om verksamhet och anslag för det militära försvaret m. m. under budgetåret 1989/90

Regeringens proposition = 1988/89:80 | Sy

om verksamhet och anslag för det militära Prop

försvaret m. m. under budgetåret 1989/90 : 1988/89: 80

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 16 februari 1989. På regeringens vägnar

Kjell-Olof Feldt

Roine Carlsson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen lämnas ett budgetförslag för verksamheten inom det militära försvaret m.m. samt för anslaget K7. Nämnden för vapenfriutbildning under budgetåret 1989/90. I 1989 års budgetproposition, bil. 6, beräknades anslagen för det militära försvaret m. m. preliminärt till 27 941 milj. kr. och för anslaget K 7. till 128,2 milj. kr. Nu föreslås 30 871 milj. kr. resp. 133 milj. kr. |

I Riksdagen 1988/8S9. 1 swml. Nr 80

Prop. 1988/89: 80

Försvarsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 februari 1989.

Närvarande: statsrådet Feldt ordförande och statsråden S. Andersson, Göransson, Gradin, R. Carlsson, Hellström, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Nordberg, Engström, Freivalds, Wallström, Lööw, Persson

Föredragande: statsrådet R. Carlsson

Proposition om verksamhet och anslag för det militära försvaret m. m. under budgetåret 1989/90

I Bakgrund och budgetförslagets utformning i stort

I 1989 års budgetproposition (prop. 1988/89: 100, bil. 6) lämnades förslag till verksamhet och anslag för budgetåret 1989/90 för främst den civila delen av försvarsdepartementets område (littera G, H, I och J). Härutöver lämnades budgetförslag för försvarsdepartementet (anslag littera A) och övrig verksamhet (anslag littera K utom anslaget K 7. Nämnden för vapenfriutbildning).

Skälen för att verksamhet och anslag för det militära försvaret m.m. (anslag litt. B, C) D, E och F samt anslaget K 7.) bröts ut ur budgetpropositionen för att nu redovisas samlat i denna proposition har anmälts för riksdagen i bilagan 6 till budgetpropositionen. Jag sammanfattar här dessa skäl.

I 1987 års försvarsbeslut konstaterades att överbefälhavarens underlag i flera avseenden inte var tillräckligt för att kunna ligga till grund för en långsiktig inriktning. Regeringen gav därför i mars 1987 överbefälhavaren 1 uppdrag att komplettera underlaget. bl.a. i fråga om utvecklingen av arméns krigs- och fredsorganisation, förbandsomsättning och utbildningssystem. Vidare skulle förändringar i det s.k. produktionsledningssystemet redovisas. Härutöver gav regeringen i mars 1988 ett uppdrag åt generaldirektören Gunnar Nordbeck att utreda totalförsvarets geografiska indelning på högre regional nivå. Detta kompletterande underlag har lämnats till regeringen under hösten 1988.

Regeringens analys av överbefälhavarens underlag inför 1989/90 års budget visar att förutsättningarna för att genomföra 1987 års försvarsbeslut har förändrats. Enligt min mening bör därför nästa fleråriga totalförsvarsbeslut tidigareläggas till år 1991. Det är vidare angeläget att förslag i vissa frågor kan lämnas till riksdagen redan under hösten 1989. Med hänsyn till frågornas vikt är det angeläget att det parlamentariska inflytandet tidigt säkerställs. Jag har därför den 12 december 1988 med regeringens bemyndigande tillkallat en parlamentariskt sammansatt kommitté. ta

nya totalförsvarsbeslut (Dir. 67).

Nämnda förhällanden har lett till att ett komplett budgetförslag inte kunnat läggas fram 1 budgetpropositionen.

Här föreliggande budgetförslag för verksamhet och anslag inom det militära försvaret m. m. inleds med vissa för totalförsvaret övergripande frågor som inte har behandlats i budgetpropositionen, nämligen försvarspolitikens inriktning, vissa frågor som rör rollfördelningen mellan statsmakterna och myndigheterna i styrningen av verksamheten, totalförsvarets geografiska indelning på högre regional nivå samt den organisatoriska ställningen för totalförsvarets skyddsskola. Jag återger därefter överbefälhavarens redovisning av tillståndet inom försvarsmakten just nu och om möjligheterna att nå målen i 1987 års försvarsbeslut. Jag redovisar sedan hur arbetet har lagts upp för att förbereda det av mig förordade totalförsvarsbeslutet år 1991. Härpå följer mina förslag till inriktning av verksamheten inom försvarsmakten under budgetåret 1989/90. Jag behandlar därvid inledningsvis utvecklingen av ledningen inom försvarsmakten och inriktningen inom de olika huvudprogrammen. JAS-projektet och skyddet mot främmande undervattensverksamhet redovisas särskilt, liksom vissa frågor om anställd personal, värnpliktigas utbildningstid och förmåner samt frågor som rör forskning och försvarsindustri.

Mina förslag präglas av en strävan att inom viktiga områden hålla handlingsfrihet för det militära försvarets fortsatta utveckling till nästa försvarsbeslut. Detta är inte till alla delar möjligt med givna resurser. Jag förordar därför att den militära utgiftsramen under budgetåret 1989/90 tillförs ytterligare 580 milj. kr. varav 200 milj. kr. för repetitionsövningar och 380 milj. kr. för utvecklingsuppdrag vid svensk försvarsindustri. För budgetåret 1990/91 förutser jag att detta tillskott behöver öka med 45 milj. kr. till totalt 625 milj. kr.

En viktig fråga för utbildningssystemet är överbefälhavarens förslag om försök med fem månaders grundutbildning för vissa kategorier värnpliktiga. Denna fråga bör avgöras nu.

Vissa frågor bör behandlas av 1988 års försvarskommitté. Hit hör bl. a. den långsiktiga utvecklingen av krigs- och fredsorganisationen, främst inom armén.

1989 års budgetproposition (prop. 1988/89:100 bil. 6) innehåller en preliminär sammanställning över förändringar inom försvarsdepartementets verksamhetsområde i förhållande till statsbudgeten för budgetåret 1988/89. Den slutliga sammanställningen framgår av följande tabell (milj. kr.)

F. Gemensamma myndigheter m. m. . = Anslagen F 1. —F 20. 2363.9 25631 + 1992 - Anslaget F 21. Reserv för det

militära försvaret 163,5 136.2 -— 27,3 - Anslaget F 22. Reglering av pris- :

stegringar för det militära

försvaret 1600,0 2800.0 + 1 200.0

Summa B-—F (totalförsvarets militära

del) 27940.5 30871.0 t2930.5 G. Civil ledning och samordning 145,2 165,5 + 20,3 H. — Befolkningsskydd och räddnings-

tjänst 1099.9 1158,7 + 58.8 I. Psykologiskt försvar 8.0 8.8 : 08 Jo Försörjning med industrivaror

(utom livsmedelsförsörjning -

och energiförsörjning) 325.0 3331. + SI

Summa G—J (totalförsvarets civila

Prop. 1988/89: 80

Försvarspolitikens inriktning

Mina säkerhetspolitiska överväganden med anledning av'den internationella utvecklingen under det senaste året har jag redovisat i årets budgetproposition (prop. 1988/89:100 bil.6 s. 6—9). Trots alla osäkerheter bedöms situationen i världen som ljusare i dag än för bara några år sedan. Vi

måste emellertid räkna med att utvecklingen även framdeles kommer att

präglas av växlingar mellan perioder av spänning resp. samarbetsförsök mellan stormaktsblocken. Sådana växlingar bör inte läggas till grund för vår egen säkerhetspolitiska planering. Den måste präglas av konsekvens och stabilitet.

De styrkor som skull? 'kunna användas mot oss i händelse av krig i Europa påverkas inte i någon nämnvärd mening av den utveckling vi hittills kunnat bevittna. Min slutsats — som jag redovisat i budgetpropositionen — är därför att vi även i framtiden måste ha ett starkt och balanserat försvar som stöd för vår neutralitetspolitik. .

Sveriges totalförsvar skall i första hand vara fredsbevarande genom att ha sådan styrka, sammansättning, ledning och beredskap att en angripares förluster och andra uppoffringar i samband med ctt försök att utnyttja vårt land inte ter sig rimliga i förhållande till fördelarna. Ett så utformat totalförsvar utgör ett väsentligt bidrag till lugn, stabilitet och en begränsad :: stormaktsnärvaro i det nordiska området. Det är därtill en förutsättning för att svensk neutralitet skall bli respekterad i händelse av krig i vårt närområde. |

Ett militärt angrepp mot Sverige skall kunna mötas varifrån det än kommer. Våra stridskrafter skall i det längsta kunna förhindra att angriparen får fast fot i vårt land. Om angriparen lyckas tränga in på vårt territorium skall ett effektivt och uthålligt motstånd kunna genomföras i organiserade former 1 varje del av landet. Befolkning och egendom skall skyddas och den livsnödvändiga försörjningen tryggas. Samhällets väsentligaste funktioner skall säkerställas.

Totalförsvaret skall även inriktas på att möta konsekvenser av andra säkerhetspolitiska kriser än krig. Sådana kriser kan bli utdragna och kan kännetecknas bl. a. av ekonomisk och handelspolitisk konfrontation. Det är väsentligt för vår säkerhetspolitiska trovärdighet och för vårt totalförsvars styrka i krig att vi då kan möta handelsrestriktioner och försök till påtryckningar.

Totalförsvaret skall vara så uppbyggt och organiserat att det är hela folkets angelägenhet. Det är av största betydelse att varje medborgare allt efter sin förmåga bereds tillfälle att bidra till landets försvar. Detta tillgodoses bäst genom att vårt totalförsvar även i fortsättningen bygger på den allmänna värnplikten, civilförsvarsplikten och andra former av tjänstgöringsskyldighet. Den frivilliga försvarsverksamheten tillför totalförsvarets militära och civila delar viktig kapacitet och är ett uttryck för det svenska folkets försvarsvilja. Den ger möjligheter för stora grupper att frivilligt ansluta sig till och utbilda sig för totalförsvaret. Totalförsvarets organisation och verksamhet i fred skall bereda landets medborgare möjlighet att på ett effektivt sätt förbereda sig för att medverka i landets försvar.

Totalförsvaret skall utformas och personalen utbildas även med ut- Prop. 1988/89: 80 gångspunkt i vår samhällsutveckling och i våra egna försvarsbetingelser i övrigt. Av särskild betydelse är därvid vår defensiva inriktning, vår geografi, vårt klimat och vårt system med plikttjänstgöring. Egen forskning och försvarsindustri ger oss möjlighet att förse försvaret med utrustning som är anpassad till dessa betingelser. Därigenom kan vi också minska verkan mot oss av de vapen och motmedel som stormakterna utvecklar för att använda mot varandra. Det är av dessa skäl ändamålsenligt att ge totalförsvaret en svensk profil.

Jag redovisade i 1987 års totalförsvarsproposition (prop. 1986/87:95, s. 30 — 31) mitt förslag till beskrivning av det svenska totalförsvarets mål. Det var i huvudsak en fråga om modernisering och utvidgning av vad som : tidigare lagts fast. Riksdagen (FöU 11, rskr. 310) beslutade i enlighet med regeringens förslag. Det har enligt min mening inte inträffat något som gör att jag nu vill förorda någon ändring.

I samma proposition redovisade jag utförligt min syn på de operativa grunderna för totalförsvaret. Riksdagen beslutade i enlighet med det framlagda förslaget. Den nyligen tillsatta försvarskommittén har i uppdrag att granska dessa grunder mot bakgrund av sina övergripande säkerhets- och försvarspolitiska överväganden. I avvaktan på försvarskommitténs granskning ser jag ingen anledning att nu föreslå förändringar i de operativa grunderna för totalförsvaret.

För att vi skall kunna fullfölja vår säkerhetspolitiska linje i situationer med reducerad eller avbruten import är det av stor betydelse att vi inom landet har tillgång till förnödenlieter och den produktionskapacitet som behövs för att totalförsvarets uthållighet skall säkerställas. Enhetliga antaganden om krisers och krigs varaktighet och karaktär måste enligt min mening tillämpas inom hela samhället i strävandena att skapa en tillfredsställande balans i uthållighetshänseende. De överväganden i dessa frågor som jag redovisade i 1988 års budgetproposition (prop. 1987/88: 100 bil.6 s. 14 — 16) finner jag alltjämt vara tillämpliga.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag har anfört om försvarspolitikens inriktning.

Prop. 1988/89: 80

3¶Vissa för totalförsvaret gemensamma frågor

3.1¶Rollfördelningen mellan statsmakterna och

myndigheterna i styrningen av verksamheten

I den s.k. verksledningspropositionen (prop. 1986/87:99 om ledningen av den statliga förvaltningen, KU 29. rskr. 226) behandlades bl. a. regeringens styrning av den statliga verksamheten. Styrningen föreslogs ändra karaktär i vissa delar. Rollfördelningen enligt regeringsformen mellan riksdagen och regeringen samt myndigheterna måste klargöras och renodlas. Regeringens krav på myndigheterna borde preciseras bättre. Dessa borde ges större frihet vid verksamhetens utövande. Förutsättningar måste skapas för myndigheterna att utveckla hela sin professionella förmåga att uppnå de verksamhetsmål som statsmakterna fastställt.

I 1988 års kompletteringsproposition (prop. 1987/88:150 bil. 1) tog chefen för finansdepartementet upp förändringarna i budgetprocessen och styrningen av verksamheten med hänvisning till grundtankarna i verksledningspropositionen. I anslutning härtill anfördes bl. a. att förändringar har gjorts tidigare men lyckats endast till viss del. Förändringar kan genom föras bara om de som är direkt verksamma inom området aktivt deltar. Den statliga verksamheten är komplex och inrymmer verksamheter av vitt skild storlek och karaktär. De åtgärder och modeller som föreslås måste utgå från dessa grundförutsättningar. Förändringsarbetet bör bedrivas med verklighetsförankring och ett stort mått av pragmatism. En betoning på uppföljning och utvärdering i arbetet kommer att ställa krav på ett förändrat arbetssätt även i regeringskansliet.

Inom försvarsdepartementets verksamhetsområde pågår ett arbete med att effektivisera och utveckla planerings- och budgetprocessen. De grundläggande principerna har tidigare redovisats (prop. 1986/87:95, FöU I 1, rskr. 310 och prop. 1987/88: 100, FöU 1 I, rskr. 346). Principerna överensstämmer med den utveckling som pågår inom statsförvaltningen i övrigt och som riksdagen redan tagit ställning till (prop. 1987/88: 150. FiU 30, rskr. 394). |

Som jag redovisade till 1988 års riksmöte (prop. 1987/88: 100, FöU 11, rskr. 346) pågår inom regeringskansliet ett utvecklingsarbete med avsikt att förbättra regeringens möjligheter att följa upp och kontrollera verksamheten inom försvarsdepartementets område. En utredningsgrupp har lämnat ett förslag till modell för uppföljning och kontroll (Ds 1988: 76) som i stort innebär följande.

Regeringens uppföljning föreslås väsentligen riktas mot två områden — tillståndet i försvarsmakten, främst krigsorganisationens duglighet, be-

redskap och uthållighet samt andra funktioner av betydelse för försvars-

effekten och — utvecklingen av produktivitet och ekonomi.

Tidpunkterna då myndigheterna skall lämna information från sin uppföljning och utvärdering föreslås mera direkt än för närvarande knytas till regeringens behov av beslutsunderlag. Sådant underlag behövs — inför det årliga arbetet under hösten med budgetpropositionen och

sedermera regleringsbreven

— inför årliga anvisningar för programplaner och anslagsframställningar i Prop. 1988/89: 80

februari : — inför beredningen av nytt försvarsbeslut . — inför regeringens sammanfattande redovisning till riksdagen efter en

genomförd försvarsbeslutsperiod.

Berörda myndigheter är positiva till den föreslagna modellen för regeringens uppföljning och kontroll. Enligt min uppfattning är den väl lämpad att ge statsmakterna den information som erfordras för att bedöma

effektivitet och produktivitet. Modellen ansluter väl till den rollfördelning

mellan statsmakterna och myndigheterna som är en huvudlinje i förnyelsen av den offentliga verksamheten. |

Förslagen avser verksamheten inom det militära försvaret. Ett fortsatt utvecklingsarbete krävs enligt min mening även vad beträffar den civila delen av totalförsvaret. Vidare föreligger ett behov av att precisera den information som behövs för att följa upp verksamheten och för att mäta utvecklingen av myndigheternas produktivitet samt hur denna skall redo-

visas. -

I försvarsbeslutspropositionen (prop. 1986/87:95) bedömde jag att de aktuella förändringarna skulle vara genomförda och i tillämpning fr. o. m. budgetåret 1991/92. Denna bedömning gäller fortfarande.

3.2¶Totalförsvarets geografiska indelning på högre regional nivå

För att få en samlad översyn av totalförsvarets ledning under kris och krig samt för att finna formerna för en effektivare och bättre samordnad ledning av totalförsvaret lämnade regeringen i januari 1987 vissa uppdrag till överbefälhavaren och överstyrelsen för civil beredskap.

Överbefälhavaren och överstyrelsen för civil beredskap har i januari

1988 kommit in med rapporter efter genomförda inledande studier med anledning av uppdraget. ' | oe

Överbefälhavaren har med utgångspunkt i operativa, personella och ekonomiska förhållanden anmält att en säker och uthållig ledning av militära operationer kan genomföras med fyra regionala ledningsorganisationer (militärbefälhavare med staber) och en operativt rörlig ledningsre-

surs (miloförstärkningsstab). - |

Överstyrelsen för civil beredskap har redovisat att det från civila utgångspunkter inte finns anledning att ändra den territoriella indelningen men att ctt alternativ med fem civilområden kan ha vissa fördelar i förhällande till den nuvarande ordningen. En indelning av landet i fyra civilområden medför enligt överstyrelsen för civil beredskap svårigheter från civila utgångspunkter. | |

Såväl överbefälhavaren som Överstyrelsen för civil beredskap har konstaterat att civilområden och militärområden bör sammanfalla för 'att samverkan mellan det civila och det militära försvaret skall säkerställas.

De har samtidigt konstaterat att de inte vid denna tidpunkt kunde lämna

ett gemensamt förslag om den högre regionala ledningen inom totalförsvaret.

"Med anledning av överbefälhavarens och överstyrelsens för civil bered- Prop. 1988/89: 80 skap redovisningar uppdrog regeringen i mars 1988 åt gencraldirektören Gunnar Nordbeck att utreda och lämna förslag om totalförsvarets geografiska indelning på högre regional nivå.

Utredaren har i november 1988 lämnat sitt förslag. Han har prövat två huvudalternativ, nämligen ett alternativ med fyra (alternativ 4 SV) och ett alternativ med fem militär- och civilområden (alternativ 3(R)). För att säkerställa flexibilitet och uthållighet i ledningssystemet bör enligt utredaren en operativt rörlig ledningsresurs (R), som skall kunna förstärka eller ersätta en militärområdesledning i kraftsamlingsriktning, avdelas i de Övervägda alternativen.

Alternativ 4 SV innebär att Östra militärområdet och Bergslagens mili-

täromräde slås samman till Mellersta militärområdet, att Södra militär-

området slås samman med Västra militärområdet till Sydvästra militärområdet och att motsvarande sammanslagningar görs av civilområdena med motsvarande benämningar.

Alternativ S(R) innebär att reformen begränsas till en sammanslagning av Östra militärområdet med Bergslagens militärområde, benämnt Mellersta militärområdet och av motsvarande civilområden, varvid militärbefälhavaren i Västra militärområdet ges i uppgift att organisera den operativa rörliga ledningsresursen (R).

De två huvudalternativen framgår av följande kartor.

Alt 4 SV | . Alt 5 (R)

En operativt rörlig ledningsresurs (R)

ingår i milostab V

4

Utredaren konstaterar att en värdering av de två huvudalternativen bl. a. leder till att med hänsyn till — ledning av militära operationer, alternativet 4 SV är fördelaktigast men

att även alternativet SCR) medger säker och uthållig ledning av landets

försvar

— det civila samhällets stöd åt försvarsmakten och de civila samordnings-

kraven, alternativet 5(R) är klart fördelaktigast.

Jag delar utredarens uppfattning att utvecklingen går mot ett ökat beroende mellan det militära försvaret och den civila delen av totalförsvaret samt att kravet på samordning och samverkan är stort och ökande. Detta kräver bl.a. att militärområdena sammanfaller med civilområdena.

Jag vill vidare, i likhet med utredaren, framhålla att alternativet 4 SV innebär så stora osäkerheter i fråga om ledningen av den civila delen av totalförsvaret och därmed i fråga om samverkan militärt — civilt att det inte bör väljas. Jag konstaterar att från militära utgångspunkter är alternativ S(R) acceptabelt och anser att den framtida territoriella indelningen i militär- och civilområden bör grundas på detta alternativ.

Enligt min mening bör den föreslagna indelningen i civil- och militärområden överslagsmässigt kunna leda till en besparing på ca 20 milj. kr. per år jämfört med kostnaderna för nuvarande organisation. Huvuddelen (ca 18 milj. kr.) av besparingarna bör kunna uppnås inom den militära organisationen (militärområdesstaber och militärområdesförvaltningar). Jag konstatcrar att enligt utredarens överslagsmässiga beräkningar bör den nya territoriella indelningen kunna leda till en personell reducering med ca 55 personår (i huvudsak kvalificerad militär personal). De uppnådda besparingarna bör utnyttjas för tekniska och personella satsningar i det militära ledningssystemet.

Jag räknar för närvarande med att den nya indelningen i civil- och militärområden genomförs den I juli 1991.

3.3¶Totalförsvarets skyddsskolas organisatoriska ställning

Efter beslut av riksdagen (prop. 1987/88: 100 bil. 6 och prop. 1987/88: 112, FöU 9, rskr. 241) inrättades den 1 juli 1988 en för totalförsvaret gemensam skyddsskola som har fått namnet totalförsvarets skyddsskola. Skolan gavs ställning som myndighet inom huvudprogrammet Arméförband. Verksamheten bedrivs till en början i Kungsängen. men skolan skall enligt riksdagsbeslutet omlokaliseras till Umeå kommun.

Vid behandlingen av motion 1987/88:Fö 7 instämde försvarsutskottet i motionärernas principiella betänkligheter mot att låta en utbildningsanstalt, vid vilken ett antal vapenfria tjänstepliktiga skall få sin utbildning, vara knuten till försvarsmakten. Ett sådant arrangemang skulle enligt utskottet kunna ses som ctt avsteg från principen att ingen vapenfri skall kunna åläggas att tjänstgöra vid försvarsmakten utan eget medgivande, något som skulle kunna skapa onödiga irritationsmoment och därmed hinder för en angelägen förbättring av utbildningskvaliteten inom ABCskyddsområdet. Utskottet har utgått från att regeringen i anslutning till

förestående omlokalisering kunde finna det motiverat att ta upp denna Prop. 1988/89: 80 principiellt viktiga fråga till förnyad prövning.

Med anledning av försvarsutskottets uttalande uppdrog regeringen åt totalförsvarets chefsnämnd att överväga i vad mån vapenfria tjänstepliktiga borde kunna kommenderas till tjänstgöring vid totalförsvarets skyddsskola och — om detta var fallet — om skolans organisatoriska ställning borde förändras med anledning härav.

Totalförsvarets chefsnämnd har redovisat uppdraget i skrivelse den 21 september 1988. Chefsnämnden har inhämtat underlag från nämnden för vapenfriutbildning (NVU) och vapenfria arbetsgruppen samt från myndigheter som utbildar och krigsplacerar vapenfria tjänstepliktiga.

Totalförsvarets chefsnämnd har funnit att det inte föreligger några formella hinder mot att utbilda vapenfria tjänstepliktiga vid etablissemang som tillhör försvarsmakten under förutsättning att vapen och ammunition inte används vid utbildningen och att samövning med andra, vapenutrustade, elever inte förekommer. Härtill kommer enligt chefsnämnden att förläggning och bespisning skall kunna ske på ett sätt som är godtagbart för berörda parter. Huvudmannaskapet utgör i sig inte något formellt hinder. Att som elev delta i utbildning som anordnas vid en skola inom försvarsmakten är enligt chefsnämndens åsikt inte att betrakta som ”tjänstgöring inom försvarsmakten” i vapenfrilagens mening. Denna åsikt delas av vapenfria arbetsgruppen och NVU.

Totalförsvarets chefsnämnd anser mot denna bakgrund att vapenfria tjänstepliktiga kan utbildas vid totalförsvarets skyddsskola, att de formella och administrativa krav som måste uppfyllas inte är beroende av huvudmannaskapet och att det därför inte heller finns något behov av att ändra skyddsskolans organisatoriska ställning.

Enligt chefsnämnden är det högst ett femtiotal vapenfria tjänstepliktiga per år som kan komma i fråga för utbildning vid totalförsvarets skyddsskola. Utbildningen är avsedd för de stabsassistenter inom civilförsvaret, som planeras bli krigsplacerade i fältstaber, undsättningsplutoner och sjukvårdsenheter. Utbildningen är önskvärd men inte absolut oundgänglig.

De formella kraven på vapenfri utbildning är redan beaktade vid utformningen av kurserna. Med tanke på det ringa antalet vapenfria tjänstepliktiga som berörs av utbildningen, bör det enligt chefsnämndens mening vara fullt möjligt att finna godtagbara lösningar på förläggnings- och bespisningsfrågorna.

Jag delar totalförsvarets chefsnämnds åsikter i frågan och förordar inte någon ändring av totalförsvarets skyddsskolas organisatoriska ställning.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen

dels föreslår riksdagen att godkänna de riktlinjer för ny indelning i

civil- och militärområden som jag har förordat,

dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag i övrigt har

anfört om vissa för totalförsvaret gemensamma frågor.

4¶Totalförsvarets militära del

4.1¶Utgångspunkter för planeringen

I försvarsbeslutet 1987 (prop. 1986/87:95, FöU 11 rskr. 310) fastställdes den långsiktiga inriktningen av säkerhets- och försvarspolitiken och totalförsvarets utveckling efter budgetåret 1986/87.

Inriktningen kompletterades av riksdagen 1988 (prop. 1987/88:100 . FöU 11. rskr. 346). Detta beslut innebar bl. a. att repetitionsutbildningen reducerades främst inom armén och marinen, att viss materielanskaffning senarelades samt att begränsningar av krigsorganisationen kan bli aktuella på sikt.

Riksdagen har därefter (prop. 1987/88:150 bil. 8, FöU 13, rskr. 386) beslutat att tillföra försvaret 700 milj. kr. utöver tidigare tilldelade medel för förstärkning av skyddet mot främmande undervattensverksamhet.

Jag anmälde i prop. 1986/87:95 att tillräckligt underlag saknades rörande bl. a. utvecklingen av arméns utbildning och fredsorganisation. Mot bakgrund härav uppdrog regeringen i mars 1987 åt överbefälhavaren att utreda och redovisa förslag till arméns långsiktiga utveckling, produktionsledningen inom försvarsmakten, organisationen inom huvudprogrammet 4 samt konsekvenserna för huvudprogrammen 2, 3 och 5. Överbefälhavaren redovisade sitt uppdrag den 30 september 1988.

4.2¶Tillståndet inom försvarsmakten

Överbefälhavaren redovisar i programplanern för perioden 1989/90 — 1991/92 och i sin årsredovisning för budgetåret 1987/88 att det i flera avseenden finns anledning att känna tillfredsställelse över det militära: försvaret. Personalen är bra. Andan och motivationen hos de värnpliktiga är god. Försvarsindustrin har utvecklat och levererat materiel med hög standard. | | .

Det allvarliga enligt överbefälhavaren är cmellertid att antalet förband, som kan ges en utbildning och utrustning som är anpassad till utvecklingen i omvärlden, stadigt har minskat de senaste decennierna. Vår förmåga inom olika områden reduceras därför i snabb takt.

Överbefälhavaren framhåller att den ekonomiska situationen för arméns del har inneburit att endast ett fåtal av de viktigaste förbanden kunnat moderniseras i takt med utvecklingen i omvärlden. Endast de prioriterade brigaderna, vissa fördelningsförband och vissa prioriterade territoriella förband repetitionsövas. Stora delar av arméns krigsförband kan nu inte lösa sina uppgifter förrän efter kompletterande åtgärder efter mobilisering.

Överbefälhavaren anger att antalet förband inom marinen har måst reduceras kraftigt för att göra det möjligt att anskaffa och modernisera materiel för de viktigaste förbanden. Beredskapen och ubåtsskyddsverksamheten har trots särskilda insatser från statsmakterna tagit i anspråk allt större del av den totala budgeten för materiel och utbildning. Endast omkring en tredjedel av krigsorganisationen repetitionsövas. Flera av ma-

rinens krigsförband kan inte lösa sina uppgifter på ctt tillfredsställande sätt Prop. 1988/89: 80 förrän efter kompletterande åtgärder efter mobilisering.

Flygstridskrafterna har enligt överbefälhavaren kunnat behålla en god kvalitet i förhållande till omvärldens flygstridskrafter. Detta har skett på bekostnad av antalet förband. Personalläget inom vissa funktioner bl. a. flygförare, stridsledningspersonal och tekniker begränsar beredskapen. Basorganisationen repetitionsutbildas inte i tillräcklig omfattning. Många av flygvapnets förband kan omedelbart efter mobilisering lösa sina uppgifter på ett godtagbart sätt. Begränsningar finns dock i uthålligheten.

Den operativa planläggningen är enligt överbefälhavaren i allt väsentligt väl genomarbetad. Kapaciteten för underrättelse- och säkerhetstjänst är dock otillräcklig. Den tekniska utrustningen inom det operativa ledningssystemet moderniseras i allt långsammare takt. Ledningsorganisationens flexibilitet är begränsad. . | :

Överbefälhavaren uppger att andelen krigsförband som är fullt användbara direkt efter mobilisering har minskat. Mobiliseringsberedskapen är i huvudsak godtagbar. Tillgången på ammunition och reservdelar är i vissa "fall liten. Ledningsberedskapen upprätthålls i en omfattning som innebär att order om insatser och beredskapshöjningar ständigt kan ges. Vissa förband eller delar av förband har en hög insatsberedskap. Uppbyggnaden av försvaret mot främmande undervattensverksamhet fortsätter. Förmågan att möta hot från sabotageförband är otillräcklig. |

Enligt överbefälhavaren saknas ca 2000 yrkesofficerare i krigsorganisationen. Behovet av reservofficerare kan inte heller uppfyllas. Antalet civila är fler än vad som har planerats. Personalbristen inom armén minskar möjligheterna att genomföra grundutbildningen. Inom marinen är det svårt att upprätthålla incidentberedskapen och samtidigt bedriva utbildning och matericlunderhåll i tillräcklig omfattning. Inom flygvapnet är det inte möjligt att öka incidentberedskapen och samtidigt genomföra erforderlig utbildning. .

Överbefälhavaren framhåller att det kan komma att krävas särskilda åtgärder för att tillgodose kravet att den värnpliktige skall kunna påbörja sin grundutbildning senast tre år efter inskrivning.

Det antal värnpliktiga som årligen grundutbildas motsvarar enligt överbefälhavaren i huvudsak krigsorganisationens behov. För närvarande uppnås endast godtagbar förmåga att lösa huvuduppgift för huvuddelen av förbanden. Årliga försvarsmaktsövningar är nödvändiga för att upprätthålla vår operativa ledningsförmåga och vår förmåga att genomföra operationer. Av ekonomiska och personella skäl repetitionsutbildas för närvarande endast omkring en tredjedel av krigsorganisationen. För huvuddelen av de förband som genomfört krigsförbandsövningar har med hänsyn till utgångsläget ett godtagbart resultat uppnåtts. Det sammanlagda resultatet av grund- och repetitionsutbildningen är emellertid otillräckligt.

Jag får när det gäller min bedömning av tillståndet inom försvarsmakten hänvisa till vad jag anför i det följande under avsnittet om det militära försvarets fortsatta utveckling. |

Prop. 1988/89: 80

4.3¶Möjligheter att nå målen enligt 1987 års försvarsbeslut

Överbefälhavaren påpekar att han i programplanen för perioden 1988/89—-1991/92 redovisade en omfattande omplancring i förhållande till inriktningen 1 1987 års försvarsbeslut.

Överbefälhavaren anmäler att han i programplanen för perioden 1989/90—-1991/92 tvingats till ytterligare avsteg ifrån försvarsbeslutet.

Inom armén väntas enligt överbefälhavaren huvudproduktionsområdet Ledning och förbandsverksamhet bli 1,3 miljarder kr. dyrare under perioden 1989/90— 1996/97. Kostnaderna för den planerade materielanskaffningen. har också ökat. Inom byggverksamheten finns behov att tillföra mera resurser. Utbildningen kan inte förbättras på det sätt som förutsattes i försvarsbeslutet. Repetitionsutbildning kommer inte att kunna genomföras med vissa fältförband och lokalförsvarsförband. Dessa förband kommer efter mobilisering inte att vara krigsanvändbara förrän efter kompletterande utbildning och matericlanskaffning. Allt större del av materielanslaget måste utnyttjas för att vidmakthålla materiel varvid förnyclsen blir otillräcklig. Efter sekelskiftet kommer en stor del av den viktigaste materielen att behöva omsättas samtidigt, bl.a. stridsfordon, terrängfordon, artilleri, luftvärn och sambandsmateriel. Om inga åtgärder vidtas kommer — inom oförändrad ekonomi — arméns krigsorganisation att efter hand bestå av otillräckligt utbildade och samtränade förband utrustade med omodern materiel. Arméns organisation måste minskas och omstruktureras för att säkerställa de återstående krigsförbandens krigsduglighet efter en snabbt genomförd mobilisering.

Överbefälhavaren framhåller att de beräknade kostnaderna för ledning och förbandsverksamhet inom marinen kommer att öka med över 800 milj. kr. under perioden 1989/90—-1996/97. Orsakerna är främst ökade personalkostnader samt ökade drift- och underhållskostnader bl.a. till följd av ubåtsskyddsverksamheten. Även inom matericlområdet ökar kostnaderna. Det leder liksom i armén till ett stort uppdämt behov av att förnya krigsförbandens materiel. Repetitionsutbildningen kan endast genomföras i mycket begränsad omfattning. Ett stort antal fartyg samt flera kustartilleriförband behöver ersättas under 1990-talet. Marinens organisation måste minskas i syfte att säkerställa de återstående krigsförbandens krigsduglighet efter en snabbt genomförd mobilisering.

Enligt överbefälhavaren ökar också kostnaderna för personal och utbildning i flygvapnet. Inom materiel- och byggnadsområdet har kostnaderna för flera projekt blivit avsevärt högre än vad tidigare bedömningar gett vid handen. Sammantaget väntas kostnaderna under perioden 1989/90— 1996/97 öka med drygt 4 miljarder kronor förutom kostnadsökningen för att utveckla en svensk jaktrobot. Den omplanering som skett innebär senareläggning och sänkt kvalitet främst inom stridslednings-, luftbevaknings- och bassystemen samt för tung markmålsbeväpning till JAS 39förbanden. Detta leder till att kapaciteten i flygsystemen 37 och JAS 39 inte kan utnyttjas i full omfattning. Risk finns att vissa stora matcrielsystem i flygvapnet som planerats för beställning kommer att överskrida de avdelade ekonomiska ramarna. Preliminärt underlag visar att en jaktro- 14

botutveckling med svenskt deltagande kommer att kosta ca 2 miljarder Prop. 1988/89: 80 kronor mer än vad tidigare beräkningar visat fram t.o.m. budgetåret 1996/97. I den ckonomiska ram som har tilldelats chefen för flygvapnet blir möjligheterna små att på sikt vidmakthålla 20 flygdivisioner med den grad av beväpning, ledning och basorganisation som krävs.

Överbefälhavaren uppger i programplanen att det inte varit möjligt att planera in tillräckligt med medel för utvecklingsprojekt de kommande åren hos svensk försvarsindustri.

Överbefälhavaren föreslår i sitt yttrande över anslagsframställningarna avseende budgetåret 1989/90 att ca 400 milj. kr. tillförs för repetitionsutbildning. För att bevara handlingsfriheten inom angelägna industrisektorer fram till nästa försvarsbeslut föreslår överbefälhavaren att ytterligare 650 milj. kr. tillförs för studier, utveckling och projektering av ny materiel budgetåret 1989/90. Vidare framhåller han att ytterligare medel erfordras intill nästa försvarsbeslut.

Överbefälhavaren anser också att en minskning av den opcrativa ledningsorganisationen är nödvändig för att utrymme skall kunna skapas för teknisk förnyelse.

De gemensamma myndigheterna anmäler enligt överbefälhavaren att kostnaderna för deras verksamhet har ökat med 100-150 milj. kr. per budgetår främst på grund av ökade personalkostnader.

Överbefälhavaren sammanfattar sålunda att 1987 års försvarsbeslut inte kan förverkligas inom ramen för de ekonomiska resurser som har ställts till förfogande. Även med omfattande strukturförändringar och genomgripande rationaliseringar är den av statsmakterna anvisade ekonomiska nivån otillräcklig för att hejda minskningen av försvarsmakten.

Överbefälhavaren uppger att försvarsmaktens totala behov av medelstillskott under perioden 1989 — 92 för att 1987 års försvarsbesluts intentioner skall kunna uppfyllas är 5.4 miljarder kronor, Jämfört med intentionerna 1 1987 års försvarsbeslut har verksamhet för ca 20 miljarder kronor utgått ur planeringen för perioden fram till år 1997.

Jag vill i detta sammanhang hänvisa till vad jag i det följande anför om det militära försvarets fortsatta utveckling.

4.4¶Det militära försvarets fortsatta utveckling

4.4.1 Ett nytt försvarsbeslut år 1991 Jag har i det föregående redovisat tillståndet i försvarsmakten och konstaterar att överbefälhavaren utifrån denna situation anger att nya politiska utgångsvärden erfordras innan en slutlig försvarsmaktsstruktur kan utformas på en ekonomisk nivå som angetts i 1987 års försvarsbeslut.

I 1987 års totalförsvarsproposition (prop. 1986/87:95) anförde jag bl.a. ”att tillräckligt underlag rörande utvecklingen av arméns utbildning och fredsorganisation inte föreligger. Förbättringar i arméns utbildning är så angelägna att ställningstaganden till dessa frågor inte kan anstå till 1992 års försvarsbeslut. Kompletterande underlag beträffande utvecklingen av arméns krigsorganisation, förbandsomsättning, utbildningssystem och

fredsorganisation bör tas fram redan till år 1988. Det är angeläget att detta underlag möjliggör att framför allt utbildningen i väsentliga avseenden kan förbättras och fredsorganisationen ges en stabil långsiktig inriktning så att erforderliga beslut i dessa frågor kan fattas av riksdagen år 1989”.

Regeringen konstaterade i 1988 års budgetproposition att förutsättningarna för att genomföra 1987 års försvarsbeslut hade förändrats för det militära försvaret. För att behålla balansen mellan verksamhet och resurstilldelning var det nödvändigt att bl.a. reducera repetitionsutbildningen samt att senarelägga anskaffningen av viss materiel Detta har bl. a. inneburit att den omedelbara krigsdugligheten har minskat vid vissa förband.

Mina överväganden med anledning av överbefälhavarens samlade underlag visar att det är mycket svårt att bibehålla nödvändig storlek och nuvarande kvalitet på krigsorganisationen inom armén och marinen. Förutsättningarna för en nödvändig förbättring av utbildningen och för en

balanserad materieltillförsel har avsevärt försämrats.

Enligt min mening finns det även stora osäkerheter i planeringen av vissa större matcrielprojekt för flygstridskrafterna. Problemen är enligt min mening inte mindre inom flygvapnet än inom de övriga försvarsgrenarna.

Förutsättningarna för att genomföra 1987 ärs försvarsbeslut inom givna tids- och kostnadsramar har enligt min mening försämrats i flera viktiga avseenden. Det är därför nödvändigt att utifrån försvarsmaktens uppgifter överväga vilka resurser som erfordras samt i samband härmed få till stånd en omstrukturering av krigsorganisationen och lägga fast en ny långsiktig inriktning med utgångspunkt i ett förnyat planeringsunderlag. Med anledning av frågornas vikt har jag därför föreslagit regeringen att en parlamentariskt sammansatt kommitté bör bereda underlag inför ett nytt långsiktigt försvarsbeslut år 1991. Regeringen beslutade i enlighet härmed den 8 december 1988.

Enligt min mening är det emellertid inte lämpligt eller ens möjligt att uppskjuta beslut i alla frågor till är 1991. Samtidigt som större frågor, vilka i huvudsak berör krigsorganisationen och förändringar i fredsorganisationen, behöver behandlas vtterligare, erfordras tidiga beslut i vissa frågor för att skapa balans och tidigt få resurser till förbättrad utbildning och matericlanskallning. Jag kommer därför i det följande att förorda att regeringen föreslår riksdagen att redan våren 1989 besluta om åtgärder som medför vissa förändringar av arméns krigsorganisation och behovet av materiell förnyelse. Vissa frågor som främst berör arméns förbandsomsättning, utbildningssystem och fredsorganisation samt vissa delar av krigsorganisationen, som behandlas i den parlamentariska kommittén, räknar jag med att regeringen kan förelägga riksdagen för beslut under hösten 1989.

Vid mina överväganden om denna beslutsgång har jag beaktat nödvändigheten av att det finns balans mellan uppgifter och resurser under den närmaste tiden samt en tillräcklig handlingsfrihet för ett långsiktigt beslut år 1991. |

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag har anfört om ett nytt försvarsbeslut år 1991.

4.4.2 Handlingsfrihet intill totalförsvarsbeslut år 1991 Jag har i det föregående redogjort för överbefälhavarens syn på tillståndet i försvarsmakten och möjligheterna att nå målen enligt 1987 års försvarsbeslut. För att behålla handlingsfrihet intill totalförsvarsbeslutet 1991 anser jag att det behövs särskilda resursförstärkningar för repetitionsutbildning och för att upprätthålla utvecklingskapacitet inom svensk försvarsindustri.

För närvarande repetitionsutbildas endast omkring en tredjedel av krigsorganisationen. Detta innebär en låg krigsduglighet direkt efter snabbt genomförd mobilisering. För att återlägga repetitionsutbildningen 1989/90 och 1990/91 till nödvändig nivå och därigenom snabbt höja krigsdugligheten erfordras ytterligare medel främst för armén och marinen.

Planeringsläget har också inneburit att matericlobjekt som ingick i 1987 års försvarsbeslut senarelagts, minskats ned och i vissa fall utgått. Detta innebär för den svenska försvarsindustrin en mycket låg beläggning. i närtid främst på utvecklingssidan, vilket kan medföra avveckling av viktigå kompetenser.

För att bibehålla handlingsfrihet fram till nästa totalförsvarsbeslut bör för de mest angelägna industrisektorerna göras särskilda satsningar på studier. utveckling och projektering av ny materiel.

Jag anser därför att intill nästa försvarsbeslut en höjning av den militära utgiltsramen måste ske med 200 milj. kr. för repetitionsutbildning och med 380 milj. kr. för studier och utveckling av ny materiel för år 1989/90 samt med 200 resp. 425 milj. kr. för år 1990/91. Jag återkommer till detta under avsnittet om fnrikining av huvudprogrammen samt resp. försvarsgrens anslag.

I femställan

Jag hemställer

att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har

anfört om handlingsfrihet intill totalförsvarsbeslut år 1991.

4.4.3 Ekonomi och planeringsramar 4.4.3.1 Det ckonomiska uttället för det senast förflutna budgetåret (1987/885) | Utgiftsramen för det militära försvaret uppgick för budgetåret 1987/88 till 24571 140000 kr. i pris- och löneläget februari 1986. Regeringen bemyndigades all justera utgilftsramen för det militära försvaret för budgetåret

2 Riksdagen 19S8/S9 I saml Nr St

1987/88 med hänsyn till pris- och löneutvecklingen enligt försvarsprisindex efter februari 1986 (prop. 1986/87:95 bil.1. FöU 11, rskr. 310).

Efter kompensation för prisökningar enligt vad som nämnts uppgick den

militära utgiftsramen budgetåret 1987/88 till 26 502432000 kr. Denna ram har justerats enligt följande:

Tillkommer: = Löner till personal med s. k. NOM-garanti +1500000 kr. - Överföring av personal och lönemedel till + 600000 kr.

försvarets personalnämnd — Ersättning för mervärdeskatt på +2 200000 kr.

kustbevakningstflygplan Avgår: : :

—- Överutnyttjande av utgiftsramen | —-4018000 kr.

för budgetåret 1986/87 (prop. 1985/86: 100 bil. 6 och skr. 1985/86: 156, FöU 5,8. 9. rskr. 117. 182, 278 samt prop. 1985/86: 150. Följ 11, rskr. 345)

—- Avufter till statens arbetsmarknadsnämnd . —2471000 kr. Summa korrigering —- 2189 000 kr.

Den tillgängliga utgiftsramen för det militära försvaret budgetåret 1987/88 blev därmed (26 502 432 000 kr. —2 189 000 kr.) 26 500 243 000 kr.

Enligt riksrevisionsverkets budgetredovisning uppgick utgifterna under de

rambundna anslagen inkl. ianspråktagna = prisregleringsmedel = till

26360897000 kr. Utgifterna var alltså (26 500243000 kr. —

26 360 897 000 kr.) 139 346 000 kr. lägre än utgiftsramen. Regeringen kommer med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1987/88: 100 bil. 6. FöU

II, rskr. 346) att beakta underutnyttjandet budgetåret 1987/88 när utgiftsramen för det militära försvaret budgetåret 1988/89 justeras med hänsyn till prisutvecklingen.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag har anfört om det ckonomiska utfallet för

budgetåret 1987/88. |

4.4.3.2¶Planeringsramar

Planeringsramarna för det militära försvaret har för budgetåren 1989/90 och 1990/91 angetts till 26 356 resp. 26565 milj. kr. i pris- och löneläget februari 1987 (prop. 1987/88: 100 bil. 6, FöU 11. rskr. 346). Planeringsramen skall höjas varje budgetår t.o.m. budgetåret 1991/92 med 200 milj.

kr. (prop. 1986/87:95 bil. I, FöU 11, rskr. 310). Riksdagen har även

beslutat att tillföra försvaret totalt 700 milj. kr. utöver tidigare tilldelade medel 1.0. m. budgetåret 1991/92 för förstärkning av skyddet mot främ-

mande undervattensverksamhet (prop. 1987/88:150 bil. 8, FöU 13, rskr.

386). : 18

I regleringsbrevet för budgetåret 1988/89 har den militära planeringsra- Prop. 1988/89: 80 men justerats med hänsyn till den nya ordningen för utbyte av metcorologisk, hydrologisk och occanografisk information mellan den civila och militära vädertjänsten. Justeringen omfattar [5.6 milj. kr. (prisläget februari 1987) och innebär inte en ökad belastning på statsbudgeten.

Plancringsramen för budgetåret 1989/90 har också justerats med 21.5 milj. kr. för anskaffning av utsjöbevakningsfartyg. Anskaffningen belastar budgetåren 1988/89, 1989/90 samt 1990/91.

I enlighet med gällande metod för ramberäkning har jag beräknat utgiftsramen för det militära försvaret för budgetåret 1989/90 enligt vad som i det följande framgår till 28071 000000 kr. i pris- och löneläget februari 1988. Planeringsramen för det militära försvaret för budgetåret 1990/91 uppgår till 28258 500.000 kr. i pris- och löncläget februari 1988. I utgiftsresp. planeringsramen för budgetåren 1989/90 och 1990/91 ingår 580 resp. 625 milj. kr. för att kunna upprätthålla handlingsfrihet intill nästa totalförsvarsbeslut. -

Planeringsram (prisläge februari 1987) 26634000000 kr. Tillkommer/Avgår: Prisomräkning februari 1987 — februari 1988 - 876 300000 kr. — Resursullskott för handlingsfrihet + 580 000000 kr. - Ökade kostnader till följd av

alt tjänstebrevsrätten hävs för ” :

vissa myndigheter (FRI, FFN, VEN: VPN) a 100 000 kr. = Överföring av medel till banverket

för beredskapsåtgärder — 16 500000 kr. = Överföring till anslaget K 7. för

höjning av förmåner till vapenfria

tjänstepliktiga - 2900000 kr.

Utgiltsram för budgetåret 1989/90

Planeringsram för budgetåret 1990/9 1

(prisläge februari 1988) 28071 000000 kr.

Beräknad priskompensation

februari 1988 -— medelprisläget | 2800-000 000 kr.

[989/90

Beräknat utfall den 30 juni 1990 30871 000000 kr.

Jag förordar dessutom att regeringen i likhet med föregående år begär bemyndiganden av riksdagen att — justera utgiltsramen med hänsyn till prisutvecklingen enligt försvars-

prisindex, | — justera de beställningsbemyndiganden som har lämnats med hänsyn

tillprisutvecklingen enligt nettoprisindex efter februari 1988, — justera utgiftsramer för det militära försvaret för budgetåret 1989/90 på

grund av över- eller underutnyttjande av ramen för budgetåret 1988/89

samt | — medge överskridande av utgiftsramen för det militära försvaret samt av

lämnade beställningsbemyndiganden om beredskapsbudgeten för total-

försvaret sätts i kraft, dvs. vid krigsfara eller krig. Bemyndigandet

omfattar också beredskapsåtgärder i andra situationer än direkt krigsfa-

skapsskäl kallas in till krigsförbandsövning eller beredskapsövning eller

att andra särskilda åtgärder måste vidtas av samma skäl.

Hemställan

Jag hemställer

att regeringen föreslår riksdagen att

1. fastställa planeringsramen. tillika utgiftsramen. för det militä-

ra försvaret för budgetåret 1989/90 till 28071 000000 kr. i prisläget

februari 1988, |

2. fastställa planeringsramen för det militära försvaret för bud- .

getåret 1990/91 till 28258 500 000 kr. i prisläget februari 1988,

3. bemyndiga regeringen att justera utgiftsramen för det militära

försvaret för budgetåret 1989/90 med hänsyn till prisutvecklingen

efter februari 1988 enligt försvarsprisindex,

4, bemyndiga regeringen att justera lämnade beställningsbemyn-

diganden enligt nettoprisindex.

5. bemyndiga regeringen att justera utgiftsramen för det militära

försvaret för budgetåret 1989/90 på grund av över- eller underut-

nyttjande av utgiftsramen för budgetåret 1988/89.

6. bemyndiga regeringen att under budgetåret 1989/90 medge

överskridande av utgiftsramen för det militära försvaret samt av

lämnade beställningsbemyndiganden, om det behövs av bered-

skapsskäl.

4.4,.3.3 Säkerheten i planeringen Överbefälhavaren har i sin programplan (ÖB 89—92) redovisat överväganden om säkerheten i planeringen. Övervägandena berör dels de faktorer som påverkar plancringssäkerheten, dels eventuella omplaneringsbehov vid den fortsatta planeringen.

De faktorer som påverkar plancringssäkerheten är. enligt överbefälhavaren, bristande kompensation för ökade lönekostnader. bristande långsiktighet i planeringen av huvudproduktionsområdet Ledning och förbandsverksamhet samt i vissa fall icke beaktade kostnader och för låga kostnadsuppskattningar.

Inom armén finns omplaneringsmöjligheterna i närtid främst inom grund- och repetitionsutbildning samt i fråga om materielobjekten luftvärn med medellång räckvidd. Inom marinen berör omplaneringsmöjligheterna i närtid främst ubåt 90 och ytterligare reducering av krigsorganisationen. Inom flygvapnet berörs främst stridslednings-. luftbevakningsoch basprogrammen samt de medel som nu planerats för utökad anskaffning av flygplan JAS 39 Gripen.

Överbefälhavaren bedömer att de osäkerheter som föreligger i planeringen, och den omplancring dessa kan leda till vid kommande rcevideringar av programplanen, innebär att de mål för försvarsmaktens utveckling

till år 1992 resp. den inriktning till år 1997 som överbefälhavaren nu Prop. 1988/89: 80 föreslår kan behöva ändras eller senareläggas.

För egen del vill jag erinra om hur säkerheten i planeringsunderlaget har bedömts och beaktats inför de försvarsbeslut som har fattats under 1980talet. |

Inför 1982 års försvarsbeslut redovisade den då arbetande försvarskommittén ingen egen bedömning av säkerheten i perspektiv- och programplaner för perioden 1982—92. Kommitténs förslag till ställningstaganden till planerna utformades som om ingen osäkerhet hade funnits i planerna. Regeringen gjorde en egen bedömning av planeringssäkerheten och dess förslag (prop. 1981/82: 102 bil. 2) rörande målen för krigsorganisationens utveckling var mindre precisa än kommitténs förslag. Riksdagen (FöU 1981/82:18, rskr. 374) godtog regeringens förslag.

Inför 1987 års försvarsbeslut redovisade dåvarande försvarskommittén ingen egen bedömning av säkerheten i den slutliga planeringen för perioden 1987 —97. Regeringen gjorde en egen bedömning av planeringssäkerheten. Dess förslag (prop. 1986/87:95 bil. 1) om den fortsatta utvecklingen överensstämde i allt väsentligt med försvarskommitténs förslag, men det angavs också i propositionen att omplaneringar bl. a. i form av reducerad resp. senarelagd materielanskaffning kunde bli nödvändiga under försvarsbeslutsperioden. Riksdagen (FöU 1986/87: 11, rskr. 310) godtog regeringens förslag. Osäkerheten i underlaget har dock gett upphov till ekonomiska brister som av regeringen har bedömts som så allvarliga att nästa försvarsbeslut bör tidigareläggas till år 1991 och vissa delar av verksamheten tillförs extra resurser under budgetåren 1989/90 och 1990/91.

Säkerheten i den nu föreliggande programplanen (ÖB 89—92) har bedömts av överbefälhavaren. För egen del konstaterar jag att planen präglas av en ökad ambition att planera på ett ekonomiskt realistiskt sätt, samtidigt som strukturella förändringar enligt förslagen i FU 88 nu planerats in. Dessa omständigheter talar samtidigt för både en ökad resp. en minskad säkerhet i planeringen i jämförelse med tidigare planer. Jag delar den uppfattning om säkerheten i planeringen som uttrycks i överbefälhavarens sammanfattande bedömning och anser att den ger anledning till försiktighet när det gäller att nu ange kvantitativa mål för den långsiktiga utvecklingen.

Den nu tillsatta försvarskommittén skall under våren 1989 granska planeringssystemet och lämna förslag till åtgärder för att öka säkerheten och stabiliteten i planeringen. Enligt direktiven bör kommittén även genomföra en kostnadsberäkning av sina förslag. Jag förutsätter mot denna bakgrund att kommittén i sitt fortsatta arbete gör'en egen bedömning av den faktiskt uppnådda säkerheten i planeringen inför nästa försvarsbeslut och låter den bedömningen påverka sina förslag till ställningstaganden till planeringen.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag har anfört om säkerheten i planeringen.

4.4.4.1 Uppgiltens grundläggande krav på ledning Försvarsmaktens uppgift är att försvara landet mot väpnade angrepp

utifrån. Den skall ha sådan beredskap att den tidigt kan möta sådana

angrepp. Försvarsmakten skall i fred inrikta verksamheten på att bygga upp krigsförband och att förbereda förbandens användning för landets försvar. Den skall i fred, inbegripet under neutralitetslägen vid krig i omvärlden, också ha förmåga att upptäcka och avvisa kränkningar av svenskt territorium. |

Överbefälhavaren formulerar mot bakgrund härav en grundläggande verksamhetsidé med följande huvuddrag — ”när verksamheten i fred organiseras mäste förmågan till samordnade insatser i krig och förmågan till insatser i olika beredskapslägen i ökad utsträckning säkerställas.” Därför mäste enligt överbefälhavaren — krigsförbandens beredskap och krigsduglighet i vid bemärkelse vara det

centrala för försvarsmaktens verksamhet i fred, — krigsförbandscheferna ges ett odelat ansvar för sina förband, — ledning i krig och fred i princip ske på likartat sätt: uppdragstaktiken i

krig och dess motsvarighet i fred — uppdragsstyrningen inom planerings- och ckonomisystemet — skall vara ledningens bärande element,

— försvarsmaktens organisation utformas så att lydnads- och ansvarsför-

hällandena i krig har en direkt motsvarighet i fred och i princip grundas på kadrar för de viktigaste krigsförbanden: den bör bestå av en del som är verksam i fred — grundorganisationen — och en beredskapsdel som tillkommer vid kris och i krig; tillsammans bildar dessa krigsorganisationen,

— ansvar och befogenheter från högre nivåer föras ned till lägre regional/

lokal nivå så att myndigheterna där kan utveckla sin fulla kompetens, — de gemensamma myndigheternas roller: anpassas till dessa krav på

arbetssätt och organisation. . |

Enligt min uppfattning är denna verksamhetsidé en viktig utgångspunkt för att förbättra krigsduglighet och beredskap inom försvarsmakten. Den är också neutral till den framtida krigsorganisationens utformning och storlek.

Riksdagen delade i 1987 års försvarsbeslut regeringens uppfattning om behovet av en smidig övergång mellan ledningsorganisation och ledningsprinciper i fred och i kris och krig. Riksdagen delade vidare uppfattningen att en samlad översyn av ledningssystemet snarast borde genomföras samt att i avvaktan härpå successiva åtgärder vidtas (FöU 1986/87: 11 s. 33)... | För försvarsmakten kunde utgångspunkten härvidlag vara ledningsförhållandena i krig. Detta ställer kravet att lednings-. lydnads- och ansvarsförhållanden i krig är enkla samt väl förankrade. invanda och inövade i fred. En smidig och så långt möjligt friktionsfri övergång till en högre beredskap måste kunna ske.

Överbefälhavarens förslag om utveckling av ledningen inom försvarsmakten ligger väl i linje med riksdagens ställningstagande i: 1987 års försvarsbeslut. Det är därför min uppfattning att statsmakterna redan nu

förbättra ledningskapaciteten inom försvarsmakten. t. ex. till stabsmyndigheternas organisation på central och regional nivå och till förändringar i . produktionsledningen.

4.4.4.2 Decentraliserat och delegerat ansvar Överbefälhavaren anför att ändamålet med decentralisering och delegering är att. som en del av ledningsutvecklingen, skapa ett system där uppgifter och problem löses på. eller så nära som möjligt, den nivå där de föreligger. Ett sådant system ger stort utrymme för kreativitet och initiativ på alla nivåer. En verksamhet som bedrivs så blir effektiv och rationell. Den främjar arbetstillfredsställelse och ger ett bättre resultat i såväl ckonomiskt avscende som 1 ett vidare perspektiv.

Överbefälhavaren uppger att genom decentralisering kan den centrala nivån mera inriktas mot övergripande, långsiktig ledning. Skillnader i styrning, mot bakgrund av försvarsgrenarnas särart. kommer dock att innebära olika möjligheter till och omfattning av decentralisering.

Decentralisering och delegering får enligt överbefälhavaren inte endast innebära att underlydande nivåer får mera att göra. Det får heller inte innebära att den överordnade nivån efter en sådan process. på grund av bristande förtroende och respekt för underordnade nivåer, kräver att dessa även skall lösa uppgifter åt den överordnade nivån eller att denna utövar detaljstyrning. I ett sådant läge har båda nivåerna försvagats. Beslutanderätten skall så långt möjligt decentraliseras till regionala och lokala myndigheter och delegeras inom resp. myndighet.

Överbefälhavaren understryker att en ökad decentralisering av: ansvar och befogenheter ställer ökade krav på uppföljning och kontroll av verksamheten. Den som ger ett uppdrag har ansvaret för att en noggrann, konsekvent och kompetent uppföljning och kontroll genomförs. Efter genomförd värdering av nådda resultat är det viktigt att goda prestationer blir föremål för berättigad uppmärksamhet samt att ett mindre gott resul- .. tat konsekvent medför ändamålsenliga åtgärder från uppdragsgivaren.

Jag delar den här redovisade synen. Decentraliscring är en av de grundläggande principerna i försvarets planerings- och ckonomisystem. Det är på den lokala nivån som man har det omedelbara ansvaret för krigsförban- "dens beredskap och krigsduglighet. Ledningsförhållandena måste därför utformas så att de gynnar verksamheten på denna nivå. Förutsättningar måste skapas för en långtgående decentralisering av beslutsbefogenheter

och ansvar. |

4.4.4.3 Helhetissyn på ledningsansvaret Jag har i det föregående redovisat min uppfattning att .överbefälhavarens förslag till åtgärder för att förbättra ledningens kapacitet inom försvarsmakten ligger väl i linje med riksdagens ställningstaganden. Överbefälhavaren berör i detta sammanhang också frågan om olika nivåers ansvar i ledningen.

verksamheten och dess syfte måste vara utformad så att lednings-, lydnads- och ansvarsförhållandena i krig har en direkt motsvarighet i fred.

Denna helhetssyn innebär enligt överbefälhavaren att — överbefälhavaren skall utöva övergripande operativ ledning och pro-

graminriktning — försvarsgrenscheferna skall leda verksamheten inom resp. försvarsgren

och svara för att produktionen av huvudprogrammets krigsförband är

effektiv | — militärbefälhavarna skall leda försvarsförberedelser, övervaka och häv-

da territoriet samt leda insatser i fred och operationer i krig — fördelnings- och brigadchefer samt försvarsområdesbefälhavare inom

armén och motsvarande förbandschefer i marinen och flygvapnet i fred

skall ges ett utökat ansvar för krigsförbanden.

Enligt min uppfattning finns det en-skillnad mellan ledningsförhållandena i krig och i fred även om båda i grunden bygger på regeringsformen. Under krigsförhållanden är den operativa — taktiska ledningen den primära. Ordervägen mellan chefer kommer i förgrunden. Överbefälhavaren utövar under regeringen den högsta operativa ledningen. Under överbefälhavaren leder militärbefälhavarna försvaret av sina militärområden. -Under dessa leder krigsförbandschefer ur försvarsgrenarna de stridande förbanden. Ledningen i krig bygger på lydnadsförhållanden och ansvar enligt förordningen (FFS 1983:31) med tjänsteföreskrifter för försvarsmaktens personal. Detta har särskild betydelse för hur organisationen utformas inom huvudprogrammet Operativ ledning m. m.

I fred är det lydnads- och ansvarsförhållandena för och mellan förvaltningsmyndigheter enligt regeringsformen som skall bestämmas. Myndighet i denna mening är ett begrepp som infördes i försvarsmaktens ledningsstruktur genom omorganisationen av ledningen på lokal nivå år 1973 (den s.k. OLLI-reformen). De arbetsrättsliga strävandena runt år 1970 medverkade också till att begreppet aktualiserades. Regler för myndigheternas roller, ansvar, organisation m.m. finns nu i förordningen (1983:276) om verksamheten inom försvarsmakten. Myndighet i den förordningens bemärkelse kan — utöver vad som eljest är kriterierna på en myndighet — sägas vara ett organ med sin kompetens, sitt ansvar och alla sina personella och materiella resurser. En förvaltningsmyndighet leds av en chef. En väsentlig överensstämmelse med förhållandena i krig finns här genom att chefen i första hand är ansvarig för resultaten av myndighetens verksamhet.

Riksdagen har framhållit att ledningsförhållandena i krig bör vara en utgångspunkt för hur lydnads- och ansvarsförhållandena i fred ordnas inom försvarsmakten. Det innebär, som jag nämnt tidigare, att den operativa — taktiska ledningen kommer i förgrunden. I den fredstida ledningen gäller det dock att fastställa kompetenser och ansvarsförhållanden mellan myndigheter. Dessa måste därför organiseras så att en smidig och så långt - möjligt friktionsfri övergång kan ske från myndighetens verksamhet i

fredstid till ledning i kris och krig.

Enligt min uppfattning bör helhetssynen på ledningsansvaret inom Prop. 1988/89: 80

försvarsmakten vara följande.

Överbefälhavaren skall under regeringen utöva övergripande operativ ledning och övergripande programinriktning. Myndighetens verksamhet skall koncentreras till övergripande operativ ledning med underrättelse-

och säkerhetstjänst och därtill knutet programansvar för huvudprogrammet Operativ ledning m. m., övergripande programinriktning av försvars-

makten med därmed förenad samordning, ckonomisk planering och uppföljning samt försvarsmaktsgemensam personalförsörjning (särskilt när

det gäller chefer).

Militärbeftälhavarna skall under överbefälhavaren leda försvarsförberedelser, övervaka och hävda territoriet samt leda insatser i fred och opera-

tioner i krig. Myndigheternas roll kan beskrivas som att använda den

befintliga krigsorganisationen och att kontrollera förbandens krigsduglighet.

Chefer för försvarsområden, marinkommandon och luftförsvarssektorer samt vissa fristående krigsförbandschefer skall under militärbefälhavarna leda de stridande förbanden. Försvarsgrenscheferna skall utveckla och förvalta! krigs- och fredsorga-

nisationens resurser och svara för att produktionen av huvudprogrammets

krigsförband är effektiv. Myndigheternas arbete skall koncentreras på hu-

vuduppgifterna att:samordna utvecklingen av huvudprogrammets förband

inkl. vapensystem och övriga investeringar. att inrikta och följa upp produktionen härför samt att försörja försvarsgrenen med personal. Myndigheterna på lägre regional/Iokal nivå skall utveckla och förvalta! sin del av krigsorganisationen och ha det omedelbara och fulla ansvaret för

krigsförbandens beredskap och krigsduglighet celler utföra uppdrag av bety-

delse för försvarsmaktens funktion och utveckling. Ett uttalat ansvar för resp. krigsförband skall i fred ges fördelnings- och brigadchefer m. fl. inom armén och motsvarande förbandschefer i marinen och flygvapnet.

De för försvarsmakten gemensamma myndigheterna skall stödja verk-

samheten vid övriga myndigheter genom direkt produktion och genom att

tillhandahålla och utveckla specialistkormpetens inom bestämda fack.

4.4.4.4 Operativ ledning Den operativa ledningen, dvs. ledning och samordning av mark-, sjö- och flygstridskrafternas verksamhet, utövas av överbefälhavaren och under

honom av militärbefälhavarna.

Överbefälhavaren redovisar som sin bedömning att dagens principer för

ledning av operationer är lämpliga även fram mot sekelskiftet. Hotutvecklingen och behovet av materielförnyelse medför emellertid enligt överbefälhavaren att ledningssystemet måste moderniseras i tekniskt hänseende.

! I meningen att ansvara för funktion och värde. Innebörden enligt regeringsformen av de faktiska förvaltningsuppgifterna är betydligt vidare än enligt det tidigare militära förvaltningsreglemente som upphävdes 1983 (se bl.a. regeringens förordningsmotiv 1983:1 till förordningen: 1983:276, om verksamheten inom försvarsmakten).

Enligt överbetälhavaren kan ekonomiska resurser för teknisk förnyelse Prop. 1988/89: 80 samt personella resurser frigöras om organisationen minskas. Överbefälhavaren framhåller som har nämnts i det föregående att en säker och uthållig ledning av militära operationer kan ske med fyra militärbefälhavare med staber jämte en förstärkningsresurs i form av en rörlig stab.

Överbefälhavaren redovisar att införandet av bl.a. flygplan JAS 39 medför förändringar i ledningssystemet. Första flygeskadern bör enligt överbefälhavaren utgå senast år 1996 samt en central flygfunktionsledning skapas i flygstaben.

När det gäller den framtida indelningen i militärområden får jag hänvisa till vad jag har anfört under avsnittet om totalförsvarets geografiska indelning på högre regional nivå. Jag kan emellertid också i detta sammanhang :' konstatera att överbefälhavaren i remissyttrande accepterat det av generaldirektören Gunnar Nordbeck föreslagna femmiloalternativet.

Beträffande den av överbefälhavaren redovisade förändringen av den framtida ledningen av flygstridskrafter som föreslås ske senast år 1996 ' konstaterar jag att den bl.a. är beroende av införandet av flygplan JAS 39 Gripen som först i början på 2000-talet kommer att utgöra ett dominerande inslag i flygstridskrafterna. Jag anser för övrigt att den nuvarande ledningen av flygstridskrafterna fungerar effektivt. Jag anser därför att ställning i denna fråga, i avvaktan på ytterligare underlag, inte behöver fattas nu.

4.4.4.5 Taktisk och territoriell ledning Med taktisk ledning avses ledning av mark-, sjö- eller luftstrid. Territoriell ledning omfattar bl. a. ledning och samordning av markbevakning och markförsvar, samordning av försvarsmaktens gemensamma stödfunktioner samt samordning av det militära försvaret med den civila delen av totalförsvaret.

Överbefälhavaren redovisar att antalet fördelningsstaber bör minskas

till sex och kaderorganiseras i fred.

Överbefälhavaren understryker vikten av samverkan mellan försvarsområdesbefälhavare och länsstyrelse. En försvarsområdesstab bör därför enligt överbefälhavaren redan i fred finnas organiserad i varje län. 1 Norrbottens län bör dock tre försvarsområden bibehållas.

Överbefälhavaren redovisar att marinstridskrafter leds under militärbefälhavare av fyra marinkommandochefer med i fred organiserade staber. Enligt överbefälhavaren bör ctt marindistrikt för Öresund finnas organiscrat i fred. Vidare bör en rörlig marin ledningsstab organiseras i krig för att förstärka i första hand marinkommandochefs ledning. |

Flygstridskrafter bör enligt överbefälhavaren ledas under militärbefälhavaren av chef för luftförsvarssektor. Scktorchefen bör ges ökad kapacitet att leda flygförband med jakt-, attack- och spaningsupppifter, varvid chefen för första flygeskadern bör utgå ur organisationen. Sektorledningen bör enligt överbefälhavaren på sikt benämnas flygkommando.

Jag anser att överbefälhavarens planceringsinriktning i huvudsak är lämplig när det gäller den taktiska och territoriella ledningen. Vad avser

krigsorganisationens utveckling får jag hänvisa till vad jag anför i särskilt avsnitt om detta i det följande. De fredsorganisatoriska frågor som kan uppkomma i samband med överväganden om försvarsområdesstabernas lokalisering räknar jag med att. 1988 års försvarskommitté kommer att behandla. När det gäller ledningen av marinstridskrafterna vill jag peka på att principbeslut togs i 1987 års försvarsbeslut om att en ny ledningsorganisation skulle införas. Beträffande ledningen av flygstridskrafterna får jag hänvisa till vad jag har anfört i det föregående, nämligen att beslut i denna fråga inte behöver fattas nu.

4.4.4.6 Produktionsledning Enligt förordningen (1983: 276) om verksamheten inom försvarsmakten är all verksamhet i fred ”produktion”. Den samlade ledningen av verksamheten utövas utifrån en rollfördelning med s.k. program- resp. produktionsansvar. Programansvaret berör främst förhållanden på längre sikt som t.ex. avvägningen inom programmet; inriktningen av produktionen och värderingen av produktionens resultat. Överbefälhavaren har ett samordnande ansvar över programmen. Produktionsansvaret är främst knutet till verksamhet i närtid och kan förenklat anges som att genomföra vad programmet har bestämt till angiven kostnad och så effektivt som möjligt.

Jag underströk i 1987 års totalförsvarsproposition betydelsen av att försvarsmaktens produktionsledningssystem snarast utvecklades så att det underlättar att genomföra en verksamhet som är effektiv och i balans med de ekonomiska tillgångarna. Som jag tidigare nämnt uppdrog därför regeringen åt överbefälhavaren i mars 1987 att lämna förslag till förbättringar av produktionsledningen.

Överbefälhavaren har lämnat förslag som berör såväl program- som produktionsstyrningen. Förslagen är främst knutna till ledningen av den verksamhet som följer av produktionsansvaret inom Icdnings- och förbandsverksamheten. . n. . Det förändrade produktionsledningssystemet skäll enligt överbefälhavaren möjliggöra att försvarsmakten är krigsduglig omedelbart vid mobilisering. Erforderlig beredskap skall kunna upprätthållas i fred och verksamheten skall präglas av hög effektivitet. Systemet skall medge en smidig övergång mellan olika beredskapslägen. Det måste därför vara en integrerad del av det operativa och taktiska ledningssystemet. Enligt överbefälhavaren är målet att högre krigsförbandschefer skall få uppgifter och resurser för hela krigsförbandet. Brigaderna inom armén, och på sikt möjligen också motsvarande krigsförband inom övriga försvarsgrenar, skall vara myndigheter i fred.

Överbefälhavaren anser härutöver att produktionsledningen skall skapa bästa möjliga betingelser för den lokale chefen att planera, genomföra och följa upp sin verksamhet. Ansvar, resurser och beslutsrätt skall så långt möjligt decentraliseras. Samtidigt bör överbefälhavaren, försvarsgrenscheferna och militärbefälhavarna i högre grad inriktas mot övergripande långsiktig ledning av utvecklingen av krigsförbanden och produktionsresurserna samt mot samordningen av produktionen mellan försvarsgrenar-

na. Militärbefälhavarna bör vidare ges bättre möjligheter för operativ Prop. 1988/89: 80 styrning och kontroll av krigsförbanden inom alla försvarsgrenar.

Överbefälhavaren föreslår ctt stegvis införande. I det första steget, Steg A, förstärks från budgetåret 1991/92 produktionsledningen på högre regional nivå för armén genom att en till två fördelningschefer med kaderorganiserad fördelningsstab (5 — 10 yrkesöfficerare) ingår i myndigheten militärbefälhavaren. Den berörda personalen finns till övervägande del i militärområdesstaberna och de centrala staberna. Fördelningschefens huvuduppgift är att förbereda krigsuppgifterna. Därutöver ges han ansvar för produktionsledningen av arméförband under militärbefälhavaren.

Vid lägre regional nivå inom armén bör brigadchef med kaderstab (5 — 10 yrkesolfficerare) ges ställning som s.k. huvudansvarsområde. Erforderlig personal finns för närvarande i huvudsak vid försvarsområdesregementena och i de centrala staberna. Brigadchefen ges ett entydigt ansvar för brigadens krigsduglighet. Han skall i hithörande frågor vara direktföredragande för fördelningschefen.

Överbefälhavaren föreslår i detta steg inga organisatoriska förändringar av produktionsledningen inom marinen och flygvapnet.

Som en del i steget A avser också överbefälhavaren att inom hela försvarsmakten genomföra en rad för produktionen effektiviserande åtgärder som t. ex. | — planering, budgetering och återredovisning genomförs i

krigsförbandsrelaterade termer med början hösten 1989 för att

vara helt införd budgetåret 1991/92, — värderingen av läget i krigsförbanden vidarcutvecklas; underlaget från

värderingarna utnyttjas systematiskt i uppföljningen och i planeringen, — uppföljningen utvecklas så att chefer på olika nivåer kan

kontrollera mäluppfyllnaden och effektiviteten i produktionen, — kompetensen för produktionsledning och ckonomi stärks genom utbild-

ningsinsatser.

Överbefälhavaren föreslår vidare att försök genomförs vid några förband inom armén enligt två alternativ. I det ena (Steg B) organiseras brigadchef med stab som myndighet med ansvar för grundutbildningen av brigadens huvuddel samt ansvar för repetitionsutbildningen och mobiliseringsförberedelserna för hela brigaden. Vissa delar av brigaden, främst förband ur specialtruppslagen, grundutbildas vid andra myndigheter.

I försöken med det andra alternativet (Steg C) prövas den föreslagna slutlösningen där brigadchefen ges det fulla ansvaret för hela brigaden. Brigadcheten kommer härvid att ge uppdrag till andra myndigheter att utbilda de delar av brigaden som inte grundutbildas vid den egna myndigheten.

Försöken föreslås pågå under budgetåren 1991/92 och 1992/93. Frågan om ledningen av arméns förbandsproduktion granskades inför

statsmakternas beslut om den högre regionala ledningen (prop. 1979/80:135. FöU 19, rskr. 315). I propositionen är föredraganden tvcksam till att militärbefälhavarna skall ha ansvar för arméns grundutbildning eftersom det finns skäl som talar både för och emot detta. Föredraganden ansåg dock att övervägande skäl fanns för att militärbefälhavarna skulle ha

ringsinstitut Gunnar Petri har i sin rapport (Ds Fö 1987: 1) om försvarsmaktens akuta ckonomiska problem också kritiserat förhållandet med militärbefälhavaren som cn ytterligare nivå i uppdragskedjan mellan upp-

dragsställaren chefen för armén och det producerande lokala arméförbandet. - För egen del har jag förståelse för att man utifrån en strikt syn på

ledningen av förbandsproduktionen kan hävda att denna skulle bli effektivare utan mellannivån militärbefälhavare/fördelningschef. Jag har noga

övervägt denna fråga och anser, liksom överbefälhavaren, att produktionsledningen skall möjliggöra att försvarsmakten är krigsduglig direkt efter mobilisering, upprätthåller en kontinuerlig beredskap och bedriver en

effektiv produktion.

Systemet bör vidare medge en smidig övergång mellan olika beredskaps-

lägen. Det bör därför vara en integrerad del av det operativa och det taktiska ledningssystemet. Den av överbefälhavaren angivna verksamhoetsidén med sin tillämpning i kaderprincipen och principen att ledningen i

fred i huvudsak skall vara densamma som i krig har fördelar för produk-

tionsledningen. I tillämpningen skapas incitament till ökat ansvarstagande och förbättrad effektivitet; fördelnings- och brigadcehefer skall ju själva under beredskap och krig leda de förband som de har haft ansvar för att forma i fred, med deras förtjänster och brister.

Överbefälhavaren anger som mål för förändringen att högre krigsför-

bandschefer skall få uppgifter för hela krigsförbandet, att brigaderna skall

vara myndigheter redan i fred och att förändringen kan ske i tre steg — A, B och C — där stegen B och C bl. a. innebär att nya myndigheter skapas. Jag har nyss beskrivit innebörden av de försök som överbefälhavaren

föreslår med stegen B och C".

Jag anser att genomförandet av det första steget, steg A. är en åtgärd i

rätt riktning. Beträffande stegen B och C är jag inte nu beredd att ta ställning. Jag bedömer att det krävs ytterligare beslutsunderlag från överbefälhavaren. Det bör även finnas en möjlighet att beakta eventuella

förslag i frågan som 1988 års försvarskommitté kan komma att lämna

under våren 1989 inom ramen för överväganden om planeringssystemets framtida utveckling.

Jag räknar för närvarande med att det skall vara möjligt för regeringen

att under hösten 1989 ta ställning till försök med stegen B och C-.

Jag vill i detta sammanhang också nämna riksrevisionsverkets (RRV) rapport ”Materiell beredskap inom armén — Luftvärnsförband” (revi-

sionsrapport 1989-01-01 dnr. 1987:582). RRV har i denna granskat den

materiella beredskapen inom armén med utgångspunkt i nägra utvalda luttvärnsförband. Rapporten tar bl.a. upp frågor om mälstyrning och

uppföljning. Den övervägs för närvarande inom regeringskanslicet som en

del i det pågående utvecklingsarbetet.

Jag övergår nu till att behandla produktionsledningen avseende anlägg-

nings- och lokalförsörjningen.

Jag vill inledningsvis erinra om vad statsrådet Engström efter samråd med mig anförde om statlig lokalförsörjning vid sin anmälan till budget-

propositionen (prop. 1988/89: 100, bil. 9). Han redovisade förslag till dels Prop. 1988/89:80 riktlinjer för hantering av lokalkostnader och för samordning av lokalförsörjning, dels genomförande av samordnad statlig lokalförsörjning. Förslagen till riktlinjer för samordnad lokalförsörjning var följande:

1. Statlig lokalförsörjning skall samordnas så långt som möjligt. Kompetens för lokalförsörjningsfrågor skall finnas samlat inom sta-

ten och skall vidmakthällas, utvecklas och utnyttjas effektivt.

2. Statliga fastighetsförvaltare och lokalhållare skall så långt möjligt samordna sitt agerande på lokala marknader. Byggnadsstyrelsen ges ett samordningsansvar.

3. Statliga lokalhållare skall tillämpa en gemensam standard för lokaler av generell karaktär. Byggnadsstyrelsen ges ansvar för utarbetandet av gemensam standard. Fortifikationsförvaltningen ges ett motsvarande ansvar i fråga om befästningsarbeten m. m. Förslagen om genomförande av samordnad statlig lokalförsörjning sammanfattades enligt följande:

I. Byggnadsstyrelsen och fortifikationsförvaltningen behålls som separata myndigheter. Byggnadsstyrelsen skall ha resurser på central, regional och lokal nivå och i huvudsak nuvarande ansvar och arbetsuppgifter. Fortifikationsförvaltningens resurser, ansvar och arbetsuppgifter skall även i fortsättningen svara mot rollfördelningen i försvarets plancrings- och ckonomisystem. Ansvaret för bl. a. den tekniska fastighetsförvaltningen bibehålls av försvarsmyndigheterna. Pågående decentraliseringsarbete inom byggnadsstyrelsen och fortifikationsförvaltnihgen fullföljs. Riktlinjer bör ges till berörda myndigheter som stimulerar utökat samarbete och samordning. I detta sammanhang kan marginella justeringar av uppgiftsfördelning mellan byggnadsstyrelsen, fortifikationsförvaltningen och övriga myndigheter inom försvaret komma att aktualiseras.

2. Verksamheterna inom byggnadsstyrelsen och fortifikationsförvaltningen bör göras mer uppdragsinriktade. Verksamheter av stödkaraktär, egen-regiverksamhet och liknande bör så långt som möjligt bedrivas som separata resultatenheter med kostnadstäckning. Motsvarande förändring bör genomföras inom berörda försvarsmyndigheter och bör prövas för de affärsverk som i dag inte är organiserade på detta sätt.

3. Fortifikationsförvaltningens verksamheter bör fortsättningsvis styras via resultatbudgetar eller motsvarande på intäkt/kostnadsbas på liknande sätt som i dag sker för byggnadsstyrelsen. På statsbudgeten bör endast ett formellt anslag om 1000 kr. anvisas. Nuvarande medelsanvisning till fortifikationsförvaltningen bör uppdelas på huvudprogrammen fr. o. m. budgetåret 1990/91.

4. Ett mycket viktigt led i att få en korrekt kostnadsbild för anläggnings- och lokalförsörjningen inom försvaret är att dessa tillgångar så längt som det är praktiskt belastas med kapitaltjänstkostnader, som sker inom övriga samhällsscktorer. Härmed skapas en grund för samordning mellan försvarsmakten och det civila området på alla nivåer och för olika delar av anläggnings- och lokalför- 30

militära försvaret bör utredas skyndsamt så att det kan genomföras i anslutning till kommande försvarspolitiska beslut år 1991. Förändringarna bör givetvis vara neutrala i förhållande till den militära utgiftsramen.

5. Lokalhållarna, " dvs. byggnadsstyrelsen, affärsverken och försvarsmyndigheterna. bör ges möjlighet att upphandla byggadministration från antingen byggnadsstyrelsen eller fortifikationsförvaltningen. Dessa myndigheter bör i sin roll som projektledare m.m. stimuleras att köpa tjänster av varandra.

6. Lokalbrukarna bör ges ökade möjligheter att under kostnadsansvar och. beträffande de civila myndigheterna under byggnadsstyrelsens övergripande ansvar och tillsyn. och vad gäller försvarsmyndigheterna enligt rollfördelningen i försvarets plancerings- och ekonomisystem, välja form och huvudmannaskap för verkställighet av drift och löpande underhåll. Dessa förslag är en grund för den fortsatta utvecklingen av försvarsmak-

tens anläggnings- och lokalförsörjning.

Överbefälhavaren har inom ramen för FU 88 även utrett försvarsmaktens anläggnings- och lokalförsörjning. Utredningen har dokumenterats i en särskild delrapport. I programplanen, ÖB 89—92, redovisas överbefälhavarens förslag till inriktning av försvarsmaktens organisation för försörjning av mark, anläggningar och lokaler på följande sätt.

Utvecklingen inom denna scktor av försvaret måste samordnas med ledningssystemet i övrigt. Överbefälhavaren föreslår därför att ansvaret för anläggnings- och lokalförsörjningsfrågor i stor utsträckning decentraliseras, och att uppgifter delegeras till förbandschefer på lägre regional och lokal nivå. Detta påverkar dimensioneringen av och organisationen inom fortifikationsförvaltningen och de centrala staberna.

Utgångspunkten för anläggnings- och lokalförsörjningen skall vara verksamheten i kris och krig samt beredskapskraven. Därutöver skall en rationell produktion av anläggningar och lokaler genomföras.

Grundorganisationen skall utgå från krigsuppgifterna och krigsorganisationen varvid säkerheten i att kunna övergå från grundorganisationen till krigsorganisationen skall säkerställas. Resurser skall därför finnas inom staberna för krigsplanläggning av byggverksamheten i kris och krig. Därvid är det av största vikt att ansvarsområdet/-uppgifterna är väl definierade, allt i syfte att få en' kvalitativ höjning av krigsplanläggningen inkl. anläggningsplanläggningen.

Överbefälhavaren och försvarsgrenscheferna skall ha en samlad bild av verksamheten och styra den i enlighet med det framtida produktionsledningssystemet.

Kompetens för forskning, utveckling, behovsprövning, projektadministration och förvaltning av anläggningar skall behållas inom försvaret så att försvaret kan tillföras ändamålsenliga anläggningar och bibehålla dem i funktionsdugligt skick.

Den mark och de anläggningar och lokaler som försvaret utnyttjar skall behållas i försvarets ägo. Det samlade ansvarct för fastighetsförvaltning 31 skall ligga hos de fastighetsförvaltande förbandschefterna.

Försvaret skall förses med ändamålsenliga lokaler till lägsta kostnad Prop. 1988/89: 80 över tiden. Den kompetens som krävs för anläggningsförsörjningen skall så långt möjligt kunna merutnyttjas inom lokalförsörjningsområdet.

Helheten skall beaktas i försvarsspecifika system där bl. a. anläggningar ingår.

När det gäller att omsätta de principer för lokalförsörjningens utveckling som har beskrivits ovan, måste en tidsmässig samordning med övriga förändringar inom försvaret ske. Fortifikationsförvaltningens utveckling bör därför anpassas till den tidsplan och de utvecklingssteg i övrigt som redovisas inom ramen för produktionsledningssystemet.

Det förslag till inriktning som överbefälhavaren har redovisat i programplanen är översiktligt och jag kan i huvudsak godta förslaget som en ytterligare grund för den fortsatta utvecklingen inom området. Jag förutsätter emellertid att särskilda framställningar görs till regeringen i de delar där ändringar krävs i statsmakternas hittillsvarande ställningstaganden.

Jag avser att återkomma till regeringen med förslag om uppdrag till — riksrevisionsverket att i samråd med överbefälhavaren utarbeta förslag

till ett system med kapitaltjänstkostnader inom försvarets område, — överbefälhavaren att förbereda genomförande av resultatenheter på

försvarsmyndigheterna, — Överbefälhavaren och fortifikationsförvaltningen att i samverkan utar-

beta förslag om formerna för fortifikationsförvaltningens förändrade

redovisning på statsbudgeten.

Jag vill i detta sammanhang även beröra en annan fråga rörande anläggnings- och lokalförsörjningen.

För flertalet myndigheter inom huvudprogrammet Gemensamma myndigheter är lokalförsörjningen så ordnad att överbefälhavaren planerar den och att investeringarna för den finansieras över ett gemensamt anslag inom den militära utgiftsramen. Detta anslag disponeras av fortifikationsförvaltningen. Dock gäller för försvarets forskningsanstalt att lokalförsörjningen planeras av överbefälhavaren och att investeringarna finansieras över ett särskilt anslag inom den militära utgiftsramen. Anslaget disponeras av byggnadsstyrelsen. För kustbevakningen svarar byggnadsstyrelsen för lokalförsörjningen på samma sätt som för civila myndigheter i allmänhet.

Enligt min mening är det önskvärt att lokalförsörjningen för försvarets forskningsanstalt och kustbevakningen sköts på samma sätt som för övriga myndigheter inom huvudprogrammet. För kustbevakningens del bör ordningen ändras fr.o.m. budgetåret 1990/91. För försvarets forskningsanstalt bör ordningen ändras vid en tidpunkt som är anpassad till pågående och planerade större investeringar.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

alt ta del av vad jag har anfört om ledningen inom försvarsmak-

ten.

4.4.5 Organisation av försvarsmaktens centrala och högre regionala ledning Riksdagen har fattat beslut om riktlinjer för organisation av försvarsmaktens centrala ledning m.m. (prop. 1977/78:63, FöU 9, rskr. 174 och prop. 1979/80:100, FöU 19, rskr. 326). Riksdagen har vidare (prop. 1979/80:135. FöU 15, rskr. 318) godkänt de riktlinjer som föredragande statsrådet förordade för organisation av totalförsvarets högre regionala ledning. De två besluten skiljer sig åt vad gäller detaljeringsgrad. I det senare beslutet har riksdagen vad gäller militärområdesstabernas organisation endast tagit ställning till viktiga ramfrågor som huvuduppgifter och personalvolymer. Inom dessa ramar har sedan regeringen fastställt organisationen i stort för militärområdesstaberna.

Överbefälhavaren har redovisat förslag till förändring av organisationen av försvarsmaktens centrala och högre regionala ledning. De redovisade förslagen framgår av programplanen för 1989/90—-1991/92 jämte FU 88rapporterna om Översyn av centrala staber samt försvarsmaktens opcerativa ledning |

Överbefälhavaren framhåller att ett antal av myndighetens nuvarande funktioner saknar samband med uppgifter som ålagts överbefälhavaren. I det redovisade underlaget anges att det finns en stor decentraliseringspotential i den totala arbetsvolymen 1 försvarsstaben.

Överbefälhavaren redovisar vidare att det i den verksamhetsanalys han genomfört påvisats att försvarsstabens uppdelning i en opcerationsledning och cen planeringsledning för närvarande är försvarsstabens största problem.

Inom försvarsgrensstaberna finns för närvarande enligt överbefälhavaren ett antal verksamheter som helt eller delvis saknar samband med försvarsgrenschefernas programansvar eller produktionsstyrning.

Enligt överbefälhavaren förekommer dubbelarbete mellan försvarsstaben och försvarsgrensstaberna.

Av överbefälhavarens underlag framgår vidare att överbefälhavaren som namn på person och myndigheten ger upphov till missförstånd.

Överbefälhavaren föreslår mot bakgrund av den ledningsfilosofi som jag har redogjort för i det föregående en ny organisation av ledningen på central och högre regional nivå. |

Enligt förslaget bör myndigheten överbefälhavaren bestå av chef (överbefälhavaren), försvarsstaben och driftenheter. Det konstateras att överbefälhavarens huvudsakliga verksamhet återfinns inom de fyra områdena underrättelse- och säkerhetstjänst, övergripande operativ ledning, övergripande personalarbete samt programinriktning. Försvarsstaben bör enligt förslaget vara överbefälhavarens stab och organiseras för att i första hand ta fram det analyserade och bearbetade underlag som behövs inom de fyra områdena. Uppgifter som inte är av denna karaktär bör enligt överbefälhavaren i princip inte ingå i försvarsstabens verksamhet.

Överbefälhavaren föreslår att försvarsstaben skall bestå av försvarsstabschef), fyra ledningar (operationsledning, underrättelse- och säkerhetsledning, planceringsledning samt personalledning) samt en informationsavdelning och enheter för internt ledningsstöd.

3 - Riksdagen 1988/89. I saml. Nr 80

Driftenheterna i myndigheten överbefälhavaren bör enligt förslaget bestå av försvarets underrättelse- och säkerhetskontor, militära förvaltningskontoret, sektionen för särskild informationsinhämtning samt övergångsvis också intendentkårssektion och fortifikationskårssektion. Det militära förvaltningskontoret avses vara intäktsfinansierat. |

Eftersom verksamhet decentraliseras eller förs ut från försvarsstaben

kommer staben enligt överbefälhavaren att minska personellt.

Överbefälhavaren anger att organisationsstrukturen för försvarsstaben i fred skall bibehållas i huvudsak oförändrad vid övergång till krigsorganisation. |

Den nya organisationen för myndigheten överbefälhavaren föreslås fastställas att gälla från den 1 juli 1989. Omorganisationsåtgärder uppges behöva pågå intill den I juli 1991.

Överbefälhavaren konstaterar att försvarsgrenschefernas huvudsakliga verksamhet återfinns inom tre områden nämligen programutformning. produktionsinriktning och personalarbete. Försvarsgrensstaberna bör enligt överbefälhavaren vara organiserade för att i första hand skapa det analyserade och bearbetade underlag som behövs för försvarsgrenschefens beslut inom dessa områden. Uppgifter som inte är av denna karaktär anser överbefälhavaren i princip bör tas bort ur försvarsgrensstabernas verksamhet.

Enligt överbefälhavaren bör försvarsgrensstaberna bestå av program-, produktions- och personalledningar samt vissa försvarsgrensspecifika led-: ningsfunktioner.

Enligt överbefälhavarens redovisning bör myndigheten chefen för armén bestå av försvarsgrenschefen och en stab om stabschef, tre ledningar (programledning. produktionsledning, personalledning) och driftenheter (informationsavdelning. administrativ avdelning).

Enligt redovisningen bör myndigheten chefen för marinen bestå av försvarsgrenschef och en stab om stabschef, fyra ledningar (programledning. systemledning, produktionsledning, personalledning) samt driftenheter (chefsgrupp, stabsorgan). | |

För myndigheten chefen för flygvapnet redovisas en organisation bestående av försvarsgrenschef, en stab om stabschef, sex ledningar (programledning, studieledning, produktionsledning, personalledning, flygsäkerhetsledning, vädertjänstledning) och en driftenhet (administrativ avdelning) samt av en flygvapeninspektion.

Det totala personalbehovet för försvarsgrensstaberna har inte redovisats. För försvarsgrensstabernas ”kärna” av verksamhet (programutformning, produktionsinriktning och personalarbete) har beräknats ett personalbehov sammanlagt om ca 100 chefer och handläggare per försvarsgrensstab.

Enligt programplanen föreslås ny organisation för försvarsgrensstaberna | från år 1991. Jag har dock erfarit att det bör vara möjligt att ny organisation för de olika försvarsgrensstaberna skall kunna fastställas att gälla vid tidigare tidpunkter.

Överbefälhavaren redovisar att organisationen på högre regional nivå påverkas av en övergång till ny miloindelning, delegering av uppgifter från

central till högre regional nivå inom bl.a. underrättelseområdet samt delegering av uppgifter från militärbefälhavaren till underställda chefer. Överbefälhavaren anger att den krigsorganiserade milostaben bör i stort ha samma organisationsstruktur som fredsstaben. I myndigheten militärbefälhavaren föreslås ingå militärbefälhavaren, milostab och en till två fördelningschefer jämte kaderstab. Militärområdesstaben föreslås liksom i krig utgöras av stabschef jämte operationssektion, underrättelse- och säkerhetssektion, underhålls- och sjukvårdssektion, kommunikations- och fältarbetssektion samt personalscktion. Härutöver föreslås i fred en administrativ sektion som utgör kader för krigsörganisationens milostabsba- ' taljon samt i fred en planerings- och ekonomienhet som bör lyda under stabschefen.

Den nya organisationen för militärområdesstaberna föreslås gälla från den 1 juli 1991.

I detta sammanhang vill jag erinra om vad föredragande statsrådet, i . prop. 1986/87:99 om ledning av den statliga förvaltningen, anförde om principerna beträffande organisationsbeslut, nämligen följande. : '

Genom att beslut om grundstruktur, liksom förändringar av den, fattas av regeringen och inte av riksdagen, förenklas den beslutsprocess i samband med förändringar som begränsas till organisationsfrågor. Detta bidrar till att öka flexibiliteten i förvaltningen.

Jag vill erinra om att riksdagens beslut med anledning av prop. 1979/80: 135 om organisation av försvarsmaktens högre regionala ledning, m.m. innebar ett principiellt ställningstagande i stor överensstämmelse med vad jag här anfört, såvitt gäller försvarets myndigheter. Riksdagen ' invände inte mot föredragande statsrådets sammanfattande omdöme att "1 fråga om organisationsbeslut bör principen vara att endast viktigare ramfrågor underställs riksdagens prövning”: Riksdagen uttalade dock att den ville bli informerad om regeringens avsikter i fråga om den närmare utformningen av myndigheternas organisation (FöU 1979/80:15 och 19, rskr. 318).

Sammanfattningsvis bör principen således vara att regeringen fattar beslut om myndigheternas organisatoriska grundstruktur och att myndigheterna inom den ramen Har en betydande frihet att själva besluta om ändrad organisation. Utgångspunkten bör dock vara att omorganisationerna skall ske inom givna resursramar.

Riksdagen hade intet att erinra häremot (KU 29. rskr. 226). Beträffande organisationen av grundstrukturen för ledningen av den

centrala och högre regionala nivån, som det således bör ankomma på regeringen att fatta beslut om. vill jag vidare anföra följande.

Jag anser att den föreslagna förändringen av organisationen i stort är lämplig. |

Det föreslagna militära förvaltningskontoret i myndigheten överbefälhavaren avses vara intäktsfinansierat. Det bör ankomma på regeringen att göra de omföringar mellan berörda anslag som kan vara motiverade härav.

I det fortsatta organisationsarbetet kommer jag att ytterligare följa upp den av överbefälhavaren aviserade förändringen av hur uppgifterna skall lösas inom underrättelsefunktionen. Vidare avser jag att ytterligare över- 35

väga de försvarsgrensspecifika ledningsfunktionerna. När det gäller att i Prop. 1988/89: 80 fred organisera fördelningschefer med kaderstaber får jag hänvisa till vad jag har anfört i det föregående om produktionsledningen. Beträffande organisationen av ledningen inom militärområdena avvaktar jag överbefälhavarens kommande organisationsförslag med anledning av riksdagens ställningstagande till vad jag tidigare har anfört om totalförsvarets geografiska indelning på högre regional nivå. Jag förutsätter vidare att berörda huvudprogrammyndigheter kommer in med särskilda förslag i de delar det behövs för ställningstaganden i det fortsatta organisationsarbetet. Jag vill slutligen också framhålla att jag avser att ägna frågan om myndigheternas benämning uppmärksamhet vid den fortsatta beredningen.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen

bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört om

organisation av försvarsmaktens centrala och högre regionala led-

ning.

4.4.6 Inriktning av huvudprogrammen 4.4.6.1 Arméstridskrafter Huvuduppgiften i regeringens uppdrag till överbefälhavaren i mars år 1987 var att lämna förslag till arméns långsiktiga utveckling. Uppdraget var en komplettering till 1987 års försvarsbeslut och skulle främst avse utbildningssystemet och fredsorganisationen, eller grundorganisationen som den numera kallas, samt krigsorganisationen i den utsträckning som behövdes för att kunna lämna förslag till förändringar i grundorganisationen. Förändringar i grundorganisationen bör vara av långsiktig natur. Arbetet med arméns utveckling har därför av överbefälhavaren samordnats med perspektivplancarbetet inför nästa försvarsbeslut.

Överbefälhavaren redovisar i sin programplan resultatet av genomförda studier och konstaterar sammanfattningsvis att det inte har gått att finna en arméstruktur inom den ekonomiska ramen som svarar upp mot de mål och uppgifter som angetts 1 1987 års försvarsbeslut. Principerna för försvarets förande behöver enligt överbefälhavaren ses över.

I den planeringsinriktning för armén som överbefälhavaren föreslår ges statsmakterna handlingsfrihet att i nästa försvarsbeslut besluta om vilken inriktning som skall gälla för arméns fortsatta utveckling samt vilka uppgifter och resurser som skall tilldelas.

Överbefälhavaren föreslår att 21 brigader (inkl. Gotlandsbrigaden) och ett däremot avvägt antal stödförband vidmakthålls t. o. m. år 1992. Dessa brigader kan enligt överbefälhavaren ges en materiell kvalitet som i huvudsak är godtagbar i krigsmiljön fram till mitten av 1990-talet. Vissa brister föreligger dock främst när det gäller mobiliseringsberedskapen och uthålligheten. Om inte ytterligare resurser tillförs armén 1 nästa försvarsbeslut måste enligt överbefälhavaren antalet brigader reduceras till 17. Överbe- 36

fälhavarens förslag innebär att de äldre infanteribrigaderna (IB 66 M) och Prop. 1988/89: 80 ett flertal fristående skyttebataljoner utgår ur organisationen. Materielen från de utgående förbanden används för att utrusta kvarvarande förband och för att förbättra uthålligheten.

De territoriella förbanden bör enligt överbefälhavaren omstruktureras. För försvarsuppgifter m. m. behålls en organisation om ca 165 000 man. För skydd mot sabotage organiseras s. k. skyddsförband om totalt ca 110000 man. Hemvärnet bör bibehållas med dagens organisation. De förslag till omstrukturering av arméns organisation som överbefälhavaren redovisar innebär på sikt en personalstyrka i krig om ca 670000 man, vilket innebär en reducering jämfört med dagsläget om ca 70 000 man.

Arméns långsiktiga utveckling blir en viktig fråga för 1988 års försvarskommitté. I avvaktan på kommitténs förslag förordar jag att den av överbefälhavaren föreslagna inriktningen mot 21 brigader och ett mindre antal fristående skyttebataljoner läggs till grund för planeringen.

Detta innebär en reducering jämfört med dagsläget med åtta äldre infanteribrigader (IB 66 M) samt ett antal fristående skyttebataljoner. Jag vill erinra om att redan 1987 års försvarsbeslut innebar en avveckling av två av dessa före år 1992. Det kan synas som om mitt förslag föregriper 1988 års försvarskommittés arbete och att även frågan om dessa brigaders bibehållande borde prövas av kommittén. Jag förordar emellertid att beslut i denna fråga fattas nu av följande skäl.

IB 66-brigaderna har under den senaste 15 års-perioden inte kunnat moderniseras i tillräcklig omfattning. Under de senaste åren har härutöver repetitionsutbildningen reducerats. Brigaderna har trots nedgången i den operativa förmågan alltjämt en viss värnkraft. Materielen i brigaderna är emellertid i väsentliga avseenden omodern och sliten. Att modernisera dessa brigader skulle kräva avsevärda ekonomiska resurser under 1990talet. Det är enligt min mening inte möjligt att ens med mycket stora ekonomiska tillskott kunna avdela medel för att bibehålla dessa förband. Genom att nu besluta om att låta dessa förband utgå ur organisationen kan grund- och repetitionsutbildningen upphöra fr. o. m. budgetåret 1989/90 och resurser om fördelas till andra ändamål. Det innebär vidare att materiel och personal kan tillföras den kvarvarande krigsorganisationen. Härigenom kan krigsdugligheten och uthålligheten hos denna ökas.

Förhållandet att IB 66-brigaderna försvinner innebär inget ställningstagande till det totala antalet brigader”på sikt. Det är en uppgift för den tillsatta försvarskommittén att lämna förslag om antalet brigader.

Jag har tidigare (avsnitt 4.4.2) anmält att den planeringsinriktning som överbefälhavaren föreslår för armén innebär att endast hälften av erforderlig repetitionsutbildning genomförs under budgetåren 1989/90 och 1990/91. Risken ökar därmed att krigsdugligheten för våra viktigaste förband minskar på ett oacceptabelt sätt.

Ett resurstillskott om 150 milj. kr. för resp. budgetår skulle innebära för arméns del att ett återtagande sker av övningstiden för de prioriterade brigaderna, att fler förband övas, att huvuddelen av personalen kallas in till dessa förband, att det blir möjligt att genomföra övningar i rätt terräng och att vissa viktiga fördelningsförband övas.

Genom dessa åtgärder täcks de allvarligaste bristerna och krigsduglighe- Prop. 1988/89: 80 ten förbättras för de viktigaste förbanden. :

Jag återkommer till detta under anslaget B 1. Arméförband. Överbefälhavaren anmäler i sin programplan att möjligheterna att på-

börja en materiell förnyelse av någon större omfattning föreligger först efter år 1997. Detta innebär ytterligare omplaneringar i förhållande till 1987 års försvarsbeslut. Fram till år 1992 kan, av de tidigare inplanerade matericlobjekten, endast ett fåtal beställas enligt ursprunglig plan samtidigt som andra materielobjekt måste reduceras eller anskaffas senare. Enligt överbefälhavaren har det vidare inte varit möjligt att, med nu föreliggande planeringsförutsättningar, planera in nya erforderliga beställningar för utveckling av ny materiel hos svensk industri under de kommande åren. > Jag konstaterar att för arméstridskrafterna innebär planeringen att bland de objekt som kan beställas är den pansarbrytande granatkastar- : projektilen STRIX, stridsfordon 90, luftvärnsrobotsystem .90 och spaningsradar till Juftvärnet. Vidare påbörjas leveranser enligt tidigare beställningar av bl.a. pansarvärnsrobot 56 Bill och truppradio 8000.

Planeringen innebär på sikt att arméns materiella beredskap, uthållighet och samlade effekt allvarligt minskar. Detta är enligt min mening allvarligt varför jag anser att planeringen måste prövas inför nästa försvarsbeslut och därför bör behandlas av 1988 års försvarskommitté. |

Jag vill i detta sammanhang erinra om att riksdagen i 1987 års försvarsbeslut underströk betydelsen av att bibehålla en egen försvarsindustri med hög kompetens att utveckla, tillverka och underhålla försvarsmateriel. Jag konstaterar nu att medlen för utveckling vid svensk industri-för att senare möjliggöra anskaffning av ny materiel har reducerats avsevärt. Således har inom arméstridskrafterna medlen minskat från ca 450 milj. kr. per år i föregående period till ca 120 milj. kr. per år för perioden 1992—97 enligt nuvarande programplan.

Enligt min uppfattning är de medel som nu inplanerats inom försvarsmakten oullräckliga för att bibehålla utvecklingskompetensen inom svensk försvarsindustri. Detta äventyrar vår förmåga att med i allt väsent-. ligt egna nationella resurser förnya försvarsmakten.

För att behålla handlingsfriheten fram till nästa försvarsbeslut förordar jag därför att ytterligare medel tillförs den militära utgiftsramen för studier och utveckling av ny materiel. |

För arméstridskrafterna förordar jag att 175 milj. kr. avsätts för utveck-. ling bl.a. av vapen och ammunition, elektronik, robotsystem och stridsfordon. Jag återkommer till detta under anslaget B 2. Arméförband. Jag återkommer vidare till inriktningen av motsvarande ytterligare medelstilldelning för marin- och flygstridskrafterna.

4.4.6.2 Marinstridskrafter Överbefälhavaren anmäler i sin programplan att marinens ekonomiska situation är bekymmersam och att en avsevärd omplanering har fått ske i 38

förhållande till 1987 års försvarsbeslut. Beredskapen och ubåtsskyddsverksamheten har trots särskilda satsningar från statsmakternas sida, tagit en allt större del av den totala budgeten. Svårigheterna att upprätthålla marinens krigsorganisation har efter hand blivit jämförbara med dem inom armén anser överbefälhavaren. :

Överbefälhavaren föreslår därför omfattande reduceringar och senareläggningar av verksamhet. Vidare föreslås att marinens organisation minskas i syfte att säkerställa de återstående krigsförbandens krigsduglighet.

Satsningen på -:beredskaps- och ubåtsskyddsåtgärder har medfört att :kostnaderna för personal, drift och underhåll samt för materielanskaffning har ökat mer än vad som kunde förutses. Detta har bl.a. lett till att matcriclförnyelsen inte kan ske fullt ut enligt försvarsbeslutets intentioner. Jag anser att satsningen på ubåtsskyddsåtgärder är nödvändig och att marinens arbete med att bestrida kränkningarna skall fullföljas.

Reduceringar har tidigare skett i marinens planering. Bl. a. har anskaff- ' ningen av en ny serie minröjningsfartyg utgått.

Den nu föreslagna inriktningen innebär ytterligare avsteg jämfört med försvarsbeslutet. Endast tre Ubåt 90 och ctt tungt kustrobotbatteri' kan anskaffas mot tidigare plancrade fem resp. fyra. Härigenom skapas enligt överbefälhavaren möjligheter att under perioden 1992 — 97 påbörja anskaffningen av en ny serie ytstridsfartyg med huvudsaklig inriktning mot ubätsjakt, minjakt och mincringsuppgifter. |

Den föreslagna plancringen ger, enligt överbefälhavaren, statsmakterna handlingsfrihet att i nästa försvarsbeslut ge marinen en utveckling, som svarar mot de operativa behoven enligt inriktningen i 1 1987 års försvarsbeslut.

Enligt försvarsbeslutet år 1987 skule inriktning av ytstridsförbandens framtida utformning anstå till nästa försvarsbeslut. Försvarsbeslutet beto- : nade betydelsen av ubåtsförband, kustrobotförband samt mincringar — vid sidan av attackflyg — för försvar mot angrepp över havet. Enligt min mening bör dessa system även fortsättningsvis prioriteras i den fortsatta utvecklingen av krigsorganisationen och denna tidigare givna inriktning fortsätta att gälla i avvaktan på det nva försvarsbeslutet 1991.

Mot denna bakgrund kan jag inte godta överbefälhavarens förslag avseende tidigareläggning av anskaffning av ett nytt ytstridsfartyg.

Denna fråga liksom inriktningen av ubåts- och tunga kustrobotförband bör enligt min mening behandlas av 1988 års försvarskommitté.

Detta innebär att handlingsfrihet kan upprätthållas till efter ett totalförsvarsbeslut år 1991 avseende såväl ubåtsanskaffning, fortsatt anskaffning av tunga kustrobotar som utveckling av ytstridsförbanden.

Överbefälhavarens plancring bör vidare inriktas mot att upprätthålla möjligheterna till anskaffning äv luftoberoende tillsatsmaskineri för den ubåtsgeneration som nu projekteras under förutsättning att pågående försöksverksamhet faller väl ut.

Överbefälhavaren har föreslagit att ett antal äldre Kustartilleriförband i lägre prioriterade områden läggs ner under perioden 1992-97. Därutöver måste en robotbåtsdivision eller en patrullbåtsdivision utgå år 1995 om inte ckonomiska resurser tillförs i nästa försvarsbeslut. |

Dec föreslagna förändringarna i marinens krigsorganisation anser jag Prop. 1988/89: 80 vara en fråga inför nästa försvarsbeslut och bör därför behandlas av 1988 års försvarskommitté.

Jag konstaterar vidare att de reducceringar som genomförs främst inom lednings- och förbandsverksamheten får allvarliga konsckvenser för marinförbandens krigsduglighet.

Jag har tidigare (avsnitt 4.4.2) anmält att den plancringsinriktning som överbefälhavaren föreslår för marinen, innebär att endast :en tredjedel av erforderlig repetitionsutbildning genomförs under budgetåren 1989/90 och 1990/91. Risken ökar därmed att krigsdugligheten för våra prioriterade förband minskar på ett oacceptabelt sätt. :

Jag förordar därför att ytterligare medel tillförs för att förbättra repetitionsutbildningen. Ett resurstillskott om 50 milj. kr. för resp. budgetår skulle innebära för marinens del att flera fasta spärrbataljoner kan övas i full omfattning, att minröjnings-, bas- och bevakningsförband kan övas om än i mer begränsad form samt att ett visst återtagande kan ske för viktiga förband.

Genom dessa åtgärder täcks de allvarligaste bristerna och krigsdugligheten förbättras för de viktigaste förbanden.

Jag återkommer till detta under anslaget C 1. Marinförband. -

Jag har tidigare i min redogörelse för inriktningen av arméstridskrafterna beskrivit konsekvenserna för den svenska försvarsindustrin med nuvarande planering. De medel som avsätts för studier och utveckling av nya system och ny materiel till marinen, har kraftigt reducerats under de scnaste åren. Från tidigare ca 250 milj. kr. per år har medlen reducerats till hälften i nuvarande programplan. Detta innebär att de medel som nu inplanerats inte är tillräckliga för att bibehålla utvecklingskompetensen inom svensk försvarsindustri. Därmed kan statsmakternas handlingsfrihet inför nästa försvarsbeslut gå förlorad.

Jag förordar därför att 105 milj. kr. avsätts för marinstridskrafterna för utveckling bl.a. av vapen, ammunition, robotsystem och clektronik. Jag återkommer till detta under anslaget C 2. Marinförband.

4.4.6.3 Flvgstridskrafter Överbefälhavaren anmäler i sin programplan att det fortfarande råder en obalans mellan behov och tillgångar på militär personal. Den senaste tidens stora pensions- och förtidsavgångar har lett till brister i krigsorganisationen. De åtgärder som har vidtagits för en ökad rekrytering samt särskilda löncavtal för viss personal börjar dock ge resultat. Dessa avtal har dock medfört att lönekostnaderna ökat med ca 200 milj. kr. per år utöver den ramkompensation som systemet för prisreglering medger. Behovet av flygförare bör vara tillgodosett i början av 1990-talet och teknikerbehovet något senare. Bristen på personal för den nya basorganisationen begränsar denna funktions krigsuthållighet. Överbefälhavaren bedömer att det först i slutet av 1990-talet råder balans mellan behov och tillgång på yrkesofficerare inom flygstridskrafterna. Jag återkommer till frågorna om flygvapnets personalförsörjning (avsnitt 4.4.10). 40

'

Överbefälhavaren anmäler vidare i sin programplan kostnadsökningar och osäkerheter i kostnadsuppskattningarna för flera materielobjekt. Detta har lett till omplaneringar, som i jämförelse med inriktningen i 1987 års försvarsbeslut, innebär att ny materiel kommer att tillföras senare, i långsammare tempo och med i vissa fall lägre krav på prestanda. Sålunda förutsätts t. ex. en senarelagd anskaffning av den flygburna spaningsradarn (PS 890).

Överbefälhavaren anmäler även att ett svenskt jaktrobotprogram preliminärt kommer att kosta 2 miljarder kr. mer än vad som har avsatts i planerna fram till år 1997. Överbefälhavaren anger att nya vägar som tillgodoser jaktrobotbehovet och industrikompetensen måste prövas.

Överbefälhavaren förutser inte några förändringar när det gäller krigsorganisationen fram t. o. m. budgetåret 1991/92. Handlingsfrihet för att kunna organisera cen fjärde jaktdivision J 35 har skapats i planeringen.

Jag konstaterar att de insatta åtgärderna vänt den tidigare allvarliga personalutvecklingen. Jag utgår från att fortsatta insatser görs för att tidigt uppnå ett personalläge som är i balans med behoven för krigsorganisationen, för incidentberedskapen och för möjligheterna att genomföra en rationell utbildning.

Jag är medveten om de omfördelningsproblem som har uppstått till följd . av att lönekostnaderna har ökat utöver vad ramen har kompenserats med. Jag vill dock för närvarande inte föreslå någon åtgärd i detta sammanhang men utgår från att avvägningen mellan personalkostnader och övriga kostnader prövas inför nästa försvarsbeslut.

Det senaste försvarsbeslutet angav att stridslednings- och luftbevakningssystemet (Stril) borde vidareutvecklas samt tillföras en flygburen spaningsradar. Jag anmälde sålunda i föregående års budgetproposition (prop. 1987/88:100 bil. 6) att kostnadsökningarna för strilsystemet inte har kunnat accepteras i planeringen och att krav och teknisk ambitionsnivå behövde övervägas ytterligare. Denna granskning är nu genomförd och en ny s.k. målsättning har under hösten 1988 lagts till grund för planeringen. Chefen för flygvapnet avser genomföra projektet inom den tidigare för projektet avdelade ramen. Jag kan godta planeringen och vill därvid särskilt framhålla vikten av att strilsystemet, med nuvarande ekonomiska ramar, omsätts på ett sätt som gör att dess grundläggande funktioner och samverkan med andra system säkerställs.

Den flygburna radarn är viktig för hela totalförsvaret. Den har också en säkerhetspolitisk betydelse. Jag är därför för närvarande inte beredd att slutligt acceptera en senarelagd anskaffning och anser att möjligheterna bör prövas att återgå till den tidigare planeringen.

En viktig del i 1987 års försvarsbeslut var inriktningen av jaktrobotbeväpningen. För radarjaktrobotar förutsattes ett långsiktigt program med stegvisa beslut. Inledningsvis skulle därvid den befintliga radarjaktroboten 71 modifieras i samarbete med utländsk industri. Denna modifierade robot benämns robot 71 A och avses för både JA 37 och JAS 39. Samtidigt skulle inför 1992 års försvarsbeslut klarläggas förutsättningarna för en utveckling av en svensk radarjaktrobot, robot 73, för i första hand JAS 39.

Tillgången på moderna jaktrobotar är avgörande för effekten i luft- 41

försvaret. Jag avser därför att noga följa utvecklingen i denna fråga. Jag utgår från att myndigheterna under år 1989 kan presentera ett underlag för beslut om projektet robot 71 A. Den långsiktiga inriktningen, bl.a. en eventuell utveckling och anskaffning av robot 73, bör övervägas i den av mig tidigare nämnda försvarskommittén inför ett avgörande i 1991 års försvarsbeslut.

För det tunga attackvapnet till JAS 39 har redovisats olika alternativ. Alternativet med s. k. tung bromsad bomb har utgått under året. Fortsatta studier och projektdefinitioner av ett tungt styrt attackvapen som skall kunna användas mot hårda mål pågår hos svensk och utländsk industri. Överbefälhavaren har i sin senaste programplan föreslagit senareläggning av anskaffning av ett tungt styrt attackvapen inom JAS-projektet till slutet av 1990-talet och utnyttjat en del av de avsatta medlen för ändamål utanför JAS-ramen. Jag accepterar inte denna planering. Planeringen för attackrobotbeväpningen skall fortsättningsvis gälla enligt inriktningen i 1987 års försvarsbeslut. Jag räknar med att beslutsunderlag för den fortsatta inriktningen av vapenprogrammet redovisas för regeringen under år 1989 så att beslut om inriktningen kan fattas under året.

Jag övergår därefter till basutbyggnaden. Överbefälhavaren anger i sin programplan ytterligare förseningar av kostnadsskäl av den pågående utbyggnaden av det s.k. Bas 90-systemet. Enligt min mening är en sådan ytterligare försening oroande eftersom vår operationsfrihet och uthållighet påverkas negativt. Jag är dock beredd att godta planeringen cftersom väsentliga utbyggnadsåtgärder vidtas i norra delen av Sverige, där bristerna för närvarande är störst.

Enligt min mening ger den planerade utvecklingen av krigsorganisationen erforderlig handlingsfrihet vid nästa försvarsbeslut, då även frågan om en eventuell fjärde J 35-division bör avgöras. Jag anser att det är en fråga för 1988 års försvarskommitté att lämna förslag om den framtida krigsorganisationsutvecklingen för flygvapnet.

Jag har i min redogörelse för inriktningen av arméstridskrafterna beskrivit konsekvenserna för den svenska försvarsindustrin om den nuvarande plancringen genomförs. Medlen för studier och utveckling av nya system och ny materiel till flygvapnet har reduccrats kraftigt under de senaste åren och kommer att vara otillräckliga för att behålla utvecklinhgskompetensen inom. delar av svensk försvarsindustri. Därmed kan statsmakternas hand-

lingsfrihet i nästa försvarsbeslut gå förlorad.

Jag förordar därför att 100 milj. kr. avsätts för flygstridskrafterna för utveckling av bl. a. flygelektronik. Jag återkommer till detta under anslaget D 2. Flygvapenförband.

4.4.6.4 Operativ ledning m.m. Överbefälhavaren framhåller i programplanen för 1989/90— 1991/92 beträffande inriktningen för den Operativa ledningen bl.a. följande.

Det operativa ledningssystemet bör utvecklas och förbättras successivt genom att den centrala och regionala ledningsorganisationen minskar samt genom teknisk förnyclse. .

En övergång till ny milostruktur bör genomföras den 1 juli 1991.

En central flygfunktionsledning ingående i högkvarteret i krig och flygstaben i fred bör organiseras senast år 1996. I samband härmed bör första flygeskadern utgå ur freds- och krigsorganisationen. |

De resurser som frigörs vid övergång till ny'milostruktur bör främst utnyttjas för att genom teknisk förnyelse öka flexibiliteten och uthålligheten i ledningssystemet.

En omorganisation av centrala och högre regionala staber bör genomföras under perioden. Den personal som inte längre behövs på central och högre regional nivå bör omplaceras till regional och lokal nivå.

Underrättelsetjänsten bör effektiviseras ytterligare varvid tekniska hjälpmedel utnyttjas i ökad utsträckning. :

Jag kan i stort godta överbefälhavarens förslag till inriktning av den Operativa ledningen. Vad avser mina närmare ställningstaganden i dessa frågor får jag hänvisa till vad jag har anfört i avsnitten om totalförsvarets gemensamma frågor, ledningen inom försvarsmakten samt organisation av försvarsmaktens centrala och högre regionala ledning.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen

dels föreslår riksdagen att godkänna vad jag har anfört om avveck-

lingen av äldre infanteribrigader m. m.,

dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört om

inriktningen av huvudprogrammet I —4.

4.4.6.5 Gemensamma myndigheter Jag kommer i det följande att redovisa vissa frågor som har organisatorisk betydelse för berörda myndigheter inom huvudprogrammet 5. Gemensamma myndigheter m. m.

Försvarets materielverk Riksdagen beslöt år 1981 om en ny organisation (Org 90) för försvarets materielverk (prop. 1980/81: 199. FöU 5, rskr. 21). Beslutet innebar bl. a. att en ny organisation fastställdes på huvudavdelnings- och avdelningsnivå. Central planering, personalfrågor och administrativa frågor m. m.

fördes samman i en ny huvudavdelning. Dessutom inrättades en huvudav-

delning för kommersiella frågor. Beslutet innebar vidare en övergång till verksgemensamma enheter för såväl teknisk beredning som inköp. Härutöver skulle verkets ledningssystem förbättras bl. a. genom en verksamhetsplanering och en aktiv ledning av organisationsutvecklingen inom verket.”

Beslutet innebar vidare att statsmakterna i övrigt fastställde den allmänna inriktningen för organisationen och överlät åt myndigheten att genomföra omorganisationsarbetet. I linje härmed angavs att materielverket till regeringen scnarc skulle redovisa organisationsarbetet och möjligheterna att lösa förelagda arbetsuppgifter inom ramen för den nya organisationen.

Beslutet om den nya organisationen och den fortsatta inriktningen med 43 senare uppgiftsändringar innebar att personalen successivt skulle minskas

från ca 3600 personår år 1982 till ca 2500 personår budgetåret 1991/92. Prop. 1988/89:80 Minskningen skulle möjliggöras främst genom ökad tillämpning av den s.k. huvudleverantörsprincipen. Denna innebär att visst tekniskt och administrativt arbete och ansvar successivt förs över från materielverket till industrin och att materielverket i princip blir systemsammanhållande för matericlprojekten.

Försvarets materielverk har i en slutrapport (Kontroll 88) redovisat erfarenheterna av införandet av den nya organisationen. Jag sammanfattar slutrapporten i det följande. Den nya organisationen har enligt verket bl. a. medfört att kompetensen främst vad gäller teknik, ekonomi, systemsammanhållning och projektledning kunnat stärkas. Vidare har kostnadsmedvetandet ökat hos personalen. Genom cn vidareutvecklad verksamhetsplanering samt fortsatt förbättring av ekonomi- och produktionsplaneringssystemen skapas enligt verkets uppfattning möjligheter för en successiv Övergång från styrning med personalramar till kostnads- och effektstyrning av verksamheten.

Enligt verket måste arbetet med att bättre styra materielanskaffningsprocessen fortsätta och innefatta bl. a. såväl administrativa åtgärder som en successiv utbyggnad av ADB-stödet. En förbättrad styrning och därmed en effektivare materielanskaffningsprocess är emellertid i hög grad beroende av den personalram man har till förfogande. Ramen måste ge möjlighet till en rationell avvägning mellan egna personalresurser på myndighetsanslaget och köp av externa resurser på materielanslag.

Minskningen med mer än 600 personår sedan år 1982 har enligt materielverket inte gjort det möjligt att arbeta effektivt med utveckling, anskaffning och vidmakthållande av materiel. Behovet av personal för att vidmakthålla materielen för krigsförbanden underskattades i beslutet om Org 90. Erfarenheterna av tillämpningen av huvudleverantörsprincipen har visat att det inte varit möjligt att minska personalen vid verket så mycket som Org 90 förutsatte. Detta har bl. a. varit fallet i vissa större projekt där erforderlig styrning från materielverket har varit svår att upprätthålla. Enligt materielverket måste kompetens och förmåga finnas hos verket så att leveranser och systemkostnader för materielens hela livslängd kan erhållas.

Enligt materielverket behöver dock huvudleverantörsprincipen fortsättningsvis tillämpas eftersom den är en förutsättning för en rationell arbetsfördelning mellan materielverket och industrin. Användningen av huvudleverantörsprincipen bör emellertid prövas från fall till fall så att en balanserad tillämpning tar till vara de fördelar som principen kan ge.

För att kompensera minskningen av anställd personal har verket under senare år i ökad omfattning tvingats anlita konsulter. Verkets utnyttjande av konsulter uppgår till mer än 1000 personår och kostnaderna för dessa motsvarar ungefär lönekostnaderna för verkets egen personal (ca 2800 personår). Utnyttjandet av konsulter ställer stora krav på administration och sysselsätter därmed en inte obetydlig del av verkets personal. Bl.a. inom elektronikavdelningen med uppgifter för flygvapnet och operativ ledning har utnyttjandet av konsulter nått en nivå som enligt materielverket minskar förmågan att styra verksamheten. Enligt försvarets materi-

jande av resurserna inom materielverket.

Verket anser därför att det är nödvändigt att minska beroendet av konsulter. I en delrapport, som lades till grund för anslagsframställningen för budgetåret 1989/90, har matcerielverket anmält att det inte är möjligt att fortsätta personalminskningen enligt tidigare planering. Reduccringen av personalen bör därför upphöra under ett visst antal år för att verket därmed kan få tid för egen kompetensuppbyggnad samt återta vissa uppgifter från konsulter och industrin i syfte att ge verket möjligheter att bättre styra verksamheten. Detta arbete har redan inletts.

Överbefälhavaren biträder materielverkets förslag om en successiv övergång från personalramstyrning till kostnads- och effektivitetsstyrning. Överbefälhavaren har intet att erinra mot att personalminskningen tillfälligt avbryts samtidigt som en ny modell för styrning och ledning av arbetet kan tas fram.

Jag konstaterar att omorganisationen av materielverket har genomförts enligt statsmakternas intentioner och beslut. Att inom ramen för den nya organisationen också förbättra de interna ledningsförhållandena m. m. tar viss tid och kräver en rad administrativa åtgärder. Materielverket är dock medvetet om detta och avser att ytterligare förbättra sina system för ledning av verket och materielprocessen. För att lyckas krävs också att behovet av egen personal noga övervägs. Enligt verkets mening har härvid utnyttjandet av konsulter numera nått en omfattning som inte är acceptabel. Jag delar därför verkets uppfattning att'en avlösning av konsulter mot anställd personal successivt bör genomföras. Jag vill härvid erinra om att en sådan avlösning redan har påbörjats genom att vissa medel från huvudprogrammens matericlanslag har förts över till verket. Jag anser att en sådan överföring är rimlig och bör fortsättningsvis tillämpas. Givetvis bör verket härvid redovisa de personella effekterna av sådana överföringar av medel. Konsultavlösningar påverkar de tidigare ansatta personalminskningsmålcen för verket och jag anser därför att styrning med personalramar bör upphöra under minst cen treårsperiod. Jag anser emellertid att det är viktigt att materielverket fortlöpande följer upp och årligen redovisar rationaliseringsarbetet och kostnadseffekterna för matericlanskaffningen i sin helhet. Jag har vidare under anslaget F 4. Försvarets materielverk tillfört medel för att dämpa minskningen av personal vid verket under de närmaste åren.

Kustbevakningen Kustbevakningen är en egen civil myndighet sedan den 1 juli 1988. Verksamheten består av sjöövervakningstjänst, sjöräddningstjänst och övrig service. Myndighetens centrala ledning omlokaliseras den I juli 1989 från Stockholm till Karlskrona. För kustbevakningsverksamheten är landet indelat i fyra regioner och dessa är indelade i bevakningsområden. Personalen i övrigt är fördelad på kustbevakningsstationer (posteringar). Kustbevakningens verksamhet och arbetssätt karaktäriseras av stor rörlighet över stora områden längs kusten och till sjöss. Organisationen ger möjlig-

heter till snabba omprioriteringar till olika uppgifter inom verksamhets- Prop. 1988/89: 80 området. :

En viktig uppgift under programplaneperioden blir att bygga upp kompetens och rutiner för operativ och administrativ ledning på central och regional nivå inom den nya myndigheten. Verksamheten bör som kustbevakningen framhåller i sin programplan utvecklas i en bred samverkan med andra berörda myndigheter och organisationer. Genom samlokaliscring med marinen på den regionala nivån skapas förutsättningar för en effektivare sjöövervakning och för uppbyggnaden av bättre sambands- och informationssystem. Av kustbevakningens programplan framgår att det saknas underlag för att fastställa den långsiktiga inriktningen för sjöövervakningen. Enligt min mening bör underlaget för inriktningen tas fram så snabbt som möjligt sedan uppbyggnaden av den nya myndigheten har genomförts. |

Kustbevakningen framhåller att det krävs en hög närvaro i de områden som Övervakas för att tillsynen och kontrollen skall kunna bedrivas effektivt och för att hålla en god beredskap för räddningstjänst. Kustbevakningen kommer mot denna bakgrund att göra en översyn av den lokala organisationen i fråga om stationsnät, fördelning av fartyg samt bemannings- och tjänstgöringssystem. Enligt min mening kan en sådan översyn -vara betydelscefull för att få en effektivare verksamhet och ett bättre resursutnyttjande. En avvägning bör ske mellan olika former av övervakning och möjligheterna till ökad samordning av kustbevakningens sjöövervakning med annan övervakning bör klarläggas. När det gäller miljöskyddsområdet bör förutsättningarna för ett ökat merutnyttjande av kustbevakningens resurser för även andra uppgifter och för ett samordnat utnyttjande av olika myndigheters materiel prövas. Ökade förutsättningar bör således skapas för att vid ett utsläpp av olja eller kemikalier snabbt samla olika verksamhetsområdens resurser som är lämpliga för en bckämpningsinsats. Även möjligheterna för ökad samverkan på serviceområdet bör klarläggas. Vissa av dessa frågor övervägs inom kustbevakningskommittén (Fi 1987:08) som beräknas redovisa sina förslag inom kort.'

Riksdagen (prop. 1988/89:25. FöU 9, rskr. 70) har beslutat om åtgärder som skall genomföras med anledning av utvidgad svensk fiskezon.

Frågan om beredskap för olje- och kemikaliebekämpning'har behandlats 1 1989 års budgetproposition (prop. 1988/89: 100 bil. 6) under avsnittet: Befolkningsskydd och räddningstjänst. Jag förordar i övrigt att verksamheten inom kustbevakningen inriktas på en uppbyggnad av den centrala och regionala nivåns kompetens och rutiner samt en utveckling av samverkan med andra myndigheter. Jag förordar också en översyn av den lokala organisationen i syfte att effektivisera denna och få ett bättre resursutnyttjande. |

Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag har anfört om försvarets materielverk och

kustbevakningen. ” | 46

4.4.7¶Redovisning av JAS 39-projektet

4.4.7.1 Bakgrund I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1981/82:102 bil. 2, FöU 18, rskr. 374) i juni 1982 om riktlinjer för utveckling och anskaffning av JASsystemet skall regeringen årligen orientera riksdagen om läget inom JAS 39-projektet. Grunden för JAS-projektets värdering är riksdagsbeslutet (prop. 1982/83: 119, FöU 9, rskr. 271) om riktlinjer för JAS-projektet fram till år 2000. I propositionen (prop. 1987/88: 100 bil. 6. FöU 11, rskr. 346) om totalförsvarets fortsatta utveckling redovisades läget inom JAS-projektet. Överbefälhavaren har därefter med underlag från chefen för flygvapnet och försvarets materielverk lämnat rapport till regeringen om läget inom JAS-projektet för tiden fram till den 1 juli 1988. I denna rapport ingår även rapport avseende det fjärde projektvärderingstillfället som avser verksamheten under tiden den 1 oktober 1986 till den I april 1988.

Försvarets materielverk har under år 1988 anmält att Industrigruppen JAS (IG JAS) inte följt grundkontraktet vad avser offert för delserie två. Enligt försvarets materielverk avviker de i offerten redovisade kostnaderna och villkoren i övrigt avsevärt från kontraktet. Dessa förhållanden har föranlett särskilda utredningar om möjligheterna att genomföra JAS-projektet eller ersätta det med ett utländskt alternativ. Ett haveri med det första provflygplancet inträffade i februari 1989. Konsekvenserna av haveriet kan komma att inverka på projektets framtid. Offertläget för delseric två och det inträffade haveriet behandlas i det följande under punkt 4.4.7.4.

4.4.7.2 Teknisk värdering av projektet den I juli 1988 I överbefälhavarens rapport den 15 oktober 1988 ingår försvarets materielverks tekniska värdering av projektet. Av denna framgår att flygplanets specificerade tekniska prestanda i allt väsentligt bedöms kunna uppnås hos serieflygplanen. De tidigare anmälda förseningarna 1 projektet har under året inte kunnat återtas utan har ökat ytterligare. Den flygutprovning som måste genomföras före leverans av det första serieflygplanet bedöms nu inte kunna slutföras före kontrakterad tidpunkt för den första serieleveransen. Av försvarets materielverks tekniska värdering framgår att en försening av den första serieleveransen på minst ett år bedöms som mycket sannolik. Detta kommer att påverka tidpunkten för ombeväpning av äldre flygförband till JAS 39 Gripen. En senareläggning av ombeväpningen innebär att den operativa effekten av JAS 39-systemet kommer att försenas.

Flygplanets konfiguration har i allt väsentligt fastlagts och väsentliga delar av de elektroniska systemen har provats i ett provflygplan av Viggentyp. Förseningen av den första flygningen har främst berott på förseningar i arbetet med styrsystemet. Även andra delsystem har varit försenade men 1 mindre grad än styrsystemet. Arbetet med motorn (RM 12) fortlöper men vissa tekniska problem kvarstår att lösa. Bl. a. pågår arbete med att omkonstruera efterbrännkammaren för att nå upp till specificerade pre- 47 standa.

Det första provflygplanet påbörjade i december 1988 flygutprovningen. Prop. 1988/89: 80 Vid den sjätte flygningen i februari 1989 totalhavererade denna prototyp. Utredning om orsakerna till haveriet pågår. Markutprovning pågår med ytterligare två av de totalt fem planerade provflygplanen i projektet.

Med reservation för vad som kan ha förorsakat haveriet konstaterar jag att JAS-projektet enligt vad som framgick vid det senaste projektvärderingstillfället i stort kommer att kunna uppnå specificerade prestanda. De sedan föregående år ökade resurserna för att återta förseningarna har under det gångna året inte givit förväntat resultat. Jag konstaterar att industrin inom väsentliga områden har underskattat arbetsvolymen för projektet. Detta medför ökade kostnader främst för IG JAS men även för andra leverantörer av materiel till projektet. Ett intensivt utprovningsprogram skall nu genomföras fram till dess scerieleveranserna skall börja. Tidpunkten för leverans av operativt användbara flygplan kommer att förskjutas. Jag förutsätter att industrin i samverkan med myndigheterna fortsätter att pröva varje möjlig åtgärd för att förhindra ytterligare förseningar och att så långt möjligt återta förlorad tid samt att även begränsa ogynnsam inverkan på projektet av det beklagliga haveriet.

För flygplanets vapenprogram har redovisats olika alternativ. Jag har tidigare (avsnitt 4.4.6.3) redogjort för min syn på inriktningen av den tunga attackbeväpningen.

4.4.7.3 De ekonomiska förutsättningarna för projektet F enlighet med riksdagens beslut (prop. 1982/83:119, FöU 9, rskr. 271) våren 1983 är plancringsramen för projektet fram till år 2000 24,9 miljarder kronor i prisläget februari 1981. JAS-projektet följer samma regler för priskompensation som Övrig matcriel inom försvarsmakten. Riksdagens beslut (prop. 1983/84: 112, FöU 20, rskr. 348) under våren 1984 om det militära försvarets fortsatta utveckling m. m. innebar förändringar för JAS-projektet främst avscende ctt nytt priskompensationssystem som tar hänsyn till försvarskostnadernas utlandsberoende. Försvarsbeslutet år 1987 ullförde JAS-projektet ytterligare 1,8 miljarder kronor under budgetåren 1987/88—-1996/97 för komplettering av motmedelssystemet samt för en eventuell utökning av antalet flygplan efter nästa försvarsbeslut.

JAS-projektets planeringsram för budgetåren 1982/83-—1999/2000 var i 1982 års riksdagsbeslut i prisläget februari 198125,7 miljarder kronor. 1983 års riksdagsbeslut innebar för JAS-projektet att planeringsramen skulle minskas med 800 milj. kr. till 24,9 miljarder kronor. De i överbefälhavarens rapport redovisade kostnaderna utgår fortfarande från den högre planeringsramen från 1982 års försvarsbeslut.

Av överbefälhavarens rapport i oktober 1988 framgår vidare att resterande planeringsram för JAS-projektet exkl. prisreserver enligt gällande beräkningsmetoder uppgår till 33.2 miljarder kronor i prisläget februari 1988. Mcd reservation för de högre kostnaderna som har anmälts för delserie två av försvarets materielverk i december 1988 beräknas JASprojektet under motsvarande tid uppgå till 33,7 miljarder kronor i samma 48

prisläge. Överbefälhavaren har tidigare anmält att en reducering till 1983 Prop. 1988/89: 80 års nivå inte bör göras nu utan bör anstå till dess ökad säkerhet erhålls i projektet. Detta har accepterats av riksdagen.

Överbefälhavaren konstaterar i den senaste projektvärderingen (oktober 1988) att medelsförbrukningen i projektet hittills i stort följer uppgjorda betalningsplaner i grundkontraktet. De ovan nämnda förseningarna har inte ännu inneburit ökade kostnader för försvaret vad avser utvecklingen och delserie ett (flygplan 1— 30). Förseningarna och osäkerheter beträffande de framtida kostnaderna medför dock enligt överbefälhavarens rapport att priset för delserie två (flygplan 31-— 140) är osäkert. Vidare konstaterar överbefälhavaren att den tvåsitsiga versionen av JAS (JAS 39B) tills vidare har utgått ur planeringen av kostnadsskäl. Begränsat tekniskt utvecklingsarbete för JAS 39B har genomförts till slutet av år 1988 för att göra det

möjligt att även JAS 39B kan värderas i ett kommande slutligt val av

utbildningssystem. :

Överbefälhavaren har i sin programplan delvis omplanerat de medel som avsattes i 1987 års försvarsbeslut för anskaffning av ytterligare JASflygplan eller motsvarande höjning av luftförsvarseffekten. Jag accepterar inte detta förslag till omplanering utan förutsätter att den tillsatta försvarskommittén kan överväga och föreslå hur dessa medel bör användas, inför ett beslut år 1991.

Jag konstaterar att för de första 30 flygplanen följer JAS-projektet de kostnadsramar som förutsattes i grundbeslutet. För delserie två och. vissa vapensystem kan ännu inte priset säkert fastställas. Jag återkommer till delserie två i det följande.

4.4.7.4¶Läget i projektet i februari år 1989

Försvarets materielverk har under år 1988 anmält att IG JAS inte fullföljer grundkontraktets åtagande vad avser offert för delserie två. IG JAS offert har redovisats för försvarsdepartementet under hösten 1988. Offerten avviker enligt materielverkets hittills gjorda bedömning avsevärt från åtagandet i grundkontraktet både vad avser ekonomiska nivåer och omfattningen av övriga åtaganden för delscrie två. Fortsatta diskussioner om offertens innehåll har genomförts mellan IG JAS och försvarets matericlverk under november och december 1988. IG JAS har kompletterat offerten under december 1988. Försvarets materielverk har därefter den 23 december 1988 anmält resultatet av utvärderingen till regeringen. Utvärderingen visar att JAS-ramen skulle behöva ökas från 42,3 miljarder kronor till omkring 50 miljarder kronor för åren 1982 — 2000. Utöver detta tillkommer enligt överbefälhavarens mening kostnader för utveckling av och förskott för flygplanen i delserie tre som avses levereras efter sckelskiftet. Dessa kostnader ingår inte i den ursprungliga JAS-ramen. Enligt överbefälhavaren bör upp till åtta miljarder kronor tillföras JAS-projektet för detta ändamål under senare delen av 1990-talet.

Jag konstaterar att hittills redovisat underlag visar kraftiga kostnadsökningar för delseric två liksom för delserie tre. Detta förhållande och det nyligen inträffade provflygplanhaverict ger anledning att närmare studera

4 Riksdagen 1988/89. I saml. Nr 80

projektets fortsättning. Regeringen har därför nyligen givit försvarets ma- Prop. 1988/89:80 terielverk i uppgift att närmare klarlägga de ekonomiska och tekniska . frågorna i projektet. Jag förväntar mig svar från försvarets materielverk under maj 1989. Jag avser. att fortlöpande hålla försvarsutskottet och 1988 års försvarskommitté orienterade om utvecklingen av projektet.

4.4.7.5 Vissa industripolitiska aspekter på projektet I samband med att JAS-kontraktet slöts år 1982 lämnade IG JAS vissa utfästelser beträffande sysselsättningsskapande åtgärder och teknologiöverföring, som skulle genomföras under en femårsperiod, samt industriellt samarbete mellan deras utländska underleverantörer och svensk industri i vissa fall ända fram till år 2002.

1 1988 års budgetproposition (prop. 1987/88: 100 bil. 6 s. 38) redogjorde .jag för det slutgiltiga utfallet av de sysselsättningsskapande åtgärderna och teknologiöverföringen.

Jag har av chefen för industridepartementet erfarit att hans företrädare den 22 september 1988 från IG JAS har erhållit en rapport om hittills uppnådda resultat av det industriella samarbetet med deras utländska underleverantörer.

För den fortsatta uppföljningen av IG JAS industripolitiska utfästelser finns sedan år 1986 en särskild arbetsgrupp: vid industridepartementet. Arbetsgruppen har analyserat det från IG JAS redovisade materialet om genomfört industriellt samarbete samt ställt detta i relation till de utländska underleverantörernas utfästelser mot IG JAS. Hittills har drygt 20 utländska underleverantörer åtagit sig industriell samverkan med svensk industri t. o. m. år 1990 för ca 2 600 milj. kr. och totalt fram till år 2002 om drygt 5150 milj. kr.

Arbetsgruppen har därvid för Saab Scanias underleverantörer kunnat godkänna genomförda affärer till drygt 470 milj. kr. räknat i 1981 års prisnivå. I löpande priser motsvarar detta drygt 550 milj. kr. För Ericsson Radar Electronics underleverantörer har arbetsgruppen på motsvarande sätt kunnat godkänna genomförda affärer till knappt 210 milj. kr. i löpande priser enligt avtal. För Volvo Flygmotors underleverantör GE (General Electric) har arbetsgruppen, som direkt och indirekt industrisamverkan, kunnat godkänna ca 1460 milj. kr. i löpande priser. Detta motsvarar i 1982 års prisnivå ca 1330 milj. kr. Sammantaget har således under perioden den 1 juli 1982 till den 30 juni 1988 genomförts industriell samverkan mellan IG JAS utländska underleverantörer och svensk industri till ett värde av över 2 220 milj. kr. i löpande priser.

Den särskilda arbetsgruppen konstaterar att de hittillsvarande resultaten av industriell samverkan mellan IG JAS utländska leverantörer och svensk industri kan anses motsvara förväntningarna. Vid en jämförelse mellan de olika utländska leverantörerna framgår det dock att resultaten hittills är ojämnt fördelade.

Hemställan Prop. 1988/89: 80

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag har anfört om JAS 39-projektet.

4.4.8 Ubåtsskyddsåtgärder Ubåtsskyddsförmågan ökar successivt som följd av fattade beslut.

Ansträngningarna för att få ett slut på kränkningarna av vårt territorium skall fortsätta.

Fartyg och annan materiel tillförs och förbättras. Personalen har dessutom utvecklat en väsentligt förbättrad förmåga i ubåtsskydd.

Jag har tidigare konstaterat att ubåtsskyddsverksamheten medför stora påfrestningar för berörd personal. Satsningen på incidentberedskapen innebär vidare ökade driftskostnader och slitage på materiel med följd att andra viktiga verksamhetsområden blir eftersatta. Enligt min mening måste detta uppmärksämmas ytterligare i den fortsatta planeringen.

Överbefälhavaren har på särskilt uppdrag från regeringen redovisat hur ubåtsskyddsåtgärder är inplanerade. Jag har då konstaterat att planeringen sker i enlighet med inriktningen i riksdagsbeslut (prop. 1987/88:150, FöU 13, rskr. 386).

Det är vidare min avsikt att även fortsättningsvis särskilt följa upp ubåtsskyddsverksamheten.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag har anfört om ubåtsskyddsåtgärder.

4.4.9 Krigsorganisationens utveckling Prop. 1988/89: 80 Överbefälhavaren redovisar i programplanen följande sammanställning över krigsorganisationens utveckling.

med medellång räckvidd

! Inkl. brigaden på Gotland. " Beroende av kommande omplaneringsbehov kan ytterligare reduceringar komma att ske. " Delar organiseras inom marinen och flygvapnet. " Handlingsfrihet för ytterligare en J 35-division har skapats. " Utnyttjas för att organisera mekaniscrad brigad i övre Norrland.

" Beroende av ersättningen av SK 60.

För egen del vill jag framhålla de stora osäkerheter som för närvarande råder om den framtida krigsorganisationen. Jag anser att det av överbefälhavaren angivna läget för år 1992 i huvudsak kan ses som mål för den organisatoriska handlingsfriheten på sikt. Jag är dock inte beredd att

acceptera den angivna utvecklingen av skyddsstyrkor.

An [AD

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag har anfört om krigsorganisationens utveck-

ling.

4.4.10 Anställd personal

4.4.10.1¶Långsiktigt behov av anställd personal

Jag vill här crinra om att riksdagen i föregående försvarsbeslut (prop. 1986/87:95, FöU 11, rskr. 310) godtagit att den tidigare strikta myndig-

hetsvisa personalramsstyrningen ersätts av beslut om personalvolymens

utveckling på lång sikt för försvarsmakten i dess helhet. Jag redovisar därför i det följande endast överbefälhavarens planering och bedömningar vad avser möjligheterna att tillgodose försvarsmaktens behov av anställd personal. Personalvolymerna redovisas dessutom under respektive anslag. Dessa senare redovisningar grundar sig på myndigheternas anslagsframställningar och kan i vissa fall skilja sig från sammanställningen här. Överbefälhavaren redovisar i programplanen för perioden 1989/90—

1991/92 sin syn på personallägets utveckling t. o. m. budgetåret 1996/97. 1

följande tabeller redovisas dels personallägets utveckling räknat i personår, dels den årliga rekryteringen av yrkesofficerare via officershögsko-

lorna.

Personallägets utveckling räknat i personår! Kategori? — Utfall Planerat Planerat Planerat

1987/88 —1989/90 —1991/92 —1996/97 Armén Mil | 8244 8018 7886 7800

Civ 6193 6060 5910 5450

Summa 14437 14078 13 796 13250 Marinen Mil 3070 3 100 3100 3100

Civ 2711 2725 2689 2645

Summa 5781 5825 5789 5745 Flygvapnet Mil : 3495 3385 3495 3805

Civ 3396 3436 3447 3407 Summa 6891 6821 6942 7212

Operativ ledning Mil 775 800 800 800

Civ "2820 :2810 2804 2804 Summa 3595 3610 3604 ' 3604

Gem. myndigheter Mil 505 550 540. 540

Summa = 36570 36308 35664 35216

FÖR 1988-09-30 Plan 1.483:63530, tabell 6.

"Inkl. intäktsfinansierad personal, exkl. yrkesofficersaspiranter, reservofficerare,

frivilligtjänstgörande, lönebidragsanstältda, beredskapsarbetare och arbetsvårdsfall.

! ÖB 1988-09-30 Plan 1. 483: 63530, tabell 7. "I tabellen anges det antal som slutligt anställs.

Jämfört med överbefälhavarens tidigare planering innebär detta en minskning av antalet yrkesofficerare budgetåret 1996/97 med ca 1400 personår. Detta beror huvudsakligen på att planeringen för armén anpassats till de förändringsförslag överbefälhavaren lämnat.

Överbefälhavaren bedömer att överensstämmelse mellan tillgång på och behov av yrkesofficerare inom armén kan uppnås i mitten av 1990-talet. Motsvarande balans inom marinen bedöms uppnås före år 1997. För. flygvapnet gäller att behovet av flygförare och tekniker kan vara tillgodosett i början av 1990-talet medan bristen på personal för den nya basorganisationen gör att överensstämmelse mellan behov och tillgång uppnås först i slutet av 1990-talet.

Inom marinen är behovet av reservofficerare tillgodosett. Inom armén och flygvapnet bedöms behovet vara tillgodosett i mitten av 1990-talet

resp. omkring år 2000. |

Överbefälhavaren anger emellertid att det kommer att ta lång tid innan all personal är rätt utbildad för sina uppgifter även om det antalsmässiga behovet blir tillgodosett. :

Vad avser den civila personalen uppger överbefälhavaren att han söker uppnå bästa avvägning mellan anställd personal och köpta tjänster. Inom . framför allt armén behöver det långsiktiga behovet av civil personal granskas ytterligare.

4.4.10.2 Pilotfrågan Jag kan konstatera att det avtal som slöts mellan statens arbetsgivarverk och personalorganisationerna om löne- och andra anställningsvillkor för flygförarna våren 1986 har börjat ge resultat. De stora avgångarna av flygförare till de civila flygbolagen som tidigare drabbat flygvapnet minskar. | |

Bland de yngre och för flygbolagen mest attraktiva piloterna finns i dag endast 15 piloter utan avtal. Huvuddelen av dessa kommer enligt chefen för flygvapnet med största sannolikhet att gå över till civila flygbolag i en nära framtid. Därefter beräknas den årliga avgången under ett antal år att bli högst sju, främst ur den grupp av äldre (40—43 år) piloter vars avtal löper ut.

För att säkerställa försörjningen av piloter i flygvapnet antas numera 40 ' stridspiloter till utbildning, jämfört med 20 piloter under budgetåret 1984/85. Detta har utöver avtalet inneburit att den negativa trenden 54

brutits. Behovet av flygförare bedöms av överbefälhavaren vara täckt i Prop. 1988/89: 80 början av 1990-talet.

Erforderliga inkallelser av piloter, som är anställda i flygbolagen, för att upprätthålla flygvapnets operativa förmåga bedöms av chefen för flygvapnet kunna minskas antalsmässigt från år 1989.

Jag kan vidare konstatera att den satsning på de yngsta piloterna som gjordes i oktober 1987 i form av personliga löneplanstillägg har slagit mycket väl ut. Alla utexaminerade elever har tecknat avtal efter denna åtgärd.

Flygbolagens behov av piloter tillgodoses delvis genom rekrytering av elever som utexamineras från den statliga civila trafikflygarhögskolan (TFHS) i Ljungbyhed.

Vid TFHS har hittills 100 elever utexaminerats. För närvarande genomgår 54 elever utbildning som avslutas under år 1989. En kurs med 20 elever som utexamineras i april 1990 har börjat i januari 1989. Därmed nås också målet 60 utexaminerade elever per år. Utbildning av norska piloter pågår för närvarande med 6 elever som utexamineras i april 1989. 10 nya elever beräknas få utbildning mellan augusti och december 1989. Målet är 40 norska elever varje år. När detta mål nås beror på de norska myndigheternas möjligheter att utbilda elever vid den grundläggande utbildning i Norge som föregår utbildningen vid TFHS. | |

Chefen för kommunikationsdepartementet anför i budgetpropositionen (prop. 1988/89: 100 bil. 8) att han ser fördelar om luftfartsverket i kontakt med berörda flygbolag tog över kommunikationsdepartementets roll som kravställare på utbildningsvolymen vid TFHS. Han anser i det samman- ' hanget att det förefaller naturligt att delar av kostnadsansvaret för grundutbildning av piloter belastar luftfartssektorn. Han anser att dessa frågor bör bli föremål för fortsatta överväganden.

Jag har nyligen kommit överens med de norska och danska försvarsministrarna att utbyta erfarenheter m.m. inom pilotområdet i syfte att bl. a. "analysera pilotsituationen i resp. land, utvärdera genomförda åtgärder för att kunna behålla piloterna vid försvarsmakten samt cventuellt vidtaga gemensamma åtgärder för att förbättra situationen i första hand i Danmark och Norge där pilotsituationen är mest -problematisk.

Det är med tillfredsställelse jag ser den återhämtning som sker på pilotsidan och att de åtgärder som har vidtagits uppenbarligen givit positiva resultat. |

4.4.10.3 Vissa övriga frågor Som jag berörde i försvarsbeslutspropositionen (prop 1986/87:95) har regeringen uppdragit åt försvarets forskningsanstalt att närmare kartlägga orsakerna till avgångsbenägenheten bland den anställda personalen. Forskningsanstalten har avrapporterat delar av uppdraget och räknar med att kunna slutföra studierna under innevarånde budgetår.

Den översyn av det nuvarande reservofficerssystemet som jag i budgetpropositionen 1987/88 anmälde skulle slutföras senast den 31 december 1988 har på grund av vissa svårigheter med inhämtande av underlag förlängts till den 31 mars 1989.

Enligt vad jag har erfarit har statens arbetsgivarverk påbörjat förhandlingar med arbetstagarorganisationerna i syfte att åstadkomma en överenskommelse om vilka villkor som skall tillämpas för den personal som kommer att bli berörd av eventuella förändringar i försvarmaktens organisation. |

Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag har anfört om den anställda personalen.

4.4.11 Vissa frågor rörande värnpliktiga 4.4.11.1 Marinens utbildningssystem Inför 1987 års försvarsbeslut föreslog överbefälhavaren ett nytt utbildningssystem avseende värnpliktiga inom såväl kustartilleriet som flottan. Systemet innebär bl.a. en annan avvägning mellan grundutbildning och repetitionsutbildning än vad som nu gäller men fortfarande inom en totalt sett oförändrad utbildningstid. Det tillgodoser ökade beredskapskrav och utgör en förbättring av förbandsutbildning och samträning. I totalförsvarspropositionen (1986/87:95, s. 79 — 80) anförde jag att systemet är principiceilt lämpligt och bör få införas. Riksdagen hade ingen erinran mot vad jag anförde i denna del. .

Förberedelser för införande av det föreslagna systemet har fortsatt.

Överbefälhavaren betonar betydelsen av att det nya utbildningssystemet för flottans del införs fr.o.m. budgetåret 1991/92. Vad beträffar slutligt ställningstagande till kustartilleriets utbildningssystem bör detta anstå tills den nu pågående totala översynen av marinens freds- och krigsorganisa-

tion är genomförd. | .

Jag förordar att ett nytt utbildningssystem för flottan införs enligt riksdagens tidigare beslut och överbefälhavarens nu preciserade förslag. Detta innebär att vissa ändringar behöver göras 1 värnpliktslagen (1941:967). Den längsta grundutbildningstiden för värnpliktiga i flottan behöver förlängas med — för olika värnpliktskategorier — 85 till 115 dagar. För närvarande anges grundutbildningstiderna i värnpliktslagen med en nedre och cen övre gräns i dagantalet. Spännvidden är inte särskilt stor, i allmänhet mellan 25—60 dagar för de olika kategorierna. I verkställighetsföreskrifterna till lagen har dagantalet närmare lagts fast. I föreliggande förslag har, förutom att dagantalet som angetts förut höjts för de olika kategorierna med mellan 85— 115 dagar, den normala spännvidden behållits för den nedre och övre gränsen. I två fall har dock den nedre gränsen inte ändrats med följd att spännvidden blivit större än det som är regelmässigt i lagen. Det gäller främst grundutbildningstiden för meniga kategori F och gruppbefäl i flottan. Den nedre gränsen har där behållits därför att den förlängda tiden inte skall gälla alla värnpliktiga inom kategorien.

Samtidigt minskas skyldigheten för värnpliktiga i flottan att fullgöra repetitionsutbildning från fem till två krigsförbandsövningar. Dessutom 56

sänks det högsta dagantalet för varje krigsförbandsövning med 5 dagar för meniga och gruppbefäl. För plutons- och kompanibefäl görs ingen ändring i denna del. För närvarande finns i lagen också bestämmelser som medger en förlängning av krigsförbandsövningarna för vissa värnpliktiga vid flottan. Denna bestämmelse behöver inte tillämpas inom ramen för det nya utbildningssystemet vid flottan och kan därför upphävas. Förslag till lag om ändring av värnpliktslagen (1941:967) har upprättats inom försvarsdepartementet och bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1.

4.4.11.2 Försök med förkortad grundutbildning Överbefälhavaren har hos regeringen hemställt om att få genomföra försök med förkortad grundutbildning av värnpliktiga. Försöksverksamheten avses omfatta budgetåren 1989/90—1991/92 och berör årligen upp till ca 7000 värnpliktiga vid armén och ca 300 värnpliktiga vid marinen.

Överbefälhavaren föreslår en försöksutbildning om 5 månader.

Bakgrunden till överbefälhavarens förslag om förkortad grundutbildning framgår i hans programplan för perioden 1989/90—1991/92. Överbefälhavaren anför att det finns behov av att reducera arméns krigsorganisation för att återstående delar skall kunna ges en erforderlig förmåga. Han anser vidare att det föreligger brister i förmågan att bevaka och skydda för totalförsvaret viktiga skyddsobjekt.

Överbefälhavaren föreslår i programplanen att de värnpliktiga som grundutbildas till försvarsområdesförband ges 5 månaders grundutbildning fr.o.m. år 1989/90. Inom ramen för försvarsområdesförbandens utbildning bör försök göras under perioden 1989/90—-1991/92 för att klarlägga om utbildningsmålen för de s.k. skyddsförbanden kan nås med 21/2 månaders utbildning eller om utbildningstiden behöver vara längre än 21/2 månad. Överbefälhavaren föreslår vidare att 21/2 månaders grundutbildning för skyddsförbanden planeras fr.o.m. år 1992. De befäluttagna värnpliktiga i försvarsområdesförband och skyddsförband ges längre utbildningstid. Beträffande marinen föreslår överbefälhavaren att, i likhet med armén, förband med försvars- och skyddsuppgifter ges en grundutbildningstid om 5 resp. 2 1/2 månader. :

Försöken inom armén föreslås omfatta värnpliktiga som enligt nuvarande planer främst är avsedda att grundutbildas och ingå i krigsförband som skall avvecklas eller omorganiseras, I första hand gäller detta infanteribrigader 66 M samt fristående skyttebataljoner. Överbefälhavaren anser att de frigjorda personella och materiella resurserna därvid tidigt kan utnyttjas för uppbyggnad av det territoriella försvaret i en ny:struktur.

Enligt överbefälhavaren skall behovet efter år 1992 av beredskapsförband inom armén i huvudsak tillgodoses genom grundutbildning av särskilda beredskapsplutoner (kompanier). Dessa utbildas under fem månader. Huvuddelen av beredskapsförbanden avses därefter krigsplaceras i försvarsområdesförband (försvarskompanier och försvarsbataljoner).

Överbefälhavaren anser vidare att genom att förbanden i stor utsträckning rekryteras lokalt och ges en utbildning som inriktas mot resp. beredskapsuppgift kan utbildningstiden förkortas.

Försöken föreslås genomföras vid sju till tio myndigheter inom armén med en fördelning över de flesta militärområdena.

Inom marinen bör försöken omfatta värnpliktiga som enligt nuvarande planer skall ingå i basbevakningskompanier i flottan resp. beredskapsplutoner i kustartilleriet. Inom marinen berörs ca fem myndigheter av försöken. .

Kostnadsbesparingarna med förkortad utbildning under perioden 1989/90—-1991/92 bedöms av överbefälhavaren till 75— 100 milj. kr. för armén och ca 25 milj. kr. för marinen.

På sikt kan det enligt överbefälhavaren också bli aktuellt att förändra repetitionsutbildningens omfattning med bl. a. fler öch kortare övningar.

Frågan om bl.a. arméns utbildningssystem skall behandlas av den nyligen tillkallade försvarskommittén: Jag tar därför inte ställning till överbefälhavarens förslag som jag i det föregående har redovisat. Jag förordar dock att i avvaktan på nästa försvarsbeslut försök med förkortad grundutbildning får genomföras inom armén och marinen under budgetåren 1989/90—1990/91. För en mycket begränsad del avslutas försöken dock tidigast vid utgången av augusti 1991. Försöken skall för icke befälsuttagna värnpliktiga omfatta fem månaders grundutbildning. De värnpliktiga som deltar i försöken skall efter fullgjord grundutbildning krigsplaceras i försvarsområdesförband (försvarskompanier och försvarsbataljoner). Förslag till lag om försök med förkortad grundutbildning för värnpliktiga har upprättats inom försvarsdepartementet och bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2. Enligt lagförslaget får försöken omfatta högst 5500 värnpliktiga vid armén och högst 500 värnpliktiga vid marinen för varje utbildningsår. Försöken gäller endast kategorierna E, F och G vid armén och F och G vid marinen. I lagförslaget har angetts en högsta grundutbildningstid om 227 dagar. Orsaken till detta är att vissa värnpliktiga — kategori E inom armén — som rycker in under juni 1989 och skall omfattas av försöksverksamheten, bör fullgöra en minsta tid om ca 220 dagar i stället för 150 dagar som gäller för övriga meniga i försöksverksamheten, för att kunna slutföra sin utbildning samtidigt med övriga kategorier. För närvarande har denna kategori värnpliktiga en grundutbildningstid om lägst 290 och högst 315 dagar. Det bör ankomma på regeringen att ange: de närmare villkoren för försöksverksamheten.

4.4.11.3 Värnpliktsförmåner Jag redovisade i förra årets budgetproposition hur kontantförmånerna till värnpliktiga hade utvecklats under 1980-talet. Jag konstaterade då att dessa förmåner hade höjts i en-takt som avsevärt översteg den allmänna standardhöjningen. : :

I juni 1988 redovisade överbefälhavaren en undersökning av de värnpliktigas ekonomiska situation. Undersökningen var upplagd så att den kunde jämföras med en liknande undersökning som gjordes år 1981.

Utan att gå in på några detaljer kan jag konstatera att jämförelsen mellan dessa båda undersökningar styrker min tidigare beskrivning av värnpliktsförmånernas utveckling. | : :

Jag har dock beräknat medel för en höjning av värnpliktsförmånerna Prop. 1988/89: 80 även budgetåret 1989/90. Efter indexuppräkning beräknar jag utrymmet för höjning av de värnpliktigas förmåner till ca 35 milj. kr.

Inom ramen för detta utrymme anser jag att dagersättningen bör höjas med 1 kr. från 30 kr. till 31 kr. Efter 230, 300 och 360 dagars tjänstgöring utges som tidigare tillägg med 15, 30 resp. 60 kr. per dag.

Vidare bör den behovsprövade familjepenningens maximibelopp för hustru höjas med 185 kr. per månad till 2 635 kr.

Det ekonomiska utrymmet medger vidare att ca 13 milj. kr. avsätts för förbättringar avseende förplägnadsersättningen.

De nu redovisade höjningarna beräknas kosta ca 25 milj. kr. Det resterande utrymmet bör avsättas för att finansiera ökade kostnader för bostadsbidrag till följd av hyreshöjningar m. m.

De förbättringar av förmånerna till de värnpliktiga som jag förordar bör genomföras den I juli 1989.

I tillämpliga delar bör förbättringarna också gälla andra som uppbär ersättning enligt samma grunder som värnpliktiga, t. ex. vapenfria tjänste-

pliktiga. | |

Höjningen av familjepenningen kräver ändringar i familjebidragslagen (1978:520) medan det ankommer på regeringen att besluta om övriga ändringar av förmånerna. Förslag till lag om ändring i familjebidragslagen har upprättats inom försvarsdepartementet och bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3. |

De värnpliktigas rätt till fria hemresor regleras i värnpliktsförmånsför-

ordningen. -

Det kan i sällsynta fall uppstå situationer där denna rätt kan orsaka problem. Jag tänker då på exempelvis värnpliktiga som missköter sig på ett sådant sätt att de inte längre accepteras som passagerare av det transportföretag som anlitas för de fria hemresorna. Det kan även gälla den som ådömts en påföljd 1 form av fritidsstraff eller extraarbete som skall verkställas på fredagkvällen efter det att övriga värnpliktiga rest hem över veckoslutet. Att förbandet i sådana fall tvingas ordna en särskild transport för de värnpliktiga som genom egen förskyllan inte kunnat utnyttja den gemensamma transporten är inte rimligt.

Jag avser därför att återkomma till regeringen med förslag till erforderliga författningsändringar så att det klargörs att det allmänna inte har någon skyldighet att ordna en särskild hemtransport i sådana fall som jag nu har berört.

4.4.11.4 Förändrad handläggning beträffande vapenfria tjänstepliktiga - Försvarets rationaliseringsinstitut har på regeringens uppdrag utrett och

lämnat förslag till en förändrad organisation vad avser handläggning av

ärenden om tillstånd att fullgöra vapenfri tjänst. Jag avser att senare föreslå regeringen att i en proposition förelägga riksdagen förslag till förändringar som berör vapenfrinämnden, värnpliktsnämnden och nämnden för vapenfriutbildning. Jag räknar med att dessa förändringar inte kommer att medföra ökade totala'kostnader.

4.4,11.5 Lagrådets hörande Prop. 1988/89: 80 I fråga om ändringarna i familjebidragslagen är lagstiftningen av sådan beskaffenhet att lagrådets hörande skulle sakna betydelse. I fråga om övriga lagförslag skulle lagrådets hörande fördröja lagstiftningsfrågans behandling så att avsevärt men skulle uppkomma genom dels att försöken med förkortad utbildning inte kan genomföras för att beaktas i tid inför nästa försvarsbeslut, dels att de ökade beredskapskraven inom marinen inte kan tillgodoses.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen dels föreslår riksdagen att antaga förslagen

1. till lag om ändring i värnpliktslagen (1941:967),

2. till lag om försök med förkortad grundutbildning. 3. till lag om ändring i familjebidragslagen (1978: 520), dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag i övrigt har anfört om värnpliktiga och övriga tjänstepliktiga.

4.4.12 Försvarsmaktens mark och byggnader i Stockholmsområdet Överbefälhavaren har inom ramen för FU 88 studerat lokaliseringen av försvarsmyndigheter i Stockholmsområdet. Arbetet har dokumenterats i FU 88 delrapport Försvarsmaktens mark och byggnader i Stockholmsområdet. Det har resulterat i följande förslag till åtgärder, som överbefälhavaren vill genomföra under förutsättning att intäkterna från avveckling av etablissement får disponeras för försvarsändamål.

Etablissement som : Etablissement som föreslås behållas föreslås avvecklas Tullinge Solvalla Näsby Park Bagartorp Ursvik Amiralitetshuset Tre Vapen | Fredrikshov Artillerigården Militärhögskolan Karlbergs slott Militärstabsbyggnaden Gamla militärstabsbyggnaden Kanslikasernen vid f.d. K 1 Kastellet

Överbefälhavarens rapport remitteras för närvarande, bl. a. till de kommuner som direkt berörs av förslagen.

För egen del vill jag dels anmäla att det bör ankomma på regeringen att besluta om förändringar av det slag som överbefälhavaren har föreslagit, dels kommentera förslagen vad gäller etablissementen Tullinge och Näsby Park. | -

Frågan om en eventuell avveckling av Tullinge-ctablissementet berördes i 1982 års försvarsbeslut (prop. 1981/82:100 bil. 2, FöU 18. rskr. 374). 60

Försvarets fastighetsnämnd fick därefter regeringens uppdrag att utreda etablissementets framtida användning. Nämnden har i juni 1988, mot bakgrund av överbefälhavarens då aviserade förslag i FU 88, hemställt om regeringens omprövning av uppdraget. I avvaktan på en sådan omprövning av uppdraget låter nämnden ärendet vila.

Frågan om avveckling av Näsby Park-ctablissementet togs också upp i 1982 års försvarsbeslut. Fortifikationsförvaltningen fick därefter regeringens uppdrag att avveckla etablissementet. Regeringen har emellertid nyligen beslutat att det tills vidare. och i avvaktan på regeringens beslut om överbefälhavarens nu aktuella förslag, får förutsättas att etablissementet får behållas t. o. m. budgetåret 1991/92.

Jag räknar med att efter avslutad remissbehandling av överbefälhavarens rapport återkomma till regeringen i dessa frågor.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag har anfört om försvarsmaktens mark och

byggnader i Stockholmsområdet. .

4.4.13 Rationalisering

Överbefälhavaren redovisar i programplanen, ÖB 89—92, ctt rationalise-

ringsmål för hela det militära försvaret och för perioden 1987-92 om 1700 milj. kr. i prisläge februari 1988, i förhållande till budgetåret 1986/87. Rationaliseringsåtgärderna inom flygvapnet är genomarbetade och förankrade. Inom övriga huvudprogram pågår detta arbete, och en granskning och genomarbetning enligt den metod som tillämpats i flygvapnet görs under budgetåret 1988/89. I samband därmed omprövas rationaliseringsmålen för resp. huvudprogram. Sammantaget bedömer överbefälhavarcen i programplanen att rationaliseringsmålet för perioden 1987-92 kan nås, men att fortsatta rationaliseringar efter hand blir svårare att genomföra.

Försvarets rationalisceringsinstitut anmäler i rationaliseringsplanen, FRP 838, att arbetet med att i organisationen förankra rationaliseringsmålen ännu inte har kommit så långt att säkerheten är särskilt hög beträffande möjligheterna att verkligen genomföra de förutsatta rationaliseringarna.

Överbefälhavaren bedömer i sin årsredovisning för budgetåret 1987/88 att möjligheterna är tillfredsställande att nå rationaliseringsmålet för perioden 1987-—92 om 1 700 milj. kr.

Jag anmälde i 1988 års budgetproposition (prop. 1987/88: 100 bil. 6 p. 7.3.11.1) att jag inte ansåg det lämpligt att med dåvarande underlag föreslå riksdagen några beslut angående rationaliseringsverksamheten under perioden 1987/88—-1991/92, och att jag förutsatte att överbefälhavaren i anslutning till den nu föreliggande programplanen skulle kunna redovisa genomarbetade och i organisationen förankrade rationaliseringsmål och rationaliseringsplaner. Därmed skulle underlag finnas för konkreta förslag under våren 1989. 61

Som jag har redovisat i det föregående avses nästa försvarsbeslut fattas Prop. 1988/89: 80 våren 1991 och avse tiden efter budgetåret 1990/91. Det innebär att innevarande försvarsbeslutsperiod är fyraårig och omfattar budgetåren

1987/88—-1990/91. Det är därmed naturligt att nu behandla rationalise-

ringsfrågorna i ett sådant fyraårsperspektiv. |

Jag kan nu konstatera att överbefälhavarens ambition vad gäller att leda, planera och följa upp rationaliseringsverksamheten har höjts. Arbetet har emellertid visat sig vara mera.omfattande och tidskrävande än vad jag bedömde för ett är sedan, och har ännu inte gett så konkreta resultat som jag då räknade med. Detta, och den avkortade försvarsbeslutsperioden som snart är till hälften avverkad, gör att jag nu bedömer det som mindre meningsfullt att statsmakterna fastställer kvantitativa rationaliseringsmål för perioden 1987-91. Det är emellertid angeläget att överbefälhavarens arbete fortsätter. och att därmed rationaliseringsverksamhetens faktiska resultat under perioden 1987-91 kan bedömas, och att även vad gäller rationaliseringsverksamheten ett förbättrat underlag kan läggas fram inför nästa försvarsbeslut.

Enligt regeringens anvisningar för nu föreliggande programplan och anslagsframställningar skall varje myndighet inom det militära försvaret vara föremål för ett fortsatt rationaliseringstryck som svarar mot det som gäller för de civila myndigheterna. Flera av myndigheterna inom huvudprogrammet Gemensamma myndigheter m. m. har inte i sina anslagsframställningar redovisat någon planerad egen rationalisering. Vid min beräkning av de anslagen har jag tillämpat det s. k. huvudförslaget.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag har anfört om rationalisering.

Prop. 1988/89: 80

5¶Forskning och försvarsindustri

5.1¶Forskning

Försvarsforskning är en viktig förutsättning för att vi skall kunna tillgodogöra oss den militärtekniska utvecklingen. Forskningen bidrar till att upprätthålla ett visst nationellt oberoende till omvärlden bl. a. vid framtagning av viktiga vapensystem. Härigenom utgör den ett betydelsefullt stöd för vår säkerhetspolitik.

Tyngdpunkten i den gemensamma försvarsforskningen bör enligt överbefälhavarens uppfattning ligga inom de områden som berör informations- och sensortekrik samt vapen, vapenverkan och skydd. Härutöver bör skyddsforskning bedrivas inom kärnvapenområdet samt beträffande biologiska och kemiska stridsmedel. Även människans roll och förmåga i det framtida kriget bör studeras.

Avdelade resurser för försvarsforskningen kräver koncentration av verksamheten till ett begränsat antal områden. Härvid bör särskilt sådana forskningsområden prioriteras där den tekniska utvecklingen går särskilt snabbt eller eljest är av stor betydelse för totalförsvarets egen utveckling.

Sådana områden är exempelvis informationsteknologi (IT), främst cxpertsystem med anknytning till ledningssystem och telekrigföring, samt bioteknik och kemi. :

För de militärtekniska tillämpningarna bör kompetens eftersträvas inom de viktigaste delarna av följande områden: — stridsdelsverkan, — underrättelse-, lednings- och sambandssystem, — kvalificerade vapensystem, — styrd ammunition samt land- och sjöminor, — telekrigföring, — undervattensteknologi med försvarstillämpning samt — splitterskydd och skydd av stridsfordon.

Forskningsstödet bör vidare, enligt överbefälhavarens uppfattning i ökad omfattning genomföras som samlade, systemorienterade insatser inom de koncentrationsområden som bedöms som väsentliga för totalförsvarets verksamhet. Sådan systemorienterad inriktning pågår beträffande ubåtsskydd, pansarvärn, samhällets funktioner i kris och krig, luftförsvar, telekrigföring, ledningssystem samt sjukvård i krig.

Via försvarets forskningsanstalt och försvarets materielverk medverkar försvaret i det nationella informationsteknologiprogrammet. Samverkan sker med såväl universitet och högskolor som industrin.

Som ett led i de påbörjade förberedelserna inför nästa fleråriga totalförsvarsbeslut och i arbetet på 1990-års forskningsproposition har försvarets forskninganstalt fått i uppdrag att utarbeta förslag till försvarsforskningens framtida inriktning. Arbetet skall ske i samverkan med överbefälhavaren, försvarets materielverk och överstyrelsen för civil beredskap.

Jag vill betona betydelsen av att det svenska totalförsvaret kan utformas med egna värderingar och cget kunnande som grund. Försvarsforskningen skall i linje härmed stödja utvecklingen genom att tidigt upptäcka, identifi- 63

era och analysera sådana förändringar, dels i vår omvärld och dels inom Prop. 1988/89: 80 landet, vilka har betydelse för våra försvarsansträngningar. Försvarsforskningen skall vidare lämna underlag för erforderlig anpassning inom totalförsvaret. Sveriges alliansfria politik gör att vi måste sätta målen högt i dessa hänseenden och innebär att den svenska försvarsforskningen måste ha hög kvalitet. :

Jag erinrar också om det scnast fattade totalförsvarsbeslutet (prop. 1986/87:95, FöU 11, rskr. 310). beträffande riktlinjerna för den framtida försvarsforskningen.

5.2¶Försvarsindustri

En egen försvarsindustri med kapacitet att utveckla, tillverka och underhålla försvarsmateriel är en betydande säkerhetspolitisk tillgång. En egen försvarsindustri är därtill en förutsättning för att vi självständigt skall kunna utveckla, tillverka och vidmakthålla försvarsmateriel under kriser och krig. I 1987 års totalförsvarsbeslut framhöll riksdagen bl.a. att industrins förmåga att hålla samman utveckling och tillverkning av kvalificcerad försvarsmateriel så långt möjligt bör bevaras. Det kan ändå inte undvikas att inköp från utlandet av tekniskt kunnande, komponenter och delsystem kommer att bestå och även öka i omfattning. Ett sådant samarbete med utländsk industri bygger på förutsättningen att en hög teknisk och industriell kompetens även fortsättningsvis kan upprätthållas inom svensk försvarsindustri.

Försvarsindustrins förmåga och möjligheter att bevara sin kompetens, kapacitet och konkurrensförmåga är också beroende av möjligheterna till export. Att enbart lita till svenska försvarets planerade beställningar av utveckling och produktion ger inte tillräcklig beläggning vid industrin för en produktion till rimliga kostnader med bibehållande av en hög teknisk nivå.

Överbefälhavaren anför att i förhållande till föregående programplan har förutsättningarna i årets planering ytterligare försämrats. För att skapa balans mellan uppgifter och resurser har den materiella förnyelsen ytterligare skjutits på framtiden celler reducerats. Medel för forskning och utveckling har därför inom många områden inte kunnat avdelas eller tillgodoses enligt planerade behov. Detta innebär enligt överbefälhavaren, att den breda industriella förmågan inte längre kan behållas i tillräcklig omfattning.

Överbefälhavaren anser att om den låga beläggningen inte kan kompenseras med export kommer detta att leda till större anpassningsätgärder för industrin än vad som förutsattes i 1987 års försvarsbeslut. Det kan härvid inte uteslutas att någon industri väljer att avveckla sin utvecklings- och produktionskapacitet inom något område.

Överbefälhavaren har prövat möjligheterna att omfördela medel för att öka antalet utvecklingsuppdrag inom svensk industri. Nuvarande ekonomiska situation innebär dock, enligt överbefälhavaren att det endast varit möjligt att lägga ut begränsade studieuppdrag de närmaste åren. Från år 64

1989 krävs nya objekt för utveckling inom bl. a. pjäs-, ammunitions- och " Prop. 1988/89: 80 robotområdena. I annat fall torde avvecklingsalternativ bli en realitet.

För produktion inom industrin är beläggningen, bl. a. med anledning av exportbeställningar, acceptabel till i början av 1990-talet, med undantag för varvsindustrin, som behöver nybeställningar redan år 1990.

Som jag tidigare har framhållit i avsnitt 4.4.7 Redovisning av JAS 39projektet går utvecklingsarbetet med JAS 39 i dess grundversion in i sin slutfas. Det är enligt överbefälhavaren önskvärt att teknisk kompetens kan hållas kvar inom flygindustrin genom att utvecklingsarbete kan påbörjas för en tvåsitsig version av JAS (JAS 39 B) och/eiler en vidareutvecklad version av JAS-flygplanet (JAS 39 C). Utan sådana insatser kommer efter hand svårigheter att uppstå beträffande anpassning av flygplan 37- och 39systemen till de framtida hoten. Riksdagsbeslutet år 1982 angående JAS 39 förutsatte en utvecklingspotential och tillverkning efter år 2000. Detta beslut löper en påtaglig risk att inte kunna fullföljas.

För att bibehålla handlingsfriheten inom angelägna industrisektorer fram till nästa försvarsbeslut föreslår överbefälhavaren i sitt yttrande över anslagsframställningarna avseende budgetåret 1989/90 att ytterligare 650 milj. kr. tillförs studier, utveckling och projektering av ny materiel. Vidare framhåller han att för detta ändamål erfordras ytterligare medel innan

nästa försvarsbeslut tar vid.

Jag konstaterar att den föreslagna planeringen av inhemsk materielförnyelse innebär en mycket låg beläggning i närtid för studier och utveckling av nya system. För vapen-, ammunitions- och robotindustrin kan detta komma att medföra en avveckling av viktig kompetens. Avsaknad av medel för utvecklingsprojekt kan på längre sikt också leda till en avveckling av ytterligare inhemska industriresurser och medföra ett ökat utlandsberoende. Att ta tillbaka förlorad kompetens tar lång tid och är kostsam att åter bygga upp. Nedläggning inom vissa industrisektorer kan troligen heller inte återtas.

I 1987 års försvarsbeslut anfördes bl.a. att med utgångspunkt från försvarets långsiktiga behov finns ingen obehövlig industriell kompetens. Däremot finns det ett flertal områden där den svenska försvarsindustrins kapacitet behöver anpassas till försvarsmaktens behov av materiel och till rimliga exportantaganden. Jag anser att försvarsbeslutets slutsatser i allt väsentligt fortfarande gäller. Jag anser också att förvarsmaktens planering i högre grad än vad som i dag är fallet måste anpassas till industrins behov av jämnare beläggning för utveckling och produktion. Enligt min uppfattning innebär emellertid bristen på tillgängliga medel för materielförnyelse att försvarsindustrin nu står inför anpassningsåtgärder som i vissa fall även kan komma att kräva strukturförändringar.

Jag vill i detta sammanhang peka på att 1988 års försvarskommitté har till uppgift att överväga och lämna förslag beträffande ambitionsnivån för framtida tillgång till inhemsk kapacitet för forskning, studier, utveckling och produktion för totalförsvarets räkning. Försvarsindustrin står dock redan i närtid inför stora problem. Den mycket begränsade satsningen på utveckling innebär.att industrins tekniska kompetens snabbt kan komma att reduceras. Enligt min uppfattning måste därför åtgärder snarast vidtas 65

5 Riksdagen 1988/89. I saml. Nr 80

som bibehåller utvecklingskompetensen inom svensk försvarsindustri Prop. 1988/89: 80 inom väsentliga områden fram till nästa totalförsvarsbeslut.

För att bibehålla handlingsfrihet fram till nästa försvarsbeslut förordar jag att 380 milj. kr. tillförs den militära utgiftsramen för studier och utveckling av ny materiel. Jag förordar vidare att dessa medel bör avsättas för utveckling av bl.a. vapen och ammunition, robotsystem, stridsfordon och elektronik. Jag har närmare kommenterat detta under resp. försvarsgrens materielanslag (avsnitt 6).

Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag har anfört om vissa frågor rörande forskning

och försvarsindustri.

Prop. 1988/89: 80

6¶Anslagsfrågor för budgetåret 1989/90

Fjärde huvudtiteln

B. Arméförband

Chefen för armén är programmyndighet för huvudprogrammet Arméförband. Verksamheten finansieras från följande anslag. B 1. Arméförband: Ledning och förbandsverksamhet B 2. Arméförband: Anskaffning av materiel B 3. Arméförband: Anskaffning av anläggningar

B 1. Arméförband: Ledning och förbandsverksamhet

1987/88 Utgift — 7159251183 1988/89 Anslag 7055000000 1989/90 Förslag 7353 000000

Verksamheten under anslaget består av utbildning för och vidmakthållande av arméns krigsförband samt upprätthållande av insats- och mobiliseringsberedskap m.m.

Antalet anställda inom armén, omräknat till personår, uppgick budgetåret 1987/88 till 15749, varav 8222 yrkesofficerare, 245 frivilligt tjänstgörande, 853 yrkesofficersaspiranter och 6 429 civila (exkl. lönebidragsanställda och beredskapsarbetare).

Verksamhetens omfattning Verksamhet 1987/88 1988/89 1989/90

Planerat Utfall Planerat Chefen för

armén Antal utexaminerade

yrkesofficerare 400 390 500 500 Grundutbildning av värn-

pliktiga Antal man 35 000 35 600 35 000 35 000 Antal tjänstgöringsdagar (1 000-tal dagar) 9384 9299 9180 9259!

Repetitionsutbildning

Antal man 47 800 39 400 42 200 47700? Antal tjänstgöringsdagar (1 000-tal dagar) 650 550 575 640?

! Härtill skall läggas 200000 tjänstgöringsdagar, eftersom försöken med förkortad rundutbildning inte skall omfatta befälsuttagna (se s. 58). > Härtill kommer 9800 värnpliktiga (131000 tjänstgöringsdagar) som en följd av förslaget att öka medelstilldelningen för repetitionsutbildning med 150 milj. kr.

Uppdrag m.m. 1987/88 1988/89 —1989/90 |

Planerat = Utfall Planerat Chefen = Föredra-

för armén ganden ,

Arméförband: Allmän ledning och för-

bandsverksamhet 1963900 2221351 2085800 2082500 ] Operativ och krigsorga- . : .

nisatorisk verksamhet 430800 461500 452400 446800 Utbildning till och av

fast anställd personal m.fl. 744000 746900 845300 932100

Grundutbildning av

värnpliktiga 2762 200 2969600 2906900 2936800 rt 7353 000 Repetitionsutbildning 581100 572900 560700 585300 Allmän ledning och för-

bandsverksamhet för delprogrammet Hem- : | värnet 196000 187000 203900 208500

Kostnader 6678000 7159251 7055000 7192000 7353000' Tillkommer/avgår: : | Medgiven prisreglering 590 600 - - - om Medelsbehov 7268600 7159251 7055000 7192000 7353000

Budpgetåret 1989/90

Chefen för armén

Chefens för armén planering bygger på resultatet av utredningarna om

arméns krigsorganisation, grundorganisation och utbildningssystem och

kan komma att förändras beroende på när och vilka beslut som statsmak-

terna fattar.

Enligt inriktningen i 1987 års försvarsbeslut prioriteras även i fortsätt-

ningen personalåtgärder och grundutbildning. Detta innebär ått det blir möjligt att uppnå målen för grundutbildningen, dvs. godkänd förmåga att lösa huvuduppgiften, och att medel har avsatts för én fortsatt hög rekrytering. Dessa prioriteringar medför att minskningen av repetitionsutbildningen i förhållande till behoven fortsätter.

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 260,4 milj. kr.

B. Omplanering

Efter planerings- och budgetdialoger med militärbefälhavarna -m. fl. har

verksamheten vid den slutliga planeringen och budgéteringen för budget-

året 1988/89 reducerats med 40.4 milj. kr. och omplanerats i förhållande

till ett med den verkliga prisutvecklingen omräknat regleringsbrev.

po. C. Uppgiftsförändringar Prop. 1988/89: 80

Inom den ram som överbefälhavaren har anvisat för huvudprogrammet Arméförband har chefen för armén planerat vissa uppgiftsförändringar och därav följande kostnadsminskningar om totalt 83 milj. kr. i huvudsak enligt följande.

I. Volymändringar (exkl. rationaliseringar) ökar kostnaderna med 34, 6 milj. kr.

2. Rationaliseringar minskar kostnaderna med 43,1 milj. kr. I rationaliseringarna ingår bl. a. personalminskningar, effektiviseringar i inom materielunderhållsområdet (projekt FUKA) och fastighetsdriften (FF-90) samt bättre anskaffningsplanering och effektivare inköpsverksamhet mot bakgrund av projektet IKA, inköpskostnadsanalys.

3. Försök med förkortad grundutbildning minskar kostnaderna med 14,5 milj. kr.

Överbefälhavarens yttrande Överbefälhavaren tillstyrker planeringen och chefens för armén anslagsäskande.

Föredragandens överväganden Beträffande inriktningen av verksamheten under programplaneperioden får jag hänvisa till vad jag har anfört i avsnittet om det militära försvarets fortsatta utveckling.

Jag kan i huvudsak godta chefens för armén förslag till uppgifter för budgetåret 1989/90. Vid min beräkning av kostnader för uppdragen och medelsbehov för anslaget har jag utgått från chefens för armén beräkning.

Som jag har angett i.det föregående (s. 17 och 37) bör repetitionsutbildningen ökas jämfört med chefens för armén förslag. Jag har beräknat I 50 milj. kr. för detta ändamål.

Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Arméförband: Ledning och förbandsverksamhet för budget-

året 1989/90 anvisa ett förslagsanslag på 7353 000000 kr.

B 2. Arméförband: Anskaffning av materiel

1987/88 Utgift 2172. 100000! 1988/89 Anslag 2145000000 1989/90 Förslag 2409000000

! Varav 107.8 milj. kr. i prisregleringsmedel. .

Verksamheten under anslaget omfattar dels materielunderhåll, som inte är Prop. 1988/89: 80 en direkt följd av materielens förrådshållning eller utbildning och övning vid förbanden, dels anskaffning av materiel för krigsorganisationen och av viss materiel för fredsbruk samt dels utveckling av materiel för armén. Verksamheten inriktas genom tilldelning av beställningsbemyndigarnden medan anskaffningstidpunkt och anskaffningstakt bestäms av medelstill-

delningen. SS | |

Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1988 7094 734 237 kr. För budgetåret 1988/89 har riksdagen lämnat ett beställningsbemyndigande om 4277,5 milj. kr. och anvisat ett anslag av 2145

milj. kr. | | |

Den beräknade bemyndigandeskulden under anslaget den 30 juni 1989 blir därmed (7 094 734237 + 4277 500.000 — 2 145 000 000) 9227 234237 kr.

Beställningsbemyndiganden och anslagsmedel (1 000-tal kr.) Uppdrag m.m. 1988/89 1989/90

Chefen för armén Föredraganden

Bemynd. Anslagsm. Bemynd. = Anslagsm. Bemynd. :Anslagsm. Arméförband: Anskaffning av materiel

m.m. för del- : programmen 1.1—1.99 3616600 2418300 1731000 = 3017600 2181000 3123600

Återanskaffning av viss

materiel = = = - 289 000 - Kostnader : 3616600 2418300 : 1731000 3017600 2470000 ' 3123600 Prisreglering - + 800 000 — -+645900 = —- + 742400 - Justering på grund av oo - .

— betalningsförskjutningar - -—-133 300 — -—-314600 - -—-314600 - inkomster . -—-140000 -—-140000 —-400000 =-400000 " —-400000 -—400000

Medelsbehov tr - 2145000 = 2303000 : — 2409 000 Bemyndigandebehov 4277 500 . - - 1976900 = 2812400' | -

Budgetåret 1989/90 Chefen för armén Anslaget bör föras upp med 2 303 milj. kr. och ett beställningsbemyndigande om 1976,9 milj. kr. inhämtas. |

Under budgetåret studeras möjligheter till produktion av artilleriammunition för bekämpning av pansrade fordon. Utvecklingen av stridsfordon 90 fortsätter och projektdefinition för ett framtida svenskt luftvärnsrobot- . system beställs. Vidare anskaffas reservdelar för robotsystem 56 BILL. Luftvärnsrobotsystem 90 kompletteras med bl.a. IK-utrustning. STRIXgranaten beställs och förbättringar av den materiella beredskapen inom prioriterade områden fortsätter. Bland övriga planerade åtgärder kan nämnas fortsatta REMO-åtgärder på pansarbandvagn 302, omsättning av mindre elverk samt fortsatt anskaffning av det nya fältuniformssystemet. 70

Fördelningen av de beställningsbemyndiganden som begärs för budget- Prop: 1988/89:80 året 1989/90 framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1988; . 1 000-tal kr.).

Objekt Bemyndigande Stegobjekt - 180 000 Luftvärnsfunktionen Artilleriammunition för pansarvärn Övriga objekt 1551 000 Övrig materielutveckling, materielanskaffning och centralt vidmakthållande

Därutöver har bemyndiganden om 645,9 milj. kr. begärts för prisreglering.

Överbefälhavarens yttrande

I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar föreslår överbefälhavaren att anslaget ökas med 2 665 000 kr. som ramanpassning och förs upp med 2305 665 000 kr. I övrigt lämnar överbefälhavaren chefens för armén anslagsframställning utan erinran. |

Föredragandens överväganden Min beräkning av det totala bemyndigande- och medelsbehovet under anslaget framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och anslagsmedel. Jag har därvid beräknat bemyndiganden för bl. a. återanskaffning av övningsammunition för armén och speciallivsmedel för försvarsmakten, som tidigare har redovisats över avräkningskonton. Jag har vidare tagit hänsyn till den inriktning som jag har förordat i avsnittet om:det militära försvarets fortsatta utveckling. Mot bakgrund av vad jag har anfört under avsnittet 4.4.3.3 Säkerheten i planeringen för försvarsbeslutsperioden har jag fört över vissa resurser från detta anslag till anslaget F 21. Reserv för det militära försvaret. I avsnittet 4.4.2 har jag redovisat min syn på behovet att bibehålla handlingsfriheten inom angelägna industrisektorer fram till nästa försvarsbeslut. Mot denna bakgrund har jag som förstärkning för studier och utveckling av ny materiel beräknat 175 milj. kr.

Med utnyttjande av de belopp som har tagits upp i sammanställningen blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1990 (9227234237 + 2812400000 — 2409 000 000) 9 630 634 237 kr. Detta belopp bör emellertid justeras med hänsyn till den beräknade fördelningen av prisregleringsmedel för budgetåren 1988/89 och 1989/90. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1990 blir därmed ca 9 400 milj. kr.

Liksom tidigare bör det ankomma på regeringen att ta ställning till vilka anskaffningar m. m. som bör ske inom ramen för det beställningsbemyndigande som riksdagen kan komma att lämna. : : . 71

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

dels bemyndiga regeringen att medge att beställningar av måteriel

m. m; och utvecklingsarbete för arméförband får läggas ut inom en.

kostnadsram av 2 812 400 000 kr., |

dels till Arméförband: Anskaffning av materiel för budgetåret

1989/90 anvisa ett förslagsanslag på 2409 000 000 kr.

B 3. Arméförband: Anskaffning av anläggningar

1987/88 Utgift = 168182519 1988/89 Anslag — 135000000 1989/90 Förslag — 203000:000

Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad m. m. av och centralt beslutade ombyggnads- och underhållsåtgärder i lokaler m. m., befästningar och ammunitionsförråd för armén samt markförvärv för dessa ändamål och för övnings- och skjutfält m. m.

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.) Uppdrag m. m. 1988/89 1989/90

Planerat Chefen Föredra-

för armén ganden Arméförband: Markanskaffning för delprogrammet Gemensamma produktionsresurser . 3100 2200 ] Nybyggnad m. m. för

delprogrammet : Gemensamma produktionsresurser 101435 115.800 Centralt beslutade ombyggnads- och

underhållsåtgärder för re 216 300

delprogrammet . : Gemensamma produktionsresurser 72030 96 300 Utrednings- och projekterings-

kostnader ” 15 000 14 000 Summa 191565 228 300 | 216 300 Inkomster från bostäder, försäljning

av mark och byggnader samt

vissa ränteinkomster =-15000 = —-13000 = 13000

Överplanering " —-41 565 "— 300 : - 300

Beräknat medelsbehov i 135000 215000 203000

Budgetåret 1989/90 Chefen för armén Medelsbehovet beräknas till 215 milj. kr. enligt vad som framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. :

Kostnaderna för primäruppdragen beräknas till totalt 228,3 milj. kr., varav . : — för markanskaffning 2,2 milj. kr., 72

— för nybyggnad 115,8 milj. kr. Härav beräknas 81,8 milj. kr. för objekt Prop. 1988/89: 80

som avses påbörjas under budgetåret 1989/90, — för ombyggnad 96,3 milj. kr. Härav beräknas 47,4 milj. kr. för opjekt

som avses påbörjas under budgetåret 1989/90.

Överbefälhavarens yttrande

Överbefälhavaren tillstyrker planeringen och chefens för armén anslagsäskande.

Föredragandens överväganden Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Arméförband: Anskaffning av anläggningar för budgetåret

1989/90 anvisa ett förslagsanslag på 203000 000 kr.

Prop. 1988/89: 80

C. Marinförband

Chefen för marinen är programmyndighet för huvudprogrammet. Marin-

förband. Verksamheten finansieras från följande anslag. C 1. Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet C 2. Marinförband: Anskaffning av materiel C 3. Marinförband: Anskaffning av anläggningar

C 1. Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet

1987/88 Utgift — 2312815367 1988/89 Anslag 2221000000 1989/90 Förslag 2363 000000

Verksamheten under anslaget består av utbildning för och vidmakthållan-

de av marinens krigsförband samt upprätthållande av insats- och mobilise-

ringsberedskap m. m.

Antalet anställda, omräknat till personår, uppgick budgetåret 1987/88

till 6283, varav 3055 yrkesofficerare, 53 frivilligt tjänstgörande, 414 yrkesofficersaspiranter och 2 761 civila (exkl. lönebidragsanställda).:

Verksamhetens omfattning Verksamhet 1987/88 : 1988/89 1989/90

Planerat Utfall Planerat Chefen för

marinen Antal utexaminerade yrkes-

officerare 165 185 175 180 Grundutbildning av värnpliktiga

Antal man 6 124 5 700 6 006 6017 Antal tjänstgöringsdagar (1 000-tal dagar) 1864 1842 1842 1835

Repetitionsutbildning

Antal man 4000 3000 5900 3000! Antal tjänstgöringsdagar (1 000-tal dagar) 40 31 58 31!

! Härtill kommer 4400 värnpliktiga (54000 tjänstgöringsdagar) som cen följd av förslaget att öka medlen för repetitionsutbildning med 50 milj. kr.

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.) Prop. 1988/89: 80 Uppdrag m.m. 1987/88 1988/89 —1989/90

Plancrat — Utfall Planerat Chefen för Föredra-

marinen ganden Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet oa | Kostnader 2110000 2305615 2241000 2352000. 2391000 Tillkommer/avgår:

! Skillnad mellan kostnader till internpriser och faktiska utgifter.

Budgetåret 1989/90 Chefen för marinen Verksamheten inriktas på att producera förband med förmåga att lösa huvuduppgiften omedelbart efter mobilisering. Härutöver vidtas liksom tidigare omfattande åtgärder för att förbättra beredskapen bl. a. mot främmande undervattensverksamhet.

A. Pris- och löneomräkning Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 82,9 milj. kr.

B. Justering En analys av utfallet budgetåret 1987/88 visar att en uppjustering av lönekostnaderna med 4067 000 kr. är nödvändig.

C. Uppgiftsförändringar

1. Förstärkningen av skyddet mot främmnade undervattensverksamhet enligt prop. 1987/88: 150 innebär att kostnaderna inom anslaget ökar med 14 milj. kr., främst för underhåll, drift och personalkostnader.

2. På grund av att vissa minsvepare utgår ur organisationen minskar underhållskostnaderna (— 3,5 milj. kr.).

3. En del av kostnadsansvaret vid haverier överförs från anslaget C 2. (+ 2 milj. kr.).

4, Viss anskaffning av ammunition samt utbildning drår ökade kostnader (+ 3,5 milj. kr.).

Chefen för marinen föreslår att anslaget förs upp med 2 330 milj. kr.

Överbefälhavaren tillstyrker chefens för marinen planering och föreslår att anslaget förs upp med 2330 milj. kr.

Föredragandens överväganden Beträffande inriktningen av verksamheten under programplaneperioden får jag hänvisa till vad jag hår anfört i avsnittet om det militära försvarets fortsatta utveckling (s.00).

Jag kan i huvudsak godta vad chefen för marinen har anfört om verksamheten under budgetåret 1989/90. Jag har räknat med att kostnaderna reduceras till följd av försöken med fem månaders grundutbildning för vissa värnpliktiga. Som. jag har angett i det föregående (s. 17 och 40) bör repetitionsutbildningen ökas jämfört med chefens för marinen förslag. Jag har beräknat 50 milj. kr. för detta ändamål.

Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av ; sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen |

att till Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet för bud-

getåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag på 2 363 000000 kr.

C 2. Marinförband: Anskaffning av materiel

1987/88 Utgift — 1733479 424! 1988/89 Anslag 1891000 000 1989/90 Förslag 2240000000 ! Varav 21,2 milj. kr. i prisregleringsmedel.

Verksamheten under anslaget omfattar dels översyner av stridsfartyg och åtgärder på grund av haverier m. m., dels materielunderhåll som inte är en direkt följd av materielens förrådshållning eller utbildning och övning vid förbanden, dels anskaffning av materiel för krigsorganisationen och av viss materiel för fredsbruk samt dels utveckling av materiel för marinen. Verksamheten inriktas genom tilldelning av beställningsbemyndiganden

medan anskaffningstidpunkt och anskaffningstakt bestäms av medelstill-.

delningen.

Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1988 4376 548 149 kr. För budgetåret 1988/89 har riksdagen lämnat ett beställningsbemyndigande om 1725700000 kr. och anvisat ett anslag av 1891 000 000 kr. .

Bemyndigandeskulden under anslaget den 30juni 1989 blir därmed (4376 584149 + 1725 700000 — 1891000000) 4211284149 kr.

Prop. 1988/89: 80

Beställningsbemyndiganden och anslagsmedel (1 000-tal kr.) Uppdrag m.m. 1988/89 1989/90

Chefen för marinen Föredraganden

Bemynd. - Anslagsm. Bemynd. = Anslagsm. Bemynd. = An-

slagsm. Marinförband: Anskaffning av materiel

m.m. för del- | . i

programmen 2.1—2.99 1477800 2056000 = 1929200 2596000 1805000 = 2427000 Återanskaffning av viss :

materiel - - = - 30 000 = Reserv - - = + 20000! :. —- > +20000 Kostnader 1477800 2056000 —1929200 = 2616100 1835000 2447000 Prisreglering +249 900 - -+400100 = +460 000 - Justering på grund av . |

— betalningsför-

skjutningar - -—-150000 - -—-205 100 - -—-205 000

— inkomster : -2000 —- 15000 —- 2000 —- 2000 =—- 2000 — 2000 Medelsbehov — 1891000 — 2409000? -— 2240 000 Bemyndigandebehov 1725 700 = -23273007. = 2293 000 -

! För teknisk fördyring m.m. ? Varav 509 milj. kr. som tilläggsäskande.

Varav 230 milj. kr. som tilläggsäskande.

Budgetåret 1989/90

Chefen för marinen

Anslaget bör föras upp med 2409 milj. kr. och ett beställningsbemyndigande om 2 327,2 milj. kr. inhämtas. -

Beställningsbemyndigandena är avsedda bl.a. för utveckling och an-

skaffning av tunga kustrobotar och ubåtar samt livstidsförlängningar och modernisering av ubåtar. Dessutom avses anskaffas sambands- och stridsledningsmateriel samt ubåtsskyddsmateriel. |

Fördelningen av de beställningsbemyndiganden som begärs för budgetåret 1989/90 framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1988;

I 000-tal kr.).

Objekt Bemyndigande Prop. 1988/89: 80

Systemplaneobjekt Ytstridsfartyg 2000 Ubåt 2000 Tung kustrobot Stegobjekt Marint stridsledningssystem = Tr 658900 Nytt radiosystem Modernisering av patrullbåtar Övriga regeringsobjekt Livstidsförlängning ubåt typ Sjöormen Modernisering ubåt typ Näcken

Övriga objekt 761 300

Övrig materielutveckling, materielanskaffning och centralt vidmakthållande Tilläggsäskande 509 000 Ubåtsjaktflygplan Vapenutrustning Analysutrusning . Hydrofon- och radarmateriel m. m.

Därutöver har bemyndiganden om 400,1 milj. kr. begärts för prisregle-

ring.

Överbefälhavarens yttrande

I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar föreslår överbefälhavaren att anslaget reduceras med chefens för marinen tilläggsäskande på 230 milj. kr. och att det utökas med 2 210000 kr. som ramanpassning

och att det förs upp med 2180057000 kr. Överbefälhavaren tillstyrker

dock tilläggsäskandet — för att kunna fullfölja utbyggnaden av ubåtsskyddet — om statsmakterna för detta ändamål ökar den militära utgiftsramen i samma omfattning. I övrigt lämnar överbefälhavaren chefens för marinen anslagsframställning utan erinran.

Föredragandens överväganden

Min beräkning av det totala bemyndigande- och medelsbehovet under anslaget framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och anslagsmedel. Jag har därvid beräknat bemyndiganden för bl. a. återanskaffning av övningsammunition, som tidigare har redovisats över avräkningskonton. Jag har vidare tagit hänsyn till den inriktning som jag har förordat i avsnittet om det militära försvarets fortsatta utveckling. Mot

bakgrund av vad jag har anfört under avsnittet 4.4.3.3 Säkerheten i plane-

ringen för försvarsbeslutsperioden har jag fört över vissa resurser från

detta anslag till anslaget F 21. Reserv för det militära försvaret. I avsnittet

4.4.2 har jag redovisat min syn på behovet av att bibehålla handlingsfriheten inom angelägna industrisektorer fram till nästa försvarsbeslut. Mot 78

denna bakgrund har jag som förstärkning för studier och utveckling av ny Prop: 1988/89: 80

materiel beräknat 105 milj. kr.

Med utnyttjande av de belopp som jag har tagit upp i sammanställningen blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1990 (4211284149 + 2293 000 000 — 2240 000 000) 4 284 284 149 kr. Detta belopp bör emellertid justeras med hänsyn till den beräknade fördelningen av prisregleringsmedel för budgetåren 1988/89 och 1989/90. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1990 blir därmed ca 4 000 milj. kr.

Liksom tidigare bör det ankomma på regeringen att ta ställning till vilka anskaffningar m. m. som bör ske inom ramen för det beställningsbemyndigande som riksdagen kan komma att lämna.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

dels bemyndiga regeringen att medge att beställningar av materiel

m. m. och utvecklingsarbete för marinförband får läggas ut inom en

kostnadsram av 2 293 000 000 kr.,

dels till Marinförband: Anskaffning av materiel för budgetåret

1989/90 anvisa ett förslagsanslag på 2240 000 000 kr.

C 3. Marinförband: Anskaffning av anläggningar

1987/88 Utgift 141 630964 1988/89 Anslag 110.000 000 1989/90 Förslag 139000 000

Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad m. m. av och centralt beslutade ombyggnads- och underhållsåtgärder i lokaler m. m., befästningar och ammunitionsförråd för flottan och kustartilleriet samt markförvärv för dessa ändamål och för övnings- och skjutfält m. m.

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.) Prop. 1988/89:80 »

Uppdrag m.m. 1988/89 1989/90

| | — Chefen för Föredra-

marinen ganden

Markanskaffning för delprogrammen För krigsorganisationen . . | gemensamma resurser 0 . | 0 Nybyggnad m. m. för delprogrammen | Ledningsförband ? 26 000 26 000 Fivg- och helikopterförband 0 . "0 Ytstridsfartygsförband 0 0

Ubåtsförband 0 0

Minröjningsförband 0 0 Fasta KA-förband > 115300 24 500 24 500 Rörliga KA-förband 4000 4000 Bas-underhållsförband "= 27600 : 27600 För krigsorganisationen gemensamma resurser . | 25500 25500 Fredsorganisation | 37 800 37 800

Budgetåret 1989/90 Chefen för marinen Medelsbehovet beräknas till 139 milj. kr. enligt vad som framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Kostnaderna för uppdragen beräknas till totalt 155,4 milj. kr., varav för ny- och ombyggnad 145,4 milj. kr. Härav beräknas 50,7 milj. kr. för objekt som avses påbörjas under budgetåret 1989/90.

Överbefälhavarens yttrande

Överbefälhavaren tillstyrker planeringen och föreslår att anslaget förs upp med 139 milj. kr.

Föredragandens överväganden Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Marinförband: Anskaffning av anläggningar för budgetåret

1989/90 anvisa ett förslagsanslag på 139000 000 kr. 80

D. Flygvapenförband

Chefen för flygvapnet är programmyndighet för huvudprogrammet Flygvapenförband. Verksamheten finansicras från följande anslag. D 1. Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet D 2. Flygvapenförband: Anskaffning av materiel D 3. Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar

D 1. Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet

1987/88 Utgift — 3614717634 1988/89 Anslag 3422600 000 1989/90 Förslag 3742 000000

Verksamheten under anslaget består av utbildning för och vidmakthållande av flygvapnets krigsförband samt upprätthållande av insats- och mobiliseringsberedskap m. m.

Antalet anställda inom flygvapnet, omräknat till personår, uppgick budgetåret 1987/88 till 7484, varav 3499 yrkesofficerare, 193 frivilligt tjänstgörande, 357 yrkesofficersaspiranter och 3435 civil personal (exkl. lönebidragsanställda).

Yerksamhetens omfattning Verksamhet 1987/88 1988/89 1989/90

Planerat Utfall Planerat Chefen för

flygvapnet Antal flygtimmar 91640 83 200 92 300 26 000

pliktiga

Antal man 4400 5000 4700 4700

Antal tjänstgöringsdagar | :

(1000-1a] dagar) . 1355 1530. 1539 1550

Repetitionsutbildning

Antal man 12295! 4300 7800 2 100 Antal tjänstgöringsdagar . : . (1000-tal dagar) 110,3! 45.0 20.0 94.6

! I regeringsbeslut den 3 december 1987 har medgivits att repetitionsutbildningen fär minskas till 8 100 man och 64 000 tjänstgöringsdagar.

81.

6 Riksdagen [9N88/89. I samt. Nr SO

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.) Prop. 1988/89: 80

Uppdrag m. m. 1987/88 1988/89 — 1989/90

Planerat — Utfall Planerat Chefen för Föredra-

flygvapnet ganden

Flygvapenförband: För flera delprogram ]

gemensamma ledningsoch strilförband 433700 442878 430 000

Jaktförband 579800 404093 367 000

Gemensamma produk-

tionsresurser 907400 1263198 —1170600) J Kostnader 3279000 3697348 :3445600 3799000 3765000 Tillkommer/avgår: Intäkter -23000 —82631 —-23000 —-23000 =—-23000 Överplancring,

reserver m. m. Mcdgiven pris-

reglering 330 000 Medelsbehov 3586000 3614717 3422600 3776000 3742000

Budgetåret 1989/90

Chefen för flygvapnet

Den under budgetåret 1985/86 påbörjade ökade rekryteringen av flygförare och officerare inom det tekniska facket fortsätter.

Flygtiden på krigsflygplanssystemen planeras att ökas.

Utveckling av ett gemensamt Iednings- och informationssystem samt organisation för ledning av flygförbanden fortsätter.

Planering och projektering för att successivt omsätta stridsledningscen-

tralerna fortsätter.

Utbildningen inom flygvapnets flygdivisioner inriktas mot att behålla stridsförmågan samt att ersätta avgångarna ur krigsdivisionerna.

Införande av flygbassystem 90 fortsätter.

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1988/89 detaljmotiveras på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med

64,9 milj. kr.

B. Uppgiftsförändringar m.m.

I. Personalkostnaderna ökar med 104 milj. kr. på grund av gynnsam-

mare personalutveckling än beräknat samt vissa löneökningar utöver vad

som planerats.

2. Överflyttning av vissa byggnadsunderhållsåtgärder från huvudproduktionsområde 3 medför att kostnaderna ökar med 18 milj. kr.

3. Övergång från flygplan 35 till flygplan JA 37 och en ökning av antalet flygtimmar innebär att materielunderhållskostnaderna ökar med 74 milj. kr.

4. Ökat flygtidsuttag ökar drivmedelskostnaderna med 20 milj. kr. samt ammunitionskostnaderna med 5 milj. kr.

5. Ökad rekrytering och utbildning av främst flygande personal och yrkesofficerare i teknisk tjänst medför ökade rese- och traktamentskostnader med 30 milj. kr.

6. Kostnader för köp av flygtrafikledning från luftfartsverket ökar med 15 milj. kr.

7. Ökad repetitionsutbilning medför att kostnaderna för värnpliktsförmåner ökar med 6 milj. kr., livsmedelskostnaderna med 2 milj. kr. samt övriga kostnader med 5,5 milj. kr.

8. Övriga kostnader och anpassning till faktiskt utfall ökar kostnaderna med 9 milj. kr.

Överbefälhavarens yttrande

Överbefälhavaren föreslår att anslaget reduceras med 16 milj. kr. som ramanpassning. I övrigt tillstyrker överbefälhavaren planeringen och föreslår att anslaget förs upp med 3 760 milj. kr.

Föredragandens överväganden Inriktningen av verksamheten under programplaneperioden framgår av avsnittet om det militära försvarets fortsatta utveckling.

Jag kan i huvudsak godta vad chefen för flygvapnet har anfört om verksamheten.

Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet för

budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag på 3 742 000 000 kr.

Prop. 1988/89: 80

D.2. Flygvapenförband: Anskaffning av materiel

1987/88 Utgift — 5243056055' 1988/89 Anslag 5241000000 1989/90 Förslag 5304 000000 « ! Varav 170,5 milj. kr. i prisregleringsmedel.

Verksamheten under anslaget omfattar dels materielunderhåll, som inte är en direkt följd av materielens förrådshållning eller utbildning och övning vid förbanden, dels anskaffning av materiel för krigsorganisationen och av viss materiel för fredsbruk samt dels utveckling av materiel för flygvapnet. Verksamheten inriktas genom tilldelning av beställningsbemyndiganden

medan anskaffningstidpunkt och anskaffningstakt bestäms av anslagstill- -

delningen. .

Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1988 23249 124876 kr. För budgetåret 1988/89 har riksdagen lämnat ett beställningsbemyndigande om 3545 300000 kr. och anvisat ett anslag av 5241 000 000 kr.

Bemyndigandeskulden under anslaget den 30 juni 1989 blir därmed (23249 124876 + 3545 300 000 — 5241 000 000) 21553 424876 kr.

Beställningsbemyndiganden och anslagsmedel (1 000-tal kr.) Uppdrag m.m. 1988/89 1989/90

Chefen för flygvapnet — Föredraganden

Bemynd. — Anslagsm. Bemynd. = Anslagsm. Bemynd. Anslagsm. Flygvapenförband: Anskaffning av materiel för

delprogrammen 3.1—3.99 3468900 = 5826500' 9802700 —5624000 10097 700 5675 000 Återanskallning av viss

matcriel = - = - 5000 -

Kostnader 3468900 = 5826500 9802700 = 5624000 10102 700 5675 000 Prisreglering + 127400 — +2780400 = -+2930000 = Justering på grund av

Budgetåret 1989/90 Chefen för flygvapnet Anslaget bör föras upp med 5253 milj. kr. och ett beställningsbemyndigande om 12 533.1 milj. kr. inhämtas.

Beställningsbemyndigandena är bl. a. avsedda för system JAS 39. delserie 2, och flygburen spaningsradar samt stridsledningsanläggningar.

Bemyndigandena är också avsedda för fortsatta typförbättringar av motorn för flygplan JA 37 och gångtidsförlängning av flygplanen 35 och 60.

Vidare behövs bemyndiganden för bl.a. fortsatt utbyggnad av bas-90 84 samt för specialfordon. ee

Bemyndigandena är också avsedda för forskning och försök samt drift av försöksplatser. |

Beställningsbemyndiganden behövs även för anskaffning av beklädnads-, verkstads-, förplägnads- och sjukvårdsmateriel samt för centralt vidtaget materielunderhåll.

Fördelningen av de beställningsbemyndiganden som begärs för budgetåret 1989/90 framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1988: 1000 tal kr.)

Objekt Bemyndigande Systemplaneobjekt Flygplan JAS 39 : : Fivgburen spaningsradar | 7599 200 Stegobjekt Radiosystem för flygplan JA 37 Övriga objekt Övrig materielutveckling, materielanskaffning

och centralt vidmakthållande 2203 500

Därutöver har bemyndiganden om 2 780,4 milj. kr. begärts för prisregle-

ring. | ee

Överbefälhavarens yttrande I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar föreslår överbefälhavaren att anslaget förs upp med 5 224 585 000 kr.

Föredragandens överväganden Min beräkning av det totala bemyndigande- och medelsbehovet under anslaget framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och anslagsmedel. Jag har därvid beräknat bemyndiganden för bl. a. återanskaffning av övningsammunition, som tidigare har redovisats över avräkningskonton. Jag har vidare tagit hänsyn till den inriktning som jag har förordat i avsnittet om det militära försvarets fortsatta utveckling, Mot bakgrund av vad jag har anfört under avsnittet 4.4.3.3. Säkerheten i planeringen för försvarsbeslutsperioden har jag fört över vissa resurser från detta anslag till anslaget F 21. Reserv för det militära försvaret. I avsnittet 4.4.2 har jag redovisat min syn på behovet av att bibehålla handlingsfriheten inom angelägna industrisektorer fram till nästa försvarsbeslut. Mot denna bakgrund har jag som förstärkning för studier och . utveckling av ny materiel beräknat 100 milj. kr. Jag har därutöver för att bibehålla handlingsfrihet inför nästa försvarsbeslut beräknat medel för: fortsatt utveckling av en tvåsitsig version av JAS 39.

Med utnyttjande av de belopp som har tagits upp i sammanställningen blir den sammanlagda bemyndigandeskulden den 30 juni 1990. (21 553424 876 + 12982 700000 — 5 304 000 000) 29232 124876 kr. Detta belopp bör emellertid justeras med hänsyn till den beräknade fördelningen av prisregleringsmedel för budgetåren 1988/89 och 1989/90. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30juni 1990 blir därmed ca 28 700 85 milj. kr.

Liksom tidigare bör det ankomma på regeringen att ta ställning till vilka Prop. 1988/89: 80 anskaffningar m. m. och vilket utvecklingsarbete som bör ske inom ramen

för det beställningsbemyndigande som riksdagen kan komma att lämna.

Hemställan Jag hemställer att regerigen föreslår riskdagen att .

dels bemyndiga regeringen att medge att beställningar av materiel

m. m. och utvecklingsarbete för flygvapenförband får läggas ut inom

en kostndsram av 12982 700 000 kr.,

dels till Flygvapenförband: Anskaffning av materiel för budgetåret

1989/90 anvisa ett förslagsanslag på 5 304 000 000 kr.

D 3. Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar

1987/88 Utgift 396 069 586 1988/89 Anslag 377 000 000 1989/90 Förslag 356 000000

Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad m. m. av och centralt beslutade ombyggnads- och underhållsåtgärder i lokaler m. m., befästningar, flygfält och ammunitionsförråd för flygvapnet samt markförvärv för dessa ändamål och för övnings- och skjutfält. Verksamheten omfattar vidare kompletteringsarbeten m.m. 'på eller i anslutning till befintliga flygbaser, anläggningar för el- och teleutrustning vid baserna samt inlösen av flygbullerstörda fastigheter.

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.) Uppdrag m. m. 1988/89 1989/90

Chefen för Före-

flygvapnet draganden Flygvapenförband: Markanskaffning för del-

programmen Gemensamma produktionsresurser 2000 2000 Nybyggnad m. m. och centralt

be slutade ombyggnads- och

underhållsåtgärder för

delprogrammen För flera delprogram gemensamma

lednings- och strilförband 158 700 83600

Basförband | | 232 200 262 000 463 000 Gemensamma produktionsresurser - 50600 107 400 Utrednings- och projekterings-

Budgetåret 1989/90 Chefen för flygvapnet | Medelsbehovet beräknas till 380 milj. kr. enligt vad som framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Kostnaderna för uppdragen beräknas till totalt 463 milj. kr. varav för — markanskaffning 2 milj. kr., — nybyggnad 333,2 milj. kr. Härav beräknas 144,4 milj. kr. för objekt som

avses påbörjas under budgetåret 1989/90, — ombyggnad 95,8 milj. kr. Härav beräknas 89,3 milj. kr. för objekt som

avses påbörjas under budgetåret 1989/90, — utredning och projektering 32 milj. kr.

Planerad nyproduktion omfattar bl. a. flygbassystem 90, mobiliseringsoch ammunitionsförråd, radarstationer, radioanläggningar samt kaserner.

Medel behövs för inlösen/isolering av bullerstörda bostäder i bl.a. Norr-

köping och Ängelholm.

Överbefälhavarens yttrande Planeringen tillstyrks. Anslaget bör föras upp med 380 milj. kr.

Föredragandens överväganden Jag kan i huvudsak godta vad chefen för flygvapnet anför om verksamheten.

Jag har reducerat anslaget med 24 milj. kr. till förmån för materielanskaffning.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. |

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar för

budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag på 356 000 000 kr.

Prop. 1988/89: 80

E. Operativ ledning m. m

Överbefälhavaren är programmyndighet för huvudprogrammet Operativ ledning m.m. Verksamheten finansieras från följande anslag. E 1. Operativ ledning m. m.: Ledning och förbandsverksamhet E 2. Operativ ledning m. m.: Anskaffning av materiel E 3. Operativ ledning m. m.: Anskaffning av anläggningar E 4. Operativ ledning m:m.: Forskning och utveckling

E 1. Operativ ledning m. m.: Ledning och

förbandsverksamhet

1987/88 Utgift 877 530979 1988/89 Anslag 799 000 000 1989/90 Förslag 826400 000

Under anslaget bedrivs allmän ledning och förbandsverksamhet samt operativ och krigsorganisatorisk verksamhet.

Antalet anställda, omräknat till personår, var 3620 under budgetåret 1987/88. :

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)

Uppdrag m.m. 1987/88 1988/89 —1989/90 Planerat Utfall Planerat Överbefäl- ' Föredra-

havaren ganden Operativ ledningm.m.: 78668 96671 97975 105215 Beredskap m.m. 131789 177121 142171 160 003 Krigsorganisation av

centrala och högre regionala staber 826400 m.m. 172298 172573 201447 210935

Gemensamma produk- . "> tionsresurser! 365693 437324 357409 367647 Kostnader 748448 883639 799000 843800 826 400 Tillkommer | Överplanering, reserver

!' Under uppdraget har beräknats kostnader för bidrag till soldathemsverksamhet, tidningen Värnpliktsnytt och medel för Sveriges centrala värnpliktsråds verksamhet.

Budgetåret 1989/90

Överbefälha varen

Överbefälhavaren anför följande motiveringar för förändringar i förhål-

i.lande till budgetåret 1988/89.

Kostnaderna ökar med 25.2 milj. kr.

B. Uppgiftsförändringar Verksamhetsförändringar ökar kostnaderna med 19,6 milj. kr.

- Försvarets underrättelsenämnd Försvarets underrättelsenämnd tillstyrker anslagsframställningen i fråga om den särskilda verksamheten vid försvarsstaben.

Föredragandens överväganden Beträffande inriktningen av verksamheten under programplaneperioden får jag hänvisa till vad jag har anfört i avsnittet om det militära försvarets fortsatta utveckling.

Upplysningar om uppdraget Beredskap m.m.: Särskild verksamhet kommer att lämnas riksdagens försvarsutskott.

Jag kan i huvudsak godta överbefälhavarens förslag till uppgifter under budgetåret 1989/90.

Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Jag har därvid beaktat den överföring av medel till banverket som jag har redovisat i beräkningen av utgiftsramen för budgetåret 1989/90 (avsnitt 4.4.3.2).

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Operativ ledning m. m.: Ledning och förbandsverksamhet

för budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag på 826 400 000 kr.

E 2. Operativ ledning m. m.: Anskaffning. av materiel

1987/88 -.Utgift 196 678 448! 1988/89 Anslag 207500 000 1989/90 Förslag 181500 000 ! Varav 28,6 milj. kr. i prisregleringsmedel. .

Verksamheten under anslaget omfattar bl.a. anskaffning av telemateriel för försvarets telenät och för försvarets gemensamma stabsplatser samt uppbyggnad av signalförbindelser. Verksamheten inriktas genom tilldelning av beställningsbemyndiganden medan anskaffningstidpunkt och anskaffningstakt bestäms av medelstilldelningen. - 89

Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1988 Prop: 1988/89:80 369 647 202 kr. För budgetåret 1988/89 har riksdagen lämnat ett beställningsbemyndigande om 181,2 milj. kr. och anvisat ett anslag av 207,5 milj. kr.

Den beräknade bemyndigandeskulden under anslaget den 30 juni 1989 blir därmed (369 647 202 + 181 200000 — 207 500 000) 343 347 202 kr.

Beställningsbemyndiganden och anslagsmedel (1 000-tal kr.) Uppdrag m.m. 1988/89 1989/90

Överbefälhavaren Föredraganden

Bemynd. - Anslagsm. Bemynd. = Anslagsm. Bemynd. An-

slagsm. Operativ ledning m. m.:

Anskaffning av materiel för | : |

delprogrammet 4.1-—4.99 152 300 235200 129 100 224 300 129 100 224 700

Budgetåret 1989/90

Överbefälhavaren

Överbefälhavaren har som programansvarig myndighet för huvudprogram 4 anfört att anslaget bör föras upp med 181,1 milj. kr. och att ett beställningsbemyndigande om 150,3 milj. kr. inhämtas.

Verksamheten inriktas främst mot en fortsatt anskaffning och installation av sambandsmateriel för utbyggnad och komplettering av försvarets telenät och för försvarsmaktens gemensamma staber.

Föredragandens överväganden Min beräkning av det totala bemyndigande- och medelsbehovet framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och anslagsmedel. Jag har därvid tagit hänsyn till den inriktning som jag har förordat i avsnittet om det militära försvarets fortsatta utveckling.

Verksamheten inom anslaget skall samordnas med motsvarande verksamhet inom den civila delen av totalförsvaret.

Med utnyttjande av de belopp som har tagits upp i sammanställningen blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1990 (343 347 202 + 151 800000 — 181 500000) 313 647 202 kr. Detta belopp bör emellertid justeras med hänsyn till den beräknade fördelningen av prisregleringsmedel för budgetåren 1988/89 och 1989/90. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1990 blir därmed ca 290 milj. kr. 90

Liksom tidigare bör det ankomma på regeringen att ta ställning till vilka Prop. 1988/89: 80 anskaffningar m.m. som bör ske inom ramen för det beställningsbemyndigande som riksdagen kan komma att lämna.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

dels bemyndiga regeringen att medge att beställningar av materiel

m.m. för operativ ledning m. m. får läggas ut inom en kostnadsram

av 151 800000 kr., |

dels vill Operativ ledning m. m.: Anskaffning av materiel för bud-

getåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag på 181 500 000 kr.

E 3. Operativ ledning m. m.: Anskaffning av anläggningar

1987/88 Utgift 142 476 105 1988/89 Anslag 122 000 000 1989/90 Förslag 152 800000

Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad m.m. av och centralt beslutade ombyggnads- och underhållsåtgärder i lokaler m. m. och befästningar för huvudprogrammen Operativ ledning m.m. och Gemensamma myndigheter m. m. samt markförvärv för dessa ändamål.

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.) Uppdrag m. m. 1988/89 1989/90

Planerat Överbefäl- Före-

havaren draganden Operativa staber 100 700 107 700 Gemensamma myndigheter och

Budgetåret 1989/90

Överbefälhavaren

Medelsbehovet beräknas till 152,8 milj. kr. enligt vad som framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Kostnaderna för primäruppdragen beräknas till totalt 154,3 milj. kr., varav : — för markanskaffning beräknas 0,6 milj. kr.. — för ny- och ombyggnad beräknas 153,7 milj. kr. Härav beräknas 102,6

milj. kr. för objekt som avses påbörjas under budgetåret 1989/90. 91

Föredragandens överväganden Prop. 1988/89: 80 " Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Operativ ledning m.m.: Anskaffning av anläggningar för

budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag på 152 800000 kr.

E 4. Operativ ledning m. m.: Forskning och utveckling

1987/88 Utgift 28639 848 1988/89 Anslag 87 000 000 1989/90 Förslag 102000 000

Verksamheten under anslaget består dels av olika nationella program, dels av för försvarsmakten gemensam verksamhet. Dessa omfattar bl. a. inledande system- och materielarbete samt bevakning och utveckling av intressanta teknikområden. Verksamheten inriktas genom tilldelning av beställningsbemyndiganden medan anskaffningstidpunkt och anskaffnings- "takt bestäms av medelstilldelningen.

Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1988 237167 572 kr. För budgetåret 1988/89 har riksdagen lämnat ett beställningsbemyndigande om 55,6 milj. kr. och anvisat ett anslag av 87 milj. kr.

Den beräknade bemyndigandeskulden under anslaget den 30juni 1989 blir därmed (237 167 572 + 55 600000 — 87000 000) 205 767 572 kr.

Beställningsbemyndiganden och anslagsmedel (1000-tal kr.) Uppdrag m. m. 1988/89 :

Överbefälhavaren Föredraganden

Bemynd. Anslagsm. An-

slagsm. Operativ ledning m. m.: Utvecklingsarbete för del-

Justering på grund av

betalningsförskjutningar

m.m. | - -6423 —- 6423 Medelsbehov - 102000! 102000

Bemyndigandebehov "55600

! Varav 42 milj. kr. för industriella utvecklingsprojekt inom ramen för det nationella informationsteknologiprogrammet. Se även anslaget F 5.

Budgetåret 1989/90 Prop. 1988/89: 80 Överbefälhavaren Överbefälhavaren har som programansvarig myndighet för huvudprogram 4 anfört att anslaget bör föras upp med 102 milj. kr. och att ett beställningsbemyndigande om 69,5 milj. kr. inhämtas.

Verksamheten inriktas främst mot fortsatt verksamhet inom ramen för det nationella informationsteknologiprogrammet. Vidare sker uppföljning och utveckling av försvarsmaktsgemensamma datasystem och inom motmedelsområdet.

Föredragandens överväganden Min beräkning av det totala bemyndigande- och medelsbehovet framgår ' av sammanställningen över beställningsbemyndiganden-och anslagsmedel. Jag har därvid beräknat medel för bevakning och utveckling av försvarsmaktens gemensamma datorsystem samt försvarsmaktens deltagande och stöd till det nationella informationsteknologiprogrammet. För stöd till det nationella informationsteknologiprogrammet har jag för budgetåret 1989/90 beräknat 42 milj. kr.

Med utyttjande av de belopp som har tagits upp i sammanställningen blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1990 (205767 572 + 70 200 000 — 102 000.000) 173967 572 kr. Detta belopp bör emellertid' justeras med hänsyn till den beräknade fördelningen av prisregleringsmedel för budgetåren 1988/89 och 1989/90. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1990 blir därmed ca 163 milj. kr.

Liksom tidigare bör det ankomma på regeringen att ta ställning till vilket” utvecklingsarbete som bör ske inom ramen för det beställningsbemyndigande som riksdagen kan komma att lämna.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

dels bemyndiga regeringen att medge att utvecklingsarbete för

operativ ledning m.m. får läggas ut inom en kostnadsram av

70 200 000 kr.,

dels till Operativ ledning m. m.: Forskning och utveckling för bud-

getåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag på 102 000 000 kr.

Prop. 1988/89: 80

F. Gemensamma myndigheter m. m.

F 1. Försvarets civilförvaltning

1987/88 Utgift 121 824798 1988/89 Anslag 109 480 000 1989/90 Förslag — 114850000

Försvarets civilförvaltnings ansvar omfattar frågor om löner och andra anställningsvillkor samt värnpliktsförmåner, ekonomisk redovisning, vissa rättsliga angelägenheter samt patentfrågor. Dessutom har civilförvaltningen fackuppgifter inom sakområdet kameraltjänst.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Försvarets civilförvaltning. Som intäkter redovisas bl. a. ersättningar för datorkostnader vid drift av ekonomiska redovisningssystem samt inkomster av viss avlöningsuträkning och andra tjänster som civilförvaltningen utför.

Antalet anställda vid myndigheten, omräknat i personår, var 147 under budgetåret 1987/88.

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.) Uppdrag m.m. 1987/88 1988/89 —1989/90

Planerat — Utfall Planerat Försvarets — Föredra-

civilför- ganden

valtning Försvarets civil- .

förvalt ning 114111 140488 120570 138402 132472 Kostnader 114111 140488 120570 138402 132472 Tillkommer/avgår: Tjänster för försvars-

myndigheter - 10050

Avlöningsuträkning m.m. för vissa civila - 18663 —11090 —25905 = —17620

myndigheter —- 1600 Externa tjänster - SN Medgiven pris-

reglering +18612 = - - Medelsbehov 120562 121825 109480 112497 114850

Budgetåret 1989/90 Försvarets civilförvaltning Förändringarna 1 förhållande till budgetåret 1988/89 motiveras på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning Pris- och lönecomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 7 199 000 kr.

1. Kostnaderna för verksamheten beräknas öka med 10053 000 kr.

2. Intäkterna beräknas öka med 14235 000 kr.

Överbefälhavarens yttrande

Anslagsyrkandet bör ökas på grund av att intäktsfinansieringen inte bör öka i den omfattning som äskandet innebär. Anslagsyrkandet för löneomräkning och vissa ersättningar bör minskas. I övrigt tillstyrker överbefälhavaren planeringen och föreslår att civilförvaltningen tilldelas ett anslag av 116 130 000 kr.

Föredragandens överväganden Jag kan i huvudsak godta vad civilförvaltningen har anfört beträffande behov av medel för budgetåret 1989/90 men har i likhet med överbefälhavaren beräknat vissa ökningar på anslaget. Dessa ökningar beror på att jag inte nu anser att det finns tillräckligt underlag för att godta den utökade intäktsfinansiering som civilförvaltningen äskar. Beräkningarna i övrigt framgår närmare av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Jag har därvid tillämpat huvudförslaget och vid min beräkning av anslagsbeloppet gjort en något större begränsning än vad som föreslagits av överbefälhavaren.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Försvarets civilförvaltning för budgetåret 1989/90 anvisa ett

förslagsanslag på 114850 000 kr.

F 2. Försvarets sjukvårdsstyrelse

1987/88 Utgift 35289257 1988/89 Anslag 32450 000 1989/90 Förslag 34070 000

Försvarets sjukvårdsstyrelse har fackuppgifter och tillsynsansvar för försvarsmaktens hälso- och sjukvård, miljö-och hälsoskydd, djurhälsovård, utbildning i sjukvårdsstabstjänst och krigsplacering för viss personal. Styrelsen har vidare produktionsansvar för anskaffning av sjukvårdsförnödenheter för försvaret.

Verksamheten finansieras från förslagsanslagen Försvarets sjukvårdsstyrelse och FN-styrkors verksamhet utomlands.

Antalet anställda, omräknat till personår, var ca 70 under budgetåret 1987/88. | 95

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.) Prop. 1988/89: 80 Uppdrag m. m. 1987/88 1988/89 —1989/90

Planerat Utfall Planerat Försvarets — Föredrasjukvårds- = ganden styrelse

Försvarets sjukvårds-

styrelse: Allmän ledning och förbandsverksamhet 30 400 35289 32450 35673 34070

Kostnader 30400 35289 32450 35673 34 070 Tillkommer/avgår: Medgiven pris-

reglering + 4709 - - - - Medelsbehov 35 109 35289 32450 35673 34070

Budgcetåret 1989/90 Försvarets sjukvårdsstyrelse Kostnaderna ökar totalt med 3 223 000 kr..

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1988/89 motiveras på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning Kostnaderna ökar med 2 023 000 kr.

B. Övriga förändringar Sjukvårdsstyrelsen äskar 1 200000 kr. för genomförande av utveckling av | sjukvårdsstyrelsens informationssystem enligt struktur 90-konceptet samt medel för utebliven lönekompensation med prisläge februari 1986.

Överbefälhavarens yttrande

För åtgärder avseende försvarsmaktsgemensam ADB har överbefälhavaren föreslagit en överföring av 100000 kr. till anslaget E 1.

I huvudsak tillstyrker överbefälhavaren sjukvårdsstyrelsens planering och föreslår att anslaget förs upp med 35 330 000 kr.

Föredragandens överväganden Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Jag har därvid tillämpat huvudförslaget.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Försvarets sjukvårdsstyrelse för budgetåret 1989/90 anvisa 96

ett förslagsanslag på 34 070000 kr.

F 3. Fortifikationsförvaltningen

1987/88 Utgift 194225256

1988/89 Anslag 184 200 000 1989/90 Förslag 187540 000

Fortifikationsförvaltningen är produktionsmyndighet för försvarsmakten

inom huvudproduktionsområdet Anskaffning av anläggningar, och har fackuppgifter inom sakområdet fastighetsförvaltning.

Antalet anställda, omräknat till personår, var 763 under budgetåret

1987/88.

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.) Uppdrag m.m. 1987/88 1988/89 —1989/90

Planerat = Utfall Planerat = Fortifika- Föredra-

tionsför- ganden

valtningen : Fortifikations-

förvaltningen: Allmän ledning och

förbandsverksamhet 177900 198046 181710 192213 184 840 Centralt vidtagen

matericlanskaffning m.m. 1700 1038 1700 1700 1 700

Försök med bevak-

ningsteknisk utrustning - - 1000 1500 1000

Intäktsfinansierad

verksamhet - - 5790 6 000 6 000 Kostnader 179600 199084 190200 201413 193 540 Tillkommer/avgår: . . Intäkter -4000 —-4859 —-6000 = —-6000 - 6000 Medgiven prisreglering — 16520 = = - - Medelsbehov 192120 194225 184200 195413 187 540

Budgetåret 1989/90

Fortifikationsförvaltningen

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1988/89 motiverar fortifikationsförvaltningen på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkning innebär att kostnaderna ökar med 4 735 000 kr.

B. Uppgiftsförändringar

: Förändrade uppgifter innebär att kostnaderna ökar med 6 478 000 kr.

7 Riksdagen 1988/89. I saml. Nr 80

Intäkterna är oförändrade.

Överbefälhavarens yttrande Överbefälhavaren föreslår att anslaget förs upp med 187 182 000 kr.

Föredragandens överväganden Jag kan i huvudsak godta vad fortifikationsförvaltningen har anfört om verksamheten. Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Fortifikationsförvaltningen för budgetåret 1989/90 anvisa

ett förslagsanslag på 187 540000 kr.

F 4. Försvarets materielverk

1987/88 Utgift = 772811834

1988/89 Anslag = 761 700000

1989/90 Förslag 842660 000

Försvarets materielverk har produktionsansvar för materielanskaffningen inom försvarsmakten utom i fråga om viss sjukvårdsmateriel och fortifikatorisk materiel. Materielverket har även produktionsansvar för merparten av kustbevakningens matcrielanskaffning samt större underhålls--och reparationsarbeten på försvarets materiel. Verket har fackuppgifter inom sakområdena Förplägnad, Förrådsverksamhet, Materielunderhåll och Verkstadsdrift. Verket svarar vidare för fördelningen i krig av landets samlade fordonsresurser och för reparationen av dessa. Verksamheten under delprogrammet Försvarets materielverk budgeteras på Allmän ledning och förbandsverksamhet. z

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Försvarets materielverk.

Antalet anställda vid myndigheten, omräknat i personår, var 2874 under budgetåret 1987/88, varav 277 militärer och 2 597 civila.

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.) "> "Prop. 1988/89:80

Uppdrag m. m. 1987/88 1988/89 —1989/90

Planerat Utfall Planerat Försvarets Föredra- .

materielverk ganden Försvarets materielverk: Allmän ledning och

förbandsverksamhet 647835 792234 788290 876470 S 875 360 Till regeringens : : . so :

disposition = - 5900 So = Kostnader 647835 792234 794190 876470 875360 Tillkommer/avgår: Intäkter av extern

provning —-— 4950 — 4236 — 5490 — 5560 — 5560 Intäkter av förvalt-.

ningskontoret - 9690 —-12145 —22035 —-23315 —- 23315 Övriga intäkter - 125 —- 3041 — 145 —- 3825 -— 3825 Kapitalkostnader för

anläggningar - 6970 - — 4820 - = . Medgiven pris- a

reglering +104 500 = - - - Medelsbehov 730600 772812 761700 843770! 842 660

! Försvarets materielverk begär därutöver 620000 kr. för anställda med s. k. NOM-

garanti. . : .

Budegetåret 1989/90

Försvarets materielverk

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1988/89 motiverar försvarets materielverk på följande sätt. a

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 18 080000

kr. i

B. Förändringar enligt regeringens beslut

1. Den personalminskning som det åligger materielverket att genomföra minskar medelsbehovet för budgetåret 1989/90 med 16,7 milj. kr. 2. För att kunna rekrytera upp till medgiven personårsram erfordras lönemedel om 7665 000 kr. 3. För mervärdesskatt till ADB-konsulter erfordras 2 milj. kr.

C. Uppgiftsförändringar

1. För att dämpa takten i minskningar av antalet personår erfordras 37,5 milj. kr., vilket möjliggör konsultavlösningar samt ger rekryteringsut- :

rymme för kompetensuppbyggnad.

2. Hyrorna minskar med 963 000 kr. 99

3. Kostnaderna för drift av produktionsplaneringssystemet ökar med 2 Prop. 1988/89: 80 milj. kr.

4. För uppbyggnad av ett lokalt datanät erfordras 5 milj. kr.

5. För ökade säkerhetsinsatser inom bl. a. ADB-området och bevakning erfordras 11,5 milj. kr.

6. För utbyte av telefonväxlar i Karolinen i Karlstad och i Karlsborgsgarnisonen erfordras 15 150000 kr. En engångskostnad för telefonväxeln vid försöksplatsen i Vidsel minskar medelsbehovet med 2 milj. kr.

7. För upprustning av nuvarande lokaler m. m. vid vapenavdelningens försöksanläggning i Ursvik erfordras 3 milj. kr.

8. För att underlätta tillfälliga betalningsförskjutningar för verkstadsdrift och för försörjning med reservmateriel erfordras en rörlig kredit från riksgäldskontoret på 30 resp. 20 milj. kr.

Överbefälhavarens yttrande

I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar avstyrker överbefälhavaren kostnader för mervärdesskatt till ADB-konsulter, eftersom detta behov ryms inom prisuppräkningens ram. Vidare avstyrks uppbyggnaden av ett lokalt datanät och underhållsåtgärder vid försöksanläggningen i Ursvik, eftersom medel finns inplanerade under anslaget E 3. Operativ ledning m. m.: Anskaffning av anläggningar. För ökade säkerhetsinsatser tillstyrks endast 3 milj. kr. Vidare tillstyrks 37,5 milj. kr. för att dämpa takten i minskningen av antalet personer samt medel för utbyte av telefonväxlar i Karlstad och Karlsborg. Överbefälhavaren föreslår även att anslaget reduceras med 5 milj. kr. som en första ansats att återbetala överskridandet från budgetåret 1987/88. Överbefälhavaren förordar därutöver vissa andra reduktioner samt föreslår att anslaget förs upp med 817 370 000 kr. Överbefälhavaren tillstyrker i övrigt planeringen.

Föredragandens överväganden Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Jag har därvid i likhet med överbefälhavaren godtagit den av materielverket angivna personalramen som grund för beräkningen av lönemedel liksom också behovet av medel för produktionsplaneringssystemet och telefonväxlar. Jag har dessutom beräknat medel för att justera basen för lönedelen av anslaget (belastningsanspassning). Jag har vidare beräknat medel för vissa anpassningsåtgärder i samband med utnyttjande av lokaler i Näsby Park.

Försvarets materielverk har i slutrapport Kontroll 88 redovisat erfarenheter av den nya organisationen och av den resursanpassning med ca 100 personer/år som materielverket har genomfört under snart ett decennium. (avsnitt 4.4.6.5).

Jag delar materielverkets uppfattning att personalminskningen nu bör upphöra under några år för att ge verket utrymme för viss konsultavlösning, fortsatt kompetensutveckling samt återtagande av vissa uppgifter från industrin. 100

I likhet med materielverket anser jag det vara rationellt att söka andra Prop. 1988/89: 80 styrformer än den renodlade styrningen med personalramar.

Liksom föregående budgetår bör regeringen inhämta riksdagens bemyndigande att medge att beställningar av förnödenheter för fredsutbildningen inom det militära försvaret får läggas ut inom en kostnadsram av 700 milj. kr.

. Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

dels bemyndiga regeringen att medge att för budgetåret 1989/90

förnödenheter för fredsutbildningen får beställas så att vid varje

tillfälle uteliggande skuld inte överstiger 700 000000 kr.,

dels till Försvarets materielverk för budgetåret 1989/90 anvisa ett

förslagsanslag på 842 660 000 kr. |

F 5. Gemensam försvarsforskning

1987/88 Utgift 389 967 880 1988/89 Anslag 366 580000 1989/90 Förslag 375 820000

Delprogrammet Gemensam försvarsforskning omfattar tillämpad forskning och grundforskning för totalförsvarsändamål främst inom de naturvetenskapliga, tekniskt — vetenskapliga, medicinska och beteendevetenskapliga forskningsgrenarna.

Försvarets forskningsanstalt har programansvar för delprogrammet samt produktionsansvar för huvuddelen av den forskning som bedrivs inom delprogrammet. Fortifikationsförvaltningen har produktionsansvar för den fortifikatoriska forskningen och försvarets materielverk har motsvarande ansvar inom programelementet Övrig försvarsteknisk forskning.

Antalet anställda, omräknat till personår, var 994 under budgetåret 1987/88, varav 21 personår för fortifikatorisk forskning.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Gemensam försvarsforskning.

Under rubriken K 1. Försvarets forskningsanstalt beskrivs den intäktsfinansierade verksamheten vid anstalten.

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.) Prop. 1988/89: 80

Uppdrag m.m. 1987/88 1988/89 —1989/90

Planerat | Utfall Planerat Försvarets = Föredra-

| forsknings- — ganden

:. anstalt.

Gemensam försvarsforskning: Forskning vid för-

svarcts forsknings-

anstalt 329 600 - 347740 = 365230 356325

! Härav står 11,2 milj.-kr. till regeringens disposition för det nationella informationsteknologiprogrammet.

Budgetåret 1989/90 Försvarets forskningsanstalt Förändringarna i förhållande till budgetåret 1988/89 motiverar försvarets forskningsanstalt på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 11285 000 kr. :

B. Uppgiftsförändringar Försvarets forskningsanstalt har föreslagit följande uppgiftsförändringar utöver den av överbefälhavaren anvisade planeringsramen.

1. Kostnader för en operationsanalytisk grupp vid försvarets materielverk (+2 milj. kr.).

2. Minskade kostnader på grund av vissa reduktioner inom forsknings- : områdena 2, vapen och skydd och 3, informationsteknik (— 2 470 000 kr.).

3. Viss intäktsfinansierad verksamhet vid fortifikationsförvaltningen (— 145000 kr.)

4. Utbyte av telefonväxlar i Linköping och Umeå, som ett engångsbelopp. Återbetalning beräknas ske under en tioårsperiod. (+4,5 milj. kr.).

5. Kostnader för personalrörlighet tillkommer (+375 000 kr.). 6. Kostnader för lämnad intäktsgaranti till bolaget QZ (+2,6 milj. kr.).

Överbefälhavarens yttrande Prop. 1988/89:80'

I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar konstaterar överbefälhavaren att forskningsanstaltens äskanden överstiger överbefälhavarens anvisade planeringsram med 10488000 kr. Överbefälhavaren tillstyrker medelsbehovet för personalrörlighet och för en operationsanaly- tisk grupp vid matcerielverket men anser att kostnaderna för gruppen får

omfördelas inom ram. Behovet av nya telefonväxlar bejakas men bör

utbytas först 1990/91-—1991/92. Överbefälhavaren avstyrker anstaltens äskande avseende intäktsgarantier till bolaget QZ med motiveringen att denna typ av bolagsbildning bör finansicras utanför den militära utgiftsramen. Överbefälhavaren tillstyrker i övrigt forskningsanstaltens planering och föreslår att anslaget förs upp med 375,8 milj. kr.

Föredragandens överväganden Jag kan i huvudsak godta vad försvarets forskningsanstalt har anfört om :verksamheten för budgetåret :1989/90.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen ö över kostnader och medelsbehov. Jag har därvid bl. a. räknat med medel för personalrörlighet och viss förstärkning till forskning inom ramen för det nationella informationsteknologiprogrammet. För budgetåret 1989/90 har jag avsatt 11,2 milj. kr. för detta program. Dessa medel bör stå till regeringens disposition.

Regeringen bör inhämta riksdagens bemyndigande att medge beställningar av materiel för forskningsändamål utöver anvisade medel...Kost-nadsramen bör bestämmas till 11 milj.'kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

dels bemyndiga regeringen att under budgetåret 1989/90 medge att materiel för forskningsändamål får beställas inom en kostnadsram av 11000 000 kr., |

dels till Gemensam försvarsforskning för budgetåret 1989/90 Danvisa ett förslagsanslag på 375 820000 kr. '

F 6. Anskaffning av anläggningar för försvarets

forskningsanstalt

1987/88 Utgift 15755 147 1988/89 Anslag 42 850 000 1989/90 Förslag 82.520 000

Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad av lokaler m. m. för försvarets forskningsanstalt. 103

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.) Prop. 1988/89: 80

Uppdrag m.m. 1987/88 1988/89 —1989/90

Planerat = Utfall Planerat Försvarets Föredraforsknings = ganden anstalt

Gemensam försvars-

forskning Nybyggnad m. m.

Budgetåret 1989/90 Försvarets forskningsanstalt Medelsbehovet beräknas till 44,1 milj. kr. enligt vad som framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Överbefälhavarens yttrande I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar föreslår överbefälhavaren att anslaget förs upp med 44 079 000 kr.

Föredragandens överväganden Min beräkning av medelsbehovet under anslaget framgår av sammanställningen Över kostnader och medelsbehov. Jag har beräknat medel för Ursviksprojektet så att ekonomiska förutsättningar skall finnas att genomföra det enligt regeringens hittillsvarande beslut.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Anskaffning av anläggningar för försvarets forskningsanstalt

för budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag på 82 520000 kr.

F 7. Försvarets radioanstalt

1987/88 Utgift 274194 000 1988/89 Anslag 263300 000 1989/90 Förslag 278 500000

Försvarets radioanstalt svarar för signalspaning inom totalförsvaret. Verksamheten är av sådan natur att närmare redogörelse i övrigt inte bör lämnas till regeringsprotokollet. Ytterligare upplysningar kommer att ges till riksdagens försvarsutskott.

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.) Prop. 1988/89: 80 Uppdrag m. m. 1987/88 1988/89 —1989/90

Planerat Utfall Planerat Försvarets Föredra-

radioanstalt ganden Försvarets radioanstalt: Allmän ledning och

förbandsverksamhet 175342 190514 185060 188 107 188 107 Centralt vidtagen mate-

rielanskaffning m.m. 82468 83 680 84300! 90393 90393 Kostnader 257810 274194 269360 278500 278 500 Tillkommer/avgår: | Överplanering m.m. = —2110 - —-2060 = oo Medgiven prisreglering 15493 - = - = Medelsbehov 271193 274194 267300' 278500 278 500 ! I summan ingår medel för ubåtsskyddsverksamhet.

Budgetåret 1989/90 Försvarets radioanstalt Förändringar i förhållande till budgetåret 1988/89 motiverar försvarets radioanstalt på följande sätt.

ÅA. Pris- och löneomräkning Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 10727 000 kr. |

Överbefälhavarens yttrande

I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar tillstyrker överbefälhavaren radioanstaltens anslagsframställning och föreslår att anslaget förs upp med 278 500 000 kr.

Föredragandens överväganden Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Försvarets radioanstalt för budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag på 278 500 000 kr.

F'8. Värnpliktsverket Prop. 1988/89: 80

1987/88 Utgift — 123566000 oo 1988/89 Anslag — 119000000 1989/90 Förslag — 125000000

Värnpliktsverkets ansvar omfattar inskrivning av personal enligt värnpliktslagen, uttagning, fördelning och inkallelse av värnpliktiga samt redovisning och medverkan vid krigsplacering av försvarsmaktens personal.

Antalet anställda vid myndigheten, .omräknat i personår, var 364 under budgetåret 1987/88, varav 98 yrkesofficerare och 266 civila.

Kostnaderna för verksamheten under delprogrammet Värnpliktsverket budgeteras på uppdraget Allmän ledning och förbandsverksamhet.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Värnpliktsverket. '

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.) Uppdrag m.m. 1987/88 1988/89 —1989/90

Planerat Utfall Planerat Värnplikts- = Föredra-

. : verket . ganden Värnpliktsverket: Allmän ledning och

förbandsverksamhet 114200 123566 119000 129533 125 000 Kostnader 114200 123566 119000 129533 125 000 Tillkommer/avgår: - as Medgiven prisreglering +8980 - = - - Medelsbehov 123180 123566 119000 129533 125000

Budgetåret 1989/90 Värnpliktsverket Förändringarna i förhållande till budgetåret 1988/89 motiverar värnpliktsverket på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 3 345 000 kr.

B. Uppgiftsförändringar

1. Medel för att täcka vikariatskostnader har beräknats till 765 000 kr.

2, Övertagande av lokalvården vid Övre Norrlands värnpliktskontor och fastighetsunderhållet vid Södra och. Östra värnpliktskontoret ökar kostnaderna med 1,5 milj. kr.

3. Olika åtgärder inom datorområdet, såsom ny- och crsättningsanskaffningar av datorer samt köp av konsulttjänster ökar kostnaderna med 1 744 000 kr. 106

4. Anskaffning av reservkraftsåggregat ökar kostnaderna med 1,5 milj. Prop. 1988/89: 80 kr. - | : . :

5. Tryckningskostnader för informationsskrift till värnpliktiga, ökat antal prövade vid inskrivning och forskning och utveckling ökar kostnaderna med 1 256 000 kr.

6. Psykologiskt konsultstöd till lokala myndigheter vid tjänstbarhetsbedömning av värnpliktiga ökar lönekostnaderna med 1,5 milj. kr.

7. Underhållsavtal på nya datorer ökar kostnaderna med 250 000 kr.

8. Förändringar i övrigt minskar kostnaderna med 1650 000 kr.

Överbefälhavarens yttrande

Överbefälhavaren avstyrker att medel tillförs för investeringar i datorer och för konsultmedverkan vid utveckling av ett nytt inskrivningssystem, men föreslår att ytterligare 0,5 milj. kr. tillförs för ersättningsanskaffningar av datorer. Överbefälhavaren avstyrker också att medel tillförs för anskaffning av reservkraftaggregat, tryckning av informationsbroschyr, ökat antal prövande och forskning. I övrigt tillstyrker överbefälhavaren planeringen och föreslår att värnpliktsverket tilldelas ett anslag av 125 217 000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag kan i huvudsak godta vad värnpliktsverket har anfört om verksamheten.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över = kostnader och medelsbehov.

Jag har därvid tillämpat huvudförslaget samt beräknat medel för bl. a. psykologisk konsultverksamhet m. m., viss ersättningsanskaffning av datorer, ett ökat antal prövande, viss forskning och anskaffning av reservaggregat.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Värnpliktsverket för budgetåret 1989/90 anvisa ett förslags-

anslag på 125 000 000 kr.

F9. Försvarets rationaliseringsinstitut

1987/88 Utgift 24539 556 : of 1988/89 Anslag 22555 000 1989/90 Förslag 23040 000

Försvaret rationaliseringsinstitut har fackansvar för rationaliseringsverksamheten inom försvarsdepartementets område samt ansvar för viss produktion. 107

: Verksamheten under delprogrammet Försvarets rationaliseringsinstitut Prop. 1988/89: 80

budgeteras på ett uppdrag inom huvudproduktionsområdet Ledning och

förbandsverksamhet. Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Försvarets rationaliseringsinstitut.

Antalet anställda, omräknat till personår, var 62 under budgetåret

1987/88.

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.) Uppdrag m.m. 1987/88 1988/89 —1989/90

Planerat Utfall Planerat Försvarets = Föredrarationalise- — ganden ringsinstitut

Försvarets rationalise-

ringsinstitut: Allmän ledning och

förbandsverksamhet 23600 = 27238 23555 = 22997 | 23040 Kostnader 23600 = 27238 23555 22997 23040 Tillkommer/avgår: . . Intäkter -1500 —2699 = —-1000 = - Medgiven prisreglering 2240 = - - = Medelsbehov 24340 = 24539 = 22555 = 22997 23040

Budgetåret 1989/90

Försvarets rationaliseringsinstitut

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1988/89 motiverar försvarets rationaliseringsinstitut på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 937 000 kr.

B. Justering

Det preliminära utfallet för budgetåret 1987/88 motiverar att kostnaderna räknas ned med 495 000 kr.

C. Uppgiftsförändringar

Förändrade uppgifter innebär att kostnaderna och intäkterna minskar med vardera I milj. kr. Förändringen innebär att det intäktsfinansierade

FRISKIS-projektet avslutas.

Överbefälhavarens yttrande

Överbefälhavaren tillstyrker planeringen och föreslår att anslaget förs upp med 22 997 000 kr. 108

Föredragandens överväganden Prop. 1988/89: 80

Jag kan i huvudsak godta vad försvarets rationaliseringsinstitut har anfört om verksamheten. Min beräkning av medelsbehovct framgår av samman- :

ställningen över kostnader och medelsbehov. Jag har därvid tillämpat

huvudförslaget samt beaktat att tjänstebrevsrätten för institutet föreslås

bli slopad den 1 juli 1989.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Försvarets rationaliseringsinstitut för budgetåret 1989/90

anvisa ett förslagsanslag på 23 040000 kr.

F 10. Försvarshögskolan

1987/88 Utgift 5785 000 1988/89 Anslag 5220 000 1989/90 Förslag 5550 .000

Försvarshögskolans uppgift är att bedriva utbildning av personal från myndigheter, organisationer och företag för ledande befattningar inom totalförsvaret. Försvarshögskolan skall också i syfte att få underlag för undervisningen studera frågor som rör totalförsvaret.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Försvarshögskolan. Antal anställda vid skolan omräknat i personår är 11,6 varav 6 avser

militär personal.

Kostnader och medelsbehov(1000-tal! kronor) Uppdrag m. m. 1987/88 1988/89 —1989/90

Planerat — Utfall Planerat Försvars- Föredra-

högskolan ganden Försvarshögskolan: Utbildning till och

av fast anställd personal m. fl. 4830 5785 5220 5561 5550

Summa kostnader 4830 5785 5220 5561. 5550 Tillkommer/avgår: Mecedgiven prisreglering — +740 o- - - - Medelsbehov 5570 5785 5220 5561 5550

Budgetårcet 1989/90

Försvarshögskolan

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 199 000 kr.

B. Uppgiftsförändringar Prop. 1988/89: 80 Förändringar i förhållande till budgetåret 1988/89 beror enligt: försvarshögskolan på bl. a. följande: . .

Ökade kostnader för chefskursen.

IF och med att skolan fått en styrelse med annan sammansättning än det tidigare rådet har ökade resekostnader för styrelseledamöter uppstått.

Överbefälhavarens yttrande

Överbefälhavaren tillstyrker av försvarshögskolan utöver ramen äskade medel för lokalkostnader, chefskurs och styrelse och föreslår att anslaget

förs upp med 5 459 000 kr. | i :

Föredragandens överväganden Jag kan i huvudsak godta vad försvarshögskolan anfört om verksamhetens inriktning vid skolan.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Försvarshögskolan för budgetåret 1989/90-anvisa ett för-

slagsanslag på 5 550 000 kr.

F 11. Militärhögskolan

1987/88 Utgift 54067 934 1988/89 Anslag 51 150000 1989/90 Förslag 54 940 000

Militärhögskolan har till uppgift att utbilda yrkesofficerare och reservofficerare för kvalificerade befattningar i krigs- och fredsorganisationen. Militärhögskolan svarar också för den militärhistoriska forskningen inom försvarsmakten.

Antalet anställda vid myndigheten, omräknat i personår, uppgick budgetåret 1987/88 till 119.

Kostnaderna för verksamheten under delprogrammet Militärhögskolan budgeteras på de två uppdragen Utbildning till och av fast anställd personal m.fl. samt Grundforskning. |

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Militärhögskolan.

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.) Prop. 1988/89: 80

Uppdrag m.m. 1987/88 1988/89 —1989/90

Planerat — Utfall Plancrat Militär- — Föredra-

högskolan ganden Militärhögskolan: Utbildning till och

för militärhistorisk forskning : (475) (500) (500) (500)

Till regeringens .

disposition . : 2400 2200 Summa kostnader 48900 54 067 51150 63533 54940 Tillkommer/avgår: | Medgiven prisregle-

ring m.m. | +5720 = - = = Medelsbehov 54620 54067 51150 63533 54940

Budgetåret 1989/90 Militärhögskolan Förändringarna i förhållande till budgetåret 1988/89 motiverar militärhögskolan på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 4 243 000 kr.

B. Uppgiftsförändringar

1. Av anslaget för år 1988/89 utgör 2,4 milj. kr. en engångsanvisning (— 2,4 milj. kr.) - |

2. Skolan vill öka personalen med två yrkesofficerare varav en som linjechef och en för utvecklingsavdelning. Skolan vill vidare öka personalen med tre assistenter, varav två överförs från försvarsstaben (huvudprogram 4) (+ 1070 000 kr.)

3. Utökat clevantal medför ökade kostnader (+630 000 kr.) |

4. Ökat personaluttag bl. a. med övertid för lärare samt köp av tjänster utifrån på grund av vakanser bland lärare medför ökade kostnader (+0,5 milj. kr.)

5. Skolan vill förbättra det allmänna säkerhetsskyddet (+270 000 kr.).

6. Subventionerad kronportion medför ökade kostnader (+0,6 milj. kr.).

7: Försökskurs i ADB innebär utökat medelsbehov (+ I 050 000 kr.). 8. Skolan vill genomföra ytterligare fältövningar (+ 1,1 milj. kr.). 9. Intern lärarutbildning medför ökade kostnader (+ 220 000 kr.).

10. Datorstöd för utbildnings- och övningsverksamheten kräver nya 111

installationer (+2,8 milj. kr.), ny teknisk utrustning till militärhögskolans Prop. 1988/89: 80 egen administration samt lärarstöd (+1650000 kr.) samt underhåll av datorer och övrig teknisk utrustning (+650000 kr.).

Delegationen för militärhistorisk forskning Delegationen anför att redan initierade forskningsprojekt tar en stor del av tilldelade resurser i anspråk och att även annan angelägen militärhistorisk forskning är till stor del avhängig av delegationens stöd. Delegationen gör ingen hemställan om utökade medel.

Överbefälhavarens yttrande Överbefälhavaren avstyrker pris-och löneomräkning med sammanlagt 3037000 kr. Överbefälhavaren tillstyrker kostnader för ökat elevantal med 0,5 milj. kr., kostnader för personalökning med 820000 kr. samt ökat säkerhetsskydd med 100000 kr. Vidare tillstyrker överbefälhavaren kostnader för försökskurs i ADB med 1050 000 kr., kostnader för utbyggnad av ADB-verksamheten med 1 milj. kr. samt 200000 kr. för omsättning av äldre kontorsmaskiner.

Beträffande övriga föreslagna verksamhetsförändringar tillstyrker överbefälhavaren sammanlagt 0,6 milj. kr.

Överbefälhavaren föreslår att militärhögskolans anslag förs upp med

54,7 milj. kr.

Föredragandens överväganden Jag kan i stort godta vad militärhögskolan har anfört om verksamheten. Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Jag har dock ej beräknat medel för bl.a. övertidsuttag, flera fältövningar, lärarutbildning samt viss teknisk utrustning (i första hand ADB). Jag har vidare tillämpat huvudförslaget på anslaget. Av beräknade medel utgör 2,2 milj. kr. en engångsanvisning för ADB-investeringar som bör stå till regeringens disposition.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Militärhögskolan för budgetåret 1989/90 anvisa ett för-

slagsanslag på 54940 000 kr.

Prop. 1988/89: 80

F 12. Försvarets förvaltningsskola

1987/88 Utgift 13 506 032 1988/89 Anslag 13 120 000 1989/90 Förslag 15 270000

Försvarets förvaltningsskola har till uppgift att utbilda främst försvarsanställd personal för befattningar i krig och fred inom allmän administration, personaladministration, kameraltjänst, förplägnad, förrådsverksamhet, materielunderhåll och verkstadsdrift.

Antalet anställda vid myndigheten, omräknat i personår, uppgick budgetåret 1987/88 till 37.

Kostnaderna för verksamheten under delprogrammet Försvarets förvaltningsskola budgeteras på uppdraget Utbildning till och av fast anställd personal m. fl. Elevberoende kostnader budgeteras på sekundäruppdrag.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Försvarets förvaltningsskola samt från sekundäruppdrag från överbefälhavaren och försvarsgrenscheferna m. fl. |

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.) Uppdrag m.m. 1987/88 1988/89 —1989/90

Planerat Utfall Planerat Försva- Föredrarets ganden förvaltningsskola

Försvarets förvaltnings-

skola: Utbildning till och av fast anställd personal m. fl. 12100 13 506 13120 15 647 15270

Tillkommer/avgår: Medgiven prisreglering

m.m. +1715 - - = - Medelsbehov 13815 13 506 13120 15647 15270

Budgetåret 1989/90 Försvarets förvaltningsskola Förändringarna i förhållande till budgetåret 1988/89 motiverar försvarets förvaltningsskola på följande sätt.

A. Pris-och löneomräkning Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 345 000 kr.

8 Riksdagen 1988/89. I saml. Nr 80

B. Uppgiftsförändringar Prop. 1988/89: 80

I. Skolan vill öka personalen med fvra tjänster, militär samt administ-

rativ personal. Bakgrund till ökningen är den nya personalchefskursen

(+510000 kr.) samt en temporär förstärkning och breddning av skolans

kompetens (+0,5 milj. kr.).

2. Ökade resekostnader främst beroende på personalchefskursen samt utökning av skolans personal (+81:7 000 kr.).

3. Inköp av kurslitteratur, expenser m. m. till personalchefsutbildningen medför ökade kostnader (+ 100000 kr.).

4. Komplettering av befintlig ADB- vutrustning medför ökade kostnader

(£259000 kr.).

. Inköp av kurspaket till personalchefskursen medför ökade kostnader

(+ 0 000 kr.).

6. Inkomster från intäktsfinansierad verksamhet (— 565 000 kr.).

Överbefälhavarens yttrande

Överbefälhavaren tillstyrker den föreslagna personalökningen, medel för

ökade resekostnader. medel för komplettering av ADB-utrustning samt

medel för inköp av kurspaket till personalchefskurs.

Överbefälhavaren anser dock att det äskade behovet av temporär förstärkning (-+0.5 milj. kr.) för att starta intäktsfinansierad verksamhet inte skall belasta försvarsmaktens anslag utan resurserna bör tillföras utanför

ram.

Överbefälhavaren föreslår att förvaltningsskolans anslag | förs upp med 15.1 milj. kr.

Föredrägandens överväganden

Jag kan i stort godta vad försvarets förvaltningsskola har anfört om verk-

samheten. Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Jag har därvid beräknat medel för

förvaltningsskolans personalchefsutbildning samt för huvuddelen av de

ökade resekostnaderna. | - Jag har tillämpat huvudförslaget på anslaget.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Försvarets förvaltningsskola för budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag på 15 270000 kr.

F 13. Försvarets läromedelscentral : Prop: 1988/89: 80

Försvarets läromedelscentral har till uppgift att framställa publikationer

och läromedel åt myndigheter inom i första hand försvarsdepartementets.

verksamhetsområde. Läromedelscentralens verksamhet skall i sin helhet

intäktsfinansieras.

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.) Uppdrag m. m. 1987/88 1988/89 — 1989/90

Planerat = Utfall Planerat Försvarets Föredra-

läro- ganden

medels-

central Försvarets läromedelscentral: |

Allmän ledning och |

förbandsverksamhet 52.000 59 344 55 000 60.000 60000

Summa kostnader 52 000 59344 55000 60000 - 60000 -'- Tillkommer/avgår: Intäkter av uppdrags-

verksamhet —-51999 59886! —54999 —-59999 —59999 Medelsbehov 1 1 . 1 i SR |

Överskottet skall enligt regeringsbeslut den 11 juni 1987 balanseras till budgetåret

1988/89.

Budgetåret 1989/90

Försvarets läromedelscentral

Verksamheten kommer att ha ungefär samma omfattning som under bud-' getåret 1988/89. Läromedelscentralen begär för budgetåret 1989/90 ett förslagsanslag på

1000 kr. | ve :

Överbefälhavarens yttrande

I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar föreslår överbefälhavaren att läromedelscentralen tilldelas ett I1000-kronorsanslag.

Föredragandens överväganden

Verksamheten vid läromedelscentralen förutsätter en fullständig intäktsfi-

nanstiering. Därvid skall beaktas att tjänstebrevsrätten dragits in för läro- , medelscentralen fr.o.m. den I juli 1988. Det ankommer på regeringen att fastställa omfattningen av läromedelscentralens rörliga kredit.

: Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över Prop. 1988/89:80

kostnader och medelsbehov.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Försvarets läromedelscentral för budgetåret

1989/90 anvisa ett förslagsanslag på 1000 kr.

F 14. Krigsarkivet

1987/88 Utgift 9 149325 1988/89 Anslag 8940 000 1989/90 Förslag 8 130000

Krigsarkivet har inom försvarsdepartementets verksamhetsområde produktionsansvar för depåtjänsten och forskarservicen i Stockholm och för arkivservicen till myndigheterna. Krigsarkivet är arkivmyndighet enligt allmänna arkivstadgan (1961: 590).

Verksamheten under delprogrammet Krigsarkivet budgeteras på ett uppdrag Allmän ledning och förbandsverksamhet.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Krigsarkivet. Som intäkter redovisas ersättning för kopieringsuppdrag.

Antalet anställda vid myndigheten, omräknat till personår, uppgick

budgetåret 1987/88 till 29 (exkl. lönebidragsanställda).

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.) Uppdrag m.m. 1987/88 1988/89 — 1989/90

Planerat — Utfall Planerat — Krigs- Föredra-

arkivet — ganden Krigsarkivet: Allmän

ledning och förbandsverksamhet 2 8345 = 9290 9020 9138: 8215

Kostnader 8345 9290 9020 9138 8215 Tillkommer/avgår: Intäkter =— 75 - 141 —80 —85 -—85 Medgiven prisreglering +882 — - - — Medelsbehov 9152 9149 8940 92053 8130

Budgetåret 1989/90 Krigsarkivet Förändringarna i förhållande till budgetåret 1988/89 "motiverar krigsarkivet på följande sätt | | | :

"116

ÅA. Pris- och löneomräkning Prop. 1988/89: 80 Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 675 000 kr.

B. Uppgiftsförändringar

I. En planmässig minskning av inredningsarbetena med tätpackningshyllor i Solvalla gör att medelsbehovet reduceras med 784 000 kr.

2. Sedan krigsarkivet lokaliserades till förvaltningsbyggnaden Tre Vapen har bevakning och teleservice tillhandahållits gratis av försvarets materielverk. Materielverket begär betalning för dessa tjänster fr. o. m. den I juli 1988 (+ 150 000 kr.). a

3. Medel för underhåll av den nyligen anskaffade datorutrustningen bör tillföras anslaget (+ 72000 kr.).

Överbefälhavarens vitrande I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar avstyrker överbefälhavaren en högre pris- och löneomräkning (754000 kr.) än vad han har beräknat. Han anser vidare att reduceringen för engångsutgifter från budgetåret 1988/89 skall vara 1 260000 kr. Han avstyrker också att medel tillförs anslaget för underhäll av det nya datorsystemet. Överbefälhavaren tillstyrker i övrigt planeringen och föreslår att anslaget förs upp med 7987 000 kr.

Föredragandens överväganden Jag kan i huvudsak godta vad krigsarkivet har anfört om verksamheten.

Min beräkning av krigsarkivets medelsbehov framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Jag har därvid tillämpat huvudförslaget. Jag har vidare räknat med en lägre löneomräkning än krigsarkivet samt en reducering med hänsyn till engångsutgifter för tätpackningshyllor och ett nytt datorsystem under budgetåret 1988/89. Jag har också beräknat medel för underhåll av datorsystemet samt för bevakning och teleservice.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdägen ee

att till Krigsarkivet för budgetåret 1989/90 anvisa ctt förslagsan-"

slag på 8 130000 kr.

F 15. Statens försvarshistoriska muscer : Prop . 1988/89:80

1987/88 Utgift 16 198817 1988/89 Anslag 14870 000 1989/90 Förslag 16 420 000

Statens försvarshistoriska museer omfattar armémuseum, marinmuseum och flygvapenmuscum och har bl.a. till uppgift att bevara föremål av betydelse för kunskapen om det svenska försvarets verksamhet och utveckling genom tiderna, ått verka för information härom samt att främja

studier och forskning i ämnén inom sitt område.

Verksamheten under delprogrammet Statens försvarshistoriska museer budgeteras på ett uppdrag Allmän ledning och förbandsverksamhet.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Statens försvarshistoriska museer. Som intäkter redovisas inträdesavgifter.

Antalet anställda vid myndigheten, omräknat i personår, var 49,5 under budgetåret 1987/88 exkl. lönebidragsanställda.

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.) . Uppdrag m.m. 1987/88 .1988/89 —1989/90

Planerat Utfall Planerat Statens = Föredra-

försvars- ganden

histo-

riska

muscer Statens försvarshisto-

riska museer: Allmän ledning och förbands-

verksamhet 14815 16343 15015 21692 16565

Tillkommer/avgår: | | Intäkter — 145 —- 144 — 145 — 145 — 145 Medpgiven prisreglering +1185 - = - - Medelsbehov 15855 16199 14870 21547 16420

Budgetåret 1989/90 Statens försvarshistoriska museer Förändringarna i förhällande till budgetåret 1988/89 motiverar statens

försvarshistoriska museer på följande sätt. |

A. Pris- och löneomräkning Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 1034 000 kr.

B. Upppifitsförändringar

1. En tjänst för förste intendent/avdelningschef vid marinmuseum (+250000 kr.). 118

to Bevakningspersonal vid flygvapenmuseum (+ 150 000 kr.). Prop. 1988/89: 80

Administratör (halvtid) vid armémuseum (+ 90000 kr.).

Handläggare av ADB-ärenden vid centralkansliet (+ 200 000 kr.).

me Handläggare (halvtid) vid försvarets traditionsnämnd (+ 100000

Sc Anskaffning av basdatorsystem m.m. (+1 353 000 kr.).

7. Kostnader för flyttning och inredning av armémuseums förråd (+2.5 milj. kr.)

8. Framställning av försvarets traditionshandbok (+ 100 000 kr.). 9. Konservering av bronskanoncer vid armémuseum (+ 200 000 kr.). 10. Konservering av järnkanoner vid marinmuseum (+ 100 000 kr.). 11. Konservering av ritningar vid marinmuseum (+ 100 000 kr.). 12. Kostnader för provisoriska lokaler i armémuseum i samband med

ombyggnad av östra flygeln (+0,5 milj. kr.).

Överbefälhavarens yttrande I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar avstyrker överbefälhavaren de föreslagna personalökningarna, anskaffning av basdatorsystem och medel för flyttning och inredning av förråd. Överbefälhavaren anser att myndighetens pris- och löneräkning ligger 615000 kr. för högt samt att kostnader för åtgärder i samband med ombyggnaden vid armémuscum och för konservering m.m. ryms inom den av överbefälhavaren anvisade ramen. Musecrnas planering i övrigt godtas och anslaget föreslås

föras upp med 15 932 000 kr. |

Föredragandens överväganden Jag godtar i huvudsak överbefälhavarens bedömning av verksamheten, men har beräknat ett större medelsbehov för löpande fastighetsunderhåll . m.m. Min beräkning av medelsbehovct framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Jag har därvid beräknat en engångsanvisning om 0.5 milj. kr. för åtgärder i samband med ombyggnad av armémuseum, m.m.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens försvarshistoriska museer för budgetåret 1989/90

anvisa ett förslagsanslag på 16 420000 kr.

F 16. Frivilliga försvarsorganisationer m. m.

1987/88 Utgift 107 600 000 1988/89 Anslag 105 600 000 1989/90 Förslag 110840 000

De frivilliga försvarsorganisationerna kompletterar de statliga försvarsåtgärderna. Organisationerna skall informera, rekrytera och utbilda frivilliga: 119

för krigsorganisationen samt vidareutbilda till totalförsvaret uttagen per- Prop. 1988/89:80 sonal.

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.) Uppdrag m.m. 1987/88 1988/89 —1989/90

Planerat Utfall Planerat Överbe- Föredrafälhava- ganden ren

Frivilliga försvars-

organisationer m. m.: Allmän ledning och

förbandsverksamhet 25825 27895 27685 28979 29000 Utbildning till och

av fast anställd personal m. fl. 13775 79705 77915 83461 81840

Kostnader 929600 107600 105600 112440 110840 Tillkommer: Medgivcn prisreglering +8 000 - - - = Medelsbehov 107600 107600 105600 112440 110840

Budgetåret 1989/90

Överbejfälhavarens yttrande I sitt yttrande föreslär överbefälhavaren att anslaget förs upp med

112 440000 kr.

Föredragandens överväganden

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Frivilliga försvarsorganisationer m.m. för budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag på 110840 000 kr.

F 17. Försvarets datacentral

Försvarets datacentral skall på uppdrag utföra databehandling åt myndigheter inom försvarsdcpartementets område samt medverka vid utveck-

ling, modifiering och ADB-teknisk förvaltning av datorbaserade informa-

tionssystem. 120

Verksamheten inom delprogrammet Försvarets datacentral budgeteras Prop. 1988/89:80

på ett uppdrag Allmän ledning och förbandsverksamhet. : Verksamheten redovisas som självbärande.

Antalet anställda vid myndigheten, omräknat till personår, uppgick budgetåret 1987/88 till 242.

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.) Uppdrag m.m. 1987/88 1988/39 —1989/90

Planerat Utfall Planerat Försvarets Före-

data- draganden

central | Försvarets datacentral:

Allmän ledning och

förbandsverksamhet 133533 164100 163001 198001 198001 Kostnader : 133533 164100 163001 198001 198001

Tillkommer /avgår:

Intäkter 133332 —- 164099 —- 163000 — 198000 —198 000

Medelsbehov 1 1 l || : i

Kostnader och intäkter (1 000-tal kr.)

Kostnader/intäker 1987/88 1988/89 —1989/90 -

för uppdraget .

lFörsvarets data- Planerat Utfall Planerat — Försvarets Föredracentral: Allmän data- ganden

ledning och för- central bandsverksamhet Ingäende balans den

I juli resp. år 7142 7202 27582 10568 10568 Utgifter - 163220 — 135117 —- 201147 —202501 — 202501 Summa utgifter - 156078 —128915 —- 173565 —191933 —-191933 Tillkommer/avgar: Inkomster 156077 136496 184132 192500 192500 Medelsbehov I 1 I I I Utgående balans den

30 juni resp. år 0 27582 10568 568 568

Budgetäret 1989/90

Försvarets datacentral'

Datacentralens verksamhet är intäktsfinansierad, varför man begär ett

anslag om 1000 kr.

Överbelälhavarens yttrande

Överbefälhavaren tillstyrker datacentralens planering och föreslår att an-

slaget förs upp med I 000 kr.

9 Riksdagen I[9SS8/SY9. I samt Nr 80

Föredragandens överväganden Prop. 1988/89: 80 Jag kan i huvudsak godta vad försvarets datacentral har anfört om verksamheten. Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningarna över kostnader och medelsbehov samt kostnader och intäkter.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Försvarets datacentral för budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag på 1 000 kr.

F 18. Kustbevakningen

1988/89 Anslag 199 000 000 1989/90 Förslag — 214940000

Kustbevakningen är sedan den I juli 1988 cen egen civil myndighet, som lyder direkt under regeringen. Kustbevakningen har till uppgift att svara för sjöövervakning och sjöräddningstjänst enligt särskilda bestämmelser. För övrig information om myndighetens verksamhet hänvisas till förordningen (1988:256) med instruktion för kustbevakningen. Verksamheten finansicras från förslagsanslagen F 18. Kustbevakningen och F 19. Anskaffning av materiel för kustbevakningen inom den militära utgiftsramen. Antalet anställda omräknat till personår uppgår till 591.

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.) Uppdrag m. m. 1988/89 1989/90 Planerat Kustbe- Föredraganden vakningen Kustbevakningen: Ledning. drift 199 000 197 100 214940 Medelsbehov: 199 000 197 100 214940

Budgetåret 1989/90 Kustbevakningen Det innevarande budgetåret som således är myndighetens första verksamhetsår kommer främst att präglas av uppbyggnad av organisationen personellt, utveckling av de tekniska och administrativa funktionerna samt förberedelser för de omlokaliseringar av de centrala och regionala ledningarna som statsmakterna har beslutat om. Formerna för samverkan med ett antal andra myndigheter skall utvecklas vidare.

4

kostnaderna för kustbevakningens verksamhet. För merkostnader i samband med omlokaliscering samt för vissa lokalåtgärder vid kustposteringar kommer medel att begäras i särskild ordning.

Fr.o.m. den 1 juli 1989 skall den centrala ledningen finnas i Karlskrona. Under budgetåret 1989/90 flyttar dessutom regionledning Nord från Sundsvall till Härnösand. Begäran om erforderliga medel för hyror. flyttkostnader och övriga kostnader i samband med omlokaliseringen kommer att inlämnas i särskild ordning. |

Förslagen för budgetåret 1989/90 motiveras på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 5,4 milj. kr.

B. Uppgiftsförändringar

I. Medel för underhåll av miljöskyddsmateriel föreslås överföras från anslaget F 19. Anskaffning av mateniel för kustbevakningen (+ 1 milj. kr.).

2. För anskaffning och reparation av fartygsmateriel överförs 7,9 milj. kr. till F19. Anskaffning av materiel för kustbevakningen (— 7,9 milj. kr.).

Överbefälhavarens vitrande Överbefälhavaren tillstyrker planeringen och föreslår att anslaget förs upp med 197.1 milj. kr.

Föredragandens överväganden Jag har tidigare i samband med mina ställningstaganden till kustbevakningens programplan (avsnitt 4.4.6.5 Gemensamma myndigheter) redogjort för de riktlinjer som verksamheten bör utvecklas efter. Beträffande medelsbehovet för budgetåret 1989/90 har jag fört över hela den del av anslaget F 19. Anskaffning av materiel för kustbevakningen som avser beredskapen för olje- och kemikaliebekämpning till sjöss, 15,5 milj. kr.. till detta anslag. Jag har vidare beräknat medel för en förstärkning av fartygsoch flygbesättningar motsvarande elva tjänster för att möjliggöra en fortlöpande, effektiv övervakning av den utvidgade svenska fiskezonen. Medel anslås för en fortsatt drift dygnet runt av sambandscentralen i Gryt. Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kustbevakningen för budgetåret 1989/90 anvisa ett för-

slagsanslag på 214940 000 kr.

F 19. Anskaffning av materiel för kustbevakningen Prop. 1988/89: 80

1988/89 Anslag 67000 000 kr.

1989/90 Förslag 56 000000 kr.

Verksamheten omfattar bl. a. utveckling, anskaffning och vidmakthållande - ”

av fartyg, båtar, elektronisk utrustning och annan materiel för sjöövervakning och för olje- och kemikaliecbekämpning till sjöss. |

För budgetåret 1988/89 har riksdagen lämnat ett beställningsbemyndigande om 62.2 milj. kr. och anvisat ett anslag av 45 milj. kr. I enlighet med prop. 1988/89:25 om tilläggsbudget för budgetåret 1988/89 har riksdagen anvisat ytterligare 22 milj. kr. och lämnat ett beställningsbemyndigande på 65 milj. kr. för anskaffning av ett utsjöbevakningsfartyg.

Bemyndigandeskulden under anslaget den 30 juni 1989 blir därmed (62 200000 + 65 000000 — 45 000 000 — 22.000 000) 60 200 000 kr.

Beställningsbemyndiganden och anslagsmedel (1000-tal kr.) Uppdrag m.m. 1988/89 1989/90

Planerat - :Kustbevak- Föredraganden

ningen

Bemynd. — Anslagsm. Bemynd. - Anslagsm. Bemynd. = Anslagsm. Anskaffning av |

materiel m. m. 109 700 52 100 38 700 36 600 37850 56 000 Beredskap för olje- .

och kemikaliebekämpning till sjöss 17 5300 14900 14500 14 500 —- =

Medelsbehov - 67000 - 51100 - 56 000 Bemyndigandebehov 127 200 —- 53 200 = 37 850 —

Budgctåret 1989/90 Kustbevakningen Sammanlagt bör 51,1 milj. kr. i betalningsmedel föras upp och bemyndiganden om 53.2 milj. kr. erhållas. | |

Verksamheten inriktas på ersättningsanskaffning och modifiering av fartyg och båtar. Befintlig sambandsutrustning anpassas till de krav som uppkommer vid samlokaliseringar med marinens sjöbevakningscentraler.

Anskaffningen av ubåtsskyddsmateriel slutförs.

Överbefälhavarens yttrande Överbefälhavaren tillstyrker planeringen och föreslår att anslaget förs upp med 51.1 milj. kr.

Föredragandens överväganden Mina beräkningar av det totala bemyndigande- och medelsbehovet framgår av sammanställningen. Jag tillstyrker i huvudsak kustbevakningens 124

förslag, men har fört över de medel som avser beredskapen för olje- och Prop. 1988/89: 80 kemikaliebekämpning till sjöss till' anslaget F 18. Kustbevakningen. Jag har vidare beräknat medel för delbetalning av det nya utsjöbevakningsfartyget enligt riksdagens beslut (prop. 1988/89:25, FöU 9, rskr. 70).

Med utnyttjande av de belopp som har tagits upp i sammanställningen : blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1990 (60 200000 kr. + 37 850 000 kr. — 56 000000 kr.) 42050 000 kr. Detta belopp bör emellertid justeras med hänsyn till den beräknade fördelningen av prisregleringsmedel för budgetåren 1988/89 och 1989/90. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1990 blir därmed ca 39 milj. kr.

Liksom tidigare bör det ankomma på regeringen att ta ställning till vilka anskaffningar m. m. som bör ske inom ramen för det beställningsbemyndigande som riksdagen kan komma att lämna.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

dels bemyndiga regeringen att medge att beställningar av materiel

för kustbevakningen får läggas ut inom cn kostnadsram av

37 850.000 kr.,

dels vill Anskaffning av materiel för kustbevakningen för budget-

året 1989/90 anvisa ett förslagsanslag på 56 000000 kr.

F 20. Vissa nämnder m. m. inom det militära försvaret

1987/88 Utgift 15 824 000 1988/89 Anslag 16 270 000 1989/90 Förslag 17 000 000

Anslaget finansierar verksamheten inom vapenfrinämnden, värnpliktsnämnden. försvarets fastighetsnämnd, försvarets personalnämnd, riksvärderingsnämnden. de lokala värderingsnämnderna, försvarets skaderegleringsnämnd. försvarets personalvårdsnämnd., fiskeskyddsnämnder inom försvarsdepartementets verksamhetsområde, försvarsmaktens flygförarnämnd, försvarets underrättelsenämnd, militärledningens rådgivandé nämnd samt försvarets centrala förslagskommitté. oo

Det sammanlagda antalet anställda vid nämnderna omräknat i personår uppgick budgetäret 1987/88 will 38.5.

125 '

10. Riksdagen 1988/89. I saml Nr 80

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.) Prop. 1988/89: 80

Uppdrag m.m. 1987/88 1988/89 —1989/90

Planerat = Utfall Planerat Nämn- = Föredra-

derna ganden

I. Vapenfrinämnden 10055 10328 10425 10 864 10 586 2. Värnpliktshämnden 2640 2671 2745 2914 2836

3. Försvarets fastighetsnämnd 700 593 670 680 682

4. Försvarets personal-

Tillkomer/avgår: Medgiven prisreglering +1690 - - = = Medelsbehov 16 390 15824 16 270 17 488 17 000

Budgetåret 1989/90 Förändringarna i förhållande till budgetåret 1988/89 motiverar nämnderna på följande sätt.

I. Vapenfrinämnden a) Pris- och löneomräkningen ökar kostnaderna med 39 000 kr. b) Höjning av arvodet för vapenfriutredningar m.m. ökar kostnaderna med 400 000 kr.

2. Värnpliktsnämnden Pris- och löneomräkningen ökar kostnaderna med 169 000 kr.

3. Försvarets fastighetsnämnd Nämnden föreslår en ökning av anslaget med 10000 kr.

4. Försvarets personalnämnd Pris- och löneomräkningen medför att kostnaderna ökar med 84000 kr.

För personalförstärkningar erfordras ytterligare 0,7 milj. kr., varav 260 000 kr. direkt avser personalförstärkning med anledning av FU 88.

Överbefälhavarens yttrande I sitt yttrande anger överbefälhavaren att nämnderna överskrider överbefälhavarens ram med 769 000 kr. De beslut som kommer att fattas inom ramen för FU 88 bedöms även medföra en ökning av arbetsbelastningen på försvarets personalnämnd. Överbefälhavaren avstyrker dock för närvarande vtterligare medel med hänvisning till FU 88.

Överbefälhavaren föreslår att anslaget förs upp med 16 750 000 kr.

Föredragandens överväganden Prop. 1988/89: 80

Jag kan i huvudsak godta vad nämnderna har anfört om verksamheten för budgetåret 1989/90. |

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Jag har därvid beräknat medel för ytterligare två tjänster som handläggare, en tjänst som assistent samt medel för viss ökad verksamhet vid försvarets personalnämnd.

Vidare har jag för försvarets fastighetshämnd, vapenfrinämnden samt värnpliktsnämnden tagit hänsyn till att tjänstebrevsrätten dras in fr. o. m. den I juli 1989 och avsatt medel för detta.

Jag har i avsnitt 4.4.11.4 redovisat förslag om ändrad myndighetsstruktur för handläggning av ärenden om tillstånd till vapenfri tjänst.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Vissa nämnder m. m. inom det militära försvaret för budget-

året 1989/90 anvisa ett förslagsanslag på 17000 000

kr.

F 21. Reserv för det militära försvaret

1987/88 Utgift 132518 000 kr. 1988/89 Anslag 165 513000 kr. 1989/90 Förslag 136 208 000 kr.

Jag har beräknat medel under anslaget för att kunna möta osäkerheter inom planeringen samt för att i övrigt täcka oförutsedda medelsbehov inom det militära försvaret.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Reserv för det militära försvaret för budgetåret 1989/90

anvisa ett anslag på 136 208 000 kr.

F 22. Reglering av prisstegringar för det militära försvaret

1987/88 Utgift —1929103000 kr. 1988/89 Anslag 1600000000 kr. 1989/90 Förslag 2 800000 000 kr.

Anslagen inom utgiftsramen för det militära försvaret är för budgetåret 1989/90 beräknade i pris- och löneläget februari 1988. Anslaget Reglering av prisstegringar för det militära försvaret är avsett att täcka sådana prisoch löneökningar som inträffar från februari 1988 till det genomsnittliga prisläget budgetåret 1989/90. Anslaget är ett s.k. täckningsanslag som inte 127 skall belastas.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Reglering av prisstegringar för det militära försvaret för

budgetåret 1989/90 anvisa ctt förslagsanslag på 2 800000 000 kr.

K. Övriga ändamål

K 7. Nämnden för vapenfriutbildning .

1987/88 Utgift 125 309 721 1988/89 Anslag 128 150 000 1989/90 Förslag = 133000000

Anslaget är en sammanslagning av de tidigare anslagen K 7. Nämnden för vapenfriutbildning och K 8. Vapenfria tjänstepliktiga.

Nämnden för vapenfriutbildning (NVU) har till uppgift att svara för uttagning till tjänstgöring, registrering och redovisning av vapenfria tjäns- . tepliktiga.

Utgifterna för verksamheten finansieras från förslagsanslaget K 7. Nämnden för vapenfriutbildning. Från anslaget finansieras också kostnaderna för de vapenfria: tjänstepliktigas ekonomiska och sociala förmåner samt vissa utbildningskostnader m.m. i samband med deras tjänstgöring vid affärsdrivande verk, kommuner och organisationer.

Antalet anställda vid nämnden för vapenfriutbildning (NVU), omräknät till personår, uppgick budgetåret 1987/88 till 21.6. :

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.) | Anslag m.m. 1987/88. 1988/89 -1989/90

Planerat — Utfall Planerat NVU Föredra-

ganden Nämnden för vapen-

friutbildning: Administration 5400 5710 5830 7900 6934 Vapenfria tjänste- | :

pliktiga 119600 119600 122320 130495 126066 Tillkommer: | Tilläggsanslag +1200 Kostnader=

medelsbehov 125000 125310 129350 138395 133000

Budpgetåret 1989/90 Nämnden för vapentriutbildning Förändringarna i förhållande till budgetåret 1988/89 motiverar nämnden för vapenfriutbildning på följande sätt.

Administration A. Pris- och löneomräkning Pris-och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 428 000.kr. -

B. Uppgiftsförändringar Prop. 1988/89: 80 Lönekostnader i samband med tillsättandet av två nya tjänster samt ökade vikariats- och övertidsersättningar innebär att kostnaderna ökar med 542 000 kr. Förbättringar av datarutiner m.m. samt ersättningsanskaffningar av datautrustning medför kostnadsökningar på 270000 kr. Vidare innebär förslaget om tjänstebrevsrättens upphörande fr.o.m. den 1 juli 1989 att kostnaderna ökar med 250000 kr. Övriga kostnadsökningar som i huvudsak kan hänföras till en ökad satsning på vapenfriutbildningen uppgår till 580000 kr.

Vapenfria tjänstepliktiga Behovet av tjänstgöringsdagar beräknas till 500 000. Medelsbehovet beräknas på följande sätt: Förmåner för vapenfria tjänstepliktiga kostar 109 940000 kr. I beloppet ingår bl. a. en höjning av matersättningen från 50 kr./dag till 60 kr./dag. Kostnaderna för familjebidrag uppgår till 15 milj. kr.. kostnaderna för särskild hjälpverksamhet uppgår till 150 000 kr., medan kostnaderna för fritidsstudieverksamheten uppgår till 350 000 kr.

Ersättningen till bidragsberättigade utbildningsanordnare för grundutbildning av vapenfria kostar 5055 000 kr. I detta belopp ingår merkostnader på 1 110000 kr. för den samordnade basutbildningen av vapenfria tjänstepliktiga hos kommunerna. I beloppet ingår också kostnader för medinflytandeverksamheten som beräknas uppgå till 470 000 kr.

Föredragandens överväganden

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Jag har i mitt förslag beaktat kostnaderna för två nya tjänster. Nämnden har tilldelats medel för dessa kostnader genom tilläggsanslag under innevarande budgetår. Jag har också beaktat att tjänstebrevsrätten föreslås bli slopad för nämnden fr. o. m. den 1 juli 1989. Jag har i avsnitt 4.4.11 redovisat förslag om ändrad myndighetsstruktur för handläggning av ärenden om tillstånd till vapenfri tjänst.

Enligt min mening bör förmåner för vapenfria tjänstepliktiga överensstämma med motsvarande förmåner för övriga värnpliktiga. Jag har tidigare (avsnitt 4.4.11) redovisat detta.

Vid min beräkning av medelsbehovet har jag beaktat höjningen av. förmånerna för de vapenfria tjänstepliktiga. Jag har även beräknat kostnader för viss administråtion av utbildningsanordnarna samt kostnader för den samordnade basutbildningen i kommunerna. Jag har också beräknat 7 kostnader för medinflytandeverksamheten.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Nämnden för vapenfriutbildning för budgetåret 1989/90

anvisa ett förslagsanslag på 133 000 000 kr.

Förslag till Prop. 1988/89: 80 Bilaga I Lag om ändring i värnpliktslagen (1941:967)

Härigenom föreskrivs att 278 I mom. värnpliktslagen (1941:967)! skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen I ydelse

1.> De värnpliktigas utbildningstid

Värnpliktsutbildningen utgöres av grundutbildning och repetitionsutbildning. Repetitionsutbildningen kan utgöras av krigsförbandsövningar, särskilda övningar, fackövningar, särskilda fackövningar och mobiliseringsövningar.

A. Värnpliktig, som uttagits för utbildning vid armén, skall fullgöra grundutbildning som omfattar för

1. menig kategori G eller F minst 220 och högst 245 dagar,

2. menig kategori E minst 290 och högst 315 dagar eller, i särskilt kvalificerad befattning, minst 325 och högst 350 dagar,

3. gruppbefäl minst 290 och högst 315 dagar,

4. plutonsbefäl minst 325 och högst 360 dagar eller, i särskilt kvalificerad befattning. minst 395 och högst 450 dagar,

5. kompanibefäl samma tid som för plutonsbefäl. samt ytterligare 90 dagar.

Värnpliktig, som uttagits för utbildning vid flottan, skall fullgöra grund-. utbildning som omfattar för

1. menig kategori G minst 285 1. menig kategori G minst 385 och högst 37/0 dagar. och högst 425 dagar.

2. menig kategori F minst 325 2. menig kategori F minst 325 och högst 350 dagar, och högst 455 dagar,

3. menig kategori E minst 415. . 3. menig kategori E minst 505 och högst 440 dagar, . och högst 525 dagar,

4. gruppbefäl minst 325 och 4. gruppbefäl minst 325 och högst 350 dagar, högst 455 dagar,

5. plutonsbefäl minst 380 och. .5. .plutonsbefäl minst 4/0 och högst 440 dagar eller, om den värn- högst 525 dagar eller ,om den värnpliktige har avlagt sjökaptens- eller pliktige har avlagt sjökaptens- eller sjöingenjörsexamen, minst 325 och sjöingenjörsexamen, minst 4/0 och högst 350 dagar, högst 455 dagar,

6. kompanibefäl samma tid som för plutonsbefäl samt ytterligare 90 dagar.

Värnpliktig, som uttagits för utbildning vid kustartilleriet, skall fullgöra grundutbildning som omfattar för

menig kategori G eller F minst 225 och högst-250 dagar,

menig kategori E minst 290 och högst 315 dagar, '

gruppbefäl minst 290 och högst 315 dagar,

BYN

plutonsbefäl minst 380 och högst 405 dagar, :

vi kompanibefäl samma tid som för plutonsbefäl samt ytterligare 90 dagar.

Värnpliktig, som uttagits för utbildning vid flygvapnet, skall fullgöra grundutbildning som omfattar för

! Lagen omtryckt 1969: 378. " Senaste lydelse 1988:96. 131

Nuvarande Ilvdelse Föreslagen lydelse

I. menig kategori G eller F minst 225 och högst 250 dagar, 2. menig kategori E minst 325 och högst 350 dagar, 3. gruppbefäl minst 325 och högst 350 dagar, eller, i särskild befattning i underhålls- eller underrättelsetjänst, minst 260 och högst 300 dagar. 4, plutonsbefäl minst 335 och högst 360 dagar, . 5. kompanibefäl samma tid som för plutonsbefäl samt ytterligare 90 dagar. Värnpliktig. som uttagits för utbildning till någon av följande särskilda befattningar, skall fullgöra grundutbildning som omfattar för apotekare minst 200 och högst 225 dagar, läkare minst 200 och högst 225 dagar. läkarassistent minst 230 och högst 255 dagar. BYN fältpräst minst 320 och högst 345 dagar. personalvårdsassistent minst 320 och högst 345 dagar. .- tekniker, vid armén minst 320 och högst 345 dagar och vid kustartil- OSV leriet minst 380 och högst 405 dagar, 7. systemtekniker vid flygvapnet minst 340 och högst 365 dagar. 8. metcorolog minst 340 och högst 365 dagar. Värnpliktig, som uttagits till bevaknings- eller depåtjänst,skall fullgöra grundutbildning som omfattar vid armén minst 220 och högst 245 dagar, flottan minst 285 och högst 310 dagar, kustartilleriet minst 285:och högst 310 dagar, PW flygvapnet minst 310 och högst 335 dagar.

B. Värnpliktig skall fullgöra :B. Värnpliktig vid armén, kustarhögst fem krigsförbandsövningar. tilleriet och flygvapnet skall fullgöra högst fem och vid flotian högst två krigsförbandsövningar. Krigsförbandsövning skall vid Krigsförbandsövning. skall. vid armén och marinen omfatta för armén och Kustartilleriet omfatta värnpliktig i befattning för för värnpliktig i-befattning för I. menig högst 21 eller, i befatt- I. menig högst 21 eller, i särskilt ning för menig på stamstridsfartyg - kvalificerad befattning för menig, vid flottan eller i särskilt kvalifice- högst 25 dagar, rad befattning för menig, högst 25 dagar. | S 2. gruppbefäl högst 25 eller, i be- 2. gruppbefäl högst 25 dagar, fattning för gruppbeltäl på stam- | stridstartyg vid flottan, högst 32 dagar. 3. plutons- eller kompanibelfäl högst 32 dagar. Krigstförbandsövning skall vid flottan omfatta för värnpliktig i befattning för 1. menig högst IS eller, i särskilt kvalificerad befattning för menig, högst 20 dagar. 2. gruppbefäl högst 20 dagar, 3. plutons- eller kompanibefäl . högst 32 dagar. |

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1988/89: 80

Krigsförbandsövning skall vid flygvapnet omfatta för värnpliktig i be-' fattning för

I, menig högst 15 dagar,

2. gruppbefäl högst 15 eller.i särskilt kvalificerad befattning för gruppbefäl, högst 22 dagar,

3. plutons- eller kompanibefäl högst 22 dagar.

För värnpliktig vid flottan i befattning för menig på sådant hjälpfartyg som det krävs speciella åtgärder för att rusta får krigsförbandsövningen utsträckas att omlätta högst 25 dagar. För värnpliktig vid flottan i befattning som menig radiosignalist eller, på stamstridsfartyg, i annan kvalificerad befattning, liksom för värnpliktig i betauning för menig på sådant stamstridstartyg som det krävs speciella åtgärder för att rusta får krigsförbandsövningen utsträckas till att omfatta högst 32 dagar.

För värnpliktig i befattning som kompanichef eller kompanikvartermästare eller i motsvarande befattning eller med uppgift som materielredogörare kan tiden för krigsförbandsövningen utsträckas till att omfatta högst två dagar utöver den tid den värnpliktige eljest skall tjänstgöra.

Krigsförbandsövningarna inom armén får delas upp på två delövningar om sammanlagt högst 23 dagar för meniga och gruppbefäl och högst 30 dagar för plutons- och kompanibefäl.

Tiden för en krigsförbandsövning får tagas i anspråk för en fackövning. En krigsförbandsövning för värnpliktig i befattning på stamstridsfartyg vid flottan får uppdelas i högst fyra delövningar.

C. Värnpliktig i befattning för plutons- eller kompanibefäl samt värnpliktig i särskilt kvalificerad befattning för menig eller gruppbefäl kan åläggas att fullgöra högst fem särskilda övningar.

Särskild övning skall omfatta högst elva dagar vid armén och marinen samt högst fyra dagar vid flygvapnet.

Värnpliktig, som vid förband skall fullgöra uppgift av särskild betydelse för genomförande av förbandets mobilisering eller som är krigsplacerad vid förband, vars mobilisering är. avsedd att kunna genomföras på avsevärt kortare tid än som gäller för huvuddelen av försvarsmaktens förband, kan åläggas att fullgöra högst fem mobiliseringsövningar om sammanlagt högst åtta dagar.

Tiden för särskild övning får tagas i anspråk för särskild fackövning.

Vid flygvapnet får särskild övning uppdelas i två delövningar. om den värnpliktige medger det.

Denna lag träder i kraft den I juli 1991. För värnpliktig, som påbörjat grundutbildningen före lagens ikraftträdande, gäller äldre bestämmelser.

Förslag till Prop. 1988/89: 80

Bilaga 2

Lag om försök med förkortad grundutbildning av

värnpliktiga

Härigenom föreskrivs följande. Utan hinder av 278 I mom. värnpliktslagen (1941:967) får försöksvis

grundutbildningen för vissa värnpliktiga som är inkallade eller skall kallas in till grundutbildning med fastställd utryckning senast den 31 augusti 1991 omfatta minst 150 och högst 227 dagar för meniga kategori G, F och E vid armén och kategori G och F vid marinen.

Försöken får omfatta högst 5 500 värnpliktiga vid armén och högst 500 värnpliktiga vid marinen för varje utbildningsår.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989 och upphör att gälla vid utgången av augusti 1991.

Förslag till Prop. 1988/89: 80 Bilaga 3

Lag om ändring i familjebidragslagen (1978: 520)

Härigenom föreskrivs att 93 familjebidragslagen (1978:520) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9y

Familjepenning beräknas för må- Familjepenning beräknas för må-

nad till högst I 375 kronor för barn nad till högst 1375 kronor för barn och till högst 2450 kronor för an- och till högst 2635 kronor för annan person. Familjepenning för nan person. Familjepenning för

den som uppbär ersättning för vård den som uppbär ersättning för vård som avses i 78 7 cller för den som som avses i 7§ 7 eller för den som

har rätt till underhållsbidrag. som har rätt till underhållsbidrag, som

tjänstepliktig är skyldig att utge, får tjänstepliktig är skyldig att utge, får dock inte överstiga ersättningens dock inte överstiga ersättningens eller bidragets belopp för månad. eller bidragets belopp för månad.

Denna lag träder i kraft den I juli 1989.

I Senaste lydelse 1988: 86.

Prop. 1988/89: 80