Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen lämnas ett budgetförslag lör verksamheten inom det mili- tära försvaret m.m. samt för anslaget K7. Nämnden för vapenfriutbild- ning under budgetåret 1989/90. 1 1989 års budgetproposition. bil. 6. beräk- nades anslagen för det militära försvaret m.m. preliminärt till 27 941 milj. kr. och för anslaget K 7. till 128,2 milj. kr. Nu föreslås 30871 milj. kr. resp. 133 milj. kr.

& ww 15351

• Sida 2
•  Original

1. Bakgrund och budgetförslagets utformning i stort

I 1989 års budgetproposition (prop. 1988/89: 100. bil. 6) lämnades förslag till verksamhet och anslag för budgetåret 1989/90 för främst den civila delen av försvarsdepartementets område (littera G, H. 1 och J). Härutöver lämnades budgetförslag för försvarsdepartementet (anslag littera A) och övrig verksamhet (anslag littera K utom anslaget K 7. Nämnden för vapenfriutbildning).

Skälen för att verksamhet och anslag för det militära försvaret m.m. (anslag litt. B. C. D. E och F samt anslaget K 7.) bröts ut ur budgetproposi- tionen för att nu redovisas samlat i denna proposition har anmälts för riksdagen i bilagan 6 till budgetpropositionen. Jag sammanfattar här dessa skäl.

1 1987 års försvarsbeslut konstaterades att överbefälhavarens underlag i flera avseenden inte var tillräckligt för att kunna ligga till grund för en långsiktig inriktning. Regeringen gav därför i mars 1987 överbefälhavaren i uppdrag att komplettera underlaget. bl.a. i fråga om utvecklingen av arméns krigs- och fredsorganisation. förbandsomsättning och utbildnings- system. Vidare skulle förändringar i det s.k. produktionsledningssvstemet redovisas. Härutöver gav regeringen i mars 1988 ett uppdrag åt generaldi- rektören Gunnar Nordbeck att utreda totalförsvarets geografiska indelning på högre regional nivå. Detta kompletterande underlag har lämnats till regeringen under hösten 1988.

Regeringens analys av överbefälhavarens underlag inför 1989/90 års budget visar att förutsättningarna för att genomföra 1987 års försvarsbe- slut har förändrats. Enligt min mening bör därför nästa fleråriga total— lörsvarsbeslut tidigareläggas till år 1991. Det är vidare angeläget att förslag i vissa frågor kan lämnas till riksdagen redan under hösten 1989. Med hänsyn till f'rågornas vikt är det angeläget att det parlamentariska inflytan- det tidigt säkerställs. Jag har därför den lZdeeembcr 1988 med regering- ens bemvndigande tillkallat en parlamentariskt sammansatt kommitté.

IJ

• Sida 3
•  Original

1988 års lörsvarskommitté (Fö 1988204) med uppgift att förbereda detta nya totalförsvarsbeslut (Dir. 67).

Nämnda förhållanden har lett till att ett komplett budgetförslag inte kunnat läggas fram i budgetpropositionen.

Här föreliggande budgetförslag för verksamhet och anslag inom det militära försvaret m.m. inleds med vissa för totalförsvaret övergripande frågor som inte har behandlats i budgetpropositionen. nämligen försvars- politikens inriktning. vissa frågor som rör rollfördelningen mellan stats- makterna och myndigheterna i styrningen av verksamheten. totalförsva- rets geografiska indelning på högre regional nivå samt den organisatoriska ställningen för totalförsvarets skyddsskola. Jag återger därefter överbefäl- havarens redovisning av tillståndet inom försvarsmakten just nu och om möjligheterna att nå målen i 1987 års försvarsbeslut. Jag redovisar sedan hur arbetet har lagts upp för att förbereda det av mig förordade total- försvarsbeslutet år 1991. Härpå följer mina förslag till inriktning av verk- samheten inom försvarsmakten "under budgetåret 1989/90. Jag behandlar därvid inledningsvis utvecklingen av ledningen inom försvarsmakten och inriktningen inom de olika huvudprogrammen. JAS-projektet och skyddet mot främmande undervattensverksamhct redovisas särskilt. liksom vissa frågor om anställd personal. värnpliktigas utbildningstid och förmåner samt frågor som rör forskning och försvarsindustri.

Mina förslag präglas av en strävan att inom viktiga områden hålla handlingsfrihet för det militära försvarets fortsatta utveckling till nästa försvarsbeslut. Detta är inte till alla delar möjligt med givna resurser. Jag förordar därför att den militära utgiftsramen under budgetåret 1989/90 tillförs ytterligare 580 milj. kr. varav 200 milj. kr. för repetitionsövningar och 380 milj. kr. för utvecklingsuppdrag vid svensk försvarsindustri. För budgetåret 1990/91 förutserjag att detta tillskott behöver öka med 45 milj. kr. till totalt 625 milj. kr.

En viktig fråga för utbildningssystemet är överbefälhavarens förslag om försök med fem månaders grundutbildning för vissa kategorier värnplikti- ga. Denna fråga bör avgöras nu.

Vissa frågor bör behandlas av 1988 års försvarskommitté. Hit hör bl. a. den långsiktiga utvecklingen av krigs— och fredsorganisationen. främst inom armén.

1989 års budgetproposition (prop. 1988/89: 100 bil. 6) innehåller en preliminär sammanställning över förändringar inom försvarsdepartemen- tets verksamhetsområde i förhållande till statsbudgeten för budgetåret 1988/89. Den slutliga sammanställningen framgår av följande tabell (milj. kr.)

• Sida 4
•  Original

Ånslagslittera Anvisat Förslag Föränd- ProP' 1988/89: 80

1988/89 _1989/90 ring

A. Försvarsdepartementet 41.3 42.0 + 0.7 B. .fkrmeförband 9 3350 9965.0 + 630.0 ('. Marinförband 42220 4 742.0 + 520.0 D Flygvapenlörband 90406 9402.() + 361.4 - l Operativ ledning m.m. l215.5 1262.7 + 47.2 F. Gemensamma myndigheter m.m. , . — Anslagen F 1.—-F 20. 2 3639 2 5631 + 199.2 — Anslaget F 21. Reserv för det

militära försvaret 16-3.5 136.2 -— 27.3 — Anslaget F 22. Reglering av pris- '

stegringar för det militära försvaret . 1 (00.0 2 8000 + 1 2000 Summa B—F (totalförsvarets militära

del) 27 9405 30 87 l .0 1 2 9305 (.i. Civil ledning och samordning 145.2 165.5 + 20.3 H. Befölkningsskydd och räddnings-

tjänst 1()99.9 1 158.7 + 58.8 1. Psykologiskt försvar 8.0 8.8 - 0.8 J. Försörjning med industrivaror

(utom livsmcdclslörsörjning - och encrgiförsörining) 325.0 333.1 - + 8.1 Summa ('i ——.| (totalförsvarets civila

del) 15781 16661 + 88.0

K. Övriga ändamål 397.5 430.4 + 32.9 Summa för fjärde huvudtiteln 29957.4 33 009.5 + 30511

• Sida 5
•  Original

2. Försvarspolitikens inriktning

Mina säkerhetspolitiska överväganden med anledning av'den internatio- nella utvecklingen under det senaste året har jag redovisat i årets budget-' proposition (prop. 1988/89: 100 bil.6 5. 6—9). Trots alla osäkerheter be- döms situationen i världen som ljusare i dag än för bara några år sedan. Vi måste emellertid räkna med att utvecklingen även framdeles kommer att präglas av växlingar mellan perioder av spänning resp. samarbetsförsök mellan stormaktsblocken. Sådana växlingar bör inte läggas till grund för vår egen säkerhetspolitiska planering. Den måste präglas av konsekvens och stabilitet.

De styrkor som skulle kunna användas mot oss i händelse av krig i Europa påverkas inte i någon nämnvärd mening av den utveckling vi hittills kunnat bevittna. Min slutsats — somjag redovisat i budgetproposi- tionen — är därför att vi även i framtiden måste ha ett starkt och balan- serat försvar som stöd för vår neutralitetspolitik. '

Sveriges totalförsvar'skall i första hand vara fredsbevarande genom att ha sådan styrka. sammansättning. ledning och beredskap att en angripares förluster och andra uppoffringar i samband med ett försök att utnyttja vårt land inte ter sig rimliga" i förhållande till fördelarna. Ett så utformat totalförsvar utgör ett väsentligt bidrag till lugn. stabilitet och en begränsad .; stormaktsnärvaro i det nordiska området. Det är därtill en förutsättning för att svensk neutralitet skall bli respekterad i händelse av krig i vårt närområde. .

Ett militärt angrepp mot Sverige skall kunna mötas varifrån det än kommer. Våra stridskrafter skall i det längsta kunna förhindra att angripa- ren får fast fot i vårt land. Om angriparen lyckas tränga in på vårt territorium skall ett effektivt och uthålligt motstånd kunna genomföras i organiserade former i varje del av landet. Befolkning och egendom skall skyddas och den livsnödvändiga försörjningen tryggas. Samhällets väsent- ligaste funktioner skall säkerställas. '

Totalförsvaret skall även inriktas på att möta konsekvenser av andra säkerhetspolitiska kriser än krig. Sådana kriser kan bli utdragna och kan kännetecknas bl. a. av ekonomisk och handelspolitisk konfrontation. Det är väsentligt för vår säkerhetspolitiska trovärdighet och för vårt total- försvars- styrka i krig att vi då kan möta handelsrestriktioner och försök till påtryckningar.

Totalförsvaret skall vara så uppbyggt och organiserat att det är hela folkets angelägenhet. Det är av största betydelse att varje medborgare allt efter sin förmåga bereds tillfälle att bidra till landets försvar. Detta tillgo- doses bäst genom att vårt totalförsvar även i fortsättningen bygger på den allmänna värnplikten. civilförsvarsplikten och andra former av tjänstgö- ringsskyldighet. Den frivilliga försvarsverksamheten tillför totalförsvarets militära och civila delar viktig kapacitet och är ett uttryck för det svenska folkets försvarsvilja. Den ger möjligheter för stora grupper att frivilligt ansluta sig till och utbilda sig för totalförsvaret. Totalförsvarets organisa- tion och verksamhet i fred skall bereda landets medborgare möjlighet att på ett effektivt sätt förbereda sig för att medverka i landets försvar.

'JI

• Sida 6
•  Original

Totalförsvaret skall utformas och personalen utbildas även med ut- gångspunkt i vår samhällsutveckling och i våra egna försvarsbetingelser i övrigt. Av särskild betydelse är därvid vår defensiva inriktning. vår geo- grafi. vårt klimat och vårt system med plikttjänstgöring. Egen forskning och försvarsindustri ger oss möjlighet att förse försvaret med utrustning som är anpassad till dessa betingelser. Därigenom kan vi också minska verkan mot oss av de vapen och motmedel som stormakterna utvecklar för att använda mot varandra. Det är av dessa skäl ändamålsenligt att ge totalförsvaret en svensk profil.

Jag redovisade i 1987 års totalförsvarsproposition (prop. 1986/87:95. s. 30 — 31) mitt förslag till beskrivning av det svenska totalförsvarets mål.

Det var i huvudsak en fråga om modernisering och utvidgning av vad som -

tidigare lagts fast. Riksdagen (FöU 1-1. rskr. 310) beslutade i enlighet med regeringens förslag. Det har enligt min mening inte inträffat något som gör att jag nu vill förorda någon ändring.

[ samma proposition redovisade jag utförligt min syn på de operativa grunderna för totalförsvaret. Riksdagen beslutade i enlighet med det fram- lagda förslaget. Den nyligen tillsatta försvarskommittén har i uppdrag att granska dessa grunder mot bakgrund av sina övergripande säkerhets— och försvarspolitiska överväganden. [ avvaktan på försvarskommitténs granskning ser jag ingen anledning att nu föreslå förändringar i de opera- tiva grunderna för totalförsvaret.

För att vi skall kunna fullfölja vår säkerhetspolitiska linje i situationer med reducerad eller avbruten import är det av stor betydelse att vi inom landet har tillgång till förnödenheter och den produktionskapacitet som behövs för att totalförsvarets uthållighet skall säkerställas. Enhetliga anta- ganden om krisers och-krigs varaktighet och karaktär måste enligt min mening tillämpas inom hela samhället i strävandena att skapa en tillfreds- ställande balans i uthållighetshänseende. De överväganden i dessa frågor som jag redovisade i 1988 års "budgetproposition (prop. 1987/88: 100 bil.6 s. 14 _ 16) finner jag alltjämt vara tillämpliga.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört om försvarspolitikens inriktning.

• Sida 7
•  Original

3. Vissa för totalförsvaret gemensamma frågor

3.1. Rollfördelningen mellan statsmakterna och myndigheterna i styrningen av verksamheten

1 den s.k. verksledningspropositionen (prop. 1986/87: 99 om ledningen av den statliga förvaltningen. KU 29. rskr. 226) behandlades bl.a. regeringens styrning av den statliga verksamheten. Styrningen föreslogs ändra karaktär i vissa delar. Rollfördelningen enligt regeringsformen mellan riksdagen och regeringen samt myndigheterna måste klargöras och renodlas. Rege- ringens krav på myndigheterna borde preciseras bättre. Dessa borde ges större frihet vid verksamhetens utövande. Förutsättningar måste skapas för myndigheterna att utveckla hela sin professionella förmåga att uppnå de verksamhetsmål som statsmakterna fastställt.

I 1988 års kompletteringsproposition (prop. 1987/88: 150 bil. 1) tog chefen för finansdepartementet upp förändringarna i budgetprocessen och styrningen av verksamheten med hänvisning till grundtankarna i verksled- ningspropositionen. I anslutning härtill anfördes bl.a. att förändringar har gjorts tidigare men lyckats endast till viss del. Förändringar kan genomfö- ras bara om de som är direkt verksamma inom området aktivt deltar. Den statliga verksamheten är komplex och inrymmer verksamheter av vitt skild storlek och karaktär. De åtgärder och modeller som föreslås måste utgå från dessa grundförutsättningar. Förändringsarbetet bör bedrivas med verklighetsförankring och ett stort mått av pragmatism. En betoning på uppföljning och utvärdering i arbetet kommer att ställa krav på ett förändrat arbetssätt även i regeringskansliet.

lnom försvarsdepartementets verksamhetsområde pågår ett arbete med att effektivisera och utveckla planerings- och budgetprocessen. De grund- läggande principerna har tidigare redovisats (prop. 1986/87:95. FöU 1 1, rskr. 310 och pr0p. 1987/88: 100. FöU l 1. rskr. 346). Principerna överens- stämmer med den utveckling som pågår inom statsförvaltningen i övrigt och som riksdagen redan tagit ställning till (prop. 1987/88: 150. FiU 30. rskr. 394). .

Som jag redovisade till 1988 års riksmöte (prop. 1987/88: 100. FöU 11. rskr. 346) pågår inom regeringskansliet ett utvecklingsarbete med avsikt att förbättra regeringens möjligheter att följa upp och kontrollera verksam- heten inom försvarsdepartementets område. En utredningsgrupp har läm- nat ett förslag till modell för uppföljning och kontroll (Ds 1988: 76) som i stort innebär följande.

Regeringens uppföljning föreslås väsentligen riktas mot två områden — tillståndet i försvarsmakten. främst krigsorganisationens duglighet. be-

redskap och uthållighet samt andra funktioner av betydelse för försvars- effekten och — utvecklingen av produktivitet och ekonomi.

Tidpunkterna då myndigheterna skall lämna information från sin upp- följning och utvärdering föreslås mera direkt än för närvarande knytas till regeringens behov av beslutsunderlag. Sådant underlag behövs — inför det årliga arbetet under hösten med' budgetpropositionen och

sedermera regleringsbreven

• Sida 8
•  Original

_— inför årliga anvisningar för programplaner och anslagsframställningar i februari -

, inför beredningen av nytt försvarsbeslut _- inför regeringens sammanfattande redovisning till riksdagen efter en genomförd försvarsbeslutsperiod.

Berörda myndigheter är positiva till den föreslagna modellen för rege- ringens uppföljning och kontroll. Enligt min uppfattning är den väl läm- pad att ge statsmakterna den information som erfordras för att bedöma effektivitet och produktivitet. Modellen ansluter väl till den rollfördelning mellan statsmakterna och myndigheterna som är en huvudlinje i förnyel- sen av den offentliga verksamheten. '

Förslagen avser verksamheten inom det militära försvaret. Ett fortsatt utvecklingsarbete krävs enligt min mening även vad beträffar den civila delen av totalförsvaret. Vidare föreligger ett behov av att precisera den information som behövs för att följa upp' verksamheten och för att mäta utvecklingen av myndigheternas produktivitet samt hur denna skall redo- visas. ' _

l försvarsbeslutspropositionen (prop. 1986/87:95) bedömde jag att'de aktuella förändringarna skulle vara genomförda och i tillämpning fr.o.m. budgetåret 1991/92. Denna bedömning gäller fortfarande.

3.2. Totalförsvarets geografiska indelning på högre regional nivå

För att få en samlad översyn av totalförsvarets ledning under kris och krig samt för att finna formerna för en effektivare och bättre samordnad ledning av totalförsvaret lämnade regeringen ijanuari l987 vissa uppdrag till överbefälhavaren och överstyrelsen för civil beredskap.

Överbefälhavaren och överstyrelsen för civil beredskap har i januari 1988 kommit in med rapporter efter genomförda inledande studier" med anledning av uppdraget. i _ _ . I '

Överbefälhavaren har med utgångspunkt i operativa. personella och ekonomiska förhållanden anmält att en säker och uthållig ledning av militära operationer kan genomföras med fyra regionala ledningsorganisa- tioner (militärbefälhavare med staber) och en operativt rörlig ledningsre- surs (miloförstärkningsstab). _ ' '

Överstyrelsen för civil beredskap har redovisat att det från civila ut- gångspunkter inte finns anledning att ändra den territoriella indelningen men att ett alternativ med fem civilområden kan ha vissa fördelar i förhållande till den nuvarande ordningen. En indelning av landet i fyra civilområden medför enligt överstyrelsen för civil beredskap svårigheter från civila utgångspunkter. ' '

Såväl "överbefälhavaren som överstyrelsen för civil beredskap har kon- staterat att civilområden och militärområdcn bör sammanfalla föratt samverkan mellan det civila och det militära försvaret skall säkerställas. De har samtidigt konstaterat att de inte vid denna tidpunkt kunde lämna ett gemensamt förslag om den högre regionala ledningen inom totalförsva- ret.

• Sida 9
•  Original

' ' Med anledning av överbefälhavarens och överstyrelsens för civil bered- skap redovisningar uppdrog regeringen i mars 1988 åt generaldirektören Gunnar Nordbeck att utreda och lämna förslag om totalförsvarets geogra- fiska indelning på högre regional nivå.

Utredaren har i november 1988 lämnat sitt förslag. Han har prövat två huvudalternativ. nämligen ett alternativ med fyra (alternativ 4 SV) och ett alternativ med fem militär- och "civilområden (alternativ 5(R)). För att säkerställa flexibilitet och uthållighet i ledningssystemet bör enligt utreda- ren en operativt rörlig ledningsresurs (R). som skall kunna förstärka eller ersätta en militärområdesledning i kraftsamlingsriktning, avdelas i de övervägda alternativen.

Alternativ 4 SV innebär att Östra militärområdet och Bergslagens mili- tärområde slås samman till Mellersta militärområdet. att Södra militär- området slås samman med Västra militärområdet till Sydvästra militär- området och att motsvarande sammanslagningar görs av civilområdena med motsvarande benämningar.

Alternativ 5(R) innebär att reformen begränsas till en sammanslagning av Östra militärområdet med Bergslagens militärområde. benämnt Mel- lersta militärområdet och av motsvarande civilområden. varvid militärbe- fälhavaren i Västra militärområdet ges i uppgift att organisera den opera- tiva rörliga ledningsresursen (R).

De två huvudalternativen framgår av följande kartor.

Alt 5 (R)

En operativt rörlig ledningsresurs (R) ingår i milostab V

• Sida 10
•  Original

Utredaren konstaterar att en värdering av de två huvudalternativen bl.a. leder till att med hänsyn till — ledning av militära operationer. alternativet 4 SV är fördelaktigast men

att även alternativet 5(R) medger säker och uthållig ledning av landets

försvar ' — det civila samhällets stöd åt försvarsmakten och de civila samordnings- kraven. alternativet 5(R) är klart fördelaktigast.

Jag delar utredarens uppfattning att utvecklingen går mot ett ökat bero- ende mellan det militära försvaret och den civila delen av totalförsvaret samt att kravet på samordning och samverkan är stort och ökande. Detta kräver bl.a. att militärområdena sammanfaller med civilområdena.

Jag vill vidare. i likhet med utredaren. framhålla att alternativet 4SV innebär så stora osäkerheter i fråga om ledningen av den civila delen av totalförsvaret och därmed i fråga om samverkan militärt—civilt att det inte hör väljas. Jag konstaterar att från militära utgångspunkter är alterna- tiv 5(R) acceptabelt och anser att den framtida territoriella indelningen i militär- och civilområden bör grundas på detta alternativ.

Enligt min mening bör den föreslagna indelningen i civil- och militärom- råden överslagsmässigt kunna leda till en besparing på ca'20 milj. kr. per år jämfört med kostnaderna för nuvarande organisation. Huvuddelen (ca 18 milj. kr.) av besparingarna bör kunna uppnås inom den militära organisa- tionen (militärområdesstaber och militärområdesförvaltningar). Jag kon- staterar att enligt utredarens överslagsmässiga beräkningar bör den nya territoriella indelningen kunna leda till en personell reducering med ca 55 pcrsonår (i huvudsak kvalificerad militär personal). De uppnådda bespa- ringarna bör utnyttjas för tekniska och personella satsningar i det militära ledningssystemet.

Jag räknar för närvarande med att den nya indelningen i civil- och militärområden genomförs den 1 juli 1991.

3.3. Totalförsvarets skyddsskolas organisatoriska ställning

Efter beslut av riksdagen (prop. 1987/88: 100 bil. 6 och prop. 1987/88: 112. FöU 9. rskr. 241) inrättades den ljuli 1988 en för totalförsvaret gemensam skyddsskola som har fått namnet totalförsvarets skyddsskola. Skolan gavs ställning som myndighet inom huvudprogrammet Arme'förband. Verk- samheten bedrivs till en början i Kungsängen. men skolan skall enligt riksdagsbeslutet omlokaliseras till Umeå kommun.

Vid behandlingen av motion 1987/88zFö 7 instämde försvarsutskottet i motionärernas principiella betänkligheter mot att låta en utbildningsan- stalt. vid vilken ett antal vapenfria tjänstepliktiga skall få sin utbildning. vara knuten till försvarsmakten. Ett sådant arrangemang skulle enligt utskottet kunna ses som ett avsteg från principen att ingen vapenfri skall kunna åläggas att tjänstgöra vid försvarsmakten utan eget medgivande. något som skulle kunna skapa onödiga irritationsmoment och därmed hinder för en angelägen förbättring av utbildningskvaliteten inom ABC- skyddsområdet. Utskottet har utgått från att regeringen i anslutning till

• Sida 11
•  Original

förestående omlokalisering kunde finna det motiverat att ta upp denna principiellt viktiga fråga till förnyad prövning.

Med anledning av försvarsutskottets uttalande uppdrog regeringen åt totalförsvarets ehcfsnämnd att överväga i vad mån vapenfria tjänsteplikti- ga borde kunna kommenderas till tjänstgöring vid totalförsvarets skydds- skola och — om detta var fallet — om skolans organisatoriska ställning borde förändras med anledning härav.

Totalförsvarets ehcfsnämnd har redovisat uppdraget i skrivelse den 21 september 1988. Chefsnämndcn har inhämtat underlag från nämnden för vapenfriutbildning (NVU) och vapenfria arbetsgruppen samt från myndig- heter som utbildar och krigsplacerar vapenfria tjänstepliktiga.

Totalförsvarets ehcfsnämnd har funnit att det inte föreligger några for- mella hinder mot att utbilda vapenfria tjänstepliktiga vid etablissemang som tillhör försvarsmakten under förutsättning att vapen och ammunition inte används vid utbildningen och att samövning med andra. vapenutrus- tade, elever inte förekommer. Härtill kommer enligt chefsnämnden att förläggning och bespisning skall kunna ske på ett sätt som är godtagbart för berörda parter. Huvudmannaskapet utgör i sig inte något formellt hinder. Att som elev delta i utbildning som anordnas vid en skola inom försvars- makten är enligt chcfsnämndens åsikt inte att betrakta som "tjänstgöring inom försvarsmakten" i vapenfrilagens mening. Denna åsikt delas av vapenfria arbetsgruppen och NVU.

Totalförsvarets ehcfsnämnd anser mot denna bakgrund att vapenfria tjänstepliktiga kan utbildas vid totalförsvarets skyddsskola, att de formella och administrativa krav som måste uppfyllas inte är beroende av huvud- mannaskapet och att det därför inte heller finns något behov av att ändra skyddsskolans organisatoriska ställning.

Enligt chefsnämnden är det högst ett femtiotal vapenfria tjänstepliktiga per år som kan komma i fråga för utbildning vid totalförsvarets skyddssko- la. Utbildningen är avsedd för de stabsassistenter inom civilförsvaret. som planeras bli krigsplacerade i fältstaber. undsättningsplutoner och sjuk- vårdsenheter. Utbildningen är önskvärd men inte absolut oundgänglig.

De formella kraven på vapenfri utbildning är redan beaktade vid ut- formningen av kurserna. Med tanke på det ringa antalet vapenfria tjäns- tepliktiga som berörs av utbildningen. bör det enligt chcfsnämndens me- ning vara fullt möjligt att finna godtagbara lösningar på förläggnings- "och bespisningsfrågorna.

Jag delar totaltörsvarets chefsnämnds åsikter i frågan och förordar inte någon ändring av totalförsvarets skyddsskolas organisatoriska ställning.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen dels föreslår riksdagen att godkänna de riktlinjer för ny indelning i civil- och militärområden som jag har förordat. dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag i övrigt har anfört om vissa för totalförsvaret gemensamma frågor.

• Sida 12
•  Original

4. Totalförsvarets militära del 4.1 Utgångspunkter för planeringen

l försvarsbeslutet 1987 (prop. 1986/87:95, FöU 11 rskr. 310) fastställdes den långsiktiga inriktningen av säkerhets- och försvarspolitiken och total- försvarets utveckling efter budgetåret 1986/87.

Inriktningen kompletterades av riksdagen 1988 (prop. 1987/88:100. FöU 11. rskr. 346). Detta beslut innebar bl.a. att repetitionsutbildningen reducerades främst inom armén och marinen,. att viss materielanskaffning senarelades samt att begränsningar av krigsorganisationen kan bli aktuella på sikt.

Riksdagen har därefter (prop. l987/882150 bil.8, FöU 13, rskr. 386) beslutat att tillföra försvaret 700 milj. kr. utöver tidigare tilldelade medel för förstärkning av skyddet mot främmande undervattcnsvcrksamhet.

Jag anmälde i prop. 1986/87: 95 att tillräckligt underlag saknades röran- de bl. a. utvecklingen av arme'ns utbildning och fredsorganisation. Mot bakgrund härav uppdrog regeringen i mars 1987 åt överbefälhavaren att utreda och redovisa förslag till arméns långsiktiga utveckling. produktions- ledningen inom försvarsmakten. organisationen inom huvudprogrammet 4 samt konsekvenserna för huvudprogrammen 2, 3 och 5. Överbefälhava- rcn redovisade sitt uppdrag den 30 september 1988.

4.2. Tillståndet inom försvarsmakten

Överbefälhavaren redovisar i programplanen- för perioden 1989/90— 1991/92 och i sin årsredovisning för budgetåret 1987/88 att det i flera avseenden finns anledning att känna tillfredsställelsc över det militära- försvaret. Personalen är bra. Andan och motivationen hos de värnpliktiga är god. Försvarsindustrin har utvecklat och levererat materiel med hög standard. ' . _

Det allvarliga enligt överbefälhavaren ärcmellertid att antalet förband, som kan ges en utbildning och utrustning som är anpassad till utvecklingen i omvärlden. stadigt har minskat de senaste decennierna. Vår förmåga inom olika områden reduceras därför i snabb takt.

Överbefälhavaren framhåller att den ekonomiska situationen för ar- me'ns del har inneburit att endast ett fåtal av de viktigaste förbanden kunnat moderniseras i takt med utvecklingen i omvärlden. Endast de prioriterade brigaderna, vissa fördelningsförband och vissa prioriterade territoriella förband repetitionsövas. Stora delar av arméns krigsförband kan nu inte lösa sina uppgifter förrän efter kompletterande åtgärder efter mobilisering.

Överbefälhavaren anger att antalet förband inom marinen har måst reduceras kraftigt för-att göra det möjligt att anskaffa och modernisera materiel för de viktigaste förbanden. Beredskapen och ubåtsskyddsverk- samheten har trots särskilda insatser från statsmakterna tagit i anspråk allt större del av den totala budgeten för materiel och utbildning. Endast omkring en tredjedel av krigsorganisationen repetitionsövas. Flera av ma-

• Sida 13
•  Original

rinens krigsförband kan inte lösa sina uppgifter på ett tillfredsställande sätt förrän efter kompletterande åtgärder efter mobilisering.

Flygstridskrafterna har enligt överbefälhavaren kunnat behålla en god kvalitet i förhållande till omvärldens flygstridskraftcr. Detta har skett på bekostnad av antalet förband. Personalläget inom vissa funktioner bl.a. flygförare. stridsledningspersonal och tekniker begränsar beredskapen. Basorganisationcn repetitionsutbildas inte i tillräcklig omfattning. Många av flygvapnets förband kan omedelbart efter mobilisering lösa sina uppgif- ter på ett godtagbart sätt. Begränsningar finns dock i uthålligheten.

Den operativa planläggningen är enligt överbefälhavaren i allt väsentligt väl genomarbetad. Kapaciteten för underrättelse- och säkerhetstjänst är dock otillräcklig. Den tekniska utrustningen inom det operativa lednings- systemet moderniseras i allt långsammare takt. Ledningsorganisationens flexibilitet är begränsad. . '

Överbefälhavaren uppger att andelen krigsförband som är fullt använd- bara direkt efter mobilisering har minskat. Mobiliseringsbcredskapcn är i huvudsak godtagbar. Tillgången på ammunition och reservdelar är i vissa ' fall liten. Ledningsberedskapen upprätthålls i en omfattning som innebär att order om insatser och beredskapshöjningar ständigt kan ges. Vissa förband eller delar av förband har en hög insatsberedskap. Uppbyggnaden av försvaret mot främmande undervattensverksamhet fortsätter. Förmå- gan att möta hot från sabotageförband är otillräcklig. '

Enligt överbefälhavaren saknas ca 2000 yrkesofficerare i krigsorganisa- tionen. Behovet av reservofficerare kan inte heller uppfyllas. Antalet civila är fler än vad som har planerats. Pcrsonalbristen inom armén minskar möjligheterna att genomföra grundutbildningen. Inom marinen är det svårt att upprätthålla ineidentberedskapen och samtidigt bedriva utbild- ning och materielunderhåll i tillräcklig omfattning. lnom flygvapnet är det inte möjligt att öka ineidentberedskapen och samtidigt genomföra erfor- derlig utbildning.

Överbefälhavaren framhåller att det kan komma att krävas särskilda åtgärder för att tillgodose kravet att den värnpliktige skall kunna påbörja sin grundutbildning senast tre år efter inskrivning.

Det antal värnpliktiga som årligen grundutbildas motsvarar enligt över- befälhavaren i huvudsak krigsorganisationens behov. För närvarande upp- nås endast godtagbar förmåga att lösa huvuduppgift för huvuddelen av förbanden. Årliga försvarsmaktsövningar är nödvändiga för att upprätt- hålla vår operativa ledningsförmåga och vår förmåga att genomföra opera- tioner. Av ekonomiska och personella skäl repetitionsutbildas för närva- rande endast omkring en tredjedel av krigsorganisationen. För huvuddelen av de förband som genomfört krigsförbandsövningar har med hänsyn till utgångsläget ett godtagbart resultat uppnåtts. Det sammanlagda resultatet av grund- och repetitionsutbildningen är emellertid otillräckligt.

Jag får när det gäller min bedömning av tillståndet inom försvarsmakten hänvisa till vad jag anför i det följande under avsnittet om det militära försvarets_lbrlsalta utveckling.

• Sida 14
•  Original

4.3. Möjligheter att nå målen enligt 1987 års försvarsbeslut

Överbefälhavaren påpekar att han i programplanen för perioden 1988/89—1991/92 redovisade en omfattande omplanering i förhållande till inriktningen i 1987 års försvarsbeslut.

Överbefälhavaren anmäler att han i programplanen för perioden 1989/90—1991/92 tvingats till ytterligare avsteg ifrån försvarsbeslutet.

Inom armén väntas enligt överbefälhavaren huvudproduktionsområdet Ledning och förbandsverksamhet bli 1,3 miljarder kr. dyrare under peri- oden 1989/90—1996/97. Kostnaderna för den planerade materielanskaff- ningen. har också ökat. Inom byggverksamheten finns behov att tillföra mera resurser. Utbildningen kan inte förbättras på det sätt som förutsattes i försvarsbeslutet. Repetitionsutbildning kommer inte att kunna genomfö-

. ras med vissa fältförband och lokalförsvarsförband. Dessa förband kom-

mer efter mobilisering inte att vara krigsanvändbara förrän efter komplet- terande utbildning och materielanskaffning. Allt större del av materielan- slaget måste utnyttjas för att vidmakthålla materiel varvid förnyelsen blir otillräcklig. Efter sekelskiftet kommer en stor del av den viktigaste materi- elen att behöva omsättas samtidigt, bl.a. stridsfordon," terrängfordon. artilleri. luftvärn och sambandsmateriel. Om inga åtgärder vidtas kom- mer— inom oförändrad ekonomi—arméns krigsorganisation att efter hand bestå av otillräckligt utbildade och samtränade förband utrustade med omodern materiel. Arméns organisation måste minskas och omstruk- tureras för att säkerställa de återstående krigsförbandens krigsduglighet efter en snabbt genomförd mobilisering.

Överbefälhavaren framhåller att de beräknade kostnaderna för ledning och förbandsverksamhet inom marinen kommer att öka med över 800 milj. kr. under perioden 1989/90—1996/97. Orsakerna är främst ökade personalkostnader samt ökade drift- och underhållskostnader bl.a. till följd av ubåtsskyddsverksamheten. Även inom materielområdet ökar kostnaderna. Det leder liksom i armén till ett stort uppdämt behov av att förnya krigsförbandens materiel. Repetitionsutbildningen kan endast ge- nomföras i mycket begränsad omfattning. Ett stort antal fartyg samt flera kustartilleriförband behöver ersättas under 1990-talet. Marinens organisa- tion måste minskas i syfte att säkerställa de återstående krigsförbandens krigsduglighet efter en snabbt genomförd mobilisering.

Enligt överbefälhavaren ökar också kostnaderna för personal och utbild- ning i flygvapnet. Inom materiel- och byggnadsområdet har kostnaderna för flera projekt blivit avsevärt högre än vad tidigare bedömningar gett vid handen. Sammantaget väntas kostnaderna under perioden 1989/90— 1996/97 öka med drygt 4 miljarder kronor förutom kostnadsökningen för att utveckla en svensk jaktrobot. Den omplanering som skett innebär senareläggning och sänkt kvalitet främst inom stridslednings-, luftbevak- nings- och bassystemen samt för tung markmålsbeväpning till JAS 39- förbanden. Detta leder till att kapaciteten i flygsystemcn 37 och JAS 39 inte kan utnyttjas i full omfattning. Risk finns att vissa stora materielsy- stem i flygvapnet som planerats för beställning kommer att överskrida de avdelade ekonomiska ramarna. Preliminärt underlag visar att en jaktro-

Prop. 1988/89: 80

• Sida 15
•  Original

botutvcckling med svenskt deltagande kommer att kosta ea 2miljarder kronor mer än vad tidigare beräkningar visat fram t.o.m. budgetåret 1996/97. I den ekonomiska ram som har tilldelats chefen för flygvapnet blir möjligheterna små att på sikt vidmakthålla 20 tlygdivisioner med den grad av beväpning. ledning och basorganisation som krävs.

Överbefälhavaren uppger i programplanen att det inte varit möjligt att planera in tillräckligt med medel för utvecklingsprojekt de kommande åren hos svensk försvarsindustri.

Överbefälhavaren föreslår i sitt yttrande över anslagsframställningarna avseende budgetåret 1989/90 att ca 400 milj. kr. tillförs för repetitionsut- bildning. För att bevara handlingsfriheten inom angelägna industrisekto- rer fram till nästa försvarsbeslut föreslår överbefälhavaren att ytterligare 650 milj. kr. tillförs för studier. utveckling och projektering av ny materiel budgetåret 1989/90. Vidare framhåller han att ytterligare medel erfordras intill nästa försvarsbeslut.

Överbefälhavaren anser också att en minskning av den operativa led- ningsorganisationen är nödvändig för att utrymme skall kunna skapas för teknisk förnyelse.

De gemensamma myndigheterna anmäler enligt överbefälhavaren att köstnaderna för deras verksamhet har ökat med 100— 150 milj. kr. per budgetår främst på grund av ökade personalkostnader.

Överbefälhavaren sammanfattar sålunda att 1987 års försvarsbeslut inte kan förverkligas inom ramen för de ekonomiska resurser som har ställts till förfogande. Även med omfattande strukturförändringar och genomgripan- de rationaliseringar är den av statsmakterna anvisade ekonomiska nivån otillräcklig för att hejda minskningen av försvarsmakten.

Överbefälhavaren uppger att försvarsmaktens totala behov av medels- tillskott under perioden 1989 — 92 för att 1987 års försvarsbesluts inten- tioner skall kunna uppfyllas är 5.4 miljarder kronor. Jämfört med intentio- nerna i 1987 års försvarsbeslut har verksamhet för ca 20 miljarder kronor utgått ur planeringen för perioden fram till år 1997.

Jag vill i detta sammanhang hänvisa till vad jag i det följande anför om det militära jörsvarctsjortsattu utveckling.

4.4. Det militära försvarets fortsatta utveckling

Jag har i det föregående redovisat tillståndet i försvarsmakten och konsta- terar att överbefälhavaren utifrån denna situation anger att nya politiska utgångsvärden erfordras innan en slutlig försvarsmaktsstruktur kan utfor- mas på en ekonomisk nivå som angetts i 1987 års försvarsbeslut.

I 1987 års totalförsvarsproposition (prop. 1986/87z95) anförde jag bl.a. ' ”att tillräckligt underlag rörande utvecklingen av arméns utbildning och fredsorganisation inte föreligger. Förbättringar i arme'ns utbildning är så angelägna att ställningsfaganden till dessa frågor inte kan anstå till 1992 års försvarsbeslut. Kompletterande underlag beträffande utvecklingen av arméns krigsorganisation. förbandsomsättning, utbildningssystem och

• Sida 16
•  Original

fredsorganisation bör tas fram redan till år 1988. Det är angeläget att detta underlag möjliggör att framför allt utbildningen i väsentliga avseenden kan förbättras och f'redsorganisationen ges en stabil långsiktig inriktning så att erforderliga beslut i dessa frågor kan fattas av riksdagen år 1989".

Regeringen konstaterade i 1988 års budgetproposition att förutsättning- arna för att genomföra 1987 års försvarsbeslut hade förändrats för det militära försvaret. För att behålla balansen mellan verksamhet och resurs- tilldclning var det nödvändigt att bl.a. reducera repetitionsutbildningen samt att senarelägga anskaffningen av viss materiel-. Detta har bl. a. inne- burit att den omedelbara krigsdugligheten har minskat vid vissa förband.

Mina överväganden med anledning av överbefälhavarens samlade un- derlag visar att det är mycket svårt att bibehålla nödvändig storlek och nuvarande kvalitet på krigsorganisationen inom armén och marinen. För- utsättningarna för en nödvändig förbättring av utbildningen och för en balanserad matcrieltillförsel har avsevärt försämrats.

Enligt min mening finns det även stora osäkerheter i planeringen av vissa större matcrielprojekt för flygstridskrafterna. Problemen är enligt min'mening inte mindre inom flygvapnet än inom de övriga försvarsgre- narna.

Förutsättningarna för att genomföra 1987 års försvarsbeslut inom givna tids- och kostnadsramar har enligt min mening försämrats i flera viktiga avseenden. Det är därför nödvändigt att utifrån försvarsmaktens uppgifter överväga vilka resurser som erfordras samt i samband härmed få till stånd en omstrukturering av krigsorganisationen och lägga fast en ny långsiktig inriktning med utgångspunkt i ett förnyat planeringsundcrlag. Med anled- ning av frågornas vikt harjag därför föreslagit regeringen att en parlamen-

tariskt sammansatt kommitté bör bereda underlag inför ett nytt långsiktigt - försvarsbeslut år 1991. Regeringen beslutade i.enlighet härmed den 8-

deccmber 1988.

Enligt min mening är det emellertid inte lämpligt eller ens möjligt att uppskjuta beslut i alla frågor till år 1991. Samtidigt som större frågor. vilka i huvudsak berör krigsorganisationen och förändringar i fredsorganisa- tioncn. behöver behandlas ytterligare. erfordras tidiga beslut i vissa frågor för att skapa balans och tidigt få resurser till förbättrad utbildning och materielanskafl'ning. Jag kommer därför i det följande att förorda att regeringen föreslår riksdagen att redan våren 1989 besluta om åtgärder som medför vissa förändringar av arméns krigsorganisation och behovet av materiell förnyelse. Vissa frågor som främst berör arméns förbandsom- sättning. utbildningssystem och fredsorganisation samt vissa delar av krigsorganisationen. som behandlas i den parlamentariska kommittén. räknar jag med att regeringen kan förelägga riksdagen för beslut under hösten 1989.

Vid mina överväganden om denna beslutsgång harjag beaktat nödvän- digheten av att det finns balans mellan uppgifter och resurser under den närmaste tiden samt en. tillräcklig handlingsfrihet för ett långsiktigt beslut är 1991. '

Prop. 1988/89: 80

• Sida 17
•  Original

Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört om ett nytt försvarsbeslut-år 1991.

Jag har i det föregående redogjort för överbefälhavarens syn på tillståndet i försvarsmakten och möjligheterna att nå målen enligt 1987 års försvars- beslut. För att behålla handlingsfrihet intill totalförsvarsbeslutet 1991 anser jag att det behövs särskilda resursförstärkningar för repetitionsut- bildning och för att upprätthålla utvecklingskapacitet inom svensk försvarsindustri.

För närvarande repetitionsutbildas endast omkring en tredjedel av krigsorganisationen. Detta innebär en låg krigsduglighet direkt efter snabbt genomförd mobilisering. För att återlägga repetitionsutbildningen 1989/90 och 1990/91 till nödvändig nivå och därigenom snabbt höja krigsdugligheten erfordras ytterligare medel främst för armén och ma- rinen.

Planeringsläget har också inneburit att materielobjekt som ingick i 1987 års försvarsbeslut senarelagts. minskats ned och i vissa fall utgått. Detta innebär för den svenska försvarsindustrin en mycket låg beläggningi närtid främst på utvecklingssidan. vilket kan medföra avveckling av vikti- ga kompetenser.

För att bibehålla handlingsfrihet framtill nästa totalförsvarsbeslut bör för de mest angelägna industrisektorerna göras särskilda satsningar på studier. utveckling och projektering av ny materiel.

Jag anser därför att intill nästa försvarsbeslut en höjning av den militära utgiftsramen måste ske med 200 milj. kr. för repetitionsutbildning och med 380 milj. kr. för studier och utveckling av ny materiel för år 1989/90 samt med 200 resp. 425 milj. kr. för år 1990/91. Jag återkommer till detta under avsnittet om inriktningr av Izttrml].>t'r..>_t,'t'atttmen samt resp. försvars- grens anslag.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört om handlingsfrihet intill totalförsvarsbeslut år 1991.

fl.-1.3.1 Det ukmwmixka utfaller/ör det senast jörllutna budgetåret (198 7/88) . Utgiftsramen för det militära försvaret uppgick för budgetåret 1987/88 till 24 571 140000 kr. i pris- och lönelägct februari 1986. Regeringen bemyndi- gadcs att justera utgiftsramen för det militära försvaret för budgetåret

• Sida 18
•  Original

1987/88 med hänsyn till pris- och löneutvecklingen enligt försvarspris- index efter februari 1986 (prop. 1986/87:95 bil.1. FÖU fl. rskr. 310).

Efter kompensation för prisökningar enligt vad som nämnts uppgick den militära utgiftsramen budgetåret l987/88 till 26 502432000 kr. Denna ram harjusterats enligt följande:

'l'illkmn/m'r: — l_.öner till personal med s.k. NCM-garanti + 1 500000 kr.

— Överföring av personal och lönemedel till + 600000 kr. försvarets personalnämnd — Ersättning för mervärdeskalt på +2 200000 kr. kustbevakningsflygplan

_-1 rutit? - — Överutnyttjandc av utgiftsramen ' —4018000 kr.

för budgetåret 1986/87 (prop. 1985/862100 bil. 6 och skr. 1985/86: 156. FöU 5. 8. 9. rskr. 117. 182. 278 samt prop. 1985/861150.Fö1i 11. rskr. 345) — Avgifter till statens arbetsmarknadsnämnd - —2 471000 kr.

Summa korrigering — 2 189 000 kr.

Den tillgängliga utgiftsramen för det militära försvaret budgetåret 1987/88 blev därmed (26 502 432 000 kr. — 2 189 000 kr.) 26 500 243 000 kr. Enligt riksrevisionsvcrkcts budgetredovisning uppgick utgifterna under de rambundna anslagen inkl. ianspråktagna prisregleringsmedel till 26 360 897000 kr. Utgiftcrna var alltså (26 500243 000 kr. — 26 360 897 000 kr.) 139 346 000 kr. lägre än utgiftsramen. Regeringen kom- mer med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1987/88: 100 bil. 6. FÖU 1 [. rskr. 346) att beakta underutnyttjandet budgetåret 1987/88 när utgifts- ramen för det militära försvaret budgetåret 1988/89 justeras med hänsyn till prisutvecklingen.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle . att ta del av vad jag har anfört om det ekonomiska utfallet för budgetåret l987/88.

4.432. Planeringxramar

Planeringsramarna för det militära försvaret har för budgetåren 1989/90 och 1990/91 angetts till 26356 resp. 26 565 milj. kr. i pris- och lönelägct februari 1987 (prop. 1987/88: 100 bil. 6. FöU l 1. rskr. 346). Planeringsra- men skall höjas varje budgetår t.o.m. budgetåret 1991/92 med 200 milj. kr. (prop. 1986/87195 bil. 1. FÖU 11. rskr. 310). Riksdagen har även beslutat att tillföra försvaret totalt 700 milj. kr. utöver tidigare tilldelade medel t.o.m. budgetåret 1991/92 för förstärkning av skyddet mot främ- mande undervattensverksamhct (prop. 1987/88: 150 bil. 8. FÖLJ 13. rskr. 386).

• Sida 19
•  Original

1 regleringsbrevet för budgetåret 1988/8.9 har den militära planeringsra- men justerats med hänsyn till den nya ordningen för utbyte av meteorolo- gisk. hydrologisk och occanografisk information mellan den civila och militära vädertjänsten. Justeringen omfattar 15.6 milj. kr. (prisläget febru- ari 1987) och innebär inte en ökad belastning på statsbudgeten.

Planeringsramen för budgetåret 1989/90 har också justerats med 21.5 milj. kr. för anskaffning av utsjöbevakningsfartyg. Anskaffningen belastar budgetåren 1988/89. 1989/90 samt 1990/91.

I enlighet med gällande metod för ramberäkning har jag beräknat ut- giftsramen för det militära försvaret för budgetåret 1989/90 enligt vad som i det följande framgår till 28 071 000000 kr. i pris- och lönelägct februari 1988. Planeringsramen för'det militära försvaret för budgetåret 1990/91 uppgår till 28258 500000 kr. i pris- och löneläget februari 1988. 1 utgifts- resp. planeringsramen för budgetåren 1989/90 och 1990/91 ingår 580 resp. 625 milj. kr. för att kunna upprätthålla handlingsfrihet intill nästa total- försvarsbeslut. "

Plancringsrarn (prisläge februari 1987) 26 634000000 kr.

7 "il/knmmw'A-f nyår: Prisomräkning - februari 1987—februari 1988 -—876 300000 kr. — R_cstrrstillskoft för handlingsfrihet + 580000000 kr. — (_)kade kostnader till följd av att tjänstcbrevsrällcn hävs för ' ' vissa myndigheter (FRI. FFN, VFN; VPN) 4. 100000 kr.

— Överföring av medel till banverket f_ör bcredskapsåtgärder .— 16 500000 kr. — Överlöringtill anslaget K 7. för höjning av förmåner till vapenfria tjänstepliktiga — 2900000 kr.

Utgiftsram för budgetåret 1989/90 Planeringsram för budgetåret 1990/91 (prisläge februari 1988) 28 071 000000 kr. Beräknad priskompcnsalion

februari 1988 - medelprisläget ' 2 800000000 kr. 1989/90

Beräknat utfall den 30juni 1990 30 871 000000 kr.

Jag förordar dessutom att regeringen i likhet med föregående år begär bemyndigandcn av riksdagen att — justera utgiftsramen med hänsyn till prisutvecklingen enligt försvars- prisindex. ' — justera de beställningsbemyndiganden som har lämnats med hänsyn tillprisutveeklingen enligt nettoprisindex efter februari 1988. — justera utgiftsramen för det militära försvaret för budgetåret 1989/90 på grund av över- eller underutnyttjande av ramen för budgetåret 1988/89 samt ' ' — medge överskridande av utgiftsramen för det militära försvaret samt av lämnade bcställningsbemyndiganden om beredskapsbudgeten för total- försvaret sätts i kraft. dvs. vid krigsfara eller krig. Bemyndigandet omfattar också beredskapsatgärder i andra situationer än direkt krigsfa-

• Sida 20
•  Original

ra eller krig. Här avses sådana åtgärder som att värnpliktiga av bered- skapsskäl kallas in till krigsförbandsövning eller beredskapsövning eller att andra särskilda åtgärder måste vidtas av samma skäl.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att 1. fastställa planeringsramen. tillika utgiftsramen. för det militä- ra försvaret för budgetåret 1989/90 till 28071 000000 kr. i prisläget februari 1988. '

2. fastställa planeringsramen för det militära försvaret för bud- . getåret 1990/91 till 28 258 500000 kr. i prisläget februari 1988.

3. bemyndiga regeringen att justera utgiftsramen för det militära försvaret för budgetåret 1989/90 med hänsyn till prisutvecklingen efter februari 1988 enligt försvarsprisindcx.

4. bemyndiga regeringen att justera lämnade bcställningsbemyn- diganden enligt nettoprisindex.

5. bemyndiga regeringen attjustera utgiftsramen för det militära försvaret för budgetåret 1989/90 på grund av över- eller underut- nyttjande av utgiftsramen för budgetåret 1988/89.

6. bemyndiga regeringen att under budgetåret 1989/90 medge överskridande av utgiftsramen för det militära försvaret samt av lämnade beställningsbemyndiganden. om det behövs av bered- skapsskäl.

4.4. 3.1” Säkerheten [ planeringen

Öv erbefzilhavarcn har i sin programplan (ÖB 89— 92) redovisat övervä- ganden om säkerheten i planeringen Öv ervägandena berör dels de fakto- rer som påverkar plancringssäkerhcten. dels eventuella omplaneringsbe- hov vid den fortsatta planeringen.

De faktorer som påverkar planeringssäkerheten är. enligt överbefälhava- ren. bristande kompensation för ökadc lönekostnader. bristande långsik- tighet i planeringen av huvudproduktionsområdet Ledning och för- bandsverksamhet samt i vissa fall icke beaktade kostnader och för låga kostnadsuppskattningar.

lnom armén finns omplaneringsmöjligheterna i närtid främst inom grund- och repetitionsutbildning samt i fråga om materielobjekten luftvärn med medellång räckvidd. lnom. marinen berör omplaneringsmöj- ligheterna i närtid främst ubåt 90 och ytterligare reducering av krigsorgani- sationen. lnom flygvapnet berörs främst stridslednings-. luftbevaknings- och basprogrammen samt de medel som nu planerats för utökad anskaff- ning av flygplan IAS 39 Gripen.

Överbefälhavaren bedömer att de osäkerheter som föreligger ] plane- ringen. och den omplanering dessa kan leda till vid kommande revidering- ar av programplanen. innebär att de mål för försvarsmaktens utveckling

• Sida 21
•  Original

till år 1992 resp. den inriktning till år 1997 som överbefälhavaren nu föreslår kan behöva ändras eller senareläggas.

För egen del vill jag erinra om hur säkerheten 'i planeringsunderlaget har bedömts och beaktats inför de försvarsbeslut som har fattats under 1980- talet. '

Inför 1982 års försvarsbeslut redovisade den då arbetande försvarskom- mittén ingen egen bedömning av säkerheten i perSpektiv— och pro- gramplaner för perioden 1982—92. Kommitténs förslag till ställningsta- ganden till planerna utformades som om ingen osäkerhet hade funnits i planerna. Regeringen gjorde en egen bedömning av planeringssäkerheten och dess förslag (prop. 1981/82: 102 bil. 2) rörande målen för krigsorgani- sationens utveckling var mindre precisa än kommitténs förslag. Riksdagen (FöU 1981/82: 18. rskr. 374) godtog regeringens förslag.

Inför 1987 års försvarsbeslut redovisade dåvarande försvarskommittén ingen egen bedömning av säkerheten i den slutliga planeringen för peri-

oden 1987 —97. Regeringen gjorde en egen bedömning av planeringssäker- '

heten. Dess förslag (prop. 1986/87: 95 bil. 1) om den fortsatta utvecklingen överensstämde i allt väsentligt med försvarskommitténs förslag, men det angavs också i propositionen att omplaneringar bl. a. i form av reducerad " resp. senarelagd materielanskaffning kunde bli nödvändiga under försvars- beslutsperioden. Riksdagen (FÖU 1986/87: 11. rskr. 310) godtog regering- ens förslag. Osäkerheten i underlaget har dock gett upphov till ekonomiska brister som av regeringen har bedömts som så allvarliga att nästa försvars- beslut bör tidigareläggas till år 1991 och vissa delar av verksamheten tillförs extra resurser under budgetåren 1989/90 och 1990/91.

Säkerheten i den nu föreliggande programplanen (ÖB 89—92) har be- dömts av överbefälhavaren. För egen del konstaterar jag att planen präglas av en ökad ambition att planera på ett ekonomiskt realistiskt sätt, samti- digt som strukturella förändringar enligt förslagen i FU 88 nu planerats in. Dessa omständigheter talar samtidigt för både en ökad resp. en minskad säkerhet i planeringen i jämförelse med tidigare planer. Jag delar den uppfattning om säkerheten i planeringen som uttrycks i överbefälhavarens sammanfattande bedömning och anser att den ger anledning till försiktig- het när det gäller att nu ange kvantitativa mål för den långsiktiga utveck- lingen.

Den nu tillsatta försvarskommittén skall under våren 1989 granska planeringssystemet och lämna förslag till åtgärder för att öka säkerheten ' och stabiliteten i planeringen. Enligt direktiven bör kommittén även ge- nomföra en kostnadsberäkning av sina förslag. Jag förutsätter mot denna bakgrund att kommittén i sitt fortsatta arbete gör*'en egen bedömning av den faktiskt uppnådda säkerheten i planeringen inför nästa försvarsbeslut och låter den bedömningen påverka sina förslag till ställningstaganden till planeringen.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört om säkerheten i planeringen.

• Sida 22
•  Original

4.4.4 Ledningen inom försvarsmakten 4.4.4.l L.-'"ppgl_'/ien.r grundläggande krav på ledning Försvarsmaktens uppgift är att försvara landet mot väpnade angrepp utifrån. Den skall ha sådan beredskap att den tidigt kan möta sådana angrepp. Försvarsmakten skall i fred inrikta verksamheten på att bygga upp krigsförband och att förbereda-förbandens användning-för landets försvar. Den skall i fred. inbegripet under neutralitetslägen vid krig i omvärlden. också ha förmåga att upptäcka och avvisa kränkningar av svenskt territorium. _ Överbefälhavaren formulerar mot bakgrund härav en grundläggande verksamhetsidé med följande huvuddrag — "när verksamheten i fred organiseras måste förmågan till samordnade insatser i krig och förmågan till insatser i olika beredskapslägen i ökad utsträckning säkerställas." Därför måste enligt överbefälhavaren — krigsförbandens beredskap och krigsduglighet i vid bemärkelse vara det centrala för försvarsmaktens verksamhet i fred,

— krigsförbandscheferna ges ett odelat ansvar för sina förband. — ledning i krig och fred i princip ske på likartat sätt: uppdragstaktikcn i krig och dess motsvarighet i fred. — uppdragsstyrningen inom plane- rings- och ekonomisystemet .—_Iskall vara ledningens bärande element. — försvarsmaktens organisation utformas så att lydnads- och ansvarsför- hållandena i krig har en direkt motsvarighet ifred och i princip grundas på kadrar för de viktigaste krigsförbanden: den bör bestå av en del som är verksam i fred — grundorganisationen — och en beredskapsdel som tillkommer vid kris och i krig; tillsammans bildar dessa krigsorganisa- tionen. — ansvar och befogenheter från högre nivåer föras ned till lägre regional/ lokal nivå så att myndigheterna där kan utveckla sin fulla kompetens. — de gemensamma myndigheternas roller-_ anpassas till dessa krav på arbetssätt och organisation. , ' Enligt min uppfattning är denna verksamhetsidé en viktig utgångspunkt för att förbättra krigsduglighet och beredskap inom försvarsmakten. Den är också neutral till den framtida. krigsorganisationens utformning och storlek.

Riksdagen delade i 1987 års försvarsbeslut regeringens uppfattning om behovet av en smidig övergång mellan ledningsorganisation och lednings- principer i fred och i kris och krig. Riksdagen delade vidare uppfattningen att en samlad översyn av ledningssystemet snarast borde genomföras samt att i avvaktan härpå successiva åtgärder vidtas (FÖU 1986/87: 11 s. 33)... ' För försvarsmakten kunde utgångspunkten härvidlag vara ledningsförhål- landena i krig. Detta ställer kravet att lednings-. lydnads- och ansvarsför- hållandcn i krig är enkla samt väl förankrade. invanda och inövade i fred. En smidig och så långt möjligt friktionsfri övergång till en högre beredskap måste kunna ske.

Överbefälhavarens förslag om utveckling av ledningen inom försvars- makten ligger väl i linje med riksdagens ställningstagandle i: 1987 års försvarsbeslut. Det är därför min uppfattning att statsmakterna redan nu

• Sida 23
•  Original

bör ta ställning till vissa av de åtgärder överbefälhavaren föreslår för att förbättra ledningskapaciteten inom försvarsmakten. t. ex.. till stabsmyndig- heternas organisation på central och regional nivå och till förändringar i .

produktionsledningen.

4.4.4._7 Deeenlraliseral och delegerat ansvar

Överbefälhavaren anför att ändamålet med decentralisering och delege- ring är att. som en del av ledningsutvecklingen. skapa ett system där uppgifter och problem löses på. eller så nära som möjligt. den nivå där de föreligger. Ett sådant system ger stort utrymme för kreativitet och initiativ på alla nivåer. En verksamhet som bedrivs så blir effektiv och rationell. Den främjar arbetstillfredsställelse och ger ett bättre resultat i såväl ekono- miskt avseende som i ett vidare perspektiv.

Överbefälhavaren uppger att genom decentralisering kan _den centrala nivån mera inriktas mot övergripande. långsiktig ledning. Skillnader i styrning. mot bakgrund av försvarsgrenarnas särart. kommer dock att innebära olika möjligheter till och omfattning av decentralisering.

Decentralisering och delegering får enligt överbefälhavaren inte endast innebära att underlydande ni-våer får mera att göra. Det får heller inte innebära att den överordnade nivån efter en sådan process. på grund av bristande förtroende och respekt för underordnade nivåer, kräver att dessa även skall lösa uppgifter åt den överordnade nivån eller att denna utövar detaljstyrning. I ett sådant läge har båda nivåerna försvagats. Beslutande- rätten skall så långt möjligt decentraliseras till regionala och lokala myn- digheter och delegeras inom resp. myndighet.

Överbefälhavaren understryker att en ökad decentralisering av-ansvar och befogenheter ställer ökade krav på uppföljning och kontroll av verk- samheten. Den som ger ett uppdrag har ansvaret för att en noggrann. konsekvent och kompetent uppföljning och kontroll genomförs. Efter ge- nomförd värdering av nådda resultat är det viktigt att goda prestationer blir föremål för berättigad uppmärksamhet samt att ett mindre gott resul- _. tat konsekvent medför ändamålsenliga åtgärder från uppdragsgivaren. Jag delar den här redovisade synen. Decentralisering är en av de grund- läggande principerna i försvarets planerings- och .ekonomisystem. Det är på den lokala nivån som man har det omedelbara ansvaret för krigsförban- ' dens beredskap och krigsduglighet. Ledningsförhållandena måste därför utformas så att de gynnar verksamheten på denna nivå. Förutsättningar måste skapas för en långtgående decentralisering av beslutsbefogenheter och ansvar. '

4.4.4.3 Helhetssyn på lezlningvanxvnrel Jag har i det föregående redovisat min uppfattning att.överbefälhavarens förslag till' åtgärder "för att förbättra ledningens kapacitet inom försvars- makten ligger väl i linje med riksdagens ställningstaganden. Överbefäl- havaren berör i detta sammanhang också frågan om olika nivåers ansvar i ledningen.

• Sida 24
•  Original

Överbefälhavaren anför att organisationen utifrån en helhetssyn på verksamheten och dess syfte måste vara utformad så att lednings-. lyd- nads- och ansvarsförhållandena i krig har en direkt motsvarighet i fred. Denna helhetssyn innebär enligt överbefälhavaren att — överbefälhavaren skall utöva övergripande operativ ledning och pro- graminriktning — törsvarsgrenscheferna skall leda verksamheten inom resp. försvarsgren och svara för att produktionen av huvudprogrammcts krigsförband är effektiv '

— militärbefälhavarna skall leda försvarsförberedelser. överVaka och häv- da territoriet samt leda insatser i fred och operationer i krig — fördelnings- och brigadchefcr samt försvarsområdesbefälhavare inom armén och motsvarande förbandschefer i marinen och flygvapnet i fred skall ges ett utökat ansvar för krigsförbanden.

Enligt min uppfattning finns det en-skillnad mellan ledningsförhållande- na i krig och i fred även om båda i grunden bygger på regeringsformen. Under krigsförhållanden är den operativa — taktiska ledningen den pri- mära. Ordervägen mellan chefer kommer i förgrunden. Överbefälhavaren utövar under regeringen den högsta operativa ledningen. Under överbefäl- havaren leder militärbefälhavarna försvaret av sina militärområden. -Un- der dessa leder krigsförbandschefer ur försvarsgrenarna de stridande för- banden. Ledningen i krig bygger på lydnadsförhållanden och ansvar enligt förordningen (FFS 1983: 31) med tjänsteföreskrifter för försvarsmaktens personal. Detta har särskild betydelse för hur organisationen utformas inom huvudprogrammet Operativ ledning m.m.

I fred är det lydnads- och ansvarsförhållandena för och mellan förvalt- ningsmyndigheter enligt regeringsformen som skall bestämmas. Myndig- het i denna mening är ett begrepp som infördes i försvarsmaktens led- ningsstruktur genom omorganisationen av ledningen på lokal nivå år 1973 (den s.k. OLLl-reformen). De arbetsrättsliga strävandena runt år 1970 medverkade också till att begreppet aktualiserades." Regler för myndighe- ternas roller, ansvar. organisation m.m. finns nu i förordningen (1983: 276) om verksamheten inom försvarsmakten. Myndighet i den för- ordningens bemärkelse kan — utöver vad som eljest är kriterierna på en myndighet — sägas vara ett organ med sin kompetens, sitt ansvar och alla sina personella och materiella resurser. En förvaltningsmyndighet leds av en chef. En väsentlig överensstämmelse med förhållandena i krig finns här genom att chefen i första hand är ansvarig för resultaten av myndighetens verksamhet.

Riksdagen har framhållit att ledningsförhållandena i krig bör vara en utgångspunkt för hur lydnads- och ansvarsförhållandena i fred ordnas inom försvarsmakten. Det innebär, som jag nämnt tidigare, att den opera- tiva —- taktiska ledningen kommeri förgrunden. I den fredstida ledningen gäller det dock att fastställa kompetenser och ansvarsförhållanden mellan myndigheter. Dessa måste därför organiseras så att en smidig och så långt ' möjligt friktionsfri övergång kan ske från myndighetens verksamhet i ' fredstid till ledning i kris och krig.

Prop. 1988/89: 80

• Sida 25
•  Original

Enligt min uppfattning bör helhetssynen på ledningsansvaret inom försvarsmakten vara följande.

Överhdälhavaren skall under regeringen utöva övergripande operativ ledning och övergripande programinriktning. Myndighetens verksamhet skall koncentreras till övergripande operativ ledning med underrättelse- och säkerhetstjänst och därtill knutet programansvar för huvudprogram- met Op'erativ ledning m.m.. övergripande programinriktning av försvars- makten med därmed förenad samordning. ekonomisk planering och upp- följning samt försvarsmaktsgemensam personalförsörjning (särskilt när det gäller chefer).

rffilz'tärhefä/havarna skall under överbefälhavaren leda försvarsförbere- delser. övervaka och hävda territoriet samt leda insatser i fred och opera- tioner i krig. Myndigheternas roll kan beskrivas som att använda den befintliga krigsorganisationen och att kontrollera förbandens krigsduglig- het.

Che/er för försvarsområden. marinkommandon och luftförsvarssektorer samt vissa fristående krigsförbandschefer skall under militärbefälhavarna leda de stridande förbanden.

Färsvarsgrensehe/erna skall utveckla och förvalta, krigs- och fredsorga- nisationens resurser och svara för att produktionen av huvudprogrammets krigsförband är effektiv. Myndigheternas arbete skall koncentreras på hu- vuduppgifterna att-samordna utvecklingen av huvudprogrammets förband inkl. vapensystem och övriga investeringar. att inrikta och följa upp pro- duktionen härför samt att försörja försvarsgrenen med personal.

rll_t-'rtdi.t,'/ieterna på lägre regional/lokal nivå skall utveckla och förvalta[ sin delav krigsorganisationen och ha det omedelbara och fulla ansvaret för krigsförbandens beredskap och krigsduglighet eller utföra uppdrag av bety- delse för försvarsmaktens funktion och utveckling. Ett uttalat ansvar för resp. krigsförband skall i fred ges fördelnings- och brigadchefcr m.fl. inom armén och motsvarande förbandschefer i marinen och flygvapnet.

De för försvarsmakten gemensamma myndigheterna skall stödja verk- samheten vid övriga myndigheter genom direkt produktion och genom att tillhandahålla och utveckla specialistkompetens inom bestämda fack.

4. 4. 4. 4 Operativ ledning

Den operativa ledningen. dvs. ledning och samordning av mark-, sjö- och flygstridskrafternas verksamhet. utövas av överbefälhavaren och under honom av militärbefälhavarna.

Överbefälhavaren redovisar som sin bedömning att dagens principer för ledning av operationer är lämpliga även fram mot sekelskiftet. Hotutveck- lingen och behovet av materielförnyelse medför emellertid enligt överbe— fälhavaren att ledningssystemet måste moderniseras i tekniskt hänseende.

' [ meningen att ansvara för funktion och värde. Innebörden enligt regeringsformen av de faktiska förvaltningsuppgifterna är betydligt vidare än enligt det tidigare militära förvaltningsreglemente som upphävdes 1983 (se bl.a. regeringens förord- ningsmotiv l983zl till förordningen; 19832276. om verksamheten inom försvars- makten).

• Sida 26
•  Original

Enligt överbefälhavaren kan ekonomiska resurser för teknisk förnyelse samt personella resurser frigöras om organisationen minskas. Överbefäl- havaren framhåller som har nämnts i det föregående att en säker och uthållig ledning av militära operationer kan ske med fyra militärbefälhava- re med staberjämte en förstärkningsresurs i form av en rörlig stab.

Överbefälhavaren redovisar att införandet av bl.a. flygplan JAS 39 medför förändringar i ledningssystemet. Första flygeskadern bör enligt överbefälhavaren utgå senast år 1996 samt en central flygfunktionsledning skapas i flygstaben.

När det gäller den framtida indelningen i militärområden fårjag hänvisa till vad jag har anfört under avsnittet-om totalförsvarets geografiska indel- ning på högre regional nivå. Jag kan emellertid också i detta sammanhang ' konstatera att överbefälhavaren i remissyttrande accepterat det av general- direktören Gunnar Nordbeck föreslagna femmiloalternativet. Beträffande den av överbefälhavaren redovisade förändringen av den framtida ledningen av flygstridskrafter som föreslås ske senast år 1996 ' konstaterarjag att den bl.a. är beroende av införandet av flygplan JAS 39 Gripen som först i början på 2000-talet kommer att utgöra ett domineran- de inslag i flygstridskrafterna. Jag anser för övrigt att den nuvarande ledningen av flygstridskrafterna fungerar effektivt. Jag anser därför att ställning i denna fråga. i avvaktan på ytterligare underlag. inte behöver fattas nu.

4.4.4. 5 Taktisk och territoriell ledning

Med taktisk ledning avses ledning av mark-. sjö- eller luftstrid. Territoriell ledning omfattar bl. a. ledning och samordning av markbevakning och markförsvar. samordning av försvarsmaktens gemensamma stödfunk- tioncr samt samordning av det militära försvaret med den civila delen av totalförsvaret.

Överbefälhavaren redovisar att antalet fördelningsstaber bör minskas till sex och kaderorganiseras i fred.

Överbefälhavaren understryker vikten av samverkan mellan försvars- områdesbefälhavare och länsstyrelse. En försvarsområdesstab bör därför enligt överbefälhavaren redan i fred finnas organiserad i varje län. I Norrbottens län bör dock tre försvarsområden bibehållas.

Överbefälhavaren redovisar att marinstridskrafter lcds under militärbe- fälhavare av fyra marinkommandochcfer med i fred organiserade staber. Enligt överbefälhavaren bör ett marindistrikt för Öresund finnas organise- rat i fred. Vidare bör en rörlig marin ledningsstab organiseras i krig för att förstärka i första hand marinkommandochefs ledning. '

Flygstridskrafter bör enligt överbefälhavaren ledas under militärbefäl- havaren av chef för luftförsvarssektor. Sektorchefen bör ges ökad kapacitet att leda flygförband med jakt-. attack- och spaningsuppgifter. varvid che- fen för första flygeskadern bör utgå ur organisationen. _Sektorledningcn bör enligt överbefälhavaren på sikt benämnas flygkommando.

Jag anser att överbefälhavarens planeringsinriktning i huvudsak är lämplig när det gäller den taktiska och territoriella ledningen. Vad avser

Prop. 1988/89: 80

• Sida 27
•  Original

krigsorganisationens utveckling fårjag hänvisa till vad jag anför i särskilt avsnitt om detta i det följande. De fredsorganisatoriska frågor som kan uppkomma i samband med överväganden om försvarsområdesstabernas lokalisering räknar jag med att-1988 års försvarskommitte' kommer att behandla. När det gäller ledningen av marinstridskrafterna villjag peka på att principbeslut togsi 1987 års försvarsbeslut om att en ny ledningsorga- nisation skulle införas. Beträffande ledningen av flygstridskrafterna fårjag hänvisa till vad jag har anfört i det föregående. nämligen att beslut i denna fråga inte behöver fattas nu.

4. 4. 4. () Produklionsledning

Enligt förordningen (1.983: 276) om verksamheten inom försvarsmakten är all verksamhet i fred "produktion". Den samlade ledningen av verksamhe- ten utövas utifrån en rollfördelning med s.k. program— resp. produktions-. ansvar. Programansvaret berör främst förhållanden på längre sikt som t.ex. avvägningen inom programmet-, inriktningen av produktionen och värderingen av produktionens resultat. Överbefälhavaren har ett samord- nande ansvar över programmen. Produktionsansvaret är främst knutet till verksamhet i närtid och kan förenklat anges som att genomföra vad programmet har bestämt till angiven kostnad och så effektivt som möjligt.

Jag underströk i 1987 års totalförsvarsproposition betydelsen av att försvarsmaktens produktionsledningssystem snarast utvecklades så att det underlättar att genomföra en verksamhet som är effektiv och i balans med de ekonomiska tillgångarna. Som jag tidigare nämnt uppdrog därför rege- . ringen åt överbefälhavaren i mars 1987 att lämna förslag till förbättringar av produktionsledningen.

Överbefälhavaren har lämnat förslag som berör såväl program- som produktionsstyrningen. Förslagen är främst knutna till ledningen av den verksamhet som följer av produktionsansvaret inom lednings- och för- bandsverksamheten. . _ . Det förändrade produktionsledningssystemet skall enligt överbefälhava- ren möjliggöra att- försvarsmakten är krigsduglig omedelbart vid mobilise— ring. Erforderlig beredskap skall kunna upprätthållas i fred och verksam- heten skall präglas av hög effektivitet. Systemet skall medge en smidig övergång mellan olika beredskapslägen. Det måste därför vara en integre- rad del av det operativa och taktiska ledningssystemet. Enligt överbefäl- havaren är målet att högre krigsförbandschefer skall få uppgifter och resurser för hela krigsförbandet. Brigaderna inom armén. och på sikt möjligen också motsvarande krigsförband inom övriga försvarsgrenar, skall vara myndigheter i fred.

Överbefälhavaren anser härutöver att produktionsledningen skall skapa bästa möjliga betingelser för den lokale chefen att planera. genomföra och följa upp sin verksamhet. Ansvar, resurser och beslutsrätt skall så långt möjligt decentraliseras. Samtidigt bör överbefälhavaren. försvarsgrensche- fcrna och militärbefälhavarna i högre grad inriktas mot övergripande långsiktig ledning av utvecklingen av krigsförbanden och produktionsre- surserna samt mot samordningen av produktionen mellan försvarsgrenar-

Prop. _1988/89: 80

• Sida 28
•  Original

na. Militärbefälhavarna bör vidare ges bättre möjligheter för operativ styrning och kontroll av krigsförbanden inom alla försvarsgrenar.

Överbefälhavaren föreslår ett stegvis in/ärande. I det första steget, Steg A. förstärks från budgetåret 1991/92 produktionsledningen på högre regio- nal nivå för armen genom att en till två fördelningschefcr med kaderorga- niserad fördelningsstab (5— 10 yrkesofficerare) ingår i myndigheten mili- tärbefälhavaren. Den berörda personalen finns till övervägande del i mili- tärområdesstaberna och de centrala staberna. Fördelningschefens huvud- uppgift är att förbereda krigsuppgiftcrna. Därutöver ges han ansvar för produktionsledningen av arméförband under militärbefälhavaren.

Vid lägre regional nivå inom armén bör brigadchef med kaderstab (5— 10 yrkesofficerare) ges ställning som s.k. huvudansvarsområde. Erforder- lig personal ftnns för närvarande i huvudsak vid försvarsområdesregemen- tena och i de centrala staberna. Brigadehefen ges ett entydigt ansvar för brigadens krigsduglighet. Han skall i hithörande frågor vara direktföredra- gande för fördelningsehefen.

Överbefälhavaren föreslår i detta steg inga organisatoriska förändringar av produktionsledningen inom marinen och flygvapnet.

Som en del i steget A avser också överbefälhavaren att inom hela försvarsmakten genomföra en rad för produktionen cffektiviserande åtgär- der som t. ex. _— planering. budgetering och återredovisning genomförs i krigsförbandsrelateradc termer med början hösten 1989 för att vara helt införd budgetåret 1991/92. _- värderingen av läget i krigsförbanden vidareutvecklas; underlaget från värderingarna utnyttjas systematiskt i uppföljningen och i planeringen. __ uppföljningen utvecklas så att chefer på olika nivåer kan

kontrollera måluppfyllnaden och effektiviteten i produktionen,

_— kompetensen för produktionsledning och ekonomi stärks genom utbild- ningsinsatser.

Överbefälhavaren föreslår vidare attjörsäk genomföm vid några förband inom armén enligt två alternativ. 1 det ena (Steg B) organiseras brigadchef med stab som myndighet med ansvar för grundutbildningen av brigadens huvuddel samt ansvar för repetitionsutbildningen och mobiliseringsförbc- redelserna för hela brigaden. Vissa delar av brigaden. främst förband ur specialtruppslagen. grundutbildas vid andra myndigheter.

I försöken med det andra alternativet (Steg C) prövas den föreslagna slutlösningen där brigadchefen ges det fulla ansvaret för hela brigaden. Brigadchet'en kommer härvid att ge uppdrag till andra myndigheter att utbilda de delar av brigaden som inte grundutbildas vid den egna myndig- heten.

Försöken föreslås pågå under budgetåren 1991/92 och 1992/93. Frågan om ledningen av arméns förbandsproduktion granskades inför statsmakternas beslut om den högre regionala ledningen (prop._ 1979/80: 135. FÖU 19. rskr. 315). [ propositionen är föredraganden tvek- sam till att militärbefälhavarna skall ha ansvar för arméns grundutbildning eftersom det finns skäl som talar både för och emot detta. Föredraganden ansåg dock att övervägande skäl fanns för att militärbefälhavarna skulle ha

Prop. 1988/89: 80

• Sida 29
•  Original

detta ansvar. Generaldirektören och förre chefen för försvarets rationalise- ringsinstitut Gunnar Petri har i sin rapport (Ds Fö 1987: 1) om försvars- maktens akuta ekonomiska problem också kritiserat förhållandet med militärbefälhavaren som en ytterligare nivå i uppdragskedjan mellan upp- dragsställaren chefen för armén och det producerande lokala arméförban- det.

För egen del har jag förståelse för att man utifrån en strikt syn på ledningen av förbandsproduktionen kan hävda att denna skulle blieffekti- vare utan mellannivån militärbefälhavare/fördelningschcf. Jag har noga övervägt denna fråga och anser. liksom överbefälhavaren. att produktions- ledningen skall möjliggöra att försvarsmakten är krigsduglig direkt efter mobilisering. upprätthåller en kontinuerlig beredskap och bedriver en effektiv produktion.

Systemet bör vidare medge en smidig övergång mellan olika beredskaps- lägen. Det bör därför vara en integrerad del av det operativa och det taktiska ledningssystemet. Den av överbefälhavaren angivna verksamhets- idén med sin tillämpning i kaderprineipen och principen att ledningen i fred i huvudsak skall vara densamma som i krig har fördelar för produk- tionsledningen. 1 tillämpningen skapas incitament till ökat ansvarstagande och förbättrad effektivitet: fördelnings- .och brigadchefcr skall ju själva under beredskap och krig leda de förband som de har haft ansvar för att forma i fred. med deras förtjänster och brister.

Överbefälhavaren anger som mål för förändringen att högre krigsför- bandschefer skall få uppgifter för hela krigsförbandet. att brigaderna skall vara myndigheter redan i fred-och att förändringen kan ske i tre steg — A. B och (" — där stegen B och C bl. a. innebär att nya myndigheter skapas. Jag har nyss beskrivit innebörden av de försök som överbefälhavaren föreslår med stegen B och ('.

Jag anser att genomförandet av det första steget. steg A. är en åtgärd i rätt riktning. Beträffande stegen B och C" är jag inte nu beredd att ta ställning. Jag bedömer att det krävs ytterligare beslutsunderlag från över- befälhavaren. Det bör även finnas en möjlighet att beakta eventuella förslag i frågan som 1988 års försvarskommitté kan komma att lämna under våren 1989 inom ramen för överväganden om planeringssystemets framtida utveckling.

Jag räknar för närvarande med att det skall vara möjligt för regeringen att Linder hösten 1989 ta ställning till försök med stegen B och (f.

Jag vill i detta sammanhang också nämna riksrevisionsvcrkets (RRV) rapport "Matcriell beredskap inom armén -— Luftvärnsförband" (revi- sionsrapport 1989-01-01 dnr. 19871582). RRV har i denna granskat den materiella beredskapen inom armén med utgångspunkt i några utvalda luftvärnsförband. Rapporten tar bl.a. upp frågor om målstyrning och uppföljning. Den övervägs för närvarande inom regeringskansliet som en del i det pågående utvecklingsarbetet.

Jag övergår nu till att behandla produktions/eclningen avseende anlägg- iiiitg.v- (N'/1 lol.-al/i'irsör/itingen.

Jag vill inledningsvis erinra om vad statsrådet Engström efter samråd med mig anförde om statlig lokalförsörjning vid sin anmälan till budget-

• Sida 30
•  Original

propositionen (prop. 1988/89: 100. bil. 9). Han redovisade förslag till dels Prop. 1988/89: 80 riktlinjer för hantering av lokalkostnader och för samordning av lokalför- _ sörjning. dels genomförande av samordnad statlig lokalförsörjning.

Förslagen till riktlinjer för samordnad lokalförsörjning var följande:

1. Statlig lokalförsörjning skall samordnas så långt som möjligt. Kompetens för lokalförsörjningsfrågor skall finnas samlat inom sta- ten och skall vidmakthållas. utvecklas och utnyttjas effektivt.

2. Statliga fastighetsförvaltare och lokalhållare skall så långt möj- ligt samordna sitt agerande på lokala marknader. Byggnadsstyrelsen ges ett samordningsansvar.

3. Statliga lokalhållare skall tillämpa en gemensam standard för lokaler av generell karaktär. Byggnadsstyrelsen ges ”ansvar för utar- betandet av gemensam standard. Fortifikationsförvaltningen ges ett motsvarande ansvar i fråga om befästningsarbeten m.m. Förslagen om genomförande av samordnad statlig lokalförsörjning sam- manfattades enligt följande:

1. Byggnadsstyrelsen och fortifikationsförvaltningen behålls som separata myndigheter. Byggnadsstyrelsen skall ha resurser på een- tral. regional och lokal nivå och i huvudsak nuvarande ansvar och arbetsuppgifter.' Fortifikationsförvaltningens resurser. ansvar och arbetsuppgifter skall även i fortsättningen svara mot rollfördelning- en i försvarets planerings- och ekonomisystem. Ansvaret för bl.a. den tekniska fastighetsförvaltningen bibehålls av försvarsmyndighe- terna. Pågående decentraliseringsarbete inom byggnadsstyrelsen och fortifikationsförvaltningen fullföljs. Riktlinjer bör ges till berör- da myndigheter som stimulerar utökat samarbete och samordning. [ detta sammanhang kan marginellajusteringar av uppgiftsfördelning mellan byggnadsstyrelsen. fortifikationsförvaltningen och övriga myndigheter inom försvaret komma att aktualiseras.

2. Verksamheterna inom byggnadsstyrelsen och fortifikations- förvaltningen bör göras mer-uppdragsinriktade. Verksamheter av stödkaraktär. egen-regiverksamhet och liknande bör så långt som möjligt bedrivas som separata resultatenheter'med kostnadstäck- ning. Motsvarande förändring bör genomföras inom berörda försvarsmyndigheter och bör prövas för de affärsverk som i dag inte är organiserade på detta sätt.

3. Fortifikationsförvaltningens verksamheter bör fortsättnings- vis styras via resultatbudgetar eller motsvarande på intäkt/kostnads- bas på liknande sätt som i dag sker för byggnadsstyrelsen. På stats- budgeten bör endast ett formellt anslag om 1 000 kr. anvisas. Nuva- rande medelsanvisning till fortiflkationsförvaltningen bör uppdelas på huvudprogrammeti fr.o.m. budgetåret 1990/91.

4. Ett mycket viktigt led i att få en korrekt kostnadsbild för anläggnings- och lokalförsörjningen inom försvaret är att dessa till- gångar så långt som det är praktiskt belastas med kapitaltjänstkost- nadcr. som sker inom övriga samhällssektorer. Härmed skapas en grund för samordning mellan försvarsmakten och det civila områ- det på alla nivåer och för olika delar av anläggnings- och lokalför- 30

• Sida 31
•  Original

sörjningsprocessen. En dylik omläggning av redovisningen inom det militära försvaret bör utredas skyndsamt så att det kan genomföras i anslutning till kommande försvarspolitiska beslut år 1991. Föränd- ringarna bör givetvis vara neutrala i förhållande till den militära utgiftsramen.

5. Lokalhållarna. ' dvs. byggnadsstyrelsen. affärsverken och försvarsmyndighcterna. bör ges möjlighet att upphandla byggadmi- nistration från antingen byggnadsstyrelsen eller fortifikations- förvaltningen. Dessa myndigheter bör i sin roll som projektledare m.m. stimuleras att köpa tjänster av varandra.

6. Lokalbrukarna bör ges ökade möjligheter att under kostnads- ansvaroch. beträffande de civila myndigheterna under byggnadssty- relsens övergripande ansvar och tillsyn. och vad gäller försvarsmyn- digheterna enligt rollfördelningen i försvarets planerings- och eko- nomisystem. välja form och huvudmannaskap för verkställighet av drift och löpande underhåll. Dessa förslag är en grund för den fortsatta utvecklingen av försvarsmak- tens anläggnings- och lokalförsörjning.- Överbefälhavaren har inom ramen för FU 88 även utrett försvarsmak- tens anläggnings- och lokalförsörjning. Utredningen har dokumenterats i en särskild delrapport. l programplanen. ÖB 89—92. redovisas överbefäl- havarens förslag till inriktning av försvarsmaktens organisation för försörj- ning av mark. anläggningar och lokaler på följande sätt. Utvecklingen inom denna sektor av försvaret måste samordnas med ledningssystemet i övrigt. Överbefälhavaren föreslår därför att ansvaret för anläggnings- och lokalförsö'rjningsfrågor i stor utsträckning decentrali- seras. och att uppgifter" delegeras till förbandschefer på lägre regional och lokal nivå. Detta påverkar dimensioneringen av och organisationen inom fortiftkationsförvaltningen och de centrala staberna. Utgångspunkten för anläggnings- och lokalförsörjningen skall vara verk- samheten i kris och .krig samt beredskapskraven. Därutöver skall en ratio- nell produktion av anläggningar och lokaler genomföras. Grundorganisationen skall utgå från krigsuppgiftcrna och krigsorganisa- tionen varvid säkerheten i att kunna övergå från grundorganisationen till krigsorganisationen skall säkerställas. Resurser skall därför finnas inom staberna för krigsplanläggning av byggverksamheten i kris och krig. Där- vid är det av största vikt att ansvarsområdetl-uppgifterna är väl definiera- de. allt i syfte att få en' kvalitativ höjning av krigsplanläggningen inkl. anläggningsplanläggningen. Överbefälhavaren och försvarsgrenscheferna skall ha en samlad bild av verksamheten och styra den i enlighet med det framtida produktionsled- ningssystemet.

Kompetens för forskning. utveckling. behovsprövning. projektadmini- stration och förvaltning av anläggningar skall behållas inom försvaret så att försvaret kan tillföras ändamålsenliga anläggningar och bibehålla dem i f'unktionsdugligt skick.

Den mark och. de anläggningar och lokaler som försvaret utnyttjar skall behållas i försvarets ägo. Det samlade ansvaret för fastighetsförvaltning skall ligga hos de fastighetsförvaltande förbandscheferna.

• Sida 32
•  Original

Försvaret skall förses med ändamålsenliga lokaler till lägsta kostnad Prop. 1988/89:80 över tiden. Den kompetens som krävs för anläggningsförsörjningen skall så långt möjligt kunna merutnyttjas inom lokalförsörjningsområdet.

Helheten skall beaktas i försvarsspecifika system där bl.a. anläggningar ingår.

När det gäller att omsätta de principer för lokalförsörj ningens utveckling som har beskrivits ovan. måste en tidsmässig samordning med övriga förändringar inom försvaret ske. Fortifikationsförvaltningens utveckling bör därför anpassas till den tidsplan och de utvecklingssteg i övrigt som red0visas inom ramen för produktionsledningssystemet.

Det förslag till inriktning som överbefälhavaren har redovisat i pro- gramplanen är Översiktligt och jag kan i huvudsak godta förslaget som en ytterligare grund för den fortsatta utvecklingen inom området. Jag förut- sätter emellertid att särskilda framställningar görs till regeringen i de delar där ändringar krävs i statsmakternas hittillsvarande ställningstaganden.

Jag avser att återkomma till regeringen med förslag om uppdrag till — riksrevisionsvcrket att i samråd med överbefälhavaren utarbeta förslag

till ett system med kapitaltjänstkostnader inom försvarets område. — överbefälhavaren att förbereda genomförande av resultatenheter på försvarsmyndigheterna. — överbefälhavaren och fortifikationsförvaltningen att i samverkan utar- beta förslag om formerna för fortifikationsförvaltningens förändrade redovisning på statsbudgeten. Jag vill i detta sammanhang även beröra en annan fråga rörande anlägg- nings- och lokalförsörjningen.

För flertalet myndigheter inom huvudprogrammet Gemensamma myn- digheter är lokalförsörjningen så ordnad att överbefälhavaren planerar den och att iiwcsteringarna för den finansieras över ett gemensamt anslag inom den militära utgiftsramen. Detta anslag disponeras av fortifikations- förvaltningen. Dock gäller för försvarets forskningsanstalt att lokalförsörj- ningen planeras av överbefälhavaren och att investeringarna finansieras över ett särskilt anslag inom den militära utgiftsramen. Anslaget dispone- ras av byggnadsstyrelsen. För kustbevakningen svarar byggnadsstyrelsen för lokalförsörjningen på samma sätt som för civila myndigheter i allmän- het.

Enligt min mening är det önskvärt att lokalförsörjningen för försvarets forskningsanstalt och kustbevakningen sköts på samma sätt som för övriga myndigheter inom huvudprogrammet. För kustbevakningens del bör ord- ningen ändras fr.o.m. budgetåret 1990/91. För försvarets forskningsan- stalt bör ordningen ändras vid en tidpunkt som är anpassad till pågående och planerade större investeringar.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört om ledningen inom försvarsmak- ten.

• Sida 33
•  Original

4.4.5 Organisation av försvarsmaktens centrala och högre regionala ledning Riksdagen har fattat beslut om riktlinjer för organisation av försvarsmak- tens centrala ledning m.m. (prop. 1977/78: 63. FöU 9. rskr. 174 och prop. 1979/80: 100, FöU 19. rskr. 326). Riksdagen har vidare (prop. 1979/80: 135. FöU 15. rskr. 318)-godkänt de riktlinjer som föredragande statsrådet förordade för organisation av totalförsvarets högre regionala ledning. De två besluten skiljer sig åt vad gäller detaljeringsgrad. 1 det senare beslutet har riksdagen vad gäller militärområdesstabernas organisa- tion endast tagit ställning till viktiga ramfrågor som huvuduppgifter och personalvolymer. Inom dessa ramar har sedan regeringen fastställt organi- sationen i stort för militärområdesstaberna. Överbefälhavaren har redovisat förslag till förändring av organisationen av försvarsmaktens centrala och högre regionala ledning. De redovisade förslagen framgår av programplanen för 1989/90— 1991/92 jämte FU 88- rapporterna om översyn av centrala staber samt försvarsmaktens opera- tiva ledning _ Överbefälhavaren framhåller att ett antal av myndighetens nuvarande funktioner saknar samband med uppgifter som ålagts överbefälhavaren. I det redovisade underlaget anges att det finns en stor decentraliseringspo- tential i den totala arbetsvolymen i försvarsstaben. Överbefälhavaren redovisar vidare att det i den verksamhetsanalys han genomfört påvisats att försvarsstabens uppdelning i en operationsledning och en planeringsledning för närvarande är försvarsstabens största pro- blem. lnom försvarsgrensstaberna finns för närvarande enligt överbefälhava-

ren ett antal verksamheter som helt eller delvis saknar samband med försvarsgrenschefernas programansvar eller produktionsstyrning.

Enligt överbefälhavaren förekommer dubbelarbete mellan försvarssta- ben och försvarsgrensstaberna.

Av överbefälhavarens underlag framgår vidare att överbefälhavaren som namn på person och myndigheten ger upphov till missförstånd.

Överbefälhavaren föreslår mot bakgrund av den ledningsfilosofi somjag har redogjort för i det föregående en ny organisation av ledningen på central och högre regional nivå. .

Enligt förslaget bör myndigheten överbefälhavaren bestå av chef (över- befälhavaren). försvarsstaben och driftenheter. Det konstateras att överbe- fälhavarens huvudsakliga verksamhet återfinns inom de fyra områdena underrättelse- och säkerhetstjänst. övergripande operativ ledning. övergri- pande personalarbete samt programinriktning. Försvarsstaben bör enligt förslaget vara överbefälhavarens stab och organiseras för att i första hand ta fram det analyserade och bearbetade underlag som behövs inom de fyra områdena. Uppgifter som inte är av denna karaktär bör enligt överbefäl- havaren i princip inte ingå i försvarsstabens verksamhet.

Överbefälhavaren föreslår att försvarsstaben skall bestå av försvars- stabschef. fyra ledningar (operationsledning. underrättelse- och säkerhets- ledning. planeringsledning samt personalledning) samt en informationsav- delning och enheter för internt ledningsstöd.

• Sida 34
•  Original

Driftenheterna i' myndigheten överbefälhavaren bör enligt förslaget be- stå av försvarets underrättelse- och säkerhetskontor. militära förvaltnings- kontoret. sektionen för särskild informationsinhämtning samt övergångs- vis också intendentkårssektion och fortifikationskårssektion. Det militära förv altningskontoret avses vara intäktsfinansierat. '

Eftersom verksamhet decentraliseras eller förs ut från försvarsstaben kommer staben enligt överbefälhavaren att minska personellt.

Överbefälhavaren anger att organisationsstr'ukturen för försv arsstaben' 1 fred skall bibehållas 1 huv udsak oförändrad vid övergång till krigsorganisa- tion. '

Den nya organisationen för myndigheten överbefälhavaren föreslås fast- ställas att gälla från den 1 juli 1989. Omorganisationsåtgärder uppges behöva pågå intill den ljuli 1991.

Överbefälhavaren konstaterar att försvarsgrenschefernas huvudsakliga verksamhet återfinns inom. tre områden nämligen programutformning. produktionsinriktning och personalarbete. Försvarsgrensstaberna bör' en- ligt överbefälhavaren vara organiserade för att i första hand' skapa det analyserade och bearbetade underlag som behövs för försvarsgrenschefens beslut inom dessa områden. Uppgifter som inte är av denna karaktär anser överbefälhavaren i princip bör tas bort ur försvarsgrensstabernas verksam- het.

Enligt överbefälhavaren bör försvarsgrensstaberna bestå av program-. produktions- och personalledningar samt vissa försvarsgrensspecifika led-'

ningsfunktioner.

Enligt överbefälhavarens redovisning bör myndigheten chefen för ar- me'n bestå av försvarsgrenschefenoch en stab om stabschef. tre ledningar (programledning produktionsledning. personalledning) och driftenheter (informationsavdelning. administrativ avdelning). '

Enligt redovisningen bör myndigheten chefen föt marinen bestå av försvarsgrenschef och en stab om stabschef. fyra ledningar (programled- ning. systemledning. produktionsledning. personalledning) samt driften- heter (chef'sgrupp. stabsorgan). ' _

För myndigheten chefen för'flygvapnet redovisas en organisation bestå- ende av försvarsgrenschef. en stab om stabschef. sex ledningar (program- ledning. studieledning. produktionsledning. personalledning. flygsäker- hetsledning. vädertjänstledning) och en driftenhet (administrativ avdel- ning) samt av en flygvapcninspektion.

Det totala personalbchovet för försvarsgrensstaberna har inte redovi-

s.ats For försvarsgrensstabernas "kärna' av verksamhet (programutform- ning. produktionsinriktning och personalarbete) har beräknats ett perso- nalbehov sammanlagt om ca 100 chefer och handläggare per försvars-_

grensstab.

Enligt programplanen föreslås ny organisation för försvarsgrensstaberna ' från år 1991. Jag har dock erfarit att det bör vara möjligt att ny organisa- tion för de olika försvarsgrensstaberna skall kunna fastställas att gälla vid tidigare tidpunkter. ' ' Överbefälhavaren redovisar att organisationen på högre regional nivå påverkas av en övergång till ny miloindelning. delegering av uppgifter från.

• Sida 35
•  Original

central till högre regional nivå inom bl.a. underrättelseområdet samt delegering av uppgifter från militärbefälhavaren till underställda chefer. Överbefälhavaren anger att den krigsorganiserade milostaben bör i stort ha samma organisationsstruktur som fredsstaben. l myndigheten militär- befälhavaren föreslås ingå militärbefälhavaren. milostab och en till två fördelningscheferjämte kaderstab. Militärområdesstaben föreslås liksom i krig utgöras av stabschefjämte operationssektion. underrättelse- och sä- kerhetssektion. underhålls- och sjukvårdssektion. kommunikations- och fältarbetssektion samt personalsektion. Härutöver föreslås i fred en admi-

nistrativ sektion som utgör kader för krigsorganisationens milostabsba- ' taljon samt i fred en planerings- och ekonomienhet söm bör lyda under stabschefen.

Den nya organisationen för militärområdesstaberna föreslås gälla från den ljuli 1991.

I detta sammanhang vill jag erinra om vad föredragande statsrådet. i . prop. 1986/87:99 om ledning av den statliga förvaltningen. anförde om principerna beträffande organisationsbeslut. nämligen följande. - '

Genom att beslut om grundstruktur, liksom förändringar av den, fattas av regeringen och inte av riksdagen. förenklas den beslutsprocess i sam- band med förändringar som begränsas till organisationsfrågor. Detta bi- drar till att öka flexibiliteten i förvaltningen.

Jag vill erinra om att riksdagens beslut med anledning av prop. 1979/80: 135 om organisation av försvarsmaktens högre regionala ledning, m.m. innebar ett principiellt ställningstagande i stor överensstämmelse med vad jag här anfört. såvitt gäller försvarets myndigheter. Riksdagen ' invände inte mot föredragande statsrådets sammanfattande omdöme att "i fråga om organisationsbeslut bör principen vara att endast viktigare ramfrågor underställs riksdagens prövning"; Riksdagen uttalade dock att den ville bli informerad om regeringens avsikter i fråga om den närmare utformningen av myndigheternas organisation (FöU 1979/80: 15 och 19. rskr. 318).

Sammanf'attningsvis bör principen således vara att regeringen fattar beslut om myndigheternas organisatoriska grundstruktur och att myndig- heterna inom den ramen har en betydande frihet att själva besluta om ändrad organisation. Utgångspunkten bör dock vara att omorganisationer- na skall ske inom givna resursramar.

Riksdagen hade intet att erinra häremot (KU 2'9. rskr. 226). Beträffande organisationen av grundstrukturen för ledningen av den centrala och högre regionala nivån. som det således bör ankomma på regeringen att fatta beslut om. vill jag vidare anföra följande.

Jag anser att den föreslagna förändringen av organisationen i stort är lämplig. '

Det föreslagna militära för'valtningskontoret i myndigheten överbefäl- ' havaren avses vara intäktsfinansierat. Det bör ankomma på regeringen att göra de omföringar mellan berörda anslag som kan vara motiverade härav.

I det fortsatta organisationsarbetet kommerjag att ytterligare följa upp den av överbefälhavaren aviserade förändringen av hur uppgifterna 'skall lösas inom underrättelsefunktionen. Vidare avser jag att ytterligare över-

• Sida 36
•  Original

väga de försvarsgrensspecifika ledningsfunktionerna. När det gäller att i fred organisera fördelningschefer med kaderstaber får jag hänvisa till vad jag har anfört i det föregående om produktionsledningen. Beträffande organisationen av ledningen inom militärområdena avvaktar jag överbe- fälhavarens kommande organisationsförslag med anledning av riksdagens ställningstagande till vad jag tidigare har anfört om totalförsvarets geogra- fiska indelning på högre regional nivå. Jag förutsätter vidare att berörda huvudprogrammyndigheter kommer in med särskilda förslag i de delar det behövs för ställningstaganden i det fortsatta organisationsarbetet. Jag vill slutligen också framhålla att jag avser att ägna frågan om myndigheternas benämning uppmärksamhet vid den fortsatta beredningen.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört om organisation av försvarsmaktens centrala och högre regionala led- ning.

Huvuduppgiften i regeringens uppdrag till överbefälhavaren i mars år 1987 var att lämna förslag till arméns långsiktiga utveckling. Uppdraget var en komplettering till 1987 års försvarsbeslut och skulle främst avse utbildningssystemet och fredsorganisationen. eller grundorganisationen som den numera kallas. samt krigsorganisationen i den utsträckning som behövdes för att kunna lämna förslag till förändringar i grundorganisatio- nen. Förändringar i grundorganisationen bör vara av långsiktig natur. Arbetet med arméns utveckling har därför av överbefälhavaren samord- nats med perspektivplancarbetet inför nästa försvarsbeslut.

Överbefälhavaren redovisar i sin programplan resultatet av genomförda studier och konstaterar sammanfattningsvis att det inte har gått att finna en arméstruktur inom den ekonomiska ramen som svarar upp mot de mål och uppgifter som angetts i 1987 års försvarsbeslut. Principerna för försva- rets förande behöver enligt överbefälhavaren ses över.

I den planeringsinriktning för armén som överbefälhavaren föreslår ges statsmakterna handlingsfrihet att i nästa försvarsbeslut besluta om vilken inriktning som skall gälla för arméns fortsatta utveckling samt vilka upp- gifter och resurser som skall tilldelas.

Överbefälhavaren föreslår att 21 brigader (inkl. Gotlandsbrigaden) och ett däremot avvägt antal stödförband vidmakthålls t.o.m. år 1992. Dessa brigader kan enligt överbefälhavaren ges en materiell kvalitet som i huvud- sak är godtagbar i krigsmiljön fram till mitten av 1990-talet. Vissa brister föreligger dock främst när det gäller mobiliseringsberedskapen och uthål- ligheten. Om inte ytterligare resurser tillförs armén i nästa försvarsbeslut måste enligt överbefälhavaren antalet brigader reduceras till 17. Överbe-

• Sida 37
•  Original

fälhavarens förslag innebär att de äldre infanteribrigaderna (IB 66 M) och ett flertal fristående skyttebataljoner utgår ur organisationen. Materielen från de utgående förbanden används för att utrusta kvarvarande förband och för att förbättra uthålligheten.

De territoriella förbanden bör enligt överbefälhavaren omstruktureras. För försvarsuppgifter m.m. behålls en organisation om ca 165000 man. För skydd mot sabotage organiseras s. k. skyddsförband om totalt ca 110000 man. Hemvärnet bör bibehållas med dagens organisation. De förslag till omstrukturering av arméns organisation som överbefälhavaren redovisar innebär på sikt en personalstyrka i krig om ca 670000 man, vilket innebär en reducering jämfört med dagsläget om ca 70000 man.

Arméns långsiktiga utveckling blir en viktig fråga för 1988 års försvars- kommitté. I avvaktan på kommitténs förslag förordar jag att den av överbefälhavaren föreslagna inriktningen mot 21 brigader och ett mindre antal fristående skyttebataljoner läggs till grund för planeringen.

Detta innebär en reducering jämfört med dagsläget med åtta äldre infanteribrigader (IB 66 M) samt ett antal fristående skyttebataljoner. Jag vill erinra om att redan 1987 års försvarsbeslut innebar en avveckling av två av dessa före år 1992. Det kan synas som om mitt förslag föregriper 1988 års försvarskommittés arbete och att även frågan om dessa brigaders bibehållande borde prövas av kommittén. Jag förordar emellertid att beslut i denna fråga fattas nu av följande skäl.

IB 66-brigaderna har under den senaste 15 års-perioden inte kunnat moderniseras i tillräcklig omfattning. Under de senaste åren har härutöver repetitionsutbildningen reducerats. Brigaderna har trots nedgången i den operativa förmågan alltjämt en viss värnkraft. Materielen i brigaderna är emellertid i väsentliga avseenden omodern och sliten. Att modernisera dessa brigader _skulle kräva avsevärda ekonomiska resurser under 1990- talet. Det är enligt min mening inte möjligt att ens med mycket stora ekonomiska tillskott kunna avdela medel för att bibehålla dessa förband. Genom att nu besluta om att låta dessa förband utgå ur organisationen kan grund- och repetitionsutbildningen upphöra fr. o. m. budgetåret 1989/90 och resurser omfördelas till andra ändamål. Det innebär vidare att materi- el och personal kan tillföras den kvarvarande krigsorganisationen. Härige- nom kan krigsdugligheten och uthålligheten hos denna ökas.

Förhållandet att IB 66-brigaderna försvinner innebär inget ställningsta- gande till det totala antalet brigader'på sikt. Det är en uppgift för den tillsatta försvarskommittén att lämna förslag om antalet brigader.

Jag har tidigare (avsnitt 4.4.2) anmält att den planeringsinriktning som överbefälhavaren föreslår för armén innebär att endast hälften av erforder- lig repetitionsutbildning genomförs under budgetåren 1989/90 och 1990/91. Risken ökar därmed att krigsdugligheten för våra viktigaste förband minskar på ett oacceptabelt sätt.

Ett resurstillskott om 150 milj. kr. för resp. budgetår skulle innebära för arméns del att ett återtagande sker av övningstiden för de prioriterade brigaderna. att fler förband övas, att huvuddelen av personalen kallas in till dessa förband, att det blir möjligt att genomföra övningar i rätt terräng och att vissa viktiga fördelningsförband övas.

• Sida 38
•  Original

Genom dessa åtgärder täcks de allvarligaste bristerna och krigsduglighe- ten förbättras för de viktigaste förbanden.

Jag återkommer till detta under anslaget B 1. Arméförband. Överbefälhavaren anmäler i sin programplan att möjligheterna att på- börja en materiell förnyelse av någon större omfattning föreligger först efter år 1997. Detta innebär ytterligare omplaneringar i förhållande till 1987 års försvarsbeslut. Fram till år 1992 kan. av de tidigare inplanerade materielobjekten, endast ett fåtal beställas enligt ursprunglig plan samti- digt som andra materielobjekt måste reduceras eller anskaffas senare. Enligt överbefälhavaren har det vidare inte varit möjligt att, med nu föreliggande planeringsförutsättningar, planera in nya erforderliga beställ- ningar för utveckling av ny materiel hos-svensk industri under de kom- mande åren. ' Jag konstaterar att för arméstridskrafterna innebär planeringen att

bland de objekt som kan beställas är den pansarbrytande granatkastar-- projektilen STRIX. stridsfordon 90, luftvärnsrobotsystem .90 och spa- ningsradar till luftvärnet. Vidare påbörjas leveranser enligt tidigare be- ställningar av bl.a. pansarvärnsrobot 56 Bill och truppradio 8000.

Planeringen innebär på sikt att arméns materiella beredskap, uthållighet och samlade effekt allvarligt minskar. Detta är enligt min mening allvarligt varför jag anser att planeringen måste prövas inför nästa försvarsbeslut och därför bör behandlas av 1988 års försvarskommitte'.

Jag 'vill i detta sammanhang erinra om att riksdagen i 1987 års försvars- beslut underströk betydelsen av att bibehålla en egen försvarsindustri med hög kompetens att utveckla. tillverka och underhålla försvarsmateriel. Jag konstaterar nu att medlen för utveckling vid svensk industri—för att senare möjliggöra anskaffning av ny materiel har reducerats avsevärt. Således har inom arméstridskrafterna medlen minskat från ca 450 milj. kr. per år i föregående period till ca 120 milj. kr. per år för perioden 1992—97 enligt nuvarande programplan. .

Enligt min uppfattning är de medel som nu inplanerats inom försvars- makten otillräckliga för att bibehålla utvecklingskompetensen inom svensk försvarsindustri. Detta äventyrar vår förmåga att med i allt väsent- . ligt egna nationella resurser förnya försv.arsmakten

För att behålla handlingsfriheten fram till nästa försvarsbeslut förordar jag därför att ytterligare medel tillförs den militära utgiftsramen för studier och utveckling av ny materiel.

Fö1 arme'stridskrafterna fö1ordarjag att 175 milj. kr. avsätts för utveck-. ling bl.a. av vapen och ammunition, elektronik. robotsystem och stridsfor- don. Jag återkommer till detta under anslaget B 2. Arméförband. Jag återkommer vidare till inriktningen av motsvarande ytterligare medelstill- delning för marin- och flygstridskrafterna.

4. 4. (). 2 .--1-Iarin.s'l rit/skrattet"

Överbefälhavaren anmäler i sin programplan att marinens ekonomiska situation är bekymmersam och att en avsevärd omplanering har fått ske i

'38

• Sida 39
•  Original

förhållande till 1987 års försvarsbeslut. Beredskapen och ubåtsskyddsverk- samheten har trots särskilda satsningar från statsmakternas sida. tagit en allt större del av den totala budgeten. Svårigheterna att upprätthålla mari- nens krigsorganisation har efter hand blivit jämförbara med dem inom armén anser överbefälhavaren.

Överbefälhavaren föreslår därför omfattande reduceringar och senare- läggningar av verksamhet. Vidare föreslås att marinens organisation mins- kas i syfte att säkerställa de återstående krigsförbandens krigsduglighet.

Satsningen på-beredskaps- och ubåtsskyddsåtgärder har medfört att - kostnaderna för personal, drift och underhåll samt för materielansk'affning har ökat mer än vad som kunde förutses. Detta har bl.a. lett till att matcrielförnyelsen inte kan ske fullt ut enligt försvarsbeslutets intentioner. Jag anser att satsningen på ubåtsskyddsåtgärder är nödvändig och att marinens arbete med att bestrida kränkningarna skall fullföljas. '

Reduceringar har tidigare skett i marinens planering. Bl. a. har anskaff— ' ningen av en ny serie minröjningsfartyg utgått.

Den nu föreslagna inriktningen innebär ytterligare avsteg jämfört med försvarsbeslutet. Endast tre Ubåt 90 och ett tungt kustrobotbatteri" kan anskaffas mot tidigare planerade fem resp. fyra. Härigenom skapas enligt överbefälhavaren möjligheter att under perioden 1992 — 97 påbörja an- skaffningen av en ny serie ytstridsfartyg med huvudsaklig inriktning mot ubåtsjakt. minjakt och miner'ingsuppgifter. _

Den föreslagna planeringen ger. enligt överbefälhavaren, statsmakterna handlingsfrihet att i nästa försvarsbeslut ge marinen en utveckling. som svarar mot de operativa behoven enligt inriktningen i 1987 års försvars- beslut. ' ' .

Enligt försvarsbeslutet år 1987 skulle inriktning av ytstridsförbandens framtida utformning anstå till nästa försvarsbeslut. Försvarsbeslutet bete-'

nade betydelsenav ubåtsförband, kustrobotförband samt mineringar -— vid sidan av attackflyg — för försvar mot angrepp över havet. Enligt min mening bör dessa system även fortsättningsvis prioriteras i den fortsatta utvecklingen av krigsorganisationen och denna tidigare givna inriktning fortsätta att gälla i avvaktan på det nya försvarsbeslutet 1991.

Mot denna bakgrund kan jag inte godta överbefälhavarens förslag avse- ende tidigareläggning av anskaffning av ett nytt ytstridsfartyg.

Denna fråga liksom inriktningen av ubåts- och tunga kustrobotförband bör enligt min mening behandlas av 1988 års försvarskommitté.

Detta innebär att handlingsfrihet kan upprätthållas till efter ett total- försvarsbeslut år 1991 avseende såväl ubåtsanskaffning, fortsatt anskaff- ' ning av tunga kustrobotar som utveckling av ytstridsförbanden.

Överbefälhavarens planering bör vidare inriktas mot att upprätthålla möjligheterna till anskaffning äv luftobcroende tillsatsmaskineri. för den ubåtsgencration som nu projekteras under förutsättning att pågående för- söksverksamhet faller väl ut.

Överbefälhavaren har- föreslagit att ett antal äldre kustartilleriförband -i lägre prioriterade områden läggs ner under perioden 1992—97. Därutöver måste en robotbåtsdivision eller en patrullbåtsdivision utgå år 1995 om inte ekonomiska resurser tillförs i nästa försvarsbeslut. '

• Sida 40
•  Original

De föreslagna förändringarna i marinens krigsorganisation anser jag vara en fråga inför nästa försvarsbeslut och bör därför behandlas av 1988 års försvarskommitté.

Jag konstaterar vidare att de reduceringar som genomförs främst inom lednings- och förbandsverksamheten får allvarliga konsekvenser för ma- rinförbandens krigsduglighet.

Jag har tidigare (avsnitt 4.4.2). anmält att den planeringsinriktning som överbefälhavaren föreslår för marinen, innebär att endast-en tredjedel av erforderlig repetitionsutbildning genomförs under budgetåren 1989/90 och 1990/91. Risken ökar därmed att krigsdugligheten för våra prioriterade förband minskar på ett oacceptabelt sätt. -

Jag förordar därför att ytterligare medel tillförs för att förbättra repeti- tionsutbildningen. Ett resurstillskott om 50 milj. kr. för resp. budgetår skulle innebära för marinens del att flera fasta spärrbataljoner kan övas i full omfattning. att minröjnings-. bas- och bevakningsförband kan övas om än i mer begränsad form samt att ett visst återtagande kan ske för viktiga förband.

Genom dessa åtgärder täcks de allvarligaste bristerna och krigsduglighe- ten förbättras för de viktigaste förbanden. .

Jag återkommer till detta under anslaget C 1. Marinförband. -

Jag har tidigare i min redogörelse för inriktningen av arméstridskrafter- na beskrivit konsekvenserna för den svenska försvarsindustrin med nuva- rande planering. De medel som avsätts för studier och utveckling av nya system och ny materiel till marinen, har kraftigt reducerats under de senaste åren. Från tidigare ca 250 milj. kr. per år har medlen reducerats till hälften i nuvarande programplan. Detta innebär att de medel som nu inplanerats inte är tillräckliga för att bibehålla utvecklingskompetensen inom svensk försvarsindustri. Därmed kan statsmakternas handlingsfrihet inför nästa försvarsbeslut gå förlorad.

Jag förordar därför att 105 milj. kr. avsätts för marinstridskrafterna för utveckling bl.a. av vapen. ammunition, robotsystem och elektronik. Jag återkommer till detta under anslaget C 2. Marinförband.

4. 4. 6. 3 ["l_1-'g.v1rid.tkra_/ier

Överbefälhavaren anmäler i sin programplan att det fortfarande råder en obalans mellan behov och tillgångar på militär personal. Den senaste tidens stora pensions- och förtidsavgångar har lett till brister i krigsorgani- sationen. De åtgärder som har vidtagits för en ökad rekrytering samt särskilda löneavtal för viss personal börjar dock ge resultat. Dessa avtal har dock medfört att lönekostnaderna ökat med ca 200 milj. kr. per år utöver den ramkompensation som systemet för prisreglering medger. Be- hovet av flygförare bör vara tillgodosett i början av 1990-talet och tekni— kerbehovet något senare. Bristen på personal för den nya basorganisa- tionen begränsar denna funktions krigsuthållighet.Överbefälhavaren be- dömer att det först i slutet av 1990-talet råder balans mellan behov och tillgång på yrkesofficerare inom flygstridskrafterna. Jag återkommer till frågorna om flygvapnets personalförsörjning (avsnitt 4.4. 10).

Prop. 1988/89: 80

• Sida 41
•  Original

Överbefälhavaren anmäler vidare i sin programplan kostnadsökningar och osäkerheter i kostnadsuppskattningarna för flera materielobjekt. Detta har lett till omplaneringar, som ijämförelse med inriktningen i 1987 års försvarsbeslut. innebär att ny materiel kommer att tillföras senare, i lång- sammare tempo och med i vissa fall lägre krav på prestanda. Sålunda förutsätts t. ex. en senarelagd anskaffning av den flygburna spaningsradarn (PS 890).

Överbefälhavaren anmäler även att ett svenskt jaktrobotprogram preli- minärt kommer att kosta'2 miljarder kr. mer än vad som har avsatts i planerna fram till år 1997. Överbefälhavaren anger att nya vägar som tillgodoserjaktrobotbehovet och industrikompetensen måste prövas.

Överbefälhavaren förutser inte några förändringar när det gäller krigsor- ganisationen fram t.o. m. budgetåret 1991/92. Handlingsfrihet för att kun- na organisera en fjärdejaktdivision J 35 har skapats i planeringen.

Jag konstaterar att de insatta åtgärderna vänt den tidigare allvarliga personalutvecklingcn. Jag utgår från att fortsatta insatser görs för att tidigt uppnå ett personalläge som är i balans med behoven för krigsorganisa- tionen. för incidentberedskapen och för möjligheterna att genomföra en rationell utbildning.

Jag är medveten om de omfördelningsproblem som har uppstått till följd . av att lönekostnaderna har ökat utöver vad ramen har kompenserats med. Jag vill dock för närvarande inte föreslå någon åtgärd i detta sammanhang men utgår från att avvägningen mellan personalkostnader och övriga kostnader prövas inför nästa försvarsbeslut.

Det senaste försvarsbeslutet angav att stridslednings- och luftbevak- ningssystemet (Stril) borde vidareutvecklas samt tillföras en flygburen spaningsradar. Jag anmälde sålunda i föregående års budgetproposition (prop. 1987/88: 100 bil. 6) att kostnadsökningarna för strilsystemet inte har kunnat accepteras i planeringen och att krav och teknisk ambitions- nivå behövde övervägas ytterligare. Denna granskning är nu genomförd och en ny s.k. målsättning har under hösten 1988 lagts till grund för planeringen. Chefen för flygvapnet avser genomföra projektet inom den tidigare för projektet avdelade ramen. Jag kan godta planeringen och vill därvid särskilt framhålla vikten av att strilsystemet, med nuvarande eko- nomiska ramar, omsätts på ett sätt som gör att dess grundläggande funk- tioner och samverkan med andra system säkerställs.

Den flygburna radarn är viktig för hela totalförsvaret. Den har också en säkerhetspolitisk betydelse. Jag är därför för närvarande inte beredd att slutligt acceptera en senarelagd anskaffning och anser att möjligheterna bör prövas att återgå 'till den tidigare planeringen.

En viktig del i 1987 års försvarsbeslut var inriktningen av jaktrobot- beväpningen. För radarjaktrobotar förutsattes ett långsiktigt program med stegvisa beslut. Inledningsvis skulle därvid den befintliga radarjaktroboten 71 modifieras i samarbete med utländsk industri. Denna modifierade robot benämns robot 71 A och avses för både JA 37 och JAS 39. Samtidigt skulle inför 1992 års försvarsbeslut klarläggas förutsättningarna för en utveckling av en svensk radarjaktrobot, robot 73, för i första hand JAS 39.

Tillgången på moderna jaktrobotar är avgörande för effekten i luft-

• Sida 42
•  Original

försvaret. .Jag avser därför att noga följa utvecklingen i denna fråga. Jag utgår från att myndigheterna under år 1989 kan presentera ett underlag för beslut om projektet robot 71 A. Den långsiktiga inriktningen, bl.a. en eventuell utveckling och anskaffning av robot 73, bör övervägas i den av mig tidigare nämnda försvarskommittén inför ett avgörande i 1991 års försvarsbeslut.

För det tunga attackvapnet till JAS 39 har redovisats olika alternativ. . Alternativet med s. k. tung bromsad bomb har utgått under året. Fortsatta studier och projektdefmitioner av ett tungt styrt attackvapen som skall kunna användas mot hårda mål pågår hos svensk och utländsk industri. Överbefälhavaren har i sin senaste programplan föreslagit senareläggning av anskaffning av ett tungt styrt attackvapen inom JAS-projektet till slutet av 1990-talet och utnyttjat en del av de avsatta medlen för ändamål utanför JAS-ramen. Jag accepterar inte denna planering. Planeringen för attackrobotbeväpningen skall fortsättningsvis gälla enligt inriktningen i 1987 års försvarsbeslut. Jag räknar med att beslutsunderlag för den fortsat- ta inriktningen av vapenprogrammet redovisas för regeringen under år 1989 så att beslut om inriktningen kan fattas under året.

Jag övergår därefter till basutbyggnaden. Överbefälhavaren anger i sin programplan ytterligare förseningar av kostnadsskäl av den pågående ut- byggnaden av det s.k. Bas 90-systemet. Enligt min mening är en sådan ytterligare försening oroande eftersom vår operationsfrihet och uthållighet påverkas negativt. Jag är dock beredd att godta planeringen eftersom väsentliga utbyggnadsåtgärder vidtas i norra delen av Sverige, där brister- na för närvarande är störst.

Enligt min mening ger den planerade utvecklingen av krigsorganisa- tionen erforderlig handlingsfrihet vid nästa försvarsbeslut, då även frågan om en eventuell fjärde J35-division bör avgöras. Jag anser att det är en fråga för 1988 års försvarskommitté att lämna förslag om den framtida krigsorganisationsutvecklingen för flygvapnet.

Jag har i min redogörelse för inriktningen av arméstridskrafterna beskri- vit konsekvenserna för den svenska försvarsindustrin om den nuvarande planeringen genomförs. Medlen för studier och utveckling av nya system och ny materiel till flygvapnet har reducerats kraftigt under de senaste åren och kommer att vara otillräckliga för att behålla utvecklingskompetensen inom-delar av svensk försvarsindustri. Därmed kan statsmakternas hand- lingsfrihet i nästa försvarsbeslut gå förlorad. '

Jag förordar därför att 100 milj. kr. avsätts för flygstridskrafterna för utveckling av bl. a. flygelektronik. Jag återkommer till detta under anslaget D 2. Flygvapenförband.

4.4. 6.4 Operativ ledning m. m.

Överbefälhavaren framhåller i programplanen för 1989/9041991/92 be- träffande inriktningen för den Operativa ledningen bl.a. följande.

Det operativa ledningssystemet bör utvecklas och förbättras successivt genom att den centrala och regionala ledningsorganisationen minskar samt genom teknisk förnyelse. .

En övergång till ny milostruktur bör genomföras den 1 juli 1991.

• Sida 43
•  Original

En central flygf'unktionsledning ingående i högkvarteret i krig och flyg- staben i fred bör organiseras senast år 1996. 1 samband härmed bör första flygeskadern utgå ur freds- och krigsorganisationen. _

De rCSurser som frigörs vid övergång till ny-milostruktur bör främst utnyttjas för att genom teknisk förnyelse öka flexibiliteten och uthållighe- ten i ledningssystemet.

En omorganisation av centrala och högre regionala staber bör genomfö- ras under perioden. Den personal som inte längre behövs på central och högre regional nivå bör omplaceras till regional och lokal nivå.

Underrättelsetjänsten bör effektiviseras ytterligare varvid tekniska hjälpmedel utnyttjas i ökad utsträckning.

Jag kan _i stort godta överbefälhavarens förslag till inriktning av den Operativa ledningen. Vad avser mina närmare ställningstaganden i dessa frågor får jag hänvisa till vad jag har anfört i avsnitten om total/önvvarets gemensammafrågor. ledningen inomförsvarsmakten samt organisation av jörsvarsnzaktens centrala och högre regionala ledning.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen dels föreslår riksdagen att godkänna vadjag har anfört om avveck- lingen av 'äldre infanteribrigader m. m., dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört om inriktningen av huvudprogrammet 1—4.

4. 4. 6. 5 Gemensamma myndig/leter Jag kommer i det följande att redovisa vissa frågor som har organisatorisk betydelse för berörda myndigheter inom huvudprogrammet 5. Gemen- samma myndigheter m.m.

Försvaretv materielverk

Riksdagen beslöt år 1981 om en ny organisation (Org 90) för försvarets materielverk (prop. 1980/81: 199. FöU 5. rskr. 21). Beslutet innebar bl.a. att en ny organisation fastställdes på huvudavdelnings- och avdelnings- nivå. Central planering. personalfrågor och administrativa frågor m. m. fördes samman i en ny huvudavdelning. Dessutom' inrättades en huvudav- delning för kommersiella frågor. Beslutet innebar vidare en övergång till verksgcmensamma enheter för såväl teknisk beredning som inköp. Härut- över skulle verkets ledningssystem förbättras bl. a. genom en verksamhets- planering och en aktiv ledning av organisationsutvecklingen inom verket."

Beslutet innebar vidare att statsmakterna i övrigt fastställde den allmän- na inriktningen för organisationen och överlät åt myndigheten att genom- föra omorganisationsarbetet. 1 linje härmed angavs att materielverket till regeringen senare skulle redovisa organisationsarbetet och möjligheterna att lösa förelagda arbetsuppgifter inom ramen för den nya organisationen.

Beslutet om den nya organisationen och den fortsatta inriktningen med senare uppgiftsändringar innebar att personalen successivt skulle minskas

• Sida 44
•  Original

från ca 3600 personår år 1982 till ca 2 500 pcrsonår budgetåret 1991/92. Prop. 1988/89: 80 Minskningen skulle möjliggöras främst genom ökad tillämpning av den s.k. huvudleverantörsprincipcn. Denna innebär att visst tekniskt-och ad- ministrativt arbete och ansvar successivt förs över från materielverket till industrin och att materielverket i princip blir systemsammanhållande för materielprojekten.

Försvarets materielverk har i en slutrapport (Kontroll 88) redovisat erfarenheterna av införandet av den nya organisationen. Jag sammanfattar slutrapporten i det följande. Den nya organisationen har enligt verket bl.a. medfört att kompetensen främst vad gäller teknik. ekonomi, systemsam- manhållning och projektledning kunnat stärkas. Vidare har kostnads- medvetandet ökat hos personalen. Genom en vidareutvecklad verksam- hetsplanering samt fortsatt förbättring av ekonomi- och produktionsplane- ringssystemen skapas enligt verkets uppfattning möjligheter för en succes- siv övergång från styrning med personalramar till kostnads- och effektstyr- ning av verksamheten.

Enligt verket måste arbetet med att bättre styra materielanskaffnings- processen fortsätta och innefatta bl. a. såväl administrativa åtgärder som en successiv utbyggnad av ADB-stödet. En förbättrad styrning och därmed en effektivare materielanskaffningsprocess är emellertid i hög grad beroen- de av den personalram man har till förfogande. Ramen måste ge möjlighet till en rationell avvägning mellan egna personalresurser på myndighetsan- slaget och köp av externa resurser på materielanslag.

Minskningen med mer än 600 pcrsonår sedan år 1982 har enligt materi- elverket inte gjort det möjligt att arbeta effektivt med utveckling, anskaff- ning och vidmakthållande av materiel. Behovet av personal för att vid- makthålla materielen för krigsförbanden underskattades i beslutet om Org 90. Erfarenheterna av tillämpningen av huvudleverantörsprincipen har visat att det inte varit möjligt att minska personalen vid verket så mycket som Org 90 förutsatte. Detta har bl. a. varit fallet i vissa större projekt där erforderlig styrning från materielverket har'varit svår att upprätthålla. Enligt materielverket måste kompetens och förmåga finnas hos verket så att leveranser och systemkostnader för materielens hela livslängd kan erhållas.

Enligt materielverket behöver dock huvudlevcrantörsprincipen fortsätt- ningsvis tillämpas eftersom den är en förutsättning för en rationell arbets- fördelning mellan materielverket och industrin. Användningen av huvud- leverantörsprincipen bör emellertid prövas från fall till fall så att en balanserad tillämpning tar till vara de fördelar som principen kan ge.

För att kompensera minskningen av anställd personal har verket under senare år i ökad omfattning tvingats anlita konsulter. Verkets utnyttjande av konsulter uppgår till mer än 1 000 pcrsonår och kostnaderna, för dessa motsvarar ungefär lönekostnaderna för verkets egen personal (ca 2800 pcrsonår). Utnyttjandet av konsulter ställer stora krav på administration och sysselsätter därmed en inte obetydlig del av verkets personal. Bl.a. inom elektronikavdelningen med uppgifter för flygvapnet och operativ ledning har utnyttjandet av konsulter nått en nivå som enligt materielver- ket minskar förmågan att styra verksamheten. Enligt försvarets materi-

• Sida 45
•  Original

elverk medför det ökade beroendet av konsulter ett inte rationellt utnytt- jande av resurserna inom materielverket.

Verket anser därför att det är nödvändigt att minska beroendet av konsulter. 1 en delrapport, som lades till grund för anslagsframställningen för budgetåret 1989/90. har materielverket anmält att det inte är möjligt att fortsätta personalminskningen enligt tidigare planering. Reduceringen av personalen bör därför upphöra under ett visst antal år för att verket därmed kan få tid för egen kompetensuppbyggnad samt återta vissa upp- gifter från konsulter och industrin i syfte att ge verket möjligheter att bättre styra verksamheten. Detta arbete har redan inletts.

Överbefälhavaren biträder materielverkets förslag om en successiv över- gång från personalramstyrning till kostnads- och effektivitetsstyrning. Överbefälhavaren har intet att erinra mot att personalminskningen tillfäl- ligt avbryts samtidigt som en ny modell för styrning och ledning av arbetet kan tas fram.

Jag konstaterar att omorganisationen av materielverket har genomförts enligt statsmakternas intentioner och beslut. Att inom ramen för den nya organisationen också förbättra de interna ledningsförhållandena m. m. tar viss tid och kräver en rad administrativa åtgärder. Materielverket är dock medvetet om detta och avser att ytterligare förbättra sina system för ledning av verket och materielprocessen. För att lyckas krävs också att behovet av egen personal noga övervägs. Enligt verkets mening har härvid utnyttjandet av konsulter numera nått en omfattning som inte är accepta- bcl. Jag delar därför verkets uppfattning att'en avlösning av konsulter mot anställd personal successivt bör genomföras. Jag vill härvid erinra om att en sådan avlösning redan har påbörjats genom att vissa medel från huvudprogrammens materielanslag har förts över till verket. Jag anser att en sådan överföring är rimlig och bör fortsättningsvis tillämpas. Givetvis bör verket härvid redovisa de personella effekterna av sådana överföringar av medel. Konsultavlösningar påverkar de tidigare ansatta personalminsk- ningsmålen för verket och jag anser därför att styrning med personalramar bör upphöra under minst en treårsperiod. Jag anser emellertid att det är viktigt att materielverket fortlöpande följer upp och årligen red0visar rationaliseringsarbctet och kostnadseffekterna för materielanskaffningen i sin helhet. Jag har vidare under anslaget F 4. Försvarets materielverk tillfört medel för att dämpa minskningen av personal vid verket under de närmaste åren.

Kustbevakningen

Kustbevakningen är en egen civil myndighet sedan den 1 juli 1988. Verk- samheten består av sjöövervakningstjänst. sjöräddningstjänst och övrig service. Myndighetens centrala ledning omlokaliseras den ljuli 1989 från Stockholm till Karlskrona. För kustbevakningsverksamheten är landet indelat i fyra regioner och dessa är indelade i bevakningsområden. Perso- nalen i övrigt är fördelad på kustbevakningsstationer (posteringar). Kust- bevakningens verksamhet och arbetssätt karaktäriseras av stor rörlighet över stora områden längs kusten och till sjöss. Organisationen ger möjlig-

• Sida 46
•  Original

heter till snabba omprioriteringar till olika uppgifter inom verksamhets- området. -

En viktig uppgift under programplaneperioden blir att bygga upp kom- petens och rutiner för opcrativ och administrativ ledning på central och regional nivå inom den nya myndigheten. Verksamheten bör som kust- bevakningen framhåller i sin progr'amplan utvecklas i en bred samverkan med andra berörda myndigheter och organisationer. Genom samlokalise- ring med marinen på den regionala nivån skapas förutsättningar för en effektivare sjöövervakning och för uppbyggnaden av bättre sambands- och informationssystem. Av kustbevakningens programplan framgår att det saknas underlag för att fastställa den långsiktiga inriktningen för sjööver- vakningen. Enligt min mening bör underlaget för inriktningen tas fram så snabbt som möjligt sedan uppbyggnaden av den nya myndigheten har genomförts. '

Kustbevakningen framhåller att det krävs en hög närvaro i de områden som övervakas för att tillsynen och kontrollen skall kunna bedrivas effek— tivt och för att hålla en god beredskap för räddningstjänst. Kustbevakning- en kommer mot denna bakgrund att göra en översyn av den lokala organi- sationen i fråga om stationsnät. fördelning av fartyg samt bemannings- och tjänstgöringssystem. Enligt min mening kan en sådan översyn-vara bety- delsefull för att få en effektivare verksamhet och ett bättre resursutnyttjan- de. En avvägning bör ske mellan olika former av övervakning och möjlig- heterna till ökad samordning av kustbevakningens sjöövervakning med annan övervakning bör klarläggas. När det gäller miljöskyddsområdet bör förutsättningarna för ett ökat merutnyttjande av kustbevakningens resur- ser för även andra uppgifter och för ett samordnat utnyttjande av olika myndigheters materiel prövas. Ökade förutsättningar bör således skapas för att vid ett utsläpp av olja eller kemikalier snabbt samla olika verksam- hetsområdens resurser som är lämpliga för en bekämpningsinsats. Även möjligheterna för ökad samverkan på serviceom rådet bör klarläggas. Vissa av dessa frågor övervägs inom kustbevakningskommitte'n (Fi l987:08) som beräknas redovisa sina förslag inom kort.'

Riksdagen (prop. 1988/89:25. FöU 9. rskr. 70) har beslutat om åtgärder som skall genomföras med anledning av utvidgad svensk fiskezon.

Frågan om beredskap för olje- och kemikaliebckämpning'har behandlats i 1989 års budgetproposition (prop. 1988/89: 100 bil. 6) under avsnittet- Befolkningsskydd och räddningstjänst. Jag förordar i övrigt att verksam- heten inom kustbevakningen inriktas på en uppbyggnad av den centrala och regionala nivåns kompetens och rutiner samt en utveckling av samver- kan med andra myndigheter. Jag förordar också en översyn av den lokala organisationen i syfte att effektivisera denna och få ett bättre resursutnytt- jande. '

Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört om försvarets materielverk och kustbevakningen. " '

• Sida 47
•  Original

I enlighet med riksdagens beslut (prop.!981/82:102 bil. 2, FÖU 18, rskr. 374) i juni 1982 om riktlinjer för utveckling och anskaffning av JAS- systemet skall regeringen årligen orientera riksdagen om läget inom JAS 39-projektet. Grunden för JAS-projektets värdering är riksdagsbeslutet (prop. 1982/83: 119. FöU 9. rskr. 271) om riktlinjer förJAS-projektet fram till år 2000. I propositionen (prop. 1987/88:100 bil. 6. FöU ll, rskr. 346) om totalförsvarets fortsatta utveckling red0visades läget inom JAS-projek- tet. Överbefälhavaren har därefter med underlag från chefen för flygvap- net och försvarets materielverk lämnat rapport till regeringen om läget inom JAS-projektet för tiden fram till den 1 juli 1988. 1 denna rapport ingår även rapport avseende det fjärde projektvärderingstillfället som avser verksamheten under tiden den 1 oktober 1986 till den 1 april 1988.

Försvarets materielverk har under år 1988 anmält att Industrigruppen JAS (IG JAS) inte följt grundkontraktet vad avser offert för delserie två. Enligt försvarets materielverk avviker de i offerten redovisade kostnader- na och villkorcn i övrigt avsevärt från kontraktet. Dessa förhållanden har föranlett särskilda utredningar om möjligheterna att genomföra JAS-pro- jektet eller ersätta det med ett utländskt alternativ. Ett haveri med det första provflygplanet inträffade i februari 1989. Konsekvenserna av have- riet kan komma att inverkapå projektets framtid. Offertläget för delserie två och det inträffade haveriet behandlas i det följande under punkt 4.4.7.4.

4.4. 7.2 Teknisk värderingar projektet den ] juli 1988

löverbefälhavarens rapport den 15 oktober 1988 ingår försvarets materiel- verks tckniska värdering av projektet. Av denna framgår att flygplanets specificerade tekniska prestanda i allt väsentligt bedöms kunna uppnås hos serieflygplanen. De tidigare anmälda förseningarna i projektet har under året inte kunnat återtas utan har ökat ytterligare. Den flygutprovning som måste genomföras före leverans av det första serieflygplanct bedöms nu inte kunna slutföras före kontrakterad tidpunkt för den första serieleveran— sen. Av försvarets materielverks tekniska värdering framgår att en förse- ning av den första scrieleveransen på minst ett år bedöms som mycket sannolik. Detta kommer att påverka tidpunkten för ombeväpning av äldre flygförband till JAS 39 Gripen. En senareläggning av ombeväpningen innebär att den operativa effekten av JAS 39-systemet kommer att förse- nas.

Flygplanets konfiguration har i allt väsentligt fastlagts och väsentliga delar av de elektroniska systemen har provats i ett provflygplan av Viggen- typ. Förseningen av den första flygningen har främst berott på förseningar i arbetet med styrsystemet. Även andra delsystem har varit försenade men i mindre grad än styrsystemet. Arbetet med motorn (RIM 12) fortlöper men vissa tekniska problem kvarstår att lösa. Bl. a. pågår arbete med att omkonstruera efterbrännkammaren för att nå upp till specificerade pre- standa.

• Sida 48
•  Original

Det första provflygplanet påbörjade i december 1988 flygutprovningen. Vid den sjätte flygningen i februari 1989 totalhavereradc denna prototyp. Utredning om orsakerna till haveriet pågår. Markutprovning pågår med ytterligare två av de totalt fem planerade provflygplanen i projektet.

Med reservation för vad som kan ha förorsakat haveriet konstaterar jag att JAS-projektet enligt vad som framgick vid det senaste projektvärde— ringstillfället i stort kommer att kunna uppnå specificerade prestanda. De sedan föregående år ökade resurserna för att återta förseningarna har under det gångna året inte givit förväntat resultat. Jag konstaterar att industrin inom väsentliga områden har underskattat arbetsvolymen för projektet. Detta medför ökade kostnader främst för [G JAS men även för andra leverantörer av materiel till projektet. Ett intensivt utprovnings- program skall nu genomföras fram till dess scrieleveranserna skall börja. Tidpunkten för leverans av operativt användbara flygplan kommer att förskjutas. Jag förutsätter att industrin i samverkan med myndigheterna fortsätter att pröva varje möjlig åtgärd för att förhindra ytterligare förse- ningar och att så långt möjligt återta förlorad tid samt att även begränsa ogynnsam inverkan på projektet av det beklagliga haveriet.

För flygplanets vapenprogram har redovisats olika alternativ. Jag har tidigare (avsnitt 4.463) redogjort för min syn på inriktningen av den tunga attackbeväpningen.

4. 4. 7. 3 De ekonomivka förutsättningarna för projektet

1 enlighet med riksdagens beslut (prop. 1982/83: 119, FöU 9. rskr. 271) våren 1983 är planeringsramen för projektet fram till år 2000 24.9 miljar- der kronor i prisläget februari 1981. JAS-projektet följer samma regler för priskompensation som övrig materiel inom försvarsmakten. Riksdagens beslut (prop. 1983/84: 112. FöU 20, rskr. 348) under våren 1984 om det militära försvarets fortsatta utveckling m. m. innebar förändringar för JAS-projektet främst avseende ett nytt priskompensationssystcm som tar hänsyn till försvarskostnadernas utlandsberoende. Försvarsbeslutet år 1987 tillförde JAS-projektet ytterligare 1.8 miljarder kronor under budget- åren 1987/88— 1996/97 för komplettering av motmedelssystemet samt för en eventuell utökning av antalet flygplan efter nästa försvarsbeslut.

JAS-projektets planeringsram för budgetåren 1982/83—1999/2000 vari 1982 års riksdagsbeslut i prisläget februari 198125.7 miljarder kronor. 1983 års riksdagsbeslut innebar för JAS-projektet att planeringsramen skulle minskas med 800 milj. kr.'till 24.9 miljarder kronor. De i överbefäl- havarens rapport redovisade kostnaderna utgår fortfarande från den högre planeringsramen från 1982 års försvarsbeslut.

Av överbefälhavarens rapport i oktober 1988 framgår vidare att r'este- rande planeringsram för JAS-projektet exkl. prisrescrver enligt gällande beräkningsmetodcr uppgår till 33.2 miljarder kronor i prisläget februari 1988. Med reservation för de högre kostnaderna som har anmälts för delserie två av försvarets materielverk i december 1988 beräknas JAS- projektet under motsvarande tid uppgå till 33.7 miljarder kronor i samma

• Sida 49
•  Original

prisläge. Överbefälhavaren har tidigare anmält att en reducering till 1983 års nivå inte bör göras nu utan bör anstå till dess ökad säkerhet erhålls i projektet. Detta har accepterats av riksdagen.

Överbefälhavaren konstaterar i den senaste projektvärderingen (oktober 1988) att medelsförbrukningen i projektet hittills i stort följer uppgjorda betalningsplancr i grundkontraktet. De ovan nämnda förseningarna har inte ännu inneburit ökade kostnader för försvaret vad avser utvecklingen och delserie ett (flygplan ] — 30). Förseningarna och osäkerheter beträffan- de de framtida kostnaderna medför dock enligt överbefälhavarens rapport att priset för delserie två (flygplan 31 _ 140) är osäkert. Vidare konstaterar överbefälhavaren att den tvåsitsiga versionen av JAS (JAS 39B) tills vidare har utgått ur planeringen av kostnadsskäl. Begränsat tekniskt utvecklings- arbete för JAS 39B har genomförts till slutet av år 1988 för att göra det möjligt att även JAS 39B kan värderas i ett kommande slutligt val av utbildningssystem.

Överbefälhavaren har i sin programplan delvis omplanerat de medel som avsattes i 1987 års försvarsbeslut för anskaffning av ytterligare JAS- flygplan eller motsvarande höjning av luftförsvarseffekten. Jag accepterar inte detta förslag till omplanering utan förutsätter att den tillsatta försvars- kommitte'n kan överväga och föreslå hur dessa medel bör användas, inför ett beslut är 1991.

Jag konstaterar att för de första 30 flygplanen följer JAS-projektet de kostnadsramar som förutsattes i grundbeslutet. För delserie två och-vissa vapensystem kan ännu inte priset säkert fastställas. Jag återkommer till delserie två i det följande.

4.4. 7.4 Läget iprojekterijeliruari år [989

Försvarets materielverk har under år 1988 anmält att 1G JAS inte fullföljer grundkontraktets åtagande vad avser offen för delserie två. lG JAS offert har redovisats för försvarsdepartementet under hösten 1988. Offerten avviker enligt materielverkets hittills gjorda bedömning avsevärt från åtagandet i grundkontraktet både vad avser ekonomiska nivåer och om- fattningen av övriga åtaganden för delserie två. Fortsatta diskussioner om offertens innehåll har genomförts mellan IG JAS och försvarets materiel- verk under november och december 1988. lG JAS har kompletterat offer- ten under december 1988. Försvarets materielverk har därefter den 23 december 1988 anmält resultatet av utvärderingen till regeringen. Utvär— deringen visar att JAS-ramen skulle behöva ökas från 42,3 miljarder kronor till omkring 50 miljarder kronor för åren 1982 — 2000. Utöver detta tillkommer enligt överbefälhavarens mening kostnader för utveckling av och förskott för flygplanen i delserie tre som avses levereras efter sekelskif- tet. Dessa kostnader ingår inte i den ursprungliga JAS-ramen. Enligt över- befälhavaren bör upp till åtta miljarder kronor tillföras JAS-projektet för detta ändamål under senare delen av 1990-talet.

Jag konstaterar att hittills redovisat underlag visar kraftiga kostnadsök- ningar för delserie två liksom för delserie tre. Detta förhållande och det nyligen inträffade provflygplanhaverict ger anledning att närmare studera

• Sida 50
•  Original

projektets fortsättning. Regeringen har därför nyligen givit försvarets ma- Prop. 1988/89: 80 terielverk i uppgift att närmare klarlägga de ekonomiska och tekniska . frågorna i projektet. Jag förväntar mig svar från försvarets materielverk under maj 1989. Jag avser-att fortlöpande hålla försvarsutskottet och 1988 års försvarskommitté orienterade om utvecklingen av projektet.

4. 4. 7.5 Vissa industripolitiska aspekter på projektet

I samband med att JAS-kontraktet slöts år 1982 lämnade IG JAS vissa utfästelser beträffande sysselsättningsskapande åtgärder och teknolo- giöverföring, som skulle genomföras under en femårsperiod, samt indu- striellt samarbete mellan deras utländska underleverantörer och svensk industri i vissa fall ända fram till år 2002.

I 1988 års budgetproposition (prop. 1987/88: 100 bil. 6 s. 38) redogjorde . jag för det slutgiltiga utfallet av de sysselsättningsskapande åtgärderna och teknologiöverföringen.

Jag har av chefen för industridepartementet erfarit att hans företrädare den 22 september 1988 från IG JAS har erhållit en rapport om hittills uppnådda resultat av det industriella samarbetet med deras utländska underleverantörer.

För den fortsatta uppföljningen av IG JAS industripolitiska utfästelser finns sedan år 1986 en särskild arbetsgrupp vid industridepartementet. Arbetsgruppen har analyserat det från IG JAS redovisade materialet om genomfört industriellt samarbete samt ställt detta i relation till de utländs- ka underleverantörernas utfästelser mot IG JAS. Hittills har drygt 20 utländska underleverantörer åtagit sig industriell samverkan med svensk industri t. o. m. år 1990 för ca 2 600 milj. kr. och totalt fram till år 2002 om drygt 5 150 milj. kr.

Arbetsgruppen har därvid för Saab Scanias underleverantörer kunnat godkänna genomförda affärer till drygt 470 milj. kr. räknat i 1981års prisnivå. I löpande priser motsvarar'detta drygt 550 milj. kr. För Ericsson Radar Electronics underleverantörer har arbetsgruppen på motsvarande sätt kunnat godkänna genomförda affärer till knappt 210 milj. kr. i löpan- de priser enligt avtal. För Volvo Flygmotors underleverantör GE (General Electric) har arbetsgruppen. som direkt och indirekt industrisamverkan, kunnat godkänna ca 1460 milj. kr. i löpande priser. Detta motsvarar i 1982 års prisnivå ca 1 330 milj. kr. Sammantaget har således under peri- oden den ljuli 1982 till den 30 juni 1988 genomförts industriell samver- kan mellan IG JAS utländska underleverantörer och svensk industri till ett värde av över 2 220 milj. kr. i löpande priser.

Den särskilda arbetsgruppen konstaterar att de hittillsvarande resultaten av industriell samverkan mellan IG JAS utländska leverantörer och svensk industri kan anses motsvara förväntningarna. Vid en jämförelse mellan de olika utländska leverantörerna framgår det dock att resultaten hittills är ojämnt fördelade.

• Sida 51
•  Original

Hemställan

' Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört om JAS 39-projektet.

Ubåtsskyddsförmågan ökar successivt som följd av fattade beslut.

Ansträngningarna för att få ett slut på kränkningarna av vårt territorium skall fortsätta.

Fartyg och annan materiel tillförs och förbättras. Personalen har dessut- om utvecklat en väsentligt förbättrad förmåga i ubåtsskydd.

Jag har tidigare konstaterat att ubåtsskyddsverksamheten medför stora påfrestningar för berörd personal. Satsningen på ineidentberedskapen in- nebär vidare ökade driftskostnader och slitage på materiel med följd att andra viktiga verksamhetsom råden blir eftersatta. Enligt min mening mås- te detta uppmärksämmas ytterligare i den fortsatta planeringen.

Överbefälhavaren har på särskilt uppdrag från regeringen redovisat hur ubåtsskyddsåtgärder är inplanerade. Jag har då konstaterat att planeringen sker i enlighet med inriktningen i riksdagsbeslut (prop. l987/88:150, FÖU 13. rskr. 386).

Det är vidare min avsikt att även fortsättningsvis särskilt följa upp ubåtsskyddsverksamheten.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört om ubåtsskyddsåtgärder.

Prop. 1988/89: 80

• Sida 52
•  Original

Prop

Överbefälhavaren redovisar i programplanen följande sammanställning över krigsorganisationens utveckling.

Viktigare förband (motsvarande)

Fördelningsstabcr lnfantcribrigader 77 Infanteribrigadcr 66 lnl'antcribrigad 2000 Norrlandsbrigader Pansarbrigadcr Mekaniserade brigader Fälthataljoner Luftvärnsrohotbataljoner

med medellång räckvidd Transporthclikopterkompanier Pansarvärnshelikopterkompanicr Ft.")rsvarsområdesbataljoncr Skyddsförband. manR

Robotbåts-/kustkorvettsdivisioner Patrullbåtsdivisioner ' Ubåtsflottiljer (motsvarande) Helikopterdivisioncr Minröjningsflottiljer Minsveparflottiljer Kustartillerihataljoner. fasta Kustartilleribataljoner. rörliga Kustrobotbatteri Bas- och underhållsbalaljoner Jaktflygdivisioner 35 Jaktllygdivisioner 37 Attackflygdivisioner 37 Spaningsflygdivisioncr 37 Flygdivisioner JAS 39 Lätta attackflygdivisioncr Strilbataljoner Basbataljoner

' Inkl. brigaden på Gotland.

Läget 1988

IJ

|...) Xl—xl—GNN-Blu-t—LA

|»... (d'—J")

| ameo

U|

w...

XOONlJ-P-l—J-B—JP—

laws—ou: "xo—oc

o—r.

(J!

19972

I—O

xo LoJ-ildkAUl

4 7

85

'110000

e..,d Xl

WIJ NC—WONUIIJUJIQ

Lu

|max

w.— o.—

: Beroende av kommande omplaneringsbehov kan ytterligare reduceringar komma

att ske. ] Delar organiseras inom marinen och flygvapnet. " Handlingsfrihet för ytterligare en J 35-division har skapats. 5 [_itnyttjas för att organisera mekaniserad brigad i övre Norrland. " Beroende av ersättningen av SK 60.

För egen del vill jag framhålla de stora osäkerheter som för närvarande råder om den framtida krigsorganisationen. Jag anser att det av överbefäl- havaren angivna läget för år 1992 i huvudsak kan ses som mål för den organisatoriska handlingsfriheten på sikt. Jag är dock inte beredd att acceptera den angivna utvecklingen av skyddsstyrkor.

• Sida 53
•  Original

Hemställan"

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört om krigsorganisationens utveck- ling.

Jag vill här erinra om att riksdagen i föregående försvarsbeslut (prop. 1986/87:95. FöU 11, rskr. 310) godtagit att den tidigare strikta myndig- hetsvisa personalramsstyrningen ersätts av beslut om personalvolymens utveckling på lång sikt för försvarsmakten i dess helhet. Jag redovisar därför i det följande endast överbefälhavarens planering och bedömningar vad avser möjligheterna att tillgodose försvarsmaktens behov av anställd personal.

Personalvolymerna redovisas dessutom under respektive anslag. Dessa senare redovisningar grundar sig på myndigheternas anslagsframställning- ar och kan i vissa fall skilja sig från sammanställningen här.

Överbefälhavaren redovisar i programplanen för perioden 1989/90— 1991/92 sin syn på personallägets utveckling t. o. m. budgetåret 1996/97. I följande tabeller redovisas dels personallägets utveckling räknat i per- sonår. dels den årliga rekryteringen av yrkesofficerare via oHicershögsko- lorna.

Persona/lägen utveckling räknat i pcrsonår'

Kategori2 Utfall Planerat Planerat Planerat

1987/88 1989/90 1991/92 1996/97

Armen Mil . 8244 8018 7886 7800 (”iv 6193 6060 5910 5450 Summa 14437 14078 13 796 13 250

Marinen Mil 3070 3100 3100 3100 Civ 2711 2725 2689 2645 Summa 5781 5825 5789 5745

Flygvapnet Mil - 3 495 3 385 3 495 3 805 Civ 3396 3436 3447 3407 Summa 6891 6821 6942 7212 Operativ ledning Mil 775 800 8.00 800 Civ ' 2820 - 2810 2804 2804 Summa 3595 3610 3604 ' 3604

Gem. myndigheter Mil _505 550 540, 540 Civ 5361 5424 4993 4865 Summa 5866 5974 5533 5405

Summa Mil 16089 ' 15853 15821 ' 16045 ("iv 20481 20455 19843 19171 Summa . 36 570 36 308 . 35664 35216

' ön 1988-09-30 Platt l.483:63530.tabe116. '"lnkl. intäktsfinansierad personal, exkl. yt'kesoll'tcersaspirantcr. rcservoflicerare. frivilligtjänstgörande. Iönebidragsanställda. b'crcdskapsarbctare och arbetsvårdsfall.

• Sida 54
•  Original

Årlig rekrj-iterin g av yrkesofficerare”

Utfall Planerat Planerat 1987/88 "1989/90 1991/92 Armén 395 557 423 Marinen 180 180 180 Flygvapnet 150 240 240 Summa 725 977 ' 843

: ÖB 1988-09-30 Plan 1. 483: 63530. tabell 7. _ I tabellen anges det antal som slutligt anställs.

Jämfört med överbefälhavarens tidigare planering innebär detta en minskning av antalet yrkesofficerare budgetåret 1996/97 med ca 1400 personår. Detta beror huvudsakligen på att planeringen för armén anpas- sats till de förändringsförslag överbefälhavaren lämnat.

Överbefälhavaren bedömer att överensstämmelse mellan tillgång på och behov av yrkesofficerare inom armén kan uppnås i mitten av 1990-talet. Motsvarande balans inom marinen bedöms uppnås före år 1997. För, flygvapnet gäller att behovet av flygförare och tekniker kan vara tillgodo- sett i början av 1990-talet medan bristen på personal för den nya basorga- nisationen gör att överensstämmelse mellan behov och tillgång uppnås först'i slutet av 1990-talet.

Inom marinen är behovet av reservofficerare tillgodosett. Inom armén och flygvapnet bedöms behovet vara tillgodosett i mitten av .1990-talet resp. omkring år 2000. '

Överbefälhavaren anger emellertid att det kommer att ta lång tid innan all personal är rätt utbildad för_sina uppgifter även om det antalsmässiga behovet blir tillgodosett. .. ' .

Vad avser den civila personalen uppger överbefälhavaren att han söker uppnå bästa avvägning mellan anställd personal och köpta tjänster. Inom . framför allt armén behöver det långsiktiga behovet av civil personal grans- kas ytterligare.

4.4. 10.2 Pilot/'rägan

Jag kan konstatera att det avtal som slöts mellan statens arbetsgivarverk och personalorganisationerna om löne- och andra anställningsvillkor för flygförarna våren 1986 har börjat ge resultat. De stora avgångarna av flygförare till de civila flygbolagen som tidigare drabbat flygvapnet mins- kar. ' '

Bland de yngre och för flygbolagen mest attraktiva piloterna finns i dag endast 15 piloter utan avtal. Huvuddelen av dessa kommer enligt chefen för flygvapnet med största sannolikhet att gå över till civila flygbolag i en nära framtid. Därefter beräknas den årliga avgången under ett antal år att bli högst sju, främst ur den grupp av äldre (40—43 år) piloter 'vars avtal löper ut. -

För att säkerställa försörjningen av piloter i flygvapnet antas numera'40 '

stridspiloter till utbildning, jämfört med 20 piloter under budgetåret 1984/85. Detta har utöver avtalet inneburit att den negativa trenden

• Sida 55
•  Original

brutits. Behovet av flygförare bedöms av överbefälhavaren vara täckt i början av 1990-talet. '

Erforderliga inkallelser av piloter, som är anställda i flygbolagen, för att upprätthålla flygvapnets operativa förmåga bedöms av chefen för flygvap- net kunna minskas antalsmässigt från år 1989.

Jag kan vidare konstatera att den satsning på de yngsta piloterna som gjordes i oktober 1987 i form av personliga Iöneplanstillägg har slagit mycket väl ut. Alla utexaminerade elever har tecknat avtal efter denna åtgärd.

Flygbolagens behov av piloter tillgodoses delvis genom rekrytering av -' elever som utexamineras från den statliga civila trafikflygarhögskolan (TFHS) i Ljungbyhed.

Vid TFHS har hittills 100 elever utexaminerats. För närvarande genom- går 54 elever utbildning som avslutas under år 1989. En kurs med 20 elever som utexamineras i april 1990 har börjat 1januari 1989. Därmed nås också målet 60 utexaminerade elever per år. Utbildning av norska piloter pågår

för närvarande med 6 elever som utexamineras i april 1989. 10 nya elever ' beräknas få utbildning mellan augusti och december 1989. Målet är 40 norska elever varje år. När detta mål'nås beror på de norska myndigheter- nas möjligheter att utbilda elever vid den grundläggande utbildning i Norge som föregår utbildningen vid TFHS. ' . Chefen för kommunikationsdepartementet anför i budgetpropositionen (prop. 1988/89: 100 bil. 8) att han ser fördelar om luftfartsverket i kontakt med berörda flygbolag tog över kommunikationsdepartementets roll som kravställare på utbildningsvolymen vid TFHS. Han anser i det samman- ' hanget att det förefaller naturligt att delar av kostnadsansvaret för grund- utbildning av piloter belastar luftfartssektorn. Han anser att dessa frågor bör bli föremål för fortsatta överväganden.

Jag har nyligen kommit överens med de norska och danska försvarsmi- nistrarna att utbyta erfarenheter m.m. inom pilotområdet i syfte att bl.a. - analysera pilotsituationen i resp. land. utvärdera genomförda åtgärder för

att kunna behålla piloterna vid försvarsmakten samt eventuellt vidtaga ' gemensamma åtgärder för att förbättra situationen i första hand i Dan- mark och Norge där pilotsituationen är mest problematisk. Det är med tillfredsställelsc jag ser den återhämtning som sker på

pilotsidan och att de åtgärder som har vidtagits uppenbarligen givit positi— va resultat.

4.4. 10.3 Vissa övriga frågor

Som jag berörde i fö'rsvarsbeslutspropositionen (prop 1986/87:95) har regeringen uppdragit åt försvarets forskningsanstalt att närmare kartlägga orsakerna till avgångsbenägenheten bland den anställda personalen. Forskningsanstalten har avrapporterat delar av uppdraget och räknar med att kunna slutföra studierna under innevarande budgetår. ' '

Den översyn av det nuvarande reservoffieerssystemet som jag i budget- propositionen 1987/88 anmälde skulle slutföras senaSt den 31 december 1988 har på grund av vissa svårigheter med'inhämtande av underlag förlängts till den 31 mars 1989.

• Sida 56
•  Original

Enligt vad jag har erfarit har statens arbetsgivarverk påbörjat förhand- lingar med arbetstagarorganisationerna i syfte att åstadkomma en överens- kommelse om vilka villkor som skall tillämpas för den personal som kommer att bli berörd av eventuella förändringar i försvarmaktens organi- satton. '

Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört om den anställda personalen.

Inför 1987 års försvarsbeslut föreslog överbefälhavaren ett nytt utbild- ningssystem avseende värnpliktiga inom såväl kustartilleriet som flottan. Systemet innebär bl. a. en annan avvägning mellan grundutbildning och repetitionsutbildning än vad som nu gäller men fortfarande inom en totalt sett oförändrad utbildningstid. Det tillgodoser ökade beredskapskrav och utgör en förbättring av förbandsutbildning och samträning. I totalförsvars- propositionen (1986/87: 95, s. 79 —80) anfördejag att systemet är principi- ellt lämpligt och bör få införas. Riksdagen hade ingen erinran mot vad jag anförde i denna del. ,

Förberedelser för införande av det föreslagna systemet har fortsatt. Överbefälhavaren betonar betydelsen av att det nya utbildningssystemet för flottans del införs fr.o.m. budgetåret 1991/92. Vad beträffar slutligt ställningstagande till kustartilleriets utbildningssystem bör detta anstå tills den nu pågående totala översynen av marinens freds- och krigsorganisa- tion är genomförd. . .

Jag förordar att ett nytt utbildningssystem för flottan införs enligt riks- dagens tidigare beslut och överbefälhavarens nu preciserade förslag. Detta innebär att vissa ändringar behöver göras i värnpliktslagen (194lz967). Den längsta grundutbildningstiden för värnpliktiga i flottan behöver för- längas med — för olika värnpliktskategorier — 85 till 1 15 dagar. För närvarande anges grundutbildningstiderna i värnpliktslagen med en nedre och en övre gräns i dagantalet. Spännvidden är inte särskilt stor, i allmän- het mellan 25—60 dagar för de olika kategorierna. I verkställighetsförc- skrifterna till lagen har dagantalet närmare lagts fast. I föreliggande förslag har. förutom att dagantalet som angetts förut höjts för de olika kategorier- na med mellan 85 — 1 15 dagar, den normala spännvidden behållits för den nedre och övre gränsen. I två fall har dock den nedre gränsen inte ändrats med följd att spännvidden blivit större än det som är regelmässigt i lagen. Det gäller främst grundutbildningstiden för meniga kategori F och grupp- befäl i flottan. Den nedre gränsen har där behållits därför att den förlängda . tiden inte skall gälla alla värnpliktiga inom kategorien. Samtidigt minskas skyldigheten för värnpliktiga i flottan att-fullgöra repetitionsutbildning från fem till två krigsförbandsövningar. Dessutom

• Sida 57
•  Original

sänks det högsta dagantalet för varje krigsförbandsövning med 5 dagar för meniga och gruppbefäl. För plutons— och kompanibefäl görs ingen ändring i denna del. För närvarande finns i lagen också bestämmelser som medger en förlängning av krigsförbandsövningarna för vissa värnpliktiga vid flot- tan. Denna bestämmelse behöver inte tillämpas inom ramen :för det nya utbildningssystemet vid flottan och kan därför upphävas. Förslag till lag om ändring av värnpliktslagen ( 194 I: 967) har upprättats inom försvarsde- partementet och bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1.

4.4. 11.2 Försök med förkortad grundutbildning

Överbefälhavaren har hos regeringen hemställt om att få genomföra försök med förkortad grundutbildning av värnpliktiga. Försöksverksamheten av- ses omfatta budgetåren 1989/90—1991/92 och berör årligen upp till ca 7000 värnpliktiga vid armén och ca 300 värnpliktiga vid marinen.

Överbefälhavaren föreslår en försöksutbildning om 5 månader. Bakgrunden till överbefälhavarens förslag om förkortad grundutbild- ning framgår i hans programplan för perioden 1989/90— 1991/92. Överbe- fälhavaren anför att det finns behov av att reducera arméns krigsorganisa- tion för att återstående delar skall kunna ges en erforderlig förmåga. Han anser vidare att det föreligger brister i förmågan att bevaka och skydda för totalförsvaret viktiga skyddsobjekt.

Överbefälhavaren föreslår i programplanen att de värnpliktiga som grundutbildas till försvarsområdesförband ges 5 månaders grundutbild- ning fr.o.m. år 1989/90. Inom ramen för försvarsområdesförbandens utbildning bör försök göras under perioden 1989/90—1991/92 för att klarlägga om utbildningsmålen för de s.k. skyddsförbanden kan nås med 2 1/2 månaders utbildning eller om utbildningstiden behöver vara längre än 2 1/2 månad. Överbefälhavaren föreslår vidare att 2 1/2 månaders grundutbildning för skyddsförbanden planeras fr.o.m. år 1992. De befäl- uttagna värnpliktiga i försvarsområdesförband och skyddsförband ges längre utbildningstid. Beträffande marinen föreslår överbefälhavaren att, i likhet med armén, förband med försvars- och skyddsuppgifter ges en grundutbildningstid om 5 resp. 2 1/2 månader.

Försöken inom armén föreslås omfatta värnpliktiga som enligt nuvaran- de planer främst är avsedda att grundutbildas och ingå i krigsförband som skall avvecklas eller omorganiseras. I första hand gäller detta infanteribri- gader 66 M samt fristående skyttebataljoner. Överbefälhavaren anser att de frigjorda personella och materiella resurserna därvid tidigt kan utnytt- jas för uppbyggnad av det territoriella försvaret i en ny- struktur.

Enligt överbefälhavaren skall behovet efter år 1992 av beredskapsför- band inom armén i huvudsak tillgodoses genom grundutbildning av sär- skilda beredskapsplutoner (kompanier). Dessa utbildas under fem måna- der. Huvuddelen av beredskapsförbanden avses därefter krigsplaceras i försvarsområdesförband (försvarskompanier och försvarsbataljoner).

Överbefälhavaren anser vidare att genom att förbanden i stor utsträck- ning rekryteras lokalt och ges en utbildning som inriktas mot resp. bered- skapsuppgift kan utbildningstiden förkortas.

• Sida 58
•  Original

Försöken föreslås genomföras vid sju till tio myndigheter inom armén med en fördelning över de flesta militärområ'dena. .

Inom marinen bör försöken omfatta värnpliktiga som enligt nuvarande planer skall ingå i basbevakningskompanier i flottan resp. beredskapsplu- toner i kustartilleriet. Inom marinen berörs ca fem myndigheter av försö- ken. .

Kostnadsbesparingarna med förkortad utbildning under perioden 1989/90—1991/92 bedöms av överbefälhavaren till 75— 100 milj. kr. för armén och ca 25 milj. kr. för marinen.

På sikt kan det enligt överbefälhavaren också bli aktuellt att förändra repetitionsutbildningens omfattning med bl.a. fler öch kortare övningar.

Frågan om bl. a. arméns utbildningssystem skall behandlas av den nyli- gen tillkallade försvarskommittén; Jag tar därför inte ställning till överbe- fälhavarens förslag som jag i det föregående har redovisat. Jag förordar dock att i avvaktan på nästa försvarsbeslut försök med förkortad grundut- bildning får genomföras inom armén och marinen under budgetåren 1989/90— 1990/91. För en mycket begränsad del avslutas försöken dock tidigast vid utgången av augusti 1991. Försöken skall för icke befälsuttagna värnpliktiga omfatta fem månaders grundutbildning. De värnpliktiga som deltar i försöken skall efter fullgjord grundutbildning krigsplaceras i försvarsområdesförband (försvarskompanier och försvarsbataljoner). För- slag till lag om försök med förkortad grundutbildning för värnpliktiga har upprättats inom försvarsdepartementet och bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2. Enligt lagförslaget får försöken omfatta högst 5 500 värnpliktiga vid armén och högst 500 värnpliktiga vid marinen för varje utbildningsår. Försöken gäller endast kategorierna E, F och G vid armén och F och G vid marinen. I' lagförslaget har angetts en högsta grundutbildningstid om 227 dagar. Orsaken till detta är att vissa värnplik- tiga — kategori E inom armén — som rycker in under juni 1989 och skall omfattas av försöksverksamheten, bör fullgöra en minsta tid om ca 220 dagar i stället för 150 dagar som gäller för övriga meniga i försöksverksam- heten, för att kunna slutföra sin utbildning samtidigt med övriga kategori- er. För närvarande har denna kategori värnpliktiga en-grundutbildningstid om lägst 290 och högst 315 dagar. Det bör ankomma på regeringen att ange- de närmare villkoren för försök'sverksamheten.

4.4.11.3 Värnplikts/örmåner . .

Jag redovisade i förra årets budgetproposition hur kontantförmånerna till värnpliktiga hade utvecklats under 1980-talet. Jag konstaterade då att dessa förmåner hade höjts i en-takt som avsevärt översteg den allmänna standardhöjningen. ' " '

I juni 1988 redovisade överbefälhavaren" en undersökning av de väm— pliktigas ekonomiska situation. Undersökningen var upplagd så att den kunde jämföras med en liknande un'dersökning'som gjordes år 1981.

Utan att gå in på några detaljer kan jag konstatera att jämförelsen mellan dessa båda undersökningar styrker min tidigare beskrivning av värnpliktsförmånernas utveckling. '

• Sida 59
•  Original

Jag har dock beräknat medel för en höjning av värnpliktsförmånerna även budgetåret l989/90. Efter indexuppräkning beräknar jag utrymmet för höjning-av de värnpliktigas förmåner till ca 35 milj. kr.

Inom ramen för detta utrymme anser jag att dagersättningen bör höjas med 1 kr. från 30 kr. till 31 kr. Efter 230, 300 och 360 dagars tjänstgöring utges som tidigare tillägg med 15, 30 resp. 60 kr.'per dag.

Vidare bör den behovsprövade familjepe'nningcns maximibelopp för hustru höjas med 185 kr. per månad till 2 635 kr.

Det ekonomiska utrymmet medger vidare att ca 13 milj. kr. avsätts för förbättringar avseende förplägnadsersättningen.

De nu redovisade höjningarna beräknas kosta ca 25 milj. kr. Det reste- rande utrymmet bör avsättas för att finansiera ökade kostnader för bo- stadsbidrag till följd av hyreshöjningar m.m.

De förbättringar av förmånerna till de värnpliktiga som jag förordar bör genomföras den ljuli l989.

I tillämpliga delar bör förbättringarna också gälla andra som uppbär ersättning enligt samma grunder som värnpliktiga, t. ex. vapenfria tjänste- pliktiga. ' '

Höjningen av familjepenningen kräver ändringar i familjebidragslagen (19781520) medan det ankommer på regeringen att besluta om övriga ändringar av förmånerna. Förslag till lag om ändring i familjebidragslagen har upprättats inom försvarsdepartementet och bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3. . '

De värnpliktigas rätt till fria hemresor regleras i vämpliktsförmånsför- ordningen. . .

Det kan i sällsynta fall uppstå situationer där denna rätt kan orsaka problem. Jag tänker då på exempelvis värnpliktiga som missköter sig på ett sådant sätt att de inte längre accepteras som passagerare av det transport- företag som anlitas för de fria hemresorna. Det kan även gälla den som ådömts en påföljd i form av fritidsstraH' eller extraarbete som skall verk- ställas på fredagkvällen efter det att övriga värnpliktiga rest hem över veckoslutet. Att förbandet i sådana fall tvingas ordna en särskild transport för de värnpliktiga som genom egen förskyllan inte kunnat utnyttja den gemensamma transporten är inte rimligt.

Jag avser därför att återkomma till regeringen med förslag till erforderli- ga författningsändringar så att det klargörs att det allmänna inte har någon skyldighet att ordna en särskild hemtransport 1 sådana fall som jag nu har berört.

4.4.11.4 Förändrad handläggning belräjfande vapenfria tjänstepliktiga _

Försvarets rationaliseringsinstitut har på regeringens uppdrag utrett och lämnat förslag till' en förändrad organisation *vad avser handläggning av ärenden om tillstånd att fullgöra vapenfri tjänst. Jag-avser att senare föreslå regeringen att i en proposition'förelägga riksdagen förslag till för"-' ändringar som berör vapenfrinämnden, värnpliktsnämnden och nämnden för vapenfriutbildning. Jag räknar med att dessa förändringar inte kom- mer att medföra ökade totala' kostnader.

Prop. 1988/89: 80

"59

• Sida 60
•  Original

4. 4. I 1.5 Lugrådetx hörande

I fråga om ändringarna i familjebidragslagen är lagstiftningen av sådan beskaffenhet att lagrådets hörande skulle sakna betydelse. I fråga om övriga lagförslag skulle lagrådets hörande fördröja lagstiftningsfrågans bc- handling så att avsevärt men skulle uppkomma genom dels att försöken med förkortad utbildning inte kan genomföras för att beaktas i tid inför nästa försvarsbeslut, dels att de ökade beredskapskraven inom marinen inte kan tillgodoses.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen dels föreslår riksdagen att antaga förslagen 1. till lag om ändring i värnpliktslagen (1941: 967), 2. till lag om försök med förkortad grundutbildning. 3. till lag om ändring i familjebidragslagen (1978: 520), dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag i övrigt har anfört om värnpliktiga och övriga tjänstepliktiga.

Överbefälhavaren har inom ramen för FU 88 studerat lokaliseringen av försvarsmyndigheter i Stockholmsområdet. Arbetet har dokumenterats i FU 88 delrapport Försvarsmaktens mark och byggnader i Stockholmsom- rådet. Det har resulterat i följande förslag till åtgärder. som överbefälhava- ren vill genomföra under förutsättning att intäkterna från avveckling av etablissement får disponeras för försvarsändamål.

Etablissement som ' Etablissemcnt som föreslås behållas föreslås avvecklas Tullinge Solvalla

Näsby Park Bagartorp Ursvik Amiralitctshuset Tre Vapen ' Fred rikshov

Artillerigården Militärhögskolan Karlbergs slott Militärstahsbyggnaden Gamla militärstabsbyggnaden Kanslikasernen vid f.d. K 1 Kastellet

Överbefälhavarens rapport remitteras för närvarande, bl. a. till de kom- muner som direkt berörs av förslagen.

För egen del vill jag dels anmäla att det bör ankomma på regeringen att besluta om förändringar av det slag som överbefälhavaren har föreslagit. dels kommentera förslagen vad gäller etablissementen Tullinge och Näsby Park. . ' .

Frågan 'om en eventuell avveckling av Tullinge-etablissementetberördes i 1982 års försvarsbeslut (prop. 1981/82:100 bil. 2, FöU 18. rskr. 374).

• Sida 61
•  Original

Försvarets fastighetsnämnd fick därefter regeringens uppdrag att utreda etablissementets framtida användning. Nämnden har i juni 1988, mot bakgrund av överbefälhavarens då aviserade förslag i FU 88, hemställt om regeringens omprövning av uppdraget. 1 avvaktan på en sådan ompröv- ning av uppdraget låter nämnde'n ärendet vila.

Frågan om avveckling av Näsby Park—etablissementet togs också upp i 1982 års försvarsbeslut. Fortifikationsförvaltningen fick därefter regering- ens uppdrag att avveckla etablissementet. Regeringen har emellertid nyli- gen beslutat att det tills vidare. och i avvaktan på regeringens beslut om överbefälhavarens nu aktuella förslag. får förutsättas att etablissementet får behållas t.o.m. budgetåret 1991/92.

Jag räknar med att efter avslutad remissbehandling av överbefälhava- rens rapport återkomma till regeringen i dessa frågor.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört om försvarsmaktens mark och byggnader i Stockholmsområdet. _

Överbefälhavaren redovisar i programplanen, ÖB 89—92. ett rationalise- ringsmål för hela det militära försvaret och för perioden 1987—92 om 1700 milj. kr. i prisläge februari 1988, i förhållande till budgetåret 1986/87. Rationaliseringsåtgärderna inom flygvapnet är genomarbetade .och förankrade. lnom övriga huvudprogram pågår detta arbete, och en granskning och genomarbetning enligt den metod som tillämpats i flygvap- net görs under budgetåret 1988/89. I samband därmed omprövas rationali- seringsmålen för resp. huvudprogram. Sammantaget bedömer överbefäl- havaren i programplanen att rationaliseringsmålet för perioden 1987—92 kan nås, men att fortsatta rationaliseringar efter hand blir svårare att genomföra. Försvarets rationaliseringsinstitut anmäler i rationaliseringsplanen. FRP 88. att arbetet med att i organisationen förankra rationaliseringsmå- len ännu inte har kommit så långt att säkerheten är särskilt hög beträffande ' möjligheterna att verkligen genomföra de förutsatta rationaliseringarna.

Överbefälhavaren bedömer 1 sin årsredovisning för budgetåret l987/88 att möjligheterna ä1 tillfredsställande att nå rationaliseringsmålet för pe- rioden 1987—92 om 1700 milj. kr.

Jag anmälde i 1988 års budgetproposition (prop. 1987/88: 100 bil. 6 p. 7.3. 1 1 . l ) att jag inte ansåg det lämpligt att med dåvarande underlag föreslå riksdagen några beslut angående rationaliseringsverksamheten under pc- rioden l987/88—199l/92. och att jag förutsatte att överbefälhavaren i anslutning till den nu föreliggande programplanen skulle kunna redovisa genomarbetade och i organisationen förankrade rationaliseringsmål och rationaliseringsplaner. Därmed skulle underlag finnas för konkreta förslag under våren 1989.

• Sida 62
•  Original

Som jag har redovisat i det föregående avses nästa försvarsbeslut fattas våren 1991 och avse tiden efter budgetåret 1990/91. Det innebär att innevarande försvarsbeslutsperiod är fyraårig och omfattar budgetåren l987/88— 1990/91. Det är därmed naturligt att nu behandla rationalise- ringsfrågorna i ett sådant fyraårsperspektiv. '

Jag kan nu konstatera att överbefälhavarens ambition vadgäller att leda, planera och följa upp rationaliseringsverksamheten har höjts. Arbetet har emellertid visat sig vara mera—omfattande och tidskrävande än vad jag bedömde för ett år sedan. och har ännu inte gett så konkreta resultat som jag då räknade med. Detta, och den avkortade försvarsbeslutsperioden som snart är till hälften avverkad, gör att jag nu bedömer det som mindre meningsfulltatt statsmakterna fastställer kvantitativa rationaliseringsmål för perioden 1987—91. Det är emellertid angeläget att överbefälhavarens arbete fortsätter. och att därmed rationaliseringsverksamhetens faktiska resultat under perioden 1987—91 kan bedömas, och att även vad gäller rationaliseringsverksamheten ett förbättrat underlag kan läggas fram inför nästa försvarsbeslut.

Enligt regeringens anvisningar för nu föreliggande programplan och anslagsframställningar skall varje myndighet inom det militära försvaret vara föremål för ett fortsatt rationaliseringstryck som svarar mot det som gäller för de civila myndigheterna. Flera av myndigheterna inom huvud- programmet Gemensamma myndigheter m.m. har inte i sina anslagsfram- ställningar redovisat någon planerad egen rationalisering. Vid min beräk- ning av de anslagen harjag tillämpat det s.k. huvudförslaget.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört om rationalisering.

• Sida 63
•  Original

5. Forskning och försvarsindustri 5.1 Forskning

Försvarsforskning är en viktig förutsättning för att vi skall kunna tillgodo- göra oss den militärtekniska utvecklingen. Forskningen bidrar till att upp- rätthålla ett visst nationellt oberoende till omvärlden bl. a. vid framtagning av viktiga vapensystem. Härigenom utgör den ett betydelsefullt stöd för vår säkerhetspolitik.

Tyngdpunkten i den gemensamma försvarsforskningen bör enligt över- befälhavarens uppfattning ligga inom de områden som berör informa- tions— och sensorteknik samt vapen, vapenverkan och skydd. Härutöver bör skyddsforskning bedrivas inom kärnvapenområdet samt beträffande biologiska och kemiska stridsmedel. Även människans roll och förmåga i det framtida kriget bör studeras.

Avdelade resurser för försvarsforskningen kräver koncentration av verk- samheten till ett begränsat antal områden. Härvid bör särskilt sådana forskningsområden prioriteras där den tekniska utvecklingen går särskilt snabbt eller eljest är av stor betydelse för totalförsvarets egen utveckling.

Sådana områden är eXempelvis informationsteknologi (IT), främst ex- pertsystem med anknytning till ledningssystem och telekrigföring, samt bioteknik och kemi.

För de militärtekniska tillämpningarna bör kompetens eftersträvas inom de viktigaste delarna av följande områden:

— stridsdelsverkan,

— underrättelse-, lednings- och sambandssystem,

-— kvalificerade vapensystem, — styrd ammunition samt land- och sjöminor.

— telekrigföring,

— undervattensteknologi med försvarstillämpning samt — splitterskydd och skydd av stridsfordon.

Forskningsstödet bör vidare, enligt överbefälhavarens uppfattning i ökad omfattning genomföras som samlade, systemorienterade insatser inom de koncentrationsområden som bedöms som väsentliga för total- försvarets verksamhet. Sådan systemorienterad inriktning pågår beträffan- de ubåtsskydd. pansarvärn, samhällets funktioner i kris och krig, luftför- svar. telekrigföring, ledningssystem samt sjukvård i krig.

Via försvarets forskningsanstalt och försvarets materielverk medverkar försvaret i det nationella informationsteknologiprogrammet. Samverkan sker med såväl universitet och högskolor som industrin.

Som ett led i de påbörjade förberedelserna inför nästa fleråriga totalv försvarsbeslut och i arbetet på 1990-års forskningsproposition har försva- rets forskninganstalt fått i uppdrag att utarbeta förslag-till försvarsforsk- ningens framtida inriktning. Arbetet skall ske i samverkan med överbefäl- havaren. försvarets materielverk och överstyrelsen för civil beredskap.

Jag vill betona betydelsen av att det svenska totalförsvaret kan utformas med egna värderingar och eget kunnande som grund. Försvarsforskningen skall i linje härmed stödja utvecklingen genom att tidigt upptäcka. identifi-

• Sida 64
•  Original

era och analysera sådana förändringar, dels i vår omvärld och dels inom landet. vilka har betydelse för'våra försvarsansträngningar. Försvarsforsk- ningen skall vidare lämna underlag för erforderlig anpassning inom total- försvaret. Sveriges alliansfria politik gör att vi måste sätta målen högt i dessa hänseenden och innebär att den svenska försvarsforskningen måste ha hög kvalitet.

Jag erinrar också om det senast fattade totalförsvarsbeslutet (prop. 1986/87: 95. FÖU 11, rskr. 310). beträffande riktlinjerna för den framtida försvarsforskningen.

5.2. Försvarsindustri

En egen försvarsindustri med kapacitet att utveckla. tillverka och under— hålla försvarsmateriel är en betydande säkerhetspolitisk tillgång. En egen försvarsindustri är därtill en förutsättning för att vi självständigt skall kunna utveckla, tillverka och vidmakthålla försvarsmateriel under kriser och krig. 1 1987 års totalförsvarsbeslut framhöll riksdagen bl. a. att indu- strins förmåga att hålla samman utveckling och tillverkning av kvalifice- rad försvarsmateriel så långt möjligt bör bevaras. Det kan ändå inte undvikas att inköp från utlandet av tekniskt kunnande. komponenter och delsystem kommer att bestå och även öka i omfattning. Ett sådant samar- bete med utländsk industri bygger på förutsättningen att en hög teknisk och industriell kompetens även fortsättningsvis kan upprätthållas inom Svensk försvarsindustri.

Försvarsindustrins förmåga och möjligheter att bevara sin kompetens. kapacitet och konkurrensförmåga är också beroende av möjligheterna till export. Att enbart lita till svenska försvarets planerade beställningar av utveckling och produktion ger inte tillräcklig beläggning vid industrin för en produktion till rimliga kostnader med bibehållande av en hög teknisk nivå.

Överbefälhavaren anför att i förhållande till föregående programplan har förutsättningarna i årets planering ytterligare försämrats. För att skapa balans mellan uppgifter och resurser har den materiella förnyelsen ytterli- gare skjutits på framtiden eller reducerats. Medel för forskning och utveck- ling har därför inom många områden inte kunnat avdelas eller tillgodoses enligt planerade behov. Detta innebär enligt överbefälhavaren. att den breda industriella förmågan inte längre kan behållas i tillräcklig omfatt- ning.

Överbefälhavaren anser att om den låga beläggningen inte kan kompen- seras med export kommer detta att leda till större anpassningsåtgärder för industrin än vad som förutsattes i 1987 års försvarsbeslut. Det kan härvid inte uteslutas att någon industri väljer att avveckla sin utvecklings- och produktionskapacitet inom något område.

Överbefälhavaren har prövat möjligheterna att omfördela medel för att öka antalet utvecklingsuppdrag inom svensk industri. Nuvarande ekono- miska situation innebär dock. enligt överbefälhavaren att det endast varit möjligt att lägga ut begränsade studieuppdrag de närmaste åren. Från år

Prop. 1988/89: 80

• Sida 65
•  Original

1989 krävs nya objekt för utveckling inom bl.a. pjäs-, ammunitions- och ' Prop. 1988/89; 80 robotområdena. I annat fall torde avvecklingsalternativ bli en realitet.

För produktion inom industrin är beläggningen, bl. a. med anledning av exportbeställningar, acceptabel till i början av 1990-talet, med undantag för varvsindustrin, som behöver nybeställningar redan år 1990.

Som jag tidigare har framhållit i avsnitt 4.4.7 Red0visning av JAS 39- projektet går utvecklingsarbetet med JAS 39 i dess grundversion in i sin slutfas. Det är enligt överbefälhavaren önskvärt att teknisk kompetens kan hållas kvar inom flygindustrin genom att utvecklingsarbete kan påbörjas för en tvåsitsig version av JAS (JAS 39 B) och/eller en vidareutvecklad version av JAS-flygplanet (JAS 39 C). Utan sådana insatser kommer efter hand svårigheter att uppstå beträffande anpassning av flygplan 37- och 39- systemen till de framtida hoten. Riksdagsbeslutet år 1982 angående JAS 39 förutsatte en utvecklingspotential och tillverkning efter år 2000. Detta beslut löper en påtaglig risk att inte kunna fullföljas.

För att bibehålla handlingsfriheten inom angelägna industrisektorer fram till nästa försvarsbeslut föreslår överbefälhavaren i sitt yttrande över anslagsframställningarna avseende budgetåret 1989/90 att ytterligare 650 milj. kr. tillförs studier, utveckling och projektering av ny materiel. Vidare framhåller han att för detta ändamål erfordras ytterligare medel innan nästa försvarsbeslut tar vid.

Jag konstaterar att den föreslagna planeringen av inhemsk materielför- nyelse innebär en mycket låg beläggning i närtid för studier och utveckling av nya system. För vapen-, ammunitions- och robotindustrin kan detta komma att medföra en avveckling av viktig kompetens. Avsaknad av medel för utvecklingsprojekt kan på längre sikt också leda till en avveck- ling av ytterligare inhemska industriresurser och medföra ett ökat utlands- beroende. Att ta tillbaka förlorad kompetens tar lång tid och är kostsam att åter bygga upp. Nedläggning inom vissa industrisektorer kan troligen heller inte återtas.

I 1987 års försvarsbeslut anfördes bl.a. att med utgångspunkt från försvarets långsiktiga behov finns ingen obehövlig industriell kompetens. Däremot finns det ett flertal områden där den svenska försvarsindustrins kapacitet behöver anpassas till försvarsmaktens behov av materiel och till rimliga exportantaganden. Jag anser att försvarsbeslutets slutsatser i allt väsentligt fortfarande gäller. Jag anser också att förvarsmaktens planering i högre grad än vad som i dag är fallet måste anpassas till industrins behöv av jämnare beläggning för utveckling och produktion. Enligt min uppfatt- ning innebär emellertid bristen på tillgängliga medel för materielförnyelse att försvarsindustrin nu står inför anpassningsåtgärder som i vissa fall även kan komma att kräva strukturförändringar.

Jag vill i detta sammanhang peka på att 1988 års försvarskommitté har till uppgift att överväga och lämna förslag beträffande ambitionsnivån för framtida tillgång till inhemsk kapacitet för forskning, studier, utveckling och produktion för totalförsvarets räkning. Försvarsindustrin står dock redan i närtid inför stora problem. Den mycket begränsade satsningen på utveckling innebär-att industrins tekniska kompetens snabbt kan komma att reduceras. Enligt min uppfattning måste därför åtgärder snarast vidtas 65

• Sida 66
•  Original

som bibehåller, utvecklingskompetensen inom svensk försvarsindustri inom väsentliga områden fram till nästa totalförsvarsbeslut. ,

För att bibehålla handlingsfrihet fram till nästa försvarsbeslut förordar jag att 380 milj. kr. tillförs den militära utgiftsramen för studier och utveckling av ny materiel. Jag förordar vidare att dessa medel bör avsättas för utveckling av bl.a. vapen och ammunition. robotsystem, stridsfordon och elektronik. Jag har närmare kommenterat detta under resp. försvars- grens materielanslag (avsnitt 6). _

Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört om vissa frågor rörande forskning

och försvarsindustri.

• Sida 67
•  Original

6. Anslagsfrågor för budgetåret 1989/90 Fjärde huvudtiteln

B. Arméförband

Chefen för armén är programmyndighet för huvudprogrammet Arméför- band. Verksamheten finansieras från följande anslag. B 1. Arméförband: Ledning och förbandsverksamhet B 2. Arméförband: Anskaffning av materiel B 3. Arméförband: Anskaffning av anläggningar

B 1. Arméförband: Ledning och förbandsverksamhet

1987/88 Utgift 7 159 251 183 1988/89 Anslag 7055 000000 1989/90 Förslag 7 353 000000

Verksamheten under anslaget består av utbildning för och vidmakthållan- de av arméns krigsförband samt upprätthållande av insats- och mobilise- ringsberedskap m.m.

Antalet anställda inom armén, omräknat till personår, uppgick budget- året 1987/88 till 15 749, varav 8 222 yrkesofficerare. 245 frivilligt tjänstgö- rande, 853 yrkesofficersaspiranter och 6429 civila (exkl. lönebidragsan- ställda och beredskapsarbetare).

Verksamhetens omfattning

Verksamhet 1987/88 1988/89 1989/90 Planerat Utfall Planerat Chefen för armén

Antal utexaminerade

yrkesofficerare 400 390 500 500 Grundutbildning av värn-

pliktiga

Antal man 35000 35600 35000 35000 Antal tjänstgöringsdagar (1000-1211 dagar) 9384 9299 9180 9259' Repetitionsutbildning

Antal man 47 800 39 400 42 200 47 7002 Antal tjänstgöringsdagar (l OOO-tal dagar) 650 550 575 6403

' Härtill skall läggas 200000 tjänstgöringsdagar. eftersom försöken med förkortad rundutbildning inte skall omfatta befälsuttagna (se 5. 58).

- Härtill kommer 9800 värnpliktiga (131000 tjänstgöringsdagar) som en följd av

förslaget att öka medelstilldelningcn för repetitionsutbildning med 150 milj. kr.

• Sida 68
•  Original

Kostnader och medelsbehov (] OOO-tal kr.) Prop Uppdrag m.m. 1987/88 1988/89 1989/90 Planerat Utfall Planerat Chefen Föredra-

för armén ganden ,

Arméförband: Allmän ledning och för-

bandsverksamhet 1963 900 2221 351 2085 800 2082 500 Operativ och krigsorga- _ - .

nisatorisk verksamhet 430800 461 500 452 400 446 800 Utbildning till och av

fast anställd personal m.fl. 744000 746900 845300 932100 Grundutbildning av

värnpliktiga 2762 200 2969 600 2906 900 2936 800 7353 000 Repetitionsutbildning 581 100 572900 560700 585300 Allmän ledning och för- bandsverksamhet för delprogrammet Hem- ' värnet 196 000 187000 203 900 208500

Kostnader 6678 000 7159251 7055 000 7192000 7353000" 7"il/kamnu'r/avgår: ' ' Medgiven prisreglering 590 600 — _ _ . _

Medelsbehov 7268600 7159251 7055000 7192000 7353000

Budgetåret 1989/90 Chefen för armén Chefens för armén planering'bygger på resultatet av utredningarna om arméns krigsorganisation, 'grundorganisation och utbildningssystem och kan komma att förändras beroende på när och vilka beslut som statsmak- terna fattar.

Enligt inriktningen i 1987 års försvarsbeslut prioriteras även i fortsätt- ningen personalåtgärder och grundutbildning. Detta innebär att det blir möjligt att uppnå målen för grundutbildningen, dvs. godkänd förmåga att lösa huvuduppgiften. och att medel har avsatts för en fortsatt hög rekryte- ring. Dessa prioriteringar medför att minskningen av repetitionsutbild- ningen i förhållande till behoven fortsätter.

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 2604 milj. kr.

B. Omplanering Efter planerings- och budgetdialoger med militärbefälhavarna-m.fl. har verksamheten vid den slutliga planeringen oc'h budgeteringen för budget- året 1988/89 reducerats med 40.4 milj. kr. och omplanerats i förhållande till ett med den verkliga prisutvecklingen omräknat regleringsbrev.

• Sida 69
•  Original

C. Uppgiftsförändringar Inom den ram som överbefälhavaren har anvisat för huvudprogrammet ' Arméförband har chefen för armén planerat vissa uppgiftsföränd'ringar och därav följande kostnadsminskningar om totalt 83 milj. kr. i huvudsak enligt följande.

1. Volymändringar (e'xkl. rationaliseringar) ökar kostnaderna med 34, 6 milj. kr.

2. Rationaliseringar minskar kostnaderna med 43,1 milj. kr. 'Irationali- seringarna ingår bl. a. personalminskningar', effhktiviseringar inom' mate-

rielunderhållsområdet (projekt F UKA) och fastighetsdriften (F F 90) samt ' bättre anskaffningsplanering och effektivare inköpsverksamhet mot bak- grund av projektet IKA, inköpskostnadsanalys.

3. Försök med förkortad grundutbildning minskar kostnaderna med 74,5 milj. kr.

Överbefälhavarens yttrande

Överbefälhavaren tillstyrker planeringen och chefens för armén anslagsäs- ' kande.

F öredragandens överväganden

Beträffande inriktningen av verksamheten under programplaneperioden ,

får jag hänvisa till vad jag har anfört i avsnittet om det militära försvarets fortsatta utveckling.

Jag kan i huvudsak godta chefens för armén förslag till uppgifter för budgetåret 1989/90. Vid min beräkning av kostnader för uppdragen och medelsbehov för anslaget har jag utgått från chefens för armén beräkning.

Somjag har angett idet föregående (5. 17 och 37) bör repetitionsutbild- ningen ökas jämfört med chefens för armén förslag. Jag har beräknat 150 milj. kr. för detta ändamål..

Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av sammanställ- ningen över kostnader och medelsbehov.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Arméförband. Ledning och' förbandsverksamhet för budget- året 1989/90 anv1sa, ett förslagsanslag på 7 353-000 000 kr. '

B 2. Arméförband: Anskaffning av materiel 1987/88 Utgift 2172'100'000' 1988/89 Anslag 2145 000000, 1989/90 Förslag 2409 000000

' Varav 107.8 milj. kr. i prisregleringsmedel. ,

• Sida 70
•  Original

Verksamheten under anslaget omfattar dels materielunderhåll, som inte är Prop. 1988/ 89: 80 en direkt följd av materielens förrådshållning eller utbildning och övning vid förbanden. dels anskaffning av materiel för krigsorganisationen och av viss materiel för fredsbruk samt dels utveckling av materiel för armén. Verksamheten inriktas 'genom tilldelning av beställningsbemyndigan'den medan anskaffningstidpunkt och anskaffningstakt bestäms av medelstill- delningen. ' ' ' '

Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1988 7094 734237 kr. För budgetåret 1988/89 har riksdagen lämnat ett be'ställ— ningsbemyndigande om 4277,5 milj. kr. och anvisat ett' anslag av 2145 milj. kr. ' . '

Den beräknade bemyndigandeskulden under anslaget den 30 juni 1989 blir därmed (7 094 734237 + 4277 500000 — 2145 000000) 9 227 234237 kr.

Beställningsbemyndiganden och anslagsmedel (1000-tal kr.) Uppdrag m. m. 1988/89 1989/90

Chefen för arme'n Föredraganden

Bemynd. Anslagsm. Bemynd. Anslagsm. Bemynd. Anslagsm.

Arméförband: Anskaffning av materiel

m.m. för del- .

programmen l.1—l.99 3616600 2418300 1731000 3017600 2181000 3123600 Återanskaffning av viss

materiel — — — — 289 000 -— Kostnader — 3616600 2418300 - 1731000 3017600 2470000 ' 3 123600 Prisreglering - + 800 000 — + 645 900 - — + 742 400 — Justering på grund av . . - .

— betalningsförskjutningar — — 133 300 — — 314 600 — — 314 600 —- inkomster . — 140000 — 140000 —400 000 '—400 000 ' —400 000 '-—400 000 Medelsbehov - - — 2 145 000 — ' 2 303 000 ' — 2 409 000

Bemyndigandebehov 4 277 500 . — 1 976 900 — ' 2 812 400 ' —- '

Budgetåret 1989/90 C hej/en för armén

Anslaget bör föras upp med 2 303 milj. kr. och ett bcställningsbemyndigan- de om 1976.9 milj. kr. inhämtas. ' ,

Under budgetåret studeras möjligheter till produktion av artilleriammu— nition för bekämpning av pansrade fordon. Utvecklingen av stridsfordon 90 fortsätter och projektdeflnition för ett framtida svenskt luftvärnsrobot- . system beställs. Vidare anskaffas reservdelar för robotsystem 56 BILL. Luftvärnsrobotsystem 90 kompletteras med bl.a. lK-utrustning. STRIX- granaten beställs och förbättringar av den materiella beredskapen inom prioriterade områden fortsätter. Bland övriga planerade åtgärder kan ' nämnas fortsatta REMO-åtgärder på pansarbandvagn 302. omsättning av mindre elverk samt fortsatt anskaffning av det nya fältuniformssystemet. 70

• Sida 71
•  Original

Fördelningen av de beställningsbemyndiganden som begärs för budget- året 1989/90 framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1988; . l OOO-tal kr.).

Objekt Bemyndigande

Slegabjekl " 180000 Luftvärnsfunktionen Artilleriammunition för pansarvärn

Övriga objekt 1 551 000 Övrig materielutveckling. materielanskaffning och centralt vidmakthållande

Därutöver har bemyndiganden om 645,9 milj. kr. begärts för prisregle- ring.

Överbefälhavarens yttrande

I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar föreslår överbe- fälhavaren att anslaget ökas med 2 665 000 kr. som ramanpassning och förs upp med 2 305 665 000 kr. I övrigt lämnar överbefälhavaren chefens för armén anslagsframställning utan erinran. '

Föredragandens överväganden

Min beräkning av det totala bemyndigande- och medelsbehovet under anslaget framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och anslagsmedel. Jag har därvid beräknat bemyndiganden för bl. a. åter- anskaffning av övningsammunition för armén och speciallivsmedel för försvarsmakten, som tidigare har redovisats över avräkningskonton. Jag har vidare tagit-hänsyn till den inriktning som jag har förordat i avsnittet om:det militära försvarets fortsatta utveckling. Mot bakgrund av vad jag har anfört under avsnittet 4.4.3.3 Säkerheten i planeringen för försvarsbe- slutsperioden har jag fört över vissa resurser från detta anslag till anslaget F 21. Reserv för det militära försvaret. I avsnittet 4.4.2 har jag redovisat min syn på behovet att bibehålla handlingsfriheten inom angelägna indu- strisektorer fram till nästa försvarsbeslut. Mot denna bakgrund har jag som förstärkning för studier och utveckling av ny materiel beräknat 175 milj. kr.

Med utnyttjande av de belopp som har tagits upp i sammanställningen blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1990 (9 227234 237 + 2 812 400000 — 2 409 000000) 9 630 634 237 kr. Detta belopp bör emeller- tid justeras med hänsyn till den beräknade fördelningen av prisreglerings- medel för budgetåren 1988/89 Och 1989/90. Den beräknade bemyndigan- deskulden den 30'juni 1990 blir därmed ca 9 400 milj. kr.

Liksom tidigare bör det ankomma på regeringen att ta ställning till vilka anskaffningar m.m. som bör ske inom ramen för det beställningsbemyndi- gande som riksdagen kan komma att lämna. ' '

• Sida 72
•  Original

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att dels bemyndiga regeringen att medge att beställningar av materiel m. m.- och utvecklingsarbete för arméförband får läggas ut inom en. kostnadsram av 2 8,12 400 000_ kr.,

dels till Arméförband: Anskajfm'ng av materiel för' budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag på 2 409 000000 kr.

B 3. Arméförband: Anskaffning av anläggningar 1987/88 Utgift 168182519 1988/89 Anslag 135000000 1989/90 Förslag 203000'000

Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad m.m. av och centralt beslutade ombyggnads— och underhållsåtgärder i lokaler m. m., befästning- ar och ammunitionsförråd för armén samt markförvärv för dessa ändamål och för övnings- och skjutfält m.m.

Kostnader och medelsbehov (l OOO-tal kr.)

Uppdrag m.m. 1988/89 1989/90 Planerat Chefen Föredra- , för armén ganden Arméförband: Markanskaffning för delprogrammet Gemensamma produktionsresurser . 3 100 -2 200 Nybyggnad m.m. för

delprogrammet Gemensamma produktionsresurser 101 435 1 15800 Centralt beslutade ombyggnads- och

underhållsåtgärder för ' ' 216 300' delprogrammet . -

Gemensamma produktionsresurser 72 030 96 300

Utrednings- och projekterings- kostnader ' 15 000 14000

Summa 191565 228300 216300

Inkomster från bostäder, försäljning av mark och byggnader samt , , ' vissa ränteinkomster — 15000 — 13000 .—13000

Överplanering ' —41565 '_'- 300 - _ 300 Beräknat medelsbehov ' 135000 215 000 203 '000

Budgetåret 1989/90 Chefen för armén

Medelsbehovet beräknas till 215 milj. kr. enligt vad som framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Kostnaderna för primäruppdragen beräknas till totalt 228,3 milj. kr., varav —- för markanskaffning 2,2 milj. kr.,

• Sida 73
•  Original

—— för nybyggnad 115,8 milj. kr. Härav beräknas 81,8 milj. kr. för objekt som avses påbörjas underlbudgetåret 1989/90, — för ombyggnad 96,3 milj. kr. Härav beräknas 47,4 milj. kr. för objekt som avses påbörjas under budgetåret 1989/90. -

Överbefälhavare)” yttrande Överbefälhavaren tillstyrker planeringen och chefens för armén anslagsäs- kande.

F öredragandens överväganden

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Arméförband. Anskaffning av anläggningar för budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag på 203 000 000 kr.

• Sida 74
•  Original

C. Marinförband

Chefen för marinen är programmyndighet för huvudprogrammetMarin- förband. Verksamheten finansieras från följande anslag. C ]. Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet C 2. Marinförband: Anskaffning av materiel C 3. Marinförband: Anskaffning av anläggningar

C 1. Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet

l987/88 Utgift 2312 815367 1988/89 Anslag 2221000000 1989/90 Förslag 2 363 000000

Verksamheten under anslaget består av utbildning för och vidmakthållan- de av marinens krigsförband samt upprätthållande av insats- och mobilise- ringsberedskap m.m.

Antalet anställda, omräknat till personår, uppgick budgetåret 1987/88 till 6 283, varav 3 055 yrkesollicerare, 53 frivilligt tjänstgörande, 414 yrkes- officersaspiranter och 2 761 civila (exkl. lönebidragsanställda);

Verksamhetens omfattning

Verksamhet l987/88 - 1988/89 1989/90 Planerat Utfall Planerat Chefen för marinen

Antal utexaminerade yrkes-

otl'icerare 165 185 175 180 Grundutbildning av värnpliktiga

Antal man 6124 5 700 6006 6017 Antal tjänstgöringsdagar (! OOO-tal dagar) 1 864 1 842 1 842 1 835 Repetitionsutbildning

Antal man 4000 3000 5900 3000' Antal tjänstgöringsdagar (1 OOO-tal dagar) 40 31 58 311

' Härtill kommer 4400 värnpliktiga (54000 tjänstgöringsdagar) som en följd av förslaget att öka medlcn för repetitionsutbildning med 50 milj. kr.

Prop. 1988/89: 80

• Sida 75
•  Original

Kostnader och' medelsbehov(1000-tal kr.) _ Prop. 1988/89:80 Uppdrag m.m. 1987/88 1988/89 1989/90

Planerat Utfall Planerat Chefen förFörcdra- marinen ganden

Marinförband: Ledning och för- bandsverksamhet

Kostnader 2110000 2305615 2241000 2352000. 2391000

'l'il/kommer/avgår: lntäkter av isbrytar- . "

__ verksamhet —26000 — —26 000 —28 000 —28000 Ovriga intäkter/utgifter . ' " m.m. _ — — 600 — — — Ovcrplanering. reserver '

m.m. 24000 +7800' + 6000 + 6000 —. Medgiven prisreglering 165 500. — — Medelsbehov 2 273500 2312815 2 221000 2330 000 2363 000

* Skillnad mellan kostnader till internpriscr och faktiska utgifter.

Budgetåret 1989/90

C lie/en för marinen

Verksamheten inriktas på att producera förband med'förmåga att lösa ' huvuduppgiften omedelbart efter mobilisering. Härutöver vidtas liksom tidigare omfattande åtgärder för att förbättra beredskapen bl.a. mot främ- mande undervattcnsverksamhet.

A. Pris— och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 82,9 milj. kr.

B. Justering

En analys av utfallet budgetåret 1987/88 visar att en uppjustering av lönekostnaderna med 4067 000 kr. är nödvändig.

C. Uppgiftsförändringar

l. Förstärkningen av _skyddet mot främmnade undervattensverksamhet enligt prop. 1987/88: 150 innebär att kostnaderna inom anslaget ökar med 14 milj. kr.. främst för underhåll. drift och personalkostnader. 2. På grund av att vissa minsvepare utgår ur organisationen minskar underhållskostnaderna (—3,5 milj. kr.). 3. En del av kostnadsansvaret vid haverier överförs från anslaget C 2. (+ 2 milj. kr.). 4. Viss anskaffning av ammunition samt utbildning drar ökade kostna- der (+ 3,5 milj. kr.). Chefen för marinen föreslår att anslaget förs upp med 2 330 milj. kr. 75

• Sida 76
•  Original

Överbejälhavarens yttrande

Överbefälhavaren tillstyrker chefens för marinen planering och föreslår att anslaget förs upp med 2 330 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Beträffande inriktningen av verksamheten under programplaneperioden fårjag hänvisa till vad jag har anfört i avsnittet om det militära förSva'rets fortsatta utveckling (5.00).

Jag kanji huvudsak godta vad chefen för marinen har anfört om verk— samheten under budgetåret 1989/90. Jag har räknat med att kostnaderna reduceras till följd av försöken med fem månaders grundutbildning för vissa värnpliktiga. Som. jag har angett i det föregående (S. 17 och 40) bör repetitionsutbildningen ökas jämfört med chefens för marinen förslag. Jag har beräknat 50 milj. kr. för detta ändamål.

Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av sammanställ- ningen över kostnader och medelsbeh0v.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen _ att till Marinförband: Ledning och _Erbandsverksarnhet för bud- getåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag på" 2 363 000000 kr.

C 2. Marinförband: Anskaffning av materiel

l987/88 Utgift 1733 479 424I 1988/89 Anslag 1891000000 1989/90 Förslag 2240000000 ' Varav 21.2 milj. kr. i prisregleringsmedel.

Verksamheten under anslaget omfattar dels översyner av stridsfartyg och åtgärder på grund av haverier rn. m., dels materielunderhåll som inte är en direkt följd av materielens förrådshållning eller utbildning och övning vid förbanden, dels anskaffning av materiel för krigsorganisationen och av viss materiel för fredsbruk samt dels utveckling av materiel för marinen. Verksamheten inriktas genom tilldelning av beställningsbemyndiganden medan anskaffningstidpunkt och anskaffningstakt bestäms av medelstill-.

delningen.

Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1988. 4376 548 149 kr. För budgetåret 1988/89 har riksdagen lämnat ett beställ- ningsbemyndigande om 1725 700000 kr. och anvisat ett anslag av 1891000000 kr..

Bemyndigandeskulden under anslaget den 30juni 1989 blir därmed (4 376 584 149 +.1 725 700000 — 1891000000)4211284149 kr.

- Prop. 1988/89: 80

• Sida 77
•  Original

Beställningsbemyndiganden och anslagsmedel (1000-tal kr.)

Uppdrag m.m. 1988/89

Bemynd. Anslagsm. Bemynd. Anslagsm. Bemynd.

Marinförband: Anskaffning av materiel m.m. för del- programmen 2.1 —2.99 1477800 Återanskaffning av viss

materiel — Reserv — Kostnader 1 477 800 Prisreglering + 249 900 Justering på grund av

— betalningsfor- skjutningar — — inkomster — 2 000 Medelsbehov — Bemyndigandebeltov I 725 700

1 För teknisk fördyring m.m. 3 Varav 509 milj. kr. som tilläggsäskande. 3 Varav 230 milj. kr. som tilläggsäskande.

Budgetåret 1989/90

Chefen för marinen Anslaget bör föras upp med 2 409 milj. kr. och-'ett beställningsbemyndigan- de om 2 327,2 milj. kr. inhämtas.

Beställningsbemyndigandena är avsedda bl.a. för utveckling och an- skaffning av tunga kustrobotar och ubåtar samt livstidsförlängningar Och modernisering av ubåtar. Dessutom avses anskaffas sambands- och strids-

2056000

2056 000

1 891 000

ledningsmateriel samt ubåtsskyddsmateriel.

Fördelningen av de beställningsbemyndiganden som begärs för budget- året 1989/90 framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1988; ! OOO-tal kr.).

1989/90

Chefen för marinen

1 929200

1 929200 +400100

— 2000

2 327 3003 .

2 596000

+ 20000| 2616100

-205100 — 2000

2 409 0003

Föredraganden An- slagsm. 1 005 000 2 427 000 30000 ' — - — - + 20 000 1835 000 2447 000 + 460000 — — — 205 000 -'- 2 000 — 2 000 — 2 240 000 2 293 000 —

• Sida 78
•  Original

Objekt Bemyndigande

Sutlernp/aneobjekt Ytstridsfartyg 2000

Ubåt 2000 Tung kustrobot

Slegahjekt

Marint stridsledningssystem _ 658 900 Nytt radiosystem Modernisering av patrullbåtar

Övriga regeringsobjekt Livstidsförlängning ubåt typ Sjöormen Modernisering ubåt typ Näcken

eriga objekt 761 300 Ovrig materielutveckling, materielanskaffning och centralt vidmakthållande

Til/äggs'äskande 509 000 Ubåtsjaktflygplan

Vapenutrustning

Analysutrusning .

Hydrofon- och radarmateriel m.m.

Därutöver har bemyndiganden om 400,1 milj. kr. begärts för prisregle- ring.

Överbefälhavarens yttrande

I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar föreslår överbe- fälhavaren att anslaget reduceras med chefens för marinen tilläggsäskande på 230 milj. kr. och att det utökas med 2210000 kr. som ramanpassning och att det förs upp med 2180057000 kr. Överbefälhavaren tillstyrker dock tilläggsäskandet — för att kunna fullfölja utbyggnaden av ubåtsskyd-_

det — om statsmakterna för detta ändamål ökar den militära utgiftsramen i samma omfattning. [ övrigt lämnar överbefälhavaren chefens för ma- rinen anslagsframställning utan erinran.

Föredragandens överväganden

Min beräkning av det totala bemyndigande- och medelsbehovet under anslaget framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och anslagsmedel. Jag har därvid beräknat bemyndiganden för bl.a. åter- anskaffning av övningsammunition, som tidigare har redovisats över av- räkningskonton. Jag har vidare tagit hänsyn till den inriktning som jag har förordat i avsnittet om det militära försvarets fortsatta utveckling. Mot bakgrund av vad jag har anfört under avsnittet 4.4.3.3 Säkerheten i plane- ringen för försvarsbeslutsperioden har jag fört över vissa resurser från detta anslag till anslaget F 21. Reserv för det militära försvaret. I avsnittet 4.4.2 har jag redovisat min syn på behovet av att bibehålla handlingsfrihe- ten inom angelägna industrisektorer fram till nästa försvarsbeslut. Mot

• Sida 79
•  Original

denna bakgrund har jag som förstärkning för studier och utveckling av ny Prop: materiel beräknat .105 milj. kr.

Med utnyttjande av de belopp som jag har tagit upp i sammanställning- en blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1990 (421 1 284 149 + 2 293 000000 — 2 240 000 000) 4 284 284 149 kr. Detta belopp bör emeller— tid justeras med hänsyn till den beräknade fördelningen av prisreglerings- medel för budgetåren 1988/89 och 1989/90. Den beräknade bemyndigan- deskulden den 30 juni 1990 blir därmed ca 4000 milj. kr.

Liksom tidigare bör det ankomma på regeringen att ta ställning till vilka anskaffningar m.m. som bör ske inom ramen för det beställningsbemyndi- gande som riksdagen kan komma att lämna.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att dels bemyndiga regeringen att medge att beställningar av materiel m. m. och utvecklingsarbete för marinförband får läggas ut inom en kostnadsram av 2 293 000000 kr., dels till Marinförband: Anskaffning av materiel för budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag på 2 240 000 000 kr.

C 3. Marinförband: Anskaffning av anläggningar

1987/88 Utgift 141630964 1988/89 Anslag 110000000 1989/90 Förslag 139000000

Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad m.m. av och centralt beslutade ombyggnads- och underhållsåtgärder i lokaler m.m., befästningar och ammunitionsförråd för flottan och kustanilleriet samt markförvärv för dessa ändamål och för övnings- och skjutfält m.m.

• Sida 80
•  Original

Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)

Uppdrag m.m. 1988/89 1989/90 ' . . Chefen för Föredra- marinen ganden

Markanskaffning för del- programmen För krigsorganisationen , . _ gemensamma resurser 0 _ . () Nybyggnad m.m. för del- programmen

Ledningsförband " 26000 ' 26 000 Flyg- och helikopterförband 0 . ' 0 Ytstridsfartygsförband 0 ' 0 Ubåtsförband 0 0 Minröjningsförband 0 O Fasta KA-förband 1 15300 24 500 24 500 Rörliga KA-förband 4 000 4 000 Bas-underhållsförband ' 27 600 .. 27 600 För krigsorganisationen gemen- samma resurser . " 25 500 25 500 Fredsorganisation ' 37 800 37 800 Utrednings- och projekteringskost- - _ nader 10000 10000 Summa kostnader 115 300 - 155400 155 400 lnkomster —-5 300 —3400 —3400 Overplanering reserver m. m. — 13 000 — 13 000 Beräknat medelsbehov 110 000 139 000 139 000

Budgetåret 1989/90 Chefen för marinen

Medelsbehovet beräknas till 139 milj. kr. enligt vad som framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Kostnaderna för uppdragen beräknas till totalt 155,4 milj. kr., varav för ny- och ombyggnad 145.4 milj. kr. Härav beräknas 50,7 milj. kr. för'objekt som avses påbörjas under budgetåret 1989/90.

Överbefälhavarens yttrande

Överbefälhavaren tillstyrker planeringen och föreslår att anslaget förs upp med 139 milj. kr.

F öredragandens överväganden Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över. kostnader och medelsbehov.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Marinförband: Anskaffning av anläggningar för budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag på 139 000 000 kr.

• Sida 81
•  Original

D. Flygvapenförband

Chefen för flygvapnet är programmyndighet för huvudprogrammet Flygvapenförband. Verksamheten finansieras från följande anslag. D 1. Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet D 2. Flygvapenförband: Anskaffning av materiel D 3. Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar

D 1. Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet

1987/88 Utgift 3614717634 1988/89 Anslag 3422 600 000 1989/90 Förslag 3 742 000000

Verksamheten under anslaget består av utbildning för och vidmakthållan- de av flygvapnets krigsförband samt upprätthållande av insats- och mobili- seringsberedskap m.m.

Antalet anställda inom flygvapnet. omräknat till pcrsonår. uppgick budf getåret 1987/88 till 7484, varav 3499 yrkesofficerare, 193 frivilligt tjänst- görande. 357 yrkesofllcersaspirantcr och' 3435 civil'personal (exkl. löne- bidragsanställda).

Verksamhetens omfattning

Verksamhet 1987/88 1988/89 1989/90 Planerat Utfall Planerat Chefen för flygvapnet Antal llygtimmar 91 640 83 200 92 300 96000 Antal utexaminerade . . _ yrkesofficerare 155 162 160 240 Grundutbildning av värn- pliktiga Antal man 4 400 5 000 4 700 4 700 Antal tjänstgöringsdagar ' ' (1000—1a1 dagar) _ 1355 1530, . 1539 1550 Repetitionsutbildning Antal man 12295' 4300 7800 9100 Antal tjänstgöringsdagar _ ' . (1000-ta1 dagar) 1 10.3' 45.0 80.0 94.6

' 1 regeringsbeslut den 3 december 1987 har medgivitsatt repetitionsutbildningen får minskas till 8 100 man och 64 000 tjänstgöringsdagar.

Prop

81.

• Sida 82
•  Original

Kostnader och medelsbehov(1000-tal kr.) Prop. 1988/89: 80

Uppdrag m.m. 1987/88 1988/89 1989/90

Planerat Utfall Planerat Chefen för Föredra- flygvapnet ganden

Flygvapenförband: För flera delprogram gemensamma lednings-

och strilförband 433 700 442 878 430000 Jaktförband 579 800 404093 367000 Attackförband 299400 320066 306000 Spaningsförband 155 500 152 316 161000 3 799 000 3 765 000 Flygtransportförband 101 800 145795 135 000 Basförband 801 400 969002 876000 Gemensamma produk- tionsresurser 907400 1 263 198 1 170600 Kostnader 3279000 3697 348 3445 600 3799000 3 765000

Tillkommer/argår: lntäkter —23000 —82 631 —73000 —23000 —23000 Overplanering, reserver m.m. Medgiven pris- reglering 330 000

Medelsbehov 3 586 000 3 614 7 l 7 3 422 600 3 776 000 3 742 000

Budgetåret 1989/90 C luffen jör_/7ygvapnet

Den under budgetåret 1985/86 påbörjade ökade rekryteringen av flygföra- re och officerare inom det tekniska facket fortsätter.

Flygtiden på krigsflygplanssystemen planeras att ökas. Utveckling av ett gemensamt lednings- och informationssystem samt organisation för ledning av flygförbanden fortsätter.

Planering och projektering för att successivt omsätta stridsledningscen- tralerna fortsätter.

Utbildningen inom flygvapnets flygdivisioncr inriktas mot att behålla stridsförmågan samt att ersätta avgångarna ur krigsdivisionerna.

Införande av flygbassystem 90 fortsätter. Förändringarna i förhållande till budgetåret 1988/89 detaljmotiveras på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 64.9 milj. kr.

B. Uppgiftsförändringar m.m.

1. Personalkostnaderna ökar med 104 milj. kr. på grund av gynnsam- mare personalutveckling än beräknat samt vissa löneökningar utöver vad som planerats. 87

• Sida 83
•  Original

2. Överflyttning av vissa byggnadsunderhållsåtgärder från huvudpro- duktionsområde 3 medför att kostnaderna ökar med 18 milj. kr.

3. Övergång från flygplan 35 till flygplan JA 37 och en ökning av antalet flygtimmar innebär att materielunderhållskostnaderna ökar med 74 milj. kr.

4. Ökat flygtidsuttag Ökar drivmedelskostnaderna med 20 milj. kr. samt ammunitionskostnaderna med 5 milj. kr.

5. Ökad rekrytering och utbildning av främst flygande personal och yrkesofficerare 1 teknisk tjänst medför ökade rese- och traktamentskostna- der med 30 milj. kr.

6. Kostnader för köp av flygtrafikledning från luftfartsverket Ökar med 15 milj. kr.

7. Ökad repetitionsutbilning medför att kostnaderna för värnpliktsför- måner ökar med 6 milj. kr., livsmedelskostnaderna med 2 milj. kr. samt övriga kostnader med 5,5 milj. kr.

8. Övriga kostnader och anpassning till faktiskt utfall ökar kostnaderna med 9 milj. kr.

Överbefälhavarens yttrande

Överbefälhavaren föreslår att anslaget reduceras med 16 milj. kr. som ramanpassning. [ övrigt tillstyrker överbefälhavaren planeringen och före- slår att anslaget förs upp med 3 760 milj. kr.

Föredragandens' överväganden

Inriktningen av verksamheten under programplaneperioden framgår av avsnittet om det militära försvarets fortsatta utveckling.

Jag kan i huvudsak godta vad chefen för flygvapnet har anfört om verksamheten.

Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av sammanställ- ningen över kostnader och medelsbehov.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Flygvapenförband. Ledning och _fö'rbandsverksamhet för budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag på 3 742 000000 kr.

• Sida 84
•  Original

DZ. Flygvapenförbandi Anskaffning av materiel

l987/88 Utgift 5243 0560551 . 1988/89 Anslag 5241000000 1989/90 Förslag 5 304 000000

.- * Varav 170,5 milj. kr. i prisregleringsmedel.

Verksamheten under anslaget omfattar dels materielunderhåll, som inte är en direkt följd av materielens förrådshållning eller utbildning och övning vid förbanden. dels anskaffning av materiel för krigsorganisationen och av viss materiel för fredsbruk samt dels utveckling av materiel för flygvapnet. Verksamheten inriktas genom tilldelning av beställningsbemyndiganden medan anskaffningstidpunkt och anskaffningstakt bestäms av anslagstill- ..

delningen. .

Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1988 23 249 124 876 kr. För budgetåret 1.988/89.har riksdagen lämnat ett be- ställningsbemyndigande om 3545 300000 kr. och anvisat ett anslag av 5 241 000000 kr.

Bemyndigandeskulden under anslaget den 30 juni 1989 blir därmed (23 249 124876 + 3 545 300000 — 5241 000000) 21 553 424876 kr.

Beställningsbemyndiganden och anslagsmedel (] OOO-tal kr.)

Uppdrag m.m. 1988/89 1989/90

Chefen för flygvapnet Föredraganden

Bemynd. Anslagsm. Bemynd. Anslagsm. Bemynd. Anslagsm.

Flygvapenförband: Anskaffning av materiel för

(lelprogrammcn 3.1 —3.99 3468 900 5826 500" 9802 700 5624000 10097 700 5675 000 Återanskaflining av viss

materiel _ ' _ _ _ 5 000 _ Kostnader 3 468 900 5 826 500 9 802 700 5 624000 10102 700 5 675 000 Prisreglering + 127 400 — 1- 2 780400 — +2 930000 —— Justering på grund av — betalningsförskjutningar — —480 500 — ——321 000 — —321000 — inkomster — 51000 — 105000 — 50000 — 50000 — 50000 — 50000 Medelsbehov —— 5241000 — 5 253000 — 5304000 Bemyndigandebehov 3545 300 — 12533100. - . — l2982 700 — Budgetåret 1989/90 C hff/bn _ [är _/7_ t'gvapn et Anslaget bör föras upp med 5 253 milj. kr. och ett beställningsbemyndigan- dc om 125331 milj. kr. inhämtas.

Bcställningsbemyndigandena är bl. a. avsedda för system JAS 39.. delse- ric 2. och flygburen spaningsradar samt stridsledningsanläggningar.

Bemyndigandena är också avsedda för fortsatta typförbättringar av mo- torn för flygplan JA 37 och gångtidsförlängning av flygplanen 35 och 60.

Vidare behövs bemyndiganden för bl.a. fortsatt utbyggnad av bas-90 samt för specialfordon. ' '

• Sida 85
•  Original

Bemyndigandena är också avsedda för forskning och försök samt drift- av försöksplatser. '

Beställningsbemyndiganden behövs även för anskaffning av bekläd- nads-. verkstads-. förplägnads- och sjukvårdsmateriel samt för centralt vidtaget materielunderhåll.

Fördelningen av de beställningsbemyndiganden som begärs för budget- året 1989/90 framgår av följande sammanställning-(prisläge februari 1988: 1 000 tal kr.) ' - '

Objekt Bemyndigande S_vstemplaneobjekt

Flygplan JAS 39 - '

Flygburen spaningsradar . 7 599 200 Stegabjekt Radiosystem för flygplan JA 37

Övriga objekt Övrig materielutveckling. materielanskaffning och centralt vidmakthållande 2 203 500

Därutöver har bemyndiganden om 2 780,4 milj. kr. begärts för prisregle- ring. ' '

Överbefälhavaren.s' yttrande

I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar föreslår överbe- fälhavaren att anslaget förs upp med 5 224 585000 kr.

Föredragandens överväganden

Min beräkning av det totala bcmyndigande- och medelsbehovet under anslaget framgår av sammanställningen Över beställningsbemyndiganden och anslagsmedel. Jag har därvid beräknat bemyndiganden för bl. a. åter- anskaffning av övningsammunition. som tidigare har redovisats över av- räkningskonton. Jag har vidare tagit hänsyn till den inriktning som jag har förordat i avsnittet om det militära försvarets fortsatta utveckling. Mot bakgrund av vad jag har anfört under avsnittet 4.4.3.3. Säkerheten i planeringen för försvarsbeslutsperioden har jag fört över vissa resurser från detta anslag till anslaget F 21. Reserv för det militära försvaret. I avsnittet 4.4.2 har jag redovisat min syn på behovet av att bibehålla handlingsfriheten inom angelägna industrisektorer fram till nästa försvars- beslut. Mot denna bakgrund har jag som förstärkning för studier och _ utveckling av ny materiel beräknat 100 milj. kr. Jag har därutöver för att " ' bibehålla handlingsfrihet inför nästa försvarsbeslut beräknat medel för- fortsatt utveckling av en tvåsitsig version av JAS 39. Med utnyttjande av de belopp som har tagits upp i sammanställning- en blir den sammanlagda bemyndigandeskulden den 30 juni 1990. (21 553 424 876 + 12982 700000 — 5 304-000000) 29232 124876 kr. Det- ta belopp bör emellertid justeras med hänsyn till den beräknade fördel- ningen av prisregleringsmedel för budgetåren 1988/89 och 1989/90. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30juni 1990 blir därmed ca 28 700 milj. kr.

• Sida 86
•  Original

Liksom tidigare bör det ankomma på regeringen att ta ställning till vilka anskaffningar m.m. och vilket utvecklingsarbete som bör ske inom ramen för det beställningsbemyndigande som riksdagen kan komma att lämna.

Hemställan

Jag hemställer att regerigen föreslår riskdagen att . dels bemyndiga regeringen att medge att beställningar av materiel m. m. och utvecklingsarbete för flygvapenförband får läggas ut inom en kostndsram av 12 982 700000 kr., dels till F lygvapert/örband: Anskaffning av materiel för budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag på 5 304 000000 kr.

D 3. Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar

1987/88 Utgift 396069586 1988/89 Anslag 377000000 1989/90 Förslag 356000000

Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad m.m. av och centralt beslutade ombyggnads- och underhållsåtgärder i lokaler m.m., befästning- ar, flygfält och ammunitionsförråd för flygvapnet samt markförvärv för dessa ändamål Och för övnings- och skjutfält. Verksamheten omfattar vidare kompletteringsarbeten m.m. 'på eller i anslutning till befintliga flygbaser, anläggningar för el- och teleutrustning vid baserna samt inlösen av flygbullerstörda fastigheter.

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

Uppdrag m. rn. 1988/89 1989/90 Chefen för ' Före- flygvapnet draganden Flygvapenförband: Markanskaffning för del- programmen . Gemensamma produktionsresu rser 2 000 2 000 Nybyggnad m.m. och centralt be slutade ombyggnads— och underhållsåtgärder för delprogrammen För flera delprogram gemensamma

lednings- och strilförband 158 700 83 600 Basförband . ' 232 200 262 000 463 000 Gemensamma produktionsresurser . 50 600 107 400 Utrednings- och projekterings- kostnader _27 900 32 000 Summa 471 400. 487 000 463 000 Inkomster —- ' 3000 — 3 000 — 3 000 Reducering på grund av över- ' planering ' --— 81400. — 94000 — 104000 AMS-medel . . — 10000 — 10000 . Beräknat medelsbehov , 377 000 380000 356 000

• Sida 87
•  Original

Budgetåret 1989/90 Prop. 1988/89: 80

Ch elen _lb'r _llvgvapnet

Medelsbehovet beräknas till 380 milj. kr. enligt vad som framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Kostnaderna för uppdragen beräknas till totalt 463 milj. kr. varav för — markanskaffning 2 milj. kr., —- nybyggnad 333.2 milj. kr. Härav beräknas 144,4 milj. kr. för objekt som avses påbörjas under budgetåret 1989/90. — ombyggnad 95,8 milj. kr. Härav beräknas 89,3 milj. kr. för objekt som avses påbörjas under budgetåret 1989/90, — utredning och projektering 32 milj. kr. Planerad nyproduktion omfattar bl.a. flygbassystem 90, mobiliserings- och ammunitionsförråd, radarstationer, radioanläggningar samt kaserner. Medel behövs för inlösen/isolering av bullerstörda bostäder i bl. a. Norr- köping och Ängelholm.

Överbe/ällzavarens yttrande Planeringen tillstyrks. Anslaget bör föras upp med 380 milj.. kr.

Föredragandens överväganden

Jag kan i huvudsak godta vad chefen för flygvapnet anför om verksamhe- ten.

Jag har reducerat anslaget med 24 milj. kr. till förmån för materielan- skaffning.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. '

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till F lygvapen/örband: Anskaffning av anläggningar för budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag på 356000 000 kr.

• Sida 88
•  Original

E. Operativ ledning m.m Prop

Överbefälhavaren är programmyndighet för huvudprogrammet Operativ ledning m.m. Verksamheten finansieras från följandeanslag. E 1. Operativ ledning m.m.: Ledning och förbandsverksamhet

E 2. Operativ ledning m.m.: Anskaffning av materiel- E 3. Operativ ledning m.m.: Anskaffning av anläggningar E 4. Operativ ledning m."'m.: Forskning och utveckling

E 1. Operativ ledning m.m.: Ledning och förbandsverksamhet

l987/88 Utgift 877 530979 1988/89 Anslag 799 000000 1989/90 Förslag 826 400000

Under anslaget bedrivs allmän ledning och förbandsverksamhet samt ope- rativ och krigsorganisatorisk verksamhet.

Antalet anställda.-omräknat till pcrsonår, var 3620 under budgetåret l987/88.

Kostnader och medelsbehov (I OOO-tal kr.)

Uppdrag m. m. 1987/88 1988/89 1989/90 Planerat Utfall -_ Planerat Överbefäl- ' Föredra- havaren ganden

Operativ lednittg m.m.: 78668 96671 97975 105215 Beredskap m.m. 131789 177121 142171 160003 Krigsorganisation av

centrala och högre regionala staber 826400 m.m. 172 298 172 573 201447 210935 Gemensamma produk- _ ' tionsresurserl 365693 437 324 357409 367647 Kost nader 748 448 883 639 799 000 843 800 826 400 Tillkom/ner ' Överplancring. reserver m.m; —4448 —6158 — — _ Medgiven prisreglering 129100 — — — — Medelsbehov 873 100 877 531 799000 843 800 826 400

' Under uppdraget har beräknats kostnader för bidrag till soldathcmsverksamhet. tidningen Värnpliktsnytt och medel för Sveriges centrala värnpliktsråds verksamhet.

Budgetåret 1989/90 Öt'erbe/leha varen Överbefälhavaren anför följande motiveringar för förändringar i förhål- 1.landc till budgetåret 1988/89.

• Sida 89
•  Original

A. Pris- och löneomräkning _ Prop. 1988/89: 80 Kostnaderna ökar med 25.2 milj. kr.

B. Uppgiftsförändringar Verksamhetsförändringar ökar kostnaderna med 19.6 milj. kr.

. Försvarets mulerrättels'enämnd

Försvarets underrättelsenämnd tillstyrker anslagsframställningen i fråga om den Särskilda verksamheten vid försvarsstaben.

Föredragandens överväganden Beträffande inriktningen av verksamheten under programplaneperioden får jag hänvisa till' vad jag har anfört i avsnittet om det militära försvarets fortsatta utveckling. _ '

Upplysningar om uppdraget Beredskap m.m.: Särskild verksamhet kommer att lämnas riksdagens försvarsutskott.

Jag kan i huvudsak godta överbefälhavarens förslag till uppgifter under budgetåret 1989/90. '

Min beräkning 'av det totala medelsbehovet framgår av sammanställ- ningen över kostnader och medclsbehov. Jag har därvid beaktat den över- föring av medel till banverket som jag har redovisat i beräkningen av utgiftsramen för budgetåret 1989/90 (avsnitt 4.4.3.2). '

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Operativ ledning in. in.: Ledning och _förbandsverksam'het för budgetåret'1989/9O anvisa ett förslagsanslag på 826 400000 kr. '

E 2. Operativ ledning m. m.: Anskaffningav materiel

1987/88 Utgift 196678 448' 1988/89 Anslag 207'500000 1989/90 Förslag ' 181 500000

' Varav 28.6 milj. kr. i prisregleringsmedel. .

Verksamheten under anslagetomfattar bl.a. anskaffning av tclemateriel för försvarets telenät och för försvarets gemensamma stabsplatser samt uppbyggnad av signalförbindelscr. Verksamheten inriktas genom tilldel- ning av bcställningsbemyndiganden medan anskaffningstidpunkt och an- skaffningstakt bestäms av medelstilldelningen. . 89

• Sida 90
•  Original

Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30juni 1988 369 647 202 kr. För budgetåret 1988/89 har riksdagen lämnat ett beställ- ningsbemyndigande om 181,2 milj. kr. och anvisat ett anslag av 207,5 milj. kr.

Den beräknade bemyndigandeskulden under anslaget den 30juni 1989 blir därmed (369 647 202 + 181 200000 — 207 500000) 343 347 202 kr.

Beställningsbemyndiganden och anslagsmedel ( l OOO-tal kr.)

Uppdrag m.m. 1988/89 1989/90 Överbefälhavaren

Bemynd. Anslagsm. Bemynd. Anslagsm.

Operativ ledning m.m.:

Anskaffning av materiel för . - delprogrammet 4.1—4.99 152 300 235 200 129100

224 300 Kostnader 152 300 235 200 129 100 224 300 Prisreglering + 28 900 . — + 21 200 _ Justering på grund av ' betalningsförskjutningar . m.m. — —27700 — —43200 Medelsbehov — 207 500 - 181 100

Bemyndigandcbehov , 181 200 — 150 300 —

Budgetåret 1989/90 Överbefälhavaren

Överbefälhavaren har som programansvarig myndighet för huvudprogram 4 anfört att anslaget bör föras upp med 181,1 milj. kr. och att ett beställ- ningsbemyndigande om 150,3 milj. kr. inhämtas.

Verksamheten inriktas främst mot en fortsatt anskaffning och installa- tion av sambandsmateriel för utbyggnad och komplettering av försvarets telenät och för försvarsmaktens gemensamma staber.

Föredragandens överväganden

Min beräkning av det totala bemyndigande- och medelsbehovet framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och anslagsmedel. Jag har därvid tagit hänsyn till den inriktning som jag har förordat i avsnittet om det militära försvarets fortsatta utveckling.

Verksamheten inom anslaget skall samordnas med motsvarande verk- samhet inom den civila delen av totalförsvaret.

Med utnyttjande av de belopp som har tagits upp i sammanställningen blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1990 (343 347202 + 151800000 — 181 500000) 313647 202 kr. Detta belopp bör emellertid justeras med hänsyn till den beräknade fördelningen av prisregleringsmedel för budget- åren 1988/89 och 1989/90. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1990 blir därmed ca 290 milj. kr.

Föredraganden Bemynd. An- slagsm. ' 129100 224700 129 100 224 700 .+ 22 700 — — — 43 200 — 181 500 151 800 -— 90

• Sida 91
•  Original

Liksom tidigare bör det ankomma på regeringen att ta ställning till vilka Prop. 1988/89: 80 anskaffningar m.m. som bör ske inom ramen för det beställningsbemyndi- gande som riksdagen kan komma att lämna.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att dels bemyndiga regeringen att medge att beställningar av materiel m.m. för operativ ledning m.m. får läggas ut inom en kostnadsram av 151 800 000 kr., ' dels till Operativ ledning m. m.: Anskaffning av materiel för bud— getåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag på 181 500000 kr.

E 3. Operativ ledning m.m.: Anskaffning av anläggningar

1987/88 Utgift 142476105 1988/89 Anslag 122000000 1989/90 Förslag 152 800000

Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad m.m. av och centralt beslutade ombyggnads— och underhållsåtgärder i lokaler m.m. och befäst- ningar för huvudprogrammen Operativ ledning m.m. och Gemensamma myndigheter m.m. samt markförvärv för dessa ändamål.

Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)

Uppdrag m.m. 1988/89 1989/90 Planerat Överbefäl- Före- havaren draganden

Operativa staber 100 700 107 700 Gemensamma myndigheter och

gemensamma produktionsresurser 13 500 38 400 154 300 Projekteringskostnader 9 300 8 200 Summa 123 500 154300 154300 Inkomster — 1 500 — 1 500 — 1 500 Beräknat medelsbehov 122 000 152 800 152 800

Budgetåret 1989/90 Överbefälhavaren

Medelsbehovet beräknas till 1528 milj. kr. enligt vad som framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Kostnaderna för primäruppdragen beräknas till totalt 154,3 milj. kr., varav — för markanskaffning beräknas 0,6 milj. kr., — för ny- och ombyggnad beräknas 153,7 milj. kr. Härav beräknas 102.6 milj. kr. för objekt som avses påbörjas under budgetåret 1989/90. 91

• Sida 92
•  Original

Föredragandenx överväganden ' ' ' . Prop. 1988/89: 80

" Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Operativ ledning m.m.: Anskajfning av anläggningar för budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag på 152 800000 kr.

E 4. Operativ ledning m.m.: Forskning-och utveckling

l987/88 Utgift 28639 848 1988/89 Anslag 87000000 1989/90 Förslag 102000000

Verksamheten under anslaget består dels av olika nationella program, dels av för försvarsmakten gemensam verksamhet. Dessa omfattar bl.a. inle- dande system- och materielarbete samt bevakning och utveckling av in-' tressanta teknikområden. Verksamheten inriktas genom tilldelning av be— ställningsbemyndiganden medan anskalfningstidpunkt och anskaffnings- takt bestäms av medelstilldelningen. Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30juni 1988 237 167 572 kr. För budgetåret 1988/89 har riksdagen lämnat ett beställ- ningsbemyndigande om 55,6 milj. kr. och anvisat ett anslag av 87 milj. kr. Den beräknade bemyndigandeskulden under anslaget den 30juni 1989 blir därmed (237167 572 + 55 600000 — 87000 000) 205 767 572 kr.

Beställningsbemyndiganden och anslagsmedel (] OOO-tal kr.)

Uppdrag m.m. 1988/89 ' 1989/90 ' Överbefälhavaren Föredraganden Bemynd. Anslagsm. Bemynd. Anslagsm. Bemynd. An- slagsm.

Operativ ledning m.m.: Utvecklingsarbete för del- . ' ' '

programmet 4.99 45000 92 692 55000 108 423 55 000 108423 Kostnader 45000 92 692 55000 108 423 55000 108423 Prisreglering + 10_ 600 — + 14 500 — + 15 200 — Justering på grund av

betalningsförskjutningar

m.m. . — —5_692 . — —6423 . — .—6423 Medelsbehov — . 87 000 — "102 0001 — _ 102 000

Bemyndigandebehov ' _ 55 600 — 69 500 _ — 70 200 . —

' Varav 42 milj. kr. förindustriella utvecklingsprojekt inom ramen för det nationella informationsteknologiprogrammet. Se även anslaget F 5.

• Sida 93
•  Original

Budgetåret 1989/90 Överbefälhavaren

Överbefälhavaren har som programansvarig myndighet för huvudprogram 4 anfört att anslaget bör föras upp med 102 milj. kr. och att ett beställ- ningsbemyndigande om 69, 5 milj. kr. inhämtas.

Verksamheten inriktas främst mot fortsatt verksamhet inom ramen för det nationellainformationsteknologiprogrammet. Vidare sker uppföljning och utveckling av försvarsmaktsgemensamma datasystem och inom mot- medelsområdet.

Föredragandens överväganden

Min beräkning av det totala bemyndigande- och medelsbehovet framgår " av sammanställningen över beställningsbemyndigand'en-och anslagsmedel. Jag har därvid beräknat medel för bevakning och utveckling av försvars- maktens gemensamma datorsystem Samt' försvarsmaktens deltagande och stöd till det nationella informationsteknologiprogrammet. För stöd till det nationella informationsteknologiprogrammet har jag för budgetåret 1989/90 beräknat 42 milj. kr. '

Med utyttjande av de belopp som har tagits upp i sammanställningen blir bemyndigandeskulden den 30juni 1990 (205 767 572 + 70 200 000 — 102 000000) 173 967 572 kr. Detta belopp bör emellertid'justeras med hänsyn till den beräknade fördelningen av prisregleringsmedel för budget— åren 1988/89 och 1989/90. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30juni 1990 blir därmed ca 163 milj. kr.

Liksom tidigare bör det ankomma på regeringen att ta ställning till vilket', utvecklingsarbete som bör ske inom ramen för det beställningsbemyndi- gande som riksdagen kan komma att lämna.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att dels bemyndiga regeringen att medge att utvecklingsarbete för operativ ledning m. ni, får läggas ut inom en kostnadsram av 70 200000 kr. dels till Operativ ledning m. m.: Forskning och utveckling för bud- getåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag på 102 000 000 kr.

Prop._ 1988/89: 80

• Sida 94
•  Original

F. Gemensamma myndigheter m.m. PTOP- 1988/89180

F ]. Försvarets civilförvaltning

l987/88 Utgift 121 824 798 1988/89 Anslag 109480000 1989/90 Förslag 114850000

Försvarets civilförvaltnings ansvar omfattar frågor om löner och andra anställningsvillkor samt värnpliktsförmåner, ekonomisk redovisning, vis- sa rättsliga angelägenheter samt patentfrågor. Dessutom har civilförvalt- ningen fackuppgifter inorn sakområdet kameraltjänst.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Försvarets civilförvalt- ning. Som intäkter redovisas bl. a. ersättningar för datorkostnader vid drift av ekonomiska redovisningssystem samt inkomster av viss avlöningsut- räkning och andra tjänster som civilförvaltningen utför.

Antalet anställda vid myndigheten, omräknat i pcrsonår, var 147 under budgetåret l987/88.

Kostnader och medelsbehov (] 000-ta1 kr.)

Uppdragm.m. 1987/88 1988/89 1989/90 Planerat Utfall Planerat Försvarets Föredra- civilför- ganden valtning

Försvarets civil- . förvalt ning 114111 140488 120570 138 402 132 472

Kostnader 114111 140488 120570 138402 132472

Tillkommer/autgår: Tjänster för försvars-

myndigheter _ — 10050 Al'lon'"g5””ff*l9*”3$, _ 18663 —11090 —25 905 ——17620 m.m. lor vtssa cntla myndigheter — 1 600 Externa tjänster — 511 Medgiven pris- reglering + 18 612 — — _ lVledelsbehov 120 562 121825 109 480 112 497 114850

Budgetåret-1989/9O Försvarets civilförvaltning

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1988/89 motiveras på följan- de sätt.

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 7 199 000 kr.

• Sida 95
•  Original

B. Uppgiftsförändringar

l. Kostnaderna för verksamheten beräknas öka med 10053 000 kr. 2. Intäkterna beräknas öka med 14235 000 kr.

Överbefälhavarens yttrande

Anslagsyrkandet bör ökas på grund av att intäktsfinansieringen inte bör öka i den omfattning som äskandet innebär. Anslagsyrkandet för löneom- räkning och vissa ersättningar bör minskas. 1 övrigt tillstyrker överbefäl- havaren planeringen och föreslår att civilförvaltningen tilldelas ett anslag av 116130000 kr.

F öredragandens överväganden

Jag kan i huvudsak godta vad civilförvaltningen har anfört beträffande behov av medel för budgetåret 1989/90 men har i likhet med överbefäl- havaren beräknat vissa ökningar på anslaget. Dessa ökningar beror på att jag inte nu anser att det finns tillräckligt underlag för att godta den utökade intäktsfinansiering som civilförvaltningen äskar. Beräkningarna i övrigt framgår närmare av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Jag har därvid tillämpat huvudförslaget och vid min beräkning av an- slagsbeloppet gjort en något större begränsning än vad som föreslagits av överbefälhavaren.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Försvarets eivilförvaltning för budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag på 1 14 850000 kr.

F 2. Försvarets sjukvårdsstyrelse

l987/88 Utgift 35289257 1988/89 Anslag 32450000 1989/90 Förslag 34070000

Försvarets sjukvårdsstyrelse har fackuppgifter och tillsynsansvar för försvarsmaktens hälso- och sjukvård, miljö-och hälsoskydd, djurhäl— sovård. utbildning i sjukvårdsstabstjänst och krigsplacering för viss perso- nal. Styrelsen har vidare produktionsansvar för anskaffning av sjukvårds- förnödcnheter för försvaret.

Verksamheten finansieras från förslagsanslagen Försvarets sjukvårds- styrelse och FN-styrkors verksamhet utomlands.

Antalet anställda, omräknat till personår, var ca 70 under budgetåret l987/88.

• Sida 96
•  Original

Kostnader och medelsbehov (] OOO-tal kr.)

Uppdrag m.m. 1987/88 1988/89 1989/90 Planerat Utfall Planerat Försvarets Föredra- sjukvårds- ganden styrelse Försvarets sjukvårds- styrelse: Allmän ledning och för- bandsverksamhet 30400 35289 32450 35673 34070 Kostnader 30400 35 289 32450 35 673 34070 "I 'illkommer/a vgår: Medgiven pris- reglering + 4 709 - — _ _ Medelsbehov 35109 35 289 32450 35 673 34 070 Budgetåret 1989/90 F ömvarets sjuk 1'å1't/S.S'I_l-'I'é'l.8'(" Kostnaderna ökar totalt med 3 223 000 kr..

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1988/89 motiveras på föl- jande sätt.

A-. Pris- och löneomräkning

Köstnaderna ökar med 2 023 000 kr.

B. Övriga förändringar

Sjukvårdsstyrelsen äskar 1 200000 kr. för genomförande av utveckling av '

sjukvårdsstyrelsens informationssystem enligt struktur 90—konceptet samt medel för utebliven lönekompcnsation med prisläge februari 1986.

Överbelälltavarens yttrande

För åtgärder avseende försvarsmaktsgemensam ADB har överbefälhava- ren föreslagit en överföring av 100000 kr. till anslaget E 1.

1 huvudsak tillstyrker överbefälhavaren sjukvårdsstyrelsens planering och föreslår att anslaget förs upp med 35 330000 kr.

Föredragande/15 överväga/alen

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Jag har därvid tillämpat huvudförslaget.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till I-ömarets 1/1tÅ1an/ntuelse för budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag på 34 070000 kr.

• Sida 97
•  Original

F 3. Fortifikationsförvaltningen

l987/88 Utgift 194225 256 1988/89 Anslag 184200000 1989/90 Förslag 187 540000

Fortiftkationsförvaltningen är produktionsmyndighet för försvarsmakten inom huvudproduktionsområdet Anskaffning av anläggningar, och har fackuppgifter inom sakområdet fastighetsförvaltning.

Antalet anställda, omräknat till pcrsonår, var 763 under budgetåret 1987/88.

Kostnader och medelsbehov (1000-ta1 kr.)

Uppdragm.m. 1987/88 1988/89 1989/90 Planerat Utfall Planerat Fortifika- Föredra- tionsför- ganden valtningen

' Fortifikations-

förvaltningen: Allmän ledning och

förbandsverksamhet 177900 198 046 181 710 192 213 184 840 Centralt vidtagen

materielanskalfning

m.m. 1 700 1 038 1 700 1 700 1 700 Försök med bevak-

ningsteknisk

utrustning — — 1 000 1 500 1 000' lntäktsfmansierad

verksamhet — — 5 790 6 000 6 000 Kostnader 179600 199084 190200 201413 193540 'I'illkommer/avgär: - . lntäkter —4000 —4859 . —6000 —6000 —6000 Medgiven prisreglering 16 520 — — — —

Medelsbehov 192120 194 225 184 200 195413 187540

Budgetåret 1989/90 F ortt' fikations/örvaltningen Förändringarna i förhållande till budgetåret 1988/89 motiverar fortifika— tionsförvaltningen på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning '—

Pris- och löneomräkning innebär att kostnaderna ökar med 4 735 000 kr.

B. Uppgiftsförändringar ' Förändrade uppgifter innebär att kostnaderna ökar med 6 478000 kr.

• Sida 98
•  Original

c. Övrigt | . _ Prop. 1988/89; 80 Intäkterna är oförändrade.

. Överbefälhavarens yttrande

Överbefälhavaren föreslår att anslaget förs upp med 187 182000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag kan i huvudsak godta vad' fortifikationsförvaltningen har anfört om verksamheten. Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställ- ningen över kostnader och medelsbehov.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår'riksdagen att till Fortiäkationsjförva/tningenför budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag på 187 540000 kr. ' _ .

F 4. Försvarets materielverk

1987/88 _Utgift 772 811834 1988/89 Anslag 761700000 1989/90 Förslag 842660000

Försvarets materielverk har produktionsansvar för materielanskaffningen inom försvarsmakten utom'i fråga om viss sjukvårdsmateriel och fortifika- torisk materiel. Materielverket har även produktionsansvar för merparten av kustbevakningens materielanskaffning samt större underhålls-och re- parationsarbeten på försvarets materiel. Verket har fackuppgifter inom sakområdena Förplägnad, Förrådsverksamhet, Materielunderhåll och Verkstadsdrift. Verket svarar vidare för fördelningen i krig av landets samlade fordonsresurser och för reparationen av dessa. Verksamheten. under delprogrammet Försvarets materielverk budgeteras på Allmän led- ning och förbandsverksamhet. . . Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Försvarets materielverk. Antalet anställda vid myndigheten, omräknat i personår. var 2 874 un- der budgetåret 1987/88, varav 277 militärer och 2 597 civila. ' '

• Sida 99
•  Original

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.) . ' "Prop. 1988/89: 80 Uppdrag m.m. 1987/88 1988/89 1989/90

Planerat Utfall _ Planerat Försvarets Föredra-_ materielverk ganden

Försvarets materielverk: Allmän ledning och

förbandsverksamhet 647 835 792 234 788 290 876 470 I ' 875 360 Till regeringens . ' - - . ' . ' disposition _ . — 5 900 — _ . _—

Kostnader 647835 792 234 794190 876470 875360

Tillkommer/avgår: lntäkter av extern

provning -— 4950 — 4236 — 5490 — 5 560 — 5 560 lntäkter av förvalt-. " ningskontoret — 9690 —12145 —22035 —23315 —23315 Ovriga intäkter — 125 — 3041 — 145 — 3825 — 3825 Kapitalkostnader för

anläggningar — 6970 — — 4820 — —

. Medgiven pris- . . reglering + 104 500 — — — —

Medelsbehov ' 730 600 772 812 761 700 843 7701 842 660

' Försvarets materielverk begär därutöver 620000 kr. för anställda med s. k. NOM- garanti. -

Budgetåret 1989/90

Försvarets materielverk Förändringarna i förhållande till budgetåret 1988/89 motiverar försvarets materielverk på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning

Pris— och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 18080 000 kr.

1

B. Förändringar enligt regeringens beslut

1. Den personalminskning som det åligger materielverket att genomfö- ra minskar medelsbehovet för budgetåret 1989/90 med 16.7 milj. kr.

2. För att kunna rekrytera upp till medgiven personårsram erfordras lönemedel om 7 665 000 kr.

3. För mervärdesskatt till ADB-konsulter erfordras 2 milj. kr.

C. Uppgiftsförändringar

[. För att dämpa takten i minskningar av antalet pcrsonår erfordras 37,5 milj. kr.. vilket möjliggör konsultavlösningar samt ger rekryteringsut- - rymme för kompetensuppbyggnad. 2. Hyrorna minskar med 963000 kr. 99

• Sida 100
•  Original

3. Kostnaderna för drift av produktionsplaneringssystemet ökar med 2 milj. kr.

4. För uppbyggnad av ett lokalt datanät erfordras 5 milj. kr.

5. För ökade säkerhetsinsatser inom bl. a. ADB-området och bevakning erfordras 11,5 milj. kr.

6. För utbyte av telefonväxlari Karolinen i Karlstad och i Karlsborgs- gamisonen erfordras 15 150000 kr. En engångskostnad för telefonväxeln vid försöksplatsen i Vidsel minskar medelsbehovet med 2 milj. kr. 7, För upprustning av nuvarande lokaler m.m. vid vapenavdelningens försöksanläggningi Ursvik erfordras 3 milj. kr.

8. För att underlätta tillfälliga betalningsförskjutningar för verkstads- drift och för försörjning med reservmateriel erfordras en rörlig kredit från riksgäldskontoret på 30 resp. 20 milj. kr.

Överbefälhavarens yttrande

I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar avstyrker över- befälhavaren kostnader för mervärdesskatt till ADB-konsulter, eftersom detta behov ryms inom prisuppräkningens ram. Vidare avstyrks uppbygg- naden av ett lokalt datanät och underhållsåtgärder vid försöksanläggning- en i Ursvik, eftersom medel finns inplanerade under anslaget E 3. Opera- tiv ledning m.m.: Anskaffning av anläggningar. För ökade säkerhetsinsat- ser tillstyrks endast 3 milj. kr. Vidare tillstyrks 37,5 milj. kr. för att dämpa takten i minskningen av antalet personer samt medel för utbyte av tele- fonväxlar i Karlstad och Karlsborg. Överbefälhavaren föreslår även att anslaget reduceras med 5 milj. kr. som en första ansats att återbetala överskridandet från budgetåret 1987/88. Överbefälhavaren förordar där-

utöver vissa andra reduktioner samt föreslår att anslaget förs upp med 817 370000 kr. Överbefälhavaren tillstyrker i övrigt planeringen.

Föredragandens överväganden

Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av sammanställning- en över kostnader och medelsbehov. Jag har därvid i likhet med överbefäl- havaren godtagit den av materielverket angivna personalramen som grund för beräkningen av lönemedel liksom också behovet av medel för produk- tionsplaneringssystemet Och telefonväxlar. Jag har dessutom beräknat me- del för att justera basen för lönedelen av anslaget (belastningsanspassning). Jag har vidare beräknat medel för vissa anpassningsåtgärder i samband med utnyttjande av lokaler i Näsby Park.

Försvarets materielverk har i slutrapport Kontroll 88 redovisat erfaren- heter av den nya organisationen och av den resursanpassning med ca 100 personer/år som materielverket har genomfört under snart ett decennium. (avsnitt 4.4.6.5).

Jag delar materielverkets uppfattning att personalminskningen nu bör upphöra under några år för att ge verket utrymme för viss konsultavlös- ning, fortsatt kompetensutveckling samt återtagande av vissa uppgifter ' från industrin.

• Sida 101
•  Original

I likhet med materielverket anser jag det vara rationellt att söka andra styrformer än den renodlade styrningen med personalramar.

Liksom föregående budgetår bör regeringen inhämta riksdagens bemyn- digande att medge att beställningar av förnödenheter för fredsutbildningen inom det militära försvaret får läggas ut inom en kostnadsram av 700 milj. kr.

. Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att dels bemyndiga regeringen att medge att för budgetåret 1989/90 förnödenheter för fredsutbildningen får beställas så att vid varje tillfälle uteliggande skuld inte överstiger 700000000 kr., dels till Försvarets materielverk för budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag på 842 660000 kr. '

F 5. Gemensam försvarsforskning

1987/88 Utgift 389 967 880 1988/89 Anslag 366 580000 1989/90 Förslag 375 820 000

Delprogrammet Gemensam försvarsforskning omfattar tillämpad forsk- ning och grundforskning för totalförsvarsändamål främst inom de nat'ur- vetenskapliga, tekniskt—vetenskapliga, medicinska och beteendeveten- skapliga forskningsgrenarna.

Försvarets forskningsanstalt har programansvar för delprogrammet samt produktionsansvar för huvuddelen av den forskning som bedrivs inom delprogrammet. Fortitikationsförvaltningen har produktionsansvar för den fortifikatoriska forskningen och försvarets materielverk har mot- svarande ansvar inom programelementet Övrig försvarsteknisk forskning.

Antalet anställda, omräknat till pcrsonår, var 994 under budgetåret l987/88, varav 21 pcrsonår för fortifikatorisk forskning.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Gemensam försvars- forskning.

Under rubriken K 1. Försvarets forskningsanstalt beskrivs den intäktsfi- nansierade verksamheten vid anstalten.

• Sida 102
•  Original

Kostnader och medelsbehov (] OOO-tal kr.)

Uppdrag m.m. 1987/88 1988/89 1989/90 Planerat ' Utfall Planerat Försvarets Föredra- ' forsknings— ganden ' . anstalt. Gemensam försvars- forskning: Forskning vid för- svarets forsknings- anstalt 329 600 — 34.7 740 365 230 356 325 Forskning vid fortifika- . _ . tionsförvaltningen 6050 — 6290 6295 6295 Forskning vid försva- ' ' rets materielverk 13350 — 12 500 13200 13200 Kostnader 349000 389 968 ' 1. 366580 384725 375820 Tillkommer/avgår: ' ' ' Medgiven pris— . ' reglering + 33 990 —— — . - — Medelsbehov 382 990 389 968 366 580 384 725' 375 8201

' Härav står 11,2 milj.-kr. till regeringens disposition för det nationella informations- tcknologiprogrammct.

Budgetåret 1989/90

Försvarets forskni ngsanstalt

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1988/89 motiverar försvarets. forskningsanstalt på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkni'n'g

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 11285 000 kr.

B. Uppgiftsförändringar

Försvarets forskningsanstalt har föreslagit följande Uppgiftsförändringar utöver den av överbefälhavaren anvisade planeringsramen. .

1. Kostnader för en operationsanalytisk grupp vid försvaretsmateriel- verk (+2 milj. kr.).

2. Minskade kostnader på grund av vissa reduktioner inom forsknings- ' områdena 2, vapen och skydd och 3. informationsteknik (— 2470 000 kr.). 3. Viss intäktsfinansierad verksamhet vid fortiflkationsförvaltningen (— 145000 kr.) 4. Utbyte av telefonväxlar i Linköping och Umeå, som ett engångsbe- lopp. Återbetalning beräknas ske under en tioårsperiod. (+4,5 milj. kr.). 5. Kostnader för personalrörlighet tillkommer (+ 375 000 kr.). 6. Kostnader för lämnad intäktsgaranti till bolaget QZ (+2,6 milj. kr.).

• Sida 103
•  Original

Överbefälhavarens' yttrande

I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar konstaterar- överbefälhavaren att forskningsanstaltens äskandcn överstiger överbefäl- havarens anvisade planeringsram med 10488000 kr. Överbefälhavaren tillstyrker medelsbehovet för personalrörlighet och för en operationsanaly- -

tisk grupp vid materielverket men anser att kostnaderna för gruppen får omfördelas inom ram. Behovet av nya telefonväxlar bejakas men bör utbytas först 1990/91—1991/92. Överbefälhavaren avstyrker anstaltens äskande avseende intäktsgarantier till bolaget QZ'med motiveringen att denna typ av bolagsbildning bör finansieras utanför den militära utgiftsra- men. Överbefälhavaren tillstyrker i övrigt forskningsanstaltens planering och föreslår att anslaget förs upp med 3758 milj. kr.

F öredragandens överväganden

Jag kan i huvudsak godta vad försvarets forskningsanstalt har anfört om

verksamheten för budgetåret 1989/90. .

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Jag har därvid bl. a. räknat med medel för personalrörlighet och viss förstärkning till forskning inom ramen för 'det nationella informationsteknologiprogrammet.;För budgetåret 1989/90 har jag avsatt 11,2 milj. kr. för detta program. Dessa medel bör stå till rege- ringens disposition.

Regeringen bör inhämta riksdagens bemyndigande att medge beställ- ningar av materiel för forskningsändamål utöver anvisade medel...Kost-' nadsramen bör bestämmas till 11 milj.'kr.l

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att dels bemyndiga regeringen att under budgetåret 1989/90 medge att materiel för forskningsän'damål får beställas mom en kostnads- ram 'av 11000 000 kr.,"

dels till Gemensam försvarxfarskning för budgetåret 1989/90 anvi- sa ett förslagsanslag på 375 820000 kr. ' '

F 6. Anskaffning av anläggningar för försvarets forskningsanstalt

1987/88 Utgift 15755147 1988/89 Anslag 42 850000 1989/90 Förslag 82.520000

Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad av lokaler m. m-. för försvarets forskningsanstalt.

• Sida 104
•  Original

Kostnader och medelsbehov (] OOO-tal kr.) Prop. Uppdrag m.m. 1987/88 1988/89 1989/90 Planerat Utfall Planerat Försvarets Föredra- forsknings ganden anstalt

Gemensam försvars-

forskning

Nybyggnad m.m. Grindsjöprojektet 4 900 4 738 1 250 _ _ U rsviksprojektet 28 650. 9 350 39 200 41 554 80 000 Smärre objekt 1 950 1667 2 400 2 525 2 520

Medelsbehov 35 500 15 755 ' 42 850 ' 44 079 82 520

Budgetåret 1989/90 Försvarets forskningsanstalt

Medelsbehovet beräknas till 44,1 milj. kr. enligt vad som framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbeh0v

Överbefälhavarens yttrande

I sitt yttrande över-myndigheternas anslagsframställningar föreslår överbe- fälhavaren att anslaget förs upp med 44079 000 kr.

F öredragandens överväganden

Min beräkning av medelsbehovet under anslaget framgår av sammanställ- ningen över kostnader och medelsbehov. Jag har beräknat medel för Ursviksprojektet så att ekonomiska förutsättningar skall finnas att genom- föra det enligt regeringens hittillsvarande beslut.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till 4nskajfning av anläggningarförjörsvaretsjbrskningsanstalt för budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag på 82 520000 kr.

F 7. Försvarets radioanstalt

1987/88 Utgift 274194000 1988/89 Anslag 263 300000 1989/90 Förslag 278 500000

Försvarets radioanstalt svarar för signalspaning inom totalförsvaret. Verk- samheten är av sådan natur att närmare redogörelse i övrigt inte bör lämnas till regeringsprotokollet. Ytterligare upplysningar kommer att ges till riksdagens försvarsutskott.

• Sida 105
•  Original

Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)

Uppdrag m.m. 1987/88 1988/89 1989/90 Planerat Utfall Planerat Försvarets Föredra- radioanstalt ganden

Försvarets radioanstalt: Allmän ledning och . -

förbandsverksamhet 175342 190514 185060 188107 188107 Centralt vidtagen mate-

rielanskaffning m.m. 82 468 83 680 84 300' 90 393 90393 Kostnader 257 810 274194 269 360 278 500 278 500 Tillkommer/avgår: Överplanering m.m. — 2 110 — '— 2 060 — . — Medgiven prisreglering 15 493 — — - _- Medelsbehov 271 193 274194 267 300' 278 500 278 500

' 1 summan ingår medel för ubåtsskyddsverksamhet.

Budgetåret 1989/90 Försvarets radioanstalt

Förändringar i förhållande till budgetåret 1988/89 motiverar försvarets radioanstalt på följande sätt.

A. Pris— och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 10727 000 kr. '

Överbefälhavarens yttrande

I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar tillstyrker över- befälhavaren radioanstaltens anslagsframställning och föreslår att anslaget förs upp med 278 500000 kr.

Föredragandens överväganden

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Försvarets radioanstalt för budgetåret 1989/90 anvisa ett

förslagsanslag på 278 500000 kr..

• Sida 106
•  Original

F*8'. Värn'pliktsverket

l987/88 Utgift 123 566.000 . . " 1988/89 Anslag 119000000 1989/90 Förslag 125 000000

Värnpliktsverkets ansvar omfattar inskrivning av personal enligt värn-. pliktslagen, uttagning, fördelning och inkallelse av' värnpliktiga samt redo— visning och medverkan vid krigsplacering av försvarsmaktens personal. Antalet anställda vid myndigheten,.omräknat i pcrsonår, var 364 under budgetåret 1987/88, varav 98 yrkesofficerare och 266 civila. Kostnaderna för verksamheten under delprogrammet Värnpliktsv'erket budgeteras på uppdraget Allmän ledning och förbandsverksamhet. Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Värnplikts'verket. ' "

Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)

Uppdrag m.m. 1987/88 1988/89 1989/90 Planerat Utfall Planerat Värnplikts- ' Föredra- - verket . ganden

Värnpliktsverket: Allmän ledning och

förbandsverksamhet 114200 123 566 119000 129533 125 000 Kostnader 114200 123566 ll9000 129 533 125000 Tillkommer/avgår: . . . . -

Medgiven prisreglering + 8 980 — — — _ Medelsbehov 123180 123 566 119 000 129 533 125 000

Budgetåret 1989/90 Värnpliktsverket Förändringarna i förhållande till budgetåret 1988/89 motiverar värnplikts- verket på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 3 345 000 kr'.

B. Uppgiftsförändringar

1. Medel för att täcka vikariatskostnader har beräknats till _765 000 kr.

2. Övertagande avlokalvården vid Övre Norrlands värnpliktskon'tor och fastighetsunderhållet vid Södra och-Östra värnplikt'skontoret ökar kostnaderna med 1,5 milj. kr.

3. Olika åtgärder inom datorområdet. såsom ny- och crsättningsan- skaffningar av datorer samt köp av konsulttjänster ökar kostnaderna med 1 744 000 kr.

• Sida 107
•  Original

4. Anskaffning av reservkraftsaggregat ökar kostnaderna med 1,5 milj. Pr'op. 1988/89: 80 kr. . ' ' .

5. Tryckningskostnader för informationsskrift till värnpliktiga, ökat an- tal prövade vid inskrivning och forskning och utveckling ökar kostnaderna med 1 256000 kr.

6. Psykologiskt konsultstöd till lokala myndigheter vid tjänstbarhetsbe- dömning av värnpliktiga ökar lönekostnaderna med 1,5 milj. kr.

7. Underhållsavtal på nya datorer ökar kostnaderna med 250000 kr.

8. Förändringar i övrigt minskar kostnaderna med 1 650000 kr.

Överbefälhavarens yttrande

Överbefälhavaren avstyrker att medel tillförs för investeringar i datorer och för konsultmedverkan vid utveckling av ett nytt inskrivningssystem, men föreslår att ytterligare 0,5 milj. kr. tillförs för ersättningsanskaäningar av datorer. Överbefälhavaren avstyrker också att medel tillförs för anskaff- ning av reservkraftaggregat, tryckning av informationsbroschyr, ökat antal prövande och forskning. I övrigt tillstyrker överbefälhavaren planeringen och föreslår att värnpliktsverket tilldelas ett anslag av 125 217 000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag kan i huvudsak godta vad värnpliktsverket har anfört om verksamhe- ten.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över . . kostnader och medelsbehov. _

Jag har därvid tillämpat huvudförslaget samt beräknat medel för bl. a. psykologisk konsultverksamhet m. m., viss ersättningsanskaffning' av dato- rer, ett ökat antal prövande, viss forskning och anskaffning av reservaggre- gat.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Värnpliktsverket för budgetåret 1989/90 anvisa ett förslags- anslag på 125 000 000 kr. ' ' ' '

F 9. Försvarets rationaliseringsinstitut

1987/88 Utgift 24—539556- ' - ' ' " 1988/89 Anslag 22 555000 1989/90 Förslag 23040000

Försvaret rationaliseringsinstitut har fackansvar för rationaliseringsverk- samheten inom försvarsdepartementets område samt' ansvar för viss pro- . . duktion. . 107

• Sida 108
•  Original

- Verksamheten under delprogrammet Försvarets rationaliseringsinstitut

budgeteras på ett uppdrag inom huvudproduktionsområdet Ledning och förbandsverksamhet.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Försvarets rationalise- ringsinstitut.

Antalet anställda, omräknat till personår, var 62 under budgetåret 1987/88.

Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)

Uppdrag m.m. 1987/88 1988/89 1989/90 Planerat Utfall Planerat Försvarets Föredra- rationalise- ganden ringsinstitut Försvarets rationalise- ringsinstitut: Allmän ledning och . förbandsverksamhet .23 600 27 238 .23 555 22 997 23 040 Kostnader 23600 27238 23555 22 997 . 23040 Tillkommer/a vgår: . lntäkter — 1 500 - 2 699 — 1000 — — Medgiven prisreglering 2 240 — -— — — Medelsbehov 24 340 . 24 539 22 555 22 997 23 040

Budgetåret 1989/90 Försvarets rationaliseringsinstitut Förändringarna i förhållande till budgetåret 1988/89 motiverar försvarets rationaliseringsinstitut på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 937 000 kr.

B. Justering Det' preliminära utfallet för budgetåret 1987/88 motiverar att kostnaderna räknas ned med 495 000 kr.

C. Uppgiftsförändringar Förändrade uppgifter innebär att kostnaderna och intäkterna minskar med vardera 1 milj. kr. Förändringen innebär att det intäktsfinansierade F RlSKlS-projektet avslutas.

Överbefälhavarens yttrande

Överbefälhavaren tillstyrker planeringen och föreslår att anslaget förs upp med 22 997 000 kr.

• Sida 109
•  Original

Föredragandens överväganden

Jag kan i huvudsak godta vad försvarets rationaliseringsinstitut har anfört

om verksamheten. Min beräkning av medelsbehovet framgår av samman--

ställningen-över kostnader och medelsbehov. Jag har därvid tillämpat huvudförslaget samt beaktat att tjänstebrevsrätten för institutet föreslås bli slopad den ljuli 1989.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen - att till Försvarets rationaliseringstnstitut för budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag på 23 040000 kr.

F 10. Försvarshögskolan

1987/88 Utgift 5785000 1988/89 Anslag 5220000 1989/90 Förslag 5 550000

Försvarshögskolans uppgift är att bedriva utbildning av personal från myndigheter, organisationer och företag för ledande befattningar inom totalförsvaret. Försvarshögskolan skall också i syfte att få underlag för undervisningen studera frågor som rör totalförsvaret. Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Försvarshögskolan. Antal anställda vid skolan omräknat i personår är 11,6 varav 6 avser militär personal.

Kostnader och medelsbehov(1000-ta1 kronor)

Uppdrag m.m. 1987/88 1988/89 1989/90

Planerat Utfall Planerat Försvars- Föredra- högskolan ganden

Försvarshögskolan: Utbildning till och av fast anställd

personal m.fl. 4830 5785 5220 5561 5550 Summa kostnader 4830 5785 5220 5561 _ 5550 Tillkmnmt'r/avgår:

Medgiven prisreglering +740 _ — - — — Medelsbchov 5 570 5 785 5 220 5 561 5 550 -

Budgetåret 1989/90 Försvarshögskolan A. Pris— och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 199000 kr.

• Sida 110
•  Original

B. Uppgiftsförändringar

Förändringar i förhållande till budgetåret 1988/89 beror enligt- försvars— högskolan på bl. a. följande: -

Ökade kostnader för chefskursen. 1 och med att skolan fått en styrelse med annan sammansättning än det tidigare rådet har ökade resekostnader för styrelseledamöter uppstått.

Överbefälhavaren; yttrande

Överbefälhavaren tillstyrker av försvarshögskolan utöver ramen äskade medel för lokalkostnader, chefskurs och styrelse och föreslår 'att anslaget förs upp med 5459 000 kr. ' '

F öredragandens överväganden

Jag kan i huvudsak godta vad försvarshögskolan anfört om verksamhetens inriktning vid skolan. '

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Försvarshögskolan för budgetåret 1989/90 anvisa ett för- slagsanslag på 5 550000 kr.

F 11. Militärhögskolan

l987/88 Utgift 54067934 1988/89 Anslag 51 150000 1989/90 Förslag 54940000

Militärhögskolan har till uppgift att utbilda yrkesofficerare och reservoff- cerare för kvalificerade befattningar i krigs- och fred'sorganisationen. Mili- tärhögskolan svarar också för den militärhistoriska forskningen inom försv.arsmakten

Antalet anställda vid myndigheten omräknat i pcrsonår uppgick bud- getåret 1987/88 till 119.

Kostnaderna för verksamheten under delprogrammet Militärhögskolan budgeteras på de två" uppdragen Utbildning till och av fast anställd perso- nal m.fl. samt Grundforskning. '

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Militärhögskolan.

• Sida 111
•  Original

Kostnader och medelsbehov (1 000-ta1 kr.) Uppdrag m.m. _ 1987/88 " 1988/89 1989/90

Planerat Utfall Planerat 'Militär- Föredra- högskolan ganden

Militärhögskolan: Utbildning till och av fast anställd per— . sonal m.fl. 46755 -- 46 550 61 133 50340- Grundforskning 2145 2200 2400 2400 Varav delegationen - för militärhistorisk

forskning ' (475) (500) (500) (500) . Till regeringens . disposition . - 2400 2 200

Summa kostnader 48 900 54067 51 150 63 533 54 940

'1'illkamtra-'r/avgär: Medgiven prisregle- ring m.m. . +5720 _ _ _ _

Medelsbehov 54 620 54 067 51 150 63 533 54 940

Budgetåret 1989/90 M ili tärhögs'kolan

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1988/89 motiverar militär- högskolan på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 4 243 000 kr.

B. Uppgiftsförändringar

1. Av anslaget för år 1988/89 utgör 2,4 milj. kr. en engångsanvisning (— 2,4 milj. kr.) _ .

2. Skolan vill öka personalen med två yrkesofficerare varav en som linjcchef och en för utvecklingsavdelning. Skolan vill vidare öka persona- len med tre assistenter, varav två överförs från försvarsstaben (huvudpro- gram 4) (+ 1070000 kr.)

3. Utökat elevantal medför ökade kostnader (+630 000 kr.) .

4. Ökat personaluttag bl. a. med övertid för lärare samt köp av tjänster utifrån på grund av vakanser bland lärare medför ökade kostnader (.+0,5 milj. kr.)

5. Skolan vill förbättra det allmänna säkerhetsskyddet (+270000 kr.).

6. Subventionerad kronportion medför ökade kostnader ( +0,6 milj. kr.). 7.- Försökskurs i ADB innebär utökat medelsbehov (+ 1 050000 kr.).

8. Skolan vill genomföra ytterligare fältövningar (+ 1,1 milj. kr.).

9. lntcrn lärarutbildning m'edför ökade kostnader (+ 220000 kr.). 10. Datorstöd för utbildnings— och övningsverksamheten kräver nya

• Sida 112
•  Original

installationer (+ 2,8 milj. kr.), ny teknisk utrustning till militärhögskolans egen administration samt lärarstöd (+ 1 650000 kr.) samt underhåll av datorer och övrig teknisk utrustning (+650 000 kr.).

Delegationen för militärhistoriskjbrskning

Delegationen anför att redan initierade forskningsprojekt tar en stor del av tilldelade resurser i anspråk och att även annan angelägen militärhistorisk forskning är till stor del avhängig av delegationens stöd. Delegationen gör ingen hemställan om utökade medel.

Överbefälhavarens yttrande

Överbefälhavaren avstyrker pris-och löneomräkning med sammanlagt 3037000 kr. Överbefälhavaren tillstyrker kostnader för ökat elevantal med 0,5 milj. kr., kostnader för personalökning med 820000 kr. samt ökat säkerhetsskydd med 100000 kr. Vidare tillstyrker överbefälhavaren kost- nader för försökskurs i ADB med 1 050000 kr., kostnader för utbyggnad av ADB-verksamheten med 1 milj. kr. samt 200000 kr. för omsättning av äldre kontorsmaskiner.

Beträffande övriga föreslagna verksamhetsförändringar tillstyrker över- befälhavaren sammanlagt 0.6 milj. kr.

Överbefälhavaren föreslår att militärhögskolans anslag förs upp med 54,7 milj. kr.

F öredragandens överväganden

Jag kan i stort godta vad militärhögskolan har anfört om verksamheten. Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Jag har dock ej beräknat medel för bl.a. övertidsuttag, flera fältövningar, lärarutbildning samt viss teknisk utrust- ning (i första hand ADB). Jag har vidare tillämpat huvudförslaget på anslaget. Av beräknade medel utgör 2,2 milj. kr. en engångsanvisning för ADB-investeringar som bör stå till regeringens disposition.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Militärhögskolan för budgetåret 1989/90 anvisa ett för- slagsanslag på 54 940000 kr.

• Sida 113
•  Original

F 12. Försvarets förvaltningsskola

1987/88 Utgift 13506032 1988/89 Anslag 13120000 1989/90 Förslag 15270000

Försvarets förvaltningsskola har till uppgift att utbilda främst försvarsan- ställd personal för befattningar i krig och fred inom allmän administration, personaladministration, kameraltjänst. förplägnad, förrådsverksamhet, materielunderhåll och verkstadsdrift.

Antalet anställda vid myndigheten. omräknat i pcrsonår, uppgick bud- getåret 1987/88 till 37.

Kostnaderna för verksamheten under delprogrammet Försvarets förvaltningsskola budgeteras på uppdraget Utbildning till och av fast an- ställd personal m. fl. Elevbcroende kostnader budgeteras på sekundärupp— drag.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Försvarets förvaltnings- skola samt från sekundäruppdrag från överbefälhavaren och försvars- grenscheferna rn. fl. '

Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.) Uppdrag m.m. 1987/88 1988/89 1989/90

Planerat Utfall Planerat Försva- Föredra- rets ganden förvalt- nings- skola

Försvarets förvaltnings- skola: Utbildning till och av fast anställd personal m.fl. 12100 13506 13120 15647 15270

'I'illkmnoter/avgår: Medgiven prisreglering m. m. + 1 71 5 — — — —

Medclsbchov 13815 13506 13120 15647 15270

Budgetåret 1989/90 F örsvaretsförvaltningsskola

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1988/89 motiverar försvarets förvaltningsskola på följande sätt.

A. Pris-och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 345 000 kr.

• Sida 114
•  Original

B. Uppgiftsförändringar

1. Skolan vill öka personalen med fyra tjänster, militär samt administ- rativ personal. Bakgrund till ökningen är den nya personalchefskursen' (+510000 kr.) samt en temporär förstärkning och breddning av skolans kompetens (+0.5 milj. kr.).

2. Ökade resekostnader främst beroende på pcrsonalchefskursen samt utökning av skolans personal (+81-7 000 kr.).

3. lnköp av kurslitteratur. 'expcnser m.m. till personalchefsutbildning- en medför ökade kostnader (+ 100000 kr.).