europakonventionen måste kunna prövas av domstol. Som sägs i propositionen 1987/88: 69 (s. 18) om europakonventionen och rätten till domstolsprövning i Sverige är det emellertid tydligt att det inte är möjligt att låta domstolsprövningen ersät- ta överprövning i administrativ ordning beträffande alla de förvaltnings- beslut som enligt europakonventionen kräver en domstolsprövning. Ett beslut enligt 2 5 lagen om rätt att driva viss linjetrafik är enligt kammarrät- tens mening ctt exempel på när överprövning i administrativ ordning bör behållas och rätten till domstolsprövning tillhandahållas i form av det nyligen införda rättsprövningsinstitutet.

Enligt Svenska busstrafik/örbundet kan beslut enligt lagen om rätt att driva viss trafik bli av avgörande betydelse för gränsdragningen mellan det övergripande statliga trafikförsörjningsansvaret och det ansvar för lokal och regional kollektiv persontrafik, som lagstadgat åvilar kommuner och landsting i särskilt huvudmannaskap. Även om bedömningsgrunderna finns ganska väl angivna i förarbetena till bestämmelsen i LTL kan sådana tveksamma fall uppkomma som bör ge möjlighet till regeringsprövning.

Övriga frågor

Kammarrätten i Göteborg. länsstyrelsen i Malmöhus län. Svenska lokaltra- fik/i")"reningen. Bilbranschens riksförbund, Svenska busstra/ikförbundet. Svenska taxilörbundet och Svenska åkeriförbundet har godtagit de övriga förslag som har lagts fram i betänkandet. '

Länsstyrelsernas organisationsnämnd och transportrådet har tillstyrkt förslaget såvitt rör åtgärder när en tillståndshavare dör eller försätts i konkurs. Sveriges advokatsamfund har föreslagit att en precisering eller i vart fall en minimering av den tid, som tillståndsmyndigheten skall be- stämma för anmälan av en ny föreståndare om rättidigt anmäld förestån- dare inte godkänns. Svenska busstrallklörbundet har förordat att temporä— ra ordningar skall införas vid t.ex. en anställnings upphörande eller vid långvarig sjukdom i analogi med vad som gäller vid dödsfall eller konkurs vid risk för att en trafikrörelses fortbestånd eljest skulle kunna äventyras. Svenska taxi/örbundet och Svenska åkeriförbundet har instämt i vad buss— trafikförbundet har anfört.

Kammarrätten i Göteborg har påpekat att det i handelsbolag endast undantagsvis organiseras en styrelse i ett handelsbolag och att ledningen eller förvaltningen handhas i normalfallet gemensamt av bolagsmännen. Om bolagsmännen är bosatta i olika län kan man inte med ledning av det 38

• Sida 39
•  Original

är behörig att pröva dessa frågor. Av lagtexten eller förarbetena bör framgå PFOD. 1988/89: 26 att rätt forum för ett handelsbolag bör vara det län i vilket handelsbolaget Bilaga 3

är eller hade bort vara registrerat, Vidare har kammarrätten anfört att det är rimligt att den, vars tillstånd till yrkesmässig trafik, biluthyrningsverk-

samhet eller transportförmedling återkallas, får skälig tid på sig att avveck- la sin rörelse. Kammarrätten har därför väckt frågan om inte de aktuella lagarna bör kompletteras med bestämmelser som ger myndigheterna bcfo-

genhet att fatta sådana beslut. "

• Sida 40
•  Original

Lagrådsremissens förslag 1 Förslag till Lag om ändring 1 yrkestrafiklagen (1988: 263)

Härigenom föreskt' 1vs i fråga om yrkestrafiklagen (19885 263) dels att nuvarande 23. och 24 55 skall betecknas 24 och 25 55 samt nuvarande punkt 7 i övergångsb'estämmelserna skall betecknas punkt 9,

dels att 4. 13 och 18 55 samt punkt 2 i övergångsbestämmelserna skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 23 5. närmast före 23 5en ny rubrik samt i övergångsbestämmelserna fyra nya punkter. 4f), 4g), 7 och 8, av följande lydelse..

Nuvarande lydelse

Frågor om trafiktillstånd prövas

Föreslagen lydelse

Frågor om trafiktillstånd prövas

"av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

av länsstyrelsen i det [än där sökan- den är kyrkobokförd eller, om sö- kanden är en juridisk person. där företagets ledningfinns. Frågor om tillstånd till linjetrafik som berörfle- ra lätt ska/! dock prövas av trans- portrådet.

135

Om tillståndshavaren dör. övergår tillståndet på dödsboet. Om till- ståndshavaren försätts i konkurs, övergår tillståndet på konkursboct. Till— ståndet gäller under högst ett år räknat från dödsfallet eller konkursbeslu- tet. För verksamheten Skall det finnas en föreståndare som har godkänts av tillståndsmyndigheten. I fråga om denne skall 6 5 första stycket tillämpas.

Tillståndet upphör om en före- ståndare inte har anmälts till till- .starttlsrn_t-'ridiglteten inom två måna- der från dödsfallet eller konkursbe- slutet. Om föreståndaren inte god- känns och en annan föreståndare inte anmäls inom den tid som till- stärulsmyndigheten bestämmer. upphör til/ståndet också att gälla. Godkänns inte heller den andre fö— reståndaren. upphör tillståndet att gälla tre veckor efter det att beslutet vunnit laga kraft.

185

Frågor om återkallelse av trafik- tillstånd eller om varning prövas av regeringtm eller den m_yrut'ighet som regeringen "bestå mm er.

Frågor om återkallelse av trafik- tillstånd eller om varning prövas av den myndighet som har meddelat tillståndet.

23 5 Överklagande 7'i/lstårulsrnyndighetens beslut ert/igt denna lag får överklagas hos kammarrätten. om inte något annat 40

• Sida 41
•  Original

Nuvarande lydelse lr?")"reslagen lydelse anges i andra st ycket. Ett beslut om varningfår dock inte överklagas. . Länsstyrelsens beslut i frågor om beviljande av linjetrafiktillstånd och om omprövning av tillstånd enligt 1 l ,5 får överklagas hos transportrå- det. 'l'ransporträdets beslut i sådana _f'rågor får överklagas hos regering- en. -

2. Trafiktillstånd som har meddelats enligt den äldre lagen gäller som motsvarande tillstånd enligt den nya lagen. Därvid skall tillstånd till beställningstrafik för persontransporter med tyngre fordon och till turist— trafik anses som tillstånd till beställningstrafik med buss och tillstånd till beställningstrafik för persontransporter med lättare fordon anses som till- stånd till dels taxitrafik, dels beställningstrafik med buss med villkor om högst 3,5 tons totalvikt på bussen. Om ett turisttrafiktillstånd innefattar rätt att i trafiken använda person- bil, skall tillståndet i den delen anses som tillstånd till taxitrafik med de begränsningar som följer av tillståndet. ] fråga om tillstånd till linjetrafik som gäller vid ikraftträdandet skall vid tillämpning av 11 5som dag för tillståndet anses den" 1 januari

I fråga om tillstånd till linjetrafik som gäller vid ikraftträdandet skall villkor som är ägnade att motverka sådan skada som anges i 8 é'fortfa-

1989. rande gälla. Vid tillämpning av 11 5 skall ifråga om sådana till- stånd som dag för tillståndet anses den 1 januari 1989.

4f) I ställetför vad som föreskrivs i 4 _5 skall frågor om trafiktillstånd prövas av länsstyrelsen i det län där trafikområdet skall finnas.

4 g) ] stället för vad sornföreskri vs .i 23 _5 första st ycket första meningen gäller att länsstyrelsens beslut får överklagas hos transportrådet och transportrådets beslut Itos regering- en. '

7. Harföre den nya lagens ikraft- trädande en ansökan om trafiktill- stånd giorts hos en länsstyrelse som enligt ' yrkestrafik/örordningen (1979:871) är behörig att pröva an- sökningen. skall ansökningen prö- vas av den länsstyrelsen även om den inte är behörig ert/igt den nya lagen.

Nuvarande [_l-"delse Föreslagen lydelse Prop. 1988/89:26 __ Bilaga 4

8. .ffrenden som avser överklagan- de av länsstyrelsens beslut och som

inte har avgjorts före ikraftträdan- det skall, om överklagandet enligt

den nya lagen ska/l prövas av kam- marrätten, vid ikrafiträdandet över- lämnas dit. Överklaganden av be- slut som transportrådet har medde- lat före ikraftträdandet skall även därefter prövas av regeringen.

• Sida 43
•  Original

Bilaga 4

2 Förslag till' Lag om ändring i lagen (l988z266) om ändring i lagen (1985: 449) om rätt att driva viss linjetrafik

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1988:.266) om ändring i lagen (1985:449) om rätt att driva viss linjetrafik

dels att 2 & skall ha följande lydelse, dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 8 9", av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Om det finns särskilda skäl. får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer besluta att en trafikhuvudman får utan till- stånd driva linjetrafik på bestämda linjer som sträcker sig från det län där huvudmannaskapet gäller in i ett angränsande län.

Föreslagen lydelse

Zå

Om det finns särskilda skäl, får transportrådet besluta att en trafik- huvudman får utan tillstånd driva linjetrafik på bestämda'linjcr som sträcker sig från det län där huvud- mannaskapet gäller in i ett angrän- sande län.

Transportrådets beslut enligt 2 .55' får överklagas Itos kammarrätten.

Denna lag träderi kraft den ljuli 1989.

• Sida 44
•  Original

3 Förslagtill Prop. 1988/89:26 Lag om ändring i lagen (1979:560) om transportförmedling Bilaga 4

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1979: 560) om transportförmed-

ling . . dels att 2kap. 4 och 6 åå. 3 kap. följande lydelse.

dels att i lagen skall införas en lydelse.

Nuvarande lydelse

2

Frågan om tillstånd till trans- portförmedling prövas av regering- en eller den myndighet som rege- ringen utser.

Om tillståndshavaren dör över- går tillståndct på dödsboet. Om till- ståndshavaren försätts i konkurs övergår tillståndet på konkursboet. Tillståndet gäller under högst ett år räknat från dödsfallet eller kon- kursbeslutet. För verksamheten skall det finnas en godkänd före- ståndare. I fråga om denne skall 2 & tillämpas. -

3

Frågan om återkallelse av till- stånd till transportförmedling eller om varning prövas av regeringen eller den myndig/tet som regeringen utser.

3; samt rubriken till 5kap. skall ha

ny paragraf. 5 kap. 2 9”, av följande

Föreslagen lydelse

kap. 4 5 .

Frågan om tillstånd till trans- portförmedling prövas av länssty- relsen i det län där sökanden är kyr- kobokförd eller. om sökanden är en juridisk person. där företagets led- ningfinns.

6.5

Om tillståndshavaren dör. över- går tillståndet på dödsboet. Om till- ståndshavaren försätts i konkurs. övergår tillståndet på konkursboet. Tillståndet gäller under högst ett år räknat från dödsfallet eller kon- kursbeslutet. För verksamheten skall det finnas en föreståndare som har godkänts av tillstårid.srti_1-'tzdig- heten. I fråga om denne skall 29" tillämpas.

Tillståndet upphör om en före- ståndare inte lzar anmälts till till— ståndsmyndigheten inom två måna- der från dödsfallet eller konkursbe- slutet. Om föreståndaren inte god- känns oeh en annan föreståndare inte anmäls inom den tid som till- stårzdsrn_1-'ndiglteten bestämmer. upphör tillståndet också att gälla. Godkänns inte heller den andre fö- reståndaren. upphör tillståndet att gälla tre veckor efter det att beslutet vann laga kraft.

kap. 3 &

Frågan om återkallelse av till- stånd till transportförmedling eller om varning prövas av den länssty- relse som har meddelat tillståndet.

• Sida 45
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1988/89: 26

__ - Bilaga 4 5 kap. Bemyndiganden 5 kap. Ovrigt

25

Länsstyrelsens beslut enligt den- na lag får" överklagas hos kammar— ' rätten. Ett beslut om varning får inte överklagas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989. Ärenden som avser överkla- ganden av länsstyrelsens beslut enligt denna lag och som inte har avgjorts före ikraftträdandet skall vid ikraftträdandet överlämnas till kammarrät- ten. Överklagandenlav beslut som transportrådet har meddelat före ikraft- trädandet skall även därefter prövas av regeringen.

• Sida 46
•  Original

Bilaga 4

4 Förslag till '

Lag om ändring i lagen (1979: 561) om biluthyrning

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1979: 561) om biluthyrning dels att 2 kap. 4 och 6 55. 3 kap. 3 & samt rubriken till Skåp. skall ha

följande lydelse,

dels att i lagen skall-införas en ny paragraf, 5 kap. 2 &, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

45

Frågan om tillstånd till uthyr- ningsrörelse prövas av regeringen eller den myndighet som regeringen utser.

Om tillståndshavaren dör över- gårtillståndet på dödsboet. Om till- ståndshavaren försätts i konkurs, övergår i konkurs. övergår tillstån- det på konkursboet. Tillståndet gäl- ler under högst ett år räknat från dödsfallet eller konkursbeslutet. För verksamheten skall det finnas en godkänd föreståndare. I fråga om denne skall 2 g' tillämpas.

Frågan om tillstånd till uthyr- ningsrörelse prövas av länsstyrelsen i det län där sökanden är kyrkobok- förd eller. om sökanden är en furi- disk person. där företagets ledning

finns.

Om tillståndshavaren dör, över- gårtillståndet på dödsboet. Om till- ståndshavaren försätts i konkurs. övergår tillståndet på konkursboet. Tillståndet gäller under högst ett år räknat från dödsfallet eller kon- kursbeslutet. För verksamheten skall det finnas en föreståndare sorti har godkänts av tillståndsmyndig- heten. I fråga om denne skall 25

första stycket tillämpas.

Tillståndet upphör om en före- ståndare inte har anmälts inom två månader från dödsfallet eller kan- kursbeslutet. Om föreståndaren inte godkänns och en annan förestånda- re inte anmäls inom den tid som tillstånds;nyndigheten bestämmer, upphör tillståndet också att gälla. Godkänns inte lie/ler den andrefö- reståndaren, upphör til/ståndet att gälla tre veckor efter det att beslutet vann laga kraft.

3 kap.

Frågan om återkallelse av till- stånd till uthyrningsrörelse eller om varning prövas av regeringen eller den myndig/tet som regeringen ut- ser.

39"

Frågan om återkallelse av till- stånd till uthyrningsrörelse eller varning prövas av den länsstyrelse som har meddelat tillståndet.

• Sida 47
•  Original

Nu Fara/tde lydelse Föreslagen lydelse Prop. ] 988/ 89: 26

" Bilaga 4 5 kap. Bemyndiganden 5 kap. Ovrigt

2 &

Länsstyrelsens beslut enligt dett- na lag får överklagas hos kammar- rätten. Ett beslut om varning får inte överklagas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989. Ärenden som avser överkla- ganden av länsstyrelsens beslut enligt denna lag och som inte har avgjorts före ikraftträdandet skall vid ikraftträdandet överlämnas till kammarrät- ten. Överklaganden av beslut som transportrådet har meddelat före ikraft- trädandet skall även därefter prövas av regeringen.

• Sida 48
•  Original

Lagrådet

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1988-10-03

Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt Wieslander, regeringsrådet Ulla Wadell, justitierådet Staffan Magnusson. '

Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 29 september 1988 har regeringen på hemställan av statsrådet Sven Hulterström beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i yrkestrafiklagen (1988z263). m.m. '

Förslagen har inför lagrådet-föredragits av hovrättsassessorn Gunilla Eng- berg.

Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

• Sida 49
•  Original

InnehåH

Propositionens huvudsakliga innehåll .............................................. 1 Lagförslag ............................................................. . ......................... 2 1. Lag om ändring i yrkestrafiklagen (1988: 263) .......................... 2

2. Lag om ändring i lagen (1988: 266) om ändring i lagen (1985:449) om rätt att driva viss trafik ................................... 5 3. Lag om ändring i lagen (19791560) om transportförmedling ..... 6 4. .Lag om ändring i lagen (1979:561) om biluthyrning ................ 8 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 oktober 1988 .. 10 1 Inledning .................................................................................... 10 2 Nuvarande ordning ........................................ '. ............................ 11 211 Yrkestrafiklagen ................................................................... 11 2.2 Lagen om rätt att driva viss linjetrafik ................................... 14 2.3 Lagen om transportförmedling .............................................. 14 2.4 Lagen om biluthyrning .......................................................... ' 15 3 Föredraganden ............................................................................ 16 3.1 Inledande synpunkter ........................................................... 16 3.2 Yrkestrafiklagen ................................................................... 17 3.3 Lagen om rätt att driva viss linjetrafik ................................... 21 3.4 Transportförmedling och biluthyrning ................................... 22 3.5 Åtgärder när en tillståndshavare dött eller försatts i konkurs .. 23 3.6 Villkor vid linjetrafiktillstånd m.m. ...................................... 24 3.7 Lagtekniska frågor ................................................................ 24 3.8 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser .......................... 25 3.9 Resursfrågor ......................................................................... 26 4 Upprättade lagförslag ... ............................................................... 27 5 Hemställan ................................................................................. 27 6 Beslut ......................................................................................... 27

Bilagor

1 Sammanfattning av departementspromemorian (1988:29) om in— stansordningen enligt yrkestrafiklagstiftningen m.m. .................... 28 2 Promemorians författningsförslag ................................................ 29 - 3 Sammanställning över remissyttrandena ...................................... 36 4 De remitterade förslagen ............................................................. 40 5 Lagrådets yttrande ...................................................................... 48

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1988

• Sida 50
•  Original