Prop. 1988/89:77

om ändringar i fastighetsbildningslagen (1970: 988) m. m.

Regeringens proposition 1 988/ 89: 77

om ändringar i fastighetsbildningslagen (l970:988) m.m.

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 19 januari 1989.

På regeringens vägnar

Ingvar Carlsson

Laila Freivalds

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås olika lagändringar i syfte att effektivisera fastig- hetsbildningsmyndigheternas förrättningsverksamhet. Dessutom behand- las vissa frågor rörande gemensamhetsanläggningar.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den ljanuari 1990.

Lagförslagen i denna proposition har granskats av lagrådet. Proposi- tionen innehåller därför tre huvuddelar: lagrådsremissen (s. 36), lagrådets yttrande (5. 1 l 1) och föredragande statsrådets ställningsta- gande till lagrådets synpunkter (s. 119). Den som vill ta del av samtliga skäl för lagförslagen måste därför

läsa alla tre delarna.

&

Wifi? W

Propositionens lagförslag

1. Förslag till

Lag om ändring i jordabalken

Härigenom föreskrivs i fråga om jordabalkenI dels att 7 kap. 28 och 29 55, 8 kap. 45, 9 kap. 239" samt 20 kap. 135 skall ha följande lydelse,

dels att i balken skall införas en ny paragraf, 23 kap. 9 5, samt närmast före denna en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 kap. 28 &

Gäller nyttjanderätt eller servitut efter jartighetsdelning i flera fastig- heter. skall vederlag som utgår för rättigheten tillkomma ägarna av dessa i förhållande till belastningen på varje fastighet.

Gäller nyttjanderätt eller servitut efterjastighetsbildning i flera fastig- heter, skall vederlag som utgår för rättigheten tillkomma ägarna av dessa i förhållande till belastningen på varje fastighet.

29%

Om fastighet som besväras av nyttjanderätt eller servitut under- går f'astighetsreglering. får rättighe- ten därefter utövas på område. som genom regleringen överföres till fastigheten. Detta gäller dock icke, om rättighetens utövning genom upplåtelseavtalct är begränsad till viss del av fastigheten eller utöv- ning av rättigheten på det överför- da området eljest måste anses stri- da mot upplåtelsen. Föreskrift om rätt för fastighetsbildningsmyndig- heten att bestämma nytt område för utövning av nyttjanderätt finns

Om fastighet som besväras av nyttjanderätt eller servitut under- går fastighetsreglering, får rättighe- ten därefter utövas på område, som genom regleringen överföres till fastigheten. Detta gäller dock icke, om rättighetens utövning genom upplåtelseavtalet är begränsad till viss del av fastigheten eller om ut- övning av rättigheten på det över- förda området eljest måste anses strida mot upplåtelsen eller är oför- enlig med sådant förordnande som avses i tredje stycket. Föreskrift om rätt för fastighetsbildningsmyndig—

1 fastighetsbildningslagen heten att bestämma nytt område (1970:988). för utövning av nyttjanderätt finns i fastighetsbildningslagen (l970:988).

Nyttjanderätt. servitut och rätt till elektrisk kraft gäller ej vidare i mark eller byggnad som genom fastighetsreglering frångår fastighet vari rättighe- ten upplåtits. Det åligger den som tillträder sådan byggnad att inom en månad från tillträdet uppsäga hyresavtal som gällde mot avträdaren. [ annat fall gäller avtalet mot honom.

Att _lastig/ietsliildningsmyndiglte- ten kan förordna att en rättighet skall fortsätta att gälla i mark eller byggnad som genom _/astighetsregle-

' Balken omtryckt 1971:1209.

lx)

Nuvarande [vdelse

Föreslagen lydelse

ring frångår den fastighet vari rät- tigheten upplåtits föreskrivs i 5 kap. .ijaf och 7 kap. 135c fastighets- bildningslagen. En sådan rättighet skall vid tillämpningen av 22 _é' äga företräde framför en rättighet som en ligtfö'rsta stycket skulle få utövas i marken eller byggnaden.

8 kap. 4 53 Uppsäges arrendeavtal med anledning av att arrendcrätten är förverkad, upphör avtalet att gälla på den fardag som inträffar närmast efter uppsäg- ningen, om ej rätten finner skäligt ålägga arrendatorn att avflytta tidigare eller annat följer av 25 &.

Om arrendeavtal uppsäges av an- nan orsak som ger jordägare eller arrendator rätt att frånträda avta— let, upphör avtalet att gälla på den fardag som inträffar närmast efter sex månader från uppsägningen. Sker uppsägningen innan arrenda- torn tillträtt arrendestället. upphör avtalet dock genast att gälla.

Fardag är den 14 mars.

Om arrendeavtal uppsäges av an- nan orsak som ger jordägare eller arrendator rätt att frånträda avta- let, upphör avtalet att gälla på den fardag som inträffar närmast efter sex månader från uppsägningen. F ränträder arrendatorn avtalet med stöd av 7 kap. 30 &” andra stycket. skall avtalet. om arrendatorn begär det i uppsägningen, istället upphöra att gälla den dag då arrendatorn till följd av fastighetsregleringen är skyldig att avträda mark. Sker upp- sägningen innan arrendatorn till- trätt arrendcstället, upphör avtalet genast att gälla.

9 kap.

23 '$] Avräkning mellan jordägaren och arrendatorn skall ske, när arrendestäl- let avträdes. Avräkning skall även ske vid tidigare tidpunkt i den mån avtal därom träffats. [ samband med förlängning av arrendeavtalet skall avräkning alltid ske. om mer än nio år förflutit från tillträdet eller från närmast föregående avräkning.

Avräkning skall också ske i sam- band med ett förordnande enligt 5 kap. 33a_$ fastighetsbildnings- lagen ( I 970: 388).

Om ej annat avtalats. skall avräkning grundas på syn vid avräkningspe- riodens början och slut.

Vid avräkningen skall beaktas om kostnaderna för att avhjälpa de bris- ter som förelåg vid avräkningsperiodens början har förändrats under peri- oden.

? Senaste lydelse 1981:784. 3 Senaste lydelse l985:928.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

20 kap. 13 54

Om det på grund av innehållet i protokollet och vad som i övrigt framkommit måste antagas. att det påstådda förvärvet ägt rum samt att det är giltigt och kan göras gäl— lande. skall den omständigheten att endast protokollet åberopas som fångeshandling ej utgöra hinder mot lagfart.

Om det på grund av innehållet i protokollet och vad som i övrigt framkommit måste antagas att det påstådda förvärvet ägt rum samt sökanden med hänsyn till vad som framkommit bör anses som ägare, skall den omständigheten att en- dast protokollet åberopas som fångeshandling ej utgöra hinder mot lagfart. Ett förvärv för vilket tillstånd av myndighet fordras får dock inte läggas till grundför lagfart förrän tillstånd har lämnats.

Har i fall som avses i första stycket förvärvaren eller någon som härleder sin rätt från honom innehaft fastigheten med äganderättsanspråk under de tio åren närmast före det år då lagfartsansökan företages till prövning, utgör omständighet som avses i 7 5 2 hinder mot lagfart endast om inskriv- ning eller anteckning, som grundar sig på annans äganderätt till fastigheten eller anspråk därpå, skett i fastighetsboken under nämnda tid.

[ ärende om lagfart som avses i denna paragraf skall, om så finnes erforderligt. inhämtas yttrande från kammarkollegiet. Kollegiet får föra talan mot beslut. varigenom lagfart beviljats.

23 kap.

Övriga bestämmelser 95

Kommer en inskriven rättighet till följd av ett förordnande enligt 5 kap. 33 a 5 eller 7 kap. I3_$f21stig— hetsbildningslagen (1 970.988) att gälla i en annan fastighet än den i vilken den har blivit inskriven. skall rättigheten inskrivas i den andra fastigheten. En sådan inskrivning ger samma rätt till företräde som om den verkställts efter ansökan.

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1990.

4 Senaste lydelse 1975: 1085.

2. Förslag till

Lag om ändringi lagen (1969:246) om domstolar i

fastighetsmål

Härigenom föreskrivs att 45 lagen ( 19691246) om domstolar i fastig- hetsmåll skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

När mål enligt särskilda bestäm- melser efter prövning av själva sa- ken avgöres utan huvudförhandling är fastighetsdomstol domför utan nämndemännen. ] övrigt är fastig- hetsdomslol vid handläggning av mål domför med en lagfaren leda- mot i samma utsträckning som fö- reskrivesför tingsrätt.

Föreslagen lydelse 45

När mål enligt särskilda bestäm- melser efter prövning av själva sa- ken avgörs utan huvudförhandling ärfästighetsdomstolen domför utan nämndemännen. I fastighetsbild- ningsmål är domstolen i dessa fall domför med en lagfaren ledamot när enighet om utgången i målet föreligger mellan klaganden samt övriga sakägare och företrädare för allmänt intresse som hörts över överklagandet. eller det med hänsyn till målets beskafenhet är tillräck- ligt att det avgörs av en lag/aren le- damot och parterna samtycker till det.

I övrigt är fastighetsdomstol vid handläggning av mål domför med en lagfaren ledamot i samma ut- sträckning som föreskrivs för tings— rätt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990.

' Lagen omtryckt 1974: 1064.

3. Förslag till

Lag om ändringi fastighetsbildningslagen (l970:988)

Härigenom föreskrivs i fråga om fastighetsbildningslagen (l970:988)l dels att 4 kap. 42 5 skall upphöra att gälla. delsatt 4 kap.8,11,12.15,17,18.25 a. 29, 30 och 39 55, 5 kap. 3. 5. 10, 17. 18 och 30355. 6 kap. 65, 7 kap. 5 5. 8 kap. 7 5. 14 kap. 2 och 855. 15 kap. 2—7. 10 och 11 55, 16 kap. 1—3. 9, 11, 12 och 1555. 17 kap. 1 och 2 55. 18 kap. 1 5 samt 19 kap. 3 5 skall ha följande lydelse.

dels att i lagen skall införas sju nya paragrafer, 4 kap. 10 a, 5 kap. 30 b. 33 a och 34 a 55. 6 kap. 7 5 samt 7 kap. 12 och 13 55 av följande lydelse.

Nuvarande lydelse F öres/agen lydelse

4 kap.

Ansökan om fastighetsbildning göres skriftligen hos fastighetsbild- ningmyndigheten. Muntlig ansö- kan som göres vid förrättningssam- manträde skall dock godtagas. om den väckta frågan lämpligen kan prövas vid samma förrättning.

Ansökan om fastighetsbildning görs skriftligen hos fastighetsbild- ningmyndighet i länet eller hos över/anttnätarrnyndigheten. Munt- lig ansökan som görs vid förrätt- ningssammanträde skall dock god- tas, om den väckta frågan lämpli-

gen kan prövas vid samma förrätt- ning.

Sökanden skall ange den åtgärd som han önskar genomförd samt uppge den eller de fastigheter för vilka han för talan. 1 den mån det kan anses skäligt att sökanden skaffar uppgifter därom eller sådana ändå är tillgängli- ga för honom. skall han också ange de andra fastigheter som saken angår ävensom namn och postadress beträffande fastighetsägarna samt de inne- havare av servitut. nyttjanderätt eller rätt till elektrisk kraft som kan beröras av åtgärden.

Ansökningshandling skall vara egenhändigt undertecknad av sökanden eller hans ombud.

Till ansökningshandling skall sökanden i huvudskrift eller styrkt avskrift foga de skriftliga handlingar som han innehar och som är av betydelse i saken.

10a5

Om ansökan har gjorts om fastig- hetsbildningför bebyggelse eller an- nat ändamål som kräver medgivan- de enligt naturvårdslagen (] 964.822). får fastighetsbildnings— myndigheten efter samtycke av sö- kanden begära sådant medgivande.

11 5 1 den utsträckning som är påkallad med hänsyn till fastighetsbildningens art och förhållandena i övrigt skall fastighetsbildningsmyndigheten utreda vilka som i egenskap av ägare till fastighet eller på annan grund är sakäga- re. Den som har lagfart på fastigheten anses som ägare, om det ej visas att fastigheten tillhör annan.

* Lagen omtryckt 197111035. 6

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Ägaren till en fastighet som berörs avförrättningen skall på begäran av

fästighetsbildningsmyndigheten

uppgeför honom kända innehavare av servitut. nyttjanderätt och rätt till elektrisk kraft. Under/åter han det utan giltigt skäl, skall han ersätta den skada som därigenom uppkom- merför rättighetshavaren.

Om det är ovisst vilken av flera som äger en fastighet eller som inne- har en rättighet. behandlas samtliga som sakägare. Har en fastighet bytt ägare genom ett förvärv som inte är fullbordat, är både överlåtaren och förvärvaren sakägare.

Om en förrättning angår samfälld mark som förvaltas av en samfällig- hets/örening. ärföreningen sakäga- re i stället för delägarna.

1252

Om god man enligt 11 kap. 3.5 föräldrabalken behöver förordnas, skall fastlghetsbildningsrnvndighe- ten anmäla detta hos rätten.

Om förrättningen rör en fastighet som ägs av ett upplöst bolag eller en annan upplöst satnmanslutning. får rätten förordna god man som avses i 11 kap. föräldrabalken attföreträda sammanslutningen vid förrättning- en.

Om god man enligt första stycket eller annan god man enligt 11 kap. 3 ,f föräldrabalken behöver förord— nas, skall _lastighetsbildningsmyn- di gheten anmäla detta hos rätten.

155

Finns det anledning antaga att förrättning kan handläggas helt utan sammanträde. skall ansök- ningshandlingen delges sakägare, som ej biträtt ansökningen. och till- fälle lämnas honom att yttra sig över denna inom utsatt tid. Där- jämte skall byggnadsnämnden underrättas om förrättningen innan denna avslutas.

3 Senaste lydelse 1988: 1258.

Finns det anledning antaga att förrättning kan handläggas helt utan sammanträde, skall ansök- ningshandlingen delges sakägare, som ej biträtt ansökningen, och till- fälle lämnas honom att yttra sig över denna inom utsatt tid. Detta gäller inte den som är sakägare en- dast därför att han har del [ samfäl- lighet. om underrättelse enligt 6 kap. 7 ,5 har lämnats.

Hand/äggs en förrättning utan sammanträde, skall byggnads- nämnden underrättas om förrätt- ningen lnnan den avslutas.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

17 5 Såsom fastighetsbildningsmyndighetens beslut gäller, om förrättnings- männen har olika mening, vad två av dem säger. Har varje förrättnings- man sin mening, gäller förrättningslantmätarens mening. [ fråga om peng- ar eller annat som utgör viss mängd skall dock den mening gälla som avser den näst största mängden.

1 beslut skall anges de skäl på vil- ka avgörandet grundas, såvida mo- tivering av beslutet icke kan anses överflödig. Beslut, som meddelas i samband med förrättningens avslu- tande eller inställandc. och beslut, mot vilket talan får föras särskilt, skall dessutom innehålla besvärshänvisning.

Meddelas beslut vid sammanträ- de, skall det uppläsas för de närva- rande. Om i annan ordning medde— las beslut om förrättningens instäl- lande eller, utan samband med för- rättningens avslutande. beslut mot vilket talan får föras särskilt, skall sakägare och annan som får besvära sig underrättas om beslutet utan dröjsmål. Underrättelsen lämnas genom skriftligt meddelande eller i sådan särskild ordning som beslu- tats enligt 20 5 andra stycket.

1 beslut skall anges de skäl på vil- ka avgörandct grundas. såvida mo- tivering av beslutet inte kan anses överflödig. Beslut. som meddelas i samband med förrättningens avslu- tande eller inställande. och beslut, som får överklagas särskilt. skall dessutom innehålla anvisning om hur beslutet kan överklagas.

Meddelas beslut vid sammanträ- de, skall det uppläsas för de närva- rande. Om i annan ordning medde- las beslut om förrättningens instäl- lande eller, utan samband med för- rättningens avslutande, beslut som får överklagas särskilt, skall sakäga-

re och annan som får överklaga underrättas om beslutet utan dröjs- mål. Underrättelsen lämnas genom skriftligt meddelande eller i sådan särskild ordning som beslutats en- ligt 20 5 andra stycket.

185

Till första sammanträdet under förrättningen skall samtliga kända sakägare kallas. Kallelse behövs dock ej. om det kan antagas att sak- ägaren ändå infinner sig. Är det ovisst vilken avflera som är sakäga- re, kallas samtliga. Om det förelig- ger anledning antaga att okända sakägare finns, utfärdas kallelse även på dessa.

Till första sammanträdet under förrättningen skall samtliga kända sakägare kallas. Kallelse behövs dock ej, om det kan antagas att sak- ägaren ändå infinner sig. Om det föreligger anledning antaga att okända sakägare finns. utfärdas kallelse även på dessa.

Kallelse enligtförsta stycket behö- ver inte utfärdas till den som är sak- ägare endast därför att han har del i samfällighet. om underättelse enligt 6 kap. 7 .a)" har lämnats. Harsakäga- ren framställt yrkande, gäller första stycket.

Kallelse skall i god tid före sammanträdet delges sakägarna.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

25 a 53 Om byggnadsnämnden vid samråd enligt 4 kap. 25 5 anser att tillåtlighe- ten enligt 3 kap. 3 5 av fastighetsbildning för ny eller befintlig bebyggelse kan sättas i fråga och om det från andra synpunkter finns förutsättningar för att genomföra fastighetsbildningen, skall fastighetsbildningsmyndighe- ten hänskjuta ärendet till byggnadsnämnden för prövning. Finner nämn- den att 3 kap. 3 5 inte utgör hinder mot fastighetsbildningen, skall nämn- den lämna medgivande till denna.

Beslut varigenom byggnads— nämnden vägrat medgivande till fastighetsbildningen eller gjort så- dant medgivande beroende av vill- kor får överklagas genom besvär hos länsstyrelsen. Länsstyrelsens beslut får överklagas genom besvär hos regeringen.

Beslut varigenom byggnads- nämnden vägrat medgivandc till fastighetsbildningen eller gjort så— dant medgivande beroende av vill- kor får överklagas hos länsstyrel- sen. Länsstyrelsens beslut får över- klagas hos regeringen.

Beslut av byggnadsnämnden eller högre instans varigenom medgivande till fastighetsbildningen vägrats eller gjorts beroende av villkor är bindan- de för fastighetsbildningsmyndigheten.

29 5 Sedan förekommande ersättningsfrågor avgjorts och alla till förrättning- en hörande göromål utförts, skall fastighetsbildningsmyndigheten förklara förrättningen avslutad (avslutningsbeslut).

Avslutningsbeslut skall meddelas på sammanträde eller på tid och plats som myndigheten tillkänna- givit för sakägarna och annan som får besvära sig över beslutet. Sådant tillkännagivande skall lämnas vid sammanträde eller också genom skriftligt meddelande eller i sådan särskild ordning som beslutats en- ligt 20 5 andra stycket.

Avslutningsbeslut skall meddelas på sammanträde eller på tid och plats som myndigheten tillkänna- givit för sakägarna och annan som får överklaga beslutet. Sådant till- kännagivande skall lämnas vid sammanträde eller också genom skriftligt meddelande eller i sådan särskild ordning som beslutats en- ligt 20 5 andra stycket.

305

Sedan förrättningen avslutats. skall fastighetsbildningsmyndighe- ten under besvärstiden hålla till- gängliga de handlingar eller andra uppgifter som fordras för att sak- ägarna skall kunna inhämta fullständig kännedom om förrätt- ningsresultatet. När sakägare begär det och det är nödvändigt med hän- syn till förrättningens art och om- fattning samt övriga förhållanden, skall myndigheten före besvärsti- dens utgång i behövlig utsträckning

3 Senaste lydelse 1987: 124.

Sedan förrättningen avslutats skall fastighetsbildningsmyndighe- ten under den tid överklagande får ske hålla tillgängliga de handlingar eller andra uppgifter som fordras för att sakägarna skall kunna in- hämta fullständig kännedom om förrättningsresultatet. När sakägare begär det och det är nödvändigt med hänsyn till förrättningens art och omfattning samt övriga förhål- landen skall myndigheten under den tid överklagande får ske i be-

Nuvarande lydelse

' tillhandahålla handlingar för granskning på förrättningsstället eller lämplig plats i närheten. Vad som nu föreskrivits gäller också när beslut meddelas under förrättning- en och talan mot detta skall föras särskilt.

Föreslagen lydelse

hövlig, utsträckning tillhandahålla handlingar för granskning på för- rättningsstället eller lämplig plats i närheten. Vad som nu föreskrivits gäller också när beslut meddelas un- der förrättningen och detta skall överklagas särskilt.

När fastighetsbildningsbeslut meddelats. skall myndigheten på sakäga- res begäran snarast visa de nya gränssträckningarna på marken, om det ej är uppenbart att visningen skulle vara utan betydelse för sakägaren.

39s

Om det är av synnerlig vikt för fastighetsbildningen att fråga som är föremål för prövning i annan ordning först avgöres, får fastighetsbild- ningsmyndigheten förklara förrättningen vilande i avvaktan på att frågan avgöres. Vill sakägare väcka talan för prövning av fråga som icke kan avgöras vid förrättningen och vars behandling i särskild ordning kan föranleda att förrättningen förklaras vilande. skall skäligt rådrum lämnas honom.

l-lar fastighetsbildningsmyndig- heten meddelat beslut i fråga be- träl/ande vilken talan jär fullföljas särskilt. skall förrättningen vila i de delar som är beroende av frågans slutliga lösning, såvida icke myn- digheten finner att förrättningen kan fortsätta utan betydande olä- genhet eller fastighetsdomstolen förordnar att den skall fortgå.

Har fastighetsbildningsmyndig- heten meddelat beslut i fråga som får överklagas särskilt, skall förrätt- ningen vila i de delar som är bero- ende av frågans slutliga lösning, om inte myndigheten finner att förrätt- ningen kan fortsätta utan betydande olägenhet eller fastighetsdomsto— len förordnar att den skall fortgå.

425

Finner fastigltetsbildningsrnyn- digheten att jörrättningsbeslut till följd av skrivfel, _felräkning eller lik- . nande misstag innehåller uppenbar oriktig/tet. skall myndigheten beslu- ta om rättelse. Detsamma gäller be- träffande karta. som upprättats vid förrättning. samt annan handling till vilken hänvisning skett ijörrätt- ningsbeslutet. Innan rättelse sker, skall den som beröres av åtgärden fä tillfälle att yttra sig.

Rättelse skall med angivande av dagen för åtgärden antecknas på huvudvkriften och såvitt möjligt på övriga exemplar av den handling som rätte/sen avser. Den som beslu- tet rör skall omedelbart underrättas om åtgärden och vad som är att iakttaga jörjullföljd av talan.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 kap. 3 54

Rätt att påkalla fastighetsregle- ring tillkommer ägare av fastighet som beröres av regleringen.

Rätt att påkalla fastighetsregle- ring har ägare av en fastighet som berörs av regleringen. En samfällig- hetsförening får efter beslut av för- eningsstämman påkalla fastighets- reglering som berör samfälld mark under föreningens förvaltning.

Vid expropriation eller liknande tvångsförvärv får förvärvaren begära sådan fastighetsreglering varigenom olägenhet av förvärvet kan undanrö- jas, minskas eller förebyggas.

Kommunen kan påkalla fastighetsreglering som behövs för att mark och vatten skall kunna användas för bebyggelse på ett ändamålsenligt sätt.

Länsstyrelsen kan påkalla fastighetsreglering som länsstyrelsen finner vara av större betydelse från allmän synpunkt.

Fastighetsreglering som begärts av sakägare får genomföras endast om den är nödvändig för att sökan- den tillhörig fastighet skall förbätt- ras.

Fastighetsreglering som begärts av sakägare får genomföras endast om den är nödvändig för att en fas- tighet som tillhör sökanden skall förbättras. Kravet på att en fastighet skall förbättras gäller inte om regle- ringen Izar påkallats av en samfäl- lighets/örening och berör en sam/äl- lighet som inte längre är av gemen- sam betyde/se för delägaxfastighe— terna.

Har regleringen påkallats av annan än sakägare eller innebär ansökan av sakägare att regleringen, för att ej möta hinder enligt 45 andra stycket, skall göras mer omfattande än som krävs för att sökandens fastighet skall förbättras, får regleringen ej äga rum, om de sakägare som har ett väsent- ligt intresse i saken mera allmänt motsätter sig regleringen och har beak- tansvärda skäl för det. Vid prövningen av sådan fråga skall främst deras mening beaktas som har störst nytta av regleringen.

Andra stycket gäller icke, om behovet av fastighetsreglering är synnerli- gen angeläget.

105

Om värdet av den mark och de andelar i samfälld mark som genom fastighetsreglering tillägges fastighet icke motsvarar värdet av vad som genom regleringen frångår fastigheten, utjämnas skillnaden genom ersätt- ning i pengar. På samma sätt utjämnas värdeförändring som föranledes av servitutsåtgärd eller av att byggnad eller annan anläggning genom regle- ringen övergår till annan ägare. Vad som frångår fastighet genom inlösen ersättes enligt 8 kap.

Ersättning enligt första stycket bestämmes på grundval av värdering (likvidvärdcring). Vid likvidvärdcringen skall hänsyn tagas till egendo- mens användning för det ändamål som föranleder det högsta värdet samt

4 Senaste lydelse 1987: 124.

Nu varande lydelse

Föreslagen lydelse

till förhållandena vid tillträdet, om ej annat följer av att avträdaren har rätt att tillgodogöra sig skog eller gröda. 1 övrigt skall värderingen ske med hänsyn särskilt till egendomens marknadsvärde.

Om en nyttjanderätt eller ett ser- vitut skall fortsätta att gälla i ett markområde till följd av ett förord- nande enligt 33 af eller 7kap. 13 5. skall likvidvärdet för markom- rådet minskas. Minskningen skall motsvara den belastning som rättig— heten medför för tillträdaren av markområdet. i den mån minsk- ning kan ske utan att skada upp- kommer för innehavare av fordran med bättre rätt än rättigheten. Kan minskning inte skefullt ut, skall er- sättning som till följd härav skall betalas fördelas mellan sakägarna efter vad som är skäligt med hänsyn till den nytta som varje sakägare har av regleringen.

175

Tillkommer ersättning delägarna i samfälld mark och finns för sam- fälligheten känd styrelse ellerförval— tare med befogenhet attför delägar- na uppbära från samfälligheten här- flytande medel, kan fastighetsbild- ningsmyndigheten föreskriva att er- sättningen skall tillställas styrelsen eller förvaltaren, [ den mån den icke skall inbetalas till myndighet enligt 16 .f' första stycket.

Harföreskrivits att belopp sålun- da skall tillställas styrelse eller för- valtare för samfällighet. får styrel- sen ellerförvaltaren vidtaga behövli- ga åtgärder _för att uttaga beloppet hos den betalningsskyldige.

Om samfälld mark som förvaltas av en samfällighetsförening berörs av en förrättning, skall föreningen utge ersättningför mark som tillförs samfälligheten och ta emot ersätt- ning för mark som frångår den.

Förvaltas samfälligheten av en styrelse eller förvaltare med befo- genhet att uppbära medel som till- kommer samfälligheten, skall er- sättningen betalas ut till styrelsen eller förvaltaren, om inte någon del- ägare begär att den ersättning som belöper på hans andel skall utbeta- las till honom. Endast om en sådan begäran framställs. skall fastighets- bildningsmyndigheten i ersättnings- beslutet ange varje delägares andel.

Ersättning som enligt 16 _é' första stycket skall inbetalas till myndig- het skall räknas av innan utbetal— ning sker till en samfällighetsföre- ning, styrelse eller förvaltare.

18ä

Från nedan angivna bestämmelser i detta kapitel till skydd för enskilt intresse får avsteg göras i följande avseenden

1. 4 & första stycket och 5 & första stycket, om ägarna av de fastigheter som beröres av regleringen medger det,

2. 65 andra stycket, 7 och 10—1255, om de sakägare vilkas rätt är beroende av åtgärden samtycker till det,

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3. 8 &, om fastighetens ägare och. om fastigheten är upplåten med tomträtt. även tomträttshavaren medger det,

4. 13 och 14 55, om det medges av den som ålägges att betala mer än han annars skulle ha varit skyldig att betala och om avvikelsen från bestämmel- serna ickc sker i otillbörligt syfte.

Avser regleringen fastighet som svarar för fordran. får avsteg från 10— 1459' med stöd av ägarens samtycke ske endast om även fordringens innehavare medger det. Besväras fastigheten av gemensam inteckning, fordras dessutom de medgivanden från fastighetsägare och fordringshava- re som i 22 kap. 11 & jordabalken föreskrives för relaxation. Medgivande av rättsägare fordras ej, om regleringen är väsentligen utan betydelse för honom.

Ägares och tomträttshavares medgivande enligt första stycket 3 till minskning av fastighets graderingsvärde skall upprättas skriftligen. Beträf- fande rätten att lämna sådant medgivande gäller samma villkor som för överlåtelse av fast egendom.

Medgivande eller samtycke enligt första stycket till åtgärd som berör samfälld mark skall. om samfällig- heten förvaltas av en samfällighets— förening. lämnas av föreningen i ställetför av delägarna.

30aé5

Om det på grund av särskilda omständigheter är lämpligt, får fas- tighetsbildningsmyndigheten med- ge att tillträde sker utan hinder av att fastighetsbildningsbeslutet ej har vunnit laga kraft (förtida tillträ- de). Beslut om förtida tillträde får meddelas före förrättningens avslu- tande endast om särskild talan får föras mot fastighetsbildningsbeslu- tet.

Om det på grund av särskilda omständigheter är lämpligt. får fas- tighetsbildningsmyndigheten med- ge att tillträde sker utan hinder av att fastighetsbi1dningsbeslutet ej har vunnit laga kraft (förtida tillträ- de). Beslut om förtida tillträde får meddelas före förrättningens avslu- tande endast om fastighetsbild- ningsbeslutet får överklagas sär- skilt.

Om det ej är uppenbart att den ersättning som den tillträdande har att utge med anledning av fastighetsbildningsbeslutet blir obetydlig. skall fastighctsbildningsmyndigheten på yrkande av den tillträdande. fastighets- ägaren eller annan som beröres av tillträdet föreskriva att den tillträdande innan förtida tillträde sker skall utge förskott på den ersättning som slutligt fastställes. Fastighetsbildningsmyndigheten skall vidare föreskriva att den tillträdande hos länsstyrelsen skall ställa säkerhet för den ytterligare ersätt- ning jämte ränta som kan komma att fastställas samt för det skadestånd som kan komma att utgå. om fastighetsbildningsbeslutet eller beslut om tillträde ändras. I fråga om sådan säkerhet äger 7 kap. 7 och 8 55 expro- priationslagen (1972:719) motsvarande tillämpning.

Fastighetsbildningsmyndigheten skall ange den tid inom vilken den tillträdande senast skall ha fullgjort vad fastighetsbildningsmyndigheten har föreskrivit. Har åliggandena ej fullgjorts inom utsatt tid. är medgivan- det förfallet. Medgivande till förtida tillträde får utnyttjas när åliggandena

5 Senaste lydelse 19791900.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

har fullgjorts, även om beslutet om förtida tillträde icke har vunnit laga kraft.

Har förskott bestämts enligt denna paragraf, får den slutliga ersättning- en ej bestämmas till lägre belopp än förskottet. Detta gäller dock endast om tillträde har skett eller förskottet ändå har betalats.

30bä

Är mark som överförs genom fas— tighetsreglering belastad med nytt- janderätt, servitut eller rätt till elekt- risk kraft och skall rättigheten enligt 7kap. 29,9" jordabalken inte gälla mot tillträdaren. upphör rättigheten vid den tidpunkt som enligt 30 eller 30 aé' gäller för tillträdet eller vid den senare tidpunkt som fastighets- bildningsmyndigheten föreskriver. Utgörs rättigheten av jordbruksar— rende. inträder arrendatorns skyl- dighet att avträda marken dock tidi- gast på den fardag som inträUar närmast efter sex månader från det att arrendatorn fick underrättelse om att regleringen påkallats.

33aé

Om en nyttjanderätt avser mark som genom fastighetsreglering över- förs till en annanfastighet, skal/fas- tighetsbildningsmyndigheten för- ordna att s yttjanderätten skall fbr!- sätta att gälla i det överförda mark- området, om någon sakägare begär det samt åtgärden är lämplig och inte motverkar syftet med reglering- en. Är ett arrende enligt lagförenat med rätt till förlängning. skall ett sådantförordnande meddelas på yr- kande av arrendatorn. om denne vi- sar beaktansvärda skäl för ett fört- satt arrende samt åtgärden inte i väsentlig mån motverkar syftet med regleringen.

Ettförordnande enligt första styc- ket innebär att upplåtelsen. såvitt den avser den överförda marken, gäller mot tillträdaren som om den- neförvärvat marken genom en över- låtelse vid vilken har gjorts förbehåll om upplåtelsen. Fastighetsbild— ni ngsm yndigheten får dock föreskri- va sådan jämkning av upplåtelsevill— koren som behövs. Ett förordnande

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

enligt första stycket får meddelas utan att nyttjanderättshavaren har blivit hörd, om det är uppenbart att åtgärden inte är till olägenhet för honom och det även i övrigt fram- står som obehövligt att höra honom.

Ett förordnande enligt första styc- ket skall redovisas ifastighetsbild- ningsbeslutet. Om nyttjanderätten är inskriven i fastighetsboken. skall underrättelse om förordnandet läm- nas till inskrivningsmyndigheten när fastighetsbildningsbeslutet har vunnit laga kraft.

34aå

Fastigltetsbildningsmyndigheten får föreskriva att en nyttjanderätt som har tillkommit genom expro- priation eller något annat sådant förfogande skall upphöra. om det är uppenbart att nyttjanderätten inte längre behövs och upphörandet är av betydelse för regleringen. [ annat _ fall fårföreskri vas sådan ändring av villkoren för nyttjanderätten som behövs med hänsyn till ändamålet medfastigltetsbildningen. underför- utsättning att syftet med nyttjande— rätten inte därigenom motverkas.

6 kap.

Över/öres markf'rån samfällighet. skall ersättning i pengar eller annat vederlag utgå för marken endast om yrkande _f'ramställes under förrätt- ningen eller om det finns anledning antaga attfastighetens andel i mar- ken har ett ei obetydligt värde.

Uppkommer fråga om tillämp- ning av första stt-'cket och ltar ej i kallelserna till första förrättnings- sammanträdet angivits vad deläga- re i den samfällda marken har att iakttaga om han önskar _ftarnställa ersättningsanspråk. skall delägarna i god tid före förrättningens avslu- tande delges underrättelse därom. Delgivning får ej ske i sådan sär- skild ordning som beslutats enligt 4 kap. 20 s andra stycket.

6?

Överförs mark fi'ån en samfällig- het, utgår ersättning endast till del- ägare som har framställt yrkande om det underförrättningen. Ersätt- ning skall dock utan yrkande fast— ställas för sådan andel i marken vars värde överstiger tre procent av det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gällde året innan förrättningen påbörjades. Ersättning skall alltid fastställas utan yrkande när samfäl- ligheten förvaltas av en samfällig- lietsft'irening eller när i annat föll ersättning enligt 5 kap. 17 3" andra stywket skall utbetalas till någon som företräder delägarna.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

75

Om en samfällighet inte brukas av delägare för gemensamt ända- mål och det är uppenbart att ersätt- ning för samfälld mark enligt 69" inte behöver fastställas utan yrkan- de, fär underrättelse om förrätt- ningsansökningen lämnas till nå- gon eller några av de delägare som inte på annan grtmd är sakägare [ förrättningen. Fastighetsbildnings- bes/utför i sådanafall meddelas och förrättningen avslutas utan att samtliga delägare i samfälligheten harfått tillfälle att yttra sig i förrätt- ningen.

7 kap. 5 5

Kan i fall som avses i 4 5 första stycket olägenheten ej undanröjas genom ändring. får servitutet upphävas.

Servitut får även upphävas. om till följd av ändrade förhållanden servi- tutet ej behövs för den härskande fastigheten eller nyttan av servitutet är ringa ijämförelse med belastningen på den tjänande fastigheten. Detsam- ma gäller, om servitutet under avsevärd tid ej utövats och omständigheter— na även eljest är sådana att det måste anses övergivet.

Om det är uppenbart att ett servi— tut är övergivet och att ett upp/tä- vande av servitutet inte minskar den härskande fastighetens värde. får servitutet upphävas utan att ägaren av denna fastighet har lämnats till- fälle att yttra sig i förrättningen.

125

Vid överföring av mark från en fastighet till vilken hör servitut eller annan särskild rättighet får fastig- hetsbildningsmyndigheten förordna att rättigheten skall tillhöra båda de fastigheter som berörs avfastighcts- regleringen eller endera av dem. Meddelas inte något förordnande gäller 2 kap. 5 _j'.

135

Vad somföreskrivs i 5 kap. 33 a sf om nyttjanderätt gäller också i frå- ga om servitut som har upplåtits ge- nom avtal.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 kap. 7 5 När fråga om inlösen av fastighet eller fastighetsdcl uppkommer, skall underrättelse därom delges ägaren och övriga berörda sakägare, innan frågan företages till slutlig behandling, samt anmälan göras till inskriv- ningsmyndigheten för anteckning i fastighetsboken. Delgivning får ej ske i sådan särskild ordning som beslutats enligt 4 kap. 20 å andra stycket.

.figaren är skyldig att för fastig— hetsbildningsmyndigheten uppge in— nehavare av servitut. nyttjanderätt och rätt till elektrisk kraft. Under/å— ter ltan det utan giltigt skäl och upp— står skada för rättighetshavare till följd av underlåtenheten. skall han ersätta skadan. Ägaren skall erinras om detta i samband med att under— rättelse enligtförsta stycket lämnas honom.

Förordnandc om inlösen skall upptagas i fastighetsbildningsbeslutet.

14 kap.

Fastighetsbestämning handläg— ges av fastighetsbildningsmyndig— hcten vid förrättning. Beträffande sådan förrättning äger 4kap. 1— 24 åå. 28 & första stycket, 31—40 55 och 42 9" motsvarande tillämpning.

Fastighetsbestämning handläggs av fastighetsbildningsmyndigheten vid förrättning. Beträffande sådan förrättning tillämpas 4 kap. 1— 24 åå, 289" första stycket och 31— 4055.

Har fastighetsbcstämningen samband med fastighetsbildning, handläg- ges åtgärderna gemensamt vid en förrättning. om icke särskilda skäl föran-

leder annat.

l—lar fastighetsbildningsmyndig— heten meddelat beslut mot vilken talan skall föras särskilt. skall be- slutet samt karta och annan hand- ling som fordras för klarläggande av beslutets innebörd hållas till— gängliga hos myndigheten under besvärstiden.

Har fastighetsbildningsmyndig— heten meddelat beslut somfår över- klagas särskilt, skall beslutet samt karta och annan handling som ford- ras för klarläggande av beslutets in- nebörd hållas tillgängliga hos myn- digheten under den tid beslutet får överklagas.

15 kap. 2 5"

Talan mot fastighetsbildnings- myndighetens beslut _föres särskilt, om myndigheten

1. avvisat ansökan om fastighets-

" Senaste lydelse 1977:362.

Fastighetsbildningsmyndighe- tens beslut skall överklagas särskilt, om myndigheten myndigheten

1. avvisat ansökan om fastighets-

Nuvarande lydelse

bildning eller fastighetsbestämning eller avvisat ombud eller biträde,

2. ogillat jäv mot förättnings- man,

3. beslutat i fråga om förskott en- ligt 5 kap. 30 & fjärde stycket,

4. beslutat i fråga om ersättning till sakkunnig eller syssloman eller till sådan skadelidande som avses i 4 kap. 38 &,

5. beslutat i fråga om rättelse en- ligt 4 kap. 42 5.

6. beslutat att gemensamt arbete skall utföras enligt denna lag eller att fråga om sådant arbete skall prövas enligt annan lagstiftning,

7. beslutat enligt 9kap. 3å om fördelning av kostnaderna för ge- mensamt arbete eller enligt 9 kap. 4 9" om utdebitering av sådana kost- nader,

8. beslutat att syssloman som fått i uppdrag att ombesörja gemen- samt arbete skall skiljas från upp- draget.

Ta/an enligt denna paragrafföres genom besvär som skall inges till fastighetsdomstolen inom två vec- kor från den dag då beslutet medde- lades. Besvär får anföras av sakäga- re. Mot beslut som avses i l, 4. 5 och 8 får talan,/öras även av annan som beslutet rör.

Föreslagen lydelse

bildning eller fastighetsbestämning eller avvisat ombud eller biträde,

2. ogillat jäv mot förättnings- man,

3. beslutat i fråga om förskott en- ligt 5 kap. 305 fjärde stycket eller tidpunkt för rättighetshavares skyl- dighet att avträda mark enligt 5 kap. 30 b 5.

4. beslutat i fråga om ersättning till sakkunnig eller syssloman eller till sådan skadelidande som avses i 4 kap. 38 5,

5. beslutat i fråga om rättelse av förrättningsbeslut, karta eller annan

handling.

6. beslutat att gemensamt arbete skall utföras enligt denna lag eller att fråga om sådant arbete skall prövas enligt annan lagstiftning,

7. beslutat enligt 9kap. 35 om fördelning av kostnader för gemen- samt arbete eller enligt 9 kap. 45 om utdebitering av sådana kostna- der,

8. beslutat att syssloman som fått i uppdrag att ombesörja gemen- samt arbete skall skiljas från upp- draget,

9. avvisat överklagande. Skrivelsen med överklagande en- ligt denna paragraf skall ges in till

fastighetsbildningsmyndigheten

inom två veckor från den dag då beslutet meddelades. Överklagande får göras av sakägare. Beslut som avses i 1, 4, 5 och 8 får överklagas även av annan som beslutet rör.

357

Talan mot tillståndvbeslut och beslut i fråga om förtida tillträde föres särskilt genom besvär som skall inges till _lastighetsdomstolen inom fyra veckor från den dag då beslutet meddelades. Detsamma gäller fastighetsbildnings- och fas- tighetsbcstämningsbeslut, om fas- tighetsbildningsmyndigheten för- ordnar att talan mot beslutet skall föras särskilt.

7 Senaste lydelse 1977z362.

Tillståndsbes/ut och beslut i fråga om förtida tillträde överklagas sär- skilt. Skrivelsen med överklagandet skall ges in till fastighetsbi/dning '- myndigheten inom fyra veckor från den dag då beslutet meddelades. Detsamma gäller fastighetsbild- nings- och fastighetsbestämnings- beslut. om fastighetsbildningsmyn- digheten förordnar att beslutet skall överklagas särskilt.

Nuvarande lydelse

Förordnandc att talan skall föras särskilt får meddelas om det är lämpligt. O_m fastighetsbildnings- beslut ej innefattar medgivande till fastighetsbildningen i dess helhet, fordras vidare att tillståndsbeslut meddelas samtidigt eller att laga- kraftägande sådant beslut förelig- ger.

Besvär enligt denna paragraf får anföras av sakägare.

4.5

Menar sakägare att förrättningen onödigt uppehålles genom fastig- hetsbildningsmyndighetens beslut eller är han missnöjd med beslut varigenom förordnande enligt 5 kap. 21 & meddelats eller medgi- vande enligt 5 kap. 22 & vägrats, får han föra talan mot beslutet genom besvär hos _fastighetsdomstolen. Sä- dan talan är ej inskränkt till viss tid.

55

Talan för ej föras mot fastighets- bildningsrrtyndighetens beslut att gilla invändning om jäv.

]annat fall än som avses i 2-5 % föres talan mot beslut eller åtgärd av fastighctsbildningsmyndigheten genom besvär som skall inges till fastighetsdomstolen inom fyra vec- kor från dcn dag då förrättningen förklarades avslutad eller inställd.

I fråga om åtgärd varigenom gräns utmärkts får besvär anföras inom ett år från den dag då uppgift om fastighetsbildningen eller fastig- hetsbcstämningen infördes i fastig- hetsregistret eller, om utmärkning- en gjorts först efter nämnda dag. från det åtgärden slutfördes.

Besvär enligt denna paragraf får anföras av sakägare. Den som ålagts att betala ersättning eller kostnad fårföra talan mot beslutet. ' även om han ej är sakägare.

Föreslagen lydelse

Förordnandc att ett beslut skall överklagas särskilt får meddelas om det är lämpligt. Om fastighetsbild— ningsbeslut inte innefattar medgi— vande till fastighetsbildningen i dess helhet, fordras vidare att till- ståndsbeslut meddelas samtidigt el- ler att lagakraftägande sådant be- slut föreligger.

Överklagande enligt denna para- graf får göras av sakägare.

Menar sakägare att förrättningen onödigt uppehålles genom fastighetsbildningsmyndighetens beslut eller är han missnöjd med beslut varigenom förordnande en- ligt 5 kap. 21 ;; meddelats eller medgivande enligt 5 kap. 225 väg- rats, får han överklaga beslutet. Skrivelsen med överklagandet skall ges in till fastighetsbildningsmyn- digheten. Denna rätt att överklaga är inte begränsad till viss tid.

Fastighetsbildningsmyndighetens beslut att gilla invändning om jäv

får inte överklagas.

65

Överklagar i annat fall än som avses i 2— 5 55 beslut eller åtgärd av fastighetsbildningsmyndigheten, skall skrivelsen med överklagandet ges in till fästighetsbildningsmyn- digheten inom fyra veckor från den dag då förrättningen förklarades avslutad eller inställd.

Åtgärd varigenom gräns utmärkts får överklagas inom ett år från den dag då uppgift om fastighetsbild- ningen eller fastighetsbestämning- en infördes i fastighetsregistret el- ler, om utmärkningen gjorts först efter nämnda dag, från det åtgär- den slutfördes.

Överklagande enligt denna para- graf får göras av sakägare. Den som ålagts att betala ersättning eller kostnad får överklaga beslutet, även om han inte är sakägare.

Nuvarande lydelse

Talan mot tillstånds- eller fastig- hetsbildningsbeslut får föras av byggnadsnämnden på sätt och inom tid som gäller för sakägare.

Föreslagen lydelse

Tillstånds— eller fastighetsbild- ningsbeslut får överklagas av bygg- nadsnämnden på sätt och inom tid som gäller för sakägare.

10å

Finner fastighetsregistermyndig- heten att uppgift om fastighetsbild- ning eller fastighetsbestämning icke kan införas i registret på grund av fel eller oklarhet i förrättningen och kan rättelse ej vinnas i den ordning som anges i 4kap. 42,6. får myn- digheten söka rättelse hos fastig- hetsdomstolen. Detsamma gäller, om myndigheten finner att registre- ring i enlighet med förrättningen skulle äventyra fastighetsredovis- ningens tillförlitlighet eller på an- nat sätt föranleda rättsosäkerhet.

[ fråga om talan enligt denna pa- ragraf äger bestämmelserna om be- sväri 16 kap. motsvarande tillämp- ning. Talan är ej inskränkt till viss tid.

Finner fastighetsregistermyndig— heten att uppgift om fastighetsbild- ning eller fastighetsbestämning icke kan införas i registret på grund av fel eller oklarhet i förrättningen och kan rättelse ej vinnas i den ordning som anges i 26 5 fört-'altningslagen (1986:223). får myndigheten söka rättelse hos fastighetsdomstolen. Detsamma gäller, om myndigheten finner att registrering i enlighet med förrättningen skulle äventyra fastighetsredovisningens tillförlit- lighet eller på annat sätt föranleda rättsosäkerhet.

] fråga om ansökan om rättelse enligt denna paragraf tillämpas be- stämmelserna i 16 kap. Rätten att ansöka om rättelse är inte begrän- sadtill viss tid.

11;

Har samtliga sakägare och andra, som har rätt att anföra besvär. ge- nom påskrift på förrättningsproto- kollet eller i skriftligt meddelande som kommit fastighetsbildnings- eller fastighetsregistermyndigheten till handa godkänt förrättning, för- rättningsbeslut eller gränsutmärk- ning, får besvär icke anföras mot vad som godkänts.

Har samtliga sakägare och andra, som har rätt att överklaga. genom påskrift på förrättningsprotokollet eller i skriftligt meddelande som kommit fastighetsbildnings- eller fastighetsregistermyndigheten till handa godkänt förrättning. förrätt- ningsbeslut eller gränsutmärkning, får vad som godkänts inte överkla- gas.

16 kap.

.fl'r talan i fastighetsbildningsmål iekefitllföljd påföreskrivet sätt eller inom rätt tid. skall den omedelbart avvisas avfastighetsdomstolen. Har besvärsinlagan före besvärstidens utgång kommit in till fastighetsbild- ningsmyndigheten, skall den om- ständigheten att inlagan först efter

** Senaste lydelse 1973: 1 157.

155

Har en skrivelse med överklagan- de kommit in till fastighetsdomsto- [en. skall domstolen vidarebefordra skrivelsen till fastighetsbildnings- myndigheten och samtidigt lämna uppgift om vilken dag som skrivel- sen kom in till domstolen.

Nuvarande I ydelse

utgången av nämnda tid kommit in till domstolen ej föranleda att talan avvisas.

Vid besvärsinlaga skall fogas två avskrifter av inlagan och därtill hö- rande handlingar. Behöver domsto- len för delgivning eller därmed jämförlig åtgärd ytterligare avskrif— ter, är klaganden skyldig att tillhan- dahålla dem. Är avskrifter icke till- gängliga när de behövs, får domsto- len ombesörja dem på klagandens bekostnad.

Föreslagen lydelse

Vid skrivelsen med överklagande skall två avskrifter av skrivelsen och därtill hörande handlingar bifogas. Behöver domstolen för delgivning eller därmed jämförlig åtgärd ytter- ligare avskrifter, är klaganden skyl- dig att tillhandahålla dem. Är av- skrifter inte tillgängliga när de be- hövs, får domstolen ombesörja dem på klagandens bekostnad.

Första stycket gäller icke karta, ritning eller annan bilaga av vidlyftig beskaffenhet, om avskrift av handlingen kan undvaras utan väsentlig olägenhet.

Om fastighetsdomstolen finner att sakägare bör höras över besvä- ren. skall besvärsinlagan med där- vid fogade handlingar delges sak- ägaren och föreläggande meddelas honom att inkomma med skriftlig förklaring.

Om fastighetsdomstolen finner att sakägare bör höras över överkla- gandet. skall skrivelsen med över- klagandet och därvid fogade hand- lingar delges sakägaren och föreläg- gande meddelas honom att inkom- ma med skriftlig förklaring.

Fordras för målets beredande eller avgörande att yttrande inhämtas från länsstyrelsen, byggnadsnämnden eller annan myndighet eller från sakkun- nig eller att skriftligt bevis företes, särskilt sammanträde hålles eller annan liknande åtgärd vidtages, skall domstolen utan dröjsmål förordna därom.

959

Har talanfullföljts mot beslut vid förrättning som ej avslutats, kan fastighetsdomstolen föreskriva att förrättningshandläggningen skall avbrytas helt eller till viss del eller att handläggning som avbrutits skall fortgå oberoende av den vid domstolen förda talan. Sådan före- skrift träder i kraft genast och gäller till dess annat förordnas.

Om ett beslut vid en förrättning som inte avslutats har överklagats. kan fastighetsdomstolen föreskriva att förrättningshandläggningen skall avbrytas helt eller till viss del eller att handläggning som avbru- tits skall fortgå oberoende av över- klagandet. Sådan föreskrift träder i kraft genast och gäller till dess an- nat förordnas.

Om det på grund av särskilda omständigheter är lämpligt, får fastighets— domstolen förordna om förtida tillträde. Härvid äger 5 kap. 30 a 5 andra—— fjärde styckena motsvarande tillämpning.

Fastighetsdomstolen kan ome- delbart förordna att beslut av fas- tighetsbildningsmyndigheten om förtida tillträde ej får utnyttjas i av-

” Senaste lydelse 1977: 362.

Fastighetsdomstolen kan ome- delbart förordna att beslut av fas- tighetsbildningsmyndigheten om förtida tillträde inte får utnyttjas

Nuvarande lydelse

bidan på fastighetsdomstolens pröv- ning av besvär mot beslutet.

Föreslagen lydelse

förrän ,fastighetsdomstolen har prö- vat överklagandet.

115

När talan full/öljts av sakägare, får fastighetsbildningsmyndighe- tens beslut eller åtgärd ändras en- dast om övriga sakägare och. när besvären rör allmänt intresse, läns- styrelsen eller byggnadsnämnden fått tillfälle att yttra sig. Ändring till fördel för sakägare får dock ske, även om han icke haft tillfälle att yttra sig. Vad som nu föreskrivits äger motsvarande tillämpning. när talanfidl/öljts av företrädare för all- mänt intresse eller av fastighetsre- gistermyndigheten.

Om domstolen finner att besvä- ren bör föranleda ändring i avslu- tad förrättning eller i fastighetsbild- nings- eller fastighetsbestämnings— beslut mot vilket talan fit/[följts sär- skilt, får domstolen göra ändring även i del som icke överklagats, om det behövs för att uppenbar mot- stridighet eller oenhetlighet icke Skall uppkomma i förrättningen el- ler beslutet.

Finner domstolen att beträffande förrättning föreligger sådan om- ständighet som avses i 15 kap. 10 tj, får domstolen besluta om behövlig åtgärd, även om besvären icke av- sett ifrågavarande del av förrätt- ningen.

När överklagande ltar gjorts av någon sakägare, får fastighetsbild- ningsmyndighetens beslut eller åt- gärd ändras endast om övriga sak- ägare och, när överklagandet rör all- mänt intresse, länsstyrelsen eller byggnadsnämnden fått tillfälle att yttra sig. Ändring till fördel för sak- ägare får dock ske. även om han inte haft tillfälle att yttra sig. Vad som nu föreskrivits äger motsva- rande tillämpning, när överklagan- de lzar gjorts av en företrädare för allmänt intresse eller av fastighets- registermyndigheten.

Om domstolen finner att överkla- gandet bör föranleda ändring i av- slutad förrättning eller i fastighets- bildnings- eller fastighetsbestäm- ningsbeslut som har överklagats särskilt, får domstolen göra ändring även i del som inte ltar överklagats, om det behövs för att uppenbar motstridighet eller oenhetlighet inte skall uppkomma i förrättning- en eller beslutet.

Finner domstolen att beträffande förrättning föreligger sådan om- ständighet som avses i 15 kap. 10 5, får domstolen besluta om behövlig åtgärd, även om överklagandet inte har avsett ifrågavarande del av för- rättningen.

125. Kan fastighetsdomstolen ej utan olägenhet rätta fel i förrättning, skall domstolen undanröja fastighetsbildningsmyndighetens beslut och åtgärder

i den omfattning de påverkas av felet samt visa förrättningen åter till myndigheten. Domstolen kan därvid meddela föreskrifter för vinnande av rättelse.

Har efter förrättningens avslu- tande talanförts mot beslut om fas- tighetsbildning eller fastighetsbe- stämning och återkallar den som sökt åtgärden sin ansökan, skall- förrättningen undanröjas i den del som återkallelsen avser, om övriga som fört talan vid förrättningen el- ler domstolen och som själva haft

Har efter förrättningens avslu— tande beslut om fastighetsbildning eller fastighetsbestämning överklaf gats och återkallar den som sökt åt- gärden sin ansökan, skall förrätt- ningen undanröjas i den del som återkallelsen avser, om övriga som fört talan vid förrättningen eller domstolen och som själva haft rätt

Nuvarande lydelse

rätt att påkalla åtgärden samtycker. l fall som anges i 10 kap. 8 ($ andra stycket och 1 1 kap. 25 andra styc- ket fordras alltid samtycke av övri- ga sakägare.

Föreslagen lydelse

att påkalla åtgärden samtycker. 1 fall som anges i lOkap. 85 andra stycket och 11 kap. 25 andra styc- ket fordras alltid samtycke av övri- ga sakägare.

159'

Har besvär anförts över avslutad förrättning. skall fastighetsdomsto- len ofördröjligen och senast inom fyra dagar tillställa fastighetsregis- termyndigheten avskrift av besvärs- inlagan.

Sedan domstolens utslag eller slutliga beslut i fastighetsbildnings- mål vunnit laga kraft, skall förrätt- ningsakten och avskrift av utslaget eller beslutet sändas till fastighets- rcgistermyndigheten. Om förrätt- ningen skall fortsättas. sändes handlingarna i stället till fastighets- bildningsmyndigheten. Full/ölies talan mot avgörandet i viss del och kan med anledning av domstolens avgörande i övrigt fråga uppkom- ma om registrering, skall handling- arna sändas till fastighetsregister- myndigheten. Efter registrerings- frågans handläggning skall myndig- heten omedelbart återställa förrätt- ningsakten.

Om en avslutad förrättning har överklagats. skall fastighetsdomsto- len ofördröjligen och senast inom fyra dagar tillställa fastighetsregis- termyndigheten en kopia av skrivel- sen med överklagande.

Sedan domstolens utslag eller slutliga beslut i fastighetsbildnings- mål vunnit laga kraft, skall förrätt- ningsakten och en kopia av utslaget eller beslutet sändas till fastighets- registermyndigheten. Om förrätt- ningen skall fortsättas, sänds handlingarna i stället till fastighets- bildningsmyndigheten. Om avgö- randet överklagas i viss del och om det med anledning av domstolens avgörande i övrigt kan uppkomma fråga om registrering, skall hand- lingarna sändas till fastighetsregis- termyndigheten. Efter registre- ringsfrågans handläggning skall myndigheten omedelbart återställa förrättningsakten.

17 kap.

Mot _tastighetsdomstols utslag el- ler beslut får, om ej annat är före- skrivet, talan jtl/[följas i hovrätten genom besvär som inges till fastig- hetsdomstolen. I stället för den i 52 kap. l &? rättegångsbalken före- skrivna tidcn av två veckor gäller en tid av fyra veckor.

Besvär jär anföras av sakägare och annan enskild part samt av så- dan företrädare för allmänt intresse som kunnat föra talan i frågan vid fastighetsdomstolen.

1—"astighetsdomstols utslag eller beslut får, om inte annat är före- skrivet, överklagas till hovrätten. Skrivelsen med överklagandet skall ges in till fastighetsdomstolen. [ stället för den i 52 kap. 1 & rätte- gångsbalken föreskrivna tiden av två veckor gäller en tid av fyra vec- kor.

Överklagande får göras av sak- ägare och annan enskild part samt av sådan företrädare för allmänt in- tresse som kunnat föra talan i frå- gan vid fastighetsdomstolen.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2510

Talan mot _fastighetsdomstolens beslut enligt 16 kap. 9 _5 andra styc- ketföres särskilt.

Talan för ej föras mot fastighets- domstolens beslut i dit fullföljd frå- ga som avses i 15 kap. 2 5 2 —4 och 6——8, 3 & beträffande förtida tillträ- de eller 4 5.

Fastighetsdomstolens beslut en- ligt 16 kap. 95 andra stycket skall överklagas särskilt.

Fastighetsdomstolens beslut i en fråga som överklagats dit enligt 15 kap. 2 éförsta stycket 2—4, 6— 9. 35 beträffande förtida tillträde eller 4 åfår inte överklagas.

18 kap. låll _

Mot hovrätts utslag eller beslut får. om ej annat är föreskrivet, ta- lan_tullföljas i högsta domstolen ge- nom besvär som inges till hovrätten inom den i 56 kap. l & rättegångs- balken föreskrivna tiden.

Besvär _fär anföras av sakägare och annan enskild part samt av så- dan företrädare för allmänt intresse som kunnat föra talan i frågan i hovrätten.

Mot hovrättens beslut i dit full- följd fråga om beslut enligt 16 kap. 9 & andra stycket får talan ej föras. Talan mot hovrättens beslut i fråga om förtida tillträde i annat fallföres särskilt.

I-Iovrätts utslag eller beslut får, om inte annat är föreskrivet, över- klagas till högsta domstolen. Skrivelsen med överklagandet skall ges in till hovrätten inom den i 56 kap. 15 rättegångsbalken före- skrivna tiden.

Överklagande fär göras av sak- ägare och annan enskild part samt av sådan företrädare för allmänt in- tresse som kunnat överklaga i frå- gan i hovrätten.

Hovrättens beslut i en fråga enligt 16 kap. 99' andra stycket som har överklagats dit får inte överklagas. Hovrättens beslut i fråga om förtida tillträde i annat fall överklagas sär- skilt.

19 kap.

Uppgift om fastighetsbildning el- ler fastighetsbestämning införes snarast möjligt sedan förrättningen avslutats och denna eller, om be- svär anförts. domstolens avgörande vunnit laga kraft.

Utan hinder av att förrättningen ej avslutats skall uppgift om fastig- hetsbildnings- eller fastighetsbe- stämningsbeslut, mot vilket talan skolatföras särskilt, införas så snart beslutet vunnit laga kraft, om fas- tighetsbildningsmyndigheten begär det.

Föres talan mot beslut eller åt- gärd vid avslutad förrättning eller _föres talan särskilt mot fastighets-

”) Senaste lydelse l977:362. " Senaste lydelse 1977z362.

Uppgift om fastighetsbildning el- ler fastighetsbestämning införs sna- rast möjligt sedan förrättningen av- slutats och denna eller, om den har överklagats, domstolens avgörande vunnit laga kraft.

Även om förrättningen inte har avslutats skall uppgift om fastig- hetsbildnings- eller fastighetsbe- stämningsbeslut, som skulle ha överklagats särskilt, införas så snart beslutet vunnit laga kraft, om fas- tighetsbildningsmyndigheten begär det.

Överklagas beslut eller åtgärd vid avslutad förrättning eller överkla- gas fastighetsbildnings- eller fastig—

Nuvarande lydelse

bildnings— eller fastighetsbestäm- ningsbeslut, får utan hinder därav uppgift med anledning av förrätt- ningen eller beslutet införas i fastig- hetsregistret i fråga om sådan del som uppenbarligen ej beröres av fit/[följden. Motsvarande gäller när talanföres mot domstols avgörande i fastighetsbildningsmål.

Föreslagen lydelse

hetsbestämningsbeslut särskilt, får uppgift med anledning av förrätt- ningen eller beslutet införas i fastig- hetsregistret i fråga om sådan del som uppenbarligen inte berörs av överklagandet. Motsvarande gäller när domstols avgörande i ett fastig- hetsbildningsmål överklagas.

1. Denna lag träder i kraft den ljanuari 1990. 2. Bestämmelserna i 4 kap. 11 & fjärde stycket, 5 kap. 30 bä och 33 aå samt 7 kap. 13 5 skall inte tillämpas beträffande förrättningar som har sökts före ikraftträdandet.

3. Har fastighetsbildningsmyndigheten meddelat beslut före ikraftträ- dandet, gäller beträffande överklagande av beslutet 15 kap. 25 andra stycket, 39" första stycket, 45 och 65 första stycket samt 16 kap. 1 5 i

paragrafernas äldre lydelse.

4. Förslag till Lag om ändring i lagen (1971: 1037) om äganderättsutredning och legalisering

Härigenom föreskrivs att 1, 2 och 19 55 lagen (1971:1037) om ägande- rättsutredning och legalisering skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Äganderättsutredning enligt den- na lag får ske beträffande område där äganderätten till fast egendom är oviss, om det från allmän och enskild synpunkt är av väsentlig be- tydelse att ovissheten undanröjes och åtgärder härför lämpligen bör vidtagas i ett sammanhang. Sådan utredning får även eljest ske beträf- fande område där fastighetsägarna i betydande omfattning saknar lag- fart.

Förordnandc om äganderättsut- redning meddelas av länsstyrelsen. Innan förordnande meddelas, skall länsstyrelsen samråda med inskriv- ningsmyndigheten och övriga myn- digheter vilkas hörande kan vara av betydelse för avgörandet.

Föreslagen lydelse

Hänvisningar till S4

  • Prop. 1988/89:77: Avsnitt 2

151

Äganderättsutredning enligt den- na lag får ske beträffande område där äganderätten till fast egendom är oviss, om det från allmän och enskild synpunkt är av väsentlig be- tydelse att ovissheten undanröjes och åtgärder härför lämpligen bör vidtagas i ett sammanhang. Sådan utredning får även eljest ske beträf- fande område där fastighetsägarna i betydande omfattning saknar lag- fart. Äganderättsutredning får ock- så ske beträffande en enstaka fastig- het, om den som gör anspråk på fastigheten inte kan erhålla lagfart på grund av oklarhet om eller brist i föregående ägares åtkomst.

Förordnande om äganderättsut- redning meddelas av länsstyrelsen. Uppkommerfråga om utredning en- ligt första stycket tredje meningen i en pågående fastighetbildningsför- rättning meddelas i stället förord- nande av fastighetsbildningsmyn- digheten. Innan förordnande enligt detta stycke meddelas, skall den be- slutande myndigheten samråda med inskrivningsmyndigheten och övriga myndigheter vilkas hörande kan vara av betydelse för avgöran- det.

Framkommer skilda uppfattningar vid samråd enligt andra stycket eller är ärendet av annan anledning svårbedömt, skall det överlämnas till sta- tens lantmäteriverk för avgörande.

25

Äganderättsutredning sker vid förrättning, som handlägges av fastig- hetsbildningsmyndighcten.

' Senaste lydelse 19791254.

Om äganderättsutredningen är av betyde/.se för en annan förrättning som handläggs av fastighetsbild— ningsmyndigheten. får myndighe-

Nuvarande lydelse

Bestämmelserna i 4 kap. 1—7, 12 och 13 && 145 första och fjärde styckena, 16—24. 28 och 29 55. 305 första stycket samt 31. 33—40 och 42 ff fastighetsbildningslagen (l970:988) äger motsvarande tillämpning i fråga om äganderätts- utredning.

Föreslagen lydelse

ten handlägga äganderättsutred- ningen och den andra förrättningen gemensamt.

Bestämmelsernai4 kap. 1—7. 12 och 1359”, Må första och fjärde styckena, 16—24, 28 och 29 55, 30 5 första stycket samt 31 och 33— 40 ff fastighetsbildningslagen (l970:988) tillämpas också i fråga om äganderättsutredning.

199"

Bestämmelserna i 2 5 första styc- ket och 35 denna lag samt 4 kap. l—lO, 12—24, 28 och 29 åå. 305 första stycket. 31 40 och 42 få fas- tighetsbildningslagen (l970:988) äger motsvarande tillämpning i frå- ga om legalisering.

Bestämmelserna i 2 & första styc- ket och 35 denna lag samt 4 kap. l—lO. 12—24. 28 och 29 åå, 305 första stycket och 31—40” fastig- hetsbildningslagen (l970:988) tillämpas också i fråga om legalise- ring.

Denna lag träderikraft den ljanuari 1990.

5. Förslag till

Lag om ändring i anläggningslagen (1973: 1 149)

Härigenom föreskrivs i fråga om anläggningslagen (197321 149) dels att övergångsbestämmelserna till lagen (l974z822) om ändring i anläggningslagen skall ha följande lydelse,

dels att 7, 18, 19, 22 och 35 55 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Nii

Gemensamhetsanläggning får ej inrättas, om ägarna av de fastighe- ter som skall deltaga i anläggningen och hyresgästerna i sådana fastighe- ter mera allmänt motsätter sig åt- gärden och har beaktansvärda skäl för det. Vid denna prövning skall främst deras mening beaktas som har störst nytta av anläggningen. Hyresgästerna _töreträdes av riksor- ganisation av hyresgäster eller för- ening, som är ansluten till sådan organisation och inom vars verk- samhetsområdefastigheterna är be- lägna (hyresgästorganisation).

Gemensamhetsanläggning får ej inrättas, om ägarna av de fastighe- ter som skall deltaga i anläggningen och hyresgästerna i sådana fastighe- ter mera allmänt motsätter sig åt- gärden och har beaktansvärda skäl för det. Vid denna prövning skall främst deras mening beaktas som har störst nytta av anläggningen. Hyresgästernajöreträds av den eller de organisationer av hyresgäster som har avtal om _förhandlingsord- ning för berörda jastigheter eller. om jörhandlingsordning inte gäller, riksorganisation av hyresgäster el- ler förening, som är ansluten till så- dan organisation och inom vars verksamhetsområde fastigheterna är belägna (hyresgästorganisation).

Första stycket gäller icke, om behovet av anläggningen är synnerligen angeläget.

1ng

Rätt att påkalla förrättning enligt denna lag tillkommer ägaren av fas— tighet, som avses skola deltaga i an- läggningen eller som enligt en de- taljplan helt eller till viss del skall användas till allmän plats för vil- ken kommunen inte är huvudman. Rätt att påkalla förrättning tillkom- mer också kommunen och hyres- gästorganisation.

1 Senaste lydelse 1974c822. : Senaste lydelse 19871126.

Rätt att påkalla förrättning enligt denna lag tillkommer ägaren av fas- tighet, som avses skola deltaga i an- läggningen eller som enligt en de- taljplan helt eller till viss del skall användas till allmän plats för vil- ken kommunen inte är huvudman. Rätt att påkalla förrättning tillkom- mer också kommunen och hyres- gästorganisation. En samfällighets- jörening får. efter beslut av jör- eningsstämman. påkalla en _lörrätt- ning som angår gemensamhetsan- läggning under föreningens förvalt- ning.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Länsstyrelsen kan påkalla förrättning för inrättande av anläggning som styrelsen finner vara av större betydelse från allmän synpunkt.

Vid expropriation eller liknande tvångsförvärv får förvärvaren påkalla förrättning för inrättande av sådan anläggning varigenom olägenhet av förvärvet kan undanröjas. minskas eller förebyggas.

Om rätt för väghållare att påkalla förrättning enligt denna lag finns bestämmelser i 20 a 5 och 25 5 tredje stycket väglagen (19712948).

En samfällighetsförening som förvaltar en exploateringssamfällighet en- ligt lagen (1987211) om exploateringssamverkan får begära förrättning enligt denna lag, om åtgärden syftar till att genomföra sådan samverkan.

1953

I fråga om förrättning enligt den- [ fråga om förrättning enligt den- na lag äger 4 kap. 1—24, 27—40 och 42915 fastighetsbildningslagen (l970:988) motsvarande tillämp-

na lag tillämpas 4kap. 1—24 och 27—40 55 fastighetsbildningslagen (l970:988).

ning.

Har hyresgästorganisation påkallat förrättningen eller kan den eljest beröra hyresgästers rätt, skall fastighetsbildningsmyndigheten underrätta organisationen om tid och plats för sammanträde eller. i fall som avses i 4 kap. 15 5 fastighetsbildningslagen, om förrättningen innan denna avslu- tas.

225

Uppkommer fråga om inlösen. äger Skåp. 75 första och andra

Uppkommer fråga om inlösen, tillämpas 8 kap. 75 första stycket

styckena fastighetsbildningslagenfastighetsbildningslagen (l970:988) motsvarande tillämp— (l970:988). ning.

355

lnträder, sedan fråga som be- handlats vid förrättning cnligt den- na lag slutligt avgjorts, ändrade för- hållanden som väsentligt inverkar på frågan, kan denna prövas vid ny förrättning. Även utan att sådana förhållanden inträtt, får ny förrätt- ning äga rum. om i det tidigare av- görandct föreskrivits att frågan får omprövas efter viss tid och denna tid utgått.

lnträdcr, sedan fråga som be- handlats vid förrättning enligt den- na lag slutligt avgjorts. ändrade för- hållanden som väsentligt inverkar på frågan, kan denna prövas vid ny förrättning. Även utan att sådana förhållanden inträtt. får ny förrätt- ning äga rum. om i det tidigare av- görandet föreskrivits att frågan får omprövas efter viss tid och denna tid utgått eller om i annat fall ett klart behov av omprövning fram- kommit.

Vid den nya förrättningen får ej beslutas sådan ändring i fråga om kretsen av fastigheter som deltager i gemensamhetsanläggning eller fastig- hets andelstal att avsevärd olägenhet uppkommer från allmän eller enskild

synpunkt.

* Senaste lydelse 197428221

Nuvarande lydelse

Är vid den nya förrättningen fråga endast om ändring som icke påverkar bebyggelsens utformning eller markanvändningen i övrigt, behöver bygg- nadsnämndens medgivande enligt 23 & ej inhämtas.

Denna lagJ träder i kraft den ljanuari 1975.

De nya bestämine/serna äger tills vidare tillämpning

dels i följande kommuner, nämli- gen Stockholms län: Botkyrka, Danderyd. Ekerö. Haninge. Hud- dinge, Järfälla, Lidingö. Nacka, Sigtuna. Sollentuna, Solna. Stock- holm. Sundbyberg. 'lfvresö, Täby. Upplands-Bro. Upplands Väsby. lf'allentuna, Vaxholm och Värmdö kommuner, illa/möhus län: Bara. Burlöv. Kävlinge. Lomma, Lund, Malmö. Stat/anstorp, Svedala. Trel- leborg och Vellinge kommuner, Ila/lands län: Kungsbacka kom- mun. Göteborgs och Bohus län: Gö- teborg. Härryda, Kungälv, Mölndal. Partille. Stenungsund. Tjörn och Öckerö kommuner. Älvsborgs län: Ale och Lerum kommuner

dels i annan kommun. om rege- ringenförordnar om det på ansökan av/i'irening som är ansluten till riks- organisation av hyresgäster och inom vars verksam/tetsa;nräde kommunen är belägen.

1. Denna lag 5 träder i kraft den ljanuari 1990.

2. Har vid förrättning enligt anläggningslagen (1973:! 149) sammanträde med sakägarna hållits före ikraftträdandet. gäller 75 anläggningslagen i dess äldre lydelse och övergångsbcstämmelserna till lagen (19741822) om ändring i anläggningslagen.

4 19741822. 5 l989:000.

Föreslagen lydelse Prop. 1988/89: 77

6. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973: 1 150) om förvaltning av

samfälligheter

Härigenom föreskrivs att 7, 8, 19, 20, 28 och 41 55 lagen (1973:1 150) om förvaltning av samfälligheterl skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Kan delägarna icke enas i fråga om viss förvaltningsåtgärd, skall _lastighetsdomstolen på begäran av delägare förordna någon att hålla sammanträde med delägarnaför av- görande av frågan. Förordnandc skall dock icke meddelas. om åtgär- den med hänsyn till samfällighetens omfattning och beskaffenhet samt övriga omständigheter ej bör vidta- gas utan att förenings/örvaltning anordnas.

Har begäran framställts om för- ordnande enligt första stycket, får domstolen. om synnerliga skäl för— anleder det, i avbidan på att den med förordnandet avsedda frågan avgjorts utse god man för förvalt- ning av samfälligheten eller vidtaga annan åtgärd som behövs för att säkerställa delägarbeslutet.

Den som förordnats att hålla sammanträde enligt 7 &" skall utreda vilka som är delägare.

Föreslagen lydelse

Kan delägarna inte enas i fråga om en viss förvaltningsåtgärd, skall. om någon delägare begär det.

fastighetsbildningsmyndigheten el- ler den som myndigheten förordnar därtill hålla sammanträde med dcl- ägarna för att avgöra frågan eller. om omständigheterna föranleder det, anordna föreningsförvaltning.

F astighetsbildningsmyndigheten får. om synnerliga skäl föranleder det, vidta åtgärd som behövs för att säkerställa delägarbeslutet.

Den som skall hålla sammanträ- de enligt 75 skall utreda vilka som är delägare.

19 & Föreningen skall vid förvaltningen tillgodose medlemmarnas gemen- samma bästa. Varje medlems enskilda intresse skall även beaktas i skälig

omfattning.

' Lagen omtryckt 19871128.

Om en sam/ällighets/örening

förvaltar gemensam/tetsanläggning

som är av kommunalteknisk natur eller annars av större värde och som är inrättad/ör småhusfastigheter el- ler för sådana fastigheter jämte h y- res/a.s'tig/teter eller bostadsrättsfas- tigheter, skall samfällighets/öre- ningen avsätta medel till en fbnd för att säkerställa underhåll och förny- else av gemensamhetsanläggning—

Nuvarande lydelse F öreslagen lydelse

en. Föreningens styrelse skall i så- dant fall också upprätta en under- hålls- och förnyelseplan som skall innehålla de upplysningar som är av betydelse för att fondavsättningar- nas storlek skall kunna bedömas.

20 Q' Samfällighetsförening bildas vid sammanträde med delägarna genom att de antager stadgar och utser styrelse. Sammanträde enligt första styc- ket hålles av den som fastighets- domstolen förordnat därtill. Sådant förordnande meddelas på begäran av delägare. Dock skall i samband med förrättning enligt fastighets- bildningslagen (l970:988), anlägg- ningslagen (197311 149) eller lagen (l987:11) om exploateringssamver- kan fastighetsbildningsmyndighe- ten eller. om särskild förrättnings- man förordnats enligt 45 anlägg- ningslagen, denne hålla samman- träde enligt första stycket beträffan- de samfällighet som beröres av förrättningen, om delägare i samfäl- ligheten begär det eller om det är av väsentlig betydelse från allmän syn- punkt att samfällighetsförening bildas I fråga om samfälligheter enligt 1 _5 första stycket 5 skall vad som i andra stycket sägs om förrättning och förrättningsman gälla förrätt- ning och förrättningsman enligt vattenlagen (1983z291). Om det är av väsentlig betydelse från allmän synpunkt att en samfällighetsföre- ning bildas för förvaltningen av en bevattnings- eller vattenreglerings- samfa'llighet, får domstolen förord- na någon att hålla sammanträde enligt första stycket även om del- ägare i samfälligheten inte har be- gärt det.

Sammanträde enligt första styc- ket skall, om någon delägare begär det. hållas av fastighetsbildnings- myndigheten eller den som myndig- heten förordnat därtill. Dock skall i samband med förrättning enligt fastighetsbildningslagen ( 19701988), anläggningslagen (1973:1149) eller lagen (l987:11) om exploateringssamverkan fastig- hetsbildningsmyndigheten eller. om särskild förrättningsman för- ordnats enligt 4 5 anläggningslagen, denne hålla sammanträde enligt första stycket beträffande samfäl- lighet som beröres av förättningen. om delägare i samfälligheten begär det eller om det är av väsentlig be- tydelse från allmän synpunkt att samfällighetsförening bildas.

[ fråga om samfälligheter enligt 1 5 första stycket 5 skall vad som i andra stycket sägs om förrättning och förrättningsman gälla förrätt- ning och förrättningsman enligt vattenlagen (1983z291). Om det är av väsentlig betydelse från allmän synpunkt att en samfällighetsföre- ning bildas för förvaltningen av en bevattnings- eller vattenreglerings- samfällighet, får fastighetsbild- ningsmyndigheten hålla samman- träde enligt första stycket även om delägare i samfälligheten inte har begärt det.

285

Stadgar för samfällighetsförening skall ange

1. föreningens firma,

2. samfällighet som förvaltas av föreningen och grunderna för för- valtningen.

Stadgar för samfällighetsförening skall ange

1. föreningens firma.

2. samfällighet som förvaltas av föreningen och grunderna för för- valtningen,

Nuvarande lydelse

3. den ort där styrelsen skall ha sitt säte,

4. hur styrelsen skall vara sammansatt och hur den skall utses samt grunderna för dess beslutför- het,

5. hur revision av styrelsens för- valtning skall ske,

6. föreningens räkenskapsperiod,

7. hur ofta ordinarie förenings- stämma skall hållas,

8. det sätt på vilket kallelse till föreningsstämma skall ske och and- ra meddelanden bringas till med- lemmarnas kännedom ävensom den tid före sammanträde då kallel- seåtgärd senast skall vidtagas.

Föreslagen lydelse

3. den ort där styrelsen skall ha sitt säte,

4. hur styrelsen skall vara sammansatt och hur den skall utses samt grunderna för dess beslutför- het,

5. hur revision av styrelsens för- valtning skall ske,

6. föreningens räkenskapsperiod,

7. grunderna för sådan fondav- sättning som avses i 19 5 andra styc- ket,

8. hur ofta ordinarie förenings- stämma skall hållas,

9. det sätt på vilket kallelse till föreningsstämma skall ske och and- ra meddelanden bringas till med- lemmarnas kännedom ävensom den tid före sammanträde då kallel- seåtgärd senast skall vidtagas.

Stadgarna får ej innehålla föreskrift som strider mot denna lag eller annan författning.

415

Innan uttaxering sker, skall styrelsen upprätta utgifts- och inkomststat för föreningen. Staten förelägges föreningsstämman för godkännande.

Gäller i fråga om skyldigheten att deltaga i kostnader olika bestämmel- ser för skilda verksamhetsgrenar, skall inkomsterna och utgifterna för varje verksamhetsgren beräknas för sig. Gemensamma inkomster och utgifter fördelas på verksamhetsgrenarna efter vad som är skäligt.

Om jöreningen skall göra fondav- sättning enligt 19,6 andra stycket skall av utgilts- och inkomststaten framgå de belopp som går åt till fondavsättningen.

1. Denna lag träder i kraft den ljanuari 1990.

2. Beträffande samfällighetsföreningar som har bildats före ikraftträdan- det skall sådana ändringar av föreningens stadgar som föranleds av 195 andra stycket beslutas på den föreningsstämma som äger rum närmast efter sex månader efter ikraftträdandet.

7. Förslag till Lag om ändring i ledningsrättslagen ( 1973: 1 144)

Härigenom föreskrivs att 16 och 20 55 ledningsrättslagen (197311 144) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

165

I fråga om förrättning enligt den- I fråga om förrättning enligt den- na lag äger 4 kap. 1—24, 27—35, na lag tillämpas 4 kap. 1—24, 27— 3 7 —- 40 och 42 915" fastighetsbild- 35 och 3 7 — 40 5,5" fastighetsbild- ningslagen (l970:988) motsvarande ningslagen (1 9701988). tillämpning.

Avser förrättning endast att inskrivet servitut eller inskriven nyttjande- rätt avseende rätt att framdraga och bibehålla ledning skall förändras till ledningsrätt, skall dock sammanträde med sakägarna hållas bara om sär- skilda skäl talar för det. Vid sådan förrättning behöver ärendet ej hänskju- tas till byggnadsnämnden enligt 21 5.

Vid förrättning som avses i andra stycket får inskrivet servitut avseende rätt att framdraga och bibehålla ledning, som utgör tillbehör till annan fastighet eller annan inskriven tomtträtt än den där ledningen finns, för- ändras till ledningsrätt endast om därvid förordnas att ledningsrätten skall höra till den fastighet eller tomträtt till vilken ledningen hör.

Svarar fastighet för fordran, får inskrivet servitut eller inskriven nyttjan- derätt förändras till ledningsrätt endast om sådana medgivanden som avses i 145 andra stycket föreligger. Medgivande av rättsägare behövs dock ej, om förändringen är väsentligen utan betydelse för honom.

205

Uppkommer fråga om inlösen, Uppkommer fråga om inlösen, äger Skåp. 75 första och andra tillämpas 8kap. 75 första stycket styckena fastighetsbildningslagenfastighetsbildningslagen (l970:988) motsvarande tillämp— (l970:988). ning.

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1990.

8. Förslag till Prop. 1988/89z77

Lag om ändring i lagen (1987: 1 1) om exploateringssamverkan

Härigenom föreskrivs att 95 lagen ( 1987:11) om exploateringssamver- kan skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 9 5 I fråga om I fråga om exploateringförrättningar exploateringtörrättningar

tillämpas 4 kap. 1—24, 27—40 tillämpas 4 kap. 1—24 och 27— och 42 5,5 fastighetsbildningslagen 40 55 fastighetsbildningslagen (l970:988). (l970:988).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990.

J ustitiedepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 1 december 1988

Närvarande: statsministern Carlsson. ordförande, och statsråden Feldt, Sigurdsen, Hjelm-Wallén, S. Andersson. Bodström, Göransson, Gradin, Dahl. R. Carlsson, Johansson, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Tha- lén, Nordberg, Freivalds, Wallström

Föredragande: statsrådet Freivalds

Lagrådsremiss om ändring i fastighetsbildningslagen(l970:988) m.m.

4.1. Förslaget till lag om ändring i jordabalken, JB 7 kap. 28 5

Paragrafen innehåller en föreskrift öm fördelning av vederlag för en nytt- janderätt eller ett servitut mellan fastighetsägare. när upplåtelsen till följd av avstyckning eller klyvning (fastighetsdelning) kommit att belasta flera fastigheter.

Ordet jbstig/wtsde/ning ändras nu till _[a.s'tig/tetslnldning . Denna ändring är betingad av fastighetsbildningsmyndighetens möjlighet enligt de nya bestämmelserna i 5 kap. 33a5 och 7 kap. 135 FBL att förordna om avvikelse från 7 kap. 29 5 JB. En rättighet kan därmed komma att belasta flera fastigheter inte endast vid delning utan också efter fastighetsreglering.

Den vederlagsjämkning som kan komma i fråga när en rättighet delas upp genom fastighetsreglering skall ske i förrättningen. Skälet till detta förfarande, som avviker från vad som gäller vid avstyckning och klyvning, har redovisats i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.3.2.2).

7 kap. 29 5 ' Första stycket

Be'sväras en fastighet av en nyttjanderätt eller ett servitut och tillförs fastigheten ett markområde genom fastighetsreglering får rättigheten ut— övas också inöm det överförda området. Härifrån görs dock två undantag nämligen om rättigheten ursprungligen varit begränsad till visst område av fastigheten eller det eljest måste strida mot upplåtelseavtalet att rättighe- ten sträcks ut till det överförda området. Till dessa undantag har fogats ytterligare ett undantag. Enligt 5kap. 33a5 och 7 kap. 135 FBL kan fastighetsbildningsmyndigheten förordna att en nyttjanderätt eller ett ser- vitut som avser mark som genom fastighetsreglering överförs till en annan fastighet skall fortsätta att gälla i det överförda området. En nyttjanderätt eller ett servitut som besvärar den mottagande fastigheten får då inte utövas inom det överförda området om detta är oförenligt med förordnan- det, utan får även efter fastighetsregleringcn enbart utövas inom det ur- sprungliga området.

Tredje stycket

I detta stycke, som är nytt, erinras om att fastighetsbildningsmyndigheten enligt 5 kap. 33 a 5 och 7 kap. 13 5 FBL kan förordna att en rättighet skall fortsätta att gälla i mark eller byggnad som genom fastighetsreglering frångår den fastighet vari rättigheten har upplåtits.

Vidare lämnas en föreskrift med avseende på den konkurrens som uppkommer mellan å ena sidan rättigheter som upplåtits i den mottagande fastigheten och som enligt första stycket i förevarande paragraf flyter ut i det överförda markområdet och å andra sidan sådana rättigheter som upplåtits i den avstående fastigheten och som enligt fastighetsbildnings- beslutet skall fortsätta att belasta området.

Utan särskild föreskrift i denna fråga skulle enligt 7 kap. 22 5jördabal- ken ha gällt att företrädet mellan dessa rättigheter blev bestämt efter den tidsföljd i vilken de upplåtits. Här föreskrivs i stället att företräde skall tillkomma den rättighet som avsetts med förordnandet i fastighetsbild- ningsbeslutet.

Frågan har behandlats i avnsitt 2.322 i den allmänna motiveringen.

8kap45

Paragrafen handlar om den tidpunkt vid vilken ett arrendeavtal efter uppsägning skall upphöra att gälla när jordägaren eller arrendatorn av någon orsak har rätt att frånträda avtalet i förtid. Frågan har i den allmän- na motiveringen behandlats i avsnitt 2.3.2.4.

Andra stycket

Genom ett tillägg till detta stycke införs en bestämmelse för det fall arrendatorn sagt upp avtalet med stöd av 7 kap. 305 andra stycket JB av den anledningen att arrenderätten till följd av en fastighetsreglering mins- kat 1 värde. Ändringen innebär att arrendatorn får frånträda hela arrendet samtidigt och på den dag som enligt den nya bestämmelsen 1 5 kap. 30 b 5 FBL skall gälla för hans skyldighet att avträda mark som genom reglering- en upphört att vara belastad med arrendet.

En förutsättning för att tidpunkten för arrendets upphörande skall sam- ordnas skall enligt vad som här föreskrivs vara att arrendatorn begär sådan samordning i uppsägningen. Annars gäller huvudregeln i andra stycket. dvs. den mark som omfattas av uppsägningen skall frånträdas på den fardag som inträffar närmast efter sex månader från uppsägningen.

9 kap. 235

Paragrafen handlar om avräkning mellan jordägare och jordbruksarrenda- tor. Bcstämmelsen har behandlats i avsnitt 2.3.2.5 i den allmänna motive- ringen.

Andra stycket

I detta nya stycke. som har skjutits in mellan de nuvarande första och andra styckena, anges att avräkning alltid skall ske i samband med ett förordnande enligt 5 kap. 33 a 5 FBL, dvs. ett förordnande om att arrendet skall bestå i ett markområde som genom regleringen förs över till annan fastighet.

20 kap. 13 5 Första stycket

I första stycket anges vad som krävs för att lagfart skall kunna beviljas med stöd av vad som förekommit vid ett lagfartssammanträde. I den allmänna motiveringen här frågan behandlats i avsnitt 2.3.l.4.

Är bristerna i en fångeshandling av den karaktären att de kan undanrö- jas genom tillägg eller genom kompletterande handlingar skall lagfartsfrå- gan inte hänskjutas till ett lagfartssammanträde. I stället skall sökanden hänvisas till att på vanligt sätt fullständiga ansökningen öm lagfart.

Lagfart efter lagfartssammanträde förutsätter att det påstådda förvärvet ägt rum. Härutöver krävs — och detta är en anpassning till vad som gäller

om lagfart på grund av en äganderättsutredning — att omständigheterna beträffande det av sökanden åberopade förvärvet ger vid handen att sö- kanden bör anses som ägare. Något absolut villkor att förvärvet i alla avseenden är giltigt uppställs däremot inte längre. I stället skall en sammanvägning ske av alla de omständigheter som kan tala för att sökan- den, trots de lagfartshinder som faktiskt föreligger, ändå bör erhålla lag- fart. Betydelse bör exempelvis tillmätas den tid som sökanden innehaft fastigheten med äganderättsanspråk. Normalt bör det krävas en sådan innehavstid att det framstår som närmast ogörligt att på vanligt sätt undanröja föreliggande hinder för lagfart. Även formerna för sökandens köppling till fastigheten är av intresse. Har sökanden exempelvis i taxe- ringssammanhang eller i andra fall där ansvaret för ett fastighetsinnehav normalt är kopplat till ägaren konsekvent agerat som en sådan, kan detta vara en omständighet som talar för lagfart. Om däremot sådana omstän- digheter framkommer att sökandens äganderätt kan ifrågasättas, exempel- vis genom att konkurrerande anspråk reses, måste hinder för lagfart anses kvarstå. I likhet med vad som gäller vid äganderättsutredning (9 5 första stycket ÄU LL) föreskrivs genom ett tillägg till första stycket att förvärv för vilka krävs tillstånd av myndighet inte får läggas till grund för lagfart förrän sådant tillstånd lämnats.

23 kap. 95

Paragrafen är ny. Den innehåller föreskrifter om inskrivning av en rättig- het som till följd av ett förordnande enligt 5 kap. 33 a5 FBL, eller såvitt gäller servitut 7 kap. 13 5 FBL, kommer att belasta en annan fastighet än den i vilken upplåtelsen skett. Föreskrifterna gäller bara rättigheter som redan är inskrivna i upplåtelsefastigheten.

Enligt paragrafens andra mening får inskrivningcn, såvitt gäller den nya fastigheten. samma rätt till företräde som om den verkställts efter ansö- kan. Detta innebär att företrädesrätten räknas från den inskrivningsdag då inskrivningsmyndigheten fick underrättelse om förordnandet. Inskriv- ningen kan därmed få ett sämre förmånsläge i den nya fastigheten än i den gamla. Detta är emellertid en ofrånkomlig konsekvens av den föreslagna ordningen. Det bör dock anmärkas att ändamålet med en inskrivning av en rättighet i första hand är att rättigheten skall bevaras när fastigheten överlåts frivilligt samt att den skall tillförsäkras ett skydd mot konkurre- rande rättighetsupplåtclscr. Detta ändamål tillgodoses fullt ut genom att inskrivningcn överförs till den nya fastigheten. Inskrivningens förmånslä- ge är däremot av mindre betydelse. Det torde nämligen vara sällsynt att en inskriven rättighet går förlorad i samband med en exekutiv försäljning.

Hänvisningar till S4-1

4.2. Förslaget till lag om ändring i lagen om domstolar i fastighetsmål, FDL

Jag hemställer att lagrådets yttrande inhämtas över förslagen till

1. lag om ändring ijordabalken.

2. lag om ändring i lagen (1969:246) om domstolar i fastighetsmål.

3. lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988),

4. lag om ändring i lagen (1971:1037) om äganderättsutredning och legalisering,

5.1ag om ändringi anläggningslagen (1973:1149).

6. lag om ändring i lagen (1973: 1 150) om förvaltning av samfälligheter,

7. lag om ändring i ledningsrättslagen (1973: 1 144).

Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

1. Inledning

1 november 1979 tillkallade regeringen en kommitté med uppdrag att se över fastighetsbildningslagstiftningen. Kommittén antog namnet Fastig- hetsbildningsutredningen.

Utredningen (hovrättspresidenten Tore Landahl. ordförande, samt riks- dagsledamöterna Agne Hansson och Kurt-Ove Johansson) lämnade i feb- ruari 1986 sitt slutbetänkande (SOU 1986:29) Fastighetsbildning 4 För- rättningsförfarande och boendeinflytande m.m. Utredningen hade dess- förinnan lämnat bl.a. betänkandet (SOU 1983:37) Fastighetsbildning 1 Avveckling av samfällda vägar och diken. Betänkandena har remissbe- handlats.

Till protokollet i detta ärende bör fogas dels utredningens sammanfatt- ningar av dessa betänkanden som bilagorna ] och 2 . dels utredningens lagförslag som bilagorna 3 och 4 . dels förteckningar över remissinstanser- na som bilagorna 5 och 6 .

Sammanställningar av remissyttrandena har gjorts ijustiticdepartemen- tet och finns tillgängliga i lagstiftningsärendet (dnr 2582—83 och dnr 1100—86).

Beträffande nuvarande förhållanden samt utredningens närmare över- väganden hänvisas till betänkandena.

2. Allmän motivering 2.1 Bakgrund

Fastighetsbildningsutredningcn har haft i uppdrag att göra en allmän översyn av fastighetsbiIdningslagcn. Utredningen har behandlat frågor om sanering av fastighetsindelningen i delbetänkandet (SOU 1983z37) Fastig- hetsbildning 1, Avveckling av samfällda vägar och diken. Vidare har

utredningen behandlat frågor om ersättning vid fastighetsreglering i delbe- tänkandet (SOU 1983z38) Fastighetsbildning 2, Ersättningsfrågor samt frågor om plangcnomförande i delbetänkandet (SOU 1984:72) Fastighets- bildning 3, Plangcnomförande genom inlösenförrättning. I sitt slutbetän- kande (SOU 1986129) Fastighetsbildning 4. Förrättningsförfarande och boendeinflytande m.m. har utredningen behandlat frågor om förfarandet vid fastighetsbildningSförrättningar och vissa frågor som berör gemensam- hetsanläggningar. Samtliga betänkanden har remissbehandlats.

Frågorna om ersättning vid fastighetsreglering har senare behandlats i departementspromcmorian (Ds Ju 1988241) Ersättning vid fastighetsregle- ring. Även frågorna om plangcnomförande genom inlösenförrättning över- vägs inom departementet.

Till frågorna om avveckling av samfällda vägar och diken skall jag återkomma i ett följande avsnitt (avsnitt 2.2).

I sitt slutbetänkande (SOU 1986:29) Fastighetsbildning 4 tar utredning- en upp en lång rad förslag till justeringar i den fastighetsrättsliga lagstift- ningen. Förslagen berör såväl de materiella reglerna som procedurregler- na. De syftar till att effektivisera förrättningsverksamheten. Utredningen lägger också fram förslag för att uppnå ett ökat boendeinflytande bl. a. vid inrättande och förvaltning av gemensamhetsanläggningar.

Utredningens förslag till ändringar i vissa civilrättsliga regler har i huvudsak fått ett gott mottagande, dock med undantag för ett förslag om företrädare för flerägda fastigheter. Kritikerna har bl. a. gjort gällande att rättssäkerhetsaspekterna i detta fall inte beaktats tillräckligt. Den fråga som utredningen här tar upp till diskussion, nämligen delgivningsproble- met när en fastighet ägs av flera, har emellertid delvis redan behandlats i regeringens nyligen avlämnade proposition om dödsboägande och sam- ägande av jordbruksfastighet m.m. (prop. 1988/8929). Med hänsyn härtill och då en allmän översyn av delgivningslagen inletts inom justitiedeparte- mentet bör utredningens förslag om företrädare för flerägda fastigheter inte genomföras. Utredningens övriga förslag till lösningar på olika civil- rättsliga frågor i samband med fastighetsbildning bör enligt min mening däremot läggas till grund för lagstiftning.

Även utredningens förslag beträffande vissa frågor om förrättningshand- läggningen och det vidare förfarandet i fastighetsbildningsmål har fått ett positivt mottagande under remissbehandling och är enligt min mening väl lämpade att läggas till grund för lagstiftning.

De övriga frågor som varit föremål för utredningens överväganden rör i olika avseenden" boendeinflytandet vid bildande och förvaltning av gemen- samhetsanläggningar. Remissinstansernas reaktion på dessa förslag är blandad. Även jag ställer mig tveksam till några av förslagen medan andra är av den karaktären att de enligt min mening bör genomföras.

] det följande avser jag att närmare behandla frågorna om — avveckling av samfällda vägar och diken i avsnitt 2.2, — vissa civilrättsliga regler i samband med fastighetsbildning i avsnitt 2.3, — förrättningshandläggningen och förfarandet i fastighetsbildningsmål i avsnitt 2.4. '

— boendeinflytande vid bildande och förvaltning av gemensamhetsan- läggningar i avsnitt 2.5, samt ikraftträdande m.m. i avsnitt 2.6. Mina kommentarer till de enskilda lagbestämmelserna återfinns i speci- almotiveringcn (avsnitt 4).

Hänvisningar till S2

2.2. Avveckling av samfällda vägar och diken

Min bedömning: Regler om generell avveckling av onyttiga samfäl- ligheter för väg- och dikesändamål bör inte införas.

Utredningens förslag: Mark som tillhör flera fastigheter gemensamt och som är avsedd för väg— eller dikesändamål skall utan någon förrättningsåt- gärd upphöra att vara samfälld. Marken skall då automatiskt övergå till den fastighet som ligger närmast. Om samfälligheten inte är onyttig skall den ersättas med ett Officialservitut.

Remissinstanserna: Utredningens förslag tillstyrks av många remissin- stanser. Flera remissinstanser har dock ifrågasatt om de eftersträvade rationaliseringseffekterna på sikt verkligen uppnås och om inte den före- slagna avvecklingsmetoden kommer att skapa ny osäkerhet och nya pro- blem. Det har också framhållits att förslaget inte innehåller någon lösning beträffande de onyttiga samfälligheter som inrättats för andra ändamål än vägar och diken. Några remissinstanser har vidare pekat på att den före- slagna avvecklingsmetoden kan skapa rättsosäkerhet.

Skälen för min bedömning: Många samfälligheter som har sitt ursprung i äldre förhållanden har med tiden blivit onyttiga i den bemärkelsen att de inte längre används för sitt ursprungliga ändamål. I stället unyttjas kanske marken av angränsande fastigheter eller utgör ett ”ingenmansland”. Enligt gällande rätt kan en samfällighet oberoende av om den är nyttig eller onyttig bara avvecklas genom en fastighetsbildningsförrättning. Förfaran- det är omständligt och kan förorsaka kostnader som inte står i rimlig proportion till markens värde. En spontan avveckling av onyttiga samfäl- ligheter kommer därför sällan till stånd på delägarnas initiativ. Från allmän synpunkt skulle det givetvis vara en fördel om onyttiga samfällig- heter kunde avvecklas på ett enklare och billigare sätt än vad som nu är fallet. Genom en generell avveckling skulle fastighetsindelningen i ökad utsträckning sammanfalla med den faktiska markanvändningen. Fastig- hetsredovisningen och förrättningsverksamheten skulle i många fall för- enklas. '

En avveckling enligt den av utredningen föreslagna metoden leder i och för sig till att all mark, som hör till flera fastigheter gemensamt och som är avsedd för väg- eller dikesändamål, utan förrättningsåtgärder från viss dag upphör att vara samfälld. Men förslaget reser flera svårlösta frågor.

Om en väg— eller dikessamfällighet inte är onyttig skall den enligt utred- ningsförslaget ersättas av ett Officialservitut. Diskussion kan i efterhand

uppstå om förutsättningar för ett sådant servitut förelåg vid den tidpunkt då samfälligheten upphörde. Vid framtida fastighetsförrättningar kan det behövas lika omfattande utredningar som om den onyttiga samfälligheten bestått. Inrättandet av servitut för bestående vägar och diken innebär knappast några förenklingar av den löpande förrättningsverksamheten och kommer dessutom på sikt att kräva inte obetydliga registreringsresurser.

Att mark som upphör att vara samfälld enligt förslaget automatiskt skall övergå till den fastighet som ligger närmast innebär att den nuvarande fastighetsindelningen i ett mycket stort antal fall förändras. Härtill kom- mer att den nu nämnda huvudregeln om marköverföring inte kan tilläm- pas utan undantag. Enligt förslaget får fastighetsbildningsmyndigheten, om detta leder till en lämpligare fastighetsindelning, i efterhand under vissa villkor korrigera markfördelningen intill dess att registrering skett. Många remissinstanser befarar att utredningen starkt underskattat beho- vet av sådana efterhandskorrigeringar. Jag delar dessa farhågor.

Den tidigare samfällda markens fastighetstillhörighet kommer i många fall att vara svävande under avsevärd tid. Förslaget förutsätter att ändring- arna i fastighetsindelningen i princip skall redovisas i fastighetsregistret först när de berörda fastigheterna av annan anledning omfattas av en fastighetsbildningsåtgärd. Även om det således inte uppkommer ett ome- delbart rcgistreringsbehov, kan man inte bortse från att det på sikt kom- mer att krävas betydande resurser för detta ändamål. Konsekvenserna av den automatiska marköverföringen blir att det. till dess omregistrering skett, inte går att hämta entydiga uppgifter ur fastighetsregistret om fastig- hetsindelningen. De onyttiga samfälligheterna undanröjs sålunda till priset av en svävande fastighetsindelning och en ofullständighet i fastighetsre- dovisningen. Det kan inte uteslutas att osäkerheten om den rätta fastig- hetsindelningen kan påverka exempelvis fastighetsomsättningen och den frivilliga strukturrationaliseringen inom jord- och skogsbruket. Det finns också anledning att hålla i minnet att ett stort antal väg— och dikessamfäl- ligheter finns inom utpräglade jord- och skogsbruksområden, dvs. inom områden som troligen inte i någon större omfattning kommer att beröras av fastighetsbildningsåtgärder. Man kan därför inte bortse från att separa- ta registreringsåtgärder kan behövas för att säkerställa fastighetsomsätt- ningen. Utredningen ger inte underlag för att bedöma i vilken omfattning sådana åtgärder skulle behöva vidtas och vilka resurser som dessa skulle ta i anspråk.

Marköverföringen skulle i vissa fall ge upphov till ersättningsfrågor. För att stävja omotiverade ersättningsanspråk har utredningen föreslagit dels att den ersättningsberättigade i princip själv skall svara för kostnaderna för ersättningsförrättningen och dels att rätten till ersättning skall preskri- beras efter en förhållandevis kort tid. Som jag ser saken måste utrednings- förslaget för att vara praktiskt genomförbart — innehålla regler som starkt begränsar ersättningsanspråken. Det är emellertid inte tillfredsstäl- landc från principiell synpunkt att den som genom lagstiftning berövas egendom därutöver skall drabbas av kostnader för att erhålla skälig och berättigad ersättning för vad som frångått honom.

Mot bakgrund av vad jag nu anfön och med hänsyn till remisskritiken

har jag funnit att utredningens förslag till lag om avveckling av samfällda vägar och diken inte bör genomföras. Problemet med de onyttiga samfäl- ligheterna bör angripas på annat sätt.

Jag kommer i det följande att framlägga förslag som i viss utsträckning kan underlätta avvecklingen av vissa onyttiga samfälligheter (avsnitt 2.3.l.1). Jag kommer även att ta upp förslag i avsikt att sanera bort onyttiga servitut (avsnitt 2.3.2.7).

Hänvisningar till S2-2

  • Prop. 1988/89:77: Avsnitt 2

2.3. Vissa civilrättsliga frågor i samband med fastighetsbildning

Hänvisningar till S2-3

2. 3. 1.1 Förfarandet vid avveckling av onyttiga samfälligheter av ringa värde

Mitt förslag: Vid överföring av mark från samfälligheter skall ersätt- ning utgå endast till delägare som framställt yrkande omdet. Även utan yrkande skall dock ersättning fastställas för sådan andel i marken vars värde överstiger tre procent av gällande basbelopp. Om samfälligheten inte används för något gemensamt ändamål och det är uppenbart att ersättning inte skall fastställas utan yrkande, får kallelscförfarandet ersättas med ett enklare underrättelseförfarande.

Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Remissinstanserna: En fixering av värderekvisitet godtas av de flesta remissinstanserna. Några framhåller dock att även med denna nyordning krävs en översiktlig bedömning av värdet samt av delägarnas andelstal. Med något undantag godtar remissinstanserna bestämmelsen om förenk- lad delgivning.

Skälen för mitt förslag: Om en fastighetsbildningsåtgärd berör en samfäl- lighet måstedelaktigheten i samfälligheten normalt utredas. Detta är van- ligen förenat med inte obetydliga kostnader eftersom samfälligheterna endast i begränsad omfattning är redovisade i fastighetsregistret. Den ofullständiga redovisningen gäller framför allt äldre samfällighetsbildning- ar. ] den mån dessa inte längre används för sitt ändamål framstår utred- ningskostnaderna som meningslösa, i synnerhet om marken har ett obe- tydligt värde. Som har framgått i det föregående är jag inte beredd att lägga fram ett förslag om en generell avveckling av vissa onyttiga samfälligheter. Däremot är det angeläget att förenkla hanteringen av samfälligheterna i den löpande förrättningsverksamhetcn i fall då detta är möjligt utan att rättssäkerheten äventyras.

Enligt gällande rätt (6 kap. 65 FBL) skall, om mark överförs från en samfällighet, ersättning fastställas även utan yrkande om det finns anled— ning att anta att en fastighets andel i marken har ett inte obetydligt värde. Om någon ersättning inte behöver fastställas underlättas förrättningen, eftersom en detaljerad utredning om delaktigheten då är överflödig.

Utredningen har funnit att värderekvisitet i det angivna lagrummet tolkas mycket olika av olika fastighetsbildningsmyndigheter. ] likhet med utredningen anscrjag att värderekvisitet bör preciseras genom en bestämd värdegräns uttryckt i fast penningvärde — tre procent av basbeloppet. Genom ett entydigt värderekvisit kommer hanteringen av de värdemässigt små och ofta onyttiga samfälligheterna i många fall att förenklas. Jag förslår att 6 kap. 6 5 FBL ändras på nu angivet sätt.

Den föreslagna regeln innebär i och för sig att värdegränsen anges som ett exakt belopp. Avsikten är emellertid inte att delägarfastigheternas andel i den samfällda mark som omfattas av förrättningen skall beräknas med en matematisk noggrannhet. Regeln syftar endast till att ange den nivå där förrättningsmyndigheten inte kan underlåta att utan yrkande fastställa ensättning till delägarfastighet. När det gäller den valda nivån — tre procent av basbeloppet vill jag endast framhålla att den inte översti- ger vad som på många håll förekommer i praxis.

I anslutning härtill kan påpekas att många samfälligheter uppenbarligen har så lågt värde eller så många delägare att det står helt klart att någon ersättning för den samfällda marken inte behöver fastställas utan yrkande. Som exempel på sådana samfälligheter kan nämnas brunnar, stenrösen, linsänken. nätgistplatser, kolbottnar, smärre upplags- och lastageplatsen utbrutna täkter av olika slag, mindre betydande landvinningar m.m. Som utredningen har anfört ger den praktiska erfarenheten också vid handen att det är mycket ovanligt att delägare begär ersättning för sin andel i denna typ av samfälligheter.

Enligt gällande rätt måste även när det är fråga om obetydliga eller uppenbarligen värdelösa samfälligheter samtliga delägare kallas till förrätt- ningen. En fullständig utredning av delägarkretsen kan visserligen ofta undvaras i dessa fall, eftersom förutsättningar för kungörelsedelgivning vanligen föreligger. Men även ett kungörelseförfarande är kostsamt och framstår många gånger som en onödig formalitet. Med hänsyn till detta skulle det vara en fördel om gällande delgivningsregler ändras så att samtliga delägare inte skall behöva kallas eller på annat sätt beredas tillfälle att yttra sig när en förrättning rör samfälld mark för vilken ersätt- ning, enligt vad som nyss sagts, uppenbarligen inte behöver fastställas utan yrkande. Ett sätt att förenkla delgivningen skulle kunna vara att i stället för kallelse av samtliga delägare en underrättelse om förrättningen lämnas endast till några av delägarna, utvalda på det sättet att de inte redan på andra grunder berörs av förrättningen. En förutsättning för ett sådant enklare förfarande bör dock vara att samfälligheten inte längre används för gemensamma ändamål.

Genom att ersätta det normala delgivningsförfarandet med en begrän- sad underrättelse skulle förrättningsvcrksamheten i hög grad förenklas. Systemet leder också till kostnadsbesparingar. Frågan är emellertid om dessa förrättningsvinster är acceptabla från rättssäkerhetssynpunkt.

För egen de] ser jag den saken på följande sätt. Delägare i en onyttig samfällighet med ringa ekonomiskt värde har inte något egentligt intresse att bevaka i en förrättning. Genom kravet på underrättelse till någon eller några som inte på annan grund är sakägare skapas garantier för att bedöm-

Prop. 1988/89: 77

ningen att samfälligheten är onyttig och av ringa värde är riktig. Används trots allt samfälligheten för ett gemensamt ändamål eller har marken ett ekonomiskt värde bör detta rimligen komma fram till förrättningsmyndig- heten genom underrättelseförfarandet. Med hänsyn härtill och då delägar- na trots den uteblivna kallelsen inte förlorar sin ställning av sakägare utan är oförhindrade att framställa ersättningsyrkande anser jag att rättssäker- heten inte träds för när om förslaget genomförs.

Jag föreslår därför att 6 kap. FBL kompletteras med en ny bestämmelse (6 kap. 7 5 FBL) om underrättelseskyldighet när det är uppenbart att ersättning inte behöver fastställas utan yrkande för andel i en onyttig samfällighet.

Det föreslagna underrättelseförfarandet bör föranleda konsekvensänd- ringar av reglerna om dels delgivning i vissa fall av ansökningshandlingar- na (4 kap. 155 FBL), dels kallelse till första sammanträdet (4 kap. 185 första stycket FBL). Jag återkommer till dessa frågor i specialmotivering- en.

2. 3. 1.2 Samfällighetsföreningar såsom sakägare vidjastighetsbildning

Mitt förslag: Genom uttryckliga bestämmelser klargörs att en sam- fällighetsförening är sakägare vid en fastighetsbildningsförrättning och att föreningen får påkalla fastighetsreglering som berör en sam- fällighet under dess förvaltning. När en samfällighetsförening på- kallar sådan förrättning görs undantag från det eljest gällande för- bättringsvillkoret i syfte att underlätta saneringen av onyttiga sam- fälligheter. Föreningen får också rätt att för samfälligheten träffa överenskommelse med övriga sakägare i anledning av fastighetsreg- lering. Vid föreningsförvaltning skall ersättning med anledning av fastighetsreglering betalas ut till föreningen. Vid annan särskild förvaltning skall medlen redovisas till förvaltningsorganet, såvida inte någon delägare begär att medlen skall fördelas av fastighetsbild- ningsmyndigheten.

Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag. Remissinstanserna: Utredningens förslag har fått ett gott mottagande. Vissa justeringar av närmast lagteknisk karaktär har föreslagits av bl.a. hovrätten för Nedre Norrland, Stockholms tingsrätt och Gävle tingsrätt.

Skälen för mitt förslag: Förvaltningen av en samfällighet kan ordnas på olika sätt. Om inte annat bestäms, handhar delägarna förvaltningen ge- mensamt. Särskild förvaltare eller liknande kan också utses att handha förvaltningen. I sådana fall är det alltjämt ägarna till de fastigheter som har del i samfälligheten som är sakägare exempelvis vid en fastighetsbildnings- åtgärd som berör samfälligheten. Enligt lagen (1973:] 150) om förvaltning av samfälligheter, SFL, kan emellertid förvaltningen anordnas på ytterliga- re ett sätt, nämligen genom en samfällighetsförening. Denna förvaltnings-

form skiljer sig från de tidigare genom att samfällighetsföreningen är en juridisk person som kan förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter. Den kan också svara inför domstol. Vid tillkomsten av SFL anpassade man inte reglerna i FBL till den nya lagen. Det är därför oklart om en samfällighetsförening kan ha ställning av sakägare vid en förättning enligt FBL. Oklarheten gäller främst beträffande fastighetsregleringsinstitutet.

Enligt FBL tas initiativet till fastighetsreglering av fastighetsägaren. Denne kan också i viss utsträckning medge avsteg från de bestämmelser som finns till skydd för enskilda intressen. Det är svårt att i dessa fall tolkningsvis jämställa den samfällda marken med en registerfastighct och en samfällighetsförening med en fastighetsägare. Den bestämmelse som behandlar frågan om befogenheten för styrelse eller förvaltare av samfällig- het att uppbära ersättning som tillkommer delägare i samfälld mark ger vidare närmast vid handen att en samfällighetsförening inte är sakägare vid en fastighetsreglering.

I motsatt riktning talar å andra sidan att det enligt SFL är samfällighets- föreningcn ensam som förvaltar samfälligheten. Förvaltningen sker sålun- da för delägarnas räkning.

Det motsatsförhållande som här kommer i dagen mellan FBL och SFL bör rättas till. För att klargöra rättsläget föreslår jag att en särskild bestäm- melse i enlighet med utredningens förslag förs in i fastighetsbildningslagen om att en samfällighetsförening är sakägare när en fastighetsbildningsför- - rättning berör samfälld mark som förvaltas av föreningen. Jag föreslår vidare att denna bestämmelse inarbetas i 4 kap. 11 5 FBL. Avsikten med förslaget är att föreningen skall ha sakägarställning när samfälligheten avstår från eller tillförs mark eller — vid fastighetsbestämning — när den samfällda markens omfattning och belägenhet är i fråga. Jag vill däremot understryka att föreningen inte blir sakägare när förrättningen genomförs bara för att förändra eller bestämma delaktigheten i samfälligheten.

Med samfällighetsföreningens ställning som sakägare bör följa att för- eningen kan påföras betalningsskyldighet för mark som tillförs föreningen. På motsvarande sätt bör ersättningsbelopp som avser mark som samfällig- heten avstått från kunna utbetalas till föreningen. Till skillnad från utred- ningen anserjag att detta bör klargöras genom uttryckliga bestämmelser i lagen.

FBL innehåller redan i dag särskilda regler om utbetalning av ersättning när särskild förvaltning i form av styrelse eller förvaltare finns för samfäl- ligheten (5 kap. 17 5 FBL). Dessa regler börjämkas så att ersättningen som regel utbetalas till styrelsen eller förvaltaren under förutsättning att förvaltningsorganct har befogenhet att för delägarna uppbära medel som avser samfälligheten. Begär delägare det, bör dock fastighetsbildningsmyn- digheten vara skyldig att fördela ersättningen mellan delägarna.

Att en samfällighetsförening är sakägare vid fastighetsreglering bör föra med sig att föreningen också är behörig att lämna sådana medgivanden som avses i 5 kap. 18 5 FBL. När medgivande avser de fall som regleras i 5 kap. 185 1—2 och 4 torde medgivandet endast påverka delägarna i begränsad utsträckning. Den enskilde delägaren har därtill ett särskilt skydd i 19 5 SFL. Enligt den bestämmelsen skall nämligen föreningen vid

förvaltningen av samfälligheten tillgodose inte bara medlemmarnas ge— mensamma bästa utan även i skälig omfattning beakta varje medlems enskilda intresse. Medgivande enligt 5 kap. 18 5 3 erfordras vid reglerings- åtgärd som påverkar graderingsvärdet för delägarfastighet. Ett sådant medgivande kan, som några remissinstanser påpekat. få högst betydande konsekvenser för enskilda delägare om det är fråga om en minusjämkning. Särskilt påtagligt är detta när det rör sig om s.k. andelsfastigheter, dvs. fastigheter som inte består av annat än en andel i samfälligheten. Men även ett medgivande enligt 5 kap. 18 5 3 bör få lämnas av samfällighetsfö- reningen. Eftersom det i dessa fall är fråga om marköverföring kräver ett medgivande stämmobeslut med minst två tredjedelar av de avgivna röster- na (51 5 SFL). Strider beslutet mot 195 kan det dessutom klandras (53 5 SFL). Jag anser mot bakgrund av det anförda att det inte finns något hinder mot att en samfällighetsförening, i de fall den är sakägare i förrätt- ningen i stället för delägarna, får lämna medgivande i alla de fall som anges i 5 kap. 185 FBL. Detta bör komma till uttryck i ett nytt stycke i den paragrafen.

När det så gäller spörsmålet om samfällighetsföreningen skalljämställas med fastighetsägare i fråga om rätten att påkalla en fastighetsreglering har några remissinstanser väckt frågan om det inte bör krävas beslut på för- eningsstämman med kvalificerad majoritet på samma sätt som vid överlå- telse av fast egendom (51 5 SFL).

Med hänsyn såväl till de ingrepp i samfälligheten som kan ske genom fastighetsreglering som till det ansvar för förrättningskostnaderna som åvilar sakägarna - i detta fall samfällighetsföreningen — anser jag det rimligt att beslut att påkalla fastighetsreglering skall fattas av förenings- stämman. Jag föreslår att 5 kap. 3 5 FBL ändras i överensstämmelse med detta. Att fastighetsregleringcn avser överföring av samfälld mark bör emellertid inte medföra att beslutet alltid måste fattas med kvalificerad majoritet. Det finns nämligen inte anledning att undantagslöst jämställa en minusjämkning genom fastighetsreglering med en överlåtelse. Gräns- dragningen mellan regleringsåtgärder som förutsätter sakägarnas medgi- vande och sådana som kan genomföras tvångsvis framkommer nämligen i allt väsentligt genom bestämmelser om fastighetsskyddet i 5 kap. 8 5 FBL. Dessa bestämmelser tar sikte på fastigheter _ inte samfälligheter — och skall när förrättningen berör samfälld mark tillämpas med avseende på de enskilda delägarfastigheterna. Detta innebär att även omfattande mark- överföring från en samfällighet redan i dag kan genomföras utan stöd av medgivande av delägarfastigheternas ägare. En regleringsåtgärd som kan ske inom ramen för fastighetsskyddet bör därför kunna beslutas utan kvalificerad majoritet.

Samfällighetsförcningens rätt att påkalla fastighetsreglering kan antas få särskilt stor betydelse när det gäller förrättningar av saneringskaraktär, dvs. förrättningar som går ut på att avveckla onyttiga samfälligheter. Enligt min mening är det angeläget att en samfällighetsförening av sane- ringsskäl kan ta initiativ till en fastighetsreglering även om denna inte är till direkt nytta för delägarfastigheterna. På sikt är en rättvisande fastig- hetsredövisning alltid av värde för berörda fastighetsägare. I dessa fall bör

alltså göras undantag från det allmänna villkoret att en fastighetsreglering som har begärts av en sakägare får genomföras endast om den är nödvän- dig för att en fastighet som tillhör sökanden skall förbättras. [ fall då samfälligheten används för det ändamål för vilken den inrättats finns däremot ingen anledning att efterge förbättringsvillkoret. Bestämmelsen — 5 kap. 5 5 första stycket FBL — bör utformas i enlighet med detta.

2. 3. 1.3 Andrajrågor om sakägare vidfastighetsbildning

Mitt förslag: 1 en särskild bestämmelse klarläggs att både överlåta- ren och förvärvaren vid ofullbordade förvärv är sakägare. Om det är ovisst vilken av flera som äger en fastighet skall samtliga behandlas som sakägare.

Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt förslag. Remissinstanserna: Har inte särskilt berört dessa frågor.

Skälen för mitt förslag: Den som har lagfart på en fastighet anses som ägare till fastigheten om inte annat visas. Kan den som saknar lagfart styrka sin äganderätt betraktas han som ägare. Med äganderätten följer befogenheten att som sakägare föra talan rörande fastigheten. Ägarbyten i anslutning till en fastighetsbildningsförrättning får därför betydelse vid förrättningen.

Äganderätten till fastighet som överlåts övergår normalt tilljörvärvaren redan i och med att det avtal som ligger till grund för fånget har ingåtts. Om överlåtelsen är svävande, exempelvis i avvaktan på tillstånd till förvärvet eller med hänsyn till uppställda avtalsvillkor är dock en förvär- vares möjlighet att förfoga över fastigheten inskränkt så länge överlåtelsen är svävande (se 20 kap. 75 13 och 14jämfört med 7 5 2 och 22 kap. 45 1 och 23 kap. 3 5 1 JB). Förvärvarens möjligheter att under en fastighetsbild- ningsförrättning genom medgivanden förfoga över fastigheten får enligt utredningen anses villkorade på samma sätt.

1 förrättningspraxis anses mot denna bakgrund såväl överlåtaren som förvärvaren vara sakägare så länge överlåtelsen är svävande. Någon lagre- gel om detta finns inte.

Som utredningen har konstaterat är det vanligt att fastigheter byter ägare i anslutning till ett förrättningsförfarande. I likhet med utredningen anserjag att man i FBL bör särskilt ange att både överlåtaren och förvärva- ren vid ofullbordade överlåtelser är sakägare i den förrättning som berör fastigheten. En bestämmelse om detta bör tas in i 4 kap. 1 1 5andra stycket F BL.

Även i andra fall kan det vara tveksamt vem som i egenskap av sakägare skall företräda en fastighet i en förrättning. Det kan föreligga konkurreran- de äganderättsanspråk. men det kan också vara så att pretendenten saknar lagfart och därför inte är ensam sakägare. Är det ovisst vilka av flera som är sakägare. skall enligt gällande rätt samtliga kallas till första sammanträ-

det (4 kap. 185 FBL). I många fall torde sakägarna ha gemensamma intressen eller deras medverkan i förrättningen vara utan betydelse. I sådana fall möter det inga hinder att förrättningen genomförs utan att sakägarfrågan slutligt avgörs. Är det däremot nödvändigt att frågan får sin lösning innan förrättningen fullföljs, finns det två alternativ. Fastighets- bildningsmyndigheten kan i vissa fall själv utreda frågan. Alternativt kan myndigheten vilandeförklara förrättningen och hänvisa pretendenterna till domstol.

Förrättningsformen som sådan ger således utrymme för att hantera konkurrerande sakägaranspråk. Den nuvarande bestämmelsen i 4kap. 18 5 FBL, som bara tar sikte på kallelseförfarandet till första sammanträ- det, bör därför modifieras så, att det klart framgår att samtliga skall behandlas som sakägare i förrättningen om det är ovisst vilken av flera som äger en fastighet. Bestämmelsen bör inarbetas i 4 kap. 11 5 FBL, som innehåller bestämmelser om sakägarbegreppet.

2. 3. 1.4 Lagfartssammanträde och äganderättsutredning

Mitt förslag: Tillämpningsområdet för institutet äganderättsutred- ning utvidgas så att det kan användas även i fall då äganderätten till en enstaka fastighet är oviss. Gränserna för lagfartssammanträde vidgas så att lagfart, i samma utsträckning som gäller vid ägande- rättsutredning, kan meddelas vid ogiltiga fång.

Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag. Remissinstanserna: Kritiserar inte förslagen i sak. Några remissinstanser vill dock gå längre och förordar en sammanslagning av de två instituten. Bl. a. lantmäteriverket och domstolsverket föreslår ytterligare utvidgning- ar för att instituten skall effektiviseras.

Skälen för mitt förslag: Gällande lagstiftning anvisar två vägar för att klarlägga bestående ovisshet om äganderätt till fast egendom, nämligen äganderättsutredning och lagfartssammanträde. De två instituten skiljer sig åt såväl när det gäller i vilken utsträckning de kan komma till använd- ning som när det gäller vilka brister som kan botas.

Äganderättsutredningen handläggs av fastighetsbildningsmyndigheten vid en särskild förrättning efter förordnande av länsstyrelsen eller i vissa fall lantmäteriverket. Syftet med denna typ av förrättning är att utreda äganderätten och inskrivningsförhållandena inom ett område där antingen äganderätten till fast egendom är oviss eller fastigheterna i betydande omfattning saknar lagfan. Förrättningen kan också omfatta legalisering av privata jorddelningar. Är äganderätten beträffande en enstaka fastighet oviss, kan institutet äganderättsutredning inte komma till användning. Viss tvekan kan råda om vad som krävs för att någon skall anses som ägare vid en äganderättsutredning. Varken lagtexten eller förarbeten ger nämli- gen något uttömmande svar. 1 95 första stycket lagen (1971:1037) om

äganderättsutredning och legalisering stadgas endast att fastighetsbild- ningsmyndigheten skall pröva vem som bör anses vara ägare till varje särskild fastighet. [ samma lagrum föreskrivs också att förvärv vartill fordras tillstånd av myndighet inte får beaktas förrän tillstånd har erhål- lits. Motsatsvis torde man kunna dra den slutsatsen att det särskilt när äganderättsanspråket stöds av hävd — i viss utsträckning går att bortse från andra ogiltighetsanledningar än sådana som grundar sig på bristande tillstånd enligt förvärvslagstiftningen. Stöd för en sådan tolkning kan hämtas i förarbetena (jfr SOU 1986:29 s. 801).

Genom lagfartssammanträde kan osäkerhet kring äganderätten till en enskild fastighet utredas. Till skillnad från äganderättsutredning krävs det dock vid lagfartssammanträde att det påstådda förvärvet är giltigt för att lagfart skall kunna meddelas.

Ansökan om lagfartssammanträde sker hos inskrivningsmyndigheten. Närmare bestämmelser om institutet finns i 20 kap. 10 — 13 55 JB. Sammanfattningsvis kan sägas att lagfartssammanträde kan tillgripas i tre olika situationer, nämligen om en fångeshandling förkommit eller för- störts, om sökanden påstår att ett giltigt förvärv föreligger men inte vet om en giltig fångeshandling upprättats eller ej och slutligen om fångeshand- lingen är bristfällig utan att bristen medför att förvärvet är ogiltigt. Står det klart att någon fångeshandling aldrig upprättats eller att fånget är ogiltigt av annan anledning, exempelvis att tillstånd saknas enligt förvärvslagstift- ningen, kan lagfart inte vinnas genom ett lagfartssammanträde.

De avgränsningar som gäller för van och ett av de båda instituten har fört med sig praktiska olägenheter. Instituten skulle bli effektivare om tillämpningsområdet' för äganderättsutredningen utvidgas så att ett sådant förfarande kan tillämpas beträffande en enstaka fastighet samt om hinder för lagfart kan undanröjas genom lagfartssammanträde även om hindret har sin grund i ogiltighet.

Om instituten på detta sätt närmar sig varandra uppkommer frågan om det inte är tillräckligt med ett institut för att i extraordinär ordning fastställa äganderätten till en fastighet. Emellertid kan behovet av att i sådan ordning undanröja hinder för lagfart ha olika bakgrund.

I många fall när äganderätten till en fastighet är oklar finns det inte anledning att gå in på själva fastighetsindelningen utan i stället är en utredning av den rättsliga innebörden av tidigare fång avgörande. En sådan utredning bör lämpligen vara en uppgift för inskrivningsmyndighe- ten, som genom sin löpande handläggning av lagfartsfrågor och med sin tillgång till juridiskt skolad personal är väl lämpad för det.

Lagfartssammanträde är en billig och smidig form för att utreda vissa äganderättsförhållanden. Möjligheterna att undanröja olika former av ogiltighet bör enligt min mening inte vara mindre vid lagfartssammanträ- de än vid äganderättsutredning. Lagfartssammanträdet som rättsligt insti- tut bör därför utvidgas så att ogiltighet på grund av formfel eller fånges- mannens omyndighet e.d. inte utgör ett absolut hinder för lagfart. En förutsättning för att man på detta sätt i lagfartshänseende skall kunna bortse från en ogiltighetsgrund måste självfallet vara att det inte föreligger konkurrerande äganderättsanspråk. Här bör understrykas att lagfartssam-

manträde även fortsättningsvis skall ses som en extra ordinär åtgärd. Brister i en fångeshandling som går att lägga till rätta genom tillägg eller kompletterande utredning kan inte undanröjas genom lagfartssammanträ- de.

På samma sätt som gäller vid äganderättsutredning bör uttryckligt un- dantag göras för fall då ogiltigheten beror på bristande förvärvstillstånd.

En ovisshet om äganderätten till fast egendom kan emellertid också ha sin grund i tilltrasslade fastighetsförhållanden, vilka kan klarläggas endast genom någon form av lantmäteriförrättning. När fråga är om legalisering av privat jorddelning kan enligt 21 5 lagen om äganderättsutredning och legalisering äganderätten utredas i förrättningen. Även i andra fall ger förrättningsformen goda möjligheter att utreda hur marken rent faktiskt hävdas, något som kan vara av betydelse vid en bedömning av ägande- rättsanspråk. Institutet äganderättsutredning bör av dessa skäl kvarstå.

1 en fastighetsbildningsförrättning är det vanligt att äganderättsfrågorna ställs på sin spets. Enligt gällande rätt har en utredning i sådana frågor inom ramen för en fastighetsbildningsförrättning inte status av en ägande- rättsutredning. Det ställningstagandc som görs i förrättningen saknar där- för rättskraft utanför denna. Från effektivitetssynpunkt är det önskvärt att äganderättsfrågan rättskraftigt kan avgöras i förrättningen. En sådan möj- lighet kan enligt min mening införas utan att några olägenheter uppkom- mer.

Jag anser av dessa skäl att båda instituten bör behållas och att deras tillämpningsområden bör utvidgas något. Vidare bör en äganderättsutred- ning få handläggas tillsammans med annan förrättning om äganderättsut- redningen är av betydelse för denna förrättning. Detta kräver ändring av 20 kap. 13 5 JB samt 1 och 2 55 lagen (1971:1037) om äganderättsutred- ning och legalisering.

Mitt ställningstagande innebär att den som påstår sig vara ägare till en fastighet och som vill vinna lagfart på fastigheten i extraordinär ordning i princip får tillgång till två alternativ. Det ligger emellertid i sakens natur att sökanden om möjligt bör" välja det billigaste förfarandet, dvs. vanligen lagfartssammanträde.

Enligt gällande rätt är det en förutsättning för äganderättsutredning att länsstyrelsen förordnar om det. Sådant förordnande skall föregås av sam- råd med inskrivningsmyndigheten och övriga myndigheter vilkas hörande kan vara av betydelse för avgörandet. Denna ordning bör gälla även framgent. Förordnandc om äganderättsutredning bör inte meddelas. om syftet med ansökningen kan uppnås genom ett lagfartssammanträde och detta framstår som lämpligare. Underlag för bedömningen bör kunna framkomma genom samrådsförfarandet.

En speciell ställning intar de fall då ovisshet om äganderätten uppkom- mer i en pågående lantmäteriförrättning. I sådana fall är det som jag tidigare framhållit ofta lämpligt att utredningen görs i form av en ägande- rättsutredning. Det bör enligt min mening ankomma på fastighetsbild- ningsmyndigheten att i en pågående förrättning, efter samråd med bl.a. inskrivningsmyndigheten, besluta om äganderättsutredning beträffande en enstaka fastighet. En sådan lösning överensstämmer med vad som i dag gäller när en äganderättsutredning företas i samband med en legalisering.

2.3. 1.5 Företrädare/ör upplösta juridiska personer

Mitt förslag: Berör en lantmäteriförrättning en fastighet som tillhör ett bolag, en förening eller någon annan sammanslutning som har upplösts, får rätten förordna en god man att företräda fastigheten. Godmanskapet avvecklas genom att ett eventuellt överskott efter förordnande av rätten överförs till allmänna arvsfonden.

Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt utom så till vida att godmanskapet skall kunna avvecklas också genom att egendomen överförs till annat allmännyttigt ändamål än allmänna arvsfonden.

Remissinstanserna': Är övervägande positiva till utredningens förslag.

Skälen för mitt förslag: Om en juridisk person som har upphört att existera står som lagfaren ägare till en fastighet, finns det ingen som direkt kan företräda fastigheten. Detta kan orsaka problem i den löpande förrätt- ningsverksamheten.

Framkommer det att en fastighet tillhör ett upplöst aktiebolag, skall enligt 13 kap. 165 aktiebolagslagen (l975:1385) likvidationsförfarandet återupptas. Är en likvidator inte redan utsedd, skall rätten efter anmälan förordna en sådan. Anmälan kan göras bl.a. av borgenärer eller andra vilkas rätt kan vara beroende av att det finns en företrädare för bolaget. Ett återupptagande av likvidationsförfarandet löser representationsfrågan i förrättningen men innebär knappast en effektiv lösning av det grundläg- gande problemet. nämligen att avveckla den kvardröjande formella ägan- derätten. Kostnaderna för att på ett regelrätt sätt fullfölja likvidationen kan komma att överstiga tillgängliga medel. Bolaget kan då enligt 13 kap. 15 5 tredje stycket ABL försättas i konkurs varvid de begränsade tillgång- arna i stället förbrukas i konkursförfarandet. I huvudsak motsvarande regler gäller för ekonomiska föreningar.

Beträffande ideella föreningar saknas lagstiftning. Det finns således ing- en möjlighet att genom förordnande av likvidator c. d. i en förrättning lösa representationsfrågan för en fastighet som är lagfaren för en icke verksam förening.

Jag delar utredningens och remissinstansernas uppfattning att de nu angivna problemen kan lösas genom att en god man förordnas för en upplöst eller inte längre existerande sammanslutning. Jag föreslår att FBL kompletteras i enlighet härmed genom en ny bestämmelse. 4 kap. 1 l a 5.

Godmanskapet bör kunna avvecklas genom att egendomen i enlighet med utredningens förslag överförs till allmänna arvsfonden. Frågan är emellertid om avveckling bör kunna ske också genom att egendomen efter förordnande av rätten överförs till något annat allmännyttigt ändamål.

En sådan möjlighet skulle kunna vara lämplig i fall då egendomen har tillhört en upplöst ideell förening och det finns en ny förening som driver i samma typ av verksamhet som den upplösta. Även om den situationenär tänkbar torde den dock mer sällan vara på detta sätt renodlad och enkel. Det finns därför en viss risk för att en sådan avveckling leder till tillämp-

ningsproblem som för sin lösning kräver utredningar och därmed också kostnader. Enligt min mening måste förfarandet vara Så enkelt som möj- ligt. Jag föreslår därför att sammanslutningens egendom skall kunna över- föras till allmänna arvsfonden.

2. 3. 2. I Rättighetshavarnas ställning som sakägare

Mitt förslag: Vid fastighetsbildning skall fastighetsägaren på myn- dighetens begäran upplysa om kända rättighetshavare. Underlåter fastighetsägaren utan skäl att lämna upplysningar, skall han ersätta den skada som därigenom kan tillfogas rättighetshavarna.

Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag. Remissinstanserna: Godtar överlag förslaget. Vissa detaljanmärkningar framförs dock.

Skälen för mitt förslag: Vid en fastighetsbildningsförrättning åligger det fastighetsbildningsmyndigheten att utreda vilka som i egenskap av fastig— hetsägare eller på annan grund är sakägare i förrättningen (4 kap. 11 & FBL). Beträffande servitut och andra fastighetsanknutna rättigheter följer rättighetshavarnas sakägarställning av fastighetsinnehavet. Vilka som i övrigt har sådan ställning framgår enligt gällande rätt av 5 kap. 345 FBL som innebär att en innehavare av nyttjanderätt eller elektrisk kraft är sakägare om en fastighetsreglering har betydelse för honom. Jag har i avsnitt 2.3.l.3 förordat att denna bestämmelse utan saklig ändring över— förs till 4 kap. 11 5 första stycket FBL.

När det gäller otfteialrättigheter innehåller fastighetsregistret fullständi- ga upplysningar bara för tiden efter år 1972. För tiden dessförinnan är fastighetsbildningsmyndigheten i stor utsträckning hänvisad till arkiv- handlingar. lnte heller beträffande avtalsrättighetcr finns det någon full- ständig registerföring. Många rättigheter såsom arrende och hyra blir normalt inte föremål för inskrivning. Fastighetsbildningsmyndigheten är därför vid fullgörande av sin utredningsskyldighet i stor utsträckning hänvisad till de upplysningar som framkommer i förrättningen.

l ansökan om förrättning skall sökanden ange vilka innehavare av servi- tut, nyttjanderätt och rätt till elektrisk kraft som berörs av åtgärden. Detta gäller dock bara i den mån det kan anses skäligt att han skaffar fram uppgifter om rättigheterna eller sådana uppgifter ändå är tillgängliga för honom (4 kap. 85 FBL). Begränsningen är av stor praktisk betydelse eftersom många av de rättigheter som kan beröras av förrättningen inte behöver ha anknytning till sökandens fastighet. Genom ansökningen får fastighetsbildningsniyndigheten sålunda inte fullständiga uppgifter om de rättigheter som kan komma att beröras. Andra än sökanden har med undantag för fall då det blir fråga om inlösen — inte någon skyldighet att lämna uppgifter om detta. Vid inlösen skall däremot berörda fastighets-

ägare lämna upplysningar om rättighetshavare (8 kap. 75 andra stycket FBL). "

En fastighetsreglering kan genom medgivande enligt 5 kap. 185 FBL medföra betydande förändringar av fastigheternas storlek och därmed också beröra rättighetshavarnas ställning. Situationen kan då likna den som föreligger då fastigheterna byter ägare. 1 det senare fallet föreligger vid frivillig fastighetsöverlåtelse en skyldighet för överlåtaren att göra förbe- håll om rättigheterna (7 kap. 11 & JB), och vid expropriation är fastighets- ägaren skyldig att upplysa om kända sakägare (5 kap. 7 ä expropriations- lagen).

De olikheter som föreligger i fråga om fastighetsägarens skyldighet vid fastighetsbildning och fall då en fastighet eller del av fastigheten byter ägare bör undanröjas. Jag anser därför. i likhet med utredningen, att de fastighetsägare som berörs av en förrättning alltid — alltså inte enbart när det är fråga om inlösen — skall vara skyldiga att på myndighetens begäran uppge vilka rättigheter som besvärar fastigheterna.

En sådan ordning innebär inte att fastighetsbildningsmyndighetens skyl- dighet att utreda vem som är sakägare faller bort. Det bör även i fortsätt- ningen vara en uppgift för myndigheten att utreda denna fråga i den omfattning som är påkallad med hänsyn till fastighetsbildningens art och förhållandena i övrigt. Fastighetsägarens ansvar sträcker sig inte längre än till att upplysa om de förhållanden som är kända för honom (jfr 5 kap. 7 g" expropriationslagen).

Fastighetsägarens skyldighet att vid frivilliga överlåtelser. vid inlösen eller vid expropriation upplysa om upplåtna rättigheter är skadestånds- sanktionerad. På motsvarande—sätt bör en fastighetsägare som berörs av en fastighetsbildningsförrättning ersätta den skada som uppkommer om han utan giltigt skäl underlåter att på myndighetens begäran upplysa om vilka som innehar en särskild rätt till fastigheten.

Bestämmelsen om fastighetsägarens upplysningsskyldighet bör fogas in i 4kap. 11 & FBL som även i övrigt innehåller bestämmelser av betydelse för sakägarutredningen (jfr avsnitt 2.313 ovan). Genom den generella upplysningsplikten vid fastighetsbildning bortfaller behovet av en särskild reglering av upplysningsskyldigheten vid inlösen. varför 8 kap. 75 andra stycket FBL. kan upphävas. Detta leder till följdändringar i 225 anlägg- ningslagen (1973: 1 149) och 20 ä' ledningsrättslagen (1973: 1 144).

2. 3. 2. 2 Inverkan aplastig/1elsreg/ering på arla/.vrällig/n'ter

Mitt förslag: Om sakägare begär det. får fastighetsbildningsmyndig- heten vid en fastighetsreglering förordna att en avtalsrättighet som gäller i den mark som överförs genom regleringen skall bestå i det överförda området. Förutsättningarna för ett sådant förordnande är att åtgärden är lämplig och inte motverkar syftet med regleringen.

Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt utom så till vida att ett förordnande skall kunna meddelas även utan begäran av sakägare.

Remissinstanserna: Så gott som alla tillstyrker utredningens förslag. Skälen för mitt. förslag: Om fastighetsindelningen ändras genom en fastighetsreglering gäller de avtalsrättighetcr som upplåtits i den avstående fastigheten inte vidare i den mark som överförs genom regleringen (7 kap. 29 å andra stycket JB). Fastighetsbildningsmyndigheten saknar enligt gäl- lande rätt möjlighet att göra undantag från denna bestämmelse.

1 de flesta fall leder den nuvarande ordningen till ett rimligt och ända- målsenligt resultat. Undantagvis kan den dock medföra vissa olägenheter. Så är exempelvis fallet om avtalsrättigheten mycket väl skulle kunna stå kvar utan att detta motverkar syftet med regleringen. Detta är inte ovanligt beträffande servitut och nyttjanderätter för olika sorters ledningar.

l viss utsträckning kan icke önskvärda konsekvenser av den nuvarande bestämmelsen undvikas genom att fastighetsbildningsmyndigheten i för- rättningen verkar för frivilliga överenskommelser om rättighetens bestånd eller, i den utsträckning detta är möjligt, ersätter en avtalsrättighet med ett Officialservitut eller en ledningsrätt. Ofta är emellertid dessa möjligheter otillräckliga. Dessutom kräver de nästan undantagslöst extra insatser i förrättningen. något som kan fördyra denna.

Till saken hör att såväl rättighetshavaren som ägaren till den fastighet dit marköverföringen sker var för sig kan ha intresse av att rättigheten består. Rättighetshavaren får då möjlighet att på oförändrade villkor utöva sin verksamhet. Den tillträdande fastighetsägarens skyldighet att ge ut ersättning kan minska om rättigheten består. Sakägare kan även ha andra skäl för att en rättighet bör bestå. Exempelvis kan båtnadsprövningen påverkas och därmed förutsättningarna för förrättningen.

Enligt min mening bör fastighetsbildningsmyndigheten ges möjlighet att under vissa förutsättningar förordna att en avtalsrättighet som upplåtits i den avstående fastigheten och som utövas inom det område som överförs skall bestå i det överförda området. En avvikelse från huvudregeln i 7 kap. 295 andra stycket bör dock göras bara om det finns ett uttalat enskilt intresse härför. Fastighetsbildningsmyndigheten bör därför inte meddela ett förordnande av detta slag på eget initiativ utan först om det begärs av någon sakägare.

En förutsättning för att avtalsrättigheten skall bestå bör vara att ett förordnande om detta kan anses lämpligt. Om sakägarna är överens om att rättigheten kan bestå bör fastighetsbildningsmyndigheten om åtgärden inte är olämplig från allmän synpunkt (jfr 3 kap. FBL) — förordna att rättigheten skall bestå. Annorlunda förhåller det sig om sakägarna har skilda uppfattningar i frågan. Endast undantagsvis kan det då vara lämp- ligt att rättigheten i strid mot 7 kap. 29 & andra stycket JB står kvar. Men varje invändning bör inte förhindra ett förordnande utan endast sakligt grundade invändningar bör beaktas. Kan en rättighet säkerställas exempel- vis genom en ledningsrätt eller ett Officialservitut, kan ett förordnande om avtalsrättighetens bestånd vara lämpligt även om den mottagande fastig- hetens ägare inte biträder åtgärden.

En annan förutsättning för att avtalsrättighcten skall bestå bör vara att

syftet med fastighetsregleringcn inte motverkas. Detta syfte är att uppnå en bättre fastighetsindelning för den avsedda markanvändningen. Denna förbättring skall ha varaktig karaktär. [ vissa fall kan det vara utan betydel- se om en avtalsrättighet står kvar i det överförda markområdet, medan en sådan åtgärd i andra fall kan urholka nyttan av regleringen. Fastighetsbild- ningsmyndigheten bör därför även pröva att ett förordnande i det enskilda fallet inte motverkar syftet med regleringen. Skulle ett förordnande mins- ka eller helt spoliera den avsedda effekten. bör förordnandet inte medde- las.

Med hänsyn till vad jag nu anfört föreslår jag att fastighetsbildnings- myndigheten — på begäran av sakägare skall förordna att en rättighet som grundar sig på avtal skall bestå i ett område som överförs vid fastig- hetsreglering under förutsättning att åtgärden är lämplig och inte motver- kar syftet med regleringen.

Frågan om en rättighets bestånd kan komma att väckas av den tillträ- dande fastighetsägaren i syfte att undgå ersättningsskyldighet gentemot rättighetshavaren. Det finns då sällan anledning att blanda in rättighets- havaren i förrättningen. Den nya bestämmelsen bör utformas med hänsyn till detta. Ett förordnande bör alltså kunna meddelas utan att rättighets- havaren blivit hörd om det är uppenbart att åtgärden inte kan vara till olägenhet för honom och hans hörande i övrigt framstår som obehövligt. Härigenom kommer handläggningen att kunna underlättas i väsentlig mån vid många förrättningar. Detta gäller inte minst förrättningar som berör ledningsservitut.

Fastighetsbildningsmyndighetens möjlighet att förordna att en rättighet skall stå kvar i mark som byter fastighetstillhörighet bör redovisas i två nya paragrafer i FBL, och 5 kap. 33 a & och 7 kap. 13 &.

Om en rättighet genom ett förordnande av det slag jag nu har förordat (5 kap. 33 a & FBL) skall stå kvar och gälla mot den tillträdande fastighets- ägaren, måste detta i allmänhet beaktas när likvidvärdet av den överförda marken skall bestämmas. Detta blir framför allt fallet när rättigheten är av benefik natur eller när vederlaget har betalats i förskott och tillträdaren således inte kan påräkna det utbyte som svarar mot belastningen. Hur likvidvärdet bestäms har emellertid betydelse inte bara mellan fastighets- ägarna. Värderingen påverkar också inteckningshavarnas rätt. Utredning- en har med hänsyn härtill ansett att en reduktion av det likvidvärde som skall tillgodoräknas den avstående fastigheten inte får göras, om skada därigenom uppkommer för fordringsägare med bättre rätt än rättighets- havaren. Detta skulle innebära att den tillträdande fastighetsägaren kan få utge full likvid för markområdet, trots att detta är belastat av en rättighet. Han skulle alltså få täcka förlustrisken för fordringshavarna i den avståen- de fastigheten genom att betala mer för marken än den är värd. En remissinstans har i stället förordat att den ersättning som inte motsvarar likvidvärdet skall betalas av dem som har nytta av fastighetsregleringsåt- gärden. Medför inte fastighetsregleringcn sådan vinst som kan täcka er- sättningen bör den enligt denna remissinstans inte komma till stånd eller i varje fall inte innehålla ett förordnande om rättighetens bestånd. [ en sådan situation kan det inte uteslutas att rättighetshavaren kan vara be-

redd att svara för hela eller del av ersättningen. vilket motiverar att han inkluderas i den krets som skall stå för ersättningen.

Jag delar uppfattningen att skyldigheten att betala nu aktuell ersättning fördelas mellan sakägarna efter vad som är skäligt med hänsyn till den nytta de har av att regleringen genomförs på ett sätt som kräver ersättning. Jag föreslår därför att det införs en ny bestämmelse om reduktion av likvidvärde i 5 kap. 105 FBL och att den utformas i överensstämmelse med vad jag nu har sagt.

Det sakrättsliga skyddet för en rättighet är i många fall beroende av att denna är inskriven. När en rättighet byter fastighetsanknytning genom ett förordnande är det därför nödvändigt att inskrivningcn förs över till den nya fastigheten. En föreskrift om detta bör tas in dels i en ny paragraf i jordabalken (23 kap. 9 5 JB), dels i den nya 5 kap. 33 a 5 FBL. Jag avser att senare för regeringen framlägga förslag om komplettering av fastighets- bildningskungörelsen med föreskrifter hur denna underrättelseskyldighet skall fullgöras.

Utövas en rättighet helt inom det område som överförs genom fastig- hetsregleringcn innebär ett förordnande om rättighetens bestånd inte an- nat för rättighetshavaren än vad som skulle ha följt av att'den belastade fastigheten hade bytt ägare. Upplåtelseavtalet består och tillträdaren över- tar avträdarens rättigheter och skyldigheter i förhållande till rättighets- havaren. Om rättigheten efter förordnandet kommer att belasta såväl upplåtelsefastigheten som den tillträdande fastigheten, blir effekten i prin- cip densamma som_vid klyvning eller avstyckning. Bestämmelser om vad som då gäller finns i 7 kap. 28 5 JB. Enligt denna föreskrift skall vederlaget för rättigheten fördelas mellan ägarna i förhållande till belastningen på varje fastighet. Det nämnda lagrummet bör justeras så att samma förhål- lande kommer att gälla när en rättighet belastar flera fastigheter till följd av fastighetsreglering.

Det ankommer inte på fastighetsbildningsmyndigheten att vid klyvning och avstyckning i förrättningen göra en vederlagsfördelning enligt 7 kap. 28 5 JB. Det är i stället ägarnas sak att träffa en uppgörelse härom. I sista hand får frågan avgöras av domstol. Vid fastighetsreglering kan emellertid vederlagsfördelningen ha betydelse för bestämmande av likvidersättning- en. Frågan bör därför kunna tas upp och avgöras av fastighetsbildnings- myndigheten. Den nya bestämmelsen om förordnandemöjligheten (5 kap. 33 a5 FBL) bör ge utrymme för fastighctsbildningsmyndigheten att före- skriva sådan jämkning av upplåtelsevillkoren som är ofrånkomlig.

Jag vill i detta sammanhang slutligen ta upp ytterligare ett förslag som utredningen lagt fram och som inte endast berör fastighetsreglering utan även avstyckning och klyvning. En uppdelning av en rättighetsbelastad fastighet kan bl. a. urholka rättighetshavarens faktiska nytta av rättigheten. Utredningen har föreslagit — genom ett tillägg till 7 kap. 285 JB — att uppsägning av upplåtelseavtalet från en avfastighetsägarna skall ge en nyttjanderättshavare rätten att frånträda upplåtelsen i dess helhet. Nytt- janderättshavaren löper enligt utredningen därmed inte risken att vara bunden av upplåtelseavtalet efter det att han förlorat rätten till en del av det ursprungliga upplåtelseområdet.

För egen del anser jag att rättighetshavarnas intressen redan är säker- ställda inom det nuvarande regelsystemet. Som utredningen har framhållit tillkommer inte genom förrättningen någon ny upplåtelse, utan upplåtel- sen gäller mot fastighetsägarna gemensamt under den återstående upplå- telsetiden. Förlängs avtalet på grund av lag eller med tillämpning av bestämmelser i upplåtelseavtalet, innebär inte heller detta att en ny upplå- telse kommer till stånd (jfr 7 kap. 7 5 2 st. och 7 kap. 8 5 2 st. JB). En av de båda fastighetsägarna kan därför inte — med verkan enbart på rättsförhål- landet mellan honom och rättighetshavaren — säga upp avtalet. Vid upp- sägning kommer således avtalet i hela dess vidd att bli föremål för pröv- ning.

Med hänsyn till det anförda kan jag inte finna att nyttjanderättshavaren kan förlora rätten enbart till en del av det upplåtna området. Det saknas alltså skäl att göra det av utredningen föreslagna tillägget till 7 kap. 285 jordabalken.

2. 3. 2. 3 Fastighetsreglering som berör besitmingsskyddade arrenden

Mitt förslag: På yrkande av en arrendator skall besittningsskyddade upplåtelser förbehållas vid fastighetsreglering. om arrendatorn visar beaktansvärda skäl för detta och åtgärden inte i väsentlig mån motverkar regleringens syfte.

Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Remissinstanserna: Utredningens förslag har i huvudsak godtagits av remissinstanserna.

Skälen för mitt förslag: En huvudprincip i arrendelagstiftningen är att arrendatorn skall ha ett starkt besittningsskydd. Detta har ansetts motive- rat från både sociala och samhällsckonomiska synpunkter. Det besitt- ningsskyddade arrendet beaktas emellertid inte särskilt i reglerna om fastighetsreglering. Detta innebär bl. a. att ettjordbruksarrende till följd av bestämmelsen i 7kap. 295 jordabalken upphör att gälla i mark som frångår arrendefastigheten. Detta kan utnyttjas för att kringgå besittnings- skyddet. något som givetvis inte är tillfredsställande.

Jag har tidigare föreslagit (se avsnitt 2.3.2.2) att fastighetsbildningsmyn- digheten i vissa fall skall kunna förordna om att en avtalsrättighet skall kunna bestå i mark som överförs genom fastighetsreglering. När det gäller besittningsskyddade arrenden bör utrymmet för ett sådant förordnande vara något större i fall då arrendatorn har beaktansvärda skäl för ett fortsatt arrende. Arrendet bör då bestå. om syftet med fastighetsreglering- en inte i väsentlig mån motverkas genom ett förordnande. Om ett besitt- ningsskyddat arrende berörs av marköverföring genom fastighetsreglering. bör alltså fastighetsbildningsmyndigheten på yrkande av arrendatorn kun- na förordna att rättigheten skall bestå i det överförda markområdet. om arrendatorn visar beaktansvärda 'skäl för detta och åtgärden inte i väsentlig mån motverkar syftet med regleringen.

2. 3. 2. 4 Tidpunkten/ör upphörande av en rättighet eftterfastighetsreglering

Mitt förslag: Vid fastighetsreglering skall en rättighetshavare vara skyldig att avträda marken den dag som fastighetsbildningsmyndig- heten bestämmer som tillträdesdag. Vid jordbruksarrende skall ar- rendatorn dock alltid vara tillförsäkrad en i lag fastställd omställ- ningstid. Har arrendatorn efter fastighetsreglering rätt att säga upp den återstående delen av arrendet. får uppsägningen göras till den tidpunkt då arrendet delvis upphör genom regleringen.

Utredningens förslag överensstämmer med mitt förslag. Remissinstanserna: Praktiskt taget alla remissinstanser godtar utred- ningens förslag.

Skälen för mitt förslag: [ gällande rätt finns inte någon uttrycklig regel som knyter de sakrättsliga verkningarna av en fastighetsbildningsåtgärd till den tidpunkt då marken har tillträtts. Tillträde sker normalt en kortare eller längre tid efter det fastighetsbildningsåtgärden blivit registrerad. ] vissa fall kan tillträdet dock ske redan dessförinnan (förtida tillträde).

Frågan kan ställas vilken sakrättslig betydelse det har att fastighetsbild- ningsåtgärden avslutas vid annan tidpunkt än när marktillträdet sker. Enligt utredningen är det oklart när enligt gällande rätt en rättighet, som belastar mark som överförs från en fastighet till en annan, faller bort. Frågan bör därför regleras uttryckligen. En lämpligt lösning är att rättig- hetshavaren skall vara skyldig att avträda marken vid den tillträdestid- punkt som bestäms vid förrättningen, dvs. att de sakrättsliga verkningarna med avseende på rättighetsupplåtelser knyts till tillträdesdagen. En be- stämmelse om detta bör tas in i en ny paragraf, 5 kap. 30 b 5 FBL.

När ett arrende till följd av uppsägning upphör före avtalstidens utgång är arrendatorn enligt bestämmelser i jordabalken tillförsäkrad en viss omställningstid. Som regel gäller att arrendet skall avträdas på den fardag (14 mars) som inträffar närmast efter sex månader från uppsägningen. Om arrendet i stället upphör helt eller delvis till följd av fastighetsreglering erfordras emellertid inte någon uppsägning, och arrendatorn erhåller där- för ingen lagstadgad omställningstid.

Enligt min mening bör en jordbruksarrendator i detta fall inte vara skyldig att avträda marken före den fardag som inträffar närmast efter sex månader från det arrendatorn fick underrättelse att regleringen påkallats. Som en remissinstans har påpekat leder detta visserligen till att arrenda- torns ställning i vissa fall blir tryggare än fastighetsägarens; för den senare gäller att han måste avträda marken vid den av fastighetsbildningsmyndig- heten bestämda tillträdesdagen. Jag anser dock för min del inte att detta är något som med styrka talar mot ett klargörande av den nyss angivna innebörden. Tiden för omställningsperioden bör räknas från den dag ar- rendatorn i egenskap av sakägare fick underrättelse om att regleringen påkallats. I allmänhet blir detta den dag han delgavs kallelse till det första förrättningssammanträdet eller han på annat sätt bereddes tillfälle att yttra

sig över förrättningsansökan. Frågan bör regleras genom en särskild be- stämmelse i den nya paragrafen. 5 kap. 30 b5 FBL.

En föreskrift om rätt att överklaga beslutet bör tas in i 15 kap. 2 5 FBL. När ett arrende delvis faller bort genom fastighetsreglering är arrenda- torn i vissa fall berättigad att säga upp arrendet till den del det inte berörs av regleringen (7 kap. 30 5 andra stycket JB). Arrendet faller sålunda bort delvis genom regleringen och delvis genom uppsägning. Någon samord- ning i tiden för arrendets upphörande på dessa skilda grunder finns inte. Jag föreslår att en arrendator i samband med en uppsägning som görs med stöd av bestämmelsen i 7 kap. 30 5 andra stycket JB skall ha rätt att begära att arrendeavtalet skall upphöra samma dag som arrendatorn till följd av regleringen är skyldig att avträda marken. En bestämmelse om detta bör tas in i 8 kap. 4 5 andra stycket JB.

2. 3. 2.5 A vräkningsjörjarandet vit/förändring av ett jordbruksarrende genom.fastighetsreg/ering

Mitt förslag: Om partsförhållandet i ett jordbruksarrende ändras genom ett särskilt förordnande om arrenderättens bestånd i mark som överförs till annan fastighet genom fastighetsreglering, skall avräkning ske mellan jordägare och arrendator.

Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt förslag. Remissinstanserna: Godtar allmänt utredningens förslag.

Skälen för mitt förslag: Den ekonomiska kompensationen till en nyttjan- derättshavare som lider skada genom fastighetsreglering kan komma till stånd dels genom jämkning av vederlaget enligt 7 kap. 30 5 JB, dels i vissa fall genom ersättning för personlig skada enligt 5 kap. 12 5 FBL. Jag skall inte här närmare gå in på dessa ersättningsregler utan vill bara erinra om att frågan om ändring av ersättningsreglerna i 5 kap. FBL är aktuell i ett annat sammanhang (se Ds Ju 1988:41 Ersättning vid fastighetsreglering).

Vid jordbruksarrende kan utöver de nu anmärkta bestämmelserna av- räkningsförfarandet enligt 9 kap. 23 5 JB vara av intresse. Vid avräkning, som normalt grundas på en arrendesyn. tillgodoräknas arrendatorn för de brister vid tillträdet som han har avhjälpt, samtidigt som jordägaren på motsvarande sätt gottskrivs för de brister som uppkommit under arrende- tiden och som han får överta.

Förändras arrendet i enlighet med de bestämmelser jag har föreslagit i avsnitt 2.3.2.2 (5 kap. 33 35 FBL) inträder ett nytt partsförhållandc i det avräkningsförfarande som i framtiden skall ske enligt 9 kap. 23 5 JB. Det skuld- och fordringsförhållande som uppkommer genom förordnandet kan bli utomordenligt svårt att reglera i efterhand. Denna olägenhet bör elimi- neras genom en föreskrift om att avräkning alltid skall ske i samband med ett förordnande enligt 5 kap. 33 a 5 FBL. Denna nya föreskrift bör tas in i 9 kap. 23 5 JB.

2. 3.2. 6 Jämkning och upphävande av ol/icialn_i-'lljanderält genom fastighelsreg/ering

Mitt förslag: Om det är nödvändigt. med hänsyn till ändamålet med en fastighetsbildning. får villkoren för en s.k. officialnyttjanderätt jämkas under förutsättning att syftet med tvångsupplåtelscn därmed inte motverkas. Är det uppenbart att nyttjanderätten inte längre behövs. får fastighetsbildningsmyndigheten föreskriva att den skall upphävas.

Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt förslag. RemissinStanserna: Tillstyrker utredningens förslag eller lämnar det utan erinran.

Skäl för mitt förslag: Rättigheter som tillkommit genom expropriation, s.k. officialrättigheter. påverkas inte av att den belastade fastigheten för- ändras genom fastighetsreglering. Till skillnad från avtalsrättigheterna står alltså officialrättigheterna kvar i det överförda markområdet. Det finns goda skäl för denna ordning. En fastighetsbildningsförrättning är inte det rätta instrumentet för en avvägning mellan å ena sidan sådana intressen som är knutna till fastighetsindelningen och å andra sidan sådana sam- hällsintressen som utan särskild fastighetsanknytning ligger bakom den genom expropriation tillkomna officialnyttjanderätten.

I vissa fall skulle det emellertid vara praktiskt att kunna använda fastig- hetsregleringsinstitutet när det för en ändamålsenlig fastighetsindelning endast behövs en mindre jämkning av officialnyttjanderätten.

Enligt min mening bör även en officialnyttjandcrätt kunna jämkas i en fastighetsregleringsförrättning under förutsättning att jämkningen inte le- der till ett resultat som är oförenligt med rättighetens syfte. I fall då det är uppenbart att en officialrättighet inte längre begagnas bör den även helt kunna upphävas vid en fastighetsreglering som berör den rättighetsbelasta- de marken. En bestämmelse om detta bör tas in i 5 kap. 34 5 FBL.

2. 3. 2. 7.4 week/ing av or1_t-'ttiga servitut

Mitt förslag: Ett servitut får upphävas vid en fastighetsreglering utan att servitutshavaren ges tillfälle att yttra sig, om det är uppen- bart att servitutet inte har utövats under en avsevärd tid och att upphävandet inte minskar den härskande fastighetens värde.

Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt förslag. Remissinstanserna: Remisskritiken är blandad. Vissa remissinstanser välkomnar utredningens förslag och framhåller att detta leder till förenk- lingar i förrättningshandläggningen. Andra avstyrker förslaget av rättssä- kerhetsskäl.

Skälen för mitt förslag: Ett servitut gäller normalt utan begränsningar i tiden. Det upphör inte utan vidare bara därför att ändamålet förfallit. ] mycket stor utsträckning är servituten registrerade. Avtalsservituten har vanligen skrivits in i fastighetsboken för att därmed få ett sakrättsligt skydd. Officialservituten skall sedan 1972 redovisas i fastighetsregistret. Eftersom servituten inte automatiskt förfaller när de inte längre fyller något ändamål. belastas registren av åtskilliga uppgifter om onyttiga servi- tut. De onyttiga servituten utgör också en belastning i den löpande förrätt- ningsverksamheten eftersom servitutshavaren alltid är sakägare.

Servitut kan avvecklas genom fastighetsreglering. Detta gäller inte bara i fråga om fastighetsbildningsservitut utan också beträffande andra slags Officialservitut med vissa begränsningar samt avtalsservitut. Regler om upphävande av servitut finns i 7 kap. 5 — 10 55 FBL. Den bestämmelse som närmast tar sikte på de onyttiga servituten är 5 5 andra stycket där det stadgas att servitut får upphävas bl. a. om det under avsevärd tid inte har utövats och omständigheterna även eljest är sådana att servitutet måste anses övergivet.

För avvecklingen gäller de regler som är tillämpliga vid fastighetsregle- ring i allmänhet. 1 en sådan förrättning har ägaren av den härskande fastigheten ställning som sakägare. Han är därtill i princip berättigad till ersättning för den mistade servitutsrätten. Fastighetsbildningsmyndighe- ten är skyldig att ta ställning i ersättningsfrågan även om något ersättnings- yrkande inte har framställts. Också i fall då servitutsrättcn har ett endast ringa värde måste ersättningsfrågan beaktas i förrättningen.

[ realiteten förhåller det sig emellertid så att servitutshavaren inte har något sakligt intresse av att yttra sig i saken. om servitutet i verklig mening är onyttigt. Någon grund för ersättning föreligger inte då.

Enligt min mening är det angeläget med hänsyn till förrättningsverksam- heten och till intresset att registren inte belastas av onödiga uppgifter att man på ett enkelt sätt kan upphäva servitut som uppenbarligen inte har någon betydelse. En regel härom måste emellertid omgärdas med garantier för rättssäkerheten. Kravet på rationalisering får Självfallet inte gå ut över enskildas rätt.

En förutsättning för att ett förenklat förfarande för upphävandet skall få tillgripas måste vara att det står utom varje tvivel att servitutet är onyttigt i den meningen att det inte utövas och omständigheterna är sådana att det får anses övergivet. En annan förutsättning måste vara att servitutet sak- nar ekonomiskt värde. ] första hand måste fastighetsbildningsmyndighe- ten därför utreda att servitutet sedan länge inte har utnyttjats. Hur det förhåller sig härmed torde ofta objektivt kunna fastställas genom den kunskap om de lokala förhållandena som framkommer i varje förrättning. Vid prövning av om det föreligger behov av en kvarstående servitutsrätt måste fastighetsbildningsmyndigheten agera med stor försiktighet och om- sorg och utnyttja alla tillgängliga informationskanaler för att skapa sig ett säkert beslutsunderlag. .

Den normala konsekvensen av att ett servitut på nu angivet sätt förlorat sin faktiska betydelse är att det saknar värde för den härskande fastighe- ten. Eftersom förslaget syftar till att servitutet skulle kunna upphävas utan

att servitutshavaren dras in i förrättningen, bör det åligga fastighetsbild- ningsmyndigheten att på eget initiativ pröva om ett upphävande skulle vara oskadligt från ekonomisk synpunkt. Vid denna prövning bör även beaktas om servitutet skulle kunna bli av betydelse i framtiden. Endast om det är uppenbart att servitutet saknar ekonomiskt värde bör fastighetsbild- ningsmyndigheten underlåta att behandla servitutshavaren som sakägare.

Fastighetsbildningsmyndigheten bör alltså kunna upphäva ett servitut utan att servitutshavaren ges tillfälle att yttra sig, om det är uppenbart att servitutet sedan lång tid inte har utövats och upphävandet inte minskar den härskande fastighetens värde. Med en på detta sätt utformad regel finns det enligt min mening ingen risk för att servitutshavarens rätt kränks.

En bestämmelse om rätt att i vissa fall upphäva ett onyttigt servitut utan att ägaren av den härskande fastigheten lämnas tillfälle att yttra sig i förrättningen bör tas in i 7 kap. 5 5 FBL.

2. 3. 2. 8 Disposition av servitut vidfastighetsreglering

Mitt förslag: Överförs mark genom fastighetsreglering från en fastig- het till vilken hör servitut, får fastighetsbildningsmyndigheten be- stämma att servitutet skall höra till endera av de berörda fastigheter- na eller till båda.

Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt förslag. Remissinstanserna: Tillstyrker utredningens förslag eller lämnar det utan erinran.

Skälen för mitt förslag: Enligt 2 kap. 55 FBL gäller ett servitut efter fastighetsreglering till förmån för samma fastighet som tidigare, såvida inte servitutet varit till nytta enbart för det område som frångått fastighe- ten genom regleringen. Om så är fallet gäller servitutet i stället till förmån för den fastighet till vilken området överförts. Denna regel är automatiskt verkande. Fastighetsbildningsmyndigheten kan således inte anpassa servi- tutet till vad som är mest ändamålsenligt i det enskilda fallet, exempelvis genom att låta servitutet gälla till förmån för de båda fastigheter som berörs av marköverföringen. Om en tillämpning av 2 kap. 5 5 leder till ett olyckligt resultat, finns visserligen möjligheten att "med tillämpning av bestämmelserna i 7 kap. FBL upphäva den ursprungliga servitutsrätten =, och ersätta den med en nyinrättad. Ett sådant förfarande tynger emellertid " förrättningen.

Enligt min mening bör den nu angivna olägenheten undanröjas genom att fastighetsbildningsmyndigheten ges samma möjlighet som vid avstyck- ning och klyvning att bestämma vilken av de berörda fastigheterna som efter fastighetsreglering skall vara härskande eller att de båda skall vara det. En förutsättning för att fastighetsbildningsmyndigheten på detta sätt

skall få disponera servitutet måste dock vara att åtgärden saknar betydelse för belastningen på den tjänande fastigheten och därför kan företas utan att ägarna till denna fastighet dras in i förrättningen som sakägare. Fastighetsbildningsmyndighetens möjlighet att disponera servitut vid fastigsreglering bör framgå av en ny paragraf, 7 kap. 12 5 FBL.

Hänvisningar till S2-3-2

2.4. Frågor om förrättningshandläggningen och förfarandet i fastighetsbildningsmål

Hänvisningar till S2-4

  • Prop. 1988/89:77: Avsnitt 2, 4.3

Mitt förslag: Ansökan om fastighetsbildning skall kunna ges in till valfri fastighetsbildningsmyndighet inom länet eller till överlantmä- tarmyndigheten. Skrivelser med överklagande av fastighetsbild- ningsmyndigheternas beslut skall i överensstämmelse med den grundläggande principen i den nya förvaltningslagen ges in till be- slutsmyndigheten. Förvaltningslagens regler om omprövning skall inte gälla fastighetsbildningsmyndigheterna.

Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt utom så till vida att utredningen förutsatte att omprövningsreglerna i förvaltningsla- gen även skulle gälla fastighetsbildningsmyndighet.

Remissinstanserna: Godtar i sak utredningens förslag.

Skälen för mitt förslag: Enligt gällande rätt skall fastighetsbildningsför- rättning handläggas av fastighetsbildningsmyndigheten i den ort där mar- ken är belägen (4 kap. 75 FBL). Ansökan skall ges in till fastighetsbild- ningsmyndigheten (4 kap. 8 5 FBL).

Lantmäteriverksamheten är så organiserad att det förutom en regional indelning också finns en funktionell sådan. Även sakens beskaffenhet påverkar således frågan till vilken myndighet en ansökan skall inges.

För att öka rättssäkerheten och dessutom underlätta allmänhetens kon— takt med myndigheterna bör i fortsättningen gälla att en ansökan om fastighetsbildning kan ges in till valfri fastighetsbildningsmyndighet inom länet samt till överlantmätarmyndigheten. En ny bestämmelse av denna innebörd bör tas in i 4 kap. 8 5 FBL.

Den 1 januari 1987 trädde den nya förvaltningslagen (l986z223) i kraft. Lagen innehåller flera nyheter beträffande handläggningen hos förvalt- ningsmyndigheter. bl. a. angående ordningen då ett beslut överklagas. Sålunda skall en skrivelse med överklagande ges in till den myndighet som har meddelat det överklagade beslutet. Myndigheten prövar om överkla- gandet skett på föreskrivet sätt och i rätt tid. Om skrivelsen inte avvisas, skall den tillsammans med övriga handlingar i ärendet överlämnas till den myndighet som skall pröva överklagandet. Denna ordning skall tillämpas i den mån inte annat är särskilt föreskrivet. Genom följdlagstiftning har förfarandet vid överklagande av en rad myndighetsbeslut anpassats till den nya ordningen (jfr prop. 1986/87:39). '

] FBL finns bestämmelser som innebär att förvaltningslagens ordning inte tillämpas utan att en skrivelse med överklagande alltjämt skall ges in till överinstansen. fastighetsdomstolen. De skäl som anförts för den nya ordningen gäller emellertid enligt min mening också beträffande fastig- hetsbildningsmyndighetens verksamhet. FBL bör därför anpassas till för- valtningslagens ordning. Detta innebär att ändringar bör göras i 15 kap. 2 5 andra stycket. 3 5 första stycket, 4 5 samt 6 5 första stycket FBL.

En omläggning av förfarandet när det gäller ingivande av skrivelser med överklagande medför vissa nya uppgifter för beslutsmyndigheterna. Att fastighetsbildningsmyndigheten måste ta emot och registrera klagandens skrivelse innebär dock knappast någon ökad arbetsbelastning. eftersom det redan i dag normalt bör förekomma någon form av registrering när fastighetsdomstolen rekvirerar handlingar från fastighetsbildningsmyndig- heten. De kostnader av cngångsnatur som uppkommer för ändring av blanketter m.m. bör rymmas inom ramen för tillgängliga medel.

l FBL anges för olika typer av beslut inom vilken tid ett överklagande skall ske. Tiderna varierar starkt med hänsyn till ärendenas särpräglade karaktär. Det kan inte komma i fråga att den enhetliga tiden om tre veckor för överklagande som föreskrivs i förvaltningslagen (235 andra stycket) generellt skall gälla beträffande fastighetsbildningsmyndighetens beslut.

Fastighetsbildningsmyndighetens handläggning av skrivelser som inne- håller ett överklagande bör följa vad som gäller för underrätt. FBL bör därför kompletteras med en hänvisning till 52 kap. 2 och 4 55 rättegångs- balken. Redaktionellt hör en sådan bestämmelse hemma i 15 kap. FBL. Jag föreslår att den tas in i en ny paragraf. 12 5. Jag vill här erinra om att förvaltningslagen (10 5) innehåller bestämmelser om när en handling skall anses ha kommit in till myndigheten. Har skrivelsen kommit in för sent skall överklagandet avvisas. Ett avvisningsbcslut bör överklagas särskilt och jag föreslår att 15 kap. 2 5 FBL kompletteras i enlighet härmed.

Om en skrivelse med överklagande i framtiden av misstag ges in direkt till fastighetsdomstolen bör domstolen vidarebefordra skrivelsen till fastig- hetsbildningsmyndigheten med sådana upplysningar att myndigheten kan pröva om överklagandet skett i rätt tid. En bestämmelse härom bör ersätta 16 kap. 1 5 FBL som i dag innehåller bestämmelser om fastighetsdomsto— lens prövning av att överklagandet skett i rätt tid.

Det nya förfarandet leder till att ytterligare en instans kan pröva ett beslut att avvisa ett överklagande. Är avvisningsgrunden att överklagandet inte skett i rätt tid bör det vara fullt tillräckligt att frågan prövas av två instanser. En sådan ordning gäller enligt 305 förvaltningslagen om den andra instansen är en förvaltningsmyndighet. På grund av den avgräns- ning som gäller beträffande förvaltningslagens tillämpningsområde gäller emellertid inte den regeln om den andra instansen är en domstol. Frågan bör därför särregleras i FBL genom ett tillägg till 17 kap. 2 5 andra stycket.

Till nyheterna i förvaltningslagen hör reglerna om förvaltningsmyndig- heternas befogenhet att ompröva sina beslut i vissa fall. Dessa regler bör dock inte göras tillämpliga på ärenden hos fastighetsbildningsmyndighe- terna eftersom dessa ärenden ofta innefattar en prövning av motstående enskilda eller allmänna intressen. l FBL bör därför göras ett särskilt

undantag för 27—28 55 förvaltningslagen. En bestämmelse om detta bör tas in iden nya 15 kap. 12 5 FBL.

Under hänvisning till ett förslag av rättegångsutredningen (SOU 1982z25—26) om en viss ändring av 33 kap. 25 rättegångsbalken har fastighetsbildningsutredningen föreslagit en motsvarande anpassning av 16 kap. 25 FBL. Den ändring av 33 kap. 25 rättegångsbalken som rätte- gångsutredningen föreslagit har emellertid ännu inte genomförts. Jag är därför inte nu beredd att föreslå någon sådan ändring av 16 kap. 2 5 FBL.

l FBL används på ett flertal ställen uttrycket ”besvär” för att ange att ett beslut får överklagas. Lagen bör på denna punkt anpassas till det numera hävdvunna uttrycket "överklagande”. Detta leder till redaktionella jämk- ningar av följande bestämmelser: 4 kap. 17, 25 a, 29. 30 och 39 55, 5 kap. 30a5. 14 kap. 85, 15 kap. 3—5 och1155, 16kap.2,9, 11,12 och 15 55. 17 kap. 15.18 kap. 1 5samt 19 kap. 3 5 FBL.

2.4.2 Rättelse av skrivfel e. (1.

Mitt förslag: Den särskilda bestämmelsen i FBL om rättelse av skrivfel och liknande utgår. I stället tillämpas den nya förvaltnings- lagens bestämmelse i frågan. vilket innebär att en rättelseåtgärd får vidtas utan att part dessförinnan bereds tillfälle att yttra sig om yttrande framstår som obehövligt.

Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt förslag. Remissinstanserna: Utredningens förslag lämnas utan erinran.

Skälen för mitt förslag: Innehåller ett beslut till följd av skrivfel, räknefel eller liknande förbiseende en uppenbar oriktighet får den myndighet som meddelat beslutet själv rätta till felet. Detta gäller numera generellt enligt den nya förvaltningslagen (26 5). Innan rättelse sker skall dock myndighe- ten ge part som berörs av åtgärden tillfälle att yttra sig om detta inte är obehövligt.

Beträffande felaktigheter i förrättningsbeslut som meddelats av fastig- hetsbildningsmyndighet gäller emellertid inte förvaltningslagens regel. I stället tillämpas specialbestämmelsen i 4 kap. 425 FBL. Bestämmelsen innebär bl. a. att den som berörs av åtgärden alltid skall få tillfälle att yttra sig.

Rättelseförfarandet enligt FBL är enligt min mening onödigt restriktivt i de fall det med fog kan göras gällande att en rättelseåtgärd inte kan vara till förfång för fastighetsägare eller rättighetshavare. Exempel på situationer där ett enklare rättelseförfarande vore önskvärt är när kringskrifter m.m. på kartor är ofullständiga eller när uppgifter om skattetal är bristfälliga. Dessa typer av felaktigheter som behöver rättas närmast av formella skäl eller för att förtydliga ett beslut —- bör kunna rättas utan krav på att den som berörs av åtgärden ovillkorligen skall beredas tillfälle att yttra sig. Den ordning som gäller enligt den nya förvaltningslagen bör alltså gälla i

stället för den nuvarande särregleringen i FBL. Det bör i sammanhanget framhållas att den här föreslagna ordningen inte syftar till en utvidgning av självrättelsemöjligheterna utan endast till en förenkling av förfarandet i vissa fall.

Förslaget kräver utöver ett upphävande av 4 kap. 425 FBL följdänd- ringar i 14 kap. 2 5, 15 kap. 2 5 första stycket punkt 5 och 10 5 FBL samt i 2 5 lagen om äganderättsutredning och legalisering, 19 5 anläggningslagen och 16 5 ledningsrättslagen.

Hänvisningar till S2-4-1

  • Prop. 1988/89:77: Avsnitt 2.6, 4.3

Mitt förslag: En ny bestämmelse införs som ger fastighetsbildnings- myndigheten möjlighet att. vid fastighetsbildning som kräver med-

givande enligt naturvårdslagen, på sökandens vägnar begära pröv— ning av tillåtligheten enligt den nämnda lagen.

Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt förslag. Remissinstanserna: Tillstyrker utredningens förslag eller lämnar det utan erinran.

Skälen för mitt förslag: Vid alla våra vatten råder enligt naturvårdslagen (19642822, NVL) ett s.k. strandskydd. Det omfattar, om inte annat är särskilt föreskrivet, land- och vattenområdet intill 100 meter från strand- linjen och innebär som regel ett hinder bl.a. mot nybyggnation (165 NVL). Eftersom fastighetsbildning inte får ske så att syftet med natur- vårdsföreskrifter motverkas (3 kap. 25 andra stycket FBL), innebär strandskyddet också ett hinder mot fastighetsbildning för byggnadsända- mål. Uppkommer fråga om nybyggnation inom strandskyddsområde, kan således såväl nybyggnadsförbudet som förbudet mot fastighetsbildning utgöra hinder mot åtgärden. Länsstyrelsen kan emellertid dispensera från båda dessa förbud.

Enligt 16 5 tredje stycket NVL får länsstyrelsen sålunda medge undantag från nybyggndriv/örbudet om särskilda skäl föreligger. Att fastighetsbild- ning för bebyggelseändamål redan skett. anses i praxis utgöra särskilda skäl. Enligt 3 kap. 25 tredje stycket FBL gäller vidare att länsstyrelsen, likaledes om särskilda skäl föreligger, får medge _/ä.v11'ghc'tsbildning i strid mot sådana särskilda bestämmelser för marks bebyggande som strand- skyddet är ett exempel på. Dispens för fastighetsbildning erfordras emel- lertid inte om särskilt medgivande har lämnats till nybyggnad i strid mot bestämmelser hur mark får bebyggas (3 kap. 25 andra stycket FBL). Har dispens från nybyggnadsförbudet inom strandskyddsområdc lämnats, er- fordras således ingen särskild dispens för en efterföljande fastighetsbild- ningsåtgärd.

Det saknar inte betydelse i vilken inbördes ordning dispensfrågorna prövas. Visserligen är länsstyrelsen dispensmyndighet i båda fallen, och

det finns därför anledning att utgå ifrån att motstridiga markanvändnings- beslut inte kommer att fattas. Emellertid föreligger det en skillnad när det gäller möjligheterna att överklaga ett dispensbeslut. Dispens enligt 165 tredje stycket NVL från nybyggnadsförbudet kan överklagas hos regering- en av naturvårdsverket (40 5 tredje stycket NVL). Så är inte fallet beträf- fande ett medgivet undantag för fastighetsbildning enligt FBL. 1 fall då frågan om dispens från nybyggnadsförbudet enligt NVL prövas först. uppstår inget problem. Har en sådan dispens vunnit laga kraft, kan fastig- hetsbildning — som jag nyss nämnt -— ske utan dispens enligt FBL. Har däremot dispens enligt FBL lämnats utgör detta endast ett skäl för dispens från nybyggnadsförbudet enligt NVL men ingen absolut garanti för en sådan dispens. Lantmäteriverket har därföri sina anvisningar rekommen— derat en ordning som innebär att dispens från nybyggnadsförbudet enligt NVL skall prövas törst. Rekommendationen kan dock inte förhindra att den omvända ordningen kommer till användning i ett enskilt fall.

Den nuvarande ordningen kan resultera i motstridiga beslut om mark— användningen inte bara när det gäller mark inom strandskyddsområden utan också i andra fall när det gäller särskilda bestämmelser enligt NVL om markanvändningen. Konkurrerande markanvändningsbeslut kan säk- rast undvikas, om frågan om dispens från nybyggnadsförbudet enligt NVL prövas först. För att säkerställa en sådan ordning bör fastighetsbildnings— myndigheten ha möjlighet att, innan fastighetsbildningsfrågan avgörs, för sökandens räkning begära prövning av frågan om åtgärden kan tillåtas enligt den nämnda lagen. Härigenom uppnås på ett smidigt sätt en önsk— Värd samordning av förfarandena. En bestämmelse om detta bör placeras bland de regler i 4 kap. FBL som handlar om förrättningens inledande och grunderna för handläggningen, lämpligen som en ny 10 a 5.

Mitt förslag: Om det när ett mål förbereds i fastighetsdomstolen uppkommer enighet mellan sakägarna och eventuella andra talebe- rättigade om hur det överklagade förrättningsbeslutet skall ändras, får den lagfarne ledamot som svarar för beredningen själv avgöra målet i sak.

Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt förslag. Utredningen har dessutom föreslagit dels bestämmelser om möjlighet för cnsamdomare att avgöra målet vid huvudförhandling eller på handlingarna. dels bestäm- melser om att fastighetsdomstolen utan parternas samtycke skall kunna avgöra saken utan huvudförhandling.

Remissinstanserna: Godtar i sak utredningens förslag eller lämnar det utan erinran.

Skälen för mitt förslag: Jag har tidigare lagt fram en rad förslag som syftar till att göra förrättningsverksamheten mer effektiv. EtTektivitetskra-

ven gör sig även gällande i fall då ett förrättningsbeslut överklagas till fastighetsdomstolen.

Förfarandet vid fastighetsdomstolen regleras dels i lagen (1969:246) om domstolar i fastighetsmål, FDL, dels i 16 kap. FBL. Härutöver gäller i tillämpliga delar vad som är föreskrivet om allmänna domstolar. För den förberedande handläggningen vid fastighetsdomstolen av ett överklagat förrättningsbeslut svarar en lagfaren ledamot ensam. Beredningen kan vara skriftlig men kan också ha formen av ett särskilt sammanträde (16 kap. 3 5 andra stycket FBL). 1 den sammansättning domstolen har när målet bereds är den inte domför i fråga om prövning av själva saken. För sådan prövning krävs en sammansättning som innefattar två lagfarna ledamöter samt en teknisk ledamot. Avgörs målet vid huvudförhandling skall dessutom två nämndemän delta (3—4 55 FDL).

Om det under den förberedande handläggningen uppnås enighet mellan sakägarna och andra taleberättigade om en lösning, kan målet -— till följd av domförhetsreglerna — inte avgöras av den lagfarne domare som svarar för de förberedande åtgärderna. Enligt min mening bör domförhetsregler- na mjukas upp på denna punkt.

Uppnås vid ett sådant särskilt sammanträde som sägs i 16 kap. 3 5 andra stycket FBL enighet mellan sakägarna eller mellan dessa och annan talebe- rättigad om det sätt på vilket det överklagade förrättningsbeslutet skall ändras, bör således målet kunna avgöras vid sammanträdet. Jag föreslår ett tillägg till den nämnda paragrafen av denna innebörd. Lagtekniskt kräver förslaget även ett tillägg till 4 5 FDL.

En förutsättning för att en överenskommelse på nu angivet sätt skall kunna läggas till grund för ett avgörande är att överenskommelsen är förenlig med de allmänna villkor som måste iakttas vid den ifrågavarande fastighctsbildningsåtgärden. Att så är fallet måste alltså prövas av ensam- domaren. Föreligger tveksamhet i fråga om förutsättningarna för ändring i enlighet med överenskommelsen, bör målet inte avgöras vid sammanträ- det.

Enighet mellan de inblandade fastighetsägarna kan uppkomma även under en skriftlig förberedelse. Också i detta fall bör, under förutsättning att överenskommelsen kan accepteras från fastighetsbildningssynpunkt, målet få avgöras utan huvudförhandling och av den handläggande ensam- domaren. FBL medger redan nu att målet i detta fall avgörs utan huvud- förhandling (16 kap. 8 5 FBL). Är alla inblandade ense om en viss ändring i det överklagade beslutet, bör det nämligen normalt kunna antas att en huvudförhandling saknar betydelse för prövningen. Däremot medger inte de nuvarande domförhetsreglerna i FDL att cnsamdomare i sådant fall avgör målet efter prövning av själva saken. Reglerna bör enligt min me- ning ge möjlighet till detta.

En särskild fråga i detta sammanhang är vilka möjligheter som bör finnas för en cnsamdomare att avgöra enklare mål eller mål som "rör små värden. Utredningen har menat att de nuvarande domförhetsreglerna bör mjukas upp och har därför föreslagit att domstolen skall vara domför med en lagfaren ledamot om det är tillräckligt med hänsyn till målets beskaffen- het att målet avgörs i denna sammansättning samt sakägarna och andra

taleberättigade samtycker till det eller saken är uppenbar. Enligt min mening följer emellertid detta redan av gällande rätt. Enligt 45 FDL är nämligen fastighetsdomstol vid handläggning av mål utom när mål efter prövning av själva saken avgörs utan huvudförhandling domför med en lagfaren ledamot i samma utsträckning som föreskrivs för tingsrätt. Detta innebär bl. a. att bestämmelsen i 1 kap. 3 5 rättegångsbalken blir tillämplig också i fastighetsdomstolen. Den bestämmelsen innebär att tingsrätten är domför med en lagfaren ledamot vid huvudförhandling när det är tillräck- ligt med hänsyn till målets beskaffenhet att målet avgörs av en enda domare och parterna samtycker till det. Med hänsyn till det anförda kan jag inte se att det finns behov av att på denna punkt ändra reglerna om fastighetsdomstolens domförhet.

Jag skall avslutningsvis ta upp frågan om fastighetsdomstolen i ökad utsträckning skall kunna avgöra mål på handlingarna oberoende av sak- ägares och andra taleberättigades inställning. Enligt utredningens bedöm- ning bör ett mål alltid kunna avgöras på handlingarna då det är uppenbart att en huvudförhandling är obehövlig. Jag anser för min del att en regel av sådant innehåll skulle vara alltför långtgående och föreslår därför inte någon sådan regel.

Hänvisningar till S2-4-4

  • Prop. 1988/89:77: Avsnitt 2.6, 45

2.5. Boendeinflytande vid bildande och förvaltning av gemensamhetsanläggningar

Hänvisningar till S2-5

  • Prop. 1988/89:77: Avsnitt 2

Mitt förslag: Det hyresgästinflytande vid inrättande av gemensam- hetsanläggning som i dag är begränsat till storstadsområdena utvid- gas till att gälla hela landet. Vid utövande av sådant inflytande skall hyresgästerna företrädas av en organisation av hyresgäster som har avtal om förhandlingsordning för berörd fastighet eller, om en så- dan förhandlingsordning inte gäller, en riksorganisation av hyres- gäster eller en förening som är ansluten till en sådan organisation och inom vars verksamhetsområde fastigheten är belägen.

Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt förslag. Remissinstanserna: Så gott som alla har tillstyrkt utredningens förslag eller lämnat det utan erinran.

Skälen för mitt förslag: Vid bostadsbyggande finns det ofta anledning att inrätta anläggningar som är gemensamma för de boende. Det kan vara fråga om parkeringsanläggningar, förbindelseleder. gårdsutrymmen, lek- platser, värmeanläggningar. tvättstugor m.m. Reglerna om sådana gemen- samma anläggningar återfinns i anläggningslagen (1973:1149), AL. Själva inrättandet av en anläggning sker vid en förrättning av fastighetsbildnings- myndigheten. Rätten att begära förrättning tillkommer i första hand ägar- na till fastigheter som berörs av anläggningen samt byggnadsnämnden.

Genom särskild lagstiftning _ lag (1974:822) om ändring i anläggnings-

lagen vilken trädde i kraft den ljanuari 1975 och innehåller bestämmel- ser av försökskaraktär har även hyresgästerna i en berörd fastighet tillagts rätt att påkalla sådan förrättning (18 5AL). Hyresgästerna har också i övrigt tillförsäkrats visst inflytande vid inrättande av gemensamhetsan- läggningar (7, 19, 30 och 31 55 AL). Försöksverksamheten är begränsad till kommunerna i Stockholms-, Göteborgs- och Malmöområdena med rätt för regeringen att efter särskild framställning från hyresgästhåll förordna att bestämmelserna skall gälla även i andra kommuner. Någon begäran om sådant förordnande har inte framställts.

Behov av att inrätta gemensamhetsanläggningar uppkommer ofta i sam- band med sanering av bostadsfastigheter. Saneringsverksamheten är inte koncentrerad till storstadsområdena utan pågår i ökande utsträckning i hela landet. Detta talar enligt min uppfattning för att inflytandereglema i AL bör ges en generell räckvidd. Tillämpningsområdet för bestämmelser- na om hyresgästinflytande i AL bör alltså utvidgas till att omfatta hela landet.

När det gäller formerna för hyresgästinflytandet innebär _AL för_ närvarande att hyresgästerna skall företrädas av en hyresgästorganisation, varmed förstås en riksorganisation av hyresgäster eller en_ foremng som är anslut_c_n__t_il_l__ en sådan organisatior_1_oc11_ in_or_n_ vars verksamhetsområde fastigheterna är belägna. Av de lagar som innehåller bestämmelser om hyresgästinflytande är AL numera den enda som på detta sätt begränsar rätten att utöva hyresgästinflytandet. Enligt bostadsförvaltningslagen (1977: 792), hyresförhandlingslagen (1978:304) och bostadssaneringslagen (1973z531) får sålunda hyresgästinflytandet utövas också av en samman-

Som utredningen har konstaterat skiljer sig det hyresgästinflytande som har kommit till uttryck i AL inte på något avgörande sätt från det som finns reglerat i de nyss angivna lagarna. Det finns enligt min mening inget skäl att frånkänna en lokal hyresgästorganisation, som står utanför en riksorganisation, rätt att utöva hyresgästinflytandet enligt AL.

Frågan blir då hur hyresgästinflytandet närmare skall utformas. De tidigare angivna lagarna innehållerlo'olika lösningar på frågan. Bostads- förvaaningslagen och hyresförvaltmingslagen innebär att inflytandet ut- övas av en__organisatioligghyresgäster medan bostadssaneringslagen mne- bär att inflytandet i första hand tillkommer cio/rganisationpspmharjjtal om förhandlingsordning för fastigheten.

Enligt min mening är det lämpligt med hänsyn till det samband som i praktiken kan föreligga mellan sanerings- och anläggningsåtgärdcr att än- läggningslagens bestämmelser anpassas till vad som gäller enligt bostadssa- neringslagen. En sådan lösning innebär dessutom att fastighctsbildnings- myndigheten inte behöver hysa någon tvekan om vilken sammanslutning av hyresgäster som får agera i en anläggningsförrättning. Hyresgästinfly- landet i AL bör alltså i första hand få utövas av den organisation som har avtal om förhandlingsordning för berörd fastighet. Saknas en sådan för- handlingsordning bör inflytandet liksom för närvarande vara förbehållet en riksorganisation av hyresgäster eller en förening som är ansluten till en sådan organisation och inom vars verksamhetsområde fastigheten är belä- gen. Vad jag nu har sagt bör komma till uttryck genom en ändring av 7 5 [ÅL-

Hänvisningar till S2-5-1

  • Prop. 1988/89:77: Avsnitt 2.6

Min bedömning: De nu gällande omröstningsreglerna för samfällig- hetsföreningar bör behållas oförändrade.

Utredningens förslag: För samfällighetsföreningar som förvaltar gemen- samhetsanläggningar i integrerade bostadsområden skall särskilda omröst- ningsregler gälla. Av två alternativa förslag —— blackrösmingsjförjézrande och individuell! rättnings/örjärande — förordar utredningen det sistnämn- da.

Remissinstanserna: Flera ifrågasätter behovet av särskilda regler för gemensamhetsanläggningar i integrerade bostadsområden. Även de som anser att ett lagstiftningsbehov föreligger kritiserar de framlagda förslagen. som anses bl. a. vara alltför komplicerade.

Bakgrund: Av bostadssociala skäl har i vissa fall eftersträvats en bland- ning av olika boendeformer inom samma bostadsområde. Den längst gående integrationen utmärks av att man inom ett och samma bostadsom- råde har bildat fastigheter som bebos av hyresgäster, bostadsrättshavare och småhusägare. Det finns också exempel på att integration har uppstått genom att besittningsformen i ett från början enhetligt område har ändrats beträffande några fastigheter. I de bostadsområden som från början plane- ras för flera upplåtelseformer finns vanligen gemensamhetsanläggningar som har inrättats gemensamt för fastigheterna. Vid sanering av äldre bebyggelse kan det uppkomma behov av sådana anläggningar för flera fastigheter.

En gemensamhetsanläggning förvaltas regelmässigt av en samfällighets- förening enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter, SFL. När olika boendeformer är blandade på förut angivet sätt kan det orsaka vissa problem vid utövandet av förvaltningen av gemensamhetsanlägg- ningar genom en samfällighetsförening. Anledningen är att de skilda kate- gorierna av boende inte har samma möjligheter att direkt-påverka för- eningens verksamhet. Detta hänger i sin tur samman med utformningen av de rösträttsreglcr som gäller vid omröstning på föreningsstämman. Det är reglernas utformning i främst två avseenden som leder till skillnader i boendeinflytande.

För det första är enligt SFL rösträtten som sådan förbunden med med- lemskap i föreningen. Medlemskapet är i sin tur knutet till ägandet och inte till boendet. Varje småhusägare är medlem och har därmed rösträtt. Beträffande bostadsrättsfastigheter är inte bostadsrättshavarna utan bo- stadsrättsföreningen medlem. Och beträffande hyresfastigheter är inte hy- resgästerna utan hyresvärden (fastighetsägaren) medlem.

För det andra är huvudregeln enligt SFL att varje medlem i föreningen oavsett om han äger en eller flera'berörda fastigheter — har en röst. Detta medför att exempelvis en ägare till ett hyreshus inte har större röstetal än var och en av småhusägarna i området. trots att hans fastighet bebos av många människor, kanske rentav fler än det sammanlagda anta-

let boende i småhusen. [ frågor av ekonomisk betydelse gäller visserligen en särskild regel som innebär att — om en medlem begär det — röstetalet i stället beräknas efter delägarfastighetens andelstal i samfälligheten. Detta tal fastställs av fastighetsbildningsmyndigheten vid inrättandet av gemen- samhetsanläggningen och bestäms efter vad som är skäligt med hänsyn främst till den nytta som fastigheten har av anläggningen. Regeln om omröstning efter andelstal är emellertid försedd med en spärr på det sättet att en medlems röstetal inte får överstiga en femtedel av det sammanlagda röstetalet för samtliga närvarande röstberättigade medlemmar.

Skälen för min bedömning: Vid utformningen av nya bostadsområden är det ofta en fördel att bryta upp den kategoriindelning som lätt följer med skilda boendeformer. I viss utsträckning har det förekommit att olika upplåtelseformer har samlats i samma bostadsområde. I sådana fall är det en fördel om de boende själva får utforma och ta ansvaret för gemensam- hetsanläggningar för exempelvis fritidsaktiviteter och gemensam samvaro. Detta gäller också vid sanering av befintlig bebyggelse av blandad karak- tär.

Integrerade bostadsområden är i dag inte någon vanlig företeelse. Detta förhållande är dock i sig inte något skäl att underlåta att vidta lagstiftnings- åtgärder i frågan. Det skulle enligt min mening vara en fördel om omröst- ningsreglerna i SFL kunde utformas så att de inte uppfattas som ett hinder mot inrättandet av önskvärda gemensamhetsanläggningar. En förutsätt— ning för ändring i SFL:s omröstningsregler måste dock vara att man åstadkommer en rimlig lösning på de problem som har angivits i det föregående.

Utredningen har anvisat två metoder för att komma till rätta med dessa problem. Av de två alternativen har utredningen själv förordat ctt indivi- duell! röstningsförfarande. Förslaget innebär att all omröstning skall ske efter andelstal och att den rösträtt som tillkommer flerbostadsfastigheter- na fördelas till de boende genom avtal. Praktiskt taget alla remissinstanser har emellertid avvisat det individuella röstningsförfarandet, oftast med motiveringen att metoden är alltför tekniskt komplicerad. Jag delar denna uppfattning. Jag vill dessutom tillägga att hyresgästernas inflytande över sitt eget boende i övriga sammanhang bygger på avtal mellan hyresvärden och hyresgästernas organisationer. Enligt min mening finns det inte skäl att beträffande det inflytande de boende bör ha över förvaltningen av en gemensamhetsanläggning välja en annan principiell lösning. Inte heller finns det anledning att i detta sammanhang göra avsteg från den represen- tativa beslutsordning som gäller för bostadsrättsföreningar.

Frågan blir då om det andra av utredningen uppställda alternativet blackröstning.;förfärandel är genomförbart. I korthet innebär detta förfa- rande följande: Den nuvarande ordningen med ett fastighetsanknutet medlemskap i samfällighetsföreningen bibehålls. Huvudtalsmetoden ut- mönstras och röstetalet skall således alltid beräknas utifrån delägarfastig- heternas andelstal. Småhusägarna skall rösta i block på föreningsstämman, dvs. som en enhet med ett röstetal som utgör summan av varje småhusfas- tighets andelstal. Den nuvarande röstspärren (49 5 första stycket SFL) bibehålls och görs tillämplig på det för småhusblocket bestämda andelsta-

let. Hyresgästinflytandet regleras inte i lag utan möjliggörs genom överens— kommelse mellan ägaren av hyresfastigheten och en organisation av hyres— gäster.

Även beträffande detta alternativ är rcmissinstanserna negativa. Åtskil- liga anser att blockröstningsmetoden är alltför komplicerad och kan för- svåra arbetet i den enskilda föreningen. Kritiska röster finns även bland de remissinstanser som förordar att de nuvarande omröstningsreglerna änd- ras. Ett par remissinstanser förordar att spärregeln helt avskaffas vid gemensamhetsanläggningar i integrerade bostadsområden, således även vid blockröstning.

Remisskritikcn visar enligt min bedömning att inte heller ett blockröst- ningsförfarande enligt utredningens modell kan genomföras. l detta läge uppkommer frågan om det är möjligt att tillskapa en bättre balans mellan olika bonendeformer genom lagändringar som är mindre ingripandeän dem som utredningen har förordat utan att detta i sig skapar nya nack- delar.

En möjlighet skulle. då, som några remissinstanser har varit inne på, kunna vara att upphäva den spärregel som gäller vid omröstning enligt andelstalsmetoden. Regeln innebär som jag tidigare har nämnt att en medlems röstetal inte får överstiga en femtedel av det sammanlagda röste- talet för samtliga närvarande röstberättigade medlemmar. Avsikten är att förhindra att större delägare får ett dominerande inflytande över samfäl- lighetsföreningcn. _ Bibehåller man nuvarande omröstningsregler vid gemensamhetsanlägg- ningar i integrerade bostadsområden men upphäver spärregeln beträffan- de fall då omröstning begärs enligt andelstalsmetoden, förstärks visserligen flerbostadsfastigheternas ställning i ekonomiska frågor på de små andels- ägarnas bekostnad. Enligt min mening kan man dock inte bortse från risken för att en boendekategori med särintressen i förhållande till övriga boende inom området skulle kunna dominera samfällighetsföreningen om spärregeln slopades. Ett slopande av spärregeln skulle därför inte leda till att omröstningsreglerna innefattar den lämpliga avvägning mellan motstå- ende intressen som måste eftersträvas.

Jag kommer därför till slutsatsen att det i detta lagstiftningsärende inte har framkommit något förslag som innebär en godtagbar lösning på de problem som den nuvarande ordningen för med sig. Utredningens grundli- ga analys och de synpunkter som har framkommit under remissbehand- lingen ger alltså enligt min mening vid handen att det i varje fall för närvarande inte finns något lämpligt alternativ till de regler som gäller i dag. Jag förordar därför att dessa regler bibehålls oförändrade. Det bör dock tilläggas att detta ställningstagande givetvis inte utesluter att dessa frågor senare övervägs på nytt i ett annat sammanhang.

Med storkvarter avses i det följande en särskild form för småhusbebyggelse som karaktäriseras av att fastigheterna inom ett kvarter samverkar om olika gemensamma anläggningar på kvartersmarken. Anläggningarna kan

vara sådana som inom andra slags småhusområden brukar tillhöra varje enskild fastighet. exempelvis garage och parkeringsutrymmcn. Det kan också vara sådana anläggningar som vid mer traditionell planläggning undantas från kvartersmarken och hänförs till allmän plats.

2. 5 . 3. I Småhusägares inflytande vid gemem'am/ietsanläggningars tillkomst. utförande och _förva/tning m. m.

Mitt förslag: Nuvarande bestämmelser om inrättande av gemen- samhetsanläggningar inom storkvarter och om bildande av samfäl- lighetsförening ändras inte. Fastighetsdomstolens medverkan vid förordnande av förrättningsman övertas i vissa fall av fastighets- bildningsmyndigheten.

Utredningens förslag: Vid nyexploatering skall endast nödvändiga an- läggningar få inrättas innan småhusägarna har tillträtt sina fastigheter. samfällighetsföreningar skall inte heller få bildas förrän merparten av småhusägarna har tillträtt sina fastigheter. Fastighetsdomstolens medver- kan vid förordnande av vissa förrättningsmän övertas av fastighetsbild- ningsmyndigheten.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans tillstyrker utredningens förslag att endast nyttiga anläggningar skall få inrättas före tillträdet. Ett fåtal instanser tillstyrker förslaget om en senareläggning av föreningsbildning— en.

Skälen för mitt förslag: När en gemensamhetsanläggning inrättas i be- fintlig småhusbebyggelse får de boende i egenskap av fastighetsägare ett direkt inflytande överanläggningens utformning. Annorlunda förhåller det sig ofta när en sådan anläggning inrättas vid nyexploatering. Vid inrättandet är småhusfastigheterna normalt inte överlåtna till brukarna och det är kanske inte ens känt vilka dessa blir. Initiativet till anläggningen tas av exploatören. Alla avgörande beslut kommer därför som regel att fattas utan medverkan av småhusägarna. Dessa får vanligen överta en helt färdigkonstruerad anläggning och en för förvaltningen av denna bildad samfällighetsförening.

En möjlighet att förstärka de boendes inflytande är, som utredningen har föreslagit. att endast sådana anläggningar som är nödvändiga för ett funktionellt boende skall få inrättas under exploateringsfasen och att en samfällighetsförening skall få bildas först sedan fastigheterna har sålts och tillträtts.

Att i de fall då en gemensamhetsanläggning inte är nödvändig inrätta en kompletterande gemensamhetsanläggning sedan exploateringen avslutats måste emellertid. som åtskilliga remissinstanser har påpekat, leda till kostnadshöjningar. Risken är också stor att anläggningar som inte bedöms som nödvändiga över huvud taget inte blir byggda. Till detta kommer att den föreslagna uppdelningen i nödvändiga och icke nödvändiga anlägg- ningar inte garanterar något verkligt inflytande för de boende.

Utredningens förslag att samfällighetsföreningen inte skall få bildas förrän småhusägarna har tillträtt sina fastigheter är visserligen från demo- kratisk synpunkt tilltalande. Det finns emellertid avgörande nackdelar med en senarelagd föreningsbildning. Enligt gällande rätt inträder fastig- hetsägarnas ansvar för gemensamhetsanläggningen redan genom anlägg- ningsbeslutet. Detta är praktiskt betingat och det går inte att skjuta upp ansvaret för anläggningens drift m.m. genom att senarelägga förenings- bildningen. Till dess en samfällighetsförening bildats gäller för gemensam- hetsanläggningen s.k. delägarförvaltning. Detta är en mycket osmidig förvaltningsform — i synnerhet om antalet delägare inte endast är ett fåtal eftersom samstämmighet krävs för beslut. Enligt min bedömning är fördelarna med utredningens förslag inte sådana att de uppväger dessa nackdelar.

På grund av det anförda anser jag att utredningens förslag i de delar som nu har berörts inte bör genomföras.

I anslutning till sitt förslag om en senareläggning av bildandet av samfäl- lighetsförening aktualiserade utredningen frågan huruvida fastighetsdom- stolens medverkan vad gäller förordnande av sammanträdesledare m.m. kan avvaras. Utredningens förslag till förenklingar på denna punkt har godtagits av de remissinstanser som har yttrat sig i frågan.

Jag ansluter mig till detta förslag och föreslår sålunda att bestämmelsen i 20 5 SFL — som innebär att fastighetsdomstolen skall förordna samman- trädesledare för att hålla sammanträde för bildande av samfällighetsföre- ning — utmönstras och ersätts med en bestämmelse att fastighetsbild- ningsmyndigheten utan särskilt förordnande skall hålla sådant samman- träde när någon av delägarna begär det. Om en delägare begär att annan än fastighetsbildningsmyndigheten skall hålla sådant sammanträde exem- pelvis av kostnadsskäl skall den föreslagne förordnas om han är lämplig för uppdraget. dvs. besitter tillräcklig erfarenhet och kunskap samt intar en fristående ställning i förhållande till sakägarna. Jag föreslår också att den befogenhet som fastighetsdomstolen enligt 7 5 andra stycket SFL har att vidta vissa interimistiska åtgärder överförs till fastighctsbildningsmyn- digheten. Slutligen föreslårjag att fastighetsbildningsmyndigheten i stället för fastighetsdomstolen skall förordna sammanträdesledare vid delägar- förvaltning (7 5 SFL). Ändringen i 75 SFL leder till en redaktionell änd- ring av 8 5 samma lag.

2. 5. 3. 2 Sam/ällighetsföreningars Skj-'ldig/iet att göra jbndavsättningar

Mitt förslag: Samfällighetsföreningar som förvaltar en gemensam- hetsanläggning för småhusfastigheter eller för sådana fastigheter jämte hyres- eller bostadsrättsfastigheter skall, för anläggningar av betydande värden, vara skyldiga att göra fondavsättningar för an- läggningens underhåll och förnyelse. '

Utredningens förslag: Överensstämmer i princip med mitt förslag. Ut- redningsförslaget avser dock inte endast anläggningar av betydande ekono- miskt värde.

Remissinstanserna: Godtar utredningsförslaget. Flera remissinstanser menar dock att fonderingsskyldigheten skall inskränkas till att gälla endast anläggningar av betydande värde.

Skälen för mitt förslag: Vatten- och-avloppsledningar, fjärrvärmesystem, parkeringsutrymmen och förbindelseleder är exempel på kommunaltekni- ska anläggningar som inom storkvarter utförs som gemensamhetsanlägg- ningar. Anläggningarna är nödvändiga för ett funktionellt boende inom kvarteret. De kräver under sin tekniska och ekonomiska livslängd ett kontinuerligt underhåll. De som i dag har fördel av anläggningen bör ha ett ansvar för att den kan bibehållas eller ersättas. Rättviseskäl talar enligt min mening för att kostnaderna fördelas över anläggningens livslängd. Jag anser därför att det bör finnas en skyldighet att göra fondavsättningar för anläggningens underhåll och förnyelse. Genom en sådan fondering uppnås dessutom en bättre beredskap och ett större handlingsutrymme för för- eningen den dag åtgärder behövs för att vidmakthålla anläggningen.

I första hand bör de nya reglerna omfatta samfällighetsföreningar som förvaltar gemensamhetsanläggningar inrättade för enbart enskilda små- husfastigheter. dvs. de typiska storkvartersfallen. Skälen för fondering gör sig emellertid gällande med samma styrka beträffande samfällighetsföre- ningar som förvaltar en gemensamhetsanläggning inom bostadsområden där det utöver enskilda småhusfastigheter också förekommer hyres- och bostadsrättsfastigheter. I likhet med vad flera remissinstanser framhållit anser jag att fonderingsskyldigheten bör inskränkas till gemensamhetsan- läggningar av kommunalteknisk natur eller som annars är särskilt kapital- krävande.

De gemensamhetsanläggningar som kommer att omfattas av de nya bestämmelserna är av skiftande karaktär och storlek. Motsvarande kan också sägas om de föreningar som förvaltar anläggningarna. Med hänsyn härtill flnnerjag det inte lämpligt att i lagen närmare reglera skyldigheten att göra avsättningar till sådan fond. Efter förebild av den bestämmelse som finns beträffande bostadsrättsföreningar (445 bostadsrättslagen) bör det ankomma på samfällighetsföreningen att själv fastställa grunderna för fondavsättningen. Grunderna bör anges i stadgarna. Jag föreslår att 285 SFL, som innehåller bestämmelser om vad stadgarna för en samfällighets- förening skall ange, kompletteras med en föreskrift av detta slag.

För att samfällighetsföreningen skall kunna bedöma vilka fondavsätt— ningar som krävs bör en underhålls— och förnyelseplan upprättas. Planen bör innehålla närmare upplysningar om anläggningens utförande och stan- dard, liksom uppgifter om antagen underhållscykel och beräknad livs- längd. Lagen om förvaltning av samfälligheter bör kompletteras med en ny bestämmelse härom (41a 5).

De förslag som jag har tagit upp för att trygga en rättvis och framåtsyf- tande förvaltning av gemensamhetsanläggningar bör gälla även beträffan- de äldre föreningar.

2.133. Omprövning av anläggningsbeslut vid ändrade/örhållanden

Mitt förslag: Nuvarande restriktiva bestämmelser om omprövning av ett anläggningsbeslut mjukas upp något. Omprövning skall såle- des inte kunna ske bara vid ändrade förhållanden utan också när ett klart behov härav föreligger.

Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt förslag. Remissinstanserna: Tillstyrker utredningens förslag eller lämnar det utan erinran i sak. Vissa lagtekniska anmärkningar framförs dock.

Skälen för mitt förslag: Ett anläggningsbeslut kan, förutom när det i beslutet särskilt har föreskrivits att omprövning får ske. omprövas endast om nya eller ändrade förhållanden av rent faktisk natur har inträtt. Änd- rad bcdömning av föreliggande fakta är således inte grund för ompröv- ning.

Det är enligt min bedömning väsentligt att en gemensamhetsanläggning kan verka långsiktigt och under stabila förhållanden. En viss restriktivitet måste därför prägla bedömningen av frågan om omprövning av villkoren för anläggningen. Å andra sidan kan man inte bortse ifrån att det efter hand kan framträda ett klart behov av att kunna modifiera villkoren för anläggningen med hänsyn till vunna erfarenheter. I likhet med utredning- en anser jag därför att utrymmet för en omprövning bör vidgas något. Bestämmelsen i 355 anläggningslagen bör alltså kompletteras så att om- prövningsförrättning, förutom i de fall som nu anges i paragrafen, även skall få äga rum om ett klart behöv härav föreligger.

2. 5.3.4 Sam/ällighetsjöreningars ställning vid en anläggningsjörrältning

Mitt förslag: En samfällighetsförening ges rätt att ta initiativ till en anläggningsförrättning rörande den egna gemensamhetsanläggning- en.

Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt förslag. Därutöver föreslår utredningen att samfällighetsföreningen vid vissa omprövnings- förrättningar skall vara sakägare i stället för delägarna.

Remissinstanserna: Flertalet tillstyrker utredningens båda förslag. Några remissinstanser reser av rättssäkerhetsskäl invändningar mot förslaget att föreningen skall vara sakägare i stället för delägarna.

Skälen för mitt förslag: Myndigheternas handläggning av vissa ompröv- ningsförrättningar enligt 35 5 anläggningslagen skulle förenklas, om sam- fällighetsföreningen och inte delägarna är sakägare i förrättningen. Utred- ningens förslag om detta avser endast omprövningsförrättningar som gäl- ler ändring i fråga om kretsen av fastigheter som deltar i gemensamhetsan- läggningen. Utredningen har framhållit att förenklingen bör kunna genom-

föras eftersom den befintliga delägarkretsens intressen vid denna typ av förrättning i allmänhet bara berörs i begränsad utsträckning. Utredningsförslaget är enligt min mening inte helt invändningsfritt från rättssäkerhetssynpunkt. Med hänsyn till detta och då rationaliseringseffek- ten får bedömas som liten anserjag att förslaget inte bör genomföras. Däremot anserjag liksom utredningen att en samfällighetsförening bör ha rätt att ta initiativ till en anläggningsförrättning som berör den förvalta- de anläggningen. Detta ligger i linje med vad jag tidigare har föreslagit beträffande samfällighetsföreningars möjlighet att påkalla en förrättning för fastighetsreglering som berör den av föreningen förvaltade samfällda egendomen (avsnitt 2.3.l.2). En förutsättning för att föreningen skall få påkalla en förrättning som angår gemensamhetsanläggningen bör dock vara att beslut härom fattas av föreningens stämma. Vad jag nu har förordat bör komma till uttryck genom ett tillägg till 18 5 anläggningslagen.

2. 5 . 3. 5 Sam fäll ighetsji'ireni nga rs befogenheter

Min bedömning: Någon förändring i nuvarande bestämmelser om samfällighetsföreningars ändamål och verksamhet bör inte göras.

Utredningens förslag: Nuvarande bestämmelse om samfällighetsföre- ningars ändamål och verksamhet omredigeras för att möjliggöra en viss uppluckring av gällande praxis.

Remissinstanserna: Endast ett fåtal remissinstanser har kommenterat utredningens förslag. Ett par av dem tillstyrker en något större rörelsefri- het för samfällighetsföreningarna men ifrågasätter lagförslagets utform- ning.

Skälen för min bedömning: Enligt 18 5 första stycket SFL är en samfällig- hetsförenings uppgift att förvalta den samfällighet för vilken den bildats. I linje härmed föreskrivs i paragrafens andra stycke att föreningen inte får driva verksamhet som är främmande för det ändamål samfälligheten skall tillgodose.

Frågan vad som hör till en samfällighets verksamhetsområde har varit uppe till prövning i domstol vid ett flertal tillfällen, och en tämligen omfattande praxis har utvecklats inom detta område.

Utredningen. som i och för sig understryker att utgångspunkten måste vara att en samfällighetsförenings befogenhet är avhängig av det ändamål som samfälligheten skall tillgodose. har ifrågasatt om inte en viss upp- mjukning av praxis vore önskvärd.

"Enligt min mening måste utgångspunkten även i framtiden vara att en samfällighetsförening inte bör få driva verksamhet som är främmande för det ändamål samfälligheten skall tillgodose. Hur gränsen skall dras i en- skilda fall kan dock inte gärna fixeras i lagtext utan bör i stället liksom hittills avgöras i rättstillämpningen. Den praxis som hittills har utvecklats är enligt min mening i huvudsak tillfredsställande. Jag anser därför att det inte föreligger skäl att ändra rättsläget på denna punkt.

Hänvisningar till S2-133

2.6. Ikraftträdande m.m.

Den nya lagstiftningen bör träda i kraft den 1 januari 1990.

För några fall behövs särskilda övergångsbestämmelser. Har en förrättning enligt anläggningslagen avancerat så långt att sam- manträde hållits med sakägarna före ikraftträdande av de föreslagna la- gändringarna. bör det utökade hyresgästinflytandet inte påverka en sådan förrättning, se avsnitt 2.5.1.

För samfällighetsföreningar, som har bildats före ikraftträdandet och som enligt 28 5 andra stycket lagen om förvaltning av samfälligheter i sina stadgar skall ange grunderna för avsättning till fond för underhåll och förnyelse, krävs stadgeändring. Föreningarna bör ha visst rådrum att ge- nomföra stadgeändringarna. Dessa bör kunna beslutas senast på den för- eningsstämma som äger rum närmast efter sex månader efter ikraftträdan- det.

I avsnitt 2.4.4 harjag förordat att domförhetsreglerna i fastighetsdom- stolen ändras och att äldre bestämmelser skall tillämpas i mål där huvud- förhandling påbörjats före ikraftträdandet. Detta bör framgå av en särskild övergångsbestämmelse. Äldre bestämmelser bör också gälla i fråga om formerna för att överklaga en fastighetsbildningsmyndighets beslut i fall då detta har meddelats före ikraftträdandet, se avsnitt 2.4.1.

Hänvisningar till S2-6

  • Prop. 1988/89:77: Avsnitt 2

3. Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom justititedepartementct upprättats förslag till

1. lag om ändring i jordabalken

2. lag om ändring i lagen (19691246) öm domstolar i fastighetsmål

3. lag om ändring i fastighetsbildningslagen (l970:988)

4. lag om ändring i lagen (197111037) om äganderättsutredning och legalisering

5. lag om ändring i anläggningslagen (1973:1149)

6. lag om ändring i lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter

7. lag om ändring i ledningsrättslagen (1973: 1144). Beträffande lagförslagen under 5 — 7 har jag samrått med chefen för bostadsdcpartementct.

Förslagen bör fogas till regeringsprötokollet i detta ärende som bilaga 7.

45. Andra stycket

Paragrafen reglerar de fall när fastighetsdomstolen är domför i förenklad sammansättning. Enligt detta stycke, som är nytt, är domstolen under vissa förutsättningar domför med en lagfaren ledamot vid prövning av själva saken. Endomarkompetens föreligger i fastighetsbildningsmål när alla parter under särskilt sammanträde enligt 16 kap. 3 5 FBL enas om hur det överklagade beslutet skall ändras. Frågan har i den allmänna motive— ringen behandlats i avsnitt 2.4.4.

Tredje stycket

Till detta stycke, som är nytt. har förts över den nuvarande andra mening- en i första stycket.

Hänvisningar till S45

4.3. Förslaget till lag om ändring i fastighetsbildningslagen, FBL

4kap.85

Första stycket

Paragrafen innehåller regler om ansökan om fastighetsbildning. I första stycket har tillagts en bestämmelse som innebär att en ansökan om fastig— hetsbildning kan ges in, förutom till den fastighetsbildningsmyndighet som skall handlägga förrättningen. även till annan fastighetsbildningsmyndig- het inom länet eller till överlantmätarmyndigheten. Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 2.4 l i den allmänna motiveringen.

Inkommet ansökan till annan myndighet än den som har att handlägga ärendet, skall myndigheten efter påstämpling av inkomstdag omedelbart överlämna ansökan till rätt fastighetsbildningsmyndighet.

Bestämmelsen är tillämplig även vid anläggnings- och ledningsförrätt- ningar (se 195 anläggningslagen, 197321149. och 165 ledningsrättslagen, 1973: 1 144).

4kap.10a5

Paragrafen är ny. Den syftar till att förbättra samordningen mellan prövningen av en fastighetsbildningsfråga och prövningen av dispens- eller tillståndsfråga enligt naturvårdslagen (l964:822), NVL.

Regeln är fakultativ. Om det exempelvis enligt fastighetsbildningsmyn- dighetens bedömning redan från början står klart att en dispens- eller tillståndsansökan inte kommer att bifallas — vilket är liktydigt med att inte heller begäran om fastighetsbildning kommer att bifallas — saknas det

självfallet anledning för fastighetsbildningsmyndigheten att göra någon ansökan enligt förevarande paragraf.

Om fastighetsbildningsmyndigheten har gjort en dispens- eller till- ståndsansökan, ligger det i sakens natur att myndigheten inte avgör fastig- hetsbildningsfrågan förrän det föreligger ett lagakraftvunnet beslut i ären- det enligt naturvårdslagen.

Till fastighetsbildningsmyndighetens ansökan bör fogas de handlingar som getts in i fastighetsbildningsärendet och som bedöms erforderliga för ställningstagandet till dispens- eller tillståndsfrågan. Om det krävs kom- pletteringar bör fastighetsbildningsmyndigheten infordra dessa från sö- kanden.

Om beslutet i dispens- eller tillståndsärendet går sökanden emot, blir det hans sak att bedöma om överklagande skall ske och -— om så är fallet ombesörja detta. Denna fråga skall således fastighetsbildningsmyndighe- ten inte befatta sig med. Överklagandet äger rum enligt den ordning som gäller för beslut enligt NVL.

Samordningsförfarandet enligt denna paragraf blir tillämpligt även vid förrättningar enligt anläggningslagen (1973:1149) och ledningsrättslagen (1973:1144). Detta följer av 19 respektive 165 i dessa lagar.

4kap.ll5

Paragrafen som behandlar sakägarbegreppet har arbetats om och utvid- gats. Som tidigare innehåller den bestämmelser om sakägarutredning och om lagfartens betydelse i det sammanhanget. Ny är dels en bestämmelse om vem som är sakägare efter en svävande överlåtelse, dels en föreskrift om att en samfällighetsförening kan vara sakägare, dels en bestämmelse om fastighetsägares skyldighet att bidra till sakägarutredningen såvitt gäl- ler rättighetsbelastning. Till paragrafen har överförts föreskriften i 4 kap. 185 om vad som gäller när det är ovisst vilka som är sakägare samt bestämmelsen i 5 kap. 345 om att nyttjanderättshavare är sakägare vid fastighetsreglering.

Bestämmelserna är redigerade i tre stycken. Iförxta stycket anges vilka kategorier som kan inta sakägarställning. I andra st)-'cket upptas föreskrif- terna hur sakägarfrågan skall behandlas när den som gör anspråk på att vara ägare saknar lagfart. Här behandlas också sakägarfrågan i det fall en fastighetsövcrlåtelse är svävande. Tredje stycket innehåller föreskrifter om sakägarutredningen.

Första stycket

Inledningsvis anges att den som äger en fastighet som berörs av förrätt- ningen eller har servitutsrätt i en sådan är sakägare. Detta innebär ingen nyhet i sak.

Med fastighetsägare menas inte bara den som ensam äger en hel register- fastighct. Fastighetsägare, och sålunda även sakägare. är även den som är delägare i en fastighet eller som innehar en sämjelott eller ett område som genom en arealöverlåtelse kommit i hans hand. När det gäller sämjedelade

eller på annat sätt uppdelade fastigheter är det i allmänhet bara ägaren av de lotter eller områden vilka berörs av förrättningen som skall anses som sakägare. Vidare kan en fastighetsägare vara sakägare såsom innehavare av servitut. .

Angår en förrättning samfälld mark. blir enligt nu nämnda huvudregel ägarna av de fastigheter som har del i samfälligheten sakägare. Härifrån görs dock ett undantag i andra meningen beträffande fall då samfälligheten är föremål för föreningsförvaltning enligt lagen (1973:1150) om förvalt- ning av samfälligheter, SFL. ] ett sådant fall är i stället föreningen sakäga- re. Föreningen och delägarna är således inte samtidigt sakägare när förrätt- ningen angår den samfällda marken . Rör förrättningen däremot delaktig- heten i samfälligheten är föreningen inte sakägare.

Bestämmelsen om samfällighetsföreningens ställning som sakägare gäl- ler generellt vid fastighetsbildningstörrättningar enligt FBL. Samfällighets- föreningen kan således vara sakägare vid avstyckning. fastighetsreglering och fastighetsbestämning. Genom hänvisningar i 19ä anläggningslagen (1973:1149) och 169' ledningsrättslagen (1973:1144) till förevarande be- stämmelse får samtällighetsföreningen ställning som sakägare även vid förrättning enligt dessa lagar i den mån förrättningen berör den samfällda marken.

Stycket avslutas med en bestämmelse att innehavare av nyttjanderätt och rätt till elektrisk kraft är sakägare vid fastighetsreglering om förrätt- ningen har betydelse för honom. Bestämmelsen har utan saklig förändring förts över från 5 kap. 34 & FBL.

Andra stycket

Stycket inleds med den föreskrift som redan nu finns i paragrafen. nämli- gen att den som har lagfart på en fastighet anses som dess ägare, om det inte visas att fastigheten tillhör någon annan. Föreskriften innebär att det riktas ett krav på bevisning mot den som under förrättningen påstår sig vara ägare men som saknar lagfart. Han skall för att bli behandlad som sakägare i princip förete sådana handlingar som kan läggas till grund för bifall till eller vilandeförklaring av en lagfartsansökan.

Den som framställer ett äganderättsanspråk men inte omedelbart kan styrka sin rätt skall betraktas som sakägare. Detta framgår av andra me- ningen. Sakägarställningen består till dess att äganderättsfrågan avgjorts. Bestämmelsen ersätter den nuvarande bestämmelsen i 4 kap. 18 g" FBL om kallelse till första sammanträdet av samtliga om det är Ovisst vilken av llera som är sakägare.

Föreskriften om handläggningen när sakägarfrågan är oviss tar sikte på såväl det fallet att det föreligger en tvist mellan flera pretendenter som det fallet att den som ensam hävdar ett äganderättsanspråk saknar möjlighet att styrka detta på vanligt sätt. För båda fallen gäller att det kan finnas förutsättningar att genomföra förrättningen utan att det behöver träffas något slutligt avgörande i sakägarfrågan. Det kan också förhålla sig så att fastighetsbildningsmyndigheten har befogenhet att ta ställning till ansprå- ket. När tvist föreligger kan fastighetsbildningsmyndigheten alternativt

förklara förrättningen vilande med stöd av 4 kap. 395 FBL samt hänvisa parterna att lösa tvisten vid domstol.

Av hänsyn till tredje man bör det i allmänhet inte accepteras någon osäkerhet om sökandensäganderätt och behörighet att föra talan. Saknar sökanden lagfart, bör ansökan avvisas och sökanden hänvisas att återkom- ma efter det han skaffat lagfart eller på annat sätt kan styrka sin ägande- rätt.

Tredje stycket

Detta stycke inehåller bestämmelser om sakägarutredningen. Hit har från inledningen av paragrafen i dess nuvarande lydelse överförts bestämmel- ser om att fastighetsbildningsmyndigheten skall utreda vilka som är sak- ägare. Någon saklig ändring är inte åsyftad. Omfattningen av utredningen beror liksom hittills av fastighetsbildningens art och förhållandena i öv- rigt. Det innebär att det inte alltid är nödvändigt att skaffa fram utredning om alla som formellt sett tillhör sakägarkretsen. I avsnitt 2.3.l.l, 2.3.1.5, 2.3.2.1—2 samt 2.3.2.7—8 i den allmänna motiveringen har redovisats förslag vars syften är att minska behovet av en fullständig utredning av sakägarkretsen.

Fastighetsbildningsmyndighetens ansvar för sakägarutredningen kom- pletteras med en skyldighet för fastighetsägare som berörs av förrättningen att bidra till utredningen. På begäran skall fastighetsägare uppge de rättig- hetShavare som är kända för honom. Uppgiftsskyldigheten inträder i och med fastighetsbildningsmyndighetens begäran. Lagen innehåller inga be- stämmelser om formerna för denna begäran. Det bör givetvis på något sätt dokumenteras att en begäran blivit framställd.

Ersättningsskyldighet inträder för skada som uppkommer till följd av underlåtenhet att lämna uppgift om rättighetshavare. Detta gäller dock inte om det har funnits ett giltigt skäl för underlåtenheten. Så kan vara fallet om fastighetsägaren har haft anledning att utgå ifrån att myndigheten ändå känt till rättigheten eller om rättigheten tidigare varit inskriven men inskrivningcn har avförts utan fastighetsägarens vetskap.

Ersättningstalan enligt detta stycke kan inte prövas vid förrättningen utan skall föras vid allmän domstol.

4kap.llaä

Enligt 1 1 kap. 3 & 6 föräldrabalken får egendom ställas under förvaltning av god man där så är föreskrivet i annan lagstiftning. Ett sådant fall tas upp i denna paragraf, som är ny.

Första stycket

Detta stycke innebär att god man skall kunna förordnas av rätten i anslut- ning till en förrättning enligt FBL i vissa fall när en fastighet tillhör ett bolag. en förening eller en annan sammanslutning. Med förening menas här såväl ekonomisk som ideell förening.

Av aktiebolagsregistret respektive föreningsregistret framgår om ett ak-

ticbolag eller en ekonomisk förening med rättslig verkan har upplösts. Ideella föreningar är inte föremål för offentlig registrering. Det måste därför alltid krävas ett visst mått av utredning innan man med tillräcklig säkerhet kan konstatera om en sådan förening är upplöst och förutsätt- ningar därmed föreligger för att förordna god man. Det bör inte krävas att det framkommer positiva bevis på föreningens upplösning. Det räcker om det står klart att föreningen inte längre bedriver någon verksamhet och att det inte finns någon som är utsedd att företräda den.

Förordnande får ske om det inte går att utreda vilka som är bolagets, föreningens eller sammanslutningens rättsägare. En förutsättning är dock att kostnaderna för en likvidation i enlighet med särskilda bestämmelser om detta inte står i rimligt förhållande till fastighetens värde. Detta rekvi- sit får närmast betydelse för aktiebolag och ekonomiska föreningar. De regler som finns i bolags- och föreningslagstiftningen om kompletterande likvidationsförfarande passar sällan när det har förflutit lång tid från upplösningen. Det blir framför allt i dessa fall de' nya reglerna bör komma ifråga.

Godmanskapet följer bestämmelserna i 1 1 kap. föräldrabalken och .står således under bl.a. överförmyndarens tillsyn. Även i övrigt gäller samma regler som för godmansförvaltning i allmänhet. När det gäller avveckling- en av godmanskapet finns dock särskilda regler i andra stycket.

Andra stycket

Avsikten med ett förvaltningsuppdrag enligt första stycket är att möjliggö- ra en förrättning enligt FBL. Det är emellertid lämpligt att uppdraget inte automatiskt upphör i och med att förrättningen avslutas utan att det består så länge det finns egendom att förvalta. Samtidigt är det angeläget att en avveckling kommer till stånd.

Med hänsyn härtill föreskrivs att rätten skall fatta beslut om den fortsat- ta förvaltningen sedan förrättningen avslutats. I vissa fall kan det vara lämpligt att godmanskapet avlöses av ett ordinärt likvidationsförfarande. Så kan vara fallet när en rättsägare har gett sig till känna och framställt anspråk på egendomen eller denna visat sig ha sådant värde att ett ordinärt likvidationsförfarande kan genomföras. Som regel torde dock den gode mannens ansträngningar utmynna i att ett likvidationsförfarande inte kan genomföras. I sådant fall får rätten föreskriva att egendomen skall över- lämnas till allmänna arvsfonden.

4 kap. 15 5 Första stycket

Den i bestämmelsen föreskrivna skyldigheten att delge sakägarna ansök- ningshandlingen har inskränkts i fall då förrättningen berör en onyttig samfällighet och underrättelse har lämnats enligt 6 kap. 7 & fastighetsbild- ningslagen. Ändringen behandlas i specialmotiveringen till detta lagrum samt i avsnitt 2.3.l.1 i den allmänna motiveringen.

Andra stycket

Stycket är nytt. Från första stycket har utan ändring i sak överförts bestäm- melsen att byggnadsnämnden om det finns anledning anta att förrätt- ningen kan handläggas utan sammanträde skall underrättas om förrätt- ningen innan den avslutas.

4kap. 175

Ändringen i andra stycket är endast av redaktionell karaktär. Den har föranletts av att uttrycken besvär och talan i lagtext inte bör användas i betydelsen överklagande.

4 kap. 18 5 Första stycket

Paragrafen innehåller i sin tidigare lydelse bl.a. en föreskrift om hur kallelse till första sammanträdet skall ske när det är ovisst vilken av flera som är sakägare. Den bestämmelsen har överförts till 4 kap. 11 å andra stycket FBL i dess nya lydelse.

Andra stycket

Om den som är sakägare enbart på den grunden att han har del i en onyttig samfällighet har underrättats enligt 6 kap. 7 & fastighetsbildningslagen skall han inte kallas till första sammanträdet. En bestämmelse härom har tagits in i ett nytt andra stycke. I den allmänna motiveringen har frågan behandlats i avsnitt 2311. Se även specialmotiveringen till 6 kap. 79" FBL.

4 kap. 25 a, 29, 30 och 39 55

Ändringarna är endast av redaktionell karaktär. Se specialmotiveringen till 4 kap. 17 & FBL.

4 kap. 425

Paragrafen upphävs. Som en automatisk följd härav blir i stället reglerna om rättelse i 265 förvaltningslagen (.19861223) tillämpliga i fråga om rättelse i förrättningsakt. Möjligheterna till rättelse förändras inte. Där- emot förenklas i vissa fall det formella förfarandet genom att skyldigheten att underrätta part om åtgärden inte är obligatorisk. Part skall enligt förvaltningslagens bestämmelse ges tillfälle att yttra sig om detta inte är obehövligt.

5 kap. 3 & Första stycket

Till första stycket, vari anges att fastighetsägaren äger påkalla fastighets- reglering som rör hans fastighet. har fogats en föreskrift av innebörd att även en samfällighetsförening får göra en sådan ansökan. Förutsättningen för detta är dock att regleringen avser samfälld mark som står under föreningens förvaltning. Bestämmelsen korresponderar i.detta hänseende med 4 kap. 11 5 första stycket andra meningen FBL. Samfällighetsföre- ningen är således bara behörig att ansöka om en sådan förrättning som innefattar marköverföring till eller från samfälligheten men inte en sådan reglering som går ut på att förändra delaktigheten i samfälligheten.

Ansökan om förrättning förutsätter beslut av föreningsstämman. Det krävs inte att beslutet fattas med kvalificerad majoritet enbart därför att regleringen syftar till en minusjämkning. Först om det blir fråga om medgivande enligt 5 kap. 18 5 3 FBL krävs sådan majoritet (jfr allmänna motiveringen avsnitt 2.3.1.2 och specialmotiveringen till 5 kap. 18 & fjärde stycket).

5 kap. 5 5 Första stycket

En fastighetsreglering, som inte grundas på de berörda fastighetsägarnas medgivande, måste enligt vad som anges i detta stycke leda till en förbätt- ring av sökandens fastighet, det 5. k. jörbättringsvillkoret. '

Genom ett tillägg till förevarande stycke görs undantag från förbättrings- villkoret i fall då en samfällighetsförening med stöd av 5 kap. 35 FBL ansöker om fastighetsreglering. Förutsättningen är dock att samfälligheten inte längre är av gemensam betydelse för delägarfastigheterna. Avsikten med tillägget är att samfällighetsföreningar skall kunna ta initiativ till sanering av samfällighetsförhållandena. Frågan har i den allmänna moti- veringen behandlats i avsnitt 2.3. 1.2.

5 kap. 105 Tredje stycket

I den allmänna motiveringen (avsnitt 2.3.2.2) har behandlats ett förslag som gör det möjligt för fastighetsbildningsmyndigheten att vid fastighets- reglering särskilt förordna att en nyttjanderätt eller ett servitut skall fort- sätta att belasta den mark som genom regleringen övergår från en fastighet till en annan. Lagregler om detta återfinns i 5 kap. 33 aå och 7 kap. 13 & FBL. _ .

Ett förordnande om rättighetens bestånd bör i vissa fall beaktas vid likvidvärderingen. Så är exempelvis fallet om rättigheten är av benefik karaktär eller när vederlaget betalats i förskott, så att tillträdaren inte kan påräkna någon framtida ersättning som svarar mot belastningen.

Likvidersättningen skall emellertid inte endast säkerställa rättvisekrav

mellan fastighetsägarna utan också tillgodose bl.a. inteckningshavarnas intressen. Likvidersättningen får därför inte reduceras så att det medför skada för fordringshavare med bättre rätt än rättighetshavaren (jfr vad som gäller enligt 5 kap. 12 5 fjärde stycket när likvidersättningen reduceras med ersättningen till rättighetshavare vilkas rätt enligt 7 kap. 29 5 JB fallit bort). Den ersättning som inte motsvaras av likvidvärde skall betalas av dem som har nytta av fastighetsregleringsåtgärden. Skulle fastighetsregle- ringcn inte medföra någon vinst som kan täcka denna ersättning, bör regleringen inte komma till stånd eller i vart fall inte innefatta förordnande enligt 5 kap. 33 a 5 FBL. Är sålunda rättighetshavaren inte beredd att bära en i förhållande till egennyttan skälig del av kostnaderna för minskningen i likvidvärdet innebär det att ett förordnande enligt 5 kap. 33 a 5 inte kan komma till stånd.

5kap.175

I paragrafen regleras hur ersättning som avser samfälld mark skall betalas ut. Frågan har behandlats i avsnitt 2.3. l .2 i den allmänna motiveringen.

Första stycket

Vid en fastighetsreglering skall fastighetsbildningsmyndigheten i en avräk- ning mellan ägarna visa vad som skall tas emot eller utges i ersättning för varje fastighet (5 kap. 155 FBL). Berör regleringen en samfällighet kom- mer avräkningen att avse delägarfastigheterna. I förevarande stycke fö- reskrivs ett avsteg från denna regel beträffande fall då en samfällighet förvaltas av en samfällighetsförening enligt lagen (1972:1 150) om förvalt- ning av samfälligheter, SFL. Ersättning som avser den samfällda marken Skall i dessa fall utbetalas till föreningen.

Bakgrunden härtill är följande. En samfällighetsförening är enligt SFL en juridisk person, och den förvaltar självständigt samfälligheten. Enligt 51 5 SFL är föreningen berättigad att sälja den samfällda marken. Den köpeskilling som därvid inflyter tillkommer i första hand föreningen -— inte delägarna. Genom den ändrade lydelsen av 4 kap. 1 1 5 första stycket F BL är samfällighetsföreningen sakägare i delägarnas ställe när en förrätt- ning bcrör den samfällda marken. På samma sätt som när föreningen säljer samfälld mark skall vid fastighetsreglering ersättning för mark som upphör att vara samfälld tillkomma föreningen. Någon redovisning i förrättnings- beslutet av hur ersättningen fördelar sig på delägarna erfordras inte. För- delningen är en intern föreningsangelägenhet.

Den betalningsskyldighet som uppkommer, om samfälligheten tillförs mark. skall fullgöras av samfällighetsföreningen. Det medelsbehov som därvid uppkommer får föreningen uttaxera från delägarna enligt vad som föreskrivs i SFL.

Andra stycket

En samfällighetsförening är inte den enda ordnade förvaltningsformen som kan förekomma för en samfällighet. Förvaltningen kan också vara ordnad exempelvis genom ett av domstol enligt den numera upphävda bysamfällighetslagen (1921:299) fastställt reglemente eller genom en på bystämma eller liknande vald förvaltare. Någon sakägarställning enligt 4kap. 11 5 första stycket FBL uppkommer inte i sådant fall. Men har styrelsen eller förvaltaren befogenhet att uppbära medel för samfällighe- ten, får den i första stycket föreskrivna ordningen ändå tillämpas. I förhål- lande till gällande rätt innebär detta den förändringen att direktutbetal- ning till förvaltningsorganet blir huvudregel. Någon skyldighet för fastig- hetsbildningsmyndigheten att i ersättningsbeslutet fördela ersättningen på delägarna föreligger inte, utan detta blir en fråga för förvaltningsorganet. Delägare som anser sig förfördelade får därmed rikta sin kritik mot förvaltningsorganet.

En delägare kan emellertid begära att den ersättning som belöper på hans andel i samfälligheten skall betalas ut direkt till honom. I sådant fall åligger det fastighetsbildningsmyndigheten att i ersättningsbeslutet redovi- sa hur den totala ersättningen fördelar sig på delägarna. Delägare som anser att fördelningen är felaktig kan då överklaga själva ersättningsbeslu- tet. En begäran om individuell utbetalning innebär inte att ersättningen måste betalas ut individuellt till samtliga delägare. Ersättningen till andra delägare än den som begärt särskild utbetalning kan betalas ut till förvalt- ningsorganet.

Är förvaltningen ordnad på annat sätt än genom föreningsförvaltning enligt SFL kan ersättning, som skall utgå för mark" som tillförs samfällighe- ten, inte utdebiteras av förvaltningsorganet. Ersättningsskyldigheten åvi- lar varje delägare enskilt och efter hans andel i samfälligheten.

I andra stycket i tidigare lydelse fanns en föreskrift som innebar att om fastighetsbildningsmyndigheten föreskrivit att styrelse eller förvaltare för en samfällighet skulle uppbära ersättning för den'samfällda marken, så var detta förvaltningsorgan också berättigat att vidta erforderliga indrivnings- åtgärder. Utan särskild föreskrift måste anses gälla att den som enligt avräkning är berättigad till betalning också kan vidta indrivningsåtgärder. Bestämmelsen har därför nu utgått.

Tredje stycket

Om en fastighet har del i en samfällighet som minskar i värde genom en förrättningsåtgärd, påverkar värdeminskningen också fastigheten. Enligt 5 kap. 16 5 FBL skall fastighetsbildningsmyndigheten i vissa fall förordna att ersättning till följd av värdeminskning genom förrättningsbeslut skall säkerställas för de fordringar som berörda fastigheter svarar för. Ford- ringsägarnas skydd enligt denna bestämmelse måste gälla även om ersätt- ning för värdeminsking enligt första eller andra stycket skall utbetalas direkt till en samfällighetsförening eller ett förvaltningsorgan. Innan en

samlad utbetalning sker skall därför. om detta krävs med hänsyn till bestämmelsen i 5kap. 165 FBL. ersättningsbeloppet räknas fram för fastigheter som svarar för fordran. Detta undantag innebär dock inte att något belopp skall utbetalas till en enskild delägare. Vad som inte betalas ut till panthavaren skall således enligt huvudregeln utbetalas till samfällig- hetsföreningen eller förvaltningsorganet.

5kap. 185

Paragrafen innehåller bestämmelser om överenskommelser mellan sak- ägarna vid en fastighetsreglering.

Fjärde stycket

Genom ett nytt fjärde stycke klargörs att ett medgivande eller samtycke som rör samfälld mark under föreningsförvaltning skall lämnas av samfäl- lighetsföreningen. Det är således föreningen och inte delägarna som är sakägare. Frågan har behandlats i avsnitt 2.3.1.2 i den allmänna motive- ringen.

Samfällighetsföreningens behörighet att lämna medgivande avser också det fallet att regleringsåtgärden beträffande någon av delägarfastigheterna innefattar ett avsteg från fastighetsskyddet enligt 5 kap. 8 5 FBL. Eftersom medgivandet då innebär överlåtelse av mark, krävs stämmobeslut med minst två tredjedelar av de avgivna rösterna (515 SFL). Föreningens befogenhet skall bedömas enligt förvaltningsreglerna i SFL. och då när- mast enligt 19 5. Enligt den bestämmelsen skall föreningen tillgodose med- lemmarnas gemensamma bästa men också i skälig omfattning beakta varje medlems enskilda intressen.

5 kap. 30a5

Ändringen är av redaktionell karaktär. Den har föranletts av att uttrycket talan i lagtext inte bör användas i betydelsen överklagande.

5 kap. 30b5

Paragrafen är ny. Den innehåller bestämmelser om vid vilken tidpunkt en nyttjanderätt eller ett servitut upphör att gälla i mark som genom fastig- hetsreglering förs över från en fastighet till en annan. Särskilda bestämmel- ser i denna fråga saknas nu.

I första meningen föreskrivs att rättigheten upphör vid den tidpunkt då tillträde skall ske enligt 5 kap. 30 eller 30 a 5 FBL.-

En skyldighet för rättighetsinnehavaren att avträda vid den tidpunkt då marktillträdet sker enligt nämnda lagrum kan ibland vara oläglig och också

i vissa fall ge rätt till ersättning för personlig skada enligt 5 kap. 12 5 FBL. Ofta kan olägenheten undanröjas eller begränsas genom att'skyldigheten att avträda rättigheten flyttas fram. Bestämmelsen ger utrymme för att fastighetsbildningsmyndigheten meddelar särskilda föreskrifter om detta. Någon tidsgräns för sådan framflyttning av avträdesskyldigheten anges inte. Bestämmelsen i 5 kap. 30 5 att tillträde inte utan särskilda skäl skall bestämmas till senare tidpunkt än ett år från det uppgiften om regleringen infördes i fastighetsregistret bör dock kunna tillämpas analogt.

Förjordbruksarrende meddelas i andra meningen en särskild regel, som i många fall automatiskt flyttar fram tidpunkten för avträde. Vid jord- bruksarrende infaller denna tidpunkt tidigast på den fardag som inträffar närmast efter sex månader från det arrendatorn erhöll underrättelse om att regleringen påkallats. Eftersom tiden räknas från den dag arrendatorn fick underrättelse om regleringen. kan det många gånger vara lämpligt att han på ett tidigt stadium delges ansökan om fastighetsregleringen. Möjligheten för fastighetsbildningsmyndigheten att meddela särskild föreskrift i fråga om tidpunkten för avträdc står Öppen också när det gäller jordbuksarren- de.

Bestämmelsen i denna paragraf gäller när det är fråga om en rättighet som upphör i enlighet med vad som föreskrivs i 7 kap. 29 5 JB. Den gäller däremot inte när ett servitut eller en oflieialnyttjanderätt upphävs genom fastighetsbildningsbeslutet. I sådana fall gäller 5 kap. 305 fastighetsbild- ningslagen i fråga om den tidpunkt då rättigheten inte längre får utövas.

Fastighetsbildningsmyndighetens beslut i fråga om tidpunkten för rät- tighetshavarens skyldighet att avträda får överklagas särskilt. En bestäm- melse härom finns i 15 kap. 2 5 första stycket 3 FBL.

5 kap. 33a5

Paragrafen är ny. Den innebär vissa undantag från regeln i 7 kap. 29 5 JB om den inverkan på avtalsrättighetcr som en fastighetsreglering har. Frå- gan har behandlats i den allmänna motiveringen. avsnitt 2.3.2.2 och 2.323.

Första stycket

1 första meningen anges under vilka förutsättningar fastighetsbildnings- myndigheten får förordna att en nyttjanderätt skall bestå i mark som byter fastighetstillhörighet genom fastighetsreglering. Förutsättningen för ett så- dant—förordnande är att någon sakägare begär åtgärden samt att denna är lämplig och inte motverkar syftet med regleringen.

I många fall är syftet med en fastighetsreglering att tillträdaren skall kunna ta det överförda markområdet i besittning fullt ut. Så är exempelvis fallet när fastighetsregleringcn är påkallad med hänsyn till ändrad markan- vändning. Om besittningstagandet skulle förhindras eller begränsas på ett avgörande sätt genom ett fortsatt utnyttjande av nyttjanderätten, får ett

förordnande inte meddelas. Om det av någon anledning skulle kunna. accepteras att en rättighet kvarstår under en begränsad tid men syftet med regleringen gör det nödvändigt att rättigheten senare upphör, bör lösning- en åstadkommas genom ett beslut om avträdestidpunkten och inte genom ett förordnande om nyttjanderättens bestånd. Regler om avträdestidpunk- ten finns i 5 kap. 30 b 5 FBL. '

Att den begärda åtgärden är lämpligt måste prövas med hänsyn till såväl allmänna som enskilda intressen. Dessa sammanfaller i fall då förrätt— ningshandläggningen kan underlättas genom ett förordnande. Förenkling- ar uppnås om rättighetshavarens ställning inte påverkas och denne därför inte behöver delta i förrättningen. Om rättigheten består, slipper fastig- hetsbildningsmyndigheten också pröva de många gånger besvärliga ersätt- ningsfrågorna. Det kan vidare vara av intresse för sökanden att ersätt- ningsfrågorna inte aktualiseras, eftersom båtnaden av regleringen därige- nom förbättras. I vissa fall kan en marköverföring, som annars skulle ha varit förbjuden enligt regeln om byggnadskydd i 5 kap. 7 5 fastighetsbild- ningslagen, genomföras med stöd av ett förordnande att nyttjanderätts- havaren skall ha fortsatt rätt till den mark som tas i anspråk för byggnaden. Slutligen betyder ett förordnande att regleringen inte får en sådan avtals- brytande effekt som i många fall kan vara oskälig mot en enskild nyttjan— derättshavare. Dessa och andra omständigheter kan tala för att den begär- da åtgärden är lämplig.

Mot de fördelar för främst enskilda intressen som kan följa av ett förordnande måste emellertid också de olägenheter ställas som den begär- da åtgärden kan medföra. Om rättigheten inte utövas bara inom regle- ringsområdet, leder förordnandet till att rättighetsbelastningen fördelas på flera fastigheter. Detta saknar betydelse när fastigheterna är i en och samma ägares hand men kan annars innebära en viss olägenhet för såväl fastighetsägarna som nyttjanderättshavaren. Andra omständigheter av främst enskilt intresse som skall vägas in i lämplighetsprövningen kan framgå av nyttjanderättens beskaffenhet, upplåtelseavtalets innehåll samt förhållandet mellan upplåtaren och nyttjanderättshavaren. Det allmänna intresse som skall beaktas hänför sig främst till den lämplighetsprövning som skall ske enligt 3 kap. FBL. Ett förordnande får inte motverka syftet med dessa bestämmelser. Det kan i detta sammanhang också anmärkas att servitut enligt 14 kap. 45 JB inte längre får upplåtas för skogsfång och bete. Med hänsyn till detta kan det så gott som aldrig anses lämpligt från allmän synpunkt att äldre servitut för sådana ändamål genom särskilt förordnande får kvarstå i mark som överförs genom en reglering.

Styckets andra mening innehåller en särskild regel beträffande besitt- ningsskyddade arrenden. Regeln innebär att fastighetsbildningsmyndighe- ten om arrendatorn begär det och har beaktansvärda skäl — skall förordna att arrendet skall bestå i det överförda markområdet även om åtgärden i och för sig skulle motverka syftet med regleringen. Ett förord- nande får dock inte i väsentlig mån motverka detta syfte. Möjligheten att förordna om arrendets bestånd är således beroende av en avvägning mel- lan arrendatorns intresse av fortsatt arrende och regleringsintresset, som i dessa fall ofta torde vara att skapa en mer rationell indelning i bruknings-

enheter. Sådana rationaliseringssynpunkter kan i andra sammanhang till- mätas sådan betydelse att en arrendators rätt till förlängning av arrendet får vika (9 kap. 8 5 första stycket 4 JB). På motsvarande sätt bör ett förordnande om fortsatt arrende vid marköverföring genom fastighetsreg- lering i allmänhet inte meddelas när omständigheterna är sådana attjord- ägaren hade varit berättigad att bryta besittningsskyddet i en förlängnings- tvist, om detta hade varit nödvändigt för att åstadkomma en bättre arron- dering av marken.

Andra stycket

Meddelas ett förordnande om arrendets bestånd i det överförda markom- rådet innebär detta att upplåtelsen gäller mot den tillträdande fastighets- ägaren på oförändrade villkor. Ett befintligt besittningsskydd kvarstår exempelvis, och arrenderätten kan därför komma att bestå i regleringsom- rådet även efter utgången av den löpande avtalsperioden. Vill tillträdaren att arrendet skall upphöra, måste han säga upp arrendet i enlighet med vad som är föreskrivet samt åberopa sådana omständigheter som är ägnade att bryta besittningsskyddet. Frågor om förlängning efter arrendeperiodens utgång prövas på sedvanligt sätt av arrendenämnden.

Genom ett förordnande övertar tillträdaren de rättigheter och förpliktel- ser som tillkommit upplåtaren i enlighet med upplåtelseavtalet. Rättsverk- ningarna av förordnandet blir således desamma som om marken hade bytt ägare genom ett köp vid vilket nyttjanderätten förbehållits.

Att förordnandet skall ha samma verkan som om området överlåtits innebär bl.a. att tillträdaren i princip inte blir bunden av annat än sådant som han har fått kännedom om. Upplåtaren måste således delge tillträda— ren såväl skriftliga upplåtelsehandlingar som muntliga överenskommelser för att undgå skadeståndsansvar.

När en rättighet genom förordnandet skall utövas på två fastigheter med skilda ägare kan det finnas behov av att jämka avtalsvillkoren. Löpande vederlag måste exempelvis fördelas mellan ägarna i enlighet med vad som föreskrivs i 7 kap. 28 5 JB. Även i andra avseenden kan uppdelningen av rättigheten förutsätta en jämkning av avtalsvillkoren. Det bör här anmär- kas att en jämkning inte får innebära att vederlaget eller upplåtelsetidens längd m.m. förändras. De justerade avtalsvillkoren skall från nyttjande- rättshavarens synpunkt i princip motsvara de tidigare gällande.

I specialmotiveringen till första stycket har framhållits att en fördel med ett förordnande kan vara att förrättningen då i vissa fall kan handläggas utan att nyttjanderättshavaren behandlas som sakägare. Ett stöd för en sådan handläggning ges i sista meningen. Där uttalas att förordnande får meddelas utan att nyttjanderättshavaren blivit hörd, om det är uppenbart att åtgärden inte är till olägenhet för honom och hans hörande även i övrigt framstår som opåkallat. Detta innebär att nyttjanderättshavaren ofta kan lämnas helt utanför förrättningshandläggningen. Att så mera undantagsvis kan bli fallet när avtalet måste jämkas säger sig självt. Att nyttjanderätts- havaren inte helt kan lämnas utanför behöver emellertid inte betyda att han måste kallas till sammanträde. Ärjämkningen till förmån för honom

kan det ofta räcka med att han bereds tillfälle att yttra sig, så att säkerhet näs om att upplåtelsevillkoren är ordentligt och allsidigt utredda.

Tredje stycket

Ett förordnande enligt första stycket skall tas upp i fastighetsbildningsbe- slutet. Detta är nödvändigt av olika skäl. Förordnandet har betydelse för likvidvärderingen enligt 5 kap. 105 FBL. Fastighetsbildningsbeslutet lig- ger till grund för denna värdering. Ett förordnande har också betydelse vid tillämpning av bestämmelserna i 7 kap. 30 5 JB om jämkning eller uppsäg- ning av upplåtelseavtalet. Slutigen måste det stå klart att ett förordnande kommer till stånd i och med att fastighetsbildninngeslutet meddelas. om det skall vara möjligt att handlägga förrättningen utan att betrakta rättig- hetshavaren som sakägare.

Genom att förordnandet skall tas in i fastighetsbildningsbeslutet står det klart att ett förordnande — och därmed också avsaknaden av ett förord- nande kan överklagas enligt de regler som gäller för talan mot fastighets- bildningsbeslut.

I sista meningen anges att inskrivningsmyndigheten skall underrättas om ett förordnande som berör en inskriven rättighet. Om inskrivning av rättigheten i den fastighet som efter regleringen är belastad finns en före- skrift i 23 kap. 9 5 JB (jfr även avsnitt 2.3.2.2 i den allmänna motivering- en).

5 kap. 34 5

Den nuvarande bestämmelsen i denna paragraf om vem som är sakägare vid fastighetsreglering har förts över till 4 kap. 1 | 5 FBL.

Paragrafen, som nu har nytt innehåll. behandlar frågan om upphävande eller ändring av nyttjanderätt som tillkommit genom expropriation eller annan tvångsrätt. s.k. officialnyttjanderätter.

För att en ofl'icialnyttjanderätt skall få upphävas krävs först och främst att det är uppenbart att rättigheten inte längre behövs. Detta rekvisit är inte uppfyllt bara av den anledningen att rättigheten inte utövas när frågan om upphävandet aktualiseras. Som en ytterligare förutsättning måste gälla att man inte kan förutse något framtida behov av att rättigheten tas i bruk.

Ett upphävande förutsätter vidare att åtgärden sker i samband med annan fastighetsbildningsåtgärd och är av betydelse för denna. I detta hänseende föreligger således överensstämmelse med vad som enligt 7 kap. 9 5 FBL gäller för vissa servitut.

Nyttjanderättshavaren skall alltid beredas tillfälle att yttra sig i frågan om rättigheten behövs eller inte. '

Att en oflicialnyttjanderätt kan upphävas bara när den är obehövlig innebär att frågan om ersättning till nyttjanderättshavaren som regel inte aktualiseras. Den ersättningsregel som annars skulle ha haft tillämpning är 5 kap. 12 5 FBL. vilken förutsätter att skada uppkommit. Nyttjanderätts-

havaren kan således inte räkna sig till godo någon del av den vinst som Prop. 1988/89: 77 fastighetsägaren gör genom att belastningen upphävs en belastning som en gång berättigat fastighetsägaren till en expropriationsersättning i ett för allt för en upplåtelse som sträcker sig över obestämd tid.

Någon vederlagsjämkning enligt 7 kap. 305 JB blir inte heller aktuell. Utger nyttjanderättshavaren vederlag till ägaren för rättigheten på det område som är föremål för fastighetsbildningsåtgärd. får han-förutsättas ha behov av rättigheten. Förutsättningar för att upphäva nyttjanderätten med stöd av den föreslagna föreskriften föreligger inte då.

Inte heller när vederlaget utgjorts av en engångsbetalning vid rättighe- tens instiftande föreligger skäl att göra det möjligt att jämka vederlaget. Engångsvederlaget avser visserligen ett nyttjande av rättigheten för all framtid. När nyttjanderätten inte längre behövs saknar den emellertid värde. och cngångsvederlaget får anses förbrukat.

Det bör anmärkas att upphävande av en officialnyttjanderätt inte inne- bär att äganderätten till byggnader och anläggningar som är lös egendom övergår på fastighetsägaren. Nyttjanderättshavaren får i stället om inte en överenskommelse om övertagande träffas — anses ha skyldighet att forsla bort sin egendom. Kostnaderna för detta bör kunna ersättas som personlig skada enligt 5 kap. 12 5 FBL.

I andra meningen föreskrivs att fastighetsbildningsmyndigheten får be- sluta om ändring av en officialnyttjanderätt. Vad som innefattas i begrep- pet ändring får i det hänseendet anses vara detsamma som gäller enligt 7 kap. 3 5 första stycket FBL i fråga om servitut. Där föreskrivs att ändring av servitut kan avse begränsning, flyttning eller annan ändring av det område där servitutet utövas samt meddelande av nya eller ändrade före- skrifter som föranleds därav. Belastningen får dock inte minskas eller ökas i nämnvärd mån.

En ändring av officialnyttjanderätt förutsätter att ändamålet med fastig- hetsbildningen inte motverkar syftet med tvångsupplåtelscn.

När det gäller frågan om ändringen är tillåten eller ej måste nyttjande- rättshavarens uppfattning väga tungt. Någon vetorätt för denne föreligger dock inte.

6 kap. 6 5 Första stycket

Sker marköverföring genom fastighetsreglering. skall den värdeförändring som sker mellan fastigheterna utjämnas genom ersättning i pengar eller annat vederlag. Värderingen ankommer på fastighetsbildningsmyndighe- ten. som också har att fastställa ersättningen (5 kap. 10 5 FBL). l gällande rätt finns ett undantag från denna officialprövning. Vid marköverföring från en samfällighet skall, enligt 6 kap. 6 5 FBL, ersättning ex officio bara fastställas för sådan andel i marken som har ett inte obetydligt värde. En delägare. som bara är berättigad till en obetydlig ersättning för sin andel i samfälligheten. måste således själv framställa ett ersättningsyrkande. I lagen preciseras nu den värdegräns vid vilken det ankommer på fastig- 95

hetsbildningsmyndigheten att utan yrkande fastställa ersättning för en fastighets andel i samfälld mark som överförs genom förrättningen.

En koppling sker till basbeloppet enligt lagen (1962:38) om allmänna försäkringar. Avgörande är det basbelopp som gällde året innan förrätt- ningen inleddes.

Andra stycket

I vissa fall skall, i enlighet med vad som förordats i avsnitt 2.3.1.2, ersättning för samfälld mark som fördelas genom fastighetsreglering inte fastställas separat för varje fastighet som har del i samfälligheten utan i en post (5 kap. 17 5 FBL). Vad som föreskrivs i första stycket om fastighets- bildningsmyndighetens skyldighet att fastställa ersättning till enskild del- ägare vid fördelning av samfälld mark kan uppenbarligen inte tillämpas i sådana fall. I andra stycket — som i denna del saknar motsvarighet i gällande rätt — föreskrivs därför att bestämmelsen om yrkande såsom förutsättning för ersättning för samfälld mark inte gäller när förvaltningen ankommer på en samfällighetsförening eller när ersättningen enligt 5 kap. 17 5 FBL skall betalas till någon som företräder delägarna.

1 gällande lydelse innehåller andra stycket en bestämmelse om skyldig- het för fastighetsbildningsmyndigheten att särskilt underrätta delägarna om deras rätt att framställa ersättningsanspråk. Bestämmelsen har nu upphävts med hänsyn till den nyordning beträffande delgivningsförfaran— det som framgår av den nya paragrafen 6 kap. 7 5 FBL.

6 kap. 75

Paragrafen är ny. I den allmänna motiveringen har den behandlats i avsnitt 2.3.l.1.

Första stycket

Bestämmelsen ger möjlighet till en förenklad handläggningsordningi vissa fall då en fastighetsbildningsåtgärd berör samfälld mark. Det normala delgivningsförfarandet kan således ersättas med en underrättelse om för- rättningen till någon eller några delägare, om det är uppenbart att ersätt- ning enligt 6 kap. 65 första stycket FBL inte behöver fastställas. Om det behövs särskilda utredningsinsatser för att klarlägga om det angivna värde- rekvisitet är uppfyllt eller ej, saknas det i allmänhet anledning att frångå det ordinarie handläggningsförfarandet. Föreligger det tveksamhet beträf- fande en dominerande delägare medan det är alldeles uppenbart att offi- cialprövning inte kan komma i fråga när det gäller övriga delägare, måste samtliga delges kallelse i vanlig ordning.

Vem eller vilka som helst inom delägarkretsen kan, med ett undantag, väljas ut som mottagare av underrättelsen. Mottagaren får inte vara sak- ägare i förrättningen på annan grund än i sin egenskap av delägare i samfälligheten. Han får således inte ha intressen som kan stå mot övriga

delägares. Detta är typiskt sett fallet om han äger en fastighet till vilken den samfällda marken skall överföras. Valet av mottagare bör om möjligt göras så att uppgift om förrättningen får största möjliga spridning.

Den eller de sakägare som mottar underrättelsen intar inte härigenom någon särställning i förhållande till övriga delägare. Även de som inte formellt underrättats om förrättningen är således sakägare och får föra talan för sin andel i samfälligheten. De som mottagit underrättelsen får inte enbart på denna grund rätt att föra talan för övriga delägare. Härför krävs i vanlig ordning fullmakt.

Enligt 14 kap. 4 5 andra stycket FBL kan en förrättning genomföras utan sammanträde. såvida stridiga intressen inte föreligger. Krävs inte sam— manträde, skall dock ansökningshandlingarna enligt 4 kap. 155 FBL del- ges samtliga sakägare. Eftersom utgångspunkten för det föreslagna under- rättelseförfarandet är att delägarna i en onyttig samfällighet med ringa ekonomiskt värde inte har några egentliga intressen att bevaka i en förrätt- ning som innebär att mark överförs från samfälligheten, saknas det anled- ning att dessa sakägare delges ansökningshandlingarna. Genom underrät- telseförfarandet är i detta fall rimliga krav på rättssäkerhet tillgodosedda. Av samma skäl saknas det anledning att kalla dessa sakägare till första sammanträde när sådant skall hållas. Ett undantag från skyldigheten att delge ansökningshandlingarna har därför tagits in i 4 kap. 15 5 FBL och ett undantag från kallelseskyldigheten i 4 kap. 18 5 första stycket FBL.

I detta sammanhang bör dock anmärkas att en delägare i en samfällighet skall delges kallelsen, om han efter det underrättelse enligt 6 kap. 75 lämnats har framställt ctt yrkande eller på annat sätt visat sig ha ett intresse i saken.

Andra stycket

Den förenklade handläggningsordning som föreskrivs i första stycket får inte tillämpas när samfälligheten används av delägarna för ett gemensamt ändamål. I sådant fall kan de nämligen ha ett intresse i samfälligheten även om detta inte är av ekonomisk art. Samtliga delägare skall således i vanlig ordning beredas tillfälle att föra sin talan när det inte rör sig om en onyttig samfällighet.

Med gemensamt ändamål skall i detta fall förstås inte barä det ändamål för vilket samfälligheten ursprungligen har inrättats. För att ändamålet skall anses som gemensamt förutsätts dock att samfälligheten är till nytta för flera delägare, även om den inte behöver vara till nytta för samtliga eller ens för ett flertal.

Med användning för gemensamt ändamål får också jämställas det fallet att delägarna mot vederlag har upplåtit nyttjanderätt till marken. Däremot är det inte fråga om gemensamt ändamål. om någon delägare eller annan utan formell upplåtelse brukar marken. Det ligger dock i sakens natur att den som i sådant fall är brukare på vanligt sätt måste beredas tillfälle att föra sin talan i förrättningen.

Det förenklade underrättelseförfarandet kan inte komma till använd-

ning när samfälligheten förvaltas av en samfällighetsförening. Detta följer Prop. 1988/89: 77 av att fastighetsbildningsmyndigheten i sådana fall inte med stöd av 6 kap. 6 & första stycket FBL kan underlåta att pröva ersättningsfrågan (6 kap. 6 å andra stycket FBL).

7kap. 55

Paragrafen handlar om upphävande av servitut.

Tredje stycket

Stycket är nytt och innebär att servitut, som måste anses övergivet, under vissa omständigheter får upphävas utan att ägaren av den härskande fastigheten bereds tillfälle att föra sin talan i förrättningen. Frågan har behandlats i avnsitt 2.3.2.7 i den allmänna motiveringen.

Bestämmelsen anknyter till andra meningen i andra stycket. Där anges att ett servitut får upphävas. om det inte utövats under avsevärd tid och omständigheterna även eljest är sådana att det måste anses övergivet. Föreskriften om upphävande utan servitutshavarens hörande gäller såle- des bara när dessa rekvisit är uppfyllda. Den får inte tillämpas när servitu- tet fortfarande utövas. även om omständigheterna skulle vara sådana att upphävandet kan ske utan att servitutshavaren blir berättigad till ersätt- ning.

Som ett ytterligare rekvisit för tillämpning av den förenklade handlägg- ningsordningen anges att det är uppenbart att upphävandet av servitutet inte minskar den härskande fastighetens värde. Detta rekvisit har med hänsyn till det som tidigare uttalats för det mesta inte någon självstän- dig betydelse. Det kan emellertid undantagsvis tänkas attjust förekomsten av ett servitut. som ännu inte behövt utnyttjas och därför vid första påseende framstår som onyttigt. kan ha betydelse för att trygga en framtida ändamålsenlig markanvändning. Upphävs ett sådant servitut, kan det inte uteslutas att det kan påverka den härskande fastighetens värde.

Att ägaren av den härskande fastigheten inte behöver beredas tillfälle att yttra sig i förrättningen innebär inte att han saknar ställning som sakägare.

7kap.12ä

Paragrafen är ny. Den har i den allmänna motiveringen behandlats i avsnitt 2.3.2.8.

l 2 kap. 5 Q' FBL ges bestämmelser om vilken inverkan på servitut eller annan särskild rättighet som en fastighetsbildning har när denna gäller den härskande fastigheten. Genom sin placering i 2 kap. har bestämmelsen tillämpning vid all fastighetsbildning. Den kompletteras dock av särskilda bestämmelser såvitt gäller avstyckning (10 kap. 4 5) och klyvning (l 1 kap. 5 95). bestämmelser som ger utrymme att under förrättningen bestämma om avvikelse från huvudregeln.

Den nya paragrafen innebär att fastighetsbildningsmyndigheten vidtas- tigholovlig/ering får bestämma att rättigheten skall höra till annan fastighet 98

än som eljest automatiskt skulle följa av 2 kap. Så FBL. Detta kallas att servitutet disponeras.

Ägaren av den tjänande fastigheten blir inte sakägare i förrättningen med anledning av att servitutet disponeras. Åtgärden får nämligen inte innebära någon förändring med avseende på servitutsbclastningen.

Både avtalsservitut och Officialservitut kan disponeras. När det gäller de senare föreskrivs inte någon inskränkning med avseende på sådana vatten- rättsliga servitut och anläggningsservitut som omtalas i 7 kap. 9 & FBL.

7kap.13g'

Paragrafen är ny. Den möjlighet som fastighetsbiIdningsmyndigheten en- ligt 5 kap. 33 ag" FBL har att förordna att en nyttjanderätt skall bestå i mark som vid fastighetsreglering överförs från en fastighet till en annan skall. på sätt som framgår av den allmänna motiveringen (avsnitt 2.3.2.2), också föreligga vid avtalsservitut. Paragrafen innehåller en föreskrift om detta.

8 kap. 7 5 Andra stycket

Ändringen innebär att andra stycket upphävs. ] 4 kap. 1 l & tredje styc- ket har införts en generell bestämmelse om fastighetsägares upplysnings- plikt vid fastighetsbildning. Förevarande bestämmelser. som enbart gällt inlösenfallet, behövs därför inte längre.

l4kap.25

Paragrafen innehåller grundläggande bestämmelser om handläggning vid fastighetsbestämning. Eftersom den särskilda bestämmelsen i 4 kap. 42.5 om självrättelse har upphävts har också hänvisningen till detta lagrum utgått. vilket innebär att självrättclse skall ske enligt bestämmelserna i 26 g” förvaltningslagen.

14 kap. 85

Ändringen är endast redaktionell. Den är föranledd av att uttrycken but-tär och talan i lagtext inte bör användas i betydelsen överklagande.

15 kap.2_$

Paragrafen anger de fall då fastighetsbildningsmyndighetens beslut skall överklagas särskilt.

Första stycket

1 5 kap. 3035 FBL finns föreskrifter om tillträde. Ett beslut om tillträde enligt nämnda paragrafär att betrakta som ett förordnande om fastighets-

bildningsbeslutets verkställande i visst hänseende. Förordnandet får inte överklagas särskilt. En överprövning kan således ske bara i samband med att själva avslutningsbeslutet överklagas.

] avsnitt 2.324 har föreslagits en särskild bestämmelse om tidpunkten för en rättighetshavares skyldighet att avträda mark som till följd av fastighetsreglering upphör att vara belastad av rättigheten. Bestämmelsen är intagen i 5 kap. 30 b & FBL.

Vad som gäller i fråga om rätten att överklaga ett tillträdesbeslut enligt 5 kap. 30 & FBL passar inte för ett beslut om rättighetshavarens skyldighet att avträda mark. En fastighetsägare som är missnöjd med tillträdesbcslu- tet kan få tillträdet förskjutet genom att klaga på fastighetsbildningsbeslu- tet. En rättighetshavare kan däremot sällan anföra någon saklig grund för en talan mot själva fastighetsbildningsbeslutet. Han bör därföri stället ges möjlighet att överklaga ett beslut enligt 5 kap. 30bä FBL särskilt. En sådan möjlighet har införts genom ett tillägg till förevarande stycke punkt 3.

Det bör uppmärksammas att den föreslagna ändringen formulerats så att också ett beslut varigenom fastighetsbildningsmyndigheten vägrat bi- falla en framställan om särskild avträdestidpunkt kan överklagas. Rättig- hetshavaren kan sålunda överklaga även när tidpunkten för hans skyldig- het att avträda marken sammanfaller med den tillträdestidpunkt som gäller för fastighetsägarna enligt 5 kap. 30 & FBL.

1 första stycket (punkt 5) har vidare gjorts en ändring med avseende på vad som föreskrivs beträffande överprövning av beslut om rättelse enligt 4 kap. 42 & FBL. Ändringen är en följd av att den sistnämnda paragrafen upphävs (avsnitt 2.4.2).

Till första stycket har även fogats en ny punkt (punkt 9) som innebär att ett beslut av fastighetsbildningsmyndigheten att avvisa ett överklagande kan överklagas särskilt. Bestämmelsen motiveras av nyordningen beträf- fande ingivande av skrivelse med överklagande (se avsnitt 2.4.1).

Andra stycket

Ändringen innebär att ett överklagande skall ges in till fastighetsbildnings- myndigheten. Skälen hänill har redovisats i avsnitt 2.4.1. Där har även förfarandet vid fastighetsbildningsmyndigheten med anledning av över- klagandet berörts. Se även specialmotiveringen till 15 kap. 12 & FBL.

15 kap.3—7äå

De sakliga ändringarna är föranledda av nyordningen att skrivelse med överklagande skall ges in till fastighetsbildningsmyndigheten i stället för till fastighetsdomstolen. Se även specialmotiveringen till 15 kap. 2 Q' andra stycket.

De redaktionella ändringarna är föranledda av att uttrycken bem-'är och talan i lagtext inte bör användas i betydelsen överklagande.

15kap.10_tå

Paragrafen innehåller bestämmelser om fastighetsregistermyndighetens möjligheter att ta initiativ för att förhindra att fastighetsregistreringen blir oriktig till följd av fel eller oklarhet i en förrättning. Den särskilda bestäm- melsen om självrättelse i 4 kap. 425 FBL upphävs nu. En sådan åtgärd skall i fortsättningen vidtas enligt vad som föreskrivs i 26 & förvaltningsla- gen (19861223). 1 förevarande paragraf hänvisas därför till det sistnämnda lagrummet.

Ändringen i andra stycket är endast redaktionell. Se specialmotivering- en till 15 kap. 3—7 åå FBL.

15kap. llå

Ändringen är endast redaktionell. Se specialmotiveringen till 15 kap. 3— 7 55 FBL.

15kap.129'

Paragrafen är ny. Den ersätter delvis bestämmelserna i 16 kap. 1 5.

Första stycket

Med den nya förvaltningslagen (19861223) gäller som grundregel vid över- klagande av en förValtningsmyndighets beslut att den handling i vilken överklagandet sker skall ges in till beslutsmyndigheten. Av den allmänna motiveringen (avsnitt 2.4.1) framgår att denna ordning även skall gälla fastighetsbildningsmyndighetcns beslut, vilket föranlett ändring i 15 kap. 2 & andra stycket. 3 &” första stycket, 4 5 och 6 5 första stycket FBL.

Nyordningen innebär att det ankommer på fastighetsbildningsmyndig- heten att pröva om överklagandet har skett i rätt tid och på föreskrivet sätt. Denna prövning ankom tidigare på fastighetsdomstolen. Bestämmel- sen om detta fanns i 16 kap. l &, dvs. i kapitlet om förfarandet vid fastighetsdomstolen. Att prövningen nu flyttats till fastighctsbildnings- myndigheten har motiverat att bestämmelsen överförts till 15 kap. Beträf- fande fastighetsbildningsmyndighetens handläggning av en skrivelse med överklagande hänvisas till vad som gäller för tingsrätt enligt 52 kap. 2 och 4 55 RB.

Föreskrift om när en handling skall anses ha kommit in till myndigheten finns i 10 å förvaltningslagen.

Om ett överklagande har kommit in för sent skall fastighetsbildnings- myndigheten med tillämpning av 52 kap. 25 RB avvisa den. Beslutet att avvisa överklagandet kan i sin tur överklagas. En bestämmelse om det har tagits ini 15 kap. 2 ä första stycket 9 FBL.

Fastighetsbildningsmyndigheten skall utan dröjsmål översända skrivel- sen och handlingarna i ärendet till fastighetsdomstolen. Om överklagandet innehåller ett inhibitionsyrkande, bör fastighetsbildningsmyndigheten inte

avvakta att tiden för överklagande löper ut utan genast sända in överkla- gandet.

Andra stycket

En myndighet får i vissa fall ompröva sina beslut. Bestämmelser om detta finns i 27——28 åå förvaltningslagen. I enlighet med vad som förordats i avsnitt 2.4.1 anges emellertid i förevarande stycke att fastighetsbildnings- myndigheten inteskall kunna ompröva sina beslut.

16 kap. l &

Paragrafen har fått en ändrad lydelse till följd av den nya ordningen för ingivande av en skrivelse med överklagande (se avsnitt 2.4. l ).

Första meningen har ersatts med en ny bestämmelse i 15 kap. 12 5 första stycket FBL.

Andra meningen reglerade tidigare vad som skulle gälla om en besvärs- skrivelse felaktigt gavs in till beslutsmyndigheten. Nu regleras i stället vad som gäller om skrivelsen med överklagandet felaktigt ges in till Överinstan- sen. fastighetsdomstolen. Domstolen skall inte pröva om överklagandet skett i rätt tid. Denna prövning ankommer nu på fastighetsbildningsmyn- digheten. Domstolen skall därför översända skrivelsen till denna myndig- het med anteckning om när den kom in till domstolen.

l6kap.25

Ändringen är endast redaktionell. De har föranletts av att uttrycken besvär och talan i lagtext inte bör användas i betydelsen överklagande.

16 kap. 35

Paragrafen reglerar frågan om fastighetsdomstolens skyldighet att kommu— nicera besvärsinlagan och att vidta andra förberedande åtgärder, såsom särskilt sammanträde (andra stycket).

Första stycket

Ändringen är endast redaktionell. Se specialmotiveringen till 16 kap. 29" FBL.

Tredje stycket

Detta stycke, som är nytt. reglerar frågan i vilken utsträckning ett till fastighetstmstolen överklagat fastighetsmål får avgöras vid sådant sär- skilt sammanträde som anges i andra stycket. Uppnår sakägarna och övriga taleberättigade en överenskommelse under sammanträdet om hur det överklagade beslutet skall ändras, får målet avgöras under sammanträ- det i enlighet med överenskommelsen. En förutsättning är dock att över-

enskommelsen inte strider mot de övriga villkor som gäller för fastighets- bildningsåtgärden. Överenskommelsen skall således prövas i sak av fastig- hetsdomstolen. '

Vid det särskilda sammanträdet är fastighetsdomstolen domför med en ensam lagfaren ledamot. Att domstolen i denna sammansättning får avgö- ra målet i sak under nyss angivna förutsättningar framgår av lagen (19692246) om domstolar i fastighetsmål, 4 & andra stycket.

16 kap. 9, 11. 12 och 15 55

Ändringarna är endast redaktionella. De har föranletts av att uttrycken besvär och talan i lagtext inte bör användas i betydelsen överklagande.

17 kap. 1 &

Ändringen är endast redaktionell. De har föranletts av att uttrycken besvär och talan i lagtext inte bör användas i betydelsen överklagande.

17kap.2é$

Paragrafen innehåller bestämmelser om överprövning av fastighetsdom- stolens beslut.

Första stycket

Ändringen är endast redaktionell. Se specialmotiveringen till 17 kap. 1 ;) FBL.

Andra stycket

Uppräkningen av de fall där fastighetsdomstolens beslut inte får.överkla- gas har kompletterats med en hänvisning till 15 kap. 2 5 första stycket 9.

Med den nya ordning för ingivande av besvärshandling som införts (se- avnsitt 2.3.2) har det tillkommit ytterligare en instans. Genom förevaran- de bestämmelse inskränks prövningen av om ett överklagande skett i rätt tid till två instanser, fastighetsbildningsmyndigheten och fastighetsdom- stolen.

18 kap. 1 åoch 19 kap.3_$

Ändringarna är av redaktionell karaktär. Se specialmotiveringen till 17 kap. 1 åFBL.

Övergångsbestämmclserna

De föreslagna ändringarna i fastighetsbildningslagen skall enligt huvudre- geln i punkt [träda i kraft den ljanuari 1990.

1 punkt .? görs två undantag från huvudregeln. Den nya bestämmelsen i 5 kap. 30bä. som anger vid vilken tidpunkt en nyttjanderätt eller ett servitut upphör att gälla i mark som genom fastighetsreglering förs över ' från en fastighet till en annan. skall inte tillämpas vid en förrättning som har sökts före den nya lagens ikraftträdande. Inte heller skall de nya bestämmelserna i 5 kap. 33 aä och 7 kap. 13 å. som möjliggör för fastig- hetsbildningsmyndigheten att förordna att en avtalsrättighet skall fortsätta att gälla i mark som överförs genom fastighetsreglering, tillämpas vid förrättning som sökts före ikraftträdandet.

Punkt 3 syftar till att klargöra att sättet att överklaga ett beslut som meddelats före lagens ikraftträdande inte påverkas av de nya förfarande- reglerna i 15 kap. 25 andra stycket. 35 första stycket. 45 och 65 första stycket.

Hänvisningar till S4-3

4.4. Förslaget till lag om ändring i lagenom äganderättsutredning och legalisering, AULL

Första stycket

1 första stycket anges under vilka förutsättningar äganderättsutredning får ske. Till de två fall som är reglerade i första och andra meningarna fogas i tredje meningen ytterligare ett fall. nämligen då äganderätten är oviss beträffande en enstaka fastighet.

Med fastighet avses i detta fall en hel registerfastighct. Den som genom äganderättsutredning vill vinna lagfart på en sämjelott eller annat område av en registerfastighct bör även fortsättningsvis vara hänvisad till legalise- ringsförfarandet och den möjlighet till äganderättsutredning som enligt 21 äÄULL finns inom ramen för detta institut.

Förutsättningen för äganderättsutredning beträffande en enskild fastig- het är. enligt den nya tredje meningen, att den som gör anspråk på fastigheten inte kan erhålla lagfart på grund av oklarhet om eller brist i föregående ägares åtkomst. Detta innebär att äganderättsutredning inte kan inledas beträffande en fastighet som inte någon gör anspråk på. Inte heller kan en sådan utredning komma till stånd när Oklarheten hänför sig till den nuvarande innehavarens åtkomst.

Andra stycket

Från regeln att en äganderättsutredning förutsätter att länsstyrelsen med- delar ett förordnande om denna gäller ett undantag beträffande fall då fråga om äganderättsutredning rörande en enstaka fastighet uppkommer i en pågående förrättning. Fastighetsbildningsmyndigheten får då själv be- sluta om äganderättsutredning. Ett sådant beslut skall, på samma sätt som

länsstyrelsens förordnande, föregås av samråd med inskrivningsmyndig- heten och andra myndigheter vilkas hörande kan vara av betydelse för frågans prövning.

Äganderättsutredning bör inte företas. om syftet med utredningen kan uppnås på ett enklare sätt genom lagfartssammanträde. Med denna ut- gångspunkt blir det framför allt i två fall som äganderättsutredning bör ha företräde framför lagfartssammanträde. Det ena fallet är då fastigheten berörs av en lantmäteriförrättning. Att lagfartsfrågan får sin lösning inom ramen för förrättningen innebär väsentliga förenklingar i förhållande till nuläget. Det andra fallet är då äganderättsfrågan förutsätter en undersök- ning av hävden. Om hävdeförhållandena är klara och fastigheten inte berörs av någon lantmäteriförrättning saknas det som regel anledning att välja äganderättsutredning framför lagfartssammanträde.

Äganderättsutredning är emellertid inte en lämplig form för att slita en tvist om bättre rätt till en enstaka fastighet. [ sådana fall bör parterna hänvisas att väcka talan vid allmän domstol.

Enligt gällande rätt kan en äganderättsutredning inte genomföras inom ramen för en annan lantmäteriförrättning. Ett undantag gäller dock då äganderättsutredningen företas i samband med en legaliseringsförrättning (21 ÄULL).

Andra stycket

1 ett nytt andra stycke skapas utrymme för fastighetsbildningsmyndigheten att handlägga äganderättsutredning gemensamt med en fastighetsbild- nings-, anläggnings- eller ledningsförrättning.

Som framgår av den allmänna motiveringen (avsnitt 2.3.l.4) utvidgas tillämpningsområdet för äganderättsutredning, så att sådan utredning skall kunna omfatta även en enstaka fastighet. Denna utvidgning blir av stor praktisk betydelse, eftersom äganderättsutredningen då kan handläg- gas i den lantmäteriförrättning där behovet av att klarlägga äganderätten uppkommit. Det nya stycket har således närmast karaktär av konsekvens- ändring. Det bör påpekas att samordningsmöjligheten inte är avsedd att minska kravet på att den som söker en förrättning skall kunna styrka sin äganderätt genom lagfart på den berörda fastigheten eller på något annat sätt.

Tredje stycket

Detta stycke motsvarar det tidigare andra stycket. Hänvisningen till 4 kap. 42 & FBL har dock utgått eftersom den paragrafen har utmönstrats. Rättel- se i en förrättningsakt skall fortsättningsvis ske på det sätt som föreskrivs i 26 & förvaltningslagen (19861223) (se avsnitt 2.4.2).

Hänvisningar till S4-4

4.5. Förslaget till lag om ändring i anläggningslagen, AL 7 9"

Första stycket

I tredje meningen i detta stycke anges vilken betydelse begreppet hyres— gästorganitalian har i lagen. Definitionen har anpassats till vad som gäller enligt bostadssaneringslagen (1973z531). Ändringen har behandlats i av- snitt 2.5.1 i den allmänna motiveringen.

Den nya lydelsen gäller inte förrättningar där sammanträde med sakäga- re hållits före ikraftträdandet. se övergångsbestämmelserna.

185

l paragrafen regleras frågan om rätt att ta initiativ till anläggningsförrätt- ning. Ändringen i första stycket har i den allmänna motiveringen behand- lats i avsnitt 2.5.3.4.

Första stycket

Till detta stycke har fogats en bestämmelse av innebörd att även en samfällighetsförening får ta initiativ till en anläggningsförrättning. Förut- sättningarnalhärför är att initiativet grundar sig på ett stämmobeslut och att förrättningen angår en gemensamhetsanläggning under föreningens förvaltning.

Av kravet på att samfällighetsföreningens initiativrätt skall grundas på ett stämmobeslut följer att beslutet bör inges samtidigt med föreningens förrättningsansökan.

En fastighetsägare som är missnöjd med ett stämmobeslut om ansökan om anläggningsförrättning har möjlighet att klandra beslutet enligt regler- na om talan mot föreningsstämmobcslut i lagen om förvaltning av samfäl- ligheter. För att en förrättningsansökan från samfällighetsföreningen skall tas upp till prövning måste det därför föreligga en uppgift om att stämmo- beslutet inte har klandrats inom rätt tid eller om att beslutet har fastställts genom ett lagakraftvunnet domstolsavgörande.

19 å Första stycket

1 första meningen utgår hänvisningen till 4 kap. 42 å FBL med hänsyn till att detta lagrum. som behandlade självrättelse. upphävs. Rättelse i förrätt- ningsakter skall fortsättningsvis ske på det sätt som föreskrivs i 26å förvaltningslagen (1986z223). jämför allmänna motiveringen avsnitt 2.4.2.

zzg

Hänvisningen till 8 kap. 755," andra stycket fastighetsbildningslagen (l970:988) utgår, då denna bestämmelse överförs till 4 kap. 11 & tredje

stycket i den lagen. 1 19?) första stycket anläggningslagen finns redan en hänvisning till 4 kap. 11 g"fastighetsbildningslagen.

355

Paragrafen anger förutsättningarna för omprövning av anläggningsförrätt- ning. Ändringen av paragrafen har 1 den allmänna motiveringen behand- lats 1 av snitt 2.5.3.3.

Till första stycket har fogats en bestämmelse som medger omprövning i något större utsträckning än enligt gällande rätt.

Ändringen har i första hand föranletts av önskemål om att lättare kunna få till stånd ompröv ning av anläggningsbeslut som gäller gemensamhetsan- läggningar inom bostadsområden. Ändringen är dock generell och de utvidgade möjligheterna föreligger således oavsett vilka förhållanden den tidigare förrättningen angått.

Övergångsbestämmelserna

Det såväl geografiskt som sakligt utvidgade hyresgästinflytandet påverkar inte förrättningar som fortskridit så långt att sammanträde med sakägarna har hållits före den nya lagens ikraftträdande. Däremot skall de nya bestämmelserna tillämpas vid förrättningar som har sökts före ikraftträ- dandet men där första sammanträdet hålls efter ikraftrrädandet.

Hänvisningar till S4-5

4.6. Förslaget till lag om ändring i lagen om förvaltning av samfälligheter, SFL

7.5

Paragrafen innehåller vissa föreskrifter om fastighetsdomstols medverkan vid delägarförvaltning av samfällighet. Ändringen i paragrafen har i den allmänna motiveringen behandlats i avsnitt 2.5.3.1.

Första stycket

Ändringen innebär att fastighetsdomstolens medverkan vid förordnande av sammanträdesledare upphör. I stället skall fastighetsbildningsmyndig- heten hålla delägarsammanträde när sådant begärs. På begäran av någon delägare får dock fastighetbildningsmyndigheten förordna annan att hålla sammanträdet. Sammanträdet skall hållas för avgörande av den tvistiga frågan eller. om omständigheterna ger anledning därtill. för anordnande av föreningsförvaltning.

Andra stycket

Ändringen innebär att den möjlighet som enligt gällande rätt föreligger för fastighetsdomstolen att vidta vissa interimistiska åtgärder förts över till fastighetsbildningsniyndigheten.

Genom en hänvisning i 215 till förevarande paragraf blir den nya ordningen tillämplig även i fråga om sammanträde för bildande av samfäl- lighetsförening.

Ändringen är föranledd av ändringarna i 7 5.

205

Paragrafen innehåller bestämmelser om bildande av samfällighetsföre- ning.

Andra och tredje styckena

Vad som föreskrivs i gällande rätt beträffande .[astighelsrloms101 såvitt gäller förordnande av sammanträdesledare ändras så att fastighetsbild- ningsnzyndig/ieten utan särskilt förordnande skall vara sam manträdesleda- re. I andra stycket föreskrivs vidare — för fall då en samfällighetsförening skall bildas utan direkt samband med en förrättning enligt FBL eller AL att fastighetsbildningsmyndigheten på begäran av delägare får förordna någon till sammanträdesledare. .

Ändringarna har behandlats i avsnitt 2.5.3.1 iden allmänna motivering- en.

285

Paragrafen upptar föreskrifter om vad stadgarna för en samfällighetsföre- ning skall innehålla. Ändringarna och tilläggen till denna paragraf har behandlats i avsnitt 25.32 i den allmänna motiveringen.

Första stycket

1 en ny punkt 7 föreskrivs att en samfällighetsförenings stadgar skall ange de grunder enligt vilka medel skall fonderas för underhåll och förnyelse av anläggningen. I tredje stycket anges vilka typer av samfällighetsföreningar som skall ha en stadgeföreskrift av detta slag. .

Det är en uppgift för den enskilda föreningen att själv utarbeta grunder- na för fonderingen. Dessa grunder bör utformas med hänsyn till anlägg- ningens omfattning och varaktighet och syfta till en jämn och rättvis fördelning över tiden av de totala kostnaderna.

Bestämmelsen gäller även äldre samfällighetsföreningar. Stadgeändring

skall enligt övergångsbestämmelserna beslutas på den stämma som inträf- far närmast efter sex månader från lagens ikraftträdande.

För föreningar med här föreskrivet innehåll i stadgarna ankommer det på styrelsen att ombesörja att fondavsättning kommer till stånd.

Tredje stycket

Detta stycke är nytt. Skyldigheten enligt första stycket 7 att i samfällighets- föreningars stadgar ange grunderna för fondavsättning gäller inte alla föreningar och inte heller alla typer av anläggningar.

De föreningar som avses är sådana som förvaltar gemensamhetsanlägg- ningar inom bostadsområden med småhusfastigheter eller med sådana fastigheter jämte hyres- eller bostadsrättsfastigheter. Småhusfastigheter kan i detta sammanhang vara såväl en- eller tvåfamiljefastigheter för permanentboende som fritidsfastigheter.

Endast de föreningar som förvaltar anläggningar av kommunalteknisk natur eller annars är av större värde omfattas. Med kommunaltekniska anläggningar avses exempelvis VA- och fjärrvärmenät. förbindelseleder samt lek- och grönområden. När det gäller övriga anläggningar som bör föranleda fondavsättning går det inte att ange en värdegräns. Vad som åsyftas är dyrbara anläggningar som inte kan klassificeras som kommunal- tekniska. Det kan vara fråga om en simbassäng. en tennisbana eller en isärskild kvarterslokal för lek eller samvaro. En gemensamhetsanläggning för en mindre installation, t.ex. en TV-antenn. bör däremot typiskt sett inte föranleda fondering.

4135

Paragrafen är ny. Första stycket innehåller bestämmelser om under- hållsplan. [ andra stycket föreskrivs att det av utgifts- och inkomststaten för en förening som är skyldig att fondera skall framgå de belopp som åtgår till fondavsättning. Frågorna har behandlats i avsnitt 2.5.3.2 i den allmän- na motiveringen.

Första stycket

Bestämmelserna utgör ett komplement till 28 5 och vad som föreskrivs där om skyldighet för vissa föreningar att i sina stadgar ange grunderna för fondavsättning.

Syftet med underhålls- och förnyelseplanen är att åstadkomma ett be— slutsunderlag för fondavsättningen. Planen bör därför innehålla uppgifter om anläggningens status och underhåll. Planen bör kontinuerligt ses över.

En underhållsplan behöver upprättas bara i det fall det är fråga om en anläggning av kommunalteknisk natur eller annars av större värde.

Andra stycket

lnnan uttaxering av bidrag från föreningsmedlemmarna kan ske. skall enligt 41 5 SFL en utgifts- och inkomststat upprättas av styrelsen. Staten

skall framläggas på föreningsstämma och godkännas av denna. Medlem- marna bör av utgifts- och inkomststaten kunna utläsa hur mycket av inbetalda medel som skall fonderas och i förekommande fall kunna föror- da andra belopp än de som styrelsen föreslagit. Av denna anledning skall belopp för fondering specificeras.

Hänvisningar till S4-6

4.7. Förslaget till lag om ändring i ledningsrättslagen, LL 16 5

Första stycket

Hänvisningen till 4 kap. 425 FBL utgår eftersom detta lagrum, som be- handlat självrättelseförfarandet, upphävs. I fortsättningen skall självrättel- se ske enligt bestämmelserna i 26 5 förvaltningslagen (1986:223).

205

Hänvisningen till 8 kap. 75 andra stycket fastighetsbildningslagen (l970:988) utgår eftersom denna bestämmelse förs över till 4 kap. 11 5 tredje stycket i den lagen. 1 165 första stycket ledningsrättslagen finns redan en hänvisning till 4 kap. 11 5 fastighetsbildningslagen.

Lagrådet

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1988-1_-2-

Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt Wieslander. regeringsrådet Ulla Wadell. justitierådet Staffan Magnusson.

Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 1 december 1988 har regeringen på hemställan av statsrådet Laila Freivalds beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring ijordabalken. m.m.

Förslagen har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Bertil Kallner.

Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet.

Förslaget till lag om ändring i lagen (1969:246) om domstolari fastighetsmål

Det har under lagrådsföredragningen upplysts att den lydelse av 45 som har föreslagits i remissen inte helt tillgodoser det föreliggande reformbe- hovet. Avsikten är enligt remissen att förenkla handläggningen i fastighets- domstolen i fall då ett överklagat fastighetsbildningsmål är av enklare beskaffenhet eller då parterna är ense om hur det överklagade beslutet skall ändras.

Huvudregeln är att fastighetsdomstolen skall hålla huvudförhandling när den i sak prövar ett överklagat beslut av fastighetsbildningsmyndighe- ten. Huvudförhandling behöver dock inte hållas. om det kan antas att en sådan saknar betydelse för prövningen och sakägare eller företrädare för allmänt intresse inte har begärt huvudförhandling (16 kap. 8 5 första styc- ket fastighetsbildningslagen).

Bestämmelser om fastighetsdomstolens sammansättning finns i lagen om domstolar i fastighetsmål. Fastighetsdomstolen består av två lagfarna ledamöter. en teknisk ledamot och två nämndemän (5 3). När ett fastig- hetsbildningsmål'enligt den särskilda bestämmelsen i 16 kap. 85 första stycket fastighetsbildningslagen får avgöras utan huvudförhandling. är dock domstolen domför utan de båda nämndemännen (4 5 första mening- en lagen om domstolar i fastighetsmål). [ övrigt är domstolen domför med en lagfaren ledamot i samma utsträckning som tingsrätt (45 andra me- ningen).

Den sistnämnda domförhetsregeln innebär bl. a. att fastighetsdomstolen vid huvudförhandling är domför med en lagfaren ledamot när detta är tillräckligt med hänsyn till målets beskaffenhet och parterna samtycker till det (jfr 1 kap. 3 5femte stycket rättegångsbalken). Däremot kan domstolen inte i den sammansättningen avgöra målet utan huvudförhandling. Dom- förhetsregeln i 45 första meningen i lagen om domstolar i fastighetsmål gäller nämligen i samtliga fall då ett fastighetsbildningsmål avgörs i sak utan huvudförhandling. Denna skillnad i domförhet bör enligt vad som framgår av rcmissprotokollet undanröjas. Även när ett fastighetsbildnings- mål enligt de särskilda bestämmelserna i fastighetsbildningslagen avgörs utan huvudförhandling bör fastighetsdomstolen vara domför med en lag-

faren ledamot då detta är tillräckligt med hänsyn till målets beskaffenhet och parterna samtycker till det. Också i det fallet att det under förberedel- sen uppnås enighet om utgången i målet bör målet enligt remissprotokollet kunna avgöras utan huvudförhandling av en lagfaren domare.

Det föreliggande reformbehovet kan enligt lagrådets mening enklast tillgodoses genom att domförhetsreglerna i 4 5 lagen om domstolar i fastig- hetsmål kompletteras med särskilda bestämmelser avseende fastighets- bildningsmål av enklare beskaffenhet eller där parterna är ense. Vidare bör paragrafens andra mening i dess nuvarande lydelse brytas ut och bilda ett nytt andra stycke. Paragrafen bör ges följande lydelse:

"När mål enligt särskilda bestämmelser efter prövning av själva saken avgörs utan huvudförhandling är fastighetsdomstolen domför utan nämn- demännen. ] fastighetsbildningsmål är domstolen i dessa fall domför med en lagfaren ledamot när enighet om utgången i målet föreligger mellan klaganden samt övriga sakägare och företrädare för allmänt intresse som hörts över överklagandet. eller det med hänsyn till målets beskaffenhet är tillräckligt att det avgörs av en lagfaren ledamot och parterna samtycker till det.

1 övrigt är fastighetsdomstol vid handläggning av mål domför med en lagfaren ledamot i samma utsträckning som föreskrivs för tingsrätt."

Med dessa domförhetsregler saknas det behov av att ändra förfarande- reglerna i fastighetsbildningslagen. Förslaget i remissen om komplettering av 16 kap. 3. 5 med ett nytt tredje stycke bör därför utgå.

Någon övergångsreglering torde inte behövas. Lagrådet förordar alltså att den föreslagna övergångsbestämmelsen i punkt 2 utgår.

Förslaget till lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1 970:988) 4 kap. 1 1 5

Paragrafen innehåller i sin gällande lydelse dels en bestämmelse om skyl- dighet för fastighetsbildningsmyndigheten att utreda vilka som i egenskap av fastighetsägare eller på annan grund är sakägare i ett fastighetsbild- ningsärende, dels en regel om att den som har lagfart på en fastighet i princip skall anses som ägare.

Enligt remissförslaget skall bestämmelsen om fastighetsbildningsmyn- dighetens utredningsskyldighet flyttas till ett nytt tredje stycke i paragra- fen. medan regeln om lagfartens betydelse tas in i ett nytt andra stycke. 1 första stycket har tagits in nya bestämmelser om vem som är sakägare. Stycket innehåller till en början en allmän bestämmelse om att sakägare är den som äger en fastighet som berörs av förrättningen eller som har servitutsrätt i en sådan fastighet. Vidare sägs i första stycket dels att en samfällighetsförening är sakägare, om förrättningen angår samfälld mark som förvaltas av en sådan förening, dels att vid fastighetsreglering inneha- vare av nyttjanderätt eller rätt till elektrisk kraft kan vara sakägare. Den sistnämnda regeln har flyttats från nuvarande 5 kap. 34 5.

Lagrådet har ingen erinran mot att en samfällighetsförening i den angiv- na situationen skall vara sakägare. Lagrådet har också förståelse för att

man i övrigt vill precisera sakägarbegreppet. Utformningen av de föreslag- na bestämmelserna på denna punkt reser emellertid vissa invändningar. Bestämmelserna får till följd att exempelvis innehavare av tomträtt i en fastighet som berörs av en fastighetsbildningsförrättning blir sakägare bara när det är fråga om fastighetsreglering. En sådan ordning torde inte vara avsedd. Det kan ifrågasättas om inte sakägarbegreppet även i övrigt har blivit alltför snävt.

Enligt lagrådets mening talar övervägande skäl för att man behåller den nuvarande. allmänt hållna beskrivningen av sakägarbegreppet i förevaran— de paragraf. I den mån det behövs preciseringar för olika typer av fastig- hetsbildningsförrättningar. bör sådana preciseringar liksom hittills göras i de särskilda kapitel som handlar om dessa förrättningar.

Med hänsyn till vad som nu har sagts föreslår lagrådet att man låter det nuvarande innehållet i förevarande paragraf — dvs. bestämmelsen om fastighetsbildningsmyndighetens skyldighet att utreda vem som är sakäga- re och regeln om lagfartens betydelse -— bilda ett första stycke, medan den särskilda bestämmelsen om sakägare vid fastighetsreglering bör stå kvar i 5 kap. 34 5.

Bestämmelsen om fastighetsbildningsmyndighetens utredningsskyldig- het har ett nära samband med de regler om'uppgiftsskyldighet m.m. för fastighetsägare som i remissförslaget har tagits in i tredje stycket andra och tredje meningarna. Dessa regler bör enligt lagrådets mening bilda ett nytt andra stycke. Härvid bör emellertid vissa jämkningar göras i förhållande till den remitterade texten. Den föreslagna skyldigheten för fastighetsäga- ren att uppge "sådana för honom kända innehavare av särskild rätt till fastigheten som är sakägare" kan enligt lagrådets uppfattning medföra praktiska problem. Fastighetsägaren bör istället. i likhet med vad som nu är fallet enligt 8 kap. 7 5 andra stycket när det är fråga om inlösen. åläggas att uppge för honom kända innehavare av servitut, nyttjanderätt och rätt till elektrisk kraft.

I ett nytt tredje stycke bör enligt lagrådets mening tas in de bestämmel- ser som i remissförslaget finns i andra stycket andra och tredje meningarna och som handlar om bl. a. det fallet att det är ovisst vilken av flera personer som äger en fastighet.

Slutligen anser lagrådet att den tidigare berörda bestämmelsen om sam- tällighetslöreningar bör få bilda ett avslutande fjärde stycke.

Lagrådet föreslår alltså att den nu behandlade paragrafen får följande lydelse:

"] den utsträckning som är påkallad med hänsyn till fastighetsbild- ningens art och förhållandena i övrigt skall fastighetsbildningsmyndighe— ten utreda vilka som i egenskap av ägare till fastighet eller på annan grund är sakägare. Den som har lagfart på fastigheten anses som ägare. om det ej visas att fastigheten tillhör annan.

Ägaren till en fastighet som berörs av förrättningen skall på begäran av fastighetsbildningsmyndigheten uppge för honom kända innehavare av servitut. nyttjanderätt och rätt till elektrisk kraft. Underlåter han det utan giltigt skäl. skall han ersätta den skada som därigenom uppkommer för rättighetshavaren.

Om det är ovisst vilken av flera som äger en fastighet eller som innehar en rättighet. behandlas samtliga som sakägare. Har en fastighet bytt ägare genom ett förvärv som inte är fullbordat. är både överlåtaren och förvärva- ren sakägare.

Om en förrättning angår samfälld mark som förvaltas av en samfällig- hetsförening. är föreningen sakägare i stället för delägarna."

4kap.lla5

[ paragrafens första stycke har tagits in regler om förordnande av god man med uppgift att företräda ett upplöst bolag eller en upplöst sammanslut- ning av annat slag. Förutsättningarna för ett sådant godmansförordnande är enligt den föreslagna lagtexten att det inte går att i förrättningen utreda vilka som är sammanslutningens rättsägare och kostnaderna för en likvi- dation inte skulle stå i rimligt förhållande till värdet av den egendom som tillhör sammanslutningen.

Om den sammanslutning som har upphört är ett bolag eller en ekono- misk förening. torde det i princip alltid vara möjligt att utreda vilka som är sammanslutningens rättsägare. Att förordna god man med hänsyn till svårigheterna att få fram rättsägare torde sålunda i första hand bli aktuellt när det gäller andra sammanslutningar än bolag och ekonomiska förening- ar, t.ex. ideella föreningar och stiftelser. I fråga om dessa sammanslutning- ar kan det emellertid uppstå svårigheter att utreda inte bara vilka av flera personer som är rättsägare utan också om det över huvud taget finns någon rättsägare. Även i en sådan situation kan det finnas behov att förordna god man.

Vad som nu har sagts innebär att det föreslagna första stycket i vilket fall som helst behöver justeras när det gäller förutsättningarna för ett god- mansförordnande. Enligt lagrådets mening är det emellertid onödigt att i lagtexten ange dessa förutsättningar. Det får anses tillräckligt att föreskri- va att. om en fastighetsbildningsförrättning rör en fastighet som ägs av ett upplöst bolag eller en annan upplöst sammanslutning, rätten får förordna god man med uppgift att företräda sammanslutningen.

l det föreslagna andra stycket av förevarande paragraf sägs att, när förrättningen har avslutats. rätten skall bestämma om den fortsatta för- valtningen och att rätten därvid får föreskriva att sammanslutningens egendom skall överlämnas till allmänna arvsfonden. Enligt lagrådets upp- fattning får rätten med dessa bestämmelser alltför stor frihet. En förutsätt- ning för att den ifrågavarande egendomen skall överlämnas till allmänna arvsfonden måste rimligen vara att det inte har framkommit rättsägare till sammanslutningen.

Allmänt sett är det emellertid anmärkningsvärt att man i fastighetsbild- ningslagen reglerar vad som skall ske med en fastighet som berörs av en fastighetsbildningsförrättning, sedan förrättningen har avslutats. I och för sig torde det finnas behov av regler beträffande fastigheter till vilka det inte finns någon ägare. Ett sådant behov finns emellertid oavsett om fastigheten har berörts av en fastighetsbildningsåtgärd eller ej.

Med hänsyn till det anförda föreslår lagrådet att de föreslagna bestäm-

melserna i andra stycket utgår och att frågan om vad som skall ske. beträffande fastigheter utan ägare blir föremål för reglering i ett annat sammanhang.

I lagtekniskt hänseende får det anses lämpligt att den nuvarande bestäm- melsen om godmansförordnande samordnas med regeln i 4 kap. 12 5 om anmälningsskyldighet beträffande vissa andra typer av godmansförord- nanden. Lagrådet föreslår att bestämmelsen om förordnande av god man med uppgift att företräda vissa sammanslutningar får bilda ett första stycke i 4 kap. l2 5 och att det i andra stycket av den paragrafen sägs att. om god man enligt första stycket eller annan god man enligt ll kap. 35 föräldrabalken behöver förordnas. fastighetsbildningsmyndigheten skall anmäla detta hos rätten.

Det sagda innebär att den föreslagna 4 kap. 11 a5 utgår och att 4 kap. 12 5 får följande lydelse:

”Om förrättningen rör en fastighet som ägs av ett upplöst bolag eller en annan upplöst sammanslutning, får rätten förordna god man som avses i l 1 kap. föräldrabalken att företräda sammanslutningen vid förrättningen.

Om god man enligt första stycket eller annan god man enligt 11 kap. 35 föräldrabalken behöver förordnas, skall fastighetsbildningsmyndigheten anmäla detta hos rätten.”

4kap. 185

I andra stycket har tagits in en bestämmelse om att den som är sakägare endast därför att han har del i samfällighet inte behöver kallas till förrätt- ningssammanträde, om underrättelse enligt de nya reglerna i 6 kap. 75 första stycket har lämnats. Kallelse skall dock utfärdas. sägs det vidare. om sakägaren har framställt yrkande eller visat intresse i saken.

Uttrycket "visat intresse” är enligt lagrådets mening så pass vagt att det passar mindre väl i det aktuella sammanhanget. För att fastighetsbild- ningsmyndighetens bedömning skall underlättas bör det alltid krävas att sakägaren har framställt yrkande för att kallelse i det berörda fallet skall utfärdas.

] första stycket finns en bestämmelse om att kallelse inte behövs, om det kan antas att den sakägare som det är fråga om ändå infinner sig. Rimligt- vis måste denna bestämmelse gälla även i de fall som regleras i andra stycket. Även om en sakägare som avses i andra stycket har framställt yrkande. bör kallelse sålunda kunna underlåtas, om det kan antas att sakägaren ändå infinner sig.

Med hänsyn till vad som nu har sagts föreslår lagrådet att andra stycket andra meningen utformas på följande sätt:

"Har sakägaren framställt yrkande. gäller första stycket."

5 kap. 105

I ett nytt tredje stycke har tagits in bestämmelser om beräkning av likvidvärde för markområden i vilka en nyttjanderätt eller ett servitut skall fortsätta att gälla till följd av ett förordnande enligt de nya reglerna i 5 kap.

33 a5 eller 7 kap. 13 5. Innebörden av den föreslagna lagtexten är enligt lagrådets mening inte helt klar. Lagrådet föreslår att tredje stycket får följande lydelse:

”Om en nyttjanderätt eller ett servitut skall fortsätta att gälla i ett markområde till följd av ett förordnande enligt 33 a5 eller 7 kap. 13 5. skall likvidvärdet för markområdet minskas. Minskningen skall motsvara den belastning som rättigheten medför för tillträdaren av markområdet, i den mån minskning kan ske utan att skada uppkommer för innehavare av fordran med bättre rätt än rättigheten. Kan minsking inte ske fullt ut, skall ersättning som till följd härav skall betalas fördelas mellan sakägarna efter vad som är skäligt med hänsyn till den nytta som varje sakägare har av regleringen."

5 kap. 34 5

I enlighet med vad lagrådet har föreslagit under 4 kap. 1 1 5 bör den nuvarande bestämmelsen om vem som är sakägare vid fastighetsreglering stå kvar i förevarande paragraf. De bestämmelser som enligt lagrådsremis- sen skall tas in i 5 kap. 34 5 bör i stället få bilda en ny 34 a 5.

15 kap. 125

1 första stycket föreslås i fråga om handläggningen hos fastighetsbildnings- myndigheten av skrivelser som innehåller överklagande att 52 kap. 2 och 4 55 rättegångsbalken skall gälla i stället för 24 och 25 55 förvaltningslagen. Den föreslagna ordningen stämmer med vad som gäller för arrende- och hyresnämnder och för va-nämnden. Något skäl till att hänvisa till bestäm- melserna i rättegångsbalken i stället för att låta förvaltningslagens mer utförliga bestämmelser gälla anfördes inte när reglerna för dessa nämnder infördes (prop. 1986/87:39). Enligt lagrådets mening är det en bättre ordning att låta förvaltningslagens bestämmelser gälla, vilket de— gör om inget annat sägs.

1 andra stycket har tagits in en regel om att förvaltningslagens bestäm- melser om omprövning inte skall gälla för beslut av fastighetsbildnings- myndighet. Enligt lagrådets mening har det inte anförts bärande skäl för en sådan ordning. Föreskrifterna om omprövning i 27 och 28 55 förvaltnings- lagen innehåller sådana begränsningar med hänsyn till den enskilde att det inte kan vara någon olägenhet att tillämpa dem på förevarande område.

Vad som nu har sagts leder till att den nu diskuterade paragrafen bör utgå.

16 kap. 15

1 paragrafen har tagits in en bestämmelse som tar sikte på det fallet att en skrivelse med överklagande har getts in till fastighetsdomstolen i stället för till fastighctsbildningsmyndighcten. Domstolen skall i så fall vidarebeford- ra skrivelsen till fastighetsbildningsmyndigheten och samtidigt lämna upp- gift om vilken dag skrivelsen kom in till domstolen. Denna bestämmelse

överensstämmer med vad som för förvaltningsmyndigheters del har före- skrivits i 245 tredje stycket andra meningen förvaltningslagen. Av första meningen i det angivna stycket följer att fastighetsbildningsmyndigheten inte skall avvisa skrivelsen med överklagande. om den har kommit in till fastighetsdomstolen inom överklagandetiden.

Övergångsbestämmelscrna

1 4 kap. 11 5 har tagits in en regel om att en samfällighetsförening i vissa fall är sakägare vid en fastighetsbildningsförrättning (4 kap. 11 5 fjärde stycket enligt lagrådets förslag). Denna regel bör enligt lagrådets mening inte tillämpas när det gäller förrättningar som har sökts före ikraftträdan- det. Övcrgångsbestämmelserna bör därför kompletteras så att 4 kap. 1 1 5 fjärde stycket tas med bland de lagrum som nämnsi punkt 2.

Lagrådet anser vidare att 16 kap. 1 5 bör läggas till i uppräkningen i punkt 3 av de paragrafer som i vissa fall skall gälla i sin äldre lydelse efter ikraftträdandet av den nya lagstiftningen.

Förslaget till lag om ändring i lagen (1973: 1150) om förvaltning av samfälligheter

28 och 41 a 55

Enligt remissprotokollet skall samfällighetsföreningar som förvaltar vissa angivna gemensamhetsanläggningar vara skyldiga att göra fondavsättning- ar för anläggningarnas underhåll och förnyelse. Med anledning därav föreslås vissa ändringar i 28 5, som handlar om vad en samfällighetsföre- nings stadgar skall innehålla. Vidare införs en ny 41 a 5. där det i första stycket sägs att en underhålls- och förnyelseplan skall upprättas och i andra stycket att de belopp som går åt till fondavsättning skall framgå av för- eningens utgifts- och inkomststat.

Enligt lagrådets mening bör skyldigheten att göra fondavsättningar slås fast genom en särskild bestämmelse. som lämpligen kan tas in som ett andra stycke i 19 5.1 detta stycke bör också föras in en regel om upprättan- de av underhålls- och förnyelseplan. motsvarande 41 a5 första stycket i remissförslaget.

Lagrådet föreslår alltså ett nytt andra stycke i 19 5 av följande lydelse: "Om en samfällighetsförening förvaltar gemensamhetsanläggning som är av kommunalteknisk natur eller annars av större värde och som är inrättad för småhusfastigheter eller för sådana fastigheterjämte hyresfas- tigheter eller bostadsrättsfastigheter, skall samfällighetsföreningen avsätta medel till en fond för att säkerställa underhåll och förnyelse av gemensam- hetsanläggningen. Föreningens styrelse skall i sådant fall också upprätta en underhålls- och förnyelseplan som skall innehålla de upplysningar som är av betydelse för att fondavsättningarnas storlek skall kunna bedömas.”

Godtas vad lagrådet nu har föreslagit. kan 28 5 tredje stycket i remiss- förslaget utgå och första stycket punkt 7 ges lydelsen ”grunderna för sådan fondavsättning som avses i 19 5 andra stycket". Lagrådet förordar vidare

att den regel som enligt remissförslaget skall tas in i 41 a 5 andra stycket får bilda ett nytt tredje stycke i 41 _5'. Regeln bör lyda: ”Om föreningen skall göra fondavsättning enligt 195 andra stycket skall av utgifts- och in- komststaten framgå de belopp som går åt till fondavsättningen."

Övergångsbestämmelserna

Som följd av vad lagrådet nyss har föreslagit bör 195 andra stycket nämnas i övergångsbestämmelserna i stället för 28 5 7.

Övriga lagförslag

Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

Justitiedepartementet Prov. 1988/89: 77

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19januari 1989

Närvarande: statsministern Carlsson. ordförande. och statsråden Feldt. Sigurdsen. Hjelm-Wallén. Bodström. Göransson. Gradin. R. Carlsson. Johansson. Hulterström. Lindqvist. Lönnqvist. Thalén. Nordberg. Eng- ström. Freivalds. Wallström

Föredragande: statsrådet Freivalds

Proposition om ändringar i fastighetsbildningslagen (l970:988) m.m.

Föredraganden anmäler lagrådets yttrande (beslut om lagrådsremiss fattat vid regeringssammanträde 1988 — 12 —01 ) över förslag till

1. lag om ändring ijordabalken

2. lag om ändring i lagen (19691246) om domstolar i fastighetsmål

3. lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988)

4. lag om ändring i lagen (1971:1037) om äganderättsutredning och legalisering

5. lag om ändring i anläggningslagen (1973: 1 149)

6. lag om ändring i lagen (1973: 1 150) om förvaltning av samfälligheter

7. lag om ändringi ledningsrättslagen(1973:1144). Föredraganden redogör för lagrådets yttrande och anför. Jag ansluter mig till vad lagrådet har anfört och biträder lagrådets ändringsförslag. Mitt förslag att upphäva 4 kap. 42 5 fastighetsbildningsla- gen föranleder följdändringar även i 195 lagen om äganderättsutredning och legalisering samt 9 5 lagen (1987:11)öm exploateringssamverkan.

Också i övrigt bör vissa redaktionella jämkningar göras i de remitterade lagförslagen.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta dels de av lagrådet granskade lagförslagen med vidtagna ändringar (le/x förslaget till 8. lag om ändring i lagen (1987: 1 1)om exploateringssamverkan.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram. 119

Sammanfattning av utredningens betänkande Fastighetsbildning 1

l direktiven till fastighetsbildningsutredningen uttalas att kommittén med förtur skall ta upp frågor om sanering av fastighctsindelningen. Härmed avses att kommittén skall överväga åtgärder för att avveckla sådana samfälligheter. servitut och andra inslag i fastighctsinde[ningen som inte längre fyller något ändamål. Mot bakgrund av detta har kommitten valt att i ett första delbetänkande behandla frågor om onyttiga samfälligheter. Betänkandet innehåller sålunda — efter en inledande historik — en beskriv- ning av nuvarande såmfällighetsförlu'illamlen samt en redogt'.3relsc för i vilka hänseenden som dessa vållar olägenheter i. förrättningsverksamhcten och i andra sammanhang. Härefter följer en diskussion om olika tänkbara tillvägagångssätt för att komma till rätta med eller i vart fall minska olägenheterna. Slutligen redovisas ett förslag till avveckling av det slags samfälligheter som oftast vållar olägenheter". nämligen väg- och dikessam- fälligheterna.

Flertalet av de samfällighter som finns i dag har sitt ursprung i äldre förhållanden. De flesta har sålunda tillkommit i samband med skiften under 1800-talet eller i vissa fall ännu tidigare. Andra har bildats vid hemmans- klyvning eller annan delningslörrättning enligt äldre lagstiftning. Endast ett förhållandevis litet antal samfälligheter har tillkommit efter jorddelningsla- gens ikraftträdant'le 1928.

Det torde inte vara praktiskt möjligt att ange hur mänga samfälligheter som finns i landet. Detta hänger samman med att jordregistrets redovisning av samfälligheterna är mycket ofullständig. Kommittén har därför valt att belysa nuvarande samfällighetsförhz'tllånden genom att redovisa exempel från olika håll i landet. Exemplen har valts bland sådana byar som redan varit föremål för såmfällighetsutrcdning i annat sammanhang.

Vad som främst faller i ögonen vid en granskning av de redovisade exemplen är att den mark som vid låga skiftet undantagits till vägar för bydelägarnas gemensamma behov i mycket stor utsträckning alltjämt är samfälld. Den samfällda vägmarken används till stor del fortfarande som väg. Därvid ingår den ofta i allmän väg eller har den ibland tagits i anspråk för en vägförcning eller vägsamfällighct enligt lagen om enskilda vägar eller för en geniensåmhctsanläggning. En inte obetydlig del av den samfällda vägmärken har dock numera upphört att användas till väg eller har överhuvudtaget aldrig blivit tagen i anspråk för det ändamålet.

I flertalet av de som exempel redovisade byarna finns också åtskilliga samfälligheter som bildats för annat än vägändamål. t. ex. för båtplats.

1') 0

nätgistplats. kolbotten. kvarnplats. olika slags täkter. m. m. Dessa samfäl- Prop. 1988/89: 77 ligheter har till största delen upphört att användas för sitt ursprungliga Bilaga 1 ändamål. Flertalet av dem används inte heller av delägarna för något annat gemensamt ändamål.

Den stora förekomsten av onyttiga samfälligheter är till olägenhet i många avseenden. Att mark är undantagen för att tillgodose samfällda behov som inte längre föreligger är sålunda ofta ett hinder mot att marken används på ett ändamålsenligt sätt. Samfällighetermt är ibland också till olägenhet vid användningen av angränsande fastigheten". Det förekommer emellertid också att samfälligheter rent faktiskt införlivats med angränsande fastighet så att t. ex. samfälld vägrnark brukas som åker eller ingår i en bostadstomt. När det gäller dessa fall framstår det allmänt sett som otillfredsställande att ' fastighctsindelningen inte bringats i överensstämmelse med de faktiska brukningsförhållandena. Till detta kommer emellertid att rättsläget oftast är oklart. Det är sålunda sällsynt att den som utan fastighetsbildnirrg införlivat samfälld mark med sin fastighet kan åberopa någon rättslig grund för åtgärden.

()lägenheterna med de (')nyttiga samfälligheterna kommer ofta i dagen när den samfällda marken skall bli föremål för fastighetsbildning eller när den berörs av en förrättning av annat slag. Kommittén har därft'fn närmare undersökt hur samfällighetsförhallandena belastar l'astighetsbildningsverk- samheten. Denna undersökning har främst gjorts genom en enkät till överlantmätarna.

Av enkätsvt-rren har framgått att onyttiga samfälligheter berörs vid i genomsnitt nästan var tionde förrättning. Frekvensen är därvid som regel högre på landsbygden än i tätorterna. ] drygt hälften av de fall. vid vilka en onyttig samfällighet ligger inom förrättningsområdet. företas också någon åtgärd med denna. Antingen avvecklas den eller också flyttas den till ett annat läge.

I några enkätsvar har emellertid påpekats att samfällighetsförhållandena 'ållar olägenhet även i andra förrättningar än i dem där en samfällighet direkt berörs. Detta hänger samman med att samfälligheter i stor utsträckning inte finns redovisade i fastighetsregister och att i allmänhet endast de större samfälligheterna finns utmärkta på fastighetskartor. Det blir därför nästan alltid nödvändigt att i arkivhandlingarna undersöka om det inom förrätt- ningsornrädet finns samfälld väg- eller dikesmark eller någon annan samfällighet med obetydlig areal.

En samfällighet är i allmänhet svårare att hantera i förrättningssamman- hang än en enskild fastighet beroende på att samfälligheten har många delägare. För att fi.")rrättningen skall kunna genomföras måste ibland utredas vilka fastigheter som äger del i samfälligheten och hur delaktigheten fördelar sig mellan dessa. Sådana utredningar. vilka oftast förutsätter arkivforskning. kan bli mycket omfattande och tidskrävande.

Visserligen lämnar olika bestämmelser i fastighetsbilt'lningslagen (FBL) ibland utrymme för en förenklad handläggning av förrättningar som berör samfälligheter. När de enskilda andelarna i samfälligheten har ett ringa värde och ingen av delägarna begär ersättning under förrättningen kan sålunda utredning om delaktigheten undvaras under förutsättning dock att antingen samfälligheten står under förvaltning av en samfällighetsförcning eller annan

förvaltningsorganisation eller delägarkretsen är så stor att kungörelsedelgiv- Prop. 1988/89: 77 ning kan komma i fråga. Bilaga 1

Åtskilliga förrättningar kan emellertid inte förenklas. Flertalet överlant- mätare har sålunda i enkätsvaren angett att frågan om ersättning till samfz'illighetens delägare måste prövas i 1(.)—2() procent av de förrättningar som avser överföring av samfälld mark. llögre siffror har redovisats från stt.>rstadslänen. Vidare har det av enkätsvaren framgått att samfällighetsfö- reningar och andra ordnade förvaltningsformer är tämligen ovanliga utom i Övre Norrland och i Dalarna.

När en förrättning som berör samfälld mark inte kan handläggas i förenklad form uppkommer merkostnader som kan bli ganska avsevärda. Merkostnader i förhållande till andra förrättningar av motsvarande slag uppkommer emellertid också när förenkling är möjlig. t. ex. genom de kostnader som är förenade med ett kungörelseförfarande. Dessa merkost- nader har av en fastighetsbildningsmyndighet för något år sedan beräknats till ca 600 kr per förrättning. Kommittén har visserligen inte gjort några egna undersökningar som belyser merkostnaderna men anser det knappast sannolikt att det angivna beloppet skulle vara för högt för att utgöra ett genomsnitt för hela Sverige.

Det är således uppenbart att en sanering av fastighetsindelningen med sikte att ta bort de onyttiga samfälligheterna skulle förenkla många förrättningar. Detta sktrllc komma att medft'åra stora besparingar. En sådan sanering skulle också i många fall främja en mera ändamålsenlig markan- vändning eller undanröja oklara rättsförhållanden.

Ett sätt att åstadkomma den angelägna saneringen är att systematiskt gå igenom område efter område och genom fastighetsreglering föra över samfälligheter som inte längre behövs för gemensamt ändamål till enskilda fastigheter. För sådana systematiska saneringsförrättningar skulle särskilda enkla handläggningsregler kunna övervägas.

Ett förslag om sanering genom förrättningar har lämnats i promemorian (DsJu 1977:]2) Uppft'iljande översyn av fastighetsbildningslagstiftningen. Förslaget gick ut på att sanering av fastighetsindelningen skulle komma till stånd genom ett särskilt förfarande som benämndes utstå/ln[rigs/"(f)"rrätmirzg. Mot förslaget har framförts kritik från både rättssäkerhetssynpunkt och kostnadssynpunkt.

Fastighetsbildningsutredningcn fäster i sin bedömning av förslaget om utstäl1ningsförrz'ittning avgörande vikt vid att kostnaderna för ett genomfö- rande skulle bli alltför höga. Av hänsyn till kostnaderna anser kommittén det inte heller möjligt att utforma något alternativt förslag om systematisk sanering i förrättningsform.

1 Finland. vars fastighetsindelning i stort sett vilar på samma historiska grund som den svenska. har man försökt en annan metod för att till en del komma till rätta med motsvarande saneringsproblem. 1 lagen (983776) om lägenheters samfällda vägars och avloppsdikens samt med dem jämförlmra ornrådens upphörande att vara samfälligheter (i allmänhet kallad (likes/uge”) bestämdes sålunda att mark som inrättats såsom samfälld för väg- eller dikesändamål skulle. utan något föregående förrättningsförfarande, övergå till angränsande fastighet vid lagens ikraftträdande den 1 mars 1977. Fastighetsbildningsutredningen har närmare studerat den finländska

dikeslagen och funnit att denna är väl ägnad att tjäna som förebild till en Prop. 1988/89: 77 motsvarande svensk lagstiftning. I betänkandet redovisas därför förslag till Bilaga 1 lag om avveckling av samfällda 1-'('igar och diken. Lagförslaget innebär följande.

Lagen skall äga tillämpning i fråga om marksamfälligheter som tillkommit före 1972 och som inrättats för väg- eller dikesändamål. Sådan mark skall omedelbart genom lagens ikraftträdande upphöra att vara samfälld.

Att marken upphör att vara samfälld innebär att de hittillsvarande delägarna förlorar sin äganderätt. De blir i stället berättigade till ersättning i pengar. Ersättningen fastställs av fastighetsbildningsmyndigheten vid en särskild förrättning ((frsätmingsförrr'ittning). Sådan förrättning inleds endast när det påkallats av en delägare. Rätten till ersättning går förlorad för den som inte inom två år från lagens ikraftträdande har påkallat ersättningsför— rättning.

Den samfällda äganderätten till väg- och dikesmark skall enligt lagförsla- get avvecklas även om marken fortfarande används till väg eller dike. Avvecklingen tar således inte sikte på enbart de i egentlig mening onyttiga samfälligheterna. Detta år en nödvändig konsekvens av att avvecklingen inte skall ske genom ett förrättningsförfarande. De ändringar i fastighetsindel— ningen som skall inträda automatiskt vid lagens ikraftträdande kan således inte föregås av sådana utredningar om den aktuella markanvändningen som skulle krävas för att tillämpningsområdet skall kunna begränsas till de onyttiga samfälligheterna.

Den (:)mständigheten att den gemensamma äganderätten till samfälld mark upphör skall emellertid inte inverka på de nuvarande delägarnas rätt att fortfarande använda marken till väg eller dike. Denna rätt skall kvarstå såsom servitut under förutsättning att marken är tagen i anspråk för väg eller dike vid lagens ikraftträdant'le. Servitut uppkommer dock inte när delägarnas rätt att använda marken ändå är tryggad. t. ex. genom att marken ingår i allmän väg eller är upplåten till en gemensamhetsanläggning.

Upphävandet av den samfällda äganderätten skall inte heller inverka på nyttjanderätt eller servitut som upplåtits i samfälligheten. Oberoende av om en sådan rättighet upplåtits genom avtal eller den år av officialkaraktär gäller den alltså fortsättningsvis.

Den mark som omedelbart vid lagens ikraftträdande upphör att vara samfälld övergår enligt en huvudregel automatiskt till angränsande fastighet. Gränsar samfälligheten till flera fastigheter. övergår marken till den fastighet som ligger närmast. Detta innebär vanligen att samfälligheten delas mellan två fastigheter längs mittlinjen.

Från huvudregeln stadgas undantag med avseende på mark som ingår i gata eller annan i stadsplan upptagen allmän plats. När det gäller sådan mark skulle en tillämpning av huvudregeln inte leda till resultat som är förenliga med en ändamålsenlig fastighetsindelning. Det är således inte lämpligt att till fastigheter inom byggnadskvarter överföra mark som enligt stadsplanen utgör allmän plats. I stället föreskrivs att äganderätten till marken skall övergå till kommunen. Denna regel är betingad av att kommunen redan med stöd av 43ä byggnadslagen innehar rätten att nyttja marken för det i stadsplanen avsedda ändamålet.

Samfälld mark som enligt den nämnda undantagsregeln skall tillfalla

Bilaga 1

kommunen kan ofta införlivas med någon till gata eller annan allmän plats avsedd fastighet som redan ägs av kommunen. När detta är möjligt och lämpligt. bör ett sådant införlivande också ske. Förhållandena kan emellertid ibland vara sådana att kommunen äger flera inom stadsplaneområdct belägna fastigheter som kan komma i fråga för en utvidgning med mark som tidigare varit samfälld. Undantagsvis kan det också vara så att det inte finns någon fastighet som är lämpad till mottagare av den samfällda marken. Med hänsyn till det sagda är det inte möjligt att med en lagbestämmelse direkt ange hur den mark som tillfallit kommunen skall inordnas i fastighetsindel- ningen. Avgörandet av denna fråga får i stället anstå till dess att den genom lagen inträffade förändringen av fastighetsindelningen skall redovisas i fastighetsregister. Kommittén. som förutsätter att erforderliga registeråtgär- deri allmänhet kommer att företas i nära anslutning till lagens ikraftträdande när det rör sig om områden inom stadsplan. föreslår att avgörandet får ankomma på fastighetsregistermyndigheten efter framställning från kommu- nen.

Huvudregeln om den samfällda markens övergång till angränsande fastighet äger således tillämpning dels beträffande kvartersmark inom stadsplan. dels beträffande all samfälld väg- och dikesmark utanför stadsplan. Det är ofrånkomligt att tillämpningen av huvudregeln i dessa fall inte alltid kan leda till resultat som är tillfredsställande. Detta gäller särskilt med avseende på områden med annan detaljplan än stadsplan. inom vilka det i allmänhet inte är lämpligt att fastigheter för bebyggelseändamål utvidgas med mark som enligt planen skall användas till väg. Även utanför planområden kan det emellertid inträffa att tillämpningen av huvudregeln leder till en annan fastighetsindelning än den som skulle ha kommit i fråga om samfälligheterna avvecklats genom ett förrättningsförfarande i stället för genom en automatiskt verkande lagstiftning. Detta kan t. ex. vara fallet när en samfälld väg som ligger mellan två fastigheter sedan gammalt varit i brukningshänseende införlivad med endast den ena fastigheten och därför lämpligen bort förenas med enbart denna fastighet även med avseende på fastighetsindelningen.

Med hänsyn till det som nu sagts måste det finnas möjligheter att på ett enkelt sätt korrigera fastighetsindelningen när resultatet av den automatiskt verkande regeln om den samfällda markens Övergång till angränsande fastighet i det enskilda fallet blivit otillfredsställande. Kommittén föreslår att sådan korrigering får göras innan den förändring som med avseende på fastighetsindelningen inträffat genom lagens ikraftträdande blivit redovisad i fastighetsregister. Fastighetsbildningsmyndigheten får sålunda enligt försla- get för särskilda fall besluta att den förut samfällda marken skall inordnas i fastighctsindelningen på ett annat sätt än som föreskrivits genom lagens huvudregel. Sådant beslut kallas inordna/1dc'beslul.

Frågan om inordnandebeslut skall meddelas kommer vanligen att bli föremål för prövning först när den förut samfällda marken någon gång i framtiden berörs av en f("örrättning. Den kan därvid aktualiseras av fastighetsbildningsmyndigheten ex officio. Inordnandebeslut skall emeller- tid kunna meddelas även utan samband med förrättning. "Prövningen kan i sådant fall påkallas av berörd fastighetsägare. Även länsstyrelsen eller byggnadsnämnden skall kunna påkalla inordnandebeslut. Härigenom kan

t. ex. åstadkommas att all mark som förut varit samfälld inom ett område Prop. 1988/89: 77 med byggnadsplan i ett sammanhang blirinordnad i fastighetsindelningen på Bilaga 1 det sätt som är mest förenligt med planförhållandena.

Fastighetsbildningsutredningen räknar med att den föreslagna lagen om avveckling av samfällda vägar och diken får stor betydelse för en rationalisering av förrättningsverksamheten. Vinsterna uppkommer genom att den samfällda äganderätten upphör omedelbart vid lagens ikraftträdan- de. En förrättning som avser mark inom en onyttig samfällighet kan sålundai framtiden genomft'fnas utan att ett stort antal delägare blir berörda.

Det bör emellertid framhållas att förslaget inte undanröjer alla olägenhe- ter med de onyttiga väg- och dikessamfälligheterna. Dessa kommer i viss man att "spöka" även i fratntiden. Så länge den förändring av fastighetsindel- ningen som inträffat genom lagens ikraftträdande inte blivit föremål för redovisning i fastighetsregistret kan det nämligen ibland bli nödvändigt att med hjälp av arkivhandlingar ta reda på belägenheten av mark som förut varit samfälld. l-lärmed tillkommer emellertid inte något arbetsmoment som inte förekommer redan i dag när marken fortfarant'le är samfälld.

Förslagets genomförande är förenat med vissa kostnader. Det kan sålunda antas att det i vissa fall blir aktuellt med ersättningsför- rättningar. Kommitten räknar emellertid med — mot bakgrund av erfaren- heterna i Finland — att dessa förrättningar blir fåtaliga. llärtill kommer att förrättningskostnaderna enligt kommitténs förslag skall betalas av sakägar- na. Kostnaderna drabbar således inte statsverket.

Kostnader för det allmänna uppkommer däremot när den förändring i fastighetsindelningen som inträffat genom lagens ikraftträdande skall bli föremål för fastighetsregistrering. Dock bör anmärkas att det inte rör sig om några nya kostnader i de fall då registreringen får anstå till dess att den förut samfällda marken berörs av någon förrättningsåtgärd. I ett sådant samman- hang skulle nämligen ändå registerätgärder ha vidtagits.

Detta innebär att de kostnader som har ett mera direkt samband med förslagets genomförande i första hand kommer att hänföra sig till sådana fall då registeråtgärder vidtas i ett sammanhang med avseende på planområden. Kommittén räknar emellertid med att dessa kostnader kommer att bli obetydliga i förhållande till de fördelar som är förenade med ett upphävande av den samfällda äganderätten till väg— och dikesmark inom planområ- dena.

l betänkandet redovisas också förslag till ändring i lll kap. 5 & FBL och i 18ä jordabalkens promulgationslag.

l—"iiirslagen i betänkandet berör inte andra slags samfälligheter än sådana som inrättats för väg— eller dikesändamål. De ej berörda samfälligheterna kommer således även i fortsättningen att belasta fastighetsindelningen. ] förrättningssatntnanhang vållar emellertid dessa avsevärt mindre problem än väg— och dikessamfälligheterna. En generell avveckling är därför inte lika angelägen. Kommittén har i stället för avsikt att i ett senare betänkande redovisa förslag till förenklingar i reglerna om avveckling av samfälligheter genom fastighetsreglering.

Vissa civilrättsliga frågor i samband med fastighets- bildning

Fastighetsbildningsutredningen har enligt sina direktiv haft att se över fastig— hetsbildningslagstiftningen, Inom ramen för detta uppdrag har i direktiven angetts vissa frågor som utredningen särskilt skall uppmärksamma. l.?tred- ningen har i tidigare delbetänkanden behandlat frågor om avveckling av samfällda vägar och diken. om ersättning vid fastighetsreglering samt om plangenomft'irande genom lantmäteriförrättning. l föreliggant'le betänkan- de. som är tttredningcns slutbetänkande. tar utredningen tipp vissa civil- rättsliga frågor i samband med fastighetsbildning. vissa frågor om förrätt- ningshamlläggningen och det vidare förfarandet i fastighetsbildningstnål samt vissa frågor om I.boendeinllytande vid bildande och förvaltning av ge— mensamhetsanläggning.

.S'ukägurc vidfas/ighav/vild);ing m. m.

Enligt 4 kap. ll .SFBL ankommer det på fastighetsbildningsmvndigheten att utreda vilka som i egenskap av ägare till fastighet eller på annan grund är sakägare i förrättningen. Sakägarutredningen vållar ofta fastighetsbild- ningsmyndigheten mycket arbete när samfällt/mark berörs av förrättningen. Detta har utförligt behandlats i utredningens delbetänkande (SOU 198337) Fastighetsbildning l. [ betänkandet lämnades förslag om en avveckling av samfällda vägar och diken. Det innehöll emellertid inte några förslag med avseende på andra slags samfälligheter. Utredningen återkommer i vissa hänseenden till dessa i förevarande betänkande.

Utredningen föreslår inte någon generell och systematisk avveckling av onyttiga samfälligheter titan förutsätter att samfällighetsfrågorna även i fortsättningen kommer att behandlas vid fastighetsreglering i vanlig ordning efter hand som de aktualiseras av sakägare. Det finns emellertid enligt ut- redningens uppfattning visst utrymme för en l/i'ircakling av Inunlfäggningen. Redan nu gäller i förenklingssvfte den särbestämmelsen för samfälligheter att fastighetsbiIdningsmvndigheten inte behöver fastställa ersättning för en samfällighctsandel med obetydligt värde. om inte den ersättningsberättiga— de fastighetsägaren särskilt yrkar det. Utredningen föreslår att denna be- stämmelse förses med en precisering av vad som skall utgöra oht'rvtllig/ vr'ir- dc.

När ersättning till samfällighetens delägare inte behöver fastställas, kan Prop. 1988/89: 77 som regel utredningen om vilka som tillhör delägarkretsen undvaras. Del— Bilaga 2 ägarna kan i sadana fall kallas till förrättningssammanträde genom ktm- görelse. Kostnaderna för kungöresleft'ärfarandet är emellertid i dessa fall ofta högre än de ersättningsbelopp som skulle komma i fråga om någon de- lägare skulle inställa sig vid sammt-mträt'let och begära ersättning. Mot bak- grund av' detta och med hänsyn till att det enligt vad utredningen erfarit säl— lan ft'irekommer att obetydliga ersättningsbelopp behöver fastställas föreslar utredningen att kungörelseförfarandet ersätts rued en underrättelse om för- rättningen till någon eller nagra inom den berörda a'eft'igarkrersen. Detta för- enklade förfarande ft'frrutsätter dock att samfälligheten inte används för nä- got gemensamt ändamäl. Det skall vidare vara uteslutet när samfälligheten är föremäl för f("ireningsft'irvaltning.

Regler om ft.")rvaltning av samfälligheter finns i en särskild lag. Denna trädde i kraft den 1 juli 1074. Till det som var nytt i (lemur lag hörde möjlig— heten att överlåta förvaltningen av samfälld mark pä en särskilt inrättad juri— disk person — en samfällighetsft'n'ening. Lagstiftningen föranledde inte nä— gon ändring i fastighetshildningslagen. Detta innebär att reglerna i sist— nämnda lag ft'n'tfarande utgär frän att endast delägarna i samfälligheten för talan när samfi'illd mark berörs av en förrättning. Det behövs därför en an— passning av fastighetsbildningslagen till den nya samfällighetslagstiftningen. Utredningen föreslar regler som klargör att en samfällighersförening [ vissa fall har ställning som sakägare.

Överläts en fastighet under förrättningen blir i och med överlåtelsen för- värvaren sakägare i stället för överlataren. Bchörigheten att föra talan för en fastighet följer salunda med äganderätten. Frågan är emellertid om ocksä öVerlataren bör ha ställning som sakägare sä länge överlatelsen ft'rrtfarande är beroende av villkor. Utredningen har funnit lämpligt att hade överlåtaren och förvärvaren behandlas som sakägare när ("ner/arelsen är svävande. Sä torde man också redan i dag se på sakägarfrägan i förrättningsprasis. Att en fastighet byter ägare i anslutning till ett ft'irrättningsft'jrfarande är emellertid en sä vanlig företeelse att det framstar som mindre tillfredsställande att det saknas en lagbestämmelse till grund för praxis i sakägarfrågan. Utredningen föreslar därför en sadan.

När fragan om äganderätten till en faslig/rer är oviss. kan fastighetsbild— ningsmyndigheten välja mellan att självstäruligt avgöra vem som skall anses vara ägare eller att hänskjuta fragan till prövning av domstol. llärjämte star i vissa fall en tredje möjlighet till buds. Fastighetsbildningsmvndigheten kan nämligen ibland underlata att ta ställning i ägarfragan genom att behandla Samtliga möjliga ägare säsom sakägare vid sidan av varandra. Utredningen menar att vad som salunda gäller i fraga om den formella harulläggningen av Sakägarfrt'tgan i samband rned fastighetsbildning är ändamälsenligt. Utred- ningen ft'frreslt'tr i samrmrnhanget endast en lagändring av huvudsakligen re— daktionell beskaffenhet.

l—"ran lantmätarhall har framft'n'ts önskemal om att tillämpningsomrat'let för ägt-uit/ert'iltsn(ret/ning skall vidgas. Detta är nu inskränkt satillvida att äganderattsutredning skall av se ett omrade inom vilket äganderätten till fast egendom är oviss. Förrättningsformen anses därmed inte kunna tillämpas när ovissheten hänför sig till en ens-rakaI/asn'g/rer. De framförda ('inskemalen

om lagändring är en_ligt utredningens uppfattning välgrundade. Det finns Pr0p. 1988/89177 emellertid ett annat institut än äganderättsutredning. vid vilket frägan om Bilaga 2 äganderi'itten till fast egendom kan prövas och ett lagfartsgrundande avgör- ande meddelas. nämligen lagjär!.vsannnanträde. Lagfartssarnnumträt'le till- lämpas i fraga om enstaka fastigheter. Även detta institut har emellertid vis- sa begränsningar i fräga om tillärnpningsomräclet. Om det stär klart att na- gon fängeshandling aldrig har blivit upprättad eller att förvärvet av annan anledning är ogiltig! kan lagfartssammanträde inte tillämpas. Det förekom- mer sälunda fall när lagfartsfrägan för en fastighet inte kan avgöras genom lagfartssarnmanträde trots att ett sädant avgörande i och för sig skulle ha kunnat meddelas vid en äganderättsutredning. om fastigheten varit belägen inom ett omräde där detta institut kunnat tillämpas. Detta är inte tillfreds- ställande. Utredningen har funnit lämpligast att föresla ändringar beträffan- de bäda instituten. Salunda lämnas förslag om ändring i JB med innebörd att lagfart skall ktinna vinnas genom lagfartssammanträde i samma omfatt- ning som pä grund av äganderättsutredning. Vidare föreslas sädan ändring i ÄUl.1. att det under vissa förutsättningar blir möjligt att med tillämpning av denna lag utreda äganderätten beträffande enstaka fastigheter.

En anledning till att sakägartitredningen kan bli omfattande och arbets- krävande när samfälld mark berörs är den att utredningen ofta mäste avse ett stort antal delägare. Av samma anledning kan sakägartitredningen ibland kräva mycket arbete när s. k. flerägda jävlig/reter berörs. Med begreppet flerägda fastigheter avses i allmänhet fastigheter som innehas av dödst im- der delägarförvaltning eller av flera personer med samägant'lerätt. Proble- men med de flerägda fastigheterna hänför sig i första hand till den omstän- digheten att kallelser och andra hand/ingar av formell beskaffenhet som re— gel mäste tillställas varje enskild delägare för sig. Detta är en konsekvens av de förvaltningsregler som gäller för de flerägda fastigheterna och som inne- bär att förvaltningsatgärden mäste beslutas av delägarna samfällt. De nämn— da problemcn har pä senare tid tagits tipp i betänkanden av tlijit'lsboutred- ningen (SOU 1981:91) och strtikttirutret'lningen (SOL? 198371 ). Fastighetsbildningstitredningen har _vttrat sig över häda betänkandeiut. 1 bi- laga till remissyttrandet över dödsbotitredningens betänkande har utred- ningen framft'irt alternativa förslag till lösning av vissa problem som är för- knippade med flerägda fastigheter.

1-"ragorna om de flerägda fastigheterna är angelägna. 1.)e hänger dessutom nära samman med de sakägarfrägor som i övrigt behandlats i detta betänk- ande. lin lösning pa problemen behövs oberoende av om det i framtiden in- förs lagstiftning som är avsedd att motverka flerägandet som sadant. Med anledning av vad som nti sagts redovisar utredningen i ft'_'u'evarantle betänk— ande ett förslag som tidigare tagits tipp i den nämnda bilagan till titredning— ens remissyttrande över dödsboutredningen. Vad utredningen sälunda före- slär är en ändring av (le/git'nlngvlvt'vn'iniin("/serna i fraga om flerägda fastighe— ter innebärande att delgivning alltid kan ske med nagon inom delägarkret- sen för samtliga delägares räkning. Myndigheter och andra som behöver lämna delägarna meddelanden av formell beskaffenhet befrias därmed i at— skilliga ärenden frän uppgiften att skaffa frarn nanm och adress pa samtliga delägare en tippgifi som kati vara ganska betungande särskilt när det gäller äldre dödsbon. Det fär i stället ankomma pä den delägare som mottagit del—

givningshandlingen att informera de övriga om dess innehåll. Prop. 1988/89: 77 Det förekommer ibland att en fastighet som berörs av en förrättning se- Bilaga 2 nast lagfarits för ett bolag. en förening eller någon aiinanjuridisk person som inte längre e.t'isterar. När detta är fallet är det i allmänhet svårt att finna nä- gon som är behörig att som sakägare företräda fastigheten. Lagstiftningen om bolag och ekonomiska föreningar innehällcr visserligen bestämmelser om likvidationsförfarande för sådana fall när nya tillgångar anträffas efter upplösningen. Dessa bestämmelser är emellertid inte praktiskt användbara när förrättningen äger rutn läng tid efter det att bolaget eller föreningen upp— lösts. Härtill kommer att det för ideella föreningar helt saknas likvidations- rcgler. Utredningen föreslär den lösningen på frågan att god man under vissa förutsättningar skall kunna fört'irdnas för en upplöst juridiska person. Vida- re föreslar utredningen en regel som möjliggör att ett sålunda tillkommet goa/manskap kan avvecklas när förrättningen avslutats.

Vissa rättiglietsfrägor

En fastighetsreglm'ing angår inte alltid bara de berörda fastigheternas ägare. Eftersom regleringen kan leda till att rättigheter som tipplätits i fastigheter- na begränsas eller upphör att gälla. är ocksä rättighets/im'arna sakägare. Ut- redningen om vilka rättigheter som belastar en fastighet och berörs av för- rättningen ankommer på fastighetsbildningsmyndigheten. Därvid mäste emellertid fastighetsbildningsniyndigheten i stor utsträckning lita till de tipp- gifter som lämnats av fastighetsägarna. Det är därför lätt hänt att en rättig- het glöms bort så att förättningen genomförs utan att rättighetshavaren fätt tillfälle att bevaka sina intressen. Utredningen föreslår att fastighetsägare skal] åläggas en _t'k(uleständ.v.sanktia/terad skyldighet att för _histig/ietsbild- ningsnrymlig/teten uppge de rättigheter som belastarfastigheten. Förslaget in— nebär att det som nti gäller vid expropriation och andra tvängsfi'jrvärv också kommer att gälla vid fastighetsreglering. Detta står också i överensstämmel- se med vad som i JB föreskrivs om skyldighet för en överlåtare att göra för- behall om rättigheter som tipplätits i fastigheten.

! 7 kap. 29 & JB finns bestämmelser som anger hur en _f'astiglietsreglering inverkar på nyttjanderätt och avtalsservitut. Där föreskrivs bl. a. att mark som genom regleringen överförs från en fastighet till en annan automatiskt befrias fran rättigheter som upplatits i den avstaende fastigheten. Detta är något som gäller utan undantag. vilket ibland är opraktiskt. När ändamålet med fastighetsregleriiigen inte förutsätter att rättigheten skall tipphf'ira. är det vanligt att de berörda fastighetsägarna är överens om att rättigheten i stället skall bestä. Detta kräver i så fall att en ny upplatelse kommer till stånd. vilket förutsätter en medverkan fran rättighetshavarens sida.

Utredningen föreslär att faslig/ietsbilrlniiigvntvmlig/ieten får förort/na att en rättighet .s'kall bes/a iniark som (liver/örsfråii ('Itfastlg/tel till en annan. Där- igenom förenklas förfarandet när fastighetsägarna är överens om att rättig— heten skall bevaras. Rättighetshavaren berörs dä i allmänhet inte av regle— ringen och behöver därmed inte behandlas som sakägare. Förslaget innebar emellertid att ett förordnant'le ocksä skall ktinna meddelas pa begäran av rät— tighetshavaren. Som förutsi'ittning för ett förtiii'dnande uppställs att sädan at- gärd är lämplig och inte motverkar syftet med regleringen.

Om en rättighet skall stå kvar och gälla mot tillträdaren. måste detta som Prop. 1988/89: 77 regel beaktas också när likvidersättningen för den överförda marken skall Bilaga 2 bestämmas. En föreskrift om detta föreslås intagen bland reglerna om be- stämmande av likvidersättningen i FBL.

En rättighet kan efter ett nu ifrågavarande förordnande komma att belas- ta såväl deti tillträdande som den avstående fastigheten. Det medför som regel att upplåtelsevillkoren måste jämkas. Jämkning torde framför allt bli nödvändigt med avseende på det utgående vederlaget för rättigheten. Det måste sälunda bestämmas hur vederlaget skall fördelas mellan ägarna. Det föreslas därför att fastighetsbildningsmyndigheten fär föreskriva sädan jämkning av upplåtelseitil/koren som är nödvändig.

En uppdelning av en rättighetsbelastning mellan flera fastigheter till följd av fifirordnande ger upphov till ett problem för den händelse en av fastighets- ägarna säger tipp tipplätelscavtalet. Nyttjanderättshavaren riskerar i ett så- dant fall fortsatt bundenhet av upplåtelsen som sådan under en ny avtalsperi- od. trots att upplåtelsen skall upphöra att gälla i en del av utövningsomrädet. För att ge underlag för en ordning som är ändamålsenlig föreslar utredning- en att en uppsägning av upplåtelseavtalet från en av fastighetsägarna skall ge en ri_v/tjanderättshavare rätt att frånträda upplåtelsen i dess helhet.

Regeln om nii'ijligheten för fastighetsbildningsmyndigheten att förordna att en rättighet skall stå kvar i den mark som byter fastighctstillhi'irighet kan förorsa 'a konflikt mellan å ena sidan rättigheter som gäller i den mottagan- de fastighetcn och som flyter ut i det överförda området och å andra sidan rättigheter som pä grund av ett ifrågavarande förordnande skall fortsätta att gälla i det överförda omradet. Utredningen föreslår den lösningen att de rät- tigheter som avsetts med förordnandet skall ha företräde.

Det sakrättsliga skyddet för en rättighet är i många fall beroende av att rättigheten är inskriven. När en rättighet byter fastighetsanknytning genom ett fi'irordnande är det därför nödvändigt — om rättighetshavarens intressen skall bli beaktade att inskriwiingen av rättigheten i förekommande fallförs över till den nya fastigheten. Utredningen lämnar förslag i detta avseende.

De nu redovisade förslagen angående fastighetsbildnings verkan på av- talsrättigheter har tagit sikte på sådana rättigheter i allmänhet. Det finns emellertid vissa slags rättigheter som fordrar en särskild uppmärksamhet. nämligen de hesittningsskyddade arrendena.

Bestämmelserna i JB om fastighetsreglerings inverkan på rättigheter och reglerna i FBL gör inte någon skillnad mellan besittningsskyddade arrenden jordbruksarrenden. utom s. k. sidoarrenden med kort upplåtelsetid. bo- stadsarrendcii och fiskearrenden — och andra rättigheter. Detta innebär att en fastighetsreglering i vissa fall kan få konsekvenser som inte är förenliga med arrendelagstiftningeiis ändamal. Fastighetsreglering som grundas på medgivande kan t. o. m. användas i syfte att kringgå bestämmelserna om besittningsskydd. Utredningens förslag om att fastighetsbildningsmyndighc— ten fär förrn'dna att en rättighet skall bestå i mark som överförs frän en fastig- het till en annan får särskild betydelse för de besittningsskyddade arrendena. När det gäller dessa arrenden ft'öresläs att utrymmet för förordnande skall vara större än annars. Vidare föreslas beträffande jordbruksarrenden att (It-'- räkning mellan jordägare och arrendator, enligt vad som närmare är före- skrivet i JB. skall ske även i samband med ett ifrt'igavarande förordnande.

Vad som nu föreskrivs i 7 kap. 39 s" JB om att en rättighet upphör att gälla Prop. 1988/89: 77 i mark som överförs frän en fastighet till en annan skall trots det nyss redovi- Bilaga 2 sade förslaget fortfarande vara huvudregeln. När denna huvudregel är till- lämplig och rättigheten saledes skall upphöra med anledning av fastighets- bildningen uppkommer fragan från vilken tidpunkt upphörandet skall gälla. Lagen är oklar i detta hänseende. Utredningen föreslår en särskild be- stämmelse om tillträde till mark som är belastad med en rättighet som skall upphöra.

När fastighetsreglcringen innebär att en rättighet upphävs till viss del. blir rättighetshavaren under vissa förutsättningar enligt 7 kap. 30 s'- JB berätti- gad att frånträda upplåtelsen också med avseende på rättigheten i övrigt. Därvid ligger det i allmänhet i rättighetshavarens intresse att rättigheten fär upphöra samtidigt i det område som berörs av regleringen och upplåtelseom- radet i övrigt. Nuvarande lagstiftning innefattar inga garantier för att detta skall bli fallet. Utredningen föreslär därför med avseende på arrende att ar- rendeavtalel. om arrendatorn begär det i samlmnd med sin uppsägning. ska]! upphöra samtidigt som til/träde sker enligt fastighers/>ildningslveslutet.

Bestämmelserna om hur fastighetsreglering inverkar på rättigheter gäller i fraga om rättigheter som upplätits genom avtal. I fråga om s. k. ogifta/rät- tigheter. dvs. rättigheter som tillkommit genom beslut av myndighet. gäller att de står kvar oberoende av hur fastighetsindelningen ändras. (_)m rättighe- ten utgörs av ett ()fjicialservitut. kan emellertid fastighetsbildningsmyndighe- ten med tillämpning älv bestämmelsen i 7 kap. FBl. i allmänhet likväl förord- na att rättigheten skall upphöra. om detta är ändamalsenligt med hänsyn till fastighetsregleringens syfte. Däremot har fastighetsbildningsmyndigheten inte nägon möjlighet att hantera ojfic'ia[ny/tjamierätt på motsvarande sätt. Utredningen föreslär en bestämmelse som öppnar en sadan möjlighet.

Servitut är en rättighet som i allmänhet gäller för obegränsad tid. Detta är en omständighet som gör att mänga servitut kvarstår som formellt gällan- de trots att ändamålet med servitutsupplätelsen sedan länge förfallit. De onyttiga servituten vållar problem i olika avseenden. De belastar i onödan fastighetsböcker och fastighetsregister och medför därmed ibland att grava- tionsbcvis och registerutdrag blir svaröverskädliga och lätnnar en missvisan- de bild av en fastighets verkliga belastning. Vidare är de onyttiga servituten till olägenhet i förrättnin "sammanhang. Innehavaren av servitutet blir i all- mänhet formellt sett sakägare när den belastade fastigheten berörs av en fas- tighetsreglering och han skall därför kallas till samnmnträde eller på annat sätt beredas tillfälle att yttra sig. Upphävandet av onyttiga servitut är en an- gelägen saneringsuppgift. Utredningen föreslar i syfte att underlätta servi- tutssancringen och förenkla förrättningshandläggningen i övrigt att ett servitut som inte anVänds och som uppenbarligen är obeht'ivligt och utan värde för den härskande fastigheten far upphävas utan att servitutslutvaren bereds tillfälle att yttra sig.

[Ett servitut berörs inte bara av fastighetsbildning som gäller den tjänande fastigheten. Sälunda kan en fastighetsbildning med avseende på den härsk- ande fastigheten leda till att servitutet i fortsi'ittningen gäller till förmän för en ny fastighet. Detta följer av olika bestämmelser i FBL. Sälunda regleras i 2 kap. 5 & vad som skall gälla vid fastighetsbildning i allmänhet. Särskilda regler om avstyckning och klyvning finnsi 10 kap. 4 s respektive 11 kap. 5 s".

Enligt dessa bada sist nämnda regler fär fastighetsbildningsmyndigheten i Prop. 1988/89: 77 samband med avstyckningen eller klyvningen besluta att servitutet skall gäl- Bilaga 2 la på annat sätt än som annars skulle ha följt vid en tillämpning av lagens bestämmelser. Detta kallas att servitutet disponeras. Vid fastighetsreglering saknas möjlighet att disponera servitut. Utredningen lämnar förslag som öppnar en sådan möjlighet.

Vissa frågor om förrättningshandläggningen och det vidare förfarandet i fastighetsbildningsmål

Utredningen har tidigare behandlat olika frågor beträffande förrättningsför- farandet och det vidare förfarandet i fastighetsbildningsmål. Här tas nu upp några ytterligare frågor av nämnt slag.

Vissa frågor om förra'tt/tingsförjarandet

Enligt gällande bestämmelser skall ansökan om faslig/zatsbildning göras hos fastighetsbildningsmyndigheten. Härmed förstås den fastighetsbildnings- myndighet som är behörig att handlägga förrättningen. Behörig är fastig- hetsbildningsmyndigheten i den ort där marken som avses med förrättnings- ansökan är belägen. Ligger marken under flera tiastighetsbildningsmyndig- heter är endera myndigheten behörig att handlägga förrättningen. Tolk- ningen av nämnda behörighetsregler påverkas av lantmäteriets organisa- tion. Regionalt indelas riket i lantmäteridistrikt och varje sadant distrikt ut- gör verksamhetsomräde för en fastighetsbildningsmyndighet. Förutom en regional indelning finns emellertid även en funktionell sädan. Särskilda fas- tighetsbildningsmyndigheter har således inrättats för fastighetsbildnings- uppgifter som sammanhänger med jordbrukets och skogsbrukets rationali- sering oeh liknande uppgifter. för fastighetsbildningsuppgifter som rör ut- vecklingen av tätbebyggelse samt för andra särskilda uppgifter. I flera kom- muner har inrättats kommunala fastighetsbildningsmyndigheter för ärenden som rör utvecklingen av tätbebyggelse inom kommunen. Det nu sagda inne- bär att inte enbart en fastighets fysiska belägenhet är avgörande för vilken myndighet som är behörig handlägga förrättningen. Även sakens beskaffen- het inverkar på frågan om vilken fastighctsbildningsmyndighet som är behö- rig. För den som vill ansöka om fastighetsbildning kan det således vara svårt att veta vilken myndighet som är behörig att handlägga förrättningen. Om en ansökan ges in till annan myndighet än den som är behörig kan detta i vissa fall få negativa konsekvenser. Det gäller exempelvis en ansökan som rör fastighetsbildning på grund av överlåtelse av fastighetsdel. Inkommer inte en sådan ansökan till behörig fastighetsbildningsmyndighet inom den i JB angivna tiden sex mänader från dagen för överlåtelsehandlingens upp- rättande — är överlåtelsen ogiltig. I syfte att motverka rättsförlust och att förenkla allmänhetens kontakter med myndighetssidan föreslär nu utred- ningen att ansökan om fastighetsbildning är rätt gjord när ansökan inkommit till vilken _fastiglzetsbildningstnyndighet som helst inom länet eller till överlant- mi'itarmyndigheten. Förslaget överensstämmer med ett motsvarande förslag

som framlades i departementspromemorian (Ds Ju l977:l3) Upptöljande Prop. 1988/89: 77 översyn av fastighetsbildningslagstiftningen. Bilaga 2

1 15 kap. FBL behandlas frågan om fullföljd till fastighatsdonzstolen. Av kapitlets inledande paragraf framgår att behörig fastighetsdtnnstol för pröv— ning av ett överklagat förrättningsavgörande är den domstol inom vars domkrets den i målet berörda marken är belägen. Ligger marken under flera fastighetsdomstolar upptas talan av den domstol under vilken huvuddelen ligger. När fullföljd sker skall besvärsinlagan normalt inges till fastighets- domstolen inom den i det särskilda fallet gällande besvärstiden. Fastighets- domstolen skall avvisa talan om den inte är fullföljd pä föreskrivet sätt eller inom rätt tid. I ett särskilt fall anses fullföljd ha skett inom rätt tid fastän besvärsinlagan har kommit in till fastighetsdomstolen efter besvärstidens ut- gäng. Det är när besvärsinlagan har kommit in till den fastighctsbildnings- myndighet som handlagt förrättningen före besvärstidens utgang. Som före- bild för den nu beskrivna ordningen i FBL har tjänat förvaltningslagens motsvarande system.

Regeringen har pä grundval av förvaltningsutrcdningens betänkande (SOU 1983273) Ny förvaltningslag. i proposition 198558o:8l1 med förslag till ny förvaltningslag förordat att ordningen vid överklagande av förvaltningsbeslut läggs om. Det föreslås sälunda. pä samma sätt som i dag gäller för rättegängsmälens del enligt rättegångsbalken. att klaganden i fort- sättningen vänder sig till den instans som har fattat beslutet och inte som nu direkt till den högre instansen. Har klagoskriften felaktigt getts in till över— instansen skall den emellertid ända prövas. under förutsättning att den in- getts dit inom överklagandetiden. Fastighetsbildningsutredningen har funnit befogat att ha en ordning för överklagande av beslut enligt FBL som över- ensstämmer med vad som i framtiden är avsett att gälla beträffande över- klagande av andra slags förvaltningsbeslut. Utredningen föreslår därför be- träffande beslut enligt FBL en motsvarande (nn/iiggning av ordningar för överklagande som förordats i den nämnda propositionen. Liksom i proposi— tionen föl'eslås dessutom att bes/utsinstansen prövar om överklagandet har kommit in i rätt tid och om tiden är överskriden avrt'xar överklagandet.

Utredningen tar upp ytterligare ett spörsmäl angaende fullföljd av talan. Det gäller den i 16 kap. 3 55 FBL föreskrivna skyldigheten för klaganden i fastighetsbildningsmäl att tillhandahålla avskrifter av [ansvarsinlagan och handlingar som fogats vid denna. Utredningen föreslar att den i nämnda pa- ragraf intagna regeln om att rätten — i fall antalet kopior av en inlaga inte

räcker _ skall anmana ingivaren att tillhandahalla kopiorna och att annars

på partens bekostnad göra en avskrift av handlingen. utmönstras nr paragra- fen. Frågor om hur rätten skall förfara när kopior saknas bör enligt utred- ningens mening i stället lösas genom allmänna bestämmelser i expeditions— kungörelsen. En motsvart-tnde utmönstring har föreslagits beträffande 33 kap. ?. % RB av rättegångsutredningen i betänkandet (SOL? 198135—20) Processen i tingsrätt.

Det är oundvikligt att smärre fel insmyger sig i en förriittningmkt. Det gäl- ler ofta uppgifter som är utan egentligt intresse för sakägarnas bedömning av förrättningsresultatct. Rättelse av ett förrättningsbeslut som blivit orik— tigt pä grund av skrivfel. felräkning eller liknande misstag kan ske enligt reg— lerna i 4 kap. 42 äFBL. Från förrättningsmannahall har anmärkts att regler—

Bilaga 2

na är alltför formalistiska. vilket ofta medför att rättelsearbetet blir onödigt arbetskrävande. Utredningen föreslär nu sädan ändring att rättelse skall kunna genomföras på ett enkelt sätt. utan kontakter med sakägarna om detta är obehövligt. Förslaget genomförs lagtekniskt pä det sättet att reglerna i 4 kap. 42 & FBL upphävs varigenom reglerna om rättelse i förvaltningslagen automatiskt blir gällande beträffande förrättningsbesluten. Förslaget kräver följdändringar i 14 kap. 2 & och 15. kap. 2 & första stycket punkten 5 FBL samt i 1 s ÄULL. 19 & AL och 16 & LL.

Under förevarande avsnitt behandlar utredningen även frågor om proto- kolljöring och aktbildning i förrättningsärenden samt frågor om delgivnings- (rch ut1derrt'itleIsq/b'rfarandet vid fastighetsbildning. Utredningens övervä- ganden i dessa hänseenden utmynnar dock inte i nägra författningsförslag.

Fråga om sarmrrdnlng av tillståndsprövning enligt naturvårdslagen och jasligh('tsbildningslagen i visst l'zänsecnde

För att at allmänheten trygga tillgången till platser för bad och friluftsliv räder enligt 15 & NVL ett generellt strandskydd vid havet. insjöar och vat- tendrag. Strandskyddet omfattar normalt land- och vattenomrädct intill 100 meter frän strandlinjen vid normalt medelvattenständ. Området i fråga be- nämns .rlramlskyddmmråde. För att tillgodose syftet med strandskyddet har markanvändningen inom strandskyddsomräde underkastats begränsningar i fraga om ln'hyggelse m. m. Enligt vad som sägsi 16 & NVL fär sälunda inom ett ifrägavarande område i princip bl. 11. inte ny byggnad uppföras eller be- fintlig byggnad ändras för att tillgodose ett väsentligt annat ändamål än det vartill byggnaden tidigare varit använd. Frän nämnda förbud får emellertid länsstvrelsen eller -— efter delegation kommunal myndighet lämna dispens. när särskilda skäl föreligger.

Att ett område är strandskyddsområde har inte enbart betydelse från be- byggelsesynpunkt. Det inverkar också på möjligheterna att fastiglzetsbi/da inom omrädet. Av innehållet i 3 kap. 2 s FBL följer att när särskilda be- stämmelser för marks bebyggande eller användning gäller skall fastighets- bildning ske sä att syftet med bestämmelserna inte motverkas. Till sådana bestämmelser räknas bl. a. reglerna i naturvårdslagen angående strand- skyddsomri'tde. Det nu sagda innebär att om en begärd fastighetsbildningsät- gärd skulle motverka den möjlighet att bada och idka annat friluftsliv inom strandskyddscnnräden som ät allmänheten tryggats genom 15 å NVL får ät- gärden inte äga rum. Det nu sagda gäller som huvudregel. Enligt 3 kap. 2 9” FBL fär emellertid länsstyrelsen — eller efter dess förordnande byggnads- nämden lämna dispens från strandskyddsbestämmelserna. om särskilda skäl föreligger.

Mellan regeln om dispens i 3 kap. 2 & FBL och regeln om dispens i 16 å NVL föreligger i vissa fall konkurrens. Det gäller exempelvis när fråga är om fastighetsbildning för nybyggnadsändamål. ! sådana fall ligger det i sa- kens natur att fastighetsbildningen kan få komma till stånd bara under den förutsättningen att bebyggelsen tilläts. Sakägaren kan. om han så önskar. inleda förfarandet med att söka dispens enligt 16 & NVL. Lämnas dispens kan sakägaren därefter söka fastighetsbildning. Någon prövning enligt 3 kap. 2 & FBL av huruvida den sökta fastighetsbildningsåtgärden motverkar

strandskyddsbestämmelsernas syfte behöver dä inte ske. Prop. 1988/89: 77

Sakägaren kan även gä till väga på det sättet att han börjar med att ansöka Bilaga 2 om fastighetsbildning. Innan fastighetsbildningsmyndigheten avgör frägan huruvida fastighetsbildningen motverkar strandskyddsbestämmelsernas syf- te torde fastighetsbiIdningsmyndigheten genom samråd göra sig underrättad om länsstyrelsens inställning. Om länsstyrelsens samrädsvis avgivna yttran- de ger vid handen att länsstyrelsen anser att fastighetsbildningen motverkar strandskyddsbestämmelsernas syfte kan frågan om dispens enligt 3 kap. 2 & FBL aktualiseras. Lämnar länsstyrelsen dispens enligt nämnda lagrum kan sakägaren påräkna att länsstyrelsen även kommer att lämna dispens från byggnz'idsförbudet i 16 s" NVL.

Oavsett Vilken av de två redovisade vägarna en sakägare väljer anses ut— gången böra bli densamma. I åtminstone ett avseende kan emellertid valet av förfaringssätt få betydelse. Det sammanhänger med att bestämmelserna om fullföljd är olika i ett speciellt hänseende beträffande beslut om dispens enligt 16 åNVL och ett motsvarande beslut enligt 3 kap. ?. åFBL. Olikheten består däri att statens naturvårdsverk har tillagts rätt att besvära sig till rege— ringen mot ett beslut enligt det förra lagrummet men inte enligt det senare. Om en sakägare väljer att inleda förfarandet med att ansöka om fastighets— bildning kan nu nämnda skillnad i värsta fall leda till två slutliga markan- vändningsbeslut beträjfande samma markområde som är oförenliga. nämli— gen dels ett beslut om att medge fastighetsbildning för bebyggelseändamål och dels ett beslut om att inte medge undantag från det för markområdet gällande generella byggnadsförbudet.

En nu nämnd komplikation skulle inte behöva inträffa om sakägaren in— lett förfarandet med att söka dispens enligt 16 % NVL. Utredningen har där— för funnit lämpligt att i FBL meddela en föreskrift angående handläggnings— 0rdningen för fastighetsbildningsärenden som berör mark för vilken strandskyddsbestämmelser gäller. En sådan föreskrift är emellertid lika be- fogad beträffande fastighetsbildningsärenden som berör mark för vilken även andra slags naturvårdsföreskrifter gäller. Utredningen föreslär att om en ansökan om fastighetsbildning har gjorts för ett ändamål som kräver medgivande enligt NVL får fastighetsbildningsmyndigheten för sökandens räkning begära prövning av frågan enligt nämnda lag.

Frågor om vissa förenklingar beträffande handläggningen av fas- tighetsbildningsmål vid fastighetsdomstolen

Utredningen har fått del av önskemål från fastighetsdomarhåll om vidtagan- de av vissa ändringar av de för fastighetsbildningsmålen gällande processuel- la bestämmelserna i syfte att förenkla handläggningen av sådana mål vid fas- tighetsdomstolen. De bestämmelser som önskas ändrade är dels reglerna om fastighetsdomstolens domförhet, dels reglerna om fastighetsdomstalens möjligheter att avgöra mål i sak man huvudförhandling.

Vad först beträffar fastighetsdomstolens domförhet har hävdats att de nu gällande dOmförhetsreglerna framstår som alltför stelbenta. Man har menat att utrymmet för att avgöra mål med en enda lagfaren domare bör ökas. Det gäller först och främst sådana fall där det under målets förberedande hand- läggning uppkommer enighet mellan sakägarna och andra taleberättigade

Bilaga 2

om att ett överklagat beslut från fastighetsbildningsmyndigheten skall ändras på visst sätt. Även sådana fastighetsbildningsmål som kan anses vara av enkel beskaffenhet eller angår små värden har man menat borde få avgöras av en- samdomare.

Vad härefter angår möjligheten att avgöra fastighetsbildningsmäl [ sak utan huvudförhandling har framförts önskemål om att sådant avgörande bor- de få äga rum i större utsträckning oberoende av sakägares eller företrädares för allmänt intresse inställning än vad som för närvarande medges.

Enligt utredningens mening skulle ändringar av de gällande reglerna om domförhet och om avgörande av mål utan huvudförhandling i enlighet med vad som nu önskats innebära en förenkling av verksamheten vid fastighets— domstolarna utan att de rättsäkerhetskrav som är befogade att ställa på rättskipningen sattes åt sidan. På grund härav och eftersom det med hänsyn till det rådande statsfinansiella läget måste bedömas som angeläget att möta en ökande arbetsbelastning för domstolarna med förenklade handläggnings- regler har utredningen ansett sig böra lägga fram de förslag till tämligen be- gränsade ändringar av förfarandereglerna som önskats från fastighetsdo- marhåll.

I fråga om damförheten föreslår utredningen sålunda för det första att om det under målets förberedande handläggning uppkommer enighet mellan sakägarna eller mellan dessa och annan taleberättigad om på vilket sätt det överklagade förrättningsbeslutet skall ändras får målet avgöras av en lag- fa'ren domare. Uppkommer enigheten vid sådant särskilt sammanträde som sägs i 16 kap. 3 & FBL fär målet avgöras vid sammanträdet. För det andra föreslår utredningen att vid avgörande av mål vid huvudförhandling eller på handlingarna är fastighetsdomstolen domför med en lagfaren domare när det är tillräckligt med hänsyn till målets beskaffenhet om sakägarna och andra taleberättigade samtycker till det. Vidare föreslär utredningen att när målet är av sådan beskaffenhet att det i och för sig kan avgöras av ensam- domarc skall jämväl den tekniske ledamoten få delta i avgörandet, om det är lämpligt.

Beträffande frågan om möjligheten att i ökad utsträckning kunna avgöra mål på handlingarna oberoende av sakägares och andra taleberättigades in- ställning föreslår utredningen att ett fastighetsbildningsmål alltid får avgöras utan huvudförhandling om det är uppenbart att sådan förhandling är obe- hövlig.

Som förebild till utredningens nu framlagda förslag har delvis tjänat den reform av reglerna i rättegångsbalken angående tingsrätts domförhet och överrätts möjlighet att avgöra mål utan huvudförhandling som skedde ge- nom den i juli 1984 ikraftträdda lagen (1984:131) om ändring i rättegångs- balken.

Prop. 1988/89: 77

Bilaga 2

Vissa frågor om boendeinflytande vid bildande och förvaltning av gemensamhetsanläggning

Hyresgästers ställning enligt anläggningslagen

Enligt 20 & AL har hyresgäster. i egenskap av innehavare av särskild rätt till fastighet som tas i anspråk för gemensamhetsanläggning. ställning som sakägare vid anläggningsförrättningen. om deras rätt berörs. Kort tid efter anläggningslagens ikraftträdande ansågs emellertid denna sakägarställning inte i tillräcklig utsträCkning tillgodose hyresgästernas intressen vid anlägg- ningsförrättningar. Genom lagen (1974:822) om ändringi anläggningslagen. som trädde i kraft den 1 januari 1975, infördes därför i 7. 18. 19. 3tloch 31 5.5 AL bestämmelser som gav hyresgästerna ett ökat inflytande vid bildande av gemensamhetsanläggningar. Vid utövande av detta inflytande skall hyres- gästerna vara företrädda av sin organisation. Med hyresgästorganisation menas i detta sammanhang riksorganisation av hyresgäster eller förening som är ansluten till sådan organisation och inom vars verksamhetsområde de fastigheter som skall delta i anläggningen är belägna. De nya bestämmel- serna. som hade karaktären av försöksverksamhet. gäller tills vidare dels i kommunerna i Stockholms-. Göteborgs- och Malmöområdena. dels i annan kommun om regeringen förordnar om det på ansökan av förening som är ansluten till riksorganisation av hyresgäster och inom vars verksamhetsom- råde kommunen är belägen. Något beslut om utvidgning av tillämpningsom- rådet har inte meddelats av regeringen.

Vad som i detta sammanhang tilldrar sig intresse är dels att de ifrågavar- ande inflytandereglerna har begränsad geografisk giltighet, dels att rätten att utöva inflytandet är förbehållen riksorganisation av hyresgäster eller förening som är ansluten til/Sådan organisation och inom vars verksamhetsområdefas- tigheterna är belägna. Det sistnämnda innebär att hyresgäströrelsen i prakti- ken innehar en monopolställning i nämnda hänseende.

Utredningen föreslär nu att tillämpningsområdet för intlytandebestäm— melserna utvidgas till att omfatta hela landet och att jämväl en utanför h_vres— gäströrelsen stående lokal organisation. som utgör en rättskapabel ideell för- ening med uppgift att ta till vara medlemmarnas intressen i hyresfrågor. till- erkänns rätt att utöva hyresgästinflytandet. Beträffande utövanderätten föreslås mera konkret att inflytandet i första hand får utövas av den organisa- tion som har avtal om förhandlingsordning för berörd fastighet. Saknas förhandlingsordning bör utövandcrätten liksom för närvarande vara förbe- hållen riksorganisation eller förening som är ansluten till sådan organisation och inom vars verksamhetsområde fastigheterna är belägna.

Boendeinflytande på förvaltning av gemensam/1etsanläggning i bo- stadsområde där skilda besittningsformer till bostäderna före- komnter

1 de sammanhang där samhälls- och bostadsbyggnadsplanering förekommer anses det ibland lämpligt att av bl. a. bostadssociala skäl utforma s. k. in- tegrerade bostadsområden. Som en följd härav har på en del platser i landet

vuxit upp områden inom vilka olika boendeformer har blandats. I några fall Prop. 1988/89: 77 har integrationen uppkommit utan föregående planläggning genom att be- Bilaga 2 sittningsforrnen ändrats beträffande vissa fastigheter i ett från början enhet- ligt bostadstmirät'le. Integrationen kan vara av olika grad. Den längst gående utmärks av att det inom ett och samma bostadsområde finns fastigheter som bebos av hyresgäster. bostadsrättshavare och småhusägare.

l nämnda områden förekommer anläggningar som inrättats gemensamt för fastigheterna. Anläggningarna förvaltas regelmässigt av en eller flera samfällighetsföreningar.

När olika boendeformer är blandade på nu redovisat sätt kati förvalt- ningsulövning gwmm samfällighetsförening förorsaka problem. Anledning- en härtill är att de skilda kategorierna boende inte har samma möjligheter att direkt påverka samfällighetsföreningens verksamhet. Detta hänger i sin tur samman med utformningen av de röstningsregler i SFL som gäller vid rt'jstuing pä föreningsstämma. Det är reglernas utformning i främst två avse- enden som leder till skillnader i boendeinflytunde.

Det ena har sin grund i att rösträtten är förbunden med medlemskap i föreningen. Rösträtt tillkommer medlem i föreningen. Medlemskapet är fastighetsanknutet. vilket i detta sammanhang betyder att det är knutet till ägandet — varmed jämställs tomträttsinnehav och inte till boendet. I ett område med sådant blandat boende som här avhandlas innebär detta följan- de i rösträttshänscende. Varje småhusägare är medlem och har därmed röst- rätt. Varken en bostadsrtt"ttshavare eller en hyresgäst är medlemmar i samfäl- lighetsföreningen. Medlemskapet tillkommer nämligen ägaren till den fas- tighet i vilken bostadsrätt är upplåten. dvs. bostadsrättsföreningen respekti- ve ägaren till hyresfastigheten. [ det förra fallet utövas rösträtten av bostads- rättsföreningens styrelse eller av särskilda firmatecknare. I det senare fallet är det ägaren till hyresfastigheten som utövar rösträtten. Är denne ett all- männyttigt bostadsförett-tg eller eljest en juridisk person tillkommer rösträt- ten styrelsen eller särskilda firmatecknare.

Det andra avseendet i vilket röstningsreglernas utformning leder till skill- naderi boendeinflytande har att göra med de tva metoder huvudtalsmeto- den och ant'lelstalsmetoclen - som används för att bestämma röstetalet. Röstning efter lim-'udtalet medför att en bostadsrättsförening och en ägare till en hyresfastighet inte har större röstetal än envar av ägarna till småhus i området. fastän bostadsrättsföreningen och hyresfastighetsägaren företrä- der fastigheter i vilka antalet boende ofta uppgår till betydligt fler än det sammanlagda antalet boende i småhusen. Röstning efter andelstalet medför att de två förstnämnda ägarkategorierna. till skillnad från småhusägarna. i de flesta fall måste finna sig i att rösta efter ett modifierat röstetal på grund av en särskild spärregel som finns i SFL.

Det enklaste sättet att begränsa uppkomsten av de nämnda röstnings- problemen vore naturligtvis att undvika att planera för integration utan ge- mensamhetsanläggningar eller att planera för särskilda gemensamhetsan— läggningar för varje boendeform inom bostadsområden. lluruvida detta är lämpligt har utredningen inte att bedöma. Det finns anledning tro att det kommer att finnas blandade besittningsformer även i framtiden. Utredning- en har därför ansett att det föreligger behov av att ändra röstningsreglcrna i SFL på ctt sådant sätt att därigenom tillskapas en bättre balans mellan olika

[38

boendeformer. när det gäller inflytande på förvaltningen av gemensamhets- Prop. 1988/892 77 anläggningar. Den lösning utredningen funnit bäst tillgodose ett sådant syfte Bilaga 2 och som på grund härav framläggs här innebär följande. Den nuvarande ordningen med ett fastig/zetsanknatet tm'dlemskap i samfällighetsf(.')reningen

bibehålls. Huvudtalsmetoden utmönstras. vilket medför att röstetalet alltid

skall bestämmas med utgångspunkt i delägarfastigheternas andelstal. Lägen— lu'tshavarna i hyres— och bostadsrättsfastigheter tillerkänns individuell röst- rätt pä samfällighetsföreningens stämma om de andelstal som äsatts h_vres- och bostadsrättsfastigheterna har fördelats på de olika lägenheterna genom en förhandlingsöverenskommelse i enlighet med reglerna i hyresförhand- lingslagen respektive genom ett beslut vid bostadsrättsföreningens stämma. Tillämpningsomradet för förfarandet med individuell röstning skall inte vara inskränkt till enbart samfällighetsföreningar av integrerad beskaffenhet. För- farandet skall äga tillämpning även beträffande samfällighetsföreningar vars medlemmar utgörs av enbart en eller flera h_vresfastighetsägare eller en eller flera bostadsrättsföreningar. Individuellt röstningsförfarande skall gälla även i fråga om äldre samfi'illighetsföreningar ar nämnd beskaffenhet.

Småhusägares boendeinjlytande beträffande gemensam/1etsan- läggningar inom 5. k. storkvarter

Med storkvarter avses i förevarande sammanhang en särskild form för smä- husbebyggelse som karaktäriseras av att fastigheterna inom ett kvarter sam- verkar om olika gemensamma anläggningar pä kvartersmarken. Anlägg- ningarna kan vara dels sådana som inom andra slags småhusområden brukar tillhöra varje enskild fastighet t. ex. garage och parkeringsutrymme. dels så- dana som vid mera traditionell planläggning brukar undantas från kvarters- marken och hänföras till allmän plats.

Det finns således väsentliga skillnader mellan storkvarter och traditionell små/tasbebyggelse. Dessa förorsakar särskilda problem för dem som bor i ett storkvarter.

Sålunda har gjorts gällande att det mellan småhusägare inom storkvarter och småhusägare inom traditionella kvarter kan uppstå en orättvis kostnads- fördelning. Smähusägaren inom storkvarteret betalar kostnaderna för drif- ten av gemensamhetsanläggningarna inom kvarteret. Dessutom betalar han i form av kommunalskatt en del av kostnaderna för driften av de anlägg- ningar som kommunen har ansvaret för. Småshusägare som bor i områden utan storkvarter belastas däremot enbart med den sistnämnda kostnadsde- len. Man har menat att det på grund härav är lätt att komma i konflikt med den kommunala Iikstä[lig/zetsprincipen. vilken innebär att alla kommunin- vånare skall behandlas lika.

Utöver frågan om storkvarterens förenlighet med den kommunala likstäl- ligheten har även påtalats problem som är förknippade med själva bildandet ochjörraltningcn av gemensamhetsanläggningar i sådana kvarter.

När det gäller bildande och förvaltning av gemenszunhetsanläggningar i samband med nyexploatering regleras detta i normalfallet i vxploateringsat'- tal. llärvid brukar anges hur anläggningskostnaderna skall fördelas mellan kommunen och exploatören. Det vanligaste är att exploatören utför och be- kostar alla anläggningar på kvartersmark samt lämnar ett bidrag till kommu-

Bilaga 2

nens kostnader för områdesanläggningar. Exploatörens kostnader läggs in i försäljningsprisct för de färdigbildade fastigheterna och överförs således på fastighetsägartm. Dessa har inget inflytande på kosttuulsfönlelningen utan får finna sig i att betala vad kommunen och exploatören ålägger dem. Denna avsaknad av inflytande uppfattas ofta som en brist.

Vidare föreskrivs ofta i exploateringsavtz'tlen att exploatören skall föran- stalta om inrättande av gemensamhetsanläggningen och om bildande av en satnfällighetsförening för dess förvaltning. Normalt betyder detta att de som flyttar in i ett nybyggt område inte har kunnat påverka innehållet i det som skall vara gemensamt. Alla avgörande beslut är i regel fattade före fastighets- köpet. ()fta övertar småhusägarna i dessa fall en i det närmaste färdigkon- struerad anläggning och en redan bildad samfällighetsft'irening. Sedan an- läggningsförrättning väl skett är småhusköparnas möjligheter att ändra på vad som bestämts vid förrättningen begränsade.

l exploateringsavtalen finns regelmässigt även bestämmelser om de tek- niska krav m. m. sotn uppställs för gemensamhctsanläggningarna. Erfaren- heten visar emellertid att dessa bestämmelser ofta är otillräckliga. Detta medför att anläggningarna inte sällan utförs medför låg standard. något som i sin tur försvårar en rationell drift och leder till högre driftskostnader.

En annan fråga med viss anknytning till den sist nämnda gäller möj- ligheterna för satnfällighetsföreningar som förvaltar storkvartersanläggning- ar att i ekonomiskt hänseende möta anläggningarnas behov av underhåll och förnyelse. Det har härvid framförts som önskvärt att föreningarna funderar medel för att därmed alltid ha tillgång till erforderliga medel. Man har emel- lertid uppmärksammat att benägenheten att bygga upp fonder hämmas av innehållet i gällande skattelagstiftning.

Ett ytterligare problem som kommit i dagen gäller förvaltande sarnfällig— hetsförenings tillgång till sådana tekniska resurser och kunskaper som krävs för att föreningen på ett godtagbart sätt skall kunna sköta de många gånger tekniskt komplicerade nyttigheter. vilka ingår i en storkvartersanläggning. Det har Visat sig att flera föreningar saknar sådana tillgångar.

De problem som nu berörts har bl. a. påtalats i en av Sveriges villaägare- förbund och Smähusägarnas centralorganisation den 18 juli 1978 avlaten skrivelse till regeringen. l skrivelsen hemställde de båda organisationerna om en översyn av samfällighetslagstiftningen förebärande nämnda problem. 1 de av regeringen sedermera utfärdade direktiven för fastighetsbildningsut- redningen har uppdragits åt utredningen att överväga vad som anförts i skrivelsen.

Flera av defrägor som nu dragits upp föranleder — i den man de aktuali- serar lagstiftningsåtgärder —— överväganden som rör andra lagstiftningsom- råden än fastighetsbildningslagstiftningen. Utredningen har emellertid. ef— ter samråd med chefen för bostadsdepartementet. endast tagit upp de frågor till behandling som utredningen ansett kunna lösas genom lagstiftnings- ätgärder som berör fastighetsbildningslagstiftningcn. Utredningens härvid gjorda överväganden har utmynnat i följande förslag.

Beträffande frågan om småhusägares inflytande över frågor rörande ge- mensam/1etsanläggningars tillkomst. utförande och förvaltning föreslar ut- redningen till att börja med att det dras en skiljelinje mellan olika nyttigheter av gemensamhetskaraktär i så måtto att endast gemensamhetsanläggningar

Prop. 1988/89: 77

bestående av sådana nyttigheter som är nödvändiga för att ett funktionellt Prop. 1988/89: 77 boende skall kunna äga rum — exempelvis vatten- och avloppsanläggningar. Bilaga ?. värmeanläggningar samt förbindelseleder — får inrättas under pågående exploatering. Andra nyttigheter exempelvis simbassänger. tennisbanor och andra liknande idrottsanläggningar samt kvartersstugor — får_inrättas först sedan småhusen sålts. Härigenom överlämnas åt de boende att själva avgöra huruvida sådana nyttigheter ("överhuvudtaget skall inrättas. Utred- ningen fi'ireslär vidare att som huvudregel skall gälla att en samfällighetsjbre— ning. vilken skall förvalta gemensamhetsanläggning inom område där explo- atering för bostadsbebyggelsc pågår. inte får bildas förrän till försäljning utbjudna fastigheter sålts och tillträtts av köparna. I detta sammanhang pas- sar utredningen även på att lägga fram ett förslag'som innebär en viss avby- råkratisering dels vid utseende av sammanträdesledare vid delägarförvalt— ning och dels vid bildande av samfällighetsförening. Utredningen föreslår att de gällande reglerna i SFL om fastighetsdomstols medverkan i dessa hänse- enden utmönstras.

När det gäller frågan om fondering föreslår utredningen att fondavsätt- ning för säkerställande av underhåll och ftiärnyelse blir obligatorisk för sam— fällighetsföreningar som förvaltar storkvartersanläggningar. 1 föreningens stadgar skall anges grunderna enligt vilka medel skall avsättas. För att fören- ingen skall kunna bedöma vilka fondavsättningar som erfordras torde det som regel vara nödvändigt att upprätta en underhållsplan. Utredningen fö— reslår en regel som föreskriver en sådan skyldighet.

Utredningen lägger även fram förslag rörande möjligheterna att få till stånd omprövning av anläggningsförrättning. Förutsättningarna för att få till stånd sådan omprövning har ansetts för restriktiva. Utredningen föreslår därför ett tillägg till de nu gällande reglerna i 35 s AL som innebär att förut- om i de situationer när ändrade förhållanden som väsentligt inverkar på frå— gan föreligger eller när omprövningsft'ireskrift meddelats. omprövningsför- rättning även eljest skall få äga rum. om ett klart behov härav föreligger.

Utredningen för vidare fram två förslag angående samfällighets_/'(')renings ställning vid anläggningsförrättning. som utredningen funnit bade praktiska och ändamålsenliga. För det första föreslås att vid (_miprövningsförrättning enligt 35 & AL som gäller ändring i fråga om kretsen av fastigheter som del- tar i gemcnsamhetsanläggningen skall satnfällighetsföreningen och inte den befintliga delägarkretsen betraktas som sakägare. För det andra föreslår ut- redningen att samfällighetsförening får ta initiativ till en anläggningsförrätt- ning. Som en förutsättning härför skall dock gälla att en majoritet av fören- ingens medlemmar är för ett sådant initiativ.

Slutligen föreslår utredningen en ändring av reglerna i SFL angående sam- fällighetsförening.; beslutanderätt i syfte att mjuka upp rättspraxis i detta av— seende. vilken enligt utredningens mening har blivit för restriktiv i vissa hän— seenden.

Prop. 1988/89: 77 . _ _ __

Fastighetsbildning 1

Förslag till Lag om avveckling av samfällda vägar och diken

Härigenom föreskrivs följande

1 :$ Mark som sedan tiden före den 1 januari 1972 hör till flera fastigheter gemensamt och är avsedd till väg eller dike upphör att vara samfälld när denna lag träder i kraft.

2 få Mark som upphör att vara samfälld övergår till den fastighet som ligger närmast. om inte annat följer av 3 &. Gränsen mellan fastigheter på samma sida av samfälligheten skall dock förlängas obruten.

En samfällighet som skall bestå likställs med fastighet vid tillämpningen av första stycket.

3 & . Mark som upphör att vara samfälld och som ingår i gata eller annan i stadsplan upptagen allmän plats tillfaller kommunen.

4 & Används mark. som upphör att vara samfälld. till väg eller dike när lagen träder i kraft. skall rätt att använda marken för sådant ändamål fortfarande tillkomma de delägande fastigheterna. Denna rätt utgör servitut.

Servitut uppkommer dock inte i mark som ingår i gata eller i en vägförenings vägar eller som har tagits i anspråk för allmän väg eller är upplåten för en gemensamhetsanläggning enligt anläggningslagen (1973:1149) eller motsvarande äldre lagstiftning.

5 & En delägare i mark som upphör att vara samfälld har rätt till ersättning med ett belopp som motsvarar hans andel av samfällighetens marknadsvärde. Ersättningen skall betalas av den som blir ägare till marken.

65 Prop. 1988/89: 77 Fråga om ersi-ittning prövas av fastighetsbildningsmyndigheten vid särskild Bilaga 3 f("irrättning (ersättningsförrättning). Beträffande en sådan förrättning. över- klagande av beslut under förrättningen samt rättegången i mål som föranletts av ("överklagande gäller fastighetsbildningslagen (1970988). Kostnaderna för en ersättningsförrättning betalas av sökanden. Har annan sakägare genom sin inställning till ersättningsanspri'tket föranlett särskild utredning eller annan åtgärd som inverkat på förrättningskostnaderna. skall han dock i skälig omfattning bidra till betalningen.

7 5 Rätten till ersättning är förlorad. om ansökan om ersättningsförrättning inte har gjorts inom två år från det att lagen trätt i kraft.

8 å Mark som upphör att vara samfälld svarar inte längre för fordran som besvärar delägande fastighet.

Nyttjanderätt eller servitut som belastar den samfällda marken vid lagens ikraftträdande består. Rättighet som upplåtits i viss delägarfastighet består dock endast om marken enligt 4 55 är belastad med servitut och rättigheten omfattar servitutets ändamål.

9 få Den ändring i fastighetsindelningen som uppkommer enligt 2 9' redovisas i fastighetsregistret innan ersättningsförrättning avslutas eller annars när det är lämpligt med hänsyn till sökt fastighetsbildning eller annan förrättnings- åtgärd. Registrering skall också ske när det i ansökan till fastighetsbildnings- myndigheten begärts av fastighetsägare eller av länsstyrelsen eller byggnads- nämnden.

Servitut som uppkommer enligt 4 & redovisas i fastighetsregistret i lämplig omfattning.

De uppgifter som behövs till underlag för registrering lämnas av fastighetsbildningsmyndigheten. Kostnaden för att upprätta ett sådant underlag skall inte påföras sakägare.

l(l & Fastighetsbildningsmyndigheten får. när registreringsunderlag upprättas. besluta att mark som upphört att vara samfälld skall inordnas i fastighetsin- delningen på ett annat sätt än enligt 2 s. Sådant beslut (inordnandebeslm) får meddelas. om det inte är till förfång för fastighetsägare och det medför lämpligare fastighetsindelning eller underlättar redovisningen i fastighetsre- gistret. Beslutet tas in i registreringsunderlaget.

[nordnandebeslut får avse ]. att mark skall övergå till en fastighet på annat sätt än som stadgas i 2 ä.

2. att mark som förvaltas av en vägft'irening eller en samfällighetsförening skall såsom särskild fastighet tillhöra föreningen. eller

3. att mark som upplåtits för en gemensamhetsanläggning enligt anlägg- ningslagen (1973:1149) eller motsvarande äldre lagstiftning skall vara

Bilaga 3

samfälld för de fastigheter som deltar i anläggningen. 11ar planförhi'tllandetut ändrats efter det att lagen trätt i kraft, får inordnandebeslut meddelas med hänsyn till den plan som gäller.

11 & I fråga om överklagande av inordnandebeslut eller beslut varigenom en framställning om inordnande lämnats utan bifall samt angående förfarandet i mål som föranletts av överklagande gäller fastighetsbildningslagen (l970:988).

12 5 Mark som enligt 3. & tillfaller kommunen skall på framställning av kommunen upptas i fastighetsregistret såsom ingående i en kommunen tillhörig fastighet eller såsom en särskild fastighet.

135 När mark som upphört att vara samfälld registrerats såsom särskild fastighet. skall lagfart utan ansökan meddelas för ägaren. Det ankommer på fastighetsregistermyndigheten att lämna inskrivningsmyndigheten det underlag som behövs i lagfartsärendet.

Denna lag träder i kraft den

Förslag till Lag om ändring i fastighetsbildningslagen (l970:988)

Härigenom föreskrivs att 11) kap. 5 & fastighetsbildningslagen (197t'lz988') skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

lt.) kap. 5 s'

Bestämmelserna om bildande av samfällighet och servitut genom fastig- hetsreglering äger motsvarande tillämpning vid avstyckning såvitt avser f("irhi'tllandet mellan styckningsdelarna.

Vid avstyckning av ägovidd från fastighet som har del i samfälld väg kan styckningslotten såsom servitut i .vtamfastigheten tilläggas rätt att nyttja vägen. Sådant servitut får dock ej bildas. om st)'t'knt'ttgslottens behov av väg katt tillgodoses bättre på annat sätt.

Denna lag träder i kraft den

Förslag till Prop. 1988/89: 77 Lag om ändring i lagen (1970:995) om införande av nya Bilaga 3 jordabalken

Härigenom föreskrivs att 18.5 lagen (197t.):995) om införande av nya jordabalken skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18 &?

Har fastighetsgräns under minst tjugo år oklandtat hävdats i annan sträckning än den skulle ha enligt lag och framgår av omständigheterna att hävden grundats på överenskommelse som före balkens ikraftträt'lande ingåtts mellan ägarna på ömse sidor. gäller den sträckning i vilken gränsen sälunda hävdats.

Ilar mark som avses i lagen (”hållit”); om avec/(ling av sant/'till— da vägar och diken hävdats för viss fastighet medan i stället annan nära— liggande tnark tagits i anspräkjor det avsedda satnfi'illda ändarna/et. gäller bt'stä/nntelverna i",/Firsta styv/tet även om hävden inte grundats pä överens- kommelse.

Denna lag träder i kraft den

Utredningens lagförslag i betänkandet Fastighetsbildning 4

Förslag till Lag om ändring i jordabalken

Härigenom föreskrivs i fråga om jordabalkenI dels att 7 kap. 28 och 29 åå. 8 kap. 4 5 9 kap. 23 & samt 20 kap. 13 5 skall ha nedan angivna lydelse, dels att i balken skall införas en ny paragraf. 23 kap. 8 %$.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 kap. 28 &

Gäller nyttjanderätt eller servitut efter fastiglzetsdelning i flera fastig- heter. skall vederlag som utgår för rättigheten tillkomma ägarna av dessa i förhållande till belastningen

Gäller nyttjanderätt eller servitut efter fastighetsbildning i flera fastig- heter, skall vederlag som utgår för rättigheten tillkomma ägarna av dessa i förhållande till belastningen

på varje fastighet. på varje fastighet. Skall en nyttjan- derätt efter uppsägning från en av ägarna upphöra att gälla i dennes fas- tighet. får nyttjat:derättslzavaren samtidigt frånträda upplåtelsen även med avseende på övriga fastigheter.

29 5

Om fastighet som besväras av nyttjanderätt eller servitut undergär fastig— hetsreglering. får rättigheten därefter utövas på område. som genom regle- ringen överföres till fastigheten. Detta gäller dock icke. om rättighetens utövning genom upplåtelseavtalet är begränsad till viss del av fastigheten el- ler utövning av rättigheten på det överförda området eljest måste anses stri- da mot upplåtelsen. Föreskrift om rätt för fastighctsbildningsmyndigheten att bestämma nytt område för utövningen av nyttjanderätt finns i fastighets— bildningslagen (l970:988).

lBalken omtryckt i SFS 1971:1209

Bilaga 4

Nuvarande lydelse

Nyttjanderätt. servitut och rätt till elektrisk kraft gäller ej vidare i mark eller byggnad som genom fastighets- reglering frångår fastighet vari rät- tigheten upplåtits. Det åligger den som tillträder sådan byggnad att inom en månad från tillträdet upp- säga hyresavtal som gällde mot av- trädaren. I annat fall gäller avtalet mot honom.

föreslagen lydelse

Nyttjanderätt. servitut och rätt till elektrisk kraft gäller ej vidare i mark eller byggnad som genom fastighets- reglering frångår fastighet vari rät- tigheten upplåtits. såvida annat inte förordnats i fastighetsbildningsheslu- tet. Det åligger den som tillträder så- dan byggnad att inom en månad från tillträdet uppsäga hyresavtal som gällde mot avträdaren. I annat fall gäller avtalet mot honom även utan särskilt f(firordnande.

En rättighet som enligt andra styc- ket ska/[fortsätta att gälla i mark eller byggnad som frångår den fastighet vari rättigheten upplåtits skall vid till- lätnpningen av 22 # äga företräde framför en rättighet som enligt första stycket skulle få utövas i marken eller byggmulen.

8 kap.

41%

Uppsäges arrendeavtal med anledning av att arrenderätten är förverkad. upphör avtalet att gälla på den fardag som inträffar närmast efter uppsäg- ningen. om ej rätten finner skäligt ålägga arrendatorn att avflytta tidigare eller annat följer av 25 å.

Om arrendeavtal uppsäges av an- nan orsak som ger jordägare eller arrendator rätt att frånträda avtalet, upphör avtalet att gälla på den far- dag som inträffar närmast efter sex månader från uppsägningen. Sker uppsägningen innan arrendatorn tillträtt arrendestället. upphör avta- let dock genast att gälla.

Fardag är den 14 mars.

Om arrendeavtal uppsäges av an- nan orsak som ger jordägare eller arrendator rätt att frånträda avtalet. upphör avtalet att gälla på den far— dag som inträffar närmast efter sex månader från uppsägningen. Sker uppsägningen innan tillträtt arrendestället. upphör avta- let dock genast att gälla. Frånträder arrendatorn avtalet med stöd av 7 kap. 30 .ö' andra stycket. skall detta i stället, om arrendatorn begär det i

leTCl'ldiltOl'll

uppsägningen. upphöra att gälla den dag då arrendatorn till följd avfastig- hetsregleringen är skyldig att avträda mark.

Fardag är den 14 mars.

Bilaga 4

Nu varande hff/(450 Föreslagen lydelse

9 kap. 23 &

Avräkning mellan jordägaren och arrendatorn skall ske. när arrendestäl- let avträdes. Avräkning skall även ske vid tidigare tidpunkt i den mån avtal därom träffas. 1 samband med förlängning av arrendezwtalet skall avräkning alltid ske. om mer än nio år förflutit från tillträdet eller från närmast föregå- ende avräkning.

Avräkning skall också ske i sant— band med ett förordnande enligt 5 kap. 33 a så fastighetsbildningslttgen ("19.70.0855”).

(')m ej annat avtalats. skall avräkning grundas på syn vid avräkningsperi- odens början och sittt.

Vid avräkningen skall beaktas om kostnaderna för att avhjälpa de brister som förelåg vid avräkningsperiodens början har förändrats under perioden.

Zl) kap. 13 s"

Om det på grund av innehållet i protokollet och vad som i övrigt framkommit maste antagas. att det påstådda förvärvet ägt rum. samt att det är giltigt och kan göras gällande. skall den omstämiigheten att endast protokollet åberopas som fånges— handling ej utgöra hinder mot lag- fart.

Om det på grund av innehållet i protokollet och vad som i övrigt framkommit måste antagas. att det påstådda förvärvet ägt rum. samt omständigheterna ger vid handen att sökanden hör anses som ägare, skall den t'unsti'indigheten att endast protokollet åberopas som fånges- handling ej utgöra hinder mot lag- fart. l:"ttji'irvärvj'ör vilket tillstånd av myndighet fordras får dock inte läg- gas till grund för lagfart förrän till- stånd erhållits.

Har i fall som avses i första stycket förvärvaren eller någon som härleder sin rätt från honom innehaft fastigheten med äganderättsanspråk ttnder de tio åren närmast före det är då lagfartsansökan företages till prövning. utgör omständighet som avses i 7 sz hinder mot lagfart endast om inskrivning eller anteckning. som grundar sig på annans äganderätt till fastigheten eller an— sprak därpå. skett i fastighetsboken under nämnda tid.

1 ärende om lagfart som avses i denna paragraf skall. om så finnes erfor- derligt. inhämtas yttrande frän kammarkollegiet. Kollegiet får föra talan mot beslut. varigenom lagfart beviljats.

23 kap. 8 så Korn/ner en inskriven rättighet till l/öljd av ett förordnande enligt 5 kap. 33 a så eller 7 kap. 13 s* fastighets/vild- ningslagen (1970988) att gälla i t'll

Nuvarande [_vdt'lxu Förmlugen lydelse Prop. 1988/89:77 Bilaga 4

annan fnsligllcr än den. i vilken den blivit inskriven. ska/I rättiglzcmn inskrivas i den andra fas—tigheter). En sådan inskrivning ger samma rätt till företräde som an: den varkytä/hs ef- tPr unsökun.

Denna lag träder i kraft den

Förslag till Lag om ändring i hyresförhandlingslagen(1978z304)

Härigenom föreskrivs i fråga om hyresförhandlingslagen(1978304) att 5 & skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Förhandlingsordning medför skyldighet för hyresvärden att påkalla för- handling med hyresgästorganisationen i fråga om

1. höjning av hyran för en lägenhet.

.,

.t. ändring av grunderna för beräkning av sädan särskild ersättning som avses i 12 kap. 19 & jordabalken. eller

3. ändring av villkor som avser hyresgästernas rätt att använda utrymmen som är avsedda att användas gemensamt av hyresgästerna.

Förhandlingsordning medför vi- dare. om parterna ej enats om an- nat. rätt för båda parter att påkalla förhandling i fråga om

l. hyresvillkoren.

2. lägenheternas och husets skick.

3. gemensamma anordningar i huset.

4. övriga boendeförhallanden i den man de rör hyresgästerna ge- mensamt.

Förhandlingsordning medför vi- dare. om parterna ej enats om an- nat. rätt för båda parter att påkalla förhandling i fråga om

]. hyresvillkoren. Z. lägenheternas och husets skick.

3. gemensamma anordningar i huset eller fördelning av det andels— tal som äsatls ltyresfastiglieten rid

förrättning enligt anläggningslagen (1073:l 140) på de i fastigheten ingä— ende lägenheterna.

4. övriga boendeförhallanden i den mån de rör hyresgästerna ge- mensamt.

Om parterna är ense därom kan förhandlingsordning ocksä medföra rätt för h_vresgästorganisationen att pakalla förhandling om fråga som rör till— lämpning av enskilt hyresavtal under förutsättning att hyresgästen genom skriftlig fullmakt har bemyndigat hyrcsgästorganisationen att företräda ho- nom i saken.

Förhandlingsordning medför inte någon inskränkning i hyresgästens rätt att begära prövning av h_vresvillkoren enligt 12 kap. 54 35 jordabalken. Vid sadan prövning gäller bestämmelserna i 12 kap. 53—55 a ss samma balk.

Denna lag träder i kraft den

Förslag till Lag om ändring i fastighetsbildningslagen (l970:988)

Härigenom föreskrivs i fråga om fastighetsbildningslagen(1970:988)' dels att 4 kap. 42 55 och 8 kap. 7 s' skall upphöra att gälla, dels att 4 kap. 8. 11. 12. 18 och 22 så. 5 kap. 3. 5. 10. 17. 18 och 34 5.5. 6 kap. 6 s'. 7 kap. 5 5. 14 kap. 2 s. 15 kap. 2—4 och 6 ss samt 16 kap. 1—3 och 8 åå skall ha nedan angivna lydelse. dels att i lagen skall införas sju nya paragrafer. 4 kap. 10 a &. 5 kap. 30 b och 33 a åå. 6 kap. 7 #17 kap. 12 och 13 åå samt 16 kap. 2 a så. av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap. Så

Ansökan om fastighetsbildning göres skriftligen hos fastighetsbild- ningsmyndigheten.

Muntlig ansökan som görcs vid förrättningssammanträde skall dock godtagas. om den väckta frågan lämpligen kan prövas vid samma förrättning.

Ansökan om fastighetsbildning göres skriftligen hos fastighetsbild- ningsmyndigheten.

Muntlig ansökan som göres vid förrättningssammanträde skall dock godtagas. om den väckta frågan lämpligen kan prövas vid samma förrättning. Ansökan skall anses rätt gjord oavsett till vilken jastighetsbild- ningsmmdigltet inom länet ansökan inkommit. Detsamma gäller om an- sökan inkommit till överlantmätar- myndigheten i länet.

Sökanden skall ange den åtgärd som han önskar genomförd samt uppge den eller de fastigheter för vilka han för talan. 1 den män det kan anses skä- ligt att sökanden skaffar uppgifter därom eller sådana ändå är tillgängliga för honom. skall han ocksä ange de andra fastigheter som saken angär även- som namn och postadress beträffande fastighetsägarna samt de innehavare av servitut. nyttjanderätt eller rätt till elektrisk kraft som kan beröras av åt- gärden.

Ansökningshandling skall vara egenhändigt undertecknad av sökanden el- ler hans ombud.

Till ansökningshandling skall sökanden i huvudskrift eller styrkt avskrift foga de skriftliga handlingar som han innehar och som är av betydelse i sa- ken.

lll a # llar ansökan gjorts om fastighets- bildning för bebyggelse eller annat ända/nal som kräver medgivande en— ligt bestämt;telserna i naturvårds-

' Lagen omtryckt i SFS 1971:1ll35 151

Bilaga 4

Nuvarande lydelse

11

I den utsträckning som är påkallat! med hänsyn till fastighetsbildningens art och förhållandena i övrigt ska/[ fastighetsbildningstnytidig/teten utre— da vilka som i egenskap av ägare till fas/igltet eller på annan grund är sa- kägare. Den som har lagfart på fas- tigheten anses som ägare, om det ej visas attfastigheten tillhör annan.

Föreslagen lydelse"

lagen (1964—822), får fastighetsbild- ningsnzyadiglteten för sökandens räkning begära prövning av tillät/ig- heten av åtgärden enligt nämnda lag.

Sakägare är den som äger en fastig- het som berörs av förrättningen. Angår förrättningen samfälld mark som förvaltas av en samfällighets- förening. är föreningen sakägare. Vid fastighetsreglering är därjämte innehavare av nyttjanderätt eller rätt till elektrisk kraft sakägare. om regle- ringen har betydelse för honom.

Den som har lagfart på en fastighet anses som dess ägare, om det inte vi- sas att fastigheten tillhör annan. Är det ovisst vilken av flera som äger en fastighet eller inne/tar en rättighet. behandlas samtliga som sakägare. Har en fastighet bytt ägare genom ett förvärv som inte är fullbordat. är både överlåtaren och förvärvaren sakägare.

I den utsträckning som är påkallad med hänsyn till fastighetsbildningens art och förhållandena i övrigt skall fastighetsbildningsmyndigheten utre- da vilka som är sakägare. Ägaren av en fastighet är skyldig att när myndig- heten begär det uppge sådana inne- havare av särskild rätt till faslig/teten som är sakägare. Underlåter ägaren detta utan giltigt skäl. skall han ersät- ta den skada sattt därigenom upp- kommer för rättighets/tm'aren.

12 På Om god man enligt 18 kap. 4 & föräldrabalken behöver förordnas. skall fastighetsbildningsmyndigheten anmäla detta hos rätten.

En god man som avses i 18 kap. 4 .é' föräldrabalken får förordnas att företräda ett bolag eller en förening eller annan sammanslutning som upplösts, om förhållandena är såda- na att det inte går att i förrättningen

Bilaga 4

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

utreda vilka som är sammanslutning- ens rättsägare och kostnaderna för en likvidation i enlighet med vad därom är särskilt stadgat inte skulle stå i rim- ligt förhållande till värdet av den egendom som tillhör sammanslut- ningen.

När förrättningen avslutats. an- kommer det på rätten att bestämma om den fortsatta förvaltningen. Rät- ten får därvid föreskriva att sam- manslutningens egendom skall över- lämnas till allmänna arvsfonden eller till annat allmännyttigt ändamål.

18.5

Till första sammanträdet under förrättningen skall samtliga kända sakägare kallas. Kallelse behövs dock ej. om det kan antagas att sak- ägaren ändå infinner sig. Är det ovisst vilken av flera som är sakäg- are, kallas samtliga. Om det före- ligger anledning antaga att okända sakägare finns. utfärdas kallelse även på dessa.

Till första sammanträdet under förrättningen skall samtliga kända sakägare kallas. Kallelse behövs dock ej. om det kan antagas att sak- ägaren ändå infinner sig. Om det föreligger anledning antaga att okända sakägare finns, utfärdas kallelse även på dessa.

Kallelse skall i god tid före sammanträdet delges sakägarna.

22?

Vad som föreskrivits om delgiv- ning mcd delägare i samfällighet äger motsvarande tillämpning vid delgivning med delägare [ fastighet. som innehas under samäganderätt av flera än tio. och med innehavare av servitut som gäller till förmån för llera än tio fastigheter med skilda ägare.

Vad som föreskrivits om delgiv- ning med delägare i samfällighet äger motsvarande tillämpning vid delgivning med innehavare av servi- tut som gäller till förmån för flera än tio fastigheter med skilda ägare.

425

Finner fastighetsbildningsmyndig- heten att förrättningsbeslut till följd av skrivfel. felräkning eller liknande misstag innehåller uppenbar oriktig- ltet skall myndigheten besluta om rättelse. Detsamma gäller beträffan- de karta som upprättats vid förrätt-

Bilaga 4

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ning. samt annan handling till vilken hänvisning skett i förrättningsbeslut. Innan rättelse sker, skall den som be- röres av åtgärden få tillfälle att yttra sig.

Rätte/sen skall med angivande av dagen för åtgärden antecknas på hut-'udskrtften och såvitt möjligt på övriga exemplar av den handling som rättelser: avser. Den som beslutet rör skall omedelbart underrättas om åtgärden och vad som är att iakttaga för fullföljd av talan.

5 kap. 3 &

Fastighetsreglering får påkallas av Fastighetsreglering får påkallas av den som äger en fastighet som be- den som äger en fastighet som be- rörs av regleringen. rörs av regleringen. En samfällig-

hetsförening får påkalla fastighets- reglering som berör en samfällighet under föreningens förvaltning.

Vid expropriation eller liknande tvångsförvärv får förvärvaren begära så- dan fastighetsrcglering varigenom olägenhet av förvärvet kan undanröjas. minskas eller förebyggas.

Byggnadsnämnd får begära fastighetsreglering som avser område där tät- bebyggelse föreligger eller är att vänta.

Länsstyrelsen kan påkalla fastighetsreglering som länsstyrelsen finner vara av större betydelse från allmän synpunkt.

5 %

Fastighetsreglering som begärts Fastighetsreglering som begärts av sakägare fär genomföras endast av sakägare får genomföras endast om den är nödvändig för att sökan- om den är nödvändig för att sökan- dens fastighet skall förbättras. dens fastighet skall förbättras. Detta

gäller dock inte när regleringen har påkallats av en samfällighetsföre- ning.

Har regleringen påkallats av annan än sakägare eller innebär ansökan av sakägare att regleringen. för att ej möta hinder enligt 4 & andra stycket. skall göras mer omfattande än som krävs för att sökandens fastighet skall förbätt- ras. fär regleringen ej äga rum. om de sakägare som har ett väsentligt intres- se i saken mera allmänt motsätter sig regleringen och har beaktansvärda skäl för det. Vid prövningen av sådan fråga skall främst deras mening beaktas som har störst nytta av regleringen.

Andra stycket gäller icke. om behovet av fastighetsreglering är synnerli- gen angeläget.

Bilaga 4

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 53 Om värdet av den mark och de andelar i samfälld mark som genom fastig- hetsreglering tillägges fastighet icke motsvarar värdet av vad som genom regleringen frångår fastigheten. utjämnas skillnaden genom ersättning i pengar. På samma sätt utjämnas värdeförändring som föranledes av servi- tutsätgärd eller av att byggnad eller annan anläggning genom regleringen övergår till annan ägare.

17

Tillkommer ersättning delägarna i samfällt] mark och finns för samfäl— ligheten känd styrelse eller förvaltare med befogenhet att för delägarna uppbära frän samfälligheten härflyt- ande medel. kan fastighetsbildnings- myndigheten föreskriva att ersätt- ningen skall tillställas styrelsen eller förvaltaren. i den mån den icke skall inbetalas till myndighet enligt 16 # första stycket.

Har föreskrivits att belopp sälunda skall tillställas styrelse eller förvaltare för samfällighet. får styrelsen eller förvaltaren vidtaga behövliga atgär- der för att uttaga beloppet hos den beta/ningsskyldige.

Om en nyttjam'lerätt eller ett servi- tut skall gälla mot tillträdaren på grund av ett förordnande enligt 33a s", skall det likt-'idvärde som be- lastar tillträdaren minskas med be- lopp som motsvarar den värdeminsk- ning som rättigheten innebär. i den mån som detta kan ske utan att skada uppkommer för innehavare av ford- ran med bättre rätt än rättigheten.

:II-

Ersättning som avser samfälld mark behöver inte i ersättningsbeslul fördelas mellan de fastigheter som har del i samfälligheten. om denna förvaltas av en samfällighetsförening och det inte enligt lö s* första stycket föreligger hinder mot att ersättningen utbetalas till föreningen.

Första stycket gäller ocksä när det annars för samfälligheten finns känd st)-'relse eller förvaltare med befogen- het att för delägarna uppbära medel som avser samfälligheten. Om en de- lägare i samfälligheten begär det. skall fastighetsbildningsntyndigheten dock förordna att den ersättning som belöper på delägarens andel skall ut- betalas till honom.

18 å Fran nedan angivna bestämmelser i detta kapitel till skydd för enskilt in- tresse fär avsteg göras i följande avseenden

: Nuvarande lydels: = förslag i SOU 1983:38

Bilaga 4

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1. 4 & första stycket och 5 & första stycket. om ägarna av de fastigheter som beröres av regleringen medger det.

2. 6 .5 andra stycket. 7 och 10—12 åå. om de sakägare vilkas rätt är bero- ende av åtgärden samtycker till det.

3. 8 5. om fastighetens ägare och. om fastigheten är upplåten med tomt- rätt. även tomträttshavaren medger det.

4. 13 och 14 åå. om det medges av den som ålägges att betala mer än han annars skulle ha varit skyldig att betala och om avvikelsen från bestämmel- serna ieke sker i otillbörligt syfte.

Avser regleringen fastighet som svarar för fordran får avsteg från 10—14 åå med stöd av ägarens samtycke ske endast om även fordringens innehavare medger det. Besväras fastigheten av gemensam inteckning. fordras dessut- om de medgivanden från fastighetsägare och fordringshavare som i 22 kap. 11. 95 jordabalken föreskrives för relaxation. Medgivande av rättsägare ford- ras ej. om regleringen är väsentligen utan betydelse för honom.

Ägares och tomträttshavares Ägares och tomrättshavares med- medgivande enligt första stycket 3 till minskning av fastighets grade- ringsvärde skall upprättas skriftli- gen. Beträffande rätten att lämna medgivande gäller samma villkor som för överlåtelse av fast egendom.

givande enligt första stycket 3 till minskning av fastighets graderings- värde skall upprättas skriftligen. Be- träffande rätten att lämna medgiv- ande gäller samma villkor som för överlåtelse av fast egendom. Berör regleringen en samfällighet som för- valtas av en samfällighetsförening, får medgivande beträffande samfäl- ligheten lämnas av föreningen.

30 b &

Är mark som överförs genom reg- lering belastad med nyttjanderätt. servitut eller rätt till elektrisk kraft och skall rättigheten enligt 7 kap. 29 å jordabalken inte gälla mot till- trädaren, inträder skyldighet för rät- tighetens innehavare att avträda mar- ken vid den tidpunkt då tillträde en- ligt 30 eller 30a 5 eller vid den senare tidpunkt som fastighetsbildnings- myndigheten föreskriver. Utgörs rät- tigheten av jordbruksarrende. gäller härjämte att arrendatorns skyldighet att avträda marken inträder tidigast på den fardag som inträffar närmast efter sex månader från det att arren- datorn fick underrättelse om att reg- leringen påkallats.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1988/ 89: 77

Bilaga 4 Sker förtida tillträde enligt 30 a 5

skall innehavaren av de rättigheter som belastar fastigheten avträda vid tidpunkten för tillträdet.

33 a &

Fastighetsbildningsmyndigheten får förordna att en nyttjanderätt, vil- ken gäller i mark som genom fastig- hetsreglering skall överföras till en annan fastighet. skall bestå i det över- förda området, om sådan åtgärd är lämplig och inte motverkar syftet med regleringen. Ett förordnande in- nebär att upplåtelsen. såvitt den avser den överförda marken. gäller mot tillträdaren som om denne förvärvat marken genom en överlåtelse. vid vil- ken förbehåll om upplåtelsen gjorts. Fastighetsbildningsmyndigheten får dock föreskriva sådan jämkning av upplåtelsevillkoren som är ofrån- komlig. Ett förordnande får medde- las utan att nyttjanderättshavaren bli- vit hörd, om det är uppenbart att åt- gärden inte är till olägenhet för ho- nom och hans hörande även i övrigt framstår som obehövligt.

Är ett arrende enligt 9 kap. 7 .5för- sta stycket eller 10 kap. 4 # första stycket jordabalken eller 5 ä' första och tredje styckena lagen ("195 7.390) om fiskearrenden förenat med rätt till förlängning, skall ett förordnande enligt första stycket meddelas på yrk- ande av arrendatorn, om denne visar beaktansvärda skäl för ett fortsatt arrende samt åtgärden inte i väsentlig mån motverkar regleringens syfte.

Ettförordnade skall upptas ifastig- hetsbildningsbeslutet. Underrättelse om förordnandet skall lämnas till in- skrit-'ningsmyndigheten när fastig- hetsbildningsbeslutet vunnit laga kraft. om nyttjamleriitten är inskri- ven i fastighetsboken.

Bilaga 4

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

345

Beröres nyttjanderätt eller rätt till elektrisk kraft av fastighetsreglering, är rättighetshavaren sakägare vid för- rättningen, om regleringen har betyd- else för honom.

Fastighetsbildningsmyndigheten

får föreskriva att en nyttjanderätt som tillkommit genom expropriation eller liknande tvångsförvärv skall upphöra. om det är uppenbart att nyttjanderätten inte längre behövs och åtgärden är av betydelse för reg- leringen. I annat fall får föreskrivas sådan ändring av villkoren för nytt- janderätten som behövs med hänsyn till ändamålet med fastighetsbild- ningen, under förutsättning att syftet med tvångsupplåtelsen inte därige- nom motverkas.

6 kap.

Överföres mark från samfällighet, skall ersättning i pengar eller annat vederlag utgå för marken endast om yrkande framställes under förrätt- ningen eller om det finns anledning antaga att fastighetens andel i marken har ett ej obetydligt värde.

Uppkommer fråga om tillämpning av första stycket och har ej i kallelser- na till första förrättningssammanträ- det angivits vad delägare i den sam- fällda marken har att iakttaga om han önskar framställa ersättnings- anspråk, skall delägarna i god tid före förrättningens avslutande delges underrättelse därom. Delgivning får ej ske i sådan särskild ordning som beslutats enligt 4 kap. 20 9 andra stycket.

65

Överförs mark från en samfällig- het, utgår ersättning endast till deläg- are som framställt yrkande om det. Ersättning skall dock utan yrkande fastställas för sådan andel i marken vars värde överstiger tre procent av det enligt lagen (196238!) om all- män försäkring gällande basbeloppet året innan förrättningen påbörjades.

Första stycket gäller inte när som- fälligheten förvaltas av en samfällig- hetsförening eller när annars ersätt- ning enligt 5 kap. I 7 5 andra stycket skall utbetalas till någon som företrä- der delägarna.

7.5

Är det uppenbart att ersättning för samfälld mark enligt 6 5 första styck- et inte behöver fastställas utan yrkan- de, skall underrättelse om förrätt- ningsansökningen lämnas till någon eller några av de delägare som inte på annan grund är sakägare i förrätt-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1988/89: 77

ningen. Fastigltetsbildningsbeslut fär Bllaga 4 meddelas och förrättningen avslutas atari hinder av att samtliga delägare i samfälligheten inte fått tillfälle att _vtt- ra sig i förrättningen.

Första stycket gäller inte. om sam- fälligheten brukas av delägarna för gemensamt ändamål.

7 kap. 5 i?

Kan i fall som avses i 4 & första stycket olägenheten ej undanröjas genom ändring, får servitutet upphävas.

Servitut får även upphävas, om till följd av ändrade förhållanden servitu- tet ej behövs för den härskande fastigheten eller nyttan av servitutet är ringa i jämförelse med belastningen på den tjänande fastigheten. Detsamma gäl— ler, om servitutet under avsevärd tid ej utövats och omständigheterna även eljest är sådana att det måste anses övergivet.

Är det uppenbart att ett servitut kan upphävas enligt andra stycket sista meningen och att åtgärden inte minskar den härskande fastighetens värde. får servitutet upphävas utan att ägaren av denna fastighet lämnats tillfälle att yttra sig i jörrt'ittningen.

12 5

Vid överföring av mark från en fastighet till vilken hör servitut eller annan särskild rättighet får med av- vikelse från vad som följer av 2 kap. 5 9' bestämmas att rättigheter: skall tillhöra endera av de berörda fastig- heterna eller bcida gemensamt.

13 5 Vad som föreskrivs i5 kap. 33 a .5 om nyttjanderätt gäller också ifråga om servitut som upplåtits genom av- tal.

8 kap. 7 53 Ägaren av en fastigltet är skyldig att när fastighetsbildningsmyndighe-

3 Nuvarande lydelse = förslag i SOU 1984172 159

Bilaga 4

Nuvarande lydelse

ten begär det uppge innehavare av servitut. nyttjanderätt och rätt till elektrisk kraft. Underlåter han det utan giltigt skäl och ttppstärskada för rättighetshm'aren till följd av under- låtenhet skall han ersätta skadan.

Föreslagen lydelse

14 kap.

Fastighetsbestämning handlägges av fastighetsbildningsmyndigheten vid fiiirrättning. Beträffande sädan förrättning äger—1 kap. 1—24 åå. 28 På första stycket. 31—40 #55 och 4255 motsvarande. tillämpning.

2.5

Fastighetsbestämning handlägges av fastighctsbildningsmyndigheten vid förrättning. Beträffande sadan förrättning äger 4kap. 1—24 äs'. 28ä första stycket och 31—4059' motsvarande tillämpning.

Har fastighetsbcstämningen samband med fastighetsbildning. handlägges åtgärderna gemensamt vid en förrättning. om inte särskilda skäl föranleder

annat.

15 kap.

Talan mot fastighetsbilningsmyn- dighctcns beslut föres särskilt. om myndigheten

1, avvisat ansökan om fastighets- bildning eller fastighetsbestämning eller avvisat ombud eller biträde.

2, ogillat jäv mot förrättnings- man.

3. beslutat i fråga om förskott en- ligt 5 kap. 30 s fjärde stycket.

4. beslutat i fråga om ersättning till sakkunnig eller syssloman eller till sadan skadelidande som avses i 4 kap. 38 :$.

5. beslutat i fråga om rättelse en- ligt 4 kap. 42 $$.

6. beslutat att gemensamt arbete skall utföras enligt denna lag eller att fraga om sådant arbete skall prövas enligt annan lagstiftning.

7. beslutat enligt 9 kap. 3 & om fördelning av kostnaderna för ge- mensamt arbete eller enligt 9 kap.

:s

Talan mot fastighetsbildnings- myndighetens beslut föres särskilt. om myndigheten

1. avvisat ansökan om fastighcts- bildning eller fastighetsbestämning eller avvisat ombud eller biträde.

2. ogillat jäv mot förrättnings- man.

3. beslutat i fråga om förskott en- ligt 5 kap. 31.) & fjärde stycket eller tid/mnkr för rättighets/tavares skyl- dighet att avträda mark enligt 5 kap. 30 i) s*.

4. beslutat i fråga om ersättning till sakkunnig eller syssloman eller till sådan skadelidande som avses i 4 kap. 38 .5.

5. beslutat i fraga om rättelse av förrätt/tingsbeslul. karta eller annan handling.

ö. beslutat att gemensamt arbete skall utföras enligt denna lag eller att fraga om sadant arbete skall prövas enligt annan lagstiftning.

7. beslutat enligt 9 kap. 3 s' om fördelning av kostnaderna för ge— mensamt arbete eller enligt 9 kap.

Bilaga 4

Nu varande lydelse

4 & om utdebitering av sådana kost- nader.

8. beslutat att syssloman som fått i uppdrag att ombesörja gemensamt arbete skall skiljas från uppdraget.

Talan enligt denna paragraf föres genom besvär som skall inges tillfas- tighetsdomstolen inom tVå veckor från den dag då beslutet meddela- des. Besvär får anföras av sakägare. Mot beslut som avses i l. 4. 5 och 8 får talan föras även av annan som beslutet rör.

Talan mot tillståndsbeslut och be- .

slut i fråga om förtida tillträde föres särskilt genom besvär som skall ing- es till faslig/1ersdomsrolen inom fyra veckor från den dag då beslutet meddelades. Detsamma gäller fas- tighetsbildnings- och fastighetsbe- stämningsbeslut. om fastighetsbild- ningsmyndigheten förordnar att ta- lan mot beslutet skall föras särskilt.

'_'.)

Föreslagen lydelse

4 5 om utdebitering av sådana kost- nader.

8. beslutat att syssloman som fått i uppdrag att ombesörja gemensamt arbete skall skiljas från uppdraget.

Talan enligt denna paragraf föres genom besvär som skall inges tillfas- tighetshildningsmyndiglzeten inom två veckor från den dag då beslutet meddelades. Besvär får anföras av sakägare. Mot beslut som avses i 1. 4, 5 och 8 får talan föras även av an- nan som beslutet rör.

Talan mot tillståndsbeslut och be- slut i fråga om förtida tillträde föres särskilt genom besvär som skall ing- es till faslighersbildningsnrvn(lig/le- ren inom fyra veckor från den dag då beslutet meddelades. Detsamma gäller fastighetsbildnings- och fastig- hetsbestämningsbeslut. om fastig- hetsbildningsmyndigheten förord- nar att talan mot beslutet skall föras särskilt.

Förordnande att talan skall föras särskilt får meddelas om det är lämpligt. Om fastighetsbildningsbeslut ej innefattar medgivande till fastighetsbild- ningen i dess helhet, fordras vidare att tillståndsbeslut meddelas samtidigt eller att lagakraftägande sådant beslut föreligger.

Besvär enligt denna paragraf får anföras av sakägare.

Menar sakägare att förrättningen onödigt uppehålles genom fastig- hetsbildningsmyndighetens beslut eller är han missnöjd med beslut varigenom förordnande enligt 5 kap. 21 & meddelats eller medgivande en- ligt 5 kap. 22 å vägrats, får han föra talan mot beslutet genom besvär hos fastiglzetsdmnsralen. Sådan talan är ej inskränkt till viss tid.

I annat fall än som avses i 2—5 ååå föres talan mot beslut eller åtgärd av

4.5

Menar sakägare att förrättningen onödigt uppehålles genom fastig- hetsbildningsmyndighetens beslut eller är han missnöjd med beslut varigenom förordnande enligt 5 kap. 21 & meddelats eller medgivande cn- ligt 5 kap. 22 å vägrats, får han föra talan mot beslutet genom besvär som skall inges lill fastighetsbild- ningsmyndigheten. Sådan talan är ej inskränkt till viss tid.

6.5

I annat fall än som avses i 2—5 % föres talan mot beslut eller åtgärd av

Bilaga 4

Nuvarande lydelse

fastighetsbildningsmyndigheten ge- nom besvär som skall inges till fas- tighetsdomstolen inom fyra veckor från den dag då förrättningen för-

Föreslagen lydelse

fastighetsbildningsmyndigheten ge- nom besvär som skall inges till fas- tighetsbildningsmyndigheten inom fyra veckor från den dag då förrätt-

klarades avslutad eller inställd. ningen förklarades avslutad eller in-

ställd.

] fråga om åtgärd varigenom gräns utmärkts får besvär anföras inom ett år från den dag då uppgift om fastighetsbildningen eller fastighetsbestäm- ningen infördes i fastighetsregistret eller, om utmärkningen gjorts först efter nämnda dag, från det åtgärden slutfördes.

Besvär enligt denna paragraf får anföras av sakägare. Den som ålagts att betala ersättning eller kostnad får föra talan mot beslutet även om han ej är sakägare.

16 kap. l ä

Är talan i fastighetsbildningsmål icke fullföljd på föreskrivet sätt eller inom rätt tid. skall den omedelbart avvisas av fastighetsdomstolen. Har besvärsinlagan före besvärstidens ut- gång kommit in till fastighetsbild- ningsmyndigheten. skall den om- ständigheten att inlagan först efter ut- gången av nämnda tid kommit in till domstolen ej föranleda att talan avvi- sas.

Vid besvärsinlaga skall fogas två avskrifter av inlagan och därtill hör- ande handlingar. Behöver domsto- len för delgivning eller därmed jäm- förlig åtgärd ytterligare avskrifter, är klaganden skyldig att tillhandahålla dern. Är avskrifter icke tillgängliga när de behövs. får domstolen ombe- sörja dem på klagandens bekostnad.

Första stycket gäller inte karta. rit- ning eller annan bilaga av vidlyftig beskaffenhet. om avskrift av hand- lingen kan undvaras utan väsentlig olägenhet.

Är talan i fastighetsbildningsmål icke fullföljd på föreskrivet sätt eller inom rätt tid, skall den omedelbart avvisas av fastighetsbildningsmyn- digheten. Talan skall inte avvisas om besvärsinlagan inom besvärstiden kommit in till fastighetsdomstolen. ! ett sådant fall skall domstolen vidare- befordra inlagan till fastighetsbild- ningsmyndigheten och samtidigt lämna uppgift om vilken dag som in- lagan kom in till domstolen.

&

Vid besvärsinlagan skall fogas två kopior av inlagan och därtill höran- de handlingar. Kopia av karta, rit- ning eller annan bilaga av vidlyftig beskaffenhet behöver inte ges in om sådan kan undvaras utan väsentlig olägenhet.

Zaå

Om besvärsinlagan inte avi-'isas en- ligt ] 5 skall fastighetsbildningsmvn-

Bilaga 4

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

digheten efter utgången av överkla- gandetiden utan dröjsmål till fastig— hetsdomstolen insända besvärsinla- gan med därvid fogade handlingar sattt! akten.

Framställs i besvärsinlagan yrkan— de som påkallar omedelbar prövning skall insändandet ske genast. Till dess överklagandetiden utgått skall dock avskrift av besvärsinlagan vara att tillgå Itos fastighetsbildningsmyn- dig/teten.

5

Om fastighetsdomstolen finner att sakägare bör höras över besvären. skall besvärsinlagan med därvid fogade handlingar delges sakägaren och före— läggande meddelas honom att inkomma med skriftlig förklaring.

Fordras för målets beredande eller avgörande att yttrande inhämtas från länsstyrelsen. byggnadsnämnden eller annan myndighet eller från sakkunnig eller att skriftligt bevis företes. särskilt sammanträde hålles eller annan lik- nande åtgärd vidtages. skall domstolen utan dröjsmål förordna därom.

Fastighetsdomstolen får avgöra mål utan huvudförhandling. om huvudförhandling kan antagas sak- na betydelse för prövningen samt sakägare eller företrädare för all- mänt intresse inte begärt sådan för- handling. (.)m talan fit/[följts enligt 15 kap. 2, 4 eller 1 () så eller om dont- stolen finner uppenbart att talan är ogrundad. får målet alltid avgöras utan huvudför/uttulling.

()m vid sådant sammanträde som sägs i andra stycket sakägarna och andra taleberättigade i målet blir ense ifråga om hur det överklagade beslu- tet skall ändras. får målet avgöras vid sammanträdet.

85

Fastighetsdomstolen får avgöra mål utan huvudförhandling. om huvudförhandling kan antagas sak- na betydelse för prövningen samt sakägare eller företrädare för all- mänt intresse inte begärt sådan för- handling. Ett mål får alltid avgöras utan huvttdjör/tarulling om det är up- penbart att sådan förhandling är obe- hövlig eller om målet avser talan som ful/följts enligt 15 kap. 2. 4 eller 10 .6.

För prövning som ej avser själva saken fordras inte huvudförhandling. llar domstolen beslutat att mål skall avgöras utan huvudförhandling och är det ej uppenbart att sakägare eller företrädare för allmänt intresse redan slutfört sin talan. skall tillfälle därtill lämnas honom.

Denna lag träder i kraft den 1. 2. Bestämmelserna i 5 kap. 30 b och 33 a åå samt 7 kap. 13 % fastighets- bildningslagen (l970:988) skall inte tillämpas beträffande förrättningar som har sökts före ikraftträdandet.

Bilaga 4

Förslag till Lag om ändring i lagen (1971:1037) om äganderättsutredning och legalisering

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (197111037) om äganderättsutred- ning och legalisering att 1 och 2 55 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Äganderättsutredning enligt den- na lag får ske beträffande område där äganderätten till fast egendom är oviss. om det från allmän och en- skild synpunkt är av väsentlig betyd- else att ovissheten undanröjes och atgärder härför lämpligen bör vidta- gas i 'ett sammanhang. Sådan utred- ning fär även eljest ske beträffande område där fastighetsägarna i be- tydande omfattning saknar lagfart.

Föreslagen lydelse

15

Äganderättsutredning enligt den- na 1ag får ske beträffande område där äganderätten till fast egendom är oviss. om det från allmän och en- skild synpunkt är av väsentlig betyd- else att ovissheten undanröjes och åtgärder härför lämpligen bör vidta- gas i ett sammanhang. Sådan utred- ning far även eljest ske beträffande område där fastighetsägarna i be- tydande omfattning saknar lagfart eller beträffande en fastighet som med äganderättsanspråk hävdas av någon som saknar lagfart på grund av oklarhet om eller brist i föregåen- de ägares åtkomst.

Förordnandc om äganderättsutredning meddelas av länsstyrelsen. lnnan förordnande meddelas. skall länsstyrelsen samråda med inskrivningsmyn- dighetcn och övriga myndigheter vilkas hörande kan vara av betydelse för

avgörandet.

Framkommer skilda uppfattningar vid samråd enligt andra stycket eller är ärendet av annan anledning svärbedömt. skall det överlämnas till statens lantmäteriverk för avgörande.

&

Åganderättsutredningen sker vid förrättning som handläggs av fastighets-

bildningstnynt'lighcten.

Bestämmelserna i 4 kap. 1—7. 12 och 13 ss. 1-1 & första och fjärde styckena. ltt—24. 28 och 3) ss. 30 i första stycket samt 31. 33—40 och

Är ägatideriittsutredningen av be- tydelse för annan förrättning som handläggs av fastighetsbila'nings- myndigheten. får äganderättsutred- ningen och _t'rrigan om fastighetsbild- ning. gemensamhetsanliiggning eller ledningsrätt handläggas gemensamt vid en _l't'irriittning.

Bestämmelserna i 4 kap. 1—7. 12 och 1.3 åk. H;" första och fjärde styckena. lo—Z-l. Zh' och 29 ss. 30 s* första stycket samt 31 och 33—40 ss

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1988/89: 77 42 55 fastighetsbildningslagenfastighetsbildningslagen (l970:988) Bilaga4 (l970:988) äger motsvarande till- äger motsvarande tillämpning i frå- lämpning i fråga om äganderättsut- ga om äganderättsutredning. redning.

Dcnna lag träder i kraft den

Bilaga 4

Förslag till Lag om ändring i anläggningslagen (1973:1l49)

Härigenom föreskrivs i fråga om anläggningslagen (1973:1149) dels att 22 å och övergångsbestämmelserna till lagen (1974:822) om ändring i anläggningslagen skall upphöra att gälla. dels att 1. 7. 18.. 19 och 35 ååå skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 Ö Enligt denna lag kan inrättas anläggning som är gemensam för flera fastig- heter och som tillgodoser ändamål av stadigvarande betydelse för dessa (ge- mensamhetsanläggning). Fråga om gemensamhetsanläggning prövas vid

förrättning.

Inom område där exploatering för bostadsbebyggelse pågår får inte in- rättas annan gemensamhetsanlägg- ning än sådan som är nödvändig för ett ändamålsenligt boende i anträdet.

Kan enligt bestämmelser i annan författning än fastighetsbildningslagen fråga om inrättande av anläggning gemensamt för flera fastigheter prövas av domstol eller annan myndighet, gäller ej denna lag. Ej heller gäller lagen allmän vatten» och twloppsanläggning eller allmän fjärrvärmeanläggning.

Gemensamhctsanläggning får ej inrättas. om ägarna av de fastigheter som skall delta i anläggningen och hyresgästerna i sådana fastigheter mera allmänt motsätter sig åtgärden och har beaktansvärda skäl för det. Vid denna prövning skall främst deras mening beaktas som har störst nytta av anläggningen. Hyresgäster- na företräds av riksorganisation av hyresgäster eller förening som är an- sluten till sådan organisation och inom vars verksamhetsområde fas- tigheterna är belägna (hyresgästor- ganisation).

75

Gcmensamhetsanläggning får ej inrättas. om ägarna av de fastigheter som skall delta i anläggningen och hyresgästerna i_sådana fastigheter mera allmänt motsätter sig åtgärden och har beaktansvärda skäl för det. Vid denna prövning skall främst deras mening beaktas som har störst nytta av anläggningen. Hyresgäster- na företräds av organisation av h_v- resgäster som har avtal om förhand- lingsordning för berörd fastighet el- ler. om förhandlingsordning ej giil- ler, riksorganisation av hyresgäster eller förening, som är ansluten till sådan organisation och inom vars verksamhetsområde fastigheten är belägen (hyresgästorganisation).

Första stycket gäller inte. om behovet av anläggningen är synnerligen an-

geläget.

Bilaga 4 '

Nuvarande lvdelse Föreslagen lydelse

18å

Rätt att påkalla förrättning enligt denna lag tillkommer ägaren av fas- tighet. som avses skola deltaga i an- läggningen. byggnadsnämnden och hyresgästorganisation.

Rätt att päkalla förrättning enligt denna lag tillkommer ägaren av fas- tighet. som avses skola deltaga i an- läggningen. byggnadsnämnden och hyresgästorganisation. En samfäl- lighetsförening får, efter beslut av föreningsstänzma. påkalla förrätt- ning som angår gelnensamhetsan- läggning under föreningens förvalt- ning.

Länsstyrelsen kan påkalla förrättning för inrättande av anläggning som styrelsen finner vara av större betydelse från allmän synpunkt.

Vid expropriation eller liknande tvångsförvärv fär förvärvaren påkalla förrättning för inrättande av sådan anläggning varigenom olägenhet av för- värvet kan undanröjas. minskas eller förebyggas.

Om rätt för väghållare att påkalla förrättning enligt denna lag finns be- stämmelser i 20 a å och 25 å tredje stycket väglagen (1971:948).

19 å [ fråga om förrättning enligt den- I fråga om förrättning enligt den- na lag äger4 kap. 1—24. 27—40 och na lag äger 4 kap. 1—24 och 42 åå fastighetsbildningslagen 27—40 åå fastighetsbildningslagen (1971l:988) motsvarande tillämp- (l970:988) motsvarande tillämp- ning. ning. Vidförrättning enligt35 så som angår fråga om ändring av kretsen av fastigltetersonz deltar i en gemensam- hetsanlt'iggning vilken förvaltas av en .sztrrt_/älliglzetsförening. iir föreningen Sakägare i stället för delägarna.

llar hyresgästorganisation päkallat förrättningen eller kan den eljest berö— ra hyresgästers rätt. skall fastighetsbildningsmyndigheten underrätta orga- nisationen om tid och plats för sammanträde eller i fall som avses i 4 kap. 15 å fastighetsbildningslagen. om förrättningen innan denna avslutas.

22 ål Uppkommer fråga om inlösen äger 8 kap. 7 så andra streket fastig- hetsbildningslagen ("1970.'988) mot- svarande tillämpning

35 å

lnträder. sedan fråga som be- handlats vid förrättning enligt denna lag slutligt avgjorts. ändrade förhal- landen som väsentligt inverkar pä

lnträdcr. sedan fråga som be- handlats vid förrättning enligt denna lag slutligt avgjorts. ändrade förhål- landen som väsentligt inverkar på

' Nuvarande lydelse = förslag i SOU 198473

Bilaga 4

Nuvarande lyt'lelse

frågan. kan denna prövas vid ny för- rättning. Även utan att sådana för- hållanden inträtt. får ny förrättning äga rum om i det tidigare avgöran- det föreskrivits att frågan får omprö- vas efter viss tid och denna tid ut- gått.

Föreslagen lydelse

frågan. kan denna prövas vid ny för- rättning. Även utan att sådana för- hållanden inträtt. får ny förrättning äga rum om i det tidigare avgöran- det föreskrivits att frågan får omprö- vas efter viss tid och denna tid utgått eller om ett klart behov av ompröv- ning eljest framkommit.

Vid den nya förrättningen får ej beslutas sådan ändring i fråga om kretsen av fastigheter som deltager i gemensamhetsanläggning eller fastighets an- delstal att avsevärd olägenhet uppkommer från allmän eller enskild syn-

punkt.

Ar vid den nya förrättningen fråga endast om ändring som icke påverkar bebyggelsens utformning eller markanvändningen i övrigt. behöver bygg- nadsnämndens medgivande enligt 23 å ej inhämtas.

Övergångsbestämmclserna till lagen (197—"1:82'2) om ändring i anläggningslagen

De nya bestäm/nelserna äger tills vidare tillämpning

dels i följande kommuner. nämli- gen Stockholms län: Botkyrka. Dan- deryd. Ekerö. Haninge, l-luddinge. Järfälla. Lidingö. Nacka, Sigtuna. Sollentuna. Solna. Stockholm. SuntlbyIu-trg. "livresö. Täby. Upp- lands—Bro. Upplands Väsby. Vallen- tuna. Vaxholm och Värmdö kommu- ner. Malmöhus län: Bara. Burlöv. Kävlinge. Lomma. Lund. Malmö. .S'tt'lffanstorp. Trelleborg och l-"ellinge kommuner. Hallands län: Kungsbacka kommun. Göte— lmrgs och Bohus län: Göteborg, Härryda. Kungälv. Mölndal. Partil- le. Stenungsund. Tjörn och Öckerö kommuner, Älvslmrgs län: Ale och

Svedala.

Lerum kommuner

dels i annan kommun. om rege- ringen förordnar ont det på ansökan av förening som är ansluten till riks- organisation av hyresgäster och inom vars verksamltetsomräde kommunen är belägen.

Niu-'arande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1988/ 89: 77 Bilaga 4

1. Denna lag träder i kraft den

2. Bestämmelserna i l å andra stycket och 19 5 första stycket andra me- ningen anläggningslagen (1973:1149) äger ej tillämpning beträffande för- rättning enligt anläggningslagen som har sökts före ikraftträdandet,

3. Har vid förrättning enligt anläggningslagen (1973:1149) sammanträde med sakägarna hållits före ikraftträdandet gäller 7 s'anläggningslagen i dess äldre lydelse och övergångsbestämmelserna till lagen (19741822) om ändring i anläggningslagen.

Bilaga 4

Förslag till Lag om ändring i lagen (1973:1150) om förvaltning av samfäl-

ligheter

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1973:1150) om förvaltning av sam-

fälligheter

dels att 7. 8. 18. 20. 28. 49 och 52 ss skall ha nedan angivna lydelse. dels att i lagen skall införas fyra nya paragrafer. Zl) a. 21 a. 41 a och 49 a åå, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Kan delägarna icke enas i fråga om viss förvaltningsätgärd. skallfas- tig/tetsdomstolen på begäran av del- ägare förordna nägon att hålla sam— manträde med delägarna för tll-*gör- ande av frågan. Förordnande skall dock inte meddelas om åtgärden nted hänsyn till samft'z'lligltetens omfatt- ning och beskaffenhet samt övriga omständigheter ej bör vidtagas utan att föreningsförvaltning anordnas.

Har begäran framställts om för— ordnande enligt första stycket. fär domstolen. om synnerliga skäl för- anleder det. iavbidan på att den med förordnandet avsedda frågan av- gjorts. utse god man för fört-'altning av samfälligheten eller vidtaga annan åtgärd som behövs för att säkerstäl- la delägarbeslutet.

Den som förordnats att hålla sam- manträde enligt 7 5 skall utreda vil- ka som är delägare..

Föreslagen lydelse

Kan delägarna inte enas i fråga om viss fi.")rvaltningsåtgärd. skall. på be- gäran av delägare. fastighetsbild- ningsmyndiglteten eller den som myndigheten förordnar därtill hälla sammanträde med delägarna för att avgöra frågan eller, om omständig- heterna därtill föranleder. anordna föreningsförvaltning.

Fastighetsbildningsmyndigheten får. om synnerliga skäl föranleder det. vidtaga åtgärd som behövs för att säkerställa delägarbeslutet.

89"

Den som skall hålla sammanträde enligt 7 så skall utreda vilka som är delägare.

18 s Samfällighetsförenings ändamål är att förvalta den samfällighet för vilken den bildats. Samfällighetsförening får ej driva verksamhet som är _/'rt't'mmande för det ändamål sotn samfälligheten skall tillgodose.

Samfällighetsförening får endast driva verksamhet som är förenlig med det ändamål som samfällighe- ten skall tillgodose.

Bilaga 4

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

20 å Samfällighetsförening bildas vid sammanträde med delägarna genom att de antager stadgar och utser styrelse.

Sammanträde enligt första stycket hålles av den som fastighetsdomsto- len förordnat därtill. Sädant för- ordnande meddelas på begäran av delägare. Dock skall i samband med förrättning enligt fastighetsbild- ningslagen (l970:988) eller anlägg- ningslagen (1973:1149) fastighets- bildningsmyndigheten eller. om sär- skild förrättningsman förordnats en- ligt 4 58 sistnämnda lag. denne hålla sammanträde enligt första stycket beträffande samfällighet som berö- res av förrättningen. om delägare i samfälligheten begär det eller om det är av väsentlig betydelse från all- män synpunkt att samfällighetsföre- ning bildas.

I fråga om samfälligheter enligt l & första stycket 5 skall vad som i andra stycket sägs om förrättning och förrättningsman gälla förrätt- ning och förrättningsman enligt vat- tenlagen (1983291). Om det är av väsentlig betydelse från allmän syn- punkt att en samfällighctsförening bildas för förvaltningen av en be- vattnings- eller vattenregleringssam- fällighet. får domstolen förordna nä- gon att hålla sammanträde enligt första stycket även om delägare i samfälligheten inte har begärt det.

Sammanträde enligt första stycket hålles, på begäran av delägare. av fastighetsbildningsntyndigheten el- ler den som myndigheten förordnat därtill. Dock skall i samband med förrättning enligt fastighetsbild- ningslagen (l970:988) eller anlägg- ningslagen (1973:1149) fastighets- bildningsmyndigheten eller. om sär- skild förrättningsman förordnats en- ligt 4 & sistnämnda lag. denne hålla sammanträde enligt första stycket beträffande samfällighet som berö- res av förrättningen. om delägare i samfälligheten begär det eller om det är av väsentlig betydelse från all- män synpunkt att samfällighetsföre- ning bildas.

I fråga om samfälligheter enligt l & första stycket 5 skall vad som i andra stycket sägs om förrättning och förrättningsman gälla förrätt- ning och förättningsman enligt vat- tenlagen (1983291). Om det är av väsentlig betydelse från allmän syn- punkt att en samfällighetsförening bildas för förvaltningen av en be- vattnings- eller vattcnrcgleringssam- fällighet. får fastighetsbildningsmyn- digheten halla sammanträde enligt första stycket även om delägare i samfälligheten inte har begärt det.

20 a %

bildande av samfällighetsförening. som skall för-

Sammanträde för

valta gemensam/tersattläggning ittont bostadsområde där e.t'ploatering för

bostadsbebyggelse pågår, får inte hållas förrän till försäljning tttbjttdna fastigheter. som skall delta i anlägg- ningen. sälts och tillträtts av köpar— na. såvida inte synnerliga skälft'irttn- leder annat.

Bilaga 4

Nut-'arande lydelse Föreslagen lydelse

Sammanträde enligt första stycket hålls av fastighetsbildningsmyndig- lteten på begäran av delägare. bygg- nadsnämnden eller lt'insstyrelsen.

Zlaå

Vid omröstning på sammanträde för bildande av samfällighetsföre- ning som skall förvalta gemensam- hetsanläggning inom bostadsområde där skilda besittningsformer till bo- städerna förekommer (s. k. integre- rat bostadsområde) eller där bostä- derna innehas med antingen hyres- eller bostadsrätt, skall istället för vad som sägs i 12 5 första stycket första punkten reglerna i 49 a .6 gälla.

285

Stadgar för samfällighetsförening skall ange

]. föreningens firma.

2. samfällighet som förvaltas av föreningen och grunderna för för- valtningen.

3. den ort där styrelsen skall ha sitt säte.

4. hur styrelsen skall vara sam- mansatt och hur den skall utses samt grunderna för dess beslutsförhet.

5. hur revision av styrelsens för- valtning skall ske.

=(). föreningens räkenskapsperiod.

7. hur ofta ordinarie förenings- stämma skall hållas.

8. det sätt på vilket kallelse till föreningsstämma skall ske och and- ra meddelanden bringas till medlem- marnas kännedom ävensom den tid före sammanträde då kallelseåtgärd senast skall vidtagas.

Stadgar för samfällighetsförening skall ange

1. föreningens firma.

2. samfällighet som förvaltas av föreningen och grunderna för för- valtningen.

3. den ort där styrelsen skall ha sitt säte.

4. hur styrelsen skall vara sam- mansatt och hur den skall utses samt grunderna för dess beslutsförhet.

5. hur revision av styrelsens för- valtning skall ske.

6. föreningens räkenskapsperiod. 6 a. de grunder enligt vilka medel skall avsättas för säkerställande av underhåll och förnyelse av gemen- samhetsanläggning som fört-'altas av föreningen.

'7. hur ofta ordinarie förenings- stämma skall hållas.

8. det sätt på vilket kallelse till föreningsstämma skall ske och and- ra meddelanden bringas till medlem- marnas kännedom ävensom den tid före sammanträde då kallelseåtgärd senast skall vidtagas.

Stadgarna får ej innehålla föreskrift som strider mot denna lag eller annan

författning.

-172

Nut-'arande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1988/89: 77 Bilaga 4 Vad som föreskrivs under punkten () a gäller enbart ln'trt'iffande samfäl- lighetsförening som förvaltar gemen- samhetsanläggning inrättat! för små- husfastigheter ellerför sådana fastig- heter jämte hyresfastighet eller bo- stadsrättsjastighet.

41 a å

Är samft'illighetsjörening skyldig att avsätta medel till fond för under- håll oclt förnyelse skall underhålls- och förnyelseplan tat/.)rättas av styrel- sen. om det inte är obehövligt. Pla- nen skall innehålla de upplysningar som är av betydelse för bedöntandet av ondavsältningarnas storlek.

rlv tttgifts- och inkomststaten för förening som sägs i förs/a stycket skall framgå de belopp som åtgår till fondavst'ittning.

49 &

Röstberättigad medlem. sotn är närvarande vid föreningsstämma. har. oavsett om han äger en eller flera delägarfastigheter. en röst. I fraga som har ekonomisk betydelse skall medlemmarnas röstetal i stället beräknas efter delägarfastigheternas andelstal. om medlem begär det. Dock får medletns röstetal ej överstiga en femtedel av det sammanlagda röstetalet för samtliga närvarande röstberättigade medlemmar.

Medlems rösträtt kan utövas genom ombud. Ombud får ej företräda mer än en medlem. Som stämmans beslut gäller deti mening för vilken de flesta rösterna avgivits. Vid lika röstetal avgöres val genom lottning. medan i andra frågor den mening gäller som biträdes av ordföranden.

Första och andra styckena gäller Första och andra styckena gäller ej i den mån annat följer av 51 eller ej i den mån annat följer av 4!) a. 51 52 &. Avvikelse från andra stycket eller 52 s'. Avvikelse från andra får föreskrivas i stadgarna. stycket far föreskrivas i stadgarna.

49 ä %

Ifråga om sarnfi'illigltetsjörening som förvaltar sådan gemensam/tels- anläggning som sägs iZl a $$ skall vid omröstning på före!tingsstämma medlemmarnas röstetal alltid beräk— nas efter delägarfastiglieternas att— delstal med tillämpning av regeln om

Bilaga 4

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

röstspärr [ 49 .é' första stycket tredje meningen.

Föreligger förhandlingsöverens- konzmelse enligt hyresförhandlings- lagen ( l978:304) om fördelning av det andelstal som åsatts hyresfastig— het vid förrättning enligt anläggningslagen(1973:1149) på dei fastigheten ingående lägenheterna, får den fastighetsägaren tillkomman- de rösträtten vid stämman i stället utövas av envar lägenhetshavare. Motsvarande gäller beträffande lä- genhetshavare [ en bostadsrättsfastig-

-het. om det på bostadsrättsförening-

ens stämma har beslutats om fördel- ning av det andelstal som åsatts bo- stadsrättsfastigheten vid förrättning enligt anläggningslagen(1973:1149) på de [fastigheten ingående lägenhe- terna.

En lägenhetshavares röstetal ut- görs av det andelstal sont överens- kommits beträffande hans lägenhet.

525

Vid omröstning i fråga om änd- ring av föreningens stadgar har varje röstberättigad medlem. oavsett om han äger en eller flera delägarfastig- heter. en röst. För beslut om sådan ändring fordras minst två tredjede- lar av de avgivna rösterna. Föreskri- ves strängare villkor i stadgarna. skall det gälla.

Vid omröstning i fråga om änd- ring av föreningens stadgar har varje röstberättigad medlem, oavsett om han äger en eller flera delägarfastig- heter. en röst. Ifråga om samfällig- hetsförening som förvaltar sådan ge- mensamhetsanläggning som sägs i Zla & skall dock vid omröstningen i stället gälla vad som föreskrivs i 49a 5. För beslut om ändring av stadgar- na fordras minst tvä tredjedelar av de avgivna rösterna. Föreskrives strängare villkor i stadgarna. skall det gälla.

Beslut enligt första stycket skall genom styrelsens försorg genast anmälas för registrering. Vid anmälan skall fogas två bestyrkta avskrifter av protokoll över beslutet. Beslutet får ej tillämpas innan registrering skett.

Bilaga 4

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1. Denna lag träder i kraft den

2. Bestämmelsen i 20 a så lagen (1973: 1 150) om förvaltning av samfällighe- ter äger ej tillämpning i de fall förrättning enligt anläggningslagen (1973:1149) sökts före ikraftträdandet och om i samband med förrättningen. på grund av vad som sägs i 20 å andra stycket lagen (1973:1150) om förvalt- ning av samfälligheter. skall bildas samfällighetsförening.

3. Beträffande före den bildad samfällighetsförening skall så- dan ändring av föreningens stadgar. som föranleds av bestämmelserna i 28 ? punkten 6 a lagen ('1973:115()) om förvaltning av samfälligheter. beslutas på den föreningsstämma som äger rum närmast efter ikraftträdandet.

4. Beträffande före den bildad samfällighetsförening som sägs i 21 a 5 lagen (1973:1150) om ft'irvaltning av samfälligheter skall bestämmel- serna i 49 ä ä och 52 9" första stycket andra meningen lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter tillämpas från och med den föreningsstämma som äger rum närmast efter ikraftträdandet.

Bilaga 4

Förslag till Lag om ändring i ledningsrättslagen (1973:1144)

Härigenom föreskrivs i fråga om ledningsrättslagen (1973:] 144) dels att Zl) & skall upphöra att gälla. dels att 16 % skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 16 % l fräga om förrättning enligt den- I fråga om förrättning enligt den-

na lag äger 4 kap. l.—24. 37—35. na lag äger-l kap. 1—24. 27—35 Och 37—40 och 42 ss fastighetsbild- 37—40 ss fastighetsbildningslagenningslagen (' 1970988) motsvarande (l970:988) motsvarande tillämp- tillämpning. ning.

Avser förrättning endast att inskrivet servitut eller inskriven nyttjanderätt avseende rätt att fratndraga och bibehålla ledning skall förändras till led- ningsrätt. skall dock sammanträde med sakägarna hällas bara om särskilda skäl talar för det. Vid sädan förrättning behöver ärendet ej hänskjutas till byggnadsnämnden enligt 21 s'.

Vid ftiirrättning som avses i andra stycket fär inskrivet servitut avseende rätt att framdraga och bibehålla ledning. som utgör tillbehör till annan fastig- het eller annan inskriven tomträtt än den där ledningen finns. förändras till ledningsrätt endast om därvid förordnas att ledningsrätten skall höra till den fastighet eller tomträtt till vilken ledningen hör.

Svarar fastighet för fordran. fär inskrivet servitut eller inskriven nyttjan- derätt förändras till ledningsrätt endast om sådana medgivanden som avses i 14 å andra stycket föreligger. Medgivande av rättsägare behövs dock ej, om förändringen är väsentligen utan betydelse för honom.

20 ä' Upp/(munter fråga om inlösen äger 8 kap. 7 s* andra stycket fastig- helsbildningslugen (1970:988) mor- svarande tillämpning.

Denna lag träder i kraft den

' Nuvarande lydelse = förslag i SOL.? 1984172

Förslag till Lag om ändring i delgivningslagen (1970:428)

Härigenom föreskrivs i fråga om delgivningslagen (197052?) att 9 och 10 5.5 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 s Skall delgivning ske med annan juridisk person än staten. överbringas handlingen till någon som har rätt att företräda den juridiska personen eller, om flera är gemensamt behöriga. till någon av dem. Saknas behörig ställfö- reträdare men finns någon som har rätt att sammankalla dem som skall be- sluta i den juridiska personens angelägenheter. överbringas handlingen till denne.

Delgivning med dödsbo genom att handlingen överbringas till någon av dödsbodelt'igarna får ske endast om denne sitter i boet. Dödsbodelägare som mottagit handlingen skall utan

[ fråga om dödsbo sont fört-'altas av delägarna äger första stycket till- la'mpning endast när den fråga som avses med delgivningen angår för- valtningen av fast egendom som till-

dröjsmäl underrätta övriga om del- givningen.

hör dödsboet. Sitter någon av döds- bodelägarna i boet. får delgivning med dödsboet dock ske genom att handlingen överbringas till denne. Dödsbodelägare som mottagit handlingen skall utan dröjsmål un- derrätta övriga om delgivningen.

Dödsbodelägare som sitter i boet har rätt att taga emot handlingen. även om boet ej förvaltas av delägarna. Han svarar i sådant fall för att handlingen utan dröjsmål lämnas till någon som har rätt att företräda boet.

10 %

Skall delgivning ske med delägare i samfällighet eller med medlemmar i sammanslutning och är styrelse eller annan utsedd att förvalta samfällighe- tens eller sanunanslutningens angelägenheter. får handlingen överbringas till ledamot av styrelsen eller förvaltaren. Saknas styrelse eller förvaltare men finns någon som har rätt att sammankalla dem som skall besluta i sam- fällighetens eller sammanslutningens angelägenheter. fär handlingen över- bringas till denne.

Tillhör gruva flera gemensamt. får delgivning med delägarna ske ge- nom att handlingen överbringas till gruvföreständaren.

Inne/tas fast egendom med sant- äganderött. får delgivning med ägar- na ske genom att handlingen över- bringas till någon av dem. Tillhör gruva flera gemensamt. får delgiv- ning med delägarna ske genom att handlingen överbringas till gruvfö- reständaren.

Har den som enligt denna paragraf mottagit handling ej rätt att föra deläg- arnas eller medlemmarnas talan. skall han lämna handlingen till någon som har sädan behörighet eller underrätta dem sotn avses med delgivningen.

Denna lag träder i kraft den

Bilaga 4

Förslag till Lag om ändring i lagen (1969z246) om domstolar i fastighets- mål

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1969:246') om domstolar i fastig- hetsmål att 4 5 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 5 När mål enligt särskilda bestämmelser efter prövning av själva saken av- göres utan huvudförhandling är fastighetsdomstol domför utan nämnde- männen. I övrigt är fastighetsdomstol vid handläggning av mål domför med en lagfaren ledamot i samma utsträckning som föreskrives för tingsrätt.

I fastighetsbildningsmål som skall tzr-göras efter pröt-wing av själva sa- ken är fastighetsdomstol dom för med en lagfaren ledamot

när målet avgörs vid sådant särskilt sammanträde som sägs i 16 kap. 3 5 fastighetsbildningslagen( ] 970.988 ).

niir målet avgörs vid huvudför- handling. om det är tillräckligt med hänsyn till målets beskaffenhet att målet avgörs av en enda domare samt sakägarna och andra taleberättigade samtycker till det eller saken är up- penbar.

när målet enligt bestämmelserna i 10 kap. 8 35 fastighetsbildningslagen avgörs utan huvutlförhmuiling, såvi- da antingen enighet föreligger mellan sakägarna och andra taleberättigade ifråga om hur det överklt'tgade beslu- tet skall ändras eller om det är till- räckligt med hänsyn till målets be- skaffenhet att målet avgörs av en enda domare samt sakägarna och andra talelu'rättigt'tde samtycker till det eller saken är uppenbar.

[ avgörande av fastighetsbildnings- mål. som enligt andra stycket kan av- göras av en lagfaren ledamot ensam. för även en teknisk ledamot delta. om det är lämpligt.

1. Denna lag träder i kraft den

2. Äldre bestämmelser om fastighetsdomstolens domförhet gäller alltjämt vid huvudförhandlingar som har påbörjats före ikraftträdandet samt vid överläggningar och omröstningar i anslutning till sadana hm'udft'fnhandling- ar.

Förslag till Prop. 1988/89:77 Lag om ändring i bostadsrättslagen (l971:479) Bilaga 4

Härigenom föreskrivs i fråga om bostadsrättslagcn (l971:479)I att 59 & skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande. lydelse ' Föreslagen lydelse

59 &

Bestämmelserna i 52—61 åå lagen (l951:308) om ekonomiska föreningar gäller i tillämpliga delar i fråga om bostadsrättsförening. Innehar flera med- lemmar bostadsrätt gemensamt. äger de dock endast en röst om ej annat bestämts i stadgarna. Vidare kan medlems rösträtt utövas av medlemmens make som ombud, även om denne ej är medlem i föreningen. såvida inte annat bestämts i stadgarna.

Vid föreningsstärnnm får beslutas om fördelning av det andelstal som åsatts bastadsrättsföreningens fastig- het vid förrättning enligt anlägg- ningslagen(1973:1149) på de [jäs/ig- lzcren ingående lägenheter/m.

Denna lag träder i kraft den

' Lagen omtryckt i SFS l9821353

Förteckning över remissinstanserna beträffande betänkandet F astighetsbildning ]

Yttrande över delbetänkandet Fastighetsbildning ] har avgetts av hovrät- ten för Nedre Norrland, centralnämnden för fastighetsdata (CFD), statens vägverk, lantbruksstyrelsen, Skogsstyrelsen. statens planverk, statens lant- mäteriverk. domänverket, kammarkollegiet, statskontoret, riksrevi- sionsverket. länsstyrelsen i Malmöhus län, länsstyrelsen i Västernorrlands län. Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Näringslivets byggandsdelegation, Svenska Kommunal-Tekniska föreningen, Svenska kommunförbundet, Sveriges advokatsamfund, Sveriges fastighetsägareförbund, Sveriges lant- mäteriförening och Sveriges villaägareförbund. .

Lantmäteriverket har överlämnat yttranden från överlantmätarmyndig- heten i Stockholms län, Malmöhus län, Göteborgs och Bohus län, Skara- borgs län, Värmlands län, Kopparbergs län. Västerbottens län samt fastig- hetsbildningsmyndigheten i Mora distrikt.

Länsstyrelsen i Västernorrlands län har bifogat ett yttrande från Örn- sköldsviks kommun.

Skrivelser har dessutom inkommit från Västerås kommun och Kalmar kommun samt från advokaten Erik Lindén. Åmål.

Förteckning över remissinstanserna beträffande betänkandet Fastighets- Prop. 1988/89:77 bildning4 Bilaga 6

Yttrande över slutbetänkandet Fastighetsbildning 4 har avgetts av hovrät- ten för Nedre Norrland, Stockholms tingsrätt, Gävle tingsrätt, domstols- verket, statens planverk, statens lantmäteriverk, statens naturvårdsverk, domänverket, kammarkollegiet, lantbruksstyrelsen, statskontoret, rikrevi- sionsverket, länsstyrelsen i Malmöhus län, länsstyrelsen i Västernorrlands län, rättegångsutredningen (Ju l977:06), Svenska kommunförbundet, Stockholms kommun, Halmstads kommun, Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Svenska Kommunal-Tekniska föreningen, Sveriges advokatsam- fund, Sveriges fastighetsägareförbund, Sveriges jordägareförbund, Sveri- ges lantmätareförening, Sveriges allmännyttiga bostadsföretag (SABO), Hyresgästernas riksförbund. Svenska riksbyggen, HSB:s riksförbund ek. för., Sveriges bostadsrättsföreningars centralorganisation (SCB), Sveriges Villaägareförbund samt Riksförbundet Vi i Småhus.

Lantmäteriverket har Överlämnat yttranden från överlantmätarmyndig- heterna i Stockholms, Uppsala, Östergötlands, Malmöhus, Älvsborgs och Kopparbergs län. Överlantmätarmyndigheten i Östergötlands län har bifo- gat ett yttrande från stadsingenjörskontoret i Norrköpings kommun.

Länsstyrelsen i Västernorrlands län har överlämnat yttrande av den kommunala fastighetsbildningsmyndigheten i Sundsvall.

Lagrådsremissens lagförslag

1 Förslag till

Lag om ändring i jordabalken

Härigenom föreskrivs i fråga om jordabalkenl dels att 7 kap. 28 och 29 55, 8 kap. 4 år. 9 kap. 235 samt 20 kap. 13% skall ha följande lydelse,

dels att i balken skall införas en ny paragraf, 23 kap. 9 så, samt närmast före denna en ny rubrik av följande lydelse.

Nu varande lydelse

Föreslagen lydelse

7 kap. 28%

Gäller nyttjanderätt eller servitut efter_lästighetsdelning i flera fastig- heter, skall'vederlag som utgår för rättigheten tillkomma ägarna av dessa i förhållande till belastningen på varje fastighet.

Gäller nyttjanderätt eller servitut efterfas!ighetsbildningi flera fastig- heter, skall vederlag som utgår för rättigheten tillkomma ägarna av dessa i förhållande till belastningen på varje fastighet.

29g

Om fastighet som besväras av nyttjanderätt eller servitut under- gär fastighetsreglering, får rättighe- ten därefter utövas på område, som genom regleringen överföres till fastigheten. Detta gäller dock icke. om rättighetens utövning genom upplåtelseavtalet är begränsad till viss del av fastigheten eller utöv- ning av rättigheten på det överför- da området eljest måste anses stri- da mot upplåtelsen. Föreskrift om rätt för fastighetsbildningsmyndig- heten att bestämma nytt område för utövning av nyttjanderätt finns i fastighetsbildningslagen (l970:988).

Om fastighet som besväras av nyttjanderätt eller servitut under- gär fastighetsreglering, får rättighe- ten därefter utövas på område, som genom regleringen överföres till fastigheten. Detta gäller dock icke, om rättighetens utövning genom upplåtelseavtalet är begränsad till viss del av fastigheten eller om ut- övning av rättigheten på det över- förda omrädet eljest måste anses strida mot upplåtelsen eller är a_lör- enlig med. sådant förordnande som avses i tredje stycket. Föreskrift om rätt för fastighetsbildningsmyndig- heten att bestämma nytt område för utövning av nyttjanderätt finns i fastighetsbildningslagen (l970:988).-

Nyttjanderätt, servitut och rätt till elektrisk kraft gäller ej vidare i mark eller byggnad som genom.fastighetsreglering frångår fastighet vari rättighe- ten upplåtits. Det åligger den som tillträder sådan byggnad att inom en månad från tillträdet uppsäga hyresavtal som gällde mot avträdaren. 1 annat fall gäller avtalet mot honom.

Att _lastighetsbildningsmyndighe- ten kan förordna att en rättighet skal/jörtsätla att gälla i mark eller byggnad som genom fastighetsregle- ring frångår den fastighet vari rät-

' Balken omtryckt 197l:1209.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

tigheten upplåtits jöreskri vs i 5 kap. 33a5 och 7 kap. 13 _4' fastighets- bildningslagen (l970:988). En så- dan rättighet skall vid tillämpning- en av 22 ,é' äga företräde framför en rättighet som enligt första stycket skulle/å utövas i marken eller bygg- naden.

8 kap.:

45

Uppsäges arrendeavtal med anledning av att arrenderätten är förverkad. upphör avtalet att gälla på den fardag som inträffar närmast efter uppsäg— ningen, om ej rätten finner skäligt ålägga arrendatorn att avflytta tidigare eller annat följer av 25 &.

Om arrendeavtal uppsäges av an— nan orsak som ger jordägare eller arrendator rätt att frånträda avta- let, upphör avtalet att gälla på den fardag som inträffar närmast efter sex månader från uppsägningen. Sker uppsägningen innan arrenda— torn tillträtt arrendestället, upphör avtalet dock genast att gälla.

Om arrendeavtal uppsäges av an- nan orsak som ger jordägare eller arrendator rätt att frånträda avta- let, upphör avtalet att gälla på den fardag som inträffar närmast efter sex månader från uppsägningen. Fränträder arrendatorn avtalet med stöd av 7kap. 30.9" andra stycket. ska/l avtalet. om arrendatorn begär

det i uppsägningen. istället upphöra att gälla den dag då arrendatorn till följd av _lastighetsregleringen är skyldig att avträda mark. Sker upp- sägningen innan arrendatorn till- trätt arrendestället, upphör avtalet genast att gälla. Fardag är den 14 mars.

9 kap. 23 &

Avräkning mellan jordägaren och arrendatorn skall ske. när arrendestäl- let avträdes. Avräkning skall även ske vid tidigare tidpunkt i den mån avtal därom träffats. I samband med förlängning av arrendeavtalet skall avräkning alltid ske. om mer än nio år förflutit från tillträdet eller från närmast föregående avräkning.

Avräkning skall också ske i sam- band med ett förordnande enligt 5 kap. 33 a ,é' fastighetsbildnings— lagen ( 1 9 70: 388). Om ej annat avtalats. skall avräkning grundas på syn vid avräknings- periodens början och slut. Vid avräkningen skall beaktas om kostnaderna för att avhjälpa de bris- ter som förelåg vid avräkningsperiodens början har förändrats under perio— den.

2 Senaste lydelse 19811784. 3 Senaste lydelse 1985z928. 183

Bilaga 7

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

20 kap. 13 54

Om det på grund av innehållet i protokollet och vad som i övrigt framkommit måste antagas. att det påstådda förvärvet ägt rum samt att det är giltigt och kan göras gäl- lande. skall den omständigheten att endast protokollet åberopas som fångeshandling ej utgöra hinder mot lagfart.

Om det på grund av innehållet i protokollet och vad som i övrigt framkommit måste antagas, att det påstådda förvärvet ägt rum samt omständigheterna ger vid handen att sökanden bör anses som ägare. skall den omständigheten att en- dast protokollet åberopas som fångeshandling ej utgöra hinder mot lagfart. Ett förvärv för vilket tillstånd av myndighet fordras får dock inte läggas till grund för lagfart förrän tillstånd har lämnats.

Hari fall som avses i första stycket förvärvaren eller någon som härleder sin rätt från honom innehaft fastigheten med äganderättsanspråk under de tio åren närmast före det år då lagfartsansökan företages till prövning, utgör omständighet som avses i 7 5 2 hinder mot lagfart endast om inskriv- ning eller anteckning, som grundar sig på annans äganderätt till fastigheten eller anspråk därpå, skett i fastighetsboken under nämnda tid.

1 ärende om lagfart som avses i denna paragraf skall, om så finnes erforderligt. inhämtas yttrande från kammarkollegiet. Kollegiet får föra talan mot beslut, varigenom lagfart beviljats.

23 kap.

Övriga bestämmelser

Kommer en inskriven rättighet till följd av ett förordnande enligt 5 kap. 33 a _é' eller 7 kap. 13 .é'fästig- hetsbildningslagen (1970:988) att gälla i en annan fastighet än den i vilken den har blivit inskriven, skall rättigheten inskrivas i den andra _ltzstigheten. En sådan inskrivning ger samma rätt till företräde som om den verkställts efter ansökan.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990.

"' Senaste lydelse 1975: 1085.

Bilaga 7

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1969:246) om domstolar i

fastighetsmål

Härigenom föreskrivs att 45 lagen (1969:246) om domstolar i fastig- hetsmåll skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse

När mål enligt särskilda bestäm- melser efter prövning av själva sa- ken avgöres utan huvudförhandling är fastighetsdomstol domför utan nämndemännen. I övrigt är fastig- hetsdomstol vid handläggning av mål domför med en lag/aren leda- mot i samma utsträckning som fö- reskrives för tingsrätt.

Föreslagen lydelse

När mål enligt särskilda bestäm- melser efter prövning av själva sa- ken avgöres utan huvudförhandling är fastighetsdomstol domför utan nämndemännen.

I mål som skall avgöras efter prövning av själva saken är fästig— hetsdomstol domför med en lag/ä- ren ledamot. om målet avgörs vid sådant särskilt sammanträde som sägs i 16 kap. 35 fastighetsbild- ningslagen (1970: 988).

I övrigt är fästighetsdomstol vid handläggning av mål domför med en lagfaren ledamot i samma ut- sträckning som föreskrivs för tings- rätt.

1. penna lag träder i kraft den 1 januari 1990. 2. Aldre bestämmelser om fastighetsdomstolens domförhet gäller allt- jämt vid huvudförhandlingar som har påbörjats före ikraftträdandet.

' Lagen omtryckt 1974:1064.

Bilaga 7

3 Förslag till .

Lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970: 988)

Härigenom föreskrivs i fråga om fastighetsbildningslagen (l970:988)' dels att 4 kap. 42 5 skall upphöra att gälla, dels att 4 kap. 8, 11, 15. 17, 18, 25 a. 29,30 och 39 55. 5 kap. 3, 5. 10, 17, 18. 30a och 34 55, 6 kap. 6 5, 7 kap. 5 5, 8 kap. 7 &, 14 kap. 2 och 8 55. 15 kap. 2—7, lOoch 11 55, 16 kap. l—3,9, 11,12 och 1559, 17 kap. 1 och 2 55, 18 kap. 1 5 samt 19 kap. 3 9" skall ha följande lydelse,

dels att i lagen skall införas åtta nya paragrafer, 4 kap. 10 a och 11 a 5, 5 kap. 30 b och 33 a 55. 6 kap. 7 5, 7 kap. 12 och 13 55 samt 15 kap. 12 5, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap.

Ansökan om fastighetsbildning göres skriftligen hos fastighetsbild- ningmyndigheten. Muntlig ansö- kan som göres vid förrättningssam- manträde skall dock godtagas, om den väckta frågan lämpligen kan prövas vid samma förrättning.

Ansökan om fastighetsbildning görs skriftligen hos fastighetsbild- ningmyndigheten. Muntlig ansö- kan som görs vid förrättningssam- manträde skall dock godtas, om den väckta frågan lämpligen kan prövas vid samma förrättning. An- sökan kan ges in till en fastighets- bildningsmyndighet inom länet el- ler till överlantmätarmyndigheten i länet.

Sökanden skall ange den åtgärd som han önskar genomförd samt uppge den eller de fastigheter för vilka han för talan. I den mån det kan anses skäligt att sökanden skaffar uppgifter därom eller sådana ändå är tillgängli- ga för honom, skall han också ange de andra fastigheter som saken angår ävensom namn och postadress beträffande fastighetsägarna samt de inne- havare av servitut. nyttjanderätt eller rätt till elektrisk kraft som kan beröras av åtgärden.

Ansökningshandling skall vara egenhändigt undertecknad av sökanden eller hans ombud.

Till ansökningshandling skall sökanden i huvudskrift eller styrkt avskrift foga de skriftliga handlingar som han innehar och som är av betydelse i saken.

10aä

Om ansökan har gjorts om fastig- hetsbildning/ör bebyggelse eller an- nat ändamål som kräver medgivan- de enligt naturvårdslagen (1964:822), får jastighetsbildnings- myndigheten för sökandens räkning begära prövning av tillåtligheten av åtgärden enligt den lagen.

' Lagen omtryckt 197111035.

Bilaga 7

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

119”

I den utsträckning som är på— kallad med hänsyn till fastighets— bildningens art och förhållandena i övrigt ska/[ fastighetsbildningstnyn- digheten utreda vilka som i egen- skap av ägare till fastighet eller på annan grund är sakägare. Den som har lagfart påfastigheten anses som ägare. om det ej visas attfastigheten tillhör annan.

Sakägare är den som äger en fas- tighet som berörs av förrättningen eller som har servitutsrätt !" en så- dan. Om förrättningen angår sant- fälld mark somförvaltas av en sam- fällighets/örening. är i stället för- eningen sakägare. l-"idfastighetsreg— Iering är dessutom innehavare av nyttjanderätt eller rätt till elektrisk kraft sakägare. om regleringen har betydelse för dem.

Den som ltar lag/art på en fastig- het anses som dess ägare. om det inte visas att fastigheten tillhör nå- gon annatt. Om det är ovisst vilken av flera som äger en fastighet eller som innehar en rättighet. behandlas samtliga som sakägare. Om en fas- tighet har bytt ägare genom ettför— värv som inte ärfitllbordat. är både överlåtaren och förvärvaren sakäga— re. Om det behövs med hänsyn till fastighetsbildningens art och förhål- landena i övrigt skallfastighetsbild- ningsmyndigheten utreda vilka som är sakägare. Ägaren till en fastighet som berörs av förrättningen är sky/- dig att när myndigheten begär det uppge sådana för honom kända in- nehavare av särskild rätt till fastig- heten sotn är sakägare. Underlåter ägaren detta utan giltigt skäl, skall han ersätta den skada som därige- nom uppkommer för rättighetshava- ren.

llaå

Rätten får förordna en god man som avses i 11 kap. föräldrabalken att företräda ett bolag eller en för- ening eller annan sammanslutning som upplösts. om förhållandena är sådana att det inte går att i förrätt- ningen utreda vilka som .är sammanslutningens rättsägare och kostnaderna för en likvidation i en- lighet med särskilda bestämmelser om detta inte skulle stå i rimligt förhållande till värdet av den egen- dom som tillhör sammanslutning- en. Närförrättningen avslutats, skall

Bilaga 7

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

rätten bestämma om den fortsatta förvaltningen. Rätten får därvid fö- reskriva att sammans/utningens egendom skall överlämnas till all- männa arvsfonden.

159"

Finns det anledning antaga att förrättning kan handläggas helt utan sammanträde, skall ansök- ningshandlingen delges sakägare, som ej biträtt ansökningen, och till- fälle lämnas honom att yttra sig över denna inom utsatt tid. Där- jämte skall byggnadsnämnden underrättas om förrättningen innan denna avslutas.

Finns det anledning antaga att förrättning kan handläggas helt utan sammanträde. skall ansök- ningshandlingen delges sakägare, som ej biträtt ansökningen, och till- fälle lämnas honom att yttra sig över denna inom utsatt tid. Detta gäller inte den som är sakägare ett- dast därför att han har del i samfäl- lighet. om underrättelse enligt 6kap. 7,6 första stycket har läm- nats.

Byggnadsnämnden skall under- rättas om förrättningen innan den- na avslutas.

17 &

Såsom fastighetsbildningsmyndighetens beslut gäller, om förrättnings- männen har olika mening, vad två av dem säger. Har varje förrättnings- man sin mening, gäller förrättningslantmätarens mening. I fråga om peng- ar eller annat som utgör viss mängd skall dock den mening gälla som avser den näst största mängden.

] beslut skall anges de skäl på vil- ka avgörandet grundas. såvida mo- tivering av beslutet icke kan anses överflödig. Beslut, som meddelas i samband med förrättningens avslu- tande eller inställande. och beslut. mot vilket talan får föras särskilt, skall dessutom innehålla besvärs- hänvisning.

Meddelas beslut vid sammanträ- de, skall det uppläsas för de närva- rande. Om i annan ordning medde- las beslut om förrättningens instäl- lande eller, utan samband med för- rättningens avslutande, beslut mot vilket talan får föras särskilt, skall sakägare och annan som får besvära sig underrättas om beslutet utan dröjsmål. Underrättelsen lämnas genom skriftligt meddelande eller i sådan särskild ordning som beslu- tats enligt 20 å andra stycket.

1 beslut skall anges de skäl på vil- ka avgörandet grundas, såvida mo- tivering av beslutet inte kan anses överflödig. Beslut. som meddelas i samband med förrättningens avslu- tande eller inställande, och beslut, som får överklagas särskilt. skall dessutom innehålla anvisning om hur beslutet kan överklagas.

Meddelas beslut vid sammanträ- de, skall det uppläsas för de närva- rande. Om i annan ordning medde- las beslut om förrättningens instäl— lande eller, utan samband med för- rättningens avslutande, beslut som får överklagas särskilt, skall sakäga- re och annan som får överklaga underrättas om beslutet utan dröjs- mål. Underrättelsen lämnas genom skriftligt meddelande eller i sådan

, särskild ordning som beslutats en-

ligt 20 å andra stycket.

Bilaga 7

Nuvarande lydelse Föreslagen l_i-'delsc

185

Till första sammanträdet under förrättningen skall samtliga kända sakägare kallas. Kallelse behövs dock ej. om det kan antagas att sak- ägaren ändå infinner sig. Är det ovisst vilken avflera som är sakäga- re. kallas samtliga. Om det förelig- ger anledning antaga att okända sakägare finns, utfärdas kallelse även på dessa.

Till första sammanträdet under förrättningen skall samtliga kända sakägare kallas. Kallelse behövs dock ej, om det kan antagas att sak- ägaren ändå infinncr sig. Om det föreligger anledning antaga att okända sakägare finns, "utfärdas kallelse även på dessa.

Kal/else enligt första stycket behö- ver inte utfärdas till den som är sak- ägare endast därför att han har del i samfällighet, om underättelse enligt ökap. 7,6 första stycket har läm- nats. Kal/else skall dock utfärdas, om sakägaren harf'ramstäl/t yrkan- de eller visat intresse i saken.

Kallelse skall i god tid före sammanträdet delges sakägarna.

25 a 53 Om byggnadsnämnden vid samråd enligt 4 kap. 25 5 anser att tillåtlighe- ten enligt 3 kap. 3 5 av fastighetsbildning för ny eller befintlig bebyggelse kan sättas i fråga och om det från andra synpunkter finns förutsättningar för att genomföra fastighetsbildningen, skall fastighetsbildningsmyndighe- ten hänskjuta ärendet till byggnadsnämnden för prövning. Finner nämn- den att 3 kap. 35 inte utgör hinder mot fastighetsbildningen, skall nämn- den lämna medgivande till denna.

Beslut varigenom byggnads- nämnden vägrat medgivande till fastighetsbildningen eller gjort så- dant medgivande beroende av vill- kor får överklagas genom besvär hos länsstyrelsen. Länsstyrelsens beslut får överklagas genom besvär hos regeringen.

Beslut varigenom byggnads- nämnden vägrat medgivande till fastighetsbildningen eller gjort så- dant mcdgivandc beroende av vill- kor får överklagas hos länsstyrel- sen. Länsstyrelsens bcslut får över- klagas hos regeringen.

Beslut av byggnadsnämnden eller högre instans varigenom medgivande till fastighetsbildningen vägrats eller gjorts beroende av villkor är bindan- de för fastighetsbildningsmyndigheten.

29 & Sedan förekommande ersättningsfrågor avgjorts och alla till förrättning- en hörande göromål utförts, skall fastighctsbildningsmyndigheten förklara förrättningen avslutad (avslutningsbeslut).

Avslutningsbeslut skall meddelas på sammanträde eller på tid och plats som myndigheten tillkänna- givit för sakägarna och annan som får besvära sig över beslutet. Sådant tillkännagivande skall lämnas vid

3 Senaste lydelse 1987: 124.

Avslutningsbeslut skall meddelas på sammanträde eller på tid och plats som myndigheten tillkänna- givit för sakägarna och annan som får överklaga beslutet. Sådant till- kännagivande skall lämnas vid

Bilaga 7

Nuvarande lydelse

sammanträde eller också genom skriftligt meddelande eller i sådan särskild ordning som beslutats en- ligt 20 g" andra stycket.

Föreslagen I ydelse

sammanträde eller också genom skriftligt meddelande eller i sådan särskild ordning som beslutats en- ligt 20 å andra stycket.

30,5

Sedan förrättningen avslutats, skall fastighetsbildningsmyndighe- ten under besvärstiden hålla till- gängliga de handlingar eller andra uppgifter som fordras för att sak- ägarna skall kunna inhämta full- ständig kännedom om förrättnings- rcsultatet. När sakägare begär det och det är nödvändigt med hänsyn till förrättningens art och omfatt- ning samt övriga förhållanden, skall myndigheten före besvärsti- dens utgång i behövlig utsträckning tillhandahålla handlingar för granskning på förrättningsstället el- ler lämplig plats i närheten. Vad som nu föreskrivits gäller också när beslut meddelas under förrättning- en och talan mot detta skall föras särskilt.

Sedan förrättningen avslutats skall fastighetsbildningsmyndighc- ten under den tid överklagande/år ske hålla tillgängliga de handlingar ellern andra uppgifter som fordras för att sakägarna skall kunna in- hämta fullständig kännedom om förrättningsresultatct. När sakägare begär det ,och det är nödvändigt med hänsyn till förrättningens art och omfattning samt övriga förhål- landen skall myndigheten under den tid överklagande får ske i be- hövlig, utsträckning tillhandahålla handlingar för gransking på förrätt- ningsstället eller lämplig plats i när- heten. Vad som nu föreskrivits gäl- ler också när beslut meddelas under förrättningen och detta skall över- klagas särskilt.

När fastighetsbildningsbeslut meddelats. skall myndigheten på sakäga- res begäran snarast visa de nya gränssträckningarna på marken, om det ej är uppenbart att visningen skulle vara utan betydelse för sakägaren.

39 &

Om det är av synnerlig vikt för fastighetsbildningen att fråga som är föremål för prövning i annan ordning först avgöres, får fastighetsbild- ningsmyndigheten förklara förrättningen vilande i avvaktan på att frågan avgöres. Vill sakägare väcka talan för prövning av fråga som icke kan avgöras vid förrättningen och vars behandling i särskild ordning kan föranleda att förrättningen förklaras vilande. skall skäligt rådrum lämnas honom.

Har fastighetsbildningsmyndig- heten meddelat beslut i fråga be— träffande vilken talan får fullföljas särskilt, skall förrättningen vila i de delar som är beroende av frågans slutliga lösning. såvida icke myn- digheten finner att förrättningen kan fortsätta utan betydande olä- genhet eller fastighetsdomstolen förordnar att den skall fortgå.

Har fastighctsbildningsmyndig- heten meddelat beslut i fråga som får överklagas särskilt, skall förrätt- ningen vila i de delar som är bero- ende av frågans slutliga lösning. om inte myndigheten finner att förrätt- ningen kan fortsätta utan betydan- de olägcnhct eller fastighetsdom- stolen förordnar att den skall fort- gå.

Bilaga 7

Nuvarande lydelse Föreslagen hff/else

425

Finner _faslighetsbila'ningsmyn- ' dig/teten att förrättningsbeslut till _följd av skrivfel. felräkning eller lik- nande misstag innehåller uppenbar oriktighet. ska/l myndigheten beslu- ta om rättelse. Detsamma gäller be- träffande karta. som upprättats vid förrättning. samt annan handling till vilken hänvisning skett iförrätt- ningsbeslutet. Innan rättelse sker. skall den som beröres av åtgärden få tillfälle att yttra sig.

Rättelse skall med angivande av dagen _för åtgärden antecknas på huvudskrifien och såvitt möjligt på övriga exemplar av den handling som rätte/sen avser. Den som beslu- tet rör skall omedelbart underrättas om åtgärden och vad som år att iakttagaförjullföljd av talan.

5 kap. 3 53

Rätt att påkalla fastighetsregle- ring tillkommer ägare av fastighet som beröres av regleringen.

Rätt att påkalla fastighetsregle- ring har ägare av en fastighet som berörs av regleringen. En samfällig— hetsförening_får efter beslut av för- eningsstämma påkalla fastighets- reglering som berör samfälld mark urulerjöreningensförvaltning.

Vid expropriation eller liknande tvångsförvärv får förvärvaren begära sådan fastighetsreglering varigenom olägenhet av förvärvet kan undanrö- jas. minskas eller förebyggas.

Kommunen kan påkalla fastighetsreglering som behövs för att mark och vatten skall kunna användas för bebyggelse på ett ändamålsenligt sätt.

Länsstyrelsen kan påkalla fastighetsreglering som länsstyrelsen finner vara av större betydelse från allmän synpunkt.

Fastighetsreglering som begärts av sakägare får genomföras endast om den är nödvändig för att sökan- den tillhörigfastighet skall förbätt- ras.

3 Senaste lydelse l9871124.

Fastighetsreglering som begärts av sakägare får genomföras endast om den är nödvändig för att en _fas- tighet som tillhör sökanden skall förbättras. Detta gäller dock inte. om regleringen har påkallats av en satnfäl/ighetsförening och berör en samfällighet som inte längre är av gemensam betydelseför delägarfas- tigheterna.

Bilaga 7

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Har regleringen påkallats av annan än sakägare eller innebär ansökan av sakägare att regleringen. för att ej möta hinder enligt 45 andra stycket, skall göras mer omfattande än som krävs för att sökandens fastighet skall förbättras, får regleringen ej äga rum, om de sakägare som har ett väsent- ligt intresse i saken mera allmänt motsätter sig regleringen och har beak- tansvärda skäl för det. Vid prövningen av sådan fråga skall främst deras mening beaktas som har störst nytta av regleringen.

Andra stycket gäller icke, om behovet av fastighetsreglering är synnerli- gen angeläget.

tog

Om värdet av den mark och de andelar i samfälld mark som genom fastighetsreglering tillägges fastighet icke motsvarar värdet av vad som genom regleringen frångår fastigheten, utjämnas skillnaden genom ersätt- ning i pengar. På samma sätt utjämnas värdeförändring som föranledes av servitutsåtgärd eller av att byggnad eller annan anläggning genom regle- ringen övergår till annan ägare. Vad som frångår fastighet genom inlösen ersättes enligt 8 kap.

Ersättning enligt första stycket bestämmes på grundval av värdering (likvidvärdering). Vid likvidvärderingen skall hänsyn tagas till egendo- mens användning för det ändamål som föranleder det högsta värdet samt till förhållandena vid tillträdet, om ej annat följer av att avträdaren har rätt att tillgodogöra sig skog eller gröda. [ övrigt skall värderingen ske med hänsyn särskilt till egendomens marknadsvärde.

Om en nyttjanderätt eller ett ser- vitut skall gälla mot tillträdaren på grund av ett förordnande enligt 33a5, eller 7 kap. 13 å' skall det likvidvärde som belastar tillträda— ren minskas med belopp som mot- svarar den värdeminskning som rät- tigheten innebär. i den mån detta kan ske utan att skada uppkommer för innehavare av fordran med bätt- re rätt än rättigheten. Skyldighet att betala ersättning som inte motsva- ras av minskning i likvidvärde/ör— delas mellan sakägarna efter vad som är skäligt med hänsyn till deras nytta av att regleringen genomförs på sådant sätt att ersättning skall -utgå.

175

"Tillkommer ersättning delägarna [ samfälld mark och finns för sam- fälligheten känd styrelse ellerförval— tare med befogenhet attför delägar- na uppbäraf'rån samfälligheten här- _/l,vtande medel. kan fastighetsbild- ningsmyndigheten föreskriva att er- sättningen skall tillställas styrelsen ellerförraltaren, [ den mån den icke

Om samfälld mark som förvaltas av en samfällighetsförening berörs av en förrättning, skall föreningen utge ersättning/ör mark som tillförs samfälligheten och ta emot ersätt— ni ngför mark som frångår den.

Förvaltas samfälligheten av en styrelse eller förvaltare med befo- genhet att uppbära medel som till-

Bilaga 7

Nuvarande lydelse

skall inbetalas till myndig/tet enligt ] 6 ,é' första stycket.

Ilarföreskri vits att belopp sålun- da skall tillställas styrelse eller för- valtare för samfällighet. får styrel- sen ellerförvaltaren vidtaga behövli- ga åtgärder för att uttaga beloppet hos den beta/ningsskyldige.

Föreslagen lydelse

kommer samfälligheten, skall er- sättningen betalas ut till styrelsen ellerförvaltaren, om inte någon del- ägare begär att den ersättning som belöper på hans andel skall utbeta- las till honom. Endast om en sådan begäran framställs, skall fastighets- bildningsmyndigheten i ersättnings- beslutet ange varje delägares andel.

Ersättning som enligt 16 sf första stycket skall inbetalas till myndig- het skall räknas av innan utbetal- ning sker till en samfällighets/öre- ning. styrelse ellerförvaltare.

185

Från nedan angivna bestämmelser i detta kapitel till skydd för enskilt intresse får avsteg göras i följande avseenden

1. 45 första stycket och 55 första stycket. om ägarna av de fastigheter som beröres av regleringen medger det.

2. 65 andra stycket, 7 och lO—lZåå, om de sakägare vilkas rätt är beroende av åtgärden samtycker till det,

3. 85. om fastighetens ägare och. om fastigheten är upplåten med tomträtt. även tomträttshavaren medger det.

4. l3 och 14 åå. om det medges av den som ålägges att betala mer än han annars skulle ha varit skyldig att betala och om avvikelsen från bestämmel- serna icke sker i otillbörligt syfte.

Avser regleringen fastighet som svarar för fordran. får avsteg från 10— 14% med stöd av ägarens samtycke ske endast om även fordringens innehavare medger det. Besväras fastigheten av gemensam inteckning, fordras dessutom de medgivanden från fastighetsägare och fordringshava- re som i 22 kap. ll äjordabalken föreskrives för relaxation. Medgivande av rättsägare fordras ej. om regleringen är väsentligen utan betydelse för honom.

Ägares och tomträttshavares medgivande enligt första stycket 3 till minskning av fastighets graderingsvärde skall upprättas skriftligen. Beträf- fande rätten att lämna sådant medgivande gäller samma villkor som för överlåtelse av fast egendom.

tlfedgivande eller samtycke enligt första stycket till åtgärd som berör samfälld mark skall. om samfällig- heten förvaltas av en samfällighets- förening. lämnas av föreningen i ställetför av delägarna.

30aä4

Om det på grund av särskilda Om det på grund av särskilda omständigheter är lämpligt, får fas- tighetsbildningsmyndigheten med- ge att tillträde sker utan hinder av

4 Senaste lydelse 19791900.

omständigheter är lämpligt, får fas- tighetsbildningsmyndigheten med- ge att tillträde sker utan hinder av

Nuvarande lydelse

att fastighetsbildningsbeslutet ej har vunnit laga kraft (förtida tillträ- de). Beslut om förtida tillträde får meddelas före förrättningens avslu- tande endast om särskild talanfår föras mot fastighetsbildningsbeslu- tet.

Föreslagen lydelse

att fastighctsbildningsbeslutet ej har vunnit laga kraft (förtida tillträ- de). Beslut om förtida tillträde får meddelas före förrättningens avslu- tande endast om fastighetsbild- ningsbeslutet får överklagas sär- skill.

Om det ej är uppenbart att den ersättning som den tillträdande har att utge med anledning av fastighetsbildningsbeslutet blir obetydlig, skall fastighetsbildningsmyndigheten på yrkande av den tillträdande, fastighct- sägaren eller annan som beröres av tillträdet föreskriva att den tillträdande innan förtida tillträde sker skall utge förskott på den ersättning som slutligt fastställes. Fastighetsbildningsmyndigheten skall vidare föreskriva att den tillträdande hos länsstyrelsen skall ställa säkerhet för den ytterligare ersätt- ningjämte ränta som kan komma att fastställas samt för det skadestånd som kan komma att utgå, om fastighctsbildningsbeslutet eller beslut om tillträde ändras. [ fråga om sådan säkerhet äger 7 kap. 7 och 8 åå expro- priationslagen (19721719) motsvarande tillämpning.

Fastighetsbildningsmyndigheten skall ange den tid inom vilken den tillträdande senaste skall ha fullgjort vad fastighetsbildningsmyndighcten har föreskrivit. Har åliggandena ej fullgjorts inom utsatt tid. är medgivan- det förfallet. Mcdgivande till förtida tillträde får utnyttjas när åliggandena har fullgjorts. även om beslutet om förtida tillträde icke har vunnit laga kraft.

Har förskott bestämts enligt denna paragraf. får den slutliga ersättning- en ej bestämmas till lägre belopp än förskottet. Detta gäller dock endast om tillträde har skett eller förskottet ändå har betalats.

30bä

.Äfr mark som överförs genom fas- tighetsreglering belastat! med nytt- janderätt. servitut eller rätt till elekt- risk kraft och skall rättigheten enligt 7 kap. 29,? jordabalken inte gälla mot tillträdaren. inträderskyldighet för rättighetens innehavare att av- träda marken vid den tidpunkt som enligt 30 eller 30 af gäller,/ör till- trädet eller vid den senare tidpunkt som fastighetsbildningsmyndighe— ten föreskriver. Li'tgörs rättigheten av jordbruksarrende. inträder arren- datorns skyldighet att avträda mar- ken doek tidigast på den fardag som inträffar närmast efier sex månader från det att arrendatorn fick under- rättelse om att regleringen påkal- lats.

33aä

Om en nyttjanderätt gäller i mark som genom fastighetsreglering över- förs till en annan-fastighet. skal/_fas- 19 4 tighetsbildningsmyndigheten för-

Bilaga 7

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ordna att nyttjanderätten består i det överförda markområdet. om nå- gon sakägare begär det samt åtgär- den är lämplig och inte motverkar syftet med regleringen. Är ett arren- de enligt lag förenat med rätt till förlängning. skall ett sådant för O' d' nande meddelas på yrkande av ar- rendatorn. om denne visar beak— tansvärda skäl för ettfbrtsatt arren- de samt åtgärden inte i väsentlig mån motverkar syftet med regle- ringen.

Ett förordnande ett/igt första styc- ket innebär att upplåtelsen, såvitt den avser den överförda marken. gäller mot tillträdaren som om dett- neft'jrvärvat marken genom en över- låtelse vid vilken har gjortsförbehåll om upplåtelsen. Fastighetsbild— n i ngsm yndi gh eten får dock föreskri- va sådan jämkning av upplåtelser-vill— koren som är ofrånkomlig. Ett för- ordnande enligt första stycket får meddelas utan att nyttjanderätts- havaren har blivit hörd, om det är uppenbart att åtgärden inte är till olägenhet för att även i övrigt ftam- står som obehövligt att höra honom.

Ett förordnande ett/igt första styc- ket skall redovisas ifastighetsbild- ningsbeslutet. Om nyttjanderätten är inskriven i fastighetsboken. skall underrättelse om förordnandet läm- nas till inskrivningsmyndigheten när fastighetsbildningsbeslutet har vunnit laga kraft.

34;

Beröres nyttjanderätt eller rätt till elektrisk kraft av fastighetsregle- ring. är rättighets/tavaren sakägare vid förrättningen, om regleringen har betydelse för honom.

F astighetsbildn ingsm yndigheten fär föreskriva att en nyttjanderätt

som har tillkommit genom expro- priation eller något annat sådant för_fbgande skall upphöra. om det är

uppenbart att h_f-'ttjanderätten inte längre behövs och åtgärden är av betydelse för regleringen. I annat _fäll fårföreskri vas sådan ändring av villkoren för nyttjanderätten som behövs med hänsyn till ändamålet medfastighetsbildningen. underför- utsättning att syftet med tvångsupp— låtelsen inte därigenom motverkas.

Bilaga 7

Nu varande lydelse

Föreslagen lydelse

6 kap.

Över/öres markfrän samfällighet, skall ersättning i pengar eller annat vederlag utgåför marken endast om yrkande framställes under förrätt- ningen eller om det finns anledning antaga attfastighetens andel i mar- ken har ett ej obetydligt värde.

Uppkommer fi'åga om tillämp— ning av första stycket och har ej i kallelserna till första förrättnings- sammanträdet angivits vad deläga— re i den samfällda marken har att iakttaga om han önskar framställa ersättningsanspråk, skall delägarna i god tid före förrättningens avslu- tande delges underrättelse därom. Delgivning får ej ske i sådan siir- skild ordning som beslutats enligt 4 kap. 20 ,6 andra stycket.

Över/öns mark från en samfällig- het. utgår ersättning endast till del- ägare som har framställt yrkande om det. Ersättning skall dock utan yrkandefastställas/ör sådan andel i marken vars värde överstiger tre procent av det basbelopp enligt/agen (1962:381) om allmän försäkring sotn gällde året innan förrättningen påbörjades.

Första stycket gäller inte när sam- fällighetenförvaltas av en sam fällig- hetsförening eller när i annat få]! ersättning enligt 5 kap. 17 _t' andra stycket skall utbetalas till någon som företräder delägarna.

Om det är uppenbart att ersätt- ning för samfälld mark enligt 6,6 första stycket inte behöver faststäl— las utan yrkande. fär underrättelse om förrättningsansökningen läm- nas till någon eller några av de del- ägare som inte på annan grund är sakägare i förrättningen. Fastig- hetsbildningsbeslut får i sådana fall meddelas och förrättningen avslutas utan att samtliga delägare i samfäl- ligheten harfätt tillfälle att yttra sig iförrät tningen.

Första stycket gäller inte, om samfälligheten brukas av delägarna for gemensamt ändamål.

7 kap.

Kan i fall som avses i 4 & första stycket olägenheten ej undanröjas genom ändring, får servitutet upphävas.

Servitut får även upphävas. om till följd av ändrade förhållanden servi- tutet ej behövs för den härskande fastigheten eller nyttan av servitutet är ringa ijämförelse med belastningen på den tjänande fastigheten. Detsam- ma gäller. om servitutet under avsevärd tid ej utövats och omständigheter- na även eljest är sådana att det måste anses övergivet.

Bilaga 7

Nuvarande lydelse

1

13;

Föreslagen lydelse

Om det är uppenbart att ett servi- tut måste anses övergivit och att ett upphävande av servitutet inte mins- kar den ltärskandefastighetens vär— de. får servitutet upphävas tttatt att ägaren av denna fastighet har läm- nats tillfälle att yttra sig i förrätt- ningen.

55

Vid över/öring av tnark från en fastighet till vilken ltör servitut eller annan särskild rättighet kanförord— nas att rättigheten skall tillhöra båda de fastigheter som berörs av fästighetsregleringen eller endera av dem. ll-leddelas inte något förord- nande gäller 2 kap. 5 91

#

Vad som föreskrivs i 5. kap. 33 a ,é' attt nyttjanderätt gäller också i frå- ga ont servitut sotn ltar upplåtits ge- nom avtal.

8 kap.

75

När fråga om inlösen av fastighet eller fastighetsdel uppkommer, skall underrättelse därom delges ägaren och övriga berörda sakägare, innan frågan företages till slutlig behandling. samt anmälan göras till inskriv- ningsmyndigheten för anteckning i fastighetsboken. Delgivning får ej ske i sådan särskild ordning som beslutats enligt 4 kap. 20 9" andra stycket.

.Ilgaren är skyldig att för fastig- hetsbildningsmyttdigheten uppge in- nehavare av servitut, nyttjanderätt och rätt till elektrisk kraft. Under/å- ter han det tttatz giltigt skäl och upp- står skada för rättighetshavare till följd av utulerlåtenhctett. skall han ersätta skadan. .flgaren skall erinras om detta i samband med att under- rättelse enligt första stycket lämnas honom.

Förordnandc om inlösen skall upptagas i fastighetsbildningsbeslutet.

14 kap.

Fastighetsbestämning handläg— ges av fastighetsbildningsmyndig- heten vid förrättning. Beträffande sådan förrättning äger 4 kap. 1— 24 åå. 28 & första stycket. 31—409? och 42 9" motsvarande tillämpning.

25

Fastighetsbestämning handläggs- av fastighetsbildningsmyndigheten vid förrättning. Beträffande sådan förrättning tillämpas 4 kap. 1— 24 åå. 285 första stycket och 31— 40.595.

Bilaga 7

Nuvarande lydelse I-"öres/agen lydelse

Har fastighctsbestämningen samband med fastighetsbildning, handläg- ges åtgärderna gemensamt vid en förrättning. om icke särskilda skäl föran-

leder annat.

Har fastighetsbildningsmyndig- heten meddelat beslut mot vilken talan ska/! föras särskilt. skall be- slutet samt karta och annan hand- ling som fordras för klarläggande av beslutets innebörd hållas till- gängliga hos myndigheten under besvärstiden.

Har fastighetsbildningsmyndig— heten meddelat beslut som får över- klagas särskilt, skall beslutet samt karta och annan handling som ford- ras för klarläggande av beslutets in- nebörd hållas tillgängliga hos myn- digheten under den tid beslutet får överklagas.

15kap. 2585

Talan mot fastighetsbildnings- myndighetens beslut föres särskilt, om myndigheten

1. avvisat ansökan om fastighets- bildning eller fastighetsbestämning - eller avvisat ombud eller biträde.

2. ogillat jäv mot förättnings- man.

3. beslutat i fråga om förskott en- ligt 5 kap. 30 få fjärde stycket.

4. beslutat i fråga om ersättning till sakkunnig eller syssloman eller till sådan skadelidande som avses i 4 kap. 38 5.

5. beslutat i fråga om rättelse en- ligt 4 kap. 4.2 .é'.

6. beslutat att gemensamt arbete skall utföras enligt denna lag eller att fråga om sådant arbete skall prövas enligt annan lagstiftning,

7. beslutat enligt 9kap. 39" om fördelning av kostnaderna för ge- mensamt arbctc eller enligt 9 kap. 4 5 om utdebitering av sådana kost- nader.

8. beslutat att syssloman som fått i uppdrag att ombesörja gemen- samt arbete skall skiljas från upp- draget.

Ta/an enligt denna paragraf föres

* Senaste lydelse 19771362.

Fastighetsbildningsmyndighc- tens beslut skall överklagas särskilt, om myndigheten

l. avvisat ansökan om fastighcts- bildning eller fastighetsbestämning eller avvisat ombud eller biträde,

2. ogillat jäv mot förättnings- man.

3. beslutat i fråga om förskott en- ligt 5 kap. 305 fjärde stycket eller tidpunkt för rättighetshavares skyl- dighet att avträda mark enligt 5 kap. 30 by.

4. beslutat i fråga om ersättning till sakkunnig eller syssloman eller till sådan skadelidande som avses i 4 kap. 38 ä.

5. beslutat i fråga om rättelse av förrältningsbeslut. karta eller annan

handling.

6. beslutat att gemensamt arbete skall utföras enligt denna lag eller att fråga om sådant arbete skall prövas enligt annan lagstiftning,

7. beslutat enligt 9kap. 3å om fördelning av kostnader för gemen- samt arbete eller enligt 9kap. 4å om utdebitering av sådana kostna- der,

8. beslutat att syssloman som fått i uppdrag att ombesörja gemen- samt arbete skall skiljas från upp- draget.

9. avvisat överklagande. Skrivelsen med överklagande en-

Bilaga 7

Nuvarande lydelse

genom besvär som skall inges till inom två veckor från den dag då beslutet meddelades. Besvär får an- föras av sakägare. Mot beslut som avses i 1. 4. 5 och 8 får talan föras även av annan som beslutet rör.

Föreslagen l vdelse

ligt denna paragraf skall ges in till

fastighetsbildningsmyndigheten

inom två veckor från den dag då beslutet meddelades. Överklagande får göras av sakägare. Beslut som avses i l, 4. 5 och 8 får överklagas även av annan som beslutet rör.

3 än

Talan mot til/ståndsbeslut och beslut i fråga om förtida tillträde föres särskilt genom besvär som skall inges till .fastighetsdomstolen inom fyra veckor från den dag då beslutet meddelades. Detsamma gäller fastighetsbildnings- och fas- tighetsbestämningsbeslut. om fas- tighetsbildningsmyndighetcn för- ordnar att talan mot beslutet skall föras särskilt.

Förordnandc att talan .skall föras särskilt får meddelas om det är lämpligt. Om fastighetsbildnings- beslut ej innefattar medgivande till fastighetsbildningen i dess helhet, fordras vidare att tillståndsbeslut meddelas samtidigt eller att laga- kraftägande sådant beslut förelig- ger.

Besvär enligt denna paragraf får anföras av sakägare.

45

Menar sakägare att förrättningen onödigt upphålles genom fastig- hetsbildningsmyndighctens beslut eller är han missnöjd med beslut varigenom förordnande enligt 5 kap. 21 &” meddelats eller medgi- vande enligt 5 kap. 22 _S vägrats. får han föra talan mot beslutet genom besvär hos _fastighetsdomstolen. Så- dan talan är ej inskränkt till viss tid.

5 .

Talan får ej föras mot fastighets- bildningsmyndighetens beslut att gilla invändning om jäv.

" Senaste lydelse 19771362.

'I'z'llståndsbeslut och beslut i fråga om förtida tillträde överklagas sär- skilt. Skrivelsen med överklagandet .skall ges in till faslig/1etsbildnings— myndig/teten inom fyra veckor från den dag då beslutet meddelades. Detsamma gäller fastighetsbild- nings- och fastighetsbestämnings- beslut, om fastighetsbildningsmyn- digheten förordnar att beslutet skall överklagas särskilt.

Förordnandc att ett beslttt skall överklagas särskilt får meddelas om det är lämpligt. Om fastighetsbild- ningsbeslut inte innefattar medgi- vande till fastighetsbildningen i dess helhet, fordras vidare att till- ståndsbeslut meddelas samtidigt el- ler att lagakraftägande sådant be- slut föreligger.

Överklagande enligt denna para- graf får göras av sakägare.

Menar sakägare att förrättningen onödigt upphålles genom fastig- hetsbildningsmyndighetens beslut eller är han missnöjd med beslut varigenom förordnande enligt 5 kap. 21 & meddelats eller medgi- vande enligt 5 kap. 22 å vägrats. får han överklaga beslutet. Skrivelsen mea' överklagandet skall ges in till

fastighetsbildningsmyndigheten.

Denna rätt att överklaga är inte be- gränsad till viss tid.

Fastighetsbildningstnyndighetens beslut att gilla invändning om jäv

_ får inte överklagas.

Bilaga 7

Nuvarande l vdelse

6 &

[annat fall än som avses i 2 5 && föres talan mot beslut eller åtgärd av fastighetsbildningsmyndigheten genom besvär som skall inges till fästighetsdomstolen inom fyra vec- kor från den dag då förrättningen förklarades avslutad eller inställd.

! fråga om åtgärd varigenom gräns utmärkts får besvär anföras inom ett år från den dag då uppgift om fastighetsbildningen eller fastig- hetsbestämningen infördes i fastig- hetsregistret eller, om utmärkning- en gjorts först efter nämnda dag. från det åtgärden slutfördes.

Besvär enligt denna paragraf får anföras av sakägare. Den -som ålagts att betala ersättning eller kostnad fårföra talan mot beslutet, även om han ej är sakägare.

7 & Talan mot tillstånds- eller fastig- hetsbildningsbeslut får föras av byggnadsnämnden på sätt och inom tid som gäller för sakägare.

Föreslagen lydelse

Överklagas i annat fall än som avses i 2— 5 åå beslut eller åtgärd av fastighetsbildningsmyndigheten, skall skrivelsen med överklagandet ges in till fastighetsbildningsmyn- dig/teten inom fyra veckor från den dag då förrättningen förklarades avslutad eller inställd.

Åtgärd varigenom gräns utmärkts får överklagas inom ett år från den dag då uppgift om fastighetsbild- ningen eller fastighetsbestämning- en infördes i fastighetsregistret el— ler. om utmärkningen gjorts först efter nämnda dag. från det åtgär- den slutfördes.

Överklagande enligt denna para- graf får göras av sakägare. Den som ålagts att betala ersättning eller kostnad får överklaga beslutet, även om han inte är sakägare.

Til/stånds- eller fastighetsbild- ningsbeslut får överklagas av bygg- nadsnänmden på sätt och inom tid som gäller för sakägare.

105

Finner fastighetsregistermyndig- heten att uppgift om fastighetsbild- ning eller fastighetsbestämning icke kan införas i registret på grund av fel eller oklarhet i förrättningen och kan rättelse ej vinnas i den ordning som anges i 4kap. 425. får myn- digheten söka rättelse hos fastig- hetsdomstolen. Detsamma gäller. om myndigheten finner att registre- ring i enlighet med förrättningen skulle äventyra fastighetsredovis- ningens tillförlitlighet eller på an- nat sätt föranleda rättsosäkerhet.

I fråga om talan enligt denna pa- ragraf äger bestämmelserna om be- sväri 16 kap. motsvarande tillämp- ning. Talan är ej inskränkt till viss tid.

Finner fastighetsregistermyndig- heten att uppgift om fastighetsbild- ning eller fastighctsbestämning icke kan införas i registret på grund av fel eller oklarhet i förrättningen och kan rättelse ej vinnas i den ordning som anges i 26 &” förvaltningslagen (1986:223), får myndigheten söka rättelse hos fastighetsdomstolen. Detsamma gäller, om myndigheten finner att registrering i enlighet med förrättningen skulle äventyra fastighetsredovisningens tillförlit- lighet eller på annat sätt föranleda rättsosäkerhet.

l-"id överklagande enligt denna paragraf tillämpas bestämmelserna i 16 kap. Rätten att överklaga är inte begränsad till viss tid.

Bilaga 7

Nuvarande l_i-'delse

Föreslagen lvdelse

115

Har samtliga sakägare och andra. som har rätt att an/öra besvär. ge- nom påskrift på förrättningsproto- kollet eller i skriftligt meddelande som kommit fastighetsbildnings- eller fastighetsrcgistermyndighetcn till handa godkänt förrättning. för- rättningsbeslut eller gränsutmärk- ning. får besvär icke anföras mot vad som godkänts.

]?

Har samtliga sakägare och andra, som har rätt att överklaga. genom påskrift på förrättningsprotokollet eller i skriftligt meddelande som kommit fastighetsbildnings- eller fastighetsregistermyndigheten till handa godkänt förrättning. förrätt- ningsbeslut eller gränsutmärkning, får vad som godkänts inte överkla- gas.

#

I fråga om handläggning hosjas- tighetsbi/dniitg.sin_t-'r1diglzeten av en skrivelse som innehåller ett överkla- gande tillämpas 52 kap. 2 och 4 M rättegångsbalken.

Bestämmelserna i 27 oeh 28.5? _lörva/tningslagen (1986:223) om omprövning av beslut skall inte tillämpas hos _fästighetsbildnings— myndig/teten.

16 kap. 1 57

Är talan i _fastig/tetsbildningsmdl ieke_/il/Uöl/d på./(fireskrivet sätt eller inom rätt tid. skall ; en omedelbart avvisas av jästighetsdornsto/en. [lar besvärsinlagan före besvärstidens utgång kommit in Iill/astighetsbild— ningsrnyndigheten. skall den ont- ständigheten att inlagan först eller utgången av nämnda tid kommit in till domstolen eiföranleda att talan avvisas.

Vid besvärsinlaga skall fogas två avskrifter av inlagan och därtill hö- rande handlingar. Behöver domsto- len för delgivning eller därmed jämförlig åtgärd ytterligare avskrif- ter, är klaganden skyldig att tillhan- dahålla dem. Är avskrifter ieke till- gängliga när de behövs. får domsto— len ombesörja dem på klagandens bekostnad.

Har en skrivelse med överklagan- de kommit in till_lastighelsdomsto— [en, skall domstolen vidarebefordra skrivelsen till fastighetsbildnings— myndigheten och samtidigt lämna uppgift om vilken dag som skrivel- sen kom in till domstolen.

&

Vid skrivelsen med överklagande skall två avskrifter av skrivelsen och därtill hörande handlingar bi/ogas. Behöver domstolen för delgivning eller därmed jämförlig åtgärd ytter- ligare avskrifter. är klaganden skyl- dig att tillhandahålla dem. Är av- skrifter inte tillgängliga när de be- hövs. får domstolen ombesörja dem på klagandens bekostnad.

Första stycket gäller icke karta. ritning eller annan bilaga av vidlyftig beskaffenhet. om avskrift av handlingen kan undvaras utan väsentlig

olägenhet.

Bilaga 7

Nu varande lydelse

Om fastighetsdomstolen finner att sakägare bör höras över besvä- ren. skall ln'svärsinlagan med där- vid fogade handlingar delges sak- ägaren och föreläggande meddelas honom att inkomma med skriftlig förklaring.

F öres/agen lvdelse

Om fastighetsdomstolen finner att sakägare bör höras över överkla— gandet. skall skrivelsen med över- klagandet och därvid fogade hand- lingar delges sakägaren och föreläg- gande meddelas honom att inkom- ma med skriftlig förklaring.

Fordras för målets beredande eller avgörande att yttrande inhämtas från länsstyrelsen. byggnadsnämnden eller annan myndighet eller från sakkun- nig eller att skriftligt bevis företes, särskilt sammanträde hålles eller annan liknande åtgärd vidtages. skall domstolen utan dröjsmål förordna därom.

Om .sakägarna och andra talebe- rättigade i målet vid sådant sant- manträde som anges i andra stycket blir ense om hur det överklagade be- slutet ska/[ ändras, för målet avgö- ras vid sammanträdet.

95”

Har talan fitll/ölits mot beslut vid förrättning som ej avslutats, kan fastighetsdomstolen föreskriva att förrättningshandläggningen skall avbrytas helt eller till viss del eller att handläggning som avbrutits skall fortgå oberoende av den vid domstolen förda talan. Sådan före- skrift träder i kraft genast och gäller till dess annat förordnas.

Om ett beslut vid en förrättning som inte avslutats har överklagats. kan fastighetsdomstolen föreskriva att förrättningshandläggningen skall avbrytas helt eller till viss del eller att handläggning som avbru- tits skall fortgå oberoende av över- klagandet. Sådan föreskrift träder i kraft genast och gäller till dess an- nat förordnas.

Om det på grund av särskilda omständigheter är lämpligt, får fastighets- domstolen förordna om förtida tillträde. Härvid äger 5 kap. 30 a 5 andra— tjärde styckena motsvarande tillämpning.

Fastighetsdomstolen kan ome- delbart förordna att beslut av fas- tighetsbildningsmyndigheten om förtida tillträde ej får utnyttjas i av- bidan på fastig/tetsdomstolens pröv- ning av besvär mot beslutet.

Fastighetsdomstolen kan ome- delbart förordna att beslut av fas- tighetsbildningsmyndigheten om förtida tillträde inte får utnyttjas

förrätt fastighetsdomstolen har prö-

vat överklagandet.

115

När talan fit/[följts av sakägare, får fastighetsbildningsmyndighe- tens beslut eller åtgärd ändras en- dast om övriga sakägare och, när besvären rör allmänt intresse, läns- styrelsen eller byggnadsnämnden fått tillfälle att yttra sig. Andring till fördel för sakägare får dock ske.

Senaste lydelse l977:362.

När överklagande har gjorts av någon sakägare, får fastighetsbild- ningsmyndighetens beslut eller åt- gärd ändras endast om Övriga sak- ägare och. när överklagandet rör all- mänt intresse, länsstyrelsen eller byggnadsnämnden fått tillfälle att yttra sig. Ändring till fördel för sak-

Bilaga 7

Nuvarande lydelse

även om han icke haft tillfälle att yttra sig. Vad som nu föreskrivits äger motsvarande tillämpning. när talanfitllfifiljts av företrädare för all- mänt intresse eller av fastighetsre- gistermyndigheten.

Om domstolen finner att besvä- ren bör föranleda ändring i avslu- tad förrättning eller i fastighetsbild- nings- eller fastighetsbestämnings- beslut mot vilket talan fit/[följts sär- skilt. får domstolen göra ändring även i del som icke överklagats, om det behövs för att uppenbar mot- stridighet eller oenhetlighet icke skall uppkomma i förrättningen el- ler beslutet.

Finner domstolcn att beträffande förrättning föreligger sådan om- ständighet som avses i 15 kap. 10 &. får domstolen besluta om behövlig åtgärd, även om besvären icke av- sett ifrågavarande del av förrätt- ningen.

Föreslagen lydelse

ägare får dock ske, även om han inte haft tillfälle att yttra sig. Vad som nu föreskrivits äger motsva- rande tillämpning. när överklagan- de ltar gjorts "av en företrädare för allmänt intresse eller av fastighets- registermyndigheten.

Om domstolen finner att överkla- gandet bör föranleda ändring i av- slutad förrättning eller i fastighets- bildnings- eller fastighetsbestäm- ningsbeslut som har överklagats särskilt, får domstolen göra ändring även i del som inte har överklagats. om det behövs för att uppenbar motstridighet eller oenhetlighet inte skall uppkomma i förrättning- en eller beslutet.

Finner domstolen att beträffande förrättning föreligger sådan om- ständighet som avsesi 15 kap. 10 &, får domstolen besluta om behövlig åtgärd, även om överklagandet inte har avsett ifrågavarande del av för- rättningen.

12 _tj Kan fastighetsdomstolen ej utan olägenhet rätta fel i förrättning, skall domstolen undanröja fastighetsbildningsmyndighetens beslut och åtgärder i den omfattning de påverkas av felet samt visa förrättningen åter till myndigheten. Domstolen kan därvid meddela föreskrifter för vinnande av rättelse.

Har efter förrättningens avslu- tande talanförts mot beslut om fas- tighetsbildning eller fastighetsbe- stämning och återk'allar den som sökt åtgärden sin ansökan, skall förrättningen undanröjas i den del som återkallelsen avser, om övriga som fört talan vid förrättningen el— ler domstolen och som själva haft rätt att påkalla åtgärden samtycker. [ fall som anges i 10 kap. 8 5 andra stycket och 11 kap. 25 andra styc- ket fordras alltid samtycke av övri- ga sakägare.

l-lar efter förrättningens avslu- tande beslut om fastighetsbildning eller fastighetsbestämning överkla— gats och återkallar den som sökt åt- gärden sin ansökan, skall förrätt- ningen undanröjas i den del som återkallelsen avser, om övriga som fört talan vid förrättningen eller domstolen och som själva haft rätt att påkalla åtgärden samtycker. [ fall som anges i 10 kap. 8Q andra stycket och 1 1 kap. 25 andra styc- ket fordras alltid samtycke av övri- ga sakägare.

155

Har besvär anförts över avslutad förrättning. skall fastighetsdomsto- len ofördröjligcn och senast inom fyra dagar tillställa fastighetsregis- termyndighctcn avskrIfi av besvärs- inlagan.

Om en avslutad förrättning har överklagats. skall fastighetsdomsto- len ofördröjligen och senast inom fyra dagar tillställa fastighetsregis- termyndighet en kopia av skrivelsen med överklagande.

Bilaga 7

Nuvarande lydelse

Sedan domstolens utslag eller slutliga beslut i fastighetsbildnings- mål vunnit laga kraft, skall förrätt- ningsakten och avskrift av utslaget eller beslutet sändas till fastighets- registermyndigheten. Om förrätt- ningen skall fortsättas. sändes handlingarna i stället till fastighets- bildningsmyndigheten. Full/ö/jes talan mot avgörandet i viss del och kan med anledning av domstolens avgörande i övrigt fråga uppkom- ma om registrering. skall handling- arna sändas till fastighetsregister- myndigheten. Efter registrerings- frågans handläggning skall myndig- heten omedelbart återställa förrätt- ningsakten.

Föreslagen lydelse

Sedan domstolens utslag eller slutliga beslut i fastighetsbildnings- mål vunnit laga kraft. skall förrätt- ningsakten och en kopia av utslaget eller beslutet sändas till fastighets- registermyndigheten. Om förrätt- ningen skall fortsättas, sänds handlingarna i stället till fastighets- bildningsmyndigheten. Om avgö- randet överklagas i viss del och om det med anledning av domstolens avgörande i övrigt kan uppkomma fråga om registrering. skall hand- lingarna sändas till fastighetsregis- termyndigheten. Efter registre- ringsfrågans handläggning skall myndigheten omedelbart återställa förrättningsakten.

17 kap.

!l'IOl _fastighetsdomstols utslag el— ler beslut får. om ej annat är före— skrivet. talan fit/l/öljas ! hovrätten genom besvär som inges till fastig- hetsdomstolen. ] stället för den i 52 kap. lä rättegångsbalken före- skrivna tiden av två veckor gäller en tid av fyra veckor.

Besvär fär att/iira.s- av sakägare och annan enskild part samt av så- dan löreträdare för allmänt intresse som kunnat föra talan i frågan vid fastighetsdomstolen.

7

Yalan mot ,fastighetsdornstolens beslut enligt 16 kap. 9 tå andra styc- ket föres särskilt.

'I'alan får ej föras mot fastighets- domstolens beslut i dit fullföljd frå- ga som avses i 15 kap. 2 5 2—4 och 6—8. 3 & beträffande förtida tillträ— de eller 4 &.

Fastighetsdomsto/s utslag eller beslut får. om inte annat är före- skrivet. överklagas till hovrätten. Skrivelsen med ("iverklagandet skall ges in till fastighetsdomstolen. [ stället för den i 52 kap. 1 & rätte- gångsbalken föreskrivna tiden av två veckor gäller en tid av fyra vec- kor.

Överklagande får göras av sak- ägare och annan enskild part samt av sådan företrädare för allmänt in- tresse som kunnat föra talan i frå- gan vid fastighetsdomstolen.

äl)

Fastighetsdonzstolens beslut en- ligt 16 kap. 9å andra stycket skall överklagas särskilt.

Fastighetsdornstolens beslut i en fråga som överklagats dit enligt 15kap. 25 2—4. 6—9. 35 beträf- fande förtida tillträde eller 4äfär inte överklagas.

18 kap. få”)

tllot hovrätts utslag eller beslut får. om ej annat är föreskrivet. ta-

" Senaste lydelse 1977362. "' Senaste lydelse 19771362.

I-lovrätts utslag eller beslut får. om inte annat är föreskrivet, över-

Bilaga 7

Nuvarande lydelse

lanfitll/ö/jas i högsta domstolen ge- nom besvär som inges till hovrätten inom den i 56 kap. 1 5 rättegångs- balken föreskrivna tiden.

Besvär fär anföras av sakägare och annan enskild part samt av så- dan företrädare för allmänt intresse som kunnat föra talan i frågan i hovrätten.

Mot hovrättens beslut i dit ful/- följd fråga om beslut enligt 16 kap. 9 5 andra stycket får talan ej föras. Talan mot hovrättens beslut i fråga om förtida tillträde i annat fallföres särskilt.

Föreslagen lydelse

klagas till högsta domstolen. Skrivelsen med överklagandet .skall ges in till hovrätten inom den i 56 kap. 15 rättegångsbalken före- skrivna tiden.

Överklagandc får göras av sak- ägare och annan enskild part samt

av sådan företrädare för allmänt in- - tresse som kunnat överklaga i frå- gan i hovrätten.

Hovrättens beslut i en fråga enligt 16 kap. 95 andra stycket .som har överklagats dit får inte överklagas Hovrättens beslut i fråga om förtida tillträde i annat fall överklagas sär- skilt.

19 kap.

Uppgift om fastighetsbildning el- ler fastighetsbestämning införes snarast möjligt sedan förrättningen avslutats och denna eller, om be- svär anförts. domstolens avgörande vunnit laga kraft.

Utan hinder av att förrättningen ej avslutats skall uppgift om fastig- hetsbildnings- eller fastighetsbe- stämningsbeslut, mot vilket talan .skolatföras särskilt, införas så snart beslutet vunnit laga kraft. om fas- tighetsbildningsmyndigheten begär det.

Föres talan mot beslut eller åt— gärd vid avslutad förrättning eller föres talan särskilt mot fastighets- bildnings- eller fastighetsbestäm- ningsbeslut, får utan hinder därav uppgift med anledning av förrätt- ningen eller beslutet införas i fastig- hetsregistret i fråga om sådan del som uppenbarligen e_j beröres av fit/[följden. Motsvarande gäller när talanföres mot domstols avgörande i fastighetsbildningsmål.

Uppgift om fastighetsbildning el- ler fastighetsbestämning införs sna- rast möjligt sedan förrättningen av- slutats och denna eller, om den har överklagats. domstolens avgörande vunnit laga kraft.

Även om förrättningen inte har avslutats skall uppgift om fastig- hetsbildnings— eller fastighetsbe- stämningsbeslut, som skulle ha överklagats särskilt. införas så snart beslutet vunnit laga kraft. om fas- tighetsbildningsmyndigheten begär det.

Överklagas beslut eller åtgärd vid avslutad förrättning eller överkla- gas fastighetsbildnings- eller fastig- hetsbestämningsbeslut särskilt, får uppgift med anledning av förrätt- ningen eller beslutet införas i fastig- hetsregistret i fråga om sådan del som uppenbarligen inte berörs av överklagandet. Motsvarande gäller när domstols avgörande i ett fastig- hetsbildningsmål överklagas.

1. Denna lagträder i kraft den ljanuari 1990. 2. Bestämmelserna i 5 kap. 30b5 och 33 a5 samt 7 kap. 135 fastig- hetsbildningslagen (1970:988) skall inte tillämpas beträffande förrättning-

ar som har sökts före ikraftträdandet.

3. Har fastighetsbildningsmyndigheten meddelat beslut före ikraftträ- dandet, gäller beträffande överklagande av beslutet 15 kap. 25 andra stycket, 35 första stycket, 45 och 65 första stycket i paragrafernas äldre

lydelse.

Bilaga 7

4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1971 : 1037) om äganderättsutredning och legalisering

Härigenom föreskrivs att 1 och 2 595 lagen (1971: 1037) om äganderätts- utredning och legalisering skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

lå'

Äganderättsutredning enligt den- na lag får ske beträffande område där äganderätten till fast egendom är oviss, om det från allmän och enskild synpunkt är av väsentlig—be- tydelse att ovissheten undanröjes och åtgärder härför lämpligen bör vidtagas i ett sammanhang. Sådan utredning får även eljest ske beträf- fande område där fastighetsägarna i betydande omfattning saknar lag- fart.

Förordnandc om äganderättsut- redning meddelas av länsstyrelsen. lnnan förordnande meddelas, skall länsstyrelsen samråda med inskriv- ningsmyndigheten och övriga myn- digheter vilkas hörande kan vara av betydelse för avgörandet.

Äganderättsutredning enligt den- na lag får ske beträffande område där äganderätten till fast egendom är oviss, om det från allmän och enskild synpunkt är av väsentlig be- tydelse att ovissheten undanröjes och åtgärder härför lämpligen bör vidtagas i ett sammanhang. Sådan utredning får även eljest ske beträf- fande område där fastighetsägarna i betydande omfattning saknar lag- fart. .»iganderättsutredning fär ack- så ske beträffande en fastighet, om den som gör anspråk på fastigheten inte kan erhålla lagfart pågrund av oklarhet om eller brist i föregående ägares åtkomst.

Förordnande om äganderättsut- redning meddelas av länsstyrelsen. L-bpkom/nerfråga om utredning en- ligt första stycket tredje meningen i en pågående fastighetbildnings/ör— rättning får i stället även fastighets- bildningsmyndigheten förordna om sådan utredning. Innan förordnan- de meddelas, skall den beslutande myndigheten samråda med inskriv- ningsmyndigheten och övriga myn- digheter vilkas hörande kan vara av betydelse för avgörandet.

Framkommer skilda uppfattningar vid samråd enligt andra stycket eller är ärendet av annan anledning svårbedömt, skall det överlämnas till sta- tens lantmäteriverk för avgörande.

Äganderättsutredning sker vid förrättning, som handläggcs av fastig-

hetsbildningsmyndigheten.

' Senaste lydelse 19791254.

Om äganderättsutredningen är a v betydelse för annan förrättning som handläggs av fastighetsbildnings- myndigheten. fär äganderättsutred— ningen och frågan om fastighets-

Bilaga 7

N u va rande lydelse

Bestämmelserna i 4 kap. 1—7, 12 och 13 55, 14ä första och fjärde styckena, 16—24. 28 och 29 55, 305 första stycket samt 31. 33—40 och 42935 fastighetsbildningslagen( 1 970: 988) äger motsvarande tillämpning i fråga om äganderätts- utredning.

Föreslagen lydelse

bildning. gemensamhetsanläggning eller ledningsrätt handläggas ge- mensamt vid en förrättning.

Bestämmelserna i 4 kap. 1—7, 12 och 1355, 14é första och fjärde styckena, 16—24, 28 och 29 åå. 30 så första stycket samt 31 och 33— 40 5,6 fastighetsbildningslagen (1970:988) tillämpas också i fråga om äganderättsutredning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990.

Bilaga 7

5 Förslag till

Lag om ändring i anläggningslagen (1973: 1 149)

Härigenom föreskrivs i fråga om anläggningslagen (1973:1149) dels att övergångsbestämmelserna till lagen (l974z822) om ändring i anläggningslagen skall ha följande lydelse,

dels att 7. 18. 19. 22 och 35 åå skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

7

Gemensamhetsanläggning får ej inrättas. om ägarna av de fastighe— ter som skall deltaga i anläggningen och hyresgästerna i sådana fastighe- ter mcra allmänt motsätter sig åt- gärden och har beaktansvärda skäl för det. Vid denna prövning skall främst deras mening beaktas som har störst nytta av anläggningen. Hyresgästerna företrädes av riksor- ganisation av hyresgäster eller för- ening. som är ansluten till sådan organisation och inom vars verk- sam hetsom rådefastigheterna är be- lägna (hyresgästorganisation).

Föreslagen lydelse

Gemensamhetsanläggning får ej inrättas. om ägarna av de fastighe- ter som skall deltaga'i anläggningen och hyresgästerna i sådana fastighe- ter mera allmänt motsätter sig åt- gärden och har beaktansvärda skäl för det. Vid denna prövning skall främst deras mening beaktas som har störst nytta av anläggningen. Hyresgästerna företräds av en orga- nisation av lit-tresgäster som har av- tal om _törhandlingsordnin.£..' för be— rörd fastighet eller. om förhand— lingsordning7 inte gäller. en riksor- ganisation av hyresgäster eller en förening. som är ansluten till sådan organisation och inom vars verk- samhetsområde fastigheten är belä- gen (hyresgästorganisation).

Första stycket gäller icke. om behovet av anläggningen är synnerligen

angeläget.

18ä3

' Rätt att påkalla förrättning enligt denna lag tillkommer ägaren av fas- tighet. som avses skola deltaga i an- läggningen eller som enligt en de- taljplan helt eller till viss del skall användas till allmän plats för vil- ken kommunen inte är huvudman. Rätt att påkalla förrättning tillkom- mer också kommunen och hyres- gästorganisation.

Rätt att påkalla förrättning enligt denna lag tillkommer ägaren av fas- tighet, som avses skola deltaga i an- läggningen eller som enligt en de- taljplan helt eller till viss del skall användas till allmän plats för vil— ken kommunen inte är huvudman. Rätt att påkalla förrättning tillkom- mer också kommunen och hyres- gästorganisation. En samfällighets- förening får. efter beslut av för— eningsstämman. påkalla en förrätt- ning som angår gemensamhetsan- läggning under föreningens förvalt- ning.

Länsstyrelsen kan påkalla förrättning för inrättande av anläggning som styrelsen finner vara av större betydelse från allmän synpunkt.

* Senaste lydelse 19741822. 3 Senaste lydelse 1987:126.

Bilaga 7

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Vid expropriation eller liknande tvångsförvärv får förvärvaren påkalla förrättning för inrättande av sådan anläggning varigenom olägenhet av förvärvet kan undanröjas. minskas eller förebyggas.

Om rätt för väghållare att påkalla förrättning enligt denna lag finns bestämmelser i "20 a Q' och 25 & tredje stycket väglagen (l971:948).

En samfällighetsförening som förvaltar en exploateringssamfällighet en- ligt lagen (198711 1) om exploateringssamverkan får begära förrättning enligt denna lag, om åtgärden syftar till att genomföra sådan samverkan.

19 53

I fråga om förrättning enligt den- na lag äger 4kap. 1—24, 27—40 och 42 M fastighetsbildningslagen (l970:988) motsvarande tillämp— ning.

I fråga om förrättning enligt den- na lag tillämpas 4 kap. 1—24 och 27 —40 åå fastighetsbildningslagen (l970:988).

Har hyresgästorganisation påkallat förrättningen eller kan den eljest beröra hyresgästers rätt. skall fastighetsbildningsmyndigheten underrätta organisationen om tid och plats för sammanträde eller, i fall som avses i 4 kap. 15 & fastighetSbildningslagen, om förrättningen innan denna avslu-

tas.

2255

Uppkommer fråga om inlösen, äger 8kap. 75 första och andra styckena fastighetsbildningslagen

Uppkommer fråga om inlösen, tillämpas 8 kap. 75 första stt-'cket fastighetsbildningslagen

(l970:988) motsvarande tillämp- (l970:988). ning. 355 Inträder, sedan fråga som be- lnträder, sedan fråga som be- handlats vid förrättning enligt den- na lag slutligt avgjorts, ändrade för- hållanden som väsentligt inverkar på frågan, kan denna prövas vid ny förrättning. Även utan att sådana förhållanden inträtt, får ny förrätt- ning äga rum, om i det tidigare av- görandet föreskrivits att frågan får omprövas efter viss tid och denna tid utgått.

handlats vid förrättning enligt den- na lag slutligt avgjorts, ändrade för- hållanden som väsentligt inverkar på frågan kan denna prövas vid ny förrättning. Även utan att sådana förhållanden inträtt. får ny förrätt- ning äga rum, om i det tidigare av- görandet föreskrivits att frågan får omprövas efter viss tid och denna tid utgått eller om i annat fall ett klart behov av omprövning fram- kommit.

Vid den nya förrättningen får ej beslutas sådan ändring i fråga om kretsen av fastigheter som deltager i gemensamhetsanläggning eller fastig- hets andelstal att avsevärd olägenhet uppkommer från allmän eller enskild

synpunkt.

Är vid den nya förrättningen fråga endast om ändring som icke påverkar bebyggelsens utformning eller markanvändningen 1 övrigt, behöver bygg- nadsnämndens medgivande enligt 23 ;; ej inhämtas.

"1” Senaste lydelse 19742822.

Bilaga 7

Nuvarande lydelse

Denna lag4 träder i kraft den I januari 1975.

De nya bestämmelserna äger tills vidare tillämpning

dels iföljande kommuner. nämli- gen Stockholms län." Botkyrka, l')anderyd. Ekerö. Haninge. Hud— dinge. Järlälla, Lidingö, Nacka. Sigtuna. Sollentuna. Solna, Stock- holm. Sundbyberg. Tyresö. Täby. Upplands-Bro. Upplands Väsby. l-"allentuna, l-"axho/m och Värmdö kommuner. illa/möhus län: Bara. Burlöv. Kävlinge. Lomma, Lund. Malmö. Staffanstmp, Sveda/a, Trel- leborg och l-"ellinge kommuner. Hallands län: Kungsbacka kom- mun. Göteborgs och Bohus län: Gö- teborg. Härryda. Kungälv. ll-Iö/ndal, Partille. Stenungsund, 7_'jörn och Öckerö kommuner. .fllvsborgs län: .zl/c och Lerum kommuner

dels i annan kommun. om rege- ringenförordnar om det på ansökan avförening .som är ansluten till riks— organisation av hyresgäster och inom vars verksamhetsområde kommunen är belägen.

1. Denna lag träderi kraft den 1 januari 1990.

2. Har vid förrättning enligt anläggningslagen (1973:1149)sammanträ- de mcd sakägarna hållits före ikraftträdandet, gäller 7 & anläggningslagen i dess äldre lydelse och övergångsbestämmelserna till lagen (1974:822) om ändring i anläggningslagen.

* 19741822.

Fc'ireslagen lvdelse

Bilaga 7

6 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973: 1 150) om förvaltning av

samfälligheterl

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1973:1150) om förvaltning av

samfälligheter

dels att 7. 8. 20 och 28 åå skall ha följande lydelse. dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 41 a 5 av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Kan delägarna icke enas i fråga om viss förvaltningsåtgärd, skall fastighetsdimistolen på begäran av delägare förordna någon att hålla sammanträde med delägarnaför av- görande av frågan. Förordnandc skall dock icke meddelas. om åtgär- den med hänsyn till .sainfällighetens ont/anning och be.ska[/enhet samt övriga omständigheter ei bör vidta- gas utan att förenings/örva/tning anordnas.

Ilar begäran framställts om för- ordnande enligt första stycket. får domstolen, om synnerliga skäl för- anleder det. i avbidan på att den med förordnandet avsedda frågan avg/"orts utse god man för förvalt- ning av samfälligheten eller vidtaga annan åtgärd som behövs för att säkerställa delägarbeslutet.

Den som förordnats att hålla sammanträde enligt 7 5 skall utreda vilka som är delägare.

Föreslagen lydelse

Kan delägarna inte enas i fråga om en viss förvaltningsåtgärd. skall om någon delägare begär det. fastig— hctsbildningsmyndigheten eller den .som m_s-'ndigheten förordnar därtill hålla sammanträde med delägarna för att avgöra frågan eller. om om- ..ständigheterna föranleder till det anordna _ löreni ngs/örvaltni ng.

Fastighetsbildningsmyndigheten

får, om synnerliga skäl föranleder det. vidta åtgärd som behövs för att säkerställa delägarbeslutet.

Den som skall hålla sammanträ- de enligt 79' skall utreda vilka som är delägare.

20 ;;” Samfällighetsförening bildas vid sammanträde med delägarna genom att de antager stadgar och utser styrelse.

Sammanträde enligt första styc- ket hälles av den ..som fastighets- domstolcn förordnat därtill. Sådant förordnande meddelas på begäran av delägare. Dock skall i samband med förrättning enligt fastighets- bildningslagen (l970:988), anlägg- ningslagen (1973:1149) eller lagen (1987: 1 1) om exploaterings- samverkan fastighetsbildningsmyn-

' Lagen omtryeket 1987:128.

Sammanträde enligt första styc- ket skall, om någon delägare begär det. hållas av fastighetsbildnings— myndigheten eller den som myndig- heten förordnat därtill. Dock skall i samband med förrättning enligt fastighetsbildningslagen (l970:988). anläggningslagen (1973:1149) eller lagen (l987:11) om exploateringssamverkan fastig—

Bilaga 7

Nuvarande lydelse

digheten eller, om särskild förrätt- ningsman förordnats enligt 49" an- läggningslagen, denne hålla sam- tnanträde enligt första stycket bc- träffande samfällighet som beröres av förättningen. om delägare i sam- fälligheten begär det eller om det är av väsentlig betydelse från allmän synpunkt att samfällighetsförening bildas.

I fråga om samfälligheter enligt 1 9" första stycket 5 skall vad som i andra stycket sägs om förrättning och förrättningsman gälla förrätt- ning och förrättningsman enligt vattenlagen (19832291). Om det är av väsentlig betydelse från allmän synpunkt att en samfällighetsföre- ning bildas för förvaltningen av en bevattnings- eller vattenreglerings- samfällighet. får domstolen förord- na någon att hålla sammanträde enligt första stycket även om del- ägare i samfälligheten inte har be- gärt det.

Stadgar för samfällighetsförening skall ange

1. föreningens firma,

2. samfällighet som förvaltas av föreningen och grunderna för för- valtningen,

3. den ort där styrelsen skall ha sitt säte,

4. hur styrelsen skall vara sammansatt och hur den skall utses samt grunderna för dess beslutför- het.

5. hur revision av styrelsens för- valtning skall ske,

6. föreningens räkenskapsperiod,

7. hur ofta ordinarie förenings- stämma skall hållas, föreningsstämma skall hållas.

8. det sätt på vilket kallelse till föreningsstämma skall ske och and- ra meddelanden bringas till med-

Föreslagen lydelse

hetsbildningsmyndigheten eller. om särskild förrättningsman för- ordnats enligt 4 ? anläggningslagen, denne hålla sammanträde enligt första stycket beträffande samfäl- lighet som beröres av förättningen, om delägare i samfälligheten begär det eller om det är av väsentlig be- tydelse från allmän synpunkt att samfällighetsförening bildas.

] fråga om samfälligheter enligt 1 5 första stycket 5 skall vad som i andra stycket sägs om förrättning och förrättningsman gälla förrätt- ning och förrättningsman enligt vattenlagen (19831291). Om det är av väsentlig betydelse från allmän synpunkt att en samfällighetsföre- ning bildas för förvaltningen av en bevattnings- eller vattenreglerings- samfällighet, får fastighetsbild- ningsmyndigheten hålla samman- träde enligt första stycket även om delägare i samfälligheten inte har begärt det.

Stadgar för samfällighetsförening skall ange

1. föreningens ftrma,

2. samfällighet som förvaltas av föreningen och grunderna för för- valtningen.

3. den ort där styrelsen skall ha sitt säte,

4. hur styrelsen skall vara sammansatt och hur den skall utses samt grunderna för dess beslutför- het.

5. hur revision av styrelsens för- valtning skall ske.

6. föreningens räkenskapsperiod,

7. de grunder enligt vilka medel skall avsättas för att säkerställa un- derhåll och förnyelse av en gemen- samhetsanläggning som förvaltas av

föreningen.

8. hur ofta ordinarie förenings- stämma skall hållas,

9. det sätt på vilket kallelse till föreningsstämma skall ske och and- ra meddelanden bringas till med-

Bilaga 7

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

lemmarnas kännedom ävensom lemmarnas kännedom ävensom den tid före sammanträde då kallel- den tid före sammanträde då kallel- seåtgärd senast skall vidtagas. seåtgärd senast skall vidtagas. Stadgarna får ej innehålla föreskrift som strider mot denna lag eller annan författning. Vad som föreskrivs iförsta stycket 7 gäller enbart beträffande samfäl- lighetsföreningar .som förvaltar ge— mensamhetsanläggningar av kom- munalteknisk natur eller annars är av större värde och som är inrättade för småhits/astigheter eller för såda- na fästigheter jämte hyresfastighe- ter eller bostadsrätts/astigheter.

41 a &

Är en .sainfällighetsförening skyl- dig att avsätta medel till enfond för underhåll och förnyelse, skall en underhålls— och förnyelseplan upp- rättas av styrelsen. Planen skall in- nehålla de upplysningar som är av betydelse för att fondavsättningar- nas storlek .skall kunna bedömas.

Av utgi/ts— och inkomsstaten för en förening som avses i första styc- ket skall framgå de belopp .som åt- går till fondavsättning.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990.

2. Beträffande samfällighetsföreningar som har bildats före ikraftträ- dandet skall sådana ändringar av föreningens stadgar som föranleds av 28å 7 beslutas på den föreningsstämma som äger rum närmast efter sex månader efter ikraftträdandet.

Bilaga 7

7 Förslag till Lag om ändring i ledningsrättslagen (1973: 1 144)

Härigenom föreskrivs att 16 och 20 55 ledningsrättslagen (1973:1144) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

16 5 I fråga om förrättning enligt den- I fråga om förrättning enligt den- na lag äger 4 kap. 1—24, 27—35, na lag tillämpas 4 kap. 1—24, 27— 37—40 och 42 M fastighetsbild- 35 och 37—405? fastighetsbild- ningslagen (1970:988) motsvarande ningslagen (l970:988). tillämpning.

Avser förrättning endast att inskrivet servitut eller inskriven nyttjande- rätt avseende rätt att framdraga och bibehålla ledning skall förändras till ledningsrätt, skall dock sammanträde med sakägarna hållas bara om sär- skilda skäl talar för det. Vid sådan förrättning behöver ärendet ej hänskju- tas till byggnadsnämnden enligt 21 5.

Vid förrättning som avses i andra stycket får inskrivet servitut avseende rätt att framdraga och bibehålla ledning, som utgör tillbehör till annan fastighet eller annan inskriven tomtträtt än den där ledningen finns, för- ändras till ledningsrätt endast om därvid förordnas att ledningsrätten skall höra till den fastighet eller tomträtt till vilken ledningen hör.

Svarar fastighet för fordran, får inskrivet servitut eller inskriven nyttjan- derätt förändras till ledningsrätt endast om sådana medgivanden som avses i 145 andra stycket föreligger. Medgivande av rättsägare behövs dock ej, om förändringen är väsentligen utan betydelse för honom.

205 Uppkommer fråga om inlösen, Uppkommer fråga om inlösen äger 8kap. 75 första och andra tillämpas 8 kap. 75 första stycket styckena fastighetsbildningslagenfastighetsbildningslagen (1970: 988) motsvarande tillämp- (1970: 988). ning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990.