Prop. 1989/90:101
om vissa kyrkliga frågor
Regeringens proposition
ww 1989/90: 101
om vissa kyrkliga frågor Prop.
Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 15 mars 1990.
På regeringens vägnar
Ingvar Carlsson
Margot Wallström
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås vissa ändringar och kompletteringar till de refor- mer av svenska kyrkans organisation på lokal- och stiftsplanet som riksda- gen har beslutat (prop. 1987/88:31 och 67, KU 30. rskr. 181).
Förslagen innebär i huvudsak följande.
— Bland de valda ledamöterna i svenska kyrkans centralstyrelse skall kyrkomötet kunna utse en eller två vice ordförande. — Stiftsstyrelsen skall ta över domkapitlets uppgift att fatta vissa beslut enligt lagen om kyrkliga indelningsdelegerade. — Stiftsstyrelsen skall ta över regeringens uppgift att besluta om inskränkt valbarhet och om annan valkretsindelning vid val av fullmäktige i en kyrklig samfällighet. — Ett sammanträde med kyrkomötet skall vara avslutat inom femton dagar. Kyrkomötet skall dock inte få sammanträda mer än trettionio dagar under en valperiod. — Kyrkomötets besvärsnämnd skall bestå av en ordförande och en vice ordförande, som skall vara eller ha varit ordinarie domare, en biskop och tre andra ledamöter. För den biskop som är ledamot skall finnas en biskop som ersättare. För beslutförhet i nämnden skall krävas att ordfö- randen, en biskop och minst två andra ledamöter är närvarande. _ Stiftssamfälligheterna ges kompetens att främja församlingsarbete bland teckenspråkiga. — Vissa präster och andra församlingsarbetare som inte är valbara till kyrkofullmäktige skall kunna väljas till elektorer för val av stiftsfull- mäktige. Om valet av elektorer skall ske i kyrkorådet skall proportio- nellt valsätt kunna tillämpas.
— Vid val av elektorer för val av stiftsfullmäktige skall i varje församling väljas minst en elektor. I församlingar med mer än 500 men högst 2 000 röstberättigade kyrkomedlemmar väljs två elektorer. ] församlingar med mer än 2000 röstberättigade medlemmar väljs tre elektorer och ytterligare en elektor för varje därefter påbörjat tvåtusental medlem- mar. — Stiftsstyrelsen skall besluta om semester och annan ledighet för präster som är anställda i pastorat och för pastorsadjunkter. Stiftsstyrelsen får överlåta åt kontraktsprostarna att bevilja semester för sådana präster och förordna vikarier för pastoratspräster. — Vissa kompletteringar av huvudsakligen redaktionell natur görs i kyrk- liga indelningslagen.
Lagändringarna avses träda i kraft den ljuli 1990. I propositionen föreslås vidare att två lagar på kyrkans område skall upphöra att gälla vid utgången av år 1991, nämligen — lagen (1975:364) om närvarorätt vid sammanträde med nämnd hos församling eller kyrklig samfällighet, och — lagen (1976:173) om gemensamt nattvardsfirande mellan svenska kyr- kan och andra kristna samfund i landet.
Propositionens lagförslag 1 Förslag till Lag om ändring i lagen (1982:942) om svenska kyrkan
Härigenom föreskrivs att 95 lagen (1982:942) om svenska kyrkan[ skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
95 Ledamöter av svenska kyrkans centralstyrelse är ärkebiskopen samt högst fjorton andra ledamöter, som för varje valperiod väljs av kyrkomö- tet. För de valda ledamöterna skall utses lika många ersättare. Endast den som tillhör svenska kyrkan och som är myndig kan vara ledamot av centralstyrelsen eller ersättare för ledamot.
Ärkebiskopen är styrelsens ord- Ärkebiskopen är styrelsens ord- förande. Bland de valda ledamöter- förande. Bland de valda ledamöter- na utser kyrkomötet en vice ordfö— na utser kyrkomötet en eller två rande. vice ordförande.
Denna lag träderi kraft den ljuli 1.990.
' Lagen omtryckt 1988:1 429.
2. Förslag till Lag om ändring i lagen (1972:229) om kyrkliga
indelningsdelegerade
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1972:229) om kyrkliga indel-
ningsdelegeradel
dels att i 2, 4 och 655 ordet ”domkapitlet” skall bytas ut mot ”stiftssty- relsen".
dels att 1 och 5 55 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Om regeringen eller kammarkol- legiet enligt 2 kap. 225 kyrkliga in- delningslagen (1988:185) bestäm- mer att beslutanderätten i en för- samling skall utövas av indelnings- delegerade, skall delegerade och suppleantcr utses från varje för- samling vars område helt eller del- vis skall ingå i församlingen enligt den nya indelningen eller som skall ingå i den kyrkliga samfälligheten. Detsamma skall gälla, om stiftssty- relsen enligt 5 kap. 55 andra stycket i lagen bestämmer att beslutande- rätten i cn kyrklig samfällighet skall utövas av indelningsdelegerade.
Föreslagen lydelse
1
Om regeringen eller kammarkol- legiet enligt 2 kap. 225 kyrkliga in- delningslagen (1988:185) bestäm- mer att beslutanderätten i en för- samling skall utövas av indelnings- delegerade, skall delegerade och suppleanter utses från varje för- samling vars område helt eller del- vis skall ingå i församlingen enligt den nya indelningen eller som skall ingå i den kyrkliga samfälligheten. Detsamma skall gälla, om stiftssty- relsen enligt 3 kap. 125” andra styc- ket och 5 kap. 55 andra stycket i lagen bestämmer att beslutanderät- ten i ett pastorat respektive i en kyrklig samfällighet skall utövas av indelningsdelegerade.
Om delegerade skall utses från mer än en församling, skall i ett beslut enligt första stycket även antalet delegerade och suppleanter från varje församling fastställas. Ar församlingarna ense om antalet skall detta fast- ställas i enlighct härmed.
Om delegerade skall utses från endast en församling, beslutar kyrkofull— mäktige eller kyrkostämman i denna församling om antalet delegerade och
suppleanter.
Vid första sammanträdet väljer delegerade bland sig ordförande och vice ordförande för den tid för vilken delegerade utsetts.
Uppgift om de valdas namn och postadress skall genast sändas till länsstyrelsen för att tagas in i läns— kungörelserna samt till domkapit- let.
' Senaste lydelse av lagens rubrik 1979z413. Senaste lydelse av 25 19882194 45 [9792413 65 l9881l94.
.,1 Senaste lydelse l988zl94.
Uppgift om de valdas namn och postadress skall genast sändas till länsstyrelsen för att tas in i länets jörfattningssamling samt till sti/is- styrelsen.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1989/90: 101
Är både ordförande och vice ordförande hindrade att inställa sig vid delegerades sammanträde, kan delegerade utse annan delegerad att för tillfället föra ordet. Till dess så skett, utövas ordförandeskapet av den delegerad som är äldst till levnadsåren.
Denna lag träderi kraft den ljuli 1990.
3. Förslag till
Lag om ändring i lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval,
m. m.
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1972:704) om kyrkofullmäk- tigval, m. m.'
dels att 4 och 4 a 55 skall ha följande lydelse. dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 4 b 5, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse
45
Föreslagen lydelse
Vid val av fullmäktige i församling skall varje församling utgöra en valkrets.
Vid val av fullmäktige i kyrklig samfällighet skall varje i samfällig- heten ingående församling eller så- dan grupp av församlingar som har bestämts enligt 4 a5 tredje stycket utgöra en valkrets. Regeringen eller den myndighet som regeringen be- stämmer får förordna att valbarhe- ten skall vara inskränkt till valkret- sen.
Vid val av fullmäktige i kyrklig samfällighet skall varje i samfällig- heten ingående församling eller så- dan grupp av församlingar som har bestämts enligt 4 35 tredje stycket utgöra en valkrets. Stiftsstyrelsen får förordna att valbarheten skall vara inskränkt till valkretsen.
4a5
I varje församling i en kyrklig samfällighet skall väljas en ledamot i samfällighetens fullmäktige. Av det återstående antalet ledamöter skall i varje församling väljas en ledamot för varje gång som antalet röstberättiga- de i församlingen är jämnt delbart med det tal som erhålls, när antalet röstberättigade i samfälligheten delas med det återstående antalet ledamö- ter i samfällighetens fullmäktige. Om det antal ledamöter som skall utses enligt dessa regler inte uppgår till det antal som har bestämts för samfällig- heten, Skall för att detta antal skall kunna uppnås de församlingar i vilka antalet röstberättigade mest överskjuter de tal som är bestämmande för fullmäktiges antal inom församlingarna vara berättigade att var för sig i ordning efter överskottcns storlek välja ytterligare en ledamot. Är över- skottstalen lika för två eller flera församlingar, avgörs företrädet genom lottning.
Länsstyrelsen skall före maj må- nads utgång det år då val i hela riket av kyrkofullmäktige skall äga rum fastställa det antal ledamöter i fullmäktige som varje församling skall utse enligt första stycket. Länsstyrelsens beslut/år överklagas hos valprövningsnämnden. Valpröv- ningsnämndens beslut/år inte över- klagas.
' Lagen omtryckt 198711335. Senaste lydelse av lagens rubrik l988:l95.
Länsstyrelsen skall före maj må- nads utgång det år då val i hela riket av kyrkofullmäktige skall äga rum fastställa det antal ledamöter i fullmäktige som varje församling skall utse enligt första stycket.
Nuvarande lydelse
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får be- sluta att alla eller vissa församling- ar i samfälligheten skall föras sam- man till en eller flera grupper vid tillämpningen av första och andra styckena. Om så har skett, skall det som sägs i första och andra stycke- na om församling i stället avse
gruppen
Föreslagen lydelse
Stiksstyrelsen får besluta att alla eller vissa församlingar i samfällig- heten skall föras samman till en el- ler flera grupper vid tillämpningen av första och andra styckena. Om så har skett, skall det som sägs i första och andra styckena om för- samling i stället avse gruppen.
4b5
Stiftsstyrelsens beslut enligt 4 5' andra stycket om inskränkt valbar- het och 4 a 5" tredje stycket om val- kretsindelning _/är överklagas hos kammarkollegiet av berörda för- samlingar, pastorat och flerpasto- ratssamfälligheter. Kammarkolle- giets beslut får inte överklagas. Om ärendet är av principiell betydelse eller annars är av särskild vikt. fär kammarkollegiet dock med eget ytt— rande överlämna det till regeringen för avgörande.
Länsstyrelsens beslut enligt 4 a 5 andra stycket om antalet ledamöter i fullmäktige får överklagas hos valprövningsnämnden. Valprövnings— nämndensbeslutfårinteöverklagas.
Denna lag träderi kraft den 1 juli 1990.
4. Förslag till
Lag om ändring i lagen (1982:943) om kyrkomötet
Härigenom föreskrivs att 26, 47 och 48 55 lagen (1982:943) om kyrkomö- tet' skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 265 Kyrkomötet skall sammanträda en gång varje år med början den tredje tisdagen i augusti.
Kyrkomötets första sammanträde under valperioden skall vara avslu- tat inom femton dagar. De därefter följande sammanträdena skall vara avslutade inom tolv dagar.
475
Besvärsnämnden består av en ordförande och en vice ordförande. som skall vara eller ha varit ordina- rie domare, ochjyra övriga ledamö- ter. Ordföranden oeh vice ordföran- den väljs särskilt. För de övriga le- damöterna skall utses lika många ersättare.
Ett sammanträde med kyrkomö- tet skall vara avslutat inom femton dagar. Kyrkomötet får dock inte sammanträda mer än trettionio da- gar under en valperiod.
N
Besvärsnämnden består av en ordförande och en vice ordförande. som båda skall vara eller ha varit ordinarie domare. en biskop och tre andra ledamöter. För den biskop som är ledamot skall det finnas en biskop som ersättare. För de tre andra ledamöterna skall utses lika många ersättare.
Ordföranden. vice ordföranden, biskopen och dennes ersättare väljs särskilt.
Ledamöterna och ersättarna skall vara medlemmar av svenska kyrkan och får inte vara underåriga eller ha förvaltare enligt 11 kap. 75 föräldra- balken. Om en ledamot eller ersättare inte längre är valbar, upphör hans
uppdrag genast.
4853
Besvärsnämnden är beslutför när ordföranden och minst tre andra le- damöter är närvarande. Om kyrko- mötet har föreskrivit en annan ord- ning i fråga om handläggningen av vissa slag av ärenden, gäller dock den föreskriften.
' Lagen omtryckt 19852892. 2 Senaste lydelse 1988:1 551. 3 Senaste lydelse 1988: 186.
Besvärsnämnden är beslutför när ordföranden . biskopen och minst två andra ledamöter är närvarande. Om kyrkomötet har föreskrivit en annan ordning i fråga om handlägg- ningen av vissa slag av ärenden, gäller dock den föreskriften.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Om det framkommer skiljaktiga meningar vid en överläggning tillämpas föreskrifterna i 16 kap. rättegångsbalken om omröstning i tvistemål. Be- stämmelserna i 29 kap. rättegångsbalken om omröstning i brottmål skall dock tillämpas i frågor om att skilja någon från det kyrkliga ämbetet eller om att för viss tid förklara någon obehörig att utöva ämbetet.
Denna lagträderikraft den 1 juli 1990.
5. Förslag till
Lag om ändring i församlingslagen (1988:180)
Härigenom föreskrivs att 1 kap. 85. 6 kap. 7 och 855 samt 7 kap; 145 församlingslagen (1988:180) skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 kap.
De territoriella församlingarna inom ett stift skall utgöra en kyrklig samfällighet (stiftssamfällighet) för att sköta följande gemensamma församlingsangelägenheter:
1. främjande av församlingslivets utveckling inom stiftet,
2. främjande av församlingsarbe- te bland finskspråkiga och samer, andlig värd vid sjukhus och andra större vårdinrättningar samt vid kri- mina/vårdsanstalteroch militära/ör- band ifredstid,
3. avlöningsförmåner för arbets- tagare hos stiftssamfälligheten.
Stiftssamfälligheten får även ha hand om andra ekonomiska angelä- genheter än som avses i första styc- ket 2 och 3, om de är gemensamma för församlingarna inom stiftet. Ett förslag om sådan utvidgad verk- samhet skall, om det inte förkastas av stiftsfullmäktige, på yrkande av minst en tiondel av dess ledamöter vila tills nästa nyvalda stiftsfull- mäktige sammanträder. Utan hin- der av detta kan stiftsfullmäktige anta förslaget, om minst två tredje- delar av de röstande enar sig om beslutet.
De territoriella församlingarna inom ett stift skall utgöra en kyrklig samfällighet (stiftssamfällighet) för att sköta följande gemensamma församlingsangelägenheter:
1. främjande av församlingslivets utveckling inom stiftet.
2. främjande av församlingsarbe- te bland finskspråkiga, samer och reelt-enspråkiga.
3. främjande av andlig vård vid sjukhus och andra större vårdinrätt- ningar, vid kriminalvårdsanstalter samt vid militäraförband i fredstid,
4. avlöningsförmåner för .arbets- tagare hos stiftssamfälligheten.
Stiftssamfälligheten får även ha hand om andra ekonomiska angelä- genheter än som avses i första styc- ket 2—4, om de är gemensamma för församlingarna inom stiftet. Ett förslag om sådan utvidgad verk- samhet skall, om det inte förkastas av stiftsfullmäktige, på yrkande av minst en tiondel av dess ledamöter vila tills nästa nyvalda stiftsfull- mäktige sammanträder. Utan hin- der av detta kan stiftsfullmäktige anta förslaget, om minst två tredje- delar av de röstande enar sig om beslutet.
Om vissa angelägenheter som ankommer på stiftssamfälligheter finns särskilda bestämmelser.
Även en icke-territoriell församling får ingå i stiftssamfälligheten, om den beslutar det.
6 kap.
Elektorer väljs för varje församling av kyrkofullmäktige eller av kyrkorå- det, om kyrkofullmäktige inte finns. Valet förrättas av de nyvalda kyrko- fullmäktige eller av de nyvalda kyrkoråden.
Nuvarande lydelse Antalet elektorer utgör jörförsamling med högst 5 00 röstberättigade kyrkomedlemmar
1 000 röstberättigade kyrkomedlemmar med mer än 1 000 men "högst .? 000 röstberättigade kyrkomedlemmar 4 000 röstberättigade kyrkomedlemmar 6 000 röstberättigade kyrkomedlemmar 8 000 röstberättigade kyrkomedlemmar 8 000 men högst 10 000 röstberättigade kyrkomedlemmar med mer än 10 000 men högst 12 000 röstberättigade kj-irkomedlemmar med mer än 12 000 men högst -14 000 röstberättigade kyrkomedlemmar
med mer än 5 00 men högst 2 000 men högst 4 000 men högst 6 000 men högst med mer än med mer än med mer än med mer än
med mer ätt 14 000 men högst 16 000 röstberättigade kyrkomedlemmar 10 med mer än 16 000 men högst 18 000 röstberättigade kyrkomedlemmar ]] med över 18 000 röstberättigade kyrkomedlemmar 12.
Föreslagen lydelse Antalet elektorer bestäms utifrån antalet röstberättigade kyrkomed- lemmar i jörsamlingen påföljande sätt. Antalet röstberättigade kyrkomedlemmar I — 5 00 501 — 2 000 2 001 — 4 000 4 001 — 6 000 6 001 — 8 000 8 001 — 10 000
A ntalet elektorer
'_h-kbulvx.
6
Ytterligare en elektor väl/'s sedan för varje därefter påbörjat tvåtusental
röstberättigade kyrkomedlemmar.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Antalet röstberättigade kyrkomedlemmar beräknas med ledning av den senast upprättade röstlängden.
För elektorerna utses lika många ersättare. Om ersättarna inte väljs proportionellt, skall det vid valet även bestämmas i vilken ordning de skall inkallas till tjänstgöring.
I fråga om valbarhet till elektor eller ersättare för elektor, verkan av att valbarheten upphör Och rätt att avsäga sig uppdraget tillämpas bc- stämmelserna i 2 kap. 55 om leda- mot och suppleant i kyrkofullmäk- tige. Den som är myndig på dagen för elektorsvalet är dock valbar.
I fråga om valbarhet till elektor eller ersättare för elektor. verkan av att valbarheten upphör och rätt att avsäga sig uppdraget tillämpas be- stämmelserna i 2 kap. 5 5_k'irsta och tredje styckena om ledamot och suppleant i kyrkofullmäktige. Den som är myndig på dagen för elek- torsvalet är dock valbar.
7 kap. 145
När kyrkorådet väljer en sådan avdelning som avses i 175 eller ett organ bestående av ledamöter eller suppleanter i rådet för beredning av
När kyrkorådet väljer en sådan avdelning som avses i 175 eller ett organ bestående av ledamöter eller suppleanter i rådet för beredning av
*COG'Xle'Ji'h—UJNN
Nu varande lydelse Föreslagen lydelse
ärenden som rådet skall handlägga, ärenden som rådet skall handlägga tillämpas bestämmelserna i 2 kap. samt elektorer och deras supplean- 235 om proportionellt val. ter för val av stiftsfullmäktige, tillämpas bestämmelserna i 2 kap. 235 om proportionellt val.
I fråga om förfarandet vid fattande av beslut, förande av protokoll, protokollets innehåll. justering av protokoll, tillkännagivande om justering och reservation tillämpas bestämmelserna i 2 kap. 22, 25 och 26 55 om kyrkofullmäktige. Protokollet får dock justeras på det sätt som kyrkorådet bestämmer av ordföranden och ytterligare minst en ledamot.
Denna lag träderi kraft den ljuli 1990.
6. Förslag till Lag om ändring i prästanställningslagen (1988:184)
Härigenom föreskrivs i fråga om prästanställningslagen (1988: 184) dels att 165 skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 16 a 5, och närmast före denna paragraf en ny rubrik av följande lydelse.
Nuvarande lydelse . Föreslagen lydelse
165
Vikariat på tjänster som domprost, kyrkoherde. komminister, stifts- adjunkt och kontraktsadjunkt tillsätts av Stiftsstyrelsen. Långtidsvikariat som domprost tillsätts dock i samma ordning som tjänsten.
Vikariaten söks hos domkapitlet. Domkapitlet skall pröva vilka sökande som är behöriga och sedan med eget yttrande lämna över ansökningshand- lingarna från dessa till Stiftsstyrelsen.
Vikariat på tjänster som komminister får tillsättas endast efter begäran av pastoratet, om regeringen inte föreskriver något annat.
Stiftsstyrelsen får överlåta åt kontraktsprosten att tillsätta andra vikariat än långtidsvikariat på tjäns- ter som kyrkoherde och komminis- ter inom kontraktet.
Beslut om ledighet för vissa präster 16 a 5
Stiftsstyrelsen beslutar om se- mester och annan ledighet för präs- ter som är anställda i pastorat och för pastorsadjunkter. Stiftsstyrelsen får överlåta åt en kontraktsprost att bevilja semesterför dessa präster.
Denna lagträderikraft den ljuli 1990.
7. Förslag till
Lag om ändring i kyrkliga indelningslagen (1988: 185)
Härigenom föreskrivs i fråga om kyrkliga indelningslagen (1988:185) dels att 2 kap. 1. 2 och 18 55 samt 3 kap. 1 5 skall ha följande lydelse, dels att rubriken närmast före 2 kap. 245 skallsättas närmast före 2 kap.
255.
Nu varande lydelse
Föreslagen lydelse
2 kap.
Ändring i församlingsindelning- en får göras, om ändringen kan an- tas medföra bestående fördel för en församling eller en del av en för- samling eller andra fördelar från allmän synpunkt. Därvid får de fö- reskrifter meddelas som behövs för ändringens- genomförande. Har ändringen samband med en änd- ring i rikets indelning i kommuner enligt 1 kap. lagen (1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landstingskommu- ner skall den beslutas av regering- en. 1 andra fall fattas beslutet av kammarkollegiet.
Ändring i den territoriella för- samlingsindelningen får göras, om ändringen kan antas medföra bestå-
' ende fördel för en församling eller
en del av en församling eller andra fördelar från allmän synpunkt. Därvid får de föreskrifter meddelas som behövs för ändringens genom- förande. Har ändringen samband med en ändring i rikets indelning i kommuner enligt 1 kap. 15 lagen (1979:41 1) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och lands— tingskommuner skall den beslutas av regeringen. 1 andra fall fattas be- slutet av kammarkollegiet.
När frågan om indelningsändring prövas skall särskild hänsyn tas till önskemål och synpunkter från den eller de församlingar som närmast berörs av ändringen. Om en sådan församling motsätter sig en indelnings- ändring, får beslut om ändringen meddelas endast om det finns synnerliga skäl. Särskild hänsyn skall också tas till befolkningens önskemål och syn- punkter.
25
Behöver församlingsindelningen ändras på grund av oregelbunden- het i indelningen eller med hänsyn tillfastighetsförhållandena,fårkam- markollegiet besluta om det.
Behöver den territoriella försam- lingsindelningen ändras på grund av oregelbundenhet i indelningen eller med hänsyn till fastighetsför-
hållandena, får kammarkollegiet besluta om det.
Om de församlingar som närmast berörs av en sådan indelningsändring är ense om denna och ändringen avser församlingar i samma län, får länsstyrelsen besluta om ändringen. Detta gäller dock inte om ändringen föranleder en ekonomisk reglering mellan församlingarna.
185
En indelningsändring träder i kraft den 1 januari det år som bestäms i beslutet om ändringen. Om ändringen är av sådan omfattning att en församling enligt den nya indelningen inte bör företrädas av de gamla kyrkofullmäktige, träder ändringen i kraft den 1 januari året efter det år då val i hela riket av fullmäktige har ägt rum. Detta gäller dock inte om ett förordnande enligt 235 meddelas.
Nuvarande lydelse
Ett beslut om indelningsändring enligt 15 Skall meddelas senast ett år innan ändringen skall träda i kraft. Om det finns synnerliga skäl, får beslutet meddelas vid en senare tidpunkt, dock inte senare än åtta månader före ikraftträdandet. Ett beslut om indelningsändring enligt 25 andra stycket skall meddelas se- nast tre månader innan ändringen skall träda i kraft.
Föreslagen lydelse
- Ett beslut om indelningsändring enligt 15 skall meddelas senast ett år innan ändringen skall träda i kraft. Om det finns synnerliga skäl, får beslutet meddelas vid en senare tidpunkt. dock inte senare än åtta månader före ikraftträdandet. Ett beslut om indelningsändring enligt 25 skall meddelas senast tre måna-
der innan ändringen skall träda i kraft.
3 kap.
Ändring i pastoratsindelningen får göras, om indelningen därmed blir mer ändamålsenlig med hänsyn till pastoratens förmåga att svara för de angelägenheter som enligt författning eller annars skall an- komma på dem. Ett pastorat får inte utan särskilda skäl ha färre än 2000 kyrkomedlemmar eller vara beläget i mer än en kommun.
Om en ändring i pastoratsindel- ningen beslutar Stiftsstyrelsen.
Ändring i den territoriella pasto- ratsindelningen får göras, om indel- ningen därmed blir mer ändamåls- enlig med hänsyn till pastoratens förmåga att svara för de angelägen- heter som enligt författning eller annars skall ankomma på dem. Ett pastorat får inte utan särskilda skäl ha färre än 2000 kyrkomedlemmar eller vara beläget i mer än en kom- mun.
Stiftsstyrelsen beslutar om änd- ring i den territoriella pastoratsin- delningen.
Denna lag träderikraft den 1 juli 1990.
8. Förslag till Prop. 1989/90: 101
Lag om upphävande av lagen (1975:364) om närvarorätt vid sammanträde med nämnd hos församling eller kyrklig samfällighet
Härigenom föreskrivs att lagen (197 5364) om närvarorätt vid samman- träde med nämnd hos församling eller kyrklig samfällighet skall upphöra att gälla vid utgången av år 1991.
9. Förslag till Prop. 1989/90: 101
Lag om upphävande av lagen (1976:173) om gemensamt nattvardsfirande mellan svenska kyrkan och andra kristna samfund i landet
Härigenom föreskrivs att lagen (1976:173) om gemensamt nattvardsli- rande mellan svenska kyrkan och andra kristna samfund skall upphöra att gälla vid utgången av år 1991.
Civildepartementet Prop- 1989/90: 101
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträdc den 15 mars 1990
Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Hjelm- Wallén, S. Andersson, Göransson. Gradin. Dahl, R. Carlsson, Hellström. G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Freivalds. Wallströmeööw, Molin, Sahlin, Larsson, Åsbrink _ " '
Föredragande: statsrådet Wallström
Proposition om vissa kyrkliga frågor 1 Inledning
Under 1980-talet har ett omfattande reformarbete genomförts beträffande svenska kyrkans organisation. Det inleddes med 1982 års kyrkomötcsre- form som grundar sig på ändringar i regeringsformens övergångsbestäm- melser om svenska kyrkan och på lagen (1982:942) om svenska kyrkan (omtryckt l988:1 429) och lagen (1982:943) om kyrkomötet (ändrad senast 1988:1 551). Under år 1989 genomfördes reformer av organisationen på lokal- och stiftsplanet i svenska kyrkan. I samband därmed utfärdades ett antal "nya lagar, bl.a. församlingslagen (1988:180; ändrad senast 1989z985), prästanställningslagen (1988:184: ändrad senast 1989:982) och den kyrkliga indelningslagen (1988:185).
En tids erfarenhet av den nya organisationen har lett till att olika önskemål har förts fram om smärre ändringar i regelsystemet. Så har skett i skrivelser från kyrkomötet och riksdagen samt från några av de myndig- heter som har att tillämpa den kyrkliga lagstiftningen.
Sålunda har kyrkomötet gjort framställning om rätt att få utse två vice ordförande i svenSka kyrkans centralstyrelse och om en ändrad samman- sättning av kyrkomötets besvärsnämnd (CsSkr l989z5, KT 2, kskr. 16) samt om större flexibilitet i fråga om kyrkomötets sammanträddestider (CsSkr 1989113. KL 26. kskr. 31). Kyrkomötet har vidare anhållit om en ändring av föreskrifterna om antalet elektorer vid val av stiftsfullmäktige (mot. 1989z42, KL 25, kskr. 30). Efter remiss har yttranden över kyrkomö- tets förslag i denna del kommit in från riksskatteverket och Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund. Remissyttrandena finns till- gängliga i detta lagstiftningsärcnde (dnr KY 1999/89).
Riksdagen har gett regeringen sina synpunkter till känna med anledning av motioner angående den kyrkliga verksamheten bland döva (mot. 1988/89zK635, 1989/90: KU2, rskr. 44) och valen av elektorer för stifts- fullmäktigcval (mot. l988/89:K625, 1989/901KU2, rskr. 44).
Vidare har från Stiftsstyrelsen i Härnösands stift framförts önskemål om en enklare beslutsordning när det gäller ledigheter och vikarier för präster. 18
Efter remiss har yttranden över stiftsstyrelsens förslag kommit in från domkapitlcn i Uppsala, Växjö och Karlstad samt stiftsstyrelserna i Sträng- näs och Lunds stift. Remissyttrandena finns tillgängliga i detta lagstift- ningsärende (dnr KY 2 797/89).
Jag föreslår också vissa ändringar i lagen (1972: 229) om kyrkliga indel- ningsdelegerade (ändrad senast 19882194), i lagen (1972:704) om kyrko- fullmäktigval, m.m. (omtryckt l987:l 335, ändrad senast 1988:195) och i den kyrkliga indelningslagen (1988:185) samt att lagen (1975:364) om närvarorätt vid sammanträde med nämnd hos församling eller kyrklig samfällighet och lagen (1976: 173) om gemensamt nattvardsfirande mellan svenska kyrkan och andra kristna samfund upphävs vid utgången av år 1991.
En del ytterligare förslag till ändringar i de nya kyrkliga författningarna avser jag att återkomma till i samband med det förslag till en samlad kyrkolagstiftning som för närvarande utarbetas inom civildepartementet på grundval av bl.a. kyrkoförfattningsutredningens slutbetänkande (SOU 1987:4 och 5) En ny kyrkolag, m.m.
1 det följande avser jag att i avsnitt 2.1 ta upp frågan om antalet vice ordförande i svenska kyrkans centralstyrelse. [ avsnitt 2.2 och 2.3 be- handlar jag vissa beslut av stiftsstyrelsen i frågan om kyrkliga indelnings- delegerade respektive val av fullmäktige i en kyrklig samfällighet. Kyrko- mötets sammanträdestider behandlas i avsnitt 2.4. Därefter tar jag i av- snitt 2.5 upp frågan om sammansättningen av kyrkomötets besvärsnämnd. Frågan om vem som skall ha ansvaret och kompetensen för den kyrkliga verksamheten bland teckensspråkiga tarjag upp i avsnitt 2.6. 1 de följande avsnitten 2.7 och 2.8 behandlas frågor om valet av och om antalet elekto- rer vid val av stiftsfullmäktige. Vem som skall besluta om ledighet och vikarier för präster tarjag upp i avsnitt 2.9. Vissa redaktionella ändringar och kompletteringar i lagstiftningen om den kyrkliga indelningen behand- las i avsnitt 2.10. Slutligen tar jag i avsnitten 2.11 och 2.12 upp frågorna om upphävande av föreskrifter som rör närvarorätt för personalföreträda- re i kyrkokommunala nämnder respektive ekumeniskt nattvardslirande.
Hänvisningar till FF9
2. Föredraganden
2.1. Svenska kyrkans centralstyrelse
Mitt förslag: Bland de valda ledamöterna i svenska kyrkans central- styrelse skall kyrkomötet kunna utse en eller två vice ordförande. Föreskrifterna tas in i 95 lagen (1982:942) om svenska kyrkan.
Kyrkomötets förslag överensstämmer med mitt (CsSkr 1989z5, KT 2, kskr. 16).
Skälen för mitt förslag: Svenska kyrkans centralstyrelse är en statlig förvaltningsmyndighet under kyrkomötet med uppgift att verkställa kyr- komötets beslut samt att bereda ärenden som skall avgöras av kyrkomötet.
Grundläggande bestämmelser om centralstyrelsen finns i lagen om svens- ka kyrkan. I 95 nämnda lag föreskrivs, att ledamöter av centralstyrelsen är ärkebiskopen — som också är styrelsens ordförande — samt högst fjorton andra ledamöter, som för varje valperiod väljs av kyrkomötet. Bland de valda ledamöterna utser kyrkomötet en vice ordförande.
Ledamöterna i centralstyrelsen utgör också styrelse för Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet (SFRV) enligt de för stiftelsen antagna stadgarna.
1 en skrivelse till kyrkomötet (CsSkr 1989z5) erinrade centralstyrelsen om att det i styrelsen för SF RV skall utses såväl en förste som en andre vice ordförande bland ledamöterna. Eftersom de båda styrelserna har samma uppsättning ledamöter och i övrigt överensstämmande arbetsformer borde även i detta sammanhang överensstämmelse råda. Lagen om svenska kyrkan borde därför ändras så att två vice ordförande kan utses i central- styrelsen.
Kyrkomötet beslöt, med bifall till centralstyrelsens skrivelse i denna del, att anhålla om att regeringen förelägger riksdagen sådant förslag att 95 lagen om svenska kyrkan ges den lydelse som framgick av ett till tillfälliga utskot- tets betänkande (KT 1989z2) såsom bilaga 3 fogat lagförslag.
Enligt min mening finns inte anledning att ifrågasätta kyrkomötets bedömning av behovet av ett förstärkt presidium för centralstyrelsen. Jag föreslår därför att 95 lagen om svenska kyrkan ändras i enlighet med kyrkomötets förslag.
Hänvisningar till S2-1
- Prop. 1989/90:101: Avsnitt 9
2.2. Kyrkliga indelningsdelegerade
Mitt förslag: Stiftsstyrelsen skall ta över domkapitlets uppgifter enligt lagen (1972:229) om kyrkliga indelningsdelegerade. Förslaget innebär ändringar i 1, 2 och 4—655 i lagen.
Kyrkokommitténs förslag:-Överensstämmer i huvudsak med mitt (SOU 1986:18 s. 63—66 och 150— 152).
Remissinstanserna har inte haft någon erinran mot kommitténs förslag.
Skälen för mitt förslag: När den kyrkliga indelningslagen (1988:185) trädde i kraft den 1 januari 1989 innebar den bl.a. att beslutanderätten i flertalet ärenden om ändrad församlingsindelning fördes över från rege- ringen till kammarkollegiet. Till stiftsstyrelsen fördes samtidigt över rätten att besluta om bildande av kyrkliga samfälligheter m.m. Stiftsstyrelsen fick också det övergripande ansvaret för stiftets indelning i pastorat.
Ett beslut om ändrad indelning kan enligt 2 kap. 22 5, 3 kap. 125 och 5 kap. 55 kyrkliga indelningslagen förenas med ett beslut om att beslutande- rätten i den nya kyrkliga kommunen övergångsvis skall utövas av indel- ningsdelegerade enligt föreskrifterna i lagen om kyrkliga indelningsdelege- rade. l sistnämnda lag finns dock ingen bestämmelse om att lagen också är tillämplig på sådana indelningsdelegerade som enligt 3 kap. 125 kyrkliga indelningslagen kan utses efter beslut omändrad pastoratsindelning. Jag
föreslår därför att lagen om kyrkliga indelningsdelegerade kompletteras med en sådan föreskrift och att den tas in i 1 5.
1 lagen om kyrkliga indelningsdelegerade ges domkapitlet fortfarande vissa uppgifter. De avser dels att enligt 45 första stycket förordna en delegerad att kalla till indelningsdelegerades första sammanträde och där fungera som ordförande till dess en sådan valts, dels att enligt 65 första stycket i vissa fall förordna att ett sammanträde med indelningsdelegerade skall hållas. Vidare föreskrivs i 25 andra stycket och i 55 andra stycket att uppgifter om de valda delegerade respektive ordförande och vice ordföran- de skall sändas in till bl.a. domkapitlet. Med hänsyn till att domkapitlet inte längre handlägger frågor om kyrkliga indelningsändringar på stiftsnivå bör stiftsstyrelsen också i dessa nu nämnda avseenden träda in i domkapit- lets funktioner enligt lagen.
Hänvisningar till S2-2
- Prop. 1989/90:101: Avsnitt 9
2.3. Val av fullmäktige i kyrkliga samfälligheter
Mitt förslag: Stiftsstyrelsen skall ta över regeringens uppgift att besluta om inskränkt valbarhet och om annan valkretsindelning vid val av fullmäktige i en kyrklig samfällighet. Stiftsstyrelsens beslut får överklagas hos kammarkollegiet. Förslaget innebär ändringar i 4 och 4 a 55 samt att det förs in en ny paragraf, 4 b 5, i lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval, m.m.
Skälen för mitt förslag: Vid val av fullmäktige i en kyrklig samfällighet skall enligt 45 lagen om kyrkofullmäktigval, m.m. varje församling eller i visst fall grupp av församlingar utgöra en valkrets. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får förordna att valbarheten skall vara inskränkt till valkretsen.
l 4 a 5 samma lag finns bestämmelser om fördelningen av ledamöter som skall utses från varje valkrets. Regeringen eller den myndighet som rege- ringen bestämmer får för denna fördelning besluta att alla eller vissa församlingar i samfälligheten skall utgöra en eller flera valkretsar.
Beslut om inskränkt valbarhet respektive annan valkretsindelning vid val av kyrkofullmäktige har till utgången av år 1988 kunnat fattas av domkapitlet med stöd av förordningen (1984:979) med bemyndigande för domkapitlcn och kammarkollegiet att besluta i ärenden om samfällighets— bildning (upphävd genom SFS l988:1081). För närvarande kan alltså nämnda beslut endast fattas av regeringen.
1 den allmänna strävan att avlasta regeringen löpande förvaltningsären- den bör prövningen av denna typ av ärenden enligt lagen om kyrkofull— mäktigval, m.m. föras över från regeringen till någon annan myndighet. De aktuella ärendena hör nära samman med de frågor som stiftsstyrelsen enligt kyrkliga indelningslagen får besluta om i samband med beslut om ändringar som avser llerförsamlingspastorat och andra kyrkliga samfällig- heter. Jag menar därför att det är befogat att också beslutanderätten i ärenden om valkretsindelning och inskränkt valbarhet vid val till fullmäk-
tige i en kyrklig samfällighet förs över till stiftsstyrelsen. Eftersom stiftssty- relsen är en kyrkokommunal förvaltningsmyndighet måste bestämmelser om detta tas in i lag.
Enligt den upphävda förordningen med bemyndiganden för domkapit- len och kammarkollegiet att besluta i ärenden om samfällighetsbildning fick domkapitlets beslut enligt den förordningen överklagas hos kammar- kollegiet, som enda och sista instans. Motsvarande bör enligt min mening i princip gälla också prövningen av överklaganden av stiftsstyrelsens beslut enligt 4 och 4 a 55 lagen om kyrkofullmäktigval, m.m. Kammarkollegiets beslut skall alltså inte kunna överklagas. Emellertid kan det finnas fall då frågorna är av principiell karaktär eller då problem av politisk natur aktualiseras. I dessa fall bör enligt min mening samma ordning kunna tilllämpas som vid överklaganden av stiftsstyrelsens indelningsbeslut en- ligt kyrkliga indelningslagen; nämligen att kammarkollegiet till regeringen för prövning får lämna över sådana överklaganden som är av principiell betydelse eller annars av särskild vikt. En ny paragraf, 4 b 5, om överkla- ganden av bl.a. stiftstyrelsens beslut enligt 4 och 4 a 55 bör därför tas in i lagen.
Hänvisningar till S2-3
- Prop. 1989/90:101: Avsnitt 9
2.4. Kyrkomötets sammanträdestider
Mitt förslag: Ett sammanträde med kyrkomötet skall vara avslutat inom femton dagar. Kyrkomötet skall dock inte få sammanträda mer än trettionio dagar under en valperiod. Förslaget innebär en ändring i 265 lagen (l982:943) om kyrkomö- tet.
Kyrkomötets förslag överensstämmer med mitt (CsSkr 1989: 1 3, KL 26, kskr. 31).
Skälen för mitt förslag: 1 45 lagen om svenska kyrkan föreskrivs att val till kyrkomötet förrättas vart tredje år. Varje val gäller för tiden från det att det nyvalda kyrkomötet har samlats till dess det närmast därefter valda kyrkomötet samlas. Denna tid är kyrkomötets valperiod. Enligt 55 samma lag skall kyrkomötet sammanträda varje år.
1 265 lagen om kyrkomötet föreskrivs bl. a. att kyrkomötets första sam- manträde under valperioden skall vara avslutat inom femton dagar. De därefter följande sammanträdena skall vara avslutade inom tolv dagar.
Med anledning av en skrivelse från svenska kyrkans centralstyrelse (CsSkr 1989: 1 3) har kyrkomötet uttalat sig för en mera flexibel utformning av föreskriften i 265 lagen om kyrkomötet. Kyrkolagsutskottet anförde i sitt betänkande (KL 1989z26) med anledning av den nyss nämnda skrivel— sen, att omfattningen och vikten av de ärenden som skall behandlas av kyrkomötet varierar från år till år och att det skulle vara av betydande värde att kunna disponera den medgivna tiden på ett friare sätt. Också besparingsskäl talade för åtgärden, ansåg utskottet.
Centralstyrelsen hade lagt fram alternativa förslag, varav det som styrel-
sen i första hand förordade formellt skulle öppna möjligheten att utan någon särskild begränsning förbruka en stor del av den tid som står till kyrkomötets förfogande under en valperiod redan under det första eller andra kyrkomötessammanträdet. Enligt det i andra hand föreslagna alter- nativet skulle ett sammanträde med kyrkomötet vara avslutat inom fem- ton dagar, vilket innebär att en minsta tid av nio dagar alltid skulle återstå för det tredje sammanträdet.
Kyrkolagsutskottet anförde i fråga om valet mellan de alternativa försla- gen att omsorgen om kyrkomötets beredningssystem och arbetsformer i övrigt krävde försiktighet. Enligt utskottets mening tydde dittillsvarande erfarenheter knappast på att en tid understigande nio dagar kan vara aktuell för ett kyrkomötessammanträde under överskådlig tid särskilt inte för kyrkomötets sista sammanträde under en valperiod. Vid detta kan det ofta finnas ärenden som inte bör eller kan uppskjutas. Tid måste alltid finnas till förfogande för sådana — ofta krävande — ärenden som föreläggs kyrkomötet av riksdagen eller regeringen. Redan av detta skäl fann utskot- tet att alternativ två var att .föredra. Detta bedömdes också stå bäst i överensstämmelse med övriga föreskrifter i lagen om svenska kyrkan och lagen om kyrkomötet.
.Med bifall till utskottets hemställan anhöll kyrkomötet hos regeringen att 265 lagen om kyrkomötet ges den lydelse som utskottet föreslog (kskr. 1989:31).
På de grunder som har anförts av kyrkolagsutskottet kan jag ansluta mig till den av kyrkomötet gjorda framställningen.
!
Hänvisningar till S2-4
- Prop. 1989/90:101: Avsnitt 9
2.5. Sammansättningen av kyrkomötets besvärsnämnd
Mitt förslag: Kyrkomötets besvärsnämnd skall bestå av en ordfö- rande och en vice ordförande, som skall vara eller ha varit ordinarie domare, en biskop och tre andra ledamöter. För den biskop som är ledamot skall det finnas en biskop som ersättare. För beslutförhet i nämnden skall krävas att ordföranden, en biskop och minst två andra ledamöter är närvarande.
Förslaget innebär ändringar i 47 och 48 55 lagen (1982:943) om kyrkomötet.
Kyrkomötets förslag överensstämmeri sak med mitt (CsSkr 1989z5, KT 2, kskr. 16).
Skälen för mitt förslag: Kyrkomötets besvärsnämnd är en statlig förvalt- ningsmyndighet under kyrkomötet. Den väljs av kyrkomötet för varje valperiod. Enligt 475 lagen om kyrkomötet består nämnden av en ordfö- rande och en vice ordförande, som skall vara eller ha varit ordinarie domare, och fyra övriga ledamöter. 1 485 samma lag (paragrafen ändrad senast l988:186) föreskrivs att nämnden är beslutför när ordföranden och minst tre andra ledamöter är närvarande.
Kyrkomötets besvärsnämnd hade tidigare som sin enda uppgift att
pröva besvär över beslut fattade av svenska kyrkans centralstyrelse, om inte annat följde av särskilda föreskrifter. Genom en ändring (SFS 1988: 1429) i lagen om svenska kyrkan har nya uppgifter tillkommit från och med den 1 juli 1989. Nämnden skall i fortsättningen även pröva överkla- ganden av domkapitlens och ansvarsnämndens för biskopar beslut i frågor om att skilja någon från det kyrkliga ämbetet eller att för viss tid förklara denne obehörig att utöva ämbetet. Bestämmelserna om nämndens sam- mansättning och om beslutsförfarandet i nämnden har i samband därmed anpassats till nämndens nya uppgifter.
Svenska kyrkans centralstyrelse har emellertid i skrivelse till kyrkomötet (CsSkr l989:5) framhållit att de nya arbetsuppgifter som tillkommit för besvärsnämnden kan leda till fler ärenden som också kan ha en djupgåen- de teologisk innebörd. Biskoparna har ett särskilt ansvar vad gäller det kyrkliga ämbetet genom att de deltar i biskopsvigningar samt viger såväl präster som diakoner och diakonissor. Mot den bakgrunden är det enligt centralstyrelsen nu naturligt att föreskriva att en ledamot och en ersättare i nämnden skall vara biskop. l ansvarsnämnden för biskopar gäller redan denna ordning.
Kyrkomötet delade centralstyrelsens uppfattning och hemställde att re- geringen förelägger riksdagen förslag till ändringar i 47 och 48 55 lagen om kyrkomötet (kskr. 1989:16).
Med hänsyn till de vidgade uppgifter som nu tilldelats kyrkomötets besvärsnämnd och till att biskoparna har ett särskilt ansvar för lärofrågor- na finner jag det lämpligt att nämndens teologiska kompetens förstärks på det sätt som centralstyrelsen och kyrkomötet har föreslagit. För beslutför- het i nämnden bör då också föreskrivas att ordföranden, en biskop och minst två andra ledamöter skall vara närvarande.
2.6. Den kyrkliga verksamheten för teckenspråkiga
Mitt förslag: Stiftssamfälligheterna ges genom en ändring i 1 kap. 85 församlingslagen (1988:180) kompetens att främja församlingsarbe- te bland de teckenspråkiga.
Kyrkomötet: 1987 års kyrkomötes förslag överenstämmer i huvudsak med mitt (mot. 1987:89, KL 5 avsnitt 3.4.3, kskr. 22).
Skälen för mitt förslag: Genom reformen på lokal— och stiftsplanet i svenska kyrkan lades ansvaret för verksamheten bland döva och hörselska- dade över på Svenska kyrkans stiftelsc för rikskyrklig verksamhet (SFRV). Genom en övergångsbestämmelse till prästanställningslagen (1988:184) skall den som med fullmakt innehar en statlig tjänst som kyrkoherde för döva utöva sin tjänst genom att fullgöra motsvarande arbetsuppgifter hos SFRV. _
1987 års kyrkomöte biföll en motion (mot. l987z89) med yrkanden att kyrkoherdarna för döva skulle anställas av stiftsstyrelserna och att verk- samheten i fråga skulle bli en stiftsangelägenhet. Kyrkolagsutskottet fram-
höll i sitt betänkande (KL l987:5) med anledning av bl.a. motionen, att övervägande skäl talade för att församlingsarbete bland döva och hörsel- skadade blir en angelägenhet för stiftssamfälligheterna på samma sätt som hade föreslagits beträffande finskspråkiga och samer. Utskottet ansåg att frågan om huvudmannaSkapet för kyrkoherdarna för döva borde övervä- gas ytterligare med inriktning att de inordnas i stiftsorganisationen.
Regeringen följde i prop. 1987/88:31 (s. 137 f) kyrkokommitténs förslag att föra över kyrkoherdarna för döva till den rikskyrkliga organisationen. Föredragande statsrådet framhöll därvid att innan ställning kunde tas till en lämplig organisationsform och en ändring av distriktsindelningen för de berörda prästtjänsterna borde en inomkyrklig utredning genomföras i samråd med de dövas intresseorganisationer. Om en sådan utredning visade att det var lämpligt att församlingsarbetet bland döva och hörsel— skadade blev en angelägenhet för Stiftssamfälligheten, kunde detta ordnas genom att stiftfullmäktige beslutade om en sådan utvidgning av stiftssam— fällighetens verksamhet som kyrkomötet hade anvisat. Föredraganden anförde vidare:
Jag anser att det i vart fall är angeläget att de dövas intresseorganisatio— ner tillförsäkras ett inflytande i samband med tillsättningen av kyrkoher- detjänsterna. En lösning av denna fråga, som länge har varit aktuell genom framställningar i ärendet och en tidigare utredning, kan enligt min mening bäst uppnås genom att ansvaret förs över till den rikskyrkliga organisatio- nen. lnom Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet -— och främst då inom dess nämnd för diakoni och samhällsansvar — bedrivs redan i dag verksamhet bland döva. [ anslutning till nämnden finns också särskilda organ för att upprätthålla kontakten med de dövas organisatio-
ner.
Riksdagen anslöt sig till regeringens förslag och beslöt i denna del i enlighet med propositionen (l987/88:KU 30, rskr. 181).
1 en riksdagsmotion (1988/89zK635) yrkades att sådana ändringar görs i församlingslagen och prästanställningslagen att tjänsterna som kyrkoherde för döva förs över till sriftssamfälligheterna.
Konstitutionsutskottet (l989/90:KU2) ansåg i likhet med motionären att den kyrkliga verksamheten för döva borde föras in i stiftssamfällighets- organisationen. Frågan borde enligt utskottet med hänsyn till organisa- tionsförhållandena få sin reglering i församlingslagen och närmare beredas inom civildepartemcntet, varefter förslag kunde föreläggas riksdagen. Riksdagen beslöt att som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört (rskr. 1989/90:44).
Som redan framgick av riksdagsmotioncn har numera inom SFRV ge- nomförts en organisationsöversyn i kontakt med de dövas intresseorgani- sationer. Översynen har bl. a. resulterat i ett förslag till ändrad distriktsin- delning för det teckenspråkiga arbetet inom svenska kyrkan. Översynen visar också att ansvaret för främjandet av det teckenspråkiga församlings- arbetet lämpligcn bör ligga på stiftssamfälligheterna. Jag delar denna upp- fattning och föreslår därför att stiftssamfälligheternas kompetens vidgas till att också avse främjande av församlingsarbete bland teckenspråkiga.
1 den tidigare nämnda riksdagsmotionen, som väcktes innan den nya prästanställningslagen hade trätt i kraft, föreslogs också en ändring av
övergångsbestämmelserna till lagen. Enligt motionärens förslag skulle tjänstgöringen för dem som med fullmakt innehade statliga tjänster som kyrkoherde för döva fullgöras hos en stiftssamfällighet och inte hos SFRV.
Kyrkoherdarna för döva utövar sedan den 1 juli 1989 sina tjänster genom att fullgöra motsvarande arbetsuppgifter hos SFRV. Enligt vad jag har inhämtat kommer svenska kyrkans centralstyrelse efter framställning- ar från bcrörda stiftsstyrelscr att i flera stift inrätta prästtjänster för tec- kenspråkiga. ] enlighet med den ändrade distriktsindelningen för det tec- kenspråkiga arbetet inom svenska kyrkan kommer tjänsterna att omfatta tjänstgöring i ett eller flera stift. Kyrkoherdarna för döva kommer att erbjudas de nya tjänsterna i stiften. Något krav på att tjänsterna skall kungöras lediga till ansökan bör därför inte ställas upp första gången som tjänsterna skall tillsättas. Det bör dock ankomma på regeringen att medde- la föreskrifter om detta.
De kyrkoherdar för döva som får de nya prästtjänsterna för teckensprå- kiga lämnar därmed sina fullmaktstjänster och skyldigheten att utöva tjänsten hos SFRV. I stället kommer prästerna i fråga att på vanligt sätt lyda under domkapitlet och stiftsstyrelsen i' det stift där tjänsten finns inrättad.
Det är enligt min mening angeläget att de dövas intresseorganisationer ges fortsatt inflytande vid tillsättningen av prästtjänsterna också sedan ansvaret för det teckenspråkiga församlingsarbetet har förts över till stifts- samfälligheterna. Det bör emellertid ankomma på regeringen att meddela föreskrifter om detta. Jag avser att också i denna fråga senare komma åter till regeringen med förslag.
Hänvisningar till S2-6
- Prop. 1989/90:101: Avsnitt 9
2.7. Val av elektorer för stiftsfullmäktigevalen
Mitt förslag: Vissa präster och andra församlingsanställda som inte är valbara till kyrkofullmäktige skall kunna väljas till elektorer för val av stiftsfullmäktige.
Om valet av elektorer skall ske i kyrkorådet, skall proportionellt valsätt kunna tillämpas. '
Förslaget innebär ändringar i 6 kap. 85 och 7 kap. 145 försam- lingslagen (1988:180).
Skälen för mitt förslag: 1 6 kap. församlingslagen finns föreskrifter om stiftsfullmäktige i de obligatoriska stiftssamfälligheter som är inrättade sedan år 1989. Ledamöter och suppleanter i stiftsfullmäktige väljs av elektorer. Dessa i sin tur väljs för varje församling av kyrkofullmäktige eller av kyrkorådet, om kyrkofullmäktige inte finns. I fråga om valbarhet till elektor eller ersättare för elektor, verkan av att valbarheten upphör och rätt att avsäga sig uppdraget skall bestämmelserna om valbarhet för leda- mot eller suppleant i kyrkofullmäktige tillämpas. Enligt dessa bestämmel- ser, som finns i 2 kap. 55 församlingslagen (paragrafen ändrad senast 19891985), gäller bl.a. att den som innehar en tjänst som biskop inte är
valbar. Detsamma gäller en kyrkoherde eller annan präst som har förord- nats att vara ledamot av församlingens kyrkoråd samt en församlingsan- ställd, som i egenskap av föredragande hos kyrkorådet eller på grund av andra uppgifter som hör till tjänsten har den ledande ställningen bland församlingens tjänstemän.
] 2 kap. 23å församlingslagen föreskrivs att val av elektorer och deras ersättare för val av stiftsfullmäktige skall vara proportionellt, om ett visst antal ledamöter av kyrkofullmäktige begär det. För de fall då val av elektorer och ersättare skall ske i kyrkorådet saknas en motsvarande be- stämmelse. _ '
I en riksdagsmotion (l988/89:K625) yrkades att de nyssnämnda valbar- hetshindren inte skulle gälla vid val av elektorer för stiftsfullmäktigevalen. Vidare föreslogs i motionen att bestämmelserna om proportionella val . skulle kunna tillämpas också när det är ett kyrkoråd som förrättar elek- torsvalet.
Konstitutionsutskottet (l989/90:KU2) anslöt sig till vad som hade an- förts i motionen och riksdagen gav som sin mening regeringen till känna vad utskottet anfört (rskr. 44). _
Jag delar den uppfattning som kommit till uttryck i den av riksdagen tillstyrkta motionen. Förslagen föranleder ändringar i 6 kap. 85 och 7 kap. 14; församlingslagen samt av rubriken före sistnämnda paragraf.
2.8. Antalet elektorer vid val av stiftsfullmäktige
Mitt förslag: Vid val av elektorer för val av stiftsfullmäktige skall i varje församling väljas minst en elektor. I församlingar med mer än 500 men högst 2000 röstberättigade kyrkomedlemmar väljs två elektorer. l församlingar med mer än 2 000 röstberättigade medlem- mar väljs tre elektorer och ytterligare en elektor för varje därefter påbörjat tvåtusental röstberättigade medlemmar.
Förslaget innebär ändringar i 6 kap. 7 & församlingslagen (1988:180).
Kyrkomötets förslag överensstämmer med mitt (Mot. l989z42, KL 25, kskr. 30).
Remissinstanserna: Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund har i yttrande över kyrkomötets förslag för sin del anslutit sig till vad reservantcma i kyrkolagsutskottet förordat, nämligen att endast den änd- ringen görs att en församling med mer än 2000 röstberättigade medlem- mar tilldelas ytterligare en elektor för varje påbörjat tvåtusental medlem- mar utan att det därvid föreskrivs någon övre gräns för antalet elektorer. Riksskatteverket har avstått från att redovisa egna synpunkter på försla- get. - Skälen för mitt förslag: För val av stiftsfullmäktige skall enligt 6 kap. 76 församlingslagen elektorer väljas för varje församling av kyrkofullmäktige eller av kyrkorådet, om kyrkofullmäktige inte finns. En församling med
högst 500 röstberättigade kyrkomedlemmar får därvid utse en elektor, en församling med mer än 500 men högst 1 000 medlemmar två elektorer och en församling med mer än 1 000 men högst 2 000 medlemmar tre elektorer. Församlingar med mer än 2 000 medlemmar får därutöver utse ytterligare en elektor för varje påbörjat tvåtusental medlemmar, dock högst 12 elekto- rer.
1 en motion till kyrkomötet (mot. 1989:42) framhölls att beräknings- grunden medför en viss överrepresentation av mindre församlingar vid valen av stiftsfullmäktige och en underrepresentation av mycket stora församlingar, nämligen de med över 18000 röstberättigade kyrkomed- lemmar. Motionären föreslog att antalet elektorer genomgående "skulle utgöra en för varje påbörjat tvåtusental medlemmar utan någon övre gräns. Kyrkomötet beslöt emellertid att med bifall till kyrkolagsutskottets betänkande med anledning av motionen anhålla om sådan ändring av 6 kap. 7å församlingslagen, att en församling med högst 500 röstberättigade medlemmar tilldelas en elektor och en församling med mer än 500 men högst 2000 röstberättigade medlemmar ytterligare en. Därefter bör utan någon övre gräns beräknas ytterligare en elektor för varje påbörjat tvåtu- sental medlemmar (KL 1989:25, kskr. 30).
Riksskatteverket har gått igenom samtliga 177 valkretsar vid 1988 års val av stiftsfullmäktige och funnit att enligt nu gällande bestämmelse skulle 7 178 elektorer utses, medan enligt motionen 4752 och enligt kyrko- mötets förslag 6 249 elektorer skulle utses.
Med det förslag som kyrkomötet har lagt fram tas en viss hänsyn till de små församlingarna. samtidigt som deras överrepresentation begränsas något. Begränsningen av de mycket stora församlingarnas representation, vilken enligt vad motionären i kyrkomötet framhöll har upplevts som orättvis, skulle vidare försvinna. Jag anser att det av kyrkomötet framlag- da förslaget bättre än nuvarande bestämmelse tillgodoser kraven på en rättvis fördelning av antalet elektorer vid stiftsfullmäktigevalen. Jag före- slår därför att 6 kap. 75 församlingslagen ändras i enlighet med vad kyrkomötet har hemställt.
2.9. Beslut om ledighet och vikarier för präster
Mitt förslag: Stiftsstyrelsen skall besluta om semester och annan ledighet för präster som är anställda i pastorat och för pastors- adjunkter. Stiftsstyrelsen får överlåta åt kontraktsprostama att be- vilja semester för sådana präster och förordna vikarier för pastorats- präster. om det behövs.
Förslaget innebär ändringar i 16 & prästanställningslagen (1988:184) samt att en ny paragraf, 16 a &, förs in i lagen.
Stiftsstyrelsen i Härnösands stift har föreslagit att stiftsstyrelsen skall få besluta om ledigheter också för pastoratspräster och i andra hand att stiftsstyrelsen skall få delegera beslut om prästvikarier till kontraktspros- tarna.
Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser biträder att ändringar görs i den nuvarande beslutsordningen för ledigheter och vikariat för prästerna. Flertalet remissinstanser förordar dock att domkapitlet får besluta om vikarier för prästerna vid semestrar och kortare ledigheter. Ett par remiss- instanser efterlyser dessutom en översyn av fördelningen av vissa uppgif- ter mellan domkapitlet och stiftsstyrelsen.
Skälen för mitt förslag: 1 165 prästanställningslagen föreskrivs att stifts- styrelsen tillsätter vikariat på bl. a. tjänster som domprost, kyrkoherde och komminister. Vikariat på en komministertjänst får dock tillsättas endast om pastoratet begär det. Enligt 375 prästanställningsförordningen (1989z84) är det emellertid domkapitlet som beslutar om semester och annan ledighet för präster som är anställda i pastorat och för pastors- adjunkter. Domkapitlet får överlåta åt en kontraktsprost att bevilja semes- ter för dessa präster.
Erfarenheterna av tillämpningen av bestämmelserna om kompetensför- delningen mellan domkapitlen och stiftsstyrelsen i den nya stiftsorganisa- tion som trädde i kraft under år 1989 visar redan nu, att beslutsordningen i ärenden rörande ledigheter och vikariat för prästerna blir onödigt kompli- cerad. Sålunda har stiftsstyrelsen i Härnösand hos regeringen föreslagit att reglerna ändras så att handläggningen blir enklare.
I regeringens skrivelse till kyrkomötet (Reg Skr 1987:1) om ny organisa- tion på lokal- och stiftsplanet i svenska kyrkan, m. m., genom vilken kyrkomötets yttrande inhämtades över bl.a. förslaget till prästanställ- ningslag, presenterade regeringen också ett principförslag till huvudsaklig ansvarsfördelning mellan stiftsstyrelse och domkapitel. Enligt detta borde stiftsstyrelsen besluta bl.a. i ärenden rörande tjänstledighet och vikarier för präster. 1 det förslag till prästanställningslag som kyrkomötet hade att yttra sig över hade emellertid inte tagits in någon bestämmelse om besluts- ordningen rörande tjänstledigheter.
När kyrkomötet behandlade regeringsskrivelsen, hade det också att ta ställning till ett par motioner, i vilka föreslogs att domkapitlet skulle besluta om tjänstledighet och vikarier för präster. Motionerna i den del som avsåg beslut om tjänstledighet för präster avstyrktes av kyrkolagsut- skottet (KL l987:5) med följande uttalande:
Enligt utskottets uppfattning har dessa uppgifter inte så nära samband med domkapitlets övriga uppgifter att de bör ligga på domkapitlet. Upp- gifterna är av mera administrativ karaktär och kan med fördel ligga hos stiftsstyrelsen. Utskottet ifrågasätter emellertid om inte befogenheten för stiftsstyrelsen att besluta om tjänstledighet och entledigande måste ges i lag med hänsyn till reglerna i 8 kap. 55 regeringsformen.
Också i frågan om tillsättning av vikariat, som enligt regeringens förslag skulle ligga hos stiftsstyrelsen. avstyrkte utskottet motionerna. Det påpe- kade emellertid samtidigt, att enligt den ordning som då ännu gällde kunde domkapitlet delegera beslutanderätten i fråga om korttidsvikariat och vissa kortare tjänstledigheter till kontraktsprosten. Utskottet tillade:
Detta är en praktisk ordning som även bör övervägas för framtiden. Om stiftsstyrelsen skall ges befogenhet att delegera beslutanderätten i dessa fall torde föreskrifter om detta behöva ges i lag.
Kyrkomötet beslöt i här berörda delar'att tillstyrka 165 i regeringens förslag till prästanställningslag samt som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet hade anfört (kskr. 198722).
Det är enligt min mening angeläget att förenkla handläggningen av ärendena om ledighet och vikarier för prästerna. Att vart och ett av dessa relativt talrika men oftast enkla ärenden skall sysselsätta olika myndighe- ter på skilda nivåer är inte rimligt. Mot bakgrund av kyrkomötets uttalan- den och önskemål från de närmast berörda myndigheterna vill jag därför föreslå, att stiftsstyrelserna får besluta inte bara om vikarieförordnandena utan också om ledigheter för pastoratspräster och pastorsadjunkter. Det bör också vara möjligt för dem att till kontraktsprostama delegera rätten att besluta om semester men också att i samband därmed förordna vikarie för pastoratsprästema, om det behövs och — i fråga om komministertjäns- ter — pastoratet begär det.
Eftersom stiftsstyrelserna är kyrkokommunala organ måste — såsom 1987 års kyrkomöte också framhöll — bestämmelser om deras befogenhe- ter ges i lag. Mitt förslag i det föregående om stiftsstyrelsemas befogenhe- ter att bevilja ledighet för pastoratspräster och delegera vissa beslut till kontraktsprostama innebär därför att ändringar måste göras i prästanställ- ningslagen. De bestämmelser som det här är frågan om kan inte anses vara sådana grundläggande bestämmelser om prästtjänster i svenska kyrkan att kyrkomötets yttrande över lagförslaget först måste inhämtas.
Hänvisningar till S2-9
- Prop. 1989/90:101: Avsnitt 9
2.10. Kyrkliga indelningslagen
Mitt förslag: 1 kyrkliga indelningslagen (1988:185) görs ändringar av huvudsakligen redaktionell natur.
Ändringarna avser 2 kap. 1, 2 och 18 55, 3 kap. l & samt rubriken närmast före 2 kap. 245 i lagen.
Skälen för mitt förslag: Som en del av den lagtekniska lösningen till reformen om en ny organisation på stifts- och lokalplanet i svenska kyrkan (prop. 1987/88:31 och 67, KU 30, rskr. 181) bröts föreskriftena om änd- ringar i indelningen i församlingar ut ur dåvarande 3 kap. lagen (1979z41 1) om rikets indelning i kommuner, landstingskommuner och församlingar (omtryckt 1988: 195). Dessa föreskrifter om territoriella församlingar har i kyrkliga indelningslagen förts samman med föreskrifter om Sveriges indel- ning i stift och kontrakt samt territoriella pastorat. 1 den nya lagen finns också bestämmelser om bildandet av kyrkliga samfälligheter. Genom re- formen fördes beslutanderätten i vissa indelningsfrågor över från regering- en till kammarkollegiet och stiftsstyrelserna.
Den kyrkliga indelningslagen trädde i kraft den 1 januari 1989. Under hand har därefter från bl. a. kammarkollegiet förts fram önskemål om att i lagtexten görs vissa förtydliganden och kompletteringar för att underlätta tillämpningen. Jag kommer här att ta upp några sådana kompletteringar av närmast redaktionell natur.
Såväl territoriella som icke-territoriella församlingar och pastorat om- fattas av den kyrkliga indelningslagens bestämmelser om den regionala indelningen och om bildande av kyrkliga samfälligheter. Lagens övriga . föreskrifter avser dock endast den territoriella indelningen. För att ge en bättre överblick över lagen och även göra tydligt vilka bestämmelser som endast avser den territoriella indelningen föreslårjag mindre redaktionella ändringar i 2 kap. 1 och 2 55 samt 3 kap. 15.
Kammarkollegiet har sedan år 1979 fått besluta om sådana ändringar i kommun- och församlingsindelningen som behövs på grund av oregelbun— denhet i indelningen eller med hänsyn till fastighetsförhållandena. Denna- beslutanderätt i fråga om ändringar i församlingsindelningen fördes också in i 2 kap. 25 kyrkliga indelningslagen. Genom samma lag fick kammar- kollegiet ta över regeringens beslutanderätt i alla de ärenden om ändring i församlingsindelningen som inte har samband med en ändring i kommun- indelningen.
l 2 kap. 15 kyrkliga indelningslagen har omfattningen av regeringens beslutanderätt fastställts genom en hänvisning till 1 kap. lagen om änd- ringari Sveriges indelning i kommuner och landstingskommuner. Denna hänvisning är enligt min mening olycklig, då den också hänvisar till de bestämmelser enligt vilka kammarkollegiet får besluta om ändringar i indelningen av kommuner.
När en kommungräns och församlingsgräns samtidigt skall ändras. kan nuvarande lydelse av den nämnda paragrafen leda till situationen att kammarkollegiet fattar beslutet om ändringen av den kommunala indcl- ningen medan regeringen måste fatta beslutet om den ändrade försam- lingsgränscn. Detta stämmer inte överens med de motiv som angavs i prop. 1987/88:31 (s. 122) för att till kammarkollegiet delegera flertalet ' ärenden om församlingsindelning. Ordningen innebär dessutom ett oöns- kat återtagande av en sedan år 1979 given delegation till kollegiet.
Bestämmelsen i 2 kap. 1 5 kyrkliga indelningslagen bör därför komplet- teras så, att regeringens beslutanderätt i ärenden om indelningar i försam- lingar avgränsas till att endast avse sådana ärenden som har direkt sam- band med de större ändringar i den kommunala indelningen som regering- en alltid skall besluta om. Jag lägger därför fram ett förslag till en sådan lagändring.
Ändringar i församlingsindelningen träder alltid i kraft den 1 januari. Enligt 2 kap. 185 andra stycket kyrkliga indelningslagen skall i normalfal- let indelningsbeslutet meddelas senast ett år dessförinnan. Om berörda församlingar är överens och ändringen inte föranleder en ekonomisk regle- ring mellan församlingarna får dock länsstyrelsen besluta om indelnings- ändringen så sent som tre månader före indelningsändringen skall träda i kraft. Dessa föreskrifter har sin motsvarighet i föreskrifterna om ändringar i den kommunala indelningen i 1 kap. 125 lagen om ändringari Sveriges indelning i kommuner och landstingskommuner.
1 kyrkliga indelningslagen saknas en motsvarande bestämmelse om när kammarkollegiet senast skall meddela beslut om ändrad församlingsindel- ning på grund av oregelbundenhet i indelningen eller med hänsyn till fastighetsförhållandena. En sådan bestämmelse fanns dock i 3 kap. 85 i
lagen om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landstingskom— muner i dess lydelse före den ljanuari 1989. 1 prop. 1987/88:31 (s. 309) avsågs inte någon saklig ändring när bestämmelsen fördes över till den kyrkliga indelningslagen. Kammarkollegicts beslut i dessa indelningsären- den bör alltså liksom tidigare fattas senast tre månader innan ändringen skall träda i kraft. Jag föreslår därför att föreskrifterna i 2 kap. 185 andra stycket kyrkliga indelningslagen förtydligas i detta avseende.
Jag vill också ta tillfället att föreslå en mindre redaktionell justering i kyrkliga indelningslagen. Rubriken ”hur man överklagar beslut om ändrad församlings indelning" före 2 kap. 245 bör lämpligen flyttas och sättas före 255. Rubriken har nämligen samband endast med innehållet i 255.
Hänvisningar till S2-10
- Prop. 1989/90:101: Avsnitt 9
2.11. Närvarorätt för personalföreträdare i kyrkokommunala nämnder
Mitt förslag: Lagen (1975:364) om närvarorätt vid sammanträde med nämnd hos församling eller kyrklig samfällighet skall upphöra att gälla vid utgången av år 1991.
Skälen för mitt förslag: Enligt lagen om närvarorätt vid sammanträde med nämnd hos församling eller kyrklig samfällighet får regeringen efter framställning av en församling eller en kyrklig samfällighet medge att kyrkorådet eller någon annan nämnd hos den kyrkliga kommunen får besluta att företrädare för de anställda i kommunen får närvara vid nämn- dens sammanträden och delta i överläggningarna men inte i besluten.
I propositionen (prop. 1975261) där förslaget till 1975 års lag lades fram uttalades (s. 15) att det vidgade arbetstagarinflytandet på det kommunala och landstingskommunala området borde följas av liknande åtgärder på det kyrkokommunala området. Försök med vidgad närvarorätt borde därför komma till stånd även i de kyrkliga kommunerna. Föredraganden räknade dock med att försöksverksamheten endast skulle behöva pågå under en begränsad tid. '
1 betänkandet (SOU 1982:56) Kommunal förvaltning och medbestäm- manderätt föreslog medbestämmandekommittén att närvarorätt för före- trädare för de anställda vid sammanträden med kommunala nämnder skulle omfatta såväl kommuner och landsting som kyrkliga kommuner. 1 prop. 1984/85:200 om närvarorätt för personalföreträdare i kommunala nämnder lade regeringen emellertid endast fram förslag om närvarorätt som omfattade de borgerliga kommunerna och landstingen. Föredragande statsrådet anförde som skäl för detta bl. a. följande:
De borgerliga och de kyrkliga kommunerna har. även om en likformig- het har eftersträvats, delvis utvecklats efter skilda linjer. Skillnader förelig- ger bl.a. i fråga om kommunernas storlek och antalet arbetstagare i dessa. Andra olikheter är sammansättningen av styrelserna och det särskilda inslag det prästerliga ämbetet utgör. På det kyrkokommunala området finns dessutom en ojämn struktur i organisatoriskt hänseende.
Föredraganden hänvisade vidare till det då pågående utredningsarbetet genom kyrkokommittén om svenska kyrkans struktur på lokal- och stifts- planet och menade att detta arbete borde avvaktas innan en mera perma- nent lagstiftning om närvarorätt infördes också på det kyrkokommunala området.
Kyrkokommittén tog inte särskilt upp frågan om närvarorätt för perso- nalföreträdare i kommunala nämnder. 1 den fortsatta framväxten av den nya organisationen på lokal- och stiftsplanet i svenska kyrkan har inte heller förts fram krav om en mera permanent lagstiftning om närvarorätt i de kyrkokommunala nämnderna. Under de nära femton år som lagen varit ikraft har framställningar om medgivande enligt lagen kommit in i mycket begränsad omfattning.
Den numera reglerade närvarorätten i de borgerliga kommunerna om- fattar inte kommunstyrelsen utan endast övriga nämnder i kommunen. Om man för över detta till förhållandena i svenska kyrkan, skulle det innebära att kyrkorådet undantas. Eftersom kyrkorådet i det stora flertalet fall är den enda nämnden i en kyrklig kommun, framstår en sådan anpass- ning för de kyrkliga kommunerna inte särskilt angelägen. Enligt min mening bör därför 1975 års lag upphöra att gälla vid utgången av inneva- rande mandatperiod, dvs. vid utgången av år 1991.
2.12. Ekumeniskt nattvardstirande
Mitt förslag: Lagen ( 1976:173) om gemensamt nattvardsfrrande mellan svenska kyrkan och andra kristna samfund i landet skall upphöra att gälla vid utgången av år 1991.
Kyrkoförfattningsutredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt (SOU 1987:4 s. 210—211). Kommittén har dock föreslagit att lagen skulle upphävas vid utgången av år 1989.
Remissinstanserna: Utredningens förslag i aktuell del lämnas utan erin- ran av remissinstanscrna.
Kyrkomötet: 1988 års kyrkomöte tillstyrkte att lagen upphävs vid ut- gången av år 1989 (Reg Skr 1988:2. KL 10, kskr. 12).
Skälen för mitt förslag: 1 lagen om gemensamt nattvardsfrrande mellan svenska kyrkan och andra kristna samfund regleras dels villkoren för när en präst i svenska kyrkan skall få biträda vid nattvardsgudstjänster inom andra kristna samfund i landet, dels villkoren för att den som i något annat kristet samfund är behörig att leda en nattvardsgudstjänst skall i en för- samlingi svenska kyrkan få biträda vid en ekumenisk nattvardsgudstjänst. Föreskrifterna i lagen faller numera inom ramen för kyrkomötets normgiv- ningskompetens.
1988 års kyrkomöte beslöt en kyrklig kungörelse (SKFS 198822) om firande av nattvard, m.m. Kungörelscn är dock inte tillämplig på en sådan ekumenisk nattvardsgudstjänst som avses i 1976 års lag. Samma års kyrko- möte uppdrog emellertid åt centralstyrelsen att ta fram förslag till en
kyrklig kungörelse om ekumeniskt nattvardsfirande, som skulle kunna ersätta 1976 års lag. Enligt vad jag har inhämtat arbetar för närvarande den av centralstyrelsen i december 1988 tillsatta kyrkoordningskommitte'n med att ta fram förslag till en reglering av det kyrkliga ämbetet. 1 anslut- ning till detta arbete skall kommittén också presentera förslag till en reglering av ekumeniska nattvardsgudstjänster i svenska kyrkan. Kommit- téns delbetänkande i dessa frågor väntas föreligga under sommaren 1990. Efter remissbehandling och beredning i centralstyrelsen avses 1991 års kyrkomöte kunna besluta i frågorna. Jag föreslår därför att 1976 års lag upphävs vid utgången av år 1991.
3. Upprättade lagförslag
I enlighet med vad jag nu har anfört har inom civildepartementet upprät- tats förslag till
1. lag om ändring i lagen (1982:942) om svenska kyrkan,
2. lag om ändring i lagen (1972z229) om kyrkliga indelningsdelegerade,
3. lag om ändring i lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval, m.m.,
4. lag Om ändring i lagen (1982:943) om kyrkomötet, ,
5. lag om ändring i församlingslagen (1988: 180),
6. lag om ändring i prästanställningslagen (1988:184),
7. lag om ändring i kyrkliga indelningslagen (1988:185),
8. lag om upphävande av lagen (1975:364) om närvarorätt vid samman- träde med nämnd hos församling eller kyrklig samfällighet,
9. lag om upphävande av lagen (19761173) om gemensamt nattvardsfi- randc mellan svenska kyrkan och andra kristna samfund i landet.
I fråga om lagförslag 3 har samråd skett med chefen för justitiedeparte- mentet.
4. Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen 1. att i den ordning som anges i punkt 9 första stycket övergångs- bestämmelserna till regeringsformen anta förslaget till lag om änd- ring i lagen (l982:942) om svenska kyrkan, 2. att anta övriga lagförslag.
5. Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.
